SOU 1965:33
Vägmärken
N 4-0 (;(
nå (- - Cija,
&( 4. IGT?»
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1965: 33
Kommunikationsdepartementet
VÄGMÄRKEN
BETÄNKANDE AV
NORDISK VÄGTRAFIKKOMMITTE
Stockholm 1965
13. 14.
15.
16 17.
. Sveriges sjöterritorium. Kihlström. 185 s. + 1 ut- viksblad. U. . Sammanställning av remissyttranden över för- fattningsutredningens förslag till ny författning. Del 1: Allmänna uttalanden samt 1 och 2 kap. 1 ägsrslaget. till regeringsform. Norstedt & Söner. s Sammanställning av remissyttranden över för- fattningsutredningens förslag till ny författning. Del 2: Kap. 3 4 och 5 i förslaget till regerings- form. Norstedt & Söner. 120s
. Tandvårdsförsäkring. Kih_lftröm?186s. S.
Måttenheter. Kihlström. Om den kommunala. självstyrelsens lokala för- ankring. Esselte. 100s Praktik- och feriearbetsi'örmedling. Esselte. 177
..I . Skånes och Hallands vattenförsörjning. Esselte. " 513 s. + 5 st. kartbilagor. K. . Arbetsmarknadspolitik. Esselte. 567 s. I. .Antikvitetskollegiet. Esselte. 281 s. E. .Utbyggnaden av universitet och högskolor. Lo- kalisering och kostnader I. Esselte. 280 s. E. Utbyggnaden av universitet och högskolor. Lo- kalisering och kostnader II. Specialutredningar. Esselte. 741 s. E. Rättegångshjälp. Norstedt & Söner. 166 s. Ju. Gojdtrosförvllrv av lösöre. Norstedt & Söner. 241 s. 11. De svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi. Esselte. 129 8. E. Ny jordförvärvslag. Heggström. 193 s. Jo. Fastställande av faderskapet till barn utom äk- tenskap. Beckman. 94 s. Ju.
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1965
Kronologisk förteckning
Anm. Om särskild tryckort ej angives. är tryckorten Stockholm.
18. Fartygs befälhavare. Gemensamt haveri oci. pasch. Ansvarsbestämmelsel' m. m. Esselte. .u..T Friluftsllvet i Sverige. Del II. Friluftslivet i 1 hällsplanerin en. Svenska Reproduktions 383 s. + 1 st. bilaga. K. Radions och televisionens framtid i Sveri, Bakgrund och förutsättningar, programtr 19. 20. Organisations— och finansieringsfragor. Hi ström. 530 s.K. 21. Radions och televisionens framtidi Sverigl Bildnings- och undervisningsverksamhet. Fi ningstrågor. Haggström. 227 s. K. . Dagstidningamas ekonomiska. villkor. Essel 212 s. + 1 st. kartbilaga. Ju. . Uppbördsfragor. Esselte. 228 s. Fi. . Institutet för arbetshygien och arbetsfysici Kihlström. 88s s. S. . Studieplaner för lärarutbildning. Esselte 490 Ändringar i enslttarlagen m.m. Esselte. 61 |. . De svenska jordbruksproduktemss distribuli och marginalförhållanden. Esselte. 192 5. J( åå" säattesystem. Remissyttranden. Essen; s . '
see ss e
s
. Lärarutbildningen rv: 1. Esselte. Utkomme! nare. . Lärarutbildningen IV: 2. Esselte. Utkommer nare. 31. Specialundersökningar om lärarutbildning Esselte. Utkommer senare. 32. Höjd bostadsstandard. Esselte. 572 s. I. 33. Väg-murken. Kungl. Luftfartsstyrelsen. 274 |
828
VÄGMÄRKEN
, BETÄN KAN DE AV i, NORDISK VÄGTRAFIKKOMMITTE
Stockholm 1965
Iustitsministeren, Danmark Ministeren for offentlige arbejder, Danmark
Ministern för kommunikationsvösendet och allmänna arbetena, Finland
Det Kgl Samferdselsdepartement, Norge
Statsrådet och Chefen för Kungl Kommunikations— departementet, Sverige
Efter överläggningar under slutet av år 1960 mellan ju— stitsministeriet och ministeriet for offentlige arbejder i Danmark, ministeriet för kommunikationsvösendet och allmänna arbetena 1' Finland, samferdselsdepartementet i Norge och kommunikationsdepartementet i Sverige till— sattes en kommitté med uppgift att utarbeta förslag till gemensam vögtmfiklagstiftning för de fyra länderna.
Till ledamöter i kommittén utsågs
från Danmark
kontorchefen Robert Dam,. justitsministeriet, och afde— lingsingeniören Aage Andersen, ministeriet for offent— lige arbejder; Dam avgick den 20 mars 1963 och er— sattes av kontorchefen Palle Kiil,
från Finland
överingenjören Mikael Tötterman och regeringsrådet Mau— no Satuli,
från Norge
trafikkdirektören R N Torgersen och overingeniören Arne I Grotteröd,
från Sverige
statssekreteraren G von Sydow och häradshövdingen Wil- helm Stoltz; von Sydow avgick den 21 juni 1962 och er— sattes av röttsavdelningschefen Bertil Holmquist.
I utredningsarbetet har som experter deltagit direktören Sten Hagardt och vägtrafikinspektören Gunnar Tornberg.
Sekreterare åt de svenska ledamöterna har varit byrä— direktören Nils Hj Egedal och hovrättsassessom Bertil Voss, vilka öven utfört sekreterararbetet för kommittén i dess helhet.
Kommittén, som konstituerades i januari 1961 och antog namnet Nordisk vägtrafikkommitté (NVK) , skall enligt det ät kommittén givna uppdraget utarbeta förslag till gemen— sam vägtrafikiagstiftning för de fyra länderna. Härvid skall eftersträvas icke allenast gemensamma trafikregler i inskränkt bemärkelse utan jämväl enahanda bestämmel— ser om bl a vägmärken. I sitt arbete skall kommittén ta— ga all möjlig hänsyn till det koordinationsarbete, som på detta område pägär bla inom europeiska transport— ministerkonferensen (CEMT) , europarädet och ekonomis— ka kommissionen för Europa (ECE).
NVK har betraktat utarbetandet av ett förslag till gemen— samma trafikregler i inskränkt mening — i det följande betecknade trafikregler — som en primär uppgift. NVK inledde därför sitt arbete med sikte på att i första hand färdigställa ett sådant förslag. Arbetet härmed har sam— ordnats med det omfattande arbete som pågår inom CEMT och ECE. NVK räknar med att senare under året kunna framlägga ett förslag till gemensamma trafikregler för de fyra länderna, utarbetat med beaktande av de resultat som uppnåtts inom nyssnämnda internationella organ. jämsides med arbetet på trafikreglerna har NVK under en längre tid arbetat med förslag till bestämmelser om vägmärken m m, särskilt som vägmärkesbestämmelserna pä mänga punkter har nära anknytning till trafikreglerna.
Att få till stånd en översikt över de nordiska ländernas vägmärkesbestämmelser och gällande internationella be— stämmelser och förslag visade sig vara ett tidskrävande och omfattande arbete. NVK uppdrog ät Nordiska väg- tekniska förbundets förbundsutskott nr 50 — som förkla- rat sig berett härtill — att utarbeta en sådan översikt. Detta utskott har hållit en följd av sammanträden med Tornberg som ordförande och framlagt förslag för NVK. Tornberg har även i allt väsentligt utarbetat grundma- terialet om internationella bestämmelser och gällande nordiska regler på detta område.
En del av bestämmelserna om vägmärken anknyter till föreskrifter som skall tagas upp till behandling i det blivande förslaget till trafikregler. NVK har emellertid funnit sig kunna avsluta arbetet med bestämmelserna om vägmärken. Visserligen kunde det synas lämpligt att lä— ta anstä med att framlägga förslag till vägmärken till dess förslaget till trafikregler färdigställts . Övervägande skäl talar emellertid enligt NVKs mening för att vägmär— kesförslaget bör framläggas utan dröjsmål. Icke minst med hänsyn till förberedelserna för högertrafiken i Sve— rige är det viktigt att sa snart som möjligt ta ställning till vägmärkesfrägorna. Även i de andra nordiska länder— na förbereder man en revision av vägmärkesbestämmel— serna som gör det önskvärt att NVKs förslag framlägges nu.
I enlighet med det sagda överlämnar NVK betänkande med förslag angående vägmärken för de fyra länderna.
NVK har icke slutbehandlat vissa frågor som nära an— sluter till bestämmelserna om vägmärken, bl a frågor om trafiksignaler och om markering på väg. NVK avser att behandla dessa frågor i anslutning till slutbehandlingen av trafikreglerna, med vilka frågorna även har ett nära samband.
Köpenhamn den 31 mars 1965
Aage Andersen Arne ] Grotteröd Bertil Holmquist Kill Mauno Satuli Wilhelm Stoltz
R N Torgersen Mikael Tötterman
/ Nils Hj Egedal
Bertil Voss
Skrivelse varmed betänkandet överlämnas Förkortningar och dokumentbeteckningar Inledning
Utdrag ur 1949 års konvention rörande vägtrafik
Utdrag ur 1949 års protokoll rörande vägmärken i vad avser vissa allmänna bestämmelser, förteck— ning över de fyra nordiska ländernas nuvarande vägmärkesförfattningar och indelningsgrunder för vägmärken
Nordisk vägtrafikkommittés förslag i vad avser de särskilda vägmärkena (jämte utdrag ur 1949 års protokoll rörande vägmärken samt redogörelse för övriga internationella bestämmelser och för de nor- diska ländernas nuvarande föreskrifter)
Klass 1, Varningsmärken
Allmänna bestämmelser
De särskilda märke na
I,l Ojämn väg
1,2 Farlig kurva, Farliga kurvor
1,3, 1,4 Farlig kurva
I,5, 1,6 Farliga kurvor
I , 7 Vägkors ning
I,7 bis Cirkulationsplats
1,8 Iärnvägskorsning i plan med hel— eller halvbommar eller grindar
1,9 ]ärnvägskorsning i plan utan
bommar eller grindar 1,9 x Spårvagn
1,8 a, 1,9 Cl, I,8/9 b, I,8/9c Avständsmärken
1,10 , 1,11 Andreaskors
1,12 (1 Brant nedförslutning 1,13 Avsmalnande väg 1,14 Rörlig bro
I , 15 Vägarbete
1,16 Slirig körbana
I , 17 Övergångs ställe
T 1 Tilläggstavla med sym- bol för blinda
T 2 Tilläggstavla med sym- bol för personer med ned— satt hörsel
XII
13 14 14 14 15 18
19
19 19
19 19 35 36 37 38 40 41
1,18 1,19 1,19 1,20
1,21 1,21 1,21 1,21 1,21 1,21 1,21 1,21 1,22 1,22
1,T
SOH'CDD-OU'Q
Barn Kreatur Vilda djur Korsning med väg, på vilken förare av fordon har väjnings— plikt
T 11 Tilläggstavla (åskäd— liggörande av vägarnas fort— sättning i kors ning , där väj— ningsplikt föreligger)
Annan fara
T 3 Tilläggstavla avseende korsande timmerväg
T 4 Tilläggstavla avseende korsande skidspår
Stenras
Lågt flygande flygplan Kaj , strand eller färjläge Cyklister på körbanan Stenskott
Farlig sidvind
Varning — trafiksignal Mötande trafik
Lämna företräde
Förberedande upplysning om skyldighet att lämna företräde
T 5 Tilläggstavla, då mär— ket användes före korsning, utmärkt med märket II,A.16
Tilläggstavlor T 6 Upplysning om avstånd
T 70 - T 8bLängdavviss sträcka
T 9 Upplysning om fri bredd
T 10 Angivande av att faro— moment förekommer på annan väg än den, på vilken var— ningsmärke är anbringat
Klass 11, Vägmärken, vilka anger ovillkorliga trafik—
föreskrifter (förbuds— och påbudsmärken)
Allmänna bestämmelser
Klass II,A, Förbudsmärken
Allmänna be stämmelser
TlZa-T13 Tidsangivelse av förbuds gil- tighet
43 45 46
47
50
53 53 54 55 56 57 57 58 59 59
63
66 66 72
72 72
11,A.1 Fordonstrafik förbjuden 75 11,A.2 Förbud mot infart med fordon 76 11,A.3 Förbud att svänga till höger (eller till vänster) 77 11,/”4.3 a U—sväng förbjuden 78 11,A.4 Omkörning förbjuden 79 11,A.4 a Omkörning med lastbil för— bjuden 81 11,A.5 Förbud mot trafik med motor— drivna fordon av andra slag än motorcyklar utan sidvagn 82 11,A.6 Förbud mot trafik med motor- cyklar utan sidvagn 83 11,A.7 Förbud mot trafik med motor— drivna fordon 84 11,A.8 Förbud mot trafik med last— bilar, vilkas bruttovikt över- stiger . . . ton 85 11,A.8 a Förbud mot trafik med alla mo—
tordrivna fordon med tillkopp- lad släpvagn av annat slag än påhängsvagn eller enhjulig släpvagn. 86 II,A.9 Förbud mot: cykeltrafik 86 11,A.9 a Förbud mot gångtrafik 87 11,A.9 b Förbud mot trafik med moped 88 II,A.9 x Förbud mot trafik med fordon, förspända med dragare 90 11,A.9 y Förbud mot trafik med drag- kärror 90 11,A.9 z Förbud mot trafik med traktor 91 11,A.9 zx Förbud mot ridning 92 11,A.10 Begränsad fordonsbredd 93 11 ,A.10 a Förbud mot trafik med fordon eller fordonståg som har en längd överstigande meter 94 11,A.11 Begränsad fordonshöjd 95 T 14 Tilläggstavla vid plan- korsning med elektrifierad järnväg II,A.12 Begränsad bruttovikt 98 II,A.13 Begränsat axeltryck 100
T 15 Begränsat boggitryck 11,A.14 Begränsad hastighet 101
T 16 Förbudet avser endast fordon vars totalvikt över- stiger den angivna vikten
i rörelse 107 II,A.15 a Hastighetsbegränsning upphör 109 II,A.15 b Slut på omkörningsförbud 110 11,A.16 Stopp vid vägkorsning 112 11,A . 1 7 Obligatoriskt uppehåll vid tull— station 118 II,A.17 (2) Stopp vid 119 II,A.18 Begränsad rätt att parkera 120 II,A.18 ter Begränsad rätt att stanna 120 II,A.18 bis Parkering pä växlande sidor 120 II,A.18 x Stannande pä växlande sidor 120 II,A.18 y Zon med begränsad rätt till stannande eller parkering 130 II,A.19 Skyldighet att lämna företrä— de för mötande fordon (jfr III,A.10) 133 Klass 11,8, Påbudsmärken 135 Allmänna bestämmelser 135
De särs kilda märke na
11,B.1 Päbjuden körriktning 136 11,B.1 a Cirkulationstrafik 138 11,B.2 Päbjuden cykelbana 140 11,B.3 Påbjuden minimihastighet 143 11,B.4 Päbjuden bana för gående 144 11,B.4 )( Påbjuden ridväg 145 Klass 111, Upplysningsmärken 146 Allmänna bestämmelser 146 Klass 111,A, Anvisningsmärken 147 Allmänna bestämmelser 147
De särskilda märkena
111,A . 1 Parkering 147 111,A.1 )( Rastplats 150 111,A.2 Sjukhus 152 111,A.3 Hjälpstation 153 111,A.5 Verkstad 154 111,A.6 Telefon 155 III,A. 7 Bensinstation 156 111,A. 8 Huvudled 158 111,A . 9 Huvudled upphör 160 111,A . 9 a Huvudled upphör (förberedande
111,A.11 111,A.11 111,A.12
111,A.12
111,A.13 111,A.13 111,A.13 111,A.13 111,A.13
111,A.13
111,A.14 a
111,A.14 111,A.14
111,A.15 [II,A.15 111,A.15
III,A.15
111,A.15 111,A.15 111,A.15 111,A.15 111,A.16
ZX
ZY
III,A.16 x III,A.16 y
III,A.16 111,A.16
Z
ZX
Företräde iförhållande till for— don, som kommer i motsatt riktning (jfr II,A.19)
Motorväg Motorväg upphör Väg reserverad för motortrafik (annan än motorväg) Slut på väg, reserverad för motortrafik (annan än motor- väg)
Enkelriktad trafik
Mötesplats Tillåtna körbanor
Förbifartsvisare för tunga, hö- ga eller breda fordon
Anvis ningsmärke för cyklister Campingplats
Uppställnings plats för hus — vag nar
Campingplats och uppställ- ningsplats för husvagnar
Vandrarhem Cafeteria
Restaurang eller annat utspis— ningsställe
Hotell, motell och motsvaran- de övernattningsställe
Badplats
Sevärdhet Turistinformation Turistinformat ionskarta Återvä ndsväg (gata) Övergångsställe
Bus shållplats Spärvägshållplats
Taxistation
Klass 111,B, Orienteringstavlor och väQisare
Allmänna bestämmelser
lDe särskilda märkena
111,B.1 a 111,B.1 b
III,B.1 a 111,B.1 a
111,B.2 a 111,B.2 b
,
X
Y
Orienteringstavla
Orientering stavla , före nklad Körfältsorie ntering stavla
163 164 167
169
170 171
173 174
175 176 176
179
180 180 182
182
182 187 188 189 191 193 194 196 198 198
199 199
200
205 207
210
väg
III,B.2 a y Körfältsvägvisare
gå'g'å ä' Vägvisare avseende väg till
' ' flygplats (se III,B.2 a) III,B.3 Vägvisare till campingplats (se 111,A.14 a) III,B.4 Vägvisare till vandrarhem (se 111,A.15)
III,B.4 x Förberedande avfartsvisare på motorväg och motortrafikväg III,B.4 y Avfartsvisare på motorväg och motortrafikväg III,B.S a—c Återvändsväg (gata)
Klass 111 , CLOrtnamns- och vägide ntifieringsmärken
Allmän bestämmelse De särskilda märkena
111,C . 1 a , .. III : C . 1 b Ortnamnsmarke
III , C . 2 a Väg nummermärke
111 ,C . 2 x Avståndstavla Bilaga:
Utmärkning av vägkorsningar m m
Benämningar, beteckningar och markeringar
1 . Korsningar mellan huvudled och väg på vil— ken förare av fordon har väjningsplikt
1 . 1 Flera efter varandra följande korsningar
1. 2 Sista korsning innan huvudled upphör l. 3 Skyldighet att stanna före infart på huvud- led
l. 4 Korsning med huvudled, där korsningen är komplicerad eller icke kan iakttagas på till- räckligt avstånd eller i övrigt kan medföra särskilda risker
l. 5 Skyldighet att stanna före infart på huvud- led, där korsningen är komplicerad eller icke kan iakttagas på tillräckligt avstånd eller i övrigt kan medföra särskilda risker
1. 6 Korsning där huvudledens fortsättning ej är lätt iakttagbar
Signalreglerade korsningar
Väg med spärväg som korsar huvudled Päfarter
.lO Avfarter
HI—ll—IH ...
219 221
225
225
225
226
227
228
229 229
229
232 236
241
241
243 243
244
245
246
247
248 249
250 251
252
2. 2.1 2.2 3. .1 .2 4. .l .2 4.3 5. 6. .1 7. 7.1 .2 7.3 7.4 7.5 7.6 .7 .8 7.9 7.10 7.11
Väjningsplikt före infart Skyldighet att lämna företräde ät fordon, som kommer frän höger
Korsande huvudleder
T—korsningar
Fyrvägkors ning
Enstaka korsningar (påfarter) med väjnings—
plikt Enstaka korsning med väjningsplikt
Skyldighet att stanna och att iakttaga väj- ningsplikt före infart i korsningen Enstaka påfarter med väjningsplikt
Korsningar mellan vägar där skyldighet fö- religger att lämna företräde åt fordon som kommer från höger
Korsande cykel— och gångbanor samt över— gångs ställen Korsande cykelbana
Korsande bana för gående Övergångs ställen intill korsningar
Motorvägar och motortrafikvägar
Motorvägs ändpunkter, påfart och avfart
Avfart från en motorväg övergående i påfart till annan motorväg Avfart från motortrafikväg övergående i på- fart till motorväg Avfart från motorväg övergående i påfart till motortrafikväg
Två anslutande motorvägar som övergår i motorväg med mindre antal körfält än de båda motorvägamas sammanlagda antal
Två anslutande motorvägar som övergåri motorväg med samma antal körfält som de båda motorvägamas sammanlagda antal Avgrening mellan två motorvägar
Korsning med huvudled, övergående i mo— tortrafikväg, vilken övergår i motorväg
Motortrafikväg med två körfält utan anpass— ningssträckor på till— och avfartsvägar
Motortrafikväg med två körfält och anpass— ningssträckor på till— och avfartsvägar
Motortrafikväg med fyra körfält och kors— ningar i plan med annan väg
253 253
254
255 255
256
257 257
258 259
260
261 261 262 263
264 264
265
266
267
268
269
270
271
272
273
274
CEMT
CEMT GR3
ECE ECOSOC
FPS FL
KK
Konventionen MF
NVF
NVK
OTA/PIARC Group of Experts (Sub—Com- mittee of Experts)
Danmark Finland Norge Sverige
Ministeriet for offentlige arbej— ders cirkuloere nr. 240 af 6. no— vember 1961 om afmcerkning ved jembaneoverkörsler (DK)
Europeis ka trans portminis terkon- ferensen
Särskild grupp med uppdrag att inom CEMT utarbeta förslag till enhetliga regler för trafik på väg Ekonomiska kommissionen för Eu- ropa
Förenta Nationernas ekonomiska och sociala råd
Finlands författningssamling
Fcerdselslov af 24 . maj 1955 med senare ändringar (DK)
Kungl kungörelse (S) Konvention rörande vägtrafik den 19 september 1949
Motorfordonsförordning den 4 ok— tober 1957 (FFS 330/1957) Nordiska vägtekniska förbundet
Nordiska vägtekniska förbundets förbundsutskott nr 50 , Vägmärken och trafiksignaler
Nordisk vägtrafikkommitte
Arbetsutskott tillsatt av Världs—— organisationen för turism och bi— lism (OTA) och Permanenta in— ternationella förbundet för väg- kongresser (PIARC)
Protokoll rörande vägmärken den 19 september 1949
Underkommitten för vägtranspor- ter inom ECE
Svensk författnings samling
Tekniske bestem— melser
Tillceg
WPZO
W/TRANS
KK angående kryssmärken och säkerhetsanordningar vid plan— korsningar mellan järnväg och väg den 20 februari 1959 (SFS 1959:50)
Tekniske bestemmelser for tra— fikkskilt og oppmerking, Vegdi— rektoratet, Oslo, februari 1961
Ministeriet for offentlige arbej— ders bekendtgörelse nr. 10 af 7 . januar 1956 om tilltag til be— kendtgörelse nr. 225 of 1. juli 1955 om vejafmcerkning m.v. (DK)
Inlandtransportkommittén inom ECE (användes endast som do— kumentbeteckning, varvid pre— fixet W anger att fråga är om dokument under arbete)
Kungl Maj:ts vägtrafikförordning den 28 september 1951 (SFS 1951: 64 8) jämte senare ändringar
Arbetsutskottet för trafiksäker— hetsfrågor inom ECE
Se TRANS
Där i redogörelsen för gällande bestämmelser i de nor— diska länderna hänvisas till viss paragraf utan att för— fattning anges, avses för varje land den författning om vägmärken, som redovisas på sid 5—6. Där hänvisning sker till Bilag, Fig eller Plansje, avses figurbilaga till sådan författning.
Dokumentbeteckningar
TRANS/268 TRANS/279 TRANS/284 TRANS/294 TRANS/SC1/166 TRANS/SC1/173
TRANS/SCl/186
Rapport från 27e sessionen SCl 26—30.1l.1962
Rapport från 28e sessionen SCl 18—21.11.1963
Rapport från 29e sessionen SCl 27—31.1.1964
Rapport från 30e sessionen SCl 16—20.1l.1964
Rapport från 14e sessionen WP20 26.2—2.3.1962 Rapport från 15e sessionen WPZO 11—15.2.l963
Rapport från 16e sessionen WPZO 5—7.10.1964
W/TRANS/SC1/235
W/TRANS/SCl/Z 38/ Rev .l
W/TRANS/SCl/249/ Rev.l
W/TRANS/SC1/249/ Add.l/Rev.1
Förslag till ändringar av proto— kollet (sedan förslaget godkänts har ändringarna trätt i kraft 22. 10.1964)
Reviderad sammanfattande reso— lution avseende vägtrafik och vägmärken
Reviderat förslag till europeisk överenskommelse, kompletteran— de konventionen och protokollet
Reviderat tillägg nr 1 — avseende vägmärken — till W/TRANS/SCl/ 249/Rev.1
Internationella överenskommelser
De grundläggande internationella bestämmelserna om vägmärken är upptagna 1 kap 111 i konventionen rörande vägtrafik och i protokollet rörande vägmärken, båda dag— tecknade Geneve den 19 september 1949. Danmark, Norge och Sverige har undertecknat såväl konventionen som protokollet . Konventionen har därefter ratificerats av alla tre länderna, medan protokollet ratificerats endast av Danmark och Sverige . Finland har deponerat anslutnings- dokument till både konventionen och protokollet. Som komplettering till konventionen och protokollet har den 16 september 1950 träffats en europeisk överenskom— melse, till vilken de fyra nordiska länderna dock icke anslutit sig. Inom ECE har under en följd av år pågått ett kontinuer- ligt arbete med syfte bl a att revidera konventionen och protokollet med hänsyn till trafikutvecklingen. Arbetet har resulterat i vissa ändringar i protokollet, vilka träd— de i kraft den 22 oktober 1964. Andringarna har redovi- sats i ECE—dokumentet W/TRANS/SCl/235.
Vidare har inom ECE utarbetats förslag tillen ny europeisk överenskommelse, avsedd att ersätta 1950 års överens- kommelse och liksom denna komplettera 1949 års konven- tion och protokoll (W/I'RANS/SCl/249/RevJ).
Inom CEMT har transportministrarna i stort sett accep— terat de förslag till trafikregler, som utarbetats av en arbetsgrupp, betecknad Groupe restreint No 3 (CEMT GR3). Gruppen har därefter övergått till att behandla vägmärken men har ännu icke slutfört detta arbete. NVK har tagit del av gruppens arbete genom dansk, norsk och svensk representation.
NVK har i sitt förslag till vägmärken med vissa komplette— ringar följt bestämmelserna i 1949 års protokoll och de ändringar däri som trätt i kraft den 22 oktober 1964. När i det följande protokollets bestämmelser ätergivits, har ändringarna intagits. Av gjorda anmärkningar framgår i vilka fall ändring skett.
Översättning av konventionen återfinns i det danska justitsministeriets bekendtgörelse den 2 mars 1956, den finska förordningen om bringande i kraft av kon— ventionen rörande vägtrafik (FFSn95/59, Finlands författningssamlings fördragsserie Överenskommelser med främmande makter 1959:11), Norges Overens— komster med fremmede stater, 1957 side 489, resp Sveriges överenskommelser med främmande makter l952:66.
Översättning av protokollet i dess ursprungliga form återfinns i det danska udenrigsministeriets bekendt— görelse den 30 april 1960, den finska förordningen om bringande i kraft av protokollet rörande vägmärken (FFS 96/59, Finlands författningssamlings fördrags— serie Overenskommelser med främmande makter 1959:13) resp Sveriges överenskommelser med främmande mak— ter l952:68.
Ehuru det inom ECE framförda förslaget till ny europeisk överenskommelse ännu icke är slutgiltigt, har NVK an— sett sig böra i huvudsak ansluta sig till detta. NVK har härvid utgått från att förslaget skulle komma att bli slut— behandlat så att överenskommelsen blev öppen för under— tecknande senast i början av 1965. 1 november 1964 be— slöt emellertid underkommittén för vägtransporter inom ECE att uppskjuta frågan om att öppna den nya euro— peiska överenskommelsen till dess Förenta Nationernas ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) tagit ställning till uppkommen fråga om revision av såväl konventionen som protokollet. NVK har dock ansett att denna omstän— dighet icke bör medföra ändrat ställningstagande från NVKs sida.
NVK har även i huvudsak följt vissa inom ECE i ett do— kument betecknat W/TRANS/SC1/238/Rev.1 intagna re- kommendationer om komplettering av 1949 års protokoll och förslaget till ny europeisk överenskommelse.
CEMT har i fråga om vägmärken icke tagit ställning an— nat än till utmärkning av huvudled, väjningsplikt och skyldighet att lämna företräde för mötande fordon. NVK har följt CEMT i dessa delar och i övrigt anslutit sig till åtskilliga förslag som framlagts inom CEMT GR3.
Förslagets utformning
För varje kategori av märken — varnings—, förbuds— och påbuds— samt upplysningsmärken — och för varje enskilt märke redovisas förekommande internationella bestäm— melser och förslag till sådana ävensom gällande bestäm— melser i vart och ett av de fyra länderna, varefter föl— jer NV'Ks förslag. 1 bilaga lämnas exempel på utmärk— ning av vägkorsningar m m.
Förslaget som är utarbetat med tanke på högertrafik i samtliga fyra länder innebär, att de i dessa länder till— lämpade vägmärkessystemen blir i högre *grad än för när- varande enhetliga. Vägmärkena kommer att bli av samma utseende i större utsträckning än nu, frånsett färgsätt— ningen i vissa fall, såsom framgår av det följande. Av särskild betydelse är att bestämmelserna om märkenas innebörd och användning, vilka nu i fråga om vissa mär- ken skiftar i de olika länderna, enligt förslaget kommer att bli enhetliga.
I fråga om vissa förbudsmärken har föreslagits symboler i stället för text, varigenom större enhetlighet uppnås. Motsvarande ändringar har med avseende på framförallt varningsmärken skett på internationellt plan. Dessa strävanden har också följts i förslaget i det att NVK förordar införande av internationella symboler som hit— tills icke alls eller endast i något fall begagnats inom de fyra länderna.
Förslaget omfattar ett förhållandevis stort antal nya mär— ken för de nordiska länderna. För de flesta av dessa märken föreligger internationella förslag. NVK anser det riktigt att man också i Norden använder märkena, vilka redan i viss omfattning införts i åtskilliga europeiska länder. Andra, nya märken föreslås av NVK med hänsyn till särskilda nordiska behov. NVK understryker i anslut—
ning härtill betydelsen av konventionens art 17 par 2 om att antalet vägmärken skall vara så begränsat som möj- ligt och att märkena endast skall anbringas där de är nödvändiga. Föreliggande förslag tar emellertid endast sikte på att öppna möjlighet att använda lämpliga mär— ken, och NVK vill framhålla att även om enligt kom— mitten sådan möjlighet föreligger behöver detta icke nöd— vändigtvis — såsom även följer av konventionsbestäm— melserna - innebära att de nya märkena användes i stör- re utsträckning än som är strängt nödvändigt. NVK använder i förslaget bl a begreppen körfält och mo— tortrafikväg. Med körfält avses vart och ett av de längs- gående fält, i vilka en körbana genom markering är delad eller som eljest är tillräckligt brett för trafik med en fil av fyrhjuliga fordon. Med motortrafikväg avses sådan väg, som icke uppfyller förutsättningarna för att vägen skall kunna hänföras till motorväg men som å andra sidan är av den beskaffenhet att den ansetts böra reserveras för samma slag av fordon som får föras på motorväg. Ett särskilt märke enligt internationell förebild föreslås för att utmärka den ifrågavarande kategorin av vägar. I syfte att medverka till en begränsning av reklamskyl— tar för olika etablissement förordar NVK, delvis efter in- ternationellt mönster, införande av åtskilliga anvis- ningsmärken för serviceanläggningar av olika slag att uppsättas enligt restriktiva regler. Dessa märken skall kunna användas även för vägvisning. Vissa märken av annat slag, vilka användes i endast något av länderna, har föreslagits komma att användas även i de andra län— derna. Enligt förslaget kommer vissa skiljaktigheter mellan län— derna att bestå. De är dock icke av sådan natur att de rimligen kan inverka på observansen eller uppfattningen av innebörden av märkena. Av sådana skiljaktigheter må nämnas olikheterna i färgsättning av vissa märken. Så— lunda föreslås , att för varnings- och förbudsmärken Dan— mark och Norge bibehåller vit samt Finland och Sverige gul bottenfärg. Vidare må nämnas att beträffande oriente— ringstavlor och vägvisare på andra allmänna vägar än motorvägar någon enhetlig färgsättning icke föreslås.
Systematisering och beteckning Systematiseringen och beteckningen av märkena följer 1949 års protokoll och förslaget till europeisk överens— kommelse. Emellertid förekommer vissa märken som re— kommenderats inom ECE utan att därvid ha blivit åsatta särskild beteckning. För att kunna infoga sådant märke i redovisningssystemet har NVK åsatt det samma be— teckning, som gäller för det protokollsmärke, vartill det systematiskt är närmast hänförligt, med tillägg av någon av bokstäverna x, y eller 2 eller en kombination av dessa. Denna metod har tillämpats även i fråga om märken som icke rekommenderats inom ECE. Som exem— pel på metoden kan nämnas märket II,A.9 z, Förbud mot trafik med traktor, vilket märke ännu icke åsatts någon beteckning inom ECE. Genom detta system har NVK av— sett att förebygga att ifrågavarande märken tilldelas så- dan ny beteckning som sedermera kan komma att uppta— gas av ECE för annat märke.
Förslagets förhållande till 1949 års protokoll
Enligt art 5 par 5 i protokollet skall nya märken, vilka införes av fördragsslutande part enligt bestämmelserna i konventionens art 17 par 1, delgivas Förenta Nationer— nas generalsekreterare, som skall underrätta de för— dragsslutande parterna därom. 1 förslaget till europeisk överenskommelse har stadgats, att sådana märken, änd— rade symboler eller nya symboler på tilläggstavlor, som en stat avser att anta, först skall underställas en kom— mitté under ECE.
Vad sålunda anförts ger anledning att ta ställning till om delgivning bör ske i fråga om vissa märken. ECE och CEMT har antagit en del nya märken och modifie— rat användningen av andra. NVK, som i stort sett an— slutit sig härtill, anser anledning icke föreligga för de nordiska länderna att ta initiativ till delgivning i fråga om sådana märken.
Enligt protokollet art 28 par 5 skall förbudsmärken med visst undantag anbringas i omedelbar närhet av den plats , där förbudet börjar eller fortsätter. NVK har emel- lertid föreslagit att vissa märken även skall användas för förberedande upplysning och då med tilläggstavla. Dessa är II,A.8, Förbud mot trafik med lastbilar, vil— kas bruttovikt överstiger ton, II,A.lO, Begränsad fordonsbredd, II,A.10 a, Förbud mot trafik med fordon eller fordonståg som har en längd överstigande . . . me— ter, 11,A.11, Begränsad fordonshöjd, II,A.12, Begrän— sad bruttovikt, II,A.13, Begränsat axeltryck, och 11,A. 17, Obligatoriskt uppehåll vid tullstation. NVK har ve— lat fästa uppmärksamheten på det sålunda föreslagna användningssättet, vilket har synts NVK ändamålsenligt även om det icke ansluter sig till protokollets bestäm— melser. Det må emellertid framhållas, att märken av ifrågavarande slag redan nu i viss utsträckning används på detta sätt i de nordiska länderna.
Förslaget upptar vissa märken och tilläggstavlor med symboler, vilka icke finns i protokollet eller behandlats av ECE eller CEMT, nämligen II,A.17(2) Stopp vid . . . , då det användes vid plankorsning med järnväg, II,A.18 x, Stannande på växlande sidor, 11,B.4 x, Påbjuden rid- väg, 111,A.l3 x, Mötesplats, 111,A.13 z, Förbifartsvi— sare för tunga, höga eller breda fordon, 111,A.16 y, Busshållplats, 111,A.16 z, Spårvägshållplats, T 1, Till— läggstavla med symbol för blinda, T 2, Tilläggstavla med symbol för personer med nedsatt hörsel, T 3, Till— läggstavla avseende korsande timmerväg, och T 4, Till- läggstavla avseende korsande skidspår, ävensom symbol för färjläge, användi orienteringstavla (III,B.l a och b och111,B.1 a x) eller vägvisare (III,B.2 a och b) . Del— givning i den ordning som förut angivits torde böra ske i fråga om dessa märken och tavlor och den sist nämnda symbolen.
Särskilda s pörs mål
NVK föreslår införandet av märket II,A.9 b, Förbud mot trafik med moped, i de nordiska länderna. Visserligen avser NVK att i trafikreglerna föreskriva, att bestämmel— serna om trafik med cykel i huvudsak skall tillämpas även på trafik med moped. Vägmärket II,A.9, Förbud
mot cykeltrafik, har därför föreslagits avse även trafik med moped. A andra sidan torde emellertid internatio— nell enhetlighet motivera att om exempelvis på cykel— bana undantagsvis skall gälla förbud mot mopedtrafik detta utmärkes med ett särskilt märke. Vad angår NVKs förslag att märket 111,A.3, Hjälpstation, jämväl skall kunna användas för att utmärka eller i un- dantagsfall visa till sjukhus med olycksfallsavdelning kan medgivande av vederbörande nationella Röda Kors— organisation behöva inhämtas. Inom Norden har behov ansetts föreligga av märken till utmärkande av badplats och sevärdhet. NVK framlägger därför förslag till sådana märken (111,A.15 y respektive 111,A.15 z). Det är enligt NVKs uppfattning knappast möjligt att, i vart fall inom överskådlig tid, uppnå enig— het om dessa märken på ett internationellt plan. Mär— kena är därjämte av den karaktär, att de strängt taget knappast behöver betraktas som vägmärken i den me— ning, som innefattas i protokollet och förslaget till euro— peisk överenskommelse. NVK har därför, oaktat märkena sålunda icke är internationellt behandlade, ansett sig böra förorda att de införes.
Med hänsyn till att inom CEMT GR3 övervägs förslag att generell hastighetsbegränsning inom tättbebyggt om— råde icke skall anges med förbudsmärke enligt II,A.15 utan med ortnamnsmärke enligt 111,C.1 a eller b kan de regler som NVK föreslagit för uppsättande av ort- namnsmärke komma att ändras. Det må i sammanhanget också anmärkas att i arbetsutskottet för trafiksäkerhets- frågor inom ECE framförts förslag om att inom Europa in- föra ett särskilt vägmärke för att utmärka slut på tätt— bebyggt område, d v 5 den punkt utanför vilken de sär— skilda trafikregler som avser tättbebyggt område icke gäller (dokument TRANS/SC1/173, par 110 — 113). För— slaget har ännu icke ytterligare behandlats inom ECE. NVK framlägger därför inget förslag i denna del.
Märkena 11,A.4 — II,A.9, vilka avser förbud mot om- körning mellan motordrivna fordon och förbud mot trafik med vissa slag av fordon, har i protokollet den utform— ningen att symbolen återges på märket utan rött sned- streck. Samma är förhållandet med vissa märken av mot— svarande slag enligt dokumentet W/TRANS/SC1/249/Rev. 1, nämligen II,A.4 a, 11,A.8 a och II,A.9 b samt 11,A. 9 a, Förbud mot gångtrafik.
Enligt art 5 par 2 i protokollet får, om de fördrags— slutande parterna skulle finna det nödvändigt att före— taga detaljändringar i de symboliska tecknen, ändringar— na icke avse tecknens väsentliga karaktär. I både Dan- mark och Sverige har märket II,A.9, Förbud mot cykel— trafik, såtillvida modifierats, som symbolen i märket försetts med ett rött snedstreck. 1 Danmark har vissa andra av de nämnda märkena motsvarande utformning. Frågan om användandet av dylikt system för utmärkande av förbud har behandlats av ECE, som därvid funnit pro— tokollets bestämmelser knappast kunna anses medgiva detta (TRANS/284, par 56) . A andra sidan har inom NVK uttalats den uppfattningen att — särskilt då fråga är om trafikanter som saknar körkort och därför icke alltid har närmare kännedom om trafikregler och vägmärken —
från pedagogisk-psykologiska utgångspunkter den dansk- svenska utformningen har påtagliga fördelar. NVK har dock med hänsyn till ECEs uttalande avstått från att föreslå användandet av snedstreck.
Vägmärkenas storlek, placering och belysning
Protokollet innehåller vissa bestämmelser om vägmär— kenas storlek (art 8) och anledning har icke synts före— ligga att de fyra länderna emellan söka åstadkomma stör— re enhetlighet än som kan föranledas av protokollets be— stämmelser. Protokollet innefattar även regler för an— bringandet av märkena på visst avstånd från körbanans kant (art 9) varigenom intresset av enhetlighet på denna punkt tillgodosetts . Vidare innehåller protokollet be— stämmelser, såvitt rör vamingsmärken (art 11) samt för- buds— och påbudsmärken (art 28) , om märkenas höjd över marken. Det har synts NVK icke erforderligt att härutöver för defyra ländernas del föreslå särskilda bestämmelser.
NVK har icke föreslagit bestämmelser om att vägmärken skall vara belysta eller försedda med reflexanordningar eller vara utförda av reflekterande material. NVK förut— sätter dock att de bestämmelser härom, som varje land för sig finner erforderliga, kommer att meddelas i sam— band med den revision av vägmärkesbestämmelserna, som NVKs förslag kan föranleda. Det må framhållas, att protokollet icke innehåller några föreskrifter om be— lysning. I fråga om reflexanordningar stadgas endast (art 7) att dessa skall vara sådana, att de icke blän- dar vägtrafikanter eller minskar tydligheten hos sym— boliskt tecken eller text.
Ikraftträdande
NVK avser att i förslaget till trafikregler behandla även frågan om ikraftträdandet av bestämmelserna om väg- märken.
UTDRAG UR 1949 ÅRS KONVENTION RÖRANDE VÄGTRAFIK
The Contracting States, desirous of promoting the deve- lopment and safety of international road traffic by estab- lishing certain uniform rules,
Have agreed upon' the following provisions:
CHAPTER 111. SIGNS AND SIGNALS Art 17: l. With a view to ensuring a homogeneous system, the road signs and signals adopted in each Contracting State shall, as far as possible, be the only ones to be placed on the roads of that State . Should it be necessary to introduce any new sign, the shape, colour and type of symbol employed shall conform with the system in use in that State.
2. The number of approved signs shall be limited to such as may be strictly necessary. They shall be placed only at points where they are essential.
3. The danger signs shall be placed at a sufficient distance from the object indicated to give road users adequate warning.
4. The affixing to an approved sign of any notice not related to the purpose of such sign and liable to Obscure it or to interfere with its character shall be prohibited.
5. All boards and notices which might be confused with the approved signs or make them more difficult to read shall be prohibited.
UTDRAG UR 1949 ÅRS PROTOKOLL RÖRANDE VÄGMÄR— KEN 1 VAD AVSER VISSA ALLMÄNNA BESTÄMMELSER, FÖRTECKNING ÖVER DE FYRA NORDISKA LÄNDERNAS NUVARANDE VÄGMÄRKESFÖRFATTNINGAR OCH INDEL— NINGSGRUNDER FÖR VÄGMÄRKEN
PROTOCOL ON ROAD SIGNS AND SIGNALS
The States Parties to this Protocol, desiring to ensure the safety Of road traffic and tO facilitate international road traffic by a uniform system of road signalling, Have agreed upon the following provisions:
PART 1. GENERAL PROVISIONS Art i:
The Contracting Parties to this Protocol accept the system of road signalling described herein and undertake to introduce it, as soon as possible. For this purpose they will erect the signs set out in this Protocol as and when new signs are put up or those now in existence are renewed. Signs which do not conform to the system provided in this Protocol shall be completely replaced within a period not exceeding ten years from the date of the coming into force of this Protocol in respect of each of the Contracting Parties. Art 21):
The Contracting Parties undertake, as soon as this Protocol comes into force, to replace signs which, although they have the distinguishing features of a sign belonging to the system provided for in this Protocol, are used with a different meaning from the one attaching to that sign in this system.
PART 11. ROADSIDE TRAFFIC SIGNS
Chapter 1. General Art 3: The international system of roadside traffic signs shall comprise three classes Of signs, namely; (a) Danger signs; (b) Signs giving definite instructions subdivided into: (i) Prohibitory signs, (ii) Mandatory signs; (c) Informative signs subdivided into: (i) Indication signs, (ii) Advance direction signs and direction signs, (iii) Place and route identification signs. Art 4:
There shall be a distinctive shape for each class of sign.
1) Enligt lydelse genom dokument W/TRANS/SCl/235 ( ).
1. The symbols as indicated on the signs shown in the tables appended to this Protocol shall be accepted by the Contracting Parties as the fundamental basis of their roadside traffic signs . As a rule they shall appear within the signplate.
2. Where Contracting Parties consider it necessary to modify the symbols, these modifications shall be such as not to alter the essential character of the symbols.
3. For the purpose of facilitating the interpretation of the signs additional information may be given on a rectangular plate below the sign”.
4. Where an inscription is used within or below a sign, it shall be in the national language or languages, and if so desired in one of the official languages of the United Nations.
The provisions of this paragraph shall not apply to the inscription "Stop" referred to in article 33, para- graph 23).
5. New signs created by Contracting Parties in accor- dance with the provisions of paragraph 1 of article 17 of the Convention on Road Traffic4) opened for signature at Geneva on 19 September 1949, shall be communicated to the Secretary-General of the United Nations, who shall notify all Contracting PartiesZ).
1) Enligt lydelse genom dokument W/TRANS/SCl/235 (4 och 5). 2) jfr W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, I: Ad art 5
1. No additional information other than that provided for in paragraph 3 may be placed on a sign.
2. Before communicating to the Secretary-General of the United Nations, pursuant to paragraph 5, any new signs which they intend to adopt, the Contracting Parties undertake, with a view to reaching preliminary agreement, to submit such signs to a committee set up under the auspices of the Economic Commission for Europe or, in the event of another body taking the place of the Commission, a committee to be set up under the auspices of that body and on which they could be represented. The same procedure shall be followed should a Contracting Party wish to exercise its right under the Protocol to modify the symbol on certain road signs to cover special cases, or wish to put a symbol on the rectangular plate that may be placed below a sign. ]fr under märket 11,A.16, Stopp vid vägkorsning.
För säkerställande av likformighet i fråga om väg- märken skall vid vägarna i fördragsslutande stat så vitt möjligt anbringas endast sådana vägmärken, som av denna stat godkänts. Därest det visar sig nöd— vändigt att införa nytt vägmärke, skall detta beträf— fande form och färg ävensom i fråga om typen av använd symbol överensstämma med det i staten gäl- lande systemet.
1. The colours used on the signs, symbols and inscrip— tions shall be those prescribed in this Protocol, unless exceptional conditions make them impracticable.
2. Where the colours to be used are optional, each country shall employ the same colours for any one class of signs used under the same conditions.
3. The reverse side of signs shall be of a neutral colour except in the case of the signs 111,C.1 a, b1 and sym— bol 11,å.152) when affixed to the reverse side of sign II,A.l4 .
Art 74):
The use of lighting or of reflecting materials or devices is recommended, at least for danger signs and signs giving definite instructions, where it would improve the visibility of roadside traffic signs at night time; but they should not dazzle road users or Obscure the legi— bility of the symbol or the inscription.
Art 8:
1. The dimensions of sign plates shall be such that the sign can be easily seen from a distance and easily understoöd near at hand.
2 . The dimensions ofvarious signs shall be standardized in each country so as to ensure the maximum uniformity. In general, two sizes shall be used for each type, namely, a standard size and a reduced size for use where conditions do not permit or the safety of road users does not require the erection of the standard size. ln exceptional circumstances, a special small type sign may be used inside built—up areas or for repeating the main sign.
Art 9:
l. Outside built-up areas, the centre line of the signs shall be not more than 2 m from the nearside edge of the carriageway unless special circumstances render this impracticable.
2. In built-up areas and mountainous country, the distance between the edge of the sign nearest the carriageway and a vertical line drawn from the edge of the carriageway shall be not less than 0,50 m. In exceptional cases, however, this distance may be reduced.
Ortnamnsmärke .
Slut på alla förbud för fordon i rörelse . Jfr i samman— hanget märkena II,A.15 a, Hastighetsbegränsning upp— hör, och 11,A.15 b, Slut på omkörningsförbud.
Begränsad hastighet. Enligt lydelse genom dokument W/TRANS/SCl/235 (8) .
1. In this Protocol the height of signs above the ground shall mean the height of the lower edge of the signs from the level of the road.
2. So far as possible a uniform height shall be observed over the same route.
Nuvarande före skrifter: Da nmark:
Ministeriet for offentlige arbejders bekendtgörelse nr. 225 af 1. juli 1955 om vejafmcerkning m.v. jämte senare ändringar, af 5. marts 1960 och af 2. august 1962, samt tillägg af 25 . august 1962, Afchrkning med fcerdselstav— ler på motorveje.
Fcerdseltavler indelas i följande kategorier:
A) Advarselstavler B) Forbuds— og C) Påbudstavler D) Anvisningstavler E) Vejvisningstavler
I fråga om anvisningstavler gäller att då de användes till upplysning om reglerande åtgärder av vikt för tra— fiken tjänar de tillika som anvisning i anslutning till FL 5 25 med avseende på de förpliktelser, som jämlikt fcerdselslovens allmänna föreskrifter åvilar trafikanterna på sådana platser (5 1).
Finland:
Ministeriets för kommunikationsväsendet och allmänna arbetena beslut om vägmärken den 27 november 1957 (FFS N:o 384) jämte senare ändringar (FFS 310/62, 506/64 och 630/64).
Vägmärken indelas i följande grupper: I. Varningsmärken A. Egentliga varningsmärken B. Varningsmärken vid järnvägskorsning i plan; förbuds—, begränsnings— eller påbudsmärken; samt
. Upplysningsmärken A. Anvisningsmärken B. Informationsmärken (2 kap.),
5) Enligt lydelse genom dokument W/TRANS/SCl/235 (9) .
Instruks angående trafikkskilt, lyssignal og oppmerkning , fastsatt av Samferdselsdepartementet 28. mars 1958, jämte senare ändring, den 19. november 1960.
Indelning: Klasse 1 Fareskilt
Klasse 11 Forbuds— og påbudsskilt A Forbudsskilt B Påbudsskilt
Klasse 111 Opplysningsskilt Anvisningsskilt Vegviserskilt Steds— og vegnummerskilt Diverse opplysningsskilt.
Sverige:
Kungl Maj:ts kungörelse den 7 december 1951 angående vägmärken m m (SFS nr 744), jämte senare ändringar (SFS 1955z458, l958:227 och 1961:602).
Indelning: 1. Varningsmärken 11. Förbuds—, påbuds- och motorvägsmärkcn A. Förbudsmärken B. Påbudsmärken C . Motorvägsmärken
. Upplys ningsmärken A . Anvisning smärken
B. Lokaliseringsmärken (Avd 1—111).
Härutöver finns vägmärken, avsedda att lämna upplys- ning om telegraf— och telefonstation, kulturminnesmärke och dylikt (43 5). & Vägmärken indelas i tre huvudklasser, nämligen 1. Varningsmärken 11. Vägmärken, vilka anger ovillkorliga trafikföreskrifter
A. Förbudsmärken
B. Påbudsmärken
. Upplysningsmärken
A. Anvisningsmärken
B. Orienteringstavlor och vägvisare
C. Ortnamns— och vägidentifieringsmärken. Härutöver användes vissa andra märken och anordningar av betydelse för trafiksäkerheten eller trafikavveck— lingen, såsom markering på väg.
(jämte utdrag ur 1949 års protokoll rörande vägmärken samt redogörelse för övriga internationella bestämmel- ser och för de nordiska ländernas nuvarande föreskrif— ter) KLASS I, VARNINGSMÄRKEN Kap 11
Allmänna bestämmelser Prot art 111):
1. The danger signs shall be in the shape of an equila— teral triangle with one point upwards except in the case of sign "PRIORITY ROAD AHEAD" (1,22) which shall have a point downwards.
2. These signs shall have a red border with white or light yellow ground. Symbols shall be black or dark.
3. For signs of the standard size, the length of each side of the triangle shall be not less than 0,90 m and for the reduced size, not less than 0,60 m.
4. The signs shall be placed on the side of the road appropriate to the direction of the traffic concerned and facing that traffic. They may be repeated on the other side of the road.
5. Unless otherwise provided hereafter in this Proto— col2 , the signs shall be placed at not less than 150 m and not more than 250 m from the hazard unless this is impracticable on account of local conditions. In such exceptional cases the sign shall be erected at less than 150 m, but as far as possible from the hazard and special provisions shall be made.
6. The height of signs shall be not more than 2,20 m and, outside built—up areas, not less than 0,60 m.
7. The signs shall be placed in such a way that they cannot be Obscured nor be a hindrance to pedestrians. Prot art 263) :
Where atmospheric conditions do not permit the use of the full sign, a hollow red triangle may be used to in- dicate the different dangers referred to in articles 12 to 25. A rectangular plate shall always be placed below the triangle on which the appropriate symbol or in— scription or both of them shall be given to indicate the danger.
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XI: Ad art 26:
The hollow red triangle shall not be used to indicate the various dangers referred to in articles 12 to 25.
1) Enligt lydelse genom dokument W/TRANS/SCl/235 (11 och 12). 2) Ifr art 21, par 2 (1,17, Övergångsställe), art 22, par 2 (1,18, Barn) och art 27, par 2 och 3 (1,22, Lämna företräde, och 1,22 a, Förberedande upplys- ning om skyldighet att lämna företräde) . jfr ock mär— ket I,21 h, Mötande trafik. 3) Enligt lydelse genom dokument W/TRANS/SCl/235 (22) .
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
1. Advarselstavler, som användes för att göra vägtra— fikanterna uppmärksamma på farliga vägförhållanden eller annan särskilt förekommande fara på vägen, ut— föres som liksidiga trianglar. Märkena uppsättes med spetsen uppåt med undantag för market A 18, Hovedvej forude (1,22) , som uppsättes med spetsen nedåt (55 1 och 2). 2]. Märkena har röd bård och vitt mittfält. 1 det vita fältet anges farans art med symbol isvart färg på sätt framgår av bilag l (5 2).
3. Varningsmärken skall ha följande storlek:
Standardstorlek: sidans längd 90 cm, den röda bårdens bredd 9 cm.
Reducerad storlek: sidans längd 70 om, den röda bår— dens bredd 7 cm.
Såväl den vita bakgrunden som den röda bården på var— ningsmärken skall vara reflekterande (% 28) . De behöver dock icke vara reflekterande, när märket är ständigt belyst . Belysning kan ske genom befintlig gatubelysning , om märkena kan tydligt iakttagas, då fordon framföres med ljus från parkeringslykta. 1 motsatt fall skall sär— skild belysning anordnas (5 27 stk. 3).
När det föreskrives att utöver en standardstorlek en reducerad storlek kan förekomma, kan den sistnämnda användas på platser, där förhållandena icke tillåter an— vändning av standardstorleken, eller där flera märken anbringats på samma stolpe. Den reducerade storleken kan vidare användas där ett märke upprepas på kortare avstånd — på hovedveje och landeveje dock endast under förutsättning att det första märket är av standardstorlek. Pä biveje och i bygader kan reducerad storlek alltid användas för samtliga varningsmärken (5 26).
4. Märkena anbringas på synlig plats vid högra väg— sidan i färdriktningen. De kan dessutom anbringas på vänster vägsida; detta bör normalt göras på vägar med tre körfält. På vägar med två åtskilda körbanor bör det extra märket anbringas på mittskiljeremsan (5 2).
5. Då annat icke särskilt angivits anbringas märkena normalt på ett avstånd av mellan 150 och 250 m från farostället. Där skäl därtill finnes på grund av faro— ställets utsträckning, kan märkena upprepas (5 2).
6. Avståndet från vägbanan till underkanten av huvud— märket skall normalt vara 1,5 m. Där detta på grund av förhållandena på platsen icke är möjligt, skall märket anbringas så högt, att det icke innebär fara för gående eller cyklister. Avståndet till huvudmärkets eller till- läggstavlans nedersta kant mä dock icke överstiga 2,2 m; sistnämnda föreskrift gäller dock icke märken, som är upphängda över körbanan (g 27 stk. 2).
7. Märkena skall normalt anbringas så, att deras mitt— linje icke är längre från körbanekanten än 2,0 m. Av— ståndet från körbanekanten till den del av märket, som är närmast denna, skall inom nämnda gräns vara så stort som möjligt och om så är möjligt icke mindre än 0,50 m (5 27 stk. l).
1. Varningsmärke, som användes för att utvisa på väg befintligt farligt ställe, utgöres av en liksidig triangel med uppåtriktad spets (4 5 1 mom). Förbudsmärket För- körsrätt i vägkorsning (11 A s, 1,22) utgöres av en på spetsen ställd likbent triangel (6 5 2 mom 5 punkten).
2. Varningsmärkes bård är till färgen röd och centrum av märket upptar på gul botten en svart figur, som ut— visar farans art (4 5 1 mom).
3. Den liksidiga triangeln har 900 mm långa sidor. På tätorter och därest särskilda skäl föreligger må dock användas varningsmärken, vars sidor har en längd av 700 mm. Bårdens bredd är 75 mm (4 5 1 mom).
4. Varningsmärket skalli allmänhet uppsättas utanför körbanan, såvida särskilda skäl ej annorlunda påkallar, på högra sidan i körriktningen räknat, eller på refuge på körbanan (4 5 3 mom).
5. Varningsmärket skall i allmänhet uppsättas, såvida särskilda skäl ej annorlunda påkallar, 150 - 250 m före platsen för fara. På tätorter får varningsmärket, när förhållandena det påkallar, uppsättas närmare platsen för fara (4 5 3 mom) .
6. Varningsmärket skall i allmänhet, såvida särskilda skäl ej annorlunda påkallar, uppsättas sålunda, att det vinkelrätt mot körriktningen uppställda märkets nedre kant är 1,5 — 2,2 m ovanom körbanans yta (4 5 3 mom) .
7. Varningsmärket skall i allmänhet uppsättas utanför körbanan, såvida särskilda skäl ej annorlunda påkallar, med mittlinjens avstånd från vertikalplanet i vägkanten högst 2,0 m. På tätorter skall varningsmärkets närmaste punkt vara på 0,5 — 1,0 m avstånd från vertikalplanet i vägkanten (4 5 3 mom). Vägmärken skall med beaktande av bestämmelserna i ministeriets beslut placeras sålunda, att de utan svårig— het kan C.JSQI'VGI'CIS och att de icke vållar olägenhet eller fara för trafiken eller oskäligt men för vägens underhåll. Avenså skola de under mörker efter behov och möjlighet vara belysta eller förses med reflektorer eller med yta, som reflekterar vederbörande färg (2 5 4 mom). Märket enligt 11 A 3, 1,22, Förkörsrätt i vägkorsning, skall, såframt den lokala belysningen är otillräcklig, under mörker vara belyst eller förses med reflexanord— ningar eller reflekterande yta (6 5 2 mom s punkten).
Norge:
1. Fareskilt skall vara trekantig som visas på plansje 1. Märkena tjänar till att göra vägtrafikanterna uppmärk— samma på farliga vägförhållanden, där det skall visas särskild aktsamhet, och där bland annat hastigheten skall nedsättas när skäl därtill föreligger för att den fara, om vilken märket varslar, skall kunna mötas.
2. Av plansje 1 framgår att märkena har röd bård med vitt mittfält och svarta symboler.
3. På varningsmärke av normalstorlek skall triangelns sida vara 90 cm och den röda bårdens bredd 9 cm. På varningsmärke av reducerad storlek skall motsvarande mått vara 70 och 7 cm (Tekniske bestemmelser for tra— fikkskilt og oppmerking, Vegdirektoratet, Oslo, Februar 19 61) .
4. Fareskilt skall uppsättas vinkelrätt mot körriktningen på höger sida av vägen och så att de är lätt synliga också i belysning från motorfordon. Härutöver kan märke med samma symbol också anbringas på vägens vänstra sida, när detta anses nödvändigt.
5 . Andra märken än 1,22, Vikeplikt for forkjörsveg , skall anbringas på ett avstånd av 150 m till 250 m före faro- stället. Om särskilda förhållanden så föranleder kan av- vikelse ske från nu nämnda avstånd, vilka dock icke må understiga 25 m.
I samtliga fall då varningsmärke i anslutning till vad nyss sagts uppsättes på annat än föreskrivet avstånd, skall avståndet anges i meter på en rektangulär tavla under märket (underskilt).
När samtidigt eller omedelbart efter varandra förekommer Olika faromoment, skall normalt endast anbringas ett varningsmärke, nämligen det som anses representera den största faran för trafiken.
Utmärkning av samma faromoment över en längre samman— hängande vägsträcka kan ske genom att under vederbör— ligt varningsmärke anbringas underskilt med text, som visar vägsträckningens längd i km, t ex "2,3 km" . Mär— ket skall i sådant fall placeras på normalt avstånd från det första farostället.
6. Varningsmärkes höjd över marken (körbanan) skall vara omkring 1,90 m (Tekniske bestemmelser).
7.—
Sverige:
1. Varningsmärke, som avses i VTF 64 5 1 mom, skall, där icke annat stadgas, utgöras av en triangelformig tavla med uppåtriktad spets (l 5).
Märke, som anbringas vid icke—huvudled till varning för korsning med huvudled, skall utgöras av en triangelformig tavla med nedåtriktad spets (5 5).
Enligt VTF 64 5 1 mom skall vid allmän väg, gata eller annan allmän plats, där vägtrafikant bör göras uppmärk— sam på framförvarande fara, anbringas varningsmärke. Vad sålunda sagts skall, då fråga är om märke för kors— ning i samma plan med järnväg eller spårväg, gälla även för enskild väg, om säkerhetsanordningar där prövats erforderliga.
2. Den närmare utformningen av varningsmärkes tavla framgår av fig 1. Tavlan skall vara gul med en röd bård. På tavlans gula fält skall farans art utmärkas med ett symboliskt tecken på sätt i paragrafen omnämnda bild— bilagor utvisar (1 5).
3. Tavlans sidor skall ha en längd av 900 mm. Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen må dock föreskriva att sidorna skall ha en längd av 1. 350 mm. Den röda bår- den skall vara 75 mm bred (l 5).
Märke som anbringas vid icke-huvudled till varning för korsning med huvudled skall vara 900 mm (5 5).
4. Varningsmärke skall uppsättas på väl synlig plats vid vänstra vägkanten i körriktningen räknat. Om så finnes erforderligt, skall samma märke uppsättas även vid högra vägkanten. Finnes på väg särskild körbana må dock märket anbringas vid kanten av denna (4 5). Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen har föreskrivit att på motorväg och på väg med skilda körbanor varningsmärken skall uppsättas jämväl på högra sidan (T 2299—195/59).
5 . Där icke annat betingas av förhållandena på platsen, skall märket uppsättas på ett avstånd av 150—250 m från den plats , som märket avser. Då järnvägskorsning i plan följer strax efter vägkorsning, må dock märket för järn— vägskorsningen utsättas vid den järnvägen korsande vägen, även om detta ej kan ske utan minskning av det i föregående stycke föreskrivna avståndet.
Varning för mötande trafik bör, om den avser en längre sträcka av vägen, upprepas med lämpliga mellanrum
(4 5).
Avviker avståndet från det nämnda, anbringas i regel tilläggstavla med uppgift om avståndet. På motorväg anbringas varningsmärken i regel på ett av— stånd av såväl 400 m — med uppgift härom på tilläggs— tavla — som 250 m (utan tilläggstavla).
6. Enligt tidigare bestämmelser (42 5) skulle vägmärke, såvida annat icke föreskrivits av väg— och vattenbygg— nadsstyrelsen eller föranleddes av särskilda förhållan— den, uppsättas med sin nedersta del på sådan höjd över vägbanan, som för andra än uppräknade vägmärken — varningsmärken hänfördes härvid till gruppen andra väg— märken - utgjorde 1,5—2,2 m. Vad sålunda stadgades för olika vägmärken skulle äga motsvarande tillämpning be— träffande till märkena hörande tilläggstavlor. Inom de stadgade gränserna borde vägmärke icke uppsättas på större höjd än som med hänsyn till förhållandena kunde anses erforderligt. Enligt nuvarande lydelse av 42 & åligger det Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen att ha uppsikt över tillämp— ningen av vägmärkeskungörelsen samt att verka för en— hetlighet i fråga om användning av vägmärken och andra trafikanordningar. På styrelsen ankommer därvid att ut- färda erforderliga närmare föreskrifter angående bland annat den höjd, på vilken vägmärken skall anbringas. Några sådana föreskrifter har i avvaktan på revidering av vägmärkeskungörelsen efter det nordiska samord- ningsarbetets avslutande icke utfärdats, varför i prakti- ken ovan äldre angivna föreskrifter i regel tillämpas.
7. Varningsmärke skall om det ej under mörker hålles belyst vara försett med reflexanordningar eller ock vara utfört av reflekterande material (1 5).
Där icke annat betingas av förhållandena på platsen, skall märket uppsättas vinkelrätt mot vägen, högst 3 m från körbanans kant (4 5).
Varningsmärken användes för att göra vägtrafikanterna uppmärksamma på farliga vägsträckningar eller ställen på vägen, där särskild varsamhet skall visas och där bl.a. hastigheten bör nedsättas då så är erforderligt för att den fara, om vilken märket ger upplysning, skall kunna undvikas.
Varningsmärken skall, där ej annat följer av bestämmel— serna om visst märke, ha formen av en liksidig triangel med uppåtriktad spets, dock att i fråga om märket 1,22, Lämna företräde, triangeln skall ha nedåtriktad spets. Varningsmärke skall uppsättas på väl synlig plats. Det skall uppsättas vid högra vägkanten i körriktningen räk— nat, om ej i bestämmelserna om visst märke annat anges . På väg med skilda körbanor och på väg med flera än två körfält anbringas märke, där ej särskilda förhållanden annat föranleder, jämväl till vänster. Där så finnes er— forderligt, skall märke även på annan väg uppsättas på båda sidorna. Märke må anbringas vid kanten av kör— banan i stället för vid vägkanten.
Märket anbringas vinkelrätt mot körriktningen.
Där icke annat för visst märke föreskrivits, uppsättes varningsmärke på ett avstånd som icke understiger 150 m och icke överstiger 250 m före den plats, som avses med varningsmärket, såvida icke särskilda förhållanden föranleder annat. Om märket icke kan uppsättas på sådant avstånd som nu sagts, skall det uppsättas på mindre avstånd än 150 m och utom tättbebyggt område uppgift om avståndet lämnas på tilläggstavla under mär- ket (jfr fig T 6 under 1,T, Tilläggstavlor).
Avser varningen en längre sträcka av vägen kan — i den mån upprepningsmärken icke lämpligen anses böra före— komma — utsträckningen anges i m eller km, exempelvis
150 — 800 m 0,2 — 3,5 km (jfr fig T 7 a — T 8 b under 1,T, Tilläggstavlor).
Utöver i de fall som förut nämnts må tilläggstavla an— vändas i de fall, som härefter angivits i fråga om vis— sa varningsmärken.
Vidare må, om särskilda skäl det föranleder, tilläggs— tavla med vinkelböjd pil anbringas under varningsmärke för att ange att farostället förekommer på korsande eller anslutande väg (jfr fig T 10 under 1,T, Tilläggstavlor).
Tilläggstavla skall vara rektangulär.
Varningsmärke skall, där ej i fråga om visst märke annat sägs, ha röd bård och svarta symboler, i Danmark och Norge på vit och i Finland och Sverige på gul botten. Tilläggstavla skall ha samma bottenfärg som varnings— märket samt röd bård och svart text eller symbol. Om den med varningsmärke avsedda faran härleder sig av förhållande , som råder endast vid vissa återkommande tillfällen eller under vissa tider, såsom i fråga om väg— arbete och lösa kreatur samt under skolferier, skall märket vara borttaget eller övertäckt när det åsyftade förhållandet ej föreligger.
Prot art 121) :
The sign "UNEVEN ROAD" (I,l) shall be used, Wherever the competent authorities deem it necessary, as the approach sign to sections of the road in which the road is uneven, to a gutter or drain crossing the road or to a humpback or hump bridge.
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex Z, II: Ad art 12:
When sign 1,1 is used as the approach sign for a sec— tion of the road on Which the carriageway is uneven, the length of this section may, if it is deemed expe— dient, be indicated on a rectangular plate placed below the sign in accordance with article 5, paragraph 3.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
Al, Ujaevn vej. Märket användes, där ojämnheteri körbanan eller mindre oregelbundenheter i vägens längd— profil kan innebära fara (5 4).
Finland: Grop (fig I A G, 4 5 2 mom 0 punkten).
Norge:
I,l, Ujevn veg. Märket visar att det finns ojämnheter i vägbanan, som kan betyda en fara för de vägfarande. Märket skall snarast möjligt avlägsnas, när ojämnheten är tillrättad.
Sverige: Gupp eller ojämn väg (fig l,'l S).
Erfordras närmare upplysning om arten av den fara, som avses med varningsmärke för gupp eller ojämn väg, må sådan upplysning lämnas på tilläggstavla under märket med kortfattad text, såsom Tjälskador — km.
Där så finnes lämpligt för undvikande av flera varnings— märken för samma plats, må tilläggstavla med kortfattad text eller med symboliskt tecken enligt 1 5 anbringas under vissa varningsmärken (2 S).
NVK:
Märket användes före vägsträcka eller ställe på vägen med ojämn körbana. Märket kan, om så erfordras, även användas för att utmärka övergång från belagd väg till grusväg.
På tilläggstavla kan anges särskild upplysning, såsom
Svallis Tjälskador Färist
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (13) .
1,4
FARLIG KURVA (1,3, 1,4) FARLIGA KURVOR (1,5, 1,6)
Prot art 13:
1. The sign "DANGEROUS BEND" or "DANGEROUS BENDS" (1,2) shall be used only as the approach sign for a bend or bends which are dangerous owing to their physical characteristics or to reduced visibility.
2. Each Contracting Party may elect to substitute for the above sign, signs giving a clearer indication of the bend or bends. Such substitution shall apply throughout the territory of the Contracting Party concerned. These al— ternative signs are:
I,3 — right bend 1,4 — left bend 1,5 — double bend, the first to the right 1,6 — double bend, the first to the left.
Nuvarande före 5 krifter: Danmark:
A 2 A—D, Farligt vejsving. Märkena användes framför kurvor, som är farliga på grund av vägbanans sträck— ning eller till följd av bristande sikt. Märket A 2 A an— vändes vid kurvor med 60 m radie eller mindre samt vid kurvor med radie från 60 m till 120 m, om kurvans cent— rumvinkel är större än 450. Märket A 2 B användes vid kurvor med radie från 60 m till 120 m, om kurvans cent— rumvinkel är mindre än 450, samt vid kurvor med radie från 120 m till 450 m. Märket A 2 C användes, där på vägen följer två kurvor i inbördes motsatt riktning. Mär— ket A 2 D användes, när på vägen finns tre eller flera kurvor i omedelbar närhet av varandra. Om kurvorna har motsatt riktning i förhållande till i figurbilagan angivna, spegelvändes den svarta symbolen (% 4).
Finland: Vägkurva (fig IA b, 4 5 2 mom b punkten) .
I samband med tilläggsmärke må användas tilläggsskylt som upptar en figur, föreställande den framförvarande kurvans art (fig IV b eller c, 10 5 2 mom) .
Norge:
1,2, Farlig sving. Märket användes framför kurvor, som kan innebära en fara för trafiken.
Sverige: Vägkurva eller vägkurvor (fig 2, l 5).
Erfordras närmare upplysning om arten av den fara, som avses med varningsmärke för Vägkurva eller vägkurvor, må sådan upplysning lämnas på tilläggstavla under mär- ket med kortfattad text, såsom Krokig väg — km. (Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen har föreskrivit, att tilläggs— tavla, avsedd att lämna upplysning om längden av var— nings- eller förbudssträcka, skall vara utförd med inåt— vänt pilhuvud i svart färg på båda sidor om text med sådan upplysning /V 2109—195/56/ )
Under varningsmärke för Vägkurva eller vägkurvor skall, där förhållandena påkallar särskild försiktighet, an— bringas tilläggstavla med en schematisk bild över kur— van; fig 2 a visar exempel på sådan tavla (dubbelkurva) . Tavla med symboliskt tecken enligt 1 5 eller tilläggstav— la med text må anbringas under vissa varningsmärken, där så finnes lämpligt för undvikande av flera varnings— märken för samma plats (2 5) .
NVK:
Märkena 1,3 resp. 1,4 skall användas före enstaka kurva, som är farlig på grund av vägens sträckning eller otillfredsställande siktförhållanden.
Märkena 1,5 resp. 1,6 skall användas framför dubbelkurva under i övrigt motsvarande förhållanden, som angivits under 1,3 och 1,4.
Märket 1,5 resp. 1,6 skall härutöver användas före väg— sträcka med mer än två kurvor i följd, vilka är farliga på grund av vägens sträckning eller otillfredsställande siktförhållanden. Under märket skall därvid anbringas tilläggstavla med uppgift om längden av den ifrågava— rande sträckan.
VÄGKORSNING
Prot art 141):
1. The sign "ROAD INTERSECTION" (1,7) shall be used, Wherever the competent authorities deem it necessary, as the approach sign for a fork, crossroads or road junction. In built—up areas this sign shall only be used in exceptional cases.
W/TRANS/SCZ49/Rev.l, Annex 2, 111: Ad art l4; art 27, par 3, och art 33, par 5: On roa s where sign 1,222), sign 1,22 a3) or sign II,A.164 is placed before an intersection, sign 1,7 shall not be used as an approach sign for that inter— section. Ifr i sammanhanget W/TRANS/SCl/249/rev. l, Annex 2, D(.5: The sign "WARNING — LIGHT SIGNALS" (1,21 g) — — — . If this sign is used, sign 1,7 — — — shall not be used to give warning of the approach to the same road section.
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SC1/235 (14 och 15). 2) Lämna företräde.
3) Förberedande upplysning om skyldighet att lämna företräde.
1,7
ROAD SIGNS AND SIGNALS Chapter )OO(I. PRIORITY SIGNS
VI. SIGN 1,7
8. The sign "Road intersection with priority on right" (I,7) is used when the authorities consider it useful to place an approach sign for an intersection where the rule of priority on the right is to be observed, parti— cularly when the intersection is not visible from a sufficient distance.
In any case, sign 1,7 shall be placed after the last intersection preceding that to which it refers. Outside built—up areas, if the distance between two intersec— tions permits, sign 1,7 shall be placed not less than 150 in and not more than 250 m from the intersection to which it refers.
Nevertheless , if the authorities consider it useful owing to local conditions and circumstances, the sign may be placed less than 150 m or more than 250 m from the intersection, but in this case a plate shall be added to the sign indicating the distance between the sign and the intersection to which it refers.
In built—up areas, sign 1,7 shall be used only in excep- tional cases and shall be placed close to the intersec— tion to which it refers and in any case not more than 25 m from it.
VII. GENERAL PROVISIONS CONCERNING SIGNS III, A.8 - III,A.9 — 1,20 — 1,22 — II,A.16 — 1,7
2. Signs III,A.8; 111,A.9; 1,20; 1,22; II,A.16 and I,7 shall be placed on the right—hand side of the road appropriate to the direction followed by the drivers whom they concern; they may also be suspended over that part of the carriageway which is used by those drivers. 1 Nuvarande före skrifter: Danmark: A 3 A, Vejkryds. Märket användes vid vägkorsning, där den korsande eller inmynnande trafiken är av någon stor—
lek och där antingen siktförhållandena icke är i överens— | stämmelse med de normer, som utfärdats av ministeriet '» for offentlige arbejder, eller andra särskilda skäl före— ' ligger. Märket användes icke, där inom ett avstånd av 150—250 m framför korsningen är uppsatt en orienterings— * tavla (III,B.l a, III,B.l b). Märket A 3 A användes icke framför korsning, där tra— fiken regleras med trefärgs trafiksignal. Märket må slut— ligen icke användas på hovedvej eller på sidoväg, där sådan väg inmynnar i eller korsar hovedvejen (5 4).
Finland: Vägkorsning (fig I A c, 4 5 2 mom c punkten) . Isamband med tilläggsmärke må användas tilläggsskylt med text, som utvisar farans art och omfattning, eller skylt som upptager en figur, föreställande den framför— varande vägkorsningen (fig IV d, 10 5 2 mom).
Norge: 1,7, Vegkryss. Märket användes framför korsning med dålig sikt. Detta märke skall icke användas framför korsning, där orienteringstavlor (III,B.l a, III,B.l b) eller märket 1,22 a (Forvarsel Vikeplikt for forkjörsveg) är anbringade . Märket skall icke heller sättas upp längs forkjörsveg och skall inom tättbebyggt område endast användas i undantagsfall.
Sverige: Vägkorsning (fig 3, l 5).
Erfordras närmare upplysning om arten av den fara, som avses med varningsmärke för vägkorsning, må sådan upplysning lämnas på tilläggstavla under märket med kortfattad text, exempelvis Timmerväg.
Under varningsmärke för vägkorsning skall, där för— hållandena påkallar särskild försiktighet, anbringas till— läggstavla med en schematisk bild över korsningen (exempel fig 3 b).
Där så finnes lämpligt för undvikande av flera var— ningsmärken för samma plats , må tilläggstavla med kort— fattad text eller med symboliskt tecken enligt 1 5 an- bringas under vissa varningsmärken (2 S) .
NVK:
Märket användes, där så anses påkallat, på väg före korsning där den allmänna regeln om skyldighet att lämna företräde åt fordon, som kommer från höger, är tillämplig, särskilt om korsningen icke är synlig på tillräckligt avstånd. Inom tättbebyggt område användes märket endast om särskilda förhållanden föranleder det.
Det får icke anbringas så att annan korsning kommer att finnas mellan märket och den korsning, som avses med märket.
Märket kan utöver placeringen på marken därjämte an— bringas upphängt över den högra delen av körbanan. Märket får icke användas före korsning där cirkula— tionstrafik är påbjuden eller där på väg före korsningen något av följande märken är uppsatt, nämligen 1,21 g, Varning — trafiksignal, 1,22, Lämna företräde, 1,22 a, Förberedande upplysning om skyldighet att lämna före— träde, eller II,A.16, Stopp vid vägkorsning.
CIRKULATIONSPLAT S Prot art 141): When there is a roundabout at the crossroads to be in— dicated, the sign 1,7 _b_is shown below may be used in— stead of sign I,7; where the left—hand rule of the road is observed, the arrows on the sign shall be reversed.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
A 3 C, Rundkörsel. Märket användes till förberedande upplysning framför plats med cirkulationstrafik, där sär— skilda förhållanden gör varningen nödvändig (5 4) .
Finland:
När för i trafikcirkel körande bestämts förkörsrätt i för- , hållande till dem, som kör från vägar, vilka ansluter ; sig till trafikcirkeln, skall å dessa vägar uppsatta mär— ] ken, angivande vägkorsning med förkörsrätt (IIas, För— | körsrätt i vägkorsning /I,22/, och Hat, Obligatoriskt stannande i vägkorsning med förkörsrätt /II,A.16/) för- ses med tilläggsskylt, föreställande trafikcirkel (fig IV e, 10 5 3 mom).
Norge: 1
1,21 a, Rundkjöring. Detta märke kan uppsättas om för— . hållandena undantagsvis är sådana att det anses erfor— ' derligt att varna för en cirkulationsplats, t ex längs en 1 vägsträckning, där förhållandevis hög hastighet är * tillåten. I själva cirkulationsplatsen användes påbuds— l märket 11,B.l, Påbudt kjöreretning, med pilen visande
till höger.
Sverige:
Om varningsmärke för vägkorsning (fig 3, 1,7) användes före korsning, där cirkulationstrafik är påbjuden, skall under märket anbringas tilläggstavla med tecken, som fig 3 c visar (2 5). i | ) NVK: Märket användes, där så anses påkallat, före korsning där cirkulationstrafik är påbjuden.
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (15) .
IÄRNVÄGSKORSNING I PLAN MED HEL— ELLER HALVBOMMAR ELLER GRINDAR
]ÄRNVÄGSKORSNING I PLAN UTAN I 9 BOMMAR ELLER GRINDAR '
SPÄRVAGN
AVSTÅNDSMÄRKEN
ANDREASKORS
Prot art 151): 1. The sign "LEVEL—CROSSING WITH GATES" (1,8) shall
be used as the approach sign for every level—crossing with gates and for every level—crossing equipped with staggered half—gates on either side of the railway track. 2. The sign "LEVEL—CROSSING WITHOUT GATES" (1,9) shall be used as the approach sign for every level— crossing without either gates or half—gates.
3. On roads with a large volume of motor traffic during the night, the signs referred to in paragraphs 1 and 2 of this article shall be illuminated or provided with 1,8 reflectors or reflecting material.
4. At level—crossings equipped with gates or half—gates, the extension of such gates or half-gates across the road shall mean that no road-user may pass; the move— ment of gates or half—gates shall have the same mean— ing.
5. The gates and half—gates of level-crossings shall be painted in stripes of red and white or red and light yellow. Alternatively, the gates may be painted white or light yellow with a large central red disc. In order to make gates more visible at night they shall either I,9 be provided with red lights or red reflectors or red reflecting material or be illuminated by a flood—light whenever they are not fully open.
6. At all level—crossings without either gates or half— gates there shall be placed, in the immediate vicinity of the railway line, a sign in the form of a St. Andrew's cross (1,10 and I,ll) or a rectangular signplate, on which this symbol is displayed against a neutral back— ground. The St. Andrew's cross or in any case its lower arms may be double if there are two tracks or more. It — shall be painted in red and white or in red and light 1,9 )( yellow.
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (16).
7. In the case of level—crossings situated on local railways, on connecting—lines to factory sidings or on parts of railway lines assimilable to such connecting— lines, especially in the case of roads of minor traffic 1,10 importance or where a level—crossing is coincident with a road intersection, each Contracting Party may: — outside built—up areas, make certain simplifications in or exceptions to the system laid down in paragraphs l, 2, 3, 5 and 6 of this article; — in built—up areas, apply whatever regulations it deems most appropriate in place of the provisions of paragraphs 1,11 1, 2, 3, 5 and 6 of this article.
åuapleniestsrL Era/isens _Csnsetnisa Ereons s_inss Prot art 461) :
Wherever the competent authorities deem it necrssary, a vertical plate bearing three red oblique bars on a white or yellow ground may be placed below a sign 1,8
| or I,9, provided that plates of identical form and bea- | ring respectively two red oblique bars and one red | oblique bar on a white or yellow ground are placed as independent signs at about two—thirds and one—third of 1 the distance between that sign and the railway line. [
|
DKASE Diagrams 1,8 a, 1,9 a, 1,8/9 b and 1,8/9 c are examp—
les of these plates.
' Prot art 472): l. If a signalling system is installed at a level—crossing to give warning of the approach of a train or of the imminent closing of the gates or half—gates, it shall ! consist either — (a) subject to the provisions of paragraph 4 of this article, of a flashing red light or two red lights flashing alternately and placed on the same post, such light or »|
DKASF lights being accompanied or not by a sound signal; | or
— (b) of a simple sound signal.
| 2. (a) All level—crossings equipped with gates or half— : gates operated from a box from which the gates are not
visible shall be equipped with the signalling system |
described in paragraphl (a) or in paragraph 1 (b) above; — (b) All level—crossings equipped with gates or half— gates operated automatically by the approach of trains shall be equipped with the signalling system described ) in paragraph l (a) above. 5 SF Korsningsmärke för ett spår (bilaga 12, bild 1) ,
SF Korsningsmärke för 1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/23S (51) . flera spår (bilaga 12, 2) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (52) . bild 1) .
3. The signal provided for in paragraph 1 of this article means that no road—user may pass.
4. Exceptionally, in or near built—up areas in which there are intersections equipped with the traffic light signals described in article 53 of this Protocol, the signalling referred to in paragraph 1 of the present ar— ticle may be replaced either by the three-colour light system described in the aforesaid article 53 or by the amber and red lights only of that system; the amber and red lights shall then have for all road—users the mea— ning indicated in article 53 for vehicular traffic. In the event of such replacement, the approach sign provided for by paragraph 1 or paragraph 2 of article 15 may be dispensed with if, by reason of local conditions, it would be difficult to affix it in such a way that it would be sufficiently visible.
5. At every level—crossing equipped with gates or half— gates the operation of which is controlled automatically by the approach of a train or is controlled from an ope- rating box from which the gates or half—gates are not visible, the closing movement of the gates or half— gates shall be such that road—users approaching the crossing or already on it when the signalling device comes into operation shall have time to stop before reaching the crossing or to clear it. Prot art 481) :
At all level—crossings equipped with gates or half—gates , the gates or half—gates shall be kept in operation during the whole period when train services are in operation. Should a level—crossing With gates or half—gates be permanently reclassified as a level—crossing without gates or half—gates, the gates or half-gates shall be removed to avoid any misunderstanding on the part of the users of the road.
Prot art 492):
The devices signalling the approach of trains prescribed in article 47, paragraph l (a), of this Protocol shall be placed in the immediate vicinity of the railway and, if a sign in the form of a St. Andrew's cross is used, Wherever possible on the same post as that sign. Where signalling is automatic, appropriate measures shall be taken to guard against any defect in the workingofthe signal and to ensure that the signal cannot be misinter— preted if it fails to work or works incorrectly.
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (53) . 2) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (54) .
X
N Kryssmerke for en— kelt spor
)X
N Kryssmerke for 2 eller flere spor
X
SPigl
&(
SFigZ
Prot art 501): Level—crossings shall not be without either gates or half—gates and signalling ofthe approach of trains unless the railway line on both sides of the level—crossings is clearly visible to road users, having regard, in par— ticular, to the speed of the trains, so that the driver of a vehicle approaching the railway from either side may have time to stop before entering the level—crossing when a train is in sight and road users who have already entered the crossing when a train appears have time to clear the crossing.
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex Z, IV: Ad art 47, par l (a):
| The optical signal shall consist, preferably, of two lights flashing alternately (one being off while the other is on) and placed on the same post at the same height. Such light or lights shall be placed:
— either on the near—side verge of the carriageway; whenever circumstances such as the visibility of the signals or the density of traffic so require, the light or lights shall be duplicated on the other side of the road, either by placing an additional device before the level crossing or by allowing the light of the device placed at the far side of the level crossing to shine to the rear,
— or, in exceptional cases, on a refuge in the middle of the carriageway at a height of not more than 2.2 m.
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, V: Ad art 15, par 7:
If the movement of trams crossing or entering a road is governed by the same rules as the movement of motor vehicles, no special sign shall be set up; where such is not the case, sign 1,9, on which the symbol of the locomotive may be replaced by the silhouette of a tram viewed from the side ), shall be set up outside built— up areas, and inside such areas when the competent authorities deem it necessary.
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XXV: Ad GIT 49:
l. If the red lights of the signalling system prescribed in article 47 , paragraph l (a) of the Protocol accidentally show a continuous light, such continuous light shall have the same meaning as the flashing light.
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (55) . 2) Här ovan betecknat I,9 x.
2. Failure of the red flashing light or lights shall not exempt a road-user approaching a level-crossing equipped with such light or lights from taking all the necessary precautions.
W/TRANS/SCl/238/Rev.l, B (1). Protocol, art 15: &PRYOJICLh _5 29 ”_ fQI' _1 9291—995 531193
It is recommended that governments should not affix an additional plate to signs I,8 and I,9 to indicate to users by means of a symbol that the level—crossing which they are approaching is equipped with light sig— nals giving warning of the approach of trains.
W/TRANS/SCl/238/Rev.l, B (2): Protocol, art 15: ålen—i f_or_csrt_cris 5111ng Gros-Sings
In view of the possibilities left open in article 15, paragraph 7, of the Protocol and in order to prevent sign I,9 from losing some of its force as a warning to road users, it is recommended that governments should give serhous consideration to the advisability of using sign 1,21 instead of sign 1,9 as the approach sign for railway crossings where , when a train is passing, road traffic is controlled by hand—signals given by an atten- dant, and of not putting up St. Andrew's crosses at railway crossings where sign I,21 is so used.
W/TRANS/SCl/238/Rev.l, B (3): Protocol, art 15, par 5: Lexel—gosamsss S.t -_A_nd_rexv;s _91'255.
1. It is recommended that governments should give the St. Andrew's cross the double meaning that every road user must make sure that no train is approaching and that on the approach of a train no road user may pro— ceed beyond the sign.
2. It is recommended that governments should not place St. Andrew's crosses at level-crossings with complete gates or half—gates ).
l) Annan fara.
2) Jfr förbehåll av Finland i anslutningsinstrumentet och av Norge och Sverige i slutprotokollet (par 7 (e)).
W/TRANS/SCl/238/Rev.l, B (10): Lexel—sms singa—Jim _sisnsllins Protocol, att 47, par l: la)_L_igst_Si9riallirig _OL lår/31:39:18 129. Vtith hag—gates
It is recommended that governments should cause level— crossings with half—gates operated from boxes from which the half-gates are not visible to be equipped with the signalling to give warning of the approach of trains described in article 47, paragraph l (a) of the Protocol.
European Agreement, & art 47, par 1 of the Protocol:
(b) _Duslicatisnjproxisios _01'1. bets sid_es_ af the f_OCLdLOf. flostsns _res lights _at_ lsevslzcrgss 11195 _wi_th_ suwuatic signaling.
It is recommended that govemments should give con— sideration to the advisability of duplicating, on the far side of the road, the flashing red lights giving war- ning of the approach of trains, even where such dupli- cation is not obligatory under the European Agreement.
Protocol, art 47, par 1: (c) Qisplar sf positive lights
It is recommended that governments wishing to supple— ment the signalling system described in article 47 , para— graph 1, by a positive signal indicating that no train is approaching should place that signal on the same post as the flashing red light or lights , preferably below such light or lights, and that it should take the form either of a slow—flashing lunar white light or of a continuous green light.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
A 4 A, Bevogtetjernbaneoverkörsel, och A 5 A, Ubevogtet jembaneoverkörsel, användes vid respektive bevakade och obevakade plankorsningar med järnväg men icke vid korsningar med mergelspor, roespor, teglvaerksspor eller liknande spåranläggningar, där märket A 17 , Anden fare (1,21) , användes tillsammans med under detta märke an— bragt tilläggstavla med texten Spor. Vid plankorsningar på hovedveje, landeveje och andre veje med genomgående eller avsevärd trafik anbringas, förutom märkena A 4 A eller A 5 A, Afstandsmaerker, (A 4 B—D och A 5 B—D) på bägge sidor av vägen, såvida icke särskilda förhållanden föranleder annat. Avstånds— märkena, som är rektangulära, förses med respektive tre, två och ett parallella snedstreck. Det med tre snedstreck försedda märket anbringas under huvudmärket A 4 A eller A 5 A, de med två och ett snedstreck för— sedda märkena på ett avstånd av respektive 2/3 och 1/3 av avståndet mellan huvudmärket och spåren.
Vid obevakade plankorsningar användes härutöver ome— delbart vid korsningen Krydsmaerket, A 5 E, som upp— sättes vid järnväg med ett spår, och A 5 F, som an— vändes vid järnväg med flera spår.
Måste de som A 4 A eller A 5 A betecknade varnings— märkena för plankorsning anbringas framför en vägkors- ning pä så sätt, att blott en del av trafiken passerar plankorsningen, anbringas under huvudmärket en till— läggstavla med vågrät pil, som anger plankorsningens läge (A 4—5 G) (5 4).
Normalt gäller att om två vägmärken kommer att stå på ett inbördes avstånd av 50 m eller mindre bör de an— bringas på samma stolpe. Märkena A 4 A-G och A 5 A-G må med avvikelse från vad nyss sagts icke anbringas tillsammans med andra vägmärken, dock att märkena A 4 B och A 5 B användes tillsammans med märkena A4 Aresp A 5 A (5 27 stk. 4). A 13, Sporvogn, anbringas på platser, där spårvagnar på grund av svängning eller vid utfart från spårvägs— stallar eller vändslingor kan vara till fara för övrig trafik (5 4) . Rött blinkljus vid spårvagnsspår komplette— ras med tilläggstavla med texten Spor samt eventuellt på erforderligt avstånd med vamingsmärket A 13.
GenomCirkulaere om afmaerkning vedjembaneoverkörsler af 6. november 1961 (nedan betecknat C) har ministeriet for offentlige arbejder utfärdat vissa närmare föreskrifter, varav följande anföres.
Märket A 4 A, här benämnt Iernbaneoverkörsel med bomme, anbringas vid alla plankorsningar, som är säk— rade med bommar, antingen de är manuellt betjänade eller automatiskt verkande hel— eller halvbommar. Iäm— likt 5 82 anbringas de på alla offentlige veje och på private veje där trafiken icke är helt obetydlig.
Märket A 5 A, benämnt ]"ernbaneoverkörsel uden bomme, användes vid andra än med bommar säkrade plankors— ningar och skall i enlighet med S 82, stk. l, anbringas på alla offentlige veje. Vidare skall märket anbringas på private veje, där trafiken icke är helt obetydlig, härunder på adgangsveje til ejendomme och på drifts— veje, som är gemensamma för flera fastigheter. På stier och skovveje, på vilka tillåtelse för allmän motortrafik icke föreligger, bör märket blott anbringas, när sär- skilda omständigheter så föranleder, t ex där kryssmär— ken vid korsningen icke kan iakttas eller där den kor— sande vägen lutar ned mot plankorsningen.
Där märkena A 4 A och A 5 A användes, bör de alltid anbringas på bägge sidor av järnvägen (C 5 l a).
Kryssmärken, A 5 E och F, anbringas vid alla obevakade korsningar mellan vägar och jämvägar.
Iämlikt C 5 1 b anbringas också kryssmärken vid kors— ningar försedda med automatiska halvbommar. Märkena anbringas vid alla vägkorsningar (härunder inbegripet stier) med undantag för driftsoverkörsler, som endast användes av en enkelt ejendom. Kryssmärkena uppsättes på högra vägsidan omedelbart vid korsningen.
Förbudsmärket B 13, Begraenset hastighed (II,A.14) , med texten 30 km och försett med tilläggstavla med text 0—100 m anbringas vid alla korsningar som säkrats ge— nom oversigtsservitut 100 m från spåret (C 5 1 c). Ytterligare anbringas stopplinjer tvärs över högra hälften av körbanan vid korsningar, säkrade med ljussignal, varunder inbegripes ljussignal vid automatiska hel— och halvbommar, 5 m framför ljussignalen vinkelrätt på vä— gen.
Ar korsningar säkrade genom manuellt betjänade bommar anbringas stopplinjen 2 m framför bommen parallellt med denna. Vid korsningar säkrade med grind anbringas stopplinjen parallellt med grinden på sådant avstånd, att grindens öppnande ej hindras av fordon, som stan— nats.
Vid övriga korsningar anbringas stopplinjen 5 m från närmaste skena parallellt med denna.
Spärrlinjer anbringas i körbanemitt på vägar med en kör— banebredd av 4 m eller mer. De utföres såsom en hel— dragen linje vid sidan av en streckad. Om omkörning, t ex på grund av bristande sikt, likaledes är förbjuden på andra sidan spåret, utföres spärrlinjen som två vid sidan av varandra liggande heldragna linjer. Mellan de bägge stopplinjema utföres spärrlinjen alltid som två heldragna linjer. Spärrlinjen påbörjas 50 m framför varje stopplinje och avbrytes eller utföres såsom streckad framför eventuella sidovägsanslutningar. Utmärkning med linjer kan slopas på grusvägar och liknande vägar (C S 1 d).
Bevakade järnvägskorsningar i plan är försedda med ma— nuellt betjänade eller automatiskt verkande helbommar. Bevakningen sker genom ifrågavarande järnvägs försorg. Utöver bevakningsanläggningen skall korsningen vara försedd med vamingsmärket A 4 A, eventuellt komplette— rat med avståndsmärken eller tilläggstavla med vågrät pil samt med körbanemarkering.
Obevakade järnvägskorsningar i plan, varunder inbegri— pes korsningar försedda med automatiska halvbommar, kan antingen vara försedda med egentliga sä_k_iingsan— ordningar med tillhörande utmärkning eller Blött vara ut— märkta genom vamingsmärken och körbanemarkering.
Säkrings anordningarna är följ ande:
Automatisk _lyssigrgl; Ljussignalen kan eventuellt kom— pletteras med halvbommar och klockor eller enbart klocka. Korsningama förses vidare med varningsmärken A 5 A (för ljussignal kompletterad med halvbommar dock varningsmärken A 4 A) , eventuellt kompletterade med av- ståndsmärken eller tilläggstavla med vågrät pil, kryss— märken A 5 E eller A 5 F samt körbanemarkering.
Qv_e_rsigts_se_rv£cu£ i enlighet med "krydsningsreglerne" den 16.3.1933 (minst 30 x 200 och 10 x 300 m) even— tuellt kompletterat med aflöbsstraekninger. Härutöver förses korsningarna med varningsmärke A 5 A, even— tuellt kompletterat med avståndsmärken eller tilläggs— tavla med vågrät pil, kryssmärkena A 5 E eller A 5 F, förbudsmärket B 13 med text 30 km med tilläggstavla med längduppgift samt körbanemarkering.
_UthÖlkRiL19_"Led_ _ensasL waisgsmiirken sell lcö'sbsns— markering Plankorsningar på mindre betydande vägar kan, oavsett om _vid passagen föreskrift är given om varningssignal från tåget innan korsningen paSSeras eller grindar eller bommar finnes, till vilka vederbörande har fått nyckel utlämnad, eller saknar egentliga säkerhetsanordningar, utmärkas med varningsmärken, kryssmärken eller marke— ring på körbanan (C S 2).
Spårvägskorsning i plan (figur I A h, 4 5 2 mom h punkten). Obevakad korsning i plan (figur I B a) . Märket användes utöver märket för jämvägskorsning eller förmärke och ut— göres av ett varningsmärke, försett med figur förestäl- lande lokomotiv.
Bevakad korsning i plan (figur I.B b). Märket utgöres av varningsmärke, försett med figur, föreställande grind. Ovan sist nämnda bägge märken uppsättes på samma sätt som egentliga varningsmärken och skall användas vid samtliga korsningar i plan mellan väg och järnväg (5 5 1 mom a och b punkterna).
Utöver i 1 mom nämnda märken må, när särskilda skäl så påkallar, jämväl användas tre avståndsmärken vid korsning i plan (figur I B c, d, e). Märket utgöres av en gul rektangel, vilken upptar ett, två eller tre röda snedställda streck, vilkas riktning mot vägens mitt bil- dar en vinkel på 300 mot vägytan. Märkena uppsättes beroende på siktförhållandena på högra eller vänstra kanten av vägen eller på vardera kanterna vinkelrätt mot körriktningen sålunda, att det med tre streck för— sedda märket anbringas under det i 1 mom nämnda var- ningsmärket på samma stolpe, det med två streck för— sedda märket mellan stolpen och korsningen på 2/3 av- stånd och det med ett streck försedda märket på 1/3 avstånd från korsningen (5 5 2 mom). Il mom nämnda varningsmärken skall under mörker be— lysas eller förses med reflektorer eller med reflekte— rande yta (5 5 3 mom).
När objektet för vägmärket befinner sig på korsande väg eller verkningsområdet utsträcker sig till dylik väg, må dess riktning anges med tilläggsskylt, försedd med väg— rät pil (figur IV 1, 10 5 5 mom). Gult blinkande ljus må användas i samband med märke, som anger spårvägskorsning i plan (figur I A h) för att utvisa att spårvagn nalkas (13 5 3 mom). Rött blinkande ljus må användas som stoppsignal på väg endast i varningsanordningar för korsning i plan, vilka uppsättes på järnvägens försorg (13 S 4 mom). Märken på nivåövergång (bilaga 12, bild 1 till Stats— jämvägama, Tågsäkerhetsordning den 3 juli 1951) ut— göres — utöver varningsmärken — av korsningsmärke för ett spår, korsningsmärke för flera spår och förmärke. Märkena har orange färg med svarta fält i yttre delen av korsets (korsens, vinkelns) armar. Korsningsmärkena placeras 8 — 15 in före närmaste skena vid korsning med ett spår och 12 m före närmaste skena vid korsning med flera spår. Förmärke anbringas 50 m före korsningsmärke, då sikten icke är fri mot korsningen.
Norge:
1,8, Kryss med jernbane i plan med grind. Märket bru— kas framför korsning i plan med järnväg, där grind eller bom är anbringad. På offentlige veger skall detta märke användas vid alla plankorsningar med grind eller bom.
Om märket på grund av förhållandena på platsen måste placeras framför en vägkorsning, kan tilläggstavla an— vändas med vågrät pil, som anger vilken väg varningen gäller.
1,9, Kryss med jembane i plan uten grind. Märket an- vändes framför korsning i plan med järnväg, där grind eller bom icke är anbringad. På offentlige veger skall detta märke användas vid alla plankorsningar utan grind eller bom, även om plankorsningen är säkrad med auto- matisk ljussignal.
Om märket på grund av förhållandena på platsen måste placeras framför en vägkorsning, kan tilläggstavla med vågrät pil användas, som anger vilken väg vamingen gäller.
Vid plankorsningar med järnväg på offentlige veger skall utöver huvudmärket (1,8 eventuellt I,9) alltid anbringas avstandsskilt (8 a, b, c eventuellt 9 a, b, c), som förses med respektive tre eller två parallella röda sned- streck eller ett rött snedstreck. Det med tre snedstreck anbringas under huvudmärket på avståndet 150 — 250 m från plankorsningen och det med två och ett snedstreck på respektive 2/3 och 1/3 av avståndet mellan huvud— märket och plankorsningen. Avståndsmärke kan blott an— vändas i förbindelse med märkena 1,8 eller I,9. Mär— kena 8 a, b, c, eventuellt 9 a, b, c, kan som kom- plettering också anbringas på vägens vänstra sida. Med hänsyn till enhetlig utmärkning skall förslag härom först sändas vegdirektören, som då kommer att samarbeta med järnvägens myndigheter.
1,21, Annen fare. Märket användes i första hand då så anses erforderligt för att varna för ett faromoment, som icke visas genom symbol på övriga varningsmärken. Farans art skall vid detta märke alltid visas genom text på tilläggstavla. Exempel på text: Sporvogn, Fabrikkspor osv.
Utöver vägväsendets nämnda vägmärken använder jäm- vägen egna varningsmärken och varningsplakat (och eventuellt signalsystem) vid plankorsningar mellan jäm— väg och offentlige och private veger. Med jembane för— stås i detta sammanhang järnvägar som ligger på egen banvall (icke spårvägar i vägar eller gator öppna för allmän trafik eller fabriksspår och liknande) . Av plansje III framgår att järnvägens varningsanordningar vid korsning i plan utgöres — utöver lyssignal - av Kryssmerke for enkelt spor och Kryssmerke for. 2 eller flere spor. Kryssmerke anbringas på stolpe med om— växlande röda och vita fält, två av varje och det ena röda nederst. Korsets (vinkelns) armar har på omkring yttre 2/3 av längden röd färg och inre delen vit.
Ljussignal som visar svart och vitt gäller endast för spårväg (jfr ock Trafikkregler 5 28 pkt 2) .
Inom 50 m från korsning i samma plan mellan väg och järnväg bör hastigheten ej överstiga 40 km/tim (VTF 42 5 1 mom).
Då av signal eller annat förhållande framgår, att tåg nalkas, får korsningen ej passeras förrän signalen upp- hört eller, därest signal ej givits, tåget kört förbi (VTP 42 5 2 mom).
Angående stopplikt vid passerande av järnvägskorsning har departementschefen i proposition l958:69 bl a an- fört:
— — — Däremot vore det enligt min mening ägnat att gagna trafiksäkerheten, om generell stoppskyldighet, liknande den som gäller vid infart på huvudled, kunde föreskrivas beträffande obevakade järnvägsövergångar. Att införa en sådan bestämmelse möter emellertid be- tydande svårigheter, bl a med hänsyn till förhållandena vid vissa korsningar inom tätorter mellan gata eller väg och sådan spårväg, som framgår på särskild banvall. Härtill kommer, att en stoppskyldighet, om sådan in— föres, enligt internationella regler, som Sverige biträtt, måste konsekvent utmärkas genom stoppmärken på båda sidor om järnvägsövergången. Eftersom antalet järnvägs- övergångar, om vilka nu är fråga, betydligt överstiger 30.000, skulle åtgärden medföra stora praktiska svårig- heter och draga betydande kostnader. Jag kan därför icke förorda en generell bestämmelse i ämnet. Däremot anser jag lämpligt, att stoppskyldighet successivt in- föres genom lokala föreskrifter och stoppmärken i första hand vid mera trafikerade järnvägsövergångar och i mån av tillgängliga resurser även vid mindre trafikerade så— dana. Ett sådant förfarande möjliggöres även beträffande enskilda, icke allmänneligen befarna vägar genom de författningsändringar, som — — —. När huvudparten av de järnvägsövergångar, vid vilka trafik med motorfordon förekommer, sålunda blivit försedda med stoppmärken, kan frågan om införandet av en allmän regel om. stopp- skyldighet vid järnvägsövergång måhända tagas upp till förnyad prövning."
Andra lagutskottet anfördei detta hänseende i utlåtande 1958z20 som följer: "Vad departementschefen uttalat till belysning av frågan om skyldighet för fordonsförare att stanna före passe— randet av järnvägsövergång kan utskottet i stort ansluta sig till. Utskottet vill dock framhålla, att meningarna torde vara delade om i vad mån införande av stopplikt framför järnvägsövergångari varje enskilt fall leder till större säkerhet."
Väg— och vattenbyggnads styrelsen har förordat ett utnytt— jande i större utsträckning än vad som varit fallet av möjligheten att genom utfärdande av lokala trafikföre— skrifter införa stoppskyldighet vid oskyddade plankors— ningar med enskild, icke allmänneligen befaren väg.
Sådan stopplikt kan i vissa fall vara motiverad vid så- dana korsningar utan säkerhetsanordningar, där riskerna bedöms vara särskilt stora, t ex där sikten över järn- vägen är mindre god eller där korsningsvinkeln mellan vägen och järnvägen är sådan, att fordonsförare ej har möjlighet att ge akt på förhållanden åt båda sidor av banan utan att först stanna (T 3807—170/61, T 4449— 170/61) .
Vid allmän väg, gata eller annan allmän plats skall, där vägtrafikant bör göras uppmärksam på framförvarande fara, anbringas varningsmärke. Vad nu sagts skall, så- vitt angår märke för korsning i samma plan med järnväg eller spårväg, gälla även för enskild väg, därest — — — säkerhetsanordningar prövats erforderliga vid korsningen (VTP 64 5 1 mom).
Iärnvägskorsning i plan med bommar eller grindar (fig 4) .
Iärnvägskorsning i plan utan bommar eller grindar (fig 5 , l 5) .
Före korsning, försedd med halvbommar, anbringas märke enligt fig 4 (väg— och vattenbyggnadsstyrelsen T 707- 195/ 60) . Måste varningsmärke för jämvägskorsning i plan (fig 4 eller 5) på grund av förhållandena på platsen uppsättas före vägkorsning, skall, där så erfordras, under märket anbringas tilläggstavla med en vågrät pil, som visar mot den sida av vägen, till vilken den korsande vägen an- sluter. Pilen skall överensstämma med fig 4—5 a.
Vid användande av varningsmärke för Annan fara (fig 10, 1,21) skall på tilläggstavla, som anbringas under märket, med kortfattad text, såsom Spårväg, Fabriksspår, lämnas närmare upplysning om farans art.
Sådan tavla eller tavla med symboliskt tecken enligt 1 % må' anbringas under vissa varningsmärken där så finnes lämpligt för undvikande av flera varningsmärken för sam— ma plats, dock ej under märken enligt fig 4 eller 5
(2 5).
Då järnvägskorsning i plan följer strax efter vägkors— ning, må märket för jämvägskorsningen uppsättas vid den järnvägen korsande vägen, även om detta ej kan ske utan minskning av det eljest föreskrivna avståndet av 150 — 250 m från den plats som märket avser (4 S) .
Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen har uttalat att om av— ståndet avviker från det nämnda bör i regel tilläggstavla anbringas med uppgift om avståndet. Vid järnvägskorsning i plan skall, där icke särskilda förhållanden på platsen annat föranleder, till varning för korsningen uppsättas , utöver märke enligt fig 4 eller 5, jämväl särskilda avståndsmärken.
Avståndsmärke skall utgöras av en rektangulär tavla. Märket skall vara gult. På detsamma skall, i enlighet med vad fig 13—15 visar, vara anbragta ett, två eller tre röda snedställda streck. Dessa skall vara försedda med reflexanordningar eller ock vara utförda av reflekte— rande material.
Märket med tre streck skall uppsättas under varnings— märket enligt fig 4 eller 5. Märke med två streck skall uppsättas på ungefär 2/3 och märke med ett streck på ungefär 1/3 av avståndet mellan vamingsmärket och korsningen (7 5). Om vamingsmärket exempelvis inom tättbebyggt område placeras närmare än 90 m framför korsningen, kan av— ståndsmärket slopas; tilläggstavla angivande avståndet bör dock finnas under vamingsmärket. Ej heller bör av— ståndsmärke normalt anbringas, där väg löper jämsides med järnväg och varningsmärke uppsatts vid denna-vä för en korsning mellan järnvägen och en anslutande 'v" (väg— och vattenbyggnadsstyrelsen, V 5448—195/53) .
Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen har beslutat att jäm- väl på enskilda vägar, där säkerhetsanordningar vid korsningar i plan med järnväg eller spårväg prövats er— forderliga, skall avståndsmärken uppsättas enligt de regler, som gäller för allmän väg (V 4461—195/56) .
Angående utmärkningen av obligatoriskt stannande före järnvägskorsning se II,A.17(2). Enligt KKangående kryssmärken och säkerhetsanordningar vid plankorsningar mellan järnväg och väg den 20 .2 .19 59 (SFS l959:50, SäkK) skall kryssmärken och säkerhetsan- ordningar anbringas och underhållas på ömse sidor om järnvägen i huvudsak på sätt nedan sägs.
Med väg förstås härvid även gata eller annan allmän plats och under beteckningen järnväg inbegripes spår- väg med särskild banvall (SäkK l 5).
Ifråga om järnväg, som icke är upplåten för allmän tra— fik, eller om spårväg, skall ovan angivna skyldighet föreligga allenast i den mån kryssmärken och säkerhets— anordningar av särskild anledning prövats erforderliga. Detsamma gäller ifråga om plankorsning mellan annan järnväg och sådan enskild väg, som icke är allmänne- ligen befaren (SäkK 2 5) .
Vid plankorsning med allmänneligen befaren enskild väg, varå trafiken är av allenast ringa omfattning, erfordras icke säkerhetsanordningar, om fri sikt finnes på ömse sidor av korsningen. Fri sikt anses föreligga om väg— trafikant, var han än befinner sig inom ett avstånd av 25 m, mätt längs vägen, från närmaste rälssträng, kan i klart väder se tåg, var det än må befinna sig inom ett avstånd från korsningen som, uttryckt i m, är lika med sex gånger talet för den på platsen tillåtna största tåghastigheten uttryckt i km/tim. Om flera spår korsar vägen, skall det sistnämnda avståndet ökas med S% för varje påbörjad m av avståndet mellan de yttersta "spårens mittlinjer, mätt längs vägen.
Vid här avsedd plankorsning skall dock säkerhetsanord— ningar finnas, om vägen korsas av flera järnvägsspår med stark trafik eller den största tåghastigheten vid korsningen är högre än 90 km/tim eller det betingas av särskilda förhållanden på platsen (SäkK 3 5) . Beträffande hamnspår, industrispår och därmed jämförliga spår må efter prövning i varje särskilt fall medges be- frielse från skyldigheten att uppsätta och underhålla kryssmärken och säkerhetsanordningar (SäkK 4 S).
Beslut meddelas härvid beträffande statens järnvägar av jämvägsstyrelsen i samråd med väg- och vattenbygg- nadsstyrelsen samt beträffande enskild väg av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Avser frågan indragande av be— fintligt kryssmärke eller befintlig säkerhetsanordning, skall samråd ske jämväl med vederbörande länsstyrelse. De bägge styrelserna har tillsatt en särskild delegation, vilken det bl a åligger såväl att följa utvecklingen av trafiksäkerheten och skyddsanordningar vid plankors— ningar som att taga initiativ till åtgärder för trafiksäker— hetens främjande vid dessa (SäkK 15 5) .
Medgivande till befrielse att uppsätta kryssmärke må lämnas allenast om märkena prövas icke tillgodose det med dem avsedda syftet.
Lämnas medgivande ifråga om säkerhetsanordningar, skall i samband därmed föreskrivas åtgärder enligt någon av följande fyra punkter:
1. När tåg nalkas korsningen, skall vägtrafikanterna varskos därom av vakt, placerad vid korsningen, genom signaler i dagsljus med utvecklad röd flagga och då mörker råder med rött sken från signallykta. Är väg- trafiken stark, skall vakt finnas på båda sidor om järn— vägen.
2. Tåg skall stanna omedelbart framför korsningen och får fortsätta först sedan personalen förvissat sig om att hinder härför ej finnes. Det främsta fordonet skall vara bemannat.
3. Tåg får icke framföras över korsningen med högre hastighet än 10 km/tim. Det främsta fordonet skall vara bemannat.
4. Vakt skall gå kort före tåget för att varsko väg— trafikanter genom signaler med flagga eller lykta en— ligt punkt 1. Valet mellan de nämnda åtgärderna skall träffas främst med hänsyn till deras lämplighet från trafiksäkerhets— synpunkt. Åtgärder enligt punkt 2. eller 3. må före.— skrivas endast om tillfredsställande sikt och i mörker belysning finnes vid korsningen (4 5) . Kryssmärke skall vara av utseende som framgår av SäkK fig 1 eller, där flera än ett järnvägsspår förekommer, av fig 2 (stolpe har omväxlande gula och röda fält, 500 mm långa, och korsets armar i vinkeln nedåt och uppåt gula reflekterande fält samt i vinklarna mot en tänkt vågrät axel röda, likaledes 500 mm långa fält; vid kryssmärke med extra vinkel är fälten 450 mm långa. De skall samt— liga vara utförda av ljusreflekterande material) . (På alltjämt befintliga äldre kryssmärken är korsets ar- mar gula med svart versal text, på den ena VARNING och på den andra FÖR TÅG. På kryssmärke vid korsning mellan väg och flera än ett järnvägsspår har den nedre extra vinkeln texten FLERA SPAR.)
Kryssmärke uppsättes vid vänstra vägkanten i körrikt- ningen räknat. Där icke annat betingas av förhållandena på platsen, skall märket uppsättas vinkelrätt mot vägens längdriktning på ett avstånd av 5 m från närmaste räls- sträng. Om märket ej är synligt för vägtrafikant på 50 m avstånd och vägen är upplåten för trafik med motorfor- don, skall märke uppsättas även vid högra vägkanten, såvida detta märke blir synligt på väsentligt större av- stånd än det andra märket. Finns på vägen utrymme för mer än en körfil i vardera riktningen, skall märke lika— ledes uppsättas såväl vid högra som vid vänstra väg- kanten (SäkK 5 S). säkerhetsanordningar vid plankorsning skall utgöras av antingen helbommar jämte endera ljussignaler eller ljus— och ljudsignaler (helbomsanläggning) e___ller halvbommar jämte endera ljussignaler eller ljus— och ljudsignaler (halvbomsanläggning) e__ller enbart ljus- och ljudsignaler e__ller enbart ljussignaler eller ock enbart ljudsignaler. Helbomsanläggning skall anordnas vid plankorsning med väg med stark gång— eller cykeltrafik samt vid sådan plankorsning där andra säkerhetsanordningar eljest med hänsyn till vägtrafikens art och omfattning eller för— hållandena i övrigt icke lämpligen bör komma ifråga. Halvbomsanläggning skall anordnas vid plankorsning med stark motorfordonstrafik, vid plankorsning mellan dubbel- spårig järnväg och allmän väg samt vid plankorsning på bangård, där växling ofta sker, allt under förutsätt- ning att icke helbomsanläggning anses påkallad. I övriga fall användes enbart ljus- och ljudsignaler i förening eller var för sig. Enbart ljudsignaler må dock användas blott vid plankorsning med ringa motorfor- donstrafik (SäkK 6 5) .
NVK:
Märket I,8 skall användas vid väg för att utmärka plan- korsning, försedd med hel- eller halvbommar eller med grindar, som är bevakade genom järnvägens försorg. Märket 1,9 skall användas vid väg för att utmärka plan- korsning utan bommar eller grindar, som sägs i näst— föregående stycke. Märket 1,9 x skall användas vid väg vid plankorsning med spårväg utom tättbebyggt område och, där så anses påkallat, även inom sådant område.
Märkena 1,8 (1, I,9 a, 1,8/9 b och 1,8/9 c skall an- vändas , där icke särskilda förhållanden på platsen annat föranleder, till varning för järnvägskorsning i plan. Märkena skall ha den bottenfärg, som eljest gäller för varningsmärken. Snedstrecken skall vara röda. Märke med tre snedstreck uppsättes under varningsmärke enligt I,8 eller I,9. Där sådant märke uppsatts skall märke med två och ett snedstreck uppsättas på omkring två tredjedelar resp. en tredjedel av avståndet från varnings— märket tilljärnvägen. Märken enligt 1,8 a och I,8/9 b uppsättes till vänster och märken enligt 1,9 a och I, 8/9 c till höger om vägen.
Då järnvägskorsning i plan följer strax efter vägkorsning må märkena 1,8, 1,9 och 1,9 x anbringas vid den järn- vägen (spårvägen) korsande vägen, även om detta ej kan ske utan minskning av de eljest föreskrivna avstånden för varningsmärkens placering. Märke må emellertidi stället anbringas före vägkorsningen. Så bör dock ej ske på väg med livlig genomgående trafik annat än om det påkallas av trafiksäkerhetsskäl. Märke som sålunda anbringas före vägkorsning skall vara försett med till- läggstavla med vinkelböjd pil, som visar mot den sida av vägen, till vilken den järnvägen korsande vägen an— sluter (fig T 10, jfr under 1,T, Tilläggstavlor, och under Klass 1, Varningsmärken). Uppsättes varningsmärke före sådan vägkorsning anbringas avståndsmärken endast om särskilda förhållanden föranleder det.
Märke i huvudsaklig överensstämmelse med märket I, 10, Andreaskors, skall användas vid sådan järnvägskorsning i plan, som sägs i andra stycket. Korset skall i Danmark och Norge vara rött och vitt och i Sverige rött och gult. Det i Finland begagnade märket har i detta land — liksom i Sverige kryssmärket - betraktats icke som ett vägmärke i egentlig mening utan som ett speciellt märke för utmärk— ning av järnväg; Finland övergår till märke enligt proto- kollet. — Korset eller i varje fall dess undre armar skall fördubblas, där mer än ett spår förekommer. Märket an- vändes ej vid annan plankorsning än sådan, där märket 1,9 skall vara uppsatt. Märket uppsättes i omedelbar anslut— ning till korsningen.
Varskos vägtrafikanterna om att tåg nalkas genom signaler med flagga eller signallykta av vakt vid korsningen, an— vändes icke märkena I,9 eller I, 10 utan märket 1,21, An— nan fara, med tilläggstavla.
Oaktat betänkandet gäller endast vägmärken har även and— ra säkerhetsföreskrifter ifråga om plankorsning med jäm— väg återgivits . NVK torde senare få upptaga även sådana föreskrifter till behandling.
Prot art 16:
1. The sign "DANGEROUS HILL" (I,lZ) shall be used, Wherever the competent authorities deem it necessary, as the approach sign for a dangerous descent. The descent must be steeper than ten per cent or the local conditions such that it constitutes a danger.
2. The gradient shall be shown on the sign, as for example, in diagrams 1,12 a and I,lZ bl .
Nuvarande föreskrifter:
Danmark:
A 6, Stejl nedkörsel. Märket användes, där särskilda förhållanden gör färd nedför lutningen farlig (S 4).
Finland:
Annan fara (I A i, 4 5 2 mom i punkten). jfr 10 5 1 mom: För förtydligande av vägmärkets syfte eller ob— jekt må vägmärket förses med en gul, rektangulär till— läggsskylt, vilken upptar en svart figur eller text an— givande tilläggsskyltens syfte.
Norge: I,21, Armen fare. Märket användes i första hand där så anses erforderligt för att varna för ett faromoment, som icke visas genom symbol på övriga varningsmärken. Farans art skall vid detta märke alltid anges genom text på tilläggstavla.
Rent undantagsvis kan det svarta lodräta strecket i det vita mittfältet på märket 1,21 ersättas av en symbol, som visar en särskild fara (av annat slag än övriga i Instruks omnämnda symboler). Förslag till symbol skall i sådant fall sändas vegdirektören för godkännande.
Sverige: Vid användande av vamingsmärket Annan fara (fig 10, 1,21) skall på tilläggstavla, som anbringas under mär— ket, med kortfattad text, såsom Brant backe, lämnas närmare upplysning om farans art. Sådan tavla må an— bringas under vissa andra varningsmärken, där så fin- nes lämpligt för undvikande av flera varningsmärken för samma plats (2 9).
NVK:
Märket användes, där så anses påkallat, före sådan nedförslutning, där lutningen är större än tio procent eller förhållandena på platsen eljest innebär fara.
1) Ej återgivet här.
I,l2u
Prot art 17 :
The sign "CARRIAGEWAY NARROWS" (I,13) shall be used, Wherever the competent authorities deem it necessary, as the approach sign to a place where the carriageway narrows in such a manner that it may constitute a danger.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark:
A 7, Indsnaevret körebane. Märket användes framför en avsevärd inskränkning av körbanan; på vägar med mitt— skiljeremsa kan märket användas såsom varning såväl om att mittskiljeremsan upphör som om att den ena de— len av vägen är spärrad (5 4).
Finland: Avsmalnande väg (I A (1, 4 5 2 mom d punkten).
Norge: '
I,13, Smalere veg. Märket anbringas framför ställen, 1113 v där körbanan blir väsentligt smalare, t ex framför broar.
Sverige: Avsmalnande väg (fig 9, l 5)
Där så finnes lämpligt för undvikande av flera varnings— ' märken för samma plats, må tilläggstavla med kortfattad 1 text eller med symboliskt tecken enligt 1 S anbringas under vissa varningsmärken (2 5) .
Där exempelvis en bro, som i och för sig icke hindrar möte mellan två fyrhjuliga fordon, har smalare sektion än vägen i övrigt, anbringas i vissa fall under varnings— 1113 h märket tilläggstavla med texten Bro.
NVK:
Märket användes, där så anses påkallat, för att utmärka att vägen (körbanan) avsmalnar. Om så anses erforderligt, anges på vilken sida vägen avsmalnar; härvid användes märket 1,13 v resp. I,13 h.
Om den fria bredden behöver anges, anbringas tilläggs— tavla med måttuppgift i m (och tiondelar därav) inom inåtriktade pilhuvuden (se fig T9 under I,T, Tilläggs— tavlor) .
Prot art 18:
The sign "OPENING BRIDGE" (1,14) shall be used, wher— ever the competent authorities deem it necessary, as the approach sign to a bridge that can be opened.
Nuvarande före 5 krifter:
Danmark:
A 15, Oplukkelig bro. Märket användes framför rörliga broar.
Finland:
Rörlig bro (1 A G., 4 5 2 mom e punkten). Norge: —
Sverige: Rörlig bro (fig 8, l 5).
Där så finnes lämpligt för undvikande av flera varnings- märken för samma plats kan tavla med symboliskt tecken enligt 1 5 eller med text anbringas under vissa varnings— märken (2 S) .
NVK:
Märket användes, där så anses påkallat, framför bro som kan öppnas.
Prot art 19:
1. The sign "ROAD WORKS" (1,15) shall be used as the approach sign to works on the road.
2. The limits of the roadworks shall be clearly indi— cated at night.
W/TRANS/SCl/249/Rev.1, Annex 2, VI: Ad att 19, par 2:
Road works of some size shall be indicated by broken or continuous barriers painted in alternate white (or yellow) and red stripes and, in addition, at night by lights or reflecting devices. These lights or reflectors shall be red or amber; red lights must show a conti— nuous light. Nevertheless, by analogy with the provi- sions of article 55 of the Protocol , these lights or reflectors may be white if they are visible to traffic I
1 | |
coming from one direction only and mark the limits of road works on the opposite side of the road to that of such traffic, and white or yellow if they mark the li— mits of road works separating the two streams of traffic .
Nuvarande före skrifter: Danmark:
A 8, Vejarbejde. Märket användes framför arbeten på . vägen dels för att skydda på vägen arbetande, dels för att varna mot hinder på vägbanan, förorsakade av ar— * beten på denna (5 4) .
Närmare föreskrifter om vägarbete i 55 69—74 samt 5 87 .
Jfr ock FL 5 61: När der foretages arbejder på eller i vej, er den, som förestår arbejdet, ansvarlig for, at detta til enhver tid er försvarligt afmcerket.
Finland: Vägarbete (IA f, 4 5 2 mom f punkten) .
jfr ock 12 5: Tillfälliga märken, vilka bland annat på ._ grund av väg— eller byggnadsarbetsplats uppsatts i ve— ; derbörlig ordning, skall, när förhållandena det medger, ' omedelbart efter avslutad arbetstid övertäckas eller av- ; lägsnas. *
1) Två skilda färger må användas för ljus— eller reflex— anordningar för utmärkning av körbanas kanter, rött eller orangefärgat för den sida av vägen, som svarar mot körriktningen, och vitt för motsatta sidan. För utmärk— ning av avvisare eller refuger i körbanans mittlinje skall helst vitt eller gult ljus användas.
jfr vidare Förordning om vägtrafik 3 5: Vid utförande av arbete, som kan medföra risk för trafiken, skall väg eller del av väg, där arbetet utföres, förses med veder- börliga vägmärken och, om omständigheterna det på— kallar, helt och hållet eller delvis hållas avstängd och på försorg av den, som utför arbetet, förses med före- skrivna avstängningsanordningar och signalljus. I stad och köping må iden lokala ordningsstadgan föreskrivas åtgärder, vilka böra vidtagas för tryggande av trafiken på väg, då fastighet eller arbete, som där utföres, kan medföra olägenhet eller risk för trafiken.
jfr ock Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens brev nr T—6236/25.10 .1963 i anslutning till enhetlighet i använd— ningen av de vägmärken, som anger hastighetsbegräns— ning m.m.: Beslut rörande hastighetsbegränsning utgör den enda grunden för uppsättande av vägmärke, som an— ger hastighetsbegränsning. Dylikt vägmärke får sålunda icke uppsättas ens tillfälligtvis, därest icke någon av länsstyrelse, ordningsrätt eller magistrat, som i det föreliggande fallet är territoriellt behörig, meddelat dy— likt beslut. I samband med till exempel kortvariga väg— arbeten bör man i anledning härav vid behov varna for— donsförarna för alltför höga hastigheter med skylten Aja hitaasti (Kör sakta) , som användes tillsammans med väg— märke som anger vägarbete i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens brev nr T 3604/10.6.1960.
Avstängningsbommar samt stolpar, som uppbär dessa, vilka enligt 3 5 förordningen om vägtrafik skall upp— sättas, målas med växelvisa röda och gula tvärränder och förses med reflekterande yta eller med röda reflek— torer, så ock, när trafiksäkerheten det påkallar, med fast eller blinkande gult ljus eller, när väg är helt av- stängd, med fast rött ljus (15 S) .
Norge:
1,15, Vegarbeid. Märket brukas framför platser, där det arbetas på väg, dels för att skydda arbetarna och dels för att varna vägtrafikanterna om hindret. Den del av vägbanan, som stänges, skall spärras med bockar i minst 75 cm höjd över vägbanan. Bockarna målas i röda och vita fält. Härutöver kan också annan form för av- spärrning brukas enligt vederbörande vägmyndighets be- stämmande. Senast vid mörkrets inbrott skall vara an— bragt lyktor med gult sken (fast eller blinkande) eller gula reflexanordningar vid vägavspärrningar. Gula reflex— anordningar må dock icke användas i stället för gult sken, omi de lokala polisföreskrifterna är påbjudet att använda gult sken. (Blinkande rött sken är förbjudet, då sådant signalsken förbehålles järnvägskorsningari plan. Icke heller må fast rött sken användas.)
Spärrbockarna anger att den del av vägbanan som ligger mellan bockarna är avstängd för all fordonstrafik. När märket varnar för asfaltarbete , bör tilläggstavla med text Asfaltering användas . Allteftersom arbetet fortskrider flyttas vamingsmärket till normalt avstånd framför ar— betsplatsen (150 - 250 111).
När vägarbetet är avslutat, skall märket och avspärr— ningarna omedelbart borttagas.
jfr vidare rundskriv från Statens vegvesen, vegdirek— tören, nr 58/62, med tillägg genom nr 22/63, ävensom, vegdirektoratet, nr 51/64 .
1,16
Sverige: Vägarbete (fig 7, l 5).
Där så finnes lämpligt för undvikande av flera varnings- märken må tilläggstavla med tecken enligt 1 5 eller med text anbringas under vissa varningsmärken (2 5) .
Då på grund av vägarbete eller dylikt allmän väg, gata eller annan allmän plats helt eller till någon del är av- stängd för trafik, skall detta av väghållaren utmärkas, förutom genom föreskrivet vägmärke, genom särskilda avstängningsanordningar (VTF 64 5 5 mom) .
Sådan avstängningsanordning skall vara utförd i röda och gula fält eller på annat sätt vara tillfredsställande ut— märkt med röd och gul färg. Under mörker skall avstäng- ningsanordning vara tillfredsställande markerad genom lyktor, reflexanordningar eller reflekterande material. Lykta skall visa fast rött sken, då fråga är om helt av— stäng)d väg, och eljest blinkande eller fast gult sken 37 5 .
Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen har utfärdat föreskrif— ter om säkerhetsanordningar vid vägarbete (T 64—6223 80); då det är angeläget att föreskrifterna beaktas även vid arbete på enskild väg med främmande trafik har enskild väghållare därvid rekommenderats att tillämpa dem, i förekommande fall med av förhållandena medgiven förenk— ling och modifiering (l.1 Anmärkning) . Styrelsen har vidare utfärdat föreskrifter för avstäng— ningslyktor vid vägarbete (T 628—640125 u) .
NVK:
Märket skall användas framför plats, där vägarbete på— gar.
SLIRIG KÖRBANA I, 16
Prot art 20:
The sign "SLIPPERY CARRIAGEWAY" (I,16) shall be used, Wherever the competent authorities deem it necessary, as the approach sign to a section of the carriageway which, under certain conditions, may have a slippery surface.
Nuvarande före 5 krifter:
Danmark:
A 9, Glat körebane. Märket anbringas framför sådana vägsträckningar, där körbanan erfarenhetsmässigt, t ex på grund av beläggningens art, under vissa omständig- heter är hal (5 4) .
Norge:
1,21, Annen fare, med farans art angiven på tilläggs- tavla kan användas. Rent undantagsvis kan det svarta lodräta strecket i det vita mittfältet ersättas av en sym- bol,,som visar en särskild fara (avvikande från i Instruks i övrigt omnämnda symboler). Förslag till sådan symbol skall därvid sändas vegdirektören för godkännande.
Sverige: Annan fara, (fig 10, 1,21) jämte därunder anbringad till— läggstavla, upptagande text såsom Halt väglag, Hal beläggning, Vägbanan slirig vid regn eller För ishalka särskilt utsatt vägsträcka (1 och 2 SS) .
Tilläggstavla kan, där så finnes lämpligt för undvikande av flera varningsmärken för samma plats, anbringas un— der vissa andra varningsmärken (2 5).
NVK:
Märket användes, där så anses påkallat, framför plats på väg eller vägsträcka med körbana, som under vissa förhållanden kan vara slirig. Märket användes icke ge— nerellt för att utmärka risk för halka på grund av snö eller is.
ÖVERGÅNGSSTÄLLE
Prot art 21:
1. The sign "PEDESTRIAN CROSSING" (1,17) shall be used, Wherever the competent authorities deem it ne- cessary, as the approach sign to a pedestrian crossing. The marking of pedestrian crossings shall be decided upon by the competent authorities.
2. The Iprovisions of paragraph 5 of article 11 of this Protocol are not applicable to this sign.
W/TRANS/SCl/ZSB/Rev.l, /del av/ B (12) , Konventionen kapitel 11 och Prot art 21 och 53:
Ze_d e_SLri_cn_ dressing;
It is recommended that governments should be guided by the following principles in the future formulation of their regulations or instructions regarding pedestrian crossings:
I. Approach sign for pedestrian crossings
Whenever it is concidered desirable to give advance notice of a pedestrian crossing, sign 1,17 will be used.
1) Normalt 150 — 250 111 före det farliga stället.
1,17
II. Signs or signals alongside pedestrian crossings (a) Light signals
(10) M
Where light signals are not used, a position sign may be provided consisting of: (i) either a rectangular plate with a blue ground bearing a yellow or white equilateral triangle with one point upwards, on which appe rs in black the same sil- houette as on sign I,l72 ; or (ii) sign I,l7; but in this case, if sign 1,17 is also used as an approach sign for the same crossing, there should be placed below the approach sign an addi— tional rectangular plate showing the distance from the approach sign to the pedestrian crossing.
(c) Road surface markings
jfr i sammanhanget W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, D(, 5: The sign "WARNING — LIGHT SIGNALS" (1,21 g) - — -. If this sign is used, sign — — - 1,17 shall not be used to give warning of the approach to the same road section.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
A 10 . Fortavle for fodgoengerovergang. Märket anbringas , där det med hänsyn till förhållandena, särskilt utanför områden med övervägande sammanhängande bebyggelse, må anses nödvändigt att varna den körande trafiken om att man närmar sig ett övergångsställe. Det ungefärliga avståndet till övergångsstället skall alltid anges på en tilläggstavla .
Själva övergångsstället utmärkes med anvisningstavle D 4, Fodgoengerfelt (jfr 111,A.16 x) (5 4).
Finland: — .
jfr i sammanhanget anvisningsmärket Skyddsväg (fig 111 A j, se 111,A.16 x) .
Norge:
1,17, Gangfelt. Märket uppsättes, där det med hänsyn till förhållandena anses erforderligt att varna vägtrafi- I kanter att de närmar sig ett övergångsställe. När detta märke användes, skall avståndet till övergångsstället ( alltid anges på tilläggstavla. (jfr ock märke III,A.11, . Gangfelt; se 111,A.16 x). 1
2) Se 111,A.16 x.
Sverige: Övergångsställe för gående (fig 6 a) . Sådant varnings— märke skall, där så erfordras, anbringas såsom för- varning för övergångsställe för gående (1 S) . jfr ock (varnings)märke för övergångsställe för gående (övergångsmärke) , vilket har den utformning fig 12 visar (6 5; se 111,A.16 x).
NVK:
Märket användes såsom förvarning för övergångsställe, utmärkt med anvisningsmärket 111, A. 16 x, där så anses påkallat för att lämna förberedande upplysning om över— gångsställe, såsom vid begränsad sikt eller där fordon vanligen framföres med hög hastighet. Avståndet från märket till övergångsstället skall angivas på tilläggstavla. Då märket anbringas före korsning med väg, som är upp- låten ständigt eller under vissa tider endast för gående, förses märket med tilläggstavla med texten Gågata. Tilläggstavla med symbol för blinda (fig T 1) , resp. för personer med nedsatt hörsel (fig T 2) kan användas i förekommande fall.
Märket användes icke, då övergångsstället är reglerat med trafiksignal och märket 1,21 g, Varning - trafik- signal, uppsatts.
BARN 1,18
Prot art 22:
1. The sign "Cl-IILDREN" (I, 18) shall be used, wherever the competent authorities deem it necessary, as the approach sign to places frequented by children, such as a school or a playground.
2. The provisions of paragraph 5 of article 11 of this Protocol shall not apply to this sign.
Nuvarande föreskrifter: D k: anmar 1 , 1 8 A 11, Börn. Märket anbringas där så anses erforderligt på grund av siktförhållandena och trafiken på ifråga- varande väg att varna den körande trafiken om att man närmar sig en skola, lekplats eller liknande, där farten bör nedsättas, bland annat för att ge barnen tillfälle att passera körbanan. Märket anbringas vidare vid in- fart till gator, som är utlagda som "legegade" (FL 5 30, stk. 3). I sådant fall förses det med tilläggstavla med texten Legegade (5 4).
NVK förslag
l) Normalt 150 - 250 m före det farliga stället.
Finland: Barn (IA g, 4 5 2 mom g punkten) .
Norge:
I,18,Barn. Märket anbringas där det med hänsyn till för- hållandena anses nödvändigt att varna vägtrafikanter att de närmar sig en skola, lekplats eller liknande. När vägsträckning under vissa tider avses reserverad för åkande eller för barn för lek (trafikkreglene % 34) skall den beslutande myndigheten svara för erforderlig utmärk— ning. Härför användes förbudsmärket II,A.1, Stengt for all kjöring. Vidare anbringas ett märke av samma form som stedsskilt (III,C .1 11) med text Akeveg resp Lekegate med vit botten och svart text. Absolut nödvändig trafik ' (t ex ambulans, flyttning, vedtransport eller liknande) ' må dock tillåtas för dem som bor längs vägsträckning, ', vilken är utlagd till akeveg eller lekegate. Vid sådan körning har vederbörande att sörja för nödvändig vakt- hållning så att fara icke uppstår på grund av körningen.
Sverige: Skola, lekplats eller dylikt (fig 6, l 5).
Tavla med symboliskt tecken enligt 1 5 eller tilläggs- | tavla med kortfattad text må anbringas under vissa var— 1 ningsmärken, där så finnes lämpligt för undvikande av 3 flera varningsmärken för samma plats (2 5) . * 1 1 |
Ianslutning till föreskrift i 40 5 att vägmärke utan dröjsmål skall borttagas, då det förhållande, som mär— ket avser, icke längre föreligger, varvid märke, som endast för kortare tid förlorat sin giltighet, må bibe— hållas i fall, då så kan anses lämpligt, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beslutat, att varningsmärke för skola ävensom tilläggstavla avseende skola, som upp— satts under annat varningsmärke, skall nedtagas under ; sommar— och julferiema. Nedtagningen skall ske så snart som möjligt efter terminsavslutningen och återupp- sättningen omedelbart före terminens början; samråd om tidpunkterna skall ske med skolmyndigheterna (V 1739— 195/55) .
NVK:
Märket användes, där så anses påkallat, framför plats på väg, där barn ofta färdas eller vistas, särskilt i närheten av skola, lekplats och liknande.
För väg som upplåtits som lekgata eller för lek med medfordon användes tilläggstavla med texten Lekgata resp. Akgata.
Prot art 231):
The sign "BEWARE OF ANIMAL" (1,19) shall be used, wherever the competent authorities deem it necessary, to mark the point of entry of a road into a special area where unaccompanied animals are liable to be encounte— red; the symbol shown on this sign may be modified to cover special cases.
jfr i sammanhanget 1,19 (1, Vilda djur. Nuvarande föreskrifter: Danmark:
A 17 , Anden fare, (1,21) med tilläggstavla med text Krea- turpassage användes , där drivande av kreatur förekommer över väg och passagen på grund av dåliga siktförhål- landen är till särskild fara för trafiksäkerheten.
Märket skall avlägsnas eller övertäckas efter sådana perioder, då kreatur dagligen drives över vägen (Vej- direktoratets cirkulcereskrivelse den 15.3.1959) .
Finland: — Norge:
jfr Konventionen art 8 par 2 (Drag-, last— eller riddjur skola hava förare. Boskap skall ledsagas utom i sär- skilda områden, vilka vid infarten skola vara försedda med anslag härom.) och vegdirektörens meddelande att det i Geneve blev godtaget att ett lämpligt kungörande vid infart i landet kan användas i stället för utmärkning med vägmärke — jfr Summary Record of the Fifth Meeting (E/COHF/S/C. III/SR den 26.8.1949) (not ä 5. 4 i den norska utgåvan av konventionen, tryckt i Oslo 5.57) .
Sverige: För utmärkning av kreaturspassage över väg har väg— och vattenbyggnadsstyrelsen förordat ett rektangulärt märke, avsett att uppsättas 50-100 m framför passagen. Märket består av två delar, den övre med texten Kör sakta och den undre med symbol i form av bild av en ko. Text och bild får endast vara synliga vid de till— fällen, då kreaturen drives över vägen, medan under övriga tider skylten skall vara hopfälld och låst med hänglås. Sådan skylt får endast uppsättas på platser, där sikten är skymd eller förhållandena i övrigt är så— dana, att uppenbar risk för påkörning av djur med mo— torfordon föreligger. Den som ansvarar för kreaturen har att förbinda sig att hålla skylten hopfälld och läst under tider, då kreatursdrivning över vägen ej pågår (V 4538-195/55) .
NVK:
Märket användes, där så anses påkallat, för att ut- märka, att lösa kreatur kan förekomma på visst ställe av väg eller inom område, till vilket väg leder. I förekommande fall kan symbolen ersättas med annan symbol, exempelvis häst eller ren.
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (19) .
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, VII: Ad art 23:
Where drivers are liable to encounter wild animals, sign 1,19 a "CAUTION — WILD ANIMALS" shall be used.
jfr i sammanhanget I, 19 , Kreatur.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark:
A 16, Dyrevildt. Märket anbringas på vägar, där fara för trafiken ligger nära till hands på grund av vilt, som korsar körbanan.
Finland:
Annan fara (IA i, 4 5 2 mom i punkten) jämte tilläggstavla i jämlikt 10 5 1 mom, vilken upptaren svart figur (exempel— ; vis av älg) . -
Norge: — | jämför dock i sammanhanget 1,21, Armen fare, som i i första hand brukas, där så anses erforderligt för att ut- * märka ett faromoment, som icke utvisas genom symbol
på övriga varningsmärken. Farans art skall därvid alltid visas genom text på tilläggstavla. Rent undantagsvis , kan det svarta lodräta strecketi det vita mittfältet er- ', sättas av en symbol, som visar en särskild fara (av- ; vikande från i Instruks i övrigt omnämnda symboler). Förslag till sådan symbol skall därvid sändas vegdirek- 1 tören för godkännande. !
Sverige: _
Viltstråk (fig 9 a, l 5). I anslutning till föreskriften i 2 5 1 st om lämnande av erforderlig närmare upplysning om arten av fara användes i åtskilliga fall märket en- ligt fig 9 a — ehuru detta märke ej finns omnämnt i 2 5 i detta sammanhang — med tilläggstavla med text Renar (och, i förekommande fall, längduppgift, t ex 17 km). jfr i sammanhanget 2 5 sista st, enligt vilket tilläggs- tavla med kortfattad text eller tavla med symboliskt tecken enligt 1 5 må anbringas under vissa vamings— märken, där så finnes lämpligt för undvikande av flera varningsmärken för samma plats.
NVK:
Märket användes, där så anses påkallat, för att utmärka att vilda djur ofta passerar över vägen (Viltstråk) .
I förekommande fall kan symbolen ersättas med annan symbol, exempelvis älg.
KORSNING MED vile. PÅ VILKEN FÖRARE AV FORDON HAR VAjNINGSPLIKT
Prot art 24:
The sign "INTERSECTION WITH A NON—PRIORITY RO " (1,20) shall be used wherever the competent authorities deem it necessary on a priority or a major road as an approach sign to an intersection with a non—priority road, in the territory of any Contracting Party where the use of such a sign corresponds to traffic rules.
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, VIII: Ad Gift 24:
1. In addition, sign 1,20 shall be used in place of sign 1,7 wherever at the intersection they are approaching, vehicles travelling on the road on which the sign is set up have priority over vehicles on the other road or roads .
2. Where it is required to give waming of a road junc— tion, the symbol of sign 1,20 may be modified, pursuant to article 5, paragraph 2, of the Protocol, by displaying the horizontal bar on only one side of the vertical arrow, the bar being tilted, if necessary, so as to represent the lay—out of the road junction.
CEMT GR3 (C M/GR3 (64) 3)
ROAD SIGNS AND SIGNALS Chapter XXXI. PRIORTI'Y SIGNS
111. Sign 1,20
The sign "Intersection with one or more non—priority roads" (1,20) shall be placed on a road which has not been indicated as a priority road by the sign III,A.8, as an approach sign to an intersection where drivers travelling along that road have right of way over those entering it from the other road or roads which form the intersection .
Outside built—up areas, the sign 1,20 may also be pla— ced, in addition to sign III,A.8, on a road indicated by the latter sign as a "priority road", especially in cases where the intersection is particularly complex or involves special risks, or if the intersection cannot be seen from a sufficient distance by approaching drivers.
At certain road junctions, the symbol may be modified by showing the horizontal bar on only one side of the vertical arrow or at a slant, if necessary, so as to represent the junction diagrammatically.
Outside built-up areas, the sign 1,20 shall be placed not less than 150 m or more than 250 rn before the inter- section to which it relates, unless local conditions pre- vent. In any case, it must be placed after the last in— tersection preceding that to which it refers.
If this sign is placed less than 150 in before the inter— section, a rectangular plate shall be added below the sign to indicate the distance between the sign and the intersection .
1,20
>
1,20
>
1,20 ah
>
1,20 av
Tll
before the intersection to which it relates.
VII. GENERAL PROVISIONS CONCERNING SIGNS III,A.8 — III,A.9 — I,20 - 1,22 — II,A.16 - 1,7
l. Signs III,A.8 and I,20 may not be placed on any road unless sign 1,22 or sign II,A.16 is placed on the road or roads with which it forms the intersection to which they refer.
Moreover, the use of sign 1,22 or sign II,A.16 implies the use of sign III,A.8 or sign I,20 on the road along which drivers who have been given right of way are moving.
2. Signs III,A.8; III,A.9; 1,20; 1,22; II,A.16 and 1,7 shall be placed on the right—hand side of the road appropriate to the direction followed by the drivers whom they concern; they may also be suspended over that part of the carriageway which is used by those drivers.
The foregoing provisions are also applicable to the corresponding approach signs.
3. When, at an intersection formed with one or more other roads, the road carrying sign III,A.8 or sign I,20 bends in such a way that its continuity is not clearly apparent, signs III,A.8 or I,20 and signs 1,22 or II,A.16 preceding the intersection may be supplemented by a panel representing the configuration of the intersection, on which the priority road is shown by a line appreciably broader than those representing the other roads.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
A 3 B, Vejkryds. Märket användes på hovedveje, framför korsningar med andra vägar, när siktförhållandena vid sidovägsmynningarna är särskilt dåliga och när särskilt stark trafik på den korsande vägen eller andra särskilda förhållanden gör det önskvärt att varna trafiken på hoved— vejen om korsningen. Märket användes vidare på ikke- hovedveje för att tillkännage att man närmar sig en kors— ning, ivilken den korsande trafiken är ålagd ovillkorlig väjningsplikt därigenom att särskild Stoptavle, B 15 (II,A.16), uppställts i anslutning till FL S 37, stk. 2. Vid sådana tillfällen, där den korsande trafiken är ålagd ovillkorlig väjningsplikt därigenom att märket B 15 upp— satts, skall märket A 3 B anbringas, även om framför korsningen orienteringstavlor är uppsatta (5 4) . Märket anbringas icke framför korsning, där trafiken regleras med trefärgs trafiksignal.
Finland: —
Norge:
I,20, Kryss med veg hvor trafikken er pålagt Vikeplikt. Märket anbringas på forkjörsveg, där det på grund av dålig sikt eller andra särskilda förhållanden anses er- forderligt att varna vägtrafikanter om korsning med an- nan väg. ' In built—up areas, the sign shall be placed immediately
Korsning med väg, å vilken trafiken ej har företrädes— rätt (fig 3 a). Sådant märke må anbringas vid huvudled såsom förvarning för farlig korsning med annan väg än huvudled (l 5).
Erfordras närmare upplysning om arten av den fara, som avses med varningsmärke för korsning med väg, å vilken trafiken ej har företrädesrätt, mä sådan upplysning läm- nas på tilläggstavla under märket med kortfattad text.
Under varningsmärke för korsning med väg, å vilken tra— fiken ej har företrädesrätt, skall, där förhållandena på— kallar särskild försiktighet, anbringas tilläggstavla med en schematisk bild över korsningen (fig 3 b, 2 5). För undvikande av flera varningsmärken på samma plats må, där så finnes lämpligt, under vissa varningsmärken anbringas tilläggstavla med kortfattad text eller tavla med annat symboliskt tecken enligt 1 5 (2 5).
NVK:
Märket skall användas vid väg för att utmärka enstaka vägkorsning, ivilken förare, som färdas på korsande väg, har ålagts väjningsplikt, oaktat den förstnämnda vägen icke är huvudled.
Märket användes, där så anses påkallat, jämväl vid huvudled — utmärkt med märket III,A.8 — särskilt i så— dana fall, där korsning är komplicerad eller icke kan iakttagas på tillräckligt avstånd av förare, som närmar sig densamma, eller i övrigt kan medföra särskilda risker.
Märket kan utöver placeringen på marken därjämte an— bringas upphängt över den högra delen av körbanan. Märket må icke anbringas annat än efter den korsning, som närmast föregår den med märket avsedda korsningen.
Inom tättbebyggt område anbringas märket omedelbart före korsningen.
Märket må anbringas endast om märket 1,22, Lämna företräde, eller märket II,A.16, Stopp vid vägkorsning, uppsatts vid den korsande vägen.
För att utmärka att korsning utgöres av anslutning med en annan väg från den ena eller den andra sidan må det i symbolen ingående vågräta strecket modifieras så att en schematisk bild av anslutningen erhålles (märkena I,20 ah och I,20 av utgör exempel) .
Då fortsättningen efter korsningen av den väg, på vilken märket I,20 anbringats, icke är lätt iakttagbar, när förare närmar sig korsningen, förses märket, om ej om- ständigheterna föranleder annat, med tilläggstavla med en schematisk bild över korsningen, varvid den väg, på vilken märket anbringats, med dess fortsättning närmast efter korsningen skall vara markerad med en bredare linje (fig T 11 utgör exempel) .
ANNAN PARA Prot art 251):
I. The sign "OTHER DANGER" (1,21) shall be used, wher— ever the competent authorities deem it necessary, as the approach sign for a danger other than those indicated in articles 12 to 24 of this Protocol.
2. However, an inscription in black or dark colour de— fining the danger, suc as limited headroom or width, ferry ) or falling rocks may be placed within the sign in substitution for the symbol.
3. This sign4) shall always contain the symbol or an inscription or both.
4. An additional rectangular plate bearing an inscription or a symbol in current use in the territory of the Con-
M tracting Party may be placed underneath the sign. W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, X: T 3, Korsande Ad art 25:
timmerväg (NVK förslag)
The Contracting Parties shall not avail themselves of the right accorded by paragraph 2, but are at liberty, subject to the provision of "Ad article 5" above5), to avail themselves of the right accorded by article 5, paragraph 36 .
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (20 och 21). 2) jfr dock 1,21 c, Kaj, strand eller färjläge.
' 3) Jfr dock 1,21 är, Stenras. 2 T 4 , Korsande ; skidspår (NVK 4) I den omtryckta upplagan av protokollet, Printed in förslag) Switzerland Iune 1959—900: "The sign". '
5) W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, I: Ad art 5:
1. No additional information other than that provided for in paragraph 3 may be placed on a sign.
2. Before communicating to the Secretary-General of the United Nations, pursuant to paragraph 5, any new signs which they intend to adopt, the Contracting Parties undertake, with a view to reaching preliminary agreement, to submit such signs to a committee set up under the auspices of the Economic Commission for Europe or, in the event of another body taking the place of the Commission, a committee to be set up under the auspices of that body and on which they could be represented. The same procedure shall be followed should a Contracting Party wish to exercise its right under the Protocol to modify the symbol on certain road signs to cover special cases, or wish to put a symbol on the rectangular plate that may be pla- ced below a sign.
6) Prot art 5, par 3:
3. For the purpose of facilitating the interpretation of the signs additional information may be given on a rectangular plate below the sign.
Ifr vidare W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, D(, Ad kapitel II, klass I, Varningsmärken, under 1,21 a, Sten— ras, 1,21 b, Lågt flygande flygplan, 1,21 c, Kaj, strand eller färjläge, 1,21 d, Cyklister på körbanan, 1,21 e, Stenskott, 1,21 f, Farlig sidvind, 1,21 g, Varning - trafik— signal, och I,21 h, Mötande trafik.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
A 17, Anden fare. Märket användes för att tillkännage fara av sådant slag, som icke kan anges med övriga varningsmärken . Farans art skall närmare anges på en tilläggstavla (5 4) .
Tilläggstavlor skall vara rektangulära med svart text på vit bakgrund. Denna skall vara reflekterande om det märke, varunder tilläggstavlan är anbragt, är försett med reflekterande material (5 27). Exempel på texter på tilläggstavla: Spor, Kreaturpassage, Gårdsplads , Patienter på vejen, Lavtgående fly, Ulykke .
Finland: Annan fara (I A i, 4 5 mom i punkten) .
För förtydligande av vägmärkets syfte eller objekt eller för närmare angivande av dess verkningsområde må väg— märke förses med en gul rektangulär tilläggsskylt med svart bård, vilken upptager en svart figur eller text an— givande tilläggsskyltens syfte (10 5) . Ex: Korsande skid- spår. J'fr vidare bl a under 1,19 a, Vilda djur.
Norge :
1,21, Armen fare. Märket användes i första hand, där det anses erforderligt att varna för ett faromoment, som icke anges med symbol i övriga varningsmärken. Farans art skall härvid alltid anges på tilläggstavla. (På de varningsmärken, där farans art visas med symbol, skall alltså farans art icke anges genom text på tilläggstavla.) Exempel på texter: Ferje, Sporvogn, Fabrikkspor, Töm— merveg, Skilöype, Fe-rist, Rasfare, Is-svuller (t ex inne i tunnlar) , Saerlig risiko ved kjöring på isveger (over vann eller elver) osv.
Helt undantagsvis kan det svarta lodräta strecket i det vita mittfältet ersättas av en symbol, som anger en sär— skild fara (avvikande från symboler på övriga vamings— märken). Förslag till symbol skall i sådant fall under- ställas vegdirektören för godkännande.
Sverige: Annan fara (fig 10, l 5).
Vid användande av varningsmärke för Annan fara skall på tilläggstavla, som anbringas under märket, med kort— fattad text, såsom Färja, Spårväg, Fa riksspår, Timmer— väg, Brant backe och Smal väg — km , lämnas närmare upplysning om farans art.
1) jfr under 1,T, Tilläggstavlor, om sättet för att ange längden av den vägsträcka, som en varning gäller.
Sådan tavla må anbringas under vissa andra vamings— märken, där så finnes lämpligt för undvikande av flera varningsmärken på samma plats (2 5).
Tilläggstavla skall vara rektangulär. Tavlan skall vara gul med röd bård (3 5).
NVK:
Märket användes, där så anses påkallat, för att utmärka sådan fara, för vars utmärkande särskilt varningsmärke icke fastställts. Därvid skall farans art anges på till— läggstavla.
Exempel:
Gårdsplan ; Spår (jfr I,8, 1,9, 1,9 x och 1,10, järnvägskorsning i I plan etc)
Svag vägkant
Tunnel
Utryckning
Översvämning
Tilläggstavla med symbol kan användas för att lämna i varning för korsande timmerväg eller korsande skidspår , (fig T 3 resp T 4). ! Angående tilläggstavla med symbol för blinda__eller per- soner med nedsatt hörsel, se under I,17, Overgångs— ställe.
Angående varning för färist och för svallis, se ovan under 1,1, Ojämn väg.
Med märket må ej varnas för trafikspegel eller liknande anordning, ej heller för backkrön eller svacka (jfr under , II,A.4, Omkörning förbjuden) .
För utmärkande av körbanas ytterkant när denna icke kan iakttagas vid överplogning sker utmärkning icke med var— ningsmärke utan med käppar, ruskor eller andra liknande anordningar.
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, D(: Ad kapitel II, klass I, Varningsmärken:
1. The sign "PALLING ROCKS" (1,21 ct) shall be used, wherever the competent authorities deem it necessary, as an approach sign for a section of the road where there is danger from falling rocks and the consequent presence of stones.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark: _
Finland: —
Norge:
I,21, Annen fare, kan användas varvid farans art anges med text på tilläggstavla, exempelvis Rasfare.
Rent undantagsvis kan det svarta lodräta strecket i det vita mittfältet ersättas av en symbol, som visar en sär— skild fara (annan än övriga i Instruks omnämnda symbo— ler) . Förslag till symbol skall i sådant fall sändas veg— direktören för godkännande.
Sverige:
Annan fara (fig 10, 1,21) med tilläggstavla med text (exempelvis Fallande stenar) (i och 2 55).
NVK:
Märket användes, där så anses påkallat, för att utmärka risk för stenras eller stenar på körbanan.
b
LAGT PLYGANDE FLYGPLAN I , 2] b W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, IX: Ad kapitel 11, klass I, Varningsmärken:
2. The sign(s) "LOW—FLYING AIRCRAFT" (I,21 b) - - — shall be used wherever the competent authorities deem it necessary to give warning that aircraft taking off or landing at an airfield may fly low over a road, — — —.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark:
A 17, Anden fare (I,21) med tilläggstavla med texten Lavtgående fly.
Finland: —
Norge: —
I praxis oftast stora rektangulära varningstavlor med varierande text såsom exempelvis Varning Flygplan på låg höjd eller Varning för flygplan Ljussignaler. Var— ningsmärke Annan fara (fig 10, 1,21) jämte tilläggstavla med exempelvis texten Flygplan på låg höjd kan också förekomma (jfr av 1944 års trafikförfattningssakkunniga den 12.2.1949 avgivet Betänkande med förslag till kun— görelse angående vägmärken m m /stencilerat/, s. 38) .
NVK:
Märket användes, där så anses påkallat, för att utmärka att flygplan, som startar eller landar på flygfält ]. när— heten av vägen, kan flyga lågt över vägen. .
1,21 € KA], STRAND ELLER FÄRILÄGE
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, D(: Ad kapitel II, klass I, Varningsmärken:
2. The sign(s) — — — "QUAY OR RIVER BANK" (I,21 c) — — — shall be used wherever the competent authorities deem it necessary to give warning — — — that a road leads to a quay or river bank — — —.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark:
A 14, Haimekaj. Märket anbringas, där trafiken framgår ' i riktning mot kajskoningar, kajer och liknande (5 4) . Finland:
Annan fara (lAi, 1,21) jämte tilläggstavla med text Lossi enligt fig IV a (4 S 2 mom i punkten jämförd med 10 5 1 och 2 mom).
Norge:
I,Zl,Annen fare, med tilläggstavla med text Ferje.
Sverige: Annan fara (fig 10, 1,21) jämte tilläggstavla med text Färja (1 och 2 55).
NVK: *.
Märket användes, där så anses påkallat, för att utmärka att väg leder mot kaj, strand eller färjläge. &
Tilläggstavla med texten Färja må användas.
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, IX: Ad kapitel II, klass I, Varningsmärken:
2. The sign(s) - — — "CYCLISTS ENTERING" (I,21 d) shall be used wherever the competent authorities deem it necessary to give warning — — — that cyclists may enter or cross a road.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark:
A 12, Cyklister på körebanen. Märket anbringas där cyklister på grund av att cykelbana upphör tvingas till att färdas in på körbanan eller där cyklister i större an— tal korsar körbanan, dock att märket normalt icke upp- sättes framför viktigare vägkorsningar. Märket kan med hänsyn till förhållandena också användas , där cykel med hjälpmotor (knallert) från cykelbana hänvisas till kör— bana (5 4).
Finland: — Norge: —
Sverige: Att cykelbana upphör utmärkes på olika sätt, exempelvis med blått anvisningsmärke med vit text Cykelbana upp— hör 200 m, eller med vamingsmärket Annan fara (fig 10, 1,21) eller Avsmalnande väg (fig 9, I,13) med tilläggs— tavla exempelvis med texten Cykelbana upphör eller Cyklister på körbanan. I vissa fall kan under vamingsmärket Vägkorsning (fig 3 , 1,7) eller Korsning med väg, å vilken trafiken ej har företrädesrätt (fig 3 a, I,20) förekomma tilläggstavla med text Korsande cykelbana eller liknande.
NVK:
Märket användes, där så anses påkallat, framför plats, där cyklister kan köra in på körbana, t.ex. där cykel- bana upphör eller där cyklister korsar vägen.
I,2'Id
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, D(: Ad kapitel II, klass I, Varningsmärken:
3. The sign "LOOSE GRAVEL" (I,21 e) shall be used, wherever the competent authorities deem it necessary, as an approach sign for a section of the road where gravel is likely to be thrown up; in areas where the A left—hand rule of the road is in force, the symbols shall be reversed.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark: —
Finland:
komma (4 S 2 mom i punkten jämförd med 10 5 1 och 2 mom) .
Norge: 1,21, Annen fare, jämte angivande av farans att på sär— skild tilläggstavla kan förekomma.
Undantagsvis kan det svarta lodräta strecket i det vita mittfältet ersättas av en symbol, som visar en bestämd
fara (annan än i Instruks i övrigt omnämnda symboler). Förslag till sådan symbol skall i förekommande fall sän— ,
das vegdirektören för godkännande. | l ! Annan fara (IAi, 1,21) jämte tilläggsmärke kan före— | I I
Vid vägarbete anbringas dels varningsmärke I,lS, Veg- arbeid, med i förekommande fall tilläggstavla med text Oljegrusarbeid, dels förbudsmärket II,A.l4/15, Saerskilt fartsgrense/Saerskilt fartsgrense opphevd, med talet "30" och därunder två utbytbara tilläggstavlor, den ena med längduppgift i hela antal km, t ex 2 km, den andra med texten — vid oljegrusarbete — Fare for steinsprut (Statens vegvesens, vegdirektören, rundskriv nr 58/62) .
Sverige:
Annan fara (fig 10, 1,21) med tilläggstavla med text, exempelvis Risk för stenskott, kan förekomma.
Vid utläggning av oljegrus sker varning endast med var— ningsmärke för vägarbete (fig 7, I,lS) och särskild ar- betstavla. På grund av bland annat risken för slirning och stenskott får hastigheten därvid ej överstiga 50 km/tim. Förbudsmärke enligt fig 25 (II,A.14) med uppgift om den föreskrivna hastighetsbegränsningen anbringas 50 m efter vamingsmärket. Efter hand som körbanan får nödig fast— het flyttas varningsmärket och arbetstavlan i takt med arbetet. Förbudsmärket kvarstår under de ytterligare dygn påtaglig fara för stenskott kan antagas föreligga (Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens föreskrifter om säkerhets- anordningar vid vägarbete, T 64—622380, 6.1) .
NVK:
Märket användes, där så anses påkallat, för att utmärka avsnitt av väg, inom vilket risk föreligger för stenskott .
W/TRANS/SCl/Z49/Rev.l, Annex 2, IX: Ad kapitel II, klass I, Varningsmärken
4. The sign "WARNING — SIDE WIND" (1,21 f) shall be used wherever the competent authorities deem it neces— sary, as an approach sign for a section of the road where there is often a strong side wind.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark: - Finland: — Norge: —
Sverige: —
NVK:
Märket användes, där så anses påkallat, före plats, där stark sidvind kan förekomma.
VARNING — TRAFIKSIGNAL
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, IX: Ad kapitel II, klass I, Varningsmärken:
5. The sign "WARNING — LIGHT SIGNALS" (1,21 g) shall be used wherever the competent authorities deem it necessary to warn users that they are approaching a road section where signalling by three—colour light sig— nals is in use. If this sign is used, sign 1,71) or I,172) shall not be used to give warning of the approach to the same road section.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark:
A 19, Lyssignal. Märket anbringas framför två— eller trefärgs trafiksignaler, som användes utanför tättbebyggt område, samt framför motsvarande signaler, som är upp— satta på en vägsträcka, där körhastigheten kan beräknas vara avsevärd.
Märkena A 3 A—B, Vejkryds, (1,7 och I,20) anbringas ej före korsning, där trafiken regleras med trefärgs trafik— signal.
l) Vägkorsning. 2) Övergångsställe.
1.219
Finland: — Norge: —
Sverige: Annan fara (fig 10, I,21) jämte tilläggstavla med text Trafiksignal eller Ljussignal(er) eller enbart tilläggs— tavla med text eller — i vissa fall försöksvis — enbart tilläggstavla med symbol, motsvarande symbolen i mär— ket I,21 g, eller ock sådan tilläggstavla under märket Ann)an fara (fig 10, I,21) eller märket Vägkorsning (fig 3, I,7 .
NVK:
Märket användes, där så anses påkallat, före plats, ! där trafikreglering med trafiksignaler med tre färger 0— E väntat förekommer, särskilt om trafiken framgår med hög hastighet.
Om märket I,21 g användes skall icke märket I,7, Väg— korsning, eller I,l7, Övergångsställe, användas.
I ,2'l h MÖTANDE TRAFIK
W/TRANS/SC1/249/Rev.l, Annex 2, D(: Ad kapitel II, klass I, Varningsmärken:
6. The sign "SECTION OF ROAD CARRYING TWO—WAY TRAFFIC" (I,21 h) shall be used wherever the competent | authorities deem it necessary to give warning of a sec— . tion of road temporarily or permanently carrying two-way traffic, preceded by a section carrying one—way traffic only. This sign shall be repeated as often as may appear necessary on the section of road carrying two—way traffic; where the left—hand rule of the road is observed, the arrows on the symbol shall be reversed.
Anm: Ifr i sammanhanget märkena III,A.13 och III,A.13 a, Enkelriktad trafik.
Nuvarande föreskrifter: Danmark: *.
Anvisningstavle D 5, Modgående fcerdsel. Märket an- bringas som upplysning om att mötande trafik nu kan väntas, t ex där en vägsträcka med enkelriktad trafik fortsätter i en sträcka med trafik i båda riktningar, eller där den ena delen av en väg med mittskiljeremsa spär- ras. I sistnämnda fall upprepas märket på lämpliga av— stånd, särskilt vid vägkorsningar eller överfartsställen i mittskiljeremsan (S 12). ',
Finland: —
Norge: —
Sverige: Mötande trafik (fig 8 a, l 5). Märket användes främst, då exempelvis flerfilig väg med mittskiljeremsa övergår i sådan väg utan skiljeremsa eller i tvåfilig väg eller då på väg med dubbla kör- banor, exempelvis på grund av avstängning av den ena vid vägarbete, trafik i båda riktningar framgår endast på den ena körbanan. För undvikande av flera varningsmärken på samma plats må tilläggstavla med kortfattad text eller med symboliskt tecken enligt 1 5 där så finnes lämpligt anbringas under vissa andra varningsmärken (2 S) .
Varning för mötande trafik bör, om den avser en längre sträcka av vägen, upprepas med lämpliga mellanrum
(4 S).
NVK:
Märket användes, där så anses påkallat, för att utmärka en sträcka, som, tillfälligt eller ständigt, är upplåten för fordonstrafik i bägge riktningama och som föregåtts av en sträcka med enkelriktad sådan trafik. Märket skall, om så erfordras, upprepas med lämpliga mellan— rum.
LÄMNA FÖRETRÄDE
FÖRBEBEDANDE UPPLYSNING OM SKYLDIGHET ATT LAMNA FORETRADE Prot art 271):
1. The sign "PRIORITY ROAD AHEAD" (I,22) shall be used to indicate to a driver that he shall give way to vehicles moving along the road which he is approaching .
2. This sign shall be placed on roads without priority at a suitable distance from the intersection, which may be in open country up to 50 m and in built—up areas up to 25 m.
It is recommended that there shall also be placed on such roads, as near to the intersection as practicable , a suitable position sign, mark or line.
3 . Where the sign I,22 is used, it shall not be preceded by the sign 1,72 , but it may be preceded by an advance sign consisting of sign 1,22 supplemented by a rectan— gular plate bearing an indication of the distance from the intersection, as shown in diagram 1,22 a.
Where there are other intersections between the advance sign and the intersection with a priority or a major road, the advance sign shall be repeated after each of these other intersections .
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (24 och 25) . 2) Vägkorsning.
1,22 I,22a
300 m
I,22a
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, III: Ad art 14; art 27, par 3, och art 33, par 5: On roads where sign 1,22, sign 1,22 a or si n II,A.16” is placed before an intersection, sign 1,7 shall not be used as an approach sign for that intersection.
CEMT GR3 (CM/GR3 (64) 3)
ROAD SIGNS AND SIGNALS Cha" te'r'iooa'" "PRr'b' RI'I'Y" SIGNS 200 m 9 '
1,22 a (NVK för— ; slag) IV. SIGN 1.22 !
1. The sign "Give way" (I,22) shall be used to indicate !
_! to a driver that he shall give way to vehicles moving ] STOPP along the road which he is approaching. . %
150 m 2. This sign shall be placed on a road forming an inter- section with a road to which priority has been given by T 5 sign III,A.8 or sign I,20 at a distance of not more then
50 m from the intersection outside built—up areas and near the intersection in built—up areas and, in any case, at a distance of not more than 25 m.
The authorities may also place a mark on the road sur- face as near as possible to the intersection, to repeat the obligation to give way.
3. When sign 1,22 cannot be seen from a sufficient l distance, it shall be preceded by an advance sign pla— | ced in the most suitable spot and in any case after the , last intersection preceding that to which it refers; this ' will consist of the sign 1,22 supplemented by a rectan— gular plate indicating the distance between the spot ! where it is placed and the intersection.
VII. GENERAL PROVISIONS CONCERNING SIGNS III,A.8 - III,A.9 - I,20 - 1,22 - II,A.16 — 1,7
l. Signs III,A.8 and I,20 may not be placed on any road unless sign 1,22 or sign II,A.16 is placed on the road or roads with which it forms the intersection to which they refer.
Moreover, the use of sign 1,22 or sign II,A.16 implies the use of sign III,A.8 or sign I,20 on the road along which drivers who have been given right of way are moving.
2. Signs III,A.8; III,A.9; I,20; 1,22; II,A.16 and I,7 shall be placed on the right—hand side of the road appro- priate to the direction followed by the drivers whom they concern; they may also be suspended over that part of the carriageway which is used by those dri— vers.
Signs I,22 and II,A.16 shall be repeated on the left— hand side of a one—way road having more than one traffic lane .
1) Stopp vid vägkorsning.
The foregoing provisions are also applicable to the corresponding approach signs.
3. When, at an intersection formed with one or more other roads, the road carrying sign III,A.8 or sign I,20 bends in such a way that its continuity is not clearly apparent, signs III,A.8 or I,20 and signs 1,22 or II,A.16 preceding the intersection may be supplemented by a panel representing the configuration of the intersection, on which the priority road is shown by a line appreciably broader than those representing the other roads.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
A 18 A, Hovedvej forude. Märket användes på gator och vägar, som mynnar i eller korsar en hovedvej. Märket får icke anbringas på samma stolpe som annat vägmärke.
Märket A 18 B anbringas, där förberedande upplysning bedömes erforderlig, på lämpligt avstånd — i allmänhet från 150 till 250 m — framför märket A 18 A. Märket an— bringas vidare framför stoppmärket B 15 (II,A.16) , såvida detta är anbringat framför hovedvej. Det ungefärliga av— ståndet till korsningen anges på tilläggstavla. Märket A 18 B skalli allmänhet upprepas efter varje korsning. som förekommer, innan vägen når hovedvejen (S 4).
Märket A 18 A anbringas i obebyggt område icke över 50 m och i bebyggt område icke över 25 in före vägens inmynnande i hovedvejen (S 2) .
Finland:
Förbudsmärket Förkörsrätt i vägkorsning (fig II A s , 1,22) anger, att den som kommer från väg, försedd med dylikt märke, skall låta den, som kommer från annat håll, först passera vägkorsningen i enlighet med vad därom särskilt är stadgat (6 5 2 mom s punkten) . Medelst märket II A t (II,A.16), Obligatoriskt stannande i vägkorsning med förkörsrätt, och märket II A 5 må förkörsrätt markeras även för fristående korsningar (6 S 2 mom t punkten) .
Märket II A 5 skall uppsättas vid den plats, före vilken fordonet beroende på omständigheterna skall stannas. I övrigt iakttages vad i 4 5 3 mom stadgas angående upp— sättandet av varningsmärken (6 5 3 mom) .
När för itrafikcirkel körande bestämts förkörsrätt i för— hållande till dem, som kör från vägar, vilka ansluter sig till trafikcirkeln, skall på dessa vägar uppsatta märken, angivande vägkorsning med förkörsrätt (II A 5 eller t), förses med tilläggsskylt föreställande trafik— cirkel (fig IV e, 10 5 3 mom).
När som förvarningsmärke för vägkorsning med förkörs— rätt eller för obligatoriskt stannande vid ankomst till dylik vägkorsning användes vägmärket II A 5, förses förmärket med tilläggsskylt, som utvisar avståndet till varningsobjektet (10 5 4 mom sista p).
1,22, Vikeplikt for forkjörsveg. Märket användes för att varna vägtrafikanter om att de kommer till en väg med företrädesrätt, där de har väjningsplikt för andra fordon, såväl från höger som från vänster.
Märket skall uppsättas på lämpligt avstånd från kors— ningen, högst 50 m utanför tättbebyggt område och högst 25 m inom tättbebyggt område, i bägge fallen utan upp— gift om avståndet.
När så anses erforderligt kan härutöver samma märke anbringas som förberedande upplysning (märke nr I,22 a) och då med avståndsuppgift på tilläggstavla (vanligtvis 150 — 250 m framför korsningen).
När forbudsskilt II,A.16, Stopp foran vegkrysset, är uppsatt framför väg med företrädesrätt, skall märket 1,22 a alltid användas såsom förberedande upplysning, också då med avståndsuppgift på tilläggstavla (vanligt— vis 150 — 250 m framför korsningen).
Sverige:
Märke, som anbringas vid icke—huvudled till varning för korsning med huvudled, skall utgöras av en triangelfor— mig tavla med nedåtriktad spets (fig 11). Under märket må anbringas tilläggstavla, som anger avståndet till vägkorsningen (5 5).
Där icke annat betingas av förhållandena på platsen, skall märket uppsättas på ett avstånd av 150 — 250 m från den plats, som märket avser (4 S). Tilläggstavla anbringas i regel endast om avståndet aWiker från det nämnda 150 — 250 m.
jfr i sammanhanget VTF 48 5 1 mom: Fordonsförare, som ämnar passera eller eljest köra in på huvudled, skall dessförinnan stanna fordonet samt skall lämna företräde åt fordon på huvudleden.
Sådan skyldighet föreligger även om märke enligt fig 30 (II,A.16), Förbud att med fordon korsa eller svänga in på huvudled eller annan större väg utan att dessförinnan stanna, icke anbringats .
Märke enligt fig ll anbringas icke före infart på motor— väg från påfartsväg; jfr under III,A.ll, Motorväg.
NVK:
Märket 1,22 skall användas för att ange för förare att han skall lämna företräde åt fordon på korsande eller anslutande väg (väjningsplikt) .
Märket anbringas så nära som möjligt och högst 25 m från den korsande vägen. Vid påfartsväg till motorväg och accelerationsbana till annan väg må märket dock anbringas på annat lämpligt avstånd.
Märket må anbringas endast om märket I,20, Korsning med väg, på vilken förare av fordon har väjningsplikt, eller märket III,A.8, Huvudled, uppsatts vid den kor— sande vägen.
Märket kan utöver placeringen på marken därjämte an— bringas upphängt över den högra delen av körbanan.
Då fortsättningen efter korsningen av den väg, på vilken märket I,22 anbringats, icke är lätt iakttagbar, när föra— re närmar sig korsningen, förses märket, om ej omstän— digheterna annat föranleder, med tilläggstavla med en schematisk bild över korsningen, varvid den väg, på vilken märket anbringats, med dess fortsättning närmast efter korsningen skall vara markerad med en smalare linje (jfr exemplet fig T 11 under I,20, Korsning med väg, på vilken förare av fordon har väjningsplikt) . Då märket icke kan iakttagas på tillräckligt avstånd, bör märket 1,22 a anbringas på lämplig plats före kors- ningen. Härvid skall iakttagas, att märket icke må an— bringas annat än efter den korsning som närmast före— går den med märket avsedda korsningen; på tilläggstav— lan anges avståndet till korsningen. Märket 1,22 a be— höver icke användas på vägar av mindre betydelse, där hastigheten är låg, eller inom tättbebyggt område.
Märket 1,22 a användes även som förberedande upplys— ning om skyldighet att stanna vid vägkorsning enligt vad som sägs i fråga om användningen av märket II,A.16, Stopp vid vägkorsning. Härvid skall tilläggstavlan vara försedd med texten
Stopp ..... m (exempel se fig T 5).
TILLÄGGSTAVLOR, AVSTÅNDS-, LÄNGD—, BREDD— OCH LÄGESANGIVELSE (avseende i förekommande fall såväl
varnings- som förbudsmärken)
Prot art 51):
3. For the purpose of facilitating the interpretation of the signs additional information may be given on a rec- tangular plate below the sign.
4. Where an inscription is used within or below a sign, it shall be in the national language or languages, and if so desired in one of the official languages of the United Nations.
5. New signs created by Contracting Parties in accor— dance with the provisions of paragraph 1 of article l7 of the Convention on Road Traffic opened for signature at Geneva on 19 September 1949, shall be communicated to the Secretary General of the United Nations, who shall notify all Contracting Parties.
Ifr vidare bland annat art 25 par 4 under 1,21, Annan fara, och art 27 par 3 under 1,22 (1,22 a) , Lämna före— träde.
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (5) .
T7c
T7d
200 — 800m
TBG
0,2 — 1,2 km
T8b
TlO
1. No additional information other than that provided for in paragraph 3 may be placed on a sign.
2. Before communicating to the Secretary—General of the United Nations, pursuant to paragraph 5, any new signs which they intend to adopt, the Contracting Parties under— take, with a view to reaching preliminary agreement, to submit such signs to a committee set up under the auspices of the Economic Commission for Europe or, in the event of another body taking the place of the Commission, a committee to be set up under the auspices of that body and on which they could be represented. The same procedure shall be followed should a Contrac— ting Party wish to exercise its right under the Protocol to modify the symbol on certain road signs to cover special cases , or wish to put a symbol on the rectangu— lar plate that may be placed below a sign. Jfr vidare bland annat Ad art 12 under 1,1, Ojämn väg, och Ad art 25 under I,21, Annan fara.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
På tilläggstavla under varningsmärke kan avstånd till farostället anges i in, något som alltid bör göras, när märket är anbringat på annat avstånd från farostället än som generellt är föreskrivet (150 — 250 m). Likaledes kan den farliga vägsträckans längd anges, till exempel vid ojämn väg, slirig körbana eller kurva. Den farliga vägsträckan skall i så fall alltid anges med två tal, till exempel vid slirig körbana "150 til 800 m", som anger att den sliriga körbanan börjar 150 m framåt i körriktningen och upphör 800 m från den punkt, där märket är anbragt (5 3). Jfr bilag l, fig A 10 (1,17) och A 18 B (1,22 a).
Erfordras särskilda upplysningar om arten av det förbud, som skall tillkännages med ett märke, meddelas detta på en tilläggstavla med kortfattad text. På tilläggstavlan kan t ex anges avståndet till den punkt, som förbudet gäller. Vidare kan anges längden av den vägsträcka, som omfattas av förbudet. Längden skall i så fall alltid anges med två tal, t ex vid omkörning förbjuden (II,A.4): "SO — 800 m", som anger att omkörningsförbudet börjar 50 m framåt i körriktningen och upphör 800 m från den punkt, där märket är anbragt (5 6) .
Jfr i övrigt under klass I, Varningsmärken, Klass II, Vägmärken, vilka anger ovillkorliga trafikföreskrifter, och Klass III, Upplysningsmärken.
Finland:
Genom tilläggsskylt, som utvisar vägsträcka (figur IV j) , anges längden av den sträcka, som märket avser, räknat från märket (10 5 4 mom). När objektet för vägmärket befinner sig på korsande väg eller verkningsområdet utsträcker sig till dylik väg, må dess riktning anges med tilläggsskylt, försedd med våg— rät pil (figur IV 1, 10 5 5 mom).
Norge: I samtliga fall, där varningsmärke anbringas på annat avstånd än eljest föreskrivet (150 — 250 m med undantag för märket 1,22, Vikeplikt for forkjörsveg): skall av— ståndet anges i m på en rektangulär tilläggstavla under märket.
Tilläggstavla kan också användas för att lämna varning, avseende en längre sammanhängande vägsträcka.
Varning av samma faromoment över längre sammanhängan— de vägsträcka kan visas genom att under vederbörligt varningsmärke anbringa tilläggstavla med text som anger vägsträckans längd i km, t ex "2,3 km". Märket skall i så fall placeras på normalt avstånd från den punkt där den farliga sträckan börjar (första farostället) .
Sverige:
Erfordras närmare upplysning om arten av den fara, som avses med varningsmärke för gupp eller ojämn väg, för Vägkurva eller vägkurvor, för vägkorsning eller för kors— ning med väg, å vilken trafiken ej har företrädesrätt (fig l—3 (1, 1,1, 1,2, 1,7 eller I,20) må sådan upplys— ning lämnas på tilläggstavla under märket med kortfattad text, såsom "Tjälskador — km", "Krokig väg — km". Vid användande av varningsmärke för "Annan fara" (fig 10, I,21) skall på tilläggstavla, som anbringas under märket, med kortfattad text, såsom "Smal väg — km", lämnas närmare upplysning om farans art (2 5). För att förebygga misstag beträffande innebörden av upp— lysning på tilläggstavlor avseende avstånd från väg— märke, till den punkt på vägen, som upplysning på mär- ket avser, eller längden av den vägsträcka, som en varning eller ett förbud gäller, har väg— och vatten- byggnadsstyrelsen föreskrivit, att i sistnämnda fall skall tilläggstavlan vara utförd med inåtvänt pilhuvud i svart färg på båda sidor om text med sådan upplysning (V 2109—195/56) .
Erfordras förtydligande av förbudsmärke må, om utrymmet på märket ej förslår därtill, på tilläggstavla, som anbrin— gas under märket, med kortfattad text, såsom "50 m", lämnas närmare uppgift om märkets innebörd (11 5).
Till förberedande upplysning om att förare nalkas plats på vägen, där förbudet tar sin början, må användas för— budsmärke med därunder anbragt tilläggstavla, angivande avståndet till den plats, som förbudet avser (12 5).
Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen har i praktiken intet haft att erinra mot att tilläggstavla med vågrät pil en- ligt fig 4—5 (I, Läge för järnvägskorsning i plan, i före— kommande fall användes under annat varningsmärke eller under förbudsmärke.
NVK:
Ifr vad som anförts inledningsvis under Klass 1, Var— ningsmärken, Klass II, Vägmärken, vilka anger ovill— korliga trafikföreskrifter, och Klass II,A, Förbudsmärken.
KLASS rr, VÄGMÄRICEN, VILKA ANGER OVILLKORLIGA TRAFIKFÖRESKRIPI'ER (förbuds— och påbudsmärken)
Allmänna bestämmelser Kap. III Prot art 281):
1. The signs of this class indicate prohibitions or ob— ligations laid down by the competent authorities.
2. The signs of this class shall be Circular in shape.
3. Except as regards sign II,A.162), the diameter shall be at least 0,60 m for signs of standard size and at least 0,40 m fos the reduced size. In the case of signs II,A.15, 17, 183 and II,B.l, 24 , the diameter may be reduced to 0,20 m if intermediate signs are used.
4. The signs shall be placed on the side of the road appropriate to the direction of the traffic and facing the traffic concerned. They may be repeated on the other side of the road.
5. The signs shall be placed in the immediate vicinity of the point where the prohibition or obligation starts or continues . Nevertheless, the signs prohibiting turning or showing the direction to be followed5) may be placed at a suitable distance in advance.
6. The height of signs shall not be more than 2,20 m and not less than 0,60 m.
1) %nligt lydelse genom dokument W/TRANS/SCl/235 26 .
2) Stopp vid vägkorsning. 3) II,A.15, (numera) Slut på alla förbud för fordon i rörelse, (jfr ock i sammanhanget II,A.15 a, Hastig- hetsbegränsning upphör, och II,A.15 b, Slut på om— körningsförbud), II ,A.l7, Obligatoriskt uppehåll vid tullstation, II,A.18, Begränsad rätt att parkera.
4) II,B.l, Påbjuden körriktning, II,B.Z, Påbjuden cykel— * bana.
5) II,A.3, II,A.3 a. II,B.l.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
1. Forbuds- og Påbudstavler användes för att tillkännage visst , av vederbörande myndighet - eller med dennas god— kännande - utfärdat förbud eller påbud för trafiken (5 1) .
2. Forbudstavler är cirkulära (5 5) . Påbudstavler är cir- kulära (% 8).
3. Förbudsmärken skall ha följande storlek: Standardstorlek: diameter 70 cm. Reducerad storlek: diameter 50 cm.
Det som B 15 återgivna märket, Stop ved vejskcering (II,A.16) , skall dock ha en diameter i fråga om standard- storleken av 90 cm och om den reducerade storleken av 70 cm (5 29).
Påbudsmärkena skall i standardstorlek ha en diameter av 70 cm och i reducerad storlek av 50 cm (5 30).
När det anges att förutom en standardstorlek en reducerad storlek finnes , kan den sistnämnda användas på platser, där förhållandena icke tillåter användning av standard- storleken eller där flera märken uppsättes på samma stolpe. Den reducerade storleken kan vidare användas, där ett märke upprepas med kortare mellanrum, på hoved— veje och landeveje dock endast under förutsättning att det första märket är av standardstorlek. På biveje och i bygader kan reducerad storlek alltid användas för mär— kena B 15 (II,A.16), Stop ved vejskcering, B 18, Andet forbud, (jfr under II,A.l, Fordonstrafik förbjuden), när märket tillkännager förbud mot cyklar med hjälpmotor på cykelbana, samt C 4 (II,B.2), Påbudt cykelsti.
Märket B 1 (II,A.Z) , Al indkörsel forbudt, må endast an— vändas i standardstorlek (5 26) .
4. Förbudsmärken anbringas på synlig plats vid högra vägsidani färdriktningen. Märkena kan härutöver an- bringas vid vänstra sidan av vägen; detta bör normalt göras på vägar med tre körfält. På vägar med två åt- skilda körbanor bör det extra märket anbringas på mitt— skiljeremsan. Vidare kan märkena upphängas över kör— banan. Där anledning därtill finnes på grund av förbudets utsträckning, kan märkena upprepas (% 5).
Märkena skall normalt anbringas så, att deras mittlinje icke är längre från körbanekanten än 2,5 m. Avståndet från körbanekanten till den del av märket, som är när— mast denna, skall inom nämnda gräns vara det största möjliga, och om möjligt icke mindre än 0,50 m (5 27 stk. l).
5. Märkena anbringas i omedelbar närhet av det ställe, som förbudet avser. Märket B 2 (II,A.3) , Svingning till venstre (höjre) forbudt, kan dock anbringas på lämpligt avstånd före vägkorsningen (5 5) .
6. Avståndet från vägbanan till underkanten av huvud— märket skall normalt vara 1,5 m. Där detta med hänsyn till förhållandena på platsen icke är möjligt, skall mär— ket anbringas så högt, att det icke innebär fara för gående eller cyklister. Avståndet till huvudmärkets eller tilläggstavlans understa kant må dock icke överstiga 2,2 m; sistnämnda bestämmelse gäller icke märken, som är upphängda över körbanan (5 27 stk. 3).
Finland: 1 . —
2. förbuds—, begränsnings— eller påbudsmärken utgöres i allmänhet av en cirkel (3 5).
Vägmärke, som utvisar förbud eller begränsning och som berör den, som färdas på väg, utgöres av en cirkel (6 5 1 mom), dock att märket Obligatoriskt stannande i väg— korsning med förkörsrätt (II A t, II,A.16) utgöres av en liksidig, på sida ställd åttahörning (6 5 2 mom t punk— ten) .
För reglering av trafik givet, förpliktande märke (påbuds— märke) utgöres i allmänhet av en cirkel (7 5 1 mom), dock att märket Obligatorisk cirkulation (II B b) utgöres av en blå cylinder (7 5 2 mom b punkten).
3 . Vägmärke som utvisar förbud eller begränsning har en diameter av 640 mm. För upprepande av det av märket angivna förbudet eller begränsningen på det område mär- ket avser må användas ett motsvarande mindre märke "med en diameter av 400 mm, varjämte märkena II A i och j, Parkering förbjuden, resp Förbud att stanna for- don, (jfr under märket II,A.18) på tätorter må ha en dia— meter av 200 mm (6 5 1 mom).
Påbudsmärke, som har form av en cirkel, har en diameter av 640 mm eller, när förhållandena det påkallar, 400 mm (7 5 1 mom).
4 . Förbuds— eller begränsningsmärke uppsättes i allmän— het utanför körbana, såvida särskilda skäl ej annorlunda påkallar, på högra sidan i körriktningen räknat eller på refuge på körbanan sålunda, att det vinkelrätt mot kör— riktningen uppställda märkets mittlinje befinner sig på ett avstånd från vertikalplanet i vägkanten av högst 2,0 m.
På tätorter skall märkets närmaste punkt vara på 0,5 - l,0 m avstånd från vertikalplanet i vägkanten (6 5 3 mom och 4 5 3 mom).
Märket, som anger förbjuden svängriktning (II A c, II,A.3) , må uppsättas även vid vänstra sidan av kör- banan eller ovanför densamma (6 S 3 mom).
5. Förbuds— eller begränsningsmärke skall uppsättas o— medelbart invid den plats, där förbudet eller begräns— ningen börjar, och märkena II A r (II,A.l7) , Tullstation, II A 5 (I,22), Förkörsrätt i vägkorsning, och II A t (II ,A.16) , Obligatoriskt stannande i Vägkorsning med för— körsrätt , vid den plats , före vilken fordonet beroende på omständigheterna skall stannas (6 5 3 mom).
Påbudsmärkena med undantag för märke för cykelbana (11 5 d, II,B.Z) och gångbana (II B g, 11,B.4) uppsättes omedelbart invid den plats, som påbudet gäller. De bägge sistnämnda märkena uppsättes vid de platser, där dylik cykel— eller gångbana börjar. I tillämpliga delar iakttages vad som angives i 4 g 3 mom (7 5 3 mom).
6, Märkets nedre kant är 1,2 — 2,2 m ovanom körbanans yta (6 5 3 mom, 7 5 3 mom och 4 5 3 mom). Trafikdelares riktningsmärke (II B c 1 och c 2, II,B.1(8) resp III,A.13 y) må uppsättas på trafikrefuge eller bom så, att märkets nedre kant är minst 600 mm ovanom väg— ytan (7 5 3 mom).
Norge: 1 . —
2 . Forbudsskilt, som användes för att tillkännage ett av vederbörande myndighet utfärdat förbud, skall vara cir— kelrunda såsom framgår av plansje I.
Påbudsskilt , som brukas för att tillkännage ett av veder— börande myndighet utfärdat påbud, skall vara cirkelrunda på sätt framgår av plansje II.
3. Pörbudsmärkena har en diameter av 70 cm, dock att märket II,A.16, Stopp foran vegkrysset, skall ha dia— metern 90 cm (Tekniske bestemmelser).
Påbudsmärkena har i normalstorlek en diameter av 70 cm och i större storlek av 90 cm (Tekniske bestemmelser).
4. Förbudsmärken uppsättes vinkelrätt mot körriktningen på höger sida av vägen och så att de är lätt synliga också i belysning från motorfordon. Härutöver kan märke med samma symbol också anbringas på vägens vänstra sida när så anses nödvändigt. Påbudsmärken uppsättes på den plats, där påbudet gäl— ler. De anbringas vinkelrätt mot körriktningen och så att de är lätt synliga också i belysning från motorfordon.
5. Förbudsmärkena anbringas på de platser, där förbudet gäller, med undantag för märke II,A.16, Stopp foran veg— krysset, som anbringas högst 25 m före korsningen inom tättbebyggt område och högst 50 m före korsningen utom tättbebyggt område, ibägge fallen utan avståndsuppgift på tilläggstavla.
Märket II,A.17, Stopp for toil, kan också användas så- som förberedande upplysning om en tullstation, varvid avståndet anges i m på tilläggstavla.
Ifråga om märket II,A.18, Begrenset stans eller parke— ring, jfr under ifrågavarande märke. Påbudsmärken anbringas på det ställe, som påbudet gäller.
6. Förbudsmärkes höjd skall vara omkring 1,90 m, märket II,A.18, Begrenset stans eller parkering, dock högst om— kring 2,20 m (Tekniske bestemmelser).
Påbudsskilt uppsättes normalt på en höjd av 1,90 rn (Tekniske bestemmelser) .
1. Har beträffande allmän väg, gata eller annan allmän plats utfärdats lokal trafikföreskrift, avseende förbud eller påbud för trafiken på vägen, eller har beträffande enskild väg sådan föreskrift meddelats av myndighet, skall — med vissa undantag - föreskriften, om så lämp- ligen kan ske, tillkännages genom förbudsmärke resp påbudsmärke (VTF 64 5 2 mom).
2. Förbudsmärke och påbudsmärke skall, där ej annat särskilt stadgas, utgöras av en cirkelformig tavla (8 5) . Påbudsmärken med undantag'av märke förtillkännagivande av cirkulationstrafik (cirkulationsring, fig 35) är cirkel— formiga (8 och 15 - 17 55).
Cirkulationsring har form av antingen en cylinder eller en stympad kon (15 5).
3 . Förbuds— och påbudsmärke haren diameter av 650 mm . Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen må dock föreskriva att märket skall ha en diameter av 900 mm (8 5).
Förbud mot stannande eller mot parkering eller annan uppställning av fordon (fig 27, 28 och 29; jfr under II,A.18), må, där så finnes lämpligt, anges med märke förminskat till en diameter av 200 mm' (miniatyrmärke) (13 S) -
4. Förbudsmärke skall uppsättas vid vänstra vägkanten ikörriktningen räknat. Märke utvisande begränsad has- tighet (fig 25, II ,A.14) skall, där det icke användes en- dast för upprepat tillkännagivande av gällande förbud, å allmän väg uppsättas jämväl vid högra vägkanten. Om så finnes erforderligt, skall detta ske även i fråga om annat förbudsmärke. Finnes på väg särskild körbana, må dock märket anbringas vid kanten av denna. Där icke annat betingas av förhållandena på platsen, skall märket uppsättas vinkelrätt mot vägen och på ett avstånd av högst 3 m från körbanans kant.
Miniatyrmärke skall uppsättas vid vänstra sidan av vägen i körriktningen räknat. Märket skall anbringas vinkelrätt mot eller parallellt med vägen (13 5) .
Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen har uttalat, att hinder icke möter att anbringa två miniatyrmärken (angivande samma förbud) i 600 vinkel mot ett med vägen parallellt plan (V 8466-195/57 den 17.2.1958).
5 . Förbudsmärke skall uppsättas vid den plats på vägen, där förbudet tar sin början. Märke, som anger förbud att svänga (fig 18, II,A.3) , må dock anbringas på lämp— ligt avstånd från den plats, som förbudet avser.
Till förberedande upplysning om att förare nalkas plats på vägen, där förbud tar sin början, må användas för- budsmärke med därunder anbragt tilläggstavla, angivande avståndet till den plats, som förbudet avser.
För upprepat tillkännagivande av gällande förbud må för— budsmärke uppsättas på lämpliga platser utmed vägen (12 5).
_ - -..A..:.A..._.___u—____
6. Enligt tidigare bestämmelser (42 5) skulle vägmärke, såvida annat icke föreskrivits av väg— och vattenbygg— nadsstyrelsen eller föranleddes av särskilda förhållanden, uppsättas med sin nedersta del på sådan höjd över väg- banan, som för miniatyrmärke (13 5) utgjorde lägst 1,5 m och för andra än uppräknade vägmärken — övriga förbuds— märken hänfördes icke till sålunda uppräknade — utgjorde 1,5 — 2 ,2 m. Vad sålunda stadgades för olika vägmärken skulle äga motsvarande tillämpning beträffande till mär- kena hörande tilläggstavlor. Inom de stadgade gränserna borde vägmärke icke uppsättas på större höjd än som med hänsyn till förhållandena kunde anses erforderligt.
Enligt nuvarande lydelse av 42 5 åligger det väg— och vattenbyggnadsstyrelsen att ha uppsikt över tillämpning av vägmärkeskungörelsen samt att verka för enhetlighet i fråga om användning av vägmärken och andra trafikan— ordningar. På styrelsen ankommer därvid att utfärda er— forderliga närmare föreskrifter angående bl a den höjd, på vilken vägmärken skall anbringas . Några sådana före— skrifter har i avvaktan på revidering av vägmärkeskun— görelsen efter avslutande av det nordiska samordnings— arbetet icke utfärdats, varför i praxis ovan angivna äldre föreskrifter i regel tillämpas.
NVK: Förbuds— och påbudsmärken skall vara cirkelformiga.
Om förbud eller påbud gäller endast ifråga om visst slag av fordon eller om visst slag av fordon är undan— taget från meddelat förbud eller påbud, kan detta anges på tilläggstavla under märket, försedd med exempelvis följande text
Gäller endast personbil Gäller icke buss
Tilläggstavla skall vara rektangulär.
KLASS 11, A, FÖRBUDSMÄRKEN
Allmänna bestämmelser Prot att 29:
Except where otherwise specified or shown in the dia- grams of this Protocol, the colours of prohibitory signs shall be as follows: white or light yellow, with a red border, the symbol being black or of a dark colour.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
Forbudstavler har där icke annat för vissa märken är föreskrivet röd bård — bredd 9 cm på märke av standard- storlek och 7 cm på märke i reducerad storlek - och vitt mittfält. I det vita fältet anges förbudets närmare karaktär med symbol eller text i svart färg, såsom fram— går av bilag 2 (5 5). Där så uttryckligen anges, kan tilläggstavla också an— vändas för att tillkännage inskränkning i förbudsmärkes innebörd.
Finland:
Vägmärke, som utvisar förbud eller begränsning och som berör den, som färdas på väg, utgöres med vissa undan— tag av en cirkel med röd bård — bredd 75 mm —, vars centrum är gult och upptar en svart figur eller anteck— ning, som anger förbudets eller begränsningens art eller grad (6 5 1 mom) .
Genom tilläggsskylt må icke i samband med Vägmärke, utvisande förbud eller begränsning, bestämmas vid- sträcktare förbud eller strängare begränsning än vad själva vägmärket bestämmer. Genom tilläggsskylt, som utvisar fordonets art (fig IV f, g, h och i, avseende resp. personbil, buss, lastbil och motorcykel), anges, så— framt för fordonet ej finnes särskilt vägmärke, vilka for- don förbudet eller begränsningen gäller (10 S 4 mom).
.i...
Forbudsskilt har, som framgår av plansje 1, där icke annat för vissa märken är föreskrivet röd bård med vitt mittfält och svarta symboler.
Med text i märkets mittfält eller på tilläggstavla kan förbudet närmare begränsas.
Sverige:
Pörbudsmärke skall, där ej annat särskilt stadgas, vara gult med en röd bård. På märket skall dess innebörd tillkännages med symboliskt tecken eller lämplig kort- fattad text på sätt som i 10 5 genom bildbilagor eller eljest anges (9 S). Bårdens bredd på märket II,A.l, Fordonstrafik förbjuden, är 125 mm (bildbilagan fig 16) och på övriga märken (i normal storlek) 75 mm (9 5).
Förbudsmärke får icke användas för tillkännagivande av mer än ett förbud (10 5).
Gäller utfärdat förbud endast vissa tider av dygnet eller erfordras eljest förtydligande av förbudsmärke, må, om utrymmet på märket ej förslår därtill, på en tilläggs- tavla, som anbringas under märket, med kortfattad text, såsom kl. 8-18 och 50 m, lämnas närmare uppgift om märkets innebörd (11 5).
Till förberedande upplysning om att förare nalkas plats på vägen, där förbud tar sin början, må användas för— budsmärke med därunder anbragt tilläggstavla, angivande avståndet till den plats, som förbudet avser (12 5).
NVK:
Om icke i fråga om visst märke annat särskilt föreskri— vits, skall förbudsmärke uppsättas vinkelrätt mot kör— riktningen vid högra vägkanten. Om så finnes erforderligt skall samma märke uppsättas även vid vänstra vägkanten. Finnes på väg särskild körbana, må märket anbringas vid kanten av denna.
Märke anbringas, där icke för visst märke annat före— skrivits, där förbudet tar sin början och, för upprepat tillkännagivande , även på lämpliga platser utmed vägen, såsom omedelbart efter vägkorsning.
På tilläggstavla (jfr under I,T, Tilläggstavlor) kan det avstånd, som förbudet avser, anges exempelvis sålunda:
O—SOm 0-4,5km Är det angivna avståndet kort, erfordras icke särskilt märke för att utmärka den plats, där den med förbudet avsedda sträckan upphör, dock att beträffande utmärkande av slutpunkt för sträcka, i fråga om vilken gäller be— gränsad rätt att stanna eller parkera, eller för zon med begränsad rätt till stannande eller parkering skall till- lämpas vad som anförts till märkena II,A.18 och II ,A.18 ter resp. II,A.18 y.
. T12a
T12b
TlZc
T12d
8-17 8-13
T12e
Onsdag 8 - 'I 2
Tl3
Förbudsmärke skall där ej i fråga om visst märke annat nedan sägs, ha röd bård och svarta symboler samt svart text, iDanmark och Norge på vit och i Finland och Sverige på gul botten. Tilläggstavla skall med samma bottenfärg, som nyss nämnts, ha röd bård och där ej annat sagts svart text eller symbol.
Om förbud gäller endast vissa dagar eller viss tid på dagen eller eljest är tidsbegränsat, skall märket vara borttaget eller övertäckt under tid, då förbudet ej skall tillämpas, eller förhållandet anges på tilläggstavla un— der märket.
Tidsangivelse skall vara utförd i svart färg för att ut— märka vardagar och i röd färg för att utmärka sön- och helgdagar. Om för vardag före sön— och helgdag skall gälla annan tid än för vardagar i övrigt, anges den ti- den inom parentes. Iöverensstämmelse härmed avser uppgifterna enligt fig T 12 a alla vardagar, enligt fig T 12 b 8-17 alla vardagar utom dag före sön- och helg— dag, 8-14 dag före sön- och helgdag och 8-13 sön— och helgdag, enligt fig 12 0 dag före sön- och helgdag, en— ligt fig T 12 d sön— och helgdag samt enligt fig T 12 e 8-17 alla vardagar och 8-13 sön- och helgdag.
Om förbud gäller viss vardag, annan än dag före sön- och helgdag, anges dagen, t.ex.
Onsdag 8-12 (jfr fig T 13).
Prot art 30:
The signs indicating traffic prohibitions shall be the following:
(a) The sign "CLOSED TO ALL VEHICLES (IN BOTH DIREC— TIONS) " (H,A.l);
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XII: Ad art 30:
1. When a prohibition is valid only during certain hours or periods, the prohibitory sign shall be supplemented, in accordance with article 5, paragraph 3, of the Proto— col, by a rectangular plate placed below it, showing the prohibited hours or periods. Nuvarande föreskrifter: Danmark:
Märket II,A.l saknas, dock att ett märke, B 18, Andet forbud, härledes från II,A.l. Förbudets närmare karaktär skall därvid anges med text i märkets vita mittfält (5 7) . Finland:
Fordonstrafik förbjuden (11 A a) . Märket, som anbringas på stolpe eller bom, anger att väg eller del av densam— ma är avstängd för alla fordon.
Märket må, med en diameter av 200 mm och anbragt på skaft, användas av polis, besiktningsman eller väg— myndighet som stoppmärke (6 5 2 mom a punkten) . Norge: II,A.l, Stengt for all kjöring. Förbudet gäller alla slags fordon och i bägge körriktningar. Genom text i märkets vita mittfält eller på tilläggstavla kan förbudet närmare begränsas, till exempel Gjennom— kjöring forbudt, Sykling forbudt, Stengt for lastebiler och liknande.
Sverige: Fordonstrafik förbjuden (fig 16, 10 5).
Gäller utfärdat förbud endast vissa tider av dygnet eller erfordras eljest förtydligande av förbudsmärke, må, om utrymmet på märket ej förslår därtill, på en tilläggstav— la, som anbringas under märket, med kortfattad text, såsom kl 8 — 18, lämnas närmare uppgift om märkets innebörd (11 5).
NVK:
Märket skall användas för att ange förbud mot trafik i båda riktningarna med alla slag av fordon. Text på mär— ket må icke användas.
Tilläggstavla kan användas exempelvis med texten Gäller endast genomfart Märket avser icke förbud mot ledande av cykel eller moped. Skall ledande av sådant fordon förbjudas, an— ges detta med text på tilläggstavla.
I, A.2
Prot art 30:
The signs indicating traffic prohibitions shall be the following:
(b) The sign "NO ENTRY FOR ALL VEHICLES" (II,A.2); this sign shall be red with a white or light horizontal bar;
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XII: Ad art 30:
l. When a prohibition is valid only during certain hours or periods, the prohibitory sign shall be supplemented, in accordance with article 5, paragraph 3 , of the Proto- col, by a rectangular plate placed below it, showing the prohibited hours or periods. Nuvarande föreskrifter: Danmark:
B 1, Al indkörsel forbudt. Förbudet gäller också ledande av cyklar och motsvarande på körbana, såvida annat icke är särskilt angivet på tilläggstavla (5 7).
Finland:
Förbjuden färdriktning (11 A b). Märket anger att fram— förande av alla fordon från märket räknat i riktning, som utvisas av märket, är förbjuden till följande korsning av allmän väg eller gata, såframt den kortare sträcka, som förbudet avser, ej på annat sätt är angiven (6 S 2 mom b punkten).
Ifri sammanhanget under klass II,A, Förbudsmärken. Norge:
II,A.Z, lnnkjöring forbudt — Envegskjöring. Märket an- vändes där det anses nödvändigt att tillåta fordonstrafik bara i en riktning. Infårt är alltså förbjuden från den sida, där märket står. Pil som anger den tillåtna kör— riktningen kan anbringas över märket. (Jfr också märket III,A.13, Envegskjöring.)
Sverige:
Förbjuden färdriktning för fordon eller förbud mot infart (fig 17, 10 5).
Gäller utfärdat förbud endast vissa tider av dygnet eller erfordras eljest förtydligande av förbudsmärke, må, om utrymmet på märket ej förslår därtill, på en tilläggstav- la, som anbringas under märket, med kortfattad text, såsom kl 8 — 18, lämnas närmare uppgift om märkets innebörd (11 S) .
N VK:
Märket skall användas för att ange förbud mot infart med alla slag av fordon.
Märket avser icke förbud mot ledande av cykel eller moped. Skall ledande av sådant fordon förbjudas, an— ges detta med text på tilläggstavla.
FÖRBUD ATT s_yANGA TILL HÖGER (ELLER TILL VANSTER)
Prot art 30:
The signs indicating traffic prohibitions shall be the following:
(c) The sign "TURNING TO THE RIGHT (OR TO THE LEFT) PROHIBITED" (II,A.3); the arrows shall be turned towards the right or left according to the relevant prohibition;
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XII: Ad art 30:
l. When (I prohibition is valid only during certain hours or periods, the prohibitory sign shall be supplemented, in accordance with article 5, paragraph 3, of the Proto— col, by a rectangular plate placed below it, showing the prohibited hours or periods.
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XIII: Ad art 30, par (c):
The diagonal bar shall slope downwards to the right if the arrow points to the left and downwards to the left if the arrow points to the right.
Angående placering av märket II,A.3 jfr art 28, par 5, 2 p, återgiven här ovan under Klass II, Vägmärken, vilka anger ovillkorliga trafikföreskrifter.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
B 2, Svingning till venstre (höjre) forbudt. Pilen visar den riktning som förbudet avser. Förbud mot vänster- sväng gäller också vändning (5 7) .
Finland:
Förbjuden svängriktning (II A c 1 och 2). Märket an— ger förbjuden svängriktning i korsning. Märket må an— vändas som förmärke till märke, som anger förbjuden färdriktning eller oberoende av dylikt märke, när förbudet ej föranledes av reglering, som utvisas av grupperings— märken (III A d, jfr under III,B.2 a y, Körfältsvägvisare) (6 5 2 mom c punkten).
Norge:
II,A.3, Forbudt å svinge i pilens retning. Märket an— vändes där trafikförhållandena gör det nödvändigt att svängande fordon (till höger eller till vänster) icke hind- rar trafiken.
Sverige: Förbud att svänga till höger (eller till vänster); på mär— ket, som anbringas före vägkorsning, skall den förbjudna färdriktningen anges med en pil (exempel fig 18, 10 5) .
II,A.3a
Förbud mot vänstersväng från motorväg in på påfarts- väg utmärkes icke med förbudsmärke enligt fig 18. (Ifr VTF 61 5 1 mom. sista st: Väg må ej förklaras för mo— torväg med mindre den — — — är så inrättad, att for- don icke lämpligen kunna föras — — — från vägen annor— städes än vid vägens ändpunkter och särskilt anordnade trafikplatser.) Märke som anger förbud att svänga må anbringas på lämpligt avstånd från den plats, som förbudet avser.
Till förberedande upplysning om att förare nalkas plats på vägen, där förbud tar sin början, må användas för— budsmärke med därunder anbragt tilläggstavla, angivande avståndet till den plats, som förbudet avser (12 5).
NVK:
Märket skall användas för att utmärka förbud att i väg— korsning svänga till höger (till vänster) . Märket place— ras vid korsningen eller på lämpligt avstånd före den— samma.
Ivissa fall kan märket II,B.l, Påbjuden körriktning, användas (jfr vad som anförts till märket II,B.l) .
U—SVÄNG FÖRBIUDEN
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XII: Ad art 30:
l. When a prohibition is valid only during certain hours or periods, the prohibitory sign shall be supplemented. in accordance with article 5, paragraph 3, of the Proto— col, by a rectangular plate placed below it, showing the prohibited hours or periods.
2. The sign "U—TURN PROHIBITED" (II,A.3 a) shall be used whenever the competent authorities deem it essen— tial to indicate that U—tums are prohibited.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
B 3, Vending forbudt. Om vändningsförbud föreligger i viss korsning, uppsättes märket omedelbart framför kors— ningen, även om ett tidigare märke har tillkännagivit vändningsförbud på en till korsningen ledande väg. Ett märke, uppsatt framför en korsning, tillkännager blott förbud mot vändning i själva korsningen, varför ytter— ligare ett märke måste anbringas efter korsningen, om vändningsförbud föreligger på en från korsningen ledande väg (5 7).
Ang. utmärkning av förbud mot vändning, då samtidigt gäller förbud mot vänstersväng, se under II,A.3.
Norge: -
Sverige:
Märket finnes icke upptaget i vägmärkeskungörelsen. Det oaktat har i visst fall lokal myndighet i stad, som meddelat förbud mot vändning på del av gata, låtit ut— märka förbudet med märke enligt II,A.3 a.
NVK:
Märket skall användas för att ange förbud mot att vända med fordon i U—liknande sväng.
Märke, som anbringats omedelbart före vägkorsning, ut- märker att vändning icke får ske i själva korsningen. Märke, som anbringats annorstädes, utmärker förbud att vända på sträckan fram till nästa vägkorsning, om icke annan längd anges på tilläggstavla, exempelvis
0 - 800 m
0 — 1,2 km
(jfr _fig T 7 a — T 8 b under I,T, Tilläggstavlor) eller ock Gäller till X—köping
OMKÖRNING FÖRBJUDEN I! , A_4 Prot art 301) :
The signs indicating traffic prohibitions shall be the following:
sign shall be used to indic ? that, in addition to the general rules for overtaking , the overtaking of any self—propelled road vehicle (including a trolleybus) other than & motor CYCIG WithOUt sidecar is prohibited; where the left—hand rule of the road is observed, the colours of the cars illustrated shall be reversed. (d) The sign "OVERTAKING PROHIBITED" (II,A.4); this
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XII: Ad art 30:
l. When a prohibition is valid only during certain hours or periods, the prohibitory sign shall be supplemented, in accordance with article 5, paragraph 3, of the Proto— col, by a rectangular plate placed below it, showing the prohibited hours or periods.
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (28). 2) Konventionens art ll.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
B 4, Overhaling forbudt. På tilläggstavla anges längden av den vägsträcka som förbudet mot omkörning gäller
(5 7).
På tilläggstavla kan anges avstånd till den punkt, som förbudet gäller. Vidare kan längden av den vägsträcka, som omfattas av förbudet, anges, såvida det icke be— finnes mest ändamålsenligt att göra detta genom att upp- repa märket. Längden av den vägsträcka som omfattas av förbudet skall i så fall alltid anges med två tal, till exempel vid omkörningsförbud: 50—800 III, som anger att omkörningsförbudet börjar 50 m längre fram i kör— riktningen och upphör 800 m från den punkt, där märket är uppställt (& 6) .
Finland:
Förbud mot omkörning (11 A d). Märket anger att det är förbjudet att på väg eller del av densamma passera motorfordon på en sträcka, räknad från märket till föl— jande korsning av allmän väg eller gata eller till märke, avsett för motsatt färdriktning, såframt märkets verk— ningsområde ej på annat sätt är angivet (6 S 2 mom d punkten) .
Förbud utvisande märke må ej användas, när stadgan— denai förordningen om vägtrafik även annars uppenbart förutsätter efterlevnad av motsvarande förbud. Märket II A (1 må icke på landsort uppsättas utan att polis- myndighet hörts (6 5 4 mom).
Norge:
II,A.4, Forbikjöring forbudt. Märket användes, där av trafikmässiga skäl så anses erforderligt för att förbjuda omkörning för alla slags motordrivna fordon. På tilläggs- tavla kan anges hur lång vägsträcka som förbudet avser. Ilanddistrikt kan märket endast användas i rena undan— tagsfall och vegdirektörens medgivande skall inhämtas på förhand.
Sverige: Förbud mot omkörning mellan motordrivna fordon (fig 21, 10 5).
På grund av föreskrifti 2 5 förordningen angående mo— peder omfattar förbudet icke moped. Har lokal trafik- föreskrift av motsatt innebörd utfärdats, anges förhål— landet i så fall på tilläggstavla, exempelvis med texten Gäller även moped.
Gäller utfärdat förbud endast vissa tider av dygnet eller erfordras eljest förtydligande av förbudsmärke, må, om utrymmet på märket ej förslår därtill, på en tilläggs- tavla, som anbringats under märket, med kortfattad text lämnas närmare uppgift om märkets innebörd (11 5).
Till förberedande upplysning om att föraren nalkas plats på vägen, där förbudet tar sin början, må användas för— budsmärke med därunder anbragt tilläggstavla, angivande avståndet till plats, som förbudet avser.
För upprepat tillkännagivande av gällande förbud må för— budsmärke uppsättas på lämpliga platser utmed vägen (12 5).
Baksidan på förbudsmärke skall i sådant fall icke vara utförd såsom slutmärke (jfr 39 S).
NVK:
Märket skall användas för att ange förbud att köra om motordrivna fordon med undantag av motorcykel utan sid— vagn. Märket bör uppsättas på båda sidor om vägen. Angående utmärkning av slutpunkt för omkörningsförbud jfr II,A.15, Slut på alla förbud för fordon i rörelse, och II,A.15 b, Slut på omkörningsförbud.
Då särskild anledning därtill föreligger vid backe eller svacka kan omkörningsförbud meddelas och märket II,A.4 anbringas (jfr vad som anmärkts till märket 1,21, Annan fara) .
OMKÖRNING MED LASTBIL FÖRBIUDEN
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XIV: Ad att 30, par (d):
The sign "OVERTAKING BY LORRIES PROHIBITED" (II,A.4 a) shall be used to indicate that motor vehicles used for goods transport and with a permissible maximum weight exceeding 3,500 kg (7 ,700 lbs) are prohibited from over— taking any self—propelled road vehicle (including a trolleybus) other than a power—assisted cycle and other types of1 motor cycle without sidecar; the permissible maximum vehicle weight above which the prohibition is applicable may be modified by a rectangular plate placed below the sign in accordance with article 5, para— graph 3.
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XII: Ad art 30:
l. When a prohibition is valid only during certain hours or periods, the prohibitory sign shall be supplemented, in accordance with article 5, paragraph 3, of the Proto— col, by a rectangular plate placed below it, showing the prohibited hours or periods.
1) För att överensstämmelse skall erhållas med lydelsen av art 30 par (d) enligt W/TRANS/SCl/235 (28) har underkommittén för vägtransporter föreslagits slopa orden "power—assisted cycle and other types of" (jfr W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XIV, not 5).
11,A.4a
II,A.S
Nuvarande föreskrifter: Danmark: -
Finland: —
Norge: —
Sverige: —
NVK:
Märket skall användas för att ange förbud mot omkörning med lastbil med en totalvikt, överstigande 3,5 ton, av motordrivet fordon med undantag av motorcykel utan sid— vagn. Märket bör uppsättas på båda sidor om vägen.
På tilläggstavla kan utmärkas annan viktgräns , varigenom anges förbud mot omkörning med lastbil med totalvikt överstigande den på tilläggstavlan angivna. Viktgränsen anges därvid i hela ton (med iförekommande fall en decimal) , åtföljd av beteckningen för ton.
Angående utmärkning av slutpunkt för omkörningsförbud jfr II,A.15, Slut på alla förbud för fordon i rörelse, och II,A.15 b, Slut på omkörningsförbud.
FÖRBUD M0T__TRAFIK MED MOTORDRIVNA FORDON AV ANDRA SLAG AN MOTORCYICLAR UTAN SIDVAGN
Prot art 31:
The signs indicating prohibition for certain classes of vehicles shall be the following:
((I) The sign "NO ENTRY FOR ALL MOTOR VEHICLES EXCEPT MOTOR CYCLES WITHOUT SIDECARS" (II,A.S);
Nuvarande före 5 krifter: Danmark:
Ifr vad som anförts i fråga om B 18, Andet forbud, under II,A.l.
Finland:
Köming förbjuden för annat motorfordon än motorcykel (II A f, 6 5 2 mom f punkten).
Norge: II,A.5, Stengt for automobiler. Förbudet gäller alla slags motordrivna fordon med undantag av motorcykel utan sid- vagn, härunder inbegripet lätt motorcykel och moped.
Sve rige:
I förekommande fall märke enligt fig 20 med text i mär— ket Ej motorfordon och på tilläggstavla Gäller ej motor— cykel utan sidvagn eller märke enligt fig 20 med text Ej bil eller motorcykel med sidvagn (10 5) . I vissa fall användes beteckningen Tvåhjulig motorcykel.
NVK:
Märket skall användas för att utmärka i rubriken angivet förbud.
_m—i-cässzan._._ __r__s ... ...g—rm)...
...a-_ö—u, ...—A., _
FÖRBUD MOT TRAFIK MED MOTORCYKLAR UTAN SIDVAGN Prot art 31:
The signs indicating prohibition for certain classes of vehicles shall be the following:
(b) The sign "NO ENTRY FOR MOTOR CYCLES WITHOUT SIDECARS" (II,A.G):
Ifr i sammanhanget märket II,A.9 b, Förbud mot trafik med moped.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark:
Ifr vad som anförts ifråga om B 18, Andet forbud, under II,A.l.
Finland :
Motorcykeltrafik förbjuden (II A g 2, 6 5 2 mom g punk— ten) .
Norge: II,A.6, Stengt for motorsykler. Förbudet gäller både motorcyklar (med eller utan sidvagn), lätt motorcykel och moped. Undantag eller närmare begränsning kan an— ges på tilläggstavla.
Sverige:
Förbudsmärke enligt fig 20 med text i märkets mittfält Ej (tvåhjulig) motorcykel (10 5).
Angående förbud mot trafik med moped se under märket H,A.9 b. NVK:
Märket skall användas för att utmärka i rubriken an— givet förbud. Märket avser icke förbud mot trafik med moped (i fråga om utmärkning av sådant förbud se märket II,A.9 b).
111,A.6
n,A.7
FÖRBUD MOT TRAFIK MED MOIORDRIVNA FORDON Prot art 31:
The signs indicating prohibition for certain classes of vehicles shall be the following:
(c) The sign "NO ENTRY FOR ALL MOTOR VEHICLES" (II,A.7):
]fr i sammanhanget märket»II,A.9 b, Förbud mot trafik med moped.
Nuvarande före skrifter:
Danmark:
B 6, Körsel forbudt for alle motorköretöjer. Förbudet gäller också trafik med traktor och motorredskap. Om tillika trafik med knallert är förbjuden anges detta på tilläggstavla (5 7).
Finland:
Motorfordonstrafik förbjuden (11 A e) . Märket anger att användning av motorfordon är förbjuden på väg, som utmärkts med dylika märken, eller på del av vägen (6 S 2 mom e punkten).
Norge: II,A.7, Stengt for alle motorkjöretöyer. Förbudet gäller alla slags motordrivna fordon. Om anledning därtill före- ligger, kan undantag anges på tilläggstavla, till exempel för trampcykel med hjälpmotor.
Sverige:
Förbudsmärke enligt fig 20 med text i märkets mittfält Ej motordrivna fordon eller Ej motorfordon (10 5) .
Angående förbud mot trafik med moped se under märket II,A.9 b.
NVK:
Märket skall användas för att utmärka i rubriken angivet förbud.
Märket avser icke förbud mot trafik med moped (i fråga om utmärkning av sådant förbud se märket II,A.9 b).
,».c ag_rkm.w_ _
FÖRBUD MOT. TRAFIK MED LASTBILAR, VILKAS BRUTTOVIKT OVERSTIGER . . . TON
Prot art 31:
The signs indicating prohibition for certain classes of vehicles shall be the following:
(d) The sign "NO ENTRY FOR GOODS CARRYING VEHICLES EXCEEDING . . . TONS LADEN WEIGHT" (II,A.8);
Nuvarande föreskrifter:
Danmark:
B 7, Körsel forbudt for lastmotorvogne. Märket anger förbud mot trafik med såväl last— som varemotorvogne av varje slag. Förbudet kan dock begränsas till tyngre fordOn genom att maximal totalvcegt anges under for— donssymbolen.
I Om även arbejdskörsel med hästanspända vagnar och transportcyklar samt arbejdskörsel med motorfordon med totalvcegt, som understiger ett angivet maximum, är för- bjuden, anges detta på en tilläggstavla med text Al arbejdskörsel forbudt.
NVK forslag
Finland:
Lastbilstrafik förbjuden (II A 9 1, 6 5 2 mom g punk— ten) .
Norge:
II,A.1, Stengt for all kjöring, med texten Stengt for lastebileri märkets vita mittfält eller på tilläggstavla. Sverige: Förbudsmärke enligt fig 20 med angivande på märket av texten Ej lastbil (10 5).
NVK:
Märket skall användas för att utmärka i rubriken åsyftat förbud, avseende på märket angiven bruttovikt.
Märket användes även såsom förberedande upplysning om viktbegränsning längre fram i färdriktningen, varvid på tilläggstavla anges, genom uppgift om avstånd eller på annat sätt, var viktbegränsningen gäller, exempelvis
1,2 km (jfr fig T 6 under I,T, Tilläggstavlor) eller Gäller bro vid X—köping
II,A.8u
FÖRBUD MOT TRAFIK MED ALLA MOTORDRIVNA FORDQN M_ED TILLKOPPLAD SLAPVAGN AV_ ANNAT SLAG AN PA— HANGSVAGN ELLER ENHJULIG SLAPVAGN
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XV: Ad art 31:
1. The sign "CLOSED TO ALL MOTOR VEHICLES DRAWING A TRAILER OTHER THAN A SEMI—TRAILER OR A SINGLE— WHEELED TRAILER" (II,A.8 a) shall be used to indicate prohibition of entry by all motor vehicles drawing a trailer other than a semi—trailer or a single—wheeled trailer. If a weight is inscribed on a plate placed be— low the sign in accordance with article 5, paragraph 3, the prohibition shall apply only if the permissible maxi— mum weight of the trailer exceeds the weight specified.
Nuvarande föreskrifter: Danmark: —
Finland: — Norge: — Sverige: —
NVK:
Märket skall användas för att utmärka i rubriken angivet förbud.
Om på tilläggstavla under märket anges visst tontal, hänför sig förbudet endast till släpfordon, vars total— vikt överstiger den angivna siffran.
FÖRBUD MOT CYKELTRAFIK
Prot art 31:
The signs indicating prohibition for certain classes of vehicles shall be the following:
(e) The sign "NO ENTRY FOR PEDAL CYCLISTS" (II,A.9) .
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XV: Ad art 31:
3. In the territories of Contracting Parties which have not excluded annex 1 to the Convention on Road Trafficl from the application of that Convention, sign II,A.9 shall also prohibit entry by cycles fitted with an auxiliary engine as defined in the aforesaid annex 1. Jfr i sammanhanget märket II,A.9 b, Förbud mot trafik med moped.
1) Cyklar, som är försedda med hjälpmotor av förbrän— ningstyp med en högsta cylindervolym av 50 cm3 (3.05 kubiktum) , Skall ej anses som motorfordon under förutsättning att de i övrigt beträffande sin konstruk- tion bibehåller alla normala kännetecken på cyklar.
Nuvarande föreskrifter: Danmark: B 8, Körsel forbudt for cyklister (5 7).
Finland: Förbud mot cykling (II A h, 6 5 2 mom h punkten).
Norge:
II,A.l, Stengt for all kjöring, med texten Sykling forbudt i märkets vita mittfält eller på tilläggstavla.
Sverige:
Förbud mot cykling (fig 19, 10 5) . På grund av föreskrift i 2 9 förordningen om mopeder omfattar förbudet även trafik med moped.
NVK:
Märket Skall användas för att ange att cykling och mopedåkning är förbjuden. Om förbudet skall avse jämväl ledande av cykel och moped anges förhållandet på tilläggstavla med exempelvis texten
Gäller även ledande
FÖRBUD MOT GÄNGTRAFIK
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XV: Ad art 31:
2. The sign "CLOSED TO PEDESTRIANS" (II,A.9 a) shall be used to indicate that access by pedestrians to the road so marked is prohibited.
Jfr i sammanhanget III,A.ll, Motorväg, och III,A.lZ, Väg reserverad för motortrafik (annan än motorväg) . Nuvarande föreskrifter:
Danmark:
I vissa fall B 18, Andet forbud, med text Adgang forbudt for gående.
Finland: —
Norge: —
11,A.9u
II,A.9!)
Även om förbudsmärke enligt fig 20 avser förbud mot trafik med fordon eller visst slag av fordon i andra fall än som avses i vissa i 10 S uppräknade punkter, var— vid förbudet skall anges med kortfattad text, exempel— vis Ej genomfart, användes märket enligt fig 20 med text Ej gångtrafik, Ej gående eller liknande och i visst fall med kompletterande text på engelska språket. Aven annan utmärkning, exempelvis med rektangulära märken, förekommer.
NVK:
Märket skall användas för att utmärka i rubriken angivet förbud. Märket användes icke såsom komplettering till märkena III,A.ll, Motorväg, eller III,A.lZ, Väg reserve— rad för motortrafik (annan än motorväg) .
FÖRBUD MOT TRAFIK MED MOPED
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, xv: Ad art 31:
3. In the territories of Contracting Parties which hav not excluded annex 1 to the Convention on Road TrafficS from the application of that Convention, sign II,A.9 shall also prohibit entry by cycles fitted with an auxiliary engine as defined in the aforesaid annex 1.
4. The sign,"NO ENTRY FOR POWER—ASSISTED CYCLES" (II,A.9 b) shall be used when the competent authorities wish to indicate that cycles fitted with an auxiliary engine are prohibited from using the road or cycle track so marked, whereas cycles not so fitted are permitted to use it.
TRANS/SCl/l73, par 82:
82. — — — (The Working Partyzl) also specified that the prohibition did not apply to power—assisted cycles whose engine was not being used.
Jfr i sammanhanget märket II,B.2, Påbjuden cykelbana.
l) Cyklar, som är försedda med hjälpmotor av förbrän— ningstyp med en högsta cylindervolym av 50 cm (3 .05 kubiktum) , skall ej anses som motorfordon under förutsättning att de i övrigt beträffande sin konstruk— tion bibehåller alla normala kännetecken på cyklar.
De fyra nordiska länderna har uteslutit annex l.
Danmark:
För att ange förbud mot att knallerter använder cykel— bana åvensom — där så anses nödvändigt — för att tyd— liggöra lagens allmänna regel härom, användes märket B 18 med följande text: Knallert på cykelstien forbudt.
Där trafik med motorfordon och knallerter är förbjuden på samtliga icke—offentlige vejer i Skogar, anges detta genom att på de offentlige veje, som leder in i skogen, anbringas märket B 18 med följande text: Körsel med motorköretöjer og knallerter forbudt på skowejene. På vissa mer betydande skovveje bör dessutom förbudsmär— ket B 6, Körsel forbudt for alle motorköretöjer, anbringas med tilläggstavla; jfr under II,A.7 föreskriften ifråga om B 6 att om även färd med knallert är förbjuden, skall detta anges på tilläggstavla (S 7). Är märket c 4, Påbudt cykelsti (II,B.Z), anbringat, där knallerter skall hänvisas från cykelbana till körbanan, anges detta genom att under märket C 4 anbringas mär— ket B 18 med i 1 st ovan angiven text (5 9) . .
Finland:
Motorvelociped får med iakttagande av särskild försik— tighet framföras på cykelväg (13 5 2 mom förordning om vägtrafik jämfört med MF 3 5 2 mom a punkten).
Norge: —
Sverige:
Om förbud meddelas mot framförande av moped på cykel— bana, anges detta med vit text Ej moped på tilläggstavla av blå färg under vägmärke till upplysning om vägs nytt— jande såsom cykelbana (fig 42, II,B.2).
Avser förbud mot cykling jämväl förbud mot trafik med moped, anges detta endast med märke enligt fig 19, Förbud mot cykling (II,A.9). Även om med säkerhet ej kan sägas, huruvida ägare av enskild väg kan avgöra om trafik därstädes med moped ej må äga rum (jfr VTP 64 5 2 mom) - frågan torde ej ha prövats av domstol — har väg— och vattenbyggnads— styrelsen förordat att för sådant fall förbudsmärke enligt fig 20 med text Ej obehörig motortrafik kompletteras med tilläggstavla med texten Gäller även moped, om så å— syftas med förbudet (T 6106—170/61).
NVK:
Märket skall användas för att ange att förbud gäller mot mopedåkning, även utan användande av motor. Med tra— fik avses icke ledande av moped. Om förbudet gäller även cykling, användes i stället märket II,A.9.
Om förbudet även skall avse ledande av moped, anges det på tilläggstavla med exempelvis texten
Gäller även ledande
II,A.9 x
II,A.9 y
FÖRBUD MOT TRAFIK MED FORDON, FORSPANDA MED DRAGARE
FÖRBUD MOT TRAFIK MED DRAGKÄRROR
TRANS/SCl/l73, par 84:
84. — — — Accordingly, the Working Partyl) decided, having regard to its earlier decisions (TRANS/SCl/166, paragraph 582 , to propose to the Sub—Committee that the following text referring to article 31 of the Pr tocol3 should be inserted in the consolidated resolution4 : — — -
W/TRANS/SC1/238/Rev.1, B(S): Prot kapitel III, klass II: åigps Emiliäitins 97265ij animal—similar _vehislsssnd 2y_hgngcg_rt_s
It is recommended that governments desiring to indicate by a sign the prohibition of access by animal—drawn vehicles or by handcarts should do so by means of a sign II,A, displaying in the first case the symbol of (: vehicle and a draught animal and in the second case the symbol of a handcart and a man pushing it. It is also recommended that in rural areas governments should not display more than two symbols on one prohibitory Sign.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark:
Förbuden kan anges genom B 18, Andet forbud, med text angående den närmare karaktären i märkets mittfält (5 7) .
Jfr ock vad som anförts under II,A.8 i fråga om förbud mot arbejdskörsel med hästanspända vagnar.
Finland: —
Norge:
Förbuden kan anges genom II,A.l, Stengt for all kjöring, med text i märkets vita mittfält eller på tilläggstavla.
l) on Road Traffic Safety. Kehieles '_hgnscsrtsL —_ —_ ;: Erificlå 28101 Z Z Z
Par 57: — — — The Working Party took the view that it was nevertheless preferable not to leave each country free to adopt a different symbol, — — —.
Par 58: - — — it drew a distinction in this connection between urban and rural traffic, on account of the difference in speed; — — —; but considered that in
built—up areas there was no serious objection to the inclusion of more than two symbols.
3) The signs indicating prohibition for certain classes of vehicles shall be the following: — — —. 4) W/TRANS/SCl/238, numera W/SCl/ZBB/Revd — jfr B(5) här.
Förbud mot trafik med anspända fordon anges i regel med märke enligt fig 20 med text Ej hästfordon (10 S).
Förbud mot trafik med dragkärror torde ej ha meddelats.
NVK: Märket II,A.9 x resp. II,A.9 y skall användas för att utmärka i rubriken angivet förbud.
FÖRBUD MOT TRAFIK MED TRAKTOR
61. The Working Partyl) approved the idea of a sign prohibiting tractors.
TRANS/SCl/l73, par 83:
(1) brahminen _QfJIQCåSå ByJLCwLOLs _-_—_— % 83. The Working Party had already discussed this . © question at its previous session (TRANS/SCl/IGG, para- graphs 57 to 6321). As the OTA/PIARC Group of Experts has not completed its study of the symbol denoting the prohibition of access by tractors, the Working Party
decided to carry this question over to the agenda for its next session.
OTA/PIARC Sub-Committee of Experts, Report from let meeting:
36. The Sub—Committee expressed its approval of — — — model of a tractor symbol, to be used on (: prohibition sign "Closed to Tractors".
TRANS/279 , par 86:
WORKING PARTY ON ROAD TRAFFIC SAFETY Ap reval effhe temat ef the Ill/03.191 &ariyJLRaNå/åcj/
l_73 86. Subject to - — -, the Sub-Committee approved the report.
I TRANS/SCl/166, par 61:
Jfr i sammanhanget II,A.9 x, Förbud mot trafik med for- don, förspända med dragare, och II,A.9 y, Förbud mot trafik med dragkärror, och vad där anförts, bl a i not 2 .
1) on Road Traffic Safety.
2)_
2) Jfr ovan och vid II,A.9 x och y under not
II,A.9 zx
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
Förbudet kan anges genom B 18, Andet forbud, med text om dess närmare karaktär i märkets mittfält (5 7).
Finland: -
Norge:
Förbudet kan anges genom II,A.l, Stengt for all kjöring, med text i märkets vita mittfält eller på tilläggstavla.
Sverige:
Förbud mot trafik med traktor anges i regel med märke enligt fig 20 med text Ej traktor (10 5).
NVK:
Märket skall användas för att utmärka i rubriken angi- vet förbud.
FÖRBUD MOT RIDNING
TRANS/SCl/166 , par 65:
Horsemen 65. The Working Partyll did not adopt this sign, though it did not reject the idea of such a sign.
TRANS/268, par 180:
WORKING PARTY ON ROAD TRAFFIC SAFETY 180. The report of the Working Party on its fourteenth session (TRANS/SCl/166) was approved2).
Nuvarande föreskrifter:
Danmark: — Finland: — Norge: —
Sverige:
Förbudsmärke enligt fig 20 med, i något fall, texten Ridning förbjuden (10 5) .
NVK:
Märket skall användas för att utmärka i rubriken angi- vet förbud.
1) on Road Traffic Safety.
2) Report of the Sub—Committee on its twenty—seventh session.
Prot att 32:
The signs indicating restrictions on the dimensions, or weight or speed of vehicles shall be the following:
(a) The sign "NO ENTRY FOR VEHICLES HAVING OVERALL WIDTI—i EXCEEDING METRES (.. FEET) " (II,A.IO);
Jfr i sammanhanget art 25 par 2 samt Ad art 25 (W/ TRANS/SCl/249/Rev.1, Annex 2, X), återgivna under I,21, Annan fara.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark: B 9, Begrcenset vognbredde (5 7) .
Finland:
l Högsta tillåtna bredd (II A m, 6 5 2 mom m punkten). l Märket anger, att användning av fordon på väg, som ut- märkts med dylikt märke, eller på del av vägen, är förbjuden, om fordonets bredd, när fordonet är lastat, överskrider det mått, som angivits imärkets centrum (6 S 2 mom n punkten).
Norge:
II,A.lO, Stengt for kjöretöyer med bredde over m. Märket användes på väg, där särskilt smala broar eller andra trånga passager finnes.
Sverige: Begränsad fordonsbredd, lasten inräknad; märket skall upptaga det tal, som utmärker största tillåtna bredden,
räknad i m, och bokstaven m" samt i övrigt vara av utseende som framgår av fig 24 (10 5).
NVK:
Märket skall användas för att ange att väg eller del av väg ej må befaras med fordon, vars bredd, lasten in— räknad, överskrider det mått, som angivits på märket.
Märket användes när den angivna bredden icke får uppgå till den i vederbörande landi allmänhet tillåtna största bredden.
Märket användes även såsom förberedande upplysning, då förbudet avser exempelvis en bro längre fram i färd- riktningen, varvid på tilläggstavla lämpligen lämnas upp— gift om avstånd eller geografisk belägenhet, exempelvis
1,2 km (jfr fig T 6 under I,T, Tilläggstavlor) eller Gäller bro vid X—köping
94 II,A.IOu FÖRBUD MOT TRAFIK MED FORDON ELLER FORDONSTÅG SOM HAR EN LANGD OVERSTIGANDE . . . METER
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XVI:
Ad art 32: 1. The sign "NO ENTRY FOR VEHICLES OR COMBINA— TIONS OF COUPLED VEHICLES EXCEEDING . . . METRES (. . . FEET) IN LENGTH" (II,A.lO a) shall be used to show that access to a road, while not prohibited to all motor vehicles, is prohibited to vehicles or combinations of coupled vehicles of a length exceeding that specified.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark:
Varken generell eller särskild begränsning utmärkes — jfr i sammanhanget FL 5 42 stk. 4:
Ett enstaka fordon må varken i lastat eller olastat till— stånd ha en längd som överstiger
för lastfordon med två axlar 10 m
för annat fordon 12 m.
Ett fordonstågs totala längd må varken i lastat eller 0— lastat tillstånd överstiga
för fordon med påhängsvagn 14 m för fordon med släpvagn eller efterfordon 18 m.
Finland:
Varken generell eller särskild begränsning utmärkes — jfr i sammanhanget MF 36 5 8:
Bils största längd, lasset medräknat, må icke överstiga 11.0 m. Sammanlagda längden av bil och därtill kopplad släpvagn må icke överstiga 17.0 m, utom då med släp— vagn fraktas stolpar eller motsvarande långgods.
Norge: —
Sverige:
Generell föreskrift om fordons eller fordonstågs största längd saknas i VTF. Genom lokal trafikföreskrift med— delad begränsning utmärkes icke — jfr VIF 64 S 2 mom: Har beträffande allmän väg, gata eller annan allmän plats utfärdats lokal trafikföreskrift, avseende förbud - — — för trafiken på vägen, eller har beträffande en— skild väg sådan föreskrift meddelats av myndighet, skall föreskriften, om så lämpligen kan ske, tillkännages ge— nom förbudsmärke — — -.
NVK:
Märket skall användas för att utmärka i rubriken angivet förbud.
Märket användes iförekommande fall även till förbe— redande upplysning, varvid på tilläggstavla lämpligen lämnas uppgift om avstånd till plats eller sträcka som avses med förbudet, exempelvis 1,2 km (jfr fig T 6 under I,T, Tilläggstavlor) eller Inom X-köping .
Prot art 32:
The signs indicating restrictions on the dimensions, or weight or Speed of vehicles shall be the following:
(b) The sign "NO ENTRY FOR VEHICLES HAVING OVERALL HEIGHT EXCEEDING METRES (... FEET) " (II,A.ll);
Jfr Deklaration rörande byggande av internationella hu— vudtrafikleder, undertecknad i Geneve den 16.9.1950, Bilaga II, Fordringar — — —, A, Normalbestämmelser — — —, V, Broar, tunnlar m m, — — —, 2. Fri höjd:
2 . Headroom .
The minimum clearance for overhead constructions should be 4,50 metres. In the case, however, of existing structures and of new constructions where the provision of this clearance would meet with exceptional diffi— culties, the height may be 4,20 metres.
Overhead constructions allowing less than 4,50 metres headroom Should be indicated by the special sign for that purpose. Jfr dock motsvarande föreskrift i dokument E/ECE/422— E/ECE/TRANS/SZl, Declaration - — — (Text, brought up to date on 8 February 1961, — — —), Annex II, page 8, V. Structures, 2. Overhead Clearance:
The minimum overhead clearance for new or rebuilt struc- tures is 4,5 metres .
Jfr vidare i sammanhanget art 25 par 2 samt Ad art 25 (W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, X), återgivna under märket I,21, Annan fara.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
B 10, Begrcenset vognhöjde. Märket användes vid alla tillfällen, då den fria höjden är lägre än den tillåtna lasthöjden 360 cm (fcerdselsloven 5 42, stk. 5) med ett tillägg på 40 cm spelrum för snötäcke och liknande.
Märkets text skall ange den lägsta fria höjden över kör— banan, minskad med 40 cm.
Där den fria höjden, t ex vid valvbroar, icke är den— samma över hela körbanans bredd, skall utmärkningen ske med hjälp av tre B lO—märken, av vilka det ena pla— ceras på bron över dess högsta punkt med sedvanligt angivande av fordonshöjden på denna plats, medan de två andra anbringas på bron 1,5 m på var sida om den högsta punkten och ange den tillåtna fordonshöjden på dessa punkter (5 7).
Livsfarlig ledning
T14
Högsta tillåtna höjd (11 A n). Märket anger, att an- vändning av fordon på väg, som utmärkts med dylikt märke, eller på del av vägen, är förbjuden, om fordonets höjd, när fordonet är lastat, överskrider det mått, som angivits i märkets centrum (6 S 2 mom n punkten) .
Bils största höjd jämte lass må icke överstiga 3,80 m (MF 36 S 8 mom).
Norge:
II,A.ll, Stengt for kjöretöyer med höyde over m. Märket användes på väg, där särskilt låga passager finns.
Den angivna höjden är vanligtvis anknuten till förhål— landena under sommartid. Under vintertid har föraren därför att själv undersöka om den angivna fria höjden ger fri passage för fordonet.
För särskilt långa eller särskilt breda fordon har föraren att själv undersöka om fri passage föreligger.
Märket kan också användas vid plankorsning med elektri— fierad järnväg, varvid anbringas tilläggstavla med text Höyspenning livsfarlig och en stiliserad blixt. Generell bestämmelse om största tillåtna höjd saknas i den norska vägtrafiklagstiftningen.
Sverige:
Om den fria höjden över körbanän i vägport (varmed för— stås alla fasta hinder, som inskränker den fria höjden över körbanan, såsom tvärförband vid broar etc) är mindre än 4,50 m skall på allmänna vägar av alla slag tavla till upplysning härom uppsättas på vägporten och var— ningsmärke anbringas framför densamma. Höjden upp— mötes vid barmark och måttet avrundas nedåt till när— maste 5—ta1 cm, varefter fråndrages den säkerhetsmargi— nal, som erfordras med hänsyn till vägbanans uppfrys— ning, snöbeläggningens tjocklek etc, vanligen 10 cm. Den sålunda erhållna höjden anges på tavlan såsom fri höjd. Denna kan härigenom beräknas finnas under alla de omständigheter, varmed man normalt har att räkna. Vägportar, där den lägsta vid barmark uppmätta höjden är 4,50 m eller däröver, behöver ej utmärkas.
Är hindrets underyta ej parallell med körbanan, skall normalt den lägsta uppmätta höjden öv'er körbanan, minskad med den ovan angivna säkerhetsmarginalen, anges Såsom fri höjd. Avviker vid valvformiga vägportar den Sålunda erhållna fria höjden avsevärt från den höjd, som kan tillåtas för ett i vägmitt passerande fordon, skall i stället fria höjden för en 3,0 m bred mittfil an— ges, varvid mätplatsen särskilt utmärkes på vägporten.
Upplysningstavlan anbringas på vardera sidan av väg— porten ungefär mitt över körbanan så att den blir tydligt läsbar för de vägfarande. Om vägen genom mellanstöd eller dylikt är uppdelad i två körbanor, anbringas tav— lan mitt över den vänstra körbanan.
Upplysningstavlan har rektangulär form med en höjd av 40 cm och en längd av 165 om, är gul med röd hård och svart text, angivande den fria höjden i m, exempel— vis Fri höjd 3,25 m. Den skall vara utförd av reflekte— rande material.
Om vid utmärkande av den fria höjden mätplatsen skall anges, sker detta med tavla med svart pil på gul botten av reflekterande material.
Framför vägport, vars fria höjd understiger 4,50 m, an— bringas varningsmärke av fastställd typ (1 S) . Om märket endast avser att varna de vägfarande för den låga fria höjden, utgöres det av märke enligt fig 10, Annan fara (I,21) , jämte tilläggstavla med text, exempelvis Vägport Fri höjd 2,50 m eller Vägport Fri höjd i vägmitt 3,50 m. Avser vamingsmärket att samtidigt varna för skarp kurva, avsmalnande väg eller annat, anbringas tilläggstavlan i stället under motsvarande varningsmärke. Vid valvformig vägport, där en fri höjd av minst 4,5 m finns endast över del av körbanan, har tilläggstavlan texten Vägport Låg fri höjd vid vägkant (Väg— och vattenbyggnadssty— relsens meddelande nr Vvt 3/56).
Generell bestämmelse om högsta fordonshöjd saknas i VTF.
NVK:
Märket skall användas för att ange att i vägport, i annan liknande konstruktion eller vid plankorsning med elektri- fierad järnväg med luftledning — i fortsättningen kallat vägport — fordon med större höjd än den på märket an— givna ej må framföras.
Märket skall användas där den fria höjden är lägre än 4,5 m. Mätning sker vid barmark och normalt där höjden mellan marken och hindret är lägst. Har i den nationella lagstiftningen fastställts viss tillåten högsta fordonshöjd, skall märket i stället användas, om den fria höjden är lägre än denna, med erforderligt tillägg för snötäcke och liknande, och får användas för att utmärka högre fri höjd.
Märket anbringas vid högra sidan av vägen på eller strax före vägporten. Märket kan härutöver anbringas på väg- porten mitt över körbanan, dock icke vid plankorsning med järnväg. Avser förbudet olika fordonshöjder i skilda körfält, anbringas märket i nu avsett fall mitt över vart och ett av de ifrågakomna körfälten med den modifiering som kan föranledas av förhållandena. Det till höger om vägen anbringade märket skall i sådant fall upptaga upp— gift om den lägsta av de i vägporten tillåtna fordons— höjderna, dock att på tilläggstavla uppgift skall lämnas om medgivande att i särskilt körfält framföra fordon med högre höjd, exempelvis med texten
Högsta höjd i vänstra körfältet 3,9 m
Mätplats kan, om förbudet avser olika fordonshöjder i skilda körfält eller det i annat fall anses erforderligt, utmärkas med rektangulär tavla med svart pil på vit eller gul botten av reflekterande material.
11,A.] 2
II,A.Iz
DKBll
Under märke vid plankorsning med elektrifierad järnväg anbringas tilläggstavla med texten
Livsfarlig ledning jämte symbol i form av en stiliserad blixt (fig T 14). Märket användes även såsom förberedande upplysning, då förbudet avser en vägport längre fram i färdriktningen, varvid på tilläggstavla lämpligen lämnas uppgift om av- stånd eller geografisk belägenhet, exempelvis
1,2 km
(jfr fig T 6 under I,T, Tilläggstavlor) .
Om särskild anledning förekommer att fästa fordonsföra— res uppmärksamhet på att fordonets höjd är större än den på märket angivna tillåtna högsta höjden, får detta icke ske med vägtrafiksignal.
BEGRÄNSAD BRUTTOVIKT
Prot art 321):
The signs indicating restrictions on the dimensions, or weight or speed of vehicles shall be the following:
(c) The sign "NO ENTRY FOR VEHICLES EXCEEDING TONS LADEN WEIGHT " (II,A.12); an additional rectan— gular plate indicating special traffic rules or the maxi— mum number of vehicles permitted on a bridge at the same time may be affixed underneath this sign;
Nuvarande föreskrifter:
Danmark: B 11, Begrcenset totalvcegt (5 7) .
Finland:
Fordonets högsta tillåtna vikt (11 A k, 6 5 2 mom k punkten). Märket anger att användning av fordon på väg, som utmärkts med dylikt märke, eller på del av vägen, är förbjuden, om fordonets bruttovikt överskri— der vikt, som angivits i märkets centrum (6 5 2 mom n punkten) .
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (29).
Norge: II,A.12, Stengt for kjöretöyer med totalvekt over tonn. Märket anbringas där fordonets totalvikt (egen- vikt + last) med hänsyn till broars eller vägars bär— förmåga icke får överskrida angivet antal ton. Gäller särskilt fordon med mer än två axlar. Jfr i övrigt de norska bestämmelserna för märket II,A.13, Stengt for kjöretöyer med akseltrykk over tonn.
Sverige: Begränsad bruttovikt; märket skall upptaga det tal, som utmärker största tillåtna bruttovikten, räknad i ton, och därefter ordet "ton" (fig 22, 10 5).
NVK: Märket skall användas för att utmärka förbud mot fram— förande av fordon på väg eller del av väg, om fordonets bruttovikt överskrider den vikt som angivits på märket. Begränsningen avser varje enskilt fordon; åsyftar den fordonstågs bruttovikt anges förhållandet på tilläggstavla med följande text Gäller även fordonståg På tilläggstavla kan vidare anges exempelvis minimiav- stånd mellan fordon (fordonståg) vid färd över bro eller på is med text, såsom
Minsta fordonsavstånd 40 m
Märket användes även såsom förberedande upplysning då förbudet avser exempelvis en bro längre fram i färdrikt— ningen, varvid på tilläggstavla lämpligen lämnas uppgift om avstånd eller geografisk belägenhet, såsom
1,2 km (jfr fig T 6 under I,T, Tilläggstavlor) eller Gäller bro vid X—köping
Sättet för angivande av viktenheten ton (tons, t, tonn och ton) ändras icke.
SFIIAk
o
S fig 22
Prot art 32:
The signs indicating restrictions on the dimensions, or weight or speed of vehicles shall be the following:
(d) The sign "NO ENTRY FOR VEHICLES HAVING AN AXLE WEIGHT EXCEEDING TONS" (II,A.13):
Nuvarande föreskrifter: Danmark: B 12, Begrcenset akseltryk (5 7).
Finland:
_ Hu ', Högsta tillåtna axeltryck (II A 1), 6 s 2 mom lnpunk— 095 G ten). Märket anger, att användning av fordon på väg, r k somuutmarkts med dylikt marke, eller på del av vagen, bugg" YC är forbjuden, om fordonets axeltryck overskrider vikt, ton som angivits i märkets centrum (6 5 2 mom n punkten) .
T 15 Norge:
II,A.13, Stengt for kjöretöyer med akseltrykk over . .. tonn. Märket anbringas, där fordonets axeltryck med hänsyn till broars eller vägars bärförmåga icke må över— skrida ett fastställt antal ton. Det på märket angivna axeltrycket gäller icke för varje axel i en boggi. Till följd av gällande bestämmelser i Forskrifter til motor- vognloven räknas nämligen axeltrycket vid boggi såsom summan av trycket på bägge axlarna. när dessa befinner sig närmare varandra än 2,5 m.
Sverige:
Begränsat axeltryck; märket skall upptaga tecken enligt fig 23 samt det tal, som anger största tillåtna axel- trycket, räknat i ton, och därefter ordet "ton" (10 5) . Föreligger begränsning av boggitryck. anges detta enligt 10 5 1 st 5. med kortfattad text på förbudsmärke enligt fig 20, exempelvis Boggitryck ton.
NVK:
Märket skall användas för att utmärka förbud mot fram— förande av fordon, om den vikt, som uppbäres av någon av dess hjulaxlar, är högre än det på märket angivna talet.
Har även boggitrycket begränsats, anges förhållandet på ' tilläggstavla med text enligt fig T 15: Högsta boggitryck
. . ton Märket användes även såsom förberedande upplysning, då förbudet avser exempelvis en bro längre fram i färd— riktningen, varvid på tilläggstavla lämpligen lämnas upp- gift om avstånd eller geografisk belägenhet, såsom 1,2 km (jfr fig T 6 under I,T,Tilläggstavlor) eller
Gäller bro vid X-köping I
Sättet för angivande av viktenheten ton (tons, t, tonn och ton) ändras icke.
Prot art 321):
The signs indicating restrictions on the dimensions, or weight or speed of vehicles shall be the following:
(e) The sign "SPEED—LIMIT" (II,A.14); an additional rec- tangular plate with a red edge bearing an inscription concerning the conditions of implementation of the speed—limit may be affixed underneath this sign;
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XVI: Ad art 32:
2. Sign II,A.14, supplemented in accordance with article 5, paragraph 3, of the Protocol by a rectangular plate placed below the sign and inscribed with the relevant figure, shall be used to indicate a speed limit appli— cable only to vehicles whose permissible maximum weight exceeds a specified figure.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
B 13, Begraenset hastighed. Märket anbringas vid infart till den av hastighetsbegränsningen omfattade sträckan. Där en sidoväg med avsevärd trafik inmynnar i sträckan, upprepas märket efter anslutningen i bägge riktningarna. Härutöver anbringas märken till sådant antal, att av— ståndet mellan två på varandra följande märken för sam— ma riktning normalt icke överstiger 500 m.
Märkena uppställes vid högra sidan av vägen . Vid hoved— och landeveje samt andra vägar med avsevärd trafik an— bringas härutöver märken vid vänstra sidan av vägen vid Sträckans begynnelsepunkter samt vid sådana mellan— punkter, där så anses erforderligt.
Där skäl därför föreligger, kan märket förses med till- läggstavla med angivande av längden av den hastighets— begränsade sträckan. Sådan tilläggstavla skallanvändas, när märket B 14 (II,A.15 a, Hastighetsbegränsning upp- hör; jfr under II,A.15), icke uppsatts.
Tilläggstavlorna till märket utföres med texten O—x km, där 0 betecknar uppställningsplatsen, medan x anger av— ståndet till den punkt, där hastighetsbegränsningen — oavsett ändringar (av begränsningens siffermässiga stor— lek i km/tim) på vägsträckan - upphör, angivet med en decimal (S 7).
jfr vidare justitsministeriets cirkulcere nr. 130 af 29. juni 1959 om hastighedsbegrcensning och ministeriet for offentlige arbejders cirkulcere nr. 168 af 14. aug. 1959 om afmaerkning for hastighedsbegrcensning. Ur det sist— nämnda återges följande i utdrag:
Märkena bör normalt utföras i standardstorlek (jfr 5 26) .
II,A.I4
II ,A.l4
T16
DK B 13 (N II,A.14)
Med avseende på användningen av märket B 14, Ophör af hastighedsbegrasnsning (II,A.15 a; jfr under II,A.15) gäller, att märket anbringas för att utmärka slutpunkten för den sträcka, för vilken nedsatt hastighet är påbju— den. Märket bör dock normalt icke uppsättas, där en vägsträcka vid den punkt, där hastighetsbegränsningen upphör, fortsätter i avsmalnande eller tätt trafikerade sträckor eller i övrigt i gator, där det normalt är nöd— vändigt att färdas med lägre hastighet än den som fast— ställts genom hastighetsbegränsningen. I sådana fall uppsättes märket B 13 vid den sista korsning eller den sista väganslutning, som ligger mer än 100 in före den punkt, där hastighetsbegränsningen upphör, var— efter märket icke upprepas. Hastighetsbegränsningens utsträckning blir sålunda i dessa fall utmärkt med dels tilläggstavlorna till märkena B 13 på sträckan mot det bebyggda området, dels det märke B 13, som anger hastighetsbegränsningens början för trafiken i motsatt riktning. Finland: Högsta tillåtna körhastighet (II A 0). Märket anger att framförandet av fordon med större hastighet (km) än den, som angivits i märkets centrum, på väg som ut— märkts med dylika märken eller på del av vägen är för— bjudet (6 5 2 mom 0 punkten). Genom tilläggsskylt, som utvisar vägsträcka (IV j), anges längden av den sträcka, som märket avser, räknad från märket (10 S 4 mom).
Bland annat angående uppsättande av vägmärken då hastigheten på viss allmän väg eller vägdel eller flera sammanhängande dylika vägar eller vägdelar begränsats i stöd av 29 5 1 mom punkt a) vägtrafikförordningen, har Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen genom brev T—6236/ 25.10 .1963 utfärdat närmare direktiv för att uppnå enhet— lighet och för att förhindra felaktiga utmärkningssätt. Sålunda bör man vid uppfyllandet av den jämlikt 4 mom nämnda paragraf på väghållaren ankommande skyldig— heten att uppsätta vägmärken beakta följande anvis— ningar, på det att begränsningen måtte vara riktigt an- given vägtrafikantema till efterrättelse:
a) Då hastighetsbegränsningen gäller endast en viss väg eller vägdel, bör begränsningsmärket upprepas omedel— bart efter varje på det begränsade området belägen kors— ning eller anslutning av allmän väg.
b) I det fall att tvenne hastighetsbegränsning underkas— tade vägar korsar varandra eller att till en dylik hastig— hetsbegränsning underkastad väg ansluter sig en annan väg, på vilken den största tillåtna körhastigheten även— ledes är begränsad, bör vägmärke som anger hastighets— begränsning uppsättas vid vardera vägen omedelbart efter korsningen eller anslutningen.
c) I det ovan i punkt a) avsedda fallet må vägmärke som anger upphävd hastighetsbegränsning (II A p, II,A.15 a; jfr under II,A.15) icke uppsättas på den korsande eller anslutande vägen, enär det vägmärkes, som anger has— tighetsbegränsning, verkan enligt 6 5 2 mom 0) ministe— riets för kommunikationsväsendet och allmänna arbetena beslut om vägmärken sträcker sig endast till den väg eller vägdel på vilken märket uppsatts, och något behov av att skilt ange, att hastighetsbegränsningen icke gäller den korsande eller anslutande vägen sålunda icke före- ligger.
d) På vägar som ansluter sig till hastighetsbegränsad väg eller vägdel eller korsar sådan väg må vägmärke som anger hastighetsbegränsning uppsättas endast i det fall, att vederbörande myndighets beslut rörande be— gränsning av körhastigheten gäller jämväl sistnämnda vagar. Därest 1ägansl_ut_ninggr, efter vilka enligt ovanstående borde uppsättas upprepade hastighetsbegränsningsmär— ken, är på siktavstånd sinsemellan synnerligen nära varandra, må distriktsingeniören med beaktande av före— skrifterna i vägtrafikförordningen rörande anpassande av fordons hastighet i korsning, för undvikande av onödiga märken enligt prövning avstå från uppsättande av det märke som eljest borde uppsättas efter den första an— slutningen.
Ifråga om regional hastighetsbegränsning gäller att i de fall då en hastighetsbegränsning i stöd av ovannämnda 29 5 1 mom a) vägtrafikförordningen föreskrivits att gäl— la visst område och icke enbart viss väg, bör på alla de trafikleder, som förmedlar allmän trafik till ifråga— varande område, vid sagda områdes gräns uppsättas ett vägmärke som anger hastighetsbegränsning. Många städer och köpingar har regionala hastighetsbegränsningar. På de allmänna vägar, som underhålles av staten, skall ovannämnda vägmärke, som uppsättes på ifrågavarande områdes gränser, uppsättas på distriktsingeniörens för— sorg. Vederbörande stad eller köping åligger åter att tillse att motsvarande märken vederbörligen uppsättes på gator och motsvarande trafikområden. För övriga vägars del åligger uppsättandet av vägmärken väghål— laren. För att i dessa fall klarlägga hastighetsbegräns— ningens art förses det vägmärke som anger hastighets— begränsning med eni 10 5 l mom vägmärkesbeslutet av— sedd tilläggsskylt. Om de anteckningar, som göres på ifrågavarande tilläggsskylt, ges nedan särskilda direktiv.
Det är synnerligen viktigt att man med tanke på den trafik som avlägsnar sig från det begränsning under— kastade området på de vägar som leder från ifrågavaran— de område jämväl uppsätter märken som anger upphävd hastighetsbegräns ning .
I det fall att för vissa vägar eller vägdelar, som befin— ner sig på ett område som eljest är underkastat regional hastighetsbegränsning, fastställts en skild körhastighet som aWiker från den regionala hastighetsbegränsningen, bör ifrågavarande vägar eller vägdelar utmärkas enligt de direktiv som ovan meddelats rörande utmärkning av vägbestämda hastighetsbegränsningar. Distriktsingeniö— ren åligger att tillse, att det i dessa fall på alla de all— männa vägar som utgår från en särskild hastighetsbe— gränsning underkastad infartsväg uppsättes vederbörliga vägmärken jämte tilläggsskyltar som anger regional has— tighetsbegränsning. Distriktsingeniören bör ytterligare göra framställning därom, att staden/köpingen uppsätter ifrågavarande vägmärken på gata och de vägar, som un— derhålles av staden/köpingen.
Ifråga om vägmärke som anger hastighetsbegränsning gäller att märket uppsättes på den punkt, där begräns— ningen vidtar, iallmänhet utom körbanan i körriktningen sett på höger sida, därest icke särskilda skäl, som en— kelriktad körbanas bredd, förutsätter att begränsnings— märket för säkerhets skull uppsättes även vid körbanans vänstra sida.
Det må särskilt beaktas, att då en hastighetsbegräns— ning på viss väg t ex i det ovani 2 st c) avsedda fal— let ändras, får på baksidan av det vägmärke som anger ändrad hastighetsbegränsning icke målas märke som an— ger upphävd hastighetsbegränsning. Baksidan bör målas antingen grå, eller därest förhållandena anses det kräva, må baksidan målas lika som det märke som finnes på samma punkt vid vägens högra sida för att ange ändrad högsta tillåtna körhastighet för den motsatta körrikt— ningen.
Vägmärke som uppger upphävd hastighetsbegränsning må användas endast i den punkt, där begränsningsområdet verkligen upphör.
Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare i stöd av 2 S 5 mom ministeriets för kommunikationsväsendet och allmänna arbetena beslut om vägmärken beslutat, att den i 10 5 1 mom Vägmärkesbeslutet avsedda och 4 mom samma paragraf närmare definierade tilläggsskylt, som erfordras för att förtydliga avsikten med ett vägmärke som avser regional hastighetsbegränsning, och för att ange dess verkningsområde, bör förses med texten Aluerajoitus (Regional begränsning) .
I samband med användning av tilläggsskyltar som i meter anger verkningsområdet för viss hastighetsbegränsning gäller, att å envar tilläggsskylt, då det är fråga om en vägbestämd hastighetsbegränsning, varvid begränsnings— märket bör upprepas efter varje korsande eller anslutande allmän väg, självfallet anges endast det antal meter som från ifrågavarande märke räknat återstår av begräns— ningsområdet .
Ifr ock notis i finska tidskriften Motor, häfte 1963:10, s 10—11:
VID HELSINGFORS STADSGRÄNS skall längs alla vägar sättas upp finsk— och svenskspråkiga tavlor med texten: "Högsta tillåtna hastighet i Helsingfors 50 km/h". Stadsstyrelsen har även beslutat, att de trafikmärken inom staden som tillåter högre hastighet än 50 km/h skall förses med en extra skylt, som anger vägens namn eller som har texten "denna väg".
Norge:
II,A.l4, Scerskilt fartsgrense. Detta märke användes där vederbörande myndighet i enlighet med trafikkreglene har fastställt att ett område skall betecknas såsom tättbe— byggt. Samma märke användes också där vederbörande myndighet har fastställt särskild hastighetsbegränsning i enlighet med motorvognloven.
Sverige:
Begränsad hastighet; märket skall upptaga det tal, som utmärker största tillåtna hastigheten, räknad i km/tim (exempel fig 25, 10 5).
]fr i sammanhanget 8 5, av vilken framgår att förbuds— märken, som avses iVTF 64 5 2 mom (för utmärkande av förbud, meddelat genom lokal trafikföreskrift), ävensom förbudsmärke, utmärkande att färdhastigheten inom tätt— bebyggt omräde är begränsad enligt VTF 56 5 2 mom (for— dons hastighet får icke överstiga 50 km/tim) skall ut— göras av en cirkelformad tavla.
Gäller utfärdat förbud endast vissa tider av dygnet eller erfordras eljest förtydligande av förbudsmärke, må, om utrymmet på märke ej förslår därtill, på en tilläggs— tavla, som anbringas under märket, med kortfattad text lämnas närmare uppgift om märkets innebörd (11 å).
Förbudsmärke avseende begränsad hastighet skall, där det icke användes endast för upprepat tillkännagivande av gällande förbud, å allmän väg uppsättas jämväl vid högra vägkanten.
Till förberedande upplysning om att förare nalkas plats på vägen, där förbudet tar sin början, må användas för- budsmärke med därunder anbragt tilläggstavla, angivande avståndet till plats, som förbudet avser. För upprepat tillkännagivande av gällande förbud må för— budsmärke uppsättas på lämpliga platser utmed vägen
(12 å)-
Avser begränsning av färdhastighet endast vissa tyngre fordon, användes förbudsmärke enligt fig 25 med till— läggstavla med exempelvis texten Tunga fordon.
Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen hari anvisningar den 15.2.1957 (V 1055—195/57) bl.a. uttalat:
nas genom förbudsmärke ———_— jämte tilläggstavla, an— givande avståndet till den plats, där förbudet tager sin början — — —. Detta avstånd bör i regel vara 200 m
Behovet av sådan "förvarning" bör bedömas från fall till fall me hänsyn till förhållandena på platsen. Som allmän regel Wkall gälla, att sådant märke skall uppsättas en— dast vid sådan väg, där trafiken som regel framgår med så hög hastighet att "förvarning" kan anses befogad, ex. på motorväg, annan väg med dubbla körbanor, åt— skilda genom skiljeremsa, samt huvudväg med god linje— föring och bredd samt stark trafik. Behov härav kan även anses föreligga, om den nedsatta hastigheten skall börja tillämpas strax bortom kurva eller backkrön med skymd sikt. "Förvarning" bör dock icke tillämpas i de fall då vägfarande genom den tätnande bebyggelsen el. dyl. själv bör kunna sluta sig till att han närmar sig tättbebyggt område, där hastigheten är begränsad.
_s_tr_äcka skall vid behov meddelas genom tilläggstavla, anbragt under det hastighetsmärke, som står på vägens vänstra sida — — - .Längduppgift för förbudssträcka skall angivas i km och/eller tiondelar därav. Avrundning av uppmätt sträcka sker sålunda till närmaste tiondel av km. Om hastighetsmärke är kombinerat med ortnamns— märke, skall sistnämnda märke placeras under tilläggs— tavlan. Därest föreskriven hastighetsbegränsning är föranledd av tättbebyggt område, erfordras i regel ej tilläggstavla. I de fall, då hastighetsbegränsningen gäller vägsträcka, där bebyggelsen är sådan att den vägfarande kan vara tveksam om den begränsade hastigheten fortfarande skall tillämpas, exempelvis vid utfarten från en stad eller ett samhälle, är det bättre att anbringa upprepningsmärken än att uppsätta tilläggstavla med längduppgift på märket vid infarten till samhället. I de fall föreskrift om hastig- hetsnedsättning har utfärdats av annan anledning än tätt— bebyggt område, kan det vara befogat med tilläggstavla.
Som allmän regel bör gälla, att uppsättning av tilläggs— tavla, varom här är fråga, skall föregås av noggrann behovsprövning med iakttagande av de synpunkter, som här ovan framförts.
Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare i skrivelse den 18.12.1962 (T 625—624153) uttalat:
-— — — vill styrelsen särskilt understryka vikten av att frågan om hastighetsbegränsning vid tättbebyggt områdes yttergränser ägnas särskild uppmärksamhet. Därvid kan det vara lämpligt att på huvudtrafikled avkorta den del där hastigheten är begränsad till 50 km/tim och att be— gränsningen på återstående delar, i den mån den icke kan slopas, sättes till 70 km/tim. I riktning mot tät- orten kan det många gånger vara lämpligt, att hastig— heten stegvis nedbringas exempelvis i serien 90, 70 och 50 km/tim. — — —
NVK:
Märket skall användas för att utmärka förbud att fram— föra fordon med större hastighet, räknad 1 km i timmen, än den på märket angivna. Märket skall, där förbudet tar sin början och omständig— heterna ej föranleder annat, uppsättas på bägge sidor av vägen.
För utmärkning av hastighetsbegränsning inom visst om— råde använder varje land tills vidare sitt för närvarande tillämpade system.
Längd av sträcka, för vilken hastighetsbegränsning gäl— ler, kan anges med tilläggstavla enligt nedanstående (jfr fig T 7 och T 8 under I,T, Tilläggstavlor)
0—800 m O—l,2 km
Om förbudet gäller endast i fråga om fordon (alt. även fordonståg) med viss totalvikt, användes märket med tilläggstavla, på vilken anges den totalvikt, som icke får överskridas, exempelvis 3,5 ton (se fig T 16) (alt. Gäller även fordonståg)
Hinder föreligger icke att Danmark och Norge under tal— värdet bibehåller "km".
Förberedande upplysning om hastighetsbegränsning läm— nas icke genom avståndsuppgift på tilläggstavla. Stegvis nedsättning av hastigheten och utmärkning därav med märket II,A.14 kan i stället föreskrivas, om anledning föreligger därtill. Utmärkning av tillfällig allmän hastighetsbegränsning inom ett land skall ske endast vid riksgräns eller vid utfartsled från ort, som är inresehamn för förare av motorfordon.
]fr under II,A.15 a, Hastighetsbegränsning upphör, och II,A.15 b, Slut på omkörningsförbud.
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XVI: Ad art 32:
3. The sign "END OF ALL PROHIBITIONS" (II,A.15) shall be used to indicate the point at which all prohibitions announced by the prohibitory signs for moving vehicles cease to apply.
Ifri sammanhanget under Klass II,A, Förbudsmärken, under II,A.18, Begränsad rätt att parkera, II,A.18 ter, Begränsad rätt att stanna, II,A.18 bis, Parkering på växlande sidor, II,A.18 x, Stannande på växlande sidor, ävensom under II,A.18 y, Zon med begränsad rätt till stannande eller parkering.
W/TRANS/SCl/238/Rev.l, B(8): European Agreement, gg art 32 of the Protocol: iEnd_of_ granitic!" Sign
It is recommended that governments should mark by a sign the ending of all prohibitions or, as the case may be, the ending of speed limits, of prohibition of over— taking or - — —.
Nuvarande föreskrifter:
jfr ock under II,A.15 a, Hastighetsbegränsning upphör, och II,A.15 b, Slut på omkörningsförbud.
Danmark:
B 14, Ophör af hastighedsbegrcensning. Märket anbringas för att markera slutpunkt för den sträcka, för vilken ned- satt hastighet är påbjuden. Märket bör dock normalt icke uppsättas, där en vägsträcka vid hastighetsbegräns- ningens slut fortsätter i avsmalnande eller tätt trafike— rade sträckor eller i övrigt i gator, där det normalt är nödvändigt att färdas med lägre hastighet än den som fastställts genom hastighetsbegränsningen. I sådana fall anbringas märket B 13 (II,A.14, Hastighetsbegränsning) vid den sista korsning eller den sista väganslutning, som ligger mer än 100 m före den punkt, där hastighets— begränsningen upphör; härefter upprepas märket icke. Hastighetsbegränsningens utsträckning kommer sålunda i sådana fall att vara utmärkt dels genom tilläggstav— lorna till märkena B 13 på sträckan mot det bebyggda området, dels genom det märke B 13, som anger hastig— hetsbegränsningens början för trafiken i motsatt riktning. På hoved— och landevej samt andra vägar med avsevärd trafik uppsättes märke vid bägge sidor av vägen, nor— malt på baksidan av märkena B 13. På andra vägar kan märket B 14 anbringas på baksidan av märket B 13, även om det därvid kommer att uppsättas på vänstra sidan av vägen. Märket användes icke vid övergång från en högsta hastighet till en annan (% 7).
11,A. 15 (Prot)
11,A. 15 (W/TRANS/SCl /249/Add . l/Rev . 1)
Ifr ministeriet for offentlige arbejders cirkulaere nr. 168 af 14. aug. 1959 om afmaerkning for hastighedsbegraans— ning. Av detta framgår — utöver vad här och under II,A.l4 redovisats — att siffror och bokstäver på märket B 14 bör utföras reflekterande.
Finland:
Hastighetsbegränsning upphör (II A p) . Märket må, när förhållandena det medgiver, målas på baksidan av mär- ket, som anger begränsad körhastighet (II A 0, II,A.14) . Märket utgöres av en gul cirkel, försedd med ett i 450 vinkel draget svart streck (6 5 2 mom p punkten).
Norge:
II,A.15, Saerskilt fartsgrense opphevd, Märket utgör oftast baksidan av märket Saerskilt fartsgrense (II,A.14) och kommer därigenom på vänstra sidan av vägen. Mär— ket, som är gult och upptar ett svart snedstreck, kan också uppsättas på egen stolpe på högra sidan av vägen, varvid stolpen skall ha gula och svarta fält.
Märket markerar slutpunkten för den vägsträcka, där Saerskilt fartsgrense (i allmänhet nedsatt fartgräns) är påbjuden.
Sverige:
Om trafikföreskrift har utmärkts med något av vissa i 10 5 omnämnda förbudsmärken, skall om så erfordras den plats, där föreskriften upphör att gälla, utmärkas med slutmärke. Slutmärket för utmärkande av att hastighets— begränsning upphör skall vara gult samt upptaga ett svart snedstreck på sätt fig 61 utvisar. Sådant märke skall antingen hållas belyst under mörker eller vara ut— fört av reflekterande material.
Där så lämpligen kan ske skall slutmärke anbringas på baksidan av motsvarande förbudsmärke (39 5).
NVK:
Märket skall användas för att utmärka plats, där samt— liga genom förbud meddelade begränsningar av olika slag, avseende rätten att framföra fordon, upphör att gälla. Märket kan anbringas antingen på baksidan av förbudsmärket för motsatt körriktning, även om det däri— genom kommer att stå på vänstra sidan av vägen, eller ock på egen stolpe på vägens högra sida.
__ ..
Prot art 321) :
The signs indicating restrictions on the dimensions, or weight or speed of vehicles shall be the following:
(i) The sign "END OF SPEED—LIMIT (II,A.15) (white or light yellow ground with an oblique black or dark colou— red bar) shall be used to indicate the point at which the effect of the sign "SPEED—LIMIT" ceases; it may be affixed to the reverse side of sign II,A.l4 even though, as a result, it would not be placed on the side of the road appropriate to the direction of the traffic.
W/TRANS/SC1/249/Rev.l, Annex 2, XVI:
Ad att 32:
4. ((I) The following modifications shall be made, pur— suant to article 5, paragraph 2, in the Protocol sign "END OF SPEED LIMIT" (II,A.15) , and the sign so modi— fied shall be designated II,A.15 a:
— the diagonal bar shall consist of thin parallel lines;
— the speed limit previously in force shall be shown in light grey figures.
5. Signs II,A.15 a — — — may be affixed to the reverse side of the prohibitory sign even though they would not then be on the side of the road corresponding to the direction of the traffic.
W/TRANS/SCl/238/Rev.l, B(8): European Agreement, gul art 32 of the Protocol: lE£d_0f_ BrolliäiLiOB'LSlSQ.
It is recommended that governments should mark by a sign the ending of all prohibitions or, as the case may be, the ending of speed limits, of prohibition of over— taking or — — —.
Nuvarande föreskrifter: jfr under II,A.15, Slut på alla förbud för fordon i rörelse.
NVK:
Märket skall användas för att ange den plats, där för— bud mot att framföra fordon med viss på märket angiven högsta hastighet upphör att gälla men eventuellt annat förbud, avseende framförandet av fordon, alltjämt gäller.
Märket kan anbringas på baksidan av märket II,A.14, Begränsad hastighet, oaktat det härigenom kan komma att stå endast på vänstra sidan av vägen.
Hinder föreligger icke att Danmark bibehåller "km" under talvärdet .
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (31).
109 III,A.ISG
W/TRANS/SCl/ 249/Add . l/Rev .1
NVK förslag
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XVI: Ad art 32: 4. (a) — — —
(b) In order to indicate the point at which another pro—- hibition announced for moving vehicles by a prohibitory sign other than a speed limit sign ceases to apply, the sign "END OF PROHIBI'I'ION" (II,A.15 b), showing in light grey the prohibitory sign which is no longer in force, shall be used.
5. Signs — — - II,A.15 b may be affixed to the reverse side of the prohibitory sign even though they would not then be on the side of the road corresponding to the direction of the traffic.
W/TRANS/SCl/238/Rev.l, B(8): European Agreement, & art 32 of the Protocol: :EicLoi ambiäitlon'LSigri
It is recommended that governments should mark by a sign the ending of all prohibitions or, as the case may be, the ending of speed limits, of prohibition of over— taking or — — -.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
Längden av den vägsträcka, som omfattas av ett förbud, kan anges på tilläggstavla, såvida det icke befinnes mest ändamålsenligt att tillkännage detta genom att upp— repa märket. Längden av den vägsträcka, som omfattas av förbudet, skall i så fall alltid anges med två tal, t ex vid omkörningsförbud: 50 — 800 nu, vilket anger att omkörningsförbudet börjar 50 m framåt i körriktningen och upphör 800 m från den punkt, där märket är upp— ställt (5 6).
Angående utmärkning av hastighetsbegränsning upphör jfr B 14 (II,A.15). Ifr även B 17 (II,A.18), Standsnings— eller parkeringsforbud .
Finland:
Med undantag för de märken, genom vilka angivas på- bud och upplysningar i vägens vardera riktning, skall vägmärkens baksida i allmänhet målas med grå färg. Dock må, förutom i fall, som avses i 6 5 2 mom p punkten (Hastighetsbegränsning upphör, figur II A p, II,A.15) förbud eller begränsning utvisande vägmärkes baksida för angivande av att märkets verkningsområde slutar, förses med vederbörande märkes figur sålunda, att framsidans röda färg på baksidan motsvaras av gul och framsidans gula på baksidan av grå färg (11 5).
Norge: —
Ifr dock Saerskilt fartsgrense opphevd (II,A.15) liksom II,A.18, Begrenset stans eller parkering.
Sverige:
Har trafikföreskrift utmärkts med vissa av de i 10 5 om— förmälda förbudsmärkena, skall om så erfordras den plats, där föreskriften upphör att gälla, utmärkas med slutmärke.
Slutmärke skall ha samma form och storlek som mot— svarande förbudsmärke. I andra fall än då fråga är om slutmärke för hastighetsbegränsning (fig 61, se ock under II,A.15) skall Slutmärket även i övrigt ha samma utseende som förbudsmärket, dock att röd färg på för— budsmärket skall motsvaras av gul färg på Slutmärket samt att gul färg på förbudsmärket skall motsvaras av grå färg på Slutmärket. Slutmärke skall, där så lämpligen kan ske, anbringas på baksidan av motsvarande förbudsmärke (39 5) .
Annat slutmärke än enligt fig 61 behöver icke hållas belyst under mörker eller vara utfört av reflekterande material.
NVK:
Märket skall användas för att ange den plats, där för— bud utmärkt genom märket II,A.4, Omkörning förbjuden, upphör att gälla. Skall slut på förbud, utmärkt med märket II,A.4 (1, Om— körning med lastbil förbjuden, utmärkas, utbytes symbo— len mot symbol enligt märket II,A.4 a i ljusgrå färg. Märket kan anbringas antingen på baksidan av förbuds— märket för motsatt körriktning, även om det därigenom kommer att stå på vänstra sidan av vägen, eller ock på egen stolpe på vägens högra sida.
Finland och Sverige slopar sitt nuvarande system med slutmärken i modifierad färgsättning.
11,A. 16 (N och s)
Prot art 331) :
1. The sign "STOP AT INTERSECTION" shall be used to indicate that a driver shall stop before entering another road and shall give way to vehicles moving along that road.
2. This sign shall consist of a red triangle with the point downwards inscribed within a red circle. The triangle may have the word "Stop" as shown in the diagram II,A.16.
3. The diameter of this sign shall be at least 0,90 m for the sign of standard size and at least 0,60 m for the reduced size2 .
4. This sign shall be placed at roads without priority, at a suitable distance from the intersection, up to 50 m in open country and up to 25 m in built—up areas.
It is recommended that there should also be placed on this road a suitable position sign, mark or line, as near to the intersection as practicable.
5. Where the sign II,A.16 is used, it shall not be pre— ceded by the sign I,73 , but it may be preceded by an advance sign consisting of sign I,224) supplemented by a rectangular plate bearing an indication of the distance from the intersection as shown in diagram 1,22 a4 .
When there are other intersections between the advance sign and the intersection with a priority or a major road, the advance sign shall be repeated after each of these other intersections.
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XVII:
Ad art 33, par 2:
The use of the word "STOP" shall be mandatory in the sign "STOP AT INTERSECTION"; the word is regarded as a symbol subject to the provisions of paragraph 2, not of paragraph 4, of article 55). W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, 111: Ad art 14; art 27, par 3 och art 33, par 5: On roads where sign I,224), sign 1,22 a4) or sign II,A.16 is placed before an intersection, sign 1,73 shall not be used as an approach sign for that intersection.
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (32 och 33) .
2) ]fr att 28 par 3: Med vissa undantag skall förbuds— och påbudsmärkes diameter vara åtminstone 0,60 m i fråga om märken av normal storlek och åtminstone 0,40 m i fråga om märken av mindre storlek.
1, 7 , Vägkorsning.
1,22, Lämna företräde, 1,22 a, Förberedande upplys— ning om skyldighet att lämna företräde.
Par 2: Rätt att företaga detaljändringar i fråga om de symboliska tecknen, vilka ändringar dock icke får avse symbolernas väsentliga karaktär.
Par 4: Alltså icke valfrihet att anbringa text på märket eller på tilläggstavla på det egna landets språk eller något av FNs officiella språk.
— — - The Sub-Committee noted that the intention of article 33, paragraph 2, of the Protocol was to make the English word "Stop" a symbol to be used in all countries whatever the national language, but that the text of article 33, paragraph 2, considered above, could be interpreted as authorizing the use of the equivalent word in the national language. Noting that some countries attached great importance to being able to retain the word "Halt" , and that in Sweden the word corresponding to "Stop" had to be spelt "Stopp"1 to avoid confusion with another Swedish word, the Sub—Committee decided not to propose any amendment to article 33, paragraph 2, but to recommend the addition of the following sentence at the end of article 5, paragraph 4, of the Protocol:
"The provisions of this paragraph shall not apply to the inscription "Stop" referred to in article 33, para— graph 2.2) - — —
CEMT GR3 (CM/GR3(64)3)
ROAD SIGNS AND SIGNALS Chapter XXXI. PRIORITY SIGNS
V. SIGN II,A.16
1. The sign "Stop at intersection" (II,A.16) is used to indicate to a driver that he must stop before entering the road he is approaching and give way to vehicles moving along that road. This sign is to be used only when the competent authorities consider that access to the road approached is particularly dangerous , especially when visibility is poor.
2. This sign shall consist of a red triangle with the point downwards inscribed within a red circle. The tri— angle may bear the word "Stop" as shown in the dia— gramm II,A.16.
National legislations may provide for the reproduction of the symbol and wording in black on a grey ground on the back of the sign.
3. The sign shall be placed on the road without priority as near to the intersection as is practicable. It is recommended that the spot where the driver should stop be marked on the roadway with a continuous transverse line together with the word "Stop".
1) Liksomi det norska märket II,A.16, som dock har versaler.
2) Denna lydelse har paragrafen erhållit genom W/TRANS/ SCl/235 (4) .
4. When the sign II,A.16 cannot be seen from a suffi- cient distance, an approach sign shall be placed at the most appropriate spot. This sign shall consist of sign I,22 supplemented by a rectangular plate bearing the word "Stop" and indicating the distance from the inter— section.
VII. GENERAL PROVISIONS CONCERNING SIGNS II,A.8 — III,A.9 — I,20 -— I,22 — II,A.16 — I,7
l. Signs III,A.8 and I,20 may not be placed on any road unless sign I,22 or sign II,A.16 is placed on the road or roads with which it forms the intersection to which they refer.
Moreover, the use of sign I,22 or sign II,A.16 implies the use of sign III,A.8 or sign I,20 on the road along which drivers who have been given right of way are moving.
2. Signs III,A.8; III,A.9; I,20; I,22; II,A.16 and 1,7 shall be placed on the right-hand side of the road appropriate to the direction followed by the drivers whom they concern; they may also be suspended over that part of the carriageway which is used by those drivers.
Sign I,22 and II,A.16 shall be repeated on the left—hand side of a one—way road having more than one traffic lane.
The foregoing provisions are also applicable to the corresponding approach signs.
3. When, at an intersection formed with one or more other roads, the road carrying sign III,A.8 or sign I,20 bends in such a way that its continuity is not clearly apparent, signs III,A.8 or I,20 and signs I,22 or II,A.16 preceding the intersection may be supplemented by a panel representing the configuration of the intersection, on which the priority road is shown by a line appreciably broader than those representing the other roads.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
B 15, Stop ved vejskcering. Märket anbringas i stads— mässigt bebyggda områden i stället för vamingsmärket A 18 A, Hovedvej forude (I,22), när förhållandena så kräver.
Utanför stadsmässigt bebyggda områden användes märket i stället för märket A 18 A (1,22), där offentlige veje ansluter till hovedvej, och där det — i enlighet med FL 5 37, stk. 1 — är påbjudet att stanna på grund av bristande sikt.
Märket uppsättes därför där sikt icke finnes inom föl— jande punkter, nämligen 15 m längs anslutande offentlig vej och 100 m längs hovedvejen. De nämnda måtten räk— nas från skärningspunktema mellan närmaste körbane— kanter. Vid vägar med mittskiljeremsa räknas avståndet dock från skärningspunktema mellan sidovägens körbane— kanter och den närmaste kanten av ifrågavarande trafik— riktnings körbana. Det nämnda gäller, _när sidovägens anslutningsvinkel är 700 eller större. Ar anslutnings— vinkeln mindre, uppsättes märket alltid, dock med undan— tag för sådana tillfällen, där vänstersväng är utesluten och infarten på hovedvejen skerlängs en särskild accele— rationsbana .
Utanför stadsmässigt bebyggt område anbringas märket i övrigt i stället för märket A 18 A (I,22) när förhållan— dena så föranleder.
Märket B 15 kan härutöver anbringas vid andra korsningar eller väganslutningar, där i anslutning till FL 5 37, stk. 2 trafiken från en eller flera av de korsande vägarna ålägges att stanna helt innan färden fortsättes. Före— ligger i sådana fall behov av märke till förberedande upplysning, användes märket A 3 A Vägkorsning (1,7) , eller orienteringstavla (III,B.l a) . Cyklister kan oavsett stoppmärke svänga till höger på cykelbana längs hoved— vejen — eller längs våg av annat slag, för vilken stopp— märke är uppsatt - utan att stanna helt (5 7). Märket må icke anbringas på samma stolpe som annat vägmärke.
Finland:
Obligatoriskt stannande i vägkorsning med förkörsrätt (II A t) . Märket anger, att den, som anländer till väg— korsningen, skall, utöver vad ankomst till väg med för— körsrätt för övrigt förutsätter, alltid stanna före väg— korsningen. Medelst detta märke och märket II A 5 (1,22, Förkörsrätt i vägkorsning) må förkörsrätt mar— keras även för fristående korsningar.
Likaså kan medelst märket anges obligatorisk skyldighet att stanna före överskridande av korsning i plan med järnväg.
Märket utgöres av en liksidig, på sida ställd åttahör— ning. Den röda kransens inre kant är cirkelformig. På åttahörningens gula botten finnes en på spetsen ställd triangel med röd bård. Triangelns gula centrum upptager ett stoppmärke, utvisande bilden av en hand i svart (6 5 2 mom t punkten).
Märket II A t uppsättes vid den plats, före vilken for— donet beroende på omständigheterna skall stannas (6 S 3 mom) .
När för i trafikcirkel körande bestämts förkörsrätt i för— hållande till dem, som kör från vägar, vilka ansluter sig till trafikcirkeln, skall å dessa vägar uppsatta mär— ken, angivande vägkorsning med förkörsrätt (11 A 5, Förkörsrätt i vägkorsning /I,22/, eller II A t), förses med tilläggsskylt, föreställande trafikcirkel (IV e) (10 S 3 mom) .
II,A.16, Stopp foran vegkrysset. Märket anbringas för att markera att fordonsförare skall stanna innan de kör in i korsningen. Märket uppsättes på lämpligt avstånd från korsningen, högst 50 m utanför tättbebyggt område och högst 25 m inom tättbebyggt område, i bägge fallen utan avstånds- uppgift. Märke kan uppsättas framför forkjörsveg eller framför en väg med utpräglat starkare trafik. Märket skall endast användas i undantagsfall och uppsättningen skall godkännas av vegdirektören i varje särskilt fall. När märket är uppsatt framför forkjörsveg, skall märket I,22 a, Forvarsel om Vikeplikt for forkjörsveg, alltid användas som förberedande upplysning och då på ett avstånd av vanligtvis 150-250 m.
Självaustoppunkten kan markeras med en Stopplinje eller med 3 stolpe med sammanlagt sex stycken 30 cm höga omväxlande svarta och ljusa fält (de ljusa fälten i stopp- linjens färg) på högra vägsidan, sett i körriktningen.
Stoppunkten anger hur långt fram fordonets främsta del kan köras innan det stannas framför korsningen.
Sverige:
Förbud att med fordon korsa eller svänga in på huvudled eller annan större väg utan att dessförinnan stanna (fig 30, 10 5).
Till förberedande upplysning om att föraren nalkas plats på vägen, där förbudet tager sin början, må användas förbudsmärke med därunder anbragt tilläggstavla, an— givande avståndet till den plats, som förbudet avser
(12 5)-
Det anmärkes att jämlikt VTP 48 5 1 mom skall fordons- förare som ämnar passera eller eljest köra in på huvud— led dessförinnan stanna fordonet och lämna företräde åt fordon på huvudleden. Föreskriften gäller oavsett om vägmärke till upplysning om förbud att passera korsning med huvudled eller annan större väg utan att dessför— innan stanna finns uppsatt eller ej.
Enligt väg— och vattenbyggnadsstyrelsens föreskrifter skall stoppmärke dock anbringas vid varje allmän väg eller gata, som korsar eller ansluter till huvudled. I fråga om enskild väg hade i samband med föreskriftens tillkomst understrukits angelägenheten av att stoppmärke anbringas där enskild väg, på vilken främmande trafik förekommer i större utsträckning, löper ut i huvudled. Styrelsen hade förutsatt att det torde ankomma på läns— styrelsen respektive stadsmyndigheten att meddela beslut rörande de platser vid enskild väg, där stoppmärke skall uppsättas (V 4022—195/55).
___;
az.
__.u
Senare har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beslutat, att sådana stoppmärken skall uppsättas genom vägför— valtningarnas försorg och på deras bekostnad invid huvudled, som underhålles av vägförvaltning. Vid be— dömande av vilka enskilda vägar, som därvid skall komma i fråga, skall trafiken på den enskilda vägen vara avgörande. Sålunda skall stoppmärke uppsättas, om trafiken på den enskilda vägen enligt vägförvalt- ningens bedömande uppgår till minst 50 motorfordon per dag vid högtrafik (mopeder ej inräknade) . Vägar av rent lokal natur, exempelvis utfart från grusgrop, industri eller dylikt, skall dock ej medtagas. Iallmänhet er— fordras ej stoppmärke vid väg, där trafiken med "främ— mande fordon" enligt vägförvaltningens bedömande är mindre än 10 motorfordon per dag (V 4461—195/56).
NVK:
Märket skall användas för att ange för förare att han skall dels stanna, innan han färdas in på korsande väg, som han närmar sig, dels ock därvid lämna företräde åt fordon, som framföres på nämnda väg (väjningsplikt). Märket får uppsättas endast då tillfarten till den kor— sande vägen är särskilt farlig, i synnerhet då sikten är otillräcklig.
Märket anbringas på den väg, på vilken trafiken har väjningsplikt, så nära korsningen som möjligt och icke längre än 25 m från densamma. Den plats, där föraren bör stanna, anges, där så lämpligen kan ske, genom en heldragen tvärgående linje på körbanan.
Märket kan utöver placeringen på marken därjämte an— bringas upphängt över den högra delen av körbanan.
På enkelriktad väg med mer än ett körfält skall märket upprepas vid vänstra vägkanten. Märket må anbringas endast om märket I,20, Korsning med väg, på vilken förare av fordon har väjningsplikt, eller märket III,A.8, Huvudled, uppsatts på den kor- sande vägen. Då fortsättningen efter korsningen av den väg, på vilken märket anbringats, icke är lätt iakttagbar, när förare närmar sig korsningen, förses märket, om ej omständig- heterna annat föranleder, med tilläggstavla med en sche- matisk bild över korsningen, därvid den väg, på vilken märket anbringats, med dess fortsättning närmast efter korsningen skall vara markerad med en smalare linje (jfr fig T 11 vid märket I,20, Korsning med väg, på vilken förare av fordon har väjningsplikt) .
Utanför tättbebyggt område skall märket till förberedande upplysning föregås av märket I,22 a, Förberedande upp- lysning om skyldighet att lämna företräde. Märket be— höver dock icke användas på vägar av mindre betydelse, där hastigheten är låg. Märket skall placeras på lämplig plats före korsningen. Det får icke anbringas annat än efter den korsning, som närmast föregår den med mär- ket avsedda korsningen. Angående tilläggstavlans text, se bestämmelserna i fråga om märket I,22 a ävensom fig T 5 vid detta märke. Norge och Sverige bibehåller den för närvarande använda stavningen av ordet stopp på märket.
III,A.17
Prot art 34, par l:
1. The sign "STOP (CUSTOMS) " (II,A.17) shall be used to indicate the presence of a customs house at which the traveller has to stop.
The word "Customs" shall appear on the sign. The translation of the word "Customs " in a language of the neighbouring territory may be added (II,A.17).
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
B 16, Told. Märket anbringas för att tillkännage att tra— fiken har skyldighet att stanna vid en tullstation. Märket innehåller i mittfältet ordet Told och motsvarande ord på angränsande landets språk. Märket kan dock också användas till förberedande upplysning, varvid på en till— läggstavla anges avståndet i meter till tullstationen
(5 7).
Finland:
Tullstation (11 A r). Märket anger, att fordonet skall stanna för tullundersökning. Märkets centrum upptar ett horisontalt svart streck. Ovanför strecket är mär— ket försett med anteckningen Tull och under strecket med samma ord på det lands språk, vid vars gräns tullsta— tionen befinner sig (6 S 2 mom r punkten) .
Norge:
II,A.17, Stopp for toll. Märket brukas framför gränstull— stationer för att ange att det är påbjudet att stanna för tullklarering. Märket kan också användas till att lämna förberedande upplysning om en tullstation, varvid av— ståndet anges i meter på tilläggstavla.
Sverige: Obligatoriskt uppehåll vid tullstation; märket skall, på sätt fig 32 visar, upptaga ett vågrätt streck samt ovan- för detta ordet Tull och under strecket motsvarande ord på det angränsande landets språk (10 5) .
Till förberedande upplysning om att förare nalkas tull— station må användas märket enligt fig 32 med därunder anbragt tilläggstavla, angivande avståndet fram till tull— stationen (12 5).
NVK:
Märket skall användas framför gränstullstationen för att utmärka skyldighet att stanna för tullklarering. Märket kan även användas för att lämna förberedande upplys— ning, varvid avståndet till tullstationen anges på till— läggstavla, exempelvis
200 m 3 km (jfr fig T 6 under I,T, Tilläggstavlor).
Är uppehåll obligatoriskt endast om trafikant är skyldig att uppge andra varor eller varor till större myckenhet än som fritt får medföras över gränsen, uppsättes mär— ket II,A.l7 icke i annat fall än då vederbörande centrala tullmyndighet anser det påkallat. I sådant fall lämnas upplysning på tilläggstavla om att undantag föreligger från den eljest föreskrivna skyldigheten att stanna, exempelvis med texten
Gäller ej då endast fria varor medföres
Texten bör upprepas på engelska språket.
ST OPP VID
Prot art 34, par 2:
2. This signl'z) may be used to indicate other obliga— tions to stop; in this case the inscription "Customs" shall be replaced by an inscription indicating the reason for the stop.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
B 18, Andet forbud. Föreligger behov att påbjuda skyl— dighet att stanna av andra skäl än på grund av trafik— förhållandena på en korsande väg, anges påbudet genom ordet Stop, anbragt över ett tvärstreck i mittfältet (såsom i märket B 16, II,A.17) och under detta anledningen till påbudet, t ex Vasgtkontrol (5 7).
Finland:
Medelst märket enligt figur II A t (Obligatoriskt stan— nande i vägkorsning med förkörsrätt, II,A.16) kan anges obligatorisk skyldighet att stanna före överskridandet av korsning i plan med järnväg (6 5 2 mom t punkten).
Norge: —
Sverige:
Förbud att med fordon passera märket enligt fig 31 utan att dessförinnan stanna. Märket skall upptaga ett våg- rätt streck samt ovanför detta ordet Stopp och under strecket kortfattad text, exempelvis järnväg, varmed lämnas uppgift om anledningen till förbudet (10 S) .
Det anmärkes att i bildbilagan till vägmärkeskungörelsen texten vid fig 31 angivits till Förbud att passera jäm— vägskorsning utan att dessförinnan stanna. Föreskriven stoppgräns (fig 33, 10 5).
1) I den omtryckta upplagan av protokollet, Printed in
Switzerland june 1959—900: "The sign". 2) II,A.17, Obligatoriskt uppehåll vid tullstation.
II,A.17(2)
STOP _ KONTROLL
Stopp vid anordnad kontroll (exempel— vis för fordons— kontroll)
(NVK förslag)
Stopp vid järnväg före pas— serande av korsningen
II,A.18 II,A.18 ter II,A.18 bis II,A.18 x
II,A.18 ter
Prot art 35 par 5 (SE II A i, S fig 28)
Märket skall användas för att annorstädes än vid väg— korsning utmärka förbud att fortsätta färden utan att dessförinnan stanna. Under det vågräta strecket anges med kortfattad text anledningen till förbudet eller vid plankorsning med järnväg symbol enligt märket I,9.
Sverige slopar nuvarande märke enligt vägmärkeskun— görelsen fig. 33, Stoppgräns. Sverige bibehålleruden för närvarande använda stavningen av ordet stopp. Aven Norge använder samma stavning.
BEGRÄNSAD RÄTT ATT PARKERA BEGRÄNSAD RÄTT ATT STANNA PARKERING PÅ VÄXLANDE SIDOR STANNANDE PÅ VÄXLANDE SIDOR
Prot art 351) :
1. The sign "RESTRICTED STOPPING OR WAITING" (II,A.18) shall be used to indicate restricted or prohi— bited waiting and the prohibition of stopping a vehicle. The centre of this sign shall be blue with a diagonal red bar and shall be surrounded by a red border.
2 . In the absence of any explanatory inscription the sign shall be used to indicate a permanent prohibition of waiting.
3. Inscriptions may be placed on a plate placed under— neath the sign or on the sign itself, specifying: (a) The hours between which the prohibition of waiting apply, (b) The duration of authorized waiting,
(c) The days upon which waiting is permitted alternately on one or other side of the road,
(d) The exceptions applicable to particular categories of vehicles, provided that such inscriptions shall not de- tract from the general meaning nor make the sign ambi— guous or unclear.
3 &. To indicate that waiting is prohibited on one side or the other of the road alternately, the following sign "WAITING ON ALTERNATE SIDES" (II,A.lBQis) may also be usedZ):
and, except as otherwise indicated in the instructions on an additional plate placed below the sign, the pro— hibition of waiting shall then apply to the figure-I side on odd dates and to the figure—II side on even dates.
1) En)ligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (36, 39 och 40 . 2) Figuren återgiven å sid 121.
4. An inscription "STOPPING PROHIBITED", placed on a plate under the sign or on the sign itself, shall in— dicate that the stopping of a vehicle is prohibited.
5. Contracting Parties which have previously adopted the sign "WAITING PROHIBITED" (red disc with Circular centre in white or light yellow bearing the letter P with a diagonal red stroke) for the prohibition of prolonged parking of vehicles with or without their drivers, shall provisionally be at liberty to retain their system un— changed. However, the sign II,A.18 is the only sign adopted in this Protocol for this purpose and Contrac— ting Parties are strongly recommended to adopt this sign for stopping or parking of vehicles in their territories ILA-18 bis in accordance with the principles set out in paragraphs 1 to 4 above.
TRANS/SCl/IBB, TRANS/WP20/76, Annex 11):
DRAFT ARTICLE 35 FOR 1949 PROTOCOL
1. For the purposes of the present article
, (a) "stopping" means bringing a vehicle to a complete 1 standstill for the time required to pick up or set down » passengers or to load or unload goods;
II,A.18 bis
complete standstill other than "stopping " , for any reason other than to avoid obstructing another road user or to comply with existing regulations.
Each Contracting Party may, however, regard the act of bringing a vehicle to a complete standstill, as defined above in sub—paragraph (b), for periods not exceeding a maximum specified in national or local regulations as "stopping"; or regard the act of bringing the vehicle to "a complete standstill, as defined in sub—paragraph (a) above, for periods exceeding a maximum specified in national or local regulations as "waiting (parking) ".
2. The signs "WAITING (PARKING) RESTRICTED" (II,A.18) and "STOPPING RESTRICTED" (II,A.18 ter) shall be used as follows. The first shall indicate places where waiting (parking) is prohibited or where waiting (parking) is allowed subject to the observance of a time—limit, and the second shall indicate places where stopping and waiting (parking) are prohibited or where stopping is allowed subject to the observance of a time—limit and waiting (parking) is prohibited. The disc shall have a red border; its centre shall be blue and shall be crossed by one red diagonal bar in sign II,A.18 and by two red diagonal bars in sign II,A.18 ter.
II,A.l8x
3. Where the signs carry no explanatory inscription, they shall indicate a permanent prohibition of waiting ILA-18 X (parking) or stopping. The extent of the restriction im— posed by the signs may be limited by inscriptions on an additional plate in accordance with article 5, para— graph 32 , the inscriptions indicating, as the case may be:
1)
( | (b) "waiting (parking) " means bringing a vehicle to a
Efter rättelse av Sub-Committee on Road Transport enligt dokument TRANS/294, Annex l, B.XVI bis.
2) För att underlätta märkenas tolkning mä tilläggsupp— lysningar lämnas på rektangulär tavla under märket.
(G) the days of the week and the times of day during which the prohibition applies; (b) the length of time for which stopping or waiting (parking) is allowed; (c) any exceptions applicable to particular categories of vehicles or permitting the picking—up and setting— down of passengers.
4. Where waiting (parking) is allowed on one side or the other of the road alternately, the sign "WAITING (PARKING) ON ALTERNATE STDES" (II,A.18 bis) shall be used; if the alternation is not daily, the figures I and II shall be replaced on the sign by the dates of the alternating periods, e.g. 1—15, 16—31, where the change— over occurs on the lst and 16th of each monthl .
5. To indicate that waiting (parking) time is limited, the "PARlGNG PROHIBITED" sign (red-bordered disc with white or light yellow centre, crossed by a red bar and bearing the letter P in blackz) may also be used as a substitute for sign II,A.18.
6. Except in special cases, the signs shall be set up with their discs at or almost at right angles to the axis of the road. The prohibitions shall apply to the side of the carriageway on which the signs are placed. Where, however, waiting (parking) is allowed on one side or the other of the road alternately, the sign may, if the road is not too wide, be set up on one side only.
7. The prohibitions shall apply from the place at which the sign is set up to the next road junction; however: (a) to indicate the end of the prohibition, a new sign may be set up bearing an additional plate parallel or almost parallel to the axis of the road and displaying an arrow showing the direction in which the prohibition applies;
(b) outside built—up areas, in cases where the prohi— bition applies over a long distance, an additional plate may be affixed indicating the length of the road section on which the prohibition applies.
8 . The provisions of paragraph 7 above shall not preclude the repetition of signals.
Nuvarande före skrifter:
Danmark:
B 17, Standsnings— eller parkeringsforbud. Märket an— vändes säväl för att ange att det på vissa sträckor är helt förbjudet att stanna eller parkera som för att ange ett begränsat förbud. Förbudets närmare innehåll anges på en under märket anbragt tilläggstavla. Förbudet om- fattar Lclgepersgngyklcg _me_d_eller_ u_ta_n _hj'g'lgmgtgr, med mindre det uttryckligen anges p—ä tilläggstavla att också uppställning av cyklar är förbjuden.
1) Jfr ock under märket II,A.18 y, Zon med begränsad rätt till stannande eller parkering.
2) Jfr SF II A i, S fig 28.
__s— -m-_i
Ordet _s_tgpfgrbug betecknar förbud mot varje slag av stannande, som icke sker av hänsyn till övrig trafik eller efter anvisning av polisman, såvida icke undan— tag meddelats pä tilläggstavla. _Datostgp betecknar principen att stannande på dag med jämnt datum blott må ske utanför jämna husnummer och på dag med ojämnt datum utanför de ojämna husnumren. Tillätelse till af; o_cl_1_ päl_oesn_ing_ omfattar också till— lätelse att låta passagerare stiga av eller på men icke att vänta på dessa (5 7) .
Iämlikt bilag 9 till bekendtgörelsen med anvisningar rö— rande användningen av märken för parkerings— og stands— ningsforbud skall den närmare innebörden av standsnings— eller parkeringsforbudet anges på en under märket an— bragt tilläggstavla. Tilläggstavlan bör liksom förbuds— märket anbringas vinkelrätt mot körriktningen, såvida icke särskilda förhållanden föranleder till annat.
Som exempel på tilläggstavlor, av vilka praktiskt behov har visat sig föreligga, anföres:
1 . Stopforbud
2. Stopforbud/ hverdage kl. 7-18/ lördage kl. 7-15/ Af- og pälcesning tilladt/ kl. 7—18 (lördage kl. 7—12)
3. Parkering forbudt/ over . . . min./ hverdage kl. 7—16/ Stopforbud/ hverdage kl. 16—18/ lördage kl. 12—15
4. Parkering forbudt/ over . . . min./ hverdage kl. 7—18/ lördage kl. 7-15 Ifråga om datostop anmärkes särskilt, att det ofta är nödvändigt att komplettera det däri inbegripna förbudet att stanna på den ena sidan av körbanan med en regle— ring för den sida, där det ifrågavarande dag är tillåtet att stanna.
Som exempel på tilläggstavlor, som kan användas, när uppsättning av märke sker på bägge sidor av vägen, anföres:
l. Stopforbud/ i denne side pä ulige datoer
Märke med motsatt datumupplysning användes på den andra sidan av vägen.
2. Lig_e_doito_er_:/ Stopforbud hele dögnet/ l_Jlige_ dat_oel:/ Parkering höjst .. . min./ hverdage kl. 7—167 Stop- forbud/ hverdage kl. 16—18/ lördage kl. 12—15
Märke med motsatt datumupplysning användes på den andra sidan av vägen.
Tilläggstavlor kan som nedanstående exempel visar an— vändas när märke blott uppställes vid den ena sidan av vägen (företrädesvis på gator med enkelriktad trafik):
3. Datostop
4. Datostop/ dog höjst min./ hverdage kl. 7—16/ Stopforbud/ hverdage kl. 16—18/ lördage kl. 12—15 I stället för märken på bägge sidor av vägen med den som i exempel 1 visade tilläggstavlan kan användas mär— ken med tilläggstavla med texten Stopforbud i denne side, inrättade på så sätt, att de kan flyttas eller hop- vikas under de perioder, då förbudet icke skall gälla.
Det antecknas, att beteckningen Datostop bör vara för- behållen regleringar, där det skall vara he_l_t förbjudet att stanna på den ena sidan av körbanan. Önskar man genomföra en reglering efter datumprincipen, som blott omfattar mindre vittgående begränsningar, kan detta ske med tilläggstavlor med särskild därtill syftande text, t ex Parkering forbudt i denne side lige datoer ( ..... ulige datoer) .
]"fr i sammanhanget föreskriftemas tillämpning i praxis, bl a i Köpenhamn (En håndstrcekning til dem, udgivet af Köbenhavns politi, 1. september 1964) .
Finland:
Parkering förbjuden (11 A i). Märket anger att parkering av fordon av alla slag är förbjuden på högra hälften av körbanan elle—r Efi—V&dEra sidan av enkelriktad körbana, såframt ej beträffande vänstra sidan annorlunda bestämts genom tilläggsskylt eller på denna sida uppsatt märke, räknat från märket till följande korsning av allmän väg eller gata, såframt den kortare sträcka, som märket av— ser, på annat sätt ej är angiven.
Centrum av märket upptaget bokstaven P och ett över fältet i 450 vinkel draget rött streck. Anbragt på väggen av byggnad, vid ingång, anger mär— ket, vars diameter må vara 400 mm, att framför ingången skall beredas tillräckligt utrymme för färdsel av bilar, vilka uppställes framför ingången (6 5 2 mom i punkten) . Förbud att stanna fordon (II A j). Märket anger, att stan- nande av f_or_do_n av annan orsak än tvingande trafik— hinder är förbjudet på högra sidan av körbanan eller på vardera sidan av enkelriktad körbana såframt ej beträf— fande vänstra sidan annorlunda bestämts genom tilläggs— skylt eller på denna sida uppsatt märke, räknat från märket till följande korsning av allmän väg eller gata, såframt den kortare sträcka, som märket avser, på annat sätt ej är angiven. Märkets centrum är blått och upp- tager ett i 450 vinkel draget rött streck (6 S 2 mom j punkten) . För förtydligande av vägmärkets syfte eller objekt eller för närmare angivande av dess verkningsområde eller giltighetstid eller för begränsande av dess verkan må vägmärket förses med en gul, rektangulär tilläggsskylt, vilken upptager en svart figur eller text angivande till- läggsskyltens syfte (10 S 1 mom).
Genom tilläggsskylt må icke i samband med vägmärke, utvisande förbud eller begränsning, bestämmas vid- sträcktare förbud eller strängare begränsning än vad själva vägmärket bestämmer. Genom tilläggsskylt, som utvisar fordonets art (IV f, g, h och i, föreställande resp personbil, buss, lastbil och motorcykel), anges, vilka fordon förbudet eller begränsningen gäller.
Genom tilläggsskylt, som utvisar vägsträcka (IV j): an— ges längden av den sträcka, som märket avser, räknad från märket, samt genom tilläggsskylt, som utvisar klockslag (IV k) , giltighetstiden.
I samband med märket II A i må den tillåtna parkerings— tiden anges med tilläggsskylt upptagande tiden i minuter (10 S 4 mom).
Här avsedda vägmärken förses på baksidan för angivande av att märkets verkningsområde slutar med vederbörande märkes figur sålunda, att framsidans röda färg på bak— sidan motsvaras av gul och framsidans gula på baksidan av grå färg (11 5) .
Norge:
II,A.l8, Begrenset stans eller parkering.
När märket brukas utan tillfogad text betyder det Parke— ring forbudt. Detta innebär förbud mot varje annat slag av stannande än kortast möjliga uppehåll antingen för passagerares av— och påstigning eller för av— eller på— lastning. Allt väntande på passagerare, gods eller besked är förbjudet.
Genom text på tilläggstavla kan ges specificerade före— skrifter, som dock icke får avvika från märkets generella innebörd och icke heller göra det tvetydigt eller oklart. Texten kan generellt ange följande: 0) De klockslag, mellan vilka parkering är förbjuden b) Varaktigheten av tillåtet uppehåll
c) De dagar uppehåll är tillåtet växelvis på den ena eller på den andra sidan av en gata
d) Undantag för särskilda slag av fordon. Texten kan exempelvis ange:
Lessing forbudt — betyder att endast av— eller påstigning är tillåten.
Lessing maks. ..... min. — anger den längsta tillåtna lastningstiden . Opphold maks. ..... min. — anger antalet minuter, som det är tillåtet att låta fordonet bli stående.
Personbiler stopp forbudt — anger förbud att stanna för alla motorfordon som är registrerade som personbilar, droskor undantagna.
Datostopp — anger att stannande på dag med jämnt datum endast må ske utanför jämna husnummer och på dag med ojämnt datum endast utanför ojämna husnummer.
Opphold tillatt bare for reisende maks. ..... min. - märket användes vid hotell, härbärgen och liknande samt vid stationer och busshållplatser. Det anger att det en— dast är resandetrafik som har tillåtelse att stanna och anger längsta tillåtna tiden för stannandet.
Stopp forbudt — anger förbud mot varje slag av stannande med undantag av:
1 Stannande som är nödvändigt på grund av trafikförhål— landena
2 Stannande som göres efter påbud från polisman
3 Stannande av orsak över vilken föraren icke är herre, t ex motorstopp eller liknande.
Texten Stopp forbudt kan anbringas direkt på förbudsmär- ket i stället för på tilläggstavlan. Lättnader eller skärpningar som nämnts iovanstående exempel kan användas var för sig eller kombineras efter behov.
Möjliga tidsangivelser bör företrädesvis göras i hela timmar och klockslagen bör sättas först i texten. Delar av dygnet anges t ex med 8—17.
När texter som Lessing forbudt, Personbiler stopp for— budt och Stopp forbudt gäller del av dygn, skall klock— slag anges. Klockslagen och tidsrummet kan varieras efter behov. Iövrigt må eventuell text som aWiker från ovan nämnda i förväg godkännas av vegdirektören när fråga är om vägar på landsbygden.
Om i texten är angivet närmare förbud eller begränsning som är anknutet till klockslag, anger märket intet förbud för den tid, som ligger utanför den angivna tiden.
Tills vidare gäller följande angående uppsättning av märket.
Märket skall alltid ha symbolen målad på bägge sidor och det med märket åsyftade förbudet gäller på båda sidor när icke annat är angivet genom text eller pil på märket eller på tilläggstavla.
Angivandet av att förbudet bara skall gälla på den ena sidan av märket sker genom att den sida av märket, där förbudet icke skall gälla, ges följande text: Förbudet gjelder ikke på denne side av skiltet (svarta bokstäver på gul botten).
Text och utförande av text eller pil skall godkännas av vegdirektören. Förbudet gäller endast den väg— eller gatusida, där märket är uppsatt. Märkets verkningsom— råde upphör framför närmaste väg eller gatukorsning. Avses förbudet gälla också på andra sidan av korsningen utmärkes detta genom att märke uppsättes. Inom tättbe— byggt område skall uppsättas minst ett märke för varje kvarter. I sådana fall, då här ifrågavarande förbud av— ser en längre eller icke överskådlig vägsträcka, här för— budet upprepas genom anbringande av flera märken på så sätt att trafikanterna i regel kan se minst ett märke och så att avståndet mellan märkena icke blir mer än omkring 100 m.
Sverige:
Förbud att stanna f_ogigrl utan att så av trafikförhållan— dena påkallas (fig 27) .
Förbud att parkera fordon (fig 28) .
Begränsad tid för uppställning av fordon; märket skall upptaga det tal, som utmärker längsta tillåtna tiden, räknad i timmar och minuter, och därefter,.bokstäverna "tim" resp "min" (exempel fig 29).
Förbudsmärke får icke användas för tillkännagivande av mer än ett förbud (10 5).
Gäller utfärdat förbud endast vissa tider av dygnet eller erfordras eljest förtydligande av förbudsmärke, må, om utrymmet på märket ej förslår därtill, på en tilläggs— tavla, som anbringas under märket, med kortfattad text, såsom "kl. 8 — 18" och "50 m", lämnas närmare upp— gift om märkets innebörd (11 5).
Förbudsmärke skall uppsättas vid den plats på vägen, där förbudet tager sin början.
För upprepat tillkännagivande av gällande förbud mä för— budsmärke uppsättas på lämpliga platser utmed vägen (12 S) .
Förbud mot stannande eller mot parkering eller annan uppställning av fordon må, där så finnes lämpligt, an- ges med märke förminskat till en diameter av 200 mm (miniatyrmärke) (13 S) . 1944 års trafikförfattningssakkunniga har i betänkande den 12.2.1949 med förslag till vägmärkeskungörelse (stencilerat) uttalat att användningen av miniatyrmärken icke lämpligen kan begränsas till fall, då de begagnas såsom upprepningsmärken. Vid den plats på gata eller annan väg, där förbudet tar sin början, kan nämligen trafiken vara av så ringa omfattning, att ett miniatyr- märke mycket väl bör kunna vara tillfyllest, medan & annan del av gatan, som upptar betydande trafik från angränsande gator, märke av vanlig storlek kan befinnas mera ändamålsenligt.
Miniatynnärke och tilläggstavla därtill må anbringas på vit rektangulär tavla.
Miniatyrmärke skall uppsättas vid vänstra sidan av vägen i körriktningen räknat. Märket skall anbringas vinkelrätt mot eller parallellt med vägen (13 S) . Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen har uttalat att hinder icke möter att anbringa två miniatyrmärken (angivande samma förbud) i 600 vinkel mot ett med vägen parallellt plan (V 8466—195/57).
Märken enligt fig 27 och 28 — men icke enligt fig 29 - skall vara reflekterande, om de ej hålles belysta under mörker.
Har trafikföreskrift utmärkts med något av här avsedda förbudsmärken skall, om så erfordras, den plats där föreskriften upphör att gälla utmärkas med slutmärke. Vad nu sagts gäller dock icke där förbudet utmärkts med miniatyrmärke. Slutmärke skall ha samma form och stor- lek som motsvarande förbudsmärke. För här avsedda mär— ken gäller dock att röd färg på förbudsmärket skall mot- svaras av gul färg på Slutmärket samt att gul färg på förbudsmärket skall motsvaras av grå färg på Slutmärket. Slutmärke skall, där så lämpligen kan ske, anbringas på baksidan av motsvarande förbudsmärke (39 5) . Det torde i anslutning till vissa rättsfall böra anmärkas att de övervakande myndigheterna på många orter i vissa fall numera ansett sig böra godtaga längre uppställnings- tider än tidigare på gata belagd med parkeringsförbud. Svårigheterna för trafikövervakningspersonalen att i det enskilda fallet genom undersökning av ändamålet med fordonsuppställningen m.m. konstatera när parkering o— avsett tidsfristen kan anses vara för handen, har lett till att de övervakande myndigheterna mångenstädes av praktiska skäl funnit det lämpligt att utgå ifrån att for— donsuppställning upp till tio minuter aldrig är att anse som parkering. Först sedan ett fordon stått uppställt mer än tio minuter på parkeringsförbjuden plats blir i sådana fall ett ingripande aktuellt. Oftast tillämpas f.ö. vissa säkerhetsmarginaler, så att fordon opåtalt tillåtes stå uppställda tolv, ibland femton minuter.
Vidare må anmärkas att varierande praxis föreligger i frå- ga om utmärkning av parkerings— eller stoppförbud enbart på höger sida av enkelriktad gata, och i fråga om det sätt, som tillämpas i olika län och olika städer för till- kännagivande av parkeringsförbud (med upprepningsmärke vid korsande vägar mellan en förbudssträckas slutpunk- ter eller användande av slutmärken vid varje kvarters början och slut) .
Varierande utmärkning förekommer också i vad avser reg- ler för stannande och uppställning under olika tider av dygnet och med varianter under dagar före sön— och helg— dagar, övriga söckendagar och helgdagar, i fråga om utmärkning av s k datumparkering — vilka föreskrifter antingen icke alls utmärkes eller utmärkes med märke enligt fig 20 med text Datumparkering eller med blåa rektangulära märken med motsvarande text — ävensom i fråga om användning av nu ifrågavarande märken på en- skild väg och på tomtmark.
Ytterligare må anmärkas att i flertalet svenska städer, som infört datumparkering, innebär begreppet att under dygn med udda datum fordon skall stå på den sida av gatan, som har udda adressnummer (eller med hänsyn till förefintlig numrering på motsatt sida får anses ha udda adressnummer) samt under dygn med jämnt datum på den sida av gatan, som har eller får anses ha jämna adres snummer .
Av de cirka 60 städer som har datumparkering av denna innebörd gäller i de flesta föreskriften endast under ti— den kl. 00—06. I de andra finns ett tjugotal varianter i fråga om tidsgränsema.
I sammanhanget bör likaledes anmärkas att längsta tid för rätt att uppställa fordon varierar mellan olika städer, exempelvis 24 tim, 48 tim, 3 dygn och 7 dygn, utan att detta anges på förbudsmärken (eller i förekommande *fall under anvisningsmärke IH,A.l, Parkering) .
Slutligen bör ock antecknas att även om de tre märkena avseende begränsad rätt att stanna eller parkera eller uppställa fordon avser alla slag av fordon, förekommer på åtskilliga häll tilläggstavlor med text Gäller alla for- don, Gäller även cyklar eller liknande.
NVK:
___—.—
Märket II,A.18 skall användas för att utmärka förbud mot parkering av fordon på den sida i färdriktningen av en väg, där märket är anbringat. Förbudet gäller från den plats där märket är anbringat till nästa vägkorsning, o- avsett om den korsande vägen ansluter enbart från höger eller vänster. Upphör förbudet före vägkorsningen, ut- märks detta med samma märke jämte tilläggstavla med vågrät pil visande mot körriktningen. Tilläggstavlan an— bringas därvid parallellt eller i det närmaste parallellt med denna riktning.
Märket II,A.18 ter skall på motsvarande sätt, som an— givits för märket II,A.18, användas för att utmärka för- bud att stanna.
Om förbud att parkera gäller endast visst slag av fordon, kan detta anges på tilläggstavla under märket II,A.18 med symbol för det fordonsslag som avses (se under märket för Parkeringsplats, III,A.l:10 a-e) . Om i visst fall förbudet ej lämpligen kan anges på detta sätt, an— vändes i stället text.
Förbud mot parkering av fordon utöver viss begränsad tid skall utmärkas med märket II,A.18 jämte tilläggs— tavla, på vilken tiden i fråga anges , exempelvis 30 min. Om tiden överstiger två timmar, kan märket III,A.l, Parkeringsplats, användas i stället för märket II,A.18.
På motsvarande sätt kan rent undantagsvis viss be— gränsad tid för stannande eller rätt att stanna med visst slag av fordon eller för visst ändamål anges på tilläggs- tavla under märket II,A.18 ter. Om begränsad rätt till parkering mellan två vägkors- ningar efterföljes av stoppförbud eller omvänt, erfordras icke slutmärke.
Utsträckning av stoppförbud eller begränsad rätt till par— kering vid 3 k T-korsning utmärkes genom tilläggstavla med pilar. Tavlan anbringas under märket på den sida av vägen, som är motsatt den på vilken den anslutande vägen utmynnar, och skall vara parallell eller i det när— maste parallell med körriktningen. Pilarna på tilläggs— tavlan skall anbringas på samma höjd och visa såväl framåt som bakåt i körriktningen på den genomgående vägen.
Avser förbud visst område, kan utsträckningen utmärkas med märke vinkelrätt elleri det närmaste vinkelrätt mot förekommande körriktningar jämte tilläggstavla med text eller pil.
Angående utmärkning av begränsad rätt att parkera eller förbud att stanna fordon inom visst område (zon) se II,A.18 y.
För att utmärka att parkering är förbjuden alternativt på den ena eller den andra sidan av vägen används märket II,A.18 bis. Märket innebär därvid att parkering är för— bjuden på dag med udda ordningstal i månaden på den sida av vägen, åt vilken siffran I är vänd, och att par— kering är förbjuden på dag med jämnt ordningstal på den sida av vägen, åt vilken siffran II är vänd.
Siffrorna I och II på märket må utbytas mot annan upp— lysning, exempelvis 1— 15 resp. 16 — 31, innebärande att förbudet avser månadens första resp. andra hälft.
Märket H,A.18 bis, skall vara i form av dubbelmärke anbragt vinkelrätt mot körriktningen vid vägens båda sidor. Det skall upprepas där så anses erforderligt. Om vägen är smal må märket anbringas endast vid högra sidan. Förekommer tilläggstavla, skall den ha text på båda sidorna.
För att utmärka att stannande är förbjudet alternativt på den ena eller den andra sidan av vägen används märket II,A.18 x på motsvarande sätt, som angivits för an— vändningen av märket II,A.18 bis.
Avser förbud, utmärkt med märket II,A.18 bis eller med märket II,A.18 x, helt dygn, anses dygnen skifta kl. 8.00, om ej annat anges på tilläggstavla.
Angående zon med datumparkering se II,A.18 y. Förbud som avser begränsad rätt att stanna eller parkera fordon må i stället för med eljest föreskrivet märke ut- märkas med miniatyrmärken — diameter 20 cm — på hus— vägg vid starkt trafikerade smala gator i stads eller annan tätorts centrala delar. Märket skall därvid i form av dubbelmärke anbringas i omkring 600 vinkel mot de bägge körriktningarna. Miniatyrmärke får icke användas , där förbudet i fråga upphör eller ändras före nästa kors— n1ng. Märkena II,A.18 och II,A.18 ter skall ha blått mittfält och vara försedda, det förstnämnda med ett rött sned- streck och det sistnämnda med två röda snedstreck, an— bringade vinkelrätt mot varandra. Märkena II,A.18 bis resp. II,A.18 x skall ha motsvarande utseende som märkena II,A.18 resp. II,A.18 ter, dock att halva mittfältet till vänster (höger) om en lodrät axel skall vara vitt.
Det må anmärkas att enligt NVKs förslag till trafikregler parkering är förbjuden utom tättbebyggt område på väg, som enligt märket III,A.8 utmärkts som huvudled. Märket II,A.18 behöver icke användas för utmärkande av sådant förbud.
ZON MED BEGRÄNSAD RÄTT TILL STANNANDE ELLER PARKERING
TRANS/SCl/173 , par 102—105:
(r) Restricted parking zones 102. Further to the discussion at the Working Party'sl) previous session (TRANS/SCl/166, paragraphs 103 to us), the OTA/PIARC Group of Experts proposed that the sign already considered by the Working Party (see TRANS/SCl/l66, paragraph 109) should be placed at the entrances to such zones.
103. — — - but other representatives pointed out that the new sign would make it possible to dispense with dozens of II,A.18 signs inside the zone.
104. No final decision having been taken on the "waiting (parking) restricted" sign (see paragraph 101 above)», the Working Party adopted the principle of prescribing in the European Agreement a blue rectangular plate in the centre of which would be placed whatever "waiting (par— king) restricted" sign was adopted subsequentlyz), the days and hours during which the restriction applied being inscribed below in white.
l) on Road Traffic Safety.
2) jfr dock under II,A.18 , Begränsad rätt att stanna eller parkera.
105. The French representative entered a reservation against this decision on account of the large number of plates existing in France to mark these zones , which had been established for the first time there.
Idokument W/TRANS/SCl/249, Annex 2, XXI, sid 10, (numera ersatt av W/TRANS/SCl/249/Rev.1_, varjämte ändringarna i protokollet enligt W/TRANS/SCl/235 trätt i kraft) hade sekretariatet inom ECEs Transport Division 1 not 29 anfört följande:
The Sub-Committee should also decide on the text to be included in the European Agreement for the sign "RESTRICTED PARKING ZONE" , which the Working Party |, on Road Traffic Safety has adopted in principle (TRANS/ .. SCl/l73 , paragraphs 102—105).
TRANS/SCl/186, par 13:
In that connexion, the Swedish representative stated that , his Government intends to delete the figures "1" and i "11" when the sign II,A.18 bis is used to indicate limi— ted) waiting zones (see TRANS/SCl/l73, paragraphs 102— 104 .
Danmark:
Anvisningstavle D 9, Droskeholdeplads. Märket har på blå botten med vita versaler texten Droske, Taxa, Taxi eller liknande. Märket kan anbringas såsom anvisning om att parkeringsplats är förbehållen droskor och att det är förbjudet att där stanna med eller parkera andra for— don (5 12) . Märket skall alltid vara. särskilt belyst under lygtetoendingstiden.
IKöpenhamn tillämpas försöksvis i princip nedan redo— visat, av NVK föreslaget system med zönmärke i fråga om begränsad rätt till parkering inom visst område.
Finland:
Anvisningsmärke Taxibilstation (III A i) . Märket utgöres av en rektangel, som på gul botten upptar i svart an- teckningen Taksi. Märket uppsättes vid sidan av kör— banan eller vid gränsen av det område, som bestämts
|
I
|
Nuvarande föreskrifter:
till stationsplats för taxibilar (8 5 2 mom i punkten).
Norge:
Skilt for drosjestoppested (opplysningsskilt) . Märket bör ha svart text på vit botten. Tillåtelse till uppsättande av dessa skyltar må på förhand inhämtas hos vederböran— de myndighet som också har att godkänna placeringen.
I vissa fall förekommer rektangulära tavlor med geogra- fiskt områdes namn och ifrågavarande förbudsmärke (fig 28 eller 29) inlagt jämte upplysning att förbudet gäller inom hela området där icke annat särskilt utmärkts. I andra fall användes vederbörligt förbudsmärke med rele— vanta upplysningar på tilläggstavla under märket. Varierande praxis och utformning av utmärkning av plats för droskstption.
NVK:
Zon - varmed avses antingen ett område, inom vilket gäller särskilda föreskrifter om stannande eller parkering av fordon, eller ock en väg- (gatu-)sträcka, på vilken parkering må ske endast av vissa slag av fordon eller av fordon endast under vissa särskilt angivna förhållan- den — utmärkes med en blå rektangulär tavla, vari an- bringats märket II,A.18, II,A.18 ter eller II,A.18 bis, beroende på vilket slag av förbud som gäller. Under det i tavlan inskrivna märket anges i förekomman- de fall att fråga är om förbud mot parkering utöver viss begränsad tid, exempelvis ltim, ävensom eventuella tidsangivelser i övrigt, exempelvis 8-18. För färg på text gäller i tillämpliga delar vad som angivits under Klass II,A, Förbudsmärken, dock att i stället för svart färg skall användas vit.
Där såsom zon utmärkes exempelvis taxistation, plats avsedd för på- eller avlastning av fordon eller plats av- sedd för parkering av bank- eller bokbuss, anges ovan— för det inskrivna märket med vit text det slag av zon, varom är fråga. IFinland uteslutes dock i det samman- satta ordet delen "ZON".
Där inom område parkering är förbjuden växelvis på vägs (gatas) ena eller andra sida (datumzon), uteslutes be- teckningarnal och II på märket II,A.18 bis. Förbud, utmärkt med tavla för datumzon, innebär att inom om- rådet fordon ej må parkeras på dag med udda ordnings- tal i månaden på den sida av väg (gata), där fastig- heterna har udda husnummer, och på dag med jämnt ord- ningstal i månaden på den sida av väg (gata) , där fas- tigheterna har jämna husnummer.
Inom zonområde kan utmärkning av skärpning eller upp- mjukning av gällande förbud ske med märket II,A.18 ter resp. II,A.18 eller II,A.18 jämte tilläggstavla med exem— pelvis texten 30 min. Inom zon kan även anbringas mär— ket III,A.l, Parkering, varvid parkeringsutrymmen skall markeras på körbanan eller på annat lämpligt sätt. Slut på zon, som omfattar ett område, utmärkes med en vit rektangulär tavla med det inskrivna märket inlagt med grå bård och grått snedstreck samt med smala svarta snedstreck diagonalt över den rektangulära tavlan. Om så anses erforderligt, anges med text i svart färg antingen under det inskrivna märket eller på tilläggstavla av vit färg det slag av zon som upphör. Där så anses erforder— ligt, kan utsträckning av zon av annat slag anges med längduppgift, exempelvis 0 - 20 m (jfr fig T 7 a under I,T, Tilläggstavlor) .
Angående utmärkning av slut på taxizon (taxistations början), se märket III,A.16 zx, Taxistation.
Tavla skall normalt vara av storleken omkring 80 x 60 cm. I särskilda fall må storleken dock ökas till omkring 120 x 90 om eller minskas till omkring 40 x 30 cm.
SISYLDIGHET ATT LÄMNA FÖRETRÄDE FOR MOTANDE FORDON (jfr III,A.lO).
W/TRANS/SC1/249/Rev.l, Annex 2, XVIII: Ad kapitel III, klass II,A och kapitel IV, klass III,A:
At narrow sections where traffic is controlled, and where such control is exercised by giving priority to traffic moving in one direction and not by traffic lights, the sign "PRIORITY TO BE GIVEN TO VEHICLES COMING IN THE OPPOSITE DIRECTION" (II,A.19) shall be placed, facing the traffic, on the side of the section on which the traffic does not have priority, and the sign "PRIO— RITY OVER VEHICLES COMING IN THE OPPOSIIE DIREC— TION" (III,A.IO) on the other side of the section; where the left-hand rule Of the road is observed, the arrows on the symbols shall be reversed.
W/TRANS/SCl/ZSB/Rev.l, B(4): European Agreement, ad Prot kapitel III, klass II,Az Sign; O_T _na_rro_w_sgct_io_ns
It is recommended that governments should control traffic by traffic lights at narrow sections which approaching users cannot see through, and where traffic density is such as to require special regulation.
CEMT GR3 (CM/GR3(64) 3)
ROAD SIGNS AND SIGNALS Chapter XXXI. PRIORITY SIGNS
vm. SIGN rr ,A.201) The sign "Priority for traffic coming from the opposite direction" (II,A.ZOD) indicates to a driver that he must give way in a narrow passage to a driver approaching from the opposite direction.
IX. SIGN 111,A.112)
The sign "Priority over traffic coming from the opposite direction" (III,A.112)) indicates to a driver that he has right—of—way in a narrow passage over a driver approach- ing from the opposite direction. Signs 11,A.201) and 111,A.112) shall be set up simul— taneously, and shall not be used unless drivers can see clearly both by day and by night over the whole of the narrow passage.
_l) Numera II,A.19. Z) Numera III,A.lO.
Danmark:
B 5, Hold tilbage for modgående fcerdsel. Märket kan anbringas även om skyldigheten att hålla tillbaka följer av FL 5 36, stk. 1: Er vejen delvis spaerret, skal det köretöj, i hvis körebanehalvdel spcerringen er, om for- nödent holde tilbage (5 7).
Finland: — Norge: —
Sverige:
Befinnes i särskilt fall erforderligt, på grund av att passage vid exempelvis arbetsplats är så trång att möte mellan bilar är avsevärt försvårat eller omöjligt, med upplysning om att möte ej kan eller bör ske, tillkänna- ges detta - tills vidare under pågående utredning om annan markering — genom förbudsmärke enligt fig 20 med texten Ej möte, uppsatt till vänster om passagen (Väg— och vattenbyggnadsstyrelsens föreskrifter om säkerhets- anordningar vid vägarbete, T 64-622380, 4.1.4). Även i andra fall användes märke enligt fig 20 med sam— ma text. Om möte exempelvis mellan två cyklar eller andra icke breda fordon är möjligt, varierar praxis med avseende på angivande av förbudets omfattning på till- läggstavla.
Även om förbudsmärket användes för att meddela upplys- ning, utföres baksidan såsom slutmärke, varvid röd färg på förbudsmärket motsvaras av gul färg på Slutmärket ((ach g)ul färg på förbudsmärket av grå färg på Slutmärket 39 5 .
Märket skall användas omedelbart före ett icke signal- reglerat avsnitt av väg, vilket på grund av sin ringa bredd icke medger möte med fordon, som kommer i mot- satt riktning.
Där så erfordras kan märket förses med tilläggstavla med uppgift om den fria vägbredden i meter och tiondelar där- av inom inåtriktade pilhuvuden (jfr fig T 9 under I,T, Tilläggstavlor) .
Märket III,A.IO, Företräde i förhållande till fordon, som ' kommer i motsatt riktning, skall, där märket II,A.19 an- bringats för trafik i den ena riktningen, anbringas vid smalt avsnitt, vänt mot körriktningen för den trafik, som har företräde .
| i ! _. | ! !
Märkena II,A.19 och III,A.lO anbringas endast vid sådana avsnitt som kan, även under mörker, från ändpunkterna överblickas i hela sin längd.
Klass 11,13, PÄBUDSMÄRKEN
Allmänna bestämmelser Prot art 36 par i:
The colour of mandatory signs shall be as follows: blue ground with a white symbol.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
Påbudstavler har blå botten och vit symbol (S 8) . I fråga om närmare föreskrifter med avseende på utförande och anbringande se 55 25—27.
Såväl den blå botten som de vita symbolerna skall vara reflekterande på märkena C 1 (II,B.l) , Påbudt kör- selsretning, C 2 (II,B.l), Påbudt körebane, och C 3 (III,A.13 y), Valgfri körebane (5 30 stk. 2).
Finland:
, För reglering av trafik givet, förpliktande märke (påbuds- märke) har i allmänhet blå botten, på vilken upptas en vit figur utvisande påbudet (7 5 1 mom).
Norge:
Av plansje II framgår att påbudsskilt har vit symbol på blå botten.
Sverige:
Påbudsmärke skall vara blått med vitt symboliskt tecken (14 S) . Trafikdelarmärke (fig 36, II,B.l) skall, därest det ej är | anbragt på trafikfyr eller under mörker hålles belyst, ' vara försett med reflexanordningar eller ock vara utfört
av reflekterande material (16 5).
NVK:
Påbudsmärke skall vara blått med vit symbol eller vita tecken och vit bård.
Tilläggstavla skall vara blå med vit bård och vit text eller vita tecken eller ock vit med svart text eller svarta tecken.
136 II,B.I
II,B.l
II,B.l (2)
11,5.1 (3)
11,5.1
II,B.l
(1)
(4)
(5)
Prot art 36 par 2: 2. Mandatory signs are the following:
(a) The sign "DIRECTION TO BE FOLLOWED" (II,B.l); it is permissible to adopt variations of the symbol on this sign in order to meet special cases;
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex l, IV: Ad art 91):
Vehicles may pass on either side of refuges, except in the case of:
(a) a refuge bearing a "DIRECTION TO BE FOLLOWED" sign (II,B.l) or a "ROUNDABOUT" sign (II,B.l a) indi- cating the side on which it must be passed, or of
(b) central refuges on two-way carriageways which must be passed on the right2) in countries where traffic keeps to the right, and on the left2) in countries where traffic keeps to the left.
W/TRANS/SCl/238/Rev.l, A(l): Konventionen, kapitel II:
Iramgars .. trains o_n _rosds _arul irgleysuses It is recommended that governments should:
(a) in cases where tramcars and trains on roads are not required to comply with a road sign or signal, affix a special sign to inform road users of this exemption; (b) in the special cases where trolleybuses are not required to comply with a road sign or signal, affix an inscription below the sign or a special sign to inform road users of this exemption.
W/TRANS/SCl/238/Rev . l , A(7) Konventionen , art 9: 51911 134109th the_sisiäos v_vhi_ch_ G_ref 11.9 e_m_u Si bs Raised
It is recommended that governments placing sign II,B.l on a refuge to intimate that vehicles must pass the refuge on the side indicated by the sign should ensure that the arrow in the sign points downwards at an angle of 450.
jfr ock under II,B.l a, Cirkulationstrafik, och III,A.13 y, Tillåtna körbanor.
1) 1949 års konvention.
2) Rättat från förlagans text: — - -on the left in countries where traffic keeps to the right, and on the right in countries — - — (jfr brev den 21.1.1964 från Transport— divisionens inom ECE direktör till experten Tornberg, Ref. NO:G .D( 12 .6 .5 .8 (28071)) .
Danmark:
C 1, Påbudt körselsretning. Märket användes för att till- kännage att en bestämd färdriktning är påbjuden, varvid pilen pekar i den påbjudna färdriktningen. Vid plats, där cirkulationstrafik är påbjuden, anbringas märket i cirku- lationsplatsens mittparti mitt för envar av de anslutande vägarna. För utmärkning av gata med enkelriktad trafik användes märket blott, om trafiken på ifrågavarande plats skall följa denna riktning . I övriga fall användes för ut— märkning av gata med enkelriktad trafik märket D 8 (III,A.13) , Ensrettet fcerdsel, då så erfordras kompletterat med märket B 1 (II,A.Z) Al indkörsel forbudt (5 9).
C 2, Påbudt körebane. Märket tillkännager, att det är påbjudet att använda den del av körbanan, mot vilken pilen pekar. Vid större riktningsförändringar användes märket C 1 (Påbudt körselsretning) (5 9).
Finland:
Obligatorisk färdriktning (II B (1) . Märket bestämmer den enda för fordon tillåtna färdriktningen, som anges genom en horisontal pil i centrum av märket (7 5 2 mom a punk— ten) .
Trafikdelare (II B c 1). Märket anger på vilken sida tra- fikrefuge eller stolpe omkörning skall ske (7 5 2 mom (: punkten) .
Norge: II,B.l, Påbudt kjöreretning. Märket användes där for— donstrafik skall hålla till höger (t ex vid cirkulations- trafik) alternativt till vänster (t ex vid hinder).
II,B.l a, Påbudt kjörefelt. Märket användes för att ange det för trafiken riktiga körfältet (till höger eller till vänster om ett hinder) .
Sverige:
Påbudsmärke för tillkännagivande av föreskriven körrikt- ning (körriktningsmärke) skall upptaga en vågrät pil av utseende som framgår av fig 34 (15 5).
Även om föreskrift här saknas om att körriktningsmärke skall vara utfört av reflekterande material, där det icke under mörker hålles belyst, torde regel vara att sym- bolen på körriktningsmärke är utförd av reflekterande material. I syfte att åstadkomma en högre grad av syn- barhet under mörker har under senare år i viss utsträck- ning innerbelysta vägmärken kommit till användning . För att i någon mån söka förebygga de konsekvenser från trafiksäkerhetssynpunkt som kan uppstå, när av någon anledning belysningen i sådant märke slocknar, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom en provisorisk lös- ning, tills annat föreskrives, medgivit att i fråga om körriktningsmärke (och trafikdelarmärke , fig 36; se nedan) pilsymbolen må utföras med kontur av reflekterande ma- terial (T 3995-195/60).
II,B.l (6)
II,B.l (7)
II,B.l (8)
II,B.l (9)
Påbudsmärke för tillkännagivande av att fordonsförare skall hålla till vänster om märket (trafikdelarmärke) skall på sätt framgår av fig 36 upptaga en pil, riktad snett nedåt vänster. Trafikdelarmärke skall, därest det ej är anbragt på trafikfyr eller under mörker hålles belyst, vara försett med reflexanordningar eller ock vara utfört av reflekterande material (16 5).
Av föreskrift iVTF 64 5 2 mom (— — — påbudsmärke, som avser tillkännagivande - - - att fordonsförare skall hålla till vänster om märket eller att fordonsförare skall hålla till höger om märket, - - —.) framgår, att trafikdelar- märke även kan upptaga pil, riktad snett nedåt höger.
NVK:
Märke enligt II,B.l(l) - II,B.l(7) skall användas för att utmärka påbud att fordon skall föras i pilens (en av pilarnas) riktning.
Om så anses lämpligt för att erhålla enhetlig utmärk— ning längs viss väg (gata), får märkena II,B.l(B) och II,B.l(7) användas i stället för märket II,A.3, Förbud att svänga till höger respektive till vänster.
Märke enligt II,B.l(B) och II,B.l(9) skall användas för att utmärka föreskrift om att fordon skall föras till höger respektive till vänster om märket.
Ang. hittillsvarande märken i påbudsmärkesform, angi— vande att fordon får passera såväl till höger som till vänster om märket, se III,A.13 y, Tillåtna körbanor.
CIRKU LATIONSTRAFIK
Prot art 36 par 2: 2. Mandatory signs are the following:
a) The sign "DIRECTION TO BE FOLLOWED" (II,B.l); it is permissible to adopt variations of the symbol on this sign in order to meet special cases;
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex l, IV: Ad art 91):
Vehicles may pass on either side of refuges, except in the case of:
(a) a refuge bearing a "DIRECTION TO BE FOLLOWED" sign (II,B.l) or a "ROUNDABOUT" sign (II,B.l a) indi— cating the side on which it must be passed, — - -
1) 1949 års konvention.
W/TRANS/SC1/249/Rev.1, Annex 2, XIX Ad art 36, par 2 (a):
In particular, sign II,B.l a may be used to indicate a "ROUNDABOUT". Where the left—hand rule of the road is observed, the arrows on the symbol shall be reversed.
Nuvarande före skrifter: Danmark:
C 1, Påbudt körselsretning. Märket, som användes i cirkulationsplats för att tillkännage att cirkulationstrafik är påbjuden, anbringas i cirkulationsplatsens mittparti mitt för envar anslutande väg (5 9); jfr under II,B.l.
Finland:
Obligatorisk cirkulation (II B b) . Märket skall i vägkors— ning omköras motsols. Märket utgöres av en blå cylin— der. På cylinderns yttre yta finns åtta horisontala pilar (7 5 2 mom b punkten). Märket uppsättes omedelbart invid den plats, som på— budet gäller (7 5 3 mom).
Norge:
II,B.l, Påbudt kjöreretning. Märket användes, där for— donstrafik skall hålla till höger (t ex vid cirkulations- trafik) .
Utan stöd av direkt föreskrift i Instruks förekommer i praktiken Cirkulationsring, motsvarande finska märket II B b och svenska märket enligt fig 35.
Sverige:
Påbudsmärke för tillkännagivande av föreskriven körrikt— ning (körriktningsmärke) skall upptaga en vågrät pil av utseende, som framgår av fig 34.
För tillkännagivande av att cirkulationstrafik skall före- komma må jämväl såsom påbudsmärke anbringas en ring (Cirkulationsring) antingen i form av en cylinder eller ock, därest på grund av belysningen på platsen så finnes mera lämpligt, i form av en stympad kon. Körriktningen skall på ringen angivas med åtta pilar på sätt fig 35 visar (15 5).
NVK:
Märket skall användas tillsammans med märket I,22, Lämna företräde, för att utmärka plats, där cirkulations— trafik är påbjuden och skyldighet föreligger att lämna företräde åt fordon, som befinner sig i cirkulationsplat- sen. Utan att sådan skyldighet föreligger kan märket vidare, beroende på cirkulationsplatsens utformning, an— vändas i stället för märket II,B.l(Z) , Påbjuden körrikt- ning. Märket skall anbringas vinkelrätt mot körriktningen på lämpligt avstånd före cirkulationsplatsen vid högra väg— kanten eller högra kanten av körbanan. Det må härut- över även anbringas på refuge eller liknande.
140 III,B.2
Prot art 36 par 2: 2. Mandatory signs are the following:
(b) The sign "COMPULSORY CYCLE TRACK" (II,B.Z) which shall be used to indicate that cyclists shall use the special track reserved for them.
Konventionen, Annex l:
ADDITIONAL PROVISION CONCERNING DEFINITIONS OF MOTOR VEHICLE AND CYCLE
Cycles fitted with an auxiliary internal combustion engine having a maximum cylinder capacity Of 50 cm3 (3.05 cu.in.) shall not be considered as motor vehicles, pro- vided that they retain all the normal characteristics of cycles with respect to their structure.
Anm.: Danmark, Norge och Sverige har vid underteck— nandet av konventionen liksom Finland vid anslutningen förklarat sig utesluta annex 1 från konventionens till- lämpning.
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex l, XIII: Ad annex ll):
For a cycle fitted with an auxiliary engine not to be considered as a motor vehicle, it must also have the normal characteristics of cycles as to its performance and, in particular, it must be possible to propel it by pedals.
W/TRANS/SCl/238/Rev.l, A(8): Konventionen, art 10: Speed iim_it_02 cycle tracks
It is recommended that governments desiring to limit the speed on cycle tracks should impose a speed limit of not more than 40 km (24 miles) per hour.
W/TRANS/SCl/238/Rev.l, A(27): Konventionen, Annex l: Maxelumjsesdyi (;>/gles _wiih_auxi_ligrx engine
It is recommended that governments should not treat as cycles, in domestic traffic, two-wheeled vehicles pro— vided with an engine when, propelled by that engine alone, they are capable Of travelling on the level, with- out wind, at a speed exceeding 40 km/h while carrying a rider of medium weight.
1) till 1949 års konvention
TRANS/268, par 67—68: Annex l
X. Ad annex 12):
67. The Italian representative entered a reservation to the part of this text according to which a cycle with an auxiliary engine must, in order to qualify for the benefit of the provisions of the Convention, be equipped with pedals and be capable of being propelled by them.
68. The Sub—Committee noted that this provision was already implicit in the 1949 and in the 1950 texts, but that every Contracting Party was free, for the purposes of its legislation, to treat vehicles of this type not equipped with pedals as cycles with an auxiliary en— gine. jfr i sammanhanget II,A.9, Förbud mot cykeltrafik, och II,A.9 b, Förbud mot trafik med moped.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
C 4, Påbudt cykelsti. Märket tillkännager, att cyklar, till vilken kategori knallerter hänföres, skall framföras på en därför bestämd bana. På platser, där knallert skall hänvisas från körbanan till cykelbanan, förses märket med en tilläggstavla med texten Knallert på cykelstien. Anbringas märke C 4 i sådana fall, då knallerter skall hänvisas till körbanan, anges detta genom att under mär— ket C 4 anbringas ett förbudsmärke enligt B 18 (Andet forbud, 5 9). Förbudsmärket förses därvid med texten Knallert på cykelstien forbudt. Om trafik med motorfor— don och knallerter är förbjuden på samtliga icke-offent- lige veje i skogar, anges detta genom att märket B 18 anbringas på de offentlige veje, som leder in i skogen, , därvid försett med texten Körsel med motorköretöjer og . knallerter forbudt på skovvejene . På vissa mera betydan— de skovveje bör härutöver märket B 6 (II,A.7, Körsel forbudt for alle motorköretöjer) anbringas med motsvaran- de tilläggstavla (5 7).
Märket C 4 användes till förtydligande av faerdselslovens allmänna regler om bana för knallerter, jfr FL 5 32, stk. 3 (Körsel på cykel med hjcelpemotor skal udenfor bymaessigt bebygget område ske på cyklesti og i by- mcessigt bebygget område på körebanen, medmindre andet är tilkendegivet ved afmcerkning .) eller för att tillkännage särskilda avvikelser från dessa regler. _ Märket C 4 användes även i sådana fall, där det vid ' cykelbaneanläggning utmed en väg kan uppstå tveksam— het om huruvida banan skall användas såsom cykelbana, jfr FL % 32, stk. l (Er der på en vej anlagt scerlige baner for forskellige fcerdselsarter, skal den bane be- ny'ttes, som er bestemt for fcerdsel af den pågceldende art.)
1) till då aktuellt dokumentW/TRANS/SCl/237; jfr numera W/TRANS/SCl/249/Rev.1, Annex l, XIII, här ovan.
2) till 1949 års konvention.
På platser, där cyklister alltjämt ålägges att använda cykelbana på vänstra sidan av vägen, jfr FL %, 32, stk. 2 (Cyklesti langs vej må kun benyttes af de cyk- lister, i hvis höjre vejside cyklestien ligger, medmindre andet er tilkendegivet ved afmaerkning) , anbringas märket C 4, kombinerat med en pil, även på körbanans högra sida med tilläggstavla med texten Benyt cykelsti i venstre side (5 9). Finland:
Cykelbana (II B d) . Märket anger från körbanan avskild eller skild cykelbana, som skall användas vid färdsel i vederbörande riktning (7 5 2 mom d och e punkterna). Märket uppsättes vid de platser, där sådan cykelbana börjar (7 5 3 mom).
Norge: II,B.2, Påbudt sykkelbane. Märket anbringas där sär- skild cykelbana finnes och innebär påbud att cyklister skall använda denna. Sverige:
Vägmärke till upplysning om vägs nyttjande såsom cykel— bana (anvisningsmärke) skall utgöras av en cirkelformig blå tavla, upptagande vitt symboliskt tecken (fig 42, 22 5) .
Jfr i sammanhanget VTF 44 5: Finnas på väg skilda banor för olika slag av vägtrafikanter, skall fordon föras på bana, som är avsedd för fordonet. - - - Cykelbana på sidan av väg skall anses upplåten endast för cykeltrafik i den riktning, vari övrig fordonstrafik på samma sida av vägen framgår. Vad nu sagts skall dock icke gälla, där annat särskilt angivits genom väg- märke.
På grund av föreskrift i 2 5 förordningen om mopeder skall även moped föras på cykelbana. Om lokal trafikföreskrift i visst fall utfärdats, som inne- bär förbud häremot, skall detta utmärkas med vägmärke. Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen har - i avvaktan på föreslagen författningsändring - förordat att utmärkning av sådant förbud sker med texten Ej moped på blå till— läggstavla under märke enligt fig 42 (T 2106-170/61). NVK:
Märket skall användas för att utmärka bana för cykel- och mopedtrafik.
Föreligger i visst fall behov att meddela förbud mot tra- fik med moped på cykelbana, anbringas märket II,A.9 b, Förbud mot trafik med moped. Är cykelbana i visst fall upplåten för trafik i båda rikt- ningarna, anbringas under märket tilläggstavla med två lodräta pilar, den högra vänd uppåt och den vänstra nedåt.
Märket uppsättes där cykelbanan börjar och upprepas omedelbart efter vägkorsning och i övrigt där så anses erforderligt. Märket anbringas vid cykelbanans högra kant eller om förhållandena därtill föranleder, till vänster om cykelbanan. I sistnämnda fall bör under symbolen på märket anbringas en snett nedåt höger riktad pil.
[
Prot art 36 par 21): 2. Mandatory signs are the following:
(c) The sign "COMPULSORY MINIMUM SPEED" (11,B.3); this sign shall be used to indicate that vehicles using the road shall travel at not less than the speed indi— cated.
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XX:
In the absence of any indication to the contrary given, in accordance with article S, paragraph 3, of the Pro- tocol, on a plate placed below the sign, the obligation conveyed by the sign "COMPULSORY MINIMUM SPEED" (11,B.3) shall extend as far as the next intersection.
]fr i sammanhanget III ,A.ll, Motorväg, och vad där an— förts om konstruktiv minimihastighet. Nuvarande föreskrifter:
Danmark: — Finland: — Norge: -
Sverige: -
NVK:
Märket skall användas för att ange påbjuden minimi— hastighet. Märket anbringas där den med påbudet avsedda väg— sträckan börjar och anger att påbudet gäller till nästa vägkorsning. För upprepat tillkännagivande anbringas märket även på andra lämpliga platser utmed vägen.
Märket uppsättes vinkelrätt mot körriktningen vid högra vägkanten. Om så finnes erforderligt, skall märket upp— sättas även vid vänstra vägkanten. Det må dock an- bringas vid kanten av körbana i stället för vid vägkan— ten.
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (43).
11,B.3
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XXI: Ad kapitel III, klass II,B:
The sign "COMPULSORY WAY FOR PEDESTRIANS" (11,B.4) shall be used wherever the competent authorities deem it necessary to indicate that pedestrians must use a particular route reserved for them.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark:
Upplysningar allenast till gående och upplysningar som avser stier, vilka icke utgör del av en offentlig vej, kan lämnas på det med hänsyn till förhållandena i det särskilda fallet lämpligaste sättet (5 80 stk. 2) . Sålunda förekommer rektangulärt, vitt märke med svart text Gang— sti.
Finland:
Gångbana (II B e) . Märket anger från körbanan avskild eller skild gångbana, som skall användas vid färdsel i vederbörande riktning (7 5 2 mom e punkten).
Märket uppsättes vid de platser, där en gångbana bör- jar (7 5 3 mom).
Norge: —
Sverige:
Vägmärke till upplysning om vägs nyttjande såsom gång— bana skall vara rektangulärt, till färgen blått . På märket lämnas med lämplig kortfattad text upplysning om det förhållande, som avses med märket. Texten skall vara vit. Fig 43 utgör exempel (23 5).
Om cykelbana men icke gångbana finnes och gående där— för jämlikt VTF 60 5 lmom b) skall använda cykelbana, användes icke rektangulärt märke utan endast märke en— ligt fig 42 (jfr T 373—195/61). Exempel på motsatsen finnes dock jämlikt väg— och vattenbyggnadsstyrelsens cirkulär l937:6.
NVK:
Märket skall användas för att där så anses erforderligt utmärka särskild bana som gående är skyldig att an— vända.
Ifr 11,B.4, Påbjuden bana för gående , och, i tillämpliga delar, där återgivna W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2 , XXI .
jfr ock — mutatis mutandis — TRANS/SCl/166, par 65, återgiven under märket II,A.9 zx, Förbud mot ridning.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark: Rektangulärt vitt märke med svart text Ridesti (i princip enligt 5 80 stk. 2).
Finland: —
Norge:
Där anledning därtill föreligger kan anbringas märke för Rideveg med svart text på vit botten och i samma stor- lek som Stedsskilt (III,C.l b).
Sverige:
Vägmärke till upplysning om vägs nyttjande såsom rid- väg skall vara rektangulärt, till färgen blått med vit text. Exempel se fig 43 (23 5).
NVK:
Märket användes där så anses erforderligt för att ut— märka påbjuden ridväg.
KLASS III, UPPLYSNINGSMÄRKEN
Allmänna bestämmelser
Kap. IV
Prot art 37:
1. The signs of this class shall be rectangular in shape.
2 . Where the colours to be used are optional, the colour red shall in no case predominate.
Nuvarande föreskrifter: Angående färgsättning se under resp märke. Danmark:
Anvisningstavler är rektangulära (€; 10, bilag 4). Iämväl vejvisningstavler, indelade i vejvisere (% 15) , nummer— tavler (5 18) , rutetavler (5 20) , orienteringstavler (5 22) , bytavler (5 23) och afstandstavler (5 24), är rektangu— lära.
Angående närmare detaljer i fråga om märkenas utform— ning och anbringande se 55 25—27 och 31—38.
Finland: Anvisningsmärken är rektangulärformiga (8 5 lmom). Aven samtliga informationsmärken med undantag av märke angivande Vägkorsningens namn (III B f) är rektangulära
(9 5).
Norge:
Opplysningsskilt skall vara kvadratiska eller rektangu- lära (plansje II och III) .
Sverige: Upplysningsmärke utgöres, där ej annat särskilt stadgas, av en rektangulär tavla (18 5) . Vägmärke till upplysning om vägs nyttjande såsom cykelbana skall dock utgöras av en cirkelformig tavla enligt fig 42 (22 5); jfr vad som anförts under II,B.2, Påbjuden cykelbana.
NVK:
Upplysningsmärke skall vara rektangulärt om icke annat anges för visst märke. Om ej för visst märke eller viss grupp av märken bestämmelser meddelats om färgsätt— ning, må röd färg icke vara förhärskande.
Tilläggstavla skall vara rektangulär. Om ej för särskilt märke annat anges, skall tilläggstavla ha samma färg— sättning som upplysningsmärket.
KLASS III,A, ANVISNINGSMÄRKEN Allmänna bestämmelser
NVK:
Anvisningsmärke skall, om icke annat för visst märke an- ges, ha blå bottenfärg med vit bård. Märket III,A.16 x, Overgångsställe, behöver dock icke vara försett med bård. Skall symbol anges på särskilt mittfält, skall detta, där ej för visst märke annat anges, vara vitt. I det följande har i vissa fall angivits, att anvisnings- märke kan användas även såsom vägvisare, ehuru mär— ket därvid rätteligen får karaktär av märke, hänförligt till klass III,B, Orienteringstavlor och vägvisare.
PARKERING
Prot art 38:
1. The sign "PARKING" (III,A.l) shall be used to indi— cate authorized parking places.
2. This sign shall be square in shape.
3. The side of the square shall be at least 0,60 m for the sign of standard size and 0,40 m for the sign of reduced size.
4. The sign shall be placed facing the traffic or facing across the carriageway.
5. The colour of the sign shall be blue and the colour of the letter P white.
6. A rectangular plate under the sign may be used for inscriptions giving the period during which parking is allowed or indicating the direction of the parking place .
Nuvarande före skrifter: Danmark:
D 1, Parkering. Märket D 1 A anbringas till anvisning om särskilda parkeringsplatser eller särskilda vägområden, som företrädesvis är anvisade för parkering. På en till- läggstavla kan anges den längsta tid, under vilken par- kering är tillåten (Ikke over . . . timer) , annan begräns— ning i medgivandet till att parkera eller parkeringsplat— sens utsträckning. I sistnämnda fall förses tilläggstav- lan med en enkel eller dubbel pil för att ange den rikt— ning, i vilken avståndsangivelsen gäller. Tilläggstavlan anbringas då parallellt med körbanan (512). Texten 50-800 m på en tilläggstavla innebär att parkering börjar efter 50 m i körriktningen och upphör 800 m från den plats, där märket är—anbringat (5 ll).
Tilläggstavla har svart text på vit botten.
III,A.I
III,A.l
VL
III,A.lzl
T &
III,A.lz2
P _,
III,A.lz3
_)
III,A.1:4
r'
III,A.1:5
Ii-J
600 m
III,A.1:6
— STAD
III,A.1:7
il
500 rn
III,A.1:8
III,A.lz9
Märket D I B användes som förberedande upplysning. På märket anges avståndet i meter till parkeringsplatsen. Ligger denna icke i körriktningen, användes märket D i C, som anger riktningen till parkeringsplatsen med en vit pil under bokstaven i märket (5 12) .
Finland:
Parkeringsplats (III A f). Märket utvisar, uppsatt på sidan av väg, att med märket försedd vägsida, inom ramen för stadgandena om parkering, är reserverad för parkering från märket till följande korsning av allmän väg eller gata, eller till märke, som är uppsatt på sam- ma sida av vägen i motsatt riktning. På särskilt parke— ringsområde uppsättes märket vid infartsvägen, såframt särskilda skäl icke annat påkallar (8 5 2 mom f punkten).
För förtydligande av vägmärkets syfte eller objoekt eller för närmare angivande av dess verkningsområde eller giltighetstid eller för begränsande av dess verkan må vägmärket förses med en gul, rektangulär tilläggsskylt med svart bård, vilket upptar en svart figur eller text angivande tilläggsskyltens syfte (10 5 1 mom) .
Genom tilläggsskylt, som utvisar fordonets art (IV f, g, h och i, personbil resp buss, lastbil och motorcykel) , anges vilka fordon anvisningen gäller. Genom tilläggs— skylt, som utvisar vägsträcka (IV j), anges längden av den sträcka, som märket avser, räknat från märket, samt genom tilläggsskylt, som utvisar klockslag (IV k), gil— tighetstiden (10 S 4 mom).
När objektet för vägmärket befinner sig på korsande väg eller verkningsområdet utsträcker sig till dylik väg, må dess riktning anges med tilläggsskylt, försedd med pil (IV 1, 10 5 5 mom).
Norge:
III,A.l, Parkeringsplass . Märket visar till särskilda par— keringsplatser. På tilläggstavla kan anges längsta till— låtna tid för parkering eller andra villkor för parkering. För att ange riktningen till den plats, där parkering är tillåten, användes tilläggstavla med en eller två pilar. Denna tilläggstavla placeras så att pilen (pilarna) pekar mot parkeringsplatsen (även om tilläggstavlan då blir anbringad vinkelrätt mot märket) .
När det mer undantagsvis finns anledning att lämna för— beredande upplysning om parkeringsplats, kan märket III ,A.l användas med avståndsuppgift på vanlig tilläggs— tavla. I sådant fall anbringas såväl märket som till— läggstavlan vinkelrätt mot körriktningen.
Tilläggstavla har svart text på vit botten.
Sverige:
Vägmärke till upplysning om vägs nyttjande såsom par—
tavla (fig 40).
Uppgift om de särskilda föreskrifter, som gäller för par— kering på parkeringsplats, må lämnas på en under par- keringsmärket anbragt tilläggstavla. Tavlan skall vara rektangulär, ha blå färg och vit text (20 S) .
Märket användes för att utmärka plats, där parkering är tillåten. Märket innebär dock ej att parkering är tillåten där enligt trafikreglerna parkering ej får ske,t .ex. fram— för infart .
I fråga om märkets användning gäller följande:
a) Parkeringsplatsens utsträckning kan anges med svart pil på tilläggstavla (III,A.lzl), vars färg skall avvika från märkets . Om parkeringsplatsens utformning det med— ger, kan utsträckningen anges genom en pil i vardera riktningen (III ,A .1:2) .
b) För hänvisning till parkeringsplats kan märket förses med en vit pil under bokstaven (III,A.1:3) eller på till— läggstavla i samma färg som märkets (III,A.lz4).
0) För vägvisning till parkeringsplats kan användas an— tingen tilläggstavla i samma färg som märkets med vin- kelböjd vit pil (III,A.l:5) eller ock vägvisare med av- ståndsuppgift eller namn (III,A.1:6 resp. III,A.1:7) eller med såväl namn som avståndsuppgift.
d) För hänvisning och vägvisning till större parkerings- plats, som anordnats vid station eller hållplats för kollektivt transportmedel, ävensom till parkeringshus eller parkeringsgarage må, vid tillämpning av det under b) och c) angivna systemet, komplettering ske med text som anger ändamålet, såsom Infartsparkering, Parke— ringshus (P—hus) eller liknande.
e) Då så erfordras till förberedande upplysning om par— keringsplatsens läge användes märket med uppgift om avståndet till parkeringsplatsen med vit text antingen på märket under bokstaven eller på tilläggstavla i samma färg som märket (III,A.lz8 resp. III,A.l:9).
f) Om parkeringsplatsen är avsedd för parkering av en— dast visst slag eller vissa slag av fordon, anges detta förhållande på tilläggstavla med vit symbol på blå botten (III,A.lle a-e). Om fastställd symbol saknas, såsom för invalidfordon och andra fordon av speciellt slag eller avsedda för särskilt ändamål, användes istället för sym— bol lämplig text i vit färg (t.ex. III,A.lzll). 9) Om parkeringsplats är avsedd för parkering endast under viss tid, såsom vissa dagar eller viss tid på da- gen, anges förhållandet på tilläggstavla med blå botten— färg med text i överensstämmelse med de allmänna be- stämmelserna ovan under Klass II,A, Förbudsmärken. Texten skall vara vit. För utmärkandet av tid å sön— och helgdagar skall texten dock vara röd.
Om parkering avses icke få äga rum mer än viss be- gränsad tid, anges detta förhållande på tilläggstavla med blå bottenfärg och med vit text, exempelvis
30 min 3 tim
Texten må kombineras med uppgift på tilläggstavla om begränsning till veckodagar och tid på dagen enligt vad ovan sagts .
lj
III,A.1:lO a
III,A.1:10 b
m
III,A.1:10,C
&]
III,A.lzlo d
%?
H H H > »— )—' D (D !
Invalid- fordon
III,A.lzll
h) Har parkeringsmätare anbringats på parkeringsplats., erfordras ej märket III,A.l. Märket kan i miniatyr an— bringas på mätaren. Erforderliga uppgifter, såsom om begränsning i tiden av rätten att mot erläggande av av— gift parkera fordon, lämnas enligt varje lands bestäm— mande.
RAST PLATS
TRANS/SCl/166, par 125 and 126:
125. The Netherlands representative also proposed a special sign should be adopted to indicate, on motor— ways, places where motorists could stop and rest. The sign would be a blue rectangular plate with a white square bearing the letter P in black and supplemented, at least for a time, by an additional plate bearing the word "Picnics " . 126. The Working Partyl) did not approve this new sign, since there was already a sign - sign III ,A.12) — which could be used for the purpose, but it did not insist on the sign's being withdrawn from use.
NVK förslag (= för- 5109 CIV OTÅ/PIÅRC OTA/PIARC Sub—Committee of Experts, Report from let Group of Experts) meeting: 35. —— — — draft symbols - — — and for a picnic zone
(folding table with two stools) . The Sub-Committee made a practical test by viewing these symbols in the street from a distance - - -. The picnic zone symbol, which had not seemed satisfactory at close quarters, proved to be good from a distance, and could be improved by slightly modifying the thickness of some of the strokes . — — — was asked to prepare another model on these lines. The Sub-Committee decided to inform the Geneva Working Party that, in its opinion, countries which wished to indicate picnic sites should be recommended to use a sign with a bench and two stools , on the lines of - — — symbol, slightly modified. The detail of the symbol could be left to the country concerned.
TRANS/SCl/186 , par 83-85 .
MARKING OF ROADSIDE PICNIC SITES
83 . The Swedish representative proposed that the steadi— ly increasing number of picnic sites should be appro- priately marked by a sign showing a table and two benches.
___—A—
1) on Road Traffic Safety. 2) Parkering
85. The Working Partyl) thought there should be a sign, but expressed no view as to its optional or compulsory association with sign III,A.lZ) . Since opinions differed on the Swedish proposal, the Working Party requested the OTA/PIARC Group of Experts to submit another sym- bol to it.
OTA/PLARC Sub—Committee of Experts, Report from 23rd meeting:
ROAD SIGNS — SYMBOL FOR A PICNIC AREA
34. - — — examined the new proposals, submitted by - — -. While admitting that the Secretariat's sign was morevpleasing, the Sub—Committee considered the Swe- dish3) sign much more comprehensible at a distance. It might, however, be possible to incorporate a tree in it. - - -
Nuvarande föreskrifter: Danmark: D 1 A, Parkering.
På motorväg anbringas framför det märke enligt D 1 A (III,A.l) , som uppsatts vid infarten till parkeringsplats , normalt på ett avstånd av omkring 400 m, märket D 1 B, varvid på märket anges avståndet till parkeringsplatsen.
Finland: III A f, Parkeringsplats.
Norge: III ,A .1 , Parkeringsplass .
Sverige: Vägmärke till upplysning om vägs nyttjande såsom par- keringsplats för motorfordon enligt fig 40; väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i anvisningar beträffande vägvisning till parkeringsplats år 1954 understrukit, vad som framhållits i tidigare föreskrifter, att någon spe— ciell utmärkning av s k rastplatser icke skulle före— tagas genom vägväsendets försorg (V 3776—195/54).
Det oaktat har uppstått utmärkning av rastplatser, var— för för närvarande stor variation förekommer. Sålunda användes antingen fig 40 med tilläggstavla med text Rastplats , enbart nämnda tilläggstavla, orienteringstavlor i princip enligt fig 54 i gulsvart färgsättning med text Rastplats och rastplatssidans vägslinga angiven genom en linje med mellanrum mellan dellinjer, ivissa fall med märke enligt fig 40 inkomponerati orienteringstav- lan, eller andra varianter och lösningar. På motorväg har använts märket III,B.4 y, Avfartsvisare på motorväg och motortrafikväg, med bokstaven P från märke enligt fig 40 inkomponerad jämte texten Rast- plats. I visst fall har, försöksvis, använts det i Sub- Committee's of Experts Report from 2lst meeting, par 35, ovan omnämnda märket.
1) an Road Traffic Safety. 2) Parking. 3) Avser förslag, utarbetat av NVF 50.
III,A.2
HÖPITAL
Märket må användas för att utmärka rastplats, som är anlagd eller godkänd av vederbörande myndighet. För hänvisning och vägvisning samt förberedande upplys- ning skall i tillämpliga delar gälla vad som sagts under b) , c) och e) om användningen av märket III,A.l, Parke- ring. Märket skall dock endast undantagsvis användas i vägvisare med avståndsuppgift. Namni vägvisare an— gives ej .
Märket III,A.1 x kan sålunda även förekomma i utföran— deformerna III,A.l x:3, III,A.l x:4, III,A.l x:5, III,A.l x:6, III ,A.l x:8 och III,A.l x:9; jfr under märket III ,A.l.
SJUKHUS
Prot art 39:
1. The sign "HOSPITAL" shall be used to indicate to the drivers of vehicles that they should take the precautions required in the proximity of medical establishments and in particular, to refrain from making unnecessary noise .
2. This sign shall consist of the symbol H above the word "Hospital” as shown in diagrams III,A.Z.
3 . The colour of the sign shall be blue and the inscrip— tion white .
4. The sign shall be placed facing the traffic.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark: — Finland: —
Norge:
III,A.2, Sykehus. Märket anbringas till vägledning för de trafikanter, som söker läkarhjälp, och för att upplysa vägtrafikanterna om att de har att ta tillbörlig hänsyn och i möjligaste mån undvika onödigt buller, t ex ljud- signaler och liknande. Märket kan användas med till— läggstavla med avståndsuppgift. Bägge märkena anbringas vinkelrätt mot körriktningen.
Sverige:
I vissa fall användes varningsmärke enligt fig 10 , Annan fara (I,21) , med tilläggstavla eller — i vissa fall — sepa— rat rektangulärt märke i varierande färgsättning med text av varierande utformning såsom Sjukhus, Kör tyst, Pas— sera tyst, Lasarett, Tyst trafik eller Visa hänsyn eller liknande .
I ett fall har omkörningsförbud mellan motordrivna fordon meddelats och utmärkts med märke II,A.4 för att med av- seende på andra fordon än cykel och moped eliminera avgivande av ljudsignal vid omkörning jämlikt VTP 475 3 mom (Fordonsförare, som vill köra om annat fordon, skall — — —. För sådant ändamål skall den omkörande giva sig tillkänna genom ljud- eller ljussignal eller på annat lämpligt sätt.).
NVK:
Behov av märket föreligger icke i Norden.
Norge slopar märket 111,A.2. Sverige upphör att använda märke enligt fig 10, Annan fara (I,21) , med tilläggstavla med text eller andra särskilda utmärkningar.
HJÄLPSTATION
Prot art 40:
1. The signs indicating auxiliary service posts are the following: ((1) The sign "FIRST—AID STATION" (III,A.3 and III ,A.4l)) which shall be used to indicate that there is in the neighbourhood a first-aid station organized by an offi- cially recognized association;
2. The shorter side of the rectangle of the signs pro— vided for in this article shall be placed horizontally. The colour shall be blue, with a black or dark symbol on a white square. In the case, however, of the signs III,A.3 or III,A.41), the symbol shall be red. The side of the square shall be at least 0,30 m. - - —
Nuvarande före 5 krifter:
Danmark:
D 3, Nödhjcelpspost. Märket anbringas som upplysning om att i närheten i pilens riktning är upprättad en hjälp— station för lämnande av hjälp vid olyckstillfällen (5 12) .
Finland:
Förstahjälpstation (III b b). Märket anger vederbörligt godkänd förstahjälpstation. Märkets nedre del upptar en pil utvisande hjälpstationens läge eller ett tal anvisande avståndet till densamma (9 5 2 mom b punkten).
Norge:
III,A.3, Nödhjelpsstasjon. Märket anbringas till upplys— ning för vägtrafikanter om att i närheten finns en hjälp— station till hjälp vid olyckstillfällen. Avståndsuppgift kan lämnas på tilläggstavla med svart text på vit botten. Märkena anbringas vinkelrätt mot körriktningen.
1) Ej återgivet här.
m,A.3
III,A.S
Märke för Röda Korsets hjälpstation skall upptaga ordet "Hjälpstation" samt ett rött kors (fig 45, märke för hjälp— anordning). Under det vita mittfältet skall tavlan upp— taga en vit pil, som visar mot hjälpanordningen. Texten skall vara vit (25 5).
Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat att det röda korset skall vara utfört i reflekterande material (V 6764-195/55). Försöksvis användes ock märken med det vita fältet reflekterande.
På framställning av Svenska Röda Korset har väg— och vattenbyggnadsstyrelsen medgivit, att märke för hjälp— station även må användas för utmärkning av obemannad sådan (förbandsskåp eller liknande) .
NVK:
Märket må användas för att utmärka hjälpstation eller förbandsskåp för självhjälp, anordnad resp. uppsatt av behörig organisation i samråd med vederbörande myndig- het. Märket kan även användas för att utmärka sjukhus med olycksfallsavdelning .
För hänvisning och vägvisning samt förberedande upp— lysning skall i tillämpliga delar gälla vad som sagts under b), c) och e) om användningen av märket III,A.l, Parkering, dock att vägvisare ej skall användas.
Märket III,A.3 kan sålunda även förekomma i utförande— formerna III,A.3:3, III,A.3z4, III,A.3:S, III,A.3:8 och III,A.3z9; jfr under märket III,A.l. Sverige utesluter ordet ”Hjälpstation".
VERKSTAD
Prot art 401) :
1. The signs indicating auxiliary service posts are the following:
(b) The sign "MECHANICAL HELP" (III,A.S) which shall be used to indicate that there is a service station in the neighbourhood;
2. The shorter side of the rectangle of the signs provided for in this article shall be placed horizontally. The colour shall be blue, with a black or dark symbol on a
white square. — — —The side of the square shall be at least 0,30 m. — — — 3. The signs described in (b) — - — of paragraph l shall
be used as prescribed by the competent authorities.
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (45).
Danmark: - Finland: -
Norge:
III,A.5 , Verksted. Märket anbringas företrädesvis på öde vägsträckor för att vägtrafikant skall kunna erhålla upp- lysning om att i närheten finns en plats, där reparation kan utföras . Avståndsuppgift kan lämnas på tilläggstavla med svart text på vit botten. Märket anbringas vinkel— rätt mot körriktningen.
Sverige: -
NVK:
Märket må användas för att utmärka bilreparationsverk- stad. Märket skall användas endast såsom vägvisare på vägsträckor inom glesbebyggda områden. Verkstadens namn anges icke, ej heller emblem.
Märket III,A.5 kan sålunda endast förekomma i utföran- deformerna III,A.5:6 och III,A.5:7; jfr under märket III,A.l.
TELEFON 111,A.6
. Prot art 401) :
1. The signs indicating auxiliary service posts are the following:
(c) The sign "TELEPHONE" (III,A.6) which shall be used to indicate that there is a telephone in the neighbour- hood;
2. The shorter side of the rectangle of the signs pro— vided for in this article shall be placed horizontally. The colour shall be blue, with a black or dark symbol
on a white square. — - — The side of the square shall be at least 0,30 m. - - - 3. The signs discribed in - - — (c) - — - of paragraph l
shall be used as prescribed by the competent authorities .
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (45).
Danmark: —
Finland:
Telefon (III E G) . Märkets nedre del upptar en vit pil, utvisande telefonens läge, eller ett tal, anvisande av— ståndet till telefonen (9 5 2 mom a punkten) .
Norge:
III,A.6, Telefon. Märket anbringas till upplysning för vägtrafikanter om att i närheten finns en telefon. Av- ståndsuppgift kan lämnas på tilläggstavla med svart text på vit botten. Märket anbringas vinkelrätt mot körrikt— ningen.
Sverige:
Märke för hjälptelefon skall innehålla ordet "Hjälptele— fon” ivit text samt tecken enligt fig 46. Under det vita mittfältet skall tavlan upptaga en vit pil, som visar mot hjälpanordningen (25 5).
NVK:
Märket må användas för att utmärka förefintligheten av telefon, för vilken behörig myndighet eller organisation i samråd med sådan myndighet ansvarar (särskild hjälp- telefon eller telefon avsedd för SOS—ändamål) .
För hänvisning och vägvisning samt förberedande upp— lysning skall i tillämpliga delar gälla vad som sagts under b) , c) och e) om användningen av märket III,A.l, Parkering.
Märket 111,A.6 kan sålunda även förekomma i utförande— formerna III,A.6:3, III,A.6z4, III,A.6z5, III,A.6:8 och III,A.6:9; jfr under märket III,A.l. Sverige utesluter ordet "Hjälptelefon".
III,A.7 BENSINSTATION
Prot art 401) :
1. The signs indicating auxiliary service posts are the following:
(d) The sign "FILLING STATION" (III,A.7) which shall be used to indicate that there is a filling station within the distance indicated on the sign.
2. The shorter side of the rectangle of the signs pro— vided for in this article shall be placed horizontally. The colour shall be blue, with a black or dark symbol | on a white square. — — — The side of the square shall ) be at least 0,30 m. In the case, however, of the sign " III,A.7, a white rectangle with the shorter side horizon— tal shall be substituted for the square.
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (45).
3. The signs described in — - - (d) of paragraph l shall be used as prescribed by the competent authorities.
Nuvarande före skrifter: Danmark:
D 2 A, Benzintank . Märket kan anbringas till upplysning om att en bensinstation är belägen på det på märket an— givna avståndet, där myndigheterna anser detta vara av särskild betydelse för vägtrafikanterna.
När det på inbördes ringa avstånd finns flera bensin— stationer, användes märket D 2 B med text, t ex 200 til 500 m (på bildbilagan 200—500 m), varvid avståndet till den närmaste och fjärmaste stationen anges (5 12).
Vid motorvägar anbringas märket D 2 A eller D 2 B nor— malt på ett avstånd av omkring 400 m från bensinsta— tionen.
Finland: —
Norge:
III,A.7, Bensinstasjon. Märket uppsättes till upplysning för vägtrafikanterna om att i närheten finns en bensin— station. Upplysning om avstånd kan lämnas på tilläggs— tavla med svart text på vit botten. Märkena anbringas vinkelrätt mot körriktningen.
Sverige:
Med stöd av 44 5, enligt vilken efter väg— och vatten— byggnadsstyrelsens beprövande försöksvis må användas märken för hjälpanordningar av annat utseende än som anges i kungörelsen angående vägmärken m m, har för— söksvis på vissa håll uppsatts märke för bensinstation i huvudsaklig överensstämmelse med märket III,A.7.
NVK:
Märket må användas , där så erfordras av trafiksäkerhets— skäl, såsom förberedande upplysning om förefintligheten av bensinstation i tillämpliga delar enligt vad som sagts under e) om användningen av märket III,A.l, Parkering. Märket användes i övrigt på vägsträckor inom glesbe- byggda områden, dock endast i vägvisare.
Märket III,A.7 kan sålunda endast förekomma i utföran— deformerna III,A.7:8 och III,A.7:9 samt III,A.7:6 och III,A.7:7; jfr under märket III,A.l. Utmärkning må endast ske, då försäljning förekommer även på annan tid än vanlig affärstid (ev. jourtjänst). Oljeföretags namn eller emblem anges ej.
Danmark slopar märket D 2 B, Flere benzintanke.
Prot art 41:
1. The beginning of a priority road may be indicated by the sign "PRIORITY ROAD" (III,A.8).
2. The sign may also be repeated along priority rocds.
5. The signs provided for in this article shall be square with one point downwards.
6. The side of the square shall be at least 0,60 m for the standard size and at least 0,40 m for the redtced size and 0 ,25 m for signs repeated within built-up areas .
7. The border of the signs provided for in this article shall be white with a black or dark rim on the outside and the centre shall be yellow. — — —
8. The signs shall be placed on the side of the road appropriate to the direction of traffic and facing the traffic concerned. They may be repeated on the other side of the road.
CEMT GR3 (CM/GR3 (64) 3)
ROAD SIGNS AND SIGNALS Chapter XXXI. PRIORITY SIGNS I. SIGN III,A.8
The sign "Priority road" (III,A.8) indicates to drivers travelling along the road on which this sign is placed that they have right of way at the successive intersec— tions formed by.that road with all other roads joining it or crossing it.
This sign shall be placed at the beginning of the road and repeated at each intersection.
Outside built—up areas, it shall be placed after each intersection.
In built-up areas, it may be placed before, after or at the intersection.
VII. GENERAL PROVISIONS CONCERNING SIGNS III,A.8 — III,A.9 — I,20 — I,22 - II,A.16 — I,7
1. Signs III,A.8 and I,20 may not be placed on any road unless sign I,22 or sign II,A.16 is placed on the road or roads with which it forms the intersection to which they refer.
Moreover, the use of sign I,22 or sign II,A.16 implies the use of sign III,A.8 or sign I,20 on the road along which drivers who have been given right of way are moving.
2. Signs III,A.8; III,A.9; I,20; I,22; II,A.16 and I,7 shall be placed on the right—hand side of the road appro— priate to the direction followed by the drivers whom they concern; they may also be suspended over that part of the carriageway which is used by those drivers.
3. When, at an intersection formed with one or more other roads, the road carrying sign III,A.8 or sign I,20 bends in such a way that its continuity is not clearly apparent, signs III,A.8 or I,20 and signs I,22 or II ,A.16 preceding the intersection may be supplemented by a panel representing the configuration of the intersection, on which the priority road is shown by a line appreciably broader than those representing the other roads.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
D 10, Hovedvej. Märket anbringas i den utsträckning, vartill skäl finnes, till upplysning om att en väg är för- klarad såsom hovedvej (5 12).
Finland:
Väg med förkörsrätt (III A a). Märket användes för ut— visande av sådan enhetlig väg med förkörsrätt, i fråga om vilken samtliga anslutande allmänna vägar är för- sedda med märken, utvisande vägkorsning med förkörs— rätt (II A 5, I,22) . Märket uppsättes i början av dylik väg och vid nödiga platser utmed densamma (8 5 2 mom a punkten) .
Norge:
III,A.8, Forkjörsveg . Märket anbringas vinkelrätt mot körriktningen på höger sida längs forkjörsveger och inne— bär att fordonsförare , som kommer från sideveg, har väj— ningsplikt för trafik såväl från höger som från vänster sida .
Forkjörsvegsskilt skall anbringas omedelbart efter väg— korsning. Avståndet mellan varje märke bör icke över— stiga 2 km, bortsett från öde vägsträckor, där avståndet kan ökas till 5 km. Under forkjörsvegsskilt skall an— bringas vegnummerskilt (III,C. 2 0).
Sverige:
Vid väg, som förklarats såsom huvudled, skall, där så finnes lämpligt, uppsättas särskilda märken för utvisande av vägens egenskap av huvudled (VTF 64 9 3 mom).
Sådant vägmärke har utformning enligt fig 38. Det skall uppsättas vid vänstra vägkanteni körriktningen räknat. Finnes på väg särskild körbana, må dock märket an— bringas vid vänstra kanten av denna . Märke skall hållas belyst under mörker eller vara utfört av reflekterande material (19 5).
NVK:
Märket skall användas för att utmärka att förare som färdas på anslutande eller korsande väg har väjnings- plikt i förhållande till trafiken på den väg, vid vilken märket är uppsatt.
Märket uppsättes där huvudleden börjar och upprepas vid varje korsning. Utanför tättbebyggt område anbringas märket omedelbart efter korsningen.
III,A.9 III,A.9a
III,A.9
|200m
III,A.9 a
Inom tättbebyggt område uppsättes märket omedelbart före eller efter korsningen eller ock i densamma.
Märket anbringas vid högra kanten av vägen i körrikt- ningen; det kan härutöver anbringas upphängt över den högra delen av körbanan. Märket kan upprepas vid vänstra vägkanten. Märke må anbringas vid kanten av körbana i stället för vid vägkanten.
Märket må anbringas endast om något av märkena I,22 Lämna företräde, eller II,A.16, Stopp vid vägkorsning, uppsatts vid de korsande (anslutande) vägarna.
I
Då fortsättningen efter korsningen av den väg, vid vilken märket anbringats, icke är lätt iakttagbar, när förare närmar sig korsningen, förses märket, om ej omständig— heterna annat föranleder, med tilläggstavla med en sche— matisk bild över korsningen, varvid den väg, på vilken märket anbringats, med dess fortsättning närmast efter korsningen skall vara markerad med en bredare linje (jfr fig T 11 vid märket I,20, Korsning med väg, på vil— ken förare av fordon har väjningsplikt) .
HUVUDLED UPPHÖR
HUVUDLED UPPHÖR (FORBEREDANDE UPPLYSNING)
Prot art 411):
3. The end of a priority road shall be indicated by the sign "END OF PRIORITY" (III,A.9) where the sign III,A.82 has been used at the beginning of the road.
4. The signIII,A.9 may be also usedto indicate approach to the end of a priority road. In such a case, a rec- tangular plate shall be added underneath the sign, indi- cating the distance at which the priority ends , as shown in diagram III,A.9 a.
5. The signs provided for in this article shall be square with one point downwards.
6. The side of the square shall be at least 0,60 m for the standard size and at least 0,40 m for the reduced size and 0,25 m for signs repeated within built—up areas .
7. The border of the signs provided for in this article shall be white with a black or dark rim on the outside and the centre shall be yellow. In the case of sign III,A.9, the transverse bar shall be black or dark.
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (46). 2) Huvudled.
8. The signs shall be placed on the side of the road appropriate to the direction of traffic and facing the traffic concerned. They may be repeated on the other side of the road.
CEMT GR3 (CM/GR3(64) 3)
ROAD SIGNS AND SIGNALS Chapter XXXI. PRIORITY SIGNS
II. SIGNS III,A.9 and III,A.9 (I
The sign "End of priority road" (III,A.9) indicates that, from the point where it is erected, the road loses the priority conferred upon it by the sign III,A.8.
Nevertheless, if the right—of—way does not expire until an intersection at which the other road retains priority, the authorities may refrain from setting up the sign III,A.9 provided that the sign I,22 or II,A.16 is set up and is preceded by an advance sign so that drivers con— cerned are informed clearly and in good time that they must give way to drivers travelling along the road which they are approaching.
The sign III,A.9 may be preceded by the same sign supplemented by a rectangular plate indicating the dis— tance at which the priority ends (III,A.9 a).
VII. GENERAL PROVISIONS CONCERNING SIGNS III,A.8 — III,A.9 — I,20 — I,22 - II,A.16 — 1,7
2. Signs III,A.8; III,A.9; 1,20; 1,22; II,A.16 and I,7 shall be placed on the right—hand side of the road appro- priate to the direction followed by the drivers whom they concern; they may also be suspended over that part of the carriageway which is used by those drivers.
The foregoing provisions are also applicable to the corresponding approach signs.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
D 11, Hovedvej ophörer. Märket anger att hovedvej upp— hör eller avbrytes, t ex framför cirkulationsplatser eller — när så föreskrivits - vid korsning med annan hoved— vej. Märket anbringas normalt på ett avstånd av 200— 350 m framför den plats, där hovedvejen upphör eller avbrytes, och kompletteras med tilläggstavla med av— ståndsuppgift, t ex "300 m".
När hovedvejen fortsätter i en väg med allmän väjnings— plikt, t ex en cirkulationsplats, upprepas märket D 11 vid den punkt, där hovedvejen upphör.
Vid inmynning i eller korsning med annan hovedvej , som betraktas som mer trafikerad, upprepas märket icke utan följes av ett varningsmärke enligt A 18 B, Förberedande upplysning om Hovedvej forude (I,22 a), därefter av en orienteringstavla (III,B.l a) och slutligen — på bägge sidor av vägen och invid den mer trafikerade hoved- vejen -— av A 18 A, Hovedvej forude (I,22) eller B 15, Stop ved vejskcering (II,A.16) (5 12).
Finland:
Förkörsrätt upphör (III A b) . Märket skall uppsättas vid plats, där förkörsrätt, utmärkt med märke enligt III A a, Väg med förkörsrätt (III,A.8, 8 5 2 mom 0 punkten) upp— hör (8 5 2 mom b punkten).
Genom tilläggsskylt , som utvisar vägsträcka (figur IV j) , anges längden av den sträcka, som märket avser, räk- nad från märket (10 5 3 mom).
Norge:
III,A.9, Slutt på forkjörsveg. Märket visar att forkjörs— vegen upphör och att vanliga regler om skyldighet att lämna företräde m m ånyo gäller.
När märket brukas såsom förberedande upplysning (III ,A.9 a) , skall på tilläggstavla visas det ungefärliga avstån— det till den punkt, där forkjörsvegen upphör.
Sverige:
Plats, där huvudled upphör, skall utvisas genom märke ., (VTF 64 5 3 mom) . Sådant märke har utseende enligt f. fig 39. 1 Till förberedande upplysning om att huvudled upphör må 'i användas märke enligt fig 39 med därunder anbragt till— läggstavla, varpå anges avståndet till platsen, där hu- vudleden upphör. Tilläggstavlan skall vara gul med svart bård. Märke skall uppsättas vid vänstra vägkanteni körriktningen räknat. Finnes på väg särskild körbana, må dock märket anbringas vid vänstra kanten av denna.
Märke och tilläggstavla, som här avses, skall hållas belysta under mörker eller ock vara utförda av reflek- terande material (19 5).
_m.—_._ _ _”
NVK:
Märket III,A.9 skall användas för att utmärka den plats , där huvudled upphör.
Till förberedande upplysning om var företrädesrätten upp— hör kan märket användas med rektangulär tilläggstavla med uppgift om avståndet (III,A.9 a).
Märket anbringas vid högra kanten av vägen i körrikt— ningen; det kan härutöver anbringas upphängt över den högra delen av körbanan. Märket kan upprepas vid * vänstra vägkanten. Märket må anbringas vid kanten av körbana i stället för vid vägkanten.
Färgen på tilläggstavlans botten skall i Danmark och Norge vara vit samt i Finland och Sverige gul. Texten skall vara svart.
FÖRETRÄDE 1 FÖRHÅLIANDE TILL FORDON, SOM KOMMER I MOTSATT RIKTNING (jfr II,A.19)
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XVIII: Ad kapitel III, klass II,A och kapitel IV, klass III,A:
At narrow sections where traffic is controlled, and where such control is exercised by giving priority to traffic moving in one direction and not by traffic lights, the sign "PRIORITY TO BE GIVEN TO VEHICLES COMING IN THE OPPOSITE DIRECTION" (II,A.19) shall be placed, facing the traffic, on the side of the section on which the traffic does not have priority, and the sign "PRIORITY OVER VEHICLES COMING IN THE OPPOSITE DIRECTION" (III,A.lO) on the other side of the section; where the left—hand rule of the road is observed, the arrows on the symbols shall be reversed.
W/TRANS/SCl/238/Rev.l, B(4): European Agreement, & Prot kapitel III, klass II,A:
It is recommended that governments should control traffic by traffic lights at narrow sections which approaching users cannot see through, and where traffic density is such as to require special regulation.
CE MT GR3 (C M/GR3 ( 64) 3)
ROAD SIGNS AND SIGNALS Chapter XXXI. PRIORITY SIGNS IX. SIGN 111 ,A.111) The sign "Priority over traffic coming from the opposite direction" (III ,A.111) indicates to a driver that he has right—of—way in a narrow passage over a driver approa- ching from the opposite direction. Signs II,A.ZOZ) and III,A.llD shall be set up simul— taneously, and shall not be used unless drivers can see clearly both by day and by night over the whole of the narrow passage.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark: —
Finland: -
Norge: -
Sverige: -
jfr i sammanhanget under II,A.19.
NVK:
Märket skall användas under de förutsättningar, som angivits till märket II,A.19, Skyldighet att lämna före— träde för mötande fordon.
1) Numera III ,.A 10 (jfr W/TRANS/SCl/249/Rev. l, Annex 2, XVIII ovan).
163 III,A.IO
III,A.I'I
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XXII: Ad kapitel IV, klass III,A — Anvisningsmärken:
l. At the start of a motorway or of a lateral approach road to a motorway, the sign "MOTORWAY" (III,A.ll) shall be used wherever the competent authorities deem it necessary to indicate to users that the road in question is a motorway.
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 1, n; Ad art 4112):
The term "motorway" means a road which fulfils all the following conditions:
(a) subject to exceptions permissible at special points or temporarily, the road must be provided with separate carriageways for the two directions of traffic, divided from each other by a strip not intended for traffic;
(b) it must not have any level intersections with other roads or tracks;
(c) direct access to it from properties bordering on the motorway must be prohibited; (d) traffic other than motor traffic must not be permitted on it.
1) I 1949 års konvention.
2) Konventionens art 4:
1. For the purpose of this Convention the following expressions shall have the meanings hereby assigned to them:
"Motor vehicle" means any self-propelled vehicle normally used for the transport of persons or goods upon a road, other than vehicles running on rails or connected to electric conductors. Any State bound by annex l shall exclude from this definition cycles fitted with an auxiliary engine of the type described in that annex:
"Articulated vehicle" means any motor vehicle with a trailer having no front axle and so attached that part of the trailer is superimposed upon the motor vehicle and a substantial part Of the weight of the trailer and of its load is borne by the motor vehicle. Such a trailer shall be called a "semi-trailer";
"Trailer" means any vehicle designed to be drawn by a motor vehicle;
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex l, IX: Ad kapitel 1102): On motorways, as well as on roads other than motor—
ways which are reserved for motor traffic and access to which from properties alongside is prohibited3):
(a) the presence Of pedestrians, animals, cycles with or without auxiliary engine and all vehicles other than motor vehicles and their trailers as defined in article 44 of the Convention, as well as of all motor vehicles and their trailers which are not fitted with pneumatic tyres or which, by virtue of their design, are incapable of attai— ning on the level a speed specified by domestic legisla— tion at not less than 40 km (25 miles) per hour shall be forbidden; (b) drivers shall be forbidden:
(i) to stop on the carriageway; any driver who, for some reason beyond his control, is compelled to stop must take all necessary steps to clear the carriageway imme— diately;
(ii) to park their vehicles at any place other than the parking sites marked;
(iii) to make U—turns or travel in reverse.
W/TRANS/SCl/238/Rev .l, A(2): Konventionens kapitel' II, och Europeiska överenskom— melsen, a_d konventionens art 4: _Dri_vi_r19;1252025_02 mice/vars
It is recommended that governments should not permit driving lessons on motorways.
TRANS/268, par 62 och 63: VI. Ad (konventionens) kapitel IIZ):
62. After discussion — — — the Sub-Committee 5) adopted a minimum limit of 40 km/h (24.8 m.p.h.), with the pro— viso that exceptional transport Operations which need special permission are naturally not bound by this rule.
63 . In reply to a question — — — the Sub—Committee spe— cified that bus stops on the carriageway of a motorway were clearly prohibited by paragraph 2 (a)5).
1) I 1949 års konvention. 2) Trafikregler.
3) Se III,A.12. 4) Se not 2) å sid 164. 5) on Road Transport. 6) Numera W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 1, IX, (b) (i) (jfr ovan).
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
I omedelbar närhet av den punkt där motorvägen börjar samt vid infart till motorvägens påfartsvägar uppsättes på höger vägsida märket D 14, Motorvej.
Utgör motorvägen en direkt fortsättning på det övriga vägnätet anbringas på detta omkring 200 m före motor— vägens början på höger sida av vägen märket D 14 med tilläggstavla med avståndsuppgift "200 m". Märket D 14 tillkännager att motorvägen är förbehållen trafik med motorfordon, släp—, påhängs- och sidvagnar samt inregistrerade motorredskap, avsedda att kopplas till motorfordon. Trafik i bägge riktningar är sålunda förbjuden med' traktorer, övriga motorredskap, cyklar med eller utan hjälpmotor samt hästfordon och likaledes är det förbjudet att rida eller gå på motorvägen. Ytter- ligare tillkännager märket, att motorfordon icke må stan- nas eller parkeras på motorvägen annat än på därtill anvisade platser och att fordon som stannar på grund av motorstopp eller liknande såvitt möjligt skall placeras på eventuell vägren på vägens högra sida och därefter snarast avlägsnas från motorvägen. Slutligen tillkännager märket att vändning på motorvägen samt övningskörning med motorfordon är förbjuden (Ministeriet for offentlige arbejders bekendtgörelse af 25. august 1962 om tillceg til bekendtgörelse om vejafmcerkning m.v. , 55 1 och 2) . Finland:
Motorväg (III A k) . Märket användes för angivande av väg,
a) med separata av en särskild mittremsa åtskilda kör— banor i båda trafikriktningarna;
b) som icke har väg- eller järnvägsplankorsningar eller rörliga broar;
c) till vilken icke finnes direkt tillträde från fastigheter invid vägen; samt 01) där endast motorfordonstrafik är tillåten ienlighet med vad därom är särskilt stadgatl) .
Märket utgöres av en blå rektangel med vit bård och en vit figur, som föreställer en korsning i skilda plan. Det skall ha reflekterande yta eller vara under mörker belyst. Det uppsättes vid början av motorvägen i en storlek av 1400 x 2000 mm och vid till motorvägen ledan— de anslutningsvägar i en storlek av minst 700 x 1000 mm (8 5 2 mom k punkten).
Norge: -
Sverige:
Motorvägsmärke för utvisande av plats, där motorväg börjar, skall vara av utseende , som framgår av fig 37 a. I bildbilagan har texten till märket följande lydelse: Plats, där motorväg, med eller utan skilda körbanor, börjar.
l) jfr förordning om vägtrafik 8 a, 13 S 3 mom och 18 a 55.
Till förberedande upplysning om att vägtrafikant närmar sig motorväg skall användas ett märke av enahanda ut- seende med därunder anbragt tilläggstavla, varå anges avståndet till motorvägen.
Motorvägsmärke skall uppsättas vid vänstra vägkanten i körriktningen räknat. Finnes på väg särskild körbana, må dock märket uppsättas vid vänstra kanten av denna. På motorväg skall märke uppsättas jämväl vid högra väg- kanten eller vid körbanans högra sida (17 a 5) .
Med märket anges de särskilda föreskrifter som gäller för motorväg enligt VTF: jfr 44 5, 45 5 7 mom, 48 5 lmom, 49 5 2 mom 1 st a), 565 1 mom, Glslmom 1 st f) och sista st samt, avseende förbud att nyttja motorväg för gångtrafik, 60 S 2 mom.
NVK: Märket skall användas för att utmärka motorväg.
Märket anbringas vid motorvägens början, vid början av påfartsväg till motorväg och på lämpliga platser utmed motorvägen.
Vid motorvägs början uppsättes märket på båda sidor om högra körbanan i färdriktningen. I övrigt uppsättes mär- ket till höger om körbanan och till höger om påfartsväg ävensom, där särskilda förhållanden det påkallar, till vänster om körbanan.
MOTORVÄG UPPHÖR W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XXII:
Ad kapitel IV, klass III,A — Anvisningsmärken:
2. If sign III,A.lll) has been used to indicate the start of a motorway or its lateral approach roads, the sign "END OF MOTORWAY" (III,A.ll a) shall be used wher— ever the competent authorities deem it necessary to indicate to users that they are approaching the end of the motorway.
Nuvarande före skrifter: Danmark:
D 15, Motorvej ender. Märket användes för att ange att motorväg upphör såväl där avbrott föreligger på motor- vägens körbana som där motorvägen fortsätter i det öv- riga vägnätet som väg med blandad trafik. Märket anbringas på vägens bägge sidor, såväl omkring 400 m från motorvägens slutpunkt och därvid försett med tilläggstavla med texten 400 m som där motorvägen över— går i det övriga vägnätet. Slutpunkten bestämmes så, att bortom nämnda märke kan uppsättas erforderliga väg- märken på föreskrivet avstånd från eventuella korsningar med det övriga vägnätet.
1) Motorväg .
III,A."u
Motorväg upphör (III A 1) . Märket användes för att ut— visa det ställe, där motorväg angiven med märke en— ligt III A k (III,A.ll) slutar. Märket har storleken 1400 x 2000 mm, på avfartsväg dock 700 x 1000 mm. Samma märke, med uppgift om avståndet, användes såsom för— handsupplysning 500—1000 m före motorvägens slut. Av— ståndet anges med vita siffror på blå botten på till mär— kets nedre kant ansluten tilläggstavla av samma bredd. Märket skall ha reflekterande yta eller vara under mörker belyst (8 5 2 mom 1 punkten).
Norge: —
Sverige:
Märke för utvisande av plats, där väg upphör att vara motorväg, skall vara av utseende som framgår av fig 37 b. Till förberedande upplysning skall användas ett märke av enahanda utseende med därunder anbragt till— läggstavla, på vilken anges avståndet till den plats, där vägen upphör att vara motorväg. Märken som nu sagts erfordras icke vid avfartsväg.
Motorvägsmärke och tilläggstavla skall ha tecken, bård och text utförda av reflekterande materialeller ock hållas belysta under mörker (17 a 5) .
NVK:
Märket skall användas för att utmärka plats, där väg upphör att vara motorväg. Märket användes även vid avfartsväg, om icke särskilda förhållanden föranleder annat. Till förberedande upplysning användes märke av enahanda utseende med därunder anbragt tilläggstavla, på vilken anges avståndet till den plats , där vägen upp— hör att vara motorväg.
Märket — även där det användes till förberedande upp— lysning — uppsättes på ömse sidor om den högra kör— banan i färdriktningen. På avfartsväg uppsättes märket på vägens högra sida och, där särskilda förhållanden det påkallar, även på vägens vänstra sida.
,. __ __umm- m..—__..—
VÄG RESERVERAD rön MOTORTRAPIK (ANNAN AN MätORVchll
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XXII: Ad kapitel IV, klass III,A - Anvisningsmärken:
3. At the start of a road, other than a motorway, on which only motor traffic is permitted and direct access to which from properties bordering on it is prohibitedz) and also at the start of the lateral approach roads to such a road, the sign "ROAD RESERVED FOR MOTOR TRAFFIC (OTHER THAN MOTORWAY) " (III,A.IZ) shall be used wherever the competent authorities deem it necessary to indicate to users the nature of the road in question and the prohibitions in force on it3) .
W/TRANS/SCl/249/Rev.1, Annex 1, D(: Ad (konventionens) kapitel 114):
On motorways , as well as on roads other than motorways which are reserved for motor traffic and access to which from properties alongside is prohibited:
(a) the presence of pedestrians, animals, cycles with or without auxiliary engine and all vehicles other than motor vehicles and their trailers .as defined in article 45) of the Convention, as well as of all motor vehicles and their trailers which are not fitted with pneumatic tyres or which, by virtue of their design, are incapable of attaining on the level a speed specified by domestic legislation at not less than 40 km (25 miles) per hour shall be forbidden;
1) Förenklat benämnes väg av denna kategori även motor— trafikväg . 2) Ifr W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex I, II, Ad (konven- tionens) art 45): The term "motorway" means a road which fulfils all the following conditions: (a) subject to exceptions permissible at special points or temporarily, the road must be provided with sepa— rate carriageways for the two directions of traffic, divided from each other by a strip not intended for traffic; (b) it must not have any level intersections with other roads or tracks; (c) direct access to it from properties bordering on the motorway must be prohibited; (d) traffic other than motor traffic must not be per- mitted on it.
Kraven under (a) och (b) ovan behöver icke iakttagas ifråga om här aktuella vägar; jfr under not 3) nedan. 3) Jfr W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex I, IX, här nedan. Bemärk i sammanhanget att rekommendationen A(2) i dokument W/I'RANS/SCl/ZBB/Rev.l, intagen under III,A.ll, ej åsyftar här aktuella vägar.
4) Trafikregler. 5) Art 4 återgiven i not 2) & sid 164.
169 III,A.I 2
III,A.12a
(i) to stop on the carriageway; any driver who, for some reason beyond his control, is compelled to stop must take all necessary steps to clear the carriageway imme— diately;
(ii) to park their vehicles at any place other than the parking sites marked;
(iii) to make U—turns or travel in reverse.
Nuvarande före skrifter: I den mån vägar, reserverade för motortrafik (andra än motorvägar) , förekommer, användes relevanta varnings—, förbuds—, påbuds— och anvisningsmärken såväl vid vä— gens början som vid dess påfarter (korsningar). Sverige använder också i vissa fall, då vägen förklarats såsom motorväg ehuru den icke har skilda körbanor, märke en— ligt fig 37 a (III,A.ll) jämte varningsmärke enligt fig 8 0 (1,21 h), Mötande trafik. NVK:
Märket skall användas för att utmärka att väg är upp- låten endast för trafik med motorfordon, som är konstrue— rat för en hastighet överstigande 40 km i timmen och enligt gällande bestämmelser får framföras med sådan hastighet.
Märket anbringas vid vägens början, vid början av på— fartsväg, efter varje korsning i plan med annan väg och på lämpliga platser i övrigt utmed den förstnämnda vä— gen. Vid motortrafikvägs början och efter korsning i plan med annan väg uppsättes märket på båda sidorna av mo— tortrafikvägen eller, om på vägen finns åtskilda körba— nor, på båda sidorna av den högra körbanan i färdrikt— ningen. I övrigt uppsättes märket på vägens högra sida och på påfartsvägs högra sida ävensom, där särskilda förhållanden det påkallar, på vänstra sidan om vägen.
SLUT PÅ VÄG, RESERVERAD FÖR MOTORTRAFIK (ANNAN ÄN MOTORVAG)
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2 , XXII:
Ad kapitel IV, klass III,A - Anvisningsmärken:
4. If sign III,A.lZl) has been used to indicate the start of a road, the sign "END OF ROAD RESERVED FOR MOTOR TRAFFIC (OTHER THAN MOTORWAY) " (III,A.lZ a) shall be used wherever the competent authorities deem it necessary to indicate to users that they are approaching the end of the road in question.
1) Väg reserverad för motortrafik (annan än motorväg) .
Se itillämpliga delar under III,A.lZ, Väg reserverad för motortrafik (annan än motorväg) .
NVK:
Märket skall användas för att utmärka plats, där väg upphör att ha i rubriken angiven karaktär. Till förbe— redande upplysning användes märket med därunder an— bragt tilläggstavla, på vilken anges avståndet till den plats, där vägens nyssnämnda karaktär upphör. Märket användes även vid avfartsväg, om ej särskilda förhål— landen föranleder annat.
Märket användes icke där väg, .reserverad för motor— trafik, övergår i motorväg.
Märket - även där det användes till förberedande upp— lysning - uppsättes på ömse sidor om vägen eller, om denna har åtskilda körbanor, på ömse sidor om den högra körbanan i färdriktningen. På avfartsväg uppsättes mär— ket på vägens högra sida och, där särskilda förhållanden det påkallar, även på vägens vänstra sida.
ENKELRIKTAD TRAFIK 'W/TRANs/sc1/249/Rev.1, Annex z, XXII:
Ad kapitel IV, klass III,A - Anvisningsmärken:
5. The sign "ONE—WAY TRAFFIC" (III,A.13 or III ,A.13 a) shall be used when the competent authorities deem it necessary to confirm to road—users, by a special sign, that they are on a one—way road; sign III,A.13 shall be placed roughly parallel to the axis of the carriage— way, and sign III,A.13 a at right angles to the carriage— way; the use of these signs is additional to the placing of mandatory or prohibitory signsZ) before the entry to the road.
W/TRANS/SCl/249/Add . l/Rev .l:
"ONE—WAY TRAFFIC " Sign
(The word "ONE—WAY" may be inscribed on the arrow in the national language or one of the national languages of the country concerned.)
1) Ifr i sammanhanget TRANS/294 par 145:
After an observation by the Swedish representative, the Sub—Committee (on Road Transport) noted the height—length ratio of sign III ,A.l3 had not been spe— cified. It decided that, in the new edition of the signs, the height of the sign should be slightly grea— ter in relation to the length than was indicated in do- cument W/TRANS/SC1/249/Add . l/Rev.1 .
2) Exempelvis II,A.Z , Förbud mot infart med fordon, eller II ,A.3, Förbud att svänga till höger (eller till väns— ter) .
m,A013 III,A.13a
_
III,A.131)
III,A.13 a
|max)
DKDS
—
SF III a o
Emuskjörinq
N III,A.13
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
D 8, Ensrettet faerdsel. Märket användes vid infart på väg med enkelriktad trafik. Ifr i övrigt vad som anförts under C 1 (II,B.l) , Påbudt körselsretning (5 12) .
Finland:
Körbana med enkelriktad trafik (III A c) . Märket må upp- sättas i vägens riktning på stolpe eller vägg invid sådan väg eller del därav, som är försedd med märke utvisande förbjuden körriktning (II a b, Förbjuden färdriktning; jfr under märket II,A.Z) för att utvisa trafikriktningen (8 5 2 mom c punkten).
Norge:
III ,A.13, Envegskjöring. Märket kan anbringas vid infart på väg med enkelriktad trafik. Det kan också uppsättas mellan två vägkorsningar, varvid det skall stå längs kör— riktningen.
Sverige:
Till upplysning om att trafiken på viss väg är enkel— riktad må, jämte erforderliga förbuds— eller påbudsmär— ken, på lämpliga ställen längs vägen anbringas särskilt märke enligt fig 46 a. Märket skall, där förhållandena icke föranleder annat, anbringas parallellt eller i det närmaste parallellt med körriktningen (25 a 5).
NVK:
Märket III,A.13 användes där så anses påkallat — jämte erforderliga förbuds— eller påbudsmärken - till upplys- ning om att trafiken på väg är enkelriktad. Märket an- bringas på lämpliga ställen utmed vägen.
Märket skall, där förhållandena icke föranleder annat, anbringas parallellt eller i det närmaste parallellt med körrikt ningen .
Märket bibehålles med i huvudsak nuvarande förhållande mellan höjd och längd. Danmark och Norge behåller text i pilen (Ensrettet resp. Envegskjöring).
Märket III,A.13 a anses icke böra användas i de nordiska länderna .
Nuvarande före skrifter:
Danmark: —
Finland:
Mötesplats (III A e) . Märket användes vid väg med en körfil eller vid väg som annars är smal, och uppsättes vid mittpunkten av mötesplatsen, utanför körbanan på motsatta sidan av vägbreddningen. Märket utgöres av en blå kvadrat vars högra del upptar en uppåtriktad och dess vänstra del en nedåtriktad vit pil (8 5 2 mom e punkten) .
Norge:
III,A.lZ, Möteplass. Märket, som upptar bokstaven M i vit färg på blå botten, anbringas endast längs vägar som är så smala att två fordon icke kan passera var— andra och utvisar plats , där vägen breddats och fordons— förarna kan vänta till dess att vägen är fri.
Sverige:
Vägmärke till upplysning om vägs nyttjande såsom mötes— plats utgöres av en kvadratisk blå tavla, som upptar bokstaven M i vit färg. Tillupplysning om mötesplats på ödebygdsväg eller annan väg av enklare slag må i stället för nyssnämnt vägmärke användas märke av typ och beskaffenhet, som av väg— och vattenbyggnadssty- relsen godkänts för ändamålet (21 5) .
Väg-. och vattenbyggnadsstyrelsen har föreskrivit att en stolpe av trä med en höjd över vägbanan av ca 2 m och en bredd på de mot de bägge trafikriktningarna vända sidorna av minst 10 cm kan anbringas. Stolpen skall vara målad i blåa och vita fält. På det översta vita fältet anbringas på nyssnämnda sidor av stolpen bok— staven M, målad svart med en höjd av minst 7,5 cm (V 3625-195/52) .
NVK:
Märket användes för att utmärka mötesplats, som an— ordnats på väg vilken i övrigt är så smal att två fyr— hjuliga fordon icke kan mötas.
173 III,A.13 x
TILLÅTNA KÖRBANOR Ifr under II,B.l, Påbjuden körriktning.
Nuvarande föreskrifter-
Danmark:
Päbudstavle C 3 , Valgfri körebane . Märket anger att det är tillåtet att använda körbanan pä bägge sidor av en refug, som i enlighet med PL s 33, stk. 3 (Helleanlmg, fcerdselsfyr og lignende skal passeras til höjre, med- NVK förslag mindre andet er tilkendegivet ved afmcarkning.) normalt
skulle passeras på höger sida. Märket kan också i andra fall användas för att förtydliga att passage på bägge sidor av ett hinder är tillåten (9 s) . ',
Finland:
Trafikdelare (11 B c 2) . Päbudsmärket anger när trafik- ' refug eller stolpe kan omköras på båda sidorna (7 s ' 2 mom c punkten).
Norge: Päbudsskilt 11,B.3, Valgfritt kjörefelt. Märket visar att det är tillåtet att använda körbanan på bägge sidor, där —; fordon normalt skulle framföras på höger sida. Det kan i också användas för att visa att det är tillåtet att köra på bägge sidor av ett hinder.
Sverige:
Påbudsmärke för tillkännagivande av att förare av fordon får passera märket såväl till höger som till vänster skall på sätt fig 37 visar upptaga två pilar riktade den ena snett) nedåt höger och den andra snett nedåt vänster 17 5 . Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har understrukit att märke enligt fig 37 ej får användas, där trafiken är dubbelriktad, t ex på ömse sidor om ett mittfält i ett Y—vägskäl, så att mötande fordon kan förekomma mellan märket och fordon i den ena riktningen; i stället bör vägvisare eller kantpälar anbringas eller annan åtgärd vidtagas ('l' 2996-195/61).
NVK;
Märket användes för att ange att förare av fordon får passera märket antingen till höger eller till vänster. För närvarande använda påbudsmärken behöver utbytas först i den mån behov av byte uppstår.
FÖRBIFARTSVISARE FÖR TUNGA, HOGA ELLER BREDA FORDON
Nuvara nde före skrifter:
Danmark: —
Finland:
Kännetecken på orienteringstavla och vägvisare, som anger omfartsväg för tunga, breda eller höga fordon (III B i 4). Sådant kännetecken utgöres av en blå rek— tangel med en figur, som föreställer kännetecknet . Mär— kets höjd äri orienteringstavla l l/2 gång den använda bokstavshöjden och den vita bårdens bredd , beroende på textens storlek, 10, 15 eller 20 mm. I förenklad oriente— ringstavla (III,B.l (1 x) och vägvisare (III,B.2 a och b) anpassas kännetecknets höjd och bårdens bredd enligt höjden hos vederbörande märke (9 5 2 mom i punkten).
Norge: — Sverige: Lokaliseringsmärke, som — — — uppsättes vid allmän väg eller gata, skall, — - — vara blått med vit bård samt
vit text eller vitt symboliskt tecken samt ha det utseende i övrigt som beträffande varje särskilt slag av märke anges i det följande . För text skall stora alfabetets bok— stäver användas, där annat ej anges i — — — bildbilagor.
Vägvisare skall vara utförd i enlighet med något av exemplen — - —; dock att — — — visare med ändamål att ange lämplig förbifartsväg för tunga, höga eller breda fordon (förbifartsvisare) skall vara utförd på sätt fram— går av exemplet fig 48 f (26 5).
På vägvisare och orienteringstavla skall i förekommande fall lämnas upplysning om att — — — vägen utgör lämplig förbifartsväg för tunga, höga eller breda fordon. För detta ändamål skall användas symboliskt tecken av det utseende, som framgår av fig 50 d (27 5).
jfr i sammanhanget i tillämpliga delar under 1,15, Väg— arbete.
NVK:
Märket användes där behov av förbifartsvägvisning för tunga, höga eller breda fordon föreligger.
Märkets symbol kan även förekomma i orienteringstav— la och vägvisare; jfr vad som anförts under märkena III,B.l (: och b, Orienteringstavla, III,B.I (: x, Orien— teringstavla, förenklad, och III,B.2 a och b, Vägvisare.
F»
_.)
NVK förslag
176 III,A.13 zx
CYKLISTER
—+
H,A.l4a
III,A.14 a
NVK forslag
Nuvarande före skrifter: Danmark:
I praxis förekommer vägvisare enligt Bilag 5 fig 1 med text Cyklister ind.
Finland: — Norge: -— Sverige: —
NVK:
Märket användes som anvisning för cyklister på väg (gata) med blandad trafik att färdas i visst körfält, på lokalgata, parkeringsplats o.dyl.
CAMPINGPLATS (jfr ock III,A.14 c och III,B.3)
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XXII: Ad kapitel IV, klass III,A - Anvisningsmärken:
6. Wherever it is considered essential to Signpost CAMPING SITES or caravan sites, the necessary signs shall be so placed as in no way to impair the visibility of more general road signs and signals, and shall take the form of indication or direction signs, as the case may be, in conformity with models III,A.14 a, b, c or III,B.3.
8. The indication signs provided for in paragraphs 6 - — — above, shall have a blue or green ground; the symbols and wording shall be of a light colour if the ground is dark and of a dark colour if the ground is light.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
Vid almindelige veje användes en hög eller låg vägvisare (jfr under III,B.2 a och b) med texten Camping. Mellan texten (i röd färg på vit bakgrund och med röd bård) och den från spetsen vända delen av visaren anges symbol för lejrplads i form av ett blått tält på vit bakgrund.
Enligt ministeriets for offentlige arbejder cirkulasreskri— velse af 10 . januar 1957 är märket godkänt för anbringan— de på platser, där vägtrafikanternas intresse eller tra- fikförhållandena enligt vejbestyrelsens bedömning så kräver.
Å 500m
För utformningen och anbringandet gäller i övrigt vad som sägs i 55 25 och 32—33 för vägvisare (jfr under III,B, 2 a och b).
Med avseende på vilka campingplatser, som är av sådan betydelse att de, då villkoren i övrigt är uppfyllda, bör utmärkas med vägvisare för campingplats , har vejdirekto- ratet i cirkulaereskrivelse den 19. april 1958 till samt- liga vejbestyrelser fäst uppmärksamheten på att Frilufts— rådets og Turistforeningen for Danmarks lejrpladsudvalg (Det danske lejrpladsudvalg) utsänt en officiell förteck— ning över godkända lejrpladser, vilken därvid kan vara vägledande.
För motorvägar gäller att anvisningsmärken kan av vej— direktoratet medges uppställda vid avfart i trafikplats, som leder till en av lejrpladsudvalget godkänd camping- plats, under förutsättning att platsen är belägen i ome— delbar närhet av motorvägen och att utmärkning anses erforderlig på grund av trafikförhållandena enligt den lokala polismyndighetens och trafikpolisens uppfattning. Härvid användes anvisningsmärket D 13 A, Camping- plads, (med riktningspil) vid retardationssträckans bör- jan och märket D 13 B (med avståndsuppgift) omkring 400 m före denna punkt.
Finland:
Vägvisare (III B e 8, 9, 5 och 6, dock att vägvisare enligt III B e l, 2, 3 och 4 fortfarande, tills beträffande dem annorlunda förordnas, må användas i enlighet med vad hittills gällt) . Ifr under III,B.2 a och b och III,B.2 a x, Vägvisare resp Vägvisare avseende enskild väg. Särskilda föreskrifter om vem som har att medge an— bringande av vägvisare för campingplats föreligger icke i förordningen om vägtrafik eller ministeriets för kom— munikationsväsendet och allmänna arbetena beslut om vägmärken.
Norge:
Skilt for campingplasser. Sådant märke skall, såvida inte annat kan ha bestämts av vegdirektören, ha form som normerad vägvisare (III,B.2 a eller III,B.2 b, Veg— viserflöy for offentlige veger resp vegviserflöy for privat veg). När de visar längs privat veg skall texten vara vit på blå botten. Tillåtes de visa längs offentlig veg skall de ha svart text på vit botten. Texten skall vara utan reklammässigt innehåll. Närmare föreskrifter åter— finnes i rundskriv från vegdirektören den 19.11.1960 (nr 40/60 VK) .
III,B.3
Medgivande att uppsätta märke som visar till camping- plats lämnas av vegsjefen avseende plats, där privat veg avtar från offentlig veg. Märket (blå och vit veg- viserflöy på normert stolpe) ges texten Camping och eventuell avståndsuppgift i antal km. När märket för camping visar längs privat veg och det på samma plats längs samma väg finns eller anbringas vanlig vegviser— flöy med ortnamn kan de bägge visarna sättas på samma stolpe.
När märket uppsättes av en organisation, kan närmast stolpen anbringas symbol för vederbörande organisation. Sådana symboler skall vara enhetliga på alla märken av detta slag, som organisationen i fråga använder; de skall vara godkända av vegdirektören för detta ändamål. Till— låtelse till uppsättning av sådana märken göres alltid beroende av att hälsovårdsmyndigheterna har godkänt campingplatsen.
Sverige:
Väg— och vattenbyggnads styrelsen har föreskrivit att väg— visare för campingplats skall utgöras av vägvisare enligt fig 49 (med svart bård och text samt gul bakgrund) och med ordet Tältplats tillika med symbol i ett svart fält närmast stolpen. Symbolen utvisar ett uppspänt tält (V S%57—l95/54 den 26.3.1955, V 4735—l95/57 den 5.9. 1957 .
För åstadkommande av enhetlig utmärkning av vissa slag av serviceanläggningar har väg- och vattenbyggnadssty— relsen i skrivelse den 1.4.1964 (T 634—640680 u) — i avvaktan på NVKs förslag och väntad revidering av väg— märkeskungörelsen — förordat, att länsstyrelserna vid handläggning av framställningar om tillstånd enligt 39 % väglageni vad avser reklamskylt för eller vägvisning till vis_sa_ s_la_g _av_s_eryic_eg_nl_äg_grgngap, i de fall läns— styrelsen finner erforderligt att lämna dylikt tillstånd, lägger till grund vissa av styrelsen lämnade anvisningar, i huvudsak överensstämmande med NVKs nedan intagna förslag. Styrelsen har samtidigt understrukit angelägen— heten av att stor restriktivitet iakttages.
NVK:
Märket må användas för att utmärka campingplats. Mär— ket får dock användas endast om campingplatsen upp— fyller bestämmelserna i gällande lagstiftning och hälso— vårdsmyndighets föreskrifter om sanitära anordningar samt äger sådan standard, som föreskrives av vederbörande riksorganisation. Härutöver gäller att vägmyndighets be- slut med avseende på tillfarts anslutning till allmän väg skall vara iakttagna.
Inom tättbebyggt område användes märket endast där sär— skilda skäl föreligger och därvid med märke till vägvis— ning eller förberedande upplysning i tillämpliga delar enligt vad som sagts under 0) och e) om användningen av märket III,A.l, Parkering.
Utom tättbebyggt område användes märket, när anlägg- ningen är belägeni nära anslutning till vägen. När an— läggningens lokalisering icke är uppenbar genom direkt iakttagelse eller med hjälp av allmän vägvisning må väg— visning eller förberedande upplysning ske med märke i tillämpliga delar enligt vad som sagts under 0) och e) om användningen av märket III,A.l, Parkering. Geogra— fiskt namn på campingplats må anbringas på tilläggstavla eller i förekommande fall i vägvisare.
Märket III,A.14 a kan sålunda även förekomma i utföran- deformerna III,A.l4 a:5, III,A.14 a:6, III,A.14 a:7, III,A.14 a:8 och III,A.14 az9; jfr under märket III,A.l.
UPPSTÄLLNINGSPLATS FÖR HUSVAGNAR III (jfr ock III,A.l4 c och III,B.3) 'A'l4 b
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XXII:
Ad kapitel IV, klass III,A — Anvisningsmärken:
6. Wherever it is considered essential to Signpost cam- ping sites or CARAVAN SITES, the necessary signs shall be so placed as in no way to impair the visibility of more general road signs and signals, and shall take the form of indication or direction signs, as the case may be , in conformity with models III ,A.l4 a, b, c or III,B.3.
8. The indication signs provided for in paragraphs 6 — — — above, shall have a blue or green ground; the symbols and wording shall be of a light colour if the ground is dark and of a dark colour if the ground is III,A.M b light.
Nuvarande föreskrifter:
]fr i tillämpliga delar under märket III ,A.l4 a, Camping— plats .
NVK:
Märket må användas för att utmärka plats, som är an- ordnad för uppställning av enbart husvagnar (jämte drag- fordon) .
I fråga om fordringar och närmare föreskrifter om använ— dandet gäller vad som angivits under märket III,A.l4 a, Campingplats .
NVK förslag
m,A.'l4c
L &
III,A.14 c
LE
NVK förslag
III ,A . 1 5 (NVK förslag)
CAMPINGPLATS OCH UPPSTÄLLNINGSPLATS FÖR HUS— VAGNAR (Ifr ock III,A.14 a och b samt III,B.3)
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2 , XXII:
Ad kapitel IV, klass III,A - Anvisningsmärken:
6, Wherever it is considered essential to signpost CAMPING SITES or CARAVAN SITES, the necessary signs shall be so placed as in no way to impair the visibility of more general road signs and signals, and shall take the form of indication or direction signs, as the case may be, in conformity with models III,A.14 a, b, 0 or III,B.3.
8. The indication signs provided for in paragraphs 6 — — — above, shall have a blue or green ground; the symbols and wording shall be of a light colour if the ground is dark and of a dark colour if the ground is light.
Nuvarande föreskrifter:
Ifr i tillämpliga delar under märket III,A.14 a , Camping— plats.
NVK:
Märket må användas för att utmärka att skilda områden finns för camping och för uppställning av husvagnar (jämte dragfordon) .
I fråga om fordringar och närmare föreskrifter om använ- dandet gäller vad som angivits under märket III,A.14 a, Campingplats .
VANDRARHEM (jfr ock III,B.4)
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XXII: Ad kapitel IV, klass III,A — Anvisningsmärken:
7. Wherever it is considered essential to signpost YOUTH HOSTELS, the necessary signs shall be so placed as in no way to impair the visibility of more general road signs and signals and shall take the form of indi— cation or direction signs, as the case may be, in con— formity with models III,A.15 or III,B.4.
8. The indication signs provided for in paragraphs - - — and 7 above, shall have a blue or green ground; the symbols and wording shall be of a light colour if the ground is dark and of a dark colour if the ground is light.
III,B.4
Danmark:
Vägvisare med lämplig text kan anbringas när förutsätt— ningar härför föreligger; jfr följande föreskrift i 5 14 stk 2:
När vägtrafikanternas intresse eller trafikförhållandena så kräver, kan undantagsvis anbringas vägvisare för lokala vägar, som leder till sevärdheter eller motsvaran- de, och med politiets medgivande för lokala vägar till privat verksamhet.
Finland: Vägvisare (111 B e 8, 9, 5 och 6, dock att vägvisare enligt III B 1, 2, 3 och 4 fortfarande, tills beträffan— de dem annorlunda förordnas, må användas i enlighet med vad hittills gällt). Ifr under III,B.2 a och b och III,B.2 a x, Vägvisare resp Vägvisare avseende enskild vag. Särskilda föreskrifter om vem som har att medge an- bringande av vägvisare för vandrarhem föreligger icke i förordningen om vägtrafik eller ministeriets för kommu— nikationsväsendet och allmänna arbetena buslut om väg— märken.
Norge:
Skilt for (ungdoms)herberger m.v. Skilt for herberger skall såvida inte annat kan ha bestämts av vegdirek— tören ha form som normerad vägvisare, Vegviserflöy for offentlige veger eller Vegviserflöy for privat veg (III,B.2 a resp III,B.2 b). När de visar längs privat veg skall texten vara vit på blå botten. Tillåtes de visa längs offentlig veg skall vägvisaren ha svart text på vit botten. Texten skall vara utan reklammässigt innehåll. Närmare föreskrifter återfinnes i rundskriv från vegdirektören den 19.11.1960 (nr 40/60 VK). Medgivande att uppsätta märken för Norges Ungdoms- herberger kan av vegsjefen lämnas under samma förut- sättningar som för märken för hotell, gästgiveri eller liknande (jfr under III,A.lS x). Texten på dessa skall vara Ungdoms—/herberge utan angivande av det särskilda härbärgets namn. Närmast stolpen anbringas symbolen för Norges Ungdomsherberger. Märke kan ha avstånds— angivelse. Sverige: Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen har senast genom skrivelse den 4.1.1955 till Svenska turistföreningen (V 7772—195/54) meddelat godkännande av rektangulär skylt i något större utförande än tidigare godkänd, näm— ligen ca 1.000 x 190 mm.
Skylten "skall vara målad blå med vit text SVENSKA TURISTFORENINGENS VANDRARHEM. Stolpe till sådan skylt skall vara målad vit.
Skylten är avsedd att uppsättas endast vid starkt trafi— kerade vägar med snabb trafik, där den tidigare använda skylten visat sig vara för liten till formatet med hänsyn till läsbarheten. Skylten må icke anbringas invid allmän väg på sådant sätt, att den medför hinder eller olägen— het för vägtrafiken eller väghållningen eller skymmer övriga, för vägtrafiken uppsatta vägmärken.
II,A.15 x II,A.15 XY II,A.15 xz
III,A.lS X
I sammanhanget må nämnas att väg- och vattenbyggnads— styrelsen den 3.ll.1943 (Vt 1958/43) godkänt skylt, av— sedd att lämna upplysning om plats för Skid— och fri— luftsfrämjandets fritidsanläggning . Skylten är rektangulär , har en längd av 80 cm och en höjd av 23 cm med ena ändan utformad såsom en spets och den andra i form av en halvcirkel, till färgen vit, med texten "Skid- & fri— lufts—/ FRAMIANDETS/ Friluftsanläggning, jämte orga- nisationens emblem i blå färg. Stolpe, varpå sådan skylt uppsättes, skall vara enfärgad. Vägmärke, varom här är fråga, må icke anbringas vid allmän väg på sådant sätt, att det medför hinder eller olägenhet för vägtrafiken eller väghållningen eller skymmer för vägtrafikens behov upp- satta vägmärken.
NVK:
Märket må användas för att utmärka anläggning, som drives av organisation, ansluten till International Youth Hostel Federation.
I fråga om föreskrifter angående märkets användande gäller i tillämpliga delar vad som angivits under märket III,A.14 a, Campingplats.
CAFETERIA
RESTAURANG ELLER ANNAT UTSPISNINGS— STALLE
HOTELL, MOTELL __OCH MOTSVARANDE OVERNATTNINGSSTALLE
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XXII:
Ad Kapitel IV, Klass III,A — Anvisningsmärken:
9 . On roads where there are few facilities for accommo— dation and meals (motorways and other roads reserved for motor-vehicle traffic, access to which from properties alongside is prohibited, roads passing through sparsely populated or unpo ulated areas), signs similar to signs III,A.Sl), 111,A.62 and III,A.7—3) may be set up showing one or more of the following symbols: coffee pot4 , crossed spoon and fork, bed and, where appropriate, the inscription "MOTEL" at the bottom of the sign.
1) Verkstad.
2) Telefon.
3) Bensinstation. 4) ]fr härutinnan TRANS/SCl/186 par 28—29 nedan.
. .. ...m
ris..-
(s) Signposting on certain roads of facilities for accomo- dation and meals
106. Pursuant to the discussion at its previous session (TRAN /SC1/166, paragraphs 121 to 126), the Working Partyl noted the symbols — a bed, a crossed spoon and fork, a cup — proposed by the OTA/PIARC Group of Experts.
107. The OTA representative said that a spoon had been chosen in preference to a knife because it was more conspicuous .
108. The Working Party adopted the first two symbols which had been proposed, substituted a teapot (possibly with a cup) for the third, and asked the OTA/PIARC Group of Experts to provide a drawing for this third symbol.
109. It decided to propose to the Sub—Committee that the following text should be inserted in the European Agreement: (Jfr i princip W/TRANS/SCl/249/Rev.l, An— nex 2, XXII ovan) .
OTA/PIARC Sub—Committee of Experts, Report from let meeting:
35 . - — — submitted draft symbols for a cafeteria (coffee pot) - — —. The Sub-Committee made a practical test by viewing these symbols in the street from a distance and considered the cafeteria sign extremely good. — — —
TRANS/SCl/l86, par 28-29: (6) gingo—stina anseitairtreccisué f_ac_ilities _fo_r mesig 28. The Working Fartyll noted the proposal submitted to it at its request by the OTA/PIARC Group of Experts (TRANS/SCl/173, paragraph 108); the proposed symbol represents not a tea—pot but a coffee—pot.
29. After some discussion, although the Italian represen— tative wanted a glass as a symbol, the majority of the Working Party decided in favour of a cup and saucer and asked the Secretariat to design such a symbol.
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
Vägvisare med lämplig text kan anbringas när förutsätt- ningar härför föreligger; jfr följande föreskrift i S 14 stk. 2:
När vägtrafikanternas intresse eller trafikförhållandena så kräver, kan undantagsvis anbringas vägvisare för lokala vägar, som leder till sevärdheter eller motsva— rande, och med polisens medgivande för lokala vägar till privat verksamhet.
1) on Road Traffic Safety.
III,A.lS xy
C
III,A.lS xz
'$.
MOTELL
Vägvisare (III 13 e 8, 9, 5 och 6, dock att vägvisare enligt 111 B e l, 2 , 3 och 4 fortfarande, tills beträffande dem annorlunda förordnas, må användas i enlighet med vad dittills gällt). ]fr under III,B.2 a och b och III,B.2 a x, Vägvisare resp Vägvisare avseende enskild väg. Särskilda föreskrifter om vem som har att medge an— bringande av vägvisare för hotell etc föreligger icke i förordningen om vägtrafik eller ministeriets för kommu— nikationsväsendet och allmänna arbetena beslut om väg- märken.
Försöksvis användes blått anvisningsmärke med text Motelli på vit botten och därunder anbragt pil eller av- ståndsuppgift .
Norge: Skilt for hoteller, herberger m.v. Sådant märke skall, såvida inte annat kan ha bestämts av vegdirektören, ha form som normerad vägvisare, Vegviserflöy for offentlige veger resp Vegviserflöy for privat veg (III,B.2 a och b eller III,B.2 a x) . När de visar längs privat veg skall texten vara vit på blå botten. Har medgivande lämnats att de må visa längs offentlig veg skall de ha svart text på vit botten. Texten skall vara utan reklammässict innehåll.
Närmare föreskrifter återfinnes i rundskriv från vegdirek— tören den 19.11.1960 (nr. 40/60 VK) .
1 de generella riktlinjerna anges utgångspunkten vara att vägarna icke genom skyltningen skall ge uttryck för vad som finnes av hotell, härbärgen etc i fylket. I princip är det genom andra former för reklam som publiken skall orienteras om fylkets näringar. Noggrant övervägande måste ske i vilken utsträckning utmärkning skall till— låtas från synpunkten angående behov av trafikanternas orientering. Uppsättning av märken, som syftar till att draga kunder till anläggningar av olika slag, skall där— för undvikas. Detta skalli särskild grad iakttagas, när fråga är om märken som visar längs offentlig veg (väg— visare med svart text på vit botten) .
Vanlig praxis bör vara att utmärkning längs offentlig veg, som bara må medges, när vegsjefen finner särskild an— ledning därtill, betalas av vägväsendet, medan utmärk— ning där privat veg tar av från offentlig veg (vägvisare med vit text på blå botten) betalas av den som tar initia— tiv till märket, dvs vanligtvis vederbörande anläggning.
Märkena uppsättes, där särskilda förhållanden icke för— anleder till annat, på egna normerade stolpar. Detta gäller också om ett sådant märke undantagsvis medgives uppsatt vid korsning mellan offentlige veger.
Ifråga om vägvisare till hotell, gästgiverier och liknande kan vegsjefen medge tillåtelse till uppsättning där privat veg till anläggningen tar av från offentlig veg. Märket kan ange anläggningens namn och eventuell avstånds— uppgift i antal km.
Då vegsjefen finner det nödvändigt eller synnerligen önskvärt med hänsyn till trafikanterna att också väg- visare anbringas, som visar längs offentlig veg fram till den punkt, där privat veg tar av till turist- eller höyfjellshotell, turiststasjon eller fjellstue, kan detta ske genom anbringande av vit vägvisare med svart text. Texten på sådana märken kan vara Höyfjellshotell, Turisthotell, Turiststasjon eller Fjellstue, vanligtvis med angivande av avståndet i antal km fram till an- läggningen. Ligger flera sådana anläggningar samlade på ett ställe kan pluralisform eller eventuellt ordet Hoteller användas. Om vegsjefen ialldeles särskilda fall med stor turisttrafik och ett större antal hotell, gästgiverier och liknande finner att vägvisning enligt ovan angivna riktningslinjer icke verkar tillfredsställan— de, kan han hos vegdirektören göra framställning om att de intresserade får anbringa orienteringskarta på lämpligt ställe , där bilar kan stannas utanför körbanan. På denna karta kan då hotell och liknande utmärkas (jfr under märket III,A.lS zy ävensom under märket III,A.lS zx).
Medgivande att anbringa märke som visar till motell kan lämnas av vegsjefen enligt motsvarande riktlinjer, som angivits för campingplats (jfr III,A.l4 a) med den änd- ringen att märket då erhåller texten Motell. Förklaring om att anläggningen är godkänd av Hotell— og Turist— direktoratet skall föreligga innan medgivande lämnas.
Om vegsjefen finner anledning föreligga till medgivande att uppsätta normert vegviserflöy (blå og vit) med text Kiosk eller Kafé kan så ske. Undantagsvis kan också kaféets namn anges, när vegsjefen finner särskild an— ledning härtill. Förutsättning för att sådant medgivande kan lämnas är att fråga är om kiosk eller kafé som sär- skilt inriktat sig på försäljning till vägtrafikanter. Det förutsättes vidare att anläggningen ligger tillbakadragen från vägen, att den har tillfredsställande parkerings— möjligheter utanför körbanan och tillfredsställande in— och utfart och att ingen form för olovlig reklam eller reklam som vegsjefen finner alltför iögonfallande eller skämmande användes såsom komplettering till vägvisa- ren.
Sverige:
Sedan Vägförvaltningen i Västerbottens län föreslagit vägmärke för hänvisning till bl a turiststation, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 10.12.1955, med av- skrift till övriga förvaltningar av svaret, uttalat. Vid ärendets beredning inom styrelsen har framkommit, att den ökade trafiken ställer allt större krav på hän- visning till och utmärkande av även andra anläggningar av allmänt intresse, exempelvis motell, reparationsverk— städer etc. Med hänsyn härtill har styrelsen funnit det vara nödvändigt att göra en allmän inventering av före- liggande dylika behov. Styrelsen har'icke ansett lämp— ligt att innan denna inventering slutförts fastställa väg- märke för turiststation, enär resultatet av inventeringen kan komma att påverka märkets utformning.
Styrelsen får därför förorda, att frågan provisoriskt löses så att i de fall, då vägvisning till viss turiststation anses erforderlig, författningsenlig vägvisare med lämp- lig text kommer till användning (V 2634—135/55).
Det måi sammanhanget anmärkas att åtskilliga läns- styrelser medgivit uppsättande av såväl författningsen— liga vägvisare som vägvisare i varierande färgsättningar. I några fall har Kungl Maj:t efter besvär lämnat med— givande.
Ifr numera i sammanhanget 44 5: Efter väg- och vatten— byggnadsstyrelsens beprövande må försöksvis användas lokaliseringsmärken och märken för hjälpanordningar av annat utseende än som anges i vägmärkeskungörelsen. För åstadkommande av enhetlig utmärkning av vissa slag av serviceanläggningar har väg— och vattenbyggnadssty— relsen i skrivelse den 1.4.1964 (T 634-640860 u) —i avvaktan på NVKs förslag och väntad revidering av väg— märkeskungörelsen - förordat, att länsstyrelserna vid handläggning av framställningar om tillstånd enligt 39 % väglagen i vad avser reklamskylt för eller vägvisning till yis_sa_ s_la_g _gv_s_ery_ic_egnläg_grgngar, i de fall läns- styrelsen finner erforderligt att lämna dylikt tillstånd, lägger till grund vissa av styrelsen lämnade anvisningar, i huvudsak överensstämmande med NVKs nedan intagna förslagll. Styrelsen har samtidigt understrukit angelä— genheten av att stor restriktivitet iakttages.
NVK:
Märkena må användas för att utmärka sådan anläggning av angivet slag, vilken har godtagbar standard (i före- kommande fall godkänd av vederbörande myndighet) och tillräckliga parkeringsmöjligheter utanför allmän väg. Overnattningsställe här för att kunna erhålla medgivan- de att få märke uppsatt normalt ha minst 20 gästbäddar och skall mottaga även gäster, som önskar stanna en— dast en natt.
Märke må endast uppsättas vid väg, där hotell och restauranger är sällsynta (motorväg, motortrafikväg och väg genom glesbefolkat område) och under förutsättning dessutom att anläggningen är belägen i anslutning till vägen men ej väl synlig från denna. Då anläggning icke är belägen utmed vägen och anlägg- ningens lokalisering ej är uppenbar genom direkt iakt- tagelse eller med hjälp av allmän vägvisning , må märke användas i vägvisare.
I förekommande fall må märket III,A.15 xz kompletteras med symbolen i ettdera av märkena III,A.15 xy eller III,A.15 x, varvid märkets vita mittfält ges rektangulär form. I förekommande fall må texten Motell anges under det vita mittfältet på märket eller på tilläggstavla. Till— läggstavla skall vara rektangulär och ha vit text på blå botten. Exempel på här beskrivet märke för utmärkning av motell är återgivet ovan.
För övernattningsställe avsett för förare av tunga fordon kan under märket III,A.15 xz anbringas tilläggstavla med symbolen av en lastbil (jfr III,A.l:lO b).
1) Dock bör anmärkas att märket för Cafeteria upptar bilden av en kaffekanna (jfr W/TRANS/SCl/249/Re'v.l, Annex 2, XXII,9 och TRANS/SCl/l86, par 29, ovan) .
Vid motorväg och motortrafikväg ävensom, om särskilda förhållanden det påkallar, vid annan väg kan anbringas märke till förberedande upplysning. Därvid skall i till— lämpliga delar gälla vad som sagts under e) om använd— ningen av märket III,A.l, Parkering.
Märkena kan sålunda även förekomma i utförandeformerna III,A.15 x:7, III,A.15 x:8, III,A.15 x:9, III,A.15 Xyz7, III,A.15 xy:8, III,A.15 xy:9, III,A.15 xz:7, III,A.15 xz:8, III,A.15 xz:9, III,A.15 (x+xz):7, III,A.15 (x+xz):8, III,A.15 (x+xz):9, III,A.15 (xy+xz):7, III,A.15 (xy+xz):8 och III,A.15 (xy+xz):9; jfr under märket III,A.l.
BADPLATS
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
Märke med symbol saknas; vägvisare med lämplig text användes.
Finland:
Vägvisare enligt III B e 6 med symbol och text Uimaranta kan förekomma.
Norge: —
Sverige: Vägvisare enligt fig 52 med text Badplats kan förekomma.
För åstadkommande av enhetlig utmärkning av vissa slag av serviceanläggningar har väg- och vattenbyggnadssty— relsen i skrivelse den 1.4.1964 (T 634—640860 u) - i avvaktan på NVKs förslag och väntad revidering av väg- märkeskungörelsen - förordat, att länsstyrelserna vid handläggning av framställningar om tillstånd enligt 39 5 väglagen i vad avser reklamskylt för eller vägvisning till gissa s_la_g _av__ s_eryigeanläggrungap, i de fall läns— styrelsen finner erforderligt att lämna dylikt tillstånd, lägger till grund vissa av styrelsen lämnade anvisningar, i huvudsak överensstämmande med NVKs nedan intagna förslag. Styrelsen har samtidigt understrukit angelägen- heten av att stor restriktivitet iakttages.
NVK:
Märket må användas för att utmärka badplats enligt varje lands bestämmande. För vägvisning och förberedande upplysning skall i tillämpliga delar gälla vad som sagts under c) och e) om användningen av märket III,A.l, Parkering.
Märket kan sålunda även förekomma i utförandeformerna III,A.15 y:5, III,A.15 y:6, III,A.15 y:7, III,A.15 y:8 och III,A.15 y:9; jfr under märket III,A.l.
III,A.ISY
188 III,A.15 :
Nuvarande föreskrifter:
Danmark:
När trafikanternas intresse eller trafikförhållandena så föranleder kan undantagsvis anbringas vägvisare för lokale veje, som leder till sevärdheter eller liknande (% 14).
Finland: —
Norge:
Vägvisare för särskilda sevärdheter och liknande skall såvida annat inte har bestämts av vegdirektören ha form som vanlig vägvisare. När de visar längs privat veg skall de ha vit text på blå botten. Tillåtes vägvisare längs offentlig veg skall texten vara svart på vit botten. Reklammässigt innehåll får icke förekomma. Närmare föreskrift om i vilken omfattning märken av här ifråga- varande slag kan anbringas, om deras placering, text m.m. fastställes av vegdirektören.
Sverige:
För upplysning om förekomsten av märkligare kulturmin— nesmärken av olika slag användes vägvisare i grön färg med vit text Märkligt fornminne jämte avståndsuppgift och ett vitt cirkelformigt emblem med ett runformat R. Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen har den 15 .1 . 1951 så— som skylt, avsedd att lämna vägfarande upplysning om plats för särskilt sevärda eller intressanta kultur— och naturminnesmärken funnit skäl godkänna en avsmalnande visartavla med ljusblå bottenfärg, försedd med en mörk— blå bård och med Svenska turistföreningens emblem an— bragt i övre hörnet närmast fästanordningen (V 94—195/ 51 . Det må emellertid anmärkas att riksantikvarieämbetet och turistföreningen funnit systemet med två olika typer av vägvisare för kulturminnen otillfredsställande, varför de framfört förslag om att ersätta de bägge vägvisartyperna med en, gällande såväl kultur— som naturminnen.
NVK:
Märket må användas, där så anses erforderligt, för att utmärka från nationell synpunkt betydelsefull eller in— tressant sevärdhet, såsom museum, fornminne, kyrka, i slott och utsiktspunkt. Utmärkningen skall vara före- », slagen eller tillstyrkt av vederbörande centrala myndig- het eller riksorganisation.
Märket kan användas ivägvisare i överensstämmelse med vad som framgår av fig III ,A.l:7, Vägvisare till par— keringsplats . Märket kan även användas såsom tilläggs- tavla under märket III,A.I, Parkering, om sevärdheten ligger nära vägen och parkeringsmöjligheter finns, eller i märket III,C.1 a och b, Ortnamnsmärke.
TURISTINFORMATION m (jfr ock under III,A.15 zy.) 'A'ls ZX
Nuvarande föreskrifter:
Danmark: —
-l . TURIST Fmand. - INFORMATION Norge:
I melding nr 113/62 VK den 5.7.1962 har vegdirektören framhållit bland annat följande angående orienteringskart,
turistinformasjon o .d .
Under senare tid har förekommit åtskilliga framställningar T U R | S T från kommuner, kommunala företagsnämnder m fl om att I N FO RM längs vägarna, exempelvis vid kommungränserna, få an- bringa orienteringskarta och liknande för att ge turisterna upplysning om områdets sevärdheter mm.
Det kan icke medges att t ex orienteringskarta uppsättes längs offentlig veg som led i kommunernas inbördes kon— kurrens om turisterna. Det synes vara en allmän uppfatt- ning att vägen är ett idealiskt område för reklam, i det att man på detta sätt med förhållandevis enkla medel kan nå en mycket stor publik. Värdet av denna form för reklam synes öka i takt med trafikökningen och fram— ställningar om tillåtelse till att nyttja vägens sidor och de närmaste områdena därintill till reklam förmodas i motsvarande grad komma att öka.
Näringsidkare må emellertid med hänsyn till trafiksäker- heten längs vägarna söka andra former för reklam.
I ett antal tättbebyggda områden, som ligger i närheten av offentlig veg, är turistinformasjonskontorer upprätta- de. På sådana ställen skulle det i många fall vara ända— målsenligt att uppsätta orienteringskarta och liknande-, anbringade på informationskontorets vägg i glasmonter eller liknande.
När skäl därtill föreligger kan i viss utsträckning för- söksvis ges medgivande till hänvisning genom anbringan- de av vägvisare med text Turistinformasjon. Där privat veg tar av från offentlig veg, användes vit text på blå botten. Då i undantagsfall märket tillåtes anbringat i korsning mellan offentlige veger, användes vägvisare med svart text på vit botten.
Medgivande till uppsättning av sådana vägvisare må tillsvidare föreläggas vegdirektören i varje särskilt fall.
Vad här sagts skall dock icke utgöra hinder att i sär- skilda fall medgivande kan lämnas att anbringa oriente- ringskarta vid offentlig veg (jfr vegdirektörens rundskriv nr 40/60 VK den 19.11.1960).
Avsikten med sådan orienteringskarta vid offentlige veger är att man på ställen med relativt stor turisttrafik och ett större antal hotell, gästgiverier och liknande samlat på ett begränsat område uppnår gemensam vägvisning till anläggningarna så att en mängd individuella märken där- vid kan undgås. På denna karta kan då hotell och lik- nande utmärkas .
Enligt meldingen skall bl a följande villkor gälla . 1. Platsen måste godkännas av vegsjefen.
2. Kartan måste placeras på minst 5 m avstånd frånvåg- kanten så att bilar kan stannas helt utanför körbanan. Området bör om möjligt vara skilt från körbanan med grönremsa eller liknande.
3 . Karta kan vara rektangulär eller kvadratisk. Dess dimensioner bör i allmänhet icke överstiga 1,5 m i någon riktning.
4. Texten skall vara neutral och blott ge direkta upplys- ningar. Text som Velkommen til . . . eller liknande med- ges icke.
5. Färgerna skall vara neutrala.
6. Kartans baksida bör vanligtvis vara gråmålad utan text.
7. Symboler som användes skall i den utsträckning det är möjligt överensstämma med de symboler som brukas på opplysningsskiltene .
Medgivande lämnas blott tills vidare och det förutsättes uttryckligen att kartan hålles i ett perfekt tillstånd. Visar det sig att den förfaller eller verkar främmande skall den avlägsnas.
Sverige:
]fr sommaren 1963 på försök uppsatta turistinformations— kartor och anvisningsmärken härom utanför Nyköping och i Funäsdalen.
För åstadkommande av enhetlig utmärkning av vissa slag av serviceanläggningar har väg— och vattenbyggnadssty- relsen i skrivelse den 1.4.1964 (T 634-640860 u) - i avvaktan på NVKs förslag och väntad revidering av väg- märkeskungörelsen - förordat, att länsstyrelserna vid handläggning av framställningar om tillstånd enligt 39 5 väglagen i vad avser reklamskylt för eller vägvisning till yis_sg s_la_g _gv_s_er1ic_egnl_äggn_i_ngag, i de fall läns- styrelsen finner erforderligt att lämna dylikt tillstånd, lägger till grund vis sa av styrelsen lämnade anvisningar, i huvudsak överensstämmande med NVKs nedan intagna förslag. Styrelsen har samtidigt understrukit angelägen- heten av att stor restriktivitet iakttages.
NVK:
Märket må användas , där så anses erforderligt, för hän- visning till en av kommun eller turistorganisation upp- rättad turistbyrå eller liknande eller för att utmärka att turistinformationskarta, som i huvudsak överensstämmer med märket III,A.15 zy, finnes uppsatt enligt veder— börlig myndighets medgivande.
Märket skall ha texten TURISTINFORMATION. Land som så önskar äger alternativt använda uttrycket TURISTIN— FORM.
För hänvisning och vägvisning samt förberedande upp— lysning skall i tillämpliga delar gälla vad som sagts under b), c) och e) om användningen av märket III,A.l, Parkering, dock att i vägvisare symbol och namn er— sättes av texten TURISTINFORMATION (TURISTINFORM) jämte i förekommande fall avståndsuppgift.
Märket kan sålunda även förekomma i utförandeformerna III,A.15 zxz3, III,A.15 zx:4, III,A.15 zx:5, III,A.15 zx:7 (modifierad), III,A.15 zx:8 och III,A.15 zx:9; jfr under märket III,A.l.
TURISTINFORMÅTIONSKARTA (jfr ock under III,A.15 zx.)
Nuvarande föreskrifter:
jfr under III,A.15 zx, Turistinformation.
NVK:
Turistinformationskarta kan enligt varje lands bestäm- mande om dess närmare utformning användas före infart till område av intresse för turister. På kartan kan lämnas upplysning om nedan angivna slag av vägvisningsmål, varvid vid användning av servicemärkessymboler samma begränsningar bör gälla som i fråga om motsvarande ser- vicemärkes användning. Varje land är dock obetaget att göra de modifikationer, som kan föranledas av de sär- skilda förhållandena i landet. Det förutsättes, att par- keringsplats eller annan anordning finnes, där kartan uppsättes, så att fordon kan stannas utanför körbanan.
lösas lli ns s_måil
1. Verkstad (icke inom tättbebyggt område och i övrigt endast i undantagsfall)
2. Närmaste offentliga telefon, som är öppen hela dygnet
Semesterby Fritidsområde
Campingplats
. Uppställningsplats för husvagnar
Vandrarhem
ODXIOWU'IbL—J .. ...
Hotell, i fråga om tättbebyggt område dock icke med namn, och endast om nattbetjäning finnes
9 . Motell, i fråga om tättbebyggt område dock icke med namn, och endast om nattbetjäning finnes
10 . Badplats
11 . Turistinformation
12 . Sevärdhet
13 . Djurpark
14. Linbana och skidlift 15 . järnvägsstation
III,A.15 zy
III,A.15 zy
TURISTINFORMATION FU NÄSDALEN
man? nus UESTHOMS Q) u n ;. ruNAsulGH . ,7. | N ! HÅIIMÅLNINGÅ. 'AIA ÅS * nastan—uv GORANsGAVDIN IANUNUGEEGQ' ( i SIIAND NO,!!! norm ruNAsmun mums O IIOGFIÅÄIS K! | | IANNDAIIN HNSlONAI GAsns © YARDSNUSlI _ cvumi seum IIIKSONS IENS|0NA| ___.-. enuuvuunru IFUKSYAIIARNAS m_ wwwsunou uuuoonm -
vnosnusu som. GiONuNBAIEN m," _ tumult luukstLlsunnq
DAMN _ wallt$jl____jAus'UL—H IANNINGEGAIDEN ' .! 'AMUND555inIS ursinne”. ”Mmm,,
o unuoums IlAuGAlD . ©uusmon
Exempel på turistinformationskarta före infart till område, annat än tättbebyggt, av intres— se för turister.
TURISTINFORMATION
Exempel på turistinformationskarta före infart till tättbebyggt område av intresse för turister.
(jfr ock III,B.S a, b och c.)
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XXII:
Ad Kapitel IV, Klass III,A - Anvisningsmärken:
10. Sign III,A.16 may be set up at the entrance to a road to indicate that it is not a through road. Nuvarande föreskrifter:
Danmark:
Rektangulär vit tavla med svart text Blind vej.
jfr i sammanhanget 5 80 stk. 2, enligt vilket meddelan— den endast till gående, meddelanden som avser stier, vilka icke utgör del av en offentlig vej, samt upplys- ningarom särskilda lokala förhållanden, t ex "Blind vej", ges på det med hänsyn till omständigheterna i varje sär- skilt fall lämpligaste sättet.
Finland: -
Norge:
Där anledning därtill föreligger kan i övrigt anbringas. märke för Blindgate med svart text på vit botten och i samma storlek som Stedsskilt (III,C.l b).
Sverige:
Utan direkt stöd i vägmärkeskungörelsen användes an- visningsmärke med text Atervänds—/gata, i regel vit text på blå botten (i några fall svart text och bard och gul botten) . '
NVK:
Märket användes, där så anses erforderligt, för att ut— märka återvändsväg (gata) . Märket, på vilket rektangeln skall vara röd, uppsättes på lämplig plats vid vägen (gatan). jfr märkena III,B.S a — c, Återvändsväg (gata) .
193 III,A.16
W/TRANS/SCl/238/Rev.l, B(12): Konventionen kapitel II och Prot art 21 och 53: Bedeåtddn ges sings
It is recommended that governments should be guided by the following principles in the future formulation of their regulations or instructions regarding pedestrian crossings:
I. Approach sign for pedestrian crossings
Whenever it is considered desirable to give advance notice of a pedestrian crossing , sign 1,171 will be used.
II. Signs or signals alongside pedestrian crossings (a) Lig_ht_ s_ignGLS
(b) _S_ig_n _plstss
Where light signals are not used, a position sign may be provided consisting of:
(i) either a rectangular plate with a bluelground bearing a yellow or white equilateral triangle with one point upwards, on which appears in black the same silhouette as on sign 1,17; or (ii) sign 1,17; but in this case, if sign I,l7 is also used as an approach sign for the same crossing, there should be placed below the approach sign an additional rectan- gular plate showing the distance from the approach sign to the pedestrian crossing.
(c) Road_surfscs _markinss
jfr i sammanhanget utdrag ur CEMT dokument CM/GR3 (62)2(Fina1) den 9.4.1962, Textes adoptés par MM. les Ministres pour l'uniformisation des régles de circulation routiere dans leur reunion du 3 avril 1962, i översätt-— ning så lydande: Kap. V. Förares uppträdande vid övergångsställe för gående. lo) Övergångsställen för gående är utmärkta genom fält, dragna parallellt med väger—ss mittlinje i överensstäm— melse med Kap. XXI 2. 1012 i detta dokument. Dess— '; utom kan förvarning förekomma i form av vägmärket I-l7, ; varjämte markering kan ske vid övergångsstället genom 1 vägmärket III—X3) eller blinkande gult sken. »
1) Övergångsställe (varningsmärke). 2) Fält för markering av övergångsställen för gående. 3) Här betecknat III,A.16 x.
Danmark:
D 4, Fodgcengerfelt. Märket anbringas för att ange att över körbanan är anordnat ett särskilt övergångsställe, jfr FL 5 53, stk. 2 a (Ved passage over körebane eller cyklesti gcelder följende regler: a/ Findes der i ncerheden anlagt saerligt fodgaengerfelt, skal dette benyttes, så— fremt der er körende faerdsel af nogen betydning.) Mär- ket användes normalt icke vid övergångsställen, som är anlagda i direkt förlängning av korsande väg (gångbana) under sådana förhållanden, att såväl gående som for- donsförare kan förvänta att övergångsställe förekommer. Om övergångsstället t ex på grund av uppsatta räcken längs gångbanan är avsevärt förskjutet i förhållande till gångbaneförlängningen, bör märket användas (S 12).
Märket skall alltid vara särskilt belyst i lygtetcendings— tiden.
Finland:
Skyddsväg (III A j). Märket uppsättes omedelbart vid främre kanten av skyddsvägen (8 5 2 mom j punkten).
| 1 Norge :
Ä III,A.ll, Gangfelt. Märket kan eventuellt uppsättas vid själva övergångsstället. Fordonsförare skall visa till- börlig hänsyn, så att gående, även i stark trafik, får möjlighet att korsa körbanan inom rimlig tid. När skäl finnes att anbringa märket 111, A. 11 utom tättbebyggt om— råde, skall också märket 1, 1,7 Övergångsställe (var- ningsmärke) , uppsättas .
Sve rig e :
: Märke för övergångsställe för gående (övergångsmärke) skall utgöras av en kvadratisk tavla i storlek antingen 400 x 400 eller 600 x 600 mm; märket tillhör under kapitel 1, Varningsmärken, upptagna märken. & Övergångsmärken skall uppsättas vid övergångsstället ( intill körbanans kant, ett på vardera sidan om körbanan. ' Om så finnes lämpligt, må övergångsmärke i stället upp-
sättas på refuge eller dylikt i körbanan, väl synligt i » båda körriktningarna; idylikt fall skall märket, där det ej under mörker hålles belyst, vara försett med reflex- anordningar eller ock vara utfört av reflekterande mate- rial. Övergångsmärke skall, där icke annat betingas av förhållandena på platsen, anbringas vinkelrätt mot vägen (6 5).
I sammanhanget må anmärkas att 1944 års trafikförfatt- ningssakkunniga i sitt betänkande den 12.2.1949 med förslag till kungörelse angående vägmärken m m (stenci- lerat) framhållit, att enbart markering på körbana näppe- ligen kan anses tillfyllest för att på ett effektivt sätt varsko fordonsförare om förekomsten av övergångsställe . Enligt de sakkunnigas mening bör övergångsställe alltid utmärkas genom fastställt vägmärke och, där så lämp— ligen kan ske, jämväl genom markering på körbana.
III,A.lby
l:a
NVK: ]fr i sammanhanget dels VTP 46 5 1 mom 3 st, 47 5 2 mom och 49 5 2 mom 1 st e), där författningstexten upptar uttrycket "tydligt markerat övergångsställe för gående", dels VTP 60 5 1 mom d) med uttrycket "sär— skilt markerat övergångsställe för gående". Ifr i sammanhanget ytterligare Högsta domstolens beslut nr 14 den 9.1.1963. SedanA hade ålagts utge dagsböter för att ha överträtt förbudet i VTP 49 5 2 mom e) mot uppställning av fordon inom 10 m före tydligt markerat övergångsställe för gående, har resning beviljats och strafföreläggande undanröjts. I målet hade därvid upp— lysts att övergångsstället icke var markerat med över— gångsmärke enligt 6 5 vägmärkeskungörelsen utan med i Stockholm bruklig anordning för ljussignalering , vilken dock icke varit i funktion vid tillfället. HD uttalade att en signalanordning av ifrågavarande typ måste, när den är i funktion, anses utgöra en tydlig markering av övergångsställe men så kan ej anses vara fallet, när signalerna är släckta.
Märket användes för att utmärka belägenheten av över— gångsställe. Vid sådant övergångsställe, som är belä— get i direkt anslutning till vägkorsning, uppsättes mär— ket endast om så påkallas från trafiksäkerhetssynpunkt.
Märket uppsättes på ömse sidor om körbanan. Det högra märket i körriktningen anger övergångsställets början. Finnes mittrefuge må märket, om ej trafiksäkerheten äventyras, anbringas endast på denna. Sverige må behålla märket med det triangulära mittfältet i gul färg.
BUSSHÅLLPLATS
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
På almindelige veje är särskild utmärkning icke före— skriven utan beslutanderätten är överlämnad till de lokala myndigheterna. Därvid skall användas märken med text, då godkänt märke med symbol icke finnes. Vid busshållplatser på motorväg anbringas för att ange, att hållplatsen är förbehållen rutebiler, anvisningsmärket D 12, Busholdeplads. Märket anbringas på höger vägsida vid infarten till hållplatsen (Tillagg 5 2 stk. 4).
Märket utföres med Vit reflekterande text BUS på blå oreflekterande botten (5 7 stk. 2).
.n.—34.6—
.Fk|_f-_-_'
Hållplats för buss (III A g 1 och 2) . Märket utgöres av en rektangel, som upptager en figur föreställande buss. Hållplatsmärket för lokaltrafik upptar en svart figur på gul botten och fjärrtrafikmärket en vit figur på blå botten. Vid inre kanten av detta märke må stadens kommunala trafikverk anbringa stadens vapen. Märket placeras vid vägkanten så, att märkets närmaste sida är på 0,5—1,0 m avstånd från körbanans kant eller på refuge. Hållplats må, såframt särskilda skäl det icke påkallar, ej place— ras på plats, där uppställning i enlighet med 18 5 för— ord)ningen om vägtrafik är förbjuden (8 5 2 mom 9 punk— ten .
Norge:
Skilt for busstoppested. Märket skall vara fyrkantigt, vitt med svart text Buss—stopp. Märket anbringas vin— kelrätt mot körriktningen.
Märket kan kompletteras med märke med text, vilket uppsatts parallellt med körriktningen. Texten anger van- ligtvis i ordning uppifrån hållplatsens namn, tidtabell och eventuellt linjenummer samt bussbolagets (bolagens) namn. Där icke annat år föreskrivet, skall detta märke vara vitt med svart text och utföras fyrkantigt.
Förbud föreligger att stanna eller parkera fordon närmare märket än 15 m. Om busshållplatsen är längre än 30 m och dess utsträckning icke omedelbart framgår av håll— platsens utformning, kan förhållandet markeras genom att flera märken för Buss-stopp anbringas.
Sverige:
Föreskrifter saknas i vägmärkeskungörelsen; utmärkning sker med skyltar av varierande utformning.
På framställning av jämvägsstyrelsen har väg— och vat- tenbyggnadsstyrelsen den 30.3.1939 (Vt 924/39) jämlikt 34 & kungörelsen den 22.1.1937 (nr 44) angående väg- märken för utmärkande av hållplats vid Statens järnvägars omnibuslinjer godkänt en rektangulär skylt, målad benvit med mörkgrön bård , märkgrönt emblem och mörkgrön text , bestående av ordet HALLPIATS. '
NVK:
Märket användes för att utmärka busshållplats. Anses i något land anledning föreligga att för närtrafiken i landet använda särskilt märke, skall detta ha svart sym— bol på gul botten.
Under eller vid sidan av symbolen eller på särskild till— läggstavla må komplettering ske med text, upptagande hållplatsens namn, linjenummer samt bussföretagets (företagens) namn eller emblem. Under märket må på samma stolpe anbringas särskild tavla med tidtabell och taxa.
g. ..., > 4
' .
' foi-.. :
x ",
. »? f
Nuvarande föreskrifter:
Danmark :
Föreskrifter saknas. Utmärkningen är överlämnad till de lokala myndigheterna, som dock skall använda märken med text , då godkända märken med symboler icke finnes .
Finland:
Hållplats för spårvagn (III A h) . Märket utgöres av rek— tangel, som på gul botten upptar en svart figur före— ställande spårvagn. Märket placeras vid vägkanten så, att märkets närmaste sida är på 0,5—1,0 m avstånd från körbanans kant eller på refuge. Hållplats må, såframt särskilda skäl det icke påkallar, ej placeras på plats, där uppställning i enlig— het med 18 5 förordningen om vägtrafik är förbjuden (8 5 2 mom h punkten).
Vid inre kanten av märket må stadens kommunala trafik— verk anbringa stadens vapen (8 5 2 mom g punkten).
Norge:
Varierande utformning .
Sverige:
Varierande utformning .
NVK:
Märket användes för att utmärka hållplats för spårvagn. Märket utföres i antingen blå—vit eller gul—svart färg— sättning.
I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sagts i fråga om märket III,A.16 y, Busshållplats.
m ,A.16 ZX TAXISTATION
Nuvarande föreskrifter:
Se under II,A.18 y, Zon med begränsad rätt till stan— | nande eller parkering. L
TAXI NV— "
Märket användes, där så anses erforderligt, för att ut— märka slut på uppställningsplats för taxi, sett i kör— ( riktningen. ] Under texten på märket eller på särskild tilläggstavla av blå färg med vit text må upptagas den ytterligare text, som bedömes erforderlig i varje särskilt fall, utöver eventuellt telefonnummer till taxicentral eller liknande dock icke text av reklamkaraktär.
Allmänna bestämmelser Prot art 42:
1. The advance direction signs shall be rectangular in shape.
2. Their size shall be such that the indication can be understood easily by drivers of vehicles travelling at speed.
3. These signs shall have either a light ground with dark lettering or a dark ground with light lettering.
Prot art 43:
1. Direction signs shall be rectangular with the longer side horizontal and shall terminate in the form of an arrow—head.
4. The colours of these signs shall be the same as those for advance direction signs.
Nuvarande föreskrifter:
Se under III,B.l a och b, Orienteringstavla , och III,B. 2 a och b, Vägvisare . '
Se ock under III,B.l a y , Körfältorienteringstavla, III,B. 2 a x, Vägvisare avseende enskild väg, och III,B.2 a y, Körfältsvägvisare .
NVK:
Orienteringstavlor och vägvisare skall på motorväg ha vit text på blå botten.
Även om vissa fördelar skulle kunna vara förenade här- med har NVK ansett sig icke i fråga om orienteringstavlor och vägvisare på andra vägar kunna förorda en enhetlig färgsättning för de nordiska länderna. Det förutsättes dock, att föreskrifterna i art 43 par 4 i protokollet1 iakttages.
Med fjärrgrt förstås begynnelse- och slutpunkter på längre väg eller plats av synnerlig betydelse för trafiken på sådan väg och med när_or_t annan ort, som har särskild betydelse för trafiken.
Märken tillhörande denna kategori skall vara så stora och anbragta på sådant sätt, att de är lätt läsbara.
l) Införd ovan.
Malmö Lund
Landskrona
ORIENTERINGS/TAVLA
NAPULI AVEZZANU
III,B.l b
Prot art 42:
1. The advance direction signs shall be rectangular in shape.
2. Their size shall be such that the indication can be understood easily by drivers of vehicles travelling at speed.
3. These signs shall have either a light ground with dark lettering or a dark ground with light lettering.
4. Advance direction signs shall be placed at a distance between 100 m and 250 m from the intersection on normal roads . On special motor roads , this distance may be in— creased to 500 m. '
5 . Diagrams III,B.l a and III,B.l b are examples of this sign.
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XXIII:
Ad art 42:
2. In built-up areas, advance direction signs may be placed at less than 100 m from an intersection.
3 . In setting up advance direction signs , a road reserved for motor-vehicle traffic, direct access to which from properties alongside is prohibited, shall be treated as a motorwayl .
1) Jfr III,A.12, Väg reserverad för motortrafik (annan än motorväg), och III,A.ll, Motorväg.
..w_
w _m-T. 4:
Danmark:
KabenhaV" Kabenhavn
Århus
DK Bilag 5, fig.11
DK Motorvejsafmcerkning, Bilag 2, fig.1
Vejvisningstavler (Kap I, allmänna bestämmelser) är lik— som anvisningstavler rektangulära.
För almindelige veje gäller:
Orienteringstavler uppställes vid korsning mellan hoved— og landeveje inbördes och — när särskilda förhållanden så föranleder — vid korsning mellan sådana vägar å ena sidan och å andra sidan andra vägar, som har genom— gående eller _avsevärd trafik.
Orienteringstavler anbringas vid vägens högra sida 150- 250 m framför förgreningspunkten. På hovedveje og andra vägar med snabb trafik kan flera orienteringstavler upp— ställas efter varandra före samma korsning, varvid resp tavlas avstånd till korsningen anges på tilläggstavla, jfr bilag S , fig. 11: tilläggstavlan dock ej återgiven här.
På tavlorna visas ett förenklat diagram över ifrågavarande korsning, förgrening, cirkulations— eller annan trafik- plats . För envar av de på en tavla visade viktigare väg— förbindelserna anges blott ett ortnamn, företrädesvis det, som är av största betydelse för fjärrtrafiken, jfr 5 14. Inmynnandet av mindre viktiga vägar namnges icke.
Orienteringstavler kan vidare uppställas för att ange, att en vägsträcka eller bro är spärrad eller att trafik på en vägsträcka eller bro blott är tillåten för fordon, vars totalvikt, axeltryck, bredd eller höjd icke överstiger en bestämd gräns . På orienteringstavler av sistnämnda karaktär visas ett förenklat diagram, som anger den helt eller för vissa fordon spärrade vägsträckan och de vägar längs vilka trafiken kan ledas förbi ifrågavarande sträcka, jfr bilag 5, fig. 17-18. Om så erfordras, kan detta till— kännages genom rektangulär teksttavle , jfr bilag 8, fig. 1 och 2 .
Orienteringstavler är rektangulära. Framsidan är vit med rött diagram och röd text. På diagram med angivande av förbifart där vägsträckan är helt spärrad eller stängd för vissa fordon, visas den spärrade sträckan avbruten. Gäller avspärrningen blott för vissa fordon, anges på diagrammet motsvarande förbudsmärke, jfr bilag 5, fig. 18. För på diagrammet visade hovedveje och numrerade landeveje anges vägens nummer med text som föreskri— ves i 55 17 och 18, jfr i övrigt bilag 5, fig. ll—l8. Baksidan är vit med ett blått fält med vit text, jfr bi— lag 5, fig. 13 b, som anger närmaste större ort, even-' tuellt flera orter (jfr under III,C.2 x, Avståndstavla) . Under — vid hänvisning till flera orter efter — namnet på envar av de upptagna orterna anges avståndet i km. Påc hovedveje och numrerade landeveje anges vidare vägens nummer med text . Baksidan av orienteringstavler, som uppställes framför helt eller delvis avspärrade våg- sträckor, är ljusgrå utan text. Om närmare detaljer i fråga om märkenas utformning och uppställning hänvisas i övrigt till 55 25, 32 och 36.
För motorvägar gäller:
Vid udfletninger och frakörsler uppställes blå oriente— ringstavler med vita diagram och texter på följande sätt:
! d_fle_t funger-
Framför förgreningspunkter anbringas vid vägens högra sida på ett avstånd av omkring 600 m från förgrenings— punkten en orienteringstavle så som framgår av bilag 2, fig. 1, med angivande av avståndet till förgreningen.
Frakörsler .
På ett avstånd av 100 rn från decelerationsbanans be— gynnelsepunkt anbringas en orienteringstavle så som framgår av bilag 2, fig. 4. Där på orienteringstavlen hänvisas till de två närmast belägna större orter, som ligger vid den tvärgående vägen till höger och till väns— ter om motorvägen, anbringas namnet på den till höger belägna överst.
Finland:
HELSINKI
(
SFIIIBcl
Orientering (111 B c 1). Märket utgöres av en blå rek— tangel med vit bård. Märket upptar en vit figur, som föreställer en vägkorsning och är försett med ortnamn och vägarnas nummer samt vid behov med kännetecken för motorväg (111 B i l: III,A.ll), bilfärja (III B i 2; se under III,B.2 a), flygstation (III B i 3; jfr III,B.2 c och d) eller omfartsväg för tunga, höga eller breda for— don (III B i 4; se III,A.13 z). Märket uppsättes vid be— hov på 150—500 meters avstånd från vägkorsning (8 5 2 mom c och i punkterna) .
Norge:
533. Indre Arna
51.0. Steinestö
N III,B.l a
Orienteringstavle (III,B.l a) . Tavlan skall visa en sche— matisk bild av korsningen. Tavlan är gul med svart text och svart symbol. För sådana vägar, som har vägnummer, anges detta inom rektangel vid pilens spets. Sådana tavlor anbringas framför korsning mellan riksveger, even— tuellt framför korsning mellan riksveg och viktig fylkes- veg eller våg av särskild betydelse. Härutöver kan tav—. lan anbringas framför korsning längs riksveger, där ut— formningen är sådan, att felkörning lätt kan ske. För viktigare vägar skall på dessa märken anges de ortnamn, som fastställts av vegdirektören.
Orienteringstavla skall uppsättas 100 - 150 m framför vägkorsning . .
Sverige:
(BERGSHAMMAR
OXELÖSUND
VTF 64 5 3 mom 6 st: Före livligt trafikerad vägkorsning skall, där så finnes lämpligt med hänsyn till trafiken, uppsättas orienteringstavla.
Orienteringstavla skall vara utförd med blå bakgrund och vit text, vit symbol, ochi förekommande fall med väg- nummermärke inlagt i pilsymbolen (fig 54 a). Oriente— ringstavla kan ock förekomma med vägnummermärke för färdriktning rakt fram och med ortnamn endast för av— vikande trafik (fig 54 b) samt, huvudsakligen inom tätt— bebyggd ort , såsom förenklad orienteringstavla (fig 54 c); jfr under III,B.l a x (26 5). På orienteringstavla lämnas i förekommande fall upplys— ning om att anvisad väg helt eller delvis utgöres av motorväg, om att vägen leder till färja eller flygplats eller om att vägen utgör lämplig förbifartsväg för tunga, höga eller breda fordon. Härvid användes symboliska tecken enligt fig 50 a — d (i fråga om hänvisningar jfr under Finland ovan; 27 5). När så finnes lämpligt må, i stället för eller jämte orienteringstavla, nyttjas vägnummermärke (jfr under III,C.2 a) med därunder anbragt tilläggstavla, som medelst pil utvisar vägens sträckning. Sådan tilläggs— tavla skall vara av utseende, som framgår av exemplet fig 53 b (28 5).
Då internationell huvudtrafikleds nummer anges på orien— teringstavla skall det fält på tavlan, som upptar numret , ha grön botten (fig 53 c; 29 5). Om lokaliseringsmärke icke hålles belyst under mörker skall dess text, tecken och bård vara utförda av reflek- terande material. Märke eller del därav, som utföres i grön färg, skall ha jämväl botten av reflekterande mate- rial (30 S) .
NVK:
Orienteringstavla skall användas före vägkorsning, där större trafikavvikelse förekommer, där trafiken framgår med stor hastighet eller där på grund av bristande sikt eller av andra skäl förberedande upplysning erfordras.
Angående orienteringstavla, förenklad, se under III,B.l a x.
Där trafiken vanligen framgår med en hastighet av minst 80 km/tim, uppsättes orienteringstavla 300 - 400 rn före vägkorsningen, dock att på motorväg och på väg, reser— verad för motortrafik (annan än motorväg) , tavlan i stället uppsättes 250 — 500 m före avfart.
I övriga fall uppsättes orienteringstavla 100 - 250 m före vägkorsning; inom tättbebyggt område kan dock oriente— ringstavla uppsättas på kortare avstånd än 100 m från korsningen. -
På orienteringstavla anges fjärrort. Då större ort är be— lägen i nära anslutning till den vägkorsning , före vilken tavlan är uppsatt, må även namnet på denna ort anges. På motorväg och på väg reserverad för motortrafik (annan än motorväg) skall på tavlan anges samma text som på förberedande avfartsvisarell .
Iförekommande fall må i protokollet eller dokument W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, upptagna varnings— och förbudsmärken infogas i pilsymbol.
Vägnummermärke (III,C.2 a) samt symboler för motorväg (III ,A.ll) , väg reserverad för motortrafik (annan än motor— väg) (III,A.12) förbifartsväg för tunga, höga eller breda fordon (III,A.13 z), färja (se III,B.2 a och b) och flyg— plats (jfr III,B.2 c och d) må anbringas utanför den schematiska bilden.
Om användning av märket för vissa särskilda ändamål, se under III,B.2 a och b, Vägvisare, och III,B.2 a x, Vägvisare avseende enskild väg.
Om användning av vägnummermärken före vägkorsning, se under III,C.2 a.
ORIENTERINGSTAVLA , FÖRE NKLAD
TUUSULA
LENTOASEMA D_
ll IKAALI N E N "n_ Landsbygdstyp (SF III B c 2)
Stadstyp (sr 111 B c 3)
Prot art 42: ” 1. The advance direction signs shall be rectangular in ' shape.
2. Their size shall be such that the indication can be understood easily by drivers of vehicles travelling at speed.
3. These signs shall have either a light ground with dark lettering or a dark ground with light lettering.
4. Advance direction signs shall be placed at a distance between 100 111 and 250 m from the intersection on normal roads. On special motor roads , this distance may be in— creased to 500 m.
Diagrams- III, B. la and III, B. lb are examples of this
,! signl W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XXIII:
Ad art 42:
i
l 2. In built-up areas, advance direction signs may be ! placed at less than 100 m from an intersection.
3 . In setting up advance direction signs , a road reserved for motor-vehicle traffic, direct access to which from properties alongside is prohibited, shall be treated as a motorway2 .
1) Se under III,B.l a och b. 2) jfr III,A.12, Väg reserverad för motortrafik (annan än motorväg), och III,A.ll, Motorväg.
Nuvarande föreskrifter: (jfr ock under III,B.l a och b)
Danmark: —
Finland:
Orientering. Såsom förenklad orienteringstavla användes utanför bosättningscentra en blå rektangel med vit bård (III B c 2). Märket upptar en vit pil, som utvisar av- tagsvägens riktning , och med vita bokstäver namnet eller namnen på destinationsorten och vid behov samma känne- tecken som orienteringstavlan (jfr under III,B.l a och.b) . Ovanför märket anbringas en lodrät pil och numret .för motsvarande väg framåt. Märket användes i stället för orienteringstavla såsom förhandsupplysning före avtags— väg från numrerad väg och placeras på samma sätt som orientering stavla .
I bosättningscentra är motsvarande märke (III B c 3) likaledes en blå rektangel med vit bård. Märket upptar namnet eller namnen på destinationsorten. Pilar, nummer, eventuella kännetecken och skiljestreck är vita. Märket upphänges över vederbörande körfil.
Se i övrigt under III,B.l a och b. Norge: —
Sverige: Se under III,B.l a och b.
NVK:
Orienteringstavla, förenklad, må i stället för oriente— ringstavla (III,B.l a, III,B.l b) användas framför väg— korsning där en förenklad form för orientering kan ifråga— komma.
Inom tättbebyggt område uppsättes förenklad orienterings— tavla av stadstyp vid väg (gata) med två körfält — vare sig trafiken är enkel- eller dubbelriktad — 25—50 m före korsningen och vid annan väg (gata) på lämpligt avstånd före korsningen, så att trafikant hinner välja körriktning, Utanför tättbebyggt område uppsättes förenklad oriente— ringstavla av landsbygdstyp på motsvarande sätt som angivits under III,B.l a och b, Orienteringstavla.
På förenklad orienteringstavla anges namn på mot— svarande sätt som sägs under III,B.l a och b, Oriente- ringstavla, samt därutöver på tavla av stadstyp vid be— hov namn på stadsdel, Centrum eller liknande. I före— kommande fall anges vägnummer.
På tavlan kan anbringas symboler för motorväg (III ,A.1l) , väg reserverad för motortrafik (annan än motorväg) (III,A.12), färja (se III,B.2 a och b), förbifartsväg för tunga, höga eller breda fordon (III,A.13 z) och flygplats (jfr III,B.2 c och d).
Om användning av märket för vissa särskilda ändamål, se under III,B.2 a, Vägvisare, och III,B.2 a x, Väg— visare avseende enskild väg.
Om användning av vägnummermärken före vägkorsning, se under III,C.2 a.
; 1 l [ :
Fig 33)
Prot art 42:
1. The advance direction signs shall be rectangular in shape.
2. Their size shall be such that the indication can be understood easily by drivers of vehicles travelling at speed.
3. These signs shall have either a light ground with dark lettering or a dark ground with light lettering.
4. Advance direction signs shall be placed at a distance between 100 m and 250 m from the intersection on normal roads . On special motor roads, this distance may be in- creased to 500 m.
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XXIII:
2. In built-up areas, advance direction signs may be placed at less than 100 m from an intersection. W/TRANS/SCl/238/Rev.1, B(G): Prot Kapitel III, Klass II:
Brå—selectiamsisns sng signal—1 et intersestioris
It is recommended that Governments which consider that at the approach to an intersection where the traffic is chanelled, the advance direction signs described in ar- ticle 42 of the ProtocBl and the road markings indicated in resolution No. 91 are insufficient and which deem it necessary to provide additional signs should:
___2)
1) TRANS/286. 2) jfr III,B.2 a y, Körfältsvägvisare. 3) till W/TRANS/SC1/238/Rev.l, B(G); se sid 208, 1 st
207 II,B.luy
(b) if they place these signs alongside the carriageway, use for the purpose a rectangular sign reproducing the markings on the carriageway (see figure 3), it being understood that the colours of the signs will conform to the provisions of article 42, paragraph 3, of the Protocol.
TRANS/SCl/l73, par 46 och 48:
46. The Working Partyl) stressed that the signsZ) — —- - were distinct from and supplementary to the advance direction signs provided for in the Protocol. Such signs might, particularly at intersections in built—up areas, consist of a diagram of the intersection, or at least of its directional traffic islands, the routes to be followed being shown by arrows.
48. The Working Party noted that, although advance direction signs, pre—selection road markings and (where used) pre—selection signs merely served as anindication, they entailed definite obligations for users, having re— gard to the provisions of articles 73) and 12, paragraph 4 (c) and (d)4) , of the 1949 Convention, and of the pro— hibition notified by any continuous longitudinal lines marked on the road — — —.
l) on Road Traffic Safety.
2) Pre—selection signs and signals at intersections.
3) Konventionens art 7:
Every driver, pedestrian or other road user shall con— duct himself in such a way as not to endanger or obstruct traffic; he shall avoid all behaviour that might cause damage to persons, or public or private property.
4) Konventionens art 12:
4. Every driver before starting to turn into a road shall:
(c) Move over as far as practicable to the edge of the carriageway on the side appropriate to the direc— tion in which he is travelling if he wishes to turn off the road on that side; (d) Move as near as practicable towards the middle of the carriageway if he wishes to leave the road and turn to the other side, except as provided for in para— graph 2 of article 165);
5) Konventionens art 16: 2. — — — (d) The provisions of paragraph 4 (d) of article 12 shall not apply to cyclists where domestic regulations provide otherwise .
Approval of the report of the Working Party (TRANS/SCl/ 173)
86. — - — the Sub—Committee approved the report.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark: — Fi nla nd: —
Norge:
Föreskrifter saknas men märken av ifrågavarande slag med varierande utformning förekommer.
Sverige:
Orienteringstavla skall — — — fig 54 a och b; dock - - - att tavla med ändamål allenast att lämna upplysning om de färdriktningar, för vilka olika körfiler är avsedda (filorienteringstavla) , skall ha det utförande , som framgår av exemplet fig 54 d (26 5).
NVK:
Körfältsorienteringstavla skall, där så anses erforderligt, användas före vägkorsning för upplysning om de färd- riktningar, för vilka olika körfält är avsedda.
Tavlan uppsättes 50—75 m före den punkt, där trafikant bör välja körfält . Ortnamn eller vägnummer anges i regel icke .
Upplysningen innebär erinran till förare av fordon, att han - med beaktande av reglerna om fordons plats på vägen samt före och i vägkorsning ävensom om förbud mot att överskrida en heldragen linje på körbanan - bör i god tid välja det för hans fortsatta färd lämpade kör- fältet.
III,B.2u III,B.2!)
W
III,B.2 a III,B.2 b
GENEVE l7 Km
Prot art 431) :
l. Direction signs shall be rectangular with the longer side horizontal and shall terminate in the form of an arrow—head.
2. The names of several places lying in the same di- rection may be indicated on one sign.
3. When distances are indicated, the figures giving kilometres (or miles) shall be inscribed between the name of the place and the arrow—head.
_ 4. The colours of these signs shall be the same as
those for advance direction signs2 .
S. Diagrams III,B.2 a and III,B.2 b are examples of this sign.
W/TRANS/SCl/249/Rev.l, Annex 2, XXIV: Ad art 43:
To show the way to an airport, sign III,B.2 a or sign III,B.2 b shall be used, the name of the locality being replaced by the name of the airport and the symbol of sign 1,21 b. Signs III,B.2 c and III,B.2 d are examples of these signs.
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (49).
2) jfr art 42, par 3: antingen ljus botten med mörk text eller mörk botten med ljus text. Ifr vidare art 37, par 2: När färgvalet är fritt, må röd färg aldrig vara förhärskande .
Ifr ock art 6, par 2: Då val av färger är fritt, bör varje land använda samma färger för de märken, som användes för samma ändamål.
Danmark:
Kgs. Lyngby
Klampenborg
Helsinqar 31
l. Vejvisere
Vägvisare anbringas vid alla korsningar mellan hoved— och landeveje sinsemellan och vid korsning mellan hoved— och landeveje å ena sidan och å andra sidan vägar som har genomgående trafik eller leder till större bebyggelse", närliggande platser av allmänt intresse eller liknande. Vägvisare bör vidare uppsättas vid korsningar inbördes mellan de i 1 p. omnämnda allmänna vägar, som icke är hoved- eller landeveje.
Vägvisare, som fanns uppsatta den 22.7.1955, i enlighet med ministeriet for offentlige arbejders cirkulcere den 18.3.1936, kan användas vid korsning mellan bivägar med ringa trafik (5 13).
På vägvisare för hovedvej hänvisas dels till vissa av vejdirektoratet för envar sträckning bestämda punkter av särskild betydelse för fjärrtrafiken, dels till närmaste större lokalitet (overfartssted, köbstad eller liknande). Vid korsningar med mindre betydande bivägar hänvisas dock blott till närmaste större lokalitet på hovedvejen. På vägvisare för landeveje hänvisas om så är erforder— ligt till punkter av betydelse för fjärrtlrafiken och i öv— rigt till närmaste större lokalitet. På vägvisare för andra vägar hänvisas till närmaste lokalitet och, med hänsyn till förhållandena, t ex i stadsområden, också till punkter av betydelse för fjärrtrafiken eller till närmaste större lokalitet.
Där behov föreligger av vägvisning till hovedvej eller numrerade landeveje, sker detta genom anbringande av rutetavlerll . När trafikanternas intresse eller trafikför— hållandena så föranleder kan undantagsvis anbringas väg— visare för lokale veje som leder till sevärdheterz) eller liknande och med polisens tillåtelse för lokale veje till privat verksamhet (5 14).
Vägvisartavlor är rektangulära med röd bård, vitt mitt— fält och röd text (bilag 5, fig. l-S) . På vägvisare anges namnet på den lokalitet eller motsvarande, till vilken hänvisning sker. Mellan namnet och pilspetsen anges såsom framgår av bilag 5, fig. 1-4, avståndet i hela antal km till lokaliteten i fråga. Vid avstånd under en halv km anges intet tal.
Anbringas flera vägvisare över varandra, uppsättes den överst, som visar till det mest avlägsna målet . Anbringas vägvisare och rutetavlell på samma stolpe sättes den sistnämnda nederst.
För vägvisning till färjor användes den i bilag 5, fig . 5, visade vägvisaren som är försedd med en svart symbol, utvisande en färja. Där hänvisning sker till camping— platser eller institutioner av särskild betydelse för fri— luftslivet, kan särskilda vägvisare användas såvida god— kännande erhålles av vejdirektoratet3) .
De i bilag 5, fig. 1—2, återgivna låga vägvisarna an— vändes utom områden med sammanhängande bebyggelse och kan i övrigt användas, där förhållandena på platsen föranleder detta. De höga vägvisarna, jfr bilag 5, fig. 3-4, användes normalt inom områden med sammanhängan— de bebyggelse och i övrigt dår förhållandena på platsen icke medger användning av låga vägvisare. I fråga om närmare bestämmelser om visarnas utformning och an- bringande hänvisas i övrigt till 59 25 och 32—33.
2. Vejvisningstavler på det almindelige vejnet ved til— slutningsanloeg til motorveje.
Vid påfartsvägs afgrening från det övriga vägnätet an— bringas vågvisare, försedd med symbol enligt märket D 14 (III,A.ll), Motorväg, vilken hänvisar till ett av vejdirektoratet fastställt fjärrmål, jfr bilag 3, fig. 1.
För motorvägar gäller: Vid förgreningspunkter i udfletninger anbringas låga väg- visare i skiljeremsan mellan de två vägarna. Vid av— farter anbringas omedelbart vid avfartsvägens högra sida låga vägvisare så som framgår av bilag 2, fig. 7. Där på vägvisare hänvisas till de två närmast belägna större lokaliteterna, som ligger vid den tvärgående vägen till höger och till vänster om motorvägen, anbringas den vägvisare överst, som visar till den till höger belägna lokaliteten.
Där det är lämpligare att hänvisa till hovedve' eller landevej, kan vägvisarna ersättas med rutetavlerl .
l) ]fr under III,C.2 a. 2) jfr under III,A.15 z. 3) jfr bland annat under III,A.14 a.
HELSINKI 119 , JA.-l
SFIIIB€8 IIIBiZ
ELSINKI
HELSINGFORS ”9 Lanki 10 >
__" SF IIIBeS SFIIIBel
, SFIIIBeZ SFIIIBeS ( 6 552951?! 105
SFIIIBeS
SFllIBe4
» Vägvisare (111 B e 8 och 9) . Sådan vägvisare utgöres av " en blå rektangel med destinationsortens namn och i all— mänhet avståndet till denna, angivet på en km när. An- teckningar, bården och den pilformade spetsen är vita.
Vägvisaren användes för markering av allmänna vägar och andra viktigare trafikleder. Inre ändan av vägvisare må upptaga i i punkten nämnda kännetecken, om ifråga— varande vägar leder till sådana destinationsmålll.
, Vägvisare anbringas i en fristående ställning eller på 1 byggnads vägg , stolpe eller skyddsräck . I en och samma ställning må högst tre vägvisare uppsättas.
Adressvägvisare (111 B e 6). Sådan vägvisare är svart med vit bård och text. På vägvisaren är destinationen antecknad, och den uppsättes i allmänhet på en stolpe så, att den pilformade spetsen utvisar den ifrågavarande vägen. På samma stolpe må anbringas flera vägvisare. Adressvägvisare må användas enligt väghållarens pröv— ning för angivande av väg till ur allmänhetens synpunkt viktigare ämbetsverk och inrättningar (9 5 2 mom e punk- ten enligt lydelse genom FFS 506/64). Enligt övergångsbestämmelser till FFS 506/64 må fort— farande, tills annorlunda förordnas, användas vita väg- visare med svart bård, vilka uppfyller de tidigare be- stämmelserna (III B e l — 4 och 7; jfr nedan), i fråga om allmänna vägar, gula vägvisare med svart text och bård (III B e 5; jfr nedan ävensom under III,B.2 a x, Vägvisare avseende enskild väg) i fråga om byvägar, kommunala— och bygdevägar samt svarta vägvisare med vit text och bård (111 B e 6) i fråga om enskilda vägar (jfr under III,B.2 a x).
1) Jfr under III,B.l a och b, Orienteringstavla.
Genom FPS 630/64 har övergångsbestämmelserna ändrats såtillvida att vita vägvisare med svart text och bård, vilka uppfyller de tidigare bestämmelserna (III B e l — 4 och 7), fortfarande, tills beträffande dem annorlunda förordnas, må användas i fråga om landsvägar, gula väg- visare med svart text och bård (111 B e 5) i fråga om byvägar, kommunala— och bygdevägar samt svarta väg— visare med vit text och bård (111 B e 6) i fråga om en— skilda vägar. Gul vägvisare med svart text och bård (III B e 5) må användas i fråga om enskild väg först sedan ministeriet för kommunikationsväsendet och all— männa arbetena därom särskilt förordnar.
För iövergångsbestämmelserna omnämnda vägvisare gäller (FFS 384/57 efter ändring genom FFS 310/62): Vägvisare (111 B e 1, 2, 3, 4, 5 (6)l) och Om utgöres av en rektangel, vars yttre ända är formad till en pil- spets. På märket är destinationsorten antecknad och i yttre ändan avståndet till denna ort, räknat 1 km helt tal, samt på huvudväg och andra numrerade vägar i inre ändan vägens nummer.
Landsvägs vägvisare har vit botten och anteckningarna samt bården är svarta. Vägens nummer är vitt, på huvud— väg på röd och på övriga vägar på blå botten.
Kommunal— och byvägars vägvisare har gul botten, an— teckningarna och bården är svarta.
Vägvisare uppsättes så att dess spets utvisar till desti— nationsorten ledande väg . På samma stolpe må även flera vägvisare anbringas .
Norge:
NlllBZa
III,B.2 a, Vegviserflöy for offentlige veger.
I alla korsningar mellan riksveger och i korsning mellan riksveg och fylkesveg med stor genomgående trafik skall med vägvisare visas längs samtliga körriktningar.l kors— ning, där fylkesveg eller bygdeveg grenar från riksveg, anbringas vanligtvis endast en vägvisare, i den avtagan— de vägens riktning. Avstånd mellan korsning, där våg— visning sker längs hovedveger, bör likväl icke över— stiga 40 km, Är korsningen utformad så att felkörning lätt kan ske, medges att vägvisare uppsättes längs huvudfärdriktningen ocksåi mindre viktiga korsningar. I korsning mellan bygdeveger eller vägar med utpräglad lokaltrafik (icke genomgående trafik) bör vägvisare uppsättas för samt— liga körriktningar.
l) jfr under III,B.2 a x, Vägvisare avseende enskild väg.
2) ]fr under III,C.2 a, Vägnummermärke.
Antalet vägvisare i envar korsning bör begränsas. Mer än två vägvisare för samma körriktning bör icke an— bringas. Vid riksveger, där vegdirektören har fastställt stedsnavn, skall dessa användas på vägvisarna längs ifrågavarande riksveg.
I korsning mellan lokale veger bör i riktning mot riks— veg (fylkesveg) i regel visas till korsningen på veder— börande riksveg.
I stad skall vägvisarna för den genomgående trafiken ange de stedsnavn, som fastställts av vegdirektören för vägsträckningen i fråga, såvida icke vägvisning sker med vägnummermärke, eventuellt försett med pilspets (III,C.2 a) .
I sådana fall där korsningen och till exempel en kaj har samma namn, anges på vägvisaren endast Kai med tillhörande km—tal, när samtidigt toppskiltll år anbrin— gad. På motsvarande sätt anges endast Ferje när väg— visning sker till färjläge.
När vägvisning sker till en kyrka (kapell), användes förkortningen krk. (kpl.) efter kyrkans (kapellets) namn.
När km—talet är mindre än 10, anges en decimal. Från och med 10 km anges endast hela km—tal. Km—talet skall alltid stå vid vägvisarens spets.
Sverige:
I NYKÖPING 49
Sfig 480
NYKÖPING
Sfig 48b
FLEN 31
Sfig SOa
Sfig 50 b
1) III,C.l a; se dock nedan under NVK, sista st.
Kommunalkontor) -
S Vägvisare till kommunal inrättning
Där allmänna vägar stöter samman utom stads eller annat samhälles tättbebyggda område, skall vägvisare anbrin- gas. Inom sådant tättbebyggt område skall på lämpliga platser uppsättas vägvisare till ledning för genomgångs- trafiken. Vid allmän väg må, där sådan väg stöter sam— man med enskild väg, anbringas vägvisare med utmärkan— de av den senare vägens egenskap av enskild väg.
Ianslutning till vägvisare, som anbringas på och avser riksväg eller genomgående länsväg, skall uppsättas märke med uppgift om vägens nummer (vägnummermärke) . I an- slutning till vägvisare, som i stad eller annat tättbe— byggt samhälle uppsättes till ledning för genomgångstra- fiken mellan olika delar av riksväg eller genomgående länsväg eller mellan skilda sådana vägar, må, om så finnes lämpligt, anbringas vägnummermärken för utvisande av vederbörande vägs nummer. Vid allmän väg, gata eller annan allmän plats må även i övrigt, där så finnes påkallat, uppsättas upplysnings— märke (VTP 64 g 3 mom).
Lokaliseringsmärke, som i enlighet med VTF 64 5 3 mom uppsättes vid allmän väg eller gata, skall, där annat ej följer av 29 eller 31 5, vara blått med vit bård samt vit text eller vitt symboliskt tecken samt ha det utseende i övrigt som beträffande varje särskilt slag av märke anges i det följande. För text skall Stora alfabetets bokstäver användas, där annat ej anges i nedannämnda bildbilagor . Vägvisare skall vara utförd i enlighet med något av exemplen fig 48 a och b; dock att visare med ändamål att lämna upplysning om den färdriktning för vilken viss körfil är avsedd (filvägvisare) , visare som användes till förberedande upplysning om avfart från motorväg (förberedande avfartsvisare) 2), visare som anger avfart från motorväg (avfartsvisare)3 samt visare med ändamål att angiva lämplig förbifartsväg för tunga, höga eller breda fordon (förbifartsvisare)4 , skall vara utförda på sätt framgår av exemplen fig 48 c — f (26 5) .
På vägvisare och orienteringstavla skall i förekommande fall lämnas upplysning om t anvisad väg helt eller delvis utgöres av motorväg5 , om att vägen leder till färja eller flygplatsG) eller om att vägen utgör lämplig förbifartsväg för tunga, höga eller breda fordon4 . För detta ändamål skall användas symboliska tecken av det utseende, som framgår av fig 50 a — d (27 5).
1) Se III,B.2 a y.
2) Se III,B.4 x.
3) Se III,B.4 y.
4) Se III,A.13 Z.
5) Se III,A.ll.
Intill dess väg— och vattenbyggnadsstyrelsen för viss väg, för viss ort eller för riket i dess helhet annorlunda bestämmer, må i stället för de lokaliseringsmärken, som anges i 26 — 29 och 31 55, användas märken av äldre typer, vilkas utseen e framgår av fig 47, 48, 49, 50, 51, (52), 53 och 541 (44 s).
Vägmärken, avsedda att lämna upplysning om telegraf— och telefonstation, kulturminnesmärkezl och dylikt, skall vara av typ och beskaffenhet, som av väg— och vatten- byggnadsstyrelsen godkänts för respektive ändamål (43 å).
Väg—och vattenbyggnadsstyrelsen har utfärdat föreskrifter om vägvisare till vissa inrättningar mfl av mer allmänt intresse (kommunalkontor, polisstation, apotek, provin— sialläkare, distriktssköterska, (numera) försäkringskas— sa , bibliotek) .
Styrelsen har slutligeni skrivelse den 1.4.1964 förordat att vissa preliminära anvisningar följes i fråga om väg— visning till skola, industri, lantbruk, trädgårdsanlägg— ning, idrottsplats, djurpark, skidlift, golfbana och lik— nande (T 634—640861 u).
NVK:
Vägvisare skall användas i korsning mellan allmänna vägar utom tättbebyggt område och vid allmän väg i öv— rigt där så erfordras.
På motorväg användes dock icke vägvisare i spetsen mellan motorvägens genomgående körbana och avfarts— väg. I stället anbringas markeringsskärm med blå och vita Vinkelfält. Angående vägvisning på motorväg se under III,B.l a och b, Orienteringstavla, III,B.l a x, Orienteringstavla, förenklad , III ,B.l a y , Körfältsoriente— ringstavla, III,B.2 a y, Körfältsvägvisare, III,B.4 x, Förberedande avfartsvisare på motorväg och motortrafik— väg, och III,B.4 y, Avfartsvisare på motorväg och motor— trafikvåg.
Angående vägvisning för enskild väg se III,B.2 (1 x. Vägvisare uppsättes i nära anslutning till vägkorsning.
På vägvisare anges normalt närort. Härutöver må efter varje lands bestämmande anges stadsdel eller liknande. I förekommande fall anges på särskild visare i vägkors— ningen jämväl fjärrort.
I vägvisare må anbringas symboler för motorväg (III,A.ll) , väg reserverad för motortrafik (annan än motorväg) (III,A.12), förbifartsvisare för tunga, höga eller breda fordon (III,A.13 z), färja och flygplats (jfr III,B.2 c och d) samt parkeringsplats (III,A.l) ävensom symbol för serviceanläggning eller liknande (jfr märken tillhörande klass III,A) . Vägnummermärke (III,C.2 a) kan infogas i eller anbringas ovanpå vägvisare .
Vägvisare må vidare användas för vägvisning till vid allmän väg belägen skola, industri, lantbruk, trädgårds- anläggning o.dyl. (I förekommande fall må även oriente— ringstavla användas .)
1) Igulsvart färgsättning .Angående fig 52 se III,B.2 a x. 2) Se under III,A.15 2.
Förutsättning för sådan vägvisning, som sägs i näst— föregående stycke, är att följande tre villkor uppfylles, nämligen att
— anläggningen icke är belägen vid eller i omedelbar närhet av namngiven väg (gata) ,
— anläggningen icke är uppenbargenom direkt iakttagelse från väg eller med hjälp av annan vägvisning, och
— vederbörande myndighet anser trafiken till anläggningen vara så stor att vägvisning är motiverad.
Om vägvisning till viss industri ej må förekomma enligt vad som angivits i föregående stycke, kan vägvisning ske till industriområde. Härvid användes vägvisare med text INDUSTRIOMRADE eller NN IND.OMR.
Vägvisare må jämväl användas för vägvisning till vid allmän väg belägna anläggningar av andra slag, såsom idrottspark, djurpark, skidlift, golfbana och liknande.
Förutsättning för sådan vägvisning är att parkeringsmöj— ligheter finns och att därjämte de villkor, som enligt vad förut sagts skall gälla som förutsättning för väg— visning till skola, industri etc, är uppfyllda.
Vägvisning till post, telefon och telegraf, polisstation, offentligt kontor av annat slag, apotek, branddamm, vandringsled, skidspår o.dyl. må ske efter varje sär— skilt lands bestämmande med iakttagande av att an— talet slag av vägvisare bör begränsas.
Där behov av särskild vägvisning för cyklister föreligger, må användas vägvisare i förminskad storlek, komplette— rad ide fall förväxling med vägvisningen för annan tra— fik kan befaras , med cykelsymbol enligt märket II,B.2. (I förekommande fall må även orienteringstavla /III,B.l a och b/ användas.) I fråga om vägvisning för cyklister på väg (gata) med blandad trafik in på visst körfält, till lokalgata, par- keringsplats o.dyl., se III,A.13 zx, Anvisningsmärke för cyklister.
Med hänsyn till av NVK förordade principer för vägvis— ning slopar Finland och Norge respektive informations— märket Vägkorsningens namn (III B f) och stedsskiltet Toppskilt (III,C.l a).
Prot art 431) ;
l. Direction signs shall be rectangular with the longer side horizontal and shall terminate in the form of an arrow-head.
2. The names of several places lying in the same direc- tion may be indicated on one sign.
3 . When distances are indicated, the figures giving kilo- metres (or miles) shall be inscribed between the name of the place and the arrow-head.
4. The colours of these signs s all be the same as those for advance direction signs .
5. Diagrams III,B.2 (1 and III,B.2 b are examples of this sign.
jfr ock under III,B.2 a och b, Vägvisare.
Nuvarande föreskrifter: (jfr ock under III,B.2 a och b, Vägvisare)
" Vejvisere for offentlige veje kan med politiets tillstånd anbringas vid private veje (% 13, stk. l, jfr 5 86, m stk. 2).
|
I
I I I
I I
I
I Danmark: Finland: DK TåköhäflUparantoIa SFHIBGS SFIIIBeG
Vägvisare för enskild väg (III B e 5) är gul med svart bård och text . På vägvisaren är destinationen antecknad, och den uppsättes i allmänhet på en stolpe så, att den pilformade spetsen utvisar den ifrågavarande vägen. På samma stolpe må anbringas flera vägvisare. Vägvisare för enskild väg må användas endast för angivande av sådan väg, där allmän trafik är tillåten (9 5 2 mom e punkten; jfr dock övergångsbestämmelser, återgivna under III,B.2 a och b, Vägvisare) . De äldre bestämmel- serna innehåller bl.a:
Vägvisare (III B e 6). Enskild vägs vägvisare har svart botten, och anteckningarna samt bården är vita (9 5 2 mom e punkten 3 st 2 p).
1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (49).
2) jfr art 42, par 3: antingen ljus botten med mörk text eller mörk botten med ljus text. jfr vidare art 37, par 2: När färgvalet är fritt, må röd färg aldrig vara förhärskande .
jfr och art 6, par 2: Då val av färger är fritt, bör varje land använda samma färger för de märken, som användes för samma ändamål.
., Vonheim 33
N III,B.2 b
S fig 52
III,B.2 b, Vegviserflöy for privat veg. Visaren är blå utan bård med vit text och vit avståndsuppgift. Sådan vägvisare kan på landsbygden uppsättas inom ett avstånd av 25 m från offentlig veg, om medgivande först erhållits av vegsjefen (i stad av politimesteren).
Sverige:
Vägvisare som uppsättes vid allmän väg för att utmärka anslutande enskilda vägar skall vara gul med röd bård och svart text (fig 52). För texten användes det stora och det lilla alfabetets bokstäver på vedertaget sätt (31 5) .
NVK:
Märket må efter vederbörande myndighets medgivande användas där enskild väg utgår från allmän väg. Aven i korsning mellan enskilda vägar må sådan vägvisare upp— sättas.
Vägvisare uppsättes i nära anslutning till vägkorsning.
Av myndighet lämnat medgivande skall innefatta före— skrift om det namn, som må förekomma på vägvisaren.
I undantagsfall kan medgivande jämväl lämnas till att orienteringstavla (III,B.l a och b) må uppsättas.
Om regler för vägvisning till industri, lantbruk etc samt till djurpark, skidlift etc skall, då fråga är om enskild väg , i tillämpliga delar gälla vad som sägs under III,B.2 a och b, Vägvisare.
fig 11)
fig 22)
Prot art 433) :
l. Direction signs shall be rectangular with the longer side horizontal and shall terminate in the form of an arrow—head.
2. The names of several places lying in the same di- rection may be indicated on one sign.
1) W/TRANS/SCl/ZSB/Rev . l , Annex:
3)
The inclusion of the road number and arrow is optio— nal; above the lane for traffic turning left (or right) the arrow is placed to the left (or right) of the name of the locality and is bent or curved according to whether the direction to be indicated is or is not at right angles; above the lane for straight—through traffic, two arrows are used, one preceding and one following the name of the locality; if several place- names are indicated for one lane, they are entered one below the other on the sign.
W/TRANS/SCl/238/Rev .l, Annex:
A square plate, or a rectangular plate with its verticle sides longer than its horizontal sides, is placed above each lane; it bears an arrow which is either vertical (for straight—through traffic) or bent or curved according to whether the direction indicated is or is not at right angles.
Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/235 (49).
Sfig 48 c
3. When distances are indicated, the figures giving kilometres (or miles) shall be inscribed between the name of the place and the arrow—head.
4. The colours of these signs shall be the same as those for advance direction signs .
W/TRANS/SCl/238/Rev.l, B(6):
Prot Kapitel III, Klass II:
Ers—selecgenjisns _arsl _sisngle et _inteLs e_cti_o ris
It is recommended that Governments which consider that at the approach to an intersection where the traffic is chanelled, the advance direction signs described in ar— ticle 42 of the Protocol2 and the road markings indi- cated in resolution No. 913 are insufficient and which deem it necessary to provide additional signs, should: ((1) if they place these signs above the carriageway, place each sign above the lane intended for traffic pro- ceeding in the direction which the sign indicates, use for the signs the shape illustrated in figure 1 or figure 2 , and illuminate the signs at night;
(b) — — - it being understood that the colours of the signs will conform to the provisions of article 42, para— graph 3 of the Protocol).
TRANS/SCl/l73, par 46 och 48: 46. The Working Party5) stressed that the signsG) — — — were distinct from and supplementary to the advance di- rection signs provided for in the Protocol. — — —
48. The Working Party noted that, although advance di- rection signs, pre-selection road markings and (where used) pre—selection signs merely served as an indica— tion, they entailed definite obligations for users , having
1) jfr art 42, par 3: antingen ljus botten med mörk text eller mörk botten med ljus text.
2) jfr III,B.l a och b, Orienteringstavla. 3) TRANS/286.
4) jfr III,B.l a y, Körfältsorienteringstavla. 5) on Road Traffic Safety.
6) Pre—selection signs and signals at intersections.
_a;
. _ ___—-. Ä__, ___—.
regard to the provis'ons of articles 71) and 12, para- graph 4 (c) and (d)2 , of the 1949 Convention, and of the prohibition notified by any continuous longitudinal lines marked on the road - — —.
TRANS/2 79
(b) Proposals submitted 3 the Working Party on Road Safety (i) Pre-selection signs and signals at intersections
79. The Sub-Committee adopted the Working Party's proposal (TRANS/SCl/l73, paragraph 43 and annex 1).
80. The representative of Denmark, speaking on behalf of all the Scandinavian countries, and the representa- tive of Switzerland, said that in their countries the arrow appearing next to the name of the locality suspen- ded above the traffic lane in question was always pla— ced to the left of the name of the locality; considering it more convenient for the road—user if the arrow were in the same place even if it indicated a right turn, these representatives expressed a reservation regarding the recommendation as to the position of the arrow. — - —
1) Konventionens art 7:
Every driver, pedestrian or other road user shall con- duct himself in such a way as not to endanger or obstruct traffic; he shall avoid all behaviour that might cause damage to persons, or public or private property.
2) Konventionens art 12:
4. Every driver before starting to turn into a road shall:
(c) Move over as far as practicable to the edge of the carriageway on the side appropriate to the di- rection in which he is travelling if he wishes to turn off the road on that side; (d) Move as near as practicable towards the middle of the carriageway if he wishes to leave the road and turn to the other side, except as provided for in paragraph 2 of article 163);
3) Konventionens art 16: 2. _ _ _
(01) The provisions of paragraph 4 ((1) of article 12 shall not apply to cyclists where domestic regula- tions provide otherwise.
>___— —-.—— . _;
Danmark:
D 7 A, B och C, Vognbaneafmcerkning. Tavlorna kan i förbindelse med körbanemarkering användas framför en vägkorsning för att ange att ett bestämt körfält skall användas, när man vill lämna korsningen i den genom pilen angivna riktningen. Tavlorna upphänges över res— pektive körfält (% 12). Ifr ock % 10: Tavlorna D 7 A, B och C upphänges dock över körbanan.
]fr i sammanhanget D 6 A och B, Körebanecendring, och D 5, Modgående fcerdsel.
Finland:
III A d l, 2 och 3, Gruppering. Märket mä användas för reglering av fordon vid gruppering före vägkorsning, varvid vid användningen av märket samtliga tillåtna färd— riktningar skall angivas . Märket utgöres av en blå kvadrat och upptar en vederbörande körriktning utvisande vit pil eller kombination av pilar av nämnda slag. Märket an— bringas ovanför vederbörande körfil (8 5 2 mom d punk— ten) . Ifr i sammanhanget föreskrifterna angående förenklad orienteringstavla i bosättningscentra (III B c 3, III,B.l a x) , vilket märke upphänges ovanför vederbörande kör— fält (9 5 2 mom c punkten).
Norge: III,A.10 a, b, c, d, Anvist kjörefelt. Märkena användes för att ange rätt körfält under normala trafikförhållanden. I de gator, där sådana märken är upphängda över kör- banan, förutsättes fordonsförare att då utan närmare an— visning använda de genom märkena angivna körfälten. (]fr dock Höyesteretts dom den 12.12.1963 angående an— visningsskiltet i Karl Johans gate i Oslo framför kors- ningen med Universitetsgaten.)
Sverige: Vägmärke till upplysning om färdriktning, för vilken viss körfil är avsedd, utgöres av en kvadratisk tavla i blå färg, på vilken färdriktningen anges med vit pil (fig 44 a och b) . Märket skall anbringas ovanför veder— börande körfil (24 5).
Visare med ändamål att lämna upplysning om den färd— riktning, för vilken viss körfil är avsedd (filvägvisare), har utformning enligt fig 48 c (26 S).
NVK:
Märket användes där så erfordras före vägkorsning för upplysning om de färdriktningar för vilka olika körfält är avsedda.
Om användning av körfältsvägvisare på motorväg och motortrafikväg, se även under märkena III,B.4 x, För— beredande avfartsvisare, och III,B.4 y, Avfartsvisare på motorväg och motortrafikväg.
Körfältsvägvisare anbringas över det körfält, som väg— visningen avser, och sä längt före vägkorsning (trafik— plats) att trafikanten i god tid hinner välja körfält.
Pä märket kan anges förutom ortnamn — normalt fjärrort - vid behov stadsdel, Centrum eller liknande.
Märket skall upptaga antingen riktningspil och namn, riktningspil och vägnummer och namn, riktningspil och vägnummer eller enbart riktningspil. Avständsangivelse skall ej förekomma.
I förekommande fall mä i protokollet eller dokument W/TRANS/SCl/249/Rev.l upptagna symbolerför varnings- och förbudsmärken infogas, liksom ock symboler för motorväg (III ,A.ll) , väg reserverad för motortrafik (annan än motorväg) (III,A.12) , färja (se III,B.2 a och b) , flyg— plats (jfr III,B.2 c och d) och förbifartsvisare för tunga, höga och breda fordon (III,A.13 z).
Upplysningen innebär erinran till förare av fordon att han — med beaktande av reglerna om fordons plats på vägen samt före och i vägkorsning ävensom om förbud mot att överskrida en heldragen linje på körbanan — bör i god tid välja det för hans fortsatta färd lämpade kör- fältet.
VÄGVISARE AVSEENDE VÄG TILL FLYGPLATS
jfr under III,B.2 a och b, Vägvisare.
LYON-(H
III,B.2 c
(LYON+
III,B.2 d
VÄGVISARE TILL CAMPINGPLATS
]fr under III,A.14 a, Campingplats, ävensom under III ,A.l4 b, Uppställningsplats för husvagnar, och III,A.14 c, Campingplats och uppställningsplats för hus— vagnar.
VÄGVISARE TILL VANDRARHEM Ifr under III ,A.15, Vandrarhem.
III,B.2C III,B.2d
III,B.3
III,B.4
Fortunen
FÖRBEREPANDE AVFARTSVISARE RÅ MOTORVAG OCH MOTORTRAFIKVAG
Nuvarande före skrifter:
Danmark:
Före trafikplats på motorväg anbringas på högra sidan av vägen på ett avstånd av omkring 500 m före retarda- tionssträckans början en rektangulär avständstavla (till- lceg bilag 2 fig. 2) med beteckningen på trafikplatsen och avståndet till densamma (% 4 stk. 2) .
Ytterligare anbringas efter vejdirektoratets närmare före— skrifter för varje särskild vägsträckning de på bilag 2, fig. 3, visade, med tre, två och ett snedstreck försedda avständsmärkena på respektive omkring 400, omkring 300 och omkring 200 m avstånd från retardationssträckans början (5 4 stk. 2).
Finland: —
Norge: —
Sverige:
J
S fig 48 d Lokaliseringsmärke, som — — — uppsättes vid allmän väg eller gata, skall, - — — vara blätt med vit bärd samt vit text eller vitt symboliskt tecken samt ha det utseende i övrigt som beträffande varje särskilt slag av märke angives i det följande. För text skall stora alfabetets bokstäver användas, där annat ej angives i nedannämnda bildbilagor .
exemplen - - -; dock att - — — visare som användes till förberedande upplysning om avfart från motorväg (för- beredande avfartsvisare) - - - skall vara utförd på sätt
framgår av exemplet fig 48 d (26 S). NVK: Märket skall användas före trafikplats till förberedande upplysning om att fordonsförare närmar sig avfart.
Förberedande avfartsvisare anbringas normalt 500 — 1000 m före avfart.
I förekommande fall, särskilt inom tättbebyggt område, där upplysningsmärke utmed körbanan svårligen kan an— bringas, uppsättes avfartsvisare - med uteslutande i förekommande fall av körfältsvägvisare (III,B.2 (: y) — över körfält som leder till avfart eller, om detta körfält är avsett för trafik såväl till avfart som rakt fram, under körfältsvägvisare .
Normalt anges namn på den viktigaste ort, för vilken avfarten är avsedd, däremot icke namn på trafikplats. Danmark slopar avståndsmärken (bilag 2 fig. 3) på mo- torväg.
AVFARTSVISARE PÅ M_QI'ORVÄG OCH MOTORTRAFIKVAG
III,B.4y
NYKÖPING?
Nuvarande föreskrifter:
Danmark:
Mittför retardationssträckans begynnelsepunkt anbringas i mittskiljeremsan en bytavle på motorvej ved frakörsels— anlceg (tillceg bilag 2, fig. 5) med trafikplatsens be— teckning och därunder en vågrät pil (5 4 stk. 5). Angående baksidans utformning se under III,C.2 x, Av- ståndstavla .
Finland: —
Norge: —
Sverige:
Lokaliseringsmärke, som — — — uppsättes vid allmän väg eller gata, skall, - - -, vara blått med vit bård samt
vit text eller vitt symboliskt tecken samt ha det utseende i övrigt som beträffande varje särskilt slag av märke an— gives i det följande. För text skall stora alfabetets bok- stäver användas, där annat ej angives i nedannämnda bildbilagor.
UPN UIU'IUI OU'D
III,B.S (]
III,B.S b
Vägvisare skall vara utförd i enlighet med något av exemplen — — —; dock att —- — - visare som anger avfart från motorväg (avfartsvisare) - — — skall vara utförd på sätt framgår av exemplet fig 48 e (26 5).
NVK:
Märket skall användas vid avgreningspunkten för avfart i trafikplats från motorväg eller motortrafikväg.
I förekommande fall, särskilt inom tättbebyggt område, där avfartsvisare svårligen kan anbringas utmed kör- banan, kan visaren anbringas över körfält, som leder till avfart, eller om detta körfält är avsett för trafik såväl till avfart som rätt fram, under körfältsvägvisare (III,B.2 a y). På avfartsvisaren anbringas samma namn som på förbe— redande avfartsvisare (III,B.4 x) .
ÅTERVÄNDSVÄG (GATA)
W/TRANS/SCl/249/Rev.1, Annex 2, )OGII: Ad art 42:
1. An advance direction sign may also be used to indi- cate NO THROUGH-ROAD; signs III,B.S a, b, c are examples of this sign. _
2. In built—up areas, advance direction signs may be placed at less than 100 m from an intersection. Nuvarande föreskrifter: jfr ock under III,A.16, Återvändsväg (gata) (anvisnings- märke).
Danmark:
Rektangulär vit tavla med svart text Blind vej (5 80 stk. 2).
Finland: —
Norg e :
Där anledning därtill föreligger kan anbringas märke för Blindgate med svart text på vit botten och i samma stor- lek som Stedsskilt (III,C.l b).
Sverige:
Utan direkt stöd i vägmärkeskungörelsen användes an- visningsmärke med text Ätervändsväg (gata), i regel i vit färgsättning på blå botten (i några fall svart text och bård och gul botten) .
Märket skall användas på lämplig plats före korsning med återvändsväg (gata). jfr under III,A.16, Återvändsväg (gata).
III,B.S c
KLASS III,C, ORTNAMNS- OCH VÄGIDENTIFIERINGS- MARKEN
Allmän bestämmelse
Se under de särskilda märkena.
NVK:
Märkena skall vara så stora och anbragta på sådant sätt, att de är lätt läsbara.
ORTNAMNSMÄRKE 111,C.1 a 111,C.1 !:
GENEVE
III,C.la III,C.l b
Prot art 44: l. Signs indicating a locality shall be rectangular in shape with the longer side horizontal.
2. These signs shall be of such a size and placed in such a manner that they shall be visible even at night.
3. These signs shall have either a light ground with dark lettering, or a dark ground with light lettering.
4. These signs shall be placed before the beginning of a built—up area, on the side of the road appropriate to the direction of traffic and facing the traffic concerned.
S. Diagrams III,C.l a and III,C.l b are examples of this sign.
Havdrup
DK fig 22
HAUHO
SF III Bd
N III,C.l b
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
Bytavler (bilag 5, fig. 21 och 22) anbringas för att ange en lokalitet (overfartssted, köbstad, landsby och undan— tagsvis bro eller sevärdhet omedelbart vid vägen) .
Märkena anbringas vid högra sidan av vägen där det be— byggda området börjar eller omedelbart framför ifråga- varande lokalitet.
Märkena är rektangulära. Framsidan har blå botten med vit gemen text. På framsidan anges namnet på ifråga- varande lokalitet (5 23). Låga bytavler (fig. 22) användes under motsvarande för- hållanden som låga vägvisare (5 15; jfr under III,B.2 a och b). I övrigt användes höga bytavler (fig. 21). Om närmare föreskrifter i fråga om utformning och anbringan— de se 55 25, 32 och 37. Anm. På baksidan, som också har blå botten och vit text, hänvisas på hovedveje och landeveje till närmaste större lokalitet och på andra vägar till närmaste lokalitet . jfr III,C.2 x, Avståndstavla. Angående bytavle på motorvej ved frakörselsanlaeg se III,B .4 y, Avfartsvisare på motorväg och motortrafikväg.
Finland:
Ort (III B d). Märket utgöres av en blå rektangel på vilken med vita bokstäver (versaler) antecknats ortens namn. Märket uppsättes vid den plats, där ortens be— byggelse vidtar (9 S 2 mom d punkten).
Norge: III,C.l b, Stedsskilt. Märket anbringas före by eller tättbebyggt område och anger dess namn. För by an— bringas märket vid bygränsen. Där ortnamnsmärke upp- sättes i tättbebyggt område anbringas det på lämpligt ställe så nära som möjligt där tätbebyggelsen börjar, oavsett områdets administrativa gränser. Onskas exem- pelvis kommungräns utmärkt längs vägen, skall sådana märken utföras av sten för att skiljas från vägmärken. Ortnamnsmärke är blått med vit gemen text.
Sverige:
NYKÖPING
Sfig 47 a
Vid allmän väg eller gata, som utför infartsväg till stad eller annat tättbebyggt samhälle, skall på härför lämpad plats uppsättas ortnamnsmärke, varå angives samhällets namn. Ortnamnsmärke må även uppsättas vid annan ort än nyss sagts, där så finnes lämpligt till upplysning för vägtrafikanter (VTP 64 5 3 mom).
Lokaliseringsmärke, som i enlighet med VTP 64 5 3 mom uppsättes vid allmän väg eller gata, skall, där annat ej följer av 29 eller 315, vara blått med vit bård samt vit text eller vitt symboliskt tecken samt ha det utseende i övrigt som beträffande varje särskilt slag av märke an- gives i det följande. För text skall stora alfabetets bok— stäver användas, där annat ej angives i nedannämnda bildbilagor .
Ortnamnsmärke skall vara utfört i enlighet med exemplet fig 47 a (26 5).
Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens preliminära föreskrifter nr 633.311 anbringas ortnamnsmärke alltid vid ort, till vilken vägvisning sker. Aven för annan ort av betydelse för trafiken må ortnamnsmärke uppsättas liksom ock då så erfordras för stadsdel. Inom glesbe— byggda trakter, där ur orienteringssynpunkt så kan anses erforderligt, må älv (eller annat större vattendrag) ut— märkas med ortnamnsmärke.
Ortnamnsmärke må användas för utmärkning av länsgräns (exempel på text Kronobergs län). Även stadsgräns må utmärkas med ortnamnsmärke och därunder anbragt märke av motsvarande utförande med texten Stadsgräns. Synligt vid färd ur staden anbringas på baksidan av det märke, som upptar ordet Stadsgräns, ett märke med samma text. Däremot skall för ända- målet icke användas exempelvis ortens namn i svart färg på ortnamnsmärkets baksida.
NVK:
Märket skall användas vid infartsväg till ort — vartill i detta sammanhang hänföres även stadsdel och annat liknande område - till vilken vägvisning skett enligt bestämmelserna under klass III,B, och i övrigt efter varje lands bestämmande. (Märket kan användas även vid älv, bro eller annan plats av betydelse för oriente— ring.) Märket användes dock ej för utmärkning av admi— nistrativ gräns bortsett från länsgräns.
Märket skall ha vit text på blå botten.
Ortnamnsmärke anbringas i regel vid bebyggelsens bör- jan, oavsett var kommungräns eller annan administrativ gräns löper.
VÄG NUMMERMÄRKE Prot art 451) :
1. The signs for the special identification of routes, bearing numbers or letters or a combination of numbers and letters, shall be rectangular in shape.
III,C.2 a
_ 2 . The inscriptions may be affixed to milestones , placed Dthllag 6 G above or below other signs or be placed as separate oc - signs .
3. Diagram III,C.2 a is an example of this sign.
jfr i sammanhanget Declaration on the ConstruCtion of E 4 Main International Traffic Arteries , signed at Geneva on
16 September 1950, Annex III:
l ! Internationell SIGN INDICATING MAIN INTERNATIONAL TRAFFIC ! huvudtrafikled ARTERIES 1. The additional route identification sign to indicate the main international traffic arteries (roads which, in agree— ment with the other Contracting States concerned, have been designated as such by the State on whose territory they are situated in order to ensure continuity of routes SF SF ' and uniformity of technical conditions) shall be rectangu- lar in sh e. lllBgl HIBgZ ap 2. This sign shall consist of the letter E followed by 1
the designated number of the route in Arabic numerals.
3. The colour of this sign shall be green for the ground
and white for the inscription. ! 4. The sign may be affixed to or combined with other * signs. ( 3 N IH'C"2 a ) 5. Its size shall be such that the indication can be l easily understood by drivers of vehicles travelling at ; speed.
58. W/TRANS/SCl/238/Rev.l, B(9) ! Prot art 45: .: Qo_nfi_rmatory direction sign_2) !
S Fig 53 a _________ It is recommended that governments should provide in i & their regulations or instructions regarding route identi— fication signs that:
(a) where the identification sign is not a separate sign, it should preferably be placed above the confirmatory sign with which it is associated;
NVK förslag: Väg- nummermärke för vägvisning fram (c) where an identification sign is a separate sign, its till numrerad väg. dimensions need not necessarily be the same as where it is associated with a confirmatory direction sign or other sign.
jfr vidare i tillämpliga delar under III,B.2 a y , Körfälts-
J
vägvisare. NVK förslag: Till- 1) Enligt lydelse genom W/TRANS/SCl/ZBS (50) . läggstavla med 2) 111 C 2 x riktningspil under
Nuvarande föreskrifter: Danmark:
yupmegtaylgr anbringas dels som fristående märken, dels i förbindelse med andra lokaliseringsmärken. De anger nummer på hovedveje, nummererede landeveje och vägar som ingår i systemet av internationella huvudtrafikleder.
Fristående vägnummermärken anbringas vinkelrätt mot vägens längdriktning, på hovedveje normalt på ett in- bördes avstånd av 1 km, växelvis på vägens högra och vänstra sida samt på höger sida omkring 25 m efter vik— tigare korsningar. I sistnämnda fall kan märket anbringas under märket D 10 (III,A.8), Hovedvej. På nummererede landeveje anbringas vägnummermärke omkring 25 m efter viktigare korsningar. Vägnummermärke anbringas vidare på samtliga vägvisare (III,B.2 a och b) , ortnamnsmärken (III,C.l a och b) och avståndstavlor (III,C .2 x) på hovedveje och nummererede landeveje. Vågnummermärken anges tillika på rutetavler (se råedan) och på orienteringstavlor (III,B.l a och b) 5 17 .
Vågnummermärken är rektangulära med svart bård, vit bakgrund och svart text (bilag 5, fig. 6 a och b). Fri- stående vägnummermärken och vägnummermärken, som är uppsatta i anslutning till andra märken med text på bägge sidor, har text på bägge sidor av märket.
Framför numret för hovedveje anbringas bokstaven A och framför numret för landeveje bokstaven B. På vägar, som ingår i det internationella huvudtrafikledssystemet, an- bringas därutöver vägnummermärken med grön bakgrund och vit text, bestående av bokstaven E, följd av vägens europeiska huvudtrafikledsnummer (5 18).
Angående närmare föreskrifter i fråga om utformning och anbringande se 55 25, 32 och 34.
3ut_et_gv_ler_anbringas i vägkorsningar, där så anses önsk- värt med hänsyn till trafikanternas orientering, särskilt där hovedveje och landeveje utgör genomfartsleder genom städer. Rutetavler anger riktningen för hovedveje och nummererede landeveje, eller hänvisar till sådana vägar. Ingår en hovedvej i det internationella huvudtrafikleds— systemet, anbringas en rutetavle, som innehåller det i 5 18 omnämnda vägnummermärket för europeiska huvud— trafikleder omedelbart ovanför rutetavlenför ifrågavarande hovedvej (5 19). Rutetavler är rektangulära med svart bård och två vita fält på sätt framgår av bilag 5, fig. 7 — 10. I det ena fältet anges med svart text vägens nummer. I det andra fältet anbringas ett svart,vågrätt streck, som anger vägens riktning. Där rutetavler, som icke är anbringade på hovedveje eller nummererede landeveje, hänvisar till sådana vägar, punkteras den svarta bården kring väg— numret (5 20).
Där förhållandena så medger, användes låga rutetavler (fig. 7, 8 och 10). I övrigt användes höga rutetavler. Rutetavler kan anbringas i förbindelse med vägvisare (fig. 9-10). Om närmare föreskrifter i fråga om utform— ning och anbringande se 55 25, 32 och 35.
Angående anbringande av vägnummermärken i oriente— ringstavlor se under III,B.l a och b, Orienteringstavla.
På motorväg må, där så befinnes mer ändamålsenligt att hänvisa till hovedvej eller landevej, vägvisare ersättas med rutetavler (tillceg 5 4 stk. 7).
Finland:
Vägnummermärke (III B g 1 och 2) . Märket utgöres av en rektangel, vars bottenfärg på huvudväg är röd och på övriga vägar blå. Märkets bård och siffrorna är vita. För att leda trafik till väg, som är numrerad, användes ett vitt märke med svart bård (III B g 3) , på vilket med svart färg antecknats vägens nummer och en vågrät pil. Vägnummermärket anbringas antingen på skild stolpe på en höjd av högst 1,3 in eller på övriga vägmärkens stol— par under vägmärkena eller på km—stolpar (9 5 2 mom g punkten) .
Angående vägnummermärken i orienteringstavlor se under III,B.l a och b, Orienteringstavla.
För angivande av genomgångsväg ibosättningscentrum må vid behov användas å stolpe eller å byggnadsvägg anbragd med vägens nummer försedd vit vägvisare (III B e 7), som i stället för destinationsortens namn upptar en 250 mm lång svart pil (9 5 e punkten sista st enligt dess äldre lydelse) .
Norgell :
III,C.2 a, Vegnummerskilt. Märket skall uppsättas o— medelbart efter vägkorsning så att vägtrafikant normalt kan se märket före ankomsten till korsningen. Märkena uppsättes längs vägarna på avstånd, som icke överstiger 2 km. På öde sträckningar, där det är långt mellan korsningarna, kan avståndet ökas till 5 km.
Längs forkjörsveger skall Vägnummermärket anbringas under märket III,A.8, Forkjörsveg, och på samma stolpe . Fristående vägnummermärke anbringas normalt på egen stolpe av rör.
Vägnummermärke kan utföras med pilspets (III,C.2 a). Det anbringas då utanför tättbebyggt område på stolpar för vägvisare på deras översta svarta fält. III,C.2 c, Vegnummerskilt (internasjonalt vegnett). Så- dant märke kommer senare att användas längs vägar, som ingår i det internationella huvudtrafikledsnätet, efterhand som vägarna kommer att bli utbyggda till den standard, vilken är förutsatt för dessa vägar, Sådana märken får icke anbringas förrän särskilt medgivande har lämnats av vegdirektören.
Angående vägnummermärke i orienteringstavlor se under III,B, Orienteringstavlor och vägvisare.
1) Från medio av juni 1965 införes på Europavegene mär- ken som. har vita bokstäver och siffror på grön bak— grund. Ovriga riksveger får vita märken med svarta siffror (Vegnummerkart, utgiven av Vegdirektoratet april 1965) .
Fån-t'fve .:. ..
a..-—me
F.:Q.>* EEA_ la S* ;;;A
' » 11:19”?
— T_"w-r ».»
I anslutning till vägvisare, som anbringas på och avser riksvägD eller genomgående länsvägl), skall uppsättas märke med uppgift om vägens nummer (vägnummermärke) . Dylika märken skall anbringas även på andra lämpliga platser utmed sådan väg. I anslutning till vägvisare, som i stad eller annat tättbebyggt samhälle uppsättes till ledning för genomgångstrafiken mellan olika delar av riksväg eller genomgående länsväg eller mellan skilda sådana vägar, må, om så finnes lämpligt, anbringas vägnummermärke för utvisande av vederbörande vägs nummer (VTF 64 5 3 mom).
Vägnummermärke skall vara utfört i enlighet med exemplet fig 53 a. Märket må göras fristående eller ock anbringas på orienteringstavla på sätt framgår av fig 54 b (26 5) . Där så finnes lämpligt må, i stället för eller jämte väg— visare eller orienteringstavla, nyttjas vägnummermärke med därunder anbragt tilläggstavla, som medelst pil ut- visar vägens sträckning. Sådan tilläggstavla skall vara av utseende, som framgår av exemplet fig 53 b (28 5). Vägnummermärke och tilläggstavla, som avser interna— tionell huvudtrafikled, skall ha grön botten samt vit bård och vit text på sätt framgår av exemplet fig 53 c. Vad sålunda föreskrivits skall, då internationell huvudtrafik- leds nummer anges på vägvisare eller orienteringstavla, avse det fält på visaren eller tavlan, som upptar numret (29 5) .
Angående färgsättning se under III,B.l a och b, Orien— teringstavla. Vägnummermärke jämte tilläggstavla med riktningspil för internationell huvudtrafikled utföres dock med grön botten.
NVK:
Märket skall användas för att utmärka numrerade vägar i den omfattning som bestämmes nationellt.
Märken placeras utmed väg på ett avstånd från varandra av högst 10 km. Märke skall dock uppsättas efter varje vägkorsning, om ej särskilda skäl föranleder annat. På motorväg och motortrafikväg skall märke uppsättas på lämpliga platser efter såväl av— som påfart.
Märke med strecktecknad bård skall, där så anses er— forderligt, användas fram till numrerad väg; under märket anbringas därvid tilläggstavla med riktningspil. Väg- nummermärke med strecktecknad bård placeras efter väg- korsning (gatukorsning) ochi övrigt där så anses erfor- derligt.
1) jämlikt väg— och vattenbyggnadsstyrelsens senare be—
slut indelas de vägar, som skall utmärkas med väg— nummermärken, i
riksvägar omfattande numren E 3 — 99
länsvägar i nummergruppen 100 — 499.
III,C.2 x
Tilläggstavla med riktningspil under vägnummermärke skall användas för att visa den numrerade vägens sträck— ning. I sådant fall kan, där så anses lämpligt, väg— nummermärke användas i stället för eller jämte oriente— ringstavla (III,B.l a och b och III,B.l a x) . Vägnummer- märke med tilläggstavla med riktningspil placeras före vägkorsning (gatukorsning) . Vägnummermärke kan infogas i eller anbringas på vissa andra märken enligt vad som framgår av bestämmelserna i fråga om dessa märkens användning (jfr III,B.l a och b, III,B.l a x, III,B.2 a och b, III,B.2 a y).
Vägnummermärke förinternationell huvudtrafikled skall ha vit text på grön botten. Vägnummermärke för annan väg bör utföras i annan färg än som användes för oriente— ringstavla (III,B.l a och b) och vägvisare för allmän väg (III,B.2 a och b). Grön bottenfärg får icke användas.
AVSTÅNDSTAVLA
Prot art 45:
The signs for the special identification of routes , bearing numbers or letters or a combination of numbers and let— ters, shall be rectangular in shape.
W/TRANS/SCl/238/Rev.l, B(9): Prot att 45: QOJfETTLGLOXX dirsqienjisn.
It is recommended that governments should provide in their regulations or instructions regarding route identi— fication signs that:
(a) where the identification sign is not a separate sign, it should preferably be placed above the confirmatory sign with which it is associated; (b) if the confirmatory direction sign indicates , in addi— tion to the name of the next principal locality, the names of intermediate localities, the intermediate localities whose names are so indicated should be not more than two in number and their names, and the distances at which they are situated, should be indicated in smaller letters and figures (preferably in the ratio of 2:3 than those relating to the principal localityll;
1) Bemärk i sammanhanget ur TRANS/SCl/lZB, par 45:
(b) 9033anng sir_eCLienjisrL The Swedish representative stated that he would not take advantage of the latitude given to indicate the names and distances of intermediate localities in smaller characters than those used for the indica— tions relating to the main town, because small cha- racters are not legible at the same distance as larger ones and indications given in characters of varying sizes thus hold the attention of drivers too long.
)
(c) where an identification sign is a separate sign, its dimensions need not necessarily be the same as where it is associated with a confirmatory direction sign or other sign.
Nuvarande föreskrifter:
Danmark:
Al Helsinqer 32 RoSkllde Närumaf
34 km
DK fig. 23 DK fig. 6 (på mo— torväg; baksida av fig. 5 (jfr under III,B.4 y))
Avstandstavler anbringas på platser, där det är önskvärt att ge vägtrafikanter upplysning om avståndet till en större lokalitet i sådana fall, då ifrågavarande upplys- ning icke anges på annat sätt, till exempel på vägvisare eller på baksidan av orienteringstavlor (bilag 5, fig. 13 b, III,B.l a och b) och ortnamnsmärken (jfr bilag 5, fig. 21 och 22 samt under III,C.l a).
Märkena är rektangulära. Såväl framsidan som baksidan har blå botten med vit text. På märkena anges avståndet till ifrågavarande lokalitet. Under namnet på lokaliteten anges antalet km till denna åtföljt av "km" (jfr bilag 5, fig. 13 b och 23) (5 24). På motorväg anbringas på baksidanav det under III,B.4 y, Avfartsvisare , omnämnda märket avståndet till ett av vej- direktoratet fastställt fjernmål samt närmaste trafikplats med avfart från motorvägen (fig. 6). Ytterligare anges avståndet till närmaste bensinstation på motorvägen (jfr härvidlag under III,A.7, Bensinstation; tillceg 5 4 stk. 5).
Om närmaste avfart leder till en campingplats (jfr under III,A.14 a; 5 2 stk. 7) anges avståndet till denna.
Finland:
TURKU 70 SALO 25
SF III B b
Avståndstavla (III B h) . Märket utgöres av en blå rektan— gel med vit bård, på vilken med vita bokstäver och siffror angivits i allmänhet högst tre orter och avståndet till dem 1 km. Märket uppsättes i en fristående ställning så, att dess nedre kant är på 0,8 — 1,2 m höjd från körbanans yta (9 5 2 mom h punkten).
Norge: —
Sverige:
STOCKHOLM 105
SÖDERTÄLJE 71
Sfig 49 a
Där vid allmän väg eller gata uppsättes särskilt märke ' med uppgift om avstånd till stad eller annan ort (av— ståndstavla), skall märket vara utfört på sätt framgår av exemplet fig 49 a (26 5) Avständstavla anbringas efter trafikplatser och större vägskäl, vid utfart ur tättbebyggda orter samt dessutom där behov anses föreligga att lämna trafikant upplysning om avstånd till framförliggande ort(er). Avståndstavla anbringas i övrigt där så anses erforderligt, varvid största avståndet mellan två avståndstavlor bör vara ca 10 km. På vägar genom glesbebyggda trakter må detta avstånd ökas till ca 20 km. På avståndstavla upptages namnen (uppifrån och nedåt) i nedan angiven ordning, nämligen fjärrort, knutpunkt och närort, och med angivande av avståndet till varje ort. Då mer än en fjärr— eller närort förekommer på samma tavla placeras ortnamn i avståndsföljd med den fjärmast belägna orten överst.
Normalt upptar avståndstavla högst tre ortnamn. Erfordras upplysning om flera orter, till exempel vid en dubbel- numrerad väg, placeras två tavlor efter varandra med ett inbördes avstånd av ca 200 m vid motorväg, ca 100 m vid annan väg, som medger en körhastighet av över 80 km/tim, samt ca 50 m vid väg som ej medger sådan hastighet. Som allmän regel gäller att avståndstavla skall uppsättas så långt efter vägskälet att fordonet uppnått normal kör— hastighet och föraren ej har att iakttaga särskilda trafik— anvisningar el dyl (hastighetsbegränsning undantagen). På motorväg anbringas avståndstavla normalt 500 — 1000 in efter det ställe, där motorvägsmärke placerats för på— fart i trafikplats . För annan väg bör avståndet som regel vara 300 — 400 m efter vägskäl, då vägen medger en körhastighet över 80 km/tim, samt 150 — 250 m för annan väg. I vissa fall kan avståndstavla om förhållandena i övrigt är lämpliga härför ersätta vägvisare, exempelvis i ett fyrvägskäl. (Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens preliminära föreskrifter nr 633.261).
Avståndstavla skall användas på större vägar på lämpligt avstånd efter trafikplats, efter större vägskäl och efter utfart ur tättbebyggt område samt i övrigt efter varje lands bestämmande, på motorväg normalt 500 — 1000 m efter påfart.
På avståndstavla anges namn på fjärrort och, om ej sär— skilda skäl föranleder annat, på högst två närorter med uppgift om avståndet i km till angiven ort. Fjärrort anges överst . Land, som så önskar, må efter avståndsuppgiften tillägga bokstäverna "km". Vägnummer anges ej. Avståndstavla skall ha vit text på blå botten, dock att i Norge tavlan skall ha samma färgsättning som oriente— ringstavla och vägvisare (III,B.l a och b resp. III,B.2 a och b) vid den väg, på vilken avståndstavlan är upp— satt.
UTMÄRKNING AV VÄGKORSNINGAR M M
Såsom exempel att tjäna till ledning vid tillämpning av bestämmelserna om vägmärken, främst såvitt avser ut— märkning av vägkorsningar, har upprättats härefter in— tagna översikter.
Vid upprättandet av översiktema har även lagts till grund de trafikregler, som NVK avser att föreslå i sitt kom— mande betänkande.
Det bör uppmärksammas, att avstånden i översiktema icke är skalenliga. Ej heller har i översiktema beaktats de skilda alternativ för märkens placering, som i vissa fall kan ifrågakomma enligt de av NVK föreslagna be— stämmelserna, såsom i fråga om avstånd till vägkors— ning, placering även på vägens vänstra sida, upphäng— ning över körbanan etc.
Benämningar, beteckningar och markeringar
Am = motorväg
Amt = motortrafikväg
A = annan huvudled B C = annan väg
D
Ax = enstaka korsning, i vilken förare på korsande väg ålagts väjningsplikt, oaktat den väg han närmar sig ej är huvud— led
Bm = av— eller påfartsramp till mo— torväg
Bmt = av- eller påfartsramp till mo— tortrafikväg
11.1
vägmärke, obligatoriskt
— vägmärke, icke obligatoriskt
anger var vägmärke anbringas
anger att vägmärke i exemplen anbringats i höjd med .n.
anger att vägmärke i exemplen anbringats vid sidan av eller över .n.
anger att två vägmärken anbringas på samma plats (stolpe), synliga i en körriktning
anger att två vägmärken anbringas på samma plats (stolpe), synliga i motsatta körriktningar
exempel på vägmärkes beteckning enligt prot eller eljest i NVKs förslag
trafiksignal med tre färger
Korsningar mellan huvudled och väg på vilken förare av fordon har väjningsplikt ].
Flera efter varandra följande korsningar 1.1
'i
!
1.2
Sista korsning innan huvudled upphör
llllllll
4.10
Skyldighet att stanna före infart pä huvudled " 3 .
I,22 a/TS
1
1.4
Korsning med huvudled, där korsningen är komp— licerad eller icke kan iakttagas på tillräckligt avstånd eller i övrigt kan medföra särskilda ris— ker
Skyldighet att stanna före infart på huvudled, där korsningen är komplicerad eller icke kan iaktta— gas på tillräckligt avständ eller i övrigt kan med- föra särskilda risker
1.5
Korsning där huvudledens fortsättning ej är lätt iakttagbar
I,22/TH
(lf 3';©
I,22/'|'" . +.... .. m
III,A.8
. zurfa—
=;u__
ra;- _»;
Signalreglerade korsningar 1. 7
""I'
| I .219 'th ",!
"';';. I,2lg
.n.
,lfh.
|||" :lnllh I 21 9
1.8
Väg med spårväg som korsar huvudled
nu?
III,A.8 I,22
4 1
1.22
III,A.BO
AIR )(
Hex—|; ...,.
r e n a f å P
Avfarter
OTG infart 2 .]
_i—
.....å111111
ssu-==—
”F.:
2.2
Skyldighet att lämna företräde åt fordon, som kommer från höger
[Zäll-l'—
T
| '. "1111" | 1,7 bus "lm'l'" |||I
"|||; 1.3.1 0
| . ||| 1:13)..le bus ! |||-lll" 4.
WN" [tiiléasl 13"qu
T—korsningar
3.2
Fyrvägkorsning
..; nfäte-nf
Enstaka korsning med väjningsplikt 4,1
1
." » .m n ::
|
_ ===. ._,__,u_.__, ,,,,
..=-—. ._ —r_.=uz—._ _
4.2
Skyldighet att stanna och att iakttaga väjnings—
plikt före infart i korsningen
Enstaka påfarter med väjningsplikt 4,3
1120 Gh
".
260 5. Korsningarinellan vägar där skyldighet föreligger att lämna företräde ät fordon som kommer från
höger
—v-
e__—pa"
Korsande cykel— och gångbanor samt övergångs— ställen
Kors ande cykelbana
[ T 1-2' d 'lipitiiv
6.2
Korsande bana för gående
_-—
Övergångsställen intill korsningar 6_3
III,A.16 )(
iii ||
msk.». ..; sew *; xx.; & %Xxx ;;.st XX XM; xxx». x _ >
"I III,A.16 )( h.!
MOtOrvö är Och motortrafikvä ar
7.1 Motorvägs ändpunkter, påfart och avfart III,A.8 I
1 254 !
m15.1 u
I...
1111
[lll
' T * .
- . 53151; _ .,.
Avfart från en motorväg övergående i påfart till annan motorväg
/
påfart till
nde i
rgäe
CD > :o O') :O > ,så ---4 . W—d C 14 t' 0 +.. 0 E CI DÖ L. L... ... Lo Ö 14-4 > 42
Avfart från motorväg övergående i påfart till mo- 7.4 t I ”
Två anslutande motorvägar som övergår i motor— väg med mindre antal körfält än de båda motor— vägamas sammanlagda antal
Två anslutande motorvägar som övergår i motor— 7_6 väg med samma antal körfält som de båda motor- vägarnas sammanlagda antal
7.7
A=,”— _.
7.8
._
] _ 2. A . ..
sträckor
n != > >
Motortrafikväg med två körfält utan anpassnings på till— och avfartsvägar
%/ %%” %MW////%//
körfält och korsnin ar 1
7.11
I-Ls—Prv
- &x—r—.-—- _
- 3 SEP 1965
NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1965
ransortekonomlsk forskning i Norden. .Enkele mellomriksveger me om Norge og Sve-
STATENS
OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1965
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klammer beteckna. utredningsmas nummer i den kronologiska förteckningen)
Jnstitiedepartementot
Sammanställning av remisyttranden över författ- ningsutredningens förslag till ny författning. Del 1' Allmänna uttalanden samt 1 och 2 kap. 1 för- slaget till regeringsform. [2] Del 2: Kap. 3. 4 och 5 i förslaget till re erlngsform. [3]
Rättegångshjålp. [18
Godtrosförvärv av lösöre. [14] Fastställande av faderskapet till barn utom akten-
skap. [17] Fartygs befälhavare. Gemensamt haveri och dlspssch. Ansvarsbestämmelser m. m. [18] Degstidnlngamas ekonomiska villkor. [2] Ändringar i enslttarlagen in. in. [26]
Utrikesdepartementet Sveriges sjöterritorium. [1]
Ioclaldepartcmentet
Tandvårdsförsäkring. [4] Institutet för arbetshygien och arbetsfysiologi. [24]
Kommunikationsdepartementet
Skånes och Ham-nds vattenförsörjnlng. [8] Friluftslivet i Sveri e. Del II. Friluftslivet ! sam- hällsplsneringen. [ 9] 1960 års tadioutrednlng. 1. Radions och televisionens framtid i Sverige 1. Bakgrund och förutsättningar, programfrågor. Organisations- och finansierings- frågor. [20] 2. Radions och televisionens framtid i Sverige II. Bildnings- och undervisningsverksam— het. Forskningsfrågor. [21] Vägmärken. [33]
Finansdepartementet
Måttenheter. [5] Uppbördafråsor. [28] Nytt skattesytsem. Remissyttranden. [28]
Eckleslastlkdepartomentet
Antikvitetskollegiet. [10] 1963 hrs universitets- och högskolekommltt byggnaden av universitet och högskolor. Lo ring och kostnader I. [11] 2. Utby gnaden s versitet och högskolor. Lokaliserfgng och k der H. Specialutrednlngar. [12] De svenska. utlandsförsamååiåernss ekonomi. [1 1960 års lurar-utbildnings unnigs. 111. 1. S planer för lärarutbildning. [25] 2. Lärarutbil en IV:1. [29] 3. Lärsrutbildningen IV: 2. Specialundersökningsr om lärarutbildning V.
Jordbruksdepartementet
Ny jordförvårvslsälsj
1960 års jordbru tredning. 1. De svenska hruksprodukternss distributions— och msrgi hållanden. [27]
Inrikesdeparbementet
Omi delgalkommunsln självstyrelsens lokala. 1 r ng.
Praktik- och fedearbetsförmedling. [7] Arbetsmarknadspolitik. [9] Höjd bostadsstandard. [32]
Kungl. Luftfartsstyrelsen Stockholm 1965