SOU 1966:25
Sällskapsresor
N 4-0 (;(
oå (-
- CD u,
&( &" IOTQ'
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013
Arklvexemplar å få () STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966: 25 "TTT/'
Handelsdepartementet
SÄLLSKAPSRESOR
BETÄN KANDE AVGIVET AV
STATENS KONSUMENTRÅDS SÄLLSKAPSRESEUTREDNING
Stockholm 1966
STATENS
OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 966
Kronologisk förteckning
1. Svensk ekonomi 1966—1970. Esselte. 294 s. Fl. 2. Export och import 1966—1970. Bilaga 1. Esselte. 92 .Fl.
Yrkesutbildningen. Berlingska boktryckerlet.
Lund. 5605 ..E . Ny myntserie. Beckman. 87s .Fi. . Internationellt fredsforskningsinstitut i Sverige.
Norstedt & Söner. 61 s.
Förenklad statsbidragsglvning till hälso- och äggkvaå-den. HAkan' Ohlssons boktryckeri. Lund. s. . . Utsökningsrätt IV. Esselte. 147 s. Ju. . Tillgången på arbetskraft 1960—1980. Bilaga 2. Esselte. 67 s. Fi. 9 Omsorger om pssyklskt utvecklingshlimmade. Esselte. 187 s. 10. Handelns arbetskrafts- och Finvesteringsbelmv fram till 1970. Esselte. 82 s. FL 11. Tygtörvaltningens centrala öorganisation. Svenska Reproduktions AB. 164 s. 12. Renbetesmarkerna. Svenska Reproduktions AB. 273 s. + 1 kartbilaga. Jo. 13. Utvecklingstendenser inom undervisning, hälso- och sjukvård samt socialvård 1966—1970. Bilaga 6. Esselte. 51 s Fi. 14. Hyreslagstiftning. Utkommer senare. 15. Undersökning angående hyresspllttrlngen. Utkommer senare. 16. gly folkbokföringsförordning m.m. Esselte. 241 S.
av»
6
m—l .
17. 9Arbetfpromemorior i författningstrågan. Esselte. 45
18. Strategi i väst och öst. Esselte. 174 s. Fö.
19. ]Såtligå betänkanden 1961—1965. Kihlström. s. 1
20. Decentralisering av naturalisationsärenden m. m. Norstedt & Söner. 49 s. Ju. 21. Oljebranschen. Esselte. 71 s. Fi. 22. Lagstiftning mot radiostörningar. Esselte. 91 5. H. 23. Markfrågan I. Norstedt & Söner. 330 s. Ju. 24. Markfrågan II. Bilagor. Norstedt & Söner 231 s.
25. Sällskapsresan Häggström. 229 s. H.
Handelsdepartemenret
SÄLLSKAPSRESOR
BETÄNKANDE AVGIVET AV STATENS KONSUMENTRÅDS SÄLLSKAPSRESEUTREDNING
IVAR Haocsraöms TRYCKERI AB STOCKHOLM 1966
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Handelsdepartementet
Statens konsumentråd tillsatte under våren 1964 en kommitté med uppgift att se över förhållandena på sällskapsresemarknaden, särskilt beträffande ansvars— och reklamationsfrågorna, att kartlägga det förefintliga auktorisationssystemets för— och nackdelar samt behovet av och möjligheterna till en vederhäftig konsu— 1 mentupplysning rörande sällskapsresor. j Utredningen tillsattes i enlighet med riksdagens önskemål. l Konsumentrådet hade i yttrande till riksdagens allmänna beredningsutskott l över de likalydande motionerna I:449 och 11:538 1964 bl. a. anfört att förhållan— dena på sällskapsreseområdet icke var tillfredsställande för konsumenterna och att rådet hade igångsatt en begränsad kartläggning av vissa frågor beträffande reseförsäljningen. Rådet ansåg att en förutsättningslös och allsidig utredning borde göras, helst på samnordisk basis. Om en sådan icke kom till stånd, borde utredningen i vart fall göras för vårt land. I utskottets utlåtande, nr 35 år 1964, framhölls bl. a. att konsumentupplys— ningen på området borde förbättras. Endast i den mån allmänheten fick kännedom l om vart den borde vända sig i hithörande angelägenheter kunde de mindre | nogräknade företagens skadliga verksamhet motverkas. Då detta spörsmål hade % uppmärksammats av konsumentrådet förutsatte utskottet att rådet fullföljde och * utvidgade det pågående undersökningsarbetet och avgav de förslag till åtgärder % som befanns påkallade. Utskottet fann med hänsyn till bl.a. vad ovan anförts l icke tillräckliga skäl föreligga för tillsättande av den föreslagna utredningen utan , hemställde att motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Kamrar— ! na biföll den 21 maj 1964 utskottets hemställan. ' Vid sammanträde den 20 maj 1964 beslöt konsumentrådet, att under förut— sättning av att riksdagen hänsköt åt rådet att utreda frågan, tillsätta en utredning l av resebyråverksamheten tillsammans med Svenska Resebyråföreningen, Svenska 3 Trafikföretagens Råd och luftfartsstyrelsen. * I utredningen har ingått från Svenska Trafikföretagens Råd 1:e byråsekretera— ren K-A Larsson, från Svenska Resebyråföreningen direktören Birger Loman, från luftfartsstyrelsen byråchefen Henry Söderberg samt från statens konsument—
råd byrådirektören Christer Bergman, ledamoten av riksdagens andra kammare Brita Elmén, direktören Harald Romanus och 1:e forskningssekreteraren Ursula Wallberg (ordförande). Forskningssekreteraren Björn Magnusson vid konjunktur- institutet har tjänstgjort som sekreterare åt utredningen.
Kommittén antog namnet sällskapsreseutredningen. Utredningen har nu slutfört och till konsumentrådet överlämnat sitt arbete. Konsumentrådet får härmed, utan att ha tagit ställning till utredningens förslag, överlämna utredningens betänkande.
Stockholm den 18 maj 1966.
Rudolf Meidner
Christer Bergman
Till Statens konsumentråd
Den av statens konsumentråd tillsatta kommittén för sällskapsresefrågor får härmed överlämna redogörelse för sitt arbete i form av bifogade betänkande.
Utredningen har grundat sina förslag bl.a. på en rad intervjuundersökningar rörande resenärernas erfarenheter och intryck av ett antal resor. För en del av dessa undersökningar har redogjorts i särskild skrift »Sällskapsresor 1964» vilken utredningen överlämnade till konsumentrådet den 8 april 1965. En samman— fattning av materialet från denna skrift samt ytterligare utredningar finns i be— tänkandet. I utredningens undersökningar har sekreteraren biträtts av pol. stud. Bo Nyström.
Utredningen har haft överläggningar med företrädare för den danska resebyrå- näringen, danska luftfartsstyrelsen och danska konsumentorganisationer.
Utredningen har också haft kontakter med försäkringsinspektionen, vissa för- säkringsbolag, kommerskollegium, luftfartsstyrelsen, Svenska Resebyråföreningen, Svenska Trafik— och Resebranschens Auktorisationsnämnd, utrikesdepartementets konsulära byrå, samt auktoriserade och andra arrangörer. Slutligen har utredningen hållit ett gemensamt sammanträde med företrädare för Lärarnas Riksförbund, Målsmännens Riksförbund, Skolkuratorernas förening och skolöverstyrelsen.
Utredningens sekreterare har besökt Norge och haft informella kontakter med personer och institutioner vars verksamhet är av intresse för utredningen.
Romanus, som instämmer i utredningsmajoritetens förslag och rekommendatio— ner, har på grund av utlandsresa varit förhindrad att deltaga i betänkandets slut- giltiga utformning.
Utredningen är icke på alla punkter enig i sina synpunkter och förslag utan till betänkandet är fogad en reservation och två särskilda yttranden.
Stockholm den 16 maj 1966.
Ursula Wallberg
Christer Bergman Brita Elmén K.A. Larsson
Birger Loman Harald Romanus Henry Söderberg
/Björn Magnusson
4. Garantiernas utnyttjande
Kommerskollegium bör äga rätt att från den som bedriver avsedd verksamhet lö- pande infordra alla erforderliga upp— lysningar och handlingar för att kunna fastställa garantibeloppets storlek. Företag som inte tillhandahåller för denna bedöm- ning nödvändigt material får ej bedriva här avsedd verksamhet. Kommerskolle- gium bör kunna följa verksamheten och bedöma behov av ändrat garantibelopp. Vi utgår ifrån att erforderliga resurser ställs till kollegii förfogande för denna verksam- het.
4. Garantiernas utnyttjande
Garantibeloppen är avsedda att i första hand disponeras för hemtransport från ut- landet av resenärer, i fall då i resan ingå- ende hemtransport icke kommer till stånd, och för dessa resenärers kostnader i sam- band med fördröjd hemresa samt i andra hand för återbetalning av medel som er— lagts för resor som icke avtalsenligt genom— förts.
Utredningen föreslår att till kommers- kollegium knytes en särskild nämnd be- stående av opartisk ordförande, en kon- sument- och en producentrepresentant.
Nämndens uppgift skall vara att i enlig- het med ovanstående besluta om utbetal- ning och disposition av deponerade medel.
Har researrangören ingen skuld till att resenärerna icke erhållit vad som överens— kommits kan de utöva sin regressrätt i för- hållande till transportföretag, hotell etc som erhållit ersättning från depositions- medel.
Därvid förutsättes att hemtransport mm anordnas om möjligt kollektivt och på ekonomiskt bästa sätt så att den ställda garantin räcker så långt som möjligt för att kompensera resenärerna. I och för sig skulle en resenär som icke automatiskt hemtransporteras av reseföretaget kunna ordna hemresan själv med reguljära tra- fikmedel. Om detta godtogs skulle dock resekostnaderna betydligt kunna överstiga sällskapsresans pris och de förskottslikvi- der för vilka garantin står som säkerhet.
Utredningen utgår ifrån att den svenska utlandsrepresentationen såsom hittills är de strandsatta resenärerna behjälplig och i samråd med kommerskollegii nämnd vid- tar lämpliga åtgärder för resenärernas hem- transport mm.
Kommerskollegium förutsättes utfärda tillämpningsföreskrifter som utgångspunkt för nämndens och svenska utrikesrepre- sentationens handlande.
5. Garantiens upphörande
Därest verksamheten upphör bör garantin återgå när det enligt myndighetens bedöm- ning inga ytterligare fordringsägande rese— närer kan finnas. När en enstaka resa är avslutad kan garantin återgå utan vidare. När garantin skall återgå efter verksamhe— tens upphörande får bedömas från fall till fall beroende på den omfattning verksam— heten har haft. Under inga förhållanden kan verksamheten sägas ha upphört så länge några genom reseföretaget utresta personer ännu icke har kommit hem och fått tillfälle att ställa eventuella fordringar.
6. Påföljder
Överträdelse av föreskrifter eller bestäm- melser, som utfärdats med stöd av den för- fattning som detta utkast förutsättes ut- mynna i, bör bestraffas med böter eller fängelse i högst ett år. Enligt utredningens
uppfattning är erfarenheterna av verksam- heten i branschens marginella företag så- dan att man endast i undantagsfall kan förutsätta att det räcker med bötesstraff. För att uppnå att föreskrifterna följs krävs det därför i allmänhet frihetsstraff.
Ansvar och risk vid sällskapsresor
7.1 Allmänt om ansvar vid sällskaps- resor
Vem har det ekonomiska ansvaret om något händer som gör att resan icke blir vad den skulle? Det är en väsentlig fråga, både för företag och resenärer.
I detta kapitel går vi först systematiskt igenom risker vid sällskapsresor och refe- rerar sedan olika tolkningar av ansvars- förhållandet mellan researrangör och rese- när.
Frågor om ansvar och risk vid säll- skapsresor rör i hög grad risker för liv eller egendom. Möjligheterna att lösa proble- men genom försäkringar diskuteras i av- snitt 7.6.
Därefter tar vi upp Svenska Resebyrå- föreningens allmänna resevillkor. Från resenärens synpunkt finns invändningar att göra mot dessa villkor. I avsnitt 7.8 före- slår vi åtgärder och ger rekommendatio- ner.
En fråga som måste beröras innan man diskuterar ansvarsfördelningen är frågan huruvida researrangören är förmedlare (agent eller kommissionär) av tjänster där huvudmännen är de anlitade flyg- och ho- tellföretagen m fl eller om han är en före- tagare som säljer en färdig produkt vars komponenter han själv sammanställt till en enhet.
En agent eller kommissionär upptar or- der och sluter försäljningsavtal för huvud— mannens räkning. Blir varan inte såld står huvudmannen den ekonomiska risken. Likaledes är det huvudmannen som be- stämmer priserna. Som ersättning för sitt arbete erhåller agenten eller kommissionä—
ren provision. Denna är liten i förhållande 'till omsättningen just beroende på att han inte har den ekonomiska risken för affä- rerna.
När det gäller en resebyrås verksamhet som försäljare av biljetter åt linjetrafik— företag, som hotellbokare etc, är byrån kommissionär — det är utom all diskus- sion. Att vidare den som säljer en resa åt en researrangör också är agent eller kom- missionär för själva arrangören är uppen- bart, såvida de icke kan betraktas som ett företag.
Hur däremot förhållandet mellan ar- rangören och de anlitade företagen — transportföretag, hotell etc — gestaltar sig kan det råda olika uppfattningar om. Frå- gan kommer att belysas här nedan.
Diskussionen kommer i fortsättningen delvis att anknyta direkt till ansvarsförhål- landena så som de utformats i Svenska Resebyråföreningens allmänna resebestäm- melser (se bilaga 9 avd VIII), trots att frågan om ansvar är minst lika viktig för konsumenterna när det gäller den icke organiserade delen av branschen. För- eningens bestämmelser, vilka motsvaras av liknande bestämmelser i flertalet länder med organiserat reseliv, är normgivande för hela branschen i Sverige. De får här bilda praktisk utgångspunkt och referens- ram för diskussionen.
7.2 Riskmoment i samband med säll- skapsresa
Här lämnas en översikt över de olika ris- ker en sällskapsresenär löper och vilka
möjligheter det nu finns att minska ris- kerna. Riskerna har delats in i fem grupper:
. Risken för liv och egendom. . Risken att resan blir inställd, försenad eller avkortad. Risken att icke få alla betalda tjänster eller att tjänsterna icke motsvarar de vid försäljningen avtalade. Risken att resan icke blir så ange- näm som förväntas.
. Risken för tilläggsdebiteringar.
. Enligt gällande resebestämmelser får resenärerna själva stå för riskerna för liv och egendom. Under en flygresa är dock passagerarna skyddade enligt befordrings- ansvaret. Detta gäller skada på person el- ler egendom som befordras med flygpla- net. Ansvaret vilar på flygbolag enligt luftfartslagen resp Warszawakonventionen 1929, reviderad genom det 8 k Haagproto- kollet 1955. När det gäller övriga moment av resan är det oklart i vad mån arrangörerna kan göras ansvariga för person- och egendoms- skada. Högsta domstolen har dock i ett fall dömt till resenärens förmån. Målet gällde vem som var ansvarig för bagage som försvunnit på en resa. Arrangören blev dömd att ersätta bagaget därför att en av arrangören anställd person åtagit sig bevakningsplikt. Om en resenär drabbas av akut sjuk- dom under resan åtager sig icke arrangö- ren att bekosta eller sörja för hemtrans- porten om icke resenären kan använda den ordinarie hemresan. Behöver resenären vård vid akut sjukdom betalas den delvis av den allmänna sjukförsäkringen. Genom den svenska utrikesrepresentationen kan resenärer få tillfällig hjälp i situationer föranledda av olycksfall eller sjukdom. Resenären kan gardera sig genom att teckna reseförsäkring. Försäkringsbolagen har bl a en paketförsäkring som vanligen tecknas hos reseföretagen. En paketför-
säkring gäller vid dödsfall, vanligen även för läkar- och resekostnader vid olycksfall och akut sjukdom, för ansvarighet (»drulle- försäkring») och för resgods. Läkarkost- nadsersättning lämnas icke om resenären haft de första symptomen innan försäk- ringen trädde i kraft. Detta innebär att personer som lider av en kronisk sjuk- dom, som kan bli akut under resan, åker på egen risk. Försäkringsfrågorna disku- teras närmare i avsnitt 7.6.
2. Det inträffar då och då att en resa blir inställd trots att den utannonserats och en del platser sålts. När det gäller ansvars- kännande företag beror det i regel på att arrangemanget icke har väckt tillräckligt intresse. Företaget kan i vanliga fall med- dela kunden i god tid och erbjuda andra liknande resor. Det förekommer också att resor måste ställas in i sista stund därför att arran— gören icke lyckats ordna charterflyg eller kommit i ekonomiska svårigheter. Sådana situationer — de sk Skandalresorna — har behandlats i föregående kapitel. Risken att bli lämnad kvar utomlands behandlades ingående i 6.1 och begräns- ningar i dessa risker i avsnitt 6.2.2. En annan risk med flyg är att resorna kan försenas och att tiderna kan ändras på grund av överbokningar som gör att enstaka resenärers avresa blir uppskjuten. Risken för felbokningar ökas givetvis med flygplansbeläggningen. Det har visat sig att denna risk är störst vid resor med icke auktoriserade arrangörer men är icke ens då särskilt stor. Liksom allt annat flyg försenas också charterflyg av dåligt väder. Eftersom re- sorna med charterflyg i stor utsträckning koncentreras till veckosluten blir resur- serna hårt utnyttjade och en försening på- verkar lätt flera flygningar.
Längre förseningar (en dag eller mer) är dock mycket sällsynta. Enligt intervju- undersökningarna startar 90 procent av re-
sorna med mindre än två timmars för- sening. Kortare förseningar förekommer emellertid ganska ofta. Sällskapsresenärer bör icke räkna alltför mycket med de an- givna flygtiderna och eventuella anslut- ningar.
Men även resenärer som använder linjeflyg tvingas ofta av säkerhetsskäl att acceptera förseningar och väntetider. Det vore fel att ställa större krav vid säll- skapsresor.
Arrangörerna tar fn inget ansvar för flygförseningar. I regel behöver resenärer- na dock icke betala något för det för- längda uppehållet annat än vid resor med verkligt dåliga arrangörer. Däremot torde det vara svårt att få ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
3. Andra delar av arrangemanget som kan saknas helt eller delvis eller vara brist- fälliga är inkvarteringen, kosten, reseleda- rens tjänster eller de ev extra arrange- mangen på platsen.
Resenärens krav och förväntningar på detta område måste ses i förhållande dels till vad som avtalats vid försäljningen och dels till vad som är rimligt och accepta- belt med hänsyn till förhållandena på uppehållsorten. Många gånger beror pris- skillnaderna mellan likartade resor just på att kvaliteten på tjänsterna är olika.
Den största risken i denna grupp är risken att råka ut för besvär vid inkvarte— ringen. Resenären kanske ej får det rum eller hotell han blivit inbokad på eller standarden kanske icke motsvarar den av- talade. Det är bla sådana problem som reseledaren är till för att lösa. För en god arrangör inträffar sådana saker rätt säl- lan och när de inträffar finns det en bra reseledare på plats för att ställa allt till- rätta.
Risken att helt bli utan logi är dock rätt liten. Enligt vår erfarenhet förekommer den bara vid resor med sådana företag som ofta är inblandade i skandalresor.
Enligt de allmänna resebestämmelserna tar researrangören endast på sig ett myc- ket begränsat ansvar för brister i de delar av arrangemanget som berörts här och en- dast om bristen har direkt samband med fel som begåtts av honom eller hans an— ställda.
4. En resenär kan vidare vara missnöjd med en resa därför att han icke fått den reseupplevelse, den vila eller avkoppling som han väntat sig. Ibland kan missnöjet och besvikelsen ha samband med fel i ar— rangemangen. Det händer då att resenären ställer krav på kompensation, icke endast för det som saknats i arrangemangen utan också för >>sveda och värk». I andra fall kan missnöjet bero på väder, olämpliga personkombinationer i en grupp etc. Möjligheterna att få ersättning för otrivsel är mycket begränsade. Beträffan- de >>sveda och värk» har rådhusrätten i Stockholm vid ett tillfälle dömt till rese— närens fördel.
5. Tilläggsdebiteringar innebär att ar- rangören kräver resenären på tilläggsbetal- ning ovanpå det ursprungliga priset. I de allmänna resevillkoren har arrangören för— behållit sig rätten till prisändringar be— roende på omständigheter som uppstår utan hans förvållande. Den främsta orsaken till denna passus är risken för växelkursändringar som kan medföra att grundvalen för arrangörens kalkyl rycks undan. Då programmet görs upp kanske ett halvår eller längre innan resorna börjar är det naturligt att ar- rangörerna vill kunna göra tilläggsdebite- ringar när kostnaderna stiger. Förutom växelkurserna kan löner och de offererade priserna på hotell, transporter etc ändras. Naturligtvis kan tilläggsdebiteringarna komma mycket olägligt för resenären. Han har kanske valt just denna resa på grund av priset. Hade han vetat vad resan skulle komma att kosta hade han kanske valt en annan resa.
Tilläggsdebiteringarna kan göras både före och efter avresan. Resenären är i de flesta fall bunden av avtalet och kan of- tast icke häva överenskommelsen och få pengarna tillbaka. När det gäller krav, som görs efter avresan — man kanske upp- täckt att kunden debiterats fel eller att kostnaderna har stigit — är det svårt att generellt säga om resenären är bunden av bestämmelserna. Det vanligaste tycks vara att arrangören försöker göra upp i godo med resenären.
7.3 Resenärssynpunkter på ansvars— och riskfrågan
Vilken vara eller tjänst en konsument än köper måste han räkna med att kunna råka ut för ett sk misslyckat köp. Om kon- trollen skulle drivas så långt vid produk- tionen att alla felaktiga varor upptäcktes skulle kostnaderna bli orimligt höga.
Det ligger således icke i konsumentens intresse att kräva att varje enskild pro- dukt skall vara perfekt. Däremot kan han kräva att han som enskild köpare icke skall behöva stå för kostnaderna för en felaktig produkt utan att säljaren på ett eller annat sätt skall kompensera honom. Ofta sker ju detta genom tidsbegränsad ga- ranti mot fabrikationsfel.
Konsumenterna brukar bl a därför upp- manas att köpa av försäljare som icke är anonyma och som kan nås av reklama- tion. Konsumenterna bör också ha en klar bild av ansvarsförhållandet och känna till sina rättigheter och skyldigheter.
Även vid köp av en sällskapsresa vill gi- vetvis köparen att det skall finnas en säl- jare som han kan vända sig till om pro- dukten icke motsvarar de anspråk som han rimligen kan ha. Han vill också i för- väg ha klara besked om sina rättigheter och skyldigheter som resenär. Dessa för- hållanden regleras, förutom av allmänna lagar och förordningar, av resebyråför-
eningens allmänna resebestämmelser. I de nuvarande resebestämmelserna stadgas att researrangörens ansvar är begränsat: »Ar- rangören är i fråga om alla arrangemang endast förmedlare av de för resan i an- språk tagna företagen och personerna (transportföretag, hotell och inkvarterings- företag mm). Dessa företags eget ansvar upphör eller begränsas icke av researran- görens åtgärder». (& VIII: 1 i bestämmel- serna.)
När det gäller den auktoriserade delen av branschen visar erfarenheten att ar- rangörerna och resebyråerna i praktiken i allt väsentligt handlägger reklamationer som om Sällskapsresan vore producerad och såld av arrangören.
Det är emellertid angeläget att denna praxis kommer till uttryck i avtalet. Såsom förhållandena nu är, föreligger det risk för att endast de påstridiga resenärerna får så- dan rättelse. För att resenärerna skall kun- na bedöma sina rättigheter och skyldig- heter före, under och efter en sällskaps- resa är det därför mycket väsentligt för dem att få veta vad avtalet betyder för an- svarsfrågorna.
När reklamation diskuteras inom andra branscher framhålls det ofta att ett avtal enbart gäller mellan säljare och köpare. Konsumenten kan trots detta många gång- er lyckas få producenten att ersätta den felaktiga produkten. Producenten har emellertid ingen juridisk skyldighet att göra detta. I köplagens mening finns det icke något avtal mellan producenten och konsumenten, däremot mellan säljaren och konsumenten samt mellan säljaren och producenten.
Köp av sällskapsresa skiljer sig i prin- cip icke från köp av vilken annan produkt som helst. Resan köps av resebyrån eller researrangören. Delarna i produkten, flyg- resa, andra transporter, kost, logi, even- tuella övriga arrangemang, reseföretagets tjänster, resenärens andel av de sk mark- nadsföringskostnaderna finns icke speci-
ficerade. Samma förhållanden råder som om man tex köper en TV-apparat — kö- paren vet icke vad de olika delarna och marknadsföringen kostat.
Om en TV-köpare råkar få en apparat vars bildrör är defekt skall han icke vän- da sig till det företag som producerat rö— ret eller till det företag som satt ihop TV- apparaten. Han har att klaga och söka rättelse hos TV-säljaren, som i sin tur har att vända sig till producenten. Köparens rätt till kompensation är emellertid icke beroende av huruvida kedjan bakåt fun- gerar.
Jämförelsen med köp av en vara som en TV-apparat och sällskapsresa är ej helt adekvat. Exemplet är endast till för att be- lysa tankegångarna. Det är ganska svårt att finna med sällskapsresor jämförbara varor eller tjänster för att illustrera an- svarsförhållandet mellan köpare och säl- jare.
För resenären är det trots allt naturligt att sällskapsresor skall ses på samma sätt som andra varor och tjänster. För honom är en av de eftertraktade egenskaperna hos en sällskapsresa att han slipper stå i affärsförhållande till en rad företag, några av dem i främmande land. Han kan van- ligen icke språket och känner ej till lan- dets affärsseder.
Också andra förhållanden gör det svårt för sällskapsresenären att uppträda som om han hade kontrakt med vart och ett av de företag och de personer vars tjäns- ter han utnyttjar. Detta gäller speciellt för charterflygresan.
För tillstånd till charterflyg knyts enligt luftfartsstyrelsen vissa villkor, såsom att re- senären betalar för vissa minimiarrange- mang på vistelseorten utöver själva flyg- resan. Deltagarbeviset, som varje resenär skall ha,,utgör ett intyg på att han köpt arrangemanget i sin helhet (se bilaga 8). Flygresan är således för resenären endast en del av ett arrangemang. Att arrange— manget existerar garanteras av ett avtal
mellan researrangören och flygbolaget. I det avtalet är resenären icke part.
Ytterligare en sak förefaller från rese- närens synpunkt vara väsentlig vid diskus- sionen om researrangörens roll. Reseföre- tagen marknadsför sällskapsresor, icke bara som vilka andra enhetliga produkter som helst, utan också som märkesvaror. Den konsument som tror på reklamen för sällskapsresor är inställd på att den som tar betalt för tjänsten också är ansvarig precis som vid köp av andra märkesvaror.
Det hävdas ibland att resebranschen ar- betar under så speciella förhållanden att företagen därför enbart kan påta sig an- svar intill en viss gräns. De har när de bjuder ut sina produkter inga bindande avtal med sina under—leverantörer, trans- portföretag, hotell, turistbyråer utomlands etc.
Förhåller det sig så kan konsumenter- na kräva att arrangören klart skall ut- trycka detta i sina resevillkor. Under så— dana förhållanden bör arrangören na- turligtvis ange i sina programbroschyrer under vilka förhållanden och med vilka undantag han förmedlar avtal med trans- portföretag, hotell etc så att resenären själv kan bilda sig en uppfattning om un- der vilka omständigheter biljetter, hotell- reservationer etc är giltiga.
I programbroschyrer och annonser framställs sällskapsresan som en produkt — en märkesvara - utan reservationer i enskilda fall. Framställningen är sådan att resenären onekligen måste få det be- stämda intrycket att arrangören har bin- dande avtal med de företag som ytterst skall lämna tjänsterna.
Råder de skisserade förhållandena före- faller det som om samtliga arrangörers re- klam skulle strida mot reglerna för god reklam. Så sägs det tex i Internationella Handelskammarens grundregler för god reklam, avdelningen regler för konsumen- tens skydd, förhållningsregel 3:
»Reklam skall vara sann och får ej
förvränga fakta eller vilseleda genom an— tydningar och utelämnande. Den får ex- empelvis ej vilseleda konsumenten om
a) den utbjudna varans egenskaper, dvs dess användbarhet, material, sammansätt- ning, ursprung etc, varans pris eller värde, dess lämplighet eller köpvillkoren, de tjänster som ingår i köpet, däribland vill- koren för leverans, utbyte, retur, repara- tion, underhåll etc.»
Ingenting har under utredningen tytt på att den seriösa delen av branschen under- låter att teckna de nödvändiga avtalen med underleverantörerna för de tjänster som de erbjuder allmänheten. Att under sådana förhållanden formulera eller till- lämpa generella friskrivningsklausuler sy— nes endast ägnat att undergräva allmän- hetens förtroende för resebranschen.
Att konsumenterna anser att ansvars- frågan är väsentlig beror givetvis på att sällskapsresor icke alltid är perfekta. När en resenär köper en sällskapsresa vill han precis som vid köp av andra varor och tjänster vara garderad mot vissa risker. Därför kan konsumenterna kräva att vill- koren icke skall vara sämre vid köp av sällskapsresor än de villkor som anges i köplagen och att de upplysningar som lämnas i samband med marknadsföringen skall överensstämma med Internationella Handelskammarens grundregler för god reklam.
7.4 Företagarsynpunkter på ansvars- och riskfrågan
7.4.1 Allmänna synpunkter
För att kunna förstå inställningen att före- tagen icke har mer ansvar för sällskaps- resor än för individuella resor eller andra tjänster, måste man känna till bakgrunden.
Innan sällskapsresande med charterflyg fick den form det idag har, fanns det ingen annan researrangör än den klassiska resebyrån, som är agent för olika trans-
portföretag, hotell etc. I detta fall är agenturförhållandet, som tidigare sagts, ostridigt. Även då såldes sällskapsresor med utnyttjande av tillgängliga reguljära transportmedel, beställningstrafik av bus- sar, extratåg etc.
Än idag förmedlar bara resebyrån hu- vudmännens tjänster. Oavsett om tjänster- na förmedlas till en enstaka resenär eller en grupp, kan resebyrån fortfarande bara åtaga sig ekonomiskt ansvar enbart för tjänster över vilka den har kontroll.
Bestämmelserna för sällskaps- och gruppresor i Svenska Resebyråförening- ens allmänna resevillkor visar hur ansva- ret är fördelat. Om resebyråns ansvar skulle ökas skulle det kunna få oöver- skådliga följder, genom skadeståndsan- språk av olika slag. Avvägningen av rese- näringens ansvar grundas på många års erfarenhet och den går igen i praktiskt taget all resebyråverksamhet världen över. Man kan säga att den har fått ett slags laglig sanktionering i länder där resebyrå- verksamheten regleras genom lagar.
Skulle man trots allt öka researrangö— rens ansvar kommer priserna att stiga. Det är icke möjligt att sälja sällskaps- resor åt allmänheten till priser som kan konkurrera med andra utlandsresors om arrangörernas ansvar ökar utöver praxis vid förmedling av andra resebyråtjänster. Om arrangören icke kan friskriva sig från försummelser av personer och företag, vars tjänster resenärerna utnyttjar men ar- rangören ej kontrollerar, kan arrangören icke arbeta utan höga försäkringar. På det sättet skulle priserna på arrangemangen bli orimligt höga. Under sådana betingelser vill researrangörerna icke fortsätta med sällskapsresor.
7.4.2 Olika slag av vållande
Erfarenheter har visat att det nuvarande systemet med ansvarsfördelningen har fungerat mycket bra trots sällskapsresan-
dets våldsamma utveckling på senare år. Därav kan man dra slutsatsen att prissätt- ningen har varit väl avvägd i förhållande till riskerna. Hur man skall göra den av- vägningen beror på vem man räknar med skall kunna vålla skadan eller olägen— heten.
Man kan dela upp arrangörens ansvar gentemot resenärer i fem grupper efter vem eller vad som varit vållande:
1. Force majeure, dvs naturkatastrof, strejk, myndigheters ingripande, krig och krigstillstånd etc. Denna kategori av ris— ker tar arrangörerna självfallet inget an- svar för. Force majeure-klausuler finns inom praktiskt taget all verksamhet. De gäller, enligt rättspraxis, även om ingen specifikation har gjorts.
2. Klara försummelser av huvudmännen, dvs de företag och personer, flygföretag, hotell etc som arrangören anlitat. Vi förut- sätter att arrangören icke kunnat förutse försummelserna när han slöt avtalen. En— ligt resebyråföreningens allmänna bestäm- melser kan arrangören i princip ej ta ansvar eller föra resenärens talan. I prak- tiken inskränker sig emellertid icke ar- rangören till att enbart hänvisa till den vål— lande utan ofta ingriper han och för- söker ordna upp situationen. Om en ho- tellvärd bryter avtalet och hyr ut rummet till en som kanske betalar bättre, skaffar arrangörens representant alltid ett annat rum. Det förekommer icke att arrangören bara hänvisar till det kontrakt hotelläga- ren brutit. Varje researrangör är mån om sin goodwill och hans kostnader för att hjälpa resenären är relativt begränsade i sådana här fall. Skulle transporten ej göras enligt över— enskommelsen, försöker arrangören givet- vis också i detta fall ordna upp situa- tionen. Vid s k reseskandaler där ett flyg- bolag vägrat flyga, har det ofta gällt att
klara avtal icke funnits mellan fraktförare och förhyrare eller att researrangören ej betalt enligt avtalet. Numer krävs för flyg- tillstånd, i varje fall av de svenska luft- fartsmyndigheterna, bevis på att avtal exi- sterar mellan fraktförare och förhyrare.
Arrangörer med ansvarskänsla väljer naturligtvis sina huvudmän med omsorg och försöker få så bindande kontrakt som möjligt. Omvänt har det seriösa charter- företaget endast tillförlitliga arrangörer till medpart.
Med hänsyn till att förhållandena skif- tar i olika länder och att det behövs mäng- der av avtal med hotell, transportföretag, utländska turistföretag för att arrangera sällskapsresor är det självfallet omöjligt att alltid skaffa fullständiga upplysningar om huvudmännen och deras tjänsters kva— litet.
Många gånger gäller det relativt små tjänster och kostnaderna för att täcka alla eventualiteter skulle bli orimliga.
Det är ofta så svårt och dyrt för ar- rangören att få gottgörelse från en hu- vudman att han avstår. När det gäller ho- tell på populära orter råder i hög grad säl- jarens marknad. Detta medför att även den ansvarskännande och ambitiösa ar- rangören icke alltid kan få de hotell och de riktigt bindande avtal han skulle önska.
Man bör tänka på att den auktoriserade arrangören arbetar under ett ansvar som läggs på honom av auktorisationssystemet. Han avvisar därför icke en anmärkning som egentligen borde riktas mot ett före- tag eller person utanför hans kontroll, utan medverkar till att resenären får rättelse.
Det är lätt att betrakta den s k friskriv— ningsklausulen som något konsumentovän— ligt. Men man skall icke glömma att den, liksom liknande inskränkande bestämmel- ser i tex ett försäkringsavtal, är ett skydd mot missbruk. Det har hänt att resenärer direkt krävt ekonomisk ersättning av rese- byråer när huvudmän felat och möjligen också skulle ha kunnat få denna ersätt-
ning om icke friskrivningsklausulen fun- nits. Paragrafen är således en ren säker- hetsventil.
3. Arrangören som vållande. Under den- na rubrik behandlas de områden där ar- rangören utan tvekan har ansvaret. Om något inträffat under en resa kan man gi- vetvis alltid diskutera vem som verkligen vållade det. Man kan säga att arrangören alltid är den vållande. Vid planeringen ut- ser han de huvudmän, vars tjänster rese- nären skall taga i anspråk. Om han, enligt resenärens åsikt valt olämpliga huvudmän är emellertid resenären delaktig. Han har själv valt sin resa. Om resan sedan icke ut- faller till belåtenhet och resenären anser att arrangören har ansvaret för att han valt fel resa måste han, för att resone- manget skall bli bärande, bevisa att ar- rangören handlat i avsikt att dölja eller bedraga. Arrangören skall bevisa att han icke kan ha varit vållande. Gör han icke detta blir friskrivning omöjlig. En resenär som anser att villkoren i reseavtalet icke har uppfyllts kan rekla- mera resan hos försäljaren. För att av- göra vem som är vållande kan man få ärendet bedömt av en kommitté inom Svenska Resebyråföreningen. Detta garan- terar att arrangören, om han anses vål- lande, verkligen betalar ersättning. Ett åläggande från den egna branschförening- en är icke lätt att sätta sig över för ar- rangören. Men kommittén sysslar bara med tvis- ter om resor som sålts eller arrangerats av företag anslutna till Svenska Resebyråför- eningen. Är det otvetydigt att arrangören är väl- lande på grund av bristande skicklighet, slarv, missgrepp od, har han ansvar så långt som hans vållande föranleder. Så- dana fall har sällan gått till Svenska Rese- byråföreningens sällskapsresekommitté. Däremot har sådana ärenden, där företag
utanför föreningen varit inblandade, prö- vats vid domstol.
4. Vållande av resenären. Ibland beror det på resenären själv att resan icke blir vad han väntat. Han vill kanske icke inse eller erkänna att det är hans eget fel. För att gardera sig mot oberättigade klago- mål har resebyråföreningen skrivit de all- männa resevillkoren så att det icke finns någon tvekan om var arrangörens ansvar slutar.
5. Vållande av medresenär. Resebyråer- na kan icke ha selektiv försäljning. Men i resenärenas intresse förbehåller sig dock ofta researrangören rätten att avskilja stö- rande personer från resan.
7.5 Sammanfattande synpunkter på an- svarsfrågan vid sällskapsresor
I efterföljande schema har vi försökt sam— manfatta vem som har ansvaret eller från vem resenären i praktiken kan räkna med eller kräva kompensation av om något för honom ofördelaktigt inträffar. Vi har delat upp olägenheterna efter art, dvs i olika slags >>följder». I vänsterkolumnen anges vem som varit vållande till >>följden>>. När resenären själv måste svara för följderna anges det med >>resenär>>. Uppställningen anknyter till gällande praxis vid sällskaps- resor.
Några förutsättningar skall nämnas in- nan vi diskuterar de enskilda kombinatio- nerna mellan >>Vållande>> och »Följder».
Att ta ansvar kostar i regel pengar. Re- senären kan vara villig att ta vissa risker och få ett lägre pris och alternativt slippa en del risker mot betalning. Det kan ligga i arrangörens intresse att ta ansvar om det icke kostar något eller om det ger för- tjänst. För att arrangörens ökade ansvar icke skall leda till högre pris eller inkräkta på arrangörens marginaler måste han ha fler resenärer. Det är icke helt orimligt att
Vållande Följder
Skador å liv och egendom
Förlorade för- måner inom researrangemanget
Förlorad tid
Störd trivsel
Risk för tilläggs- debitering
1. Force majeure, Naturkatastrofer, strejker, myndig- heters ingripande etc.
Resenär eller försäkring
Resenär
Resenär Resenär Resenär
. Av arrangören anlitat företag; flygbolag, hotell
Resenär eller försäkring, flygbolag
Resenär, i vissa fall med bistånd av arrangör
Resenär Resenär Resenär
. Researrangör eller försäljare
Arrangör eller försäkring
Arrangör eller försäljare
Resenär och
Resenär och
Resenär och
eller deras an- ställda
arrangör arrangör arrangör
Resenär eller försäkring
4. Resenären
Resenär Resenär Resenär
Medresenär eller försäkring
5. Medresenär
Resenär
föreställa sig att antalet resande skulle öka om arrangörerna tog större ansvar. Det finns säkert människor som anser att det fn är för riskfyllt att resa utomlands, även med en sällskapsresa.
Men det torde vara mer realistiskt att räkna med att ökat ansvarstagande från arrangören måste betalas med högre pri- ser. En prisökning kan givetvis minska ef- terfrågan. Vår undersökning har emeller- tid visat att det är mycket få fall som in- träffat där det ur resenärens synpunkt va- rit önskvärt att arrangörernas ansvar for- mellt varit större, varför de totala kostna- derna, utslagna på hela antalet resor, för ett ökat risktagande icke synes bli nämn- värt högre.
Den friskrivningsklausul som nu finns i de allmänna resevillkoren skyddar icke alltid arrangören mot ersättningsskyldig- het. Det framgår av utslag i högsta dom- stolen och i andra domstolar i mål som främst gällt skador på person och egen- dom och där arrangören velat begränsa
sin ansvarighet. Kostnaderna för ett ut— sträckt ansvar utöver eget vållande när det gäller skador på person och egendom kan . arrangören återförsäkra sig mot.
Resenären kan genom försäkringar gar- dera sig mot de flesta skadorna beträf- fande person och egendom (resgods) oav— sett vem som är vållande.
Vid följden »förlorad tid» är svårighe- ten hur tiden skall värderas. Man måste skilja mellan förlorad tid på grund av för- kortad resa och förlorad tid på grund av förlängd vistelse.
Från resenärens synpunkt kan förlorad semestertid bara värderas subjektivt. Då det är omöjligt att värdera förlorad semes— tertid objektivt måste man gå efter skä— lighetsprinciper.
Förlorad tid av typen förlängd resa inne— bär i allmänhet att resenärerna får vistas längre på uppehållsorten. En del uppfattar detta som en förmån, för andra kan det vara ytterst olämpligt.
Om arrangören eller de företag han an-
litat är vållande är det självklart att rese- närerna skall bli omhändertagna i väntan på försenad start, likaså att resenärerna kompenseras för förkortad eller i värsta fall inställd resa.
Om tex veckoresa förkortas en dag, innebär detta för arrangören att han kan inbespara uppehållskostnaderna för en dag. Resenären ser resans pris som en odelbar helhet som ger en utlandsvistelse under en vecka. För honom är en dag värd åt- minstone 1/ 7 av resans pris, plus värdet av en dags upplevelser.
Om resan förlängs kan steget från rese- närens minimikrav -— att förlängningen icke skall kosta honom något extra — till maximikravet — hemtransport med linje- flyg — vara ganska stort i pengar räknat. I speciella fall kan resenären ha rätt att kräva hemtransport med linjeflyg. Om en auktoriserad arrangör vägrar att stå för denna kostnad, bör resenären ha rätt att vända sig till auktorisationsnämnden och kräva ersättning av arrangörens garanti— belopp.
Ett problem är hur länge en resenär skall behöva vänta på hemtransport innan' han har rätt att resa hem på eget initiativ och kräva ersättning för sina kostnader. — Skall han behöva vänta en dag, två da- gar eller en vecka? Frågan kan ej gene- rellt besvaras utan får avgöras från fall till fall.
Kortare flygförseningar på grund av då- ligt väder och tekniska fel är en speciell typ av »förlorad tid». Dessa orsaker står på gränsen till force majeure. Dåligt vä— der och tekniska fel är faktorer som ofta orsakar förseningar, både inom charter- och inom linjeflyget. Flygföretagens an- svar är begränsat härvidlag och arran- görens ansvar vid dessa förseningar kan icke vara större än flygföretagens. Det är praxis att passagerarna under väntetiden blir omhändertagna, får mat, hotellrum etc.
Om arrangörernas ansvar utsträcktes
till att omfatta ersättning till resenärerna för förlorad tid, enligt vad vi ovan redo- gjort för, skulle detta påverka priserna i endast ringa grad då resenärerna redan nu, utan uttryckliga åtaganden, ändå i stor utsträckning erhåller dessa förmåner.
När resenären förlorat förmåner inom arrangemanget är den kontroversiella frå- gan ansvarigheten i de fall där företag som arrangörerna anlitat varit vållande. Resenärens krav är att arrangören eller reseförsäljaren skall vara ansvarig, medan arrangören, bla med hänvisning till sina svårigheter att få gottgörelse från de an- litade företagen, icke anser sig kunna ta detta ansvar.
Det är emellertid rimligt att begränsa det ekonomiska ansvaret till värdet av de förlorade förmånerna. Att resenären skall få en ut- och hemtransport är självklart, liksom att han skall ha någonstans att bo och att få mat, oavsett vem som är vål- lande.
Så återstår att värdera skillnaderna mel- lan de utlovade och de erbjudna förmåner— na. Risken att råka ut för »störd trivsel» hänger oftast samman med någon av de övriga följdkategorierna: skada på person eller egendom, förkortad tid och sämre förmåner. Det finns inga som helst nor- mer för hur en misslyckad semester skall kompenseras i pengar. Samtidigt är triv- sel resenärens egentliga mål med resan. Färden, hotellrum etc är endast förutsätt- ningar för trivseln och inga självända- mål.
Om man generellt fastställer att rese— nären har rätt till ekonomisk gottgörelse för störd trivsel skulle detta kunna leda till betydligt högre priser. Resultatet skul- le kunna bli att de resenärer, som icke låter sig irriteras av resans ev förtretlig- heter får betala för dem som icke har samma anpassningsförmåga. Därför är det nödvändigt att ersättningar för »störd trivsel» hålles inom vissa gränser, inom vad som kan anses vara skäligt.
Den sista följdkategorin, risk för till— läggsdebiteringar, är både enligt bestäm- melser och praxis oklara. Det är otvety- digt att bestämmelserna tillåter, från re- senärens synpunkt sett, godtyckliga uttag för extra kostnader. Hur förhållandena regleras diskuteras i följande avsnitt i sam— band med diskussioner om resevillkorens utformning.
7.6 Försäkringar vid sällskapsresor
Frågan om reseförsäkringar sammanhän- ger i stor utsträckning med frågan om ansvarsförhållandena vid sällskapsresor. Utredningen har försökt undersöka och bedöma fördelarna med en eventuell ob- ligatorisk reseförsäkring, som automatiskt tecknas när resenären anmäler sig till re- san eller när han betalar den.
7.6.1 Reseförsäkringar
Flera försäkringsbolag och försäkrings- koncerner har försäkringar för resenärer. De företag som synes dominera markna- den är Europeiska (Vegete-bolagen), Folk- sam, Hansa-Städernas, Trygg-Fylgia. Den inbördes ordningen mellan dessa företag är svår att avgöra.
I princip kan resenären teckna en rese- försäkring hos vilket bolag som helst på varje resebyrå. I praktiken tecknas för- säkringen i regel hos det bolag som resp reseförsäljare, resebyrå eller reseagent är ombud för. Därför inriktas försäkrings— bolagens försäljning av reseförsäkringar på reseförsäljarna. Marknaden fördelas i allmänhet på så sätt att varje reseförsäl- jare blir ombud för ett bolag. Det är myc- ket vanligt att en hel koncern inkl filial- företag är ombud för ett försäkringsbolag. De olika deltagarna i en sällskapsresa kan dock ha reseförsäkringar i olika försäk- ringsbolag, om de köpt resorna hos olika reseförsäljare. Försäkringsbolagen förser
resebyråerna och deras tjänstemän med material och utbildning.
Den administrativa gången är denna. Resebyrån får försäkringsbreven hopsatta i block. Resebyråtjänstemannen fyller i två exemplar, resenären får det ena plus försäkringsvillkor. Kopian sitter kvar i blocket och är underlag vid redovisningen till försäkringsbolaget. Försäkringsblocken med tecknade försäkringar användes av försäkringsbolagen för kontroll av likvi- derna och som underlag vid skadefall som helt handläggs hos försäkringsbolagen. Försäkringsbreven används icke för något ytterligare ändamål, statistik eller dylikt.
Vid skadefall kan kunden vända sig antingen till reseförsäljaren eller direkt till försäkringsbolaget. För sitt arbete får resebyrån provision på försäkringsbelop- pet. Denna provision är ca 25 procent av premien. Resebyrån lämnar oftast större delen av provisionen till de tjänstemän som sålt försäkringarna.
Ett utmärkande drag för reseförsäk- ringar är att de i allmänhet är uppbyggda kring ett grundpaket. Detta paket består av tre delar, nämligen försäkring mot olycksfall och sjukdom (åtminstone läkar- kostnadsersättning), försäkringar av res- gods samt reseansvarighetsförsäkring.
Denna grundförsäkring kan byggas ut antingen genom att resenären höjer be- loppet på resgodsförsäkringen, komplet— terar olycksfallsdelen, höjer eller inför er— sättning vid dödsfall eller invaliditet eller inför dagersättning i händelse av sjukdom utomlands. Försäkring kan icke tecknas för kortare tid än 17 dagar. Premien per person minskar kraftigt om en familj har gemensam försäkring.
En något annorlunda form av reseför- säkring har nyligen introducerats. Försäk- ringsbolagen har fått fram en grundför- säkring med samma villkor och omfattning för alla bolagen. De gemensamma delarna i grundförsäkringen, som den nu är ut- formad, är följande:
Resgods: Max 5 000 kr, därav värdepap- per för 1 500 kr, varav högst 500 kr pen- gar. För övriga värdeföremål, smycken, kameror, kikare, radioapparater etc, gäl— ler högst hälften av försäkringsbeloppet.
Ansvarighet: Per person. Vid personska- dor 600000 kr maximalt, för varje ska- dad person högst 200000 kr, vid egen- domsskada högst 50 000 kr. Självrisken vid reseansvarighetsförsäkringen är 100 kr vid varje skadetillfälle.
Olycksfall och sjukdom: Ersättning läm- nas upp till 25 000 kr för läkekostnader, hemtransport, merkostnader för kost och logi. Tandbehandling föranledd av olycks— fall eller nödvändig provisorisk behand- ling ersättes också. Vid dödsfall ersätts nödvändiga utgifter för den avlidnes trans- port till Sverige och en anhörigs resa från Sverige och åter.
En del bolag lämnar dessutom ersätt- ning vid dödsfall och invaliditet. Ett bolag har byggt på försäkringen med rättsskydd. En nyhet i denna försäkring är att man skiljer på bilresenärer och andra rese- närer. Det har visat sig att riskerna för bil- resenärernas resgods är större än för and- ras.
Grundförsäkringen kostar mellan 25 och 35 kr per person för 17 dagar. Skill- naden beror på vilket försäkringsbolag man anlitar och om ersättning vid dödsfall eller invaliditet ingår. Det är svårt att jäm- föra kostnaderna eftersom försäkringarna ej är helt identiska.
Vid utredningens intervjuundersökning med februari— och aprilresenärer 1964 ställdes frågor om reseförsäkring. Ca 90 resp 80 procent av resenärerna svarade att de haft någon form av försäkring. Febru- ariundersökningen 1965, som gällde vin- tersportresor, visade att ungefär en tredje— del rest med arrangörer som haft en grupp- olycksfallsförsäkring. Dessa arrangörer är specialiserade på skolungdom och stude- rande. Hälften av deltagarna i februari-
resorna hade dessutom tecknat resgodsför- säkring.
Referensramen för vanliga sällskapsre- sor är emellertid aprilundersökningen. 22 procent av resenärerna i den undersök— ningen saknade försäkringar. Endast 2 procent hade kompletterat paketförsäk- ringen med tilläggsförsäkringar. Det finns påtagliga olikheter i materialet mellan auk— toriserade och icke auktoriserade arran- görers resenärer. En tredjedel av dem som åkte med icke auktoriserade hade avstått från alla försäkringar.
Enligt erfarenheterna från flera företag går hälften av försäkringspremierna till- baka till försäkringstagarna som skade- ersättningar. Resterande 50 procent delas således mellan försäkringsbolaget och rese— byrån och täcker bla tecknings- och ad- ministrationskostnader. Ersättningama sy- nes fördela sig sålunda: ungefär en tredje— del för resgods, en tredjedel för läkarkost- nader och hemtransporter, en tredjedel för dödsfall genom olycka, ansvarstäckning etc.
En undersökning tyder på att ansvars- försäkringen hittills har kostat bolagen minst. Men man måste räkna med att även om de aktuella utbetalningarna har varit små så finns det på grund av de mycket höga ersättningsbeloppen, en ackumulerad risk som bolagen måste gardera sig mot.
7.6.2 Fördelar och nackdelar med en automatisk reseförsäkring
En automatisk reseförsäkring innebär att försäkringsskyddet är inbakat i resans för- måner och därmed också i priset. Det är närmast fråga om en slags gruppförsäk- ring. Fördelen med en sådan ordning skulle framför allt vara att alla resenärer skulle få ersättning vid skada icke bara de som varit förutseende nog att skaffa försäkring. Dessutom skulle en automativ försäkring kunna göra premierna lägre. Om man vill beräkna hur mycket som
kan sparas genom att försäkringen blir obligatorisk, kan man göra följande an- taganden.
Enligt vad som angavs tidigare kan grundförsäkringen antas kosta 30 kr och ha en riskdel på 50 procent, dvs 15 kr. Återstående 15 kr skall delas mellan för— säkringsbolag, resebyråer och, vid en pre- miereduktion, försäkringstagarna.
Det är uppenbarligen icke skäligt att resebyråerna — om försäkringen blir ob- ligatorisk — får 25 procent av premien som ersättning för att de delar ut bevis på att resenärerna är försäkrade. Det förut- sätts att försäkringen tecknas automatiskt i och med att reseanmälan undertecknas. Att reseföretagen skall vara berättigade till någon provision synes dock rimligt.
Uppenbart är att administrationen, bla redovisningen av tecknade försäk- ringar, kan göras betydligt enklare om samtliga sällskapsresenärer försäkras. Inget av de tillfrågade försäkringsbolagen tror emellertid att den sammanlagda vinsten per försäkring kan bli större än 10 kr. Flera anser det mer troligt att vinsten kom- mer att hålla sig vid eller under 5 kr.
Bolagen tror icke, att den utjämning av risken som följer med att fler är för— säkrade, skulle tillåta att premien sänks nämnvärt. Tvärtom finns f n farhågor om att just premierna för sällskapsreseförsäk- ringar skall behöva höjas. Sällskapsresenä- rerna tycks oftare än andra resenärer till- höra de högre åldrarna och risken är där- med större för att de råkar ut för sjuk- dom och olycksfall.
Under förutsättning att antagandet om skadeprocenten är riktigt finns det således ingen större möjlighet att reducera pre- mien genom en automatisk försäkring.
De tyngsta argumenten mot ett obliga- torium är av rent principiell art. Det tvin- gar även dem som icke vill ha en försäk- ring att betala en och detta strider mot en allmän princip om valfrihet i vårt sam- hälle. Visserligen finns det ett antal andra
försäkringar som är obligatoriska men det torde icke finnas tillräckliga sociala skäl att låta reseförsäkringar också bli obliga- toriska.
En annan invändning mot ett obligato- rium är att man på reseområdet ändå tvingades att arbeta med en rad frivilliga försäkringar. Det gäller påbyggnader på den inbyggda försäkringen vid sällskaps- resa samt grundförsäkringar och påbygg- nader vid andra former av resor. Vidare uppstår gränsdragningsproblemet: Vad är en sällskapsresa och hur skall resebyrån på ett praktiskt sätt hålla isär sällskaps- reseförsäkringar från andra försäkringar.
Som framgår medför en obligatorisk försäkring av sällskapsresenärer komplika- tioner. Det skulle vidare kunna innebära att tilläggsförsäkringarna blev något dyrare än de nu är. Hur mycket dyrare de skulle bli beror i hög grad på hur många rese- närer som tecknar tilläggsförsäkringar.
7.6.3 Förutsättningar för och en tänkbar utformning av automatiska försäkringar
Det finns två sätt att införa en automatisk reseförsäkring. Det kan göras antingen ge- nom en frivillig överenskommelse mellan försäkringsbolag och resebyråer eller ge- nom en tvingande författningsbestämmelse.
Initiativet till en inbyggd försäkring i sällskapsresor lär knappast komma från försäkringsbolagen. Det måste reseföreta- gen eller resenärerna ta. Om reseföretagen vill införa en försäkring som automatiskt omfattar alla resenärer lär de ha möjlig- heter redan nu.
De tillfrågade försäkringsbolagen av- visar icke idén. De är intresserade spe- ciellt med tanke på resandets expansion. Reseförsäkringar är inga större inslag i de stora försäkringsföretagens verksamhet och därför är de icke speciellt intressanta som försäkringsobjekt. Även om ett för- säkringsbolag vore ensamt om marknaden skulle reseförsäkringar vara av relativt li-
ten betydelse för ett stort företag. De tek- niskt-administrativa förutsättningarna tor- de emellertid vara sådana att det relativt lätt går att införa automatisk försäkring för sällskapsresenärer, även om man tar hänsyn till komplikationerna med till- läggsförsäkringar och avgränsningspro- blemet.
7 .7 Resebestämmelser
Frågan om vem som skall bära ansvaret för och stå för de ekonomiska riskerna om arrangemangen vid en sällskapsresa icke motsvarar vad som förväntas beror, förutom på allmänna avtals— och skadeståndsbe— stämmelser, på vad som avtalats mellan parterna. Detta avtal kommer också att påverka arbetet i den reklamationsnämnd som vi föreslår i kap. 8. Det avtal som gäller mellan resenären och researrangö- ren är i allmänhet ett standardkontrakt som arrangören förelägger resenären. Det- ta avtal blir automatiskt gällande för rese- nären när han tecknar sig för resan såvida han ej överenskommet med arrangören om andra villkor. I stor utsträckning bygger researrangörens avtal på Svenska Rese- byråföreningens allmänna resevillkor (se nedan vänsterspalten och bilaga 9).
Dessa villkor åberopas i stor utsträck- ning även av de reseföretag som ej är med- lemmar i resebyråföreningen, bl. a. har detta skett i vissa domstolsfall. Man kan säga att dessa resevillkor är normgivande för hela branschen. För resenären är det därför av utomordentligt stor vikt att Svenska Resebyråföreningens allmänna
resevillkor har en avfattning som är till- fredsställande från hans synpunkt.
Utredningen är enig i fråga om önsk- värdheten av att Resebyråföreningen före- tar en översyn av gällande bestämmelser.
I det följande framlägges förslag till ändring av de av Svenska Resebyråför- eningens styrelse den 6 november 1964 an- tagna alhnänna resevillkoren. Som redovi- sats i avsnitten 7.3 och 7.4 är konsument- synpunkterna och företagarsynpunkterna på ansvarsförhållandet principiellt helt olika. Vi har trots detta försökt att så långt som möjligt utarbeta ett förslag som skall tillgodose både resenärs- och företagarin- tressena.
I två avseenden har detta icke lyckats nämligen beträffande 55 V och VII enligt förslaget avseende Ändring av resplanerna och Arrangörens ansvar. De reservations— förslag som ledamoten utsedd av Svenska Resebyråföreningen utformat på dessa punkter redovisas här parallellt och med hans kommentarer. Dessutom är i denna fråga ett särskilt yttrande avgivet av leda- moten utsedd av Svenska Trafikföretagens Råd.
Såväl majoritetens förslag som reserva- tionsförslaget innebär dock på dessa punk- ter väsentliga ansatser till ett närmande av ståndpunkterna.
Under arbetet med förslaget har juridisk sakkunskap utanför utredningen anlitats dels genom statens konsumentråd och dels genom Svenska Resebyråföreningen.
Förutom de sakändringar som nedan redovisats har, för att erhålla större över- skådlighet, ordningsföljden för paragrafer- na i någon mån ändrats.
Av Svenska Resebyråföreningens styrelse den 6 november 1964 antagna allmänna resevilkor i samband med av auktoriserade reseförsäljare arrangerade sällskaps- och gruppresor.
I. Anmälan och betalning
1. Anmälan är för kunden bindande först då han erlagt av arrangören fastställd och i programbroschyren angiven anmälnings- avgift.
I och med anmälningsavgiftens erläg- gande godtager kunden efterföljande all- männa resevillkor, som finnes angivna i programbroschyren. Därest arrangören därutöver tillämpar särskilda villkor, skall dessa jämväl vara angivna i programbro- schyren.
För arrangören blir anmälan bindande då anmälningsavgiften kommit honom till- handa och beställningen skriftligen bekräf- rats.
2. Den återstående betalningen för resan skall erläggas senast 14 dagar före resda— gen, såvida icke annan tidpunkt finnes föreskriven.
Utredningens förslag
I. Anmälan och betalning
1. Anmälan är för resenären bindande först då han erlagt av arrangören fastställd och i programbroschyren angiven anmäl— ningsavgift. I och med anmälningsavgiftens erläg- gande godtager resenären dessa allmänna resevillkor samt de av arrangören i före- kommande faIl tillämpade särskilda vill- koren, vilka samtliga villkor — såväl de allmänna som de särskilda —— skall finnas angivna i programbroschyren. F örekom- mer mot varandra stridande bestämmelser, gäller de allmänna resevillkoren före de särskilda villkoren, så vida icke arrangö- ren klart och tydligt angivit att de särskilda villkoren skall ersätta de allmänna resevill- koren.
2. För arrangören blir anmälan bindan- de en vecka efter det anmälningsavgiften kommit arrangören tillhanda, därest arran- gören icke före utgången av denna tid meddelat resenären att arrangören icke önskar bli bunden.
3. Den återstående betalningen för re- san skall erläggas senast 14 dagar före res- dagen, såvida icke annan tidpunkt finnes särskilt föreskriven.
Kommentar. Beträffande anmälan och betalning föreligger vissa ordningsregler röran- de sättet för anmälan för resenären, när densamma skall anses bindande för respektive säljaren och resenären samt på vilket sätt som betalningen skall erläggas. Mot bestäm- melsen synes rimligtvis icke mycket kunna anföras.
I och med att anmälan upptages och plats för vederbörande resenär bokas. ikläder sig säljaren onekligen en kreditrisk, som i många fall icke är oväsentlig. Med hänsyn till detta måste anses rimligt, att säljaren betingar ett måttligt arvode för de kostnader och besvär, som varje anmälan innebär. En måttligt tilltagen anmälningsavgift utgör säkerligen också en hälsosam hämsko på okynnesvisa hugskottsanmälningar.
Under gällande rubrik stadgas för närvarande, att: »I och med anmälningsavgif- tens erläggande godtager kunden efterföljande allmänna resevillkor, som finns angivna i
programbroschyren. Därest arrangören därutöver tillämpar särskilda villkor skall dessa jämväl vara angivna i programbroschyren.»
På denna punkt saknas klarhet i de allmänna resevillkorens ev. överordnande ställning gentemot de särskilda villkoren. Vi har försökt lösa denna fråga genom att uttryckligen ange i vilken ordning dessa villkor skall gälla i händelse de strider mot varandra.
Gällande stadgande att arrangören icke skulle vara bunden av avtalet utan att beställ- ningen skriftligen bekräftats av honom synes vara onödigt rigoröst. Det synes å andra sidan vara väl motiverat, att arrangören skall ha en möjlighet att gardera sig mot över- bokningar och ev. också kunna avvisa en ovälkommen resenär. Enligt förslaget blir arrangören automatiskt bunden av anmälan såvida han icke inom en vecka, efter det
anmälningsavgiften kommit honom tillhanda, vidtager några åtgärder.
III. Pris och prisändringar
1. Det angivna priset gäller de i program- met angivna arrangemangen. Tillägg för utflykter, enkelrum eller särskild inkvarte- ring såväl som avdrag får göras endast efter i programmet angivna grunder. Kost- nader för ombesörjande av visa och andra extra kostnader belastas deltagaren.
2. Arrangören förbehåller sig rätt till prisändringar och ansvarar ej för merut- gifter, beroende på omständigheter som kunna uppstå utan hans förvållande.
II. Pris och prisändringar
1. Det angivna priset gäller de i program- met angivna arrangemangen. Tillägg för utflykter, enkelrum eller särskild inkvarte- ring såväl som avdrag, får göras endast efter i programmet angivna grunder.
2. Kostnader för pass, visa, fiygplatsavgif— ter och andra extra kostnader före eller i samband med resan, bekostas av resenä- ren, därest icke annat uttryckligen angivits i programmet.
3. På grund av omständigheter som upp- stått utan arrangörens förvållande och som medfört prisändringar avseende de i arrangemanget ingående prestationerna, äger arrangören rätt att företaga därav föranledda justeringar av priset för resan. Det åligger arrangören att snarast infor- mera resenären om dessa prisändringar. 4. I fall av prisändringar företagna intili 14 dagar före avresan äger resenären rätt att uppsäga avtalet och därvid återfå hela den erlagda likviden utan avdrag. Detta skall dock ske i omedelbar anslutning till att arrangören meddelat de ändrade förut- sättningarna. Detta stadgande äger icke tillämpning vid prisändringar företagna på grund av force majeure (katastrof, strejk o. dyl.).
Kommentar. I likhet med företagare inom andra branscher måste arrangören ha rätt att ändra en given offert. Denna rätt bör dock ej kunna utsträckas hur långt som helst. Den bör ha bestämd tidslimit och endast gälla under särskilda omständigheter. Vad som här i första hand avses är växelkursförändringar och därmed jämförbara händelser, exempelvis uttag av turistskatter.
1. I det fall att deltagaren avbeställer re- san tidigare än 21 dagar före resans anträ- dande återbetalas anmälningsavgiften med undantag av en expeditionsavgift uppgå- ende till 10 % av anmälningsavgiften, lägst 10: — och högst 25: — kr. Därutöver kan arrangören göra ett avdrag på anmälnings- avgiften för att täcka kostnaden för det arbete arrangören redan haft med resan. Arrangören kan även kräva att få gott- gjort sina kostnader för annullering av ho- tell, sovplats m.m., anskaffning av visa, porto, telefon- och telegramavgifter. Ar- rangörens vinstbortfall får däremot icke belastas deltagare.
2. Sker annullering senare än vad som ovan angivits, har arrangören rätt tillgodo- räkna sig minst sina självkostnader, dock maximalt 60 % av totala priset för resan. Om platsen kan säljas på nytt uttages en- dast de kostnader som angives i första stycket.
III. A nnullering
1. I det fall resenären avbeställer resan ti— digare än 21 dagar före resans anträdande återbetalas anmälningsavgiften med undan- tag av en expeditionsavgift uppgående till 10 % av anmälningsavgiften, lägst 10 kro- nor och högst 25 kronor. Därutöver kan arrangören göra ett avdrag på anmälnings- avgiften för att täcka kostnaden för det arbete arrangören redan haft med resan. Arrangören kan även kräva att få gottgjort sina kostnader för annullering av hotell, sovplats m. m., anskaffande av visa, porto, telefon— och telegramavgifter. Arrangörens vinstbortfall får däremot icke belastas kun- den.
2. Sker annullering senare än vad som ovan angivits, har arrangören rätt tillgodo- räkna sig minst sina självkostnader, dock maximalt 60 % av totala priset för resan. Om platsen kan säljas på nytt uttages endats de kostnader som angives i första stycket.
3. Sker ej annullering och infinner sig ej resenären på angiven tid eller kan han icke deltaga i resan på grund av att han saknar för resan nödvändiga dokument såsom gil- tigt pass etc., äger arrangören rätt att till- godoräkna sig det totala priset för resan.
Kommentar: Tillägget av punkt 3 har gjorts för att stadga en i och för sig självklar skyldighet för resenären.
V. Inställande av resa
Resa kan inställas av följande orsaker:
1. På grund av force majeure (katastrof, strejk, o.dyl.) varvid arrangören har att snarast underrätta dem som anmält sig till resan.
2. Till följd av att tillräckligt antal del— tagare icke nåtts, varvid arrangören har att snarast underrätta dem som anmält sig till resan, dock senast 14 dagar före resans avresedatum eller den senare tidpunkt som kan finnas angiven i programmet för resan.
IV. Inställande av resa
Resa kan inställas av följande orsaker:
1. På grund av force majeure (katastrof, strejk o. dyl.) varvid arrangören har att snarast underrätta dem som anmält sig till resan.
2. Till följd av att tillräckligt antal an- mälningar icke nåtts eller icke tillräckligt antal anmälningar kvarstå varvid arrangö- ren har att snarast underrätta dem som anmält sig till resan, dock senast 14 dagar före resans avresedatum eller den senare
Därvid skall anmälningsavgiften återbeta- las utan avdrag. Kunden kan icke påräkna
tidpunkt som kan finnas angiven i pro- grammet för resan.
Inställes resan, enligt 1) och 2) ovan, skall erlagda avgifter återbetalas utan av- drag, dock att, därest resan inställes på grund av force majeure, arrangören äger rätt att tillgodoräkna sig nedlagda kostna- der för resan. Därutöver skall ingen gott- görelse utgå till kunden.
någon ytterligare gottgörelse.
Kommentar. Det är självklart att arrangören vid sedvanlig force majeure måste vara berättigad att häva avtalet och att han vid sådana förhållanden jämväl måste vara skyl- dig att till fullo återbetala emottagna likvider. Vad beträffar inställelse enligt punkt 2 under förevarande rubrik avser denna en av hörnstenarna i sällskapsresornas uppbyggan- de. Prissättningen på sällskapsresor är i hög grad bestämd av att arrangören har detta förbehåll i sina resevillkor. Detta gagnar således både resenären och arrangören. Det är alltså uppenbart att förekomsten av de nuvarande stadgandena är till gagn icke enbart för arrangören. Samtidigt måste dock betonas att för den enskilde resenären som oftast är bunden vid en särskild semestertid eller träffade arrangemang så innebär en inställd resa en allvarlig olägenhet. Arrangörens rätt är här dock redan begränsad genom att inställande av resa ej får ske senare än 14 dagar före avresan. För att öka den enskilde resenärens säkerhet bör vid annullering på grund av otillräckligt resandeantal det åligga arrangören att i görligaste mån söka anskaffa likvärdig resa. Något uttryckligt stadgande härom har icke ansetts behöva införas.
Det tillägget har gjorts att resenären är berättigad dels att återfå alla erlagda avgifter och ej endast anmälningsavgiften — vilket icke torde innebära något nytt i sak — dels att återfå avgifterna även om resan inställes på grund av force majeure. Förslaget om att arrangören i händelse av force majeure äger rätt att uttaga nedlagda kostnader synes skäligt.
II. Ändring av resplanerna
1. Arrangören skall genomföra resan i en- lighet med i förväg uppgjord resplan men har rätt att ändra till andra hotell, trans- portmedel eller övernattningsplatser samt att företaga övriga ändringar i programmet på grund av oförutsedda händelser eller force majeure av varje art. Sådana änd- ringar skall där så är möjligt delges rese- nären före avresan.
2. Ändringar av resplanerna under re- san får ske endast med hela resesällskapets medgivande, såvida icke desamma är be- tingade av oförutsedda händelser eller force majeure av varje art.
Utredningsmajoritetens förslag
V. Ändring av resplanerna
1. Det åligger arrangören att genomföra resan i enlighet med i förväg uppgjord res- plan.
2. På grund av force majeure äger ar— rangören rätt att avbryta resor, ändra till andra hotell, övernattningsplatser, trans- portmedel eller tidtabeller (t. ex. vid förse- ningar) samt företaga övriga erforderliga ändringar i programmet. Det åligger ar- rangören att, därest så är möjligt, delgiva resenären sådana ändringar före resan och i vart fall så snart ske kan.
Kommentar: Mot nuvarande kontraktsbestämmelse kan åtskilliga invändningar rik— tas. Det får anses vara obefogat, att resenären skall tvingas att underkasta sig de god- tyckliga ändringar vartill gällande löst utformade bestämmelser lämnar utrymme. Bestämmelsen ger arrangören möjligheter att improvisera och helt tillhandahålla logi och reselägenhet av annan karaktär och vid annan tidpunkt än som förutsatts vid avtalets ingående. Av de undersökningar utredningen gjort av sällskapsresor och av kända rätts- fall framgår att det är i synnerhet de icke-auktoriserade företagen som söker miss- bruka denna bestämmelse och vållar resenärer skada och olägenhet. Rimligtvis bör rese- nären ha rätt att räkna med att den prestation han erhåller motsvarar gjorda utfästelser från arrangören då han tecknade sig för resan. Erhålles icke garanterad valuta å bestäm- melseorten eller uppfyller icke arrangören sina åtaganden ifråga om tider för transport etc. skall resenär vara berättigad till ersättning enligt gängse köprättsliga normer. Med hänsyn härtill är förevarande friskrivningsklausul uppenbarligen utformad alltför mycket till resenärens nackdel. Det får anses vara högst otillfredsställande, att reklamation från resenären vid fel eller brist i en sällskapsresa kan avvisas, som nu sker, genom hänvis- ning till friskrivningsklausulen.
Beträffande punkt 2 med innehåll: att »ändringar av resplanerna under resan får ske endast med hela resesällskapets medgivande, såvida icke desamma är betingade av oför- utsedda händelser eller force majeure av varje art», synes densamma beträffande van- liga sällskapsresor sakna berättigande. Det måste anses vara självklart, att resenären vid sådan resa icke skall behöva finna sig i någon som helst ändring som ej beror på force majeure. Skulle arrangören för exempelvis en viss speciell typ av sällskapsresa finna det även ur resenärens synvinkel vara fördelaktigt att resplanerna kan ändras kan bestäm- melser härom införas såsom särskilda villkor.
Reservantens förslag
V. Ändring av resplanerna.
1. Det åligger arrangören att genomföra resan i enlighet med i förväg uppgjord resplan.
2. På grund av oförutsedda händelser eller force majeure av varje art äger ar- rangören rätt att avbryta resor, ändra till andra hotell, övernattningsplatser, trans- portmedel eller tidtabeller (t. ex. vid förse- ningar) eller företaga andra ändringar i programmet samt att, därest så är möjligt, delgiva resenären sådana ändringar före resan och i vart fall så snart ske kan.
3. Ändringar, som icke kunna tillbaka- föras på arrangörens egen försummelse be- rättigar icke resenären till någon ersättning av arrangören, därest ändringen icke med- fört att erhållna prestationer ur standard- synpunkt är underlägsna den utfästa pres- tationen. Dylika ändringar medför icke
några inskränkningar i resenärens avtals- enliga betalningsskyldigheter.
4. Ändringar, som kunna tillbakaföras på arrangörens egen försummelse, berätti- gar resenären till gottgörelse från arrangö- ren såsom för skada enligt de i mom VII nedan angivna reglerna för arrangörens ansvar.
Kommentar. Arrangörens frihet att vidtaga ändring av resplanerna vid oförutsedda händelser måste behållas, som nu är stadgat, men bestämmelserna bör kompletteras med att vad som erbjudes skall från standardsynpunkt vara likvärdigt i den mån ändringen kan tillbakaföras på arrangörens egen försummelse.
Att han skall göras ansvarig för annans försummelse måste anses obilligt för att inte säga att det saknar förankring i vanligt rättsmedvetande. Genom mitt förslag har jag sökt att i första hand fastslå arrangörens skyldighet att genomföra resan på planerat sätt, men i andra hand förbehållit arrangören rätt att företaga nödvändiga förändringar vid oförutsedda händelser. Om ändringen kan tillbakaföras på arrangörens egen för- summelse, är resenären berättigad att erhålla ett alternativ, som är likvärdigt med den ursprungligen utfästa prestationen eller skadestånd. Ytterligare kommentarer ges under åVII Arrangörens ansvar.
Utredningens förslag
VI. Delvis utnyttjande av arrangörens
VI. Delvis utnyttjande av arrangörens
prestationer.
] . Om deltagaren endast delvis tagit i an- språk arrangörens prestationer må han hos den resebyrå som mottagit anmälan till resan, göra framställning om gottgörelse för de prestationer han icke utnyttjat.
2. I regel kan gottgörelse för biljettlåm- nas endast i de fall, då den är helt oan- vänd. Delvis oanvänd biljett skall vara för- sedd med föreskriven påteckning om i vad mån den icke kommit till användning. Ar- rangören påtager sig icke något ansvar för att transportföretagen kommer att lämna gottgörelse.
3. Gottgörelse för icke nyttjade hotell- rum och måltider kan lämnas endast i det fall att hotellägaren medgiver återbetal- ning.
prestationer.
Om resenären uteblir från angivna trans- porter eller annorledes underlåter att ut- nyttja de prestationer, som ingå i resan, kan någon gottgörelse icke påräknas.
Kommentar: I nu gällande resevillkor ges resenären en föreställning om en förmån som han i realiteten icke har. Det är således motiverat att ändra bestämmelsen så, att den återspeglar det reella läget.
VII. Pass-, och valutabe- stämmelser.
I. Deltagaren är själv ansvarig för inhäm- tande av ifrågakommande pass-, visa-, vac- cinations- och valutabestämmelser.
2 Anskaffande av visa och utländska betalningsmedel genom arrangören eller den bakande resebyrån sker utan att denna därigenom påtager sig något ansvar gent- emot deltagaren.
Kommentar: Bestämmelserna synes orimliga och bör därför utgå.
VIII. Ansvar
1. Arrangören är i fråga om alla arrange- mang endast förmedlare av de för resan i anspråk tagna företagen och personerna (transportföretag, hotell och inkvarterings- företag m.m.). Dessa företags eget ansvar upphör eller begränsas icke av researran— görens åtgärder.
2. Researrangören är icke heller ansva- rig för skada å person eller bagage, eller merutgifter, orsakade av olycksfall, förlust, beslag, förseningar eller andra oförutsedda händelser eller force majeure av varje art, som icke kunna tillbakaföras på researran- görens särskilda åtgärder.
3. Resedeltagare, som är medveten om att hans hälsotillstånd icke är gott, är skyl- dig att före anmälan konsultera läkare samt deltager i resa på eget ansvar. Rese- deltagare förbinder sig att vid inträffad sjukdom följa reseledningens direktiv, vid behov i samråd med läkare. Kostnaderna för sådan läkarkonsultation samt för even- tuell hemtransport p. g. a. sjukdom bestri- des av resedeltagaren. Resedeltagare förbinder sig att uppträda så att medresenärerna därav icke störes.
4. Eventuella skadeanspråk gentemot arrangören skall framställas skriftligen och snarast möjligt efter resans avslutande.
Utredningsmajoritetens förslag
VII. Arrangörens ansvar
Arrangören ansvarar för att resenären er- håller de i avtalet överenskomna förmå- nerna.
Vid försummelse, som kan tillbakaföras på handlingar eller underlåtenheter hos de för resan i anspråk tagna företagen och personerna (transportföretag, hotell och in- kvarteringsföretag m.m.) är arrangören ansvarig endast därest resenären icke er- håller annan prestation som ur standard- synpunkt är likvärdig med den avtalade prestationen.
Kommentar. Punkten om ansvar har delats upp på två punkter varav en om arran- görens ansvar och en om resenärens som redovisas som & VIII.
Den förekommande friskrivningsklausulen är helt otillfredsställande. Arrangörens uppfattning av sig själv som enbart förmedlare av en rad tjänster, varvid transportföre- tagen, hotellen m.fl. hade det egentliga ansvaret, kan leda till djupt otillfredsställande resultat för resenärerna. En sällskapsresa anses av resenären på goda grunder som ett paket tjänster vilka arrangören på eget ansvar tillhandahåller resenären.
Avsikten med en sällskapsresa är att en resenär som saknar kännedom om ett främ- mande land skall komma ifrån alla rättsliga förhållanden mellan olika företag i detta land. Uppenbarligen ger den utformningen som en sällskapsresa har också bilden av ett enhetligt helt. Resenären tillhandanhålles inte en rad olika tjänster med utsatta priser utan han får det hela som enhet. Han får vanligtvis inte heller någon bekräftelse från hotellet om ett avtal. Beträffande flygresan får han det genom en biljett utställd av flygföretaget, men även här understrykes den kollektiva tanken genom att arrangören i eget namn skall träffa överenskommelse med flygföretaget.
I programbroschyren och i reklam annonseras en sällskapsresa som en produkt med olika moment utan reservationer i enskilda fall på sådant sätt att resenären onekligen får det bestämda intrycket av att till grund för resan ligger från arrangörens sida bin— dande avtal med de företag som ytterst har att utföra tjänsterna.
Uppenbart är att vid exempelvis förseningar från flygbolagets sida resenären är helt utlämnad till den överenskommelse arrangören har med flygbolaget. Det kan inte vara rimligt att resenären skall ta skadan själv då han inte haft någon möjlighet att påverka detta avtals utformning.
Konsekvenserna av ett slopande av gällande bestämmelser under punkt 1 kan antas ej bli ogynnsamma för arrangörema. Ansvarsfrågan är ju ändå juridiskt reglerad enligt vanliga rättsnormer såsom de exempelvis kommer till uttryck i köplagen . Ett slopande av desamma kan inte förväntas utelämna arrangören till resenärens godfinnande eller ställa honom i oförmånligare läge än vad som är fallet vid försäljning av andra varor och tjänster. Från resebyråhåll framföres som försvar för gällande bestämmelser att stadgan- det skall ses som ett skydd mot kverulantiska anmärkningar. Om man endast vill skydda sig mot oberättigade ersättningsanspråk och krav, synes dessa farhågor vara överdrivna, särskilt om man skapar en objektiv reklamationsinstans för hela resebranschen. Den arran- gör som anser sig ha blivit ställd inför oberättigade krav och ersättningsanspråk har möj- lighet att själv vända sig till reklamationsnämnden och begära att denna avgör ärendet. En antydan från arrangörens sida om att han överväger att överlämna ärendet till en opartisk reklamationsnämnd torde skrämma bort lika många kverulantiska resenärer som en hänvisning till nu gällande bestämmelser.
Även om det i och för sig skulle vara fullt tillräckligt att ingenting stadga om ansvars- fördelningen i detta avseende finns dock skäl som talar för att arrangörens ansvar bör något preciseras. En exakt reglering av vad som skall anses vara arrangörens ansvar i de skilda momenten i en sällskapsresa är emellertid ytterst komplicerad att åstadkomma. Här kan hänvisas till avsnitt 7.2 och diskussionen där. Om ansvarsfördelningen, å andra sidan, skulle lämnas helt öppen har arrangören bara att i sina särskilda resevillkor ta in paragrafens första moment såsom det nu är utformat. Något sådant skulle icke kunna anses strida mot bestämmelserna då ju dessa i så fall ingenting stadgade om ansvaret i detta avseende.
Det är därför nödvändigt att gå en annan väg och paragrafen synes behöva utformas
så att innebörden blir att arrangören är ansvarig för de i resan ingående arrangemangen. Ansvarighetens gräns bör anges såsom en skälighetsgräns. Denna skälighetsbedömning av vad som är rimligt ur ersättningssynpunkt vid påtalade brister göres i första hand av reseförsäljaren och kunden gemensamt. Därest man ej kan uppnå enighet kan frågan hänskjutas till reklamationsnämnden. Dessutom står det givetvis båda parter fritt att låta domstol avgöra frågan.
Därest orsaken till att arrangören icke kan uppfylla sina åtaganden icke är beroende av honom själv, vilket naturligtvis icke så sällan inträffar, har det dock ansetts vara rimligt att stadga att han blir fri från vidare ansvar om han kan bereda resenären en prestation likvärdig med den avtalade.
Vad härefter anföres under punkt 2 i gällande bestämmelser rörande researrangörens ansvar bör med hänsyn till resenärens befogade intresse icke begränsas i annan omfatt- ning än vad som följer enligt lag i varje särskilt fall. Det bör för arrangören vara ange- läget, som för varje annan företagare, att i den mån eventuellt risker i olika former före- ligger i hans verksamhet, begränsa desamma genom försäkringar. Kostnaderna för de— samma kommer under alla omständigheter att få bäras av resenären och blir därvid en integrerad del i arrangörens kalkyl och resans pris. Då bestämmelsen ifråga till sitt innehåll och eventuella rättspåföljder är något tveksam bör den utgå.
Bestämmelserna om eventuella skadeanspråk har flyttats till en särskild paragraf.
Reservantens förslag
VII. Arrangörens ansvar
1 . För de prestationer som ingår i själva resan ansvarar arrangören gentemot rese- nären för skada, som uppkommit på grund av arrangörens egen försummelse.
Såsom arrangörens egen försummelse skall icke anses försummelse, som kan till- bakaföras på handlingar eller underlåten- heter hos de för resan i anspråk tagna före- tagen och personerna (transportföretag, hotell och inkvarteringsföretag m. m.) Ar- rangören är nämligen i fråga om alla arran- gemang endast förmedlare av dessa före- tags och personers prestationer och tjäns- ter. Gentemot resenären är dessa företag och personer ensamma och direkt ansva- riga för sina handlingar och underlåten- heter och upphör eller begränsas detta an- svar icke av arrangörens åtgärder.
Arrangören är följaktligen icke ansvarig för skada på person, bagage eller andra tillhörigheter ej heller för sådan skada, som uppkommit genom att tillhörigheter har förlorats eller kvarglömts, merutgifter eller annan skada orsakad av olycksfall,
förlust, beslag, förseningar, kurs- eller tid- tabelländringar eller andra oförutsedda händelser eller force majeure av varje art, som icke kunnat tillbakaföras på arrangö- rens egen försummelse.
2. Framgår ej av omständigheterna att skada icke vållats genom arrangörens egen försummelse, äger resenären hålla arran- gören ansvarig för inträffad skada dock att arrangörens skadeståndsskyldighet är be- gränsad till de tjänster och prestationer som ingår i själva resan.
Kommentar. Förutom med hänvisning till avsnitt 7.4 om företagarsynpunkter på ansvars- och riskfrågor vill jag även här lämna följande synpunkter. Det är icke resear- rangören eller hans tjänstemän som i praktiken utför de tjänster som resenären utnyttjar exempelvis hotelltjänster, transporter. I vissa fall är t.o.m. researrangören förhindrad genom respektive lands lagar att själv svara för tjänsterna t. ex. vad beträffar utflykter med guidening etc. Dessa tjänster utföres av andra företag som också då är ansvariga för att arrangemangen är tillfredsställande.
Som ett alternativ och i viss mån en kompromiss till å ena sidan den nuvarande ut- formningen av bestämmelsen samt å andra sidan utredningsmajoritetens, har jag före- slagit:
Arrangören är i princip endast ansvarig för egen försummelse. Om det vid inträffad skada ej framgår av omständigheterna, att skadan icke vållats genom arrangörens försummelse, skall arrangören svara för skadan; detta innebär en omkastad bevisbörda i förhållande till vad som eljest gäller vid fråga om arran- görens vårdslöshet. Arrangörens skadeståndsskyldighet och ersättningsskyldighet överhuvudtaget är i varje fall begränsad till enbart de tjänster och prestationer som ingår i själva resan. Jag har genom föreliggande förslag på åVII liksom också på SV presenterat ett ur konsumentsynpunkt mycket positivt och långt gående förslag till reglering av ett viktigt spörsmål, nämligen arrangörens ansvar gentemot resenären.
Vid upprättandet av detta förslag har det varit en strävan att skapa enkla och klara regler, som i praktiken skulle tillgodose de önskemål, som framförts från konsumenthåll. Förslaget skulle vidare i viss mån innebära en kodifiering av den praxis, som de seriösa researrangörerna tillämpar. Det är därför med största beklagande man tvingas konsta- tera, att utredningsmajoriteten ersatt det gjorda förslaget med två korta stadganden, som i princip undviker att söka ge en lösning av problemet och vars innehåll dessutom är svårtillämpat.
När nu resevillkoren är föremål för granskning är det från såväl resenärens som rese- arrangörens synpunkt ytterst otillfredsställande att man lämnar en mycket viktig fråge- ställning öppen. Genom att på detta sätt undvika klara ställningstaganden lämnar man dessa frågor öppna för tvistigheter och tvingar de berörda parterna att genom dom- stolsavgörande till stora kostnader, kännbara inte minst för resenärerna, skapa vägle- dande prejudikat. Här förordade förslag är i varje fall byggt på det faktum att någon reklamationsnämnd, som utredningens majoritet hänvisar till, ännu icke existerar.
VIII. Resenärens ansvar
1 . Varje resenär är skyldig ställa sig till efterrättelse av färdledare eller transport- företagets personal för resans genomföran— de lämnade anvisningar. Varje resenär är ansvarig för skada förorsakad genom över- trädelse av lämnade anvisningar eller före- skrifter.
2. Resenären förbinder sig att respektera ordningsbestämmelser, som gälla för varje hotell, transportmedel etc.
att bestrida alla kostnader för eventuell skadegörelse på hotell, transportmedel etc.
samt att uppträda så, att medresenärer— na icke störes.
Åsidosätter resenären vad sålunda ålig- ger honom, förbehåller sig arrangören rätt att skilja resenären från resan respektive förhindra, att resenären påbörjar resan. Arrangören äger därvid rätt att tillgodo- göra sig det totala priset för resan. Har resan påbörjats när resenären skiljes från densamma, får resenären företaga hem- färd på egen bekostnad utan återbetal- ningsskyldighet för arrangören.
3. Vid eventuell sjukdom under resan åligger det resenären att själv bestrida alla kostnader i samband med sjukdomen så— som kostnader för eventuell läkarvård, sjukhusvistelse, särskild hemtransport etc. Resenär, som är medveten om att hans hälsotillstånd icke är gott, är skyldig att före anmälan konsultera läkare samt del- tager i resa på eget ansvar.
Kommentar. Beträffande resenärens ansvar har här införts några ordningsbestämmel- ser. Stadgandena är närmast insatta som ett förtydligande av att resenären självklart också ikläder sig vissa skyldigheter i och med en sällskapsresa.
Reglerna om vad som skall gälla vid sjukdom hos en resenär har icke nämnvärt ändrats i sak men givits en från resenärens synpunkt mer tillfredsställande formulering.
IX. Försäkringar
Resenären ombesörjer själv det skydd som han anser erforderligt såsom ansvar-, olycksfall- och resgodsförsäkring.
X. Muntliga avtal
Muntliga avtal är icke bindande från någondera sidan.
Resenären ombesörjer själv det skydd, som han anser erforderligt, såsom ansvars- olycksfalls- och resgodsförsäkring.
X. Särskilda avtal
Avtal, som förändra, modifiera eller upp— häva de mellan arrangören och resenären gällande resevillkoren, skall avfattas skrift- ligt.
Kommentar. Punkten är i sin nuvarande utformning otillfredsställande formulerad då enligt gällande rätt muntliga avtal i och för sig är giltiga och att många avtal slutes muntligen. Med hänsyn till vad man med bestämmelsen önskat uppnå, nämligen att fast- ställa vem som har bevisbördan, föreslår vi ovan angivna formulering.
XI. Reklamation
Eventuella anspråk gentemot arrangören skall göras utan oskäligt uppehåll dock senast inom en månad efter resans avslu- tande samt bör framställas skriftligen.
Kommentar. Bestämmelsen om reklamation har brutits ur gällande avtals VIII:e punkt. Ett kategoriskt krav på att anspråk skall göras skriftligt synes ej befogat. Att dessa bör göras skriftligt är i resenärens eget intresse.
XI. Tvister
Därest resenären har reklamation att fram- ställa och överenskommelse inte kunnat nås med den auktoriserade arrangören, har resenären möjlighet att hänskjuta tviste- frågan till Svenska Resebyråföreningen.
Rättstvister skall avgöras av rätten på den ort där researrangören har sin hem- vist.
XII. Tvister
Därest resenären har reklamation att fram— ställa och överenskommelse icke kunnat nås med arrangören, har resenären möj- lighet att hänskjuta tvistefrågan till Rese- branschens Reklamationsnämnd. Denna består av opartisk ordförande och lika antal representanter för researrangörer och konsumenter.
Kommentar. Mot gällande bestämmelse finnes intet att erinra, därest Svenska Rese— byråföreningen skall fungera såsom reklamationsnämnd. I enlighet med kommande förslag föreslås emellertid att tvistefrågan skall hänskjutas till den föreslagna Resebran- schens Reklamationsnämnd.
En allmän forumbestämmelse rörande rätt domstol finns reglerad i 10 kap., rätte- gångsbalken. Det har därför icke ansetts nödvändigt att ha kvar denna specialbestäm- melse.
7.8.1 Enligt utredningsmajoriteten
Gällande bestämmelser är på vissa punk- ter formellt otillfredsställande för resenä- rerna.
Den diskuterade utformningen av ar- rangörens ansvar synes materiellt icke av— vika från den praxis som den seriöse rese- försäljaren och researrangören tillämpar i sina kontakter med kundkretsen. Nästan alla kända rättsfall under senare år om tvister mellan researrangörer och resenärer har berört den icke-auktoriserade delen av branschen. I dessa fall har nästan undan- tagslöst arrangören, under åberopande av friskrivningsklausulerna i Svenska Rese- byråföreningens allmänna resevillkor, sökt kringgå sitt ansvar. Dessutom förekommer att dessa researrangörer även vid andra tillfällen söker kringgå sitt ansvar för ar- rangemangen genom restriktiv tillämpning av dessa bestämmelser.
Vi hemställer därför till Svenska Rese- byråföreningen att revidera sina allmänna resevillkor i enlighet med vårt förslag.
7.8.2 Enligt reservanten
Med hänsyn till den normgivande betydel- se som Svenska Resebyråföreningens all- männa resevillkor har synes det även mig riktigt att rekommendera en revision av dessa villkor. De försök som förekommit bland icke medlemmar i resebyråförening- en att under oriktigt åberopande av fri- skrivningsklausulerna söka vinna fördelar anser jag tillräckligt klart kan stävjas med mina förslag till formulering av stadgande- na om Ändring av resplanerna och Arran- görens ansvar.
Jag ansluter mig därför till majoritetens hemställande till Svenska Resebyråför- eningen att revidera sina allmänna resevill- kor i enlighet med framlagda förslag, men med min formulering vad aVSer Ändring av resplanerna och Arrangörens ansvar.
KAPITEL 8
Reklamationsförhållanden
8.1 Allmänt om reklamationer för varor och tjänster
8.1 .] Behovet av reklamationsinstans
När en konsument köper en vara eller tjänst förväntar han givetvis att produkten skall motsvara de krav han rimligen kan ställa på den. Han vet eller bör dock veta att produkten kan ha fel och brister.
När det gäller varor gallras många fel- aktiga produkter bort genom kvalitets- kontroller. I regel är det dock icke prak- tiskt möjligt eller ekonomiskt försvarligt att driva kontrollen så långt att man kan vara säker på att varje exemplar som salu— förs är perfekt.
Köparen måste således acceptera en viss risk när han köper en vara. Däremot skall den enskilde köparen icke behöva acceptera att han skall stå för den ekonomiska risken. Kostnader för byte och reparation bör räk— nas in i produktionskostnaderna och den enskilde konsumenten bör hållas skadeslös.
Risken att råka ut för mindre goda varor kan vägas mot varans pris. I vissa fall tar köparen risken och får istället ett lägre pris.
Reklamationsfrågor bör, enligt gällande lag, regleras av köparen och säljaren. Hur säljare och producent reglerar sitt mellan- havande bör icke behöva beröra köparen.
Det händer att köpare och säljare icke kan enas om vad som är rätt och rimligt. I sådana fall är det fördelaktigt för båda parter att kunna hänskjuta frågan till ett opartiskt organ som kan döma i tvisten. Både köpare och säljare kan då vara säk- ra på att de fått ett uttalande som icke är godtyckligt. Dessutom uppstår en praxis
som gör det lättare för köpare och säljare att göra upp direkt.
8.1 .2 Olika slags reklamationsorgan
Det är vanligen domstolarna som behand— lar tvister mellan köpare och säljare. Men det är, helt naturligt, sällsynt att reklama- tionstvister mellan köpare av konsumtions— varor eller -tjänster och säljare tas upp vid domstol. De flesta konsumtionsvaror kos- tar så litet att rättegångskostnadema skulle bli mycket större än det värde som rekla— mationen gäller. Dessutom blir domstols- förfarandet av naturliga skäl omständligt. och tidsödande.
Därför är det önskvärt att det finns andra organ som kan bedöma reklama- tionsfall objektivt — s.k. reklamations— nämnder. I Sverige finns det reklamations— nämnder i några få branscher. Dessutom har statens konsumentråd fattat ett prin- cipbeslut om att en allmän reklamations— nämnd skall inrättas för reklamationsären- den inom områden som saknar bransch- nämnd.
De nuvarande reklamationsnämndernas ställning är mycket varierande. Vissa är direkt knutna till branschorganisationer, består endast av branschrepresentanter och handlägger bara reklamationsfall om säl- jaren tillhör organisationen. I andra fall ingår konsumentrepresentanter och nämn- den gör rekommendationer även om säl- jaren icke tillhör branschens organisation.
Statens konsumentråd har på senare år lämnat bidrag till några reklamationsnämn- der av den senare typen. Motiveringen har just varit att nämnden behandlar även icke organiserade företags reklamationsfall.
Naturligtvis söker en reklamations- nämnd som enbart består av branschrepre- sentanter handla lika objektivt som en sammansatt nämnd. Från konsumentens sida finns det dock en garanti för objekti- vitet om nämnden icke enbart represente— rar producenter och försäljare. I många branscher är det också viktigt att rekom- mendationer kan göras även beträffande de icke organiserade.
8.2 Resebranschen och reklamationsför- hållanden
8.2.1 Allmänt om reklamation av resetjänster
Problemet med ersättning är alltid svårare vid reklamationer av tjänster än vid rekla- mation av varor.
Varor kan i allmänhet bytas ut eller re- pareras. Bristfälliga eller uteblivna tjänster kan mer sällan bytas ut. I allmänhet korri— geras istället bristen genom att köpesum- man reduceras. Eftersom en sällskaps— resa, som tjänst betraktad, är sammansatt av många delar blir därmed reklamations- fallen mycket besvärliga att klarlägga.
Beträffande sällskapsresor bör tvister i första hand återföras på de villkor som gäller för resan, främst då de allmänna resevillkoren. Dessa bestämmelser inne— håller vissa antydningar om hur reklama— tioner skall behandlas eller handläggas. Som nämndes i kapitel 7 är, enligt den praxis som utbildats inom föreningen, den avgörande punkten, i vilken mån arran- gören kan anses ha felat och därför är att anse som vållande.
Trots den generella friskrivningsklau- sulen som säger att arrangören endast för- medlar de tjänster som ingår i resan men som säljs av andra företag eller personer, är dock arrangörens val av hotell, trans- portföretag etc hans ansvarsområde. I den mån han vet eller rimligen bör veta att vissa saker fungerar otillfredsställande el-
ler om han har skäl att befara systema— tiska brister, är han ansvarig. Är det där- emot en tillfällig brist eller ett missöde som arrangören rimligtvis icke kunnat för- utse faller ansvaret enbart på de personer och företag som utnyttjas.
Trots att ansvarsfrågan är principiellt viktig för behandlingen av reklamationer synes detta problem emellertid icke ha va— rit så stort vid den praktiska handlägg- ningen.
Det har gjorts försök till hårdragning av friskrivningsklausulen vid några tvister mellan icke auktoriserade arrangörer och resenärer. Domstolarna tycks emellertid alltid ha tagit hänsyn till i vad mån arran- gören varit den felande.
8.2.2 Nuvarande reklamationsorgan inom branschen
Som service åt medlemmarna har Svenska Resebyråföreningen bildat en kommitté för sällskapsresefrågor, kallad Svenska Resebyråföreningens Sällskapsresekommit- té. Kommittén skall bla handlägga re- klamationer där företag och resenär icke kunnat komma överens. Kommittén har funnits sedan 1960.
Dess sex ledamöter, ordföranden samt dess två suppleanter utses av resebyråför- eningens styrelse. Ledamöterna väljs så att olika kategorier inom branschen blir re- presenterade. Som opartisk ordförande fungerar föreningens direktör. Trots att kommittén formellt endast sysslar med sällskapsresor handläggs även reklamatio— ner av andra resebyråtjänster.
Under tiden 1960—1964 har 46 ärenden behandlats. Vanligen håller kommittén fyra sammanträden om året. Ärendena för- bereds genom att vederbörande arrangör får yttra sig skriftligen. Utslagen medde— las parterna skriftligt. Över handläggning— en av ärendena förs protokoll.
Av de 46 avgjorda ärendena kan 34 sägas ha blivit bedömda till fördel för rese-
företaget och 12 till fördel för resenären. Det är icke sagt att företaget alltid följer rekommendationerna från kommittén. Ofta ersätter de resenären utöver rekom- menderat belopp. Med tanke på de många sällskapsresor som årligen görs är 46 be- handlade fall på drygt fem år anmärk— ningsvärt lågt.
Några siffror över hur många reklama- tioner årligen som gäller sällskapsresor finns ej tillgängliga. Utredningen har gjort försiktig uppskattning på basis av intervju- undersökningarna och mer tentativa upp- skattningar av branschfolk. Uppskattning- en tyder på att antalet reklamationer hos de auktoriserade åtminstone bör uppgå till något tusental per år, skriftliga eller munt- liga. Inom den icke auktoriserade sektorn är siffrorna säkert betydligt högre åtmin- stone relativt sett.
Många reklamationer gäller mindre bris- ter, där resenären tex ej fått det hotell— rum han beställt. Sådana reklamationer kan ofta klaras upp lätt och ersättning be- talas för mellanskillnaderna. Det är upp- enbart att resenärerna i allmänhet blir nöjda med företagets anbud också vid and- ra typer av reklamationer. Mycket få rese— närer vet emellertid om att det finns en överordnad instans för reklamationer.
Man kan förutsätta att de flesta rese- närer som har varit utsatta för missöden under resan icke anser det »vara mödan värt att bråka». De har haft nog med obehagligheter och vill icke ytterligare öka dem genom att reklamera. Ett mindre be- lopp skulle ändå icke kunna ersätta en helt eller delvis misslyckad semester. För många är också en utlandssemester i och för sig en så stor upplevelse att den kan överskyla en hel del brister i arrange- manget. Det är emellertid troligt att många har för avsikt att reklamera men blir tvek- samma efter att ha läst igenom resevill— koren. Trots att de reklamationer som Resebyråföreningens Sällskapsresekommit- té handlagt är relativt få, får kommitténs
betydelse dock icke underskattas. Genom den kollegiala bedömningen får man en viss gemensam praxis för behandling av reklamationer på företagen. Erfarenhe- terna från kommittén tyder klart på detta.
När anslutningen till resebyråföreningen har ökat har de nytillkomna medlemmarna oftare än de äldre haft reklamationer uppe i sällskapsresekommittén, men efter ett tag har de anpassat sig till föreningens praxis och deras reklamationsfall i kommittén icke blivit fler än de andras.
8.3 Redovisning av material om rekla- mationer inom resebranschen
Utredningens material har bestått av ett antal reklamationsfall som handlagts inom några större auktoriserade resebyråer samt en mindre intervjuundersökning.
I utredningens intervjuundersökningar i juli och oktober 1964 noterades resor som ansågs vara potentiella reklamationsfall, dvs. sådana resor som resenärerna kritise- rat i den första intervjun (en mer systema- tisk genomgång av dessa intervjuer ges i bilaga 5). De missnöjda resenärerna fråga- des i en ny intervju om de reklamerat och hur fallet handlagts från deras synpunkt. Utredningens intervjuundersökningar gav också i övrigt ett ganska stort material för undersökning av resornas allmänna kva- litet, brister och uteblivna förmåner.
8.3.1 Handläggning av reklamationer hos auktoriserade företag
Eftersom Svenska Resebyråföreningen är representerad i utredningen har vi fylligare material om de auktoriserade företagens behandling av reklamationer än om de icke auktoriserades. Det material vi i förs- ta hand kommer att åberopa är en genom— gång av 40 slumpvis valda reklamations- fall från fyra olika företag, som represen- terar olika verksamhetsgrenar inom bran- schen. Dessa 40 fall har så vitt vi kunnat
bedöma varit tillräckliga för att vi skulle få en uppfattning om vilka typer av re- klamationer som förekommer.
Den utan tvekan vanligaste reklamationen rör hotellet. Resenären har ej fått utlovat eller inbokat hotellrum eller hotell, eller fått ett hotellrum som saknat någon av de förmåner som bokats in t. ex. bad, bal- kong, utsikt etc.
I många fall framför resenären sina klagomål utan att formellt reklamera. Han värderar eller kritiserar brevledes resear- rangemanget i största allmänhet utan att konkretisera klagomålen eller begära er— sättning.
De fyra arrangörerna tycks åtminstone icke i de 40 fallen försökt komma undan ansvar för eget felande. Onekligen har ar- rangörerna i de flesta av dessa fall på något sätt felat. I vilken utsträckning de med återbetalningar sökt ersätta resenä- rens besvär är svårt att generellt säga något om. I många fall förefaller det som om ersättningarna har varit mycket gene- rösa, i flera fall har de överstigit vad som
kan sägas vara betingat av åtagandena och följaktligen kanske varit »plåster på så-
ren».
I flera fall kan man skymta tydliga kom- mersiella och PR-mässiga motiv bakom behandlingen av reklamationsfall. Det är förklarligt att handläggning av reklamatio- ner kan vara mycket viktig från PR-syn- punkt.
Eftersom det finns ett agentförhållande mellan reseförsäljare (resebyrån) och rese- arrangörer skulle man kunna vänta sig att reklamationer hos reseförsäljare över- fördes till researrangören. Så synes emeller- tid icke alltid vara fallet. Flera reklama- tionsfall tycks ha klarats upp direkt mellan reseförsäljaren och resenären och resear- rangören först i efterhand fått handling- arna i ärendet.
Mycket få av de resenärer som i juli och oktober 1964 deltog i intervjuunder- sökningarna har reklamerat. Av de 25 in-
tervjuade, som vi ansåg hade anledning att reklamera, har endast fyra reklamerat. Dessa fyra fall motsvarar högst i procent av alla som åkt med auktoriserade arran- görer.
Av de fyra fallen är det icke möjligt att dra några generella slutsatser, men i två av dem synes arrangören ha visat en an- märkningsvärd tröghet i handläggningen. I ett av fallen besvarade varken arran- gören eller resebyrån, som sålt resan, kla- gomålen. Av intervjuerna att döma rörde det sig om berättigade klagomål.
Dylik tröghet vid behandlingen av re- klamationsfall är icke så ovanlig även hos andra arrangörer än de här aktuella och kan bekräftas från andra källor.
8.3.2 Handläggning av reklamationer hos icke auktoriserade arrangörer
Det material utredningen har om de icke auktoriserade företagens handläggning av reklamationsfall är rätt magert. Det be- står huvudsakligen av den reklamations- undersökning som gjordes med intervju- personer i juli- och Oktoberresorna 1964 samt av vad som framkommit i pressen.
68 intervjuer har gjorts med deltagarna i juli- och oktoberundersökningarna. De intervjuade var resenärer som enligt utred- ningens uppfattning hade anledning att reklamera.
Av dessa har 17 reklamerat. Av dem som icke reklamerat uppgav de flesta att de icke ansåg att bristerna var så allvarliga att de motiverade reklama- tion. Några tyckte att resan var så billig att de icke kunde begära att den skulle vara perfekt. Andra ansåg att det var allt— för besvärligt eller otrevligt att reklamera eller påstod till och med att de icke ville ha mer med arrangören att göra. Många slutligen ansåg att det skulle vara menings- löst att reklamera. .
Handläggningen av fallen skilde sig mycket icke bara mellan de olika arrangö-
rerna utan också mellan likartade ärenden hos samma arrangör. Ibland var kompen- sationen generös, ibland nonchalerades re- klamationen helt.
De 17 som reklamerade motsvarar 7 % av alla resenärer med icke auktoriserade arrangörer de två undersökta veckorna. Siffran är hög med tanke på den tröghet som konsumenten alltid har vid rekla- mationer. Den tyder, liksom uppgifterna i övrigt i intervjuundersökningen, på att framför allt juliresorna 1964 hos flera icke auktoriserade arrangörer i många fall var ganska undermåliga.
Det kan tilläggas att utredningens sekre- tariat under arbetet lärt känna flera fall där resenärerna vänt sig till respektive icke auktoriserade resebyrå för att få kompen- sation för förmenta eller verkliga brister i arrangemangen. Dessa kontakter bekräftar i stort sett de tendenser som intervjuunder- sökningarna visar; stor olikhet vid behand— lingen av reklamationsfall och i vissa fall uppenbar nonchalans från arrangörens sida.
8.4 Behovet av en opartisk reklamations- instans omfattande hela branschen
Svenska Resebyråföreningens Sällskaps- resekommitté har bidragit till att en praxis för handläggning av reklamationsfall upp- kommit. Av utredningens material att döma brister det dock ändå i objektivitet och likartad behandling av olika resenä- rer. I synnerhet gäller detta de icke aukto- riserade företagen.
Även om reklamationer behandlas kor- rekt, objektivt och kanske t. o. m. förmån- ligt av resebyråföreningens medlemmar så vilar denna behandling ytterst på de vill- kor som föreningen själv har fastställt och på den praxis som har utbildats utan di- rekt inflytande från resenärerna. Ur den resande allmänhetens synpunkt är det dock angeläget att en opartisk nämnd inrättas
som dessutom skall omfatta hela bran- schen.
Om ett opartiskt reklamationsorgans ar- bete skall få någon verkan måste det ha ett starkt stöd av den allmänna Opinionen och dess rekommendationer måste respek— teras av hela branschen. Med tanke på detta måste reklamationsorganet absolut stödas av de institutioner som finns inom branschen, nämligen auktorisationsnämn- den, Svenska Resebyråföreningen samt Svenska Trafikföretagens Råd. Om dessa förutsättningar uppfylls kan man antaga att ett sådant organ på sikt påverkar hand- läggningen av reklamationer hos reseföre- tagen och verkar normgivande även om rekommendationerna i enstaka fall icke skulle följas. Man kan också vänta sig att en objektiv reklamationsinstans medverkar till att fästa arrangörernas uppmärksamhet på de delar i arrangemangen som kan för- bättras. Därmed skulle den bidraga till att höja resornas kvalitet.
Nämndens material skulle kunna publi- ceras i press, radio och TV. Därigenom skulle konsumenterna få en uppfattning om sina skyldigheter och rättigheter vid sällskapsresor och vad de kan vänta sig av en sällskapsresa.
Pressdebatten om sällskapsresor och det nyhetsmaterial som publiceras rör sig näs- tan enbart kring de s.k. Skandalresorna, något som delvis beror på att annat ny— hetsmaterial saknas. Skandalresorna är dess bättre i förhållande till det stora an— talet resor ganska sällsynta. Den bild av sällskapsresor som via press, radio och TV förmedlas till allmänheten blir i det avseendet avgjort missvisande.
8.5 Utformning av ett opartiskt reklama- tionsorgan
I vilken utsträckning en reklamations- nämnds beslut och rekommendationer kommer att respekteras av företagen
hänger givetvis samman med nämndens sammansättning och arbetssätt och hur mycket den organiserade delen av bran- schen vill engagera sig. Nämndens opar- tiskhet bör garanteras. Opartiskheten krä- ver en opartisk ordförande samt lika många branschrepresentanter som konsu- mentrepresentanter.
När det gäller att utse ledamöter i en reklamationsnämnd är Svenska Resebyrå- föreningen och Svenska Trafikföretagens Råd de lämpligaste organen för branschens del, och statens konsumentråd för konsu- menteras del. Praxis är i liknande sam- manhang att den opartiska ordföranden utses av nämnden.
Administrativt kan reklamationsnämnden tänkas knuten till Svenska Resebyråför- eningen, statens konsumentråd eller annat konsumentorgan eller till Svenska Trafik- och Resebranschens Auktorisationsnämnd.
Vad som i första hand talar för att Svenska Resebyråföreningen skall ha ad- ministrationen är den erfarenhet förening— en har av administration av sådana ären- den. Det finns emellertid två tungt vägan- de skäl som talar mot detta. Det första är, att större delen av de fall som nämnden kan väntas få behandla sannolikt kommer att härröra från resor arrangerade av andra än föreningens medlemmar. Resor arrange- rade av företag som är medlemmar i för- eningen står, som tidigare nämnts, på en kvalitetsmässigt högre nivå än resor anord- nade av andra arrangörer.
För det andra kan en reklamations— nämnd, som har sin administration för- lagd till Svenska Resebyråföreningen, löpa risken att av icke medlemmar betraktas som partisk. Den kritik som den icke auk- toriserade riktar mot auktorisationen kan tolkas i den riktningen (se närmare kapi- tel 2 och 4).
Att förlägga reklamationsnämnden till auktorisationsnämnden är heller icke lämpligt. Trots att nämnden är helt opar- tisk blir den, eftersom auktorisationen är
frivillig, ändå i första hand ett organ för de företag som vill och har auktoriserat sig. Argumenteringen i föregående stycken kan således i viss mån tillämpas även här. I händelse av att det i kapitel 6 framlagda förslaget antages kan man givetvis disku- tera om icke tillsyningsmyndigheten —— som ändå måste se till att resurserna finns —— bör ha hand om nämndens administra- tion.
Ett tredje alternativ är att reklamations- nämndens administration förläggs till sta- tens konsumentråd eller annat konsument- organ. Med hänsyn till de olika organens arbetsuppgifter torde konsumentrådet vara lämpligast. Som tidigare berördes (avsnitt 8.1.2) arbetar statens konsumentråd med att lösa reklamationsfrågor även för andra branscher. De framförallt administrativa fördelar detta synes innebära talar starkt för att förlägga nämnden till rådet.
Kostnaden för en reklamationsnämnd bör bli relativt blygsam. Erfarenheterna av reklamationsnämnder inom olika bran- scher i Sverige och andra länder tyder på att en reklamationsnämnd på reseområdet knappast behöver behandla mer än ett hundratal ärenden per år. Den ökning av sällskapsresandet som förväntas behöver icke betyda att nämndens uppgifter ökar i samma takt.
Respekteras nämndens rekommendatio- ner och beslut kommer de — i den mån de blir kända bland arrangörerna och all- månheten -— att innebära att en praxis ut- bildas för behandling av reklamationer. Många fall kommer då att kunna avgöras direkt av reseföretag och resenär, och be- höver således aldrig behandlas av nämn- den.
Kostnaderna brukar i liknande sam- manhang fördelas mellan de organ som bildat reklamationsnämnd. Det är också vanligt att en mindre avgift uttages vid varje reklamationsfall. Denna avgift bör bli relativt låg och kan således bara delvis täcka kostnaden. Närmast skall den vara
en spärr som hindrar att nämnden belastas med småsaker. För den effekten räcker det med en avgift på 10—20 kr.
Problemen med finansieringen bör icke överskattas. Om man antar att nämnden handlägger 100 ärenden per år, kan man göra en kalkyl över kostnaderna.
Arvode till ordförande (10 sammanträden) .........
Sekreterare, arvode ........
Skrivhjälp och expeditions- arbete
Telefon, porto, papper etc. . .
Hyra, del i lokal ..........
3 000: 5 000:
3 000: 1 000: 1 000:
13 000: 1 500: -—
11500:—
Ev. avgift per fall 15: — kr. ./.
Reklamationsnämnden behöver regler och normer. Den primära grunden bör rimligen i första hand vara de i branschen gällande allmänna resevillkoren. Dessutom behövs stadgar för verksamheten. Ett för- slag till stadgar för en resebranschens re- klamationsnämnd är framlagt i avsnitt 8.7.
8.6 Förslag beträffande reklamations- frågan
De summor och insatser som behövs för att skapa en opartisk reklamationsnämnd för resebranschen och för att få nämnden att fungera är av allt att döma väl moti- verade, oberoende av hur andra problem inom reselivet kommer att lösas. Reklama- tionsnämnden behövs för att trygga att resenären erhåller sin rätt och att alla re- senärer vid tvist behandlas lika samt för att skydda företagen mot oberättigade och kverulantiska reklamationer och skade- ståndsanspråk.
Utredningens material pekar i flera av- seenden mot att behovet av en sådan nämnd är påtagligt för konsumenternas del.
Utredningen rekommenderar statens konsumentråd att i samarbete med Svens- ka Resebyråföreningen och Svenska Tra- fikföretagens Råd upprätta en resebran- schens reklamationsnämnd. Till grund för nämndens arbete föreslår utredningen de stadgar som här bifogas. Av de fyra le— damöterna och fyra suppleanterna föreslås Svenska Resebyråföreningen tillsammans med Svenska Trafikföretagens Råd utse var sin och statens konsumentråd de öv- riga. Ordföranden utses av ledamöterna. Administrativt bör nämnden knytas till statens konsumentråd. Kostnaderna för nämnden bör, enligt utredningens mening, bestridas av Svenska Resebyråföreningen, Svenska Trafikföretagens Råd samt sta- tens konsumentråd gemensamt. Dessa or- gan må sinsemellan överenskomma om fördelningen av kostnader och avgöra huruvida avgift skall uttagas.
8.7 Förslag till stadgar för Rese- branschens Reklamationsnämnd
Nämndens bildare
% l. Resebranschens Reklamationsnämnd är bildad av statens konsumentråd, Sven- ska Resebyråföreningen och Svenska Tra- fikföretagens Råd.
Nämndens uppgifter
52. Nämnden har till uppgift att efter framställning avgiva yttrande om hur tvistefrågor beträffande resetjänster bör regleras mellan reseförsäljare — härunder införstått resebyrå, reseagent eller säll- skapsresearrangör eller dennes ombud -— och resenär. Vid prövning av tvistefrå- goma skall hänsyn tagas till såväl konsu- ments som reseförsäljares berättigade in- tresse.
Rätt till talan
53. Rätt att påkalla nämndens yttrande tillkommer varje enskild person, företag
eller sammanslutning som har intresse därav, ävensom domstol, åklagare eller annan offentlig myndighet. Ärenden där resenär ej i första hand sökt reglera tvis- ten med reseförsäljaren må ej tagas upp av nämnden, om ej synnerliga skäl talar härför.
Nämndens sammansättning
å4. Nämnden består av ordförande och fyra ledamöter. Statens konsumentråd ut- ser två ledamöter och Svenska Resebyrå- föreningen och Svenska Trafikföretagens Råd vardera en ledamot. För varje leda- mot utses en suppleant. Vad som före- skrivs om ledamot skall jämväl gälla supp- leant. Ledamöterna väljer ordförande.
5 5. Ordförande och ledamöterna utses för två kalenderår. Ledamot skall utses före utgången av november månad året före mandattidens början. Avgår ordföran- den eller ledamot före mandattidens ut- gång skall annan utses för återstående mandattid.
56. Ordföranden skall ha fullgjort vad i författning föreskrives för den som må utnyttjas i domarämbete samt äga domar- erfarenhet.
Sekreterare
5 7. Till nämnden skall ett sekretariat vara knutet. Sekreterare utses av nämnden.
Rätt att påkalla yttrande m.m.
58. Den som vill påkalla nämndens ytt- rande har att göra skriftlig framställning härom. Framställningen bör åtföljas av det utredningsmaterial som åberopas i ärendet.
59. Där yttrande begärs av annan än domstol eller myndighet, åligger det par- terna att sörja för utredningen. Nämnden kan dock, där så befinnes lämpligt eller erforderligt, fullständiga denna. Innan yttrande avgivits kan nämnden, om den
finner det påkallat, utom i fall som avses i sista stycket, bereda parterna tillfälle att muntligen eller skriftligen utveckla sin ta— lan. På parts begäran kan muntlig för- handling anordnas om synnerliga skäl talar därför.
Har yttrande begärts av domstol eller myndighet, sker nämndens bedömande på grundval av det förebragta materialet, det är dock nämnden obetaget att inhämta yt- terligare utredning om sådan finnes påkal- lad.
Färberedande sammanträde
& 10. Innan ärende upptages till behand- ling inför nämnden kan förberedande sammanträde inför ordföranden anordnas med parterna om synnerliga skäl talar här- för.
Sammanträden och beslut
till. Sammanträde med nämnden ledes av ordföranden.
% 12. Nämnden är beslutför då ordföran- den samt minst tre ledamöter är tillstådes. Beslut fattas genom omröstning, varvid som nämndens beslut gäller den mening, varom de flesta förenar sig. Vid lika röste— tal har ordföranden utslagsröst. Angående jäv mot ordföranden, sekrete- rare eller ledamot gäller vad i lagen om skiljemän är stadgat om jäv mot skiljemän.
Protokoll
% 13. Vid sammanträde skall föras proto— koll, vari bl. a. antecknas i besluten delta- gande, ärendets beskaffenhet, nämndens beslut och skiljaktig mening.
Yttrande
& 14. Yttrande skall avfattas skriftligen och angiva parter, ärendets beskaffenhet, nämndens beslut och vilka som deltagit i detta samt skiljaktig mening.
Yttrande skall underskrivas av ordfö- rande och sekreterare.
Yttrande skall snarast tillsändas par- terna.
& 15. Yttrande offentliggöres därest nämn- den ej av särskild anledning annorledes förordnar.
Sekretessregler m. m.
ä16. Nämndens diarium, protokoll och övriga handlingar skall förvaras under in— seende av sekreteraren. Vad som stadgas om rätten att utbekomma allmänna hand— lingar äger tillämpning beträffande nämn- dens handlingar.
Den som är ledamot av eller anställd hos nämnden ävensom part eller annan, som höres inför nämnden, må icke utan nämndens medgivande för utomstående yppa vad inför nämnden förekommit ut-
över vad som offentliggjort yttrande inne- håller.
Arvode
ä17. Ordförande och sekreterare äger uppbära ersättning för sitt arbete.
Övriga bestämmelser
518. Nämndens verksamhet finansieras med av statens konsumentråd, Svenska Resebyråföreningen, och Svenska Trafik- företagens Råd tillskjutna medel. Dessa må sinsemellan överenskomma om nämndens ekonomiska förvaltning samt fördelningen av kostnaderna. Nämnden må föreskriva att mindre av- gift skall uttagas av den part som begärt yttrande.
Konsumentupplysning och information om sällskapsresor
Detta kapitel handlar dels om hur allmän- heten f.n. kan få information om resor och dels om hur informationen skulle kunna förbättras och spridas ytterligare. Olika sätt att informera konsumenterna och olika konsumentupplysande organ diskuteras, liksom säljarens information i broschyrer, prospekt och färdhandlingar (däremot ej i annonser).
Diskussionen förs om resornas egenska- per, prisupplysningsproblem och allmän in- formation.
9.1 Informationsbehovet och informa- tionsvägar
Konsumentupplysningen syftar rent all- mänt till att ge sådan information som den enskilde konsumenten kan utnyttja för att få ut så mycket som möjligt av de varor och tjänster han väljer utifrån de person- liga önskemålen och resurserna. Man vill göra konsumenterna mer kritiska, med- vetna och kunniga. Generellt sett utgår man således ifrån att konsumentens möj- ligheter att på ett för honom mer till- fredsställande sätt utnyttja sin tid och sina pengar ökar allt efter som hans kunskap och medvetenhet ökar. Konsumentupplys- ningen om sällskapsresor bör, liksom all annan konsumentupplysning, belysa tre konsumentsituationer.
För det första skall informationen om sällskapsresor ge konsumenten underlag för att bedöma om sällskapsresor över huvud taget är någonting av intresse för honom med hans inkomster, övriga per- sonliga behov och värderingar.
För det andra behöver konsumenten som presumtiv resenär mer ingående, de- taljerad och exakt information för att kun- na jämföra de alternativ som står till buds. Sedan har han möjlighet att välja den som bäst svarar mot hans möjligheter och öns- kemål.
För det tredje behöver konsumenten när han har beslutat sig för att göra en viss be- stämd resa eventuellt ytterligare informa- tion om resan för att kunna planera sina egna åtgärder. Han måste veta vad han har rätt att vänta sig och fordra och vilka skyldigheter han ikläder sig som sällskaps- resenär.
Den information han behöver kan han få på flera olika vägar. Dessa informa- tionskanaler kan f. n. delas in i fyra grup- per.
Den första rymmer konsumentupplys— ningens specialorgan, dvs. de som dels direkt lämnar upplysningar om egenskaper hos olika varor eller tjänster, dels genom anslag understöder såväl den statliga som den övriga konsumentupplysningen. Till den gruppen hör konsumentinstitutet och dess informationsavdclning, statens kon- sumentråd och pris- och kartellnämnden. De ideella organisationer som arbetar med konsumentupplysning räknas också hit.
Den andra gruppen består av press, ra- dio och TV. Dessa medier tar upp och vidarebefordrar informationsmaterial om de finner det intressant och aktuellt. Vissa tidningar gör dessutom själva mindre un- dersökningar.
Den tredje gruppen bildar de företag som producerar och säljer sällskapsresor och som genom sin marknadsföring läm-
nar information. När det gäller kvantitet och detaljrikedom är deras material det mest betydelsefulla för konsumentens val. Den blivande resenären måste dock vara kunnig och kritisk när han tillgodogör sig denna information, eftersom de sakliga upplysningarna ges jämsides med subjek- tiva säljargument och reklam.
Den fjärde gruppen består av tidigare resenärer. Deras erfarenhet av resmål och researrangörer kan vara avgörande för en blivande resenärs val. När det gäller att välja researrangör tycks, av intervjuunder- sökningen att döma, rekommendationer och omdömen ha betytt särskilt mycket.
Sannolikt har praktiskt taget alla som tänker göra en sällskapsresa hört berättelser om andras upplevelser och intryck. Dessa berättelser har dock ur informationssyn- punkt ett högst varierande värde. En bli- vande resenärs nytta av de upplysningar han får av anhöriga, vänner och arbets- kamrater beror på om han är i stånd att sätta dem i relation till information från andra håll.
De tidigare resenärernas synpunkter är ofta personligt färgade. Det tycks vara lika vanligt att konsumenten handlar okritiskt på grund av vaga informationer från andra konsumenter eller rykten vid köp av säll- skapsresor som vid andra köp. Det fram- går av utredningens undersökningar att oförmågan att utnyttja den information som finns är en orsak till att många an- litar arrangörer som de, vid närmare granskning, skulle ha avstått ifrån att resa med.
9.2 Upplysning om sällskapsresor från konsumentorganen
För de offentliga konsumentorganen är bristen på undersökningar det stora pro- blemet när det gäller information om säll- skapsresor. För att kunna lämna upplys- ningar måste man ha material som till-
fredsställande beskriver förhållandena. Att viktiga områden ibland behandlas styv- moderligt i konsumentupplysningen beror ofta på brist på underlag.
När det gäller varor kan man få un- derlaget genom märkesundersökningar. Man testar produkterna och redovisar re- sultaten så att konsumenten kan jämföra olika märken. Det finns allmänt accepte- rade riktlinjer för hur sådana undersök- ningar skall göras och mycket arbete läggs ned på att standardisera metodiken.
När det gäller att undersöka tjänster är metoderna icke så utvecklade. Den meto— dik som kan utnyttjas är de sociologiska och statistiska intervjuundersökningarnas. De innebär att man icke registrerar tjäns- ternas egenskaper utan konsumenternas uppfattning om egenskaperna. Subjektiva värderingar är oundvikliga. Därför måste intervjuerna kontrolleras på olika sätt och intervjusvarens karaktär beaktas när man väljer analysmetod.
Ett av de svåra problemen är vidare att tjänsters egenskaper icke är stabila. Om man exempelvis undersöker vissa resor i början av en säsong, är det icke alls så- kert att deras kvalitetsegenskaper förblir oförändrade under resten av säsongen. Vi- dare är det dyrbart att samla in uppgifter med intervjumetoden -— om man icke vill ge avkall på resultatens tillförlitlighet.
Därför är det oftast icke möjligt att be- driva en löpande undersökningsverksamhet för att skaffa underlag för konsumentupp- lysning om sådana tjänster som sällskaps- resor. Enligt vår uppfattning bör man, för att få ett material som kan användas på samma sätt som resultat från jämförande varuprovningar, vid enstaka —— i förväg icke fastställda —— tillfällen med intervju- metoden undersöka resor som just då är särskilt intressanta för konsumenterna. Vid dessa tillfällen bör man icke försöka få fram en totalbild av resenärerna och rese- livet. Man bör koncentrera sig på enstaka resmål och restider samt standardisera re-
sornas kvalitetegenskaper så långt det kan göras för att direkta jämförelser mellan olika producenters resor skall bli möjliga. En begränsad och väldefinierad inriktning skulle göra det lättare att utnyttja under- sökningsresultaten för information.
Utredningens stora intervjuundersökning var icke upplagd för att ge underlag för jämförande konsumentupplysning om säll- skapsresor. Vi behövde istället en total- bild av sällskapsresemarknaden som under- lag för våra överväganden.
Men även en undersökning av den typ vi gjorde kan användas för konsument- upplysning. Resultaten kan icke bara be- rika utredares, institutioners, organisatio- ners och myndigheters kunskap om rese- marknaden, utan de bör också kunna ge konsumenterna en värdefull bakgrund. Undersökningar liknande vår lär dock icke behöva göras lika ofta som de ovan be- skrivna punktundersökningarna.
De stora dragen i resemarknadens struk- tur torde trots allt förändras relativt lång- samt. Nya omfattande undersökningar blir sannolikt bara nödvändiga när det skett viktiga strukturförändringar i branschen.
Vilken institution skall då göra under- sökningar av resor och ansvara för infor- mationsunderlaget? Statens institut för konsumentfrågor har för närvarande inga resurser för löpande bevakning av dessa tjänster.
Konsumentrådet, som huvudsakligen är ett anslagsgivande organ, kan vid enstaka tillfällen i samband med utredningar göra undersökningar, men rådet har ingen möj- lighet att med den nuvarande organisatio- nen åta sig löpande undersökning. Pris- och kartellnämnden kan givetvis göra bransch- undersökningar på resemarknaden liksom på andra områden. Den kommer dock i så fall i första hand att syssla med pris- och konkurrensfrågor. Det ligger knappast i linje med nämndens verksamhet att under- söka och redovisa egenskaper hos resorna.
Svaret på frågan ger sig således icke automatiskt. Problemet går utanför utred- ningens arbetsfält eftersom en enhetlig lösning krävs för hela tjänsteområdet. Konsumentupplysningsutredningen1 skall i enlighet med de tilläggsdirektiv som utfär- dades den 6 mars 1964 se över behovet av forskning på konsumentområdet och ta ställning till hur undersökningsorgan skall byggas ut. Det hör således till konsument- upplysningsutredningens uppgifter att se till att även den fjärdedel av den privata konsumtionen som består av tjänster kan göras till föremål för konsumentupplys- ning. Det innebär bl. a. att det måste ska- pas organ för att undersöka för konsumen- ter väsentliga tjänster. Det snabbt växande intresset för sällskapsresor gör att dessa bör vara givna undersökningsobjekt.
Redan nu bör man dock kunna sprida en hel del upplysning om sällskapsresor trots bristen på undersökningar. Den som planerar att göra en resa får lättare att be- döma de olika erbjudandena om han kän- ner till resemarknadens struktur och orga— nisation. auktorisationens innebörd och reklamationsmöjligheterna. Det torde ock— så vara lämpligt att sprida kunskap om Svenska Resebyråföreningens allmänna resevillkor. De utgör ju det avtal som reg— lerar resenärens rättigheter och skyldig- heter. Man kan också ge den blivande resenären uppslag om vad han bör ta reda på när han tänker köpa en resa.
Intressanta uppgifter kan även hämtas från vissa myndigheter. Luftfartsstyrelsen behandlar ansökningar om chartertillstånd. Eventuella avslag samt anledningen härtill kan vara av intresse för resenären.
Om det förslag till krav om garanti
1 Konsumentupplysningsutredningen tillsattes den 22 februari 1963. Dess uppgifter var ursprungligen att se över organisationen av upplysningsavdelningen vid statens institut för konsumentfrågor. Utredningens första resultat framlades i betänkandet Effektivare kon- sumentupplysning, SOU 1964: 4.
för researrangörsverksamhet, som fram- lagts i kapitel 6 realiseras, blir givetvis in- formation från kommerskollegium om detta av vitalt intresse.
Om en reklamationsnämnd, i enlighet med utredningens förslag, börjar fungera kommer dess utslag i klagoärenden att ut- göra ett värdefullt konsumentupplysande material. Företagens benägenhet att följa nämndens utslag bör också vara av in- tresse att följa.
Slutligen bör en del material kunna hämtas från auktorisationsnämndens verk- samhet. Auktoriserade företag anger själva att de är auktoriserade och innebörden av detta. Upplysning av detta slag bör kon- sumentupplysningens organ löpande kunna ställa samman och vidarebefordra till kon- sumenterna eller till press, radio och TV.
Det organ som ligger närmast till hands för denna uppgift är konsumentinstitutets upplysningsavdelning. Den kan genom in- stitutets tidskrift, pressmeddelanden och på annat sätt nå konsumenterna direkt el- ler via press och etermedia.
Det är dock en nackdel med den ovan skisserade upplysningsverksamheten. Upp- lysningarna strömmar till konsumenterna kontinuerligt och i små portioner, de prin- cipiellt viktiga uppgifterna finns icke sam- lade och tillgängliga i ett sammanhang.
Vi föreslår därför att statens konsument- råd låter utarbeta en liten populärt hållen skrift med de för en resande konsument viktigaste uppgifterna. Utredningens ma- terial kan delvis användas som underlag. Skriften bör dock icke publiceras omedel- bart efter det att utredningen slutat sitt uppdrag. Vi har ju på flera punkter före- slagit förändringar på sällskapsresemark- naden. varför man bör avvakta förslagens behandling och eventuella realiserande.
De ideella organisationerna bygger i all- mänhet sin konsumentupplysning på of- fentliga organs undersökningar och ma— terial. Om material om sällskapsresor of- fentliggörs mer eller mindre löpande kom-
mer de organisationer som är intresserade av konsumentfrågor säkert att ägna säll- skapsreseproblem större uppmärksamhet.
9.3 Upplysning om sällskapsresor genom press, radio och TV
Utvecklingen på sållskapsreseområdet och missförhållandena i branschen har de se- naste åren med stort intresse följts av press, radio och TV. Därigenom har san— nolikt allmänhetens vaksamhet och myn- digheternas intresse för problemet skärpts. Det är också troligt att researrangörernas rädsla att skylta i ofördelaktiga samman- hang i vissa situationer har påverkat deras handlande till fördel för resenärer. Utredningen har genom sina undersök- ningar, icke minst genom intensivunder- sökningen av en sk skandalresa, fått be- kräftat att den bild som man kunnat göra sig genom pressen icke varit helt korrekt. Vissa typer av missförhållanden har dramatiserats, andra har icke väckt så stor uppmärksamhet. Schematiskt kan man säga att försenade hemresor och resor som av olika skäl icke startat på utsatt tid har väckt det största intresset. Många allvar— liga brister i andra avseenden har där- emot icke kommit till pressens kännedom eller icke kunnat tas upp därför att uppgif- terna icke har kunnat kontrolleras. Bris- terna i pressens information beror säkert till stor del på att det icke funnits något objektivt underlag för artiklar etc. Om journalisterna hade bättre tillgång till opar- tiskt material skulle det vara lättare för dem att ge läsarna en fullständigare kon- sumentupplysning om sällskapsresor. Men naturligtvis kommer tidningarna även framdeles att själva vilja avgöra när, hur och i vilken form de skall ge information. Vad som sagts om pressens möjligheter och intresse för att ge upplysning om säll- skapsresor gäller i huvudsak även radio och TV. Men det kan påpekas att medan pressens åtaganden i konsumentupplys-
ningens tjänst är helt frivilliga så är det Sveriges Radios skyldighet att göra pro- gram med konsumentupplysande innehåll.
9.4 Säljarsidans information om sällskaps- resor
Som nämnts står de som arrangerar och säljer sällskapsresor för den största kvanti- teten av den informationen som är till- gänglig för konsumenterna. Deras informa- tion är också den mest detaljerade.
Informationen sprids huvudsakligen ge- nom annonser, broschyrer, resehandlingar samt direkt genom försäljningspersonalen. Det bör betonas vilken central roll resebroschyren härvid intar. Broschyrens beskrivning av resorna är den referensram som reseavtalet utgår från. I en resa ut- lovade prestationer är vanligen beskrivna i broschyren. Uppgifterna här är för ar- rangören bindande i och med att avtal träffas.
Konsumenten använder informationer dels när han skall fatta beslut om han över huvud taget SKall resa och i så fall vart, när och med vilken arrangör osv och dels efter beslutet för att kunna förbereda resan samt för att få veta vad han har rätt att vänta sig, att fordra och vilka skyldigheter han har.
Säljarsidans information kan delas upp i två huvudtyper, dels allmän information om företaget, om gällande allmänna och särskilda bestämmelser, om auktorisation etc och dels information om de olika re- sorna med detaljuppgifter om transport- medlen, avgångs- och ankomsttider, hotel- lets namn, klass och belägenhet i förhål- lande till strand m m, rummets egenskaper (enkel/ dubbel, med eller utan utsikt mot havet), resans pris, vad som ingår i kost- naderna samt vilka tilläggskostnader som man måste räkna med och vilka som kan tänkas.
Generellt gäller, att den första typen av information, den som rör företaget etc,
är mycket väsentlig för resenären, men att den till nöds kan inhämtas även från andra källor än från arrangör eller för- säljare. De detaljerade uppgifterna om själva resan kan resenären däremot bara få från den som säljer resan.
Därför är det särskilt viktigt att just dessa uppgifter är exakta och uppställda på ett klart och tydligt sätt så att de går att jämföra med motsvarande uppgifter från andra företag. Det bästa, sett från konsumenternas synpunkt, vore en stan- darduppställning med fakta om resan. en uppställning som återkom hos olika ar- rangörer och resebyråer.
En sådan faktakatalog borde på ett markant sätt avskilja reklamargument och subjektivt värderande beskrivningar av resan. Därigenom skulle det bli lättare för konsumenten att överblicka informa- tionen.
_Den information som man f 11 kan häm- ta ur resebroschyrer och färdhandlingar redovisas i följande avsnitt.
9.4.1 Fakta om arrangören
Auktoriserade arrangörer upplyser i sina broschyrer alltid om att företaget är auk- toriserat. STR-märket är alltid väl syn- ligt. Fakta om vad auktorisationen inne— bär lämnas dock i mycket begränsad om- fattning och ofta i obestämda ordalag av typen »auktorisationen är en trygghets- garanti». Upplysning om garantibeloppet förekommer vanligen. Auktorisationen och medlemskapet i resebyråföreningen nämns ofta på ett sätt som är ägnat att ge den oinitierade intrycket att det är fråga om samma sak. Man måste konstatera att man i allmänhet icke kan få uppgifter om auktorisationens innebörd från resebro- schyrer. Den måste konsumenten hämta från andra källor. På det utrymme som ofta anslås i broschyrer för att beskriva auktorisation borde det vara ganska lätt för företagen att ge en precisering av be-
greppet auktorisation, som tar fasta på det väsentliga och sakliga och lämnar vackra och glidande formuleringar utanför. _
De icke auktoriserade företagen pre- senterar sig oftast utan att lämna några egentliga fakta om sig själva och sin verksamhet. Garantier nämns, men i oklara och obekräftade ordalag. I vissa fall förekommer polemik mot de auktori- serade företagen.
9.4.2 Bestämmelser
Enligt Svenska Resebyråföreningens all- männa resevillkor »finns dessa (villkoren) angivna i resebroschyrerna». I flera fall stämmer icke detta. De finns dock som re- gel på anmälningsblanketten (vanligen på baksidan) om de ej finns i resebroschyren. De särskilda villkor, som arrangörerna själva har utformat och ibland felaktigt kallar för allmänna bestämmelser, inne- fattar dock de allmänna resebestämmel- serna, Särbestämmelser och diverse reser- vationer och upplysningar om tex högsta tillåtna bagagevikt vid flygresor, rabatter etc.
Det är ett starkt krav att företagen klart skiljer mellan allmänna resebestämmelser och särskilda villkor. Därför bör särskilda bestämmelser från arrangören och de all- männa resevillkoren återges klart och tyd- ligt var för sig. Att de allmänna resevill- koren skall finnas i programbroschyren framgår ju av dessa och är också ett själv- klart krav från resenärerna. Att de dess- utom finns på anmälningsblanketten kan starkt rekommenderas. I varje fall bör en hänvisning till platsen i broschyren finnas på anmälningsblanketten.
Flera arrangörer, både auktoriserade och icke auktoriserade, har egna bestäm— melser utan hänvisning till de allmänna resevillkoren. Sådana bestämmelser tende- rar i allmänhet till att bli mer restriktiva än resebyråföreningens resevillkor. Sam— tidigt har man försökt att formulera förbe-
hållen så att konsumenten skall uppfatta dem som något positivt.
Andra anger i sina programbroschyrer som >>särskilda bestämmelser» även det väsentligaste i de allmänna bestämmelser- na, men hänvisar trots detta även till dessa.
Många av punkterna som förekommer bland de särskilda bestämmelserna, tex att avbeställningsavgiften är obligatorisk, hör uppenbarligen hemma i dessa bestämmel— ser i första hand i de allmänna och i andra hand i de särskilda. Andra punkter, tex uppgifter om hur brev till resenärer skall adresseras eller att tullfria varor kan köpas ombord på flygplanen, hör däremot hem— ma bland den allmänna information som bör ges på annan plats i broschyren. Pro- grambroschyrerna skall givetvis dessutom innehålla fakta om resorna, tider, priser och all ytterligare information som ar- rangören vill lämna. Detta kommenteras i nästa avsnitt.
Redan här bör dock understrykas att det är mycket väsentligt för läsaren att man i programbroschyren skiljer mellan de bestämmelser som reglerar avtalet mel— lan resenär och reseföretag, allmän infor— mation byggd på fakta samt subjektiva ut- talanden av olika slag. En blandning av allmänna resevillkor och allmän informa- tion under rubriken >>särskilda bestämmel- ser» vilseleder lätt läsarna.
Diskussionen ovan av bestämmelserna bygger huvudsakligen på broschyrer från arrangörer som är med i resebyråförening- en. Granskar man övriga arrangörers bro- schyrer kan man finna osakliga och brist— fälligt utformade bestämmelser, som dock ofta bygger på Svenska Resebyråförening- ens allmänna resevillkor. Dessa resevillkor förekommer dock icke i broschyren. Några arrangörer har över huvud taget inga be- stämmelser i sina broschyrer.
En annan typ av information, som är av stor vikt för resenären, berör gruppbe- stämmelser för exempelvis charterflyget. Sådan information saknas praktiskt taget
genomgående. Det för resenärerna väsent- liga beträffande luftfartsstyrelsens bestäm- melser för charterflyg är själva gruppbe- greppet. Den grupp som reser ut samtidigt skall också resa hem samtidigt. Detta inne- bär att resenären ej under pågående resa kan förlänga eller förkorta sin resa. Det finns här vissa dispensbestämmelser för sjukdomsfall odyl, som även bör vara av intresse att informera om.
9.4.3 Fakta om resorna och presentationen av förbehåll
Som nämnts kan endast säljaren-arran- gören lämna detaljerade uppgifter om en- skilda resor. Därför blir givetvis kraven på en korrekt och lättillgänglig informa— tion från arrangören så mycket större.
Uppgifter måste lämnas om resans pris samt om vilka förmåner som ingår, dvs ho- tellets klass och standard, belägenhet, vis- telsens längd, namnet på flygbolaget som gör transporten, tillgången till reseledare eller platskontor på orten. Vidare behövs klar information om avgångs- och an- komsttider, samlingsplats resp samlingsti- der för färd till flygplats och liknande. Vid rundresor behövs dessutom ytterligare in— formation om resans olika etapper, över— nattningsplatser och liknande.
De auktoriserade arrangörernas rese— broschyrer och färdhandlingar innehåller i allmänhet viktiga upplysningar, i stor ut- sträckning klart och överskådligt uppställ- da. Man kan utan större svårigheter hitta de uppgifter som man behöver, med vissa undantag som vi skall återkomma till. Men varje broschyr har sin utformning och det är svårt att göra jämförelser mellan olika arrangörer. Ibland lämnar företagen kom- plicerade redogörelser för relativt enkla och självklara förhållanden.
Detta gäller tex informationen om gäl- lande priser. Det är ganska vanligt att en resas pris varierar efter olika avresetider (dessutom varierar priset efter hotellalter-
nativ och vistelsens längd). Man talar om lågsäsongspriser, normalpriser och hög- säsongpriser (eller ibland enbart om för— månspris och normalpris med tillägg för vissa resor).
Ibland presenteras resdagarna i en tabell och priserna, hotellen och reslängdsalterna— tiven i en annan tabell. I andra fall an— vändes komplicerade system med särskilda symboler, färger eller noter och andra för- klaringar.
Uppenbarligen skulle broschyrerna vin- na på att uppgifterna uttrycktes på ett standardiserat och enkelt sätt. Som i exempelvis bredvidstående uppställning. Enligt vår uppfattning skulle företagen kunna åstadkomma en standard genom samarbete inom resebyråföreningen i det— ta och andra avseenden. Exempelvis vad beträffar definitioner av exakt hur lång tid en 8-dagars resa omfattar från avfärd till hemkomst.
Broschyrerna från arrangörerna som icke är medlemmar av Svenska Resebyrå- föreningen har i regel större brister i åskådlighet och information än de auk— toriserade. En arrangör presenterar tex en stor tabell med priser, hotellalternativ och reslängder uppdelade på tre olika sä- songer utan att överhuvudtaget ange vilka avresedagar som ingår i de olika säsonger- na. Andra exempel på nästan otydbara uppställningar skulle också kunna anföras.
Tidtabellerna är oftast bra och över- skådliga. Nästan genomgående saknas dock förbehåll för förseningar. Flygför- seningar på över två timmar inträffar kan- ske en gång på tio. Ordentlig information om detta liksom om charterflyg över hu- vud taget vore i hög grad önskvärd. Bla behöver resenärerna vara medvetna om att förseningar kan inträffa, för att kunna planera sina anslutningsresor. Detta gäller även annat flyg än charterflyg och rese- närer borde varnas för att räkna tiden alltför snävt.
Informationer om hotellens klass, be-
P'i-Wma I"," Malmö Normalpriser Lågsäsongpriser: Högsäsongpriser: Tillägg för [313 med E' resebyrå avresor i perioden avresor i perioden enkelrum Dm Priserna for 21/11-6/12 och 3/1-18/1 19/12-23/12 och 7/2-15/3 Per vecka ;nslutning från Stockholm, Göteborg. 8 Malmö och Norrköping dagar dagar dagar dagar
15 22 29 8 15 22 29 8 15 22 29 dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar
esidencia A* esidencia B* otel A otel B otel N l
illägg för jetflyg: uristklass t/r . klass t/r
Dessa priser inkluderar bara halvpension. Tillägg för helpension med måltider på valfria restauranger 'r kr. . . per vecka.
_ esans pris inkluderar: Flygbiljett Malmö——Teneriffa t/r med X-air DC-7C, Coronado Jet eller DC-8 let samt för passagerare med DC-8 Jet och Coronado Jet lokalt flyg Gran Canaria—Teneriffa t/r, uppehåll med hel- eller halvpension på det utvalda hotellet, bussbefordran mellan flygplats och hotell, lla drickspengar och skatter, bärare och bagagebefordran samt assistans av reseledare. Flygplatsskatt ch bussbefordran i Skandinavien ej inkluderat.
lägenhet m m är mycket svårt att bedöma för en person utan stora fackkunskaper. Nästan alltid finns det i broschyren och andra handlingar reservationer för att en- kelrum förekommer sparsamt på hotellen i Sydeuropa och att de bara kan skaffas i mån av tillgång. Att resenären betalat en- kelrumstillägg garanterar ej att han får enkelrum. Tillägget betalas dock tillbaka om man icke lyckas skaffa enkelrummet. I flera fall gäller samma sak om bad, bal— kong etc.
Flera broschyrer innehåller relativt rea- listiska beskrivningar om förhållanden utomlands som en förstagångsresenär ej vanligen känner till, tex att enkelrum ofta har sämre standard än dubbelrum, att vat- ten- och strömtillförseln kan vara ojämn eller icke fungera alls osv. Vissa företag lämnar värdefulla upplysningar i sina bro- schyrer exempelvis under en rubrik »Att bo på hotell utomlands». På samma sätt har flyget presenterats i en artikel med rubriken »Att flyga charterflyg». Sådana artiklar kan ge väsentliga upplysningar om förhållanden.
Informationen om reseledarna är nästan genomgående mycket knapphändig. En— dast något enstaka företag presenterar rese- ledarna med namn (givetvis med förbehåll att få vidtaga ändring). Över huvud taget är det mycket svårt att med hjälp av bro- schyrer och resehandlingar få en uppfatt— ning om hur reseledningen är organiserad.
I allmänhet nämns flygbolagen och flyg- planstyper. I synnerhet nämns planets typ om flygningen görs med jetflyg, då det oftast utgår särskilt tillägg. Det påpekas ofta att flygplanen har tryckkabin och väderradar (det har numer alla plan inom charterflyget med destinationer till medel— havsområdet).
9.S Prisupplysning
I de tidigare avsnitten har vi diskuterat möjligheten att informera konsumenterna så att de kan bedöma olika resealternativ från sina individuella utgångspunkter. För att kunna fatta rationella beslut be- höver de också prisupplysning. Som vi an- tytt tidigare är det ännu svårare att lämna
konkreta upplysningar om jämförbara re- sors priser än att beskriva kvalitetsmässiga skillnader. Som framgått av kapitel 3 så är det dock icke omöjligt att åtminstone komma en bit på vägen. Vid sidan av den typ av prisjämförelser som vi med starka reservationer redovisat i avsnitt 3.3.2 be— höver konsumenten uppenbart en mer all- män kunskap om prissättningen på säll- skapsresor och faktorerna bakom företa- gens prispolitik.
Prisfrågorna har diskuterats mycket så- väl utom som inom branschen. Diskussio- nen har bla uppkommit av att resenärer funnit att likartade resor har olika pris hos .olika arrangörer och att priset på en och samma resa kan variera mellan säsonger .eller under relativt kort tid.
I detta avsnitt redovisar vi dels våra syn- punkter på hur man kan angripa pris- frågorna i upplysningsverksamheten, dels olika sätt att prissätta sällskapsresor och .dels kostnadsmässig bakgrund till prissätt- ningen.
9.5.l Prisupplysning i kombination med övrig upplysning
Punktundersökningar som diskuterades i avsnitt 9.2, bör icke gälla enbart resornas egenskaper utan också priserna. Vi förut- sätter att undersökningarna görs med re— sor som är jämförliga när det gäller tid, transportmedel, hotellklass och annat som anges i broschyrer och färdhandlingar. Därigenom kan analysen inriktas på de återstående kvalitetsegenskaperna och på priset.
Som vi uppfattar det, är det konsument- upplysningsutredningens uppgift att utreda vilken institution som bör stå för under- sökningarna av sällskapsresorna. Det är dock uppenbart att undersökningar av pri- ser och konkurrens nära anknyter till pris- och kartellnämndens verksamhet.
Därför är det, anser vi, väsentligt att den institution som får ansvaret för
undersökningarna nära samarbetar med pris- och kartellnämnden bl a i prisfrågor. Vid konsumentupplysning om sällskapsre- sor, liksom vid all konsumentupplysning, är det mycket väsentligt att konsumenten får möjlighet att sätta pris i relation till kvalitet.
9.5.2. Principerna för prissättning
Företag kan sätta ett bestämt pris på sina produkter och sedan anpassa utbudet (när det gäller researrangörer antalet platser på sällskapsresor) till efterfrågan. Efter- frågan kan stimuleras genom reklam och andra marknadsföringsåtgärder.
Företaget/ arrangören kan också göra tvärtom. I sin mest renodlade form inne- bär det att företaget bjuder ut den mängd produkter det kan åstadkomma —— här så- ledes alla resor som arrangören kan pro— ducera — och ändrar priset successivt, så att alla resor kan säljas.
Extrema tillämpningar av prisanpass— ning är sällsynta. Det är mycket vanligare, åtminstone på kort sikt att mängden varor och tjänster anpassas till efterfrågan vid mer eller mindre givna priser.
Vid försäljning av sällskapsresor före- kommer fasta priser, realisationspriser och lockpriser. Fast pris innebär att man på kort sikt anpassar den utbjudna mäng- den till efterfrågan vid bestämda priser. Realisation av resor är en kortsiktig an- passning av priset. Lockprisförsäljning är närmast en form av reklam.
Vid försäljning till fast pris gäller sam— ma pris för alla köpare under hela för- säljningsperioden. Om en arrangör vill sänka priset kommer sänkningen alla kö- pare till del. Enligt en intern överenskom— melse skall resebyråföreningens medlem- mar hålla fasta priser på detta sätt. Dess- utom gäller regeln samma pris för samma resa oberoende av vilken resebyrå som säljer resan.
Genom detta system håller föreningens
medlemmar samma stabilitet i priserna som linjetrafikföretag. Däremot behöver icke olika arrangörer hålla samma pris, även om deras resor är relativt lika. Pri— serna ändras mellan olika försäljnings- perioder och genom att nya (billigare eller dyrare) resealternativ skapas.
Vid realisation håller man icke samma pris för samma resa under hela perioden. Priset anpassas successivt till efterfrågan. Så länge priset överstiger de rörliga kost- naderna för en resenär lönar det sig att sälja ytterligare en resa. Resultatet blir att priset på en resa kan variera mycket helt beroende på när resan köpts.
I vanliga fall börjar man naturligtvis med ett relativt högt pris. Om försälj- ningen icke går tillräckligt bra sänks priset mer och mer ju närmare avresedagen man kommer. Skulle det visa sig att man gjort en alltför pessimistisk bedömning av möj- ligheterna att sälja resan är det ingenting som hindrar att man åter höjer priset.
En del av de icke auktoriserade arran- görerna använder denna prissättning. Några gör det i relativt hög grad. Rese- byråföreningens medlemmar kan på grund av föreningens bestämmelser bara utnyttja den om de säljer alla platser i en resa till realisationspris.
Vid lockprisförsäljning slutligen beslutar sig en arrangör i förväg för att sälja en del resor till exceptionellt låga priser och utnyttja priserna i sin reklam. Hur många resor som skall säljas till lockpris beror icke på efterfrågan, utan på företagets marknadsföring.
9.5.3 Företagens kostnader och prissättning
Utredningen har icke haft möjlighet att undersöka researrangörers bokföring för att se de ekonomiska kalkylerna. Den största posten för ett sällskapsresearrange- mang med charterflyg är transportkostnad derna. Samtidigt är denna kostnad relativt
konstant för flygningar till samma res- mål, beroende på det ganska enhetliga flygmateriel som använts och den hårda konkurrensen på chartermarknaden.
Man får räkna med att minst hälften av priset för en- och tvåveckorsresor till van- liga resmål är transportkostnad. Arrangö- ren betalar ett pris för hela planet. Priset per passagerare beror på hur många plat- ser arrangören kan utnyttja på ut. och— återresa.
Efterfrågan varierar starkt mellan sä- songerna. De flesta arrangörer håller lägre priser under lågsäsong för att stimulera ef- terfrågan. På det sättet söker man få pri- set för hela serien så lågt som möjligt. Un- der förutsättning att efterfrågan verkligen sprids över en längre period genom pris— differentiering får man en jämnare efter— frågan och i genomsnitt fördelaktigare pri— ser.
Det finns dock kortare extra serier, vil- ket är en anledning till att resorna under utpräglad högsäsong ofta är dyrare. Där- för vill man arbeta med så långa flyg- serier som möjligt och utbudet av resor kan icke helt anpassas till efterfrågan. Tomflygningar (ut- eller återresa utan pas- sagerare) kostar nämligen i stort sett lika mycket som flygningar med passagerare.
Även de arrangörer som har fasta priser försöker jämna ut variationerna mellan säsongerna genom olika tillägg. Samtidigt försöker de anpassa priset över hela perio- den så att beläggningen på transportmedel och hotell gör att resorna går med maxi- mal vinst. För att kunna uppnå sådan krävs det att arrangörerna bedömer efter- frågan och priskänsligheten riktigt.
Om två arrangörer har satt mycket olika pris på i stort sett likvärdiga resor, kan detta bero på att de bedömt efterfrågan och sina möjligheter att utnyttja kapa- citeten olika. Givetvis kan de även ha olika kostnader som ger stora prisdifferen— ser.
Rent allmänt kan man säga att när ut- budet av resor är mindre än efterfrågan är priserna för lågt satta. De konsumenter som icke kan (eller vill) planera sin resa i god tid får avstå eftersom det icke finns några platser. För en del konsumenter kan det vara värdefullt att kunna köpa en resa utan att behöva boka den alltför lång tid i förväg. Av den anledningen kan det vara riktigt att det på marknaden finns två likvärda resor med olika pris.
Vid realisation, som mera sällan ren- odlat används för att sälja sällskapsresor, försöker arrangören anpassa sitt pris så att hans kapacitet utnyttjas så mycket som möjligt.
Systemet har ofta kritiserats som orätt- vist. Resenärer, som köpt samma resa, kan få betala helt olika pris. I princip är en sådan prissättning fördelaktig för alla resenärer om konsekvensen av att kapa- citeten utnyttjas bättre blir ett lägre pris även för dem som icke fått realisations— pris.
I praktiken är det mycket svårt att av- göra hur realisationspriser påverkar övriga priser. Av utredningens intervjuundersök- ning och andra källor framgår att resor realiseras oftast dagarna före avresan och bara av vissa arrangörer. För att kunna köpa en sådan resa måste resenären vara beredd att avresa med mycket kort varsel. Han har således små möjligheter att välja tidpunkt. Dessutom fordras det ofta både tålamod och tid för att kunna göra ett fördelaktigt realisationsköp.
I princip behöver realisationsresornas kvalitet icke vara sämre än andra resors. De resor som realiseras på den svenska marknaden har dock i allmänhet arran- gemang av låg klass.
Realisationspris kombineras rätt ofta med lockpris. Den renodlade lockprisför- säljningen innebär, som nämnts, att ar- rangören gör reklam genom att sälja ett fåtal resor till förhållandevis lågt pris för att komma i kontakt med kunder.
Ett företag vill givetvis sälja så få lock- prisresor och så många vanliga resor som möjligt. Lockpriserna skall bara väcka ev kunders intresse och locka dem att kon— takta företaget. Reklam av denna typ är i och för sig icke ofördelaktig för kon— sumenterna. De billigare resorna måste komma några till del och som reklam be- traktat kan lockpriser vara både effektiv och billig. Däremot är det viktigt att kon- sumentupplysningen ser till att allmän- heten lär sig uppfatta lockpriser som re- klam, och icke som ett mått på ett före- tags prisnivå.
Det är mycket svårt att säga i vilken utsträckning det förekommer lockpriser i praktiken. Ofta får en kund som vill köpa en lockprisresa veta att dessa är ut- sålda men att det finns andra alternativ. Kunden kan icke kontrollera om det över huvud taget sålts några resor till lock- priser.
Om resor annonseras ut till lockpriser, men i praktiken aldrig säljs till detta pris, strider detta mot grundreglerna för god reklam. Även om det förekommer för- säljning till lockpriser tycks den försälj- ningen i regel vara så liten att de flesta resenärer icke kan räkna med att kunna köpa en resa till ett sådant pris.
Man kan sammanfattande konstatera att de olika typerna av priser på sällskapsresor gör det svårt för konsumenten att få en uppfattning om den verkliga innebörden i olika erbjudanden. Sett från konsumentens synpunkt är detta givetvis otillfredsstälå lande.
Problemet accentueras av att extrema erbjudanden — både vid realisation och lockprisförsäljning — ofta tycks göras när det finns risk för skandalresor.
Det bör observeras att de olika prissätt— ningssystemen å andra sidan lett till en intensivare priskonkurrens på sällskaps- resemarknaden, något som är en uppenbar fördel för konsumenterna.
9.6 Sammanfattning av utredningens förslag och önskemål beträffande konsumentupplysning rörande sällskapsresor
Att resornas kvalitetsegenskaper och pri— ser då och då undersöks är en förutsätt- ning för att man skall kunna ge effek- tivare konsumentupplysning om sällskaps- resor. Undersökningarna bör, enligt vår uppfattning, oftast vara punktundersök- ningar koncentrerade på bestämda slag av resor.
Vid enstaka tillfällen, i samband med större strukturförändringar på resemark- naden, bör de däremot ha karaktären av översikter av samma typ som våra in— tervjuundersökningar. Enligt vår uppfatt- ning ligger det i konsumentupplysningsut- redningens uppdrag att föreslå vilken in- stitution som skall stå för undersökning- arna. Ifråga om pris— och konkurrensfrå— gor förutsätter vi dock ett samarbete med pris- och kartellnämnden.
Den information om sällskapsresor som kan hämtas i uppgifter från luftfartssty- relsen, auktorisationsnämnden och den av
oss föreslagna reklamationsnämnden bör, liksom den upplysning som bygger på un- dersökningarna, bearbetas och vidarebe- fordras av konsumentinstitutets upplys- ningsavdelning som har till uppgift att genom egna publikationer och kontakter med press, radio och TV ge för konsumen— terna viktig information inom alla varu- och tjänsteområden.
Vi föreslår vidare att en mindre skrift med sådana uppgifter om sällskapsresor som är grundläggande för konsumentens kunskap utarbetas genom konsumentrådets försorg. Detta bör dock inte ske förrän våra egna förslag har behandlats och på- verkat förhållandena på resemarknaden.
Slutligen rekommenderar vi att rese— företagen genom sin branschorganisation verkar för att de uppgifter om resor som lämnas i broschyrer, färdhandlingar etc förenklas och standardiseras i mesta möj— liga utsträckning. Det synes därvid vara av största vikt att man skiljer mellan grundläggande fakta, information av all- mänt intresse och beskrivningar som inne- håller subjektiva värderingar.
Specialproblem
I detta kapitel tar vi upp problem som delvis ligger utanför utredningens egent- liga arbetsområde. Vi har funnit det an- geläget att i någon mån beröra och belysa dessa problem trots att de kan förefalla perifera. Då vårt material på dessa punk- ter är begränsat kan vi ej formulera några rekommendationer eller förslag till åtgär- der. Detta innebär icke att det ej skulle finnas behov av åtgärder på dessa om- råden. De problem som berörs är utbild- ning av reseledare, skolungdomsresor och resor av sjukvårdskaraktär.
10.1. Utbildning av reseledare
Utvecklingen på resemarknaden under se- nare år har medfört nya och differentiera- de krav på reseledarna. Sällskapsresorna var tidigare mera inriktade på resor mel- lan flera olika orter. Nu avser de flesta resor med flyg att resenären stannar på bestämmelseorten.
Det visade sig snart att arrangörerna måste ha fast personal på semesterorterna för att tillfredsställande kunna ta hand om resenärerna. Det har också visat sig att till- gången på kvalificerad personal är dålig; rekrytering har blivit ett besvärligt pro— blem.
Nu har de större arrangörerna egna platsrepresentationer på en rad platser i medelhavsområdet och på de atlantiska öarna. En platsrepresentation kan under högsäsong omfatta upp till ca 25 personer. Oftast finns en platschef, ett antal ut— färdsledare1 med speciell kännedom om det distrikt de arbetar på, hotellfärdledare,
som bor på de olika hotell där resenärer- na inkvarteras samt kontorspersonal.
Platschefen är oftast fast anställd, de övriga oftast tillfälligt anställda. De re- kryteras bland studerande eller andra med erfarenheter av resor och lämpliga språkkunskaper. Eftersom det ställs höga krav på färdledare har rekryteringssvårig- heterna varit stora. Situationen kan för— svåras av att vissa resmål under pågående säsong visar sig ha större dragningskraft än väntat. Då liksom vid sjukdom och annat bortfall behövs snabbt förstärk- ningar. Den personal som i sådan situa- tion anställs hinner arrangören icke pröva på ett sätt som säkrar fullgod service.
Färdledaren är också kontaktman mel- lan resenären och arrangören och mellan resenären och hotellvärden. Färdledaren måste kunna klara upp missförstånd och problem på ett smidigt och klokt sätt. Mindre erfarna reseledares brist på trä- nat omdöme kan skapa onödig irritation. Det har visat sig i många reklamations- fall att yngre reseledares oerfarenhet över- dimensionerat ett i och för sig bagatellartat fall. Researrangörerna är medvetna om att utbildning på lång sikt kan motverka de olägenheter som berörts.
Varje researrangör har hittills varit tvungen att i första hand lösa utbildnings— frågan inom sin egen organisation.
De större företagen och sällskapsrese- arrangörer inom samma koncern har dock ordnat gemensamma kurser. De har an— nonserat före varje säsong efter personer
* Färdledare är en inom branschen använd benämning. Vi använder benämningen här synonymt med reseledare.
med bl. a. språkutbildning. Aspiranterna har, åtminstone i vissa fall, fått genomgå personlighets- och kunskapstest samt del- taga i kurser i utlandet. Resultaten av dessa ansträngningar rapporteras vara till- fredsställande. Flera mindre arrangörer har startat liknande utbildning.
Andra arrangörer har byggt sin utbild- ning på de fast anställda platschefer som under lågsäsong tjänstgör i Sverige och lär sig företaget, dess målsättning och upp- läggning av resorna. De säsonganställda får under några veckor före säsong pröva hotell och utflykter och träffa folk de skall samarbeta med.
I detta fall är det framför allt de äldre och mer erfarnas handledning som är den egentliga utbildningen.
Det förekommer att man efter säsongen samlar reseledarna till en konferens, går igenom erfarenheter och kommer med för- slag till förbättringar.
Ansträngningarna att utbilda persona- len har givit resultat. Men fortfarande finns svagheter i grundutbildningen. De kanske skulle kunna rättas till genom en allmän grundkurs.
Svenska Resebyråföreningen har an— modats uttala sig om eller medverka vid färdledarkurser, men föreningen har icke velat tillstyrka en sådan utbildning om den ej omhänderhas av en erkänd utbildnings- institution. Kursverksamheten vid Stock- holms Universitet tog 1964 initiativet till en baskurs för färdledare. Den omfattade 60 undervisningstimmar och hölls två kvällar i veckan. Svenska Resebyråför- eningen och SJ deltog i planläggningen.
Kursen behandlade bla allmänt ledar- skap, reseorganisationerna, olika färdme- del, bokföring och redovisning, andra län- ders politiska system och sociala och re- ligiösa struktur, visnings- och mikrofon- teknik, försäkringsfrågor, tullärenden, Sveriges officiella representation utom- lands etc.
Svenska Resebyråföreningen har som
framgått medverkat i denna utbildning, men samtidigt understrukit att denna lös— ning endast är ett provisorium. Färdleda- ren måste huvudsakligen få sin utbildning genom praktiskt arbete och med hänsyn till varje företags förutsättningar, mål och utbyggnad. Som rekryteringsbas har den nämnda teoretiska utbildningen betytt en del. Om aspiranterna dessutom fick ge— nomgå. peronlighets— och kunskapstest torde förutsättningarna för en tillfreds- ställande täckning av det växande behovet av färdledare kunna förbättras avsevärt.
Som sades inledningsvis är det endast i undantagsfall en helårssysselsättning att vara reseledare. Yrket är med sina oregel— bundna arbetstider krävande såväl psy- kiskt som fysiskt. Det anses att en rese— ledare efter några är icke längre orkar intressera sig för uppgifterna. Därför vore det angeläget att finna andra uppgifter inom branschen för reseledare som slutat utlandstjänstgöringen. Omställningen från de mycket speciella uppgifterna utomlands till ett arbete i Sverige utanför rese— branschen kan vara mycket vansklig för den enskilde. En reseledares osäkra fram— tidsutsikter i branschen för närvarande gör det svårt att få ett gott rekryteringsunder- lag.
Skolöverstyrelsen har i april 1966 till- satt en utredning som helt allmänt skall utreda utbildningsfrågor inom turistväsen- det inklusive resebyråverksamhet i vidaste mening.
Vi förutsätter att denna utredning ock- så lämnar ett förslag till utbildning av rese- ledare. Problemen har här endast berörts för att understryka att utbildning är an- gelägen, både för resenärer och färdledare.
10.2. Skolungdomsresor
Med ferieresor menas oftast resor för skol- ungdom, där det vid sidan av de vanliga researrangemangen finns vissa sociala ar-
rangemang samt kurser, vanligen i landets språk. Resenärerna inkvarteras oftast i familjer, men även i läger eller pensionat etc. Resorna görs huvudsakligen under sommarferierna och vistelsen varar flera veckor, dvs betydligt längre än vid van- liga sällskapsresor.
Utredningen har haft kontakt med Lärarnas Riksförbund, Målsmännens Riks- förbund, Skolkuratorernas Förening och skolöverstyrelsen. Genom dessa kontakter och tillgängligt material har utredningen försökt bilda sig en uppfattning om denna reseverksamhet.
Ferieresor utomlands är numer relativt vanliga. Enligt ungefärliga uppskattningar deltog 1964 ca 20 000 ungdomar i sådana resor.
Till dessa resor kommer de sk vinter- sportresorna som också mer eller mindre är direkt inriktade på skolungdom. De görs under sportlovsveckorna, ibland un- der jul- och påsklov. De rymmer icke några pedagogiska moment och förlägg- ningen är normalt samma typ av pen- sionat och hotell som vid vanliga säll- skapsresor.
Skolungdomsresorna synes, liksom öv- rig reseverksamhet, öka snabbt. Många arrangörer är sysselsatta med denna verk- samhet. Det finns olika arrangörskate- gorier, bla Centralnämnden för skolung- domsutbytet med utlandet, som är en statsunderstödd institution. Den samarbe- tar resetekniskt med SI Resebyrå.
Vidare är en organisation som arran— gerar ferieresor knuten till Folkuniversite- tet, dvs en ideell organisation. Även van- liga företag i resebranschen ordnar ferie- resor. Dessutom arrangeras relativt många kurser av enskilda lärare, huvudsakligen för elever vid de skolor där lärarna tjänst- gör.
De som organiserar många feriersor an— litar vanligen auktoriserade reseföretag som resetekniska arrangörer. Själva ord- nar de förläggning, oftast i familjer, och
svarar för de pedagogiska och sociala ar- rangemangen.
En stor del av vintersportresorna ordnas av ett par företag som specialiserat sig på denna typ av resor. Dessa arrangörer är icke auktoriserade av STR.
Vintersportresor arrangeras även av de vanliga reseföretagen. Genom att resorna då erbjudes till alla och icke bara till skolungdomar förlorar de dock ofta ka- raktären av skolungdomsresa. Som fram- gått av kapitel 3 och bilaga 1 visar utred- ningens intervjuundersökning att vinter- sportresorna resetekniskt hittills synes ha varit tillfredsställande. Pedagogiska mo- ment ingår, som redan nämnts, icke i dessa resor och för de sociala inslagen får ungdomen, liksom vuxna resenärer på vanliga sällskapsresor, själv taga ansvar.
Målsmännens Riksförbund, Skolkura- torernas Förening och Lärarnas Riksför- bund har tillsammans gjort en enkät bland 453 skolungdomar som deltog i ferieresor sommaren 1962. Denna undersökning ger vissa uppgifter om resornas karaktär och effektivitet när det gäller språkundervis- ning samt uppgifter om hur inkvartering- en var. Deltagarna var, enligt undersök- ningen, 14—21 år. De flesta var 16—18 år. Inkvarteringen skedde till ca 90 pro- cent i familjer, ungefär 40 procent av dessa hade med kursdeltagarna jämnåriga barn. Ca 17 procent delade rum med svensk kursdeltagare.
I de flesta fall tycks deltagarna ha va— rit nöjda med inkvarteringen. Endast få deltog för att försöka läsa upp underbe- tyg.
Undersökningen visade sammanfatt- ningsvis att det är önskvärt med bättre information till kursdeltagarna och deras föräldrar, bla om ordningsregler och so- ciala anordningar vid kurserna och fri- tidssysselsättningar. Vidare synes under- visningen ha betytt mindre för deltagarnas språkkunskaper än själva vistelsen. Där- för är det anmärkningsvärt att många
klagade över bristande kontakt med lan— dets ungdom och att rätt många fick dela rum med andra svenskar. Det gör ju möjligheterna till övning mindre. Kon— takten med landets invånare torde vara det primära motivet för att deltaga i ferie- kurser, undervisning kan man säkerligen få lika bra om icke bättre i Sverige.
En feriekursresa kan, som nämnts, de- las upp i tre moment: det resetekniska ar— rangemanget, de sociala inslagen med in- kvartering och sysselsättning på fritid samt, i vissa fall, det pedagogiska inne— hållet.
Det är dock uppenbart att man icke kan lösa alla problem genom att se till att arrangörernas verksamhet drivs till- fredsställande samt att undervisning och sociala arrangemang håller en hygglig kva— litet. Detta gäller både ferieresor och vin— tersportresor. Föräldrarna som gör resor— na möjliga och arrangörer som tar ung- domar till en främmande miljö utom för— äldrars och skolas närhet och inflytan- de har ett stort ansvar. Man bör därför ställa höga krav på dessa resor och vara medveten om att problemen oftast kan uppstå vid samvaron under resorna.
Ytterligare en svårighet är problemet från vems synpunkt resorna skall bedömas. Av utredningens undersökning framgår det att ungdomar som deltager i vintersport- resor själva i regel är mycket nöjda. Det är dock oftast föräldrarna som står för kostnaderna. Deras uppfattning har ej un- dersökts. Troligt är att de inte heller kan bedöma resor, som de själva inte varit med på.
Under alla förhållanden synes det vara uppenbart att utbytet av en ferieresa i hög grad beror på hur inkvarteringen och öv- riga sociala arrangemang varit. De orga— nisationer, som utredningen varit i kon— takt med, hävdade bestämt att den lämp- ligaste inkvarteringen är i familjer. Valet av värdfolk är viktigt. De måste vara in- tresserade och känna ansvar och icke en-
dast betrakta inkvarteringen som en för- tjänstmöjlighet.
Vidare bör det i värdfamiljerna finnas ungdomar, jämnåriga med de inkvarterade. Det synes också viktigt att värdfamiljerna i viss utsträckning påtager sig föräldrars funktioner och sociala ansvar. Det är uppenbarligen nödvändigt, så att ton— åringar icke lämnas utan tillsyn i en främ- mande miljö.
Vid vintersportresor tycks det inte fin- nas några möjligheter att ordna sådan till— syn. Därför synes det vara mycket ange- läget att reseledningen i viss utsträckning kan tjänstgöra som övervakare eller åt- minstone rådgivare till ungdomarna och att föräldrarna ser till att ungdomarna har mognad och omdöme att själva ta ansvar.
De sociala och de pedagogiska arrange- mangen gör att skolungdomsresor ligger nära allmänna frågor om fostran och un- dervisning. Därför torde skolöverstyrelsen vara den myndighet, som i första hand borde ha ansvaret för och tillsynen av denna verksamhet.
Övervakningen skulle kunna läggas upp på två sätt. Antingen skulle överstyrelsen kunna pröva kompetensen hos lärare och andra som har ansvaret för undervisning och sociala arrangemang eller också kun- na inspektera skolungdomsresor på ort och ställe. Bäst vore en kombination av dessa metoder.
Skolöverstyrelsen har vid flera tillfällen gjort framställningar om anslag för verk- samhet av denna att hos ecklesiastikdepar— tementet. Eftersom medel hittills icke har ställts till överstyrelsens förfogande har skolöverstyrelsen icke kunnat övervaka Skolungdomsresorna.
Enligt vår uppfattning är det viktigt att överstyrelsen får resurser för denna verk- samhet. Vi beklagar också att skolöversty- relsen uppenbarligen måste begränsa över- vakningen till ferieresorna och icke kan åtaga sig kontroll av vintersportresor utan pedagogiska moment. Trots den betydligt
kortare vistelsetiden synes det kunna upp- stå vissa sociala problem även vid dessa resor.
Det är angeläget att informationen om skolungdomsresor drivs betydligt mer in- tensivt än hittills och att den riktas både till ungdomar och föräldrar. För en sådan upplysningsverksamhet krävs dock bättre kunskaper om resor och researrangörer än de som finns för närvarande. Om skol- överstyrelsen kan påtaga sig den överva- kande funktionen skulle det också bli möj- ligt för styrelsen att genom skolorna in— formera elever, föräldrar och lärare om resultaten av kontrollerna. Vidare gäller de önskemål om undersökningar som re- dovisades i föregående kapitel i särskilt hög grad skolungdomsresor. Upplysnings- behovet gäller både de resetekniska ar- rangemangen, resornas priser, den even- tuella undervisningens samt de sociala ar- rangemangens omfattning och värde. Be- hovet av prisupplysning blir särskilt starkt därför att ferieresor i regel är relativt dyr- bara. Konsumentupplysning om skolung- domsresor bör givetvis lämnas genom de
vanliga konsumentupplysningskanalerna, men bör också kunna ske, som redan nämnts, via skolor samt genom elev- och föräldraorganisationer.
10.3 Resor av sjukvårdskaraktär
Under senare år har en speciell typ av sällskapsresor i ökad utsträckning börjat lanseras. Det är sådana resor av sjukvårds- karaktär som vänder sig till resenärer som i olika avseenden ej är helt fysiskt friska. Vad som här avses är icke sådana speciella sjukresor för direkt sjuka människor som behöver ständig passning utan resor där kravet är att vederbörande kan klara sig själv eller med hjälp av någon anhörig. Det speciella med dessa resor är att för- utom de vanliga färdledarna så står även en svensk sjuksköterska eller svensk sjuk- gymnast till resenärernas förfogande som
förmedlar ev. behövlig läkarvård genom lokala läkare. Anledningen till att utred- ningens uppmärksamhet kommit att fästas vid denna typ av resor är att intervjuper- soner ingått från dessa resor i utredningens undersökningar såväl för oktober- 1964 som aprilresorna 1965. Beträffande okto- berresorna 1964 kunde konstateras fall där anmärkningar riktades mot arrangö- rerna av, om uppgifterna var riktiga, rela- tivt allvarlig art med hänsyn till resornas karaktär. I april 1965 däremot kunde kon- stateras att några fall av dylika anmärk- ningar ej riktades mot resorna utan rese- närerna var i stort sett nöjda med arrange- mangen bortsett från smärre anmärk- ningar.
Alldeles självklart måste mycket höga krav ställas på resor av denna karaktär. Så länge sådana resor endast utbjudes av ett fåtal ansvarskännande arrangörer, vilka anlitar sakkunskap vid dessa resor, måste man betrakta detta som ett lovvärt initiativ.
I dagens läge finns så vitt vi förstår ingen anledning att föreslå några åtgärder beträffande denna typ av resor. Men om denna speciella typ av resor kommer att bli mer kommersiellt arrangerad och få större spridning måste utvecklingen följas mycket noggrant.
Med tanke på dessa resors speciella ka- raktär blir priset relativt högt, samtidigt som det är svårt redan nu att bygga ut mottagningsapparaten i resp. länder till- räckligt fort för att tillgodose det växande behovet. Möjligen finns här en potentiell risk att arrangörer utan tillräcklig kunnig- het på området startar sådan verksamhet.
Med hänsyn till resornas speciella art föreslår utredningen i avsnitt 5.2.4 att man vid auktorisation av företag som av- ser genomföra resor av sjukvårdskaraktär remitterar ansökningarna även till medici- nalstyrelsen. Vidare anser utredningen att medicinalstyrelsen även i övrigt borde övervaka det sjukvårdande inslaget i dessa resor.
Sammanfattning. Förslag till åtgärder och rekommendationer
Antalet sällskapsresor från Sverige har un- der senare år ökat starkt. Utvecklingen sammanhänger med den stigande inkomst- nivån, den ökade fritiden men även med att charterflyget utvecklat sig till ett snabbt, relativt billigt och bekvämt färd- medel. Vidare är prisnivån i flera av de länder vartill resorna går fördelaktig för svenska resenärer. Antalet sällskapsresor med charterflyg har under tiden 1955—— 1965 stigit från 10000 till ca 320000. Trots att antalet resor således numera är relativt högt utgör resenärerna alltjämt ett selektivt urval av befolkningen i hel- het. Högre inkomsttagare reser oftare än andra, tjänstemän oftare än arbetare osv. En annan egenhet i resenärernas sam- mansättning är att kvinnor har en högre resefrekvens än män.
Det finns anledning att tro att resandet även framdeles kommer att öka ytterli- gare genom att de som redan skaffat sig reseerfarenhet reser oftare och genom att resandet blir vanligare bland dem som hittills icke rest tidigare. Vidare synes ten- densen vara att resmålen flyttas till allt längre avstånd från Sverige.
I stort sett har den mycket starka ex- pansionen i resebranschen skett friktions- fritt. Flertalet resor genomföres på ett tillfredsställande sätt och svarar mot de förväntningar som resenärerna ställer på dem. Att så är fallet sammanhänger med flera faktorer. Branschens åtgärder och den frivilliga auktorisationen synes ha bi- dragit till detta, Vidare har luftfartsstyrel- sen genom sina åtgärder skyddat den resande allmänhetens intressen.
Skandalresor
Även om flertalet företag i branschen har arbetat på ett tillfredsställande sätt och inga allvarliga anmärkningar kan riktas mot större delen av resorna förekommer det marginellt rätt allvarliga missförhållanden som i den allmänna debatten figurerar i form av s.k. skandalresor.
Skandalresornas uppkomst möjliggöres av att resorna betalas i förskott av re- senärer medan reseföretagen har möj- lighet att betala transportföretag, hotell osv. i efterhand. Betalningssystemet inne- bär att den som vill starta en verksamhet i branschen icke på sedvanligt sätt behö- ver anskaffa rörelsekapital utan kan an- vända resenärernas förskottslikvider som sådant. Förfarandet har visat sig inne- bära betydande risker när det utnyttjas av företag som uppenbarligen saknar för- utsättningar att på längre sikt driva verk- samhet i branschen. Ett fåtal personer på den svenska marknaden har efter att ha medverkat i företag som gått i kon- kurs upprepade gånger återkommit i nya företag. Verksamhet i företag av den typ som här avses har förr eller senare lett till reseskandaler varvid enskilda resenä- rers intressen blivit lidande.
Enligt vår uppfattning är det icke möj- ligt att få bukt med reseskandalerna ute- slutande genom interna saneringsåtgärder inom branschen. Den frivilliga auktorisa— tionen påverkar verksamheten endast hos företag som anslutit sig till auktorisations- systemet, medan skandalreseföretagen un- der alla förhållanden håller sig utanför ett
frivilligt auktorisationssystem. Ej heller kan man räkna med att konsumentupp- lysning rörande sällskapsresor kan göras så effektiv att den helt eliminerar risken för skandalresor.
Vi har även övervägt möjligheten att lägga de preventiva åtgärderna mot skan- dalresoma till luftfartsstyrelsen och knyta dem till tillståndsgivningen för charterfly- get. Vi har dock funnit att det knappast kan vara riktigt att utvidga luftfartssty- relsens skyldighet att bedöma flygföretag till att även omfatta en grundlig gransk- ning av själva reseföretagen. Vidare har vi funnit att luftfartsstyrelsens åtgärder vis- serligen under vissa förutsättningar kan förhindra skandalresor från att starta och att styrelsen i vissa fall även kan kräva garantier för resenärernas hemtransporter, men att den däremot icke kan förhindra att sådana resor säljs eller utbjudes till försäljning.
Vanliga rättsliga åtgärder som står till buds verkar långsamt och är ur resenä- rers synpunkt otillfredsställande därför att det är ovisst om de eventuellt utdömda skadestånden verkligen kommer att ut- betalas.
Vi har kommit till att Skandalresorna bör motverkas genom lagstiftningsåtgär- der. Eftersom sådana åtgärder utgör ett ingrepp i näringsfriheten med risk för konkurrensbegränsning har vi noggrant övervägt om Skandalresorna verkligen är en olägenhet av sådan omfattning att åt- gärder med ovanberörda negativa effek- ter bör vidtas. Vi har funnit att reseskan- dalerna i andelen resor räknat visserli- gen ligger under en procent, men att de redan i dag berör flera tusen resenärer per år. Då antalet resor ökar snabbt ökar problemets omfattning. Det blir också allvarligare genom att resorna kan stran- da på allt avlägsnare platser. Därför har vi kommit till uppfattningen att det är motiverat att genom lagstiftningsåtgärder ingripa mot reseskandaler.
Inom utredningen har vi diskuterat möjligheten att ingripa mot skandalresor- na genom att göra det nuvarande auktori- sationssystemet, ev. efter vissa modifie- ringar, obligatoriskt eller genom att över— föra auktorisationen för sällskapsresor till en statlig myndighet. Vi har dock funnit att alltför stora risker för begränsning av nyetablering och konkurrens föreligger vid en obligatorisk bedömning av en rad mer eller mindre formella kvalifikationer hos den som söker auktorisation. Därför har vi försökt finna en form för ingripande mot skandalresor som i minsta möjliga ut- sträckning påverkar konkurrensförhållan- dena inom branschen. Eftersom skandal- resor huvudsakligen sammanhänger med att företagen fritt disponerar över resenä- rernas förskottslikvider har vi beslutat framlägga ett förslag med den innebörden att reseföretag tvingas ställa säkerhet för att resenärernas elementära fordringar blir tillgodosedda.
Vi är på denna punkt dock icke eniga. Ledamöterna Larsson och Loman redo- visar i sin reservation en alternativ lös- ning av problemet, medan Söderberg i ett särskilt yttrande framlägger vissa komplet- terande önskemål.
Utredningens förslag har följande hu- vudsakliga innebörd:
1. Ekonomisk garanti skall ställas dels för att i Sverige anordna sällskapsresor till utlandet, dels för att i Sverige försälja eller till försäljning utbjuda sällskapsresor till utlandet anordnade i andra länder. Kungl. kommerskollegium skall handha garanti- systemet.
Med sällskapsresor avses i detta sam- manhang grupp- och sällskapsresor som är öppna för allmänheten eller är kom- mersiellt anordnade.
2. Som ekonomisk garanti kan godtas svensk bankgaranti eller annan likvärdig och likvid säkerhet. Garantibeloppets storlek bör stå i en bestämd relation till företagets omsättning. Garantibeloppets
storlek bör kunna jämkas i de fall där det uppenbarligen icke föreligger någon större risk för uppkomst av skandalresor, vilket i dagens läge bör exempelvis gälla beträf- fande auktoriserade företag.
3. Kommerskollegium bör ha rätt att löpande infordra alla nödvändiga upp- gifter för fastställande eller ändring av garantibeloppens storlek.
4. Garantin är avsedd att disponeras för hemtransport från utlandet av rese- närer om reseföretaget ej fullföljer resa och för vissa kostnader i utlandet (kost och logi) samt för återbetalning av medel som erlagts för resor som icke genom- förts. Till kommerskollegium knytes en nämnd med uppgift att besluta om dispo- sition av garantibeloppen.
5. Garantibeloppen återgår då verk- samheten upphört och inga ytterligare fordringsägande resenärer kan finnas.
6. Överträdelse av föreslagna bestäm- melser bestraffas med böter eller fängelse i högst ett är.
A uktorisationen
Utredningen har som framgått av ovan- stående inte ansett sig böra rekommen- dera att auktorisationen göres obligatorisk för att förhindra uppkomsten av skandal- resor. Istället anser vi att auktorisationen bör bibehållas i frivillig form, som ett kvalitetsmärke.
Enligt sitt uppdrag har utredningen även granskat det frivilliga auktorisations- systemets för- och nackdelar. En av de frågeställningar som därvid har diskuterats är huruvida det nuvarande auktorisations- systemet innefattar några konkurrensbe— gränsande moment. Så långt vi kunna finna är så ej fallet i den frivilliga ut- formning som finns. Att garantibeloppen icke varierar med företagens omsättning synes ej ha någon större betydelse efter- som beloppet är relativt blygsamt och kostnaderna för det därför små i förhål-
lande till omsättningen hos företagen. De stora företagen gynnas dock genom att kravet på säkerhet i högre grad minskar möjligheterna till ytterligare kredit för ett mindre företag än för ett större.
Auktorisationsnämndens stadgar och auktorisationsnormema är enligt vår upp— fattning icke konkurrensbegränsande så länge auktorisationen är frivillig. Vissa formuleringar i normerna har vi dock funnit anledning att diskutera något mera ingående.
Auktorisationsnämndens sammansätt- ning med från branschen fristående leda- möter utsedda av Handelskamrarnas Nämnd, har vi inget att erinra mot. För närvarande remitterar auktorisations— nämnden ansökningarna till Svenska Rese- byråföreningen och till Svenska Trafik- företagens Råd. Vi finner det angeläget att nämnden framdeles inhämtar synpunkter jämväl av luftfartsstyrelsen, av den före- slagna reklamationsnämnden beträffande sökandens behandling av ev. reklamatio- ner samt av skolöverstyrelsen vad avser arrangörer av ferieresor och medicinal- styrelse'n vad avser researrangörer inriktade på resor av sjukvårdskaraktär. Vi föreslår också att alla principfrågor som berör re- senärernas intressen remitteras till statens konsumentråd. Slutligen har utredningen ett starkt önskemål beträffande den nuva- rande auktorisationen, nämligen att nämn- dens granskning av auktoriserade företag kunde pågå löpande. Nämnden har enligt sina stadgar befogenheter till en sådan granskning, men synes sakna resurser till den. I förhållande till branschens omsätt- ning torde de nödvändiga kostnaderna vara helt obetydliga, varför det ej borde vara omöjligt för branschen att ställa de behövliga medlen till nämndens förfogan- de.
Ansvars- och reklamationsfrågan Resenärernas rättigheter och skyldigheter anges — ibland med vissa tillägg -—- i de
resevillkor som för den organiserade de- len av branschen har fastställts av Svens- ka Resebyråföreningen. Det kan hävdas att dessa villkor gäller även för resor ar- rangerade och sålda av företag som icke tillhör resebyråföreningen. Resebyråför- eningens allmänna resevillkor är därför av utomordentligt stor betydelse för resenä- ren, liksom för företagen, bland annat som utgångspunkt för behandling av re- klamationer.
Med anledning av ovanstående har vi tillsammans med resebyråföreningens re- presentanter genomfört en noggrann ge- nomgång av nu gällande bestämmelser och försökt belysa ansvarsfrågoma både ur resenärernas och företagens synvinkel. Genomgången av bestämmelserna har re- sulterat i vissa ändringsförslag. På ett par väsentliga punkter har därvid konsument- och branschsynpunkter icke kunnat enas varför det redovisas alternativa förslag till bestämmelsernas utformning. Utred- ningen rekommenderar resebyråföreningen att genomföra en översyn av de gällande bestämmelserna i enlighet med de förslag som framlagts. På de punkter där enig- het icke kunnat nås bör resebyråförening- en överväga hur långt den kan tillmötes— gå konsumenternas önskemål.
Även om flertalet resor enligt tillgäng- ligt material genomföres på ett för rese- närerna tillfredsställande sätt förekommer det givetvis även utanför skandalresoma resor som i alla avseenden icke svarar mot de förväntningar som konsumenten har ansett sig ha rätt att hysa. Liksom i alla andra branscher förekommer det re— klamationer som i första hand bör hand- läggas av säljaren. För tvister mellan re- senärer och företag finns det för de or- ganiserade företagen redan i dag en klago- instans inom Svenska Resebyråföreningen, som dock endast behandlar klagomål som riktas mot resebyråföreningens medlem- mar. Den förstnämnda begränsningen synes i nuvarande marknadsläge särskilt
betänklig, eftersom reklamationsbehovet synes vara stort hos resenärer till vissa av de företag som icke är organiserade. Därför föreslår vi att statens konsument- råd i samarbete med Svenska Resebyråför- eningen och Svenska Trafikföretagens Råd upprättar en reklamationsnämnd för be- handling av klagomål rörande bl. a. säll- skapsresor anordnade av företag såväl in- om som utom resebyråföreningen.
Konsumentupplysningen
Konsumentupplysning rörande den typ av komplicerade tjänster som sällskapsresor utgör är oftast bristfällig. Bristen samman- hänger med svårigheten att finna material som kan utnyttjas som underlag för upp- lysningsverksamheten. Vi förutsätter att den pågående konsumentupplysningsutred- ningen framlägger förslag om lämplig un- dersökningsinstitution, som då och då kan undersöka olika slags tjänster bl.a. resor antingen genom mindre punktundersök- ningar eller genom bredare upplagda översiktliga undersökningar.
Den löpande informationen till kon— sumenterna rörande sällskapsresor bör en- ligt vår uppfattning vidarebefordras ge- nom konsumentinstitutets upplysningsav- delning.
För att ge för resekonsumenter bety- delsefulla fakta i samlad form föreslår vi vidare att statens konsumentråd låter ut— arbeta en mindre skrift.
Slutligen föreslår vi att reseföretagen genom sin branschorganisation verkar för att de uppgifter som lämnats i broschyrer, färdhandlingar etc. förenklas och standar- diseras i mesta möjliga utsträckning. Sär- skilt viktigt är därvid att faktauppgifter skiljes från subjektiva värderingar.
Specialproblem
Vi har i samband med vårt arbete kom- mit i kontakt med några specialproblem
beträffande vilka vi saknar underlag för direkta rekommendationer. Vi vill dock rikta uppmärksamheten på dessa problem och uttrycka önskemål om att frågorna på olika sätt finner sin lösning. De pro- blem som här avses är utbildningsfrågan för reseledare, skolungdomsresor samt re- sor av sjukvårdskaraktär.
Beträffande reseledarnas utbildning för- utsätter vi att frågan behandlas av den utredning skolöverstyrelsen tillsatt för ut—
bildningsfrågor inom turistväsendet. För skolungdomsresor med pedagogiskt inne- håll vill vi uttrycka ett starkt önskemål om att skolöverstyrelsen ges möjlighet att verka som kontrollorgan beträffande det pedagogiska och sociala inslaget i resorna. Motsvarande önskemål om kontroll gäl- ler beträffande resor av sjukvårdskarak- tär. Lämpligt kontrollorgan för det sjuk- vårdande inslaget i dessa resor bör enligt vår uppfattning vara medicinalstyrelsen.
Reservation
av ledamöterna Larsson och Loman
Av kap. 6 framgår, att de s.k. skandalre- sorna numerärt sett och i betraktande av det stora antal svenskar, som begagnar sig av sällskapsresemöjligheterna överhuvud- taget, utgör en mycket ringa del av den totala resevolymen. Offren för skandal- resorna är både absolut och relativt sett få. De utgörs till den största delen av sådana personer, vilka medvetet tagit risker för att få ett prisbilligare arrangemang. Företeel- ser av enahanda slag återfinns på många andra områden, där konsumenten har att göra ett val.
De resespekulanter, som kan sägas bli- vit bedragna i egentlig mening, utgör en än mindre del av landets miljonhövdade resenärgrupp. Det kan därför starkt ifråga- sättas om det kan vara motiverat med lag- liga ingripanden för att skapa ett skydd åt detta fåtal, när priset därvid blir ett av- steg från den i vårt land allmänt erkända principen om näringsfrihet.
Skall man emellertid bedöma olägenhe- terna såsom varande så allvarliga, att man måste bortse från nackdelarna med en regleringsapparat, då bör man i varje fall söka sig fram på vägar, som innebär mins- ta möjliga intrång. Det betyder ett mini- mum av åtgärder, sett även ur den syn- punkten att varje förordning eller lag måste falla tillbaka på något organ, som ger tillståndet, övervakar och beivrar över- trädelser.
Ett principiellt användande av det nu- varande auktorisationssystemet innebär minsta möjliga ingrepp och det kan också med i stort sett oförändrad apparat utnytt- jas i det praktiska förverkligandet. Det
enda som erfordras är att auktorisationen göres obligatorisk, sedan de nuvarande be- stämmelserna fått en sådan av myndighe- terna reviderad utformning, som kan anses vara motiverat av det nya läget. Härmed avses en eventuell ändring av auktorisa- tionsnämndens sammansättning, bestäm- melser om utökade resurser för nämndens arbete med övervakning etc. och upprät- tande av och hänvisning till sådan besvärs- instans, som blir påkallad med anledning av obligatoriet.
Det har i utredningen i övrigt kunnat konstateras, att auktorisationssystemet icke är konkurrensbegränsande, att dess verk- samhet bidragit till en minskning av an— talet reseskandaler, att det är en kvalitets- upplysning till konsumenternas tjänst men att det som frivillig saneringsåtgärd icke är tillräckligt för att helt hindra för konsu- menterna vådliga följder av den fria etab- leringen i den mån detta inbjuder till miss- bruk från mindre nogräknade arrangörers sida.
Ett obligatorium skulle täppa till detta hål utan att det därför skulle behöva bety- da ett ur konsumentsynpunkt otillfredsstäl- lande etableringshinder. Vi vågar därvid utgå från, att det måste vara ett konsu- mentintresse att förhindra uppkomsten av reseföretag, som saknar för sin yrkesutöv- ning nödiga resurser, erfarenheter och lämplighet, i övrigt icke är skickade att på rätt sätt betjäna konsumenten i hithörande verkligt svårbemästrade servicefrågor, som rentav önskar etablera sig enbart för att kunna bedraga presumtiva resenärer eller för egen vinnings skull sätta dem isådana prekära situationer som brist i förutseende
och dålig planering orsakar, ma o kreera en skandalresa.
Som skäl mot autorisationen som obli- gatorium har anförts dels att sådan ut- formning av tillståndsgivning skulle bli en etableringskontroll och dels att en gransk- ning av sökandens lämplighet skulle vara en belastning, sett ur konsumentsynpunkt. Gentemot den första invändningen kan man bara fastställa, att varje form av skyl- dighet att införskaffa tillstånd för närings- fång -— alltså även det förslag, som utred- ningens majoritet förordar —— innebär etableringskontroll. Beträffande prövning av sökandens lämplighet såsom varande konsumentovänligt, ligger förmodligen bakom denna tankegång den övertygelsen, att även en olämplig arrangör kan vara värdefull för konsumenten, därest han bara presterar billiga priser. Det är emel- lertid just på grund av det betraktelse- sättet, som folk rest på och lidit av skan- dalresorna. Om utredningen avser att fin- na metoder att förhindra den företeelsen, måste man nog ha i åtanke att som ett
medel pröva den ansvariges lämplighet. Man har också hyst betänkligheter mot obligatorisk auktorisation med tanke på
att myndigheterna svårligen skulle kunna tänkas överlåta åt en privat institution att avgöra, vilka som skall får sysselsätta sig med reseverksamhet. Man kan dock här hänvisa till den nuvarande auktorisationen av revisorer, som ju direkt sanktionerats av myndigheterna. Aktiebolagslagen krä- ver, att av Handelskamrama auktoriserade revisorer erfordras för bedrivande av viss verksamhet i aktiebolagsform.
Med anledning av vad här anförts vill reservanterna därför föreslå att tillstånd att i Sverige anordna sällskapsresor eller i Sverige försälja eller till försäljning utbjuda sällskapsresor, anordnade i andra länder, skall vara beroende av sådan auktorisation, som lämnas av Svenska T rafik— och Rese- branschens Auktorisationsnämnd.
Det förutsättes därvid, att Kungl. kom- merskollegium som besvärsinstans medver- kar till sådan auktorisationsbestämmelser- nas revidering, som kan anses vara påford- rad och jämväl svarar för att nödiga medel äskas för att Auktorisationsnämnden på ett tillfredsställande sätt kan göra löpande granskning och företaga kontroll av de auktoriserade företagens ekonomi och verksamhet.
Särskilda yttranden
av ledamoten Söderberg
Utan att vilja reservera mig mot utred- ningens förslag beträffande författning om krav på ekonomisk garanti för anordnande av sällskapsresor (avsnitt 6.3) — vilket kan komma att få viss sanerande effekt — vill jag dock framföra min uppfattning att endast en garantideposition icke är tillfyl- lest för att komma till rätta med här före- kommande problem. Då det här rör sig om en specialiserad verksamhet med stort ansvar gentemot allmänheten bör, förutom ställandet av ekonomiska garantier av rese- arrangör även krävas yrkeserfarenhet och dokumenterad redbarhet. Mina erfaren- heter inom luftfartsstyrelsen i samband med handläggning av frågor rörande till— stånd till charterflygningar har lett mig till denna uppfattning. Vidare är jag övertygad om att den förväntade kraftiga utveckling- en av sällskapsresor med charterflyg inom några år kommer att nödvändiggöra en lika behandling av samtliga arrangörer på här nämnda villkor.
av ledamoten Larsson
Konsumenternas intresse av klara ansvars— bestämmelser vid sällskapsresor (kap 7) är förståeligt. Inom utredningen har även — trots tidsnöd —— gjorts energiska försök att åstadkomma en för alla parter accep- tabel lösning även på detta område. Vissa delfrågor har brutits ut och intensivbe- handlats av parternas juridiska experter. Då utredningen av olika skäl nu måste av- slutas kvarstår skiljaktiga uppfattningar på två punkter, nämligen ifråga om »ändring av resplanerna» och »arrangörens ansvar».
Frågan om arrangörens ansvar har stor räckvidd och är av grundläggande bety- delse. Enligt Svenska Resebyråföreningen är arrangören att anse som agent och för- medlare. Denna tolkning av ansvaret an- ses dock alltför otillfredsställande ur kon- sumentsynpunkt. Det är lätt att förstå kon— sumentsidans inställning och intresse i den- na fråga även för en »icke-konsument». Resebyråsidan hävdar att man ej vill ikläda sig ansvar annat än då arrangören själv är vållande till en uppkommen skada. Något ansvar för övriga parters åtgärder eller brist på åtgärder anser sig således ar- rangören ej kunna ta. Denna ståndpunkt, som grundar sig på långvarig erfarenhet, ter sig måhända något svårare att förstå, åtminstone för den oinvigde.
Utredningen och därmed konsumentsi— dan erkänner och accepterar visserligen rollen som agent och förmedlare vid för- säljning av biljetter för resor med regul- jära trafikmedel eller vid individuella ho- tellbokningar (enligt kap 7.1 och 7.4).
Vilka kriterier har man då för sin stånd- punkt att i vissa fall acceptera och i andra fall förkasta uppfattningen att resebyrån/ arrangören är att anse som förmedlare?
Utredningsmajoriteten framhåller här- om att sällskapsresan köpes som en enhet utan specificerat pris på de olika kompo- nenterna och att den marknadsföres som en produkt utan reservationer i enskilda fall. Arrangören träffar även alla avtal och upprättar de kontrakt, som ligger till grund för resan (kap 7.3).
Som en konsekvens härav har konsu- menten i regel ingen möjlighet att själv väl- ja exempelvis trafikmedel eller hotell. Det—
ta val har researrangören gjort. Häri lig— ger, enligt min uppfattning, den i detta hänseende väsentligaste skillnaden mellan den individuella resan och sällskapsresan. Jag föreställer mig att detta är det krite- rium i ansvarsfrågan, som konsumentsidan åsyftar.
Vilka fördelar och olägenheter följer då med nuvarande system, dvs då arran- gören anses ha rollen som förmedlare? Det ligger närmast till hands att uppfatta detta som en fördel uteslutande för arrangören genom det ekonomiska skydd som syste- met innebär för denne.
Men även konsumenten kan ha fördel av systemet i form av lägre priser, förut- satt att dessa låga priser ej innebär en icke önskvärd låg kvalitet. Sistnämnda förhål- lande skulle för konsumenten då i stället bli en olägenhet, vilken han har svårt att framgångsrikt reklamera på grund av fri- skrivningen.
Olägenheter med det nuvarande syste- met har endast kunnat befaras men har ej, såvitt känt är, direkt kunnat påvisas om man bortser från ett par misslyckade för-
sök till missbruk från några utanför rese— byråföreningen stående arrangörer.
Vilka konsekvenser skulle ett sådant sy— stem få, vars innebörd vore att ansvaret mera odelat överflyttades och direkt lades på arrangören? Man kan gissa att detta så- som varande en mycket svårkalkylerad risk skulle resultera i högre priser men även högre och jämnare kvalitet. Arrangören förmodas bli tvungen att lägga ned större omsorg i sitt val av samarbetspartners, vil- ket enligt min uppfattning bleve av sär- skild betydelse vid valet av hotell.
Möjligheterna att inom ramen för utred ningens tidsschema i övrigt överblicka och beakta alla konsekvenser, som ett mera odelat ansvar skulle kunna innebära för researrangören ter sig nu ytterst små och osäkra.
Frågan om hur stora risker ett i an— tydd riktning ökat ansvarstagande skulle innebära med hänsyn till internationella rättsförhållanden ävensom en bedömning av arrangörens återförsäkringsmöjligheter borde därför enligt min uppfattning när- mare utredas, förslagsvis av en opartisk och väl kvalificerad expert.
Sällskapsresor 1964 och 1965
Intervjuundersökning rörande resor den 21/ 7—27/ 7, 26/10—-1/11 1964 och 19/ 4_25/ 4 1965
1. Undersökningens uppläggning och genomförande
För att kunna fullgöra sitt uppdrag behöv- de sällskapsreseutredningen kunskap om konsumenternas erfarenheter. Att skaffa denna kunskap med hjälp av tillgängliga statistiska källor är praktiskt taget omöjligt. Varje researrangör känner i viss mån sina kunders inställning bla genom reklama- tioner. En del företag inhämtar också ge— nom enkäter synpunkter från resenärerna. Men bilden av hela området, dvs. av resor- na arrangerade av alla i branschen arbetan- de företag, fanns tidigare inte. Denna hel- hetsbild skulle undersökningen ge.
I denna redogörelse presenteras ett urval resultat från de fyra undersökta veckorna 21/7—27/7, 26/10—1/11 1964, 22/2—28/2 och 19/ 4—25/ 4 1965. Undersökningarna i juli, oktober och april gällde alla slags säll— skapsresor, februariundersökningen endast vintersportresor. Undersökningen av vinter- sportresorna presenteras separat.
I den bild som undersökningen vill ge ingår givetvis också förändringarna i tiden. Det måste förutsättas att resornas inrikt- ning och resenärernas önskemål, liksom gruppernas sammansättning varierar starkt mellan olika säsonger. Det kan också fin- nas skillnader i kvalité och pris mellan säsongerna. Vi har vid uppläggningen av undersökningen tagit hänsyn till säsong- variationerna i efterfrågan av sällskapsresor med flyg.
För att resor med charterflyg skall bli verkligt ekonomiska för arrangören ford—
ras att tomflygningarna (utresa med resenä- rer och ingen hämtning av hemvändande eller vice versa) blir så få som möjligt i förhållande till det totala antalet flygningar. Det vanliga mönstret är: resenärerna flygs till inackorderingsorten en viss veckodag, stannar en eller flera veckor och reser hem samma veckodag.
För att kunna erbjuda en-, två- och treveckorsarrangemang krävs en flyglägen- het per vecka till och från samma resmål. På detta sätt uppstår flygserier. Arrangö- rerna försöker dels få de enskilda serierna så långa som möjligt, dels minska varia- tionerna i antalet resande mellan olika sä- songer. Därav uppstår ett antal perioder, mer eller mindre fixerade, med ett relativt konstant antal flygstarter per vecka.
För varje flygning skall — i enlighet med luftfartsstyrelsens bestämmelser om charterflyg — en passagerarförteckning lämnas. Passagerarlistorna' skulle i princip kunna användas som urvalsram, som skulle göra en allokering av intervjuerna efter resmål, arrangör och på olika tidsperioder möjlig. I praktiken följer det väsentliga nackdelar med ett slumpmässigt urval från ett års passagerarlistor. Därför valdes ett urvalsförfarande vars första steg kan be- skrivas som tvärsnitt av flygserierna. I skilda perioder med ungefär lika många flygningar per vecka togs en vecka ut som undersökningsperiod.
Flyg är sedan några år det dominerande kommunikationsmedlet när det gäller säll- skapsresor. Uppskattningsvis görs 90 pro- cent eller mer av alla sällskapsresor till
länder utom Norden med flyg. Det skulle icke ha varit möjligt att för en rimlig kost- nad bygga upp en tillfredsställande urvals- ram även för sällskapsresor med andra färdmedel. Därför har undersökningen be- gränsats till att endast omfatta sällskaps- resor med flyg. '
Med tre snitt (: tre undersökningsperio- der på en vecka var) bör man kunna få en tillfredsställande bild av alla sällskapsresor under året. Dessutom har undersökningen kompletterats med ett urval resor till vin- tersportorter under en februarivecka.
Att täcka förändringarna i tiden har onekligen varit ett av de svåraste proble— men.
Vi gör i redogörelsen inga referenser till hela året. Resultaten refererar enbart till de tre undersökta veckorna. Vissa förhål- landen förefaller dock att vara oförändrade de tre undersökningsperioderna igenom. Det tyder i hög grad på att vi fått en bild som icke enbart gäller de undersökta perio- derna.
I gengäld tillåter vårt urvalsförfarande att problem och frågor som icke har med tiden att göra kan belysas intensivare och säkrare än vad som skulle ha varit möjligt om intervjuerna hade gällt resor under hela året.
Undersökningens första etapp gällde re- sor som började under högsäsongsveckan 21/7—27/7. I fortsättningen kallas dessa resor juliresor. Det bör påpekas att veckan inföll under industrisemestern.
Undersökningens andra etapp gällde re- sor som påbörjades under låg- och mellan- säsongsveckan 26/10—1/11. Dessa resor kallar vi oktoberresor.
Den tredje etappen gällde resor påbör- jade under mellansäsongsveckan 19/4— 25/ 4 och kallas i redogörelsen aprilresor.
Eftersom det icke var möjligt att inom en och samma vecka få med resor både till vintersportorterna i Mellaneuropa och till de resmål som frekventeras tidigt på våren, tex Grekland och södra Italien, har april-
undersökningen kompletterats med en un- dersökning av en vecka i februari. Denna undersökning gällde resor till vintersport- orter påbörjade 22/2—28/2.
Den strikta definitionen av urvalsramen
(populationen) för undersökningen är: Per-
soner över 15 år, bosatta i Sverige, som påbörjade en sällskapsresa med charterflyg under tiden 21/7—27/7 resp. 26/10—1/11 1964, samt 19/4—25/4 1965 och som hade köpt resan i Sverige.
Tabell 1: 1 visar hur de resande förde— lade sig på olika kategorier researrangörer och resmål. Antalet resenärer enligt tabel- len — 7 528, 2010 resp. 4873 -— inklude- rar enligt definitionen ovan även dem som köpt sin resa i Sverige, men rest från Köpenhamn med danska arrangörer. Det finns en liten osäkerhet beträffande denna grupp, även om mycket få icke kommit med inom urvalsramen.
Ursprungligen ingick inom ramen ett fåtal utlänningar (mest danskar och norr— män) som köpt sin resa i Sverige. De redo— visas ej i tabell 1: ]. Däremot är bland de 7 528 i juliundersökningen uppskattnings- vis ca 350 medtagna som egentligen icke ingår i populationen, men som ej kunnat frånskiljas, nämligen barn, ytterligare ut— länningar anställda inom reseföretag och flygbolag m. fl. I oktober- och aprilresorna torde motsvarande grupp vara mindre, uppskattningsvis mellan 200 och 300 i vardera undersökningen.
I praktiken bildades urvalsramen, med luftfartsstyrelsens hjälp, på följande sätt.
De berörda veckorna organiserade kort- insamling bland alla från Sverige med charterflyg avresande. Flygvärdinnorna gav varje passagerare ett kort (se bilaga 2) med frågor att besvara. Därvid var de vik- tigaste uppgifterna nanm och adress. Flyg- värdinnorna samlade in de ifyllda korten och lade dem i kuvert på vilka önskade uppgifter om flygningen noterades. Kuver- ten sändes sedan via flygplatserna till ut- redningen.
Som indirekt framgått utgörs urvalsen- heterna (: undersökningsenheterna) av personer, som deltog i sällskapsresa under de aktuella perioderna, var bosatta i Sve- rige och över 15 år.
Separata slumpmässiga urval gjordes för var och en av de fem arrangörs- och de fem resmålskategorierna (se tabell 1:2), dvs i 25 grupper eller strata. Av de fem kategorierna arrangörer är de tre översta i följande tablå auktoriserade. För de olika kategorierna användes följande urvals- fraktioner.
J uli- resorna
Oktober- resom a
Arrangörer tillhörande
Nyman & Schultz- koncernen 1/ 10 Ungdomens resor ...... l /5 Andra auktoriserade ar-
rangörer l / 5 Danska arrangörer ..... 1/5 Övriga svenska arrangö—
1/ 5
I april fick urvalet göras på såväl arran- görskategorier som på resmål, enligt nedan.
Detta innebär att bland t.ex. Ungdo- mens resors resenärer utlottades i juli var femtonde resenär och i oktober var femte. Grupperna i urvalet är valda för att uppnå största möjliga homogenitet i de för analy- sen relevanta avseendena.
Som nämnts utgjordes urvalsramen hu- vudsakligen av det antal kort som resenä- rerna själva fyllt i. I de fall vi icke fick fullständiga kortuppgifter från flygningar
kompletterades urvalsramen i huvudsak med hjälp av luftfartsstyrelsens passagerar- listor. Adresserna till de utvalda resenä- rerna fick vi för dessa flygningar som regel från arrangörerna.
Tabell 1: 2 visar antalet gjorda interVJuer samt bortfallet totalt och i de 25 strata. Bortfallet var i juli 33 personer eller '7 procent av urvalet, i oktober 20 personer eller 6 procent av urvalet och i april 34 personer eller 8 procent. De viktigaste orsakerna till bortfallet var 'att en del rese- närer icke kunde identifieras eller att adresser ej stått att få.
En annan orsak till bortfall var att några resenärer icke kunde påträffas per telefon eller besökas. Endast en i juli-, sju i_ okto- ber— och två i aprilundersökningen avvi- sade intervju.
Som framgår av tabell 1: 2 var bort- fallet ojämnt fördelat mellan strata. Bort- fallet var betydligt mindre bland dem som rest med auktoriserade reseföretag än bland >>övriga arrangörers» resor till Mallorca i och snedvridning av resultaten, vilket bör beaktas. Det stora bortfallet för gruppen »övriga arrangörers» resor till Mallorca i juli beror på att ett företag vägrade att lämna adressuppgifter. Resan har trots det- ta kunnat kartläggas relatin väl.
Undersökningen gjordes i utredningens regi och av dess sekretariat. För intervju— erna engagerades personer med lämplig utbildning och erfarenhet. Intervjuperso- nerna fick innan de blev kontaktade för intervju ett introduktionsbrev. Introduk- tionsbrevet och intervjuformuläret framgår
Grekland Italien
Mallorca övriga
Spanien
övriga länder
Arrangörer tillhörande Nyman & Schultz-kon- cernen Ungdomens resor ........................ Andra auktoriserade arrangörer ............ Danska arrangörer ........... . . . . . . . ..... Övriga svenska arrangörer .................
.. 1/20 .. 1/10 .. 1/10 1/5 1/5 .. l/5 — 1/5
1/20 1/5 1/10 1/5 1/10 1/5
1/25
av bilaga 2. Större delen av intervjuerna gjordes per telefon. Besöksintervjuer an- vändes då intervjupersonerna icke hade telefon eller icke kunde nås per telefon.
Intervjuerna om juliresorna börjades i slutet av augusti och slutade under andra veckan i oktober, intervjuerna angående Oktoberresorna gjordes från mitten av no- vember till årsskiftet och resenärerna i aprilveckan intervjuades från mitten av maj till början av juli.
De ifyllda formulären granskades och överfördes till hålkort. Genom reproduce- ring (5, 4, 3 resp 2 gånger ursprungs- massan) av sådana hålkort som avsåg resor uttagna med urvalssannolikheten 1/25, 1/20, 1/15 resp. 1/10 räknades hela materialet upp till en nivå på 1/5 av alla resenärer under de aktuella veckorna. Hål- korten har bearbetats på statistiska central- byråns datacentral med hjälp av elektro- niska datamaskiner (IBM 1401 och 7090).
Tabell 1: 1 understryker hur medelhavs- länderna dominerar som resmål för säll- skapsresor. Även under rubriken >>övriga länder» ingår några mål i medelhavslän- derna, främst Egypten och Israel, men där dominerar resor till Västtyskland, Frank- rike och England. De tre undersökta vec- korna gick ca 90 procent av alla sällskaps- resor till medelhavsområdet eller Kanarie— öarna. Två mål dominerade mycket starkt i juli, nämligen Rimini och Mallorca. Till dessa gick 35 procent av alla sällskaps- resor. I höstundersökningen har Mallorca bibehållit sin procentuella del av resorna medan Kanarieöarna har blivit det van— ligaste resmålet. Spanien svarade för sam- manlagt närmare 90 procent av alla resor i oktober. Trots att antalet resor i juli var nästan fyra gånger så stort som i oktober minskade resorna till Spanien med endast 30 procent mellan de två undersöknings- perioderna.
I april gick över en tredjedel av resorna till Mallorca, Spanien som helhet svarade för 60 procent.
Under de tre veckorna anlitade 79 pro— cent av resenärerna auktoriserade företag. Övriga företags resor går huvudsakligen till Mallorca och Kanarieöarna, över tre fjär- dedelar av deras resenärer reser till dessa mål. När det gäller Kanarieöarna och Mallorca är de auktoriserade förtagens marknadsandel obetydligt över 50 procent, medan deras andel på övriga resmål sam- manslaget är över 90 procent.
De tidigare nämnda urvalsfraktionerna har använts för urval i de olika kategorier- na enligt tabell 1:1 vilket i sin tur givit upphov till en gruppering av antalet gjorda intervjuer enligt tabell 1: 2. I den mån an- talet intervjuer plus eventuellt bortfall icke är en jämn fraktion så beror detta på att en del resenärer utgick ur undersökningen ef- tersom de icke deltog i hela sällskapsresan utan endast utnyttjade flygtransporten. Att Italien icke förekommer i oktober- och Rimini icke i aprilundersökningen beror på att det icke gick några resor dit under dessa perioder.
Resultaten i denna redogörelse är helt och hållet baserade på resp intervjuunder- sökningar. Eftersom undersökningarna byg- ger på statistiska slumpurval kan resulta- ten generaliseras till att gälla alla. resenärer de undersökta veckorna, om man tar ve- derbörlig hänsyn till den statistiska osäker— heten. Praktiskt sett innebär detta att man bör vara försiktig med slutsatser som base- ras på allt för små skillnader.
2 Grunddata om resorna
I avsnitt 2 redovisas vissa uppgifter om resor och researrangörer, hur resorna för- delar sig efter resmål, avreseort, flygföre- tag, resans längd osv. samt uppgifter om i vilken utsträckning tilläggsavgifter och olika slags rabatter förekom.
Tabell 2: 1 visar att arrangörerna själva sålde närmare hälften av egna resor och att till arrangören knutna förtag sålde ca en femtedel. Här finns en markant skillnad
mellan auktoriserade reseföretag och andra. Auktoriserade arrangörer sålde 39 procent av egna resor själva, och 24 procent ge- nom till sig knutna företag. Övriga företag sålde mer än 90 procent av egna resor själva.
De auktoriserade arrangörernas resor tycks under juli och april till större delen ha sålts direkt till resenären eller till an- knutna företag. I oktober såldes ungefär hälften av dessa resor av andra auktori- serade företag. För de övriga företagen finns det endast små skillnader mellan de tre perioderna.
I juli köpte ungefär hälften av resenärer- na sina resor på hemorten eller nära hem- orten. I oktober och april var siffran över 70 procent. I övriga fall köptes resorna i allmänhet i någon av de tre största städer- na. Fördelningen av resenärerna på in- köpsorter får ses mot bakgrunden av rese- närernas fördelning på hemorter som redo- visas i avsnitt 3 ibilagan.
Följande tablå ger den procentuella för- delningen av sällskapsresornas avreseor- ter. Med avreseort avses då sista svenska flygplats (utom för de resor som gått från Köpenhamn):
J uli- resor
Oktober- resor
April- resor
Stockholm 19 17 Göteborg ...... 3 5 Malmö 63 70 Köpenhamn . . . 15 9
Summa 100 100 100
Att Malmö-Bulltofta dominerar så starkt som startpunkt hänger bla samman med att större auktoriserade arrangörer i stor utsträckning, på grund av samarbetet med svenska flygbolag, har denna utgångspunkt för sina resor.
Av tabell 2: 2 framgår att skandinaviska flygföretag praktiskt taget helt skötte char— terflyget för de undersökta sällskapsre- sorna.
Under de tre undersökningsperioderna varade, enligt tabell 2: 3, två tredjedelar av resorna 9—15 dagar. Drygt hälften av samtliga var tvåveckorsresor. Resor på ca en vecka förekom rikligt under alla tre perioderna när det gällde resmålet >>övriga länder». Det torde hänga samman med att ganska många av dessa resor gick till Berlin och Paris. Resor på tre veckor och längre gick främst till »övriga Spanien» (ej Mallorca eller Kanarieöarna).
De flesta som reste under juliveckan köpte resor som inkluderade helpension (se tabell 24). Under oktober och april var båda pensionsformerna ungefär lika vanliga. Detta beror på att halvpension är den dominerande formen för inackordering på Kanarieöarna, i vissa delar av Italien, Grekland samt i Paris och Berlin.
Tabell 2: 5 visar uppgifter om när bok- ning gjordes och betalning lämnades för resorna under de tre perioderna.
Det finns stora skillnader mellan juli och oktober när det gäller tid för bokning. Över hälften av alla juliresenärerna bokade sin resa mer än en månad före avresedagen relativt många mer än tre månader före. För Oktoberresorna kulminerade bokningen betydligt närmare avresedagen, medan aprilresorna har värden som ligger mellan de andra perioderna. Betalning för resan synes dock ha erlagts vid ungefär samma tidpunkt före avresan för såväl juli-, okto- ber— som aprilresorna. Undersökningsresul- taten tyder på att auktoriserade arrangörers resor bokas tidigare än de övrigas.
Resenärerna frågades vid intervjuerna om de betalat tillägg för delar av det redan betalda arrangemanget. Jakande svar var sällsynta. 90—95 procent förklarade att de icke behövt betala tilläggsutgifter. De till- läggsutgifter som förekom var mycket små.
Bara några enstaka från juliundersök- ningen uppgav att de hade behövt betala tilläggsutgifter på mer än 25 kronor i veckan.
I några fall var utgifterna stora. 'Bla
har två personer uppgivit att de fick betala maten själva. Den ena fick dock tillbaka pengarna vid hemkomsten. Båda resenä- rerna åkte med en icke auktoriserad arran- gör. '
I nedanstående tablå redovisas procen- tuella andelen resor med olika slags rabat- ter.
Oktober- resor
April- resor
Ingen rabatt . . . 86 86 Rabatt ...... 1. . . 11 13 därav
»sista plats ra-
batt»
kategorirabatt
andra rabatter Ingen uppgift 100 100 Summa 100
Som framgår av tablån svarade 86 pro- cent av resenärerna (alla tre undersök- ningarna) att de icke fått någon rabatt. »Sista plats rabatt» förekom nästan enbart hos icke auktoriserade företag. Under- sökningsmaterialet visar också att nedsatt pris för. sista platsen oftast lämnas mycket nära avresan samt att diverse kategorira- batter mest förekommer nära eller mycket långt före avresan.
3 Grunddata om resenärerna
Detta avsnitt skall visa vilka kategorier människor som reser med sällskapsresor och jämföra dem med befolkningen i ge- nomsnitt. Därför redovisas resenärerna fördelade efter ålder, kön, hemort, yrke och inkomst samt resesällskap.
I tabell 3: 1 visas ålders- och könsfördel- ning, dels för resenärerna, dels för hela befolkningen. På ett par punkter finns markanta skillnader mellan befolkningen och resenärerna. Fördelningen mellan män och kvinnor är ungefär 50—50 hos hela be- folkningen mot 40—60 hos resenärerna.
Kvinnornas större benägenhet-. att resa märks speciellt bland de auktoriserad-e ar- rangörernas resenärer. _
Under alla tre perioderna var personer i medelåldern överrepresenterade och pen- sionärer klart underrepresenterade i för— hållande till befolkningen. Ungdomarna hade i juli en större och i oktober och april en mindre andel bland resenärerna än bland befolkningen i dess helhet. Resenä- rernas åldersfördelning tycks således varie- ra över året. Det kan nämnas att det under juli ingick speciellt många yngre män bland de icke auktoriserade företagens resenärer. Av samma arrangörsgrupps resenärer var under oktober en tredjedel av männen 45—54 år.
Den stora andelen juliresenärer under 25 år är särskilt påtaglig bland resenärer från Stor—Stockholm. De unga resenärerna reste i oktober i stor utsträckning till Mal— lorca, i juli till övriga Spanien och i april nästan uteslutande till dessa båda resmål.
Enligt uppgifterna över resenärernas hemort i tabell 3: 2 förefaller stockholmare ha tre gånger så stor resbenägenhet som befolkningen i genomsnitt. Relationen gäl- ler alla tre undersökningarna. Den lägsta resbenägenheten tycks finnas i Götaland (utom fyrstadskretsen), i norra Svealand och i Norrland, där resenärernas andel bara var hälften så stor som andelen rese- närer av hela befolkningen.
I Mälarlandskapen tycks resenärernas andel under alla tre perioderna ha varit densamma som befolkningens. Befolk— ningen i Göteborg och fyrstadskretsen hade under juli en ungefär dubbelt så hög resbenägenhet som befolkningen i genom- snitt, medan de i oktober och april reste ungefär i proportion till sin andel. Stock— holmarna är extremt många bland de rese- närer som anlitat icke auktoriserade före- tag.
Resenärernas fördelning efter yrke redo— visas i tabell 3: 3. Där framgår att benä- genheten att resa på sällskapsresor är stor
bland akademiker och tjänstemän, och att arbetarna uppenbarligen är underrepresen- terade bland resenärerna. Även företagare och jordbrukare samt icke yrkesverksam- ma var underrepresenterade i juli. Detta tycks icke gälla för oktoberundersökningen. För övrigt förefaller de redovisade skillna- derna vara mer markanta i oktober och april än under industrisemestern.
I nedanstående tablå har resenärerna fördelats procentuellt efter inkomst. (Sam- manräknad nettoinkomst per familj före skatt.)
Juli- I'CSOI'
Oktober- resor
Tusentals kronor
April— resor
Under 10 ...... 9 6 3 10—15 ........ 19 10 10 15—20 ........ 18 11 12 20—30 ........ 25 24 26 30—40 ........ 15 15 21 40—60 ........ 9 15 16 över 60 ........ 3 11 7 Ingen uppgift . . 2 8 4
Samtliga 100 100 100
Resenärernas inkomstskala tycks börja högre än den totala befolkningens. En skillnad föreligger även mellan å ena sidan juli- och å andra sidan oktober- och april- resenärerna. Inkomsterna låg ännu högre i de båda andra perioderna.
I nedanstående tablå redovisas resenä- rerna efter förekomst av resesällskap.
Gjorde resan Procentuell fördelning
oktober- resor
april- resor
juli- resor
21
Tillsammans med make/maka . . 43
annan familje- medlem . . . 13
ej familjemed- lem ....... 24 Inget svar —
Samtliga
Som synes reste över hälften av rese- närerna tillsammans med make/maka eller annan familjemedlem. Vid juli-aprilresor- na hade, enligt uppgift, en tredjedel och i oktober en fjärdedel av resenärerna säll- skap med icke familjemedlemmar.
Det finns vissa skillnader i frekvensen, dels mellan de tre undersökningsperioder- na, dels mellan män och kvinnor, 18 pro- cent av de kvinnliga resenärerna i oktober uppgav att de rest ensamma. Motsvarande del för männen i oktober var 26 procent. Enligt juliundersökningen reste endast 11 procent av kvinnorna och 14 procent av männen ensamma, mot 10 resp. 12 procent i april.
4 Resenärernas kunskaper om och allmänna erfarenheter av sällskapsresor
I avsnitt 4 redovisas resenärernas allmänna reseerfarenheter och deras åsikter, erfaren- heter och kunskaper beträffande sällskaps- resor. Vid undersökningen lade vi särskild vikt vid frågorna hur resenärerna valt rese- arrangör och vilka kunskaper resenärerna hade om auktorisationssystemet.
Tidigare reseerfarenhet
Tabell 4: 1 visar hur resenärerna fördelade sig efter tidigare reseerfarenheter, dels av alla slags resor utanför Norden, dels av sällskapsresor. Som framgår gjorde ungefä1 en femtedel av resenärerna Sin första längre resa under de aktuella perioderna. Oktober- och aprilresenärerna tycks ha varit något mera reseerfarna än juliresenärerna. Förs- tagångsresenärer'na förefaller ha anlitat auktoriserade arrangörer i större utsträck- ning än övriga.
I efterföljande tablå redovisas resenä- rerna uppdelade efter det antal sällskaps- resor de tidigare hade gjort. Det framgår att 57, 63 resp. 68 procent av samtliga tidigare hade deltagit i sällskapsresor.
Antal tidigare
__ Procentuell fördelning av resenärer Sällskapsresor ' 1 juli i oktober i april
40 34 30 21 21 25 13 9 8 20 19 13 16 3 2
100 100
Av dem med tidigare erfarenhet av sällskapsresor hade omkring en tredjedel bara gjort en sällskapsresa. Inte mindre än 23 procent av juli—, 33 procent av oktober- och 35 procent av aprilresenärerna med erfarenhet av sällskapsresor hade gjort minst tre resor.
Resenärer från Stockholm, fyrstadskret- sen, Mälarlandskapen och norra Norrland tycks ha större erfarenhet än övriga av sällskapsresor och av andra utlandsresor. Skillnaderna mellan olika områdens rese- närer var dock icke stora med undantag för de göteborgare som ingick i undersök- ningen. De hade genomgående den minsta erfarenheten både av sällskapsresor och av andra resor utanför Norden. Detta resultat beror sannolikt på rena tillfällig- heter.
Helt naturligt beror resenärernas erfa- renhet av resor på hur gamla de är. Juli- undersökningen visar att denna resa var den första utlandsresan för en tredjedel av resenärerna under 25 år. För övriga åldersgrupper var motsvarande andel mind- re. Graden av erfarenhet varierar också starkt mellan olika yrkeskategorier. Enligt juliundersökningen var arbetare och lägre tjänstemän betydligt mindre reseerfarna än andra yrkesgrupper. Personer som reser ensamma tycks oftare ha reseerfarenheter än personer som har ressällskap.
Tidigare erfarenheter förefaller icke att i någon högre grad påverka valet av resmål. Möjligen tyder resultaten från juliunder- sökningen på att Italien (exkl. Rimini) och
Grekland attraherar fler av de mer res- vana än andra resmål, samt att Rimini uppskattas särskilt av förstagångsresenä- rer.
I tabell 4:2 redovisas när resenärerna gjorde de två sällskapsresorna närmast före den undersökta. Förstagångsresenärer— na ingår givetvis icke i redovisningen. Bland juli- och oktoberresenärerna hade 21 och bland aprilresenärerna 25 procent tidi- gare gjort endast en resa. En stor del av dessa andragångsresenärer som gjorde sin första resa 1963 — de flesta också då på sommaren — återfinns bland juliresenärer- na. De som gjorde sin första resa längre tillbaka var fler i oktober. Största delen av resenärerna både i oktober och april hade även första gången valt att icke resa under sommaren.
Bland de ca 40 procent av resenärerna som gjort minst två tidigare sällskapsresor gjorde juliresenärerna sin föregående resa i rätt hög utsträckning på sommaren 1963. Även de som reste 1962 gjorde i många fall resan på sommaren. För oktoberrese- närerna kan man konstatera en motsva- rande tendens att resa på hösten, men den tendensen är betydligt svagare. Andelen av dem som gjorde sin närmast föregående resa tidigare under 1964 är naturligtvis större bland oktober- än bland juliresenä- rerna.
Aprilresenärerna hade en viss tendens till att förlägga sina resor till första halv— året, men framför allt undvek de, i likhet med oktoberresenärerna, att resa på som- maren.
Följande tablå visar resfrekvensen för resenärer som hade varit ute minst två gånger före den aktuella resan.
Det fanns en kraftig tendens hos de un- dersökta resenärerna att göra minst en resa per år. Av de juliresenärer som hade gjort minst två sällskapsresor tidigare hade en femtedel åkt varje sommar sedan 1962. En del av oktoberresenärerna tycks resa varje höst.
Resenärer som rest Procentuell fördelning av resenärer
i juli i oktober i april
Oftare än en gång per år .................. En gång per år .......................... Mindre än en gång per år ................. Ej svar .................................
Andel av samtliga ........................
....... 47 34 46
Summa
10 27 17 28 27 31
15 10 5 100 100 36 42 43
Med någon generalisering kan man säga att en icke obetydlig del av resenärerna håller fast vid bestämda resesäsonger, nå- got som säkert beror på fasta semestertider och andra bindningar. Eftersom många resenärer också tycks resa relativt ofta kan man säga att sällskapsresande är för- enat med och ger upphov till bestämda vanor. Har man väl börjat resa så fort- sätter man relativt regelbundet.
Detta framkommer också i svaren på en fråga i oktoberundersökningen. De visar att drygt 40 procent av dem som gjorde sin första sällskapsresa i oktober hade be- stämt sig för att göra en ny sällskapsresa redan 1965. Samma resultat erhölls för dem som hade gjort en eller flera sällskaps- resor tidigare. Bland resenärer med mer än fem tidigare sällskapsresor var mot- svarande andel icke mindre än 70 procent.
Tablån här bredvid visar att flyget domi- nerat som färdmedel även vid de inter- vjuades tidigare resor (under förutsättning att resorna icke låg alltför långt tillbaka).
Av dem i juliundersökningen som gjort sin enda tidigare sällskapsresa med annat färdmedel än flyg, hade ungefär 40 procent rest före 1961. Av dem som gjort sin enda tidigare resa med flyg, hade däremot en- dast 1 procent rest före 1961.
Bland dem som hade rest mer än en gång tidigare fanns ett liknande mönster. De som hade flugit båda de senaste resorna hade gjort resorna relativt nyligen medan de flesta som använt annat färdmedel hade
rest för relativt länge sedan, oftast före 1961.
Tabell 4: 3 skall dels illustrera första- gångsresenärernas resmål jämfört med andra resenärers, dels visa hur resmålen skiftade mellan den aktuella resan och den närmast föregående. Som framgår skilde sig förstagångsresenärernas val av resmål icke påtagligt från andra resenärers.
Grekland och Italien (utom Rimini) före- faller dock att attrahera något färre första- gångsresenärer i juli och april. Å andra si- dan tycks förstagångsresenärerna välja Mallorca i något större utsträckning än
Färdmedel vid tidi- gare sällskapsresor
Procentuell fördelning av resenärer
___—___—
i juli i oktober iapril
Vid endast en resa Flyg ........ 73 79 Annat färdme- 27
Andel av samtliga 21
Vid minst två resor Båda föregåen- de med flyg 62 En med flyg . . 17 Båda annat färdmedel . . 12 Ej svar ...... 9 Summa 100 Andel av samtliga 36
andra resenärer. De resenärer som vid den tidigare resan var på Mallorca reste både 'i juli och i april dit igen i större ut- sträckning än andra. Så var icke fallet i oktober.
Övriga Spanien tycks framför allt ha attraherat oktober— och aprilresenärerna att återvända. Också Grekland och Italien (utom Rimini) tycks genomgående få många återbesök.
En stor del av resenärerna väljer samma arrangör som tidigare, men ofta ett annat mål. Ungefär en tredjedel av juli- och en femtedel av oktober— och aprilresenärerna gjorde den aktuella resan med samma arrangör som den närmast föregående". Detta resultat är baserat på de 60—65 pro- cent som hade gjort minst två sällskaps- resor. Benägenheten att välja samma ar- rangör förefaller vara större bland dem som anlitat auktoriserade företag än bland de övriga.
Det kan bero på den relativa motviljan att resa två gånger till samma plats. De icke auktoriserade arrangörerna är i hög grad koncentrerade på några få resmål. Andelen resenärer som tre gånger i rad rest med samma arrangör är 10—15 procent av de ca 40 procent som gjort minst tre säll- skapsresor.
De resenärer som hade gjort sin när- maste föregående resa med annan arrangör intervjuades om sina erfarenheter från den tidigare resan. Ca två tredjedelar redovi- sade positiva erfarenheter, ca 15 procent hade anmärkningar.
Motiv vid val av researrangör
I tabell 4: 4 redovisas de motiv som enligt resenärerna avgjort deras val av arrangör. Tabellens uppgifter måste tolkas försiktigt med tanke på hur pass svårt det är för en intervjuperson att analysera de mycket komplexa motiven för sitt handlande. För- delningen på olika motiv är dock ganska konstant de tre perioderna igenom för den som rest med auktoriserade arrangörer.
Säkerhet, gott rykte, goda rekommenda- tioner, egna erfarenheter och lämplig tid- punkt för resan är de väsentliga motiven. För dem som reste i oktober och april med övriga arrangörer dominerar lågt. eller lämpligt pris. Dessa motiv var även under juli de klart dominerande bland dem som rest med icke auktoriserade arrangörer.
Ca 50 procent av juliresenärerna uppgav flera motiv för sitt val av arrangör. Bara ett fåtal av dem som ansåg att säkerhet, rykte och rekommendationer var väsent— ligast uppgav något ytterligare motiv.! Rese- närer vars val motiverades med deras egen reseerfarenhet ansåg ofta att säkerhet och pris bidragit. Bland juliresenärerna kan inga större skillnader konstateras mellan de motiv som anfördes av män och de som anfördes av kvinnor för val av arrangör. Männen uppgav dock något oftare än kvinnor att andra resor varit fullbokade.
I oktober- och" aprilresorna finns en på- taglig skillnad mellan mäns och kvinnors redovisade motiv. Kvinnliga resenärer lade betydligt större vikt vid säkerhet, ett gott rykte och rekommendationer än männen (28 resp. 12 procent i oktober, 33 procent resp 23 procent i april). Lämpligt pris an- gavs som huvudmotiv av 26 procent av männen mot endast 17 procent av kvin- norna i oktober. I april var motsvarande andel för män 15 procent och för kvinnor endast 7 procent.
Som tabell 4: 5 visar ansåg drygt hälften av de resenärer som rest me'd auktoriserade arrangörer att deras resa varit minst lika dyr som andra motsvarande resor. En mycket stor majoritet av övriga arrangörers resenärer ansåg däremot att de rest billi- gare än genomsnittet. De som menade att deras resa varit genomsnittligt dyrare lade större vikt vid auktorisationen och säker- heten vid val av arrangör. Av dem som valt arrangör med hänsyn till priset ansåg ca 80 procent att de fått en billigare resa än genomsnittet.
Vidare frågades resenärerna om de an-
såg att den anlitade arrangören var lika >>säker>> som andra arrangörer, »Säkrare» eller »osäkrare». Resenären får antagas ha bedömt arrangemangets allmänna hållbar- het men alla har givetvis inte lagt samma vikt vid de olika delarna i'arrangemanget. Praktiskt taget alla som ansåg att deras resa varit dyrare än genomsnittet uppgav att den anlitade arrangörenlvar lika säker eller säkrare än andra.
Där priset ansågs ligga ungefär vid ge— nomsnittet men resan gjorts med en aukto- riserad arrangör hade över 90 procent känt sig säkra.
Av dem som rest med övriga arrangörer och ansåg sin resa billigare än genom- snittet uppgav ca 80 procent att arrangören trots detta var minst lika säker som andra, medan 20 procent uppgav att de ansåg den anlitade arrangören vara osäkrare. Upp- gifterna gäller alla tre perioderna.
Kunskaper om auktorisationssystemet
Den del av intervjuerna, som skulle visa resenärernas uppfattning och kännedom om auktorisationssystemet, inleddes med en fråga till resenären om han/hon kände till om det fanns något som hette auktorisa— tion i samband med researrangörer. Där- efter tog man reda på om vederbörande visste huruvida den arrangör som han an- litat var auktoriserad eller icke.
Bland juliresenärerna sade sig 60 pro- cent känna till systemet. De klassificerade dessutom sin arrangör rätt. 23 procent av juliresenärerna visste icke om deras arran- gör var auktoriserad och kände ej heller till auktorisationssystemet. I oktoberunder- sökningen var motsvarande tal 68 procent resp 9 procent och i april 63 procent resp 17 procent.
De 23, 9 procent resp 17 procent av resenärerna som svarade negativt på de båda första frågorna frågades icke ytter- ligare om auktorisation. I följande tablå och i tabellerna 4: 6—4: 8 redovisas dessa
svar under rubriken »kände ej till aukto- risationssystemet». »
Av dem som reste med auktoriserade arrangörer visste 68 procent av resenärer- na i juli, 84 procent av resenärerna i okto- ber och 82 procent av resenärerna i april att arrangören var auktoriserad. Av övriga arrangörers resenärer visste 60 procent av resenärerna i juli och oktober och 52 pro- cent av resenärerna i april att deras arran- gör icke var auktoriserad.
Följande tablå visar resenärernas upp- fattning om avsikten med auktorisationen.
Okto- April- ber— resor resor
Auktorisationens syfte
Skydda allmänheten, kontrollera företagen 43 Sanera branschen, för- bättra kvalitén på resorna Ge reklamvärde ...... Begränsa konkurrensen Andra eller flera syften Kände ej till auktorisa— tionssystemet .......
100
Några större skillnader mellan olika företagstypers resenärer finns knappast en- ligt svaren på denna fråga.
Redovisningen i tabell 4: 6 av resenärer- nas uppfattning om skillnader mellan auk- toriserade och övriga researrangörer visar att ungefär en fjärdedel av juliresenärerna givit svaret »större säkerhet och trygghet hos de auktoriserade arrangörerna». De skillnader som finns, dels mellan de tre perioderna, dels mellan de två arrangörs— kategorierna är relativt små och bör be- dömas försiktigt. Uppenbarligen är upp- fattningen att det icke finns några skillna— der vanligare bland de icke auktoriserades resenärer än bland de auktoriserades. På den direkta kunskapsfrågan om vem som
meddelar auktorisation (se tabell 4: 7) svarade bara ett fåtal av resenärerna i de tre undersökningarna rätt (dvs. Svenska Trafik- och Resebranschens Auktorisations- nämnd, STR, vars ledamöter utses av Han- delskamrarnas Nämnd) eller åtminstone STR. Lika ofta var svaret att auktorisation meddelas av Svenska Resebyråföreningen. Mer än dubbelt så många oktober— som juli- och aprilresenärer lämnade rätt svar. De oktoberresenärer som rest med icke auktoriserade företag visade en något bätt- re kunskap än andra.
I tabell 4: 8 redovisas resenärernas upp- fattning om kraven för auktorisation. Med >>rätt svar» menas: Säker ekonomi, bransch— vana hos företagsledaren och en bank- garanti på 100000 kr. Dessa höga krav förklarar att endast ett fåtal svarat helt rätt.
För »delvis rätt svar» fordras att något av auktorisationskraven nämndes. Som framgår av tabellen har ungefär en fjärde— del av samtliga resenärer svarat helt eller delvis rätt. Av dessa ca 25 procent har endast 14 procent svarat helt rätt.
Det betyder att endast några få av alla sällskapsresenärer (ca 3 procent) har en någorlunda grundlig kunskap om auktori- sation och meningen med den. Icke mindre än ca 40 procent av alla resenärerna tycks dock ha någon kännedom om auktorisa- tionen.
5 Erfarenheter från den aktuella resan
Första delen av detta avsnitt behandlar arrangemangets olika förmåner var för sig: flygresan (frekvensen av förseningar, rese- närernas uppfattning om flygföretaget och själva flygresan), hotellet (resenärernas uppfattning om standard och pris), maten (om den var tillräcklig), reseledningens tjänster och övrigt som hör till resorna. I avsnittets andra de] försöker vi bedöma arrangemangen som helheter med hänsyn
till alla de delar som först behandlas. På denna punkt finns bara material från okto— ber- och aprilundersökningen.
Delarrangemangen
F lygresan
70—80 procent av resenärerna uppgav att de redan före resan visste med vilket flyg- bolag de skulle resa. 40 procent hade en förhandsuppfattning om detta flygbolag. En del hade tidigare rest med samma flyg- företag, andra hade hört eller läst om det. En del visste att det var svenskt eller danskt.
I regel hade resenärerna goda förhands- intryck. Några enstaka sade sig ha blivit varnade för det flygföretag som anlitats.
Det förefaller som om de som reste utan- för Norden för första gången mer sällan än andra visste med vilket bolag resan skulle göras. Något större andel av dem som reste med svenskt flyg än de som rest med andra nordiska flygföretag uppgav att de hört positiva omdömen om flygföretaget. Någon skillnad i andelen som uppger sig ha egna positiva erfarenheter kommer inte till uttryck mellan olika flygbolag.
Som framgår av tabell Szl kunde flyg— ningarna under de undersökta perioderna till omkring 90 procent utföras utan längre förseningar än två timmar i vardera rikt- ningen. Skillnaderna i tabell 5: ] bör dock icke tillmätas alltför stort generellt värde. Som framgår av tabellen är förseningar på mer än 12 timmar tämligen sällsynta. Någ- ra enstaka resor under juliveckan var mer än två dygn försenade.
De resenärer som kände till orsaken uppgav att förseningarna vid utresan till ungefär 50 procent berodde på tekniskt fel. Vid hemresan tycks resenärerna ha bli- vit sämre informerade. Vid förseningar upp till åtta timmar vid utresan kunde ca 70 procent av resenärerna ange orsaken.
Intervjupersoner som svarade att de va- rit med om förseningar på mer än tre
timmar frågades hur de blivit omhänder- tagna under väntetiden. Vid juliresorna fick i allmänhet resenärerna något att dricka eller äta, beroende på väntetiden. Vid långa förseningar ordnades hotellrum.
Tre resenärer uppger att ingenting ord- nats för dem i väntan på utresa trots att det i två fall var fråga om försening på mer än 12 timmar, i det tredje fallet på 5—8 timmar. Några resenärer fick också vänta länge på hemresan utan att något gjordes för dem.
Under oktober var förseningar mer säll- synta, då tycks också resenärerna ha blivit bättre omhändertagna än i juli. I några en- staka fall hände även då att resenärerna lämnades åt sig själva. Längre förseningar vid utresa än fem timmar förekom nästan icke i april. I de flesta fall blev resenärerna förplägade. Vid hemresorna i april blev resenärerna vid något längre förseningar också, med några undantag, omhänder- tagna.
Det hände också att hemresan gjordes för tidigt. Vid juli- och oktoberundersökning- arna uppgav enstaka intervjuade att resan avkortats med en dag, i aprilundersök- ningen uppgav några att deras resa slutat 2—3 dagar för tidigt. De flesta arrangö- rerna för dessa »förkortade resor» var icke auktoriserade. Bara i ett fall, under april, var arrangören auktoriserad.
De intervjuade fick lämna ett allmänt omdöme om flygresan och servicen på pla- net. Svaren redovisas i tabell 5: 2. Som framgår av tabellen ansåg omkring 40 pro- cent av alla resenärer att de har goda eller mycket goda erfarenheter av flygresan. Någon påtaglig skillnad mellan svenska och andra nordiska flygbolag finns icke.
Det missnöje som registrerats var icke särskilt allvarligt. Det sades t.ex. att det var trångt eller rökigt i planen, att ventila- tionen var dålig, att försäljningen ombord skapade irritation och att resenärerna fick vänta länge på mat.
Två resenärer från vardera juli- och oktoberresan hade mycket grava anmärk- ningar mot flygresan. Oktoberresenärerna påstod att flygplanen var behäftade med tekniska fel. Dessa uppgifter har icke gått att bekräfta. I ett av de två fallen från juli- resorna skulle flygplanet ha följt en egen- domlig färdväg och mellanlandat flera gånger utanför rutten, något som skulle ha vållat passagerarna stora obehag och för- senat hela resan. I det andra fallet från juliundersökningen uppgavs att planet drabbats av ett allvarligt motorfel under flygningen och att tryckkabinen var ur funktion, till allvarligt men för passage- rarna.
Kontroll gjordes hos luftfartsinspektio— nen. Det finns en rapport om driftsstör- ningar från denna flygning. Resenärens uppgifter bekräftas, däremot visar icke luftfartsinspektionens handlingar att passa- gerarna varit utsatta för fara. Säkerhetsbe— stämmelserna hade alltså icke överträtts.
Piloten vidtog de rätta säkerhetsåtgär- derna och flygningen hade icke gjorts i strid med gällande bestämmelser.
Under den aktuella juliveckan gjordes 113 utflygningar med sällskapsresenärer. Om man därtill lägger återflygningarna får man att över 300 flygningar belysts av undersökningen. Motsvarande antal för ok— tober och april är ca 100 resp. 200.
Hotellet Resenärerna frågades vid intervjuerna om de fått reda på vilket hotell de skulle bo på redan när de köpte resan. Och, om svaret var >>ja», om de sedan fick bo på detta hotell.
Som framgår av tabell 5: 3 fick 83, 84 resp. 88 procent av resenärerna de tre undersökningsveckorna det utlovade hotel—- let.
I juli fick bara hälften av övriga arran- görernas resenärer det hotell de lovats. En tredjedel fick det ej och övriga visste icke i förväg på vilket hotell de skulle bo.
' Den stora skillnaden mellan auktorise- rade och de icke auktoriserade arrangö— rerna" beror till stor del på ett enda företag. Även för oktober och april är skillnaden påtaglig mellan auktoriserade och övriga arrangörer.
För övriga arrangörers resenärer finns ett klart samband mellan den tidpunkt när anmälningsavgiften betalades och risken för att icke få det utlovade hotellet. Vid mycket sena bokningar fick bara en tredje— del av juli- och ca hälften av oktober- och aprilresenärerna det utlovade hotellet. När det gäller de auktoriserade arrangörerna kan man icke konstatera något samband mellan tidpunkt för anmälan och risken att icke få det utlovade hotellet. Av de rese- närer som i juli icke fick det hotell de lovats fick de flesta ett likvärdigt eller ett bättre hotellrum.
Bland de auktoriserade arrangörernas resenärer uppgav av de 7 procent som icke fått det utlovade hotellet endast två resenärer att de fått ett sämre. Av den tredjedel av de övriga arrangörernas rese- närer som i juli icke fick plats på det ut- lovade hotellet uppgav en tredjedel att de fick ett sämre hotell. Även de flesta av Oktoberresenärerna som ej fick det utlo- vade hotellet fick ett likvärdigt eller bättre hotell. Bara i undantagsfall (tre personer) sades hotellet vara sämre.
De resenärer som i juli reste till Mallor— ca tycks i högre grad än andra ha haft svårigheter med hotellrum. Detta gäller samtliga arrangörers resor. På Mallorca kvarstod svårigheterna för de icke auktori— serade arrangörerna under oktober och i viss mån även i april.
Tabell 514 visar i vilken utsträckning resenärerna fick den hotellstandard de lovats. Skillnaden är liten mellan under- sökningsperioderna. Det tycks emellertid som om oktober— och aprilresenärerna i något högre grad än juliresenärerna fått den hotellstandard de lovats. Enligt juli-
undersökningen fick de auktoriserade ar- rangörernas resenärer i någotstörre ut- sträckning än de övrigas den lovade ho— tellstandarden. Även på denna punkt kon- centreras de negativa erfarenheterna till en enda icke auktoriserad arrangör. Denna som numera har gått i konkurs höll en exceptionellt dålig kvalité. Bortsett från denna arrangör, blir skillnaden mycket li- ten på denna punkt mellan arrangörskate- gorierna. '
De vanligaste avvikelserna från den ut- lovade standarden var att man icke fått bad- eller duschrum eller att egen toalett saknats. Det förekom också att hotellet hade sämre läge än vad som sagts och lovats.
Undersökningarna tyder på att resenä- rernas majoritet (ca 90 procent) får den utlovade hotellstandarden. Några klara be- sked huruvida löftena uppfylls olika vid olika resmål går icke att utläsa ur resulta- ten, ej heller om tidiga bokningar ger rese- nären större möjligheter att få utlovad hotellstandard. Avvikelserna från utlovad hotellstandard tycks icke heller ha något samband med hur lång tid resan varar.
Resenärernas bedömning av hotellstan- darden i allmänhet redovisas i tabell 5: 5. Oktoberresenärerna värderade oftare ho— tellstandarden positivt (21 procent) än juli- och aprilresenärerna (8 resp. 13 procent).
Bland anmärkningarna finns det ingen som dominerar påtagligt. Möjligtvis är gruppen brister i de sanitära anordning- arna något större. Det finns heller ingen tendens hos de intervjuade att klaga på den allmänna standarden och servicen därför att de icke fått hotell av den stan- dard de lovats. De som fått bo på hotell av den typ som de lovats har anmärkt på brister i den allmänna hotellservicen i sam- ma utsträckning som de som icke fått det.
Speciellt i resultaten från juliundersök- ningen finns flera fall där hotellstandarden var verkligt dålig, både i relation till vad som var lovat och över huvud taget.
Av allt att döma har enstaka resenärer fått hotellrum som varit direkt hälsovådliga på grund av bristfälliga sanitära anord- ningar, smuts och ohygien etc. I ett fall gäller anmärkningarna en auktoriserad ar- rangör, i de övriga ca tio fallen icke aukto- riserade arrangörer.
Resenärerna frågades också om de an- såg att hotellstandarden var tillfredsstäl- lande, dels absolut sett, dels i relation till resans pris. Resultaten redovisas i tabell 5 : 6.
Närmare 90 procent av samtliga resenä- rer i de tre undersökningarna ansåg att standarden var tillfredsställande med tanke på resans pris. Bara 5 procent ansåg att standarden varken var tillfredsställande ab- solut sett eller med tanke på resans pris. Skillnaderna mellan de auktoriserades och övriga arrangörers juliresenärer kan knap- past sägas vara statistiskt Säkerställda om man räknar bort det tidigare nämnda före- taget, som här liksom i övrigt när det gäller hotellet, i hög grad har påverkat resultaten för juli.
Maten
Vid intervjun frågades också resenärerna om de ansåg att den mat som ingick i ar- rangemanget var tillräcklig. Av tabell 5: 7 framgår att närmare 90 procent av samt- liga resenärer ansåg att kosten var till- räcklig. Den ökning mellan juli och övriga perioder av andelen resenärer, som ansåg att de icke fått tillräckligt med mat, kan delvis förklaras av det stora inslaget resor till Kanarieöarna i oktober och i viss mån Grekland i april. På dessa resor är halv- pension praktiskt taget det enda kostarran- gemanget.
Trots att de som reste till Kanarieöarna i flera fall sagt att måltidskupongerna var relativt dyra, så räckte de icke till tillräck- liga mål. Skillnaden mellan auktoriserade och övriga arrangörer beror i stor utsträck- ning på att de övriga arrangörerna är spe- ciellt inriktade på Kanarieöarna i oktober.
I tabell 5: 8 redovisas resenärernas om— döme om reseledarens tjänster -— hur han skötte sina åligganden etc. 87—88 procent av resenärerna var nöjda med reseledarens tjänster. Skillnaden i tabellen mellan auk- toriserade och övriga företags reseledare under alla perioderna kan sägas vara statis- tiskt signifikant. Man måste emellertid tänka på att omdömena om reseledaren är subjektiva värderingar och som sådana mycket osäkra.
Enligt materialet finns det ingen skillnad mellan mäns och kvinnors bedömning av reseledaren. Icke heller tycks tidigare rese- erfarenheter i någon högre grad påverka värderingen.
Det står klart att de auktoriserade ar- rangörernas reseledare skött sig utmärkt. Det var bara två intervjupersoner som ville karaktärisera någon reseledare som verkligt dålig.
Däremot är det, som framgår av tabell 5:8, icke så få av dem som rest med övriga arrangörer som ger reseledaren detta om- döme. Där redovisas fall där reseledaren uppträtt störande på grund av onykterhet, icke befattat sig med eller lyssnat till berät- tigade klagomål etc. Markant är den posi- tiva trend som kan märkas bland övriga arrangörer genom de tre undersökningarna mot bättre funktion av reseledartjänsterna.
I oktober— och aprilundersökningarna tillfogades två nya frågor om reseledarens tjänster utanför det primära arrangemang— et. Dels ville man veta om reseledaren lämnade information om utflykter, sevärd- heter etc, dels om den som ledde utflyk- terna eller tjänstgjorde som guide, hade tillräcklig erfarenhet för uppgiften. I efter- följande tablå redovisas fördelningen av resenärernas svar på dessa frågor.
Som framgår ansåg närmare 90 procent att den information de fått var tillfreds- ställande, medan ca 10 procent hade önskat att få veta mer om sevärdheter och om utflykter. En tredjedel av resenärerna sade
ICSOI ICSOI'
Lämnad information var till- räcklig ................ 85 87 Otillräcklig information . . . . 11 10 Vet ej, ej svar ............ 3 3 Summa 100 100
sig icke ha deltagit i utflykter och kunde därför icke bedöma guidernas kompetens. Av dem som hade varit med på någon eller några utflykter som researrangören anordnade ansåg 92. procent i båda under- sökningarna att guiderna hade haft till- räcklig kompetens.
Övriga delarrangemang
På en fråga om resenärerna ansåg att för- hållandena på platsen skilde sig från den bild som arrangören givit i reklamen, sina broschyrer och på annat sätt, svarade betyd- ligt över 90 procent nekande. De anmärk- ningar som kom fram rörde vanligen av- ståndet till badstrand och liknande som i verkligheten var betydligt längre än vad arrangören hade angivit. I vissa fall hade reseförsäljaren talat om avstånd till havet. Det visade sig sedan att avståndet till bad- platsen var något helt annat.
I några fall påtalade resenärerna brister i arrangemanget som icke direkt kan hän- föras till någon av de tidigare behandlade delarna av arrangemanget. I juli t ex hände det rätt ofta att en viss icke auktoriserad arrangörs Mallorcaresenärer fick det ho- tellrum de blivit inbokade på först en åt två dagar efter ankomsten. Under tiden fick de bo på ett annat, ofta något sämre hotell.
Ett annat fall rör den tidigare nämnda icke auktoriserade arrangören. En grupp av hans resenärer i juli fick fördriva en hel natt i en hotellobby på Mallorca. Större delen av nästa dag gick åt för arrangörens representant att ordna hotellrum. Tre av resenärerna fick under vistelsen bo i ett stall. Alla som deltog i resan är ej inter-
vjuade, uppgifterna är baserade på en rad intervjuer och samtal med resenärer utan- för det egentliga urvalet. Samtliga resenä- rer fick mycket bristfälliga arrangemang. De fick själva ordna hotell och klara sig så gott det gick. En intervjuperson blev satt i en taxi vid framkomsten till Palma och körd till ett slags resanderum. Han såg ej sedan på fjorton dagar vare sig reseledare eller resegrupp och han fick ingen mat inom ramen för arrangemanget.
Även andra juliresenärer än de två om- talade arrangörernas blev flyttade hit och dit mellan olika hotell, eller rum. Denna typ av problem var icke så vanlig i oktober och april men förekom även då. Bl a fann en person som köpt en resa till Rho- dos att hans hotell var stängt för säsongen och reseledaren icke var anträffbar. Rese— nären fick själv ordna hotell och betala tills reseledaren dök upp. I detta fall var arrangören icke auktoriserad.
I ett annat fall skulle en specialresa för sjuka och rörelsehämmade ha saknat ut- lovad vårdpersonal. Dessutom fungerade inte hissen på hotellet enligt andra delta- gare. Denna resas arrangörer är auktori— serade.
Allmän bedömning av resorna
I detta avsnitt redogörs för svaren på några allmänna frågor om resans kvalité. Frågor- na ställdes till resenärerna i oktober- och aprilundersökningarna. Tablån visar i pro- cent resenärernas svar på frågan om priset var rimligt i förhållande till kvalitén på arrangemanget.
Oktobcr- April-
resor ICSOI' Resans pris rimligt ........ 85 87 Resans pris ej rimligt ...... 8 9 Tveksamt, vet ej .......... 6 3 Summa 100 100
Andelen resenärer som icke ansåg priset rimligt är mindre än 10 procent. I oktober
l l l l l l l i
Aukt arr. övriga arr. Samtliga
okt
okt april okt april april
»Skandalöst»
Bra inga anmärkningar .................. Mindre anmärkningar .................... Allvarliga anmärkningar ..................
69 73 59 48 65 67 27 24 34 37 29 27
4 3 5 8 4 4 —— — 2 4 1 1
1 1 1 1
var andelen densamma för både auktori- serade och övriga arrangörer. Andelen >>tveksamma>> och »vet ej» är något större bland dem som åkt med auktoriserade ar- rangörer. Skillnaden är dock ej särskilt stor. I april ansåg 8 procent av de auktori- serades resenärer att priset ej var rimligt, mot 14 procent för de övriga arrangörer- nas resenärer.
Vid oktober— och aprilundersökningarna bad vi resenärerna att sätta betyg på rese— arrangemanget. Betygen redovisas i ovan- stående tablå tillsammans med svarsfördel- ningen i procent.
Betyget >>skandalöst>> förekommer ytterst sällan. Endast 1 procent gav detta betyg. De resor som fick betyget »Skandalöst» var med ej auktoriserade arrangörer. I ge- nomsnitt var de auktoriserade arrangörerna kvalitémässigt bättre än de övriga. Skill- naderna mellan de enskilda arrangörerna inom båda grupperna var dock stora. Man kan icke tala om någon klar gräns mellan grupperna. De sämre inom den auktorise- rade gruppen fick icke bättre betyg än de bättre i gruppen icke auktoriserade.
Resenärerna borde ha bedömt arrange- mangen utan att ta hänsyn till resans pris. Man måste dock räkna med att resenärerna när de satte betygen influerats av det pris de fått betala.
Var resan dyr så var resenärernas krav högre och tvärtom. Detta visas bl a av att 70 procent av de resenärer som sade att resans pris var rimligt icke hade några anmärkningar på arrangemanget medan
motsvarande andel för dem som ansåg att resans pris ej var rimligt endast var ca 20 procent.
Nästan alla resenärer som icke hade några anmärkningar mot arrangemangen kunde tänka sig att åka med samma arran- gör igen, medan de som hade mindre an- märkningar till 80 procent var villiga att resa med samma arrangör. Av dem som hade allvarliga anmärkningar ville knappt hälften åka med samma arrangör igen.
Betygssättningen tycks icke ha varierat på grund av resmål eller bedömarnas kön. Möjligen kan man säga att kvinnor tycks ha varit helt nöjda i något högre grad.
Utredningen har försökt att göra en generell bedömning av hela arrangemangets kvalité för alla tre undersökningarna. Den- na bedömning stämmer bra med resenä— rernas egen när det gäller oktober— och aprilresorna. Enligt denna bedömning finns det ingen större kvalitéskillnad mellan de auktoriserade arrangörernas juli-, oktober- och aprilresor. I den mån anmärkningar gjordes var de oftast mindre allvarliga.
Verkligt grava anmärkningar var undan— tag. De icke auktoriserade hade betydligt fler resenärer som gjort minst allvarliga anmärkningar mot någon del av arrange- manget. Här finns en klar skillnad till de senares fördel mellan å ena sidan juli- och å andra sidan oktober— och aprilresor- na. Verkligt grava anmärkningar förekom dock även i juli i begränsad omfattning.
Slutligen redovisas i följande tablå på vilka punkter oktober— och aprilresenärer—
Lägre kvalité Oktober
Oktober April April
I första hand högre resp lägre kvalité på ingenting flyget övriga transporter ...................... hotellet ............................... maten reseledaren andra arrangemang på platsen ............
Ej svar .................................
Summa 100
46 54 91 94 15 14 —- _— 0 2 _— —— 24 14 l 1 8 11 2 1 4 4 1 1 2 1 2 1 1 0 2 1 100 100 100
na skulle ha föredragit högre kvalité eller lägre pris.
Som framgår av tablån var närmare hälften av resenärerna nöjda med avväg- ningen mellan kvalité och pris. Något bättre hotell- och flygstandard dominerade önskemålen.
Några större skillnader fanns icke mellan auktoriserade och övriga arrangörer när det gällde önskemål om högre kvalité med ett undantag _— fler av dem som rest med övriga arrangörer hade önskat en bättre reseledning. Över 90 procent av resenärer- na var icke beredda att avstå något av resans kvalité för att få ett lägre pris. Bara några få ansåg att delarrangemang skulle ha varit för påkostade.
6 Resenärernas kostnader
I detta avsnitt skall resenärernas resekost- nader granskas. I första delen redovisas genomsnittskostnaderna för researrange- manget uppdelade efter resmål och vistel- sens längd. Resenärernas personliga utgif- ter för nöjen, utflykter, inköp av varor och dyl. ingår ej. Vissa jämförelser har på för- sök gjorts för att se hur man närmare skall kunna analysera sambandet mellan kost- nader, resenärernas inkomster och kön samt tidpunkten för resan.
Det bör påpekas att de genomsnittliga kostnader som redovisas i kapitlet har
beräknats med Malmö eller Köpenhamn som avreseortl).
Prisdiskussionen får ses mot bakgrunden av det faktum att sällskapsresor i sig själva kostar mycket mindre än andra former av utlandsresor. Detta får emellertid anses vara allmänt känt och utredningen har icke funnit några skäl att belysa det för- hållandet närmare.
Att sällskapsresor prismässigt är en för- månlig form av resor innebär givetvis icke att det ej finns anledning att från konsu- mentens synpunkt intressera sig för priser och prisvariationer.
Tabell 6: 1 visar hur mycket resenärer- na de undersökta veckorna i genomsnitt betalade för researrangemanget. Resorna har delats upp efter mål och vistelsens längd i veckor. Bakom de redovisade ge- nomsnittspriserna döljer sig givetvis stora prisspridningar som bl a beror på skillna-
1 I de fall kostnadsuppgifterna från början icke gällde avresa från Malmö eller Köpen- hamn har kostnaden för anslutningsflyg Stockholm—Malmö eller pristillägg vid di- rektflyg från Stockholm (150 eller i vissa fall 99 kr.) dragits från det totala beloppet. Mot- svarande korrektion har gjorts för de resor som började i Göteborg. De prisskillnader som förekommer för flygresan Stockholm— Malmö eller Göteborg—Malmö ligger såle- des utanför undersökningen. Den sk av beställningsavgiften jämte flygplansskatter har icke räknats in i priset, däremot ingår tillägg för enkelrum, bad, balkong etc.
der i standard på hotell, kost och rese- ledning.
Det framgår av tabellen att det natur- ligtvis är stora skillnader mellan genom- snittskostnaderna vid olika resmål även om vistelsen längd är densamma. Därvid tycks icke enbart avståndet mellan Sverige och resmålet avgöra kostnaderna, även om de mest avlägsna och ovanliga målen har de högsta genomsnittskostnaderna. Det bil- ligaste resmålet — om man bortser från Berlin — tycks vara Mallorca. Det fram- går också att, för resor till Mallorca okto- berpriserna ligger 10—20 procent under julipriserna.
Som redan nämnts finns det, bakom de genomsnittliga pristalen, stora skillnader både i arrangemangens kvalité och pris. I en del länder finns det också skillnader mellan olika vistelseorter som tar sig ut— tryck i olika pris. De stora skillnaderna i
Lägsta Genom- Högsta pris, snitts- pns, kronor priset, kronor kronor Juliresor: Mallorca: en vecka . . . . 300 480 680 två veckor . . . 290 720 1 050 tre veckor 520 960 1 270 Rimini, två veckor . . . 520 740 1 080 Oktoberresor: Mallorca: en vecka .... 150 430 780 två veckor . . . 190 570 1 050 Kanarieöarna: en vecka .... 210 650 1 530 två veckor . . . 440 1 120 1 780 A prilresor: Mallorca: en vecka . . . . 80 490 810 två veckor . . . 280 670 1 040 Kanarieöarna: en vecka . . . . 230 685 960 två veckor . . . 420 740 1 270
resekostnad illustreras av föregående tablå. Vid sidan av genomsnittspriset för några vanliga resmål anges det högsta och det lägsta registrerade priset.
Det lägsta priset som överhuvudtaget noterats är 80 kr för en veckas vistelse på Mallorca i april. Priset gällde en rabatte- rad resa. Såväl högsta priserna som lägsta priserna är mer eller mindre extrema. Det kan nämnas att högsta priserna genom— gående gällde resor med auktoriserade ar- rangörer, medan lägsta priserna återfinns hos de övriga arrangörerna och dessutom gällde kraftigt rabatterade realisationsresor.
I tabell 6: 2 redovisas genomsnittspriset per resa (oberoende av resmål och resans längd) för resenärer uppdelade efter in— komst och kön.
Tabellen visar att det uppenbarligen finns ett samband mellan inkomst och er- lagt pris. — Ju högre inkomst man har desto dyrare resa köper man. Tendensen är särskilt tydlig för Oktoberresenärerna.
Tabellen stöder också antagandet att kvinnor i genomsnitt väljer något dyrare resor än män i samma inkomstklass. Ten— densen är icke genomgående i alla _in- komstskikt. Ett annat samband finns mel— lan betalat pris och resenärens ålder.
Sambandet som har undersökts med hjälp av sambandsekvationer och testats med statistiska metoder, kan sägas gälla även om inkomsteffekten elimineras. Även detta samband är starkast när det gäller Oktoberresenärerna.
Av tabell 6: 2 framgår att resenärerna i genomsnitt betalade närmare 800 kr i juli, närmare 200 kr mer i oktober och 100 kr mer i april. Samtidigt är genomsnittsin- komsten högst hos Oktoberresenärerna, 2 000—3 000 kr högre än för aprilresenä- rerna vilkas genomsnittsinkomst i sin tur ligger 2 OOO—3 000 kr högre än julirese— närernas.
Som nämnts är sambandet mellan in— komst och pris starkare i oktober— än i juli- och aprilundersökningarna. Det kan
tyda på att Oktoberresenärerna var något mer prismedvetna. Detta kan i sin tur bero på att framför allt juliresenärerna hade mindre frihet att välja semesterperiod och kunde därför icke i samma utsträckning som Oktoberresenärerna utnyttja förmån- liga erbjudanden.
Det finns anledning att kommentera de ovan antydda skillnaderna i pris mellan olika arrangörskategorier — som en pa- rallell till den tidigare kvalitédiskussionen. Det måste dock påpekas att det är betydligt svårare att göra jämförelser av pris än av kvalité. Intervjumaterialet måste splittras för att man skall kunna få jämförbara pri- ser. Spridningen är stor på resmål, hotell- alternativ och reslängder icke bara mellan de olika arrangörerna utan även för en arrangörs resor.
Det finns icke auktoriserade företag som kombinerar lockpris med realisation. De olika prissättningssystemen gör det svårt att mäta den faktiska genomsnittliga skillna- den i pris mellan olika arrangörskategorier. Dessutom orsakas svårigheter av att järn- förelserna bör göras mellan likvärdiga ar- rangemang.
När det gäller företag som tillämpar realisations- och lockpris ändras de mät- bara priserna ofta. I den mån prisskillna- der kan konstateras bör de därför icke tolkas som mått på skillnader utan som ut— tryck för tendenser.
En sällskapsresa består av många kom-
Resans komponenter:
Resmålet ................................ Resans längd ............................ Flyget .................................. Service vid flygresan ......................
Hotellklass Variation i rumskvalitén inom samma hotellklass ........ Kostens omfattning (hel- eller halvpension) . . . Kostens kvalité ........................... Reseledning (omfattning och kvalité) ....... Övriga arrangemang vid resan och på platsen . Förekomst av garantier för resans genomförande ......... Förekomst av ordnade reklamationsmöjligheter ...........
ponenter. Det är som redan nämnts svårt att isolera resor med samma förmåner och samma resmål men olika arrangörer och sedan jämföra priserna. I följande schema räknas en rad komponenter upp för att visa vilka som skulle kunna ha be- aktats eller ansetts som likvärdiga vid jäm— förelserna.
De jämförda resorna gick till samma plats och varade lika lång tid. Flygets kva- lité i fråga om säkerhet och liknande har betraktats som samma hos alla de nor- diska flygbolagen. Kvalitén på servicen vid flygresan har icke kunnat kontrolleras. Hotellets kvalité har kontrollerats genom att jämförelserna gjordes mellan hotell och pensionat som enligt den italienska, spans- ka resp grekiska statens officiella klassifi- cering är ungefär jämställda.
Trots detta kan det givetvis finnas skill- nader i kvalitén mellan olika hotell inom samma klass, liksom mellan olika rum på samma hotell. Jämförelserna avser anting- en resor med hel- eller med halvpension, de båda formerna har icke blandats. Ma- tens kvalité har av naturliga skäl icke kunnat hållas konstant vid jämförelserna. Icke heller har man kunnat ta hänsyn till reseledning, olika arrangemang vid resan och på platsen, den service resenären fått vid köp av resan, garantier och reklama— tionsmöjligheter. Det är således bara i några viktiga avseenden som de jämförda resorna kan betraktas som >>identiska».
Konstant vid prisjämförelsen Konstant vid prisjämförelsen Konstant vid prisjämförelsen Ej beaktat vid prisjämförelsen Konstant vid prisjämförelsen Ej beaktat vid prisjämförelsen Konstant vid prisjämförelsen Ej beaktat vid prisjämförelsen Ej beaktat vid prisjämförelsen Ej beaktat vid prisjämförelsen Ej beaktat vid prisjämförelsen Ej beaktat vid prisjämförelsen
Jämförelserna har endast kunnat göras för resorna till Rimini och Mallorca i juli, till Mallorca och Gran Canaria i ok- tober och till Mallorca, Gran Canaria och Grekland (Rhodos) i april.
Mätt på ovan beskrivet sätt tycks de auktoriserade arrangörernas pris för en tvåveckors Mallorcaresa i juli i genom- snitt vara ca 75 kr. högre än övriga ar- rangörers. Jämförelsen gäller lyxpensionat, hotellklass 3 och hotellklass 1 B. Pris— spridningen inom samma hotellklass är stor såväl mellan olika arrangörer som i vissa fall även hos samma arrangör. Där- för bör man icke fästa för stort avseende vid dessa genomsnittliga prisskillnader.
Inom en hotellkategori finns, hos en enda arrangör, prisvariationer som går från den högsta observationen till den lägsta. För en tvåveckorsresa till Mallorca i juli med lyxpensionat har priser från 590 kr till 840 kr. noterats. Tendensen före- faller vara att de auktoriserade arrangörer- na med vissa undantag var något dyrare på Mallorca-resor i juli, men den är icke helt klar.
När det gäller resorna till Rimini i juli kan man konstatera att de auktoriserade företagen, som har en mycket stor del av resorna till denna ort, höll kraftigt varie- rande priser för samma hotellklass. De få resor som gjordes med övriga arrangörer tycks i allmänhet ha legat något lägre än auktoriserade arrangörernas.
Om de noterade prisdifferenserna beträf- fande Mallorca- och Rimini-resor i juli- undersökningen icke var entydiga så kan man beträffande Oktoberresorna till Mal- lorca och Kanarieöarna klarare konstatera bestämda skillnader inom olika arrangörs— grupper.
Mellan de auktoriserade arrangörerna och de övriga tycks prisskillnaden i okto- ber i genomsnitt ha varit drygt 200 kr vid tvåveckorsresor till Mallorca inom de observerade hotellklasserna. Prisspridning- en inom en hotellklass är, på det observe-
rade materialet, sådan att de auktorisera- des billigaste resa var dyrare än den dy- raste resan hos övriga arrangörer.
Spännvidden i priset under oktober för ett tvåveckorsarrangemang på hotellklass 1 B var exempelvis för de auktoriserade 600—840 kr och för övriga arrangörer 430 —660 kr. Inom pensionatklass 1 exempel— vis var spännvidden för de auktoriserade 510—640 kr och för övriga 190—560 kr.
Beträffande Gran Canariaresorna i ok- tober kan man så långt prismaterialet räc- ker, konstatera att det fanns en ungefärlig skillnad i pris mellan auktoriserade och övriga arrangörer på 400 kr för en två- veckorsresa inom de flesta hotell- och pen- sionatklasserna.
I de flesta fall ligger även här den lägsta noteringen för de auktoriserade över den högsta noteringen för de icke auktorise- rade.
Dock är här spännvidden inom hotell- klasserna stor för de icke auktoriserade. När det gäller enveckorsresor är observa- tionsmaterialet begränsat, men även här tycks det ha funnits stora prisskillnader med samma tendens.
Även vid aprilundersökningen notera- des påtagliga skillnader i pris mellan auk- toriserades och andra arrangörers Mal- lorcaresor. För en- och tvåveckorsresor var skillnaden i genomsnitt ca 100 kr.
Också här låg det lägsta priset inom olika hotellklasser för auktoriserade ar- rangörer högre än det högsta för icke auk- toriserade arrangörer. När det gäller Gran Canaria är observationsmaterialet för april relativt litet, det går därför knappast att ta fram någon tendens. Det finns exempel både på att auktoriserade var billigare och att de var dyrare än andra arrangörer i de olika hotellkategorierna.
För Greklandsresenärerna i april måste jämförelserna göras främst mellan de auktoriserade arrangörerna. De icke auk- toriserade arrangörerna var svagt före- trädda i Grekland. På ett bestämt hotell i
lyxklass på Rhodos uppgick skillnaden i pris mellan två arrangörer till 450 kr för en tvåveckorsresa. Detta är givetvis ganska extremt, men differenser på 100—200 kr mellan arrangörer av Rhodosresor var van- liga trots att samma hotell kanske använ- des. Ett annat noterat exempel är en rese— kombination Athen och Rhodos som var 150 kr dyrare än motsvarande resa med två klasser högre hotell.
Så vitt det varit möjligt att bedöma har det pris resenärerna betalat i inget fall överstigit det pris som specificerats i ka- taloger och broschyrer. Däremot har vi framför allt när det gäller de arrangörer som icke är auktoriserade, i många fall no-
terat priser som var avsevärt lägre än ka- talogpriserna.
Vi gör inget försök att närmare ana— lysera vad de antydda prisskillnaderna be— ror på. Beträffande Mallorca- och Gran Canariaresorna i oktober samt Mallorca- resorna i april tycks prisskillnaderna ha varit relativt stora även om man tänker på de ev kvalitéskillnaderna i de delar av arrangemanget som icke kunnat konstant- hållas vid jämförelserna. Skillnaderna mel- lan juli- och främst oktoberresor tyder på att vissa prissättningssystem har större in— verkan på genomsnittspriset under låg- än under högsäsongen. Aprilresorna har även här ett slags mellanställning.
ell 1: 1. Avresande med charterflyg 21/ 7—27/ 7 (juliresor) och 26/10—1/11 (oktoberresor) t 19/ 4—25/ 4 (aprilresor) fördelade efter arrangörer och resmål
ngör / Resmål Mallor- Kana- övriga Rimini Övriga Grek— övriga Samtliga Samtliga Ca He" Spani- Italien land länder resmål resmål oama en procent i'resor:
* rrangörer tillhörande * yman & Schultz-koncernen . . 354 79 461 694 366 200 678 2 832 38
ngdomens resor ........... 154 —— 228 211 396 47 180 1 216 16 '. vriga auktoriserade ........ 198 18 347 487 505 184 664 2 403 32 || | a auktoriserade arrangörer 706 97 1 036 1 392 1 267 431 1 522 6451 86 I anska arrangörer .......... 340 — — 9 9 15 13 386 5 . vriga svenska arrangörer . . . 179 100 3 6 80 83 66 147 691 9 a icke-auktoriserade arran- görer ..................... 519 100 36 89 92 81 160 1 077 14
Samtliga arrangörer 1 225 197 1 072 1 481 1 359 512 1 682 7528 100
hltliga arrangörer, procent .. . 16 3 14 20 18 7 22 100 'rav: auktoriserade, procent . . . 9 1 14 19 17 6 2 86 icke-auktoriserade, procent .. . 7 1 0 1 1 l 2 14 * toberresor: rangörer tillhörande yman & Schultz-koncernen . . 84 289 147 — 77 597 30 ngdomens resor ........... —— 59 -—— — —— 59 3 vriga auktoriserade ........ 108 251 60 20 142 581 29 a auktoriserade arrangörer 192 599 207 20 219 1 237 62 anska arrangörer .......... 226 190 10 2 428 21 vriga svenska arrangörer . . . . 32 284 — 17 12 345 17 ma icke-auktoriserade arran- örer ..................... 258 474 10 1 7 14 773 38 Samtliga arrangörer 450 1 073 217 37 233 2 010 100 tliga arrangörer, procent 22 53 11 2 12 100 av: auktoriserade, procent 10 30 11 1 11 62 cke-auktoriserade, procent . . . 12 24 0 1 1 38 rilresor: rrangörer tillhörande yman & Schultz-koncernen . . 606 208 362 342 240 214 1 972 40 Ungdomens resor ........... 115 -— 60 — —— 56 231 5 ivriga auktoriserade ........ 222 100 212 397 383 232 1 546 32 ma auktoriserade arrangörer 943 308 634 739 623 502 3 749 77 banska arrangörer .......... 493 92 111 2 98 _ 796 16 Övriga svenska arrangörer . . . . 222 92 — — —— 14 328 7 ma icke-auktoriserade arran- Förer ..................... 715 184 111 2 98 14 1 124 23 1 Samtliga arrangörer 1 658 492 745 741 721 516 4 873 100 . tliga arrangörer, procent 34 10 15 15 15 11 100 av: auktoriserade, procent . . . 19 6 13 15 13 10 77 cke-auktoriserade, procent .. . 15 4 2 0 2 0 23
Tabell 1: 2. Antalet genomförda intervjuer inom de olika grupperna av researrangörer och resmål
Siffrorna inom parentes avser bortfallet
Arrangör / Resmål Mallorca övriga Rimini övriga övriga Samtliga Spanien Italien 0 länder resmål inkl Grekland Kanarie- oama
Juliresor:
Arrangörer tillhörande
Nyman & Schultz-koncernen . . 13 20 26 20 (3) 25 104 (3) Ungdomens resor ........... 10 14 (1) 14 28 (2) 12 78 (3) Övriga auktoriserade ........ 6 (1) 14 18 27 25 (2) 90 (3) Summa auktoriserade arrangörer 29 (1) 48 (1) 58 75 (5) 62 (2) 272 (9)
Danska arrangörer .......... 65 (3) 0 2 5 3 75 (3) Övriga svenska arrangörer . . . . 24 (11) 20 (3) 13 22 (1) 15 (6) 94 (21) Summa icke-auktoriserade arran-
görer ..................... 89 (14) 20 (3) 15 27 (1) 18 (6) 169 (24)
Samtliga arrangörer 118 (15) 68 (4) 73 102 (6) 80 (8) 441 (33)
Oktoberresor: Arrangörer tillhörande Nyman & Schultz-koncernen . . 9 37 (2) 5 51 (2) Ungdomens resor ........... 12 12 Övriga auktoriserade ........ 20 (1) 58 (3) 3 (1) 26 (2) 107 (7) Summa auktoriserade arrangörer 29 (1) 107 (5) 3 (1 ) 31 (2) 170 (9) Danska arrangörer .......... 39 (2) 38 (1) 77 (3) Övriga svenska arrangörer . . . . 3 (1) 45 (7) 3 2 53 (8) Summa icke-auktoriserade arran- görer ..................... 42 (3) 83 (8) 3 2 130 (11)
Samtliga arrangörer 71 (4) 190 (13) 6 (1) 33 (2) 300 (20)
A pri Iresor:
Arrangörer tillhörande
Nyman & Schultz-koncernen . . 22 (2) 19 (4) 26 (2) 39 (1) 106 (9) Ungdomens resor ........... 6 3 10 19 Övriga auktoriserade ........ 22 29 (2) 69 (5) 41 (4) 161 (11) Summa auktoriserade arrangörer 50 (2) 51 (6) 95 (7) 90 (5) 286 (20)
Danska arrangörer .......... 21 (2) 19 (2) 17 (3) 57 (7)
Övriga svenska arrangörer . . . . 15 (6) 17 (1) 1 33 (7) Summa icke-auktoriserade arran-
görer ..................... 36 (8) 36 (3) 17 (3) 1 90 (14)
Samtliga arrangörer 86 (10) 112 (10) 91 (5) 376 (34)
Tabell 2: ]. Resorna fördelade efter typen av företag som sålt resan Juli-, oktober- och aprilresor. Procent
Resan såld av: Resan företogs med
auktoriserad annan Samtliga arrangör arrangör
Researrangören ................................ 39 94 49 Till arrangören anknutna företag, auktoriserade ..... 24 — 19 > » r » övriga .......... O 2 1 Andra auktoriserade företag ..................... 35 —— 28 Övriga företag ................................. — 3 1 Vet ej, inget svar ............................... 3 1 2 Samtliga 1 00 1 00 1 00
Tabell 2: 2. Resorna fördelade efter flygföretag
Procent Flygföretag Juli- Oktober— April- resor resor resor Svenska företag ................................ 46 51 59 därav: Transair ................................ 39 35 46 Osterman Air Charter .................... 7 16 13 Övriga nordiska företag ........................ 49 49 40 därav: Nordair ................................ 24 12 — Scanair ................................. 12 1 3 1 2 Sterling Airways ......................... 5 11 3 Flying Enterprise/Conair .................. — 1 1 15 Braathens S.A.F.E. ....................... 5 2 10 Övriga företag ................................. 5 —— 1
Samtliga
Procent Tabell 2: 3. Resorna fördelade efter resans längd och resmål
Resans längd
Procent av alla resmål . . . . 35
Resmål: ( - .amtliga Mallorca Övriga Rimini Övriga Övriga mmm Spanien Italien 0 länder Grekland Juliresar: Högst 8 dagar ........... 15 4 8 10 28 13 9—15 dagar ........... 72 68 76 78 62 71 16—25 dagar ........... 11 21 14 10 9 12 26 dagar eller längre ..... —— 3 — — 0 1 Resans längd okänd ...... 2 4 2 2 2 2 Samtliga 100 100 100 100 1 00 100 Procent av alla resmål . . . . 16 17 20 25 22 100 Oktoberresor: Högst 8 dagar ........... 30 17 53 23 9—15 dagar ........... 64 60 39 59 16—25 dagar ........... 4 13 8 11 26 dagar eller längre ..... 3 9 _— 7 Resans längd okänd ...... — 1 —— 1 Samtliga 100 100 100 190 Procent av alla resmål . . . . 22 64 2 12 100 A prilresor: ' Högst 8 dagar ........... 26 14 25 38 24 9—15 dagar ........... 61 61 64 46 51 16—25 dagar ........... 10 21 11 13 13 26 dagar eller längre ..... 2 4 1 3 2 Resans längd okänd ...... —- 1 —- — 0 Samtliga 100 100 100 1 00 190
Tabell 2: 4. Resorna fördelade efter arrangemangets omfattning på olika resmål Procent
Arrangemang Resmål:
Samtliga
Mallorca Övriga Rimini Övriga Övriga resmål Spanien Italien 0 länder
Grekland
Juliresor Halvpension ............ 1 43 4 41 37 27 Helpension ............. 99 57 96 59 63 73
100
Oktoberreror
Halvpension ............ 5 72 100 61 56 Helpension ............. 95 28 — 39 44 Totalt 1 00 1 00 ] 00 100 1 00
A prilresor , Halvpension ............ 8 62 82 46 46 *, Helpension ............. 92 38 18 54 54 " Totalt 1 00 ] 00 100 1 00 1 00
Tabell 2: 5. Jämförelse av tidsavstånden mellan anmälningsavgiften erläggande och avresan resp resans betalning och avresan
Tidsavstånd (1 dagar) Tidsavstånd (i dagar) mellan resans betalning och avresan mellan anmälningsavgiftens erlässande och "resan 0—4 s—12 13—29 Mer än 30 Ej svar Summa Juliresar 0— 4 dagar ........... 5 — -— —— —— 5 5—12 dagar ........... 3 8 — — — 11 13—29 dagar ........... 3 10 7 —- 0 20 Mer än 30 dagar ........ 7 25 14 8 -— 54 Ej svar, vet ej ........... 3 3 2 0 2 11 | Summa 21 46 22 8 3 100 Oktoberresor 0— 4 dagar ........... 11 _— — — 0 12 5—12 dagar ........... 4 15 —— — — 19 13—29 dagar ........... 4 11 11 — 1 26 Mer än 30 dagar ........ 2 9 8 2 1 22 & Ej svar, vet ej ........... 5 7 3 _ 6 21 Summa 27 42 21 2 8 100 | A prilrcsor 0— 4 dagar ........... 11 —— — — -—— 11 5—12 dagar ........... 3 7 _— _— —— 10 13—29 dagar ........... 5 14 7 — 1 27 Mer än 30 dagar ........ 5 15 14 3 0 37 Ej svar, vet ej ........... 3 6 2 0 4 15 Summa 3 5
Tabell 3: 1. Resenärernas ålders- och könsfördelning jämfört med hela befolkningens enligt 1960 års folkräkning
Procent
Resenärer i juli Resenärer i april Hela befolkningen
Män Kun" Summa nor
Män Kvin- Summa nor
Män Kvm- Summa nor
15—24 år .....
55—66 » 67 år och äldre . Samtliga Procent män och kvinnor .....
24 25 25 29 14 20 19 18 18 13 24 19 11 17 14 5 3 3 100 100 100 40 60 100
Resenärer i oktober Män Kvin- Summa nor 8 13 1 1 1 6 10 12 21 27 25 29 25 27 23 19 21 4 6 5 100 100 I 00 41 59 I 00
12 10 11 20 17 18 16 16 16 23 29 26 20 21 21 9 6 7 100 100 10( 40 60 100
19 18 18 16 15 16 19 18 18 18 18 18 17 17 17 12 14 13 100 100 100 49,5 50.5 100
Tabell 3: 2. Resenärernas hemort jämfört med hela befolkningens
Procent
Resenärer
Totalt hela
Juli Oktober April befolkningen Stor-Stockholm ............. 37 45 45 14 Stor-Göteborg ................. 1 1 8 9 6 Fyrstadskretsen ................ 10 4 4 5 Övriga Götaland ............... 20 12 19 37 Mälarlandskapen ............... 14 16 12 15 Norra Svealand, Södra Norrland . . 6 12 7 17 Norra Norrland ................ 2 3 3 6
Totalt 1 00 100 100 100
Tabell 3: 3. Resenärerna fördelade efter yrke och kön Procent
J uliresor Oktoberresor Aprilresor
Män KVin' Summa Män KVin' Summa Män Kvm- Summa nor nor nor
Större affärsmän och jordbrukare 3 — 1 6 1 3 5 1 3 Mindre affärsmän och jordbrukare 5 2 3 19 5 11 6 5 5
Akademiker och högre tjänstemän i officiell och enskild tjänst . . . 15 3 8 23 2 11 22 7 13 Övriga tjänstemän ............ 28 43 38 28 35 32 41 42 41 Arbetare .................... 35 23 28 20 14 17 19 7 12 Ej yrkesverksamma, yrke okänt . . 14 29 22 5 42 26 6 38 25 Samtliga 100 100 100 100 I 00 100 100 1 00 100
Tabell 4: 1. Resenärernas tidigare reseerfarenhet Procent Erfarenhetsgrad Juliresor Oktoberresor Aprilresor Första resan utanför Norden ............. 23 16 14 Tidigare rest utanför Norden men ej med sällskapsresa ........................ 13 18 16 därav: med flyg ...................... 3 8 6 ej med flyg .................... 10 10 .10 Tidigare erfarenhet av sällskapsresa ....... 62 65 69 därav: sällskapsresa men ej reguljärt flyg ...... 28 28 24 sällskapsresa och flyg ................. 34 36 45
1
Tabell 4: 2. Fördelning på resterminer av den ena resp de två tidigare sails" kapsresoma Procent Restermin Vid endast Vid minst två tidigare resor en tidigare resa Restermin Restermin vid förra vid resan förr-förra resan Juliresor Tidigare 1964 ....................... 8 9 0 1963 ............................... 43 39 10 därav: på sommaren .................. 32 213 :: 1962 ............................... 17 14 29 därav: på sommaren .................. 10 11 24 1961 ............................... 12 5 18 1960 och tidigare .................... 13 10 29 Ej svar ............................. 7 23 14 Summa 100 100 100 Andel av samtliga ...................... 21 36 36 Oktoberresor Tidigare 1964 ....................... 9 28 3 1963 ............................... 28 40 24 därav: på hösten ..................... 16 21 11 1962 ............................... 13 12 28 därav: ej på sommaren ................ 11 10 20 1961 ............................... 16 4 13 1960 och tidigare .................... 33 1 21 Ej svar ............................. 0 15 11 Summa 100 100 100 Andel av samtliga ...................... 21 42 42 A prilresor Tidigare 1965 ....................... 3 2 —— 1964 ............................... 32 60 17 därav: första halvåret ................. 21 25 14 1963 ............................... 28 16 31 därav: ej på sommaren ................ 21 13 21 1962 ............................... 11 9 14 1961 och tidigare .................... 26 7 32 Ej svar ............................. —— 5 5 Summa 100 100 100 Andel av samtliga ...................... 25 43 43
Tabell 4: 3. Resenärerna fördelade efter resmålet vid den aktuella resan och föregående resa
Procent
Resmål vid föregående resa Resmål vid den aktuella resan
Mallorca övriga Rimini Grekland övriga Summa Andel Spanien 0 övr länder av Italien samtliga
Juliresar Mallorca ............ Övriga Spanien ....... 15 13 28 29 15 100 10 därav: samma ort .....
Grekland, övriga Italien
Andel av samtliga
därav: samma ort ..... 17 Övriga länder ........ 15 8 20 25 32 100 23 därav: samma ort ..... 4 Första resan ......... 19 17 22 19 22 100 42 Andel av samtliga 16 17 20 25 22 100 100 * Oktoberresor ? Mallorca ............ 19 74 7 100 12 "* Övriga Spanien ....... 18 70 12 100 19 därav: samma ort ..... 37 Rimini .............. 33 67 100 1 Grekland, övriga Italien 30 64 6 100 13 därav: samma ort ..... Övriga länder ........ 19 60 2 18 100 18 därav: samma ort ..... 2 Första resan ......... 25 61 4 10 100 37 Andel av samtliga 22 64 2 12 100 100 Aprilresor ' Mallorca ............ 52 17 23 s 100 15 Övriga Spanien ....... 30 42 18 11 100 18 ' därav: samma ort ..... 15 Rimini .............. 46 46 8 100 2 * Grekland, övriga Italien 27 16 45 11 100 20 | därav: samma ort ..... 17 , Övriga länder ........ 21 22 35 22 100 14 ) därav: samma ort ..... 5 * Första resan ......... 39 27 27 6 100 32 I i i i
Procent Huvudmotiv Juliresor Oktoberresor Aprilrcsor Aukt övriga Samt— Aukt övriga Samt- Aukt Övriga Samt- arr arr liga arr arr liga arr arr liga Säker, gott rykte, rekomen- derad ............... 22 16 21 23 18 21 33 16 29 Egna goda erfarenheter . . 14 5 12 10 6 9 15 13 15 Auktoriserad ........... 6 — 5 6 —— 4 4 -— 3 Lämpligt pris .......... 6 22 8 3 51 21 3 37 10 Lämpligt resmål ........ 6 4 6 11 3 8 9 3 8 Lämpliga medresenärer . . 5 — 4 1 _— 1 l — 1 Lämplig tidpunkt ....... 8 8 8 16 2 11 8 5 7 Andra resor fullbokade . . 6 15 7 4 S 4 6 4 5 Annan orsak ........... 12 9 12 14 7 11 15 17 15 Obestämd anledning ..... 4 2 3 9 3 7 6 6 6 Ej svar ................ 12 18 13 4 5 4 — —— — Summa 100 1 00 100 100 100 100 100 100 1 00 Tabell 4: 5. Uppfattning om resans pris Procent Juliresor Oktoberresor Aprilresor
Aukt övriga Samt- Aukt övriga Samt- Aukt övriga Samt- arr arr liga arr arr liga arr arr liga
Resans pris ansågs vara: dyrare .............. 16 2 14 35 4 24 32 7 27 lika dyr ............. 31 15 29 27 15 23 28 15 25 billigare ............. 31 66 3 6 15 75 3 7 14 70 26 ingen åsikt, inget svar . . 22 16 21 22 6 16 25 9 21 än genomsnittet för andra arrangörer på motsvarande resor
Samtliga
Tabell 4: 6. Resenärernas uppfattning om skillnaderna mellan auktoriserade och övriga researrangörer
Procent
J uliresor Oktoberresor Aprilresor
Aukt Övriga Samt— Aukt Övriga Samt— Aukt Övriga Samt- arr arr liga arr arr liga arr arr liga
Större säkerhet och trygghet hos
de auktoriserade arrangörerna 26 25 26 23 18 21 45 26 41 ÄEkonomin hos de auktoriserade arrangörerna säkrare, kontrol- lerad etc .................. 5 2 4 3 3 3 3 4 3 Kvalitén på arrangemangen hög- re hos auktoriserade arrangörer 4 6 4 5 2 4 5 2 4 *Reklamationsmöjligheten bättre * hos auktoriserade arrangörer . . 1 2 1 — 2 1 1 —- 0 Två el flera alternativ, allmänna och obestämda uttalanden . . . . 15 7 14 24 13 20 2 1 2 ;Inga skillnader föreligger mellan 1 de båda företagargrupperna . . 4 13 5 6 18 11 5 16 7 jVet ej ...................... 21 26 22 33 28 31 25 24 25 *Ej svar : känner ej till aukto- 4 risationssystemet ............ 23 20 23 6 15 9 14 27 17 Summa 100 100 100 1 00 100 100 100 100 100
Tabell 4: 7. Resenärens kunskap om vem som meddelar auktorisation Procent J uliresor Oktoberresor Aprilresor
arr arr liga arr arr liga arr arr liga Rätt svar1 ................... 5 4 4 10 15 11 4 7 4 Resebyråföreningen ........... 8 8 8 4 3 3 6 4 5 Statliga organ ................ 3 2 3 4 2 3 3 3 3 Annat svar .................. 1 2 1 6 5 6 7 1 6 Vet ej ...................... 60 62 60 71 60 68 65 59 64
Ej svar : känner ej till aukto- risationssystemet ............ 23 20 23 6 15 9 14 27 17 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100
Aukt Övriga Samt— Aukt övriga Samt- Aukt övriga Samt- !
i
i!) STR omnämnt se sid 142 1 I 1 i
164 Tabell 4: 8. Resenärens uppfattning om de krav som ställs på auktoriserade arrangörer Procent Juliresor Oktoberresor Aprilresor Aukt Övriga Samt- Aukt Övriga Samt— Aukt Övriga Samt- arr arr liga arr arr liga arr arr liga Rätt svar1 .............. 4 5 4 4 4 4 0 2 0 Delvis rätt svar ......... 20 17 19 21 22 22 22 25 23 Fel svar ............... 24 24 24 26 18 23 3 3 3 Allmänna ej direkt felak- tiga påståenden ....... 9 9 9 17 12 15 39 30 37 Vet ej ................. 20 25 20 26 29 26 22 13 20 Ej svar : känner ej till auktorisationssystemet . . 23 20 23 6 15 9 14 27 17 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 1) Se sid 142 Tabell 5: 1. Förekomst av förseningar vid flygresor Procent Försening i timmar Juliresor Oktoberresor Aprikesor Utresa Hemresa Utresa Hemresa Utresa Hemresa Ingen eller mindre än 2 . . 93 88 88 86 89 87 2— 3 ................ 3 4 2 4 7 5 3——- 5 ................ 0 4 4 7 3 2 5—12 ................ 2 2 5 3 0 4 12——24 ................ 1 0 — 0 — 1 Mer än 24 ............. 0 0 — 0 — 0 Ej svar, vet ej .......... 2 1 0 0 O — Samtliga 100 100 100 100 100 100 Tabell 5: 2. Resenärernas allmänna omdömen om flygresan Procent Omdöme Juliresor Oktoberresor Aprilresor Samtl Därav: Därav: Samtl Därav: Därav: Samtl Därav: Därav: flygbol svenska övriga flygbol svenska övriga flygbol svenska övriga nordiska nordiska nordiska Mycket goda ................. 16 16 16 11 9 13 21 18 26 Goda ....................... 33 33 33 35 32 39 14 12 16 Neutrala (inkl. bagatellartade anm.) ..................... 46 47 48 42 46 38 48 53 39 Klagomål av mindre allvarlig art 3 3 3 10 11 8 14 12 18 Starkt negativa omdömen och grava amn. ................ 1 1 0 2 2 2 3 4 1 Ej svar, vet ej ................ 1 1 0 _- _— — — — — Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Andel av samtliga ............ 46 49 51 49 59 40
165. Tabell 5: 3. Resenärernas förhandskännerlom om vilket hotell vistelsen skulle ske på Procent
Juliresor Oktoberresor Aprilresor Aukt Övriga Samt- Aukt övriga Samt— Aukt Övriga Samt- arr arr liga arr arr liga arr arr liga Resenären fick det utlovade ho- tellet ..................... 87 50 83 93 68 84 91 76 88 Resenären fick ej det utlovade hotellet ................... 7 33 10 5 18 10 5 14 7 Resenären visste ej vilket hotell han skulle få ............... 2 17 4 1 14 6 4 10 5 Ej svar ..................... 3 1 3 — — — _. _ _ Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 .
i 1
1 Tabell 5: 4. Förekomst av avvikelser från utlovad hotellstandard Procent J uliresor Oktoberresor Aprilresor Aukt övriga Samt- Aukt Övriga Samt- Aukt Övriga Samt- arr arr liga arr arr liga arr arr liga Hotellstandarden stämde eller var bättre än utlovad ........... 86 78 85 92 90 91 95 77 91 Avvikelser förekom ........... 13 20 14 8 10 9 5 22 beträffande: VVS-standard sämre ........ 5 5 5 3 2 3 2 5 2 VVS-standard sämre o. andra brister .................. 1 4 1 — —- — — — — Hotellets läge sämre ........ 7 6 6 2 5 3 s 14 6 Rumstyp fel ............... 1 2 1 1 1 1 0 3 1 Flera avvikelser till det sämre 1 2 1 1 2 1 — — — Ej svar, inget hade utlovats . . .. 1 2 1 —— — —— l 1 1 Samtliga 1 00 1 00 100 100 1 00 1 00 I 00 100 100
Anm. VVS : värme, vatten och sanitet, dvs bad, dusch, toalett o dyl
Tabell 5: $. Resenärernas bedömning av hotellstandarden
Procent Hotellstandarden Juliresor Oktoberresor Aprilresor Aukt övriga Samt— Aukt Övriga Samt— Aukt Övriga Samt- arr ar—r liga arr arr liga arr arr liga Positiva värderingar ........... 8 9 8 22 19 21 11 21 13 Inga anmärkningar ............ 81 69 80 66 68 67 82 68 79 Påtalade brister .............. 9 20 10 9 11 10 6 11 7 därav: Sanitära anordn. ............ 4 4 4 3 3 3 5 3 & Elementär service ........... 1 1 2 0 4 2 —— 2 0 Rummets läge och beskaffenhet 1 13 2 1 3 2 1 4 2 Sanitära anordn. och annat . . . 1 8 2 5 1 3 -— 2 0 Olika fel, allmänt missnöje etc. . . 2 1 2 3 2 3 0 _ 0 Ej svar ...................... 1 1 1 — — -— _— _ _— Samtliga I 00 100 100 100 100 100 100 100 100
Tabell 5: 6. Värdering av hotellets standard absolut och i förhållande till priset
Procent Juliresor Oktoberresor Aprilresor Aukt övriga Samt- Aukt övriga Samt— Aukt Övriga Samt- arr arr liga arr arr liga arr arr liga Tillfredsställande absolut och i förhållande till priset ........ 86 75 85 86 88 86 92 84 90 Tillfredsställande absolut men ej i förhållande till priset ........ 1 4 1 3 2 3 3 1 3 Ej tillfredsställande absolut, men tillfredsställande i förhållande till priset .................. 2 5 3 1 5 3 2 3 2 Ej tillfredsställande absolut och i förhållande till priset ........ 4 14 5 5 4 5 3 9 4 Ej svar och ofullständiga svar .. 6 4 6 5 2 4 0 3 0
Samtliga
Procent Tabell 5: 7. Resenärernas värdering av matens kvantitet och kvalité
J uliresor Oktoberresor Aprilresor
Aukt arr
övriga Samt- arr liga
Aukt arr
Övriga Samt- arr liga
Aukt
le'f att
övriga S_amt-
liga
Tillräcklig ................... 94 88 93 89 80 86 88 85 88 därav: Även utmärkt .............. 6 3 5 8 5 7 6 1 5 Även bra .................. 14 9 14 14 8 12 17 7 15 Inga kommentarer .......... 65 61 65 60 62 60 57 70 60 Tråkig, negativa omdömen .. . 8 13 8 6 5 6 7 7 7 Mycket negativa omdömen . . . 1 2 1 — 1 l 1 _ 1 Ej tillräcklig ................. 4 12 5 10 20 14 8 15 9 därav: Ändå bra .................. 0 2 1 0 -— 0 — 1 0 , Inga kommentarer .......... 1 3 2 1 4 7 4 6 . Behövde betala tillägg ....... 1 1 1 6 11 8 l 1 l Dessutom dålig ............ 1 5 2 2 1 1 0 9 2 Fick ej mat ................ — 1 0 0 1 l -- -— — Ej svar ..................... 2 1 2 1 — 1 4 — 3 Samtliga 100 100 100 100 100 1 00 100 1 00 100 Tabell 5: 8. Resenärernas bedömning av reseledarens tjänster Procent J uliresor Oktoberresor Aprilresor | Aukt övriga Samt- Aukt övriga Samt- Aukt övriga Samt— arr arr liga arr arr liga arr arr liga Ansågs fullgöra sina åligganden 92 58 88 94 74 87 92 80 88 därav: Fick även positivt omdöme 26 11 24 24 18 22 se 17 26 Ansågs ej fullgöra sina åligganden 6 28 8 6 20 11 9 17 11 därav: Fick även negativt omdöme 4 8 4 2 5 3 3 3 3 Sällan anträffbar ....... 1 16 3 4 12 7 s 10 4 Exceptionellt dålig ............ 0 14 2 — 6 2 0 3 1 % Ej svar ...................... 2 — 2 -— —— —— 0 -— 0 Summa 00 100 l l l 1 !
Kronor. Priserna räknade från Malmö
Resmål Juliresor Oktoberresor Aprilresor Vistelsens längd i veckor Vistelsens längd i veckor Vistelsens längd i veckor 1 2 3 1 2 3 1 2 3 Spanien Mallorca, Ibiza ....... 480 720 960 430 570 850 490 670 800 Kanarieöarna ........ — 920 1 150 645 1 120 1 390 685 740 1 055 Resten av Spanien . . . . 730 830 990 850 1 220 — 410 970 1 300 Italien Rimini, Riccione etc. .. 540 740 900 — —— — — — — Resten av Italien ..... 690 730 1 100 — — — — — — Grekland Athen, Rhodos ....... 680 1 000 1 310 800 — —— 585 1 035 1 475 Övriga länder Jugoslavien .......... — 730 1 100 —— — — 615 735 980 Rumänien, Bulgarien .. — 780 830 —— — —— —— — — Egypten ............. — 910 _ 700 1 895 —— 685 1 640 —-— Israel, Libanon, Turkiet —— 1 250 — —- 1 810 — — 1 350 — Berlin ............... 250 —— _— _ — _ _— __ __ Paris ................ 530 — — 490 —— — 495 —- — England ............. 600 1 140 —— -— _ _ _ _ __
Tabell 6: 2. Genomsnittligt utlägg för resorna inom olika inkomstklasser och för män och kvinnor Kronor. Priserna räknade från Malmö Arsinkomst kronor Juliresor Oktoberresor Aprilresor Män Kvin- Samt- Män Kvin- Samt- Män Kvin- Samt- nor liga nor liga nor liga
Mindre än 10000 ....... 810 760 780 400 620 570 580 780 750 10—15 000 ............ 770 740 750 680 940 890 600 1 000 890 15—20 000 ............ 730 820 780 770 830 800 690 950 880 20—25 000 ............ 760 760 760 750 1 090 960 730 1 160 1 050 25—30 000 ............ 650 810 700 890 900 900 600 820 720 30—40 000 ............ 790 840 820 1 000 1 000 1 000 800 890 850 40—60 000 ............ 820 850 830 1 170 1 050 1 120 800 910 850 Över 60 000 ............ 1 230 1 050 1 080 1 220 1 360 1 310 990 810 910
Samtliga 760 800 780 920 1 000 970 750 950 880
I Hur undersökningen lades upp
Som komplement till aprilundersökningen gjordes en intervjuundersökning 22/ 2— 28/2 1965. Den gällde endast sällskaps- resor till vintersportorter.
Intervjuerna gjordes från början av mars till mitten av april.
Bland de — enligt tabell I:1 — 2018 resenärerna utvaldes en tiondel av de auk- toriserade arrangörernas resenärer och en femtedel av de övriga. Den i tabellen redo- visade gruppen »Övriga svenska arran- görer» består huvudsakligen av helt andra företag än de som är redovisade i tabell 1: l. Gruppen består i huvudsak av två företag som specialiserat sig på vintersport— resor för skolungdom och andra studeran- de (resorna är även öppna för andra »ung- domliga» resenärer).
Tabell 1: 2 visar antalet gjorda inter- vjuer och bortfallet på de olika arrangörs- kategorierna. Bortfallet uppgår som synes till tio personer, dvs 4 procent. Definitio- nen av urvalsenheterna är densamma som för de övriga undersökningarna: Personer bosatta i Sverige över 15 år, som började en sällskapsresa med charterflyg till en vintersportort utanför Norden under tiden 21/2—28/2 1965.
Februariundersökningen skiljer sig på ett par väsentliga punkter från de övriga. Dels genom färre resmål, nästan 99 pro- cent av resorna gick till Österrike, dels genom resenärernas låga genomsnittsålder, ca 80 procent var under 35 år. Ett sär- drag fick undersökningen därav att Stock- holmsskolornas vintersportlov började un- der undersökningsveckan.
Sällskapsresor till vintersportorter
Intervjuundersökningen om resor 22/ 2—28/ 2 1965
Bearbetningen och genomförandet av undersökningen följer i stort sett samma mönster som för de övriga undersökning- arna. Dock kompletterades frågorna med hänsyn till dessa resors speciella karaktär. Bla tillfogades frågor om tidigare vinter- resor till alp- eller fjällorter och om av- ståndet mellan förläggningen och skid- terrängen.
Redogörelsen följer även den huvud- undersökningens mönster. Någon pris- jämförelse har vi dock icke gjort, utan kommentarerna inskränker sig till avsnit- ten I—V.
För att skilja undersökningarna åt är de avsnitt och tabeller som gäller vinter- sportresor numrerade med romerska siff- ror. För att underlätta jämförelser mellan undersökningarna har tabeller med samma sorts redovisning fått samma nummer.
[1 Grunddata om resorna
Tabell II: 1 visar att en mycket stor del av vinterresorna, nära 80 procent, såldes av arrangören själv eller av något till honom knutet företag. Icke auktoriserade företags resor såldes så gott som uteslutande av arrangörerna själva.
90 procent av resorna köptes i eller nära hemorten. Något som starkt bidrog till dessa höga siffror är den hemortsför- delning som redovisas i nästa avsnitt.
Vinterresorna var betydligt mer enhet- liga än andra resor vad längden beträffar, nära 90 procent var enveckorsresor och större delen av de återstående varade i 9— 12 dagar.
Vad gäller kosthåll fanns en klar skillnad mellan auktoriserade och övriga arran- görer.
Auktori- Övriga Samtliga serade arran- arran- arran- gorer gorer gorer Helpension . . . . 76 7 55 Halvpension . . . 24 93 45 Summa 100 100 100
I tabell 11: 5 redovisas boknings- och betalningstidpunkt. Här kan man konsta- tera en klar tendens till betydligt tidigare bokning för vinterresor än för andra säll- skapsresor. Som framgår av tabellen boka- des ca två tredjedelar av vintersportresor- na minst en månad före avresan. Vidare kan nämnas att en tredjedel var bokade tre månader före avresan.
Dessa siffror kan jämföras med siffror- na för huvudundersökningens resor. Av dem bokades endast drygt 40 procent minst en månad och mindre än 10 pro- cent minst tre månader före avresan. För vintersportresor gäller, i motsats till för andra resor, att de icke auktoriserade ar- rangörernas resor bokas tidigare än de auktoriserades. Så var tex nära 90 pro- cent av resorna med icke auktoriserade ar- rangörer bokade redan en månad före av- resan.
Resenärerna frågades om de haft några oförutsedda utgifter för mat, skidhyrning eller dylikt. Den övervägande delen — 81 procent — svarade nekande, medan 6 pro- cent angav att lifterna och 2 procent att hyran för Skidutrustning kostat mer än de beräknat. Övriga lämnade ofullstän- diga eller allmänt hållna svar.
95 procent av resenärerna uppgav att de icke fått några rabatter.
III Grunddata om resenärerna
I tabell III:] redovisas ålders- och köns— fördelningen bland resenärerna dels för
arrangörsgrupperna, dels totalt. Som fram- går var de flesta vinterresenärerna ung- domar. Över hälften var under 25 år och nära 80 procent under 35 år. Den yngsta åldersgruppen, 15—24 år, har delats upp i två »studerande» och »annat yrke».
Nästan en tredjedel av samtliga var stu- derande under 25 år. Helt naturligt var andelen studerande bland »övriga arran- görer» stor (60 procent).
Men även på de auktoriserades resor var inslaget ungdomar mycket påtagligt.
Vad fördelningen mellan män-kvinnor beträffar förefaller den bland de auktori- serade ha varit närmare 40—60 — en rela- tion som också gällde för de andra säll- skapsresorna — medan proportionerna för övriga arrangörer var 49—51.
Tabell Ill: 2 visar resenärernas hemorts- fördelning jämfört med hela befolkning- ens. Denna tabell har uppenbarligen kraf- tigt påverkats av att Stockholmsskolornas vintersportlov började i undersökningsvec- kan.
Tabell Ill: 3 visar fördelningen på yr- ken. Observera att ungdomar har klassifi- cerats efter sin husföreståndares, dvs. i re- gel faderns yrke. Yrkesfördelningen bland resenärerna skilde sig påtagligt från yrkes- fördelningen bland befolkningen i dess helhet. Så tex motsvarade gruppen af- färsmän och jordbrukare med större in— komster, akademiker och högre tjänste- män 31 procent av resenärerna, medan endast 6 procent var arbetare. En ännu mer markant skillnad förelåg mellan stu- ' derande och befolkningen i dess helhet.
I efterföljande tablå är resenärerna pro- centuellt fördelade efter inkomst. (Sam- manräknad nettoinkomst per familj före skatt.) Inkomstfördelningen visar en för- skjutning uppåt både i förhållande till be- folkningen i dess helhet och i förhållande till andra sällskapsresenärer. Som framgår hade icke mindre än 45 procent en familje- - inkomst på över 40 000 kr.
När det gäller yrkes- och inkomstfördel-
Tusental Samt- Stude- Övriga kronor liga rande
Under 1 0 ...... 4 2 5 10—1 5 ........ 8 1 12 1 5—20 ........ 7 1 10 20—30 ........ l 5 8 18 3 0—40 ........ 1 6 13 18 40—60 ........ 22 25 21 över 60 ....... 23 42 15 ingen uppgift . . . 4 9 1
Samtliga 100 100 100
ningen avviker de studerande ungdomarnas familjer ännu mer från befolkningen i dess helhet än vad de övriga vinterresenärerna gör. Hela 52 procent av de studerandes husföreståndare var affärsmän eller jord- brukare med större inkomster, akademiker eller högre tjänstemän.
Nedanstående tablå visar förekomsten av resesällskap.
Resan genomfördes Procentuell fördelning Resan genomfördes ensam ................... 9 tillsammans med: make, maka ............. 26 annan familjemedlem . . . . 21 med annan än familjemed- lem .................. 44
Samtliga 100
Vad det gäller resesällskap skilde sig vinterresenärema från övriga sällskapsrese- närer. De åkte mer sällan ensamma eller tillsammans med maka och oftare tillsam- mans med annan familjemedlem eller med annan person.
IV Resenärernas kunskaper om och allmänna erfarenheter av sällskaps- resor och vintersportresor
Reseerfarenhet
Tabell lV:l visar resenärernas reseerfa- renhet. Endast 10 procent av vinterreSenä-
rerna gjorde sin första resa utanför Nor- den. Motsvarande procenttal för andra sällskapsresenärer är 19.
62 procent av vinterresenärerna hade flugit med linjeflyg utanför Norden, mot 43 procent av övriga sällskapsresenärerna. 60 procent av vinterresenärerna hade er- farenhet av sällskapsresor mot 65 procent av de övriga sällskapsresenärerna.
Detta måste ses mot bakgrunden av åldersfördelningen för resenärerna. Det finns inga väsentliga skillnader i reser- farenhet mellan dem som reste med aukto— riserade arrangörer och de övriga rese- närerna i detta fall.
Nedanstående tablå visar antalet tidi- gare sällskapsresor.
Antal Procent tidigare ”"Skaps'm' Aukt. Övriga Samt- arr. arr. liga
0 ............. 37 47 40
1 ............. 20 27 22
2 ............. 12 10 12
3—5 .......... 22 11 19
mer än 5 ...... 10 4 6
inget svar ..... 0 1 1
Summa 100 100 100
I februariundersökningen frågades rese- närerna om de hade erfarenhet av vinter- sportresor till resmål i och utanförNorden. Resultatet redovisat i procent framgår av nedanstående tablå.
Antal resor Antal resor utanför Norden i Norden Inga 1—2 3 0 fler Summa Inga ...... 17 4 2 23 1—2 ...... 23 6 1 30 3 0 fler . 26 13 8 47 Summa 66 23 1 1 100
Som framgår var den undersökta resan den första resan till vintersportort för 17 procent av resenärerna. 34 procent av rese- närerna hade erfarenhet av vintersport-
resor utanför Norden och de flesta av des- sa hade även gjort någon vinterresa till svenska eller norska fjäll. Åtminstone hälf- ten av resenärerna hade gjort minst tre resor till vintersportorter.
Man kan säga att februariresenärerna, speciellt med hänsyn till åldersfördelning- en, har en stor genomsnittlig reseerfaren- het.
I tabell IV:4 redovisas de motiv som, enligt resenärerna, låg bakom arrangörs- valet. Jämfört med övriga sällskapsrese- närer var det färre som angav säkerhet som huvudmotiv. Vidare uppgav icke en enda av de 122 som rest med auktorise- rade arrangörer att deras val i första hand motiverats av auktorisationen. Tre rese— närer angav auktorisation som andra- handsmotiv och en som tredjehandsmotiv. Vinterresenärerna har i högre grad än andra sällskapsresenärer angivit egna goda erfarenheter, lämpligt resmål, lämpliga medresenärer och att andra arrangörer va- rit fullbokade, som huvudmotiv för sitt val. Några mer markanta skillnader mel- lan de motiv som redovisas för olika ka- tegorier kan icke konstateras. Resenärer något äldre än genomsnittet och kvinnor uppgav dock i högre grad säkerheten och i mindre grad priset, än yngre och män.
Tabell IV:5 visar att nära två tredje- delar av dem som reste med auktoriserade arrangörer ansåg att deras resa var minst lika dyr som motsvarande resor. Över hälf- ten av dem som reste med en icke auktori- serad arrangör ansåg att deras resa var billigare än andra resor.
Resenärerna frågades också om de an- såg den anlitade arrangören som »säker». Till skillnad från de övriga tre undersök- ningarna var det knappt några bland fe- bruariresenärerna som ansåg sin arrangör osäkrare än andra.
Kunskaper om auktorisationssystemet
Resenärerna frågades om vad de visste om och hur de uppfattade auktorisationssyste-
met. De som varken sade sig känna-till auktorisationssystemet eller visste om den anlitade arrangören var auktoriserad eller icke gallrades ut och redovisas i tabellerna IV: 6—IV: 8 och i nedanstående tablå un— der rubriken »Kände ej till auktorisations- systemet».
Av dem som rest med en auktoriserad arrangör kände 75 procent till detta. Av dem som rest med en arrangör som icke var auktoriserad kände 35 procent till det- ta, medan 8 procent uppgav att den an- litade arrangören var auktoriserad.
Följande tablå visar resenärernas upp- fattning om avsikten med auktorisation.
Procent Auktorisationens syfte: skydda allmänheten, kontrollera företagen ................. 46 sanera branschen, förbättra kva- litén på resorna .......... 5 ge reklamvärde .............. 1 begränsa konkurrensen ........ 1 Andra eller flera syften ......... 14 Kände ej till auktorisationssystemet 18 Vet ej ........................ 15
Summa 100
Tabell IV: 6 visar att en dryg fjärdedel ansåg de auktoriserade företagen säkrare än övriga, att nära en femtedel gav någon annan förklaring till de auktoriserades överlägsenhet, att över hälften av resenä- rerna antingen icke kände till auktorisa- tionen eller icke hade någon uppfattning om skillnaderna mellan auktoriserade och övriga företag, eller icke ansåg att det finns några skillnader.
Av tabell IV: 7 framgår att ca en tion- del som svar på frågan om vem som med- delar auktorisation åtminstone kunde näm- na STR, att en tiondel lämnade felaktiga svar, medan resten icke ansåg sig kunna svara.
Tabell IV: 8 visar resenärernas uppfatt- ning om de krav som ställs för auktorisa—
tion. »Rätt svar» innebär säker ekonomi, branschvana hos företagsledaren, en bank- garanti på 100000 kr. Dessa stora krav på >>rätt svar» förklarar att endast få resenärer svarade helt rätt. För »delvis rätt svar» fordrades att något av villkoren nämndes.
Vinterresenärerna visste mer om de krav som ställs på en auktoriserad arrangör än andra sällskapsresenärer. Av vinterresenä- rerna svarade 7 procent »helt rätt» och 31 procent »delvis rätt». Motsvarande andelar för övriga sällskapsresenärer var knappt 3 procent resp. 21 procent.
V Erfarenheter från den aktuella resan
Flygresan
Resenärerna frågades om de när de be- ställde resan visste med vilket flygbolag resan skulle företas. De som sade sig ha känt till det frågades om de då hade haft någon uppfattning om flygbolaget. Resul- tatet av dessa frågor redovisas i nedanstå- ende tablå.
Procent Kände ej till med vilket flygbolag resan skulle genomföras ...... 44 Kände till med vilket flygbolag re- san skulle genomföras ........ 54 därav:
ingen uppfattning om flygbolaget 22 egna positiva erfarenheter av bo-
laget .................... 13 egna negativa erfarenheter av bolaget .................. 1 blivit rekommenderad/läst eller hört positiva saker om flygbo- laget .................... 11 varnad för flygbolaget ........ 1 diverse positiva uppfattningar om flygbolaget ............ 7 diverse negativa uppfattningar om flygbolaget ............ 1 Ej svar ...................... 2
100
Av tabell V: 1 framgår att förseningar visserligen förekom tämligen ofta, men att endast 1 procent (tre personer) drab- bades av förseningar över fem timmar. För dessa tre understeg dock förseningen åtta timmar. Den berodde för två på sen anknytning medan den tredje uppger att han icke fått några upplysningar om orsa- ken. Han fick dock en måltid under vänte- tiden medan ingenting ordnades för de båda andra.
Av de 10 procent som var mer än tre timmar försenade på utresan angav 4 pro- cent tekniskt fel som orsak, 3 procent då— ligt väder, 2 procent sen anknytning, 1 procent hade glömt orsaken. Vidare sade sig 7 procent ha fått smörgåsar och något att dricka, 3 procent att de hade fått en måltid medan endast en person uppgav att han ingenting fått.
Resenärerna gav ett allmänt omdöme om flygresan och servicen ombord. Som framgår av tabell V: 2 var det få som hade några allvarligare klagomål.
En av specialfrågorna i denna undersök- ning var hur lång tid bussresan tog från Miinchens eller Saltzburgs flygplats till förläggningsorten och omvänt. Det visade sig att resan i allmänhet tog 3—5 timmar och att den i de allra flesta fall gjordes utan tidsspillan.
Hotellet
Resenärerna frågades om de när de köpte resan fått reda på vilket hotell de skulle bo på. Som framgår av tabell V: 3 hade 77 procent fått upplysning om detta. På denna punkt fanns en markant skillnad mellan auktoriserade och övriga arrangö- rer. Av de senares resenärer hade över hälften icke fått reda på vilket hotell de skulle bo på. Av de 4 procent (tio per- soner), som ej fick det utlovade hotellet, ansåg fem personer att de fått ett sämre hotell.
Tabell V:4 visar i vilken utsträckning resenärerna ansåg att de fått lovad hotell-
standard. De vanligaste avvikelserna gäll- de hotellets läge (sämre än som sagts) och eget bad eller egen dusch (fanns ej).
1 tabell V: 5 visas resenärernas allmänna bedömning av hotellstandarden. 80 pro- cent hade inga klagomål. De oftast före- kommande klagomålen gällde bristen på möjligheter att torka pjäxor och annan utrustning, dålig uppvärmning och dålig standard på rummen. I ett par fall hade såväl bad som dusch saknats på hotellet.
Resenärerna fick även ange om de an- såg att hotellstandarden var tillfredsstäl- lande absolut sett och i relation till priset. Tabell V: 6 visar att 86 procent ansåg att hotellet var tillfredsställande både absolut och i förhållande till priset, medan en- dast 3 procent ansåg att hotellet var otill- fredsställande från båda aspekterna.
Maten
Resenärerna frågades om matens kvantitet och kvalité. Som framgår av tabell V: 7 hade 82 procent inga klagomål, 6 procent ansåg maten tillräcklig men enformig el- ler dåligt tillagad och 12 procent ansåg den otillräcklig.
Reseledaren
Tabell V: 8 visar i vilken utsträckning rese- närerna ansåg att de fått den hjälp av rese- ledaren som de behövt. 14 procent ansåg att de icke fått det. De vanligaste klago- målen var att reseledaren sällan hade varit andra sällskapsresor ansågs de icke aukto- anträffbar eller att vederbörande hade va- rit ointresserad och slö. Till skillnad från riserade arrangörernas reseledare i högre grad fullgöra sina åligganden än de auk- toriserades.
Vintersportarrangemang
Resenärerna frågades om det funnits skid- liftar på orten och hur långt avståndet till dessa varit. 67 procent uppgav att detfanns liftar inom en kilometers avstånd från för- läggningsplatsen. Av dessa ansåg 59 pro-
cent att skidterrängen i närheten varit fullt tillräcklig medan 8 procent ansåg att det funnits skäl att ibland resa med bu55 till mer avlägsen skidterräng. 24 procent an— vände enbart förläggningsortens skidliftar, men var på grund av avståndet tvungna att åka buss eller taxi. Slutligen var det 5 procent som dagligen åkte buss minst en halvtimme i vardera riktningen för att komma till önskad skidterräng.
De flesta resenärerna hyrde någon form av utrustning på platsen. 41 procent hyrde enbart skidor och 31 procent dessutom pjäxor eller annan utrustning. De hyrda skidorna var till 85 procent försäkrade.
Allmän bedömning av resorna
På frågan om resenärerna ansåg att resans pris varit rimligt fick vi följande svar:
Procent Resans pris var rimligt ......... 87 Resans pris var ej rimligt ....... 6 Tveksam, vet ej ............... 7
Summa 100
Resenärerna ombads även att sätta ett sammanfattande betyg på resan. Alternativ och den procentuella fördelningen redovi- sas i nedanstående tablå.
Aukt. övr. Samt- arr. arr. liga
Bra, inga anmärkningar 49 56 51 Mindre anmärkningar . . 49 42 47 Allvarliga anmärkningar 2 2 2 »Skandalöst» ......... — —— -—-
Summa 100 100 100
Jämfört med april- och oktoberrese- närerna (frågan ställdes ej i juliundersök- ningen) så var det färre som var helt nöj- da, men också färre som valde de två sämsta alternativen.
Även utredningen har försökt göra en sammanfattande generell bedömning av
hela arrangemangets kvalité. Resultatet av den stämmer tämligen väl överens med re- senärernas bedömning. Resenärerna var mindre benägna att betrakta brister i ar- rangemangen som allvarliga.
På frågan om resenärerna skulle kunna tänka sig att resa med samma arrangör ännu en gång svarar 93 procent ja och endast 3 procent nej. De övriga sade sig vara tveksamma.
Slutligen redovisas i vilken utsträck- ning resenärerna skulle vara villiga att betala ett högre pris för att få högre kva- lité på någon del av arrangemanget, resp. vara villiga att acceptera en lägre kvalité för att få ett lägre pris.
Som framgår av tablån var endast ca en tredjedel nöjd med avvägningen mel- lan pris och kvalité. På två punkter fanns markanta skillnader mellan dem som rest med auktoriserade och dem som rest med övriga arrangörer. Den senare gruppen
Högre kvalité
I första hand högre resp lägre kvalité på ingenting ............ flyget ............... övriga transporter hotellet maten reseledaren andra arrangemang på platsen ............ Inget svar .............
Summa
hade betydligt oftare önskat bättre kva- lité på övriga transporter och på maten.
Mycket få sade sig ha velat avstå från något av den kvalité som de fått. De som nämnde maten skulle sannolikt hellre ha velat ha halv- än helpension.
Tabell I: 1. Avresande med charterflyg 22/ 2—28/ 2 (februariresor) fördelade efter arrangörer
Arrangör Antalet Procent resenärer Arrangörer tillhörande Nyman & Schultz-koncernen ............................ 820 41 Ungdomens Resor ..................................... 360 18 Övriga auktoriserade ................................... 242 12 Summa auktoriserade arrangörer .......................... 1 422 70 Danska arrangörer .................................... 31 2 Övriga svenska arrangörer .............................. 565 28 Summa icke-auktoriserade arrangörer ....................... 596 30 Samtliga arrangörer 2 018 100
Tabell I: 2. Antalet genomförda intervjuer inom de olika grupperna av researrangörer Siffror inom parentes avser bortfallet
Arrangör Antalet resenärer
Arrangörer tillhörande
Nyman & Schultz-koncernen ....................................... 69 (3) Ungdomens resor ................................................ 31 (2) Övriga auktoriserade ............................................. 22 (1) Summa auktoriserade arrangörer ..................................... 122 (6) Danska arrangörer ............................................... 6 Övriga svenska arrangörer ......................................... 100 (4) Summa icke-auktoriserade arrangörer ................................. 106 (4) Samtliga arrangörer 228 (10) Tabell II: 1. Resorna fördelade efter typen av företag som sålt resan Procent Resan såld av: Resan företogs med Samtliga aukt annan " arr arrangör Researrangören .................................... 47 98 63 Till arrangören anknutna företag, auktoriserade ........ 21 — 15 Till arrangören anknutna företag, övriga ............... — 1 0 Andra auktoriserade företag ......................... 30 — 21 Övriga företag ..................................... 1 0 Vet ej, ej svar ..................................... 1 — 1 Samtliga 100 100 100
Procent Tabell II: 2. Resorna fördelade efter flygföretag
Flygföretag
Svenska företag ........................................................ därav: Transair ........................................................ Osterman Air Charter ............................................ Övriga nordiska företag ................................................. därav: Scanair ......................................................... Sterling Airways ................................................. Braathen S.A.F.E. ................................................ Övriga företag ......................................................... Samtliga
57 47 10 37 21 12
4 6
100
avresan resp. resans betalning och avresan
Procent Tabell II: 5. Jämförelse av tidsavstånden mellan anmälningsavgiftens erläggande och
Tidsavstånd (i dagar) mellan anmälnings-
Tldsavstånd (1 dagar) mellan resans betalning och avresan
avgiftens erläggande 0—4 5—12 13—29 Mer än Ej Summa , och avresan 30 svar 0— 4 dagar .................. 3 _— — __ _ 3 5—12 I .................. 3 3 — _ — 6 13—29 : .................. 4 10 3 — — 17 Mer än 30 dagar ................ 9 23 29 5 —— 66 Ej svar, vet ej .................. — 3 1 1 3 8 Summa 19 39 33 6 3 100 1 | Tabell Ill: 1. Resenärernas ålders- och könsfördelning _ Procent * Auktoriserade Övriga Samtliga arrangörer arrangörer * Män Kvln— Summa Män Kvin- Summa Män Kvin- Summa 1 nor nor nor * 15—24 år, studerande . . . 25 13 18 58 63 60 36 27 31 15—24 » annat yrke 23 29 26 19 22 21 22 27 25 * 25—34 » ............. 25 33 30 s 7 s 19 26 23 , 35—44 » ............. 12 17 15 11 6 8 12 14 13 1 45—54 : ............. 13 7 10 4 2 3 10 6 8 1 55—66 » ............. 2 1 2 — — — 1 1 1 1 67 år och äldre ......... — — — — —— — — — — * Samtliga 1 00 100 100 100 I 00 100 1 00 1 00 100 Procent män och kvinnor 43 57 100 49 51 100 45 55 100
178 Tabell Ill: 2. Resenärernas hemort jämfört med lleh-Winge” Procent Resenärer, Totalt hela februari bel lk- ningen Stor-Stockholm ........................................ 71 14 Stor-Göteborg ......................................... 5 6 Fyrstadskretsen ........................................ 4 5 Övriga Götaland ....................................... 10 37 Mälarlandskapen ....................................... 6 15 Norra Svealand, södra Norrland .......................... 2 17 Norra Norrland ....................................... 2 6 Totalt 100 ]00
Tabell le3. Resenärerna fördelade efter yrke. För studerande ungdomar husföreståndarens yrke
Procent Februariresor Studerande Övriga Summa Större affärsmän och jordbrukare ................. 20 5 10 Mindre affärsmän och jordbrukare ................ 7 4 5 Akademiker och högre tjänstemän i offentlig och en- skild tjänst .................................. 32 15 21 Övriga tjänstemän .............................. 25 50 41 Arbetare ...................................... 1 8 6 Ej yrkesverksamma, yrke okänt ................... 161 19 18 Samtliga 100 100 ] 00 1 Därav: 11 procent yrke okänt Tabell IV: 1. Resenärernas tidigare reseerfarenhet Procent Erfarenhetsgrad Februari- resor Första resan utanför Norden ........................................... 10 Tidigare rest utanför Norden men ej med sällskapsresa .................... 30 därav: med flyg ...................................................... 14 ej med flyg ................................................... 16 Tidigare erfarenhet av sällskapsresa ..................................... 60 därav: sällskapsresa men ej reguljärt flyg ................................ 12 sällskapsresa och flyg ........................................... 48
Samtliga 100
Procent
Huvudmotiv Februariresor
Aukt arr
Övriga arr
Säker, gott rykte, rekommenderad .................... 16 14 16 Egna goda erfarenheter ............................. 20 11 17 Auktoriserad ...................................... — — —— Lämpligt pris ...................................... 8 28 14 Lämpligt resmål ................................... 12 5 10 Lämpliga medresenärer ......................... ». . . . 5 7 5 Lämplig tidpunkt ................................... 7 -— 5 Andra resor fullbokade ............................. 11 3 9 Annan orsak ...................................... 16 25 19 Obestämd anledning ................................ 4 7 5 Ej svar ........................................... _ — —- —- Summa 100 100 100 Procent Februariresor Aukt Övriga Samtliga arr arr Resans pris ansågs vara: dyrare .......................................... 23 4 17 lika dyr ........................................ 36 25 33 billigare ........................................ 22 58 33 ingen åsikt, inget svar ............................. 19 13 17 än genomsnittet för andra arrangörer på motsvarande resor Samtliga 100 100 100 Tabell IV: 5. Uppfattning om resans pris | I !
Samtliga
Tabell [V: 6. Resenärernas uppfattning om skillnaderna mellan auktoriserade och övriga researrangörer
Procent
Februariresor
Aukt arr
Övriga arr
Samtllga
Större säkerhet och trygghet hos de auktoriserade arran-
görerna ......................................... 35 11 27 Ekonomi hos de auktoriserade arrangörerna säkrare, kon- trollerad etc. .................................... 2 3 3 Kvalitén på arrangemangen högre hos de auktoriserade arrangörerna .................................... 4 1 3 Reklamationsmöjligheten bättre hos de auktoriserade arran- görerna . ........................................ —- 1 0 Två eller Hera alternativ, allmänna och obestämda utta- landen ......................................... 15 8 13 Inga skillnader föreligger mellan de båda företagargrup- perna .......................................... 10 11 10 Vet ej . ........................................... 20 37 26 Ej svar = känner ej till auktorisationssystemet .......... 14 28 18 Summa 100 100 100
Tabell [V: 7. Resenärens kunskap om vem som meddelar auktorisation Procent
Februarlresor
Aukt övriga Samtliga
arr arr Rätt svar' ......................................... 11 10 11 Resebyråföreningen ................................. 3 1 3 Statliga organ ..................................... 1 1 1 Annat svar ........................................ 5 8 6 Vet ej ............................................ 66 52 61 Ej svar = känner ej till auktorisationssystemet .......... 14 28 18
Summa 100 100 100
* STR omnämnts se sid 142
Tabell IV: 8. Resenärens uppfattning om de krav som ställs på auktoriserade arrangörer
Procent
Februariresor
Aukt Övriga arr arr
Rätt svar1 ......................................... 7 7 Delvis rätt svar .................................... 33 27 31
Fel svar .......................................... 15 12 14 Allmänna ej direkt felaktiga påståenden ................ 11 5 9 Vet ej ............................................ 20 21 21 Ej svar : känner ej till auktorisationssystemet .......... 14 28 18
Summa 100 100 100
1 Se sid 142
Tabell V: 1. Förekomst av förseningar vid flygresor Procent Försening i timmar Februariresor ] Utresa Hemresa Ingen eller mindre än 2 ....................................... 75 86 2— 3 ..................................................... 15 2 3—— 5 ..................................................... 10 2 5—12 ..................................................... — 1 12—24 ..................................................... — — Mer än 24 .................................................. —- —— Ej svar, vet ej ............................................... — 81 Samtliga 100 100 1 Dessa resenärer åkte hem med tåg Tabell V: 2. Resenärernas allmänna omdömen om flygresan Procent Omdöme Februariresor ! Samtliga Därav: Därav: 1 nygbolag svenska övriga * nordiska * Mycket goda .................................... 12 10 23 , Goda .......................................... 20 20 23 * Neutrala (inkl. bagatellartade anmärkningar) .......... 61 63 50 », Klagomål av mindre allvarlig art ................... 4 5 —- » Starkt negativa omdömen och grava anmärkningar ..... 2 2 4 Ej svar, vet ej ................................... — -— — Summa 100 100 100
Tabell V: 3. Resenärernas förhandskännedom om vilket hotell vistelsen skulle ske på Procent Februariresor Aukt Övriga Samtliga arr arr Resenären fick det utlovade hotellet ................... 92 42 77 Resenären fick inte det utlovade hotellet ............... 4 5 4 Resenären visste inte vilket hotell han skulle få .......... 3 53 18 Ej svar ........................................... 1 —— 1 Summa 100 1 00 I 00 Tabell V: 4. Förekomst av avvikelser från utlovad hotellstandard Procent Fehruariresor Aukt övriga Samtliga arr arr Hotellstandarden stämde eller var bättre än utlovad ...... 90 86 89 Avvikelser förekom ................................ 9 15 10 beträffande: VVS-standard sämre .............................. 3 6 3 VVS-standard sämre och andra brister ............... — — -— Hotellets läge sämre .............................. 5 3 5 Rumstyp fel ..................................... 1 G 2 Flera avvikelser till det sämre ...................... — _— _- Ej svar, inget hade utlovats .......................... 1 -— 1 Samtliga 100 1 00 100
Anm. VVS : värme, vatten och sanitet, dvs bad, dusch, toalett och dylikt
Tabell V: 5. Resenärernas bedömning av hotellstandarden Procent
Hotellstandarden Februariresor
Aukt arr
övriga Samtliga
arr
Positiva värderingar ................................ 10 8 9 Ingen anmärkning .................................. 69 75 71 Påtalade brister .................................... 19 18 19 därav: Sanitära anordningar ............................. 13 12 13 Elementär service ................................ 1 1 1 Rummets läge och beskaffenhet .................... 3 5 : Sanitära anordningar och annat .................... 2 — 1 Olika fel, allmänt missnöje etc. ....................... 2 -— 2 Ej svar ........................................... _a — —— 1 Samtliga 100 100 100 1 1 Tabell V: 6. Värdering av hotellets standard absolut och i förhållande till priset Procent Hotellets standard absolut och i förhållande till priset Februariresor Aukt övriga Samtliga arr arr Tillfredsställande absolut och i förhållande till priset .. . . 84 89 86 Tillfredsställande absolut men ej i förhållande till priset . . 8 3 7 Ej tilfredsställande absolut, men tillfredsställande i för- hållande till priset ................................ 2 4 3 Ej tillfredsställande absolut och i förhållande till priset . . . 3 3 3 Ej svar och ofullständiga svar ........................ 2 2 2
Samtliga
Tabell V: 7. Resenärernas värdering av matens kvantitet och kvalité Procent
Februariresor Aukt Övriga Samtliga arr arr Tillräcklig ........................................ 87 92 88 därav: Även utmärkt ................................... 13 4 10 Även bra ....................................... 8 12 9 Inga kommentarer ............................... 58 71 63 Tråkig, negativa omdömen ........................ 6 5 5 Mycket negativa omdömen ........................ 2 -— 1 Ej tillräcklig ...................................... 13 9 12 därav: Ändå bra ....................................... — — -- Inga kommentarer ............................... 13 7 11 Behövde betala tillägg ............................ —— —- -— Dessutom dålig .................................. — 2 1 Fick ej mat ..................................... _ — _— Ej svar ........................................... — — — Samtliga 1 00 1 00 100 Tabell V: 8. Resenärernas bedömning av reseledarens tjänster Procent Februariresor Aukt Övriga Samtliga HIT arr Ansågs fullgöra sina åligganden ...................... 84 91 86 därav: Fick även positivt omdöme .................... 22 24 23 Ansågs ej fullgöra sina åligganden .................... 16 8 14 därav: Fick även negativt omdöme .................... 6 6 ? Sällan anträffbar ............................ 5 3 4 Exceptioneut dålig ................................. — — —- Ej svar ........................................... — 1 0 Summa 100 100 100
185. Bilaga 2"
Insamlingskort vid charterflygningar som ingick i utredningens intervjuundersökningar
: STATISTISK UPPGIFT FÖR KUNGL. LUFTFARTSSTYRELSEN OCH STATENS KONSUMENTRÅD
Ifylles endast av resenärer över 15 år. Ldmnode uppgifter behandlas konfidentiellt
Resans mål.. . .. . . . . . Datum för återresa .................................
. Hos vilken resebyrå och i vilken ort är reson inköpt ........................................... ........... Nör betalades reson .. ' Researrangör ................................................................................................. . .......................................... .
reguljärt flyg utanför Norden? Nej [! Norden? Nej []
Hur Ni förut gjort någon söllskops- Ja El Har Ni gjort någon sällskapsresa Jo [:| resa med annat färdmedel än flyg med flyg förut? Nej [] utanför Norden? Nej [3
Postadress: ..............................................................
TelefOn: /.... . ... .
! i i Har Ni företagit någon resa med Jo [] Är detta Er första resa utanför Ja [] l i i l i i i i l
Introduktionsbrev till utredningens intervjuundersökningar
SÄLLSKA PSRESEUTREDN INGEN Stockholm i november 1964.
Statens konsumentråd har i enlighet med riksdagens intentioner påbörjat en utredning om sällskapsresor. På grund av de sk Skandalresorna och de även för övrigt speciella förhållanden som råder på detta område skall utredningen avge förslag för att förbättra allmänhetens skydd och garantier vid sällskapsresor. Dessutom skall utredningen söka åstadkomma vidgade möjligheter för konsumentupplysningen på detta område. Som ett betydelsefullt led i denna utredning kommer intervjuundersökningar att genomföras. Genom lottning bland de kort som ifylldes av resenärer med charterflyg, vilka lämnade Sverige mellan den 26 oktober och 1 november, har Ni blivit uttagen till denna intervju- undersökning.
Med tanke på det angelägna syftet med utredningen räknar vi med att Ni kommer att medverka. Inom de närmaste dagarna kommer någon av våra intervjuare att ringa upp er. Frågorna tar ca 15 minuter att besvara. Våra intervjuare arbetar under absolut tystnadsplikt och de uppgifter Ni ger denne kommer att användas uteslutande för sta- tistiska beräkningar där Er anonymitet är fullständigt skyddad.
Några av frågorna kommer att gälla resans pris. Därför vore vi tacksamma om Ni redan när vår påringning kommer har de uppgifter, kvitton o dyl, tillhanda vilka hjälper Er att besvara dessa frågor.
Resultaten av undersökningen kommer att offentliggöras genom radio, TV och press. Om Ni önskar ytterligare upplysningar om sällskapsreseutredningen eller denna un- dersökning står vi gärna till tjänst.
Sällskapsreseutredningen
Ursula Wallberg
Utredningens ordförande
Intervjuformulär STATENS KONSUMENTRÅD Sällskapsreseutredningen SKRIV LÄSIIGT
Sekretariatet Konfidentiellt
Formulär för sällskapsreseutredningens mtervjuundersölming
november—december lält
Intervjun gjord den...................... 1 7 Intervjutiden min. Urvalsenhet nr W . Avreseort . ....... ........... Avresedatum ................ : A Frågor för komplettering av statistikkortet & | 'Frågal Mitt namn är. ......... .............. ....... ........ 9
Jag ringer på uppdrag av tatens konsumentråd i Stock— holm för att höra om det passar att ställa några frågor
j om Er resa till .. ........
Crn kortet ej är ifyllt av Ip ställes frågan:
med grönt tryck att fylla. i? D Ja D Nej Vid Ja på fråga lb
le Fyllde Ni i det och lännade det till flygvärdinnan? [] Ja DNeJ 10
Fråga 2 I vilken resebyrå och på vilken ort köptes resan?
11
. ...... ..... ............................. DMarkering
. för samma ”Tru? = ') ...-...”...- 12
Laga 3 Vem hade arrangerat resan. ...... Dsom kortet . ...... . 13 Fråga 4 Vilken dag kom Ni tillbaka till Sverige? ...........
(datum) Kortfrågor 14
Fråga. 5a När erlade )li anmälningsavgiften för resan?
D Ja D Ja 15
(datum eller tid före avresan)
5b När var resan helt betald? . . . . . . . . . . . . . . . (datum) D Nej D Nej
Fråga lb När Ni lämnade Sverige, fick Ni då ett litet kort
eller tid före avresan) 16 . . .. J Ja Saknas svar pri kor'tfragoma om tidigare resor stalles de fyra D a D 17 kryssfrågorna . D Nej [:i Nej ställes endast till dem som besvarat någon av frågorna med Ja 12 på kortet om tidigare sällskapsresor. Fråga 63. Hur många sällskapsresor utanför Norden har Ni ti- 19 digare deltagit i? Antal resor-D:] Anteckna svaren för de två sista resorna. Tidpunkten med år 20 och månad. 1) == Närmast liggande resa.. Gb När företog Ni dc.två sista/de båda/den förra n sällskapsres/orna/an? När? l) ..... 2) ..,........... 22 Vart? l) 2) 23 Vill—'en researrangör var det? 1) . . . . . . . . . . . . . . . . . . ' ........ . 2) 24
Vilket färdmedel var dessa resor med? . . . . . . . . . . . . . 25
B Frågor rörande flyget
Fråga 1
Vid Ja på Fråga 2a
Vid Ja på 2b
Fråga 3
Fråga #
Vid Ja på Fråga 5a 5b Vid minst Fråga 6a
6b
Vi återgår nu till den aktuella resan. Visste Ni när Ni beställde resan med vilket flygbolag Ni skulle flyga?
fråga 1
Hade Ni då någon uppfattning om flygföretaget ifråga?
fråga 2a
Vilken då? ..........-.............................. Hur länge fick Ni vänta på flygplatsen i ........... .................... (resmålet) vid hemresan?
Antal timmar ............
*Var flygplanet någon gång mer än två timmar för-
senat?
fråga 4
Hur många timmar? ...............
Var någonstans? ................................. tre timmar på fråga Sa
Vet Ni varför Ni fick vänta så länge? .............. Vad ordnades för Er under väntetiden? ............. .................................................... Har Ni några övriga synpunkter på flygresan?
C] Ja DNej
Frågor om resans pris och researrangemanget
åga la
lb
åsa 2
| råga 3
id Ja på fråga Bb. Vid Nej gå till fråga 11. råga 9a
Vad kostade resan från ............... räknat? ..................... kronor (per person)
Avser detta pris enbart själva sällskapsresan, an- slutningsresor och försäkringar oräknade?
Ingick avbeställnings— och flygplatsavgifterna i detta pris?
Avbeställningsavgift .............. kr. Flygplatsavgift .............. kr. Fick Ni någon form av prisnedsättning?
T.ex. familjerabatt eller grupprabatt om resan köp- tes tillsammans med andra personer eller någon an— nan form av rabatt?
Rabattens storlek? ............ kr. (ev.%).......... Rabattens art? ....................................
Använde Ni Er av speciellt anslutningsflyg?
Avsåg priset hel- eller halvpension?
Ingår i det pris Ni erlagt betalning för extra service såsom:
lj enkelrumstillägg [[ tillägg för bad [:| dusch lj balkong C] utsikten D eller något annat? Vad? o...-co....-u.......-....n...-cnououo-onooo-o-
I......uo-uoooo-OUIItillouoocooolouclollo—...ooounou
Anser Ni att det pris Ni fått betala är rimligt för resans kvalitet?
oc...--no.-ccv...-unu-lo|ooo...ute...-..oouoo-nooooc
Vilket hotell bodde Ni på i .......................?
olen-.nooo-no-o-o.|.cu.co.-oo...-onono-ou-ouololoooo
Hade Ni när resan betalades fått reda på vilket hotell Ni skulle bo på?
Var det samma hotell som Ni fick dvs. ............. o oc...-booo-ococoo-ua.-ocouna.
id Nej på fråga 9a
lb lgh & l | [
Varför skedde hotellbyte? .........................
no...-.nu...nu...u||.-ooo-luont—no...-nuo-nuooonoo-c
[:| Ja Duej
D Ja DNej [] Ja BNej
[:| Ja DNej
[3 Ja [3 Nej B Hel D Halv
DJa DNeJ
D Ja CINeJ
[:| Ja CINej
Frivil— Ofrivil- ligt ligt byte byte
Dl.—_l
37
38
39
41
Vid Nej på Fråga lOa lOb
Vid Nej på lOe
Fråga 11
fråga 9a Vilket hotell skulle Ni ha bott på? ..............
Var hotell ................... (från fråga 7) av samma klass?
fråga 10b Vet Ni om Ni fick ett bättre/sämre hotell? I vilket avseende? ...............................
o.uno.ao.oo....c......u...no.-oo...-....o-uoo-uno-u
Stämde de uppgifter om hotellet som Ni fått i Sverige? T.ex. angående antal bäddar i rummet, fö— rekomsten av hiss, egen dusch, eget bad, egen toa- lett och angående aVStånd till stranden o.dyl.?
Speeificering: .................................. ......................................... .......................................
Anser Ni att hotellets standard var tillfredsstäl— lande?
Även med tanke på resans pris? .................................................. Var maten tillräcklig? ..................................................
Lämnade reseledaren på platsen Er den hjälp Ni be— hävde?
|1o|...nu.ouut.-lulutoonolboluocooopo...-...nootuvl
oset-on......I-oolloonoloullnonu..-ooo-unu-oocuoo'.
Fick Ni betala några tilläggsutgifter för hotell, mat o.dyl. utöver det Ni upplystes om före avfärdai
Vilka? ...........................................
............o-.eo-o-o-ooeeo—oo-o.........u...o-....
Skiljde sig förhållandena i .............. (orten) på något sätt från den bild som arrangören givit Er i sina broschyrer och annonser?
Hur då? .......................................... ................................................... Har Ni några övriga synpunkter på researrangemangen? ...................................................
nu.rn|n||olo||-non-ootoo...-||.-leon-louloII-IIIDII
Med vilket av följande alternativ skulle Ni vilja betygsätta researrangemanget? Inga anmärkningar, Mindre anmärkningar, Allvarliga anmärkningar, Skan— dalöst dåligt.
B Ja DNCJ
42
D Bättre D Sämre
[:] Vet eJ
[:] Nej
[:| Ja EINeJ'
[:]Inga anm. [:]Mindre anm. DAllv. anm. |_—|_ Skandalöst
Valet av arrangör och kännedom om auktorisation
Fråga 1 Vad kom Er att välja just o DAuktoriserad (researrangören)? ............................ 1 [:]Säker,gott rykte, rekommenderad 2 [:] Resmål passade bäst 3 DReseklientel passa— .............................................. de bäst 4 [:]Iagt pris 52 ....un-nu....nuu..uno-...o-o-o-u......u-o-oo-u 5 [:]Lämplig ur tidssynp. 5 DAndra fullbokade 53 7 [:]Annan orsak 54 c [:]Egen erfarenhet 9 DVet ej, Tillfällig- ) het. slump ' Fråga 2 Ansåg Ni att ................... (researr. ) [:]Dyrare var dyrare, lika dyra eller billigare än ge— nomsnittet på motsvarande resor? [:]Idka dyr DBilligare
"billigare"
Ansåg Ni med hänsyn till (vid "billigare" på fråga 2, det relativt låga) priset, det var osäkrare att resa med
och "lika dyr" på fråga 2 Fråga Ba
andra kanske dyrare arrangörer?
Hur då osäkrare?
l'outoouoqoubntoo.-o-o-nilll
Vid svaret "dyrare" på fråga 2
Vid svaren Bb
set att det var säkrare att resa med .) än med ............................... (arr andra kanske billigare arrangörer?
Hur då säkrare?
o..-ooo-oIUIo-uooooocnu!coacha.-uulocouolocoto
Fråga 4 Skulle Ni kunna tänka Er
......................... en gång till? Vid Nej och Vet ej
Varför inte?
Har Ni för avsikt att göra en sällskapsresa även nästa år?
Vart och med vem?
c...-cocouan
................................ (arr.) än med
Anser Ni med hänsyn till det kanske högre pri—
nu..cn.nation-Iotlooooolonnono
att åka med .........
...-lo-...o-vol.-ooo-lI-uluunnpoo.Icoolulloouo
...-..uno.....o|uoo..-co-u-no-uuu.-onuoununov.
[:]Ingen åsikt
55
|:) Ja CINej
.
['_'] Nej
[:] Ja
[) Ja DNeJ__ (_:VBt
DJa DNB.) ClVet
Fråga 6 Känner Ni till om det finns ett auktorisa- tionsförfarande för researrangörer?
Fråga 7 Vet Ni om ........................ (a:-r.) är en auktoriserad researrangör?
Vid både Nej på fråga 6 och Vet ej på fråga 7 gå. till fråga 11
Fråga 8 Anser Ni att det finns några allmänna skill- nader mellan auktoriserade och icke-auktori- serade arrangörers resor?
'Vid Ja Vilka? ...............................nu...
|...n......-u...-.onuo-uoo-uuo-u...-no-o-oooo-
Fråga 9 Vilka krav tror Ni att en researrangör måste uppfylla för att bli auktoriserad?
.nu-u..nu......-oncucuounc-uuncoo..o-o-fu-u-n.
on....n-...-...nu.o..uno-con.-un..-ooouo.-uu--
Fråga lOa Vet Ni vem som meddelar auktorisationen? Vem är det? ....-..........................,.
no...-...en.n..-now......n...-.....un—uccun...
101) För vilket syfte utfärdas auktorisation?
.co.-nnuo-cIo-sett...-.ullouonuoonun-'onnocooc
enl.-.n...-oon:-Ioooolonuuuolnonuuuloulou-nul-
Fråga 11 Vad är Er erfarenhet av ... (från frågaAGb) ...........................
o...u..-no..on.-...nuu-nocuo-u-unnuo..-unuonup
O CDQONUI
w vx m &
m
D Ja DNeJ D Ja DNej DZ?
DJa DNej X?”
D Handelskamrarnas nämnd (STR) Cl STR=branscilorgan D Staten (el.statl. organ) D Resebyrån själv:
"dom själva"
56
53
D STR utan precisering
D Resebyråföreningen D Opartisk nämnd D Annan namngiven
D Vet ej
|:] Skydda allmänheten DHålla efter före— tagen D Reklamvärde
Konkurrensbegräns- ning
(3 Få upp kvalitén D Sanera branschen |:] Annat syfte [:| Flera syften, mins ett rätt DVet ej
Flera syften ej ha korrekta
60
"(2
lt
61
62
7. E Personliga förhållanden |] Man (:] Kvinna . .. . 63 Fraga 1 Reste Ni ensam eller i sallskap med nagon? Make Med familjemedlem? [:] Ensam maka Annan [: fam.- D Aman 64 medl. Fråga 2a Vilket är Ert födelseår? .... ' 2b Ert yrke? ................................... ' _ . 6 Fraga 3 Hur stor är Er och Er (ev.) makes(as) inkomst 5 före skatt ungefär? 66 Under 10.000 kr 1 [] lo-15.ooo " 2 |:] 57 15-2o.ooo " 3 D 20-25.ooo " 4 |:] 25-50.ooo " 5 |:] jo—lao.ooo " 6 D 40—6o.ooo " 7 |:] Över 60.000 " 8 D
F Specialfrågor om reseledaren Vi har nu till sist ett par mer speciella frågor om reseledaren. Fråga 1 Lämnade reseledaren tillräcklig information om olika utflyktsmål, sevärdheter, nöjen o.dyl.? [:] Ja DNej Fråga 2 Hade den, som ledde utflykterna, tillräcklig kun- skap och erfarenhet för sin uppgift? .............. [:] Ja [:] Nej ................................................... [:] Deltog ej i ut— flykter Fråga 5 Kunde Ni göra Er förstådd på landets språk? [:] Ja DNej Fråga 4 Kunde Ni klara Er med Era övriga språkkunskaper eller behövde Ni reseledarens hjälp i vissa situa— tioner? D Ja E] Nej Fråga 5a Om Ni skulle göra om denna resa, i vilka avseenden [:]Inget skulle Ni främst vilja ha en högre kvalitet mot ett .. : d högre pris: 1) Flygresan 2) Ovriga transporter [:]I 1 a han 3) Hotellet &) Maten 5) Reseledaren 6) Ytterli— [:]I 2:a hand gare arrangemang på platsen [:]I 3-e rand (sightseeing o.dyl.) ............................. 5b Är det någonting av dessa delarrangemang i denna [:]Nej
resa Ni tycker var onödigt påkostade?
[:] I l:a hand [:] I 2:a hand [:] I Bze hand
Ja, det var allt. Jag ber att få tacka så mycket.
60
%
En av tidningarna att döma sk rese— skandal utgjorde den resa till Mallorca för ABC, Poolresor och Focus där resenärerna återvände tre dagar försenade den 24/8 1965 till Kastrup med flygbolaget Tassa. Denna resa gavs stort utrymme i tidning- arna, vilket i sin tur ledde till en ledar- artikel i Stockholmstidningen och ett intervjuuttalande av statsrådet Lange.
Specialintervjun gjordes för att man i ett aktuellt fall skulle undersöka av vilka orsaker resenärerna valt just dessa rese- byråer och vad de har lärt av erfaren- heterna. Efter tre dagar den 27/8 på- börjades intervjuarbetet. Till den 9/9 hade 68 intervjuer gjorts med de 93 resenärer som medföljde resan. Någon passagerar— förteckning fanns inte till utredningens för- fogande. Identifikationen av passagerarna tillgick så att med hjälp av tidningsupp- gifter identifierades namnen på några per- soner som sedan intervjuades och samtidigt tillfrågades om de kände några medpassa- gerare. På detta sätt har 93 resenärer iden- tifierats, varav 68 således intervjuats. Av de övriga är 17 familjemedlemmar därav flera barn till de intervjuade, oanträffbara var 8 personer. Om familjen betraktas som urvalsenhet blir antalet möjliga intervjuer således 76 vilket innebär att svarsfrekven- sen är 85 procent.
Intervjuarbetet är gjort av Hans Adolfsson som deltagit i sällskapsrese— utredningens övriga intervjuer. Han har förutom intervjuandet och sammanställ- ningen av en passagerarförteckning även medverkat i utformningen av formuläret på ett aktivt sätt.
Genom den genomlysning av just denna resa genom intervjuandet kan vissa be-
Punktundersökning beträffande en skandalresa
stämda slutsatser dras om det verkliga för- loppet av den sk skandalresan jämfört med hur den beskrevs i tidningarna. Vad som kan anses vara helt klarlagt är att hemresan har blivit försenad från lördagen den 21 augusti till tisdagen den 24 augusti. På lördagen meddelades de flesta passa— gerarna att resan blev uppskjuten till mån- dagen. Detta skedde innan man lämnade hotellen. På måndagen den 23 augusti skedde utresa till Palmas flygfält och in- checkning, varefter ett nytt besked kom att resan var uppskjuten till tisdagen. Av de 68 resenärer och deras familjemed- lemmar som utredningen haft kontakt med, fick samtliga transfer tillbaka till Palma och hotellrum ordnat genom Tassas försorg. Enligt uppgifter var dessa hotell- rum av god klass. Några passagerare lär enligt uppgift frivilligt ha kvarstannat på flygplatsen i Palma natten till tisdagen den 24. Tidningsrubriken »Ny reseskandal 100 svenskar går brandvakt på Palmas gator» innebär en uppenbar överdrift för att inte säga en direkt felaktighet. Undersökningen klargjorde att ingen resenär gick brand- vakt på Palmas gator. Beträffande vad som skedde mellan lördagen den 21 och måndagen den 23 måste särskiljas de olika researrangörernas grupper. Det är här en markant skillnad mellan vad som gjordes för resenärerna.
ABC-resenärerna, som utgjorde 28 styc- ken därav 21 intervjuade jämte 7 familje- medlemmar till dessa, har samtliga blivit väl omhändertagna på hotellet där de bodde. Alla fick bo kvar i de rum de haft hela tiden, fick uppehållet genom ABC- resors försorg med helpension, oavsett om resan ursprungligen avsåg halvpension.
ABC har även betalat telegramkostnader till Sverige jämte vissa andra utgifter. ABC synes på det hela taget ha tagit hand om sina resenärer såväl i Palma som i Kastrup vid hemkomsten. För Poolresors 16 passa— gerare, varav 12 är intervjuade och övriga 4 familjemedlemmar till dessa, är förhållan- det likartat. Även här har således researran- gören sörjt för sina resenärer under vänte— tiden.
Vad som skett med alla 49 Focus-rese- närerna är däremot mer oklart, dels beroen- de på att 7 personer ej har kunnat anträffas dels att dessa har bott på flera olika hotell. Av de 42 personer som dels är intervjuade (35) dels utgörs av familjemedlemmar synes åtminstone 20 stycken ha bott kvar i samma rum på samma hotell och inte behövt betala några extra kostnader. Åt- minstone 13 personer bodde även kvar på sina hotell men fick betala varierande be- lopp för den extra tiden. Enligt uppgift betalades i allmänhet relativt små belopp. För övriga resenärer är det mer oklart hur de hade det ordnat de extra dagarna fram till måndagen. Ingen har dock uppgivit att de saknat logi eller blivit avvisade från hotellet. Uppgifterna är i vissa fall relativt knapphändiga men troligen har de flesta återstående även kunnat bo kvar på hotellet utan extra kostnader eller fått vid- kännas smärre extrautgifter för mat och logi. Uppenbart är dock att till arrange- mangen för Focus-resenärerna i inget av— seende Focus själv kan sägas ha bidragit. Man får snarast intrycket av att trots att de var Focus-resenärer kunde det hela kla- ras upp. För upplysningar och informa- tioner och hjälp fick Focus-resenärerna vända sig till svenska konsulatet, till Tas- sas representant eller till ABC:s reseledare. Några reseledare eller representanter för Focus fanns icke. Någon Focus-resenär uppger att han har påträffat en Focus- representant och då blivit ombedd att >>hålla käften».
I den mening vi i tidigare sammanhang
har definierat skandalresa är detta en sådan med hänsyn till den avsevärda för- seningen i hemresan som inträffade. Detta hade för några resenärer avsevärda kon- sekvenser, ja i flera fall mycket allvarliga sådana. Några sådana fall är relaterade i tidningarna och har även bekräftats i in- tervjuundersökningen efter hemkomsten då konsekvenserna var ett faktum. Men i de flesta fall synes resenärerna ej ha varit så beroende av att komma hem på den ut- satta dagen och ej med anledning av förseningen velat betrakta sin resa som en skandalresa. I flera fall har man till och med värderat händelsen som ett positivt in- slag i resan.
Beträffande denna resenärsgrupps sam- mansättning med avseende på ålder, kön och yrke jämfört med andra sällskapsrese- närer enligt utredningens undersökningar kan konstateras att inslaget av ungdomar är mycket markant, totalt sett utgöres inte mindre än 2/3 av personer under 25 år, därav ungefär hälften studerande ungdom. Jämfört med utredningens andra intervju- undersökningar är detta betydligt högre än inslaget ungdomar för icke auktoriserade. Könsfördelningen skiljer sig också från andra generella grupper av sällskapsresor genom övervikten för män (generellt gäller att resegrupper innehåller fler kvinnor än män). Med hänsyn till åldersfördelningen är det självklart att yrkesindelningen kom- mer att tendera att bli annorlunda än vad som gäller bland andra undersökningar av sällskapsresegrupper. Beträffande skillna- der mellan de olika arrangörerna märktes den klara dominansen för ungdomar spe— ciellt bland Focus-resenärerna men ten- densen är densamma för alla tre arran- görerna. Påtaglig är också jämfört med andra resenärsgrupper den avtagande an- delen äldre människor jämfört med den mer jämna åldersfördelningen bland säll- skapsresenärer i allmänhet.
Åldern synes icke spela någon helt av- görande roll varför just man valde den
arrangör man reste med. Av tabell 2 fram- går att två tredjedelar av alla som rest med denna resa säger sig ha varit medvetna om att valet av arrangör innebar en risk. Hälf— ten av alla resenärer som var medvetna om risken valde resan på grund av att den ansågs ha ett billigt pris. Priset, och priset i kombination med att andra resor uppgavs vara slutsålda, synes vara den klart dominerande huvudorsaken till valet av arrangör. När det gäller Focus-resenärerna så menas i allmänhet med andra utsålda att Spies-resor var utsålda. En tredjedel uppgav sig ha varit omedvetna om den risk de utsatte sig för genom att resa med någon av dessa arrangörer. Dessa valde även resan med hänsyn till att priset var billigt eller att annat var slutsålt. Ungefär hälften av alla visste när de köpte resan med vilket flygbolag resan skulle företas. Närmare en tredjedel kan anses ha vetat att Tassa var känt för att ha dåliga plan eller att det var ett dåligt flygbolag eller att det inte får flyga från Sverige. Drygt 40 procent av resenärerna visste att or- saken till att resan utgick från Köpenhamn var att Tassa fått landningsförbnd i Sve- rige. Hur många av dessa som verkligen visste detta redan före resan är svårt att avgöra, men mycket tyder på att de flesta var medvetna om det. Frågorna 7—9 avsåg att ta reda på i vilken utsträckning rese- närerna kände till något om den resebyrå de åkt med före resp efter den resa de nu gjort. Nästan en majoritet vet nu efter resan vem som står i ledningen för före- taget och vet även något om vederbörandes tidigare verksamhet men visste inget vä- sentligt före denna resa. 10 personer eller 15 procent uppger att de även före denna resa vetat en del om både den person som ledde företaget och om vederbörandes tidi- gare verksamhet i branschen. Övriga för- delar sig på olika grad av kunskaper. En icke oväsentlig de], ungefär en fjärdedel tycks inte veta något om vederbörande företagare och har aldrig vetat något. På
frågan om de visste om företaget var auk- toriserat eller inte svarade 85 procent eller 58 personer, att de visste före resan att företaget icke var auktoriserat. Tre perso- ner visste icke före resan att företaget ej var auktoriserat, och sex personer säger sig fortfarande inte veta om företaget är auk- toriserat eller inte samt en person slutligen ansåg att företaget de åkt med var auktori- serat.
Frågorna 12—14 avsåg att undersöka huruvida resenärerna före resan hade klart för sig att den researrangör de åkt med tidigare haft verksamhet under olika namn som tex Svalan, Atlantic. Så när som på sju personer kunde samtliga ange åt- minstone ett i pressen omskrivet s k skandalreseföretag. De flesta visste dock inte före resan, med vilket företag den nu aktuella arrangören haft förbindelse, men man sade sig under denna resa fått lära sig det. Tio personer hade detta klart för sig redan före resan.
Intervjupersonerna tillfrågades vilken researrangör som de skulle välja vid en annan resa till Mallorca. Resultatet av svaren är redovisade i tabell 4. En fjärde- del tänkte i så fall anlita en auktoriserad arrangör, och nästan en fjärdedel uppgav att de ansåg sig kunna anlita samma ar- rangör igen. Det största förtroendet tycks ABC fortfarande ha bland sina resenärer då 40 procent sade sig kunna tänka sig åka med eller hade för avsikt att anlita ABC igen vid nästa Mallorcaresa. För att resa med samma arrangör ställde dock två personer som villkor att hemresan skulle vara garanterad. Anmärkningsvärt är att övriga, närmare hälften av alla resenärer, spontant nämnde att de kunde tänka sig åka med Spies-resor eventuellt också med någon annan icke-auktoriserad eller aukto- riserad.
Valet av researrangör vid en eventuellt ny Mallorcaresa synes ha påverkats av två omständigheter i denna resa, dels graden av medvetenhet om den nu anlitade ar-
rangörens tidigare verksamhet och dels graden av det personliga obehaget av den förlängda vistelsen alternativt dåliga ar- rangemang på platsen speciellt under den förlängda vistelsen. De sex personer som uppger sig ha redan före resan varit med— vetna om arrangörens tidigare verksamhet jämte med vilket flygbolag resan skulle företas samt att flygföretaget hade start— förbud i Sverige är ej benägna att åter välja samma arrangör. De personer som ej har något emot att resa med samma ar— rangör synes i stor utsträckning redan före resan varit medvetna om en viss risk och under resan fått höra en del om sina ar- rangörer men knappast före den nu gjorda resan ha varit medvetna om arrangörernas tidigare verksamhet eller att flygföretaget fått startförbud från Sverige. Återigen de resenärer som fortfarande inte har någon mer deciderad uppfattning om vare sig flygbolag eller arrangör synes dock trots allt vara mindre benägna än andra att välja samma arrangör igen.
Av de resenärer som uppgav att de tre dagarnas försening har medfört konsekven-
ser för deras del, 35 procent av alla, vill ingen resa med samma arrangör igen (se tabell 3). Under det att av de 33 resenärer eller 49 procent, som uppgav att förse- ningen speladc mindre roll eller inga kost- nader för uppehälle eller antytt obehag av den förlängda vistelsen uppstått, är 13 personer beredda att resa med samma arrangör igen. Där dominerar svaren från ABC givetvis återigen mycket starkt efter- som deras resenärer blev väl omhänder— tagna. Övriga två resenärer som anser sig beredda att åka med samma arrangör igen har endast fått vidkännas smärre kostnader för uppehållet men ej haft några obehag av den förlängda vistelsen. Tendensen är att ju mer obehag man haft av den för— längda vistelsen både genom den försenade ankomsten hem och det trassel som upp- stod under slutet av resan, desto större blir benägenheten att välja en auktoriserad ar- rangör vid nästa ev Mallorcaresa eller möjligen Spiesresor. Tendenserna i detta avseende är genomgående för samtliga tre arrangörer.
Tabell 1. Fördelning av antalet resenärer på arrangörer och gjorda intervjuer i »skandalresan»
Arrangör Totalt Gjorda Antal Oan— antal intervjuer familje— träff- resenärer medlemmar bara
ABC-Resor .......................... 21 6 1
Pool-Resor ........................... 12 4 0
Focus ............................... 3 51 7 7
Samtliga 93 68 1 7 8
1 Därav 3 som köpt resan av Trip-Travel.
Samtliga procent
Antal resenärer
ABC- Resor
Pool- Resor
Focus— Resor
Samtliga
Resenären anser valet innebar risker . . . därav: Priset huvudorsak ........... Annat utsålt ............... Priset och annat utsålt ....... Andra skäl ................
Resenären ej medveten om risk vid valet: . . . . därav: Priset huvudorsak ............ Annat utsålt ....................... Priset och annat utsålt .............. Andra skäl ........................
Summa
4
100
16
mud—|
HNNUI
Zl
7
[så =.:
Am
NHN
12
36 19
IG 4 21 11 6 3 2
68
Tabell 3. Vilken arrangör som skulle väljas vid en annan Mallorcaresa jämfört med— de besvär och obehag denna resa inneburit.
Antal personer som nästa gång avser resa med:
Samma Auktori- Enbart Vet ej Samtliga företag serat eller auktori- som nu icke-aukto- serat nserat, Ej samma företag Förseningen spelade mindre roll, inga kostnader eller obehag av den för- längda vistelsen _ ................. 13 11 7 2 33 Dock kostnader eller mindre obehag av den förlängda vistelsen ........... 2 6 3 11 Förseningen innebar inkomstbortfall eller andra obehagliga konsekvenser ev också obehag och kostnader på platsen ........................ 15 7 2 24 Summa ]5 22 17 4 68 ABC-Resor ..................... 9 6 5 1 21 Pool-Resor ..................... 1 3 5 3 5 3 7
Intervjuformulär Statens konsumentråd konfidentiellt Sällskapsreseutredningen 25.8.1965 Sekretariatet IP:s namn: ......................................................... Ålder: ......................... Kön .......................... Yrke ......................... 1. Vilken researrangör anlitade Ni? ....................................... 2. Varför valde Ni just den arrangören? billigt pris 1 kände inte till branschen 2 annat var utsålt 3 annat svar: ......... 4 vet inte 9 2 a. Om »billigt pris» i föregående fråga: Trodde Ni att resan var bra ändå eller tog Ni medvetet en risk för att få resan för detta pris? medveten risk 1 omedveten risk 2 3. Visste Ni när Ni köpte resan med vilket flygbolag resan skulle gå? ja 1 nej ?. vet inte 9 4. Om »ja»: Vad kände Ni då till om detta flygbolag? ........................ 5. Resan startade från Köpenhamn. Varför tror Ni att den inte utgick från Sverige?
För att starta en charterresa måste man ha tillstånd från luftfartsmyndigheten. Visste Ni att Tassa fått avslag på ansökan om svenskt starttillstånd?
ja
aukt. 1 icke aukt. 2 11. Om »icke aukt.» i fråga 10: Visste Ni detta redan före resan?
ja 1 nej 2
12. Känner Ni till namnen på några svenska företag som tidigare varit invecklade i liknande reseskandaler?
Svalan 1 Atlantic 2 Columbus 3 Wasa 4 Tre Kronor 5 6
i
. vet Ni om Er researrangör är auktoriserad eller ej?
[
, Kungsresor
...................................................................
13. Visste Ni om detta redan när resan köptes? ja 1 nej ?.
14. Om »ja»: Visste Ni när resan köptes med vilket av dessa företag Er researrangör tidigare hade samband?
15. Om Ni skulle resa till Mallorca nu, vilken researrangör skulle Ni då anlita?
aukt. 1 icke aukt. danskt 2 icke aukt. svenskt ej samma företag 3 samma företag 4 vet ej 5
16. Om inte »vet ej»: Varför? .............................................
För att belysa reseföretagens syn på auk- torisationssystemet genomfördes i slutet av 1964 en enkät bland företagen. Frågorna i enkäten framgår av bifogat formulär.
Enkäten utsändes till 58 auktoriserade och femton icke auktoriserade företag, dvs samtliga företag som då var aktiva i bran- schen. Av auktoriserade företag inkom 47 med svar, av icke auktoriserade bara sju. Av de nio återstående inom den senare gruppen har endast två företag kvantita- tivt sett någon betydelse på marknaden. Av de sju icke auktoriserade, som har be- svarat enkäten, har sedermera två fått auktorisation och ett gått i konkurs.
Med hänsyn till frågornas karaktär och det ringa antal företag i branschen redo- visas svaren på enkätfrågorna huvudsak- ligen i form av direkta citat. Svar som är samstämmiga redovisas dock bara referats- mässigt men illustreras med urval av re- presentativa citat.
1. De auktoriserades uppfattning om fördelarna med auktorisationssystemet ur företagssynpunkt (fråga 8 a)
Behovet av samarbete med andra ambitiösa företag efter enhetliga regler betonas myc— ket starkt i ett flertal av svaren. För det andra anses att det ur företagssynpunkt är viktigt att gentemot allmänheten kunna uppvisa en garanti och erhålla det förtro- ende som skapas genom de etiska och kva- litativa krav som auktorisationen uppstäl- ler. Auktorisationen uppfattas som en hall— stämpel som är bra ur försäljningssyn- punkt, därför att den har allmänhetens förtroende. Det anses också vara en för- del att företagen tvingas anstränga sig för
Resultat av enkät rörande auktorisationsfrågan
att kvalitetsmässigt leva upp till kraven. Den sanering av branschen som auktorisa- tionen anses medföra uppfattas således som en fördel ur företagssynpunkt.
Några citat: »Auktorisationen ger före- taget en möjlighet att utåt uppträda med en med andra auktoriserade byråer ganska likformig attityd. Dessutom ger auktorisa— tionen PR och prestigefördelar». >>Att kun- den får ekonomisk trygghet samt att man själv har skydd genom STR». »Ger vissa propagandistiska fördelar utåt. Ålägger samtliga ett disciplinerat uppträdande (iakttaga god affärssed) ger ökad trygg- hetskänsla i samarbete med andra auktori— serade samt befrämjar solidaritet och god kåranda». »Tryggt och viktigt att vår pro- dukt säljs genom auktoriserade återförsäl- jare som har personal som inför kunderna korrekt förmedlar upplysningar om våra resor och som utgör en garanti för att kun- den fullgör sin betalning till oss».
2. De auktoriserades uppfattning om fördelarna med auktorisationssystemet ur konsumentsynpunkt (fråga 8 b)
Företagen hänvisar nästan genomgående till att auktorisationen för konsumenten utgör en trygghetsgaranti för resans riktiga ge- nomförande. Åtskilliga företag pekar på de bättre reklamationsmöjligheter som finns för auktoriserade arrangörers resenä- rer. Några anser att auktorisationen för konsumenten utgör ett slags varudeklåra— tion, som ger vägledning vid val av resa ur den flora av utbud som finns.
Följande citat speglar ganska väl upp— fattningarna på denna punkt: »Konsumen— ten får en objektiv instans synpunkt på
företagets trygghetskapacitet». »En kund måste känna trygghet vilken en auktorise- rad resebyrå kan ge då den har ekonomisk stabilitet, branschkännedom och är veder— häftig». >>Auktorisationen är utan tvekan en garanti för kunden, att man reser med ett relativt seriöst företag och man får eventuella reklamationsärenden sakligt be- handlade utan att först behöva gå till dom- stol. Garantibeloppen som disponeras av auktorisationsnämnden är kanske den bäs- ta garantin för att konsumenten inte be- höver riskera att bli kvar exempelvis utom- lands». »Tryggheten att veta att man har rätt att kräva vad broschyren lovar. Viss- heten om att planenligt kunna genomföra sin resa oberoende av eventuella tvister mellan arrangören och trafikföretaget».
3. De icke auktoriserade företagens uppfattning om fördelarna med auktorisationssystemet (fråga 8 a) samt deras skäl till att de själva icke är auktoriserade (frågorna 3—7)
Två företag som sedermera har sökt auk- torisation anser det ur försäljningssynpunkt vara väsentligt att företaget är auktorise- rat. Ur konsumentsynpunkt anser dessa företag i likhet med de auktoriserade det vara tryggt för resenärerna att veta att de anlitar ett auktoriserat företag.
Citat: »Bör ge konsumenten en viss sä- kerhetskänsla genom depositionen samt ger konsumenten större urval vid val av resmål».
Av icke auktoriserade företag anser ett att auktorisationen är en kamouflerad själv- auktorisation och att den har tillkommit för reklamens skull mer än för resenärer- nas bästa. Någon vill inte redovisa sina räkenskaper för sina konkurrenter. Två företag anser att auktorisation är ett hin— der för konkurrens. Ur konsumentsyn- punkt finner företagen med undantag för de två förstnämnda inga fördelar med auk- torisationssystemet.
Ett företag säger: »Enbart en tvivelak- tig psykologisk säkerhet, som vi inte tror är annat än ett resultat av all reklam kring hela auktorisationsfrågan».
4. De auktoriserade företagens uppfattning om nackdelarna med auktorisations- systemet (fråga 9)
Ungefär en tredjedel av företagen anser att det finns nackdelar med det nuvarande auktorisationssystemet, en tredjedel finner inga nackdelar och föreslår inte heller änd- ringar i systemet. Den sista tredjedelen av företagen anser att auktorisationssystemet inte har några nackdelar, men framför trots detta vissa förslag till ändringar av systemet.
Av dem som anser att auktorisations- systemet har nackdelar anser sju företag dessa ligga på pris- och kostnadssidan. Några citat, som belyser inställningen: »Synnerligen ekonomiskt betungande, dels på grund av kravet på garantibelopp, dels på grund av att den auktoriserade blir be- roende av resebyråerna och tvingas betala 10 procent i kommission». »Garantin är felaktigt avvägd i förhållande till de olika byråernas storlek. En dyrbar form. Försäk- ring vore att föredra». »Ett auktoriserat företag är ofta bundet av branschhänsyn då det gäller arrangemang och prispolitik». »Prisjämförelserna mellan de auktorisera- de och icke auktoriserade arrangörernas resor. Man kommer inte i kontakt med de resenärer som jagar billiga priser eftersom de inte vågar gå in till en auktoriserad». Att de auktoriserade är förhindrade till samarbete med mindre arrangörer som har god standard men ej är auktoriserade an- ses vara en nackdel ur företagssynpunkt. Ett företag säger att det finns risk för lik- formighet och tendens till stora koncentra- tioner som i framtiden kan verka kvävande på önskvärd konkurrens. Ett annat anför: »Att auktorisationsnämnden ej har anslu— ten till sig en officiellt stödd gransknings-
nämnd av neutral men sakkunnig sam- mansättning. En sådan granskningsnämnd skulle kunna arbeta mer kontinuerligt än vad den nuvarande nämnden har möjlig- het att göra».
En nackdel ur konsumentsynpunkt an- ses vara det kanske högre priset hos de auktoriserade, beroende på att säkerhet kostar pengar. Av sex företag som svarat i den riktningen kan följande svar citeras: »Konsumenten får utan tvekan betala ett något högre pris beroende på att auktorise— rade måste bättre skydda sin ekonomi och tillämpa IO-procentsregeln mot agenterna». >>Många ej auktoriserade (kanske ett fåtal) har bra arrangemang varför kunden när han jämför finner att priserna hos auktori- serade är för höga. De förstår ej de eko- nomiska kalkyler som fordras för att de auktoriserade skall kunna ge trygghet i alla fall». »Att icke hos den lokala resebyrån få köpa sällskapsresor från den arrangör de själva föredrar, prismässigt eller ar- rangemangsmässigt».
Ett företag anför: »Ingen, så länge till- räckligt antal konkurrerande researrangö- rer finns att tillgå, men vanskligt därest monopoltendenserna tillåtas fortgå och ut- vecklas ytterligare».
5. De auktoriserade företagens förslag till förändringar av auktorisationen och övriga synpunkter på systemet (frågorna 10—12)
Närmare hälften av alla svarande företag har svarat på här aktuella frågor.Fem före— tag, därav tre arrangörer, vill ha en obliga— torisk auktorisation av resebyråer. Några företag vill ha garantikapitalet avvägt efter företagets storlek.
En annan synpunkt: »Ett direkt konsu- mentinflytande på auktorisationsfrågorna genom representation av sakkunniga kon— sumentföreträdare bör kunna övervägas».
I övrigt önskar ett par företag att aukto- risationsbegreppet skall arbetas in bättre i
folks medvetande. Ett företag varnar för monopolbildning och slentrian i servicen på resorna. Företaget anser också att man inte ensidigt bör beakta företagens ekono- mi utan även bör ta hänsyn till det person— liga engagemanget i resorna: »Det finns arrangörer av resor som håller en hög stan- dard och god service men som av ekono- miska skäl ej kan vara auktoriserade». Ett företag anser att: »Försäljningsställena bor- de lättare kunna auktoriseras för enbart försäljning av sällskapsresor».
För övrigt påpekas auktorisationens sa- nerande verkan. Här kan följande svar citeras: »I och med att auktorisationssyste- met placerats i neutrala händer och defini- tivt skydd ordnats för konsumenten ge- nom ett depositionsförfarande, har syste- met blivit ett effektivt hjälpmedel för sane- ring av resebranschen. Vi vill i detta sam- manhang understryka att varje seriöst arbe- tande arrangör kan söka auktorisation och bli auktoriserad. Av de otal reseskandaler som inträffat under de senaste åren har i intet fall någon auktoriserad resebyrå varit inblandad. Självfallet kan ett olycksfall i arbetet även inträffa för en auktoriserad arrangör men skillnaden är då att den auktoriserade arrangören har fullt ansvar för olycksfallet och kompenserar konsu- menten för detta».
Av svar med relativt starka invändningar mot auktorisationssystemet kan följande citeras: »Att inträdesfordringarna bör bli liberalare men normerna för uteslutning skärpas. Att auktorisationsnämnden blir representativare, att även exempelvis om- fatta ledamöter för konsumentintressena, charterflyg, statliga myndigheter etc. Det nuvarande systemet luktar självauktorisa- tion lång väg och bör därför ändras. Rese- branschen är inte längre ett rent affärs— objekt utan en samhällelig angelägenhet av betydelse inte minst för vår produktion som kräver friska och utvilade människor för att kunna bibehållas och utvecklas. Utan att direkt förkväva den enskilda före-
tagsamheten är det därför högst nödvän- digt, att ett auktorisationssystem skapas som skyddar den enskilde mot samvetslösa arrangörer inom branschen».
Ett annat citat i samma riktning: »Syste- met är dumt, löjligt, med att det skall finnas auktoriserade och icke auktoriserade företag. Antingen är det en resebyrå eller också inte. Alla skall vara likvärdiga rese- byråer, det skall inte finnas kategorier av auktoriserade resebyråer, agenter och an- nat tjafs, det är rena barnsligheterna. Ga- rantier skall alla ställa. Det är oerhört viktigt att folk inte skall kunna bli lurade av gangsters.»
6. De icke auktoriserade företagens uppfattning om nackdelarna med auktorisationssystemet samt deras förslag till förändringar av auktorisa- tionen och övriga synpunkter på systemet (frågorna 10—12)
De icke auktoriserade företagens svar på under denna punkt aktuella frågor återges företag för företag, eftersom det knappast är möjligt att göra en rättvisande samman- fattning av synpunkter.
»Dyrare resor, eventuella förpliktelser att inbetala agentprovision till annat aukto- riserat företag. Det saknas inflytande av konsumenter å auktorisationens nämnder.» »Dyrare men icke bättre resor.» »Det kan inte anses riktigt, att företag med flera dotterföretag (separata firmor) skall depo- nera lika mycket som ett mindre företag. Depositionen borde vara per varje sepa- rata juridiska person, bolag.»
»Skall det vara auktorisation må den företagas av en offentlig myndighet, icke av en branschförening. Det nuvarande auktorisationssystemet är säkert utmärkt för agenter men för researrangörer av vår storleksordning har det ej något att ge».
»Då allmänheten är av den uppfatt- ningen att varje reseföretag, som vill följa en seriös linje har möjlighet att bli aukto-
riserad, bör också fordringarna för aukto- risation underlättas». »Varje nystartat rese— företag med butikslokal och kunnig per- sonal bör ha möjlighet att få bli återför- säljare för auktoriserade företags resor. Naturligtvis skulle företaget förbinda sig att icke sälja icke auktoriserade resor. Det skulle gagna både företagare och konsu- menter om nya reseföretag redan från starten kommer in rätt väg i branschen. Detta slag av återförsäljarauktorisation skulle tex kunna gälla för ett år i taget och dessutom, om det visar sig nödvändigt, återkalla rättigheterna omgående om före- taget ej sköter sina åligganden. Dessutom skulle då auktorisationsnämnden ha lättare att bedöma företaget om det efter två år söker auktorisation».
»Nackdel för mindre företag att binda så pass stort belopp som det här är fråga om.» »Resorna fördyras för konsumenten bla genom det bundna kapitalet.» »Frå- gan är om inte depositionsbeloppet borde ställas i relation till resp reseföretags om- sättning eller på annat sätt göras mer rätt— vist med tanke på storleksordningen av företaget.»
Ett företag som nu gått i konkurs anför: »För ett medelstort och framåtsträvande företag är nackdelarna bla den konkur— rensbegränsning, som systemet innebär. Den nuvarande auktorisationen är onödig och ordet auktorisation har givits en fel- aktig innebörd.» »Konsumentupplysningen angående den nuvarande formen av sk auktorisation är missvisande och dimbil- dande och vilseleder helt konsumenten. De summor som inbetalas räcker ej för en till- fredsställande garanti. Det är bättre att som de icke STR-anslutna betala garanti för varje flygserie som påbörjas. Garantin blir på detta sätt betydligt större. Dess- utom betraktas en auktoriserad byrå som helt vit och en icke auktoriserad som helt svart. En linje som pressen bidragit att stadfästa.» »Statlig auktorisation. Garanti- summor i förhållande till resebyråns om-
sättning, ej som nu lika för alla. Enskilda föreningar som STR, Resebyråföreningen skall självklart icke själva auktorisera sina medlemmar, ej heller annan kommunal inrättning.» »Rekommendationer till pres- sen att hålla sig till fakta i begreppet auk- torisation. Större näringsfrihet. De in- bördes resebyråerna får under inga om- ständigheter intervenera i varandras göro- mål. Auktorisationen skall ske på frivillig, statlig väg med objektiva normer och lika villkor för alla. Avgörande bör vara: 1. Bra flyg. 2. Garantikapital per serie. Som det nu är har de icke STR-anslutna större ekonomiska garantier för sina flygningar än de auktoriserade. 3. Graderad garanti- auktorisation så att en resebyrå kan auk- torisera sig för 50 000—100 000 eller annat belopp frivilligt.»
»Depositionsbeloppet är alldeles för litet för en del och alldeles för stort för andra om det nu över huvud taget skall behövas
en deposition.» »Om idén ej är så utfor- mad att den kan omfattas och stödjas av alla seriösa arrangörer, utan auktorisa- tionsbeteckningen i stället användes pro- pagandistiskt för att smutskasta och miss- tänkliggöra de fristående, kan många lockas att betala onödigtvis högt pris för sin resa.» »Arrangörerna bör ha en egen förening med egen garantifond, varigenom medlemmarna svarar solidariskt för var- andra. Systemet bör kompletteras med sär- skilda katastrofavtal med flygbolagen samt eventuellt en försäkring å toppriskerna.» »Det är svagt att vare sig konsumentin- tressena eller de transportföretag som nor— malt ianspråktages för sällskapsresor (charterflygbolag och turistbussföretag) är representerade i auktorisationsnämnden. Remissystemet i resebyråföreningen och trafikföretagens råd (SJ, SAS, Lin, SAL, Svenska Loyd mfl) är felaktigt och obe- hövligt. Missbrukas alltför lätt.»
Markera med kryss i tillämplig ruta
1. Är Edert företag auktoriserat? Ja |:] Nej |:]
Frågorna 3—7 avser endast icke auktoriserade företag
3. Har Edert företag någon gång sökt auktorisation? Ja Nej
DE!
4. Om »ja» i fråga 3: När? ...............................................
5. Har Edert företag för avsikt att söka auktorisation? Ja [| Nej []
6. Om »ja» i fråga 5: När? ............................................... 7. Om mej» i fråga 5: Varför inte? ......................................... 8. Vilka är enligt Eder uppfattning fördelarna med auktorisationssystemet?
a) Ur företagarsynpunkt? ..............................................
b) Ur konsumentsynpunkt? ............................................. 9. Vilka är enligt Er uppfattning nackdelarna med auktorisationssystemet?
a) Ur företagarsynpunkt? ..............................................
b) Ur konsumentsynpunkt? .............................................
10. Kan Ni föreslå några förändringar i auktorisationssystemet som Ja man enligt Er uppfattning borde genomföra? Nej
D D
11. Om »ja» i fråga 10: Vilka ändringar? .....................................
12. Ytterligare synpunkter på auktorisationssystemet: ........................... 13. Önskar Ni att de uppgifter Ni lämnat på denna blankett skall Ja |:] behandlas konfidentiellt? Nej [___—1
Stockholm den december 1964
Från utredningens intervjuundersökningar som gjordes i juli och oktober 1964 valdes sådana resenärer ut som rimligen hade skäl att reklamera sin resa. De intervjua— des under våren 1965 enligt bifogat for- mulär.
Tablån nedan redovisar antalet gjorda intervjuer och antalet reklamationer.
Utvalda Procent Antalet Antalet av antalet reklama- reklama- ursprung- tionsinter- tioner ligen inter- vjuer vjuade resenärer
Auktoriserade: 25 6 21 4 Övr arrangör: 85 28 68 17
Totalt: 110 15 89 21
Enligt tablån kan man räkna med att — om inga av de icke utplockade rekla- merat — drygt 1 procent av de vilka åkt med auktoriserade har reklamerat mot 7 procent för de övriga arrangörerna. Med hänsyn till både de få potentiella rekla- manterna bland de auktoriserade arrangö- rerna och de som faktiskt har reklamerat bör man självfallet vara försiktig med upp- skattningen 1 procent. Mycket talar dock för att storleksordningen är ungefär riktig — bl a erfarenheter från andra branscher.
Då reklamationerna är ganska få läm- nas en kort redogörelse för var och en av de 21 reklamationernas behandling. De fjorton första hänför sig till juliundersök- ningen, de sju övriga till den i oktober.
1. Beskrivning av reklamationsfall Fall 1
En stor auktoriserad arrangör. Resan hade en rad brister. Resenären, som reste med
Reklamationsundersökning
209
make och barn hade blivit lovad två två- rumslägenheter i samma plan i ett vånings- hotell i Spanien. Hon ville ha familjen samlad. De fick dock bara en lägenhet. Hotellets standard var under all kritik: Kylskåpet var icke jordat och barnen fick stötar, dusch och toalett fungerade endast sporadiskt, golvet i badrummet lutade så att vattnet rann ut i sovrummet. Dessutom fanns det myror på hotellet. Gästerna tvingades själva köpa DDT. Städning före- kom praktiskt taget icke och intervjuper- sonen blev utskälld när hon bad om hand- dukar.
Handläggning: Resenären har gjort flera påstötningar hos försäljaren, som lovade att arrangören skulle ta kontakt med rese- nären. Arrangören har icke hört av sig.
Fall 2
En stor auktoriserad arrangör. Resenären erhöll ej utlovad balkong och tvingades be- tala 100 kr mer än som uppgavs i broschy- ren, enligt uppgift p ga feltryck i denna!
Handläggning: Resenären skrev först till försäljaren (moderföretag i den koncern som arrangören tillhör)—— ingenting hände. Han ringde sedan och klagade — ingen- ting hände. Skrev ytterligare ett brev. Fortfarande ingen reaktion. Först efter tredje brevet hörde arrangören av sig, och de 100 kr betalades tillbaka.
Fall 3
Stor icke auktoriserad arrangör. Resenären tvingades byta hotell under vistelsen, båda hotellen var smutsiga och dåliga. Dusch och toalett var för det mesta ur funktion. Smutsiga och dåliga lakan som icke byttes. Dåliga sängar. Ingen städning _— fick
»skura» själv. Mycket knapp och ena- handa mat. Dålig reseledare: ». ..ynkli- gaste man har sett».
Handläggning: Klagomål hos försälja— ren, som inte resulterade i någonting.
Fall 4
Stor icke auktoriserad arrangör. Resenären tvingades bo på icke mindre än fyra olika hotell på fjorton dagar, varav på ett i två olika omgångar. Fick ej enkelrum med bad och balkong för vilket betalning erlagts.
Handläggning: Resenären fick efter ett par månader tillbaka betalning för enkel- rum med bad och balkong (75: —), först efter sex telefonsamtal och två personliga besök. Någon övrig kompensation erhölls ej.
Fall 5
Stor icke auktoriserad arrangör. Fick ett sämre hotell än det utlovade. Det sämre låg dessutom i Riccione, trots att resan av- såg grannorten Cattolica.
Handläggning: Resenären fick 45 kr för sämre hotell.
Fall 6
Mindre icke auktoriserad arrangör. Rese— nären fick ej utlovat hotell. Tvingades byta rum fyra gånger inom två hotell.
Handläggning: Resenären skrev ett höv- ligt brev till arrangören. Fick ej ens något svar.
Fall 7
Mindre icke auktoriserad arrangör. Avre- san uppsköts två dagar. Resenären fick ej utlovat hotell. Såg reseledaren endast första dagen.
Handläggning: Resenären fick 40 kr (20: —/ dag) för förseningen.
Fall 8
Mindre icke auktoriserad arrangör. Avre- san uppsköts två dagar. (Samma resa som
fall 7). Resenären fick ej utlovat hotell, utan något som han betecknade som ett resanderum, som dessutom var beläget på fel ort. Det gällde olika förstäder till Palma. Reseledaren sågs endast första da- gen. Ersattes så småningom av en annan orutinerad reseledare. Resenären ansåg sig också ha fått felaktiga upplysningar om förhållandena på platsen från arrangören i Sverige.
Handläggning: Resenären har fått en er- sättning som han säger sig vara nöjd med. Han dock givit löfte till resebyrådirektören att ej avslöja hur mycket!
Fall 9
Mindre icke auktoriserad arrangör. Avresa uppskjuten två dagar. (Se fall 7). Resenä- ren fick ej utlovat hotell, utan ett mycket uselt hotell. Städning förekom icke, det enda i den vägen var att askkopparna tömdes under sängen. Resenären fick bäd- da själv. Utanför fönstret fanns en kloak- brunn som stank. Några reseledare syntes icke till. Maten var knapp och enformig. Handläggning: Resenären fick utan rek- lamation tillbaka 50 kr för förseningen. Vid besök hos arrangören ytterligare 80 kr för dåligt hotell. Vidare gavs erbjudande om rabatt på en resa till Kanarieöarna.
Fall 10
Mindre icke auktoriserad arrangör. Avre- san uppskjuten ett dygn. (Se fall 7). Tvingades byta hotell ett par gånger. Fick dubbelrum i stället för enkelrum. »För mycket jobb» för en reseledare.
Handläggning: Resenären fick tillbaka erlagd betalning för enkelrum, 50 kr. Han hade varit införstådd med förseningen när resan köptes, hade därför fått 200 kr i ra- batt.
Fall ll
Liten icke auktoriserad arrangör. Inga rum var bokade vid ankomsten till resemålet. Resenären ordnade själv ett bra hotell.
Svar på frågan om synpunkter på rese— arrangemangen: »Under all kritik. Resele- daren fick stryk». Resenären som är res- van sade sig redan vid inköpet varit »in- ställd på trubbel».
Handläggning: Besökte omedelbart efter hemkomsten arrangören och hade med sig kvitto på gjorda utlägg. Fick tillbaka 350 kr av de 560: — han betalt för en vecko— resa till Mallorca från Stockholm, allt in- kluderat.
Fall 12
Liten icke auktoriserad arrangör. Resenä- ren fick bo första natten i en hotellvestibul tillsammans med 21 andra. Efter ett dygn erhölls sämre hotell än som utlovats i Sve- rige. Dessutom var det beläget på fel ort. Fick ingen mat första dygnet. Reseledaren »gav falska besked, ljög».
Handläggning: Resenären fick på plat- sen tillbaka prisskillnaden mellan det ut- lovade hotellet och det erhållna, 90 kr. Klagomål framfördes till arrangören i Stockholm vid besök — resulterade icke i någonting.
Fall 13
Liten icke auktoriserad arrangör. Resenä- ren tvingades bo på tre olika hotell, dock aldrig på det som utlovats. Fick ej utlovat enkelrum. Fick ingen mat första dagen. Grälade till sig matkuponger den andra. Dåliga reseledare.
Handläggning: Besök hos arrangören re- sulterade i återbetalning av enkelrumstill- lägget 105 kr. För övrigt ingen kompensa- tion.
Fall 14
Stor icke auktoriserad arrangör. Resenären fick ej utlovat hotell, utan fick bo i ett annex till ett annat hotell, enligt resenären mer vandrarhem än hotell. Blivit lovad balkong, telefon på rummet och frukost på rummet, men fick intet av detta. Hotell- rummets inventarier utgjordes endast av
två sängar och handdukar som aldrig byt- tes, »absolut ingenting annat». Rummet stådades icke, det fanns sand överallt. Sängarna bäddades två gånger på fjorton dagar. Maten fullkomligt oätlig, de flesta resenärer åt på egen bekostnad. Reseleda- ren oduglig. Resenären betraktar resan som fullständigt misslyckad. Flera resenä— rer åkte frivilligt hem en vecka tidigare än avsett.
Handläggning: Alla resenärer fick till- baka 80 kr. Vid besök hos företaget för att reklamera hänvisades de till direktören för reseföretaget. Resenären försökte därför flera gånger få kontakt med denne, men han var alltid oanträffbar.
Fall 15
Stor auktoriserad arrangör. Resenären fick ej det rum som utlovats, utan ett litet och dåligt. Det utlovade rummet hade gi- vits till en person som led av cellskräck varför intervjupersonen fått dennes rum.
Handläggning: Resenären sade sig ha blivit vänligt bemött hos arrangören när han klagade och fick 180 kr (90: —/per- son) för det dåliga rummet..
Fall 16
Stor auktoriserad arrangör. Resenären som åkte med sin fästmö betalade 55 kr i en- kelrumstillägg. Fick enkelrum första nat- ten, men fann när han kom från badet andra dagen att hans bagage flyttats in till fästmöns rum utan hans vetskap. Där fick han bo resten av tiden. Vidare ansåg rese- nären hotellet vara »under all kritik». Ma- ten enformig: lunchen bestod av samma rätt varje dag, middagen av samma rätt varannan dag. Resenären besökte natt- klubb med reseledaren, kostnad 25 kr, vid nytt besök ensam på samma nattklubb och med samma förtäring kostade det 8 kr. Handläggning: Fick vid hemkomsten tillbaka enkelrumstillägget. Ett besök hos försäljaren för vidare klagomål resulterade icke i någonting.
Stor'icke auktoriserad arrangör. Resenären hade blivit lovad dubbelrum, fick i stället ett fyrbäddsrum. Hon betalade 140 kr extra på platsen och fick då ett dubbel- rum. Detta var dock kallt och fuktigt och städades aldrig
Handläggning: Resenären har trots flera telefonsamtal och ett personligt besök hos arrangören icke lyckats få tillbaka de 140 kr. Arrangören har hävdat att om en rese- när vill betala extra för att få ett bättre arrangemang än det erhållna så får veder- börande stå för det själv. Det bör tilläggas att resenären ursprungligen bara hade be- talt 285 kr för helpension på Mallorca i fjorton dagar och flyg från Stockholm.
Fall 18
Stor icke auktoriserad arrangör. Genom förväxling fick resenären och hans hustru enkelrum med extrasäng i stället för dub- belrum. Reseledaren ansåg rummet full— gott. Resenären nöjd med resan för övrigt.
Handläggning: Efter brev till arrangören och en påstötning lämnades 200 kr.
Fall 19
Mindre icke auktoriserad arrangör. Rese- nären fick ej utlovad extrasäng. Fick ingen hjälp från reseledaren. Utlovade utflykter blev ej av.
Handläggning: Telefonsamtal med ar- rangören resulterade icke i någonting.
Fall 20
Mindre icke auktoriserad arrangör. Rese- nären fick vänta två timmar på flygplatsen i Las Palmas vid ankomsten innan någon representant för arrangören dök upp. Fick ingen hjälp av reseledarna —— såg dem icke på flera dagar. Hotellbyggnaden om tjugo rum hade ingen personal förutom en stä- derska. Uppgifterna om hotellet i broschy- ren stämde ej.
Handläggning: Klagomål framfördes vid besök hos arrangören — resulterade icke i någonting.
Fall 21
Liten icke auktoriserad arrangör. Resenä- ren fick inget hotellrum första dagen, fick sedan rum på ett hotell som var sämre än det utlovade. Fick ingen balkong. Såg re- seledaren en gång: »De bara ljög och kom med undanflykter». Fick betala tillägg för mat. Matkupongen löd på 15 psts : 1: 35 sv kr.
Handläggning: Ett telefonsamtal till ar- rangören resulterade bara i »fler lögner och undanflykter». Strax efteråt gick dess- utom arrangören i konkurs.
2. Övriga intervjuade
Av de 68, som icke hade reklamerat upp- gav 24 som orsak att bristerna ej var så allvarliga att de motiverade reklamation. Fem personer angav att de tyckte resan var så billig att man ej kunde begära att allt skulle klaffa.
Åtta personer tyckte att det var alltför besvärligt eller otrevligt att reklamera och tre sade sig icke vilja ha mer med arran- gören i fråga att göra.
Fjorton resenärer ansåg att det skulle vara meningslöst att reklamera och ytter— ligare sju uppgav att de hade haft planer på att reklamera, men kommit till resulta- tet att det icke skulle tjäna något till.
3. Sammanfattning
Då åtminstone någon av de auktoriserade arrangörer, som förekommer i dessa rekla- mationer behandlas även i den undersök- ning som vi gjorde på arrangörers hand— lingar i reklamationsärenden kan vissa för- siktiga jämförelser göras mellan fall 1 och 2 nu och de tio fall som då behandlades.
Det märkliga med fall 1 och 2 ovan är att arrangören ej hört av sig eller hört av sig först efter tre brev. Sannolikheten att slumpvis träffa på två fall av sådan »trög- het» i arrangörens administration kan ej vara alltför stor om det rörde sig om un- dantagsfall.
De icke auktoriserades handläggning är
Statens konsumentråd SÄLLSKAPSRESEUTREDNINGEN Sekretariatet
Mars 1965
mycket ojämn, icke bara mellan de olika arrangörerna utan också hos samma arran- gör. Ibland tycks ersättningen ha varit rätt generös och ibland nonchalerades rekla- mationen helt. Sju procent reklamationer är rätt mycket och tyder på att framförallt juliresorna 1964 var ganska undermåliga hos flera icke auktoriserade arrangörer.
Formulär
KONFIDENTIELLT
Skriv lösligt
Formulär för en reklamationsintervju
Ip nr ................
Ipzs kön |] man |:] kvinna
Ipzs födelseår ..............
Ipzs bostadsort .......................
Resesällskap D ensam
|:] make/ maka
1. Resa den (avresedag) .............. till .............................
med
resan köpt ......................
resans pris ......................
Dessa uppgifter ifylles före intervjun
....................................
|:] annan familjemedlem [[ annan
.....................
(arrangör) (var och av vem)
2. Sammanfattande beskrivning av felen på arrangemanget:
Punkt 1 och 2 användes i introduktionen med Ip.
3. Har Ni framfört några klagomål till någon?
___—_) fråga 4—8 ___—> fråga 9
[:| Ja [] Nei
4. Vid ja i 3: Till vem? när [:| säljare |:] under resan Ej researrangören [| efter resan .................... när? [] annan, nämligen ........................................... Kontrollfråga: Klagade Ni hos någon annan än ............................................ ?
5. Vid ja i 3: På vilket sätt framförde Ni Era klagomål? |:] per telefon |:] muntligen vid besök |:] brevledes
|:] genom någon form av ifyllande av formulär från arrangören
6. Vid ja i 3: Vad resulterade Era klagomål i? (Ang ev ersättningsbeloppets storlek och arrangörens resp reseförsäljarens moti- vering till det utbetalda)
Vid ja i 3: Om klagomål hos annan än reseförsäljaren eller arrangören, ange nedan noga var Ip klagade och hur, när klagomålen framfördes och vad klagomålen resulterade i.
klagade hos ......................... per ......................... när
Vid ja i 3: Vart tror Ni att Ni ytterligare kunde ha vänt Er för att få rättelser i ett fall som detta?
Om det i början av intervjun framgår att en annan person t. ex. make/ maka eller rese- sällskap har klagat även för ipzs räkning göres intervjun som om ip själv klagat, om det är möjligt, i annat fall med vederbörande själv.
Anteckna i sådana fall nedan vad som gäller. (t. ex. ip:s make klagat, intervjun gjord med ipzs make).
Intervjun gjord den .......................... Intervjutid ................ min
Intervjuare
Ev. ytterligare kommentarer ................................................
Auktorisationsbestämmelser
Stadgar
för
Svenska Trafik- och Resebranschens Auktorisationsnämud (STR)
fastställda — efter hörande av Svenska Trafikföretagens Råd och Svenska Resebyråföreningen — av Handelskamrarnas Nämnd den 6.12.1963.
5 1 Auktorisationsnämnden har till uppgift att, efter prövning i enlighet med de nor- mer som fogats vid dessa stadgar, auktori- sera enskild person eller företag, som yr- kesmässigt driver resebyrå eller verksam- het såsom reseagent eller sällskapsresear- rangör, samt att i överensstämmelse med vad som angives i dessa normer verka för att auktoriserad resebyrå, reseagent eller sällskapsresearrangör fullgör sina uppdrag på ett för allmänheten tillfredsställande sätt.
9 2 Auktorisationsnämnden består av ordfö- rande och högst sju ledamöter, samtliga utsedda av Handelskamrarnas Nämnd för en tid av tre kalenderår.
Ordföranden skall ha avlagt de kun— skapsprov, som är föreskrivna för behörig- het till domarämbete samt bör äga domar- erfarenhet.
Val av ordförande och ledamot skall förrättas före den 15 december året före mandattidens början.
5 3 Auktorisationsnämnden utser sekreterare inom eller utom sig.
& 4 Auktorisationsnämnden är beslutför, då ordföranden och tre ledamöter är till- städes.
Beslut fattas genom omröstning. Såsom auktorisationsnämndens beslut gäller den mening, varom flertalet förenar sig. Vid lika rösttal har ordföranden utslagsröst.
ä 5 Angående jäv mot ordförande, ledamot och sekreterare gäller vad i lag är stadgat om jäv mot skiljeman.
ä 6 Innan auktorisationsnämnden beslutar i ärende, som avser auktorisation, skall nämnden bereda Svenska Trafikföretagens Råd och Svenska Resebyråföreningen till— fälle att yttra sig.
Auktorisationsnämnden må ock i före- kommande fall bereda företrädare för and- ra berörda intressen tillfälle att yttra sig.
5 7
Avser ärende återkallelse av auktorisation eller tilldelande av varning till den som är auktoriserad, skall auktorisationsnämnden, innan nämnden beslutar i saken, bereda part tillfälle att utveckla sin talan.
Vid behandlingen av ärende, som avses i första stycket, skall vad i 5 6 är stadgat äga motsvarande tillämpning.
ä 8 Vid sammanträde med auktorisations- nämnden skall föras protokoll, vari bland annat antecknas i beslut deltagande, ären—
dets beskaffenhet, nämndens beslut samt eventuell skiljaktig mening.
% 9 Auktorisationsnämndens beslut skall skrift- ligen meddelas sökanden.
5 10 Auktorisationsnämndens protokoll och öv- riga handlingar hos nämnden må icke utan nämndens medgivande hållas tillgängliga för annan än den som är verksam i nämn- den.
Ej heller må vad som eljest framkommit
för
Normer
vid ärendes behandling hes nämnden yp- pas för utomstående, med mindre nämn- den särskilt beslutat därom.
s 11 Dessa stadgar må ändras av Handelskam- rarnas Nämnd efter hörande av Svenska Trafikföretagens Råd och Svenska Rese- byråföreningen.
& 12 Auktorisationsnämnden kan upplösas ge- nom beslut i samma ordning som gäller för ändring av stadgarna.
auktorisation av resebyrå, reseagent och sällskapsresearrangör-
godkända av Svenska Trafikföretagens Råd och av Svenska Resebyråföreningen samt fastställda av Handelskamrarnas Nämnd den 6/ 12 1963.
& 1 Den auktorisation, som regleras genom dessa normer, har tillkommit som ett led i strävandena att främja sunda affärsme— toder och skydda allmänheten mot miss— bruk och avarter på reseförsäljningens om- råde. ä 2 Auktorisation meddelas av Svenska Trafik- och Resebranschens Auktorisationsnämnd (STR) i den ordning särskilt finnes stadgat. Auktorisation meddelas för en tid av fem år. Auktorisation kan av nämnden förnyas, varje gång för en tid av fem år.
5 3 Den som vill söka auktorisation har att göra skriftlig framställning därom hos nämnden. Vid framställningen skall vara fogade de handlingar sökanden vill åbe- ropa till stöd för att han uppfyller de vill-
kor, som nedan uppställes för auktorisa— tion. 5 4 Auktorisation må meddelas enskild svensk person, svenskt bolag eller svensk ekono- misk förening, som i Sverige yrkesmässigt driver resebyrå eller verksamhet som rese— agent eller sällskapsresearrangör, under förutsättning att sökanden uppfyller de villkor, som angives i åå 5—10.
Om särskilda skäl föreligger, må un- der enahanda förutsättningar utländsk re— sebyrå, reseagent eller sällskapsresearran- gör meddelas auktorisation.
& 5 Sökanden skall
"a) ha avlagt realexamen eller examen vid ett- eller två-årig handelsskola eller styr- ka sig äga minst däremot svarande ut- bildning,
b) ha under minst fem år varit verksam inom resebyrå eller, då fråga är om auk- torisation av reseagent eller sällskaps- researrangör, under minst två år varit verksam inom sådan rörelse eller inom resebyrå,
c) ha vunnit för yrket nödig erfarenhet och skicklighet,
d) äga tillfredsställande ekonomiska resur- ser för den verksamhet den sökta auk- torisationen avser, samt
e) ha gjort sig känd för redbarhet och jäm- väl i övrigt befinnas lämplig.
Är sökanden bolag eller ekonomisk för- ening, skall verksamheten ledas av person, som uppfyller i första stycket angivna krav.
& 6 För att erhålla auktorisation såsom rese- byrå skall sökanden visa att verksamheten omfattar alla de väsentligaste av nedan un- der var och en av punkterna a)-e) an- givna uppgifter:
a) försäljning av järnvägs-, flyg-, båt- och bussbiljetter för resor inom och utom Skandinavien,
b) försäljning av sällskaps- och gruppresor i in- eller utlandet,
c) reservationer av hotell och pension och i samband därmed utfärdande av ku- ponger,
d) försäljning av resor, utflykter och andra arrangemang för utländska turister i Sverige,
e) ombesörjande av olika slag av reseför- säkringar, försäljning och köp av reseva- luta samt ombesörjande av passvise- ringar,
att han håller ett tillräckligt lager av vanligast förekommande biljetter och an- visningar, ävensom i övrigt har resurser att betjäna allmänheten på ett tillfredsställan- de sätt,
att verksamheten drives från fast för- säljningsställe öppet under hela året samt
avskilt från rörelse av annan art och i öv- rigt på ett sätt, som medger god kundbe- tjäning.
ä 7
Sökande av auktorisation såsom reseagent skall visa att verksamheten omfattar minst två av de uppgifter, som angives under punkt a) i 5 6 samt minst två av de övriga uppgifter, som finnes upptagna i denna paragraf,
att han håller ett tillräckligt lager av vanligast förekommande biljetter och an- visningar, ävensom i övrigt har resurser att betjäna allmänheten på ett tillfredsstäl- lande sätt,
att verksamheten drives från fast för- säljningsställe öppet under hela året samt avskilt från rörelse av annan art och i övrigt på ett sätt, som medger god kund- betjäning.
?; 8
Sökande av auktorisation såsom sällskaps- researrangör skall visa
att han själv anordnar sällskaps- och gruppresor inom och utom Skandinavien,
att, om han säljer direkt till allmänheten, verksamheten drives från fast försäljnings- ställe, som är så beskaffat att det möjlig- gör god kundbetjäning,
att, om försäljning sker genom ombud, ombudet äger nödig erfarenhet och skick- lighet för att bedriva sådan försäljning samt utfäst sig att icke tillämpa villkor, som är mindre förmånliga för allmänhe- ten än dem sökanden fastställt.
& 9 Sökanden skall förbinda sig att, såvitt på honom ankommer, under auktorisations- tiden icke tillämpa försäljningsvillkor, som är mindre förmånliga för allmänheten än de villkor, som auktorisationsnämnden ef- ter samråd med Svenska Trafikföretagens Råd och Svenska Resebyråföreningen kan komma att fastställa för att främja de syf- ten varom i 5 1 sägs.
Finner auktorisationsnämnden sökt auk- torisation kunna meddelas, skall sökanden föreläggas att ställa svensk bankgaranti el- ler annan likvärdig säkerhet med rätt för auktorisationsnämnden att förfoga över säkerheten, därest nämnden finner sig för- anlåten att till resenärs skydd vidtaga åt- gärd, på grund av att en av vederbörande såld resa icke kan avtalsenligt genomföras eller nämnden finner resenär skäligen be- rättigad till ersättning från den auktorise- rades sida.
För auktoriserad resebyrå och sällskaps— researrangör skall säkerheten uppgå till minst 100 000 kronor samt för reseagent till minst 50 000 kronor.
Har säkerhet helt eller delvis utnyttjats av nämnden, skall omedelbart ny säkerhet ställas.
511
Fråga om förnyelse av auktorisation upp- tages av auktorisationsnämnden i god tid före auktorisationstidens utgång.
För förnyelse av auktorisation gäller samma villkor som för meddelande av auk- torisation.
ålZ
Auktoriserad reseagent får icke använda benämning, som kan komma reseagenten att framstå såsom resebyrå.
Auktoriserad sällskapsresearrangör får icke använda benämning, som kan komma vederbörande att framstå såsom resebyrå eller auktoriserad reseagent.
Auktoriserad resebyrå, reseagent eller
sällskapsresearrangör har att noggrant be- akta auktorisationsnämndens föreskrifter om åberopande av auktorisationen i re- klam och försäljning.
513
Den auktoriserade är skyldig att lämna auktorisationsnämnden de uppgifter, som erfordras för tillsyn av verksamheten samt att för granskare, som utses av nämnden, hålla tillgängliga handelsböcker, korres- pondens och övriga affärshandlingar.
Sker förändring i fråga om företagets ledning och personal, ekonomiska förhål- landen, firma eller firmateckning eller an— nan omständighet av betydelse för företa— gets ställning eller skötsel, skall uppgift härom omedelbart och utan anfordran lämnas till auktorisationsnämnden.
s14
Vidtager den auktoriserade åtgärder som innebär åsidosättande av den redbarhet, som kräves av den som är auktoriserad, eller underlåter den auktoriserade att i fall som i & 10 tredje stycket sägs omedelbart ställa ny säkerhet, eller finner auktorisa- tionsnämnden att förutsättningarna för meddelad auktorisation brister, skall auk- torisationen återkallas.
Åsidosätter resebyrå, reseagent eller säll- skapsresearrangör eljest de skyldigheter, som auktorisationen medför, må nämnden meddela varning eller återkalla auktorisa- tionen.
Då auktorisation återkallats, skall detta offentliggöras genom nämndens försorg.
Svenska Resebyråföreningens stadgar
Stadgar
för
Svenska Resebyråföreningen
antagna den 28 maj 1957 med ändringar fastställda den 9 april 1959, den 8 januari 1960, den 10 februari 1961, den 16 februari 1962 och den 25 mars 1966.
& l Medlemskap och ändamål
Föreningen är en sammanslutning av svenska företag, som yrkesmässigt bedri- ver verksamhet som resebyråer, reseagen- ter och/eller sällskapsresearrangörer. Med- lemskap kan efter ansökan vinnas på vill— kor, som angives i dessa stadgar.
Föreningens ändamål är att tillvarataga och samordna medlemmarnas intressen, bevaka att deras skyldigheter och rättig- heter icke eftersättes samt att aktivt verka för en god affärsmoral och en sund eko- nomisk utveckling inom reseförsäljnings- branschen.
5 2 Firma
Föreningens firma är »Svenska Resebyrå- föreningen». E 3 Medlemskap Till medlem i Föreningen kan antagas fy- sisk eller juridisk person, vilken i Sverige bedriver reseförsäljning såsom resebyrå, reseagent eller sällskapsresearrangör. An- sökan om medlemskap skall ske på av För- eningen fastställt formulär. Ansökan be- handlas av Styrelsen, som beviljar medlem- skap. Vid erhållande av medlemskap för- pliktigar sig medlem
att ställa sig till efterrättelse dessa stad- gar och med stöd av dem fattade beslut
att iakttaga och lojalt tillämpa sådana avtal och överenskommelser som Förening- ens styrelse på medlemmarnas vägnar och i föreningens intresse träffar med personer, organisationer, företag och myndigheter.
Medlem av Föreningen är skyldig att hålla ansvarig personal underrättad om innehållet i dessa stadgar. Okunnighet från medlems eller honom underställd personals sida fritar icke medlem från följderna därav. Medlemmar inväljes enligt följande grun— der:
A. Resebyrå
Resebyrå med kontraktsenlig rätt att för- sälja såväl järnvägs-, flyg-, båt- som buss- biljetter för resor inom och utom Skandi- navien och vars huvudsakliga verksamhet är att betjäna allmänheten med iordning- ställande av alla slags resor. För att bli medlem i denna grupp erford- ras dessutom:
1. att sökandens verksamhet omfattar alla eller de väsentligaste av följande upp- gifter:
a) arrangerande och/eller förmedling av sällskaps- och gruppresor i in- och utlandet;
b) ordnande av hotellreservationer och pensionsuppehåll och i samband där- med utfärdande av kuponger;
c) arrangerande och/eller förmedling
av resor, uppehåll, utflykter och dy- likt för utländska turister, vilka uppe- håller sig i Sverige; d) utfärdande och/eller förmedling av olika slag av reseförsäkringar, samt e) köp och försäljning av resevaluta samt ombesörjande av passviseringar.
2. att försäljningen sker från fast, för ändamålet lämpad, avskild lokal i kon- tinuerlig drift året runt. Försäljnings— stället skall hålla ett mot omfattningen av förpliktelserna härovan svarande la- ger av vanligast förekommande bil- jetter, anvisningar etc. samt ha resurser att med tillvaratagande av huvudman- nens intressen betjäna den resande all- mänheten på tillfredsställande sätt.
3. att medlem, som är fysisk person, res-
pektive den ansvarige ledaren för den rörelse, som bedrives av juridisk per-
son skall
a) vara svensk medborgare;
b) ha fyllt 25 år;
c) ha avlagt realexamen eller examen från ett- eller tvåårig handelsskola el- ler äga däremot svarande utbildning;
d) ha gjort sig känd för en hedrande vandel;
e) under minst fem år ha varit syssel— satt inom resebyråverksamhet med den omfattning, åtminstone i huvudsak, som under 1. härovan angivits;
f) vara ekonomiskt vederhäftig, vilket gäller såväl fysisk som juridisk per-
son och dess ledare.
Dispens
Dispens från ovanstående bestämmelser kan beviljas om två tredjedelar av Styrel— sens medlemmar förordar dylikt.
B. Reseagent
Reseagent med kontraktsenlig rätt att för- sälja biljetter till minst ett järnvägs-, flyg-, båt-, eller bussföretag för resor både inom
och utom Skandinavien och med en bety-
dande del av sin verksamhet inriktad på dylik försäljning.
För att bli antagen som medlem i den- na grupp erfordras dessutom:
l. att sökandes verksamhet omfattar minst två av följande uppgifter:
a) arrangerande och/eller förmedling av sällskaps— och gruppresor i in— och utlandet;
b) ordnande av hotellreservationer och pensionsuppehåll och i samband där- med utfärdande av kuponger;
c) arrangerande och/eller förmedling av resor, uppehåll, utflykter och dylikt för utländska turister, vilka uppehålla sig i Sverige;
d) utfärdande och/eller förmedling av olika slag av reseförsäkringar, samt
e) köp och försäljning av resevaluta samt ombesörjande av passviseringar. att försäljningen skall ske från fast, för ändamålet lämpad, avskild lokal i kontinuerlig drift året runt. Försälj- ningsstället skall hålla ett mot omfatt- ningen av förpliktelserna härovan sva- rande lager av vanligast förekommande biljetter, anvisningar etc. samt ha re- surser att med tillvaratagande av hu- vudmannens intressen betjäna den re- sande allmänheten på tillfredsställan- de sätt. * att medlem, som är fysisk person, re- pektive den ansvarige ledaren för den rörelse, som bedrives av juridisk per— son, skall
a) vara svensk medborgare;
b) ha fyllt 25 år;
c) ha avlagt realexamen eller examen från ett- eller tvåårig handelsskola el— ler äga däremot svarande utbildning; d) ha gjort sig känd för en hedrande vandel;
e) under minst tre år ha varit syssel— satt inom verksamhet med den omfatt- ning åtminstone i huvudsak som under 1. här ovan angivits, samt
f) vara ekonomiskt vederhäftig, vilket gäller såväl fysisk som juridisk person och dess ledare.
C. Sällskapsresearrangör
Sällskapsresearrangör som själv arrangerar sällskaps- och gruppresor både inom och utom Skandinavien och vars huvudsakliga verksamhet är att betjäna allmänheten med dylika resor.
För att bli antagen som medlem i denna grupp erfordras dessutom:
1. att försäljning sker från fast, för ända- målet lämpad lokal.
2. att medlem, som är fysisk person, re— spektive den ansvarige ledaren för den rörelse, som bedrives av juridisk per- son, skall 3) vara svensk medborgare;
b) ha fyllt 25 år;
c) ha avlagt realexamen eller examen från ett- eller tvåårig handelsskola el- ler äga däremot svarande utbildning; d) ha gjort sig känd för en hedrande vandel;
e) under minst tre år ha varit syssel- satt inom verksamhet med omfattning åtminstone i huvudsak som här ovan angivits, samt
f) vara ekonomiskt vederhäftig, vilket gäller såväl fysisk som juridisk person och dess ledare.
& 4 Medlems bedömning av sitt förelag
a) Äger medlem reseförsäljningsställe av kategorien Resebyrå skall dess karak- tär av resebyrå tydligt markeras i nam- net eller i omedelbar anslutning till detta.
b) Reseförsäljningsställe av kategorien Reseagent må benämnas reseagentur, resetjänst, reseservice eller liknande men icke resebyrå eller turistbyrå.
c) Sällskapsresearrangör får icke begagna benämningen resebyrå, icke heller be-
teckning, som leder till förväxling med kategorien reseagent.
% 5 Säte
Föreningens Styrelse skall ha sitt säte i Stockholm.
% 6 Styrelse
Föreningens angelägenheter handhas av en av årsmötet vald Styrelse, bestående av föreningens ordförande och åtta ledamöter jämte fyra suppleanter. Ordföranden väl- jes ur medlemsgrupp A, fyra ordinarie ledamöter och två suppleanter ur medlems- grupperna A och B samt fyra ordinarie ledamöter och två suppleanter ur medlems- grupp C. Styrelsen utser inom sig två vice ordförande, förste vice ordförande från grupp A och andre vice ordförande från grupp C. Styrelsen utser sekreterare och skattmästare, vilka kunna väljas inom el- ler utom densamma.
& 7 Kallelse till sammanträden
Ordföranden sammankallar Styrelsen skriftligen och i god tid före sammanträde samt leder Styrelsens förhandlingar, var- över protokoll skall föras.
Vid ordförandens förhinder övertages hans funktioner i tur och ordning av förste och andre v. ordföranden.
Är ordinarie ledamot förhindrad när- vara vid möte, inkallas suppleant från den medlemsgrupp den ordinarie ledamoten re- presenterar.
& 8 Röstning inom Styrelse Varje styrelseledamot har en röst. Alla ärenden avgöres genom enkel omröstning. Styrelseledamot kan begära sluten röst- ning. Vid lika röstetal äger ordföranden
utslagsröst. För beslutförhet erfordras att minst hälften av styrelseledamöterna är närvarande.
% 9 Teckning av firma
Föreningens firma tecknas av ordföranden eller av den eller de personer, som Sty- relsen därtill utser.
5 10 Räkenskaper
Föreningens räkenskaper skall föras och dess tillgångar förvaltas av skattrnästaren. Räkenskaperna skall föras per kalenderår, och liksom av Styrelsen avgiven förvalt- ningsberättelse granskas av revisorerna. Nämnda handlingar skall senast en månad före årsmötet hållas tillgängliga för reviso- rerna, som har att över förvaltningen och räkenskaperna till Föreningen vid årsmötet avgiva skriftlig berättelse, vari ansvarsfri- het för Styrelsen till- eller avstyrkes.
% 11 Val av revisorer
Tvenne revisorer, varav den ene auktorise- rad, jämte en suppleant skall för ett år i sänder väljas vid årsmöte.
& 12 Medlemsavgifter
Föreningen skall vid årsmöte fastställa de avgifter som medlemmarna skall erlägga för nya verksamhetsåret samt bestämma tidpunkten för avgifternas erläggande.
5 13 Föreningsmöten
Årsmöte skall hållas årligen före utgången av februari månad. Extra föreningssam— manträde skall hållas så ofta som Styrel- sen så anser erforderligt. Sådant samman- träde skall också hållas om 20 % av med- lemmarna eller revisorerna med angivan- de av skälet hos Styrelsen skriftligen an-
håller om extra föreningssammanträde. Årsmöte och extra föreningssammanträde utlyses av Styrelsens ordförande. Kallelse skall ske genom brev med allmänna posten, som skall avlämnas för postbefordran, när det gäller kallelse till årsmöte, minst fjor- ton dagar före detsamma och när det gäl- ler kallelse till extra föreningssammanträde, minst sju dagar före sammanträdet. I kal- lelse skall angivas de ärenden, som skall förekomma. Vid årsmöte skall följande ärenden före- komma:
1. val av ordförande att leda årsmötes- förhandlingarna jämte sekreterare och två justeringsmän;
2. fråga om årsmötets behöriga utlysan- de;
3. justering av röstlängd;
4. föredragning av Styrelsens och revi- sorernas årsberättelser;
5. fastställande av balansräkningen;
6. fråga om ansvarsfrihet för Styrelsen;
7. val av ordförande i föreningen och Styrelsen;
8. val av åtta styrelseledamöter;
9. val av fyra styrelsesuppleanter; 10. val av två revisorer jämte en sup- pleant; ll. utseende av tre medlemmar i valut- skottet; 12. medlemsavgifter för nya verksamhets- året samt tidpunkt för avgiftens er- läggande; 13. arvoden till revisorer och sekrete- rare; 14. övriga till årsmötet hänskjutna frågor.
Medlem kan vid årsmöte och extra för— eningssammanträde begära sluten omröst- ning.
I frågor som har speciellt intresse för någon av medlemsgrupperna kan respek- tive vice ordförande kalla berörd grupp till sammanträde. Vid dessa sammanträden skall protokoll föras och föreläggas Sty- relsen för eventuella beslut. Föreningens
ordförande skall kallas till dessa samman— träden, så att han där kan låta sig repre- senteras genom egen eller annan styrelse- ledamots närvaro.
& 14 Föreningens upplösning
Beslut om Föreningens upplösning skall fattas vid två på varandra följande års- möten eller vid årsmöte utlyst extra för- eningssammanträde, vilket icke får hål- las tidigare än 14 dagar efter årsmötet. För giltighet av sådant beslut erfordras att beslutet antages med minst tre fjärde— delar av de avgivna rösterna. Beslutas Föreningens upplösning skall samtidigt be— stämmas hur med Föreningens tillgångar skall förfaras.
% 15 Begränsad ekonomisk ansvarighet
För Föreningens förbindelser svarar endast dess egna tillgångar.
% 16 Stadgeändringar
För ändring av dessa stadgar erfordras be- slut av Föreningen vid två på varandra föl— jande årsmöten eller vid årsmöte och där- på utlyst extra föreningssammanträde, vil- ket icke får hållas tidigare än 14 dagar efter årsmötet. Beslut om ändring av stad- garna skall vid sista sammanträdet antagas med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.
ål7
Medlem skall till Föreningens Styrelse i god tid anmäla planerade väsentliga för- ändringar av olika slag såsom ägarbyte, flyttning till andra lokaler etc.
5218
Medlem äger icke förmedla försäljning av resor, vilka ordnas av i Sverige verksam- ma researrangörer, som icke äro medlem- mar av Föreningen.
Det vare medlem förbjudet att lämna kundkretsen rabatt (mängdrabatt för grupp dock undantagen), förmedlingsprovision, andel i av trafikförvaltningar beviljad för- säljningsprovision eller annan ekonomisk gottgörelse eller fördel.
Agentprovisioner, andel av försäljnings- provisioner odyl får endast utgå till före- tag anslutna till Föreningen. Såsom till Föreningen anslutna företag räknas jämväl medlems försäljningsställe, som med egen öppen lokal uppträder under samma namn som till Föreningen ansluten medlem lik- som av STR auktoriserade resebyråer, rese- agenter och sällskapsresearrangörer, som ännu icke äro medlemmar av Föreningen.
520
Innehar medlem mer än ett försäljnings- ställe av kategorierna resebyrå, reseagent, sällskapsresearrangör måste dessa i till- lämpliga delar var för sig uppfylla de ford- ringar, som ovan nämnts under åå 3 och 4.
521
Styrelsen har skyldighet att hålla fort- löpande kontroll över att Föreningens stadgar och bestämmelser för medlemskap efterlevas och över denna verksamhet av- lämna skriftlig berättelse till Föreningen vid årsmöte eller extra sammanträde, vid regelbrott utdela varning till den felande och om icke varning beaktas och rättelse sker lämna Föreningen tillfälle att taga ställning till frågan om den felande med- lemmens uteslutning.
å22
Medlem som icke längre uppfyller förut- sättningarna för medlemskap eller vilken efter föregående hos Styrelsen protokoll- förd varning fortsätter att bryta mot För- eningens stadgar och bestämmelser, eller icke fullgör sina skyldigheter eller mot- arbetar Föreningens intressen eller på an-
nat sätt skadar Föreningens eller bran- uteslutas. För giltighet av sådant beslut schens anseende, kan genom beslut vid erfordras att det antagits med minst två årsmöte eller extra föreningssammanträde tredjedelar av de avgivna rösterna.
Stadgar
för Svenska Trafikföretagens Råd
& 1 under 53 mom 1 och 3, adjungera andra Rådets firma är SVENSKA TRAFIK- trafikföretag än ovan i denna paragraf FÖRETAGENS RÅD. nämnda. För adjungering erfordras om- röstning i Rådet, varvid enkel majoritet ä 2 fäller utslag. Rådet har sitt säte i Stockholm. 5 5 Varje medlemsföretag utser en ordinarie & 3 representant jämte en suppleant att före- Rådets uppgifter är: träda sig vid Rådets sammanträden under
verksamhetsåret. Till sammanträde kallas Rådets ordinarie representanter, vilka i sin tur efter eget gottfinnande kallar supple- ant att deltaga. Om varken rådsmedlems ordinarie representant eller suppleant kan närvara vid utlyst sammanträde äger råds— medlemmen ifråga utse ett befullmäktigat ombud bland de representanter för andra rådsmedlemmar, vilka på förhand anmält sitt deltagande i sammanträdet.
j 1. att med beaktande av allmänhetens berättigade anspråk verka för en sund utveckling av reselivet och genom olika initiativ bidraga till att den yrkesmäs- siga reseförsäljningsverksamheten ut— vecklas under betryggande former att tillgodose trafikföretagens krav på en lämplig och i ekonomiskt hänseen- de vederhäftig representation (kommis- sionärer)
3. att utgöra remissorgan i trafik-, rese—
l l
l l
l l
l-J
försäljnings- och andra med rådets & 6 verksamhet sammanhängande någon Representanterna utser inom sig en styrelse bestående av ordförande, lzste och 2:dre 5 4 vice ordförande. Ordföranden väljes för
Rådet skall bestå av svenska trafikföretag en tid av tVå åf— Sekreteraren, samtidigt med reguljär Persontrafik av mer än lokal kassaförvaltare, behöver icke vara repre- omfattning och betydelse för rese- och sentant i Rådet, men bör ha anknytning turistlivet och företrädesvis sådana trafik- till medlemsföretag OCh vara Väl förtrogen företag som ordnat sin försäljning helt med resebranschen. eller delvis genom kommissionär.
Medlemskap kan erhållas genom inval & 7 vid årsmöte. Rådets beslut om upptag— För förberedande av större frågor och av- ning av ny medlem skall vara enhälligt. görande av mindre äger representanterna
Rådet kan på förslag av medlem för be- att inom sig tillsätta ett arbetsutskott om handling och beslut i frågor, som faller tre personer, varav en skall vara samman-
kallande och tillika ordförande. Är Rådets ordförande ledamot av arbetsutskottet äger denne att vara sammankallande och tillika ordförande. Rådets sekreterare skall vara delegerad till arbetsutskottet.
åS
Om icke annorlunda för det enskilda till- fället bestämmes skall medlem av arbets- utskottet vara föredragande och föra Rå- dets talan hos Svenska Trafik- och Rese- branschens Auktorisationsnämnd.
å9
Årsmöte skall hållas senast före utgången av maj månad. Skriftlig kallelse härtill skall ske senast tre veckor i förväg.
Vid årsmöte och övriga sammanträden äger varje medlem en röst. Vid lika röste- tal äger ordföranden utslagsröst.
Vid årsmöte skall följande ärenden före- komma:
1. Val av ordförande att leda årsmötes- förhandlingarna jämte sekreterare och
två justeringsmän. Fastställande av mötets stadgeenliga utlysande.
. Styrelsens årsberättelse (Verksamhets- året : 1 maj—30 april). Revisorernas berättelse och frågan om ansvarsfrihet.
. Behandling av budgetförslag för näst— kommande år och i samband därmed fastställande av inträdes- och årsav- gift, auktorisationsavgift samt årsav- gift för de auktoriserade, arvoden etc. Medlemsföretagens anmälan av ut- sedda ordinarie ledamöter jämte sup- pleanter för dessa under nästkomman- de verksamhetsår.
Val av styrelseordförande, två vice ordförande samt tillsättande av sekre- terare tillika kassaförvaltare.
Val av ledamöter i arbetsutskottet. Val av tvenne revisorer.
Eventuellt till årsmötet hänskjutna frågor.
510*
Rådet sammanträder, då styrelsens ord- förande eller någon av Rådets medlemmar så påfordrar, dock minst en gång per kvartal. Kallelse till ordinarie eller extra rådsmöte skall ske skriftligen minst tio dagar i förväg.
5 11
Medlemskap i Rådet ävensom därför er- lagda avgifter gäller för helt verksamhets— år. 5 12
Medlemsföretag, som önskar utträda ur Rådet, skall anmäla sin önskan minst sex månader före årsmöte, i motsatt fall kvar- står medlemskapet till påföljande årsmöte.
Beslut om Rådets upplösning skall fat- tas vid årsmöte och ett därpå följande ordi- narie möte. Förslag härom skall anmälas minst sex månader före årsmöte och i samband därmed tagas upp till behandling vid Rådets sammanträde. För giltigheten av sådant beslut fordras att detsamma biträdes av minst två tredjedelar av med- lemmarna. Sarntidigt skall bestämmas huru med Rådets tillgångar skall förfaras samt Rådets förhållanden till Svenska Trafik- och Resebranschens Auktorisationsnämnd.
Ovanstående stadgar har antagits vid årsmöte med Svenska Trafikföretagens Råd den 19 maj 1961. & 6 och 7 har änd- rats vid sammanträde den 12 mars 1965.
l l i 4
AIP-Sverige Kungl. luftfartsstyrelsen 21 februari 1963 Fal 1
Bestämmelser angående luftfart till, från eller över svenskt territorium med ut- ländskt civilt luftfartyg i internationell trafik
] . Allmänna bestämmelser
2. Luftfart i regelbunden trafik (linje- fart)
3. Annan luftfart än linjefart
Anm. Sverige förbehåller sig rätt att vid- taga inskränkning beträffande flygningar som avses i punkt 3 därest den stat, i vil- ken luftfartyg är registrerat, icke tillerkän— ner svenska luftfartyg reciproka rättig- heter.
3.1
3.2 Utländskt civilt luftfartyg må icke utan särskilt tillstånd utföra landning för kommersiellt ändamål på svenskt territo- rium . . .
3.3 Ansökan om tillstånd . .. Ansökan skall innehålla uppgifter om följande:
a. Flygföretagets namn och adress; b. Luftfartygets typ samt nationalitets- och registreringsbeteckning;
0. Datum samt beräknad tid för ankomst till eller avgång från ifrågakommande
flygplats eller flygplatser;
Charterllygbestämmelser
227 Bilaga 8
. Plats eller platser för avlämnande eller upptagande av passagerare och/eller gods; e. Ändamål med flygningen, antal passa- gerare och/eller slag samt mängd av
gods;
Befraktarens namn och adress;
g. Gällande försäkringar för tredjemans- ansvar och befordringsansvar, samt b. I fråga om flygning i samband med sällskapsresa: uppgift om resans plan- läggning, i resan ingående arrange- mang samt det pris varje deltagare har att erlägga för hela resan med i den- samma ingående arrangemang. rh
Flygföretaget är skyldigt att på begäran lämna sådana andra upplysningar som fin- nas erforderliga för att bedöma tillstånds- frågan.
För luftfartyg, registrerat i stat som icke biträtt Chicago-konventionen, skall an- sökan jämväl innehålla uppgift om flyg- väg, med angivande av tid och plats för passering av gränsen för svenskt territo- rium, samt radioutrustning, inbegripet frekvenser.
3.4 Ansökan enligt 3.2 som avser till- stånd att utföra en serie om mer än fyra flygningar under två på varandra följande kalendermånader under perioden april— oktober skall vara Kgl luftfartsstyrelsen (adress: Stockholm 12, telegramadress: Civilair, Stockholm) tillhanda senast den 15 januari och beträffande sådan serie under perioden november—mars senast den 1 september.
4. Privat flygning
Villkor som av luftfartsstyrelsen upp- ställas i samband med meddelande av till- stånd till sällskapsreseflygningar. (I enlig- het med riktlinjer givna av Kungl. Maj:t genom resolution den 18 december 1964)
1. Planets utrymme skall vara förhyrt av sällskapsresearrangör för befordran uteslu- tande av deltagare i på förhand fastställda program för sällskapsresor. För att en resa skall vara att betrakta som en sällskapsresa måste följande villkor 'Vara uppfyllda:
A. Resan skall ha en varaktighet av minst en vecka;
B. Researrangemanget skall innefatta transport, inkvartering och måltider (minst halvpension dvs frukost och ett huvud- mål) samt eventuella utflykter;
C. Befordrad grupp skall vid avresan från Skandinavien bestå av minst 15 säll- skapsresedeltagare med samma resear- rangemang. I samma plan må medtagas flera sådana grupper;
D. Gruppen skall på bestämmelseorten ha en reseledare, samt
E. Utresa och återresa skall vara ge- mensam för samtliga deltagare i respektive sällskapsresegrupper.
Luftfartsmyndigheten kan, då särskilda skäl kunna åberopas härför, på framställ- ning medgiva undantag från ovan vid A—E angivna villkor.
2. Deltagare skall erlägga betalning för hela researrangemanget.
Återbetalning för sådan del av resear- rangemanget, som vederbörande icke ut- nyttjat, må ej äga rum. Det är under inga förhållanden tillåtet att befordra enskilda deltagare uteslutande för transport eller med egna arrangemang. Service— och fripassagerare må trans— porteras enligt samma grunder som gälla för linjeföretagen.
3. Flygningarna få icke utan särskilt till- stånd av styrelsen utföras med andra än företagets egna plan.
4. Ändringar i det flygprogram, på grund- val av vilket tillstånd beviljats, skola an- mälas till styrelsen för godkännande.
5. Flygföretaget skall — omedelbart före varje avresa — uppgöra en av flygföreta- gets representant underskriven förteckning över de i planet medföljande passagerarna med angivande av deras namn, destina- tion samt tidpunkt för återresa. Därest i planet medfölja flera grupper, skall för- teckningen uppgöras på så sätt att varje grupp redovisas för sig. Därest fripassa- gerare medföljer planet, skall anteckning härom göras i förteckningen med angivan- de av vederbörandes namn samt anled- ningen till att han eller hon medföljt pla- net. Två exemplar av förteckningen, vederbör- ligen undertecknade, skola före flygning- ens påbörjande av flygföretaget inlämnas till flygplatsförvaltningen- eller den luft- fartsverkets särskilda representant vid flygplatsen, som erhållit i uppdrag att mot- taga handlingarna i fråga. Till vardera exemplaret av passagerarförteckningen skall vara fogat ett exemplar av det be- träffande samma flygning upprättade last- beskedet (loadsheet). Det åligger flygföretaget att tillse, att åter- vändande grupp består av samma passa- gerare, som vederbörande utgående grupp, och avvikelser härifrån skall senast vid planets återkomst anmälas för luftfartssty- relsen. Erforderlig förklaring till avvikel— ser skall snarast lämnas.
6. Deltagare i sällskapsresa skall vara försedd med dels flygbiljett (individuell el- ler gemensam, som bifogats passagerar- listan), dels ock deltagarbevis, utvisande att vederbörande erlagt (eller kommer att erlägga) det av resebyrån-arrangören be- stämda priset för resan i dess helhet.
7. Tillstånd eller bestyrkt avskrift av det- samma skall medföras på planet och på anfordran uppvisas för vederbörande på flygplatsen.
1". Anmälan och betalning
]. Anmälan är för kunden bindande först då han er- lagt av arrangören fastställd och i programbro— schyren angiven anmälningsavgift. I och med anmälningsavgiftens erläggande god— tager kunden efterföljande allmänna resevillkor. som finnes angivna i programbroschyren. Därest arrangören därutöver tillämpar särskilda villkor. skall dessa jämväl vara angivna i programbro— schyren. För arrangören blir anmälan bindande då anmäl- ningsavgiften kommit honom tillhanda och be- ställningen skriftligen bekräftats.
2. Den återstående betalningen för resan skall erläg- gas senast 14 dagar före resdagen, såvida. icke annan tidpunkt finnes föreskriven.
II. Ändring av resplanerna
; 1. Arrangören skall genomföra resan i enlighet med , i förväg uppgjord resplan men har rätt att tindra till andra hotell. transportmedel eller övernatt- ningsplatser samt att företaga övriga. ändringar i programmet på grund av oförutsedda. händelser eller force majeure av varje art. Sådana ändring- ar skall där så är möjligt delges resenären före avresan.
2. Ändringar av resplanerna under resan får ske en- dast med hela resesällskapets medgivande, såvida icke desamma. är betingade av oförutsedda hön- delser eller force majeure av varje art.
III. Pris och prisändringar
1. Det angivna. priset gäller de i programmet angiv— na arrangemangen. Tillägg för utflykter, enkel— rum eller särskild inkvartering såväl som avdrag får göras endast efter i programmet angivna grunder. Kostnader för ombesörjande av visa och andra extra kostnader belastas deltagaren.
2. Arrangören förbehåller sig rätt till prisändringar och ansvarar ej för merutgifter, beroende på om- ständigheter som kunna. uppstå utan hans förvål- lande.
IV. Annullering
1. I det fall att deltagaren avbeställer resan tidigare än 21 dagar före resans anti-lidande återbetalas anmälningsavgiften med undantag av en expedi- tionsavgift uppgående till 10 % av anmälningsav- giften, lägst 10: — kr och högst 25: -— kr. Därut- över kan arrangören göra. ett avdrag på anmäl- ningsavgiften för att täcka kostnaden för det arbete arrangören redan haft med resan. Arran- gören kan även kräva att få gottgjort sina kost— nader för annullering av hotell, sovplats m.m., anskaffning av visa, porto, telefon- och telegram- nvgifter. Arrangörens vinstbortfall får däremot icke belastas deltagare.
2. Sker annullering senare än vad som ovan angi- vits, har arrangören rått tillgodoräkna sig minst sina. självkostnad", dock maximalt 60 % av tota- la priset för resan. Om platsen kan säljas på nytt uttages endast de kostnader som angives i första
* stycket. i i
V. Inställande av resa.
Resa. kan inställas av följande orsaker:
1. På grund av force majeure (katastrof, strejk o.dyl.) varvid arrangören har att snarast under— rätta. dem som anmält sig till resan.
2. Till följd av att. tillräckligt antal deltagare icke nåtts, varvid arrangören har att snarast under- rätta. dem som anmält sig till resan, dock senast 14 dagar före resans avresedatum eller den senare tidpunkt som kan finnas angiven i programmet
ALLMÄNNA RESEVILLKOR
i samband med av auktoriserade reseförsäljare arrangerade sällskaps- och gruppresor. Antagna av Svenska Resebyråföreningens Styrelse den 6 november 196-;.
för resan. Därvid skall anmälningsavgiften åter- betalas utan avdrag. Kunden kan icke påräkna någon ytterligare gottgörelse.
vr. Delvis utnyttjande av arrangörens prestationer
1.
N)
Om deltagaren endast delvis tagit i anspråk ar- rangörens prestationer må han hos den resebyrå som mottagit anmälan till resan, göra. framställ- ning om gottgörelse för de prestationer han icke utnyttjat. . I regel kan gottgörelse för biljett lämnas endast
i de fall, då den är helt oanvänd. Delvis oanvänd biljett skall vara. försedd med föreskriven påteck- ning om i vad mån den icke kommit till använd- ning. Arrangören påtager sig icke något ansvar för att transportföretagen kommer att lämna gottgörelse. . Gottgörelse för icke utnyttjade hotellrum och
måltider kan lämnas endast i det fall att hotell— ägaren medgiver återbetalning.
VII. Pass-, vaccinations- och valutabestämmelser
1. Deltagaren är själv ansvarig för inhämtande av ifrågakommande pass-, visa-, vaccinations- och valutabestämmelser. . Anskaffande av visa. och utländska betalningsme- del genom arrangören eller den bakande reseby- rån sker Utan att denna därigenom påtager sig något ansvar gentemot deltagaren.
VIII. Ansvar
1. "Arrangören år i fråga om alla arrangemang en- dast fönnedlare av de för resan i anspråk tagna företagen och personerna. (transportföretag, ho- tell och inkvarteringsföretag m.m.). Dessa. före— tags eget ansvar upphör eller begränsas icke av researrangörens åtgärder. . Researrangören är icke heller ansvarig för skada
& person eller bagage. eller merutgifter, orsakade av olycksfall, förlust, beslag, förseningar eller andra. oförutsedda händelser eller force majeure av varje art, som icke kunna tillbakaföras på researrangörens särskilda. åtgärder. . Resedeltagare, som är medveten om att hans
hälsotillstånd icke är gott. är skyldig att före an— målan konsultera. läkare samt deltager l resa. på eget ansvar. Resedeltagare förbinder sig att vid inträffad sjuk- dom följa reseledningens direktiv, vid behov i samråd med läkare. Kostnaderna. för sådan llikar— konsultation samt för eventuell hemtransport p. g. a. sjukdom bestridas av resedeltagaren. Resedeltagare förbinder sig att uppträda så att medresenärerna därav icke störes. . Eventuella skadeanspråk gentemot arrangören
skall framställas skriftligen och snarast möjligt efter resans avslutande.
IX. Försäkringar
Resenären ombesörjer själv det skydd som han anser erforderligt, såsom ansvar-, olycksfall. och resgods- försäkring.
X. Muntliga. avtal Muntliga avtal är icke bindande från någondera sidan.
XI. Tvister
Därest resenären har reklamation att framställa och överenskommelse inte kunnat nås med den auktorise- rade arrangören, har resenären möjlighet att hän- Skjuta. tvistefrågan till Svenska Resebyråföreningen. Rättstvister skall avgöras av rätten på den ort där researrangören har sin hemvist.
NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1966
1. La. Cooperation internordique.
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarna nummer i den kronologiska förteckningen)
Justitiedepartementet
Utsökningsrätt IV. [7] H eslagstiftningssakkunniga. 1. Hyreslagstiftning. 14.] 2. Undersökning angående hyressplittringen. [15] Utkommer senare. Arbetspromemorior i författningsfrägan. [17] Decentralisering av naturalisationsärenden m. m. [20] 1963 års markvärdekommitté. 1. Markfrågan I. [23] 2. Markfrågan II. Bilagor. [24]
Utrikesdepartomentet Internationellt fredsforskningsinstitut i Sverige. [5]
Försvarsdepartementet
Tygförvaltningens centrala organisation. [11] Strategi i väst och öst. [18]
Socialdepartementet
För-Aendkiadwsitatsbldragsgivning till hälso- och sjuk- v r en. Omsorger om psykiskt utvecklingsbämmade. [9]
Finanmiepartementet
1965 års långtidsutredning 1. Svensk ekonomi 1966— . 2. Export och import 1966—1970. Bila 1.
[2] 3. Tillgången på arbetskraft 1960—1980. B laga 2. [8] 4. Handelns arbetskrafts- och investerings- behov fram till 1970. Bilaga 3. [10] 5. Utvecklings- tendenser inom undervisning. halso- och sjukvård samt socialvård 1966—1970. Bilaga 6. [18] Ny myntserie. [4] Ny folkbokföringsförordning m. m. [16] Statliga betänkanden 1961—1965. [19]
Oljebranschen. [21]
Ecklesiastikdepartementet Yrkesutbildningen. [3] Jordbruksdepartementet Renbetesmarkema. [12]
Handelsdepartementet
Lagstiftning mot radiostörningar. [22] Sällskapsresor. [251
(',-U. U Å/G"
,, - .u— ”Oysho?