SOU 1966:32
Kommunerna och ungdomen : utredning och förslag
N 4-0 Gc
oå (—
— CU Lu
&( 4. IGT?»
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013
;; _ l / Arklvexemp ar if [ f. " ” STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966: 32
Socialdepartementet
Son
mig!?—Lå
KOMMUNERNA OCH UNGDOMEN
UTREDNING OCH FÖRSLAG AV STATENS UNGDOMSRÄDS
ARBETSGRUPP KOMMUNERNA OCH UNGDOMEN
Stockholm 1966
OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 966
?
hi!—H FP”?
STATENS
Kronologisk förteckning
Svensk ekonomi 1966—1970. Esselte. 294 |. Fi. . Export och import 1965—1970. Bilaga 1. Esselte.
92 s. Fi. Yrkesutbildningen. Elkan Ohlssons boktryckeri. Lund. 586 s. E. Ny myntserie. Beckman. 87 s. Fi.
Intematlonellt fredsforsknlngsinstitut i Sverige. Norstedt & Söner. 61 s. U. Förenklad statsbidrsgsgivnlng till hälso- och sjukvården. Håkan Ohlssons boktryckeri. Lund.
157 s. S. Utsökningsrätt IV. Esselte. 147 s. Ju. Tiugangen pa arbetskraft 1960—1980. Bilaga 2. Esselte. 67 s. Fl. Omsorger om psykiskt utvecklmgshnmmade. Esselte. 187 s. 5. . Handelns arbetskrafts- och investeringsbehov
fram till 1970. Esselte. 82 s. Fi.
Tygförvaltningens centrala organisation. Svenska Reproduktions AB. 164 s. Fö. Renbetesmarkerns. Svenska Reproduktions AB. 273 B. + 1 kartbilaga. Jo. Utvecklingstendenser inom undervisning. hälso- och sjukvård samt socialvdrd 1966—1970. Bilaga 8. Esselte. 51 s. Fi.
Hyreslagstiftning. Utkommer senare. . Undersökning angående hyresspllttrinzen.
Utkommer senare. gay tolkboktöringstörordning m.m. Esselte. 241 |.
&rhetfpromemorior i töriattningsfrdgan. Esselte. s 11
. Strategin väst och öst. Esselte 173 s. Fö. . åtatliga betänkanden 1961—1965. Kihlström. OsFi . Dece'ntra'llsering av naturallsationsärenden m. m. Norstedt & Söner. 50 s. Ju . Oljebranschen. Esselte. 71 's. Fi. . Lagstiftning mot radiostömingar. Esselte. 91 s. H. . Marktrdgan I. Norstedt & Söner. 380 s. Ju Markirågan 11. Bilagor. Norstedt & som;-. 231 s. Ju. . Sällskapsresan Heggström. 229 s. H. . Bostadsarrende m. m. Esselte. 247 s. Jo. 27. Skeppsholmens framtida användning. Kihlström.
Anm. Om särskild tryckort ej angivas. är tryckorten Stockholm.
114 a. + 1 utviksblad. Fö. . Läkemedelsförmanen. Beckman. 228 s. 8. . Atomansvarighet III. Norstedt & Söner. 891 s. Ju. . Den framtida jordbrukspolitiken. A. Berlingske
Boktryckeriet, Lund. 361 5. .To . Den framtida jordbrukspolitiken. B. Esselte. Jo. . Kommunerna och ungdomen. Esselte. 214 s. S.
Socialdepartementet
KOMMUNERNA OCH UNGDOMEN
UTREDNING OCH FÖRSLAG AV STATENS UNGDOMSRÅDS
ARBETSGRUPP KOMMUNERNA OCH UNGDOMEN
ESSELTE AB, STOCKHOLM 1966
.: | , .. KL ||__ ,, *Ä"|||' I|||;_: .'||-.|,|l._-_l -I| . 1 . . ' WIJ-17:53 .|
_ . __ :| ., _|; || - - ' |.» '.i. soåsmdgarq (stämma EM! Hsoomnum |' &(
_ _|.|=' |"| ””'""TI'J' |'_ | | , N|. , || marino. ||||1||| ;. m'a-gungan neitonen som. . . "|
- .? ' *" ff,». |..-' '=' || - ,, " .” :- il
"".. |
|
I I
| i, ' I. '? .||. | ||,- I.- .-_.-,| ,1..|:._,_;1||_|.H| ,. |, | ||? | .” _|I_._I |_|J'|;:|.IFI | , _, |. |. . _ -' .'-,.|: ._ _.',.,. 1 '— ' |. 33' -.. , avslå , ' ' . . |.| || | ..L|.J__5|JI || ||_ ” l.". IF |, l r , _ .|.»- . ., I | | .
-|_ = - ':' nME-fu.” .—_.-,|_-.-'|
| ' .-_ | I .. |.'-'||.-r|i"rv J "111" "Jig": '!
Sammanfattning.
Sjätte kapitlet. Planering för fritidsliv . Befolkningsomflyttningarna .
Föreningslivets ekonomi Ungdomsorganisationerna och samhallsforandrlngama Synpunkter på kommunernas planering. Kommunernas budgetering
Sjunde kapitlet. Gemensamhetslokaler.
Modellexempel . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning.........................
900006? 01
10
17 18 '18
21 24
33 33 41 43 44
48 48. 50
51 51 54 55 55 56
57 57 58 59 60 61
63 68 71
Åttonde kapitlet. Kommunal organisation för främjande av fritidsfostran och
fritidsliv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Nionde kapitlet. Anslagsgivning lokalkommunalt och i landsting för främjande av fritidsliv och samhällsfostran . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Lokalkommunala anslag . . . ' . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Principförslag rörande anslagsgivningen . . . . . . . . . . . . . . . 78 Bidragsunderlag, lokalkommunalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Lokalbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Inventariebidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Verksamhetsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Grundbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Startbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Instruktörsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Pedagogiska bidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Ledaruthildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Fritidsgruppsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Lägerverksamhetm. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Landstingsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Landstingsanslagen i nuläget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Landstingsförbundets rekommendation . . . . . . . . . . . . . . . . 85 De framtida landstingsbidragen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Principiella synpunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Verksamhetsbidrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Instruktörsbidrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Rörligt bidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Pedagogiska bidrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Ledarutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Pedagogiska miljöfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Bilagor: 1. Kommunenkäten, frågeformulån . . . . . . . . . . . . . . . 93 2. Sammanställning av svaren på kommunenkäten . . . . . . . 95 3. Kommunal anslagsgivning till fritidsverksamheten enl. de kommunala sta— terna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133
4. Anslagsutveckling' 1 25 kommuner . . . . . . . . . . . 173 5. Ungdomsförbundens 1963 länsvis redovisade verksamhet . . . . . . 183 6. Befolkningsframräkning för kommunblocken 1965,1970,1975 och 1980 . . 195 7. PM, Södertälje fritidsnämnds investeringsplan för åren 1964—1969 . . . 201 8. Utdlag ur »Der Goldene Plan' m den Gemeinden» . . . . . . . 208 9. Riksidrottsförbundets idrottsplatskommitté, förslag till normer . . . . . 213
KAPITEL 1
Utredningsuppdraget
Statens ungdomsråd tillsatte vid sammanträde den 9 mars 1961 en arbets- grupp för behandling av frågan om kommunerna och föreningslivet.
Utredningsuppdraget formulerades i fem punkter:
1. Nuvarande förhållanden; formerna för kommunernas stöd till ung- domsföreningarnas verksamhet.
2. Normer för stödåtgärder att rekommendera i form av . bidrag till lokaler
b. startbidrag
. bidrag till verksamhet (t. ex. fritidsgruppverksamhet) . stipendier vid ungdomsledarutbildning.
3. Former för samarbete mellan kommunernas organ och ungdomsför- eningarna.
4. Den förestående kommunreformens konsekvenser för kommunernas ungdomsverksamhet.
5. Samordningen av kommunbidrag med bidragsverksamhet från lands— ting och stat. Till ledamöter i arbetsgruppen utsågs gymnastikdirektör Roland Matts- son, sammankallande, barnavårdsdirektör Karl—Erik Granath, förlagschef Karl—Erik Hellberg, förbundssekreterare Olof Kihlstedt, förbundssekrete- rare Alvar Lindqvist, direktor Ingemar Ström och konsulent Lars Gråby. Arbetsgruppen utsåg inom sig gymnastikdirektör Roland Mattsson till ordförande och konsulent Lars Gråby till sekreterare. Sedan förbundssek— reterare Olof Kihlstedt lämnat rådet den 29/9 1961 utsågs förbundssekre— terare Allan Eriksson till ledamot av arbetsgruppen. Barnavårdsdirektör Karl-Erik Granath lämnade rådet och arbetsgruppen den 5/4 1963, förbunds— sekreterare Eriksson och direktor Ström förklarade sig i december 1963 inte vara i tillfälle att följa arbetsgruppens verksamhet.
2.7
9.46
KAPITEL 2
Utredningsarbetets bedrivande
Kommunundersökningen
Med ledning av de erfarenheter, som fortlöpande diskussioner med vissa ungdomsorganisationer och kommuner givit, utformade arbetsgruppen ett frågeformulär (bilaga 1). Detta tillställdes kommunerna för att ge arbets- gruppen erforderligt material för sammanställande av de data, som om- nämnes i utredningsuppdraget. Frågeformuläret testades i förväg genom att ett antal kommunalmän fick besvara det.
Frågeformuläret utsändes till kommunerna i maj 1961. Uppgifterna i formuläret avsåg anslagsgivningen under år 1961. Den 1 augusti 1961 hade drygt hälften av kommunerna översänt det begärda materialet och besva- rat de efterfrågade uppgifterna. I oktober hade, efter systematisk bearbet- ning av resterande kommuner, uppgifter lämnats av 98 procent.
Frågeformulärens uppgifter bearbetades och sammanställdes dels läns- vis dels med avseende på kommunstorlek. Sammanställningarna presen- terades vid de länskonferenser som genomfördes 1962/1963 med represen- tanter för länsstyrelser, kommuner och distriktsungdomsorganisationer. Härvid framkom att en rad kompletterande uppgifter måste inhämtas från många kommuner.
För att erhålla de önskade uppgifterna och för att kunna göra jäm- förelser med det redan insamlade materialet hemställde arbetsgruppen hos landets samtliga kommuner om staterna för år 1961. Praktiskt taget alla kommuner tillställde gruppen det begärda materialet.
För att få till stånd en så allsidig redovisning som möjligt av anslags- givningen anhöll arbetsgruppen i december 1963 hos vissa kommuner att få del av dessas stater för åren 1960—1964 för intensivbearbetning.
Vidare har arbetsgruppen vid konferenser med kommunalmän i vissa län samt vid överläggningar med enskilda kommuner under åren 196477—65 insamlat ytterligare material.
Länskonferenser
Som tidigare nämnts genomfördes 1962/1963 i samarbete mellan Statens ungdomsråd och länsstyrelserna länskonferenser i samtliga län. Till länskonferenserna inbjöds representanter för kommuner och lands—
ting samt för distriktsorganisationer tillhörande riksomfattande ungdoms- sammanslutningar. .
Vid konferenserna presenterades det länsvis sammanställda siffermate- rialet. Sålunda redovisades anslagsgivningen till studiecirklar, ungdoms- ledarutbildning och till verksamhet bland ungdom i övrigt samt till av kom- munerna bedrivet öppet ungdomsarbete. Vidare angavs det eller de organ som hade hand om anslagsgivningen till ungdoms- och fritidsverksamhet. Det kommunala stödet per skattekrona till ovan angivna ändamål angavs. (Bilaga 2)'.
Generellt kan sägas att inte bara de största utan även många små och medelstora kommuner — främst då i randområdena till större tätorter »— relativt sett lämnade betydande anslag till ungdoms— och fritidsverksam- het.
Vid överläggningarna framhöll kommunernas och ungdomsorganisa- tionernas representanter att en rad tekniska felaktigheter vidhäftade sif- fermaterialet. I många fall hade direkt felaktiga uppgifter lämnats av kom- munerna. I vissa fall hade frågeformuläret misstolkats. Framförallt fram- höll emellertid kommunalmännen att anslagsgivningen till ungdoms- och fritidsverksamheten som regel var uppdelad under en rad anslagsrubriker i den kommunala budgeten. Oftast hade uppdraget att ifylla frågeformu- läret överlämnats till någon specialförvaltning såsom barnavårdsnämnd, idrottsstyrelse, skolstyrelse eller ungdomsstyrelse, vilken då hade redogjort för sin specialbudget och kanske tagit med vissa anslagssummor över and- ra specialbudgeter. Den kommunala anslagsgivningen till ungdoms— och fritidsverksamhet i sin helhet hade dock inte redovisats. I allmänhet var k—ommunalmännen förbittrade över materialredovisningen, som'de mena- de gav en skev och oriktig bild av de kommunala insatserna på nu berörda områden.
Från arbetsgruppens sida hade inte gjorts något försök till uppdelning av anslagen på drifts- och kapitalbudget, då gruppen sett som sin upp- gift att söka kartlägga den totala kommunala anslagsgivningen till ung- doms— och fritidsändamål under år 1961. Kommunalmännen däremot me— nade att en sådan uppdelning borde ha gjorts. Sålunda anfördes, att här hade man exempelvis i kommunen A under en följd av år lämnat anslag till ungdomsarbete medan man i kommunen B endast vid ett tillfälle — just år 1961 — hade givit anslag till en anläggning, exempelvis en idrotts- plats. I materialet framstår nu kommunen B som absolut överlägsen kommu— nen A ifråga om anslagsgivningen trots att i själva verket kommunen A måste betecknas som den mest progressiva. Vidare framhölls från kom- munalmännens sida, att en genomgång av kommunernas stater nu borde göras, så att utifrån ett enhetligt referenssystem uppgifter sammanställ— des till belysning av den aktuella anslagsgivningen till ungdoms- och fri- tidsverksamhet. Avgränsningen av området diskuterades även och det fram-
hölls allmänt, att man måste se sambandet mellan anslag till allmän kul- turell verksamhet, idrottsverksamhet och ungdomsverksamhet.
Vid länskonferenserna kritiserade ungdomsorganisationerna det förhål- landet, att en rad sammanslutningar tydligen var anonyma, för att inte säga helt okända, för uppgiftslämnarna i en rad kommuner där man under årtionden bedrivit verksamhet. Man konstaterade vidare, dels att de lokala föreningarna säkerligen inte hade gjort sig påminda hos kommunalmännen, dels att dessa, trots att de i betydande utsträckning måste sägas vara rekryterade från folkrörelserna, inte hade kännedom om de lokala aktivite- ter som ungdomsarbetet ådagalägger.
Vidare framhöll ungdomsorganisationsrepresentanterna som en generell erfarenhet att kommunernas anslagsgivning var ytterst »ojämn». Sålunda lämnade långt ifrån alla kommuner exempelvis stöd till ledarutbildning eller fritidsgruppverksamhet. Vanligast förekommande var ett visst stöd till lokalkostnader och till gemensamhetslokaler för fritidsändamål. Det framhölls även genomgående från ungdomsorganisationernas sida, att man saknade en målmedveten planering för tillgodoseende av ungdomsorgani- sationernas behov.
Ungdomsorganisationerna underströk även, att skollokalerna borde i mycket större omfattning än vad som nu är fallet upplåtas för ungdoms- verksamhet och att skolorna borde planeras på ett sådant sätt, att de även kunde användas för den pedagogiska verksamhet som de fria organisatio— nerna bedriver.
Vid länskonferenserna lämnades i anslutning till de sammanställda sif- feruppgifterna också exemplifiering rörande förslag till normer för lokal- kommunal anslagsgivning. Från ungdomsorganisationerna betonades, att det måste betraktas som angeläget för riksorganisationerna och Statens ungdomsråd att med kommunerna diskutera en mera enhetlig anslagsgivning.
Erfarenheter av kommunenkäten
Som ovan återgivits riktades från såväl kommunernas som från organisa- tionernas sida en rad anmärkningar mot arbetsgruppens kommunenkät. Av kritiken framgick med all önskvärd tydlighet att även om ett antal (15) kommunalmän entydigt tolkar ett frågeformulär, så är detta ingen garanti för att drygt tusen gör samma tolkning.
Arbetsgruppens strävan var att belysa kommunens hela anslagsgivning till fritidsliv och till allmän kulturell verksamhet enligt följande:
1. anslagsgivningen till de fria och frivilliga folkbildningsorganisationer- nas verksamhet,
2. anslagsgivningen till andra allmänkulturella organisationer,
3. anslagsgivningen till biblioteken med hänsyn till dessas centrala roll
dels som lokalreserv för ungdomsarbetet och dels som informationscentral vid ledarutbildningen,
4. anslagsgivningen till allmänna samlingslokaler,
5. anslagsgivningen till idrott och idrottsanläggningau,
6. anslagsgivningen till ungdomso1ganisationerna i öviigt,
7. anslagsgivningen föl bedrivande av öppet ungdomsarbete i kommu- nens egen regi och anskaffande av lokaler för detta.
En rad kommuner hade vid länskonferenserna redovisat att lokala ung- domsutredningar pågick. Gruppen har under utredningsarbetets gång sökt tillgodogöra sig detta material.
Ungdomsorganisationernas kritik mot det framlagda siffermaterialet tog, som tidigare redovisats sikte på dels att föreningarna var lokalkom— munalt anonyma, dels att anslagsgivningen till organisationerna var »ojämn». Ofta hade vissa etablerade organisationer blockanslag medan and— ra inte hade möjlighet att erhålla några kommunala bidrag.
Ungdomsorganisationerna framhöll att principen med blockanslag i och för sig kan medföra trygghet för en organisation men att den samtidigt innebär stora risker så till vida att en anslagsanpassning till den aktuella arbetsvolymen inte sker. Genomgående menade organisationsrepresentan- terna att man lokalkommunalt bör knyta an till ett system med dels block- anslag, dels rörliga bidrag, som utgår med hänsyn till den aktivitet som organisationerna ådagalägger. Vidare framhöll ungdomssammanslutning- arna att ungdomslokalerna bör differentieras mycket mer än vad som nu är fallet med hänsyn till olika verksamhetsinriktningar. Från idrottsfolkets sida framhölls exempelvis att anläggningar för en rad specialidrotter ofta saknas. Från övriga ungdomsanslutningars sida hävdades att man i växan- de tätorter genomgående saknar samlingslokaler.
Ungdomsorganisationerna underströk kraftigt att anslagsgivningen för utbildning av ungdomsledare är helt otillräcklig. Vidare framhölls att kom— munerna i växande omfattning måste lämna bidrag till anställande av »sam-- hälls»-pedag0ger/ungdomsledare på hel- eller deltid.
Ungdomsorganisationerna krävde även en enhetlig kommunal organisa— tion med förmåga till planläggning för det samlade ungdoms- och fritids—' arbetets behov och med resurser till anslagsgivning och till förvaltning av gemensamhetsanläggningar.
Organisationerna ansåg att arbetsgruppen inte enbart skulle framlägga ett deskreptivt material, den borde ta ställning till hur anslagsgivningen och organisationen lokalkommunalt bör utformas.
Bearbetning av de kommunala staterna
Bearbetningen av staterna för år 1961 (bilaga 3) för att få fram de upp— gifter, som arbetsgruppen önskade, visade snart att stora vanskligheter fö-
relåg då det gällde att söka och rätt rubricera de olika anslagsposterna. Nå— gon enhetlig uppställning av de kommunala budgeterna förekommer som tidigare framhållits inte. Det är svårt att fördela utgiftsposterna mellan driftsbudget och kapitalbudget. Det visar sig även, då det t. ex. gäller lokal- kostnader, att dessa ofta är »dolda» i ganska oväntade sammanhang. Med anledning härav kan de redovisade sifferuppgifterna i bilaga 3 innehålla vissa felföringar.
Vidare visade en granskning av de. församlingars budgeter, som redo- visades i anslutning till vissa kommuners stater, att i många fall ganska betydande anslag lämnas till det kyrkliga ungdomsarbetet via församling- arna, varför den lokala anslagsgivningen till ungdomsarbetet inte uttöm- mande kan beskrivas genom hänvisning enbart till den borgerliga kom— munens anslagsgivning.
Då arbetsgruppen hemställde hos kommunerna 0111 staterna för 1961 bi— fogade flera kommuner även staterna för 1962 och framhöll att anslags- givningen till ungdoms- och fritidsverksamhet var i kraftig utveckling och föreslog att arbetsgruppen, då den skulle redovisa sitt material, borde ta hänsyn till denna snabba förändring och redovisa utvecklingstendenserna under några år. Några kommuner framhöll även att man borde göra en så uttömmande beskrivning som möjligt av anslagsgivningen vid 60-talets början till ungdoms- och fritidsverksamhet så att man på det sättet skulle få en utgångspunkt för bedömning av anslagsgivningen till detta område senare inom de nya kommunblockens ram.
För att få överblick över anslagsutvecklingen på nu behandlade områden beslutade arbetsgruppen göra en sammanställning över anslagen i vissa kommuner åren 1960—1964.
Anslagen 1960—1964 i. vissa kommuner
Som framgår av bilaga 4 har utgifterna för femårsperioden 1960—1964 redovisats i 25 kommuner. Utgiftsstegringarna inom berörda kommuner har varit mycket betydande. Anslagsgivningen har ökat markant och in— vesteringsverksamheten har blivit allt mer omfattande.
Vid genomgång av den kommunala argumenteringen för en ökad sats- ning på kultur-, fritids— och ungdomsområdena framgår att man numera anser att dessa aktiviteter är av central betydelse för den medborgerliga trivselns främjande. De redovisade kommunerna är, för närvarande vad det gäller invånarantalet, inte representativa för landet i dess helhet. Man kan förutse, att de. framtida kommunblockens befolkningsunderlag över— ensstämmer med här behandlade kommuners.
Som framgår av redogörelserna är förvaltningsprinciperna i de behand- lade kommunerna mycket skiftande. Enligt arbetsgruppens uppfattning har de kommuner där en särskild ungdomsstyrelse varit verksam såsom
exempelvis i Malmö, Västerås, Uppsala och Eskilstuna, lyckats hävda det allmänna ungdomsarbetets roll och en samplanering har kommit till stånd för allmänt ungdomsarbete och idrott.
I exempelvis Norrköping, Mölndal, Södertälje och Järfälla har enhet- liga organ skapats för handläggning av allmänna ungdomsfrågor och idrotts— lig verksamhet samt andra angränsande samhällsuppgifter. Erfarenheter- na pekar mot att en sådan enhetlig organisation ger en fasthet som möj— liggör en långsiktig »samhälls»-pedagogisk, teknisk och ekonomisk pla- nering i samverkan med regulj ära, kommunala planerande myndigheter och förvaltningar.
Intensivundersökningen bland de 25 kommunerna pekar mot att den totala anslagsgivningen för nu behandlade ändamål är 1965 torde ha varit drygt 500 miljoner kronor. Siffrornas prognosvärde styrks av samman- ställningar rörande den aktuella anslagsgivningen i Stockholms och Västmanlands län är 1965 som gjorts i anslutning till kommunkonferenser. Ett kommunalt ansvars- och anslagsområde av denna storleksordning måste givetvis ägnas stor uppmärksamhet. Felinvesteringar som en följd av otillfredsställande planering ekonomiskt och tekniskt får omfattande verkningar och deras roll för den medborgerliga trivselns blockerande — som arbetsgruppen i annat sammanhang kommer att utveckla — torde vara långt större än vad summorna i och för sig pekar mot.
Kommentarer i anslutning till utredningsuppdragets genomförande
Arbetsgruppen har tagit fasta på den av vissa kommuner framförda öns- kan att materialsammanställningen skulle göras till en »nollpunkt»/ut- gångspunkt för bedömning av den kommunala satsningen på fritidsakti- vitet och ungdomsverksamhet. Sedan materialet bearbetats och komplet- terande uppgifter infordrats har sammanställningen delvis kommit att in— riktas mot en principiell behandling av motiveringarna för denna sam- hälleliga anslagsgivning, dess utformning, dess administrativa handlägg- ning och aktualisering av de tekniskt ekonomiska frågor, som synes böra bli föremål för en allmän bedömning. De siffror och rekommendationer som nämns beträffande anslagsgivningen är förslag till normer. Dessa måste givetvis alltid anpassas till de lokala förutsättningarna; befolkningsnume— rären, ungdomsåldrarna, ungdomsarbetets struktur m. m.
Vårt samhälle kännetecknas av snabb föränderlighet. Med accelererande hastighet förvandlas de sociala och ekonomiska villkoren. Familj elivet änd- rar karaktär och familjen utgör inte längre den miljö som på ett avgörande sätt formar barnen. Familjemedlemmarnas kontakt med varandra har minskat jämfört med tidigare. Barnen och föräldrarna arbet-ar oftast inte längre sida vid sida och familjens åldersstruktur har blivit en annan. För—
äldrarnas möjligheter att på ett livsstyrande sätt forma sina barns fostran synes ha reducerats.
Skolan har fått ett växande ansvar för barnens sociala fostran. Den obligatoriska skoltiden har förlängts. Allt fler går allt längre tid i icke obligatoriska skolor. Inom alla ungdomsorganisationer håller majoriteten av medlemmarna på att utbilda sig. Beroendet av föräldrar och lärare för- längs. Samtidigt inträder den biologiska mognaden tidigare. Det tar allt längre tid för de unga att orientera sig i det komplicerade nu-samhället. Efter den kroppsliga mognaden inträder en lång period av psykologisk och social mognad innan de unga kan ta den vuxnes hela ansvar. Mot bakgrund av den genomgripande samhällsomdaningen och skolans anpassning till denna framstår skolans möjligheter att meddela en konsekvent social fost- ran som brydsam.
Avståndet mellan generationerna tenderar att öka. Kamratgrupperna utanför hem och skola, som varken föräldrar eller lärare har insyn i, synes få allt större betydelse för främst pubertetsungdomarnas normbildning. Hem- mens och skolans vikande betydelse som påverkningsmiljöer medför att fritidslivet fått en ökande roll för ungdomens fostran. Samhällets åtagan- de i samband med de ungas fostran under fritid —— utanför hem och skola _ bör ingående övervägas.
Ramen för fritidslivet måste tillhandahållas av samhället liksom de er- forderliga resurserna för en aktiv fostrande verksamhet. I detta samman- hang vill arbetsgruppen peka på den fundamentala skillnaden mellan fost- ran och vård. Vård —— stöd och hjälp till socialt svaga —— måste på allt sått vara en samhällelig angelägenhet och erforderliga resurser härför måste mobiliseras. '
Samhällsfostran under fritiden måste enligt gruppens mening vara lika väsentlig som skolans kunskapsförmedlande och fostrande insatser. Det synes främst vara i »samhälls>>-fostran _ inom ramen för organiserad fritidsverksamhet — som ungdomar lär sig tekniken att självständigt ta ställning, stå för ställningstaganden, ompröva ställningstaganden och ta ansvar. Skolan tar liksom »samhälls»-fostran ställning för demokrati, men inom ungdomsorganisationernas ram möter ungdomarna alla de väsent- liga livs- och samhällsstyrande värderingar som ligger till grund för de demokratiska funktionerna.
Statens kostnader i samband med »samhälls>>-fostran har hittills varit mycket blygsamma. Det synes vara nödvändigt att snabbt få till stånd en samlad planering för fritidslivets utvecklande och främjande såväl stat- ligt som inom ramen för landstingen och de lokalkommunala enheterna. Landstingens kostnader är hittills jämförelsevis låga och framförallt är det den lokalkonnnunala anslagsgivningen som ger en grund för ungdoms- organisationernas verksamhet.
De drygaste kostnaderna i samband med verksamhetens bedrivande vi-
lar emellertid nu direkt på organisationerna. I avgörande utsträckning arbetar dessa med frivilliga krafter, som under ibland ganska olustiga for- mer —— fester, lotterier, auktioner osv. — måste insamla medel för att finan— siera det löpande arbetet.
Det är olyckligt att ungdomsorganisationerna måste använda större de- len av sina knappa administrativa resurser för att skapa förutsättningar för sitt arbete. Likaså tröttas och nedslites de lokala ledarna då de ofta måste ägna mer än hälften av sin tid som ungdomsledare åt verksamhetens finansiering.
Skapandet av en erforderlig ram för det >>samhälls>>-pedagogiska arbetet och skapandet av resurser för denna verksamhets säkerställande synes till avgörande del vara en samhällsuppgift och ett samhällsansvar.
Det har framhållits, att några av de mest högproduktiva investeringarna i vårt land under senare år har varit investeringarna i utbildning. Arbets- gruppen menar, att investeringar i »samhålls»-fostran, måste betraktas som lika väsentliga för medborgerlig anpassning, produktivitet, samhällsenga- gemang och trivsel som andra investeringar i fostran. Produktivitetsav- kastningen av investeringarna i »samhälls»-fostran bör bli föremål för sär- skild uppmärksamhet.
Organisationen för fritidslivets främjande är såväl på landstingsplanet som i en rad kommuner för närvarande underdimensionerad. Själva upp- splittringen i organisationen bidrar också till ineffektivitet och bristande räntabilitet hos de ansträngningar och de medel som läggs ner för verk- samhetens främjande.
I Danmark, Finland och Norges synes problemen på nu behandlat om- råde vara jämförliga med de svenska förhållandena. I Danmark finns inom amten i amtsungdomsnämnderna organ som synes vara lämpade för främ- jande av fritidsliv och »samhälls»-fostran. I Norge finns inom fylkenas ram motsvarande organ för främjande av främst idrottslig verksamhet och allmänt ungdomsarbete. I Finland och Sverige saknas för närvarande sådana lagfästa organ. Lokalkommunalt har i Finland betydande an- strängningar gjorts under senare år för att skapa en enhetlig planlägg- ning för fritidslivets och »samhälls»-fostrans främjande. Särskilt iögon- fallande är de kulturella investeringarna och den rent tekniska planering- en som synes vara föredömlig i många fall. I Danmark har man genom anknytning till ungdomsklubbsverksamheten och dess förankring dels i social administration och dels i skoladministration skapat en ungdomsverk— samhet utanför de idébärande ungdomssammanslutningarna som synes ha reducerat dessas räckvidd och påverkningsgrad och medfört att ansvaret för ungdomens fritidsverksamhet blivit både organisatoriskt och verksam-_ hetsmässigt en central samhällelig angelägenhet. I Norge har man knutit an till det fria och frivilliga ungdomsarbetet på samma sätt som i Finland och i Sverige.
Organisationen för ungdomsarbetets främjande är en utslagsgivande fak— tor för hur den kommunala satsningen sker. Då en anknytning äger rum till vårdsynpunkterna, organiseras ofta en verksamhet inte bland ungdom utan för ungdom. Ur samhällssynpunkt är det väsentligt att ungdomen un— der för- och högpuberteten får möjligheter att tränas i förmågan till själv- ständiga ställningstaganden och lära sig det demokratiska samspelets tek- nik. I denna ålder växer ungdomarnas förmåga att ta ställning till livs— och samhällsstyrande värderingar och tillgodogöra sig de intentioner som lig- ger till grund för vårt samhälleliga handlande.
Som i annat sammanhang utvecklas måste samhällsinvesteringarna av den storleksordning som det här är fråga om noggrant planeras och anslags— givningen därigenom göras så effektiv som möjligt.
Arbetsgruppen ser det som en självklar konsekvens både ur principiell och ekonomisk synpunkt att särskilda lokalkommunala organ skapas för kulturlivets, fritidslivets och »samhälls»-fostrans främjande samt att organ med motsvarande uppgifter skapas på landstingsplanet.
Som framgår av bilagorna och kommentarerna till dessa är anslagsgiv- ningen från landstingen och kommunerna oenhetlig. Arbetsgruppen ser det som en angelägen uppgift för landstingen att inom sina områden skapa för- utsättningar för en planmässig förstärkning av distriktsorganisationernas verksamhet. Hårför erfordras:
1. Elementära kansliresurser.
2. Insatser för det organisatoriska arbetets utveckling.
3. Resurser för det »samhälls»-pedag0giska arbetet. I miljöskapandet för fritidsliv och »samhälls»-fostran har landstingen en rad centrala uppgifter då det gäller regionplaneringen. Områden måste skyddas för vandalisering. Utrymmen måste ställas till fritidslivets förfo- gande. Anläggningar måste skapas för detta ändamål. Teater, musikverk- samhet och studiearbete är avhängigt den regionala planeringen. Det allmänna ungdomsarbetet och idrotts- och friluftslivet år för sin ledarskolning, och sin slagkraft också, beroende av en långsiktig regional planering. ' ' I de 282 kommunblocken kommer givetvis att föreligga mycket skiftande behov och förutsättningar för »samhälls»—pedagogiskt arbete. En avvägning mellan samhällets insatser för fritidsliv och »samhälls»-fostran samt andra angelägna investeringsobjekt måste ske. Ökade krav kommer att ställas på de ungas praktiska fostran till samarbete och samverkan med samhälleliga organ. Uppmärksammas måste också, att alla ungdomssammanslutningar snabbt omvandlas till skolungdomsorganisationer. Detta medför att med? lemsavgifternas roll för finansieringen av verksamheten ytterligare kommer att minska. ' - - ' Utmärkande för all lokalkommunal aktivitet på fritidslivets område måste vara att verksamheten tar sikte på kommunen i dess helhet. Sålunda måste
en planering ske även för de mera glest befolkade områdena inom kommu- nen. Växande krav kommer att ställas på områden för sport och fritids- aktivitet, i anslutning till strövområden, utflyktsmål, lägerplatser, »stug- byar», rekreationsanläggningar, bad osv. Då planering nu saknas i huvud- parten av kommunregionerna för nämnda ändamål, är det en angelägen uppgift att få till stånd en »rullande» tioårsplanering.
Det nuvarande lokalbeståndet för fritidsliv och »san1hälls»-fostran är helt otillräckligt. Ramplaner för anslagsgivning och för planläggning till främjande av fritidsliv och »samliälls»-fostran som framlägges av arbets- gruppen bör kunna tillämpas i de kommande storkommunerna. Arbets- gruppen vill emellertid framhålla att en kommuns storlek visserligen är direkt avgörande för vilka nyttigheter som bör finnas och i vilken utsträck- ning de bör förekomma. Främjandet av »samhälls»-pedagogisk verksamhet måste dock alltid vara en central uppgift i alla kommuner oberoende av storlek.
I landskommunerna hör en planering genomgående ske inte enbart för den egna kommunens befolkning. Hänsyn måste också tas till det växande semester— och rekreationsliv som i snabb takt utvecklas. Här föreligger en rad vanskligheter och det måste starkt ifrågasättas om dessa kommuner. själva —— särskilt om de ur semestersynpunkt har ett utsatt läge _ hör och skall bära hela kostnaden. En målmedveten planering kan vara till god hj älp för dessa kommuner att nedbringa kostnaderna för semesterlivets främjande och trygga de egna medborgarnas trivsel och samhällsanpassning.
I de mindre stadskommunerna måste i växande omfattning och i nära anknytning till skolan skapas förutsättningar för teater- och musikverk- samhet. Här är en jämförelse med finska förhållanden intressant. Fasta teatrar finns även i mindre provinsstäder. I »kulturhusen» har på ett före— dömligt sätt tillgodosetts behovet av lokaler för både allmänkulturell verk- samhet och idrottslig utövning.
Vidare behövs gemensamhetslokaler för skilda åldrar och aktivitetsformer. Det är orimligt då man från kommunernas sida kräver bankmässig ränta- bilitet hos gemensamhetslokaler för »samhälls»-fostran. Bristen på inom- husanläggningar för idrottsverksamhet, såsom idrottshallar och simhallar, pekar mot en eftersläpning då det gäller fysisk fostran som måste beteck- nas som anmärkningsvärd i vårt moderna samhälle, med dess krav på in— vesteringar i fysisk träning och förebyggande hälsovård. Då det gäller kom- munala investeringar tages ofta hänsyn till räntabiliteten. Ganska beteck- nande är, att någon bankmässig räntabilitet inte väntas av gemensamhets- anläggningar som gator, vägar, vatten, avlopp, kommunala fastigheter så- som förvaltningsbyggnader, skolor osv. Däremot förväntar man sig givetvis att de kommunala affärsverken skall kunna redovisa vinster eller brister, som grundar sig på vanliga bankmässiga beräkningar. Av gemensamhets- lokaler för fritidsliv och fritidsfostran kräver man i många kommuner _.—
bortsett från bibliotek och idrottsanläggningar —- samma räntabilitet som för de affärsdrivande verkens område. Betecknande för situationen är att gemensamhetslokaler för fritidsfostran inte betraktas på samma sätt som gemensamhetslokaler för den reguljära skolfostran.
Planeringen i tätorter måste ta hänsyn till de fakta som visar att »gång— avståndet» mellan bostaden och gemensamhetslokalen måste vara litet. En ur sociologisk och teknisk synpunkt noga genomarbetad planläggning måste ske för tillgodoseende av behovet av gemensamhetslokaler för de olika åld— rarna.
Anslagsgivningen till »san1hälls»-pedagogisk verksamhet inom de fria och frivilliga organisationerna bör nu ta sikte på anställandet av organisa- törer, administratörer osv. Då det gäller städerna utanför landstingen måste givetvis uppmärksammas att kommunen har att skapa en grundtrygghet som svarar mot vad den lokalkommunala enheten och landstinget samman— lagt skapar inom andra räjonger. l storstäderna och de större tätorterna är det dyrbart att driva verksamhet bland barn och ungdom. Det förekom- mer också ett markant konkurrensförhållande mellan ungdomsfostrande arbete och kommersiell nöjesindustri. Detta medför ökade krav på anslags- givningen till ungdomsorganisationernas arbete. En jämförelse mellan de stora kommunernas skatteunderlag och de mindre kommunernas skatte- kraft synes också utvisa att de stora kommunerna väl kan tåla en sådan extra belastning.
Givetvis måste planeringen för »samhälls»-fostran inom kommunerna ske på längre sikt och en »rullande» tioårsplanering bör snarast komma till stånd såväl inom landstingen som inom de lokalkommunala enheterna. An—f gelägenhetsgraden när det gäller ungdoms- och fritidsfrågorna synes nu inte bedömas tillräckligt hög för att de ska förmå konkurrera med andra investeringsområden. Når utrymme inte finns i den kommunala budgeten skjutas dessa oftast små investeringar undan och härmed undanrycks den grundtrygghet som är förutsättningen för ungdomsorganisationernas re- guljära arbete och långsiktiga planering. Endast genom en långsiktig plane- ring av anslagsgivningen och investeringsverksamheten kan en följdriktig och effektiv »samhälls»-fostran och fritidsmiljö skapas.
I detta sammanhang har arbetsgruppen velat hävda att byggnadsprogram bör utarbetas för de kommunala fritidsinvesteringarna. Normer för gemen- samhetslokaler bör fastställas med hänsyn till befolkningens ålderssamman- sättning och till kommunernas ekonomiska och geografiska läge. Behovet av önskvärd rörelseyta per innevånare i åldern 7—24 år för allmänt ung- domsarbete, för allmänkulturell verksamhet och för idrottslig verksamhet bör prövas så att en realistisk grund kan läggas för ett lokalutbyggnads- program (bilaga 8).
Befolkningskoncentrationen synes komma att fortsätta och det förefaller vara ett stort kommunalt intresse att en fritidsmiljö skapas som främjar en
medborgerlig trivsel, vilken måste tillmätas stort produktivt värde. Fritids— miljöns betydelse när det gäller att »hålla» kvar ungdom i en bygd och dra till sig arbetsobjekt bör inte undervärderas.
Samverkan mellan hem, skola och ungdomsorganisationer framstår som angelägen mot bakgrund av våra kunskaper om de organiserade ungdoms- gruppernas roll för fostran inte minst till demokrati och samhällsengage— mang. Investeringarna i »samhälls»-fostran är i själva verket investeringar i demokratisk aktivitet.
Några sammanfattande synpunkter
I. Materialet i detta kapitel belyser att det är ett centralt organisationsin- tresse att de lokalkommunala ungdomssammanslutningarna:
1. tar kontakt med det kommunala ledningsorganet för främjande av >>samhälls>>-fostran och fritidsliv
2. tar reda på riktlinjerna för den kommunala bidragsgivningeu
3. fortlöpande håller kontakt med det kommunala ansvarsorganet och hål— ler detta underrättat om »samhälls»-fostran och fritidslivets aktuella situa- tion. II. 1. Vidare utvisar materialet att lokalkommunalt ett organ synes böra handlägga frågor i samband med det kommunala främjandet av »samhälls»— fostran och fritidsliv. Endast i större kommuner bör övervägas om ett sär- skilt organ skall tillsättas för handläggning av allmänna kulturfrågor.
2. Med hänsyn till områdets växande kommunalekonomiska betydelse synes det vara angeläget att möjligheterna prövas till samlad budgetredo- visning av nu behandlade kostnader.
3. Materialet ger vid handen att stora krav kommer att ställas på teknisk och ekonomisk långtidsplanering inom kommunerna för främjande av nu redovisade områden.
KAPITEL 3
Fritidsliv och fritidsfostran
Principiella synpunkter
Professor Torgny Segerstedt framhåller i »Utbildning och samhälle» att familjen tidigare fyllde 3 funktioner:
1. att vara reproduktionsgrupp dvs. svara för släktens fortplantning;
2. att uppfostra och utbilda dvs »socialisera» nya medlemmar i gruppen;
3. att producera de nyttigheter, som gruppmedlemmarna behövde för sitt livsuppehålle.
I det moderna samhället har de produktionsfunktioner, som familjer) »lever av», flyttats bort från hemmet liksom även utbildningen. Familjen har kvar sin roll för reproduktion. Inom familjens ram meddelas den grund- läggande fostran, oftast under för- och småskoleåldern. Inom familjens ram upplever eller söker flertalet människor uppleva gemenskap och trygg- het.
En rad särskilda institutioner och grupper har, framhåller Torsten Hu- sén i »Skolans sociologi» (Uppsala 1964), i ökande omfattning kommit att svara för utbildning och fostran. Familjens dominerande roll för färdig— hetsövning och personlighetsdaning i det äldre agrar- och hantverkarsam- hället har efter hand radikalt förändrats. Tidigare levde man vanligen samman i storfamiljer. Föräldrarnas föräldrar levde tillsammans med barn och barnbarn. Även släktingar utan egen primärfamilj levde anknutna till en storfamilj. Numera har vi att räkna med basfamiljer; föräldrar och barn lever tillsammans. Antalet barn har minskat och genom medellivslängdens kraftiga ökning och den allt vanligare tendensen bland unga människor att för utbildningen eller arbetet ganska tidigt lämna hemmen kommer äkta makar att även om de har barn, bli ensamma under längsta tiden av sitt liv. Vidare tenderar äktenskapen att ingås tidigare och man skaffar barn tidi- gare. Ca 60 % av de första barnen kommer inom en åttamånadersperiod från äktenskapets ingående. (Se Gunnar Boalt Familj och äktenskap, Stock- holm 1965).
Tidigare var familjen —- storfamiljen —- en naturlig primärgrupp under mycket lång tid. Primärfamilj en som grupp upplöses numera förhållandevis tidigt. De vuxna barnen lämnar sina föräldrar och bildar egna basfamiljer. Det långvariga och intima yrkesberoendet av föräldrarna har i stort sett upphört. Mindre än var åttonde väljer i dag någon av föräldrarnas yrke.
Befolkningskoncentrationen till växande tätorter medför även, att det geo- grafiska avståndet mellan föräldrar och barn tenderar att öka. Också om föräldrar och barn lever i samma samhälle, är ofta avstånden både geogra- fiskt och psykologiskt betydande. Bilburenheten upphäver ibland isole- ringen och möjliggör ökade >>basfamiljkontakter>>. Det blir allt vanligare, särskilt i orter med ett differentierat näringsliv, att mödrarna, sedan barnen lämnat hemmen, ägnar sig åt förvärvsarbete.
Mycket har skrivits om föräldrarnas förändrade roll när det gäller livs- styrande fostran och attitydpåverkan i väsentliga frågor. Samhällsförån- derligheten medför också att familjerna ställs inför helt nya situationer. Intresseområdena växlar. Ofta har den unga basfamiljen helt andra yrken, helt annan utbildning, helt andra förväntningar inför arbete och familj än vad föräldrarna hade.
Den ökade fritiden synes kunna vara en ny möjlighet för basfamiljen att utveckla gemenskap. I den familjesociologiska litteraturen beskrives hur främst i puberteten betydande konflikter uppstår mellan föräldrar och barn. Utvecklingspsykologiska framställningar såsom Piagets och Gesells pekar mot att barn under de första levnadsåren för sin utveckling är starkt beroende av den intima fostrarmiljön. »Felutveckling» under de första levnadsåren angives vara förhållandevis vanlig. Många psykologer anser, att de första barnaårens miljö är avgörande för en människas neuros- benägenhet senare i livet.
Under förskoleåldern och fram till 10-årsåldern har föräldrarna möjlig- heter att hos barnen grundlägga vanor, som senare kan få stor betydelse för pubertetsungdomens anpassning.
Ett växande ansvar även för den allmänna fostran har efterhand kommit att vila på skolan. Den har vid sidan av sin uppgift att förmedla kunskaper också kommit att få svara för en växande del av karaktärsfostran. Skolans möjligheter härvidlag är givetvis beroende bl.a. av lärarutbildningen.
Fritiden har ökat. I sin avhandling »Trivsel i Söderort» pekar Edmund Dahlström (Stockholm 1952) på att pubertetsungdomarna inom undersök- ningsområdet söder om Söder i Stockholm tillbringade cirka 80 % av sin egentliga fritid utanför hemmet. Föräldrarna och lärarna lever gärna i den föreställningen, att skolarbetet helt upptar de ungas tid. Kanske kan man säga, att föräldrarna och lärarnas föreställningar i detta hänseende är präg- lade av en »arbetsneurotisk» inställning. Den amerikanske vetenskapsman- nen John K. Galbraith framhåller i sin bok »Överflödets samhälle» att vi tidigare i Västerlandet har levat i en kultur, som har varit inriktad mot arbete, men att vi numera i de högproduktiva samhällena är på väg in i en kultur, som alltmer kommer att präglas av fritiden. Även skolungdomarna kommer att tillbringa en avgörande danings— och gemenskapstid under fri- tiden utanför hem och skola.
De växande ekonomiska resurserna och den ökade fritiden ger familjerna
nya möjligheter att främja gemenskap. Man kan exempelvis resa tillsam- mans, odla gemensamma intressen etc. Därigenom kan föräldrarnas roll i ungdomsfostran åter bli alltmer betydelsefull.
Utvecklingspsykologerna pekar på att ungdomarna under puberteten i vårt samhälle och i samhällen av liknande karaktär gör uppror mot föräldra- och lärarauktoritet. Föräldrarna betraktas icke sällan som gammalmodiga och tjatiga. Det är svårt för föräldrarna att registrera hur barnen växer, och hur deras behov av självständighet ökar, allra helst som de ekonomiskt är beroende av föräldrarna under längre tid. Barnen mognar nu fysiskt tidigare. Menstruationen och sådesuttömningen börjar hos pubertetsung- domar ungefär ett år tidigare än hos de ungas föräldrar. Den sociala mog- naden hämmas synbarligen genom den förlängda skoltiden, samtidigt som dagens komplicerade samhälle ställer allt större krav på de unga. Tiden för den psykiska mognaden har sålunda förlängts, medan den kroppsliga mognaden kommer allt tidigare. Det är vanligt, att pubertetsungdomar söker sig till sina jämnåriga, till kamratgrupper och »gång». Där upplever man en trygghet och en gemenskap, som man kanske saknar i hemmet och finner svår att uppleva tillsammans med föräldrar och lärare.
Samhällsfostran under fritid -— fostran inom kamratgruppen, som för- äldrar och lärare inte har insyn i — har mycket lite utretts. Synbarligen spelar fritidslivet nu en avgörande roll för pubertetsungdomarnas attityd- bildning och personlighetsdaning.
Utvecklingspsykologisk forskning pekar mot att puberteten är den period i en människas liv, när man växer in i förmåga att ta ställning, till livs- och samhällsstyrande ideal. Har man en gång tillägnat sig sådan teknik, så kan man ständigt ompröva sina ställningstaganden. Uppenbarligen måste det vara ett centralt samhälleligt intresse, att unga människor under pu- berteten lever i en miljö, där de lär sig de för vår demokrati grundläggande värdesystemen. Dessa kan rimligtvis aldrig enbart förmedlas av skolan.
Sammanfattningsvis kan sålunda sägas, att fostrarna _— föräldrarna —— har möjligheter att under förskoleåldern och de första skolåren hos sina barn grundlägga respekt för spelregler, som underlättar gemenskapsliv och förmågan till samverkan med andra. Detta kan senare bidraga till att hjälpa pubertetsungdomarna att komma över personlig isolering och bristande samhällelig anpassning.
Emellertid sker ställningstagandet till livs- och samhällsstyrande ideal och inträningen av dessa färdigheter, i betydande utsträckning i »fritids- grupper» utanför skolans och hemmens ram. Det måste anses vara av ett väsentligt samhällsintresse, att unga människor lär sig välja mellan olika åskådningar och lär sig tekniken att pröva och ompröva sina ställnings- taganden. En förutsättning härför är, att de inte auktoritärt av föräldrar och lärare pålyfts uppfattningar, för vilka de saknar självständig täckning.
Samhällsfostrans roll och fritidsfostrans teknik måste bli föremål för sys— tematiska studier.
U ngdomsorganisationerna och fritidsfostran
De organiserade ungdomsgruppernas roll har under senare år intensiv- studerats i skilda sammanhang. Boalt, Husén, Johannesson m. fl. har aktua— liserat amerikanskt undersökningsmaterial, som visar vilken avgörande roll den lilla intima vi-gruppen, som arbetar under längre perioder, spelar för medlemmarnas personlighetsdaning.
1. Det är i små vi—grupper, som ungdomar lär sig acceptera dem som än avvikande, de som inte liknar dem själva och som de kanske har svårt att spontant fördraga.
2. Det är i de små vi-grupperna som förmågan till samverkan och sam- arbete utbildas, och det är i de små kontinuerligt verksamma grupperna som tillgivenhet växer fram och engagemang i gemensamma värderingar be- fästas.
3. Det är i de små vi-grupperna under puberteten, som man prövar sina ställningstaganden till ideal, och det är i dessa grupper som frågor om rätt och orätt, hänsyn och ansvar genomdiskuteras och omprövas.
4. Det är i de små vi-grupperna som man tar ställning till aktuella och näraliggande samlevnads- och åskådningsfrågor utan att man därför för- klarar sig för några högstämda ideal. I detta sammanhang brukar framhållas, att gathörns- och vägkors- gängen liksom kafégängen ständigt är »öppna». Där träffas ungdomarna, där ställs inga krav på dem, där kan de bravera för varandra. Här bör crinras om skillnaden mellan en organiserad och en icke organiserad grupp. När den organiserade gruppen utsätts för påfrestningar, samman- svetsas medlemmarna allt starkare. När den icke organiserade gruppen ut- sätts för tryck, upplöses den ganska snabbt och skingras åt olika håll. En fara i de icke organiserade grupperna utgör alltid >>ensammavarg»—typerna. Dessa brukar beskrivas som individer, som inte är på väg till gruppen utan ständigt på väg från gruppen. De har emellertid ofta en förmåga att rycka med sig ett tillfälligt gäng, och i sådana situationer uppstår det lätt »sociala kortslutningar». Inom ungdomsorganisationerna är det i avgörande utsträckning ung— domarna själva, som tar aktiv del i arbetet. De bestämmer arbetets inrikt- ning och tar själva ansvaret för genomförandet. Under den senaste 10- årsperioden har en nyorientering skett i det fria och frivilliga ungdoms- arbetet. Tidigare ställdes mycket precisa krav på medlemskap. Endast den som var inskriven i en organisation fick, bortsett ifrån enstaka möten, deltaga i
22 verksamheten. Arbetet drevs efter modellen »stora möten». Från 30-talet har flertalet riksomfattande ungdomssammanslutningar genomfört ett efter hand växande studiecirkelarbete. Den lokala ledarutbildningen har i be- tydande omfattning kommit att äga rum inom studiecirklarnas ram.
Främst genom de estetiska ämnenas frammarsch, det växande internatio- nella intresset, och det därav ökade språkintresset, har alltfler ungdomar kommit att deltaga i studiecirkelverksamhet. Dessutom har ett växande antal ungdomar inom studiecirkelverksamhetens ram ägnat sig åt syste— matiska studier av de målsättningar, som ligger till grund för de olika organisationernas arbete. Vidare har samhällsstudier och studiet av psyko- logiska frågor och samlevnadsfrågor ägnats ett växande intresse.
Man måste emellertid räkna med att en betydande ungdomsgrupp aldrig kan väntas komma att deltaga i studiecirkelverksamhet.
Från och med budgetåret 1954/55 utgår bidrag till hobbyverksamhet, organiserad inom ramen för fritidsgrupper. Denna statsbidragsgivning har bidragit till att ungdomssammanslutningarna efter hand omorgani- serat sitt arbete, så att detta nu i avgörande utsträckning äger rum inom ramen för små grupper. Antalet fritidsgrupper var det första budgetåret cirka 10 000 och då samlade verksamheten, som omfattar ungdomar i ålder 12 t. o. m. 25 år, 150 000 deltagare. Det senaste Överblickbara verksamhets- året, 1964/65 var antalet fritidsgrupper, som erhöll statsbidrag, närmare 95 000 och hade drygt 1 640 000 deltagare. Det grupporienterade ungdoms- arbetet är emellertid än mer omfattande än vad dessa siffror utvisar.
Inom fritidsgruppernas ram samlas självklart deltagare, som inte är medlemmar av organisationen. I gruppverksamheten samlar praktiskt taget alla ungdomssammanslutningar numera deltagare, som fortlöpande följer verksamheten utan att ha bestämt sig för medlemskap. För flertalet ung- domar framstår medlemskapet mer som ett personligt engagemang och en förmån, inte som ett tvång för att man skall kunna deltaga i en viss verk- samhet.
Antalet riksomfattande ungdomsorganisationer äl numera cirka 60. Verk- samhetsåret 1960 redovisade ungdomsanslutningarna totalt 2.2 miljoner medlemmar och därav i åldern 12 t. o. m. 24 1,8 miljoner. 1964 redovisar ungdomssammanslutningarna totalt 2,7 miljoner medlemmar och därav 2,3 miljoner i den aktuella åldern. Antalet ungdomar 12 t.o.m. 24 år ut— gjorde 1960 1 400 000. 1964 är antalet drygt 1 500 000. Arbetsgruppen har, för att bilda sig en uppfattning om ungdomssammanslutningarnas numerär länsvis, inhämtat uppgifter från rikssammanslutningarna rörande totala antalet medlemmar, antalet medlemmar i åldern 12—24 är, antalet lokal- avdelningar och dessas fördelning på kommuner samt antalet ungdoms- ledare. Uppgifterna avser i regel är 1963. (Bilaga 5.)
Många ungdomar tillhör flera ungdomssammanslutningar. Det är van- ligt att man tillhör en idrottsförening, en politisk ungdomsorganisation.
kanske en nykterhetsorganisation, en kristen ungdomssammanslutning och vanligt är också medlemskap i skolsammanslutningar.
Numera torde ingen ungdomsopinion av betydenhet här i landet uppstå och utvecklas utan att präglas eller i varje fall kraftigt bearbetas inom ramen för det organiserade ungdomsarbetet. Samtidigt måste vi emellertid fastslå, att solidaritet med en större grupp och med samhället aldrig kan framkommenderas, utan måste växa fram naturligt på den grund, som gemensamma uppfattningar och gemensamma värderingar om vad som är rätt och riktigt ger. Skall ungdomarna bli solidariska med samhället, måste förutsättningarna skapas för ungdomen att vara med om att forma framtidens samhälle. Härigenom kommer ungdomarna att känna igen sig och i varje fall sina egna intentioner.
Den ungdomsmiljö vi skapar har en avgörande betydelse för fram— tidens samhälle. Bygger vi i miljön in generationsklyftor, översåtlighet och negligerande av de ungas roll i samhällsgemenskapen, så grundlägger vi aggressioner mot enskilda, grupper och mot samhället. Vi bidrar till ska— pandet av en ungdomsattityd som blockerar en av oss alla eftersträvad fördjupning av demokratin i människovärdets förverkligande. Det är i de små, till synes kanske ganska betydelselösa ungdomsgrupperna som mor— gondagens samhälle och samhällsarbete i väsentlig utsträckning formas.
J. K. Galbraith framhåller i sin förut citerade skrift att ett av de stora hindren för framsteg och utveckling är » den konventionella klokheten», som i sitt fasthållande vid konventioner och värderingar, präglade under andra ekonomiska och sociala förhållanden, blockerar framsteg och utveck— ling. Vid bedömningen av ungdomsorganisationernas roll i nusamhället bru— kar den konventionella klokheten anföra: ungdomen är bortskämd nu- förtiden; den ställer orimliga krav på samhället och överhuvud taget på de äldre. (Den reflektionen är inte unik för den nuvarande ansvarsgenera— tionen.) Det är bra för ungdom att kämpa, säger man. Se på oss, som arbe- tade under 20-, 30- och 40-talen i ungdomsarbetet, vi fick minsann kämpa och vi hade inga anslag. Och underförstått: se hur bra vi har blivit! Den gången fanns ingen kommersiell förströelseindustri, som i nämnvärd ut- sträckning kämpade om ungdomens uppmärksamhet och intresse. Den folkrörelsegemenskap, som bjöds, var ofta enkel i den meningen, att >>riks- schabloner» var gångbara. När man ser på de olika organisationernas ma- terial från denna tid är uppmaningen till gruppegoism och gruppintolerans påfallande. Dessbättre synes dessa tendenser nu vara helt övervunna inom det övervägande flertalet sammanslutningar. Gruppsolidariteten har vid- gats till ungdomssolidaritet och samhällssolidaritet. Under senare år har allt fler ungdomar markerat — ofta i motsats till de äldre — sin världsom- spännande solidaritetskänsla.
De demokratiska organisationernas roll i vårt samhälle fastslås och fram— häves i många sammanhang. Rimligtvis kan inte samhällsnyttan hos ung—
domsorganisationerna bli föremål för en vetenskaplig bedömning. Här måste det bli fråga om politiska ställningstaganden. En fråga om man vill säker- ställa idéfostran inom fria och frivilliga ungdomssammanslutningar för framtiden. Däremot är det ytterst angeläget, att mekanismerna bakom attitydbildning och att metoderna i det fritidspedagogiska arbetet blir före- mål för intensivstudium.
Tyvärr arbetas det ibland traditionellt inom ungdomssammanslutningar— na. Några undersökningar rörande ungdomsarbetets metodik har inte före— kommit. Vi behöver nu en praktisk —— pedagogisk forskning med inriktning mot detta område.
Samhället och den demokratiska fostran
I »Skolans sociologi» refererar Husén en rad undersökningar, som visar att det finns ett direkt samband mellan investeringarna i utbildning och produktivitetsutvecklingen. Det framhålles av vissa forskare, att utbild— ningsinvesteringarna är de tyngst vägande när det gäller att säkerställa en samhällelig produktionsutveckling. Här bör aktualiseras om inte inves- teringarna i samhällsfostran måste betecknas som fullt ut lika nödvändiga som investeringarna i formell skolning.
I skilda sammanhang betecknas förmågan till effektiv samverkan som en väsentlig hävstång för individuell mognad och för samhällsutveckling. Sam- hällsfostrans roll som produktionsfrämjande faktor synes böra kunna stu- deras på samma sätt som den formella skolningens.
Demokratisk fostran har i vårt samhälle ingående behandlats sedan 1940— talets början i samband med att målsättningen för skolans arbete diskute— rats. Torsten Husén refererar i »Skolans sociologi» målsättningarna enligt 1962 års skolbeslut. 1957 års skolberedning har i sitt huvudbetänkande SOU 1961:30 ett särskilt kapitel, som är betitlat »Skolans mål i ett för- änderligt samhälle».
Beredningen konstaterar, att man vid genomförandet av skolans mål står inför svåra avvägningsproblem, varvid olika skol- och samhällsuppfatt— ningar vill komma till tals. Ett sådant avvägningsprohlem är den dubbla uppgift som skolan har: dels att förbereda individen för hans insatser i kultursamhället vilket innebär en anpassning till samhällets krav, dels att samtidigt ta sin utgångspunkt i elevens egen personliga särart, hans anlag och förutsättningar i övrigt. Avvägningarna försvåras av att förändringar oavbrutet försiggår i de fält, där värderingar skall ske. Skolans verksamhet är inriktad på individer i ständig utveckling, och försiggår i ett samhälle, i snabb omdaning. Beredningen framhåller, att skolans mål från tid till annan måste revideras för att hållas tidsenlig. Den kan ej ges en slutgiltig utformning. Skolans roll i såväl den enskildes som i samhällets liv gör det därtill nödvändigt, att verksamheten inriktas mot framtiden.
En annan utgångspunkt för beredningens försök att ange målsättningen för den obligatoriska skolan är: »I centrum för skolans verksamhet står den enskilde eleven och utgångspunkten är aktningen för elevens människo- värde, hans personlighet och egenart». Skolan utgör en del av samhället. Detta konstaterande gäller i första hand det närsamhälle: den landsbygd eller stadsbygd, där eleven bor. Om eleven skall fostras till medlemskap i detta samhälle, både kan och bör denna fostran ske under medverkan av den gemenskap, i vilken han senare skall ingå. Detta måste betyda, att sko- lans direkta kontakter med närsamhället, dess människor och samhälls- funktioner på alla sätt bör underlättas och stimuleras. Kulturvalet får an- ses utgöra den väsentliga delen av sakinnehållet i den fostran, som skolan bibringar sina elever. Beredningen framhåller, när den går att specifiera de mål den anser vara väsentliga, att fostran och undervisningen inte får betraktas som två separata funktioner. All undervisning innebär en på— verkan av personligheten, antingen vi medvetet åsyftar den eller inte. Under- visningen har sålunda en fostrande effekt. Målsättningen är enligt skolbe- redningen:
I. Individuell fostran, vilken kan specifiseras som
a) utveckling av elevens personlighet intellektuellt, emotinellt, estetiskt, etiskt o. s. v.;
h) arbetsfostran såsom arbetsvanor, studieteknik och attityder till arbetet;
c) fostran för fritiden så att denna kan fyllas med utvecklande innehåll av ska- pande karaktär;
d) hälsofostran, både själslig och kroppslig;
e) fostran för familjeliv;
f) allmänt grundläggande kunskaper och färdigheter såsom:
1. Språkfärdigbet, förmåga att i tal och skrift kunna kommunicera med andra, att kunna läsa med behållning både på eget och främmande språk;
2. räknefärdighet;
3. orientering i den omgivande verkligheten och i det förflutna främst orien- tering i livsåskådningsfrågor, samhällsorientering och naturvetenskaplig orien— terin . II. gSocial fostran. Skolsamhället kan betraktas som en övningsplats för social fostran, vilken måste inriktas på att förhållandena i vårt moderna samhälle karak- täriseras av snabb föränderlighet.
Beredningen analyserar allmänbildningsbegreppet och definieras detta på följande sätt: Allmänbildning synes lämpligen böra beteckna sådana attityder, vanor, färdigheter och kunskaper, som inte är av den art, att de är direkt nödvändiga för individens mer eller mindre specialiserande yrkes- arbete.
En specifikation av de allmänbildande ämnesområdena och aspekterna på undervisningen ger följande uppräkning:
1. Den nödvändiga grund av färdigheter i fram för allt läsning, skrivning, räk- ning och om möjligt främmande språk, som individen måste besitta.
2. Ett visst mått av insikter och färdigheter i praktiska ämnen, som man be— höver för att klara vardagliga uppgifter i hem och samhälle.
4. ökad mottaglighet för bildning och tillräcklig grund för vidare bildningsgång på egen hand.
5. Sådana minneskunskaper, som gör det möjligt för individen att anpassa sig i dagens samhälle och att där fungera som samhällsmedborgare.
Som framgått av ovanstående återgivning av skolans målsättning, till— niätes nu fostran och fritiden stor betydelse.
Det omfattande vetenskapliga material och de utredningar, som legat till grund för de senaste årens skolbeslut, har också lämnat sidobelysning åt den samhällspedagogiska verksamheten.
I skolberedningens huvudbetänkande anfördes på sidan 146: »Elevens anlag och behov och hemmets påverkan utgör enligt ovan an— givna förutsättningar för skolans verksamhet. En sådan är även de intryck, som eleven får i kamratkretsen och från miljön i övrigt och som ofta djupt ingriper i utformningen av hans karaktär och hållning. Bland kamraterna blir han medlem i en grupp utanför hemmet och samhällsvarelse i ett nytt sammanhang. Hans värderingar, behov och uppträdande kan där komma att undgå betydande förändringar. Kamratkretsen med solidaritetskänslan som förutsättning för gruppens bestånd har vanligen en gynnsam inverkan på hans utveckling, men det finns också risker för att den kan påverkas i negativ riktning. Förekomsten och yttringarna av ungdomens gruppbild- ningar, som i mycket synes vara en följd av hemmets förändrade funktioner, blir en realitet, som man med nödvändighet måste räkna med bland förut- sättningarna för skolans verksamhet. Det är antagligt, att skolan bättre än för närvarande skulle kunna öva inflytande på denna mer tillfälliga miljöpåverkan genom att på olika sätt studera och analysera de starka sociala krafter, som här uppenbarar sig.»
På sidan 154 framhäves: »I synnerhet med elever i tonåren försvåras den etiska fostran av att de unga solidariserar sig med kamratgruppen och dess normer, vilka ofta står i viss motsättning till dem som skolan förmed- lar. Skolan har att klargöra solidaritetens problem, dess positiva och nega- tiva värden och att minska den klyfta, som kan råda mellan ungdomens och det vuxna samhällets sederegler, men också att tillvarata och kanalisera den moraliska aktivitet, som kamratgängets inbördes solidaritet vittnar om.
Om skolan alltifrån början (sid. 155 156) förstår att låta eleven över- vinna svårigheter, som avpassade efter hans ålder och personliga förut- sättningar, har den därigenom givit ett viktigt bidrag till hans personlig- hetsfostran. Eleven har lärt sig aktning för ansträngningen och för det pla- nerade systematiska arbetet, fått erfara glädjen över att tränga framåt, fått självförtroende och intresse för att gå vidare.
Utgångspunkten för denna strävan är barnets aktivitetsbehov, som under skoltiden målmedvetet skall tas i anspråk, ledas och utvecklas. I stor ut- sträckning är arbetet ännu vid skoltidens början liktydigt med att göra
något med händerna, forma och bygga material, skriva, måla, teckna etc. Den arbetsupplevelse som följer med dessa manuella sysselsättningar —— vilka givetvis har intellektuella inslag —— bör få utgöra en grund för skolans arbetsfostran och tillvaratas för att stimulera också intellektets träning och de emotionella och sociala sidorna av personlighetslivet. En fördel med det manuella arbetet är, att det ofta medger eleverna utlopp för deras behov av självverksamhet. Det kan också med utsikt till framgång tas i anspråk för den estetiska fostrans tjänst. Det manuella arbetet kan då få karaktären av fritt skapande».
Skolans arbetsfostran måste gälla allt slags arbete och avse också intel- lektets träning och estetiska och sociala skolning. Det manuella arbetet är emellertid av grundläggande betydelse och för många elever en nödvändig stimulans till studiearbete överhuvud. Skolans arbetsfostran kan därför med fördel anknytas till arbete med händerna och detta gäller hela skoltiden igenom, inte minst på högstadiet där många elever behöver anknytning till praktiska uppgifter i t. ex. slöjd, hemkunskap och maskinskrivning samt till konkreta arbetsmetoder i övriga ämnen för att överhuvud kunna finna sig tillrätta med skolans uppgifter. I detta sammanhang bör också framhållas, att skolan bör stimulera eleverna till sådan fritidsverksamhet, som med- ger utlopp för lusten att skapa och som ger tillfredsställelse.
Fostran till demokarti har behandlats av riksdagen. Den praktisk »— de- mokratiska fostran belyses främst i förarabetet till grundskolan; i propo- sitionen rörande denna och läroplanerna för grundskolan, fackskolan och gymnasiet.
På sidorna 158—159 i skolberedningens huvudbetänkande återfinnes: ». . . Skolan måste se till, att de unga inriktas och utrustas så att de under den ökade fritiden både vill och kan göra aktiva insatser i samhällslivet samt även i övrigt ge denna fritid ett utvecklande och värdefullt innehåll». ». . . Det förutsätter att gemensamhetsupplevelserna i skolan bidrar till så- dana värderingar och en sådan inställning, att eleverna vid senare år är benägna att träda i kontakt och samverka med andra människor med lik- nande intresseinriktuing. Under skoltiden bör eleverna därjämte genom sko- lans försorg beredas möjlighet att utom det schema-bundna arbetet träffas och verka i föreningar och klubbar.»
>>. . . Skolan skall genom att i olika former verka för en estetisk fostran av sina elever kunna göra väsentliga insatser för en fritidslivets omgestalt— ning...» »Skolberedningen har velat ge ett så långt möjligt koncentrerat uttryck för den åsikten att just en fostran för fritiden erbjuder särskilt angelägna uppgifter och betydande möjligheter för skolan att genom sin verksamhet skapa en aktiv kulturmiljö i vårt land och göra livet rikare och meningsfullare för människorna . . .»
»Allteftersom skolans mål mera klart angivits vara inte enbart under— visning, utan också fostran i vid bemärkelse, måste man söka uppnå en
bättre balans mellan skolans verksamhet på olika områden. Man måste sträva efter att ofta och konsekvent sätta eleven i situationer, där han får upptäcka och utforska, känna och uppleva, forma och skapa, om hans mog- nande skall utsträckas utanför kunskapstillägnelsen och resultera i intresse och inlevelse och i frivilliga val av värdefulla fritidssysselsättningar.»
På sidan 161 framhålles: Eleverna är i den obligatoriska skolan ännu inte mogna för några definitiva ställningstaganden i ideologiska avseenden, men de bildar sig tidigt uppfattningar, låt vara osjälvständigt, på detta område. I annat sammanhang understryker skolberedningen vikten av att skolan inte auktoritativt söker påverka eleverna för någon viss ideologisk uppfattning: skolans uppgift är här att skapa intresse och allvar och att ge kunskap och överblick. Men därmed är inte sagt, att skolan bör motverka elevernas lust att anstränga sig för uppfattningar, som de tillägnat sig. De- batten bör vara fri och intresset för debatten kring dessa frågor bör upp- muntras i lämpliga sammanhang också i det reguljära skolarbetet. Till de viktigaste fritidssysselsättningarna i vuxensamhället hör det föreningsliv, som grundar sig på ideologisk gemenskap mellan föreningsmedlemmarna och vilja att uträtta något i den gemensamma ideologiens tjänst. Skolan bör fostra till aktivitet och engagemang i detta avseende. Det kan ske genom en intressväxlande undervisning; det kan också ske genom uppmuntran åt elevernas föreningsverksamhet, inte minst när den har ideologisk karaktär. Föreningar, som på demokratins grund sysslar med politik eller livsåskåd— ningsfrågor, bör vara föremål för skolans positiva intresse.
»Sport och idrott (sid 165) utgör ett viktigt inslag i den verksamhet som avser elevernas fysiska fostran. Särskilt angeläget är det att skolan genom denna undervisning skapar en riktig inställning till en idrott utan över- drifter.» »Skolan har efter hand fått ett allt större ansvar för att stimulera eleverna till att efter skolgångens slut riktigt använda fritiden för sport, idrott och friluftsliv.»
På sidan 180 anföres: »En sådan social delaktighet, varom här har talats, bör grundläggas i det dagliga skolarbetet redan i de allra första klasserna för att sedan på allt sätt vidareutvecklas under skoltidens lopp, organiserade och ledda av eleverna själva samt verksamma med stöd av skolans eller av ungdomssammanslutningar av olika slag. Den kan därigenom underlätta elevernas kontakt med föreningslivet och med samhällslivet i det hela samt intressera dem för fortsatt medverkan däri...»
»Den orientering i övrigt i det nutida samhället, som utgör ett inslag i skolans sociala fostran, måste på motsvarande sätt bygga på barnets erfa- renhetsvärld och utifrån den klargöra sociala sammanhang eller ge barnet förmåga att på egen hand orientera sig i olika samhälleliga gruppbildningar och hjälpa det till social anpassning. Denna orientering bör omfatta utöver hemmet även skolan, kamratlivet, föreningslivet, arbetslivet, kommunen, staten, världssamhället. Det är slutligen angeläget framhålla, att skolans
sociala fostran sker med inriktning på att förhållandena i vårt moderna samhälle karaktäriseras av snabb föränderlighet. Den måste därför också bibringa eleverna kunskap och färdighet på andra områden, som erfordras för att de väl skall fylla sina uppgifter som medlemmar i detta samhälle. Förmåga till objektivitet och självständighet, till kritisk hållning och mot- ståndskraft mot tendentiös påverkan, vana och förmåga att väga argument mot varandra och därefter ta ställning bör därvid främjas. En sådan fostran och undervisning skulle emellertid innebära en alltför tung börda för sko— lan, om denna vore nödsakad att verka isolerad och utan stöd, eftersom sko— lans utveeklingstempo till sin natur är relativt långsamt och dess möjlig- heter begränsade. En skola, som är väl inlemmad i samhället, som verkar med bistånd från närsamhället och bland elever som intresserats för och aktivt deltar i dessa angelägenheter alltefter måttet av sina resurser, har större möjligheter att väl fylla sin uppgift, när det gäller att meddela en sådan fostran.»
I Kungl. Maj:ts proposition 1962: 54 angående reformering av den obli— gatoriska skolan m. m. formulerar departementschefen en rad principiella synpunkter, som torde bli riktningsgivande för det samhällsfostrande arbetet under en följd av år framåt: »Avgörande för skolans mål och undervisning och undervisningens innehåll är varje människas rätt till allsidig utveckling av sina anlag och intressen. Tungt vägande är också den moderna män— niskans behov av och krav på sådana egenskaper hos människorna vilka grundlägger och förstärker demokratins principer för samverkan och tole- rans mellan kön, raser och nationer och som gör människorna till nyttiga samhällsmedlemmar i en tid, som kännetecknas av stark utveckling. Skolbe— redningen tar individens behov och samhällets krav som utgångspunkt för målsättningsdiskussionen och betonar, att samlivet i det demokratiska sam- hället måste utformas av fria och självständiga människor. Men friheten och självständigheten får inte utgöra självändamål; de måste vara grund- valar för samarbete och samverkan. Fostran till fritt och självständigt kritiskt omdöme, vilket är en mycket Viktig uppgift för skolan, måste kom— pletteras med fostran till samarbete. Respekt för sanning och rätt, för männi- skans egenvärde, för människolivets okränkbarhet och därmed för rätten till odelad personlig integritet representerar så omistliga tillgångar, att de kan sägas utgöra några av de grundvärden, som måste få bestämma skolans mål och undervisningens innehåll och inriktning.
Även om i övrigt det mesta är föränderligt i utvecklingssamhället, ges det vissa grundvärden, som aldrig förlorar sitt innehåll eller sin giltighet. Det har avgörande betydelse för skolans fortsatta arbete, att denna målsättning är allmänt godtagen, och det är därför enligt min mening väsentligt att skol— beredningen varit helt enig om dessa principiella riktlinjer för skolans ar— bete, liksom att de som yttrat sig över förslaget inte satt här berörda rikt- linjer i fråga. Härav följer för undervisningsarbetet sammanfattningsvis
kraven på självverksamhet, åskådlighet, individualiseriug samt gemenskap och samarbete.»
» ...... Skolans mål är att uppfatta som en helhet. Den uppdelning på delmål, som skolberedningen gör, är huvudsakligen praktiskt betingad och avser framför allt att ge de huvudriktningar, i vilka skolan för närvarande synes böra sätta in sina ansträngningar, de områden, där dessa uppgifter nu är särskilt angelägna. Vad beredningen i detta sammanhang anför om en ändrad avvägning mellan kunskapsmeddelelse och fostran, om individuell fostran i dess olika aspekter innefattande bl. a. personlighetsutveckling och intellektuell skolning, om social fostran, det nutida allmänbildningsmålet och den förberedande yrkesutbildningen synes mig i allt väsentligt vara väl ägnat som riktpunkt för skolans läroplan och därmed också för dess arbete.»
». .. Skolan är endast en del av det samhälle, i vilket den ingår och målet för dess verksamhet är, som nyss anfördes, i hög grad beroende av sam- hällets behov och önskemål. Samhället utvecklas och förändras kontinuer— ligt, en utveckling, var till skolan sett i ett större perspektiv själv bidrar. Skolans mål måste därför från tid till annan revideras. För detta talar även skolans egen inre utveckling, den efter hand ökade lärarerfarenheten, ämnesstoffets successiva förnyelse, undervisningsmetodikcns förändring och förbättring, tillförseln av nya och mer avanserade pedagogiska hjälpmedel m. m.»
»Hela detta dynamiska skeende i och omkring skolan medför, att dess mål måste tid efter annan revideras, dess uppgifter fortlöpande hållas tids- enliga. Kravet på en fortskridande skolreform i denna mening är fortfarande och måste framledes vara lika angeläget som då det på sin tid framfördes av 1964 års skolkommission. Ansvaret för att denna fortlöpande förnyelse och anpassning till efter hand ändrade förutsättningar och önskemål kommer till stånd, något som bör kunna företagas utan alltför ofta återkommande för— ändring av organisationen, synes i första iland böra vila på den centrala skolledningen, även om det självfallet också ständigt bör vara aktuellt för alla dem, som ute på fältet ägnar skolan sin kraft och sitt intresse, såväl lärare som föräldrar och förtroendemän.»
»Jag vill kanske kraftigare än beredningen understryka, att även om det bör vara lika naturligt för hemmen att ha kontakt med skolan som skolan med hemmen, måste dock ansvaret för att samverkan kommer till stånd i sista hand vila på skolan. Jag har redan framhållit, vilken betydande vikt för skolans arbete som föräldrarnas intresseengagemang har, och jag kom- mer på nytt tillbaka till denna fråga, till spörsmålet om skolans längd, inne— håll och utformning. Angelägenheten av att i erforderlig omfattning få för— äldrarnas medverkan i samarbetet torde emellanåt tarva nya och okonven— tionella grepp för att man skall kunna lösa uppstående problem och få verksamheten effektiv».
Arbetsgruppen har funnit det angeläget att utförligt erinra om de sålunda
formulerade målsättningarna för samhällets engagemang för fostran i ut— bildningssamhället. Som framgått av de långa citaten, har skolberedningen och stadsrådet fastslagit, att fritidsfostran spelar en central roll i vår nuva- rande uppfostringssituation. Med en tillspetsning kan sägas, att skolan i ett sammanhang tar ställning till för vårt samhälle avgörande värderingar. Man slår fast, att skolan skall fostra till demokrati. De värderingar som ligger bakom ställningstagandena för demokrati och hävdandet av alla människors lika och unika värden, företrädes av en rad organisationer här i vårt land.
Avgörande upplevelser för idébakgrunden är enligt arbetsgruppens me— ning engagemang i organisationer, som företräder livs- och samhällsstyran- de ideal och värderingar. Upplevelsen av den konkreta, praktiska demokra- tin under för- och högpuberteten, som uppenbarligen spelar en så avgörande roll för utvecklande av en människas förmåga att ta ställning i samhälls— och livsfrågor, att stå för ställningstagandena och att ompröva dem, sker till avgörande del inom ramen för de fria och frivilliga ungdomsorganisa- tionerna.
Ofta tillmätes oorganiserade grupper av ungdomar en alltför stor roll. Det synes emellertid vara i de små, fast organiserade och kontinuerligt arbe- tande grupperna, som den avgörande påverkan sker. I detta sammanhang vill arbetsgruppen knyta an till de synpunkter rörande opinionsbildning och forskning kring dessa frågor, som beredskapsnämnden för psykologiskt försvar publicerat.
På grundval av amerikansk opinionsbildning- och masskommunikations- forskning har fil. lic. Ola Melén sammanställt en rad fakta, som här för- tjänar uppmärksamhet. Analyser av ställningstaganden under en valrörelse synes visa, att masskommunikationer (TV, radio, press) är mindre verk— samma än vad man tidigare i allmänhet ansett. Den påverkan, som utgår från massmedia når först den grupp personer, som i sin tur förmedlar det de ser, hör och läser till bekanta och arbetskamrater och givetvis till familje— medlemmar, som de står i förtroendeförhållande till. Dessa opinionsledare, främst i förtroendeställning inom de stora folkliga rörelserna utformar i mindre grupper ställningstagandena till aktuella spörsmål. Opinionsledarna är inte att betrakta som dirigenter av opinionen. De kan inte själva leda opinionen. Opinionsledaren måste förvalta sin auktoritet så att den inte går föllorad. Auktoriteten skulle försvagas, om man sökte påverka folk i en 1iktning, som alltför mycket strider mot allmän uppfattning och funda- mentala värderingar.
I vårt samhälle kan ungdomsorganisationerna betraktas som serviceorgan då det gäller fostran av unga människor till ställningstagande till livs— och samhällsstyrande frågor. De kristna sammanslutningarna har specialiserat sig på en rad etiska frågeställningar, som är av väsentligt intresse för vårt samhälle. Nykterhetsrörelsens ungdomssammanslutningar kämpar främst för att forma attityderna gentemot alkoholen. De politiska ungdomsrörelser-
na ger unga människor service för ställningstagande till samhällsstyrande värderingar och till aktuella samhällsangelägenheter. Idrottsrörelsen ger en allmänfostran till respekt för spelregler samtidigt som den skapar opinion för fysisk fostran i begreppets vidaste mening.
Ledarna i nämnda organisationer och andra aktuella sammanslutningar spelar en avgörande roll för ungdomens ställningstagande till samhället.
KAPITEL 4
Samhället och fritidsfostran
I läroplan för grundskolan framhålles bl. a.
I centrum för skolans fostrande verksamhet står den enskilda eleven. Att hjälpa varje elev till en allsidig utveckling är riktpunkten för skolans arbete. Det innebär, att den med aktning för elevens människovärde och kännedom om hans individuella egenart och förutsättningar skall söka främja hans personliga mognande till en fri, självständig och harmonisk människa. Skolan skall ge individuell fostran.
Den enskilda människan är i sin kontakt med omvärlden också med— människa och medborgare. Hon är medlem av familj och kamratkrets, och hon är samhällsmedlem. För att hon skall kunna finna sig tillrätta i till- varon, måste hon redan under skoltiden få öva sig att leva och verka i gemen- skap med andra och förbereda sig för sitt liv som framtida familjebildare och aktiv medborgare i morgondagens samhälle, som betydligt mer än det nuvarande kommer att kräva samverkan mellan människor av olika lägg— ning och begåvning. Skolan måste med andra ord också ge social fostran.
Skolan kan självfallet inte ensam leda barnets utveckling. Även under barnets år i skolan har hemmet det primära och huvudsakliga ansvaret för dess fostran och vård. Av största betydelse är då att söka överbrygga de olik— heter i uppfostringsnormer, som kan finnas mellan hem och skola. För en individualiserad fostran behövs därtill god kännedom om elevens situation i dess helhet. Skolan bör hålla sig orienterad om elevens hemmiljö, och föräldrarna bör få tillfälle att ta del i skolans vardag och fest. Kontakten mellan skola och hem gynnas av att båda parter lär känna varandras verk— samhetsområden. Även om det bör vara lika naturligt för hemmen att ta kon— takt med skolan som för skolan att kontakta hemmen, måste dock ansvaret för att samverkan kommer till stånd i sista hand vila på skolan. I en skol— organisation, som successivt ställer eleven inför olika valmöjligheter, får skolan en starkt ökad förpliktelse att informera hemmen i samband med viktiga avgöranden under elevernas studietid och inför deras övergång till fortsatt utbildning eller till uppgifter i arbetslivet. Föräldrarnas aktiva intresse i dessa för deras egna barn så viktiga frågor bör initieras och sti- muleras genom lämpliga åtgärder från skolans sida med sikte på att åstad-
komma ett intensifierat och breddat samarbete mellan hem och skola till gagn för trivseln i det dagliga skolarbetet och till stöd för både föräldrar och lärare i deras fostrargärning.
Skolan utgör en del av samhället. Skall den lyckas fostra sina elever till goda samhällsmedlemmar, måste den ge dem kunskap om samhället och stärka deras samhörighet med det. Särskilt gäller detta närsamhällct, dvs. den bygd, där eleven bor. Genom ömsesidiga kontakter mellan skolan och närsamhället, dess människor och funktioner, bör elevernas anpassning till samhället främjas, samtidigt som skolan växer intimare in i medborgarnas intresse och blir en levande angelägenhet för dem.
Genom sin individuella och sociala fostran skall skolan ge alla elever en grundläggande bildning, som till (lem förmedlar sådana färdigheter och kun- skaper, vanor, attityder och värderingar, som är av betydelse för deras fostran och personliga utveckling och för deras möjlighet att anpassa sig i dagens och morgondagens samhälle och att där fungera som yrkesutövare och samhällsmedborgare. Det hör observeras, att skolan just när den med— delar kunskaper utför sin fostrande uppgift. Kraven på goda grundläggande kunskaper å ena sidan och på allmän förmåga att använda kunskapskällor, tillämpa sitt vetande och uppfatta sammanhanget mellan fakta å andra sidan är nära samhöriga och måste samtidigt upprätthållas.
Växlingar i kultursituationen kan -— såsom redan framhållits _ medföra, att frågan om den grundläggande bildningens lämpliga innehåll från tid till annan kan behöva omprövas. Obestridligt synes dock vara, att den gemen- samma referensram, som grundskolan vill ge alla medborgare, i dagens komplicerade samhälle måste omsluta ett rikare innehåll än förr. Jämte grundläggande språk- och räknefärdigheter skall skolan ge eleverna en vidgad kännedom om naturens och kulturens värld. Den skall genom en av saklighet präglad undervisning i kristendomskunskap och i ämnen av sam— hälls- och naturorienterande slag föra dem in i den omgivande verkligheten och i det förflutna, söka klargöra sambandet mellan det förflutna och det närvarande samt orientera dem i livsåskådningsfrågor. Det är i vår tid angelägnare än förut, att en elementär naturvetenskaplig orientering kom- mer samtliga elever till del. En viktig grupp bland de allmänna ämnen, som är obligatoriska för alla och som skall samverka, när skolan söker fullgöra sin bildningsuppgift, utgöres av ämnen för estetisk-praktisk och fysisk fostran.
I ett demokratiskt samhälle, där man önskar lägga allt större ansvar på den enskilda människan, får intellektets skolning stor vikt. De kvaliteter, som särskilt bör hållas i sikte, är tankens klarhet och reda, dess rörlighet och skärpa, förmågan att pröva kritiskt och självständigt och motstå ten— dentiös påverkan, att analysera, jämföra och sammanfatta.
uppgiften att utveckla hans känslo— och viljeliv det väsentliga på person- lighetsfostrans område.
Av största betydelse är den miljö, som skolan skapar för eleverna, och den trygghet och trivsel, som de upplever där; vänlighet och förståelse para- de med fasthet bör möta dem i skolan.
Ett starkt intresse för den enskilda eleven och individuell anpassning av undervisningen efter hans läggning och förmåga är viktiga förutstättningar för att skolan skall lyckas väcka och vidmakthålla studieintresse och arbets— lust. Skolan bör ta vara på alla möjligheter att berika och utveckla elevernas känsloliv. Bland annat måste dess undervisning och verksamhetsformer genomsyras av en strävan att medverka till en estetisk fostran av de unga, att lära dem uppfatta och njuta av det sköna i olika former, konst, litteratur, musik och natur, samt att frigöra deras personliga uttrycksmöjligheter och på olika sätt låta dem få ge utlopp åt fantasi och spontan skaparlust.
Betydelsefulla inslag i skolans strävan att främja viljelivets utveckling är att skapa självtillit hos eleven, befrämja hans initiativkraft och hans för— måga att med noggrannhet och uthållighet arbeta för att nå uppställda mål samt utveckla hans beredskap till gott samarbete med andra. Genom sin etiska fostran skall skolan ge honom en god uppfattning om de moraliska normer, som måste gälla i sammanlevnaden mellan människor och som bär upp rättsordningen i ett demokratiskt samhälle. Han måste bli fullt med- veten om innebörden av etiska begrepp som rättvisa, ärlighet, hänsyn och tolerans och om konsekvenserna av brott mot lagar och föreskrifter. Skolan bör själv så långt möjligt fungera efter normer, som eleverna accepterar, och regler, som de själva är med om att utforma. De motsättningar, som i vissa avseenden kan föreligga mellan ungdomens och de vuxnas normer och sede- regler, bör skolan ta upp till diskussion och söka utjämna. Solidaritetens problem, dess värde och risker, bör klargöras.
En stor del av människans liv ägnas åt arbetet, och inte bara för läraren utan också för eleven är skolan en arbetsplats. Genom att anknyta till de ungas aktivitetsbehov, leda det och utveckla det, måste skolan sträva efter att skapa arbetsglädje. Den skall genom arbete meddela fostran för arbete. Denna arbetsfostran måste gälla allt slags arbete, praktiskt lika väl som teoretiskt. Skolan skall lära eleverna att planera sitt arbete på ett ändamåls- enligt sätt och att självständigt och metodiskt tillägna sig färdigheter och kunskaper, och den skall i samband därmed hos dem grundlägga goda ar— betsvanor och lämpligt studiesätt. Den bör med deras stigande ålder kunna ställa allt högre krav på arbetets kvalitet och lära dem att hysa aktning för varje slag av väl utfört arbete och därmed bidraga till att utjämna skillnader i värderingar av olika yrken.
Väsentligt är, att alla får en positiv grundinställning till studierna samt att var och en lämnar en aktiv och intresserad medverkan i arbetet och gör sitt bästa inom ramen för sin fallenhet och sina förutsättningar. Därmed kan
en studiehåg och ett bildningsintresse väckas, som varar livet ut och som öppnar vägen från skolsalen till bibliotek och samlingar, kurser och studie- cirklar, till tidningar och tidskrifter, film, radio, television osv. Den obliga- toriska skolan bör bli en grundskola för fortsatt bildningssträvan, inriktad på utveckling av personligheten och förkovran i yrket.
Sistnämnda synpunkt på skolans uppgift får särskild betydelse i en tid, då samhällsutvecklingen och de tekniska framstegen medfört, att människan erhåller allt större fritid och den fysiska ansträngningen ofta minskar. Skolan måste se till, att de unga inriktas och utrustas så, att de under den ökade fritiden både vill och kan göra aktiva insatser i samhällslivet samt även i övrigt ge fritiden ett utvecklande och värdefullt innehåll. En sådan fostran för fritiden inrymmer betydande möjligheter för skolan att genom sin verksamhet skapa en aktiv kulturmiljö i vårt land och göra tillvaron mera innehållsrik för människan. Det räcker inte med att skolan genom sin undervisning väcker intresse för fortsatta bokliga studier. Den måste även mera direkt inrikta sin verksamhet på att stimulera till sådana former av fritidsverksamhet som friluftsliv, idrott och gymnastik, sång och musik, teckning och målning, slöjd och annat manuellt arbete samt fri hobbyverk- samhet av annat värdefullt slag. Särskilt viktigt är att elevernas sinne för de estetiska värdena uppodlas både genom deras egen skapande verksamhet och genom smakfostran. Att väcka de ungas intresse inför de stora och gemensamma grundfrågor, som gäller livsåskådning och samhällsuppfatt- ning, faller också på skolans lott. Genom stimulerande undervisning och fri debatt i det reguljära skolarbetet samt genom uppmuntran att delta i för— enings- och bildningsverksamhet i och utom skolan kan eleverna fostras till aktivitet och engagemang i samhälleligt och ideellt arbete.
Familjen är den första gruppbildningen, i vilken barnet ingår. Det är därför naturligt, att skolan tar familjen till utgångspunkt i sin sociala fost- ran av eleverna. Denna skall förbereda dem för deras liv som framtida familjebildare, och fostran för familjelivet bör under hela skoltiden med- delas dels vid undervisningen i de ämnen, som har naturlig anknytning till frågor berörande hem och familj, dels genom elevernas praktiska arbete för att vårda den egna skolmiljön. I dessa och andra lämpliga sammanhang bör uppmärksamhet ägnas åt ekonomisk fostran, som är av stort värde för varje människa både som individ och som medlem av familj och samhälle.
Samlivet i det demokratiska samhället måste utformas av fria och själv- ständiga människor. Men friheten och självständigheten får inte utgöra självändamål: de måste vara grundvalen för samarbete och samverkan. Skolans sociala fostran skall därför grundlägga och vidareutveckla sådana egenskaper hos eleverna, som i en tid av stark utveckling kan bära upp och förstärka demokratins principer och tolerans, samverkan och likaberätti- gande mellan kön, nationer och folkgrupper. Att väcka respekt för sanning
och rätt, för människans egenvärde, för människolivets okränkbarhet och därmed för rätten till personlig integritet är en huvuduppgift också för den sociala fostran, som skolans verksamhet skall omfatta. Betydelsefullt är, att eleverna fostras till hjälpsamhet mot varandra och till villighet att ställa sin förmåga till andras tjänst, när så är möjligt och lämpligt. De ungas känsla av samhörighet och medansvar måste emellertid vidgas utöver grän— serna för familj och släkt, kamratkrets och skola till att omsluta allt större samhällsbildningar. Skall utvecklingen kunna främja och befästa fred och frihet bland folken och skänka allt bättre livsbetingelser åt människorna, måste skolan bland de unga skapa ökad förståelse för människors liv och villkor inom andra, längre bort liggande samhällsbildningar och lära dem inse betydelsen av goda mellanfolkliga relationer och internationell sam- verkan.
För kontakten mellan skolan och samhället ges ofta goda utgångspunkter i själva undervisningen, som bör ge aktuella aspekter på samhällsfrågor. Då så kan ske bör läraren efter samråd med rektor ge verklighetsunderlag åt undervisningen genom bl. a. söka kontakt med representanter för organisa- tioner och folkrörelser samt kommunala och statliga organ för att få deras medverkan i undervisningen med diskussioner och aktuell information. Vi— dare är studiebesök och intervjuer vid samhälleliga institutioner, t. ex. riks- dag, stads— eller kommunalfullmäktige och domstolar, samt vid företag, t. ex. jordb1 uk, industrier, spar- och kreditinstitut, väl ägnade att ge en åskådlig föreställning om samhälls- och näringsliv. Genom den praktiska yrkes- orienteringen får högstadiets elever ännu en kontaktpunkt med det samhälle, som omger skolan.
Det närmande mellan skola och samhälle, som dessa och andra liknande besök och kontakter medför, bör göra det lättare för eleverna att växa in i det samhällsliv, i vilket de efter slutad skolgång skall göra en insats. Det bör också kunna stimulera deras intresse för närsamhällets förhållanden och utveckling samt öka deras känsla av medborgerligt ansvar. Samtidigt betyder ett sådant närmande, att skolan och dess angelägenheter uppmärksammas av olika företrädare för närsamhället och kan bli föremål för ökat intresse bland dem. För skolan är det självfallet av utomordentlig betydelse att kun- na verka med insiktsfullt och helhjärtat stöd från närsamhällets sida.
Skolan måste samverka med vissa samhällsinstitutioner på orten även i andra sammanhang. Med ungdomsstyrelser och fritidsnämnder måste sam— arbetet självfallet bli av stor omfattning. I denna verksamhet bör också eleverna engageras på lämpligt sätt. Även med barnavårdsnämnden, andra sociala nämnder och understundom med polisen bör samverkan äga rum. Det åligger de elevvårdande organen inom skolan att uppehålla denna kon- takt, och rektor bör övervaka att så sker. Den kan inte vara enbart institu- tionell utan måste också vara personlig. Där rektor eller någon lärare är
ledamot av barnavårdsnämnden eller någon annan social nämnd, kan ett mera vidsträckt samarbete komma till stånd utan att man vidtar särskilda anordningar. I vissa kommuner finns i brottsförebyggande syfte permanenta samarbetsorgan med representanter för skola, barnavård och polis, vilka uppnått goda resultat. Det är angeläget, att sådana organ kommer till stånd även i andra kommuner. Intill dess så skett, bör i varje fall med några års mellanrum en studiedag ägnas åt skolans samarbete med barnavårds- och socialvårdsmyndigheter samt polisen. Vidare kan lärarna besöka polisen och de olika nämnderna och ta del av deras arbete; tjänstemän från dessa kan komma till skolan för att med föredrag och vid diskussioner berätta om och belysa vad de gör.
Skolan inlemmas i närsamhällets liv inte minst då dess lokaler under eftermiddagar och kvällar upplåtes även för andra samhällsändamål. Dess specialrum och klassrum bör få användas exempelvis för ungdoms- och folk- bildningsarbete samt annat ideellt arbete ävensom för politiska organisa- tioners verksamhet. Sådan upplåtelse av skolans lokaler bör ske också till exempelvis ungdomar från andra kommuner. Den skall äga rum på de eko— nomiska villkor, som anges i skolstadgan. Det bör vara lätt för skolans led- ning att skaffa sig garantier för en god vård av anläggningen genom att lägga ansvaret för tillsynen på vederbörande gästande sammanslutning —— ett så- dant förtroende missbrukas sällan. Skolan bör på detta sätt kunna bli ett centrum i samhället, dit de flesta har ärende. En klok inställning från skolans sida i de hänseenden, som nyss berörts, bidrar starkt till att förverkliga en god samverkan mellan hem, skola och samhälle.
Samvaron under friare former mellan lärare och elever och mellan eleverna inbördes under friluftsverksamheten kan verksamt bidra till att utveckla kamratkänsla, hjälpsamhet, ledarförmåga och samhörighet med skolan. På idrottsplatsen och under vandring i skog och mark har läraren tillfälle att lära känna sina elever från andra sidor och under andra förhållanden än vid arbetet i skolan.
Friluftsverksamheten bör stimuleras till ett varaktigt intresse för idrotts— lig verksamhet och regelbunden stärkande utevistelse som en nödvändig motåtgärd i en alltmer mekaniserad tillvaro för bibehållanden av kondition och arbetsförmåga. Den bör bidra till att skapa intresse för att ge kunskap om natur och friluftsliv, så att allt flera kommer att utnyttja den ökade fritiden till fullvärdig rekreation.
Elevernas fritidsverksamhet bidrar till individens utveckling och ger stoff för anlags- och yrkesorientering. Den kan komplettera och stödja under— visningen i skolans ämnen, öka trivseln med skolarbetet och stimulera till
aktivare insatser där. Fritidsverksamheten ger möjlighet att leda ungdomar- nas naturliga behov att sluta sig samman i grupper och gäng i positiv rikt- ning och att därtill ge aktiv samhällskunskap om föreningsteknik m. m. Den bidrar —— rätt utnyttjad — till förståelse för att ett förtroendefullt och trivsamt samarbete kan vara oberoende av deltagarnas ålder.
En förutsättning för att skolungdomens fritidsverksamhet skall få denna effekt är, att den betraktas och behandlas som en ungdomarnas egen ange- lägenhet, organiserad och ledd av dem själva. Den skall icke arrangeras så, att den uppfattas som påtvingad. Ungdomarna skall känna, att de i skolan har ett stöd, när deras egna resurser ej räcker till, och att skolan kan hjälpa till med sakkunskaper, idéer och uppslag utan att träda deras behov av självständighet för nära.
Viktigt är därjämte, att det stöd skolan erbjuder ges i samråd med sam- verkan med föräldrarorganisationer och med motsvarande verksamhet utan— för skolan samt med representanter för samhällets barna- och ungdomsvård. Konkurrens mellan dessa är onödig och olämplig och till skada för ung- domarnas respekt för vuxensamhället.
Elevföreningar i skolan ger eleverna tillfälle att samlas för att odla gemen- samma intressen; de får vana att fungera i olika sammanhang inom ett ordnat föreningsliv; de blir inställda på att lojalt följa de beslut som fattas men också att verka för ändring av vad de ogillar.
Elevföreningar kan vara av olika slag. De yngre eleverna samlas i hobby- klubbar och klassföreningar, de äldre kan utveckla en föreningsverksamhet, som omspänner ett rikt register, t. ex. idrott, musik, läsning, dramatik, foto samt olika ideella frågor, såsom nykterhetsfrågor samt religiösa och poli- tiska frågor. I regel för dessa föreningar en ganska ojämn tillvaro, eftersom de är starkt beroende av de begåvningar och det intresse för saken, som för tillfället finns bland eleverna, och av den uppmuntran, som kommer från skolan. Denna kan stödja och aktivera föreningsarbetet genom att låta föreningarna medverka i olika sammanhang —— t. ex. med ett morgonsam- lingsprogram, med en litterär afton, artiklar för en skoltidning, en utställ- ning ete. —— genom ekonomiskt stöd, genom att låta enskilda förenings- medlemmar få olika uppdrag och genom att särskilt intresserade och kun- niga lärare får bli medlemmar i föreningen osv.
Skolan bör hos eleverna söka utveckla ett ansvarsmedvetet intresse för samhälliga angelägenheter. I de högsta årskurserna bör det gälla även politiska frågor. En allmän politisk diskussionsförening kan bidra härtill. Då det är önskvärt, att eleverna i sin politiska orientering når kontakt med andra ungdomar liksom med äldre av likartad inriktning, är det vidare i regel lämpligt, att de politiska partiernas redan existerande allmänna ung- domsföreningar anordnar upplysningsmöten i skolan och att den politiskt intresserade skolungdomen tillhör dessa. Slutligen kan även särskilda poli- tiska sammanslutningar inom skolan ha en uppgift att fylla och skall kunna
påräkna samma förståelse och intresse från skolans sida som all annan sund föreningsverksamhet.
Att framställa och utge skoltidningar är en vanlig och omtyckt fritids— sysselsättning bland skolungdom. Ibland är dessa tidningar av relativt an— språkslöst slag och närmast ett uttryck för verksamhetslusten hos en enskild eller i en viss kamratkrets. I andra fall rör det sig om tidningar, som redi- geras av en klass eller en elevförening. Ibland utgör tidningen ett för skolan som helhet representativt organ. I så fall brukar också lärare ingå i redak— tionen. Merendels befordras sådana alster till trycket och tryckfrihetsför- ordningens bestämmelser blir därmed automatiskt tillämpliga på dem. Cen- sur får alltså inte förekomma, ej heller efterforskningar beträffande bidrags— lämnare eller bestraffningsåtgärder med anledning av innehållet.
Både de yngre elevernas enkla, duplicerade tidningar och de äldres tryckta publikationer ger värdefull fritidssysselsättning, som skolan har anledning intressera sig för och stödja, bl. a. genom att ge råd och den medverkan eleverna i samband med den önskar få. Tidningen ger dem inte bara praktisk sysselsättning under lediga stunder; den kräver också planläggning och för- arbeten av skilda slag och stimulerar fantasi, initiativförmåga och sam- arbetsvilja. Ingår klassföreståndare eller annan lärare i redaktionen, kan han därigenom få en naturlig och Väkommen kontakt med eleverna utanför klassrummet. Dessutom kan skoltidningen många gånger stimulera det van- liga skolarbetet.
Frågan om instruktörer och ledare för elevernas fritidsverksamhet kan vara svårbemästrad. Skolan bör i regel inte oombedd ställa sådana till för- fogande utan försöka göra föreningen självförsörjande i detta hänseende. Att en elevförening behöver en vuxen instruktör kan dock ofta vara för— klarligt: blott en vuxen har den utbildning, erfarenhet och rutin, som i vissa situationer gör det möjligt att instruera.
Mindre klart är det vuxna ledarskapets omfattning och former. Där skolan på goda grunder finner, att den gärna skulle vilja stödja föreningen, varvid behovet givetvis kan variera med hänsyn till elevernas ålder och aktivitetens art, kan det ofta nog ske på annat sätt än genom att en vuxen sätts som for- mell ledare. Värdefullt är att intressera målsmän, äldre syskon och före detta elever knyts till fritidsverksamheten i skolan som ledare och instruk— törer. Kanske också en och annan gång en >>fadder>> från ungdomarnas praktikplatser kan äta sig sådana uppdrag. Överhuvudtaget bör det givetvis inte vara endast lärare som anlitas.
För verksamheten bör finnas material, utrustning och fritidslokaler av olika slag. Av de senare må nämnas bibliotekslokaler, klubbrum för de äldsta eleverna, gymnastiklokaler med omklädningsrum för dem som ut— övar idrott, gymnastik eller dans, utrymme för scenisk verksamhet, dvs. både scen och kulissutrymmen samt någon form av omklädningsrum i an— slutning till dessa.
Förekomsten av väntetider inför Skolskjutsar samt under håltimmar och frukostar bör föranleda speciell uppmärksamhet beträffande lokaler för tillfälligt lektionsfria elever. För att den fritid, som tillbringas inom skolan, inte skall förefalla eleverna trist och tröttsam är det givetvis av vikt, att lokalerna görs trivsamma och ger möjlighet till både enskild läsro och andra mer samvarobetonade sysslor. Det bör kunna vara en angelägenhet för elev- rådet och skolans äldsta elever att i samråd med föräldraföreningen göra en insats som >>fritidsledare» ev. mot någon kontant ersättning. Verksamhets- former som schack och andra spel, redaktionellt arbete för skoltidningen, sy— eller stickklubb, bokcirkel, frimärksklubb etc. kräver i regel inga större arrangemang men kan dock utgöra en utgångspunkt för mera organiserad fritidsaktivitet och därjämte hindra de störningar och den otrivsamhet, som gärna följer med sysslolöshet.
Om vid skolan finns kurator, har den en given roll i denna verksamhet. Kuratorn bör i likhet med andra vuxna i stort sett förhålla sig »intresserat passiv» men har å andra sidan särskilda möjligheter att gripa in utan att störa. Han har i elevernas fritidsverksamhet en möjlighet till naturliga kontakter, till eleviakttagelser och elevpåverkan.
Verksamheten vid ungdomsföreningar utan anknytning till skolan, vilka omfattar även elever från den obligatoriska skolan, kan denna givetvis inte närmare följa. Om det anses fördelaktigt, att kontakt åstadkommes mellan elevföreningar i skolan och ungdomsföreningar och klubbar utanför denna, bör detta ske i nära samråd med ledningen för denna ungdomsverksamhet. Gemensamma program kan anordnas, inslag från skolans sida i dessa kan erbjudas, en lämplig lokal eller visst material ställas till förfogande, för- eningen i fråga inbjudes till skolan etc.
Skolans stödjande åtgärder bör som redan berörts sättas in diskret och i fullt samförstånd med målsmännen och med andra i frivillig ungdomsverk— samhet engagerade myndigheter och institutioner. Att åtgärderna kan kom— ma att kosta både pengar och arbete understryker behovet av gott och öppet samråd med anslagsgivande myndigheter och med de personalkategorier, på vilkas medverkan som handledare man räknar. En skolans kontaktman för samarbete med kommunala myndigheter och lokala ungdomsorganisa- tioner kan vara till god hjälp, när det gäller att uppnå önskvärd samverkan.
I läroplan för fackskolan framhålles bl. a. I läroplanen för grundskolan, avsnittet mål och riktlinjer, har fastslagits, att skolans arbete skall anpassas såväl till den enskilde elevens utveckling och möjligheter som till samhällets utveckling och att det gemensamma an— svaret och intresset för de ungas utveckling och fostran bör förena hem, skola och samhälle i ett fruktbärande samarbete. Vidare har skolans per- sonlighetsfostrande uppgift starkt betonats. Vad i grundskolans läroplan,
avsnittet mål och riktlinjer, sägs i här nämnda hänseenden samt angående samspelet mellan skola och samhälle äger tillämpning jämväl på fackskolan. Fackskolans utbildning bygger på grundskolan och har till uppgift att ge en målinriktad utbildning som skall tjäna som förberedelser för elevernas kommande verksamhet i omedelbar yrkesutövning eller i yrkesutövning efter fortsatta studier.
Fackskolan skall vidga och fördjupa den utbildning som grundskolan gett och även i övrigt fullfölja dess fostrande verksamhet såväl i vad avser individuell som social fostran.
En viktig uppgift för fackskolan är att göra eleven van vid att självstän- digt ta ställning till de uppgifter och den information han möter i skola, arbets- och samhällsliv. Eleverna bör vänja sig vid en undersökande in- ställning till de kunskaper och den information som erbjuds dem inom och utom skolan, granska påståenden och ställa krav på saklighet och tillförlit- lighet både när de bedömer andras upplysningar och när de framför egna synpunkter.
Värdet av en sådan inställning är synnerligen stort på alla områden såväl inom som utom skolan. Politisk och annan opinionsbildning, nyhetsförmed- ling och annan information som möter eleven i hans dagliga tillvaro får sina rätta proportioner i ljuset av den kritiskt värderande attityden.
Det bör alltid överlåtas åt eleverna att efter självständig prövning accep- tera eller förkasta en värdering. Detta innebär att som allmän regel för undervisningen bör gälla att obj ektivitetskravet skall sättas i centrum. Fakta och värderingar skall presenteras så allsidigt som möjligt. I de gränsfall då tvekan kan råda huruvida ett faktum eller en värdering föreligger bör dis— kussionen hållas öppen.
Förståelse, intresse och vilja till engagemang för andra människor äri det nutida samhället ett oundgängligt komplement till kunskaper. Insikter i mänskliga och samhälleliga förhållanden är betydelsefulla för alla dem som i sitt yrke har arbetsledande funktioner eller på annat sätt har att sam- arbeta med andra människor och inverka på andra människors villkor. Ar- betet inom skolan liksom i arbets- och samhällsliv förutsätter en ständig samverkan mellan människor. Samarbete inom sociala, fackliga, politiska och andra grupper kräver vilja till samförstånd och samverkan även om upp- fattningarna kan vara skiljaktiga. Arbetet på ett internationellt plan gör det nödvändigt att bedöma andra folk utifrån deras tradition, historia och sam- hällsförhållanden.
Genom att i sin verksamhet uppmärksamma elevens personliga utveck- ling kan fackskolan också tillgodose kravet på social fostran. Lika litet som främjandet av den individuella utvecklingen kan främjandet av den sociala försiggå skilt från annan verksamhet inom fackskola. Den förmedlas i själva verket genom fackskolans hela verksamhet. Olika arbetssätt, som grupparbete eller enskilda studier, tillgodoser kravet likaväl som specialför-
beredelser för den framtida uppgiften gör det. Kommunik'ationsfärdigheter likaväl som arbetsteknisk träning och social, teknisk, kulturell och estetisk orientering skapar förutsättningar för bättre förståelse av andra människor och därmed större möjligheter till friktionsfritt samarbete. Samhällslivet ställer — utom kraven på vissa specialförberedelser och kommunikations- färdigheter —--— krav på vissa för alla eller de flesta individer gemensamma allmänna kunskaper och färdigheter, en referensram som viktiga företeelser inom samhälls— och kulturliv kan hänföras till och som underlättar kon— takter och förståelse såväl inom den egna kulturen som inom en vidare kontaktsfär.
De internationella kontakterna ställer krav inte bara på språkfärdigheter. För förståelse av andra folk är det angeläget att kunskaper vinns om poli- tiska förhållanden liksom om sociala och ekonomiska funktioner. Det gäller i högsta grad om de 5. k. utvecklingsländerna, med vilka förbindelserna suc- cessivt stärks, men även om mer närliggande folk inom Europa och inom Norden. Fackskolans uppgift blir därför att utveckla, stärka och fördjupa den samhällsorientering som getts i grundskolan.
Förenings- och fritidsverksamhet
Skolsamhället är genom formerna för sin verksamhet inte sällan en i vissa avseenden isolerad och sluten värld, med endast bristfälliga kontakter med det övriga samhället. Det ligger i både skolans och samhällets intresse att dessa kontakter på allt sätt främjas och förbättras. Aktiva elevföreningar med livliga kontakter utåt kan verksamt bidra till denna utveckling. För— eningsverksamhet ger också inblick i frågor och övningar i aktiviteter som inte är speciella för skolan utan gäller hela samhället.
Eleverna får genom sitt föreningsarbete en praktisk tillämpning av det skolan på teoretisk väg vill lära ut i ämnen som samhällskunskap och svenska. Föreningskunskap, sammanträdesteknik, arbetsfördelning, orga— nisationsplanering, debatteknik och argumentationsvana, arbetspsykologi, förmåga att arbeta både självständigt och i grupp, initiativförmåga och an- svarskänsla är färdigheter och kunskaper som föreningslivet kan utveckla och förmedla.
Det är angeläget att skolans föreningsliv är öppet utåt, dvs. att eleverna inte isolerar sig i egen föreningsvärld utan kontakt med motsvarande aktiviteter i samhället i övrigt. Från såväl skolans som elevernas synpunkt är det sålunda både lämpligt och önskvärt att eleverna i sin föreningsverk- samhet har kontakt både inom och utom skolan med olika slag av allmänna ungdomsföreningar. Dessa olika slag av föreningar kan genom sitt arbete väcka och tillgodose elevernas ideella, religiösa, politiska, idrottsliga och andra intressen.
Naturligtvis bör den frivilliga och självständiga föreningsverksamheten bland eleverna initieras och drivas av dem själva, men skolan bör på olika
sätt kunna stödja och hjälpa eleverna härvi-dlag när de så önskar. En positiv grundsyn och konkret hjälp när eleverna så begär är därvid det stöd från skolans sida som föreningslivet är bäst betjänt av. Överläggningar i sam- arbetsnämnden eller mellan rektor, representanter för övriga befattnings- havare i skolan och elevråd samt de olika elevföreningarna någon gång per termin kan ha ett stort värde.
Skolan har också att underlätta föreningsaktiviteten genom att ställa loka- ler till förfogande. Skolan bör även kunna bistå elevföreningarna när det gäller utrustningen av dessa lokaler.
För att underlätta föreningarnas rekrytering och verksamhet för skolan upplåta tid och programpunkter åt föreningarna, t. ex. i samband med ge- mensamma samlingar, timmar till förfogande, friluftsdagar, avslutningar, högtider och andra festligheter inom skolans ram.
För andra fritidsaktiviteter är speciellt tillgången till lokaler betydelse- full. Skolans gymnastiksal, musiksal, teaterscen, slöjdsalar m.m. skall upp- låtas för elevernas organiserade fritidsverksamhet liksom för frivillig bild- ningsvcrksamhet och liknande fostrande verksamhet bland ungdomen. Det är också värdefullt om skolan upplåter något eller några fritidsrum åt ele- verna för användning på frukostraster, håltimmar, efter skolans slut 0. d. Eleverna bör själva få vara med och inreda sådana rum.
Skoltidningsverksamhet innebär en från många synpunkter värdefull fri- tidssysselsättning och bör uppmuntras av skolan på lämpligt sätt. För redak- tionen utgör arbetet inte bara en praktisk sysselsättning under lediga stun- der, det kräver också planläggning och förberedelser av skilda slag och sti- mulerar fantasi, initiativförmåga och samarbetsvilja.
Principen om det tryckta ordets frihet gäller också i skolan oavsett det utförande tidningen erhåller. Den under ansvar rådande självständighet och rätt till frihet från all yttre påverkan som gäller för publicistisk verksamhet utanför skolan gäller på samma sätt och i lika hög grad inom skolan. Arbe- tet med skoltidningar bidrar därigenom till att hos eleverna inskärpa an- svaret med det skrivna och tryckta ordet och ligger sålunda helt i linje med skolans fostrande uppgifter i övrigt.
Barna- och ungdomsvård i fritidsfostran
Barnavårdslagen På grundval av ett omfattande utredningsarbete av barnavårdskommittén avlämnade Kungl. Maj:t 1959 en proposition till riksdagen med förslag till ny lag om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslagen). I 3 5 av denna lag sägs att »barnavårdsnämnden har:
att göra sig väl förtrogen med barns och ungdoms levnadsförhållanden
inom kommunen samt därvid särskilt uppmärksamma sådana underåriga som med hänsyn till kroppslig eller själslig hälsa och utrustning, hem- och familjeförhållanden samt omständigheterna i övrigt kunna anses vara sär— skilt utsatta för risk att utvecklas ogynnsamt,
att verka för önskvärda förbättringar i fråga om kommunens barnavård samt därvid i mån av behov och möjligheter främja anordningar för bättre fritidsförhållanden för barn och ungdom,
att stödja den personlighetsutvecklande och samhällsfostrande verksam— het som utövas inom ungdomens egna sammanslutningar (tillägg 1965),
att lämna allmänheten råd och upplysningar i frågor som äga samband med nämndens verksamhet,
att förvalta egendom som hör till kommunens barnavård, i den mån ej förvaltningen uppdrages åt annan nämnd eller åt särskild styrelse,
att själv eller genom ombud föra kommunens talan eller mål och ärenden som angår nämndens verksamhet samt
att även i övrigt ombesörja sådana angelägenheter som avser kommunens barnavård och äro att hänföra till förvaltning och verkställighet»
I anslutning till förarbetet till lagen framhöll föredragande stadsrådet vid remissen till lagrådet:
>>I den proposition, som ligger till grund för BvL, uttalas, att samhällets barnavård i vidsträckt mening omfattar ett mycket stort socialt arbetsfält, nämligen hela den samhälleliga verksamhet som har till syfte att befordra de ungas väl från födelsen och till vuxen ålder. Denna definition torde allt- jämt kunna betecknas som adekvat och uttömmande. Liksom inom social- vården i övrigt har man på barna- och ungdomsvårdens område alltmer in- sett betydelsen av mera generellt förebyggande åtgärder, d.v.s. sådana åtgärder till barn och ungdoms välfärd som siktar till att över huvud taget förebygga uppkomsten av åtminstone vissa mera allmänt förekommande missförhållanden. Det bör emellertid fasthållas, att i begreppet barna- och ungdomsvård även ingår omsorgen om den normala, den friska ungdomen eller vad som brukar gå under benämningen allmän ungdomsvård. Såsom gemensam beteckning för de mera allmänt inriktade insatserna från sam— hällets sida till barn och ungdoms bästa må här ——- i enlighet med den av kommittén begagnade terminologin — användas uttrycket allmänt förebyg- gande verksamhet, ehuru denna beteckning särskilt i fråga om ungdoms- vårdsarbetet i och för sig kan anses mindre lämpligt.
I stort sett torde numera inte råda några delade meningar om den allmänt förebyggande verksamhetens stora betydelse för samhället. I likhet med kommittén anser jag därför, att i ny barnavårdslag bör upptagas bestäm— melser av mera förpliktande karaktär än i gällande lag. Såsom kommittén föreslagit torde det därvid vara lämpligt att lägga ansvaret för den allmänt förebyggande verksamheten på primärkommunen, medan övriga bestäm- melser liksom i gällande lag bör vara riktade till barnavårdsnämnden. In-
nan jag närmare går in på bestämmelserna om verksamhetens innebörd, torde det vara lämpligt att till behandling uppta spörsmålet om den kom— munala organisationen för allmän ungdomsvård.
Enligt min mening talar beaktansvärda skäl för kommitténs förslag att ungdomsvårdsarbetet skall vara en obligatorisk uppgift för barnavårds- nämnden. Särskilt må framhållas, att harnavårdsnämnderna i Stockholm och Göteborg nedlagt ett omfattande arbete på allmän förbättring av barns och ungdoms villkor i samhället och att deras verksamhet på området nått en rik utveckling. Betydande insatser har även gjorts av åtskilliga andra barnavårdsnämnder. Det synes med hänsyn därtill knappast kunna betviv- las, att barnavårdsnämnderna i gemen äger förutsättningar att bedriva denna verksamhet på tillfredsställande sätt. Såsom kommittén särskilt be- tonat synes det allmänt förebyggande arbetet för barns och ungas bästa också vara ett värdefullt, delvis nödvändigt komplement till nämndens individuellt inriktade verksamhet. När det gäller att ta ställning till ifråga— varande organisatoriska spörsmål, måste man emellertid även beakta, hur utvecklingen på den allmänna ungdomsvårdens område hittills faktiskt ge- staltat sig. Såsom berörts i den föregående redogörelsen har det samhälle— liga ungdomsvårdsarbetet på senare tid i ett stort antal städer och andra kommuner _ enligt uppgift i mer än 300 — centraliserats till en kommunal myndighet kallad ungdomsstyrelse, ungdomsvårdsstyrelse, nämnd för ung- domsvårdsfrågor eller ungdomsdelegationer. Som motivering för denna or- ganisationsform, för vilken gällande BvL inte lägger hinder i vägen, har anförts nödvändigheten att sammanföra de olika verksamhetsgrenarna, att få en överblick över hela fältet av stödåtgärder och kunna anpassa dessa till varandra och göra dem så effektiva som möjligt. Även andra skäl torde stundom ha medverkat till att sådant särskilt organ tillsatts för ungdoms— vårdsarbetet. Hur önskvärt det i och för sig än må vara, att de allmänt före— byggande uppgifterna läggs på barnavårdsnämndena, lär det inte kunna be— stridas, att den berörda utvecklingen varit till fördel för ungdomsvården i stort sett. Den av kommittén förordnade anordningen med ett berednings— och samarbetsorgan, utan egen beslutanderätt, synes inte innebära någon tillfredsställande ersättning för de nuvarande särskilt tillsatta myndighe— terna. Med hänsyn härtill anser jag i likhet med ett stort antal remissinstan— ser att man inte bör bryta den hittillsvarande utvecklingen. Det bör sålunda enligt min mening även framledes stå varje kommun fritt att, om den så finner lämpligt, uppdra åt ett särskilt organ att handlägga frågor rörande allmän ungdomsvård. Beträffande denna organisationsform torde några särskilda bestämmelser lika litet som i gällande BvL behöva införas i ny barnavårdslag. Härav följer att ifrågavarande organ i kommunalråttsligt hänseende blir att hänföra till s.k. oreglerade nämnder. Barnavårdslagens bestämmelser om den allmänt förebyggande verksamheten torde böra ges samma innebörd som för närvarande. B-arnavårdsnämnden bör sålunda
47 åläggas att tillse att vad som bör göras för ungdomen också blir gjort, an— tingen genom att stimulera andra kommunala organ att vidtaga åtgärder eller också genom att göra det själv. Om ungdomsstyrelse eller motsvarande organ tillsättes i en kommun, medför detta, att barnavårdsnämndens ar- betsbörda lättas men det innebär inte att nämnden befrias från allt ansvar för den allmänna ungdomsvården inom kommunen. Barnavårdsnämnden såsom det centrala organet för samhällets barna- och ungdomsvård har all- tid ytterst ansvaret för att erforderliga åtgärder och anordningar inom kommunen vidtages till främjande av goda uppväxtförhållanden för ung— domen.
En särskild fråga är vilket organ inom kommunen som bör utöva de upp- gifter, som avses i 1954 års kungörelser angående statsbidrag till ungdo- mens förenings— och fritidsverksamhet (nr 575) samt om statsbidrag till utrustning m.m. av vissa föreningslokaler (nr 615). Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen är ifrågavarande organisatoriska uppgifter för kommunerna mycket begränsade. De inskränker sig sålunda till att mottaga vissa anmälningar och avge vissa yttranden. Med hänsyn till det nära sam— bandet mellan de olika statsbidragsformerna torde annat knappast kunna ifrågasättas än att berörda uppgifter bör ankomma på ett och samma organ. De organ som härvid kommer i fråga är _ förutom ungdomsstyrelser eller motsvarande, där sådana finnes —— barnavårdsnämnder och skolstyrelser. I denna fråga har kommittén och skolstyrelseutredningen stannat i olika uppfattningar. Medan kommittén anser, att uppgifterna bör tillkomma barnavårdsnämnderna, menar skolstyrelseutredningen, att det här gäller en lämplighetsfråga, som bör överlämnas till varje kommuns praktiska bedö- mande med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Ehuru jag hyser den uppfattningen, att barnavårdsnämnden med hänsyn till dess verk- samhetsfält måste anses ligga närmast till för uppgiften, ansluter jag mig till skolstyrelseutredningens berörda slutsats, att kommunerna bör ha frihet att själva avgöra organisationsfrågan. Jag kan härvid stödja mig på en över— vägande opinion bland remissinstanserna.
Vad härefter beträffar den allmänt förebyggande verksamheten i vid— sträckt bemärkelse utgör en allmän tillsyn från barnavårdsnämndens sida sjävfallet en nödvändig förutsättning för att nämnden skall kunna uppdraga behov av allmänna stödåtgärder och välja lämpliga dylika eller ta erforder— liga initiativ. Liksom hittills bör det därför —- i nära överensstämmelse med vad kommittén föreslagit _ även enligt nya barnavårdslagen åligga barna- vårdsnämnden att göra sig väl förtrogen med barns och ungdoms levnadsför- hållanden inom kommunen. Då det torde vara självklart, att barnavårds— nämnden alltid bör bedriva sin verksamhet på sådant sätt, att missförhål- landen i fråga om barns och ungas behandling och utveckling såvitt möjligt förebygges, synes någon uttrycklig föreskrift om att verksamheten skall ha en sådan inriktning inte vara erforderlig.»
Motioner
Vid riksdagsbehandlingen av förslaget till ny barnavårdslag framhölls i två likalydande motioner (I: 444 och II: 567) »motionärerna anser att stödet till ungdomsföreningar är motiverat av organisationernas värde i sig som betydelsefulla organ till fostran för samhället och demokratin, motionä- rerna hyser den principiella uppfattningen att studiecirkel—, ungdomscirkel—, fritidsgruppsverksamhet och idrottslig verksamhet bland ungdom bör följas och främjas av särskilda kommunala organ som är specialiserade på att handlägga med det allmänt ungdomsfostrande arbetet sammanhängande frågorna. Vi finner det därför angeläget att de av stadsrådet åberopade ung— domsstyrelsernas ställning och karaktär av organ för hithörande uppgifter framgår av lagtexten.»
I en tredje motion II: 92 framhöll motionärerna: »erfarenheter från olika håll visar också att ungdomsstyrelser i kommuner har stora möjligheter till kontakt med det frivilliga ungdomsarbetet i föreningar och sammanslut- ningar av olika slag. De kommunala organens uppgifter bör vara att stödja och stimulera det frivilliga ungdomsarbetet. Detta kan underlättas bl.a. genom anknytning till ett särskilt råd med representanter för olika ung- domsorganisationer. Ungdomsstyrelsen har också möjlighet att själv ta initiativ till sammankomster med ungdomen för diskussion när studier m. m. i aktuella ämnen är aktuella.
. . . Det primära är emellertid det kommunala organet söker främja bättre fritidsförhållande för ungdomen, bl.a. genom att stödja de frivilliga or- ganisationerna. Detta gäller givetvis oavsett om denna verksamhet över- lämnas till barnavårdsnämnden eller någon annan kommunal styrelse. .. .Detta borde även bli utsagt i själva lagtexten. Lämpligen synes detta kunna ske genom ett tillägg till 5 3 så att denna i vederbörande avsnitt skulle få följande lydelse: barnavårdsnämnden har att för så vitt icke annan nämnd eller styrelse av kommunen erhållit åliggande främja bättre fritidsförhållanden för ungdomen kan man bl.a. stödja de frivilliga organi- sationernas strävan i denna riktning.»
Andra lagutskottets utlåtande
Kommunernas allmänt förebyggande verksamhet bland ungdom är bety- delsefull från olika synpunkter. Från barnavårdssynpunkt är syftet med denna verksamhet att, i enlighet med uttryckssättet i 1 5 av den föreslagna lagen, »främja en gynnsam utveckling av de unga och goda uppväxtförhål- landen i övrigt för dem». Redan detta syfte medger en vidsträckt tolkning av begreppet allmänt förebyggande verksamhet. Härunder kan sålunda rymmas främjande av goda fritidsförhållanden för ungdom, däribland in- rättande av idrottsanläggningar och klubblokaler m.m., bevakande av sär- skilda barn— och ungdomsintressen vid stadsplanering, upplysningsverksam-
het av skilda slag inom barnavårdens område m. m. Det kunde med hänsyn härtill synas naturligt, om barnavårdsnämnden alltid skulle vara kommu— nalt organ för den allmänt förebyggande verksamheten. Stundom har emel- lertid kommunernas hittills bedrivna verksamhet på området gått utöver vad som varit motiverat enbart från barnavårdssynpunkt. Kommuner har exempelvis, med eller utan statligt stöd, understött studiecirklar, fritids- grupper av skilda slag m. 111. Denna verksamhet syftar ofta huvudsakligen till en allmän medborgerlig fostran. I åtskilliga kommuner har också be- fattningen med den verksamhet som brukar betecknas allmän ungdoms- vård uppdragits ät annat organ än barnavårdsnämnden, exempelvis ung- domsstyrelse.
Enligt propositionen skall kommunerna även framledes kunna anlita andra organ än barnavårdsnämnderna för den allmänna ungdomsvården. Häremot vill utskottet inte göra någon erinran; enligt utskottets mening är det lyckligast om kommunerna även i fortsättningen får behålla friheten att bestämma om organisationen för denna betydelsefulla verksamhet.
Lagtekniskt har frågan om kommunal organisation för ungdomsvård i propositionen fått den lösningen, att kommunens ansvar för verksamheten lagts på barnavårdsnämnden samt att förbud inte stadgats mot att upp- draga den åt annat bestående organ eller att tillsätta särskilt organ därför. Att kommun vid detta förhållande kan tillsätta särskild nämnd eller styrelse för ungdomsvården — liksom för andra förvaltningsuppgifter —— följer av 44 5 andra stycket kommunallagen och motsvarande stadgande i kommunal- lagen för Stockholm. Sådan nämnd eller styrelse blir att betrakta som s. k. oreglerad eller icke specialreglerad nämnd, vars organisation och verksam- hetsformer har sin enda lagliga reglering i kommunallagen respektive kom- munallagen för Stockholm.
För att framhäva ungdomsstyrelsens ställning och karaktär av organ för studiecirkel-, ungdomscirkel-, fritidsgrupp- och idrottsverksamheten bland ungdomen samt deras betydelse för de ungas individuella och samhälleliga fostran föreslås i de likalydande motionerna I: 444 och II: 567 viss ändring av 3 5 av innebörd att, om kommun tillsatt ungdomsstyrelse eller annat sär- skilt organ för fritidsverksamheten, barnavårdsnämnden icke skall vara an- svarig härför. Liknande syfte har motionen II: 92.
Utskottet vill i anledning av motionsyrkandena understryka ett uttalande av föredragande statsrådet i propositionen om att, när kommun tillsatt sär- skild ungdomsstyrelse eller liknande, det i första hand bör vara genom denna styrelse som kommunens ansvar för den allmänt förebyggande ung- domsverksamheten kommer till uttryck. Något hinder föreligger uppenbar— ligen inte mot att ungdomsstyrelsen blir ansvarig direkt inför kommunens fullmäktige. Från kommunalrättslig synpunkt kan emellertid betänklig— heter anföras mot den lösning som förordats i motionerna. Denna skulle nämligen ha till följd, att ungdomsstyrelsen såsom bärare av det kommu-
nalrättsliga ansvaret för ifrågavarande verksamhet måste få ställning som specialreglerad nämnd, något som skulle medföra avsevärda lagtekniska svårigheter. På grund härav och då, särskilt med hänsyn till vad som före- kommit i lagstiftningsärendet, tvekan inte kan råda om att kommunerna i enlighet med den allmänna grundsatsen inom kommunallagstiftningen får inrätta särskilda ungdomsstyrelser, kan utskottet inte tillstyrka motions— yrkandena. Utskottet har övervägt att genom en hänvisning i lagtexten in- föra en erinran om kommunernas behörighet härvidlag. En sådan erinran saknar emellertid motsvarigheter inom kommunallagstiftningen i övrigt och skulle möjligen kunna vara vilseledande.
Sammanfattande synpunkter De värderingar som läggs till grund för den demokratiska fostran har for- mulerats i skolbesluten. Ytterst hävdas alla människors lika och unika värde.
I läroplanerna anvisas vägar för praktisk demokratisk fostran. De fria organisationernas betydelse fastslås.
Barnavårdslagen anger samhällets skyldigheter att sörja för barn och ungdoms fritidsförhållanden.
Kommunen äger att själv avgöra vilket organ som skall ansvara för sam- hällsfostran bland barn och ungdom.
KAPITEL 5
Fritidslivets och fritidsfostrans roll ur samhällsekonomisk synpunkt
Lokalkommunala anslag
I nedanstående redovisning har gjorts ett försök att undersöka den kom— munala satsningen på den egentliga fritidsmiljön år 1962. Siffrorna är häm- tade ur bilaga 3.
Rubrik Driftsbudget Kapitalbudget Kultur. . . . . .......... 28 627141 406 670 Bibliotek ............. 41 020 803 6 383 508 Idrott ................ 34 881 892 12 663 470 Bad ................. 27 695 034 5 615 599 Barn och ungdom ...... 5 861 605 5 000 Kommunal barn och
ungdomsverksamhet . 34 531 781 5 246 254
Summa kronor 172 618 256 30 320 501
En analys av de olika rubrikerna visar att kulturanslagen främst har lämnats till fritt och frivilligt studiearbete, till teater och musikverksamhet och i vissa fall till museiverksamhet. Därjämte har i vissa fall under denna rubrik även förts bidrag till allmänna samlingslokaler.
Rubriken »Bibliotek» är klart avgränsad. I en rad städer har biblioteken med framgång vänt sig till ungdomarna. Här kan främst nämnas Malmö bland äldre bibliotek och bland nyare bibliotek Solna. Biblioteken har bety- dande förutsättningar att medverka i ungdomsarbetets utveckling. Detta kan ske bl.a. genom litteratur-anvisningar och teknisk service i samband med ledarutbildningen; utvecklingen av ungdomsarbetets metodik såsom manuell verksamhet, idrott och friluftsliv, teater och musikverksamhet etc.
I hälsovårdsstadgan fastställes kommunernas skyldighet att anordna badanläggningar. Som framgår av ovan angivna siffror har kommunerna lagt ned betydande summor för föreskrifternas efterlevnad.
Idrott erhåller betydande anslag både över drifts- och kapitalbudget. En detaljgranskning ger vid handen att satsningen i första hand sker på an— läggningar. I betydande utsträckning måste emellertid idrottsrörelsen med mycket små samhälleliga bidrag inom flertalet kommuner finansera såväl
själva verksamheten som större delen av underbållskostnaderna för anlägg- ningarna.
Anslagen, som redovisas under rubriken »Barn- och ungdomsverksam- het» är relativt sett obetydliga. Delvis beror detta på svårigheter att från rubriken »Kommunal ungdomsverksamhet» frånskilja anslagsgivningen till fritt och frivilligt ungdomsarbete.
Kommunernas totala anslagsgivning för nu behandlade ändamål 1965 torde uppgå till mer än 500 miljoner kronor. Ur samhällsekonomisk s_vn- punkt lägger sålunda kommunerna ned avsevärda belopp på skapandet av en utvecklingsfrämjande fritidsmiljö för ungdomen.
Vid analys av den kommunala anslagsgivningen för främjande av sam— hällsfostran och utvecklande av en ungdomsvänlig fritidsmiljö är det in- tressant att jämföra kostnaderna i samband med ungdomsverksamhet or- ganiserad i kommunernas regi, och ungdomsorganisationernas kostnader för likartad verksamhet. I det följande redovisas en modell för kostnaderna för kommunalt ungdomsarbete. Den har uppgjorts i samråd med ansvariga för sådan verksamhet. Kostnaderna hänför sig till en ungdomsgård, omfat- tande 300 m2, i en av våra större städer.
Utrustning och inredning av lokalen har angivitskosta 100 kronor per ut'-'. Standarden är relativt hög, bl. a. för att tåla förslitning.
Årliga kostnader (1965)
Lokalkostnad: (hyra, lyse, värme, löpande underhåll)
100 kr/mz/år ................................... 30 000: _ Städningskostnader 15 kr/år/m2 .................... 4 500: _ Föreståndare lg 14 ................................ 21 372 :—
20 % sociala avgifter ............................ 4 300: — Tillsyningsman (6 kr/tim. 1930—2230 fem kvällar per
vecka, 35 veckors verksamhet) ................... 3 150: _— Kaféföreståndarinna .............................. 2 000: _ Gruppverksamhet, 20 grupper per termin ............ 5 600: _— Arrangemang (fester, tävlingar, film, dans m. m. 50 kr
per vecka under 30 veckor ...................... 1 500: —- Materialkostnader 50 kr per grupp .................. 2 000: i Allmänt material-anslag ............................ 2 000: _
Summa kronor 76 422: ——
Kommunen måste alltid åtaga sig hela det ekonomiska ansvaret för ung- domsverksamheten i egen regi.
Årskostnaderna för nämnda gård blir 254 kronor per mg. Mot bakgrund härav framstår den hittills vanliga kommunala anslagsgivningen till fritt och frivilligt ungdomsarbete som skäligen obetydlig. Nämnda gård räknar med 120 besök per kväll.
Olika kommuner bedriver experimentverksamhet för att inom ungdoms- gårdsverksamhetens ram främja det fria och frivilliga ungdomsarbetet. I
53 detta sammanhang bör framhållas att öppen ungdomsverksamhet oavsett om den sker inom ramen för ungdomsorganisationer eller kommunal ung- domsgårdsverksamhet är en metod i ungdomsarbetet. Det finns ingen prin- cipiell skillnad mellan öppen ungdomsverksamhet i kommunal- eller ung- domsorganisationers regi vad gäller arbetets metodiska utformning. Där- emot finns det betydande möjligheter att öppet ungdomsarbete inom orga— nisationernas ram kan leda fram till personligt engagemang i organisatio— nens idé vilket kan leda till förtrogenhet med den demokratiska teknik och de demokratiska spelregler, som de stora folkrörelserna arbetar för och genom.
I Norrköping drives stadens ungdomsgårdar av organisationsblock. Så- lunda ansvarar ABF—blocket för en gård, nykterhetsrörelsen för en, scout- rörelsen, motorungdomsrörelsen och numera TBV för var sin. I Eskilstuna har till gårdarna knutits gårdsråd i vilka gärdsföreståndaren är verkstäl— lande ledamot. Dessa råd har reellt inflytande över gårdens verksamhet och ekonomi. I Örebro har inom ramen för stadens ungdomsråds verksamhet en samverkan för driften av stadens fritidsgårdar etablerats mellan det an- svariga kommunala organet barnavårdsnämnden och ungdomssammanslut- ningarna. I Uppsala har under de senaste åren stadens i egen regi bedrivna ungdomsverksamhet överlämnats till organisationer eller organisations- block. I Västerås har i anslutning till s.k. kvartersgårdar ungdomsorgani- sationerna fått bidrag för att avlöna deltidsanställd föreståndare och för att bedriva viss verksamhet.
En detaljgenomgång av en rad kommunala stater och principerna för an- slagsgivning till ungdomsarbete har gjorts.
Av anvisade belopp för främjande av fritidsliv och fritidsaktivitet läm- nades 1965 ca 10 % av i staterna redovisade medel direkt till ungdoms- organisationerna.
Svårigheten att överblicka de kommunala staterna har förut framhållits. Med hänsyn till den roll, som de kommunala åtagandena för främjande av fritidsliv och fritidsfostran får i framtiden bör förutsättningarna för en budgetmässig samlad redovisning prövas. Nämnas kan att i det förslag till kommunal normalkontoplan, som återfinnes i skriften »Kommunernas bud- get och räkenskaper» utgiven av Svenska statsförbundet, redovisas kost— nadsposterna i samband med fritidsliv och samhällsfostran under en lång rad huvudrubriker och delposter. 1962 års fritidsutredning har presenterat ett omfattande material, som belyser de vidgade kommunala åtagandena för främjande av fritidsliv. Genom bl.a. lagstadgade åtgärder i anledning av naturvårdslagens föreskrifter rörande s.k. sociala naturreservat synes de kommunala kostnaderna i samband med fritidsliv och samhällsfostran krä- va en överblick och långtidsplanering, som rent tekniskt torde kunna främ— jas genom en mera enhetlig budgetredovisning.
54. Landstingsbidrag
lnom landstingen har under senare år utbyggts en anslagsgivning för främ- jande av ungdomsledarutbildning och instruktörsverksamhet inom ung- domsorganisationer. Omfattningen åren 1964 och 1965 framgår av följande tabell.
Årsanslag 1964 kronor Årsanslag 1965 kronor Landsting Ungdoms- , ., Ungdoms- _ .. ledarutbild- Inmflktors' ledarutbild- IHStYUMMS' . verksamhet . verksamhet ning ning Stockholms läns ......... 1150 000 166 000 63 010 105 000 Uppsala läns ......... 22 000 66 000 910 000 102 000 Södermanlands läns ......... 40 000 100 000 40 485 72 500 Östergötlands läns ......... 3 —- 33 000 7 Jönköpings läns ......... 15 000 4130 000 30 000 100 000 Kronobergs läns ......... 150 000 45 750 Kalmar läns norra ................ 5 000 43 000 4 579 29 520 Kalmar läns södra ................ 1 230 000 1 144 029 " Gotlands läns ......... 3 10 000 8 200 7 Blekinge » ......... 125 000 1 15 000 22 500 Kristianstads » ......... 30 000 60 000 29 200 71 200 Malmöhus » ......... 1 3 130 000 1 54 200 145 000 Göteborgs och Bohus » ......... 19 000 53 000 20 680 25 000 Älvsborgs » ......... 3 50 000 160 000 7 Skaraborgs » ......... 25 000 35 000 11 000 133 500 Värmlands » ....... . . "50 000 66 000 1200 000 7 Örebro » ......... — 590 000 50 000 51 000 Västmanlands » ......... 42 000 157 500 15 000 90 000 Kopparbergs » ......... 1100 000 1 49 000 187 500 Gävleborgs » ......... — 35 000 1215 000 " Västernorrlands » ......... 50 000 120 000 15 000 9122 916 Jämtlands » ......... 10 000 36 000 37 000 104 500 Västerbottens » ......... 25 000 &25 000 6 225 40 000 Norrbottens » ......... 35 000 39 999 7125 000 50 000 Samtliga 7833 000 (!1 116 000 GI 135 608 61 497 886
Vid sidan av ovan angivna anslag utgår till det fria och frivilliga folk- bildningsarbetet ca 10 miljoner kronor. Därtill kommer en betydande
1 Anslag till instruktörsverksamhet utgår ur anslaget till ungdomsledarutbildning. 2 Därav till länsdistriktet av ABF i Uppsala 2 000 kr samt ABF och IOGT i Kalmar Södra 10 000 kr. 3 Därjämte utgår anslag för bl. a. ungdomsledarutbildning till länsdistriktet av Sveriges Scout— förbund i Östergötlands, av Unga Örnars Vänner och Sveriges Scoutförbund i Älvsborgs, samt till idrottsförbundet i Gotlands län, till Braheskolan i Malmöhus och till ungdomsringen i Värm— lands län. 4 Därav 70 000 kr till fritidsgruppen i Jönköpings län. I Västerbottens län utgår sådant bidrag ur anslaget till instruktörsbidrag. 5 Därav 10 000 kr till hushållningssällskapet. ** Anslag till de demokratiska partiernas ungdomsorganisationer utgår ur anslaget till oförut- sedda utgifter. 7 Anslag till instruktörsverksamhet utgår ur anslaget till ungdomsledareutbildning 3 Därav till länsdistriktet av ABF i Uppsala 8 000 kr. ' Förslagsanslag 60 000 som överskridits på grund av intensiv kursverksamhet.
anslagsgivning från landstingen till folkhögskolorna, främst då till de sko- lor, som landstingen själva är huvudmän för.
Statliga bidrag
Budgetåret 1965/66 uppgår statens bidrag för fritt och frivilligt organisa- tionsarbete till följande belopp:
Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet ................................. 8 000 000: — Bidrag till utbildning av ungdomsledare .................................. 2 500 000: —— Bidrag till ungdomsorganisationers centrala verksamhet .................... 3 666 000: — Avsättning, fonden för idrottens främjande ............................... 20 375 000: — Avsättning, fonden för friluftslivets främjande ............................ 3 000 000: —— Bidrag till nykterhetsorganisationer ...................................... 2 080 000: —— Bidrag till studieförbunden (äldre verksamhet dominerar) ................... 6 000 000: —- Bidrag till föreläsningsverksamhet (äldre verksamhet dominerar) ............ 2 110 000: —— Bidrag till studiecirkelverksamhet (äldre verksamhet dominerar) ............. 33 000 000: —
Summa 80 731 000:
Ur fonden för idrottens främjande liksom ur friluftsfonden utgår visst anslag till lokal verksamhet. Fritidsgruppsanslaget, 8 miljoner kronor, kan som bekant helt betecknas som ett anslag för främjande av lokal verksam- het liksom även studiecirkelanslaget.
Som synes spelar för närvarande den lokalkommunala anslagsgivningen en helt avgörande roll för det lokala ungdomsarbetets utvecklande.
Ungdomsorganisationernas kostnader
Riksorganisationernas centrala kostnader är mycket svåra att överblicka.
En kontrollgenomgång av årsberättelserna från de 57 riksomfattande ungdomssammanslutningar som skolöverstyrelsen har kontakt med genom anslagsgivningen till ungdomsledarutbildning visar (i vissa fall har organi— sationerna redovisat budgetår omfattande 1963, i andra fall 63/64, i några fall 1964) att de samlade kostnaderna uppgått till ca 35 miljoner kronor. Emellertid är kostnadsredovisningarna ofullständiga. Betydande ekonomis- ka rörelser såsom kursgårdar, lägerverksamhet, lotterier etc. redovisas separat.
Inom de riksomfattande ungdomsorganisationerna finns 1 200 distrikts- sammanslutningar, vars ekonomi är mycket svår att kartlägga. En enkät i vissa förbund pekar dock mot att en genomsnittlig distriktskostnad av kronor 50 000 per år är vanlig. Detta skulle innebära att distriktens sam— lade utgifter skulle uppgå till ca 60 miljoner kronor. I organisationssam— manhang är distrikts- eller länsförbunden det organisationsled, som synes ha svårast att finansiera sin verksamhet. Riksorganisationerna anordnar i betydande utsträckning stora lotterier. Även distriktssammanslutningarna synes få en stor del av sina inkomster från lotterier vilka numera är syn—
nerligen arbetskrävande och osäkra som inkomstkällor. Medel i övrigt till- föres ofta genom medlemsavgifter och bidrag från landsting.
Riksorganisationerna redovisar 40000 lokalavdelningar. Dessas storlek är givetvis mycket varierande. Generellt synes numera årskostnaderna i en lokalavdelning pendla mellan 5000 och 15000 kronor. En genomsnittlig årsutgift av 10 000 kronor skulle innebära att de lokala sammanslutningar- na för att finansiera sin verksamhet måste mobilisera ca 400 miljoner kro- nor. Härtill kommer de insatser, som utan kostnad göres av de frivilliga ledarna. Av bilaga 5 framgår att antalet ungdomsledare uppgår till ca 230000. Årsinsatsen för en oavlönad ledare synes lågt räknad vara om- kring 300 timmar per år. Om den frivilligt arbetande ledaren, i likhet med tillsynsmannen på den kommunala ungdomsgården, skulle erhålla 6 kro- nor i timmen skulle årskostnaderna öka med ytterligare ca 400 miljoner kronor.
Dessa siffror belyser den samhällsekonomiska betydelse som det fria och frivilliga ungdomsarbetet har.
Sammanfattning
Kommunernas anslag till samhällsfostran och fritidsliv har stegrats kraf- tigt under senare år.
Fritidsverksamhet bland ungdom i kommunal regi är dyrbar. Öppet ung- domsarbete organiserat av ungdomssammanslutningar på kommunernas uppdrag ger »ideellt mervärde».
De fria och frivilliga ungdomsorganisationerna är, som arbetsgruppen framhåller, praktiskt demokratiska fostringsmiljöer. Sammanslutningarna gör även samhällsekonomiskt betydande insatser.
KAPITEL 6
Planering för fritidsliv
Befolkningsomflyttningarna
Under folkrörelsernas genombrottstid hade dessa sina första starka fästen i brukssamhällen, stationssamhällen och vissa industri- och köpstäder. Ef- ter hand har exempelvis frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen fått ett mycket starkt grepp om vissa regioner. Den fortlöpande befolkningskoncen- trationen har bl. a. medfört att nämnda organisationer förlorat en del av sitt medlemsunderlag och man har haft svårigheter att kompensera detta ge— nom ökad verksamhet i de växande tätorterna.
Flykten från landsbygden har präglat det hittillsvarande industrialise- ringsskedet. Nu är de växande tätorternas möjligheter att rekrytera nya innevånare från den egentliga landsbygden praktiskt taget uttömd. Under innevarande och närmast kommande årtionde kommer vi att uppleva en be- folkningskoncentration till de allra största och framåtgående orterna. Så- lunda kommer inom 20 år befolkningen att ytterligare koncentreras (bilaga 6) till vissa stora tätortscentra. Man kan urs-kilja att Mälardalen, Göte- borgsområdet, Örestad och vissa andra regioner såsom exempelvis »Vätter- stad», industridalarna kring Borlänge och Ludvika, Sundsvall, Luleå och Malmfälten kommer att få en allt större del av ungdomen. Vad man nu upplever är stationssamhällenas död och en fortsatt mycket snabb befolk— ningskoncentration som framförallt omfattar ungdomen. Nämnas kan att år 1985 mer än 1/3 av ungdomen kommer att bo inom de tre större stads- regionerna.
Här bör också pekas på den yrkesomvandling som sker. I folkrörelsernas barndom för 70—90 år sedan var jordbruket den helt dominerande näring- en i landet. År 1900 arbetade 55 % av de yrkesverksamma med jordbruk. Numera beräknas att mindre än 10 % av de yrkesverksamma torde vara sysselsatta inom jordbruk. Nya yrken har tillkommit. Gamla ansedda hant- verksyrken har utplånats. Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar att av de ung- domar som 1965 påbörjat sin yrkesverksamhet kommer hälften är 1985 att arbeta med varor och tjänster som vi i dag inte känner till.
Samhället har tagit konsekvenserna av utvecklingen genom att för alla skapa en grundskolning som skall sätta medborgarna i stånd att fortlöpan- de anpassa sig till yrkesomvandlingen och den förändrade samhällssitua- tionen i övrigt. I förbigående kan nämnas att av de yrkesverksamma i dag
har endast 20 % någon utbildning utöver den obligatoriska skolan. Det kommer i framtiden liksom hittills att vara en central folkrörelseuppgift att stimulera medlemmarnas individuella utveckling och samhälleliga an— passning bl.a. genom en studieverksamhet och en kulturell verksamhet som ständigt anpassas till samhällsförändringarna.
Vid de upprepade omflyttningar, som en medborgare kan förutsättas göra, uppstår anpassnings- och kontaktproblem. Dessa svårigheter kan öka dels genom den anonymitet som råder i tätorts— och inflyttningsområden dels genom den rotlöshet och brist på lokal förankring som innevånare i tätorternas runtomliggande bostadsområden upplever.
Det framstår som en väsentlig folkrörelseuppgift att för medborgarna skapa möjligheter till gemenskap och aktivitet. Detta kräver nya metoder och en målmedveten pedagogisk, teknisk och ekonomisk långtidsplanering.
En central uppgift för folkrörelserna är också att noggrant kartlägga medborgarnas behov och att i samhällsplaneringen ständigt kräva att hän- syn tages till den enskilde medborgarens och till medborgargruppers berät- tigade krav och önskemål. Från demokratisk synpunkt är folkrörelsernas insatser härvidlag av central betydelse.
Ofta framhålles att ungdomssammanslutningarna är äldresorganisatio— nernas rekrytskolor. Ungdomsorganisationerna är därjämte uttryck för har- nens och ungdomens egna krav och intressen. De måste ständigt förnya sina metoder i takt med ungdomens förändrade behov och förhållanden. Här kan pekas på att redan nu i flera ungdomsorganisationer majoriteten av medlemmarna under den senaste 10—årsperioden kommit att vara skol- ungdom. I framtiden kommer allt fler under allt längre tid att gå i skola och därmed blir ungdomssammanslutningarnas möjligheter att finansiera sin verksamhet genom medlemsavgifter ytterligare reducerad.
F öreningslivets ekonomi
För att ungdomsarbetet skall kunna fungera med kontinuitet krävs att en långsiktig ekonomisk trygghet skapas för arbetet. Nu torde förhållandena i alla rörelser vara att ledarna mycket snabbt förslites. Den tyngsta arbets- insatsen är att finna vägar för verksamhetens finansiering. Endast genom ett kraftigt samhälleligt stöd från statsmakternas sida till riksorganisatio— nerna, från landstingens sida till distriktssammanslutningarna och från kommunernas sida till de lokala organisationerna kan en fast ekonomisk grund läggas för ett progressivt utvecklingsarbete.
Organisationsarbetet har blivit alltmera komplicerat. För sitt utvecklings- arbete måste riksorganisationerna anställa expertis som äger förmåga att analysera medlemmarnas behov och intressen och fortlöpande i hägnet av de idéer som sammanslutningen arbetar för utveckla det praktiskt pedago- giska arbetet. För några år sedan analyserades budgeten för den centrala
verksamheten inom Unga Örnars riksförbunds och Svenska Missionsför- bundets ungdom. Härvid framkom att en tredjedel av förbundsinkomsterna kunde betraktas som fasta; två tredjedelar kunde betraktas som rörliga. Om resurser inte kunde mobiliseras, måste verksamheten krympas.
En fjärdedel av förbundens utgifter användes för administration. Här upptogs kostnader för lokaler, arbetsmaterial, telefon, porto m. 111. samt för den administrativa personal som oundgängligen måste finnas för förbunds- arbetet. En annan fjärdedel användes för pedagogiskt utvecklingsarbete och kontaktverksamhet. Hit fördes kostnader för fritidsgrupper, studiecirklar, läger, reseverksamhet och fortlöpande »inspirationsverksamhet» till lokal— avdelningar och distrikt. En sjättedel av kostnaderna disponerades för den egentliga instruktörsverksamheten; en sjättedel av budgeten åtgick till den centrala ledarskolningen. Den sista sjättedelen kunde hänföras under rubri- ken >>upplysningsverksamhet». Hit fördes utgifter för organisationernas tid- ningar för utåtriktad kontaktverksamhet och för intern medlemsinforma- tion. Någon motsvarande undersökning och analys av kostnaderna i distrikt och lokalavdelningar finns inte. Mot bakgrund av vad som redovisats i bilaga 2 framgår den oftast >>ojämna>> kommunala anslagsgivningen.
Ungdomsorganisationerna och samhällsförändringarna
Det frivilliga ungdomsarbetet måste för att snabbt kunna anpassa sig till den aktuella samhällssituationen ges möjligheter att anställa instruktö- rer. Inom de frikyrkliga och kyrkliga ungdomsrörelserna har sedan lång tid tillbaka och ofta under utomordentligt stora uppoffringar från organi- sationernas sida, arbetet fått fasthet och kontinuitet genom att välutbildade krafter anställts som instruktörer/heltidsanställda ledare.
Enligt arbetsgruppens mening har ungdomsarbetet nu i sin långsiktiga planering att ta hänsyn till ett ökat behov av heltidsanställda välutbil— dade krafter. För att ett kontinuerligt planläggningsarbete skall kunna ske måste, enligt arbetsgruppens mening, vissa garantier skapas för anställan- de av instruktörer. Arbetsgruppen har även föreslagit att instruktörsbidrag "skall utgå från landsting till distriktssammanslutningar och från kommu-
ner till det lokala organisationsarbetet. Det arbetsmaterial som gruppen sammanställt visar att endast en sådan satsning kan trygga det demokra- tiska fostringsarbete som nu sker inom de fria och frivilliga organisatio- nerna.
Ungdomsförbunden måste emellertid ständigt anpassa sina organisations- former till samhällsomvandlingen. Det kan exempelvis vara lämpligt att lokalavdelningarnas arbetsområden sammanfaller med de lokala admini- strativa gränserna och att distriktssammanslutningarna sammanfaller med de regionala. Detta bl.a. för att underlätta den kommunala anslagsgivning— en och för att möjliggöra ett fortlöpande utnyttjande av den officiella sta-
tistiken. Givetvis måste ungdomsorganisationerna ständigt analysera be— folkningssituationen och på basis av de befolkningsn-umerära prognoserna i tid inrikta sin långsiktiga planering på att möta ungdomarna där dessa befinner sig. Detta betyder att stor uppmärksamhet måste ägnas de växan— de tätorterna. I detta sammanhang vill arbetsgruppen framhålla att ung— domssammanslutningarna måste ta med hela landet i sin planering. Hänsyn måste härvidlag tas till det dubbla boendet vilket enligt 1962 års fritids- utredning kommer att öka kraftigt under den kommande 10-årsperioden.
Organisationerna måste, för att kunna säkerhetsställa en roll i framtiden planlägga sitt arbete på lång sikt. Härvid måste hänsyn tas till befolknings— oml'lyttningarna, ungdomens utbildnings- och arbetsförhållanden, deras föränderliga intressen, förändringar i samhällsmiljön med avseende på bo- städer, kommunikationer, arbetsliv etc. I det lokala, regionala och centrala planeringsarbetet för samhällspedagogisk verksamhet måste såväl ekono— miska som tekniska hänsyn beaktas. Erforderliga anläggningar, kursgår- dar, lägerplatser, planer för reseverksamhet —— nationell och internatio- nellt — måste infogas i en målmedveten teknisk och ekonomisk resurs- planering.
Den metodiska omläggningen som ungdomsorganisationerna genomfört under senare år genom sin övergång till ett mer omfattande »öppet ung- domsarbete» måste analyseras och beaktas inte minst i ledarträningen och ledarskolningen. Den pendlande ungdomens situation måste kartläggas. Allt fler befinner sig under allt längre tid på resa mellan hem, skolorter eller arbetsplatser. Nya livsmönster, nya vanor måste ständigt beaktas i pla- neringen.
Synpunkter på kommunernas planering
Inledningsvis bör påpekas att 1962 års fritidsutredning framhållit att mark— anskaffningen för tillgodoseendet av de krav som fritidslivet, då främst i detta sammanhang det dubbla boendet, kommer att ställa på kommunerna synes erfordra mobilisering av mycket betydande ekonomiska resurser. Markanskaffningen för fritidslivets främjande blir en allt större kommunal uppgift. Det kraftigt utökade skolväsendet kräver också markreservationer av betydande omfattning. I samband med skolbyggandet bör på sätt som i det följande närmare kommer att anges, mark reserveras också för fri- tidsfostran. En samplanering bör komma till stånd vad gäller skolgårdar- nas användning exempelvis för vinter- och sommarsport liksom skollokaler- nas användning i ungdomsarbete och allmänkulturell verksamhet. Ett exempel på föredömlig planering utgör Sundbyberg där Lötskolan har såväl idrottsplats som idrottshall vilka genom skolans planering ständigt kan ut- nyttjas i ungdomsarbetet. Även en skidbacke finns i anslutning till] skol- och rekreationsområdet. I sammanhanget kan även nämnas Bjursås som
ett exempel på hur en liten kommun varit i stånd att i anslutning till skolbygge skapa såväl gymnastikhal-l som simhall. I Piteå landskommun har på ett föredömligt sätt med hänsyn till de lokala förhållandena skapats gymnastikhallar och simhallar. Denna kommun torde vara den första i lan- det som tagit konsekvenserna av att vårt klimat kräver en utbyggnad av lokaler för inomhusidrott. Karlstad erbjuder i anslutning till läroverket en föredömlig planering av idrottshall och idrottsfält samt bad. En utmärkt totalplanering för tillgodoseende av fritidslivets och samhällsfostrans behov har skett i Örebro. I Järfälla har under senare åren en total samplanering av lokaler skett genom samverkan mellan skolstyrelse och fritidsnämnd.
Kommunernas budgetering
Stora krav ställes på kommunerna från olika håll och för skilda ändamål. En betydande del, ofta omkring en fjärdedel av den kommunala budgeten, åtgår för utbildningsverksamhet. Kraven ställs dels från medborgarnas sida, dels i form av samhällelig lagstiftning.
Den sociala sektorn drar mellan 10 och 20 % av budgeten. Här finns en mycket målinriktad samhällelig lagstiftning som stimulerar det kommunala handlandet. Vägar, gator, vatten, avlopp och brandförsvar är sammanfatt- ningsvis en annan mycket betydande sektor som kommunen måste utveckla för att kunna ge erforderlig service åt sina medborgare. Tillsammans med bostadsbyggandet m.m. drar dessa områden ofta hälften eller mer av den kommunala budgeten.
De belopp som anvisats för att stimulera medborgarnas fritidsliv varierar från kommun till kommun. Här sammanfattas kostnaderna för idrott och friluftsliv, allmänt ungdomsarbete, samlingslokaler, allmänkulturell verksamhet, främjande av musik och teaterverksamhet, biblioteksverksam- het etc. I detta sammanhang finns det endast en klargörande samhällelig lagstiftning. Det är hälsovårdsstadgans föreskrift om att bad skall anordnas. Som framgår av bilaga 3 har denna lagstiftning medfört betydande kommu- nala investeringar. Vad som emellertid synes vara det utmärkande för sek- torns fritidsliv är dels uppspaltningen av totala ansvaret på flera organ, dels att driftsbudgeten inte får större variationer från ett år till ett annat. Kapi- talbudgeten däremot fluktuerar mycket kraftigt. De växande krav som ställs från såväl företags som enskildas sida på en kommun i samband med bosätt- ning då det gäller möjligheter till rekreation och ett avkopplande fritidsliv medför emellertid att allt fler kommuner ägnat mycket stor uppmärksamhet åt dessa frågor vilket framgår av bilaga 4.
Det framstår som angeläget att kommunerna i sin långsiktiga ekonomiska planering inrymmer planeringen för främjande av fritidsliv och samhälls- fostran. Ett exempel på en sådan planering lämnas från Södertälje, bilaga 7.
Även de kommuner som inte har en positiv befolkningsutveckling har
ibland mycket stora uppgifter då det gäller främjande av fritidsliv. De nya kommunala samarbetsenheterna, kommunblocken, har också skapats för att en hel region skulle få utvecklingsmöjligheter. Det dubbla boendet liksom de allt större krav på rekreation som ställts från medborgarnas sida kan ofta medföra att kommuner med speciella förutsättningar för tillgodoseende av rekreationsbehoven kan få mycket stora uppgifter om man planerar väl. I detta sammanhang kan nämnas exempelvis de insatser som gjorts av Tran- strands kommun i vårt södra fjällområde, Kolmårdens kommun när det gäl— ler skapandet av en replipunkt för barnfamiljer, Visby stad då det gäller skapande av semesteranläggningar liksom Mönsterås köpings insatser för skapande av semesterbyar etc. '
Sammanfattning
Befolkningskoncentrationen medför att folkrörelserna fått växande bety- delse som gemenskap-smiljöer och som instrument för medborgaropinionen i samband med praktiskt miljöskapande.
För att säkerställa det samhällspedagogiska arbetets utveckling krävs av såväl organisationer som kommuner översiktlig teknisk och ekonomisk långtidsplanering. Härigenom kan bl.a. erforderliga markreservationer gö- ras.
KAPITEL 7
Gemensamhetslokaler
Arbetsgruppen avser med gemensamhetslokaler inte endast samlingslokaler i traditionell mening utan alla de utrymmen såväl inom som utomhus som krävs för medborgarnas gemensamhetsbehov och fritidsliv. Givetvis förelig- ger stora skillnader mellan tätorternas behov av gemensamhetslokaler eller glesbygdernas behov av sådana.
Behovet av plats för barnens utelekar har diskuterats under senare år. Be— tydelsefulla bidrag till denna diskussion och till kunskap om dessa frågor har bl.a. lämnats av arkitekt Hans Wohlin som belyst barnens svårigheter att behärska den tilltagande biltrafiken. Betecknande nog finns det bestäm- melser rörande utrymme för bilparkering medan det däremot saknas mot- svarande samhälleliga anvisningar för skapande av lekplatser och andra fri- tidsutrymmen för barn och ungdom. Då det gäller anordnande av lekplatser erbjuder särskilt Hälsingborg och Göteborg mycket intressanta studieobjekt. I större befolkningscentra krävs att man åtminstone teoretiskt accepterat en samhällsplanering som inte utsätter barnen för onödiga trafikrisker.
Vid planering måste givetvis beaktas att gångavstånden till såväl lokaler för utelek som inomhussamvaro inte hämmar och begränsar lokalernas an- vändning. I vårt land måste stor uppmärksamhet ägnas åt att lokalerna ut- formas med hänsyn till de klimatiska förhållandena. Fler inomhuslokaler måste ex.vis finnas för tillgodoseende av behovet av inomhussamvaro under den långa vintern. Härvid måste givetvis också beaktas de förändrade vanor som bl. a. en längre skolgång kan medföra.
Ungdomarnas behov av rekreation, förströelse och meningsfylld samvaro gör en målmedveten lokalplanering nödvändig. Dessutom måste de utomor- dentliga förutsättningarna för sport som vårt land erbjuder givetvis tillvara- tagas.
Något försök till vetenskaplig analys av den vuxna befolkningens behov av gemensamhetslokaler känner arbetsgruppen inte till. Det omfattande orga- nisationslivet kräver lokaler för den aktivitet som de bedriver. Vidare krävs utrymme för vila och rekreation samt utrymmen som är så utformade att de främjar familjesamvaron under fritiden.
För de lägsta åldrarna måste lekplatser med tillgång till sandlådor och gungor sommartid och till isbanor vintertid skapas. Åldrarna 5—9 år kräver förutom nämnda anordningar, även andra aktivitetsmöjligheter: lek- och
bollplaner, skid- och kälkbackar m.m. För dessa åldrar måste även utrym- me för inomhuslek skapas. Härvid är att märka att det från 7-årsåldern fö- religger ett direkt behov av hobbylokaler.
Åldrarna 10—14 år ställer betydande krav på utrymme såväl för utomhus— verksamhet som inomhusverksamhet. Under förpuberteten måste ungdo— marna fä utlopp för sitt väldiga aktivitetsbehov och detta bör ur samhällelig synpunkt kanaliseras i för både individ och samhälle godtagbara vanor. Man skall icke bygga in svårigheter i själva samhällsmiljön.
Tiden 15—19 år framstår som den period när den sociala träningen yt- tengare accentueras och behov föreHgger förut0n1 av sniå inthna lokaler av större gemensamhetslokaler för mera omfattande idrottsverksamhet eller annan mötesverksamhet. Den ökade bilburenheten och vårt lands tätorters unika möjligheter att öppna sina omgivningar för sport och friluftsliv måste särskilt beaktas. I stort sett kan man säga att de anordningar som iordning-
Fig. 1. Planeområdels sucessiva uppdelning
arbete i varje etapp
markområde etapp (se fig. 2) i— "1 a program för 1 : *- översiktlig 2 4 5 6 planering 3 T—f _lt—t b översiktlig 1 Manenng 2 4 5 6 3 [] Cl B Cl ] c program för 2 4 5 6 EB EB områdesplanering 3 ES 53 1 d områdesplanering ?. 4 5 6 DDCD 3 DUBB DD :] [: ECDC 1 e program för projek- 2 4 5 6 5853 53 &? tering av kvarter 3 samm Emma mama 1 f projektering av 2 4 5 6 enormous kvarter 3 SGDDDDDC UDQDDDDD "DÖDDDDD gpcniigåg l äögggucä g planering för 2 4 5 6 "DDCDCCE ., byggande 3
:T
byggande
ställes för 15—19-åringar även i betydande utsträckning med fördel kan an- vändas av alla medborgare i vuxen ålder.
Gränsdragningen av lokaler för ungdomsverksamheten och vuxenorgani— sationernas skilda behov är i själva verket mycket svåra att göra. Emellertid måste antalet lokaler bli så omfattande att inte vuxensysselsättningarnas lokalbehov blockerar ungdomens möjligheter att få ändamålsenliga och till- räckliga lokaler.
Enligt arbetsgruppens bestämda mening är det i första hand kommunerna som skall svara för att erforderliga gemensamhetslokaler för medborgerliga aktiviteter färdigställes. Med utgångspunkt från det nuvarande beståndet av gemensamhetslokaler i landet föreslås att lokalt utarbetas målsättningar bl.a. i samråd med de lokalägande organisationerna för skapande av icke räntabla gemensamhetslokaler för innevånarna i åldern 7—25 år.
Planeringsarbetet är synnerligen tidskrävande och omfattande. Detta belyses instruklivt bl.a. i Aktuellt från Byggnadsstyrelsen del 2, 1964, »Bebyggelseplaneringens läge» där samhällsplaneringsgruppen inom statens institut för byggnadsforskning redovisar »Kommunernas stadsplanerings- arbete ur organisatorisk synvinkel». Här redovisas bl.a. ett planområdets successiva uppdelning i oberoende enheter, figur 1, arbetets etappvisa upp- delning, figur 2, stadens uppbyggnad av element, figur 3, samt en beskriv- ning över beredningar och beslut som måste avklaras innan själva byggan- det kan påbörjas. Fig. 4.
Fig. 2. Arbete i varje etapp (se fig. 1)
behovsföp produktmängder teckningar 1 och produkt- krav egenskaps- normer förteck- ningar önskemål kapital resurs- arbetskraft syntes- alternativ 2 precisering maskiner _ 4 arbete _ 5 för beslut 6 beslut tid markbeskalt'enhet lutningsförhållanden områdes- befintliga och beslu- 3 förut- tade anläggningar sättningar klimat vegetation imissioner
unusuiuald
ueldlmauaä
ucldspms
Supamal'oidan uoo -S.191.IBA)[
K Kommunikationer mellan element Bo- om- Fritids- mersi- Arbets— Kol- Led- Steg 223115; verksamhet Skolor ell ser- platser Motror— Gång—, lektiv nings- Vice tra ik cykeltrafik trafik system T sta- kultur-, gymna- city- arbets- håll- vat- den nöjeslokaler, sium verk- områden plat- ten- rekreations- spccial- sam- ser verk, områden skolor het re- nings- verk huvud- gång-, T- hu- trafikledcr cykelbanor bana, vud- buss ledn. stads- kyrka, biblio- H-skola bu- T- del tek, ungdoms- tiks- bane- gård, idrotts- håll- plats plats 1 1; matar- huvudgång—, hu- gator cykelvägar vud- _. ___ _ ledn. 2. bo- ungdomslokal, M-, när- buss— stads- daghem, lek- L—skola ' hets- * håll- .-f om- skola,]ekpark,- butik plats råde bollplan, park . 3. bostads- huvud- ledn. gator _ gång-, cykel 4. kvar- kvarters- tvätt- ter lekplats stuga 5. bilpl'ats- _ gång-', ' ser— tillfart cykel-,f "; vis- ' ' "* ledn. gård småbarns- pisk- bilplatser lekplats plats , »lugn plats» distribu- gång-, d:o ; tionsvägar , cykel-, vård—, .syn-, rop- skyddsvägar kontakt hus hobbylokal (tvätt- uppställ— entré stuga) ningsplats, ' cykelstall soprum ' trappor, d:o hissar,-- korridorer - lä— vardags- köket dörr gen- rummet studie- het rum 1 badrum
i. . * * ' " surare msmui FOR evecuwsroasmme IOJISGL EXEMPEL PA TIDSPLAN FOR PLANERING AV ETT WSTAIHZMRÅDE
0. HAioEtsE G)——_-d_b Amvn E 7 (:>—— 4) auwo AKTIVH'ET (um ARBETE)
menuid (musen ANSER DEN SOM I TAR INlTlATlV) 1
ÄR FÖRE BYGGST
"ALLMÄNHETEN -
MARKÄGARE
LNIRESSEWGANlSATlON
SOCIALA-N () FRITIDSN ,
SKOLSTYRE LSE
'FASfIGHETSCHEF ST" STA
DSARKITEKT
BYGGNADSNÄMNB TSELKAMAARE =_aK . åTDDSFLLLMÄKTrG =SF
-' LÄNSWRELSE : LS
Fig. 4. Beskrivning över beredningar och beslut
68 Modellexempel
Exemplet som grafiskt återges i figur 4 gäller planeringen av ett bostadsom- råde med några hundra lägenheter i flerfamiljshus i en medelstor stad. Sta- den har bl.a. de tjänstemän som upptas i figurens förteckning. Dessa tjäns- temän ansvarar för allt tekniskt arbete. Marken ägs av staden och är i hu- vudsak obebyggd. Förutsättningen i övrigt är att en generalplan och ett bo- stadsbyggnadsprogram finns. Grundkarta saknas men ekonomisk karta i skala 1 : 10 000 och flygbilder från Kartverkets reguljära flygningar finns. Nedan angivna nummer hänvisar till tidsschemats händelser.
Beskrivning av aktiviteternas innhåll
1—2 DK fattar beslut om att ett visst område skall bebyggas ett visst är. Beslutet fattas med ledning av bostadsbyggnadsprogrammet och generalpla- nen. DK ger BN i uppdrag att ombesörja detaljplanering enligt byggnads- lagen.
2—3 Byggnadsnämnden diskuterar tillsammans med sina tjänstemän, vilka förutsättningar som måste klarläggas, innan planarbetet påbörjas. Byggnadsnämnden beställer tekniska utredningar hos andra organ och tjänstemän.
3—4 Byggnadschefen klarlägger med hjälp av sitt kontor förutsättningar- na för att lösa vatten- och avloppsfrågan. Han klarlägger kapaciteten hos re- ningsverk och befintliga huvudledningar samt möjliga anslutningspunkter till detta. Lutningsförhållanden i stort undersöks, önskvärda ledningsrikt- ningar och behovet av pumpstationer studeras.
3—5 Byggnadschefen ansvarar för en översiktlig grundundersökning. Denna bör vara ett underlag för val av hustyper samt om några större de]- områden bör lämnas obebyggda.
3—6 Vissa andra inventeringar kan utföras på detta stadium. Förekoms- ten av fasta fornlämningar undersöks genom landsantikvariens försorg, där detta anses nödvändigt. Inventering av befintliga byggnader, vegetation, to- pografi, utsiktspunkter o.d. utföres av planförfattaren i samråd med bl. a. trädgårdsarkitekt.
3—11 Stadsingenjören ansvarar för grundkartans upprättande. Detta an- tas ske genom nyflygning och fotogrammetrisk bearbetning. Ev. kan en en- kel grundkarta levereras tidigare, så att skissarbetet kan utföras på denna.
6——7 En utförlig programdiskussion sker i byggnadsnämnd och drätsel- kammare. Tjänstemännen medverkar som rådgivare. Skolstyrelsen får framlägga önskemål om skolornas ordnande och skolvägarna, de sociala nämnderna om daghem, barnträdgårdar och lekskolor, fritidsnämnden e. (1. om ungdomslokaler och rekreationsområden, handelns intresseorganisatio- ner om storlek och läge av olika butiker samt eventuella byggherrar om byggnadsmetoder o.d. Länsarkitektens och vägdirektörens synpunkter in-
hämtas på valet av bostadsområde. Allmänheten informeras genom'pressen. Drätselkammaren anger ekonomiska riktvärden, exempelvis för kommunens investeringar och tomtprissättning. Byggnadsnämnden sammanväger öns- kemål och förutsättningar till ett program. Programarbetet bör i första hand inriktas på anknytningen till samhället i övrigt samt graden av samhällelig service. Programmet kan redan i detta stadium behandla önskade hustyper, utnyttjandegrad, trafiksystem osv. Stadsfullmäktige informeras.
7—8 Första skissarbetet utförs av stadsarkitektkontoret med befintligt kartmaterial. Det väsentliga är att planområdets samband med samhället i övrigt studeras, så att planområdet senare kan studeras oberoende. Konse- kvenserna av olika alternativ för anslutningspunkterna för lednings- och trafiksystem studeras inom och utom planområdet.
8—9 Byggnadsnämnden granskar skisserna och beslutar om läget av olika anslutningspunkter och har en mera utförlig programdiskussion.
9—10 Drätselkammaren granskar skisserna och klarlägger ekonomiska ramar för lednings- och gatusystem.
10—13 En mer detaljerad grundundersökning utförs av de zoner som kan planeras för bebyggelse, gator m.m.
10—12 En ny etapp av skissarbetet påbörjas med fullständigt kartunder- lag. Skissarbetet omfattar bl. a. lokalisering av skolor, annan allmän service, butiker, parker, huvudgångstråk, matargator, bostadsgator.
12-15 Skissarbetet detaljeras ytterligare. I samråd med byggnadskontor och fastighetskontor görs grova ekonomiska analyser. Kostnadsuppgifter lämnas till drätselkammaren.
13—15 Med ledning av de skisser som är klara i punkten 12 sker en grov projektering av gator och ledningar på byggnadskontoret. Denna projekte- ring skall vara ett stöd för det fortsatta stadsplanearbetet och närmast klar— lägga de ekonomiska konsekvenserna av valda lägen för gator och ledningar.
12—14 Trädgårdsarkitekt inkopplas för en preliminär projektering av parker.
15-—16 Byggnadsnämnden behandlar stadsplaneskisserna och projekte- ringsplanerna för gator, ledningar och parker. Kontakter tas med drätsel- kammaren om planens ekonomiska konsekvenser, med skolstyrelsen om skolans lokalisering, med hälsovårdsnänmden om buller och andra sanitära olägenheter, med brandchefen om brandvägar, med de sociala nämnderna om social service och fritidsanläggningar. På detta stadium inhämtas syn- punkter från länsmyndigheterna, i första hand länsarkitekten, vägdirektö— ren och länsingenjören.
Byggnadsnämnden tar ställning till lokaliseringen av skolor, allmän ser- vice, butiker, parker, huvudgångstråk och matargator. Program ges för det slutliga planarbetet.
16—18 Planförslaget utarbetas i sina detaljer. Här förutsätts att byggna-
dernas läge endast låses inom vissa byggnadszoner. Kontakter tas med vissa nämnder och tjänstemän för att möjliggöra en justering före utställandet. Formell stadsplanekarta och stadsplanebestämmelser upprättas.
17—18 Stadsingenjören upprättar förteckning över markägare, servituts- innehavare m. fl; som berörs av planförslaget.
18—19 Berörda parter kallas till utställning och får ta del av förslaget. Drätselkammaren yttrar sig som företrädare för staden — markägaren.
19——20 Byggnadsnämnden behandlar inkomna erinringar. Om planen be- höver justeras måste berörda sakägare ånyo kontaktas. Byggnadsnämnden godkänner planen.
20—21 Drätselkammaren förbereder behandlingen i fullmäktige och till- styrker antagande av förslaget.
21—22 Fullmäktige granskar och antager planförslaget. 22—23 Planen granskas av länsstyrelsen. Länsarkitekten, vägdirektören, länsingenjören, överlantmätaren, länsbostadsnämnden och länsarbetsnämn- den tar del av planen, som fastställs av länsstyrelsen.
22—24 Ett preliminärt förslag till tomtindelning upprättas av stadsingen- jören. Storskalig karta upprättas och beräkningar utförs.
24—25 Sedan stadsplanen fastställts kan definitivt tomtindelningsförslag upprättas. I detta fall är endast staden markägare, varför drätselkammaren kan godkänna det utan utställning. Byggnadsnämnden antager och länssty- relsen fastställer förslaget.
25—26 Tomtmätning och rättslig tomtbildning genomförs. 22—27 Staden förhandlar genom fastighetschefen med blivande byggher- rar. Kontrakt upprättas över parternas skyldigheter, som gäller innan tom— terna kan upplåtas (efter fastighetsbildningen).
27—28 Byggherrarna uppdrar åt husarkitekter m.fl. att upprätta husrit- ningar. Endast begränsat skissningsarbete utförs före stadsplanfastställel- sen för att inte riskera omarbetning.
28—29 Huvudritningar upprättas för sökande av byggnadslov, statliga lån och igångsättningstillstånd.
26—30 Byggnadslovsgranskning äger rum efter fastighetsbildning och med huvudritningar som grund.
29—30 Ansökan om statligt lån behandlas av det kommunala förmed— lingsorganet och av länsbostadsnämnden.
30—31 Lånebeslut utfärdas. 29—31 Ansökan om igångsättningstillstånd behandlas av länsarbets— nämnden.
31—32 Igångsättningstillstånd meddelas sedan byggnadslov och statliga lån beviljats.
29—32 Detaljritningar utfärdas som grund för utlysande på entreprenad. 32—33 Anbud inhämtas från entreprenörer. Byggherren väljer entre- prenör.
33—34 Entreprenören planerar byggandet, anlitar underentreprenörer m. 111.
35—36 Projektering av gator och ledningar kan ske sedan fullmäktige an- tagit planen.
36—34 Byggande av gator och ledningar börjar först sedan stadsplanen fastställts och drätselkammaren godkänt kostnadsberäkningen. Gatorna skall vara i ett sådant tillstånd vid byggstarten, att transporterna under byggandet underlättas och gatorna inte skadas alltför mycket.
Sammanfattning
Organisationerna måste noggrant följa med och delta i det lokala miljö— skapandet. Givetvis måste det vara en central uppgift för kommunalmännen att medborgarnas, avnämarnas behov på detta sätt klarlägges och att orga— nisationerna gives tillfälle att deltaga i planeringen och medansvara för densamma.
Beträffande idrottens behov av gemensamhetslokaler har påpekanden re- dan gjorts beträffande vårt lands speciella klimatiska förhållanden. 1925 utarbetades vid en konferens i Berlin riktlinjer för byggande av samlings- lokaler m.m. »Der Goldene Plan». Dessa har inte i något fall uppfyllts.
Det är i praktiskt miljöskapande ungdomsfrågorna skall lösas. Arbets— gruppens bestämda erfarenheter pekar mot att alla ungdomsfrågor tagna i vidaste mening synes kunna betecknas som miljöfrågor och det är i sam- arbete mellan samhälleliga organ och ungdomsorganisationerna som uttryck för ungdomarnas aktuella behov och villkor en god samhällsplanering för ungdom och utvecklande av ungdomlig aktivitet skall kunna ske.
KAPITEL 8
Kommunal organisation för främjande av fritidsfostran och fritidsliv
I bilaga 2 redovisas för den nu vanliga kommunala handläggningen av fri- tidsfrågorna. Av denna framgår att det i landskommunerna som regel finns en biblioteksstyrelse, ofta en idrottsnämnd eller liknande och i vissa fall ytterligare exempelvis kulturnämnd, ungdomsstyrelse eller motsvarande. Några kommuner har organ med blandad representation för kommunerna och det frivilliga arbetet.'0rganets arbetsuppgifter är bl.a. att ha hand om ViSS kommunal anSlagsgivning. Genomgående kan det emellertid sägas, att i flertalet kommuner har som regel kommunalnämnderna själva hand om vissa ungdomsanslag och fördelar efter egen beredning.
I städerna är bilden i stort sett densamma även om antalet nämnder och Styrelser, som är aktiva, ofta är flera. I en stad arbetar exempelvis inte mindre än 13 organ med sektorn fritidsliv. Vid debatter om en samordning och effektivisering av den kommunala administrationen i nu angivna hän- seenden, brukar det som motiv för uppsplittringen framhållas, att det ur de- mokratisk synpunkt är angeläget med en bred medborgerlig representation.
För det lokala ungdomsarbetet framstår dock en alltför stor lokalkom- munal uppsplittring av bl.a. anslagsgivningen på en mängd styrelser och nämnder som desorienterande. Man har svårigheter med att skapa erforder— liga kontakter med de 10kalkommunala myndigheterna och många gånger måste man också vända sig till flera organ för att erhålla erforderliga upp- lysningar om praktiska eller ekonomiska vardagsfrågor för ungdomsarbe- tet. Ur kommunal Synpunkt försvåras, genom en alltför stor uppdelning, möjligheterna till Överblick över exempelvis anslagsgivningen till fritids- verksamheten och en långsiktig totalplanering kan kompliceras.
Som tidigare framhållits har barnavårdsnämnden ytterst det lagfästa an— svaret för att fritidsaktivitet finns i kommunerna. Som framgår av propo- sitionen Om ny barnavårdslag och främst av andra lagutskottets utlåtande, äger kommunen emellertid att delegera ansvaret för fritidsliv och fritids— fostran till annat kommunalt organ. Vi vill i detta sammanhang understry- ka att barnavårdsnämndei—nas reguljära arbete för stöd och hjälp till barn och barnfamiljer är så omfattande och så komplicerat i vårt samhälle, att dessa arbetsområden kräver mycket stora insatser och betydande förtrogen- het med svåra SpecialprObIem från såväl anställdas som förtroendevaldas
sida. Omvittnat är även att dessa arbetsuppgifter är mycket tidskrävande, framförallt i de större städerna och tätorterna.
Enligt skollagen har skolstyrelsen, som ovan framhållits, direkt ansvar även för ungdomarnas fritidsfostran. År 1975 kommer enligt prognoserna ca 85 % av undgomarna i 17—årsåldern att ännu vara kvar i reguljär skola. Givet är, att skolstyrelserna under en våldsam ombyggnads— OCh utbyggnadS- period, som den man nu upplever, har mycket små möjligheter att direkt följa och främja fritidsfostrande arbete.
Fritidsfrågorna blir redan under den närmaste 10-årsperioden för våra kommuner så väsentliga, att de utan tvivel kräver Speciell samlad sakkun— skap. Omfattningen av och kvaliteten hos de kommunala initiativen torde också i hög grad komma att bli beroende av om det inom kommunen finns personer, som särskilt ägnar sitt intresse åt fritidsfrågorna-
Den nuvarande organisatoriska splittringen medför ofta att anläggningar och åtgärder tillkommer innan en nödvändig samplanering förevarit. Endast genom totalplanering och en samlad överblick av behoven kan som tidigare påpekats en ändamålsenlig avvägning mellan olika behov och ett kontinuer— ligt utvecklingsarbete åstadkommas.
Det förefaller därför vara nödvändigt att man i många kommuner detalj— granskar den del av den kommunala organisationsapparaten, som handläg- ger fritidsfrågor och fritidsverksamhet. Utvecklingen synes för övrigt peka mot att man, i varje fall i medelstora och större kommuner, samlar alla fri- tidsfrågor under en gemensam förvaltning. Det torde vara svårt att på annat sätt åstadkomma ett genomtänkt kommunalt handlingsprogram på detta område. Inte minst behöver stadsplanerarna ett sakkunnigt fackorgan till sin hjälp. Från såväl teknisk som ekonomisk synpunkt är för förvaltning och långtidsplanering ett samlande organ nödvändigt.
Det förefaller sålunda vara motiverat att ett gemensamt fritidsorgan. exempelvis en fritidsnämnd, inrättas. Denna kan handlägga alla frågor, som rör idrott, allmänt ungdomsarbete, bad och friluftsliv, parklek etc. Nämnden bör även handha idrottsplatser, frilutfsbad, campingplatser, m.m. I sam— arbete med skolan och de lokalägande organisationerna kan fritidsnämnden också ansvara för samlingslokaler av olika slag. Det finns redan fritids- nämnder som även har hand om bibliotek, museer, teater, musikliv OSV- För sistnämnda ändamål synes dock i medelstora och större kommuner med fördel ett särskilt organ exempelvis en kulturnämnd kunna skapas.
För en fritidsnämnd kan följande arbetsområden angivas: ' samhällspedagogiskt utvecklingsarbete (1—3 nedan) ' förvaltande (4) ' planerande (5—7)
En fritidsnämnd är kommunens centrala organ för fritids- och ungdoms- frågor. Med nämndens samlade överblick och i takt med kommunens all- männa utveckling och resurser kan en enhetlig planering, samordning och
utveckling av alla de åtgärder och frågor som kommunen kan ha att hand- lägga på fritidslivets område ske. Fritidsnämnden skall i vanlig ordning vara vald av den beslutande kommunala församlingen.
I den instruktion som fastställes av kommunen i samband med nämndens inrättande kan följande huvuduppgifter angivas:
1. I olika former stödja och stimulera fritt och frivilligt samhällspedago- giskt arbete till personlig utveckling, samarbetsförmåga och samhällsansvar.
2. Följa utvecklingen och vanorna beträffande fritidens utnyttjande.
3. Fungera som allmänt serviceorgan på fritidsfostrans område.
4. Projektera anläggningar, driva och underhålla anläggningar för fri- tidsändamål.
5. Kartlägga medborgarbehoven beträffande fritidsliv och samhällsfost- ran.
6. Utarbeta förslag till anläggningar och andra arrangemang för fritidens behov.
7. Medverka till att behoven blir tillgodosedda i stadsplaner och i övrig planering.
KAPITEL 9
Anslagsgivning lokalkommunalt och i landsting för främjande av fritidsliv och samhällsfostran
För närvarande skiftar anslagsgrunderna från kommun till kommun. Ganska vanligt är i mindre och medelstora kommuner liksom även beträf— fande en del av anslagsgivningen i storkommunerna att organisationsbidra- gen lämnas i block till olika sammanslutningar. Någon närmare motivering för en viss anslagsgivning kan vanligen inte lämnas. Traditionellt har, efter uppvaktningar och ansökningsförfaranden, en viss sammanslutning fått bi- drag som efterhand reglerats uppåt. Ofta är anslagen tagna i anspråk för att finansiera en del av sammanslutningens lokalkostnader. Sedan en omfat- tande experimentverksamhet lokalt bedrivits i anslutning till skilda anslags- former är det numera omöjligt att centralt överblicka de kommunala »an— slagsmodellerna». Emellertid har nästan genomgående en viss anknytning skett till det statliga anslagssystemet. Sålunda utgår vanligen bidrag till fritidsgrupper, till ungdomsledarutbildning och i medelstora och större kom— muner till instruktörsverksamhet.
Inom landstingen har en direkt anknytning skett till den statliga anslags- givningen för främjande av ungdomsledarutbildning och till instruktörs- verksamhet. Beträffande ungdomsledarutbildningen har landstingen oftast parallellställt sin anslagsgivning med den statliga bidragsgivningen.
Som bekant utgår enligt kungörelsen 1954: 575 statsbidrag för anordnan- de av fritidsgrupp dels med högst hälften av kostnaderna för handledning och materiel dock med högst 4:50 per medlem, dels ock med' 2:— per medlem för lokalkOStnad och därmed jämförlig utgift. Gruppen skall bestå av lägst fem och högst tjugofem medlemmar och dess verksamhet skall omfatta minst 20 timmar fördelade på minst 10 sammankomster.
Erinras må att bidrag till fritidsgrupper för närvarande utgår med hänsyn till det genomsnittliga antalet närvarande under 10 sammankomster. Van— ligen torde för närvarande det genomsnittliga samhällsbidraget till studie- cirklar vara 3 ä 4 gånger större än motsvarande fritidsgruppsbidrag.
Bidrag till utbildning av ungdomsledare utgår till riksorganisation vars verksamhet är särskilt inriktad-på ungdom i åldern 12—25 år och till sam- arbetande sådana organisationer. Bidraget utgår med 15:— för varje kurs- deltagare och dag under den tid som kursen pågår. Därjämte utgår bidrag
till deltagarnas resor från hemorten till kursorten och åter med billigaste färdsätt dock högst belopp motsvarande i medeltal för varje deltagare i regional kurs som anordnas inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län med 30 kronor, för varje deltagare i regional kurs an— ordnad i annat län med 20 kronor och för deltagare i central kurs med 100 kronor.
Enligt SFS 1964: 510 utgår bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet i form av grundbidrag, instruktörsbidrag och rörligt bidrag. Grundbidraget utgör 20 000: ——, instruktörsbidraget bestämmes efter antalet medlemmar i ungdomsorganisationen och kan enligt i kungörelsen angiven tabell variera mellan 20000 och 160 000 kronor, det rörliga bidraget slut- ligen bestämmes på grundval av antalet lokalavdelningar i organisationen och kan enligt bestämmelserna variera mellan 5 000 och 50 000 kronor.
Som villkor för att en ungdomsorganisation skall kunna erhålla bidrag gäller att organisationen skall vara uppbyggd och fungera enligt vedertagna demokratiska principer samt öppet taga ställning för demokratin, att den skall bedriva en till kamratskap fostrande verksamhet och att antalet medlemmar i åldern 12—25 år skall uppgå till minst 3 000. I författningen angives att »med medlem i ungdomsorganisation förstås dels den som under närmast föregående redovisningsår varit registrerad såsom medlem i orga- nisationens medlemsmatrikel, dels ock den som under nämnda redovisnings- år deltagit i verksamhet bedriven av organisationen vid minst 10 samman- komster under en tidrymd av minst 10 veckor».
Med ledning av de erfarenheter som samlats inom olika kommuner och skilda organisationer av nuvarande anslagsformer och i nära anslutning till den statliga anslagsgivningen till ungdomsarbetet föreslås i det följande att den lokalkommunala anslagsgivningen sammanfattas under tre huvud- rubriker, lokalbidrag, verksamhetsbidrag och pedagogiska bidrag.
Under huvudrubriken Lokalbidrag föreslås även att ett inventariebidrag lämnas. Då gruppen inte velat inarbeta inventariebidraget i lokalbidraget har detta skett med hänsyn till att ungdomssammanslutningarnas möjlig- heter att av lokalbidrag reservera medel för inventarieupprustning, som måste ske tid efter annan, synes vara synnerligen begränsad.
Under rubriken Verksamhetsbidrag har arbetsgruppen sökt knyta an till erfarenheterna från den statliga bidragsgivningen till riksorganisationerna. Sålunda föreslås ett grundbidrag och ett instruktörsbidrag och möjligheter- na att senare knyta an ett rörligt bidrag omnämnes. I detta sammanhang bör uppmärksammas att från skilda håll har framhållits att kostnadskrä- vande, starkt individualiserad verksamhet, borde erhålla ett särskilt bidrag. Då sådan verksamhet oftast antingen synes utgöra ett inslag i yrkesutbild- ning eller eljest vara präglad av situationen inom exempelvis handikapp- arbetet förefaller bedömningen av denna fråga böra upptagas i annat sam- manhang.
Beträffande huvudrubriken Pedagogiska bidrag bör framhållas att arbets- gruppen främst tagit sikte på ungdomsarbetets behov och följaktligen aktu— aliserat frågor rörande ledarutbildning, fritidsgruppsbidrag och bidrag till utflyktsaktiviteter, läger m.m. I andra sammanhang har frågor rörande anslagsgivning till studiecirkelverksamhet och studieverksamhet över hu— vud taget behandlats varför arbetsgruppen inte närmare gått in på dessa frågor. Här förtjänar ytterligare framhållas att arbetsgruppen givetvis inte haft anledning att närmare syssla med den statliga anslagsgivningen till ungdomsarbetet.
Som redovisas i avsnittet Fritidslivets och fritidsfostrans roll ur sam- hällsekonomisk synpunkt utgår landstingsbidrag för närvarande dels för ungdomsledarutbildning dels för instruktörsverksamhet. Svenska lands- tingsförbundet har i en rekommendation den 19 augusti 1965 med hänvis- ning till den statliga kungörelsen 1964: 510 föreslagit att landstingsbidragen till ungdomsverksamhet väsentligt skulle ökas. Det föreslås i rekommen— dationen att bidrag skall utgå med hänsyn till antalet medlemmar i form av ett »grundhidrag», dels att bidrag skulle utgå för utbildning av ungdoms— ledare enligt, jämfört med tidigare, generösare normer. Arbetsgruppen be- traktar Landstingsförbundets rekommendation som en väsentlig förbätt- ring av nu utgående anslag. Emellertid vill arbetsgruppen söka formulera målsättningar för en rullande uppräkning av landstingsbidragen och hyser den förhoppningen att landstingsförbundets rekommendation beträffande anslagshöjningar till ungdomsarbete betraktas som en omedelbart verkande temporär anslagsökning.
På längre sikt vill arbetsgruppen föreslå att en samordning måtte kom— ma till stånd mellan landstingens, den lokalkommunala och statliga an- slagsgivningen till ungdomsarbetet. En sådan samordning skulle ge orga- nisationerna på distriktsplanet möjlighet till en liknande långsiktsplanering som förutsättes ske på lokal- och riksplanet. Från samhällets synpunkt framstår det enligt arbetsgruppens mening som nödvändigt att främja den regionala anpassningen av det fria och frivilliga ungdomsarbetet till de skiftande förutsättningar som föreligger och till ungdomens växlande be— hov med hänsyn till arbetsmarknadsförhållanden, skolförhållanden och fri- tidslivets inriktning under hänsynstagande till geografiska, demografiska och andra förhållanden. Det är också på landstingsplanet som organisatio- nerna måste genomföra den nödvändiga anpassningen av förbundens cen- trala rekommendationer och sammanställda material efter de regionala för- utsättningarna.
Beträffande arbetsgruppens långsiktiga förslag rörande landstingsbidrag kan påpekas, att arbetsgruppen funnit det ändamålsenligt att sammanfatta dessa under huvudrubrikerna: Verksamhetsbidrag och Pedagogiska bidrag. Under rubriken Verksamhetsbidrag föreslås i anslutning till den statliga bidragsgivningen grundbidrag, instruktörsbidrag och rörligt bidrag. Under
huvudrubriken Pedagogiska bidrag föreslås anslagsgivning till ledarutbild- ning och för främjande av pedagogiska miljöfrågor.
Beträffande förslagen till instruktörsbidrag bör särskilt framhållas att en värdebeständighet bör eftersträvas likaväl som en realistisk anslagsgivning, vilken svarar mot den kostnadsnivå som nu är vid handen. Beträffande distriktsinstruktörer har skolöverstyrelsen i oktober 1964 verkställt en en— kät som utvisar att lönegrad 15 måste betraktas som en minimiavlöning. I ortsgrupp 3 uppgår årslönen i löneklass 15 innevarande år till 19412:—, i ortsgrupp 4 till 21 456: _ och i ortsgrupp 5 22 488: —. Härtill kommer de sociala kostnaderna som för 1965 kan beräknas enligt nedanstående grun— der (uppgifternahämtade ur Tidningen Arbetsgivaren nr 10, 1964).
Tjänstemän Kostnad i % av kontant årslön ATP-avgift ............... 4 ........................... 5,6 Sjukförsäkringsavgift ................................. 1,2 Yrkesskadeförsäkringsavgift ........................... 0,5 ITP (pension+gruppliv) ............................... 6,8
- _ Summa 14,1
Smesterlön .......................................... 8,9 Sj uklön .................... ' ......................... 1,4 Totalt 4,4
Till-ovanstående kostnader kommeren organisationsutgifter i samband -med *instruktörens reseverksamhet-som:försiktigt. räknat kan angivasgen—ligt följande: Traktamentsersättning under 100 dygn med 50: .—'=5000;.——, bilersättning för 2 000 mil med 3. 5.0 per. mil— __ 7. 00.0: —. En instruktör är så dyrbar att en. organisation måste räkna med att vederbörande färdas i bil. för att arbets-kraften__skall,,kunna utnyttjas så intensivt som möjligt. (Den sammanlagda .ågskostnaden uppgår sålunda för. instruktör till irl—niinst 40 000:. —. . -- ' . '
För en kommunal; anslagsgivning lokalt och regionalt enligt i det följande föreslagna linjer krävs en omfattande upplysningsverksamhet rörande ung- .domsorgamsatlonernas arbete, dess. räckvidd, dess paverknmgsdrad och dess demokratiskt fostrande funktion Det är inte realistiskt att föreställa sig att resurser skulle tagas från andra områden. och satsas på detfritjds- pedagogiskaarbetet. Realistiskt synes vara att räkna med,.att en växande andel _av _de ökande kommunala resurserna tages i, anspråk för fritidslivets utvecklande och främjande.
, Lokalkommunalav anslag Principförslag rörande anslagsgivning -Kommunblocken måste på längre sikt bli basen för anslagsgivningen och grundval för det ekonomiska, tekniska och samhällspedagogiska utveck-
lingsarbetet. Blocken har i regel ett befolkningsunderlag som gör det möj- ligt att långtidsplanera de ekonomiska åtagandena och synes äga de ekono— miska och tekniska resurser som förutsättes i samband med nedan angivna programs totala genomförande. Kommunblocken är emellertid ännu inte i nämnvärd utsträckning enheter för ekonomisk integrerad samverkan mel- lan delkommunerna.
I nuläget och under en följd av år är primärkommunerna de enheter var— på den omedelbara lokala anslagsgivningen måste byggas.
Inom de kommunalblock där samarbetsnämnder nu diskuterar framtids- planering menar vi, att vid sidan av planering för bostadsbyggande, kom- munikationer, vatten och avlopp samt skolväsende, måste även en plane- ring för främjande av fritidsliv och samhällsfostran ske. Den senare upp— giften är lika central som någon av de övriga, som motiverat skapande av vidgat regional-kommunalt samarbete. I den mån praktiskpolitisk samver- kan sker inom kommunblocken måste denna självklart även omfatta de arbetsuppgifter, som innefattas i här följande förslag.
Bidragsunderlag, lokalkommunalt Bidragsberättigad ungdomsorganisation föreslås regelmässigt till vederbö— rande kommunala organ inlämna verksamhetsberättelse. För att förenkla anslagsgivningen bör så långt detta är möjligt de regler som tillämpas vara generella i den mening, att de riktlinjer efter vilka den lokala?'anslagsgi1*- ningen sker. är enkla' och entydiga. De uppgifter sominfordras från orga- nisationerna'föreslås lämnas av alla—anslagssökande sammanslutningar.en- ligt följande. - .
1. a) antalet matrikelförda medlemmar,
b) antalet medlemmar, som är yngre än 26' år, ' —. — . »
2. a) antalet, som utan att ha Varit. medlemmar, deltagit" 1 organisationens »öppna verksamhet» i minst 10 sammankomster-under en tidrymdiav minst » 10 veckor, '
b) antalet deltagare, som är yngre än 26 år,
3. antalet deltagare i fritidsgrupper, 4.' antaletdeltagare i kurser, - ' 5..—antaletrdeltagare i'organiserad rese- och lägerverksamhet. ' För att vara bidragsberättigad skall organisationens verksamhet vara särskilt" inriktad på barn och ungdom. Minst hälften av medlemmarna skall vara yngre än.-26 år. Anslag föreslås-utgå. tillvrlokalorganisation inom riks- omfattande ungdomsanslutning som erhåller statsbidrag till ungdomsledar- utbildning enligt SFS 1954: 575 och 1964: 511.
Lokalbidrag
Kommunala lokaler (skolans lokaler, fritidsgårdar, ungdomsgårdar, gym- nastiksalar, idrottshallar och övriga idrottsanläggningar m.m.) upplåtas
till ungdomsorganisationerna utan avgift för exempelvis fritidsgruppssam- mankomster, studiecirkelsammanträden, styrelse- eller kommittésamman- träden och interna föreningsmöten. I detta sammanhang vill arbetsgruppen framhålla vikten av att tillgängliga lokaler verkligen ställs till det samhälls- pedagogiska arbetets förfogande utan föreskrifter som hämmar eller omöj- liggör lokalernas utnyttjande.
Vid offentlig sammankomst, då entréavgift upptages, erlägger organisa- tionen viss hyra enligt fastställda normer.
I hidrag till egna lokaler eller tillfälligt förhyrda lokaler föreslås, att bi- drag, motsvarande 80 % av skälig hyreskostnad, lämnas. Bidraget utbetalas efter ansökan lämpligen två gånger om året.
Kommunerna förutsätts givetvis ta hänsyn till organisationernas behov av kontinuerliga mötestider på för medlemmarna lämpliga dygns— och veckotider. I detta sammanhang erinras även om organisationernas behov av egna expeditionsutrymmen samt av klubb- och fritidshem.
Inom ramen för en rullande tioårsplanering föreslås, att erforderliga allsidiga lokaler skapas för samhällspedagogisk verksamhet så att i stort sett hela lokalbehovet tillgodoses. Härvid förutsättes, att kommun samord- nar sitt lokalbyggnadsprogram med de samlingslokalägande organisationer- nas byggnadsplanering och verksamhet i övrigt.
Inventariebidrag
Skilda organisationer kräver för sin verksamhet särskilt utformade inven- tarier och redskap. I samband med genomförandet av ett lokalbyggnadspro- gram måste givetvis de skilda organisationstypernas behov av lämpliga in- ventarier tillgodoses. I den mån samhälleliga lokaler med erforderlig ut- rustning inte finns föreslås särskilda bidrag utgå till anskaffande av för ungdomsorganisationernas verksamhet erforderliga inventarier. Sådana in- ventariebidrag föreslås utgå med högst 1 500 kronor.
Verksamhetsbidrag
En allt större del av ungdomsorganisationernas medlemmar utgöres av skolungdom. De lokala föreningarna tvingas därför sätta medlemsavgifter- na förhållandevis lågt i jämförelse med de verkliga kostnaderna. Verksam- heten kräver efter hand allt högre kvalitativa insatser liksom regelbunden- het i arbetet vilket oftast innebär grupp- och mötessammankomster varje vecka.
Grundbidrag
I statligt bidrag utgår för närvarande till riksorganisation 20 000 kronor i grundbidrag. Anslaget är avsett att utgöra en grundtrygghet för riksorga-
nisationernas verksamhet. För de lokala föreningarna föreligger motsva- rande behov av att för sin verksamhet kunna räkna med ett grundbidrag som gör det möjligt att planera arbetet på längre sikt.
Antal medlemmar Anslag 10—13 ............................................. 500 26—50 ............................................. 1 000 51—75 ............................................. 1 500 7 6—125 ............................................ 2 000
126— ............................................ 2 500
Olika synpunkter kan anföras på skalan men den synes vara väl ägnad att försöksvis under en inledande 2-årsperiod prövas.
Startbidrag
Arbetsgruppen föreslår att lägst 300 kronor lämnas i kommunala startbidrag till nybildade lokalföreningar med minst 10 medlemmar. Föreningen skall för behörigt kommunalt organ förete intyg från riksorganisationen om sitt upptagande i denna. Av intyget skall även framgå att sammanslutningen inte varit verksam på orten under senaste 3-årsperiod.
Instruktörsbidrag
Det samhällspedagogiska arbetets omfattning och de allt större krav som ställs på organisatoriska och pedagogiska insatser för det lokala arbetets intensifiering kräver heltidsanställda ungdomsledare/samhällspedagoger, dels för fullgörande av mera tidskrävande administrativa uppgifter, dels som ett i vår tid oumbärligt komplement till de ideellt och oavlönat arbe- tande gruppledarna.
Inledningsvis har erinrats om att interkommunal samverkan bör komma till stånd inom lämpliga räjonger för främjande av samhällsfostrande verk- samhet. I anslutning till anslagsgivningen till instruktörsverksamhet bör interkommunal samverkan regelmässigt komma till stånd för säkerställan- det av ett med hänsyn till befolkningsunderlag och ungdomsverksamhetens struktur lämpligt antal ungdomsinstruktörer.
Till lokala organisationer som erhåller kommunalt grundbidrag föreslås enligt nedanstående grunder även instruktörsbidrag utgå.
Enligt förslaget utgår ett instruktörsbidrag till organisation eller sam- verkande organisationer med 200 medlemmar, ett andra instruktörsbidrag om medlemsantalet uppgår till 2 000 och ett tredje om medlemsantalet skulle vara 20 000. »Stegringstalet» är 10.
För det samhällspedagogiska arbetets vidmakthållande och befästande lokalt måste som redan betonats instruktörer nu och i ökande omfattning under de närmaste åren anställas. Framhållas bör att instruktör givetvis
AXÅÄIÄÅÄÄES r Tidsperiod »Stegringstal» 1—- 200 ............ 2 9 2— 1 800 ............
3—16 200 ............
1— 200 ............ 3 8 2— 1 600 ............ 3—12 800 ............
1— 200 ............ 4 7 2— 1 400 ............ 3— 9 800 ............ 4—68 600 ............
1— 200 ............ 5 6 2— 1 200 ............ 3— 7 200 ............ 4—43 200 ............
1— 200 ............ 6 5 2— 1 000 ............ 3— 5 000 ............ 4—25 000 ............
1—- 200 ............ 7 4 2— 800 ............ 3— 3 200 ............ 4—12 800 ............ 5—51 200 ............
1— 200 ............ 8 3 2— 600 ............ 3— 1 800 ............ 4— 5 400 ............ 5—16 200 ............ 6—48 600 ............
1— 200 ............ 9 2 2— 400 ............ 3— 800 ............ 4—- 1 600 ............ 5— 3 200 ............ 6——- 6 400 ............ 7—12 800 ............ 8—25 600 ............ 9—51 200 ............ !
anställes av sin huvudman, vederbörande ungdomsorganisation, ej av den bidragsgivande kommunen.
Instruktörsbidraget föreslås utgå med lön enligt 14 lönegraden, vilket i stort sett motsvarar löneläget för ungdomsgårdsföreståndare, i dyrorts- grupp 3 innebär detta 12 X 1609:—= 19 308:—. Härtill kommer avgift för ATP m.m. som kan beräknas till 20 % eller ca 4 000:—.
Som framhållits i annat sammanhang krävs från såväl organisationernas som från samhällets sida en långsiktig planering, för att det samhällspedago- giska arbetet inom de fria ungdomsorganisationerna skall kunna nå och
påverka all ungdom. Då instruktörsverksamheten är särskilt kostnadskrä- vande föreslås i det följande i tabellform ett schema för en vidareutveckling av denna anslagsgivning.
Pedagogiska bidrag Ledarutbildning
I detta sammanhang vill arbetsgruppen framhålla att den finner det mindre välbetänkt att föreslå åldersgränser. Det bör överlåtas åt organisationerna att avgöra vilka personer — även åldersmässigt —— som sammanslutningen vill skola till ledare. Bidrag föreslås lokalkommunalt utgå till
a) kvällskurser
b) internatkurser Den lokala organisationen förutsättes i samarbete med sin distrikts— och riksorganisation undersöka möjligheterna att erhålla statliga bidrag och landstingsbidrag. Dessa bidrag täcker f. 11. på intet sätt kostnaderna. Det är orimligt att ungdomsledarna vid sidan av sina ideella insatser även skall betala sin utbildning. Organisationerna har inte resurser att täcka kost— naderna utan att eftersätta den reguljära verksamheten. Här måste kom- munerna tråda in. Det kommunala bidraget för ledarutbildning föreslås ut- gå med ersättning till
a) kursavgifter
b) resekostnader enligt billigaste färdsätt
c) förlorad arbetsförtjänst i samband med internatkurser omfattande minst 6 dagar.
Vidare förutsättes givetvis i detta sammanhang att bidrag utgår till stu- diecirkelverksamhet. I samband med anslagsgivningen till ledarutbildning bör framhållas, att en väsentlig del av ledarträningen sker inom ramen för fritidsgrupper och delvis i studiecirklar.
Det är inom de organiserade grupperna som den praktiska ledarskolning- en i betydande utsträckning sker. Arbetsgruppen har därför funnit det vara riktigt att under nu behandlad anslagsrubrik även ta upp frågan om bidrag till fritidsgruppsverksamhet.
Fritidsgruppbidrag
Fritidsgruppbidraget har för de lokala föreningarna medfört en grupp- orienterad verksamhet som tagit sikte på att aktivera såväl ungdomar inom föreningarna som utanför stående.
Bidrag till fritidsgrupper föreslås utgå med kronor 10:—— per deltagare för vilken statsbidrag erhållits och med kronor 17:—— per deltagare i yngre åldrar som deltagit i fritidsgruppsverksamhet som skulle vara bidragsberät- tigad om vederbörande varit i åldern 12—24 år. I detta sammanhang kan
nämnas att sådan anslagsgivning för närvarande förekommer i åldrarna 7—11 år i vissa kommuner. På längre sikt är en åldersmässig samordning mellan statlig och kommunal bidragsgivning önskvärd.
I den långsiktiga planeringen föreslås anslagsgivningen till fritidsgrupper efter hand utbyggas att motsvara 80 % av den samlade samhälleliga bidrags— givningen till studiecirklar. Med nuvarande studiecirkelbidrag skulle detta medföra att fritidsgrupperna erhöll 8:80 (det statliga studiecirkelbidra- get: llt—) plus 2:—— (landstingsbidraget till studiecirkel vanligen 2:50 per timme).
Lägerverksamhet m.m.
Bidrag föreslås utgå till av riks-, distrikts- eller lokalorganisationer anord- nad minst 6 dagar omfattande lägerverksamhet med ersättning för rese— kostnader enligt de grunder som tillämpas i samband med statsunderstödda ungdomsledarkurser. Ersättning föreslås vidare utgå för täckande av del- tagaravgifter. För att ledarfrågan i samband med nu behandlade verksam- het skall utgå för en grupp omfattande minst 10 deltagare. Till ledare före- slås även ersättning utgå för förlorad arbetsförtjänst.
För att bidrag skall kunna lämnas föreslås att reseaktiviteten skall om- fatta minst 6 dagar, vari dock själva resdagarna inräknas.
II. Landstingsbidrag
Arbetsgruppen vill inledningsvis fastslå att ungdomsorganisation, som er- håller bidrag enligt följande förslag, förutsättes äga att suveränt förfoga över sina anslagsmcdel och disponera dem för de ändamål, som samman- slutningen finner lämpligt.
Landstingsanslagen i nuläget
Landstingens anslagsgivning för främjande av fritt och frivilligt ungdoms- arbete är förhållandevis nytt och har utvecklats under de senaste åren. Före— trädesvis har anslag lämnats dels för instruktörsverksamhet dels för utbild- ning av ungdomsledare. Som framgår av tabell (s D-5) är landstingens bi- dragsgivning, sett i förhållande till distriktsorganisationernas betydelse och distriktssammanslutningarnas kostnader för sitt arbete, relativt obetydlig. Landstingsförhundet har den 19 augusti 1965 utfärdat rekommendationer med förslag till generella regler för bidragsgivning till folkbildnings- och ungdomsarbete. Rekommendationerna innebär jämfört med för närvarande väsentliga anslagshöjningar. I det följande återgives landstingsförbundets rekommendationer. Svenska landstingsförbundet, Stockholm (cirk. nr UC 62/65)
Till Landstingens F örvaltningsutskott
B. Landstingsbidrag till ungdomsarbetet Landstingsbidrag må utgå till följande landstingskommunen omfattande verksamhet på sätt som framgår av det följande:
1. Ungdomsdistriktens allmänna verksamhet
2. Ungdomsdistriktens ledarutbildning
1. Ungdomsdistriktens allmänna verksamhet
&. Bidragets syfte Landstingsbidrag till ungdomsdistrikts allmänna verksamhet utgår till distriktsorganisation, som tillhör sådan ungdomsorganisation, vilken enligt kungl. kungörelse den 4 juni 1964 (nr 510) erhåller statsbidrag för sin cen- trala verksamhet och enligt landstingets prövning har landstingsomfattande verksamhet. Landstingsbidraget skall av organisationen användas till be- stridande av instruktions-, inspektions- och administrationskostnader på (distriktsplanet. Föreligger särskilda skäl må mindre del av anslaget undan- tagsvis användas för att understödja lokal ungdomsverksamhet.
Till distriktsorganisation berättigad till landstingsbidrag för hithörande ungdomsverksamhet skall hänföras distriktsförbund tillhörigt Sveriges Riksidrottsförbund. Med distriktsförbund tillhörigt riksidrottsförbund av- ses ej specialdistriktsförbund. ,
Landstingsbidraget beräknas enligt antalet medlemmar i åldern 12—25 år inom ungdomsdistriktet, vilka berättigat riksungdomsorganisationen till statsbidrag för central verksamhet jämte poäng och av landstinget fastställt grundbelopp enligt följande tabell. För tolkning av begreppet medlem skall gälla i 5 5 förenämnda kungörelse fastställd definition, nämligen: »Med medlem i ungdomsorganisation förstås dels den som under närmast före- gående redovisningsår varit registrerad såsom medlem i organisationens medlemsmatrikel, dels ock den som under nämnda redovisningsår deltagit i verksamhet bedriven av organisationen vid minst 10 sammankomster under en tidrymd av minst 10 veckor.»
Antal medlemmar Landstings- » bidrag
301— 500 ...................... 4 ............... 4 000
501— 900 ..................................... 8 000 901— 1 500 ..................................... 12 000 1 501— 2 500 ..................................... 16 000 2 501— 3 900 ..................................... 20 000 3 901— 5 700 .............................. ».' ...... 24 000 5 701— 8 100 ..................... _. ............... 28 000 . 8 101—14 000 ................... ' .................. 32 000 14 001— ..................................... 36 000
b. Ansökan om bidrag Ungdomsdistrikt, som önskar komma i åtnjutande av bidrag till sin allmän- na verksamhet, skall före maj månads utgång anmäla sitt enligt föregående punkt beräknade medelsbehov under nästföljande kalenderår och därvid meddela antalet inom distriktet närmast föregående redovisningsår verk- samma medlemmar.
0. Rekvisition av bidrag
Rekvisition av landstingets bidrag göres hos landstingets förvaltningsutskott eller det organ landstinget bestämmer senast den 1 mars.
2. Ungdomsdistriktens ledareutbildning
a. Bidragets syfte Bidrag till utbildning av ledare inom ungdomsarbetet utgår till ungdoms- distrikt, som åtnjuter landstingsbidrag enligt punkt 1 ovan. Bidragets syfte är att minska rese- och inackorderingskostnaderna för deltagare från lands- tingsområdet i internatkurser inom eller utom länet, vilka av ungdoms- distriktet ansetts äga ledareutbildningsvärde. Bidrag utgår till det ung— domsdistrikt, som sänt deltagare till kursen dels som resekostnadsbidrag med faktiska resekostnaden hemorten—kursorten tur och retur billigaste färdsätt dock högst 15 kronor per dylik deltagare (i Sveriges fyra nord- ligaste län dock högst 30 kronor per deltagare och kurs) och dels som inackorderingsbidrag med 20 kronor per dylik deltagare och inackorderings— dygn.
Internatkurs skall omfatta minst två kursdagar med minst fyra timmar schemalagd undervisning per dag. Minst hälften av kursdeltagarna från landstingsområdet skall ha övernattat på kursorten. Kursdeltagarna skall vidare vara hemmahörande på minst fem orter inom landstingskommunen.
b. Ansökan om bidrag Särskild ansökan om hithörande bidrag erfordras icke. Bidraget beräknas anslagsmässigt till sammanlagt högst 1/4 av det till ungdomsdistriktens all- männa verksamhet beräknade anslaget.
c. Rekvisition av bidrag
Ungdomsdistrikt äger att hos förvaltningsutskottet eller det organ lands- tinget bestämmer senast fyra veckor efter avslutande av internatkurs rekvi— rera bidrag till deltagares resor och inackordering. Rekvisition skall åtföljas av bestyrkta uppgifter avseende:
1. i verkligheten genomfört kursprogram;
2. uppgift om deltagare på kursen från studiedistriktet och landstingsområdet med angivande av varje deltagares hemortspostadress;
3. resekos—tnaderna till och från kursen billigaste färdsätt för deltagare enligt moment 2 ovan; samt
4. uppgift om hur många av deltagarna enligt punkt 2 ovan, vilka under kursen övernattat på kursorten.
C. Allmänna bestämmelser för landstingsbidrag till folkbildnings- och ungdomsarbete Landstingsbidrag utgår i princip endast till landstingskommunen omfattan- de och sålunda icke till lokal, av primärkommun stödd verksamhet.
I de fall då av riksorganisation inom landstingskommunen förekommer mer än ett distriktsförbund, må ankomma på landstinget avgöra hur bidrag enligt förenämnda bestämmelser skall utgå till ifrågavarande distriktsför- bund.
I de fall då enligt föregående distriktsförbundet omfattar större område än landstingskommunen må efter samråd mellan grannlandstingen varje landsting äga avgöra hur stor del av hithörande bidrag, som skall utgå till sådant distriktsförbund.
Bidrag till ledareutbildning utgår icke för kurs, som tack vare samverkan med riksorganisation erhåller statsbidrag till deltagares inackordering och resor.
Till en och samma verksamhet må landstingsbidrag endast utgå en väg enligt förenämnda bestämmelser.
Landstingets anslag upptages i landstingets utgifts- och inkomststat som förslagsanslag respektive fasta anslag enligt följande.
Vid rekvisition av bidrag skall lämnas uppgift om distriktsorganisation jämte rekvirentens namn, adress och telefonnummer samt anslagsmottaga— rens adress och postgirokonto.
När omedelbart före ikraftträdandet av förenämnda bestämmelser inom landstingskommun utgick högre bidrag till i rekommendationen omnämnd
Förslags—
Anslagsändamål anslag Fast ansalg
A. Landstingsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet . . . . Studiedistriktens allmänna verk- samhet ........................ x Studiedistriktens ledareutbildning x Länsbildningsförbundens allmänna verksamhet .................... x Övrig folkbildningsverksamhet. . . x . Landstingsbidrag till ungdomsar- betet .......................... Ungdomsdistriktens allmänna verksamhet .................... X
2. Ungdomsdistriktens ledareutbild-
ning .......................... x
H
we 99.10
H .
verksamhet bör även fortsättningsvis tills vidare gälla detta högre bidrags- belopp.
Förvaltningsutskottet må genom landstingets revisionsorgan eller på an- nat sätt beredas möjlighet att taga del av folkbildningsorganisations eller ungdomsorganisations räkenskaper för den verksamhet, vartill landstings- bidrag utgått, till exempel genom bestyrkt räkenskapsutdrag.
Stockholm den 19 augusti 1965
För Svenska landstingsförbundets styrelse Fridolf Thapper /Bengt Olsson
'De framtida landstingsbidragen Arbetsgruppen finner landstingsförbundets rekommendation rörande an- slagsgivning till ungdomsarbetet vara värdefull som en första utveckling av den hittills ganska obetydliga anslagsgivningen för främjande av distrikts- organisationernas verksamhet.
Som redan framhållits utgör distriktsorganisationerna inom ungdoms- sammanslutningarna ett mycket viktigt led i aktivitetskedjan. Givetvis måste alltid ungdomsorganisationernas stora aktivitetsutveckling ske inom de lokala organisationernas ram. Här måste ledare och medlemmar och övriga deltagare i verksamheten med hänsyn tagen till de lokala förutsätt- ningarna utforma den praktiska verksamhet som skall svara mot ungdomar- nas behov och intresse och organisationernas målsättningar. Centralt fram— ställes material för främjande av det pedagogiska arbetet och målsättningar formuleras, resultat meddelas, erfarenheter sammanfattas. Men det är in- Om den regionala organisationen som den'alltid lika nödvändiga anpass- ningen till de lokala förutsättningarna måste ske. Inom en och samma riks- :organisation är det erfarenhetsmässigt en betydande skillnad beroende på geografiska, traditionella, befolkningspolitiska och andra förutsättningar mellan de olika distriktens verksamhetsinriktning. Det är inom distrikts- organisationernas ram som en samordning av strävandena sker för främ- jande av arbetet bland ungdom i såväl de regioner där en befolkningsuttun— ning sker som där en befolkningskoncentration äger rum. En anpassning måste t. ex. också alltid ske till regionens förhållande när det gäller utbild— ning och yrkesinriktning.
Lika centralt som det är för de lokala organisationerna att kunna bli i stånd att långsiktigt planera såväl sin samhällspedagogiska verksamhet som sina ekonomiska resurser, är det för distriktssammanslutningarna att på längre sikt kunna utveckla sin verksamhet och överblicka sina resurser. Arbetsgruppen har därför velat framlägga följande" förslag till långsiktig anslagsgivning för främjande av dis—triktsorganisationernas pedagogiska arbete.
89 Principiella synpunkter Länets ungdomsorganisationer föreslås inom av landstinget föreskriven tid anmäla sitt anslagsbehov. I samband härmed skall uppgifter lämnas rörande antalet lokalavdelningar inom landstingsområdet, antalet matrikelförda medlemmar som är yngre än 26 årsamt antalet deltagare under 26 år i or- ganisationens »öppna verksamhet» som deltagit i minst 10 sammankomster under en tidrymd av minst 10 veckor.
Antal fritidsgrupper Antal deltagare » studiecirklar » » » kurser » »
Vidare lämnas redogörelse för det samlade kursdeltagandet. Likaså sam— manfattande uppgifter rörande den pedagogiska verksamheten på fritids- livets område som ungdomsorganisationen bedrivit.
En grundförutsättning för att bidrag skall erhållas föreslås vara att di- striktsorganisationen har lokalavdelningar i hälften av landstingsområdets kommunblock.
Anslag föreslås utgå till distriktsorganisation inom riksomfattande ung- domssammanslutning som erhåller statsbidrag till ungdomsledarutbildning enligt SFS 1954: 575 och 1964: 511.
Vidare föreslås att landsting i samverkan lämnar bidrag till distrikssam- manslutning som även sammanfaller med annat landstingsområde i rela— tion till antalet kvalifikationsgrundande medlemmar som bor inom lands- tingsområdet.
I förekommande fall förutsätts landstingen respektera förekomsten av två distriktsorganisationer inom ett och samma landstingsområde.
Verksamhetsbidrag Till distriktsorganisation föreslås utgå grundbidrag, rörligt bidrag och in- struktörsbidrag enligt nedanstående:
Grundbidrag Grundbidrag föreslås utgå till distriktsorganisation enligt följande.
Antal medlemmar Anslag
300— 2 999 ..................................... 8 000 3 OOO—29 999 .................................... '. 12 000 30 000— ..................................... 16 000 Instruktörsbidrag
Bidraget föreslås utgå med belopp motsvarande lönegrad 15, 12 X 1 701:— (dyrortsgrupp 3) = 20 412:——. Härtill kommer avgift för ATP, grupplivför- säkring m.m. tillsammans ytterligare 20 % eller ca 4100 kronor. Vidare föreslås ett generellt resebidrag utgå med 5 000 kronor. Erfarenhetsmässigt
måste en distriktsinstruktör för att rätt kunna fullgöra sin verksamhet kunna disponera en bil. Bilersättning och traktamentskostnader ligger för närvarande inom flertalet ungdomssammanslutningar betydligt högre än det föreslagna beloppet. Bidraget föreslås utgå enligt följande: Distriktsorg. med minst 500 medl. 1 instruktörsbidrag » ) » 5000 > 2 > » » > 50000 ) 3 >
För att få till stånd en långsiktig planering föreslås att anslagsgivningen till distriktsinstruktörsverksamhet utbygges enligt omstående modell.
Antal instruktörer och'medlemstal Tidsperiod »Stegringstal»
1— 500 ............ 2 9 2— 4 500 ............ 3— 40 500 ...........
1— 500 ........... 3 8 2— 4 000 ........... 3— 23 000 ...........
1—- 500 ........... 4 7 2— 3 500 ........... 3— 24 500 ...........
1— 500 ........... 5 6 2— 3 000 ........... 3— 18 000 ........... 4—108 000 ...........
1— 500 ........... 6 5 2— 2 500 ........... 3— 12 500 ........... 4—- 62 500 ...........
1— 500 ........... 7 4 2— 2 000 ........... 3— 8 000 ...........
4— 32 000 ........... . .
5—128 000 ...........
1— 500 ........... 8 3 2— 1 500 ........... 3— 4 500 ........... 4— 13 500 ........... 5— 40 500 ........... 6—121 500 ...........
1— 500 ........... 9 2 2— 1 000 ........... 3— 2 000 ........... 4— 4 000 ........... 5— 8 000 ........... 6— 16 000 ........... 7— 32 000 ........... 8— 64 000 ........... 9—128 000 ...........
Rörligt bidrag Bidrag föreslås utgå enligt följ ande: Rörligt bidrag Antal lokalavdelningar kronor 9 ........................................ 3 000: — 10— 14 ........................................ 3 500: — 15— 19 ........................................ 4 000: — 20— 24 ........................................ 4 500: — 25— 29 ........................................ 5 000: — 30— 34 ........................................ 5 500: — 35— 39 ........................................ 6 000: — 40— 49 ........................................ 6 500: — 50— 59 ........................................ 7 000: — 60— 69 ........................................ 7 500: -— 70— 79 ........................................ 8 000: — 80— 89 ........................................ 8 500: — 90— 99 ........................................ 9 000: —— 100—119 ........................................ 9 500: — 120—139 ........................................ 10 000: — 140—159 ........................................ 10 500: — 160—189 ........................................ 11 000: — 190—209 ........................................ 11 500: — 210—249 ........................................ 12 000: — 250—289 ........................................ 12 500: — 290—329 ........................................ 13 000: — 330—369 ........................................ 13 500: — 370—439 ........................................ 14 000: — 440—519 ........................................ 14 500: — 520—579 ........................................ 15 000: — GOO—759 ........................................ 15 500: — 760—919 ........................................ 16 000: — 920— ........................................ 16 500: — Pedagogiska bidrag Ledarutbildning För ungdomsledarutbildning föreslås Landstinget anvisa medel att utbetalas enligt samma principiella grunder som statliga bidrag utgår till de riksom- fattande ungdomsorganisationerna enligt SFS 1954: 575, 1964: 511. Sålunda utgår f.n. bidrag med 15 kronor per deltagare och dag och reseersättning med 30 kronor i de fyra nordligaste länen i genomsnitt per deltagare och 20 kronor i övriga delar av landet. Arbetsgruppen har med tillfredsställelse tagit del av landstingsförbundets rekommendation att 20 kronor skall an— slås per deltagare och dag. För övrigt förutsätter arbetsgruppen att en fort- löpande anpassning måtte ske till det föränderliga kostnadsläget. Lands- tingen föreslås anvisa ett belopp av skälig storlek i förhållande till de angiv- na anslagsgrunderna och ungdomsarbetets omfattning inom landstingsom- rådet. Liksom det statliga bidraget till ungdomsledarutbildning föreslås landstingsbidraget vid verksamhetsårets början kvoteras enligt samma för- delningsmetoder som tillämpas för beräkning av nykterhetsorganisationer- nas grundbidrag enligt propositionen 1954: 155, sid. 60. Metoden bygger på användande av vissa jämförelsetal som erhålles på följande sätt (för att
äga tillämplighet på landstingsplanet har medlemstalet i den statliga an- slagsgivningen dividerats med 25).
J äm- förelse- Organisationens medlemstal tal 40 ........................................... 1 41— 80 ........................................... 2 81— 120 ........................................... 3 121— 160 ........................................... 4 161— 200 ........................................... 5 201— 280 ........................................... 6 281— 360 ........................................... 7 361— 440 ........................................... 8 441— 520 ........................................... 9 521— 600 ........................................... 10 601— 720 ........................................... 11 721— 840 ........................................... 12 841— 960 ........................................... 13 961—1 080 ........................................... 14 1 081—1 200 ........................................... 15 1 201—1 360 ........................................... 16 1 361—1 520 ........................................... 17 1 521—1 680 ........................................... 18 1 681—1 840 ........................................... 19 1 841—2 000 ........................................... 20 2 001—2 200 ........................................... 21 2 201—2 400 ........................................... 22 2 401—2 600 ........................................... 23 2 601—2 800 ........................................... 24 2 801—3 000 ........................................... 25 3 001—3 240 ........................................... 26 3 241—3 480 ........................................... 27 3 481—3 720 ........................................... 28 3 721—3 960 ........................................... 29 3 961—4 200 ........................................... 3
OSV. ...........................................
Vid bedömningen av organisationernas medlemstal tages endast hänsyn till antalet medlemmar iåldern under 26 år.
När samtliga jämförelsetal på detta sätt erhållits sammanlägges de, var- efter för_varje organisation uträknas hur många procent dess jämförelsetal utgör av den sålunda erhållna summan. Detta procenttal uttrycker hur stor organisationens andel av anslagsmedlen skall vara.
Pedagogiska miljöfrågor Erfarenheterna från de landsting där kursgårdar byggts utvisar att sådana anläggningar synes böra komma till stånd i en för det samhällspedagogiska arbetets utveckling ändamålsenlig omfattning. Vidare bör lägerområden planeras. Fastalägerplatser med möjligheter till en enhetlig förläggning, ett praktiskt aktivt programarbete och lämpliga sanitära förhållanden synes böra skapas inom ramen för landstingens aktivitet. Bl.a. med hänsyn till lägerskoleverksamhetens växande omfattning är detta angeläget.
Givetvis skall kursgårdar och fasta lägerplatser utrustas med erforder- liga pedagogiska hjälpmedel.
1.
BILAGA 1
Statens ungdomsråd
Av Eder kommun år 1961 anvisade anslag för fritidsgruppsverksamhet .......... studiecirklar .......... ungdomsledarutbildning .......... instruktörsverksamhet inom ungdoms- organisationer .......... kontantbidrag till ungdomsorganisationer .......... lokalkostnader för ungdomsarbete .......... för öppet ungdomsarbete som bedrives i kommunens regi (ev. genom ungdoms- gårdar) .......... övriga bidragsformer för ungdomsarbete ..........
I bilaga eller genom bifogade kommunala tryck angives principerna för anslags- givningen.
2.
Lokalfrågor.
Angiv i bilaga eller genom anvisningar till bilagt kommunalt tryck
a) kommunens anslagsgivning 1961 för inrättande av lokaler avsedda för ung- domsarbete,
b) angiv principerna för de kommunala åtagandena avseende sådana ungdoms- lokaler.
Ledningsorgan för ungdomsarbete (barnavårdsnämnd, skolstyrelse, ungdoms— styrelse, fritidsstyrelse, idrottsstyrelse c. d.). Handlägger enligt kommunens beslut (ev. direktiv, bestämmelser, instruktion bifogas).
4. Angiv om speciella principer gäller för organets tillsättande och i så fall vilka.
5. Annat organ för ungdomsverksamhetens bedrivande i kommun (ev. ungdoms- råd, samarbetskommitté e. d.). Ev. kommunala uppdrag till nämnda organ (förvaltningsuppgifter, anslagsgiv— ning, upprättande av fördelningsförslag e. d.). I kommunen verksamma organisationer med ungdomsarbete (gör understryk- ningar på bilagd förteckning).
8. Ev. ungdomsutredningar inom kommunen bilägges.
9. Redogör för ev. långsiktig planering för ungdomsarbetet inom kommunen.
' . ". ._.L ' Q', ..: :-"7. Ja.-.. . |'_ -.i'= . J __ - , .. .; ( Mr.-midvi- . - ;)rrgr. UCI il) m...-= ' ',i ”fl! 'i-.'. jul. 11, . .......... !).Ainn "#1”in ll .: -'l . .it-......” "1. ..l..:..|')7'- -..... idelllllflflll'lfl l tlf-III:,YIJII u —H.il:l)':5rll| Lil-..) twinlanl'l-'l»'l.':-Z_..r.lfni w...-it» ' —..-.....;f...'z..: ":. ..t -l-g.u. ll.) . .... .-?:.-_ ,f . "l:I.l.x;.il!.Llll$,*lI£i 1.1! 1 ill: ltt h-lll ?...!- tma. .;vrd [fl.-u alg.l-....».ir..l.ir...' &. j.. '.w'. » (shulman www-,; Ulm ngn M: -|('? ..l' '? .'.., . . :. [Miu-;
.. .
"Ulli muut-gnuf == ll l'!£llI(.>l'/.L_1.'ll,!|'.l .':'_.":u,?
v- .. -z5t.lr'0|;,1l:l mimi-m..; |. ? ...._- nr 1'$*I_llkllllflllf!lllf'lHu.,lfnilfjllll'. -.
, J"_)'I_'|| tunn....nrnl ignliui lli] namn/ix l.. luna; 'till'! .: .:llrl l »;rurwl .;l.'...>n. 'mlMui ».; -.lm..—;1.':—mi ...i lir—:l ';.1i...v.';.—ag.pilmu - _ __.)mam få? # _.wi l.»..xo ”'
#77 Hbgim ..f|.1*'.'.- *..l-zl-rw'n, iaf.—.i'..tr.-*rc1f. al.: innnan»! '.'. "inl 13.1'1'ljl'l'ln:_: riur T", . . . . - . .. '. . . L . ' ' . - Ul.-2,3
Ivtmobgnu Anax-na...». . t.!mmnetm ruts-Lär madmznml-nnu 'n')? 03111sz . i, ' . i..l..- vinnarna-Abt .ab-n'rlmilih-u, _-? | .' Iiåuqimnf Metal-nm. lead ,:tlialip .ru !qlzogl. lauuuqrumqll, "till"-" l—o» ___, _
ll '! l .I
4311? Ilul 52. i ut). ul. anmält] emm.. '.32 nu..., 1 glad/iq ull-n' .uq; .z': :.”,
-emobguu .vnl nunna.-Å ? sbnavnlmd anotwlrunnhulmmlmnn 101 mma; "= 7 .,i; . ätlilmn.)3l4hr1w .fi ._ -
-J'._E_?.2111li'lfl5 ,mnigaqm—grumla-möt| nu,-lo Morlanda lhd ga'tblmn. timma" .. . . .L' .» !) gutewlaunmhtnux. lm, al;.artim — ' !):wyuubuu låg! stall—immuimln ham unnitnemug-m lamm—mr na.-.? . .tgumdoginöt andra :. I ' . h" !: _ .esulilid abllumlnml mani namnen.. | in .twuamtémf m....." wind—m. nu.-hgmlu 161 nnhäzleiq &&Åtånfll- .%Mlli'l—f , . , _ .- ...nu-331913 -_
. u _ __ _. '!l ai , t..-'- i -- - ' ”tfn-ii, "
BILAGA 2
Sammanställning av de svar, som erhölls av det frågeformulär som utsänts till landets kommuner
Sammanlagt 98 % av kommunerna besvarade frågeformuläret. Sammanställningen redovisar anslagsgivningen till studicirklar, ungdomsledarutbildning och till ung- domsverksamhet i övrigt samt till av kommunerna bedrivet öppet ungdomsarbete. Även det kommunala ledningsorganet för ungdoms- och folkbildningsverksamhet redovisas.
Sammanställning över kommunala bidrag
Stockholms län
Kommun
Stud. cirkl.
Ungd.1.— utb. Kont. bidr. m. fl.
Lokal kostn. Öppet ungd. arb.
Summa
Lcdningsorgan
Annat organ
Stödet per
invån.
skatte- krona
Städer Nynäshamn. . . . . Södertälje. . . . . . Nacka. . . . . . Sundbyberg. .
Solna. . . . . . Djursholm. . Lidingö. . . .
Vaxholm. . . . Norrtälje. . .
Östhammar. Öregrund. . . . Sigtuna. . . . .
Köpingar
Täby.......... Stocksund. . . . . . Danderyd. . . Sollentuna. . . Saltsjöbaden. . . .
Landskommuner Väddö......... Häverö. . . . .. Knutby. . . . Almunge. . . Sjuhundra. .
Lyhundra . .
4 000 300 2 500
15 710 17 700 25 000 35 000
800
1 500 2 500
500 4 500
4 125
14 200 55 500 32 050 97 810 95 000 23 800 40 000 10 000 74 500
2 950 500 31 355
35 000
8 000 23 400 35 200 63 200 G 550 3 000 2 700 8 500 15 500
600
8 700 150 000 12 500 15 366 6 000 5 800 4 050 5 000
95 950 60 000 101 500
142 000 70 000 35 000
60 000 18 700 82 000
32 800 347 500 148 550 148 176
155 000 48 500 147 000
11 800 80 300 17 450 4 850 51 155 60 210 25 700 184 950 165 200 181 500
8 050 8 500 2 700 9 000 28 000 4 725
Idrottsstyrelse Fritidsnämnd
Idrotts- och fritidsnämnd )
Ungdoms- och idrottsstyrelse
| | Ungdomsnämnd
Barnavårdsnämnd Skolstyrelsen
Fritidsnämnd
» Fritidsstyrclsc
Barnavårdsnämnd Skolstyrelse Barnavårdsnämnd Ungdomsstyrelse
Ungdomsråd
) Samarb.komm. Ungdomsråd
» Ungdomsråd
2: 59 1: 06 0: 98 4: 84 5: 40
1:11
Odo—c"
hooom Owl—11.1
[96.0 00. OOO
,07
0,06 0,23 0,84 0,08 0,36 0,06 0,05 0,27 0,13 0,46 0,10 0,02 0,03 0,16 0,16 0,05
7-614507 Frötuna. . . . . . .. Blidö . . . . . . Roslags-Länna. . Knivsta. . . . . . .. Skepptuna. .. . Märsta......... Uppl. Väsby. . . . Vallentuna. . . . .
Österåker. . . . .
Ljusterö..... Djurö.......... Värmdö........
Gustavsberg. . . . Boo............ Järfälla.... Färingsö. . . . Ekerö.......... Huddinge. . . . . .
Botkyrka. .
Salem.......... Grödinge. . Östertälje. . . . . .
Turinge. . . Järna.......... Sorunda.. . Ösmo.......... Västerhaninge. . .
Österhaninge. . . . Tyresö.........
3 500 500 5 600 5 400 1 100 11 725 36 700 50 590 6 500
200 100 1 650
8 000 25 600 2 000 4 150 5 300 6 500
10 930 4 000 10 500
700 42 500 4 850 1 500 6 940
3 809 22 000
2 000 1 200 fritt 6 000 8 000 18 000 1 500
fritt (delvis) fritt
3 000 5 650 3 500 2 000 2 000 8 000
11 400 4 500 36 500
3 500 500 5 900 5 400 1 700 16 125 64 765 53 040
20 600
1 400 100 9 150
28 400 43 600 4 500 2 000 5 650 41 800 11 400 10 930 4 000 16 000
5 700 52 800 4 850 5 000 8 940
10 809 32 570
Barnavårdsnämnd
) ) Skolstyrelse Idrotts- och friluftsnämnd
Barnavårdsnämnd Skolstyrelse Ungdomskommitté Ungd.- o. fritidsn. ) Barnavårdsnämnd | ) Ung.- o. idrottssty. Barnavårdsnämnd Skolstyrelse Idrottsstyrelse Barnavårdsnämnd Fritidskommun Barnavårdsnämnd Fritidsstyrelse Barnavårdsnämnd Idrotts- och friluftsnämnd
» Fritidsstyrelse
Ungdomsråd
0,08 0,02 0,08 0,04 0,02 0,07 0,15 0,31 0,09 0,05 0,002 0,11 0,11 0,14 0,005 0,001 0,02 0,03 0,02
0,009 0,004 0,13
0,06 0,32 0,03 0,06 0,04 0,03 0,14
Uppsala län
Ungd.l.- Stödet per
Öppet Stud. utb. Kont. Lokal Kommun cirkl. bidr. kostn. ungd. Summa Ledningsorgan Annat organ
m fl arb. invån. skatte-
krona
Städer
Uppsala. . . . . . . . . . . . . . 24 895 125 945 113 400 138 925 403 165 5' 21 0,11 Enköping. . . . . . . . . . . . . 11 440 20 265 — — 31 705 2' 41 0,06
Köpingar Tierp . . . . . . . . . . . . . . . . 5 000 3 800 — -— 8 800 Barnavårdsnämnd 2: 34 0,06 Fritidsnämnd
Landskommuner Åsunda. . . . . . . 2 000 2 200 — _— 4 200 Idrottsnämnd S:a Trögd. . . .. . . . . .. — 2 000 8 300 600 10 900 N:aTrögd............ 1000 — — — 1000 Upp]. Bro . . . . . ». . . . . . 3 000 12 400 6 300 — 21 700 Idrottsstyrelse Håbo . . . . . . . . . . . . . -— 8 300 —- 8 300 Ungdomsråd Lagunda. . . . . 2 800 5 550 —— -—— 8 350 Barnavårdsnämnd S:a Hagunda. .. ... . .. 1 500 1 783 —- — 3 283 Nza Hagunda. . . . . . . . 1 000 1 500 _— -—— 2 500 Idrottsstyrelsen Bälinge.............. 2000 14805 9000 -—— 25805 Vaksala. . . . . . . . . . . . . . 600 3 850 —— 500 4 950 Idrottsnämnd Rasbo....... 700 17650 — — 18 350 1 Oland. . . . . . . . . . . . 1 320 1 500 — — 2 820 Idrottsnämnd Dannemora. . 1 000 750 —- —- 1 750 Vattholma. . . . . . . . 1 650 200 — — 1 850 Björklinge. . . — —— — Vendel. . . . . . 1 650 600 — — 2 250 Tierp lk. . . . . 1 500 2 000 — — 3 500 Fritidsstyrelse Söderfors............. 2000 3500 -—— _ 5500 Älvkarleby. . . . . . . . . . . —— 5 300 — 48 000 53 300 Västland............. _— 6350 —— — 6350 Österlövsta. . . . . . . . 1 500 2 800 1 000 —- 5 300 Hållnäs.............. 100 100 — -— 200
0,05 0,20 0,01 0,15 0,86 0,10 0,07 0,04 0,47 0,06 0,39 0,01 0,01 0,02
LDOOLDPQ'LOOOMNNOMQI COLOMLOCDOOHHUJOCDNQKO QQQKQCONO
0,02 0,03 0,04 0,35 0,06 0,07 0,01
HLOOIDNNNHCDHOOOO OOHLQNNO
OOHQ'CDIDOH
Södermanlands län
Städer Nyköping. . . .
Oxelösund. . . . Flen............ Katrineholm. . Eskilstuna. . . . Torshälla. . . . . . .. Strängnäs. . . . . . . Mariefred. . . . . Trosa........
Käpingar Malmköping. . Gnesta... . . ..
Landskommuner Tunaberg. .. . . . .. Jönåker. . . . . .. Björkvik Stigtomta. . Rönö........... Svärta. Tystberga. . . . Vagnhärad . . . Hölö............ Daga........... Åker Enhörna. . . . . Stallarholmen. . . . Tosterö......... Vårfruberget. Kafjärden. . . Hällby.......... V:a Rekarne. . . . . Husby Rekarne. . Ärla . Mellösa. . . . . Sparreholm. . . . . . Bettna..........
68 000 17 300 6 500
33 051 1
142 000
4 868 1 400 800 1 800 3 000
83 000 15 000 10 300 7 000 70 000 18 000 10 369 1 000 300
1 200 9 680 7 000 2 500 8 700 500 5 750 2 400 175 550 4 600 12 000 1 000 5 100 1 700 13 960 5 600 6 500 2 280 3 750 6 700 700 2 500
1 700
172 385
176 700
32 300 16 800 41 551 448 135 18 000 15 237 2 400
1 100 3 000 8 000
11 330 8 925 3 900 10 000 1 100 6 200 2 400 2 675 1 750 5 600 18 112 11 000 5 600
450 1 700
19 360 11 140 18 600 9 280 4 100 13 200
700 3 500
Fritidsstyrelse Idrottsstyrelse Fritidsstyrelse Barnavårdsnämnd
Ungdomskommun Barnavårdsnämnd Fritidsstyrelse Barnavårdsnämnd
Fritidsstyrelse
Barnavårdsnämnd | | I)
| Fritidsnäm nd
Barnavårdsnämnd Fritidsstyrelse
Fritidsstyrelse
Ungdomsråd
Samarbetskommun
Musiknämnd
Ungdomsråd
7: 30 3: 28 2: 96 2: 19 7: 62 2: 95 1: 84 0: 94 0: 83 0: 82 2: 52 5: 86 1: 93 1: 89 1: 86 0: 47 2: 57 7: 68 0: 92 0: 82 1: 35 5: 28 11: 50 2: 28 0: 34 0: 97 6: 38 3: 53 5: 93 2: 61 1: 40 3: 22 0: 25 0: 70
0,13 0,87 0,77 0,53 0,17 0,67 0,21 0,27 0,21 0,26 0,68 0,90 0,66 0,70 0,15 0,14 0,80 0,24 0,03 0,25 0,50 1,33 3,50 0,89 0,10 0,36 0,23 0,14 0,28 0,90 0,51 0,86 0,08 0,24
Kommun
Stud. cirkl.
Ungd.1.- utb. Kont. bidr. m. fl.
Lokal kostn.
ungd
nmgsorga
tl
Annat organ
Stödet per
invån.
skatte— krona
Sköldinge. . . . Floda. . . . Stora Malm. . V. Vingåker. Julita. . . . . ..
. 2 900 . 2 700 . 450 . 7 000 . 300
13 300 41 525 11 300 41 500
3 000
4: 46 1: 24 14: 60 1: 98 15: 50
1,45 0,46 0,46 0,56 0,56
Städer
Linköping. . . Norrköping. . Söderköping . Motala. . . . . .
Vadstena. . . . Skänninge. . . Mjölby. . . . ..
Köpingar Boxholm. . . . Åtvidaberg. .
Finspång. . . . . . . Valdemarsvik. . .
Landskommuner Godegård. . . . . ..
Tjällmo. . . . Borensberg.
Boberg.. .. . Aska... . . . .
. 297—500 . 110—7.00 . 5 070 . 46—593
449 178 137 000
20 400 120 675
1 700 4 250 22 900 8 300 22 600 27 000 5 350 4 000 17 550 5 400 2 550_
60 454 93 000
300 800 3 000
3 000 20 000
(650 000) 6 850 (10 000)
L fritt
Fritidsna
nd
Ungdomsråd Ungdomsråd
Samarb.komm.
0: 79 9: 45 3: 20 3: 76 3: 61 3: 31
0,10 0,07 0,08 0,09 0,10 0,10 0,20 0,08 0,04
Östgöta-Dal. . Folkunga. . . . . Alvastra. . . . . . Ödeshög. . .
Södra Göstrings. Vifolka.........
Ydre......... Västra Kinda. Söder Kinda. . Norra Kinda.. Björsäter. Landeryd.. . . .
Vårdnäs. . . . . .
Södra Valkebo Norra Valkebo
Kärna....... Vreta Kloster. Åkerbo. .. . . ..
Norsholm. . . . . Skärblacka. . . Hällestad. . . . .
Hävla........ Kvillinge.
Kolmården. . .
V:a Vikbolandet. Ö:a Vikbolandet.
Stegeborg. . . . .. Aspveden....... Ringarum. . . . .. Gryt...........
.. 3000
. . 800 . . 2 400
.. 3000
6 550 2 700 5 025 7 921
100 5 800 1 900 4 800 1 950 2 700 1 900 1 000
2 550 7 400 9 200 1 900 13 750 5 200 4 700 3 700 3 100 5 800 34 825
11 900 2 500 800
3 700 1 400
(53—000) (140—000)
(50—000)
_11! 2 000 9 000
(75 000) (28 000)
1 500 6 500 fritt
6 750 2 700 5 025 7 921
100 7 000 1 900 8 650 2 850 2 700 2 500 2 000
5 250
11 300 19 700 17 945 17 050 5 200 35 000 7 000 5 200 18 625 34 825 16 400 3 300 9 700
6 700 1 400
Skolstyrelse
*) | "
Kulturnämnd
Fritidsstyrelse Idrottsstyrelse Ungdoms— och fritidsnämnd
Barnavårdsnämnd Idrottsstyrelse Barnavårdsnämnd Fritidsstyrelse Barnavårdsnämnd Ungdoms- och fritidsstyrelse
Föreningsungdoms- råd Ungdomsstyrelse + 3 500 lokaler Idrottsstyrelse
Skolstyrelse
Samarb.komm.
Ungdomsråd
2: 95 0: 96 2: 00 3: 13 1: 62 0:35 1: 57 1: 10 0:78 0:95 1:02
0,10 0,04 0,08 0,07 0,96 0,01 0,05 0,05 0,03 0,04 0,03 0,06 0,17 0,20 0,03 0,09 0,03 0,04 0,05 0,17 0,18 0,09 0,04 0,10 0,06 0,05
Jönköpings län
kommun
Stud. cirkl.
Ungd.l.- utb. Kont. bidr. m. fl.
Lokal kostn. Öppet ungd. arb.
Summa
Ledningsorgan
Annat organ
Stödet per
invån.
skatte- krona
Städer Jönköping. . .. Huskvarna. .
Nässjö . . . . Värnamo. . . . . . Sävsjö. .
. Vetlanda. .
Gränna........
Köpingar
Mariannelund. . Norrahammar. . Gislaved. . . . . . .
Bodafors . . . . ..
Vaggeryd. . . . .. Anderstorp . . . .
Landskommuner Ingatorp. . . . . . Hörreda ...... Solberga. . . . Bredestad. . . . . Linderås. . . . .. Hullaryd. . . . . .
Skärstad. . Lekeryd. . . . . . .
Skillingaryd. . . . .
78 600 45 000 19 663 5 350
1 000 1 250
150 120 700 300
&_ _
100 000 73 600
35 700 11 450 22 400 37 500 15 726 20 400
1 900 1 520 14 586 7 650
13 900 2 900 26 500 10 000
3 600 1 800 4 695 600 725 100 4 800 1 800
3 000
39 500 4 000
3 000 9 000
149 400
2 000 2 710
328 000 76 600 122 200 37 823 27 750
37 500 53 726 43 400
1 900 3 170 14 586 15 650
16175 11825
27 250 15 000
8 600 3 050 4 695 600 925 220 5 500 12 100
Ungdomsstyrelse Idrotts- och fritidsnämnd Stipendienämnd Ungdomsstyrelse Barnavårdsnämnd Idrottsstyrelse
Barnavårdsnämnd Skolstyrelse Idrottsstyrelse Barnavårdsnämnd
»
Skolstyrelse
Idrottsstyrelse
Barnavårdsnämnd |
Ungdomsråd
6: 49 5: 54 6: 63 2: 86 2: 70 3: 98 5: 30 2: 82 0: 30 2: 60 5: 61 5: 87 4: 56 3: 24 0: 94 0: 97 0: 30 0:45 0: 26 1: 76 6: 13
0,13 0,13 0,16 0,06 0,16 0,10 0,14 0,07 0,02 0,03 0,06 0,05 0,11 0,03 0,04 0,01 0,02 0,01 0,08 0,25
Hakarp. . . . . . . . . . . . . . 300 9 400 1 500 —— 11 200 AUngdomsstyrelse Tenhult.............. 2575 2800 —— — 5375 Forserum............. 1400 1400 —- —— 2800 Månsarp. . . . . . . . . . . . . . 950 4 000 90 _— 5 040 Barnavårdsnämnd Bankeryd. . . . . . . . 3 500 4 550 —- —— 8 050 Ungdomsstyrelse Norra Mo. . . . . . . .. 9 000 —— —— —- 9 000
0,12 0,03 0,02 0,05 0,05 0,15
c'e'C-iöäc'xi—ÄE
Lämwhwh [NHFLNCCD
| Idrottsstyrelse
m=:- N:o .uåi
Södra Mo............. 1 000 1 700 2700 0,04 Gnosjö. . . . . . . . . . . . . 2 000 16 500 ——- — 18 500 Barnavårdsnämnd 0,08 Lannaskede. —— -— 500 — 500 Samarb.komm. 0: 18 0,05 Villstad. . . . . . . . . . . . . . 2 000 10 700 —- — 12 700 Ungdomsråd 3: 12 0,09 Burseryd. . . . . . . . . .. 2 500 2 600 5 000 — 10 100 3: 37 1,28 Hylte. . . . . . . . . . . . . . . . 2 500 9 850 1 820 _ 14 170 Skolstyrelse 0,07 Unnaryd. . 450 1 250 -—— — 1 700 Barnavårdsnämnd 0,03 Reftele. . . . (pr cirkel 1 625 — 1 625 0,01 25: —)
480 500
500 4 550 Bor..... .. 2000 1700 Rydaholm. . . . 3 600 — Klevshult. . . . . . . . . . .. 500 450 Vrigstad. . .. . . . . .. 600 3 100 Malmbäck. . . . . . . . 1 000 2 450 —- 3 450 Idrottsstyrelse Norra Sandsjö. . . . . . . . 800 1 000 — 1 800 Hjälmseryd. . . . . . . . . . . 14 000 9 000 fritt 14 000 37 000 »
05— mb
w IDLQQ'YFLDOOFOOO V vv—ommmhh
— 980 — 5 050 — 3 700 3 600 — 950 — 3 700 Skol- o. ungd. styrelse
Bredaryd. . Forsheda. .
0,01 0,06 0,05 0,03 0,01 0,03 0,05 0,03 0,39
! llllllll
250 4 995 -—- — 5 245 1 770 1 770 Nye..... .. — 1100 — —— 1100 Alseda. . . . . . . 120 1 630 — — 1 750 Vetlanda lk. . . . . . . . . . . 1 200 6 550 1 500 —- 9 250 Björkö.......... 500 2200 -— — 2700 Bäckaby. . . . Korsberga. . .
0,1 1 0,03 0,02 0,01 0,12 0,05
NCO OHOHOOHOw NOOOCOv-l
HOOQDCDO Haans-omv
Kronobergs län
Städer Växjö.. . . . . . . . . . . . . . . 30 300 40 000 — 164 000 234 300 Ungdomsstyrelse 9: 78 0,21 Ljungby. . . . —. 48 400 — —- 48 400 Barnavårdsnämnd 5: 21 0,14 Skolstyrelse
Köpingar Åseda.......
500 600 1 200 -— 2 300 0: 94 ' 0,03
Kommun
Stud. cirkl.
Ungd.l.- utb. Kant. bidr. m. fl.
Lokal kostn. Öppet ungd. arb.
Summa
Ledningsorgan
Annat organ
Stödet per
invån.
skatte- krona
Lessebo. . . . . . Hovmantorp. .
Tingsryd. . Alvesta. . .
Älmhult. . . Traryd. . . . Markaryd . .
Lenhovda. . . . . . . . Almundsryd. .
Landskommuner Åseda............ Nottebäck. .
Braås....... Älghult. . . ..
Hälleberga. . . Ekeberga. . . . Algutsboda. . Älmeboda. Linder.. . . . . Ö:a Torsås. . . Linneryd. . . . S:a Sandsjö. . Väckelsång. . Urshult. . . .
2 300 500 2 900 6 700 1 050 600 3 500 850
600 650 —150 900 1 000 600 750
21 000, 157 000
3 200 10 505 9 000 13 205 17 150 7 250 8 150 1 350 25 4 650 5 070 5 200 1 300 5 890 700 2 964 2 525 295
500 (100 000) 36 300 500
1 200
(75 000 Folkets hus)
fritt (100 000)
23 300 157 000
5 900 13 405
15 700 14 255 20 250 47 050 9 500
1 700 1 350
150 4 650 600 5 070 5 850 4 300 150 5 890 1 600
3 964 3 125 1 045
Idrotts- och friluftsnämnd
» Kultur- och idrottsnämnd Skolstyrelse
| Barnavårdsnämnd Idrottsstyrelse Idrotts- och fritidsnämnd
Idrottsstyrelse
» Fritidsstyrelse Barnavårdsnämnd
Idrottsstyrelse
Barnavårdsnämnd Fritids- och idrottsstyrelse
D
Ungdomsråd
8: 56 58: 26 1: 96 2: 03 2: 95 2: 67 3: 87
18: 23 2: 22
hu—ILOCDwOO'I MHWCOONCD
OMHHONO WHO
Qom NNO?
0,21 0,85 0,08 0,06 0,07 0,09 0,12 0,59 0,76 0,06 0,01 0,01 0,04 0,01 0,10 0,06 0,07 0,003 0,08 0,03 0,09 0,06 0,02
Mellersta Kinnevald. . 200 450 250 —— 900 Skolstyrelse 0: 39 0,02 Fritidsstyrelse Bergunda. .. . . 1 457 7 159 fritt — 8 616 2: 10 0,07 Rottne. . . . . . . . 600 2 200 1 000 _ 3 800 0: 98 0,04 Lammhult. . . . . . . . . . . . 2 000 1 220 — —- 3 220 Barnavårdsnämnd 0: 99 0,03 Moheda. . . . . 1 200 12 400 — 5 000 18 600 Idrottsnämnd 4: 28 0,02 Hjortsberga. . 800 1 650 — -— 2 450 2: 02 0,08 Vislanda. . . . . . . . . . .. — 6 150 fritt — 6 150 » 1: 84 0,07 Barnavårdsnämnd Skolstyrelse
200 150 300 —— 650 0: 38 0,001 . 3 000 3 125 — — 6 125 Ungdomsråd 2: 88 0,15
Skatelöv. . . . V:a Torsås. .
) Idrottsstyrelse Virestad. .. . . . . . . . . . .. 1 000 5 000 —- — 6 000 2: 26 0,10 Stenbrohult. . . 1 000 6 800 — — 7 800 2: 73 0,10 Ryssby. . . . . . . 500 4 800 — — 5 300 1: 75 0,07 Hamneda. . . . (50: — 1 000 -— _ 1 000 0: 37 0,02 pr cirk.) Berga. . . . . . . 500 3 500 500 — 4 500 Barnavårdsnämnd 1: 16 0,05 Annerstad. . . 600 400 6 000 200 7 200 2: 55 0,14 Lidhult. . . . . . . . . . . . . . 1 700 1 250 fri idr.pl. — 2 950 1: 28 0,06
| Idrottsstyrelse Skolstyrelse
Göteryd. . . . 700 —- 500' — 1 200 0: 34 0,01
.
Kalmar län
Städer Kalmar. . . . 50 000 25 000 —— 16 000 91 000 Barnavårdsnämnd 2: 95 0,07 Nybro . . . . . . . . . . . . . . . 6 200 22 950 800 -—— 29 950 Idrottsstyrelse 3: 43 0,09 Oskarshamn. . . . . . . . . . 34 000 10 300 39 500 20 000 103 800 Barnavårdsnämnd 8: 13 0,18 Skolstyrelse Västervik. . . . . . . . . . . .. 63 825 67 000 -— 130 825 7:19 0,18 Vimmerby. . . . . . . . . 1 500 18 500 1 200 —- 21 200 Fritidsnämnd 3: 30 0,09 Borgholm. . . . . — 3 500 -— —— 3 500 Barnavårdsnämnd 1: 41 0,04
Köpingar
Hultsfred. . . . 2 000 2 300 — — 4 300 0: 97 0,03
| Idrottsstyrelse Fritidsnämnd . . . . . 1 800 900 — —- 2 700 0: 48 0,01 . . . . . 1 000 2 842 —— -—- 3 842 Barnavårdsnämnd 1: 37 0,04
Mönsterås . . . Emmaboda. .
Ungd.l.-
Stödet per Stud. utb.Kont. Lokal Öppet
Kommun cirkl. bidr. kostn. ungd. Summa Ledmngsorgan Annat organ
arb. invån. skatte— m. fl. krona
Virserum. . . . . . . . . . . . . 2 000 3 100 4 650 — 9 750 Barnavårdsnämnd 2: 01 0,07
Landskommuner Uknadalen............ — 3200 — — 3200 Överum. . . . . 2 300 3 100 21 000 — 26 400 Tjust-Ed ........ . . . . . 200 700 —— —— 900 Loftahammar. . . . . . . . . _— 1 600 -— — 1 600 Gamleby............. 5000 — — —— 5000 Hallingeberg. . . . . . . . . . 500 8 500 ——- -— 9 000 Hjorted. . . .. ..... .... 2 000 7 850 —- —- 9 850 Locknevi. . . . . . . . . . . 280 700 —- —— 980 Gladhammar. . . . . . . . 1 100 6 740 — 7 840 Södra Vi ..... . . . . . . 525 2 500 -—- 3 025 Sevede. . . . . . . ........ 1 950 — 5 000 — 6 950 Tuna. ...... . . . . . 938 450 1 000 — 2 388 Misterhult ...... . . — 1 000 -—— — 1 000 » Kristdala....... 1000 — -— — 1000 Vena................. -— 200 —— -— 200 Lönneberga. . . . . . . . . . . f— 5 300 -— — 5 300 » Målilla.......... ..... 100 5000 — —— 5100 Fagerhult. . . . . . . . . . . . 200 200 — — 400 Högsby. . . . . . . . . . . . . . — 1 000 .850 -—— 1 850 Samarb.komm. Fliseryd. . . . 800 fritt — 1 300 Skolstyrelse Döderhult. . . . — 23 200 — 600 23 800 » Ålem................ — 17100 (32000) — 17100 Alsterbro. . . . — 7 000 (15 000) — 7 000 Barnavårdsnämnd Ryssby............... — 200 —- —— 200 Läckeby. . .. . . ... .. ... 400 (10 670) —— — 400 . Dörby. . . . . . . ........ 300 — fritt — 300 » Ljungbyholm. . . . . 4 100 —— — 4 700 Södermöre. . . . . . . . . . . . — 10 800 — — 10 800 Mortorp. . . . . . . ..... — —- (7 000) —— 7 000 Madesjö.............. 500 10350 — —- 10850 Visselfjärda. . . . . —- 850 — -— 850
0,04 0,25 0,01 0,06 0,03 0,09 0,27 0,03 0,08 0,03 0,08 0,06 0,01 0,02 0,004 0,06 0,06 0,01 0,01 0,02 0,16 0,1 3 0,09 0,003 0,01 0,003 0,05 0,14
ovan—wwwowmmamo
'oaooäöcämomo
GWNNQDLQQ'QHHONQ
O O LO
omhmwowam—u—cmhaaw—Hq—le—womwmm O O =D
0,07 0,01
Hädoomwooövmaooo—m HO
.. ..
[NN DN
Torsås. .... Söderåkra. Ölands-Åkerbo . Köpingsvid. . . . Gärdslösa. . Torslunda. . . . . Mörbylånga. . . .
Ottenby.. . . . ..
2 500 1 050
3 450 4 000
250 12 500
4100
fritt fritt >)
6 070 5 000
1 000 3 450 4 000 1 000 550 7 320 15 000
10 150
Barnavårdsnämnd ) Skolstyrelse
0: 30 1: 02 0: 94 0: 39 0: 10 1: 75 3: 81 3: 47
0,01 0,05 0,05 0,02 0,01 0,08 0,13 0,11
Gotlands län
Städer Visby.........
Köpingar Slite..........
Landskommuner Fårösund. . . . ..
Lärbro........
Tingstäde. . . . . Dalhem....... Romakloster. . . Stenkumla. . . . . Klintehamn. . . . Ljugarn. . . . . . . Stånga........ Hemse. . . .
Havdhem. . . . Hoburg. . . . . .
15 000
2 000 3 000 5 000 1 990 1 000 1 000 1 400
750 1 200 600 1 500
27 400
9 800 2 000
5 000 3 000
5 000
25 000 72 400 14 800
9 100 5 900 2 740 1 500 22 000 4 400 9 600 4 300
13 600
1 500 5 000
Idrottsnämnd Fritidsnämnd Idrottsnämnd Fritidsnämnd Barnavårdsnämnd Skolstyrelse
Idrottsstyrelse Barnavårdsnämnd
Kulturnämnd Barnavårdsnämnd ) Idrottsnämnd Kulturnämnd
Samarb.komm.
4: 63 5: 84 3: 04 2: 46 0: 80 0: 58 4: 00 1: 47 2: 22 1: 89 3: 71 0: 63 3: 02
0,11 0,12 0,11 0,14 0,04 0,03 0,18 0,08 0,12 0,11 0,15 0,03 0,17
Blekinge län
Ungd.1.-
Stödet per Stud. utb.Kont. Lokal Öppet
Kommun cirkl. bidr. kostn. ungd. Summa Ledningsorgan Annat organ
. skatte- m. fl. arb. invån. krona
Städer !.Karlskrona. . . 18 800 28 730 — 78 780 126 310 Idrotts- och Ungdomsallians 3: 83 0,09 fritidsnämnd Barnavårdsnämnd Ronneby. . . . . 2 100 11 700 1 500 — 15 300 1: 76 0,05 Karlshamn. . . . . . . . . . . 12 700 4 000 5 000 8 179 29 879 Ungd.gårdsstyrclsc Ungdomsråd 2: 58 0,62 Sölvesborg. . . . . . . . . . . . 4 100 4 000 2 000 -— 10 100 Barnavårdsnämnd
Köpingar Olofström. . . . . . . . . . . . 5 100 11 500 7 500 — 24 100 Ungdom- och 3: 59 0,10 fritidsstyrelse
Landskommuner Jämjö. . . . . . . . . . . . . . .. 400 10 250 6 600 — 17 250 Barnavårdsnämnd 2: 78 0,18 Skolstyrelse Sturkö. . . . . . . . . . . . . . . — 1 200 — -— 1 200 Fritids- och 0: 89 0,05 idrottsstyrelse Scoutstyrelse 400 900 400 — 1 700 Fritids— och Samarb.kom. 0: 86 0,05 idrottsstyrelse Lyckeby. . . . 1 950 12 000 15 000 — 28 950 Fritidsråd 5: 14 0,20 Rödeby. . . . . . . . . . . . . . (pr cirk. 550 fritt — (550) (0: 14 0,007) 25) Fridlevstad. . . . . . . . . . . 250 4 250 9 200 — 13 700 Ungdoms— och 3: 73 0,18 (idr. pl.) fritidsnämnd . . . . . . . 500 2 175 — 450 3 125 Barnavårdsnämnd 1: 19 0,04 Hasslö. . . . . . . . . . . 1 000 2 300 5 000 — 8 300 5: 99 0,27 Listerby. . . . 800 1 500 — — 2 300 Skolstyrelse 0: 67 0,03 Tving. . . . . . . . . . . . . . . . 300 —— _ — 300 Barnavårdsnämnd 0: 09 0,005 Ronneby. . 3 000 3 350 6 450 500 29 300 3: 80 0,12 (idr.pl.) 11 500 500 (pr cirk. 4 750 400 — (5 150) "ritids- och 2: 07 (0,11) 25) idrottsnämnd Bräkne-Hoby. . . . . . . . — 2 800 — — 2 800 Barnavårdsnämnd 0: 76 0,03 Fritidsstyrelse
Ramdala. . . .
Nättraby. .
Hallabro . .
Hallaryd. . Kyrkhult. . Jämshög. . Mörrum. . .
Gammelstorp Mjällby. . . ..
(300) 2 500 9 000 2 950
7 726
3100
19 000 4 200
1 000
500
4 400 4 500 14 700 23 250 4 200 8 976
Barnavårdsnämnd
Ungdomsråd
hwhwooo summorna: C—löäöää
0,06 0,05 0,16 0,20 0,06 0,06
Kristianstads län
Köplngar
Tomelilla. . Åhus. . . . . . Bromölla. .
Osby. . . . . . Vinslöv. . . Perstorp. . . Klippan. . . Åstorp . . . . Båstad. . . .
Smedstorp. Kivik. . . . . Brösarp . . . Degeberga. Everöd. . . . Tollarp. . . . Träne. . . . .
Kristianstad . Simrishamn. . . Ängelholm. . . Hässleholm .
Landskommuner Tommarp . . . . . Hammenhög. . Borrby. . . . . . Löderup. . . . . . Glemmingebro . Onslunda. . . . .
30 760 11 500
6 000 3 000
700 2 150
5 750 6 300
100 700
1 8 600 600
250 200 875 2 700
108 425 38 470 40 000 17 720
27 830 181 8 970 14 450 900 18 050 8 960 6 700
1 100 300 13 080 1 100 8 765 3 000 100 3 360 6 275 450 825 20 510 15 300
11 200 1 500 15 000 39 900 500 200
4 300
600 8 120 8 150
Illlllll
10 600
800
119 025 69 230 40 000 29 220
48 030 181 15 470 30 150 3 050 18 050 46 650 15 760 6 900
1 200 5 300 13 698 10 620 9 365 3 000 3 720 3 360 6 525 650 1 700 23 210 15 300
Barnavårdsnämnd Ungdomsnämnd Ungdomsstyrelse Barnavårdsnämnd
| Skolstyrelse Barnavårdsnämnd
Idrottsnämnd
Barnavårdsnämnd
Fritidsstyrelse
Ungdomsråd
Samarb.kom.
OQN (DOW
Noon—coca 0000va hom Ca'—oinb'öicvå
0: 33 1: 90 3: 74 3: 56 3: 92 1: 21 1: 71 0: 71 2: 23 0: 16 0: 80 5: 60 7: 94
0,09 0,05 0,07 0,05 0,22 0,001 0,07 0,11 0,04 0,07 0,14 0,06 0,08 0,01 0,05 0,14 0,12 0,12 0,05 0,06 0,02 0,09 0,06 0,02 0,20 0,37
kommun
Stud. cirkl.
Ungd.1.- utb. Kont. bidr. m. fl.
Öppet ungd. arb.
Lokal kostn.
Summa
Ledningsorgan
Annat organ
Stödet per
invån.
skatte- krona
Va Fjällkinge. . . Nosaby. . . . . Ivetofta. . . .. Näsum. . . . .. Oppmanna o. Vånga
Hjärsås............
Knislinge. . . . . . . . .. Araslöv. . Broby. . . . . Glimåkra. . Örkened. Loshult........... Osby.............. Hästveda.. .. .. . .. Vittsjö.... Bjärnum.. Stoby. . . . . Vinslöv. . . . .. Sösdala. . . . .. Tyringe. . . Risberga.......... Skånes Fagerhult . . Örkelljunga. . . . . . . . Munka-Ljungby. . . . Ö:a Ljungby. . . Kvidinge. . . . . Ausås............. Barkåkra. . . . . Hjärnarp. . . . . Förlövsholm . . . . . . . Västra Bjäre.
800
8 925 21 885 4 200 2 500 700
950
1 700 2 200 5 600 7 400 6 700 4 575 750 20 700 2 400 4 500 1 100 450 15 085 5 000 1 700 6 200 2 980 3 350 4 400 5 786 10 875 1 000
8 925 21 885 4 450 2 500 8 700 7 450 1 700 7 700 5 600 11 525 5 500 11 200 5 175 1 250 20 700
16 500 3 600 2 250 17 941 5 000 1 800 25 200 4 800 5 980 6 620 6 800 5 786 10 875 1 800
400
Barnavårdsnämnd '
Fritidsstyrelse Barnavårdsnämnd
Ungdomsstyrelse
Barnavårdsnämnd
Skolstyrdlse
Barnavårdsnämnd D
»
Skolstyrelse Idrottsstyrelse
Idrottsnämnd Fritidsnämnd
2: 15 4:08 1:11 1: 01 4:36 2: 88 0: 48 1: 96 1: 53 3: 69 1: 39 2: 99 2: 28 0: 45 5: 22 4: 08 5: 21 1: 13 0: 48 2: 33 0: 98 0: 15 3: 79 1: 49 2: 37 2: 99 2: 47 1: 88 4: 67 0: 52 0: 10
0,08 0,13 0,03 0,03 0,16 0,09 0,01 0,06 0,04 0,12 0,04 0,24 0,09 0,02 0,19 0,14 0,18 0,05 0,01 0,08 0,03 0,005 0,13 0,06 0,07 0,08 0,06 0,05 0,17 0,01 0,003
Malmöhus län
Städer Malmö. . . . . . . . . . . . . . . 252 950 134 725 366 965 254 000 1 008 640 Ungdomsstyrelse 4: 40 0,08 Lund................ 31 000 104250 53 326 188 576 » 4:68 0,08 Idrottsstyrelse 15 000 25 000_ — 32 300 72 300 Fritidsnämnd 2: 50 0,05 Skolstyrelse ' . . . 78 640 284 000 — —— 362 640 Ungdomsstyrelse Ungdomsråd . . . —— 94 365 — -— 94 365 12: 62 0,30 — 10 800 10 000 8 500 29 300 Barnavårdsnämnd » 3: 02 0,06 . . . 11 410 25 400 10 000 17 600 64 410 » 4: 68 0,12
Landskrona. . .
Hälsingborg. . Höganäs. . . . . Eslöv.......... Ystad. . . . .
| Skolstyrelse Trelleborg. . . . . . . . . . . . 14 500 16 869 2 000 -— 33 369 Ungdomsnämnd 1: 73 0,03 Skanör med Falsterbo
Köpingar Bjuv. . . . . . . . -— 24 750 —— 8 237 32 987 Barnavårdsnämnd
0,18 Kävlinge............. — 7000 3200 5000 15200 0,09
LOO'J HDD 050)wa
) Ungdomsstyrelse Lomma. . Svedala. . Skurup. . . . Sjöbo . . . . Hörby. . .
. . 300 3 000 7 000 10 300 » 19 660 19 660 Barnavårdsnämnd
__ 0,05 1 000 22 186 22 000 —- 45 186 »
0,10 0,26 0,10 0,04 i
4— 11 100 —— 11 100 » . 5 325 —— — 5 325 Skolstyrelse Idrottsstyrelse
löv Nöön'oq-i
H&m—'!”
Höör............ . 800 10100 —— — 10900 Furulund. . Brunnby. . Väsby. . . . .
(D H =.”.
0,08 . — 19 400 — — 19 400 6: 82 0,20 —- 2 000 — — 2 000 Skolstyrelse 0,03 2 950 400 -— —— 3 350 Barnavårdsnämnd 0: 81 0,03 Skolstyrelse
Idrottsstyrelse
cu oo ö
Jonstorp . . Kattarp. . . Ödåkra. . . . Mörarp. . . . .
550 5 000 — —- 5 550 550 450 —— -- 1 000 Idrottsstyrelse
. 400 6 635 1 000 — 8 035 »
. 1 000 1 500 _— — 2 500 Barnavårdsnämnd Idrottsstyrelse
0,07 0,01 0,005 0,002
Neocoh trimmer:
Billesholm. . Kågeröd. . . . Ekeby. . . . .
400 6 000 1 000 —— 7 400 300 6 130 —- — 6 430 Idrottsstyrelse 650 5 000 fritt — 5 650 Skolstyrelse
Idrottsstyrelse
0.007 0,10 0,05
NCHO NNH
woooo 01000
Kommun
Stud. cirkl.
Ungd.l.- utb. Kont. bidr. m. fl.
Öppet ungd. arb.
Lokal kostn.
Summa
Ledningsorgan
Annat organ
Stödet per
skatte-
invån. krona
Vallåkra. . . . . . . Härslöv. . . . Rönneberga. . . .
Svalöv............ Teckomatorp. . . . . . Marieholm......... Röstånga.. . . . Bosarp....... Dösjebro..........
Löddeköpinge. .
Flädie........ Torn.. Södra Sandby. Dalby............. Genarp. Veberöd. . . .. Bara.............. Staffanstorp . Burlöv............ Bunkeflo..........
...
Vellinge........... Räng............. Skegrie Månstorp.......... 0xie.............. Alstad. . .. Gislöv.... Klagstorp. . . Anderslöv. . Vemmenhög.
1 300 1 500 1 850 1 000 1 300 1 000
800 405
1 100 1 130 1 250 5 000
8 820 9 600 3 280 5 000 4 610 500 390 8 600 5 010 9 975 2 625 1 430 5 853 3 650 1 450 6 200 3 985 29 250 1 300 3 400 4 660 9 055
250 4 375 100 3 400 5 200 2 000 4 995
3 875
6 000 —
(1 000 000) —-
14 000 —
1 534 —- 3 800 — 1 500 — 1 300 —-
600 5 300
10 120 17 100 5 130
6 000 5 910 1 500
390 9 400 5 415
23 975
2 625 1 430 5 853 6 284 3 580 6 200 9 035 40 150 2 800 4 700 4 660 9 655 4 250 4 375
100 4 100 5 900 2 000 5 995 9 125
Idrottsstyrelse
) Skolstyrelse
Barnavårdsnämnd
) Idrottsstyrelse Barnavårdsnämnd Skolstyrelse
Idrottsnämnd
Ungdomsstyrelse Barnavårdsnämnd Skolstyrelse Idrottsstyrelse Ungdomsstyrelse Idrottsnämnd
) Skolstyrelse Barnavårdsnämnd
Idrottsstyrelse
Ungdomsråd
2: 90 5: 73 1: 43
0,09 0,15 0,04
2: 13 0,05 2: 35 0,06 0: 47 0,01 0: 14 0,005 3: 08 0,09 1: 71 0,06 12: 25 0,34 1: 01 0: 58 1: 95 1: 91 1: 67 0,05 3: 17 0,008 3: 82 0,11 7: 18 0,18 0: 42 0,009 1: 36 0,03
0,02 0,02 0,05 0,05
1: 39 5: 06 1: 82 1: 80 0: 06 2: 11 0,06 2: 86 0,07 0: 44 0,01 1: 46 0,04 2: 75 0,08
0,03 0,12 0,05 0,05 0,001
Rydsgård. . . . Ljunits. .. . .. Herrestad. . . Blentarp. . . . Östra Färs. . . Vollsj" . . . . . Bjärsjölagård Långaröd. . . . Östra Frosta. Löberöd. . . . . Skarhult. . . . Snogeröd . . . . Norra Frosta.
1 400
200 1 100 300 350 1 200 200 450 600 1 000 100
2 930 2 650 10 350 4 729 2 500 2 380 4 200 1 550 3 850 3 170 9 100 5 720 415
(60 000) (75 000) fritt
10 000
4 330 2 850 21 450 5 029 2 850 3 580 4 200 1 750 4 300 3 770 10 100 5 720 515
Idrottsstyrelse Barnavårdsnämnd Idrottsstyrelse » Idrottsstyrelse Idrottsstyrelse
0,04 0,03 0,11 0,08 0,02 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,11 0,04 0.007
Hallands lä
Städer
Halmstad. . . Laholm. . . . . Falkenberg. . Varberg. . . . .
Kungsbacka .
Köpingar Oskarström. .
Landskommuner I—lishult. . . . . . ..
Våxtorp. . . . .
Karup. . Bänneslöv. . . Knäred. . . .. Laholms l.k. Veinge. . . . .. Eldsberga. . .
Simlångsdalen.
Söndrum . . . . Harplinge. . .
86 000 2 500 10 100
5 070 700
240 (50: _ pr cirk.) 500
1 000 500 1 000 460 500
6 500
23 450 35 175
1 276 2 950 1 180 700
300 2 200 800 1 950 3 000 3 425 1 400 1 450 1 950
6000
19 730 7 600
fritt
30 000 1 000 2 000 26 000
98 500
2 500 53 280 42 775 6 346 3 650 1 420 700
800
2 200 31 800 3 450 4 000 5 885 27 900 1 450 1 950
Ungdomsstyrelse Idrottsnämnd
Idrottsstyrelse
Ungdomsråd
2: 52 0: 71 4: 84 2: 95 0: 09
1:25
0: 87 0: 30 0: 29 0: 72 1: 48 1: 81 1: 56 1: 37 7: 34 0: 41 0: 69
0,06 0,02 0,12 0,07 0,03
0,003
0,04 0,01 0,01 0,03 0,62 0,06 0,05 0,01 0,25 0,01 0,02
Kommun
Stud. cirkl.
Ungd.l.- utb. Kant. bidr. m. fl.
Öppet ungd. arb.
Summa
Ledningsorgan
Annat organ
Stödet pcr
invån.
skatte- krona
Getinge. . Kvibille. . Enslöv. . . Torup. . . . . Årstad. . . .
Morup. . . . Vinberg. . .
Vessigebro .
Ätran. . . . Ullared. . . .
Himledalen .
Tvååker. . . Träslöv . . . Lindberga .
Veddige. Värö. . _. . . .
Löftadalen ...... . . . . . .
Fj"rås. . . Tölö. . . . . . Onsala. . . . Särö. . . . .. Lindome. .
300 600
5 500 4 255
800 1 400 2 000 700 900 1 200 1 600
(50:— prcirk.)
1850 . 2000 700
750
. . 1 270 400 400 500
1 500 2 300 4 600 6 650 9 895 3 700 2 000 50 500 1 800 1 400 3 400 1 250 375 500 2 700 3 300
850 500
7 130
3 000 5 750 3 500
29 000 30 800
2 900 13 300 12 150 14 150
7500 6 400 2 050 6 950 6 200 3 100 6 500
1 250 2 225 2 500 3 400 4 050 2 120 900 400 8 830
15 000
Barnavårdsnämnd Skolstyrelse Idrottsplatsstyrelse Barnavårdsnämnd Barnavårdsnämnd Skolstyrelse Idrottsnämnd
Ungdoms— och fritidsnämnd Barnavårdsnämnd U ngdomsstyrelsc Skolstyrelse
Ungdomsstyrelse Barnavårdsnämnd Skolstyrelse
» Idrottsstyrelse
Idrottsstyrelse
Samarb.kom.
14: 15
1: 21 5: 70 2: 90 3: 50 1: 88 2: 24 0: 60 3: 06 : 29
00
3 1: 1:58
0: 39 0: 23 2: 77 4: 83
0,43 0,04 0,20 0,10 0,13 0,07 0,08 0,02 0,13 0,13 0,04 0,06 0,03 0,03 0,04 0,06 0,06 0,03 0,01 0,06 0,08 0,16
Göteborgs och Bohus län
Städer Göteborg. . . . . .. Mölndal........ Kungälv ....... Marstrand. . . . . . Lysekil. . . . . Uddevalla. . Strömstad. .
Landskommuner Landvetter. . . . . Råda.......... Kållered. . . . . Askim......... Partille. .
Styrsö... .....
Öckerö. . . . .. Torslanda. . . . . . Tuve... Säve........... Hermansby. . . . . Ytterby. . Romelanda. . . .. Kode.....
Stenungsund ..........
Inlands Torpe. . .
Ljungskile. . Forshälla. . . Tjörn. . . . . . Morlandsa . Tegneby.... . . . .
Myckleby. . . . . .. Skredsvik. . . . ..
Skaftö.........
Lane—Ryr. . .. . . .......
307 300
452
1 500 400
(50: — pr cirkel) 2 000
2 000
5C0 450
283 295 15 000 29 500
3 650 7 000 28 800 9 000
1 390 300 11 250 2 500 8 300
660 1 000
449 400 35 500
[x
500
80 3 000 12 253 2 000
(20 000) idr.pl.
1 351 000 8 500
121 300
2 390 995 59 000 29 500 3 650 11 500 167 100 18 000
1 180 11 100 5 350 16 453 55 600 1 300 14 200 2 100 3 000 2 200 2 202 18 500 17 116 700
200 450
[N 'O
1 690 300 31 950 3 250 8 300 1 160 1 450
Barnavårdsnämnd Fritidsstyrelse ))
Ungdomsstyrelse Barnavårdsnämnd
Fritidsnämnd
Idrottsplatskommitte Fritidsnämnd
Idrottsnämnd
Skolstyrelse Idrottsnämnd
Barnavårdsnämnd Skolstyrelse Barnavårdsnämnd Idrottsnämnd
Ungdomsråd
0,11 0,05 0,11 (),08 0,04 0,11 0,09 0,01 0,06 0,06 0.08 0,08 0,01 0,05 0,03 0,02 0,05 0,24 0,31 0,01 0,03 (),07 0,01 0,007 0,15 0,05 0,08 0,02 0,07
Ungd.l.- Stödet per
Öppet Stud. utb. Kont. Lokal . . , cirkl. bidr. kostn. ungd. Summa Ledningsorgan Annat organ
m n arb. invån.
Kommun skatte-
krona
Smögen. . . . . . . . . . . . .. 1 000 2 800 10 000 _ 13 800 8: 23 0,24 Södra Sotenäs. . . . . . . . . 1 000 15 000 _ _ 16 000 Barnavårdsnämnd Idrottsnämnd 3: 06 0,10 Tossene. . . . . . . .. . 1 000 3 500 43 000 _ 47 500 » 13: 43 0,52 Stångenäs. . . . . . . . . . . . 760 500 fritt — 1 260 0: 28 0,01 Munkedal. . . . 2000 15 200 _ _ 17200 3:59 0,11 Svarteborg. . . . . . . . . . . 425 4 090 _ — 4 515 Ungdomsstyrelse 1: 56 0,05 Idrottsstyrelse Sörbygden............ _ _ _ _ _ _ _ Bullaren. . . . . . . ...... . _ _ — _ _ _ _ Kville................ 800 _ _ _ 800 0:17 0,007 Tanum ...... . . . .. 1 200 500 _ _ 1 700 0:31 0,01 Tjärnö . _
Vette................ 3300 2500 _ _ 5800 » 1:16 0,04
Alvsborgs län
Släder Vänersborg. .
32 000 37 500 _ 75 000 144 500 Idrottsnämnd 7: 82 0,17 Fritidsnämnd Trolllhätlan . . . . . . . . . . 78 000 44 000 10 000 _ 132 000 Fritids- och Ungdomsråd 4: 14 0,08 idrottsnämnd Alingsås .. . . . . . . . . _ 6100 7 900 _ 14 000 » 0:80 0,20 Borås. . . . . . . . . . . 4 000 81 800 41 300 46 200 173 300 Barnavårdsnämnd » 2: 52 0,05 Ulricehamn. . . . . . . . . . . 4 020 4 350 _ _ 8 370 1: 04 0,26
|) Skolstyrelse Idrottsnämnd Åmål................ _ 16550 _— _ 16550 » 1:31 0,04
Köpingar Bengtsfors. . .
in N C:
7 200 _ _ 8 125 Barnavårdsnämnd 2: 41 0,65 Skolstyrelse Mellerud. . . . . ..... . . . _ 14 370 _ _ 14 370 » Samarb.kom. 3: 45 0,11 Lilla Edet. . . . . . . . . . . 200 7 000 _ _ 7 200 Barnavårdsnämnd » 2: 10 0,04 Kinna................ 2500 6450 _ _ 8950 1:62 0,34 Skene................ _ 42650 _ _ 42650 10:42 0,27
Svenljunga. . . . . .. Herrljunga. . . . . . .
Landskommuner
Tössbo........... Lelång........... Steneby..........
Dals Edw Bäckafors. . . Högsäter. . . . Färgelanda. .
Ödeborg. . . . . Kroppefjäll. . Skållerud. . . . Bolstad......... Brålanda. .. . . . . .. Frändefors. . .. . . . .
V:a Tunhem. . . . ..
Södra Väne....... Bjärke...........
Flundre. Lödöse. Skepplanda. . . . . . .
Gäsene. .. ........ Starrkärr. . . . . . . . . Nödinge.......... Angered.......... Stora Lundby.. Lerum........... Skallsjö. . . . Hemsjö. . .. Vårgårda. .. Hökerum. . . . . ..
1 000 500
1 000 750 1 800
900 900
1 300 1 200 1 200
(pr cirkel 50)
1 000 300 3 200 500
800
14 676 2 500 4 200
4 000 1 000 1 500 6 600 7 500 200
300 1 350 400
1 000 8 850
800 3 450 2 650
3 500 1 700 8 400 14 500 8 000 4 200 200 4 400
488 1 500
2 500 3 900 10 500
100 12 500
10 880 2 000 14 675 2 500 16 550
5 000 1 000 2 250 8 900 8 400 1 100 10 900 1 500 27 550 400 1 000 9 850 3 600 6 650 7 050
14 800 1 700 3 900 8 500 27 700 8 000 6 700
500 5 600 2 000
Idrotts- och fritidsnämnd
Skolstyrelse
)) Barnavårdsnämnd I drottsnämnd Barnavårdsnämnd
» Idrottsnämnd
Barnavårdsnämnd fritidsnämnd Barnavårdsnämnd » Skolstyrelse Barnavårdsnämnd Kulturnämnd Barnavårdsnämnd Skolstyrelse Idrottsstyrelse Barnavårdsnämnd
Samarb.komm.
Ungdomsråd Samarb.kom.
0:
ooom
o'cééot—o
94 64 70 53 42 42 51 62 32 14
0,11 0,01 0,12 0,02 0,09 0,40 0,02 0,04 0,13 0,02 0,02 0,11 0,04 0,33 0,06 0,09 0,09
0,003 0,11 0,14
0,12 0,008 0,002 0,09 0,22 0,03 0,06 0,09 0,03 0,03
kommun
Ungd.l.- utb. Kent. bidr. m. fl.
Stud. cirkl.
Lokal kostn. Öppet ungd. arb.
Summa
Ledningsorgan
Stödet per
Annat organ invån.
skatte- krona
Toarp.........
Brämhult. Fristad... . . . . . Sandhult. . . . Bollebygd. . . Björketorp. . Sätila. .. Viskafors. . . . . . Fritsla. . . . . . .. Örby.......... Västra Mark. . . Horred. ..... Kungsäter. . . . . Svansjö. . . . . . . Högvad....... Kindaholm. . . . Axelfors. . . . . .. Lysjö.........
Länghem. . Tranemo. . Dalstorp. . Åsunden. . . . .. Redväg. . .
Limmared. .
(pr cirkel 6 000 50)
_ 1 500
900 6 250 3 000 35 100 400 2 300
300 400
600 4 200
3 000 1 800 _ 1 485 — 5 800
1 000 600 _ 300 _ 600 _ 600 100 1 500
600 550
2 300 1 000 _
600 1 000 7 660 1 500 300 _ 3 850 1 200 1 450
— 6 000 _ 6 800 _ 7 150 _ 38 100 _ 2 700 _ 700 _ 4 800 _ 4 800 _ 1 485 — 5 800 _ 1 600 — 3 300 "— 9 400 _ 600 _ 11 600 _ 1 150 _ 9 800 _ 2 000 _ 1 600 _ 9 340 _ 1 800 12 950 _ 7 500 _ 3 000
Hemgårdskommitte Barnavårdsnämnd
» Idrot tsstyrelse
Barnavårdsnämnd
Kulturnämnd Barnavårdsnämnd Idrottsstyrelse Skolstyrelsen
Ung.— o. idr.styrelse
Fritidsnämnd
!) Kommunalnämnd Idrottsplatsstyrelse
0: 98
Ungdomsråd Ungdomsråd
Skolstyrelse
0:82
0: 69 1: 90 0: 62 2: 70 1: 08 2: 08
0,03 0,09 0,05 0,02 0,01 0,07 0,02 0,01 0,06 0,02 0,05 0,27 0,01 0,19 0,02 0,18 0,03 0,02 0,17 0,02 0,09 0,04
Skaraborgs län
Städer Mariestad. . . Lidköping . . .
Skara. . . . . .
Skövde... ..
Hjo. .. . . . . . Tidaholm. .. Falköping. .
Köpingar Vara.............. Götene. Tibro......... Töreboda...
Landskommuner Tun.............. Grästorp. . . . . .
Essunga . Vedum. .. Larv. . . .. Ryda. . .. Levene. Järpås. ...... Örlösa............ Nza Kålland. . Kållands Råda. . Vinninga.......... Husaby...........
Kinnekulle. . . . . Valle..............
3 000 28 600 6 000
(64: _ pr cirkel) 850
2 400 1 200
600 500 (pr cirkel 75)
43 335 (pr cirkel 50)
7 100
11 000 84 900
4 100 9 500 1 300 4 650 25 135 3 500 2 850 15 800 4 100 2 500 8 900 4 200 1 500 9 049 1 200 6 250 3 660
10 330 8 950
450 300 7 500
1 300
800 300
54 900
125 000
10 550 83 500 17 000 107 550
1 150 6 500 17 000 1 300 5 850 25 135 4 500 3 600 18 300 4 100 3 500 10 100 5 285 125 000 3 600 9 049 2 000 6 750 3 660
13 665 9 250
Barnavårdsnämnd Idrotts- och fritidsnämnd Idrotts— och fritidsnämnd Barnavårdsnämnd
Ungdomsstyrelse Fritidsstyrelse Idrottsstyrelse
Fritids— och idrottsstyrelse
Ungdomsråd
Ungdgårdsstyrelse
Ungdomsråd
Samarb.komm.
0: 89 4: 94 1: 86 4: 49
0:25 0: 98 1: 18 0:48 1: 17 3: 32 0:80
0: 65 1: 38 2: 70 2: 14 1: 58 2: 44 1: 08 2: 30 0: 97 3: 63 2: 37
0,04 0,10
0,007 0,002 0,03
0,01 0,04 0,10 0,03 0,06 0,12 0,03 0,06 0,12 0,08 0,06 0,11 0,04 0,93 0,04 0,08 0,08
Kommun
Ungd.l.- Stud. cirkl. bidr. m. fl.
utb. Kent.
Lokal kostn.
Öppet ungd. arb.
Summa
Ledningsorgan
Annat organ
Stödet per
invån.
skatte- krona
Ardala.... Saleby. . .. Kvänum. ..
Vilske. . . . .
Frökind. . . Vartofta... Mullsjö Habo.......... Fågelås. . . Hökensås . . . . . . Fröjered.... .. Dimbo......... Stenstorp. . . . . . . Gudhem........ Skultorp. . . Värsås.........
Binneberg. . . . . . Timmersdala. . . . Tiden.......... Moholm. . . . . Mölltorp. . . . . Karlsborg. . . Ullervads. . . . Undenäs. . . . Lugnås. . . . Hasslerör. . . Lyrestad. . . . Amnehärad. . Hova.......... Tiveden. . . . .
1 065 850 _ 700 2 000 4 150 _ 5 025 500 2 200 200 2 800 8 200 _ 1 500 500 700 _ 2 700 1 000 3 250 300 1 775 100 2 950 (pr cirkel 40) 400 1 900 500 6 100 500 3 900 2 150 2 700 2 000 5 300
385 500 1 700
400 10 700 650 1 300 400 600
1 340 3 510
(pr Iri- 11 630 tidsgrupp 30)
700 1 700
1 500 1 915 2 200 6 150 5 525 4 200 3 000 28 025 10 200 1 500 1 400 2 700 4 250 2 075 3 050 2 000
12 300 6 600
4 400 5 850 7 300 885 1 700 11 500 1 950 1 000 4 850 1 1 630 2 400
Ungdoms- och fritidsstyrelse Barnavårdsnämnd Skolstyrelse
Barnavårdsnämnd
Skolstyrelse
Fritids— och Idrottsnämnd
Barnavårdsnämnd
Ungdomsråd
Samarb.komm. Samarb.komm.
0:65 1:34 1:40 1:07
2: 07
GQ'CZCÖHOINOhw _mcommmoomvn
HHHOOCDOOHN
'# '# ö
0,02 0,06 0,04 0,03 0,07 0,02 0,21 0,07 0,02 0,02 0,03 0,04 0,03 0,04 0,02 0,04 0,09 0,04 0,06 0,03 0,01 0,16 0,26 0,03 0,04 0,04 0,09 0,03
Värmlands län
Städer Karlstad. . . . . . . . . . . . _ 144 219 24 200 53 801 222 220 Ungdomsstyrelse Ungdomsråd 5: 18 0,11 Kristinehamn. . 16 000 12 000 6 000 39 000 Idrottsstyrelse 1: 81 0,04 Filipstad. . . . 1 300 _ _ 6 300 Barnavårdsnämnd 0: 84 0,02 Hagfors. . . . . . . . . . 8 750 5 800 _ 3 000 17 550 » 2: 06 0,05 Arvika............... 155400 _ _ 155400 9:80 0,23 Säffle. . . . .. 6 550 — _ 12 250 1: 13 0,03
DC 00 OO Lom
% ! F L!)
Köpingar Storfors . . . . . 700 _ 15 210 18 910 Idrottsnämnd 4: 61 0,13 Hammarö. . . . . . . . . . . . 10 500 85 050 _ 5 000 100 550 Barnavårdsnämnd » 9: 66 0,24 Skolstyrelsen . . 3 600 6 000 — _ 9 600 1: 54 0,04 Forshaga. . . . 4 300 28 360 43 544 — 76 204 Fritidsnämnd » 16: 65 0,50 Grums. . . . 9 800 5 500 _ 19 800 Barnavårdsnämnd 0,08 Sunne.. . . . . . . . . . . . . . _ 7 790 8 000 _ 15 790 Idrotts- och Sam.arb.kom. 0,13 fritidsstyrelse
O O O CO
Munkfors.. . . . .
00 N 63. O O LO Q' L”) oo =.;
Landskommuner Visrum............... 1000 1600 _ _ 2600 Väse................. 580 _ _ _ 580 Östra Fågelvik. . . . . . . . 500 _ _ _ 500 Ullvettern. . . . . . . . . . . . 400 450 1 500 _ 2 350 Kroppa............ . 1600 18400 _ _ 20000 Värml. Berg. . . . . . . . .. 575 5 400 _ _ 5 975 Rämmen............. 2000 9500 1500 _ 13000 Finskoga-Dalby. . . . . . . 700 1 575 _ _ 2 275 Norra Ny . . _ 3 250 _ _ 3 250 Ekshäradl.....:...... — 47800 _ _ 47800 Gustav Adolf. . . . . . . . . _ 1 200 _ _ 1 200 Norra Råda. . . . . . . . . . . 1 150 650 _ — 1 800 Kommunalnämnd Nyed. . . . . . . . . . . . . . .. _ 10 000 _ _ 10 000 Idrottskommitte
Ullerud. . . . . . . . . . 5 400 32 700 — _ 38 100 StoraKil............. 3000 1200 450 _ 4650 Grava . . . . _ 2 200 _ — 2 200 Frykerud. . 900 3 500 _ _ 4 400 Nor. .. . . . . 2 500 15 600 _ _ 18 100 Barnavårdsnämnd Ed... .. . _ 3000 _ _ 3000 Värml. Nas. . . . . . . . . .. 3 000 1600 2 000 — 6 600 Gillberga............. _ 2500 _ — 2500
1 75: _jstudiecirkel 1 5: _/fritidsgrupp
m
om
:: iom—mmqu—w vv—Now—mmmv
0: 0: 0: 1: 7: 1: 3: 0: 1: 8
Kommun
Stud. cirkl.
Ungd.l.- utb. Kont. bidr. m. fl.
Lokal kostn.
Öppet ungd. arb.
Summa
Ledningsorgan
Annat organ
Stödet per
skatte-
invån. krona
Svanskog. . . . . . . Stavnäs
Glava.......... Sillerud. . . . . . . . Holmedal. . Töcksmark. Järnskog. . . . . .. Köla....... Eda...........
Gunnarskog. . . . Ålgå........... Brunskog....... Gräsmark. . . . . . Stora Sunne. . . . Lysvik......... Fryksende. . . . . . Vitsand....... Östmark
1 400 1 000 800
300
(25: _ pr cirkel) 6 000
600
2 600 2 080 300 3 100 19 850 1 400 1 000
13 650
460 8 160
3 200 1 500 400 6 000 6 950
4 000 7 080 1 300 3 900 19 850 1 700 1 000
19 650
1 060 8 160 7 200 3 200 18 750 4 100 6 600 6 950
Idrottsnämnd Kommunalnämnd Kulturnämnd Fritidsnämnd
Skolstyrelse
Ungd. råd
0,04 0,11 0,03 0,05 : 21 0,36 : 59 0,02 : 50 0,02 0,10
0,01 0,12 0,07 0,05 0,10 0,02 0,12 0,10
Örebro län
Städer
Örebro......... Kumla......... Askersund. . Karlskoga. . . . . . Nora........... Lindesberg. . . . .
Köpingar
Laxå........... Hallsberg. . . . . . . Degerfors. . . . . . .
174 700
6 000 3 000 5 000
700 2 500
614 400 1 825
7 825 57 600 52 400 12 730
10 300 42 300 36 500
2 000
327 000 fritt
79 093 2 500
205 700
1 321 800 1 825 7 825 142 693 57 900 12 730
15 300 42 300 37 200
6 500
Barnavårdsnämnd !)
Ungdomsstyrelse Barnavårdsnämnd Fritidsstyrelse Idrottsstyrelse
Fritidsstyrelse
Ungdråd
))
17:50 0:61 1: 84 4: 04 14:19 2: 14
0,08 0,18 0,09 0,02
LÖMNC'J OOQOO äääö
Kopparberg. . . . . . .
Frövi.............
Landskommuner Mosjö............ Tysslinge. . . . . . . ..
Axberg......... ...... Glanshammar. . .......
Asker. . . . ...... . . Stora Mell" a. . . . . Ekeby-Gällersta. . .
Sköllersta. . . . .. ..... .
Lerbäck.......... Viby ..... . . . . . . . . Hallsberg. . . . . . . .. Kumla. . . Lekeberg. Svartå........... Grythyttan. . . . . . . Linde ..... . . . . . . . Fellingsbro . Ramsberg. . . . . . ..
3 000 3 100 4 700 1 100 4 000 1 000 8 800 2 000
13 400 7 600
200 53 600 7 740 16 900 9 300 7 325 14 710 37 300
4 650 2 400 650 10 250 8 775 500 9 600 2 750 13 800 900
20 000 4 000
5 400 fritt 10 000 7 000 fritt
fritt
_ 35 900 — 15 400 _ 5 600 _ 58 700 _ 8 115 _ 34 900 _ 18 149 _ 8 825 _ 14 710 _ 39 800 _ 7 650 _ 5 500
300 950 _ 15 250 _ 9 875 _ 4 500 _ 14 100 _ 11 550 _ 13 800 _ 2 900
Kommunalnämnd
Ungdomskomm. Barnavårdsnämnd
Fritidsnämnd Barnavårdsnämnd
Ungdomsstyrelse Idrotts- och fritidsnämnd
Barnavårdsnämnd !)
Samarb.komm.
Ungd.råd
13: 25 16: 23 1: 54 0: 84 4: 16 3: 32 6: 68 7: 85
1: 71 1: 47 (): 55 3: 14 1: 87 0:80 4:79 1: 35 2: 73 0:92
0,29 0,13 0,09 0,42 0,05 0,30 0,15 0,12 0,16 0,24 0,06 0,05 0,002 0,09 0,07 0,003 0,12 0,04 0,08 0,02
Västmanlands län
Städer Västerås. . . . Sala............. Fagersta. Köping. . . . .
Arboga. . . . .
Käpingar
Kungsör....... .. Hallstahammar. . . Norberg..........
160 000
28 800
4 000 57 600
34 000 12 000 74 800
7 000
37 000
3 500 2 000 5 000
50 000 3 800 30 000 2 250 16 000
_ 244 000 _ 15 800 — 104 800 — 38 050
— 53 000
— 7 500 — 2 000 — 62 600
Idrottsstyrelse Ungdomsstyrelse
D Idrottsstyrelse Skolstyrelse Barnavårdsnämnd
Fritidsstyrelse
Ungdomsråd Ungdomsråd Samarb.komm.
Park- och fritidsnämnd
Kommunalnämnd
0,06 0,04 0,11 0,04 0,00 0,22
Kommuner
Stud. cirkl.
Ungd.l.- utb. Kont. bidr. m. fl.
Lokal- kostn.
Öppet ungd. arb.
Summa
Ledningsorgan
Annat organ
Stödet per
invån.
skatte- krona
Landskommuner
Kung Karl. . . . . .. Medåker.......... Kolsva........... Skinnskatteberg Munktorp. . . . . . Kolbäck.......... Sura............. Ramnäs. . . . .
Västerfärnebo. . . . . Skultuna. . . . Dingtuna.. . . Kungsåra. . . . . . . ..
Tillberga. . . . . Fjärdhundra Vittinge.......... Västerlövsta. . . . . . Tärna............
Möklinta... Nora............. Östervåla.........
350 800
1 000 8 450 13 000 3 250 3 150 1 500 2 000 1 200 2 033 7 200 3 432 2 000 2 745
2 800 4 550 22 700 2 300 3 000 53 200 2 000 4 000 9 000 9 000 5 100 3 550 6 800 6 500 1 900 11 050 7 650 7 350 5 360
12 500 2 750 2 000
300
1 200 5 000
20 000 1 000
3 150 17 850 22 700 2 300 4 000 67 900 15 000 9 250 9 300 13 650 5 100 5 050
10 000 12 700
3 935 18 250 11 082
29 550 6 360 2 745
Idrottsstyrelse Skolstyrelse
Idrottsnämnd Barnavårdsnämnd
Idrotts- och fritidsstyrelse Barnavårdsnämnd !) Idrottsstyrelse
Barnavårdsnämnd Skolstyrelse Idrottsstyrelse Fritidsnämnd Kommunalnämnd
Idrottsnämnd Kulturnämnd
Barnavårdsnämnd
Samarb.komm.
Ungdomsråd
1: 25 7: 02 5: 24 0:36 1: 50 13:62 2: 21 2: 05
0,05 0,26 0,13 0,11 0,06 0,39 0,05 0,05
Kopparbergs län
Städer
Falun............ Borlänge......... Säter. . .. Hedemora........ Avesta........... Ludvika...
43 700
Barnavårdsnämnd Idrottsstyrelse
Ungdoms- och fritidsnämnd Fritidsråd
Samarb.komm.
Köpingar
Krylbo........... Smedjebacken. . . . . Mora ............ .
Landskommuner Folkärna ........ .
Hedemora lk. . . . . .
Husby ...............
Stora Skedvi.. . . . Vika........ Sundborn. . . . . . . .. Stora Kopparberg. Svärdsjö. . Enviken.......... Stora Tuna. . Gustafs.......... Söderbärke. . . . . . . Norrbärke. . . . . . .. Ludvika lk. . . .
4 950 4 000 2 400 1 000 1 100 400 1 200 1 400 800 9 500
400 5 000 2 500
6 000 18 800
12 200 4 000 12 900 1 600 8 350 5 900 1 075 3 050 3 050
750
52 000
6 150
44 000 11 100
_ 7 000 _ 10 950 600 23 400
_ 14 600 _ 5 000 _ 14 000 _ 4 500 _ 9 550 _ 5 900 _ 1 075 _ 43 520 _ 4 450 _ 1 550 _ 61 500 _ 6 150 _ 400 74 000 _ 16 100
Idro ttsstyrelse Barnavårdsnämnd ))
Skolstyrelse
Barnavårdsnämnd »
Idrottsstyrelse
Barnavårdsnämnd
Idrottsstyrelse
Ungdomsråd
0,04 0,06 0,06 0,01 0,04 0,06 0,03 0,03 0,02 0,15 0,07 0,03 0,37 0,05
Gävleborgs lä
Städer Gävle............ Sandviken. . Söderhamn. Bollnäs........... Hudiksvall.
Köpingar Storvik.... .
Ljusdal. . . .
Landskommuner Ockelbo.......... Järbo............
5 000 9 400 11 000 6 000 2 300
2 200 2 500
29 500 27 500 25 150 51 450
6 800 7 250
12 400 34 990 14 650
42 500 50 000 57 424 72 000 88 500 97 574 _ 73 950 1 500 16 800 10 600 25 150 _ 13 280
_ ' 37 190 _ 17 150
Idrottsstyrelse Barnavårdsnämnd !
| Skolstyrelse Idrottsstyrelse
Skolstyrelse
Ungdomsråd
Samarb.komm.
0,03 0,08 0,18 0,12 0,04 0,27 0,08 0,16 0,20
Ungd.i.—
Öppet Stud. utb. Kont. Lokal— . cirkl. bidr. kostn. ungd. Summa Ledningsorgan Annat organ
m. fl. arb. invån.
Stödet per
Kommun skatte-
krona
Ovansjö. . . . . . . . . . . . . . _ 4 294 1 000 — 5 294 Barnavårdsnämnd 0: 65 0,001 Hofors............... 33500 75900 — _ 109400 9:41 0,19 Torsåker. . . . . . . . . . . . . 800 100 _ _ 900 0: 25 0,002 Årsunda. . _ 2 500 950 _ 3 450 1: 73 0,06 Österfärnebo. . . . . . . . . . 600 2 400 _ _ 3 000 Ungdomsråd 1: 30 0,05 Hedesunda. . . . . . . . . . . 1 000 _ — _ 1 000 » 0: 30 0,01 Valbo... 7000 32200 _ _ 39200 3: 12 0,09 Hille. . . . _ 21 000 _ _ 21 000 Idrottsstyrelse 5: 48 0,19 Hamrångc. . . . . . . . 3 300 4 300 , _ _ 7 600 Barnavårdsnämnd 1: 56 0,04 Skog................. _ 600” _ _ 600. 0,01 Söderala. . . . . . . . . . . . .. 6 800 19 300 2 000 _ 28 100 » 2' 00 0.05 Idrottsnämnd . . _ 1 750 _ _ 1 750 1: 02 0,04 800 1 000 _ 2 300 Barnavårdsnämnd 0: 58 0,02 Skolstyrelse Enånger. .. . . . . . . . . . . _ 500 fritt _ 500 0: 25 0,01 Njutånger. . . _ 11 824 _ , _ 11 824 Kommunalnämnd 2: 34 0,05 . Barnavårdsnämnd Hanebo. . . . . _ 7 800 5 000 — 12 800 »' Samarb.komm. 2: 70 0,09 Idrottsnämnd Alfta. . . . . . . . . . . . . . . . _ 3 500 5 150 _ 8 650 Barnavårdsnämnd 1: 53 0,01 , Skolstyrelse ' Ovanåker. . . . . . . . . . . . . _ 20 000 _ _ 20 000 Barnavårdsnämnd 2: 39 0,08 Los _ 2000 800 _ 2800 » 1:00 0,03 Skolstyrelse Färila . . . . . . . . . . . . . _ 3 100 — _ 3 100 Idrottsnämnd 0: 56 0,002 Ramsl 2 100 6 000 _ 8 100 5: 07 0,02 Ljusdal. . . 4 065 600 _ 11 465 Ungdomsråd 1: 67 0,07 Järvsö. . .. 5 400 . _ _ 7 550 1: 34 0,01 Arbrå. . . . . 21 351 20 000 _ 45 446 Barnavårdsnämnd 7: 80 0,03 Skolstyrelse Idrottsnämnd
N N &:
Regnsjö. . . Norrala. . .
:> 3 AD
com omen [co.-oo (Om?
Delsbo.......... ..... _ _ _ _ _ ' _ — Bjuråker. . . . . . . . . . . .. 350 1 100 _ _ 1 450 0:32 0,02
Forsa................ _ 410 _ 5000 5410 1:15 0,004 Hälsingtuna. . . . . . . . 1 600 — 500 _ 2 100 » 0: 59 0,002 Harmånger Gnarp ...... . . . . . . . . . . — 3 600 _ — 3 600 Samarb.komm. 1: 28 0,07 Bergsjö. . . . . . . . . . . . .. 175 250 _ — 425 0:13 0,01 Hassela. . . . . . . . . . . . .. 1000 600 _ _ 1 600 0:85 0,03
___—_ — - ___._ ..
|__—f
Västernorrlands län
Städer
Härnösand........... Sundsvall............. Kramfors Örnsköldsvik. . .. . . . . . . Sollefteå..............
Köpingar
Ånge............. Skön................. Timrå................
Landskommuner Haverö............... Borgsjö..............
Torp...... Stöde.. Selånger......... Tuna................ Attmar............... Njurunda.
Alno Indals-Liden.......... Bjärtrå.............. Hässjö. Säbrå................ Högsjö..... ........ .. Noraström............ Nordingrå.
Ytterlännäs. .
Långsele. . . .
Rensele. Helgum..............
2 500 1 500
13 000
5 000 10 000 52 516 10 750
21 850 19 300 23 300
2 500 2 625 2 000 700 1 000 2 800 13 930 5 465 2 682 5 563 10 354 3 640
900 900 1 500 5 500
67 150
2 500
15 000 18 515
4 750 16 500 3 000
5 000
13 000 20 000 15 625 78 731 17 750 29 300 35 800 29 700
2 500 4 875 2 000 700 4 000 1 000 3 150 19 230 7 688 3 282 8 063 10 354 10 040 4 000 550 1 200 1 200 1 500 5 500
67150
10 000 1 500
Barnavårdsnämnd )) Fritidsnämnd Barnavårdsnämnd Barnavårdsnämnd
Skolstyrelse
» Barnavårdsnämnd
Skolstyrelse
Idrotts- och
fritidsnämnd »
)) Barnavårdsnämnd
)) Kommunalnämnd Skolstyrelse Idrotts- och fritidsnämnd
)) ))
Samarb.komm.
Ungdomsråd
Samarb.komm.
44 79
0,02 0,01 0,03 0,18 0,04 0,19 0,06
Kommun
Stud. cirkl.
Ungd.l.- utb. Kont. bidr. m. fl.
Lokal kostn.
Öppet ungd. arb.
Summa
Ledningsorgan
Annat organ
Stödet per
invån.
skatte- krona
Ramsele..........
Ådals—Liden. . . . Junsele.... . . . . .
Fjällsjö.... Tåsjö.......... Anundsjö....... Nätra..........
Mo............ Själevad. . .. Arnäs.......... Grundsunda. . .. Gideå.......... Björna....
Trehörningssjö . .
(pr cirkel 100) 8 600 2 700 (pr cirkel 20)
690 250 250
4 300
23 250 3 500 12 500
2 500 12 000 (8 235) 3 855 16 000 6 750 1 200 100 625 2 100
1 500 10 800
2 000 20 000 5 300 3 100 250
1 000 6 800
34 050 3 500 21 100
5 200 12 000 (8 235) 5 855 36 000
12 740 4 550 350 875
2100
Idrotts— och fritidsnämnd
Barnavårdsnämnd Fritidsstyrelse )
) Kommunalnämnd
Barnavårdsnämnd Skolstyrelse Idrotts- och fritidsnämnd Barnavårdsnämnd Fritidsstyrelse Skolstyrelse
Ungdomsråd
1:16
11:01 0:97
5: 41 1:22 1: 34 1:03 0: 73 2: 02 0: 99 2: 28 0: 16 0:28
1:44
0,03 0,20 0,02 0,20 0,04 0,05 0,03 0,16 0,05 0,02 0,09 0,01 0,01 0,06
Jämtlands lin
Städer Östersund. . . . . .
Köpingar Frösö..........
Sveg............
Landskommuner Fors. . . . .
O O LD (& i!)
16 600 23 500 4 000
720
45 400
119 500
Idrotts- och fritidsnämnd
Ungdomsråd
4: 82
0,10 0,07 0,04 0,01 0,04
Ragunda. . . . . . . . . . . _ 25 050 _ _ 25 050 Fritidsstyrelse 5: 46 0,17
Stugun. . . . . . . . . . . . . .. 100 400 _ — 500 0:16 0,004
Bräcke. . . . ......... . . 1 200 8 050 fritt _— 9 250 Idrottsnämnd 2: 75 0,09 ReVSund. . ....... . . . . 2 000 300 _ _ 2 300 Fritidsstyrelse 0: 47 0,02
Idrottsstyrelse Y)
Hackås............... _ 3000 100 1 200 4300 1:18 0,07 Brunflo. . . . . . . . . . . . . . 500 850 — 19 500 20 850 » 3: 54 0,14 Rödön ..... . . . ...... . 5 000 14 250 _ — 19 250 Fritidsstyrelse 2: 90 0,09 th 1000 4250 _ _ 5250 1:57 0,07 Häggenås. . 400 1 700 _ _ 2 100 1: 17 0,06 Hammerdal. . . . . . . . . . . _ 1 950 _ _ 1 950 Barnavårdsnämnd 0: 43 0,02 Ström. .. . . . . . . . . . . . . . 3 000 5 450 — 3 500 11 950 Idrottsnämnd 1: 46 0,06 Frostviken. . . . . . . . . . . . 1 050 _ _ 1 050 2 100 Fritidsnämnd 0: 79 0,02 Hotagen. . 300 400 _ _ 700 » 0: 77 0,05 Föllinge. . . 1 500 _ — _ 1 500 Barnavårdsnämnd 0: 48 0,03 Offerdal. . . ...... . . . . . 18 000 _ _ _ 18 000 Idrottsnämnd 4: 72 0,27 Alsen................ _ 7000 — _ 7000 4:00 0,21 Mörsil................ _ 8100 _ _ 8100 » 3:24 0,11 Kall. . . . — 150 _ _ 150 0: 12 0,006 Åre — 400 _ _ 400 0 0,005 Undersåker. . _ 1 750 _ _ 1 750 0: 59 0,02 Hallen . . . . . . . . . . . . . . . 1 000 _ — _ 1 000 Idrottsnämnd 0:49 0,03 Oviken. . ......... . . . . — 650 _ _ 650 0: 24 0,02
0 0 0 9
”Q' H
Övre Ljungadalen 300 375 _ _ 675 » : 26 0,00 Berg. . . . . . . . . . . . — 1 250 fritt — 1 250 Skolstyrelse : 41 0,02 % Rätan................ _ 1000 _ _ 1000 257 0,03 ) Hede................ 350 29700 _ _ 30050 :65 0,43 Tännäs (saknas) Sveg................. _ 6300 1000 _ 7300 2:03 0,09 Hogdal............... — 800 7985 _ 8785 3:18 0,09 Lillhärdal. . . . . . . . . . . . _ 1 350 _ — 1 350 0: 90 0,03
Västerbottens län
Städer Umeå............. Lycksele. . . . Skellefteå. . . .
. 26 200 9 000 _ 77 200 112 400 Ungdomsråd 4: 99 0,10 6 000 5 000 2 000 _ 13 000 » 2: 27 0,06 3 000 21 500 20 000 _ 44 500 1: 96 0,04
Köping Vännäs. . .. . . . . . . . . . . . 4 750 5 900 —— _ 10 650 Barnavårdsnämnd 2: 66 0,08 Skolstyrelse Holmsund. . . . . . . . . . . . 5 000 54 700 _ _ 59 700 Idrotts- och 11: 40 0,44 fritidsnämnd
Ungd.l.— Stödet per
Öppet Stud. utb. Kont. Lokal- . - . . cirkl. bidr. kostn. ungd. Summa Ledmngsox gan Annat 01 gan
m fl arb. invån.
Kommuner skatte-
krona
Vilhelmina. . .. . . . . . . . . 500 5 600 300 — 6 400 Barnavårdsnämnd 2: 12 0,01 Idrottsstyrelse Åsele................ _ 5000 _ _ 5000 » 0:37 0,05 Barnavårdsnämnd Skolstyrelse
Landskommuner Nordmaling ........... 12 000 15 000 5 000 _ 32 000 Idrottsstyrelse Ungdomsråd 3: 30 0,13 fritidsnämnd 2 300 6 000 -_ _ 8 300 Samarb.komm. » 2: 30 0,01 500 8 900 150 150 9 700 Idrotts- och 2: 03 0,01 fritidsnämnd ] 000 _ — _ 1 000 Skolstyrelse 0: 10 0,003 Barnavårdsnämnd Idrottsnämnd 600 1 700 1 000 -—- 3 300 Barnavårdsnämnd 0: 71 0,002 Ungdomsstyrelse Umeå lk. .. ...... . 4 650 23 000 15 000 _ 42 650 Kommunalnämnd 2: 20 0,07 Sävar. . . . . . . . . ....... 1 000 500 _ — 1 500 0: 45 0,02 Holmön. . . . Bygdeå. . . . . Nysätra.
Hörnefors. . . Bjurholm. . . Degerfors. . .
Vännäs lk . .
. 4 500 _ _ _ 4 500 0: 75 0,003 . 500 5 400 _ — 5 900 Barnavårdsnämnd 1: 76 0,09 Skolstyrelse Idrottsstyrelse Lövånger. . . . . . . . . . . . . 350 3 600 _ — 3 950 Fritidsnämnd 0: 97 0,05 Burträsk. . . . 4 500 3 350 _ 4 000 11 850 Idrottsstyrelse 1: 41 0,07 Bureå. . . . . . . . . . . . . . . . _ 19 200 _ — 19 200 » Ungdomsråd 3:82 0,14 Skellefteå. . 17 000 23 500 23 500 _ 64 000 Fritidsstyrelse 3: 16 0,10 Idrottsstyrelse Byske................ 2500 3400 _ _ 5900 » 0:79 0,003 Jörn. . . . 3 625 5 000 _ — 8 625 1: 79 0,01 Norsjö . . . . . . . . . . . . . . . — 1 500 10 000 _ 11 500 Barnavårdsnämnd 1: 51 0,06 Skolstyrelse Malå 1700 _ _ 5500 7200 » 1:34 0,004 Örträsk. . . (pr cirkel _ 300 _ 300 0:24 0.001 50: _) Lycksele. . . 430 7 342 _ Stensele.............. 350 3500 6000
2 350 10 142 Idrottsstyrelse 1: 05 0,03 - - 9 850 1: 18 0,003
&. __
avvu _ _ _ zoon "” ** "774—733 0,001
() Tärna................ —— 3450 _ -_ 3450 1 Vilhelmina lk. . . . . . . . . _ 19 350 _ _ 19 350 » 2' 32 0,12 Fredrika. . . . . ...... . . 3 000 3 400 _ _ 6 400 » 7 Fritidsnämnd Dorotea. . . . . . . ..... .. _ 4 925 18 500 _ 23 425 4: 39 0,17
Norrbottens län
Städer Luleå. . . . . . . . . . . . . . . . 90 700 96 350 _ 34 364 221 414 Barnavårdsnämnd Piteå................ _ 24300 — — 24300 0,07 Boden. . . . . . . . . . . . . .. — 158 000 _ _ 158 000 Idr. o. fritidsnämnd 1: 52 0,25 Haparanda. . . . . . . . . . . 2 200 _ 2 000 —— 4 200 Barnavårdsnämnd 2: 25 0,03 Skolstyrelse Kiruna. . . ...... . . . . . . 12 000 57 500 32 500 32 500 134 500 Ungdomsstyrelse 5: 04 0,04 Idrottsnämnd
0,14
000 NN
Landskommuner Hortlax. . . . . . . . . . . . . . _ 4 000 fritt —— 4 000 0: 83 0,03 Piteålk.............. 4000 28081 — — 32081 2:34 0,08 Norrfjärden. . . . . . . . . . . 2 700 _ —_ _ 2 700 Idrotts- och 0: 65 0,03 fritidsnämnd 15 500 _ _ 15 500 Barnavårdsnämnd 2: 64 0,11 17 000 _ _ — 27 000 » 2: 62 0,09 Skolstyr. o. idrotts.n. _ 11 000 _ —- 11 000 1: 98 0,05 1 200 17 700 25 000 - — 43 900 Barnavårdsnämnd 1: 98 0,05 Idrottsnämnd Överluleå. . . . . . . . . . . . . 20 000 6 500 —— - - 26 500 Ungd. 0. fritidsstyr. 2: 89 0,10 Edefors. . . . . . . . . . . . . . _ 8 900 - — -— 8 900 Idrotts- 0. ungdoms- 2: 32 0,08 nämnd Jokkmokk. . . . . . . . . . . . 10 000 5 500 __ _ 15 500 Idrottsstyrelse 1: 34 0,03 Råneå............... 1100 1800 _ _ 2900 0:38 0,01 Töre................. _ 6200 _ —- 6200 1:38 0,05 Överkalix. . . . . . . . . . . . 3 200 4 600 _ _ 7 800 0: 91 0,04 Nedertorneå. . . . . . 2 000 1 100 —— — 3 100 0: 89 0,04 Karl Gustav. . . . . . . . . . 2 000 1 000 _ _ 3 000 Idrottsstyrelse 1: 05 0,00 Hietaniemi. . . 500 2 300 _ _ 2 800 » 1: 14 0,06 Övertorneå. . . . . . . . . .. 4 000 13 000 _ — 17 000 2:41 0,13 Korpilombolo. . . . . . . . . 1 000 7 500 500 _ 9 000 » 2: 38 0,13 Tärendö. . .. ...... _ 2 500 _ _ 2 500 1: 13 0,07 Pajala............... 5500 4000 _ —— 9500 » 1:47 0,08 Junosuando. . . . ..... . . 300 6 300 — —— 6 600 Barnavårdsnämnd 3: 37 0,25 Gällivare. . . . . . . . . . . . . _ 11 000 8 000 3 000 22 000 Ungdomsstyrelse 0: 00 0,01 Karesuando. _ 600 _ _ 600 0: 41 0,03 Nederkalix. . . . . . . . 8 000 57 950 10 000 _ 75 950 4: 99 0,15
Älvsbylk............. Arvidsjaur. .
o 0 ] o 0 H
Arjeplog. . . . . Nederluleå. . .
BILAGA 3
Kommunernas anslagsgivning till ungdoms- och fritidsverksamhet
Uppgifterna till detta siffermaterial har hämtats ur de kommunala staterna. Stora vanskligheter har förelegat då det gällt att rätt rubricera de olika anslagsposterna. Någon enhetlig uppställning av olika kommuners budgeter förekommer inte. Det är svårt att fördela utgiftsposterna mellan driftsbudget och kapitalbudget. Vissa kostnader, exempelvis lokalkostnaderna, är ofta »dolda» och svåra att precisera. De anslag, som utgår över församlingarnas stater, har inte redovisats.
Stockholms län Kommun Kultur Blå]?- ldrott Bad ålägga; 152512' kaspiatal då;
Nynäs- Ka 64 000 20 000 84 000 hamn Dr 64 935 106 573 95 558 151 085 14400 62 034 494 685 Södertälje Ka 3 000 20 000 160 802 27 000 220 110 430 912
Dr 292 519 231 756 286 023 337 738 76 200 745 205 1 969 441 Nacka Ka 2 500 37 500 38 500 22 500 4 000 105 000
Dr 400 900 295 025 198 600 47 000 22 500 409 000 1 373 025 Sundby— Ka 8 900 79 025 4 000 5 500 97 425 berg Dr 236 870 486 450 293 420 105 420 34 100 430 156 1 586 416 Solna Ka 7 000 180 500 70 000 31 000 80 000 368 500
Dr 348 500 653 000 748 900 460 400 80 500 415 100 2 706 400 Djursholm Ka
Dr 23 800 81 050 72 700 25 600 22 200 28 900 254 250 Lidingö lx'a 6 000 96 000 12 300 114 300
Dr 159 850 394 800 310 550 80 300 41 400 275 100 1 262 000 Vaxholm Ka 6 000 3 000 2 000 6 500 17 500
Dr 15 500 14 513 22 005 34 996 3 600 29 885 120 499 Norrtälje Ka 10 000 10 000
Dr 19 160 68 906 44 400 251 230 13 350 41 000 438 046 Östham— Ka 1 500 1 500 mar Dr 19 000 25 945 14 800 60 150 3 150 11 000 134 045 Öregrund Ka 10 000 10 000
Dr 3 200 6 528 650 40 900 850 52 128 Sigtuna Ka 3 000 3 000 (1962) Dr 10 500 3 050 5 000 11 847 2 200 8 750 41 347 Täby Ka 3 000 51 200 18 500 4 500 77 200
Dr 118 253 213 350 187 750 29 600 35 500 166 850 753 303 Stocksund Ka 2 000 9 500 11 500
Dr 13 000 40 100 71 000 9 350 43 000 50 200 226 650 Danderyd Ka 20 600 20 600
Dr 106 000 41 600 90 700 11 600 14 000 118 428 382 328 Sollentuna Ka 5 800 22 700 27 000 55 500
Dr 294 000 288 700 208 100 60 600 41 000 134 100 1 206 500 Saltsjö— Ka 500 3 000 150 3 650 baden Dr 4 700 47 935 106 673 12 867 1 100 31 766 205 041 Väddö Ka 3 000 3 000
Dr 11 000 15 300 4 850 6 350 2 400 20 150 60 050 Häverö Ka 3 500 3 500
Dr 55 050 25 946 26 400 53 940 27 900 7 100 196 346 Knutby Ka
Dr 11 872 9 541 3 750 3 500 3 050 2 000 3 713 Almunge Ka
Dr 4 610 3 677 8 200 5 400 700 22 587 Sjuhundra Ka Saml.]ok.
20 000 20 000
Dr 7 900 23 116 10 800 7 100 4 300 26 687 79 903 Lyhundra Ka
Dr 100 14 590 3 550 14 490 1 175 33 905 Frötuna Ka 6 000 6 000
Dr 833 7 100 834 5 300 833 400 15 300 Blidö Ka
Dr 1 000 1 250 300 900 200 3 650 Roslags— Ka Länna Dr 4 450 1 525 4 500 1 800 1 100 13 375 Knivsta Ka
Dr 12 300 15 863 13 450 4 660 450 5 000 51 723
, , Biblio— Barn 0. Komm. S-a S:a kommun Ixultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Skepptuna Ka
Dr 2 900 7 365 .) 850 6 500 500 Bygde— 33 115
gård 10 000
Märsta Ka 2 730 4 800 1 500 9 030
Dr 41 620 25 639 55 770 2 900 7 120 133 049 Upplands- Ka Väsby Dr 73 000 34 171 40 300 29 100 15 000 3 000 194 571 Vallentuna Ka
Dr 28 983 27 188 43 613 6 500 17 984 2 940 127 208 Österåker Ka 3 000 300 45 600 36 400 85 300
Dr 18 750 37 450 39 300 33 600 1 500 16 000 146 600 Ljusterö Ka
Dr 1 000 2 550 1 400 300 625 300 6 175 Djurö Ka
Dr 950 4 749 2 000 150 7 849 Värmdö Ka
Dr 2 333 6 641 1 834 12 400 1 833 6 000 31 041 Gustavs— Ka berg Dr 45 400 20 045 45 100 25 500 13 400 149 445 Boo Ka 1 000 20 000 2 500 23 500
Dr 129 188 35 862 29 500 12 200 5 200 43 600 255 550 Järfälla Ka 61 700 13 700 4 500 79 900
Dr 120 300 212 200 115 000 64 300 9 500 167 900 689 200 Färingsö Ka 2 000 23 500 1 000 26 500
Dr 17 350 15 215 4 900 7 100 300 8 500 53 365 Ekerö Ka 200 13 000 13 200
Dr 2 000 14 500 3 500 8 500 1 000 3 100 32 600 Huddinge Ka 1 600 38 500 3 500 5 000 1 000 49 600
Dr 139 900 153 800 109 300 16 100 7 300 115 900 542 300 Botkyrka Ka 16 000 12 000 14 000 42 000 (1962) Dr 77 090 136 200 72 300 5 500 800 55 500 347 390 Salem Ka
Dr 3 100 10 770 9 980 7 225 950 13 196 45 221 Grödinge Ka
Dr 2 267 11 900 2 267 2 200 1 766 20 400 Östertälje Ka 22 500 22 500
Dr 6 800 10 110 4 760 5 400 900 8 335 36 305 Turinge Ka 1 000 1 000
Dr 36 470 7 200 10 200 9 200 4 300 3 700 71 070 Järna Ka 18 000 3 000 21 000
Dr 4 170 18 625 10 600 6 050 2 800 1 925 44 170 Sorunda Ka 8 000 8 000
Dr 7 000 7 600 7 500 10 800 3 000 8 500 44 400 Ösmo Ka 2 500 2 500
Dr 4 200 12 695 2 450 10 200 600 2 000 32 145 Väster- Ka 1 500 1 500 haninge Dr 31 100 24 239 31 572 13 200 7 650 25 472 133 233 Öster- Ka haninge Dr 39 175 82 020 72 200 20 100 1 600 38 760 253 855 Tyresö Ka 81 000 7 000 88 000
Dr 28 923 33 102 79 680 6 750 11 300 52 585 212 340 Summa Ka 44 230 467 325 770 902 232 100 402 060 1 916 617
Dr 3 103 771 4 071 035 3 632 339 2 157 748 594 936 3 799 424 17 359 253
136 Uppsala län Biblio- Barn 0. Komm. S-a S:a Kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Uppsala Ix'a 137 000 137 000
Dr 464 540 704 300 698 270 385 500 138 829 1 037 595 3 429 034 Enköping Ka 2 000 1 100 55 000 11 600 69 700
Dr 71 040 143 511 68 300 115 385 10 300 60 050 468 586 Tierp Ka 200 200 2 800 3 200
Dr 24 510 12 240 14 850 18 050 1 400 71 050 Åsunda Ka
Dr 21 825 7 015 3 250 7 975 2 400 7 500 49 965 Södra Ka 20 000 20 000 Trögd Dr 1 200 6 200 1 750 5 900 650 8 700 24 400 Norra Ka 700 1 000 1 700 Trögd Dr 10 400 11 090 5 255 29 401 2 100 4 000 62 246 Upplands- Ka Bro Dr 24 866 9 430 10 127 4 440 1 667 saml.]ok. 56 830
6 300
Håbo Ka
Dr 8 300 17 155 400 12 100 150 7 000 45 105 Lagunda Ka
Dr 11 800 5 200 2 400 6 600 4 050 500 20 550 Södra Ka Hagunda Dr 1 700 3 540 1 700 1 800 300 9 040 Norra Ka Hagunda Dr 6 800 4 748 1 950 5 050 1 100 19 648 Bälinge Ka (1962) Dr 7 950 15 070 28 290 30 200 7 900 4 900 94 310 Vaksala Ka 2 200 2 200
Dr 11 350 7 630 3 450 4 750 1 200 28 380 Rasbo Ka
Dr 6 400 3 850 17 550 4 050 1 175 33 025 Oland Ka
Dr 46 940 28 025 12 750 35 603 3 700 6 410 133 428 Danne- Ka 1 000 1 000 2 000 mora Dr 13 300 23 000 4 000 11 375 3 300 54 975 Vattholma Ka 1 500 1 000 2 500
Dr 19 000 9 150 8 270 1 300 1 600 600 39 920 Björklinge Ka 2 000 2 000
Dr 12 726 4 462 6 800 2 975 8 450 35 413 Vendel Ka
Dr 22 200 14 855 7 600 11 650 2 050 1 000 59 355 Tierps Ka lands- Dr 16 200 6 670 8 275 11 100 650 775 43 670 komm. Söderfors Ka 1 600 1 000 500 3 100
Dr 22 950 9 623 15 700 3 250 4 000 76 800 132 323 Älvkarle— Ka by Dr 40 200 64 970 15 950 76 695 22 300 48 000 268 115 Västland Ka
Dr 20 158 10 662 6 150 7 125 6 150 50 245 Öster- Ka lövsta Dr 21 100 4 300 2 500 5 250 1 050 1 000 35 200 Hällnäs Ka
Dr 15 088 1 100 650 4 700 500 22 038 Summa Ka 7 000 4 300 195 200 36 400 500 243 400
Dr 922 543 1 127 796 946 187 802 224 226 971 1 271 130 5 296 851
Södermanlands län
, Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Nyköping Ka 4 000 3 500 370 000 10 000 103 600 491 100
Dr 218 600 183 800 234 850 187 950 97 000 291 300 1 213 500 Oxelösund Ka 3 800 41 250 41 250 86 300
Dr 58 700 79 700 86 700 40 800 12 000 38 450 316 350 Flen Ka 600 700 4 100 5 000 10 400
Dr 51 355 24 905 36 100 18 750 9 050 14 200 154 360 Katrine— Ka 2 500 6 000 4 000 12 500 holm Dr 105 321 212 650 70 850 105 750 9 800 149 900 654 271 Eskilstuna Ka 18 000 165 000 364 050 119 600 41 375 708 025
Dr 780 060 485 210 887 228 900 150 185 000 683 678 3 921 326 Torshälla Ka 13 700 23 000 36 700
Dr 21 000 46 290 18 600 24 460 6 000 43 655 160 005 Strängnäs Ka 3 500 57 400 15 400 76 300
Dr 12 938 73 767 53 065 62 485 5 404 47 001 254 660 Mariefred Ka 7 770 7 770
Dr 5 200 9 970 11 900 33 490 650 6 400 67 610 Trosa Ka 400 500 7 083 1 517 9 500
Dr 5 190 4 885 200 9 870 300 20 445 M alm- Ka 11 000 500 1 1 500 köping Dr 23 950 6 670 11 600 14 160 1 820 6 000 64 200 Gnesta Ka 10 000 10 000
Dr 4 400 23 415 8 150 12 500 3 100 5 500 57 065 Tunaberg Ka
Dr 15 715 10 625 3 000 6 280 800 2 600 39 020 Jonåker Ka
Dr 11 230 14 650 7 225 9 300 2 500 1 500 46 405 Björkvik Ka 5 000 5 000
Dr 9 050 6 100 1 300 5 600 2 000 1 500 25 550 Stigtomta Ka 14 000 14 000
Dr 12 496 8 655 2 667 2 860 1 667 28 345 Rönö Ka
Dr 10 000 7 050 15 100 4 000 950 500 37 600 Svärta Ka
Dr 7 700 3 711 2 050 1 500 1 000 15 961 Tystberga Ka 2 500 2 500
Dr 6 360 7 804 6 450 6 100 900 1 250 28 864 Vagnhärad Ka
Dr 10 000 10 408 11 825 1 700 175 2 500 36 608 Hölö Ka 5 000 5 000
Dr 5 050 7 030 3 200 2 900 500 18 680 Daga Ka
Dr 18 276 10 403 4 930 10 600 900 4 350 49 459 Åker Ka 1 500 1 500
Dr 9 860 11 140 11 150 4 600 1 430 8 000 46 180 Enhörna Ka Of. Dr 1 000 10 000 11 000 Stallar— Ka 912 4 000 4 912 holmen Dr 2 900 4 889 5 090 5 200 1 000 19 079 Tosterö Ka
Dr 3 380 2 390 100 2 800 2 100 10 770 Vårfru— Ka berga Dr 6 933 3 633 833 2 200 1 034 14 633 Kafjärden Ka Of. Dr 1 000 3 200 2 500 Saml.lok. 12 600
5 900
Hällby Ka
Dr 10 900 16 225 6 850 6 900 1 995 42 870
Kommun Kultur B'tlåo- Idrott Bad 311201"! 1321135' kaspiålal %li—:l”
Västra Ka Rekarne. Dr 24 500 10 945 7 800 7 100 11 400 61 745 (1962) Husby- Ka Rekarne Dr 28 853 14 800 4 870 6 500 4 870 59 893 Ärla Ka 300 300
Dr 20 025 13 312 3 550 14 850 1 300 53 037 Mellösa Ka 300 300
Dr 38 700 20 150 4 900 13 010 1 540 1 575 79 875 Sparre- Ka holm Dr 8 275 20 025 ') 650 8 200 1 400 700 41 250 Bettna Ka
Dr 4 900 12 455 3 400 13 950 100 3 570 38 375 Sköldinge Ka 13 000 13 000
Dr 27 700 17 850 8 400 4 500 700 8 200 67 350 Floda Ka
Dr 14 900 5 765 1 200 3 000 175 1 000 26 040 Stora Ka Malm Of. Dr 450 38 000 3 525 3 000 44 975 V:a Ving- Ka 400 17 500 17 900 åker Dr 40 115 53 514 11 800 39 250 1 200 2 000 147 897 Julita Ka
Dr 2 700 6 833 2 300 1 200 1 350 14 383 Summa Ka 23 000 200 112 891 883 260 537 148 975 1 524 507
Dr 1 638 682 1 451 624 1 593 083 1 594 465 376 535 1 347 829 8 002 218
Östergötlands län
Linköping Ka 722 000 75 000 797 000
Dr 680 324 454 566 607 283 458 972 157 500 842 582 3 201 227 Norr- Ka 12 000 10 000 109 000 131 000 köping Dr 560 744 926 500 642 500 933 011 290 892 515 136 3 868 783 Söder— Ka 300 500 10 000 10 800 köping Dr 10 100 18 670 12 100 12 000 5 000 57 870 Motala Ka 500 3 000 175 000 2 000 180 500
Dr 154 283 96 855 121 550 80 216 17 750 195 127 665 781 Vadstena Ka 5 000 700 5 770
Dr 20 092 16 150 9 620 50 300 2 500 13 988 112 650 Skänninge Ka
Dr 11 900 31 073 14 200 28 031 1 850 9 396 96 450 Mjölby Ka 2 412 2 412
Dr 78 706 90 133 41 800 41 738 7 100 53 780 313 257 Boxholm Ka
Dr 17 700 1 500 9 500 9 300 5 600 8 450 52 050 Åtvida- Ka 69 500 69 500 berg Dr 23 900 43 450 16 300 64 000 4 850 29 375 181 875 Finspång Ka 4 000 25 000 30 000 59 000
Dr 144 340 88 819 45 450 63 025 30 150 104 300 476 264 Valde- Ka 5 000 5 000 marsvik Dr 20 428 4 100 6 400 31 115 1 850 4 350 68 283 Godegård Ka
Dr 2 075 5 185 2 650 2 500 850 1 000 14 260 Tjällmo Ka
Dr 2 800 4 225 2 000 4 100 bygde- 20 625
gård 7 500
Borens- Ka 400 500 900 berg Dr 13 150 12 950 8 100 8 200 5 600 2 000 50 000
landet
Kommun Kultur Bltllllio- Idrott Bad 333031 1523?" kaspiatal däillt
Boberg Ka 3 000 3 000
Dr ') 950 10 776 5 400 21 175 400 43 701
' Aska Ka
Dr 1 850 5 236 1 850 6 450 550 500 16 436 Östgöta- Ka 4 500 4 500 Dal Dr 1 900 9 247 5 620 4 550 1 650 22 967 Folkuuga Ka
Dr 1 580 11 402 5 675 5 650 24 307 Alvastra Ka , Dr 2 540 6 578 5 475 7 700 750 23 043
Ödeshög Ka
Dr 8 250 15 250 6 200 13 300 2 650 i 750 49 400 Södra lx'a Göstring Dr 100 100 Of. Vifolka Iia
Dr 5 500 14 650 4 400 1 500 1 500 200 27 750 Ydre Ka 500 10 000 10 500
Dr 19 500 9 403 13 500 1 500 1 000 3 000 40 903 Västra Ka Kinda Dr 7 350 32 378 11 680 1 425 2 100 1 000 58 933 Södra Ka Kinda Of. Dr 950 1 900 2 850 Norra Ka Kinda Dr 12 200 7 021 100 9 320 28 641 Björsäter Ka
Dr 1 900 4 905 3 100 6 300 16 205 Landeryd Ka
Dr 50 3 810 10 115 2 000 1200 17 175 Vårdnäs Ka (1962) Dr 4 700 9 180 15 450 10 500 3 650 43 480 Södra Ka Valkebo Dr 4 400 11 035 3 000 3 000 1 500 22 935 Norra Ix'a Valkebo Dr 2 675 15 261 9 150 9 945 150 1 475 38 656 Kärna Ka 5 500 5 500
Dr 10 425 8 718 12 000 10 400 1 900 16 045 59 488 Vreta Ka Kloster Dr 10 100 27 000 9 350 9 300 1 400 11 100 68 250 Åkerbo Ka
Dr 11 000 13 200 9 000 10 200 4 000 47 400 Norsholm Ka Of. Dr 4 200 500 28 500 33 200 Skär— Ka blacka Dr 3 400 8 815 29 411 7 500 4 000 15 000 68 126 Hällestad Ka
Dr 2 000 6 414 200 8 950 4 750 1 300 23 614 Hävla Ka
Dr 6 375 12 894 6 375 9 400 6 375 41 419 Kvillinge Ka 3 000 3 000
Dr 17 025 8 253 17 500 22 550 9 700 47 000 122 028 Kolmår— Ka den Dr 3 700 8 211 10 249 8 500 9 500 1 000 41 160 Västra Ka Vikbolan— Dr 2 820 8 030 13 150 500 1 650 26 150 det Östra Ka Vikbo— Dr 6 200 5 548 4 475 7 000 800 1 930 25 953
Biblio— Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Stegeborg Ka
Dr 700 1 737 1 400 1 500 100 1 000 12 437 Aspveden Ka
Dr 1 667 4 882 3 226 i 500 1 667 14 942 Ringarum Ka
Dr 20 400 9 600 2 400 30 350 2 500 900 66 150 Gryt Ka
Dr 1 600 770 100 950 3 420 Summa Ka 16 300 36 900 740 500 423 182 71 500 1 288 382
Dr 1 912 249 2 087 380 1 763 204 2 027 643 599 434 1 920 684 10 310 594
Jönköpings län
Jönköping Ka 6 800 7 500 7 000 175 000 12 900 209 200
Dr 433 900 363 000 429 800 466 200 79 300 738 700 2 510 900 Hus— Ka kvarna Dr 50 852 149 950 35 863 83 640 8 850 101 550 430 705 Nässjö Ka 1 000 3 500 4 500
Dr 113 400 104 000 206 500 64 100 37 950 58 700 584 650 Värnamo Ka 1 000 500 1 500
Dr 50 003 104 091 182 980 307 431 10 500 14 310 669 315 Sävsjö Ka
Dr 13 950 5 500 21 200 13 300 6 900 3 000 63 850 Vetlanda Ka 1 000 67 500 31 000 8 000 107 500
Dr 21 200 48 523 46 600 93 127 2 250 59 314 271 014 Eksjö Ka 84 000 16 350 100 350
Dr 20 486 70 870 37 540 34 350 2 350 86 295 251 891 Tranås Ka 3 000 40 200 2 000 45 200
Dr 68 964 144 725 62 800 19 400 13 300 15 330 324 519 Gränna Ka 3 500 3 500
Dr 2 200 8 326 2 150 11 246 150 24 072 Marianne- Ka 300 300 lund Dr 6 900 11 430 3 575 6 916 250 29 071 Norra— Ka 600 35 300 35 900 hammar Dr 16 060 22 551 8 255 18 221 4 860 11 000 80 947 Gislaved Ka 1 300 600 10 000 11 900
Dr 66 095 16 148 50 100 9 800 8 450 4 770 155 363 Skillinga- Ka 25 000 25 000 ryd (1962) Dr 6 045 11 042 5 200 8 900 2 150 33 337 Bodafors Ka 8 400 2 000 10 400
Dr 15 525 1 825 16 542 10 575 1 200 500 46 167 Vaggeryd Ka
Dr 17 300 17 400 16 050 12 200 3 450 66 400 Anders- Ka 10 000 10 000 torp Dr 6 500 7 392 12 100 63 100 2 600 1 000 92 692 Ingatorp Ka 3 000 3 000
Dr 4 200 4 100 5 750 3 270 1 175 5 000 23 495 Höreda Ka Of. Dr Solberga Ka
Dr 20 793 4 025 5 100 29 918 Bredestad Ka
Dr 9 525 13 790 4 695 5 817 4 695 38 522 Linderås Ka Of. Dr 1 550 600 700 2 850 Hullaryd Ka
Dr 1 400 2 950 150 1 600 675 200 6 975
Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Visingsö Ka
Dr 2 130 500 2 630 Skärstad Ka 1 500 1 500
Dr 1 050 5 620 3 200 100 300 10 270 Lekeryd Ka
Dr 2 100 3 700 11 900 2 000 650 20 350 Hakarp Ka
Dr 6 900 4 080 2 800 3 400 1 300 2 600 21 080 Tenhult Ka 10 000 10 000
Dr 7 050 8 755 3 100 3 200 975 4 480 27 560 Forserum Ka Of. Dr 1 400 700 700 2 800 Månsarp Ka Of. Dr 950 2 000 2 000 90 5 040 Bankeryd Ka 800 6 500 500 7 800
Dr 5 450 18 598 10 300 12 965 1 350 12 575 61 238 Södra Mo Ka
Dr 1 600 5 255 75 2 800 475 10 205 Gnosjö Ka 1 000 17 000 7 700 25 700
Dr 13 900 26 450 14 200 6 200 5 900 1 000 67 650 Lanna- Ka skede Dr 3 200 7 852 3 750 6 580 1 925 23 307 Villstad Ka
Dr 8 050 11 916 9 850 4 600 1 900 2 000 38 316 Burseryd Ka
Dr 3 000 7 345 400 2 700 850 8 500 22 795 Hylte Ka 8 000 8 000
Dr 9 100 29 800 31 400 22 900 7 550 100 750 Unnaryd Ka Of. Dr 450 900 350 1 700 Reftele Ka
Dr 2 650 2 750 300 4 500 950 11 150 Bredaryd Ka 10 000 10 000
Dr 780 5 252 550 600 390 7 572 Forsheda Ka
Dr 1 650 5 400 1 950 4 800 1 250 15 050 Bor Ka
Dr 1 430 5 105 1 300 2 450 600 10 885 Rydaholm Ka (1962) Dr 6 800 6 085 3 400 1 700 625 18 610 Klevshult Ka
Dr 1 250 3 900 200 1 500 350 7 200 Vrigstad Ka
Dr 2 000 11 400 3 000 4 900 500 5 600 27 400 Malmbäck Ka
Dr 5 350 3 615 12 700 5 300 6 360 3 325 Norra Ka Sandsjö Dr 1 000 1 355 1 300 1 200 1 000 100 5 955 Hjälmse- Ka 15 000 15 000 ryd Of. Dr 15 000 9 000 3 000 10 000 37 000 Bäckaby Ka
Dr 2 900 2 660 1 900 1 350 8 810 Korsberga Ka
Dr 1 400 3 477 1 400 1 350 370 7 997 Nye Ka (1962) Dr 500 3 940 1 700 3 000 900 10 040 Alseda Ka
Dr 4 780 7 200 1 100 5 300 1 000 19 380 Vetlanda Ka lands- Dr 3 100 4 100 3 650 3 150 900 14 900 komm. Björkö Ka (1962) Dr 1 000 1 900 2 600 3 070 400 8 970 Summa Ka 13 900 130 200 171 400 299 350 31 400 646 250
Kronobergs län
Biblio— Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Kultur tek Idmtt Bad ungdom verks. kapital drift
Växjö Ka 10 000 200 252 800 4 000 1 000 268 000
Dr 84 800 173 400 254 200 181 200 19 100 311 800 1 024 500 Ljungby Ka 13 000 13 000
Dr 10 600 52 120 6 600 57 982 5 325 23 000 155 627 Åseda Ka 1 100 1 100
Dr 5 050 8 635 4 100 10 500 1 500 11 000 40 785 Lessebo Ka 200 200
Dr 7 980 14 342 23 200 2 850 875 8 000 57 247 Hovman- Ka 1 000 1 000 torp Dr 10 200 6198 4 225 2 700 1 515 24 838 Tingsryd Ka
Dr 3 735 10 940 10 585 5 600 i 235 34 095 Alvesta Ka
Dr 22 670 27 506 29 150 17 550 8 380 22 800 128 056 Älmhult Ka 13 300 13 300
Dr 11 000 31 120 29 900 14 540 4 750 2 500 93 810 Traryd Ka 7 000 7 000
Dr 1 550 9 375 16 495 8 720 1 200 37 340 Markaryd Ka
Dr 3 100 12 820 11 000 4 300 800 10 000 42 020 Lenhovda Ka
Dr 13 775 2 600 7 650 6 250 50 30 325 Almunds- Ka ryd Dr 2 350 6 055 11 400 13 000 950 5 595 39 350 Nottebäck Ka
Dr 13 276 1 360 8 200 3 000 6 000 1 000 32 836 Braås Ka
Dr 8 200 14 072 400 1 400 4 250 28 322 Älghult Ka
Dr 11 500 21 200 3 600 7 500 1 695 16 200 61 695 Hälle- Ka borga Dr 4 000 2 950 1 500 2 000 200 3 600 14 250 Ekeberga Ka 5 000 5 000
Dr 5 200 5 915 3 050 2 700 100 500 17 465 Alguts- Ka boda Dr 6 600 11 044 3 700 13 793 425 4 166 39 728 Älmeboda Ka »Älme- Of. Dr boda
ungd. råd» 3 000 3 000
Ljuder Ka
Dr 950 1 200 300 753 3 203 Östra Ka 4 000 5 000 9 000 Torsås Dr 3 300 10 460 4 800 3 100 190 21 850 Linneryd Ka (1962) Dr 2 700 4 500 5 000 3 070 300 15 570 Södra Ka Sandsjö Dr 1 300 4 000 7 060 4 275 150 16 785 VäckelsångKa
Dr 600 6 234 5 250 3 600 925 16 609 Urshult Ka
Dr 650 3 830 200 1 800 395 1 650 8 525 Mellersta Ka Kinnevald Dr 200 350 350 900 Of. Bergunda Ka
Dr 5 200 6 938 7 150 660 1 000 1 000 21 948
, Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Rottne Ka 500 500
Dr 6 430 5 963 17 300 16 020 4 625 16 100 66 438 Lammhult Ka
Dr 7 150 6 675 13 800 5 500 1 570 600 35 295 Moheda Ka
Dr 7 000 8 516 7 160 9 800 6 400 38 876 Hjorts— Ka berga Dr 2 500 1 700 200 275 4 675 Vislanda Ka
Dr 2 700 6 954 22 200 2 200 1 000 1 030 36 084 Skatelöv Ka
Dr 350 1 700 3 000 150 5 200 Västra Ka Torsås Dr 4 000 2 800 700 2 350 500 10 350 Virestad Ka Of. Dr 1 000 2 500 2 500 6 000 Stenbro— Ka Medb.- hult Dr 5 150 8 700 5 000 5 100 950 hus 54 900
30 000
Ryssby Ka (1962) Dr 4 350 6 450 2 900 8 500 4 950 27 150 Hamneda Ka Of. Dr 300 400 300 1 000 Berga Ka
Dr 3 334 10 100 3 683 4 250 3 333 24 700 Annerstad Ka
Dr 3 000 1 800 1 500 7 500 1 000 14 800 Lidhult Ka
Dr 1 000 7 410 3 700 500 450 1 550 14 610 Göteryd Ka (1962) Of. Dr 700 7 600 500 8 800 Åseda Ka lands— Dr 1 250 1 000 500 1 500 450 4 700 komm. Summa Ka 11 100 10 900 266 100 29 000 10 00 318 100
Dr 289 750 525 932 541 508 438 310 92 913 475 844 2 364 257
Kalmar län
Kalmar Ka 87 500 12 500 100 000
Dr 113 000 329 300 140 900 251 000 21 000 256 200 1 111 400 Nybro Ka
Dr 22 600 71 800 1 000 53 500 19 800 168 700 Oskars- Ka 28 500 3 500 32 000 hamn Dr 74 690 142 800 56 650 35 300 10 000 58 800 378 240 Västervik Ka 70 700 70 700
Dr 107 300 132 250 24 100 88 500 19 100 297 900 669 150 Vimmerby Ka 21 600 5 200 26 800
Dr 13 800 18 980 14 800 43 700 4 725 6 000 102 005 Borgholm Ka 129 499 129 499
Dr 500 15 500 1 300 26 100 200 43 600 Hultsfred Ka 1 200 1 200
Dr 22 175 19 000 19 750 26 775 6 325 94 025 Mönsterås Ka
Dr 15 000 18 500 15 900 6 200 22 000 77 600 Emma- Ka 15 000 1 500 16 500 hade Dr 2 615 9 753 14 810 2 300 3 700 33 178
Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Virserum Ka
Dr 12 300 20 720 25 000 30 000 88 020 Uknadalen Ka
Dr 2 220 5 210 3 000 2 000 200 12 630 Överum Ka
Dr 18 010 14 025 1 100 3 950 3 300 40 385 Tjust—Ed Ka
Dr 1 250 9 943 7 300 6 500 1 000 800 26 793 Lofta- Ka 5 000 5 000 hammar Dr 800 3 150 1 425 2 000 50 7 425 Gamleby Ka 8 000 8 000
Dr 16 730 31 456 16 600 28 500 4 020 17 300 114 606 Hallinge- Ka 8 000 25 000 33 000 berg Dr 22 470 10 200 13 560 14 011 8 300 68 541 Hjorted Ka
Dr 5 075 6 900 675 1 150 13 800 Locknevi Ka
Dr 2 800 5 513 1 500 2 000 11 813 Glad- Ka 3 000 3 000 6 000 hammar Dr 9 416 7 708 2 800 7 765 600 28 289 Södra Vi Ka
Dr 3 350 10 496 3 150 6 800 3 700 27 496 Sevede Ka
Dr 3 400 14 412 1 400 2 000 400 21 612 Tuna Ka
Dr 3 957 100 1 000 5 000 10 057 Misterhult Ka 1 350 4 000 5 350
Dr 3 175 8 874 14 055 12 100 5 225 1 200 44 629 Kristdala Ka
Dr Vena Ka
Dr 1 512 4 350 1 250 2 125 270 9 507 Lönne- Ka berga Dr 1 000 6 150 2 500 2 485 2 150 14 285 Målilla Ka 1 300 1 300
Dr 6 033 150 7 850 14 033 Mörlunda Ka
Dr 8 200 2 800 18 500 29 500 Fagerhult Ka
Dr 825 8 037 3 100 425 12 387 Högsby Ka 2 000 10 200 1 000 13 200
Dr 8 275 20 945 21 675 19 650 9 350 79 895 Fliseryd Ka 2 000 2 000
Dr 4 261 6 550 8 600 60 19 471 Döderhult Ka 8 600 8 600
Dr 2 375 17 465 24 710 15 000 1 950 3 011 64 511 Ålem Ka 5 000 5 000
Dr 3 925 10 654 10 800 2 800 2 300 30 479 Alsterbro Ka
Dr 2 000 5 700 500 5 240 5 165 18 605 Ryssby Ka
Dr 7 850 500 8 350 Läckeby Ka
Dr 900 5 845 2 550 5 145 480 14 920 Dörby Ka 2 225 2 225
Dr 700 9 652 14 900 9 300 600 4 100 39 252 Ljungby- Ka holm Dr 960 13 090 200 600 4 150 100 19 100 Södermöre Ka 2 500 4 000 6 500
Dr 7 745 50 5 557 15 940 29 292
Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift Mortorp Ka Dr 1 070 5 266 200 3 080 2 500 12 116 Madesjö Ka 5 000 5 000 Dr 2 000 10 650 7 800 14 520 1 500 36 470 Visse— Ka fjärda Dr 7 825 7 500 2 450 10 300 500 28 575 Torsås Ka Dr 2 200 15 424 1 700 9 300 2 000 30 624 Söderåkra Ka Dr 1 175 5 665 250 7 000 600 1 200 15 890 * Ölands- Ka Åkerbo Dr 675 7 600 4 000 7 700 200 20 175 i Köpings- Ka l vik Dr 3 675 2 850 1 700 3 000 50 11 275 * Gärdslösa Ka Dr 5 825 2 400 8 225 Torslunda Ka 500 500 Dr 2 600 14 132 3 420 11 000 650 31 802 Mörby- Ka långa Dr 4 900 16 550 5 100 19 110 3 976 8 470 58 106 Ottenby Ka Dr 7 075 10 900 4 560 19 800 675 20 000 63 010 Summa Ka 5 500 51 750 360 724 12 200 48 200 478 374 Dr 528 343 1 134 036 479 165 838 418 227 306 706 581 3 913 849 Gotlands län Visby Ka 1 800 26 000 27 800 Dr 106 600 274 330 55 130 192 200 16 100 86 850 731 210 Slite Ka Dr 4 500 25 412 9 200 15 175 2 850 6 500 63 637 Fårösund Ka 6 000 6 000 Dr 7 500 13 285 7 700 7 340 500 7 000 * 43 325 Lärbro Ka Dr 5 566 11 173 1 867 3 200 1 667 fören.]lus 28 473 5 000 ' Tingstäde Ka Dr 6 900 8 000 7 250 7 500 450 saml.]ok. 34 300 4 200 Dalhem Ka Dr 3 270 7 900 5 790 6 500 800 saml.]ok. 26 260 2 000 Roma— Ka ' kloster Dr 11 800 20 574 10 850 10 700 frit.gr. 10 850 65 274 500 Sten— Ka 1000 1 000 kumla Dr '7 850 16 230 4 000 7 100 2 150 8 400 45 730 Klinte— Ka 500 500 hamn Dr 2 200 18 268 13 200 7 200 2 900 1 100 44 868 Ljugarn Ka Dr 8 900 10 185 4 500 10 000 650 250 34 485 Stänga Ka ' Dr 1 350 6 395 700 5 750 600 bygde— 16 795 ' gård 2 000 10—61 450 7
146 , , Biblio— Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift Hemse Ka ' Dr 5 700 18 246 9 650 16 800 1 500 saml.lok. 61 896 ; 10 000 ! Havdhem Ka ' Dr 11 700 11 571 12 700 3 700 100 5 000 44 771 Hoburg Ka Dr 1 900 4 800 2 700 5 100 750 15 250 Summa Ka 500 1 800 33 000 35 300 Dr 185 736 446 369 145 237 298 265 31 517 149 150 1 256 274 Blekinge län Karls— Ka 8 000 12 400 9 500 4 000 33 900 krona Dr 58 770 556 210 406 660 195 510 11 900 173 880 1 402 930 Ronneby Ka 11 000 2 000 13 000 Dr 11 900 23 661 32 200 36 500 800 37 800 142 861 Karls- Ka 2 050 2 000 46 500 500 51 050 hamn Dr 21 600 191 925 27 900 163 400 6 700 52 900 464 425 Sölvesborg Ka 1 500 2 000 3 500 (1962) Dr 9 790 54 825 42 100 79 200 6 000 18 600 210 515 Olofström Ka Dr 15 100 37 600 19 400 2 500 500 18 500 93 600 Jämjö Ka 500 2 500 3 000 Dr 1 400 17 790 5 300 6 720 125 2 000 33 335 Sturkö Ka Dr 750 1 200 5 700 7 650 Ramdala Ka Dr 1 850 1 100 4 800 3 250 1 125 12 125 Lyckeby Ka 600 1 000 1 600 Dr 20 846 20 957 30 160 4 824 2 650 14 535 93 972 Rödeby Ka 400 400 (1962) Dr 5 650 10 900 3 000 4 100 50 13 307 37 007 Fridlev- Ka stad Dr 5 575 7 730 13 500 10 900 50 1 500 39 255 Nättraby Ka Dr 5 500 11 817 2 050 1 400 1 050 500 22 317 Hasslö Ka Dr 840 940 2 050 1 050 50 4 930 Listerby Ka Dr 5 500 13 555 2 200 6 200 350 27 805 Tving Ka Of. Dr 300 300 Ronneby Ka lands- Dr 11 850 23 830 24 100 20 200 1 400 6 800 88 180 , komm. | Hallabro Ka Of. Dr 1 000 5 750 2 300 400 9 450 Bräkne- Ka 1 500 1 500 Hoby Dr 1 350 9 015 24 300 10 690 700 6 270 52 325 (1962) Hällaryd Ka 500 500 Dr 500 6 242 3 100 5 580 300 1 000 16 722 Asarum Ka 30 000 35 000 65 000 Dr 12 050 22 800 62 900 51 980 7 100 98 180 255 010 Kyrkhult Ka Dr 2 300 9 750 6 900 8 500 5 500 5 000 37 950
Biblio- _ Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift Jämshög Ka ' Dr 26 500 6 100 7 500 3 200 3 625 2 300 49 225 | Mörrum Ka 5 900 5 900 ' Dr 6 300 16 085 21 040 17 245 6 700 750 68 120 Gammals— Ka torp Of. Dr 4 200 4 200 Mjällby Ka Dr 4 500 11 800 1 100 10 150 2 300 10000 39 850 Summa Ka 600 23 450 17 900 97 900 39 500 179 350 Dr 230 971 1 055 382 752 210 644 299 61 275 469 922 3 214 059 Kristianstads län Kristian— Ka 105 750 29 375 135 125 stad Dr 286 080 244 088 88 625 311 150 19 400 154 000 1 103 343 Simris— Ka hamn Of. Dr 24 160 50 800 29 620 4 800 3 400 112 780 Ängelholm Ka Dr 32 680 110 400 55 550 28 850 5 600 3 000 236 080 Hässlc— Ka 30 600 12 800 1 000 2 500 46 900 holm Dr 33 850 109 967 162 130 49 600 10 950 6 650 373 147 Tomelilla Ka Dr 11 572 31 317 16 830 43 800 1 600 9 600 114 719 Åhus Ka 500 500 Dr 8 800 23 506 23 150 34 063 1 650 3 100 94 269 Bromölla Ka 10 000 10 000 (1962) Dr 19 900 22 850 26 776 20 084 2 100 6 300 98 010 Osby Ka 16 000 16 000 (1962) Dr 24 650 16 700 40 175 42 000 6 750 120 000 250 275 Vinslöv Ka 34 000 34 000 Dr 4 150 5 645 12 700 8 850 1 900 2 000 35 245 Perstorp Ka 600 600 Dr 10 500 42 398 16 950 46 966 3 350 6 700 126 864 Klippan Ka 500 2 000 2 500 Dr 15 950 50 750 88 800 46 920 1 600 5 000 209 020 Åstorp Ka 30 000 30 000 Dr 12 025 41 345 32 900 66 200 1 960 4 000 158 430 Båstad Ka Dr 2 000 10 040 13 310 46 880 1 500 400 74 130 Tommarp Ka Dr 1 800 16 047 12 450 2 600 750 2 000 35 647 Hammen— Ka 3 000 450 3 450 hög Dr 700 11 390 14 100 5 000 300 4 350 35 840 Borrby Ka 800 800 Dr 880 12 277 11 300 4 060 600 29 117 Löderup Ka Dr 1 100 13 462 10 035 1 500 1 200 1 400 28 697 Glem— Ka mingebro Dr 1 600 11 100 9 490 2 000 525 500 25 215 Onslunda Ka Dr 900 5 154 4 980 1 600 475 13 109 Smedstorp Ka 1 000 1 000 Dr 1 415 3 878 5 425 1 500 100 3 620 15 938
Örkel- Ka
Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Kivik Ka 6 000 6 000
Dr 1 060 19 190 7 400 10 200 2 050 6 900 46 800 Brösarp Ka
Dr 1 250 11 284 5 750 3 400 2 825 24 509 Degeberga Ka Of. Dr 200 450 650 Everöd Ka 125 125
Dr 850 7 168 6 200 2 600 1 425 500 18 743 Tollarp Ka
Dr 6 000 12 319 15 910 25 757 1 100 61 086 Träne Ka
Dr 800 7 875 11 000 1 425 525 505 22 130 Vä Ka 2 000 2 000
Dr 850 8 735 6 200 2 300 1 200 19 285 Fjälkinge Ka 500 500
Dr 6 100 15 471 12 940 9 610 2 100 46 221 Nosaby Ka 2 710 1 500 4 210
Dr 1 450 14 721 5 500 6 500 3 700 1 000 32 871 Ivetofta Ka
Dr 2 175 4 592 2 350 7 928 400 18 000 35 445 Näsum Ka
Dr 1 100 1 760 8 200 2 600 250 1 000 14 910 Oppmanna Ka Of. Dr Vånga Ka Of. Dr Hjärsås Ka 4 600 4 600
Dr 9 200 3 250 20 400 28 100 1 050 1 450 63 450 Knislinge Ka
Dr 3 700 13 700 5 025 2 750 950 750 26 875 Araslöv Ka 650 4 500 5 150
Dr 9 750 15 330 7 200 6 700 2 850 4 000 45 830 Broby Ka 735 735
Dr 3 200 14 105 13 100 14 768 550 4 000 49 723 Glimåkra Ka
Dr 10 300 7 965 10 100 11 400 500 500 40 765 Örkened Ka - Dr 4 150 4 900 17 600 1 700 525 28 875 Loshult Ka
Dr 2 300 1 500 150 2 250 100 6 300 Hästveda Ka (1962) Dr 3 250 9 800 9 800 3 300 150 1 500 27 800 Vittsjö Ka
Dr 3 000 9 871 16 200 1 900 750 3 000 34 721 Bjärnum Ka 3 169 3 169
Dr 8 125 9 922 18 300 7 250 2 300 12 850 58 747 Stoby Ka 6 000 6 000
Dr 2 150 8 184 7 600 5 500 2 600 17 500 43 534 Sösdala Ka
Dr 8 355 11 250 11 600 9 500 1 600 3 000 45 305 Tyringe Ka 3 500 i 500
Dr 13 856 24 307 14 950 20 308 1 650 6 000 81 071 Riseberga Ka Of. Dr 4 000 1 000 5 000 Skånes— Ka Fagerhult Dr 5 000 3 239 5 000 500 5 000 640 19 379
25 000 25 000
. Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift ljunga Dr 5 550 21 608 18 900 13 500 1 100 1 400 62 058 Munka- Ka Ljungby Dr 1 400 6 340 2 400 6 500 300 500 17 440 Östra Ka Ljungby Dr 3 350 5 939 5 580 5 100 100 1 000 21 069 Kvidinge Ka
Dr 2 350 3 100 3 100 7 600 1 500 500 18 150 Ausås Ka
Dr 5 400 4 950 8 700 5 700 700 2 800 28 250 Barkåkra Ka (1962) Dr 11 000 12 632 9 300 5 500 4 000 16 796 59 228 Hjärnarp Ka
Dr 3 000 5 800 3 000 5 500 3 000 1 800 22 100 Förslövs— Ka holm Dr 2 450 6 009 6 475 2 800 1 500 1 750 20 984 Västra Ka Bjäre Dr 3 383 11 700 3 384 5 100 3 383 26 950 Osby Ka lands- Dr 600 3 750 4 575 8 925 komm. Of. Vinslöv Ka lands- Dr 2 500 1 100 3 600 komm. Of. Summa Ka 174 235 68 704 59 600 39 325 341 864
Dr 643 866 1 151 630 982 360 1 013 969 124 568 442 261 4 358 654
Malmöhus län
Malmö Ka 95 700 369 450 28 000 493 150
Dr 2 799 348 2 623 147 2 382 028 1 404 355 100470 3 411 970 12 721 318 Lund Ka 7 700 15 800 1 000 1 000 5 000 30 500
Dr 356 575 489 085 360 916 331 305 6 950 247 080 1 791 911 Lands- Ka 14 500 23 300 350 000 387 800 krona Dr 307 669 325 503 223 733 353 485 27 750 595 338 1 833 478 Hälsing— Ka 36 500 166 550 16 500 17 000 236 550 borg Dr 994 740 572 500 828 200 452 330 9 400 370 200 3 227 370 Höganäs Ka 1 500 500 500 2 500
Dr 39 000 51 750 33 265 39 500 7 000 8 000 178 515 Eslöv Ka 36 500 36 500
Dr 31 410 69 335 56 285 38 499 20 230 67 400 283 159 Ystad Ka 9 400 9 400
Dr 77 200 118 480 139 635 143 950 7 950 34 600 521 815 Trelleborg Ka 6 700 40 500 5 500 25 000 77 700
Dr 191 800 141 500 158 750 208 000 24 550 12 200 736 800 Skanör- Ka Falsterbo Dr . Bjuv Ka 500 500 1 000
Dr 15 100 19 459 29 150 31 237 8 900 18 451 122 297
_ Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun lxultur tek Idrott Bild ungdom verks. kapital drift
Kävlinge Ka
Dr 6 665 7 555 7 000 39 000 1 100 9 380 70 700 Lomma Ka 6 500 6 500
Dr 15 600 23 850 26 850 31 500 5 400 2 100 105 300 Svedala Ka 100 5 000 5 100
Dr 10 550 13 426 17 750 19 424 6 250 700 68 100 Skurup Ka
Dr 6 900 24 306 23 712 3 300 2 420 2 250 62 888 Sjöbo Ka
Dr 5 900 9 200 14 678 4 500 200 700 35 178 Hörby Ka 10 000 3 200 13 200
Dr 4 800 11 600 31 425 13 000 1 425 62 250 Furulund Ka 300 300
Dr 4 750 6 682 12 300 6 000 1 250 30 982 Brunnby Ka
Dr 1 225 4 950 5 825 3 100 2 625 17 725 Väsby Ka
Dr 7 200 15 840 15 030 4 400 2 200 44 670 Jonstorp Ka
Dr 2 825 5 900 10 325 4 000 800 400 24 250 Kattarp Ka
Dr 550 450 1 000 Ödåkra Ka 200 1 500 1 700
Dr 360 14 940 6 365 5 450 950 28 065 Mörarp Ka
Dr 1 000 1 500 2 500 Billesholm Ka .
Dr 3 900 9 021 5 700 21 300 4 300 44 221 Kågeröd Ka
Dr 300 7 380 5 630 3 400 600 17 310 Ekeby Ka
Dr 3 150 8 537 5 550 14 850 1 050 33 137 Vallåkra Ka
Dr 3 800 7 246 9 520 3 550 1 275 25 391 Härslöv Ka 500 500 (1962) Dr 2 800 8 185 9 000 3 500 3 775 9 500 36 760 Rönne- Ka 500 500 berga Dr 2 800 8 390 8 080 4 500 600 5 000 29 370 Svalöv Ka 775 000 775 000
Dr 5 450 9 500 18 900 10 200 1 600 45 650 Teckoma— Ka torp Dr 1 600 8 405 14 110 7 500 550 32 165 Marieholm Ka 2 500 2 500
Dr 1 900 17 800 17 685 12 540 700 5 900 56 525 Röstånga Ka
Dr 1 875 6 760 7 500 5 000 1 560 22 695 Bosarp Ka
Dr 3 372 10 315 5 719 300 1 300 2 000 23 006 Harrie Ka
Dr 2 675 8 840 4 255 4 000 200 8 300 28 270 Dösjebro Ka
Dr 7 980 4 070 8 510 2 000 1 390 2 500 26 450 Lödde- Ka köpinge Dr 1 390 5 452 18 175 1 800 390 27 207 Flädie Ka
Dr 650 8 922 4 325 1 800 15 697
Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Torn Ka
Dr 1 000 7 830 1 930 4 200 750 15 710 Södra Ka 8 500 8 500 Sandby Dr 1 000 1 400 22 830 2 700 5 853 33 783 Dalby Ka
Dr 5 415 5 300 19 904 21 500 2 284 54 403 Genarp Ka
Dr 775 6 003 2 450 500 830 10 558 Veberöd Ka
Dr 2 060 3 625 6 300 3 200 1 385 16 570 Bara Ka
Dr 1 250 3 800 1 900 2 085 9 035 Staffans- Ka torp Dr 8 000 25 100 2 150 4 900 40 150 Burlöv Ka 12 000 1 700 13 700 (1962) Dr 5 130 22 500 66 350 7 600 500 22 253 124 333 Bunkeflo Ka 1 000 31 800 32 800
Dr 3 500 9 437 13 200 3 900 400 30 437 Vellinge Ka
Dr 2 300 16 148 8 830 3 700 1 925 14 920 47 823 Häng Ka
Dr 1 000 7 981 8 880 3 400 1 550 22 811 Skegrie Ka
Dr 1 050 5 931 4 825 2 000 300 14 106 Månstorp Ka
Dr 2 425 5 785 4 150 1 500 225 14 085 Oxie Ka
Dr 900 1 200 2 150 700 4 950 Alstad Ka
Dr 600 5 325 3 850 1 000 500 6 150 17 425 Gislöv Ka 2 500 2 500
Dr 400 6 300 5 160 5 900 900 18 660 Klagstorp Ka 4 000 4 000
Dr 3 600 15 658 4 945 11 550 880 5 000 41 633 Anderslöv Ka
Dr 16 538 6 131 6 600 25 221 54 490 Vemmen- Ka 5 000 5 000 hög Dr 2 850 5 598 8 675 4 100 2 500 2 575 26 298 Rydsgård Ka 43 420 43 420
Dr 3 000 15 505 5 125 6 000 1 430 200 31 260 Ljunits Ka
Dr 2 250 5 770 3 700 6 400 100 1 500 19 720 Herrestad Ka 8 000 6 500 10 000 8 144 32 644
Dr 2 650 11 369 12 738 5 250 500 3 200 35 707 Blentarp Ka
Dr 1 950 900 2 850 Östra Ka Färs Dr 6 440 14 800 14 630 4 250 1 540 1 400 43 060 Vollsjö Ka
Dr 2 500 16 763 5 090 5 850 1 305 31 508 Bjärsjöla- Ka gård Dr 4 200 7 350 3 635 12 500 1 450 29 135 Långaröd Ka
Dr 6 800 3 350 10 150 Östra Ka Frosta Dr 2 300 11 914 3 200 750 1 800 19 964
, Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift Löberöd Ka Dr 4 500 12 900 16 100 6 500 1 280 41 280 Skarhult Ka 6 200 6 200 Dr 2 050 5 305 7 570 7 200 1 450 600 24 175 Snogeröd Ka Dr 2 600 5 262 4 850 5 800 870 19 382 Norra Ka Frosta Dr 1 150 5 863 5 740 1 300 515 14 568 Summa Ka 161 100 611 100 240 420 426 200 790 344 2 229 164 Dr 5 001 704 4 939 991 4 829 669 3 381 075 322 053 4 879 652 23 354 144 Hallands län Halmstad Ka 77 000 15 850 334 800 1 300 428 950 Dr 147 700 309 590 432 704 248 934 7 200 174 767 1 320 895 Laholm Ka Medb.— Dr 7 100 27 415 17161 8 700 1 250 hus 80 537 18 911 Falken— Ka 1 500 2 000 20 000 76 000 800 100 300 berg Dr 25 196 120 495 20 600 70 992 6 000 47 121 290 404 Varberg Ka Dr 47 379 124 291 19 650 160 992 5 900 65 680 423 892 Kungs— Ka 1 200 5 000 6 200 backa Dr 7 396 33 532 69 550 13 300 500 500 124 778 Oskar- Ka 200 Folkets 200 ström Dr 8 150 2 585 6 600 6 200 1 850 hus 27 385 2 000 Hishult Ka Of. Dr 420 1 000 1 420 Våxtorp Ka Dr 3 800 10 370 3 800 6 500 24 470 Karup Ka Dr 900 6 830 2 650 3 000 150 13 530 Ränneslöv Ka Dr 4 388 9 590 4 498 1 950 4 389 24 815 Laholms Ka 5 000 5 000 lands- Dr 1 330 3 870 1 530 4 980 1 330 1 000 14 040 komm. Veinge Ka Dr 3 334 6 628 3 383 2 100 3 333 175 18 953 Eldsberga Ka Dr 2 500 5 993 5 000 4 500 2 000 19 993 Simlångs- Ka 22 000 22 000 dalen Dr 1 000 5 950 9 800 1 050 725 18 525 Söndrum Ka 500 1 250 1 750 Dr 5 297 3 500 12 697 600 1 296 28 860 52 250 Harplinge Ka Dr 10 250 11 250 1 950 3 900 3 000 30 350 Getinge Ka Saml.]ok. Dr 1 200 5 140 4 760 5 320 29 000 45 420 Kvibille Ka Dr 5 100 4 950 3 600 5 400 800 19 850 Enslöv Ka Dr 1 000 3 215 3 500 3 350 1 900 12 965 Torup Ka Dr 2 050 16 200 6 050 3 900 550 28 750 Årstad Ka Dr 9 666 9 794 5 667 8 200 3 167 2 000 38 494
, Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Morup Ka
Dr 900 10 300 8 600 2 000 400 1 500 23 700 Vinberg Ka
Dr 2 000 6 713 100 1 400 10 213 Vessige- Ka bro Dr 3 700 10 910 850 2 450 950 18 860 Ätran Ka
Dr 1 350 8 542 900 2 000 800 5 200 18 792 Ullared Ka Bygde- Of. Dr 900 900 900 gård 6 200
3 500
Himle— Ka dalen Dr 1 200 6 840 200 1 800 1 200 500 11 740 Tvååker Ka 5 000 3 000 8 000
Dr 2 000 8 150 8 450 3 400 1 400 23 400 Träslöv Ka
Dr 1 667 4 632 1 817 2 700 1 666 300 12 782 Lindberga Ka
Dr 1 216 6 504 1 417 2 000 1 217 550 12 904 Veddige Ka
Dr 2 000 2 000 100 1 600 500 6 200 Värö Ka Of. Dr 1 600 900 900 3 400 Löftadalen Ka Of. Dr 750 2 600 700 4 050 Fjärås Ka Of. Dr 1 270 425 425 2 120 Tölö Ka
Dr 1 050 4 425 1 200 550 7 225 Onsala Ka
Dr 2 800 3 473 1 100 4 380 1 000 12 753 Särö Ka
Dr 1 667 6 091 8 297 10 600 1 666 28 321 Lindome Ka 44 620 44 620
Dr 5 605 7 066 13 220 2 540 28 431 Summa Ka 1 500 80 200 117 970 415 250 2 100 617 020
Dr 326 831 806 834 687 226 600 738 55 814 385 364 2 862 807
Göteborgs och Bohus län
Göteborg Ka 1 719 000 1 516 500 548 500 5 000 656 250 4 445 250
Dr 577 900 4 061 313 3 378 789 1 503 779 218 280 7 225 769 16 965 830 Mölndal Ka 17 200 40 000 57 200
Dr 147 787 291 800 237 800 32 612 21 900 191 400 923 299 Kungälv Ka 2 000 10 000 18 000 12 000 1 000 43 000
Dr 20 080 26 426 50 000 24 100 2 300 21 050 143 956 Marstrand Ka
Dr 400 3 185 3 350 22 585 300 29 820 Lysekil Ka 14 500 14 500
Dr 6 200 58 500 33 700 73 700 4 300 2 000 178 400 Uddevalla Ka 2 000 54 700 180 000 80 100 316 800
Dr 104 276 481 113 304 800 166 832 42 700 273 616 1 373 337 Strömstad Ka
Dr 4 800 21 100 15 900 20 100 4 000 65 900 Land- Ka vetter Dr 1 000 6 844 2 750 4 965 15 559
Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift Råda Ka 20 000 20 000 Dr 9 200 16 550 11 100 13 600 4 350 16 700 71 500 Kållered Ka Dr 100 8 778 3 700 2 350 1 500 1 000 17 428 Askim Ka 16 750 16 750 Of. Dr 500 15 325 15 825 Partille Ka 86 000 86 000 Dr 112 300 61 600 12 400 34 700 10 100 53 500 284 600 Styrsö Ka Dr 400 8 345 1 000 1 000 300 11 045 Ökerö Ka Dr 600 15 795 7 800 450 24 645 Torslanda Ka Dr 900 1 775 2 100 900 100 5 775 Tuve Ka (1962) Dr 734 8 600 1 933 3 800 733 700 16 500 Säve Ka Folkets Dr 3 000 4 500 2 200 4 400 hus 17 100 3 000 Hermans- Ka 500 500 by (1962) Dr 3 900 5 042 1 600 2 850 100 13 492 Ytterby Ka 6 500 6 500 Dr 10 600 1 150 10 020 900 50 22 720 Rome- Ka landa Dr 1 000 1 000 600 1 700 300 4 600 Kode Ka Dr 3 000 2 510 3 000 3 000 11 510 Stenung- Ka 2 000 200 2 200 sund Dr 15 426 17 504 400 19 000 200 52 530 Inlands Ka 500 500 Torpe Dr 6 800 5 942 4 525 6 800 1 000 25 067 Ljungskile Ka Dr 2 600 5 255 400 11 100 1 000 20 355 Forshälla Ka Dr 900 1 500 300 2 700 Tjörn Ka Dr 900 17 345 20 000 12 000 1 300 51 545 Morlanda Ka Of. Dr Tegneby Ka Dr 410 3 271 2 000 3 450 400 9 531 Myckleby Ka Dr 1 300 3 400 7 085 11 785 Skredsvik Ka Dr 7 000 7 534 6 100 200 20 834 Skaftö Ka Dr 1 750 3 250 200 5 500 50 10 759 Lane-Ryr Ka Dr 1 000 600 1 000 1 500 1 000 1 000 6 100 Smögen Ka Dr 5 558 1 950 6 250 13 758 Södra Ka Folkets Sotenäs Dr 3 200 17 452 850 15 255 1 400 hus 38 657 500 Tossene Ka Dr 1 350 8 060 50 6 200 250 15 910 Stångenäs Ka Dr 3 600 13 484 2 900 6 200 900 27 084 Munkedal Ka (1962) Dr 4 600 17 700 400 16 200 4 200 57 200 100 300
_ Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Ixultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
SvarteborgKa 50 50
Dr 7 368 960 3 500 800 12 628 Sörbygden Ka Of. Dr Bullaren Ka Of. Dr Kville Ka
Dr ') 100 8 634 1 200 4 900 1 000 20 834 Tanum Ka Of. Dr 1 200 500 1 700 Tjärnö Ka Of. Dr Vette Ka
Dr 4 650 8 655 4 900 5 800 1 300 1 000 26 305 Summa Ka 4 000 1 731 750 1 664 150 781 000 5 000 823 350 5 009 250
Dr 1 069 563 5 237 838 4 133 802 2 061 013 325 563 7 853 435 20 681 214
Älvsborgs län
Väners- Ka 5 100 16 000 21 100 borg Dr 117 000 176 400 84 750 102 487 26 750 78 150 585 537 Troll- Ka 41 145 62 300 103 445 hättan Dr 105 126 230 666 158 865 54 400 14 000 133 166 696 223 Alingsås Ka 7 800 31 500 1 000 40 300
Dr 99 240 78 263 39 900 47 385 10 300 97 903 372 991 Borås Ka 17 430 66 300 83 730
Dr 463 801 834 674 541 756 648 100 102 304 121 900 2 712 535 Ulrice- Ka 5 400 5 400 hamn Dr 28 120 61 500 42 375 68 700 3 650 204 345 Åmål Ka 3 000 87 000 13 500 1 000 104 500
Dr 22 850 76 620 67 256 41 250 3 900 66 100 277 976 Bengtsfors Ka 5 100 5 840 10 940
Dr 10 400 18 350 9 250 810 38 810 Mellerud Ka
Dr 1 100 8 610 11 800 27 200 10 300 59 010 Lilla Edet Ka 1 000 1 000 2 000
Dr 14 750 13 400 8 250 53 800 1 500 91 700 Kinna Ka
Dr 25 650 18 600 20 586 42 091 2 450 109 377 Skene Ka 2 000 300 4 500 6 800
Dr 8 500 15 590 28 650 2 000 1 600 15 500 71 840 Sven- Ka ljunga Dr 7 650 9 278 9 880 8 400 100 4 000 39 308 Herr- Ka ljunga Dr 5 350 5 156 10 650 8 000 2 750 2 300 34 206 Tössbo Ka
Dr 4 250 9 700 4 800 8 200 4 125 31 075 Lelång Ka
Dr 1 800 12 150 600 900 150 15 600 Steneby Ka
Dr 14 084 14 900 33 800 8 300 10 350 81 434 Dals-Ed Ka
Dr 4 640 22 100 9 145 14 200 6 500 56 585 Bäckefors Ka
Dr 1 450 5 090 1 500 3 900 120 12 060 Högsäter Ka 400 400
Dr 760 8 010 200 6 985 2 660 18 615
Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Färge— Ka landa Dr 5 110 21 767 7 500 4 400 450 39 227 Ödeborg Ka
Dr 1 300 4 737 2 650 3 500 50 12 237 Kroppe- Ka fjäll Dr 900 3 023 400 4 800 9 123 Skånerud Ka
Dr 6 350 1 822 1 700 4 530 9 750 24 152 Bolstad Ka
Dr 3 150 300 4 200 3 700 11 350 Brålanda Ka
Dr 1 283 3 844 10 870 15 997 Frändefors Ka
Dr 3 970 300 6 300 4 000 14 570 Västra Ka Tunhem Dr 22 050 17 095 44 300 33 400 12 775 25 000 154 620 Södra Ka Väne Dr 300 7 799 4 100 6 800 1 150 1 000 21 149 Bjärke Ka
Dr 4 500 10 830 3 000 12 350 30 680 Flundre Ka
Dr 8 850 11 420 13 650 7 060 500 1 800 43 280 Lödöse Ka
Dr 5 700 9 685 3 100 6 730 700 25 915 Skepp- Ka landa Of. Dr Gäsene Ka
Dr 13 568 800 11 000 8 000 33 368 Starrkärr Ka 1 700 1 700
Dr 3 700 22 150 3 400 7 000 600 3 050 39 900 Nödinge Ka
Dr 4 000 39 950 24 700 23 500 1 000 1 700 94 850 Angered Ka
Dr 2 550 1 675 2 100 1 100 4 500 1 700 13 625 Stora Ka Lundby Dr 22 400 8 060 1 900 8 000 1 600 41 960 Lerum Ka 1 192 6 600 7 792
Dr 16 796 50 352 20 650 11 760 4 100 8 500 112 158 Skallsjö Ka 4 900 4 900
Dr 8 890 9 850 3 510 8 600 75 30 925 Hemsjö Ka
Dr 300 2 475 1 150 2 500 2 500 8 925 Vårgårda Ka
Dr 25 734 25 450 500 16 500 5 200 3 000 76 384 Hökerum Ka
Dr 400 4 340 600 3 000 3 200 11 540 Toarp Ka 10 000 10 000
Dr 19 750 8 000 13 000 6 700 47 450 Brämhult Ka 6 273 6 273
Dr 4 258 1 519 2 765 5 800 14 342 Fristad Ka
Dr 4 550 12 445 2 950 11 600 1 300 1 500 34 345 Sandhult Ka 1 200 1 000 2 200
Dr 8 850 22 000 29 300 10 200 8 800 79 150 Bollebygd Ka
Dr 7 500 8 972 4 500 20 972 Bj örketorp Ka
Dr 3 000 3 870 3 700 9 800 550 20 920 Sätila Ka
Dr 3 590 5 150 3 300 7 900 525 20 465
, Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Viskafors Ka 10 000 10 000
Dr 11 000 9 100 1 000 4 300 25 400 Fritsla Ka
Dr 9 300 11 428 3 650 2 700 1 350 28 428 Örby Ka
Dr 5 700 9 187 6 350 11 650 550 33 437 Västra Ka Mark Dr 5 270 6 070 1 000 4 200 950 17 490 Horred Ka
Dr 500 8 100 100 50 200 8 950 Kungsäter Ka Of. Dr Svansjö Ka
Dr 20 260 694 5 031 3 803 1 950 31 738 Högvad Ka
Dr 1 900 6 860 1 300 5 975 2 100 18 135 Kinda— Ka holm Dr 4 200 6 905 300 4 000 2 050 4 000 21 455 Axelfors Ka
Dr 3 810 1 755 500 650 4 000 10 715 Lysjö Ka
Dr 2 539 6 600 100 5 100 250 14 589 Länghem Ka
Dr 6 527 5 850 300 1 100 4 700 18 477 Tranemo Ka
Dr 19 936 21 255 5 500 6 435 6 900 60 026 Dalstorp Ka
Dr 2 460 7 779 10 000 1 800 400 22 439 Åsunden Ka
Dr 4 200 13 195 9 100 2 000 7 600 18 100 54 195 Redväg Ka
Dr 7 600 24 375 14 300 6 200 4 390 24 000 80 865 Limmared Ka
Dr 9 450 6 095 7 800 3 400 5 100 31 845 Summa Ix'a 50 945 152 722 179 813 37 000 1 000 421 480
Dr 1 222 751 2 092 829 1 344 787 1 460 050 354 204 616 369 7 090 990
Skaraborgs län
Mariestad Ka 1 000 15 800 16 500 30 000 63 300 '
Dr 18 900 142 082 49 764 171 481 9 150 48 938 440 315 Lidköping Ka 58 000 58 000 116 000
Dr 28 700 193 651 220 924 51 100 14 600 96 162 605 137 Skara Ka 4 000 15 900 1 500 21 400
Dr 79 382 60 621 36 850 71 521 35 485 60 153 344 012 Skövde Ka 4 500 40 500 42 860 51 000 1 000 139 860
Dr 58 344 128 120 122 670 158 490 7 750 227 594 702 968 Hjo Ka 8 500 7 400 15 900
Dr 7 350 7 820 2 800 40 460 2 450 17 000 77 880 Tidaholm Ka 2 000 2 000
Dr 15 839 5 563 26 735 7 110 11 200 19 841 86 288 Falköping Ka 2 500 2 000 210 439 135 000 23 000 372 939
Dr 89 565 133 173 269 290 82 220 19 082 116 626 709 956 Götene Ka 300 300 (1962) Dr 6 000 10 700 5 000 12 300 5 100 2 000 41 100 Tibro Ka
Dr 5 000 15 135 20 135
Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Töreboda Ka (1962) Dr 4 600 17 688 10 790 14 892 1 350 3 500 52 820 Tun Ka
Dr 4 676 2 725 2 500 2 725 1 000 13 626 Grästorp Ka
Dr 5 100 22 635 15 100 10 000 1 650 2 900 57 385 Essunga Ka
Dr Vedum Ka
Dr 550 3 625 1 800 5 450 2 300 13 725 Larv Ka
Dr 1 000 6 183 2 000 2 400 500 12 083 Ryda Ka
Dr 6 890 7 400 4 750 8 000 7 225 34 265 Levene Ka
Dr 2 500 6 315 1 950 2 500 1 950 15 215 Järpås Ka 125 000 125 000
Dr Örslösa Ka
Dr 800 350 650 3 800 5 600 Norra Ka 100 100 Kålland Dr 400 5 057 5 123 2 890 300 13 770 Kållands- Ka Råda Dr 1 800 2 500 300 2 500 7 100 Vinninga Ka 10 000 10 000
Dr 750 5 460 2 300 17 300 4 100 29 910 Husaby Ka
Dr 400 12 988 4 600 14 500 300 3 000 35 788 Kinne- Ka kulle Dr 2 650 9 441 11 385 6 200 8 000 1 525 39 201 Valle Ka
Dr 3 500 7 445 6 900 20 850 3 700 600 42 995 Ardala Ka
Dr 1 165 7 526 500 11 003 5 800 5 862 31 856 Salehy Ka
Dr 2 800 3 000 2 375 8 175 Kvänum Ka
Dr 3 650 15 285 3 200 11 200 1 850 15 300 50 485 Vilske Ka
Dr 1 900 15 302 4 200 8 650 1 800 500 32 352 Frökind Ka
Dr 1 400 1 995 23 100 200 26 695 Vartofta Ka 35 000 35 000
Dr 1 600 4 640 800 2 000 2 950 11 990 Mullsjö Ka
Dr 7 750 7 110 17 000 7 675 4 325 500 44 360 Habo Ka 5 000 5 000
Dr 6 150 19 554 19 000 3 300 5 500 5 000 58 504 Fågelås Ka
Dr 400 2 035 1 900 1 200 300 5 835 Fröjered Ka
Dr 2 700 1 000 600 2 200 200 500 7 200 Stenstorp Ka
Dr 1 700 13 304 2 000 4 650 750 22 404 Gudhem Ka 2 000 2 000
Dr 2 900 3 558 2 500 2 000 675 11 633 Skultorp Ka 300 300
Dr 1 250 7 579 2 800 8 015 700 1 800 22 144 Värsås Ka
Dr 7 82] 1 250 4 460 5 000 5 000 23 531
, _ Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Kultul tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Dimbo Ka
Dr 2 700 2 700 Binneberg Ka
Dr Timmers- Ka dala Dr 400 1 900 2 300 Tidan Ka
Dr 2 750 7 430 6 200 7 200 700 500 24 780 Moholm Ka 4 659 4 659
Dr 8 806 702 4 882 8 225 22 615 Mölltorp Ka
Dr 7 500 600 6 200 5 000 19 300 Karlsborg Ka
Dr 6 450 16 572 49 350 2 615 4 475 16 150 95 612 Undenäs Ka
Dr 3 950 3 000 150 2 800 2 500 12 400 Ullervad Ka
Dr 685 3 465 2 550 2 500 1 600 10 800 Lugnås Ka
Dr 385 3 545 1 400 2 000 250 7 580 Hasslerör Ka 2 500 2 500
Dr 3 277 2 000 10 779 16 056 Lyrestad Ka
Dr 1 724 2 285 4 150 8 159 Amne- Ka härad Dr 2 650 8 547 7 920 9 400 1 165 4 510 34 192 Hova Ka
Dr 85 13 940 9 600 16 616 2 030 42 271 Tiveden Ka
Dr 700 1 700 2 400 Summa Ka 11 000 125 359 308 599 230 800 240 500 916 258
Dr 383 840 976 481 966 905 830 315 226 666 675 396 4 059 603
Värmlands län
Karlstad Ka 2 500 8 287 26 040 41 200 4 700 82 727
Dr 94 471 353 261 287 757 226 544 25 904 342 422 1 330 359 Kristine- Ka 1 500 30 000 3 500 3 000 38 000 hamn Dr 84 350 195 679 152 900 152 847 41 650 56 588 684 014 Filipstad Ka 1 000 700 52 000 25 330 79 030
Dr 26 100 81 398 72 933 38 807 11 300 7 500 238 038 Hagfors Ka (1962) Dr 28 300 77 245 48 300 23 750 7 800 19 700 205 095 Arvika Ka 29 300 25 000 20 000 74 300
Dr 121 850 142 000 146 800 111 000 8 600 46 480 576 730 Säffle Ka 1 500 8 250 9 750
Dr 17 640 91 705 53 636 78 080 9 625 7 500 258 186 Storfors Ka 350 350
Dr 3 500 11 940 21 810 11 050 800 8 000 57 100 Hammarö Ka 2 395 500 2 895
Dr 41 727 42 956 42 550 26 921 4 000 50 200 208 354 Munkfors Ka 24 500 3 600 28 100
Dr 19 350 38 379 55 500 39 847 6 100 25 000 184 176 Forshaga Ka
Dr 16 325 32 987 23 452 5 310 3 350 70 923 152 347 Grums Ka 10 500 55 000 19 000 84 500
Dr 10 400 11 747 25 750 10 580 1 700 2 000 62 177
, Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun kum" tek mm" Bad ungdom verks. kapital drift
Sunne Ka
Dr 2 990 25 960 11 050 9 406 2 425 15 000 66 831 Årjäng Ka 500 1 000 1 500
Dr 16 850 11 731 2 600 21 498 3 075 900 56 654 Visnum Ka
Dr 3 050 28 458 16 650 11 240 1 300 28 500 89 198 Väse Ka
Dr 4 750 11 210 7 000 7 500 750 31 210 Östra Ka Fågelvik Dr 500 500 1 000 Ullvättern Ka 5 000 5 000
Dr 9 200 10 266 1 350 3 500 875 1 000 26191 Kroppa Ka 1 000 1 000
Dr 2 650 8 300 14 600 45 500 1 600 26 800 99 450 Värm- Ka landsberg Dr 15 325 20 157 5 800 4 200 725 9 500 55 707 Rämmen Ka 5 000 5 000 ]
Dr 20 072 14 761 6 650 5 640 2 775 5 000 54 898 Finnskoga-Ka Dalby Dr 2 180 26 575 8 100 14 750 500 2 000 54 105 Norra Ny Ka
Dr 6 500 11 395 1 500 9 800 1 750 8 500 39 445 Ekshärad Ka
Dr 5 500 20 780 22 400 39 175 25 400 700 113 955 Gustav Ka Adolf Dr 7 124 1 200 11 150 500 19 974 Norra Ka Råda Dr 22 800 27 590 16 800 35 270 1 100 12 000 115 560 Nyed Ka
Dr 17 500 49 000 7 200 8 300 2 200 2 000 86 200 Ullerud Ka
Dr 7 300 24 800 17 700 3 600 3 275 1 000 57 675 Stora Kil Ka 3 000 7 000 10 000
Dr 18 940 18 760 19 727 19 614 10 550 1 300 88 891 Grava Ka 15 000 3 000 18 000
Dr 750 9 012 1 300 1 500 900 1 000 14 462 Frykerud Ka
Dr 2 900 1 000 3 500 5 800 500 500 14 200 Nor Ka
Dr 5 530 25 600 23 600 13 000 4 150 71 880 Ed Ka 1 000 1 000
Dr 10 800 20 696 5 700 12 180 1 750 11 000 62 126 Värm- Ka landsnäs Dr 8 100 9 395 650 3 000 1 800 22 945 Gillberga Ka
Dr 10 550 11 563 2 600 4 000 100 600 29 413 Svanskog Ka
Dr 10 750 8 300 2 400 3 300 1 500 3 000 29 250 Stavnäs Ka Of. Dr Glava Ka
Dr 12 275 10 360 1 450 5 800 3 080 5 000 37 965 Sillerud Ka
Dr 10 500 4 250 2 500 2 000 19 250 Holmedal Ka
Dr 13 800 7 831 4 000 4 000 525 30 156 Töcks- Ka mark Dr 8 000 6 683 2 650 9 700 250 3 000 30 283 Järnskog Ka .
Dr 7 950 2 000 600 4 500 150 15 200
, Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Ixultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Köla Ka
Dr 2 300 5 500 500 10 000 18 300 Eda Ka
Dr 11 500 31 265 12 600 4 700 3 300 23 850 87 215 Gunnar- Ka skog Dr 11 350 12 250 2 000 1 700 27 300 Älgå Ka
Dr 6 000 6 221 3 000 1 825 17 046 Brunskog Ka
Dr 12 150 18 674 7 900 21 100 7 250 6 575 73 649 Gräsmark Ka
Dr 5 000 4 589 200 1 750 3 000 14 539 Stora Ka Sunne Dr 2 450 38 870 450 1 700 5 000 48 470 Lysvik Ka
Dr 5 400 2 500 3 000 10 900 Fryks- Ka ände Dr 24 355 5 000 34 950 32 300 400 23 250 120 255 Vitsand Ka
Dr 9 800 6 440 1 600 2 650 200 300 20 990 Östmark Ka
Dr 3 900 4 320 6 300 5 000 650 20 170 Summa Ka 6 895 85 637 211 290 129 630 7 700 441 152
Dr 810 830 1 651 383 1 204 6651119 659 215159 847 788 5 849 484
Örebro län
Örebro Ka 276 000 4 005 000 111 500 4 392 500
Dr 776 800 945 950 520 400 290 000 131 300 1 216 200 3 880 650 Kumla Ka 19 500 19 500
Dr 23 079 4 750 133 400 95 900 16 775 3 300 277 204 Askersund Ka 450 8 800 9 250
Dr 7 000 8 650 7 975 19 950 600 44 175 Karlskoga Ka 4 100 75 000 5 000 84 100
Dr 211 042 275 430 77 649 270 244 24 200 410 417 1 268 982 Nora Ka 23 000 23 000
Dr 21 500 15 533 37 725 51 530 10 450 10 000 146 738 Lindes— Ka berg Dr 9 600 3 500 10 900 12 400 42 000 78 400 Laxå Ka 655 000 655 000
Dr 13 500 14 800 79 600 4 000 4 700 28 525 145 125 Hallsberg Ka 4 100 500 4 600
Dr 13 550 16 400 17 620 10 450 47 020 105 040 Degerfors Ka
Dr 15 200 21 600 6 700 13 590 82 000 139 090 Hällefors Ka 3 800 20 000 23 800
Dr 10 050 62 485 46 105 13 400 22 200 34 862 189 102 Koppar- Ka berg Dr 3 950 10 150 2 800 5 000 21 900 Frövi Ka
Dr 8 820 22 100 27 200 12 200 2 400 31 100 103 820 Mosjö Ka
Dr 4 800 2 000 4 000 10 800 Tysslinge Ka 28 700 28 700
Dr 9 400 11 000 13 860 10 600 2 230 100 47 190 Axberg Ka
Dr 6 000 13 400 600 8 000 8 000 36 000
, Biblio— Barn 0. Komin. S:a S:a Kommun lxultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Glans- Ka hammar Dr 18 000 9 218 6 920 6 500 1 000 41 638 Asker Ka
Dr 1 849 4 200 5 100 11 149 Ekeby och Ka Gällersta Dr 1 700 4 723 860 6 000 13 850 1 000 28 133 Sköllersta Ka
Dr 11 600 18 300 12 400 10 150 1 950 1 800 56 200 Hammar Ka
Dr 4 100 4 665 3 600 8 500 1 400 2 000 24 265 Viby Ka 5 000 5 000
Dr 13 000 9 545 10 300 5 100 7 900 3 000 48 845 Kumla Ka 500 500 . lands- Dr 14 450 7 885 13 300 12 000 7 600 3 000 58 235 komm. Lekeberg Ka 200 500 700
Dr 9 114 15 292 7 750 10 800 1 475 2 100 46 531 Svartå Ka
Dr 10 300 8 521 8 100 4 900 1 000 32 821 Gryt- Ka 3 500 3 500 hyttan Dr 17 795 9 218 6 475 13 100 650 7 100 54 338 Noraskog Ka
Dr 25 750 23 986 23 500 10 000 15 660 13 000 111 896 Linde Ka 1 000 200 1 200
Dr 45 134 7 400 10 000 9 100 7 950 79 584 Fellings- Ka bro Dr 9 200 19 545 1 700 10 400 5 600 16 400 62 845 Ramsberg Ka
Dr 100 13 130 9 000 11 000 6 000 900 40 130 Stora Ka 8 500 8 500 Mellösa Dr 2 725 6 310 6 775 9 400 5 700 600 31 510 Lerbäck Ka
Dr 5 000 7 368 3 250 6 700 1 400 23 718 Hallsbergs Ka lands- Dr 2 900 450 2 650 1 900 2 800 10 700 komm. Summa Ka 1 200 285 550 4 066 700 110 900 795 500 5 259 850
Dr 1 322 208 1 569 554 1 119 444 955 084 368 240 1 922 224 7 256 754
Västmanlands län
Västerås Ka 248 000 558 000 806 000
Dr 1 596 700 1 168 500 2 014 900 568 300 127 400 479 500 5 955 300 Sala Ka 6 600 2 000 148 500 19 300 176 400
Dr 113 850 104 810 69 378 96 650 3 900 43 800 432 388 Fagersta Ka 2 000 36 000 5 000 43 000
Dr 165 687 98 348 155 400 41 877 8 500 14 500 484 312 Köping Ka 6 800 3 000 13 000 550 000 3 300 576 100
Dr 103 200 164 100 198 700 106 600 17 300 131 750 721 650 Arboga Ka 4 500 1 000 1 500 7 000
Dr 118 473 104 370 17 346 79 106 10 400 108 500 438 195 Kungsör Ka 11 000 500 11 500
Dr 27 400 18 637 36 450 37 892 300 30 018 ' 150 697 Hallsta— Ka 1 500 2 000 1 000 4 500 hammar Dr 78 900 62 600 37 230 7 400 10 500 36 250 232 880 Norberg Ka 1 000 1 000
Dr 13 100 28 381 13 900 53 660 8 750 26 100 143 891
. , Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Kung Ka Karl Dr 3 350 5 574 4 000 1 220 800 14 944 Medåker Ka
Dr 3 500 3 400 5 000 12 500 24 400 Kolsva Ka 20 000 20 000
Dr 35 075 37 950 29 750 8 350 9 200 33 000 153 325 Skinn— Ka 350 8 000 8 350 skatteberg Dr 22 870 23 944 21 100 12 623 9 950 4 000 94 487 Munktorp Ka 3 000 22 800 25 800
Dr 7 900 15 399 1 800 2 000 550 600 28 249 Kolbäck Ka
Dr 75 437 31 615 16 500 10 595 31 000 5 500 170 647 Sura Ka
Dr 49 203 28 308 15 200 20 000 11 000 7 000 130 711 Ramnäs Ka
Dr 8 900 24 844 2 500 7 725 6 000 800 50 769 Väster— Ka 1 000 7 000 1 650 9 650 färnebo Dr 25 470 3 125 7 600 7 050 4 950 7 600 55 795 Skultuna Ka 19 000 19 000
Dr 27 195 12 000 28 350 11 350 14 350 15 000 108 245 Dingtuna Ka
Dr 5 500 3 400 4 300 2 200 1 000 4 800 21 200 Kungsåra Ka
Dr 4 700 7 632 14 450 1 500 1 150 7 500 36 932 Tillberga Ka 2 000 2 000 4 000
Dr 8 500 9 187 15 900 3 300 1 200 85 696 123 783 Fjärd- Ka hundra Dr 2 300 19 450 8 810 4 100 2 600 17 800 55 060 Vittinge Ka
Dr 11 200 5 466 7 550 5 500 2 200 500 32 416 Väster— Ka lövsta Dr 16 300 21 800 10 750 8 450 4 100 17 000 78 400 Tärna Ka
Dr 12 682 7 825 9 200 6 450 1 200 31 070 68 427 Möklinta Ka
Dr 2 900 3 250 7 700 1 750 1 850 10 000 27 450 Nora Ka
Dr 7 200 3 900 3 538 6 000 2 069 500 23 207 Östervåla Ka 400 400
Dr 19 700 7 875 4 900 15 200 945 48 620 Summa Ka 27 400 51 750 463 000 1 165 750 4 800 1 712 700
Dr 2 563 692 2 025 790 2 757 202 1 130 248 297 364 1 132 084 9 906 380
Kopparbergs län
Falun Ka 5 500 20 500 5 000 31 000
Dr 182 301 211 125 313 300 166 400 6 400 167 900 1 047 426 Borlänge Ka 340 000 340 000
Dr 191 450 210 250 240 050 42 800 27 700 188 600 900 850 Säter Ka 5 400 9 000 14 400
Dr 25 690 4 900 12 500 30 500 3 550 21 350 98 490 Hedemora Ka 1 000 16 000 13 700 30 700
Dr 30 500 33 300 88 300 44 200 2 900 23 400 222 600 Avesta Ka 3 000 28 500 8 800 11 000 51 300
Dr 123 500 51 700 165 600 323 000 5 550 43 050 712 400 Ludvika Ka 50 000 28 000 78 000 (1962) Dr 95 098 195 682 151 063 20 050| 11 050 201 498 674 441
strand Of. Dr
, Biblio— Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Krylbo Ka 1 000 1 000
Dr 14 900 18 900 30 550 4 400 2 000 24 400 95 150 Smedje— Ka 15 000 10 000 25 000 backen Dr 18 900 23 150 28 850 16 400 50 71 420 158 770 Mora Ka 8 000 8 000
Dr 34 900 74 072 16 500 5 000 4 200 134 672 By Ka
Dr 27 450 6 600 9 500 8 000 1 900 6 000 59 450 Folkärna Ka 300 300
Dr 7 150 18 100 3 250 2 100 2 400 1 000 34 000 Hedemora Ka Folkets lands— Dr 12 400 17 050 10 500 4 000 1 250 hus 58 200 komm. 13 000 Husby Ka
Dr 42 600 24 300 8 000 17 400 1 450 28 500 122 250 Stora Ka Skedvi Dr 9 900 11 340 4 750 3 850 880 1 330 32 050 Vika Ka
Dr 34 800 13 700 7 500 7 000 2 650 950 66 600 Sundborn Ka
Dr 9 450 2 790 1 800 4 100 1 025 1 000 20 165 Stora Ka 35 000 35 000 Koppar- Dr 3 050 5 470 8 520 berg Of. Svärdsjö Ka Of. Dr 1 400 3 050 1 500 5 950 Enviken Ka
Dr 19 350 5 550 3 150 700 28 750 Stora Ka 2 500 2 500 Tuna Dr 62 450 29 600 41 700 16 500 8 750 4 000 163 000 Gustafs Ka
Dr 21 700 6 980 2 250 3 450 1 600 35 980 Söder- Ka 2 200 2 200 bärke Dr 7 833 7 149 3 734 4 250 3 333 1 810 28 109 Norrbärke Ka 2 000 1 000 3 000
Dr 21 470 20 930 200 7 000 1 400 39 750 90 750 Ludvika Ka lands- Dr 60 500 33 402 1 800 11 300 500 9 050 116 552 komm. Grytnäs Ka 13 100 7 000 20 100
Dr 34 700 37 300 13 500 12 500 5 350 2 600 105 950 Gran— Ka 75 000 27 000 102 000 gärde Dr 70 300 92 555 54 300 131 450 4 000 6 750 359 355 Säfsnäs Ka Of. Dr 7 500 350 7 850 Nås Ka (1962) Dr 3 490 3 575 8 200 3 600 150 1 800 20 815 Floda Ka
Dr 20 675 4 631 4 200 1 800 350 31 656 Järna Ka 350 350
Dr 29 860 17 383 22 500 16 500 12 000 1 000 99 243 Äppelbo Ka 500 500
Dr 1 100 7 255 100 2 400 500 5 900 17 255 Malung Ka 1 500 500 2 000
Dr 65 650 7 410 24 950 15 350 3 460 21 500 138 320 Lima Ka
Dr 6 416 4 350 7 500 3 700 21 966 Tran— Ka
Kommun Kultur Blä? Idrott Bad Sååå låång? kasp'åal (lila.
Gagnef Ka 30 000 30 000
Dr 29 600 12 000 2 800 5 200 7 100 5 700 62 400 Ål Ka (1962) Dr 14 750 4 177 1 450 4 300 2 400 200 27 277 Bjursås Ka
Dr 31 900 8 427 200 7 000 2 550 50 077 Leksand Ka
Dr 55 000 50 000 6 400 8 500 15 700 1 500 137 100 Siljansnäs Ka
Dr 4 600 3 600 500 3 263 600 12 563 Rättvik Ka
Dr 39 774 79 570 31 200 13 700 2 300 3 000 169 544 Boda Ka
Dr 6 000 5 075 1 000 5 660 500 18 235 Ore Ka
Dr 8 550 11 145 6 350 750 26 795 Orsa Ka 25 000 25 000
Dr 6 000 32 037 10 500 25 500 2 700 7 800 84 537 Våmhus Ka Of. Dr 1 300 1 300 Sollerön Ka
Dr 8 200 3 000 500 700 300 12 700 Venjan Ka Of. Dr 250 250 Älvdalen Ka
Dr 30 600 30 800 12 600 26 200 2 525 3 000 105 725 Särna Ka
Dr 2 350 9 820 1 000 2 500 200 15 870 Idre Ka
Dr 7 852 6 810 13 852 6 852 35 366 Summa Ka 12 400 118 350 494 400 112 700 64 500 802 350
Dr 1 534 359 1 451 490,1 366 449 1 041 023 168 225 915 728 6 477 274
Gävleborgs län
Gävle Ka 2 500 3 000 32 000 535 000 1 500 574 000
Dr 443 220 127 390 358 750 579 265 6 550 732 810 2 247 985 Sandviken Ka 3 000 69 500 16 000 17 500 106 000
Dr 128 150 230 739 415 802 36 450 3 700 190 043 1 004 884 Söder— Ka 27 000 27 000 hamn Dr 17 242 152 215 72 783 102 750 17 833 79 424 442 247 Bollnäs Ka 2 000 3 000 23 500 28 500
Dr 71 107 71 827 56 350 37 650 5 200 21 900 264 034 Hudiks- Ka vall Dr 36 100 68 132 65 800 129 500 1 050 80 050 380 632 Storvik Ka 10 000 10 000
Dr 4 400 4 782 10 800 12 546 5150 15 000 52 678 Ljusdal Ka
Dr 25 579 9 000 12 900 2 500 800 7 000 57 779 Ockelbo Ka
Dr 7 350 700 15 600 23 650 Järbo Ka 30 000 30 000
Dr 5 400 11 503 7 050 8 300 1 400 500 34 153 Ovansjö Ka
Dr 9 425 25 123 14 700 29 800 1 000 28 100 108 148 Hofors Ka
Dr 97 056 122 075 81 900 30 350 2 450 76 050 409 881
, Biblio— Barn 0. Komm. S:a S:a Ixominun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Torsåker Ka
Dr 10 575 7 555 4 000 7 200 2 350 3 300 34 980 Årsunda Ka
Dr 100 1 600 900 3 500 150 100 6 350 Öster- Ka färnebo Dr 2 500 3 665 4 400 3 300 1 000 400 15 265 Hede- Ka 6 000 6 000 sunda Dr 5 100 7 035 600 10 104 50 22 889 Valbo Ka
Dr 23 350 29 050 19 900 47 600 14 400 4 500 138 800 Hille Ka
Dr 6 800 4 704 13 250 7 700 2 700 35 154 Hamrånge Ka
Dr 5 550 28 800 25 500 19 000 21 600 100 450 Skog Ka
Dr 4 000 1 000 500 5 500 500 11 500 Söderala Ka
Dr 19 790 126 300 22 200 10 600 2 500 57 000 238 390 Rengsjö Ka
Dr 3 210 1 500 800 600 6 110 Norrala Ka
Dr 2 667 7 519 1 667 2 500 1 666 16 019 Enånger Ka
Dr 1 900 6 145 450 1 600 150 10 245 Njutånger Ka
Dr 24 300 26 850 27 500 3 000 1 500 4 000 87 150 Hanebo Ka
Dr 6 000 2 670 4 500 5 000 1 500 4 050 23 720 Alfta Ka 6 500 6 500
Dr 11 752 3 475 10 375 19 382 1 500 3 000 49 484 Ovanåker Ka
Dr 13 220 18 582 25 650 11 500 2 600 9 732 81 284 Los Ka
Dr 3 100 2 900 1 000 8 000 200 2 000 17 200 Färila Ka
Dr 15 200 5 500 300 21 000 Ramsjö Ka Of. Dr 1 600 1 050 1 050 6 000 9 700 Ljusdals Ka 19 000 19 000 lands- Dr 23 750 7 900 13 600 17 500 1 550 64 300 komm. Järvsö Ka
Dr 9 850 15 000 5 000 11 000 550 41 400 Arbrå Ka 600 600
Dr 34 100 11 242 12 250 13 300 6 850 2 750 80 492 Delsbo Ka
Dr 100 6 650 2 694 9 444 Bjuråker Ka
Dr 1 600 7 840 1 350 4 500 550 500 16 340 Forsa Ka -
Dr 5 130 2 000 6 000 13 130 Hälsing- Ka tuna Dr 3 500 4 575 500 4 700 550 13 825 Harm- Ka ånger Of. Dr Gnarp Ka
Dr 300 2 650 2 800 2 500 8 250 Bergsjö Ka
Dr 600 3 900 400 2 600 1 400 400 9 300 Hassela Ka
Dr 3 200 1 900 1 000 2 500 500 9 100 Summa Ka 8 100 75 500 111 500 570 000 42 500 807 600
Kommun Kultur Blå?" Idrott Bad gnaga; 1523? kasp'åal åå
Härnö- Ka 1 780 850 32 000 500 1 813 350 sand Dr 80 473 210 200 151 200 149 680 16 500 263 800 871 853 Sundsvall Ka 60 000 105 550 45 500 12 000 223 050
Dr 133 060 216 161 171 515 208 282 26 001 343 613 1 098 632 Kramfors Ka
Dr 85 049 144 222 19 330 52 250 200 93 144 394 195 Örnskölds- Ka 25 000 25 000 vik Dr 41 000 147 775 44 087 11 300 41 000 46 600 331 762 Sollefteå Ka
Dr 16 400 59 587 77 500 95 916 1 800 5 000 256 203 Ånge Ka 63 000 63 000
Dr 6 900 11 343 26 300 29 250 1 000 5 000 79 793 Skön Ka 2 000 75 500 77 500
Dr 9 000 106 083 50 908 11 700 6 000 30 683 214 374 Timrå Ka 195 000 195 000
Dr 47 930 92 255 286 520 198 000 13 120 4 452 642 277 Haverö Ka
Dr 5 050 5 465 1 500 6 500 250 18 765 Borgsjö Ka
Dr 2 817 11 050 8 792 9 600 1 291 1 400 34 950 Torp Ka _
Dr 6 000 16 720 2 000 12 200 2 000 7 000 45 920 Stöde Ka
Dr 12 400 14 550 5 200 2 200 925 35 275 Selånger Ka
Dr 10 200 14 653 13 700 5 500 1 000 45 053 Tuna Ka
Dr 10 550 6 970 13 550 7 800 700 1 000 40 570 Attmar Ka
Dr 4 850 6 750 2 300 6 500 1 400 21 800 Njurunda Ka 12 500 12 500
Dr 41 500 9 300 18 480 20 600 8 400 2 870 101 150 Alnö Ka
Dr 12 875 8 700 1 000 13 350 100 3 000 39 025 Indals- Ka Liden Dr 18 125 8 750 1 500 8 600 1 500 2 850 41 325 Bjärtrå Ka
Dr 15 000 3 795 6 000 5 688 4 100 6 100 40 683 Hässjö Ka
Dr 17 950 7 835 11 800 8 000 1 200 Bygde- 78 685
gårdar 31 900
Säbrå Ka
Dr 19 725 16 850 6 250 5 000 1 250 32 800 81 875 Högsjö Ka
Dr 14 667 6 761 3 367 11 400 2 666 38 861 Noraström Ka
Dr 10 475 5 250 2 275 10 400 1 000 29 400 Nordingrå Ka
Dr 12 370 4 000 4 300 8 200 1 000 500 30 370 Ullånger Ka
Dr 3 125 7 288 1 775 3 000 1 625 16 813 Boteå Ka
Dr 1 950 2 800 250 4 000 Folkets 12 000
hus 3 000
Ytter- Ka lännäs Dr 23 100 52 200 12 000 10 700 8 300 7 500 ] 113 800
, Biblio- _ Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Ixultur tek Idl Ott Bad ungdom verks. kapital drift
Långsele Ka 25 000 25 000
Dr 49 440 3 341 10 290 10 238 3 375 2 000 78 684 Resele Ka
Dr 3 667 5 980 4 766 2 500 1 667 18 580 Helgum Ka
Dr 2 800 1 150 900 3 500 500 500 9 350 Ramsele Ka
Dr 15 620 21 208 100 4 500 100 18 000 59 528 Ådals- Ka Liden Dr 2 100 7 500 835 11 100 1 750 1 000 24 285 Junsele Ka 1 000 1 000
Dr 25 300 17 745 8 500 17 320 7 200 76 065 Fjällsjö Ka
Dr 7 250 8 300 5 100 900 1 100 1 300 23 950 Tåsjö Ka
Dr 3 050 8 740 10 000 13 550 1 600 2 300 39 240 Anundsjö Ka
Dr 14 185 24 724 5 000 12 000 7 025 3 000 65 934 Nätra Ka
Dr 3 333 20 471 4 834 6 300 3 333 38 271 Mo Ka
Dr 240 5 944 545 1 000 750 8 479 Själevad Ka 5 000 5 000
Dr 74 800 31 800 30 000 49 130 9 000 16 000 210 730 Arnäs Ka
Dr 5 666 7 000 4 867 12 352 3 867 1 200 34 952 Grund- Ka 1 000 1 000 sunda Dr 10 667 11 515 13 167 21 850 5 666 4 500 67 365 Gideå Ka
Dr 800 4 159 5 075 1 600 300 11 934 Björna Ka
Dr 1 150 4 330 9 725 4 200 700 20 105 Trehör— Ka ningsjö Dr 1 100 1 140 250 2 800 50 5 340 Summa Ka 1 843 850 459 050 126 500 12 000 2 441 400
Dr 883 709 1 382 360 1 057 353 1 090 456 191 311 943 012 5 548 201
Jämtlands län
Östersund Ka
Dr 269 580 192 830 145 810 247 980 11 600 124 450 992 250 Frösö Ka 17 000 17 000
Dr 29 531 4 000 56 200 4 500 2 725 7 000 103 956 Sveg Ka
Dr 6 550 8 385 4 610 8 550 850 20 000 48 945 Fors Ka 300 300
Dr 1 325 9 550 3 200 15 578 800 2 000 32 453 Kälarne Ka
Dr 10 250 15 184 3 000 1 750 30 184 Ragunda Ka
Dr 9 075 8 450 11 650 7 500 2 400 3 000 42 075 Stugun Ka Of. Dr 100 400 500 Bräcke Ka 500 500
Dr 6 400 26 545 7 800 11 330 2 350 35 375 89 800 Revsund Ka 500 10 000 5 100 15 600
Dr 2 900 19 105 15 300 14 575 800 23 000 75 680
. Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Ixommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift Hackås Ka Dr 5 310 5 300 3 400 4 910 600 19 520 Brunflo Ka 2 700 2 700 Dr 14 970 15 905 5 735 350 1 200 38 160 Rödön Ka 500 12 000 12 500 Dr 22 800 13 670 14 800 13 050 1 000 32 500 97 820 Lit Ka Dr 8 200 6 674 5 550 7 800 2 000 1 000 31 224 Häggenås Ka Dr 7 100 1 650 5 200 700 850 600 16 100 Hammer- Ka dal Dr 12 870 15 215 10 150 11500 2 225 51 960 Ström Ka (1960) Dr 6 295 18 630 3 300 17 450 400 500 46 575 Frostviken Ka Dr 1 415 8 875 350 5 900 300 16 840 Hotagen Ka Dr 200 910 500 300 1 910 Föllinge Ka Dr 3 200 4 640 4 000 1 500 800 500 14 640 Offerdal Ka Dr 10 600 10 000 300 7 000 575 28 475 Alsen Ka 4 268 4 268 Dr 4 629 7 688 7 100 10 030 600 1 200 31 247 Mörsil Ka Dr 12 000 10 600 5 000 2 000 4 000 33 600 Kall Ka Dr 500 1 200 200 500 2 400 Åre Ka - Dr 16 200 4 800 1 750 3 200 2 000 27 950 Unders- Ka 5 000 5 000 åker Dr 15 065 27 226 1 825 2 000 3 811 49 927 Hallen Ka Dr 5 600 5 154 1 150 3 000 800 15 704 Oviken Ka Dr 3 250 5 165 7 200 2 500 650 2 000 20 765 Övre Ka Ljunga- Dr 6 450 4 899 550 3 500 50 500 15 949 dalen Berg Ka Dr 4 850 11 844 1 850 2 000 750 7 000 28 294 Rätan Ka Dr 5 560 2 468 1 000 3 700 1 150 500 14 378 Hede Ka Dr 5 900 5 200 7 200 1 000 100 Folkets 31 900 hus 12 500 Tännäs Ka Of. Dr Hogdal Ka 500 500 Dr 12 409 15 024 2 425 4 200 525 Folkets 84 583 hus 50 000 Lillhärdal Ka Dr 2 750 3 030 700 1 000 1 500 1 300 10 280 Svegs Ka 5 300 5 300 lands- Dr 1 175 2 750 1 000 2 200 1 550 1 300 9 975 komm. Summa Ka 500 18 768 22 300 22 100 63 668 Dr 525 009 492 566 336 605 423 353 49 311 329 175 2 156 019
Västerbottens län
, , Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a kommun Ixultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Umeå Ka 78 000 36 400 1 122 500 1 236 900
Dr 234 222 420 600 213 330 145 625 21 600 474 868 1 510 245 Lycksele Ka
Dr 16 200 19 700 38 700 59 300 3 565 2 100 139 565 Skellefteå Ka 5 800 78 000 500 84 300
Dr 89 810 253 762 160 108 284 123 47 670 130 800 966 273 Vännäs Ka 12 500 12 500
Dr 5 390 13 900 22 210 3 550 5 700 24 300 75 050 Holmsund Ka 7 000 7 000
Dr 20 800 18 581 16 500 5 000 3 500 19 500 83 881 VilhelminaKa 32 000 2 000 34 000 (1962) Dr 3 900 34 495 20 300 19 950 10 350 2 500 91 495 Åsele Ka
Dr 6 600 19 300 16 012 11 850 2 485 1 494 57 741 Nord- Ka maling Dr 18 700 27 990 10 600 10 800 2 000 70 090 Hörnefors Ka
Dr 13 300 15 144 5 200 15 400 3 100 52 144 Bjurholm Ka 2 000 2 000
Dr 5 000 12 090 8 850 3 500 1 300 30 740 Degerfors Ka
Dr 3 250 30 708 18 300 12 900 2 420 67 578 Vännäs Ka lands- Dr 2 400 17 400 7 750 150 2 100 29 800 kommun Umeå Ka lands— Dr 17 400 19 000 45 300 4 500 7 900 19 000 113 100 kommun Sävar Ka
Dr 2 150 4 075 3 800 2 700 1 575 14 300 Holmön Ka
Dr Bygdeå Ka
Dr 8 370 26 630 12 400 2 300 600 5 000 55 300 Nysätra Ka
Dr 500 8 175 4 500 3 100 4 550 20 825 Lövånger Ka
Dr 2 350 6 650 2 000 6 200 7 690 24 890 Burträsk Ka
Dr 23 247 11 700 10 500 38 627 84 074 Bureå Ka
Dr 1 200 22 390 5 500 9 800 9 800 1 500 50 190 Skellefteå Ka ' lands- Dr 103 300 143 430 45 300 16 000 5 700 313 730 kommun Byske Ka
Dr 4 900 16 000 6 500 5 000 6 400 38 800 Jörn Ka
Dr 3 850 19 495 5 500 37 000 425 10 000 76 270 Norsjö Ka
Dr 20 207 30 000 13 500 10 000 73 707 Malå Ka
Dr 5 200 18 925 1 500 7 100 1 800 34 525 Örträsk Ka
Dr 2 000 4 600 4 500 11 100 Lycksele Ka lands- Dr 7 300 24 600 12 500 8 300 10 650 63 350 kommun
, Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Stensele Ka
Dr 12 250 50 600 32 350 12 500 2 800 13 000 123 500 Sorsele Ka
Dr 5 250 29 773 23 750 8 400 950 7 000 75 123 Tärna Ka
Dr 1 300 1 750 3 000 500 250 200 7 000 Vilhelmina Ka lands- Dr 3 500 14 675 200 10 400 850 29 625 kommun Fredrika Ka
Dr 6 700 5 325 3 900 8 000 23 925 Dorotea Ka (1962) Dr 6 425 20 200 26 625 Summa Ka 103 300 146 400 4 500 1 122 5001376 700
Dr 604 817 1 341 992 808 460 735 273 224 757 719 262 4 434 561
Norrbottens län
Luleå Ka 85 000 16 000 101 000
Dr 188 365 384 580 236 410 150 906 76 400 34 364 1 071 025 Piteå Ka 28 920 28 920
Dr 14 066 50 880 35 620 9 856 17 400 127 822 Boden Ka 187 455 187 455
Dr 110 960 109 084 146 805 15 700 9 900 5 000 397 449 Hapa- Ka 50 000 50 000 randa Dr 2 950 31 940 25 160 5 700 2 400 68 150 Kiruna Ka 65 000 56 000 121 000
Dr 216 138 230 002 171 000 95 700 80 500 15 500 808 840 Älvsbyn Ka
Dr 4 400 15 292 750 2 500 5 100 9 000 37 042 Hortlax Ka 5 000 5 000
Dr 6 911 19 379 3 000 9 000 9 709 47 999 Piteå Ka 10 000 165 000 175 000 lands- Dr 4 000 56 839 9 800 22 000 8 000 100 639 kommun Norr- Ka 4 000 4 000 fjärden Dr 4100 14 100 10 445 4 000 9 000 41 645 Älvsby Ka 10 000 10 000 lands- Dr 2 639 20 760 4 100 10 500 12 900 1 500 52 399 kommun Arvidsjaur Ka
Dr 19 200 55 900 15 100 4 300 11 000 6 000 111 500 Arjeplog Ka 20 500 210 000 230 500
Dr 8 000 27 600 12 950 7 000 1 500 57 050 Neder- Ka 7 500 14 000 21 500 luleå Dr 6 758 6 789 8 500 7 150 4 000 33 197 Över- Ka 15 000 15 000 luleå Dr 20 000 31 305 15 900 16 000 7 500 1 500 92 205 Edefors Ka 12 000 12 000
Dr 9 323 5 200 6 000 5 200 25 723 Jokkmokk Ka 54 000 54 000
Dr 16 800 25 384 22 000 1 200 24 500 15 750 105 634 Råneå Ka 8 000 8 000
Dr 1 000 13 800 8 720 500 1 500 25 520 Töre Ka
Dr 5 300 6 900 7 500 8 875 5 300 33 875
Biblio- Barn 0. Komm. S:a S:a Kommun Kultur tek Idrott Bad ungdom verks. kapital drift
Överkalix Ka
Dr 2 000 39 328 15 900 7 300 46 500 111 028 Neder- Ka 5 000 5 000 torneå Dr 2 397 4 400 4 500 700 3 000 14 997 Karl Ka 10 000 10 000 Gustav Dr 1 475 5 130 3 650 3 500 3 800 17 555 Hieta— Ka niemi Dr 2 000 5 000 1 000 1 500 1 350 3 400 14 250 Över- Ka 10 000 12 000 22 000 torneå Dr 8 750 18 400 9 000 18 500 16 500 600 71 750 Korpi- Ka lomholo Dr 4 835 10 290 3 700 3 300 200 22 325 Tärendö Ka
Dr 172 5 130 4 500 2 350 800 12 952 Pajala Ka 990 990
Dr 5 500 11 820 4 350 3 300 5 500 200 30 670 Juno— Ka suando Dr 223 4 800 2 095 420 4 350 11 888 Gällivare Ka 119 400 69 000 188 400
Dr 153 740 202 168 53 600 52 000 81 530 543 038 Kare- Ka suando Dr 1 115 500 2 000 500 4 115 Neder- Ka kalix Dr 7 200 63 554 5 000 20 000 850 62 000 158 604 Summa Ka 692 765 557 000 1 249 765
Dr 819 879 1 480 992 842 255 486 057 377 559 244 144 4 250 886
BILAGA 4
Anslagsutveckling i 25 kommuner
För att få en uppfattning om anslagsutvecklingen till ungdoms- och fritidsverk— samhet har 25 slumpvis utvalda kommuners budgeter för åren 1960—1964 redo— visats. Då enhetliga uppställningar av olika kommuners budgeter saknas kan vissa fel ha uppstått vid bearbetningen. Av materialet framgår att såväl anslags- givningen som investeringsverksamheten har ökat kraftigt under den aktuella 5-årsperi0den.
Täby
År
Kultur
Fören. verk.
Komm. verk.
Biblio- tek
Idrott
Fören. verk.
Komm. verk.
Bad
Ungdom o. fritid
Förcn. verk.
Komm. verk.
Annan komm. verk.
Kapital
Drift
Summa Summa
1960 1961 1962 1963 1964
Ka Dr Ka
Dr) K a
Dr
6 000 11 000 20 000 35 000
55 000
83 030 107 253 120 987 198 588
245 704
133 700 3 000 215 350 36 500 289 500 3 500 347 580 14 410 487 890
f_n-—
12 000 21 000 26 200 37 500 62 700 87 000 73 500 51 200 166 750 81 500 132 200 275 000 221 150 249 450 282 050
33 135 18 500 29 600 22 000 46 700 55 870 108 200 64 000
7 700 35 500 51 000
121 000 121 500
47 600 4 500 37 550 18 000 114 450
212 250 46 700 326 100
9 000 89 100
129 300 131 000 165 800
21 000 225 100 11 000 306 000
96 000 77 200 289 000 299 500 429 760
485 765 753 303 966 837 1 454 038
1 950 944
Danderyd
1960 1961 1962 1963 1964
Ka
22 400 27 400 27 000 48 400 58 600 63 200 78 600 81 300 ,.
f 87 400
119 000
22 730 41 600 114 500 206 900
214 200
13_000
14 000
En.
6 000 62 100 20 600 76 700 57 400
114 900 11 000 79 600 20 500 70 500
14 600 11 600
1 000 5 000
33 000 10 000
11 500 14 000 30 400 31 900 41 500
108 000 118 428 130 400 29 200 253 300 1 500 339 100
67 500 91 200 122 700 125 900 33 000 203 300
6 000 20 600 57 400 45 200
88 000
385 030 473 528 622 200 833 400
1 056 200
Uppsala
1960 1961 1962 1963 1964
Ka Ka Dr Ka Dr Ka Dr Ka Dr
245 240 284 040 396 641 396 566 512 656 482 850 554 000 536 000 654 500 167 000 773 200 856 250 704 300 900 300 989 875
1 317 100
21 420 9 320 23 470 27 950 41 650
116 000 608 670 137 000 688 950 135 000 666 620 112 800 723 590
72 000 913 830
568 710 385 500 496 000 225 000 608 750 625 000 114 786 138 829 196 450 215 350 342 950 260 125 318 970 361 000 388 500 597 200 253 760 345 125 336 500 459 930 504 900 116 000 137 000 135 000 337 800 239 000
3 411 811 3429 034 3912 981 4 465 011 5 628 486
Finspång
1960 1961 1962 1963 1964
50 100 57 100 66 400 57 100 68 100
4 000 99 300 4 000 107 640 4 000 141 470 4 000 152 730 4 000 187 080
20 000 72 909 25 000 88 819 25 000 99 890 30 000 87 580 30 000 98 850
6 150 6 900 23 450 21 900
51 650
45 000 34 550 36 950 30 000 38 550 63 205 50 000 48 250 53 825 30 000 64 850 66 840 65 000 116 100 77 000
36 150 30 150 50 450 57 650 57 950
22 850 6 450 3 700 10 250 24 200 61 050 42 610 49 700
113 400
69 000 59 000 79 000 64 000 99 000
Eskilstuna
1960 1961 1962 1963 1964
194 100 182 100 198 100 228 200 242 200
50 000 828 918 55 000 989 388 31 300
1 283 939 57 650 1 300 497 132 900 1 378 683
220 000 348 519 165 000 485 210 238 000 551 294 271 000 730 012 298 500 975 588
225 100 212 700 268 800 318 300 334 000 75 000 350 650 496 115 742 850 364 050 119 600 664 528 900 150 254 950 145 700 737 395 950 150 895 790 140 550 829 514 1 077 200 783 850 80 000 841 902 1 156 828
145 500 185 000 165 000
48 000
284 000
4 550 193 842 4 375 222 245 19 440 278 554 13 500 528 933 16 350 417 006 1 500 70 000
70 000 80 000 90 000 15 000 356 882
701 700 708 025 689 390 1 378 490 1 326 600
3 244 944 3 911 321 4 513 232 5 150 656 5 987 089
Oxelösund
1960 1961 1962 1963 1964
Ka Ka Ka
20 700 20 700 41 600 51 000 62 700 48 500 48 500 86 516 102 200 130 500
3 800 79 700 3 800 79 700 2 600 92 200
96 400 25 000 163 750
6 000 6 000 5 500 23 500 25 000
41 250 41 250 80 700 40 800 41 250 41 250 80 700 40 800 57 500 56 000 42 836 39 200 231 000 110 500 45 500 38 400 60 000 224 500 174 000 39 900
12 000 12 000 27 500 33 500 52 600
1 250 1 250 81 800
85 000
26 700 26 700 15 000 42 400 62 300 63 600 86 300 86 300 131 100 341 500 309 500
316 350 316 350 459 552 537 800 740 550
Norrköping
År
Kultur
Fören. verk.
Komm. verk.
Idrott
Biblio- tek
Fören. verk.
Komm. verk.
Ungdom o. fritid
Bad
lv'ören. verk.
Komm. verk.
Annan
Kapital
Drift
kmnm. verk.
Summa Summa
1960 1961 1962 1963 1964
Dr 428 844 Dr 494 744 Dr 604 799 Dr 720 218 Dr 980 473
21 150 508 721 12 000 571 136 12 000 670 304 12 000 775 771 17 000 1 030 410
789 450 10 000 926 500 7 000 965 624
1 124 170 1 285 600
13 000 13 000 13 000 21 000 20 000 20 000 544 100
629 500 806 523 190 000 787 500
23 000 019 500
V—
43 000 743 000 109 000 933 011 59 000 975 590 87 000
1 399 000 1 385 000 1 071 500
43 780 48 892 40 000 40 000 59 294
200 000 199 000 252 000 60 000 298 400 351 800 49 000 613 000 643 250 284 150 131 000 138 000 289 000
1 474 000
3 269 895 3 868 783 4 374 240 5 219 459 6 723 027
Jönköping
1960 1961 1962 1963 1964
Dr 243 500 Dr 272 300 Dr 313 100 Dr 417 800 Dr 575 300
11 000 232 100 6 800 283 400 21 000 410 300 36 000 401 600 41 000 419 000
7 500 324 900 7 500 363 000 7 500 379 750 7 500 463 000
539 700
30 000 32 000 46 000 73 600 139 400 44 800 323 000 7 000 397 800 89 500 514 600 350 000 399 300
1 156 000 582 900
4 500 419 900 175 000 466 200
500 447 700 285 500 492 600 180 500 505 300
86 000 99 300 104 900 140 700
4 000 203 500
3 000 79 900 11 800
200 900 11 500 206 200 29 200 346 700 39 800 427 900 326 300 1 100 416 000 381 000 567 000 405 000
8 200 456 000
70 800 209 200 130 000 1 275 200 1 429 500
2 065 600 2 530 900 2 803 550 3 140 300 3 849 000
Karlskrona
1960 1961 1962 1963 1964
Dr 54 030 Dr 57 270 Dr 84 030 Dr 126 330
Dr 156 960
82 700 75 380 179 780 179 350
243 150
5 000 463 000 8 000 556 210 3 000 581 870 1 000 626 690 30 550 666 970
19 800 16 830
600 26 670
11 000
51 400 182 720 12 400 389 830 114 500 261 090 1 16 850 395 090 118 600 417 010 31 500 191 640 9 500 195 510 33 700 244 110 82 400 260 560 53 900 247 970
12 800 13 900 11 400 34 800 51 150 56 230 4 000 79 480 63 610 92 300
900 101 370
20 520
170 010
87 900 33 900 151 200 200 250 203 950
1 062 920 1 404 930 1 426 490 1 741 790 2 065 590
12—614507
Karlskoga
1960 1961 1962 1963 1964
5 500 187 380
211 042 4 800 386 306 14 400 420 153 12 300 468 102
11 600 257 339 4 100 275 430 19 800 318 098 4 600 359 412 3 200 387 980
85 080 77 649 70 000 255 507 97 000 285 828 6 325 100 375 070
112 071
75 000 270 244 179 000 383 818 101 000 405 938 249 400 436 835 33 850 24 200 36 050 42 950 51 250
9 825 364 825 5 000 410 417 8 950 447 957 8 500 488 687 8 500 507 829
26 925 84 100 282 550 225 500 6 598 500
1 040 545 1 268 982 1 827 736 2 002 968 2 227 066
Olofströ
1960 1961 1962 1963 1964
5 500 7 100 10 500 13 270 14 580 3 000 8 000 5 000 5 000 9 000
32 770 37 600 67 200 78 200 92 300
3 950 3 400 8 200 9 800 14 400
12 500 16 000 2 500 16 000 3 000 100 000 69 100 52 300
152 650 148 650
5 800 500 13 650 12 050 12 950 7 200 13 500 16 900 14 900 25 900
5 000
100 000
70 720 93 600 140 450 254 620 470 430
Hälsingborg
1960 1961 1962 1963 1964
350 336 380 970 459 630 583 000 730 250
96 500 830 670 36 500 887 900 144 000 942 550 45 200 971 720 46 300
1 006 400
141 300 497 880 166 550 586 500 194 900 605 030 190 800 682 600 261 800 780 090
& 45 000
50 000 50 000 118 825 65 000
159 000 117 000 813 080 407 200
16 500 69 000 778 200 455 830 379 500 190 000 864 850 432 740 32 500 111 500 898 950 444 550 364 000 196 000 772 700 427 770 10 650 10 650 107 850 125 350
222 350
130 000
83 700 3 695 173 170 8 500 201 390 5 000 287 500
112 300 116 250 166 250 183 500 195 500 513 800 288 550 912 095 388 500 873 100
3 197 116 3 350 000 3 802 070 4 209 885 4 487 560
Kävlinge
År
Kultur
Fören. verk.
Komm. verk.
Idrott
Ungdom o. fritid
Biblio- tek
Fören. verk.
Komm. Bad
verk.
Fören. verk.
Komm. verk.
Annan
Kapital
Drift
komm. verk.
Summa Summa
1960 1961 1962 1963 1964
Ka Ka Dr Ka Dr Ka" Dr Ka Dr
' 2 280 2 665 2 800 3 355 6 170
4 000 4 000 4 000 4 000 6 000 6 900 7 555 7 900 8 500 10 900
100 3 570
4 275
7 000 24 950 7 000 39 000 20 000 10 000 26 380 10 000 15 915 34 125 10 000 18 400 35 605
100 100 1 100 2 800
3 700
10 380 10 700 8 730 11 600 10 000
20 000 10 000 10 000
54 380 70 700 63 050 80 995 106 650
1960 1961 1962 ' 1963 1964
Ka Dr Ka Ka Dr Ka Ka Dr
270 650 288 150 294 200 400 370 722 150
43 643 2 305 354 98 700 2 543 602 78 550 2 629 514 92 800 2 746 330 130 400 3 583 150
346 250 862 894 369 450 2 255 697 394 550 1 343 348 496 650 2 811 728 586 300 3 261 100
28 820 35 981 46 981 07 345
282 400
1 603 089 1 259 278 1 847 351 1 441 384 36 000
1 697 071 1 457 268 51 160
2 256 102 1 645 089 682 300 962 000 2 176 200 1 534 050
91 620 92 020 109 920 134 620
339 750
484 954 537 852 620 595 5 000 922 469 79 500
1 138 500
140 433 140 433 334 600 352 500
389 893 468 150 509 100 645 610
2 775100
6 906 659 9 182 470 8 198 897 11 114 486 13 389 800
Göteborg
1960 1961 1962 1963 1964
Ka Dr Ka Dr Ka Dr Ka Dr Ka
713 850 496 400 743 100 774 700 1 057 031
3 468 810 3 499 417
330 250 4 605 621 703 400 5 058 836 2 620 250 5 628 656 304 100 6 877 431
1 505 095 4 331 220 1 719 000 4 061 313 1 465 000 3 339 550 1 751 275 3 877 803 5 009 258 4 307 836
189 119 186 985 217 485 226 985 242 985
2 596 650 217 350 2 374 522 1 351 866 1 516 500 548 500 3 191 804 1503 779 6 941 000 279 000 3 524 180 1 554 555 1 764 000 352 000 3 924 173 1 665 871 1 986 400 923 600
3 229 900 3 054 963
149 500 5 000 218 280 5 000 287 950 9 000 375 705 20 000
36 000 1 642 585 326 000 2 034 275 148 300 2 290 797 274 000 2 670 261 85 300
398 814 3 081565
303 175 677 373 6 800 621 669 7 500 877 206 938 500 2 244 281
7 823905 4 445 250 9 548 500 6 778 025
9 267 158
14 555 254 16 975 830 17 638 122 20 021 360 24 494 806
Uddevalla
1960 Ka 10 000 62 200 5 000 3 000 2 000 82 200 Dr 103 544 138 140 392 015 3 300 267 733 164 183 1 200 93 986 72 792 1 236 893 1961 Ka 2 000 54 700 180 000 78 500 1 600 316 800 Dr 119 576 82 500 481 113 3 900 300 900 166 832 7 900 121 850 88 766 1 373 337 1962 Ka 2 000 4 59 550 41 500 8 050 111 100 Dr 119 826 80 600 494 558 2 900 354 255 242 997 54 200 88 146 112 525 1 550 007 1963 Ka 33 000 35 000 18 900 86 900 Dr 153 400 98 000 527 904 6 100 436 082 254 154 64 200 150 789 160 350 1 850 979 1964 Ka 77 000 35 000 17 000 129 000 Dr 205 600 97 700 556 500 22 300 556 600 298 900 64 500 200 600 180 900 2 183 600
Borås
1960 Ka 500 74 100 74 600 Dr 132 217 339 853 733 985 1 000 471 000 543 300 54 479 64 200 2 340 034 1961 Ka 17 430 66 300 83 730 Dr 179 208 337 493 834 674 1 000 540 756 648 100 102 304 65 000 2 708 535 1962 Ka 17 500 99 200 116 700 Dr 239 242 334 260 915 500 9 500 698 900 699 325 86 600 84 400 3 067 727 1963 Ka 9 685 36 000 219 100 21 000 285 785 Dr 282 500 468 120 1064 210 9 500 745 735 790 975 99 900 101 500 3 562 440 1964 Ka 11 200 396 100 25 000 4 000 436 300 Dr 335 600 585 690 1 200 490 10 500 789 720 718 360 310 900 48 200 3 999 460
Skövde
1960 Ka 35 500 52 500 28 200 6 000 122 200 Dr 57 292 105 980 124 850 168 320 7 700 206 622 670 764 1961 Ka 4 500 40 500 42 860 51 000 1 000 139 860 Dr 58 344 128 120 122 670 158 490 7 750 227 594 702 968 1962 Ka 51 200 334 070 56 000 *8 500 *449 770 Dr 78 280 154 600 137 920 168 480 9 700 237 150 786 130 1963 Ka 55 600 53 500 47 500 9 000 165 600 Dr 109 540 191 150 155 340 211 550 37 400 298 270 1 003 250 1964 Ka 190 000 228 350 336 400 66 000 820 750 Dr 136 220 296 940 188 600 249 460 34 900 423 070 1 329 190
* + 4 239 300 för teaterbyggn.
Hagfors
År
Kultur
Fören. verk.
[(om m. verk.
Biblio— tek
Idrott
Fören. verk.
Komm. Bad
verk. Ungdom 0. fritid
Förcn. verk.
Komm. verk.
Annan komm. verk.
;' Kapital
Summa
Drift
Summa
1960 1961 1962 1963 1964
19100 14 200 16 300 12 000
38 900
7 585 25 650 12 000 33 820
55 432
7 400 58 854
66 291 77 245 84 445 98 930
8 000 13 000 31 000 37 500
57 500
11 600 12 250 35 600 15 508 17 300 23 750
1 3 850 20 208
23 800 23 787
3 400 7 800 6 100
18 830
700
14 000 16 000 19 000 19 000 19 000
7 400
131 389 189 649 205 095 226 923 336 179
Örebro
Ka
Ka Ka
253 550 262 000 306 600 370 000 426 000 120 000 652 120 250 000 586 900 170 000 645 800
50 000 842 800
915 500
75 000 749 600 126 000 895 550 14 000 963 050 12 600
1 174 600
85 000
1 227 500
89 300 98 100 200 800 157 800
140 000
143 000 276 000 139 000 314 000 574 200 324 800 291 000 594 000 152 000 774 000
43 000 430 750 4 083 000 430 400 233 000 443 600 296 000 805 000 1 066 900 976 500
114 700 121 800 156 000 166 900 305 250
13 000 484 300 34 000 459 400 71 500 529 150 53 800 690 100 75 700 939 900
537 700 603 100 712 200 841 100 922 900 394 100 4 632 000 1 062 700 703 400
1379 600
3 588 020 3 771 250 4 282 000 5 642 300 6 627 550
Västerås
1960 1961 1962 1963 1964
Ka Ka Dr Ka Dr Ka Dr Ka Dr
547 500 1 596 700 877 300 891 700 1 100 600
16000 1111000
1 168 500 1 313 800 1 667 900 1 584 500
38 600 747 300 248 000 2 014 900 965 000 819 600
2 133 000 1 051 400 3 458 000 1 134 100
5 525 000 439 500 558 000 568 300 525 000 889 300 285 000 1 210 700 620 000 1 244 500
96 400 127 400 156 900 314 200 285 200 75 000 1 071 450
479 500 30 000
1 513 600 218 000 2 097 700 1 255 500 3 030 800
5 654 600
806 000 1 520 000 2 636 000 5 333 500
4 013 150 5 955 300 5 570 500 7 233 600 8 379 700
Umeå
1960 1961 1962 1963 1964
Ka
K a Dr Ka K 3 Dr Ka
215 400 234 222 218 622 213150 299 265
6 700 9 500
11 200 10 000 59 600 10 000 120 000
56 000 367 200 78 000 420 600 78 000 450 600 83 000 471 500 15 000 589 600
6 300 7 375 7 600
14 000 346 834 36 400 402 198 147 750 478 998 11 650 519 970 94 500 503 616 53 600 95 941
145 625 3 650 146 625 58 811 123 970 138 975 192 702
12 000 21 600 14 400 15 550 20 550
2 000 60 671
84 975 75 560 94 550
5 000 126 800
6 000 131 600 97 350 122 500 236 900 84 150 7 500 236 900 109 440 11 000 174 461 118 027 8 000 271 475 141 600
.—
208 396
v—l
410 245 1513 045 1 623 817
2 011 643
Holmsund
1960 1961 1962 1 963 1964
Ka Dr Ka Ka Dr Ka Dr Ka Dr
14 900 20 800 15 100 23 220 29 800
6 000 15 378 7 000 18 581 7 000 17 263 8 000 20 591 9 000 22 671
13 218 16500 17 850 22 400
3 000 30 700
5 000 5 000 7 550 11 400 9 400 3 300 3 500 8 800 12 000 9 500 6 000 20 900 7 000 19 500 7 000 21 370 8 000 6 370 12 000 6 370
72 696.
83 881 87 933 95 981 108 441
Luleå
1960 1961 1962 1963 1964
Ka
Ka
130 400 111 200 194 700 264 400 282 350
33 910 33 660 4 265 4 265
4315
760 000 355 231 3 000 424 355 4 500 423 880
25 400 55 400 35 400 37 900 40 000 57 000 90 000 85 000 98 500 85 000 127 510 165 000 176 100 3 300 800 265 628
6 000 174 759 30 000 257 726 29 000 358 156 6 000 377 965 1 000
363 546
59 050 66 850 78 100 80 000 91 250
2 000 2 500 16 900
12 300 12 000
4 000 827 000 175 392 10 000 128 000 132 090 5 400 123 900 228 187 5 000 178 500 246 611 7 900 3 312 200 273 094
1 046 112 1 182 281 1 467 098 1 636 320 1 924 381 181
Haparanda
År
Kultur
Fören. verk.
Komm. verk.
Biblio- tek
Idrott
Fören. verk.
Komm. verk.
Bad
Ungdom o. fritid
Fören. Komm. verk. verk. Annan komm. verk.
Kapital
Drift
Summa Summa
1960 1961 1962 1963 1964
1 280
8 885 9 573
31 940 11 100 17 340 12 700 18 540 14 500 21 663
250 350 850 2 700 158 500 17 310 50 000 24 910 135 000 36 310 100 000 38 560 67 000 63 070
5 000 5 700 5 400 375 000 7 500
3 000 000 9 500
400 2 000
400 400
7 340 1 000 1 000 1 000
167 385
50 000 146 100 487 700 3 081 500 41 973 68 150 64 765 70 150 102 363
BILAGA 5
Ungdomsförbundens 1963 länsvis redovisade verksamhet
Evangeliska foster— landsstiftelsens ungdomsförbund
Fria kristliga gym— nasiströrelsen
Sveriges fria kristliga studentförening
Svenska frälsnings- arméns ungdom
Frälsningsarméns scoutförbund
Frälsningsarméns ungdom
Förbundet Vi Unga
Godtemplarorden
Sveriges godtempla- res ungdomsför- bund
IOGT:s scoutförbund
UlthNP—l 01%me UIÄOJNH UTAWNH wacom—- (")&me 0133me mAWMl—l 61:13me UVAWNH
A-län B-län C-län D-länlE-läan—län G-länIH-län| I-län K—län L-län 707 236 658 236 944 526 571 1367 640 977 3428 262 88 205 85 323 177 190 470 215 375 1110 19 12 41 11 54 32 30 72 37 41 141 _ _ 18 5 15 10 11 19 14 11 26 75 47 62 28 97 62 53 151 56 89 358 100 30 45 52 93 88 76 42 9 _ 63 100 30 45 52 93 88 76 42 9 _ 63
8 2 3 3 5 5 4 3 1 _ 4 1 2 3 3 5 5 4 3 1 _ 4 25 6 8 9 16 17 13 9 2 _ 11 390 25 335 20 30 30 15 15 5 10 20 240 _ 260 _ _ _ _ _ _ _ _ 3 _ 2 _ 1 2 _ _ _ _ _ 1 _ 1 _ 1 1 _ _ _ _ _ 25 _ 26 _ 2 2 _ _ _ _ _ 48 31 60 _ 33 132 _ _ _ _ _ 30 15 35 _ 24 82 _ _ _ _ _ 2 1 1 _ 2 3 _ _ _ _ _ 1 1 1 _ 2 2 _ _ _ _ _ 6 2 4 _ 5 18 _ _ _ _ _ 824 285 287 215 498 765 119 243 190 92 63 410 115 146 125 284 436 12 106 15 38 24 17 8 5 5 14 15 2 9 2 4 4 17 8 5 5 14 15 2 9 2 4 4 145 28 28 31 69 126 18 33 10 9 8
1464 1216 566 594 1588 2713 119 1009 190 432 658 210 91 60 66 180 297 12 99 15 56 65 10 10 4 5 13 12 2 8 2 4 8 11 11 4 5 14 12 2 8 2 4 8 186 73 54 58 145 299 18 101 10 40 56 959 2741 310 373 463 622 329 280 359 88 670 959 2741 310 373 463 622 329 280 359 88 670 81 34 17 16 16 21 22 39 10 4 29
1 21 10 14 18 22 15 20 10 4 22 55 90 44 56 62 86 53 52 55 18 80
2978 1464 2911 5486 5709 3281 3879 2587 1216 1611 3322 1220 620 1136 2387 2354 1296 1611 1113 484 670 1280 38 56 57 87 124 57 86 36 30 41 58
1 23 16 26 39 33 32 27 13 20 37 125 84 198 288 225 189 282 182 97 141 225 438 258 178 924 533 787 873 188 25 415 368 316 181 138 763 388 621 718 125 19 348 225
9 12 8 10 10 18 16 8 1 12 5 1 10 6 7 9 15 13 7 1 11 4 115 110 53 125 131 133 126 51 6 85 43 534 654 247 444 659 375 376 154 196 _ 232 401 491 186 333 495 282 283 116 147 _ 174
7 15 8 5 13 4 10 3 8 _ 6 1 12 6 3 9 4 7 3 5 _ 5 62 89 31 34 86 32 56 17 25 _ 23
M-län N—län O-län P-län R-län S—län T—Iän U-län V-län X—län Y-län Z—län AC—län BD-län 3 379 _ 581 1 684 540 1 671 702 91 845 2 701 5 215 3 252 12 012 7 229 1 105 — 184 541 168 508 230 21 258 725 1 620 1 089 3 758 2 402 134 — 23 92 28 101 39 8 50 99 218 168 452 261 25 _ 5 21 10 27 14 2 13 21 28 26 27 26 298 — 55 181 49 143 65 17 93 268 620 318 1 315 830 60 13 152 63 76 41 54 17 66 64 66 _ 56 18 60 13 152 63 76 41 54 17 66 64 66 — 56 18
4 1 1 4 3 3 3 2 6 4 5 — 3 '. 4 1 1 4 3 3 3 2 6 4 5 _ 3 2 9 2 6 11 9 8 9 4 15 9 11 _ 8 3 185 15 270 15 20 20 30 15 15 20 10 5 20 15 125 — 180 _ — _ _ _ —— _ _ _ 10 _ 2 _ 2 _ 1 _ 1 _ 1 _ _ _ 1 _
1 _ 1 _ 1 _ 1 _ 1 _ _ _ 1 _
18 _ 15 _ 2 _ 2 — 2 _ _ _ 2 _ 20 _ 37 25 _ _ 45 40 62 43 55 _ —— _ 14 _ 22 16 _ — 30 29 42 19 28 _ _ _
1 _ 1 1 _ _ 1 1 3 2 4 _ _ _ 1 _ 1 1 _ _ 1 1 2 2 4 — _ — 2 _ 3 5 _ _ 4 5 6 3 5 — _ __ 513 33 374 138 284 233 510 387 396 521 245 24 106 228 193 12 183 46 136 88 261 134 146 189 122 — - 31 83 20 1 15 6 9 6 16 10 18 14 7 1 4 7 20 1 15 6 9 6 16 10 18 14 7 1 4 7 63 8 45 20 33 31 71 37 44 48 29 2 14 16
1 944 336 2 054 778 898 1 352 1 273 1 100 2 285 1 332 1 288 529 1 735 1 138 203 55 224 104 90 170 173 98 235 97 196 84 178 89 13 3 13 8 9 12 11 9 21 12 14 7 14 8 13 3 13 10 9 12 11 9 21 12 14 9 14 8 147 24 183 74 86 87 141 87 118 91 70 29 60 37
1 307 1 380 1 012 991 783 628 310 845 949 225 267 123 672 1 338 _ 1 380 1 012 991 783 628 310 845 949 225 267 123 672 1 338 81 28 30 42 21 28 18 23 26 22 12 5 22 42 30 11 14 23 11 16 10 12 16 10 10 4 10 11 106 130 67 172 110 78 49 98 114 33 45 21 97 204 4 058 3 544 3 624 4 801 5 766 6 794 3 339 5 710 8 465 9 036 11 988 8 509 6 408 8 957 1 537 1 501 1 608 2 390 2 943 2 810 1 370 2 482 3 704 3 834 4 959 3 522 2 672 4 799 77 53 56 69 125 137 63 111 160 161 196 169 138 173 33 25 18 38 43 35 24 23 36 29 37 32 23 22 270 177 227 228 405 453 213 360 885 544 837 561 414 552 685 163 383 477 644 557 661 1 091 440 481 615 342 1 030 414 573 128 268 315 545 400 505 846 351 351 520 318 897 299 20 3 12 12 13 22 13 21 14 14 19 9 22 10 14 3 6 12 12 16 11 12 10 10 15 5 15 9 128 10 94 76 83 90 77 105 63 70 110 51 115 56 1 056 140 297 611 436 575 501 346 321 505 144 294 448 85 793 105 223 459 327 432 376 260 241 380 108 221 336 64 17 6 6 11 12 7 9 7 7 12 4 6 14 3 11 5 4 8 10 6 9 7 7 9 4 5 10 3 100 19 28 52 48 44 47 45 32 62 20 33 36 10
Hantverkarnas ung- domsrörelse
Riksförbundet Sveri- ges 4 H
Ridfrämjandet
Sveriges fältbio- logiska ungdoms- förening
KFUK:s riksförbund
KFUMzs riksförbund
KFUKzs och KFUMzs
scoutförbund Metodistkyrkans
ungdomsförbund
Motorförarnas hel- nykterhetsförbund
NTO:s juniorförbund
NTO:s scoutförbund
mamma)-t mÅwMF—Å anamm— mthH wacom»— UIÄWNH måwN—k UVÄWNH (Ruh—CONH ex.:—com_—
...
L-län '
A-län B-län C-län D-län E-län F-län G-län H-Iän I-län K-län
_ _ 56 79 258 48 — — _ 10 _ _ — 18 26 82 16 _ _ _ 3 _ — _ 1 2 5 3 _ _ _ 1 _ — 1 145 2 120 1 073 2 896 3 014 1 573 2 257 460 557 4 688 _ 1 031 1 908 966 2 606 2 713 1 416 2 031 414 501 4 2191 _ 50 66 29 92 53 60 69 29 27 133 — 90 119 52 166 95 108 124 52 49 239 1
2 454 1 750 354 197 656 1 051 183 267 117 392 172 ' 1 236 1 188 191 115 496 661 113 119 11 275 64 7 5 2 3 3 7 2 2 1 3 1 1 5 2 3 3 7 2 2 1 3 1 6 4 1 2 2 4 1 3 1 2 2 629 448 57 82 243 84 27 35 23 14 59 ? _ 403 51 74 187 76 24 31 21 13 53
3 4 2 3 6 6 1 1 1 _ 5
_ 4 2 3 6 6 1 1 ' 1 — 5 25 15 6 9 21 18 4 4 4 _ 16 '
5 543 291 _ 244 1 091 167 268 17 _ 466 135- 4 239 68 _ 105 453 68 112 15 _ 308 42 6 2 — 3 4 3 2 1 _ 1 1
1 2 — 3 4 3 2 1 _ 1 1 77 17 _ 14 31 14 12 2 _ 19 4
6 183 1 180 833 1 099 1 791 4 053 321 615 25 577 1 936 3 376 784 618 685 1 020 3 161 205 483 23 388 1 375 22 14 1 11 7 11 3 3 1 5 6
1 11 1 9 5 9 3 3 1 5 6 520 105 69 150 210 248 28 61 2 55 115 3 120 881 551 694 1 101 924 289 101 25 355 744 199 587 310 479 753 599 213 70 25 228 603 33 18 11 12 17 15 7 2 1 5 16 , 1 16 1 10 7 9 5 2 1 4 11 , 402 113 62 87 121 109 30 12 2 38 82 550 140 43 136 357 407 19 485 150 55 _ 347 80 30 71 202 240 8 255 124 51 _ 28 10 3 4 22 22 3 31 10 4 _
1 3 1 1 7 6 2 9 6 2 _ 51 18 4 11 36 39 3 54 13 6 _
1 890 1 679 758 1 160 1 927 1 423 787 1 037 163 500 974 1 890 1 679 758 1 160 1 927 1 423 787 1 037 163 500 974 1 30 11 18 30 22 23 27 3 9 19 1 38 23 29 36 38 31 41 12 21 45 20 55 19 34 50 34 36 28 9 17 25 344 55 63 104 171 184 277 265 _ 31 — 172 20 49 52 53 86 108 137 — 3 _ 8 1 2 5 7 10 9 13 — 2 _
1 1 2 5 7 9 9 13 _ 2 _ 12 2 5 8 12 15 16 17 — 3 — 742 _ 44 201 10 160 10 620 25 154 529
M-län N—län O-län P-län R-iän S-län T—iän U-län V—län X—län Y—län Z-län AC-län BD-Ian 55 _ 144 72 _ 97 145 _ _ 140 11 57 34 20 17 — 47 24 _ 32 46 _ _ 44 4 19 11 6
1 _ 4 2 _ 4 5 _ _ 6 1 1 2 1
4 645 2 429 1 439 3 032 3 889 2 060 697 _ 1 946 226 3 731 476 3 449 8 123 4 181 2 186 1 295 2 729 3 500 1 854 627 _ 1 751 203 3 358 428 3 104 7 311 6r 105 72 161 178 120 35 — 79 14 72 30 139 314
117 189 130 290 320 216 63 — 142 25 130 54 250 565 2 401 556 1 238 218 578 1 110 453 469 289 344 512 357 338 28 1 593 426 753 157 407 755 325 295 165 196 336 292 295 _
6 3 4 1 6 5 1 3 2 3 3 1 2 1 5 3 3 1 6 5 I 3 2 2 1 1 1 1 5 2 2 1 3 4 2 3 1 2 2 1 2 _ 296 54 303 162 22 65 53 65 115 123 67 32 63 38 158 50 224 146 20 64 48 58 105 110 _ _ 57 34 1 2 3 7 1 4 1 5 5 3 1 _ 2 1 1 2 3 7 1 4 1 5 5 3 1 _ 2 1 3 6 12 21 3 12 4 15 15 12 3 _ 7 1
1 371 _ 5 320 699 79 822 194 244 573 110 970 174 145 170
657 _ 2 754 393 18 234 65 112 391 39 678 52 53 30
5 _ 3 3 1 4 1 1 3 1 5 1 2 2 5 _ 3 3 1 4 1 1 3 1 5 1 2 2 91 _ 114 27 5 30 8 8 17 5 43 6 12 9
3 851 81 3 223 1 972 95 2 133 1 907 2 206 940 804 5 986 374 1 796 530 3 002 58 2 307 1 482 45 1 402 1 453 1 990 552 550 5 106 240 1 504 273 19 1 13 13 2 12 11 8 8 11 12 4 9 6 17 1 7 10 2 11 7 6 8 11 11 4 9 6 392 6 234 154 10 140 120 179 75 72 90 21 53 38
2 759 _ 1 857 1 112 96 921 507 552 440 403 1 127 319 680 626 1 870 _ 502 788 63 520 392 450 299 362 745 223 455 384 36 _ 6 21 4 16 11 8 9 14 16 7 9 9 14 _ 0 16 3 13 7 4 8 11 8 7 9 8 269 _ 78 132 6 73 55 49 50 45 131 35 70 56
314 79 535 316 33 178 309 248 69 129 41 5 _ 111 194 69 342 220 33 101 197 140 51 98 31 _ _ 79
18 6 28 17 1 14 23 20 7 9 5 1 — 10 5 3 2 6 1 5 8 8 4 4 4 1 _ 4 30 8 54 30 2 19 29 25 7 12 5 1 _ 11
1 802 607 2 207 1 768 1 229 1 960 1 200 1 264 1 226 1 330 1 274 671 1 572 1 388 1 802 607 2 207 1 768 1 229 1 960 1 200 1 264 1 226 1 330 1 274 671 1 572 1 388 21 10 14 37 27 35 20 21 26 30 25 27 29 29 56 34 39 53 46 38 17 20 40 35 36 32 26 21 53 22 41 59 51 65 34 31 32 40 34 35 34 44 _ 101 410 257 79 380 107 131 663 1 012 287 92 _ 21 _ 68 218 129 41 212 42 61 338 591 142 22 _ 4 _ 4 14 4 2 11 4 4 21 33 4 4 _ 2 _ 4 1 4 2 11 4 4 21 33 4 4 — 2 _ 6 19 12 5 17 6 6 48 41 8 6 _ 4 22 246 703 161 20 160 312 127 _ 359 148 _ _ _
NTO:s ungdomsför— bund
Nykterhetsorganisa— tionen Verdandi
Riksförbundet Kyrk- lig Ungdom
Riksförbundet Sveri- ges lottakårer
Riksförbundet Sveri- ges ungdoms— och hemgårdar
Skid— och frilufts— främjandet
Svenska alliansmis- sionens ungdoms- förbund
Svenska baptisternas ungdomsförbund
Svenska frisksport- förbundet
Svenska missions- förbundets ungdom
custom—- mukwtxbr-l unc—ww»— uu-h—wm— =»;wa— ma—ww— outsourc— miwaH une—cato
UWÅCONH
L-län
A-Iän B—iän C-län D—Iän E—län F-län l G—län H-län I-län K—Iän
486 _ 44 173 10 120 10 437 19 129 430 9 _ 2 7 1 3 1 15 1 8 14 _ _ 1 4 1 2 1 12 1 6 7 55 _ 3 20 1 12 1 59 1 18 77 336 358 235 364 314 821 675 538 19 197 339 273 218 171 205 260 605 442 417 12 149 161 11 22 10 21 13 24 24 25 1 12 21 _ _ 9 16 11 22 21 19 1 11 18 40 80 40 80 48 96 96 100 4 48 84 540 75 65 432 675 644 533 472 151 346 427 240 56 25 247 333 221 206 214 75 113 205 10 4 1 4 8 10 8 12 2 9 3
1 4 1 3 8 10 8 12 2 9 3 55 15 5 23 26 19 24 20 7 14 6 13 800 8 350 4 800 3 400 14500 11 000 6 100 5 600 1 700 4 500 7 800' 30 80 79 57 141 121 71 66 30 30 95 328 247 52 83 335 225 78 113 17 38 131 5 737 4 105 2 064 4 138 5 134 3 325 1 514 3 381 1 428 2 213 3 658 978 574 397 609 1 039 582 238 661 341 616 705 9 47 65 67 80 52 40 76 47 27 59
27 46 18 52 34 18 10 34 5 21 40
8 424 1 000 900 500 710 550 370 348 30 523 640 2 100 400 250 150 250 160 100 100 10 90 250 12 5 7 5 7 10 2 2 _ 4 5
1 5 7 5 7 10 2 2 _ 4 5 45 15 20 15 25 15 10 10 — 5 20 _ _ _ _ 183 7 644 140 182 _ _ _ _ _ _ _ 104 4 190 82 103 _ _ _ _ _ _ _ 8 268 9 8 _ _ _ _ _ _ _ 3 53 4 4 _ _ _ _ _ _ _ 40 1 689 41 40 _ _ _
1 799 843 655 1 145 1 837 576 201 339 431 84 584 1 208 544 454 748 1 184 403 135 238 321 54 422 82 43 33 57 76 36 11 20 31 10 30 _ 23 9 17 25 10 7 11 10 10 16 185 118 84 152 295 70 24 52 51 17 59 496 193 182 187 485 730 129 294 2 91 130 217 40 94 92 307 322 68 163 _ 28 56 6 2 3 4 5 14 3 7 — 1 2 1 2 3 4 5 14 3 7 _ 1 2 38 2 13 11 26 50 6 17 _ 2 13
3 151 1 399 3 104 1 640 3 853 6 717 1 496 1 905 352 692 1 138 2 074 555 1 778 774 2 308 4 174 750 600 241 400 496
M-län N—län O-län P—län R—län S-län T-län U-län V-iän X»län Y-län Z—län AC—län BD-län
22 159 469 140 11 127 213 96 _ 310 148 — — _ 1 6 20 6 2 5 9 7 _ 12 6 — _ — 1 2 6 3 2 3 5 4 — 5 3 _ _ _ 1 24 57 14 3 25 33 16 _ 34 15 — _ _
315 402 1019 1367 450 980 792 269 1595 1583 1346 158 443 176 48 342 767 934 336 739 528 165 1153 1246 1152 121 371 164 19 16 34 43 14 29 25 15 46 48 41 6 13 6 15 13 12 40 12 23 16 14 30 29 25 4 9 3 76 64 136 182 56 1 16 100 60 184 192 174 24 52 24
1 140 515 1 163 317 387 739 586 225 993 510 641 38 416 749 500 326 300 96 1 41 336 385 113 415 252 178 11 84 212
6 6 15 4 5 14 9 4 14 10 5 _ 4 8 6 6 10 4 5 1 4 8 4 14 9 5 _ 4 8 1 8 17 26 4 5 24 18 6 29 15 9 _ 7 10
2 800 3 400 8 100 12 000 8100 7 600 3 600 4 500 5 400 7 400 6 600 3 600 9 500 4 200
181 63 67 152 140 74 52 41 55 55 61 47 31 24 339 13 107 223 200 125 87 41 115 239 130 124 202 143 8 672 2 588 5 128 4 769 3 357 3 895 3 362 2 776 3 645 3 946 4 149 3 430 2 154 3 789 1 40 302 1 510 684 455 404 543 380 489 683 791 550 444 938 76 37 27 66 57 55 49 46 66 50 61 61 47 91 106 16 53 31 11 14 23 19 22 15 24 24 22 40
1 203 469 1 953 776 1 178 1 662 516 700 1 421 2 558 2 481 555 2 562 2 462 650 120 600 200 400 400 100 200 400 620 400 100 500 500
7 4 4 8 6 28 4 9 14 25 23 16 38 14 7 4 4 8 6 28 4 9 14 25 23 16 36 14 50 10 30 15 25 20 10 15 15 25 20 10 40 30 21 _ 97 276 365 _ _ _ _ _ _ _ 165 _ 21 _ 69 170 248 _ _ _ _ _ _ _ 165 _ 1 _ 3 12 23 _ _ _ _ _ _ _ 5 _ 1 _ 1 4 13 _ _ _ _ _ _ _ 2 _ 2 _ 14 45 93 _ _ _ _ _ _ _ 10 _
270 229 610 622 182 791 1392 637 1161 1453 1511 373 314 316 163 157 412 409 128 529 1029 436 819 1026 1163 249 226 216
15 13 27 27 11 38 62 36 79 78 89 25 20 19 7 7 8 10 9 35 23 18 15 28 25 16 12 7 34 16 80 65 28 63 213 135 113 211 149 35 16 22 309 36 691 159 525 270 485 85 122 499 170 47 59 27 130 7 409 62 298 144 221 34 77 232 48 7 18 5 6 1 9 6 2 4 5 2 2 6 4 1 2 _ 5 1 6 6 2 4 5 2 2 5 4 1 2 — 1 7 1 38 9 27 14 31 5 7 25 13 1 3 _
1 529 406 6 025 4 571 4 307 7 715 2 383 2 383 2 516 3 197 652 651 1 340 1 182 1'146 200 3 320 2 520 2 905 4 145 1 427 1 427 1 295 1 862 474 474 853 702
Svenska motorklub- ben
Sveriges blåbands— ungdom
Svenska scoutförbun- det
Sveriges riksidrotts— förbund
Sveriges schack- förbund
Sveriges studerande ungdoms helnyk- terhetsförbund
Unga örnars riks- förbund
Ungdomens freds- förbund
Ungdor'nens röda kors _
Örebromissionens ungdom
WåwND—l U1QWNH (">P—WMP" UQWMH (JT-kw
maxbelop-
(RÅD-31014
WNH
(HÄMND—*
MÅWNH uns—ww)—
A—län B-län C-Iän D—Iän E-Iän F—län G-län H-län I—län | K-län ! L-län 14 32 59 31 72 88 36 45 27 19 23 375 222 492 217 678 1 190 334 222 112 45 188 200 _ 320 340 230 290 _ _ _ 80 260
1 _ 1 4 4 3 _ _ _ 2 3
1 _ 1 4 4 3 _ — _ 2 3
1 _ 1 2 3 2 _ _ _ _ 1
207 255 345 290 270 300 20 45 105 120 20 190 165 290 215 224 250 20 40 90 100 18
6 33 32 17 42 16 4 3 10 9 3 — 16 17 14 17 15 4 3 7 9 3 29 46 48 39 55 25 5 5 20 19 6
10 296 8 424 1 446 2 512 5 657 3 208 1 481 2 567 482 1 261 3 267 6 178 5 054 868 1 507 3 394 1 925 889 1 540 289 757 1 960 69 74 18 35 68 32 30 56 7 26 44 _ 37 10 22 30 25 21 31 5 15 32 1 936 1 530 239 397 796 551 212 457 69 238 618 156663 84 230 28 750 49 500 68 500 54 181 27 513 41 103 11 516 26 892 46 800 87 000 46 327 15 813 27 600 35 100 29 459 12 167 20 807 7 213 16 303 32 900 609 494 249 380 511 412 234 388 122 181 463 13 000 8 200 2 600 4 800 6 500 5 200 2 500 4 000 1 000. 2 500 4 500 2 000 150 344 700 830 800 690 450 190 425 710 1 000 80 120 400 475 400 390 200 110 280 320 45 5 20 17 22 35 33 18 8 11 35 8 5 13 15 17 28 24 15 7 7 30 40 8 21 30 26 60 45 30 8 12 50 549 67 389 218 37 233 59 75 _ 151 149 549 67 389 218 37. 233 59 75 . _ 151 149 14 5 7 11 4 9 4 5 _ 4 4 1 5 5 9 4 8 4 5 _" 4 4 4 573 1 807 299 1 542 888 878 266 866 77 576 467 2 669 956 159 837 456 509 170 513 54 350 320 73 27 6 21 20 14 5 13 2 7 6 1 22 2 12 11 11 — 12 2 _ 5 404 238 36 156 104 114 34 99 8 71 42 3 151 930 241 901 809 631 1 865 2 037 346 862 _ 975 2 074 101 135 474 466 545 1 264 1 495 126 592 455 14 18 7 40 23 8 47 36 13 18 34 _ 12 5 20 17 7 26 23 9 12 28 375 19 11 46' 34 12 56 46 18 27 48 350 10 275 520 1 700 1 100 625 470 10 165 540 300 _ 250 400 1 550 1 000 500 450 _ 150 510 10 _ 12 18 57 32 14 18 — 6 15
M-län N—län O-län P-län R—län S-län T-län U-län V—län X—län Y-län Z—län AC—län BD-län 27 7 67 60 96 115 47 46 46 40 22 21 35 18 262 39 926 697 745 1 087 401 401 420 528 124 124 219 173 590 _ 330 280 _ 110 435 592 550 530 60 _ — 100 4 _ 3 2 _ 1 1 5 2 3 1 — _ 2 4 — 3 2 _ 1 1 5 2 3 1 _ _ 2 3 _ 2 2 — — 1 4 1 2 1 _ _ 2 140 _ 200 510 482 370 601 355 195 150 116 5 615 116 130 _ 165 475 450 310 555 295 119 136 102 5 550 98 4 _ 8 32 29 25 40 15 24 19 18 1 69 15 2 _ 5 25 21 19 18 11 15 14 17 1 18 7 17 _ 35 51 58 32 56 45 39 27 36 1 75 19 11 353 1 358 8 919 4 513 2 829 1 260 2 185 2 226 3 551 3 476 2 721 1 029 1 394 2 051 6 810 915 5 351 2 708 1 697 756 1 311 1 336 2 131 2 086 1 633 617 836 1 231 120 22 90 80 46 30 30 23 55 48 59 41 29 41 44 11 13 36 30 14 18 12 30 24 27 18 17 19 1 675 211 1 593 743 386 219 392 303 548 506 506 178 253 317 82 000 36 882 123221 48 549 26 000 61 500 42 360 44 660 52 070 59 935 54 536 24 882 41 381 46 355 63 000 22 579 75 885 33 474 19 500 37 000 23 100 27 087 31 961 35 490 32 076 15 801 28 169 27 833 778 363 786 574 315 540 355 282 449 449 392 285 412 415 8 000 3 500 12 000 4 700 2 500 6 000 4 100 4 300 5 200 5 950 5 350 2 350 4 100 4 500 1 275 390 1 810 360 475 320 460 520 690 380 470 130 220 390 875 230 935 205 290 180 190 210 320 225 220 70 135 210 31 13 48 15 22 14 10 13 22 18 23 7 8 11 20 11 18 14 20 13 8 12 20 14 22 6 8 9 62 15 67 18 26 20 16 14 27 23 25 10 12 21 217 ' 80 226 140 404 280 81 102 126 253 301 114 257 346 217 80 226 140 404 280 81 102 126 253 301 114 257 346 7 23 9 5 12 14 3 5 6 9 6 3 8 12 5 3 7 5 9 12 3 5 5 8 5 3 6 10 2 386 345 971 1 176 496 865 1 444 1 889 1 568 620 871 89 219 1 145 1 401 185 486 596 228 584 879 1 322 782 319 548 47 123 701 39 4 17 18 8 17 27 19 22 9 20 2 6 15 17 3 7 16 7 14 16 _ 13 7 _ 2 4 10 305 37 106 142 62 103 136 131 176 71 75 8 30 122 664 456 2 014 369 460 320 482 339 379 656 247 739 593 450 495 310 1 327 243 264 170 311 209 202 515 193 688 317 249 24 21 49 13 16 9 20 14 9 17 7 6 17 18 19 20 21 14 18 7 15 9 13 11 8 3 11 9 33 29 33 17 28 11 53 22 14 24 13 10 31 36 455 75 1 615 950 725 200 1 700 500 600 240 575 160 50 520 390 60 1 550 885 625 160 1 500 450 450 220 500 140 50 500 20 5 37 22 27 7 50 16 18 8 18 4 2 20
Ansgarsförbundet av kyrkliga juniorer
Folkpartiets ung- domsförbund
Högerns ungdoms- förbund
Centerns ungdoms- förbund
Sveriges socialdemo- kratiska ungdoms- förbund
Sveriges elevers centralorganisation
Sveriges konservativa studentförbund
Sveriges motor— federation
Uli;
UlåQONH GJ!-ÅNMH (JT-RODMH QWH—OJNH UIÄQJNH UWÄCCIQD—l Girl—Lån!)— UTJÅOJNH
A-län B-län C—län D-länIE-länI F—länIG—län H—länl I-län IK-län L—län _ _ 4 7 21 13 9 7 _ 5 5 20 _ 20 41 168 96 53 34 _ 17 32 820 802 _ 50 1435 215 200 75 62 60 100 550 570 _ 20 710 100 95 50 30 32 60 12 13 _ 1 155 4 5 1 2 1 1 _ 10 _ _ 10 _ 5 1 2 1 1 102 105 _ 2 132 26 32 8 4 5 6 903 544 518 165 207 526 55 239 65 537 206 646 470 410 132 151 310 42 181 23 413 173 12 18 8 7 6 11 4 12 2 14 7
1 17 7 7 5 11 4 10 2 11 7 107 85 55 36 42 74 15 57 14 86 42
2252 2282 635 762 1350 1112 504 2243 170 667 1182 1900 1800 490 550 990 900 400 1700 125 500 900 20 36 13 15 19 23 16 39 6 12 18
1 29 11 12 13 18 14 34 5 12 16 175 260 100 125 180 210 135 320 50 95 170 378 1334 1956 3581 4053 6130 6136 7655 3730 2532 6015 260 1175 1600 2975 3190 5100 5240 6300 2950 2125 4800
5 41 46 60 78 74 66 97 49 29 35 1 21 21 36 39 39 40 52 14 25 54 65 460 640 850 1160 1050 925 1350 680 400 490
1292 1827 1527 2489 2684 2374 1895 2090 213 1503 1519 1050 1600 1350 2100 2200 2100 1600 1800 180 1300 1300 43 62 33 67 74 64 51 54 11 37 53
1 51 20 20 41 55 33 34 9 25 47 250 350 200 350 400 350 250 250 50 175 300
36257 8810 4966 9693 6059 7059 5177 4521 909 3316 3582 36257 8810 4966 9693 6059 7059 5177 4521 909 3316 3582 50 13 7 14 10 8 8 5 1 4 5 439 104 58 131 78 59 63 38 9 31 38
1475 _ 411 _ 51 _ _ _ _ _ _
1475 _ 411 _ 51 _ _ _ _ _ _ 3 _ 2 _ 1 _ _ _ _ _ _ 54 _ 23 _ 8 _ _ _ _ _ _
1300 2200 500 400 700 900 600 600 500 100 200 500 1000 200 200 300 400 300 300 200 50 50 11 14 4 4 7 10 3 8 2 4 5
1 12 3 4 6 9 3 8 1 4 4 40 50 20 20 30 40 20 30 10 10 10
1 : Ungdomsorganisationenernas totala medlemsantal 2 : Antalet medlemmar i åldern 12—24 år 3 : Hela antalet lokalavdelningar 4 : Antalet kommuner där lokalavdelningar finnes 5 : Antalet ungdomsledare
M—län N—län O-län P-län R-Iän S—län T—län U-län V-län X-län Y—län Z—län AC-län BD-län 7 3 6 12 16 4 15 6 7 2 5 1 1 9 55 9 100 63 69 20 162 43 34 13 38 11 7 49 _ 349 201 308 200 150 76 255 75 242 60 70 42 20 _ 175 100 150 92 78 43 140 30 98 28 25 22 8 _ 2 2 7 6 4 2 3 1 4 1 1 1 1 _ 1 1 — 6 4 2 3 1 4 1 1 1 1 _ 36 22 31 25 14 6 20 5 21 6 6 4 2 520 310 1 364 792 521 584 360 551 645 240 425 507 836 560 410 283 800 652 390 355 180 405 515 215 315 320 510 390 9 7 29 19 12 16 12 9 12 7 10 10 18 10 9 7 17 17 12 15 10 8 11 7 8 7 13 10 73 48 205 133 72 125 60 63 92 45 76 64 123 72 2 305 680 2 141 2 920 2 052 1 001 1 050 743 213 601 493 744 500 587 1 800 510 1 600 2 000 1 500 700 800 550 160 450 370 550 350 400 21 14 33 52 34 23 20 16 5 13 13 17 13 13 15 11 27 46 32 22 17 14 5 9 8 17 12 11 210 110 280 370 260 175 145 110 40 95 95 125 100 100 7 861 5 592 4 508 5 196 5 597 2 523 2 637 3 333 1 947 3 511 3 081 1 130 818 425 6 300 4 600 3 785 4 350 4 775 2 000 2 200 2 600 1 550 2 950 2 420 950 650 380 50 61 52 124 101 51 49 53 39 43 62 39 36 22 53 35 41 55 51 31 28 25 26 31 39 23 17 12 700 850 735 1 700 1 400 720 680 740 540 600 860 540 500 150 2 682 1 095 2 574 3 522 1 324 3 725 2 581 1 584 2 156 2 733 4 055 1 513 2 850 2 046 2 250 950 2 200 3 000 1 200 3 200 2 200 1 350 1 800 2 300 3 500 1 250 2 400 1 750 91 41 80 76 52 72 57 32 49 48 58 44 54 49 64 24 45 57 27 44 31 21 39 18 40 27 20 25 475 200 430 400 300 400 400 200 250 250 300 250 300 250 18 838 2 034 19 929 7 891 5 096 8 480 5 365 3 809 5 861 6 450 3 579 4 620 3 348 2 961 18 838 2 034 19 929 7 891 5 096 8 480 5 365 3 809 5 861 6 450 3 579 4 620 3 348 2 961 22 3 22 8 11 12 7 6 13 12 7 9 6 4 168 23 163 48 74 71 52 44 71 103 54 72 38 29 1 525 _ 665 _ _ 15 _ _ _ _ — _ 65 _ 1 525 _ 665 — _ 15 — _ _ _ _ — 65 _ 1 _ 1 _ _ 1 _ _ — — _ _ 1 — 82 _ 15 _ — 8 _ — _ — _ _ 12 — 1 200 400 700 1 100 1 000 600 1 100 900 1 000 1 000 900 400 400 400 400 200 300 500 500 300 500 400 500 500 400 200 100 100 15 6 8 10 10 10 8 11 10 8 8 2 8 6 10 5 4 9 10 10 7 8 10 6 7 2 7 6 40 20 30 40 40 40 30 40 40 40 30 10 10 10
Sammanställning över ungdomsorganisationernas utredning i samtliga län
Antal medlemmar Antal lokalavd.
Riksomfattande Antal ungdoms— i åldern Ant. Kom- ungdoms- organisation Totalt 12_24 år Hela ant. muner som ledare har lokalavd. Stockholms stad ...... 269.350 179.908 1.529 19.761 Stockholms län ....... 136.154 89.624 1.387 13.148 Uppsala län ......... 60.192 41.918 969 5.594 Södermanlands län. .. 95.482 61.636 1.207 8.674 Östergötlands län ..... 129.647 87.941 1.835 12.723 Jönköpings län ....... 121.778 84.011 1.706 12.793 Kronobergs län ....... 62.255 42.661 1.018 5.826 Kalmar län .......... 84.079 55.034 1.356 8.292 Gotlands län ......... 24.606 17.062 511 2.481 Blekinge län ......... 50.129 36.343 657 4.465 Kristianstads län ..... 90.969 68.963 1.432 8.258 Malmöhus län ........ 177.768 139.689 2.184 14.908 Hallands län ......... 64.468 44.782 964 5.897 Göteborgs och Bohuslän .......... 213.172 146.250 1.970 18.882 Älvsborgs län ........ 110.785 87.245 1.965 11.288 Skaraborgs län ....... 73.979 60.457 1.505 7.723 Värmlands län ....... 120.097 81.203 1.768 10.956 Örebro län ........... 85.742 54.965 1.224 8.204 Västmanlands län . . . . 84.381 56.718 1.000 7.851 Kopparbergs län ..... 103.184 70.426 1.528 9.741 Gävleborgs län ....... 114.671 75.239 1.511 10.344 Västernorrlands län. . . 117.487 76.699 1.658 10.316 Jämtlands län ........ 57.019 37.813 1.113 5.141 Västerbottens län ..... 91.540 65.704 1.748 8.655 Norrbottens län ...... 97.650 62.695 1.720 8.556 2.636.584 1.824.986 35.465 240.576
BILAGA 6
Befolkningsframräkning för kommunblocken till 1965, 1970, 1975 och 1980 enligt Statistiska meddelanden B 1965:20
Kommunblock 1965 1970 1975 1980 0101 Stockholm. . . . .............. 793 146 778 818 759 699 732 096 0201 Östhammar ................. 8 743 8 074 7 422 6 769 0202 Hallstavik .................. 10 833 10 634 10 480 10 274 0203 Norrtälje ................... 18 432 18 806 19 132 19 397 0204 Rimbo ..................... 7 880 7 761 7 664 7 548 0205 Märsta ..................... 18 683 27 459 36 962 46 813 0206 Vallentuna ................. 8 894 10 607 12 467 14 432 0207 Åkersberga ................. 10 035 12 774 15 707 18 817 0208 Vaxholm ................... 4 398 5 126 5 929 6 749 0209 Upplands Väsby ............. 13 708 18 812 24 266 29 939 0210 Jakobsberg ................. 39 835 62 172 86 234 111 447 0211 Sollentuna .................. 36 334 48 211 60 868 74 039 0212 Solna-Sundbyberg ........... 85 862 94 439 103 163 111 057 0213 Träkvista Tappström ........ 7 713 8 419 9 181 10 002 0214 Roslags-Näsby .............. 29 148 37 595 46 564 55 766 0215 Danderyd .................. 28 932 33 890 38 887 43 935 0216 Lidingö .................... 36 098 43 189 50 496 57 780 0217 Gustavsberg ................ 10 010 11 537 13 162 14 815 0218 Nacka ..................... 38 411 44263 50 378 56 607 0219 Bollmora ................... 16 563 27 919 40 150 52 947 0220 Handen .................... 26 887 38 995 52 090 65 682 0221 Huddinge .................. 44 102 60 476 78 060 96 179 0222 Tumba ..................... 18 706 24 138 29 942 35 975 0223 Nynäshamn ................. 15 805 17 385 19 073 20 701 0224 Södertälje .................. 71 608 83 943 97 209 110 870 0301 Kungsängen ................ 5 653 7 598 9 733 11 923 0302 Enköping ................... 33 971 37 533 41 457 45 505 0303 Uppsala .................... 110 308 122 381 134 601 146 007 0304 Alunda ..................... 8 307 7 792 7 290 6 813 0305 Örbyhus Österbybruk ........ 8 420 7 989 7 570 7 138 0306 Tierp ...................... 17 233 16 826 16 390 15 908 0307 Skutskär ................... 10 056 10 486 10 878 11 237 0401 Nyköping .................. 44 692 47 055 49 555 51 986 0402 Oxelösund .................. 15 224 20 935 27 037 33 452 0403 Katrineholm ................ 33 211 34 559 35 768 36 834 0404 Vingåker ................... 9 481 8 771 8 097 7 410 0405 Eskilstuna .................. 84 009 87 276 90 370 93 011 0406 Strängnäs .................. 19 994 20 714 21 431 22 105 0407 Flen ....................... 17 862 17 003 16 086 15 073 0501 Motala ..................... 47 698 47 298 46 656 45 815 0502 Mjölby ..................... 23 210 24 596 26 026 27 432 0503 Ödeshög .................... 6 162 5 527 4 917 4 325 0504 Boxholm ................... 6 283 6 121 5 958 5 789 0505 Österbymo ................. 4 764 4 117 3 523 2 987 0506 Kisa ....................... 10 761 9 956 9 170 8 389 0507 Åtvidaberg ................. 12 758 12 848 12 902 12 905 0508 Linköping .................. 99 800 106 568 113 574 120 141 0509 Finspång ................... 23 600 24 926 26 294 27 604 0510 Norrköping ................. 116 646 120 092 123 122 125 469 0511 Söderköping ................ 9 668 9 605 9 570 9 491 0512 Valdemarsvik ............... 9 809 9 311 8 797 8 302 0601 Jönköping .................. 100 812 105 801 110 576 114 890 0602 Tranås ..................... 18 740 20 047 21 400 22 754 0603 Aneby ..................... 6 574 6 259 5 984 5 731 0604 Nässjö ..................... 33 569 34 462 35 316 36 077 0605 Eksjö ...................... 17 893 16 752 15 582 14 400
Kommunblock 1965 1970 1975 1980 0606 Vetlanda ................... 27 504 27 023 26 488 25 880 0607 Sävsjö ..................... 10 725 9 880 9 040 8 235 0608 Vaggeryd/Skillingaryd ....... 11 168 11 417 11 651 11 900 0609 Värnamo ................... 27 416 28 957 30 502 31 990 0610 Gnosjö ..................... 7 185 7 420 7 718 8 024 0611 Gislaved .................... 23 223 24 108 24 923 25 648 0612 Hyltebruk .................. 10 981 10 542 10 100 9 640 0701 Ljungby .................... 25 330 26 146 26 958 27 715 0702 Markaryd—Strömsnäsbruk ..... 10 804 10 994 11 124 11 185 0703 Älmhult .................... 14 723 14 054 13 365 12 640 0704 Alvesta .................... 18 476 18 288 18 113 17 901 0705 Växjö ...................... 51 321 56 542 62 104 67 748 0706 Tingsryd ................... 15 752 15 220 14 643 14 085 0707 Åseda-Lenhovda ............. 12 172 11 233 10 279 9 338 0708 Lessebo ................... 8 291 8 160 7 961 7 718 0801 Västervik ................... 42 837 42 863 42 655 42 176 0802 Vimmerby .................. 17 370 16 840 16 249 15 597 0803 Hultsfred—Virserum ......... 19 308 18 467 17 515 16 529 0804 Högsby .................... 8 975 8 218 7 489 6 789 0805 Oskarshamn ................ 24 907 25 495 26 001 26 349 0806 Mönsterås .................. 13 424 14 324 15 306 16 310 0807 Nybro ..................... 21 306 21 932 22 473 22 857 0808 Emmaboda ................. 10 897 10 762 10 636 10 481 0809 Kalmar .................... 49 651 51 538 53 400 55 025 0810 Torsås ..................... 8 125 7 460 6 851 6 222 0811 Mörbylånga ................. 10 174 9 304 8 450 7 617 0812 Borgholm .................. 11 295 10 354 9 433 8 538 0901 Visby ...................... 53 711 53 130 52 594 51 845 1001 Karlskrona ................. 61 884 62 128 61 846 61 314 1002 Ronneby ................... 28 559 29 870 31 206 32 479 1003 Karlshamn ................. 30 183 32 734 35 342 37 972 1004 Sölvesborg .................. 14 589 14 910 15 208 15 471 1005 Olofström .................. 14 242 14 648 15 026 15 334 1101 Simrishamn ................. 21 449 20 602 19 684 18 723 1102 Tomelilla ................... 14 123 13 618 13 121 12 621 1103 Kristianstad ................ 63 084 63 444 63 534 63 415 1104 Bromölla ................... 9 689 10 485 11 295 12 064 1105 Broby ...................... 12 917 13 442 14 057 14 693 1106 Osby ....................... 13 227 12 864 12 461 12 057 1107 Hässleholm ................. 44 876 46 298 47 676 48 857 1108 Perstorp .................... 7 026 7 917 8 908 9 974 1109 Klippan .................... 16 314 17 480 18 268 19 321 1110 Örkelljunga ................. 8 310 8 020 7 706 7 390 1111 Åstorp ..................... 10 017 10 888 11 814 12 820 1112 Ängelholm .................. 25 705 26 865 28 028 29 169 1113 Båstad ..................... 10 393 10 180 9 932 9 668 1201 Höganäs ................... 17 216 18 024 18 814 19 645 1202 Hälsingborg ................ 95 609 100 531 105 269 109 634 1203 Bjuv ....................... 11 718 12 778 13 882 15 020 1204 Landskrona ................. 36 265 37 316 38 145 38 769 1205 Svalöv ..................... 11 697 11 254 10 853 10 438 1206 Kävlinge ................... 12 398 13 333 14 363 15 475 1207 Lund ...................... 65 888 74 844 84 248 93 580 1208 Lomma .................... 9 085 10 710 12 369 14 110 1209 Malmö ..................... 277 499 305 596 334 167 361 907
Kommunblock 1965 1970 1975 1980 1210 Vellinge .................... 8 842 9 550 10 267 10 985 1211 Trelleborg .................. 34 396 35 520 36 648 37 679 1212 Skurup ..................... 10 955 10 471 9 980 8 480 1213 Ystad ...................... 23 976 22 153 20 307 18 491 1214 Sjöbo ...................... 13 536 12 211 10 982 9 802 1215 Eslöv ...................... 24 991 26 988 29 077 31 188 1216 Hörby ..................... 11 981 10 812 9 726 8 662 1217 Höör ....................... 8 861 8 770 8 657 8 505 1301 Halmstad .................. 65 752 69 344 72 842 76 131 1302 Laholm .................... 18 919 18 315 17 661 16 957 1303 Falkenberg ................. 30 761 31 118 31 406 31 633 1304 Varberg .................... 35 827 37 609 39 345 41 037 1305 Kungsbacka ................ 21 044 23 694 26 494 29 435 1401 Mölnlycke .................. 12 580 14 623 16 774 19 027 1402 Partille ..................... 22 335 29 271 36 618 44 158 1403 Mölndal .................... 36 503 41 668 46 941 52 275 1404 Göteborg ................... 447 295 472 912 497 698 519 435 1405 Öckerö ..................... 7 140 7 207 7 313 7 405 1406 Kungälv ................... 21 195 25 789 30 580 35 564 1407 Stenungsund ............... 9 703 12 911 16 314 19 932 1408 Tjörn ...................... 8 378 8 373 8 336 8 272 1409 Orust ...................... 8 920 8 368 7 827 7 289 1410 Uddevalla .................. 47 366 49 902 52 521 55 089 1411 Lysekil ..................... 13 946 13 787 13 566 13 283 1412 Gravarne ................... 9 935 9 330 8 711 8 093 1413 Munkedal .................. 10 036 9 428 8 772 8 117 1414 Tanumshede ................ 11 031 9 705 8 482 7 308 1415 Strömstad .................. 10 178 9 870 9 502 9 095 1501 Åmål ...................... 14 044 13 942 13 741 13 471 1502 Bengtsfors .................. 18 496 17 975 17 349 16 700 1503 Färgelanda ................. 6 600 5 935 5 311 4 719 1504 Mellerud ................... 11 327 10 973 10 568 10 124 1505 Vänersborg ................. 32 049 33 295 34 407 35 449 1506 Trollhättan ................. 43 356 47 328 51 473 55 514 1507 Lilla Edet .................. 9 213 9 083 8 918 8 741 1508 Surte ...................... 14 464 15 788 17 118 18 403 1509 Lerum ..................... 15 624 17 759 19 965 22 261 1510 Alingsås .................... 21 593 22 526 23 365 24 161 1511 Vårgårda ................... 7 776 7 619 7 488 7 345 1512 Herrljunga ................. 9 229 8 861 8 467 8 030 1513 Ulricehamn ................. 21 227 20 616 19 968 19 325 1514 Tranemo ................... 10 914 10 878 10 790 10 674 1515 Svenljunga ................. 9 498 8 955 8 405 7 863 1516 Kinna ...................... 27 011 26 777 26 429 26 005 1517 Borås ...................... 101 751 104 626 106 832 108 359 1601 Grästorp ................... 5 642 5 355 5 056 4 757 1602 Nossebro ................... 9 684 9 035 8 374 7 706 1603 Vara ....................... 18 078 17 534 16 929 16 310 1604 Lidköping .................. 33 275 33 559 33 631 33 538 1605 Götene ..................... 12 149 11 687 11 233 10 771 1606 Skara ...................... 15 965 15 739 15 418 14 998 1607 Falköping .................. 33 914 35 417 36 989 38 519 1608 Habo ...................... 9 311 9 418 9 557 9 696 1609 Tidaholm ................... 12 931 12 791 12 588 12 332 1610 Hjo ........................ 7 539 7 349 7 125 6 871 1611 Tibro ...................... 9 465 9 922 10 364 10 769 1612 Karlsborg .................. 9 142 8 602 8 020 7 383
Kommunblock 1965 1970 1975 1980 1613 Skövde ..................... 40 791 44 634 48 754 53 021 1614 Töreboda ................... 10 659 9 999 9 355 8 717 1615 Mariestad .................. 23 004 25 598 28 351 31 188 1616 Gullspång .................. 6 071 5 757 5 456 5 147 1701 Kristinehamn ............... 28 028 27 205 26 213 25 091 1702 Storfors .................... 5 712 5 163 4 621 4 070 1703 Filipstad ................... 17 977 17 194 16 352 15 432 1704 Karlstad ................... 68 191 74 076 80 156 86 167 1705 Skoghall .................... 10 903 11 385 11 802 12 212 1706 Kil ........................ 7 549 7 427 7 305 7 170 1707 Forshaga ................... 9 511 9 050 8 553 8 026 1708 Grums ..................... 9 973 9 851 9 681 9 470 1709 Säffle ...................... 20 009 20 275 20 491 20 653 1710 Årjäng ..................... 10 666 9 859 9 058 8 245 1711 Åmotfors ................... 10 676 10 183 9 663 9 111 1712 Arvika ..................... 29 251 28 717 28 037 27 230 1713 Sunne ...................... 15 307 13 931 12 569 11 251 1714 Torsby ..................... 11 395 10 723 10 024 9 278 1715 Sysslebäck .................. 5 105 3 959 3 061 2 339 1716 Kyrkheden ................. 7 907 7 586 7 226 6 849 1717 Hagfors .................... 14 951 14 524 14 006 13 431 1718 Munkfors ................... 6 094 5 954 5 780 5 590 1801 Örebro ..................... 107 117 112 089 117 078 121 615 1802 Kumla ..................... 14 906 14 905 14 810 14 577 1803 Hallsberg ................... 11 763 12 285 12 803 13 318 1804 Pålsboda ................... 8 764 8 054 7 406 6 800 1805 Askersund .................. 11 906 11 037 10 194 9 342 1806 Laxå ....................... 8 511 8 479 8 425 8 329 1807 Degerfors ................... 11 294 11 512 11 706 11 829 1808 Karlskroga ................. 37 673 40 118 42 448 44 472 1809 Nora ....................... 9 537 9 157 8 753 8 305 1810 Hällefors ................... 11 856 11 479 11 029 10 528 1811 Lindesberg ................. 24 999 24 403 23 755 23 003 1812 Kopparberg ................. 8 166 6 796 5 669 4 664 1901 Västerås .................... 101 133 112 382 124 194 135 913 1902 Hallstahammar ............. 18 360 20 440 22 566 24 634 1903 Surahammar ................ 9 762 9 171 8 574 7 950 1904 Köping ..................... 26 586 27 520 28 446 29 233 1905 Kungsör .................... 7 685 8 308 8 903 9 501 1906 Arboga ..................... 15 061 16 131 17 204 18 111 1907 Fagersta ................... 16 192 15 949 15 602 15 136 1908 Skinnskatteberg ............. 5 576 4 820 4 116 3 494 1909 Norberg .................... 7 297 6 601 5 947 5 324 1910 Sala ....................... 19 710 19 074 18 352 17 599 1911 Heby ...................... 14 095 13 266 12 383 11 502 2001 Falun ...................... 45 418 45 678 45 726 45 534 2002 Borlänge ................... 41 830 44 410 46 988 49 523 2003 Mockfjärd .................. 8 354 8 211 8 028 7 831 2004 Säter ...................... 10 120 9 930 9 725 9 520 2005 Hedemora .................. 18 570 18 136 17 581 17 008 2006 Avesta ..................... 29 263 29 404 29 497 29 458 2007 Ludvika .................... 34 825 33 805 32 652 31 301 2008 Smedjebacken ............... 13 687 13 932 14 202 14 409 2009 Vansbro .................... 10 087 9 798 9 514 9 187 2010 Malung ..................... 12 912 12 601 12 222 11 793 2011 Leksand .................... 12 636 11 875 11 022 10 183 2012 Rättvik .................... 9 918 9 762 9 601 9 380
Kommunblock 1965 1970 1975 1980 2013 Mora ....................... 17 525 17 668 17 718 17 683 2014 Orsa ....................... 9 488 8 675 7 865 7 054 2015 Älvdalen ................... 9 847 8 429 7 182 6 045 2101 Gävle ...................... 83 217 87 138 90 828 94 074 2102 Sandviken .................. 40 834 42 306 43 676 44 863 2103 Hofors ..................... 16 167 17 112 18 031 18 870 2104 Ockelbo .................... 7 644 7 279 6 873 6 473 2105 Söderhamn ................. 32 384 31 785 31 029 30 094 2106 Bollnäs ..................... 34 166 33 654 33 162 32 542 2107 Edsbyn .................... 8 099 7 788 7 438 7 044 2108 Ljusdal .................... 24 797 22 685 20 631 18 577 2109 Hudiksvall ................. 35 398 34 621 33 680 32 536 2110 Bergsjö .................... 12 043 11 240 10 430 9 586 2201 Ånge ....................... 17 082 15 145 13 337 11668 2202 Sundsvall ................... 72 365 77 494 82 386 87 051 2203 Matfors .................... 10 413 9 645 8 919 8 175 2204 Timrå ...................... 21 573 21 102 20 521 19 826 2205 Härnösand ................. 27 668 26 639 25 422 24 102 2206 Kramfors ................... 31 710 29 406 27 130 24 879 2207 Sollefteå .................... 26 294 23 914 21 565 19 255 2208 Ramsele .................... 11 520 9 411 7 673 6 230 2209 Örnsköldsvik ................ 61 778 61 584 60 921 59 833 2301 Hammarstrand .............. 9 295 7 926 6 694 5 609 2302 Bräcke ..................... 11 677 11 489 11357 11 158 2303 Östersund .................. 43 774 44 722 45 331 45 541 2304 Lit ........................ 8 746 7 656 6 671 5 796 2305 Strömsund .................. 9 209 7 780 6 542 5 477 2306 Krokom .................... 14 763 13 348 12 092 10 908 2307 Järpen ..................... 10 480 10 230 9 991 9 678 2308 Svenstavik ................. 10 674 9 779 8 910 8 079 2309 Sveg ....................... 13 248 11 349 9 648 8 149 2401 Umeå ...................... 61 962 69 867 78 033 86 110 2402 Nordmaling ................. 8 758 7 976 7 210 6 476 2403 Vindeln .................... 8 512 7 285 6 183 5 185 2404 Vännäs ..................... 12 684 11 828 10 987 10 117 2405 Robertsfors ................. 8 459 7 640 6 871 6 097 2406 Skellefteå ................... 72 666 71 125 69 112 66 656 2407 Norsjö ..................... 12 129 11 441 10 695 9 895 2408 Lycksele ................... 15 743 1.4 935 14 137 13 320 2409 Storuman .................. 9 908 9 376 8 844 8 277 2410 Sorsele ..................... 5 050 4 457 3 897 3 375 2411 Vilhelmina .................. 9 327 7 799 6 488 5 329 2412 Åsele ...................... 11 485 10 418 9 388 8 428 2501 Piteå ...................... 32 409 34 775 37 135 39 387 2502 Älvsbyn .................... 9 592 9 671 9 717 9 694 2503 Arvidsjaur .................. 10 077 9 759 9 446 9 055 2504 Arjeplog .................... 5 023 4 532 4 056 3 591 2505 Luleå ...................... 54 724 61 071 67 586 73 956 2506 Boden ..................... 28 979 29 080 28 954 28 506 2507 Jokkmokk .................. 10 601 9 727 8 855 8 004 2508 Kalix ...................... 18 591 17 401 16 198 14 948 2509 Överkalix .................. 7 883 7 199 6 603 5 994 2510 Haparanda ................. 9 311 8 704 8 146 7 545 2511 Övertorneå ................. 8 620 7 729 6 973 6 205 2512 Pajala ..................... 12 614 11 164 9 801 8 547 2513 Gällivare ................... 27 933 28 064 28 012 27 817 2514 Kiruna ..................... 30 068 32 027 34 017 36 059
BILAGA 7 PM till fritidsnämndens investeringsplan för åren 1964—1969
Södertälje stads investeringsplan för åren 1964—1969 är ett exempel på kommunal långtidsplanering
Allmänt
När Fritidsnämnden nu är i tillfälle att lämna uppgift om planerade investerings- objekt för tiden intill 1970 kan det vara angeläget att närmare motivera dessa planer.
Eftersom dylika planer ej utarbetats tidigare blir detta något av begynnelsen till en generalplan för fritidsverksamheten i Södertälje.
Utvecklingen inom den kommunala fritidsverksamheten har accelererat enormt under de senaste åren trots att det redan 1917 i regeringsrätten fastslogs att idrotts- och friluftsverksamhet i högsta grad är kommunala angelägenheter.
Prognoserna går mot en tredubbling av utnyttjandet av vår fritid från 1963 till 1970. Sålunda har vart tionde hushåll 1963 ett fritidshus _ 1970 beräknas vart tredje hushåll inneha ett fritidshus.
Fritiden blir längre. Vi har fått 4-veckorssemester och det har motionerats om 40-timmarsvecka i riksdagen.
Folk flyttar i allt tätare skaror in till städerna. 1970 beräknas 80 % av befolk- ningen bo i tätorter. Med tanke på kommunblockbildningar bör prognoserna utgå ifrån att vi i framtiden måste ge service till ett mycket stort omland.
Nativitetsförskjutningen under 40-talet gör att antalet ungdomar upp till 24_25 är ökar med 50—70 % under 1960-talet.
Dessa två senast nämnda faktorer gör att vi rimligtvis har och får omfattande sociala ungdomsproblem under 60-talet.
På idrottssidan har egentligen inte gjorts några siffermässiga prognoser. Däremot kan nämnas följande tendenser som på riksplanet varit synnerligen framträdande de senaste åren.
1. Antalet idrottsföreningar har ökat starkt. (För närvarande är drygt 100 för- eningar anslutna till FR och därav är ett 40-tal enbart idrottsföreningar.) Bl. a. beror det på att de föreningar som redan finns i städerna inte längre kan ta emot flera. Nya föreningar bildas också när nya anläggningar tillkommer. _ Se för Södertäljes del på ishockey, basket, handboll, bandy, fotboll m. fl.
2. Antalet till RF redovisade fritidsgrupper ökar med 15—25 % varje redovis- ningsomgång, ett resultat av bättre planerad ungdomsverksamhet och nyrekryte- ring bland ungdomar.
3. Allt fler fortsätter sedan man slutat tävlingsidrotta. Motionspropagandorna 1960—1962 visade sådana resultat.
4. Nya idrottsgrenar tillkommer och andra breddas, judo, volleyboll, för att nämna några. Vidare har de idrotter som tidigare betraktats som typiska över- klassysselsättningar t. ex. tennis blivit mera av folkidrott.
14_614507
5. Vissa människor, kanske framförallt folk med högre utbildning, men även andra, väljer bostadsort och arbetsort efter de trivselanordningar som där finns. Bland dessa tänker man då främst på anläggningar för idrott och friluftsliv. Alla tecken tyder på att dessa tendenser kommer att fortsätta de närmaste 5_10 åren. Ytterligare några siffror som visar de framtida behoven av anläggningar för att tillfredsställa särskilt de ungas behov av planerad verksamhet. Olika befolkningsprognoser pekar mot att vi 1970 har en befolkning av 53 000 invånare i Södertälje. _Av denna befolkning beräknas 30—35 % vara ungdomar. Det betyder att vi 1970 har att ta hand om 16 000—18 000 ungdomar på våra idrotts- anläggningar och fritidsgårdar. Man kanske också bör tänka på att den toppidrott som kan födas genom speci- ella anläggningar finansierar sig själv och mycket ofta lämnar ekonomisk hjälp till andra idrottsgrenar som inte blivit så stjärnbetonade. Vidare är toppidrotten Pit—främjande för kommunen. När det gäller den verksamhet som administreras genom ungdomsbyrån gäller vissa normer som utarbetats av Skolöverstyrelsens ungdomsavdelning. Denna norm säger att ett tättbebyggt område bör ha fritidsgårdsutrymmen motsvarande 80 In? per 1 000 invånare. Sedan är det lätt att räkna. Alla i en stad ansvariga torde i dag vara överens om att lokalfrågan betyder praktiskt taget allt när det gäller att eliminera orostendenser i de ungas grupp- bildningar. Det är inte nödvändigt att utförligare referera dr John Takmans utred- ning i Dick Blombergs bok om ungdomsbrottsligheten. Det är klart att en aktiv, acceptabel, organiserad verksamhet medverkar till att förhindra och minska de mindre önskvärda aktiviteterna från ungdomens sida. Det är därför väl motiverat med alla anläggningar som kan ta emot ungdomar. Varje insats på detta område i dag kommer att ge full valuta åt morgondagens ge- nerationer. Kraven på samhällets insatser kommer att bli oerhört omfattande när det gäller fritidsverksamheten. Samhällets invånare vill också ha valfrihet.
Närmare motiv till investeringsplanen för tiden 1964—1969 (Sorterade efter angelägenhetsgrad) Investeringsplanen bygger såvitt det är bekant på de tänkta byggnadsplanerna för staden.
Från sektion I
Bårsta idrottsplats etapp 3 För att denna idrottsplats skall bli funktionsduglig krävs att de tidigare projekte- rade anläggningarna snarast blir anlagda. Omklädnadsbyggnaden är nödvändig för att ge service åt alla som på idrottsplatsen kommer att tävla och träna: tennis, friidrott, fotboll m. fl. Den är också nödvändig med tanke på att trycket på idrotts- parken fordrar flyttning av flera klubbars träningsplats till Bårsta och andra stads- delsidrottsplatser. Anläggningen är ej klar förrän omklädnadsbyggnaden tillkom- mit.
Till en komplett idrottsplatsanläggning hör också en högtalaranläggning och belysning till bandybanan.
Brunnsängs idrottsplats etapp III
För denna idrottsplats gäller samma motivering som för Bårsta idrottsplats, kan- ske med det undantaget att vi i Brunnsäng från början bli försörjda med omkläd- nadsrum genom gymnastikhallen. Dock bör påminnas om att etapp III för Brunns- äng omfattar ett större utbyggandc än för Bårsta, nämligen från en enda fotbolls- plan till en fullständig idrottsplats.
Ishockeyhall
Behovet av att snarast igångsätta ett ishockeyhallbygge har ofta diskuterats i och bekräftats av fritidsnämnden. Trängseln av ishockeytränande ungdomar på isba- nan är besvärande och påfrestande för alla parter. Södertälje har i dag mer än 1 000 föreningsanslutna ishockeyspelare. Sex föreningar är med olika lag inblan— dade i seriesystemet.
Vid anläggande av en inomhushall kommer vi att få två konstfrusna isbanor. Den äldre kommer då att bli en andrahandsbana med i första hand allmänhetens åkning, skridskoskolan och ungdomsidrott, vilket allt ger stora möjligheter till en breddning av issporten liksom också stora möjligheter att ge framtida service till ett allt större influensområde, Järna, Enhörna, Nykvarn, Gnesta etc.
Samtidigt kan man från andra håll iakttaga hur människor vill ha en viss be- kvämlighet för att komma som åskådare till idrottstävlingar, däribland ishockey— matcher. De dyraste och ur publiksynpunkt bästa åskådarplatserna går numera alltid åt först. I valet mellan en billigare anläggning med färre publik och en inom- husanläggning med större publik vinner självfallet det senare alternativet bl. a. av ekonomiska skäl. Det torde utan vidare kunna sägas att det är större ekonomi med en inomhushall än med en bana utan tak. Vidare finns det starka motiv till att sätta tro till de uppgifter som talar för att toppishockeyn landet över kommer att kräva inomhushallar. Eftersom ishockeyn är Södertälje'stads enda toppidrott _ som dessutom har traditioner i staden, finns det all anledning att planera en is- hockeyhall långt fram i investeringsplanen. '
Till bilden här också att vi i landet redan har ett stort antal inomhushallar, (just nu finns åtta inomhushallar medan flera är under byggnad eller projekte— ring). När vår egen kan bli färdig, till 1966? (i god tid till ishockeyspelets 100 års- jubileum), kommer ca 30 hallar att vara i bruk.
Vad som snarast bör klaras av är lokaliseringen, där Fågelkärret ligger som ett första alternativ.
Skolidrolisplatser
I anslutning till den nya skolan i Ronna är en skolidrottsplats planerad. Härmed avses en fotbollsplan 60 x 100 m, löparbana 100 m, anordningar för hopp och kast samt ishockeysarg med belysning.
Liknande idrottsplatser är önskvärda även inom Västergård-Mariekäll, där för närvarande inte finns möjligheter att ordna idrottsevenemang i skolregi.
Driften bör här anförtros åt dem som utbildats för sådant, stadens idrottsplats— arbetare.
Plasthall för friidrott
Eftersom en idrottshall knappast kan komma till stånd förrän i senare delen av den aktuella femårsperioden är det angeläget att ge friidrottsmännen andra möj- ligheter till inomhusträning på vintern. Enklast och billigast sker sådant med hjälp av en inomhushall av plast _ med samma konstruktion som den tennishall
vilken skall uppmonteras under hösten 1964. En sådan hall sätts lämpligast upp på ett av segmenten på idrottsplatsen. De ungefärliga måtten blir 22 x 45 m.
Campingplatsen vid Havsbadet
Vad som än händer med Havsbadet (den av stadsfullmäktige tillsatta >>Havsbads- kommittén» har till uppgift att lösa hela området) är vi nödsakade att ta hand om hitresande campare och ge dem erforderlig service. Den nu befintliga anläggningen fyller inte ens de mest primitiva krav. Den kräver en make up snart nog. Med den spekulationen för ögonen att där kommer att ligga en campingplats vad som än händer med området, bör förbättringar göras i form av en gemensam servicebygg- nad, en anläggning som ej bör ligga för avlägset fram i tiden. Med tanke på de tre kraven på en god campingplats: 1. Den skall locka turister. 2. Den skall betjäna turister. 3. Den skall ge bygden bröd, torde det vara svårt att finna en bättre be- lägen campingplats. % av turistens pengar går till livsmedel, annan handel och bensin.
Start- och målbryggor för rodd- och kanottävlingar Dessa är planerade dels vid Mälarbadet, dels vid Måsnaren.
Ishyvlingsmaskinen
har tidigare konstaterats vara mindre angelägen ur kostnadssynpunkt. Sedan de tidigare nämnda planerade investeringsobjekten tillkommit är emellertid läget ett annat. Enbart tillkomsten av skrinnarbanorna motiverar denna investering.
Serveringslokal vid Eklandsnäs Denna har stora behov att fylla i anslutning till skid- och skridskoåkning i anslut- ning till Måsnaren och till sommarbad och camping inom området.
Toalettbyggnader vid Eklundsnäs och Malmsjön De sanitära anordningarna som för närvarande finns vid dessa bad är av primitiv art och besvärliga ur driftssynvinkel. En normal utbyggnad till tidsenligare system är ytterst angelägen. Mälarbadet har redan ett liknande system, för Havsbadet är ett sådant planerat.
Skidbackar för teknikåkning
Skidintresset i Södertälje är tack vare enastående energiska ledare ytterst livaktig. Teknikbackar har lokaliserats i Bergvik och Fogdetorpsterrängen. Byggs ut efter hand under år 1965—1968.
Idrottshall
Vid en enkät som gjorts dels bland 35 idrottsledare i staden, dels bland de under 1963 nyinflyttade önskade majoriteten en idrottshall framför en del andra plane- rade projekt. Detta resultat äri och för sig ej överraskande med tanke på de många trångbodda idrottsgrenarna: bl.a. gymnastik, tennis, handboll, basket, badminton, boxning, brottning. Trångbodda även när det gäller klubbrum, samlingsrum, test- lokal och läkarrum.
Kostnaderna beräknade efter erfarenheter från liknande anläggningar. Flera av dessa idrottsgrenar kommer emellertid redan 1964 att bli relativt hygg- ligt försörjda genom de hallar, som blir färdiga under året.
Då det gäller idrottshallens förverkligande har fritidsnämnden och skolstyrel— sen gemensamma intressen. Det intima samarbete som förekommit då det gällt
gymnastikhallarna i Östertälje, Brunnsäug och Rosenborg kommer att fortsätta vid detaljplaneringen av kommande gymnastikhallar och självklart även när det gäller denna idrottshall. Detta samarbete gäller såväl lokalisering som planering av bygg- naden.
A nmälningsanläggningar
Under denna rubrik har vi tagit med anläggningar som ej kan preciseras till belopp eller lokal (ibland). Anläggningarna ingår dock i Fritidsnämndens framtida pla- ner varför de härmed anmäles.
Stadsdelsidrottsplats i östertälje — markreservationer I anslutning till bebyggande av Karleby, Skarvsta och Gärtuna kommer behovet av en fullständig idrottsplats att uppstå. Inom Östertälje nuvarande idrottsplatsom- råde finns tillräckligt med mark för att färdigställa en utomordentligt vacker idrottsplats. Omklädnadsutrymmen finns i tillräcklig grad i en just färdig gym- nastikhall. Markreservationer i anslutning till östertälje idrottsplats därför önsk- värda för framtida bruk.
Grönområden
I anslutning till tidigare omtalad enkät har det gjorts förfrågningar om sportfält, där man kan idka praktiskt taget alla sommarsportgrenar och dit man på som- maren kan gå med kaffekorg och familj. Se Rålambshov i Stockholm.
Varpa, fotboll, volleyboll, brännboll, basket, tennis, bågskytte.
Ett sådant område måste planeras och lokaliseras för framtiden, eventuellt grän- sande intill ett ridhus med ryttarstadion. Då kommer vi måhända till Vasa, Hög- loft eller i anslutning till Östertälje idrottsplats.
Småbåtshamnar
Enligt en artikel i Pris- och Kartell om småbåtar kan man dra sådana slutsatser som att antalet båtar som beräknas tillkomma varje år i Södertälje är max. 100 stycken. Därav är 60 roddbåtar och 40 st. segel- eller motorbåtar varav segelbåtar blott ett fåtal. Dessa fartyg måste härbärgeras någonstans och bryggor byggas efter hand med början 1965. Frågan om lämplig förvaltning är knappast löst, men den avdelning som i övrigt har hand om fritiden synes vara den lämpligaste.
Fri tidsområden
Lämpligt sådant område går inte att tidsplanera eftersom man ej vet vilka som är till salu och när. Detta ärende är emellertid ytterst angeläget eftersom priserna på denna vara accelererar snabbare än på andra och för att varan blir alltmera sällsynt.
Området bör täcka ej blott behovet av bad och fiske i saltsjövatten utan även behovet av sportstugemark och mark för fritidsbyar.
Sportflygfält För denna rubrik gäller i princip samma spelregler som för fritidsområdena. Rubriken måste beaktas.
Kommunal golfbana och skidanläggning i gemensam regi Enligt prognoserna kommer golfsporten att utvecklas i rask takt under de när- maste åren. Även om antalet golfspelare i Södertälje kan betraktas som relativt
ringa är det ändock så att köandet vid greenarna blivit så irriterande att man hellre avstår från spel än spiller tid. Det betyder i sin tur att golfintresserade redan börjat forska efter nya anläggningar för framtida bruk. I trakten av och söder om Katarinagården i Östertälje finns ett område som är önskvärt att det reserveras för framtida fritidsverksamhet. Inom detta område kan samarbete ske mellan golfsport och skidsport varför anläggningarna kan utnyttjas såväl på som- maren som på vintern. Denna idés förverkligande sammanfaller också med de dis- kussioner som förekommit inom fritidsnämnden gällande en fritidsgård med an- gränsande fritidsområde i sydväst, nordväst, nordöst och sydöst. Den här fritids- gården skulle sålunda representera region sydöst. Markreservationer därför önsk— värda för att fylla 70-talets behov.
Diverse anläggningar Utöver de här mer preciserade anläggningarna vet vi att följande fritidsanlägg- ningar kan komma till utförande under den aktuella perioden.
Golfklubben kommer att bygga ut anläggningen i anslutning till 18-hålsbanan och flyttningen från golfklubbstugan.
Ridklubbens vidare existens på Tältet är förenat med många okända faktorer t. ex. kanalfördjupningar. Varje tänkbar framtida placering kommer att bli relativt kostsam.
IF:s, IFK:s och SSK:s flyttning av respektive fritidsstugor (utflyktsmål) är un- der utredning i olika stadier inom olika förvaltningar. IF:s stugbygge vid Malm- sjön är nära förestående och SSK:s flyttning från Tuvängen till Gränsgården är i princip godkänd av drätselkammaren.
Från sektion II
Fritidspaviljonger i Grusåsen och Ronna Denna rubrik har diskuterats i såväl sektion 2 som fritidsnämnd och behovet av lokaler i respektive områden har konstaterats. Platserna för barackerna har loka- liserats i Ronna i samråd med Telgebostäder och i Grusåsen till en planerad par- keringsplats. Den sistnämnda torde finnas möjligheter att »låna» intill den tid då ett högaktuellt garagehus blir färdigt i vilket även kan inrymmas en fritidsgård. Först vid den tiden kan det bli nödvändigt att ta parkeringsplatsen i besittning. Ungdomens Hus i Societetssalongen har aktualiserats dels genom utredningar av fastighetskontoret, dels genom förfrågningar »på stan». Man säger från ungdoms— håll att »vi har ingenstans att ta vägen» och från de äldres sida kommer klagomål på de unga. Program för anläggningen är under arbete.
Fritidsgårdarna i övrigt Den i Västergård ligger först i prioritet. Här är stadsplan klar med gården inpric- kad.
Fritidsgården i Ronna är redan färdigritad och kommer att tas i bruk så snart byggnaden blir färdig.
Fritiden i Brunnsäng är blott en tillfällig anläggning. När området är färdigt krävs här en anläggning byggd för sitt ändamål. Stadsplaneavdelningen har med projektet i planerna.
östertäljegårdens utbyggnad
Så snart läkarlokalen och bostaden i Östertälje gamla kommunalhus ej längre behöver uppta de lokaler Ungdomsbyrån en gång kalkylerat med krävs en enklare ombyggnad.
Motorungdomsgård i Tuvängen
Sedan samarbetsfrågan beträffande detta område nu ser ut att lösas finns det möjligheter för AMF att även arrendera en del av Glasbergamarkerna. Det är då inom detta område planer på att bygga en motorungdomsgård där såväl förenings- ungdom (AMF), som föreningslös ungdom skall kunna samsas. Modell Norrköping. Inom området kommer då att finnas, utom banor för motocross, trial och rund- bana, två byggnader, en för expedition, klubblokal, samlingsrum med kafé och en för verkstadsutrymmen.
De kommunala föreningsbidragen Den rubriken har tagits med under ungdomsbyråns verksamhet. I framtiden nöd- gas vi specialisera även den detaljen. Dock sker här samråd med sektion 1. Under senare år har den procentuella ökningen varit oerhört kraftig: 1963 = 205 000 och 1964 = 370 000. Det kan dock vara realistiskt att räkna med en knappt 20-procentig ökning när vi nu är uppe i nära 1/2 miljon kronor.
BILAGA 8
Utdrag ur »Der Goldene Plan in den Gemeinden» _— Deutsche Olympische Gesell- schaft 1960
Normer
I Västtyskland har 1960 en plan (Der Goldene Plan in den Gemeinden) antagits för upprustning av idrottsanläggningar av olika slag. Normerna för denna plan är följande:
Lekplatser jb'r 3 till 6 år gamla barn
Gatan, förr barnens lekplats, är _ t. o. m. i avlägsna bostadsområden — trafik- utrymme och har därigenom överallt blivit farlig genom trafiken. Därför måste man överallt skaffa utrymme inne på tomterna för de barns sysselsättning som är i denna åldersgrupp och som inte utan fara kan lämna tomten (gården) utan vuxnas sällskap. Lekplatsen för barn borde vara en oskiljaktig (självklar) del av fastigheten som garage, piskställ eller soptunnor.
1. Yta i förhållande till lotalbefolkningen a) Slutet byggnadssätt, flervåningshus, jämförbar befolkningstäthet ca 250 in- vånare per hektar netto byggnadsmark; 0,5 m2 nyttig lekyta per invånare. b) Öppet byggnadssätt, övervägande lågbebyggelse, jämförbar befolkningstät- het; 0,25 m2 nyttig lekyta per hektar netto byggnadsmark.
2. Riktpunkt Önskvärd storlek: 150 m2. Planeras flera lekplatser sammanhängande, bör totalytan inte uppgå till mer än 450 m2 och avdelas så att den inte kan nyttjas av äldre barn.
3. Placering och avstånd Om möjligt på tomtmarken. Finnes ej plats på tomten bör lekplatserna ordnas av berörda husägare inom kvarter som nybygges av allmännyttiga eller privata bostadsföretag. Är detta inte möjligt måste motsvarande offentliga lekplatser anvisas. Maximalt avstånd från varje enskilt bostadshus 100 m. Gångväg endast över trafiksvaga gator, önskvärt dock enbart via gångvägar.
Lekplatser för 7 till 12 år gamla barn
Lekplatser för denna åldersgrupp får övervägande betraktas som offentliga an- läggningar. Inom begränsad nybebyggelse utförd av allmännyttiga eller privata
bostadsföretag bör sådana anläggningar ordnas genom byggherren själv. I övrigt rekommenderas att anlägga offentliga lekplatser för barn i denna åldersgrupp i förbindelse med skoltomterna.
1. Yta iförhållande till totalbefolkningen Oberoende av byggnadssättet: 0,51112 nyttig lekyta per invånare.
2. Riktpunkt 1 000 1112 nyttig lekyta.
3. Placering och avstånd Inte mer än 500 m från varje enskilt bostadshus. Bör om möjligt nås utan att livligt trafikerade gator korsas.
III. Lekfält för ungdom i åldern 13—17 år
Den i skolarbetet ingående fysiska fostran kan endast säkerställas genom anlägg- ningar i skolornas omedelbara närhet. Lekfält för denna åldersgrupp måste där- för anordnas i förbindelse med skoltomterna. Det kan inte försvaras, att de inte ställts till förfogande som offentliga lekplatser under de tider, då undervisning inte pågår. Förbindelse med gymnastikhall synnerligen önskvärd (se avsnitt V: Gymnastikhallar) .
1. Yta i förhållande till totalbefolkningen 1 m2 nyttig lek(sport)yta per invånare.
2. Riktpunkt
Bollplan minst 60 x 90 m ........................................ 5 400 m2 Sidoutrymmen .............................................. ca 1 600 » ca 7 000 m2
3. Placering och avstånd Motsvarande skolornas lokalt önskvärda och möjliga elevområde. Om möjligt i förbindelse med skoltomten, i intet fall mer än 10 min. gångväg (rasttid) från skolan.
I V. Allmänna sportanläggningar
Dessa anläggningar tjänar den kroppsliga rekreationen och hela befolkningens olikartade sportutövning, alltså likaväl träning för tävlingsidrott och tävlingar (idrottsföreningar, skolor, ungförbund) som icke tävlingsmässig sportlig rekrea- tion (grupper, familjer, enskilda). Hänsyn har här tagits till speciella anlägg- ningar (se avsnitt VIII).
1. Yta [ förhållande till totalbefolkningen 3 m2 nyttig yta per invånare. (Tillsammans med ytorna för småbarn (I), barn i åldern 7—12 år (II) och ungdom i åldern 13—17 år (III) erhålles den tidi- gare av det tyska stadsförbundets sportutskott (sammanträde 24.10.1950) efter- strävade totalytan 5 m2 nyttig lekyta.)
2. Riktpunkt De enskilda anläggningarnas storlek bestämmes, vad gäller tävlingsarenor av de för resp. idrottsgren fastställda tävlingsmåtten.
3. Placering och avstånd Förutom särskilda anläggningar, belägna så nära bostadsområdena som möj- ligt, rekommenderas av ekonomiska skäl att för varje 30 000—50 000 invånare sammanföra flera anläggningar för olika sportgrenar till »områdesanlägg- ningar» med 6—1011a nyttig idrottsyta.
V. Gymnastik-, lek och sporghallar
Skolornas, idrottsföreningarnas och ungdomsförbundens regelbundna träning måste säkerställas oavsett vädret. Hallar bör därför alltid anordnas i nära för- bindelse med skolorna och ställas till idrottsföreningars och ungdomsförbunds förfogande under de tider, då undervisning inte pågår.
1. Yta i förhållande till totalbefolkningen 0,1 m2 nyttig hallyta per invånare.
2. Riktpankter
Liten gymnastikhall .................. 10 x 18 m Medelstor gymnastikhall .............. 12 X 24 m Stor gymnastikhall ................... 14 x 28 m (Däremellan liggande mått möjliga) Sporthall ............................ 18 X 32 m Gymnastiksal (som komplementutrymme) till ................................. 21 x 42 111
För den enskilda skolan bestämmes hallens storlek och antalet och storleken av komplementanläggningar. Gymnastiksal och simskolehall (avsnitt VI: Simhallar) av antalet klasser och elevernas antal och ålder, eventuellt också av behov för vuxna utom skolan.
a) För skolor med få elever upp till 7 klasser. Liten hall (också användbar som univer— salhall) ............................. 10 x 18 m nyttig hallyta h) För skolor med elever upp till 14 år och upp till 12 klasser. Medelstor hall ........................ 12 X 24 m nyttig hallyta c) För skolor med elever upp till 14 år och upp till 13 eller flera klasser. Medelstor hall ........................ 12 x 24 m nyttig hallyta och Gymnastiksal minst .................. 9 X 9 m högst .................. 15 x 15m nyttig hallyta och om inte en närliggande simhall kan användas: Skolsimhall .......................... bassängstorlek (se avsnitt VI) ........................ 6—8 x 12,5 m 6—8 X 16 % 111
d) För skolor med elever över 15 år och upp till 12 klasser (gymnasium osv.).
Stor hall ............................ 14 )( 28m 18 X 33 m nyttig hallyta (Däremellan liggande mått möjliga)
e) För skolor med elever över 15 år och upp till 13 klasser eller fler. Stor hall ............................ 14 x 28m
18 X 33 m nyttig hallyta (Däremellan liggande mått möjliga)
och Gymnastiksal minst .................. 9 X 9 m högst .................. 15 X 15 m nyttig hallyta och om inte en närliggande simhall kan användas: Simskolehall ........................ bassängstorlek
6—8 X 12,5 m 6—8 X 16 % m
3. Placering och avstånd Gymnastikhallar (små hallar, medelstora hallar och stora hallar) motsvarande det lokalt önskvärda och möjliga intagningsområdet för skolorna, i möjligaste man i förbindelse med lekplatser (sportfält) för ungdom (se avsnitt III), dvs. helst i förbindelse med skoltomten, i intet fall mer än 10 min. gångväg (rast- längd) från skolan. Sporthallar (riktmått 21/26 )( 42 m nyttig hallyta) om möjligt i förbindelse med en områdessportanläggning (se avsnitt IV) dvs. en hall för ca 30000 till 50 000 invånare.
VI. Simhallar
1. Antal i förhållande till totalbefolkningen samt placering Principiellt en normal simhall för 30 000 till 80 000 invånare resp. för ett mot- svarande inflyttningsområde. I större städer bör en mot städernas struktur svarande decentralisering eftersträvas (i nödfall genom att anordna små sim- hallar). Också i mindre kommuner är åtminstone små simhallar önskvärda. I förbindelse med gymnastikhallar för skolor med 13 och fler klasser (se av- snitt V: Gymnastikhallar) bör simskolehallar anordnas.
2. Riktpunkter Normal simhall, bassängstorlek ........ 12,5 x 25m 16 % X 25 m I kommuner över 80 000 invånare rekommenderas en simhall med bassängstorlek ....................... 16 33 X 25 m Liten simhall, bassängstorlek .......... 8 )( 25m 10 x 25m Mycket liten simhall, bassängstorlek . . . . 6—8 X 12,5 m
Vattendjup ändringsbart från 0,40 till 1,80m genom reglerbara mel- lanbottnar.
Simskolehall, bassängstorlek .......... 6—8 x 12,5m 0—8 x 16 % ut utan reglerbar mellanbotten
VII. Friluftsbad
1.
[O
Yta i förhållande till totalbefolkning 1 m2 totalyta per invånare, därav 0,1 m2 vattenyta per invånare.
Riktpunkter
a) Bassäng för simmare, längd 25 eller 50 111. Vid 25m—längd: Bredd 11 m (4 banor), 16 m (6 banor), 22111 (8 banor).
b) Bassäng för icke simmare i samma storlek som bassäng för simmare.
c) Bassäng för hoppare (om sådan finnes) rättar storleken efter hoppmöjlig— heternas antal och höjd.
d) Skolsimbassäng, minst 8 x 16 % m.
e) Plaskbassäng, i relation till totalanläggningens storlek.
Placering
Avstånd 2000—4 000111, önskvärt i förbindelse med en områdessportanlägg- ning (se avsnitt IV).
VIII. För kompletterande specialanläggningar:
Beträffande anläggningar för skidor och bobsleigh, båthus, anläggningar för stora sportevenemang, kägelbanor, segelflygfält, galopp- och travbanor, konstisbanor, cykelbanor, regattaanläggningar, skjutbanor, kan i detta sammanhang inte ges särskilda rekommendationer, eftersom beskaffenheter rättar sig efter varje kom- muns speciella behov. Motsvarande gäller för anläggning av parkeringsplatser för rekreationssökandenas, sportutövarnas och åskådarnas motorfordon.
Rekreations-, lek- och sportanläggningar bör bäddas in i grönområden, åt- minstone avskärmas från sin omgivning (i industri- och bostadsområden) genom gröna band (grönområden).
BILAGA 9
Riksidrottsförbundets idrottsplatskommité
»Behovet får anpassas efter lokala förhållanden med hänsyn tagen till befolk- ningens antal och struktur, ortens klimat och geografi, det lokala idrottsintresset, ev. influens från idrottsanläggningar i närheten m.m. Att gränserna griper över varandra skall tolkas så att t. ex. i ett samhälle på 3000 invånare med livligt idrottsintresse och driftiga ledare kan behovet av sport- och friluftsanläggningar vara lika stort och t.o.m. större än i ett samhälle a 5000 invånare med ringa intresse.
Samhällen 1 000—5 000 inv.
Enklare idrottsplats
med byggnad för omklädning och bastu. Ev. med sluten lö- 140 X 75 m parbana eller med mark reserverad härför ................ 170 x 90—3 ha Bollplan (anv. på vintern som isbana) .................... 120 x 60 m Ev. Tennisbana, 1—2 st. Ishockeybana, med belysning ............................ 80 X 50 m
Samhällen 3 000—10 000 inv.
Idrottsplats med bl. a. läktare och vissa ytterområden ...... 3—4 ha Enklare idrottsplatser eller bollplaner 1—2 st. (på vintern isbanor), varav en i anslutning till idrottsplatsen Tennisbanor, 2—4 st.
Ev. Ishockeybana med belysning
Samhällen 5 000—15 000 inv.
Idrottsplats ............................................. 4———4,5 ha Enklare idrottsplatser eller bollplaner 2—4 st. (på vintern isbanor), varav en i anslutning till idrottsplatsen Tennisbanor, 3—5 st.
Ishockeybana, ev. 2 st.
Samhällen 10 000—30 000 inv.
Idrottsplats ............................................ 4—5 ha Enklare idrottsplatser eller bollplaner, 4—8 st. (på vintern isbanor), varav 1—2 st. i anslutning till idrottsplatsen
8 st. Ishockeybanor, 1—3 st. Tennisbanor, 5
Anläggningar, som kräver speciella naturliga förutsättningar, t. ex. slalom- och skidhoppbackar, har inte tagits med i sammanställningen.
Emellertid skall, där det är möjligt, varje samhälle ha ett friluftsbad. Observeras bör att utöver de angivna anläggningarna finns behov av små lek- planer (isbanor vintertid) ca 20 x 40 m för de yngsta. Dessa planer placeras i par- ker, grönområden eller på tomtmark.
ESSELTE AB. smun se 814507
NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1966
1. La Cooperation internordlque.
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarna nummer i den kronologiska förteckningen)
Justitiedeparteni'entet
Utsökningsrätt IV. [7] Hyrestagstiftningssakkunniga. 1. Hyresla stiftning. [14.1 2. Undersökning angående hyressp ittringen. [15] Utkommer senare. Arbetspromemorior i författningafrdgan. [17] Decentralisering av naturalisationsärenden m. m. [20] 1963 års markvärdekoxnmitté. 1. Markfrågan I. [23] 2. Markfrågan II. Bilagor. [24] Atomansvarighet III. [29]
Utrikesdepartementet Internationellt fredsforskningsinstitut i Sverige. [5]
Försvarsdepartomentet
Tygförvaitningens centrala organisation. [11] Strategi i väst och öst. [18] Skeppsholmens framtida användning. [27]
Socialdepartementet
Föråerråkladl statsbidragsgivning till hälso- och sjuk- v en.
Omsorger om psykiskt utvecklingshlimmade. [9] Läkemedelsförmånen. [28] Kommunerna och ungdomen. [32]
Ftnansdepartementet
1965 års långtidsutredning 1. Svensk ekonomi 1966— 1970. [1] 2. Export och import 1966—1970. Bilaga 1. [2] 8. Tillgången på arbetskraft 1960—1980. Bilaga 2. [8] 4. Handelns arbetskrafts- och investerings- behov fram till 1970. Bila & 3. [10] 5. Utvecklin - tendenser inom undervisn g. hälso- och sjukv d samt socialvård 1966—1970. Bilaga 6. [18] Ny myntserie. [4] Ny folkbokföringsförordning m. m. [16] Statliga betänkanden 1961—1965. [19] Oljebranschen. [21]
Ecklesiastikdepartementet Yrkesutbildningen. [8]
J ordbruksdepartementet
Renbetesmarkerna. [12] Bostadsarrende m. m. [26 1960 års jordbruksutredning. 1. Den framtida jord- brukspolitiken. A. [30] 2. Den framtida jordbruks- politiken. B. [31]
Handelsdepartementet
Lagstiftning mot radiostörningar. [22] Sällskapsresor. [25]