1. Utbildning, forskning samt kultur- och bildningsverksamhet 1963—1570

GD —J —J —J CH

1.1In1edning...... ........

1.2 Skolväsendet. . . . . . . . . . . ....... 1.3 Högre utbildning och forskning. . . . . . . . . . . . . 1.4Lärarutbildning. ..... 10 1.5 Allmän kultur- och bildningsverksamhet . . . . . . . . . . . . . 10 1.68venskakyrkan............. ...... 11

1.7Sammanfattning........................ 11

2. Hälso- och sjukvård . . . . . . . . . . . ...... . . . . . . . 13 2.1 Prognosunderlag . . . . . ...... . . . . . 13 2. 2 Prognos för hälso- och sjukvårdens utveckling 1966—1970 . . . . . 14

2.21 Efterfrågan på sjukvård. . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 2.2.2 Vårdplatsutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 22.3 Kostnadsutveckling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 2. 2. 4 Personalutveckling ...... . . . . . . . . . . . . 20 2. 2. 5 Vissa enskilda verksamhetsområden. . . . . . . . . . . . . 22 2.3 Medicinalstyrelsens bedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

3. Socialvård. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 3.1 Prognosproblematiken . . . . ..... . . . . . . . . . . . . 29 3.2 Prognosunderlag. . . . . . . ..... . . . . .. . . 30 3.3 Utvecklingen på de olika vårdområdena . . . . . . . . . . . . . 30

3.3.1 Åldringsvård m.m. . . ..... . . . . . . . . . . . . 30 332 Social hemhjälp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 3.33 Barntillsyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

3. 3. 4 Barnhem, barnkolonier m.m. . . . . . . . . . . . . . . . 37 3.3.5 Ungdomslokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 3.3.6 Ungdomsvårdsskolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 3.3.7 Nykterhetsvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 3.3.8 Social administration. . . . . . . . .....

Tabellförleckning

Tabell 1: 1 Driftkostnader för utbildning, forskning och kultur budgetåren 1963/64 —1969/70. . . . . ........ . .......... 12

• Sida 4
•  Original

mQamÅwND—Å

10 11 12 13

Personalbehov för utbildning, forskning och kultur 1963,1964,1965

och 1970 ....................... . . . Investeringsutgifter för utbildning, forskning och kultur budgetåren 1963/64—1969/70 ........ . . . ...... Antalet vårdplatser inom sjukvården 1963—1970 . . ...... Vårdplatsutveckling 1950—1970 ................ . Totala investeringar i husbyggnads- och anläggningsarbeten inom hälso- och sjukvården 1963—1970 . . . . . . . . . .....

Totala investeringar i anskaffningar av maskiner etc. samt reparatio- ner och underhåll av byggnader, anläggningar, maskiner etc. inom hälso— och sjukvården 1963—1970.

Totala driftkostnader inom hälso— och sjukvården 1963—1970. Personalutveckling inom hälso— och sjukvård 1963—1970.

Personalutveckling inom hälso- och sjukvården 1964—1970, fördelat på vårdgrenar. Sammanställning av från landsting och storstäder inhämtade uppgifter om antalet vårdplatser i slutet av 1964 samt den beräknade platsut- vecklingen 1964—1970 .

Antal platser vid ålderdomshem enligt kommunernas planer. . . Beräknad vårdplatsutveckling vid ålderdomshem Personal vid ålderdomshemmen 1963—1970. . Kommunernas bedömning av platsbehov och utbyggnad av barnstugor Beräknad utveckling av iplafsantalet vid barnstugor . Beräknat antal platser vid barnhem inom bafnhemsplan . Platser och elever vid ungdomsvårdsskolorna ; .

Beräknad vårdplatsutveckling vid vårdanstalter och inackorderings- hem för alkoholmissbrukare.

Investeringarinom socialvården 1963—1970. . . . . . . . . Personal inom socialvården år 1963, heltid, deltid och vakanser . . Personal inom socialvården 1963—1970. . . . . . . . . . . Driftkostnader inom socialvården 1963— 1970. . . . . ......

Personal och investeringar i statlig, kommunal och enskild socialvård 1963—1970 med regionalfördelning

12

12 15 17

17 1.8 19

21

23

26

'32

32 33 36 36 38 40

43 46 47 48 50

51

• Sida 5
•  Original

Förord

Inom ramen för 1965 års långtidsut- redning har olika statliga myndigheter utarbetat redogörelser för vad som på- går, förhereds och planeras med sikte på de kommande åren. Undersökningar- na har avsett både den statliga och kommunala verksamheten. Uppgifter om kommunernas planer har i vissa fall inhämtats via enkäter. Detta mate- rial angående myndigheternas planer eller bedömningar har varit utgångs- punkten för den behandling av utveck- lingstendenserna inom den offentliga tjänstesektorn som presenterats i lång- tidsutredningens huvudrapport (SOU 1966: 1). En sammanfattning av plan- materialet och utredningens egna be- dömningar i form av en kalkyl för ut- vecklingen 1966—1970 har lämnats i av- snitten 6.2 och 7.12 i huvudrapporten.

I föreliggande bilaga till långtidsut- redningen återges planmaterialet för de tre största delområdena av civil offent- lig tjänsteproduktion: undervisning, hälso— och sjukvård samt socialvård. Redogörelserna har utarbetats av eck- lesiastikdepartementet och socialdepar- tementet främst på grundval av mzate- rial från vederbörande ämbetsverk.

I några fall förekommer avvikelser mellan uppgifterna i huvudrapporten och i föreliggande bilaga. Detta beror på att man i huvudrapporten arbetat med delvis andra avgränsningar i över- ensstämmelse med nationalräkenska- perna. Dessutom har i bilagan vissa kompletteringar eller revideringar gjorts efter det att huvudrapporten fär- digställts.

• Sida 6
•  Original

• Sida 7
•  Original

1.1 Inledning

Följande framställning är ett samman- drag och en bearbetning av en prome— moria rörande utvecklingen inom eck- lesiastikdepartementets verksamhetsom- råde fram till 1970. PM:a sammanställ- des för 1965 års långtidsutredning un- der våren 1965 och grundades på be- räkningar och bedömningar vilka un- der 1964 inhämtades från vissa verk och myndigheter. Den har i vissa fall omarbetats och kompletterats med hän— syn till nya ställningstaganden och pla- neringsdata. Detta gäller framför allt ut- vecklingen på universitets- och hög- skoleområdet, där beräkningarna ut- går från prop. 1965: 141 angående ut- byggnaden av universitet och högskolor m. 111. Det har ej ansetts motiverat att i denna framställning redovisa myndig- heternas bedömningar, då dessa numera i stor utsträckning är föråldrade. Redovisade bedömningar och beräk— ningar avser rikstotaler. Driftkostnads- och investeringsutgifterna har uttryckts

1.3. Högre utbildning och forskning

Mot bakgrund av den ökande efterfrå- gan på högre utbildning samt med hän- syn till samhällets stora behov av hög- kvalificerad arbetskraft på skilda om- råden har statsmakterna 1963 och 1965 beslutat om en mycket kraftig utbygg— nad av universitet och högskolor. Riks-

dagen har senast på grundval av prop. 1965: 141 antagit ett principprogram för utbyggnaden, 'vilket innebär att ca 87 000 studerande i början av 1970- talet skall kunna erbjudas utbildning vid universitet och högskolor. Princip- programmet förutsätter vidare en be- tydande utbyggnad av övrig postgym- nasial utbildning. Av antalet personer i åldrarna 19—24 år kan inemot 25 % uppskattas befinna sig under utbildning 1970. .

Som närmare framgår av tabell 1:3 ökar investeringsbehoven för högre ut- bildning och forskning inom ecklesia- stikdepartementets verksamhetsområde mycket kraftigt under perioden 1963/ 64—1969/70. Den årliga medelsförbruk- ningen för byggnads- och anläggnings- arbeten samt inredning och utrustning av lokaler omkring år 1970 torde kom- ma att ligga på en nivå av ca 300 milj. kr., dvs. ca fyra gånger högre än 1963/64. Antalet heltidstjänster uppskattas budgetåret 1963/64 till ca 8 800, 1965/66 till ca 10 700 och 1970/71 till ca 16 400. Behovet skulle sålunda i det närmaste fördubblas under perioden, varvid en förskjutning mot en ökande andel bi- trädespersonal förutsätts. Bri/[kostnaderna för högre utbild- ning och forskning inom ecklesiastik- departementets verksamhetsområde be- räknas, såsom framgår av tabell 1:1, mer än fördubblas under perioden 1963/64—1969/70. Kostnadsökningen uppskattas till drygt 340 milj. kr. Den tyngst vägande posten utgör driftkost— nadsökningen för universitet och hög— skolor — drygt 180 milj. kr. Anslagen till forskningsråd och internationell forskning m. m. beräknas fram t. o. m. 1969/70 ha ökat med ca 130 milj. kr. Resterande ökning — ca 30 milj. kr. — beräknas falla på övrig postgymnasial utbildning, till vilken också hänförts

• Sida 10
•  Original

högre konstnärlig utbildning, samt på en utbyggnad av decentraliserad aka- demisk utbildning i nuvarande for- mer.

1.4. Lärarutbildning

Utbildningsväsendets expansion leder till ett starkt ökat lärarbehov. Samti- digt medföquolreformerna förändrade krav på lädlfna, vilket aktualiserar för- ändringarna'av lärarutbildningens in- nehåll. "

Förslag om en omläggning av klass- och ämneslärarutbildning kommer att framläggas under 1966. Även vad gäl- ler yrkeslärarutbildning kan föränd- ringar bli aktuella till följd av en kom- mande reform av yrkesutbildningen.

Det starkt ökade lärarbehovet har medfört en betydande Iärarbrist. Bris- ten på akademiskt utbildade lärare i allmänna läroämnen har varit i det stora hela konstant sedan 1960 trots en mycket starkt ökad efterfrågan på lärare samma period och uppgår f.n. till 3000 it 4000 tjänster. Situationen vad gäller tillgången på lärare i tek- niska läroämnen är relativt gynnsam, medan däremot situationen är mer kri- tisk beträffande tillgången på lärare i ekonomiska läroämnen.

Bristen på klasslärare har hösten 1965 uppskattats till i runt tal 2 000 hel- tidstjänster. En viss ökning av bristen har skett de senaste åren.

Bristen på lärare i vissa övnin—gsäm- nen är betydande.

I yrkesskolan bestrids en avsevärd del av undervisningen i yrkesämnena av lärare utan föreskriven pedagogisk utbildning.

Kapaciteten hos den praktiska utbild- ningen av lärare i läroämnen förutsätts under återstoden av 1960-talet ligga på nuvarande höga nivå, vilket betyder att i runt tal 2000 personer årligen

kan utbildas. Såvitt nu kan bedömas synes det möjligt att fram till 1970 av- sevärt förbättra lärarsituationen.

Intagningen till klasslärarutbildning- en ökar från ca 1 800 platser läsåret 1964/65 till ca 2 800 läsåret 1966/67 och beräknas sedan öka ytterligare något.” Det bör under sådana förhållanden va- ra möjligt .att fylla behovet av klass- läsare. ' *

*Yrkesskolans snabba expansion nöd- vändi-ggör en stark utbyggnad av yrkes- lärarutbildningens kapacitet fr. o.m. läsåret 1966/67.

Under perioden beräknas även ka- paciteten för utbildning av övningslä- rare komma att ökas avsevärt.

På grund av en väntad stark utbygg- nad av barnstugeverksamheten beräk- nas intagningen till förskollärarutbild- ning i stort sett fördubblas under se- nare delen av 1960-talet.

Skolreformerna har som ovan an- förts medfört förändrade krav på lä- rarutbildningens innehåll. Detta med- för starkt ökat behov av fortbildning av lärare. En stark utbyggnad av fort- bildningsverksamheten pågår och be- räknas fortsätta under 1960-talet.

Driftkostnader och personalbehov för lärarutbildningen redovisas i tabell 1: 1 resp. 1:2. Under 1960-talets senare år erfordras väsentligt ökade investering- ar i byggnader och utrustning för lärar- utbildningen. Då lokalerna kan komma att i betydande grad utnyttjas även för annan postgymnasial utbildning har ut- gifterna för investeringar inräknats i de i tabell 1:3 för högre utbildning och forskning redovisade investerings- utgifterna.

1.5. Allmän kultur- och bildningsverk- samhet

Utbildningsväsendets expansion, den allmänna standardhöjningen och den

• Sida 11
•  Original

ökade fritiden har för stora medbor- gargrupper medfört och kommer att medföra möjligheter till kulturell ak- tivitet, som tidigare var förbehållen ett fåtal.

Att vidga och stimulera denna akti- vitet och att i samband' därmed ge kul- turarbetare bättre villkor är kulturpoli— tikens viktigaste målsättning. Med ut- gångspunkt häri har de offentliga in- satserna för kultur- och bildningsverk- samhet ökat starkt de senaste åren och beräknas öka ytterligare. Sålunda för- utsätts bl. a. utbyggnad av rikskonsert- och riksutställningsverksamheten, vidg- ning av turné- och skolteaterverksam- heten, ökad aktivitet vid vissa museer, en utbyggnad av folkbiblioteken samt ökad omfattning av studiecirkel- och ungdomsverksamheten. Vidare förutses ökade insatser i fråga om konstnärssti- pendier, ersättningar till författare, ut- smyckning av statliga byggnader samt kulturminnesvård.

Utgifterna för investeringar inom kul- turområdet beräknas öka med i runt tal 50 % under perioden 1965/66—1969/70 (jfr tabell 1: 3). Större delen av dessa investeringar är kommunala.

Personalbehovet inom kultursektorn redovisas i tabell 1: 2. Större delen av denna personal utgörs av utövande konstnärer som författare, musiker, må- lare, skådespelare etc. av vilka många ej är anställda i kommunal eller statlig tjänst.

Driftkostnaderna ökas med inemot 50 % under 1960-talets senare del (jfr tabell 1: 1). Den icke statliga delen av dessa driftkostnader — främst för teat-

2*—614501

rar, folkbibliotek, folkbildning —— är betydande.

1.6. Svenska kyrkan

Inom Uppsala domkapitel har under överinseende av ärkebiskopen en lång— tidsplan utarbetats för svenska kyrkan. Driftkostnader, investeringsutgifter och personal enligt denna plan redovisas i tabell 1: 1—3.

1.7. Sammanfattning

Som framgår av tabell 1: 1—3 kommer kultur-, utbildnings- och forskningssek- torn att kräva starkt ökade resurser un- der 1960-talets senare del. Samtidigt kommer tillgången på personal att vara knapp och investeringsutrymmet be- gränsat. Dessa förhållanden har varit av betydelse för utformningen av stats- makternas beslut rörande utbildnings— väsendets fortsatta expansion under 1960-talet. Av resursskäl har sålunda restriktivitet iakttagits. Med hänsyn till den stora efterfrågan på utbildning ha- de det annars i och för sig varit moti- verat både att bygga ut de gymnasiala sko- lorna snabbare och att öka den högre utbildningens kapacitet mer än vad de fastställda planerna innebär.

Denna stora efterfrågan understryker vikten av att tillgängliga resurser an- vänds på effektivast möjliga sätt. En in- tensiv satsning på rationaliserings- och utvecklingsarbete är därför en nödvän- dighet.

• Sida 12
•  Original

Milj. kr i 1963 års priser och löner

Sektor 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 Skolväsendet ........... 2 695 2 780 2 875 2 990 3 030 3 085 3 170 Högre utbildning och '

forskning ............. 320 370 430 480 540 600 665 Lärarutbildning ......... 95 125 145 160 180 185 195 Kultur ................. 310 330 365 385 420 455 490 Kyrkan ................ 140 145 145 150 150 155 160

Summa 3 560 3 750 3 960 4 165 4 320 4 480 4 680 Index 1963/64 = 100 100 105 111 117 121 126 131

Tabell 1: 2. Personalbehov för utbildning, forskning och kultur 1963, 1.964, 1.965

och 1970 Sektor 1963 1964 1965 1970

Skolväsendet .................... 116 300 119 000 121 500 130 200 Högre utbildning och forskning . . . . 8 800 9 800 10 700 16 400 Lärarutbildning .................. 1 400 1 500 1 700 2 200 Kulturområdet ................... 12 600 13 200 13 900 16 200 Kyrkan ......................... 9 800 9 900 10 200 11 100 Summa 148 900 153 400 158 000 176 100

Årlig förändring + 4 500 + 4 600 + 3 600

Tabell 1: 3. Investeringsutgifter för utbildning, forskning och kultur budgetåren 1963/64—1969/70

Utgifter i milj. kr. i 1963 års priser

Sektor 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 Skolväsendet ........... 700 625 675 700 750 800 800 Högre utbildning och

forskning (inkl. lärar- utbildning) ........... 80 150 200 225 275 325 325 Kultur ................. 35 40 45 50 60 65 75 Kyrkan ................ 150 170 170 130 130 110 120 Summa 965 985 1 090 1 105 1 215 1 300 1 320 Index 1963/64 = 100 100 102 113 115 126 135 137

Anm. I investeringsutgifterna ingår kostnader för inredning '.'abellerna 1: 1 och 1:2 ingår insatser av såväl statlig som kommunal och i vissa fall enskild huvudman. Investeringsutgifterna för skolväsendet överstiger därför de av statsmakterna upp- ställda investeringsramarna.

och utrustning. Här liksomi

• Sida 13
•  Original

Medicinalstyrelsen anmodades att kom- ma in med vissa uppgifter angående den framtida utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Uppgifterna skulle om- fatta investeringar, arbetskraftsutveck- ling och driftutgifter 1963—1970 jämte en redovisning och analys av de grund- läggande faktorerna som styr efterfrå- gan och behovsutveckling inom hälso- och sjukvårdens område.

2.1. Prognosunderlag

Styrelsen har inhämtat för prognosen erforderliga uppgifter från bl. a. hälso- och sjukvårdsstyrelserna i landstingen och städerna utanför landsting, de stat- liga undervisningssjukhusen, mental- sjukvårdsberedningen, statens institut för folkhälsan, de statliga laboratorier- na, epileptikeranstalterna och vanföre- anstalterna. Uppgifterna har alltså inte inhämtats från primärkommuner som ingår i landstingskommuner och inte heller —— med undantag för epileptiker- vården — från enskilda huvudmän om den sjukvård som omhänderhas av dem. Styrelsen har i princip inte inhämtat uppgifter beträffande sådan sjukvård som sorterar under andra statliga or- gan, såsom fån-gvården, socialstyrelsen eller skolöverstyrelsen. Riksförsäkrings- verkets anstalter ingår dock i redovis- ningen.

Huvudparten av uppgifterna begärdes in till mitten av oktober månad 1964. Ett någorlunda fullständigt material kunde dock erhållas först i mitten av januari månad 1965. Vid uppgiftsin-

2. Hälso- och sjukvård

samlingen har finansdepartementets an- visningar följts utom beträffande ar- betskraften, som inte detaljredovisats efter utbildning resp. lönegradsställ- ning. Genom en specificerad redovis- ning på personalkategorier kan dessa faktorer dock indirekt följas. Fördel- ningen på regioner inom landet följer landstingsindelningen.

Redovisningen av mentalsjukvårdens utveckling har baserats på uppgifter som överlämnats till medicinalstyrelsen av mentalsjukvårdsberedningen. I sin kommentar till de överlämnade uppgif- terna finner beredningen, att en lång- siktig bedömning av mentalsjukvårdens utveckling på nuvarande stadium stäl- ler sig mycket oviss. En mera exakt redovisning har också försvårats av att förhandlingar om landstingens överta- gande av den statliga mentalsjukvården ännu inte har slutförts. Den utveckling som här redovisas får därför antas vara försiktigt hållen. I här redovisade sam- manställningar har medicinalstyrelsen antagit att huvudmannaskapet för den statliga mentalsjukvården fr. o. m. 1967 övertas av landstingen.

Beträffande den enskilda vården har styrelsen med enstaka undantag inte haft tillgång till andra data än i redan befintlig statistik. Styrelsen redovisar uppgifterna under det antagandet, att någon utbyggnad av denna vårdform i huvudsak inte kommer att ske under den berörda perioden.

I finansdepartementets anvisningar förutsattes, att beräkningarna skulle ha- seras på i slutet av 1963 rådande pris- och lönenivå. Även om uppgiftslämnar-

• Sida 14
•  Original

na arbetat efter samma förutsättning torde dock denna regel inte ha kunnat strikt följas. En viss inflationsbetingad kostnadsutveckling måste antas vara implicerad i sjukvårdshuvudmännens investeringsplaner. Vid beräkningen av driftkostnaderna torde huvudmännen i stor utsträckning ha utgått från 1964 års löneläge.

Medicinalstyrelsen har inte begärt in några uppgifter om utvecklingen på olika områden för tiden efter 1970. Er- farenheterna från den 1960 gjorda en- käten till sjukvårdshuvudmännen med anledning av den då pågående långtids- utredningen gav vid handen, att det måste bedömas såsom meningslöst att utsträcka uppgiftslämnandet utöver den närmaste femårsperioden. Den nuvaran— de kraftiga expansionstakten inom häl— so- och sjukvården gör också att trend- beräkningar med utgångspunkt från nu föreliggande period ställer sig svåra att genomföra.

2.2. Prognos för hälso- och sjukvårdens utveckling 1966—1970

2.2.1 Efterfrågan på sjukvård Enligt den senaste befolkningsprogno- sen beräknas landets totala folkmängd komma att öka med 10—15 % under den närmaste 15-årsperioden. Av sär- skild betydelse för efterfrågan på sjuk- vård är att folkmängden i åldern 70 år och däröver beräknas öka med omkring 40 % till 1980. Av vikt är också att an- talet årligen födda barn stiger. Hälsotillståndet bland den svenska befolkningen bör betecknas som gott. Spädbarnsdödligheten är den lägsta i världen, medellivslängden bland den högsta. Viktigare infektionssjukdomar har försvunnit t. ex. polio och difteri. Tuberkulosen har trän—gts starkt tillba- ka. Sjukvårdsresurserna är materiellt sett mycket goda vid en internationell jämförelse. Hälso- och sjukvården kan

uppvisa allt bättre resultat som emeller- tid något grumlas av att stundom endast en defektläkning kan uppnås med ett efterföljande vård- eller rehabiliterings- behov.

Trots ett sålunda i stort sett gynn- samt utgångsläge måste man räkna med omfattande investeringar i hälso- och sjukvård. Även om antalet vårdplatser med vissa undantag inte behöver ge- nomgå någon starkare ökning, medför kvalitetsförbättringen av vården inves— teringar i personal och pengar som ökar starkare än sjukvårdskonsumtio- nen eller, om man så vill uttrycka, pro- duktionen.

Den stigande levnadsstandarden och folkbildningen medför ökade krav på hälso- och sjukvårdens tjänster. Vår tids rationella människor kräver sålun- da i ökad omfattning förebyggande och hälsobefordrande åtgärder från det all- männas sida och önskar medicinsk kon- sultation i många situationer, där sådan tidigare inte anlitades.

Urbaniseringen och bostadsbristen i förening med kvinnornas ökade för- värvsverksamhet har skapat svårighe- ter att vårda patienterna i hemmen och utgör ett hinder särskilt för åldringar- nas omhändertagande. Den ändrade ål- derssammansättningen med stigande an- tal åldringar kommer för lång tid framåt att skapa de största problemen för hälso- och sjukvården. Som läkar- prognosutredningen visar stiger nämli- gen sjukvårdskonsumtionen starkt med stigande ålder. En 70-åring har t. ex. fyra gånger så stort sjukvårdsbehov som en 30-åring. Detta behov gör sig fram- förallt gällande inom långtidsvård och öppen vård, varför dessa verksamhets— grenar måste prioriteras i hälso- och sjukvårdens utbyggnadsprogram.

2.2.2. Vårdplatsutveckling

Den svenska sjukvårdens konstruktion med tyngdpunkten lagd på sluten vård

• Sida 15
•  Original

innebär, att vårdplatsutvecklingen har en avgörande betydelse när det gäller att bedöma arbetskraftsbehov och drift- kostnader inom hälso- och sjukvårdens område. Medicinalstyrelsen har därför i samband med infordrandet av upp- gifter om investeringar etc. även begärt uppgifter om vårdplatsantal 1964—4970 med fördelning på olika vårdområden. En sammanställning av de erhållna uppgifterna kompletterad med uppgif- ter ur styrelsens statistik för 1963 samt med en framskrivning av den enskilda

sektorns vårdplatsantal i oförändrat skick redovisas i tabell 2: 1. Av tabel- len framgår, att vårdplatser för vård av långvarigt kroppssjuka dominerar vårdplatsökningen fram till 1970. Vård- platsantalet inom kroppssjukvården i sin helhet kommer att öka med ungefär 2800 vårdplatser årligen under denna sjuårsperiod eller totalt med 29 %. En- ligt de planer som nu föreligger skall antalet vårdplatser inom vården av långvarigt kroppsjuka _— som 1963 upp- gick till ca 16000 _ ökas med i ge-

Tabell 2:1. Antalet vårdplatser inom sjukm'irden.1 1963—1970

Vårdplatsantal Ökning/minskning per år Vårdform 1963— 1966— 1963— 1963 1964 1965 1970 1965 1970 1970 Kliniker för regionspecialiteter ..... 4 124 4 338 4 543 5 670 + 210 + 225 + 221 medicin, kirurgi, ögon-, öron- samt all epidemi- och lungsjukvård ..... 33 195 33 058 32 992 35 213 — 102 + 444 + 288 obstetrik o. gynekologi. 5 052 5 060 5 109 6 070 + 29 + 192 + 145 vuxenpsykiatri ........ 1 709 2 065 2 048 2 489 + 170 + 88 + 111 barn- och ungdoms— psykiatri ............. 275 324 381 598 + 53 + 43 + 46 vård av långvarigt kroppssjuka .......... 5 930 6 730 7 867 11 669 + 969 + 760 + 820 övriga specialiteter. . . . 3 242 3 219 3 414 4 190 + 86 + 155 + 135 Odclade lasarett och sjuk- stugor: allmän vård .......... 3 927 3 427 3 227 3 015 —— 350 —— 42 — 130 förlossningsvård ....... 537 452 407 376 —— 65 — 6 — 23 vård av långvarigt kroppssjuka .......... 1 584 1 958 2 105 2 595 + 260 + 98 + 144 Annan vård av långvarigt kroppssjuka .......... 8 474 9 129 9 787 15 835 + 656 + 1 210 + 1 052 All kroppssjukvård 68 049 69 760 71 880 87 720 + 1 916 + 3 168 + 2 810 därav vård av långvarigt kroppssjuka2 .......... 15 988 17 817 19 759 30 099 + 1 886 + 2 068 + 2 016 Konvalescentvård ....... 2 511 2 573 2 624 2 783 + 57 + 32 + 39 Mentalsjukvård för psykiskt sjuka . . .. 33 226 34 714 34 527 36 248 + 651 + 344 + 432 för psykiskt efterblivna2 11 618 12 133 12 846 15 417 + 614 + 514 + 543 Epileptikervård ......... 1 005 999 1 054 1 051 + 25 — 1 + 7 All mentalsjukvård och . epileptikervård ........ 45 849 47 846 48 427 52 716 + 1 289 + 858 + 981 Samtliga vårdformer 116 409 120 179 122 931 143 219 + 3 261 + 4 058 +. 3 830

• Sida 16
•  Original

nomsnitt ca 2 000 om året till ett antal av 30 000 år 1970. Utvecklingen av den lasarettsbundna långtidsvården synes komma att fortlöpa i långsammare takt efter 1965, medan vården på sjukhem expanderar. I ovan nämnda vårdplats— antal ingår inte den del av vården av långvarigt kroppssjuka som sorterar un- der sociala myndigheter, år 1963 ca 4 700 vårdplatser. (Uppgifter angående dessa vårdplatser ingår i socialstyrel- sens redovisning).

Tabell 2: 2 visar vårdplatsutveckling- en sedan 1950 samt den beräknade platsutvecklingen fram till 1970 med fördelning på olika vårdgrenar. I den- na tablå ingår även vård av långvarigt kroppssjuka i socialnämndernas regi.

En jämförelse med den enligt medi- cinalstyrelsens enkät till föregående långtidsutredning planerade tillgången visar att antalet vårdplatser inom kroppssjukvården exkl. långtidssjukvår- den 1965 understiger det då beräkna- de platsantalet 55750. Enligt nu före- liggande uppgifter skulle detta antal uppgå till 52 121. Beträffande långtids- sjukvården kommer emellertid antalet vårdplatser att överstiga det vid före— gående långtidsutredning beräknade. lnberäknat antalet vårdplatser för lång- varigt kroppssjuka under social myn- dighet kommer det totala vårdplatsan- talet för denna vårdform 1965 att upp- gå till ca 25 000 jämfört med det vid tidigare långtidsutredning beräknade antalet 21 850.

Vårdplatsantalet för kroppssjukvård exkl. vård av långvarigt kroppssjuka kommer dock 1970 att väl uppfylla de fordringar som ställdes av läkarprog- nosutredningen ( i den programmatiska delen) dvs. 54 000 vårdplatser. Antalet enligt nu föreliggande planer tillgäng- liga vårdplatser skulle uppgå till när— mare 58 000. Det av läkarprognosutred- ningen uppställda behovet av 40000 vårdplatser inom långtidssjukvården för

1970 års befolkning torde också, trots att direkt jämförbara siffror inte kan erhållas, i stort sett vara fyllt 1970. Ut- vecklingen inom andra former av kroppssjukvård än vård av långvarigt kroppssjuka företer inte några större förändringar; en viss retardation be- träffande allmän vård och förlossnings- vård på odelade lasarett och sjukstugor får ses som ett led i avvecklingen av denna Vårdtyp. En jämförelse med lä- karprognosutredningens beräkningar av platsbehovet visar att utvecklingen be- träffande obstetrik och gynekologi, lik— som även för lasarettspsykiatri, ännu 1970 inte kommer att uppfylla de nor- mer som där uppställdes.

Mentalsjukvårdens vårdplatsutveck- ling visar fram till 1970 en ökning med 200—300 vårdplatser årligen för vår- den av psykiskt sjuka och drygt 500 vårdplatser för vård av psykiskt efter- blivna. En viss återhållsamhet i utbygg- naden i samband med huvudmanna- skiftet kan förmodas avlösas av en stör— re aktivitet på 1970-talet. Siffrorna för 1965 ligger inte obetydligt under de till 1960 års långtidsutredning beräknade.

Takten i vårdplatsutvecklingen för olika vårdformer har beräknats i näst- följande tablål.

Årlig procentuell ökning perioden

1965-— 1970

1963— 1970

Kroppssjukvård exklu. vård av långvarigt kroppssjuka ......... Vård av långvarigt kroppssjuka .........

All kroppssjukvård .. .. Samtliga vårdformcr. . .

1 Utvecklingstakten har beräknats enligt formeln 63—70 Vl.=Vl 1 L_7res. p .0 Pa3( + 100 ) 11 p 65—70

• Sida 17
•  Original

Tabell 2: 2 Vårdplalsutveckling 1950—1970

Förändring i antalet Antal vårdplatser vårdplatser per år Vårdgren 1951— 1961— 1965—— 1950 1960 1964 1970 1960 1964 1970 Kroppssjukvård exkl. långtidssjukvård ...... 49 459 50 606 51 943 57 600 + 115 + 334 + 943 Vård av långvarigt kropps- sjuka ................ 9 175 18 647 22 517 35 800 + 947 + 968 +2 214 därav under social- nämnd ............... 3420 4467 4700 5700 + 105 + 58 + 167 Mentalsjukvård exkl. lasa- rettspsykiatri ......... 28 228 32 940 34 714 36 250 + 471 + 444 + 256 Vård av psykiskt efter- blivna exkl. Särskolor. . 10 714 12 133 15 420 + 355 + 548 Övrigt (epileptikervård, konvalescentvård) ..... 2780 3570 3830 + 198 + 43 Summa platser 115 687 124 877 148 900 + 2 298| +4 000

och sjukvården1 1963—1970

Tabell 2: 3. Totala investeringar i husbyggnads- och anläggningsarbeten inom hälso-

Enligt beräkningar som inhämtats från olika huvudmän. Investeringar i enskild vård har inte

beaktats. Investeringar i milj. kr. Huvudman vårdgren ' Medeltal 1963 1964 1965 1966—1970 1966—1970 Landsting och storstäder Kroppssjukvård ............. 240,1 301,7 460,4 2 976,9 595,4 Mentalsjukvård ............. 24,7 44,1 76,5 *705,1 =*141,0 Konvalescentvård ........... 0,6 0,2 1,8 8,6 1,7 Öppen vård ................ 0,3 4,8 7,0 32,5 6,5 Folktandvård ............... 0,7 1,3 0,8 6,1 _ 1,2 Övrigt ..................... 11,6 15,1 22,7 130,2 26,1 Summa 278,0 367,2 569,2 3 859,4 771,9 Staten Kroppssjukvård ............. 27,3 27,5 29,2 265,0 53,0 Mentalsjukvård ............. 48,5 53,5 65,0 265,0 213,0 Epileptikervård ............. 0,1 — 0,3 — — Övrigt ..................... 3,0 4,5 4,7 23,2 4,6 Summa 78,9 85,5 99,2 353,2 70,6 Total Kroppssjukvård ............. 267,4 329,2 489,6 3 241,9 648,4 Mentalsjukvård ............. 73,2 97,6 141,5 770,1 154,0 Epileptikervård ............. 0,1 —— 0,3 —— — Konvalescentvård ........... 0,7 0,2 1,8 8,6 1,7 Öppen vård ................ 0,3 4,8 6,9 32,5 6,5 Folktandvård ............... 0,7 1,3 0,8 6,1 1,2 övrigt ..................... 14,6 19,6 27,5 153,4 30,7 Summa 356,9 452,7 668,4 4 212,6 842,5

• Sida 18
•  Original

Tabell 2: 4. Totala investeringar i anskaffningar av maskiner etc. samt reparationer och underhåll av byggnader, anläggningar, maskiner etc. inom hälso- och sjukvården1 1963—1970 Enligt beräkningar som inhämtats från olika huvudmän. Investeringar i enskild vård har skönsuppskattats år 1963 varefter utvecklingen av dessa in- vesteringar har beräknats med hjälp av driftkostnadsutvecklingen för samma grupp.

Investeringar i milj. kr.

Huvudman, vårdgren Medeltal 1964 1965 1966—1970 1966—1970

Landsting och storstäderz Rep. o. underhåll av byggn. o. anläggningar ................ 30,0 30,7 Anskaffning av maskiner, ap- parater etc ................. 81,9 86,0 Rep. o. underhåll av maskiner etc ........................ 22,4 21,9

Summa 134,3 138,6

Staten= Rep. o. underhåll av bygga. o. anläggningar ................ 13,8 14,2 Anskaffning av maskiner, ap- parater etc ................. 22,8 22,2 Rep. o. underhåll av maskiner etc ......................... 5,7 6,2

Summa 42,2 42,6

Total exkl. enskilda Rep. o. underhåll av byggn. o. anläggningar ................ 43,8 44,9 53,5 Anskaffning av maskiner, ap- parater etc ................. 104,7 108,2 125,1 Rep. o. underhåll av maskiner etc ......................... 28,1 28,1 29,3

Summa 176,6 181,2 207,9

Enskilda Uppskattad total ........... 5,0 5,4 5,6 31 ,4

1 Exkl. apoteksväsen och privatpraktiserande läkare och tandläkare. 3 Överföring till landstingen av statliga mentalsjukhus har antagits fr. o. m. 1967.

• Sida 19
•  Original

Tabell 2: 5. Totala driftkostnader inom hälso- och sjukvården1 1963—J 970

Enligt beräkningar som inhämtats från olika huvudmän. Uppskattningar har gjorts beträffande mentalsjukvården för tillskottet av vårdplatser under perioden 1966—1970 och beträffande den enskilda värden med hjälp av motsvarande uppgifter för under landsting stående vård samt

med hjälp av årsberättelser från sjukhus år 1963.

Huvudman, vårdgren

Driftkostnader i milj. kr. år

1 963 1964 1965 1966—1970

Medeltal 1 966—1 970

Landsting och storstäder Kroppssjukvård ............. Mentalsjukvård ............. Konvalescentvård ........... Öppen vård ................ Folktandvård ............... Övrigt .....................

Summa

Staten Kroppssjukvård ............. Mentalsjukvård ............. Epileptikervård ............. Övrigt .....................

Summa

Enskilda Kroppssjukvård ............. Mentalsjukvård ............. Epileptikervård ............. Konvalescentvård ...........

Summa

Total Kroppssjukvård ............. Mentalsjukvård ............. Epileptikervård ............ Konvalescentvård ........... Öppen vård ................ Folktandvård ............... Övrigt .....................

Summa

1 406,6 1 611,4 1 810,8 11 434,4 2 286,9 197,3 231,6 266,7 23 232,6 3646,5 11,9 14,0 16,2 96,9 19,4 135,9 170,0 194,0 1 171,0 234,2 147,5 173,5 188,5 1 101,8 220,4 131,4 154,2 169,1 977,0 195,4 2 030,6 2 354,5 2 645,2 18 013,7 3 602,7 123,2 148,4 161,2 1 025,3 205,1 292,1 314,1 360,4 * 361,5 272,3 3,1 3,4 3,8 20,4 4,1 39,3 39,8 49,8 282,2 56,4 457,6 505,7 575,2 1 689,4 337,9 50,0 51,1 52,2 283,8 56,8 38,3 43,0 44,3 255,9 51,2 . 8,8 9,7 10,9 67,3 13,5 13,1 14,5 16,1 84,6 16,9 110.2 118,3 123,5 691,7 138,3 1 579,7 1 810,8 2 024,2 12 743,4 2 548,7 527,7 588,6 671,4 3 850,0 770,0 11,9 13,2 14,7 87,8 17,6 25,0 28,5 32,3 181,6 36,3 135,9 170,0 194,0 1 170,1 234,2 147,5 173,5 188,5 1 101,8 220,4 170,7 194,0 218,9 1 259,3 251,9 2 598,4 2 978,51 3 343,9 20 394,25

1 Exkl. apoteksväsen och privatpraktiserande läkare och tandläkare. = Överföring till landstingen av statliga sjukhus har antagits fr. o. m. 1967.

4 079,0

• Sida 20
•  Original

Tabellerna 2:3 och 2:4 visar den beräknade utvecklingen för investering- ar i hushyggnads- och anläggningsarbe- ten resp. anskaffningar av maskiner etc. samt reparation och underhåll av byggnader, anläggningar och maskiner. Av följande tablå framgår utvecklings- takten för nämnda investeringar.

Årlig procentuell ökning1 perioden

1963— 1970

1965— 1970

Investeringar i husbygg- nad och anläggnings- arbeten ............. 18,7 12,2

Övriga investeringar . .. 8,6 8,6

1 Årsmedelantalet 1966—1970 har antagits motsvara investeringsvolymen 1968. Utveck- lingstakten 1963—1970 har sedan beräknats motsvara den årliga procentuella ökningen 1963—1968. Därefter har investeringsvolymen 1970 beräknats med ledning av denna ökning varefter utvecklingstakten 1965—1970 fram- räknats på denna grundval.

Fördelningen på huvudman influeras av överföringen till landstingen av de statliga mentalsjukhusen fr.o.m. 1967 vad beträffar investeringar inom men- talsjukvård.

De sammanlagda investeringskostna- derna ökar från ca 530 milj. kr. 1963 till i genomsnitt ca 1120 milj. kr. 1966—— 1970 eller omkring 1 500 milj. kr. 1970 (under förutsättning av en jämn pro- centuell stegring av investeringarna). De ökade investeringarna i öppen vård torde till stor del bero på utbyggnaden av läkarstationer inom provinsialläkar— väsendet.

Driftkostnadernas utveckling redovi- sas i tabell 2: 5. En total driftkostnad av 2598 milj. kr. 1963 ökar till drygt 4 000 milj. kr. i genomsnitt 1966—1970 eller under förutsättning av en jämn procentuell stegring till närmare 5 000 milj. kr. 1970. Utvecklingstakten beträf-

fande driftkostnaderna resp. de sam- manlagda kostnaderna blir följande.

Årlig procentuell ökning perioden

1963—— 1970

1965— 1970

Driftkostnader ........ 7.9 Samtliga kostnader. . . . 10,7 8.6

Den relativa stegringen av utgifterna inom hälso- och sjukvården håller sig över läkarprognosutredningens beräk- ningar (ca 8 %). Tas hänsyn till att uppgifterna från huvudmännen troli- gen inte kunnat anges i fast penning- värde, är dock överensstämmelsen för- vånande god.

2.2.4 Personalutveckling MCA-utredningen redovisar i betän- kandet Hälso- och socialvårdens cen— trala administration (SOU 1965:49) följande tablå över utvecklingen under en tioårsperiod fram till 1963 i fråga om den inom sjukvården yrkesverk— samma personalen.

Ökning i procent

på 10 år på 1 år

Vård- och medicinalper- sonal. . . , ............ Förvaltningspersonal. . . Ekonomipersonal ...... Hela personalen .......

46,9 3,9 56,2 4,6 12,0 1,1 41,4 3,5

Hela personalen ökade sålunda i en takt motsvarande 3,5% per år. För ekonomipersonalen, vars arbete lättast kunnat rationaliseras, var dock ökning- en lägre eller knappt mer än 1 % per år. För den egentliga vård- och medi- cinalpersonalen, var den återigen hög- re eller nära 4 % per år motsvarande 47 % på tio år.

• Sida 21
•  Original

Ökningen av personaltillgången har emellertid retarderat under 1960-talet, då ökningstakten var väsentligt svagare än mot slutet av 1950-talet. Detta beror troligen på de ökande rekryteringssvå- righeterna, som medfört att efterfrågan på personal (uttryckt i antal tjänster), stigit snabbare än tillgången.

Av följande tablå ur utredningens be- tänkande framgår rekryteringssvårig- heterna som de konkret visar sig i form av vakanta tjänster vid kroppssjukhu- sen (exkl. mindre sjukhem) i början av oktober 1961, 1962 och 1963. Sam- manställningen anger vakanser utan vi- karie i procent av antalet tjänster; för

Vakanser utan vika—

rie i procent av 'an-

Personalgrupp talet tjänster-hösten 1961 1962 1963

Läkare.........l... 4,2 4,3 5,5 Sjuksköterskor ...... 8,7 8,7 9,0 Barnmorskor ........ 4,8 4,8 5,4 Sjukgymnaster ...... 12,6 14,2 14,4 Kuratorer ........... 2,3 4,6 6,0 Terapeuter .......... 2,8 5,5 5,7 Undersköterskor ..... 2,7 3,3 2,9 Barnsköterskor ...... 0,9 1,5 1,5 Övrig vårdpersonal. . . 2,5 2,8 2,5 Städerskor .......... 3,2 1 ,2 1 ,2 Skrivpersonal ....... 0,2 0,3 0,7

läkare dock endast vakanser på tjäns- ter, där vikarie varit behövlig.

Tabell 2: 6. Personalutvec-kling inom hälso- och sjulwård1 1963—71970

Enligt beräkningar, som inhämtats från olika huvudmän. Uppskattningar har gjorts beträf— fande mentalsjukvården för tillskottet av vårdplatser under perioden 1966—1970 och beträf- fande den enskilda vården med hjälp av årsberättelser från sjukhus år 1963, samtluppgifter om personalsituationen den 1 okt. 1964. Uppgifterna skall i princip avse antalet sysselsatta men torde 1965 och 1970 avse antalet tjänster.

Antal (i heltidsarbetande) år Ökning Personalkategori 1964— 1963 1964 1965 ' ”1970 ' 1970 Läkare............................: 5449 5759 6224 7166 1407 Tandläkare ......................... 1 826 1 917 2 117 2 422 505 Apotekare och farmacevter .......... 21 31 47 56 25 Sjuksköterskor (och barnmorskor) i administrativ eller lärarbefattning. . 888 933 1 019 1 179 246 i befattning med krav på barnmorske- utbildning ...................... 1 097 1 169 1 172 1 298 129 övr. exkl. vid lab., rtg., operation . . . 11 727 12 197 12 964 15 424 3 227 Sjuksköterskor el. assistentutbildade vid laboratorier, röntgen och operation. . 4 291 4 526 4 724 5 137 ' 611 Övrig laboratorie- och röntgenpersonal. 2 236 2 394 2 551 8 023 629 Skötare i mentalvård ................ 13 367 12 881 13 228 13 861 980 Sjukgymnaster ..................... 739 799 927 1 238 439 Arbets- och sysselsättningsterapevter . . 571 654 759 1 080 426 Kuratorer .......................... 499 550 645 , 789 239 Tandtekniker ....................... 611 597 631 626 29 Tandsköterskor ..................... 2 144, 2 192 2 386 2 701 509 Ingenjörer och tekniker iövrigt ....... 135 151 211 268 117 Övrig vårdpersonal .................. 34 723 36 402 38 869 47 589 11 187 Summa vårdpersonal ....... 80 324 83 152 88 474 103 857 20 705 Förvaltningspersonal 5 006 5 349 5 915 6 301 952 Ekonomipersonal . . . 19 495 20 035 20 993 22 678 2 643 Total personal ............. 104 825 108 536 115 382 2132 836 224 300

1 Exkl. apoteksväsen och privatpraktiserande läkare och tandläkare. 2 Härtill kommer för 1970 ca 700 vårdpersonal, ca sonal,'sum'ma 3 100 tjänster för Göteborgs stad som inte kunnat specificeras i'redovisningen.

1 600 ekonomipersonal och 800 förvaltningsper-

• Sida 22
•  Original

. Medicinalstyrelsen redovisar i tabel- lerna 2:6 och 2: 7 den beräknade ut- vecklingen av personalbehovet under perioden 1963—1970. Redovisningen grundar sig i huvudsak på sjukvårdshu- vudmännens uppskattningar. Till de uppgifter som där redovisas får läggas personal inom medicinalstyrelsen, sty— relsens strålskyddsnämnd, institut för folkhälsan och styrelsens sjukvårdsbe- redskapsnämnd eller tillsammans 528 personer år 1963 627 » » 1964

659 » . 1965

917 1970 I medicinalstyrelsens enkät till hu- vudmännen förutsattes att antalet sys- selsatta den 1 oktober resp. år skulle redovisas. Av naturliga skäl måste upp- giftslämnarna antas ha haft svårighe- tcr att beräkna vakansernas omfatt- ning i framtiden. Redovisningen för 1965 och 1970 torde därför avse tjäns- ternas antal.

Utvecklingstakten på personalsidan framgår av följande tablå.

» )

Årlig procentuell ökning perioden

1963— 1970

1965— 1970

' Vårdpersonal .......... 3 Förvaltningspersonal. . . 5, 3,7 3

, 3,4

EkonomiperSonal ..... ' . , 3,0

I förvaltningspersonalen har inklude- rats skrivpersonal på vård- och behand- lingsavdelningar. På samma sätt ingår bland ekonomipersonalen även sådan inom dessa avdelningar.

En jämförelse med långtidsutredning— en 1960 visar att 1970 års uppgifter i stort väl överensstämmer med det då av medicinalstyrelsen beräknade personal- antalet, medan antalet för 1965 beräk- nades något lågt. Jämförs 1970 års siff— ror med den av läkarprognosutredning-

en gjorda personalberäkningen fram- kommer att de nu föreliggande siffror» na ligger inte obetydligt under utred- ningens.

För sjukvården i dess helhet ökade personaltätheten under perioden 1955 —1963 med drygt 2,6 % per år. Härtill har bidragit under perioden genomför- da arbetstidsförkortningar, delningen av lasarett och utvecklingen av olika spe— cialiteter som är särskilt personalkrä- vande samt expansionen vid sjukhusens serviceavdelningar.

För den närmaste framtiden är en yt- terligare förkortning av arbetstiden ak- tuell. Vidare kan förutses ytterligare ut- byggnad av specialiteter och serviceav- delningar. Även om betydande perso- nalbesparingar punktvis kan uppnås bl. a. genom effektivare hjälpmedel tor- de detta inte vara tillräckligt för att kompensera de faktorer som påverkar personaltätheten i Ökande riktning. En utbyggnad av platsantalet vid sjuklin— sen med 3 % per år fram till 1970 i enlighet med huvudmännens planer skulle _— i förening med en fortsatt ök- ning av personaltätheten med ca 2,6 % per år — kräva en total ökning av vårdpersonalen med 5—6 % per år i stället för av huvudmännen beräknade 3,8 %. Att den beräknade ökningen bli- vit så låg beror sannolikt på att huvud- männen inte tillräckligt beaktat den fortgående ökningen av personaltäthe- ten.

2.2.5 Vissa enskilda verksamhetsområden

Privalpraktiserande läkare Enligt preliminära uppgifter ur medi- cinalstyrelsens enkät till läkarna 1964 i samband med arbetet med ett nytt lä— karregister uppgick antalet privatprak- tiserande läkare i april 1964 till 1 291. Därav hade 946 enbart privatpraktik,

• Sida 23
•  Original

Tabell 2: 7. Personalutueckling inom ha Iso- och sjukvården 1964—1970, för ordelat på vårdgrenar1

Antal sysselsatta uttryckt i heltidsarbetande.

Övrig sluten vård inkl. öppen vård Öppen vård Totalt vid lasarett

Långvarig

Mentalsjukvård kroppssjukv år d

Personalkategori F örän- Förän- Förän— Förän- Förän— dring till 1964 dring till 1964 dring till dring till 1964 dring till 1970 1970 1970 1970 1970

Läkare.......................... 249 + 117 Tandläkare....................... 1 —— 29 Apotekare och farmacevter. . 5 1 10 Sjuksköterskor (och barnmorskor) i ad- ministrativ eller lärarbefattning. . . . . . i befattning med krav på barnmorske- utbildning.......................... 719 övr. exkl. vid lab., rtg., operation. . . . . 8 119 Sjuksköterskor el. assistentutbildade vid laboratorier, röntgen och operation. .. Övrig laboratorie- och röntgenpersonal Skötare i mentalvård Sjukgymnaster.................... . Arbets- och sysselsättningsterapevter 98 314 Kuratorer........................ 81 22 27 333 Tandtekniker. . . . . . . — — — 7 Tandsköterskor. . . . . . . . . . . . . . . 2 — 1 30 Ingenjörer och tekniker i övrigt. — —— —— 122 Övrig vårdpersonal. . . . . . . . . . . . 3 846 + 1 991 5 879 + 4 017 25 170

Summa vårdpersonal . . . . . . . . . . 18 436 + 3 917 7 662 + 5 359 46 752 10 302 83 152 + "20 705 förvaltningspersonal. . . 775 + 256 137 + 54 3 849 622 588 20 5 349 + 952 ekonomipersonal. . . . . . . . . , . . 3 775 + 720 1 431 + 591 13 216 + 850 1 613 + 482 20 035 + 2 _643

Totalt 22 986 + 4 893 9 230 + 6 004 63 817 + 10 545 12 503 + 2 858 108 536 + '24 300

718 35 9 12

323 5 759 469 1 917 22 31

¹ 407 505 25

+++ ++|

60 42 506 1 03 65 4 1 933 246 '

+

107 450 ¹ 676 2 082

22 1 169 12197

129 ³ 227

11 56 28 25 44 ⁴ 226 ² 063 266 601

522 186 510 275 51 11 230 26 25

64 590 ² 158 28 ¹ 507

55 4 526 62 2 394 _ 12 881 22 799 22 654 16 550 22 597 2— 192 55 —151 36 402

611 629 . 980 439 426 _ 239 29 509 4 117

61

+ ++++++ + ++++++ +

+++ + ++ +++++++++ +

+ ++ ++ +++++++ +++ + ++ +++++++++

[& 00 _ _| v-1 + CO m (* Q' +

CD m m N + m I* 0 U': +

+ +

Exkl. apoteksväsen och privatpraktiserande läkare och tandläkare. Härtill kommer för 1970 ca 700 vårdpersonal, ca 1 600 ekonomipersonal och 800 förvaltningspersonal, summa 3 100 tjänster för Göteborgs stad som inte kunnat specificerasi redovisningen. , &

• Sida 24
•  Original

medan övriga även tjänstgjorde som Skolläkare, sjukhemsläkare etc.

Med ledning av uppgifter från Sveri- ges Läkarförbund har styrelsen försökt uppskatta investeringskostnader och driftkostnader för privatpraktikerna. Styrelsen har därvid antagit, att de in- ' emot 1 300 privatpraktiserande läkarna skulle motsvara ungefär 1 000 heltids— arbetande och att bruttotillskottet till kåren skulle utgöra ungefär 50 per år. Med hänsyn till de varierande kostna— derna för olika specialiteter, som vägts in var och en med sin andel, kommer man då till följande ungefärliga kostna- der per capita och är, nämligen lokal— kostnad 13 000 kr., kapitalkostnad (att jämställa med investering) 4300 kr., kostnader för förbrukningsartiklar 7 000 kr. och en total personalkostnad av ca 15 milj. kr. beräknad efter anta- gande av en hjälppersonal på samman- lagt 180 sjuksköterskor och 500 biträ- den (räknat i heltidsarbetande). Inve- steringskostnader för nyetablering av 50 läkare per år beräknas uppgå till 1,6 milj. kr. De sammanlagda investerings— kostnaderna utgör alltså ca 6 milj. kr. per år, driftkostnaderna ca 35 milj. kr., varav personalkostnader 15 milj. kr. Med ett praktiskt taget oförändrat an- tal privatpraktiserande läkare skulle alltså under femårsperioden 1966—1970 investeringarna uppgå till totalt ca 30 milj. kr. och driftkostnaderna uppgå till ca 175 milj. kr.

Privatpraktiserande tandläkare Antalet privatpraktiserande tandläkare uppgick 1964 till ca 3 500. Under 1965 beräknas antalet privattandläkare öka med netto ca 120 och för åren 1966—- 1970 beräknas ökningen till genomsnitt- ligt ca 130 per år. Härför krävs dels lo- kaler, dels tandläkarutrustningar och övriga inventarier. Även befintliga tand- läkarmottagningar fordrar kapitalinve-

steringar för ersättning av maskiner, ap- parater och övriga inventarier. Härtill kommer slutligen driftkostnaderna för den privata tandläkarpraktiken.

I följande sammanställning har räk- nats med en genomsnittlig byggnads- kostnad per tandläkarelokal (enmans-) av 90 000 kr., genomsnittlig utrustnings- kostnad per ny tandläkarmottagning 45000 kr. samt kapitalinvestering i be- fintliga tandläkarmottagningar med ge- nomsnittligt 1500 kr. per mottagning (ca 3 500 st.) och år.

Investeringskost— nader i 1 OOO-tal kr.

1966— 1970

Investering i byggnader .......... maskiner, apparater och övriga inventarier

10 800 58 500

10 700 60 000

Driftkostnaderna i privatpraktiker dvs. lokalhyror, övriga lokalkostnader, löner och pensionsavgifter till personal, material, laboratoriekostnader m. m., beräknas år 1965 uppgå till ca 180 milj. kr. för att därefter fram t. o. m. är 1970 stiga med genomsnittligt ca 8 milj. kr. per år. Totalökningen för perioden 1966—1970 blir sålunda ca 120 milj. kr.

A potelrsväsendet Frågan om läkemedelsförsörjuingen år under utredning och enligt direktiven har utredningsmannen att pröva lös- ningar som uppvisa betydande olikhe— ter.—En bedömning av framtida plane- ring och kostnader har dock baserats på ett i huvudsak oförändrat apoteks- väsende.

Någon investering i byggnader kom— mer inte i fråga då apoteken praktiskt taget genomgående bedriver sin verk- samhet i förhyrda lokaler. Tillskott för

• Sida 25
•  Original

nya distributionsställen kan beräknas till 1 200 mt per år. Flyttning av apotek från gamla lokaler till nybyggda fastig- heter innebär i allmänhet snarast en minskning av tidigare golvyta, men en merkostnad av pris per ni? blir alltid följden.

Apotekens investeringar i inventarier, vari ingår maskiner och apparater, upp- gick under 1963 till 4,7 milj. kr. För 1964 och 1965 beräknas dessa investe- ringar uppgå till ungefärligen samma belopp och för perioden 1966—1970 kan anges 25 milj. kr.

Farmacevtutbildningskommittén har under hösten 1964 framlagt sitt betän- kande och bl.a. redovisat behovet av farmacevtisk personal inom apoteksvä- sendet och därvid beaktat såväl en in- om arbetsmarknadsstyrelsen utarbetad prognos som även synpunkter som framkommit vid remissbehandling av densamma. Antalet på apoteken verk— samma personer —— farmacevter och tekniker —— kan uppskattas till ca 2 700 + 5 500 år 1965 och ca 2 900 + 5 800 år 1970.

Driftsutgifterna för apoteksväsendet har under 1963 uppgått till 155 milj. kr. och kan beräknas uppgå till 170 milj. kr. 1964 och 190 milj. kr. 1965. För pe- rioden 1966—1970 beräknas driftkost- naderna till totalt 1 400 milj. kr.

2.3. Medicinalstyrelsens bedömning

Medicinalstyrelsen finner den av hu- vudmännen redovisade framtida utveck- lingen av långtidsvården särskilt till- fredsställande. Styrelsen har vid upp- repade tillfällen under hela 1950-talet påpekat de fördelar i form av personal- besparingar etc., som kan uppnås vid en avlastning från akutsjukvårdssidan av de långvarigt sjuka förutom den ra- tionalisering som det innebär av de

specialiserade sjukhusens utnyttjande. Likaså har styrelsen förordat en stark prioritering av långtidsvården med hän— syn till det ökade antalet åldringar. Även om en omfattande öppen långtids- vård i form av hemsjukvård etc. ska- pas, behöver dock institutionell vård anordnas för hälften åt två tredjedelar av det beräknade antalet långtidssjuka. Härtill bidrar samhällets ändrade so- ciala struktur, urbaniseringen, bostads- utvecklingen och den kvinnliga befolk— ningens ändrade yrkesverksamhet. Mål- sättningen bör här vara en till befolk- ningsutvecklingen fortlöpande anpassad utbyggnad. En framskrivning av läkar- prognosutredningens beräknade behov 1970 av 40 000 vårdplatser ger sålunda 1975 ett behov av 46500 vårdplatser och 1980 53 250.

Kostnadsutvecklingen torde, förutsatt att löner och priser av uppgiftslämnar- na angivits i fasta värden, implicera en klar standardhöjning inom sjukvår- den. Medicinalstyrelsen kan inte ta ställ- ning till huruvida det är praktiskt möj- ligt att lämna rum för en sådan utveck- ling i nationalhushållet men vill, liksom vid de två tillfällen då en liknande långtidsprognos utförts, påpeka de inte obetydliga risker en alltför stark expan— sionstakt kan innebära i form av ej realiserbara krav på ytterligare per- sonal.

Såvitt framgår av de sammanställda uppgifterna kommer personaltätheten inom den slutna vården inte att under- gå några anmärkningsvärda förändring- ar. Styrelsen påminner om att utanför den redovisade sektorn finns sjukvårds— personal knuten till under sociala och primärkommunala myndigheter stående vård samt till utbildningsanstalter och inom forskning.

Med en med nuvarande utbildning be- räknad tillgång på drygt 9 000 årsinsat- ser 1970 kommer efterfrågan på läkare

• Sida 26
•  Original

Tabell 2: 8. Sammanställning'av från landsting och storstäder inhämtade uppgifter 0 Dessutom motsvarande uppgifter fö

Lasaretts- och förlossning Kliniker1 för Odelad. medicin, ki- barn- Hu- . rurgi, barn- obstetrik och långvarigt övriga vud- 23335; med., ögon, och psykiatri ung-' kropps- specia- s'iiklnå'r d man öron, infek- gynekologi doms- sjuka= litetér ] v tion o. lunga - psykiatri 1 2 3 4 5 6 7 8 1964 1970 1964 1970 1964 1970 1964 1970 196419701964 1970 1964 1970 1964 1970 A 343 + 128 3222+ 780 577 _ 565— 91 _ +32 365 _ 180 _ _ _ B 28 + 60 1 397— 38 239 + 232 76 + 40 22 _ 314 + 30 23 + 24 69 _ C. 253 + 180 864 + 97 185 + 28 98 _ 36 _ 149 + 82 60 + 35 15 + 15 D 9 _ 1 039 + 45 135 + 94 70 — _ +12 408 + 103 _ + 61 120— 8 EN 54— 26 464— 10 83 _ 39 + 35 _ _ 237 + 24 28 + 32 _ E 167 + 100 825+ 27 169 + 32 44 _ 22 _ 246 + 237 162 + 69 164 _ F 24 _ 1 150 + 174 127 + 60 70 _ 9 _ 265 + 298 93 + 48 136 + 55 G _ _ 589+ 120 73 + 50 _ + 60 12 +18 169+ 100 _ + 60 47 _ Hn _ — 434+ 13 61 _ _ +36— _ _ + 60 _ _. 30 _ Hs _ + 15 501 + 54 101 _ 34 _ _ +15 _ + 84 61 + 95 97_ 11 I _ _ 304 _ 22 + 24 _ _ _ _ 194+ 170 _ _ _ _ K _ _ 798— 24 75+ 14 _ + 25 _ +12 103 + 207 — + 49 _ _ L _ + 3 1 256 + 37 171 + 15 69 + 40 12 +15 107 + 456 31 + 89 _ _ MM 237 + 99 284 + 763 152 + 95 109 _ 10 +10 230— 59 176 + 94 — _ M 430 + 155 1 772 + 27 281 _ 10 93 _ 12 +20 116 + 134 267 _ 75 _ 50 N 35 _ 629— 47 88 — 29 + 20 _ +13 163 _ 10 _ 122 _ OG 583 + 142 1 596 + 257 399 + 64 107 _ 17 +24 1092— 7 264 _ _ — O _ _ 959 + 47 164 + 49 _ + 34 20 _ 267 + 334 90 + 40 122 _ P 81 _ 1 830 + 10 176 _ 140 _ 11 +35 93 + 340 268 + 30 84 — 24 R 56 — 1 137 + 84 123 + 40 _ _ 13 + 7 197 + 100 66 _ _ _ S 33 + 13 995 + 198 122 + 30 48 + 4 16 + 6 325 + 280 55 — 315 _204 T 131 + 175 1 061 _ 26 128 + 42 32 + 88 22 +10 129 + 421 48 + 27 48— 18 U _ + 30 1 018 + 41 178 + 4 68 _ 8 +14 378 + 395 75 + 45 _ _ W _ + 105 1171 + 29 150+ 72 70 _ 21 _ 204+ 396 _ + 60 212— 16 X 26 _ 1 272+ 245 174 + 32 _ + 60 12 + 3 140 + 219 12 _ 115_ 23 Y _ _ 1556 + 31 183 + 46 52 + 30 10 — 277 + 216 78 _ 56 _ Z _ _ 663— 114 61 _ 42 _ _ +20 96 + 72 61 _ 100 + 4 AC 178 + 205 1 048— 60 152 + 13 48 + 52 14 + 8 62 + 90 60 _ 227 _40 BD 48 + 30 1 146 + 45 211 _ 4 73— 9 12 — 404 + 157 55 + 64 196— 20 Summa för lands- ting 0. stor- _ _ städer 2716 +1414 30 980 +2805 4 760 +1022 1976 +424 311 274 6730 +4939 2 223 +922 2 350 _412 Staten' ' o.ensk.1622_ 82 2078— 650 300— 12 89 _ 13 _ _ — 996 + 49 1 077 _ Totalt 4338 +1332 3 3058 +2155 5 060 +1010 2065 +424 324 +279 6730 +4939 3 219 +971 3 427 —412

1 Klinik avser del av sjukhus, för vilken en överläkare är ansvarig. 2 Neurokirurgi, thoraxkirurgi, plastikkirurgi, neurologi, radioterapi, barnkirurgi, urologi, dermatologi oc

reumatologi. 3 Om en överläkare är ansvarig för t. ex. både med.avd. och avd. för vård av långvarigt kroppssjuka har

• Sida 27
•  Original

'27 talet vårdplatser i slutet av 1964 samt den beräknade platsulvzcklingen 1964—1970

i) ;—

uten vård i statlig resp. enskild regi.

ård asarett och sjukstugor Vård på V är d av Vård av Annan vård mental- .. psykiskt Konva— . . lättskötta . Summa av långvarigt Sjukhus av . efterbhvna lescent- f" vård av . . psykiskt . .. vårdplatser orloss- lå . kropPSSjuka psyklskt . (ej sarskole- vård . ngvarigt . Sjuka nlngs— k sjuka platser) ropps- vård . Sjuka 9 10 11 12 13 14 15 16

964|1970 1964 | 1970 1964 1970 1964 1970 1964 1970 1964 1970 1964 1970 1964 1970 _ — _ — 660 + 1 404 3 106 +397 143 _ 642 + 330 264 _ 10 076 —2 980

12 _ 52 _ 520 + 1 130 _ — 316 + 484 244 + 481 127 + 67 3 439 + 2 510 10 _ 15 + 37 414 + 223 _ _ 97 _ 158 + 150 11 + 35 2 365 + 882 _ _ 27 +160 46 + 374 _ — 174_ 20 215 + 161 58 _ 2 301 + 910 _ _ _ _ _ _ 52— 52 52 + 65 _ _ _ — 1 009 + 68

14 _ 92 _ 415 + 61 _ _ 264 — 16 327 + 53 _ _ 2 911 + 563 18 + 2 160 _ 188 + 229 _ — 174 + 140 158 + 164 47 _ 2 619 + 1 170 16_ 9 79 + 38 128 + 172 _ _ 170 — 37 + 63 _ _ 1 320 + 672

6 — _ — 345 + 87 _ _ 61 + 30 45 + 50 18 _ 1 000 + 276 12 _ 76 _ 24 193 + 137 _ _ 148 + 38 84 + 150 _ _ 1 307 + 553 _ _ _ _ _ _ _ _ _ — 131 + 22 30 _ 681 + 216 _ _ _ _ 205 + 235 — _ 235 _ 97 + 95 _ _ 1 513 + 613 _ _ _ — 389 + 146 _ + 60 257 + 18 325 + 61 12 + 20 2 629 + 960 _ _ _ _ 455 + 420 708 +192 132 + 68 _ _ _ _ 2 493 + 1 682

12 _12 _ + 62 662 + 275 _ _ 464 + 87 528 + 208 — — 4 712 + 896

30 + 2 _ _ 267 + 154 _ _ 151 + 17 123 + 81 19 + 3 1 666 + 243 _ — _ _ 211 + 849 1 324— 23 77 _ 541 + 322 141 _ 6 352 + 1 628

20 — 103 + 24 85 + 88 _ _ 105 + 80 — _ 15 — 1 950 + 696 14 _ 25_ 25 456 + 194 _ _ 240 — _ _ 23 _ 23 3 441 + 537 _ — _ _ 352 + 100 — _ 133 + 67 556 + 94 — _ 2 633 + 492

49 _16 217 +112 — _ _ _ 152 _ 285 + 105 25 — 2 637 + 528 13 _ 31 _ 716 _ 176 728 — 196 + 95 265 + 45 222 + 18 3 770 + 701 _ _ _ _ _ _ _ — 189 _ 235 + 22 44 + 60 2193 + 611

12_ 6 242 + 1 235 + 263 _ _ 132 _ 272 + 238 30 _ 2 751 + 1 142 17 _ 204 +125 238 + 112 660 — 243 _ 184 + 174 _ _ 3 297 + 947

10 _ 48 — 369 + 249 _ _ 306 _ 455 + 202 — _ 3 400 + 774 28 _ 158 + 50 20— 20 _ _ 148 _ 156 + 76 _ — 1 533 + 88

75 _37 256 + 68 _ — _ — 162 + 38 269 + 11 _ + 30 2 551 + 378 55 _ 173 + 9 72 _ _ — 376 _ 382 + 7 32 — 3 235 + 279 423 _76 1 958 +637 7 641 + 6 706 6 587 +574 5 297 +1191 6 714 + 3 365 1 118 +210 81 784 + 23 995

21 _ _ _ 1 488 _ 21507 —230 1 323 _ 5 419— 80 1 455 _ 37 388 — 1 005 444 _76 1 958 +637 9 129 + 6 706 28094 +344 6 620 +1191 12133 3 285 2 573 +210 119 172 +522 990

Akademiska sjukhuset i Uppsala har hänförts till landstinget. F örestående ändring i huvudmannaskapet för mentalsjukvården har inte beaktats i redovisningen av platsantalet för olika huvudmän år 1970. .Eku. epileptikeranstalter ca 1 000 vårdplatser 1964 + 50 år 1970.

• Sida 28
•  Original

inte att kunna tillfredsställas. Beträf- fande sjukskötersketillgången har denna av 1962 års utredning angående sjuk- sköterskeuthildningen (SOU 1964:45) vid ett konstant intag beräknats uppgå till 21 550 årsinsatser 1970. En jämfö— relse med föreliggande behov försvåras av att assistentutbildade konkurrerar om platserna vid laboratorier etc., men det synes ändå stå klart, att vi med oförändrad utbildning fortfarande kom- mer att ha brist på sjuksköterskor 1970.

Fortfarande synes en alltför stor Op- timism vad angår utbyggnadsplanernas tidsmässiga förverkligande och framför allt i fråga om möjligheterna att få fram Sjukvårdspersonal framträda i

sjukvårdshuvudmännens planering. Ett något retarderat program kan innebära en bättre personalsituation och förordas därför av medicinalstyrelsen.

Även om utbyggnaden av den Slutna vården skulle komma att avsevärt un- derstiga den av huvudmännen planera— de, har man att vänta ett betydande kvantitativt nytillskott. Samtidigt kom- mer byggnadsbeståndets förnyelse att fortsätta. Parallellt härmed kommer de pågående strukturförändringarna av la- sarettsorganisationen att med all san-. nolikhet intensifieras. De nuvarande sjukstugorna och odelade lasaretten kan förutses bli nästan utan undantag om- disponerade för andra uppgifter. Be— träffande de mera kvalificerade lasa- rettsenheterna har man att vänta av be— folkningsförskjutningen föranledda för- ändringar av platsbehovet i olika lands- ändar med därav följande omdisposi- tioner och nybyggnader.

• Sida 29
•  Original

Socialstyrelsen fick i mars 1964 i upp- drag att redovisa vilka anspråk på sam- hällets resurser som socialvården i dess olika former kan väntas ställa i form av kostnader för den löpande verksam- heten och för dess utbyggnad. Redovis- ningen skulle belysa vilka förskjutning- ar som mot bakgrunden av föreliggan- de planer och utvecklingstendenser kun- de väntas i behovet av arbetskraft _ särskilt med hänsyn till utbildningen _ och ställa dem i relation till den vän- tade utvecklingen av rekryteringsmöj- ligheter och utbildningskapacitet.

Styrelsen skulle vidare redovisa vilka förändringar som kan väntas i behovet av och efterfrågan på socialvårdens oli- ka tjänster och ställa dem i relation till de väntade vårdresurserna enligt före- liggande utbyggnadsplaner och den vän— tade personaltillgången. Redovisningen skulle i första hand gälla perioden 1964—1970.

3.1. Prognosproblematiken

Utvecklingen av socialvården å ena si- dan _ omfattningen och kvaliteten av dess tjänster, dess löpande kostnader, personal och investeringar _ och å andra sidan behovet och efterfrågan på dessa tjänster kan ses som resultat av en mängd samverkande och motverkan- de faktorer, Som i sin tur betingas av andra faktorer, vilka kan hänföras till områden utanför socialvården, samti- digt som de delvis betingar varandra in-

3. Socialvård

hördes i ett ständigt växelspel. Att som underlag för en prognos utskilja vissa faktorer som bestämmande har med nödvändighet ett drag av godtycke.

Socialvårdens utveckling bestäms di- rekt och omedelbart av dess olika hu- vudmän, dvs. på de flesta områden primärkommunerna, på andra områden staten, landstingen eller enskilda orga— nisationer. Kommunernas handlande be- stäms bl.a. av lagstiftningen, som de— finierar kommunens uppgifter med stör- re eller mindre marginal för kommu- nens eget skön. Inom dess ram bestäms kommunernas handlande av deras upp- fattning av föreliggande vårdbehov och deras beredvillighet att tillgodose dem, deras resurser i olika avseenden, av andra huvudmäns verksamhet samt av tillgången på arbetskraft. Kommunernas uppfattning och inställning till vårdbe- hoven kan antas påverkas av i vilken mån dessa behov tar sig uttryck i efter- frågan från allmänheten, de vårdbehö- vande och deras anhöriga, eller i sal]- männa opinionen», Också den statliga opinion som kommer till uttryck i lag- stiftningen kan antas vara av betydelse liksom den informativa, rådgivande och inspekterande verksamhet som bedrivs från statens sida, i första hand genom socialstyrelsen. Också resurserna påver- kas på flera områden av staten genom lagstiftning om statsbidrag och genom bidrag beviljade år för år.

På behovssidan kan vårdutvecklingen sägas bestämmas dels av antalet perso—

• Sida 30
•  Original

ner i behov av vård, dels av dessa per- soners aktiva efterfrågan och ianspråk- tagande av socialvårdens tjänster. An- talet vårdbehövande kan sägas betingas både av antalet personer »under risk» _ exempelvis en viss åldersgrupp _ och av riskens storlek inom gruppen, i sin tur orsakad av en mängd faktorer, olika på olika vårdområden. Den aktiva efterfrågan betingas bl.a. av den värd som står till buds och av allmänhetens kunskap om densamma.

3.2. Prognosunderlag

Socialstyrelsen utsände i juni 1964 en enkät till samtliga primärkommuner rö- rande kommunernas socialvård. De öns- kade uppgifterna gällde förhållanden under utgångsåret 1963, det aktuella lä- get, föreliggande planer och beslut, framtidsbedömningar och principiella ställningstaganden. De områden av so— cialvården som berördes i enkäten var vården av åldringar och invalider, öp- pen och halvöpppen nykterhetsvård, barnstugor och familjedaghem samt ungdomsvård. Härtill kom den sociala administrationen jämte vissa uppgifter rörande den ekonomiska planeringen inom kommunerna. Till städer utanför landsting ställdes dessutom vissa frågor om sluten barnavård. Motsvarande frå- gor riktades i en särskild enkät något senare till landstingen.

Tolkningen av det inkomna materia- let har försvårats av att det saknats när- mare uppgifter om vilka faktorer som beaktats av de svarande vid deras be- dömningar av den fortsatta utveck- lingen. Man kan vidare förutsätta, att både principiella ställningstaganden och framtidsbedömningar kan skifta mellan olika instanser inom kommunernas sty- relse och förvaltning. Det är ovisst vil- ka instanser de erhållna svaren repre-

senterar. I relativt stor utsträckning torde svaren ha lämnats av socialvår- dens funktionärer, vilka kan antas vara medvetna om föreliggande utbyggnads- behov men samtidigt måhända benägna att bortse från de allmänt kommunal- ekonömiska och politiska aspekter, som blir relevanta när planerna skall för- verkligas och socialvårdens behov skall vägas mot andra behov.

Uppgifter har vidare genom särskilda enkäter inhämtats från anstaltsstyrel- serna vid vårdanstalter för alkoholmiss- brukare, från länsstyrelserna rörande planeringen av ålderdomshem, från so- cialnämnder och hemhjälpsnämnder rö- rande den sociala hemhjälpen, från samtliga sjukhus med över 100 Vård- platser rörande daghemsverksamhet för sjukhuspersonalens barn samt från vis- sa organisationer som "bedriver ung- domsverksamhet rörande investeringar i byggnader och inventarier.

3.3. Utvecklingen på de olika vårdområ- dena

3.3.1 Åldringsvård m. m.

Vården på ålderdomshem utgör den do- minerande delen av socialvården vad gäller såväl investeringar som driftkost- nader och personal. Åldringarna kom- mer att öka betydligt i antal, särskilt de högsta åldersklasserna. Ålderdomshemmen har under 1955— 1964 byggts ut från 37 000 till 45000 platser. Platsantalet på hemmens men- talsjuk- och kronikeravdelningar har samtidigt minskat från 2 800 till 1 400. Medelbeläggningen på hemmen har sti- git från 87 till 93 per 100 platser. Ål- derdomshemmen har vidare föryngrats och moderniserats. I slutet av 1962 he- fann sig nära hälften av antalet vård- platser i hem, som tagits i bruk högst 12 år tidigare. År 1952 var motsvaran—

• Sida 31
•  Original

de andel 9 %. Drygt hälften av vård- platserna var i enkelrum mot 25 % 1952.

Byggnadsverksamheten beträffande ålderdomshem har under senare år va- rierat avsevärt. Antalet platser i färdig— ställda ny-, till- och ombyggnader var 1959 omkring 2500, sjönk till 1 615 år 1963 och steg till nära 3100 år 1964. Antalet nedlagda platser var under år 1960 drygt 1 700, sjönk till drygt 1 000 år 1963 och steg 1964 åter till omkring 1 700. ' Utvecklingen av efterfrågan på vårdå platser vid ålderdomshem betingas i allt väsentligt å ena sidan av den fort- satta starka ökningen av åldringskullar- na och å andra sidan av utvecklingen av frekvensen vårdbehövande inom de olika åldersgrupperna av åldringar.

Befolkningsomflyttningen, som bidra- git till att de gamla allt mindre har tillgång till vård och tillsyn från sina anförvanters sida, kan väntas fortsätta. En fortskridande förbättring av åld- ringarnas bostadsförhållanden och all- männa levnadsnivå kan å andra sidan väntas bidra till att underlätta den dag— liga livsföringen och göra det möjligt för de gamla att längre reda sig utan- för ålderdomshemmen. Utbyggnaden av hemhjälpen för gamla och andra slag av service kan väntas verka i samma riktning.

Utbyggnaden och den fortgående mo- derniseringen av ålderdomshemsbestån- det kan visserligen i och för sig väntas medföra, att en viss ökning av efterfrå- gan kommer till synes. Inom den ram, som befolkningsutvecklingen ger, synes efterfrågeutvecklingen dock mindre än tidigare vara en fråga om inställningen hos de gamla _ motståndet mot ålder- domshemsvård torde numera ha upp- hört _ och i stället en fråga om i vil- ka former det faktiska vårdbehovet lämpligen kan tillgodoses.

Utbyggnadstakten; i fråga om åld- ringssjukvården påverkar., också efter- frågan på ålderdomshemsplatser. Antalet åldringar över 70 år kommer enligt statistiska centralbyråns prognos 1963 att under perioden 1963_1970 öka med 21 % (129 000 personer). De äldsta ökar mest _ åldersgruppen över 80 år med 28 % (44 000 personer) och ålders- gruppen över 85 år med 33 % (18000 personer). Utvecklingen kan förutses bli" mycket olika i olika kommuner. Om en oförändrad andel av de olika åldersgrupperna över 70 år skulle tas om hand på ålderdomshem, medför en- bart den väntade ökningen av ålders- grupperna ifråga att platsantalet behö- ver ökas med omkring 9900 platser. Vid kommunenkäten bedömde kommu- nerna den aktuella platsbristen till minst 8 400 platser. Förutsätter man att oförändrade andelar av de olika ålders- grupperna bereds plats på ålderdoms- hem, får man också räkna med att plats- bristen _ antalet av dem som borde ha beretts plats _ ökar i proportion till åldringskullarnas ökning, eller med drygt 20 %. Man kommer då _ vid bi- behållen 931-procentig medelbeläggning _ till att ett platstillskott om 20800 platser behövs, dvs. ett totalt behov om 64500 platser. Emellertid kan det tän- kas, att antalet gäster på ålderdoms- hemmen under 70 år kan komma att minska, bl. a. genom utnyttjandet av den öppna vårdens resurser. Antar man att antalet kan nedgå till hälften av vad det var 1961 eller med 3300 får man fram ett platsbehov av 61 200 år 1970. Kommunerna uppskattade sitt plats- behov 1970 till sammanlagt omkring 70000, vilket skulle motsvara omkring 9,5 platser på 100 åldringar över 70 år. Detta stämmer rätt väl överens med den schablonregel som socialstyrelsen brukar ange vid planeringen av ålder- domshem, nämligen att platsbehovet kan

• Sida 32
•  Original

Tabell 3:1. Antal platser vid ålderdomshem enligt kommunernas planer"

Antal i slutet av Beräknat antali slutet av .

1963 1964 1965 i 1970

42 984 182 3 732 985

47 883

46 022 57 633 178 90 3 735 4 638 999 1 133

50 934 63 494

40 651 200 3 864 1 013

45 728

Egentlig ålderdomshemsavdelnlng. . Avdelning för mentalsjuka ........ Avdelning för långvarigt sjuka. . . . Annan sjukavdelning .............

Summa

uppskattas till 10 % av befolkningen 70 år och däröver 1970.

Som framgår av tabell 3:1 räknar emellertid kommunerna med att inte kunna nå upp till mer än omkring 63 500 platser 1970, dvs. en nettoökning från 1963 med ca 17 800 platser.

De i kommunenkäten redovisade byggnadsprojekten pekar på en utom— ordentligt omfattande byggnadsverk- Samhet de närmaste åren. År 1966 av- ses 6 750 vårdplatser tas i bruk. De av länsstyrelserna insamlade uppgifterna om planerad igångsättning av ålder- domshemshyggen upptar för 1965 byg- gen med 7197 vårdplatser.

Det är emellertid en ständig erfaren- het, att kommunerna vida underskattar den tid det tar att planera, finansiera och genomföra ett ålderdomshemsbyg— ge. Socialstyrelsen finner det därför inte troligt, att ett vårdplatsantal om 63 500 kommer att kunna vara uppnått till 1970. Styrelsen räknar med att slut-

resultatet för perioden 1964—1970 kommer att i stort sett motsvara plats- antalet i de byggnadsprojekt, som kom- munerna redan beslutat åtminstone i princip, när de besvarade enkäten. Det bedöms som sannolikt, att en förskjut- ning i tiden av byggnationen kommer att ske, så att i slutet av perioden in- vesteringar genomförs som kommuner- na avsett att utföra under tidigare år. I likhet med kommunerna finner social- styrelsen det sannolikt, att antalet ned- lagda platser i förhållande till antalet nybyggda kommer att successivt mins- ka och att nettotillskottet för varje år kommer att undergå en måttlig steg- ring. Med dessa förutsättningar kom- mer man till ett totalt platsantal om drygt 61 000 platser. Det motsvarar un- gefär det minimum, som skulle behövas för att avskaffa den nuvarande bristen, sådan kommunerna bedömde den, och hålla undan för åldringskullarnas ök- ning. Förutsättningen härför är, att de

Tabell 3: 2. Beräknad vårdplatsutveckling vid ålderdomshem

År Ny-, om- och tillbyggnader

Nedlagda platser

Totalt antal vårdplatserd slutet av året

N ettotillskott

3 090 3 200 3 600 3 800 3 800 3 800 3 800

1964 ................ 1965 ................ 1966 ................ 1967 ............... . 1968 ................ 1969 ................ 1970 ................

45 700 47 500 49 700 52 200 54 800 57 500 60 300

1 712 1 300 1 400 1 300 1 200 1 100 1 000

Sl'lmma 1965—1970 22 000

7 300

• Sida 33
•  Original

Tabell 3: 3. Personal vid dlderdomshemmen 1963—19701

Det av kommunerna väntade personalbeståndet 1965 och 1970 har reducerats i enlighet med den

antagna Vårdplatsutvecklingen.

1.9.1963

Heltid Deltid

Summa Beräkn. antal anställda anstälda Vaka n- uttryckt ser 1.10. 1.10. 1970 i heltid 1964 1965

Institutionsledningen: sysslomän ............ 22 32 föreståndarinnor ...... 1 325 72 biträdande förestånda- rinnor ...............

Vård, tillsyn:

30 _ 31 31 35 1 343 4 1 334 1 327 1 332

366 547

läkare ............... 16 — 16 — 19 20 20 sj uksköterskor2 ....... 293 1 1 9 356 27 405 419 606 sjukvårdare .......... 145 3 146 _ 148 142 155 vårdbiträden ......... 6 045 1 232 6 637 82 7 081 7 298 9 598 nattvakter ........... 804 1 504 1 508 6 1 652 1 707 2 096 Ekonomipersonal: ekonomiföreståndarln- nor och kokerskor ..... 966 69 991 6 1 034 1 040 1 238 tvättföreståndarinnor . 39 8 43 _ 43 41 42 ekonomibiträden ..... 1 426 333 1 579 21 1 683 1 760 2 394 städpersonal .......... 143 234 236 2 262 286 450 vaktmästare .......... 328 135 386 _ 407 407 483 Summa 11 880 3 847 13 637 199 14 536 | 15 025 19 296

1 Exkl. arbetsterapeuter, sjukgymnaster och liknande personal. 2 Annan än föreståndarinna eller biträdande föreståndarinna.

yngre årgångarna får hjälp att klara sig längre utanför ålderdomshemmet. _

Vårdplatsutvecklingen enligt social- styrelsens bedömning framgår av ta- bell 3: 2.

De olika verksamheterna för service, kulturell verksamhet m. 111. inom den öppna värden har för åldringar och handikappade ett egenvärde men tjä- nar också som ett komplement till hem- hj'älpsverksamheten och kan i viss mån ersätta densamma. En serviceverksam- het sådan som matdistribution minskar direkt de dagliga göromålen. Fotvård, gymnastik, klubb- och studieverksam— heter bidrar till en, aktivisering av åld- ringarna och därmed till att de bibe- håller sin rörlighet både fysiskt och psykiskt, så att de under längre tid kan vara i stånd att utföra sina dagliga

sysslor i hemmet, göra inköp osv. Där— med reduceras ej endast anspråken på hemhjälp utan även på ålderdomshems- platser.

En motsvarande verksamhet förekom- mer också för aktivisering av de åld— ringar, som är intagna på ålderdoms- hemmen, dels med åtgärder för det fy- siska välbefinnandet, dels med stimu- lerande sysselsättningar som terapi- verksamhet och studiecirklar.

Underlag saknas för en beräkning i vilken utsträckning en utbyggnad av dessa serviceanordningar och aktivite- ter kan inverka på behovet av hem- hjälp och ålderdomshemsplatser. Intres- set bland kommunerna för dessa verk- samhetsgrenar synes öka. Ett förhål- landevis stort antal kommuner planerar att påbörja eller bygga ut en eller fle- ra verksamheter av detta slag. Av samt-

• Sida 34
•  Original

liga kommuner är det dock endast _en mindre del, där ett sådant intresse kom- mit till uttryck i planering. Enskilda föreningars — särskilt Röda Korsets — initiativ har haft stor betydelse på om- rådet.

Socialstyrelsen räknar med en för- dubbling av kostnaderna från 1963 till perioden 1966—1970 i genomsnitt. Den- na utbyggnad förutsätter emellertid en ökad utbildning av arbetsterapeuter, sysselsättningssamariter och fotvårds- specialister.

3.3.2. Social hemhjälp

I samtliga kommuner förekommer hem- hjälpsverksamhet i form av hemvårda- rinne- eller hemsamaritverksamhet eller särskild barntillsyn. Hemvårdarinne- verksamheten är avsedd främst för korttidshjälp i första hand till barnfa- miljer men omfattar även i viss ut- sträckning åldringar och invalider. Hemvårdarinnorna är vanligen utbilda- de och heltidsanställda. Den alltmer ökande förvärvsverksamheten bland gif- ta kvinnor har gjort barntillsynen till en viktig uppgift för den sociala hem- hjälpen.

Hemsamariterna hjälper åldringar och handikappade. De är vanligen hemma- fruar, oftast deltidsanställda, som ge- nomgått kortare instruktionskurs för yrket. ,

Hemvårdarinneverksamheten har se- dan slutet på 1950—talet haft ungefär oförändrad omfattning, medan hem- samaritverksamheten under det senaste decenniet utvecklats utomordentligt kraftigt. Antalet heltidsanställda hem- vårdarinnor ökade från 2900 år 1955 till 3 400 år 1960. Därefter inträdde en minskning i antalet för att år 1964 åter vara uppe i 1960 års nivå. Antalet hem— samariter har däremot ökats från 8 700 år 1958 till drygt 23000 år 1965. An- talet personer som under en viss vecka

fått hjälp av hemsamarit uppgick 1965 till 63 400, vilket innebär mer än en fördubbling sedan 1960. '

Den sociala hemhjälpen är dock ännu klart otillräcklig. Omkring 20 % av de anmälda hjälpbehövande barnfamiljerna får inte någon hemvårdarinna alls och hos ca 4 % av de hjälpta familjerna av- bryts hjälpen i förtid. Dessutom före- ligger med säkerhet ett latent hjälpbe- hov. Endast 9 % av åldringarna över 65 år och handikappade får hjälp av hemsamarit eller hemvårdarinna, och det är uppenbart att ett betydligt stör— re antal är i behov av sådan.

Efterfrågan på social hemhjälp vän- tas öka till följd av det ökande antalet åldringar. Dessutom väntas med bättre bostäder och allmänt höjd standard den tidpunkt kunna framskjutas, då de gam- la blir i behov av vård på sjukhem el— ler ålderdomshem. En förutsättning här- för är emellertid att de har tillgång till hemhjälp i tillräcklig utsträckning. Ef- terfrågan från barnfamiljernas sida vän- tas öka genom att barnantalet ökar. Be- hovet av hjälp för tillsyn av sjuka barn ökar allteftersom mödrarna i ökad ut- sträckning har förvärvsarbete. Svårig- heten att få hjälp av anförvanter _ökar hemhjälpsbehovet inte bara vid barnens utan även vid moderns sjukdom. Inte heller åldringarna och de handikappade kan i samma utsträckning som tidigare få hjälp av anförvanter.

Hemhjälpsverksamhetens utveckling är också beroende av tillgången på ar- betskraft på orten och konkurrensen från andra yrken om denna arbetskraft. Enligt svaren på en enkät våren 1964 hade omkring en tredjedel av kommu- nerna — åtminstone periodvis _— haft svårigheter att skaffa hemsamariter, drygt hälften av kommunerna hade inte haft svårigheter därmed och 79 kom- muner uppgav att det förelåg överskott på arbetskraft.

• Sida 35
•  Original

Av inhämtade uppgifter att döma tän- ker sig kommunerna en fortsatt expan- sion åtminstone under det närmaste året. Det särskilda statsbidrag, som fr. o. m. den 1 juli 1964 utgår till verk- samheten, kommer också att öka kom- munernas möjligheter till utbyggnad. Socialstyrelsen räknar med att antalet hemvårdarinnor kommer att öka med ca 30 % under prognosperioden. Hem- samaritverksamheten väntas bli mer än fördubblad. Antalet hjälpta åldringar och handikappade beräknas öka från 84 500 år 1963, motsvarande ca 9 % av alla personer i åldern 65 år och där- över, till ca 193000 år 1970, motsva- rande ca 16 % av nämnda åldersgrupp.

3.3.3 Barntillayn Barnstugor Begreppet barnstugor omfattar tre olika slag av institutioner, nämligen daghem, fritidshem och lekskolor. Daghemmen har till uppgift att ge barn i förskole- åldern tillsyn och omvårdnad under den del av dagen då föräldrarna eller föräldern är borta från hemmet på grund av förvärvsarbete. Fritidshem- men är avsedda för barn i den lägre skolåldern och skall sörja för att för- värvsarbetande föräldrars barn under den skolfria delen av dagen får önsk- värd tillsyn. Lekskolorna tar emot för- skolebarn under 3—31/2 timmar om dagen. Deras primära uppgift är av pe- dagogisk art. Barnstugeverksamheten drivs till omkring två tredjedelar med kommunen som huvudman och till in- emot en tredjedel av föreningar och stiftelser och då vanligen med ekono- miskt stöd från kommunen. Daghems- och fritidshemsverksamhe- ten är jämte hemhjälpen för åldringar och handikappade de områden som väntas expandera snabbast under perio- den. Som framgår av efterföljande ta- bell har omfattningen av denna verk-

samhet varit praktiskt taget oföränd- rad från mitten av 1950-talet och fram till 1963. Detta trots att andelen för- värvsarbetande bland de gifta kvinnor- na ökat kraftigt och trots växande köer av sökande. Leksskoleverksamheten har däremot expanderat kraftigt.

Antal platser vid barnstugorna 1 955—1964

Fritids- Lek— I slutet av år Daghem hem skolorl 1955 ......... 10 015 2 340 27 769 1958 ......... 10 763 2 745 33 379 1960 ......... 10 270 2 450 38 373 1962 ......... 10 296 2 226 43 659 1963 ......... 10 340 2 151 45 203 1964 ......... 11 073 2 665 49 1 16

1 För antal barn.

Uppgifterna avser läget i mitten av resp. år.

Vid kommunenkäten redovisades en kö till daghemmen i april 1964 av om- kring 8 400 barn. Om kön fördelar sig på ungefär samma sätt som enligt fa— miljeberedningens undersökning 1962, representerar den ett omedelbart be- hov under våren 1964 av drygt 4000 nya platser och ett ytterligare behov av 2000 platser vid en något senare tidpunkt, medan platsbehovet för drygt 2 000 i kön inte är aktuellt.

Beträffande fritidshemmen finns inga uppgifter att tillgå om väntelistor eller platsbehov. I april 1964 hade 37000 barn anmälda till lekskola inte kunnat beredas plats.

Kommunernas framtidsbedömning och utbyggnadsplaner framgår av tabell 3: 4.

Socialstyrelsen räknar med att efter- frågan på daghemsplatser kommer att öka under perioden dels till följd av ett ökat antal förvärvsarbetande möd- rar, dels till följd av ett ökat barn- antal, dels slutligen till följd av en ökad benägenhet att utnyttja daghemmens tjänster, samtidigt som andra sätt att ordna barntillsynen försvåras.

• Sida 36
•  Original

Tabell 3: 4. Kommunernas bedömning av platsbehov. och utbyggnad av barnstugor

I slutet av år

Beräknat platsbehov

»Platser som kommunerna räknar med Beslutad

utbyggnad

Totalantal Tillskott

Daghem 1 964 .......................... 1 965 .......................... 1 970 ..........................

Fritidshem 1964 .......................... — 1965 .......................... _ 1970 .......................... _

Lekskolor 1 964 .......................... _ 1 965 .......................... _ 1 97 0 .......................... —

11 592 13 933 24 244

2 341 10 311

3 019 __ 3 736 465 6 903 1 415

25 850 _ 29 857 4 007 43 245 13 388

3 600 5 523

Kommunerna räknar också numera med en snabb utbyggnad av daghems- verksamheten både på orter där sådan redan bedrivs och på nya orter. Många kommuner torde emellertid ha under- skattat den tid som erfordras för att planera och genomföra ett daghemspro- jekt. Socialstyrelsen räknar därför med en viss förskjutning framåt i tiden i genomförandet av planerna. En del av de institutioner som kommunerna räk- nar med kommer sannolikt att falla bort. Å andra sidan kan man förutsätta att det ökande efterfrågetrycket kom- mer att aktualisera projekt som inte re- dovisats i enkäten.

Prognosen räknar med en stigande utbyggnadstakt under perioden och förutser en ökning med 12 000 daghems- platser från 1964 till 1970, vilket inne-

bär något mer än en fördubbling av platsantalet. Trots denna utveckling torde man kunna räkna med en bety- dande platsbrist även 1970.

För fritidshemmen förutser progno- sen en ökning med drygt 3 000 platser fram till 1970, vilket innebär mer än en fördubbling i förhållande till 1964.

Efterfrågan på lekskoleplatser kan väntas stiga både på grund av vidgad förståelse för lekskolans betydelse för barnens utveckling och på grund av ett ökande barnantal. Socialstyrelsen räk- nar även här med att genomförandet av kommunernas planer på utbyggnad kommer att något förskjutas framåt i ti- den. Prognosen räknar med en ökning från 1964 till 1970 med omkring 17 000 platser, dvs. med omkring 70 %.

Prognosen för personalbehovet vid

Tabell 3: 5. Beräknad utveckling av platsantalet vid barnstugor

Daghem År Totalt Ökning

Fritidshem Lekskolor

Totalt Ökning Totalt Ökning

11 600 12 700 14 400 16 400 18 600 21 000 23 600

600 1 100 1 700 2 000 2 200 2 400 2 600

2 950 3 300 3 750 3 300 3 900 5 500 6 100

250 350 450 550 600 600 600

26 000 28 500 31 400 34 300 37 200 40 100 43 000

2 000 2 500 2 900 2 900 2 900 2 900 2 900

• Sida 37
•  Original

barnstugorna grundar sig på det upp- gifter kommunerna lämnat om perso- nalutvecklingen, omräknade i enlighet med den antagna platsutvecklingen. Den ur utbildningssynpunkt viktigaste per— sonalkategorin för barnstugor är för- skollärarna. Under senare år har före- kommit en ständig brist på förskollä- rare. Om den prognosticerade utveck- lingen ställs mot det av skolöversty- relsen beräknade nettotillskottet av för- skollärare erhålls följande utveckling.

1966— 1964 1965 1970 Beräknat antal nya förskollärartjänster. 285 346 1892 Beräknat nettotill— skott av förskollära— re ................ 40 270 2324 Vakanser ........... 468 544 1112

1 Vid slutet av 1970.

Det höga antalet vakanser 1965 kom- mer alltså att minska betydligt under perioden fram till 1970 som följd av nu pågående utbyggnad av förskolese- minarierna, vilka fr. o.m. 1965 resulte- rar i en betydande ökning av examina- tionen. Enligt skolöverstyrelsen finns möjligheter att vid behov ytterligare öka examiationen i slutet av 1960-talet.

Familjedaghem Enligt kommunenkäten 1964 förekom ' organiserad familjedaghemsverksamhet i 203 av landets 1 006 kommuner. An- talet redovisade barn uppgick till 8 474, varav 7 167 förskolebarn och 1 307 skol- barn. Åtta av de mindre kommunerna uppgav inte hur många barn som om- fattades av verksamheten.

Vad beträffar kommunernas uppfatt- ning om det aktuella behovet av barn- tillsyn, framgick av enkäten bl.a. att kommunerna redovisat ett otillfreds- ställt behov av omkring 14000 platser vid daghem eller familjedaghem. Av

dessa skulle omkring 8 500 behöva till- fredsställas genom daghemsinstitutio— ner och återstående omkring 5 500 plat- ser genom familjedaghem. Som mått på platsbristen torde detta vara en minimi— siffra. '

Den väntade fortsatta ökningen av förvärvsarbetande bland gifta kvinnor kan tänkas begränsa tillgången på fa- miljer, som är villiga att ta emot dag- barn vid nuvarande nivå på ersättning- en. Något underlag för att bedöma, i vil- ken utsträckning detta kan bli fallet, finns emellertid inte.

Enligt socialstyrelsen kan en fortsatt betydande expansion av familjedag- hemsverksamheten under kommunernas medverkan väntas under prognosperio- den såväl med hänsyn till de senaste årens utveckling av verksamheten som med hänsyn till den väntade efterfrå- gan på barntillsyn, den av kommunerna redovisade aktuella platsbristen och kommunernas bedömningar av tenden- serna ifråga om tillgång och efterfrå- gan på familjedaghem. En inte obetyd- lig del av expansionen torde komma att ske på nya orter. Prognosen räknar med en ökning av antalet barn i kom- munalt förmedlade familjedaghem från omkring 8500 år 1964 till omkring 15000 år 1970. Kostnadsberäkningarna utgår från en genomsnittlig ersättning av 9 kr. per barn och dag (1 800 kr. per barn och år).

3.3.4 Barnhem, barnkolonier m. m. Barnhem

Sedan de första barnhemsplanerna fast- ställdes 1945, har antalet vårdplatser på barnhem minskat, både för barnhem inom plan och för barnhem utom plan. Totalt minskade platsantalet med om- kring 890 från 1955 till.1963 då plate- antalet var drygt 4 200. Samtidigt sjönk medelbeläggningen på hem inom barn- hemsplan från 80 till 68 %.

• Sida 38
•  Original

Tabell. 3: 6. Beräknat antal platser vid barnhem inom barnhemsplan

Spädbarns-

I slutet av år hem Mödrahem

Upptagnings—

Summa hem

Specialhem

1 148 1 078 1 076 1 135

292 272 278 293

1963 ............... 1964 ............... 1965 ............... 1970 ...............

505 508 525 603

14 007 4 114 4 184 4 504

2 062 ' 2 256 2 305 2 473

Enligt preliminär statistik.

Om valet står mellan vård i enskilt hem och vård på lämplig anstalt för av barnavårdsnämnd omhändertaget barn skall enligt barnavårdslagen i första hand vård i enskilt hem komma ifråga. Behovet av barnhemsplatser hänger därför samman med tillgången på en- skilda hem, i sin tur avhängig av såda- na faktorer som den kontanta ersätt- ningens storlek, graden av missanpass- ning hos de barn som skall placeras, frekvensen av hemarbetande kvinnor 0. d.

Under sommaren 1964 inhämtade so- cialstyrelsen från huvudmännen för barnhemmen _ landstingen _ vissa uppgifter om det antal platser som en- ligt huvudmännens beräkningar skulle komma att finnas på olika typer av barnhem under prognosperioden. Enkä- tens resultat i dessa avseenden fram- går av tabell 3: 6.

Socialstyrelsen räknar med att det sjunkande platsantalet på barnhemmen under 1950-talet nu övergår i en sakta stigande kurva som beträffande upptag- ningshemmen kan väntas bli betydligt brantare än för andra slag av barnhem. Behovet av små enheter och av diffe- rentiering för vissa åldersgrupper på pojk- och flickhem har inte ännu till- godosetts i den utsträckning som nu gäl- lande barnhemsplan syftar till. Många omständigheter talar för att barnhem- men under prognosperioden måste full- följa denna tendens till differentiering och uppspaltning på mindre enheter.

Prognosen räknar därför med att ut- byggnaden av barnhemmen skall ske i minst den omfattning och takt som en- käten ger vid handen, dvs. en ökning av platsantalet med ca 400 från 1964 till 1970.

Personalen vid barnhemmen kommer enligt prognosen att under tiden 1963 _1970 öka med bl.a. 21 föreståndare, 36 biträdande föreståndare, 24 barnskö- terskor, 53 barnhems- och vårdbiträ- den, 13 husmödrar, 14 kokerskor och 48 ekonomibiträden. Hela personalbe- ståndet kommer att öka med 271 per- soner.

Barnkolonier

Barnkoloniverksamheten minskar i om— fattning år från år. Sammanlagda an- talet hos socialstyrelsen anmälda kolo- nier var 754 år 1950 och antalet kolo- niplatser 28 087. Motsvarande siffror för 1963 var 532 resp. 20 899. Antalet barn och vårddagar har under senare år minskat med omkring 3 % per år. Prognosen utgår från samma minsk- ningstakt under kommande år.

Då koloniverksamheten huvudsakli— gen är koncentrerad till sommarmåna- derna, fylls personalbehovet till största delen av tillfälligt anställda _ lärare, praktikanter, skolelever etc.

Semesterhem

Semesterhemsverksamhet för husmöd- rar bedrivs på ca 170 platser i lan— det. Verksamheten är förlagd till sär-

• Sida 39
•  Original

skilda för ändamålet anskaffade fastig- heter eller tillfälligt anordnad vid barn— kolonier, pensionat, badanstalter, folk- högskolor etc. Ungefär 25 000 gäster kan varje år möttas under tillhopa omkring 305 000 dagar. Semesterhemmen utnytt- jas dock inte i full utsträckning och endast 50_60 % av beviljat statsbidrag tages i anspråk för omkring 13 000 gäs— ter. Antalet gäster liksom antalet vistel— sedagar har de senaste åren hållit sig ganska konstant.

Det är inte troligt, att några nya se— mesterhem kommer att öppnas. Snarare kan man förmoda, att en del av de nu— varande hemmen kommer att läggas ned eller användas för andra ändamål.

3.3.5. Ungdomslokaler

Den senaste utvecklingen inom den kommunala barna- och ungdomsvården präglas av stark expansion av den all- mänt förebyggande verksamheten. Ett av de viktigaste initiativen på områ— det har varit att bygga fristående ung- domsgårdar eller inreda ungdomsloka- ler i byggnader som även har rum för annan verksamhet. De kommunala åt- gärderna riktar sig närmast till den icke föreningsanslutna ungdomen, sam- tidigt som kommunerna ofta ger eko- nomiskt och annat stöd åt föreningar- na för sådan verksamhet. De frivilliga organisationernas och kommunernas initiativ påverkar och stimulerar var- andra på detta område.

Socialstyrelsen har inhämtat uppgif- ter om investeringar, personal- och driftkostnader för ungdomsgårdar och -lokaler som drivs i kommunal regi samt om investeringar i byggnader och inven- tarier och om reparationskostnader för ungdomsgårdar och ungdomslokaler som ägs av vissa föreningar och organi- sationer med ungdomsverksamhet. Upp— gifter om personal och driftkostnader

redovisas i det senare fallet av skol- överstyrelsen.

Sammanlagda beloppet av kommu- nernas och föreningarnas investering- ar i byggnader och inventarier utgjorde 1963 16 milj. kr. och beräknas under perioden 1966—1970 uppgå tilli genom— snitt 34 milj. kr. per år. Kommunernas personal på ungdomsgårdar och ung- domslokaler utgjordes 1963 av 184 hel- tidsanställda, därav 110 föreståndare, samt 1 052 deltidsanställda, varav 165 föreståndare. Huvudparten av de an- ställda var assistenter och kontorsper— sonal. Omräknade till heltid fanns 620 personer, varav 166 föreståndare, an- ställda 1963. Antalet anställda väntades bli fördubblat till år 1970.

Prognosen är dock synnerligen osä- ker på denna punkt, det är troligt att den ligger i underkant.

3.3.6. Ungdomsvårdsskolor

Under perioden 1956—1964 ökades an- talet disponibla platser på ungdoms- vårdsskolorna med 38 %. Antalet elever inom skolorna ökade något mer eller med 41 %. Räknat från slutet av år 1960 — året för den nya barnavårds- lagen _ uppgår ökningen av platsanta- let till 10 % och ökningen av antalet ungdomar vårdade inom skola till inte fullt 5 %, medan antalet ungdomar vår- dade utom skola ökat med 38 %. Anta- let årligen nyintagna elever steg under samma tid betydligt snabbare än elev- antalet, nämligen med 25 %, vilket möj- liggjordes av att vårdtiderna förkortats. Platsbristen, sådan den avspeglas i an- talet väntefall, var ännu 1958 betydande men är sedan 1961 praktiskt taget eli- minerad.

Antalet ungdomar i åldern 12—17 år väntas minska med 15 % under 1963— 1970. Antalet personer i åldern 15—17 år, som dömts eller fått åtalseftergift

• Sida 40
•  Original

Antal disponibla platser

I slutet av år

Antal nyintagna elever

Antal ung- domar under skolornas tillsyn

Därav inom skola

Vårdade utom skola1

1956 ............... 1958 ............... 1960 ............... 1962 ............... 1964 ...............

758 728 949 993 1 046

495 538 794 871 21 000

1 452 1 502 1 527 1 532 1 794

698 750 941 924 985

754 752 586 608 809

1 Siffrorna för 1946—1958 avser villkorligt utskrivna och utackorderacle enligt 1924 års barna—

vårdslag. ” Preliminär uppgift.

för brott mot strafflagen (bortsett från fylleri och förargelseväckande beteen- de), ökade kraftigt fram till 1959, men har därefter snarast visat en tendens att sjunka. Statistik över brottslighetens utveckling bland ungdom under straff- myndig ålder saknas. Antalet barn (ny- tillkommande fall), som blivit föremål för ingripande av barnavårdsnämnd, har ökat påfallande under de senaste åren.

Även antalet barn som blivit föremål för barnavårdsnämndernas förebyggan- de verksamhet har ökat väsentligt un- der det senaste åren. Orsakerna till det— ta kan vid sidan om en ökning av kri- minalitet och asocialitet bl.a. vara att nämnderna tillförts större resurser för denna form av verksamhet. Utformning- en av den förebyggande vården kan antas påverka efterfrågan på platser på ungdomsvårdsskolorna på två sätt. I den mån nämnderna får möjlighet att i ett tidigare skede av ungdomarnas asocialitetsutveckling insätta hjälpåtgär- der bör detta leda till ett minskat be— hov av vårdplatser. Men större resurser för nämndernas uppspårande verksam- het kan också leda till större efterfrå- gan på ungdomsvårdsskoleplatser. Även polisens resurser för uppspårande och brottsuppklarande verksamhet har be- tydelse för platsbehovet vid skolorna.

De senaste årens utveckling med vä-

sentligt förkortade vårdtider inom sko- lorna och en utökad verksamhet med vård utom skola har möjliggjorts av väsentligt ökade anslag för vården utom skola. Kortare vårdtider inom skolorna förutsätter att tiden på skolorna utnytt- jas till en intensiv behandling och att denna sedan fullföljs under vården utom skola. I första hand kräVS för det- ta god tillgång till utbildad personal. Under senare år har ungdomsvårdssko- lorna arbetat under stora personalsvå- righeter. Brist har rått och råder fort- farande på utbildad personal, framför allt assistenter, läkare och psykologer. Personaltillgången väntas öka under pe- rioden.

Socialstyrelsens prognos utgår från antagandet att den stegring av efterfrå- gan på platser, som ägt rum under en längre tidsperiod kommer att fortsätta. Framför allt talar asocialitetsutveck- lingen och det ökade antalet ingripan- den från barnavårdsnämnderna för ett sådant antagande. Den väntade befolk- ningsminskningen i berörda åldersgrup- per torde inte komma att helt kunna uppväga detta ökade platsbehov. öv- riga faktorer antas inte komma att nämnvärt inverka på platsbehovet vid ungdomsvårdsskolorna.

Redan beslutad och pågående utbygg- nad av organisationen kommer att un- der samma period resultera i ett plats-

• Sida 41
•  Original

antal på omkring 1 100. Socialstyrelsen räknar inte med något ytterligare ut- byggnad av Vårdplatsantalet fram till 1970. Styrelsen bedömer det möjligt att skolorna med erforderliga resurser _ i synnerhet personella — skall kunna yt- terligare förskjuta tyngdpunkten från istitutionsvård till öppen vård av ele- verna.

Till grund för beräkningarna av in- vesteringar ligger dels byggnadsstyrel- sens byggnadsprogram och 3-årspro- gnos, dels behov och önskemål från ungdomsvårdsskolorna och socialstyrel- sens bcdömning av dem. En viss omdis- ponering av befintliga skolor och för- flyttning av redan befintlig skola förut- sättes. Vidare att den kvalitativa upprust- ningen av skolorna fullföljs genom ny- byggnad av elevavdelningar och om- byggnader för uppdelning av äldre av- delningar samt byggande av verkstäder, sjuk- och behandlingsavdelningar, loka- ler för grundskolan samt personalbo- städer.

För att skapa ökade sysselsättnings- möjligheter och kunna bedriva en pla- nerad form av arbetsprövning och ar- betsträning krävs i viss utsträckning en övergång till andra yrkesområden och utbildningsgrenar, vilket kan komma att medföra ett behov av ombyggnad av en del arbetslokaler. Vid de skolor där jordbruksdriften planeras att bli av- vecklad krävs en viss upprustning av jordbruksfastigheterna ' för att dessa skall kunna användas till andra ända- :nål inom arbetsdriften.

Tyngdpunkten. hos dessa investering- ar i byggnader väntas ligga under för- ra delen av prognosperioden.

Personalprognosen, som innebär en betydande personalökning, förutsätter följande förändringar:

ökning av assistentpersonalen för vård utom skola,

ökat behov av kvalificerad nykter-

hetsvårdspersonal vid sjuk- och behand- lingsavdelningarna och av arbetsledare vid verkstäderna samt undervisnings- personal på grund av grundskolans ge- nomförande,

ökning av vård— och tillsynspersona- len,

minskning av jordbruksdriften vid skolorna,

inrättande av utskrivningsavdelning- ar i vissa tätorter,

viss ökning av antalet elevavdel- ningar

samt vissa ytterligare kvalitativa per- sonalförstärkningar.

3.3.7. Nykterhetsvård

Antalet personer som nykterhetsnämnd tagit befattning med steg oavbrutet från 39 000 år 1954 till 86 000 år 1961. Här- efter inträdde en betydande minskning, vilken åtminstone delvis får tillskrivas den nya barnavårdslagen, som på bar- navårdsnämnderna överlät det primära ansvaret för alkoholmissbrukare under 21 år. Antalet nykterhetsnämndsfall 1963 var enligt preliminära siffror om- kring 79 000. Arbetskonflikten vid Vin & Spritcentralen gör dock att siffrorna för detta år säger mindre om utveck- lingen.

Antalet personer, som intagits på all- männa vårdanstalter för alkoholmiss- brukare, steg från omkring 1 450 år 1954 till nära det dubbla 1960 och fort- satte efter en tillfällig nedgång 1962 åter att öka. 1962 var antalet intagning- ar 2 800, medan antalet ansökningar om Vårdplats uppgick till 2933. Omkring 70 % av intagningarna på allmänna vårdanstalter är tvångsmässiga. Ande- len frivilliga'intagningar har ökat un- der senare år.

Förutom de allmänna vårdanstalter- na, som kan vara statliga eller erkända, finns också enskilda vårdanstalter för

• Sida 42
•  Original

alkoholmissbrukare. Tvångsintagning kan ske endast på allmänna anstalter och vårdtagaren kan lämna anstalten endast efter beslut av dess styrelse el- ler föreståndare. På en enskild anstalt däremot är vården helt frivillig, och vårdtagaren kan lämna anstalten när han så önskar.

Antalet vårdplatser på allmänna vård- anstalter uppgick vid utgången av 1954 till omkring 1 100; efter en omfattande utbyggnad hade antalet 1961 höjts till omkring 2 150. De senaste åren har an- talet platser minskat något och uppgick vid slutet av 1964 till 2 113. Förkortning av vårdtiderna har möjliggjort att ett ökat antal personer kunnat tas in för vård, samtidigt som antalet vårdplat- ser minskat. Antalet vårdplatser på en- skilda vårdanstalter ökade i snabb takt från ett 20-tal 1954 till omkring 480 vid mitten av 1965.

En form av halvöppen vård utgör in- ackorderingshemmen, som på senare år börjat uppföras i allt större utsträck- ning. Vid slutet av 1965 fanns ca 400 vårdplatser vid sådana hem. Även an- talet alkoholpolikliniker och rådgiv- ningsbyråer har ökat kraftigt under se- nare år.

Nykterhetsnämndernas utgifter nära femdubblades under tiden 1954—1963. Deras totala utgifter uppgick 1964 till 43 milj. kr. Bland de största utgiftspos- terna märks löner och arvoden.

Alkoholkonsumtionen väntas sakta stiga under tiden fram till 1970 och för- skjutningen mot svagare drycker fort- sätta. En allmän standardhöjning torde i någon mån ge utslag i en ökad alko— holkonsumtion. Vidare är alkoholkon— sumtionen i städer och tätorter större än på landsbygden, varför bl.a. även en fortsatt urbanisering torde verka hö- jande på alkoholförbrukningen. Andra faktorer bland vilka kan nämnas upp- lysning och propaganda kan dock vän—

tas verka återhållande på konsumtions- ökningen.

Alkoholmissbrukets omfattning är svårt att mäta och sambandet med den totala alkoholkonsumtionen är oklart. Sannolikt _ och på lång sikt — före- ligger ett sådant samband, men det är svårt att belägga med tillgänglig stati- stik. Medan såväl den totala alkohol- konsumtionen som spritdryckskonsum- tionen ligger ungefär oförändrad på 1954 års nivå, har efterfrågan på nykterhets- vård _ sådan den registreras i antalet nykterhetsnämndsfall och antalet an- sökningar om plats på allmän vårdan- stalt — nära fördubblats under samma tid. Förklaringen till denna ökning är uppenbarligen i första rummet änd- ringar i lagstiftningen och upprustning- en av nykterhetsvården.

På kort sikt är de kommunala myn- digheternas inställning avgörande för nykterhetsvårdens utveckling. På längre sikt blir missbrukets utveckling och nykterhetsvårdslagstiftningen avgöran— de. Prognosen utgår från att samhällets behov av att eliminera alkoholmissbru- kets skadeverkningar ännu inte är till- godosett, och att därför en kraftig efter- frågan på nykterhetsvård kan förutses under de närmaste åren. De krav på resurser inom framför allt den öppna vården, som nykterhetsvårdslagen stäl- ler, har ännu långt ifrån tillgodosetts. Utbyggnaden väntas därför bli mest markerad för den öppna vården och särskilt vad gäller alkoholpolikliniker, rådgivningsbyråer och inackorderings- hem. Efterfrågan på nykterhetsvård be- döms i dagens läge vara så stort att en utbyggnad av nykterhetsvården i oför- ändrad takt erfordras, även om alko- holmissbruket de närmaste åren skulle minska.

Under tiden 1960—1964 ökade vård- platsantalet på allmänna vårdanstalter med 90 platser (18 per år). Under den

• Sida 43
•  Original

Tabell 3: 8. Beräknad vdrdplatsutveckling vid vårdanstalter och inackorderingshem för alkoholmissbrukare

Staten

Statliga vårdanstalter1 ..........

Summa

I slutet av år

1964 1965

443

443

417

488

Kommuner Erkända vårdanstalter .......... 222 222 222 162 Enskilda vårdanstalter ......... 224 270 282 497 Inackorderingshem ............. 268 313 446 800 Summa 714 805 950 1 459 Enskilda Erkända vårdanstalter .......... 1 434 1 412 1 438 1 298 Enskilda vårdanstalter ......... 189 192 236 330 Summa 1 623 1 604 1 674 1 628 Totalt 2 780 2 852 3 041 3 575

1 Exkl. Salberga.

följande femårsperioden räknar social- styrelsens prognos med en minskning på 129 platser (26 per år). På de en- skilda anstalterna har vårdplatsantalet 1960—1964 ökat med 147 platser (29 per år). Under den följande femårspe- rioden räknar prognosen med en ök- ning av 369 vårdplatser (74 per år). Skillnaden mellan de allmänna och en- skilda anstalterna ligger i linje med den utveckling från tvångsmässig mot fri- villig vård som eftersträvas. Vårdplatsantalet på inackorderings- hem (och övergån-gshem) steg under åren 1960—1964 med 27 platser (5 per år). I kommunenkäten beräknas vård- platsantalet under den följande sexårs- perioden öka med 748 platser (125 per år). Kommunerna räknar visserligen med ett behov av 1 658 fler vårdplatser 1970 än man räknar med att då för- foga över, men den angivna ökningen ter sig ändå orealistiskt hög med hän- syn till den tid som erfarenhetsmässigt erfordras för att förverkliga byggnads- projekten. Socialstyrelsen har i sina be-

räkningar stannat vid en ökning med 502 vårdplatser (84 per år), vilket in- nebär att vårdplatsantalet 1970 beräk- nas till 800. Inackorderingshemmens ut- byggnad kan väntas medföra minskad belastning på den slutna vården.

Inom den öppna vården räknar so- cialstyrelsen med att antalet alkohol- polikliniker (och rådgivningsbyråer) kommer att öka med fem nya kliniker varje år fram till 1970. Detta innebär en något snabbare utbyggnad än enligt kommunernas nuvarande planering.

3.3.8 Social administration

Den nya sociallagstiftningen som till- kommit under den senaste tioårsperio- den har ålagt kommunerna delvis nya och utvidgade skyldigheter inom olika socialvårdsområden. Utbyggnaden av vårduppgifterna medförde samtidigt en utbyggnad av den sociala administra- tionen. Lagstiftningsreformerna gick över lag ut på att intensifiera den före- byggande verksamheten, skapa möjlig- heter för tidigare ingripanden, flytta

• Sida 44
•  Original

tyngdpunkten från anstaltsvård till öp- pen vård och öka ansträngningarna att genom olika rehabiliteringsåtgärder återföra även svåra socialfall till ett normalt samhällsliv.

Hur mycket den nya lagstiftningen betytt för arbetsbelastningen inom de sociala nämnderna är svårt att bedöma. Utbyggnad av den sociala institutions- vården — ålderdomshem, barnstugor, ungdomsgårdar m.m. — kräver plane- ring och administration. Kraven på hjälpens kvalitet har ökat och ökade in- satser på den öppna vården krävs i form av undersökningar, samtal, råd— givning, skapande av kontakter med anförvanter och arbetsgivare, hjälp att ordna _miljöbyten m. m.

Personalorganisationen inom kommu- nernas socialvård har byggts ut kraf- tigt under 1950-talet. Medan arbetsupp- gifterna på detta område tidigare i stor utsträckning skötts av förtroendemän på fritid, blev det då allt mera vanligt att anställa särskilda tjänstemän och i ökande utsträckning också kräva fack- utbildning. En undersökning år 1959 vi— sade att antalet kommunala befattningar med övervägande sociala uppgifter och av sådant slag, att de till väsentlig del besätts med socionomer ökade med to- talt 64 %.

Under en lång följd av år har det rätt utpräglad brist på personal och särskilt på socionomer som utbildats på social linje. Utvecklingsbehovet inom kommu- nernas socialvård har varit större än som motsvaras av den faktiska ökning- en av antalet socionomer i sådan tjänst. Bristen på utbildad arbetskraft inom den kommunala socialvården är allt- jämt akut. Den betyder dels att ett antal vårdärenden inte tas upp till behand- ling, fast detta vore påkallat, dels att ett antal sådana ärenden inte får en så omsorgsfull behandling som skulle er- fordras för att nå bästa möjliga resul-

tat. Bristen tar sig också uttryck i att utbyggnaden av vården —— planerings— sidan — på många håll blivit eftersatt. Ett stort antal kommuner har angivit eftersläpande planering som den främs- ta återhållande faktorn då det gäller vårdens utbyggnad. Hur stor personal- bristen är vet man emellertid inte lik- som inte heller bristsituationens konse- kvenser för vårdärendena.

Den sociala administrationens utveck- ling påverkas i stort sett av samma fak- torer som styr utvecklingen inom de olika vårdområdena. Bl.a. befolknings- utvecklingen under prognosperioden kommer att medföra ökade anspråk på framför allt barna- och åldringsvården och därmed även på den personal som administrerar dessa verksamheter. Ehu- ru den nya sociallagstiftningen tillhör tiden före prognosperioden kommer dess initialverkningar att sträcka sig fram under denna period, inte minst till följd av brist på personal för refor- mernas fulla genomförande.

Kommunenkäten visar, att komma- nerna är inställda på en kraftig expan- sion inte bara av vården utan även av den sociala administrationen. De mind- re kommunerna räknar med den största ökningen av den administrativa perso- nalen. År 1963 fanns ca 4 900 personer anställda i kommunernas sociala admi- istration mot ett beräknat antal av 6 800 år 1970. Under samma period beräknas chefs- och assistentpersonalen öka från 2600 till 3700 eller med 1 100 perso- ner. Ökningen av chefs- och assistent- personalen väntas bli mindre än den som skedde på 1950-talet. Antalet socio- nomer1 på dessa befattningar väntas en- ligt kommunenkäten öka med 980 under prognosperioden och socionomandelen på tjänsterna skulle därmed öka från

1 Häri inräknas personer med annan akade- misk examen eller med examen från Skön- dals sociala linje.

• Sida 45
•  Original

45 till 58 %. Av kommunenkäten fram- går, att 232 kommuner 1963 inte hade någon anställd för att ens på deltid syssla med den sociala administratio- nen. Av dessa kommuner var det endast 26 som räknade med att ha sådan per- sonal under prognosperioden.

Av icke lönegradsanknuten arvodes— anställd personal redovisas enligt an- visningarna endast personer med halv— tidstjänst eller däröver. Flertalet läkare och psykologer, som mot arvode biträ— der de sociala nämnderna, torde i en- lighet med anvisningarna falla utanför redovisningen.

Den statliga sociala administrationen omfattar i prognosen dels socialstyrel- sen, dels socialvårds-, eftervårds- och barnavårdskonsulenterna, dels ock läns- nykterhetsnämndernas personal.

En utredning om socialstyrelsens framtida organisation pågår för närva- rande. Parallellt utreds frågan om ge- mensam centralorganisation för social- vård och medicinalväsende. Omorgani- sationen torde medföra en förstärkning av den personal som erfordras för so- cialvårdens centralorganisation, oavsett om denna organisation kommer att be- stå som separat socialstyrelse eller re- sultera i en sammanslagning av medi- cinal- och socialstyrelserna. Beräkning- arna utgår från att den planerade för- stärkningen skall vara genomförd un der år 1967. ;

Den statliga konsulentorganisationen inom socialvården väntas bli samord- nad och lokaliserad till särskilda konsu- lentkontor i residensstäderna i enlighet med huvudlinjerna i socialvårdskonsu- lentutredningens förslag. På dessa kon- tor skall finnas personal med sakkun- skap, som tillsammans täcker samtliga socialvårdsområden samt gemensam Skrivpersonal. Prognosen utgår från att den planerade omorganisationen skall vara genomförd från och med 1970.

Personalutvecklingen inom den socia- la administrationen hänger nära sam— man med tillgång på utbildad personal under perioden. Enligt de beräkningar som gjorts inom samarbetsnämnden för socialhögskolorna väntas det samman— lagda antalet utexaminerade sociono- mer under 1964—1969 bli omkring 2000. Under antagande att drygt en tredjedel av de under tiden 1964—1970. utexaminerade 2 000 socionomerna och omkring hälften av de från Sköndals- institutets sociala linje utexaminerade omkring 230 eleverna går till kommu- nernas sociala administration, skulle denna få ett tillskott av socialt utbildad arbetskraft på ca 730 personer.

Socialstyrelsen utgår i sin prognos för den sociala administrationen från att socialvårdsområdena byggs ut i den takt och omfattning som anges i de olika avsnitten av denna redogörelse. Enligt kommunenkäten skulle den ad— ministrativa personalen öka i snabbare takt de första åren än senare. Social— styrelsen finner det tänkbart att kom- munerna underskattat behovet av per- sonalförstärkningar under de senare åren. Å andra sidan är det inte troligt att den utbildade personalen kommer att räcka till för en så snabb expansion som angivits för de båda första åren.

Socialstyrelsen räknar med att efter- frågan på social administrativ personal inom kommunerna skall bli så stor som kommunenkäten utvisar, men attvut- byggnaden kommer att ske i jämnare takt. En sådan utveckling skulle kräva ett årligt tillskott av ca 180 chefer och assistenter fram till 1970. Med den an- del socionomer, som kommunerna tänkt sig att ha, skulle det erfordras ett årligt tillskott av ca 160 socionomer för dessa befattningar. Socialstyrelsen räknar i prognosen med att utexamineringen från socialhögskolorna och från Skön- dalsinstitutet skall räcka till för att

• Sida 46
•  Original

täcka behovet. Tillgången på sociono- mer för den sociala administrationen sammanhänger emellertid inte bara med examinationen utan även med kommu- nernas konkurrenskraft som arbetsgi- vare.

Vad beträffar övriga yrkesgrupper inom den sociala administrationen, byg- ger prognosen helt på kommunenkäten. Läkar— och psykologmedverkan beräk- nas öka årligen med arbetsinsatser mot- svarande 6 heltidsanställda läkare och lika många psykologer. Skriv- och kon-

torspersonalen i övrigt inom socialvår- den beräknas öka med i genomsnitt ca 120 personer om året. Den totala arbets- styrkan inom området väntas öka med i genomsnitt ca 320 personer om året.

Den statliga sociala administrationen väntas öka sitt personalbestånd från omkring 280 år 1964 till omkring 370 år 1970 eller med 32 %.

Prognosen har inte tagit med i beräk- ningen några investeringskostnader för den sociala administrationen.

Tabell 3: 9. Investeringar inom socialvården 1963—1970 Milj. kr.

1963

Ensk.

Kommunal och enskild verksamhet

Ålderdomshem .................. ny- 0. ombyggnader ........... anskaffning av inventarier ..... rep. o. underhåll av byggnader. . rep. o. underhåll av inventarier .

Barnstugor ny- 0. ombyggnader ........... anskaffning av inventarier ...... rep. o. underhåll av byggnader. . rep. o. underhåll av inventarier .

Barnhem ....................... ny- 0. ombyggnader ........... anskaffning av inventarier ..... rep. o. underhåll av byggnader. . rep. o. underhåll av inventarier..

QH

("gäll—0011 ao

Ungdomslokaler ................. ny— 0. ombyggnader ........... anskaffning av inventarier ...... rep. o. underhåll av byggnader. . rep. 0. underhåll av inventarier .

OCH—N 900030! p—MT—an

Vårdanstalter för alkoholmissbru- kare ......................... ny— 0. ombyggnader .......... anskaffning av inventarier ...... rep. o. underhåll av byggnader. . rep. o. underhåll av inventarier..

Inackorderingshem, alkoholpolikli- niker m. m ................... ny- 0. ombyggnader ........... anskaffning av inventarier. . . . . . rep. o. underhåll av byggnader. . rep. o. underhåll av inventarier..

S'" oo

wax PKN too-ooo NW

».

OHJQxlt-l CDU'DJOQ

».

H ».

CHPCDH [0qu H

00.— .o—w

».

.— w. » cameo—cw CDG)

NW

ONyJ-Axl

GAUINKI Ul ».

ook—camen

».

• Sida 47
•  Original

Summa för kommunernas socialvdrd ny- 0. ombyggnader ........... anskaffning av inventarier ...... rep. o. underhåll av byggnader. . rep. o. underhåll av inventarier..

Statlig verksamhet

11,7

8 0 11,8 3 4 6,7 1

22,7 27,9 162,7 16,0 18,5 94,6 7,8 8,9 49,5

Ungdomsvårdsskolor ............. — —- 9,7 13,0 10,0 49,2 ny— 0. ombyggnader ........... —— —— 6,6 9,0 7,0 26,8 anskaffning av inventarier ...... — — 1,0 1,3 1,2 5,8 rep. o. underhåll av byggnader. . — _ 1,6 2,1 1,3 13,7 rep. o. underhåll av inventarier.. —- — 0,5 0,6 0,5 2,9

Vårdanstalter för alkohoimissbru- kare ......................... —— —— 1,5 2,8 3,3 17,5 ny- 0. ombyggnader ........... 1,0 2,0 2,5 13,0 anskaffning av inventarier ...... -— — 0,1 0,2 0,2 1,6 rep. o. underhåll av byggnader. . — —— 0,4 0,5 0,5 2,5 rep. o. underhåll av inventarier.. — -— 0,0 0,1 0,1 0,4

Summa för statens verksamhet ..... — — 11,2 15,8 13,3 66,7 ny- 0. ombyggnader ........... — — 7,6 11,0 9,5 39,8 anskaffning av inventarier ...... —— — 1,1 1,5 1,4 7,4 rep. o. underhåll av byggnader. . —— —— 2,0 2,6 1,8 16,2 rep. o. underhåll av inventarier.. —— — 0,5 0,7 0,6 3,3

Tabell 3: 10. Personal inom socialvården år 1963, heltid, deltid och vakanser

Kommunal och enskild verksamhet Ålderdomshem ................... Öppen åldrings- och invalidvård (exkl. hemhjälp) ............... Hemhjälpsverksamhet ............ Barnhem ........................ Barnstugor ...................... Vårdanstalter för alkoholmissbru- kare .......................... Inackorderingshem, alkoholpoliklini- ker m. m ...................... Social administration .............

Summa för socialvården

Statlig verksamhet Central och regional administration.

Ungdomsvårdsskolor ..............

Vårdanstalter för alkoholmissbru- kare ..........................

Summa för socialvården

1. 9. 1963 Antal anställda Summa an- ställda ut- Vakanser

Heltid Deltid tryckt i heltid 11 880 3 847 13 637 199 230 953 495 7 3 382 19 135 11 062 . . 1 947 255 2 060 127 3 304 2 102 4 055 290 574 70 597 28 141 214 206 13 4 355 1 545 4 878 297 25 813 28 121 36 990 961 277 4 279 27 756 5 758 18 240 14 250 18 1 273 | 23 1 287 63

• Sida 48
•  Original

Tabell 3: 11. Personal inom socialvården 1963—1970

Verksamhet . 1 963 . lönegrad ., . Ensk.

1964

Kommunal och enskild verksamhet Ålderdomshem B 1—10 ..................... A 20—27 ..................... A 13—19 ..................... A 1—12 ............... ' ...... Städpersonal ..................

Samtliga

Öppen åldrings- och handikappvård (exkl. hemhjälp) A 13—19 ..................... A 1—12 ..................... Arvodister ....................

Samtliga

Hemhjälpsverksamhet A 20—27 ..................... A 13—19 ..................... A 1—12 ..................... Koll.avt.anst ..................

Samtliga

Barnstugor A 13—19 ..................... A 1—12 ..................... Städpersonal .................

Samtliga

Barnhem .” A 20—27 ..................... ' ' A 13—19 ..................... A 1—12 ..................... Arvodister ................... Koll.avt.anst ..................

Samtliga

Vårdanstalter för alkoholmissbru— - kare , , A 20—27 ..................... A 13—19 ..................... A , 1—12 .....................

Samtliga

Inackörderingshem, alkoholpolikli- niker m. m. * B 1—10 ..................... A 20—27 ..................... A 13—19. . . .- ......... j ........ A 1—12. ....................

Samtliga

Social administration B 1—10 ..................... A 20—27 ..................... A 13—19 .....................

• Sida 49
•  Original

Verksamhet

1963

lönegrad

Komm.

Ensk. Summa

1964 1965 1970

A 1—12 ..................... Arvodister .................... Städpersonal ..................

Samtliga

Summa för kommunernas socialvård B 1—10 ..................... A20—27........; ............ A 13—19 .....................

-, A 1—12, ..................... Arvodister .................... Koll. avt. anst .................. Städpersonal ..................

Samtliga

Statlig verksamhet Central social administration (socialstyrelsen) B 1—10 ..................... A 20—27 ..................... A 13—19 ..................... ”A 1—12 ................ ' ..... Arvodister .................... Städpersonal .................

Samtliga

Regional social administration '(konsulenterna) A 20—27 ..................... A 13—19 ..................... A 1—12 .....................

Samtliga

Ungdomsvårdsskolor XB 1_10 ..................... A 20—27 ..................... A 13—19 ..................... A. 1—12 ...................... Arvodister ...................

Samtliga

Vårdanstalter för alkoholmissbru- .kare B 1_10 .............. '

' A20—27 ................. A13—19 ..................... A 1—12 .....................

Samtliga

Summa för statens verksamhet B 1—10 .................. '. . . A 20—27 ..................... A 13—19 ..................... A 1—12 ..................... Arvodister ................... Städpersonal .................

2 027 71 140

2 027 140

2 124 81 142

2 310 92 149

2 772 139 * 174

278 25 303 321 345 395 3 681 145 3 826 4 272 '4 563 5 701 21 823 1 312 23 135 24 310 25 735 33 879 470 115 585 673 .806 _ 1 143 7 376 881 8 257 9 575 11 623 15 674 813 133 946 1 025' 1 165 1 745 34 497 _2 611 37 108 40 238 ' 44 303- 58 622 _ _ 6 6 7 8 _ _ 31 40 41 — 54 _ _ 32 24 - - 24 30 _ _ 65 69 70 71 _ _ 1 1 1 — _ _ 8 " 7 - 7 7 — '— 143 147 150 170 — — .— 42 '67 ' 167 75 _ _ 50 25 , . 25 49 _ _ 45 45 , 45 72 _ _ 137 137 15137 196 _ _ 1 2 2 2 _ _ 27 , 30 30 . 35 _ _ 195 284 : 292 382 _ _ 514 _ ,467 . 469 787 _ _ 21 21 21 11 _ _ 758 804 814 41217 _ _ _ _ _ 1 _ _ 8 8 9 13 _ _ 37 48 46 56 _ _ 205 202 197 227

_ _ 250 258 252 297.

108 314 829

22

145 381 783

22

147 387 781

22

11 177 517 1 157

11

• Sida 50
•  Original

Tabell 3: 12. Driftkostnader Mam socialvården 1963—1970 MH]. kr.

1963

Ensk.

Kommunal och enskild verksamhet Ålderdomshem .................. Därav lönekostnader .......... övriga kostnader ....... Öppen åldrings- o. invalidvård (exkl. hemhjälp) .............. Därav lönekostnader .......... övriga kostnader ....... Hemhjälpsverksamhet ........... Därav lönekostnader .......... övriga kostnader ....... Barnstugor ..................... Därav lönekostnader .......... övriga kostnader ....... Familjedaghem ................. Därav lönekostnader .......... övriga kostnader ....... Barnhem ....................... Därav lönekostnader .......... övriga kostnader ....... Koloniverksamhet ............... Därav lönekostnader .......... övriga kostnader ....... Vårdanstalter för alkoholmissbru- kare ......................... Därav lönekostnader .......... övriga kostnader ....... Inackorderingshem, alkoholpolikli- niker m. m ................... Därav lönekostnader .......... övriga kostnader ....... Social administration ............ Därav lönekostnader .......... övriga kostnader .......

Summa för kommunernas socialvård Därav lönekostnader .......... övriga kostnader .......

Statlig verksamhet Central och regional administration Därav lönekostnader .......... övriga kostnader ....... UngdomsvårdSSkolor ............ Därav lönekostnader .......... övriga kostnader ....... Anstalter för alkoholmissbrukare . Därav lönekostnader .......... övriga kostnader .......

».

»... »...

». ».

HN melcäåkoiiaäm WHORHUIMQO

».

HN

&

ummqyxw—aaoo mamaaouw—

:» G: ». &

Summa för slalens verksamhet ..... Därav lönekostnader .......... övriga kostnader .......

M 95 O

• Sida 51
•  Original

1963—1970 med regionalfördelning

Stockholms län utanför Stock-

holmsområdet ............. Stockholmsområdet (inkl Stock-

holms stad ................ Uppsala län ................. Södermanlands län ........... Östergötlands län ............ Jönköpings län .............. Kronobergs län .............. Kalmar län ................. Gotlands län ................ Blekinge län ................ Kristianstads län ............ Malmöhus län utanför Malmö-

Lundområdet .............. Malmö-Lundområdet ......... Hallands län utanför Göteborgs-

området .................. Göteborgs och Bohuslän utanför

Göteborgsområdet .......... Älvsborgs län utanför Göte-

borgsområdet .............. Göteborgsområdet ............ Skaraborgs län .............. Värmlands län ............... Örebro län .................. Västmanlands län ............ Kopparbergs län ............. Gävleborgs län .............. Västernorrlands län .......... Jämtlands län ............... Västerbottens län ............ Norrbottens län .............

Hela riket

Personal

Investeringar i ny-, till— och ombyggnader, milj. kr.

1964

1965 1970

1966— 1970

843 890 933 1 267 3,9 2,1 5,4 26,6 8 015 8 560 9 214 12 482 21,1 4,8 296,1 994 1 132 1 304 1 962 2,9 8,4 5,4 32,7 1 194 1 270 1 440 1 897 7,4 8,5 8,4 36,1 1 659 1 856 2 024 2 449 11,2 5,4 8,7 33,7 1 152 1 269 1 434 1 950 3,1 13,0 8,7 34,6 786 828 933 1 176 1,7 2,6 4,2 17,2 1 140 1 233 1 320 1 744 1,6 4,3 9,7 32,3 258 255 290 356 0,7 3,3 1,5 4,8 624 709 809 1 144 2,7 2,8 3,5 19,8 1 015 1 102 1 174 1 515 6,0 8,7 5,8 22,3 1 430 1 567 1 770 2 155 7,1 4,8 8,5 44,3 1 660 1 788 1 948 2 618 4,4 4,6 9,7 48,7 549 575 619 783 2,2 1,7 24,0 635 691 784 1 179 2,3 1,3 27,0

1 692 1 861 2 054 2 773 5,0 12,5 53,0 2 749 2 912 3 190 4 352 2,9 15,7 108,4 1 285 1 400 1 587 2 049 7,1 5,6 36,1 1 391 1 539 1 656 2 126 6,4 6,6 34,8 1 476 1 584 1 713 2 257 5,2 2,8 40,6 1 304 1 379 1 510 1 986 6,4 9,8 34,2 1 262 1 371 1 508 1 935 5,8 6,9 35,0 1 406 1 570 1 796 2 419 5,0 9,4 45,2 1 311 1 405 1 485 1 819 4,7 2,7 30,4 666 688 716 918 0,4 0,5 29,4 1 002 1 106 1 256 1 604 1,7 1,7 18,5 898 1 044 1 189 1 587 6,3 7,9 24,4 38 396 41 584 45 656 60 502 135 2 178,4 1 190,2

• Sida 52
•  Original

ESSEL'I'E ll. STHLM |! 6145 01

• Sida 53
•  Original

• Sida 54
•  Original

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966

Systematisk förteckning

(lim-orna inom klammer beteckna utredningarna: nummer i den kronologin; förteckningen)

Justitiedepartemantet Utsökningsriitt IV. [7]

Utrikeedepartementet Internationellt tredeforsknlnzslnstitut i Sverige. [5]

Förevarsdepartementet Tygtörvaltningens centrala organisation. [11]

Socialdepartomentet

Försenakladwstambidragsgivning till hälso— och sjuk- v :— en. Omsorger om psykiskt utvecklingahammade. [9]

Hmnsdepartementet

19654" Magadan nollning 1. Svensk ekonomi 1986— 1970. [1] 2. Export och in poll-t1.966—1970 Bl 1. [2] 3. agan pl arbetskraft 1960—1980. B laga 2. [814 delna areb tak!-atte- och investerings- behov fram nu 1970. Billig; 3. [10] &. Utvecklinge- tendenser inom undervisn hälso— och sjukvård samt socialvård 1966—1970. Bilaga 6. [13] Ny myntserie. [4]

Ecklesiastikdepartementet Yrkesutbildningen. [3]

Jordbruksdepartementet Renbetesmarkerna. [12]