SOU 1964:44

1960 års lärarutbildningssakkunniga

Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet

! Enligt sina utredningsdirektiv av den 30 september 1960 har 1960 års lärar— ! utbildningssakkunniga bl.a. i uppdrag att låta verkställa utförliga beräk— ! ningar rörande behovet av klasslärare och ämneslärare »för en så lång tids- ! rymd som det överhuvudtaget är möjligt att någorlunda säkert prognostiskt ! överblicka». ! Den 15 februari 1962 överlämnades till Herr Statsrådet en av de sakkun- ! niga i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen verkställd ämneslärarpro—

gnos, »Lärare i Iläroämnen. Behov och tillgång under 1960-talet».

Den 12 maj 1962 överlämnades vidare till Herr Statsrådet en av de sak- kunniga verkställd lärarprognos, »Klasslärarbehovet samt examinationsbe- hovet av folk- och småskollärare» (Ecklesiastikdepartementet 1962: 1).

De sakkunniga har därefter fortsatt sitt utredningsarbete rörande det framtida behovet av lärare och därvid gjort ett antal undersökningar och beräkningar, vilka alla får ses som led i planeringsarbetet beträffande den framtida lärarutbildningsorganisationen och dess omfattning. Dessa frågor är av den arten att en begränsning till rent kvantitativa aspekter på lärar- frågan inte är möjlig. Lärartillgång och lärarbehov har relaterats till olika utbildnings- och behörighetsnivåer, till undervisningsvolym och verksam- hetsgrad osv. Lärarutbildningssakkunniga har bedömt tre av de gjorda un- dersökningarna vara av intresse även för en bredare krets och därför velat göra dem åtkomliga genom ett tryckt betänkande. Undersökningarna har

! på de sakkunnigas uppdrag utförts av adjunkten Gustaf Rosander. Genom beslut den 11 maj 1964 erhöll lärarutbildningssakkunniga medgivande att i ! tryck avlämna ett betänkande innehållande företagna undersökningar och prognoser beträffande den framtida lärarutbildningsorganisationen.

De sakkunniga avstår i detta sammanhang från att göra några utförligare kommentarer till beräkningarna av det framtida lärarbehovet. Undersök- ningarna är väsentligen av teknisk natur och baserade på en rad förutsätt- ningar, om vars framtida giltighet man givetvis kan diskutera. Sålunda bygger beräkningarna av lärarbehovet i grundskolan under 1970- och 1980- talen på den av 1962 års riksdag beslutade organisationen i fråga om elever- nas fördelning på tillvalsgrupper och linjer. Som framhålles i betänkandet synes erfarenheterna härav redan nu ha visat, att högstadiets organisation kan komma att snabbt förändras.

Vad gäller det gymnasiala stadiet har de alternativa behovsberäkningarna fått baseras på en tänkt utveckling av de nu beslutade skolformerna fack- skola och gymnasium. Om den framtida yrkesutbildningen, som f. n. är före- mål för särskild utredning, har endast vissa allmänna överväganden kunnat göras. Det synes de sakkunniga osannolikt att man för hela tiden fram till 1990, dvs. den tid prognosen omfattar, skulle förbli vid ett på tre separata skolformer uppspaltat gymnasialt skolstadium. En närmare organisatorisk samordning av det gymnasiala stadiets skolformer är redan nu aktuell. Vad en sådan samordning kan leda till i fråga om ändrade tim- och kursplaner och därmed i fråga om ändrat lärarbehov har inte kunnat beaktas i före- liggande beräkningar.

En annan svårbedömd faktor är den framtida dimensioneringen och ut- formningen av folkhögskoleväsendet, folkbildningsverksamheten i övrigt, omskolningsverksamheten och vuxenutbildningen i stort. De behovsberäk- ningar, som i föreliggande undersökningar gjorts för ändamål av denna art, har endast begränsad syftning och torde därför innebära en underskattning.

Lika svårbedömda är en rad faktorer av mera allmänt utbildningspolitisk karaktär. Med den ekonomiska utveckling, som nu äger rum, bör man så- lunda under 1970- och 1980-talen kunna räkna med organisatoriska föränd- ringar inom skolväsendet av allmänt standardhöjande art. Hit hör frågor om lägre elevtal i klasser och undervisningsgrupper, lagundervisning, anlitande av lärarbiträden, ändringar i den schemabundna tiden för lärare och elever, förlängning av den obligatoriska skolan osv.

Det ligger i sakens natur, att de sakkunnigas expert i sina beräkningar av det framtida lärarbehovet i endast vissa begränsade delar kunnat ta hänsyn till faktorer av denna art. De sakkunniga finner det också angeläget framhålla, att expertens beräkningar primärt avser lärarbehovet och inte lärarproduktionen. Problemet om hur skolan skall tillförsäkras den utbil- dade lärarkraften och hur stor examination man måste räkna med för att fylla ett visst behov ligger på produktionssidan. Denna fråga, som implice- rar en rad andra frågor av utbildnings- och lönepolitisk art, tas inte här upp till behandling. _

De sakkunniga avser att i sitt kommande huvudbetänkande något utför- ligare ta upp frågor av ovan nämnd art och därvid också diskutera hur des- sa kan beräknas påverka den framtida lärarutbildningsorganisationens di- mensionering och utformning.

De sakkunniga får härmed vördsamt överlämna det nu färdigställda be- tänkandet »Skolans försörjning med lärare».

Stockholm den 4 september 1964 För 1960 års lärarutbildningssakkunniga

Olle Karleby

/S ixten Marklund

Inledning: Undersökningens syfte och uppläggning

Enligt de av chefen för ecklesiastikdepartementet åt lärarutbildningssak- kunniga den 6 juni 1962 givna tilläggsdirektiven heter det bl. a.: »Starka skäl talar för att man nu, utgående från skolans målsättning och behov, fritt och obundet söker genomlysa lärarutbildningsproblemets både kvantitativa och kvalitativa sida.» En bedömning av lärarbehovet kan sålunda inte begränsas till enbart kvantitativa beräkningar och överväganden. Den titel som före.— liggande betänkande fått, »Skolans försörjning med lärare», anger också en vidare målsättning än vad som vanligen ligger i en prognos för lärarbehovet. De förutsättningar en prognos bygger på kan nämligen ändras radikalt. En prognos efter ensidigt kvantitativa utvecklingstendenser blir principiellt inte bättre av att den inom sig rymmer många alternativa beräkningar. När de sakkunniga skall avge förslag till organisatoriska anordningar för utbildning av klasslärare och ämneslärare, har de att ta ställning till bl. a. en rad be— hörighetskrav för olika ämnen och olika stadier.

Den kvalitativa behovsaspekten griper in i den kvantitativa på i huvudsak två sätt. För det första ingår vid beräkningarna av lärarexaminationsbehovet som en delpost den brist på lärare som förefinnes vid början av en prognos- period, och denna brist får sin storlek bestämd av de normer man uppställer för behörighetskraven i olika ämnen och för olika stadier. För det andra måste man vid en realistisk bedömning av lärarutbildningshehovet även räk- na med utbildningstidens längd. »Utbildningsvowlymen» är visserligen propor- tionell mot det antal lärare som utbildas och utbildningstidens längd, men den omfattar även kvalitetshöjande element och dessa ger tillhopa med ut; bildningsvolymens övriga element kostnaden för utbildningen av läraren.

Utifrån dessa synpunkter har det synts de sakkunniga angeläget att i ett betänkande om skolans försörjning med lärare även söka genomlysa de nu rådande förhållandena i fråga om tillgången på lärare, dvs. lärarsituationen ur kvantitativ synpunkt. Men icke mindre viktig blir en motsvarande analys av behörighetssituationen, dvs. den formella kvaliteten hos den enligt ovan funna kvantiteten. Inte minst är det senare av betydelse, när de sakkunniga i ett senare läge vill ta ställning till normerna för den kommande lärarutbild- ningen. .

Undersökningarna skall ses som ett led i de sakkunnigas planeringsarbete beträffande lärarhögskolor. Men det material som redovisas är därutöver av

värde såsom del av det underlag som enligt vad ovan sagts krävs för att be- stämma lärarutbildningsnormerna i framtiden.

Betänkandet omfattar som framgår av dispositionen tre delar. I del 1 redovisas lärarsituationen under åren 1960—63 med uppgifter om behörig- het i enskilda ämnen och inom skilda skolformer. Denna första del kan lämp- ligen benämnas ulbildningsundersökningen. Undersökningen ger väsentligen en belysning av de kvalitativa sidorna i ovan anförda problematik.

I del II, som återger resultaten av en specialundersökning över lärarnas undervisningsvolym under höstterminen 1962, avhandlas ävenledes behörig- hetssituationen, men åtskillnad görs ej för enskilda ämnen. Resultaten åter- ger, hur den totala undervisningsvolymen fördelar sig på lärarkategorier och skolformer med regional fördelning. Då denna specialundersökning avser en hel termin, inrymmes även lärarbehovet för vikarier. Denna specialunder- sökning kompletterar sålunda resultaten i del I. Specialundersökningen ger vidare en analys av lärarnas yrkesuerksamheisgrad. Detta begrepp har väsentlig betydelse för de behovsberäkningar, som ges i del III.

I del III av betänkandet är syftet att utifrån redan tidigare framlagda be- tänkanden om gymnasiet, fackskolan och grundskolan söka beräkna exami- nationsbehovet av lärare, tillhörande olika kategorier. Helt visst måste dessa beräkningar kringgärdas med en mängd reservationer. De avser tiden 1970— 1989. Till en del bygger i del II] gj orda sammanställningar på tidigare progno- ser, men särskilt i fråga om behovet av ämneslärare har helt nya beräk- ningar gjorts. Beräkningarna omfattar flera alternativ. Skäl för dessa alter- nativ lämnas i kapitel 3—5 i del III. Behovsberäkningarna avser ej enskilda ämnen. Dock lämnas material för en mera detaljerad behovskalkyl. I bilaga 4 diskuteras möjligheterna att beräkna rekryteringsbehovet i olika ämnes— kombinationer. En beräkning av rekryteringsbehovet i enskilda ämnen eller ämneskombinationer får med hänsyn till bristen på fullständiga informatio- ner rörande den nu rådande lärarsituationen i detta avseende mycket karak- tären av konstruerade räkneexempel. Därtill kommer att själva utbyggnads— takten av de högre skolväsendet är förstahandsfrågan, när det gäller den långsiktiga planeringen.

Innan själva beräkningarna läggs fram i del III behandlas utifrån olika utgångspunkter de faktorer som man kan räkna med vid bedömningen av den kommande utvecklingen. Skolväsendets expansion och utbildningssam- hällets dynamik diskuteras ingående i våra dagar. Problemet om vilka de styrande krafterna är, skulle tarva en ingående behandling och därmed en särskild utredning. Vissa resultat har lagts fram av bl. a. gymnasieutred- ningen. I föreliggande betänkande görs försök att ytterligare analysera detta problem. Analysen innebär väsentligen ett försök att utifrån olika antagan- den framställa vissa alternativ för skolväsendets sannolika kvantitativa ut- veckling.

DEL I

Analys av lärarsituationen 1960—1963

KAPITEL 1

Lärarkategorier och skolstadier

I Statistisk årsbok redovisas antalet lärare i obligatoriska och icke obligato- riska skolor och i Statistiska meddelanden (U 1963: 9) antalet lärare, för— delade på skolform, befattning och anställningens art. Dessutom har statis- tiska centralbyrån för läsåret 1960/61 givit en redovisning av antalet under- visningstimmar i olika ämnen, fördelade på lärarkategorier. För läsåret 1961/62 har statistiska centralbyrån på begäran av 1960 års lärarutbildnings- sakkunniga redovisat antalet undervisningstimmar, fördelade efter lärarnas utbildning. Till detta återkommer de sakkunniga i kapitel 4.

Lärare indelas sedan gammalt i olika kategorier allt efter det stadium och den skolform där de undervisar. Den obligatoriska skolan indelas sålunda i låg-, mellan- och högstadium. Lågstadiet omfattar årskurserna 1—3, mel- lanstadiet årskurserna 4—6 och högstadiet årskurserna 7—9. Vid sidan av den obligatoriska skolan finns emellertid skolformer under avveckling. Dessa kan lämpligen sammanfattas under beteckningen realskoleorganisationen. Denna omfattar statliga och kommunala realskolor, praktiska realskolor, flickskolor och inbyggda realskolor.

Inom realskoleorganisationen finns det två undervisningsstadier, nämligen det lägsta och det mellersta stadiet. Till det lägsta stadiet hör klasserna 15, 25 och 14 inom realskolan samt klasserna 17, 27 och 1” inom flickskolan. Till det mellersta stadiet hör övriga klasser inom realskoleorganisationen .Det högsta stadiet utgöres av gymnasiet utom ring 14 som hänföres till det mel— lersta stadiet. För lärare i läroämnen på grundskolans högstadium och real-

Tablå ]: 1 Den obligatoriska skolans årskurser, jämförda med realskoleorganisationens klasser och gymnasiets ringar (elever med samma ålder)

Obligatorisk skola Realskola Flickskola Gymnasium Årskurs 5 ......... 15 17

6 ......... 25 27 7 ......... 35, 14, 13 37, 19, 15 8 ......... 45, 24, 23 47, 26, 25 9 ......... 55, 34, 33 57, 36, 35 14 (10) ......... 44 67, 43, 45 H*, 13 (11) ......... 77, 53, 55 1114, IF (12) ......... 6a IVt, IIIa

skoleorganisationens mellersta stadium är undervisningsskyldigheten 24 veckotimmar (= medeltjänstgöring). På det lägsta stadiet är medelunder- visningsskyldigheten 28 veckotimmar och på det högsta stadiet (gymnasiet) 21 veckotimmar.

I den officiella statistiken och i utredningar används flera olika räkne- enheter. Sålunda redovisas ibland antalet personer som tjänstgör som lärare i sin egenskap av adjunkter, folkskollärare m. m. Ibland redovisas antalet lektorstjänster, adjunktstjänster_ osv. Slutligen kan ibland antalet undervis- ningstimmar redovisas. De redovisade tjänsterna kan avse hcltids- eller halv- tidstjänster. Slutligen bör nämnas att lärare med samma titel, t. ex. adjunkt, kan ha olika utbildning. Det föreligger sålunda vissa inadvertenser i de sta- tistiska sammanställningarna. I detta betänkande har så långt möjligt är definitionerna gjorts entydiga.

Först skall här lämnas en översiktig framställning av lärarsituationen inom olika skolformer och skolstadier. Därvid kommer förutom officiell statistik, de i inledningen nämnda klass- och ämneslärarprognose—rna samt den undersökning som ecklesiastikdepartementet lät verkställa hösten 1963 att utnyttjas. Tablå ]: 2 I officiell statistik redovisat antal lärare (Statistisk årsbok 1963 tab. 362)

Det obligatoriska skolväsendet 1953 1957 1959 1961 Rektorer ........................ 1 103 1 138 1 263 1 273 Adjunkter ....................... 80 296 464 1 301 Vidareutbildade folkskollärare ...... — 299 465 1 007 Folkskollärare .................... 18 902 20 883 20 487 22 025 Småskollärare .................... 12 979 13 409 13 493 14 751 Övriga lärare i läroämnen inkl. lärare

i yrkesämnen .................. 593 654 824 2 728

Summa lärare i läroämnen 33 657 36 679 36 996 43 085 Lärare i övningsämnen 6 055 8 370 9 512 10 725

Allmänna läroverk, högre kommunala skolor, privatläroverk samt fack- 1953 1957 1959 1961

gymnasier Rektorer ........................ 422 438 445 434 Lektorer ........................ 783 846 941 1 116 Adjunkter ....................... 5 147 6 301 7 091 7 857 Vidareutbildade folkskollärare ...... — 204 283 505 Folkskol'ärare .................... 208 248 272 506 Övriga lärare i läroämnen ......... 1 818 2 420 2 962 3 057 Summa lärare i läroämnen 8 378 10 457 11 994 13 475 Lärare i övningsämnen 2 923 3 541 3 801 3 741

1961

Folkskoleseminarier och Folkhögskolor Folkskoleseminarier Folkhögskolor

Rektorer ................................ 21 96 Lektorer ................................ 125 —— Adjunkter/Ämneslärare ................... 99 531 Övriga lärare i läroämnen (Timlärare) ....... 41 238

Summa lärare i läroämnen 286 865

Lärare i övningsämnen 321 253

Övningsskollärare 331

ll Utöver här redovisade skolformer finns det bl. a. yrkesskolor med både l adjunkter. ämneslärare och lärare i yrkesämnen. Dessa lärargrupper har hittills ej redovisats i officiell statistik. I SOU (1959: 8) anges yrkesskolans behov av lärare för 1961 till 3 690. Detta antal avser endast heltidskurser om minst 5 månader. Hur mycket av detta som avser lärartjänster i här avsedda läroämnen är omöjligt att ange. I lärarutbildningssakkunnigas ämneslärar- prognos uppskattas hela lärarantalet vid dessa övriga skolformer iteoretiska ämnen, mätt i heltidstjänster, till 1 l00 (1961/62). Uppgifterna för 1953 och 1957 avser tjänstgörande lärare men de för år 1961 inrymmer även de den 15/10 tjänstlediga lärarna. Vidare är att märka att uppgifterna avser antalet personer som innehade befattningar som exempelvis adjunkt och därför innesluter både ordinarie, extra ordinarie och aspiranter (extra). »Övrlga lärare» innefattar även timlärare. Läsåret 1961/62 har lärare med undervis- ning i såväl försöksskolans mellanstadium som högstadium dubbelredovisats.

Uppgifterna avser personer och ej tjänster. Som framgått av ovanstående kan ej heller de olika årens värden utan vidare jämföras. Antalet timlärare har ökat kraftigt och detta beror säkerligen på tilltagande lärarbrist. För olika delposter kan jämförelse dock göras men därvid bör ihågkommas att tjänstlediga lärare inräknats för år 1961/62. Omfattningen av tjänstledig- heten är avsevärd. I klasslärarprognosen visas sålunda att av 22 372 utbilda— de folkskollärare som hade tjänst som klasslärare var hösten 1960 3 014 tjänstlediga. Av dessa tjänstgjorde 919 utan vidareutbildning på högstadiet. Detta innebär, att sammanlagt inom det obligatoriska skolväsendet ca 20 300

| utbildade folkskollärare (exkl. de vidareutbildade) var verksamma. I själva verket var dock yrkesverksamhetsgraden ännu lägre. I klasslärarprognosen anges sålunda en genomsnittlig verksamhetsgrad på 89 %. För lärare med akademisk examen är som framgår av undersökningens del II yrkesverksam- hetsgraden ännu lägre (83 %).

Uppgifter om det antal personer som tjänstgör som lärare visar således endast delvis lärartillgången. En klar tendens kan emellertid skönjas, näm- ligen e-tt ökat behov av lärare inom samtliga kategorier under hela 1960- talet. Bakgrunden till denna utveckling är framförallt det stigande antalet

Tablå I: 3 Antal elever inom folkskolan, försöksskolan, real— skoleorganisationen och gymnasierna 1954—62

1954/55 | 1957/58 1961/62

Folk— och försöksskola .......... 793 374 836 153 841 163 Därav i försöksskolans årskurs

7—9, normalklasscr, A—typ ..... 7 897 22 327 95 517 Realskoleorganisationen ......... 137 781 162 079 156 419 Allmänt gymnasium ............ 28 117 36 762 62 954 Fackgymnasium ................ 6 355 7 850 13 719

elever som utbildas men också införandet av den 9—åriga obligatoriska skolan samt icke minst gymnasiets utbyggnad. Utbyggnaden av skolväsendet kräver fler lärare, men denna ökning beror icke endast på att elevantalet ökar utan även på att mer lärarkrävande skolformer har byggts ut. Till detta återkom— mer de sakkunniga i betänkandets del III. För att ge en bakgrund till de förskjutningar som ägt rum dels i fråga om det totala antalet lärare dels mellan de olika lärarkategorierna och stadierna anförs ovanstående uppgif- ter om elevantal i olika skolformer. (Statistisk årsbok 1955, 1958 och 1963.) (Tablå I: 3.) '

Lärarsituationen kan ej karakteriseras endast genom att det antal lärare som undervisar på vart stadium undersöks. Den statistiska redovisningen måste också fördjupas genom att man mäter antalet undervisningstimmar, fördelade på lärare med olika utbildning i undervisningsämnet.

För att erhålla uppgift om tillgången på lärare av olika kategorier har de sakkunniga för läsåret 1962/63 infordrat uppgifter om antalet lärare med fördelning på kategorier, deras »undervisningsvolym» m. m. Denna under- sökning redovisas i del 11 men skall redan här delvis utnyttjas för att belysa lärarsituationen på grundskolans högstadium och inom skolformer utanför den obligatoriska skolan. Ett liknande material avseende hösten 1963 har införskaffats genom ecklesiastikdepartementets försorg. I kapitel 4 kommer detta material att delvis utnyttjas.

I nästa kapitel skall ges en allmän karakteristik av lärarbristsituationen. Denna måste som nämnts till stor till ses mot bakgrunden av den hittills— varande utvecklingen av elevantalet och bör sättas i relation till den framtida utvecklingen. För att ge denna bakgrund återges nedan två diagram (I: 1—2 ), hämtade ur bilaga 10 till 1963 års statsverksproposition.

I tabell 1: 1—I: 6 (s. 107) redovisas de värden som diagrammet grundar sig på. I diagrammet betecknar »grundskola» den obligatoriska skolan jämte realskoleorganisationen. Diagrammet visar att antalet elever inom den sek- tion som betecknas »grundskola» var störst 1960/Gl. Prognosen visar att ökningen av det totala elevantalet kommer att bli mycket måttlig under 1960-talet. Inom grundskolan och realskoleorganisationen kommer elevanta- let att sjunka med ca 10 % och inom övriga skolformer kommer det att öka.

21 Diagram I: 1 Antalet personer under utbildning inom skilda utbildningsområden åren 1950—1970. Källa: Statsverksprepositionen är 1963: Bil. 10 Ecklesiastikdepartementet.

Tusentoi personer IÄDU

IQOP _ ' _——-"""

I.I00'

1.000

0 ISBD/SI

lågl- Grundskola

1960/GI |955/65 uno/71 XHJlIdiääZäym, Gymnasium D Universitet/högskola

Lärarbehovet kommer emellertid att öka även i grundskolan, delvis på grund av ändrade delningstal men till största delen på grund av att det relativt sett mera lärarkrävande högstadiet successivt uppnås.

Enligt uppgifter i ämneslärarprognosen, här korrigerade beträffande hög- stadiet och för år 1970/71, samt klasslärarprognosen, även den korrigerad för 1970/71, är nettobehovet av lärare, uttryckt i heltidstjänster med undan- tag av högstadiet, för vilket samtliga tjänster räknas, såsom tablå I: 4 visar.

Behovet av folkskollärare pä mellanstadiet minskar under tiden 1963— 1970. Detta är den enda kategori för vilken det gäller. Behovet av folkskol- lärare, vidareutbildade för att tjänstgöra på högstadiet enligt 40 %-regeln, kommer att öka, så att mot en minskning på mellanstadiet med 2 800 står en ökning på högstadiet med 2 900. Enligt ecklesiastikdepartementets undersök- ning hösten 1963 var antalet vidareutbildade folkskollärare 2 160, medan behovet av tjänster är 1963/64 utgjorde 2 760.

Diagram I:2 Antalet personer under utbildning inom skilda åldersgrupper åren 1950—1970. Källa: Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 10 Ecklesiastikdepartementet.

Tuseninl 7—15-örinqar lti—lB-äringur 19—211—ör1nqur personer 1.000— -— __ 500— 'I, _ _ — % % % % — % E% %. ;a/g-e. — ..,, % "% %. 83 82 95 95 ”, 34 46 62... e 15 13 22" 1950 1960 1955 1970 1950 1960 1965 l970 1950 1950 1955 1970 Är Hela åldersgruppen . '3Åninl under utbildning

Tablå I: 4 Nettobehov av lärare 1960—70

Klasslärare:

Folkskollärare ................

Småskollärare ................ Grundskolans högstadium (100 %

alt) ......................... Realskoleorganisationen ......... Fackskolor .................... Gymnasiet ..................... Folkhögskolor m. fl. ...........

Summa

| 1960 |1963/64I 1970

21 500 14 200

2 700 6 900

3 600 1 000

49 900

18 400 15 200

6 900 4 700

70 4 500 1 200

50 970

15 600 15 700

14 100 250 1 6001 5 3001 1 400

W

1 Exklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen.

KAPITEL 2

Allmän karakteristik av lärarbristen

För att besvara frågan om hur den rådande lärarbristen har uppkommit och hur länge den kan väntas räcka måste följande faktorer undersökas: ]) Bristens storlek nu (1963/64). 1; 2) Utvidgningsbehovet l 3) Ersättningsbehovet l 4) Produktionen av lärare * I denna del av undersökningen kommer endast den första faktorn, lärar- l bristens storlek, att behandlas. Frågan om utvidgningsbehovets och ersätt- l ningsbehovets storlek behandlas i del II och del Ill. I kapitel 9 av del III ges en sammanfattning av hela problemet.

Bristen på klasslärare är relativt liten och har dessutom sin orsak i bris- ten på akademiskt utbildade lärare. Hösten 1963 tjänstgjorde 1 166 personer som folkskollärare utan att ha avlagt folkskollärarexamen, men av dem hade 277 småskollärarexamen. Samtidigt tjänstgjorde 689 personer som småskollärare utan att ha avlagt småskollärarexamen, men av dessa hade 95 folkskollärarexamen. Man kan därför säga, att den egentliga klasslärar- bristen ht 1963 var 1 100 folkskollärare och 400 småskollärare. Av folkskol- lärarna tjänstgjorde hösten 1963 icke mindre än 1 920 utan vidareutbildning på högstadiet och inom övriga skolformer utanför grundskolan. Hela frågan om lärarbristen rör sålunda lärarsituationen på högstadiet, i realskoleorgani- sationen och på gymnasiet. I kapitel 3 skall lärarsituationen i fråga om klass- lärarna närmare utredas.

l l l l l 1 1

Innan den stora lärarbristen i högre skolor närmare diskuteras, skall en kortare översikt av läget tidigare år ges.

I utredningen »Skolan och de stora årskullarna» (Skolöverstyrelsens pla- neringskommitté, 1955, s. 87) anges för åren 1947—54 den totala lärarbris- ten vid högre skolor (Diagram I: 3.)

I en tabell redovisar samma utredning (s. 88) lärarbristen på ett annat sätt genom att ange storleken av följ ande lärargrupper:

1. Pensionerade lärare

2. Från högre lärarinneseminariet utexaminerade (avser endast partiell tjänstgöring och i ringa omfattning samt torde avse gymnasier) 3. Filosofie kandidater 4. Folkskollärare utan akademisk examen

Diagram I: 3 Antalet heltidstjänster, som åren 1947—1954 uppehållits av lärare utan

normalt vitsordad fackutbildning.

Antal heltids— tjänster 700 3 sou-5 ? 44% ["% 500—; %% _. 0 [100—; 394 % 37% , 300—5 37% &? 5 o 3: 200—: älk ; _5 28% _. ;; 'on—; %% %% %% %% .. 110.1947 110.19118 1.10.1949 1.10.1950 1.10.|951 l.|0.|952 |.lD.|955 110.195!!- Humonistiska läroämnen (inkl. kristendomskunskap och geografi) ', Noturvel'enskapligu läroämnen (matematik, biologi, fusik och kemi) 5. Studerande vid teologisk och filosofisk fakultet 6. Högskolestuderande ingenjörer och studerande vid tekniska högskolor 7. Övriga med teknisk utbildning 8. Övningslärare * 9. Övriga a) med studentexamen b) utan »

. Lärarbristen, beräknad på detta sätt, framgår av tablå I: 5.

Tablå I: 5 Lärare med bristande utbildning för högre skolor 1947—54 ' 47 48 49 50 51 52 53 54

Full tjänstgöring ............................. 172 243 340 418 510 568 747 712 Partiell tjänstgöring .......................... 455 529 580 676 745 715 778 841

I utredningen »Skolan och de stora årskullarna» diskuteras även produk- tionen och behovet av akademiskt utbildade lärare 1955/56——1959/60. För att söka beräkna den brist som borde ha inställt sig under denna period kan

man utgå från bristen år 1954 (712 + 4201 = 1 132) och till denna brist ad- dera det underskott som utredningen räknar med 1955/56—59/60. Den här- igenom erhållna bristen framgår av tablå l: 6.

Tablå I: 6 Beräknad lärarbrist i högre skolor 1955/56—1959/60

1955 1956 1957 1958 1959 1960 1522 1882 2252 2572 2882 3202

I universitetsutredningens betänkande om lärarbrist och läraröverskott (SOU 1958: 21) angavs bristen hösten 1956 mätt i heltidstjänster till 1 624. Detta antal stämmer väl med det här beräknade värdet. För höstterminen 1960 anger 1962 års ämneslärarprognos en lärarbrist (100 %-alternativet) lika med 3 598. I detta fall är bristen större än den beräknade. I ämneslärar— prognosen har som behöriga lärare inräknats alla lärare med svensk eller utländsk akademisk examen, examen'från högre lärarinneseminarium eller folkskollärarexamen med adj unktskompetens. Om lärare med filosofie kanditatexamen hade inräknats i bristen, skulle denna ha blivit åtskilligt högre.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 68 till 1964 års riksdag har ämneslärar— prognosen reviderats genom att tillförlitligare material framkommit. Den nya beräkningen anger enligt samma grunder som i ämneslärarprognosen för 1960/61 en lärarbrist på 3 900 enligt 100 %-alternativet och 2 900 enligt 60 %-alternativet.

Antalet undervisningstimmar med fördelning på lärarkategorier och äm- nen, avseende läsåret 1961/62, redovisas i ett material som tillkommit genom 1960 års lärarutbildningssakkunniga i samarbete med statistiska central— byrån. En närmare presentation av materialet skall göras i kapitlen 4 och 5. Om den undervisning i här berörda ämnen som hestrides av icke behöriga lärare summeras, erhålls följande lärarbrist:

Om såsom behöriga endast räknas lärare med filosofie ämbetsexamen eller högre akademisk examen, adjunktsbehörlg folkskollärare och lärare med examen från högre lärarinneseminariet samt beträffande ämnena kristen- dom och filosofi lärare med teologie kandidatexamen, blir lärarbristen läs- året 1961/62 5 572 heltidstjänster. Då emellertid enligt klasslärarprognosen antalet tjänster för vidareutbildade folkskollärare utgjorde 1 604, motsvarar bristen i stället 3 968 tjänster (60 %-alternativet).

Om man däremot såsom i ämneslärarprognosen såsom behöriga även räk- nar alla med svensk eller utländsk akademisk examen, av vad slag som helst, erhålles en lärarbrist på endast 2 634 (60 %-alternativet).

För läsåret 1962/63 kan ämneslärarbristen beräknas dels med hjälp av den undersökning som redovisas i del II av detta betänkande, dels med hjälp av ecklesiastikdepartementets undersökning hösten 1963.

1 Partiell tjänstgöring anses i medeltal omfatta xlz tjänst

Enligt undersökningen om undervisningsvolymen (del II) kan det antal heltidstjänster som faller på lärare som ej har filosofisk ämbetsexamen eller utexaminerats från högre lärarinneseminarium beräknas till 6 000 heltids— tjänster. Detta antal tjänster inrymmer därvid även den brist som uppstått på grund av svårigheten att anskaffa korttidsvikarier. I undersökningen, som behandlas i del II, redovisas nämligen lärarnas totala tjänstgöringstid, dvs. produkten av antalet tjänstgöringsveckor och antalet undervisningstimmar. För kortare tid än en vecka behövde redovisning ej ske. Då samtidigt enligt de sakkunnigas beräkningar antal-et tjänster på högstadiet enligt 40 %— regeln 1962/63 utgjorde 2150, kan, på samma sätt som ovan, ämneslärar- bristen enligt 60 %-regeln sättas till 3 850.

Enligt ecklesiastikdepartementets undersökning utgjorde antalet personer som våren 1963 saknade teoretisk utbildning för lägst adjunktstjänst eller ämneslärartjänst i lönegrad 21 eller som ej var folkskollärare med vidare- utbildning 3 556. Därvid medräknas emellertid ej fackgymnasierna. Ej hel— ler inryms de vikarier ned till en veckas tjänstgöring, som ingick i de sak- kunnigas undersökning för höstterminen 1962.

För läsåret 1963/64 kan slutligen lärarbristen bestämmas med hjälp av ovan nämnda undersökning av ecklesiastikdepartementet. Först återges ne— dan den sammanfattning av vissa delresultat som departementschefen läm- nade i ett interpellationssvar den 27 november 1963 och därefter lämnas en det ytterligare kommentarer. Rapporten gällde lärarsituationen den 1 okto- ber nämnda år vid gymnasiet, folkskolan, grundskolan, realskolan samt flick- skolan. (Källa: Svensk kommunal skoltidning 1963: 9.)

Ämneslärarna »Av samtliga 13 837 tjänster för ämneslärare vid de skolformer undersök- ningen omfattar är drygt 8 300, dvs. 60 %, tillsatta i sedvanlig ordning med helt behöriga innehavare. Av lektorstjänsterna är 51 % tillsatta, av adj unkts- tjänsterna 65 % och av övriga tjänster, huvudsakligen för folkskollärare med vidareutbildning, 47 %. Av samtliga tjänster i matematik, fysik och kemi är 49 % tillsatta, i övriga ämnen 63 % och i ämneskombinationer om- fattande ämnen från båda ämneskategorierna 68 %. Södra Sverige företer de gynnsammaste siffrorna; i övrigt är situationen ungefär likartad i landet.

Av samtliga 16 745 såsom ämneslärare hel- och halvtidstjänstgörande per- soner har 62 % teoretisk utbildning för lägst adjunktstjänst eller ämnes- lärartjänst i lönegrad A21. De vidareutbildade folkskollärarna utgör ca 13 % och övriga kategorier res-terande 25 %, däribland ett mindre antal ingenjörer med vidareutbildning för ämneslärartjänst.

Man kan alltså konstatera, att av samtliga ämneslärare hel- och halvtids- tjänstgörande personer har ca 76 % teoretisk utbildning för ämneslärar- tjänst, medan återstoden saknar eller har ofullständig utbildning härför.

Fördelningen av undervisningen, uttryckt i veckotimmar, på lärare med olika teoretisk utbildning har undersökts för å ena sidan de allmänna gym- nasierna och a andra sidan grundskolans högstadium, realskolorna och flick- skolorna. En detalj redovisning av beho11ghet551tuat1onen 1 varje enskilt skol- ämne har dock inte nu kunnat infordras utan endast en preliminär redovis- ning av behörighetssituationen i tre ämnesgrupper, nämligen dels gruppen matematik, fysik, kemi och biologi, dels moderna främmande språk och dels övriga ämnen.

Beträffande gymnasierna framgår, att av sammanlagt 86 300 veckotimmar 96 % bestrides av lärare med lektors-, adjunkts- eller ämneslärarkompetens i ämne inom ifrågavarande ämnesgrupp eller med lägst 2 akademiska betyg i sitt ifrågavarande ämne. I ämnesgruppen matematik, fysik, kemi och biologi bestrids 95 % av undervisningen av lärare med nyss angiven kompe- tens samt av civilingenjörer eller av militär personal, som genomgått vissa högre kurser vid militär högskola. Det bör i anslutning till de här lämnade uppgifterna framhållas, att lärare med teoretisk utbildning för lektors- eller adjunktskompetens inom respektive ämnesgrupp säkerligen i viss utsträck- ning undervisar även i andra ämnen än dem som ingår i tjänsten. En mera ingående undersökning som kunnat ta sikte på behörigheten i varje enskilt ämne hade sannolikt givit en annorlunda bild. Å andra sidan är de formella kompetenskravcn för adjunktsbehörighet med avseende på teoretisk utbild- ning för närvarande dels rätt skiftande, dels ej kongruenta med skolans krav, varför den här gjorda redovisningen bör äga viss giltighet, intill dess en djupare analys av behörighetskraven framlagts.

En motsvarande redovisning för lärarsituationen inom nyssnämnda tre ämnesgrupper vid grundskolans högstadium, realskolor och flickskolor vi- sar att 70 % av totalt 292 700 veckotimmar ombesörjs av lärare med veder— börlig akademisk examen omfattande ämne inom ifrågavarande ämnesgrup- per, här inberäknat även folkskollärare med vidareutbildning, eller av lärare med lägst ett akademiskt betyg i sitt undervisningsämne. Vad gäller ämnes- gruppen matematik, fysik, kemi och biologi är motsvarande andel 60 %. I denna ämnesgrupp har då medräknats även civilingenjörer samt gymnasie— ingenjörer med vidareutbildning. De 30 % av det totala antalet veckotimmar, som bestrids av lärare utan angiven teoretisk utbildning, fullgörs till 2/3 av folkskollärare och gymnasieingenjörer utan vidareutbildning och till 1/3 av personer med annan utbildning. Sistnämnda kategori svarar alltså för ca 10 % av undervisningen på grundskolans högstadium och därmed paral- lella skolformer.

Det är av stort intresse att konstatera i hur stor omfattning folkskollärare tjänstgör på högre stadier än mellanstadiet. Av uppgifterna framgår, att så- som ämneslärare med lägst halvtidstjänstgöring i höst tjänstgör 4 080 folk- skollärare, hälften med och hälften utan vidareutbildning. Dessa folkskol-

lärare, som nästan alla tjänstgör vid grundskolans högstadium samt vid realskolor och flickskolor, svarar där för 91000 av totalt 293 000 vecko— timmar, dvs. för ca 30 % av undervisningen i läroämnen i dessa skolfor— mer. Omräknat till heltidstjänster svarar 91000 veckotimmar mot 3 790 heltidstjänster, varav vidareutbildade folkskollärare representerar ungefär hälften och icke vidareutbildade den andra hälften. Det kan nämnas, att i klasslärarprognosen för innevarande läsår räknades med ett behov av 3 752 heltidstjänstgörande folkskollärare på högre stadier. För nästa läsår räkna— des i denna prognos med 4 074 folkskollärare, dvs. en ökning med ca 300 tjänster.

Beträffande ämneslärarna kan slutligen nämnas, att av undervisningen vid allmänna gymnasier 91 % faller på innehavare av ordinarie eller extra ordinarie tjänst i vederbörande kommun eller på lärare i reglerad beford- ringsgång. Motsvarande procenttal vid grundskolans högstadium samt real- skolor och flickskolor är 70 %.

Sammanfattningsvis framgår beträffande ämneslärarsituationen att av 13 837 inrättade tjänster för lärare i läroämnen är 5 500 icke tillsatta; luckor- na fylls av icke-ordinarie lärare. Vidare framgår att av 16 745 såsom ämnes- lärare hel- och halvtidstjänstgörande personer saknar 4000 teoretisk ut- bildning enligt i undersökningen angivna grunder.

Klasslärarna I fråga om klasslärarsituationen ger den av departementet framlagda under- sökningen upplysning dels om antalet inrättade och tillsatta tjänster, dels om fördelningen av antalet såsom klasslärare tjänstgörande personer med hänsyn till deras utbildning.

I fråga om inrättade och tillsatta klasslärartjänster höstterminen 1963 förhåller det sig så att av 14 383 ordinarie folkskollärartjänster var 11 985, dvs. 83,3 %, tillsatta och av 11 439 ordinarie småskollärartjänster var 9 974, dvs. 87,2 % tillsatta.

Betydenlsefullare är emellertid att konstatera hur många av de såsom folk- eller småskollärare tjänstgörande, som har utbildning härför. Härom fram- går av undersökningen följande.

Av 18 438 såsom folkskollärare tjänstgörande personer hade 17 272 folk- skollärarexamen och 277 småskollärarexamen, medan 889, dvs. 4,8 % av samtliga, helt saknade klasslärarutbildning.

Av 15 408 såsom småskollärare tjänstgörande personer hade 14 719 små- skollärareexamen och 95 folkskollärarexamen, medan 594, dvs. 3,9 % av samtliga, helt saknade klasslärarutbildning.

De framkomna bristsiffrorna innebär ingen avvikelse av betydelse från den i klasslärarpurognosen gjorda bedömningen. Såvitt nu kan överblickas är där— för full balans att förvänta inom de närmaste åren.

De geografiska skillnaderna i lärarsituationen är i mycket stora drag föl- jande: Södra Sverige har i jämförelse med andra regioner ett förhållandevis gott lärarläge, vilket särskilt framträder i fråga om ämneslärarsituationen på grundskolans högstadium och därmed parallella skolformer. De tre nord— ligaste länen intar i sistnämnda avseende en klart sämre ställning, medan Wdäremot gymnasiets lärarsituation och klasslärarsituationen i dessa län

förefaller att i stora drag svara mot genomsnittsläget för riket. ,

I sammanhanget intressant är emellertid att Stockholms stad uppvisar— en klart större brist än genomsnittet i fråga om lärare med behörighet i ämnesgruppen matematik, fysik, kemi och biologi samt i fråga om klass- lärare. I kommentarerna till de lämnade uppgifterna anföres bostadsbristen som en särskild svårighet för Stockholms del när det gäller att rekrytera lärare. Samma förhållande återkommer i ett stort antal yttranden. Andra faktorer som säges ha stor betydelse för lärarrekryteringen utgör vad man sammanfattningsvis kan hänföra till lärarnas olika arbetsförhållanden på skilda orter. Kommunernas läge, kommunikationer m. m. anges också så- som faktorer av stor betydelse.»

I tabell I: 7—I: 13 (3.111) redovisas en bearbetning av det material som ecklesiastikdepartementet införskaffade från länsskolnämnderna ht 1963, nämligen en länsvis redovisning av lärarsituationen 1963, avseende gymna- sier, realskoleorganisationen och grundskolans högstadium. Dessa tabeller jämte tablå I: 7—8 ger fyra olika beräkningar av lärarbristen.

I tabell I: 7——I: 8 (s. 111) och i diagram I:4 (s. 31) redovisas länsvis antalet tillsatta tjänster i relation till antalet inrättade. Stora skillnader föreligger mellan de olika länen. Då antalet inrättade tjänster växlar betyd- ligt, kan inga större slutsatser dragas av den regionala spridningen i fråga om relativa antalet tillsatta tjänster. Däremot kan konstateras, att relativa antalet tillsatta tjänster är minst i ämnena matematik, fysik, kemi och bio— logi. I tablå 1: 7—8 ges en sammanställning av undervisningstimmarnas för- delning på lärarkategorier och ämnesgrupper enligt ecklesiastikdepartemen- tets undersökning hösten 1963. På grundval av denna kan antalet heltids- tjänster beräknas. Härigenom kan antalet tillsatta tjänster sättas i relation till antalet heltidstjänster. Därvid visar det sig, att antalet tillsatta lektors- tjänster endast utgör 23,2 % av antalet heltidstjänster på gymnasiet och 51 % av antalet inrättade.

Antalet tillsatta adjunktstjänster utgör 64,9 % av antalet inrättade. To- talantalet tjänster för adjunkter erhålls genom att antalet veckotimmar i tablå I: 7 avseende grundskolans högstadium och realskolan först evalveras till tjänster. Därefter har från dessa dragits antalet tjänster för vidareutbil- dade folkskollärare (ca 2 700). Viss osäkerhet vidlåder denna bestämning på grund av att antalet undervisningstimmar ej redovisats särskilt för lägsta och mellersta stadiet inom realskoleorganisationen.

Diagram I: 4 Antalet tillsatta tjänster höstterminen 1963 i procent av antalet inrättade. Länsvis fördelning.

O/o Lektion—tjänster IUO

Adjunkts'ljönster

|1|||||1l1111

U| Q

Liljlliltllilll

asruw'xyZAcso

Diagram I: 4 Antalet tillsatta tjänster höstterminen 1963 i procent av antalet inrättade. Länsvis fördelning.

% Övriga tjänster IOO

%

lill111||1||l|1|||1||||1|11||111

ABCFGIKLNOPRSWXRi

0 Samtliga tjänster

ABCEFGHHLMPSUXNMZBDM

Tablå I: 7 Veckotimtalet i nedan angivna grupper av läroämnen1 och dess fördelning på olika lärar- kategorier ht. 1963 (absoluta tal)

Allm. gymnasium

Grundskolans högstadium och/eller realskola Samt flickskola

Lärarkategorier

Ma, fy. ke, bi

Mod.

språk ämnen

Övr Samtl. ' ämnen å

gymn.

Ma, fy, ke, bi

Mod. språk

Övr.

ämnen

Samtl. ämnen å högstad.

Total—

summa för samtl. ämnen

A. Undervisningens totala omfattning (veckotimmar) inom vidstående ämnesgrup- per .....................

B. Undervisningens fördel- ning pd lärarkategorier med olika tear. utb.

1. Lärare med lektorskom- petens (akad. ex.) i äm- ne inom ämnesgruppen.

2. Lärare med adj 1mkts- el. ämneslärarkompctens (akad. ex.) omfattande ämne inom ämnesgrup- pen ..................

3. Lärare med teor. utb. för lektors-, adj unkts- el. ämneslärarkompetens men ej i ämne inom ar- betsgruppen ..........

4. Lärare utan kompetens enl. 1—3 men med 2 akad. betyg i sitt ifrå- gav. ämne (exkl. vidare- utb. folkskollärare). . . .

5. Lärare utan kompetens enl. 1—3 med 1 akad. betyg i sitt ifrågav. ämne (exkl. vidareutb. folk- skollärare). ..........

6. Folkskollärare med full- ständig vidareutb. för tj i A 19 eller med 1 akad. betyg (motsv. utb.) i sitt ifrågav. ämne. .......

7. Folkskollärare utan utb. enl. 6 ................

8. Lärare med eiv. ing. ex., apotekarex., agron. ex. eller annorledes styrkta motsv. kunskaper (se k.br. 29.1.60, statsligg. bih.1962/63 s. 260). . . .

9. Lärare med utb. vid vissa högre kurser vid militära högskolor (se

28 162

5 183

20 139

82

103

338

88

383

under 8 angivet k. br.).

946 '

24 462

3 314

20 038

120

479

20

61

33 679 86 303

8 797 17 294

22 643 62 820

511 713

892 2 311

114 237

106 505

29 117

4 387

122

8 130

109 934

644

32 027

2 340

' 3007

1 141

24 399

24 680

1 576

956

85 312

381

55 404

1 582

4 198

892

4 875

8 752

21

93

97 422

625

51 809

2 057

5 057

1 000

13 621

14 460

171

58

292 668

1 650

139 240

12 262

3 033

42 895

47 892

1 768

1 107

5 979

378 971

18 944

202 060

6 692

14573

* 3270

43 400

48' 009

2 155

1 237

1 Ifråga om grundskolan medtages här icke undervisning i läroämnena maskinskrivning eller handelskunskap I fråga om praktiska realskolan medtages endast undervisning i teoretiskt läroämne eller i det. praktiska läro— ämnet kemi med laborationer.

Allm. gymnasium Grundskolans högstadium och/eller

realskola samt flickskola Total- . summa Lärarkategorler .. Ma, fy, Mod. Övr. Samtl. Ma, fy Mod. Övr. "Samtl. torsamtl. ke bi s råk ämnen amnen ke bi språk ämnen amnen å amnen ' p å gymn. ' högstad.

10. Lärare med gymn. ing. ex. jämte vidareutb. för tj. i A 19. ........... 73 -— 4 77 2 180 38 96 2 314 2 391

11. Lärare med gymn. ing. ex. utan vidareutb. samt lärare med utb. vid vissa lägre kurser vid militära högskolor (se under 8 angivet k. br.). ....... 290 _ — 29 319 6 634 4 142 6 780 7 099 12. Lärare utan ovan angi- ven utb. ............. 421 430 542 1 393 10 350 9 072 8 326 27 748 29 141

C. Undervisningens fördel- ning på lärare med olika anställnings/arm

1. Lärare som innehar ord. el. e.o. tj. i kommunen el. som är anställd i regl. befordringsgång ....... 24 980 22 672 30 712 78 364 79 716 66 569 76 946 223 231 301 595

2. Övriga lärare ......... 3 182 1 790 2 967 7 939 30 217 18 743 20 476 69 436 77 375

[Tablå I: 8 Veckotimta let i nedan angivna grupper av läroämnen1 och dess procentuella fördelning ' på olika lärarkategorier ht 1963.

Allm. gymnasium Grundskolans högstadium och [eller

realskola samt flickskola Total- Lärarkategorier summa Ma, f_v, Mod. Övr. ålägga Ma, ty, Mod. Övr. 531221. å få????” kc, bl språk anmen gymn. ke, bi språk ämnen hö gsta d. A. Undervisningens totala om/allning (veckotimmar) inom vidstdende ämnesgrup- per ..................... 28 162 24 462 33 679 86 303 109 934 85 312 97 422 292 668 378 971 B. Undervisningens fördel- ning på lärarkategorier med olika teor. utb. 1. Lärare med lektorskom- petens (akad. ex.) i äm- ne inom ämnesgruppen 18,4 13,5 26,2 20,0 0,6 0,4 0,6 0,6 5,0 2. Lärare med adjunkts— el ämneslärarkompetens (akad. ex.) omfattande ämne inom ämnesgrup- pen .................. 71,5 81,9 67,3 72,8 29,2 65,0 53,3 47,5 53,2

3. Lärare med teor. utb. för lektors-, adjunkts— el. ämneslärarkompetens men ej i ämne inom äm- nesgruppen. ......... 0,3 0,5 1,5 0,8 2,1 1,9 2,1 2,0 1,8 2—412667

Läkarkategorier

Allm. gymnasium

Grundskolans högstadium och/eller realskola samt flickskola

Ma, fy, ke, bi

Mod. språk

Övr. ämnen

Samtl. ämnen å gymn.

Ma, fy. ke, bi

Mod. språk

Övr. ämnen

Samtl. ämnen å högstad.

Total- Summa för samtl.

ämnen

10.

11.

12.

2.

. Lärare utan kompetens enl. 1—3 men med 2 akad'. betyg i sitt ifråga- v. ämne (exkl. vidareut- b. folkskollärarc) ......

. Lärare utan kompetens enl. 1—3 men med 1 akad. betyg i sitt ifråga- v. ämne (exkl. vidare- utb. folkskollärare). . . .

. Folkskollärare med full-

ständig vidareutb. för tj. iA 19 eller med 1 akad. betyg (motsv. utb.) i sitt itrågav. ämne .........

. Folkskollärare utan utb enl. 6 ................

. Lärare med eiv. ing. ex., apotekarex., agron. ex. eller annorledes styrkta motsv. kunskaper (se k. br. 29.1.60. statsligg. bih. 1962/63 5. 260). . . .

.Lärare med utb. vid

vissa högre kurser vid militära högskolor (se under 8 angivet k. br.).

Lärare med gymn. ing. ex. jämte vidareutb. för tj. i A 19 .......... Lärare med gymn. ing. ex. utan vidareutb. samt lärare med utb. vid vissa lägre kurser vid militära högskolor (se under 8 angivet k. br.) ........

Lärare utan ovan angi- ven utb ..............

Undervisningens fördel- ning på lärare med oli- ka anstållnings/orm . . . .

. Lärare som innehar ord.

el. e.o. tj. ikommunen el. som är anställd i regl. befordringsgång .......

Övriga lärare .........

3,3

0,4

1,2

0,3

1,4

0,4

0,3

1,0

1,5

100,0

88,7 11,3

2,0

0,1

0,2

1,8

100,0

92,7 7,3

2,6

0,3

0,3

0,1

0,0

0,0

0,0

0,1

1,6

100,0

91,2 8,8

2,7

0,3

0,6

0,1

0,4

0,2

0,1

0,4

1,6

100,0

90,8

9,2

2,7

1,0

22,2

22,5

1,4

0,9

2,0

6,0

9,4

100,0

72,5 27,5

4,9

1,0

5,7

10,3

0,0

0,1

0,0

0,0

10,7

100,0

78,0 22,0

5,2

1,0

14,0

14,8

0,2

0,1

0,1

0,1

8,5

100,0

79,0 21,0

4,2

1,0

14,7

16,4

0,6

0,4

0,8

2,3

9,5

100,0

76,3 23,7

3,8

0,9

0,6

0,3

0,6

1,9

7,7

100,0

79,6 20,4

1 Ifråga om grundskolan medtages här icke undervisning i läroämnena maskinskrivning eller handelskunskap I fråga om praktiska realskolan medtages endast undervisning i teoretiskt läroämne eller i det praktiska läro- ämnet kemi med laborationer.

Tablå I: 9 Antalet tillsatta tjänster i det högre skolväsendet jämfört med totalantalet (1963). Fackgymnasicr och semi— narier ej inräknade

Lektorstjänster ........ 1 868 51,0 % Adjunktstjänster ...... 9 781 64,9 % Övriga tjänster ........ 2 188 47,1 %

Summa tjänster 13 837 60,2 %

Antalet inrättade

tjänster

Antalet tillsatta tjänster i procent av inrättade

skoleorganisationen Summa heltidstjänster

Antalet heltidstjänster på gymnasiet Antalet heltidstjänster på grundskolans högstadium och inom real-

Summa tillsatta tjänster i procent av antalet heltidstjänster .. . _

Tablå ]: 10 Lärare med olika utbildning, relativa tal (1963)

;>

tjänst.

äcpw

Grupp vårterminen 1963 höstterminen 1963

A .................... 64,5 % 61,8 % B .................... 12,0 % 12,9 % C .................... 3.9 % 4,4 % D ................... 11,6 % 11,5 % E .................... 8,0 % 9,4 %

Totalt 100,0 % 100,0 % Antal lärare .......... 15 273 16 755

. Folkskollärare med vidareutbildning i huvudämnet. Lärare med akademiskt betyg (exklusive folkskollärare). . Folkskollärare utan vidareutbildning i huvudämnet. .Lärare med annan utbildning (inklusive ingenjörer).

4110

12 195 16 305 51,1 %-

. Lärare med teoretisk utbildning för ämneslärartjänst 1 A 21 eller högre

Tablån bygger på ecklesiastikdepartementets undersökning ht 1963.

Som framgår av tablå I. 9 var 51,1 % av antalet heltidstjänster tillsatta med lektorer, adjunkter, ämneslärare och vidareutbildade folkskollärare. Detta innebär, att 48, 9 % av antalet heltidstjänster uppehölls av icke ordina— rie lärare dvs. 7 973 tjänster. Bland dessa ingår emellertid alla fil. magistrar som har teoretisk utbildning för tjänst i lägst A21 men som ej erhållit tjänst. Vidare ingår de tjänster som sköts av behöriga lärare med övertim- mar. Antalet tillsatta tjänster 1 relation till antalet heltidstjänster ger emel- lertid endast' 1 viss utsträckning en beskrivning av lärarsituationen.

Räknas exempelvis som behöriga de lärare som tillhör gruppen A och B,

Tablå I: 11 Undervisningsvolymen, som enligt eeklesiastikdeparlementets undersök— ning dr 1963 beslreds av icke behöriga lärare, procent av den totala volymen

Matematik fysik, kemi och biologi Moderna språk Övriga ämnen Samtliga ämnen

Gymnasiet .......... 5,0 % 2,6 % 4,0 % 3,9 % Övriga skolformer . . . . 40,0 % 22,9 % 26,0 % 30,4 %

(tablå 1:10), blir antalet icke behöriga ht 1963 25,3 % eller 4 200 lärare. , lnräknas även gruppen C till behöriga lärare reduceras antalet icke behöriga l till 3 500. Enligt anvisningarna skulle av antalet lärare endast de lärare redo- 1 visas som hade lägst halvtidstjänstgöring. Detta innebär, att den »under- l visningsvolym» som faller på icke behöriga blir för liten. I grupp E befinner i sig säkerligen, om även alla timlärare medräknas, ett icke ringa antal lärare som saknar vederbörlig utbildning. Vidare har de behöriga lärarna en över- timtjänstgöring, som motsvarar ca 1 000 heltidstjänster, vilket framgår av del 11.

En bättre belysning av lärarsituationen erhålles, om antalet undervisnings- timmar redovisas med hänsyn till de undervisande lärarnas behörighet. l tablå I: 7—8 har antalet undervisningstimmar fördelats i 12 grupper med hänsyn till lärarens utbildning. Åtskillnad har gjorts mellan gymnasier och övriga skolformer (realskoleorganisationen och grundskolans högstadium). Fackgymnasier ingår ej liksom ej heller folkskoleseminarier, folkhögskolor etc., vilket gör, att jämförelse med ovan angivna redovisningar för 1960, 1961 och 1963 ej är möjlig. Redovisningen har uppspaltats på tre grupper av ämnen, nämligen

a) matematik, fysik, kemi och biologi h) moderna språk samt '

c) övriga ämnen. Tablå l: 7——8 innehåller så många detaljredovisningar, att det kunde sy- nas möjligt att på ett tillfredsställande sätt bestämma lärarbristens omfatt— ning. I ovan återgivna sammanfattning av interpellationssvaret om lärar- bristens omfattning har den på ett ställe lagts till grund för bedömningen av lärarbristens omfattning. En motsvarande sammanställning har gjorts i tablå I: 11. Till behöriga har därvid hänförts: för ämnena matematik, fysik, kemi och biologi på gymnasiet grupperna 1, 2, 4, 8 och 9 och i övriga skol- former grupperna 1, 2, 4, 5, 6, 8, 9 och 10. För övriga ämnen har som behöriga räknats på gymnasiet grupperna 1, 2 och 4 ochi övriga skolformer grupperna 1, 2, 4, 5 och 6.

Tablå I: 11 visar en brist som motsvarar 3 864 heltidstjänster. Detta sätt att uttrycka lärarbristen är emellertid osäkert och äger giltighet endast under förutsättning att lärarnas ämneskombinationer alltid ryms inom en av de tre ämnesgrupperna — vilket inte alltid är fallet — och att behörighet i ett

av gruppens ämnen anses tillräckligt även då läraren undervisar i andra av gruppens ämnen. Beräkningen ger en klar underskattning av lärarbristen.

Många lärare, som har vederbörlig utbildning, undervisar i ämnen i Vilka de inte har utbildning. Visserligen måste det, hur god lärartillgången än är, på grund av organisatoriska förhållanden kunna inträffa, att en skolledare tvingas anlita exempelvis en adjunkt för undervisning i ett ämne för vilket han ej utbildats. I tider av lärarbrist blir detta snarare regel än undantag. Hur stor del av den reella lärarbristen som täckes på detta sätt kan ej sägas utan ytterligare undersökningar. I interpellationssvarert om lärarbristens omfattning höstterminen 1963 framhålls även att en mera ingående under— sökning som kunnat ta sikte på behörigheten i varje enskilt ämne sannolikt hade givit en annan bild: »Å andra sidan», hette det i ilrterpellationssvaret, »är de formella kompetenskraven för adjunktsbehörighet med avseende på teoretisk utbildning för närvarande dels rätt skiftande, dels ej kongruenta med skolans krav, varför den här gjorda redovisningen bör äga giltighet in- till dess en djupare analys av behörighetskraven framlagts». Lärarutbild- ningssakkunniga, som utfört just sådana analyser, återkommer till denna fråga i kapitel 4.

Ett fjärde sätt att belysa lärarsituationen är att bestämma den undervis— ningsvolym som bestrids av ordinarie, extra ordinarie och anställda i reg- lerad befordringsgång (tabell 1: 12—13, s. 116). Där redovisas behörighets- situationen länsvis för tre grupper av ämnen, nämligen:

a) matematik, fysik, kemi och biologi

b) moderna språk och

c) övriga ämnen. I hela riket bestrids 9,2 % av undervisningen på gymnasiet av icke »fasta lärare» och 23,7 % inom övriga skolformer. Denna metod ger en bättre bild av lärarsituationen i realskoleorganisationen och högstadiet men en sämre bild av lärarsituationen på gymnasiet.

I detta kapitel har det konstaterats, att klasslärarbristen 1963/64 helt år betingad av ämneslärarbristen. Detta framgår tydligt av de redovisningar som lämnats av lärarbristen på högstadiet och inom skolformer utanför grundskolan. Antalet folkskollärare utan vidareutbildning, som hösttermi- nen 1963 undervisade på högstadiet och inom realskolor, flickskolor och gymnasiet utgjorde 1 920. Ämneslärarbristen är för de år (1960/61—1963/64), för vilka statistik —— låt vara av skiftande värde — föreligger, mycket om- fattande jämfört med 50-talets förhållanden.

Med hänsyn till att samma normer ej använts vid redovisningarna vid olika tidpunkter är det vanskligt att göra en jämförelse i tiden. Lärarbristen måste ses mot bakgrunden av skolväsendets stora expansion under 1950— talet och början av 1960-talet samt omstruktureringen under senare år mot alltmer lärarkrävande skolformer. Följande tal för lärarbristen kan med ovan givna reservationer ange utvecklingstendensen.

Tablå I:12 Brist på lärare i läroämnen 1950—64

Antal År lärare

1950/51 420—760 (»Skolan och de stora årskullarnao) 1960/61 2 900 (Enligt ämneslärarprognosen) 1961/62 4 000 (Se ovan 5. 25) 1962/63 3 900 (Se ovan 5. 26) 1963/64 3 900 (Kungl. Maj:ts prop. 1964: 68)

Värdena avser det s. k. 60 %-alternativet. Detta innebär att lärarbristen på grundskolans högstadium endast avser de tjänster som hänför sig till lärare med akademisk utbildning.

KAPITEL 3

Klasslärare

Att beräkna tillgången på och behovet av klasslärare är svårt, därför att som nämnts behovet av folkskollärare påverkas av ämneslärarbristen. Problemet är å andra sidan enklare än beträffande den senare, eftersom intagningen är »styrd» och endast avser en enda utbildning, nämligen folk- resp. småskol— lärarexamen. Emellertid har som visats i de sakkunnigas klasslärarprognos även en beräkning av klasslärarbehovet och examinationsbehovet sina svå- righeter. I föreliggande betänkande, som avser att ge en överblick över hela problemet om skolans försörjning med lärare, skall endas-t återges huvud- dragen av klasslärarprognosen.

Småskollärarbehovet avser behovet av klasslärare i årskurserna 1—3. Folkskollärarbehovet utgörs i första hand av behovet av klasslärare i års- kurserna 3—9 i folkskolan och 3—6 i grundskolan fram t. o. m. 1965/66, då småskollärarna förutsättas helt ha övertagit undervisningen i årskurserna 1—3. Fr. 0. m. 1966/67 utgörs behovet av folkskollärare i årskurs 4—9 i folk— skolan och 4—6 i grundskolan. Därtill kommer behovet av vidareutbildade folkskollärare på högstadiet enligt 40 %-regeln.

I huvudsak har beräkningarna gällt bedömningar och beräkningar av följande faktorer: barnantalets utveckling, elevernas fördelning på skolfor- mer, medeltalet elevcr per klass, antalet klasser, antalet lärare per klass (lärarfaktorn) m. in. Som nämnts i kapitel 1 har man att räkna med ett minskat behov av folkskollärare som tjänstgör som klasslärare fram till 1970. Förhållandet illustreras bäst av en sammanställning över barnantalets utveckling.

För varje årskull har genom särskild analys beräknats det antal elever som kommer att gå i vanlig klass eller i specialklass. De förra klassernas elever har fördelats på klasser av A- och B—typ enligt särskilda antaganden om dessa klasstypers framtida omfattning. Eleverna i A-klass har vidare

Tablå I: 13. Prognos över antal barn i årskurserna 1—6 1962—80

1—3 4—6 1962 ........... 318 100 329 600 1965 ........... 316 400 318 500 1968 ........... 302 200 316 900 1970 ........... 307 600 306 200 1975 ........... 343 300 322 100 1980 ........... 365 000 355 600

uppdelats på folkskola och grundskola enligt föreliggande uppgifter om grundskolans utbyggnad.

I prognosen räknas med att andelen specialklasselever på den administra- tiva landsbygden successivt kommer att öka till samma andel, som för när- varande gäller i städerna. I klasslärarprognosen påvisas hur det relativa an- talet elever som undervisas i klasser av A- resp. a-typ ökat. Detta tillskrivs dels den fortskridande urbaniseringen dels den allmänna standardökningen. B-formen förutsätts så småningom försvinna. I fråga om den takt i vilken detta kan förväntas ske, räknas i klasslärarprognosen med två alternativ. En avveckling av B-formen enligt det långsamma alternativet kräver enligt de framräknade behovssiffrorna drygt 600 fler folkskollärare år 1970 än det snabbare alternativet.

Vid beräkningen av antalet elever inom årskurserna 7—9 har i klasslärar- prognosen antaganden måst göras angående såväl grundskolans utbyggande och realskoleorganisationens avveckling som antalet elever i folkskolans års- kurser 7—9. För tiden fram till 1972 påverkar nämligen dessa beräkningar klasslärarbehovet genom att olika delningstal tillämpas. En ingående studie av antalet elever per klass med rektorsområdet som referensområde visar att denna relation är betingad av tätortsgraden. (Klasslärarbehovet, Eckle— siastikdepartementet 1962: 1, sid. 45——53).

Dessa antaganden om elevfördelning på klasstyper, medeltal av elever per klass inom respektive klasstyp samt folk- och småskollärarnas fördelning på stadier leder i klasslärarprognosen fram till ett beräknat antal klasser för folkskollärarna i egenskap av klasslärare respektive ett beräknat antal klasser, som undervisas av småskollärare.

Antalet lärartjänster har bestämts genom studier av relationer mellan an- talet undervisningstimmar och antalet klasser. Undervisningsskyldigheten har antagits vara 30 timmar per vecka.

Behovet av folkskollärare måste även beräknas med hänsyn till lärar- behovet på grundskolans högstadium och högre skolor. Detta behov be- stämmes dels enligt 40 %-regeln, dels av det behov som med hänsyn till bris- ten på ämneslärare kan beräknas föreligga utöver 40 % av tjänsterna i läro— ämnen på högstadiet. Detta merbehov har antagits minska successivt och har för tiden fr. o. m. 1965/66, då lärarbristen vid högre skolor enligt ämnes- lärarprognosen antas vara praktiskt taget hävd, förutsatts jämnt motsvara hälften av bristen på lärare i matematik, fysik och kemi vid skolor utanför grundskolan. .

De sakkunnigas klasslärarprognos lades fram vårterminen 1962. Det kan därför vara för tidigt att ännu uttala sig om huruvida de i densamma gjorda antagandena visar sig vara riktiga. Enligt de rapporter som ovan refererats angående lärarsituationen hösten 1963 synes emellertid klasslärarprogno- sens uppgifter överensstämma med den faktiska situationen. Antalet perso- ner med tjänstgöring som folk- resp. småskollärare utgjorde sålunda hösten

41 Tablå I: 14. Klasslärarbristen 1955/56—1962/63

Tjänstgöring som Tjänstgöring som A folkskollärare småskollärare r icke behöriga sm åglildllärare icke behöriga åZZSISggåing Summa ht 1955 ............. 710 351 41 67 108 » 1956 ............. 660 268 91 116 207 » 1957 ............. 610 210 83 126 209 » 1958 ............. 670 251 116 116 232 » 1959 ............. 790 252 146 134 280 » 1960 ............. 786 1 169 1 » 1961 ............. 813 1 192 1 » 1962 ............. 1 1832 311 3662 1 vt 1963 ............. 8002 264 2352 1 ht 1963 ............. 1 0712 277 594, 1

1 Uppgift saknas. ' Ett obetydligt antal folkskollärare tjänstgjorde i stället för småskollärare. Dessas antal var hösten 1962 = 77, våren 1 962 = 84 och hösten 1963 = 95. Dessa folkskollärare har ej inräknats i bristen på småskollärare och den egentliga folkskollärarbristen har minskats med dessa värden. Källor: Skolöverstyrelsens petita 1955—59, lärarutbildningssakkunnigas egna inventeringar 1960—62 samt ecklesiastikdepartementets undersökning hösten 1963. (För ären 1955/56—1958/59 avser uppgifterna antal lärare utan kompetens med förordnande mer än en månad. För övriga är avses en bestämd tidpunkt).

1963 18 438 resp. 15 408 under det att klasslärarprognosen angav som mest sannolikt alternativ 18 528 resp. 15 007. Antalet heltidstjänster på högstadiet och övriga skolor för folkskollärare utgjorde enligt rapporten i samband med interpellationssvaret 3 790 mot ett enligt klasslärarprognosen beräknat antal av 3 752.

Dessa uppgifter kan sålunda tyda på att lärarsituationen i vad gäller be- hovet av folk- och småskollärare är under kontroll i och med att den faktiska utvecklingen synes följa den beräknade. Emellertid måste, mot bakgrunden av alla antaganden som alltid måste finnas i prognoser, det sägas att utveck— lingen kan gå i en annan riktning än den beräknade. Särskilt käns-lig i detta sammanhang är frågan om hur ämneslärarbristen vid skolor utanför grund- skolan respektive utöver de 40 procenten på grundskolans högstadium kan komma att påverka folkskollärarbehovet och därmed indirekt även små- skollärarbehovet. Som ovan anförts förelåg hösten 1963 en brist på klass- lärare samtidigt som ett stort antal folkskollärare tjänstgjorde som lärare i läroämnen på grundskolans högstadium och högre skolor.

Då antalet klasslärare 1963/64 utgör 18500 folkskollärare resp. 15500 småskollärare är bristen på lärare av detta slag obetydlig i jämförelse med bristen på ämneslärare.

Klasslärarbristen har sålunda en begränsad omfattning. Vad särskilt små- skollärare beträffar kan bristen sägas mera vara av organisatorisk art, då antalet småskollärare som tjänstgör som folkskollärare är ungefär lika stort som småskollärarbristen. Bristen på småskollärare 1963/64 torde vara av

Tablå I: 15. Behovet av folk- och småskollärare 1963—76

Läsår

Behov av småskollärare

Behov av folkskollärare

Klasslärar— tjänster

Tjänster på högstadiet och

på högre skolor

Enligt 40 % regeln

Utöver 40 % regeln

Summa folkskollärare

1963/64 ............. 15 007 18 528 2 592 1 160 22 280 1964/65 ............. 15126 18 303 2 974 1 100 22 377 1965/66 ............. 15 353 17 563 3 400 670 21 633 1970/71 ............. 15 357 15 509 5 369 270 21 148 1975/76 ............. 17 015 16 103 5 267 — 21370

tillfällig art, då intagningen till småskollärarlinjen var otillräcklig två år tidigare. Genom att intaget till småskollärarlinjen höstterminerna 1962 och 1963 varit rätt stort, kan denna tillfälliga brist väntas försvinna.

Bristen på folkskollärare, tjänstgörande som klasslärare, uppgick hösten 1963 till 1 071. Detta motsvarar nästan helt det antal folkskollärare i högre skolor inklusive sådana utöver 40 % -regeln som klasslärarprognosen räknar med, nämligen 1 160. Frågan gäller sålunda om behovet av folkskollärare som ersättare för vidareutbildade folkskollärare och övriga ämneslärare kommer att bestå.

På grundval av ecklesiastikdepartementets undersökning hösten 1963 kan klasslärarsituationen i de olika länen belysas. Tabell 1: 14—15 (s. 118) ger det relativa antalet tillsatta folk- resp. småskollärartjänster höstterminen 1963. Därav framgår, att Stockholms stad hade det lägsta relativa antalet tillsatta tjänster. Detta har satts i samband med bostadssvårigheter.

I tabell 1: 16—17 (5. 119) ges länsvis en redovisning av antalet personer, som tjänstgjorde som klasslärare med vederbörlig utbildning i procent av samtliga. Man finner, att även härvidlag Stockholms stad intar en särställ- ning med endast 82,1 % behöriga folkskollärare mot 93,7 % för landet i dess helhet. För småskollärare var motsvarande andel för Stockholm 89,9 % mot riksmedeltalet 95,5 %.

Klasslärarsituationen har härigenom blivit belyst. För att även få ett perspektiv framåt i tiden återges ovan en tabell ur klasslärarprognosen, som visar behovet av folk- och småskollärare vid vissa tidpunkter.

KAPITEL 4

Lärare på grundskolans högstadium och vid icke obligatoriska skolor Undervisningens fördelning på lärare med olika utbildning

A. Inledning

I kapitel 1 beskrevs de olika lärarkategorierna inom den obligatoriska skolan, realskoleorganisationen, de allmänna läroverken och fackgymnasierna. För dessa skolformer jämte folkhögskolorna föreligger officiell statistik. Av ka- pitlen 2 och 3 framgår, att lärarsituationen bäst beskrivs om man redovisar antalet undervisningstimmar för olika lärarkategorier. I kapitel 4 och 5 skall lärarnas utbildning i de ämnen som de undervisar i beskrivas, dvs. »behö—rig- hetsgraden» i dessa ämnen.

Avsikten är att visa hur undervisningen är fördelad på lärare med olika utbildning. Samtidigt erhålles en bestämning av lärarbristen. Att bedöma denna har dock ej ansetts vara det primära, utan syftet från de sakkunnigas sida har varit att belysa lärarnas aktuella utbildningsnivå. I annat samman- hang har de sakkunniga sökt utreda det innehåll och den utbildningsgång som för varje stadium och ämne (ämnesgrupp) är önskvärd av både allmänt pedagogiska och specifikt utbildningsmässiga skäl. Föreliggande undersök— ning utgör sålunda endast en av grundvalarna för de sakkunnigas stånd- punktstaganden.

De sakkunniga har i samarbete med statistiska centralbyrån låtit insamla uppgifter från fall till fall om lärarnas utbildning i undervisningsämnet. Ut- gångsmaterialet utgörs av de uppgifter om alla lärare som centralbyrån in- samlar i oktober varje år. De avser bl. a. lärarens utbildning och ger även uppgift om betyg i det enskilda ämnet för de lärare som har akademiska be- tyg. I sin tidigare statistik har centralbyrån endast redovisat antalet undervis- ningstimmar inom lägsta, mellersta och högsta stadiet (j fr kapitel 1). I det program för redovisning som utarbetats inom de sakkunniga och som sedan i samarbete med statistiska centralbyrån tillämpats på läraruppgifterna läs- året 1961/62 har stadieindelningen i stället varit följande:

1. Renodlade högstadier

2. Realskoleorganisationen

3. Gymnasiestadiet

Realskoleorganisationen omfattar realskolor och flickskolor samt därtill knutna högstadier. Vidare tillkommer folkhögskolor och ring 14 på gymna-

siet. Gymnasieorganisationen omfattar ring 13—I113, ring 114—IVt samt folk— skoleseminarier.

Av redovisningstekniska skäl har hitintills ej gått att få fram uppgifter om undervisningstimmarnas fördelning på lärarkategorier på sådana högstadier som är knutna till läroverk. Å andra sidan torde lärarsituationen vid sådana högstadier likna den vid realskolor och flickskolor.

För var och en av de tre huvudgrupperna har antalet undervisningstimmar i läroämnena fördelats på förekommande lärarkategorier. De läroämnen som ingår i undersökningen är: kristendomskunskap, modersmålet (svenska), latin (endast det gymnasiala stadiet), grekiska (endast det gymnasiala sta- diet), engelska, tyska, franska, historia, historia med samhällslära, sam- hällskunskap, geografi, filosofi (endast det gymnasiala stadiet), matematik, biologi, fysik, kemi.

Dessutom förekommer undervisning även i ämnena psykologi, spanska, ryska, italienska, finska och yrkesvägledning samt hjälpklassundervisning, men dessa ämnen har av olika skäl ej så stort intresse.

De lärare som är behöriga till tjänst i läroämnen på grundskolans högsta- dium och vid icke obligatoriska skolor kan indelas i tre kategorier, nämligen:

1. Lärare med fil. mag.-examen (FM). Till dessa räknas då även FL och FD.

2. Examinerade från högre lärarinneseminarium (HS).

3. Vidareutbildade folkskollärare (flär 19). Utöver anförda kategorier finns det grupper av lärare som ej har veder- tagen utbildning för behörighet till tjänst inom här avsedda skolformer. Av dessa lärare kan en del ha en utbildning som ligger mycket nära den nämnda utbildningen. Dit hör lärare med teol.kand.-examen, fil.kand.- examen och sådana filosofie studerande vilka i sina studier kommit mycket nära en fil. mag.-examen. För lärare med teol. kand.-examen kan behörig- heten i ämnet kristendomskunskap anses motsvara en filosofie magister utan praktisk-pedagogisk utbildning. Filosofiekandidater och filosofie studeran- de med betyg i undervisningsämnet har här medräknats. Som framgår av tablåerna I: 19, I: 24 och I: 29 utgör dessa lärares andel en ringa del av den totala undervisningen. För lärare med filosofie magisterexamen (FL, FD), filosofie kandidat- examen och filosofie studerande har betyget i undervisningsåmnet inregistre— rats. Utöver dessa lärarkategorier förekommer även andra lärare t. ex. så- dana med examen från högre lärarinneseminarium samt icke minst vidare— utbildade folkskollärare vilka båda grupper innehar akademiskt betyg i undervisningsämnet. Då i förevarande undersökning som behöriga medräknats samtliga vidare— ? utbildade folkskollärare och examinerade från högre lärarinneseminariet & har härigenom de av dessa lärare, som innehar akademiskt betyg i undervis— % ningsämnet, inräknats. :

En särredovisning av vidareutbildades behörighet i undervisningsämnet, förvärvad genom vidareutbildningskurs, har ej varit möjlig att erhålla på grund av det statistiska materialets beskaffenhet.

Av tekniska skäl har i samråd med statistiska centralbyrån de 5. k. dubbel- ämnena vid kodningen tilldelats poängvärden enligt följ ande schema.

kod

Betygskombination i dubbelämne .. varde

T [O WCAMODNHOOOO

Denna värdering av dubbelämnena kan anses motiverad av att vissa av kombinationerna torde vara ytterst ovanliga.

Beträffande ämnet kristendomskunskap har grundkurs i fil. mag.-examen givits värdet 1 betyg och högre kurs i fil. mag.-examen värdet 2 betyg.

För ämnet filosofi, som endast kan förekomma i lektorstjänst, är normen ej enkel att precisera. Enligt stadgan gäller följande:

Huvudämne Låroämne teoretisk filosofi ............................... filosofi (med psykologi) praktisk filosofi och? ___________________________ » » » teoretisk filosofi

» » )

Psykologi och ; ............ teoretisk filosofi .............

Kodningen av betygsgraderna i läroämnet filosofi har skett efter samma grunder som ovan angivits för enkla ämnen respektive dubbelämnen. Vidare har TK räknats som tre betyg men i likhet med ämnet kristendomskunskap har i tabellerna I: 18—1: 20 (s. 120) anmärkts hur stor del av den samlade undervisningsvolymen i ämnet som faller på lärare med teol. kand.-examen.

I det följande ges en beskrivning av undervisningens fördelning på lärare med olika utbildning. Beskrivningen avser hela riket. I avdelning B beskri- ves renodlade högstadier, i avdelning C realskoleorganisationen och i avdel- ning D gymnasiet. I diagrammen I: ö—I: 8 belyses undervisningens för- delning på lärarkategorier. Det bör anmärkas att i diagrammen för ämnena kristendomskunskap och filosofi ej särredovisas den undervisning som hän- för sig till lärare med teol. kand.—examen. För denna särredovisning hänvisas

Diagram I: 5 Undervisningens fördelning på lärarkategorier höstterminen 1962 och 1963. Hela riket.

o/o Dun-oro med annan utbildning MFolkskollörore utan vidareutbildning i huvudämnet

Folkskollörare med vidareutbildning i huvudämnet

.Lörnre med' teoretisk utbildning för ömneslörqrtjönst i A2l eller högre tjänst

H+ IQGZ llt lilliii

till tabellerna I: 18—20. Redovisningen i detta kapitel avser samtliga lärar- kategorier. I nästföljande kapitel skall behörighetssituationen närmare be- skrivas genom att införa vissa behörighetsnormer.

Innan nämnda beskrivning för de tre skolformerna görs, skall undervis- ningens fördelning för samtliga skolformer i korthet belysas. I diagram I: 5 visas hur undervisningen fördelar sig på fyra kategorier av lärare. Diagram- met för hösten 1962 bygger på den undersökning, som de sakkunniga företog våren 1963 och som redovisas i del II. Stapeln för 1962 visar den totala un- dervisningsvolymens fördelning på angivna lärarkategorier. Detta innebär, som utförligare behandlas i del 11, att hänsyn tagits till såväl antalet vecko- timmar per lärare som antalet tjänstgöringsveckor. Stapeln för 1963 visar åter fördelningen av antalet lärare med minst halvtidstj änstgöring. Diagram- men visar en god överensstämmelse och ger en samlande bild av undervis- ningens fördelning på de fyra lärargrupperna.

B. Renodlade bögstadier Det framgår, att en mycket stor del av undervisningen bestrides av folkskol- lärare med vidareutbildning.

Tablå I: 16. Vidareutbildade folkskollärares undervisning på renodlade högstadier i procent av den totala undervisningen i vart ämne

Kristendomskunskap ................. 18,8 Samhällskunskap .................... 23,3 Svenska ............................ 1 8,2 Geografi ............................ 1 9, 7 * Engelska ........................... 13, 1 Matematik .......................... 33, 7 : Tyska .............................. 8,5 Biologi .............................. 14,4 i Franska ............................ 4,4 Fysik ............................... 34,2 i Historia1 ........................... 23,0 Kemi .............................. 28,6 i

1 I materialet förekommer beteckningen "historia med samhällslära”, vilket torde bero på en missuppfattning från uppgiftlämnarens sida, då något sådant ämne ej finns på grundskolans . schema.

I intet ämne förekom dock läsåret 1961/62, att 40 % av undervisningen på renodlade högstadier bestreds av vidareutbildade folkskollärare. Som fram- går är det främst i matematik, fysik och kemi, som dessa lärare undervisar och därnäst i historia och samhällskunskap. Ämnet kristendomskunskap in- tar en särställning. I detta ämne bestrides undervisningen till 19 % av vidare- utbildade folkskollärare och till 15 % av lärare med teol. kand.-examen.

I samtliga ämnen med undantag av kristendomskunskap bestrider lärare med examen från högre lärarinneseminarium endast en ringa del av under- visningen, nämligen ca 1 %. I kristendomskunskap är andelen 3 %.

Även folkskollärare utan vidareutbildning undervisar i stor utsträckning på renodlade högstadier. Enligt tablå I: 17 sköter de ungefär en tredjedel av undervisningen utom i ämnena engelska, tyska och franska.

Tablå I: 17. Icke vidareutbildade folkskollärares undervisning på renodlade högstadier i procent av den totala undervisningen i vart ämne

Kristendomskunskap ................. 34,5 Samhällskunskap ..................... 41,1 Svenska ............................ 30,3 Geografi ............................ 28,7 Engelska ........................... 22,8 Matematik .......................... 36,2 Tyska .............................. 10,8 Biologi .............................. 37,0 Franska ............................ 4,5 Fysik ............................... 34,8 Historia ............................ 24,9 Kemi ............................... 34,0

Filosofie magistrar, filosofie kandidater samt filosofie studerande ombe- sörjde undervisningen på renodlade högstadier i den utsträckning som fram- går av tablå I: 18. Ämnet kristendomskunskap har här utelämnats.

Den undervisning som bestrids av filosofie studerande med akademiskt betyg i undervisningsämnet, är relativt liten (tablå 1:19). Utom i ämnet franska sköts långt mindre än 60 % av undervisningen i de renodlade hög— stadierna av lärare med akademisk utbildning (tablå I: 18).

Tablå 1:18. Filosofie magistrars, filosofie kandidaters och filosofie studerandes under— visning på renodlade högstadier i procent av den totala undervisningen ivart ämne

Betygspoäng Ämne

O 1 2 | 3 och mera Summa

' Svenska ............. 12,6 2,2 24,7 4,7 '” 44,2 Engelska ............ 5,1 2,9 41,6 7,6 57,2 Tyska ............... 12,0 1,9 43,3 10,3 67,5 Franska ............. 21,1 3,8 40,6 15,7 81,2 Historia ............. 8,3 4,0 21,1 11,5 44,9 Samhällskunskap ..... 23,2 4,0 2,5 0,8 30,5 Geografi ............. 11,5 0,4 28,2 4,6 44,7 Matematik ........... 7,3 2,1 6,5 0,6 16,5 Biologi .............. 8,7 6,1 20,2 3,9 38,9 Fysik ............... 6,8 0,3 6,2 1,1 14,4 Kemi ............... 11,5 0,3 5,7 0,6 18,1

Anm.: Undervisning för lärare med okänd betygspoäng ingår ej.

l||||I||nl|n|lulilunluulnnluu

Modersmölet (svenska) l2.553 vtn Historia 16.555 vtr.

110

lllllllllllllllllllllllLllllllllllllllll

Engelska IOZliO vtr: Historia med samhällskunskap 750 vtr:

Tgska 8.954 vtr: Samhällskunskap l11.262 vtn

lljllllllllllIllIllllllllllllllllillllll

:» u % cl» å å & ':': _' = "U _'— _- : 'U .L ;; .5 M E -— ;S M 'F— "EEL 's "- LEEL 3 a -—0 ;, .-U _! .: :.Dah : .: ;.an u :u':+2 '” 0 :o": ""E 2 3 om av en 0 _Uå'ö '_'? an en av av 9 ""a =? ? ... ..? ..? 3” _=_: ugn.! ..?. g. %" .? ..? ..? _g a_E e.: »— g, u v w » — 5' om , _ m o; 0) _ '- ou- _ .- n n n & _' 55:05 '; ;- .n .a .a .a _. .gisvf ; ;- =) - N n if. =a>£=o :: o — N n LT. ::n>-?_:o :a Akademisk examen Akademisk examen

Matematik l2.535 vin

Biologi 5.792 vtr:

Fysik 6.99 | ,Evtn Hemi [LEBLSVl'n

& a

% &» u % l. ä

_. : = _'- _: = "U 35 i: .E 58 2 i: _5 De __

55:e —. sega 3

: LDB.” * J: LDQ.L 'if,

U :a':+£ '” g :a": +£ _: av a'- u-u ut 0 _uå'ö 5 a en a' a! . "a3-5 _D 0 f." =" % ..? _u UCI-J: :P.. 8, .E' .E" ..? =" _g 25 E_g o.— 05 o "5 o .: kmow _ ... av t -— En" . -- .a .n .a .a _- _g'åpå :; :>. .a .a .a .a 43035 ; ;- o — N :o i?. =u>£== :a = — N :o m=n>a=o ==:

Modersmöle'l' svenska) 25.I32 vtr: Fra nska 6. l5|,5vtr:

Latin 486,5vh: Historia Milli! vtr:

Engelska 24.677 vtr: Hista ria med samhällskunskap lö.|25,5 vtr:

u| &

1: » u

—' E "å % i: ': 'na:

[:E—=E 9

.: L=_n_ & Gusta-:E '”

av ut av en 9 _UäT: & 33333 v.g.-ze. %. 0 o m a _- '- a.!" _ .. .a .a .a .: __- ,g'åyaå ; |; =: _ N :o "I ::u>.E_:o :o

a:

% .l. '5

_- |: 'U .5

i: E ”2 ;:

ge?-Eu o

.: = '- .: u k...-Du un

g Egg-'— .! m En 3: g: . om'—o' 3- D 3 3 .o— 0 c:.—! '+— 0) n) "5 0 = "_a"! . E _|: .a .n .a _; 355-05 ; ; =: -— N :o E=n>£=o :o

Geografi Il.7l5.5vt|:

Matematik 27.0l5,5 vh: ngi k 5.303;fo

40

Biologi l2.6lll vtr Kemi ll.076.5vt|:

m 0

% & å % ä. '5

i: ... ..32 ': i.: —— 152 =

äEza D 35:01 0

.: LDLL & .: Lans. %

u n:te—=D '” " :o": +H :: o'— m av m 9 "då? 5 en av m a'- 9_ _q 3; 3 :; ..? .,? .? ..? .u (”C.L.-! .H. 5, ”' E' ..? =" _g us L.! »— g, 0 ex e» o :- '—-"'a-h ._ '$ av 0 '$ — 5 om , -— n -= -D A ._ .g'åjuä ; ; .a .a .n .a _- _gwåtué |; |)- :a — N n i.u". a:a>.?_== :a := — N n Ezn>£_=o :o

Tablå 1:19. Filosofie kandidaters och filosofie studerandes undervisning i % av den totala undervisningsvolymen på renodlade högstadier

Betygspoäng 1 | 2 | 3 Svenska ....................... 0,3 2,2 0,4 Engelska ...................... 1,0 3,8 0,5 Tyska ......................... 0,4 5,0 1,0 Franska ....................... 1,6 1,5 1,6 Historia ....................... 1,2 2,0 2,5 Samhällskunskap ............... 0,6 0,6 0,2 Geografi ....................... 0,1 3,4 0,4 Matematik ..................... 0,8 0,7 0,1 Biologi ........................ 0,4 2,2 — Fysik ......................... -— 0,5 —— Kemi ......................... 0,3 0,9 0,3

Som nämnts handhas undervisningen ofta av lärare, som visserligen har akademisk examen men som saknar utbildning i undervisningsämnet. Mot- svarande gäller för de vidareutbildade folkskollärarna. Av inledningen till detta kapitel framgår, att dessa lärares utbildning ej kan detaljbelysas på samma sätt som de akademiskt utbildade lärarnas. Man torde emellertid kunna utgå ifrån, att de vidareutbildade folkskollärarna i minst lika stor utsträckning som de akademiskt utbildade saknar utbildning i undervis- ningsämnet. Frågan är t. o. m. om de inte i större utsträckning än de aka- demiskt utbildade lärarna får undervisa i ämnen som de saknar tillräcklig utbildning i. I kapitel 5 skall behörighetssituationen på grundskolans hög- stadium ytterligare belysas. Sannolikheten för att även vidareutbildade folk- skollärare undervisar i ämnen, i vilka de saknar utbildning, bör därvid hållas i minnet.

Bland de lärare som undervisar på grundskolans högstadium återstår grup- pen »övriga lärare». Dessa utgörs till en mindre del av lärare med annan akademisk examen än fil. mag. eller med utländsk examen. Till största delen utgöres denna grupp av personer, som saknar lärarutbildning.

Tablå 1:20. »Övriga lärares» undervisning på renodlade högstadier i procent av den totala undervisningen i vart ämne

Svenska ............................ 5,9 Geografi ............................ 6,1 Engelska ........................... 5,4 Matematik .......................... 13,4 Tyska .............................. 11,1 Biologi .............................. 8,1 Franska ............................ 7,1 Fysik ............................... 1 6,4 Historia ............................ 5,3 Kemi ............................... 1 8,5 Samhällskunskap .................... 4,7

Som synes är det framförallt i matematik, fysik och kemi som undervis- ningen sköts av lärare med otillräcklig utbildning.

C. Realskoleorganisationen Realskoleorganisationen jämte dit knutna högstadier av grundskolan har betydligt gynnsammare lärarsituation än de renodlade högstadierna. Dia- grammet (I: 7) visar, att akademiker med 2 betyg bestrider en stor del av undervisningen. Å andra sidan är förekomsten av akademiker utan betyg i undervisningsämnet ej ovanlig. Likaså bestrider folkskollärare utan vidare- utbildning en icke oväsentlig del av undervisningen.

Ämnet kristendomskunskap domineras av lärare med teologie kandidat- examen, som bestred 49 % av hela undervisningen. Därnäst kom lärare med examen från högre lärarinneseminariet med 13,4 % av undervisningen. Folk- skollärare skötte 12 % av undervisningen, varav hälften kom på vidare- utbildade folkskollärare. Resten av undervisningen i kristendomskunskap sköttes till 5,8 % av lärare med akademisk utbildning från den filosofiska fakulteten, medan icke mindre än 19,6 % av undervisningen bestreds av lä- rare som saknade utbildning i ämnet.

Som synes är det främst i ämnena matematik, fysik och kemi, som folk- skollärare undervisar. Ser man hela realskoleorganisationen och högstadie— organisationen som en enhet faller långt mindre än 40 % av undervisningen på vidareutbildade folkskollärare.

Av kapitel 2 framgår det också att det föreligger en eftersläpning 1 fråga om vidareutbildning av folkskollärare. Här anförda värden kan dock ej an— vändas som utgångspunkt för någon beräkning av dennas storlek.

Inom realskoleorganisationen återfinner man de flesta av de lärare som utbildats vid högre lärarinneseminarium. Det kan därför vara av intresse att studera dessa lärares andel av den totala undervisningsvolymen.

Tablå I: 21. Folkskollärares undervisning inom realskoleor- ganisationen i procent av den totala undervisningsvolymen i

vart ämne Vidareutbil- Icke vidare- Ämne dade folkskol— utbildade

lärare folkskollärare Kristendomskunskap ............... 5,8 6,2 Modersmålet (svenska) ............. 3,5 6,6 Engelska ......................... 1,5 3,9 Tyska ............................ 0,4 1,6 Franska .......................... 0,1 0,4 Historia .......................... 4,9 7,8 Samhällskunskap .................. 3,5 7,5 Geografi .......................... 5,5 7,8 Matematik ........................ 14,2 14,8 Biologi ........................... 4,2 9,0 Fysik ............................ 14,4 15,2 Kemi ............................ 9,9 12,0

Tablå 1:22. Den procentuella andel av den totala undervisningsvolymen i vart ämne inom realskoleorganisationen, som bestreds av lärare med examen från högre lärarinne- seminarium

8,2 Samhällskunskap .....................

Modersmålet (svenska) ............... Engelska ........................... 5,3 Geografi ............................ 5,2 Tyska .............................. 8,2 Matematik .......................... 5,8 Franska ............................ 9,3 Biologi ............................. 7,7 Historia ............................ 8,5 Fysik .............................. 3,5 Historia med samhällslära ............ 6,5 Kemi .............................. 3,9

93 % av dessa lärares undervisningsvolym faller på realskoleorganisatio- nen. (Se vidare kapitel 5.) Detta torde hänga samman med det faktum att denna lärarkategori cj nyrekryterats på många år och därför består av äldre lärare med stark förankring i äldre skolformer, särskilt flickskolor.

Den stora lärarbristen i ämnet samhällskunskap hänger samman med att det är fråga om högstadier som är knutna till realskoleorganisationen. Även vid renodlade högstadiet var bristen besvärande i detta ämne, men där sköt- tes dock inemot 1/4 av undervisningen av vidareutbildade folkskollärare (tablå I: 16, s. 46). Dessa tjänstgör i stor utsträckning som yrkesvalslärare och har därjämte undervisning i samhällskunskap.

Som framgår av tablå I: 23 handhas en icke ringa del av undervisningen inom realskoleorganisationen av akademiskt utbildade lärare som saknar utbildning i det aktuella undervisningsämnet. Detsamma gäller säkerligen de vidareutbildade folkskollärarna men detta kan som nämnts inte bekräf- tas. De är emellertid relativt sett färre i realskoleorganisationen än på de renodlade högstadierna.

Tablå I: 23. Filosofie magistrars, filosofie kandidaters och filosofie studerandes under- visning inom realskoleorganisationen i procent av den totala undervisningen i vart ämne

Betygspoäng Ämne Summa 0 1 2 | 3 och mera

Modersmålet (svenska) 16,0 0,6 42,1 16,3 75,0 Engelska ............ 7,0 2,1 54,6 19,3 83,0 Tyska ............... 8,3 3,1 52,1 18,5 82,0 Franska ............. 7,1 4,4 43,8 29,6 84,9 Historia ............. 11,2 0,8 29,2 27,0 . 67,2 Historia med samhälls-

lära ............... 9,0 2,1 31,4 33,1 75,6 Samhällskunskap ..... 49,3 1,8 15,9 8,3 75,3 Geografi ............. 8,6 0,9 50,0 14,3 73,8 Matematik ........... 13,0 5,9 24,7 1,4 45,0 Biologi .............. 7,9 1,7 42,9 16,0 68,5 Fysik ............... 9,0 0,8 30,6 2,7 43,1 Kemi ............... 12,4 1,7 27,3 8,0 49,4

Anm.: Undervisning av lärare med okänd betygspoäng ingår ej.

Tablå I: 24. Filosofie kandidaters och filosofie studerandes un— dervisning inom realskoleorganisationen i procent av den totala undervisningen i vart ämne

Betyg 2 3 och mer Modersmålet (svenska) .......... 0,2 3,3 1,0 Engelska ...................... 1,2 4,3 0,9 Tyska ......................... 1,1 3,5 1,0 Franska ....................... 0,7 1,6 1,3 Historia ....................... 0,1 3,6 1,2 Historia med samhällslära ........ 0,6 3,2 1,9 Samhällskunskap ............... 0,5 10,6 6,3 Geografi ....................... 0,3 2,8 0,4 Matematik ..................... 1,3 2,4 0,3 Biologi ........................ 0,1 2,2 0,5 Fysik ......................... 0,5 3,3 0,1 Kemi ......................... 1,0 3,7 0,7

Som framgår av tablå I: 24 är de filosofie studerandes andel i undervis- ningen mycket liten i samtliga ämnen utom samhällskunskap.

Även i realskoleorganisationen undervisar sålunda många lärare, som sak- nar utbildning i det aktuella undervisningsämnet. I kapitel 5 redovisas beräk- ningar härav.

Utöver här nämnda lärarkategorier — folkskollärare med och utan vidare- utbildning, lärare med examen från högre lärarinneseminarium samt aka- demiskt utbildade lärare —— tjänstgör inom realskoleorganisationen en hel del lärare som antingen saknar adekvat utbildning eller om vilkas utbildning uppgifter saknas. Detta redovisas i tablå I: 25.

Tablå I: 25. »Övriga» lärares undervisning inom realskoleorganisationen i procent av den totala undervisningen i vart ämne

Modersmålet (svenska) ............... 6,3 Samhällskunskap ..................... 11,8 Engelska ........................... 5,8 Geografi ............................ 6,9 Tyska .............................. 7,2 Matematik .......................... 19,6 Franska ............................ 5,1 Biologi .............................. 10,0 Historia ............................ 11,1 Fysik ............................... 23,0 Historia med samhällslära ............ 10,7 Kemi ............................... 24,2

Brist på lärare i matematik, fysik och kemi är störst även här. Intressant är att konstatera att undervisningen i ämnena historia och samhällskunskap till 10 % ombesörjs av lärare, som tillhör här nämnda kategori. I kapitel 5 skall denna omständighet belysas genom en undersökning av sammansätt- ningen av denna grupp.

Modersmälet (svenska) 9.587 vtr: quko 6.20I.5vtn

Lofi n 3.454; vtr: Fra nsko 7.915 vtr:

Grekiska LIM vie Historia |.737,5 vtr:

D CI 8 L'I = , = .. & == 2 , 2 = |: 0215 = : De & u- ': 1: : u. -= 1, _ E=D 0 US,—;D o .: Enal- J! .: c:a.hå U nr:-pä & g :u':+£ _: ”3352”."'=åz— amgg.*o=33= fee+s2£se£å €333å2-55å*.9 .8 .a .a 3 _- 3535 g ; a 3 :: _.gå-gé ;" ;- =| - N n (£ =3>£== :a = — N » LT. znåå'c) :=: Akademisk examen Akademisk examen

Samhällskunskap 525,5vh: Biologi lt.l7(l vh: lll]

Geografi _ _ 3.197; vtr: Fqsi'k too/mln

till

30

0,2 0,2 0,4

Filosofi __ _. l.255,5v'l'n Hemi 5.43l vift

50 i 20 Ill 5 0 = | 2 = | 2 'n D 2 'n e: 2 _- I: 'en , _; :: 'D. .U -- = 08 2 _. :: uu -_ LL"EEEu-a ”Tegls? .: E:;El- == : 2:25!- % u :o'z-o-E ; 3 :o": +! _: en en om en 9 _033 _ en 5 av er: _ "Fog; ? 33%"ch rue—tåg. .E' % m_s-_» lagunen—g, 1» g :: "" och . .. 3 E '— LE 0" - " .n .a .a .a _- 35355 1,- g .a .n ...- g,, jgå' ; ; c:: — N :o ii." =u>£= :o o _ N m ti." =u>£b :o Akademisk examen Akademisk examen

D. Det gymnasiala stadiet Materialet omfattar här säväl allmänna gymnasier som faekgymnasier samt dessutom även folkskoleseminarier. Utöver de ämnen som finns på hög- stadiet och i realskoleorganisationen behandlas här endast latin, grekiska och filosofi.

Av diagram I: 8 (s. 56) framgår klart, att akademiskt utbildade lärare med 2 betygsenheter dominerar på gymnasiet. —— Av tekniska skäl har ring 14 förts till realskoleorganisationen, men detta förhållande kan knappast på- verka helhetsbilden.

De ämnen, som kräver en särskild kommentar, är kristendomskunskap, filosofi, latin och grekiska samt samhällskunskap.

Av tabellbilagan (s. 125) framgår, att lärare med teologie kandidat-examen bestrider största delen av undervisningen i kristendomskunskap och i filo— sofi. Sålunda faller icke mindre än 82,6 % av hela undervisningen i kristen— domskunskap på gymnasiet på lärare med teologie kandidat-examen. I ämnet filosofi är motsvarande andel 61,1 %. Hur stor del av dessa lärare med teologie kandidat-examen som har fullständig behörighet att undervisa i filosofi, kan däremot ej bestämmas med hjälp av detta material. I denna utredning har, som ovan (5. 45) nämnts, teologie kandidat-examen värderats såsom 3 betyg i kristendomskunskap och filosofi. Inom gymnasieorganisa- tionen med därtill knutna högstadier skötte lärare med teologie kandidat- examen och motsvarande eller med högre utbildning 88 % av hela under- visningen. Av resten föll 9,2 % av undervisningen på lärare som antingen saknade betyg i sin filosofie magister-examen eller tillhörde gruppen »övri- ga». Resten utgjordes av folkskollärare och lärare med examen från högre lärarinneseminarium.

Filosofie magistrar med lägst 3 betyg bestred endast 11,4 % av hela un- dervisningen i filosofi. På grund av kodningsförfarandet kan det ej redo- visas hur många av lärarna utan betyg i filosofi, som faktiskt har betyg i det ena av de två examensämnen, som kan svara mot läroämnet filosofi. Grup- pen »övriga» svarade för 3,8 % av undervisningen i detta ämne.

Som framgår av diagram I: 8 (s. 56) är behörighetssituationen i ämnena latin och grekiska gynnsam. Vad beträffar ämnet grekiska kan konstateras, att 10,3 % av undervisningen visserligen sköttes av gruppen »övriga». Den övervägande delen av denna grupp bestod dock av lärare med teologie kan-

Tablå I: 26. I filosofi på det gymnasiala stadiet undervisande lärare

TK ......................... 61,1 % FM, FK eller fil. stud. med minst

2 betyg ................... 21,6 % FM, FK eller fil. stud. med minst

1 betyg ................... 3, 2 % L FM, FK eller fil. stud. utan betyg 10, 0 % : Betygspoäng okänd ........... 0,3 % Övriga ...................... 3,8 %

Tabld 1:27. Folkskollärares undervisning på det gymnasiala stadiet i procent av hela undervisningen i ämnet

Vidareut- Icke vidare- Åmne bildade utbildade

folkskollärare folkskollärare Modersmålet ...................... 0,2 0,2 Engelska ......................... 0,0 0,4 Tyska ............................ — 0,0 Franska .......................... _ 0,0 Historia .......................... 0,2 0,2 Historia med samhällslära .......... 0,1 0,1 Samhällskunskap .................. — 10,4 Geografi .......................... 0,2 0,4 Matematik ........................ 1,6 0,6 Biologi ........................... 0,5 0,1 Fysik ............................ 1,1 0,4 Kemi ............................ 1,9 0,5

didat-examen. 6,5 % av undervisningen bestreds av lärare utan betyg i äm- net. Då de absoluta talen är små kan emellertid ett sådan procenttal ej till- mätas någon större betydelse. Vederbörande lärare kan på andra sätt ha do— kumenterat sin kompetens. Tilll'älligheter, som beror på redovisningsmeto- den kan också spela in. Vikarier med ofullständig utbildning kan sålunda svara för denna del.

Ämnet latin förekommer även i ring I4, som här räknats till realskoleorga- nisationen. I denna årskurs bestreds 6,2 % av undervisningen av lärare utan akademiskt betyg i ämnet. Här gäller som i fråga om grekiska att de abso- luta värdena är små och att tillfälligheter kan ha spelat in. 12,5 % av under- visningen i ring 14 föll på gruppen »övriga». Här rör det sig mest om lärare med teologie kandidat-examen.

Den del av undervisningsvolymen som faller på folkskolläraren, är i gym- nasierna relativt ringa, vilket kan utläsas av tablå I: 27.

Endast i ämnet samhällskunskap är andelen av påtaglig storlek. Här är dock det absoluta talet litet, då ämnet endast förekom vid försöksgymnasier.

Gruppen lärare med examen från högre lärarinneseminarium är av under,— ordnad betydelse och svarar endast för några tiondels procent av undervis- ningen utom i tyska, där andelen utgör l %.

Lejonparten av undervisningen ombesörjes av lärare med akademisk ut- bildning som här redovisas i tablå I: 28.

Härav framgår, att endast i ämnena matematik och samhällskunskap lä- rare med bara 1 betyg sköter någon större del av undervisningen. Sistnämn- da ämne har därjämte den lägsta andelen av akademiskt utbildade lärare men det rör sig bara om en total undervisning på sammanlagt 326 veckotim- mar i försöksgymnasium. En fortsatt redovisning för 1963 och senare år är önskvärd.

Tablå I: 28. Undervisning, skött av lärare med akademisk examen (FK, FM, FL, FD) samt av fil. stad. i procent av undervisningen i vart ämne

Betyg

2

Ämne

Modersmålet ........ 6,9 0,3 Engelska ........... 3,7 0,8 Tyska ............. 3,5 1,1 Franska ............ 4,4 2,0 Historia ............ 8,3 0,2 Historia med sam-

hällslära .......... 6,5 1,9 Samhällskunskap. . . . 35,1 4,3 Geografi ........... 4,4 1,0 Matematik .......... 3,6 4,5 Biologi ............. 4,6 0,3 Fysik .............. 4,8 0,3 Kemi .......... 6,5 1,6

Summa 12,2 95,4 11,0 94,5 5,8 90,7 9,1 96,3 14,8 89,5 15,5 90,8 1,2 51,4 21,5 92,9 6,0 81,0 30,6 95,4 14,0 82,0 12,3 81,7

Anmärkningsvärd är den ringa andelen av den totala undervisningen, som lektorskompetenta sköter. Särskilt låg är denna i ämnena matematik och fysik. I ämnet matematik handhas endast 11 % av undervisningen av be- höriga lärare med lägst 3 betyg. I tabellbilagan (I: 20 s. 125) visas hur stor del av undervisningen som fal— % ler på filosofie studerande med 2 betyg. För fullständighetens skull anförs här deras andel i undervisningen.

Härav framgår, att den undervisning som på gymnasiet bestrids av filo- sofie studerande är av underordnad betydelse.

Tablå I: 29. Filosofie kandidaters och filosofie studerandes undervisning på det gymnasiala stadiet i procent av den totala

undervisningen i vart ämne

.

Betyg Ämne 1 2 | 3 och mer Modersmålet .................. 0,6 2.1 0,8 Engelska ..................... 0,6 1,2 0,8 i Tyska ........................ 0,2 2,4 1,1 1 Franska ....................... 0,3 1,3 0,8 ,» Historia ....................... — 3,0 0,3 i Historia med samhällslära ........ 0,2 1,4 0,7 ! Samhällskunskap ............... 0,6 0,6 — Geografi ....................... — 1,6 1,0 : Matematik ..................... 0,5 1,3 —— ? Biologi ........................ —— 0,5 0,5 | Fysik ......................... — 1,6 0,3 , Kemi ......................... 0,3 1 6 1,8 &

Tabla' ]: 30. »Övriga» lärares undervisning på det gymnasiala stadiet i procent av den totala undervisningen i vart ämne

Modersmålet ........................ 3,2 Engelska ............................ 3,9 Tyska ............................. 7,1 Franska ............................ 3,0 Historia ............................ 10,1 Historia med samhällslära ............ 8,1

Samhällskunskap ..................... 38,2 Geografi ............................ 5,0 Matematik .......................... 15,1 Biologi .............................. 2,3 Fysik ............................... 1 5,3 Kemi ............................... 14,7

Ämnet samhällskunskap intar en särställning. I ämnena matematik, fysik och kemi, där lärarbristen är stor, är det sannolikt fråga om ingenjörer som undervisar. I språk torde det i många fall röra sig om lärare med utländsk

examen.

KAPITEL 5

Lärare på grundskolans högstadium och vid icke obligatoriska skolor. Undervisningens fördelning på behöriga och icke behöriga lärare enligt

olika normer

A. Alla ämnen i hela riket

I kapitel 4 har redogj orts för vilken utbildning som lärarna på grundskolans högstadium och vid icke obligatoriska skolor har. Här skall dessa lärares utbildning delas upp i sådan som kan anses ge behörighet till undervisning på stadiet i fråga, dels enligt en mildare bedömning. dels enligt en strängare.

För grundskolans högstadium samt för realskoleorganisationen har som lägsta behörighetsnorm valts l akademiskt betyg i undervisningsämnet. Där— vid har ingen skillnad gjorts mellan filosofie magistrar, filosofie kandidater eller filosofie studerande. Som likvärdigt med detta har räknats den behö- righet till tjänst i A 19 som folkskollärare förvärvar samt examen från högre lärarinneseminariet. Som nämnts kan beträffande dessa lärare ingenting sägas om deras utbildning i det enskilda ämnet. Sannolikt kommer därför att bland de behöriga räknas åtskilliga som faktiskt inte har någon utbild- ning alls i det ämne som uppgiften avser.

Som högre behörighetsnorm för grundskolans högstadium och realskole- organisationen har 2 akademiska betyg valts. Detta är det normala behörig- hetskravet för adj unkter vid ifrågavarande skolformer.

För det gymnasiala stadiet har som lägsta behörighetsnorm valts 2 aka- demiska betyg, då detta utom i dubbelämnena och i kristendomskunskap är det gängse behörighetskravet för adjunkter på stadiet. Som högre behörig- hetsnorm har 3 akademiska betyg valts.

Teologie kandidatexamen har räknats som 3 betyg i kristendomskunskap och som lika mycket i filosofi.

Diagram I: 9 avser behörighetssituationen i hela riket på renodlade hög- stadier enligt högre norm och enligt lägre.

Vad de renodlade högstadierna beträffar framgår det klart att skillnaden i antal mellan lärare med lägre och högre behörighet är minst i språken och störst i matematik, fysik och kemi. Icke behöriga lärare enligt den lägre normen svarar för mellan 1/3 och 2/3 av undervisningen. De flesta icke behöri- ga undervisar i samhällslära, kristendomskunskap och matematiskt-natur- vetenskapliga ämnen. Ett visst samband mellan ovan nämnda skillnad i fråga om de två behörighetsnormerna och andelen icke behöriga kan obser-

Diagram 1: 9—11 Behörighelen i olika ämnen. Hela riket.

H=Behörighetsgrad i olika ämnen lnam renodlade högstadier (diagram I=9 och I=l2—I=34 , R=Behörighetsqrad i olika ämnen inom realskoleorganisationen (diagram I:I0 och I=55—I=59 ; G=Behörighetsqrad i olika ämnen på ggmnasiestadiet (diagram D” och PGO—BBQ) 'Minst tre betyg i fil.mag. examen Minst två akademiska betyg

» Minst ett akademiskt betqg, examen från högre lärarinneseminarium eller folkskollärarexamen jämte vederbör- ' lig utbildning för behörighet till tjänst i MQ

D Övriga

.' Hela riket Diagram l:a H

Kei

. . * _ å _

' få se

44425 |2555,u IDZQUJ 895443 |02|,D 16869; MB,!) 426235 52653 I252I,O 5792,0 695l,5 16708;

Hela riket Diagram I=l0 R .* ' 1 "|| . .IIII . & J," ?? IOZUI,0 250055 214569; 25b60,5 BIS/4,5 46475 Iöl26,5 I681,0 "6775 268515 |26l4,n 53004] llO76,5

L Hela riket Diagram Itll G

; I | I I | i "E'

3728.o 93855 54545 ll4l.0 86549 6I66,5 79|3,0 I757.5 534I,D 5255 öl98,0 iZi-"5,5 l0477,5 (”74,0 701155!) 54'll,n Totala antalet veckotimmar Kristen— Moders- Latin Grekiska Engelska Tyska Franska Histuria' Historia Samhalls-Geografi Filasafi Mate— Biologi ngik Kemi doms— målet med kunskap motik kunskap (svenska) samhälls— kunskap

veras. Detta betyder, att det i ämnen med stor lärarbrist undervisar många lärare med lägre behörighet. Detta är naturligt. Man har ansträngt sig att råda bot på lärarbristen i bristämnena genom att öka antalet vidareutbild- ningskurser för folkskollärare i dessa ämnen och samtidigt har lärare med den högre behörigheten snabbt flyttat över till andra skolformer eller i varje fall ej nyrekryterats i nämnvärd grad.

Går man till realskoleorganisationen med tillhörande högstadier blir bil- den ljusare. Detta framgår av diagram [: 10.

Av diagrammen framgår, att skillnaden i antal mellan lärare med högre och med lägre behörighet är betydligt mindre än på de renodlade högsta- dierna. Samtidigt är andelen icke behöriga mindre än på högstadierna. Störs- ta skillnaden mellan de två behörighetsgraderna utvisar matematiken, de naturvetenskapliga ämnena samt kristendomskunskap. Största andelen icke behöriga lärare har matematik, fysik och kemi, där dessa har inemot 50 % av hela undervisningsvolymen. En särställning intager ämnet samhälls- kunskap med en brist på 70 %. Här rör det sig om de högstadier som finns inom realskoleorganisationen. Som framgår av tabell I: 19 bestrids under- visningen i ämnet samhällskunskap till 77 % av lärare med akademisk exa- men men av dessa saknar inemot % betyg i ämnet. Det rör sig här sannolikt om lärare i ämnet historia som i och med högstadiernas tillkomst fått åtaga sig undervisning i samhällskunskap.

I fråga om gymnasieorganisationen skall först konstateras, att andelen icke behöriga är störst i samhällskunskap. Men här rör det sig om samman- lagt 326 veckotimmar på försöksgymnasier. Sannolikt beror detta även här på att lärare i historia undervisar i samhällskunskap utan att ha utbildning i ämnet (35 % av hela undervisningen bestreds av lärare med fil. mag.- examen men utan betyg i ämnet samhällskunskap).

För övriga ämnen gäller, att andelen icke behöriga är störst i matematik, fysik och kemi. I dessa ämnen utgjorde andelen icke behöriga 27 %, 23,2 % och 26,4 %. I dessa ämnen var också skillnaden i antal störst mellan lärare med den högre och med den lägre behörighetsgraden, nämligen 62,4 % för matematik, 58,6 % för fysik och 48,1 % för kemi. Detta innebär, att ande— len behöriga enligt den högre behörighetsnormen blir:

i matematik 10,6 % i fysik 18,2 % i kemi 25,5 % Efter dessa tre ämnen följer tyska, i vilket 34,5 % av undervisningen be- strids av lärare med den högre behörigheten. (I detta sammanhang bortses från ämnet samhällskunskap.)

B. Alla ämnen i de olika länen

De i det föregående anförda diagrammen ger en bild av behörighetssituatio- nen läsåret 1961/62 i hela riket. I tabellerna I: 21—I: 26 i tabellbilagan redo-

Tablå I: 31 Antal undervisningstimmar totalt inom de olika skolformerna fördelade på län

L" Renodlade Realskole— Gymnasie- an .. . . . . . hogstadler organisationen organisationen Stockholms stad ............. 14 903,0 21 604,5 13 090,5 » län .............. 8 017,5 10 144,0 4 809,0 Uppsala län ................. 1 802,5 4 522,0 2 854,0 Södermanlands län .......... 406,0 6 441,0 2 329,0 Östergötlands län ............ 2 835,5 8 491,5 3 989,5 Jönköpings län .............. 1 698,0 7 910,0 2 652,53 Kronobergs län .............. 1 986,5 3 851,0 1 710,5 Kalmar län ................. 907,5 7 187,0 2 311,5 Gotlands län ................ — 1 615,0 352,5 Blekinge län ................ — 4 440,0 1 376,0 Kristianstads län ............ 1 444,0 6 055,0 1 858,5 Malmöhus län ............... 5 493,0 15 586,0 7 838,0 l Hallands län ................ 310,0 3 022,5 687,0 l Göteborgs och Bohus län ..... 8 368,0 15 046,0 6197,0 4, Älvsborgs län ............... 1 103,5 8 912,5 3 099,5 ll Skaraborgs län .............. 3 354,0 5 095,0 2 141,0 ' X ärmlands län .............. 2 151,5 7 522,0 2 684,5 Örebro län .................. 261,5 7 225,0 2 720,0 Västmanlands län ........... 7 160,0 4 450,0 2 346,0 Kopparbergs län ............ 540,5 7 822,0 2 592,5 Gävleborgs län .............. 2 593,5 6 667,5 2 746,5 Västernorrlands län .......... 4 140,5 6 524,5 3 17(),0 Jämtlands län ............... 2 863,0 3 623,0 1 008,0 Västerbottens län ............ 4 804,5 6 218,0 2 556,5 Norrbottens län ............. 5 251,5 7 047,0 3 286,5 Summa 82 395,5 187 022,0 80 406,5

visas behörighetsgraden enligt de uppställda normerna i varje län och ämne. Uppgifterna i dessa tabeller har även redovisats i diagramform.

1:59 realskoleorganisationen och diagrammen I:60—I:84 gymnasieorga- nisationen.

En regional undersökning av behörighetssituationen måste ses mot bak- grunden av de olika skolformernas omfattning i olika län. För gymnasier kan en jämförelse göras utan att man fäster större avseende vid skolformens omfattning inom länet. För realskoleorganisationen är det däremot nödvän- digt att ta hänsyn till dess omfattning i jämförelse med de renodlade hög- stadiernas omfattning. I ett län kan högstadiet ha byggts ut relativt litet och i ett annat län mera, varvid realskoleorganisationen i motsvarande mån inskränkts. Uppgifterna i tabellerna I: 21—I: 26 i tabellbilagan och de här återgivna diagrammen kan alltså visa skillnader som helt beror på slumpen. För att komplettera dessa diagram och tabeller ges därför här (i tablå I: 31) en redovisning av antalet undervisningstimmar totalt i varje län uppdelat på skolform.

Av denna sammanställning framgår, att de renodlade högstadierna i vissa län (Hallands, Södermanlands, Kalmar, Örebro och Kopparbergs län) är så 3—412667

Diagrammen 1: 12—1: 34 avser renodlade högstadier, diagrammen I: 235—- | |

66 Diagram I: 12—1: 84 Behörighelen i olika ämnen. Stockholms stad och samtliga län.

% Stockholms stad , Diagram I=|z n

8I7,0 22983) ”52,5 [720,0 2475) 8910 l64,5 770,5 946,5 22l9,5 9675 l276,0 7405

00 Stockholms län Diagram Izlä ,”

50'

&

lm,!) IIBa,5 lUlU,u 90.10 ”6,0 454» |12,o ms 53,0 ”73,0. 55|,5 59 0 452»

Diagram I=|4 H

|07,o 279,0 243; 239,0 |0,u 62,5 55,5 l33,0 2455 us,o mis

Södermanlands län Diagram 1:15 H

lOO

50

20,0 55,0 57,0 !17,0 28,0 22,0 2150 6 I,!) 25,0 55,0 52,0 Totala antalet veckotimmar Kristen- Moders— "Eigelska Tyska Franska Historia Historia Samhölls- Geografi Mate— Biologi Fysik Kemi doms- målet med kunskap matik kunskap (svenska) samhälls-

% Öslergöl'lands IOO ' '

Diagram Izl6 H

&

flå] ' 'j ' , vo

l40,0 595,0 525,0 3610 52,0 I79,0

Jönköpings län

6 i

i»:

2205 220,41

. .;

Diagram I: l7 H

I72,0

90.0 205,11 I8l,0 2030 10,0 1000

0. Kronobergs län

I 24,5 I [16,0

89,5

Diagram Izlä H

»” _ . .4 =

4; vi ' "35?

ID?,S 298,01 2295 20I,0 51,0 1 19,0

0

Kalmar län

w.,o 172,5- 129;

.Diagram Izig H

50,0 ”8,0 I01+,5 l07,0 l5,0 64,0 [15,0 5I,0 IS7.0 Tolala aniale'l' vecko'iimmar Krisien— Moders— Engelska Tyska Franska Hisioria Hisloria Samhölls- Geografi Maie—

doms— möle'l' med kunskap mohk kunskap (svenska) samhälls-

6100

)

Biologi

75,0

Fysik

46,0

Kemi

%% Hrisliansl'ads lön Diagram 1:20 H 50 *, ::» 0 .

91,0 252,0 |90,0 l57,0 l|,0 04,0 l8,0 7I,0 94,0 2240 92,0 l2l,5 48,5 |00 Malmöhus län , Diagram I:2! H 50 0 278,0 8205 707,5 53.15 57,0 29|.o 97,5 2505 3290 8400 5875 459» 56,0 100 Hallands län Diagram I:22 H

12,0 15,0 04,0 lins 42,5 35,0

Diagram 1:23 H

l00

Ti

1.22, 0 i 277, o I 05 6,5 759,5 | 05 0 1492, 0 07,5 535, 0 5330 | 5410 Bloms 513; 499,25 Tolala anlalel' veckolimmar Krislen- Moders- Engelska Tyska Franska Hisl'oria Hisloria Samhälls- Geografi Male— Biologi Fysik Kemi doms- mölel' med kunskap m olik kunskap (svenska) samhälls

%; Älvsborgs län Diagram 1:24 H

as,- -

6!,5 l00,0 |50,s |22,0 i7_0

om 86,0 55,5

IDO Skaraborgs län Diagram 1:25 H

i00,u 5000 1.275 om 20,0 2l0,0 21,0 "59,5 222,0 4910 257,0 294,5 l96,5

0 Värmlands län [0 Diagram 1:25 H

50

; I28,0 5310 292,0 2|0.0 8,0 l24,0 2|,0 97,0 l49,0 3200 ”8,0 2010 lID,5

0 örebro lön Diagram I=27 H

15,0 59,0 äns 32,0 10,0 |G,o liga |5,0 l90,0 |9,0 22,0 "5,0 Totala antalaf veckotimmar Kristen- Moders- Engelska Tyska Franska Historia Historia Somhölls- Geografi Male— Biologi Fysik Kemi doms— målet med kunskap matik kunskap (svenska) samhälls-

%% Västmanlands län Diac

r-

0, , >». 3”

3910 10915 11005 701,0 90,0 11110 4l,0 11040 455,11 ”10,0 522,0- 605,0 1155;

Diagram I=29 H

Kopparbergs län

IDO

40,0 59,0

92,0

l00

50

l " il i

|69,0 ”0,0 l88,0 22&,0

l l ! 45,0 Diagram 1:30 H l l !

dams- målet

med kunskap mati k

0 ”10,0 4|7,0 515,0 261,0 51,0 176,0 11100 11105 l00 Västernorrlands lön Diagram I=3| H 50 214,13 656,0 489,11 425,11 55,0 254,0 4,0 2430 262,11 6l5,0 SIS,!) 357,5 262,0— Totala antalet veckotimmar Kristen- Muders— Engelska Tyska Franska Historia Historia Samhölls— Geografi Mate— Biologi Fysik Kemi

%% Jämtlands län Diaefum NZ "

598,0 1750 454,0 292,0

100 Västerbottens län Diagram I=33 H

0 257,0 68|,0 GULD 5l |,0 54,0 298,11 32,0 2| |,0 302,5 775,0 5304] 45,0 5235] IOD Norrbottens län , Diagram I=54 H l i l 50

0 , ) 29l,5 021,s 054,0 501,11 55,0 3250 41,0 21550 3500 7050 5700 427,15 2900

1011 Stockholms stad Diagram 1:35 R

l259,0 ”55,0 2759; ZB75,0 l059,0 85|,0 ID48,0 232,0 l285,5 298241

Totala antalet veckotimmar Kristen- Moders- Engelska Tyska Franska Historia Historia Samhälls- Geografi Mate- Biologi Fysik Kemi dams— målet med kunskap matik kunskap (svenska) samhälls-

1 529,0 1 596,11 |227,5

Diagram 1:56 R_

% Slockholms län lao

W

5410 ”79,5 ”32,5 INLD 58149 l73,0 8015 I08,0 5965

2-

sumo

Maas su |,5 7510

0 Uppsala lön Diagram I=ä7 R ll)

. , . i _ u . av??? i . , % 2205 5553 58 5,5 5585! ”3,0 98,5 2543 han 2715 538,11 3 | 2,0 lll

,,." c

%?

Zz

in

529,01 900,o 857,07 897,0 240,0 |76,s h75,o 28,0 änka 9215 4395 14pr 3355

Ös+ergö+lands lön Diagram 1:39 R

5753 5190

D Södermanlands län Diagrarn 1:33 ,R "10 l i

50

436,11 ”33,5 ||76,a ”50,0 248,0 274,0 525,0 77,0 545,5 1206,0 557,0 6 2,0 5055 Tololo anlolei veckolimmor Krislen- Moders- Engelska Tgaka Franska Hisioria Hisloria Samhälls- Geografi Male- Biologi Fysik Kemi

doms- mölel' med kunskap malik kunskap (svenska) samhälls— kunskap

o/ .. .. . .. in?) Jankopmqs Ion

Diagram 1:40 R

0_ 035 W..., ., _ ; J 4705 n09,5 l070,5 497,0 intim 5065 527,0 429,5 100 Kronobergs län Diagram I:4! R

2100 5380 4910

Kalmar län

|||

| 0295

IDO

369,0

&,

som I08,a

, ' J 85,5 292,0 66,5 243,0 552,0 288,5 26l,5 2|8,0

Diagram 1:42 B

|!

doms- målel

med

9020 9480 i90,o |57,s 575,0 49,0 468,0 10805 478,0 4800 5905 IDO Gol'lunds lön Diagram P% R 92,0 25|,0 239,0 |76,o 44,0 56,0 99,0 IS,!) ”2,0 227,o 1245 90,5 75,0 Tolalo antalet vecko'l'immar Krisien— Moders- Engelska Tyska Franska Hisinrio Historia Samhälls- Geografi Mule- Biologi Fysik Hemi 'k

, Diagram 1:44 (R

% Blekinge län 100

100

200,11 0100 041,0 574,0

Hrisl'iansl'ads lön

25,5 4250 11,0 200,0 67210 31225 585,11 225,0

Diagram 1:45 8

5040 7000 71190 115110

Malmöhus län

”51,0 196,0 3900 40,5 35110 909,51 422,5 455,5 302,11

Diagram 1:46 B

00

7905 210110 20055 21925

Hallands län 00 '

50

174,11 5905 4150 432,11

Krisien— Moders- Engelska Tgska dams— målei kunskap (svenska)

520,11 5550 1127,0 110,11 990,11 20905

85,0 ,0 264,0 15,0 185,11 44|,5

Tolala anialel' veckol-immar

Franska Hislorio Hisloria Samhölls- Geografi Maie- med kunskap maiik samhälls- kunskap

10715 1 100,01 970,0

(Diagram 1:47 AR

223,11 2l0,5 l53,0

Biologi ngik Kemi

!

%% Göi-ebarqs och Bohus län

75. Ding-ram I=L18 R

800,11 ”06,5 [9565 ”36.5 599,11 21195

Älvsborgs län

10095 92110

I027,5

| 11170 93,0 9205 211175

Diagram I: 119 R

1105,0 11500 121110 252,11

15105 5505 0510 52115

0150

095,11 155,0 720,11 1011 Skaraborgs län *Diagram 1:50 R 50

201,0 004,11 050,11 0720 1500 115,11 559; 77,5 511,0 739; 504,11 5955 517,11 IUI) Vörilands lön Diagram I=5l H

11400 9,00 1010,0 10000 215,11 217,5 400,11 110 405,11 107011 509,0 527,11 1149;

Tolala aniale'l' vecko'l'immar

Krislen- Moders— Engelska Tgaka Franska Hialoria doms— mölef

Hisloriu Samhälla- Geografi Mule— Biologi Egsik Kemi med kunskap miu'lk samhälls—

%% Örebro län Diagram 1:52 R

55100 11560

3855 975,0 985,5 10575 1900 20100 11025 40,0 [1320 105115 111145

Väs+manlands lön *Diagram 1:53 R

21111,0 507,11 560,0 562,0 152,11 107,0 229,11 74,0 290,0 65.10 288,11 52510 511135

Kopparbergs län , , , , Diagram 1:54 R

IDG

Gävleborgs län , , Diagram 155 B

51150 9590 11865 9250 184,11 1150,0 45,0 410,11 883,11 111105 [150,5 571,0 To'lala aniale'i' veckoiimmar Krislen— Moders— Engel5ka Tyska Franska His'roria Hisioria åamhälls-Geograti Mule— Biologi Fysik Kemi

111110 041,0 1 111180 1 001,0 240» 90,5 70.10 112,0 505,0 1 1211,0 52.15 551,11 l1511,0 50 1 l

%% Västernorrlands län , , Diagram 1:56 11

iii

470,11 112,11

14,11 902,11

071,11 9205 450,11 445,11 21645

Jämtlands , lön Diagram 1:57 R

: Å 21 & s å .:? x:, »» ss. .' 0.—

135,0 467,11 4910 522,11 57,0

30,0 ' 5525

52,0 414,11

225,11

Vös+erbo+lens lön

IOG

50—

0555 828,11 049,11 047,11 153,11 101,11 408,11 3055 33105

Diagram 1:59' Fl

P Norrbol'l'ens län "10 '

ut .. 1173, -" =( - ;

4015 960,5 061,0 932,11 181,o I26,0 5575 101,11 4610 Tolala anlale'l' veckolimmar Krisfen— Maders— Engelska Tacka Franska Hisioria Hisloria Samhälls— Geografi Maie— Biologi ngik Kemi

28 % Slockholms slad

Diagram 1:60

"" 51150 15211,0 51110 151,0 14150 1125,0 144310 55110 101115 25,0 44115 227,5 155110 51:10 mm 1124 lllO Stockholms län Diagram IZBI 50— s _ ' 0: &, ”' ' " '" » IA: ' 4 &: ; 255,11 555,11 2150 4700 402,11 524,0 175,0 545,11 14,0 1550 53,0 5515 25110 5550 13111 Uppsala län Diagram 1162 100 50— 124,0 557,5 115,0 47,0 554,0 250,0 217,11 14,11 26115 22,0 151,0 4l,0 557,11 14510 252,0 194 Södermanlands län Diagram 1:65 IDO

1250 21100 1115,0 Krislen- Moders- Lal-in dams— målel kunskap (svenska)

42,0

2l3,5

l20,5 155,11 104,11 255,11 1551

54,0

Tolala anlale'l veckolimmar

Grekiska Engelska Tyska Franska Hisloriu Hishria Samhalls-Geografi Filosofi Mole— Biologi ngik Kemi mial'k

2300 1710 217,11 5,0

79. Ös+erqö+lands lön , , Diagram 1114 q

1 ' | |

1

170; 45110 151,11 10,0 22,5 ' 22110 3911, am,-0

Jönköpings län Diagram 1165 (i _ .

"1

110,0 za7,0 127,0 40,0 25110 * " 177,11 120,11 241,11 205,11

Kronobergs län Diagram 1:66 &

58,0 12,0 97.0 ' 245,0

”8,0 258,51 l24,0 54,0 248,5 150,!) 250,0 28,11 201,11 ”17,5 4l,0 ZSl,u HS,!) "19,5 l5l,5 Tolala unlale'l' vecko'rimmor Krislen- Maders- Lalin Grekiska Engelska Tyska Franska Risluria Hisl'oria Samhalls-Geografi Filosofi Muie— Biologi Fysik Kemi doms— nålel' med kunskap malik kunskap (svenska) samhälls— kunskap

% Go'llands lön

ino

| 9,0 35,5 30,0

län

Blekinge

Dia-ram 1:68

l l,5 40,0

l53,0 70,0

Hrishanslads län

-62,5

IDO

Dia . ram 1:70

15,0 2,0 120,11 1255 » 11

Diagram If7|

" 121,11 221,11 92,0 24,0 155,11 95,0 1790 Malmöhus WD . 50 ' 55:15 917,0 205,0 122,0 9020 506,11 745,11 751510

_l'iris'len— Maders- LaHn dams— målel'

Grekiska Engelska Tyska Franska

BO?,O 157,51 10155 408,11 7255 533,

”1,0 anlalel' veck0+immar

Hisloria Hisl'uria Samhölk-Geagrafi Filosofi Male- Biologi Fysik Kemi med kunskap maiik samhälls-

” Hallands län Diagram 1:72 5 11 _ . . _.

& 21,0 79,0

27,5 45,5 05,5

Gö+eborqs och Bohus län Diagram 1:73 G

. 10 & '. . ' ; 255,53 711,11 504,11 89,0 103,11 790,5 297,0 552,11 kal,tl

508,55 62l,5

Älvsborgs län Diagram I?" G .

Iäl,0 5953 |I2,0 [12,0 322,11

"1 Skaraborgs län

(

|85,0 38,0 l79,0 90,5 94,5 59,0 Zkl,5 |56,u ”8,5 ”2,0 Toiala unlulei veckoiimmur Krislen- Noders— Lolin Grekiska Engelska Tyska Franska Hishria Hisiuria Samhalls-Geografi Filosofi Maie— Biologi Fysik Kemi

doms— n-öle'f med kunskap maiik kunskap (srensko) samhälls—

”14,0 239,11 94,0 54,0 201,11 135,11

%; Värmlands lön , Diagram 1:76

2 1

' _ -' ._ . . . . ' : i ' ' 1; l27,5 55,0 |50,0 36,0 295,l1 lll,0 |7l,0 l&l,o lgl,5 lll

Örebro län , Diagram 1:77

100 : _ I '

0 111,0 51110 11110 29110 95,0 105,5 102,51 25115 177,

lOD Vös'l'manlands lön Diagram 1:75

0 . - . - , as .; ' 96,0 255,11 96,0 [12,0 54,0 311110 ”11,5 2225 |84

Kopparbergs län Diagram 1:73

lDD

&

ID,!) 256,11 l2,0 1285 55,0 5235 l26,0 2265 Tolola anlalel' veckorimmor

151,0 5110 12110 111,0 270,11 190,11 20110

Krisien- Moders- Lolin Grekiska Engelska Tyska Franska Hishria Hisiorio Samhalls-Geografi Filosofi Male— Biologi Fysik Kemi al'ik doms— målel med kunskap m kunskap (svenska) samhälls- kunskap

Gävleborgs län , Dia rum 180 G.

..;

1220 5005 121,11 50,11 290,11 51,0 245,11 2,0 270,11 122,11 112,11 057,11 151,11 200, 191,5 ' Vös+ernorr|ands lön Diaqram Iz8l G

&»

1500 404,5 117,5 111115 25,5

_JömHands län

;

55,0

' ' ., 1011 6,0 ä|,0 l5,0 l5-I,0 47,5 |l6,0 80,5

59,0 l05,0 I2,0

Vös'l'erbol'lens lön , , Diagram 1:83 G

l50,5 3043 ”0,0 30,0 l7l,0 2310 57,0 ”7,0 |6,0 95,5 38,0 3l5,5 |5'l,0 2|l|,5 l62,5

Toiala anfalel" veckolimmar

Krislen- Maders- Lal-in Grekiska Engelska Tyska Franska Hisloria Hisloria SomhÖIIs-Beagrafi Filosofi Maie- Biologi Fysik Kemi doms— målei' med kunskap mafik kunskap (svenska) samhälls-

5211,0

%s Norrbottens län , , Diagram 184

113.»

1465 584,51 l4n,0 ' 48,0 356,0 |9|,s 201,11 55,0 2420 45,5 1465 46,0 467,5 174,0 3090 245,11 Totala antalet veckotimmar Krisien— Moders- Latin Grekiska Engelska Tyska Franska Historia Historia Samhälls-Geayrafi Filosofi Mate- Biologi Fysik Kemi doms— målet_ med kunskap matik kunskap kanska) samhälls- kunskap

små att de ej i samma grad som i övriga län kan läggas till grund för regin- nala jämförelser.

Vad de renodlade högstadierna beträffar finner man av diagram och ta- beller, att Stockholms stad har en sämre behörighetssituation än landet i ge- nomsnitt. I Västmanlands län som har ett mycket starkt utbyggt högstadium är situationen något sämre än i riket i dess helhet. Uppsala län har en rela- tivt god behörighetssituation och detta gäller även län som Göteborgs och Bohus län och Älvsborgs län samt Malmöhus län. Situationen i Norrlands- länen avviker ej avsevärt från det normala i riket. Men härvid bör anmärkas, att jämförelsen avser läsåret 1961/62.

I kapitel 2 av del II av denna utredning framträder för de nordligaste länen en sämre bild för läsåren 1962/63 och 1963/64. Detta sammanhänger med att högstadiet byggts ut mera.

Beträffande realskoleorganisationen kan sägas, att behörighetsgraden i de olika länen liksom för riket i dess helhet allmänt ligger betydligt högre än på högstadierna. Vidare är att märka att exempelvis Stockholms stad som har en behörighetssituation på högstadiet som är sämre än riket i dess helhet däremot ligger bättre till när det gäller realskoleorganisationen.

Gymnasieorganisationen uppvisar genomgående den högsta behörighets- graden, i varje fall enligt den lägre normen.

Frappanta är emellertid de mycket låga värdena i matematik för flera län. Under genomsnittet ligger bl. a. Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Blekinge, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs län och Norr- landslänen.

Samtliga diagram avseende länen ger även antalet undervisningstimmar i varje ämne. Det hopsamlade materialet möjliggör därigenom en bestämning av den genomsnittliga behörighetsgraden i samtliga ämnen eller i en viss

Tablå I : 32 Behöriga lärares del av undervisningen på renodlade högstadier enligt tre normer i olika län

Högsta norm (2 betyg) Mellersta norm (1—2 betyg) Lägsta norm (1 betyg)

Behörighetsgrad Antal län Behörigahetsgrad Antal län Behörighetsgrad Antal län

10 Å:- %

75—80 70—75 65—70 60—65 55—60 50—55 45—50 40—45 35—40 30—35 25—30 20—25

60—65 55—60 50—55 45—50 40——45 35—40 30—35 25—30 20—25 1 5—20 10—1 5

5—1 0

Summa 19 26,4 hela riket 42,6 hela riket 50,6 hela riket

70—75 65—70 60—65 55—60 50—55 45—50 40—45 35—40 30—35 25—30 20—25 15—20

HMMQNHMI l'—"l H

b—Å (D Nl lwwmw—u—l HH h-l =D HHl HMHmhMl v—u—n

grupp av ämnen inom varje län eller inom vissa grupper av lån. Denna be- stämning kan göras enligt båda behörighetsnormerna.

I detta syfte har tre olika behörighetsgrader konstruerats. För de renodla- de högstadierna och realskoleorganisationen har som högsta behörighets— grad valts två akademiska betyg i samtliga ämnen. En mellersta behörig— hetsgrad har skapats genom att räkna med två betyg i kristendomskunskap, modersmålet och de moderna språken samt ett betyg och motsvarande 1 övri- ga ämnen. Som lägsta behörighetsgrad har valts att för samtliga ämnen räkna med ett betyg och motsvarande.

Föl" gymnasiet har en motsvarande konstruktion gjorts men kravet på betyg har ökats med en enhet. Den lägsta behörighetsnormen är således två betyg i samtliga ämnen, den mellersta lägst tre betyg i kristendomskunskap, modersmålet och de moderna språken men två betyg i övriga ämnen och den högsta lägst tre betyg i samtliga ämnen.

Vad först de renodlade högstadierna beträffar, visar det sig att av de 19 län som lagts till grund för undersökningen, situationen är bäst i Uppsala och Malmöhus län. Sämst är behörighetssituationen i Skaraborgs, Värm- lands, Jämtlands och Norrbottens län. Stockholms stad och Västmanlands län ligger sämre till än riket i sin helhet. Hur skiftande behörigheten är framgår av tablå I: 32.

Även inom realskoleorganisationen är spridningen stor i fråga om behö- righetsgrad. Den är dock mindre än för renodlade högstadiet. Högsta behö- righetsgraden har även här Uppsala och Malmöhus län, följda av Kristian- stads och Hallands län. Sämsta behörighetssituationen uppvisar Jämtlands och Norrbottens län. Anmärkningsvärt är att Stockholms stad har en rätt

Tablå 1:33 Behöriga lärares del av undervisningen inom realskoleorganisationen enligt tre normer i olika län

Högsta norm (2 betyg) Mellersta norm (1—2 betyg) Lägsta norm (1 betyg)

Behörighetsgrad Antal län Behörighetsgrad Antal län Behöriggietsgrad Antal län

A. A) %:

75—80 1 80—85 1 85—90 1 70—75 1 75—80 1 80—85 2 65—70 —— 70—75 2 85—80 2 60—65 3 65—70 4 70—75 1 55—60 4 60—65 5 65—70 10 50—55 6 55—60 10 60—65 7 45—50 8 50—55 2 55—60 2 40—45 2 45—50 _ 50—55 — Summa: 25 25 25

54,8 hela riket 63,7 hela riket 69,8 hela riket

god behörighetssituation (60,6 %) enligt den högsta normen som sålunda ligger över riksmedeltalet (54,8 %). Tablå I: 33 belyser den regionala spridningen.

I denna sammanställning ingår ej Södermanlands län, Hallands län, Öre- bro län och Kopparbergs län då högstadiet i dessa län var av liten omfattning läsåret 1961/62. ! Som synes är latituden mellan högsta och lägsta normen betydligt mindre * än för renodlade högstadier.

Betraktas grundskolans högstadium och realskoleorganisationen som en enhet erhålles för hela riket följande behörighetsgrader avseende samtliga ämnen.

Högsta norm 46,1 % Mellersta norm 57,3 % Lägsta norm 63,8 % Dessa värden ligger samtliga under det som erhölls vid den av ecklesia— l stikdepartementet gjorda undersökningen hösten 1963 vilken ovan refererats 1 (sid. 36). Denna gav en behörighetsgrad på 69,4 % för realskoleorganisa- l tionen och högstadiet tillsammantagna. Denna skillnad beror på att här föreliggande undersökning avser behörigheten i det enskilda ämnet, under 3 det att ecklesiastikdepartementets undersökning avsåg behörigheten inom en viss grupp av ämnen.

Vad slutligen gymnasiet beträffar så är spridningen mellan länen avsevärt mindre än för de övriga skolformerna. För gymnasiet gäller att Malmöhus län, Kristianstads län, Uppsala län, Göteborgs och Bohus län samt Stock- holms stad ligger bäst till. Beträffande länens placering i övrigt gäller att Stockholms län och Värmlands län ligger på köplats enligt den lägsta nor- men. Norrlandslänen kan ej sägas ha en sämre situation än flera mellan- svenska län. Enligt den högsta normen har Norrbottens län ungefär samma

Tablå 1:34 Behöriga lärares del av undervisningen på gymnasiet enligt tre normer i

olika län

Högsta norm (3 betyg) Mellersta norm (2—3 betyg) Lägsta norm (2 betyg) Behörighetsgrad Antal län Behörighetsgrad Antal län Behörighetsgrad Ant al län % % % 50—55 1 70—75 2 90—95 2 45—50 4 65—70 4 85—90 6 40—45 3 60—65 10 80—85 12 35—40 8 55—60 6 75—80 4 30—35 6 50—55 3 70—75 1 25—30 3 — — Summa: 25 25 25 40,1 hela riket 63,4 hela riket 83,3 hela riket

behörighetgrad som Jönköpings län och Hallands län.

Tablå I: 34 belyser den regionala spridningen. Dessa värden ligger samtliga under det värde (96,1 %) som erhölls genom ecklesiastikdepartementets undersökning hösten 1963, men även för denna skolform gäller att sistnämnda undersökning avsåg behörigheten inom vissa grupper av ämnen och ej behörigheten i det enskilda ämnet. Föreliggande undersökning visar klart att lärare i mycket stor omfattning bestrider un- dervisning i ämnen som de ej har tillräcklig utbildning i. Dessa ämnen kan dock vara sådana som ligger nära lärarens huvudämnen. Sålunda kan en lärare med betyg i matematik och kemi undervisa i fysik o. s. v.

C. De olika ämnena

Det material som i diagramform lagts fram i kapitel 5 och i tabellerna I: 21—26 (sid. 128) visar behörighetssituationen inom varje län i de olika ämnena. Det kan vid en regional jämförelse vara ändamålsenligt att jäm- föra behörighetssituationen i ett visst ämne i alla län. Tabellerna 1:21— 1: 26 ger visserligen en sådan möjlighet men läsaren tvingas därvid att sam- tidigt läsa två tabeller. I syfte att ge en bättre överblick av behörighetssitua- tionen har diagram 1: 85—1: 100 konstruerats. De behandlar varje ämne för sig och belyser behörighetsgraden enligt de för varje skolform valda | normerna.

Det undre schatterade fältet anger den andel av undervisningen som be- strids av lärare med den högre behörigheten och det övre schatterade fältet den andel som bestrids av lärare med den lägre behörigheten.

I diagrammen har länens namn angetts med de vanliga länsbokstäverna. I ämnet kristendomskunskap i Hallands län (N) bör högstadiet ej ingå i en jämförelse då materialet är för litet. Detsamma gäller Kalmar län (H). En tänkt vågrät linje genom den övre kanten av det övre schatterade

Kristendomskunskop Diagram 1:85

% Renodlade högstadier- ioo— — —

sigt

E F

W 3

G H

AB'CD

Healskolearganisafionen

Gymnasiestadiet IDO—

HMMNORSTHWXNZCBDRiket

Övriga

[Huen akademiskt betyg, examen från högre lärarinneseminarium eller folkskollömrexamen jämte vederbörlig utbildning för behörighet till tjänst i MB Minst två akademiska betyg eller när det gäller gqmnasiestadiet två akademiska betug

mej _l — ——

C

Modersmålet (svenska)

%) Renodlade höqstadier

?

llt se F

ionen

Gymnasiestadiet lOO—

Diagram I=86

*? ?

BD Riket

AC BD Riket

90 Engelska Diagram 1:87

% Renodlade högstadier- |on— -

ABCDEFGHIK

Healskoleurganisaiionen IDO—-

ABCDEFG

Gymnasiestadiet

ABODEFGHIKLMNOPRSTUWXNZACBDRiket

quko Diagram 188

% Renodlade högstadier- l00?—______l_ _

1

___—___ nn—nn j

Il := rj. sl

, TETFEFE

Reulskoleorganisaiionen IDO— '-— ——

] ]

O_aaw AB 'ö'

IOU—

l Ggmnosiestodiet l l l

ACDEFGH

%) Renodlade högstadier- IOD— _

* s.»;

&! C

A

Realskoleorganisationen IDO—

l l l l l l GHlKLMNOPRSTUWXYZACBDRiket l l

l l l

l l

ABCDEFG

%) Renodlade högstadier— 100— — — _

X

Realskoleorganisationen loo—

Eqmnasieshdiei' IOOj

% Renodlade högstadier IOG—

ABCDEFGHIKL

Realskoleorganisationen IDO—

BD Riket

ABEDEFGHIHMDALMPRTWXNZCBDRiket

Samhällskunskap Diagram 1:92

%) Renodlade högstadier _. ..... _. ""J—TT— "17

_, i: . 0 LMNOPRSTUWXYZ

Gijmnasiestadiet

"Ii—l 1

s??

96 Diagram I=93

Geografi

% Renodlade hö stadier 9 IOG—

_1_

0— D E

Realskoleorganisationen

IDO—

50—

0_ JS

Gymnasiestadiet

iafl-—

50—

kLwnonsruxsz-ztumk

IDO——

T

4—412667

ABCDEFG—

% Renodlade h

F

Matematik

D

ealskaleorganisaiionen

l—

ögs'tadier

T'

F

97 Diagram I=94

T

gu.

X )! Z AC BD Riket

NORSTUWXCyZABDPiiket

98 Bio

ll/a Renodlade hög

[00—

A

IDO—

logi

.—

B C

stadier

.E.

Healskoleorganisaiionen

Gymnasiestadiet

IOU

ABCD

F G

ABCDEFGH

EFGH l KLMNOP

Diagram I=95

r. s TU wx'y zman Riket

Fysik

% Renodlade högshdier

IOO— "— _

%% B

[00—

Gymnasieshdid'

IOG—

ABEDEFGH

? E

Reulskoleorgunisuhonen

F

Diagram I=96

I—

su Rum

LMNOWRSTUWXVZACBDRik

Hemi

DÅ) Renodlade högsfudier

100—?_ "111—Tj

&

Reolskoleorgonisohonen

B DEF

N

IGO— ' '— T 50— 0_ 55 s:» i”? . . A B C D E F G H Egmnusies+udie+ 100— 50_ f..

Diagram 1:97

_1

zz-

, __" W., ' a * 3.3». ' '. ÅBEDEFGH NOPRSTUWXV

Z AC BD

Lofin Diugrum FSD o/o Gg m nasieshdiei' IDO—

ABCDEFH uwxyZAcaDRiet

a 1 0 o Ggmnu'siesfudiaf

Grekiska Diagram 1:99 mo— ABCDEFGHIWLMNOPSTUXJWZAGBDRd Filosofi Diuqmmlzlno oo Gymnasieshdief IOG—

ABCDEFGHIKLMNOPRSTUWXyZAEBDmkd

Tabell 1: 35 Län med behörighetssituation som är bättre (+) och sämre (—) än rikets medeltal (endast vissa län medtas)

Län Högsta- Real- Gymna— dier skolor Sier Engelska A Stockholms stad ............ + + + B Stockholms län ............. + —- —— C Uppsala län ................ + + —— F Jönköpings län ............. _— + + M Malmöhus län .............. + + + 0 Göteborgs län .............. + + —— S Värmlands län ............. — — + U Västmanlands län .......... — + + W Kopparbergs län ........... + — & BD Norrbottens län ............ — _ :i: Matematik A Stockholms stad ............ _— + i B Stockholms län ............. _ — —— C. Uppsala län ................ + + + F Jönköpings län ............. + + + M Malmöhus län .............. + + + 0 Göteborgs län .............. + + — S Värmlands län ............. _ — —— U Västmanlands län .......... — -— + W Kopparbergs län ........... + —— +— BD Norrbottens län ............ — + &

fältet i riksstapeln visar vilka län som har en behörighetssituation som är bättre eller sämre än riksmedeltalet.

En jämförelse av diagrammen för matematik och engelska visar klart att behörighetsgraden i alla län är mycket bättre i engelska än i matematik. I matematik blir som nämnts behörighetgraden ännu mycket sämre om den högre normen tillämpas.

Det bör understrykas att här redovisat material hänför sig till läsåret 1961/62 och att vissa förskjutningar sedan dess torde ha ägt rum. Dessutom måste ännu en gång poängteras, att ämnena kristendomskunskap och filo- sofi ej på samma »enkla» sätt som andra ämnen kan beskrivas siffermässigt. Vidare gör det förhållandet att högstadiet 1961/ 62 hade mycket olika om— fattning i olika län att jämförelser lånen emellan försvåras. (Totala antalet undervisningstimmar i varje län 5. 65 och i respektive ämne diagram I: 13—1: 84.)

Som avslutning på detta kapitel skall ytterligare två redovisningar göras som avser hela riket. I diagram och tabeller anges följande grupper av lärare:

1. Fil. mag. Examinerade från högre lärarinneseminarium Vidareutbildade folkskollärare Folkskollärare utan vidareutbildning Fil. studerande m. fl.

mrs—sep

Tabell I: 37. Olika la'rarkategoriers andel i procent av den totala undervisningsvolymen i olika skolformer läsåret 1961/62

Skolformer Lärarkategorier Renod- Realskole- lade hög- organisa- szpa- stadier tioner Fil mag + pedagogisk utbild— ning ....................... 10,4 31,4 60,9 2 Fil mag .................... 15,2 23,2 20,3 3 Fil kand., pol mag ........... 4,1 5,9 2,3 4 Teol. kand .................. 1,1 3,5 5,9 5 Annan akademisk utb. ....... 0,9 2,0 3,2 6 Utländsk examen ............ 0,8 1,4 1,8 7 Examen från högre lärarinne- sem. ...................... 0,9 6,7 0,3 8 Läroverksing. .............. 1,9 1,4 0,5 9 Folkskoll. med adj. kompetens 5,1 1,1 0,7 10 Folkskollärare med behörighet till A 19 .................... 21,2 5,7 0,5 11 Folkskollärare ............... 29,2 7,4 0,3 12 Fil stud .................... 4,1 4,7 2,1 13 Övriga ..................... 5,1 5,6 1,2 14 Summa: .................... 100,0 100,0 100,0

6. Teol. kand.

7. Övriga

I den rapport som lämnas av statistiska centralbyrån (ännu ej publicerad) finns en sammanställning av antalet undervisningstimmar i varje ämne för varje lärarkategori. Det här utnyttjade materialet utgör, såsom inlednings- vis nämnts, en specialbearbetning som de sakkunniga låtit göra av detta material. Centralbyråns redovisning skiljer sig därför i vissa hänseenden från de sakkunnigas. Stadieindelningen är sålunda annorlunda genom att de sakkunnigas redovisning upptar renodlade högstadier som en skolform un- der det att i centralbyråns redovisning högstadierna ingår i »mellersta sta- diet». Då det kan vara av visst intresse att veta hur stor andel av den totala undervisningen som hänför sig till skilda lärarkategorier och stadier skall här lämnas en sådan översikt. Uppdelningen i lärarkategorier är den som Centralbyrån tillämpar men indelningen i skolformer är densamma som tillämpats i denna undersökning.

KAPITEL 6

Sammanfattning

Föreliggande undersökning har två egentliga syften, nämligen att belysa dels rådande tillgång på lärare eller lärarsituationen ur kvantitativ synpunkt dels behörighetssituationen bland nu tjänstgörande lärare. Behörighetssituatio- nen belyser den kvalitativa sidan i fråga om skolans försörjning med lärare och är mer relevant för bedömningen av lärarsituationen än de sedvanliga beräkningarna av lärarbristen. I det följande skall de viktigaste resultaten av undersökningen återges.

1. Under tioårsperioden 1953/54——1963/64 har skolväsendet expanderat mycket kraftigt. Detta framgår tydligt av tablå I: 2 och I: 4 samt diagram I: 1 i kapitel 1. Antalet heltidstjänster i läroämnen inom högre skolor med undantag för folkhögskolor, seminarier och andra 5. k. udda skolformer kan uppskattas till mellan 7 500 och 8500 för läsåret 1953/54. Läsåret 1963/64 var däremot motsvarande lärarbehov 16 200. Ökningen av antalet tjänster i läroämnen kan sålunda beräknas till mellan 7 700 och 8 700 under tioårsperioden.

2. I kapitel 2 ges en redovisning för lärarbristen. Lärarbristen i högre sko— lor har ökat under hela den observerade tidsperioden. År 1953 kan bristen uttryckt i heltidstjänster anges till 1 136 mot 3900 läsåret 1963/64. Det senare värdet har erhållits efter beräkningar enligt de normer som anges i kapitel 2 i samband med redogörelsen för ecklesiastikdepartementets un— dersökning hösten 1963. Värdet 3900 kan även beräknas på annat sätt. Sålunda utgjorde lärarbristen enligt 100 %-alternativet (Kungl. Maj:ts proposition 1964/68) 6 490 heltidstjänster. Då behovet av tjänster för vidare— utbildade folkskollärare på högstadiet enligt klasslärarprognosen utgör 2 590, kan bristen på ämneslärare enligt 60 %-alternativet anges som differensen 6 490 ——2 590 = 3 900.

3. Enligt ecklesiastikdepartementets undersökning hösten 1963 utgör an- talet heltidstjänster för vidareutbildade folkskollärare 1 800. Då behovet enligt ovan utgör 2 590 är sålunda bristen på vidareutbildade folkskollärare, räknat i heltidstjänster 800.

4. Den totala lärarbristen på grundskolans högstadium och inom icke obligatoriska skolor kan sålunda anges till sammanlagt 4 700.

5. Bristen på lärare har sålunda sedan 1953 ökat med 3 600 men samtidigt

har behovet ökat med inemot 8 700. Bristökningen är sålunda betydligt mind- re än behovsökningen.

6. Bristen på folkskollärare, tjänstgörande som klasslärare, uppgick hösten 1963 till 1 071. Detta motsvarar nästan helt det antal folkskollärare i hög- re skolor inklusive sådana utöver 40 %-regeln som klasslärarprognosen räknar med nämligen 1 160. Frågan gäller därför om behovet av folkskollä- rare som ersättare för vidareutbildade folkskollärare och övriga ämneslärare kommer att bestå.

7. Lärarbristens storlek beräknas på olika sätt alltefter de normer för be— hörighet som uppställas. I denna undersökning redovisas utförligt för olika beräkningar av lärarbristens storlek som gjorts med ledning av olika mate- rial och skiftande normer.

I denna undersökning har behörigheten för lärare på grundskolans hög— stadium, realskoleorganisationen och gymnasiet beräknats efter två normer. Dessa behörighetsnormer återges i ingressen till kapitel 5. Behörigheten har beräknats genom att hänsyn tagits till typen av utbildning och betyg i varje enskilt ämne. Därigenom kan flera olika »behörighetsgrader» fastställas.

8. Behörighetsundersökningen visar att följande andelar av undervis- ningen bestrids av lärare med angiven behörighetgrad.

minst 2 betyg minst 1 betyg

Renodlade högstadier .................... 26,4 % 50,6 % Realskoleorganisationen ................... 54,8 % 69,8 % Båda skolformerna tillsammantagna ........ 46,1 % 63,8 %

För gymnasiet har behörighetsgraden ställts 1 betyg högre än i de andra skolformerna. Följande behörighetsgrader erhålles för gymnasiet

minst 3 betyg minst 2 betyg 40,1 % 83,3 %

Det bör härvid anmärkas att behörighetsgraden, avseende samtliga i un- dersökningen ingående läroämnen, blir beroende av om kravet i de enskilda ämnena ställs olika. Sålunda anges i kapitel 5 en »mellersta» behörighetsgrad för det fall att den högre normen tillämpas för kristendomskunskap, mo- dersmålet och språken men den lägre för övriga ämnen. En på detta sätt de- finierad behörighetsgrad kommer att ligga ungefär mitt emellan ovan an- givna behörighetsgrader. Man skulle alltså kunna säga att cirka 57 % av undervisningen på grundskolans högstadium och inom realskoleorganisa- tionen och cirka 64 % av undervisningen på gymnasiet bestrides av behö- riga lärare.

Anledningen till att behörighetsgraden blir så låg är förutom bristen på lärare med vederbörlig ämnesteoretisk utbildning även det förhållandet att lärare med vederbörlig ämnesteoretisk utbildning bestrider undervisning i ämnen i vilka de saknar utbildning.

9. I kapitel 5 visas att det råder stor olikhet i fråga om behörighetssituatio- nen mellan olika landsändar. Situationen är bäst för Uppsala län och Malmö- hus län och därnäst Kristianstads län. Anmärkningsvärt är att vissa Norr- landslän ej kan sägas ha en sämre lärarsituation än flera mellansvenska län. Sålunda är situationen sämst beträffande högstadiet för Skaraborgs län och Värmlands län. Den regionala spridningen visar sig vara störst för de ren- odlade högstadierna och minst för gymnasierna under det att realskoleorga- nisationen företer en mellanställning. 10. Jämförelsen i fråga om behörighetsgrad mellan olika ämnen visar att de naturvetenskapliga ämnena har den sämsta behörighetsgraden och att denna är bättre för de moderna språkens vidkommande. Stora latituder uppvisar emellertid de enskilda ämnena inom respektive språkgruppen och matematiska-naturvetenskapliga gruppen. Sålunda kan anföras att på gymnasiestadiet ämnet tyska har den sämsta behörighets- graden bland språken och ämnet matematik den sämsta ställningen bland ämnena matematik, fysik, kemi och biologi. Ämnet biologi har däremot den bästa ställningen. Endast 10,6 % av undervisningen i matematik på gymna- siet bestrids av lärare med lägst 3 betyg. För ämnet fysik är motsvarande andel 18,2 % men för biologi 52,6 %.

TABELLBILAGA TILL DEL I

Tabell I: 1. Faktiskt och beräknat antal studerande på grundskolenivå Iäsären 1950/51— 1970/71 (Ecklesiastikdep., P-gruppen 1962).

.. Folk- och Real— och Lasår försöksskolan flickskolan1 Totalt 1950/51 ............. 650 677 114 747 765 424 1951/52 ............. 685 303 121 917 807 220 1952/53 ............. 728 697 128 463 857 160 1953/54 ............. 758 597 134 064 892 661 1955/56 ............. 816 571 145 915 962 486 1956/57 ............. 830 393 156 714 987 107 1957/58 ............. 836 153 162 514 998 667 1958/59 ............. 835 867 165 142 1 001 009 1959/60 ............. 837 417 167 790 1 005 207 1960/61 ............. 843 110 166 988 1 010 098 1961/62 ............. 841 163 156 564 997 727 1962/63. . . . ......... 839 3442 132 7503 972 094 1963/64 ............. 849 765 114 240 964 005 1964/65 ............. 854 730 93 180 947 910 1965/66 ............. 863 550 72 810 936 360 1966/67 ............. 875 153 53 010 928 163 1967/68 ............. 886 870 35 460 922 330 1968/69 ............. 898 351 22 050 920 401 1969/70 ............. 904 465 12 660 917125 1970/71 ............. 914 391 6 120 920 511

1 Inkl. högre folkskolor 1950/51—1961/62. ” Beräkningen bygger på klasslärarprognosen, tabellerna 8, 13, 16 och 19 samt ämneslärarpro- gnosen, tabell 2.1. * Beräkningen bygger på ämneslärarprognosen, tabellerna 2.6 och 2.10. Antal elever per klass— avdelning har antagits vara 30,0.

I 1954/55 ............. 793 374 138 689 932 063

Tabell I : 2. Beräknat antal studerande vid allmänt gymnasium 1962/63—1970/ 71 (Ecklesiastikdep., P—gruppen 1962 ). Antal Antal .. Antal avd. Antal avd. Lasår ring 14 elever] Antal stud. exkl. ring 1. elever] Antal stud. avd. avd. 1961/62 355 28,8 10 225 2 046 25,8 52 729 1962/63 280 28,2 7 896 2 168 28,2 61 138 1963/64 253 7 106 2 233 62 971 1964/65 227 6 401 2 247 63 365 1965/66 167 4 709 2 246 63 337 1966/67 119 3 356 2 233 62 971 1967/68 85 2 397 2 211 62 350 1968/69 57 1 607 2 186 61 645 1969/70 34 959 2 159 4: 60 884 1970/71 13 28,2 367 2 127 28,2 59 981

Källa: ämneslärarprognosen, sid. 29 och tabell 2.19.

Tabell I: 3 Beräknat antal studerande vid tekniskt läroverk 1 962/63—1970/ 71

Gymnasium Fackskola (spec. kurs) Läsår .. elever/ Ber. exa- % av nar- ant. avd. avd. ant. stud. min ation varande ant. stud.

1961/62 276 28,5 7 868 445 30,4 1 353 1962/63 351 28,5 10 004 380 30,31 1 254 1963/64 420 11 970 450 1 485 1964/65 465 13 253 480 1 584 1965/66 510 14 535 500 1 650 1966/67 555 15 818 500 1 650 1967/68 600 17 100 400 1 320 1968/69 645 18 383 300 990 1969/70 690 t 19 665 200 + 660 1970/71 720 28,5 20 520 200 30,3 660

Källa: Lärarsituationen vid de tekniska gymnasierna, sid. 95 ff. 1 Genomsnittlig relation läsåren 1956/57—1961/62.

Tabell I: 4. Beräknat antal studerande vid handelsgymnasium 1962/63—1970/71 (Ecklesiastikdep., P-gruppen 1962).

2—, 3- och 4—årigt gymnasium l-årig linje Läsår ant. avd. elever/avd. ant. stud. ant. stud. | ökn. %

1960/61 _ — _ 503 100 1961/62 145 27,5 3 993 505

1962/63 190 28,0 5 320 529 1963/64 299 29,0 8 671 542 1964/65 349 30,0 10 470 555 1965/66 386 11 580 568 1966/67 428 12 840 581 1967/68 471 14 130 594 1968/69 516 15 480 607 1969/70 561 16 830 620 1970/71 606 30,0 18 180 633 125

Källa: Ämneslärarprognosen, tabell 2.19 och SOU 1962: 55, sid. 87.

Tabell I: 5. Faktiskt och beräknat antal studerande på gymnasienivå läsåren 1950/51— 1970/71 (Ecklesiastikdep., P-gruppen 1962).

Tekniskt läroverk Handelsgymnasium .. Allmänt Läsår gymnasium Gymna_ Fackskola 1_ åri g 2-, 3— _ Totalt sium (spec. lina och 4-år1g kurs) ] linje

1950/51 20 093 3 790 1 962 25 845 1951/52 21 263 2 709 1 064 297 1 981 27 314 1952/53 22 615 2 721 999 301 2 181 28 817 1953/54 25 277 2 725 982 300 2 236 31 520 1954/55 28 164 2 720 960 342 2 333 34 519 1955/56 30 807 2 785 999 336 2 443 37 370 1956/57 33 494 3 162 1 051 364 2 566 40 637 1957/58 36 762 3 767 1 109 322 2 652 44 612 1958/59 40 934 4 357 1 156 355 2 771 49 573 1959/60 47 542 5 068 1 270 437 3 000 57 317 1960/61 55 366 6 063 1 332 503 3 286 66 550 1961/62 62 954 7 868 1 353 505 3 993 76 673 1962/63 69 202 10 004 1 254 529 5 320 86 309 1963/64 70 229 11 970 1 485 542 8 671 92 897 1964/65 69 903 13 253 1 584 555 10 470 95 765 1965/66 68 147 14 535 1 650 568 11 580 96 480 1966/67 66 398 15 818 1 650 581 12 840 97 287 1967/68 64 798 17 100 1 320 594 14 130 97 942 1968/69 63 287 18 383 990 607 15 480 98 747 1969/70 61 863 19 665 660 620 16 830 99 638 1970/71 60 355 20 520 660 633 18 180 100 348

Tabell 1: 6. Faktiskt och beräknat antal studerande vid folkhögskolor och vissa yrkes- utbildningsanstalter Iäsåren 1950/51—1970/71 (Ecklesiastikdep., P-gruppen 1962).

Yrkes- Folkhög- Folk— och skolornas Vissa yrkes- Läsår skolornas småskole- heltidskurser utbildnings- Totalt vinterkurser seminarier om minst anstalter1 5 månader

1950/51 6 775 6 512 12 892 10 471 36 650 1951/52 6 874 6 184 13 229 11 407 37 694 1952/53 7 144 5 861 14 286 12 043 39 334 1953/54 7 508 5 638 16 083 12 425 41 654 1954/55 7 776 5 300 17 593 12 622 43 291 1955/56 7 932 4 964 19 377 13 283 45 556 1956/57 8 314 4 367 22 953 13 112 48 746 1957/58 8 852 3 795 28 645 13 559 54 851 1958/59 9 063 3 859 36 471 13 905 63 298 1959/60 9 394 4 133 44 674 14 404 72 605 1960/61 9 496 3 813 49 426 15 072 77 807 1961/62 9 545 3 904 56 017 15 386 84 852 1962/63

1963/64 1964/65 1965/662 10 000 3 000 71 000 19 000 103 000 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70

1970/71== 10 000 3 000 80 000 23 000 116 000

1 Se Statistisk årsbok 1962, tabell 350. * Endast beträffande yrkesskolornas heltidskurser föreligger någon egentlig prognos, utarbetad inom överstyrelsen för yrkesutbildning i september 1960. Beträffande »vissa andra yrkesutbild- ningsanstalter» har jordbruksdepartementet gjort bedömningar för långtidsutredningen. I övrigt vilar beräkningen på SOU 1962: 55. Se tabell 2 B.

Tabell I: 7. Inrättade och tillsatta lärartjänster av olika slag i läroämnen höstterminen

1963. Lektors- Adjunkts- Övriga Samtliga tjänster tjänster tjänster tjänster Lan Antal % till" Antal % till" Antal % till" Antal % till" inrättade satta inrättade satta inrättade satta inrättade satta

ht 63 ht 63 ht 63 ht 63

Stockholms stad ........ 260 65,0 1 278 62,1 395 30,9 1 933 56,1 Stockholms län ......... 136 55,1 666 64,0 228 50,9 1 030 59,9 Uppsala län ............ 42 81,0 233 65,7 68 36,8 343 61,8 Södermanlands län. . . . . . 45 55,6 241 75,1 14 42,9 300 70,7 Östergötlands län ....... 76 40,8 375 73,6 47 66,0 498 67,9 Jönköpings län ......... 88 28,4 385 64,2 34 58,8 507 57,6 Kronobergs län ......... 28 42,9 225 68,9 53 56,6 306 64,4 Kalmar län ............ 51 37,3 256 70,3 31 54,8 338 63,9 Gotlands län ........... 11 27,3 65 52,3 — —— 76 48,7 Blekinge län ........... 45 51,1 174 69,5 — — 219 65,8 Kristianstads län ....... 73 46,6 353 84,1 30 90,0 456 78,5 Malmöhus län .......... 205 68,8 878 81,9 130 51,5 1 213 76,4 Hallands län ........... 29 58,6 168 82,1 — _ 197 78,7 Göteborgs och Bohus län 158 56,3 767 74,1 154 73,4 1 079 71,4 Älvsborgs län .......... 67 40,2 347 67,1 29 44,8 443 61,6 Skaraborgs län ......... 57 45,6 307 53,4 102 35,3 466 48,5 Värmlands län ......... 52 34,6 361 54,6 95 40,0 508 49,8 Örebro län ............. 52 40,4 268 61,6 55 36,4 375 54,9 Västmanlands län ...... 49 28,6 398 45,7 161 44,1 608 43,9 Kopparbergs län ....... 56 39,3 303 58,4 38 47,4 397 54,7 Gävleborgs län ......... 57 35,1 333 48,3 104 43,3 494 45,7 Västernorrlands län ..... 92 33,7 403 63,5 88 69,3 583 59,7 Jämtlands län .......... 23 69,6 230 44,8 86 45,3 339 46,6 Västerbottens län ....... 54 53,7 378 60,1 104 52,9 536 58,0 Norrbottens län ........ 62 51,6 389 50,1 142 43,0 593 48,6 Hela riket 1 868 51,0 9 781 64,9 2 188 47,1 13 837 60,2

Tabell I: 8. Tillsatta tjänster i procent av inrättade gällande huvudgrupper av ämnen. Länsvis ht 1963.

1. 2. 3. Ma, fy, ke, bi Övriga ämnen Komb. av 1 +2 Län Antal % tillsatta Antal ' % tillsatta Antal % tillsatta inrättade ht 63 inrättade ht 63 inrättade ht 63 Stockholms stad .......... . 527 42,3 1 244 62,1 162 54,9 Stockholms län ........... 291 45,4 629 66,1 110 62,7 Uppsala län .............. 88 54,5 198 68,7 57 49,1 Södermanlands län ........ 83 60,2 179 73,7 38 78,9 Östergötlands län ......... 119 49,6 320 71,9 59 83,1 Jönköpings län ........... 128 43,0 289 61,2 90 66,7 Kronobergs län ........... 89 52,8 170 68,2 47 72,3 Kalmar län .............. 93 52,7 216 67,1 29 75,9 Gotlands län ............. 20 40,0 43 55,8 13 38,5 Blekinge län ............. 60 51,7 141 70,2 18 77,8 Kristianstads län ......... 98 67,3 207 80,2 151 83,4 Malmöhus län ............ 308 67,2 648 77,5 257 84,8 Hallands län ............. 46 71,7 123 80,5 28 82,1 Göteborgs och Bohus län . . 280 59,3 655 75,6 144 75,7 Älvsborgs län ............ 114 47,4 285 65,6 44 72,7 Skaraborgs län ........... 129 38,0 275 47,6 62 74,2 Värmlands län ........... 137 35,0 314 53,5 57 64,9 Örebro län ....... . ...... 108 42,6 238 58,8 29 69,0 Västmanlands län ........ 173 39,3 366 46,1 69 43,5 Kopparbergs län ......... 114 48,2 250 56,0 33 66,7 Gävleborgs län ........... 133 43,6 312 44,9 49 57,1 Västernorrlands län ....... 145 47,6 316 63,6 122 63,9 Jäntlands län ............ 95 42,1 203 46,3 41 58,5 Västerbottens län ......... 146 51,4 316 59,1 74 66,2 Norrbottens län .......... 163 40,5 363 52,3 67 47,8 Hela riket 3 687 48,0 8 300 63,3 1 850 68,9

Tabell 1: .0. Fördelning m. h. t. teor. utbildning av totalantalet lärare i läroämnen med

heltidstjänst eller med lägst halvtidstjänstgöring höstterminen 1963.

Län

Antal lär. med teor. utb. f. ämnlärtj. i A 21 eller högre tj. ht 63

Andra lär. m. akad- betyg (exkl.folk- skollär.) ht 63

Folk- skollär. m. vidareutb.

i huvud- ämnet ht 63

Folkskol- lär. utan vidareutb. i huvud- ämnet ht 63

Lärare m. annan utb. (inkl. ingen—

jörer) ht 63

Antal lär. av samtl. kategorier ht 63

Stockholms stad .......... Stockholms län ........... Uppsala län .............. Södermanlands län ....... Östergötlands län ......... Jönköpings län ........... Kronobergs län ........... Kalmar län .............. Gotlands län ............. Blekinge län ............. Kristianstads län ......... Malmöhus län ............ Hallands län ............. Göteborgs och Bohus län. . Älvsborgs län ............ Skaraborgs län ........... Värmlands län ........... Örebro län ............... Västmanlands län ........ Kopparbergs län ......... Gävleborgs län ........... Västernorrlands län ....... Jämtlands län ........... Västerbottens län ......... Norrbottens län ..........

Hela riket: antal

1 327 75 200 325 322 2 249 760 95 179 117 122 1 273 324 18 53 72 16 483 285 15 25 32 26 383 411 31 95 69 43 649 390 18 73 44 54 579 266 17 67 42 27 419 261 15 54 48 44 422

62 8 4 14 5 93 190 8 11 10 8 227 451 16 57 19 17 560 1 208 60 115 37 63 1 483 224 3 19 7 7 260 884 55 205 75 69 1 288 374 25 62 31 33 525 273 33 76 88 106 576 326 16 101 106 87 636 254 33 50 50 77 464 355 39 111 97 81 683 297 28 49 67 33 474 287 27 86 109 83 592 374 32 109 89 57 661 172 22 88 97 70 449 305 31 150 109 45 640 297 21 121 166 82 687

10 357 741 2 160 1 920 1 577 16 755

Tabell I: 10. Allm. gymnasium: Relativa antalet undervisningstimmar 1963 inom varje län gällande lärare med vederbörlig tear. utbildning i ämnet (lärare med Iektors-, adj.:s- eller ämneslärarkomp. i ämne inom ämnesgr. eller utan dyl. komp. men med 2 akad. betyg

i sitt ifrågav. ämne).

Ma, fy, ke, bi Mod. språk ?vnga sömthga

L.. Andel lärare Andel lärare amnin amn?" an Andel larare Andel larare med teor. med teor. utb. (%) utb. (%) med teor. med teor.

utb. (%) utb. (%) Stockholm stad .................. 92,9 98,4 97,6 96,3 Stockholms län ................... 93,9 99,0 97,1 96,7 Uppsala län ...................... 100,0 98,9 100 99,7 Södermanlands län ............... 98,9 99,2 99,8 99,4 Östergötlands län ................. 96,9 96,7 97,3 97,0 Jönköpings län ................... 91,9 98,5 95,8 95,3 Kronobergs län ................... 97,4 92,7 95,8 95,4 Kalmar län ...................... 91,4 96,8 93,0 93,6 Gotlands län ..................... 86,3 94,1 99,5 94,0 Blekinge län ..................... 96,5 100,0 98,4 98,2 Kristianstads län. . ............... 100,0 99,4 100,0 99,2 Malmöhus län .................... 99,0 98,8 96,4 97,9 Hallands län ..................... 99,3 97,6 95,6 97,4 Göteborgs och Bohus län .......... 95,2 98,9 98,0 97,3 Älvsborgs län .................... 97,2 98,3 92,8 95,7 Skaraborgs län ................... 92,2 93,4 90,3 91,7 Värmlands län ................... 94,7 94,9 97,3 95,8 Örebro län ...................... 89,6 93,9 90,6 91,2 Västmanlands län ................ 91,3 93,4 97,7 94,3 Kopparbergs län ................. 98,2 98,9 95,1 97,1 Gävleborgs län ................... 96,5 96,8 92,0 94,8 Västernorrlands län ............... 97,3 88,4 89,3 91,7 Jämtlands län .................... 98,0 100,0 98,0 98,6 Västerbottens län ................. 97,2 100,0 95,6 97,4 Norrbottens län ....... . .......... 87,8 98,2 93,6 93,1 Hela riket 95,0 97,4 96,1 96,1

Tabell I: 11. Grundsk. högstadium och/eller realskola samt flickskola: Relativa antalet undervisningstimmar ht 1963 inom varje län gällande lärare med vederbörlig tear. utbildning i ämnet (lärare med lektors-, ad junkts— eller änmeslärarkompetens i ämne inom ämnesgruppen, folkskollärare med fullst. vidareutb. eller med lägst 1 akad. betyg (motsv. utb.) i sitt ifrågav. ämne eller annan lärare med lägst 1 akad. betyg i sitt i/rägav. ämne).

Ma, fy, ke, bi Mod. språk 23%; 82:23? Län Allgeltåäiare Argeltåäare Andel lärare Andel lärare

' 0 ' ' O ' m. teor. m. teor.

"tb' %) "tb' (Ål) utb. (%) utb. (%) * Stockholms stad .................. 45,7 85,5 74,3 88,8 Stockholms län ................... 54,3 83,3 71,6 68,5 Uppsala län ..................... 77,6 92,8 89,5 85,9 Södermanlands län ............... 56,2 83,2 80,9 73,2 Östergötlands län ................. 62,4 74,3 74,1 69,9 Jönköpings län ................... 65,5 74,5 76,0 71,8 Kronobergs län ................... 71,9 74,3 78,2 74,7 Kalmar län ...................... 64,6 71,3 75,6 70,4 Gotlands län ..................... 50,9 81,2 75,1 69,1 Blekinge län ..................... 63,1 94,6 80,2 78,9 Kristianstads län ................. 78,7 93,7 91,0 87,4 Malmöhus län .................... 81,7 95,7 89,1 88,3 Hallands län ..................... 79,2 98,4 91,6 89,5 Göteborgs och Bohus län .......... 72,2 88,6 81,9 80,1 Älvsborgs län .................... 74,2 84,4 84,1 80,6 Skaraborgs län ................... 45,0 53,4 57,6 51,6 Värmlands län ................... 55,7 68,5 62,5 61,6 Örebro län ....................... 48,3 67,8 69,4 60,9 Västmanlands län ................ 50,9 76,5 71,6 65,2 Kopparbergs län ................. 65,1 70,9 71,9 69,1 Gävleborgs län ................... 54,0 64,0 66,1 60,7 Västernorrlands län ............... 50,6 66,0 71,1 61,7 Jämtlands län ................... 52,6 52,4 58,8 54,7 Västerbottens län ................. 52,3 58,9 64,1 58,0 Norrbottens län .................. 46,3 51,7 56,6 51,4 Hela riket 60,0 77,0 74,1 69,4

Tabell 1: 12. Allm. gymnasium: Relativa antalet veckotimmar ht 1963 inom varje län gällande lärare som är innehavare av ordinarie eller e o tj. i kommunen eller anställda i

regl. befordringsgång (här benämnda »fasta lärare»).

Ma, fy, ke, bi Mod. språk 23%; 522312? Lan Anldel fZSta Anldel fasta Andel fasta Andel fasta

arar arare lärare lärare

Stockholms stad .................. 84,3 92,4 93,5 90,7 Stockholms län ................... 84,4 88,2 91,5 88,2 Uppsala län ..................... 85,2 90,9 90,7 88,9 Södermanlands län ............ . . . 88,1 96,4 84,8 89,0 Östergötlands län ................. 93,0 95,4 94,7 95,4 Jönköpings län ................... 76,3 91,0 85,2 83,9 Kronobergs län ................... 89,4 86,3 93,3 90,1 Kalmar län ...................... 92,0 96,4 90,2 92,5 Gotlands län ..................... 53,8 78,0 72,1 68,4 Blekinge län ..................... 91,8 98,5 93,9 94,4 Kristianstads län ................. 98,9 99,4 98,4 98,9 Malmöhus län .................... 95,4 98,5 95,0 96,1 Hallands län ..................... 97,1 94,1 96,0 95,8 Göteborgs och Bohus län .......... 91,0 95,2 92,4 94,0 Älvsborgs län .................... 97,8 98,5 97,1 97,7 Skaraborgs län ................... 92,0 87,2 86,3 88,4 Värmlands län ................... 83,2 87,9 89,1 86,9 Örebro län ...................... 84,6 87,0 82,5 84,4 Västmanlands län ................ 81,4 89,0 91,4 87,3 Kopparbergs län ................. 92,9 88,0 85,4 88,6 Gävleborgs län ................... 94,4 91,0 85,7 90,0 Västernorrlands län ............... 83,2 88,3 84,7 85,2 Jämtlands län .................... 94,3 100,0 91,9 95,1 Västerbottens län ................. 95,0 99,3 93,0 95,4 Norrbottens län .................. 91,0 88,4 93,4 91,1 Hela riket 88,7 92,7 91,2 90,8

Tabell 1: 13. Grundsk. högstadium och/eller realskola samt flickskola: Relativa antalet veckotimmar ht 1963 inom varje län gällande lärare, som är innehavare av ordinarie eller e o tj. i kommunen eller anställda i regl. befordringsgång (här benämnda »fasta lärare» ).

Ma, fy, ke, bi Mod. språk 2125; 523353 La" ”3.81 fam Ang???” Andel fasta Andel fasta

arare är lärare lärare

Stockholms stad .................. 67,4 84,0 83,2 77,2 Stockholms län ................... 67,4 76,5 76,8 73,2 Uppsala län ...................... 71,4 84,7 75,9 76,7 Södermanlands län ............... 78,2 80,3 75,6 77,9 Östergötlands län ........ . ........ 86,9 82,7 85,2 85,0 Jönköpings län ................... 73,0 73,8 76,3 74,4 Kronobergs län ................... 80,4 72,6 81,0 78,1 Kalmar län ...................... 77,0 70,6 77,1 75,1 Gotlands län ..................... 67,4 70,8 53,8 63,1 Blekinge län ..................... 69,0 82,5 77,7 76,3 Kristianstads län ................. 81,6 83,3 89,8 84,7 Malmöhus län .................... 78,0 86,1 83,7 82,3 Hallands län ..................... 77,8 90,8 88,1 85,4 Göteborgs och Bohus län .......... 70,3 85,0 82,6 78,6 Älvsborgs län .................... 74,2 84,8 82,7 80,3 Skaraborgs län ................... 60,5 61,8 69,4 63,9 Värmlands län ................... 68,7 75,2 73,3 72,1 örebro län ....................... 72,1 77,0 77,6 75,3 Västmanlands län ................ 70,6 75,6 74,1 73,2 Kopparbergs län ................. 80,2 73,4 77,3 77,4 Gävleborgs län ................... 75,4 74,1 80,2 77,1 Västernorrlands län ............... 72,4 73,3 81,0 75,6 Jämtlands län .................... 62,0 59,6 63,2 61,7 Västerbottens län ................. 78,5 74,6 76,7 76,7 Norrbottens län .................. 71,7 68,4 78,4 73,1 Hela riket 72,5 78,0 79,0 76,3

Tabell I: 14. Tillsatta ordinarie folkskol— lärartjänster i procent av inrättade. Läns-

vis ht 1963.

Länsvis.

Tabell I: 15. Tillsatta ordinarie småskol- lärartjänster i procent av inrättade ht 1963.

Län

% till-

satta

Län

% till- satta

Stockholms stad ................ Stockholms län ................. Uppsala län ............. .... . . . Södermanlands län. . . ........... Östergötlands län ............... Jönköpings län ................. Kronobergs län ................. Kalmar län .................... Gotlands län .................... Blekinge län .................... Kristianstads län ............. . . . Malmöhus län ........... . ...... Hallands län .................... Göteborgs och Bohus län ......... Älvsborgs län ................... Skaraborgs län .................. Värmlands län .................. Örebro län .................. . . . Västmanlands län. . . . . ..... . . . . . Kopparbergs län ................ Gävleborgs län ............ . ..... Västernorrlands län. . . . . ........ Jämtlands län ............ . ..... Västerbottens län ............... Norrbottens län ......... . . . . . . . .

Hela riket

48,6 84,4 87,8 93,4 89,0 92,8 82,7 70,8 95,3 91,3 92,4 83,2 84,3 91,8 84.0 74,8 84,6 87,5 88,3 87,7 79,0 91,8 85,9 74,2 83,8

83,3

Stockholms stad ................ Stockholms län ................. Uppsala län .................... Södermanlands län ........ . ..... Östergötlands län ............... Jönköpings län ................. Kronobergs län ................. Kalmar län ..................... Gotlands län .................... Blekinge län .................... Kristianstads län ................ Malmöhus län .................. Hallands län .................... Göteborgs och Bohus län ......... Älvsborgs län ................... Skaraborgs län .................. Värmlands län .................. Örebro län ................ . . . . . Västmanlands län ............... Kopparbergs län. . . ............. Gävleborgs län .................. Västernorrlands län ............. Jämtlands län .................. Västerbottens län ............... Norrbottens län .................

Hela riket

73,8 92,8 91,2 90,9 89,1 93,8 88,3 67,8 97,9 91,0 93,4 87,7 82,2 94,0 89,6 76,2 86,3 88,5 89,6 90,0 79,1 99,3 87,5 81,6 88,9 87,2

Tabell 1:16. Antalet personer med folk- skollärarexamen i procent av antalet per- soner med tjänstgöring som folkskollärare vt 1963 och ht 1963. Länsvis.

Tabell I: 17. Antal personer med småskol— lärarexamen i procent av antalet personer med tjänstgöring som småskollärare vt

1963 och 1111963.

Län

vt 63

ht 63

Län

vt 63

ht 63

Stockholms stad ........... Stockholms län ............ Uppsala län ............... Södermanlands län ......... Östergötlands län .......... Jönköpings län ............ Kronobergs län .......... . . Kalmar län ................ Gotlands län ............... Blekinge län ............... Kristianstads län ........... Malmöhus län ............. Hallands län ............... Göteborgs och Bohus län. . . . Älvsborgs län .............. Skaraborgs län ............. Värmlands län ............. Örebro län ................ Västmanlands län .......... Kopparbergs län ........... Gävleborgs län ............. Västernorrlands län ........ Jämtlands län ............. Västerbottens län .......... Norrbottens län ............

Hela riket

87,9 95,4 99,3 96,2 97,1 94,7 97,1 95,4 87,8 96,2 96,0

99,3 '

98,3 97,3 96,2 94,8 93,3 93,7 94,6 98,1 95,2 95,2 91,2 91,3 92,1

94,0 97,5 91,9 96,2 94,1 95,8 94,4 88,0 97,1 96,5 97,5 97,3 96,6 95,0 92,3 92,2 92,0 94,1 96,1 94,1 94,0 91,3 91,0 89,2

Stockholms stad ........... Stockholms län ............ Uppsala län ............... Södermanlands län ......... Östergötlands län .......... Jönköpings län ............ Kronobergs län ............ Kalmar län ................ Gotlands län ............... Blekinge län ............... Kristianstads län ........... Malmöhus län ............. Hallands län ............... Göteborgs och Bohus län. . . . Älvsborgs län .............. Skaraborgs län ............. Värmlands län. . . . . ........ Örebro län ................ Västmanlands län .......... Kopparbergs län ........... Gävleborgs län ............. Västernorrlands län ........ Jämtlands län ............. Västerbottens län .......... Norrbottens län ............

Hela riket

98,0 99,0 97,6 98,7 98,9 99,4 96,2 96,5 96,6 99,4 99,7 98,7 98,8 98,8 97,7 95,6 95,7 98,8 95,8 97,2 99,3 97,1 98,2 98,2

96,5 97,3 94,7 96,8 96,1 96,2 93,4 91,6 94,2 97,5 99,0 97,5 96,6 96,0 94,9 92,6 93,2 96,3 93,6 93,4 97,8 96,7 98,4 96,1

Tabell I: 18. Behörighet i läroämnen. Antalet veckotimmar med fördelning på lärar- kategorier, dels i absoluta värden, dels i procent av totala antalet veckotimmar.

Renodlade högstadier. Hela riket.

kristendomsk. modersmålet engelska Lärarkategori antal antal antal vtr % vtr % vtr %

A. Folkskollärare med vidareutbild-

ning ........................... 837,0 18,8 2 283,5 18,2 1 337,5 13,1 B. Examinerade från högre lärarinne-

semin .......................... 132,0 3,0 135,0 1,1 91,5 0,9 C. Lärare med akademisk examen el-

ler fil. stud ...................... 1 558,0 35,1 5 595,5 44,5 5 916,5 57,8 därav:

med inget akad. betyg i ämnet. . . . . 788,0 17,8 1 576,0 12,6 526,0 5,1

med ett akadem. betygiämnet. . . . 18,0 0,4 279,0 2,2 292,5 2,9

med två akadem. betyg i ämnet. . . . 721,0 116,2 3 106,5 224,7 4 254,5 341,6

med tre el. fyra akadem. betyg i äm- net ............................ 25,0 0,6 581,0 4,6 782,0 7,6

fil.lic. och fil. dr ................. 6,0 0,1 13,0 0,1 — —

med okänd betygspoäng .......... — — 40,0 0,3 61,5 0,6 D. Folkskollärare utan vidareutbild—

ning ........................... 1 534,0 34,5 3 803,5 30,3 2 337,0 22,8 E. Övriga ........................ 381,0 8,6 735,5 5,9 558,0 5,4

Summa 4 442,0 100,0 12 553,0 100,0 10 240,5 100,0

1 Därav teol. kand. 14,7 %. * Därav fil. stud. 2,2 %. 3 Därav fil. stud. 3,8 %.

tyska franska historia Lärarkategori antal antal antal vtr % vtr % Vt!" %

A. Folkskollärare med vidareutbild—

ning ........................... 762,0 8,5 45,0 4,4 1 121,0 23,0 B. Examinerade från högre lärarinne-

semin .......................... 146,0 1,6 16,0 1,6 59,0 1,2 C. Lärare med akademisk examen eller

fil. stud. ....................... 6 080,0 68,0 841,0 82,4 2 218,0 45,6 därav:

med inget akad. betyg i ämnet. . . . 1 073,0 12,0 215,0 21,1 406,0 8,3

med ett akadem. betyg i ämnet. . . . 179,0 1,9 39,0 3,8 194,5 4,0

med två akadem. betygi ämnet. . . . 3 862,5 143,3 415,0 240,6 1 022,0 321,1 med tre el. fyra akadem. betyg i äm- net ............................ 914,5 10,2 160,0 15,7 559,5 11,5

fil. lic. och fil. dr. ............... 6,0 0,1 —— — —— —

med okänd betygspoäng .......... 45,0 0,5 12,0 1,2 36,0 0,7 D. Folkskollärare utan vidareutbild-

ning. . . . . . . . . . . . . . . . . . ......... 969,5 10,8 46,0 4,5 1 209,0 24,9 E. Övriga ........................ 997,0 11,1 73,0 7,1 258,0 5,3

Summa 8 954,0 100,0 1 021,0 100,0 4 865,0 100,0 1 Därav fil. stud. 5,0 %. * Därav fil. stud. 1,5 %. ” Därav fil. stud. 2,0 %.

121 Tabell 1: 18 (forts.) hist. med sk samhällskunsk. geografi Lärarkategori antal antal antal vtr % vtr % vtr %

A. Folkskollärare med vidareutbild-

ning ........................... 165,0 22,0 991,5 23,3 1 038,5 19,7 B. Examinerade från högre lärarinne-

seminar. ....................... —— _ 16,5 0,4 32,0 0,6 C. Lärare med akademisk examen eller

til. stud. ....................... 420,0 56,1 1 298,5 30,5 2 367,0 44,9 därav:

med inget akadem. betyg i ämnet . . 55,0 7,3 986,5 23,2 603,0 11,5 med ett akadem. betyg i ämnet. . . . 24,5 3,3 171,0 4,0 21,0 0,4 med två akadem. betyg i ämnet. . . . 248,0 133,1 106,0 22,5 1 492,5 328,2

med tre el. fyra akadem. betyg i äm— net ............................ 93,0 12,4 35,0 0,8 242,5 4,6

fil. lic. och fil. dr ............... _ — -— _ —— ——

med okänd betygspoäng .......... — — —— — 8,0 0,2 D. Folkskollärare utan vidareutbild-

ning ........................... 115,0 15,3 1 753,5 41,1 1 508,5 28,7 E. Övriga ........................ 49,5 6,6 202,0 4,7 319,0 6,1

Summa 750,0 100,0 4 262,0 100,0 5 265,0 100,0

1 Därav fil. stud. 6,1 %. = Därav fil. stud. 0.6 % 3 Därav fil. stud. 3,4 %.

matematik biologi fysik Lärarkategori antal antal antal vtr % vtr % vtr % A. Folkskollärare med vidareutbild- ning ........................... 4 224,0 33,7 832,0 14,4 2 392,0 34,2 B. Examinerade från högre lärarinne— sem. .......................... 24,0 0,2 68,0 1,2 — — C. Lärare med akadem. examen el. fil. stud. .......................... 2 062,5 16,5 2 276,5 39,3 1 023,5 14,6 därav: med inget akadem. betygi ämnet . . 903,5 7,3 503,0 8,7 478,5 6,8 med ett akademiskt betyg i ämnet. . 268,0 2,1 354,0 6,1 23,5 0,3 med två akademiska betyg i ämnet. 817,0 16,5 1 174,5 220,2 433,5 86,2 med tre el. fyra akadem. betyg i äm- net ............................ 72,0 0,6 191,0 3,3 77,0 1,1 til. lie. och fil. dr ................. —— -—— 33,0 0,6 — —- med okänd betygspoäng .......... 2,0 0,0 21,0 0,4 11,0 0,2 D. Folkskollärare utan vidareutbild- ning ........................... 4 547,5 36,2 2 144,5 37,0 2 432,5 34,8 E. Övriga ........................ 1 678,0 13,4 471,0 8,1 1 143,5 16,4 Summa 12 536,0 100,0 5 792,0 100,0 6 991,5 100,0

1 Därav til. stud. 0,7 %. ' Därav til. stud. 2,2 %. ” Därav fil. stud. 0,5 %.

Tabell I: 18 (forts.)

kemi Lärarkategori antal

vtr % A. Folkskollärare med vidareutbildning ...................... 1 336,5 28,6 B. Examinerade från högre lärarinneseminarium ............... 14,0 0,3 C. Lärare med akademisk examen eller til. stud. .............. 871,0 18,6

därav:

med inget akademiskt betyg i ämnet ....................... 536,0 11,5 med ett akademiskt betyg i ämnet ......................... 16,0 0,3 med två akademiska betyg i ämnet ........................ 268,0 15,7 med tre eller fyra betyg i ämnet ........................... 26,0 0,6

til. lic. och fil. dr ........................................ — —— med okänd betygspoäng .................................. 25,0 0,5 D. Folkskollärare utan vidareutbildning ...................... 1 593,0 34,0 E. Övriga ................................................ 867,0 18,5 Summa 4 681,5 100,0

1 Därav fil. stud. 0,9 %.

Tabell 1: 19. Behörighet i läroämnen. Antalet veckotimmar med fördelning på lärar-

kategorier, dels i absoluta värden, dels i procent av totala antalet veckotimmar.

Realskoleorganisationen. Hela riket.

kristendomsk. modersmålet latin Lärarkategori antal antal antal vtr % vtr % vtr % A. Folkskollärare med vidareutbild- ning ........................... 585,0 5,8 891,5 3,5 — —— B. Examinerade från högre lärarinne- sem. .......................... 1 357,5 13,4 2 071,5 8,2 -— — C. Lärare med akademisk examen eller fil. stud. ....................... 6 913,5 68,1 18 924,0 75,4 425,5 87,5 därav: med inget akademiskt betygi ämnet 1 332,5 13,1 4 030,0 16,0 30,0 6,2 med ett akademiskt betyg i ämnet. . 105,0 1,0 139,0 0,6 — — med två akademiska betyg i ämnet. 5 137,0 150,7 10 550,0 !442,1 68,5 14,2 med tre akademiska betyg i ämnet . 291,0 2,8 3 901,5 15,5 202,0 41,5 fil.lic. och fil. dr ................. 19,0 0,2 193,5 0,8 120,0 24,6 med okänd betygspoäng .......... 29,0 0,3 110,0 0,4 5,0 1,0 D. Folkskollärare utan vidareutbild- ning ........................... 631,5 6,2 1 651,0 6,6 — —- E. Övriga ........................ 662,5 6,5 1 594,0 6,3 61,0 12,5 Summa 10 150,0 100,0 | 25 132,0 100,0 486,5 100,0

* Därav teol. kand. 48,9 %. " Därav fil. stud. 3,3 %.

Tabell 1: 19 (forts. ;

Lärarkategorier

engelska

antal vtr %

antal vtr %

antal vtr %

A. Folkskollärare med vidareutbild— ning ...........................

B. Examinerade från högre lärarinne- sem ............................

C. Lärare med akademisk examen eller fil. stud. .......................

därav:

371,0 1,5 1 315,5 5,3 20 588,0 83,5

107,0 2 092,5

21 032,0

0,4 8,2

82,6

9,0

571,0

5 235,0

0,1 9,3

85,1

utan något akadem. betyg i ämnet 1 715,5 7,0 2 103,0 8,3 437,0 7,1 med ett akademiskt betyg i ämnet. . 521,5 2,1 798,0 3,1 268,0 4,4 med två akademiska betyg i ämnet. 1 384,0 154,6 13 245,5 252,1 2 694,0 ”43,8 med tre eller fyra akademiska betyg i ämnet ........................ 4 564,0 18,5 4 564,5 17,9 1 682,0 27,3

fil. lic. och fil. dr ................. 186,0 0,8 149,0 0,6 144,0 2,3

med okänd betygspoäng .......... 117,0 0,5 172,0 0,7 10,0 0,2 D. Folkskollärare utan vidareutbild-

ning ........................... 971,0 3,9 411,0 1,6 22,0 0,4 E. Övriga ........................ 1 431,5 5,8 1 844,0 7,2 314,5 5,1

Summa 24 677,0 100,0 25 486,5 100,0 6 151,5 100,0 1 Därav fil. stud. 4,3 %. " Därav fil. stud. 3,5 %. * Därav fil. stud. 1,6 %. historia historia med sk samhällsk. Lärarkategorier antal antal ant al vtr % vtr % vtr %

A. Folkskollärare med vidareutbild-

ning ........................... 227,5 4,9 468,5 3,6 59,0 3,5 E. Examinerade från högre lärarinne-

sem. .......................... 397,0 8,5 849,0 6,5 8,0 0,5 C. Lärare med akademisk examen eller

fil. stud. ....................... 3 143,0 67,7 10 038,5 76,4 1 289,5 76,7 därav:

utan något akadem. betyg i ämnet 519,0 11,2 1 182,5 9,0 829,5 49,3 med ett akademiskt betyg i ämnet.. 37,5 0,8 275,5 2,1 31,0 1,8 med två akademiska betyg i ämnet. 1 304,5 128,2 4 129,0 231,4 267,0 815,9

med tre eller fyra akademiska betyg i ämnet ........................ 1 172,0 25,2 4 080,0 31,1 133,0 7,9

fil. lic. och fil. dr ................ 85,0 1,8 261,0 2,0 6,0 0,4

med okänd betygspoäng .......... 25,0 0,5 110,5 0,8 23,0 1,4 D. Folkskollärare utan vidareutbild—

ning. . . ........................ 360,5 7,8 361,5 2,8 125,5 7,5 E. Övriga ........................ 516,0 11,1 1 408,0 10,7 199,0 11,8

Summa 4 644,0 100,0 13 125,5 100,0 1 681,0 100,0

1 Därav fil. stud. 3,6 %. ” Därav fil. stud. 3,2 %. * Därav til. stud. 10,6 %.

Tabell 1: 19 (forts.)

geografi matematik biologi Lärarkategori antal antal antal vtr % vtr % vtr % A. Folkskollärare med vidareutbild- ning ........................... 648,0 5,5 3 829,0 14,2 525,5 4,2 B. Examinerade från högre lärarinne- seminarium ..................... 607,0 5,2 1 565,0 5,8 964,5 7,7 C. Lärare med akademisk examen eller fil. stud ......................... 8 739,0 74,5 12 324,0 45,6 8 731,0 69,1 därav: utan något akadem. betygi ämnet . 1 012,0 8,6 3 524,0 13,0 991,5 7,9 med ett akademiskt betygi ämnet. . 106,5 0,9 1 595,0 5,9 213,0 1,7 med två akademiska betygi ämnet. 5 854,0 150,0 6 626,0 ”24,7 5 427,5 342,9 med tre el. fyra akademiska betyg i ämnet .......................... 1 440,5 12,3 287,0 1,0 1 650,5 13,0 fil. lic. och fil. dr ................ 248,0 2,0 119,0 0,4 378,0 3,0 med okänd betygspoäng .......... 78,0 0,7 173,0 0,6 70,5 0,6 D. Folkskollärare utan vidareutbild- ning ........................... 918,0 7,8 4 002,0 14,8 1 129,0 9,0 E. Övriga ........................ 803,5 6,9 5 296,5 19,6 1 264,0 10,0 11 715,5 100,0 27 016,5 100,0 12 614,0 100,0 1 Därav fil. stud. 2,8 %. ” Därav fil. stud. 2,4 %. 3 Därav fil. stud. 2,2 %. fysik kemi Lärarkategori antal antal vtr % vtr % A. Folkskollärare med vidareutbildning .............. 1 917,0 14,4 1 099,5 9,9 B. Examinerade från högre lärarinnesem. ........... 463,5 3,5 435,5 3,9 ' C. Lärare med akademisk examen eller til. stud. ..... 5 838,0 43,9 5 535,5 50,0 därav: utan något akademiskt betyg i ämnet ............. 1 193,5 9,0 1 371,5 12,4 med ett akademiskt betygi ämnet ................. 105,5 0,8 192,0 1,7 med två akademiska betyg i ämnet ............... 4 086,0 130,6 3 025,5 227,3 med tre eller fyra akademiska betyg i ämnet ....... 231,5 1,8 718,0 6,5 fil. lic. och fil. dr ............................... 116,0 0,9 167,0 1,5 ) med okänd betygspoäng ......................... 105,5 0,8 61,5 0,6 [ D. Folkskollärare utan vidareutbildning ............. 2 021,0 15,2 1 326,0 12,0 i E. Övriga ....................................... 3 064,0 23,0 2 680,0 24,2 JI Summa 13 303,5 100,0 11 076,5 100,0 *

1 Därav fil. stud. 3,3 %. * Därav fil. stud. 3,7 %.

Gymnasiestadiet. Hela riket.

Tabell 1:20. Behörighet i läroämnen. Antalet veckotimmar med fördelning på lärar- kategorier, dels i absoluta värden, dels i procent av totala antalet veckotimmar.

kristendomsk. modersmålet Lärarkategori antal antal antal vtr % vtr % A. Folkskollärare med vidareutbild- ning ........................... 18,0 0,5 21,0 0,2 — — B. Examinerade från högre lärarinne- seminarium ..................... 39,0 1,0 10,0 0,1 —— — C. Lärare med akademisk examen eller fil. stud. ....................... 3 495,0 93,8 9 036,0 96,3 3 276,5 94,8 därav: utan något akadem. betyg i ämnet . 187,0 5,0 649,5 6,9 173,0 5,0 med ett akademiskt betyg i ämnet. . 21,0 0,6 28,0 0,3 92,0 2,7 med två akademiska betygi ämnet. 3 140,0 184,7 4 185,5 ”44,6 845,0 24,7 med tre el. fyra akademiska betyg i ämnet .......................... 122,0 3,2 2 944,0 31,4 1 342,0 38,7 fil. lic. och fil. dr ................ 11,0 0,3 1 144,0 12,2 824,5 23,9 med okänd betygspoäng .......... — — 85,0 0,9 —— —- D. Folkskollärare utan vidareutbild- ning ........................... 20,0 0,3 22,0 0,2 6,0 0,2 E. Övriga ........................ 158,0 4,2 298,0 3,2 172,0 5,0 Summa 3 730,0 100,0 9 387,0 100,0 3 454,5 100,0 1 Därav teol. kand. 82,6 %. ” Därav fil. stud. 2,1 %. grekiska engelska tyska Lärarkategorl antal antal antal vtr % vtr % VU % A. Folkskollärare med vidareutbild— ning ........................... — — 3,0 0,0 —— —— B. Examinerade från högre lärarinne— seminarium ..................... -— -— 25,0 0,3 62,0 1,0 C. Lärare med akademisk examen eller fil. stud. ....................... 1 024,0 89,7 8 229,5 95,4 5 699,0 91,9 därav: utan något akadem. betyg i ämnet 74,0 6,5 317,5 3,7 214,5 3,5 med ett akademiskt betyg i ämnet. . 12,0 1,1 69,0 0,8 66,5 1,1 med två akademiska betyg i ämnet . 224,0 19,6 3 801,0 144,1 3 132,5 250,5 med tre el. fyra akademiska betyg i ämnet .......................... 482,0 42,2 3 013,0 34,9 1 846,5 29,8 fil. lic. och fil. dr ................ 232,0 20,3 952,0 11,0 362,0 5,8 med okänd betygspoäng .......... ——- — 77,0 0,9 77,0 1,2 D. Folkskollärare utan vidareutbild- ning ........................... — —— 37,0 0,4 3,0 0,0 E. Övriga ........................ 117,0 10,3 339,5 3,9 437,5 7,1 Summa 1 141,0 100,0 8 634,0 100,0 6 201,5 100,0

Tabell I: 20 (forts.)

franska historia hist. med sk Lärarkategori antal antal antal vtr % vtr % vtr % A. Folkskollärare med vidareutbild- ning ........................... — — 4,0 0,2 6,0 051 B. Examinerade från högre lärarinne- seminarium ..................... 39,0 0,5 — — 16,5 0,3 C. Lärare med akademisk examen eller fil. stud. ....................... 7 636,5 96,5 1 553,5 89,5 5 796,5 91 ,4 därav: utan något akadem. betyg i ämnet 349,0 4,4 144,0 8,3 414,5 6,5 med ett akademiskt betygi ämnet. . 157,0 2,0 3,0 0,2 119,0 1 ,9 med två akademiska betygi ämnet. 3 405,5 143,0 509,5 129,3 1 645,0 325,9 med tre el. fyra akademiska betyg i ämnet .......................... 2 991,5 37,8 640,0 36,9 2 596,5 41 ,0 fil. lic. och fil. dr ................. 717,5 9,1 257,0 14,8 981,5 15,5 med okänd betygspoäng .......... 16,0 0,2 — — 40,0 0,6 D. Folkskollärare utan vidareutbild- ning ........................... 3,0 0,0 4,0 0,2 8,0 0,1 E. Övriga ........................ 234,5 3,0 176,0 10,1 514,0 8,1 Summa 7 913,0 100,0 1 737,5 100,0 6 341,0 100,0,' 1 Därav fil. stud. 1,3 %. 1 Därav fil. stud. 3,0 %. 1 Därav fil. stud. 1,4 %. samhällskunsk. geografi filosofi Lärarkategori antal antal antal vtr % vtr % vtr % A. Folkskollärare med vidareutbild- ning ........................... — — 5,5 0,2 — —— B. Examinerade från högre lärarinne- seminarium ..................... — — 7,0 0,2 —— -— C. Lärare med akademisk examen eller fil. stud. ....................... 167,0 51,4 3 012,0 94,2 1 205,5 96,2 därav: utan något akadem. betyg i ämnet . 114,0 35,1 141,0 4,4 124,5 10,0 med ett akademiskt betyg i ämnet. . 14,0 4,3 30,5 1,0 40,0 3,2 med två akademiska betyg i ämnet . 23,0 17,1 1 477,0 146,1 894,0 171,3 med tre el. fyra akademiska betyg i ämnet ............. . ........... 12,0 3,7 635,5 19,9 33,0 2,6 fil. lic. och fil. dr ........ . ....... 4,0 1,2 688,5 21,5 110,0 8,8 med okänd betygspoäng .......... —— —— 40,0 1,3 4,0 0,3 D. Folkskollärare utan vidareutbild- ning ........................... 34,0 10,4 12,5 0,4 -— — E. Övriga ........................ 124,5 38,2 160,5 5,0 48,0 3,8 Summa 325,5 100,0 3 197,5 100,0 1 253,5 100,0

1 Därav fil. stud. 0,6 %. 1 Därav fil. stud. 1,6 %. 3 Därav teol. kand. 61,1 %.

Tabell I: 20 (forts.)

matematik Lärarkategori antal antal antal vtr % vtr % vtr % A. Folkskollärare med vidareutbild- ning ........................... 169,5 1,6 19,5 0,5 80,5 1,1 B. Examinerade från högre lärarinne- seminarium ..................... 8,0 0,1 18,0 0,4 10,0 0,1 C. Lärare med akademisk examen eller fil. stud. ....................... 8 657,5 82,6 4 031,5 96,7 5 811,0 83,1 därav: utan något akadem. betygi ämnet . 375,5 3,6 192,5 4,6 334,0 4,8 med ett akademiskt betyg i ämnet. . 466,5 4,5 11,0 0,3 . 24,0 0,3 med två akademiska betyg i ämnet. 6 534,5 162,3 1 565,5 137,5 4 079,0 158,3 med tre el. fyra akademiska betyg i ämnet .......................... 488,0 4,6 934,0 22,4 320,5 4,6 fil.lic. och fil. dr ................. 630,0 6,0 1 276,0 30,6 978,5 14,0 med okänd betygspoäng .......... 163,0 1,6 52,5 1,3 75,5 1,1 D. Folkskollärare utan vidareutbild- ning ........................... 64,0 0,6 5,0 0,1 29,0 0,4 E. Övriga ........................ 1 578,5 15,1 96,0 2,3 1 074,0 15,3 Summa 10 477,5 100,0 4 170,0 | 100,0 | 7 004,5 100,0 1 Därav fil. stud. 1,3 %. 1 Därav fil. stud. 0,5 %. ' Därav fil. stud. 1,6 %. kemi Lärarkategorier antal vtr % A. Folkskollärare med vidareutbildning ...................... 106,5 1,9 B. Examinerade från högre lärarinneseminarium ............... 27,0 0,5 C. Lärare med akademisk examen eller fil. stud. .............. 4 521,0 82,4 därav: utan något akademiskt betyg i ämnet ...................... 357,0 6,5 med ett akademiskt betyg i ämnet ......................... 86,0 1,6 med två akademiska betyg i ämnet ........................ 2 542,0 146,3 med tre el. fyra akademiska betyg i ämnet .................. 822,0 15,0 fil. lic. och fil. dr ........................................ 675,0 12,3 med okänd betygspoäng .................................. 39,0 0,7 D. Folkskollärare utan vidareutbildning ...................... 27,0 0,5 E. Övriga ................................................ 809,5 14,7

Summa

1 Därav fil. stud. 1,6 %.

Tabell I: 21. Behörighetsgrad i olika ämnen och län inom renodlade högstadier. Som behöriga lärare anses lärare med minst ett akademiskt betyg, lärare med examen från högre lärarinneseminarium samt vidareutbildade folkskollärare. Antal vtr för dessa lärarkategorier i procent av totala antalet vtr i ämnet

= behörighetsgraden Läroämnen Län kr mo eng ty fr hi hi rn sk sk ge ma bi fy ke Stockholms stad. .. . . 26,4 47,2 74,0 75,0 65,2 59,2 63,5 26,4 42,5 28,6 32,8 28,6 22,3 Stockholms län ...... 45,2 56,7 76,3 85,9 75,9 58,6 80,4 37,6 61,6 30,0 55,4 28,4 32,3 Uppsala län ......... 71,0 76,3 97,3 82,4 70,0 82,9 92,0 24,4 86,5 64,0 83,9 81,4 53,3 Södermanlands län1. . 30,0 36,4 33,3 46,8 — 92,9 — 63,6 66,7 42,6 0,0 0,0 100,0 Östergötlands län. . . . 42,1 61,9 76,9 64,9 28,8 78,1 79,7 38,7 72,1 44,9 69,7 36,1 25,3 Jönköpings län ...... 74,4 61,9 60,2 57,1 70,0 77,4 — 39,1 36,5 46,0 36,9 65,8 62,5 Kronobergs län ...... 51,2 55,4 47,9 51,2 51,6 44,9 —— 23,3 50,4 58,1 49,7 53,3 59,1 Kalmar län1 ........ 94,0 40,5 67,5 43,0 80,0 81,3 — 55,6 62,7 31,4 40,6 35,5 43,5 %? 211322: 13% ....... Grundskolans högstadium saknas i dessa län Kristianstads län. . . . 40,7 84,1 75,5 71,9 72,7 85,7 100,0 38,0 58,5 43,8 43,5 39,1 36,1 Malmöhus län ....... 46,0 75,5 88,1 91,6 100,0 77,0 82,1 33,9 79,3 64,9 79,0 62,2 49,1 Hallands län1 ....... 100,0 100,0 45,2 96,4 -— 100,0 100,0 — 100,0 50,0 100,0 32,9 31,4 Göteborgs och Bohus län .............. 37,2 60,8 77,8 77,7 89,5 67,1 48,4 16,4 63,7 58,7 55,3 60,5 42,3 Älvsborgs län ....... 22,8 47,8 69,1 77,0 88,9 59,3 100,0 41,8 58,9 73,3 53,7 65,1 92,5 Skaraborgs län ...... 14,4 27,5 28,9 27,6 40,0 37,6 0,0 30,1 26,6 25,4 13,9 19,9 13,2 Värmlands län ...... 30,5 33,0 39,7 19,5 75,0 41,9 0,0 12,4 23,5 21,6 26,4 18,0 0,0 Örebro län1 ......... 69,2 48,7 23,8 0,0 0,0 87,5 —- 42,9 100,0 47,5 100,0 45,5 100,0 Västmanlands län . . . 42,7 37,1 55,8 44,2 51,0 60,0 78,0 31,9 48,4 37,1 37,0 32,0 40,3 Kopparbergs län1. . . . 74,1 66,3 70,1 [100,0 100,0 71,4 0,0 32,4 26,7 19,6 0,0 0,0 31,1 Gävleborgs län ...... 39,3 35,7 62,5 58,6 48,4 39,8 —— 26,4 46,2 53,2 60,1 59,6 64,4 Västernorrlands län. . 47,7 53,9 70,4 61,7 52,5 68,5 0,0 45,3 60,7 45,4 47,6 44,5 12,6 Jämtlands län ....... 40,5 37,7 42,8 47,6 57,2 62,6 75,0 28,9 52,7 43,3 32,0 41,0 25,8 Västerbottens län. . . . 38,9 54,3 62,5 72,9 85,2 51,2 56,3 49,3 36,0 65,7 39,2 70,6 42,8 Norrbottens län ..... 28,9 34,7 43,3 37,8 33,9 50,8 75,6 28,1 62,1 38,5 36,2 35,3 29,5 RIKET 39,1 51,0 66,0 65,6 66,1 60,8 70,9 31,0 53,6 43,1 45,8 41,9 35,5

1 Högstadieorganisationen av relativt ringa omfattning. Jämför text.

Tabell I: 22. Behörighetsgraden i olika ämnen och län inom renodlade högstadier. Som behöriga anses lärare med minst två akademiska betyg. Antal vtr för denna lärarkategori i procent av totala antalet vtrt ämnet = behörighetsgraden

Läroämnen

Län

ty fr hi hi m sk sk ge ma bi fy ke

Stockholms stad .....

48,6

StOCkholms län ...... 24,4 38,5 62,8 76,2 68,1 31,5 47,3 2,3 40,2 6,9 27,3 7,0 3,4 Uppsala län ......... 61,7 69,5 92,0 82,4 70,0 80,5 92,0 4,6 71,4 34,2 60,2 45,6 48,0 Södermanlands län1. . 30,0 10,9 33.3 46,8 — 14,3 — 0,0 41,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Östergötlands län.. . . 15,0 24,2 59,5 46,0 21,2 16,9 39,1 6,7 42,5 3,5 15,4 10,2 0.0 Jönköpings län ...... 50,0 12,8 24,3 44,3 70,0 18,9 — 0,0 8,7 0,0 4,8 0,0 0,0 Kronobergs län ...... 15,1 21,1 39,0 51,2 25,8 18,0 » — 0,0 21,0 8,3 38,2 7,2 6,2 Kalmar län1 ........ 78,0 23,6 34,4 15,0 53,3 40,6 — 17,8 35,3 0,0 0,0 0,0 0,0

4, Gotlands län1 ....... Blekinge län1 ........

RIKET 16,9 29,5 49,2 53,4 56,3[32,5| 45,6 3,3 32,8 7,1 24,1 7,3 6,3

' 1 Högstadieorganisationen av relativt ringa omfattning.,Jämför text., 1 Grundskolans högstadium saknas ] Kristianstads län. . . . 14,3 55.6 67,9 55,1 72,7 54,8 100,0 0,0 37,2 12,1 26,1 25,5 0,0 | Malmöhus län ...... 17,3 62,2 81,1 83,0 80,7 62,9 46,2 1,6 67,2 18,8 67,1 23,0 27,4 4 Hallands län1 ....... 100,0 73,8 45,2 76.8 — 0,0 100,0 — 46,7 29,4 0.0 16,5 0,0 * Gbgs o Bohus län. . . . 6,9 35,9 49,1 59,2 89,5 44,5 16,8 0,7 43,9 8,3 34,3 8,5 4.5 Älvsborgs län ....... 0,0 41,7 62,8 73,8 88,2 48,1 100,0 19,4 12,5 6,8 8,0 25,0 52,3 Skaraborgs län ...... 8,3 10,1 18,9 16,1 20,1 9,5 0,0 0,0 9,0 2,6 3.8 0.0 0,0 Värmlands län ...... 18,8 15,9 20,7 12,9 0,0 16,1 0,0 0,0 5,4 3,4 17,0 2,5 0,0 Örebro län1 ......... 0,0 35,9 23,8 0,0 0,0 25,0 — 0,0 86,7 0,0 100,0 0,0 0,0 Västmanlands län . . . 23,1 23,2 43,4 33,8 51,0 38,4 48.8 5,7 27,0 3,4 11,4 0.0 9,6 Kopparbergs län1. . . . 18,5 0,0 32,7 38,1 20,0 42,9 0,0 0,0 26,7 0,0 0,0 0,0 "0,0 Gävleborgs län ...... 17,9 16.3 38,7 55,9 48,4 10,2 — 1,4 21,9 8,2 23,1 9,9 0,0 Västernorrlands län. . 14,0 23,3 48,3 40,8 45,7 33,8 0,0 2,5 30,5 4,7 6,3 0,0 5,3 ' Jämtlands län ....... 15,0 10,6 25,0 39,0 57,1 23,3 0,0 3,5 25,9 0,0 18,1 0.0 0.0 Västerbottens län. . . . 10,5 17,9 37,6 48,7 70,4 11,6 25,0 0,0 23,5 10,8 18,9 13,1 0,0 Norrbottens län ..... 12,4 11,8 26,6 21,9 26,8 21,8 29,3 0,0 34,8 7,6 23,7 7,1 0,0

5—412667

.Tabell I: 23. Behörighetsgrad i olika ämnen och län inom realskoleorganisationen. Som behöriga lärare anses lärare med minst ellakademiskt betyg, lärare med examen från högre lärarinneseminarium samt vidareutbildade folkskollärare. Antal vtr för dessa lärarkategorier i procent av totala antalet vtr i ämnet = behörighetsgraden

Läroämnen

Län . engl ty | fr | hi himsk sk ge ma bl fy ke

Stockholms stad ..... 73,0 80,2 89,9 89,2 89,6 80,9 86,2 32,3 81,1 61,2 76,0 56,9 62.5 StOCkholms län ...... 71,5 67,4 78,3 77,1 81,5 54,6 71,9 55,6 64,5 33,2 61,9 32,4 41,3 Uppsala län ......... 84.4 83.8 92.5 95,4 91,0 93.9 85.0 35.4 95,2 79,5 97,4 87,9 89,3 :Södermanlandslänn 76,0 65,7 87.1 76,3 79,6 55,0 70,3 0,0 79,6 42.0 68,5 33,4 33,2 E'Östergötlands lan 77,1 65,7 71,0 77.7 81,5 66,8 75.6 13,0 76,9 51,2 74,0 46.7 45.9

Jönköpings län ...... 78,1 70,3 84,0 78,0 93.2 77,6 73,7 30,1 70,2 54,3 66,6 68,4 39,1 Kronobergs län ...... 72,4 69,1 88,9 86,3 72,2 72,8 74,8 12.0 83,1 52,9 58,5 60,8 42,7 Kalmar län ......... 69,1 68,9 84,8 81,6 89,5 57,1 70,1 40,8 74,4 45,8 62,6 46,0 50,3 Gotlands län ........ 70,7 72,5 75,1 84,7 88,6 40,2 73,2 68,4 56,3 46,9 49,8 21 ,0 31.3 Blekinge län ........ 74,4 74,9 74,9 89,4 88,9 58,8 67,5 0,0 83,8 38,8 81,6 54.2 30.9 Kristianstads län. . . . 83,9 71,4 90,1 85,0 86,3 95,4 77.1 64.2 88,0 50,5 79,2 55,4 55,1 : Malmöhus län ....... 78.5 78,2 89,9 92,5 98,3 69,3 83.5 43.2 89,4 76,0 85,5 80,9 68,2 Hallands län ........ 90,8 81,6 97,3 96,5 96,5 61.5 86.0 60,0 90,8 48,2 87,7 51,3 65,0 Gbgs () Bohus län. . . . 69,3 76,7 91,3 88,7 96,1 70,9 81,6 18,2 75,1 60,7 76,1 57,4 65,7 Älvsborgs län ....... 74,8 66,1 81,9 82,3 91,3 51,0 76.7 26.6 62,0 47,5 73.6 38,5 35,8 ' Skaraborgs län ...... 76,5 70,3 81,9 83,0 90,5 67,5 84,8 23,2 75,6 49,5 70,8 51,1 49,4 Värmlands län ...... 72,3 73,0 79,2 76,9 86,5 54,9 78,4 21,0 83,1 45,8 77,8 42,7 53,4 Örebro län .......... 79,8 58,2 80,7 80,5 88,3 77,3 74,2 39,6 82,9 35.3 75,1 33,2 38,5 Västmanlands län... 83.3 84.2 88,8 93,6 81,6 80,5 88,6 8,1 70,3 38,3 58,1 34,3 45,8 Kopparbergs lan 67,3 58,5 76,7 73,9 81,3 41,4 88,3 11,9 64,8 43,6 67,3 37,7 40,2 'Gävleborgs län ...... 73,4 60,2 81,3 78,1 73,4 49,2 78,6 34,9 67,3 45,6 66,8 45,8 46,9 : Västernorrlands län. . 69,6 68,0 76,9 77,0 82,0 64,6 64,2 12,2 61,9 52,5 60,9 38.9 35.4 Jämtlands län ....... 80,0 55,4 67,3 57,3 87,6 55,2 58,2 55,3 60,9 37,1 68,4 38,0 38,0 Västerbottens län. . . . 66,8 72,3 72,7 65,1 64,7 86,5 77,4 53,8 75,8 57,4 69,4 57.2 52.7

RIKET 73.8 70.7 82.8 82.3 87,3 69,4 76.7 |30,0 76,0 51,9] 72,6 52,0 50,9

1Norrbottens län ..... 53,4 57,5 65,4 64,0 76,2 61,5 67,3 20,8 71,1 53,4 63,4 43,4 43.0 I l l l l

Tabell I: 24 . Behörighetsgraden i olika ämnen och län inom realskoleorganisationen. Som behöriga lärare anses lärare med minst två betyg. Antal vtr för denna lärarkategori i procent av totala antalet vtr [' ämnet = behörighetsgraden

Län

Stockholms stad ..... Stockholms län ...... Uppsala län ........ Södermanlands län . . Östergötlands län. . . . Jönköpings län ...... Kronobergs län ..... Kalmar län ......... Gotlands län ........ Blekinge län ........ Kristianstads län. . . . Malmöhus län ...... Hallands län ........ Gbgs o Bohus län ... Älvsborgs län ....... Skaraborgs län ...... Värmlands län ...... Örebro län .......... Västmanlands län. . . Kopparbergs län. . . . Gävleborgs län ...... Västernorrlands län .

Jämtlands län .......

Västerbottens län. . . .

Norrbottens län . . . . . RIKET

Läroämnen kr mo cngltylfrlhiIhimsklsklgelmalbilfylke 46,1 63,2 77,7 79,7 77,6 64,0 60,3 15,1 70,4 35,5 62,7 43,8 53,1 56.9 58,8 70,7 70,9 65,4 33,8 57,9 50,0 61,8 21,0 57,2 22,1 32,9 78,5 77,6 89,8 84,8 91,0 78,2 77,5 31,3 93,8 53.4 97,4 65,2 87,6 47,7 50,3 74,2 57,2 69,6 24,9 53,4 0,0 65,1 24,9 50,3 28,0 30,0 52,1 48.8 58,4 67,0 65,3 51.1 67,7 5,2 69,9 19,7 56,3 16,2 13,1 59,6 61,1 79,1 66,1 73.2 58,2 62,1 30,1 56,1 16,3 55,8 25,7 20,8 55,2 61,5 85,3 81,0 33.3 69,4 64,9 12.0 78.2 22,3 50.8 36,1 7,4 51,2 54,9 74.3 69.8 83,2 35,9 65,4 18,4 61,1 28,2 54,9 30,0 41,0 56,5 65,7 62,8 64,7 81,8 27,3 54,5 68,4 33,9 21,6 28,5 9,9 31,3 60,5 63,0 68,8 78,2 77,8 11,8 63,1 0,0 73,3 20,6 75,8 36,0 17,6 74.6 65,4 85,0 81.4 66,5 72.7 77.1 61,7 75,6 31,2 67,8 43,1 38,0 53,9 68,4 80,4 80,7 88,2 69.3 76,6 43,2 84,9 45,1 79,7 72,7 61,9 73,0 68,0 82,3 84,0 61,2 15,4 73,7 40,0 69,7 17,6 65,5 28,5 53,7 45,1 62,3 83,1 76,6 81,7 65,7 67,2 11,8 62,3 31,6 63.8 39.8 47.1 60,9 55,8 75,0 64.7 70.3 49.7 66,6 26,6 51,5 15,5 61,0 17,6 17,5 57,7 58,3 75,0 62,6 77,8 62,3 65,9 18,1 61.4 20,8 46,1 27,3 20,0 39,5 54.9 72,0 61,3 72,7 39,1 44,7 6,2 61,9 12,9 60,0 16.4 37,9 58,2 49,9 73,0 67,2 74,5 73,5 69,3 39,6 71,8 10,7 51.1 11,9 15,2 70,4 79,5 85,0 84,5 73,7 74,6 76,0 2,7 53,9 21,6 39,2 21,3 22,2 46,3 49,9 68,1 62,7 57,1 38,1 74,5 11,9 53,7 26,7 54,4 24.6 32,1 56,4 49,1 64,1 59,3 56,5 36,3 61,0 34,9 54,3 18,0 47,9 22,1 21,7 47,3 59,9 69,7 64.2 68.2 42,5 58,4 12,2 52,5 30,3 47.0 30.6 21,0 73,0 44,4 60,6 42,3 87.6 41,3 44,3 50,0 35,1 15,6 55,3 17.9 22.3 41,6 54,7 66,4 62,0 60,1 64,4 55.0 53,8 50,8 28,3 34,4 33,0 25,6 46,0 41,8 52.0 54,8 69.1 30.6 60,3 17,9 59,1 21,3 54,3 28,2 23.4 53.7] 58,4| 73,9l 70,5| 73.5] 55,2| 64,5 | 24,7| 64.3 26.0 59.1 33.3 35,3

Tabell 1: 25. Behörighetsgraden i olika ämnen och lön på gymnasiestadiet. Som behöriga lärare anses lärare med minst två akademiska betyg. Antal vtr för denna lärarkategori i procent av totala antalet vtr i ämnet = behörighetsgraden

Län

Läroämnen

krlmollal

grl

eng |

tyl tr.

hi

hlmsk

sk ge

fi

ke

Stockholms stad. . . . Stockholms län. . . . . Uppsala län. . . . . . . . Södermanlands län . Östergötlands län. . . Jönköpings län. . . . . Kronobergs län. . . . . Kalmar län. . . . . Gotlands län. . . . . . . Blekinge län. . . . . .. Kristianstads län. .

Malmöhus län. . . . . . Hallands län. . . . . .

Gbgs o Bohus län.. Älvsborgs län. . . . .

Skaraborgs län. . . . . Värmlands län. . . . .

Örebro län. . . . . .

Västmanlands län . . Kopparbergs län . . . Gävleborgs län. . . . . Västernorrlands län. Jämtlands län. . .. . . Västerbottens län. .

Norrbottens län . . . .

78,8 80,4 97,6 88,0 93,5 90,9 69,5 89,0 100,0 98,2 98,4 96,9 95,2 83,6 74,8 94,2 89,8 94,6 100,0 95,4 81,1 100,0 100,0 83,4 87,0 91,0 83,1 82,7 86,1 81,5 96,9 82,6 96,1 100,0 93,5 90,5 87,0 100,0 87,7 79,5 91,2 88,2 85,2 80,4 88,1 96,4 90,2 97,1 91,4 86,5 92,3 78,4 100,0 100,0 75,2 94,5 100,0 93,5 100,0 100,0 100,0 95,2 31,8 88,5 100.0 100,0 80,0 81,0 77,1 70,3 78,5 84,7 65,7 92,7 55,7 96,3 69,0 72,3 85,7 66,7 87,5 100,0 88,9 0,0 100,0 100.0 100,0 93.3 100,0 55,6 100,0 73,3 85,7 60,0 66,7 60,0 100,0 40,0 50.0 95,1 81,5 74,9 84,3 93,0 91,5 82,6 95,8 83,1 95,5 98,4 94,7 100,0 84,1 88,5 85,6 93,2 86,6 95,0 91 ,1 90,5 90,5 86,2 84,0 90,2 89,2 81,3 83,6 75,7 90,6 88,9 77,3 88,7

100,0

93,1

100.0

98,2 85,3 79,6 87,4 88,1 67,5 84,8 84,9 92,1 87,4 75,4 72,4

100,0

80,2

87,9 85,1 91,7 90,8 89,0 90,4 71,0 93,2 85,4

100,0

91,1 93,0

100,0

96,4 87,1 92,4 92,5 87,2 92,0 97,9 84.0 86,6 88,1 88,6

91,8 67,4 78,6 68,8 83,1 70,8 87,2 100,0 38,1 100,0 80,3 81,9 51,4 63.2 67,6 94,6 76,1 83,3 22,7 91,2 100,0 94,7

89,3 89,2

73,4 76,4 76,0 77,4 79,6 89.2 93,8 89,6 100,0 97,4 81,3 85,7 85,9 88,4 81,6 95,5 80,7 75,7 73,2 94,1 90,4 83,3 72,2 76,8 82,2 21,4 71,4 0,0 0,0 40,1 0,0 0,0

0,0 0,0 21,4

30,4

0.0 20,0 0,0 0,0

12,5

92,1 73,2 77,1 78,5 84,9 80,2 97,8 92,1

100,0

90,4 93,8 95,9 79,6 92,4 79,7 91 ,5 80,5 81,5 83,3 88,3 94,7 76,2 87.1 82.2 93.2

89,9 41,3 95,1 100,0 86,6 90,9 81,8 100,0 100,0 100,0 100,0 92,4 100,0 79,6 80,0 89,7 61,8 90,2 91.2 100.0 40,5 73,2 93.8 57.0 56,5 76,1 51 ,6 78,7 63,9 74,3 80,7 73,7 66,8 75,0 69,2 84,1 84,7 69,6 69,4 64,5 70,6 58,6 65,8 74.9 55,2 74,1 83,6 83.1 88.1 73,3 92.3 72,3 85,2 91,7 87,3 82,1 92,1 98,3

100,0

92,0 99.2 97,3

1000

93,4 91,6 82,1 74,0 96,6 92.6 96,8 98,5 95,0 91,6 81,8 98,3

80,8 62,7 82,5 74,0 73,5 88,4 72,4 80,2 56,1 80,9 97,6 91 ,7 69,3 75,5 64,1 67,5 64,2 62,2 81,1 62,0 70,0 77,1 60,3 89,3 75.6 74,6 66,5 90,5 70,2 63,3 66,5 63,9 64,7 90,0 64,4 84,7 85,8 74,0 73,4 55,2 61,6 61 ,6 67,3 79,6 81,4 84,9 65,8 74,5 73,2 89,4

88,1I 88,1| 87,2| 82,2l

89.9| 86,1 89,9I 80,9l

82,4 | 12,0| 87,6]

Tabell I: 26. Behörighetsgraden i olika ämnen och lön på gymnasiestadiet. Som behöriga anses lärare med lägst tre betyg i fil mag examen. Antal vtr för denna lärarkategori [ procent av totala antalet vtr i ämnet = behörighetsgraden

Läroämnen

krImollalgrlengltylfrIhilhimsklsklgeIfi| fyl

Stockholms stad... 78,8 52,7 58.6 85,1 62,0 52,5 63,1 56,1 _ 58,2 70,3 Stockholms län.... 76,5 42,9 65,7 59,2 41,5 54,7 44,4 67,1 71,4 31,2 28,6 5,6 Uppsala lan 95,2 58,3 92,9 72,3 35,9 65,0 78,6 69,7 0,0 28,6 95,1 Södermanlands län. 88,0 47,6 71,7 57,1 52,6 44,7 28,1 48,8 0,0 17,71000 8,2 Östergötlands län.. 93,5 45,0 41,6 50,0 60,3 48,4 69,0 56,1 0,0 46,7 79.5 Jönköpings lan 87,3 30,0 14,2 25,0 29,5 37,9 45,8 40,1 0,0 33,5 90,9 Kronobergs län... 69,5 35,7 82.3100 38,5 19,4 36,2 22,2 0,0 67,4 81,8 Kalmar län...... 80.5 44,9 82,3 44,4 31,4 52,4 25,0 41,3 _— 31,2100,0 Gotlands län..... 84,2 42,1 100,0 0,0 22,5 39,0 _ 80,0 _ 47,8100,0 Blekinge län..... 98,2 55,6 57,1 75,0 43,9 19,0 0.0 63,5 0,0 53,2 39,1 Kristianstads län. 93,4 38,5 83,7 50,0 48,1 35,2 80,0 47,1 50,3 80,6 Malmöhus län.... 96,9 46,1 62,8 84,4 53,9 56,6 42,7 64,0 38,1 85,6 Hallands län..... 95,2 43,0 3,2 _ 0,0 9,5 _ 70,4 — 6,1 100,0 GbgsoBohuslän. 81,7 52,8 81,3 66,3 42,9 64,5 39,4 68,4 4,3 62,9 62,1 Älvsborgs lan 74,8 41,3 73,2 71,4 23,9 35,3 13,5 42,3 _ 41,4 80,0 7,5 Skaraborgs län.. 94,2 39,3 78,7 22.2 27.4 19,7 55,3 34,6 0,0 33,3 89,7 3,3 Värmlands län.. 89,8 28,1 60,0 66,7 50,3 31,9 49,6 67,8 0,0 31,2 52,9 8,4 Örebro lan 94,6 29,9 37,9 73,3 28,4 25,2 88,1 47,1 _ 46,0 68,2 14,5 Västmanlands län. 77,1 39,2 51,0 71,4 45,9 55,7 40,8 51,2 _ 9,7 47,0 10,2 Kopparbergs län.. 76,3 22,2 58,6 60,0 42,0 55,1 83,3 43,8 0,0 47,5 90,9 4,0 Gävleborgs län.... 75,4 38,1 45,4 66,7 53,4 44,0 13,6 55,2 _— 25.0 25,5 7,8 Västernorrlands län.. 94,9 35,3 57,9 40,0 47.5 40.8 58,2 59,0 0,0 1,3 73,1 8,3 Jämtlands lan 94,9 40,0 31,4 100,0 43,6 34,5 100,0 62,2 0,0 48,4 75,0 9,3 Västerbottens lan 83,4 36,5 47.3 0.0 31,8 40,9 43,4 55,9 12,5 29,3 57,9 7,8 Norrbottens lan 87.0 28,3 45,7 50,0 27,5 20,9 50,8 60,3 0,0 34,1 54,3 2,2 85.3] 42,7| 61,1| 62.6 45,1| 46,0| 51,3] 55,7 | 4,9| 40,4| 71,4] 10,6!

DEL II

Undervisningsvolym, verksamhetsgrad och avgång från yrket bland lärare på grundskolans högstadium och vid icke obligatoriska skolor höstterminen 1962

KAPITEL 1

Undersökningens uppläggning

A. Undersökningens syfte

Föreliggande undersökning har två huvudsyften. För det första utgör den ett bidrag till en mera detaljerad kartläggning av tillgången på lärare på grund- skolans högstadium och vid icke obligatoriska skolor. För det andra syftar den till att ge mera relevanta beräkningsgrunder än vad hittills framkom- mit för prognosverksamheten när det gäller att beräkna behovet av sådana lärare. I båda dessa avseenden bör det material, som här lägges fram ses som ett komplement till det material, som ges i statistiska centralbyråns löpande redovisning.

För det senare syftet skall i denna undersökning göras ett försök att be- stämma två viktiga faktorer, nämligen lårarnas verksamhetsgrad och deras avgång ur yrket.

Någon beräkning av verksamhetsgraden för lärare vid högre skolor har tidigare ej gjorts. Beträffande avgången ur yrket finns för tidigare år vissa uppgifter i 1955 års utredning om realskolan under övergångstiden (SOU 1955: 53). Båda dessa faktorer har väsentlig betydelse för bedömning av behovet av lärare. I de sakkunnigas klasslärarprognos (Ecklesiastikdeparte- mentet 1962: 1) framlade de sakkunniga ingående beräkningar av dessa faktorer. Dessa grundade sig på en omfattande enkät. Föreliggande under- sökning som syftar till motsvarande beräkningar för åmneslårarstadiet har fått en enklare uppläggning. ) l l )

B. Material och metoder

Som bilaga till undersökningen finns det frågeformulär, som utgått till samt- liga skolor med högstadier, realskolor, flickskolor och gymnasier. Antalet skolor som ingår i undersökningen utgör:

fristående högstadieskolor ................................. 284 skolor inom realskoleorganisationen ............. . . . 222 allmänna gymnasier ......................... . . . 182 fackgymnasier .......................................... 59 Summa ................................................. 747

Privatläroverk och korrespondensgymnasier ingår, men däremot ej skolor med aftonundervisning. Svarsprocenten får anses vara mycket god, då en- dast två mindre realskolor och ett mindre handelsgymnasium ej lämnat upp-

gifter. Granskningsarbetet har visat, att frågorna i de flesta fall rätt upp- fattats. ] förekommande fall har rättelse kunnat erhållas efter hänvändelse till rektor. På grund av tidsnöd har detta ej kunnat ske i två fall. Berörda skolor har uteslutits ur materialet.

De uppgifter, som infordrats från rektorsämbetena, har i första hand gällt undervisningsvolymen för varje lärare under höstterminen 1962. Un- dervisningsvolymen definieras därvid som produkten av antalet hela arbets- Veckor och antalet veckotimmar. I de flesta fall brukar undersökningar avseende lärarbrist redovisa antalet fysiska personer av olika kategorier eller antalet veckotimmar som lärare av olika kategorier undervisar i vid en viss tidpunkt. Att endast redovisa antalet fysiska personer måste anses otillfredsställande, enär antalet undervisningstimmar per lärare skiftar avsevärt för olika kategorier av lärare. Vidare ligger det i öppen dag, att en tvärsnittsundersökning avseende antalet veckotimmar vid en viss tidpunkt ej kan ge en rättvisande bild av exempelvis lärarnas verksamhetsgrad. I och för sig borde, såsom fallet var i klasslärarprognosen, verksamhetsgraden mätas under loppet av flera år. Detta skulle emellertid innebära både stora kostnader och tidsutdräkt. Beträffande lärare vid högre skolor kommer därtill, att begreppet lärarpopulation ej är lika klart som för klasslärare. Skall begreppet lärare avse endast fullt behöriga lärare? Skall filosofie ma- gistrar utan lärarkurs medräknas? I senare fallet uppstår frågan om ytter- ligare gränsdragningar ånda intill de populationer, som utgörs av de exami- nerade.

I denna undersökning är sålunda undersökningsobjektet i första hand un- dervisningsvolymen under en termin. Denna har, för att anknyta till sist förda resonemang, avgränsats att gälla hela kadern av ordinarie och extra ordinarie lärare samt timlärare med förordnande för hel termin. För dessa lärare har undervisningsvolymen bestämts på två sätt. I ena fallet, som an- sluter sig till frågeformulärets avdelning I (5. 172) har undervisningsvoly- men bestämts för samtliga ovan nämnda kategorier lärare, varvid även vikarier medräknats. I andra fallet, som ansluter sig till frågeformulärets avdelning II, har undervisningsvolymen bestämts för samma kategorier av lärare men undantag har gjorts för lärare med nedsatt undervisningsskyl- dighet och för vikarier. Undervisningsvolymen har redovisats för följande kategorier av lärare:

A. Behöriga till adjunkts- och lektorstjänst jämte lärare med utbildning | vid högre lärarinneseminarium. .

B. Folkskollärare med behörighet till A 19.

C. Lärare med vederbörlig akademisk ämneslärarutbildning men utan ve- ! derbörlig praktisk-pedagogisk lärarkurs. (OBS! i frågeformuläret betecknas denna grupp med bokstaven D).

D. Folkskollärare utan vidareutbildning. (OBS! I frågeformuläret beteck- nat med bokstaven C)

F.. Övriga lärare i läroämnen. Uppgifterna i avdelning II i frågeformuläret har använts vid bestäm- ningen av lärarnas yrkesverksamhetsgrad. Rektorer, studierektorer, yrkes- vals- och tillsynslärare ingår sålunda ej vid bestämningen av yrkesverksam— hetsgraden.

Med ledning av den redovisade undervisningsvolymen och antalet lärare samt beräkningar av den undervisningsvolym, som är uttagbar, därest var- je lärare hade full tjänstgöring, kan verksamhetsgraden beräknas. I kapitel 3 redogörs vidare för verksamhetsgraden. Uppgifterna i avdelning ] i fråge- formuläret har utnyttjats för att beskriva den totala undervisningsvolymens fördelning på län, kommuntyp och skolform.

Denna fördelning kan avse antingen lärarnas totala tjänstgöring, som här benämns bruttoundervisningsvolym, eller den tjänstgöring som motsvaras av undervisningsskyldigheten, här benämnd nettoundervisningsvolym.

Skillnaden i brutto- och nettoundervisningsvolym hänför sig till lärar- nas tjänstgöring i form av övertimmar, (kapitel 2, avdelning B). I kapitel 2 (avdelning C) behandlas undervisningsvolymen bland ordinarie och extra ordinarie lärare samt lärare med förordnande för hel termin. Härvid har uppgifterna i frågeformulärets avdelning 11 legat till grund.

KAPITEL 2

Undervisningsvolym bland lärare av olika kategorier

A. Undervisningsvolymens fördelning på län, kommuntyp och skolform

Att eleverna hör erhålla bästa möjliga undervisning är självklart. Det är emellertid icke lika självklart, hur man bäst skall belysa den rådande un- dervisningssituationen utifrån nämnda värdering. I en skola kan det vara så, att stor del av totala undervisningsvolymen visserligen bestrids av kompe- tenta lärare men att det samtidigt sker flera byten av lärare under terminen. Vederbörande vikarier kan vara formellt kompetenta men enbart ombytet av lärare är till nackdel. I en annan skola kan det förekomma få byten av lärare under terminen men lärarkaderns sammansättning kan vara sådan, att endast en mindre andel har tillfredsställande behörighet. Hur den vid terminens början kalkylerade undervisningsvolymen utfylles med vikarier av olika behörighetsgrad, kan här ej med något större grad av exakthet beskrivas.

I föreliggande kapitel skall en ren deskription ges av hur den totala under- visningsvolymen fördelar sig på olika lärarkategorier inom olika kommun- typer, län och olika skolformer. Det är härvid att märka att all undervisning i berörda ämnen redovisats. Sålunda har även vikariers undervisning med- tagits.

Undervisningsvolymens fördelning på lärarkategorier kan grafiskt illust- reras med ett bandspektrum enligt figur II: 1, där storleken hos fälten A, B 0. s. v. motsvarar de med dessa bokstäver betecknade lärarkategoriernas (se sid. 138) andel av den totala undervisningsvolymen.

.. = IIIIIIIII A B (2 Figur II: 1

D E

A betecknar sålunda all tjänstgöring uttryckt i antalet lärare gånger 4 antalet veckotimmar gånger antalet veckor som hänför sig till fullt behöriga lärare. Därvid ingår vikariers tjänstgöring och övertidstjänstgöring, oavsett 4 om den fullgjorts vid den egna skolenheten eller vid annan skolenhet. i

I tabell II: 1 (sid. 159) ges en redovisning av undervisningsvolymens abso- luta värde bland olika lärare i olika skolformer i olika län. ] tabell II: 2 (sid. 161) ges en redovisning av undervisningsvolymens fördelning på olika kom-

muntyper och skolformer. Kommunerna indelas efter främst folkmängd i fyra grupper enligt nedan:

1 : Kommuner med 0-——9 999 invånare 2 : Kommuner med 10 000——29 999 invånare 3 = Kommuner med 30 000—99 999 invånare utom Uppsala och Lund

4 : Kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund

Det har inte ansetts nödvändigt att göra en finare uppdelning av kommu- nerna. Väsentligt är att konstatera, huruvida storstäderna och universitets- städerna intar en särställning.

De skolformer som undersökts är a) De renodlade högstadierna, här betecknade grh.

b) Realskoleorganisationen, här betecknad rs. c) Gymnasierna. Gymnasier med samhörande högstadier eller realskole—

klasser ingår här i denna grupp. Beteckning: g.

Denna indelning i skolformer är redovisningstekniskt betingad. I arbets— tabeller finns uppdelning på allmänna gymnasier och fackgymnasier men vid den slutliga bearbetningen har det visat sig ändamålsenligt att endast räkna med en grupp av gymnasier.

I nedanstående digram (II: 1—II: 2) visas hur den totala undervisnings- volymen fördelar sig på olika lärarkategorier, varvid de beteckningar, som ovan angivits, tillämpas. Stapeldiagrammen avser relativa fördelningar. För den regionala redovisningen anges under stapeldiagrammet det absoluta värdet av den totala undervisningsvolymen.

Länen jämte Stockholms stad anges på vanligt sätt med bokstavsbeteck- ning.

Diagram II: 1 ger ett tvärsnitt av behörighetssituationen i de tre aktuella skoltyperna. På de renodlade högstadierna bestrids endast 40,6 procent av undervisningen av lärare med formell kompetens (kategorierna A och B). Inom realskoleorganisationen är motsvarande andel 52,3 procent. Inom gymnasiestadiet uppgår talet till 61,9 procent eller, om de vidareutbildade folkskollärarna inräknas, 65,8 procent.

De vidareutbildade folkskollärarna har sin starkaste representation på de renodlade högstadierna, där de svarar för 23,6 procent av undervisningen. Av de formellt icke-behöriga lärarna upptas huvuddelen av icke vidareutbil— dade folkskollärare (31,5 procent på de renodlade högstadierna). Lärarkate- gori C med teoretisk men ej praktisk-pedagogisk utbildning är störst på gymnasiet (18,8 procent) och minst på de renodlade högstadierna (11,6 procent).

Olikheterna mellan lånen med avseende på behörighetsgraden vid en och samma skoltyp är inte särskilt påfallande. Procentuellt sett står sig de ren— odlade högstadierna bäst i Göteborgs och Bohus län (62,5), Östergötlands län (59,5) och Malmöhus län (58,4). Lägsta behörighetsprocenten har Norr- bottens län (25,7), Örebro län (26,1), Värmlands län (26,4) och Gävleborgs

1497.l45 > 245.405 07

| 09.557 111 87.594 142555 | 57.252 51.259 1 04.540 15.745 75.445 78.024 25951 5 50.170 253.409 124.255 82.520 110.994 1 10.51 1 105.125 1 02.505 1 1 1.217 1 1 0125 39.91 1 54.924 134.855

3.20 | .823

DEFGHI K N [)

ällllllllllllå- % "II"" E % lllllllll'å- ällllllllllllläl . %lllllllllllå- ' älllllllllllllä- älllllllllä- ålllllllllli-

PRSTUWXVZACBDRiket

qunusiestadiet

|31l37 > 60.354 152

24.406 57.555 74.090 50.1 10 29.504 50.1 95 15.557 25.546 51.450 1 15.179 50.595 124.504 70.075 50.222 50.559 55.229 20.544 59.254 45.727 35.552 40.590 79.21 9 52.175

IJMZUB

n DEFGH

KLMNOPRSTUWXVZACBDRiket

l00—

Reolskoleorga nisationen

I 0.235 59.325 25.078 5l . I 116 l 5. I 08

FGH I

3I.7I2 IÅO3127-

148.008 28.497 76.55 I 53.422 l8.667 59.094 W 963 55.735 "10.559 77.1 92 "13.951! 99.717

| .7 95.5 l 9

521.570 >" 155.557 w

39.782 == _;

KLMNOP

% 100—

Diagram II: 2 Totala undervisningsvolymens fördelning på lärarkategorier inom fyra kommuntyper och tre skolformer.

Renodlade högstadier Reulskoleorganisationen Gymnasiestadiet

234 ":= Kommun—hjj: NMOO am -— 00192 5556 5955 säs—:= = N agan "saa sissa

10 Total undervisningsvolym

EG [Ull]D ElE

>

län (29,2). Procenttalen måste givetvis relateras till den i diagrammen an- givna totala undervisningsvolymen, vilken i sin tur bör relateras till lä- nets folkmängd.

Detta gäller i hög grad för realskoleorganisationen, där behörighets- situationen torde vara beroende av i vilket läge man befinner sig beträf— fande realskoleorganisationens avveckling. Högsta behörighetstalen har Malmöhus län (69,1), Göteborgs och Bohus län (61,8), Hallands län (61,3) och Uppsala län (60,4). Lägst ligger Västmanlands län (27,6), Jämtlands län (30,3), Gotlands län (36,9), Norrbottens län (37,1) och Västerbottens län (39,5).

Gymnasieorganisationen, i vilken ingår även ett antal realskole- och hög- stadieklasser (se sid. 142), har specificerats i diagram II: 1. Det synes rimligast att här låta lärarkategori A, (1. v. s. adjunkts- och lektorsbehö— riga, representera undervisningsvolymen för behöriga.

Bäst lottade är här Malmöhus län (77,1), Kristianstads län (72,0), Hal— lands län (69,7), Älvsborgs län (67,7) samt Kronobergs län och Stockholms stad (vardera 67,1). Lägst är andelen behöriga i Norrbottens län (42,1), Värmlands län (48,4), Örebro län (51,8), Jönköpings län (52,6) och Gävle- borgs län (53,8).

Allmänt visar digram II: 1, att vissa landsdelar är mera gynnade än andra.

Diagram II: 3 Undervisning fullgjord genom övertimtjänstgöring, i procent av den totala undervisningen (bruttovolymen ) med fördelning på olika lärarkategorier och skolformer. Hela riket.

% Renodlade högstadier Reulskoleorgunisutionen qunusiestadiei' l2

C D Lörorkategorier

E

I allmänhet synes de sydligaste länen och Göteborgstrakten ligga bäst till i fråga om behöriga lärare.

Något sämre ligger Stockholmstrakten. Landet i övrigt företräder knap- past någon enhetlig struktur. Något särskilt norrlandsproblem synes inte föreligga. Behörighetssituationen är lika prekär i ett antal syd- och mellan- svenska län. Uppenbarligen spelar bebyggelsestrukturen en viss roll. Detta har grafiskt återgivits i diagram II: 2 som visar, hur lärarkategorierna är representerade inom olika kommuntyper, (se sid. 143). Behörighetsgraden är som synes lägst i de mindre kommunerna och högst i de större. Detta gäller alla tre skoltyperna.

En icke oväsentlig del av den totala undervisningen bestrides av lärare som åtar sig övertimmar. I det följande visas hur stor del av den totala under- visningsvolymen, som faller på övertimmar. Med en viss lårargrupps brutto- undervisningsvolym avses all undervisning, som bestrides av lärargruppen ifråga. Samma grupps nettoundervisningsvolym utgörs av bruttoundervis- ningsvolymen minskad med den undervisningsvolym som utgör övertim- mar.

I särskilda arbetstabeller finns redovisade absoluta värden för övertims- tjänstgöringen för olika lärarkategorier för varje län. Här återges endast

i ! B. Undervisningsvolym såsom bruttovolym och nettovolym | | i

Tablå II:] Undervisning, fullgjord genom övertimstjänstgöring, i procent av den totala undervisningen länsvis i olika skol- former. Samtliga lärarkategorier

Renodlade högstadier

Realsko-

leorg. Gymnasxet

b—l

9.11 00000003QOOOQQQPQQQODQQQQWWOOOSQO

w

4.

»—änowo—wmoaubmmmwr—wwmmwm—

11,8 16,7 11,0

?] [0 Hela riket 8,9 I 10,9

för varje län övertimstjänstgöringen i procent av den totala undervisnings- volymen för samtliga lärarkategorier tillsammans.

Den i diagram II: 3 och tablå II: 1 angivna undervisningsvolym, som utgörs av övertimstjänstgöring, avser icke endast de övertimmar, som lärar- na åtar sig vid den egna skolan, utan även de övertimmar, som de har såsom timlärartjänstgöring vid annan skola. För fackgymnasium är ofta denna »volym» betydande även i här ingående ämnen. »Övertimsvolymen» vid fackgymnasium utgör sålunda c:a 20 procent av hela undervisningsvolymen- mot endast c:a 10 procent vid allmänna gymnasier.

Av naturliga skäl är procenttalet övertimmar större för behöriga än för icke-behöriga lärare. Olikheterna mellan länen i tablå II:1 är påtagliga; det synes dock vanskligt att söka återföra talens storlek på behörighets- graden enligt diagram II: 1.

C. Undervisningsvolymen för ordinarie lärare samt timlärare med förordnande för hel termin -

I del A redovisades den totala undervisningsvolymen, fördelad på fem olika lärarkategorier med avseende på behörighet. I ingressen till del A återfinns

figur II: 1 som visar en schematisering av den totala undervisningsvolymens fördelning på dessa fem lärarkategorier. Om inom varje område av detta »spektrum» görs en uppspaltning på den undervisningsvolym, som presteras av skolornas kår av ordinarie och extra ordinarie lärare samt timlärare, rek- torer m. fl. samt vikarier, erhålles ett spektrum med finare uppdelning såsom figur II: 2. Övre delen av denna motsvarar figur II: 1.

Å1Å2Å5 51 525: 31 czca D1 02”: 54 Ez Figur 11: 2

Här betecknar A1, B1, Cl, D1 och E; den undervisningsvolym, som uträttas av ordinarie och extra ordnarie lärare samt timlärare med förordnande för hel termin. Az, Bg, Ca, D;» och En representerar vikaries undervisningsvo- lym. As, Ba, Ca och D; slutligen anger undervisningsvolymen bland rektorer, studierektorer samt yrkesvals- och tillsynslärare.

I detta avsnitt skall redogöras för undervisningsvolymen för lärarkatego- rierna Az, B1, C1 och D1. I tabell II: 3 och II: 4 ges en redovisning för brutto- undervisningsvolym, nettoundervisningsvolym samt antal lärare, som tillhör de grupper som i ovanstående figur II: 2 betecknats med A1, B1, C1 och D1.

I denna delredovisning, som ej upptar vikarier, rektorer m. fl., saknas upp- * gifter om brutto- respektive nettoundervisningsvolym och antal lärare för gruppen E (lärare utan vare sig teoretisk eller praktisk behörighet). Detta hänger samman med att uppgiften ursprungligen avsetts för beräkning av lärarnas verksamhetsgrad (se sid. 148) och att något större intresse för verksamhetsgraden beträffande denna kategori ej kan anses föreligga. I. syfte att belysa huruvida övertimtjänstgöringen är större för den fasta kadern av lärare (grupperna A1, Bl, C1 och D,) än för samtliga lärare 1 lämnas följande tablå II: 2, som visar bruttoundervisningsvolymen i procent i av nettoundervisningsvolymen. *

Tablå II: 2 Bruttoundervisningsvolym i procent av nettoundervisningsvolym

Hela riket % Lärar- Skolform Lärar— Skolform kategori grh rs g kategori grh rs g

112,2 107,2 112,9 112,7 114,2 112,5 109,9 107.5 109,2 110,6 110,4 107,9

I tabell II: 5——6 redovisas det material som ligger till grund för tablå II: 2. Övertimsvolymen år i allmänhet större för kategorierna Al, Bl, C; och D1 än för A, B, C och D. Detta förklaras av att i kategorierna A, B, C och D ingår rektorer, som vanligtvis ej har övertimmar. Ett undantag finnes, näm- ligen för kategori A i g-formen, som jämfört med kategori A, har större relationstal. Detta beror på att A-kategorins lärare även har så pass många övertimmar vid annan skola än i den egna att förstnämnda förklaringsgrund blir av »andra ordningen».

D. Undervisningsvolym för rektorer, studierektorer, yrkesvals- samt tillsynslärare

Från länskolnämnderna och Stockholms stads skoldirektion har uppgifter ! inhämtats om: Ä a) antal grundskolerektorer med undervisning på högstadiet, * b) antal rektorer inom realskolor, flickskolor och gymnasier, , c) antal studierektorer, yrkesvals- och tillsynslärare med angivande av ned- sättningen i deras undervisningsskyldighet. Med ledning av dessa uppgifter har följande tablå II: 3 sammanställts. Antar man, att de kategorier av lärare, som innehar befattning som stu- dierektor, yrkesvals- och tillsynslärare utan nedsättning av undervisnings- skyldigheten skulle haft 24 veckotimmar, kan bortfallet i undervisnings— volym för dessa kategorier av lärare uppskattas till 105 859 vvtr (: veckor x vtr). Detta innebär ett bortfall som är hälften så stort som den presterade undervisningsvolymen. De i detta kapitel lämnade uppgifterna kan tjäna som underlag för beräkning av den undervisningsvolym, som hänför sig till skolornas fasta kader av lärare. Viss uppfattning om den undervisnings- volym, som hänför sig till vikarier, kan även erhållas om här redovisade uppgifter för rektorer m. fl. sammanställas med tidigare redovisade. l l

Tablå II:3 Rektorer m.fl. och deras arbetsvolym.

Undervisnings Antal volym Rektorer vid högre skolor exklusive grundskolans hög- stadium .................. 386 56 756 Grundskolerektorer .......... 273 23 758 Studierektorer .............. 194 50 983 Yrkesvalslärare ............. 326 67 507 Tillsynslärare ............... 224 80 869 Övriga studierektorer ........ 14 40 46 Summa 1 417 | 283 919

KAPITEL 3

Verksamhetsgrad bland lärare av olika kategorier

A. Begreppet verksamhetsgrad

I figur II: 3 betecknar Ao den undervisningsvolym, som enligt vederböran- de skolledares tjänstgöringsfördelning borde ha presterats av behöriga lärare. I själva verket visar det sig nu vid höstterminens slut, att dessa lärare uträttat endast volymen A,. Differensen AGV—"Al hänför sig då till vikarier. Sagda differens är emellertid ej den undervisningsvolym, som i ka- pitel 2 C betecknats med Az. »Volymen» Az hänför sig nämligen till den undervisningsvolym, som utförts av vikarier med den behörighet, som en— dast gäller för grupp A. Dessa vikarier kan ha ersatt icke endast lärare med »A-behörighet» utan även lärare av kategori B, C etc. Likaledes ingår i diffe- rensen Ao—A1 den undervisningsvolym, som utförts även av andra vikarier, tillhörande andra kategorier än A, t. ex. B och C.

Figur II: 3

Begreppet verksamhetsgrad har sålunda här definierats såsom förhållan- det mellan den redovisade undervisningsvolym, som utförts av skolornas ka- der av ordinarie och extra ordinarie lärare samt timlärare med förordnande för hel termin, och den undervisningsvolym, som dessa lärare skulle ha kunnat prestera, därest de fullgjort hela sin tjänstgöring. Som tidigare sagts har därvid lärare med nedsatt undervisningsskyldighet ej medräknats. Som framgår av bilagan har ej heller det mindre antal lärare medräknats, för vilka gäller, att de efter frånråknandet av veckotimmar i andra här ingående ämnen, ej kommit upp i full tjänst.

För att erhålla ett värde på vad ovan betecknats med Ao, Bo etc. eller den :väntade» undervisningsvolymen har för varje grupp av skolor beräknats ett vägt medeltal för den »väntade» undervisningsvolymen under höstter- | minen. ;

!

Från varje skola har inhämtats uppgifter om antalet klasser på varje sta- dium samt antal veckor som uppgiftslämnaren räknat med vid beräk- ningen av undervisningsvolymen. Antal veckor har i de flesta fall angivits

Undervisningsskyl- Antal veckor

dighet 15 16 | 17 18 21 vtr (högsta stadiet). . K 24 vtr(mellvrsta stadiet) 28 vtr (lägsta stadiet). .

till 17, men även 16 veckor förekommer i icke få fall. Ovanstående modell visar principen för vägningsförfarandet.

För varje kombination av undervisningsskyldighet och antal veckor er— hålles en sannolik undervisningsvolym. Om exempelvis antalet klasser för kombinationen 16 veckor och 21 vtr enligt ovanstående modell betecknas med K, erhålles för denna kombination delposten 16 x 21 x K. För hela gruppen erhålles den väntade undervisningsvolymen V enligt formeln: V: 2 K )( v x t; där v anger antalet veckor och t undervisningsskyldig-

?— heten.

Verksamhetsgraden har beräknats för samtliga tre skolformer inom de nämnda fyra kommuntyperna och för lärarkategorierna A, B, C och D (se sid. 150). Därvid har antagits, att för renodlade högstadier och för realsko- legruppen samtliga lärare såsom mått på den väntade undervisningsvoly- men erhåller ett värde enligt nyssnämnda förfaringssätt. För gymnasie- gruppen har först en sammanvägning gjorts med utelämnande av de klas- ser, som ingår i raden för undervisningsskyldigheten 21 vtr. Det så beräkna- de värdet har ansetts gälla för folkskollärare. Därefter har sammanvägning gjorts för samtliga frekvenser. Betecknas det sist erhållna värdet med VTG, och det förstnämnda med VF har sannolika värdet för undervisningsvoly- men för lärarkategorierna A och C erhållits enligt följande villkor.

(A + C) Vx + (B + D) VF = (A + B + C + D) vTot A, B etc anger här antalet lärare av respektive kategori. De vägningstal, som härigenom erhållits, framgår av tablå II: 4.

Tabld II: 4 Väntad undervisningsvolym per lärare av olika kategorier

Antal timmar per lärare inom kommuntyp

Skolform Lärarkategori 1 2 3 4 Renodlade hög- ;; stadier ........ , B, C, D 406,3 407,3 408,0 406,9 Realskoleorga— nisationen ..... , , C, D 409,6 412,3 408,1 410,4 Allmänna gym- nasier .........

Fackgymnasier

För gymnasierna har vägningsförfarandet något förfinats genom att de för allmänna gymnasier och fackgymnasier erhållna värdena viktats med antalet lärare. ] redovisningen har de förts till en enda grupp.

Ovanstående värden för den väntade undervisningsvolymen per lärare har multiplicerats med antalet lärare inom var grupp, och den så erhållna produkten har ingått såsom nämnare vid beräkningen av den koefficient, som anger verksamhetsgraden.

B. Verksamhetsgraden bland lärare inom olika skolformer och olika kommuntyper

Verksamhetsgraden redovisas i nedanstående tablå II: 5 i form av procenttal. Vid beräkningarna har bortfallet för den undervisningsvolym, som beror på att lärare undergår praktisk—pedagogisk lärarutbildning, ej ingått i be- stämmandet av täljaren för verksamhetsgradskoefficienten. Anledningen är att det vid granskningen av materialet befunnits, att samtliga lärarkandi- dater ej har medtagits, varför det ansetts riktigast att helt utesluta dem. F. 6. kan man med kännedom om antalet lärarkandidater i efterhand göra en korrigering, om man så finner lämpligt.

Tablå II: 5 Brulloverksamhelsgraden för lärare av olika kategorier inom olika skolformer

Hela riket

Skolform Lärarkategori och kön Renodlade Realskoleor- . . högstadier ganisationen Gymnastet Samtliga

A manliga ...................... 95,1 99,7 97,9 97.9 A kvinnliga gifta ................ 87,4 86,2 86,4 86,5 A kvinnliga ogifta ............... 95,5 90,9 95,1 93.8 A samtliga ................... . . . 93,6 92,4 95,4 94,5 B manliga ...................... 104,5 1C5,5 104,9 B kvinnliga gifta ................ 83,1 81,2 82,3 B kvinnliga ogifta ............... 97,2 87,2 92,6 B samtliga ...................... 100,3 99,3 99,9 C manliga ....................... 94,8 88,9 91,1 91,4 C kvinnliga gifta ................ 87,4 80,6 87,1 85,5 C kvinnliga ogifta ............... 101,7 98,9 93,8 96,4 C samtliga ...................... 93,1 88,0 90,2 90,2 D manliga ...................... 98,5 99,0 98.7 D kvinnliga gifta ................ 91,0 88,1 89.9 D kvinnliga ogifta ............... 94,7 85,3 91,3

D samtliga 96,4 94,9 95,9 _

A + c samtliga 93,0 91,1 94,1 93,3 B + D samtliga 98,0 97,1 97,7 '

Tablå II ' 6 Nettoverksamhelsgraden för lärare av olika kategorier inom olika skolformer Hola riket

Skolform Lärarkategori och kön Renodlade Realskoleor- . . högstadicr ganisationen GymnaSIet Samtliga tre

A manliga ...................... 82,9 88,6 84,2 84,6 A kvinnliga gifta ................ 82,9 83,2 81,9 82.5 A kvinnliga ogifta ............... 88,5 87,2 89,5 88,7 A samtliga 83,6 86,2 84,4 84,8

B manliga ...................... 91,2 91,1 B kvinnliga gifta ................ 78,9 77,0 78,0 E kvinnliga ogifta ............... 94,0 83,5 89,1 B samtliga 89,0 87,6 88,4

C manliga ....................... 84,0 80,3 81,6 81,8 C kvinnliga gifta ................ 81,5 76,7 81,4 80,2 C kvinnliga ogifta ............... 94,4 93,2 87,4 90,1 C samtliga 82,6 81,8 82,6 82,8

D manliga ...................... 87,6 88,7 83.0 D kvinnliga gifta ................ 85,6 84,0 85,0 D kvinnliga ogifta ............... 88,2 81,4 85,7 D samtliga 87,2 86,8 87,0

A + C samtliga 84,0 84,9 84,0 84,2 B + D samtliga 87,9 87,2 87,7

Som framgår av tablå II: 5 gäller beträffande fil. mag. med provår (grupp A), att manliga lärare har större bruttoverksamhetsgrad än kvinnliga. Ogifta kvinnor har i genomsnitt högre verksamhetsgrad än gifta, och detta gäller både brutto- och nettoverksamhetsgraden för samtliga kategorier (tablåerna II: 5 och 6). Bruttoverksamhetsgraden är störst för vidareutbildade folk— skollärare (grupp B). Såväl brutto- som nettoverksamhetsgraden är större för folkskollärare (B + D) än för akademiskt utbildade (A + C). För samt- liga skolformer sammantagna gäller vidare, att nettoverksamhetsgraden är lägst för filosofie magistrar utan praktisk lärarkurs. Nära denna verksam— hetsgrad (82,8) ligger nettoverksamhetsgraden för provårsutbildade lärare, som tjänstgör på grundskolans högstadium. Allmänt kan dock sägas att vår- dena uppvisar stor inbördes likhet. Intressant att konstatera är, att netto- verksamhetsgraden för samtliga folkskollärare inom samtliga skolformer (87,7) är praktiskt taget densamma som erhölls i lärarutbildningssakkunni- gas klasslärarprognos (89 % för manliga + kvinnliga).

För lärarkategorierna A och C har även undersökts verksamhetsgraden inom större och mindre kommuner. Här återges endast nettoverksamhets— graden inom olika kommuntyper.

Tablå II: 7 Nettoverksamhetsgraden för de fyra kommuntyperna för lärarkategorierna A och C (kategoribeleckning se sid. 138)

Kommuntyp Lärarkategori Skolform 1 2 3 4 A Renodlade hög— 86,5 79,4 90,7 82,3 C stadier 82,6 92,0 77,5 82,8 A + C 84,4 85,7 85,7 82,4 A Realskoleorg. 88,3 83,1 87,8 84,4 C » 90,1 80,9 75,9 69,9 A + C » 88,9 82,5 84,6 80,7 A Gymnasiet 87,7 88,1 83,3 80,6 C » 88,5 86,0 82,3 74,2 A + C » 88,0 87,4 83,1 79,3

Nettoverksamhetgraden är som synes lägst inom kommuntyp 4, d.v.s. i storstäderna jämte Uppsala och Lund. Resultaten bör ses mot bakgrund av att antalet lärare inom de olika grupperna icke är detsamma, vilket framgår av följande tablå.

Universitetsstädernas lärare uppvisar lägsta verksamhetsgraden. En av orsakerna härtill torde vara, att lärarna där använder sig av möjligheten att bedriva fortsatta studier. Här har för första gången erhållits ett mått på den svenska ämneslärarkårens verksamhetsgrad. Av den lärare, som an- ställes för en hel termin och ävenledes fullgör denna tjänst, kan skolan till- godogöra sig ungefär 84 procent. »Bortfallet» på omkring 16 procent kom— penseras dock till större delen av de övertimmar lärarna normalt åtar sig. Härigenom kommer bruttoverksamhetsgraden att ligga vid omkring 93 pro— cent. En av femton lärare går sålunda helt bort, trots övertimmarna. Detta är en viktig information vid alla behovsräkningar. Men den är av betydelse även för det inre-pedagogiska planeringsarbetet.

Tabld II: 8 Antal lärare svarande mot uppgifterna i tablå I I: 7

.. _ Kommuntyp klaizzlöri Skolform Summa 1 2 3 4 A Renodlade hög- 133 133 91 356 713 | C stadier 151 134 56 146 487 | A + C 284 267 147 502 1 200 ; A Realskoleorg. 507 215 274 443 1 439 ' C » 303 84 99 153 639 A + C » 810 299 373 596 2 078 A Gymnasiet 613 1 691 1 130 1 760 5 194 C » 278 614 296 449 1 637 A + C » 891 2 305 1 426 2 209 6 831

KAPITEL 4

Lärarnas avgång från yrket

I det utsända frågeformuläret (bilaga 2, sid. 170) begärdes även uppgifter om antalet lärare, som övergått till annan verksamhet under halvåret l/7—— 31/12 1962. För lärare tillhörande kategorierna A och C, d.v.s. akademiskt direktutbildade med eller utan genomgången lärarkurs, erhölls följande uppgifter om avgång ur yrket.

Annan lärarverksamhet innebär enligt primärmaterialet i flertal fall, att vederbörande sökt sig över till folkhögskolor eller folkskoleseminarier. Detta antal bör sålunda ej räknas som avgång från lärarverksamheten. Be- träffande övergången till studier bör observeras, att de uppgiftslämnande rektorerna samtidigt redovisat antalet lärare med C-avdrag under hela höstterminen 1962 och därvid angett orsaken till tjänstledigheten. Denna övergång måste därför avse sådana fall, där tjänstledighet ej längre bevil- jats. Studierna kan avse forskning eller utbildning för annan verksamhet. Det är därför rimligt att räkna med denna orsak till avgång. Dentotala avgången framgår av tablå II: 10.

Värdena i tablå [1:9 har härvid fördubblats för att man skall få fram avgången per år. Helt naturligt kan det vara vanskligt att lägga erfaren- heterna från en termin till grund för en bedömning av avgångskvoten. Visst stöd för sin giltighet erhåller dock de här bestämda kvoterna vid en jäm- förelse med andra, tidigare bestämda. Sålunda kan ur lärarutbildningssak-

Tablå II: 9 Antal lärare som övergått till annan verksamhet

Annan verksamhet Tjänst som . Tjänst Annan Övrig verk- Lärarkategori universi- _mopn nar- lärarverk- Studier .;amhet Summa

tetslärare ingsw .OCh samhet (' emma-

forvaltnmg fru» m. fl.) A manliga ........ 8 2 10 6 1 27 A kvinnliga gifta .. 2 1 3 A kvinnliga ogifta.. 2 1 3 C manliga. .” ..... '. 2 1 5 8 C kvinnliga gifta .. 3 3 6 C kvinnliga ogifta . 1 1 2

Summa

154. Tablå 11:10 Beräknad årlig avgång från läraryrket

Avgångna från yrket .. . Hela antalet Lararkategori A och C lärarel Antal Antal per 10 000 Mån ................. 5 724 48 84 Kvinnor ............. 4 385 24 55 Summa 10 109 72 | 71

' 1 Rektorer och studierektorer ej medräknade

kunnigas klasslärarprognos (Ecklesiastikdepartementet 1962: 1) framräk- nas maximi- och minimivärden för övergång till annan verksamhet. Mini- mivärdet angav därvid sådan övergång till andra yrken, som kan betecknas som renodlad yrkesväxling, under det att maximivärdet även inrymde över- gång till annan lärarverksamhet, såsom blindskolelärare etc, men ej över- gång till ämneslärartjänst. För jämförelsens skull skall lämnas i tablå II: 11 även de avgångskvoter, som kan erhållas ur realskoleutredningens betän— kande. Realskolan under övergångstiden (SOU 1955: 53).

Föreliggande undersökning ger ett annat resultat än klasslärarprognosen och 1955 års undersökning. Avgången från yrket synes nu vara större än 1955, vilket kan bero på de akademiskt utbildade lärarnas ökade möjlig- heter att erhålla tjänster inom förvaltning och vid universiteten. Eftersom det är i synnerhet manliga lärare, som erhåller sådana tjänster, uppkommer en förskjutning i förhållande till 1955 års tal. Att en fortsatt avgång till förvaltningstjänst och universitet är att räkna med visar tablå II: 12 över det antal lärare, som varit tjänstlediga med C-avdrag hela höstterminen 1962.

Tjänstledighet för praktisk lärarkurs har här ej medtagits. Beträffande studier gäller, att läraren i vanliga fall erhåller B-avdrag, och att sådan ledighet följaktligen ej medräknats här. Avsikten har här ej varit att speciellt mäta bortfallet i undervisningsvolym för studier. Avsikten med ovanstående sammanställning har snarare varit att visa, att många lärare just genom sin ledighet för att uppehålla olika tjänster utgör en population,

Tablå II: 11

Avgång per 10 000 enligt klasslärarprognosen (Ecklesiastikdepartementet 1962: 1) och enligt realskoleutredningen (SOU 1955: 53).

Klasslärarprognosen Re al sk ol eut- Max. Min. redningen Män ................. 50 33 31 Kvinnor ............. 87 66 27

Tablå I I: 12 Antal med C-avdrag tiänstlediga lärare höstterminen 1962

Tjänstledighetsorsak Lärar- _ Uppehål— Uppehål- Uppehål- _ kategori lande av lande av lande v Annan Enskild Övri a Summa och kön universi- förvalt- anna; lärarverk- angeläg— Studier orsakger tetslärar- nings- t' "nst samhet enhet tjänst tjänst ”* A manliga .. 30 16 48 28 8 43 6 179 A kvinnliga gifta. . . .. 1 13 2 41 19 3 79 A kvinnliga ogifta. . . . 1 3 2 13 4 23 C manliga. . . 1 1 12 2 16 C kvinnliga gifta ..... 1 18 6 1 26 C kvinnliga ogifta ..... 1 5 6 Summa 31 17 66 31 70 98 16 329

årlig avgång från ämnesläraryrket med 72 av ca 10 000 kan synas måttlig. Den är dock tillräcklig för att kräva direkt beaktande i behovskalkyler och beräkningar av utbildningsorganisationens storlek. Särskilt bör noteras, att avgångskvoten synes ha mer än fördubblats under tiden 1955—1962, och att

i I i

i !

från vilken man har skäl att räkna med en förhållandevis hög avgång. En den stigit mera för manliga än för kvinnliga ämneslärare.

KAPITEL 5

Sammanfattning

1. Föreliggande undersökning berör lärarnas undervisningsvolym under en hel termin, deras yrkesverksamhetsgrad samt avgång från yrket. Undervis- ningsvolymen fördelar sig på de olika lärarkategorierna mycket olika i de tre skolformerna, grundskolans högstadium, realskoleorganisationen och gymnasiet. Av den totala undervisningen under en hel termin bestreds på grundskolans högstadium 40,6 % av lärare med formell kompetens. Inom realskoleorganisationer är motsvarande andel 52,3 % och på gymnasiet 61,9 %. Folkskollärare utan vidareutbildning, bestred 31,5 % av undervis- ningen på grundskolans högstadium. Motsvarande andel för realskoleorga— nisationen utgjorde 10,9 %. Lärare med filosofie magisterexamen svarade för 11,6 % av undervisningen på grundskolans högstadium mot 17,7 % inom realskoleorganisationen. Ungefär samma andel gällde för gymnasiet (18,8 %). Behörighetsgraden skiljer sig ej påfallande mellan länen för en och samma skolform. Allmänt gäller emellertid att de sydligaste länen och Göteborgstrakten har den bästa behörighetssituationen. Norrlandslänen hör till de regioner som har en sämre behörighetssituation än landet i övrigt men situationen är lika prekär i ett antal syd- och mellansvenska län. Behö- righetssituationen är sämre inom de mindre kommunerna och bäst inom de större. Detta gäller samtliga skolformer. 2. En icke ringa del av den totala undervisningen bestrides genom att lä— rare åtar sig övertimmar. Denna övertimtjänstgöring uppgick till 8,9 % på grundskolans högstadium, 7,2 % inom realskoleorganisationen och till ' 10,9 % inom gymnasieorganisationen. Dessa procenttal hänför sig till samt- liga lärarkategorier. Omräknas undervisningsvolymen, som hänför sig till övertimmar till heltidstjänster, erhålles för lärarkategorierna filosofie ma- gistrar med och utan praktisk-pedagogisk utbildning samt vidareutbildade folkskollärare (i samtliga fall avseende lärare med förordnande för hel ter- min) 1 052 tjänster. | 3. Undervisningsvolymen för lärare av olika kategorier har beräknats an- : tingen som en bruttoundervisningsvolym varvid övertimtjänstgöringen in- räknats eller som en nettoundervisningsvolym, varvid övertimtjänstgöring . ej inräknats. Härigenom har yrkesverksamhetsgraden beräknats antingen ; som en bruttoverksamhetsgrad eller som en nettoverksamhetsgrad. Några ; tidigare undersökningar av verksamhetsgrader för lärare vid högre skolor

har ej gjorts. Den verksamhetsgrad som finns angiven i den av lärarutbild- ningssakkunniga och arbetsmarknadsstyrelsen år 1962 gjorda ämneslärar- prognosen har en annan innebörd och avser examinerade filosofie magistrars yrkesverksamhet under viss tid efter examen. Bruttoyrkesverksamhetsgra- den har bestämts till 93,3 % för filosofie magistrar och 97,7 % för folkskol— lärare. Nettoyrkesverksamhetsgraden ligger avsevärt lägre och utgör 84,2 % för filosofie magistrar och 87,7 % för folkskollärare. Beträffande filosofie magistrar har tiden för praktisk lärarkurs ej räknats som bortfall i tjänst- göring. -

Yrkesverksamhetsgraden är lägst inom de största kommunerna. Den är ävenledes i allmänhet lägst inom gymnasieorganisationen och högst för grundskolans högstadium. Sålunda är nettoverksamhetsgraden endast 79,3 % för filosofie magistrar som tjänstgör på gymnasier (med därtill knutna realskolor och högstadier) i de största städerna och universitetsstäderna.

4. Bruttoverksamhetsgraden är störst för manliga lärare. För filosofie magistrar med praktisk lärarkurs utgör den 97,9 % och för manliga folk- skollärare med vidareutbildning ligger den ännu högre (104,5) %). Skäl finnes antaga att det är i synnerhet de gifta manliga lärarna som åtar sig övertimmar och därigenom kommer upp i en högre verksamhetsgrad.

5. Avgången ur yrket är i jämförelse med yrkesverksamhetsgraden svå- rare att beräkna. I klasslärarprognosen (Ecklesiastikdepartementet 1962: 1) redovisades ett omfattande material för att belysa klasslärarnas avgång ur yrket. Två olika metoder gav praktiskt taget samma resultat. Den ena bygg- de på en systematisk studie över lärarpopulationens storlek och föränd- ringar under en 5-årsperiod. Den andra metoden för bestämning av av- gången från läraryrket grundade sig på en större enkät tjugo år tillbaka i tiden. Förutsättningar för en liknande undersökning gällande lärare med akademisk utbildning saknas för närvarande. I detta läge bör föreliggande undersökningsresultat om avgången ur yrket kunna anses vara en skatt- ning, som får gälla, tills mer uttömmande statistik föreligger. Avgången till annan verksamhet har bestämts till 71 per 10 000 lärare, utan åtskillnad på kön. Avgången är för akademiskt utbildade lärare högre för män än för kvinnor. Detta beror sannolikt på att manliga lärare i större utsträckning söker administrativa tjänster och övergår till universitetslärartjänst än vad fallet är med kvinnliga lärare.

6. I föreliggande undersöknings del I har redogjorts för lärarbristens storlek enligt olika normer. För hösten 1962 har med ledning av det mate— rial som redovisats ifråga om undervisningsvolymen en lärarbrist avseende akademiskt utbildade lärare bestämts till 4 000 heltidstjänster.

7. De resultat som erhållits angående lärarbristens storlek, lärarnas verk- samhetsgrad och avgången ur yrket har ingått som viktiga komponenter för den prognos som redovisas i del III av denna undersökning. Dessutom har med ledning av dessa bestämda data en uppföljning gjorts av tidigare gjord

prognos avseende ämneslärare fram till år 1970. I kapitel 6 i del III redovi- sas denna beräkning. Det visar sig därvid, att, beroende på olika antaganden om avgång och yrkesverksamhetsgrad, rekryteringsbehovet för återstående delen av 1960-talet kan skattas till mellan 9 100 och 11 600 lärare. Detta in- nebär att de båda lägre antagandena om lärartillskott som gjorts i ämneslä- rarprognosen ligger under här skattade rekryteringsbehov. Sannolikt torde endast det i ämneslärarprognosen gjorda högsta antagandet om lärartill- skott innebära att år 1970 föreligger risk för överskott på lärare.

TABELLBILAGAN TILL DEL II

Tabell II:] Undervisningsvolym länsvis med fördelning på olika lärarkategorier

a) Renodlade högstadier

Undervisningsvolym länsvis

Lärarkategori (se 5.138) B

b) Realskoleorganisationen

Undervisningsvolym länsvis

Lärarkategori (se 5.138) B C D

c) Gymnasiet

Undervisningsvolym länsvis

Lärarkategori (se 5.138) A B C D

333 600 148 884 11 472 7 121 71 540 43 414

6 590 10 617 73 943 39 679

F G

Undervisningsvolym länsvis

Läkarkategori (se 5.138)

M

N

O

B .................. 1 287 C .................. 15 035 D .................. 935

208 066 3 945 44 353 2 483 10 768

2 619 10 164 885

160 456

8 475 6 914 48 393 18 123

5 109 2 034 31 056

S

U

gorier och skolformer.

Tabell II: 2. Undervisningsvolym med fördelning på olika kommuntyper, lärarkate—

Lärarkate- Undervisningsvolym inom kommuntyp (se 5. 000) Skolform gori (se 5. 138) 1 2 3 4 1—4

Renodlade hög- A ........ 62 496 55 625 41 590 146 836 306 547 stadier B ........ 122 609 115 427 60 454 126 560 425 050 C ......... 60 852 63 715 21 742 61 909 208 218 D ........ 172 446 166 104 63 495 164 121 566 166 E ........ 102 304 71 992 27 318 90 924 292 538 Summa 520 707 472 863 214 599 590 350 1 798 519 Realskoleorganisa- A ........ 227 486 85 283 113 297 167 769 593 835 tionen B ........ 79 870 17 433 21 444 11 688 130 435 C ......... 127 102 32 533 35 447 50 417 245 399 D ........ 96 937 22 828 22 134 8 630 150 529 E ........ 144 645 34 586 40 632 44 147 264 010 Summa 676 040 192 663 232 954 282 651 1 384 208 A ........ 247 797 663 786 445 211 625 346 1 982 140 B ........ 23 776 51 029 30 866 18 889 124 560 Gymnasiet C ........ 108 264 234 873 110 402 149 277 602 816 D ........ 22 752 52 401 23 271 10 075 108 499 60 481 143 909 76 186 103 231 383 807 463 070 1 145 998 685 936 906 818 3 201 822

6—412667

Tabell II : 3. Brutto— och nettoundervisningsvolym samt antal lärare, avseende ordinarie och extra ordinarie folkskollärare med förordnande för hel termin. Hela riket med sär- skiljande av renodlade högstadier och realskoleorganisationen jämte gymnasieorganisation

.. . .. Brutto-undervis- Netto-undervis- , 1. Lararkategori Antal larare nin gsvolym nin gsvolym Folkskollärare vid Med vidareutb. grundskolans hög- Bl 674 286 581 250 271 stadium BZ 155 52 411 49 749 BS 54 21 369 20 660 Summa 883 360 361 320 680 Utan vidareutb. D1 804 322 309 286 657 D?. 285 105 500 99 267 D3 100 38 553 35 910 Summa 1 189 466 362 421 834 Folkskollärare inom Med vidareutb. realskole— och gym- Bl 434 187 543 161 734 nasieorganisationen B?. 116 38 611 36 479 ES 47 16 778 16 054 Summa 597 242 932 214 267 Utan vidareutb. D1 396 160 706 143 933 D2 158 57 129 54 488 D3 58 20 267 19 338 Summa 612 238 102 217 759 Summa med vidareutbildning 1 480 603 293 534 947 Summa utan vidareutbildning 1 801 704 464 639 593 Summa summarum 3 281 | 1 307 757 1 174 540

1 Rektorer, studierektorer, yrkesrådslärare och tillsynslärare ej inräknade.

Tabell 1]: 4 Brutto— och nettoundervisningsvolymsamtantal lärare inom olikaskolformer och med fördelning på lärarkategorier avseende ordinarie och extra ordinarie lärare samt timlärare med förordnande för hel termin som har akademisk utbildning med undantag för rektorer och studierektorer. Redovisning för fyra kommuntyper inomskolformerna. a) Renodlade högstadier Kommuntyp 0—10 t inv.

.. . .. Brutto-undervis- Netto-undervis- . 1

Lararkategori Antal larare nin gsvolym nin gsvolym

Lärare med behörig- Manliga ....... 92 36 469 31 642 liet till adjunkts- Kvinnliga gifta 30 11 519 10 865 tjänst eller genom- Kvinnliga ogifta 11 4 455 4 232 gått 1193”. man"" Summa 133 52 443 46 739 nesemmanet

Lärare med veder- Manliga ........ 74 27 367 24 176 börlig akademisk Kvinnliga gifta . 53 18 663 17 388 ämneslärarutbild- Kvinnliga ogifta. 24 9 995 9 130 ning men utan - ,), praktisk-pedago- Summa 151 56 D...? 50 694 gisk lärarkurs Summa

summarum 284 108 468 97 433

1 Rektorer, studierektorer, yrkesvalslärare och tillsynslärare ej inräknade.

Kommuntyp 10—30 t inv.

Netto-undervis- ningsvolym

Brutto-undervis-

.. ( . .. _ 1 . Lararl ategorl Antal larare mngsvolym

Lärare med behörig- Manliga ........ 87 32 427 28 208 het till adjunkts— Kvinnliga gifta . 30 9 824 9 349 tjänst eller genom— Kvinnliga ogifta. 16 5 876 5 435

ååååålffåfiåimm' Summa 133 4s 127 42 992

Lärare med veder- Manliga ........ 64 27 881 23 960 hörlig akademisk Kvinnliga gifta . 45 17 207 16 026 ämneslärarutbild- Kvinnliga ogifta 25 11 013 10 203 ning men utan praktisk pedago- Summa 134 56 101 50 189

gisk lärarkurs

Summa summarum 104 228

Kommuntyp 30—100 t inv.

Brutto-undervis- Netto-undervis- ningsvolym ningsvolym

Lärare med behörig- Manliga ........ 49 19 941 17 923

het till adjunkts— Kvinnliga gifta . 24 9 657 9 199 tjänst eller genom- Kvinnliga ogifta 18 7 223 6 557 gått högre lärarin- neseminariet Summa 91 36 821 33 679 Lärare med vederbör- Manliga ........ 23 7 964 7 133

lig akademisk äm- Kvinnliga gifta . 28 9 316 8 661 neslärarutbildning Kvinnliga ogifta 5 1 972 1 904

men utanpraktisk _

pedagogisk lärar— Summa 56 19 252 17 698 kurs

Summa summarum 147 56 073 51 377

Kommuntyp 100 t — jämte Uppsala och Lund

Lärarkategori Antal lärare1

.. . .. Brutto-undervis- Netto-undervis- 1 Lararkategori Antal larare nin gvolym nin gsvolym Lärare med behörig- Manliga ........ 195 74 829 65 016 het till adjunkts— Kvinnliga gifta . 114 39 431 37 358 tjänst eller genom- Kvinnliga ogifta 47 18 209 16 911 gått thre. lamm" Summa 356 132 469 119 285 nesemmariet Lärare med vederbör- Manliga ........ 67 24 782 22 659 lig akademisk äm- Kvinnliga gifta . 59 20 632 19 310 neslärarutbildning Kvinnliga ogifta 20 7 633 7 203 men utan praktisk pedagogisk lärar- Summa 146 53 047 49 172 kurs Summa summarum 502 185 516 168 457

1 Rektorer, studierektorer, yrkesvalslärare och tillsynslärare ej inräknade.

Hela riket

Brutto-undervis- Netto- undervis-

.. . .. , Lararkategori Antal larare nin gsvolym ningsvolym Lärare med bebörig- Manliga ........ 423 163 666 142 789 bet till adjunkts— Kvinnliga gifta . 198 70 431 66 771 tjänst eller genom- Kvinnliga ogifta 92 35 763 33 135 gått ”?g'e.lara""' Summa 713 269 860 242 695 nesemmariet Lärare med vederbör- Manliga ........ 228 87 994 77 928 lig akademisk äm- Kvinnliga gifta . 185 65 818 61 385 neslärarutbildning Kvinnliga ogifta 74 30 613 28 440 men utan praktisk pedagogisk lärar- Summa 487 184 425 167 753 kurs Summa summarum 1 200 454 285 410 448

b) Realskoleorganisationen Kommuntyp 0—10 t inv.

Brutto-undervis- Netto—undervis—

:. . .. 1 Lararkategorl Antal larare ningsvolym ningsvolym Lärare med behörig- Manliga ........ 301 123 341 108 972 het till adjunkts- Kvinnliga gifta . 110 41 629 39 550 tjänst eller genom- Kvinnliga ogifta 96 37 203 34 745 gått hfgre.lam"”' Summa 507 202 173 183 267 neseminariet Lärare med vederbör- Manliga ........ 142 55 709 49 676 lig akademisk äm- Kvinnliga gifta . 80 31 455 29 719 neslärarutbildning Kvinnliga ogifta 81 34 663 32 387 men utan praktisk _ pedagogisk lärar- Summa 303 121 827 111 782 kurs Summa summarum 810 324 000 295 049

Kommuntyp 10—30 t inv.

Brutto—undervis- Netto-undervis-

,. . .. , Lararkategorl Antal larare ningsvolym ningsvolym Lärare med behörig- Manliga ........ 59 20 653 18 495 het till adjunkts- Kvinnliga gifta . 102 36 664 35 438 tjänst eller genom- Kvinnliga ogifta 54 20 583 19 761 gatt högre lärarin- .) __ neseminariet Summa .15 77 900 73 694 Lärare med vederbör- Manliga ........ 30 11 547 10 519 lig akademisk äm- Kvinnliga gifta . 36 11 635 11 015 neslärarutbildning Kvinnliga ogifta 18 6 836 6 479 men utan praktisk pedagogisk lärar- Summa 84 30 018 28 013 kurs Summa summarum 299 107 918 101 707

1 Rektorer, studierektorer, yrkesvalslärare och tillsynslärare ej inräknade.

Brutto-undervis- Netto-undervis-

.. . .. , Lararkategori Antal larare nin gsvolym nin gsvolym

Lärare med behörig- Manliga ........ 82 35 695 31 522 het till adjunkts— Kvinnliga gifta . 127 45 271 43 398 tjänst eller genom- Kvinnliga ogifta 65 24 059 23 207 åååååffgielärmn— Summa 274 105 025 98 127

Lärare med vederbör— Manliga ........ 43 13 441 12 424 lig akademisk äm- Kvinnliga gifta . 34 10 750 10 063 neslärarutbildning Kvinnliga ogifta 22 8 639 8 164 me" "ta" PraktlSk Summa 99 32 830 30 651

pedagogisk lärar- kurs

Summa summarum 137 855 128 778

Kommuntyp 100 t — jämte Uppsala och Lund

.. . .. Brutto-undervis- Netto-undervis- . 1 Lararkategori Antal larare nin gsvolym nin gsvolym Lärare med behörig— Manliga ........ 104 43 479 39 234 het till adjunkts- Kvinnliga gifta . 212 71 093 69 692 tjänst eller genom— Kvinnliga o gifta 127 45 668 44 536 gått th”. man"" Summa 443 160 240 153 462 nesemmariet Lärare med vederbör- Manliga ........ 40 12 225 '11 273 .ig akademisk äm- Kvinnliga gifta . 91 25 790 25 031 neslärarutbildning Kvinnliga ogifta 22 7 799 7 595 men utan praktisk pedagogisk lärar— Summa 153 45 814 43 899 kurs Summa summarum 596 206 054 197 361 Hela riket .. . .. Brutto—undervis- Netto-undervis- . 1 Lararkategorl Antal larare nin gsvolym nin gsvolym Lärare med behörig- Manliga ........ 546 223 168 198 223 het till adjunkts— Kvinnliga gifta . 551 194 657 188 078 tjänst eller genom- Kvinnliga ogifta 342 127 513 122 249 gått högre lärarin— neseminariet Summa 1 439 545 338 508 550 Lärare med vederbör— Manliga ........ 255 92 922 83 892 lig akademisk äm- Kvinnliga gifta . 241 79 630 75 828 neslärarutbildning Kvinnliga ogifta 143 57 937 54 625 men utan praktisk . pedagogisk lärar— Summa 639 230 489 214 345 kurs Summa summarum 2 078 775 827 722 895

1 Rektorer, studierektorer, yrkesvalslärare och tillsynslärare ej inräknade.

c) Gymnasiet

Kommuntyp O-—10 t inv.

Brutto-undervis- Netto-undervis-

Lärarkategori Antal lärare1 . . nmgsvolym nmgsvolym Lärare med behörig- Manliga ........ 422 163 881 139 525 het till adjunkts- Kvinnliga gifta . 102 36 067 34 813 tjänst eller genom- Kvinnliga ogifta 89 34 840 32 601 gått högre lärarin- neseminariet Summa 613 234 788 206 939 Lärare med vederbör— Manliga ........ 154 58 003 51 717 lig akademisk äm- Kvinnliga gifta 75 28 385 26 177 neslärarutbildning Kvinnliga ogifta 49 18 295 16 868 men utan praktisk pedagogisk lärar- Summa 278 104 680 94 762 kurs Summa summarum 891 339 468 301 701

Kommuntyp 10—30 t inv.

Brutto-undervis- Netto-un dervis-

.. . .. , Lararkategori Antal larare ningsvolym nin gsvolym Lärare med behörig- Manliga ........ 1 098 434 744 376 473 het till adjunkts— Kvinnliga gifta . 327 112 281 106 427 tjänst eller genom- Kvinnliga ogifta 266 99 082 93 438 gått högre lärarin- neseminariet Summa 1 691 646 107 576 338 Lärare med vederhör- Manliga ........ 270 101 976 91 981 lig akademisk äm- Kvinnliga gifta . 205 68 160 64 217 neslärarutbildning Kvinnliga ogifta 139 51 776 48 108 men utan praktisk pedagogisk lärar- Summa 614 221 912 204 306 kurs Summa summarum 2 305 868 019 780 644

Kommuntyp 30—100 t inv.

Brutto—undervis- Netto-undervis—

.. . .. 1 Lararkategori Antal larare ningsvolym nin gs v oly m Lärare med behörig- Manliga ........ 773 291 945 248 139 het till adjunkts— Kvinnliga gifta . 203 65 260 61 167 tjänst eller genom- Kvinnliga ogifta 154 52 257 49 070 gått högre lärarin- , _ neseminariet Summa 1 130 409 462 358 316 Lärare med vederbör— Manliga ........ 155 51 613 45 523 lig akademisk äm- Kvinnliga gifta . 95 32 520 30 251 neslärarutbildning Kvinnliga ogifta 46 17 898 16 795 men utan praktisk _ . pedagogisk lärar— Summa 296 102 031 92 569 kurs Summa summarum 1 426 511 493 450 945

1 Rektorer, studierektorer, yrkesvalslärare och tillsynslärare ej inräknade

Kommuntyp 100 t — jämte Uppsala och Lund

. .. Brutto—undervis— Netto-undervis- .. 1 Lararkategori Antal larare ningsvolym nin gsvolym Lärare med behörig- Manliga ........ 1 202 416 393 359 615 het till adjunkts- Kvinnliga gifta . 360 114 001 108 026 tjänst eller genom— Kvinnliga ogifta 198 71 012 66 852 gm h9g16.1a1311"' Summa 1 760 601 406 534 493 nesennnariet Lärare med vederbör— Manliga ........ 198 58 830 52 958 lig akademisk äm- Kvinnliga gifta . 184 56 944 53 170 ämneslärarutbild- Kvinnliga ogifta 67 20 346 19 176 men utan praktisk .) pedagogisk lärar- Summa 449 136 120 1-5 304 kurs Summa summarum 2 209 737 526 659 797 Hela riket Lärarkategori Antal lärarel Brutto-underws- Netto-underws— nmgsvolym ningsvolym Lärare med behörig- Manliga ........ 3 495 1 306 963 1 123 752 het till adjunkts- Kvinnliga gifta . 992 327 609 310 433 tjänst eller genom- Kvinnliga ogifta 707 257 191 241 961 gått högre lärarin- ncseminariet Summa 5 194 1 891 763 1 676 146 Lärare med vederbör— Manliga ........ 777 270 422 242 179 lig akademisk äm- Kvinnliga gifta . 559 186 009 173 815 neslärarutbildning Kvinnliga ogifta 301 108 312 100 947 men utan praktisk - pedagogisk lärar— Summa 1 637 564 743 516 941 kurs , Summa summarum 6 831 2 456 506 2 193 087

(1) Samtliga skolformer hela riket

.. . .. Brutto-undervis- Netto-undervis 1 Lararkategori Antal larare nin gsv olym nin gsvolym Lärare med behörig- Manliga ........ 4 464 1 693 797 1 464 764 hct till adjunkts— Kvinnliga gifta . 1 741 592 697 565 282 tjänst eller genom- Kvinnliga ogifta 1 141 420 467 397 345 gått högre lärarin- .. seminariet Summa 7 346 2 106 961 2 427 391 Lärare med vederbör- Manliga ........ 1 260 451 338 403 999 lig akademiskäm- Kvinnliga gifta . 985 331 457 311 028 neslärarutbildning Kvinnliga ogifta 518 196 862 184 012 men utan praktisk _ pedagogisk lärar- Summa 2 163 979 657 899 039 kurs Summa summarum 10 109 3 686 618 3 326 430

1 Rektorer, studierektorer, yrkesvalslärare och tillsynslärare ej inräknade

Tabell 1]: 5. Bruttoundervisningsvolym för olika lärarkategorier och skolformer

Hela riket a) Samtliga lärare Skolform Lärarkategorier Renodla- Realskole- G mna- de hög- organisa- y . Summa . . sret stadier t1onen Lärare med behörighet till adjunktstjänst eller med examen från högre lärarinneseminariet .. 306 547 593 835 1 982 140 2 882 522 Folkskollärare med behörighet till tjänst i A 19 . . 425 050 130 435 124 560 680 045 Lärare med vederbörlig akademisk ämneslärarut- bildning men utan praktisk-pedagogisk lärar— kurs ...................................... 208 218 245 399 602 816 1 056 433 Folkskollärare utan vidareutbildning ........... 566 166 150 529 108 499 825 194 Övriga lärare ................................ 292 538 264 010 383 807 940 355 Summa 1 798 519 1 384 208 3 201 822 6 384 549

b) Lärare med förordnande för hel termin samt med uteslutande av rektorer och övriga lärare

med nedsatt undervisningsskyldighet.

Skolform Lärarkategorier Renodla- Realskole- _ de hög- organisa- Gysriräia Summa stadier tionen Lärare med behörighet till adjunktstjänst eller med examen från högre lärarinneseminariet. . . . 269 860 545 338 1 891 763 2 706 961 Folkskollärare med behörighet till tjänst i A 19 . . 360 361 126 224 116 708 603 293 Lärare med vederbörlig akademisk ämneslärarut- bildning men utanpraktisk-pedagogisk lärarkurs 184 425 230 489 564 743 979 657 Folkskollärare utan Vidareutbildning ........... 466 362 137 150 100 952 704 464 Övriga lärare ................................ — —— _ — Summa 1 281 008 1 039 201 2 674 166 4 994 375

Tabell II: 6. Nettoundervisningsvolymen för

Hela riket a) Samtliga lärare

olika lärarkategorier och skolformer

Skolform Lärarkategorier Renodla- Realskole- _ de hög- organisa- Gyma Summa . . Slet stadier tionen Lärare med behörighet till adjunktstjänst eller med examen från högre lärarinneseminariet. . . . 277 399 551 563 1 736 781 2 565 743 Folkskollärare med behörighet till tjänst i A 19 380 723 116 931 111 618 609 272 Lärare med vederbörlig akademisk ämneslärarut- bildning men utan praktisk-pedagogisk lärarkurs 190 152 228 473 549 195 967 820 Folkskollärare utan vidareutbildning ........... 516 707 136 664 100 609 753 980 Övriga lärare ................................ 272 855 250 867 354 473 878 195 Summa 1 637 836 1 284 498 2 852 676 5 775 010

b) Lärare med förordnande för hel termin samt med uteslutande av rektorer och övriga lärare

med nedsatt undervisningsskyldighet.

Skolform Lärarkategorier Renodla- Realskole- de hög- organisa- Gymna- Summa . . sret stadier tionen Lärare med behörighet till adjunktstjänst eller med examen från högre lärarinneseminariet ........ 242 695 508 550 1 676 146 2 427 391 Folkskollärare med behörighet till tjänst i A 19 . . 319 780 110 523 103 744 534 047 Lärare med vederbörlig akademisk ämneslärarut- bildning men utan praktisk-pedagogisk lärarkurs 167 753 214 345 516 941 899 039 Folkskollärare utan vidareutbildning ........... 421 834 124 176 93 583 639 593 Övriga lärare ................................ — —— — — Summa 1 152 062 957 594 2 390 414 4 500 070

Tabell II: 7. Lärare av olika kategorier, vilka ingått i undersökningen

Rektorer vid högre skolor exklusive grundskolans högstadium ........

Grundskolerektorer ...... Studierektorer ........... Yrkesvalslärare .......... Tillsynslärare ........... Övriga studierektorer . . . .

Lärare med akademisk utbildning och

genomgången lärarkurs. .

Vidareutbildade folkskollärare ..... Filosofie magistrar utan praktisk

lärarkurs ..............

Folkskollärare utan vidareutbildning

Summa

Antal

386 273 194 326 224

14

7 346 1 480

2 763 1 801

14 807

BILAGA 2

1960 års lärarutbildningssakkunniga Arbetsvolymundersökningen Svartmangatan 94 Stockholm C

Till Rektorerna vid gymnasier, realskolor, flickskolor och grundskolans högstadium.

1960 års lärarutbildningssakkunniga, som enligt givna direktiv skall verkställa be- räkningar över lärarbehovet för så lång tid som möjligt, infordrar härmed vissa uppgifter angående tjänstgöringens omfattning m. m. för olika lärarkategorier. Uppgifterna är av stor vikt för att kartlägga det aktuella läget i fråga om till- gången på kompetenta lärare och har därigenom stor betydelse för att planera ut- bildningsanstalternas kapacitet.

Uppgifterna i denna undersökning, som benämnes arbetsvolymundersökningen, avser ett antal delredovisningar. Dessa gäller i första hand arbetsvolymen för skilda lärarkategorier, där redovisningen skall ske på två olika sätt (se avd. I och Il). I andra hand skall angivas avgången ur yrket och tjänstledighet med C-avdrag. Slutligen skall uppgift lämnas om totala antalet klasser på olika stadier samt an- talet tjänstgöringsveckor.

Arbetsuolymen definieras som antal hela arbetsveckor under ht 1962 gånger antal veckotimmar. Arbetsvolymen som skall redovisas avser dels den totala tjänstgöringen :dels övertimtjänstgöringen. Endast tjänstgöring vid följande skol- former skall redovisas: gymnasier (Ag, Hg och Tg), alla slag av realskolor, flick- skolor samt grundskolans högstadium. Observera att även tjänstlediga lärare in— går i undersökningen. Dessas antal redovisas sålunda och deras arbetsvolym ingår med det belopp, som grundar sig på tjänstgöringsperiodens resp. tjänstperioder- nas längd. Arbetsvolymen för en lärare, som varit helt tjänstledig hela hösttermi- nen, är = 0. Se f. ö. lämnat exempel [under anvisningar till svarshlankett. Om lärare varit tjänstledig för att uppehålla tjänst i annan skola, tillhörande nämnda skol- former, skall han dock för undvikande av dubbelräkning redovisas endast av den skola, där tjänstgöringen sker. Tjänstledighet, som avser tjänstgöring i andra än här uppräknade skolformer t. ex. folkhögskola betraktas som avbrott i lärarverk- samheten i likhet med exempelvis studier etc. Denna avgränsning till vissa skol- former har ansetts nödvändig.

I undersökningen skall ingå endast lärare i nedanstående läroämnen:

Kristendomskunskap Historia Fysik Modersmålet/Svenska Historia med samhällslära Kemi Latin Samhällskunskap Psykologi Grekiska Geografi Spanska Engelska Filosofi Ryska Tyska Matematik Italienska

Franska Biologi (med hälsolära) Finska

Uppgifterna under avd. I avser arbetsvolymens fördelning på olika lärarkatego- rier. Redovisningen avser sålunda ge svar på exempelvis följande fråga: Hur stor arbetsvolym presterades under ht. 1962 av lärare med behörighet till ordinarie tjänst? En behörig lärares vikarie, som själv har behörighet till ordinarie tjänst, medräknas därvid. På samma sätt summeras arbetsvolymen för övriga lärarkate- gorier.

I avd. II redovisas arbetsvolymen för de lärare som under halvåret 1/7—31/12 1962 antingen tillhört skolans ordinarie och extra ordinarie kader av lärare eller anställts på tjänst som avsåg hela höstterminen 1962. Observera att under avd. II upptages ej kategorien »övriga lärare». Uppgifterna under II avser att belysa »verksamhetsgraden» eller »utnyttjandegraden» för de under II angivna lärar- kategorierna.

L'nder avd. III lämnas uppgift om antalet lärare, som under halvåret 1/7—31/12 1962 övergått till annan verksamhet. Därvid avses verksamhet som ej innebär tjänst som lärare vid de skolor som ingår i undersökningen. Under avd. III skall även redovisas antalet lärare som haft tjänstledigt med C-avdrag under hela höst- terminen.

I avd. IV skall angivas antalet klasser ht. 1962 på olika stadier enligt gällande organisationsform. Antalet klasser på högsta stadiet, mellersta stadiet och lägsta stadiet skall sålunda angivas. För lägsta och mellersta stadiet angives även hur många klasser av totala antalet som utgöres av inbyggda praktiska linjer. Under avd. IV skall slutligen anges antalet tjänstgöringsveckor, därest detta antal ej var = 17 under höstterminen.

Uppgifterna kan hämtas ur skolkatalogen, tjänstematrikeln resp. lärarkort och avlöningsra—pporter. Lärare med fyllnadstjänstgöring upptages i vad avser såväl arbetsvolym som person i redovisningen för den skola, vars huvudman utanordnar lärarens lön. Då distributionen av formulär sker med hjälp av Sözs meritkontors adressplåtar, har det icke kunnat undvikas att skolenheter, som omfattar flera skolformer, t. ex. gymnasium och grundskolans högstadium, erhållit dubbel upp- sättning av formulär. I sådana fall skall dock gemensam redovisning ske för hela skolenheten. Svarsblanketterna åtföljas av särskilda anvisningar (p. 1—8). För att underlätta ifyllandet av svarsblanketterna har bifogats ett förslag till arbetslista. Denna arbetslista har sin egen anvisning. Arbetslistan behöver ej insändas. Svars- blanketterna, avseende avd. I—lV, utsändes i dubbel uppsättning. Endast en om- gång av svarsblanketterna skall insändas. Den andra får behållas.

Svarsblanketterna torde insändas senast den 22/4 till 1960 års lärarutbildnings- sakkunniga under nedanstående adress:

1960 års lärarutbildningssakklmniga Arbetsvolymundersökningen Svartmangatan 9IV Stockholm C.

För 1960 års lärarutbildningssakkunniga

GUSTAF RO SANDfER (Gustaf Rosander)

Expert hos lärarutbildningssakkunniga Tel.: 010/10 53 52 säkrast mellan 9.30—10.30.

Svarsblankett

Avd. I . Antal lärare och undervisningsvolymen under ht. 1962 för nedanstående lärarkategorier. Redovisningen avser den totala undervisningsvolymens fördelning på lärarkategorier. Rektorer medtages i avd. 1, likaledes vikarier.

A. Lärare med behörighet till ordinarie tjänst och _ vilka antingen har akademisk utbildning eller Antal veckotimmar gånger genomgått högre lärarinneseminarium. Här in- antal VWR” Antal räknas ej folkskollärare i A 19. Till denna grupp j_ lärare 4 räknas lärare som erhållit dispens för behörighet "Total" Endast lover- till adjunkts- och lektorstjänst ................ tlanstgor- tlm—tJ-E- 1 2 3 B. Folkskollärare med behörighet till A 19 ........ I | | | C. Folkskollärare i övrigt ...................... | | | ' D. Lärare med vederbörlig akademisk ämneslärar- utbildning men utan vederbörlig praktisk-peda- | | | | gogisk lärarkurs ............................

E. Övriga lärare i läroämnens .................. | | I |

Aud. I I . Antalet lärare och undervisningsvolymen under ht 1962 för lärare som antingen tillhör

skolans kader av ordinarie och extra ordinarie lärare eller vilka anställts på tjänst som avser hela höstterminen 1962. Vikarier medräknas sålunda ej i denna redovisning. Under avd. ll upptages ej lärare, som efter avdrag för tjänstgöring i ämnen som ej ingår i denna undersökning, ej kommer upp i full tjänst. En lärare som i sin tjänst har t ex. 15 vtr matematik och 10 vtr ritteknik medtages sålunda ej. Rektorer medtages ej heller under avd. II.5

— . Lärare med behörighet till ordinarie tjänst och . vilka antingen har akademisk utbildning eller Antal veckotimmar gånger genomgått högre lärarinneseminarium. Här in— antal veckor 2 3 Antal räknas ej folkskollärare i A 19 ................

.. , Total Endast över- larare

tjänstgör. tim.tj.g.

1 2

. Manliga .................................

2. Kvinnliga

a) gifta ................................. | b) ogifta ................................ |

B. Folkskollärare med behörighet till A 19

1. Manliga ................................. I |

2. Kvinnliga a) gifta ................................. ,

b) ogifta ................................

C. Folkskollärare i övrigt

1. Manliga ................................. | I

2. Kvinnliga a) gifta ................................. | b) ogifta ................................ I

D. Lärare med vederbörlig akademisk ämneslärar- utbildning men utan vederbörlig praktisk-peda— gogisk lärarkurs

1. Manliga .................................

2. Kvinnliga

a) gifta ................................. b) ogifta ................................

Avd. III.

Antal lärare som under halvåret 1/7—31/12 1962 övergått till annan verksamhet eller haft tjänst- ledigt med C-avdrag under hela höstterminen 1962.

. , Tjänstlediga med C-avdrag , Övergått tlll annan verksamhet under hela ht. 1962

Grupps Arten av den nya

verksamheten7 Antal Orsak

Antal

:> :2b

PP _

2a P? ?? 2b

.O ...

0 :2a

(') :2b

:2a

'2b

2a

WWWpUg

2b

Totala antalet klasser på olika stadier samt antalet klasser på inbyggda praktiska linjer ht. 1962.3

Totala antalet klasser

Därav på inbyggda prakt. linjer

högsta stadiet

mellersta stadiet

lägsta stadiet

Antalet tjänstgöringsveckor var

ht 1962

den

N amnund erskrift

Anvisningar till svarsblankettema:

1) Avsikten är att den samlade arbetsvolymen för resp. lärarkategori skall redo- visas. Om exempelvis vid en skola under *ht. 1962 tjänstgjort 5 lärare av en och samma kategori och vilkas tjänstgöring varit som framgår av kol. a och b i nedan- stående räkneexempel, erhålles arbetsvolymen .så som framgår av kol. e. Total- summan 1 304 införes i kol. 1 i redovisningen för antalet veckotimmar gånger an— tal veckor. På liknande sätt erhålles arbetsvolymen för övertimmar.

Exempel: Anm.: I vissa fall har lärare haft tjänstledigt under hela höstterminen. Dessa lärare skall ingå i det redovisade antalet i kol. 3. Om lärare under halvåret 1/7 1962—31/12 1962 övergått till annan verksamhet eller åtnjutit tjänstledighet under hela höstterminen med C-avdrag angives detta under avd. III. Redovisningen sker därvid i enlighet med ovan angivna indelning.

2) Endast hela antal veckor anges. 3 veckor och 3 dagar avrundas sålunda till 3 veckor och 5 veckor och 4 dagar till 6 veckor.

3) Beträffande övriga lärare kan för skolor, som i sin höstrapport redovisar antalet lärarveckotimmar i här avsedda ämnen, arbetsvolymen för övriga lärare erhållas som en »restpost». Höstnapportens uppgift om totala antalet lärarvecko— timmar gånger antalet tjänstgöringsveckor ger i sådana fall totala arbetsvolymen i här avsedda ämnen. Und—er E i av-d. I behöver i så .fall endast antalet lärare in- föras från t. ex. avlöningsrapporterna och arbetsvolymen för kategori E erhålles som differensen mellan totala arbetsvolymen och summan av arbetsvolymerna för kategorierna A—D'.

4) Lärare med övertimmar vid annan skola än den, som tillhör den egna skol- enheten, skall vid denna andra skola endast få sin arbetsvolym, avseende över- timmar, redovisad. I kol. 3 skall han sålunda endast upptagas av den egna skol- enheten.

Lärare som skall redovisas under II kan i vissa fall antingen ha börjat sin tjänstgöring vid skolan efter terminens början (gäller t. ex. en ordinarie som ut- nämnts vid skolan 1/7 men som ej börjat tjänstgöra förrän 1/10) eller slutat sin tjänstgöring vid skolan 1/10 för att uppehålla annan lärartjänst inom här avsedda skolformer. I sådant fall skall i kök 3 för undvikande av dubbelräkning läraren som person endast medräknas vid den skola som han tillhört vid höstterminens början.

5) Timlärare som anställts på tjänst, som avser hel termin, och som endast haft undervisning i här avsedda ämnen skall ingå under avd. II. Han betraktas så- lunda ej som vikarie. Se f. ö. anvisning till arbetslistan.

6) Gruppindelningen i enlighet med indelningsgrunwden i avd. 11. 7) Den nya verksamheten kan avse lärarverksamhet vid andra slag av utbild- ningsanstalter än de som ingår i denna undersökning. Angiv i så fall folkhögskola, universitet etc.

8) Stadieindelningen hänför sig här till lärarnas medeltjänstgöring, varvid högsta, mellersta och lägsta sta-diet motsvarar en medeltjänstgöring av 21, 24 resp. 28 vtr.

ArbcIsIt'sln. Lärarkategori enligt undcrs.-formuläret. Kategori | | Obs! Kategori E behöver ej uppdelas på — kön och civilstånd.

I

l) 1; Män liv. _

liv :|

A B

Kv.

gog. 5|6 7|8

|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18

Eventuella vikarier med tjänstgöring mindre än hel termin

Total Härav Antal Kol. 2 Arbetsvolym = ant. veckor ggr vtr för i unders. ingående Namn tj.-g. över— tj.— ggr ggr kategorier. Kol. I = tot. volym, kol. II = därav avseende antal tim- veckor kol. 4 kol. 4 Namn Antal övertimmar vtr mar ht 62 veckor

A B I II I II

Kol. 3

C D E I II I II I II

Anvisning till arbetslistan.

Uppgifterna i kol. 1—3 avse skolans kader av ord. och e. 0. lärare samt heltermins- anställda (även vikarier med hel termin). Uppgifterna hämtas t. ex. ur Skolkatalo- gen. Antal veckor i kol. 4 införes ej förrän uppgifterna i kol. 7—18 införts. Om lärare i kol. 1——3 har haft tjänstgöringsperioder med olika antal veckotimmar, införes hans tjänstgöring som flera poster. Uppgifterna i kol. 7—18 hämtas från avlöningsrapporten resp. tjänstematrikeln (lärarkortet). Härefter ifylles kol. -1 och kol. 5—6.

För att exempelvis erhålla arbetsvolymen i undersökningens avd. I avseende kategori A summeras slutsummorna i kol. 5 resp. 6 (uppgifterna erhållas från 3 arbetslistor, nämligen manliga, kvinnliga gifta och kvinnliga ogifta) med slutsum- morna i kol. 9 resp. 10 och resultatet införes i undersökningsblankettens motsva— rande »ruta».

För att erhålla totalsummorna för avd. II utnyttjas endast vänstra fältet. Obser- vera att för undersökningens avd. II skall tjänstgöringen för rektorer, studierek- torer och yrkesvalslärare och den del av undervisningsskyldigheten som gäller andra än här uppräknade ämnen ej medtagas. Detta innebär att lärare, som efter avdrag för tjänstgöring i ämnen, som ej ingår -i denna undersökning, ej kommer upp i full tjänst ej medräknas i undersökningens avd. II. Som exempel har under II i svarsblanketterna anförts en lärare med undervisning i matematik 15 vtr och ritteknik 10 vtr. Denne lärare skall upptagas i avd. I men då endast med sina 15 vtr i matematik. Arbetslistan behöver ej insändas.

DEL III

Skolans försörjning med lärare 1970—1989

KAPITEL 1

De sakkunnigas direktiv i frågor om prognoser och om planeringen av lärarhögskolor

I inledningen till föreliggande betänkande har syftet med undersökningarna angivits. Där referas bl. a. direktivens ord om behovet av långsiktiga progno- ser. Prognoser över lärartillgång och lärarbehov kan emellertid göras av flera olika skäl. Man kan vilja undersöka behovet av lärare för att kunna dimensionera lärarutbildningsanstalterna riktigt. Sådana prognoser kan avse antingen utvecklingen från nu-läget till en viss tidpunkt eller utvecklingen under en längre fram belägen tidsperiod. Man kan också vilja få reda på hur den sektor av arbetsmarknaden som gäller lärarna skall uppnå balans mellan tillgång, och efterfrågan. Ytterligare kan man vilja göra prognoser för att bedöma utvecklingen av den större sektor av arbetsmarknaden, av vilken lärarnas arbetsmarknad endast utgör en del.

Bland dessa motiv för prognoser står för de sakkunniga uppdraget att planera utbyggnaden av lärarhögskolor i centrum. Dessas antal och dimen— sioner är beroende av hur många lärare som behövs vid den tidpunkt då en fullt utbyggd lär'arhögskoleorg-anisation kan utexaminera sin första lärare. Därtill kommer att man, när man planerar lärarhögskolorna måste beakta nödvändigheten av att göra utbildningsorganisationen tillräckligt flexibel. Allt detta innebär att beräkningen av lärarbehovet måste avse den tidspe- riod som börjar när en fullt utbyggd lärarhögskoleorganisation kan beräk- nas vara klar och även beakta den omständigheten att med tiden allt flera lärarkategorier kan komma in under lärarhögskoleorganisationen.

Detta resonemang innebär att prognoserna börjar med år 1970 och sedan sträcker sig så långt fram som möjligt. 1960-talet kommer att innebära stora förändringar i fråga om skolväsendets organisation; gymnasiet kommer att omorganiseras, fackskolor kommer att införas, realskolor och flickskolor att avvecklas och grundskolan att helt genomföras. Hur Iärarkadern därige- nom förändras har delvis belysts i ämneslärarprognosen och klasslärar— prognosen. I föreliggande del III av betänkandet om skolans försörjning med lärare kommer den fortsatta förändringen efter 1970 av lärarpopulationens sammansättning att följas. Det är denna tid som har betydelse när man skall planera lärarhögskolor. Omkring år 1970 kan nämligen beslutade re- former ha genomförts och därför lärarbehovet lättare överblickas. Detta

innebär naturligtvis ej att skolväsendet inte kommer att ändras efter 1970. Tvärtom måste man räkna med att skolformerna utvecklas enligt flera olika alternativ. Detta gäller särskilt de tre gymnasiala skolformerna, det egentli— ga gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan.

Grundskolan kommer nämligen efter 1970 att utvecklas i en takt som i stort sett betingas av barnkullarnas växlande storlek. Lärarbehovet kan naturligtvis öka, t. ex. genom att antalet elever per klass successivt sänks.

Mera omvälvande förändringar kan däremot väntas inom övriga skolfor- mer. Först och främst kan hela utbildningsväsendet ovanför grundskolan komma att byggas ut i högre grad än vad som för närvarande kan förutses och vidare kan skolformernas inbördes relation bli en annan än den förut— sedda. Olika kvalitetshöjande reformer kan även förväntas. Allt detta gör alla beräkningar av lärarbehovet vanskliga. I föreliggande betänkande har de sakkunniga därför räknat med flera olika alternativ vad utvecklingen i fråga om behovet av lärare beträffar.

De kvantitativa aspekterna av lärarutbildningen är beroende av hur man värderar skolväsendets expansion och utformning samt förefintliga utbild— ningsresurser och möjligheten att bygga ut dem. Den frågan tillkommer också om hur man värderar graden av stabilitet i nyrekryteringen. Utbild— ningsorganisationen kan vara mer eller mindre elastisk och behöva dimen— sioneras även för kommande behov.

I sina tilläggsdirektiv av den 6/6 1962 uttalar departementschefen att »starka skäl talar för att man nu, utgående från skolans målsättning och behov, fritt och obundet söker genomlysa lärarutbildningsproblemets både kvantitativa och kvalitativa sida». I detta sammanhang betonar departe- mentschefen att frågan om lärarutbildningen »intimt berör andra områden av vårt utbildningsväsen och av arbetsmarknaden».

De här framlagda undersökningarna av olika alternativ för behovet av lärare har visserligen som huvudsyfte att utgöra ett underlag för beräk— ningar av hur lärarhögskolorna skall dimensioneras och kan därför ej be- traktas som en analys av lärarnas arbetsmarknad, men en värdering av ar- betsmarknadens utveckling måste ingå som underlag i den. Ju större lärar- kadern blir eller, rättare sagt, ju fler lärarkategorier som beräkningen avser, desto mer måste arbetsmarknadsmässiga synpunkter tas med. Detta inne- bär att storleken av rekryteringsbehovet blir svårare att förutse ju större antal lärare med olika utbildning som skall tas med i kalkylen. Så beräknas i detta betänkande behovet av övnings- och yrkeslärare. Dessa beräkningar har i nuvarande läge säkerligen stora felmarginaler. Men det har icke desto mindre ansetts rimligt att för att få en så fullständig bild som möjligt av det samlade lärarbehovet även ta med dessa lärarkategorier. När yrkesutbild- ningsberedningen har lagt fram sina förslag kan kalkylerna behöva revideras. Intill dess får de bilda det underlag som behövs för att man skall kunna pla— nera lärarhögskolornas storlek.

KAPITEL 2

Skolväsendets expansion

På senare tid har skolväsendets expansion i olika sammanhang intresserat säväl flera forskare som en större del av allmänheten. Både elevantal och kostnader har ökat starkt inom hela utbildningsväsendet. Denna utveckling har varit samtidig med en produktivitetsökning, vilket gjort att man varit böjd att betrakta utbildningskostnaderna som investeringar. Problemet har berörts i skolöverstyrelsens petita under senare år, i långtidsutredningen (SOU 1962: 10) samt av flera in— och utländska forskare (se litteraturför- teckningen). En för svenska förhållanden särskilt intressant beskrivning av skolans utveckling och kostnader har lämnats av Erik Höök (Den offent- liga sektorns expansion, Stockholm 1962).

Av tablå Ill: 1 framgår det att statens utgifter för skoländamäl ökat i förhållande till bruttonationalprodukten 1950—1958 men inte därefter. Detta gäller de skolformer som lyder under skolöverstyrelsen. Hur ökningen 1 an- talet elever i dessa skolformer har påverkat kostnadsutvecklingen framgår av tablå III: 2.

Antalet elever inom den angivna sektorn av skolväsendet har sålunda ökat kraftigt sedan 1949/50. En viss nedgång har inträffat 1962/63, vilket beror på att realskoleorganisationen har krympt samt på att årskullarna minskat och därmed elevantalet i årskurserna 1—9. Denna minskning kommer, som framgått av kapitel 1 i del I av detta betänkande, att mer än väl kompen-

Tablå III: ]. Utgiftcrna för skoländamål i Sverige 1950—63, jämförda med brutto— budgetens inkomster och bruttonationalprodukten (1950/51 = 100, enhetligt penning— värde, 1950/51 års priser)

Utgifter för Faktiska utgifter för _ .. _ .. . o skolan—damål Inkomsterna Brutto- skolandamäl 1 A, av Budgetår gäddntft' natlånä' inkomsterna brutto- totalt II)" 11 ge en pro u på drift- national- e ev budgeten produkt 1950/51 100 100 100 100 7,9 1,3 52/53 130 117 112 102 9,2 1,7 54/55 147 121 127 112 9,2 1,7 56/57 164 127 139 119 9,4 1,8 58/59 185 140 153 124 9,6 2,0 60/61 210 156 191 137 8,7 2,0 61/62 228 170 200 145 9,0 2,1 62/63 226 173 211 148 8,5 2,0

Tablå III: 2. Antalet elever vid vissa under Skolöverstyrelsen lydande skolor Iäsåren 1949/50—1962/63

Kommu— Anstal- Statliga nala ter för Folk- Blind- Läsår gymnasier allmänna Privat- lärar- och och Summa och real- gymnasier, läroverk utbild- grund- döv- skolor tafs-kila— ning skolor skolor

1949/50 81 319 34 480 8 823 6 259 615 900 933 747 714 1953/54 106 250 43 229 9 876 5 638 762 580 1 049 928 622 1954/55 111 436 45 099 10 407 5 300 797 326 1 023 970 591 1955/56 118 376 47 605 10 821 4 964 822 793 1 082 1 005 641 1956/57 127 737 51 513 11 045 4 367 834 916 1 100 1 030 678 1957/58 133 499 54 337 11 556 3 795 840 645 1 135 1 044 967 1958/59 137 927 56 952 11 465 3 859 844 073 1 122 1 055 398 1959/60 143 434 60 020 11 852 4 133 844 738 1 143 1 065 320 1960/61 148 525 61 676 11 971 3 813 843 110 1 100 1 070 195 1961/62 143 926 63 574 11 838 3 904 841 163 1 100 1 065 505 1962/63 138 017 49 149 11 176 4 140 837 688 1 100 1 041270

seras av ökningen av antalet elever på det gymnasiala stadiet, d.v.s. gym- nasier, fackskolor och yrkesskolor. Särskilt kraftig har utvecklingen varit inom yrkesskoleväsendet. Antalet elever i heltidskurser om minst 5 måna- der har sålunda ökat från 12 900 år 1950 till 54 030 år 1962 (Statsverksprop. 1964).

Skolöverstyrelsen påpekar att trots att antalet intagna på gymnasiet kraf- tigt ökat, fortfarande ca 25 % av de inträdessökande måste avvisas. Samma förhållande gäller yrkesskolorna. Med hänsyn till de krav, som den tekniska och samhällsekonomiska utvecklingen ställer på fler och bättre utbildade krafter, anser Skolöverstyrelsen det därför rimligt att öka intagningen till gymnasier och liknande skolor till ca 50 % av årskullen och påpekar att ut- bildningsfrekvensen år 1970 i gymnasieåldrarna i exempelvis USA och Sovjetunionen beräknas ha stigit till 75 respektive 60 %.

I och för sig kunde det vara intressant att utifrån här lämnade data och synpunkter närmare studera växelspe-let mellan de olika faktorerna som har betydelse för skolväsendets utveckling. Utom här nämnda faktorer finns det emellertid många flera som har betydelse för såväl efterfrågan som tillgången på elevplatser. Alla dessa kan icke här behandlas. Endast några få av dem kommer att behandlas i kapitel 3 och 4.

Dessförinnan skall ett referat göras av Hööks ovan nämnda arbete i fråga om undervisningstjänsternas volym i den obligatoriska skolan och i real- skolan och gymnasiet. De komponenter, som har betydelse för skolväsendets utveckling är >>lärarfaktorn>> (: antalet lärare per elev), kostnaden per elev, antalet undervisade (heltids-) elever i var årskull, antalet årskullar i skolväsendet samt, för tillgången på medel, nationalproduktens storlek. Höök inför dessutom begreppet civila konsumtionsutgifter och mäter olika

kostnader i relation till dessa. Genom att han genomgående rör sig med relativa storheter och mäter de relativa förändringarna undgår han bekym- ret med en omräkning till fast penningvärde. Höök vill även se utvecklingen på lång sikt och analysera efterfrågan på undervisningstjänster på samma sätt som man analyserar den privata konsumtionen av tjänster och nyttig- heter. I samband därmed berör han problemet om i vilken utsträckning ut- bildningskostnader kan betraktas som investering, påvisar hur näringslivets omvandling återverkat på utbildningsformerna samt uppmärksammar pro- duktivitetsfrågan beträffande undervisningstjänster.

Diagram 111: 1—2 i bilagan (s. 270) visar hur utgifterna för civil konsum— tion ökat i det svenska samhället. I den politiska debatten kommer säker- ligen i samband med den väntade och önskade utbyggnaden av skolväsendet den frågan att ställas, om vi har råd till ökade kostnader för skolväsendet. Svaret är beroende av om man ser kostnaderna som en ren investering eller som konsumtionsutgifter. Det är, menar Höök, väsentligt att hålla isär dessa två expansionsmotiv, då det gäller att ange hur starkt utgifterna för under- visningsväsendet är beroende av nationalinkomstens utveckling. Konsum— tionsmotivet och investeringsmotivet är helt naturligt olika starkt på olika skolstadier och i olika skolformer. Investeringsmotivet är dominerande på högskolestadiet octh konsumtionsmotivet inom den obligatoriska skolan. Möjligen är problemet ej så renodlat i varje fall på lång sikt, ty all investe- ring i fråga om utbildning torde vara ekonomiskt lönande.

Undervisningens volym kan ökas genom att denna ges ökade resurser i form av lärare, material, tid 0. s. v. Men en förbättrad utbildning av lärarna kan också öka undervisningsvolymen. Mest har denna emellertid ökats ge— nom att allt större skaror ungdomar sökt och fått utbildning.

Höök anser att produktiviteten inom undervisningsväsendet höjts genom pedagogiska framsteg och genom att vetenskapliga landvinningar bidragit till att underlätta inhämtandet av kunskaper. Emellertid har antalet lärare per elev ökat, åtminstone i den obligatoriska skolan, och Höök ställer därför frågan om icke ökningen av undervisningstjänsternas volym kan förklaras av ökningen av antalet lärare per elev. Om icke så är fallet, skulle den helt bero på dels förlängningen av skolplikten dels på pedagogiska framsteg. Höök avstår från att försöka avgöra frågan.

I sin återblick på skolutvecklingen framhåller Höök såsom väsentlig en faktor, som gör det svårt att renodla den samhälleliga insatsen för utbild- ningen. Genom omdaningen av vårt näringsliv har en hel del utbildning flyttats från hemmen och arbetsplatserna till yrkesskolorna och de högre skolorna. Frågan är därför om nettoökningen av den samhälleliga insatsen har varit så stor som statistiken Visar. Detta problem behandlas utförligt av Höök, som i sin analys i många fall gör justeringar för dessa överflyttnings- kostnader.

I fråga om folkskolan konstaterar Höök att kostnader för fria skolfrukos-

tar och fria läroböcker utgör sådana kostnadsöverföringar för vilka juste- ringar bör ske vid en långsiktigare jämförelse (1913—1958). Utgifter för Skolskjutsar vill Höök däremot jämställa med lärarlöner som skolkostnad, då dessa hänger samman med en centralisering av skolundervisningen.

Förändringar i antalet elever i folkskolan har dels varit en följd av demo— grafiska förändringar dels berott på förlängning av skolplikten. Dessutom har antalet lärare per elev ökat. Detta har till stor del berott på att utbild- ningens kvalitet har höjts. Som exempel nämner Höök »att av den enligt skolstatistiken 90—procentiga ökningen av antalet lärare per elev betingas 30 procent av avvecklingen av C-skolan». 60 procent av ökningen av antalet lärare per elev skulle därför bero på en minskning av de vanliga (>>ordinä- ra») klassernas storlek. Andra bidragande faktorer är enligt Höök ökad användning av timlärare i övningsämnen, införandet av specialklasser samt förskjutningen från Ba formen upp mot A-formen. Emellertid är sannolikt mekanismen rätt invecklad, då, som påvisas i betänkandet »Behovet av folk- och småskollärare etc.» Ecklesiastikdepartementet 1962: 1, även födelseårs— kullarnas storlek inverkar. Så tillkommer de administrativa delningsbestäm— melserna, vilkas inverkan perioden 1944—60 redovisas i nyssnämnda betän— kande. I framtiden ger emellertid som framgår av nämnda betänkande (klasslärarbetänkandet) en snabbare avveckling av B-formen ett något lägre lärarbehov. En starkare urbanisering verkar så, att det faktiska medeltalet elever per klass närmar sig de nya delningstalen. I klasslärarbetänkandet visas hur medeltal och delningstal förhåller sig till varandra i olika tätorts- grupper. Allmänt kan man således på längre sikt räkna med en större stabi— litet i den faktor som anger antalet lärare per elev. Ur prognossynpunkt är detta ett viktigt konstaterande. Det innebär nämligen, att de kastningar i kostnadsutvecklingen som förekommit under den av Höök beskrivna perio- den 1913—58 i framtiden försvinner och att kostnadsökningarna endast be— tingas av skolväsendets utbyggnad och ökade lärarlöner. I fråga om folk- skolan visar Höök i diagram Ill: 3 i bilagan (s. 271) att de offentliga kon— sumtionsutgifterna för folkskolan har varit praktiskt taget konstant i för- hållande till de totala civila konsumtionsutgifterna, om man räknar med konstant klasstorlek och gör korrektion för C-skolans avveckling.

Hur antalet elever i offentliga och privata realskolor har ökats visas i diagram Ill: 5 i bilagan (s. 272). Ökningen har som framgår varit särskilt stor efter 1945. Höök konstaterar till en början att ökningen av efterfrågan på undervisning i läroverk och realskolor i ett tidigare skede kan förklaras som en överflyttning av utbildning från mer lärlingsmässiga former till skol- studier. Efter 1940 ökar emellertid efterfrågan starkare. Höök vill dock ej se något direkt samband mellan realinkomstutvecklingen och de kostnader som avsätts för skoländamål. Han hävdar nämligen att man måste beakta hela den omvandling som skett i närings- och arbetsliv. För den enskilde bör den starka ökningen fr. o. m. slutet av 1930-talet hänga samman med den

ändrade situationen på arbetsmarknaden och en förskjutning i bedömningen av framtidens krav. En annan viktig förklaring är enligt Höök också att fram till 1940 standardökningen inom undervisningen huvudsakligen hade rört folkskolan. I och med att tillfredsställande skolformer erhållits där kunde standardökningen inriktas på strävanden efter utbildning på högre nivå.

Därutöver understryker Höök betydelsen av de åtgärder som verkar »pris- sänkande» på undervisningstjänsterna, såsom sänkning eller slopande av terminsavgifter, studiebidrag och stipendier. De har nämligen alla lättat den ekonomiska belastning på familjerna som barnens ökade utbildning medför.

Ytterligare en viktig omständighet har medverkat till att öka efterfrågan på utbildning enligt Höök, nämligen urbaniseringen: »Inflyttningen till tät- orterna i förening med tillkomsten av ett stort antal nya realskolor och läro- verk på olika orter har inneburit en form av prissänkning på skoltjänster, som torde ha haft en stark inverkan på elevtillströmningen». (sid. 168).

Ökningen av de offentliga utgifterna för realskolor och läroverk bör så- lunda ha blivit stor. Den beror på att:

1. antalet elever har ökat

2. privata bidrag i form av terminsavgifter har minskat

3. de offentliga skolornas andel av lärjungeantalet har ökat

4. den del av de privata skolornas utgifter som täcks genom offentliga bi— drag har ökat

5. utgifterna per elev har ökat.

Av dessa punkter har punkt 1 redan beskrivits och punkt 2-—4 är allmänt kända. Återstår punkt 5. Beträffande denna konstaterar Höök (sid 175): »Den större delen av utgiftsökningarna för realskolor och läroverk samman- hänger med den ökade tillströmningen av elever». I motsats till i folkskolan, där utgiftsökningen till övervägande del har berott på att kostnaden per elev har stigit, har utgiftsökningen per elev här varit måttlig.

Inom realskolesektorn har till skillnad mot i folkskolan utvecklingen inne— burit, att antalet lärare per elev har minskat. Då lönehöjningarna varit relativt sett större för lärarna i folkskolan än för lärarna i realskolan, innebär detta att kostnadsökningen för folkskolan har varit relativt större än för realskolesektorn.

Diagram Ill: 4 i bilagan (s. 271) visar de offentliga konsumtionsutgif- terna för offentliga realskolor och läroverk i procent av de totala civila konsumtionsutgifterna. (Diagrammet visar, att stegringen av de totala kost- naderna helt orsakas av det ökade elevantalet.)

I kapitel 5 görs en kalkyl över det framtida behovet av yrkeslärare. Det kan därför ha sitt intresse att se hur yrkesskoleväsendet belastat de offent- liga konsumtionsutgifterna. I diagram Ill: 6 i bilagan (s. 272) visas hur dessa kostnaders andel av de totala civila konsumtionsutgifterna ökat sedan 1913. Yrkesskoleväsendet utvecklas f. n. kraftigt. Denna utveckling torde ej dämpas förrän ett gott stycke in på 1970-talet.

KAPITEL 3

Efterfrågan på utbildning ovanför grundskolan

A. Gymnasiefrekvens och realskolefrekvens, en jämförelse för tiden 1931—1955 samt modell för gymnasieexpansionen. Övriga skolformers expansion

I föregående kapitel har det påvisats att efterfrågan på realskoleutbildning ökade endast måttligt under 1930-talet. Först i och med att folkskolan hade byggts ut och den allmänna standarden kommit upp i en viss nivå och sedan vissa prissänkande åtgärder företagits, kom efterfrågan på realskoleunder- visning att öka. Denna ökning fortsatte oavbrutet under 1940-talet så att år 1950 35,6 % av en årskull intogs i realskolans nybörjarklasser (Realsko- lan under övergångstiden, SOU 1955: 53, sid. 37).

Gymnasiets expansion var också stor. Under tiden 1931—1951 ökade anta- let intagna i nybörjarklasserna från 3,8 % till 11,3 % av motsvarande års— kull och under tiden fram till 1960 till 19,5 % (SOU 1963: 42 sid. 103). An- talet sökande var naturligtvis större. I tabell Ill: 1 (s. 273) återge-s läget är 1961 (SOU 1963: 42, sid. 118). Därav framgår att antalet sökande till samt- liga gymnasier utgjorde 25,2 % av årskullen. År 1960 hade de utgjort 23,0 %. Totala antalet sökande och intagna 1960 och 1961 framgår av tablå Ill: 3.

Denna ökning av efterfrågan på gymnasiala undervisningstjänster hör av trenden under 50—talet att döma fortgå under de kommande decennierna. Frågan äri vilken takt ökningen kommer att ske.

I diagram Ill: 1 visas utvecklingen av det relativa antalet intagna till ny- börjarklasserna i realskolan under åren 1931—1955 samt det relativa antalet intagna i gymnasiet 1931—1962. Källa för uppgifterna om realskolan är den förut nämnda utredningen »Realskolan under övergångstiden» (SOU 1955: 53) och för uppgifterna om gymnasiet gymnasieutredningens special- undersökning »Efterfrågan på gymnasieutbildning» (SOU 1963: 41). För tiden efter 1955 har för realskolan i diagram Ill: 2 antagits värden som er-

K

crm (Bilaga 1, s. 254.) !

hållits genom en bestämning medelst den logistiska funktionen.

Tablå Ill: 3. Antalet sökande till och intagna på gymnasium 1960—1961

Sökande Intagna

1960 .................................. 29 890 22 084 1961 .................................. 32 510 25 373

(11 =:

.b 9 .

ut u

N O

0 5

0 oX

'Illllllll*

--—— Realskolefrekvens l931— l954 _Ggmnasiefrekvens |95lvl974

tlllllllllll

*llllll

_t —t ISSI 1935 |940 I91|5 [950 1954 1 * I 1 I I I ! l l I | l ] | | | | l l l l i | | | 1 I | l I I | i | | 1 l l 1 | l l [ | |35l 1955 1960 [955 |970 |97lt

Diagram Ill: 1 visar att gymnasiefrekvensen i stort sett är fasförskjuten i tiden ca 20—25 år gentemot realskolefrekvensen. Ett sådant samband kan visserligen ej direkt styrkas med regressionsanalys (jfr SOU 1963: 41), men utifrån de resonemang som förts i föregående kapitel är det icke orim- ligt att antaga att de bakomliggande faktorer som verkat i fråga om real- skolans utveckling efter en bestämd tid också verkar på gymnasiala stadiet. Detta stödes av den hittillsvarande utvecklingen.

För tiden fram till 1970 har värdena för gymnasiefrekvensen hämtats ur den av de sakkunniga i samarbete med arbetsmarknadsstyrelusen utarbetade ämneslärarprognosen.

I diagram Ill: 2 (s. 190) har även inlagts gymnasieutredningens modell för den gymnasiala expansionen (Ett nytt gymnasium SOU 1963: 42, s. 134). I detta diagram har även den gymnasiefrekvens som här bedömts som myc- ket sannolik inrivtats. Gymnasiefrekvensen blir då är 1970 och 1975 samma som realskolefrekvensen c:a 22 år respektive 20 år tidigare.

Som framgår av diagrammen kan efterfrågan på gymnasieutbildning år

Diagram II]: 2 Modell för förväntad gymnasiefrekvens jämte gymnasieutredningens expansionsmodell för teoretisk gymnasial utbildning.

; _ _ _ "Reolskolefrekvens' _: _—-—Förvön+od qqmnosiefrekvens , _? -—---- qunusieutredningzns expansionsmodell ',' 20% må c;;|II||llllllllllllllllllllllll||l|l|lll||Illllllrljlllllell l930 19140 I950 ISEO 1970 I980 1880

1980 tänkas bli av sådan omfattning att ca 48 % av årskullen 16—åringar söker sig till gymnasiets första årskurs. Nu kan emellertid strömmen av sö- kande till utbildning utöver grundskolan på grund av standardökningen och det vidgade rekryteringsunderlaget förväntas bli ännu högre. Man måste därvid även beakta de andra gymnasiala utbildningsvägarna och då främst fackskolan. Beträffande denna har fackskoleutredningen ansett att omkring 1970 20—25 % av en årskull kommer att söka sig till fackskolans första årskurs. För år 1980 bör denna kvot vara betydligt högre. Hur mycket är ej möjligt att säga. Man kan dock anta att 27——35 % av en årskull då söker sig till fackskolan och 40—48 % till gymnasiet. Då erhåller man en total sökandefrekvens som ligger mellan 67—83 %. Denna latitud sammanfaller nära med vad gymnasieutredningen räknar med i sin expansionsmodell (SOU: 42, s. 129).

En ökning av gymnasiefrekvensen upp till 48 % år 1980 är synnerligen trolig, under det att bedömningen av fackskolefrekvensen kan variera inom

Tablå III: 4. Frekvensen sökande till gymnasiala studier är 1980 enligt olika alternativ

Alternativ Fackskola Gymnasium Summa 4 .......................... 21,2 % 48,5 % 69,7 % 10 .......................... 26,9 % 39,9 % 66,8 %

34,7 % 48,5 % 83,2 %

en mycket bred latitud. I kapitel 5 beskrives hur olika alternativ konstrue- rats. En expansion inom gymnasiesektorn till 48 % för det egentliga gym- nasiet och 35 % för fackskolan år 1980 kan synas hög. Fackskolans ut— veckling kan emellertid anses innefatta en viss del av yrkesskoleväsendets expansion. Det bör amnärkas att allt flera adjunktstjänster inrättas inom yrkesskoleväsendet. Det är därför rimligt att räkna med ett högre alter- nativ för gymnasiala sektorns expansion. I avvaktan på de resultat som yrkesutbildningsberedningen kommer fram till, kan en sådan bedömning tills vidare anses acceptabel. Om man däremot ej vill räkna in även en viss del av yrkesskolans expansion, måste man anta en lägre fackskolefrekvens. I detta betänkande har en sådan linje följts och av de beräknade alternativa lösningarna har tre alternativ särskilt intresse, nämligen nr 4, 10 och 17 såsom tablå Ill: 4 visar.

Av dessa tre alternativ lämnar nr 4 och 10 en skälig marginal för yrkes- skolans expansion under det att alternativ 17 innefattar en viss del av yrkes- skolescktorns expansion. I kapitel 5 beskrives beräkningsmetoderna och därvid visas i diagram III:9 (s. 215) den antagna utvecklingen för den sammanlagda gymnasie- och fackskolefrekvensen.

B. Gymnasieutredningens och fackskoleutredningens bedömningar

Med hänsyn till att i detta betänkande ett försök görs att bedöma gymnasie— utvecklingen och att utvecklingstendenserna för skolformerna ovanför grundskolan sedan diskuteras, skall här gymnasieutredningens och fack- skoleutredningens antaganden om utvecklingen i korthet återges. Gymnasieutredningen antar för tiden fram till 1970 en utveckling av gymnasiet, så att år 1970 30 % — möjligen något mer (35 %) — kommer att gå i gymnasiet. Detta antagande överensstämmer med ämneslärarprog— nosen. En gymnvasiefrekvens på 30 % ger enligt ämneslärarprognosen 3 370 klasser år 1970. Enligt samma prognos kan man räkna med 3 277 klasser år 1965/66. Gymnasieutredningen antar för 1970 ca 3 150 klasser av årskurs 1—3 och ca 220 av årskurs 4 eller sammanlagt 3 370 klasser. Enligt här gjorda beräkningar tarvas ca 3 550 klasser (inkl. årskurs 4) år 1970. Ex- pansionen i fråga om klasser är sålunda mycket måttlig. Ökningen av anta- let elevplatser på gymnasial nivå faller därför under tiden fram till 1970 till övervägande del på fackskolorna.

Det föreligger, sedan skolberedningen föreslagit att fackskolor skall i]- rättas, tre beräkningar av dessas utbyggnadstakt. Skolberedningen antog att 1965/66 ca 7 % av årskullen skulle gå i fackskolans årskurs 1 eller i kvar— varande årskurs 10 av praktiska realskolor och kommunala flickskolor. Pr)- centtalet ifråga fick man fram genom att beräkna den andel av en årskull, som sökte sig till årskurs 1 av nämnda skolformer. År 1970/71 skulle enligt skolberedningen 20 % av en årskull gå i fackskolor. Utbyggnaden antogs följa ett linjärt förlopp. Procenttalet 20 erhölls genom analys av rekryte- ringsunderlaget i årskurs 9 av grundskolan.

I ämneslärarprognosen antogs däremot att fackskolorna skulle byggas '.lt mera under 1960-talets tidigare del än vad skolberedningen antagit. Sålunda antogs att allteftersom praktiska realskolor och kommunala flickskolor av- vecklades, utrymme skulle finnas för införande av fackskolor i sådan on- fattning, att den motsvarade hälften av nedgången i antalet klasser inom nämnda avvecklingsskolor.

Fackskoleutredningens undersökning grundar sig på en studie av gymna- sieregioner. I det medelalternativ, som fackskoleutredningen rekommen- derar, antages, att allteftersom grundskolan införes inom en bestämd gym- nasieregion i sådan omfattning att minst 70 % av antalet 163-åringar genom- gått grundskolans årskurs 9, fackskolor införas för 20 % (alternativt 25 %) av antalet 16-åringar inom regionen. Fackskoleutredningen grundar vidare sitt antagande på att en fackskola bör rymma minst 3 paralleller och att detta vid en frekvens av 20 % av årskullen motsvarar 400—500 16—åringar. Det kan därför med undantag för storstäderna ej gärna tänkas avgränsade fackskoleregioner, som ej sammanfaller med gymnasieregioner.

Fackskoleutredningen redovisar i sitt betänkande antalet behöriga sökan— de i de 9 kommuner, som läsåret 1963/64 har försöksverksamhet med fack— skola. Hela antalet behöriga sökande utgjorde 2 741. Antalet 16-åringar i de 9 försökskommunerna var år 1960 11 403 (försökskommunerna antages motsvara skolöverstyrelsens gymnasieregioner). Sökandefrekvensen kan därför skattas till 24 procent. Huruvida en dylik sökandefrekvens kan anses representativ för framtiden är naturligtvis omöjligt att för närvarande be- döma. Inom de olika försökskommunerna har naturligtvis sökandefrekven- sen växlat avsevärt. I vissa områden kan gymnasiefrekvensen vara hög, i andra områden kan fackskolefrekvensen bli högre än gymnasiefrekvensen. Ämneslärarprognosen och fackskoleutredningens prognos ger för facksko- lornas årskurs 1 det antal klasser som tablå Ill: 5 visar.

Fackskoleutredningen räknar sålunda med en hastigare utbyggnad före 1967/68 än ämneslärarprognosen. Skillnaden är emellertid måttlig.

Gymnasieutredningen för sitt resonemang efter i huvudsak tre linjer. För det första görs en allmän beskrivning av tillströmningen till gymnasiet un- der efterkrigstiden, vilket inneburit en kontinuerlig ökning från ca 7 000 (7,8 % av motsvarande årskull) år 1946 till 28 600 (23,2 %) 1962/63 (värde-

Tablå II I : 5. Antalet klasser i fackskolans årskurs 1 enligt änmeslära'rprognosen och fackskoleutredningen 1963/64—70/71

Ämneslärarprognosen F ackskoleutredningens prognos 1963/64 ................................... —. . 112 58 ( = faktiskt antal)

1964/65 ..................................... 175 241 — 1965/66 ..................................... 225 344 . 1966/67 ...................... . .............. 391 464 1967/68 ..................................... 494 499 1968/69 ..................................... 571 617 1969/70 ..................................... 685 — 1970/71 ..................................... 761 _—

na avser antalet elever i nybörjarklasserna). Denna Ökning relateras till en del sociala och ekonomiskt-geografiska faktorer.

Gymnasiefrekvensen varierar enligt de redovisade undersökningarna med hänsyn till förekomsten av fullständig gymnasieorganisation samt närheten till gymnasium. Skillnaden i social bakgrund mellan de olika gymnasiefor- merna är betydande. Andelen elever från akademikerhem är vid allmänt gymnasium inemot fyra gånger större än vid fackgymnasierna. Andelen ele— ver från arbetarhem är vid allmänt gymnasium ca 20 % men vid fackgym— nasium ungefär 30 %. Variationer i gymnasiefrekvensen mellan de olika s. k. A och B-regionerna (arbetsmarknadsstyrelsen) har här påvisats i en särskild undersökning. Det finns sålunda regioner med upp till 40 % frekvens men och å andra sidan områden med mycket låg frekvens, (tabell Ill: 2 s. 273). Att dessa olikheter bl. a. beror på den sociala strukturen ligger i öppen dag. Studiesociala utredningen (SOU 1963: 53) visar sålunda, att ett klart samband förefinnes mellan socialgruppstillhörighet och skolnivå (SOU 1963: 53 del 11 sid. 66).

Den andra linje som gymnasieutredningen följer vid sin beskrivning av gymnasieexpansionen utgör den specialundersökning, Vilken redovisas i SOU 1963: 41 (Efterfrågan på gymnasieutbildning). I denna specialundersökning analyseras de faktorer som kan tänkas påverka gymnasiefrekvensen. Vissa svagheter vidlåder denna regressionsanalys, i det att materialet egentligen avser elevplatser och ej sökande. De intagna uppfyller vidare vissa reella minimikrav i fråga om betygspoäng, under det att de avvisade rymmer både sådana som uppfyller de formella kraven och sådana som ej har poäng enligt gällande minimikrav.

Specialundersökningen leder fram till att de enda relevanta faktorerna egentligen är förekomsten av manschettyrken och antalet 16-åringar. Svårig- heten att införa en förklarande variabel medför att de uppställda prognos— modellerna blir tidstrender.

Prognoserna för de olika gymnasieformern-a har sammanfogats till en för samtliga gymnasieformer gemensam prognos. Alltefter valet av regressions- modell utmynnar prognosen i alternativa beräkningar av den väntade gym- nasiefrekvensen. Det högsta alternativet ger en undre gräns för gymnasie-

7—412607

frekvensen år 1970 på 46 %. Den övre gränsen ligger 10 % högre (SOU 1963: 42, IV sid. 133). Valet av detta alternativ motiveras med att antalet avvisade i annat fall skulle bli betydande. Gymnasieutredningen anser vida- re, att prognosen över antalet i gymnasium intagna bör avse ej enbart gym- nasium av hittillsvarande karaktär utan även annan fortsatt teoretisk ut— bildning efter grundskolan.

Frågan om hur mycket de högre skolorna kommer att expandera beror till största delen av fackskolornas expansionsförmåga. Gymnasiet torde ut— vecklas mera »naturlagsmässigt». För år 1975 antar gymnasieutredningen en undre gräns på 62 %. Var den övre gränsen ligger vid denna tidpunkt och tiden efter 1975 vill gymnasieutredningen ej direkt ta ställning till, men av ett diagram (del IV sid. 134) och av den ovan refererade specialundersök- ningen framgår, att gymnasieutredningen räknar med att den ligger mellan 70 och 85 % år 1980 och ännu högre efter 1980.

En så kraftig ökning av den teoretiska gymnasiala utbildningen är tvek- sam. Departementschefen hävdade i sitt yttrande i prop. 1962: 54 (sid. 563), att planeringen för den samlade skolorganisationen bjuder på många be- svärliga avvägningsproblem. Framför allt är det intill dess visst erfarenhets— material föreligger, omöjligt att avväga yrkesskolans dragningskraft, jäm- förd med gymnasiets och fackskolans. Bl. a. måste yrkesskolans målsättning först vara utredd. Det torde dock kunna antas, att även yrkessko-lan kommer att öka sitt elevantal. Därför bör det vara rimligt att omkring 1980 ca 70 % av en årskull kommer att söka sig till de teoretiskt inriktade studievägarna.

Till ett sådant resultat kommer man även på en annan väg. Enligt gjorda utredningar (klasslärarprognosen och ämneslärarprognosen) kan antalet elever i årskurs 7 i realskolan och på grundskolans högstadium rätt säkert anges för tiden fram till 1975. Sättes detta antal i relation till antalet barn i åldern 13 år (årskurs 7) och antages att de så beräknade procenttalen även gäller för årskurs 9 två år senare, erhålles de resultat som redovisas i tablå 111: 6.

Enligt den redovisade statistiken för läsåret 1963/64 utgjorde de elever i årskurs 7, som valt två främmande språk, 75,5 % av totala antalet. Det

Tablå I I I: (i. Antalet elever i årskurs 9 i procent av motsvarande årskull

1962/63 ............................. 61,2 %

. ... 67,5 %

68,5 % 69,0 % 71,5 % 76,5 %

.. 82,1 %

1969/70 ............................. 86,1 ' 1970/71 ............................. 1971 /72 ............................. 1972/73 .............................

Tablå III: 7. Sökande till gymnasium och fackskola i procent av hela årskullen om 50 %, 70 % eller 75 % av årskurs 9 söker dit

År Söker från årskurs 9 m% m% %% 1963/64 .............. 31 % 43 % 46 % 1966/67 .............. 35 % 4s % 52 % 1969/70 .............. 41 % 57 % 62 % 1970/71 .............. 43 % 60 % 65 % 1973/74 .............. 46 % 65 % 70 %

finns därför anledning anta, att en större del än hittills av eleverna i års- kurs 9 kommer att välja de mera teoretiskt betonade gymnasiala studie— vägarna, såsom gymnasium och fackskola.

När denna efterfrågan på fortsatt utbildning i fackskolor och gymnasier kan ha vuxit till maximal styrka och när elevplatser kan vara inrättade i sådant antal, att de motsvarar efterfrågan, kan i nuvarande läge ej bestäm- ! mas. Tidpunkten blir beroende av den kommande ekonomiska utvecklingen i och av hur de beslutande myndigheterna bedömer utbildningens värde som i konsumtionsvara för individen och som investering för individ och sam— i hälle.

Tablå Ill: 7 visar hur stor del av en årskull som går till fackskola och gymnasium om 50 %, 70 % eller 75 % av eleverna i årskurs 9 av grundsko- lan och motsvarande söker sig dit. De i tablå Ill: 7 angivna värdena har er- hållits genom att 50 %, 70 % respektive 75 % applicerats på procenttalen ett år tidigare i tablå III: 6. 1

C. Internationella jämförelser. Utbildningskvot och nationalprodukt per capita

Ett samband mellan inkomst och utbildningsfrekvens har konstaterats vid internationella jämförelser. Sålunda har OECD gjort undersökningar av sambandet mellan nationalprodukten per innevånare och utbildningskvoter i olika åldersgrupper, vilket diagram Ill: 3 visar. Detta diagram diskuteras närmare längre fram. Diagram Ill: 4 är hämtat ur en artikel av professor Svennilson i Ekonomisk tidskrift 1961: 1 och är en schematiserad bild av diagrammet ur OECD-rapporten.

Uppenbart är att det för den åldersgrupp det här rör sig om, nämligen åldern 15—19 år, råder ett visst förhållande mellan elevfrekvens och natio- nalprodukt per invånare. Som framgår av diagram III: 3 finns det dock bety— dande variationer. Island har sålunda en hög utbildningsfrekvens men jäm- förelsevis låg nationalprodukt per invånare. Sovjetunionen intar en mellan- ställning. För Sovjetunionens del ingår enligt OECD-rapporten även kvälls- kurser och korrespondensundervisning och denna utbildningsform har där

ment in education 1962.

Utbildnin s— kva't i ”;o 80

Diagram III: 3. Brultonationalprodukt per individ och utbildningskvol avseende ålders- gruppen 15—19 år. Källa: OECD. Policy Conference on economic growth and invest—

lllllll

.US

[ l l l l l l | | l l | |.000 [500 2.000 2.500 Nationalprodukt i USA-dollar per capita

llll 0 500

Diagram I I I : 4 Elevfrekvens i olika åldrar jämförda med den ekonomiska utveck—

lingen enligt I. Svennilson.

Elevfrekvens

| 3.000

A = Österrike B = Belgien C = Canada D |:

= Danmark = Frankrike = Väst-tyskland Gr = Grekland [C = Island

= Irland

Luxemburg Nederländerna

5w Swz = Schweiz

T = Turkie'l' UH. = England U5 = U.S.A.

U.SS.R.= Sovjetunionen Y = Jugoslavien

"0 | | i e. _ | I | | | | * | | | | | | _ | _ I | 0:5_ | | > I | _ I 0 ,, . | | ' Låginkomstland Västeuropa U.S.A.

e,:åldern S—M ön ez=åldern l5—19 år e3=åldern 20—24c'1r

197 Tablå III: 8. Utbildningskvot i åldern 15—19_år är 1970 enligt OECD-rapporten

USA ................................. 75 % Canada ............................... 55 Sverige ............................... 48 Frankrike ............................. 47 Norge ................................ 60 Holland ............................... 45 Italien ................................ 40 Spanien ............................... 22 Grekland .............................. 24 Sovjetunionen .........................

stor utbredning. I stort sett kan det emellertid hävdas att länder med större nationalprodukt per invånare har högre utbildningsfrekvens.

OECD beräknar i sin rapport utbildningskvoten år 1970. Endast vissa länder tas här med (tablå Ill: 8).

Den för Sverige beräknade utbildningskvoten verkar vara för låg. Tablå Ill: 9 visar en beräkning för 1970 av antalet elever i åldern 15—— 19 år.

;

1 För åldersklassen 15 år är uppgiften hämtad ur klasslärarprognosen och inbegriper samtliga elever (normalklasselever, specialklasselever och real- i skoleklasselever). För övriga åldersklasser har uppgifterna hämtats ur detta betänkande. Antalet elever i yrkesskolan har antagits vara totalt 80 000 år 1970 och 91000 är 1980 samt fördelar sig på åldersklasserna 16—19 år så som förhållandet var år 1960.

Totalantalet ungdomar i åldern 15—19 år är enligt statistiska central- byråns prognos (medelalternativet) 539 000. Utbildningskvoten för åldern 15——19 år skulle således är 1970 bli 53 %, dvs. 5 % högre än OECD-rap- portens uppskattning.

År 1070 kan nationalprodukten (bruttonationalprodukten till marknads- pris) beräknas vara 2400 dollar per capita i 1959 års penningvärde och under antagande om 4 % ökning per år. Enligt diagram Ill: 3 är vid en na— iionalprodukt per invånare på 2 400 dollar en utbildningskvot på ca 52 % normal.

Då är 1980 antalet ungdomar i åldern 15—19 år bedöms bli 541 000 ger en liknande beräkning för år 1980 en utbildningskvot på 69 %. Nationalpro- dukten per invånare kan på motsvarande sätt uppskattas till 3 300 dollar år

1980. Enligt diagram Ill: 3 (s. 196) har Förenta Staterna en utbildnings—

Tablå III: 9. Beräknat antal elever i åldern 15—19 år 1970 och 1980

1970 1980

15-åringar (högstadiet). . . . 100 000 110 000 16 » ............... 71 000 98 000 17 » ............... 65 000 91 000 18 » ............... 41 000 58 000 19 » ............... 14 000

371 000

288 000

kvot på ca 66 % och en nationalprodukt per invånare på 2 700 dollar. Detta innebär att en utbildningskvot på 69 % år 1980 och avseende hela ålders— gruppen 15—19 år inte på något sätt är orimlig.

D. Regionala olikheter i efterfrågan på gymnasial utbildning med hänsyn till inkomst och urbaniseringsgrad

En fruktbärande metod i fråga om efterfrågeanalys är att göra jämförelser dels internationellt dels inom det enskilda landet. För en sådan undersök— ning som avser jämförelsen inom Sverige har arbetsmarknadsstyrelsen i sin publikation »Arbetsmarknadens regionsindelning 1961» en mängd relevanta uppgifter, bl.a. om nettomedelinkomst för fysisk person inom de s.k. A- regionerna. Beträffande definitionen av A-regionerna hänvisas till nämnda publikation. Antalet är f.n. 91. Deras storlek varierar starkt men endast ett fåtal (9 st) har mindre än 30 000 innevånare.

Tablå III: 10 A-regioner med mindre än 30 000 invånare 1959

Tranås A-region ............. 28 134 inv. Älmhults A-region ........... 24 476 Falkenbergs A-region ......... 29 533 Ulricehemns A-region ........ 24 895 Skara A-region .............. 27 152 Vara A-region ............... 27 434 Fagersta A-region ............ 29 603 Ljusdal A-region ............. 27 466

Tablå III: 11. A-regionerna i storleksordning 1959

Storlek Antal regioner -— —— 29,9 tusen .................. 9 30,0— 39,9 » .................. 15 40,0— 49,9 » .................. 19 50,0— 74,9 » .................. 23 75,0—_ 99,9 » .................. 7 100,0—199,9 » .................. 15 200,0—499,9 » .................. 1 (Malmö) 500,0—999,9 » .................. 1 (Göteborg) 1 000,0— 1 (Stockholm)

Tablå III: 12. Antalet sökande till gymnasium i procent av årskullen 16- åringar samt nettomedelinkomst per invånare (fysisk person) inom arbets- marknadsstyrelsens A-regioner. Sammanfattande tabell.

Inkomst per invånare inom regionen

3 700-—4 500 4 501—5 100 5 101—5 700 5 701——6 033 Stockholm + Göteborg 7 522 (6 038) 0. Malmö (6 712) Antalet Its-åringar .......... 33 978 35 696 24 061 16 891 19 293 Sökande ........... 6 677 7 725 6 353 4 729 6 648 Sökande i % av års- i kullen ............ 21,6 26,4 28,0 34,5 '

Tablå I II: 13. Gymnasiefrekvens i tätortsgrupp 1—6 och i 7—8

Antal Tätortsgrupp

1—6 7—8 113-åringar .......................... 63 362 65 802 Sökande ............................ 10 932 21 499 Intagna ............................. 8 643 16 720 Sökande i procent av ltt-åringar ........ 17,3 % 32,7 % Intagna i procent av sökande .......... 79,1 % 77,8 %

I tablå III: 12 har A—regionerna sammanförts i ungefär likvärdiga grup per med hänsyn till antalet 16-åringar. Därvid har Göteborg och Malmö med en medelinkomst av 6 712 kr resp. 6 038 kr sammanförts med den grupp av A-regioner som uppvisar en nettomedelinkomst per inv. i intervallet 5 701— 6 033 kr. Stockholm har redovisats för sig. Sambandet mellan sökandefrek— vensen och inkomst per capita framgår således klart även vid en sådan regio- nal undersökning. Antalet individer i varje grupp är så pass stort att stö— rande faktorer kan anses eliminerade.

Man konstaterar att Stockholm med den högsta medelinkomsten också har den högsta gymnasiefrekvensen. Stockholmsområdet är emellertid den största A—regionen med över 1 milj inv. Inom detta område finnes naturligt- vis mycket stora variationer. Enskilda kommuner kan uppvisa en mycket hög sökandefrekvens, ända upp till 70—80 %. En hög kvot kan emellertid bero på att gymnasium har inrättats. Undersökningen kunde därför ha gått ytterligare ett steg och avsett jämförelser mellan regioner med god och med mindre god tillgång på gymnasier. Det kan vara värt framhålla, att arbets- marknadsstyrelsens A-regioner i stort sett sammanfaller med skolöversty- relsens gymnasieregioner.

Materialet för en undersökning av sambandet mellan urbaniseringsgrad och gymnasiefrekvens utgörs av en bearbetning av en sammanställning i gymnasieutredningens betänkande (tabell Ill: 1 och 2, s. 273). Tabellen visar antalet sökande till och intagna på gymnasierna inom 8 tätortsgrup- per. Begreppet tätortsbefolkning har i denna tabell samma betydelse som i 1960 års folkräkning del II (s. 20). Som framgår av tabellen är antalet 16— åringar relativt obetydligt inom tätortsgrupperna 1 och 2 men stort i grupp 7. Det framgår tydligt att stigande urbaniseringsgrad är åtföljd av stigande gymnasiefrekvens. Allra bäst åskådliggöres detta förhållande om grupperna 1—6 sammanslås för sig och grupperna 7 och 8 för sig (tablå III: 13).

Intressant är att sökandefrekvensen är nära dubbelt så hög i den ena hälf— ten av populationen. Orsaken är att de stora tätorterna dels har en befolk- ning med högre genomsnittlig standard, dels har bättre »service»-förhållan— den, bl.a. i form av närbelägna gymnasier.

Hur stor ökningen av efterfrågan kan bli i framtiden på grund av ökad urbanisering är omöjligt att beräkna. Som anförts är flera faktorer invävda i varandra. För att emellertid belysa tätorternas roll lämnas här i tablå III: 14 uppgifter om ändringen i folkmängd i tätorter mellan 1950 och 1960.

Tablå I I I : 14. Antal tätorter i olika storleksklasser 1950 och 1960 och deras folkmängd

1 950 1 960 Tätortens storleksklass _—

Folkmängd Folkmängd

över 100 000 ...................... 3 1 365 881 3 1 628 988 50 000—100 000 ...................... 7 426 439 10 688 948 10 000— 50 000 ...................... 55 1 043 917 66 1 288 894

5 000— 10 000 ...................... 51 357 364 68 468 945 2 000— 5 000 ...................... 153 461 297 162 497 634 1 000— 2 000 ...................... 252 346 098 224 218 656 500—— 1 000 ...................... 459 316 510 397 277 805 200— 500 ...................... 1 076 342 851 891 283 785 Alla tätorter 2 056 4 660 360 ' 1 821 5 453 655

Av det sagda framgår att efterfrågan på gymnasieplatserär högre för sti- gande urbaniseringsgrad och stigande inkomst. Vidare har man skäl att antaga, att efterfrågan på utbildning ovanför grundskolan kommer att stiga med ökande levnadsstandard. En studie av diagram Ill: 2 (s. 190) ger att en ökning av gymnasiefrekvensen till 48 % fram till 1980 bör anses fullt realistisk.

E. Sammanfattning

Såväl en internationell jämförelse som en jämförelse mellan olika regioner inom landet visar, att vi har att vänta en kraftigt stegrad efterfrågan på ut— bildning ovanför grundskolan. Bakgrundsfaktorerna är ökad levnadsstan— dard, ökad urbanisering samt —— sist men inte minst —- den ökade utbild- ningen på närmast lägre nivå, grundskolans högstadium. I nästa kapitel samt i bilaga 3 diskuteras samhällets förmåga och vilja att förse ungdomen med utbildning, sedd såväl såsom konsumtion som såsom investering.

KAPITEL 4

Behovet av utbildning ovanför grundskolan

A. Utbildning som investering

I föregående kapitel har diskuterats hur efterfrågan på utbildning ovanför grundskolan kan komma att utveckla sig. Efterfrågan på utbildning föränd- ras på samma sätt som efterfrågan på varor och på andra tj änster. En högre levnadsstandard'bör normalt skapa en större efterfrågan på utbildning. In- dividerna kommer med högre standard att i högre grad vilja använda sin konsumtionsförmåga på utbildning, och samhällets möjligheter att tillgodo- se denna efterfrågan bör öka med ökad standard, förutsatt att inte andra sektorer av samhällslivet kräver en så mycket större andel av nationalpro- dukten att utrymmet ej blir tillräckligt. Å andra sidan kan sambandet mel- lan ökad utbildningskvot och ökad nationalprodukt lika väl ses på omvänt sätt. Utbildning kan ses som en investering likvärdig med annan investe- ring, vilken i samspel med andra produktionsfaktorer ger upphov till en stör-re nationalprodukt. Flera försök har gjorts att belysa utbildningsfak- torns roll i produktionen. I bilaga nr 3 refereras bl. a. ett arbete av V. Niita- mo, »Development of Productivity of F-innish Industry in 1925—52». I den konstateras att en ökning med 1 % av det relativa antalet personer med real- examen ökade nationalprodukten med 0.545 % under tiden 1925—52. Detta resultat gäller sålunda Finland under nämnda tidsperiod och enligt de vär- deringar av ingående faktorer som där gjorts.

Den nämnda undersökningen har den avgjorda fördelen att den tar med flera kvantitativa variabler, av vilka utbildningskvoten för utbildningsnivån från »secondary schools» och uppåt alltså utgör en. Svagheten är att under- sökningen endast avser industriutvecklingen. En tillräckligt vid undersök- ning som rymmer såväl investerings- som konsumtionsaspekter har ännu ej gjorts till föremål för vetenskaplig analys. Liksom i fråga om många ekono- miska förlopp torde det väsentligaste dock vara att visa vilka tendenser ut- vecklingen får av att en viss åtgärd vid-tas. I kapitel 3 har en internationell jämförelse gjorts mellan nationalprodukt och utbildningskvot. I det fallet var konsumtionsaspekten den väsentligaste. I detta kapitel är det däremot fråga om utbildningsfaktorns betydelse som investering.

En hög nationalinkomst per invånare åtföljs som visats i regel av en hög utbildningskvot. Ett försök att finna ett omvänt kausalsamband är betyd- ligt svårare. Även en enkel modell, som endast sätter tillväxttakten i rela-

Diagram III: 5 Investeringskvot och nationalinkomst (Skand. bankens kvarlalsskri/t 1963: 4).

8 _ : .Jop

osv—j __ _ _: " .. $% 5- Aus = Ostar—rike zä : Bel = Belgien =>_ -— Con = Kanada 35: Den =Donmar'k ; _ Fr =Frankrike % : Ger = Vösttqsklund _» _ Hol =Ho|lond &;4— lt =l+olien va : Jap =Jopan = _ Nor =Norqe c.a : Sov = Sovjetunionen ..,—, _ Sw = Sverige E — Swz = Schweiz 2 : UM = England _5 _ US =USA ”5 2 -4 .US .Can & I "5 _ 2 |":

" | 1 1 I | I 1 l 1 | | 1 l l

IB 25 IS 20 lnvtsterinqskvot i % (exkl. bostäder-)

tion till investeringskvoten i fråga om kapital, kan, såsom professor Lund- berg visat innebära en hel del tolkningsbesvär.

I diagram Ill: 5, som hämtats ur en uppsats av professor Lundberg i Skandinaviska bankens tidskrift 1963: 4, visas, hur nationalinkomsten ökar med ökande investeringskvot. Undersökningen avser perioden 1950—60. Professor Lundberg kringgärdar detta resultat med en hel del reservationer. Han vill dock mena att » jämförelser mellan ett flertal länder bör ge bättre utgångspunkter för en diskussion av sannolik framstegstakt än de statis- tiska erfarenheterna från ett enskilt land». Han anför vidare att »det tra- giska med de statistiska tidsserierna för perioden 1950—60, som kanske höll på att bli tillräckligt långa för att se ut att bli signifikativa, är sålunda att den ekonomiska dynamik, som ligger i höga och växlande investerings- och exportkvoter, efter tillräcklig lång tid ger upphov till nya utvecklingsbe- tingelser som kan betyda nya mönster för tillväxtprocessen».

Frågan är om inte detta uttalande även ger mycket av svårigheterna att tolka utbildningsfaktorns roll. En hög utbildningskvot behöver ej — ceteris paribus —— medföra en ökad tillväxttakt. Det beror bl.a. på till vilken nivå i utvecklingen som ett land redan kommit. I ett land med en lågt utvecklad industri betyder en stegring av investeringarna med en viss procent mera än

i l l !

vad fallet är i ett land med högt utvecklad industri. Detsamma kan tänkas vara fallet i fråga om utbildningsinvesteringen. I ett och samma land kan vidare under en tidsperiod förskjutningar äga rum i fråga om utvecklings- betingelserna. Nya mönster för den ekonomiska tillväxten kan sålunda tän- kas även i fråga om utbildningsfaktorn. Utbildningen tänkes ofta främst ha den betydelsen att de i den direkta produktionsprocessen deltagande ökar sitt tekniska kunnande. Den ekonomiska dynamik som präglar dagens samhällsutveckling gör emellertid att förhållandet sannolikt inte är så enkelt. Produktiviteten beror även på ändringar i fråga om tekniska förut- sättningar och fördelningen av produktionsresurser. Denna strukturför— ändring är naturligtvis beroende av att de människor som tar del i denna Omstrukturering har god utbildning. Det blir ej endast fråga om en höjning av utbildningens nivå utan även en kvalitativt tidsenlig utbildning.

Det är således rätt besvärligt att beräkna behovet av utbildning därför att det råder en växelverkan mellan utbildningsgrad och produktivitet. Högre eller rättare sagt effektivare utbildning skapar förutsättningar för högre produktivitet men högre produktion ger å andra sidan förutsättningar för ökad utbildning.

Frågan blir något enklare om den begränsas till att gälla endast en viss utbildningslinje. Särskilt har man velat se ett funktionellt samband av typen linjärt förhållande i logaritmisk skala mellan produktivitet och in- genjörstäthet (jämför bilaga nr 3). Ett sådant exponentiellt förhållande kan generaliseras genom att man tar med flera utbildningsgrenar och utbildningsnivåer och genom att produktivitetsfunktionen bestämmes med allt flera variabler. En beskrivning härav ges i bilaga 3, där även utbild- ningskvantitetens samband med nationalproduktens storlek ytterligare be- lyses.

B. Ingenjörsbehovet som grund för bedömning av gymnasial utbildning

Ingenjörsbehovet har beräknats av Industriförbundets s.k. teknikerkom- mitté, av generaldirektör B. Lundberg i hans egenskap av expert till gym- nasieutredningen samt av arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut. Redo— görelser för beräkningsmetoderna finns i arbetsmarknadsstyrelsens infor— mationsserie 5/1962 samt i betänkandet »Tenden'serna på akademikernas ar- betsmarknad, fram till mitten av 1970-talet» (SOU 1962: 55). Både tekni- kerkommitténs och Lundbergs s. k. potenshypotes grundar sig på anta- ganden om produktivitetens samband med ingenjörstätheten under det att arbetsmarknadsstyrelsens prognos bygger på en inventering (se SOU 1962: 55 sid. 42—43).

Behovet av ingenjörer totalt på alla nivåer inom industrin för år 1975 be- dömes av teknikerkommittén till 75 000, av arbetsmarknadsstyrelsens pro- gnosinstitut till 113 400 och enligt potenshypotesen till 142 000.

Arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut skattar behovet av läroverks- ingenjörer till 38 % av samtliga ingenjörer år 1975. Detta ger ett behov av läroverksingenjörer år 1975 enbart inom industrin på 28500, 43100 och 54 000 för de tre nämnda antagandena om totala behovet av ingenjörer. Där— till kommer behovet inom övriga sektorer av arbetsmarknaden. Det totala behovet av läroverksingenjörer har av arbetsmarknadsstyrelsen beräknats till 65 200 år 1975. Med hänsyn till den osäkerhet, som vidlåder alla behovs— beräkningar och som gör att dessa brukar visa sig vara hållna i underkant, kan det vara berättigat att räkna upp arbetsmarknadsstyrelsens beräkning- ar med skillnaden mellan de ta], som anger behovet inom enbart industrin enligt potenshypotesen och enligt arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar. Denna differens utgör 11000. I skriften »Läl'arsituationen vid de tekniska gymnasierna» ges en beräkning av tillgången på yrkesverksamma läroverks- ingenjörer år 1975 om examinationen följer ett program i linje med anta- gandena i ämneslärarprognosen. Denna tillgång anges till 74 500, eventuellt 71 500. Tillgången är således 9 300 — eller enligt det lägre antagandet 6 300 _ större än det av arbetsmarknadsstyrelsen beräknade behovet. Men enligt »Tendenserna på akademikernas arbetsmarknad» (sid. 135 tab. 4.5.: 3) kommer det fortfarande är 1975 att råda en brist på 6 900 civilingenjörer. Denna brist torde i så fall få täckas med läroverksingenjörer.

Antages en årlig avgång inom hela populationen på 2 % och att tillskottet genom examination efter avdrag för avgång till högre studier slås ut lika på vart är, blir tillgången år 1975 på yrkesverksamma läroverksingenjörer 69 100. Därvid har antagits att verksamhetsgraden är 90 %. Detta tal stäm— mer bättre med det av arbetsmarknadsstyrelsen beräknade behovet.

Med hänsyn till a) svårigheten att uppskatta behovet av ingenjörer, spc- ciellvt inom industrin

b) civilingenjörsbristen under överskådlig tid samt

e) en sannolik avgång bland läroverksingenjörer på 2 % per år och en verksamhetsgrad på ca 90 % bör det vara rimligt anta, att man under 1970— talet kommer att behöva avsevärt större teknisk utbildning på mellannivå än under 1960-talet.

C. Gymnasieutredningens bedömning av behovet av gymnasieutbildade

Gymnasieutredningen behandlar utförligt frågan om efterfrågan på gymna- sieutbildade (SOU 1963: 42 sid. 135—474). Gymnasieutredningens behand- ling, som endast gäller utbildningen ur men avnämarsynpunkt och ej ur konsumtionssynpunkt, kan sammanfattas i följande punkter: 1. Substitutionsmöjligheterna inom många verksamhetsgrenar gör att det är svårt att exakt ange bristen på gymnasieutbildade vid en viss tidpunkt. | 2. För att få en god inventering av behovet av gymnasieutbildning borde : man först analysera vilka yrkeskunskaper som krävs för varje enskild & arbetsuppgift.

Tablå I I I: 15. Neiloutbildningsbehov av gymnasieutbildade enligt gymnasieutredningen

År 1960 ................................ 12 330 1970 ................................ 26 710 1980 ................................ 38 300

1990 ................................ 50 000

. Utbildningsväsendets inriktning och dimensionering måste ses som ett betydelsefullt led i den långsiktiga planeringen av samhället som helhet. Prognosarbetet bör därför omfatta hela arbetsmarknaden. I avvaktan på sådana helhetsprognoser får man nöja sig med prognoser som till sin karaktär är »programatiska».

I sitt betänkande utgår gymnasieutredningen från gjorda undersökningar inom gymnasieutredningens egen behovsdelegation, från arbetsmarknads- styrelsens beräkningar av bl. a. gymnasieekonombehovet samt icke minst från den av ecklesiastikdepartementets prognos- och planeringsgrupp gjorda inventeringen av behovet av akademiskt utbildad arbetskraft (»Tendenserna på akademikernas arbetsmarknad fram till mitten av 1970-talet», SOU 1962: 55). Utredningen finner på grundval av dessa inventeringar att utbild- ningsbehovet (netto) av gymnasieutbildade är (sid. 167) som tablå III: 15

en mängd delposter. Vissa av dessa grundar sig på de hehovssiffror som angavs av ecklesiastikdepartementets prognos- och planeringsgrupp. Det rekryteringsbehov som därvid beräknades byggde på att bruttobehovet av varje grupp är större än behovet av yrkesverksamma. Beräkningarna hän- för sig till akademikerräkningen 1955. Sannolikt har yrkesverksamhets- graden sedan dess ändrats. I det ersättningsbehov, som ingår i rekryterings- behovet, medräknas de som skulle ersätta avlidna och pensionerade, men däremot ej de individer, som skulle ersätta dem som avgått u-r yrket. För andra grupper, exempelvis gymnasieekonomer, har hänsyn tagits till för- väntad lägre yrkesverksamhetsgrad för kvinnliga gymnasieekonomer. I kal- kylen för år 1970 anges ett examin-ationsbehov i fråga om handelsgymnasie- utbildade av 5 000, men gymnasieutredningen säger i sin kommentar att därest 15 % av de examinerade från handelsgymnasium fortsätter sin ut- bildning på högskolenivå, skulle examinationsbehovet uppgå till 6000 år 1970. I sin >>modell>> (SOU 1963: 42, s. 167) räknar gymnasieutredningen med det lägre värdet för handelsgymnasieutbildade.

Med hänsyn till att yrkesverksamhetsgrad och avgång ur yrket sannolikt ej tillmätts tillräcklig vikt torde de av gymnasieutredningen anförda vär- dena för utbildningsbehovet i det anförda räkneexemplet vara i underkant. För att likväl få en jämförelse med i detta betänkande gjorda antaganden kan en kalkyl göras av behövligt antal nybörjare i gymnasiet 1980.

l l i l l visar. Dessa beräkningar som ger en ungefärlig ökning av 1 300 per år, rymmer

Alternativ (se 5. 215) Antal nybörjare i gymnasiet 2, 6, 10 och 14 ....................... 43 900 1, 5, 9 och 13 ........................ 38 500 3, 7, 11 och 15 ....................... 49 300 4, 8, 12, 16 och 17 .................... 53 300

Examinationsbehovet beräknas enligt gymnasieutredningen vara 42 200 år 1983. Detta värde har erhållits genom linjär interpolering av gymnasie- utredningens värden för 1980 och 1990. Antalet nybörjare tre år tidigare an- tages behöva vara så mycket större än antalet examinerade tre år att ett bortfall på 3,3 % kan täckas, d. v. s. 43 600. Som jämförelse kan nämnas att bortfallet på 4-åriga folkskollärarlinjer är lika stort. Värdet 43 600 »ny- börjare» år 1980 kan lämpligen jämföras med följande alternativa beräk- ningar i detta betänkande.

En efterfrågan på gymnasieplatser enligt här gjorda maximialternavtiv innebär, att 48,5 % av årskullen år 1980 söker sig till egentliga gym— nasiet. Denna kvot kan ej anses för hög, då behovet enligt ovanstående kan uppskattas till lägst 43 600. Differensen rymmer därvid dels den osäker— het som gäller bruttorekryteringsbehovet, dels det ytterligare behov som härrör från konsumtionssidan.

D. Fackskolans expansionsmöjligheter

De framräknade värdena på behovet av gymnasieutbildning bör ses i rela- tion till beräkningar av övriga gymnasiala utbildningsvägar. I föreliggande betänkande räknas för år 1980 med ett antal nybörjare på fackskolan som utgör lägst'23 300 och högst 38 200. I ett medelalternativ räknas med 29 600 nybörjare »i fackskolan år 1980. Både gymnasium, fackskola och yrkesskola bör tillgodose såväl avnämarsidan som konsumtionsbehovet därutöver. Hur mycket s—om skall utgöra merbehov för utbildningskonsumtion i respektive skolform kan dock naturligtvis ej anges siffermässigt.

Fackskoleutredningen har gjort en inventering av verksamhetsområden för fackskoleutbildade. Någon avnämarundersökning föreligger dock ej. Pla- neringen för fackskolan rör endast tiden till 1970 och kan i huvudsak sägas bygga på efterfrågan. (Jämför vad som därvid sagts i kapitel 3 om fackskoleplaneringen). Hur många ungdomar som kring 1980 kommer att söka sig till fackskolor därför att det då existerar ett bestämt avnämar- behov, kunde möjligen beräknas genom metoder som liknar dem som bru- kats vid uträkning av behovet av gymnasieutbildade.

Beträffande fackskolan torde beräkningarna för tiden fram till 1970 vara realistiska. Här antagna minimivärden för fackskolans utveckling, 23 300 nybörjare år 1980, bör därför i varje fall ej överskatta avnämarbehovet. Till viss del skall fackskolorna övertaga den praktiska realskolans och flickskolans roll som fackutbildningsskola och dessa skolor har sedan sin tillkomst visat sig livskraftiga och motsvarar ett behov inom näringslivet.

Diagram III: 6 Ökningen av elevantal ( fackskola och gymnasium enligt högsta alterna— livet ) samt nationalprodukten (1961 års penningvärde) i procent av 1950 års värden.

D Bruttonutionalprodukt

Elever i gymnasiet och fackskolan

Om detta kan anses motsvara ett säkerställt avnämarbehov, bör medel— alternativet _— 29 600 nybörjare 1980 — ej anses orealistiskt. Detta medel- alternativ har nämligen sammankopplats med en utbyggnad av gymnasiet, motsvarande 43 900 nybörjare år 1980. Efterfrågan på utbildning i fackskola och gymnasium tillsammans skulle därigenom endast till ringa del över- skrida avnämarbehovet.

Om man slutligen antar att skolväsendet byggs ut så att antalet nybör- jare år 1980 blir 53 300 på gymnasierna och 38 200 på fackskolorna, innebär detta att skäligt utrymme för yrkesskolan ej givits. Så länge yrkesutbild— ningsberedningen ej lagt fram sina förslag kan dessa värden dock anses ge det underlag för beräkningar av behovet av lärare i de vanliga läroämnena som behövs för planering av lärarhögskolor.

Av den hittillsvarande förda diskussionen framgår att behovet av utbilda- de och efterfrågan på utbildning kommer att öka och att det vad gymnasiet beträffar är lättare att beräkna än beträffande andra högre skolor. Pla— nerar man emellertid på lång sikt att öka samhällets investering i utbild- ning och samtidigt att skapa möjligheter att öka konsumtionen av utbild- ning, måste man räkna med de högre alternativen för utbyggnad av fack— skolor.

E. Behov och tillgång i relation till de ekonomiska möjligheterna, speciellt driftskostnaderna

Den hittillsvarande utvecklingen på utbildningsväsendets område har visat en fortgående expansion. Här gjorda överväganden pekar på en kraftig ex- pansion även i framtiden. Den frågan inställer sig då, om samhällets resur- ser kommer att räcka till för sådan expansion. Dä särskilt fackskole- och gymnasieutvecklingen är föremål för denna undersökning, är det av intresse att se dessa skolformer-s utveckling i jämförelse med nationalprodukten. Diagram Ill: 6 visar en indexserie för ökningen av antalet elever på gymna— siet och fackskolan 1950—1980. Jämte denna indexserie visas en indexserie för bruttonationalproduktens utveckling under samma tid. Diagrammet vi— sar att antalet elever i gymnasierna och fackskolorna ökar mycket mera än nationalprodukten.

Härav kan den slutsatsen dras, att samhällets totala utgifter för utbild- ning torde komma att snabbt springa i höjden. Emellertid mås-te samtliga kostnader för utbildning räknas med. I tidigare nämnda arbete av Höök, »Den offentliga sektorns expansion», återges en tabell över utgifter för un- dervisningsväsendet och för offentlig konsumtion i allmänhet. Räknas en- dast med utvecklingen under tiden 1944—61 erhålles (se bilaga 3) följande samband mellan utbildningsutgifter och bruttonationalprodukten:

U : 0,160 ' 10 —4-N lv”. Här anger U utbildningsutgifterna för obligato- riska skolor, realskolor, universitet, yrkesskolor, folkbibliotek och övrig un- dervisning. För år 1960 och 1961 har uppgifterna hämtats ur konjunktur— institutets meddelanden. Antages att nationalprodukten (N) växer med 4 % per år, skulle samtliga utbildningskostnader år 1980 utgöra 6,1 % av brutto- nationalprodukten. 3 % ökning av nationalprodukten åter ger en utbild- ningskostnad på 5,4 % av bruttonationalprodukten. 1961 var andelen 3,5 %. l modellen har räknats med 1961 års priser. Långtidsutredningen som be- handlat denna fråga kom till att utbildningskostnadernas andel inom ett årtionde skulle öka väsentligt och anförde att man i Sovjetunionen räknar med en stegring till 4 år 5 % inom ett årtionde.

Särskilt intresse har frågan om utbildningskostnadernas storlek och andel av nationalprodukten så till vida att de kan betraktas som investe— ringskostnader. I bilaga 3 refereras ett par arbeten i denna fråga. Även om en förlängd utbildning innebär ett bortfall av inkomst, synes den öka- de utbildningen mer än väl kompensera bortfallet. I ett arbete av Odd Aukrust och June Bjerke visas att i Norge för perioden efter 1948 en förbätt- rad teknik svarade för 1,81 % av nationalproduktens tillväxt på totalt 3,39 %. Långtidsutredningen redovisar flera alternativ för industriproduk- tionens ökning som en funktion av sysselsättning, kapitalmängd och teknik. Därvid visas att valet av tidsperiod är väsentligt. Om perioden 1952—1958

väljs, erhålls ett värde på 1,74 % för utbildningsfaktorn. Detta värde har legat till grund för långtidsutredningens kalkyl som innebär en ökning fram till 1965 på 27 % för industriproduktionen. I det ovan anförda arbetet av Niitamo visades, som anförts, att 1 procents ökning av populationen realskoleutbildade gav en ökning av nationalprodukten med 0,585 %.

Även om den vetenskapliga forskningen ännu ej kan säga hur mycket utbildningen på en viss nivå betyder för ökningen av nationalprodukten, så synes det klart, att all utbildning i ett längre perspektiv är »lönande». I bi- laga 3 föres resonemanget vidare.

Ovan anfördes att man med erfarenhet av de senaste 15 åren kan vänta att utbildningskostnaderna år 1980 skall uppgå till mellan 5 och 6 %. Ett sätt

att kontrollera denna modells bärkraft är följande metod:

[ »Targets for Education in Europe in 1970» (Policy conference on eco— uomic growth and investment in education, OECD) beskrivs en modell för beräkning av utbildningens driftskostnader som kan skrivas:

IV(1+Ic) -t-e-P8=R'P-o (1)

där IV är lönen per lärare

(1 + k) : totala driftskostnaderna i relation till lönekostnaderna.

t: antal lärare per elev e : >>uttaget>> av resp. årskull PS : ärskullens storlek () nationalprodukt per invånare P : befolkningens storlek R = driftskostnadernas andel av nationalprodukten.

Vänstra ledet i ovanstående likhet (1) anger driftskostnaderna. Lärarlö- nerna utgör ca 3/4 av dessa. Dessa torde öka mer än nationalprodukten be— roende på att utbildningen kommer att omfatta allt större andel av högre årskullar. Hur faktorn (1 + k) kommer att utvecklas är däremot ovisst. Möj- ligen växer den ej lika snabbt. Beträffande storheterna t, e, och P, så disku- teras dessa i nästa kapitel (se kapitel 5). Här företas endast en beräkning av driftskostnaderna. Sålunda antas att driftskostnaderna per elev, W (1 + k), växer i samma takt som nationalprodukten eller med 4 % per år. Följande kalkyl (tablå III: 16) kan göras för kontroll av den nämnda mo- »(lellen.

Kostnaderna avser endast statliga och kommunala driftskostnader. För grundsko- lan erhålles ur skolöverstyrelsens petita att kostnaden per elev år 1961/62 var 1 234 kr. Enligt stadsförbundets beräkningar som nu ligger till grund för schablon- -crsättningar vid interkommunal Skolsamverkan utgör den kommunala driftskost—

naden per elev 571 kr (1961 års penningvärde). Härav erhålles att den totala offent- liga driftskostnaden är 1 805 kr.

Denna driftskostnad torde i och med högstadiets utbyggnad böra uppräknas med 218 kr. I Sözs petita är nämligen medeltalet för samtliga skolformer 1 452 kr

Tablå III: 16. Antal elever och kostnad per elev 1961—80 i olika skolformer

Skolform

1 961

1970

1980

Antal elever

Kostn./ elev

Antal elever

' Kostn./

elev

Antal elever

Kostn./ elev

Den obligatoriska sko-

2 880 lan ............... 841 200 1 805 (2 023) 913 200 1 046 700 4 260 Yrkesskola .......... 51 400 2 400 80 000 3 420 91 000 5 060 Fackskola ........... — »— 39 400 3 740 40 000 5 540 Allmänt gymnasium. . 63 000 2 630 Handelsgymnasium. . . 4 500 2 630 101 200 3 770 160 800 5 590 Tekniskt gymnasium . 9 200 2 740 ' Bruttonationalprodukt 74,9 106,6 157,8

(miljarder kronor)

per elev, och man har skäl antaga att ett fullt utbyggt högstadium därför ger unge— fär samma statliga elevkostnad. Hänsyn har tagits till detta så att för år 1970 och 1980 den fiktiva elevkostnaden 2 023 kr år 1961 förräntats med 4 %.

För det allmänna gymnasiet anger skolöverstyrelsens petita en elevkostnad av 2 444 kr. Den kommunala driftskostnaden beräknas till 186 kr. För handelsgymna- sierna har antagits samma elevkostnad som för de allmänna gymnasierna.

Beträffande de tekniska gymnasierna har eleverna i specialfacklinjerna med- räknats (elev-antalet på 3-åriga linjen var 7 868). Statens driftskostnader år 1961/ 62 utgjorde enligt överstyrelsens för yrkesutbildning petita 2,35 millioner. Med 9 221 elever ger detta 2 550 kr per elev. Kommunens driftskostnad har antagits ut— göra 186 kr per elev.

För fackskolan räknas schablonmässigt med samma kostnad som för det all- männa gymnasiet. För yrkesskolan anger KÖY:s petita statsbidragen för heltids— kurser vid centrala verkstadsskolor, kommunala och enskilda yrkesskolor till ett belopp på sammanlagt 87,8 millioner (1961/62). Antalet heltidsläsande elever var 51 400. Statliga driftsutgifter i 1961 års kostnad blir därför ca 1 710 kr/clev. Till detta har lagts en kommunal driftskostnad på 668 kr. Denna sista kostnad har antagits vara lika stor som den som gäller för kommunala praktiska real- skolor.

Ovan givna värden för kommunala kostnader har erhållits ur stadsförbundets tidskrift nr 12 1963 ur en artikel »Förslag till schablonersättningar vid interkom- munal Skolsamverkan» (tab. III:2). Värdena upptar driftskostnader, exklusive ränta, avskrivning och underhåll. Värdena för driftskostnaderna i anförda tab. 111: 2 har ökats med ett belopp av 90 kr (1963 års penningvärde) utgörande kost- naden för underhåll av lokaler samt ränta, avskrivning och underhåll för inven— tarier. Detta värde på 90 kr har erhållits från stadsförbundets kansli.

Kostnader per elev i gymnasiet för är 1970 och 1980 har erhållits genom att ett vägt medeltal för 1961 först beräknats och sedan har detta medeltal förräntats. efter 4 %. Vid vägningen har antagits relationen 20 % för tekniskt gymnasium och 80 % för allmänt gymnasium och handelsgymnasium. Gymnasieutredningen anger statens utgifter för gymnasiet i 1963 års löneläge till 254 millioner är 197071. I ovanstående tablå erhålles för 1961 ett vägt medelvärde på 2652 kr/elev. Med 101 200 elever i gymnasiet år 1970 ger detta en kostnad av 268 millioner. Diffe— rensen mellan här gjorda utvärderingar och gymnasieutredningens är sålunda måttlig.

Den offentliga driftskostnaden per elev år 1970 och 1980 har erhållits genom att

förränta värdet 2 023 för grundskolan, 2 652 för gymnasiet, 2 630 för fackskolan och 2 400 för yrkesskolan. Räntefaktorn är därvid 1,04.

Att observera är att i tablån endast medtagits heltidskurser inom yrkesskole- väsendet. Företagsskolor har ej medtagits. Folkhögskolor och vuxenutbildning, studiecirklar m. m. ingår ej heller. Jämförelser med den ovan givna modellen för samtliga offentliga konsumtionsutgifter för utbildning bör därför ge ett lägre värde på basis av tablåuppgifterna.

För 1970 ger tablå III: 16 en total kostnad på 343 millioner och för 1980 007 millioner. Detta innebär 3,2 % respektive 3,8 % av nationalprodukten. Men härtill skall läggas utgifter för annan här ej upptagen utbildning. Enligt modellen skulle år 1980 ca 6,1 % av bruttonationalprodukten gå till offent- liga konsumtionsutgifter i form av utbildning. Universitetsundervisningen, folkbibliotek och övrig här ej medtagen undervisning skulle sålunda kräva i driftskostnad drygt 2 % av bruttonationalprodukten. Huruvida denna mar- ginal är riktig skall här ej beröras. Universitetsutredningen nämner (SOU 1003: 9) att personal- och medelsbehovet väntas stiga till det dubbla inom % ett decennium. Ecklesiastikdepartementets planerings- och prognosgrupp l räknar med en höjning av 300 millioner av driftskostnaderna under ett de- cennium. Även om dessa utgifter stegras torde de samlade offentliga drifts- ! l

utgifterna för utbildning på alla nivåer ej uppgå till högre värde än 5 a 6 % av bruttonationalprodukten år 1980.

Den beräkning, som här har gjorts av de ökade kostnaderna för utbild- ning på det gymnasiala området, visar, att ökningen i absoluta tal är betyd— lig. Att lägga märke till är emellertid att ökningen av utbildningskostnader- na från 3,5 % till mellan 5 a 6 % av nationalprodukten är en kalkyl. I efter— hand är det sannolikt att driftskostnaderna relativt sett blir lägre därför att den ökade utbildningen ger en större produktivitet. (Jämför bilaga 3).

F. Behovet av utbildning ovanför grundskolan såsom det avspeglas i skolplaneringen Avslutningsvis mä framhållas att utbyggnaden av gymnasier och fackskolor även har en mera praktisk sida. I den kommunala planeringen pågår en kontinuerlig beräkning av behovet av skolbyggnader. Denna planering har kommit olika långt i olika kommuner. En samordning sker genom centrala myndigheter, främst skolöverstyrelsens planeringsrotel. De sakkunniga, vilka för sin lärarhögskoleplanering måste ha uppgifter om antalet klasser som kan ta emot övningsundervisning, har i tidigare skede (okt. 1962) genom en enkät till praktiskt taget alla kommuner med gymnasier eller där gymnasier kan tänkas bli upprättade sökt bilda sig en uppfattning om underlaget för övningsundervisning, främst inom de tilltänkta lärarhög- skoleorterna. Denna enkät gav till resultat, att behovet av nybörjarklasser år 1970 ansågs utgöra 819 för allmänt gymnasium och 449 för fackgymna-

sium. Detta innebär att man i kommunerna bedömde behovet av elevplat- ser på det egentliga gymnasiet så, att år 1970 ca 35 % av en årskull 16- åringar skulle säkras plats i det egentliga gymnasiet. 1268 nybörjarklas- ser ger under antagande om 28,5 nybörjare per klass ca 36100 nybörjare, vilket utgör ca 35 % av årskullen. För fackskolans del var enkäten i okt. 1962 ej lika upplysande, beroende på att planeringen i många fall ej tagit upp denna del av utbildning ovanför grundskolan.

KAPITEL 5

Underlaget för beräkningen av behovet av lärare i läroämnen

A. Inledning

I föregående kapitel har det diskuterats vilka faktorer som kan tänkas be- stämma expansionen av skolformerna på det gymnasiala stadiet. Därvid har det egentliga gymnasiet ansetts komma att expandera så att omkring 1980 cirka 48 % av 16-åringarna kommer att söka sig dit. Hur mycket fack- skolan kommer att expandera är mera osäkert, men sannolikt kommer den ; ej att utvecklas lika kraftigt som gymnasiet. Båda skolformernas tillsamman- l tagna frekvens kommer sannolikt är 1980 att ligga kring 70 %. Om även yr- j kesskolan inräknas torde frekvensen komma att ligga vid närmare 85 %.

Den utbildningsfrekvens, som man kan vänta sig under tiden 1970—80 och längre fram, kan således ej exakt beräknas. En kraftig expansion under 1970—talet synes emellertid trolig. Det har därför ansetts bäst att göra alter- nativa beräkningar. Man kan också uttrycka saken så, att alternativa beräk— ningar av skolväsendets expansion ger den spännvidd inom vilken rekryte- ringsbehovet av lärare kan väntas ligga. .

I föreliggande undersökning har spännvidden för den tänkbara expansio- nen av gymnasiet och fackskolan hållits rätt vid. Som framgår av det föl- jande bestämmes rekryteringsbehovet av lärare av många faktorer varav ut- bildningsfrekvensen är en. Varje faktor påverkar rekryteringsbehovet av lärare med olika grad. Vilket eller vilka alternativ för rekryteringsbehovet av lärare som skall anses mera relevanta måste därför ses mot samtliga fak- torers inverkan. Av den följande framställningen framgår vilka alternativ som här ansetts mera troliga. Beräkningarna grundar sig på alternativa för- utsättningar beträffande gymnasiets och fackskolans expansion. I diagram 111: 7 och III: 8 (s. 214) återges de tänkbara expansionsförlopp för gymna- siet och fackskolan som här lagts till grund för beräkningarna. Genom att på olika sätt kombinera de olika alternativen för gymnasiet och fackskolan erhålles den totala expansionen. I denna undersökning har på så sätt be- stämts icke mindre än 17 alternativ för den gymnasiala utvecklingen. Av dessa 17 alternativ för den gymnasiala utvecklingen har som ovan nämnts

; vissa bedömts som mera troliga och därför mest lämpliga att här mera ut- ; förligt beskrivas. I diagram Ill: 9 (s. 215) W'sas hur expansionen av den to- tala gymnasiala utvecklingen tänkes bli enligt dessa alternativ.

Den del av årskullen som antages gå i årskurs 1 av gymnasium och fack-

Diagram III: 7 Gymnasiefrekvens 1970 Diagram I I I : 8 Faclcskolefrekvens 1970 —1990. Fyra alternativ. —1990. Sex alternativ.

.::/50 Diagram ma Diagram "EDB

Ggmnasiefrekvensen I970—90 : Fackskolefrekvensen |Bm—90

% 17

lllllllllllllllllll lllll IB

tlllllllllllll

" l l970 I975 |980 9 5 l990 l970 I975 |980 1985 1990

o/o

Diagram I I I : 9 Antalet elever i årskurs 1 i gymnasier och fackskolor i procentav antalet

16-åringar åren 1970—1 990.

100

ID =

nu 0

g CD

0! =

Ul :

O

_ Alternativ — — — Alternativ —-—'— Alternativ — ----- — Alternativ ___—" Alternativ ...-u...... ÅH'CI'I'ICHV

%

IO lI lä l6 |7

--— _ Ggmnasieutredningens modell I+

I; en UI

skola enligt olika alternativ återges i tabell III: 8. De 17 alternativen har erhållits genom att alternativen för gymnasiets och fackskolans expansion har kombinerats på följ ande sätt:

Modellerna för den totala expansionen på det gymnasiala området skall ses i relation till i föregående kapitel beskrivna mödeller för möjligheterna att inom given ekonomisk ram inrätta elevplatser. De i diagram III: 9 åter- givna kurvorna bör även jämföras med den i gymnasieutredningens betän- kande (SOU 1963: IV sid. 134) angivna ramen för de gymnasiala skolfor- mernas utveckling. Som framgår skiljer sig de här gjorda antagandena i

Tablå III: 17 De sjutton alternativen såsom kombinationer av olika modeller för gym— nasiets respektive fackskolans expansion.

Fackskolealternativ

Gymnasiealternativ

III IV

1 9 II ................. 2 6 10 14 III ................ 3 11 15 7

4 12

några alternativ ej mycket från gymnasieutredningens men däremot mera i andra. Frågan gäller därvid delvis om fackskolans expansion även skall tänkas innesluta yrkesskolornas behov av lärare i här berörda ämnen. Avser bedömningen endast gymnasierna och fackskolorna, är alternativ 4 eller 10 mera sannolika. Räknas däremot även med yrkesskolornas behov av lärare i här berörda läroämnen är det högsta alternativet 17 mera sannolikt.

Enligt de utredningar som för närvarande föreligger och de riktlinjer som statsmakterna för närvarande uppställt skall år 1970 ca 30 % gå till gymna- siet och 20 % till fackskolan. Enligt gymnasieutredningen kan år 1970 gym- nansiefrekvensen ligga mellan 30 och 35 %. Å andra sidan antager fackskole- utredningen att fackskolefrekvensen kan ligga mellan 20 och 25 %. Här har antagits, att gymnasiefrekvensen år 1970 är 30 % och fackskolefrekvensen alternativt 20 % och 25 %. Det kan härvid anmärkas att enligt alternativ 17 skulle gymnasiefrekvensen redan år 1972 vara uppe i 35 % och fackskole- frekvensen i 27 %. Variationen i den antagna gymnasiefrekvensen år 1970 har emellertid ej så stor betydelse i detta sammanhang, då det gäller att be- räkna rekryteringsbehovet av lärare. Själva utbyggnadstakten blir därvid mest avgörande. Sedan själva ramen för den väntade utvecklingen bestämts har vissa programmatiska villkor införts, t. ex. normen för fördelningen mel- lan allmänt gymnasium och fackgymnasium etc. Själva prognosberäkningar— na har därefter skett enligt komponentmetoden. Antalet elever i varje skol- form och läsår, delningstal, klasser och lärarfaktorer och därigenom netto- behovet av lärare har bestämts. Bruttobehovet av lärare, vilket anger det antal lärare, som behövs för att bortfallet genom tjänstledighet m. ni. skall kompenseras har erhållits genom att nettobehovet har multiplicerats med en faktor, som utgör inverterade värdet av lärarnas verksamhetsgrad.

Rekryteringsbehovet av lärare bestämmes av följande delposter, utvidg- ningsbehov, ersättningsbehov och utbytesbehov. Utbytesbehovet, som anger ! bristen på kompetenta lärare, har vid prognosberäkningarna ansetts vara 5 lika med noll vid periodens början (1970). Därmed har förutsatts att den nuvarande bristen på lärare helt försvunnit år 1970.

I algebraisk dräkt blir beräkningsmodellen följande:

genom division med talet 28,5, vilket värde antagits gälla för antalet elever per klass (nybörjarklass).

skall vara 30. I kapitel 12 i sitt huvudbetänkande redovisar gymnasieutred- ningen en omfattande utredning om klass— och gruppstorleken på gymnasiet. Delningstalet 30 anser gymnasieutredningen lämpligt, om man samtidigt kan låta elevantalet för upprättandet av grupp vara fem. Vissa modifikatio- ner kan dock tänkas, varför vid undervisning i visst ämne elevantalet ibland kan få överskrida 30. Fackskoleutredningen följer i stort sett samma prin- eiper.

som för grundskolan. För grundskolan gäller att ny parallell skall upprättas när anrtalet elever inom referensområdet överskrider talen 30, 60, 90 etc. Hur elevtätheten i grundskolan beror av delningstal har beskrivits i klasslärar- betänkandet och i här bifogade bilaga 2. För fackskolan och gymnasiet som ännu en lång tid framåt kommer att utgöra icke obligatoriska skolformer innebär delningstalet 30 enligt vad fackskoleutredningen anför (sid. 89)

vid de tekniska gymnasierna. (Stockholm 1962)

Rekryteringsbehov : R Ersättningsbehov : E Nettobehov : B

Bruttobehov : k.B

Utbytesbehov : U

Sålunda fäsR =k(Bt+1———Bt) +E+ (U) Bestämningen av nettobehovet av lärare (B)

Först har antalet elever i årskurs 1 i gymnasiet och fackskolan bestämts (tabell III: 10). Därefter har antalet nybörjarklasser i årskurs 1 bestämts

Gymnasieutredningen och fackskoleutredningen antager att delningstalet

Delningstalet 30 för gymnasium och fackskola har icke samma innebörd

att »om vid tillämpning av delningstalet 30 på undervisningen i visst ämne erhålles ett antal klasser med vardera 30 elever och det överskj utande antalet elever blir ett, två eller tre bör sålunda länsskolnämnden fatta beslut huru- vida ny klass må upprättas eller om sistnämnda elever skall fördelas på re- dan bildade klasser».

Häri ligger sålunda en möjlighet att medeltalet ej blir 30 elever utan lägre. Vid den planering som bedrives av den för Skolöverstyrelsen och yrkesöver— styrelsen gemensamma planeringsgruppen tillämpas vid beräkningen av an- talet klasser i ring l värdet 27 nybörjare per klass. Samma tal tillämpas även i den av ecklesiastikdepartementet utgivna utredningen om lärarsituationen

Enligt statistiska centralbyråns uppgifter för 1961/62 utgjorde antalet nybörjarelever per klass i gymnasiets första ring:

allmänt gymnasium ........................ 27,6 handelsgymnasium ........................ 28,6 tekniskt gymnasium ....................... 28,5

Tablå III: 18. Antalet nybörjarklasser i allmänt gymnasium efter klasstorlek 15/9 1961.

30 mindre än 30 mer än 30

227 122

Den nuvarande delningsbestämmelsen för gymnasiet innebär att ny under— visningsavdelning ej får upprättas med mindre antalet elever som skall åt- njuta undervisningen i fråga överstiger 30. De föreslagna bestämmelserna innebär såtillvida en skärpning att ny avdelning ej i regel upprättas förrän antalet elever överstiger 30 med så mycket att upprättandet av ny parallell motiveras. Därvid får man antaga att fackskola och gymnasium betraktas som en enhet och att det blir en avvägningsfråga vilken skolform som får den nya parallellen.

Även om sålunda de nya föreslagna bestämmelserna kan innebära en ök- ning av medeltalet nybörjare per klass i årskurs 1 mot nu gällande torde det ej inträffa attt medeltalet blir 30. Och även om antalet kvarsittare i framtiden kommer att begränsas genom åtgärder som stödundervisning m. In. kommer erfarenhetsmässigt medeltalet elever att ligga lägre än delningstalet. År 1961/62 var sålunda antalet nybörjarklasser vid allmänt gymnasium föl- jande:

Att ett stort antal klasser erhåller mer än 30 elever beror säkerligen på in— flyttningen till tätorterna.

Med hänsyn till att man i nuvarande planering antar att antalet nybörjare per klass i årskurs 1 är 27 och att sannolikheten talar för att den föreslagna delningsbestämmelsen för gymnasium och fackskola ej kan komma att ge ett medeltal som är exakt lika med delningstalet 30, har här antagits att an— talet nybörjare per klass i gymnasium och fackskola blir 28,5 i medeltal.

Sedan antalet klasser bestämts (tabell III: 11) i årskurs 1 har antagits att antalet klasser i årskurs 2 och 3 erhålles genom uppflyttning, så att antalet klasser i en högre årskurs ett år är exakt lika med antalet klasser i näst lägre årskurs föregående år. För årskurs 4 i teknisk gren har antagits att 20 % av klasserna i årskurs I tre år tidigare blir klasser inom tekniska grenen. I tabell III: 11 (s. 280) redovisas antalet klasser i årskurs 1—3 respektive årskurs 4 på gymnasiet samt i tabell III: 12 och III: 13 (s. 281—282) antalet elever respektive klasser i årskurs 1—2 av fackskolan. Därvid har endast vissa alternativ redovisats.

För högstadiet har antalet klasser beräknats på samma sätt som i klass- lärar- och ämneslärarprognosen. Antalet normalklasselever har sålunda an- tagits utgöra 92,8 % av antalet barn i motsvarande ålder och medeltalet elever per klass lika med

i årskurs 7 = 24,9 » 8 = 25,4 » 9 = 22,0 Sedan antalet klasser sålunda bestämts har lärarfaktorn applicerats på antalet klasser. Hur dessa värden på lärarfaktorn bestämts redovisas i nästföljande av- snitt.

B. Antalet lärare per klass

I ämneslärarprognosen beräknades för högstadiet med ledning av antalet un- dervisningstimmar och klasser en lärarfaktor på 1,066, d. v. s. antalet lärare per klass i årskurs 7—9 av normalklasser antogs vara 6,6 % större än anta- let klasser. Därutöver tillkom i tjänster ett merbehov av 0,017 tjänster för studierektorer och 0,090 tjänster för tillsyns- och yrkesvalslärare, beräknat | på antalet klasser i årskurs 8——9. Dessa sistnämnda relationstal grundar sig l på bestämningar som gjordes i Lundblads utredning (SOU 1958: 21 sid. 23). l Sedan dessa utredningar framlagts, har nya informationer tillkommit. Be- träffande lärarfaktorn, avseende heltidstjänster per klass i årskurs 7—9, har för hösten 1963 genom ecklesiastikdepartementets försorg från varje län in- hämtats uppgifter om antalet undervisningstimmar. I Västmanlands län, som när dessa beräkningar gjordes hade fullt utbyggt högstadium och tillämpa- de grundskolans läroplan i årskurs 1--—8, var antalet undervisningstimmar i läroämnen 13 120. Antalet klasser på högstadiet var sammanlagt 487 (in— klusive 25 realskoleklasser) . Antalet undervisningstimmar per klass utgjorde därigenom 26,94. Med en undervisningsskyldighet av 24 veckotimmar inne- bär detta 1,12 lärare per klass. En lärarfaktor på 1,12 lärare i läroämnen per normalklass inom grundskolans högstadium har därför ansetts lämplig. Denna faktor är något högre än vad som tidigare tillämpats (1.066).

I del II av detta betänkande har bl. a. bestämts den undervisningsvolym som faller på studierektorer samt tillsyns— och yrkesvalslärare. Denna ut- gjorde enligt uppgifter från länsskolenämnderna 15,5 veckotimmar för stu— dierektorer och 15,9 veckotimmar för tillsyns- och yrkesvalslärare. Ett mer- behov i heltidstjänster för studierektorer beräknas bli (årskurs 7—9)

* 194(24 — 15,5) ! _m— j Antalet studierektorer var hösten 1962 194 och antalet klasser 4 497.

* För tillsyns- och yrkesvalslärare erhålles på liknande sätt ett merbehov * i tjänster på »

= 0,015

550- (24 — 15,9)

24 - 2 685 Dessa koefficienter är sålunda något lägre än de tidigare av Lundblad be— räknade (0,017 respektive 0,090).

=0,069 lärare per klass (Obs! endast årskurs 8—9)

Tablå III: 19. Hägstadiets behov av lärare i olika läroämnen, relativtal

Kristendom ...................... 4,96 % Samhällskunskap ................. 5,12 % Svenska ......................... 14,27 % Geografi ........................ 5,93 % Engelska ........................ 13,38 % Matematik ...................... 15,42 % Tyska .......................... 12,02 % Biologi .......................... 7,15 % Franska ......................... 1,24 % Fysik ........................... 8,48 % Historia ......................... 6,01 % Kemi ........................... 6,02 %

Summa 100,00 %

Med hjälp av dessa lärarkoefficienter har totala antalet tjänster för grund- skolans högstadium beräknats (Tabell III: 7, s. 277).

Den relativa fördelningen av lärarfaktorn på enskilda ämnen bör sanno— likt med ledning av nämnda ecklesiastikdepartementets undersökning hösten 1963 korrigeras något. Den utgjorde nämligen inom Västmanlands län för

matematik, fysik, kemi och biologi. . 37,1 % språk ............................ 26,6 % övriga ämnen ..................... 36,3 %

Enligt ämneslärarprognosen var andelarna däremot:

matematik, fysik, kemi och biologi. . 36,6 % språk ............................ 23,9 % övriga ännen ..................... 39,5 %

även av intresse. I avvaktan på aktuell statistik över de enskilda ämnena på högstadier, som tillämpar grundskolans läroplan, kan följande relativa för— delning användas: Gymnasieutredningen har gjort vissa beräkningar över gymnasiets lärar- behov omkring 1970. I dess huvudbetänkande redovisas sålunda dels lärar— koefficienter avseende heltidstjänster per klass (sid. 546—554), varvid upp— delning görs för årskurs l-—3 och årskurs 4 dels en bedömning av lärarbeho- vet i svenska och moderna språk, övriga humanistiska ämnen och samhälls- vetenskapliga ämnen, naturvetenskapliga ämnen samt ekonomiska ämnen (s. 647—648). Dessa redovisningar bygger på specialundersökningar, som gymnasieutredningen låtit göra över hur tillval av ämnen och tjänstgörings— fördelning kommer att tillämpas rent schemamässigt, därest den föreslagna timplanen läggs till grund. De sakkunniga har tagit del av dessa mera in- ! l

Vid planerandet av lärarhögskolor är lärarbehovet i de enskilda ämnena |

gående beräkningar, vilka återges i tablå III: 20.

Härvid är att märka att i övningsämnen inräknats konst- och musikhisto- ria (koefficient: 0,017). Om detta ämne förs till läroämnena erhålles föl- jande lärarkoefficienter:

Årskurs 1—3 4 Allmänna läroämnen .......... 1,575 0,099 Tekniska och merkantila ämnen1 0,300 2,366 Ovningsämnen ............... 0,123 Summa 1,998 2,465

1 Inkl. stenografi och maskinskrivning

Tablå III: 20 Det nya gymnasiets behov av lärare i olika ämnesgrupper per klass (lärarkoe/ficient)

Ämnen Årskurs 1—3 Årskurs 4

Svenska och moderna språk ................. 0,699 Historia, religionskunskap .................. Filosofi, psykologi och samhällskunskap ..... 0,340 0,099 Matematik och naturvetenskapliga ämnen . . . . 0,519 Ekonomiska ämnen inkl. rättskunskap ....... 0,100 0,148 Tekniska ämnen ........................... 0,160 2,218 Maskinskrivning och stenografi .............. 0,040 ("övningsämnen ............................ 0,140

Summa 1,998 2,465

Dessa lärarkoefficientcr har applicerats på det antal klasser, som redo- visas i tabell III: 11 (s. 280). Antalet tjänster i allmänna och tekniska läro— ämnen samt totalt redovisas i tabell III: 14 och III: 15 (s. 282—283). Då dessa lärarkoeffieienter bygger på endast timplaneförslag och ej på fastställda timplaner, är beräkningarna rätt vanskliga.

Gymnasieutredningen har emellertid ställt ett mera detaljerat material till förfogande, i vilket behovet av lärare är 1970 i enskilda ämnen uppskat- tas. På basis av detta material kan lärarkoefficienter i vissa ämnen eller ämnesgrupper erhållas (tablå III: 21).

För ämnena företagsekonomi och teknologi som i fråga om tjänstekombi— nationer har ett speciellt intresse kan lärarfaktorn uppskattas till:

Tablå III: 21 Det nya gymnasiets behov av lärare i de vanliga läroämnena per klass (lärarkoefficienl)

Ämnen eller ämnesgrupp . lärarkoeffieient Svenska ........................................................ 0,176 Engelska ....................................................... 0,142 Tyska .......................................................... 0,141 Franska ........................................................ 0,139 Ryska, spanska ................................................. 0,061 Latin, grekiska och jämförande språkkunskap ......... . ............ 0,040 Historia ........................................................ 0,112 Samhällskunskap ................................................ 0,154 Religionskunskap ................................................ 0,027 Filisofi ......................................................... 0,022 Psykologi .......................................... . ............ 0,025 (årskurs 1—3) Matematik ...................................................... 0,217 Fysik .......................................................... 0,115 Kemi .......................................................... 0,075 Biologi ......................................................... 0,035 Fysik och kemi .................................................. 0,053 Biologi och kemi ................................................ 0,024 Konst- och musikhistoria ......................................... 0,017

Summa 1,575

Tablå III: 22 Elevernas fördelning inom fackskolan läsåret 1963/64

Antalet sökande i % Antal Här an- —-—_——— klasser tagen för- i första i andra absoluta delning i hand hand tal procent

Social fackskola ........................ 33 % 42 % 20 33 % Ekonomisk » ......................... 22 % 18 % 14 22 % Teknisk » ........................ 45 % 40 % 24 44 %

Årskurs

1—3 4 Företagsekonomi ...... 0,052 0,145 Teknologi ............ 0,058 »

Dessa lärarkoefficienter i enskilda ämnen har betydelse för frågan om möjliga tjänstekombinationer. Även i fråga om möjligheten att beräkna ett rekryteringsbehov i ett enskilt ämne har en sådan specificerad redovisning sitt intresse men samtidigt ökar helt naturligt osäkerheten.

Försöksverksamhet med fackskola började hösten 1963 t. v. dock i be- gränsad skala. Materialet är än så länge alltför litet för några realistiska an- taganden om elevernas fördelning på linjer (tablå III: 22).

Eleverna i den sociala fackskolan fördelas i årskurs 1 på en naturveten- skaplig och en språklig specialisering samt i årskurs 2 på en naturvetenskap- lig, en konsumtionsekonomisk, en samhällsvetenskaplig och en språklig specialisering. Den relativa fördelningen framgår av tablå III: 23.

Tre paralleller i årskurs 1 av sociala fackskolan fördelas så, att 54 läser naturvetenskaplig lärokurs och 36 elever språklig kurs. Antalet elever i års— * kurs 2 blir: i

Språklig linje .................... 27 Samhällsvetenskaplig linje ......... 23 Naturvetenskaplig linje ........... 27 Konsumtionsekon. linje .......... 13

Samläsning antages äga rum i största möjliga utsträckning. Elevantalen för olika linjer har betydelse för bedömning av antalet förstärkningstimmar. En ekonomisk fack-skola med två paralleller i varje årskurs bjuder på

Tablå III: 23 Elevernas fördelning inom den sociala facksko- lan enligt fackskoleutredningen

Specialisering Årskurs 1 Årskurs 2 Naturvetenskaplig .......... 60 % 30 % Konsumtionsekonomisk ..... 15 % Samhällsvetenskaplig ....... 25 % Språklig ................... 40 % 30 %

Tablå III: 24. Antalet lärartimmar i en nioparallellig fackskola

social ekono- teknisk Ämne linje misk linje linje 3 par 2 par 4 par Svenska ..................................... 24 62 Engelska .................................... 24 20 9 53 B-språk ..................................... 16 10 4,5 30,5 C-språk ..................................... 22 16 4,5 42,5 Historia ..................................... 15 —— -— 15 Samhällskunskap ............................. 14 8 8 30 Psykologi .................................... 12 6 —— 18 Matematik ................................... 15 12 37,6 64,6 Fysik (el.—lära) ............................... 8 _ 40,4 48,4 Kemi(org.kemi).......................; ..... 10,5 —— 19 29,5 tekn. »

Biologi ...................................... 15,5 -— _ 15,5 Livsåskådnings- och religionskunskap ........... 6 4 10 Tekniska, merkantila samt Specialämnen ........ 34 67 209,3 310,3 Övningsämnen ............................... 76 33 20 129 Timmar till förfogande, specialarbete ........... 9 6 15

Summa 301 200 | 372,3 873,3

mindre svårigheter. Stenografi och matematik antas locka lika många elever. Förstärkningstimmar tillkommer liksom för sociala fackskolan på grund av att varje elev skall kunna välja mellan allmän och särskild kurs i språk och matematik.

Beträffande den tekniska fackskolan har de ingående ämnenas timtal i förekommande fall viktats med de procenttal, som gällde för det relativa an- talet sökande 1963/64 till de olika linjerna, nämligeni

Maskintekniska ............... 35 % Eltekniska .................... 20 % Byggnadstekniska ............. 35 % Kemitekniska ................. 10 %

Hänsyn har tagits till gruppindelning och tillvalsämnenas sannolika antal och antalet veckotimmar i ämnesgrupper. Arbetet i övrigt har skett efter samråd med fackskoleutredningen. En bestämning av lärarfaktorn i ett en- skilt ämne måste i likhet med vad som ovan anförts beträffande gymnasiet bli vansklig. Att den likväl har gjorts, beror på nödvändigheten att få under- lag för en mera detaljerad planering. Allteftersom empiriska data erhålles får beräkningarna revideras. _

För att erhålla lärarfaktorn i de olika ämnena har antalet timmar till för- fogande utproportionerats så, att 12 veckotimmar lagts till de allmänna läroämnena och 3 veckotimmar till de tekniska och merkantila. Följande värden (tablå III: 25) har därigenom erhållits under antagande av en under- visningsskyldighet av 21 veckotimmar i allmänna, tekniska och merkantila läroämnen samt 30 veckotimmar i övningsämnen.

Tablå III: 25. Behovet av lärare per klass i olika ämnen (lärarfaktorn)

Ämne lärar/aktar Ämne Lärar/aklar Svenska ......................... 0,170 Kemi ........................... 0,079 Engelska ........................ 0,144 Biologi ......................... 0,042 Tyska .......................... 0,088 .. .. .. _" Franska ________________________ 0,086 Summa allmänna laroamnen ....... 1,14 Ryska .......................... 0,012 Företagsekonomi ................. 0.083 Spanska ....................... 0,012 Övriga tekniska och merkantila äm-

Historia ......................... 0,041 nen ........................... 0,747 Livsåskådning och religionskunskap 0,027 Summa tekniska och ekonomiska äm- Samhällskunskap ................. 0,081 nen ........................... 0,83 Psykologi ....................... 0,049 . .. Matematik ...................... 0,177 Övningsamne" ------------------ _E— Fysik ........................... 0,132 Totalt .......................... 2,21

Till tekniska och merkantila ämnen har förts vissa Specialämnen, nämligen konsumentkunskap, socialkunskap, familjekunskap, kontorsteknik och dramatik på sociala linjen. Anledningen är att dessa Specialämnen ännu ej fått sin behörighetsfråga löst.

För ekonomiska fackskolor har den vedertagna indelningen i ämnesgrup- per följ ts. Slutligen har i den tekniska fackskolan ämnet ergonomi förts till tekniska ämnena. Gränserna mellan de allmänna läroämnena, de tekniska och merkantila ämnena och övningsämnena måste för fackskolan i ett läge, då ännu inga erfarenheter samlats och än mindre lärarutbildningsfrågan i dess helhet dryftats, bli rätt flytande. I det sammanhang som i denna under— sökning är väsentligt, nämligen lärarbehovet i stort, torde emellertid dessa gränsdragningar vara av mindre betydelse.

Principiella frågor exempelvis vilka lärarkategorier som skall ha en full- ständig såväl teoretisk som praktisk-pedagogisk utbildning torde ej bli he- roende av smärre förskjutningar i delposterna.

De i ovanstående tablå III: 25 bestämda lärarkoefficieniterna har applice— rats på motsvarande antal klasser, varvid lärarbehovet för fackskolan be- stämts (tabell III: 17).

Realskoleorganisationen kommer som redovisats i ämneslärarprognoscn1 att krympa kraftigt så att 1969 antalet tjänster gått ner till 524 och år 1970» till 251. Till realskoleorganisationen har även hänförts tjänsterna i ring 14 (44 st. år 1969/70 och 17 st. år 1970/71). För år 1971/72 har antalet tjänster inom denna sektion uppskattats till 101.

Ur ämneslärarprognosen har även hämtats antalet tjänster för år 1970 avseende övriga skolformer såsom folkhögskolor, lantmannaskolor etc. (»udda skolor»). För följande är har för dessa »udda skolor» antagits en ökning med 25 tjänster per år. Rent kvantitativt innebär detta att rekryte- ringsbehovet under 1970-talet inom dessa övriga skolformer ungefär mot- svarar minskningen inom realskoleorganisationen. En uppdelning av beho— vet på enskilda ämnen för dessa övriga skolformer kan ske med hjälp av ämneslärarprognosen.

1 Lärare i läroämnen, behov och til-Igång under 1960—talet. 1960—års lärarutbildningssakkumiiga och arbetsmarknadsstyrelsen 1962.

Tablå III: 26 a. Behovet av lärare per klass i realskoleorganisationen (årskurs 10) Ämne Lärarkoefficient Ämne Lärarkoefficient Kristendomskunskap ................ 0,063 Geografi ........................... 0,058 Modersmälet ....................... 0,150 Psykologi .......................... 0,015 Engelska .......................... 0,138 Matematik ......................... 0,167 Tyska ............................. 0,146 Biologi ............................ 0,092 Franska ........................... 0,092 Fysik ............................. 0,092 Historia med samhällslära ........... 0,117 Kemi ............................. 0,071

Samtliga ämnen 1,201

Tablå III: 26 b. Behovet av lärare i ämneslärarprognosens »övriga skolformer» (Relativ

fördelning)

Ämne Ämne

Modersmålet (svenska) .............. 21,86 Filosofi ........................... 4,32 Engelska .......................... 12, 19 Matematik ........................ 16,67 Tyska ............................ 2,75 Fysik ............................. 7,23 Franska ........................... 0,86 Kemi ............................. 6,13 Historia ........................... 14,47 Biologi ............................ 4,87 Kristendomskunskap ............... 3,38 Geografi .......................... 5,37

per klass i årskurs 10. Vid beräkningen av lärarbehovet (netto) har skilts mellan följande lärar- kategorier och skolformer:

Tabell nr Sid.

1. Grundskola, ämneslärare enligt 60 % regeln ....................... III: 7 277 2. Realskola, folkhögskola m. fl. .................................. III: 21 285 3. Gymnasium; allmänna läroämnen .............................. . III: 14 282 4. » merkantila och tekniska ämnen ...................... III: 15 283 5. Fackskolan; allmänna läroämnen ................................ III: 16 283 6. » ; merkantila och tekniska ämnen ...................... III: 17 283 7. Gymnasium och fackskola; allmänna ämnen ...................... III: 18 284 8. Gymnasium och fackskola; tekniska och merkantila ämnen ......... III: 19 284 9. Gymnasium och fackskola; samtliga läroämnen ................... III: 20 284 10. Samtliga skolformer; allmänna läroämnen ........................ III: 22 285 11. Samtliga skolformer; samtliga läroämnen ......................... III: 23 285

C Ersättningsbehovet

Ersättningsbehovet av lärare utgöres av följande delposter:

1'. ersättningsbehovet för mortalitet

2. » » förtidspension

3. » » avgång till annan verksamhet

4. o » normalpension

Med hänsyn till att populationens ålderssammansättning 1970—1989 ej kan förutses är det vanskligt att uttrycka ersättningsbehovet i relation till mindre åldersgrupper. I ett expanderande »skolsamhälle» bör proportionen unga lärare vara relativt stort. Ersättningsbehovet skulle därför gälla vad som brukar betecknas en progressiv befolkning. Å andra sidan torde med en expanderande skola, som ingriper allt flera lärarkategorier, det ej vara orim-

! För realskoleorganisationen hör därvid närmast tillämpas antalet tjänster

8—412667

Tablå III: 27 Delposter i beräknat årligt behov att ersätta verksamma lärare

Ersättningsbehov (per 10 000)

Män

Kvinnor

alt. a alt. b alt. a alt. b

Mortalitet ....................... 46,7 30,5 32,1 22,2 Förtidspension och sjukpension ..... 17,7 13,4 17,7 15,4 Övergång till annan verksamhet. . . . 84,0 32,5 65,6 55,0

Summa 148,4 76,4 115,4 92,6

Anm. Avgång på grund av ålderspension se 5. 227 och tabell III: 29 (s. 290).

ligt anta, att tillskottet och även avgången till andra verksamhetsfält bör bli större än för närvarande. Skolan »mitt i samhället» kan därför trots sin ex- pansion komma att rymma en lärarpopulation vars ålderssammansättning ej alltför mycket avviker från andra större yrkesgruppers.

Ersättning för normalpension, som rimligtvis borde kunna beräknas en- bart på nuvarande population, kan påverkas av organisatoriska föränd- ringar. Övriga ersättningsbehov och då främst avgång till annan verksam— het beror till så stor del av ålderssammansättningen att en bedömning som tar hänsyn till ålderssammansättningen strängt taget bort ske för varje al- ternativ och år. Detta förutsätter emellertid kännedom om avgångens rela- tiva storlek i olika åldrar. Sådan detaljerad information föreligger emellertid ej för populationen akademiskt utbildade lärare utan beräkningarna får baseras dels på det material, som redovisats i del II, dels på primärmaterial, som införskaffats i samband med klasslärarprognosen. I tablå III: 27 ges en översikt av de bedömningar av olika delposter i ersättningsbehovet, som har kunnat göras på basis av förefintligt material.

Mortaliteten

Det lägre antagandet för båda könen grundar sig på faktiska erfarenheter för åren 1955—60 för folkskollärare (s. 112 i klasslärarbetänkandet). Det högre antagandet för båda könen grundar sig på dödlighets- och livslängds- tabeller för hela svenska folket för perioden 1956—60. Dessa dödlighetskvo- ter har applicerats på ettårsfördelningen i tabell III: 26 avseende ämnes- lärare år 1961. Endast ordinarie och extra ordinarie lärare har ingått i be- räkningarna.

Förtidspension och sjukpension . Det lägre antagandet för båda könen har erhållits ur klasslärarbetänkandet (s. 122). Det högre antagandet grundar sig på uppgifter från utredningen om realskolan under övergångstiden. Antalet avgångna av dessa anledningar ut- gjorde 66 lärare under en femårsperiod. Kännedom om medelpopulationcn saknas men slutpopulationen utgjorde 7 465 lärare.

Avgång till annan verksamhet

1 klasslärarbetänkandet har redovisats en ingående undersökning över folk- skollärarnas avgång i olika åldrar. Detta primärmaterial har utnyttjats på så sätt att endast den avgång medräknats som beror på den rena yrkes- växlingen.

De avgångskvoter i skilda åldrar, som härigenom beräknats, återfinnes i tabell III: 30. Dessa har applicerats på åldersfördelningen för 1961 års lärar— population för ämneslärare. De i tablå III: 27 (s. 226) givna talen för minimi- avgång för män respektive maximiavgång för kvinnor har utvärderats på detta sätt. Enbart ordinarie och extra ordinarie lärare har ingått i beräk— ningarna.

Antaganden om maximiavgång för män respektive minimiavgång för kvin- nor grundar sig på den specialundersökning som här redovisats i del II. I denna specialundersökning ingick bl. a. en redovisning angående den avgång i ur yrket under hösten 1962, som inrapporterats från samtliga rektorer vid ] alla skolformer utom folkhögskolor och seminarier. * Erfarenheterna från klasslärarprognosen tyder på att kvinnorna har större avgång till annan verksamhet än männen. I den andra undersökningen (del II), som berör akademiskt utbildade lärare, är förhållandet motsatt. Båda utvärderingarna visar rätt lika avgångsfrekvens vad gäller kvinnliga lärare (66 resp. 55 per 10 000). För manliga lärare visar däremot resultatet enligt rektorsrapporten hösten 1962 ett mycket högre värde än vad som erhålles på grundval av materialet från klasslärarprognosen. Men därvid gäller, att rapporten från hösten 1962 beträffande manliga lärare innefattar de lärare som lämnat läraryrket för universitetslärartjänst respektive skol— administrativ tjänst.

Huruvida den skillnad, som här visat sig mellan manliga och kvinnliga lä- rare, även i fortsättningen kommer att förefinnas är vanskligt att säga. Sannolikt kommer arbetsmarknaden för lärare att »breddas» så att en av- gång enligt maximiantagandet kan motiveras.

Avgång på grund av ålderspension

Från tabel'l III: 26 (s. 287) har antalet lärare i läroämnen (vidareutbildade folkskollärare ej medräknade) framskrivits genom en överlevelsetabell. Med överlevelsetal som anger sannolikheten för en x—årig att uppnå 65 år har beräknats hur många manliga och kvinnliga lärare som uppnår pensions— åldern (65 år). Av dessa antages att 25 % pensioneras samma år de fyller 65 år, 60 % året därpå samt resten det därpå följande året. Detta förfarings- sätt är i enlighet med det som redovisades i »Realskolan under övergångsti- den» (SOU 1955: 53). Antalet normalpensionerade redovisas i tabell III: 29 ( s. 290).

Av de olika delposterna i tablå III: 27 (s. 226) är, som inledningsvis redan

anförts, avgången ur läraryrket den svåraste att bedöma. Undersökningen i del II visar, att avgången till annan verksamhet inom den lärarpopulation som fanns hösten 1962 var 0,84 % för män och 0,55 % för kvinnor, räknat på hela populationen. De avgångskvoter, som erhållits ur klasslärarprogno- sens primärmaterial är 0,33 % för män och 0,66 % för kvinnor. Nu gäller emellertid att avgången ur läraryrket i mycket är betingad av ålderssamman- sättningen. Hänsyn till ålderssammansättningen kan göras så att totala lä- rarpopulationen uppdelas i en »kvarlevande» population och en »tillskotts>>- population.

Metoden i fråga tillämpades vid klasslärarprognosen, där ytterligare ett steg togs genom att för såväl de kvarlevande som tillskottet kumulativa se— r-ier gjordes för den s. k. undervisningsvolymen, vilken erhölls genom att man även räknade med varje delpopulations yrkesverksamhetsgrad. I före- liggande undersökning har det med hänsyn till att lärarkaderns storlek och sammansättning kan komma att variera ej ansetts lämpligt att använda en sådan finare metodik. En sådan förutsätter kännedom om avgångskvotens storlek i varje ålder.

Följande metod för beräkning av ersättningsbehovet har tillämpats. Er- ! sättningsbehovet för avlidna, förtidspensionerade och avgång till annan verksamhet har beräknats på hela lärarpopulationen. Därvid har det beräk- nade antalet heltidstjänster uppräknats med hänsyn till yrkesverksamhets- graden. Ersät—tningsbehovet för dessa tre poster avser sålunda bruttobehovet av lärare. När det gällt att bedöma ersättningsbehovet för åldersavgång har 1961 års population lagts till grund för bedömning. Därvid har räknats med de högre värdena i tabell III: 29 (s. 290). Dessa värden innefattar även lärare i tekniska och merkantila ämnen. För att kunna beräkna ersättningsbehovet för de alternativ, som ej omfattar lärare i tekniska och merkantila ämnen, har det varit nödvändigt att reducera sagda åldersavgång med värden som anger åldersavgången för endast lärare i tekniska och merkantila ämnen. Dessa lärarkategorier är i 1961 års population av liten omfattning men kom- mer med den väntade expansionen att öka såväl relativt som absolut sett. Man kan därför förutsätta en relativt ringa åldersavgång för dessa sistnämn— de lärare i större delen av perioden 1970—1989. Ur lärarmatriklar för läro- verkslärarnas riksförbund och tekniska läroverkens lärarförbund har ordi- narie och extra ordinarie lärare samt timlärare med halvtidstj änstgöring av- prickats i de åldrar som har betydelse i fråga om åldersavgång 1970—89. Be- stämningen har avsett civilingenjörer, civilekonomer, vissa lärare med han- delsgymnasieexamen, gymnasieingenjörsexamen och examen från socialpo- litiska institut. Följ ande antal personer i dessa kategorier beräknas avgå: *, 1969/74 8 — 1979/84 17 1974/79 13 1984/89 20

Dessa Värden har frånräknats de i tabell III: 29 angivna värdena i de alter- nativ som ej innefattar lärare i tekniska och merkantila ämnen.

I ett längre perspektiv kan en av delposterna för avgången visa sig vara övervärderad men en annan undervärderad. Möjligheterna för att vid en prognos bestämma latituderna för ersättningsbehov och rekryteringsbehov blir därför beroende av vilka kombinationer av maximi- och minimiantagan- den som rimligtvis kan göras. Den här beräknade latituden i fråga om er- sättningsbehovet torde få betraktas som tillräckligt stor för att säkerställa »felgränscrna».

Den modell, som lagts till grund för bedömning av ersättningsbehovet är följande. En bedömning av ersättningsbehovet på grund av avgången av ål- dersskäl kan skattas någorlunda säkert för närmaste tidsperioden. Söker man bedöma avgången på grund av åldersskäl för exempelvis år 1975, har man säkerligen ett gott underlag genom att utgå från antalet personer i åldern 51—53 är år 1961. Gäller det däremot är 1980 eller 1985, blir bedöm- ningen osäkrare på grund av att det i fråga om åldersgrupperna 46—48 och i 41—43 år i 1961 års population kan väntas »ske både större tillskott och : större avgång till annan verksamhet. * Viss osäkerhet vidlåder därför bestämningen av avgången på grund av ] åldersskäl. Sannolikt blir denna avgång större än den i tabell III: 29 angivna ! för kategorin ordinarie och extra ordinarie.

Sålunda bör det i prognossammanhang vara motiverat att till ordinarie och extra ordinarie lägga även övriga lärare. Vidare kan det ej anses uteslutet, att ett tillskott av lärare erhålles i åldersgruppen 41—65 år. Det kan därvid gälla hemmafruar samt tekniker och vissa yrkeslärare. Slutligen har fram— skrivningen gjorts med ledning av dödlighets- och livslängstabeller för 1956—60. Under perioden 1970—1990 torde dödligheten även i åldern 40— 65 år ha minskats.

D. Yrkesverksamhelsgrad

I del II av detta betänkande har utförligt redovisats brutto- och nettoverk- samhetsgraden för lärare av olika kategorier. För lärare med filosofisk äm- betsexamen ger undersökningen en bruttoverksamhetsgrad på 93 % och en nettoverksamhetsgrad på 84 % (se s. 151). Vidare ger denna specialunder- sökning vid handen att verksamhetsgraden är minst i kommuntyp 4 (Stock— holm, Göteborg, Malmö, Lund och Uppsala), där verksamhetsgraden (netto) håller sig kring 80 %.

För vissa alternativ har räknats med en verksamhetsgrad på 93 %, Vilket innebär att lärare framgent kommer att ha samma bortfall i tjänstgöring som för närvarande men också att de yrkesverksamma åtager sig lika mycket merarbete i form av övertimmar som för närvarande. Tjänstledighet för fort- bildning kommer sannolikt att öka i omfattning och benägenheten för lärare att åtaga sig övertimmar bör rimligtvis minska med stigande levnadsstan-

dard. En så hög verksamhetsgrad som 93 % förefaller därför mindre sanno- lik.

För samtliga alternativ har dels räknats med en verksamhetsgrad på 83 % dels 80 %. Värdet 83 % utgör ett korrigerat värde i stället för ovan nämnda 84 % enligt specialundersökningen. Korrigeringen har gjorts för att vid be- stämningen av verksamhetsgraden rektorer och studierektorer ej ingår i specialundersökningen. Dessa lärares verksamhetsgrad kan skattas till 46 % och deras antal till cirka 4 % av hela lärarkadern. Den genomsnittliga verk- samhetsgraden blir därigenom 83 %.

En verksamhetsgrad på 80 % har grundats på det förhållandet att verk- samhetsgraden i de största städerna jämte Uppsala och Lund är av denna storlek. Det är ej orimligt antaga, att nettoverksamhetsgraden i även andra städer går ned ytterligare, genom att läraryrket feminiseras och att även tjänstledighet för studier ökar i omfattning. I ett alltmer utpräglat >>utbild- ningssamhälle» torde ävenledes lärare i allt större grad tagas i anspråk för pedagogiska och organisatoriska uppgifter som ligger vid sidan av egentlig undervisningstjänst inom de traditionella skolformerna.

Rekryteringsbehovet har beräknas så, att såväl utvidningsbehovet som er- sättningsbehovet, utom ersättning för åldersavgång, avsett bruttobehovet av lärare. Härigenom har erhållits ett rekryteringsbehov för samtliga ovan an- givna alternativ avseende samtliga skolformer. Beräkningen har följt mo— dellen R : k(B._. — B,) + kyB1 + P, där k : inverterade värdet av verksam- hetsgraden. B1 och B2 anger nettobehovet vid två på varandra följande år och R rekryteringsbehovet. Avgång för andra orsaker än åldersskäl uttryckes genom att faktorn y appliceras på bruttobehovet k X B,. Slutlig-en anger P avgång för åldersskäl.

Sammanfattningsvis gäller att tre möjligheter för beräkning av rekryte- ringsbehovet har utvärderats, nämligen: '

1. lägsta alternativet innebärande lägsta tänkbara avgång och högsta tänk- bara 'yrkesverksamhetsgrad. I detta fall har sålunda ej räknats med avgång till annan verksamhet och verksamhetsgraden har antagits vara 93 %. Köns- proportionen antages vara 60 % män och 40 % kvinnor. Dessa beräknings- grunder har endast tillämpats på alternativen 4, 10, 13 och 17. Dessa beräk— ningar har ur planeringssynpunkt ej så stort intresse, då det är orealistiskt att ej räkna med avgång till annan verksamhet. Beräkningarna är emellertid motiverade för att konstatera effekten av dessa minimiantaganden. Tab. III: 32 (s. 291).

2. i mellersta alternativet räknas med lägsta alternativen för all avgång (jfr tablå III: 27 s. 226) och samma könsproportion som förut. Verksam— hetsgraden antages vara 83 %.

3. högsta alternativet räknar med högsta alternativen för all avgång ( jfr tablå III: 27) och en verksamhetsgrad på 80 %. Könsproportionen är som i föregående (60:40).

Beräkningarna enligt mellersta och högsta alternativen har genomförts för samtliga 17 alternativen avseende expansionen. Resultatet av beräk- ningarna bör tolkas så, att vad som här betecknas med mellersta och högsta alternativ för avgång och verksamhetsgrad anger undre respektive övre gräns för rekryteringsbehovet.

Då det skulle vara alltför omfattande att i detalj redovisa samtliga alter- nativ har en mera detaljerad redovisning av rekryteringsbehovet endast av- sett alternativ 4, 10, 11 och 17.

Följande tabeller ger rekryteringsbehovet: Rekryteringsbehov av lärare i läroämnen, exklusive och inklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen under antagande om ingen avgång till annan verksamhet. Mede'ltal per år för fyra alternativ, tabell III: 32 (s. 291). Rekryteringsbehovet av lärare i läroämnen (exklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) avseende samtliga skolformer enligt 17 alternativ och enligt lägre antagande om avgång till annan verksamhet. Medeltal per år 1970—79 och 1980—89, tabell III: 33 (s. 291).

Dito men inklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen, tabell III: 34 (s. 292). Rekryteringsbehovet av lärare i läroämnen (exklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) avseende samtliga skolformer enligt 17 alternativ och enligt högre antagandet om avgång till annan verksamhet. Medeltal per år 1970——79 och 1980——89, tabell III: 35 (s. 292). Dito men inklusive lärare i tekniska och merkantila läroämnen, tabell III: 36 (s. 293). Rekryteringsbehovet av lärare i läroämnen (exklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) avseende samtliga skolformer under vart och ett av åren 1970—89 enligt alternativen 4, 10, 11 och 17, tabell III: 37 (s. 293). Dito men inklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen, tabell III: 38 (s. 294). En diskussion av de resultat som framkommit i fråga om rekryterings- behovet samt vilka prognosvärderingar som detta ger anledning till tas upp till behandling i kapitel 9.

De framlagda behovsberäkningarna bygger på förutsättningen att på grundskolans högstadium 60 % av totala antalet tjänster skall innehas av lärare med adjunktskompetens och 40 % av vidareutbildade folkskollärare. Om behovsberäkningarna skulle avse 100 %-alternativet, som innebär att samtliga tjänster på grundskolans högstadium skall innehas av adjunkts- kompetenta lär—are, skall de redovisade värdena för behovet av lärare i läro- ämnen ökas med 40 % av totala antalet tjänster på högstadiet. En lika stor minskning skall samtidigt ske i fråga om redovisade antalet heltidstjänster för folkskollärare. Ökningen av antalet tjänster för lärare i läroämnen en- ligt 100 %-alternativet respektive minskningen i antalet tjänster för folk- skollärare blir enligt tabell Ill: 7 (sid. 277) följande:

1969 .............. 5 367 1980 .............. 6 262 70 .............. 5 654 81 .............. 6 384 71 .............. 5 758 82 .............. 6 490 72 .............. 5 761 83 .............. 6 612 73 .............. 5 657 84 .............. 6 706 74 .............. 5 630 85 .............. 6 783 75 .............. 5 632 86 .............. 6 841 76 .............. 5 759 87 .............. 6 871 77 .............. 5 872 88 .............. 6 884 78 .............. 6 003 89 .............. 6 883 79 .............. 6 135

Rekryteringsbehovet har i föreliggande undersökning avsett 60 %-alter- nativet. Om rekryteringsbehovet skulle beräknas enligt 100 %-alternativet, erhålles ett större värde för rekryteringsbehovet avseende lärare i läroämnen och en motsvarande minskning av rekryteringsbehovet avseende folkskol- lärare. En sådan beräkning förutsätter att vissa antaganden görs beträf— fande ersättningsbehovet inom den delpopulation, som avser 40 % av lä- rarna på grundskolans högstadium. Antages att detta ersättningsbehov varje år uppgår till 2 % av föregående års bruttobehov av lärare samt att lärarnas yrkesverksamhetsgrad utgör 83 %, kan för perioden 1969—1979 ifrågavarande rekryteringsbehov kalkyleras till cirka 240 per år. Det måste emellertid vara vanskligt att söka beräkna rekryteringsbehovet för en mindre population. En ökning enligt 100 %-alternativet med 240 lärare per år under 1970-talet får därför utgöra en skattning som kan anses gälla in- till dess högstadiets lärarkår fått en större omfattning.

KAPITEL 6

Tidigare prognoser fullföljda fram till år 1970

A. Analys av tidigare prognoser

I del I av denna undersökning har lärarsituationen i början av 1960-talet analyserats. Frågeställningen har därvid främst varit behörighetssituatio- nen. Det har därvid framhållits att bristen på lärare kan bedömas rätt olika beroende på hur man definierar behörighetskravet. I undersökningens del II 1 har redogj orts för en särskild specialundersökning från hösten 1962 som syf- 1» tar till att ge relevanta data för avgång u-r yrket samt icke minst för yrkes- l verksamhetsgraden. I denna tredje del av undersökningen har beräknats ett rekryteringsbehov för 1970—1989 på basis av bl. a. dessa resultat i del II. r 1

Som utgångspunkt vid dessa beräkningar har antagits att nuvarande lärar- brist skall vara hävd år 1970. Det kan därför vara anledning att undersöka i vad mån denna förutsättning är riktig.

De ingående poster i prognosberäkningarna som därvid måste diskuteras var för sig är:

1. behovet av lärare i olika skolformer

2. utbytesbehovet, d.v.s. den föreliggande bristen

3. ersättningsbehovet

4. rekryteringsbehovet Vad först gäller lärarbehovet, så kan det konstateras, att som framgår av kapitel 5 grundskolans behov är 1970 har omräknats i denna undersökning. Behovet av lärare med adjunktskompetens, d.v.s. 60 % av totala antalet, är sålunda 8 482 och inte 7 620 som i ämneslärarprognosen. Detta beror dels på att lärarkoefficienten reviderats något, dels på att i denna undersökning merbehovet för studierektors, yrkesvals- och tillsynslärartjänster inräknats i totalbehovet.

För gymnasiet har behovet av tjänster beräknats till 5 283 i denna under- sökning mot 4 532 i ämneslärarprognosen. Behovet avser icke lärare i tek- niska och merkantila läroämnen. Skillnaden hänför sig till att det nya gym- nasiet är mera lärarkrävande än det gamla. Även fackskolan har visat sig något mer lärarkrävande än vad förut antagits. För övriga skolformer är beräkningarna desamma.

Rörande behovet av folk— och småskollärare har som framgår av kapitel 7 en mindre korrektion gjorts för 1970-talet på grund av nya informationer om barnantal.

Enligt den av ecklesiastikdepartementet hösten 1963 gjorda undersök- ningen, vilken avsåg grundskolans högstadium, realskoleorganisationen Och det allmänna gymnasiet, kan under antagande om en genomsnittlig under- visning av 21 veckotimmar per lärare på gymnasiet och 24 veckotimmar på grundskolans högstadium och inom realskoleorganisationen antalet heltids— tjänster uppskattas vara i det allmänna gymnasiet ........................ 4 110 heltidstjänster på högstadiet jämte realskoleorganisationen ...... 12 195 >>

Enligt ämneslärarprognosen angavs motsvarande antal tjänster 1963/64 vara i det allmänna gymnasiet ....................... 3 933 heltidstjänster på högstadiet jämte realskoleorganisationen ...... 11 249 »

Som 'synes är överensstämmelsen god beträffande gymnasiet. För högsta— diet och realskoleorganisationen torde differensen mellan de två värdena kunna förklaras av följande. I ecklesiastikdepartementets undersökning tor- de icke så få tjänster för specialklasslärare medräknats, vilket ej var fallet med ämneslärarprognosen. Totala antalet tjänster för specialklasslärare höstterminen 1963 kan ej exakt anges, men det kan uppskattas till cirka 500. Vidare gäller att undervisningsskyldigheten inom realskoleorganisatio- nen ej är 24 veckotimmar utan något mer beroende på att organisationen även rymmer det s. k. lägsta stadiet. Slutligen gäller att realskoleorganisa- tionen torde ha en något större omfattning än vad som räknades med i äm- neslärarprognosen.

Samma undersökning av ecklesiastikdepartementet angav antalet klass- lärartjänster hösten 1963 till:

småskollärare 15 408 och folkskollärare 18 438

Klasslärarprognosen anger samma är antalet till: småskollärare 15 000—15 200 och

folkskollärare till 18 000—18 500

Överens-stämmelsen med prognosens högre alternativ var sålunda till— fredsställande.

Enligt ämneslärarprognosen beräknades utbytesbehovet, d. v. s. bristen på lärare, som det antal heltidstjänster som bestreds av personer, vilka ej hade svensk eller utländsk akademisk examen, examen från högre lärarinne— seminarium eller folkskollärarexamen med adjunktskompetens. För att er- hålla utbytesbehovet enligt 60 %-al»ternativet minskades den uträknade bris— ten med 40 % av det totala antalet tjänster på högstadiet. Emellertid kan ifrågasättas om samtliga lärare med svensk akademisk examen skall räknas

som behöriga. Som framgått av del I och del II bygger här framlagda under- sökningar på en annan definition. Undersökningen i del II omfattade hösten 1962 totalt 6 384 549 undervisningstimmar. 2 445 594 bestreds av lärare utan filosofisk ämbetsexamen, vilket motsvarar ca 6 000 heltidstjänster. Enligt ämneslärarprognosen, här korrigerad, utgj orde 40 % av antalet heltidstjäns- ter på högstadiet 1962/63 2 150. Bristen på lärare med adjunktskompetens 1962/63 var därför 3 850. Att observera är att lärarbristen (60 %-alternativet) enligt ämneslärarprognosen (se Kungl. Maj:ts proposition 1964 s. 68) var 2 900.

I undersökningen i del II, som avsåg hösten 1962, ingick ej folkhögskolor m. m. varför jämförelsen med ämneslärarprognosen i själva verket borde ge en ännu större brist. Å andra sidan avser undersökningen i del 11 även den brist som tar sig uttryck i att icke kompetenta vikarier rycker in.

Vid uppföljning av ämneslärarprognosen kan det med ledning av det an— förda anses rimligt att räkna med en brist på 3900 heltidstjänster för adjunkter (60 %-alternativet) hösten 1962. Det bör anmärkas att bristen hösten 1963 likaledes var 3 900 (Kungl. Maj:ts proposition 1964: 68 s. 7). Vid bestämning av rekryteringsbehovet har i denna undersökning hänsyn tagits till yrkesverksamhetsgraden och avgångskvoten. Då dessa komponen- ter även finns i tidigare- prognoser kan det vara skäl att flyktigt beröra tidi- gare beräkningssätt. '

Den verksamhetsgrad som finns angiven i ämneslärarprognosen hänför sig till produktionssidan, under det att här föreliggande resultat hänför sig till hela populationen av akademiskt utbildade lärare.

I ämneslärarprognosen gjordes en undersökning av yrkesverksamhets- graden. Därvid undersöktes denna för de år 1950/51 och 1955/56 examine- radc under en tid av 10 respektive 5 år efter examen. Antalet examinerade 1950/51 utgjorde 263. 1955/56 utgjorde antalet 656. Dessa skulle alla teore- tiskt sett ha kunnat tjänstgöra 5 respektive 10 år under ifrågavarande tid. För varje examinerad beräknades totala antalet tjänstgöringsår. För exami— nerade, för vilka bristfällig information förelegat, antogs en tjänstgöring om 2 år respektive 5 år. Förhållandet mellan faktiska antalet tj änstgöringsår och det teoretiskt maximala kallas i ämneslärarprognosen för lärarkvot.

Av de utexaminerade erhålles under en 5-årsperiod eller en 10-årsperiod efter examen en genomsnittlig tjänstgöringsvolym, som är mellan 0,45 och 0,70 av den teoretiskt maximala. Lärarkvoterna varierar allt efter ämnes- grupp, kön och tidsperiod.

I ämneslärarprognosen redovisas (s. 65) vidare den relation som anger benägenheten att efter universitetsutbildning övergå till lärarbanan. Denna utgör 74 % för naturvetare och 82 % för övriga. För de examinerade, som övergått till lärarbanan, antogs under de 5 respektive 10 åren efter examen en verksamhetsgrad uppgående till alternativt 90, 80 eller 70 procent. Mul- tipliceras dessa antagna koefficienter för verksamhetsgraden med de angiv—

Tablå III: 28 Behovet av läroämnen (utom tekniska och merkantila) under perioden 1962/63—1970/71

Grundskolans

År Gymnasiet högstadium Real- Fackskolan Övriaa skolor skole . D 60 % org

1962/63. . . . 4 320 3 225 5 411 — 1 114 14 070 63/64. . . . 4 545 4 117 4 669 66 1 176 14 573 64/65. . . . 4 618 4 706 3 823 203 1 205 14 555 |

65/66. . . . 4 734 5 357 2 982 450 1 245 14 768 *

66/67. . . . 4 851 6 098 2 168 736 1 272 15 125 67/68 . . . . 4 967 6 841 1 460 878 1 297 15 443 68/69. . . 5 084 7 552 914 1 018 1 322 15 890 69/70 . . . . 5 200 8 050 524 1 347 1 348 16 469 70/71 . . . . 5 300 8 482 251 1 574 1 375 16 982

na koefficienterna för övergång till lärarbanan, erhålles relativtal, som i ämneslärarprognosen benämnes relativt lärartillskott. Det visar sig därvid, att dessa relativtal ganska väl stämmer med de beräknade lärarkvoterna.

Beträffande avgången räknades i ämneslärarprognosen endast med ett er- sättningsbehov för pensionerade och avlidna. För annan avgång fanns ej några beräkningar. Som framgår av ovanstående innebar beräkningsmeto- den i ämneslärarprognosen att yrkesverksamhetsgraden ingick som en be- räkningsfaktor på produktionssidan. I likhet med Lundblads prognos »Lä- rarbrist och Läraröverskott» (SOU 1958: 21) antogs att bortfallet i tjänst- ledigheter motsvarade tjäns-tetillskottet i form av övertimmar. Enligt här framlagda undersökningar är emellertid så ej fallet. Bruttoverksamhets- graden är enligt del II för lärare med filosofisk ämbetsexamen 93 %.

B. Brist eller överskott 1970?

Med de förutsättningar som ämneslärarprognosen bygger på kommer ett överskott på adjunktsbehöriga lärare (60 %—alternativet) i läroämnen att finnas år 1970. Emellertid har föreliggande undersökning visat, att lärar- bristen 1962/63 blivit större, än vad ämneslärarprognosen angav. Vidare på- verkas rekryteringsbehovet av lärare icke oväsentligt av sådana faktorer som avgång till annan verksamhet samt yrkesverksamhetsgraden. I följande undersökning av huruvida bristen på lärare kommer att bestå även vid 1970- talets början måste vissa förenklade antaganden göras. Lärarbehovet 1962—— 1970 har bestämts så som tablå III: 28 visar.

Uppgifterna om lärarbehovet för realskolor har hämtats ur ämneslärar- prognosen. Ur samma källa har också hämtats lärarbehovet för folkhögsko- lor etc. (övriga skolor). Högstadiets lärarbehov har ävenledes hämtats från ämneslärarprognosen varvid dock viss korrigering gjorts jfr kapitel 5 (s. 219). För fackskolan har antalet klasser 1963/64 och 1964/65 beräknats enligt försöksverksamheten och enligt Kungl. Maj:ts proposition (1964: 58). För 1965/66—1968/69 har fackskoleutredningens beräkningar lagts till grund

och för 1969/70—1970/71 här gjorda beräkningar. Fackskoleutredningens be— räkningar (medelalternativet) har dock korrigerats genom att det föreslag-

na antalet intagningsklasser minskats med 20 %. Korrektionen har gjorts efte-r samråd med ecklesiastikdepartementets prognos- och planeringsavdel— ning och får anses som en preliminär överarbetning av fackskoleutredningens förslag. För gymnasiet har lärarbehovet för åren 1962/63—1964/65 hämtats ur ämneslärarprognosen och för efterföljande år har en linjär utveckling av behovet antagits gälla fram till år 1969/70. För nämnda läsår har gymnasiets lärarbehov bestämts i samband med prognosen för 1970-talet.

För att kalkylera rekryteringsbehovet åren 1962/70 tillämpas modellen i

II.

[II. kapitel 5 för hela perioden. Tre alternativa kalkyler har gj orts:

I.

Antagande: verksamhetsgrad : 93 %. Detta innebär att lärarna åtager sig övertim- mar som hittills. Vidare förutsättes ett ersättningsbehov exklusive ål- dersavgång enligt lägre alternativet (jfr kapitel 5). Följande delposter erhålles:

a) Utvidgningsbehov ................................... 3 100 b) Utbytesbehov ........................................ 3 900 e) Ersättningsbehov exklusive åldersavgång ................ 1 100 d) Åldersavgång .. .................................... 1 000

Antagande:

verksamhetsgrad = 83 %. Detta innebär att lärarna ej åtager sig över- timmar. Ersättningsbehov exklusive åldersavgång enligt lägre alterna- tivet (jfr kapitel 5).

Följande delposter erhålles:

a) Utvidgningsbehov .................................... 3 500 b) Utbytesbehov I ....................................... 3 900 c) » II (övertimmar) . . . ...................... 1 100 d) Ersättningsbehov exklusive åldersavgång ................ 1 200 e) Åldersavgång .. ..................................... 1 000

Summa: 10 700

Antagande om en verksamhetsgrad : 80 % samt ersättningsbehov ex- klusive åldersavgång enligt högre alternativet (jfr kapitel 5). Följande delposter erhålles:

a) Utvidgningsbehov ................................... 3 600 b) Utbytesbehov I ........................................ 3 900 e) » II (övertimmar) ......................... 1 100 d) Ersättningsbehov exklusive åldersavgång ................ 2 000 e) Åldersavgång ........................................ i 1 000

11 600

Summa:

Tablå III: 29 Antalet lärare som genomgått praktisk lärarutbildning 1961/62 samt utbildningskapacitet år 1963/64

Lärarhögskola Lärarut-

. . . _ Egentlig . . Summa platser

Termin bllatlrölclkgs lärarkurs 2 terminer 3 terminer resp. utbildade Gbg Sthlm Malmö Gbg Sthlm Malmö

Vt 61 . . . _ 209 —— —— —— — 26 —— 235 Ht 61. .. 12 229 _ —— — _ 35 26 302 Vt 62. .. 15 187 — — — — 29 26 257 Ht 62. .. 55 230 45 —— 20 -—— 36 30 418 Vt 63 . . . 60 235 45 —— 20 _— 25 30 420 Ht 63. .. 95 245 + 15 60 45 20 — 35 30 525 + 15 =540 Vt 64. .. 95 245 + 15 60 45 20 — 25 30 525+15 =540

I ämneslärarprognosen antages fyra alternativ för lärartillskottet, tiden 1962/63—1970/71, nämligen Alternativ 1 2 3 4 lärartillskott ..................... 12 600 9 866 8 559 7 599

Om lärartillskottet blir 12 600 fram till 1970, torde även ett rekryterings- behov enligt det högsta alternativet komma att täckas. Skulle däremot till— skottet av lärare stanna vid 9 866, kommer rekryteringsbehovet att täckas endast om här gjorda lägsta antagande lägges till grund. Ett lärartillskott på 9 866 lärare kan dock täcka rekryteringsbehovet även enligt näst högsta al- ternativet, därest lärarna även framdeles åtager sig övertimtj änstgöring.

Denna kalkyl visar att det är rimligt att bygga på den förutsättningen att bristen på lärare är hävd vid 1970-talets början. Huruvida ett överskott då föreligger, så som ämneslärarprognosen antager, är i detta sammanhang utan intresse. Denna undersökning gäller frågan om lärarbehovet med därav betingade rekryteringsbehov och således ej läget på lärarnas arbetsmarknad. Det enda väsentliga ur lärarrekryteringssynpunkt är därför att bedöma, hur stor bristen är vid beräkningsperiodens början. Ur allmän samhällsplane- ringssynpunkt är det däremot naturligtvis av största intresse att veta om det kommer att råda överskott på lärare.

Vid en bedömning av utbildningsbehovet vid lärarhögskolor och provårs— anstalter bör ovan angivna rekryteringsbehov (medelalternativet 10 700) ses i relation till det antal, som redan utbildats sedan 1960, d. v. s. vårtermi- nen 1961—höstterminen 1962. Detta antal framgår av tablå III: 29.

Ur prognossynpunkt är endast den person lärare, som har helt avslutad, fullständig lärarutbildning. Nu befinner sig emellertid bland de yrkesverk- samma lärarna många, som påbörjat men ej avslutat sin praktiska lärar- utbildning. Detta innebär att man till nämnda utbildningsbehov av 10 700 lärare bör lägga hela det antal lärare som höstterminen 1962 var verksam- ma som lärare och endast avslutat sin teoretiska utbildning men däremot ej genomgått praktisk lärarutbildning. Denna grupp av lärare ofta kallad

provårsköu måste medräknas när det gäller att dimensionera utbildningen vid lärarhögskolor.

Den nuvarande utbildningskapaciteten, 540 per termin, måste betraktas som i minsta laget. Härigenom uppnås endast en utbildning, som för tiden våren 1962—våren 1970 motsvarar det ovan angivna lägsta alternativet för rekryteringsbehovet. Men detta rekryteringsbehov tar ej skälig hänsyn till avgång och yrkesverksamhetsgrad.

Som framgått av kapitel 5 kommer enligt alternativ 17 rekryteringsbeho- vet för lärare i läroämnen utom lärare i tekniska och merkantila ämnen att enligt medelantagandet utgöra drygt 1 000 lärare per år under 1970-talet. Detta motsvarar den kapacitet, som för närvarande råder vid lärarutbild— ningsanstalterna. Skall den pedagogiska utbildningen även utsträckas till lärare i tekniska och merkantila ämnen blir behovet av lärarutbildningsplat- ser enligt samma alternativ 1 300 per år.

Avslutningsvis skall här nämnas att lärarkoefficienter för enskilda ämnen lämnas i kapitel 5. Det skulle därför i och för sig vara möjligt att beräkna rekryteringsbehovet i enskilda ämnen. För 1970-talet kan en sådan beräk- ning vara lättare än för 1960-talets återstående år. Detta beror på att skolan under 1960-talet har att genomgå en »anpassnjugsprocess» till nya skolfor- mer. Vidare uppstår vissa tekniska vanskligheter att beräkna bristen i en- skilda ämne-n vid periodens början på basis av befintligt material. När sta- tistiken för 1963 föreligger, torde läget förbättras och möjlighet ges att be— räkna bristen i varje enskilt ämne under hänsynstagande till omständig- heter såsom övertimtjänstgöringens fördelning på ämnen och befattnings- havare, behörighet med hänsyn till genomgång av vidareutbildningskurs eller avlagt akademiskt betyg i undervisningsämnet m. m. I avvaktan på denna mera detaljerade och för ändamålet mer avpassade statistik bör ett fullföljande av tidigare prognosers beräkningar av rekryteringsbehovet i varje enskilt ämne tillsvidare anstå.

KAPITEL 7

Grundskolans behov av klasslärare 1964—1989

I klasslärarbetänkandet har behovet av klasslärare och högstadieutbildade folkskollärare ingående analyserats. Sedan klasslärarprognosen gjordes, har nyare beräkningar över det framtida antalet barn i skolåldern gjorts av statistiska centralbyrån. Detta innebär att korrigeringar måste göras på grund av att man nu räknar med ett något högre barnantal än tidigare.

De i klasslärarbetänkandet anförda behovsvärdena har multiplicerats med dessa korrektionsfaktorer. Om således det förut beräknade behovet är 1980 av folkskollärare var

17 476 klasslärare och 5 860 högstadielärare, blir det korrigerade behovet lika med 17 476 X 1,018 + 5 860 )( 1,017 : 23 750.

Det i klasslärarbetänkandet beräknade rekryteringsbehovet har därefter korrigerats med en faktor, som anger ökningen av bruttoutvidgningsbehovet 1971—80. Ökningen har därvid beräknats till 4,7 % per år för mellanstadie— lärare med och utan vidareutbildning. Den nya serien återfinns i tabell III: 31 (s. 290). För lågstadielärare har korrektionsfaktorn beräknats till 8,6 %. Korrigeringarna visar hur vanskligt det är att göra beräkningar utan att följa befolkningsutvecklingen.

För att söka bedöma behovet av klasslärare även efter 1980 har följande metod tillämpats:

Antalet lärare per elev 1971—80 har beräknats som tablå III: 31 visar. För hög— och lågstadiet är som synes förhållandet praktiskt taget konstant. För mellanstadiet minskar behovet på grund av att antalet klasser av B-typ avtager. Enligt alternativ 2 i klasslärarbetänkandet sjunker mellanstadicts behov av folkskollärare räknat i antal lärare per 100 elever från 4,84 till 4,75

Tablå III: 30. Ökning av antalet behövliga klasslärare på grund av nu beräknat något större barnanial (korrektionsfaktor med vilken i klasslärarbetänkandet angivet behov skall multipliceras).

Årskurs Årskurs 1—3 4—6 7—9 1—3 4—6 7—9 År 1970 ......... 1,022 1,008 1,001 76 ......... 1,017 1,018 1,02?) 71 ......... 1,020 1,015 1,002 77 ......... 1,018 1,016 1,019 72 ......... 1,019 1,016 1,007 78 ......... 1,020 1,016 1,018 73 ......... 1,017 1,022 1,008 79 ......... 1,022 1,017 1,016 74 ......... 1,016 1,021 1,016 80 ......... 1,026 1,018 1,017 75 ......... 1,016 1,019 1,017

Tablå III: 31 Behov av klasslärare och högstadielärare med klasslärarutbildning per 100 elever

Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet

4,97 5,08 1,68 72 ........... 4,97 5,08 1,72 73 ........... 4,96 5,05 1,74 74 ........... 4,96 5,02 1,74 75 ........... 4,96 5,00 1,74 76 ........... 4,96 4,98 1,74 77 ........... 4,98 4,96 1,74 78 ........... 4,96 4,95 1,74 79 ........... 4,97 4,93 1,74 80 ........... 4,96 4,91 1,74

åren 1971—1975 och år därefter konstant 4,72. Om försiktigtvis antages att denna nedgång i lärarbehov sätter in 10 år senare kan ovanstående serie för mellanstadiet extrapoleras såsom nedan anges. Här har för beräkningen an- tagits följ ande koefficienter för lärarbehovet 1981—90.

lågstadiet: 4,97 högstadiet: 1,74

mellanstadiet: 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 4,89 4,87 4,85 4,83, 4,81 4,79 4,77 4,75 4,73 4,72

Dessa koefficienter har applicerats på antalet barn i ifrågavarande ålders— grupp (tabell 111: 3 s. 275).-Behovet av klasslärartjänster framgår av tabell III: 24 (s. 286). Rekryteringsbehovet av klasslärare för tiden 1981—89 har beräknats efter samma metod, som användes för beräkningen av rekryte- ringsbehovet av ämneslärare i kapitel 5. Sålunda har hänsyn ej tagits till ålders—fördelningens förändringar annat än för normalpensionering. För mor- talitet, förtidspension och avgång till annan verksamhet har nedanstående antagande gjorts.

Därvid har klasslärarbetäkandets erfarenheter helt utnyttjats.

För lågstadiets lärare grundar sig dessa antaganden på de redovisningar för perioden 1955—60 som återges i klasslärarbetänkandet (s. 123). För mel- lanstadiets lärare har likaledes de anförda värdena för avgång hämtats ur klasslärarbetänkandet.

Tablå III: 32 Antagen avgång per 10000 lärare för folk— och småskollärare 1981—89

Mellanstadie- Lågstadie- lärare lärare Mortalitet ........................ 26,4 22,1 Förtidspension .................... 14,4 12,8 Annan verksamhet ................ 127,9 81,4 Summa 168,7 116,3

I klasslärarbetänkandet redovisas antalet normalpensionerade fram t. o. m. år 1980. För att erhålla antalet normalpensionerade för 1981—89 har beräk- ningar skett i två steg. Först har med ledning av i klasslärarbetänkandet givna avgångskvoter för övergång till annan verksamhet i respektive ålder antalet lärare som kommer att uppnå 42 års ålder i egenskap av lärare be- räknats och därefter har överlevelsetal applicerats för framskrivning av 42- åringarna till pensionsåldern. Tabell III: 25 (s. 286) redovisar antalet normal- pensionerade låg— och mellanstadielärare 1969/70-—1990/91. Verksamhets- graden för folk- och småskollärare har beräknats genom applicering av de i klasslärarbetänkandet givna koefficienterna på åldersfördelningcn för år 1960 i samma betänkande. Därvid har beräknats ett vägt medeltal för folk- skollärare. Verksamhetsgraden för folkskollärare är 89,0 % och för små— skollärare 90,2 %.

Värdet 89,0 % för folkskollärare överensstämmer bra med den i del II angivna verksamhetskoefficienten enligt undersökningen hösten 1962. Den— na var 87,7 % för samtliga folkskollärare.

I tabell III: 31 (s. 290) redovisas rekryteringsbehovet för 1970—1990 för låg- och mellanstadielärare.

KAPITEL 8

Behovet av lärare i övningsämnen och lärare i yrkesämnen

Som inledningsvis nämnts i kapitel 1 bör en långsiktig planering av lärarhög- skolor grunda sig på ett bedömande av behovet av så många kategorier av lärare som möjligt. Utbildningen av lärare i övningsämnen och lärare i yr- kesämnen faller emellertid ej inom de sakkunnigas utredningsuppdrag. Yr- kesutbildningen och därmed sammanhängande kvantitativa problem prövas * av en särskild utredning. Om detta till trots här görs en approximativ be— . dömniug av behovet av övnings— och yrkeslärare så sker det i syfte att få j hela lärarbehovet så fullständigt belyst som möjligt. Som framgått av ka- * pitel 5 måste behovet av lärare i läroämnen beräknas med en osäkerhetsmar- ginal som beror på att man inte säkert vet hur mycket hela den gymnasiala utbildningsorganisationen kommer att byggas ut. Det slutliga svaret kan ej ges förrän den nu sittande yrkesutbildningsberedningen avgivit sitt be— tänkande. Accepterar man det högsta alternativet för hur den gymnasiala utbildningsorganisationen kommer att expandera och därvid även räknar med behovet av lärare till yrkesskolor, har detta någon mening endast om man samtidigt söker bedöma behovet av samtliga lärare. Därigenom skapas en ram som är lämplig att arbeta med i planeringssyfte.

Behovet av övnings- och yrkeslärare behandlas i detta kapitel för grund- skolan, gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan. Någon uppdelning på olika slag av lärare kommer icke att ske annat än där metoden så påfordrar.

Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån utgjorde fläsåret 1961/62 an- talet undervisningstimmar i övnings- och yrkesämnen på grundskolans hög- stadium 70 162,5. Med en undervisningsskyldighet av 30 veckotimmar inne- bär detta 2 339 tjänster. Samma år var antalet normalklasser på högstadiet 3 426. Om antalet tjänster Sättes i relation till antalet klasser, erhålles kvoten 0,68. Denna faktor kan då användas för att någorlunda beräkna behovet av övnings- och yrkeslärartj änster på högstadiet. Beräkningarna ger för år 1970 ett behov av 8 138 lärare. Det kan nämnas att skolberedningen beräknade & (SOU 1961: 30, sid. 666 och 670) behovet till 8 664 för samma år men därvid % även inräknade hela behovet av slöjdlärare inom grundskolan. Behovet av ! slöjdlärare angavs sålunda till 3 474 för år 1970/71. Slöjdlärarebehovet på » grundskolans högstadium kan med ledning av uppgifter om antalet under- visningstimmar och klasser beräknas till 2 633 för år 1970/71. Differensen 3 474—2 633 eller 841 skulle sålunda avse slöjdlärarebehovet på låg- och

mellanstadiet. Här framkomna behov av övnings- och yrkeslärare på 8 138 för år 1970/71 skulle sålunda ge ett något högre värde än det skolberedningen kom fram till, men differensen är måttlig.

De sakkunniga har i sin utredning om lärare på grundskolans mellansta- dium (SOU 1963: 35) ingående analyserat hur klasslärarnas undervisning de facto fördelas på egentliga läroämnen och på övningsämnen samt i vilken utsträckning undervisningen i övningsämnen bestrids av övningslärare.

Enligt undersökningen (s. 43) faller 15,9 % av den totala undervisningen i årskurs 4——6 på övningslärarc. Man kan därför utgå ifrån att klasslärare med hittillsvarande utbildning måste kompletteras med övningslärare till ett antal av 15,9 % av detta »äldre» klasslärarebestånd.

Enligt 1962 års timplan utgöres 14,2 % av den totala undervisningen av slöjd (årskurs 4—6). I sina förslag till ny typ av klasslärarutbildning kom- mer de sakkunniga att föreslå att klasslärarutbildningen ej skall ge behö- righet att undervisa i slöjd och att omkring hälften av de nyutbildade klass- lärarna får sådan utbildning att de blir behöriga i ämnet musik och hälften sådan utbildning att de blir behöriga i gymnastik. Om dessa förslag vinner bifall behövs slöjdlärare till ett antal av 14,2 % av det »nya» beståndet av klasslärare.

Enligt de sakkunnigas undersökning skall undervisningen i musik och gymnastik enligt 1962 års timplan utgöra 4,4 %, respektive 8,0 % av den totala undervisningen i årskurs 4—6. Av en utexaminerad kull på låt oss säga 600 har 300 utbildning i gymnastik men ej i musik. Därför fordras 300 x 0.044 : 13,2 tjänster i musik. På samma sätt erhålles ett behov av 300 x 0,08 : 24 tjänster i gymnastik. Men enligt undersökningen bestrides redan nu 1,0 % resp. 1,6 % av totala undervisningen av övningslärare i mu— sik resp. gymnastik. Man har därför skäl att antaga att ytterligare ett mer- behov tillkommer trots att lärare har utbildning i musik resp. gymnastik, nämligen 300 x 0,01 : 3 tjänster i musik och 300 )( 0,016 : 4,8 tjänster i gymnastik. I teckning skall samtliga nya lärare ha utbildning men även här kommer genom ämnesbyte ett merbehov av 0,05 % räknat på 600 tjänster. Sammanlagt innebär denna kalkyl ett behov av

slöjdlärare ...................... 14,2 % musiklärare

gymnastiklärare

teckningslärare ..................

Summa 22,2 %

För lärare med »äldre» eller hittillsvarande utbildning är relationstalet enligt de sakkunnigas klasslärarundersökning 15,9 %. Allteftersom klass- lärare med ny form av utbildning ökas i-antal kommer därför — ceteris paribus — behovet av övningslärare på mellanstadiet att öka så som dessa procenttal visar.

Tablå III: 33 Klasslärarpopulationen 1969—80 med upp- delning efter utbildning.

Klasslärare enligt »äldre» modell myare» modell

15 173 679 1970 ................. 14 170 1 339 1971 ................. 13 376 1 991 1972 ................. 12 755 2 633 1973 ................. 12 299 3 257 1974 ................. 11 935 3 866 1975 ................. 11 645 4 458 1976 ................. 11 379 5 039 1977 ................. 11 126 5 597 1978 ................. 10 970 6 135 1979 ................. 10 493 6 671 1980 ................. 10 206 7 270

För att kunna applicera dessa relationstal måste en värdering ske av klass- lärarbeståndet i de två grupperna av lärare, nämligen de med äldre typ av utbildning och de med den nya föreslagna typen av utbildning. I denna un- dersökning redovisas lärarbehovet avseende ämneslärare enligt 60 %-regeln. Om den modell för beräkning av rekryteringsbehovet tillämpas som angivits i kapitel 5, kan för perioden 1970—80 rekryteringsbehovet av vidareutbild- dade folkskollärare beräknas till 240 per år. Enligt klasslärarbetänkandet är rekryteringsbehovet av folkskollärarna i medeltal 918 per år. Härav skulle maximalt 674 utgöras av mellanstadielärare. Här antages att 674 lärare med mellanstadielärarutbildning varje år inträder i klasslärarpopulationen. En- ligt den i klasslärarbetänkandet anförda dekrementtabellen har nu popula- tionerna av klasslärare med den nya typen av utbildning beräknats. Resul- tatet av uppdelningen av klasslärare i lärare med äldre och nyare utbildning blir därför så som tablå III: 33 visar.

Härur beräknas antalet övningslärare för årskurs 4——6 genom att ta 15,9 %, respektive 22,2 % av lärarbeståndet med »äldre» respektive »nyare» utbildning.

För beräkningen av behovet av övningslärare på gymnasiet har räknats med alternativ 10, som innebär en rätt måttlig expansion — ca 40 % gym- nasiefrekvens år 1980. Lärarkoefficienteu har antagits vara 0,123 lärare per klass i årskurs 1—3. Ämnet konst- och musikhistoria har därvid ej räknats till övningsämnena.

För fackskolorna har alternativ 10 tillämpats, vilket innebär en rätt mått- lig fackskolefrekvens år 1980 på ca 27 %. Lärarfaktorn har antagits vara 0,24 lärare per klass.

Elevantalet i yrkesskolorna i heltidskurser om minst 5 månader beräkna- des 1960 till 45 000, under det att det i verkligheten fanns 49 426 elever.

Tablå III: 34 Yrkesskolans behov av lärare. Antal heltidstjänster enligt »Utbildning av lärare i yrkesämnen» (SOU 1959: 8)

År Lärarantal 1960 ............. 3 350 1962 ............. 3 690 1966 ............. 4 735 1970 ............. 5 200

I diagram III: 10 återges den snabba utvecklingen av elevantalet i yrkes— skolan, som ägt rum sedan 1944 samt den beräknade utvecklingen. Uppgif- terna avser endast heltidskurser om minst 5 månader. Av dessa fakta fram- går, att expansionen inom yrkesskoleväsendet är och kan väntas bli mycket kraftig. För att få en uppfattning om utvecklingen under 1970-talet görs följande kalkyl, vilken leder fram till den i diagrammet tänkta utvecklingen. År 1960 fördelade sig eleverna i yrkesskolans heltidskurser om minst 5 måna- der på det sätt i fråga om ålder som tablå III: 35 visar.

Tablå III: 35. Elever vid heltidskurser om minst 5 månader efter ålder är 1960 (Sta- ' tistisk årsbok 1963) Ålder: 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 S:a

21 1 876 9 285 11 679 9 350 5 511 2 929 2 020 1 593 4 982 49 426 % av årskullen 9,6 8,5 5,6 3,1 2,1 1,7

För att bedöma den framtida utvecklingen är det för det första rimligt anta att inga elever, som tillhör åldersgruppen 13—15 år, kommer att gå i yrkesskola. I kapitel 5 har på basis av de resonemang, som förts i kapitel 2—4 räknats med flera alternativ för gymnasiets utveckling. Om här som arbetshypotes antas att inemot 50 % av en årskull kommer att gå i gym- nasium (elleri fackskola) och i varje fall 20 % i fackskola, bör det vara rim- ligt anta att minst 20 % av en årskull i åldern 16—17 år inom en nära fram- tid kommer att gå i yrkesskolor. Med ledning av de relationer, som rådde 1960 mellan olika åldersgruppers yrkesskolefrekvens har Vissa antaganden gjorts för yrkesskolefrekvensen år 1980, som framgår av tablå III: 36.

Tablå III: 36. Antal elever i yrkesskolor i procent av motsvarande årskull år 1980

Ålder 16 17 18 19 20 21 21— % av årskullen 20 20 15 8 5 5 3

Appliceras dessa procentsatser på resp. årskullar år 1980 erhålles ett an- tal elever i yrkesskolor av 91 300. Utvecklingen från 1962 till 1980 har där- efter bestämts grafiskt enligt diagram III: 10. Utvecklingen har därvid tänkts ske snabbare under 1960-talet för att sedan dämpas på 1970-talet, vilket bör ligga i linje med många utvecklingstendenser och även motiveras av fack- skolans utveckling.

Tabell 7 (s. 186) i nämnda utredning (SOU 1959: 8) om utbildningen av lärare i yrkesämnen ger följ ande relationer:

Diagram III: 10 Antal elever inom yrkesskolans heltidskurser om minst 5 månader åren 1950—1990.

Antal elever-

1oo,o %

Med ledning av dessa relationer och antalet elever kan lärarbehovet be— räknas. Samma-nfattningsvis ger dessa beräkningar ett behov av lärare i övnings- ämnen och i yrkesämnen inom grundskolan, yrkesskolan., fackskolan och gymnasiet, som tablå III: 37 visar.

Som framgår av denna tablå är grundskolans behov ojämförligt störst. Gymnasiet och fackskolan kräver i det här valda alternativet ungefär lika många övningslärare men då är att märka att gymnasiets utbyggnad är större

|00.000 : saouuä & E 80.000—2 meon—i satan—2 surna—5 | % hanna—i mono—i mna—i mmm—; 'f— lllIllllllll|I||llllilllllllllllll IBSD "355 "360 IBGS |970 [975 |980 |985 Antal elever fördelade a) efter utbildningslinje b) Antal elever per lärare

Industri ...................... 66,6 % Industri ......................... 12: 1 Handel ...................... 22,1 % Handel .......................... 22: 1 Huslig utbildning ............. 11,3 % Huslig utbildning ................. 12: 1

Tablå III: 37 Antalet övnings- och yrkeslärare 1970—80

Grundskolans Yrkes- skolan Fackskolan Gymnasiet Summa

mellan- stadium högstadium

1970 ........ 2 550 8 138 331 411 5 992 17 422 1971 ........ 2 569 8 282 362 418 6 082 17 713 1972 ........ 2 613 8 286 383 429 6 172 17 883 1973 ........ 2 679 8 133 398 448 6 262 17 920 1974 ........ 2 756 8 100 407 462 6 352 18 077 1975 ........ 2 842 8 104 416 472 6 441 18 275 1976 ........ 2 928 8 287 420 477 6 531 18 643 1977 ........ 3 012 8 451 430 487 6 591 18 971 1978 ........ 3 106 8 638 450 500 6 651 19 345 1979 ........ 3 169 8 828 468 522 6 741 19 728 1980 ........ 3 237 9 011 488 545 6 838 20 119

(40 %) än fackskolans (27 %). Detta uppvägs emellertid av den mycket större lärarfaktorn i fackskolan.

I tablå III: 38 redovisas rekryteringsbehovet av övnings— och yrkeslärare enligt antagande om 2 % avgång beräknat på föregående års population och en verksamhetsgrad på 87,7 %.

Tablå III: 38. Rekryteringsbehov av övnings- och yrkeslärare 19 70—80 avseende grund- skolor, fackskolor, gymnasier och yrkesskolor.

Antagande: Verksamhetsgrad = 87,7 %, avgång = 2 % av föregående års pOpulation.

År Utvidgnings— Utvidgnings— Ersättnings— Rekryterings- behov Netto behov Brutto behov behov

291 332 401 733 170 194 407 601

37 42 411 453 157 179 412 591 198 226 416 642 368 420 420 840 328 374 429 803 374 426 436 862 383 437 445 882 391 446 454 900

KAPITEL 9

Sammanfattning av lärarbehovet 1970—1989

Resultatet av de undersökningar som här framlagts visar att hela utbildnings- väsendet är under stark expansion. Här beräknade värden för behovet av lärare 1970—1989 bör därför ses i relation till nuvarande lärarbehov. Antalet heltidstjänster för folk— och småskollärare kan erhållas från klasslärarpro- gnosen och antalet heltidstjänster för lärare i läroämnen ur här redovisat material för antalet undervisningstimmar. Dessa material ger följande antal heltidstjänster 1 961/62 :

Tablå III:39 Antalet heltidstjänster 1961/62 för folk- och småskollärare samt lära-e i läroämnen

Klasslärare Lågstadiet ........ 14 200 Mellanstadiet ..... 22 687

Lärare i läroämnen . . 12 204 Summa 49 091

Dessa värden bör något kommenteras. Mellanstadietjänsterna avser såväl det egentliga mellanstadiet som högstadiet enligt 40 OArregeln samt antalet hel- tidstjänster för vidareutbildade mellanstadielärare i högre skolor utöver 40 %-regeln. Behovet av folkskollärare utöver klasslärarbehovet beräknas för 1961/62 till 2 764 tjänster (klasslärarprognosen). Totala antalet tjänster i läroämnen — enligt 100 0/(,-alternativet utgjorde 14 968. Detta värde har er- hållits genom evalvering av faktiska antalet undervisningstimmar.

En annan jämförelse kan göras om man utgår från det antal personer som tjänstgör som lärare. Enligt Statistisk årsbok (1963) utgjorde antalet personer som 1961/62 tjänstgjorde som lärare 57 700. Häri inräknades även folk- och småskollärare samt vidare 1 800 rektorer, 6 100 timlärare och ca 700 studie- rektorer, yrkesvals- och tillsynslärare. Om man antager att rektorer m. fl. samt timlärare har ungefär 50 % verksamhetsgrad och att övriga lärare har en yrkesverksamhetsgrad på ca 90 % (räknat inklusive övertimtjänstgöring), så stämmer dessa beräkningar bra överens.

De i tablå III: 39 angivna värdena upptar ej tjänster i tekniska och mer- kantila ämnen. En jämförelse mellan lärarbehovet år 1961 och längre fram bör därför i första hand ej innefatta dessa lärarkategorier.

Tablå III: 40 Antalet heltidstjänster i läroämnen, dels utom, dels med de tekniska och merkantila ämnena 1970 och 1980.

1970 1980 Lågstadielärare ................... 15 694 18 590 Mellanstadielärare ................ 21 277 23 750 Lärare i läroämnen: utom de tekniska och merkantila Alt. 4 16 982 21 227 Alt. 17 17 373 22 429 med de tekniska och merkantila Alt. 4 19 624 24 963 Alt. 17 20 300 26 962

Ökningen av antalet lärartjänster i läroämnen kommer sålunda att bli rätt betydande. Att observera är att ovanstående värden anger nettobehovet. År 1961 kan bristen på lärare anges till ca 4 000. Redan av dessa värden fram- går att det rör sig om en stor ökning av antaletlärare. Särskilt stor blir ökningen av antalet heltidstjänster inom gymnasium och fackskola. År 1961 var antalet heltidstjänster på gymnasiestadiet 3 800 (ring I4 ingår ej). Uppgiften avser ej tekniska och merkantila ämnen. För 1980 beräknas motsvarande antal hel- tidstjänster utgöra 9 300—11 400 inom fackskolor och gymnasier. För grund- skolans högstadium beräknas antalet heltidstjänster enligt 60 %—regeln till 4 700 år 1964 och 9 400 år 1980. Men redan år 1970 utgör antalet tjänster en- ligt 60 %-regeln 8 500. Ökningen av tjänster för högstadiet kan därför sägas i stort sett hänföras till (SO-talets återstående år. För gymnasier och fackskolor tillsammantagna beräknas antalet heltidstjänster, utom tjänster i tekniska och merkantila ämnen, är 1970 utgöra 6 860—7 250. Men därav faller 1570—1 970 på fackskolor. Antalet tjänster på gymnasiet i läroämnen utom tekniska och merkantila ämnen beräknas år 1970 till 5 300. Ökningen av antalet tjänster under 60-talet är sålunda ungefär lika stor för fackskolor som för gymnasier.

Under 1970-talet beräknas en kraftig ökning av antalet tjänster på gymna- siet. Hur stor ökningen av antalet tjänster inom fackskolan kommer att bli under 1970-talet är däremot svårare att förutsäga. I denna undersökning ges flera tänkbara alternativ för expansionens storlek. Sålunda antages att antalet tjänster inom fackskola avseende läroämnen med undantag av tekniska och merkantila ämnen är 1980 blir lägst 1 840 och högst 3 000. Gymnasietjänsteri motsvarande ämnen antages år 1980 blir lägst 7 000 och högst 8 400. Möjligen kan gymnasiets behov stanna vid 6 200, om fackskolan skulle visa sig mycket livskraftig.

Vid- beräkningarna och motiveringarna för dessa har hävdats att gymna- siets utveckling torde kunna anges mera säkert än fackskolans. Vidare måste de här angivna högsta alternativen ses i relation till yrkesskolans framtida utformning och utveckling.

Genom kombination av olika utvecklingsmöjligheter för fackskolan och gymnasiet samt genom alternativa antaganden om avgång respektive yrkes—

Tablå III: 41 Rekryteringsbehov i medeltal per år 1970-79 av lärare i samtliga läroämnen och samtliga skolformer med undantag för små— och folkskollärare. Mcdelvärdet av lägre och högre antagande om avgång samt yrkesverksamhetsgrad.

Andel av års- kullen i gym- nasier och fack- skolor år 1980

Alternativ nr

Exklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen

Samtliga lärare

69,7 % ........ 4 939 1 118 66,8 % ........ 10 832 1 010 71,7 % ........ 11 932 1 136 69,7 % ........ 13 782 969 74,5 % ........ 15 961 1 187 78,2 % ........ 16 1 023 1 265 83,2 % ........ 17 1 040 1 294

verksamhetsgrad har i denna undersökning givits olika alternativ för rekryte— ringsbehovet av lärare. Här ovan i tablå III: 41 återges ur tabellmaterialet vissa av alternativen.

Skillnaden mellan rekryteringsbehoven beror på:

1. skolans expansionstakt 2. proportionen mellan gymnasium och fackskola 3. proportionen mellan tekniker och andra lärare

Alternativ 4 och 13 räknar med samma expansion men differensen i rekryteringsbehov uppgår till ca 150. Denna differens kan synas betydande men i alternativ 4 räknas med ringa expansion för fackskolan och kraftig för gymnasiet (21,2 % resp. 48,5 %). Alternativ 13 däremot räknar med kraftig expansion för fackskolan och måttlig för gymnasiet (34,7 % respektive 35,0%.) Sannolikt torde gymnasiet expandera till 45—48,5 % år 1980, varför alternativ 13 bör kunna utmönstras.

Om gymnasiets och fackskolans expansion varierar med en mindre latitud kommer dessa skiftningar mellan de båda skolformernas utveckling ej att påverka det totala rekryteringsbehovet så mycket, att det har någon större betydelse för planeringen.

Om lärare i tekniska och merkantila ämnen medräknas, stiger rekryterings- behovet med 24 % enligt alternativ 17. Detta har stor betydelse för plane— ringen.

Undersökningens del II har visat, att yrkesverksamhetsgraden för lärare i läroämnen är 83 % under förutsättningen att lärarna ej åtager sig övertim- mar. Undersökningen visar vidare att den s. k. bruttoverksamhetsgraden ut— gör 93 %. Därmed menas, att den genomsnittliga verksamhetsgraden ligger avsevärt under 100 %, trots att många lärare har övertimmar. Den låga verk— samhetsgraden hänger samman med att så många lärare har tjänstledigt. Det är ej sannolikt att tj änstledighetsfrekvensen kommer att gå ner. Tvärtom talar starka skäl för att den under de närmaste 10—15 åren kommer att öka inte

Tablå III:42 Rekryteringsbehov för lärare i läroämnen i me- deltal åren 1970—79 avseende samtliga skolformer enligt två antaganden om avgång och yrkesverksamhetsgrad.

A. Samtliga lärare med undantag av lärare i tekniska och merkantila ämnen.

Alternativ lägre antagande högre antagande

4 869 1 010 10 763 901 17 964 1 115 11 860 1 003

B. Samtliga lärare

Alternativ lägre antagande högre antagande

1 033 1 203

928 1 092 1 201 1 386 1 050 1 222

minst på grund av kraven på fortbildning. En faktor som även torde ha stor effekt härvidlag är femininiseringen av läraryrket. Undersökningen beträffande avgången ur yrket till andra verksamhetsgrenar har baserats på två olika antaganden. Den samlade effekten av olika antaganden om yrkesverksam- hetsgrad och avgång har gett en latitud ifråga om rekryteringsbehovet på 150—200 lärare per år. Denna latitud får anses ringa. Skäl talar för att re- kryteringsbehovet bör baseras på det högre antagandet om avgång. I tabell III: 37 (s. 293) och tabell III: 38 (s. 294) anges för vissa alternativ rekryte- ringsbehovet enligt de två antagandena om avgång och yrkesverksamhetsgrad. För de alternativ som här ansetts mest lämpliga ur jämförelsesynpunkt er- hålles det rekryteringsbehov som tablå III: 42 visar.

Alla skäl talar för att rekryteringsbehovet i läroämnen bör anges med de högre värdena i tablå III: 42. Alternativen, 4 och 11 ger samma »output».Al- ternativ 11 förutsätter en måttlig fackskoleökning och en måttlig gymnasieök- ning. Alternativ 4 förutsätter den mest sannolika gymnasiefrekvensen men en mycket svag fackskoleökning. Alternativ 10 slutligen förutsätter en kraftig ökning av fackskolefrekvensen men svag ökning av gymnasiefrekvensen.

Frågan om rekryteringsbehovets storlek innehåller så många osäkerhets— moment att här framlagda alternativ endast bör ses som de för nuläget lämp- liga ur planeringssynpunkt. Med hänsyn till att hart när varje uppskattning av rekryteringsbehovet i ett expanderande samhälle visar sig vara tilltaget i un- derkant, kan det här beräknade högsta alternativet anses som det ur plane— ringssynpunkt mest lämpliga. Rekryteringsbehovet är därför under 1970-talet 1 100—1 400 lärare per år, där den övre gränsen även inbegriper lärare i tekniska och merkantila ämnen.

Av detta rekryteringsbehov hänför sig ca 360 till grundskolans högstadium (60 %—alternativet). Utöver här nämnda rekryteringsbehov tillkommer re- kryteringsbehovet av klasslärare på grundskolans låg- och mellanstadium samt av lärare i övningsämnen och lärare i yrkesämnen. För dessa delposter har tidigare redogjorts i respektive kapitel. Om rekryteringsbehovet avsett 100 % — alternativet skulle här redovisade rekryteringsbehov ökas med ca 240 per år (1969—1979). Jämför kapitel 5 (s. 231).

En aspekt, som vid en sammanfattning osökt inställer sig, är hur stort lärarbehovet blir per elev om samtliga lärarkategorier och skolformer tages i betraktande. Om yrkesskolan ej medtages, kan antalet elever i normalklasser år 1980 i årskurserna 1—13 anges till 1 183 000. Mot detta elevantal svarar, (enligt alternativ 10) 64700 ämneslärare, folk- och småskollärare samt13300 övningslärare. Detta innebär ungefär 15 elever per lärare. Om en beräkning görs för olika stadier blir relationerna något varierande.

Tablå III: 43 Antal lärare och elever inom grundskolan, gym- nasier och fackskolor år 1980

Lärare Elever Iiälever/ arare Låg- och mellanstadiet Klasslärare .................. 36 066 Övningslärare ................ 3 2371

39 303 673 060 17,1

Högstadiet Lärare i läroämnen ........... 15 656 Övnings- och yrkeslärare ...... 9 011

24 667 318 332 12,9

Gymnasier och fackskolor (ej folk-

högskolor m. fl.) ....... Alt. 10 Lärare i läroämnen ...... 12 979 Övningslärare ............ 1 033

14 012 191 919 13,7

1 Hänsyn till förekomsten av särskilda övningslärare inom klasserna 1—3 har ej kunnat göras. Detta antal torde dock vara relativt ringa.

Av denna sammanställning framgår att högstadiet är mest lärarkrävande. Beträffande låg- och mellanstadiet torde relationen elever/lärare bli något lägre, om förekomsten av särskilda övningslärare i klass 1—3 inräknas.

BILAGA 1

Bestämning av funktionen för ”realskolefrekvensen"

Realskolefrekvens, gymnasiefrekvens etc. definieras som antal nybörjare i årskurs 1 i procent av årskullen. Beträffande tillströmningen till de högre skolorna har tillväxten skett på ett slående regelbundet sätt. Sålunda påvisar Lundblad 1 SOU 1958: 21 (sid. 25) att tillväxten mellan åren 1931 och 1951 kunde beskrivas med modellen log p = a +bt. Lundblad framhåller, att »ingen tydlig inverkan av det ekonomiska livets växlingar kan skönjas». Det andra världskriget innebar endast en obetydlig undervariation. I utredningen »Realskolan och de stora årskullarna» (SOU 1955: 53) återges (sid. 38) ett diagram, där gymnasiefrekvensen och realskolefrekvensen åter— ges som funktion av tiden, varvid de logarimiska värdena för frekvens betraktas som beroende variabel. Gymnasieutredningen återger i del IV (SOU 1963: 42) av sitt huvudbetänkande (sid. 105) ett diagram av samma typ. För en kortare tid kan denna modell vara tillfyllest. I en särskild undersökning (SOU 1963: 41) har gym- nasieutredningen redovisat de prognosmodeller, som ligger till grund för bedöm— ningen av expansionen på gymnasiestadiet. Modellerna är y = b0 + blt + bat2 res— pektive y = bo - ebl'.

Då det måste anses riktigast, att en realskolefrekvens eller gymnasiefrekvens be— skrives med en modell som ger ett gränsvärde under eller möjligen lika med 100 %, har här för »realskolefrekvensen» använts den logistiska funktionen

k . .................... (1) ,

=1—+b_.é—_—a—t--.... , 91

För denna funktion gäller tydligen att lim y; = k t :; oo Bestämningen av konstanterna k, a och b har skett enligt en metod som Ebeskrives av G. Tintner i Handbuch der Ökonometrie, sid. 273—276. utåt 1' Metoden innebär att man bildar de successiva inverterade värdena avzyåoch be-

1 traktar Värdet Zg+1 = som funktion av Z, . Ur (1) erhålles

t+1

It och = 1 + b - erat—(1 varigenom erhålles

yt+1

k k =—+b-e—a'-(era—1) .................... (3) yt+1 yt

5-1 11! e—at

Men ur (1) erhålles b - som insättes i (3).

1 1 a 1 — a Sålunda fås =_( +( ? ) eller yt+1 yt k

1—e—a

Z = l+1 [(

+e'"-Zt ................... ...(4)

1 e—'1 Medelst minsta kvadratmetoden bestämmes k respektive e—a.

Konstanten b erhålles enligt en metod av Rhodes, E. G.: Population mathematics III. J. Roy. Statistical Soc. 103, 362, 1940.

Metoden bygger på ekv. (2).

Man får ur (2)

elog b = elog(—k- — 1) + at yt

Bildas medeltalet för N värden på g, erhålles

k ' Ze” (??—1) a (N+1) Blog b = +

N 2 Följande bestämning har erhållits

92,3 " 1 + 6,223 ron”?! yt avser här »realskolefrekvensen».

För år 1970 erhålls »värdet» 60,8 % och för 1980 värdet 72,3 % samt för år 1990 80,4 %.

Anpassningen till den logistiska funktionen har skett till värdena 1931—1955. An— passningen till de empiriska värdena visar sig vara god. Genom de förda resoneman- gen i kapitel 3 och 4 påvisas, att gymnasiefrekvensen i stort sett kan anses vara en avspegling av realskolefrekvensen 20—25 år tidigare. Detta är naturligtvis en hypo— tes. För tiden fram till 1980 kan hypotesen anses bygga på empiriska data (20—25 år tidigare).

yt

BILAGA 2

Medeltalet elever per klass i grundskolan i relation till delningstalet

I klasslärarbetänkandet återges en diskussion om hur medeltalet elever kan tänkas bli vid olika delningstal. En modell ges där som tillåter bestämning av medeltalet elever per klass, därest antalet referensområden är bekant och antalet elever inom referensområdet är bekant. Metoden kan endast tillämpas för grundskolan, då den för denna gällande »överskottsmetoden» avser en obligatorisk skola. Därest i en framtid skolplikten skulle utsträckas eller nya delningstal skulle tillämpas, har metoden sitt intresse.

Metoden bygger på en teoretisk modell. För att beskriva metoden antages att i ett visst bestämt referensområde finns ett visst antal elever i en bestämd årskurs. Detta antal betecknas med Li. Det referensområde, som har nummer i med Li elever i årskursen, kan ha en eller flera paralleller, beroende på det delningstal som tillämpas. Betecknas delningstalet med D, erhålles för det i —te referensområdet följande sam— band mellan antal elever och antal parallellavdelningar.

(1) ......................... Li=D'Ki+Ri

Ki betecknar här antalet parallellavdelningar, och Ri betecknar den »rest» som i all- mänhet erhålles. Resten Ri kan exempelvis för referensområden med elevantal mellan 30 och 59 variera från 0 till 29, och medeltalet för denna »rest» blir 14,5. I genomsnitt bör därför gälla

D—1

(2).... .................... Li=D'Ki+T

Enligt överskottsmetoden skall för varje påbörjat 30-tal elever (D = 30) ny pa- rallell få inrättas. Det betyder att, om »resten» är 1, 2, ........ 29, skall ny parallell

29 inrättas. Sannolikheten för att få rest som ger upphov till ny parallell är sålunda %-

eller allmänt

Medelantalet elever per klass blir sålunda

Il. D—1 K Z( ,. D) i=1

där n anger antalet referensområden, som har elever i berörda årskurs.

Löses K,- ur ekvation (2) och insättes i (3), erhålles

n DEL.- M= _L—eller

n

D—1 Li+n- 2

i=1

214

i=1 Detta uttryck ger att för D = 1 blir M = D = 1, vilket naturligtvis endast har ett

teoretiskt intresse att konstatera. Vidare framgår att kvoten är bestämmande

n 2 Li för storleken på M för konstant D. Denna kvot ökar för lägre kommuntyper, och därigenom blir medeltalet elever per klass vid lägre tätortsgrad högre än vid högre tätortsgrad. Om delningstalet ökar, kommer också nämnaren —— under i övrigt lika förhållanden — att öka, och den faktor, som delningstalet skall multipliceras med, att minska. Denna formel ger för kvoten mellan medeltal och delningstal följande värden. (Referensområde = rektorsområde)

Klass 2 Kass 5 Delningstal Kvot Delningstal Kvot 21 0,88 26 0,87 22 0,88 27 0,86 23 0,87 28 0,85 24 0,87 29 0,85 25 0,86 30 0,85

Formeln ger sålunda med tillräcklig exakthet en uppfattning av hur medeltalet beror av delningstalet. .

Hur pass mycket fler tjänster som skulle erfordras vid ett sänkt delningstal visar nedanstående tablå. Tablån avser endast merbehovet av tjänster på låg— och mellan- stadiet.

Merbehovet av klasslärartjänster vid delningstal 24—21 för lågstadiet, resp 29—26 för mellanstadiet, jämfört med behovet av tjänster vid delningstalen 25 resp 30. ( Ref erensområde = rektorsområde)

År Delningstal Lågstadiet Delningstal Mellanstadiet 1966 ................ 24 460 29 294 23 917 28 618 22 1 452 27 948 21 2 134 26 1 366 1968 ................ 24 480 29 323 23 953 28 679 22 1 513 27 1 043 21 2 219 26 1 503 1970 ................ 24 501 29 320 23 995 28 675 22 1 578 27 1 037 21 2 320 26 1 494 1972 ................ 24 537 29 323 23 1 067 28 681 22 1 492 27 1 047 21 2 486 26 1 510

BILAGA 3

Utbildningsfaktorn, utbildningskostnader och nationalprodukt

I föreliggande undersökning som anknyter till andra utredningar har försök gjorts att söka bestämma de faktorer eller krafter som i samhällsutvecklingen verkar pådri— vande på en utbyggnad av utbildningsväsendet, särskilt på det gymnasiala stadiet. Samhällets omstrukturering har framhållits som en väsentlig faktor. Denna om— strukturering tar sig uttryck i ökad urbanisering och ökad levnadsstandard. För- ändringarna är en följd av ökade resurser och en ökad produktivitet. Utvecklingen återspeglas inom skolväsendets område i form av en ökad efterfrågan på utbildning men också ett ökat behov av utbildade. Utbildningen som både konsumtion och investering ingår därför i en allmän »produktionsfunktion». För ett enskilt företag blir investeringen i form av anställandet av ytterligare'utbildad arbetskraft väsentli— gast under det att för samhället konsumtionselementet ej kan helt renodlas, då en ökad utbildning i tiden kan innebära sådana sociala framsteg som i förstone betraktas som konsumtion men som i en efterhandskalkyl bör värderas som en investering. Ut— ifrån en sådan allmän aspekt kan det vara värdefullt att rekapitulera de viktigaste grundtankar som ligger bakom nuvarande syn på utbildningsfaktorn.

Utbildningen betraktas som en investering.

I ett snävare sammanhang antages ingenjörstätheten, dvs antalet ingenjörer per arbetstagare i industrin, vara en förklarande variabel till produktresultatet.(Lund- berg: Behov av ingenjörer för önskad produktionsutveckling. Stencil 10 mars 1962.) P = produktionen per arbetstagare I = ingenjörstäthet Pp= årlig ökning av P Pi » » » I

P Modell: P—=(1+PP)T 0

I ——=(1 +P1)T lo

P I a eller ___—_— _ PO IO _ lag (1 + Pp) " lag (1 + P,- ) Denna modell har tillämpats för bestämning av behovet av ingenjörer samtidigt som en inventerings- och komponentmetod parallellt använts (kapitel 4). Denna metod kan emellertid sägas vara ett specialfall av en allmän produktivitets- funktion. I kapitel 4 nämnes en modell av den finska forskaren Niitamo, »Develop- ment of Productivity of Finnish Industry 1925—52». Denna modell kan sägas utgöra en förbättring av Cobb-Douglas-funktionen. där

Ursprungligen hade denna följande utseende R = b -L" - Ol'” där R = netto- nationalprodukten och L = antalet arbetare (arbetstimmar) och C = kapitalenheter. b är en konstant. Denna modell omformades sedemera av Odd Aukrust och Juul Bjerke till R = Lt"l - ca. ' 5 — (1 + y)t där 6 är en faktor som ger bakgrunden dvs mäter näringslivets struktur vid tidpunkten 0. ); är ett uttryck för teknikfaktorn.

Modellen har även redovisats av Aukrust Bjerke på följande sätt:

y|=A- Cf—Lla-e'y

Detta innebär att

dy, dc dL —= —+ - — . dt y' at 6 6 L +? Det visar sig i den norska undersökningen att m= 0,20 [i = 0,76 91 = 0,0181

d d L Då Vidare—c—c— = 5,6 % ochT = 0,6 % erhålles att ökningen av nationalprodukten

] kan tillskrivas: sysselsättningsökning = 0.76 - 0,6 = 0,46 % kapitalökning 0.20 - 5,6 = 1,12 % förbättrad teknik 1,81 % S:a 3,39 %

Niitamo redovisar en hel del modeller varav följ ande »slår» bäst: R: I) - Lmal . Kmal . Wsal . Hral

där R = nettonationalprodukten Lm = sysselsättningen = antal arbetarår index för maskinutnyttjande (ett vägt medeltal för två index, nämligen medeltal för antal hästkrafter och kWh) W, = en variabel som beskriver konjunkturväxlingarna, mätt med exportvoly- men H, = antal personer med realexamen i förhållande till befolkningen i arbets— åldrarna.

N 5 n ll

Parametrarna skattades av Niitamo till:

b = 1,011 111 = 0,779 a2 = 0,221 a, = 0,130 a4 = 0,545

Sålunda gäller

dR dLm de, dW, dHr —= 0,779 — + 0,221 0,130 0 545 R Lm Km: + WS + , HP

Om sålunda H ,. ökar med 1 % kommer _— ceteris paribus — R att öka med 0,545 %. Nu gäller emellertid att utbildningsfaktorn lika väl kunde ligga i faktorn Lm genom att uppdela arbetskraften med olika utbildning. Kapitalets utnyttjande blir också

annorlunda genom tillgång på mera skolad arbetskraft. Å andra sidan skall utbild- ning även ses som en ökad konsumtion (löpande) och som en investering i framtida konsumtion. Varje modell blir därför ej fullständigt beskrivande av växelspelet mel- lan alla komponenter. Intressant är emellertid att konstatera, hur pass god modell Niitamo erhållit. Följande diagram återgiver graden av anpassning.

Dessa här refererade undersökningar jämte i kapitel 4 angivna resultat från lång— tidsutredningen skulle sålunda tyda på att utbildningsfaktorn kan behandlas som orsak till produktivitetshöjning. Möjligheten att utnyttja en Cobb-Douglas-modell även så förfinad som den ges av Niitamo är dock begränsad. Niitamo räknar sålunda endast med industrins produktivitetsökning även om han tar med flera kvantitativa variabler än tidigare forskare. Vidare förutsätter Cobb-Douglas-funktionen avtagande produktivitet för både kapital och arbetskraft. Men som professor Lundberg anför (TVF 1959: 8) visar erfarenheten att kapitalets produktivitet är närmast konstant, under det att arbetskraftsutgifterna visar en trendmässig stegring.

Även om produktionsfunktionen bör förbättras,visarhittillsvarande undersökning- ar att utbildningskostnader låter förränta sig. I studiesociala utredningen del IV (SOU 1963:74) lämnas av I. Ståhl i en uppsats om »Några synpunkter på den högre utbildningens kostnader, intäkter och finansiering» ett räkneexempel avseende en samhällelig kalkyl i fråga om utbildningskostnaderna. Kostnadernaiden samhälleliga kalkylen är driftskostnader, kapitalkostnader samt inkomstbortfall. Dessa beräknas för tre grupper a, b och c, närmast motsvarande jur. kand., eiv.-ekonom och civ.- ingenjör.

De institutionella kostnaderna och kostnaderna för produktionsbortfallet antages vara följande

Drifts- och Produktions- kapitalkostnader bortfall

grupp a 11 875 52 700 » b 16 800 41 650 » c 93 000 56 100

Merinkomsten genom utbildning bestämmes genom jämförelse med den inkomst som endast studentexamen ger. Denna inkomst är enligt utredningen:

13 000 kr i åldern 25—30 år 24 800 » » » 30—40 år 28 000 » » » 40—50 år 32 000 » » » 50—60 år

För att erhålla merinkomsten för hela yrkesverksamma tiden beräknas nuvärdet efter en realräntesats, som är lika med reallönestegringen. På detta sätt erhålles en merinkomst för grupp a på 167 400 kr

» b » 285 400 kr » c » 352 800 kr

Genom att räkna bort kostnaderna för utbildningen erhålles slutligen en vinst för grupp a på 103 000 kr b » 227 000 kr c » 204 000 kr

Räkneexemplet är intressant, då det kan tas till utgångspunkt för vidare diskussio- ner. Sålunda anmärker studiesociala utredningen att hänsyn ej tagits till värdet av individens egen utbildningskonsumtion och ej heller till utbildningens externa effek-

Diagram III: 11 Niitamos' modell för produktionsfanktioner.

0.300

0,1—oo

0,100

0,000

llllllllllllltlllJllllllllllllllllhlu

D,!OO

0,200

0.121 log Km, 0,100

_? = e =

0,150 lo W 3,000 9 *

lllellll lll

a.mn n,:oo

0.545 log H,- D,!OO

? log e— lag 0?

ter. Härmed menas att utbildning skapar behov av produkter som förutsätter visst m ått av kunskaper hos konsumenten. Vidare har i räkneexemplet ingen hänsyn tagits till utbildningens effekt i produktivitetshöjande syfte. I detta sammanhang kan det vara värt att påpeka att pedagogiska framsteg tillsammans med vetenskapliga land— vinningar bör ge ökad produktivitet. En förbättrad lärarutbildning bör sålunda un- derlätta inhämtandet av kunskaper så att det blir möjligt för allt flera ungdomar att på »normal» tid lära sig de bestämda kurserna.

Räkneexemplet i studiesociala utredningen ger naturligtvis en grovt förenklad bild av den samhälleliga vinsten. Summering måste ske över alla yrkesgrupper och värdet av utbildningskonsumtionen måste vägas in liksom de externa effekterna jämte investeringsmomentet. En liknande kalkyl som avser gymnasiala studiers värde rent ekonomiskt sett skulle innebära att man sökte bestämma merinkomsteri olika ål- dersgrupper för personer som stannar med studentexamen eller fackskola i jäm- förelse med grundskola. Men en sådan kalkyl måste bli vansklig. Ett räkneexempel som det ovan refererade för specifika utbildningsgrupper kan möjligtvis vara meningsfullt men för grundskolenivå och fackskolenivå eller studentexamensnivå kan en sådan schematisk kalkyl ej bli meningsfylld. Anledningen är att merinkomst- en i steget från grundskolenivå till studentexamensnivå respektive fackskolenivå aldrig eller i varje fall ytterst sällan kan renodlas. Av de elever, som stannar på grundskolenivå, torde i en framtid de allra flesta komplettera sin utbildning även om detta icke sker genom gymnasiestudier eller fackskolestudier. Denna kom- pletterande utbildning ger ävenledes en merinkomst.

Resonemanget gör det därför nödvändigt att betrakta all utbildning som agerande faktor i samspelet utbildning —> investering —> ökad produktivitet eller ökad produk- tion —> ökad standard —> ökad utbildningskonsumtion.

I denna undersökning har i kapitel 4 en modell för utbildningskostnadernas andel av bruttonationalprodukten tillämpats och därefter har en bokföringsmässig kon- troll gjorts. Utbildningskostnaderna — här de offentliga — anses därvid stå i relation till bruttonationalprodukten.

Modellen är U = k ' Na där oc anger elasticiteten; modellen ger för 1944—61 värden k = 0,160 - 10'4 och ac = 1,69. För tiden 1944—61 växte nationalprodukten årligen med 3—4 %. Vid extrapolering under antagande om 4 % tillväxt erhålles för 1980 en andel för utbild- ning på 6,1 % men under antagande om 3 % tillväxt en andel på 5,4 %. Liksom vid alla prognoser måste emellertid en sådan modell anses ha ett begränsat värde. Mo- dellen kan ge en vägledning för den kommande utvecklingen endast därest allt annat förblir som under de närmast föregående 15 åren i vad gäller teknisk utveckling, om- strukturering av resurser m. in. Men härvid gäller, att nya betingelser skapar nya möjligheter för expansion, och dessa nya möjligheter beror till stor del på ökad ut— bildning. Den ovan givna modellen, som naturligtvis kan byggas ut genom tilläggande av andra relevanta faktorer än nationalprodukten, kan därigenom förfinas.

En modell av här framlagd typ är sålunda av begränsat värde. Parametern a: är naturligtvis ej konstant för olika tidsperioder. För olika sektorer av utbildnings- väsendet är också värdet på parametern olika. Modellen kan betraktas som en förenk- lad målfunktion i den meningen, att det svenska samhället under de senaste 15 åren har funnit det förenligt med sina intressen i övrigt, när det gäller att hushålla med re— surserna i form av investering och konsumtion, att avsätta så stor del av national- produkten till utbildning, som enkelt kan beskrivas med en modell av denna typ. Både i absoluta tal och relativt sett har utbildningskostnaderna ökat. Hur mycket som den ökade utbildningen ger i »återbäring» kan ej fastställas. I likhet med studiesociala utredningen kan en kalkyl göras för en viss yrkesgrupp, men den samhälleliga vinsten kan som framgått även i ett sådant snävt exempel ej helt utvärderas.

Enligt den finländska undersökningen av Niitamo skulle 1 % ökning av relativa antalet realexamensutbildade ge ca 0,5 % ökning av nationalprodukten. Sannolikt ligger motsvarande relationstal högre för nästa utbildningsnivå — gymnasial utbild— ning. För tiden fram till 1980 kan antalet gymnasialt utbildade Väntas bli mellan tre och fyra gånger större än för närvarande. Om teorin för utbildningsfaktorns be- tydelse accepteras, torde detta innebära, att nationalprodukten enbart på grund av ökningen i relativa antalet gymnasialt utbildade ökar lika mycket och sannolikt mer än på grund av ökade kapitalinvesteringar. En sådan effekt för produktionens ök— ning kan förefalla stor. Utbildningen som konsumtion torde få allt större betydelse. Sannolikt ligger det så till att utbildningsfaktorn höjer produktiviteten, så att natio- nalprodukten stiger mera än 4 %. Därigenom skulle utbildningskostnadernas andel av nationalprodukten bli mindre än vad som har värderats ut med modellen U = k - N”.

Avslutningsvis skall här i korthet refereras huvudtankarna i en uppsats av pro— fessor Svennilson i Ekonomisk Tidskrift 1961: 1 om samhällsekonomiska synpunkter på utbildning. I denna uppsats som till viss del ger bakgrunden till ovan förda resone— mang och till den i studiesociala utredningen refererade modellen, behandlar Sven— nilson problemet enligt följ ande uppläggning.

Framställningen om hur kostnaderna för utbildning växer sammanfaller till stora delar med vad som här sagts. S. trycker på ömsesidigheten i kausalkedjan: tillväxten av resurser som ägnas utbildning —> ökad produktion; ökad produktion —> ökad efter- frågan.

S. menar emellertid att den »reversibla» processen, inkomstökning—> ökad efter- frågan ej ensamt kan förklara ett utvecklingsförlopp. Samhällsstrukturen förändras och efterfrågebilden kan bli en annan från en period till en annan. I sin analys av driftskostnaderna anser S. att elevfrekvensen kan antagas växa på längre sikt, delvis som en följd av den ekonomiska tillväxten. Elevfrekvensen har sålunda en positiv inkomstelasticitet.

Utbildning har betydelse för både »konsumtions»- och »produktions»—utvecklingen. Produktion kan då definieras som allt som redovisas i en nationalräkenskap. »Kon— sumtion» blir alla sidor av samhällslivet som ej betecknas som »produktion». A. Konsumtionsaspekten a) studier i skolform = löpande konsumtion (likvärdig med annan konsumtion) b) genom studier ackumuleras ett varaktigt »konsumtionskapital» som vidgar möj- ligheterna till framtida konsumtion (även fortsatta studier) c) utbildningen ändrar förutsättningarna för arbetsförhållandena i »produktionen» (innebär en ökning i levnadsstandard liknande den som ligger i ökad fritid) B. Produktionsaspekten a) utbildning höj er effektiviteten i produktionen b) skolutbildning påskyndar sannolikt inlärningsprocessen, som följer i arbetslivet c) utbildning ökar även effektiviteten hos de personer som samarbetar med den »utbildade». Motivering: växande arbetsfördelning möjliggöres genom specialise— rad utbildning d) utbildning påverkar genom ökad forskning teknikens framsteg e) »feed-back»—effekten, tekniska framsteg och mera kompetenta lärare ger utbild- ningen ett tillskott av kvalitetshöjning f) utbildningen har därutöver verkningar på t. ex. hälsa, familjepolitik, sociala förhållanden etc. Alla sådana samband borde utredas. Men i produktionsaspek- ten ligger även samma problematik som vid reala investeringar, nämligen: 1) optimal resursanvändning inom en given kostnadsram 2) den optimala allokeringen av resurser till utbildning i stället för till andra ändamål

S. diskuterar därefter utbildningskostnader och samhällspolitiska målsättningar. Förutsättning I: Samhällets resurser är fullt utnyttjade. Omfördelning av resurserna kan göras exempelvis genom att tilldela utbildningen större andel.

Modelle+C+I=O

U = utgifter för utbildning C = utgifter för konsumtion I = investeringskostnader (främst i realkapital) I utbildningskostnaden U ligger då både en investerings— och en konsumtionsfaktor O = bruttonationalprodukten. Förutsättning II: överflyttning av produktionsfaktorer mellan de tre sektorerna ändrar ej nationalproduktens storlek.

Villkor II är naturligtvis ej giltigt på längre sikt. Lärare som tas från industrin. (»Lagen om den onda cirkeln»)

Med dessa villkor gäller att mot varje utveckling i tiden av utbildning U(t) och andra investeringar I (i) svarar en viss utveckling av produktionen 0 (t). Variationen av förloppen U (t) och J (I) kan påverka 0 (t) med en viss lids/ördröjning.

Om tillväxtfunktionen betecknas med g (U, I ), kan tillväxten på grund av utbild— ning resp. investering anges av

S. säger att det mycket väl kan vara ett sådant aktuellt läge vi befinner oss i; att det ej rör sig om en avtagande avkastning utan att avkastningen

(få) växer marginellt.

ÖU

Motivering: begåvningsreserven ej utnyttjad. Vuxenutbildningen. Begåvningen sti— ger för nytillträdande. Utbildningen kan också sägas »släpa efter» med hänsyn till teknikens utnyttjande.

Ser man endast till tillväxtfunktionen, bör resurser flyttas över från I till U så länge

69 69 — — —> öU öl . Emellertid måste hänsyn även tas till att utbildningen har ett konsumtionsvärde.

.. ög ög Aven om öU öI vinst på konsumtionssidan. Här ligger enligt S. en väsentlig skillnad från andra sla g av investeringar. Man ledes därför till att för den ekonomiska politiken röra sig me d en målfunktion, där målparametrarna är utbildning (mätt med kostnaden, optimalt använd), annan konsumtion samt tillväxttakten. Målfunktionen = V(U, C,g). Opti— mal resursallokering skall då bestämmas av:

a) Vinsten genom ökad utbildning

(0 kan det löna sig med ökad investering i utbildning genom en

LV ill.?! öU+ög av

eller vinst genom ökad konsumtion genom utbildning, resp. ökad vinst genom ökad investering i utbildning

b) Förlust genom minskad övrig konsumtion _ö_V 60 c) Förlust genom minskade övriga investeringar öV ö_g ög öl Ett optimum uppnås då

öV +öV ög öV _öV ög

ö_U+ ög öU ”öC ög öI S. diskuterar olika fall för detta villkor.

öV öV ög 1) 35: 0 men—_ ög - å—U> de båda högra leden. Det lönar sig då att öka utgifterna för utbildning sålänge

ög ög a—u>a—I

(2) (;S—gu =O men %% > de båda högra leden.

Det lönar sig då att öka utgifterna för utbildning på bekostnad av annan konsumtion så länge öV öV au > ac ög ög 3 — = — ( ) av öl

dvs. tillväxten påskyndas lika mycket av investering i utbildning som av reala inves- teringar. Det lönar sig då att öka utgifterna för utbildning på realinvesteringarnas bekostnad, sålänge %> 0, dvs en ökad utbildning tillmätes ett värde ur konsumtionssynpunkt.

BILAGA 4

Rekryteringsbehovet i enskilda ämnen och ämneskombinationer

Möjligheter till bedömning

I kapitel 5 har de metoder angivits som här tillämpats för beräkning av rekryte- ringsbehovet avseende större block av ämnen. Dessa block av ämnen hänför sig dels till ämnen, i vilka företrädesvis lärare med fil. mag.-examen och högre akademisk examen undervisar, dels till tekniska och merkantila ämnen. För dessa två block av ämnen har två bestämningar av rekryteringsbehovet gjorts i ena fallet exklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen, i andra fallet inklusive dessa lärare. För en planering av lärarutbildningen måste det vara möjligt att beräkna rekryterings- behovet även i enskilda ämnen respektive i ämneskombinationer. En sådan beräk- ning förutsätter emellertid, att initialpopulationen i varje undergrupp är känd. Ersättningsbehovet avseende enskilda ämnen kan nämligen bli rätt olika. För vissa »nya» ämnen blir ersättningsbehovet praktiskt taget inget under en lång följd av år. Avgången ur yrket till andra verksamhetsgrenar kan heller inte anses lika för samt— liga ämnen. Vidare gäller att yrkesverksamhetsgraden säkerligen skiftar en hel del för olika ämnesgrupper.

Beträffande återstående delen av 60-talet inställer sig den svårigheten, att lärar- uppsättningen vid slutet av 60-talet kommer att rymma lärare, som företräder nya ämnen och som i vissa fall nyrekryterats och i andra fall genom fortbildning eller eventuellt dispensförfarande rekryterats ur »äldre» beståndet av lärare. För 60-talet fordras därför helst ett register över samtliga lärare med data över ålder, kön, utbildning och ämnen i tjänsten. Med ledning av ett sådant register kan säkrare bedömning göras av rekryteringsbehovet i enskilda ämnen och ämneskombinationer.

Denna »rullande» planering tar emellertid tid att bygga upp och kräver många informationer från »fältet». En lärarhögskoleorganisation som bygger på en fastare utbildningsgång kommer sannolikt ej att vara fullt utbyggt förrän mot slutet av _ (SO-talet eller i början av 70-talet. Men sannolikt kan en intagning till fastare organi- serad studiegång redan om några år beräknas bli så pass stor att den bör baseras på en kalkyl av rekryteringsbehovet i bestämda ämneskombinationer eller enskilda ämnen.

Möjligheterna till en sådan detaljerad kalkyl är emellertid som ovan anförts begränsade. Man får nöja sig med förenklade modeller. En första förenkling erhålles genom att antaga att samma yrkesverksamhetsgrad och avgångskvot gäller för det enskilda ämnet som totalt för hela ämnesblocket. Under sådana förutsättningar visar det sig att rekryteringsbehovet i ett enskilt ämne är proportionellt mot totala rekry— behovet för samtliga ämnen. Man kan sålunda skriva: Ri = Pi - R, där Ri = rekry- teringsbehovet för ett visst ämne om R anger rekryteringsbehovet för samtliga ämnen. P,— anger lärarfaktorn för det enskilda ämnet i procent av totala lärarfaktorn.

Sedan rekryteringsbehovet enligt en sådan modell beräknats för varje ämne för sig och skolform kan rekryteringsbehovet i en viss ämneskombination kalkyleras antingen mera skönsmässigt eller genom någon teoretisk värdering av delposterna i varje ämneskombination.

Antag delposterna i rekryteringsbehovet för l:a gruppen av tjänster är a1 och b1

2:a » » » » a2 och 61 3:e » » » » aa och d1 4:e » » » » b,, och 62 etc.

Då gäller att a1 + a2 + a3 = a, där a betyder rekryteringsbehovet i ämnet A. På samma sätt erhålles b1 + b2 = b etc.

I den mån rekryteringsbehovet i bestämda ämneskombinationer kan regleras centralt, kan en skönsmässig skattning göras av storheterna al, a2 etc. så, att vill- koret aI + (12 + (13 = a blir uppfyllt, men där varje ämneskombinations rekryte- ringsbehov blir bestämd i övrigt genom en värdering ifråga om vilken »tyngd» ett ämne bör ha i en viss kombination.

En annan metod som avser att värdera ut hur stor del av rekryteringsbehovet i ämnet A som kan tänkas ingå i vissa bestämda kombinationer kan anges på följande sätt:

Antag, att ämnena A, B, C och D kan kombineras på följande sätt:

AB AC AD BC

Rekryteringsbehovet för tjänsterna, där A och B ingår blir enligt en utpropor— a - b b - a

— +

b + c + (1 a + c

tioneringsmodell = eller a1 + bl.

” + 11 =— eer b+c+d a+b

Rekryteringsbehovet i kombination A och C blir

a2 + c,.

d Rekryteringsbehovet för kombinationen AD blir på samma sätt = nja—+? + d C

eller a3 + d,, varvid i detta exempel d1 = d. Slutligen erhålles för kombinationen

b-c c-b +

BC= a+c a+b

eller b2 + cz.

Summan av rekryteringsbehovet för kombinationen AB, AC, AD och BC blir = = a + b + 6 + d. Utproportionernings modellen uppfyller vissa krav men däremot icke andra som vid en planering måste förefinnas, t. ex. önskvärdheten av att varje skolort verkligen får tillgång till lärare även i ämnen med lågt timtal. Modellen utgör ett av många tänkbara försök att räkna fram antalet tjänster i bestämda ämneskombinationer på grundval av rekryterings behovet i enskilda ämnen (mätt i lärartimmar).

För att bestämma rekryteringsbehovet ien treämneskombination görs den förutsätt— ningen att rekryteringsbehovet i treämneskombinationen innehåller rekryterings- behovet i åtminstone en tvåämneskombination. Därtill skall läggas antingen rekry- teringsbehovet i en annan tvåämneskombination eller endast rekryteringsbehovet avseende den ena delposten i en eller två tvåämneskombinationer. Med ovanstående beteckningar kan sålunda rekryteringsbehovet för kombinationen A B C bli exem— pelvis a1 + b1 + 02 eller a1 + b1 + b2 + 62 etc.

Antalet treämneskombinationer antages bestämt och ävenledes de ämnen som ingår i varje treämneskombination.

Som illustration vad här nämnda skattningsmetod kan ge siffermässigt beträffande rekryteringsbehovet av tj änster ges följande sammanställning av rekryteringsbehovet för grundskolans högstadium för 1970—80. Skattningen avser 60 % av rekryterings- behovet.

Ämneskomb i nati oner

Historia, samhällskunskap, kristendomskunskap .................. 98 tjänster Historia, geografi, samhällskunskap .............................. 107 Historia, svenska, kristendomskunskap ........................... 182 Historia, svenska, engelska ...................................... 327 Tyska, engelska, svenska ........................................ 846 Franska, engelska, svenska ...................................... 168 Engelska, svenska, kristendomskunskap .......................... 261 Kemi, biologi, geografi ......................................... 207 Kemi, biologi, matematik ....................................... 403 Fysik, kemi, matematik ........................................ 357 Matematik, fysik, samhällskunskap .............................. 246 Matematik, samhällskunskap, geografi ............................ 198 Matematik, fysik, geografi ...................................... 240

Summa 3 640 tjänster

En annan och enklare metod innebär att exempelvis rekryteringsbehovet i ämnet historia skall fördelas lika mellan de ämneskombinationer i vilka ämnet historia skall ingå. Ämneskombinationerna anses givna. En sådan metod ger till resultat följande rekryteringsbehov för samma ämneskombinationer som ovan.

Historia, samhällskunskap, kristendomskunkap ................... 162 tjänster Historia, samhällskunskap, geografi .............................. 156 Historia, kristendomskunskap, svenska ........................... 219 Historia, svenska, engelska ...................................... 281 Tyska, engelska, svenska ....................................... 663 Franska, engelska, svenska ...................................... 271 Engelska, svenska, kristendomskunskap .......................... 285 Kemi, biologi, geografi ......................................... 257 Kemi, biologi, matematik ....................................... 314 Fysik, kemi, matematik ........................................ 288 Matematik, fysik, samhällskunskap .............................. 262 Matematik, samhällskunskap, geografi ............................ 213 Matematik, fysik, geografi ...................................... 269

Summa 3 640 tjänster

Emellertid torde sådana approximativa beräkningar behövakringgärdas med stora reservationer. Ledigförklarandet av tjänster sker ofta efter grunder som i en plane- ringsverksamhet ej låter sig bestämmas. En modell för bestämning av rekryterings— behovet avseende ämneskombinationer blir därför endast lämplig som en arbets- hypotes. I kapitel 5 har lämnats uppgifter över lärarkoefficienter för enskilda ämnen och det föreliggande tabellmaterialet tillåter i och för sig en bestämning av rekryte—

ringsbehovet i enskilda ämnen och därmed även en preliminär skattning av rekryte- ringsbehovet i bestämda ämneskombinationer. En skattning av rekryteringsbehovet i ämneskombinationer enligt en teoretisk modell kan sålunda göras för flera skol- former. Det bör dock starkt poängteras att bästa lösningen är att regelbundna in— formationer införskaffas från skolorna angående behovet av nya tjänster under de närmaste åren. Allra bäst är om ett centralt register föres över alla tjänster.

DIAGRAMBILAGA till del III

Diagram III: 1 (Bil.) Totala civila konsumtionsutgifter 1913—1958. Källa: Höök, E. Den offentliga sektorns expansion.

index 2.000

1.000: 800— 500——

11011—

200—

1110— 811

I 1 | 1 1 1 | | 1 I | 1 | 1 l 1 1 1 | | 1 | 1914 1918 1922 1926 1930 1934 1938 1942 19116 1950 1954 1955 .

Diagram III: 2. (Bil) Offentliga civila konsumtionsutgifter i procent av totala civila konsumtionsutgifter. Källa: Höök, E. Den offentliga sektorns expansion. ok 1 20

1111

15

111

1

U| 1

1111

| 1 1 1 1 1 1 1 | 1 1 1 1 1 | 1 | 1 | 1 | ? 1914 1918 1922 1926 1930 1931!- 1938 1942 1946 1950 1954 1958

Diagram III: 3 (Bil.) Beräknade offentliga konsumtionsutgifter för folkskolan i procent av totala civila konsumtionsutgifter. Värdena avser konstant klasstorlek efter korrektion för avvecklingen av C-skolan. Källa: Höök, E. Den offentliga sektorns ex- pansion.

o/o 2,0

11111111_r

111111111

o»"Fll1111111111111111111 1914 1918 1922 1925 1930 19:11 19311 1942 1915 1950 1954 1958

Diagram III: 4 (Bil.) Offentliga konsumtionsutgifter för offentliga realskolor och läroverk m. m. i procent av totala civila komsumtionsutgifter. Källa: Höök. E. Den offentliga sektorns expansion.

o/o

1,0

OffenHiqo konsumtionsutgifter ————Beräknode utgifter vid konstant elevantal och klasstorlek

»— —___ ___-— _————-—__ —— —_-_--_———_-__

1 | | li l l 1 1 l l 1 1 | 1 | 1 1914 1918 1922 1926 1930 1934 1938 1942 19116 1950 1954- 1958

Diagram III: 5 (Bil.) Antal elever i offentliga och privata realskolor och läroverk m. m. samt antal ungdomar åldern 15—20 är. Källa: Höök, E, Den offentliga sektorns expansion.

3 G. (0 )(

500

1111111111

400

300

200

100

11111111111111111|111111|111111111l|111

_ Antal elever _ _ _Ani'ol ungdomar i åldern 15—20 år ————-— Antal elever i relation till antalet ungdomar i åldern 15-2051'

1 1 | 1 | 1914 1918 1922

1 1926

1 1930

1 19311»

| 1938

1 1942

| 19116

| 1950

1 1954? 1958

Diagram III: 6 (Bil.) Offentliga konsumtionsutgifter för yrkesundervisning i procent av totala civila konsumtionsutgifter. Källa: Höök, E. Den offentliga sektorns expansion.

0/0 10

w

0,0

1 | 1 1 1 19111- 1918 1922

1 1926

| 1930

| 1934

1 1938

1 1942

| 1946

1 1950

F 1 1954 1958

TABELLBILAGA till del III

Talnell III:]. Sökande till och intagna i gymnasiet 1961, fördelade efter hemortens

tätortsgrad (sou 1963: 42)

” Antal I % av antalet 16-åringar .Ej intagna Tatortsgrad . utgjorde de 1 % av an- 16-år1ngar talet sökande sökande | intagna

Uttan tätortsbefolkning 3 401 13,9 11,5 17,5 0,,1— 9,9 % .................... 2 140 12,4 10,2 17,7 10,,0—29,9 % .................... 15 337 13,1 10,4 20,4 30,,0—49,9 % .................... 17 475 16,2 12,7 21,7 50,0—69,9 % .................... 12 855 18,2 14,1 23,0 70,,O—89,9 % .................... 12 154 24,8 19,8 20,2 90,,0—99,9 % .................... 46 684 31,8 24,8 22,0 Embart tätortsbefolkn. ........... 19 118 34,8 26,9 22,6 Salmtliga ........................ 129 164 25,2 19,6 22,0

Antal sökande till gymnasier i % av årskullen, antal Iö—äringar samt netto-

1 1

l 1

Tabell III: 2. medlelinkomst (fysisk person) inom arbetsmarknadsstyrelsens A—regioner. År 1961. A—region Antal Nettoinkomst sökande i % Antal per invånare av antal 16-åringar (fysiska per-

Nr Namn 115-åringar soner) 01 Stockholm ....................... 34,5 19 293 7 522 02 Södertälje ....................... 28,4 1 101 5 555 03 Norrtälje ........................ 17,5 586 4 443 04 Uppsala ......................... 28,1 2 269 5 289 05 Enköping ........................ 18,3 481 4 779 06 Nyköping ....................... 22,3 985 5 181 07 Eskilstuna ....................... 19,7 1 929 5 309 08 Katrineholm ..................... 17,1 907 4 903 09 Linköping ....................... 25,7 2 040 5 152 10 Norrköping ...................... 25,9 2 743 5 186 11 Motala .......................... 34,3 804 4 944 12 Mjölby .......................... 15,7 619 4 331 13 Jönköping ....................... 22,4 1 755 5 209 14 Värnamo ........................ 24,5 1 102 4 506 15 Eksjö/Nässjö ..................... 22,5 1 167 4 716 16 Tranås .......................... 20,9 532 4 279 17 Vetlanda ........................ 21,0 647 4 096 18 Växjö ........................... 27,2 1 682 4 429 19 Ljungby ......................... 26,9 570 4 079 20 Älmhult ......................... 22,4 416 4 004 21 Kalmar ......................... 11,6 1 475 4 234 22 Nybro .......................... 25,9 556 4 182 23 Oskarshamn ..................... 18,7 728 4 339

10—412667

Tabell III: 2 (forts.)

A—regiou

Namn

Antal sökande i % av antal 16-åringar

Antal 161—åringar

Nettoinkomst per invånare (fysiska per—

soner)

Västervik ....................... Hultsfred/Vimmerby .............. Visby ........................... Karlskrona ...................... Karlshamn ...................... Kristianstad ..................... Hässleholm ...................... Ängelholm ....................... Simrishamn ...................... Malmö .......................... Hälsingborg ..................... Lund ........................... Landskrona ...................... Trelleborg ....................... Ystad ........................... Eslöv ........................... Halmstad ....................... Falkenberg ...................... Varberg ......................... Göteborg ........................ Uddevalla ....................... Trollhättan/Vänersborg. . . . . . . . . . . Borås ........................... Ulricehamn ...................... Alingsås ......................... Mariestad ....................... Skövde .......................... Falköping ....................... Skara ........................... Lidköping ....................... Vara ............................ Karlstad ........................ Kristinehamn .................... Arvika .......................... Säffle/Åmål ...................... Örebro .......................... Hallsberg/Kumla ................. Karlskoga ....................... Lindesberg ...................... Västerås ......................... Sala ............................ Fagersta ........................ Köping .......................... Falun ........................... Borlänge ........................ Ludvika ......................... Avesta .......................... Mora ............................ Gävle ........................... Sandviken ....................... Söderhamn ...................... Bollnäs .......................... Hudiksvall ...................... Ljusdal ......................... Härnösand/Kramfors ............. Sundsvall ...... . .................

15,9 20,7 12,8 24,5 20,1 22,5 20,2 25,5 22,2 31,6 40,8

4 384 3 942 3 947 4 445 4 353 4 731 4 405 4 529 4 237 6 712 5 358 6 033 5 462 5 500 4 482 5 002 4 786 4 323 4 384 6 038 4 356 4 968 5 004 5 639 4 531 4 289 4 738 4 706 4 372 4 664 4 042 4 896 5 007 4 159 4 545 5 569 4 803 5 788 4 803 5 749 4 609 5 080 5 085 5 063 4 697 5 070 4 742 4 294 5 241 5 196 4 768 3 981 4 022 3 776 4 597 4 887

Tabell Ill: 2

(forts.)

A-region Antal Nettoinkomst sökande i Antal per invånare av antal 16—aringar (fysiska per- Nr Namn 16-åringar soner) Sollefteå ........................ 22,5 873 4 426 81 Örnsköldsvik ..................... 22,5 1 164 4 612 82 Östersund ............... . ....... 19,3 2 647 4 103 83 Umeå ........................... 23,3 1 878 4 582 84 Skellefteå ........................ 24,2 1 772 4 240 85 Lycksele ........................ 18,3 1 157 3 906 80 Luleå ........................... 32,3 961 5 157 87 Piteå ........................... 16,5 1 179 4 265 88 Boden .......................... 25,4 763 3 719 89 Gällivare/Malmberget ............. 20,7 901 5 566 90 Kiruna .......................... 36,9 501 5 684 91 Haparanda/Kalix ................. 28,8 1 140 3 766 Tabell III: 3. Antal barn i åldern 7—16 år, 1970—1990. år ålder 70 71 72 73 74 75 76 7 .............. 106 626 109 227 111 580 113 856 116 166 118 479 120 472 8 .............. 104 520 106 726 109 297 111 650 113 928 116 238 118 551 9. . ............ 103 053 104 594 106 800 109 371 111 724 114 002 116 311 10 .............. 100 026 103 127 104 672 106 878 109 450 111 803 114 081 11 .............. 104 026 100 096 103 196 104 741 106 947 109 519 111 873 12 .............. 104 598 104 082 100 154 103 254 104 799 107 006 109 578 13 .............. 106 048 104 653 104 138 100 212 103 311 104 857 107 064 14 .............. 106 993 106 094 104 700 104 185 100 262 103 360 104 906 15 .............. 106 463 107 081 106184 104 791 104 276 100 356 103 453 16 .............. 104 336 106 643 107 262 106 366 104 974 104 460 100 543 77 78 79 80 81 82 83 7 .............. 122 267 123 788 124 890 125 526 125 550 125 585 125 459 8 .............. 120 543 122 339 123 861 124 963 125 526 125 550 125 585 9 .............. 118 625 120 613 122 413 123 935 124 963 125 526 125 550 10 .............. 116 391 118 704 120 697 122 493 123 935 124 963 125 526 11 . . ............ 114 151 116 460 118 774 120 767 122 493 123 935 124 963 12 .............. 111 927 114 211 116 520 118 834 120 767 112 493 123 935 13 .............. 109 636 111 990 114 269 116 578 118 834 120 767 122 493 14 .............. 107 113 109 686 112 040 114 319 116 578 118 834 120 767 15 .............. 104 999 107 206 109 781 112 134 114 319 116 578 118 834 16 .............. 103 639 105 186 107 394 109 967 112 134 114 319 116 578 84 85 86 87 88 89 90 7 .............. 125 146 124 521 123 803 124 151 123 931 123 701 123 464 8 .............. 125 459 125 146 124 521 123 803 124 151 123 931 123 701 9 .............. 125 585 125 459 125 146 124 521 123 803 124 151 123 931 10 .............. 125 550 125 585 125 459 125 146 124 521 123 803 124 151 11 .............. 125 526 125 550 125 585 125 459 125 146 124 521 123 803 12 .............. 124 963 125 526 125 550 125 585 125 459 125 146 124 521 13 .............. 123 935 124 963 125 526 125 550 125 585 125 459 125 146 14 .............. 122 493 123 935 124 963 125 526 125 550 125 585 125 459 15 .............. 120 767 122 493 123 935 124 963 125 526 125 550 125 585 118 834 120 767 122 493 123 935 124 963 125 526 125 550

Tabell I I I : 4. Antal normalklasselever i årskurs 7—9 på grund- skolans högstadium 1971—1989.

Antal elever i årskurs:

7 8 9

År

97 118 98 455 96 891 96 640 97 162 98 539 92 997 96 684 97 246 95 873 93 043 96 768 97 307 95 918 93 130 99 355 97 353 96 004 101 742 99 401 97 439 103 927 101 789 99 487 106 042 103 973 101 877 108 184 106 088 104 060 110 278 108184 106 088 112 072 109 628 108 184 113 674 112 072 110 278 115 012 113 674 112 072 115 966 115 012 113 674 116 488 115 966 115 012 116510 116488 115966 116 543 116 510 116 488 116426 116543 116510

Tabell III: 5. Antal klasser i årskurs 7—9 på grundskolans högstadium 1971—1989

Antal klasser i årskurs 8

År

Tabell III: 7. Antal tjänster i läroämnen på grundskolans högstadium 1964—1989.

Tabell II]: 6. Antal normalklasser pa" grundskolans högsta- dium 1964/65—1989/90.

År

Antal normalklasser

År

Antal

no rm al .. lasser

1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976

6 654 7 578 8 652 9 664 10 670 11 366 11 967 12180 12 185 11 961 11 912 11 917 12 187

1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989

12 428 12 703 12 983 13 252 13 510 13 734 13 990 14 188 14 352 14 472 14 536 14 562 14 560

! i i i l l Merbehov av tjänster för År Antalet hel- Summa 60 % av tot.

tidstjänster Yrkesv- och Studierektors antalet

tillsynsl-tjänster tjänster '

1964 7 452 291 100 7 843 4 706 1965 8 487 327 114 8 928 5 357 1966 9 690 373 130 10 163 6 098 1967 10 824 432 145 11 401 6 841 1968 11 950 476 160 12 586 7 552 1969 12 730 517 170 13 417 8 050 1970 13 403 553 180 14 136 8 482 1971 13 641 571 183 14 395 8 637 1972 13 647 573 183 14 403 8 642 1973 13 396 568 179 14 143 8 486 1974 13 341 556 179 14 076 8 446 1975 13 347 553 179 14 079 8 447 1976 13 649 566 183 14 398 8 639 1977 13 919 576 186 14 681 8 809 1978 14 227 589 191 15 007 9 004 1979 14 541 602 195 15 338 9 203 1980 14 842 615 199 15 656 9 394 1981 15 131 627 203 15 961 9 577 1982 15 382 637 206 16 225 9 735 1983 15 669 650 210 16 529 9 917 1984 15 891 660 213 16 764 10 058 1985 16 074 669 215 16 958 10 175 1986 16 209 676 217 17102 10 261 1987 16 280 680 218 17 178 10 307 1988 16 309 682 218 17 209 10 325 1989 16 307 682 218 17 207 10 324

10.—412667

Tabell III: 8. Antalet 16-åringar samt antalet elever i första årskursen av gymnasier respektive fackskolor i procent av antalet IG-åringar.

Relativa antalet elever i 1:a årskursen

Antal 16-åringar Alternativ för gymnasiet Anternativ för fackskolan

G1 G2 G3 G4 F2 F3 F4 F5

1967 108 414 27,5 1968 108 587 29,2 14,0 14,0 14,0 17,5 1969 108 792 29,6 17,0 17,0 17,0 21,2 21,2 1970 104 336 30,0 20,0 20,0 20,0 25,0 25,0 1971 106 643 33,0 20,5 20,8 21,2 25,5 26,2 1972 107 262 ' 35,0 21,0 21,7 22,3 26,0 27,3 1973 106 366 36,9 21,5 22,5 23,5 26,5 28,6 1974 104 974 38,5 , 21,9 23,2 24,6 26,9 29,5 1975 104 460 40,2 22,4 24,0 25,6 27,4 30,6 1976 100 543 42,0 22,9 24,7 26,6 27,9 31,6 1977 103 639 43,9 23,3 25,3 27,6 28,3 32,6 1978 105 186 45,5 23,8 25,9 28,5 28,8 33,5 1979 107 394 34,5 47,0 24,2 26,4 29,2 29,2 34,2 1980 109 967 35,0 48,5 24,5 26,9 29,7 29,5 34,7 1981 112 134 35,5 49,2 21,4 24,6 27,0 30,1 29,6 35,1 1982 — 114 319 36,0 49,6 21,5 24,7 27,2 30,4 29,7 35,4 1983 116 578 36,5 45,9 50,0 21,6 24,9 27,3 30,7 29,9 35,7 1984 118 834 37,0 46,2 50,3 21,7 25,0 27,4 31,0 30,0 36,0 1985 120 767 37,5 46,5 50,6 21,9 25,0 27,4 31,2 30,0 36,2 1986 122 493 38,0 46,7 51,0 22,0 25,0 27,5 31,4 30,0 36,4 1987 ' 123 935 38,5 46,9 51,3 22,1 25,0 27,5 31,6 30,0 36,6 1988 124 963 39,0 47,1 51,6 22,2 25,0 27,5 31,9 30,0 36,9 1989 125 526 39,5 47,3 52,0 22,4 25,0 27,5 32,2 30,0 37,2 1990 125 550 40,0 47,5 52,5 22,5 25,0 27,5 32,5 30,0 37,5

Tabell III: 9. Antalet elever i årskurs 1 av gymnasium jämte fackskola i procent av antalet 16—åringar

Alternativ

4 5

Tabell III: 9 (forts.)

Alternativ

13

åren 1966—1990

"Tabell III: 10. Antal elever i gymnasiets första årskurs enligt alternativ 4, 10, 13 och 17

Antal elever enligt

Alt. Alt. År 4 och 17 Alt. 10 Alt. 13 År 4 och 17 Alt. 10 Alt. 13 1966 29 365 29 365 29 365 1979 50 475 41 991 37 051 1967 29 814 29 814 29 814 1980 53 334 43 877 38 488 1968 31 707 31 707 31 707 1981 55 170 45 414 39 808 1969 32 202 32 202 32 202 ' 1982 56 702 46 995 41 155 1970 31 300 31 300 31 300 1983 58 289 48 496 42 551 1971 35 192 33 273 32 526 1984 59 775 50 029 43 969 1972 37 542 34 860 - 33 251 1985 61 108 51 447 45 288 1973 39 249 35 739 33 505 1986 62 471 52 794 46 547 1974 40 415 36 426 33 592 1987 63 579 54 036 47 715 1975 41 993 37 292 33 950 1988 64 481 54 984 48 736 1976 42 228 36 799 33 179 1989 65 274 55 734 49 583 1977 45 498 38 865 34 719 1990 65 914 56 498 50 220

47 860 35 763

Tabell III: 11. Antal klasser i gymnasiets årskurs 1—4 åren 1966—1990 enligt alternativ 13

Antal klasser Antal klasser

Årskurs 1—3 Årskurs 1 Årskurs 4 Årskurs 1 All—ii; rs Årskurs 4

1 030 —— 1 300 3 773 233 1 046 —— 1 351 3 906 244 1113 — 1397 4 048 251 1 130 3 289 1 444 4 192 260 1 098 3 341 1 493 4 334 270 1 141 3 369 1 543 4 480 279 1 167 3 406 1 589 4 625 289 1 176 3 484 1 633 4 765 299 1 179 3 522 1 674 4 896 309 1191 3546 _ 1710 50l7 318 1 164 3 534 1 740 5 124 327 1 218 3 573 1 762 5 212 335 1 255 3 637

"Tabell III: 11. (forts.) Antal klasser i gymnasiets årskurs 1—4 år 1966—1990 enligt alternativ 4 och 17

Antal klasser i Antal klasser !

År årskurs År årskurs årskurs 1 1_3 årskurs 4 årskurs 1 1__3 årskurs 4

1 030 1 771 5 047 296 1 046 1 872 5 322 319 1 113 1 936 5 579 336 1 130 1 990 5 798 354 1 098 2 045 5 971 374 1 235 2 097 6 132 387 1 317 2 144 6 286 398 1 377 2 192 6 433 409 1 418 2 231 6 567 419 1 474 2 263 6 686 429 1 482 2 290 6 784 438 1 597 2 313 6 866 446 1 679

Tabell III: 11. (forts.) Antal klasser i gymnasiets årskurs 1—4 år 1966—1990 enligt alternativ 10

Antal klasser i

årskurs 1

årskurs 1—3

årskurs 4

År

Antal klasser i

årskurs 1

årskurs 1—3

årskurs 4

1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 3 1978

1 030 1 046 1 113 1 130 1 098 1 168 1 223 1 254 1 278 1 309 1 291 1 364 1 417

3 289 3 341 3 396 3 489 3 645 3 755 3 841 3 878 3 963 4 072

206 209 223 226 220 234 245 251 256 262

1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990

1 473 1 540 1 594 1 649 1 702 1 756 1 805 1 853 1 896 1 929 1 956 1 983

4 254 4 430 4 607 4 783 4 945 5 107 5 263 5 414 5 554 5 678 5 781 5 868

258 271 283 295 308 319 330 340 351 361 371 379

Tabell III: 12. Antal elever i fackskolans årskurs I 1968—1990 enligt alternativ 4, 10, 13

och 17. Antal elever i årskurs 1 Antal elever i årskurs 1

År Alt. 13 År Alt. 13 Alt. 4 Alt.. 10 eeh 17 Alt. 4 Alt. 10 och 17 1968 15 202 15 202 19 003 1980 23 313 29 581 38 159 1969 18 495 18 495 23 064 1981 23 997 30 276 39 359 1970 20 867 20 867 26 084 1982 24 579 31 095 40 469 1971 21 435 22 182 27 940 1983 25 181 31 826 41 618 1972 21 667 23 276 29 283 1984 25 787 32 561 42 780 1973 21 699 23 932 30 314 1985 26 448 33 090 43 718 1974 21 520 24 354 31 072 1986 26 948 33 686 44 587 1975 21 519 25 070 31 965 1987 27 390 34 082 45 360 1976 20 812 24 834 31 772 1988 27 742 34 365 46 111 1977 21 661 26 221 33 786 1989 28 118 34 520 46 696 1978 22 089 27 243 35 237 1990 28 249 34 526 47 081

22 660 28 352 36 729

Tabell I I I: 13. Antal klasser i fackskolan i årskurs 1 respektive 1—2 åren 1968—1990 enligt alternativen 4. 10, 13 och 17

Antal klasser

Årskurs 1 Årskurs 1—2

Alt. 13 Alt. 13 Alt. 10 och 17 Alt. 10 och 17

533 667 649 809 732 915 778 980 817 1 028 840 1 064 855 1 090 880 1 122 871 1 115 920 1 186 956 1 237 995 1 289 1 038 1 339 1 062 1 381 1 091 1 420 1 117 1 460 1 143 1 501 1 161 1 534 1 182 1 565 1 196 1 592 1 206 1 618 1 211 1 639 1 212 1 652

Tabell III: 14. Antal heltidstjänster på gymnasiet i läroämnen, exklusive merkantila och tekniska läroämnen, åren 1969—1990 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17

Antal heltidstjänster Antal heltidstjänster

År Alt. 4 År Alt. 4 och 17 Alt. 10 Alt. 13 och 17 Alt. 10 Alt. 13

5 200 5 200 5 200 8 414 7 004 6 176 5 283 5 283 5 283 8 820 7 284 6 401 5 .476 5 371 5 328 9 167 7 562 6 628 5 771 5 517 5 386 9 441 7 819 6 853 6 210 5 763 5 509 9 696 8 076 7 084 6 501 5 937 5 570 9 939 8 322 7 313 6 750 6 074 5 608 10 173 8 561 7 535 6 916 6 133 5 589 10 385 8 783 7 742 7 199 6 267 5 652 10 579 8 979 7 934 7 523 6 427 5 752 10 729 9 142 8 102 7 978 6 713 5 965 10 858 9 280 8 242

Tabell III: 15. Antal heltidstjänster på gymnasiet i merkantila och tekniska läroämnen

åren 1969—1990 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17

År

Antal heltidstjänster enligt

Alt. 4 och 17

Alt. 10 Alt. 13

År

Antal heltidstjänster enligt

Alt. 4 och 17

Alt. 10 Alt. 13

1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

1 474 1 496 1 567 1 630 1 700 1 818 1 903 1 963 2 038 2 125 2 214

1 474 1 496 1 547 1 582 1 615 1 666 1 703 1 757 1 795 1 839 1 884

1 474 1 496 1 539 1 557 1 566 1 596 1 615 1 616 1 630 1 654 1 683

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990

2 352 2 469 2 577 2 676 2 756 2 828 2 898 2 961 3 021 3 071 3 115

1 970 2 052 2 133 2 213 2 287 2 360 2 428 2 496 2 557 2 612 2 657

1 749 1 808 1 873 1 939 2 004 2 072 2 137 2 200 2 257 2 311 2 357

Tabell I I I : 16. Antalet heltidstjänster i fackskolan i läroämnen, exklusive merkantila och tekniska läroämnen, åren 1969—1990 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17

Antal heltidstjänster enligt Antal heltidstjänster enligt

År Alt. 13 År Alt. 13

Alt. 4 Alt. 10 och 17 Alt. 4 Alt. 10 och 17 1969 1 347 1 347 1 683 1980 1 839 2 318 2 996 1970 1 574 1 574 1 965 1981 1 892 2 394 3 101 1971 1 692 1 721 2 160 1982 1 944 2 454 3 193 1972 1 724 1 818 2 289 1983 19 92 2 517 3 283 1973 . 1 734 1 889 2 385 1984 2 039 2 576 3 376 1974 1 728 1 932 2 456 1985 2 090 2 627 3 460 1975 1 721 1 978 2 522 1986 2 136 2 671 3 533 1976 1 693 1 996 2 550 1987 2 174 2 711 3 599 1977 1 699 2 042 2 623 1988 2 205 2 738 3 659 1978 1 750 2 139 2 762 1989 2 234 2 755 3 713 1979 1 790 2 224 2 880 1990 2 255 2 762 3 752

Tabell III: 17. Antal heltidstjänster i fackskolan i merkantila och tekniska läroämnen

åren 1969—1990 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17

Antal heltidstjänster enligt Antal heltidstjänster enligt År Alt. 13 År Alt. 13 Alt. 4 Alt. 10 och 17 Alt. 4 Alt. 10 och 17 1969 981 981 1 225 1980 1 339 1 687 2 181 1970 1 146 1 146 1 431 1981 1 378 1 743 2 258 1971 1 232 1 253 1 573 1982 1 415 1 787 2 325 1972 1 255 1 324 1 667 1983 1 450 1 833 2 390 1973 1 262 1 375 1 736 1984 1 485 1 876 2 458 1974 1 258 1 407 1 788 1985 1 521 1 912 2 519 1975 1 253 1 440 1 836 1986 1 555 1 945 2 572 1976 1 233 1 453 1 857 1987 1 583 1 974 2 620 1977 1 237 1 487 1 910 1988 1 605 1 994 2 664 1978 1 274 1 557 2 011 1989 1 627 2 006 2 703 1 303 1 619 2 097 1990 1 642 2 011 2 732

Tabell III: 18. Sammanlagda antalet heltidstjänster gällande såväl gymnasiet som fack- skolan i läroämnen, exklusive tekniska och merkantila ämnen, åren 1969—1990 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17

Antalet heltidstjänster enligt Å Antalet heltidstjänster enligt r Alt. 4 Alt. 10 Alt. 13 Alt. 17 Alt. 4 Alt. 10 Alt. 13 Alt. 17

År

6 547 6 547 6 883 6 883 10 253 9 322 9172 11410 6 857 6 857 7 248 7 248 10 712 9 678 9 502 11 921 7168 7 092 7 488 7 636 11111 10 016 9 821 12 360 7 495 7 335 7 675 8 060 11 433 10 336 10136 12 724 7 944 7 652 7 894 8 595 11 735 10 652 10 460 13 072 8 229 7 869 8 026 8 957 12 029 10 949 10 773 13 399 8 471 8 052 8 130 9 279 12 309 11 232 11 068 13 706 8 609 8 129 8139 9 466 12 559 11 494 11 341 13 984 8 898 8 309 8 275 9 822 12 778 11 717 11 593 14 232 9 273 8 566 8 514 10 285 12 963 11 897 11 815 14 442 9 768 8 937 8 845 10 858 13 113 12 042 11994 14 610

Tabell III: 19. Sammanlagda antalet heltidstjänster i tekniska och merkantila ämnen gällande såväl gymnasiet som fackskolan åren 1969—1990 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17

Antalet heltidstjänster enligt Å Antalet heltidstänster enligt r Alt. 4 Alt. 10 Alt. 13 Alt. 17 Alt. 4 Alt. 10 Alt. 13 Alt. 17

År

2 455 2 455 2 699 2 699 3 691 3 657 3 930 4 533 2 642 2 642 2 927 2 927 3 847 3 795 4 066 4 727 2 799 2 800 3 112 3 140 3 992 3 920 4 198 4 902 2 885 2 906 3 224 3 297 4 126 4 046 4 329 5 066 2 962 2 990 3 302 3 436 4 241 4 163 4 462 5 214 3 076 3 073 3 384 3 606 4 349 4 272 4 591 5 347 3 156 3 143 3 451 3 739 4 453 4 373 4 709 5 470 3 196 3 210 3 473 3 820 4 544 4 470 4 820 5 581 3 275 3 282 3 540 3 948 4 626 4 551 4 921 5 685 3 399 3 396 3 665 4 136 4 698 4 618 5 014 5 774 3 517 3 503 3 780 4 311 4 757 4 668 5 089 5 847

Tabell III: 20. Sammanlagda antalet heltidstjänster i samtliga läroämnen avseende såväl gymnasiet som fackskolan åren 1969—1990 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17

Antalet heltidstjänster enligt Å Antalet heltidstjänster enligt r

År Alt. 4 Alt. 10 Alt. 13 Alt. 17 Alt. 4 Alt. 10 Alt. 13 Alt. 17

9 002 9 002 9 582 9 582 13 944 12 979 13 102 15 943 9 499 9 499 10175 10 175 14 559 13 473 13 568 16 648 9 967 9 899 10 600 10 776 15 103 13 936 14 019 17 262 10 380 10 241 10 899 11 357 15 559 14 382 14 465 17 790 10 911 10 642 11 196 12 031 15 976 14 815 14 922 18 286 11 305 10 942 11 410 12 563 16 378 15 221 15 364 18 746 11 627 11195 11 581 13 018 16 762 15 605 15 777 19176 11 805 11 339 11 612 13 286 17 103 15 964 16 161 19 565 12173 11 580 11 815 13 776 17 404 16 268 16 514 19 917 12 672 11 962 12 179 14 421 17 661 16 515 16 829 20 216 13 285 12 446 12 625 15 169 17 870 16 710 17 083 20 457

Tabell I I I: 21. Antalet heltidstjänster i läroämnen inom realskoleorganisationen, vid folkhögskolor och vissa andra läroanstalter.

Antalet heltidstjänster

År

Realskoleorgani- sationen (inkl. ring 14

Folkhögskola m. fl. övriga skolor

År

Folkhögskola m. fl. övriga skolor

1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

568 268 101

] 348 1 375 1 400 1 425 1 450 1 475 1 500 1 525 1 550 1 575 1 600

1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989

1 625 1 650 1 675 1 700 1 725 1 750 1 775 1 800 1 825 1 850

1989 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17

l Tabell III: 22. Totala antalet heltidstjänster i läroämnen med undantag för tekniska och merkantila läroämnen inom samtliga skolformer (grundskolans högstadium, real— skoleorganisationen, folkhögskolor m. fl. skolor, fackskolor och gymnasier) åren 1969—

Antalet heltidstjänster enligt År Antalet heltidstjänster enligt Alt. 4 Alt. 10 Alt. 13 Alt. 17 Alt. 4 Alt. 10 Alt.13 Alt. 17

16 513 16 513 16 849 16 849 1980 21 272 20 341 20 191 22 429 16 982 16 982 17 373 17 373 1981 21 939 20 905 20 729 23 148 1971 17 306 17 230 17 586 17 774 1982 22 521 21 426 21 231 23 770 1972 17 562 17 402 17 742 18 127 1983 23 050 21 953 21 753 24 341 1973 17 885 17 588 17 830 18 531 1984 23 518 22 435 22 243 24 855 1974 18 150 17 790 17 947 18 878 1985 23 954 22 874 22 698 25 324 1975 18 418 17 999 18 077 19 226 1986 24 345 23 262 23 104 25 742 1976 18 773 18 293 18 303 19 630 1987 24 666 23 601 23 448 26 091 1977 19 257 18 657 18 634 20 181 1988 24 928 23 867 23 743 26 382 1978 19 852 19 145 19 093 20 864 1989 25 141 24 075 23 993 26 620 1979 20 571 19 740 19 648 21 661

Tabell III: 23. Totala antalet heltidstjänster i läroämnen inom samtliga skolformer (grundskolans högstadium, realskoleorganisationen, folkhögskolor m. fl. skolor, fackskolor och gymnasier) åren 1969—1989 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17

l l

År Antalet heltidstjänster enligt År Antalet heltidstjänster enligt Alt. 4 Alt. 10 Alt. 13 Alt. 17 Alt. 4 Alt. 10 Alt. 13 Alt. 17 1969 18 968 18 968 19 548 19 548 1980 24 963 23 998 24 121 26 962 1970 19 624 19 624 20 300 20 300 1981 25 786 24 700 24 795 27 875 1971 20 105 20 037 20 738 20 914 1982 26 513 25 346 25 429 28 672 1972 20 447 20 308 20 966 21 424 1983 27 176 25 999 26 082 29 407 1973 20 847 20 578 21 132 21 967 1984 27 759 26 598 26 705 30 069 1974 21 226 20 863 21 331 22 484 1985 28 303 27 146 27 289 30 671 1975 21 574 21 142 21 528 22 965 1986 28 798 27 641 27 813 31 212 1976 21 969 21 503 21 776 23 450 1987 29 210 28 071 28 268 31 672 1977 22 532 21 950 22 174 24 129 1988 29 554 28 418 28 664 32 067 1978 23 251 22 541 22 758 25 000 1989 29 839 28 693 29 007 32 394 24 088 23 243 23 428 25 972

Tabell III: 24. Antal tjänster för folk- och småskollärare 1969—1990 (klasslärarbetän- kandets uppgifter korrigerade för tiden 1970—1980)

Antal tjänster (Nettobehov)

Folkskollärarel Småskollärare År Folkskollärare Småskollärare

21 341 15 015 23 750 18 590 21 277 15 694 24 481 18 689 21 074 15 909 24 655 18 720 21113 16 274 24 460 18 717 21 276 16 605 24 552 18 697 21 486 16 957 24 579 18 644 21 765 17 287 24 553 18 560 22 196 17 625 24 487 18 512 22 582 18 016 24 372 '18 483 22 990 18 208 24 218 '18 478 23 390 18 428 24 127 18 443

Tabell III: 25. Antal normalpensionerade folk— och småskollärare 1969—1989.

År Folkskollärare Småskollärare År Folkskollärare Småskollärare

1969/70 492 267 1980/81 201 133 70/71 410 227 81/82 232 164 71/72 383 198 82/83 244 203 72/73 327 162 83/84 252 240 73/74 309 136 84/85 318 295 74/75 307 104 85/86 317 350 75/76 278 90 86/87 387 410 76/77 270 80 87/88 491 544 77/78 244 76 88/89 592 484 78/79 224 85 89/90 620 510 79/80 208 101 90/91 646 486

Tabell III: 26. Åldersfördelningen höstterminen 1961 bland lektorer, adjunkter och ämneslärare vid icke obligatoriska skolväsendet samt grundskolans högstadium.

Män Kvinnor Ålder, År Summa Ord, eo. Övriga Ord, eo. Övriga ( 23 eller uppgift saknas ......... 16 34 2 35 87 23 ............. 2 25 2 38 67 24 ............. 3 45 10 93 151 25 ............. 20 66 28 152 266 26 ............. 35 80 71 124 310 27 ............. 110 87 119 95 411 28 ............. 136 80 155 53 424 29 ............. 180 60 183 54 477 30 ............. 216 48 149 20 433 31 ............. 220 37 140 23 420 32 ............. 217 36 135 16 404 33 ............. 236 50 122 9 417 34 ............. 244 30 103 15 392 35 ............. 233 29 105 12 379 36 ............. 254 24 98 13 389 37 ............ . 199 17 84 10 310 38 ............. 194 21 86 10 311 39 ............. 165 10 93 9 277 40 ............. 173 17 106 7 303 41 ............. 161 11 115 7 294 42 ............. 211 9 110 13 343 43 ............. 174 15 117 6 312 44 ............. 183 8 113 2 306 45 ............. 156 11 84 8 259 46 ............. 142 8 96 1 247 47 ............. 133 7 4 85 5 230 48 ............. 140 8 90 6 244 49 ............. 158 7 85 2 252 50 ............. 133 10 81 2 226 51 ............. 152 8 93 3 256 52 ............. 138 5 . 79 6 228 53 ............. 139 . 5 88 7 239 54 ............. 146 11 97 1 255 55 ............. 147 5 103 2 257 56 ............. 130 5 101 4 240 57 ............. 122 6 83 1 212 58 ............. 109 6 99 2 216 59 ............. 116 8 64 3 191 60 ............. 75 6 55 1 137 61 ............. 82 4 63 2 151 62 ............. 66 2 , 43 111 63 ............. 60 4 47 2 113 64 ............. 69 2 44 115 65 ............. 44 2 29 1 76 66 ............. 20 3 7 30 67 ............. 12 2 1 15 67—00 ......... 4 5 3 3 15 S:a 6 075 979 3 866 878 11 798

Tabell III: 27. Åldersfördelningen höstterminen 1961 bland vidareutbildade folkskol— lärare vid icke obligatoriska skolväsendet samt grundskolans högstadium.

Ålder, År

Män

Kvinnor

Ord, eo.

Övriga

Ord, eo. Övriga

Summa

(23 eller uppgift

CH

QOSOOQ-ÄODN åWOHUIl—lw

WAQMCDOO UICDOWOA

to.:- |år-i

23 15 10 11 11 10

6 12 11 18

6

H kommunen—lugnaste!

o-n-A

|_- HNNMhdUåOQWAHOhwbHN

MWHQQUMkWUHm—IQH—IQ—IWWHQUIED

p..

Tabell I I I: 28. Åldersfördelningen höstterminen 1961 bland folkskollärare, övningsskol— lärare och yrkesvalslärare vid icke obligatoriska skolväsendet samt grundskolans hög-

stadium

Ålder, År

Män

Kvinnor

Övriga

Ord, eo.

Övriga

(23 eller uppgift

10 20 26 29 16 17 12 20 20 13 21 18 15

7 14

... WÖHHNNMBUIUHPOOO

1 4 1 2 5 4

&;an

21 18

H QNCD

HFN—WHWUIMWNHWHÄQ HMQHMNWNHMÖWOGWQQ—l

HNH

Tabell III: 29. Avgång på grund av åldersskäl bland akademiskt utbildade lärare 1969/90.

Alternativ Alternativ År Alternativ Alternativ År 1 a b 2 a1 b2

1969/70 184 191 1980/81 189 199 70/71 190 195 81/82 198 208 71 /72 206 214 82/83 212 226 72/73 216 225 83/84 239 251 73/74 211 220 84/85 250 266 74/75 197 207 85/86 255 272 75/76 196 205 86/87 236 253 76/77 200 210 87/88 227 245 77/78 193 201 88/89 222 . 240 78/79 201 209 89/90 228 251 79/80 194 206 90/91 246 276

1 Beräknat på ordinarie och extra ordinarie akademiskt utbildade lärare i 1961 års lärarpopula- tion 2 Beräknat på samma kategorier lärare som i a) men med tillägg av '»övriga lärare»

Tabell III: 30. Övergång till annan verksamhet. Antal lärare i respektive ålder i promille av antalet lärare i motsvarande ålder, som lämnat läraryrket. Tabellen bygger på material

från klasslärarprognosen.

Ålder

Kvinnor Ålder 2 n:: =

Kvinnor

23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34

ÖUQQHQQQQQ QÅQWQOOQOOQN

10,5 16,0 20,0 23,2 24,5 24,2 22,3 18;0 13,7 10,2

8,4

7,11

35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45

QQUIUICHJÅWNHHN OOmQOOOHOomU!

6,2 5,7 5,1 4,6 4,2 3,8 3,5 3,2 3,0 2,5 2,3

Tabell III: 31. Rekryteringsbehov av folk- och småskollärare 1971—1990 (för 1971—

1980 äro klasslärarprognosens värden korrigerade)

År

Folkskol— lärare '

.. Småskol-

lärare

År

Folkskol— lärare

Småskol- lärare

704 1 135; 1 108- 415 917 1 087 1 099 944 1 148 748 1 011

788 769 758 641 748 681 529 617 365 374 326

' 1 471 892 494 820 814 755 781 827 883 978

485 441 443 461 479 499 598 664 718 711

Tabell III: 32. Rekryteringsbehov av lärare i läroämnen (exklusive och inklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) under antagande om ingen avgång till annan verksamhet samt 93 % verksamhetsgrad. Medeltal per år 1970—79 och 1980—89 för fyra alternativ

Exklusive lärare i tekniska Inklusive lärare i tekniska

Alternativ och merkantila ämnen Alternativ och merkantila ämnen 1970—79 1980—89 1970—79 1980——89

4 715 814 4 851 976 10 624 783 10 759 938 13 579 784 13 718 952 17 800 861 17 996 1 057

Tabell III: 33. Rekryteringsbehovet av lärare i läroämnen (exklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) avseende samtliga skolformer åren 1970—1989 enligt alternativ 1—17 och enligt lägre antagande om avgång till annan verksamhet och 83 % verksam-

hetsgrad. Fackskole- Rekryteringshehov i . 1Fackskole- 1Gymnasie frekvens (%) medeltal per år Altex—anv frekvens (%) frekvens + gYmnasie- år 1980 år 1980 frekvens år 1980 1970—1979 1980—1989 1 ............ 21,2 35,0 56,2 592 924 2 ............ 21,2 39,9 61,1 700 945 3 ............ 21,2 44,8 66,0 805 938 4 ............ 21,2 48,5 69,7 867 999 5 ............ 24,5 35,0 59,5 647 906 6 ............ 24,5 39,9 64,4 741 950 7 ............ 29,5 44,8 74,3 841 959 8" ............ 24,5 48,5 73,0 898 1 005 9 ............ 26,9 35,0 61,9 670 918 10 ............ 26,9 39,9 66,8 763 961 - 11 ............ 26,9 44,8 71,7 . 860 953 12 ............ 26,9 48,5 75,4 920 1 015 13 ............ 34,7 35,0 69,7 713 960 14 ............ 34,7 39,9 74,6 807 1 005 15 ............ 29,7 44,8 74,5 888 984 16 ............ 29,7 48,5 78,2 949 1 045 17 ............ 34,7 48,5 83,2 964 1 059

1 Fackskolefrekvens respektive gymnasiefrekvens = antal elever i årskurs 1 i fackskolor re- ispektive gymnasier i procent av antalet Ill-åringar.

Tabell I I I: 34. Rekryteringsbehovet av lärare i läroämnen (inklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) avseende samtliga skolformer åren 1970—1989 enligt alternativ 1—17 och enligt lägre antagande om avgång och 83 % verksamhetsgrad

Alternativ

1Fackskole- frekvens (%) år 1980

1Gymnasie- frekvens (%) år 1980

Fackskole- frekvens + gymnasie- frekvens år 1980

Rekryteringsbehov i

medeltal per år

1970—1979 1980—1989

21,2 21,2 21 ,2 21,2 24,5 24,5 29,5 24,5 26,9 26,9 26,9 26,9 31,7 34,7 29,7 29,7 34,7

35,0 39,9 44,8 48,5 35,0 39,9 44,8 48,5 35,0 39,9 44,8 48,5 35,0 39,9 44,8 48,5 48,5

56,2 61,1 66,0 69,7 59,5 64,4 74,3 73,0 61 ,9 66,8 71,7 75,4 69,7 74,6 74,5 78,2 83,2

717 835 957 1 033 771 889 1 026 1 086 811 928 1 050 1 126 886 1 003 1 099 1 175 1 201

1 066 1 125 1118 1 199 1 075 1 134 1 158 1 209 1 093 1152 1 145 1 226 1 169 1228 1 198 1 278 1302

1 Fackskolefrekvens respektive gymnasiefrekvens = antal elever i årskurs litackskolor respek- tive gymnasier i procent av antalet lli-åringar.

Tabell III: 35. Rekryteringsbehovet av lärare i läroämnen ( exklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) avseende samtliga skolformer åren 1970—1989 enligt alternativ 1—1 7 och enligt högre antagande om avgång och 80 % verksamhetsgrad

Alternativ

1Fackskole- frekvens (%) år 1980

1Gymnasie- frekvens är 1980

Fackskole- (%) frekvens + gymnasie-

frekvens år 1980

Rekryteringsbehov i

medeltal per år

1970—1979 1980—1989

21,2 21,2 21,2 21,2 24,5 24,5 29,5 24,5 26,9 26,9 26,9 26,9 34,7 34,7 29,7 29,7 34,7

35,0 39,9 44,8 48,5 35,0 39,9 44,8 48,5 35,0 39,9 44,8 48,5 35,0 39,9 44,8 48,5 48,5

56,2 61,1 66,0 69,7 59,5 64,4 74,3 73,0 61,9 66,8 71,7 75,4 69,7 74,6 74,5 78,2 83,2

720 843 945 1 010 777 876 985 1 042 802 901 1 003 1 067 850 949 1 033 1 097 1 115

1 085 1 113 1 110 1 179 1 067 1 120 1 137 1 186 1 082 1 132 1 130 1 198 1 131 1 183 1 163 1 232 1 250

1 Fackskolefrekvens respektive gymnasietrekvens = antal elever i årskurs 1 i fackskolor respektive gymnasier i procent av antalet 16-åringar.

Tabell 1 I I : 36. Rekryteringsbehovet av lärare i läroämnen (inklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) avseende samtliga skolformer åren 1970—1989 enligt alternativ 1—17 och enligt högre antagande om avgång och 80 % verksamhetsgrad

Fackskole- Rekryteringsbehov i klternativ 1Fackskole- 1Gymnasie- frekvens + medeltal per år ' nr frekvens (%) frekvens (%) gymnasie— år 1980 år 1980 fåekvens 1970_1979 1980—1989 r 1980

1 ............ 21,2 35,0 56,2 868 1 256 2 ............ 21,2 39,9 61,1 993 1 325 3 ............ 21,2 44,8 66,0 1 123 1 324 4 ............ 21,2 48,5 69,7 1 203 1 413 5 ............ 24,5 35,0 59,5 924 1 268 6 ............ 24,5 39,9 64,4 1 050 1 338 7 ............ 29,5 44,8 74,3 1 200 1 374 8 ............ 24,5 48,5 73,0 1 260 1 429 9 ............ 26,9 35,0 61,9 967 1 289 10 ............ 26,9 39,9 66,8 1 092 1 359 11 ............ 26,9 44,8 71,7 1 222 1 358 12 ............ 26,9 48,5 75,4 1 302 1 449 13 ............ 34,7 35,0 69,7 1 051 1 377 14 ............ 34,7 39,9 74,6 1 176 1 447 15 ............ 29,7 44,8 74,5 1 274 1 417 16 ............ 29,7 48,5 78,2 1 354 1 507 17 ............ 34,7 48,5 83,2 1 386 1 537

1 Fackskolefrekvens respektive gymnasietrekvens = antal elever i årskurs I i fackskolor res— pektive gymnasier i procent av antalet 16-åringar.

Tabell I I I : 37 . Rekryteringsbehovet av lärare i läroämnen (exklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) avseende samtliga skolformer åren 1970—1989 enligt alternativ 4, 10, 11 och 17

A. Lägre antagande om avgång och 83 % verksamhetsgrad.

Å Rekryteringsbehov enligt Å Rekryteringsbehov enligt r r

Alt. 4 Alt. 10 Alt. 11 Alt. 17 Alt. 4 Alt. 10 Alt. 11 Alt. 17 1970 911 911 911 980 1980 1 185 1 110 1 193 1 331 1971 746 665 724 842 1981 1 252 1 065 1 129 1 272 1972 686 584 693 808 1982 1 111 1 028 1 037 1 171 1973 782 615 759 885 1983 1 071 1 058 1 040 1 135 1974 710 631 771 815 1984 1 028 1 035 1 008 1 096 1975 699 624 728 802 1985 1 006 999 983 1 060 1976 804 726 825 871 1986 963 948 922 1 008 1977 968 819 904 1 057 1987 863 874 824 910 1978 1 098 963 1 061 1 213 1988 788 781 732 837 1979 1 261 1 104 1 220 1 365 1989 726 710 666 771

Tabell I I I: 37. Rekryteringsbehovet av lärare i läroämnen (exklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) avseende samtliga skolformer åren 1970—1989 enligt alternativ 4, 10, 11 och 17

B. Högre antagande om avgång och 80 % verksamhetsgrad.

Å Rekryteringsbehov enligt Rekryteringsbehov enligt r År Alt. 4 Alt. 10 Alt. 11 Alt. 17 Alt. 4 Alt. 10 Alt. 11 Alt. 17

1970 1 048 1 048 1 048 1 122 1980 1 356 1 273 1 364 1 515 1971 879 784 856 981 1981 1 430 1 230 1 302 ' 1972 818 712 826 948 1982 1 289 1 195 1 210 1973 917 744 893 1 028 1983 1 250 1 230 1 216 1974 845 762 907 959 1984 1 208 1 207 1 185 1975 835 755 866 948 1985 1 188 1 173 1 162 1976 947 864 969 1 021 1986 1 145 1 123 1 101 1977 1 119 961 1 054 1 217 1987 1 045 1 050 1 003 1978 1 257 1 113 1 218 1 383 1988 969 956 910 1979 1 430 1 263 1 389 1 544 1989 907 883 842

Tabell III: 38. Rekryteringsbehovet av lärare i läroämnen (inklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) avseende samtliga skolformer åren 1970—1989 enligt alternativen 4, 10, 11 och 17

A. Lägre antagande om avgång och 83 % verksamhetsgrad.

År Rekryteringsbehov enligt Rekryteringsbehov enligt År Alt. 4 Alt. 10 Alt. 11 Alt. 17 Alt. 4 Alt. 10 Alt. 11 Alt. 17

1970 1 168 1 168 1 168 1 288 1980 1 497 1 344 1 456 1 654 1971 969 887 961 1 135 1981 1 437 1 281 1 363 1 565 1972 826 739 877 1 035 1982 1 338 1 230 1 252 1 443 1973 909 752 922 1 091 1983 1 287 1 263 1 249 1 395 1974 883 768 970 1 060 1984 1 223 1 230 1 196 1 339 1975 837 751 902 1 009 1985 1 197 1 190 1 168 1 289 1976 895 804 943 1 017 1986 1 149 1 137 1 099 1 228 1977 1 106 934 1 066 1 260 1987 1 035 1 045 989 1 117 1978 1 289 1 202 1 266 1 487 1988 950 942 882 1 036 1979 1 446 1 276 1 425 1 625 1989 878 854 793 953

Tabell III: 38. [rekryteringsbehovet av lärare i läroämnen (inklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) avseende samtliga skolformer åren 1970—1989 enligt alternativen 4, 10, 11 och 17

B. Högre antagande om avgång och 80 % verksamhetsgrad.

Å Rekryteringshehov enligt Å Rekryteringsbehov enligt r r Alt. 4 Alt. 10 Alt. 11 Alt. 17 Alt. 4 Alt. 10 Alt. 11 Alt. 17

1 331 1 331 1 331 1 466 1 706 1 542 1 665 1 127 1042 1 120 1 305 1 649 1 482 1 573

981 891 1 035 1 205 1 552 1 433 1 463 1 070 906 1 084 1 266 1 502 1 470 1 463 1 046 923 1 137 1 237 1 422 1 438 1 412 1 000 908 1 070 1 187 1 414 1 400 1 384 1 063 966 1 115 1 199 1 364 1 349 1 316 1 285 1 102 1 243 1 455 1 254 1 205 1 480 1 385 1 457 1 697 1 168 1 096 1 647 1 467 1 627 1 846 1 095 1 006

Litteraturförtecknjng

AHLBERG, G. (1953). Befolkningsutvccklingen och urbaniseringen. Stockholm. Arbetsmarknadsstyrelsen (1961). Arbetsmarknadsstyrelsens regionindelning. Arbets- marknadsstyrelsens lokaliserings— och utredningsbyrå. Arbetsmarknadsstyrclsen och 1960 års lärarutbildningssakkunniga (1962). Lärare i läroämnen. Behov och tillgång under 1960-talet. Arbetsmarknadsstyrelsens in— formation S 1/1962. Arbetsmarknadsstyrelsen (1962). Det framtida ingenjörsbehovet, arbetsmarknads— information S 5/1962. —— (1963). Mctodproblem i långsiktiga arbetskraftsprognoser. Arbetsmarknadsstyrel- sens metodforskningsgrupp. AUKRUST, O., och BJERKE, J. (1956). Realkapital og ekonomisk tillväxt 1900—1956. Oslo. BJERKE, K. (1960). Cobb-Douglas funktionen. Ehrhvervokonomisk tidskrift 1960: 4. BOALT, G. och HUSEN, T. (1964). Skolans sociologi. Uppsala. HÖÖR, E. (1962). Den offentliga sektorns expansion. Stockholm. KNESCHANREK, F. (1960). Möglichkeiten und Grenzen der langfristigen Wirtschafts- prognose. Schweizerische Zeitschrift fiir Volkwirtschaft und Statistik 1960: I. Konjunkturinstitutet (1956). Sveriges nationalprodukt 1861—1951. Meddelanden

från konjunkturinstitutet serie B: 20.

— (1962). Nationalbokföring för Sverige 1946—1961. Stencil. KRISTENSEN, T., m. fl. (1962). Den ekonomiska världsbalansen. Stockholm. Kungl. Ecklesiastikdepartementet (1962). Högre utbildning och forskning i Sverige. Stencil. — (1962). Lärarsituationen vid de tekniska gymnasierna. — (1962). Vissa uppgifter och beräkningar rörande antalet personer under utbildning 1950—70. Stencil. LUNDBERG, B. (1962). Behov av ingenjörer för önskad produktionsutveckling. (Sten- cil). Stockholm. LUNDBERG, E. (1963). Ekonomisk tillväxt, inflation och stabilitet — en jämförelse mellan länder. Kvartalsskrift av Skandinaviska banken, 1963: 9. Stockholm. MORGAN, J., DAVID, M., COHEN, W. oh BRAZER, H. (1962). Income and welfare in the

United States. New York.

NIITAMO, 0. (1958). The development of productivity of Finnish industry in 1925—52. Helsingfors. OECD, (1962). Policy conference on economic grower and investment in education. Targets for education in Europe in 1970. RHODES, E. G. (1940). Population mathematics III. Journal of the royal statistical society. vol. CIII 1940. London. Skolöverstyrelsen (1955). Skolan och de stora årskullarna. Stockholm. — (1962). Petita för budgetåret 1963/64.

Statens offentliga utredningar 1955: 3 Realskolan under övergångstiden. 1958: 21 Lärarbrist och läraröverskott. 1959: 8 Utbildning av lärare i yrkesämnen. 1961: 30 Grundskolan. Klasslärarbehovet samt examinationsbehovet av folk— och småskollärare, 1960 års lärarutbildningssakkunniga (stencil). Ecklesiastikdepartementet 1962: 1. 1962: 10 Svensk ekonomi 1960—1965, 1959 års långtidsutredning. 1962: 55 Tendenserna på akademikernas arbetsmarknad fram till mitten av 1970— talet. 1963: 35 Lärare på grundskolans mellanstadium. 1963: 41 Ett nytt gymnasium. 1963: 42 Specialutredningar om gymnasiet. 1963: 50 Fackskolan. ' 1963: 53, 74 Rätt till studiemedel. Studiesociala utredningen. Del II och IV. Statistiska Centralbyrån. 1960 års folkräkning. — Avdelningen för undervisningsstatistik. Preliminära redogörelser 1961: 5, 1962: 1 och 1962: 4. Stencil. — Statistisk tidskrift 1961: 6, 1962: 2 och 1962: 10. — Statistisk årsbok t. o. m. 1963. — Sveriges beräknade framtida folkmängd. Statistiska meddelanden B 1963: 2. SVENNILSON, I. (1961). Samhällsekonomiska synpunkter på utbildning. Ekonomisk tidskrift 1961: 1. Uppsala. TINTNER, G. (1960). Handbuch der Ökonometri. Berlin-Göttingen—Heidelberg. VAIZEY, J. (1958). The costs of education. London. ÅKERMAN, G. (1959). Befolkningsändringar och bostadsekonometri. Ekonomisk tid— skrift 1959: 2. Överstyrelsen för yrkesutbildning. Petita för budgetåret 1963/64.

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1964

1. Teknikerutblldning 1 Danmark, Finland. Norge och Sverige. Del II.

2. Nim-disk etterutdannelse ! by- og regionplanleg- g ng.

3. Nordiskt institut för elementarpartikeltyslk.

4. Invaliditetsvurderlng. erstatnlngsfastsettelse, ta- tåeuåystemer m. v. 1 yrkesskadetrydgene 1 or an.

STATENS OFFENTLICA UTREDNINCAR 1964

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartemeutet

Företagsinteckning. [10] Svensk namnbok 1964. [14] Utlåtande av Juristkommissionen i Wennerström- affiiren. [15] Rapport av parlamentariska nämnden i Wenner— strömaffiiren. [17] Lag om förvaltningsförfarandet. [27] Beräkning av pensionsreserv i pensionsstiftelse. [zu] Skadestånd n. [311 Förtida tillträde, e ropriationskostnad m. m. [32] Familieröttskommitt n. Äktenskapsrätt I. Författ- ningstext. [34] Äktenskapsrätt II. Motiv. [35] Sammanställning av remissyttranden över författ- ningsutredningens förslag till ny författning. Del 3. Kap. 6 i förslaget till regeringsform. [38] Rapport och arbetsmaterial från arbetsgruppen för det kommunala sambandet juni 1964. [39]

Försvarsdepartementot Krigsmakten: förbandssjukvård. [20]

Socialdepartementet

Socialpolitiska kommittén. 3. Bättre åldringsvård. [5] 4. Social omvårdnad av handikappade. [43] Arbetstidsförkortningens verkningar. 191 Begandlingsforskning vid ungdomsvårdsskoloma. 4 i ] Ökat stöd till barnfamiljer. [36] Mentalsjukvårdslaz. [40]

Kommunikation"!epartementet

Bilskrotning. [211 Statens byggnadsbesparingsutredning 3. offentliga byggnader. Ekonomiskt byggande. [:a]

Finch-departementet

Vördesäkringskommlttén 1. Indexlån. Del I. [1] :. Indexlån. Del 11. [2]

Alkoholreklamen. [6] statens skogar och skogsindustrin. m Kommunal skatteutjiimning. [19] Nytt skattesystem. [25] Koncernbldrag m. m. [29]

Ecklesiastikdepartementet

1950 års utredning kyrka-stat m. Religions- [13] IV. Historisk översikt. Kyrkobegrepp. [1 V Kristendomsundervlsningen. [SOL Förbud mot utförsel av kuiturförem 1. [22] Skolans försörjning med lärare II. [44]

Jordbruksdepartementet

1960 års jordbruksutredning. 1. Kapitalutveckli i det svenska lantbruket. [8] 2. Lantbrukets s'— turutveckling [37]

Älgfrågan. [11] . Veterinärmedicinsk forskning och undervis- w Del 11. [12] Kronhjortsreservat m. m. [23]

Hondelsdepartementct

Effektivare konsumentupplysning. [4] Översättning av fördrag angående upprättande Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) tillhörande dokument. [18] översättning av viktigare töljdförfattningar till dragen angående Europeiska ekonomiska ge.- gåäpen och Europeiska kol- och stålgemensksi

Inrikeldepsrtementet

Konsumtionsmomter på bostadsmarknaden. [i] Bostadsstöd för pensionärer [u] Kommunal markpolitik. [42]

ESSELTE AB. STOCKHOLM 1964