SOU 1966:37

De statliga undervisningssjukhusens organisation

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet

Den 28 juni 1963 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för inrikesdepartemen- tet att tillkalla en sakkunnig för att verkställa översyn av organisationen vid de statliga undervisningssjukhusens kliniker och avdelningar i vad av- såge ledningen av den sjukvårdande verksamheten och därtill knutna orga- nisatoriska och administrativa arbetsuppgifter ävensom av övriga därmed sammanhängande frågor samt att framlägga härav betingade förslag.

Med stöd av nämnda bemyndigande tillkallades den 28 juni 1963 såsom sakkunnig landshövdingen Gösta Netzén.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 juli 1963 överflyttades utredningen från och med den 1 juli 1963 från inrikesdepartementet till socialdepartementet.

Till sekreterare åt den sakkunnige förordnades den 23 oktober 1963 nu— mera planeringschefen hos planeringsnämnden för landstingskommunala an— gelägenheter i Göteborgs och Bohus län Bengt Erland Fogelberg varjämte numera byrådirektören hos universitetskanslersämbetet Ann-Mari Ebenius förordnades att vara biträdande sekreterare. Från den 3 november 1965 har som ytterligare biträdande sekreterare varit förordnad förste byråsekrete- raren hos universitetskanslersämbetet Frans Gustaf Timelin.

För utredningen har antagits benämningen 1963 års klinikutredning. För att såsom experter biträda den sakkunnige tillkallades den 16 oktober 1964 professorn vid karolinska institutet Gunnar Biörck, professorn vid uni- versitetet i Uppsala Anders Grönwall, professorn vid karolinska institutet Carl-Axel Hamberger, sjukvårdsdirektören hos Göteborgs stad Thure Hög- lund, professorn vid universitetet i Lund Olle Olsson, professorn vid univer- sitetet i Uppsala Nils Thyresson och professorn vid universitetet i Göteborg Lars Werkö samt den 29 januari 1965 numera sjukhusdirektören vid karo— linska sjukhuset Göran Karlén.

För att såsom experter biträda vid utredningsarbetet tillkallades därjämte den 20 februari 1965 medicine licentiaterna Björn Smedby och Olle Järn- mark samt medicine kandidaten Urbain Säwe.

Utredningen har efter remiss avgivit utlåtanden dels den 1 april 1965 över universitetskanslersämbetets förslag till institutions- och institutions— gruppsindelning vid de medicinska fakulteterna, dels den 17 juni 1965 över betänkandet Utbyggnaden av universitet och högskolor. Lokalisering och kostnader. I ( SOU 1965:11 ) jämte Il. Specialutredningar (SOU 1965: 12), dels ock den 2 september 1965 över Nordiska kommitténs för utbildning i sjukhusadministration betänkande med förslag angående utbildning av sjuk- husadministratörer i Norden (Nordisk utredningsserie 1965: 6).

Sedan utredningsarbetet nu slutförts, överlämnas härmed Vördsamt bifo- gade betänkande angående de statliga undervisningssjukhusens organi- sation.

Samtliga de experter, som tillkallats för att biträda den sakkunnige, har deltagit vid utarbetandet och justeringen av betänkandet och har förklarat sig till alla delar instämma i vad där anföres.

Stockholm den 20 juni 1966.

Gösta N etzén

/ Bengt Erland Fogelberg Ann-Mari Ebenius Frans Gustaf Timelin

KAPITEL 1

Utredningsuppdraget och utredningens bedrivande

Direktiven för 1963 års klinikutredning innefattas i ett yttrande till stats- rådsprotokollet den 28 juni 1963 av chefen för inrikesdepartementet, stats- rådet Johansson. Yttrandet hade följande lydelse:

»Undervisningssjukhusens antal i Sverige är f. n. sju, varav karolinska sjuk- huset och serafimerlasarettet i Stockholm samt akademiska sjukhuset i Uppsala är statliga. För den slutna vården är undervisningssjukhusen uppdelade på kli- niker (självständiga avdelningar med vårdplatser) och andra självständiga av- delningar (röntgenavdelningar, laboratorier m. m.). Ledningen av klinik eller annan självständig avdelning tillkommer en överläkare. Befattningen som över- läkare är antingen uppförd på sjukhusets stat eller, i fall då Kungl. Maj:t så förordnar, förenad med tjänst, som är uppförd på personalförteckningen för den myndighet som svarar för undervisningen.

I flertalet fall är befattningen som överläkare förenad med en professur. Professorn-överläkarens åligganden omspänner tre huvudområden, nämligen forskning, undervisning och sjukvård. Professorns undervisning skall, såvitt den meddelas i form av föreläsningar, omfatta högst cirka 130 timmar per läsår. I den mån undervisningen meddelas i annan form, skall den äga motsvarande omfattning. Professorn-överläkarens uppgifter för sjukvården framgår av sjuk- husstadgan respektive reglementena för de statliga undervisningssjukhusen. Hu- vuduppgiften som överläkare enligt dessa bestämmelser är att ansvara för sjuk- vårdens behöriga och ändamålsenliga handhavande å kliniken eller avdelningen.

Vid de statliga undervisningssjukhusen må för fullgörande av viss del av överläkares åligganden anställas biträdande överläkare. Biträdande överläkare åligger, i fråga om honom anförtrodd sjukvård, att i tillämpliga delar ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som gäller för överläkare. I övrigt skall han biträda överläkaren samt vid tillfälligt förfall för överläkaren fullgöra dennes åligganden. Han är vidare skyldig att utan särskild ersättning meddela under- visning åt medicine studerande. Fullgöres denna undervisning i form av föreläs- ningar skall den omfatta högst 65 timmar för kalenderår. Sker undervisningen i form av annat arbete, skall den ha motsvarande omfattning.

Vid de kommunala undervisningssjukhusen kan vid professorn—överläl:arens sida finnas såväl kliniska lärare som biträdande överläkare. Tjänst som klinisk lärare är upptagen på personalförteckningen för den myndighet, som har att meddela undervisningen, och är förenad med befattning som biträdande över- läkare vid vederbörande undervisningsklinik. Innehavare av sådan tjänst är i första hand skyldig att deltaga i undervisningen samt handledningen av de studerande. Undervisningsskyldigheten har samma omfattning, som gäller för biträdande överläkare vid statligt undervisningssjukhus, men därutöver är den kliniske läraren skyldig att mot särskild ersättning meddela ytterligare under- visning, dock högst 65 timmar katedral eller däremot svarande annan undervis-

ning per läsår. Innehavare av lärartjänst är vidare skyldig att med uppmärksam- het följa den vetenskapliga utvecklingen ino-m sitt ämnesområde samt bör idka vetenskaplig forskning. I sin egenskap av biträdande överläkare har den kli- niske läraren att fullgöra samma åligganden inom sjukvården, som ankommer på biträdande överläkare vid statliga undervisningssjukhus.

Innehavare av tjänst som biträdande överläkare, vilken är uppförd å personal- förteckningen för kommunalt undervisningssjukhus, är skyldig att biträda vid handledningen av de studerande samt därjämte, i den mån sjukvårdsstyrelsen medgiver det, skyldig att mot särskild ersättning övertaga den undervisning eller examination inom sitt verksamhetsområde, som prövas erforderlig för ett ändamålsenligt anordnande av studierna vid vederbörande fakultet. Ifråga om åligganden inom sjukvården gäller samma som beträffande biträdande över- läkare vid statligt undervisningssjukhus.

Såväl biträdande överläkare vid statligt undervisningssjukhus som klinisk lä- rare och biträdande överläkare vid kommunalt undervisningssjukhus tillsättes för en tid av sex år, såvida ej särskilda skäl föranleder förordnande för kor- tare tid.

På senare år har i olika sammanhang förslag framlagts om ändrad organisa- tion beträffande angivna biträdande överläkar- och lärartjänster. I vissa fall har därvid åsyftats en förstärkning av undervisningens och forskningens resur— ser medan i andra fall tyngdpunkten lagts på sjukvården och därmed samman- hängande organisatoriska och administrativa frågor. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för de olika synpunkter, som sålunda kommit till uttryck.

I sitt år 1961 avgivna betänkande ”Program för ökad läkarutbildning' före- slog läkarutbildningsberedningen bl. a., att kliniska lärartjänster även skulle in- rättas »i de större kliniska läroämnena vid de statliga undervisningssjukhusen. Beredningen berörde vidare en från lärarhåll aktualiserad fråga om anställnings- formen för innehavarna av dessa tjänster och förklarade sig för sin del icke vara beredd att förorda en ordinariesättning av de kliniska lärartjänsterna, då det enligt beredningens mening fanns skäl att bibehålla deras karaktär av me- riteringstjänster.

I yttranden över läkarutbildningsberedningens betänkande ställde sig direk- tionerna för karolinska sjukhuset och för akademiska sjukhuset i Uppsala tvek- samma till förslaget om införande av kliniska lärartjänster i klinikorganisationen vid sjukhusen. Direktionen för karolinska sjukhuset förordade för sin del, att vid de 'större' klinikerna infördes en tjänst som överläkare med förordnande för viss tid, vars innehavare skulle avlasta klinikchefen viss grundläggande un- dervisning och visst administrativt arbete. Även direktionen för akademiska sjukhuset ifrågasatte huruvida beredningens förslag om kliniska lärarbefatt- ningar var en tillräckligt genomgripande åtgärd. Enligt direktionens mening er- fordrades härutöver en annan befattningstyp för biträdande klinikchefer, vilka i olika avseenden skulle bereda de genom sjukvård, undervisning och forskning hårt pressade klinikcheferna en behövlig avlastning. Dylika befattningar kunde tänkas utformade som undervisnings— eller sjukvårdstjänster och behov av dem förelåg vid större kliniker och avdelningar.

Chefen för ecklesiastikdepartementet uttalade i propositionen 1961: 108 angå- ende ökad utbildning av läkare och tandläkare m. m. bl. a., att han fann läkar- utbildningsberedningens förslag till omvandling av ett antal biträdande över- läkartjänster till tjänster som kliniska lärare vid de statliga undervisningssjuk- husen i Stockholm och Uppsala vara väl motiverat. Han räknade med att för— slag härom skulle framläggas av vederbörande anslagsäskande myndigheter i stort sett i överensstämmelse med beredningens rekommendationer.

Med skrivelse den 7 juni 1962 till kanslern för rikets universitet överlämnade karolinska institutets lärarkollegium ett förslag till ändrad klinikorganisation, vilket hade utarbetats av en av kollegiet tillsatt beredningskommitté. Av bered- ningskommitténs förslag framgår bl. a. följande.

Enligt beredningskommitténs mening kunde vissa fördelar vara att vinna med att i undervisningstyngda ämnen inrättades _ i stället för biträdande överlä- kartjänster på undervisningssjukhusets stat, förenade med 'inbakad' undervis- ningsskyldighet — kliniska lärartjänster på lärosätets stat. Kommittén förutsatte härvid att en dylik reform kombinerades med befrielse från ”inbakade, under- visningsuppgifter för de på sjukhusets stat kvarvarande överläkarna och biträ- dande överläkarna. Tillsättningsförfarandet syntes dock icke böra ändras. Sjuk— vårdsanknytningen för de kliniska lärartjänsternea borde vara biträdande över- läkarbefattning. Anställningsformen för såväl de kliniska lärarna som de biträ- dade överläkarna på sjukhusstat var föremål för delade meningar. Majoriteten inom kommittén höll för sin del före, att de olika intressen, som därvid gjorde sig gällande, bäst tillgodosågs genom att de kliniska lärartjänsterna, förenade med biträdande |överläkarbefattning, ordinariesattes, varigenom en ordinarie tjänst i biträdande överläkarställning kom att finnas på var och en av de stora under- visningsklinikerna.

Över lärarkollegiets framställning yttrade sig medicinska fakulteten i Upp- sala och direktionen för karolinska sjukhuset.

Medicinska fakulteten anförde bl.a. följande. På flertalet kliniker översteg undervisningsbehovet i så hög grad den för professorer stadgade undervisnings- skyldigheten, att en mycket stor del av undervisningen, stundom den största delen, måst anförtros åt andra läkare. Då klinikerna icke tillförsäkrats lärare med för dessa uppgifter erforderliga kvalifikationer, var detta ett förhållande, som äventyrade utbildningens standard. För fakultetens del var det, i första hand för de kliniska ämnen, där forskningen och undervisningen var särskilt omfat- tande i förhållande till de ordinarie lärarnas åligganden, ett rimligt önskemål, att en biträdande överläkartjänst omvandlades till en ordinarie tjänst, motsva- rande de teoretiska ämnenas laboraturer och prosekturer. Därigenom skulle större kontinuitet beträffande forskning och undervisning erhållas och fakulteten få bättre möjlighet att erhålla för dessa uppgifter erforderliga be-fattningshavare. Professorcrnas arbetsbörda vad avsåg både undervisning och administrativa göro— mål skulle lättas.

Direktionen för karolinska sjukhuset framhöll att föreningen av professur i kliniskt ämne med chefsskapet för klinik med omfattande sjukvårdande uppgif— ter ofta medförde en hart när övermäktig arbetsbörda för vederbörande pro- fessor. Det var emellertid ur såväl forskningens som undervisningens synpunkt väsentligt att klinikchefen kunde behålla ett samlande grepp över sin klinik och samordna de olika verksamhetsgrenarna. Skulle detta kunna ske måste han av- lastas vissa i och för sig betydelsefulla göromål som, utan att samordningen av de olika vezrksamhetsområdena förlorades, kunde anförtros annan väl kvalificerad läkare. En tänkbar lösning vore därvid att arbetsuppgifterna ifråga anförtroddes den av lärarkollegiet föreslagna kliniske läraren. Införandet i klinikorganisatio- nen av ytterligare en akademisk tjänst kunde dock av naturliga skäl icke förut- sättas i första hand medföra den förstärkning ifråga om de sjukvårdsorganisa— toriska och administrativa uppgifterna, som direktionen funnit erforderlig. Det kunde därför bli nödvändigt att å vissa kliniker och avdelningar vid sidan av den kliniske läraren introducera en ny tjänst som överläkare eller biträdande överläkare. En anordning med en särskild överläkare skulle emellertid förut- sätta att den nu gällande principen en klinik — en läkare omprövades.

Av den lämnade redogörelsen framgår .att nu gällande ordning ifråga om led- ningen av undervisningen, forskningen och den sjukvårdande verksamheten vid de statliga undervisningssjukhusen förete-r vissa brister. Orsaken härtill synes främst sammanhänga med att de mångskiftande arbetsuppgifter, som i nämnda och andra hänseenden åvilar professorn—överläkaren, fått en sådan omfattning, att de i vissa fall tenderar 'att bli honom övermäktiga. Icke minst har de organi- satoriska och administrativa upp—gifterna fått en allt större betydelse i och med den snabba utvecklingen på de medicinska och tekniska områdena. Rådiande brist på personal inom sjukvården, främst vårdpersonal, ställer vidare sjukhusled- ningarna inför svåra problem, vilka trots fortgående utbyggnad av den centrala sjukhusadministrationen, i betydande utsträckning måste återfalla på klinik- chefen. Mot bakgrund härav finner jag det angeläget att åtgärder vidtages i syfte att effektivisera klinikorganisationen vid de statliga undervisningssjukhusen. Vad gäller undervisningsverksamheten vill jag erinra om att lärarkollegiets förslag om omvandling av ett antal biträdande överläkartjänster vid sagda sjukhus till tjänster som klinisk lärare redan i princip godtagits av statsmakterna genom riksdagens godkännande av propositionen 1961: 108. Härigenom har vissa förut- sättningar skapats för en förbättrad undervisningsorganisation vid klinikerna. Jag vill här erinra om att chefen för ecklesiastikdepartementet nyligen tillkallat särskilda sakkunniga för att utreda frågor om forskarutbildningen och forskar- karriären jämte därmed sammanhängande spörsmål, varvid jämväl problem, som berör den kliniska forskningen, torde komma att närmare prövas. Jag vill i detta sammanhang erinra om att universitetsutredningen i sitt betänkande 'Universi- tetens och högskolornas organisation och förvaltning' (SOU 1963: 9) icke före- slagit några förändringar i avseende på undervisningsklinikernas ställning i för- hållande till undervisningssjukhusen.

När det gäller ledningen av sjukvårdsverksamheten vid de statliga undervis— ningssjukhusen och därmed sammanhängande organisatoriska och administra— tiva uppgifter anser jag mig emellertid nu böra föreslå att en särskild översyn vidtages, varvid målsättningen dock bör begränsas såtillvida som professorn- överläkaren alltfort skall ha det samlande greppet över klinikens olika verksam- hetsgrenar. Syftet med översynen skall därför främst vara att undersöka vilka organisatoriska förändringar som krävs för att professorn-överläkaren skall kun- na beredas. erforderlig avlastning. Trots att utredningen i första hand skall avse den del av verksamheten vid undervisningsklinikerna som är att hänföra till sjukvården, måste givetvis — som en följd av det nära sambandet mellan sjukvård och medicinsk utbildning — frågor av betydelse för utbildningen samtidigt aktuali- seras. Över huvud taget bör 'överläkarnas och biträdande överläkarnas ställning i sjukvårds- och undervisningsorganisationen allsidigt prövas, varvid även nu- varande tillsättningsregler kan behöva överses. Vidare bör frågan om formen för de kliniska lärarnas anknytning till sjukvårdsverksamheten vid de statliga undervisningssjukhusen prövas.. Om så visar sig erforderligt bör det därvid vara utredningen obetaget att framlägga förslag avseende de kliniska lärarnas ställ- ning jämväl i övrigt ävensom beträffande formerna för deras tillsättning.

Av det anförda framgår att utredningen i första hand skall avse de statliga undervisningssjukhusen. I den mån utredningen finner att dess överväganden även kan komma att påverka förhållandena vid de kommunala undervisningssjuk- husen bör samråd i dessa delar ske med vederbörande sjukvårdshuvudmän.

I propositionen 1963: 142 angående ökad utbildning av läkare har chefen för ecklesiastikdepartementet tagit upp till behandling frågan om utformningen av lärartjänster för bl. a. handledning i det kliniska arbetet av de studerande. Han erinrade därvid om att det från olika håll hävdats att den nuvarande strukturen

av lärartjänster för dessa uppgifter _— tjänster som klinisk amanuens i första hand —— inte var tillfredsställande. Från fakultetshåll hade sålunda understru- kits, att innehavarna av sistnämnda tjänster inte kunde ägna önskvärd tid åt undervisningen, bl. a. därför att sjukvården ställde stora anspråk på dem. Från huvudmannahåil hade samtidigt uttalats farhågor för att underläkarna —— som enligt kungörelsen om kommunala undervisningssjukhus även hade handledande undervisningsuppgifter — genom utbildningsverksamhetens växande omfattning skulle bli i alltför hög grad engagerade i undervisningen. Läkarutbildningsbered- ningen föreslog såsom en lösning på detta problem, att en särskild mellangrads- tjänst inrättades, så konstruerad, att dess innehavare kunde ägna i varje fall huvuddelen av sin tid åt undervisning och då framför allt handledning av de stu- der-ande. Departementschefen fann det för sin del angeläget, att diskussionen i denna för den kliniska utbildningen centrala fråga fördes vidare.

Enligt min mening synes det lämpligt att den av chefen för ecklesiastikde- partementet sålunda berörda frågan tages upp till övervägande i samband med den av mig nu förordade översynen av klinikorganisationen. Även i denna del bör givetvis samråd ske med de kommunala huvudmännen.»

Utredningen har såväl genom skriftliga förfrågningar som genom sam- manträffanden med representanter för samtliga medicinska fakulteter och huvudmän för undervisningssjukhusen sökt närmare kartlägga förefintliga brister i den nuvarande organisationen. Vidare har samråd hållits med företrädare för Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet och vissa fackliga organisationer ävensom 1963 års forskarutredning.

Enligt sina direktiv har utredningen haft att överväga vissa frågor rö— rande behovet av »lärarkrafter för bland annat handledning av de stude- rande i det kliniska arbetet. På grund av det nära sambandet mellan sjuk- vård och medicinsk utbildning har under arbetets gång åtskilliga andra frågor av betydelse för utbildningen samtidigt aktualiserats. I detta sam- manhang har utredningen bland annat funnit det önskvärt att redo-visa en studie över den totala undervisningsvolymen vid de kliniska undervis- ningsenheter, där läkarutbildning bedrivs. Ifrågavarande undersökning har utförts av en på initiativ av utredningen särskilt tillkallad arbetsgrupp.

Av departementschefens ovan citerade anförande framgår, att han vid av- fattandet av direktiven för utredningen räknat med att, även om utred- ningen i första hand skulle avse de statliga undervisningssjukhusen, dess överväganden skulle kunna komma att påverka förhållandena vid de kom- munala undervisningssjukhusen. Utredningen har med anledning härav ansett sig böra överväga tillämpligheten av sina förslag även vid sistnämnda grupp av sjukhus och redovisar i kapitel 10 sina synpunkter i dessa av- seenden.

KAPITEL 2

Den kliniska utbildningen av läkare m. m. Undervisningssjukhusens tidigare och nuvarande organisation

Den kliniska utbildningen av läkare m.m.

Den numera allmänt omfattade uppfattningen att den blivande läkaren vid sjuksängen förvärvar kunskaper om och erfarenheter av sjukdomars igenkännande och behandling har inte alltid varit bestämmande för läkar- utbildningens utformning. För Sveriges del gäller emellertid för närvaran- de, att en omfattande praktisk-klinisk tjänstgöring krävs redan för den grundläggande läkarexamen. Sin första kontakt med kliniken stiftar den studerande under det tredje studieåret, det s.k. propedeutiska året. Den kliniska utbildningen fördj upas sedan genom huvudkurserna i medicin och kirurgi under det fjärde studieåret. Därefter följer kurser i kliniska spe- cialämnen under ytterligare cirka tre terminer.

1948 års läkarutbildningskommitté diskuterade i sitt betänkande rörande läkarutbildningen (SOU 1953: 7) utformningen av den praktiska tjänst- göring, som borde avrunda läkarutbildningens 11 kursbundna studieter— miner. Det framgick därvid klart, att den praktiska utbildningen vid av— läggande av läkarexamen inte skulle kunna anses avslutad ens i den me- ningen, att den skulle ge tillräcklig grundval för fullständig yrkesutövning. Det befanns lämpligt och uttrycktes sedermera författningsmässigt i 3 S examensstadgan (Kungl. stadgan den 4 juni 1965, nr 471, angående medi- cinska examina), att undervisningen för medicinska examina skulle ha till ändamål att — förutom erforderlig vetenskaplig skolning —- bibringa blivande läkare teoretisk och klinisk grundval för fortsatt utbildning inom olika medicinska verksamhetsområden under utövning av läkaryrket. För att detta utbildningsmål skall uppnås gäller, att under det sista läsåret av studierna till medicine licentiatexamen fullgöres praktisk klinisk tjänst- göring. s.k. assistenttjänstgön'ng, i medicin (fyra månader), kirurgi (tre månader) och valfritt ämne (två månader).

Enligt 3 5 1. examensstadgan skall undervisningen, allt efter arten av ämnet, kursen eller tjänstgöringen, meddelas i form av föreläsningar. kon— ferenser, seminarieövningar, kliniska ronder, demonstrationer, laborationer och individuell handledning. I kliniska läroämnen skall utom den kliniska undervisningen såvitt möjligt poliklinisk undervisning ingå.

Den kliniska utbildningen under det propedeutiska året omfattar huvud-

sakligen introduktio-nskurser i vissa kliniska ämnen, grundläggande öv- ningar i undersökningsmetoder och sj ukvårdsteknik samt laboratoriearbete. Undervisningen är fördelad på kurs i kliniska undersökningsmetoder, kli— nisk laborationskurs (i klinisk fysiologi och klinisk kemi), översiktskur- ser i medicin och kirurgi, förberedande kurs i socialmedicin, förberedande kurs i röntgendiagnostik samt demonstrationskurs i sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi. Jämsides härmed meddelas under detta år huvudkursen i patologi. Detta ämnes kliniska tillämpning undervisas dock därefter fort— löpande under hela den återstående studietiden, huvudsakligen i form av s. k. patologikonferenser.

Under det fjärde studieåret, det s.k. medicin-kirurgiåret, studeras jäm- sides med de båda huvudämnena åtskilliga specialiteter, bland vilka särskilt ortopedi bör nämnas, då kursen i ämnet betraktas. som delkurs i kirurgi och avslutas med formell deltentamen.

Under den följande utbildningsperioden, som omfattar cirka tre terminer, genomgår den studerande kurser i följande kliniska ämnen: obstetrik och gynekologi med heltidsstudier under tre månader, neurologi och psykiatri med sammantaget likaledes heltidsstudier under tre månader, oto—rhino— laryngologi, oftalmiatrik, dermato-venereologi, klinisk epidemiologi —— samt— liga ämnen med halvtidsstudier under två månader — ftisiologi med halv- tidsstudier under en månad samt slutligen pediatrik, barnpsykiatri och socialmedicin, vilka ämnen tillsammans vanligtvis studeras under en sam- manhängande fyramånadersperiod.

Härefter övergår den studerande till den ovannämnda assistenttjänstgö- ringen.

Regler om specialistbehörighet för läkare återfinns i kungörelsen den 25 november 1960 (nr 653) med tillämpningsföreskrifter till lagen om be- hörighet att utöva läkaryrket.

Den efter medicine licentiatexamen erforderliga vidareutbildningen för erhållande av specialistkompetens omfattar för närvarande i allmänhet sjukhustjänstgöring under fem är, fördelad på s.k. grund- och randutbild- ning. Altla undervisningssjukhus, lasarett och mentalsjukhus i landet är godkända för specialistutbildning, och utbildningstjånstgöringen skall full- göras genom förordnande som läkare i underordnad ställning.

Efter rekommendation av Nordiska rådet tillsattes år 1963 en internordisk arbetsgrupp för utredning av frågan om genomförande i de nordiska län— derna av enhetliga regler rörande specialistbehörighet för läkare. Arbets— gruppen avlämnade i november 1964 sitt betänkande med förslag till över— enskommelse i denna fråga mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige (Nordisk utrednings—serie 1964: 6).

Det av arbetsgruppen framlagda förslaget innebär bl. a., att. den som. vill erhålla specialistkompetens skall genomgå vidareutbildning —— i princip utbildning efter universitetsexamen —— samt kunskapsprov. Utbildningen

skall bestå av en allmän utbildningsperiod, huvuduthildning inom den spe— cialitet som avses samt sidoutbildning inom annan specialitet. Den allmän- na utbildningsperioden skall enligt förslaget omfatta omkring två år, var- vid även i nuvarande grundutbildning ingående assistenttjänstgöring avses kunna inräknas. Huvud— och sidoutbildningen _ minst tre respektive minst ett halvt år —— skall få fullgöras endast vid härför särskilt godkända sjuk- hus. Dessa sjukhus skal'l uppdelas på två kategorier: undervisningssjukhus och motsvarande (I) samt övriga (II). Tjänstgöring vid sjukhus av kate- gori I skall under minst ett år av huvuduthildningen kombineras med syste— matisk undervisning.

Med anledning av detta förslag har Kungl. Maj:t — efter remissbehand- ling av detsamma — genom beslut den 3 december 1965 uppdragit åt me- dicinalstyrelsen och universitetskanslersämhetet att utreda förutsättning- arna för Sveriges anslutning till föreslaget avtal mellan de nordiska län- derna om enhetliga regler rörande specialistkompetens för läkare m.m.

I utredningsdirektiven framhålls bl.a., att det bör prövas huruvida assi— stenttjänstgöring helt eller delvis skall utgå ur grundutbildningen och in- ordnas i den föreslagna allmänna utbildningsperioden för erhållande av specialistkompetens. Vidare framhålls, att behovet av de mer specialiserade momenten i grundutbildningen under det femte och sjätte studieåret liksom kursernas lämpliga omfattning bör undersökas.

Utredningsuppdraget bör enligt direktiven vara slutfört före den 1 januari 1967. De förslag. som kan komma att frainlåggas av ifrågavarande utred- ning, torde sålunda medföra viss omstrukturering av den nuvarande läkar- utbildningen. Vidare torde — vid ett realiserande av föreliggande förslag till organisation av vidareutbildning av läkare _ den medicinska universi- tets- och högskoleorganisationen bli belastad med bl.a. den systematiska undervisning, som skall ingå i specialistutbildningen.

Undervisningssjukhusens tillkomst och utveckling

I Uppsala påbörjades på tillskyndan av professor Lars Boberg klinisk un- dervisning vid ett >>Nos0comium Academicum» år 1708. Efter en period av förfall återupptogs 1741 verksamheten under ledning av dåtidens medicinska ledargestalt i vårt land, Nils Rosén von Rosenstein. Medicine studerande och unga läkare fick dock i stor utsträckning göra sina kliniska rön genom att följa äldre läkare i deras yrkesutövning. Allt efter som starkare krav gjorde sig gällande att förankra medicinarutbildningen i Uppsala vid ett sjukhus framkom olika uppslag beträffande utformningen och omfattning- en av detsamma. Sådana överväganden skedde väsentligen inom medicinska fakulteten, d.v.s. sjukhusets upprättande och drift ansågs vara en uni- versitetets angelägenhet. Efter diskussioner i konsistoriet 1861 och skrivelse i ärendet den 27 maj samma år utfärdades den 5 juli 1861 ett kungligt

brev angående uppförande av nytt sjukhus m.m. Sålunda tillkom akade- miska sjukhuset i Uppsala. Det ställdes under en särskild direktion, vars bes-lut dock kunde överklagas hos det mindre akademiska konsistoriet. An- svaret för sjukhusets ekonomi åvilade universitetets drätselnämnd. Över- läkarhefattningarna anknöts till professurer i kliniskt-medicinska ämnen vid universitetet. Förutom överläkarna tjänstgjorde vid sjukhuset biträ- dande läkare, av vilka vissa benämndes amanuens. Samtliga biträdande lä— kare förordnades till sina befattningar av kanslern för rikets universitet.

Någon principiell förändring har inte skett av den status, som akademiska sjukhuset i Uppsala redan från början erhöll. Dess säregna ställning som en universitetets inrättning med _ till följd av ingångna avtal _ viktiga uppgifter inom sjukvårdsorganis.ationen kommer att beröras närmare ne- dan. Tjänster och befattningar som läkare vid sjukhuset är numera helt statliga.

Kungl. Maj :t har den 6 december 1963 uppdragit åt statens nämnd för förhandlingar med kommuner att upptaga förhandlingar med Uppsala läns landsting om översyn av gällande avtal om samarbete och drift av akade- miska sjukhuset. I samband därmed kan komma att upptagas frågan om landstingets eventuella övertagande av sjukhuset.

Den 30 oktober 1752 öppnades serafimerlasarettet1 för allmänheten. I ett kungligt brev den 4 april 1753 gavs föreskrift om ordningen för anmälan till utbildning vid lasarettet, vilken blev obligatorisk för dem som ämnade söka sig till offentlig tjänst som läkare eller kirurger. Viss undervisningsskyl- dighet ävensom handledningsskyldighet ålades de vid lasarettet tjänstgö- rande läkarna. Sedan karolinska institutet upprättats år 1810 föreskrevs i det kungliga brev av den 27 januari 1813, som utgjorde stiftelseurkund för Kongl. Sundhets-Collegium, bl. a. följande:

>>Härvarande Seraphimer—Ordens Lasarett skall vara tillgängligt för In- stitutets Elever, hvilka äfven skola äga att begagna sig af de- Cliniska före— läsningar, som der gifvas.»

Serafimerlasarettet borde enligt sundhetskollegiets bedömande så nära som möjligt anslutas till karolinska institutet. Mot detta förslag opponerade kraftigt såväl lasarettets överläkare som dess överkirurg, och Kungl. Maj :t gav dem rätt. Lasarettet kom därför att liksom förut vara organiserat som en stiftelse, under ledning av en styrelse, bestående av serafimerriddare.

Efter förslag av 1825 års undervisningskommitté föreskrevs i ett kungligt brev den 30 december 1835, att vid karolinska institutet skulle inrättas en professur i medicin och en i kirurgi, »förenade, den förra med Öfver—Läka— rens och den senare med Öfver-Chirurgens befattning» vid serafimerlasa— rettet.

1 Uppgifterna i det följande rörande serafimerlasarettet är väsentligen hämtade från docenten Wolfram Kooks doktorsavhandling »Kungl. Serafimerlasarettets historia 1752—1952. En stu— die i svensk sjukvårdshistoria.»

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 31 maj 1888 ombildades lasaretts— styrelsen till en direktion. Allt starkare beroende av statligt finansiellt stöd har serafimerlasarettet successivt kommit att betraktas som ett statligt sjuk- hus. Sjukhusets läkare är numera anställda antingen i tjänst på sjukhusets personalförteckning eller i befattning förenad med lärartjänst vid karolins- ka institutet. Samtliga tjänster och befattningar vid sjukhuset är helt stat— liga.

Lasarettsfastigheten jämte vissa anslutna fastigheter försåldes till Stock- holms stad är 1948 [av stiftelsen serafimerlasarettet och staten till följd av det s. k. sabbatsbergsavtalet. Staden över-tar dock driften av lasarettet först den 1 juli 1968. Enligt en är 1961 mellan staten och staden träffad princip— överenskommelse skall låkarutbildningen vid lasarettet överflyttas till S:t Görans sjukhus senast under år 1976.

Redan 1905 väcktes av serafimerlasarettets dåvarande direktör, pro—fes- sorn John Berg, förslag att lasarettet skulle flyttas till annan plats inom sta- den. Efter flera förberedande utredningar tillkallades 1919 sjukhusbygg— nadssakkunniga och 1926 en sjukhuskommission. Påföljande år tillkallades ånyo särskilda sakkunniga. Samtliga utredningar hade till uppgift att pla— nera det nya undervisningssjukhuset. Efter förslag 1927 »med utgångspunkt från att det nya sjukhuset skulle uppföras genom statens uförsorg och an- slutas såsom en ren statsinstitution till Karolinska institutet» framlade 1926 års sjukhuskommissio'n den 24 oktober 1928 sitt »defini-tiva betänkan- de och förslag rörande uppförande av nyt-t kliniskt sjukhus i Stockholm m.m.» Riksdagen beslöt 1930, att det nya sjukhuset skulle byggas, och sedan det föreliggande förslaget överarbetats av 1930 års sjukhuskommis- sion framlades proposition i ärendet 1931. Efter riksdagsbeslut med anled- ning av nämnda proposition tillkom karolinska sjukhuset såsom ett rent statligt sjukhus. Sjukhuset togs successivt i bruk 1937—1941 och är fort- löpande under till- och ombyggnad. Den fortsatta utbyggnaden sker enligt riktlinjer, som angivits i en är 1964 upprättad generalplan och som i prin— cip godtagits av riksdagen ( prop. 1965: 59 ).

Enligt det riksdagsbeslut, som föranleddes av propositionen 1960: 159 med förslag till riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande, skall karo- linska sjukhuset — möjligen med ändrat huvudmannaskap —— från om— kring 1970 erhålla ställning som regionsjukhus. I överensstämmelse härmed har karolinska sjukhuset i-nlemmats i Stor—Stockholms sjukvårdsförhand- lingsdelegerades sjukhusplan för Stor-Stockholm (Stockholms stadskollegii utlåtanden och memorial, bihang nr 91, år 1962).

Genom beslut den 310 juni 1965 har Kungl. Maj:t uppdragit åt statens nämnd för förhandlingar med kommuner att upptaga förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms läns landsting om översyn av de mellan staten och nyssnämnda kommunala huvudmän gällande samarbetsavtalen rörande karolinska sjukhuset. Vid uppdragets fullgörande skall förhand-

lingsnämnden även söka klarlägga villkoren för ett eventuellt kommunalt övertagande av karolinska sjukhuset.

Den medicinska undervisningen i Lund—Malmö, Göteborg och Umeå är i fråga om den kliniska delen anknuten till respektive kommunala sjukhus.

Lasarettet i Lund —— tidigare benämnt Malmöhus läns sjukvårdsinrätt- ningar i Lund —— uppläts ursprungligen för klinisk undervisning inom den medicinska fakulteten vid universitetet i Lund genom ett kungligt brev år 1865, sedermera följt av det av Kungl. Maj:t år 1866 fastställda reglemen- tet för sjukvårdsinrättningarna. För den kliniska utbildningen vid medi- cinska fakulteten i Lund har senare även upplåtits Malmö allmänna sjuk- hus, som delvis togs i bruk för undervisningen efter ett mellan staten och Malmö stad slutet avtal är 1952. Till följd av senare tilläggsavtal ävensom ett år 1962 slutet avtal kommer, praktiskt taget, fullständig klinisk läkar- utbildning att äga rum vid Malmö allmänna sjukhus.

För den kliniska läkarutbildningen i Göteborg utnyttjas sedan 1952 Sahl- grenska sjukhuset, vars huvudman är Göteborgs stad. Sjukhusets jämte vissa andra Göteborgs stad tillhöriga sjukvårdsenheters utnyttjande för undervisning och forskning är reglerat genom avtal från 1960.

I samband med inrättande av dåvarande medicinska högskolan i Umeå, numera som medicinsk fakultet ingående i universitetet i Umeå, togs efter avtal Umeå lasarett i anspråk fr.o.m. den 1 januari 1959 för kliniskt-medi- cinsk undervisning. Lasarettets huvudman är Västerbottens läns landsting.

Undervisningssjukhusens nuvarande organisation Såsom framgått av det föregående finns tre statliga undervisningssjukhus i landet, nämligen akademiska sjukhuset i Uppsala samt karolinska sjuk- huset och serafimerlasarettet i Stockholm. Kommunala undervisningssjuk- hus finns i förbindelse med universitetet i Lund (lasarettet i Lund och Malmö allmänna sjukhus), universitetet i Göteborg (Sahlgrenska sjukhu- set) och universitetet i Umeå (Umeå lasarett). På ett flertal kommunala sjukhus finns härutöver kliniker och andra självständiga avdelningar, som genom avtal mellan staten och vederbörande sjukhushuvudmän upplåtits för undervisning. Beträffande undervisningssjukhusens organisation gäller följande.

För akademiska sjukhuset i Uppsala, som är Uppsala universitets under- visningssjukhus, står staten som huvudman. Staten är ägare till sjukhuset, ehuru det enligt nu gällande avtal (K. br. 12.3.1954) drivs av staten och Uppsala läns landsting gemensamt. Sjukhuset är således dels en till Upp- sala universitet hörande inrättning med uppgift att tjäna undervisningen och forskningen vid universitetets medicinska fakultet, dels centrallasarett för Uppsala läns landstings sjukvårdsområde. Härom stadgas i reglemente för akademiska sjukhuset i Uppsala, utfärdat av Kungl. Maj:t den 25 no-

vember 1960 och sedermera ändrat vid ett flertal tillfällen. Dessutom är sjukhuset regionsjukhus enligt avtal mellan staten och Uppsala läns lands- ting, å ena, samt Västmanlands m. fl. läns landsting och Gävle stad, å andra sidan, om samarbete beträffande regionsjukvård (K. br. 30.12.1960).

Akademiska sjukhuset förvaltas av en direktion, som består av åtta leda- möter. Av dessa utses en av Kungl. Maj :t, tre av konsistoriet vid universite- tet och fyra av Uppsala läns landsting. Under direktionen utövas ledningen av en överläkare vid sjukhuset såsom styresman. Dock tillkommer led- ningen av den ekonomiska förvaltningen en sjukhusintendent. Styresman- nen kan vara ledamot av direktionen, men äger ej stadgad rätt härtill.

För den slutna vården är sjukhuset uppdelat på kliniker, d.v.s. själv- ständiga avdelningar med vårdplatser, och andra självständiga avdelningar. Enligt reglementet må vidare för den öppna vården inrättas poliklinik, an— tingen i anslutning till klinik eller självständig avdelning eller såsom en särskild sådan avdelning.

Ledningen av klinik eller annan självständig avdelning tillkommer en överläkare. Befattning som överläkare är antingen uppförd på sjukhusets personalförteckning eller förenad med tjänst såsom lärare eller forskare vid annan statlig eller statsunderstödd inrättning enligt därom av Kungl. Maj:t meddelat beslut. Överläkares viktigaste uppgift är att ansvara för sjukvården. Innehavare av sådan överläkartjänst, som är uppförd på sjuk— husets personalförteckning, är skyldig att undervisa medicine studerande i en omfattning motsvarande högst 25 timmar föreläsningar per kalenderår. Härutöver är överläkare skyldig att i erforderlig omfattning handleda me- dicine studerande och .sjuksköterskeelever. Överläkare, som också är lärare eller forskare vid annan statlig eller statsunderstödd inrättning, d.v.s. i praktiken sådan överläkare, som tillika är professor eller laborator vid universitetet, skall i denna egenskap följa de tjänstgöringsföreskri-fter, som är fastställda i universitetsstadgan (Kungl. stadgan för universiteten och vissa högskolor den 4 juni 1964, nr 461. ändrad senast 1965: 873). Av dessa föreskrifter kan nämnas skyldigheten att idka forskning i det ämne som tjänsten omfattar, att ombesörja undervisning och förrätta examination i ämne eller del av ämne, för vilket professor eller laborator tilldelats ansvar, samt att handleda studerande, som är sysselsatta med vetenskapliga spe- cialundersökningar inom hans ämnesområde. Professors eller laborators undervisning skall, om den meddelas i form av föreläsningar eller semina- rieövningar och annat inte följer av särskilda bestämmelser om lindring i undervisningsskyldigheten, omfatta en genomsnittlig tid av fyra timmar per vecka under läsåret.

För fullgörande av viss del av överläkares åligganden må enligt reglemen— tet anställas biträdande överläkare. Finns biträdande överläkare vid klinik eller annan självständig avdelning inträder i princip denne i överläkarens ansvarsställning beträffande sjukvården. Innehavare av tjänst såsom biträ-

dande överläkare, som är uppförd på sjukhusets personalförteckning, är skyldig att undervisa medicine studerande i en omfattning av högst 65 tim- mar föreläsningar per kalenderår. Härutöver är biträdande överläkare, lik- som överläkare, skyldig att i erforderlig omfattning biträda vid handled- ningen av medicine studerande och sj uksköterskeelever.

För att biträda vid sjukvården må vid sjukhuset anställas underläkare, Vilka det åligger att biträda vederbörande överläkare och — i den omfatt— ning denne bestämmer _— biträdamde överläkare samt att därvid & tillämp- liga delar ställa sig .till efterrättelse de bestämmelser, som »gäller för över- läkare. Det åligger också underläkare att biträda vid handledning av medi— cine studerande och sjuksköterskeel-ever.

Beträffande tillsättnings'förfarande vid ovannämnda tjänster och befatt- ningar gäller följande.

Överläkarbefattning, som är för-enad med tjänst såsom lärare eller forsk- are vid annan statlig eller statsunderstödd inrättning, tillsätts .i den ordning, som är föreskriven för sådana tjänster. Detta innebär i praktiken, att över- läkarbefattning, som 'är förenad med professur eller laboratur, tillsätts i enlighet med universitetsstadgan. Enligt denna gäller, att för befordran till annan ordinarie lärartjänst än universitetslektor får andra grunder inte be- aktas eller åberopas än graden av ådagal—agd vetenskaplig skicklighet. Vid bedömande av denna skicklighet skall hänsyn också tagas till visad skick- lighet att meddela vetenskaplig undervisning. Vidare regleras i universi- tetsstadgan ingående själva tillsättningsförfarandet, tillkallandet av sak- kunniga och vad dessa skall iakttaga.

I sjukvårdens lintresse finns dock en modifikation i det eljest på strikt vetenskaplig befordringsgrund vilande tillsättningssystemet beträffande ifrågavarande lärartjänster. Beträffande tillsättning av »vissa lärartjänster, som äro förenade med läkar- eller tandläkarbefattningar», hänvisar univer- sitetsstadgan till vad därom är särskilt stadgat. Det avsedda särskilda stad- gandet beträffande lärartjänster utgörs av särskilda, av chefen för ecklesia- stikdepartementet den 24 september 1948 utfärdade bestämmelser rörande tillsättningen av profe—ssorsbefattningar, som är förenade med överläkar- tjänster. Enligt dessa bestämmelser skall, då fråga är om tillsättande av sådan professorsbefattning vid något av universiteten eller karolinska insti— tutet, som är fast förenad med överläkartjänst vid statligt eller kommunalt sjukhus, de förenade tjänsterna tillsättas i den ordning, som är föreskriven i universitetsstadgan beträffande professur. Sedan ansökningstiden och, i förekommande fall, specimenstiden samt tiden för väckande av kallewlseför- slag gått till ända, skall inkomna ansökningshandlingar, med undantag av vetenskapliga arbeten, översändas till medicinalstyrelsen. Denna skall avgiva yttrande rörande de sökandes kompetens till överläkarbefattnin-ge—n i fråga. På förslag 'till befattning må endast uppföras sådan sökande, som av medi- cinalstyrelsen förklarats kompetent till Överläkartjänsten. — I praxis har

dessa bestämmelser givits tillämpning även beträffande sådan laboratur, som är förenad med överläk'arbef-attn-ing.

Om tillsättning av sådan överläkartjänst, som är uppförd på sjukhusets personalförteckning, gives också bestämmelser i reglementet. Förslag i ärendet skall upprättas av vederbörande medicinska fakultet på grundval av sakkunniggranskning, vilken skall avse sökandes skicklighet för tjänsten med hänsyn till såväl de sjukvårdande uppgifterna som de med tjänsten fast förenade undervisningsuppgifterna. Fakulteten får på förslag uppföra endast sådan sökande, som är behörig att bestrida motsvarande tjänst vid lasarett.

Tjänst som biträdande överläkare tillsätts genom förordnande för viss tid. Förordnande skall meddelas för sex år i sänder, om inte särskilda skäl föranleder förordnande för kortare tid. Också till tjänst som biträdande överläkare upprättar vederbörande medicinska fakultet förslag. Fakulteten må, om skäl föreligger därtill, inhämta yttrande i ärendet från en eller flera sakkunniga. I sådant fall skall om sakkunnigutlåtandets innehåll gälla vad ovan angivits beträffande dylikt utlåtande rörande överläkartjänst. En in- tressant upplysning om den kompetensnivå för dessa tjänster, som är av- sedd i fråga om undervisningsskicklighet, lämnas i bestämmelserna om utformningen av eventuellt lärarprov för tjänst som biträdande överläkare. Reglementet föreskriver sålunda, att provets utformning och svårighetsgrad skall anpassas till de med (tjänsten fast förenade undervisningsuppgifterna. —— Även för tjänst som biträdande överläkare gäller, att på förslag må upp- föras endast sådan sökande, som är behörig att bestrida motsvarande tjänst vid lasarett.

Tjänst som underläkare tillsätts efter förslag av vederbörande överläkare genom förordnande för högst tre år. Förordnandet kan förlängas, så att den sammanlagda tiden för detta kommer att uppgå till högst sex år, om ej direktionen, då synnerliga skäl föreligger, för särskilt fall medgiver ytter- ligare förlängning.

Karolinska sjukhuset, vilket drives av staten som huvudman i samarbete med Stockholms stad och Stockholms läns landsting, lyder under Kungl. reglemente den 30 juni 1960 med senare ändringar, vari föreskrives, att vid sjukhuset skall meddelas sluten och öppen vård samt att sjukhuset tillika har till uppgift att tjäna undervisningen och forskningen vid karolinska in- stitutet. Liksom akademiska sjukhuset i Uppsala förvaltas karolinska sju-k- huset av en direktion, dock med något avvikande sammansättning i det att Kungl. Maj :t utser två ledamöter — ordföranden och vice ordföranden —— och vederbörande universitetsmyndighet två. Av de fyra företrädarna för kommunala intressen utser Stockholms stadsfullmäktige två ledamöter och Stockholms läns landsting två. Vidare föreligger en organisatorisk skillnad däri, att den omedelbara ledningen av karolinska sjukhuset utövas av en

sjukhusdirektör såsom chef med självskrivet ledamotskap i direktionen. För att biträda sjukhusdirektören i medicinska angelägenheter skall en överläkare vid sjukhuset förordnas till chefsläkare, om sjukhusdirektören inte själv är läkar-e.

Bestämmelserna i karolinska sjukhusets reglemente överensstämmer i övrigt till stora delar med vad som stadgas för akademiska sjukhuset i Uppsala. Dock bör följande avvikelser uppmärksammas.

Ledningen av självständig avdelning vid sjukhuset är stundom anförtrodd en föreståndare i stället för överläkare. Befattning som föreståndare är an— tingen uppförd på sjukhusets personalförteckning eller förenad med tjänst såsom lärare eller forskare vid annan statlig eller statsunderstödd inrätt— ning. Föreståndarbefattning av sist angivet slag tillsättes i den ordning, som är föreskriven för den tjänst, med vilken befattningen är förenad, medan övriga föreståndare tillsättes av sjukhusmyndigheterna. Utöver de befatt— ningshavarkategorier, som förekommer vid akademiska sjukhuset i Upp— sala, kan vid karolinska sjukhuset förekomma laboratorer på sjukhusets personalförteckning. Laborator åligger att biträda vederbörande överläkare eller föreståndare samt att därvid i tillämpliga delar ställa sig till efterrät- telse de bestämmelser, som gäller för överläkare. Det åligger också labora- tor att i erforderlig omfattning biträda vid handledningen av medicine stu- derande, sjukgymnastelever och sjuksköterskeelever. _ Allmänt gäller om de vid sjukhuset anställda läkarna, att de är skyldiga att biträda vid den handledning, som erfordras beträffande sjukgymnasteleverna. Underläkare åligger, förutom vad som ovan angivits beträffande underläkare vid akade— miska sjukhuset i Uppsala, att biträda vederbörande föreståndare. De .funk- tioner vid tillsättande av överläkar— och biträdande överläkartjänster på sjukhusets personalförteck-ning, som vid akademiska sjukhuset i Uppsala utövas av medicinska fakulteten vid Uppsala universitet, fullgörs vid karo— linska sjukhuset av medicinska fakulteten vid karolinska institutet.

Också för serafimerlasarettet är staten huvudman. För driften gäller Kungl. reglemente utfärdat den 30 juni 1960, med senare ändringar. I reg- lementet stadgas, att reglementet för karolinska sjukhuset i tillämpliga delar skall gälla jämväl [för serafimerlasarettet. Bland de särskilda bestäm— melser, som med—delas för lasarettet, torde i förevarande sammanhang be- höva observeras endast en bestämmelse beträffande en vid lasarettet befint- lig befattning som prosektor. Denna skall tillsättas på viss tid, som ej utan Kungl. Maj:ts medgivande må överstiga tre år i sänder, och efter det karo— linska institutets medicinska fakultet yttrat sig i ärendet.

'De överläkar- eller föreståndarbefattningar vid karolinska sjukhuset eller serafimerlasarettet, som är förenade med tjänst såsom lärare eller forskare vid annan statlig eller statsunderstödd inrättning, är i de flesta fall förena- de med professur eller laboratur vid karolinska institutet. De föreskrifter,

som gäller åligganden för och tillsättning av professorer och laboratorer överensstämmer med de i det föregående återgivna motsvarande bestämmel- serna vid Uppsala universitet.

Den medicinska undervisningen i Lund-Malmö, Göteborg och Umeå är i fråga om den kliniska delen knuten till respektive kommunala sjukhus. Grundvalarna för de befintliga anordningarna utgörs härvid av avtal mellan staten och vederbörande sjukhushuvudman.

För läkarutbildningen i Lund utnyttjas, såsom ovan berörts, lasarettet i Lund, för vilket Malmöhus läns landsting är huvudman, och Malmö all- männa sjukhus, för vilket Malmö stad är huvudman. Utnyttjandet är reg- lerat av avtal mellan staten och huvudmännen, vilka godkänts av Kungl. Maj:t den 6 juni 1962 beträffande lasarettet i Lund [och den 5 juni 1963 beträffande Malmö allmänna sjukhus. I avtalen stadgas bl.a., att samtliga kliniker, avdelningar, laboratorier och andra därmed jämförliga enheter —i den mån så erfordras — skall upplåtas för klinisk läkarutbildning samt för forskning. Dock må inte utan särskilt medgivande av direktionen forsk- ning bedrivas av annan än den, som innehar befattning vid eller är knuten till den medicinska fakulteten i Lund. I fråga om tjänst, som är uppförd på den medicinska fakultetens personalförteckning och som enligt Kungl. Maj:ts förordnande är förenad med anställning vid sjukhuset, svarar staten för tillsättning, avlöning och pensionering. Erforderl—iga föreskrifter om till- sättningsförfarandet och om nyssnämnda befattningshavares ställning i egenskap av överläkare eller biträdande överläkare vid sjukhuset meddelas också av staten. Landstinget respektive staden bestrider kostnaden för sär- skilda överläkararvoden och de tilläggsförmåner, som eljest kan komma att utgå för ifrågavarande akademiska befattningshavares medverkan i sjukvården. _ Kliniska amanuenser tillsättes och avlönas av staten. Staten är dock för dessa berättigad till på visst sätt beräknat bidrag från landstinget respektive staden. —— Personal, som är anställd uteslutande för utbildnings- eller forskningsändamål, tillsättes, avlönas och pensioneras av staten och övrig personal av landstinget respektive staden. För avlöning och pensio- nering av vid vissa kliniker vid Malmö allmänna sjukhus anställda läkare är staden dock berättigad till bidrag av staten med en tredjedel av kostna- den.

Bestämmelser för de senare personalkategoriernas verksamhet utfärdas av landstinget eller direktionen. Den sistnämnda består i Lund av sju leda- möter, av vilka ordföranden och, eft-er hörande av konsistoriet vid univer- sitetet i Lund, två andra ledamöter förordnas av Kungl. Maj:t för en tid av fyra år. De övriga fyra väljs av landstinget. I Malmö utgör sjukvårdsstyrel— sen, som har sju ledamöter, tillika direktion; enligt avtalet äger två före- trädare för den medicinska fakulteten i Lund deltaga i styrelsens överlägg— ningar, men ej i beslut i frågor, som rör undervisningen. Landstinget res— pektive staden har förbundit sig att i personalbestämmelserna icke meddela

föreskrifter, vilka strider mot bestämmelser angående utbildning och forsk- ning meddelade av Kungl. Maj:t eller av numera universitetskanslersäm— betet samt att, innan bestämmelser utfärdas, bereda den medicinska fakul— teten tillfälle att yttra sig. Å andra sidan skall fakulteten innan den med— delar bestämmelser för utbildning och forskning, vilka också berör sjuk— vården vid sjukhuset, bereda landstinget respektive staden tillfälle att yttra sig.

Beträffande den medicinska undervisningen i Göteborg och Umeå har träffats avtal med motsvarande innehåll mellan å ena sidan staten samt å andra sidan dels Göteborgs stad, dels Västerbottens läns landsting såsom huvudmän. Avtalen har godkänts av Kungl. Maj :t den 27 maj 1960 respek- tive den 6 juni 1962. I Göteborg fungerar sjukvårdsstyrelsen, som har sju ledamöter, som direktion, medan det i Umeå finns 'en särskild sjukhus- direktion, bestående av fem ledamöter. Såväl .i Göteborg som i Umeå är akademisk representation anordnad på samma sätt som i Malmö.

Även för viss klinisk undervisning i Stockholm finns enahanda anord- ning. Härvid är särskilt att märka, att avtal alltsedan 1948 gäller om upp— rättande av ett nytt fullständigt undervisningssjukhus under Stockholms stads huvudmannaskap, det s.k. sabbatsbergsavtalet (K. br. 8.5.1948). Det- ta avtal har sedermera beträffande den psykiatriska kliniken vid S:t Gö- rans sjukhus ersatts av avtal, vilket godkänts av Kungl. Maj:t den 12 de- cember 1958. Det nya undervisningssjukhuset skall enligt principöverens- kom-melse år 1961 förläggas till S:t Görans sjukhus (K. br. 29.12.1961). Vi- dare bör upmärksammas, att 'läkartjänsterna vid bl.a. kvinnokliniken vid Sabbatsbergs sjukhus och psykiatriska kliniken vid S:t Görans sjukhus uppförts på särskild statlig personal-förteckning, dock att Stockholms stad förbundit sig bidraga med halva löne- och pensionskostnaden för dessa tjänster. Förekommande överläkararvoden vid dessa kliniker är däremot uppförda på kommunal stat. För de kommunala sjukhusen i Stockholm fungerar sjukvårdsstyrelsen, bestående av åtta ledamöter och, självskriven, borgarrådet för sjukvårdsroteln, som direktion. Någon akademisk repre- sentation förekommer inte.

För de kommunala undervisningssjukhusen lämnas föreskrifter i Kungl. kungörelse den 25 november 1960 (nr 713) om kommunala undervisnings- sjukhus, vilken kompletterar såväl sj ukvårdslagstiftningen som förefintliga avtal.

Genom beslut av 1965 års riksdag angående ökad läkarutbildning kom- mer ytterligare kommunala undervisningssjukhus att tagas i bruk för kli— nisk undervisning.

Den undervisning i Stockholm, som för närvarande är förlagd till sera- fimerlasarettet, Sabbatsbergs sjukhus och Kronprinsessan Lovisas barn- sjukhus skall — såsom redan i det föregående berörts — enligt 1961 års princi-pöverenskommelse förläggas till S:t Görans sjukhus. Vidare har mel-

lan staten å ena sidan och Stockholms stad och Stockholms läns landsting å andra sidan träffats avtal, vilket godkänts av Kungl. Maj :[ den 26 juli 1965, angående provisoriskt anordnande av läkarutbildning vid ytterligare sjukhus, tillhörande staden och landstinget. Av dessa bör särskilt nämnas Södersjukhuset. Härutöver kommer enligt överenskommelse mellan staten och Stockholms läns landsting läkarutbildning att anordnas vid det plane- rad-e Huddinge sjukhus från och med 1972.

För Göteborgs vidkommande tillkommer på basis av ett år 1965 mellan staten och Göteborgs stad slutet avtal om tillägg till det av Kungl. Maj:t år 1960 godkända avtalet det planerade Östra sjukhuset såsom ett nytt under— visningssj ukhus vid sidan av Sahlgrenska sjukhuset. Det nya undervisnings- sjukhuset beräknas kunna tagas i bruk för läkarutbildning år 1974.

Riksdagens beslut 1965 innebär även att en ny medicinsk utbildnings- och forskningsenhet skall inrättas i Linköping. Vid regionsjukhuset i Linkö- ping skall sålunda anordnas propedeutisk och klinisk utbildning av medi- cine studerande under förutsättning av att ett för staten godtagbart avtal kan träffas med vederbörande huvudman för sjukvården.

En speciell typ av undervisningskliniker utgör slutligen de forsknings- och utbildningsenheter i psykiatri, vilka i enlighet med förslagen i proposi- tionen 1959: 79 hittills inrättats vid mentalsjukhusen i Uppsala, Lund och Göteborg (Ulleråkers sjukhus, S:t Lars' sjukhus och S:t Jörgens sjukhus). Vid dessa enheter bedrivs dels viss grundutbildning av medicine studerande, dels vidareutbildning. Vid varje säd-an enhet finns för närvarande inrättad en professur och en laboratur på respektive lärosätes stat. Beträffande pro— fessurerna gäller, att de är förenade med överläkarbefattningar på sjukhusets stat. De under-ordnade läkarbefattningarna är samtliga uppförda på sjuk- husets stat. Beträffande tillsättning av lärartjänsterna tillämpas universi— tetsstadgans bestämmelser, medan biträdande överläkartjänster samt under- lälcartjänster tillsättes enligt bestämmelseri Kungl. brev den 10 maj 1963 och den 4 juni 1964. Enligt beslut av 1963 års riksdag kommer ovannämnda mentalsjukhus att erhålla ändrat huvudmannaskap [från och med den 1 januari 1967, varför klinikutredningen inte går närmare in på deras orga- nisatoriska förhållanden.

En betydande del av totalvolymen av den kliniska forskning, som för när- varande presteras, ligger utanför den ordinarie lärar-läkarpersonalens akti- viteter. På anslag från statens medicinska forskningsråd, riksföreningen mot cancer och privata donationsfonder är ett ej obetydligt antal personer sysselsatta med klinisk forskning. Därutöver har på senare år fasta kliniska forskargrupper byggts upp av forskningsrådet kring extra ordinarie profes— sorer och laboratorer på rådets stat. En väsentlig förutsättning för dessa anordningar är, att lokalutrymmen kan erhållas samt att vederbörande fors— kare kan inordnas i det kliniska arbetet.

KAPITEL 3

Tidigare utredningar, framställningar och förslag med anknytning till utredningsarbetet

De till utredningens arbetsområde hörande organisatoriska spörsmålen har berörts i åtskilliga tidigare utredningssammanhang. Utvecklingen har dock varit sådan, att de framlagda förslagen i detta sammanhang ger föga eller intet underlag för den fortsatta diskussionen. Utredningen vill dock här i korthet nämna några förslag, som framkommit i tidigare utredningar.

De medicinska högskolornas organisationskonunitté (MHO) betonade -i sina två betänkanden angående organisatoriska åtgärder till främjande av medicinsk forskning (SOU 1946: 76 och 1947: 66) bl.a. nödvändigheten av att viss del av de medicinska professorernas undervisningsskyldighet skulle få fullgöras i form av forskningsundervisning, utan att professorernas un- dervisningsåligganden därigenom skulle bli större än den i universitetsst-a- tuterna föreskrivna.

MHO föreslog även vissa andra förstärkningsåtgärder, som syftade till att förbättra de medicinska lärarnas möjligheter till kliniskt forskningsarbete, vilket på grund av omfattande sjulwårdsarbete i stor utsträckning måste

begränsas. Enligt kommitténs uppfattning borde sålunda —— i likhet med vad som skett vid de teoretiska institutionerna _ inrättas förste assistentbefatt-

ningar även vid undervisningsklinikerna. Dessa assistenter borde inte be- tungas med ordinarie .sj ukvårdsarhete utan helt kunna ägna sin tid åt for-sk- ning såsom medhjälpare till »klinikcheferna vid genomförande av olika forsk— ningsprogram. Sistnämnda förslag godtogs dock inte av föredragande depar- tementschefen i propositionen 1947: 272.

För att bereda klinikcrnas underordnade läkare möjlighet att tidvis ägna sig åt ostört vetenskapligt arbete föreslog utredningen, att klinikerna skulle tillföras Iclinikamanuensbefattningar. Dessa borde enligt kommittén ej vara förenade med uppgifter i det löpande sj-ukvårds- och undervisningsarbetct. Till befattningarna skulle klinikens fasta underläkare kunna förordnas för kortare eller längre tid, dock högst ett år. Samma löne- och anställningsför- måner som för underläkare skulle därvid gäll-a.

Bland MHO:s förslag i övrigt vill utredningen här endast peka på att kommittén bl.a. föreslog viss förbättring i biträdande överläkares anställ— ningsvillkor.

I 1955 års universitetsutrednings femte delbetänkande Forskningens vill— kor och behov (SOU 1958: 32) framlades förslag att en ny typ tjänster skulle införas vid de kliniskt—medicinska institutionerna. I stället för de forskar— rekryteringstjänster i form av assistentbefattningar, som fanns vid de teore— tiska institutionerna, bor-de enligt utredningens uppfattning klinikerna till- föras forslcarassistentbefattningar. Dessa avsågs huvudsakligen för under- läkare, som för bl.a. sitt avhandlingsarbete behövde bättre möjligheter till koncentrerat vetenskapligt arbete än vad underläkar-tjänsterna erbjuder. —— Dylika forskar-assistentbefattningar har sedermera också kommit till stånd, men av dessa har endast ett fåtal inrättats med företräde för kliniskt ämne. De flesta .har i stället tillfallit personer under forskarutbildning vid teore- tiskt-medicinska institutioner. I sammanhanget vkan erinras om att de vid statens medicinska forskningsråd inrättade särskilda forskartjänsterna — tidigare benämnda forskningsläkartjänster — likaledes i betydande utsträck— ning kommit att tillfalla teoretiskt—medicinska forskare.

Läkaruthildningskommittén föreslog i sitt betänkande angående läkar- utbildningen (SOU 1953: 7) inrättande av en ny typ av kliniska lärartjäns- ter vid de större klinikerna vid samtliga lärosäten. För dessa tjänster borde fordras samma kompetens som för dooenttjänster. Tjänsterna föreslogs bli helt bekostade av stat-sverket och uppförda på åttonde huvudtitelns avlö- ningsstater. Beträffande undervisningsskyldigheten ansåg kommittén, att denna borde motsvara vad som åligger professor, d.v.s. högst 130 timmar om året. Vidare befanns det lämpligt, att konstruktionen av de föreslagna lärartjänsterna utformades i analogi med universitetens och högskolornas docenttjänster. Detta skulle innebära, att tjänsterna, som enligt kommittén borde förenas med benämningen lärare i vederbörande ämne, gjordes till extra ordinarie befattningar och att förordnandetiden begränsades. Löne- ställningen borde vara densamma som för docenter och tjänsterna sålunda placeras i dåvarande lönegraden Ce 30. Till skillnad från vad som gällde do- centtjänsterna syntes förordnandetiden för de nya lärartjänsterna emeller- tid böra sättas till sex år. Rätten till omförordnande borde icke begränsas. Tillsättning av lärartjänsterna borde ske i samma ordning som vid besät- tande av docenttjänst. Som ett särskilt villkor borde emellertid föreskrivas, att vederbörande skulle inneha överläkarkompete—ns. Med hänsyn till att nu berörda lärare samtidigt borde knytas till 'klinik-erna i—egenskap av biträdan- de överläkare — vilket torde vara en förutsättning för en effektiv undervis- ning — syntes överenskommelse härom böra träffas med vederbörande kommunala huvudmän. Vederbörande stad eller landsting borde beträffande ifrågavarande befattningshavare bestrida kostnad-erna för ett särskilt arvode, motsvarande det som utgick till befattningshavare i överläkarställning.

Kommitténs förslag om inrättande av lärartjänster av fastare karaktär tillstyrktes i princip av remissmyndigheterna. Kanslern för rikets universi- tet ansåg dock, att de av kommittén föreslagna lärartjänsterna i lönegraden

Ge 30 icke skull-e kunna rekryteras med tillräckligt kvalificerade läkare och förordade därför, att laboraturer i lönegraden Ce 34 i stället inrättades. Det syntes kanslern lämpligt, att laboratorierna samtidigt knöts till klinikerna i egenskap av biträdande överläkare.

.I denna fråga uttalade föredragande departementschefen i propositionen 1954: 212, att han fann det uppenbart, att en verklig avlastning av professo— rernas undervisnings- och examinationsbörda kunde komma till stånd en- dast om lärartjänster av fastare karaktär knöts till "klinikerna. Han fann den föreslagna lönegradsplaceringen väl avvägd och delade sålunda inte kanslerns farhågor beträffande svårigheterna att få kvalificerade sökande till tjänsterna. Tvärtom borde enligt hans mening tjänsterna med den före- slagna konstruktionen, enligt vilken innehavarna tillika skulle vara biträ- dande överläkare, bli eftertraktade ur meriteringssynpunkt.

Riksdagens beslut med anledning av sagda proposition innebar bifall till det framlagda förslaget om inrättande av en ny lärartyp i kliniska ämnen vid de medicinska lärosätena.

Inom inrikesdepartementet tillkallades 1955 dåvarande statskommissarien B. E. Johnsson och förbundsdirektören I. Dahlgren för att verkställa en översyn av anställningsförhållandena för vissa läkare vid de statliga under- visningssjukhusen. Det förslag till reglering av anställningsförhållandena, som framlades av de sakkunniga, upptogs i propositionen 1956: 132 och god- togs därefter av riksdagen. Härigenom fick de vid statliga undervisnings- sjukhus uppförda tjänsterna som överläkare och biträdande överläkare sin nuvarande konstruktion, vilken innebär viss inom ramen för tjänsten lig- gande undervisningsskyldighet. För denna har redogörelse lämnats ovan. Reformen genomfördes den 1 juli 1956. Den undervisningsskyldighet, som avsetts att vid de statliga u-ndervisningsklinikerna successivt fr. o. m. den 1 juli 1957 åvila de i propositionen 1954: 212 föreslagna kliniska lärarna, kom i stället att fullgöras av de undervisningsskyldiga överläkarna och bi- trädande överläkarna, och de kliniska lärartjänsterna kom aldrig att inrät- tas vid de statliga undervisningssj ukhusen.

I direktiven för 1963 års klinikutredning har föredra-gande departements- chefen redogjort för vissa tidigare i skilda sammanhang framlagda förslag om ändrad konstruktion av nuvarande biträdande överläkartjänster och kliniska lärartjänster, vilka borde övervägas i samband med utredningens arbete. Härav torde följande böra rekapituleras.

Mot bakgrund av de övervägande positiva erfarenheter, som gjorts vid de kommunala undervisningssjukhusen beträffande de kliniska lärartjänster— na, föreslog läkarutbildningsberedningen i sitt år 1961 avgivna betänkande Program för ökad läkarutbildning bl.a., att kliniska lärartjänster skulle inrättas i de större kliniska läroämnena även vid de lärosäten, som har sin kliniska undervisning förlagd till statliga undervisningssjukhus. Beredning- en berörde även frågan om anställ-ningsformen för innehavarna av dessa

tjänster och förklarade sig för sin del icke vara beredd att förorda en ordi- nariesättning av de kliniska lärartjänsterna, då det enligt beredningens me- ning fanns skäl att bibehålla dessas karaktär av meriteringstjänster.

Direktionerna för karolinska sjukhuset och för akademiska sjukhuset i Uppsala ställde sig tveksamma till förslaget om införande av kliniska lärar- tjänster i klinikorganisationen vid sjukhusen. Direktionen för karolinska sjukhuset förordade, att vid de större klinikerna skulle inrättas tjänster som överläkare med för—ordnande för viss tid, varigenom klinikchefen skulle kunna avlastas viss grundläggande undervisning och visst administrativt arbete. Även direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala ifrågasatte, huruvida beredningens förslag om kliniska lärartjänster utgjorde en till- räckligt genomgripande åtgärd. Enligt direktionens mening erfordrades här- utöver ytterligare en typ av biträdande klinikchefer, vilka i olika avseenden skulle 'bereda klinikcheferna behövlig avlastning. Dylika befattningar kunde tänkas utformade som undervisnings- eller sjukvårdstjänster. Direktionen ansåg behov härav föreligga vid de större klinikerna och avdelningarna.

I propositionen 1961: 1018 angående ökad utbildning av läkare och tand- läkare m.m. uttalade föredragande departementschefen bl.a., att han fann läkarutbildningsberedningens förslag till omvandling av ett antal biträdan- de överläkartjänster vid de statliga undervisningssjukhuscn till tjänster som kliniska lärare vara väl motiverat. Han räknade med att förslag härom skulle framläggas av vederbörande anslagsäskande myndigheter i stort sett i överensstämmelse med beredningens rekommendationer.

Förslag till omvandling av de av läkarutbivldningsberedningen för vissa kliniker angivna biträdande överläkartjänsterna till tjänster som kliniska lärare har i överensstämmelse med departementschefens ovan rela—terade uttalande i propositionen 1961: 108 framlagts av universitetet i Uppsala och karolinska institutet. I statsverkspropositionen till 1964 års riksdag, bilaga 10, uttalade dock föredragande departementschefen, att han med hänsyn till pågående översyn av undervisningsklinikernas organisation ej var be- redd att föreslå någon omvandling av biträdande överläkartjänster till kli- niska lärartjänster, varför den föreslagna omvandlingen i avvaktan på re— sultaten av förevarande utredning tills vidare inte genomförts.

Med anledning av en skrivelse den 7 november 1960 (från docentförcning— en vid karolinska institutet och biträdande överläkarcs förening, vari fram- för allt påtalades den rådande bristen på anställningstrygghet för biträdande överläkare, överlämnade karolinska institutets lärarkollegium med skrivelse den 7 juni 1962 till kanslern för rikets universitet ett förslag till ändrad kli— nikorganisation, utarbetat av en av kollegiet tillsatt bered—ningskommitté. Ifrågavarande förslag innebar bl. a. följande.

Vissa fördelar skulle vara att vinna, 0111 man i undervisningstyngda äm— nen inrättade .kliniska lärartjänster på lärosätets stat i stället för biträdande överläkartjänster med fastställd undervisningsskyldighet innefattad i tjäns—

tegöromålen på undervisningssjukhusets stat. Kommittén förutsatte härvid, att en dylik reform skulle kombineras med befrielse från »inbakade» under- visningsuppgifter för de på sjukhusets stat kvarvarande överläkarna och biträdande överläkarna. Tillsättningsförfarandet syntes dock inte höra änd— ras. Sjukvårdsanknytningen för de kliniska lärartjänsterna borde vara bi- trädande överläkarbefattning. Anställningsformen för såväl de kliniska lä- rarna som de biträdande överläkarna på sjukhusstat var föremål för delade meningar. Majoriteten inom kommittén ansåg, att de olika intressen, som därvid gjorde sig gällande, bäst skulle tillgodoses genom att de med biträ- dande överläkarbefatt—ning förenade kliniska lärartjänsterna ordinaricsattes. Härigenom skulle en ordinarie tjänsti biträdande överläkarställning komma att finnas på var och en av de stora undervisningsklinikerna.

Medicinska fakulteten i Uppsala anförde i sitt yttrande över förslaget bl. a., att undervisningsbehovet på flertalet kliniker i så hög grad översteg den för professorer stadgade undervisningsskyldigheten, att en mycket stor del av undervisningen — stundom merparten —— mäste anförtros andra läkare. Då dessa kliniker icke tillförsäkrats lärare med för undervisningsuppgifterna erforderliga kvalifikationer äventyrades utbildningens standard. Fakulteten fann det önskvärt, att biträdande överläkartjänster —— främst i de kliniska ämnen, där forskning och undervisning var särskilt omfattande i förhållan- de till de ordinarie lärarnas åligganden — omvandlades till ordinarie tjäns- ter motsvarande de teoretiskt-medicinska ämnenas laboraturer och prosek- turer. Man skulle därigenom få större kontinuitet beträffande forskning och undervisning och bättre möjligheter att erhålla kvalificerade befattnings- havare för dessa uppgifter. Professorernas arbetsbörda på grund av under- visning och administrativa göromål skul'le samtidigt lättas.

Direktionen för karolinska sjukhuset framhöll i sit-t yttrande, att för- eningen av professur i kliniskt ämne med chefskapet för klinik med omfat- tande sjukvårdande uppgifter ofta medförde en närmast övermäktig arbets- börda för vederbörande professor. Det ansågs emellertid från såväl forsk- ningens som undervisningens synpunkt vara väsentligt, att klinikchefen kunde behålla ett samlande grepp över sin klinik och samordna de olika verksamhetsgrenarna. Om detta skulle kunna ske, måste denne avlastas vissa i och för sig betydelsefulla göromål, som — utan att samordningen av de olika veriksamhetsområdena förlorades —— kunde anförtros annan väl kvali- ficerad läkare. En tänkbar lösning skulle vara, att dessa göromål anförtrod- des den av karolinska institutets lärarkollegium föreslagne kliniske läraren. Införandet i klinikorganisationen av ytterligare en akademisk tjänst kunde dock inte utan vidare förutsättas medföra den förstärkning i fråga om de sjukvårdsorganisatoriska och administrativa uppgifterna, som direktionen fann erforderlig. Det kunde därför bli nödvändigt att vid vissa kliniker och avdelningar introducera en ny tjänst som överläkare eller biträdande Över- läkare vid sidan av den kliniske läraren. En anordning med en särskild över-

läkare skulle emellertid förutsätta, att den nu gällande principen en klinik — en överläkare omprövades.

I propositionen 1963: 142 angående ökad utbildning av läkare upptog che- fen för ecklesiastikdepartementet till behandling frågan om utformningen av tjänster för de lärare, i vilkas uppgifter skulle ingå bl. a. handledning av de studerande i arbetet vid kliniken. Därvid erinrades om att det från olika håll hävdats, att den nuvarande strukturen av sådana tjänster — i första hand tjänster som klinisk amanuens _ inte var ti'llfredsställande. Från fa- kultetshåll hade sålunda understrukits, att de kliniska amanuenserna inte kunde ägna önskvärd tid åt undervisningen, bl.a. därför att sjukvården ställde stora anspråk på dem. Från huvudmannahå—ll hade samtidigt uttalats farhågor för att underläkarna — som enligt kungörelsen om kommunala undervisningssjukhus även har att biträda vid handledningen av de stude- rande — genom utbildningsverksamhetens växande omfattning skulle bli alltför engagerade i undervisningen. Läkarutbildningsberedningen föreslog som en lösning på detta problem, att en särskild mellangradstjänst skulle skapas, så konstruerad, att dess innehavare kunde ägna åtminstone huvud- delen av sin tid åt undervisning och då framför allt åt handledning av de studerande. Departementschefen fann det angeläget, att diskussionen i denna för den kliniska utbildningen centrala fråga fördes vidare.

I 1963 års universitets- och högskolekommittés betänkande Utbyggnaden av universitet och högskolor. Lokalisering och kostnader. 11 Specialutred- ningar (SOU 1965: 12) har läkarutbildningsberedningen beträffande sina förslag till förstärkningsåtgärder för de olika ökningsalternativen framhål- lit, att de föreslagna personalförstärkningarna endast bör ses som ramför— slag, inom vilka förändringar kan komma att bli aktuella. Bered-ningen har härvid särskilt pekat på de reformer, som kan framkomma som resultat av bl.a. förevarande utredning _— främs-t med avseende på en vid de statliga undervisningssjukhusens klinik-er ändamålsenlig lärarorganis-ation.

Vad beträffar sjwkvårdshuvudmavnnens medverkan vid tillsättning av överläkartjänster, förenade med lärarbefattningar på vederbörande läro- sätes stat, har från olika håll gjort-s framställningar om ändring av nu gäl— lande bestämmelser.

Malmö stads sjukvårdsstyrelse avlät den 29 maj 1962 en skrivelse till che— fen för ecklesiastikdepartementet angående förfarandet vid tillsättning av professurer, förenade med överläkarbefattningar vid kommunala undervis— ningssjukhus. Häri uttalades, att den nuvarande ordningen i detta hänse— ende i alltför ringa grad befrämjar de intressen, som berörda kommunala sjukvårdsmyndigheter har att företräda, i det att sjukvårdsstyrelsen enligt 4 & undervisningssjukvhuskungörelsen endast medgives rätt att 'avgiva ytt- rande rörande -de sökandes lämplighet i fråga om den sjukvårdande verk- samheten. Enligt sjukvårdsstyrelsen kan det inte anses tillfredsställande, att en tjänst, vars innehavare skall svara för undervisning och forskning

och samtidigt vara chef för sju'kvården inom en kommunal sjukhusklinik, tillsättes i huvudsak enligt de grunder, som gäller för univervsitetsprofessu- rer i allmänhet. De kombinerade lärar—läkartjänsterna har en så speciell karaktär, att särbestämmelser måste anses synnerligen befogade. Sjukvårds— styrelsen hemställde, att statsrådet måtte medverka till att åstadkomma dy— lika särbestämmelser och att därvid följande synpunkter skulle beaktas:

1) Vid bedömningen av sökande till tjänster som professor-Överläkare borde tillbörlig hänsyn tagas till olika typer av forskning, som kan ha be- drivits av de sökande. Det vore därför angeläget, att 'klinisk forskning ägna— des större uppmärksamhet än som hittills syntes ha varit fallet. Då den k'li— niska forskningen ofta lämnar lika viktiga och för utvecklingen värdefulla resultat som övrig forskning, 'borde den inte bedömas vara av mindre värde än andra forskningstyper, helst som den dessutom förlänade dess utövare stor erfarenhet på områden, som har dir-ekt betydelse för sjukvården. Här- jämte framhölls, att det från skilda synpunkter inte skulle vara lyckligt, om den yngre generationen av forskande läkare skulle få den föreställning- en, att endast laboratorieteknisk forskning belönades.

2) Vid tillsättning av överläkartjänster vid icke—undervisningskliniker äger sjukvårdsstyrelsen enligt sjukhuslagen att ravgiva förord för någon av fyra sökande, som uppförts på förslag. När det gäller tjänster som professor- överläkare har sjukvårdsstyrelsen däremot endast rätt att helt allmänt uttala sig rörande de sökandes lämplighet för tjänsten i fråga om den sjukvårdan- de verksamheten. Eftersom det här rör sig om tjänster, vars innehavare skall vara chefer för sju'khuskliniker, som sorterar under de sj ukvårda—nde myn- digheterna, syntes det sjukvårdsstyrelsen rimligt, att dessa myndigheter också finge uttala sig om vilken av de på förslag uppförda sökandena, som de för sin del önskade utnämnd till tjänsten. I detta sammanhang ville sj uk- vårdsstyrelsen också framhålla önskvärdheten av att antalet sökande, som skall uppföras på förslag. bringas i överensstämmelse med vad som gäller beträffande sådana överläkartjänster, vilka tillsättes enligt sjukvårdslagen, d. v. s. utökas från tre till fyra. I konsekvens härmed borde på förslag till sådana överläkartjänster vid undervisningskliniker, som icke är kombine— rade med professurer, kunna uppföras fyra sökande — för närvarande tre enligt undervisningssjukhuskungör-elsen.

I remissyttrande över ifrågavarande framställning framhöll medicinska fakulteten i Uppsala, att den medicinska forskningen vore såtillvida av fun- damental betydelse för den praktiska sjukvården, att den senares allmänt kända snabba utveckling helt vore beroende av och byggde på den medi— cinska forskningens resultat. Med hänsyn till vetenskapens och forskning— ens ledande roll vid undervisningssjukhusen fann fakulteten det nödvän- digt, att graden av ådagalagd vetenskaplig skicklighet finge vara utslags- givande vid tillsättning av kliniskt-medicinska professurer. Fakulteten fram- höll de stora svårigheter, som skulle vara för-enade med en differentiering

av forskningsmeriterna på sätt sjukvårdsstyrelsen funnit önskvärt. Fakulte— ten hade därför de allvarligaste betänkligheter mot att den kliniska forsk- ningen i inskränkt bemärkelse skulle givas särskilt hög värdering vid till- sättande av professur förenad med överläkarhefattning. Garantierna för ve- derbörandes skicklighet och lämplighet som överläkare från en kommunal huvudmans synpunkt måste ligga i den kliniska utbildningens omfattning och art. Grunderna för behörighet till överläkarbefattning var redan ställd under diskussion i och med att frågan om behörighet till överläkarhefatt- ning och frågan om specialistbehörighet sammankopplats i den pågående utredningen om bestämmelser för speci-alistbehörighet. Genom en av några instanser föreslagen skärpning av dessa bestämmelser kunde minimikrav—en på klinisk utbildning för de kliniska professurcrna även komm-a att höjas, vilket, såvitt fakulteten kunde bedöma, skulle verka i den av sjukvårdssty— relsen ifrågasatta riktningen. Beträffande frågan om rätt för sjukvårdshu- vudm'annen att avge förord vid tillsättning av ifrågavarande tjänster utta- lade fakulteten endast, att förslaget bestämt avstyrktes, om detta skulle uppfattas så, att Kungl. Maj:t vid utnämningen skulle följa förordet. Fakul- teten rekommenderade slutligen en ganska långt gående delegering av skil- da uppgifter från överläkare till biträdande överläkare och underläkare. För såväl undervisningens som forskningshandl-edningens behov erfordrades vid klinikchefernas sida befattningshavare med ordinarie anställning motsva- rande vad som gäller för 'laboratorerna vid de teoretiskt-medicinska insti- tutionerna.

Medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg framförde synpunkter, som i allt väsentligt överensstämde med uppsalafakultetens. Dock avstyrktes helt sjukvårdsstyrelsens förslag, att sjukvårdshuvudmannen skulle äga av— giva förord för en bland fyra på förslag uppförda sökande.

Relctorsämbetet vid karolinska institutet hänvisade till att klinikutred- ningen skulle komma att utlåta sig rörande de spörsmål, sjulwårdsstyrelsen berört.

Lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Umeå fann det naturligt, att man i första hand fäste avseende vid forskning inom det ämne utlyst pro- fessur gällde, och ansåg, att gällande bestämmelser gav möjlighet att ta till- börlig hänsyn till arten av den forskning, som bedrivits av de sökande. Lä- rankollegiet förordade vidare, att specialistkompetens enligt föreliggande förslag till nya specialistbehörighetsbestämmelser skulle krävas för inne— havare av tjänst som professor—överläkare. En sådan ordning skulle inne- fatta tillräcklig garanti för god överläkarkompetens.

Universitetskanslersämbetet hänvisade, i avvaktan på kli-nixkutredningens förslag, endast till de inhämtade yttrandena.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juni 1963 uttalade direktionen för karolinska sjukhuset under åberopande av sjukvårdsstyrelsens nyssnämnda rätt enligt 4 g undervisningssjukhuskungörelsen att yttra sig i ärende an—

gående tillsättande av sådan överläkarbefattning, som är förenad med tjänst som lärare, att det för direktionen framstod som rimligt, att den bereddes medinflytande vid tillsättning av tjänster, vilkas innehavare skall vara che- fer för vanligtvis stora sjukvårdande enheter med mycket betydande perso- nalorganisation. Direktionen ville i anslutning härtill också fästa uppmärk- samheten på att de med sjukvårdsverksamheten sammanhängande organi- satoriska och administrativa uppgifter, som åvilar en klinikchef, erhållit en allt större betydelse i och med den snabba utvecklingen på de medicinska och tekniska områdena. Enligt direktionens mening måste vid bedömning av föreliggande spörsmål även beaktas, att karolinska sjukhusets redan på— började successiva inordnande i Stor-Stockholms sjukhusorganisation med ett klart definierat sjukvårdsansvar komme att starkare än tidigare fram- häva vikten av att för framtiden de sökandes kliniska kvalifikationer ägnades tillbörlig uppmärksamhet vid tillsättning av hithörande tjänster. —— Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde direktionen, att Kungl. Maj:t vid tillsättning av tjänst som professor eller laborator vid karolinska insti— tutet, förenad med befattning som överläkare eller biträdande överläkare vid karolinska sjukhuset eller serafimerlasarettet, måtte föreskriva, att lä- rarkollegiet »— numera medicinska fakulteten — vid karolinska institutet skzall bereda direktionen för karolinska sjukhuset tillfälle att avgiva yttran- de rörande sökandes lämplighet för sådan befattning såvitt avser den sjuk- vårdande verksamheten.

Medicinska fakulteten i Uppsala hänvisade i remissyttrande över ifråga— varande framställning till sitt ovan refererade yttrande över Malmö stads sjukvårdsstyrelses skrivelse den 29 maj 1962. Rektorsämbetet vid karo- linska institutet hänvisade till att klinikutredningen skulle komma att ut- låta sig rörande de spörsmål direktionen berört.

Universitetskanslersämbetet hänvisade, i avvaktan på klinikutredningens förslag, endast till de inhämtade yttrandena.

KAPITEL 4

Brister i den nuvarande organisationen

Undervisningssjukhusen uppvisar för närvarande två skilda administra- tiva indelningsgrunder. För de sjukvårdande uppgifterna indelas sjukhusen ikliniker och andra självständiga avdelningar, medan de för utbildning och forskning delas i institutioner och, i vissa fall, institutionsgrupper.

Klinikindelningen bestämmes vid undervisningssjukhusen liksom vid öv- riga sjukhus enlidt gällande sjukvårdslagstiftning av regeln, att klinik skall finnas inrättad för varje öv-erläkarbefattning, som är förbunden med ansvar för inneliggande patienter. Detta innebär, att, om storleken av en klinik eller förekomsten av framväxande subspecialiteter motiverar inrättande av en eller flera nya överläkarbefattningar, klinikdelning måste ske.

Denna ordning medför, att man vid en klinik, som genom verksamhetens tillväxt blivit tungrodd, tvingas antingen att överföra en större eller mindre del av arbetsområdet till särskild klinik eller också att bereda klinikchefen avlastning i det kliniska arbetet genom »att öka antalet biträdande överläkare utan fast anställning. Genom det nuvarande systemet, en överläkare _ en klinik, tvingas även sjukhusmyndigheterna, då det gäller att förvärva eller behålla en skicklig läkare, att stundom vidtaga sådana organisatoriska åt- gärder, som från andra synpunkter kan vara mindre lämpliga.

Den nuvarande organisationen verkar också hämmande, då det gäller att befrämja nya subspecialiteters utveckling.

Utredningen anser denna ordning vara olämplig, eftersom den moderna sjukvården i allt högre grad visat sig kräva ökad integration mellan närlig- gande specialiteter. Samtidigt torde en smidigare och — i rådande brist- situation _— effektivare personalorganisation kunna åstadkommas inom större arbetsenheter än inom mindre, starkt specialiserade sådana.

Institutionsindelningen sker enligt gällande universitetsstadga så, att insti- tution skall omfatta vad som från utbildningsmåssig och vetenskaplig syn— punkt är att betrakta som ett ämnesområde. Indelningsgrunden är således mera skönsmässig än den som gäller för klinikindelningen och ankommer på en bedömning av universitetskanslersämbetet eller i vissa fall Kungl. Maj:t. I fråga om intressegem-enskapen mellan sjukvården, å ena, samt ut— bildningen och forskningen, å andra sidan, finns ett allmänt uttalande av föredragande departementschefen i propositionen 1964: 5—0 ( s. 450), att prin- ciperna för institutionernas organisation och förvaltning i fråga om de me-

dicinska fakulteternas undervisningskliniker skulle ha giltighet endast i den mån detta var förenligt med klinik—ernas ställning inom sjukhusorgani- sationen. Sedermera har i Kungl. brev den 30 juni 1965 angående indelning i institutioner och institutionsgrupper för vissa ämnesområden vid universi— teten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå samt karolinska institutet före— skrivits skyldighet för konsistoriet att iakttaga bestämmelser i gällande överenskommelser med vederbörande sj ukhushuvudman.

Vetenskaplig institution förestås av en av vederbörande lärosätes konsis- torium utsedd prefekt, vilken vid sin sida har ett institutionskoll—egium som rådgivande organ. Ledni—ngsfunktionerna inom institutionen avser utbild- nings— och forskningsverksam-heten. I universitetsstadgan angives vilka be- rednings- och beslutsförfaranden, som skall tillämpas inom institutionen.

Före tillkomsten av den nya universitetsstadgan 1964 utgjorde ett univer- sitetssjukhus från vissa synpunkter en enhetlig institution med uppgift att i anslutning till sjukvården stå till vederbörande medicinska fakultets förfo- gande i dess utbildningsverksamhet och forskning. Beträffande denna grundsyn må hänvisas till reglementet för akademiska sjukhuset i Uppsala, vari sjukhuset angives vara en universitetet tillhörig institution. Inom den storinstitution, som sjukhuset ansågs bilda, kan klinikerna och de självstän— diga avdelningarna sägas ha utgjort särskilda enheter, inom vilka institu— tionskollegier på de flesta håll i praktiken varit i funktion sedan lång tid tillbaka. I denna bestående fasta organisation måste de nya institutionsbe- stämmelserna genom sin accentuering av skiljelinjen mellan sjukvården, å ena, samt utbildningsverksamheten och forskningen, å andra sidan, anses ha skapat administrativ oklarhet med risk för konfliktsituation-er.

Utredningen vill till belysning av denna sin uppfattning peka på ett par förhållanden, som följer av den nya ordningen.

Först bör härvid uppmärksammas, att i gällande universitetsstadga pro- fessorn-överläkaren inte har givits företräde till prefektposten, varför möj— lighet finns, att konsistoriet utser annan ordinarie lärare vid institutionen till prefekt. Valet kan därför invändningsfritt falla på en lärare utan anknyt- ning till sjukvården, exempelvis en laborator i ett experimentellt ämnesav- snitt. Härigenom kan en dualism uppstå inom den arbetsenhet i sjukhuset, som den samlade kliniken-institutionen ovedersägligen utgör, och under alla omständigheter brister det i överensstämmelse mellan universitetsstad- gans principer och de åt utredningen lämnade direktiven, enligt vilka pro— fessorn-överläkaren bör bibehålla det samlande greppet över såväl sjukvår- den som utbildningen och forskningen.

Utredningen vill vidare erinra om att prefekten enligt universitetsstadgan har att efter samråd i institutionskollegiet bl. a. besluta om dispositionen av lokaler, »därvid såväl forskningens som utbildningens behov skola beaktas». Genom denna bestämmelse gives en möjlighet för den akademiska myndig- heten att vidtaga sådana lokaldispositioner, som kan dir-ekt motverka sjuk-

vårdshuvudmannens intressen. Det har för övrigt hänt, att förslag till an- slagsäskanden beträffande nya tjänster på universitetsstat lagts fram av universitetsmyndigheterna utan att samråd dessförinnan skett med sjuk- vårdshuvudmannen, oaktat det förutsatts, att innehavaren av tjänsten skal-l disponera lokalutrymmen inom sjukhuset.

Slutligen vill utredningen betona, att gällande bestämmelser om samman- sättningen av institutionskollegium inte utan särskilda beslut av kons-isto- riet medger att kollegiet blir representativt för den samlade, med sjukvård, utbildning och forskning sysselsatta personalen vid den kliniska institutio- nen. Ins—titutionskollegiet består av samtliga till institutionen hörande lära- re, dock ej oavlönad docent. I kollegiets överläggningar och beslut i särskilt ärende skall därjämte som ledamöter deltaga dels institutionen tillhörande av ärendet berörda assistenter, amanuenser och övningsassistenter, dels två representanter för de av ärendet berörda studerandena, utsedda av student- kåren på sätt denna beslutar. Konsistoriet må förordna, att oavlönad docent samt annan forskare eller tjänsteman än sådan som automatiskt tillhör kollegiet äger deltaga i kollegiets överläggningar och beslut. Sådan läkare, som inte tillhör 'universitetslärarkåren, är således, 0111 inte ikonsistoriet ge- nom särskilt beslut annat förordnar, utesluten från ledamotskap i kollegiet — detta även i det fall att han är titulärdocent vid lärosätet.

Sammanfattningsvis finner utredningen således gällande bestämmelser om institutionsindelning och institutionsförvaltning vara ägnade att skapa oklarheter i de administrativa handlingslinjerna vid undervisningssjukhu- sen och i icke erforderlig utsträckning tillgodose sjukvårdens intressen.

Såsom redan berör—ts, finns inom klinik _— bortsett från eventuella sådana överläkarbefattningar, som ej är förbundna med ansvar för sluten vård —— ingen fast anställd läkare vid sidan av klinikchefen-överlåkaren. En sådan organisation, som bygger på en enda fast anställd person, är enligt utred- ningens mening inte tillfredsställande i dagens situation inom sjukvården. Man måste särskilt hålla i minnet den mångskiftande verksamhet, som före- kommer vid en undervisningsklinik. Inte minst bör beaktas, att en ordinarie akademisk lärare för att kunna vidmakthålla och utvidga sin vetenskap- liga aktivitet måste bedriva en omfattande kontaktverksamhet utåt i för- hållande till andra vetenskapsmän och andra vetenskapliga institutioner över hela världen. Dessa lärare, icke minst klinikchefen, anlitas regelmäs- sigt för en mångfald offentliga uppgifter, vilket tillsammans med nämnda vetenskapliga kontaktverksamhet och andra kontakter på chefsplanet med- för en omfattande reseverksamhet med åtföljande bortovaro från kliniken. Genom att vid nuvarande ordning ingen annan fast anställd läkare finns tillgänglig att träda i klinikchefens ställe, när så erfordras, vållar dennes frånvaro stundom onödiga svårigheter, särskilt från sjukhusledningens syn- punkt.

Följden av angivna förhållanden har blivit, att omförordnanden av biträ-

dande överläkare blivit regel, trots att dessa principiellt är innehavare av passage- och meriteringstjänster.

Den nuvarande ordningens brister kan i stort sett sägas vara följande: 1) Genom tendensen till omförordnanden på tjänster som biträdande överläkare begränsas utbildnings- och meriteringsmöjligheterna.

2) Likväl vinnes inte den organisatoriska stadga, som skapas av fasta tjänster, i det att klinikchefen vid förordnanden måste iakttaga det behov av cirkulation mellan vid kliniken verksamma biträdande överläkare, vilket sammanhänger med deras intresse av meritering.

3) Klinikchefen löper risk att, därest omförordnande inte skulle kunna komma till stånd, förlora medarbetare, som med hänsyn till behovet av all- sidig representation av specialiteter inom klinikens läxkarstab är svåra att undvara.

4) De biträdande överläkarnas intresse av omförordnanden kan skapa ett beroendeförhållande, som med hänsyn till vederbörandes ansvarssituation inte är tillfredsställande.

Ett för de kliniskt-medicinska ämnena utmärkande drag är att man inom utbildningsverksamheten — åtminstone efter 1955 års undervisningsreform — betraktar endast de katedralt präglade undervisningsmomenten, nämli— gen föreläsningar, seminarieövningar, kliniska konferenser m. ni. som »mät- bara». Övrig undervisning, som är intimt förknippad med sjukvården och meddelas i anslutning till denna vid ronder, operationer, öppen mottagning etc. eller som har formen av journalskrivning och annan personlig handled- ning av de studerande, har inte blivit föremål för särskild beräkning till nu— derlag vid bedömning av personalbehovet. I detta avseende skiljer sig de kli- niskt—medicinska ämnena från alla andra akademiska läroämnen inklusive de teoretiskt-medicinska. Betraktelsesättet medför att de kliniskt-medicinska lärarnas undervisningsvolym faktiskt överstiger den för varje särskild tjäns- tetyp fastställda. Utredningen har funnit detta förhållande vara så otill- fr-edsställande, att den ansett sig böra organisera en särskild expertgrupp med uppdrag att närmare analysera den totala undervisningsvolymen vid undervisningsklinikerna. Resultatet av denna grupps arbete kommer i det följande att beröras närmare.

I detta sammanhang bör vidare erinras om att vid samtliga medicinska fakulteter den erforderliga undervisningsvolymen av katedral och motsva- rande natur -framräknats på basis av undervisnings—behovet endast för den medicinska grundutbildningen fram till medicine licentiatexamen, var-för lärarbehovet kommit att angivas utan hänsynstagande till specialistutbild- ning och annan vidareutbildning, s. k. postgraduate-undervisning. Detta förhållande, vilket saknar motsvarighet inom andra fakulteter, där postgra- duate-undervisningen är inräknad i den totala under-visningsvolymen och därför inte speciellt kännbar, medför ett starkt pressande belastningsmo- ment för klinikens eller den särskilda avdelning-ens läkare.

Omfattningen av forskning inom en kliniskt-medicinsk institut-ion är all— tid beroende av läraren-läkarens ambition, förmåga och tillgång på tid. Självfallet inverkar dessa faktorer även på sjukvårds- och utbildningsverk- samhetens faktiska volym, men arbetets mängd beror dock i fråga om dessa verksamhetsgrenar huvudsakligen på patienttillströmningen och de bestäm- melser, t. ex. studie- och utbildningsplaner, som normerar undervisning och examination. Sjukvårdens och uthildningsverksamhetens krav försätter ofta de kliniskt-medicinska lärarna i den situationen, att de för att kunna ge forskningsarbetet det utrymme, som svarar mot deras ambition och för— måga, tvingas begära tjänstledighet. Då forskning som regel tillhör deras tjänstegöromål, är detta förhållande sakligt otillfredsställande och åstad- kommer dessutom bristande kontinuitet i sjukvårdens och utbildningsverk- samhetens bedrivande. För professorer och laboratorer (motsvarande) är visserligen i detta hänseende situationen något gynnsammare än för övriga berörda lärare—läkare, då de genom beslut av universitetskanslersämvbetet kan få möjlighet att under en termin inom varje femårsperiod utan tj änst- ledighet helt ägna sig åt forskning. Denna kategori kan nämligen be— viljas s.k. partiell tjänstebefrvielse för sabbatstermin, men endast vid de statliga undervisningssjukhusen kan den partiella tjänstebefrielsen — efter prövning i varje särskilt fall —— utsträckas till att avse även sjukvården, och den täcker ej heller i övrigt, med sin begränsning, de föreliggande he- hoven.

Ehuru beslutanderätten & administrativa ärenden av större vikt samman- hålles vid antingen sjukhusets eller vederbörande universitets eller högsko- las centrala administration måste dessa ärenden likväl förberedas av klinik- chefen (motsvarande). Härigenom och till följd av mängden löpande ären- den vilar ett betydande administrativt ansvar på honom. De administrativa göromålen utgör för övrigt en redan i sig själva betungande arbetsbörda, då klinikchefen i regel saknar särskild utbildning härför. Med större kliniker, flera studerande, ökat behov av prognos— och planeringsverksamhet, dyrba- rare utrustning, stigande krav på effektiv personaltjänst och god personal- vård samt en accentuering av de företagsekonomiska aspekterna har klinik- och avdelningsadministrationen under senare tid blivit en ytterst viktig fak- tor att räkna med vid bedömningen av klinik- och motsvarande avdelnings- chefers arbetsbörda. När det gäller driftekonomin måste man räkna med att allt större insatser kommer att krävas av samtliga läkare för att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av tillgängliga vårdplatser och övriga resurser. Även om sj ukhusledningarna såväl som universitetsmyndigheterna ställt viss ad- ministrativ biträdespersonral till klinikernas förfogande, har ingen allsidig och förutsättningslös undersökning gjorts om behovet och den bästa an- vändningen av administrativ personal på olika befogenhetsnivåer. Av de 10- kala utredningar, som förekommit och som i vissa avseenden under senare tid följts av vissa förbättringar, framgår, att mycket svåra avvägnings-

frågor finns på detta område, där det gäller att bedöma på vilket sätt en rad sinsemellan ofta artskilda administrativa funktion—er inom sjukhuset lämp- ligast bör fördelas mellan sjukhusets centrala administration och mera peri- fert placerade förvaltningsorgan. För att erhålla överblick erfordras en om- sorgsfull organisationsstudie, som inte kan begränsas till de statliga under- visningssjukhusen utan som även måste omfatta de kommunala undervis- ningssjukhusen och måhända utsträckas också till andra sjukhus. Det har därför inte legat inom ramen för utredningens möjligheter och befogenheter att närmare gå in på denna fråga. Utredningen har emellertid med tillfreds- ställelse konstaterat, att i annan regi pågår undersökningar, vilka bör kunna ge resultat av värde för bedömningen av klinikadministrationens problem. Erfarenheterna av dessa undersökningar torde medföra, att kostnadsställe- budgetering, driftbokföring och 'kostnadsställeredovisning, vilka metoder nu successivt införes vid allt flera sjukhus, allmänt kommer till stånd. Detta kommer på ett helt annat sätt än vad nu är fallet att ställa kliniken (mot- svarande) i centrum för intresset då det gäller sjukhusets driftekonomi. Vi- dare har en särskild utredning rörande sjukhusläkarnas arbetsförhållanden igångsatts gemensamt av Svenska landstingsförbundet och Sveriges läkar- förbund. Av denna kan väntas resultat av betydelse i detta organisatoriska hänseende.

Klinikutredningen vill i denna del begränsa sig till att betona, att både det alltmera framträdande kravet på att företagsekonomiska synpunkter läggs på sjukhusdrift och de med dagens brist på personal sammanhängande, vik- tiga personalvårdande uppgifterna med all sannolikhet kommer att öka be- hovet av att klinikadministrationens problem uppmärksammas. I denna rikt- ning pekar också såväl det pågående arbetet med successiv reformering av vårdformerna som annan sjukvårdsrationaliserande verksamhet. Klinikche— fen (motsvarande) måste, enligt utredningens mening, alltid vara den, som skall bära ansvaret för utnyttjandet av resurserna inom såväl sjukvården som utbildningsverksamheten och forskningen, och hans administrativa hjälpkrafter måste både kvalitets- och kvantitetsmässigt anpassas till detta förhållande. Ej minst den utveckling mot storkliniker och klinikblock, som utredningen syftar till med sina i det följande framlagda förslag, kräver en tillfredsställande administrativ basorganisation vid kliniken.

Utredningen anser sig kunna utgå från att nu berörda förhållanden beak- tas i samband med fortlöpande, till sjukvårdshuvudmännens allmänna led- ningsuppgifter hörande, organisations- och rationaliseringsundersökningar. För utredningens vidkommande (har emellertid dylika synpunkter tett sig betydelsefulla vid behandlingen av frågor rörande befordringsgrunderna för och tillsättningsförfarandet vid de befattningar, som i sig innefattar såväl den till de medicinska fakulteterna hörande verksamheten i form av utbild- n-ing och forskning som den til-l sjukhuset hörande sjukvården. Från sjuk- vårdshuvudmannahåll har i olika sammanhang framhållits, att konstruktio-

nen av hithörande regl-er inte till alla delar tillräckligt tillgodoser sjukvår- dens intressen.

Frånsett sådana tjänster som överläkare och biträdande överläkare, vilka, ehuru uppförda på sjukhusens stater, är förenade med viss till tjänsten hörande undervisningsskyldighet, är de befattningar, som omfattar både sjukvård, utbildning och forskning, konstruerade som universitetslärar— tjänster med arvodesbefattning inom sjukvården. Vid tillsättningen av så- dana befattningar tillvaratages _ som tidigare påpekats — för närvarande sjukvårdens intressen genom föreskrift, att vederbörande skall ha styrkt behörighet att inneha överläkartjänst inom ifrågavarande specialitet vid la- sarett. I övrigt får -—i likhet med vad fallet är ifråga om andra akademiska lärartjänster — inga andra befordringsgrunder åberopas eller avses än gra- den av vetenskaplig skicklighet. Vid denna bedömning skall avseende också fästas vid styrkt förmåga att meddela vetenskaplig undervisning. Vid de kommunala undervisningssjukhusen gäller härutöver, att vederbörande me- dicinska fakultet skall bereda sjukvårdshuvudmannen tillfälle att avge ytt- rande rörande de sökandes lämplighet till befattning med avseende på den sjukvårdande verksamheten. Vid de statliga undervisningssjukhusen gives däremot sjukvårdshuvudmannen inte tillfälle att yttra sig.

Den gäll-ande ordningen medför, att befattningarna i fråga rekryteras med personer, som visserligen dokumenterat praktisk-klinisk skicklighet över- stigande ett visst »tröskelvärde» .men som i övrigt konkurrerat om befatt- ningen på rent akademiSkt grundad bedömning. Vad beträffar sjukvårdshu- vudmannens yttrande skall detta avse sökandes lämplighet för den sjuk- vårdande verksamheten. Emellertid får enligt gällande bestämmelser den tillsättande myndigheten inte låta ett sådant lämplighetsbedömande utöva in- flytande på ärendet, varför sj ukvårdshuvudmannens yttrande knappast kan få reell betydelse i annat fall än då två eller flera sökande int-e kan skiljas åt i fråga om vetenskaplig skicklighet.

Sedan befattningen blivit tillsatt, betraktas sjukvården inte heller formellt som huvudsyssla i tjänsteåligga-ndena utan utgör snarast en bisyssla i form av arvodesbefattning. Vid ledigheter och vikariatsförordnanden inkluderas sjukvården endast efter särskilt beslut därom, varigenom stundom oform- ligheter och splittring uppstår i klinikledningens anordnande. Utredningen vill såsom exempel erinra om att professor-överläkare enligt universitets— stadgan åtnjuter ferier under längre tid än den för överläkarbefattningen gällande semestern. Till följd härav kan akademiska ferier pågå, sedan den intjänade semestern förbrukats, varvid vikarie inte kan förordnas på pro- fessuren ens om professorn beviljas tjänstledighet från överläkarbefatt- ningen mot avstående av hela det därmed förenade arvodet.

Sammanfattningsvis har utredningen kommit till uppfattningen, att de brister, som i dag kan iakttagas vid våra undervisningssjukhus i klinikers och övriga självständiga avdelningars funktionssätt, bör kunna i viktiga av- seenden avhjälpas genom att

1) stora arbetsenheter med stark integrering imellan sjukvård, utbild— ningsverksamhet och forskning skapas till åstadkommande av resurser att på ett mera effektivt sätt än nu tillvarataga befintlig arbetskraft;

2) ökad fasthet gives åt ledningen av klinikerna (motsvarande) med be- toning på betydelsen av att denna kontinuerligt kan uppehållas;

3) personalorganisationen på ett mera adekvat sätt än för närvarande an- passas till och dimensioneras efter förekommande arbetsuppgifter, varvid särskilt undervisningens differentiering på olika undervisningsf-ormer och administrationens krav bör uppmärksammas ;samt

4) kompetenskrav och tillsättnin—gsförfarande beträffande sådana befatt- ningar, som avser såväl sjukvård som utbildning och forskning anordnas så, att samtliga till en och samma befattning hörande funktioner beaktas.

KAPITEL 5

De kliniska arbetsenheternas organisation

Undervisningssjukhusen, som vid sidan av sin sjukvårdande verksamhet har att —— förutom forskningsuppgifter _— ombesörja utbildning av dels bli- vande läkare och legitimerade läkare på olika nivåer, dels annan sjukvårds- personal, är till sin struktur högspecialiserade sjukhus. Enligt nuvarande sjukvårdsförfattningar är inrättande av nya överläkarbefattningar utan samtidigt tillskapande av nya kliniker (motsvarande) ;möjligt endast i fråga om överläkarbefattningar utan förbindelse med vårdplatser; utredningen bortser härvid från förekomsten av vissa enstaka dispensbetonade undantag.

Såsom tidigare framhållits, kräver sjukvården numera i allt högre grad stark integrering av närliggande specialiteter. Klinikbegreppets nuvarande anknytning till förekomsten av en överläkarbefattning svarar enligt utred- ningens uppfattning inte mot den moderna sjukvårdens krav. Denna an- ordning motverkar uppenbart sammanhållningen av med varandra natur- ligt förbundna ämnes- och verksamhetsområden liksom det bästa utnytt- jandet av både personella och materiella resurser. Utredningen finner det av dessa skäl nödvändigt, att de författningsmässiga hindren för tillskapande av flera överläkarbefattningar inom en och samma klinik (motsvarande) undanröjes.

Enligt vid de statliga undervisningssjukhusen gällande reglementen är den slutna vården uppdelad på rkliniker (självständiga avdelningar med vårdplatser) och andra självständiga avdelningar.

Med självständig avdelning torde i dessa sjukhusregle-menten avses av- delning med egen överläkare. När utredningen nu föreslår, att det inom en och samma klinik (motsvarande) skall kunna finnas flera överläkare, har den sökt finna andra kriterier för avgränsningen av begreppet självstän- dig avdelning. Enligt utredningens mening bör självständighet hos en sjuk- husavdelning således kunna definieras med att dess chef är direkt under- ställd sjukhusledningen. Med sistnämnda begrepp avser utredningen här- vid —— liksom i det följande — sjukhusets administrativt ledande organ utan hänsyn till vilket av dessa organ, som i det särskilda fallet har att agera. Självständig ställning i den mening som ovan sagts synes böra givas åt varje verksamhetsområde, vars omfång, enhetlighet och särprägel gör det klart avgränsbart från varje annat verksamhetsområde.

Klinikerna vid ett undervisningssjukhus inkluderar i regel poliklinik

eller annan öppen mottagning. Enligt vederbörande reglementen gäller vid de statliga undervisningssj ukhusen att poliklinik må inrättas för den öppna vården, antingen i anslutning till klinik eller annan självständig avdelning eller som en särskild fristående avdelning. Utredningen finner inte någon anledning att i framtiden skilja på poliklinik och annan öppen mottagning utan föreslår att benämningen öppen mottagning användes generellt. Med denna modifikation synes utformningen av nuvarande reglementariska före- skrift vara godtagbar även framdeles. Kriterierna för bildande av fristående öppen mottagning synes böra vara desamma som ovan angivits för bildande av självständig avdelning inom den slutna vården. Enligt utredningens me- ning kan man förutsätta, att undervisningen i ökad utsträckning och inom allt fler ämnesområden kommer att baseras på patientmaterial från öppen mottagning.

I det följande avser utredningen att -— där inte särskilda skäl föranleder annat — i sin löpande framställning begagna termen klinik även i fall, då såväl klinik som annan självständig avdelning för sluten vård och fristående öppen mottagning avses.

Den av utredningen föreslagna möjligheten att inom en och samma klinik inrymma flera fasta läkartjänster (överläkarbefattningar) kommer enligt utredningens uppfattning att underlätta och befrämja subspecialisering så- tillvida som man kan undvika dryga följdkostnader —- i form av särskilda lokaler och speciell utrustning _— vilka skulle vara ofrånkomligen förenade med bildandet av ny klinik för en subspecialitet. När så befinnes lämpligt, bör sjukhusledningen kunna markera förekomsten inom en klinik av sådan subspecialitet, för vilken särskild Överläkarbefattning finns inrättad, genom att angiva den till denna specialitet hörande verksamheten såsom en särskild sektion inom kliniken. Då synnerliga skäl föreligger, bör sektion kunna bil- das även kring en tjänst som biträdande överläkare.

Sektionsbildning avses inte utan vidare medföra att kliniken i dess helhet delas i sektioner. Sektionen avses vara en funktionell, ej lokalt fixerad ar— betsenhet med särskilda konsultationsuppgifter och i förekommande fall öppen mottagning.

När sjukhusledningen har att besluta om bildande av självständig avdel— ning, det må vara klinik eller annan, bör detta ske främst från sjukvårds- organisatoriska synpunkter, men därtill bör läggas även utbildnings- och forskningssynpunkter. Mot den erfarenhetsmässiga bakgrunden, att under- visningssjukhusen i stor utsträckning visat sig vara normgivande för orga- nisationen även vid andra sjukhus, bör organisationens generella ändamåls- enlighet beaktas. Ytterligare skäl härför synes vara, att kommande bestäm- melser rörande specialist- och efterutbildning av läkare torde komma att kräva viss likformighet i organisationen olika sjukhus emellan, för att ut- bildningen i erforderlig omfattning skall kunna göras enhetlig.

Enligt den grundprincip om behovet av integrering mellan sjukvård, ut—

bildningsverksamhet och forskning, som utredningen vill bygga sitt förslag på, bör de av utredningen föreslagna klinikerna inte inrymma särskilda uni— versitetsinstitutioner för enbart utbildning och forskning utan i stället själ- va fungera som homogena enheter för samtliga ovan nämnda tre aktiviteter. För att möjliggöra en dylik integrering föreslår utredningen den formella anordningen, att de kliniskt—medicinska ämnesområdena undantages från universitetsstadgans föreskrifter om institutioner. I stället bör de organisa- toriska anordningar, som gäller för institutioner, inarbetas i särskilda be— stämmelser för undervisningssjukhusens kliniker. Härvid bör observeras, att de sålunda föreslagna klinikindelnings— och klinikförvaltningsbestäm- melserna inte kommer att vara gällande för alla de arbetsenheter, som kan komma att inrymmas i ett undervisningssjukhus. Möjlighet att till sjuk- huset förlägga en eller annan ren universitetsinstitution som säte för en teo- retiskt-medicinsk eller experimentellt arbetande vetenskapsgren måste näm- ligen stå öppen.

Såsom förut berörts, bildas universitetsinstitution, om ej Kungl. Maj :t för- ordnar annorlunda, genom beslut av universitetskanslersämbetet. Klinik- bildning avses däremot ankomma på sjukhusledningen. Den av utredningen föreslagna ordningen skulle således innebära, att den beslutsfunktion, som motsvarar institutionsindelning, flyttas från universitetskanslersämbetet eller Kungl. Maj:t till sjukhusledningen. Det som föranlett statsmakterna att centralisera institutionsbildningen torde ha varit dels det ekonomiska intres- set av att lokaler, apparatur och utrustning handhas inom en rationellt an- ordnad institutionell ram, dels intresset av en väl samlad utbildningsorga- nisation. I förstnämnda hänseende torde sjukhusledningens intressen väl överensstämma med universitetsmyndigheternas intentioner. Vad beträffar utbildningsorganisationen t-orde — utöver de intressen, som statsmakterna och sjukvårdshuvudmannen har gemensamt — endast ifrågakomma viss gruppbildning kliniker emellan. Till detta spörsmål återkommer utredning- en i det följande.

Ett särskilt problem erbjuder med den föreslagna organisationen redovis- ningen av den personal samt de samlingar och apparater m.m., som tillhör vederbörande universitet och som för närvarande ingår i kliniskt-medicinska institutioner. Vad beträffar personal avser utredningen att framlägga sär- skilda förslag nedan. Apparatur och utrustning torde —— i analogi med vad som redan nu är fallet beträffande åtskillig sådan vid kommunala undervis- ningssjukhus -— i betydande utsträckning kunna inköpas av sjukhusen och förbli deras egendom. Specialapparatur för särskilda forskningsprojekt torde i stor omfattning komma att tillföras klinikerna genom forskningsråds- och andra forskningsanslag, varvid det kan förutsättas, a-tt redovisnings- och åganderättsförhållandena kommer att regleras i vederbörligen upprättade kontrakt. I fall, då apparatur likväl köpes av vederbörande universitet eller högskola för bruk inom kliniskt-medicinska ämnen —— för vilka enligt ut- redningens förslag inga institutioner skulle finnas inrättade _ torde redo-

visning kunna ske under en särskild rubrik »Apparater m. m. för kliniskt- medicinska ämnen» direkt under vederbörande konsistorium.

När det för handhavande av gemensamma angelägenheter befinnes ända- målsenligt, bör för dessa angelägenheter klinikblock kunna bildas genom beslut av sjukhusledningen. För en sådan blockbildning bör främst sjuk- vårdsorganisatoriska skäl vara avgörande. Hänsyn bör dock även tagas till utbildnings- och forskningsmässiga aspekter. Gemensamma inrättningar i fOrm av centraloperationsavdelningar, intensivvårdsavdelningar eller ge- mensamt driven öppen mottagning må anföras som exempel på anledning till blockbildning. Exempel på en rent sjukvårdsorganisatoriskt betingad an- ledning till blookbildning erbjuder gemensamt ordnande av jourtjänst och annan personalcirkulation. Utbildningsorganisatoriska skäl för bildande av klinikblock kan exempelvis vara anordnande av en smidigare och mer pro- grambunden specialistu-tbildningsgång för läkare. I avvaktan på ovan berörda undersökningar synes det inte ankomma på klinikutredningen att uttala sig om huruvida sådan uppdelning av sjukhusens verksamhet, som t'öranledes av den ekonomiska förvaltningens anordnande — 't. ex. program- budgetering och k-ostnadsställeredovisning sektorsvis — bör medföra kli- nikblockbildning.

Då utbildningsgemenskap eller gemensamma forskningsangelägenheter utanför ovannämnda blockbildningar ger anledning till ett organiserat sam- arbete kliniker emellan, synes möjlighet böra finnas till klinikgruppbild- ning för handhavande av dylika gemensamma angelägenheter. Klinikgrupp- bildning bör dock ske endast mellan olika sjukhus och ej inom ett och sam- ma sjukhus. Det kan härvid bli fråga om gruppbildning mellan enheter, som lyder under skilda sjukvårdshuvudmän. Av såväl principiella som praktiska skäl bör beslut om klinikgruppbildning ankomma på universi- tetskanslersämbetet. Förvaltningsbestämmelser för klinikgrupp bör medde- las i samband med beslut om gruppbildning i analogi med vad som enligt universitetsstadgan gäller vid bildandet av ivns-tituti-onsgrupp.

I detta sammanhang må anmärkas, att det självfallet kan ligga även i sjukvårdens intresse att etablera organiserat sam-arbete mellan kliniker tillhörande olika sjukhus. Om sjukhusen lyder under samm-a sjukvårds- huvudman kan beslut härom fattas av denne; lyder sjukhusen under skilda sjukvårdshuvudmän krävs mellan dem avtal om samarbete. I båda fallen kan detta ordnas i anslutning till klinikgruppbildning, om sådan finnes. Med hänsyn till avgränsningen av det åt klinikutredningen lämnade uppdraget synes anledning inte finnas att här närmare gå in på dessa frågor.

I enlighet med gällande föreskrifter för universiteten och de statliga un— dervisningssjukhusen bör alltjämt möjlighet finnas att i enklare form än genom bildande av klinikblock eller klinikgrupp förordna om handhavande av gemensamma angelägenheter. Ett lämpligt sätt är, att en klinikchef för— ordnas att handha vissa för flera kliniker gemensamma angelägenheter.

KATITEL 6

Klinikledningen

När utredningen föreslår, att flera överläkarbefattningar skall kunna finnas inom en och samma klinik, är det inte längre uppenbart vem av överläkarna, som i egenskap av chef skall förestå kliniken. Inom utredningen har olika tänkbara alternativ till lösning av detta spörsmål diskuterats. En självklar utgångspunkt har härvid varit, att klinikchefsuppgiften skall handhas av en vid kliniken fast anställd läkare.

Om det vid kliniken finns endast en överläkare, blir med denna utgångs— punkt denne automatiskt klinikchef, vilket överensstämmer med nuvarande förhållanden.

Finns däremot flera överläkare inom en och samma klinik, måste en av dem vara ansvarig chef. Härvid kan följande situationer föreligga.

I. Alla överläkare innehar tjänster av samma typ, d. v. s. samtliga är pro- fessorer eller samtliga laboratorer (motsvarande) eller också är samtliga överläkare utan kombination med akademisk lärartjänst.

I förevarande fall kan följande alternativa lösningar uppställas:

a) klinikchefskapet förenas fast med en bestämd tjänst;

b) klinikchefskapet förenas med den tjänst, vars innehavare besitter den högsta tjänsteåldern i innehavd tjänst, d. v. s. följer vanliga anciennitets- regler;

c) viss myndighet, lämpligen sjukhusledningen, förordnar efter hörande av — en i det följande föreslagen — kliniknämnd en av ifrågakommande överläkare att för längre eller kortare tid vara klinikchef.

II. Överläkarbefattningar av olika typer förekommer vid kliniken. I detta fall är följande lösningar tänkbara:

a) klinikchefskapet förenas fast med en bestämd tjänst, varvid dock komplikationer inträder, om denna efter ledigförklaring befinnes böra er- hållas av någon, som redan i egenskap av akademisk lärare vid ifråga— varande lärosäte är innehavare av högre tjänst än den ledigförklarade;

b) klinikchefskapet tillkommer automatiskt den, som ifråga om såväl lönegrad som tjänsteålder i innehavd tjänst är den främste;

c) viss myndighet, lämpligen sjukhusledningen, förordnar _ oberoende av de olika överläkarnas tjänstetyper _— efter hörande av kliniknämnden en av överläkarna att för längre eller kortare tid vara klinikchef;

d) sistnämnda förfaringssätt kommer till användning med den begräns—

ningen i den förordnande myndighetens valrätt, att klinikchef skall utses bland de överläkare, som tillika innehar tjänst som akademisk lärare på den högsta vid kliniken förekommande nivån.

Vid sitt ställningstagande till frågan om klinikchefsbefattningens kon- struktion har utredningen enligt sina direktiv haft att iakttaga, att profes- sorn—överläkaren skall bibehålla det samlande greppet över sjukvård, ut— bildning och forskning. Formuleringen av direktiven på denna punkt synes baserad på förutsättningen, att endast en professor-överläkare finns vid kliniken. Utredningen har emellertid —— på sätt som redovisats ovan —— an- sett sig oförhindrad att föreslå, att flera överläkarbefattningar och därmed också flera professurer skall kunna ingå i personalorganisationen vid en och samma klinik. Dock finner utredningen sig strikt böra fasthålla vid ordalydelsen i direktiven i det avseendet att professorn—överläkaren framför annan överläkare bör vara klinikchef.

På grundval av detta ståndpunktstagande och det förslag till reformering av bestämmelserna om befordringsgrunder och förfarande vid tillsättning av befattningar som professor eller laborator (motsvarande), tillika över- läkare, som utredningen kommer att framlägga i det följande, föreslår ut— redningen, att, om det vid en och samma klinik finns antingen flera pro- fessorer-överläkare eller flera befattningshavare i laboratorsgraden, som till— lika är överläkare, det bör ankomma på sjukhusledningen att utse en av dem till chef för kliniken. Motsvarande föreslås gälla vid klinik med flera överläkarbefattningar, av vilka ingen är kombinerad med akademisk lärar- tjänst. Mandattiden för chefskapet bör enligt utredningens mening vara högst sex år, varefter omprövning bör ske. Utredningen avser dock inte att med denna regel skapa en cirkulationsprincip i fråga om klinikchefskapet utan endast ett korrektiv, användbart såväl i sjukhusledningens som i kli- nikchefens hand. Även i fall då klinikchefskapet på sätt ovan angivits är självskrivet, bör sjukhusledningen ha att meddela det här avsedda förord- nandet, eftersom en annan situation till följd av nyinrättade överläkarbe- fattningar kan råda vid utgången av en sexårsperiod.

Skyldighet att åtaga sig klinikchefskap bör åvila varje överläkare. Dock bör befrielse från skyldigheten medgivas den, som innehaft klinikchefs-för- ordnande under två mandatperioder, om annan till dylikt förordnande be- hörig person finns vid kliniken. Befrielse bör även under enahanda förut- sättning medgivas annan, som visar för sjukhusledningen godtagbara skäl härför.

Utredningen vill, innan den lämnar diskussionen kring klinikchefsbefatt— ningen, också något beröra skillnaden mellan det förslag, som utredningen framlagt, och den enligt 1964 års universitetsstadga gällande ordningen för utseende av institutionsprefek-t. Till sistnämnda uppdrag kan varje ordina- rie lärare ifrågakomma. Det är således möjligt att utse exempelvis univer- sitetslektor till prefekt framför laborator eller professor. Skäl härför kan

vara dels framförda individuella önskemål från lärarna vid institutionen, dels växlande intresse och lämplighet hos dessa för de administrativa arbets- uppgifter och det särskilda ansvar, som är förenade med prefektuppdraget. Utredningen har till följd av sina direktiv funnit sig förhindrad att förorda överföring av universitetsstadgans principer i ifrågavarande hänseende till att äga tillämpning vid undervisningssjukhusen. Dock bör på synnerliga skäl eller då den som ifrågakommer för klinikchefskap uttalar önskemål därom avsteg få göras från den regel, som förutsättes i direktiven, och i stället annan fast anställd överläkare förordnas till klinikchef.

Ett särskilt spörsmål, som utredningen övervägt, är hur det skall för- faras med lärare-överläkare, som vid övergången till en ny ordning enligt ut- redningens förslag är klinikchef i kraft av fullmakt på den med överläkar— befattning förbundna, av honom innehavda tjänsten. Utredningen bedömer denna fråga så, att klinikchefskapet måste anses ha ingått som ett så bety- delsefullt led i den kombinerade lärar—överläkarbefattningen, att detta inte mot innehavarens önskan bör fråntagas honom. Särskild övergångsorganisa- tion bör därför i dylika fall anordnas, om inte synnerliga skäl föranleder annat.

Klinikchefen avses skola bibehålla sin ansvarsställning som överläkare, dock med de möjligheter till delegering, som står till buds för varje över— läkare. Härutöver skall det åligga honom att främja goda arbets- och studie- förhållanden och ett gott samarbete inom kliniken, verka för att möjlighet beredes tjänsteinnehavare och andra där verksamma personer att bedriva forskning samt att i övrigt hålla ett samlande administrativt grepp över kli- niken. Han skall leda den sjukvårdande verksamheten vid kliniken genom att dra upp riktlinjer och allmänna principer för denna och i samband där- med tillhandagå överläkare och biträdande överläkare med råd samt i övrigt noga följa verksamhetens utveckling. Han skall ifråga om sin klinik svara för patientintagning, ansvara för instrument och apparatur, utarbeta och vidarebefordra petita, studieplaner m.m., vakta över att personalen fullgör sina åligganden, planera och organisera utbildningsverksamheten, yttra sig över ledig tjänst eller befattning samt i övrigt bevaka att verksamheten vid kliniken löper i vederbörlig ordning. Detta kommer att ytterligare utvecklas i det följande. _ I stort sett kan i dessa klinikchefsgöromål anses ingå vad som vid en universitetsinstitution åligger prefekt.

Med hänsyn till mängden av skiftande göromål, som sålunda vilar på klinikchefen, har utredningen funnit behov föreligga av att vid klinik ha en bestämd person tillgänglig såsom souschef, vilken vid förfall för kli- nikchefen skall träda i dennes ställe. Av souschefen bör krävas, att han skall vara förtrogen med det allmänna »handlingsprogrammet och utveck- lingsplanerna vid kliniken. Han bör vara väl bekant med klinikchefens intentioner för att kunna svara för honom och effektivt lindra hans arbets- börda. Vissa av klinikchefens uppgifter bör kunna vara fortlöpande delege— rade till souschefen. Utredningen förordar, att sjukhusledningen efter hö-

rande av klinikchefen utser souschef inom en krets av läkare, som inklude— rar inte blott överläkarna utan även de biträdande överläkarna. Förord- nandetiden bör överensstämma med den som gäller för klinikchef. Skyl- dighet att åtaga sig förordnande bör föreligga, dock med möjlighet till befrielse på grunder i stort sett motsvarande dem som avses kunna med- föra befrielse för klinikchef.

Enligt universitetsstadgan kan konsistoriet förordna en av lärarna vid institutionen att såsom studierektor under prefekten fullgöra uppgifter i fråga om utbildningen, vilka eljest ankommer på prefekten. Motsvarande möjligheter bör enligt utredningens mening, såvitt gäller läkarutbildning och framdeles specialist- och vidareutbildning, föreligga vid klinikerna. Stu- dierektorn bör enligt utredningens uppfattning inte behöva befatta sig med andra personalutbildningsfrågor än dem som gäller läkarna, då övriga så- dana frågor förutsättes bliva handlagda inom sjukhusets centrala administ- ration. Inom de största nndervisningsämnena till medicine licentiatexamen förefaller behovet av särskild studierektor vara så uppenbart, att utred- ningen ansett sig böra föreslå, att vid kliniker för medicin, kirurgi, psy- kiatri och pediatrik studierektorsbefattning alltid skall finnas inrättad. Ut- redningen föreslår skyldighet för varje lärare att åtaga sig uppdrag som studierektor. Liksom enligt universitetsstadgan bör konsistoriet vara den myndighet, som — efter hörande av klinikchefen — meddelar studierektors- förordnande.

I det föregående har utredningen föreslagit, att inom klinik eller annan självständig avdelning skall sektion kunna bildas för viss subspecialitet. Sektion bör förestås av en sektionschef, utsedd av sjukhusledningen i sam— råd med klinikchefen. Sektionschefen avses svara för sin specialitet inom hela sjukhuset, ehuru han organisatoriskt såsom överläkare — eller i undan- tagsfall biträdande överläkare —— tillhör den klinik, inom vilken sektionen bildats. Såsom förut berörts, är avsikten, att sektionen skall utgöra en funktionell arbetsenhet. Den avses alltså inte med nödvändighet omfatta vissa bestämda lokaler eller vårdplatser; däremot bör sektionschefen förestå sådan särskild öppen mottagning, som kan vara anordnad för den specia- litet han företräder. Utredningens mening är, att klinikens överläkare och biträdande överläkare, liksom nu är fallet, skall svara för sjukvårdens be- höriga och ändamålsenliga handhavande huvudsakligen vård—avdelningsvis, men att sektionschefer och andra företrädare för subspecialiteter skall gå in i ansvarsställning beträffande de patienter, som hänför sig till respektive specialområden. I konsekvens med denna uppfattning skall klinikchefen samtidigt kunna vara sektionschef för viss subspecialitet. Sektionsindel- ningen avses vara starkt flexibel. Då personskifte inom överläkarstaben vid en klinik medför att subspecialitet försvinner, tillkommer eller dubbleras, skall sålunda en efter omständigheterna lämpad omgruppering kunna före- tagas.

Vid varje klinik och annan självständig avdelning bör finnas en nämnd, av praktiska skäl alltid kallad kliniknämnd, med i stort sett den samman- sättning och de uppgifter, som enligt universitetsstadgans bestämmelser tillkommer ett institutionskollegium. Nämnden skall vara ett rådgivande organ. Klinikchefen bör vara dess ordförande och souschefen dess vice ord- förande. Såsom ledamöter i nämnden bör ingå samtliga lärare, till vilken kategori utredningen hänför alla överläkare och biträdande överläkare. Vidare bör ingå två representanter för underläkarna, utsedda av klinikens samtliga underläkare, en representant för till kliniken eventuellt knutna assistenter och amanuenser och i frågor rörande läkarutbildningen två re- presentanter för de studerande, utsedda av vederbörande studentkår på sätt denna beslutar. Med kliniknämnden bör kunna adjungeras annan, som tjänstgör vid kliniken eller där bedriver forskning.

I alla viktigare ärenden bör samråd i kliniknämnden föregå klinikchefens beslut. Så bör alltid ske i frågor om petita, studieplaner och undervisningens organisation samt då yttrande angående tillsättning av ledig tjänst som läkare eller lärare vid kliniken skall avgivas. I sistnämnda handläggning bör dock endast ordinarie lärare få deltaga. Utredningens sålunda redovisa- de förslag ansluter sig nära till universitetsstadgans bestämmelser om insti- tutionsförvaltningen. Skillnaderna är väsentligen, att klinikchefen ensam avger förslag till tjänstetillsättning och årliga anslagsäs-kanden, medan vid universitetsinstitution dessa ärenden avgöres av prefekten tillsammans med Övriga ordinarie lärare. Avvikelsen är föranledd av att antalet befattnings- havare, som vid direkt överflyttning av universitetsstadgans bestämmelser automatiskt skulle deltaga i behandlingen av respektive ärenden, i de flesta fall skulle bli tämligen stort, då åtskilliga överläkare torde komma att inne- ha ordinarie befattningar.

I beslut om bildande av klinikblock skall enligt utredningens förslag givas föreskrifter om blockets förvaltning. Utredningen anser, att ledningen inom klinikblock bör utövas av en prefekt, utsedd av sjukhusledningen för viss tid bland berörda klinikchefer. Vid sidan av prefekten bör finnas ett råd— givande organ, klinikchefsnämnd, bestående av samtliga klinikehefer inom blocket. Samråd i nämnden bör föregå varje prefektens beslut, som inte är av rent löpande natur. Innan ärende, som inom klinik skulle ha föranlett samråd i kliniknämnden, upptages till behandling i klinikchefsnämnden, bör det åligga vederbörande klinikchef att bereda ärendet i kliniknämnden.

KAPITEL 7

Personalorganisationens struktur och omfattning

I det föregående har utredningen föreslagit bl.a. den nyheten, att flera överläkarbefattningar skall kunna finnas inrättade vid en och samma kli- nik. Härmed avses dock inte någon omkonstruktion av befattningarna i vidare mån än att självfallet endast en av dem fortsättningsvis kan vara förenad med chefskapet vid kliniken. Utredningen förutsätter alltså, att det — såsom för närvarande är fallet — skall kunna förekomma överläkar- befattningar av olika typer vid de statliga undervisningssj ukhusen, nämligen dels i kombination med akademiska lärartjänster eller andra lärar— eller forskartjänster vid statligt forskningsråd eller annan statlig eller stats— understödd inrättning, dels utan sådan kombination. Utredningen förordar, att samtliga överläkare liksom hittills deltager i utbildningsverksamheten, oberoende av om deras befattningar är kombinerade med lärar— eller fors- kartjänst eller inte. I fråga om samtliga överläkarbefattningar anser ut- redningen, att fast anställning bör vara regel, antingen i form av ordinarie tjänst eller i form av tjänst med förordnande tills vidare. Det klinikbegrepp, som utredningen föreslår, medger —— och bör få till konsekvens _ att vid praktiskt taget varje klinik en eller flera tjänster som biträdande över- läkare med tidsbegränsat förordnande successivt ombildas till överläkar- tjänst.

I fråga om de med akademisk lärartjänst kombinerade överläkarbefatt- ningarna anser utredningen, att författningsmässigt utrymme även bör be- redas för kombinationen prosektur-överläkartjänst och avser därmed när- mast att möjliggöra lärar-överläkartjänster i klinisk patologi.

I detta sammanhang bör erinras om att vid karolinska sjukhuset finns ett antal kombinerade tjänster, inom vilka >>överläkardelen>> benämnes föreståndarskap. Utredningen anser, att dessa tjänster successivt hör om- bildas till tjänster, som medför överläkarställning. I det fåtal fall, då sådan ombildning inte kan ske, enär föreståndarskapet inte utgör en läkarfunk- tion, bör särskilda bestämmelser om tjänstens ställning utfärdas.

Utredningen ifrågasätter inte heller någon förändring av de biträdande överläkarnas ställning. På grund av dessa tjänsters karaktär av pas-sage- befattningar anser utredningen dock, att förordnandetiden bör utgöra sex år med möjlighet till omförordnande för högst tre år, om inte synnerliga skäl föreligger för ytterligare omförordnande. Tjänsterna som biträdande

överläkare är för närvarande olika konstruerade vid de statliga och vid de kommunala undervisningssjukhusen. Tjänsterna vid de förstnämnda är nämligen uppförda på sjukhusets stat, ehuru med fast, till tjänsten hö- rande undervisningsskyldighet, medan vid de sistnämnda en kombination av klinisk lärartjänst på universitetsstat och befattning som biträdande överläkare på sjukhusstat tillämpas. Vilken av de båda tjänstetyperna, som skall föredragas, sammanhänger med frågan om huvudmannaskapet för lärar-läkartjänster vid de statliga undervisningssjukhusen. Härtill avser utredningen att återkomma i det följande. I detta sammanhang vill utred- ningen ännu en gång understryka sin grunduppfattning, att sjukvård, ut- bildningsverksamhet och forskning måste ses som integrerade aktiviteter, varför tjänstekonstruktionen endast blir av formell betydelse. Med utgångs- punkt i utredningens förslag kan med andra ord den omvandling av biträ— dande överläkartjänster till kliniska lärartjänster, som föredragande de- partementschefen i propositionen 1961: 108 räknade med, inte längre an- ses sakligt motiverad. Liksom beträffande överläkartjänster anser utred- ningen, att innehavarna av biträdande överläkartjänster _ oberoende av kombinationsfrågan — samtliga bör vara engagerade i utbildningsverksam- heten.

Underläkartjänsterna tillgodo-ser inte blott sjukvården, utbildningsverk- samheten och forskningen utan tjänar också som viktiga plattformar för de unga läkarnas egen utbildning. Enligt utredningens mening mäste be- tydande hänsyn tagas till detta förhållande vid utformningen av under- läkarstaberna. Vissa underläkartjänster bör tillsättas med ettårsförord- nande. Med en sådan anordning kan de nyutexaminerade läkarnas behov av en första kontakt med kliniken tillgodoses. Dessutom kan de randutbild- ningsbehov, som avser sådana specialiteter, som är representerade i första hand vid undervisningssjukhus, fyllas på detta sätt. Vidare kan även andra specialistutbildningsbehov påkalla sådan förordnandetid. Efter denna första förordnandetid bör följa ett treårsförordnande, under vilket underläkaren får sin allmänna klinikutbildning. Vissa skäl talar för att sistnämnda för- o-rdnandetid tillbringas vid annat sjukhus än undervisningssjukhus. Ut- redningen är dock medveten om att olika omständigheter _ ej minst svå- righeter att i rådande läge på bostadsmarknaden finna bostad på annat håll —— nödvändiggör, att även läkare på detta stadium av sin utbildning be- redes plats vid undervisningssjukhus. — Under ytterligare en förordnande- period om tre år avses underläkaren fullfölja sin kliniska utbildning med inriktning främst på vetenskaplig skolning. Förlängning av förordnande utöver dessa sju år synes böra ske endast på synnerliga skäl. Sådana skäl kan vara grundade såväl på den enskildes som på sjukhusets och veder— börande akademiska lärosätes intressen.

Under den första, ettåriga förordnandeperioden bör underläkaren inte anförtros andra uppgifter inom utbildningsverksamheten och forskningen

än sådan handledning, som sker i samband med sjukvård. Under de föl— jande förordnandeperioderna bör han däremot dela sin tid mellan sjukvård, utbildning och forskning. Beträffande den sjukvårdande verksamheten vill utredningen betona vikten av att denna anordnas så att utbildningsmomen- ten i densamma utnyttjas på bästa sätt. Utredningen vill med sitt förslag om storkliniker och klinikblock bland annat söka skapa underlag för en breddning av möjligheterna till cirkulation i utbildningssyfte mellan olika specialiteter och subspecialiteter enligt planerade tjänstgöringsprogram. I undervisningen bör underläkaren få ett mera markerat engagemang än vad som för närvarande är fallet. Detta kommer närmare att beröras i kapitel 8. Utredningen förutsätter vidare, att underläkare, som avser att förvärva doktorsgrad, påbörjar sitt gradualarbete under sin första treåriga förord- nandeperiod och avslutar det efter en accentuerad forskningsverksamhet under den andra perioden.

I detta sammanhang anser sig utredningen böra kommentera den i utred- ning-ens direktiv särskilt berörda frågan om lämpligheten av att för de kliniskt-medicinska ämnena inrätta en mellangradstjänst med särskild uppgift att ombesörja handledande undervisningsuppgifter vid klinikerna. Avsikten med dessa tjänster, som första gången övervägdes av läkarut- bildningsberedningcn, torde vara att hos en befattningshavare kunna samla ett ansenligt undervisningskvantum samtidigt som denne befattningshavare endast i ringa utsträckning betungas med sjukvårdsgöromål.

En viss sympati för den antydda typen av befattningar har kommit till uttryck vid de sammanträden, som utredningen hållit med de medicinska fakulteterna i syfte att erhålla synpunkter på de för utredningen aktuella frågeställningarna. Utredningen har dock slutligen kommit till den upp- fattningen, att den kliniskt-medicinska undervisningens natur nödvändig- gör ett relativt kraftigt engagemang i sjukvården för dem som bedriver sådan undervisning. En tjänstetyp av angiven utformning skulle därför vara mindre ändamålsenlig. De funktioner, som avsetts bli fyllda med ifrå— gavarande mellangradstjänster, anser utredningen i stället böra ankomma på den nu föreslagna typen av underläkare.

I avvaktan på 1963 års forskarutrednings förslag har utredningen inte ansett sig böra närmare beröra frågan om särskilda, på forskning inrik- tade befattningar vid klinikerna. Utredningen finner det möjligt och lämp- ligt att i den föreslagna klinikorganisationen inplacera forskarbefattningar av hittills gängse typ och anser inte att organisatoriska svårigheter skall behöva visa sig vara förknippade med en reform, som kan komma att grun- das på forskarutredningens förslag. Nuvarande forskningsprofessurer och forskningslaboraturer på universitets- eller forskningsrådsstat låter sig förena med uppgifter inom sjukvården på överläkarnivå, liksom forskar— docent— och docenttjänster med sådana göromål, som ankommer på bitfä- dande överläkare, och forskarassistenttjänster med underläkaruppgifter.

Även assistent— och amanuensbefattningar för experimentell klinisk verk- samhet låter sig inordna i klinikorganisationen. Utredningen förutsätter visst engagemang för innehavare av forskningstjänster i utbildningsverk- samheten, vilket skall vidare beröras nedan. Härav torde nödvändigtvis följa, att dessa forskare inte blott i den omfattning, som betingas av forsk- ningen, utan även för utbildningens skull måste taga befattning med sjuk- vården. Utredningen anser också att innehavare av kliniska forskningspro- fessurer och kliniska forskningslaboraturer bör svara för sjukvården inom sina respektive specialiteter i de fall, där dessa redan för sin vetenskap- liga bearbetning kräver sjukvårdsanknytning. Däremot synes forskarna inte höra åläggas att åtaga sig administrativa uppgifter utöver vad deras eget forskningsarbete påkallar. Således bör de forskare, som fullgör överläkar- uppgifter, inte behöva ifrågakomma för klinikchefs-, souschefs— eller stu- dierektorsuppdrag. Sektionschefskap bör däremot kunna åvila forskarpro- fessor eller forskarlaborator, som fullgör överläkaruppgifuter inom sub- specialitet.

I detta sammanhang skall understrykas, att de av utredningen framlagda förslagen utgår från förutsättningen av att en parallell kraftig satsning göres på den rena kliniskt-medicinska forskningen. Såväl de tjänstekon- struktioner, som föreslås för de med sjukvård regelmässigt förbundna be- fattningarna, som de i det följande framlagda förslagen till reformering av tillsättningsförfarandet för dessa befattningar, innefattar en kraftig poängtering av sjukvårdens intressesynpunkter. Detta kan i sin tur leda till svårigheter för förtjänta forskare att skapa sig en normal universitets- lärarkarriär inom det kliniskt-medicinska området. Därför måste dessa begåvningar tillvaratagas på annat sätt. Det synes utredningen naturligt att _— medan universitetslärartjänsterna i fortsättningen inordnas i det föreslagna systemet — statens medicinska forskningsråd tar sig an de ut- präglat forskningsinriktade läkarna och att plats beredes för forskartjäns- ter på olika nivåer inom klinikerna vid undervisningssjukhusen på sätt ovan berörts. Forskningsrådet torde framför universiteten ha den fördelen som huvudman för sådana tjänster, att rådet, såsom redan nu praktiseras, kan ge tidsbegränsade förordnanden, varigenom vederbörandes kapacitet som forskare blir prövad. Även i detta avseende reserverar sig utredningen för de reformer, som kan bli resultatet av forskarutredningens förslag. Det är utredningens förhoppning, att efter avslutningen av den grundliga över— syn av forskarutbildningen och forskarkarriären, som sålunda pågår, under- visningsklinikerna skall erhålla så god tillgång på forskarrekryteringsbe— fattningar, att de yngre vetenskapsidkarna vid klinikerna får möjlighet att för längre eller kortare tider övergå till sådana befattningar. Därefter bör de åter kunna inordnas i ordinarie underläkarverksamhet, där forskningen är parallellställd med sjukvård och utbildningsverksamhet.

Under alla omständigheter torde såväl forskare som personer, vilka i en

eller annan egenskap biträder i det vetenskapliga arbetet, i stort antal kom- ma att vara verksamma vid de statliga undervisningssjukhusen. Utredningen finner det angeläget, att alla sådana personer anmäles till sjukhusledningen och får villkoren för sin verksamhet på sjukhuset bestämda av denna.

För undervisningens behov finns för närvarande för de kliniskt-medi- cinska ämnena —— utöver lärarbefattningarna _ särskilda kursanslag, av- sedda för avlöning av timlärare, tillfälligt anlitade examinatorer m.fl. Ut- redningen finner det angeläget, att dylika arvodesmedel även i fortsättning— en finns tillgängliga vid klinikerna, inte blott, som för närvarande, för att täcka sådana undervisningstimmar m. ni., som inte ryms inom befint— liga lärarkrafters undervisningsskyldighet, utan även som allmänna reserv— medel. De bör kunna få begagnas för att möjliggöra en smidig temporär eller mera varaktig anknytning till kliniken av eljest ej vid sjukhuset tjänst- görande specialister i egenskap av konsulter eller läkare för särskilda upp- gifter samt för undervisningens och examinationens behov. I sistnämnda avseende vill utredningen erinra om de i universitetsstadgan och gällande sjukhusreglementen givna möjligheterna att inrätta arvodesbefattningar som speciallärare och konsultläkare.

Beträffande dimensioneringen av personalstaben vid en klinik anser ut- redningen följande grundprinciper böra gälla.

1. Varje klinik måste med hänsyn till sjukvårdens krav förfoga över en grunduppsättning av personal, svarande mot vad som skulle erfordras, om kliniken tillhörde ett vanligt centrallasarett. I detta avseende gäller en inom medicinalstyrelsen tillämpad normering, som emellertid inte är fast utan lägges till grund för en bedömning från fall till fall. I fråga om ett under- visningssjukhus måste härvid beaktas, att detta till följd av den mång- fald skilda aktiviteter, som bedrives där, måste ha en större personaltäthet än ett centrallasarett. En viktig grund för bedömningen måste även vara att antalet underläkartjänster inte understiger vad som erfordras för läkarnas egen fortsatta utbildning. Vidare bör — under förutsättning att man god- tager utredningens förslag att ett flertal överläkartjänster skall kunna fin— nas inrättade inom en och samma klinik -— proportionen mellan överläkar- tjänster och tjänster som biträdande överläkare avpassas med hänsyn till att förordnandetiden för de senare är begränsad. — Det är att vänta, att rön av betydelse för bedömningen av hithörande spörsmål kommer att vinnas inom den ovan nämnda, av Svenska landstingsförbundet och Sve- riges läkarförbund särskilt tillsatta arbetsgruppen för undersökning av sjuk- husläkarnas arbetsförhållanden.

2. Tillräckligt stor och tillräckligt differentierad personal måste finnas för de arbetsuppgifter, som hänför sig till undervisning och examination, d.v.s. till utbildningsverksamheten. Härvid måste behovet av resurser för alla utbildningslinjer beaktas, således inte blott för den grundläggande lä— karutbildningen utan även för forskarutbildningen, specialistutbildningen

och annan vidareutbildning samt för den icke-akademiska utbildningen inom vårdyrkena, alltifrån den mera kvalificerade sjukgymnastutbildning— en till enklare introduktionskurser för den med rutingöromål sysselsatta personalen. Vidare måste inom varje särskild utbildningslinje samtliga typer av undervisningsformer och examination beaktas, således även den i samband med sjukvård bedrivna undervisningen. Därjämte bör det för- beredelse- och efterarbete, som inte är sj ukvårdsbetingat utan närmast jäm— förbart med institutionsarbete vid en teoretiskt-medicinsk eller naturveten- skaplig institution, räknas in i den totala volymen av göromål, som sam— manhänger med utbildningsverksamhet. Beräkning av klinikens behov av resurser för denna bör ske i faktiska arbetstimmar. Utredningen återkom- mer i det följande till hithörande frågor.

3. Till det personalbehov, som framräknas på grundval av de under 1. och 2. angivna principerna, måste läggas behovet av personal för ett rimligt antal arbetstimmar för forskning. Att angiva några normer för en sådan beräkning är dock svårt. Liksom de teoretiskt—medicinska ämnena bör de kliniskt-medicinska förfoga över ämnesbundna docent- och forskar- assistenttjänster. Vid de filosofiska fakulteterna gäller vidare automatiskt verkande bestämmelser om tilldelning av assistenttimmar för forskning i anslutning till vissa högre lärartjänster, och motsvarande tillämpas i prak- tiken vid de teoretiskt-medicinska institutionerna. Utredningen anser de kliniskt-medicinska ämnena vara i starkt behov av enahanda ordning och föreslår, att de för filosofiska fakulteter gällande reglerna göre-s direkt till— lämpliga även för klinisk medicin. Således bör för varje professur be— räknas årligen ] 000 timmar för forskningsassistans; motsvarande siffra för laboratur skulle bli 500 timmar. Vidare bör forskningens behov av bas— organisation — personell och materiell _ beräknas och automatiseras, vil- ket torde komma att ske genom 1963 års forskarutre-dn-ings försorg. De vikariatskostnader, som sammanhänger med gällande föreskrifter om par- tiell tjänstebefrielse för forskningsändamål, s.k. sabbatstermin, bör också tagas i beaktande i sammanhanget. Slutligen kommer utredningen i det följande att presentera vissa förslag till standardberäkning rörande forsk— ningsandelen i varje tjänst, till vars uppgifter forskning hör. Detta beräk- ningssätt får dock inte tagas till intäkt för att låta forskningens resurser i övrigt stagnera. Utöver vad som föranledes av standardberäkningar måste emellertid forskningsvolymen bli helt beroende av vad statsmakterna och andra forskningsstödjande institutioner finner sig kunna anvisa för veten— skapens utövande och förkovran. En väsentligt klarare bild av forskningens villkor och behov än den, som nu står till buds, torde komma att erhållas som resultat av forskarutredningens arbete. I avvaktan härpå nödgas ut— redningen i detta avseende stanna vid här gjorda principuttalanden sam- tidigt som utredningen dock vill understryka, att dessa väsentligen grun— dar sig på hittills ej genomförda förslag. Dessa har delvis presenterats redan

1947 av de medicinska högskolornas organisationskommitté och har seder- mera upprepats och utvidgats av de anslagsäskande akademiska myndig— heterna.

4. För klinikens administration måste finnas en adekvat personalor- ganisation, ägnad att ge klinikchefen mesta möjliga assistans beträffande förvaltningsysslor. Utredningen har i det föregående berört den tendens till ökning av de administrativa uppgifterna, som måste komma att accen- tueras, om utredningens förslag rörande storkliniker genomföres samtidigt som den administrativa bördan därvid i stort sett avlyftes från de överlä- kare, som ej är klinikchefer. _ Denna tendens till ökning av förvaltnings— göromålen måste enligt utredningens mening följas med särskild uppmärk- samhet och föranleda särskilda åtgärder, vartill utredningen återkommer i det följande.

KAPITEL 8

Verksamhetsgrenarnas handhavande. Arbetsfördelningen

För att man i framtiden på ett bättre och mera adekvat sätt skall kunna beräkna klinikernas behov av erforderliga tjänster på läkarplanet har ut- redningen sökt att i arbetstimmar angiva de inom en undervisningsklinik förekommande uppgifterna _ sjukvård, utbildningsverksamhet i form av undervisning och examination, forskning och till samtliga dessa tjänste- grenar hörande administration _ genom en proportionell fördelning på olika typer av befattningshavare. Utgångspunkten har härvid _ i överens- stämmelse med vad som i detta avseende i allmänhet brukar gälla för be— fattningshavare i offentlig tjänst _ varit 1 800 arbetstimmar för helt år vid full tjänstgöring, varvid eventuell enskild verksamhet skall ligga utan— för. Utredningen är väl medveten om att den faktiska arbetstiden för sjuk- husläkare i rådande läkarbristsituation väsentligt överstiger den sålunda angivna men har från den valda utgångspunkten sökt göra en idealskiss över arbetstidens användning. Det förhåller sig för övrigt så, att ledighets- frekvensen för vetenskapligt arbete vid undervisningsklinikerna i dagens läge är så hög, att personaltillgången, om anlitade vikarier medräknas, är större än vad antalet tillsatta tjänster ger vid handen.

För ordinarie lärare, som tillika är överläkare, har utredningen tänkt sig arbetsvolymen fördelad i proportionerna en tredjedel sjukvård samt två tredjedelar uppdelade på undervisning, examination och forskning samt administrativa göromål sammanhängande med utbildnings- och forsknings- verksamhet. Överläkare utan akademisk befattning bör däremot ägna cirka två tredjedelar av sin arbetstid åt sjukvård och resten åt undervisning, i förekommande fall examination, samt åt forskning. Biträdande överläkarcs arbetstid bör vara jämnt fördelad mellan å ena sidan sjukvård och å andra sidan undervisning, i förekommande fall examination, och forskning. Sam- ma fördelning bör gälla för underläkare med treårsförordnande. Såsom re- dan tidigare berörts, bör underläkare med ettårsförordnande ha enbart sjuk- vårdsuppgifter, i vilket begrepp utredningen dock innefattar sådan hand- ledning åt studerande, som äger naturligt samband med utövande av sjuk- vård.

Beträffande den grupp av sysslor som omfattar undervisning—examina- tion—forskning har utredningen fört följande resonemang.

I fråga om undervisningsvolymen har utredningen beräknat, att varje

timme katedral undervisning skall anses motsvara sex arbetstimmar. Ut— redningen bygger härvid på föreskrifter, utfärdade av kanslern för rikets universitet den 21 juni 1962, rörande beräkningsgrunder vid jämförelse mel— lan olika former av den undervisning m. m., som åligger innehavare av docenttjänst. I dessa föreskrifter stadgas bl. a., att sex timmars institutions— arbete av kvalificerad art skall anses motsvara en föreläsningstimme. För professor och laborator (motsvarande) har utredningen räknat med 130 timmar årlig katedral undervisningsskyldighet men _ sedan utredningen föreslagit, att sjukvården skall utgöra ett integrerat led i professorn-över- läkarens eller laboratorn-överläkarens verksamhet — har utredningen här- ifrån dragit sådan nedsättning av undervisningsskyldigheten, som jäm- likt universitetsstadgan kan erhållas på grund av betungande förvaltnings- göromål och som må omfatta högst en veckotimme. Nettotimtalet per år blir då 100 katedrala timmar eller _ evalverat enligt nyssnämnda princi- per _ 600 arbetstimmar.

Överläkare, som ej tillika är akademisk lärare, har för närvarande en årlig undervisningsskyldighet om 25 timmar och biträdande överläkare 65 timmar. Utredningen har ansett, att en skillnad mellan ifrågavarande läkar- kategorier i fråga om undervisningsskyldighetens omfattning skulle för- svåra ombildande av tjänst som biträdande överläkare till överläkartjänst genom uppkommande deficit i antalet tillgängliga undervisningstimmar vid kliniken. Utredningen föreslår därför, att det årliga antalet åt undervisning ägnade arbetstimmar för var och en av dessa båda läkarkategorier beräknas _ med anlitande av nyssnämnda evalveringsregel _ till i avrundat Atal 400.

Underläkare med treårsförordnande bör enligt utredningen ägna sig åt undervisning cirka 600 timmar per år, vilket motsvarar gällande tjänstgö- ringsskyldighet för förs-te amanuens.

Att vid utformningen av författningsbestämmelser om undervisnings- skyldigheten för de befattningshavare, vilka nu har denna räknad i antal katedrala timmar, frångå för teoretiskt-medicinska ämnen och övriga fakul- teter nu gällande bestämmelser anser utredningen inte vara någon nödvän- dig konsekvens av sitt betraktelsesätt beträffande arbetstidens beräkning. Utredningen ifrågasätter därför ingen ändring av dessa föreskrifter.

Vad beträffar examinationen bör erinras om att denna för professor och laborator för närvarande ligger utanför den timbundna undervisningsskyl- digheten. Den utgör således ett för denna kategori till måttet icke fixerat tjäns—teåliggande, medan examinationsgöromålen för samtliga övriga lärar- läkarkategorier skall avräknas mot undervisningsskyldigheten. Examina- tion har tidigare ansetts utgöra en tredjedel av en professors hela "tjänst- göring. Ett sådant betraktelsesätt anser utredningen numera vara föråld— rat. Utredningen uppskattar den för examination behövliga tiden så, att den tillsammans med den tid, som åtgårför administrativa göromål i an— slutning till undervisning, examination och forskning, skall beräknas ut-

göra 200'timmar per år. Utredningen förutsätter dock, att examinationen genom rationaliseringsåtgärder i åtminstone vissa ämnen skall kunna givas en annan utformning och därigenom framdeles komma att kräva ett mindre antal timmar än för närvarande.

Den största forskningsvolymen i arbetstimmar anser utredningen höra tillkomma innehavare av tjänst som biträdande överläkare med hänsyn till den karaktär av passage- och meriteringsbefattning, som sådan tjänst har.

Som ovan anförts har utredningen i sina arbetstidsberäkningar tagit hän- syn till professorers och laboratorers (motsvarande) utbildningsadmini— strativa uppgifter. Att i övrigt angiva arbetstid för olika befattningshavar- kategoriers utbildningsadministrativa göromål finner utredningen inte på- kallat av faktiskt föreliggande förhållanden. Principen måste dock vara, att ingen med undervisning eller examination sysselsatt befattningshavare får undandraga sig att biträda med nämnda administrativa göromål. _ De med klinikchefskap förenade administrativa göromålen måste med den kon- struktion av klinikchefsbefattningen, som utredningen förordar, anses ligga utanför de ordinarie tjänsteuppgifterna.

Med utredningens beräkningssätt skulle arbetstimmarna för varje sär- skild typ av befattning fördela sig på följande sätt, varvid utredningen vill understryka, att varje kvoterat arbetstimtal bör — även i en personal- bristsituation — såsom minimum kunna ägnas respektive typ av tjänste- göromål. . Utbildnings- . Summa per Sjukvård verksamhet Forskning år

Lärare-överläkare ................. 600 800 400 1 800 Överläkare utan akademisk lärarbe-

fattning ....................... 1 200 400 200 1 800 Biträdande överläkare ............. 900 400 500 1 800 Underläkare med treårsförordnande. 900 600 300 1 800 Underläkare med ettårsförordnande. 1 800 — — 1 800

Eventuella forskar- och forskarrekryteringstjänster vid kliniken bör vara förenade med viss undervisning, som skall inräknas i klinikens totala un- dervisningsvolym.

Av grundläggande betydelse för sjukvårdens handhavande är sättet för vårdplatsfördelningen inom sjukhuset. Enligt utredningens mening bör sj uk- husledningen bestämma antalet vårdplatser per klinik. Inom denna ram bör det ankomma på klinikchefen att bestämma om fördelningen mellan överläkare och biträdande överläkare av ansvaret för patienter samt om vårdplatsfördelningen inom kliniken. Klinikchefen måste dock härvid vara bunden av eventuella särskilda anvisningar från sjukhusledningen samt jämte sedvanlig fördelning av läkarpersonalen på befintliga vårdavdelningar

iakttaga specialitetsprincipen, d. v. s. innehavaren av varje med sjukvårdsan- svar förenad läkartjänst, om representerar viss specialitet, skall anförtros tillsynen av de patienter, som på grund av intagningsindikationen företrädes- vis hänför sig till hans specialitet. Därvid bör dock sådan uppdelning ske på olika befattningshavare, att arbetet löper så smidigt som möjligt och biträdande överläkarcs kapacitet utnyttjas på ett adekvat sätt. _ Utred- ningen förutsätter, att de olika läkarbefattningarnas specialisering och even- tuella subspecialisering samt skyldigheten för deras innehavare att fungera som konsult fastställes vid deras tillsättande.

I den fördelning av vårdplatser mellan kliniker, som sjukhusledningen fastställer, bör styresmannen eller chefsläkaren, då trängande omständig- heter föranleder därtill, interimistiskt få göra undantag. Härigenom bör kunna tillgodoses rent tillfälliga behov av att taga i anspråk ledig Vårdplats för annan kliniks räkning än den, som platsen är fast tilldelad, vilket kan bli aktuellt vid t. ex. oväntad tillströmning av olycksfall vid tidpunkt, då man ej kan nå vederbörande klinikchef.

Även i andra fall måste klinikgränserna kunna brytas. Varje sektions- chef och annan specialist måste nämligen ha skyldighet att stå till för- fogande inom hela sjukhuset som konsult i sin specialitet.

Med den sålunda föreslagna ordningen för vårdplats- och patientför- delningen bör det bli möjligt för klinikchefen att på ett smidigt sätt till- godose såväl utbildningsverksamhetens behov som sin egen och övriga an- svariga läkares medicinska intresseinriktning. Tanken är, att klinikchefen genom lämpligt utformad delegering av sjukvårdsuppgifterna till sektions- chefer och andra ansvariga läkare skall kunna begränsa sin verksamhet inom sjukvården dels till planering i stort av klinikens intagningspolitik, behandlingsprinciper och handlingsprogram i övrigt, dels till ett varaktigt, temporärt eller kasuellt behållande eller övertagande av vården av spe- ciella fall, som av olika skäl påkallar hans uppmärksamhet och intresse. Viktigt är att klinikchefen samordnar vården av patienter, vilka vår- das för sjukdomskomplex, som hör till olika specialiteter. Andra viktiga klinikchefsfunktioner är kontroll och kritik av verksamheten samt bevak- ning av att denna fullföljes och utvecklas enligt uppdragna riktlinjer. Det grundansvar, som ligger i chefskapet, nödvändiggör att klinikchefen också övervakar den dagliga sjukvårdande verksamheten vid kliniken.

Kliniknämnden bör vara forum för metod- och programdiskussioner. Ej minst är det av vikt att intagningspolitiken utformas inom kliniknämnden.

Då utbildningsverksamheten har sådan omfattning, att klinikchefen allt- för mycket betungas därav, står den i det föregående redovisade möjligheten att förordna särskild studierektor till buds. Vad beträffar undervisnings- och examinationsuppgifter bör det inte föreligga hinder för att lärare-överläkare ägnar stort utrymme åt specialist- och vidareutbildning. Enligt gällande universitets—stadga inräknas forskarhandledning inte i professors och labo—

rators (motsvarande) undervisningsuppgifter, varför sådan verksamhet i det ovan redovisade arbetstidsschemat torde få anses inrymd i den tid, som anslagits för vederbörandes egen forskning. Däremot finner utredningen — i överensstämmelse med vad som torde vara regel inom de filosofiska fakul- teterna _ det skäligt, att en undervisningsvolym motsvarande en katedral veckotimme eller, med det beräkningssätt utredningen i det föregående ut- vecklat, per är cirka 200 arbetstimmar ägnas av läraren-överläkaren åt semi- narieövningar och liknande undervisning på doktorandnivå och högre sta- dium. Inom övriga 400 arbetstimmar, beräknade för undervisningen, bör inrymmas inte blott katedrala undervisningsmoment utan även den rond- undervisning och liknande undervisning av handledningstyp, som normalt ankommer på lärare-överläkare. Denna faller som tidigare framhållits för närvarande utanför den timbundna undervisningen. Självfallet beror det dock ytterst på lärarens-överläkarens egen intresseinriktning. hur han vill fördela sin undervisning inom de ramar, som studieplaner m.m. anvisar.

Som framgått av den ovan lämnade redovisningen har utredningen funnit sig böra bygga på ett system med kvoterade arbetstimmar i stället för det nu för universitetsundervisningen tillämpade systemet med undervis- ningsskyldigheten angiven i ett visst antal katedrala undervisningstimmar. Inom ramen för den beräknade arbetstiden för utbildningsverksamhet skall härvid rymmas all undervisning och examination ävensom erforderlig för- beredelsetid. Det är givet, att denna tid måste variera från uppgift till upp— gift liksom från individ till individ och _ för en och samma person _ från tid till annan, allt efter graden av erhållen undervisningsrutin och förtro- genhet med ämnet. Utredningen anser dock inte, att detta utgör någon för undervisningsverksamhet särpräglad omständighet av beskaffenhet att nöd- vändiggöra den komplicerade beräkningsmetod, som tillämpas i det nuva- rande akademiska evalveringssystemet. Inom allt intellektuellt arbete är det ofrånkomligt, att den inläsning och beredning samt annan förberedelse, som erfordras, växlar mellan skilda individer och från tid till annan. Utred- ningen har funnit det vara riktigare att söka åstadkomma normering än for- mell rättvisa och förordar en enkel standardisering på så sätt, att varje undervisningsskyldig befattningshavare skall äga rätt att ägna varje verklig undervisningstimme, av vad slag den vara må, enskild förberedelse under två arbetstimmar. Allmänt s.k. institutionsarbete och examination synes böra fullgöras utan sådan särskild kompensationsregel. För skrivningsrätt- ning och andra bedömningsgöromål bör gälla den regeln, att dessa får full- göras på arbetsplatsen under arbetstid.

Utredningen har, såsom redan ovan berörts, genom en särskild expert- grupp låtit verkställa en kartläggning av den kliniskt-medicinska undervis- ningen i landet, vars resultat i form av en översikt redovisas i bilaga 1 till detta betänkande. Undersökningen har visat, att en betydande orsak till den beträngda arbetssituationen vid undervisningsklinikerna är den miss- visning i fråga om undervisningens och examinationens omfattning, som bli-

vit följden av att ett traditionellt betraktelsesätt beträffande den medicinska utbildningens relationer till sjukvården alltför länge dröjt sig kvar. Enligt utredningens uppfattning är det nödvändigt att vid bedömningen av den totala arbetsbördan vid undervisningsklinikerna beakta samtliga undervis- ningsformer — icke endast katedral och motsvarande undervisning. Ut- redningen, som inte funnit sig ha att ingå på någon bedömning av den så- lunda kartlagda undervisningens ändamålsenlighet och överensstämmelse med gällande föreskrifter, har i samband med slutfört uppdrag till univer- sitetskanslersämbetet överlämnat det inom expertgruppen samlade mate— rialet att begagnas i anslutning till pågående översyn av de medicinska studierna m. m.

Utredningen har i det föregående förordat, att det vid klinikerna skall finnas befattningar med forskning som huvudsaklig uppgift. I övrigt bör forskningsarbete liksom hittills vara ett naturligt och obligatoriskt led i samtliga befattningshavares verksamhet. Utredningen anser det vara av synnerlig vikt, att en rimlig forskningsvolym inräknas i varje kliniks ar- betsuppgifter, på det sätt som redovisats i olika sammanhang i det före- gående. Läkarstabens sammansättning och omfattning bör således bestäm- mas med hänsyn härtill, så att det inte framdeules skall vara nödvändigt för en stor del av den personal, i vars uppgifter det ingår att forska, att söka tjänstledighet för perioder av uteslutande forskning. Liksom nu bör dock för professorer, laboratorer (motsvarande) och möjligen även and— ra avancerade forskare partiell tjänstebefrielse för forskningsändamål — sabbatstermin _ komma i fråga. För yngre vetenskapsidkare bör den tid- vis nödvändiga koncentrationen på forskningsuppgifter kunna åstadkom— mas genom att personalkadrerna successivt görs så rymliga och flexibla att temporär omdirigering av arbetsuppgifterna kan ske inom klinikens ram. Det parallella stöd åt forskningen, som bör lämnas genom inrättande av forskarrekryteringsbefattningar för yngre vetenskapsidkare, har berörts i det föregående.

Det är över huvud taget svårt att särskilja sådana aktiviteter, som direkt betingas av klinikchefens ställning som ledare för arbetet vid en klinik, och sådana som krävs av honom till följd av hans universitetslärarbefattning eller på grund av den särskilda sakkunskap han i offentliga sammanhang besitter. Särskilt svårt är det att draga en gräns mellan å ena sidan de ovan i detta kapitel berörda verksamhetsgrenarna _ sjukvård, undervisning och forskning — och å andra sidan klinikadministrationen. Ytterst få av klinikchefens tidigare nämnda åligganden saknar helt en administrativ sida och förhållandevis få är renodlat administrativa. _ Till de senare torde kunna hänföras de göromål, som sammanhänger med hans funktioner inom och i förhållande till sjukhus- och eventuellt universitetsledningarna. _ Flertalet ärenden fordrar dock en klinikchefs samlade kunskaper i och er- farenheter av sjukvård, utbildning och forskning.

beslutanderätt i administrativa ärenden avlasta klinikchefen är förhållande- vis begränsade. I stället måste avlastning komma till stånd genom att till hans förfogande i vardagsrutinen ställes kvalificerade hjälpkrafter av alla kategorier _ läkare, tekniker och administrativ personal.

De administrativa uppgifter i vidsträckt mening, som åvilar en klinikchef, torde kunna grupperas på nedanstående sätt. Härvid har utredningen sökt att bortse från sådan verksamhet, som betingas av eventuell universitets— lärarbefattning.

A. Utredning, prognos och planering

a) Utredning: insamling och bearbetning av data.

b) Planering: fastställande av verksamhetens målsättning och inrikt- ning; förslag rörande personella och materiella behov; byggnads- och lo- kalplanering; planering av utbildning av studerande på olika nivåer; upp- görande av petita och långtidsplaner; ansökningar till fonder, forsknings- råd o. d.

e) Besvarande av remisser.

d) Deltagande i sammanträden, konferenser och förhandlingar; avgi- vande av expertutlåtanden.

B. Organisation och driftsledning

a) Utarbetande av metoder och föreskrifter avseende verksamheten.

b) Arbetsledning: inspektion och kritik, råd och anvisningar, bedöm- ning, samordning, effektivisering och rationalisering av verksamheten vid kliniken.

c) Personalåtgärder: rekrytering, tjänsteärenden beträffande anställd personal, tjänstgöringsföreskrifter och fördelning av uppgifter, personal- utbildning och personalvård, personalbedömning och disciplinfrågor.

d) Medverkan vid upphandling samt vård av inventarier.

e) Kameral verksamhet: bokföring, attestering, redovisning och rappor- tering.

C. Public relations,

d. v. s. informationsverksamhet i förhållande till anställda, personer under utbildning vid kliniken, in- och utländska gäster, myndigheter, press och allmänhet.

Med klinik—administrationen i nu avsedd mening har utredningen genom sitt förslag om särskilda souschefsbefattningar sökt finna en möjlighet att ge klinikchefen en högt kvalificerad hjälp. En ytterligare avlastning torde kunna ske genom att från den centrala sjukhusadministrationen avdela kvalificerad administrativ personal till större enheter inom sjukhuset, så-

65 som exempelvis klinikblock. Utredningen anser således, att möjligheten att decentralisera vissa administrativa funktioner, som allmänt betraktas som naturligt sammanhållna i sjukhusets centralförvaltning, bör beaktas. Sådan decentralisering bör kunna medföra lättnader både för sjukhusled- ningen och för de till klinikblocket hörande klinikcheferna.

För att få till stånd ett rationellt utnyttjande av den till kliniken hörande administrativa biträdespersonalen anser utredningen, att noggrann upp— märksamhet måste riktas mot förekommande arbetsrutiner och att, med hänsyn till rådande personalrekryteringssvårigheter, betydande omsorg mås— te ägnas den personalvårdande verksamheten. Utredningen vill även betona vikten av adekvat lönesättning beträffande denna personal.

Slutligen är det, med hänsyn till att den administrativa apparaten blir allt mer komplicerad, allt mer tekniskt färgad och allt mer beroende av flerstädes pågående prognos- och planeringsverksamhet, väsentligt att per— sonalutbildning anordnas i administration. Tillfälle att deltaga i befintlig kursverksamhet bör beredas alla inom sjukhuset med administration syssel- satta personer, från sjukhusledningen till nyanställd biträdespersonal. Ökad kursverksamhet bör stimuleras från statsmakternas och sjukvårdshuvud- männens sida. Härvid bör ämnesområdena allmän företagsekonomi, speciell driftsekonomi och sjukhusrationalisering särskilt beaktas.

5—614728

KAPITEL 9

Tjänstekonstruktioner och tillsättningsförfarande m. m.

[ kapitel 4 har berörts, hurusom sjukvårdsengagemanget för samtliga vid universitet eller eljest hos statlig eller statsunderstödd inrättning befint- liga, med läkarbefattning förenade tjänster som lärare eller forskare för när- varande formellt har karaktären av bisyssla. Det för sjukvårdsuppgifterna beräknade arvodet står i regel inte i rimlig proportion till sjukvårdens an- del i' tjänstegöromålen som helhet. För att åstadkomma en mer adekvat avvägning mellan sjukvårdens formella och reella ställning samt för att göra det praktiskt möjligt att vid tjänstetillsättningar och tjänstledigheter sidoordna sjukvården med tjänsteåliggandena som lärare eller forskare före- slår utredningen, att sjukvården också formellt gives ställning som en av huvuduppgifterna för ifrågavarande befattningar. Des—sa tjänster skulle på så sätt få karaktären av enhetliga, på sjukvård, utbildning och forskning inriktade befattningar. Konsekvenserna härav i fråga om huvudmannaskap, löneförmåner och kostnadsfördelning kommer utredningen att beröra i kapitel 10.

Om sjukvårdsuppgifterna formellt integreras med ifrågavarande lärares och forskares tjänsteåligganden blir det naturligt, att sjulwårdsmeritering måste tillmätas större betydelse vid tjänstetillsättning än vad nu är fallet.

Vid tillsättning av sådana kombinerade befattningar bör föreskrivas, att det för behörighet till dessa erfordras _ förutom ådagalagd vetenskaplig skicklighet — specialistkompetens inom ämnesområdet. Vid den inbördes graderingen mellan sökande eller flera till kallelse föreslagna bör vidare hänsyn tagas inte blott till graden av ådagalagd vetenskaplig skicklighet i det ämne befattningen avser samt ådagalagd skicklighet att meddela veten- skaplig undervisning utan även till visad praktiskt-klinisk skicklighet inom verksamhetsområdet. Hänsyn bör slutligen också tagas till visade förtjänster inom sjukvårdsadministrativ verksamhet.

Utredningen anser, att det bör ankomma på de för tjänstetillsättningen förordnade sakkunniga att bedöma behörighetsfrågan. Nuvarande förfa- rande med remiss till medicinalstyrelsen blir obehövligt, då specialistbe— hörighet kan styrkas genom vederbörligt bevis därom. Utredningen har över- vägt olika möjligheter att tillgodose behovet av praktiskt-klinisk sakkun- skap i kretsen av sakkunniga vid tillsättning av lärar-läkarbefattning. Så- lunda har exempelvis diskuterats möjligheten att obligatoriskt utöka an—

talet sakkunniga från nuvarande tre till fyra. Dessutom har övervägts, hu- ruvida förslag till sakkunniga borde inhämtas från sjukvårdshuvudmannen, innan de sakkunniga slutgiltigt utses. Behov av specialsakkunnig för gransk— ning av den praktiskt-kliniska skickligheten har även diskuterats. Utred- ningen har dock slutligen _ bl. a. med hänsyn till att 1963 års forskarutred- ning ännu icke framlagt sina förslag rörande det akademiska befordringsvä- sendet _ stannat vid att inte föreslå någon formell ändring av nu gällande ordning för sakkunnigförfarandet. Utredningen vill emellertid understryka vikten av att valet av sakkunniga sker med beaktande av samtliga deras uppgifter. Det är väsentligt, att de sakkunniga på ett betryggande sätt bere- der sig tillfälle att bilda sig en uppfattning om den praktiskt-kliniska skick— ligheten hos dem, de har att bedöma. Till utrönande härav bör särskilt praktiskt prov kunna anordnas i anslutning till lärarprov.

Med den utformning av befordringsgrunderna, som utredningen redo— visat, kommer kompetentförklaring således att kunna erhållas endast av den, som äger föreskriven specialistbehörighet. Vid placeringen av de kom— petenta sökandena inbördes kommer även _ såsom tidigare angivits _ hänsyn att tagas till föregående praktiskt-klinisk verksamhet.

På grundval av avgivna sakkunnigutlåtanden har vederbörande myndig- heter att sedan taga ställning till frågan om befattningens tillsättande. Här— vid har _ såvitt gäller universitetstjänster _ utredningen, som med hän- syn till gällande föreskrifter om fakultets behörighetsomräde inte ansett sig kunna förorda, att vederbörande fakultet uttalar sig från andra syn- punkter än utbildningens och forskningens, funnit kompetensfördelningen mellan berörda myndigheter böra vara den, att ärendet, innan det över- lämnas till Kungl. Maj :t, bedömes av vederbörande fakultet från nyssnämnda synpunkter, av vederbörande sjukvårdshuvudman från sjukvårdssynpunkt och sjukvårdsadministrativ synpunkt samt av universitetskanslersämbetet allsidigt. Vid avfattningen av sina utlåtanden måste de sakkunniga beakta. att de skilda tillsättningsmyndigheterna således har att anlägga olika syn— punkter på de bedömda. Eventuellt erfordras härför parallella graderingar av dels vetenskaplig skicklighet, dels allt annat av meritvärde.

Med detta betraktelsesätt ankommer det på fakulteten och sjukvårds— huvudmannen att, en var från sin synpunkt, avge förord för viss sökande eller till kallelse föreslagen. Utredningen finner det emellertid nödvändigt, att ett mera enhetligt utlåtande än det, som de sakkunniga avgiver, lägges till grund för förfarandet och föreslår därför, att fakulteten skall upprätta formligt förslag till tjänstens tillsättande. Utredningen har beaktat, att förslag till överläkartjänst enligt den allmänna sjukvårdslagstiftningen upp- tar fyra förslagsrum men har inte funnit anledning att frångå nuvarande ordning med tre förslagsrum, helst som det skulle vara mest konsekvent att begränsa fakultetens yttrande till förord för en sökande.

Utredningen föreslår att befordringsärendet, sedan det slutligt behand-

lats av fakulteten, överlämnas till sjukvårdshuvudmannen, som från de synpunkter denne har att företräda skall äga att inom förslaget avge för- ord för viss sökande eller till kallelse föreslagen. Ärendet går därefter vi- dare till universitetskanslersämbetet och slutligen till Kungl. Maj:t.

Till förtydligande av vad sålunda anförts vill utredningen framhålla, att det förslag till tillsättningsförfarande, som nu framläggs, avser alla sådana professurer och laboraturer (motsvarande), som är fast förenade med över— läkarfunktioner. Tillkommer en sådan tjänst inom en subspecialitet är det alltså meningen att huvudregeln skall vara, att det föreslagna förfarandet skall tillämpas. Utredningen anser i konsekvens med sin uppfattning om vikten av att sjukvård, utbildningsverksamhet och forskning hålles sam- man, att subspecialister så långt möjligt skal-1 kunna erhålla helt integrera- de tjänster. Inrättas emellertid en forskningsprofessur eller en forsknings— laboratur i kliniskt ämne, anser utredningen, att den bör tillsättas i strikt universitetsmässig ordning. Tjänstens anknytning till sjukvården bör i dessa fall prövas särskilt och vara beroende uteslutande av vederbörande innehavares faktiska praktiskt-kliniska kompetens. I regel rör det sig om personliga tjänster. Är så inte fallet, bör deras specialitetsanknytning fast— ställas senast i samband med ledigförklarandet. Utredningen vill starkt be- tona, att sistnämnda tjänstetyp» visserligen måste utgöra undantag men är nödvändig för att göra möjligt att tillvarataga specialinriktade forskarbe- gåvningar. Detta har flerstädes berörts ovan.

Förfarandet vid tillsättning av tjänst av nu ifrågavarande slag vid annan inrättning än universitet bör i tillämpliga delar vara detsamma som sålunda föreslagits för universitetstjänsternas vidkommande.

I fråga om överläkartjänst, som inte är kombinerad med lärar— eller fors- karbefattning, och tjänst som biträdande överläkare har utredningen inte funnit anledning föreslå andra sakliga ändringar i nuvarande regler för tjänsternas tillsättande än att dels sjukhusorganisatorisk skicklighet bör ingå bland befordringsgrunderna, dels specialistbehörighet fordras för tjäns— terna. Härjämte bör tillsättning av tjänst som biträdande överläkare alltid ankomma på vederbörande sjukhusledning i stället för att, som nu är fallet. beslutas av Kungl. Maj:t i de fall, då sjukhusledningen och fakulteten inte är eniga. Inte heller beträffande ordningen för tillsättningen av underläkare finner utredningen sig böra föreslå någon annan ändring än att ordnings— följden mellan sökande till underläkartj änst vid statligt undervisningssjuk- hus bör röna inflytande av vederbörandes behov av att erhålla vidare ut- bildning vid tjänst med den inriktning varom fråga är.

Det föreslagna enhetliggörandet av de kombinerade lärar-forskar—läkar- tjänsterna har till konsekvens, att alla ärenden i samband med ledighet, d. v. s. partiell tj änstebefrielse, tjänstledighet och vikariatsförordnande skall behandlas som om de avsåg enhetlig tjänst. Detta förslag bör också med— föra, att den som förordnats som styresman, chefsläkare eller biträdande

chefsläkare skall behandlas på samma sätt som dekanus vid universitets- l'akultet i fråga om möjligheterna att erhålla lättnad i övriga tjänsteålig- ganden. Ännu en konsekvens ter sig naturlig, nämligen att de akademiska ferierna för innehavare av sådan tjänst ersätts med semester. Utredningen föreslår att så blir fallet. Huruvida en dylik nyordning innebär försämring av förmåner, som nu är förenade med tjänsten, är enligt utredningens me— ning inte lätt att bedöma. På den föreslagna ordningens tillgångssida står bl. a. befrielse under semester från det ansvar för institutionens drift, som för närvarande året runt åvilar prefekt vid universitetsinstitution. Hela frågan hör emellertid til-l området för kollektivavtal och behandlas därför inte av utredningen.

Slutligen vill utredningen i förevarande sammanhang uttala, att för lång- tidsvikariat bör krävas behörighet att inneha tjänsten. För utrönande av behörigheten kan fullständigt tillsättningsförfarande bli nödvändigt. Kan behörigheten anses styrkt utan sådant fullständigt förfarande, skall detta kunna förenklas. En tänkbar mellanform är att lärarprov anställes, men förfarandet i övrigt göres summariskt.

KAPITEL 10

Vissa konsekvenser av utredningens förslag. Huvudmanna- och Enansieringsfrågor

I sina förslag har utredningen flerstädes betonat vikten av att arbetsen- heterna och personalstaberna betraktas som en enhet, såväl när det gäller sjukvårdsuppgifter som i fråga om utbildningsverksamhet och forskning. Enligt utredningens mening bör detta sätt att uppfatta kliniken som en homogen enhet också formellt komma till uttryck i en omorganisation. Detta önskemål skulle bli tillgodosett i fråga om arbetsenhetens organisatoriska ställning genom ett förverkligande av utredningens förslag, att universitets- institutioner i nuvarande mening upphör att finnas för de kliniskt-medi- cinska ämnena, samt att såväl sjukvården som utbildningen och forskningen vilar på kliniken som organisatorisk grund.

När det gäller att åstadkomma större enhetlighet i personalhänseende måste däremot ytterligare överväganden göras.

Beträffande de kombinerade befattningarna som lärare-läkare har före- slagits, att sjukvården skall bli en central uppgift i tjänsteåliggandena jäm— ställd med undervisningen, examinationen och forskningen i stället för att som nu i formellt avseende ha rollen av bisyssla. Konsekvensen härav blir, att ifrågavarande befattningar även vid utformningen av författningar och bestämmelser göres till enhetliga tjänster och att de också bör redovisas enhetligt på universitets- eller sjukhusstat. När det gäller de statliga under- visningssjukhusen torde redovisningsfrågan inte erbjuda några större pro— blem. Utredningen anser det naturligast, att professurer och laboraturer (motsvarande) redovisas på universitetsstat och samtliga övriga tjänster på sjukhusstat. Annorlunda ter sig emellertid förhållandet, om samma system skulle tillämpas i relationen universitet—kommunalt undervisnings— sjukhus. Exempel finns dock inom den offentliga förvaltningen på att stat— liga befattningshavare utövar kommunala funktioner —- till exempel de på statlig personalförteckning uppförda biträdande överläkarna och under- läkarna vid vissa av Stockholms stad drivna sjukhus _ liksom på att kom- munala befattningshavare utövar statliga funktioner —— sålunda handhas till exempel de administrativa uppgifterna vid akademiska sjukhuset i Uppsala av kommunalt avlönade tjänstemän. I och för sig skulle det alltså vara tänkbart att ge här ifrågavarande befattningar enhetlig status även i fall, då nuvarande befattningskombination skär gränsen stat—kommun.

Ställningstagande till detta problem förutsätter emellertid, att finansie— ringsfrågorna bedöms från dessa nya utgångspunkter. För närvarande upp- bär innehavare av kombinerad befattning ersättning från två håll, näm- ligen lön från den akademiska myndigheten och arvode från sjukhuset. Om befattningshavarna gives enhetlig status, måste detta enligt utredning- cns mening medföra, att också avlöningsförmånerna i form av den lön och det eventuella avlöningstillägg, om vilket kan komma att avtalas, göres enhetliga. — Enligt utredningens uppfattning behöver inga större kompli- kationer uppstå, om enhetliga tjänster skapas. Genom avtal mellan berörda parter kan således överenskommelse träffas om kostnadsfördelning, grun- dad på det reella förhållandet mellan å ena sidan sjukvårdens, å andra sidan utbildningens och forskningens andel i det totala tjänsteinnehållet. En så- dan överenskommelse skulle tekniskt sett inte behöva bli mer komplicerad än de nuvarande undervisningsavtalen mellan staten och kommunerna, vari ingår åtskilliga avräkningspunkter.

Sedan utredningen således kunnat konstatera, att tekniska förutsätt— ningar föreligger för att skapa enhetliga tjänster i stället för ifrågavarande kombinerade befattningar, tvekar utredningen inte att för de statliga under- visningssjukhusens vidkommande förorda en reform i berörda riktning, varvid befintliga kombinerade befattningar föreslås uppförda på vederbö— rande akademiska lärosätes eller motsvarande inrättnings stat. Mellan sist- nämnda inrättning och sjukhuset torde kostnadsavräkning inte vara erfor- derlig. Redan i dagens läge torde sjukvårdens andel i totallönen vara större än det belopp, som belastar sjukhuset. Att låta den andra inrättningen bära även återstoden av kostnaden synes inte ägnat att inge betänkligheter. Av övriga befattningar bör liksom hittills läkarbefattningar redovisas på sjuk— husstat och forskarbefattningar på universitetsstat. Beträffande den admi- nistrativa och tekniska personalen gäller för närvarande, att vissa tjänster redovisas på den akademiska myndighetens stat och andra på sjukhusets. Resultatet blir ej sällan, att skilda arbetstider, arbetsrutiner och regler i övrigt gäller för olika tjänstemän inom en och samma arbetsenhet, vilket ofta medför besvärande förhållanden. Utredningen finner det naturligt och praktiskt, att all administrativ och teknisk personal uppföres på sjukhusets stat. Sådan enhetlighet skulle även göra en mera effektiv uppbyggnad och organisation av personalstaberna möjlig.

Beträffande de lärosäten, som replierar på kommunala undervisnings- sjukhus, ligger det utanför utredningens direktiv att komma med förslag. Utredningen vill dock rekommendera fortsatt utredning av hithörande frå- gor för att i möjligaste mån överensstämmelse skall vinnas mellan den ordning som av utredningen föreslagits för de statliga undervisningssjuk- husen och förhållandena vid de kommunala undervisningssjukhusen. Så- lunda bör sjukvård, utbildning och forskning integreras även när det gäller lärartjänsterna vid sistnämnda grupp av sjukhus, vilket får konsekvenser

bl. a. vid ledigheter och tjänstebefrielse. Så bör till exempel för forsknings- ändamål befrielse från överläkargöromålen kunna erhållas utan löneminsk— ning samt lättnad i arbetsbördan kunna medgivas styresman och chefs- läkare även vid de kommunala undervisningssjukhusen. Också beträffande vissa andra befattningar, som för närvarande till sin konstruktion avviker från motsvarande tjänster vid de statliga undervisningssjukhusen, förordar utredningen för de kommunala undervisningssjukhusens vidkommande en anpassning till sitt föreliggande förslag. Sålunda bör såväl de kombinerade befattningarna klinisk lärare—biträdande överläkare som de rent kommu- nala befattningar som överläkare och biträdande överläkare, vilka tillhör kli- niker, som är upplåtna för undervisningsändamål, ombildas i överensstäm- melse med vad som i detta betänkande föreslås beträffande motsvarande tjäns- ter vid de statliga undervisningssjukhusen.Vidare hör befattningarna som klinisk amanuens vid universitet, som replierar på kommunala undervis- ningssjukhus, och som underläkare vid sådana sjukhus ombildas i enlig— het med vad som föreslagits för underläkare vid de statliga undervisnings— sjukhusen.

Utredningen vill betona, att nuvarande principer för kostnadsfördelning mellan staten och vederbörande kommun inte behöver påverkas, om fram— deles utredningens förslag kommer att tillämpas också vid de lärosäten, som har kommunala undervisningssjukhus knutna till sig.

Utredningens förslag aktualiserar vissa frågor avseende sjukhusledning- en. Härom vill utredningen anföra följande.

Förslagen medför ett påtagligt förstärkt inflytande. för sjukhushuvud- mannen på utbildningsverksamhetens och forskningens förhållanden. Vid de statliga undervisningssjukhusen råder för närvarande vissa olikheter i fråga om den medverkan i sjukhusledningen, som tillkommer vederböran- de medicinska fakultet. I akademiska sjukhusets i Uppsala direktion utser Kungl. Maj:t en ledamot, men direktionen utser själv inom sig ordförande och vice ordförande. I karolinska sjukhusets direktion utser Kungl. Maj:t två ledamöter, vilka skall vara ordförande respektive vice ordförande. I såväl akademiska sjukhusets som karolinska sjukhusets direktioner äger fyra representanter för vederbörande kommunala sjukhushuvudmän säte och stämma. I fråga om universitetsrepresentation gäller att i Uppsala tre och i Stockholm två ledamöter utses av universitetsmyndigheten. Vidare föreligger de olikheterna, att i Stockholm sj ukhusdirektören, men i Uppsala ej styresmannen, intar ställning av ledamot samt att i Uppsala, men ej i Stockholm, medicinska fakultetens dekanus äger närvara vid direktionens sammanträden och få sin mening antecknad till protokollet.

Utredningen föreslår de förändringarna i gällande ordning, att i Stock- holm konsistoriet vid karolinska institutet skall utse tre ledamöter av direktionen, samt att Kungl. Maj:ts befogenhet att utse vice ordförande ersätts av föreskrift, att direktionen utser vice ordförande inom sig. Vidare

föreslås, att i Stockholm medicinska fakultetens dekanus erhåller mot- svarande rätt att närvara vid direktionens sammanträden som uppsala- dekanen har samt slutligen, att i Uppsala den av Kungl. Maj:t utsedde ledamoten blir ordförande och styresmannen blir självskriven ledamot av direktionen.

I detta sammanhang vill utredningen även understryka den ökade bety- delsen av nära samråd mellan vederbörande medicinska fakultet och veder— börande sjukvårdshuvudman i alla frågor om anslagsäskanden. Detta blir ytterligare en följd av den föreslagna integreringen av verksamheten vid undervisningsklinikerna. Tidig och fullständig information måste lämnas och synpunkter inhämtas rörande sådana utvecklingsprojekt, som avses föranleda anslagsframställningar. Särskilt är samråd i alla lokalfrågor av största vikt, ej minst beträffande sådana tjänster, vars huvudvikt ligger på forskningssidan men som avses erhålla lokaler inom sjukhus.

I anslutning till sjukhusledningen bör inom den centrala sjukhusadmi— nistrationen finnas en samlande befattning för samordning av organisato- riskt-tekniska och lokalbetingade problem samt vissa andra frågor inom utbildningsadministrationen vid sjukhuset. De för klinikerna föreslagna studierektorerna avses nämligen, såsom ovan nämnts, endast för läkarut- bildning på olika nivåer. Den centralt placerade tjänstemannen skulle hos sig samla de förvaltningsuppgifter, som sammanhänger med övriga under— visningsaktiviteter inom sjukhuset. Tjänsten, som bör tillsättas med en administratör eller pedagog, bör tillhöra sjukhuset.

Det förstärkta inflytande för sjukvårdshuvudmannen på utbildnings— verksamhetens och forskningens förhållanden, som nyss berörts, skulle enligt utredningens uppfattning leda till att, om dess förslag framdeles skulle komma att tillämpas vid de lärosäten, som replierar på kommunala undervisningssjukhus, förändringar i sjukhusledningens sammansättning skulle bli nödvändiga även där. Uredningen anser, att en sådan organisato— risk reform bör få till konsekvens, att universitetsrepresentation av samma slag som den för de statliga undervisningssjukhusens direktioner ovan före- slagna etableras i ifrågavarande kommunala sjukhusdirektioner. Under alla omständigheter bör såsom minimum krävas generell rätt för två fakultetsrepresentanter att närvara vid direktionens sammanträden samt att där yttra sig och få sin mening antecknad till protokollet. Utredningen är medveten om att en längre gående befogenhet kan vara svår att förena med gällande kommunala rättsregler i synnerhet på de orter, där sjukvårds- styrelsen fungerar som sjukhusdirektion. Vid ett eventuellt utvidgande av den av utredningen föreslagna ordningen till de kommunala undervisnings- sjukhusen bör jämväl observeras, att förslag om inrättande av alla slags he- fattningar med undantag av professurer och laboraturer (motsvarande) skall ställas till vederbörande kommun. En särskild samrådsorganisation torde med anledning härav få anses erforderlig för beredning av de anslagsfrågor,

som är av särskilt intresse för universitetsmyndigheten och beträffande vilka särskilda kostnadsfördelningsfrågor kan uppstå.

Såsom en :följd av utredningens förslag bör också inom universitetsmyn- digheterna vissa organisatoriska förändringar genomföras vid lärosätena. Mot bakgrund av den integrering av sjukvården, utbildningen och forsk- ningen, som utredningen förordat, synes det inte längre finnas anledning att, såsom hittills, innehavare av överläkartjänst på personalförteckning för statligt undervisningssjukhus och biträdande överläkare vid sådant sjuk— hus står utanför den krets av universitetslärare, som angives i universi— tetsstadgan. Denna utredningens uppfattning har något berörts redan i det föregående. Utredningen föreslår nu ändring härvidlag. Om ifrågavarande be- fattningshavare framdeles gives ställning som universitetslärare får detta den betydelsefulla konsekvensen, att överläkare i denna egenskap inträder såsom ledamot av vederbörande fakultet. Utredningen finner den distink— tion, som universitetsstadgan gör mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare i vad gäller ledamotskap av fakultet, mindre väl överensstämma med mo- dern uppfattning om den betydelse, som anställningsformen bör tillmätas. En översyn av hithörande bestämmelser rekommenderas därför. I avvaktan på en sådan reform begränsas ledamotskapet i fakultet till ordinarie över- läkare till följd av universitetsstadgans regler. — Överläkares ställning i fakulteten bör motsvara universitetslektors, d. v. s. han skall inte äga del- taga i behandling av ärende om tillsättning av tjänst som professor eller laborator och inte heller, såvida inte universitetskanslersämhetet efter hö- rande av fakulteten förordnar annorlunda, i behandling av ärende rörande bedömning av disputationsprov eller antagande av oavlönad docent. Före- skrifterna i universitetsstadgan om skyldigheter för lärare med avseende på bosättningsort, ändamålsenligt anordnande av utbildnings- och forsk- ningsverksamhet samt handhavande av forskningsmedel m. ni. kommer automatiskt att gälla för överläkare och biträdande överläkare med lärar- ställning. Däremot anser utredningen gällande föreskrift, att vid vakans behovet av lärartjänst skall omprövas, icke böra tillämpas i fråga om dessa tjänster, vilket bör komma till uttryck i en undantagsbestämmelse.

En allmän skyldighet för universitetsmyndighet att samråda med veder- börande sjukhusmyndighet, innan beslut fattas i frågor av betydelse för sjukvården vid sjukhuset, bör föreskrivas. Likaledes bör undervisnings- sjukhusen inordnas i raden av inrättningar, med vilka fakulteten skall samarbeta i olika hänseenden.

Utredningen har med sina ovan redovisade förslag sökt anvisa en väg ut ur den trängda situation, i vilken arbetsanhopning och personalbrist försatt läkarpersonalen vid våra undervisningssjukhus och i synnerhet —— såsom särskilt påpekats i utredningens direktiv — klinikcheferna. — I det om—

75 fattande material, som utredningen haft att ta befattning med, ingår bl. a. ett stort antal krav på anslag till nya tjänster och andra nyttigheter. Därtill kommer, att statsmakterna i sina ställningstaganden till anslagsäskanden för de kliniskt-medicinska ämnena under senare år hänvisat till den på- gående klinikutredningen och därför ställt vissa projekt på framtiden och i andra fall nöjt sig med provisoriska anordningar. Bland den mängd frågor utredningen haft att ta ställning till, har utredningen emellertid funnit organisationsfrågan vara en primär uppgift, medan frågor av an- slagskaraktär bedömts vara sekundära i detta sammanhang. I överens— stämmelse med denna bedömning har utredningen ansett, att anslagsfrågor— nu bör följas upp av vederbörande myndigheter på grundval av de organi— satoriska förändringar, vartill utredningens förslag kan leda. För att söka ge en konkret bild av den praktiska innebörden av utredningens förslag har utredningen verkställt en modellberäkning av lärar-läkarst-aben vid en klinik av den typ utredningen förordar. Då utredningen med sitt förslag även avsett att nå de kommunala undervisningssjukhusens organisation, har utredningen härvid såsom undersökningsobjekt valt de nuvarande medicinska klinikerna vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, vilka med den av utredningen tänkta organisationsmodellen skulle utgöra en enda klinik. Räkneexemplet lämnas i bilaga 2.

Ett genomförande av utredningens förslag förutsätter en författnings— reglering, huvudsakligen i form av en stadga för statliga undervisningssjuk- hus. Utkast härtill lämnas i bilaga 3. I utkastet har utredningen samman- fört nu gällande reglementariska föreskrifter för akademiska sjukhuset i Uppsala samt karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet med endast så- dana ändringar, som varit nödvändiga med hänsyn till utredningens förslag. Viss förenkling i nuvarande regelsystem, som i och för sig synts utred- ningen önskvärd, särskilt beträffande förvaltningsförfarandet vid sjukhusen, har därför —— särskilt som en dylik överarbetning legat utanför utredning— ens direktiv — ställts på framtiden. En sådan mera omfattande stadge- revision kan lämpligen företagas vid en utvidgning av utredningens organi- sationsförslag till att framdeles också omfatta de lärosäten, som replierar på kommunala undervisningssjukhus. Därvid bör samtidigt den nuvarande kungörelsen om kommunala undervisningssjukhus innehållsmässigt sam- manföras med den författning, vartill utkast nu lämnas, så att en enhetlig stadga för undervisningssjukhusen erhålles. Stadgeutkastet åtföljes av viss detaljmotivering i form av anmärkningar. I övrigt synes detta inte här behöva ytterligare kommenteras. Till underlättande av stadgeförslagets läs- ning åtföljes det dock av en tabellarisk jämförelse mellan förslaget och gäl- lande bestämmelser.

På den sålunda föreslagna författningsmässiga grunden förutsätter ut— redningen, att vissa av de förordade organisatoriska förändringarna skall kiruna genomföras inom ramen för tillgängliga ekonomiska resurser. Det

bör ankomma på de anslagsäskande myndigheterna att bedöma behov av ytterligare medel, vilka kan bli erforderliga för reformens fortsatta genom— förande, samt framlägga därav föranledda förslag. Härvid bör i första hand beaktas de anslagsramar, vilka enligt av statsmakterna godtagna utbygg- nadsprogram beräknats för ökning av personalresurserna inom den kli- niskt-medicinska utbildningen och forskningen vid de medicinska fakul- teterna i Uppsala och karolinska institutet ävensom motsvarande auto- matiska ökningar av avlöningsanslagen vid de statliga undervisningssjuk- husen.

Utredningen har vid upprättandet av sitt författningsförslag särskilt beaktat önskvärdheten av att den föreslagna organisationen så snart som möjligt kommer till stånd. Att därvid låta de statliga undervisningssjuk- husen föregå de kommunala synes inte medföra några nackdelar. Till åstadkommande av enhetlighet är det dock angeläget, att reformen snarast genomföres också vid de sistnämnda. Utredningen vill framhålla, att detta bör ske i sådan tid att särskilda komplikationer inte uppstår, då serafimer- lasarettet den 1 juli 1968 övergår från statligt till kommunalt huvudmanna- skap.

BILAGA 1

Studie över undervisningsvolymen vid undervisningsklinikerna m. m.

A. Inledning

Inom 1963 års klinikutredning har man funnit det önskvärt med en kartläggning av den samlade undervisningsvolym som åvilar och presteras vid undervisningskli- nikerna i Sverige. Man har för detta ändamål uppdragit åt en särskild expertgrupp, bestående av professorn Nils Thyresson, medicine licentiaten Olle Järnlnark och medicine kandidaten Urbain Säwe, biträdda av medicine licentiaten Björn Smedby, att pa lämpligaste sätt söka kartlägga denna tidigare icke särskilt bedömda arbets— volym. Utöver av huvudmän och fackliga organisationer bedrivna arbetstidsstudicr vid sjukhusen har tidigare icke någon riksomfattande undersökning över den sam— lade nndervisningsvolymen i kliniskt-medicinska ämnen genomförts i Sverige.

Målsättning

Sedan expertgruppen konstituerats i slutet av februari 1965 har dess allmänna strävan varit att söka kartlägga all vid en universitetsklinik förekommande under- visning förmedlad av läkare vid kliniken. Härvid har målsättningen varit att dels totalredovisa den undervisning, som bedrives av befattningshavare vid kliniken, dels separatredovisa den undervisningsvolym, som presteras av klinikchefen. Grup- pen har därför ej blott inriktat sig på volymen av undervisningen till medicine licentiatexamen utan även sökt dokumentera de arbetsprestationer, som tillkommer på grund av specialist- och vidareutbildning av läkare samt all annan vid kliniken förekommande utbildning, av sjuksköterskeelever, sjukgymnaster, operationsassi— stenter m. fl.

Det administrativa arbete, som är förknippat med organiserandet av utbildningen, har gruppen sett som en del av den samlade undervisningsvolymen och därför sökt registrera, medan all annan administrativ verksamhet, som åvilar kliniken och dess chef, i möjligaste mån uteslutits.

Även om den kliniska utbildningen ofta är intimt sammanbunden med sjukvår- den har målsättningen varit att, så långt det varit möjligt, registrera enbart aktiv undervisningstid oberoende av kopplingen till sjukvård.

Gruppen har eftersträvat att på alla sätt undvika dubbelföring av arbetspresta- tioner.

Den utbildning, som närmast kan karakteriseras som forskarhandledning, har uteslutits ur undersökningen, då denna utbildning rätteligen synes böra betraktas som en del av forskningsverksamheten vid en klinik.

Metodik

Inom ramen för ovan berörda målsättning har gruppen i samråd med Smedby ut- arbetat ett utredningsinstrument, som först försöksvis presenterats vid medicinska fakulteten i Uppsala. Efter vissa justeringar av instrumentet har detta sedan till- ställts samtliga kliniska ämnesföreträdare i landet.

Samtliga uppgifter har sedan registrerats vid personliga intervjuer med företrä- dare för kliniken, genomförda av Järnmark och Säwe. Som regel har klinikerna vid intervjuerna varit företrädda av klinikchefen samt någon eller några andra läkare bland biträdande överläkarna och underläkarna.

Stor möda har lagts ned på att begagna en så likartad bedömning och behandling av svaren som möjligt. Sålunda har Järnmark och Säwe genomfört de första cirka 30 intervjuerna gemensamt. I de resterande cirka 90 undersökningarna har de för tids vinnande i knappt hälften av fallen separerat och genomfört skilda intervjuer. För att förhindra större förskjutningar i bedömningarna och för att skapa en uni- form behandling av samtliga lärosäten har undersökningarna i Uppsala komplette- rats med ytterligare en intervju i vart ämne, baserad på det slutgiltiga instrumentet. Slutligen har respektive klinikchef eller annan klinikföreträdare tillställts det sam- lade materialet från respektive klinik för eventuella korrigeringar och komplette- ringar före den slutliga sammanställningen.

Material

Materialet består dels av exakta sifferuppgifter rörande vederbörandes arbetspres- tationer i form av föreläsningar och demonstrationer m. m., dels av skattade värden rörande ronder och handledd undervisning och ger uttryck för klinikens arbets- prestation under ett normalt studieår utan speciellt hänsynstagande till de föränd- ringar som avdelningsstängningar, extrakurser m. ni. kan medföra.

Genom att dela upp undervisningsbördan i så många delposter som möjligt, sinsemellan åtskilda genom definierade gränsdragningar, tror gruppen sig ha ska- pat en så adekvat helhetsbild av undervisningsvolymen som det har varit möjligt att erhålla under den till buds stående undersökningstiden. Detta förfaringssätt medför, att vissa delposter uttrycker en enskild individs arbetsprestation, medan andra uttrycker en samlad arbetsvolym, utförd av flera individer. Summering ger därför inte någon totalbild. Lika litet blir en summering av tidsuppgifter från undervisningsmoment av skilda karaktärer relevant, medan sådana uppgifter som hänför sig till föreläsningar och därmed likvärdiga undervisningsmoment väl går att sammanföra.

Bemötandet av undersökningen

Till viss del har utredningsinstrumentet och metodiken bemötts med skepsis före intervjun, medan däremot efter densamma så gott som samtliga företrädare uttalat sin glädje över att undersökningen kommit till stånd och därvid inte haft något att erinra mot vare sig förfaringssättet eller instrumentet. Man har i stället ansett metodiken under förevarande omständigheter vara ändamålsenlig. Ingen av de in- tervjuade har gjort gällande, att undersökningen utelämnat något problem av intresse.

I det följande lämnas en närmare, utförlig presentation av utredningsinstru- mentet och de bedömningsgrunder, efter vilka gruppen arbetat.

B. Utredningsinstrumentet och redovisningen av undersökningens resultat

Instrumentet består av två buvudformulär, det ena behandlande förhållandena inom de kliniska disciplinerna och det andra förhållandena inom de kliniska laboratorie— ämnena. Såsom exempel bifogas det förstnämnda formuläret. Varje frågeformulär är uppdelat i fyra delar. Den första delen behandlar vissa organisatoriska förhållan- den på kliniken, den andra den tid som ägnas medicine kandidater under grund- utbildningen samt den tredje specialist- och vidareutbildningen, medan den fjärde

och sista delen behandlar all övrig utbildning jämte tid för allmänna utbildnings- uppdrag.

Resultatet av undersökningen redovisas i tabellform med kolumnindelning, som nära ansluter sig till utredningsinstrumentet. Ett blad är i regel upplagt för varje ämne, och i den inledande anmärkningskolumnen redovisas dels vederbörande klinik, dels uppgiftslämnarens nanm (således inte alltid klinikchefens namn). För varje klinik lämnas uppgifterna på två rader, av vilka den översta innefattar total— siffror kolumn för kolumn, medan den understa visar den del av totaliteten, som åvilar eller eljest fullgöres av klinikchefen.

I. Organisatoriska förhållanden

Denna första del av utredningsinstrumentet berör organisatoriska förhållanden på kliniker i allmänhet med beaktande av de för undervisningen speciellt viktiga detaljerna. Sålunda lämnas här en redogörelse över antalet läkarbefattningar vid kliniken vid intervjutillfället. Det är härvid att märka att samtliga läkartjänster vid de statliga undervisningssjukhusen är förenade med någon form av undervis- ningsskyldighet, medan det vid de kommunala undervisningssjukhusen förekommer även tjänster, som inte är förenade med någon undervisningsskyldighet alls; sist- nämnda kategori redovisas för sig. Undervisningsskyldigheten varierar efter tjäns- ternas karaktär från ett visst maximerat antal föreläsningstimmar per år till enbart skyldighet att biträda vid handledning av de studerande och är i sist angivna fall icke fastställd till en bestämd arbetsvolym,

Redogörelsen behandlar, såsom ovan berörts, endast förhållandena vid ett nor- malt studieår med normalt antal kurser och studerande och alltså icke de speciella varianter, som uppstår vid extra kurser eller temporära förändringar av studie- förhållandena vid ett lärosäte. Punkten antal studerande/grupp avser att illustrera den minsta gruppstorlek, som på grund av speciella utbildningsförhållanden vid en viss klinik erhåller handledd undervisning oavsett lärartyp. Under punkten antal undervisningsstationer, har redovisats dels antalet vårdavdelningar, där un- dervisning förekommer, dels övriga förekommande undervisningsstationer såsom polikliniker, operationsavdelningar, speciallaboratorier m. 111. Med kurslängd avses i instrumentet den för varje kurs i studieplanen fastställda tiden.

II. Grundutbildning

II: 1 Kursledning Under denna punkt har redovisats den tid som kursledare respektive kursamanuens ägnar åt rent administrativt organisationsarbete för att en kurs skall komma till stånd och kunna genomföras. Hit hör bl. a. tid för schemaläggning, gruppindelning, dagboksförande samt kontinuerlig övervakning av de studerandes närvaro och ge- nomströmning enligt fastställda planer. Vid kliniker, där man experimenterar med nya former för gruppindelningar, schemata etc., har siffrorna blivit större än vid andra kliniker, där man har en standardmall, som appliceras på varje ny kurs. Självfallet påverkar kursledarens personliga kunnande, läggning och intresse denna delpost på ett rätt betydande sätt, vilket förklarar de relativt stora variationer som uppträder inom varje specialitet.

II: 2 Examination

Här har den tid, som kursledaren ägnar åt tentamen eller slutförhör, registrerats. Vid skriftlig examination har tid för både sammanställning av skrivningen, över— vakning och rättning noterats. Vid muntlig tentamen har hela den tid, som kursle- daren ägnar åt tentanden, redovisats, d. v. s. dels i form av patientdemonstrationer

eller motsvarandee, dels i form av rena förhör. Den tid, som kursamanuensen är kursledaren behjälplig vid tentamen, t. ex. vid rättande av skrivningar, journaler och epikriser samt utväljande av tentamenspatienter, har även upptagits här. Flerta- let ämnesföreträdare har framhållit, att skriftlig tentamen tar mer tid i anspråk än muntlig sådan, men att denna form av tentamen är mer rationell, då rättningen kan ske på för examinator mera lämplig tid. Dessutom har man ansett den skrift- liga tentamen mera rättvis. Examinationsmetoderna är emellertid högst skiftande. Vissa ämnesföreträdare ägnar förhöret åt enbart teoretiska kunskaper, medan andra inlägger även kunskapskontroller av praktisk natur.

II: 3 Föreläsningar

Under denna punkt har bokförts de i studieplanerna fastställda och exekverade såväl kliniska som polikliniska föreläsningarna. Vid de kliniker, där man utbytt en del av den katedrala undervisningen mot seminarier, har även denna utbildning redovisats under denna punkt. De föreskrivna kliniska konferenserna redovisas däremot under punkt II: 9. På vissa kliniker har föreläsningar utöver studiepla- nerna meddelats, vilket oftast skett i form av gästföreläsningar, docentföreläsningar eller motsvarande. Det antal timmar, vid vilka kursamanuensen obligatoriskt är närvarande, har upptagits särskilt.

Den stora arbetsvolym, som utgöres av förberedelse till föreläsningar eller semi— narieövningar liksom framställandet av bildmaterial i form av skioptikonbilder, planscher etc, har gruppen ej ansett sig kunna eller böra registrera i exakta timan- tal. Vissa föreläsare har beklagat detta, men då detta är en alltför diffus och svår- fångad arbetsprestation har den ändock utelämnats. Vid intervjuerna har det fram— kommit, att förberedelserna till en föreläsning kan ta mellan två och fem gånger så lång tid i anspråk som själva framförandet, medan förberedelserna för en se- minarieövning ofta är ännu längre. Här finns alltså en stor dold arbetstid, som hör till undervisningssektorn på kliniken, om denna ses i reella arbetstimmar.

II : 4 Ronder överläkare och biträdande överläkare

Här har upptagits rondtider på överläkar- och biträdande överläkarnivå, vid vilka medicine kandidater meddelas undervisning. Man har här anmält, att integrationen mellan sjukvården och undervisningen gör det svårt att få fram den rena undervis- ningsvolymen. Man har ofta uppgivit, att 40—60 % av tiden är undervisningstid. Vid ett flertal kliniker går överläkare och biträdande överläkare rena undervis— ningsronder. I sådana fall har detta angetts på speciellt sätt i redovisningen.

Underläkare

Hit har hänförts tid, under vilken underläkarna medverkar i utbildningen av kandi- dater i form av självständiga ronder. Man har i allmänhet ansett, att dessa ronder i övervägande grad är mer inriktade på sjukvårdande verksamhet än på undervis— ning.

II: 5 Grupparbete

Under denna punkt har redovisats all den handledande undervisning, som åvilar läkarna på avdelningar, polikliniker, operationssalar och laboratorier samt vid förekommande jourverksamhet.

Hit har hänförts all tid, då läkarna aktivt meddelar undervisning i form av hand- ledning vid anamnes- och statusupptagande samt vid journalskrivning; så ock den diskussion, som betingas av diagnos-, terapi- och prognosproblem kring det enskilda fallet. Dessutom har registrerats den tid, som åtgår till handledning av kandidater vid smärre diagnostiska och terapeutiska ingrepp i form av lumbal- och sternal- punktioner, pleuratappningar, lever- och njurbiopsier etc. Gruppen har strävat efter att härvid registrera ren undervisningstid.

Poliklinik

I stort sett föreligger samma utbildningsmoment vid poliklinikerna som vid avdel- ningarna, varför denna undervisningsvolym behandlats efter samma principer. Vissa kliniker har uppgett en mer konsekvent och regelbunden patientdemonstra- tion på poliklinikerna och har härvid lagt tonvikten på denna form av klinisk och praktisk undervisning.

J ourverksamhet

Här är angiven den tid, som läkare ägnar kandidaterna under jourverksamheten, d. v. s. enbart aktiv undervisning. Vid vissa kliniker är all handledd undervisning förlagd till tiden för jourverksamheten.

Laboratorium

Hit har hänförts all tid för handledd undervisning vid speciallaboratorier, såsom hjärt-, audiologi- och allergologilaboratorium.

Operation

Under förberedelserna till och under operation förekommer en relativt stor, dold, icke registrerbar undervisning. Beträffande den undervisning, som förekommer vid operationsavdelningarna, har majoriteten av änmesföreträdarna dock ansett, att denna utbildning som regel icke förlänger operationstiden. Emellertid förekommer där även sådan verksamhet, som påtagligt förlänger sjukvårdsarbetet, såsom exem- pelvis vid cystoscopier, vissa gynekologiska ingrepp och specialoperationer. Här har den uppgivna tidsförlängningen angetts.

II: 6 Delförhör

Den tid som åtgår för delförhör har redovisats här på samma sätt som tid för ten— tamina och kursförhör.

II: 7 Exkursioner

Vid vissa kliniker förekommer exkursioner dels i form av resor till institutioner eller sjukvårdsinrättningavr i anslutning till kurser vid det egna lärosätet, dels som studieresor till annat lärosäte eller land. Här har oftast angivits antal dagar, som åtgått för dessa resor. Då flera läkare deltagit har gruppen ansett kursledare och kursamanuens som obligatoriskt medföljande. övriga medresande läkare har som regel åtnjutit tjänstledighet för de längre exkursionerna.

II : 8 Programmerad undervisning

Som programmerad undervisning i ordets mest strikta bemärkelse bör kanske räk- nas endast sådan verksamhet, som innebär färdigställande av programmerade kom-

pendier och undervisningsmaskiner av typ »Autotutor» d. v. s. audiovisuella hjälp- medel, vilka styrs av den studerande själv. Denna typ av verksamhet förekom emellertid vid undersökningstillfället ingenstans i landet. Gruppen har för sitt bruk breddat begreppet och hit hänfört tid som åtgått för framställning av undervis- ningsfilmer, iordningställande och planering av TV-operationer för kandidaterna m.m. Tid för färdigställandet av kartotek över speciella sjukdomsbilder har också registrerats. I tabellerna har kursledarens och kursamanuensens arbetsprestationer adderats, då det ligger i arbetets natur att det kräver samarbete på lärarsidan.

II: 9 Konferenser och seminarier Under denna punkt har redovisats de obligatoriska kliniska konferenserna. Det är härvid att märka, att konferenser kan hållas dels för den egna klinikens kurser, dels för andra klinikers kurser.

Där seminarieövningar förekommit utöver vad i punkt 3 specificerats har sådan tid, som åtgått för detta, redovisats här. Kursamanuensens närvaro har antecknats. Förberedelsetid har av samma skäl som ovan angivits uteslutits.

I tabellerna har kursledarens och kursamanuensens arbetsprestationer adderats, dådet ligger i arbetets natur att det kräver samarbete på lärarsidan.

11:10 Personlig rådgivning

Här har angivits den tid, som kursledaren ägnar de enskilda kandidaternas egna problem, ofta av psykiatrisk, social eller sjukvårdande natur. Även tid, som åtgått för studierädgivning åt enskilda kandidater, har angivits. Gruppen är medveten om att ytterligare sådan verksamhet avicke obetydlig omfattning åvilar biträdande överläkare och underläkare. Praktiska svårigheter har emellertid medfört, att dessa senare läkares arbetsbörda i nu ifrågavarande hänseende icke har kunnat redovisas i detta sammanhang.

II: 11 Assistenttjänstgöringar Hit har hänförts tid, som ägnas medicine kandidater, som gör sin sista assistent- tjänstgöringsmånad i'lmedicin vid undervisningsklinik. Vid intervjuerna har det framkommit, att ett stort antal medicine kandidater gör s.k. valfri assistenttjänst-* göring vid undervisningsklinikerna antingen som assistenter eller som vikarierande underläkare. Tid för undervisning av sådana kandidater har även noterats under denna punkt.

II: 12 Trebetygsundervisning Beträffande trebetygsundervisning gäller, att denna förekommer endast på vissa kliniker och där sporadiskt. Arbetet med denna undervisningsverksamhet har där- för registrerats endast med plustecken. Utbildningen är i förekommande fall ut- sträckt till en period om minst sex månader. ' ' '

II: 13 Visitronder

Vid vissa kliniker förekommer s. k. visitronder av andradklinikers kurser. Tid för dessa undervisningsronder har här angivits.

II : 14 övrigt Här har registrerats undervisning utöver obligatoriska kurser 'av medicine kandi- dater eller motsvarande utländska studenter, bl.a. i form av »medical summer school», Specialkurser i tropikmedicin .m. m., men även annan; av klinikens läkare

meddelad undervisning på grundutbildningsstaditet, exempelvis inom kurserna i krigsmedicin och psykologi samt det propedeutiska årets kurser.

III. Specialist- och annan vidareutbildning Ill: 1 Egna befattningshavare

Här har registrerats på klinikerna förekommande tid för referatsaftnar, staff- meetings etc. Detta har angetts som vidareutbildning av klinikens egna befattnings— havare. Ill: 2 Övriga kategorier Tid för all vidare- och efterutbildning av postgraduate-typ av andra än klinikens egna läkare har redovisats här, liksom specialkurser för provinsialläkare, tjänste- läkare, privatpraktiker och andra läkare ävensom internordiska kurser. Därutöver har här redovisats tid, som åtgår för handledning och undervisning av utländska läkare.

Däremot har ej angetts tid, som åtgår för föredrag av mera vetenskaplig karaktär framförda vid medicinska riksstämmor, inom medicinska sällskap, hos olika specia- listföreningar eller motsvarande.

IV. Övrig utbildningsverksamhet IV: 1 övrig undervisning

Under denna punkt har uppförts all den undervisningstid, som läggs ner på andra kategorier än medicine kandidater och läkare. Endast föreläsningstider har an- givits. Handledning av t. ex. sjuksköterskeelever har ej noterats.

IV: 2 Allmänna utbildningsuppdrag Verksamhet, som ägnas den medicinska utbildningen i stort, exempelvis ledamot- skap i utbildningsnämnd, granskning av dispenser samt förberedelser för och när- varo vid ämneskonferenser har betecknats som allmänna utbildningsuppdrag, och. tid för detta har noterats här.

IV: 3 övrigt

Under denna punkt har slutligen i undersökningsinstrumentet redovisats all övrig förekommande undervisningsverksamhet, såsom läroboksförfattande, kompendie- sammanställning m. m. Mycket av denna tid går icke att redovisa i exakt antal tim- mar. Dessa arbetsprestationer har därför icke redovisats i tabellform, men återfinns i grundmaterialet.

lI Grundutbildning Organisatoriska forhullanden Kurs— Exami- Förelås- Ronder ledning nation ningar 1 12 3 [4 5 6 7 s 9 10 11 1 2 3 4 01 Böl Antal 01 undervisn Ämnesområde ';, & stationer : m ;: = 0 O = ;: '” = |. 0 x = a = 5.555 ?. åå a aåågå 'EE'EEågäååä = uåuååäiåe eva-c,: =b=oug== äaåmåu=um Eåååaäåiåäåååugegamiåää ;: ::5-25'ä'ååeäääiånåågågå usssä=agzaa=ahääää—esos 0 > : .— o _. SDSDmeccu>moowmmmee1—m Översiktskurs i medicin + klln. undersökn. metod . Stockholm S:tErikssjh ..... 1— — 1 1 3— 24014 5————40—14 -—150 ————50 — E.Nyman ....... -—-———————2——-—————40-—14—150———50— Göteborg Vasasjh.Med.I.. 1— -— 1 5 2 — 2 30 —— — —— — -— 40200 —- —150 —150 — —— J.Lindström ..... —————————2——-——-———40————-——150-———— Vasa sjh. Med. 11 +IlI ........... 1+1——172—2302———-——5020——150 ——1408-— S. Eckerström/ Eriksson ........ ———————2—————-——50——-———150——8—— Medlem Stockholm Serafimer las ..... 1— 5 — 16 — — 2 40 5 7 1 — — 50 350120 60360 -——140 80 240 G.Biörck ........ ————————2—-————————50——80——140———80240 Karolinska sjh... 1— 41/2 — 11 — —— 2 40 4 7 1 -— — 20800115345360 -— 40120 120 H.Lagerlöf ...... ———————— 2—-————-—20—95-—80 -——120120 Uppsala ......... 1—- 4+1 —— 12 — — 2 43 8 5 1 — —260300120 —360'168360 — 400 E-Ask-Upmark-- — —— __ __ — 2 — __ — _ — —260 —106 —130 _ _— — 400 LUNd ------------ 1— 2 2 5 2 1 2 25 4 4 1 -— — 40346180 30360 24360 20 ? S..Radner ....... -————————2———-————40——60—84———20— Njurklin ......... 1— 11312225421——4——-——20——80-— N.Alwall ....... —————-—2————————4———20——80— Malmö .......... 2—— 1 3 7 4 —— 2 25 4 7 1 — 1 40260100 25360 —240 — — S.E.Björkman... ___— —_____ 2___________20._75 _120 ___ _ Göteborg Med. klin.I ...... 1— 2 3 11 3 2 2 25 5 6 1 — —— 50220100 50360 20380 60 480 L.Werkö ........ ——————2—————————50——50—-100 20—60480 Med. klin. II ..... 1— 2.2 2 10 3 1 2 25 4 5 1 — —110480125 50360 ——180 — 240 E.Wassén ....... —————2——————-————60——100—90—————240 Umeå ........... 1— 1 2 8 2 (1) 2 20 55+2 1 — 2200350200 501360 —240 — 480 N. Törnblom ..... — _ _ — — 2 — — — — — ——|200 200 145 — —-— -— 480

1 Propedeut. utb.

H G (1 tb'id ' SIII IV un nn ec r 11 1 1 g 811) Övr Ronde, Grupparbete 6 7 s 9 |10 11 1213 14 1 |2 1 2 _ Ass tjg eo * O 5 = % Böl 53 "' o. s & => % .. A 5 & un "E > & Amnesområde E '? 3 .E 2 2- ? .E = ... g) '=' .: E " :?. 2 gb .3 "E % '? 2: Uvg'aåiå 55.25 » "' V . 53,2 5,5 sås-ååå'ä. ååå; Emåårzåsg.sågä_mgåaå 55222 _ "% & ”E = '; ':; ;: = '; E 2 = = > >> = 3 = : geäbsätgaååEBS—zäeäwåmm avv—===m—va*mf imoémågöomixåcbåäomooä Översiktskurs i medicin + klin. undersökn. metod. Stockholm _ _ 150 50 _ _ _ _ _ _ 4 20 720— _ _ 50 _ 40 _S:t Eriks sjh ..... _ _ _ _ _ _ __ _— __ 4_ 480—_ _50___E.Nyman ....... Göteborg _ _ _ 840 _ _ —— _ 20— 20 _ 6 12 680— — _ 90 10 90 5Vasa sjh.Med.I _ _ _ _ _ _ _ _ 20_ 20 _ 6 _ ”_ _ _ 90 10 90 5.1. Lindström Vasa sjh. Med. 11 __ 8____ _12___20_ ___1298_+III S. Eckerström/ _ _ _ _ _ _ _ _ 12_ _ _ 20 _ _ _ _ 12 98 _Eriksson Medicin Stockholm 320 960 700 3588 8001400 _ _ 6212 18164 20 60 600— _ _140 80220100 Serafimer las. _ _ _ _ _ _ _ _ 1212 6 32 20 _ _ _ 90 4 14100 G. Biörck — 420 700 3430 600 360 24 — 6012 24140 10 90 182— _ _ 80 10 60 _Karolinska sjh. _ _ _ _ _ _ _ _ 2 6 6 _ 10 — 17_ _ _ 80 2 — _H. Lagerlöf -— 360 4800 3200 2641 1040 320 _ 4— _572 _ 20 240— _ ? 70 40322 20 Uppsala __ __ _ __ __ _ _ _ 4— __226 _— _ _ _ _ 40 _ _E. Ask-Upmark 160 ? 800535018001680 _ _ 66 6 _240 40 601830— _1100 90 19212 40 Lund _ _ _ _ _ _ _ _ 6— _ ? 40 _ 50— _ 60 90 19 _ 405. Radner 80 _ 400 485 80 200 _ _ _ _ 10 15 10050 _ _ 75340288 _Njurklin. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 10 _ 5050 _ _ 75125 _ _N.Alwall 120 _14001810 _3330 _ _ 50— —240 _ 501250— _ ? 55 _350 10 lilalmö _ _ _ _ _ _ _ _ _ 8 _ _ 1— _ _ 55 — _ 10 SE. Björkman Göteborg 3001800 000 400 600 3000 _ _ 50 2 _288 4 50 120_ _ _ 90100207 10 Med. klin.I _ _ _ _ _ _ _ _ 2 2 _ 30 4 — 60— _ _ 90 25 6 10 L. NVerkö _ 960 1000 2000 880 890 _ _120 6 _304 12 50 510— _ _180 15 _ 20 Med. klin. II _ _ _ _ _ _ _ _ 20 6 — 60 4 _ 100— _ _180 6 — 5E.Wassén _1200 1000 3220 250 700 _ _100 4 _160 10 401025— _1124 45 1263 15 Umeå _ _ _ _ _ _ _ _ 15— _ _ 10 _ 40_ _ _ 45 _ 15 N. Törnblom

I II Grundutbildning Organisatoriska lorhållanden Kurs- Exami- Förelåg Ronder ledning nation ningar 1|2 314 5|67 39l10 11 1 2 4 01 Böl Antal 01 undervisn Ämnesområde ä 2 stationer : = m =: c 0 c 5 % g 5 ”& = :: 5 : å ä .ä o m m 3 "E. i: v: _,2 .. & .__ a 0 : E _! 5 5 2 2 ::11 '.' ”& ”åeågåiåå ug'väåaza?52;åo Eiååämågq 5=5==äziza=å€uéåaä—säaé : =”'—n.c:a=.-c.zu£—9wwwm£9>o=*— 'U :; 't! 5 'U .: _ u _: : s. = a) l- i— '- H — :o ;- "' ouäd==x==uqom>=====u=gs EDADDEH446>POOEKKMMDQFE Kirurgi Stockholm Karolinska sjh... 1_ 3 _ 10 _ _ 2 35 3 7 2 1 1 10300260 30360 _360 _ 80 J.Adams-Ray... _ _ _ _ _ 2 _ _ _ _ _ _ 10 _200 380 _| — — 80 Serafimer las..... 1— 3 _ 9 _ 1 2 30 3 4 2 1 1 30800120 60360 20200 _120 C.Franksson ..... _ _ _ _ _ 2 _ _ _ _ — _ 30 _100 _ 56 _ _ _120 Uppsala ......... 1_ 4 _ 9 _ _ 2 43 4 4 1 1 4 10260120 80360 _360 _160 L. Thorén/Nylan— der ............. ___—_2______10_90_130__—160 Lund ............ 11— 1 1 7 3 _ 2 25 2 7 3 1 _ 80400 45 30360 _240 40 40 C.A. Ekman ..... _ _ _ _ 2 _ _ _ _ _ _ 80 _ 45 _115 _ _ 40 40 Malmö .......... 1— 1 3 7 3 3 2 25 2 6 1 1 _ 40450 40 _360 10360 _240 H.W'u1ff ........ ____ 2______40_30_80 10__240 Göteborg Kliml ......... 1— 2 4 9 3 1 2 25 4 7 2 1 1100660150 25360 20206 12150 L.E.Gclin ....... ___—_ 2______80 _150_80 10— 12150 Klin. II ......... 1_ 2 3 9 3 1 2 25 4 7 2 1 1100 660150 25360 20206 12100 R.Eomanus ..... ___—_ 2______80 _150_80 10_ 12100 Umeå ........... 1_ 1 1 6 2 1 2 20 3 4,5 1 1 _ 8200 80 52360 _220 _120 Borgström/Odén. _ _ _ _ 2 _ _ _ _ _ _ 8 _ 80 _ 98 _ _ _120 Ortopedi Stockholm ........ 11_ 1_ 7__ 265 8 4 1 1—20 648 2072 __120_ U.Nilsonne ...... ___—_2__——___20_48_72__120_ Uppsala ......... 1_ 1 _ 3__ 243 51%_ 1_20_50_50 _50 _240 T.Hiertonn ...... ___—_ 2__—___15_50_32___240 Lund ............ 1— 1341_2252411_2150_94 494_120 G.Wiberg ....... ____— 2_ ____2_45_94 4__120 Malmö .......... 1__251_225_41__202040—76_70_32 S.vonRosen.... _____ 2______20_40_40 __ _32 Göteborg Ortopedkiin ..... 1— _ 1 4 1 1 2 50 5 4 1 1 _ 10 30120 40 58 _174 10 32 C.Hirsch ........ _—___2______16_120_50_—1632 Extr.kir.klin ..... 1— _ 2 5 _ _ 2 50 4 4 1 1 _100 _ 50 _ 80 6 _ 16 _ E.Moberg ....... _____2____—_100_50_80 6_16_ Umeå ........... 1_ _ 1 2 1_ 220 2 2 1 1_10 30 50 20 50 252 40120 L.Hult ......... _—__—2__——___10_50_50 2—40120 lRektorat ? Propedeut.utb. ” Pediatr.kurs ' Krigsmed. och propedeut.utb.

11 d tbildn sIII IV G ' ec run u mg äh Övr Ronder Grupparbete 6 7 9 10 11 12 13 14 1 2 1 2 & ASS tjg m ..4 5 ; & Boi ? så m 2 & l.. "" .E få 3 - ,._ o & no ;: > & Ämnesområde ; E 2 .s : 2 _ :=; få 5 5 Pg : ; få !.; 2 g & .2 'E ': -; 2 E 3 g 8 En *; & va .5 s .a”. 2 5.22 5.5 sssååååu ååå-5 agåäaesgsäåäwaåaå Saaw : :=: —— _— |. & .. -— aa ;: . >, : 0 : E==.=oduEWNh=aEuou-Qd=_= *azääzäEaäaägaogzsnea-g gsasägåäsieäszäezäaasä= _mbéanqoommmmdbe>om004 Kirurgi Stockholm 80 80 2001400 600 _ _ (300) _ 4 10200 10 _ _ ,60 70 _180 10 Karolinska sjh. _ _ _ _ _ _ — _ _ 4 10120 10 _ _ — 70 _180 10 J.Adams-Ray _ 360144028001200 840 _ (300) 48160 40 _ _ 264 30 4135 40 Serafimer las. _ _— _ _ _— _ _ — 8 20 40 _ _ 4 30 4 4 40 C.Franksson _ 240 48014001760 _ _ (200) 30 2 _280 20 _ _ 260110 10 _ 30 Uppsala L. Thorén/Nylan- _ _ _ _ _ __ ——2—8020_ —_11010_30der 80 80 630 840 2801120 _ _ 20 3 _224 40 _ _ ”30138 18283 10 Lund _ _ _ _ _ _ _ _ 5 3 _ 56 40 _ — _138 18 15 10 C.A. Ekman 20 360 7201000 2001680 40 (200) _ 6 20120 1 _ _ 2”40110 75507 _Malmö ___—___— __6__1_ __92754_H.Wulfl Göteborg 64 43014001000 160 900 — (700) 48 8 _250100 _ — 260100 75308 65 Klin.I _ — _ _ _ _ _ _ 12 6 _ 50100 _ _ 10100 40 _ _L.E. Gelin 64 48014001000 160 900 _ (600) 30 8 _250 75 _ _ ”64100 75308 65 Klin. II _ _ _ _ _ _ _ _ 10 6 _ 50 75 — _ _100 35 5 25 R. Romanus _ 200 900 675 7201920 _ 1140 264 5 50168 20 _ _ 260|225 25303 25 Umeå _ _ _ _ _ _ _ _ 20 1 10 32 20 _ — _225 5 — 10 Borgström/Odén Ortopedi _ _ 600 7001800 _ _ 1200 _100 10 _ — _ 45 40178 _Stackholm _ _ _ _ _ _ _ _ _100 10 _ _ _ 45 40 _ _U.Niisonne _ 120 200 400 _ _ _ 640 _ 2 40 60 2 1 40— _ 812 47250 90 _Uppsala _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 40 30 2 _ 10_ _ 6 47250 50 _T.Hiertonn — 240 4001920 400 2000 _ 600 10_ _ 24 40,5 20_ _ _115 12166 _Lund _ _ — _ _ _ _ _ _ 10 4 — 20— _ _115 12 _ _G. Wiberg _ _ 768 _ 320 220 80 + _ 24 _ 1 _ — 20 _ 36 _Malmö _ _ _ _ _ _ _ _ _12—_ — _20___S.vonRosen Göteborg _ 40 320 _ 120 220 40 120 _ _ 10 _ _270 50 10 _Ortoped klin. _ _ _ _ _ _ _ _ — _ 10 _ _ _270 50 _ _C. Hirsch _ _ 160 200 1201000 _ 50 4_ + 20 20 _ _ _255270 68 _Extr.kir.klin. _ _ _ _ _ _ — _ + 20 20 _ _ _255270 8 _E. Moberg _ 40 200 400 400 _ 40 + _ 4 10 — _ 414 60 1 18 10 Umeå _ _ _ _ _ _ _ _ _ 410_ _ 860 1_10L.Hult

I II Grundutbildning Organisatoriska forhållanden Kurs- Exami- Föreläs- Ronder ledning nation ningar 1 |2 3|4 5 6 7 s 9 10 11 1 2 3 4 01 Böl Antal 01 undervisn Ämnesområde 3 m stationer _ 2 % 5 5 o g å ä 5 = = ==== & så eras—E% 'EE'EEEiEååä'E = .——=cz gasa.—255555??? .se—"— ==5=äm"_2&=-—€Haaaåéså;% susooxac—coåmoomxxxms—ESE Plastikkirurgi Uppsala ......... 1_1_2__2436211_4___20____ T.Skoog ........ ——__2_.______4__._15__J___ Göteborg ......... _1_13—_350_________2-i_—_— B.Johanson.... ___—_5___________._24_____ Umeå ........... _1__1—_220 10,5_—_1___20_20_180 S.Stenström ..... ___-__2_.______._1___20___130 Anestesiologi Stockholm ........ 1_ 2_9__2354__1120___20 90—20— T.Gordh ........ ___—_2__—___20_——_16 30_20_ Uppsala ......... 1— 3—5__2435__11____20 40__60 M.Holmdahl.... ___—_2___________20 40__60 Göteborg ......... _1_24__2254__11 4___20___180 K.Stenberg ..... _—__—2_-_____4___20—__180 Umeå ........... _1_14__2201__1_10___16____ J.Johansson ..... ____—2____—_10___16____ Thoraxklrurgi Stockholm ........ 1_ _6_—26044_1_2___48___300 C.Crafoord ...... ___—_2______2___48___300 Uppsala ......... 1_ 1_3__24343_1_____12___320 V.0.Björk ..... ___—_2___.________.__12____320 Göteborg ......... _1_13__225___—_____20_—_— N.P.Bergh ..... ___—_2—._.__._______20_.___ Dermato-venere- 01091 Stockholm Karolinskasjh... 1_ 2 _ 10 _ _ 5 24 6 2 _ _50250120 50250 20250 _150 S.Hellerström... ___—_ 2____.__20__43 _100 5_ __50 Uppsala Akadem.sjh ..... 21— 1 _ 4__ 422 6 2 __ 8—86 _240 __100_ N.Thyresson.... ___—_ 2_——___ 4—44 _126 __100._ Göteborg Sahlgrenskasjh.. 1_ 1 1 2 2 2 4 26 5 _ _120120140 55200 16100 54 _ G.Seeberg ....... ___—_2______60_70_100 8—54_ Lund Lundslas ........ 1_ 1 1 _ 4 23 2 _ 1 __16 16 80 8240 _240 __ G.Hagerman.... ___—_ 2______ 8—40 _100 __ __ Umeå Umeälas ........ 1— 1 _ _ _ 3 14 7 1 1 _ 1 1515 45 _150 210 90 _ 72 E.Hollström ..... ___—_ 2______10_30 _130 __ _72

. . IV II Grundutbildmu S 8 åå? Övr Ronder Gmpparbete 6 7 s 0 ml 11 12 13 14 1 2 1 2 _ Ass tjg & * ” få = & Böl 5 E o & "E .= &” ta = . ,: å ä ä ä % emo Ämnesområde C! 5 3 E -5 ; i " än 5 = & =P " "' . *- .2 "' ? EE ågååååä 5.55? 5 > 2 5 :: :, 's :, 3 3 = 5 ._ 5 ?? i ** 'n ”a' = no _, ': ,._. _ = 5 m " .!L' 'E 10 0 Tå ; % ” ggäg-Eisoggggeåagg 3252 _ __ ;: w '— sggåsååeåäå—äåaåäåféiåeå o _ = ;: :, _q 0 _— o :. ** & "g i” = " " 5 2=päåååååääååååä>éä$ååz Plastikkirurgi _ 120 200 160 160 _ _ 400 _ _ 4 _ _ 16 30500 52 _ Uppsala _ _ _ _ _ _ _ _ — _ 4 _ _ 6 30300 30 _T. Skoog _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 25 _ _ _165 32 20 _Göteborg _ _ _ _ _ — _ _ _ _ 25 _ _ _165 32 _ _B. Johanson _ _ 100 100 160 _ _ _ _ _ 20 _ _ _ _ 1 96 _Umeå _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 20 _ _ _ _ 1 8 _S. Stenström Anestesiologi 40 _ _ _ _ 560 _ 1800 _ 10 5 2 320— _ _ 67 16302 _Stockholm _ _ _ _ _ _ _ _ _ 7 5_ 32—_ _6716—_T.Gordh _ 120 120 — _ _ _ 180 20 4 _ 6 _ _ 50 14200 _ Uppsala _ 120 _ _ _ _ _ _ 10 4 _ _ _ — 50 14 12 _M. Holmdahl _ 60 _ _ _ _ _ 180 _ 12 30 5 600— _ 2120 40376 _Göteborg _ _ _ _ _ _ _ — _ 2 30 _ 400— _ 2120 40280 _K. Stenberg _ _ _ _ _ _ _ 800 20_ _ 28 30 6 900— _ _ 45 6 48 _ Umeå _ _ _ _ _ _ _ — 20— _ 28 15 _ 450_ _ _ 45 6 31 _J. Johansson Tboraxkirurgi — 200 _ 200 _ _ _ 400 _ _ 5 2 320— _ _ 67500302 _Slockholm __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 5 — 32— _ _ 67 66302 _C. Crafoord _ _ _ 300 _ _ _ + 50 _ _ _ _ _320 4 5 _ Uppsala — _ _ _ _ _ _ _ 50 _ _ _ _ _320 4 5 —V.0. Björk — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _475 _ 36 _Göteborg _ _ _ _ — _ _ _ _ _ _ _ _ _475 — 8 _N. P. Bergh Dermato-venere- ologi Stockholm _ 300120013001600 _ _ _120 2 40 60 50 _ — _290 82509 50 Karolinska sjh. _ _ _ _ _ _ _ _ 48 8 4 20 _ _ — 80 4 _ 10 S. Hellerström Uppsala 100 _ _ 400 800 _ 200 _ _ 16 1 + _+ _ _ 80 5 67 _Akadem.sjh. — _ _ _ _ _ _ _ _ 4 1 _ _+ _ _ 80 3 _ _N.Thyresson Göteborg _ 192 _15001000 _ _ _ 60'— 45 _ 20 2 80— _ 8225 45 80 _Sahlgrenska sjh. _ _ _ _ _ _ _ _ 30— 10 _ 10 _ 40_ — 4225 45 10 _G. Seeberg | Lund _ _ _ _ 320 _ _ _ 260 96 16 _ _ _ 50 3 39 10 Lunds las. _ _ _ _ _ _ _ _ 40 _ 16 _ _ _ 50 3 8 10 G. Hagerman Umeå 72 _ 120 120 318 _ 135 _ 6_ _ 18 9 + 4 _ _ 3 29 _Umeå las. _ _ _ _ _ _ _ _ _ 18 9 _ _ — _ 3 _ _E. Hollström

Organisatoriska

II Grundutbildning

förhållanden Kurs— Exami- Föreläs- Ronder ledning nation ningar 112 3|4 5|6|7"|8|9|10 11 1 2 3 4 Ö] Böl Antal Öl undervisn Ämnesområde 23 & stationer : ;: w : 9 o o 5 i 5 ä ”a = '- :l !— ... » 5.555 5 asx & såg-5.54 "5555252552 &: oåoåsä=äz ”60w2”=5356x= äåääåäåäm Eg€s=seaga=>23 gavs” ”=” : :"T-I'å __a.==*5u_.a£guäåwå :: :o'råaanuxaåwwm .E.”>ou'=*1= %s%säågazassasääääeesos EDEDDxmeeo>aooäx=€xmucåm Ftisiologl Stockholm Karolinska sjh. Med.Thorax ..... 1— 1 _ 4 _ _ 4 40 5 3 1 _ _ 8120 8 _ 40 _ 40 _ 48 S.Björkman ..... ___—_4________8_____48 Uppsala Akademiska sj li. Lungkliniken.... 1— 1_ 4 1_ 520 5 3 1_ 121 60__50 _38 40— G.Dahlström.... _____ 3—_____19___30 _— 40_ Klinisk epidemi- ologi Stockholm ........ 1 1 _ 4 10 _ 2 4 32 2 16 _ _ _ 32 72128 64172 _ 40 — J.Ström ........ _____2______32_96—85—_20_ Uppsala ........ _1_12__422421__20206030200__32— G.Öberg ........ ____—4__—___20_60_135__32_ Lund ............ _ 1 _ 1 2 1 _ 4 23 3 4 _ _ _120140 80 _132 48 _ 68 _ K.E.Thulin.... _____ 4__—___120_80 _132 48— 68— Göleborg ......... _ 1 _ _ 3 1 _ 4 26 4 4 1 _ _ 24130160160200 8208 _224 P.Hedlund ...... _ _ _ _ _ 4 — — _ _ _ _ 24 _160 _200 8 _ _224 Umeå ........... _1__21_314541__60_30_165__1836 L.Hambraeus... _____ 3—_—__—60_30 _150 __ 18 36 Neurologi Stockholm ........ 1_ 3 — 9 _ _ 4 28 4 4 1 _ _192 240 80160232 _232 96 96 E.Kugelberg.... _____ 2______80_40 _116 __ 96 96 Uppsala ......... 1— 1 _ 3 _ _ 3 28 9 1 _ _ _ 45 8190150150 _ _ _300 K. Ekbom/Lund- berg ............ _____ 2______30_60100100 _— _300 Lund ............ 1— 1 _ 6 1 _ 3 30 5 3 1 _ _ 24120 45 _150 _150 48192 H.Miiller ........ ___ _ 2—_____16_30 _100 __ 48192 Göteborg ......... 1_ 1 2 10 1 _ 3 35 2 2 1 _ _ 30270120 35150 _150 24120 T. Broman ...... _ _ _ _ _ 3 _ _ _ _ _ _ 30 _120 _144 _ _ 24120 Umeå ........... 1_ 1 _ 2 _ 1 3 14 2 1 1 — _ 18120 90 9150 _150 — 22 L.XVelander ..... ——___ 3______18_90 _100 __ _33

1 Propedeututbildiiing 2 Krigsmedicin och krigsepidemiologi

III IV Il Grundutbildn'ng S ec 1 [gm Övr Ronder Grupparbete 6 7 8 | 9 10 11 [12 13 14 1 2 1 2 ASS tjg m 4 5 E” 5.1 % Böl 5 & m o & "E .E 5 'a' i . _ A 0 & bn : > ua Ämnesområde &? "g sg .E .; 2 __ f:” % .. = m ... ; _ " E *” d 0 1: 5 M = : no g 5 =. ;> & E = 55 E:, & »: ... _E : h 3 o 0 = = '? =: :c . å ': = : E 3 "" .! : m a a "; g = ;: : £ ; o s 5 o ,. :: un w w sn =: --— ; = = "= 15 "' = '— '” -— _: '— :: => ;: "' "" >, : c» #1 = c: ___ : .. u :: ... _ g N .. = 41 = _. Q _. .a 5 = :: &? "3 o '?) "' > *" 5 :o : '- 2 :> '— o 9 &- ha ut) en == = ”= ** 5 ': å ä '— :: ” :: m 23 -c .a = ': få "- ': E 2 E = : 3 5 n := 'a'» :4 2 o s := = 2 .2 > nu '; > : : :: D '. :. '1 .; o :: '_'] n. :: o. 4: :> '=— > 0 ru =O o *: Ftisiologi Stockholm Karolinska sjh. _ 32 36 200 96 — _ _ _ — 20 _ 25 1150 80 _ _ 10 Med. Thorax _ —— _ _ _ _ _ _ _ _ 10 _ 25 110 20 _ _ 10 S. Björkman Uppsala Akademiska sjh. 40 _ 400 _ 335 _ _ _ _ 2 2 2 16_ 24 152 45 _100 _Lungkliniken _ _ _ _ _ _ — _ _ 2 2 _ 16_ 24 26 45 _ _ _G. Dahlström Klinisk epidemi- ologl 50 _ _ _ _1568 _ _ _ _ 4 _ 84 48 68 33159 10 Stockholm — _ _ _ _ _ _ _ _ _ 2 _ 36 _ 68 4 10 10 J. Ström 32 48 240 64 32 240 _ _ 10 16 12 _ _+ 50 _ 30 _ 93 25 Uppsala _ _ _ _ _ _ _ _ 10 812 — _ _ 30 _ _ 25 G. Öberg _ _ 320 960 _ 128 80 _ 20 68 8 _ 36 _ 46 40 48 20 Lund _ _ _ _ _ _ _ _ 5 40 8 _ _ _ 46 40 32 20 K. E. Thulin _ _ 480 _ _1120 _ _ _ _ 24 4 90—162 108 10 _154 82 Göteborg — _ _ — _ _ _ _ _ — 24 _ 90_ 54 _ 10 _ 58 GP. Hedlund _ _ 54 135 _ 54 6 _ _ 19 5 2 48 + 44 218 10 5 38 20 Umeå _ _ _ _ _ _ _ _ _ 15 5 _ 48 + 44 18 10 5 38 20 L. Hambraeus Neurologi _ 5761344 1200 800 _ _ _120— 40 _ 4 4 360— _ _160 60142100 Stockholm _ _ _ _ _ _ _ _ 36— 10 _ 2 _ 45_ _ _ 80 30 8100 E. Kugelberg _ 300 _ 390 _ _ _ _ 20 27 10 1 50_ _ _ 15 50 38 50 Uppsala K. Ekbom/Lund- _ _ _ _ — _ _ _ —_10_ _ _15_—10berg 48 192 2701350 480 _ _ _ _ _ _ 1 _ 18200 _ 52 10 Lund _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _200 _ _ 10 R. Möller _ 74 651344 480 100 _ _ _ 3 6 _ 3 4 160_ _ _320 _177 _Göteborg _ _ _ _ _ _ _ 6 _ 3 _ 160— _ _320 _ 64 _T. Broman _ 36 120 498 285 _ — _ 3— _ + 6 _ __ _ 16 45 _ 24 30 Umeå _ _ _ _ _ _ _ _ 3|_ _ + 6 _ _ 6 45 _ _ 30 L. W'elander

II Grundutbildning

I Organisatoriska iorhållanden Kurs- Exaini- Förelås— Ronder ledning nation ningar 7 8 9 11 1 2 3 Antal undervisn Ämnesområde !; "1 stationer : m ? =. =» c & £ % ä ä : = = = = = .?" g _.2 m 5 "& z .: såvåå=åågäuå=åäåäåå22'*? Esus=s=£=2==>52 ="rEm-35” =—5—=5= ::.”:E'izäåa—EEQQ = Go""uÄRQ-uetuåwmwmgilznox: ssssääg—a—aas—säsääääezegs zasaoxm44o>aoomxxxmLQH= Neurokirurgi Stockholm ........ 1 2 6__ 440 40___ 4 4__32 _32 _ L.Leksell ....... ___3_____ 3___13__ _ Uppsala ......... 1 2__5301_1_ 5___30__ 24 E.Bohm ........ _ ___5_____ 5___30__ 24 Göteborg ......... 4 1 _ 5 30 5 2 2 1 3 80 _ _ 72 _ 72 60 G.Norlén ....... ___530____ 3___72__ 60 Obstetrik och gynekologi Stockholm Karolinska sjh. .. 4 8 _ _ 3 22 2 5 1 1 18 96 75 3372 2144 122 U. Borell ........ _ _ _ _ 2 — _ _ _ _ 12 _ 50 _1130 _ _ 122 Sabbatsb.sjh.... 6 S _ _ 4 22 4 7 1 1 18 30 36 36460 10400 162 A. Ingelman- _ _ _ _ 4 _ _ _ _ _ 18 _ 36 _120 _ _ 162 Sundberg Uppsala ......... 2 6 _ _ 3 27 3 2 1 1 24120 75 _300 _300 216 C-A.Gemzell.... _ ___ 2__—___16_50 _120 __ 216 Lund ............ _ 5 2 _ 3 14 2 4 2 2 1100120 84 12300 60240 108 L. Bengtsson ..... _ _ _ _ 2 _ _ _ _ _ _ 65 _ 56 _130 40 _ 103 Malmö .......... 6 2 _ 3 16 2 7 1 1 3 90120126111300 _300 216 S. Kullander ..... _ _ _ 2 _ _ _ _ _ _ 60 _ 84 _130 _ _ 216 Göteborg ......... 1 8 2 1 3 40 5 3 _ _ 1 6150 60 _582 6120 180 S.Brody ........ _ ___ 2______ s_40 _130 0_ 130 Umeå ........... 1 4 _ _ 3 14 2 3 1 1 1 60 _ 24 _300 _ _ 108 P.Lundström.... _ _ _ _ 2 _ _ _ _ _ _ 40 _ 16 _130 _ _ 103 Ottnlmintrlk Stockholm Karolinska sjh... 2 _ 8 _ _ 4 20 5 2 2 1 40 80 40 36I200 _200 72 G.Karpe ........ ___—_2_____ 20_20_'100__ 54 Sabbatsbergs sjh. _ 1 3 _ _ 4 13 4 1 1 1 20 60 60 _200 40 _ 52 I. Kugelberg ..... _ _ _ _ _ 2 _ _ _ _ — 10 _ 20 _100 20 _ 36 Uppsala ......... 1 5 _ _ 5 16 8 _ 1 _ 20 — 60 _300 _ _ _ G. von Bahr ..... _ _ _ _ 3 _ _ _ _ _ 12 _ 36 _|130 _ _ __ Lund ............ 1 2 4 2 1 5 20 5 2 1 — 20 25150 35250 100100 150 E.Pa1m ......... ____ 1_____ 12—25—65__ _ Göteborg ......... 1 1 2 2 3 4 26 13 2 2 1 8 40 64 16200 8 50 _ H.Bosengren.... _____ 2_____ 4_32 _100 4_ _ Umeå ........... 1 2—1414111— 16_20_240__ _ A.Huggert ...... _ _ _ _ 2 _ _ _ _ _ 8 _ 10 _130 _ _ _

IIC d tbild ' SIII IV run u l'lln * % åå? övr Ronde, Gmpparbete 6 [7 s 9 10 11 12l13 14 1 2 1 2 r Ass tjg nn 4 "' %" : å Böl = ': :=. 2 a en 0 =. 2 E .E ä 5 .. _ 0 E m := > no Amncsområde & g 3 .E .2 2 &" E 5 H ? = .: & ä 3 ?- ?o 5 'E % ': f:” 3 'g g 'a, ; *; ä .5 3 .2 % See 5.5 5533-2252 23%; ”uxeåezéww %s%s '" _. :— '= __ "_: m —- å :: e ; E % & säaääå Essaissä sasse=saääoääzäåzzaääeå .. m :> »: =. % _: o n u: &: & n. 4 :> &— > 0 01 :o o ( Neurokirurgi _ _ _ _ _ _ _ _ 130 _ _ _ _ _ 45 _ _ _Stockholm _ _ _ _ _ _ _ _ 100 _ _ _ _ _ 45 _ _ _L. Leksell _ 180 _ 60 _ _ _ 200 5 6 5 _ __ 5 _450 _ 25 _Uppsala _ _ _ _ — _ _ _ 5 6 5 _ 5 _300 _ _ _E. Bohm _ 240 _ 360 _ _ _ _ _ 9 3 _ _ _ 60400 46 _Göteborg _ _ _ _ _ _ _ _ _ — 1 _ __ _ _ 60400 _ _G. Norlén Obstetrik och gynekologi Stockholm _ 288 540 990 300 5041828 66 6+ _ 2 20 _ + _1802002?! 60 Karolinska sjh _ _ _ _ _ _ _ _ _+ _ 1 10 _ + _ 60100 5U. Borell _ 364 840 750 405 380 189 135 8 3 _ 36 6 + _ 8 45 32 32 5$abbatsb.sjh. _ _ _ _ _ — _ _ _ 3 _ 18 6 _ _ 8 45 32 _ 5A. Ingelman- Sundberg _ 7201080 504 841080 _ 180 6_ _ 60 10 _ _ _ 25 2 62 0 Uppsala _ _ _ _ _ _ _ _ _ 30 10 _ __ — _ 25 2 — 5C-A.Gemzell _ 162 180 43212241304 _ 480 12 2 _ 54 60 _ _+ _ _ 75 6219 _Lund _ _ _ _ _ _ _ _ _ 18 40 _ _+ _ _ 75 6 8 _L. Bengtsson _ 8641260 900 507 900 _ 108 12 3100108 20 _ _ _120 _179 _Malmö _ _ _ _ _ _ _ _ _ 2100 54 20 _ _ _120 _ _ _S. Kullander — 864 1351080 2161080 _ 195 96— _ 18 15 1 40_ _ _112144235 _Göteborg _ _ _ _ _ _ _ _ _ 12 2 _ 5_ _ _112 75 2 _S. Brody _ 228 510 432 405 72 203 75 12_ _ 30 + _ _ _122 _121 36 Umeå _ _ _ _ _ _ _ _ _ 20 + _ _ _ 66 _ —+ 30 P. Lundström Oimlmlatrik Stockholm _ 36 320 240 3360 480 20 530 16 + 40— _ _ 55 22160 10 Karolinska sjh. _ _ _ _ _ _ _ _ 2_ 5__ —55 6 310G.Karpe _ 48 — _ 360 _ 16 96 4 1 50— _ _100 12 84 15 Sabbatsbergs sjh. _ _ _ _ _ _ _ _ 2 _ 20_ _ _100 6 _ 101. Kugelberg _ _ _ _ _2550 _ _ _ + _ _ 60 20 22 _ Uppsala _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _6015 2—G.vonBahr — 210 _ 7001000 _ 245 105 5 + _ _ 65 _ 17 _Lund _ _ _ _ _ _ _ _ 5_ _ _65__—E.Palm _ _ — _ 960 _ _ 4 4 3 72 + _ _370 90 56 _Göteborg _ _ _ _ _ _ _ _ 4 _ _+ _ _370 90 _ _H. Rosengren _ _ _ _480 _ _ _ 8 2100__ __ 314 +Umeå _ _ _ _ _ _ _ _ 4_ 24_— __ 3_—A.Huggert

I II Grundutbildning Organisatoriska forhållande" 1(ui_—s- Exaini- Föreiäs- Ronde, ledning nation ningar 1|2|3|4|5678910 11 1 2 ') 4 01 Böl Antal Öl undervisn Ämnesområde 5 & stationer __ :,:. 5 2 & ä 5 5 E 2 2 %. % E 5 '=' > '; > 9 5 m = I: :=! a 2 _2 = "i: |— > sägäääféååå å: EEEEEEmå'? wgggågäg—ESEEE 42245755—3 5===Emn_:aa=—ggesåäg£5E—=å Ebzsbaaåeärfååoxxxxäpéåi Olo-rhino- ? laryngologi 4 Stockholm ........ 1_ 2 _ 8 _ _ 4 32 4 1 1 _ 8200108 _200 80145 _ 8 C.A.Hamberger. ___—_ 2______4_]16_90—_ 8 i Uppsala ......... 1_ 2 _ 5 _ _ 3 30 5 2 1 1 1 15270190 _150 105290 _ 36 J.Stahle ........ _— _____ 2______10_350_100 _I_ _24 Lund ............ 1_ 1 1 5 2 _ 4 24 4 3 1 _ 4 12120, 60 60240 120250 18 _ S.Ingelstedt ..... ___—_ 2______6_30_120—_18_ Göteborg ......... 1 1 1 2 4 2 3 4 27 7 2 1 1 ] 20160140100260 _260 80 _ G.Herberts ...... __ ____— 2______10 _120 _130 __ 80_ Umeå ........... 11+1_ _ 1 3__ 314 2 2 1 1_1512'60_150 30_ 936 H.Diamant ..... ___—___3______15_60_90 15— 936 Pediatrik Stockholm Karolinska sjh... 1— 3 _ 10 _ _ 2 30 5 5 1 _ 2 80220 40 24208 _160 _180 B.Hellström ..... __ _____ 2______30_40_32 __ _180 Kronpr. Lovisa.. 1— 1 3 7 _ _ 2 30 5 4 1 _ 2 40 200160 60208 8104 _ 96 C.G.Bergstrand. __ ___—_ 2______40 _1100_52 __ _90 Göteborg ......... 1 1 1 1 5 4 2 3 35 6 5 1 _ _|105405125105300 _300 189 _ P.l(arlberg ...... ___—_ 2______70_90_110__36_ Uppsala ........ . 1— 3 _ 6 _ _ 3 30 5 4 1 1 _ 54 90 90 20360 90240 35 70 L.Wranne ....... ___—_ 2______36_60_100__ 3570 Lund ............ 1_ 1 1 4 3 — 3 30 5 6 1 _ 1120180180 90390 _390 36 _ B. Lindquist ..... __ _ _ _ — _ 2 _ _ _ _ _ _ 80 _120 _100 _ _ 36 _ Umeå ........... 11+1_ _ 1 3 2 _ 3 15 4 4 1 _ _150660 60 12390 30420 72 _ E.Sjölin ........ _—___3__—___150_60_107__36_ Barnpsykiatri Stockholm Karolinskasjh... 1_ __ 2__ 230 5 1___ 2—60_30 __ —96 LNylander ...... ___—_2______2_60_30___96 Kronpr.Lovisa.. 1_ _ 1 3__ 230 5 2 1__80_20_32 __ _8-l S.Ahnsjö ........ ___—_2__—___80_20_32___84 Uppsala ......... 1_ 1_3__33064_____30_45___36 A.L.Annell ..... ___—_3________30_45___30 Göteborg ......... 1___21_33062___339945 348—— E.Regnér ....... ___—_3______3_9_45____ Lund ............ 1__12__33030__—_18_39645—___ G.Uddenherg.... _____ 3__—___18_39 _,45 __ __ 1 Varav en tillika professor

116 d tb'ld ' SIII IV run 11 1 11111 ec g åth Övr Ronder Grupparbete 6 |7 8 9 10 11 12113I 14 1 2 1 2 Ass tjg m 4 5 E:” i. E Böl '; % 0 E. få % E) 2150 g 2 ,. än En Amnesområde : .» ue : = "5 m .... i: 1___; g _ € 33 ? En % än 5 En % .; 2 = > 3 E 5 ; = g 19, 3 5 5 ,_ 5 9 5 % % ':? 5 nu _: $ ': = ._ : E vn " & ': v. w ':? Tå vu ,, »u # = -— & 0 o :o .0 = .? 6 .2 w "5 "" .:4 :: ”ai'E.E=ä=SGEE—=gbäuåa=å & c 55 'I; ;; > '5 & :S '="': &, 2 5 '; v 0 »— bo w 09 M i” o & E R: :: E ;; ru :: .::: o I: ,'2 _.- '5 '$ 7:- T. : "= ': E o .— > 5 :: ei ==. == & .. 0 m :: = .. & > w > > : v-4 om El € :a >—: 4 0 C BJ ;! & C— C. :> &! > 0 Lil O 0 ( Oto-rhino- laryngologi 192 _ 96 640 2040 588 40 160 48 4 16 32 2 _ _ _190 32114 10 Stockholm _ _ _ _ _ _ _ _ _ 8 32 2 _ _ _190 32 _ 10 C. A. Hamberger _ 18 108 180 540 54 _ 90 3 1 15 27 3 2 48— _ _ 40 24 60 _ Uppsala — _ _ _ _ _ _ _ 3— _ _ 3 _ _ _ 40 24 _ _J. Stahle 96 — 640 960 400 240 120 80 12 3 80 60 4 _ _ _135 64 66 _Lund _ _ _ _ _ _ _ _ 40 60 4 _ _ _135 64 _ _S. Ingelstedt 80 _ 160 240 600 320 _ 160 24 64 8 _ _ _ 60 20 46 _Göteborg _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 4 _ _ _ 60 20 _ _G. Herberts — 18 54 270 486 180 84 (+) — 4 _ 26 3 1 16— _ _135 8 63 5Umeå _ _ _ _ _ _ — _ _+ _ 8 3 _ 16— _ _135 8 33 5H. Diamant Pediutrik _ Stockholm _ 2161176 720 540 860 180 120 16 6135360 6 2 80— _ _ 93168 60 _Karolinska sjh. _ _ _ _ _ _ _ _ 3_ 45 88 6 _ 12_ _ _ 93160 12 _B. Hellström 72 120 720 676 288 288 120 _ 8 3 6 96 10 _ _+ _ _ 96 24 94 2Kronpr. Lovisa _ — _ _ _ _ _ _ — 48 5 — _+ _ _ 96 24 _ 2C. G. Bergstrand _ _ 540 2160 188 504 36 _ 18 6 _ 60 30 2 150— _ 1 90 30424 32 Göteborg _ _ _ _ _ _ _ _ 4 4 _ 20 20 _ 30— _ _ 90 30 _ _P. Karlberg 70 140 1441350 360 150 165 _ 36 9 _195 24 _ _ _400 23296 45 Uppsala _ _ _ _ _ _ _ _ _ 39 _ — _ _100 15 2 45 L. XVranne 72 _1080 2160 270 450 _ — _12 75270 45 _ _ _ 90 48223 30 Lund — _ _ _ _ _ _ _ _ 8 50 80 45 _ _ _ 90 48 12 30 B. Lindquist 36 _ 480 756 450 120 90 30 27 5 _ 54 15 _ _ _136 12256 4Umeå _ _ _ _ _ _ _ _ 91 _ 14 15 _ _ _106 6 6 413. Sjölin Barnpsykiatri Stockholm _ _ _ 24 _ 48 _ _ 8— _ 8 8 _ 24 _ 80 _113 _Karoiinska sjh. _ — _ _ _ _ _ _ 8_ _ 8 8 _ 24 _ 80 _ 68 _I. Nylander _ 108 108 288 36 _ 36 _ _ 3 6 45 30 _ _ _ 45 13223 50 Kronpr. Lovisa _ _ _ _ _ _ _ — 6 10 10 _ _ _ 45 13 20 50 S. Ahnsjö _ 36 36 72 _ _ _ _ 40 _ 30 2 10_ — _ 40 10300 — Uppsala _ _ _ _ _ _ _ _ 40 _ 30 _ 10— _ _ 40 10150 _A. L. Annell _ _ 27 36 _ _ _ _ 2 12 3 _ _ _135 2183 _Göteborg _ _ _ _ _ _ _ _ _ 6 3 _ _ _135 2 _ _E. Regnér _ _ _ _ _ _ _ _ _ 3 _ _ _100 _ 54 _Lund — _ _ _ _ _ _ _ _ _| 3 _ _ _100 — 54 _G. Uddenberg

I II Grundutbildning Organisatoriska förhållanden Kurs— Exami- Förelås- Ronder ledning nation ningar 1|23|4|5|678910 11 1 2 3 4 01 Böl Antal Öl undervisn Ämnesområde & :: stationer : :: ut :| 0 o 5 _a 2 : |a- = 5 = & å ä 5 2 g %. å ; å .- _. _ 4" 9 : åt":-225255; .. ,,2 åå6=åg & % ä % := = g = 'g ä å : !— 5 2 = = 5 2 "U m '>' E=2=5225==E=2 åaååwzrås =å===22——3"55%%=aaågigv sssås-E£%%EE=2'Eäåss'—s=såo5 sozonmcho>åooxx==moeia Barnkirurgi Stockholm Karolinskasjh... 1_ 1 _ 4 _ _ 3 20 2 3 1 1 _ 6 _ _ _ 18 _ 18 _180 N.0.Eriksson... ____— 2______ 6___ 6 __ _180 Kronpr.Lovisa.. _1 3 6__ 230 1 4 1 1— 4 6__20 __ 24_ G.Ekström ...... _____2______4___20__24_ Psykiatri * Stockholm * Karolinska sjh... 11+1_ 3 _ 8 _ _ 3 22 1 6 1 _ _ 36156 42 42300 _150 _4321 B.Gronholm ..... _____ 2__—___24_28_60___216i S:t Görans sjh.... 1— 3 _ 9 _ _ 3 22 1 5 1 _ _ 96276 96 96300 _300 _216' C.H.Alström... _—___ 2______64_56_90 __ _216 Uppsala _ Akademiska sjh.. 1_ 3 _ 8 _ _ 3 28 3 6 + _ _ 60 90180 _300 30 _ 144288 T.Frey ......... ___—_ 3__—___60 _180_160 __144288] Ulleråkerssjh.... 1_ _ 2 8__ 3 27 5 2__ 390 6042—45 _30 __ M.Gruvstad ..... _____3—_____18_42_45____ Lund Lundslas ........ 1— 1 2 6 4 _ 3 30 _ 4 2 _ 1 30180 75 15195 _195 _324 L.Kaij .......... ___—_2______20_50_100___324 S:tLarssjh ...... 1__28_—33031___6___45____ E.Nyman ....... ___—_3______6___45___— Göteborg Sahlgrenska sjh . 1— _ 5 6 2 2 3 35 6 2 _ _ 9 60105 30300 1525 _240 B.Lindberg ..... ___—_ 2______ 6_70 _125 5— _240 S:tJörgenssjli... 1— _ 1 3__ 3 35 11 6___ 3 4516—48 _48 48 _ H.Forssman ..... ___—_3—_____3_16_48__48_ Umeålas ........ 1_ 1 _ 2 2 _ 3 14 4 2 1 _ _ 30 _ 60 6279 18 _ _312 J-0.0ttosson.... ___—_ 3__—___30_60_79 _ _312

1 Varav en tillika professor

IIG d tbild i sIII "' un u nn ec 1" 8 ått) Övr Ronder Gmpparbete 6|7|8|9 ml 11 12|13 14 1 2 1 2 Asstjg nn 4 5 . & Böl 5 =: 0 c:. .. c: eo := > _5 : ä ä .. _ 5 5 en 3 > un Amnesområde ; 1; cu & a % än .5 = .. &” = 2 & s.; s t & E:» s 5 _v) då "U 'U U .... *, .. 0) = 5__ m = ”* _: V 0 00 = '" ”U "— o __ t 0 E E & & U 0 m = = & > 5 g 3. 53 m = 5! g 2 5 ”E *:. % = g; = 5: 5 = m » .:4 m '— :: |. = "' --— m 3 a wa d =rä”—.=5>5g.2”= $Uå$3>gäzåäkäo—505mmmmm ages-"gåsseaäse—åsåusaäså EEDem—iåoomikå—noåäomooä Barnkirurgl Stockholm 72 180 540 270 180 216 _ 6 _ 21 10 _ _ _ 40302 52 _Karolinska sjh. _ _ _ _ _ _ _ _ _ 10 10 _ _ _ 40 2 _ —N.O. Eriksson 72 _ _ 240 _ 360 40 4 _ 72 2 _ — _ 45 40 24 _Kronpr. Lovisa _ _ _ _ _ _ _ _ _18 2 _ — _45_ S_G.Ekström Psykiatri Stockholm _ 216 90 2592 900 360 _ _ _ 3 _ _ 18 3 405_ _ _120 32558 30 Karolinska sjh. — _ — _ _ _ _ _ _ _ 18 _ 135_ _ _120 29 _ 30 B. Cronholm _ 432 _3240 9001152 216 _ _ 2 50 _ 75 3 240— _ _120 10253 30 S:t Görans sjh. _ _ _ _ _ _ _ _ _ 45 _ 80— — _ 40 _ _ 30 C. H. Alström Uppsala 144 180 450 300 108 225 _ — _ 9 _ 10 10 3 80+ _ _180 30178 50 Akademiska sjh. _ _ _ _ _ _ _ _ _ 10 10 _ _ 150 30178 50 T. Frey 288 _ 156 180 _ _ 160 _ _ _ 40 12 300+ 8 8150 5485 8Ulleråkers sjh. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 40 _ 150— 8 8110 5 60 SM. Gruvstad Lund _ 972 2881440 648 216 _ _ 6 3 _ _ 20 _ _ _115 _104 25 Lunds las. _ _ _ _ _ _ _ _ 2_ _ — 20 _ _ _115 _ _ 25L. Kaij 324 _ _ _ _ _ _ _ + _ _ + _ 4 45 _215 _S:t Lars sjh. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 45 _159 _E. Nyman Göteborg _ 750 720 855 105 210 _ _ — 3 18 8 30 + _ _ 45 20398 _Sahlgrenska sjh _ _ — _ _ _ _ __112_ 5— _ _45 20__B.Lindberg 48 _ 108 180 _ _ _ _ _ 3 _ 2 9 _ _ _ 30 3155 10 S:t Jörgens sjh _ _ _ _ _ _ _ __3_ 2 9_ _ _30 3—10H.Forssman _ 312 540 864 288 _ _ _ 24 3 _ 21 12 1 24_ _ 10150 _104 40 Umeå las. _ _ _ _ _ _ _ _ 24 3 _ 21 6 _ _ _150 — 48 40 J—O. Ottosson

I II Grundutbildning Organisatoriska forhållanden Kurs- Exami- Föreläs- Ronder ledmng nation ningar 1|23|4|5|678910 11 1 2 3 4 Ö] Böl Antal Öl undervisn Ämnesområde $ & stationer : a' s 5 2 .e :: 5 = & å ä 5 m m & å 5.3 5 mer”» ,. **..iz våäååmifgäqåd ?gägäåev? E=E==wääårr>22 åaåeämbåu ====Eäg_faw=äg02525fåäåxoå såsäs—E—E—ååååååäååååäååå5 szbbxmeeo>åoox=mmmoeia Radioterapi och tumördiagnostik Stockholm Allm.avd. Radiumh ........ '2— 4_11__430441__4060__60—60__ F.Jacobsson ..... ___—_2______20—_—30____ Uppsala Radioter.klin.... 1_ _ 1___45 5 2__ 1 2__—30 __ _44 B.Nohrman ..... ___—________2___30___44 Göteborg Jubileumsklin Allm.avd ....... 1— 2—41—25084___4030__30_30 44_' M.Strandkvist... _ _ _ _ _ 2 _ _ _ _ _ 40 — _ _ 30 _ _ 44 _ H.Leissner ...... 1_1—2__33441_11___—18__180_ Gyn.avd ....... . _____3______—_—_18__170_ Lund Allm.avd ....... 1__2411225331__4050__30 5030 60— M.Lindgren ..... ___—_2_—____40—__20 30_60_ Umeå Radioter.klin.... 51— _ 1 2— 1 220 2 1 1 __ 4120__30 _30 _320 L.G.Larsson.... ___—_ 2__—___ 4 ___30 __ _320 Gyn.avd ........ ___——3______6___18105_90_ 0.Kjellgren ..... 1___1__31431_—_6—__18105_90_ Röntgendiagnostik Stockholm Karolinskasjh... *4— 2 _ 12 _ — 6 40 _ _ _ — 1 _ _ _ _150 10 _ _ _ N.Edling ....... _—___2__——______80____ Serafimerlas.... 1_ 2 _ 4 _ _ 6 _ 40 _ _ _ 1 10 _ _ _150 30170 160 _ E.Lindgren ..... ___—_4______10___150 30—160— Uppsala ......... 42_ 2_10__64314___1____110____3 F.Knutsson ..... ___—_6_____—____110____w Land ............ 421_3101_525____190___13510__150å 0.0lsson ........ _—___3______60___90_____ Malmö .......... 1__4111_5232___190100_—30 6_1260 S.Welin ......... _____4______80___30 6_1260 Göteborg ......... 1— _ 4 11 2 _ 12 30 25 _ _ _ 1120120 _ _354 _ 90 _ _' S.R.Kjellberg... _____ 4__—__—40___86 __ __! Umeå ........... 11_271—182020___120—__192_12040_ G.F.Saltzman... ___—_18___——_20___4120 __ 40 _

1 Krigsmedicin ' Öron och krigsmed. kurs ** Rektorat * Varav en är tillika professor

III IV Il G und tbildnin S ec 1' H 8 83, Övr Ronder | Grupparbete 61713 | 9 10' 11 12 13 14 1 2 1 2 Ass tjg & ._ 4 | 5 å” : &? Bol & 'å' å” E 5 A E E hn "E? % & Ämnesområde ä % % & ,!'. = i.. 2105 :i +» %D = _: > "' E z & .2 T:" % .E 0 ”U ru ;) '_' 3 '” 0 |: l— m = > _: E _ == 0 %” = &, E 'E 30 "" .:: 5 > 3 E _: ä ä 5 a 3 .E = :. : ” E "5 ”5 ”|? få en & 3 = :| _ i: & m '- .2 r: m 9 m *; >=: 5, = 'n := = -— N o 0 =O 0 = 3.” 52 59. =” "U '" .:4 = i:: = a 5! 'a' E 5 '&' ':: = ”'n'! 5 2 'E a i B* = 3 = = :: 383533 525332o—ovåänpwm oäeesåeeeeääz—Esåuäsåså Smoenåuoomäxå—cDESOiAooä Radioterapi och tumördiagnostlk Stockholm Allm. avd. _ 150 _ — 900 _ _ _ _ 52 10 _ _ 152110304 18 _Radiumh. _ _ _ _ — _ _ _ _ _ 5 _ _ _110 64 _ _F. Jacobsson Uppsala _ 22 _ 110 120 _ 110 _ _ 12 4 _ _ _ _ _250 _Radioter.klin. _ _ _ _ — _ _ _ _ 12 4 _ _ _ _ _150 _B. Nohrman Göteborg Jubileumsklin. _ 150 _ _ _ _ _ _ 60 56 15 _ _ _ _ 20 87 _Allm. avd. _ _ _ _ _ _ _ _ 50 56 15 _ _ _ 5 _ _M. Strandkw'st _ _ _ _ _ _ — _ ___— ___ ___—_H.Leissner _ _ _ _ _ _ _ _ ____ _ ___—_Gyn.avd. Lund 60 _ 400 50 400 _ — _ _194 10 + _ 18205130 21 20 Allm. avd. _ _ — — _ _ _ _ — 94 10 _ _ _150 30 _ 20 M. Lindgren Umeå _ 160 320 300 200 _ _ _ _320 4 _ _] 118 90 8141 8Radioter.klin. _ _ _ _ _ _ _ _ _120 4 _ _ 18 90 8 16 8L. G. Larsson _ _ _ _ _ _ _ _ _ 6 _ 10 _ _300 60 68 _Gyn. avd. _ _ _ — _ _ _ _ _ 6 _ 10 _ _300 60 68 _O. Kjellgren Röntgendingnostik Stockholm _ _ _ _ _ _ _ _ _ 50 2 2 80— _ _100 _140 _Karolinska sjh _ _ _ _ _ _ _ _ _10 2 _ 40__ _10—25 _N.Ed1ing , _ _ — _ _ _ _ _ 10 20 10 1 60_ _ _ 30 60 _ _Serafimer las. _ _ _ _ _ _ _ _ 10 _ 10 _ _ _ 30 60 _ _E. Lindgren _ _ — _ _ _ 21 _ _120 —— _ _ _ _ 40 80 _ Uppsala _ _ _ _ _ _ _ _ _120 _ _ _ _ _ 40 _ _F. Knutsson _ _ _ _ _ 300 _ _ 90 _100 1 100— _ _200 32300 50 Lund _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 50 _ 35_ _ _200 32 _ 50 0. Olsson _ _ _ _ _ 140 200 _ _ 60 30 _ _ _175 60 9 _Malmö _ _ — _ _ _ — _ _ 30 30 _ _ _175 60 9 _S. Welin _ _ _ _ _ _1184 _ _ 60 20 5 400— _ 2950 4200 30 Göteborg _ _ _ _ _ _ _ _ _ 30 20 _ 80— — 2250 4102 30 S.R. Kjellberg 10 _ _ _ _ _ _ _ _ _ 24 4 60_ _ _220 4376 _ Umeå _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 24 _ 40— _ _4220 4 _ _G. F. Saltzmann

I II Grundutbildning Organisatoriska forhallanden Kurs- Exami- Föreläs- Ronder ledning nation ningar 1|2 3|4|5|6 7 s|910 11 1 2 3 4 Öl Böl Antal 01 undervisn Ämnesområde &; & stationer : m :, i: 4; O = & g : :E = = = g 55 m m= % g & =E ,,, 3.2 : '&— : :E. q): '" ztzteä.f = oåoååäååz. '”'U ” 'D; ”24 '" : 'o'—S:a : 35235: .. = ”g :a gågåéåååiäg'äå_g5geafå=g :: :! ha ....— D. '=' '... :e... =.” 0 ;: o sasnoxmeeoäåooxxzsz—cia Urologi Stockholm ........ 1_ 1_4_—236 211_10___812_120_ G.Giertz ........ ____ 2__—__—10——_8__120_ Barnröntgen Stockholm........ 1— 1_ 2__ 3__—__ 1__—__ 2—__ U.Rudhe ....... ___—_____________ 2___ Rättspsykiatri Stockholm........ 1 1 _ 1 2_ 5 645 45 4_—_20(40)__40 __ —_ G.Rylander ..... ___—_ 6___—__20___40 __—_ Klinisk fysiologi Stockholm Serafimerlas ..... 1_ __ 3__ 12 40 7___ 142 38__60 __200— B.Pernow ....... _—__________42—__20__200— Karolinskasjh... 1_ 1 _ 4__ 12 40 3__ _ 110120—_60 _20 10— T.Sjöstrand ..... ___—_______—10_—_20__ 10— Uppsala ......... 41__—3__12434___124___60__180_ G.Ström ........ —————_—______24___60__180_ Lund ............ 1___2__32256__—124___60__—_ H.Westling ..... ____—_______24___60 ____ Malmö .......... 1___2—_22256___1420__60__20_ B.Lindell ....... ___—___—____4___60__20_ Göteborg ......... 1— _ 3 1_125010____1450__60_60_— A.Carlsten ...... _____———____14___60____ Umeå ........... 1___21_122016___12660__60_30 45— H.Linderholm... _—___—______26___60__45— Kliniskkeml Stockholm Serafimerlas.... 1— 2_ 1__ 12 40 5___ 160___60 __208_ H.Blomstrand... _—__—_______60___60__208_ Karolinskasjh... 1_ 1_ 3__ 12 40 5___ 120—__80 __510_ B.Swedin ....... ___—_____—__20___80__510— Uppsala ......... 32— 1_2—_1243 6__—120___62__112_ C.H.deVerdier. ___—____—___20___62__112— Lund ............ 1— 2_12_22254_—_124___60__60_ C.Holmherg ..... ___—________9___60___— Malmö .......... 1_ 1—22—22255___148___60__60_ C.B.Laurell.... ———__—_—____7_—_60____ Göteborg ......... 1_ 2—22—12527——_1220___60 430 7_ G.Jungner ...... ___—________220___60 4_ 7_ Umeå ........... 1_ 1_21_122010___12444__60 3226 98— L.Jacobsson..... ____——______24_l—_60 32— 98_

HG d tb'ld ' SIII XV nin ec . run 11 1 g [ytb Ö»!- Ronder Grupparbete 6 ""I 8 9 IOI 11 12113 14 1 2 1 2 Ass tjg en 4 5 F:” s & Böl ”5" "5 o :. .:. . m ;, 9- i: .5 .5 g 5 & 411 5 % å %D % få än En ; mnesomr e 5 s 50:25ng 505335 .; 25 328,50an ååå-E ä;»ä 5; 5555-5355,_ 3365”: 7.12 box:/)::kGEmkägmcu _12-c" svag-asSeQ-gsääg-saeä segå gggaiågåäääåägääåäååua cisse=aessäsa—asåääsäää imoeaåaocmämåebääomooä Urologi 120 _ 300 200 _ _ _ 100 _l— _ 6 6 _ _ _125 _ _ _Stockholm _ _ _ _ _ _ _ —— __ _ 6 6 _ _ _125 _ _ _G. Giertz Barnröntgen _ _ _ _ _ _ 22 _ _ 30 _ _ _ _ 12350 3 _Stockholm — _ _ _ _ _ 22 _ __ _ 30 _ _ _ _ 12350 3 _U. Rudhe Rättspsykian — _ _ 80 _ _ _ _ _ _ 5 _ 48— _ 64 98180230 _Stockholm — — _ _ _ _ _ _ _ _ 5 _ 16_ _ 64 98180 44 _G. Rylander Klinisk fysiologi Stockholm — _ 560 _ _ _ _ _ 38— _ 70 40 101300_ _ _ 60 20400 _Serafimer las. — _ _ _ _ _ — _ 17_ _ 70 40 _ 400— _ _ 60 20 60 _B. Pernow 100 _1025 _ _ _ _ _ 39— 40140 10 5 800— _ _220 80 70 10 Karolinska sjh. _ _ — _ _ _ _ _ 2— _100 10 _ 20— _ _180 _ _ _T. Sjöstrand _ _ 700 _ _ _ _ _ 43_ 10 _ _ 6 150— _ _240120620200 Uppsala _ _ — _ _ _ _ _ 43_ 10 _ _ _ 30_ _ _240120115200 G. Ström _ _ 300 _ _ _ _ _ 14— 20 16 20 4 110_ _ _300 70146:10Lund _ _ _ _ _ _ _ _ 14_ 20 16 20 _ 12_ _ _300 70 46| 10 H. Westling _ _ 280 _ _ _ -— _ 14— 20 24 _ 1 80_ _ _350 30412 10 Malmö _ _ _ _ _ — _ _ 14— 20 24 — _ 10|_ _ _350 30 20 10 E. Lindell 240 _ 240 _ _ —— _ _130_ _ _ 5 4 450_ _ _160190770 _Göteborg _ _ _ _ _ _ _ _ 30_ _ _ 5 _ 100— _ _160190 _ _A. Carlsten _ _ 800 _ _ _ _ _ 18— 2 47 6 4 320_ _ 2 65 11541 2Umeå _ _ — _ _ _ _ _ 18— 2 47 6 _ 80— _ 2 65 11 2 2H. Linderholm Klinisk kemi Stockholm 208 _ 64 _ _ _ _ _ 50_ _ 10 10 1 80— _ _ 90 15100 15 Serafimerlas. — _ _ _ _ _ _ _ _ 10 10 _ 80— _ _ 90 15 _ 15 R. Blomstrand 510 _ 190 _ _ _ _ _ 30— 20 20 6 2 160_ _ _300 _100 20 Karolinska sjh. _ _ _ _ _ _ _ _ _ 20 6 _ 160_ _ _300 _ _ 20 B. Swedin _ _ 84 _ _ _ _ _ _ 10 _ 1 50_ _ 50 2170 10 Uppsala _ _ _ _ _ _ _ _ _ 10 _ _ 50_ _ _ 50 2 _ 10 C. H. de Verdier _ _ 240 _ _ _ _ _ 30— _ _ 4 _ _ _300100530 10Lund _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 4 _ _ _300100200 10 C. Holmberg _ _ 200 _ _ _ _ _ 29— _ 20 10 _ _ _ 90 60360 35 Malmö _ _ _ _ _ _ _ _ 9— _ _ 10 _ _ _ 90 60 _ 35 C. E. Laurell _ _ 268 _ _ _ _ _ 10 80 _ 3 120— _ _ _ _120 _Göteborg _ _ _ _ _ _ _ _ 10 80 _ _ 120— _ _ _ _ _ _G. Jungner _ _ 204 _ _ _ _ _ 10_ _ 10 _ 1 40— _ _ 45 2238 2Umeå _ _ _ _ _ _ _ — _ 10 _ _ 40_ _ _ 45 2 _ 2L. Jacobsson

BILAGA 2

Modellberäkning av lärar-läkarstaben vid en klinik av den typ ut- redningen förordar

Räkneexemplet är verkställt på grundval av redovisning från de medicinska kli- nikerna vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Uppgifterna om sjukvårdens om- fattning och befattningshavarna avser 1964, uppgifterna om undervisningens om- fattning 1965. Någon förändring av betydelse i fråga om undervisningen har inte skett från 1964 till 1965.

Under år 1964 intogs vid klinikerna 8394 patienter. Vid beräkning av läkar- behovet vid medicinsk klinik på centrallasarett begagnar medicinalstyrelsen som grundläggande norm relationen en läkare på 500 årligen intagna patienter. Med den arbetstidsberäkning utredningen begagnat skulle detta innebära att varje patient beräknas kräva en arbetstid om 3,6 läkararbetstimmar. Det bör betonas, att denna siffra med sannolikhet är orealistisk men, till följd av utredningens sätt att beräkna de olika aktiviteternas andel i befattningshavarnas totala verksamhet. likväl helt adekvat i förevarande sammanhang. Sjukvården vid de med denna undersökning avsedda klinikerna skulle under sådana förhållanden ta 30 218,4 läkararbetstimmar i anspråk per år, om de befunne sig vid centrallasarett.

Två korrektiv till denna arbetstidsberäkning måste göras. Det första korrektivet avser det förhållandet, att _ såsom utredningen framhållit _ en undervisnings- klinik måste ha en större personaltäthet än ett centrallasarett. Vid de här ifråga- varande klinikerna motiveras detta av att vid den ena kliniken hjärt- och njurfall binder läkare i extremt hög grad och att vid den andra motsvarande gäller endo- krinologfall. Specialisterna vid båda klinikerna belastas också i hög grad av sin konsultverksamhet vis-å-vis andra kliniker. Slutligen har de biträdande över- läkarna en verksamhet i öppen vård, som per vecka måste skattas till cirka 20 timmar för envar av dem. Med hänsyn till dessa olika omständigheter måste det för sjukvården behövliga antalet arbetstimmar ökas utöver vad som skulle gälla vid centrallasarett. Att bedöma storleken av ökningen är vanskligt, särskilt som hänsyn till den öppna vårdens arbetsvolym ofta måste tagas även vid centrallasa- rett och där höja läkarantalet. I detta räkneexempel väljes emellertid ett pålägg om 20 %.

I andra hand måste till arbetstiden läggas det bortfall, som vissa lärares s. k. sabbatsterminer medför, eller för varje sådan tjänst genomsnittligen en tiondel av den årliga arbetstiden (en sabbatstermin erhålles varje femårsperiod). Vid klini- kerna finns för närvarande två lärare, som är berättigade till sabbatstermin. Trä- der den av utredningen föreslagna organisationen i tillämpning även vid kom- munala undervisningssjukhus, kommer sabbatsterminen _ i motsats till vad nu är fallet vid dessa sjukhus _ att omfatta även överläkargöromålen. För var och en av dessa lärare beräknar utredningen 600 årliga arbetstimmar i sjukvården. Totalt skall under angivna förutsättning för båda således 120 arbetstimmar läggas till den för sjukvården vid klinikerna erforderliga arbetstiden.

Det årliga arbetstimantalet skulle då bli 30 218,4 + 20 % därå + 120 = 36 382,08 timmar eller i avrundat tal 36 400 timmar.

Vid klinikerna fanns 1964 2 professorer, tillika överläkare, 4 kliniska lärare, tillika biträdande överläkare, 5 biträdande överläkare utan kombination med lärar- tjänst, 16 underläkare och 6 kliniska amanuenser.

Om denna stab omräknas till befattningar av de typer utredningen förordar skulle följande arbetstidsvolym kunna framräknas för sjukvården:

2 professorer a 600 timmar : 1 200 timmar 2 överläkare a 1 200 timmar : 2 400 timmar 7 biträdande överläkare år 900 timmar : 6 300 timmar 18 underläkare a 900 timmar : 16 200 timmar 4 underläkare a 1 800 timmar : 7 200 timmar

33 300 timmar.

Föreliggande deficit om 3 100 tinnnar kan förslagsvis täckas genom två nya tjänster som biträdande överläkare och två som underläkare med 900 timmar.

Omfattningen av undervisningen vid ifrågavarande kliniker framgår av bilaga 1; begreppet undervisning får i detta sammanhang inkludera samtliga aktiviteter som redovisats på bilagan. All där upptagen undervisning bör här inräknas utom föreläsningar utanför studieplanen. Beträffande värderingen av tidsåtgången för de olika undervisningsmomenten väljes här att _ i enlighet med vad utredningen uttalat om behovet av förberedelsetid för vissa undervisningsformer _ tredubbla värdena för föreläsningar, rena undervisningsronder, konferenser och seminarier, specialist- och vidareutbildning samt »övrig» undervisning. »Blandade» överläkar- och biträdande överläkarronder kräver självfallet förberedelse men upptages lik- väl endast till det redovisade timantalet med hänsyn till att förberedelsetiden synes kunna kvittas mot sjukvårdskomponenten. Underläkarronderna får i detta sam- manhang värdet noll, i det de väsentligen fullgöres för sjukvårdens skull. Alla övriga aktiviteter upptages till sitt redovisade timantal.

Med detta beräkningssätt erhålles 13 889 enkelräknade undervisningstimmar per år och för samma tid 2 264 timmar, som skall tredubblas. Härtill skall komma vikariatstimmar för sabbatsterminer, omfattande genomsnittligen 80 timmar per år för var och en av två professorer, vilken siffra sedan skall tredubblas. Totalt erhålles 13 889 + 6 792 + 480 undervisningstimmar eller summa 21 161; i avrundat tal 21 200.

Den ovan beräknade, utökade staben ger följande undervisning:

2 professorer a 800 timmar = 1 600 timmar 2 överläkare a 400 timmar : 800 timmar 9 biträdande överläkare a 400 timmar : 3 600 timmar 20 underläkare å 600 timmar : 12 000 timmar 4 underläkare a 0 timmar : 0 timmar

18 000 timmar.

Föreliggande deficit om 3200 timmar kan förslagsvis täckas genom följande ytterligare tjänster, nämligen två docenttjänster, envar med skyldighet att årligen föreläsa 75 timmar, motsvarande 450 arbetstimmar, två forskarassistenter med envar 800 arbetstimmar samt ytterligare två underläkare a 600 timmar.

En sålunda utökad stab ger, frånsett docenterna, forskarassistenterna och vissa lärares sabbatsterminsförmån, följande forskningsvolym:

2 professorer a 400 timmar : 800 timmar 2 överläkare a 200 timmar : 400 timmar 9 biträdande överläkare å 500 timmar : 4 500 timmar 22 underläkare å 300 timmar : 6 600 timmar 4 underläkare ä 0 timmar : 0 timmar

12 300 timmar.

Ur underläkartimmarna kan s. k. assistenttimmar till ett antal av 1 000 för varje professor tas.

De ovan redovisade ytterligare personalbehoven bör ses mot bakgrunden av dels att sedan 1964 vissa tjänster redan tillkommit, vilkas relation till ökad omslutning av sjukvård och undervisning på grund av ofullständigt statistiskt material inte kan granskas, dels att ett inte obetydligt antal läkartimmar för närvarande bindes vid undervisningssjukhusen utöver vad personalstaterna visar genom den omfat— tande frekvensen av ledigheter för vetenskapligt arbete. Såsom exempel på sist- nämnda förhållande kan nämnas, att vid karolinska sjukhuset under perioden augusti_oktober 1965 antalet vikariatsdagar för överläkare, biträdande överläkare och underläkare sammanlagt utgjorde 1 543 dagar, varav 1 099 dagar avsåg under— läkare. Totalsiffran motsvarar inemot 17 läkartjänster. '

BILAGA 3

Utkast till Kungl. Maj:ts stadga för statliga undervisningssjukhus

Kungl. Maj:t har funnit gott förordna som följer.

Inledande bestämmelser

1 5.

De statliga undervisningssjukhusen äro akademiska sjukhuset i Uppsala och karo- linska sjukhuset i Stockholm.

Vid statligt undervisningssjukhus skall meddelas sådan vård för sjukdom, skada, kroppsfel och barnsbörd, som fordrar intagning på sjukhus (sluten vård), varjämte sjukvård skall beredas vårdsökande, som icke är i behov av intagning (öppen vård). Sådant sjukhus har tillika till uppgift att tjäna utbildningen och forskningen vid medicinsk fakultet. Akademiska sjukhuset i Uppsala är i sådant hänseende anknu- tet till universitet därstädes och karolinska sjukhuset till karolinska mediko-kirur— giska institutet. Vad i denna stadga sägs om universitet skall, om ej annat särskilt angives, gälla jämväl institutet.

Vid sjukhusen meddelas därjämte i mån av resurser utbildning jämväl åt annan medicinalpersonal, militär apotekspersonal och andra, som för sin yrkesutövning äro i behov av praktik inom sjukvård.

Akademiska sjukhuset i Uppsala tjänar såsom centrallasarett för Uppsala läns landstings sjukvårdsområde.

2 %. Medicinalstyrelsen äger förrätta inspektion av sjukvården vid sjukhusen. Styrelsen må ock meddela anvisningar angående förande av journaler och andra redovis- ningshandlingar rörande sjukvården.

3 %.

Inkomst— och utgiftsstat för akademiska sjukhuset i Uppsala fastställes av konsis- toriet vid universitetet i Uppsala, som dessförinnan skall ha berett Uppsala läns landstings förvaltningsutskott och sjukvårdsstyrelse tillfälle att avgiva yttrande i ärendet.

Om vård och tillsyn över sjukhusets fastigheter, om utförande av byggnadsarbete vid sagda sjukhus och om behandlingen av ärende angående anslag till nya inrätt- ningar vid sjukhuset eller till ombyggnader eller större reparationer gäller, såvitt ej annat är bestämt, vad som i sådant hänseende föreskrives för universitetets insti- tutioner, dock att i ärende, som nyss sagts, Uppsala läns landsting skall beredas tillfälle att avgiva yttrande.

Vid behandling inom konsistoriet av fråga om sjukhusbyggnadernas underhåll skall en företrädare för Uppsala läns landsting äga rätt att deltaga i överläggningar- na men ej i beslutet.

Organisationen

4 &.

Statligt undervisningssjukhus förvaltas av en direktion. Direktionen består av nio ledamöter, nämligen en ledamot, utsedd av Kungl. Maj:t, tillika direktionens ordförande, tre ledamöter, utsedda av konsistoriet vid universitetet, fyra ledamöter, valda vid akademiska sjukhuset i Uppsala av Uppsala läns lands- ting samt vid karolinska sjukhuset två av Stockholms stadsfullmäktige och två av Stockholms läns landsting, samt

vid akademiska sjukhuset i Uppsala styresmannen och vid karolinska sjukhuset sjukhusdirektören.

För den av Kungl. Maj:t utsedde och för de valda ledamöterna skola finnas lika många suppleanter, vilka utses på samma sätt som ledamöterna. Vid val av supp- leanter skall bestämmas den ordning, i vilken de skola inkallas till tjänstgöring. Suppleant äger, om ledamoten är närvarande, deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

Valda ledamöter och suppleanter utses för en tid av fyra är, räknade från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skett. Vid landstings val av ledamöter och suppleanter skall i övrigt iakttagas vad i 43 och 44 %% landstingslagen föreskrives med avseende å ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskottet.

Av de ledamöter, konsistoriet utser, skall två vara överläkare vid sjukhuset. Mot- svarande skall gälla då konsistoriet utser suppleanter. I övrigt mä befattningshavare vid sjukhuset icke av konsistoriet, stadsfullmäktige eller landsting utses till leda- mot av eller suppleant i direktionen.

Avgår ledamot, som utsetts av Kungl. Maj:t eller av konsistoriet, under den för honom bestämda tjänstgöringstiden, utses ny ledamot för den återstående delen av tjänstgöringstiden.

Direktionen utser vice ordförande inom sig för en tid av ett kalenderår. Avgår vice ordföranden, skall nytt val äga rum för återstoden av året. Äro både ordföran- den och vice ordföranden förhindrade att deltaga i sammanträde, utser direktionen bland sina övriga ledamöter ordförande för sammanträdet.

Dekanus vid vederbörande medicinska fakultet äger deltaga i direktionens över- läggningar med rätt att få avvikande mening antecknad till direktionens protokoll.

Enahanda rätt äger vid akademiska sjukhuset i Uppsala förvaltningschefen vid universitetet eller den han i sitt ställe förordnar därtill ävensom landstingsdirek- tören i Uppsala län.

Vid karolinska sjukhuset skall härjämte — förutom vad som särskilt föreskrives om rätt att deltaga i direktionens överläggningar — gälla

att styrelsen för Konung Gustaf V:s jubileumsfond äger utse en företrädare att såsom ledamot deltaga i direktionens överläggningar och beslut i ärenden, som beröra Konung Gustaf V:s jubileumsklinik vid sjukhuset,

att generalläkaren eller den han i sitt ställe förordnar därtill äger såsom ledamot deltaga i direktionens överläggningar och beslut rörande militärmedicinska frågor,

att föreståndaren för sjukgymnastikinstitutet i Stockholm äger deltaga i direk— tionens överläggningar i ärenden, som beröra sjukgymnastutbildningen, med rätt att få avvikande mening antecknad till direktionens protokoll

samt att skolöverstyrelscn äger utse en företrädare att deltaga i direktionens över- läggningar i ärenden, som beröra den till sjukhuset förlagda utbildningen för sjuk- .sköterskeelever, med rätt att få avvikande mening antecknad till direktionens pro- tokoll.

Ledningen av akademiska sjukhuset i Uppsala utövas under direktionen av en överläkare vid sjukhuset såsom styresman, dock att ledningen av den ekonomiska förvaltningen tillkommer en sjukhusintendent.

Chef för karolinska sjukhuset är en sjukhusdirektör. För att biträda sjukhusdi- rektören i medicinska angelägenheter skall en överläkare vid sjukhuset förordnas till chefsläkare. Är sjukhusdirektören läkare, skall dock chefsläkare ej förordnas.

Vidare skall en överläkare vid sjukhuseet förordnas till biträdande chefsläkare med uppgift att ombesörja de chefsläkargöromål, som enligt direktionens bestäm- mande anförtros honom.

Vad i stadgan sägs om sjukhusdirektören skall, om ej annat särskilt angives, gälla jämväl styresmannen.

6 5.

För sjukvården, utbildningen och forskningen är sjukhuset uppdelat på självstän- diga avdelningar. Innefattar sådan avdelning vårdplatser, benämnes den klinik. Har den inrättats för allenast öppen vård, benämnes den öppen mottagning.

För handhavande av gemensamma angelägenheter må två eller flera självstän- diga avdelningar bilda ett avdelningsblock (klinikblock). För handhavande av gemensamma utbildnings- och forskningsangelägenheter må härjämte självständig avdelning ingå i avdelningsgrupp (klinikgrupp), bildad av självständiga avdel- ningar (kliniker) tillhörande olika sjukhus.

För varje sjukhus fastställes indelning i självständiga avdelningar och avdelnings- block av direktionen efter hörande av fakulteten, såvida ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar. Indelning i avdelningsgrupper fastställes, om Kungl. Maj:t ej annat föreskriver, av universitetskanslersämbetet efter hörande av berörda direktioner och fakulteter.

I samband med beslut om bildande av klinik skall antalet vårdplatser vid klini- ken fastställas.

I beslut om bildande av avdelningsblock eller avdelningsgrupp skola föreskrifter meddelas om förvaltningen av de för blocket respektive gruppen gemensamma an- gelägenheterna.

Om organisationen av Konung Gustaf V:s jubileumsklinik stadgas i 50—54 åå.

7 %. Direktionen må föreskriva, att viss verksamhet skall utgöra sektion inom självstän- dig avdelning.

8 %.

Ledningen av självständig avdelning tillkommer en chef. Vid självständig avdelning må finnas souschef med skyldighet att fullgöra vissa, på chefen eljest ankommande göromål och att vid förfall för chefen träda i dennes ställe.

För frågor rörande läkarutbildningen må vid självständig avdelning finnas stu- dierektor. Dylik befattning skall finnas vid medicinsk, kirurgisk, pediatrisk och psykiatrisk klinik.

Verksamheten inom sektion förestås av en sektionschef.

9 5. Vid självständig avdelning skall finnas en nämnd (kliniknämnd) med uppgift att tillhandagå chefen med samråd i frågor, som avses i 31 5.

Kliniknämnden består av samtliga de lärare vid universitetet ävensom eljest över- läkare, vilka deltaga i verksamheten vid avdelningen, ävensom dels två företrädare för underläkarna vid avdelningen, utsedda av dessa, dels en företrädare för de assi- stenter och amanuenser, som tjänstgöra vid avdelningen, utsedd av dessa, dels av]: _ såvitt angår ärenden rörande läkarutbildningen — två företrädare för de stu- derande, utsedda av studentkåren på sätt denna beslutar.

I behandling av ärende, som angår förslag till ledig befattning vid avdelningen. äga endast ordinarie lärare deltaga.

Chefen för avdelningen må med nämnden adjungera oavlönad docent samt annan befattningshavare eller forskare, som deltager i verksamheten vid avdelningen. Sådan adjunktion må begränsas till visst ärende eller viss tid.

Ordförande i nämnden är chefen för avdelningen. Som vice ordförande tjänstgör souschefen.

11 %.

Äro två eller flera självständiga avdelningar inrymda inom samma byggnad eller utnyttja de gemensamt lokal, apparatur, utrustning eller personal, eller föreligger eljest särskilt skäl därtill, må direktionen, 0111 avdelningsblock eller avdelnings- grupp ej bildats för ändamålet, förordna en av cheferna att efter samråd med che- ferna för övriga avdelningar handhava gemensamma angelägenheter.

12 5. Vid karolinska sjukhuset skola finnas en ekonomiavdelning samt en kansli- och personalavdelning, vardera med en avdelningsdirektör som chef. Vidare skall vid karolinska sjukhuset finnas en organisationsavdelning med en planeringsingenjör som chef. Vad i stadgan sägs om sjukhusintendent skall, om ej annat särskilt angives, gälla jämväl avdelningsdirektören för ekonomiavdelningen.

13 5.

Vid sjukhuset tjänstgöra professorer, laboratorer, prosektorer och särskilda lärare eller forskare i vissa ämnen vid universitet, högskola, statligt forskningsråd eller annan statlig eller statsunderstödd inrättning, i vilkas uppgifter ingår att tjänstgöra som överläkare eller vilka genom särskilt beslut av Kungl. Maj:t ålagts sådana upp- gifter, ävensom vid sjukhuset särskilt anställda överläkare. För fullgörande av göro- mål, som eljest ankomma på överläkare, må vid sjukhuset anställas biträdande över- läkare. Därjämte må vid sjukhuset för biträde i verksamheten anställas underläkare ävensomfandra läkare och tandläkare med särskilda uppgifter.

Vid sjukhuset skall i övrigt vara anställda tjänstemän enligt gällande personalför— teckning, ävensom, i mån av tillgång på medel, annan personal, som erfordras för att syftemålen med sjukhusets verksamhet skall kunna tillgodoses.

Vid sjukhuset må inom ramen av härför tillgängliga medel anlitas särskilda ex— perter och sakkunniga.

I verksamheten vid sjukhuset deltaga härjämte medicine kandidater, vilka del- taga i undervisning eller fullgöra assistenttjänstgöring vid sjukhuset, ävensom andra personer i den utsträckning därom särskilt stadgas eller direktionen lämnar medgivande därtill.

F örvaltningsärendenas handläggning

14 5.

På direktionen i plenum ankommer att avgöra ärenden, som angå 1) anslagsäskanden och andra frågor av större vikt, i vilka framställning eller utlåtande skall avgivas till Kungl. Maj:t, chef för statsdepartement eller — såvitt angår akademiska sjukhuset i Uppsala — Uppsala läns landsting;

2) viktigare frågor rörande organisation, arbetsordning och tjänsteföreskrifter; 3) tillsättning av tjänst i lägst lönegrad 23 på löneplan A eller med motsvarande löneställning;

4) semester och annan ledighet ävensom vikariat, avseende sjukhusdirektörs- och chefsläkarbefattningarna;

5) disciplinstraff, åtalsanmälan mot tjänsteman, flyttningsskyldighet, avstängning från tjänsten eller läkarundersökning av tjänsteman;

(i) besvär; samt 7) vid akademiska sjukhuset i Uppsala revisionsberättelsen.

15 5.

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala må i fråga om andra ärenden än som avses i 14 % uppdraga åt arbetsutskott eller någon direktionens ledamot eller befattningshavare vid sjukhuset att besluta på direktionens vägnar. Arbetsutskott utses av direktionen inom sig på sådant sätt, att företrädare såväl för staten som för landstinget ingå däri.

Vid karolinska sjukhuset avgöras andra ärenden än som avses i 14 5 och som icke utgöra löpande förvaltningsåtgärder på direktionens vägnar av sjukhusdirek- tören med de undantag, som angivas i tredje och fjärde styckena.

Chefsläkaren och biträdande chefsläkaren, envar inom ramen för sitt ansvars- område, avgör på direktionens vägnar ärenden av övervägande medicinskt-organi- satorisk natur, som avser att främja en ändamålsenlig samordning av verksamheten såväl mellan självständiga avdelningar som mellan skilda verksamhetsgrenar inom en och samma självständiga avdelning. Vad nu sagts skall dock icke gälla om så- dant ärende är av principiell innebörd eller beslutet kan väntas medföra behov av nya tjänster eller ökade anslagsmedel.

Direktionen må i arbetsordning eller genom särskilt beslut beträffande visst ärende eller viss grupp av ärenden förbehålla avgörandet åt direktionen i plenum eller överlämna åt ordföranden eller åt arbetsutskott inom direktionen eller åt an— nan tjänsteman vid sjukhuset än sjukhusdirektören att besluta på direktionens vägnar.

Sjukhusdirektören äger, i den mån direktionen icke bestämt annat, uppdraga åt tjänsteman vid sjukhuset att på direktionens vägnar fatta beslut rörande visst ärende eller viss grupp av ärenden, i vilka beslutanderätten eljest ankommer på sjukhusdirektören.

Sjukhusdirektören är pliktig att för direktionen anmäla sina beslut om delegering. Löpande förvaltningsåtgärder vidtagas, i den mån icke föreskrift om förfarandet lämnas i denna stadga, av den tjänsteman, till vars av direktionen bestämda an- svarsområde åtgärderna höra.

16 %. Direktionen sammanträder på kallelse av ordföranden eller vid förfall för honom .av vice ordföranden så ofta omständigheterna påkallar det eller därest minst två

av dem, som äga deltaga i direktionens överläggningar, gjort framställning därom med uppgift om ändamålet. Underrättelse om direktionssammanträde skall anslås inom sjukhuset.

17 5.

Vid direktionssammanträde må beslut fattas allenast om minst fem av de i 4 % andra stycket nämnda ledamöterna eller suppleanter för dem äro tillstädes.

Ledamot eller suppleant må ej närvara vid behandling av ärende, som person- ligen rör honom eller någon honom närstående, som sägs i 4 kap. 13 & 2. rätte- gångsbalken om jäv emot domare.

Val förrättas med slutna sedlar. Eljest skall omröstning vara öppen. Som direk- tionens beslut gäller den mening, varom de flesta förena sig, eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Genom lottning bestämmes dock företrädet mellan dem, som vid val eller tjänstetillsättning erhållit lika röstetal. Om om- röstning i fråga som avses i 14 % 5) gälla särskilda bestämmelser.

18 5.

Vid sammanträde med direktionen i plenum föredragas ärenden av den, som di- rektionen bestämmer. Föredrages härvid ärende, som rör den ekonomiska förvalt- ningen av annan än sjukhusintendenten, må beslut ej meddelas i ärendet, med mindre denne erhållit tillfälle att yttra sig.

Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande hand- läggning i arbetsutskott. I 4 % åttonde, nionde och tionde styckena föreskriven rätt att deltaga i direktionens överläggningar skall gälla jämväl med avseende på ar— betsutskott.

19 %.

Chefsläkaren, vid akademiska sjukhuset i Uppsala sjukhusintendenten samt vid karolinska sjukhuset avdelningsdirektörerna skola såvitt möjligt närvara vid di- rektionens sammanträden.

I direktionens överläggningar äga följande befattningshavare deltaga och få sin mening antecknad till protokollet, nämligen

vid akademiska sjukhuset i Uppsala sjukhusintendenten samt, envar i fråga om sitt verksamhetsområde, chef för självständig avdelning ävensom den tjänsteman, som har att handlägga frågor rörande sjukvårdspersonalen; samt

vid karolinska sjukhuset chefsläkaren, biträdande chefsläkaren samt, envar i fråga om sitt verksamhetsområde, chef för självständig avdelning, avdelningsdirek- tör, planeringsingenjören ävensom den tjänsteman, som har att handlägga frågor rörande sjukvårdspersonalen.

Som direktionens sekreterare tjänstgör den befattningshavare vid sjukhuset, som direktionen därtill utser.

20 5.

Innan direktionen fattar beslut i frågor av betydelse för utbildningen och forsk- ningen skall samråd ske med berörd sådan myndighet, som avses i 13 5.

Beslut av direktionen för karolinska sjukhuset i ärenden, som angå Konung Gustaf V:s jubileumsklinik, skola, i den mån styrelsens för Konung Gustaf V:s jubi- leumsfond företrädare i direktionen så påkallar, jämte yttrande av nämnda styrelse underställas Kungl. Maj:t.

21 %. Ärende, som avgöres av direktionens ordförande, sjukhusdirektören, annan leda— mot av direktionen eller befattningshavare vid sjukhuset, föredrages av tjänsteman

vid sjukhuset enligt vad som bestämmes i arbetsordning eller eljest meddelade föreskrifter.

Den som skulle ha ägt deltaga i handläggningen, därest ärende, som avses i första stycket, behandlats av direktionen i plenum, skall beredas tillfälle att yttra sig i så- dant ärende, innan beslut meddelas, om han i visst ärende påkallar det. Vad i 18 5 första stycket stadgas om sjukhusintendentens deltagande i handläggning skall äga motsvarande tillämpning i ärende, som nyss sagts.

Om vid handläggning av ärende, som avses i första stycket, beslut fattas som strider mot föredragandens eller annans vid ärendets slutliga handläggning när- varandes åsikt, åligger det denne att låta till protokollet anteckna sin skiljaktiga mening.

Är ärende, som avses i första stycket, av brådskande natur, må beslut däri fattas utan föregående föredragning. Förklaring, upplysning eller yttrande, som erfordras för ärendets avgörande, må infordras utan föregående föredragning.

22 %.

Beslut som fattas av direktionen eller på direktionens vägnar skall upptagas i handling, utvisande vilka som deltagit i beslutet eller eljest närvarit vid dess fattan— de, beslutets dag och dess innehåll.

Protokoll föres, utom i ärenden för vilka det finnes särskilt stadgat, jämväl då beslut skall expedieras genom protokollsutdrag, då skiljaktig mening förekommer eller då protokoll eljest finnes erforderligt.

Avskrift av protokoll och annan handling, som avses i första och andra styckena, skall, såvitt gäller akademiska sjukhuset i Uppsala, snarast möjligt översändas till konsistoriet vid universitetet och Uppsala läns landstings förvaltningsutskott.

I skrivelse som avlåtes till Kungl. Maj:t eller chef för statsdepartement skall an- givas, vilka som deltagit i ärendets avgörande eller eljest närvarit därvid samt vem som varit föredragande. Har i sådant ärende förekommit skiljaktig mening, skall denna angivas i skrivelsen eller utdrag av protokoll, upptagande den skiljaktiga meningen, bifogas skrivelsen.

Sjukhusets arkiv skall vårdas i enlighet med vad som är särskilt stadgat därom.

23 %.

Chef för självständig avdelning äger påkalla samråd med kliniknämnden rörande alla frågor, som omförmälas i 31 %. Han vare skyldig att hålla sådant samråd innan han fattar beslut i ärende, varom förmäles i 31 5 andra stycket under 4), 6) eller 7).

Kliniknämnden sammanträder på kallelse av ordföranden, så ofta ärendena det fordra, eller då minst två av ledamöterna för uppgivet ändamål göra framställning därom.

Erfordras vid rådslag inom kliniknämnd omröstning till utrönande av nämndens mening, skall vad i 17 5 tredje stycket stadgas beträffande förfarandet i sådant hänseende inom direktionen äga motsvarande tillämpning.

Vad i 22 & stadgas om skyldighet att föra anteckningar och protokoll rörande beslut, fattat av direktionen eller på direktionens vägnar, skall äga motsvarande tillämpning beträffande rådslag inom kliniknämnd.

Åligganden för direktionen

24 %. Direktionen åligger att utöva tillsyn över sjukhuset, att ansvara för dess förvalt- ning samt att meddela de särskilda föreskrifter, som erfordras för sjukhusets ända- målsenliga skötsel.

Direktionen skall särskilt 1) enligt vad därom är stadgat årligen till Kungl. Maj:t avgiva förslag till de anslagsäskanden och de framställningar i övrigt, vilka direktionen finner böra gö— ras hos nästkommande års riksdag;

2) granska och överlämna sjukhusets räkenskaps- och redovisningsliandlingar för det föregående budgetåret, vilket i fråga om akademiska sjukhuset i Uppsala skall ske före den 15 oktober varje år till de för granskning av sjukhusets räken— skaper och förvaltning utsedda revisorerna och i fråga om karolinska sjukhuset i föreskriven ordning till riksrevisionsverket; samt

3) årligen avlämna berättelse över verksamheten vid sjukhuset under närmast föregående år, vilket i fråga om akademiska sjukhuset i Uppsala skall ske till medi- cinalstyrelsen enligt av styrelsen meddelade föreskrifter, varvid uppgifter om an- talet vårdplatser och patienter samt ekonomisk redogörelse skola avlämnas före utgången av mars och uppgifterna i Övrigt före utgången av april månad, samt i fråga om karolinska sjukhuset skall ske till chefen för socialdepartementet.

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala åligger härjämte särskilt att dels, då anslag erfordras till nya inrättningar vid sjukhuset eller till ombyggnader eller större reparationer, såvitt ej annat särskilt bestämmes, göra anmälan därom till konsistoriet vid universitetet dels ock före den 1 juni varje år uppgöra och till konsistoriet vid universitetet överlämna förslag till sjukhusets inkomst- och utgifts- stat för det kommande budgetåret.

Om sistnämnda direktions åligganden beträffande Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola gäller vad därom särskilt stadgas.

25 &.

Akademiska sjukhusets i Uppsala räkenskaper samt förvaltningen av sjukhuset skola granskas av tre revisorer, av vilka Kungl. Maj:t utser en och Uppsala läns landsting två.

Det skall särskilt åligga revisorerna att i samråd med direktionen föranstalta om att en fortlöpande revision av räkenskaperna sker på lämpligt sätt.

Angående åliggande för revisorerna att jämväl granska de räkenskaper, som föres av kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande, stadgas i 8 & instruktionen för nämnda kommitté.

Revisorerna skola årligen senast den 31 december till direktionen avgiva be- rättelse över av dem verkställd revision av räkenskaperna för det föregående bud- getåret. Avskrifter av berättelsen skola genom direktionens försorg snarast över- lämnas till Kungl. Maj:t, riksrevisionsverket och Uppsala läns landstings förvalt- ningsutskott.

Föreskrifterna i denna paragraf skola icke utgöra hinder för riksrevisionsverket att i den utsträckning, ämbetsverket finner erforderlig, granska sjukhusets räken- skaper och förvaltning.

Direktionen för karolinska sjukhuset skall årligen bereda Stockholms stad och Stockholms läns landsting tillfälle att genom särskilt utsedda personer granska sjukhusets räkenskaper och förvaltning.

26 5. Under direktionens förvaltning stående fonder skola på betryggande sätt göras räntebärande. Ha i vederbörande donationsurkunder föreskrifter lämnats om pla- ceringen, skola de lända till efterrättelse.

27 5.

Det åligger direktionen att vid varje budgetårs utgång låta granska alla sjukhu» sets säkerhets- och andra värdehandlingar samt förrätta inventering för kontroll av den i räkenskaperna utbalanserade behållningen. Direktionen skall vidare minst två gånger om året på förut ej bekantgjord tid låta inventera kassorna, varvid inven- teringsiustrument bör upprättas för att biläggas räkenskaperna. Vid sistnämnda inventeringar skall tillses, att kassaposterna äro pa tillfredsställande sätt verifie- rade.

Åligganden för befattningshavare vid sjukhuset m. m.

If('full!)ingslmvure i sjukhusledningen 28 %.

Styresmannen vid akademiska sjukhuset i Uppsala och sjukhusdirektören vid ka- rolinska sjukhuset skola var för sig verka för att sjukhusen utnyttjas rationellt och drivas under skäligt hänsynstagande till ekonomiska synpunkter.

Styresmannen åligger särskilt

i) att ha överinseende över sjukhusets personal med undantag av den personal, som är sysselsatt inom den ekonomiska förvaltningen;

2) att tillse att jourtjänsten är tillfredsställande ordnad och i övrigt verka för ändamålsenlig samordning av sjukvårdsverksamheten;

3) att öva tillsyn över hygienen och kosthållet inom sjukhuset; samt 4) att, om någon i samband med behandling å sjukhuset åsamkats skada eller sjukdom av allvarlig beskaffenhet eller anledning föreligger att befara att sådan skada eller sjukdom senare kounner att uppstå på grund av behandlingen, ofördröj- ligen anmäla förhållandet till medicinalstyrelsen och polismyndigheten i orten, dock att sådan anmälan ej erfordras, om det är uppenbart att vårdslöshet eller för- summelse icke förelegat vid behandlingen.

29 &. Chefsläkaren och biträdande ('hefsliikaren skola för sjukhusdirektören framlägga

i de förslag beträffande sjukvården, vartill de må finna anledning. Särskilt åligger det dem att, envar inom sitt ansvarsområde, fullgöra de uppgifter, som jämlikt 28 å andra stycket 2), 3) och 4) vid akademiska sjukhuset i Uppsala åvila styresmannen.

30 %.

.S'juklzusinlendenten vid akademiska sjukhuset i Uppsala skall verka för en god driftekonomi vid sjukhuset. Det åligger honom särskilt

1) att fullgöra honom anförtrodd vård av sjukhusets fastigheter; 2) att tillse att sjukhuset tillkommande medel inflyta och användas i enlighet med direktionens anvisningar eller i annan ordning meddelade bestämmelser och att ansvara för vården av sjukhusets inventarier; samt

3) att leda och övervaka personalens arbete inom den ekonomiska förvaltningen.

Befallningshavare vid självständig avdelning

31 %.

Chef för självständig avdelning skall — utöver vad som åligger honom i hans egen- skap av överläkare — främja goda arbets- och studieförhållanden och ett gott sam— arbete inom avdelningen, verka för att med skäligt hänsynstagande till sjukvårdens krav möjlighet beredes tjänstemän och andra inom avdelningen verksamma att

bedriva forskning samt i övrigt fullgöra de uppgifter rörande avdelningens vård och förvaltning, som åvila honom enligt denna stadga och särskilda av direktionen meddelade föreskrifter.

Särskilt åligger det chef för självständig avdelning att 1) leda den sjukvårdande verksamheten vid avdelningen genom att uppdraga riktlinjer och allmänna principer för densamma och i samband därmed tillhandagå överläkare och biträdande överläkare med råd samt i övrigt noga följa verksam- hetens utveckling;

2) besluta om intagning och utskrivning av patienter vid avdelningen enligt 'ad som närmare föreskrives i 45 ä;

3) ansvara för instrument och apparater, som tillhöra avdelningen; 4) utarbeta samt till direktionen och vederbörande medicinska faktultet över- lämna förslag till anslagsäskanden för avdelningen ävensom till studie- och orga- nisationsplaner för den vid avdelningen meddelade undervisningen;

5) vaka över att avdelningen åvilande arbetsuppgifter behörigen fullgöras och att personalen noggrant fullgör sina åligganden;

6) upprätta och till fakulteten avgi 'a förslag till organisation av utbildningen vid avdelningen under nästkommande läsår;

7) om ej annat är föreskrivet, avgiva yttrande angående tillsättning av ledig tjänst eller befattning vid avdelningen;

8) svara för att föreskrivna förteckningar föras; samt 9) hos vederbörande myndigheter vid sjukhuset eller vederbörande universitet eller högskola föreslå de åtgärder, vilka han finner vara till gagn för avdelningens verksamhet och utvecklinf'.

Finns souschef, studierektor eller sektionschef vid avdelningen, är chefen såvitt gäller sådan befattningshavares ansvarsområde befriad från motsvarande åliggan- den.

32 %.

Sousehef vid självständig avdelning åligger att fullgöra de eljest på chefen för av— delningen ankommande göromål, som direktionen eller chefen för avdelningen uppdrager åt honom, samt att vid förfall för chefen träda i hans ställe.

Av chefen för avdelningen meddelat beslut om delegering skall av honom an- mälas för direktionen.

33 &. Studierektor vid självständig avdelning åligger att fullgöra de eljest på chefen för avdelningen ankommande uppgifter i fråga om läkarutbildningen, som konsistoriet eller chefen för avdelningen uppdrager åt honom.

Av chefen för avdelningen meddelat beslut om delegering skall av honom an- mälas för konsistoriet.

34 %.

Sektionsche/ åligger, utöver de honom såsom överläkare eller biträdande över— läkare åvilande uppgifterna, att samordna och leda den inom sjukhuset erforder- liga konsultationsverksamheten inom den av honom företrädda specialiteten samt att, om särskild öppen mottagning för specialiteten finnes anordnad vid sjukhuset, förestå denna.

överläkare 35 5. Professor, laborator, prosektor och särskild lärare eller forskare i visst ämne, i vars uppgifter ingår att tjänstgöra som överläkare eller vilken genom särskilt

beslut av Kungl. Maj:t ålagts sådana uppgifter, skall, förutom honom enligt universi— tetsstadgan åvilande uppgifter, beträffande sjukvård för vilken han tilldelats ansvar särskilt

1) ansvara för vårdens behöriga och ändamålsenliga handhavande; 2) tillhandagå biträdande överläkare inom samma verksamhetsområde med råd rörande sjukvården;

3) tillse att någon av de närmaste anhöriga underrättas, då intagen person av- lidit eller tillståndet allvarligt försämrats;

4) om vid inträffat dödsfall behov av rättsmedicinsk obduktion kan antagas före- ligga ofördröjligen göra anmälan därom till polismyndigheten och vid annat döds- fall tillse att liköppning förrättas, såvida dödsorsaken är okänd eller någon viktig upplysning om sjukdomens beskaffenhet kan vinnas; dock att, om anhörig fram- fört önskemzil att liköppning icke skall äga rum, sådan må företagas blott då döds- orsaken är okänd;

5) tillse att av medicinalstyrelsen föreskrivna eller eljest erforderliga journaler, liggare m. m. vederbörligen föras;

6) tillse att vid förskrivning av läkemedel all den sparsamhet iakttages, som är möjlig utan att eftersätta de sjukas bästa samt utbildningens och forskningens krav, och att sparsamhet med förnödenheter och förbrukningsartiklar iakttages;

7) på begäran av den som varit intagen på sjukhuset avgiftsfritt utfärda intyg innehållande uppgift ur sjukhusets liggare om orsaken till intagningen samt om tiden därför och för utskrivning;

8) stå till förfogande för konsultation och erforderliga specialundersökningar a varje under direktionen lydande självständig avdelning;

9) i erforderlig omfattning åt medicine kandidater, annan medicinalpersonal under utbildning ävensom praktikanter meddela sådan handledning, som äger naturligt samband med den av honom vid avdelningen bedrivna sjukvårdande verksamheten och som lämnas i anslutning till denna;

10) mottaga förordnande som chef för eller souschef eller studierektor vid själv— ständig avdelning; dock att sådan skyldighet skall dels vara begränsad på sätt stadgas i 56—58 55, dels icke åvila den, vars äliggande att vara överläkare är grun- dat på särskilt beslut av Kungl. Maj:t; samt

11) mottaga förordnande som styresman, chefsläkare eller biträdande chefslä- kare eller som vikarie för sjukhusdirektören, chefsläkaren eller biträdande chefs— läkaren, dock att sådan skyldighet icke skall åvila den, vars åliggande att vara över- läkare är grundat på särskilt beslut av Kungl. Maj:t.

36 %.

Beträffande innehavare av överläkartjänst, som är uppförd på sjukhusets personal— förteckning, skall beträffande sjukvård, för vilken han tilldelats ansvar, vad i 35 Q' föreskrivits för professor, laborator och prosektor äga motsvarande tillämpning.

överläkare, som avses i första stycket, är vidare skyldig att meddela undervisning åt och förrätta examination av medicine kandidater. Fullgöres denna tjänstgöring i form av föreläsningar, skall den omfatta högst sextiofem timmar för sådant läsår, varom föreskrives i universitetsstadgan. I den mån tjänstgöringen sker i form av annat arbete, skall den äga motsvarande omfattning enligt de allmänna föreskrif— ter rörande beräkningsgrunder vid jämförelse mellan olika tjänstgöringsformer, som det åligger universitetskanslersämbetet att utfärda.

Överläkare, som avses i första stycket, skall jämväl bedriva forskning. Det åligger direktionen att bereda honom tillfälle härtill, varvid som allmän norm för omfatt— ningen av denna verksamhet skall gälla att den må upptaga en tid av 200 timmar för läsår.

37 &. Direktionen äger medgiva överläkare att på sjukhuset utöva enskild verksamhet på: villkor, som bestämmas av direktionen.

Biträdande överläkare

38 &.

Beträffande innehavare av tjänst som biträdande överläkare skola de i 36 ,=' för överläkare meddelade föreskrifterna om tjänstgöringsskyldighet äga motsvarande tillämpning såvitt gäller verksamhet för vilken ansvar tilldelats den biträdande överläkaren, dock att i fråga om de i 35 5 under 2), 10) och 11) angivna uppgif- terna biträdande överläkare skall vara skyldig allenast att mottaga förordnande som souschef och studierektor.

I övrigt åligger det biträdande överläkare att biträda vederbörande överläkare och vid tillfälligt förfall för denne fullgöra hans åligganden.

Biträdande överläkare skall jämväl bedriva forskning. Det åligger direktionen att bereda honom tillfälle härtill, varvid som allmän norm för omfattningen av den— na verksamhet skall gälla, att den mä upptaga en tid av 500 timmar för läsår.

39 %. Direktionen äger medgiva biträdande överläkare att på sjukhuset utöva enskild verksamhet, ej överstigande, i medeltal, sex timmar i veckan. Villkoren härför be— stämmas av direktionen.

I'nderläkare

40 &.

Underläkare aligger att i sjukvården biträda vederbörande överläkare och, i den omfattning denne bestämmer, biträdande överläkare samt att därvid i tillämpliga delar ställa sig till efterrättelse de bestämmelser som gälla för överläkare. Under- läkare är ock pliktig att fullgöra överläkarcs och, efter överläkarens bestämmande, biträdande överläkarcs åligganden vid tillfälligt förfall för sådan läkare.

Det åligger underläkare jämväl att i erforderlig omfattning at medicine kandi- dater, annan medicinalpersonal under utbildning ävensom praktikanter meddela sådan handledning, som äger naturligt samband med den av honom vid avdel- ningen bedrivna sjukvårdande verksamheten.

Underläkare, vars åligganden icke av direktionen uttryckligen begränsats till de i första och andra styckena angivna, skall biträda i utbildning och forskning, var- vid säsom allmän norm i fråga om tjänstgöringsskyldigheten skall gälla, att denna skall omfatta 600 timmar för läsår inom utbildningen och att 300 timmar för läsår skola ägnas forskning.

41 5. Om förläggningen av arbetstiden för befattningshavare vid akademiska sjukhuset i Uppsala och för läkarpersonal vid karolinska sjukhuset bestämmer direktionen. För övrig personal vid karolinska sjukhuset gäller beträffande arbetstidens för- läggning vad Kungl. Maj:t föreskrivit därom samt vad som för varje personalgrupp eljest bestämts eller, därest särskilda föreskrifter om arbetstidens förläggning ej meddelats, vad som stadgas i 14 % allmänna verksstadgan den 3 december 1965 (nr 600).

42 %. För sjukhuulirektören och vid akademiska sjukhuset i Uppsala styresmannen och sjukhusintendenten skall tid vara bestämd för mottagning av allmänheten. Även för annan tjänsteman mä särskild mottagningstid bestämmas.

Registrators— och kassakontor hållas öppna minst 5 timmar varje dag under ar- betstid enligt direktionens bestämmande. Är arbetstiden för viss dag kortare än 6 timmar, må tiden för öppethållande inskränkas till Ill/z timmar, om det kan ske utan olägenhet.

Tider för mottagning och öppethållande av registrators- och kassakontor skola tillkännagivas genom anslag i myndighetens lokaler. Inskränkning i tid för öppet- hållande bör tillkännagivas minst en vecka i förväg.

När registrators- och kassakontor hålles öppet, skall allmänheten mottagas av myndighetens tjänstemän i den mån deras övriga göromål icke lägga hinder i vägen.

Intagning å sjukhuset m. m.

43 5.

Å sjukhuset må intagas endast den som är i behov av vård eller observation på sjukhus. Utan sådan prövning av vårdbehovet skall dock vid akademiska sjukhuset i Uppsala intagning ske av den som jämlikt lagen angående åtgärder mot utbred- ning av könssjukdomar erhållit föreskrift eller anmaning att låta sig intaga till vård å sjukhus eller beträffande vilken förordnande om intagning meddelats jämlikt nyssnämnda lag.

Vårdsökande från Stockholms stad och Stockholms län skola vid intagning till karolinska sjukhuset åtnjuta företräde i enlighet med de avtal, som träffats med staden och länets landsting angående vård av sjuka från staden och länet.

På karolinska sjukhusets självständiga avdelningar skola vidare mottagas sjuka, som tillhöra till Stockholms stad eller Stockholms län förlagda eller du kommen- derade militära förband, staber, marinens fartyg, militära utbildningsanstalter och kurser samt försvarsväsendets verk och inrättningar, och som enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser äro berättigade till sjukvård på statens bekostnad, allt i den mån de sjuka icke lämpligen kunna erhålla vård på vederbörande för- svarsgrens egna sjukvårdsinrättningar eller skola genom militär myndighets för- sorg hänvisas till vård på epidemisjukhus, mentalsjukhus eller annat specialsjuk- hus. Vad nu sagts skall även gälla annan militär personal, som är berättigad till sjukvård på statens bekostnad och som insjuknat under vistelse i staden eller länet. Det åligger direktionen att tillse, att förenämnda patienter vid intagning eller undersökning och vård å öppen mottagning åtnjuta företräde, såframt ej sär- skilda omständigheter föranleda annat. Närmare föreskrifter om intagning och behandling å öppen mottagning av här avsedda patienter meddelas av direktionen efter samråd med försvarets sjukvårdsstyrelse.

I övrigt skall intagning ske i den ordning, som betingas av de till intagning an- mäldas behov av vård och observation med iakttagande av bestämmelserna i de av— tal, som träffats angående vård av sjuka vid sjukhuset.

44 5. Intagning må ej ske å någon av sjukhusets kliniker för annan vård eller observa- tion än sådan, för vilken kliniken är inrättad, såvida ej särskilt trängande omstän- digheter föranleda annat.

45 &.

Om intagning av patienter beslutar inom ramen för vad direktionen må ha bestämt därom vederbörande klinikchef eller annan läkare vid sjukhuset, åt vilken klinik— chefen uppdragit att ombesörja intagning. Det åligger klinikchefen att tillse, att vid bestämmande av vårdansvaret för intagen patient denne beredes tillgång till den särskilda expertis, som må finnas tillgänglig inom kliniken.

läkaren besluta om intagning av patient. Sådant beslut skall äga giltighet allenast för tid intill dess intagningsfrågan omprövats av chefen för den klinik, vid vilken intagningen skett.

Vad i första stycket stadgas om intagning å sjukhuset skall, om ej annat är sär- skilt föreskrivet, äga motsvarande tillämpning beträffande utskrivning av intagen person.

46 %.

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala äger bestämma efter vilka grunder och till vilket belopp vårdavgift skall erläggas till sjukhuset för där meddelad sjuk- vård, såvida ej mellan staten och Uppsala läns landsting ingångna avtal föranleda annat. Beträffande vårdavgift, som det jämlikt lagen om socialhjälp eller lagen om samhällets vård av barn och ungdom åligger kommun att vidkännas, skall dock gälla vad i sagda lagar finnes stadgat. Sättes vårdavgift till lägre belopp för sjuka från Uppsala läns landstings sjukvårdsområde än för andra sjuka, må ej till sist- nämnda grupp hänföras den, som vid intagningen är bosatt inom sagda sjukvårds- område.

Avgifter för vård av sjuka, som äro intagna å karolinska sjukhuset, fastställas av Kungl. Maj :t efter förslag av direktionen för sjukhuset. Vid avgivande av förslag skall direktionen iakttaga vad gällande avtal med Stockholms stad och Stockholms läns landsting innehålla i nämnda hänseende. Avgifter för undersökning och vård av sjuka vid öppen mottagning å sjukhuset bestämmes av direktionen.

47 &.

Vårdavgift må ej uttagas för vård och underhåll å allmän sal av den, som enligt lagen angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar är berättigad att kost- nadsfritt åtnjuta vård och underhåll å sjukhus.

Den, som intages å sjukhuset och som själv har att svara för vårdavgiften eller del därav, är pliktig att i förskott inbetala vårdavgift för femton dagar åt gången. I stället för förskottsbetalning må lämnas av sjukhusintendenten godkänd ansvars— förbindelse för sagda avgift.

I fall, då skyndsam vård är av nöden, skall intagning å allmän sal ske utan hinder av att vårdavgiften ej inbetalats i förskott och att godtagbar ansvarsförbindelse saknas; och skall i sådant fall vårdavgiften inbetalas eller ansvarsförbindelse till- handahållas så snart ske kan efter intagningen.

Förskottsinbetalning eller ansvarsförbindelse må ej heller krävas vid intagning å akademiska sjukhuset i Uppsala av försvaret tillhörande personal, för vilken vårdavgiften enligt vad därom är särskilt stagdat skall gäldas av statsverket.

48 &.

Läkare må icke mottaga särskild ersättning för undersökning, behandling eller skötsel av intagen person eller för åtgärd, som står i omedelbart samband med in- tagning å eller utskrivning från sjukhuset, eller för undersökning eller vård, som meddelas på öppen mottagning, som drives av sjukhuset. Beträffande underläkare tillkommande rätt till ersättning i vissa fall för patienter i öppen vård gäller vad därom finnes särskilt stadgat.

Ej heller må annan befattningshavare vid sjukhuset mottaga särskild ersättning för behandling eller skötsel av patient.

Läkemedelsförsörjningen vid karolinska sjukhuset m. m.

49 å.

Karolinska sjukhuset och, efter rekvisition av vederbörande personalläkare, dess personal äga från det till sjukhuset förlagda militärapoteket erhålla erforderliga läkemedel m. m.

I syfte att förbilliga läkemedelsförsörjningen skall militärapoteket fortlöpande förse sjukhusets läkare med upplysningar om nya läkemedel och prissättningen på läkemedel.

I den ordning sjukhusdirektören bestämmer skall militärapoteket lämna regel- bundna redogörelser för apotekets leveranser till sjukhuset och i samband därmed gjorda iakttagelser rörande läkemedelsval m.m.

Sjukhusdirektören, överläkare, biträdande överläkare och avdelningsdirektören för ekonomiavdelningen äga utan kostnad för sjukhuset anlita militärapoteket för sådana kemiska undersökningar för sjukhusets behov, som icke ingå i undersök- ningen av patienterna, och för att erhålla dess yttrande över beskaffenheten av va- ror, avsedda att användas vid sjukhuset.

Inom sjukhuset boende eller verksamma personer äga, i den utsträckning chefen för militärapoteket medgiver det, även i andra fall än i första stycket sägs anlita apoteket för att tillgodose sina behov av läkemedel.

Särskilda bestämmelser rörande Konung Gustaf V:s jubileumsklinik

50 &.

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik, som är förlagd till karolinska sjukhuset, be- står av dels radiumhemmet, omfattande en allmän och en gynekologisk avdelning, dels en radiofysisk institution med ett strålningsbiologiskt laboratorium, dels ock en radiopatologisk institution.

Beträffande kliniken skola iakttagas de föreskrifter, som intagits i en mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt styrelserna för Konung Gustaf V:s jubileums- fond och Cancerföreningen i Stockholm, å andra sidan, den 28 juni 1941 träffad överenskommelse.

51 &.

Närmaste tillsynen över den forskningsverksamhet, som bedrives vid kliniken, ut- övas av en nämnd bestående av en av jubileumsfondens styrelse utsedd ordföran- de, professorerna i radioterapi, radiofysik och radiopatologi vid karolinska institu- tet samt överläkaren vid radiumhemmets gynekologiska avdelning. Nämnden sam— manträder på kallelse av ordföranden. Den är beslutsmässig, om tre av dess ledamö- ter äro närvarande. Som nämndens beslut gäller den mening, varom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal den som biträdes av ordföranden.

52 5.

Till radiumhemmet är utbildningen och forskningen i radioterapi vid karolinska institutet förlagd, varjämte det är en centralanstalt för radioterapi vid cancer. Verk- samheten vid radiumhemmet skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i ett den 23 maj 1929 avgivet betänkande och förslag rö- rande användningen av Konung Gustaf V:s jubileumsfond.

Professorn i radiofysik vid karolinska institutet är avdelningsföreståndare vid avdelningen för klinisk radiofysik vid statens strålskyddsinstitut. Institutet står till förfogande för arbeten inom sjukvård, utbildning och forskning vid karolinska sjuk- huset med särskild hänsyn till radiumhemmets behov enligt vad därom finnes sär- skilt stadgat.

54 &.

Radiopatologiska institutionen har att utföra arbeten i samband med den sjuk- vårdande verksamheten vid radiumhemmet. Institutionens uppgift är härutöver — frånsett till karolinska institutets verksamhet hörande utbildning och forskning _— att stå till förfogande för arbeten, som falla inom Konung Gustaf V:s jubileumsfonds uppgift att befrämja det vetenskapliga studiet av kräftsjukdomarna.

Tjänstetillsättning m. m.

55 &.

Sjukhusdirektören vid karolinska sjukhuset förordnas av Kungl. Maj:t för en tid av högst sex år.

Styresman vid akademiska sjukhuset i Uppsala förordnas av direktionen för viss tid eller tills vidare.

Chefsläkaren och biträdande chefsläkaren vid karolinska sjukhuset förordnas av direktionen för en tid av högst fyra år.

Chef för självständig avdelning och souschef vid sådan avdelning förordnas av direktionen för en tid av högst sex år.

Studierektor vid självständig avdelning förordnas av konsistoriet vid universi- tetet för viss tid eller tills vidare.

Sektionschef förordnas av direktionen för viss tid eller tills vidare. Tjänst som professor, laborator, prosektor och särskild lärare eller forskare i visst ämne, i vars uppgifter ingår att vara överläkare, ävensom dylik tjänst, vilken genom särskilt beslut av Kungl. Maj :t ålagts sådana uppgifter, tillsättes, om tjänsten tillhör universitet, i den ordning universitetsstadgan föreskriver, och eljest enligt vad därom finnes särskilt stadgat, allt med iakttagande i förekommande fall jämväl av vad i denna stadga ytterligare föreskrives.

Tjänst på sjukhusets personalförteckning som överläkare tillsättes av Kungl. Maj:t enligt vad som stadgas i 63 &.

Tjänst som avdelningsdirektör tillsättes av Kungl. Maj:t efter förslag av direk- tionen.

Övriga tjänster tillsättas och annan personal antages av direktionen.

56 %.

Till chef för självständig avdelning utses, om bland överläkarna vid avdelningen finnes professor, denne. Finnas bland överläkarna flera professorer, skall en av dem utses. Finnes bland överläkarna ej professor men laborator, prosektor eller särskild lärare eller forskare i visst ämne, skall denne utses till chef. Finnes bland överläkarna ej professor men flera innehavare av laborators- eller prosektortjänst eller tjänst som särskild lärare eller forskare i visst ämne, skall en av dessa utses. Finnes bland överläkarna varken professor, laborator, prosektor eller särskild lärare eller forskare i visst ämne utses annan överläkare till chef för avdelningen.

Finner sig direktionen vid tillämpning av de i första stycket givna föreskrifter—

nu ha flera läkare att välja emellan, må förnyat förordnande icke meddelas den, som innehaft förordnande som chef för självständig avdelning under tolv år och förklarat sig icke önska ifrågakomma för förnyat förordnande.

Anmäler överläkare, att han icke önskar mottaga förordnande som chef för självständig avdelning, och finner direktionen det förenligt med sjukhusets intres- sen att tillmötesgå önskemålet, må annan överläkare förordnas, även om därigenom avsteg skulle göras från den i första stycket fastställda ordningsföljden mellan läkarna vid avdelningen. Sådant avsteg må även eljest ske, om direktionen finner synnerliga skäl föranleda därtill.

57 &.

Till souschef vid självständig avdelning utses efter hörande av chefen för avdel- ningen där tjänstgörande professor, laborator, prosektor eller särskild lärare eller forskare i visst ämne, i vars uppgifter ingår att vara överläkare, eller särskilt an— ställd överläkare eller ock biträdande överläkare.

Finner sig direktionen ha flera tjänstemän att välja emellan, må förnyat förord- nande icke meddelas den, som innehaft förordnande som chef för självständig av- delning eller souschef vid sådan avdelning under tolv år och förklarat sig icke önska ifrågakomma för förnyat förordnande.

58 5. ,( Till studierektor vid självständig avdelning utses efter hörande av chefen för av- delningen där tjänstgörande professor, laborator, prosektor eller särskild lärare i visst ämne, i vars uppgifter ingår att vara överläkare, eller särskilt anställd över- läkare eller ock biträdande överläkare. Finner sig konsistoriet ha flera tjänstemän att välja emellan, må förordnande icke meddelas den, som förklarat sig icke önska ifrågakomma till dylikt.

59 %. Till sektionschef må direktionen förordna överläkare, vilken anställts för speciali- serad sjukvård utan att självständig avdelning inrättats för specialiteten. Om syn- nerliga skäl därtill äro, må till sektionschef jämväl förordnas biträdande överläkare.

60 &.

I fråga om tillsättning av sådan tjänst som professor, laborator, prosektor eller särskild lärare eller forskare i visst ämne, i vars uppgifter ingår att vara överläkare, skall utöver de grunder för befordran, som enligt universitetsstadgan eller annan för tjänsten gällande särskild föreskrift må åberopas och avses, jämväl graden av ådagalagd skicklighet i utövning av läkaryrket beaktas. Hänsyn skall även tagas till graden av ådagalagd sjukhusorganisatorisk skicklighet.

För behörighet till tjänst, som avses i första stycket, fordras att äga specialist- behörighet inom det verksamhetsområde, tjänsten omfattar.

61 &.

Sakkunnig, som jämlikt universitetsstadgan eller annan för tjänsten gällande särskild föreskrift har att avgiva utlåtande över kallelseförslag eller annan fråga om tillsättning av tjänst, vilken avses i 60 5, skall till grund för sitt utlåtande lägga jämväl de omdömen, som föranledas av vad som föreskrives i denna stadga.

Finner sakkunnig önskvärt, att särskilt prov ålägges sökande till utrönande av dennes skicklighet i de hänseenden, som omförmälas i 60 5, skall den sakkunnige ofördröjligen giva rektorsämbetet detta till känna. Sker det, åligger det rektors— ämbetet att utsätta sådant prov att äga rum i anslutning till lärarprov. Provet före—

lägges sökanden av fakulteten enligt närmare bestämmelser, som meddelas av uni- versitetskanslersämbetet. 62 5.

På förslag till tjänst, som avses i 60 &, må uppföras endast den, som är behörig till tjänsten.

Sedan ärende angående tillsättning av sådan tjänst slutligt behandlats av veder- börande fakultet eller motsvarande organ vid myndighet eller inrättning, på vars personalförteckning tjänsten är uppförd, skola handlingarna i ärendet, utan hinder av vad som må vara föreskrivet om deras expediering, överlämnas till direktionen för vederbörande undervisningssjukhus.

Direktionen äger inom förslaget avgiva förord för den sökande eller till kallelse föreslagne, vilken med hänsyn till de i 60 & angivna befordringsgrunderna befinnes bäst skickad att erhålla tjänsten.

Sedan direktionen slutligt behandlat ärendet, skola handlingarna i ärendet, om tjänsten tillhör universitet, insändas till universitetskanslersämbetet, som med eget utlåtande, grundat på såväl de befordringsgrunder, vilka angivas i universi- tetsstadgan, som de i 60 % angivna, överlämnar ärendet till Kungl. Maj:t. Tillhör tjänsten annan myndighet eller inrättning, skall direktionen vidarebefordra hand- lingarna till den myndighet, som enligt gällande föreskrifter har att närmast efter förstnämnda myndighet eller inrättning taga befattning med tillsättningsärendet.

63 %.

Sökande till överläkartjänst, som är uppförd på sjukhusets personalförteckning, skall vid ansökan foga

a) styrkt meritförteckning;

b) betyg över avlagda examina;

c) tjänstgöringsbetyg, om sökanden varit anställd i allmän tjänst; samt

d) i tryck utgivna vetenskapliga arbeten ävensom de övriga handlingar, sökan- den önskar åberopa.

Är åberopat vetenskapligt arbete författat i samarbete med annan, skall detta angivas.

Önskar sökanden avlägga lärarprov, skall han anmäla detta i ansökningen. De ingivna handlingarna skola, iden mån så är möjligt, avlämnas i fyra exemplar. Efter ansökningstidens utgång skola samtliga ansökningshandlingar överlämnas till vederbörande medicinska fakultet för upprättande av förslag. Fakulteten utser därefter tre eller fyra sakkunniga inom det verksamhetsområde, som tjänsten avser.

Sökande, som gjort föreskriven anmälan, äger genom lärarprov ytterligare ådaga- lägga sin skicklighet. Därest fakulteten finner lärarprov önskvärt, är sökande skyldig att avlägga sådant prov. Provet anordnas i enlighet med vad som är stadgat beträffande lärarprov för professorstjänst inom fakulteten.

De sakkunniga skola till fakulteten inkomma med skriftligt utlåtande om sökan- des skicklighet till tjänsten med hänsyn till såväl de sjukvårdande uppgifterna som de med tjänsten före-nade utbildningsuppgifterna och de krav på vetenskaplig skicklighet, som böra ställas på tjänstens innehavare. Hänsyn skall även tagas till graden av ådagalagd sjukhusorganisatorisk skicklighet. För behörighet till tjänsten fordras att äga specialistbehörighet inom det verksamhetsområde tjänsten om- fattar.

Finnas flera behöriga sökande, skola de sakkunniga därjämte utlåta sig angående den ordning, i vilken de med hänsyn till ådagalagd skicklighet böra ifrågakomma till tjänsten.

När utlåtande inkommit från de sakkunniga, företager fakulteten frågan om för— slag rörande tillsättning av tjänsten till slutlig behandling. Envar röstberättigad ledamot av fakulteten skall yttra sig om varje sökandes skicklighet till tjänsten med avseende på de med denna förenade utbildningsuppgifterna och de krav på vetenskaplig skicklighet, som böra ställas på tjänstens innehavare. Han skall tillika på anförda grunder nämna tre sökande, om så många finnas och av honom prövas kompetenta för tjänsten, i den ordning han anser dem böra komma i fråga. Befin— nes härvid endast en sökande kompetent, uppföres denne på förslag. Prövas flera sökande kompetenta, skall särskild omröstning anställas om förslaget. Detta skall upptaga tre kompetenta sökande, om så många finnas. Omröstningen skall avse varje förslagsrum för sig, varvid början göres med första rummet. Falla rösterna lika, gäller den mening, som ordföranden biträder.

Sedan tillsättningsärendet slutligt behandlats av fakulteten, överlämnar denna förslaget jämte samtliga handlingar till direktionen, som därefter till tjänstens erhållande förordar en av de på förslaget uppförda.

Samtliga handlingar i ärendet insändas härefter till universitetskanslersämbetet, som jämte eget utlåtande överlämnar dem till Kungl. Maj:t.

64 &.

Tjänst som biträdande överläkare tillsättes genom förordnande för viss tid. För- ordnande skall meddelas för sex år, såvida icke särskilda skäl föranleda förord- nande för kortare tid. Förordnande må förlängas med högst tre år. Ej må utan synnerliga skäl förordnande meddelas för längre tid än sammanlagt nio år.

Sökande skall vid ansökan foga meritförteckning, utgivna skrifter och övriga handlingar, vilka han önskar åberopa. Sökande, som önskar avlägga lärarprov, skall i ansökningen anmäla detta.

Efter ansökningstidens utgång överlämnas samtliga ansökningshandlingar till vederbörande medicinska fakultet för upprättande av förslag. Fakulteten må, om skäl därtill äro, inhämta yttrande i ärendet från en eller flera sakkunniga. I sådant fall skall om sakkunnigutlåtandes innehåll gälla vad i 63 & sjunde och åttonde styckena är stadgat beträffande dylikt utlåtande rörande överläkartjänst. För behö- righet till tjänsten fordras att äga specialistbehörighet inom det verksamhets- område tjänsten omfattar.

Sökande, som gjort föreskriven anmälan, äger genom lärarprov ytterligare ådaga- lägga sin skicklighet. Därest fakulteten finner lärarprov önskvärt, är sökande skyldig att avlägga sådant prov. Provets utformning och svårighetsgrad skola anpassas till de med tjänsten fast förenade undervisningsuppgifterna. Om dess närmare anordnande bestämmer fakulteten.

Fakultet skall så snart ske kan företaga frågan om förslag rörande tillsättande av tjänsten till slutlig behandling. Därvid skall vad i 63 % nionde stycket stadgas äga motsvarande tillämpning.

Sedan tillsättningsärendet slutligt behandlats av fakulteten, överlämnar denna förslaget jämte samtliga handlingar till direktionen, som inhämtar utlåtande rörande de sökandes skicklighet till tjänsten från chefen för vederbörande själv— ständiga avdelning. När detta utlåtande inkommit, skall direktionen företaga till— sättningsärendet till avgörande.

65 5. I samband med beslut om tillsättning av tjänst som överläkare eller biträdande överläkare skall angivas det verksamhetsområde, som tjänsten avser.

Tjänst som underläkare tillsättes efter förslag av chefen för vederbörande själv- ständiga avdelning genom förordnande för högst tre år. Förordnandet må för- längas så, att den sammanlagda tiden för förordnandet kommer att uppgå till högst sju år, om ej direktionen, då synnerliga skäl därtill äro, för särskilt fall medgiver ytterligare förlängning, vilken icke må överstiga sammanlagt två år.

Vid bedömning av ordningsföljden mellan sökande till tjänst som underläkare äger direktionen taga hänsyn till sökandes behov av att erhålla vidare utbildning vid tjänst av den inriktning, varom är fråga.

Beträffande tjänst, vars uppgifter enligt direktionens bestämmande skola vara begränsade till de i 40 5 första och andra styckena angivna, må förordnandetiden icke överstiga ett år i sänder.

Semester och annan ledighet m. m.

67 &.

Vad i universitetsstadgan sägs om lärares ferier skall icke äga tillämpning be- träffande lärare, i vars uppgifter ingår att vara överläkare vid statligt undervis- ningssjukhus eller som genom särskilt beslut av Kungl. Maj:t ålagts sådan uppgift, och ej heller beträffande innehavare av särskilt inrättad tjänst som överläkare eller biträdande överläkare vid sådant sjukhus.

Direktionen må bestämma förläggningen av personalens semester och bevilja annan ledighet efter omständigheterna.

68 5.

Vikariat på tjänst som överläkare eller biträdande överläkare tillsättes av direk- tionen. Förordnwande på långtidsvikariat må meddelas endast den som är behörig att inneha tjänsten.

Tillkännagivande om direktionens beslut om förordnande på långtidsvikariat anslås genast i sjukhusets lokaler med uppgift om den dag, då anslaget skedde.

I övrigt gäller för tillsättning av vikariat m. 111. vad därom särskilt stadgas. För handläggning av visst ärende eller viss grupp av ärenden inom sjukhuset eller eljest för fullgörande av särskilt åliggande i tjänsten må tjänsteman under viss tid helt eller delvis befrias från övriga honom åliggande tjänstegöromål; i sådant fall må annan förordnas som vikarie på tjänsten eller att bestrida göro- målen.

69 å.

Bestämmelserna i 32 % statstjänstemannastadgan den 3 december 1965 (nr 601) äga icke tillämpning på tjänsten som sjukhusdirektör vid karolinska sjukhuset.

T ystnadsplikt

70 5.

Ledamot och suppleant i direktionen samt den, som eljest äger närvara vid di- rektionens sammanträden, ävensom anställd vid sjukhuset må ej till obehörig yppa något om patients sjukdom eller personliga förhållanden i övrigt, om vilka han i sin nämnda egenskap erhållit kunskap.

Åtal och disciplinär bestraj'ning m.m.

71 %.

Bestämmelserna i 18 5 första stycket statstjänstemannalagen den 3 juni 1965 (nr 274) skola gälla den, som innehar eller uppehåller tjänst vid akademiska sjuk- huset i Uppsala som överläkare eller vid karolinska sjukhuset som sjukhusdirektör, avdelningsdirektör eller överläkare.

72 5. Har medicinalstyrelsen enligt kungörelsen den 21 maj 1964 (nr 428) om medi- cinalpersonal under medicinalstyrelsens inseende vidtagit åtgärder för att anställa åtal mot läkare, må styrelsen besluta om avstängning av läkaren enligt 26 % stats- tjänstemannalagen.

Besvär

73 &.

Talan mot beslut, som fattats av direktionen eller på dess vägnar, föres, om annat ej är föreskrivet, hos Kungl. Maj:t genom besvär, vilka skola ha inkommit inom tre veckor från det klaganden fick del av beslutet; dock skall besvärstiden för menighet vara fem veckor.

I fråga om sådant beslut om eller förslag till tjänstetillsättning eller sådant beslut att icke tillsätta tjänst, som tillkännagives genom anslag, räknas besvärstiden från den dag, då anslaget skedde. Detsamma gäller beslut om långtidsvikariat, som till- sättes i samma ordning som tjänsten eller som avser tjänst som överläkare eller biträdande överläkare.

Övergångsbestämmelser

1. Denna stadga träder i kraft den — — —, från och med vilken dag regle- mentet för karolinska sjukhuset den 30 juni 1960, reglementet för serafimerlasa- rettet den 30 juni 1960 och reglementet för akademiska sjukhuset i Uppsala den 25 november 1960 skola upphöra att gälla.1

2. Val av företrädare för kommunal huvudman för sjukvård i direktion enligt denna stadga skall första gången äga rum under år _— — —. Tjänstgöringstiden för sådana företrädare, valda enligt de jämlikt punkten 1 i övergångsbestämmelserna upphävda föreskrifterna, skall upphöra med utgången av — — _.

3. Intill dess annat bestämmes, skall årligen särskild inkomst— och utgiftsstat upprättas för psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna vid akademiska sjuk- huset i Uppsala samt räkenskaperna för dessa kliniker föras och avslutas för sig. Vårdavgifterna vid klinikerna skola fastställas av Kungl. Maj:t. Å utgiftsstaten skola upptagas avlöningar till personal, som icke är uppförd på stat vid universi- tetet i Uppsala, kostnader för underhåll av tomt och inventarier samt för nyan- skaffning av inventarier ävensom övriga driftkostnader.

4. Vad i stadgan sägs om tjänst, i vars uppgifter ingår att vara överläkare eller

1 Utredningen förutsätter härjämte att chefens för eckiesiastikdepartementet ämbetsskrivelse den 24 september 1948 till kanslern för rikets universitet angående bestämmelser i fråga om tillsättande av professurer i kliniska ämnen genom särskilt beslnt begränsas till att avse sådan professortjänst, som är förenad med överläkarbefattning vid kommunalt sjukhus.

vars innehavare genom särskilt beslut erhållit sådant åliggande, ävensom särskilt inrättad tjänst som överläkare skall äga motsvarande tillämpning beträffande sådan föreståndare för självständig avdelning vid karolinska sjukhuset, som är läkare eller tandläkare.

5. Intill dess annat bestämmes må vid karolinska sjukhuset anställas laboratorer med åliggande att biträda vederbörande överläkare i sjukvården samt därvid i tillämpliga delar ställa sig till efterrättelse de bestämmelser, som gälla för över- läkare. Det åligger laborator att jämväl i erforderlig omfattning biträda vid hand- ledningen av medicine kandidater, sjukgymnastelever och sjuksköterskeelever. Direktionen äger medgiva laborator att på sjukhuset utöva enskild verksamhet på villkor, som bestämmas av direktionen. I fråga om tillsättning av laboratorstjänst skola bestämmelserna i 55, 63 och 65 55 äga motsvarande tillämpning. Vikariat på tjänst som laborator tillsättes av direk- tionen. ' Bestämmelserna i 71 å och 73 % andra stycket skola äga tillämpning beträffande tjänst som laborator.

6. Stadgan skall till och med den 30 juni 1968 i tillämpliga delar gälla jämväl för serafimerlasarettet. Härvid skall direktionen för karolinska sjukhuset utgöra direktion för serafimerlasarettet och sjukhusdirektören vid karolinska sjukhuset vara sjukhusdirektör jämväl vid serafimerlasarettet. I den mån direktionen ej bestämmer annat, skall sjukhusintendenten vid lasarettet svara jämväl för kansli- och personalgöromålen. Befattningen som prosektor vid serafimerlasarettet tillsättes av direktionen efter det medicinska fakulteten vid karolinska institutet yttrat sig i ärendet. Befatt- ningen tillsättes för bestämd tid, som ej utan Kungl. Maj:ts medgivande må över— stiga tre år.

7. Direktionen må, därest sjukvården, utbildningen eller forskningen påkallar det, taga i anspråk befattningshavare vid karolinska sjukhuset eller serafimerlasa- rettet för tjänstgöring vid det andra av dessa sjukhus.

8. Sådan ändring av indelningen i självständiga avdelningar, som skulle med- föra, att överläkare eller föreståndare vid sådan klinik eller annan självständig avdelning, som finnes inrättad då stadgan träder i kraft, skulle kunna nödgas frånträda sitt chefskap, må, om överläkaren eller föreståndaren är innehavare av ordinarie tjänst, med vilken sagda chefskap är förenat, icke ske med mindre syn- nerliga skäl föranleda därtill.

Utkast till

Kungl. Maj: ts kungörelse om ändring i universitetsstadgan den 4 juni 1964 (nr 461)

Kungl. Maj:t har funnit gott förordna, att 4, 5 och 31 55, 35 5 2 mom., 53 5, 70 ä 1 och 3 mom. samt 108 % universitetsstadgan den 4 juni 1964 (nr 461) skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

4 5. Vid universiteten — -— särskilt stadgas. Arbetet inom — — — av annan. För forskning — _— _— särskilt stadgas. Om förläggning av utbildning inom vissa medicinska ämnen till statligt under- visningssjukhus gäller vad därom särskilt stadgas. Innan myndighet vid universitet

fattar beslut i frågor av betydelse för sjukvården vid sådant sjukhus skall samråd Ske med vederbörande myndighet vid sjukhuset.

5 5.

Vid universiteten _ _ _ på medel. Lärare vid _ _ vissa ämnen.

Såsom lärare vid vederbörande universitet anses ock vid statligt undervisnings- sjukhus särskilt anställd överläkare ävensom biträdande överläkare vid sådant sjukhus, dock att vad som föreskrives i 69 % icke skall äga tillämpning beträffande tjänst som sådan läkare.

Bestämmelserna i _ _ —— än professorstjänst. Om utseende _ _ _ särskilt stadgat.

31 %. Fakultet och _ _ _ och sektionen. Särskilt åligger det fakultet eller sektion att främja det vetenskapliga samarbetet mellan institutioner och forskare vid uni- versiteten samt vid andra forskningsanstalter, akademiska läroanstalter och under- visningssjukhus,

i samarbete med övriga fakulteter vid universiteten och andra akademiska läro- anstalter åvensom direktionerna för de statliga undervisningssjukhusen verka för att utbildningen anpassas efter forskningens framsteg och arbetslivets krav samt till sina olika delar på ett ändamålsenligt sätt samordnas,

uppmärksamt följa _ _ _ och studieresultat, tillse att _ _ _ behörigen handhavas, årligen till _ _ _ års riksdag, samt i övrigt _ _ _ eljest lämpliga. 35 5. 2 mom. Är ledamot _ _ _ rörande tjänstledigheten.

Laborator äger ej deltaga i behandling av ärende om tillsättning av tjänst som professor. Universitetslektor och överläkare äga ej deltaga i behandling av ärende om tillsättning av tjänst som professor eller laborator och ej heller, där ej univer- sitetskanslersämbetet efter hörande av fakulteten eller sektionen annorlunda för- ordnar, i behandling av ärende rörande bedömning av disputationsprov eller antagande av oavlönad docent.

Om annan _ _ _ särskilt föreskrivet. 53 5. För forskningen _ _ _ övrig materiel. För handhavande _ _ _ en institutionsgrupp.

Vad i 53_62 %% föreskrives skall icke äga tillämpning beträffande sådant medi- cinskt ämnesområde, inom vilket utbildningen enligt vad därom särskilt stadgas är förlagd till självständig avdelning vid statligt undervisningssjukhus eller till Konung Gustaf V:s jubileumsklinik vid karolinska sjukhuset.

70 5.

1 mom. Professor åligger _ _ _ av sådana.

Innehavare av sådan professorstjänst, i vars uppgifter enligt därom av Kungl. Maj :t meddelad föreskrift ingår att vara överläkare vid statligt undervisningssjuk- hus, åligger härjämte att fullgöra därmed enligt särskilda stadganden förenade skyldigheter.

Härjämte åligger det professor, beträffande vilken Kungl. Maj:t så särskilt för- ordnar, att, även i fall då i de med den av honom innehavda professorstjänsten förenade uppgifterna icke ingår att vara överläkare, tjänstgöra såsom sådan vid statligt undervisningssjukhus.

108 5.

I fråga _ _ _ till efterrättelse.

Beträffande tillsättning av lärartjänst, i vars uppgifter ingår att vara överläkare vid statligt undervisningssjukhus, ävensom beträffande tillsättning av vissa lärar- tjänster, som äro förenade med läkar- eller tandläkarbefattningar, gäller vad därom särskilt stadgas.

Denna kungörelse träder i kraft den _ _ _.

Vad i stadgan sägs om tjänst, i vars uppgifter ingår att vara överläkare eller vars innehavare genom särskilt beslut ålagts sådana uppgifter, ävensom särskilt inrättad tjänst som överläkare vid statligt undervisningssjukhus skall äga motsvarande till- lämpning beträffande sådan föreståndare för självständig avdelning vid karolinska sjukhuset, som är läkare eller tandläkare.

Jämförelse mellan utkastet till ny stadga för de statliga undervisningssjukhusen och gällande reglementen för akademiska sjukhuset i Uppsala, karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet ävensom universitetsstadgan.

Utkastet ASU regl KS regl USt

Anmärkningar

lå

25 3å

45

åå 65

75 85

95

105 115 125 135

145 155

CO lv man

QUI w

7 5 1 mom.

105 115

15

3å

45 55

6 51 mom.

1 st.

75 35 65,95

105 115

53 5, 54 5, 55 ä 2 st.

55 51 st., 61 5

55 $ 1 st., 56 5

575 625

Endast omredigering. Jfr utkastet till ändring i universitetsstadgan, 454st.och3152st.

Endast omredigering

Endast omredigering, motiverad av universitetsorganisatoriska förhållan- den.

Se kap. 10 om sjukhusledningen. I övrigt endast omredigering.

Endast omredigering

Se kap. 5. Jfr utkastet till ändring i universitetsstadgan, 53 5.

Se kap. 5 Se kap. 6

Se kap. 6

Se kap. 6 Endast omredigering Endast omredigering

Se kap. 7. Vid sidan av de av utred- ningen föreslagna ändringarna i uni- versitetsstadgan erfordras vid genom- förande av utredningens förslag änd- ringar i vissa verksinstruktioner och motsvarande författningar, som av- ser inrättningar med tjänster, förena— de med överläkaruppgifter. Då dessa tjänsteförändringar torde komma att ske successivt från fall till fall, beröres de inte närmare här. I sista stycket avses med »andra personer i den ut— sträckning därom särskilt stadgas» exempelvis sådana föreståndare och laboratorer, som inte är läkare och som alltså inte successivt kan få sina tjänster förändrade till de typer ut— redningen föreslagit. För varaktigt inrättade sådana tjänster förutsätter utredningen således särbestämmelser _ i anslutning till regleringsbrev eller på annat sätt. I övrigt endast om- redigering.

Endast omredigering

Såsom tredje stycke har intagits en av direktionen för karolinska sjukhuset utfärdad delegeringsföreskrift, vilken synes ha sin naturliga plats i stadgan. I övrigt endast omredigering.

Utkastet ASU regl KS regl USt Anmärkningar 16 5 12 5 12 5 Endast omredigering 17 5 13 5 13 5 Endast omredigering 18 5 14 5 14 5 Endast omredigering 19 5 15 5 15 5 Endast omredigering 20 5 16 5 16 5 Endast omredigering. Jfr utkastet till ändring i universitetsstadgan, 4 5 4 st. 21 5 17 5 17 5 Endast omredigering 22 5 18 5 18 & Endast omredigering 23 € 56 5, 58 5 Se kap. 6. Utöver där lämnad kom- mentar ges vissa bestämmelser om förfarandet. 24 5 19 5 19 5, 22 5 Endast omredigering 25 5 20 € 19 & sista p. Endast omredigering 26 9 21 5 20 5 Ingen ändring 27 5 22 5 21 5 Ingen ändring 28 5 23 5 23 5, 25 5 Att styresmannen och sjukhusinten- denten i nödig omfattning samråder torde gälla utan föreskrift därom. 23 5 2 st. och 24 5 2 st. ASU regl har därför uteslutits. I övrigt endast om- redigering. 29 5 25 5 Endast omredigering 30 5 24 5 Jfr anmärkning vid 28 5. I övrigt endast omredigering. 31 5 26 5 27 5 56 5, 60 5 Se kap. 6 och 8 32 5 Se kap. 6 33 5 61 å Se kap. 6 34 5 Se kap. 6 35 5 25 52 st., 26 52 st., Se kap. 8. Nuvarande särskilda före- 26 & 1mom., 27 5 1 mom. skrift om att överläkare skall bemöta 28 5 2 st., 1 st., vårdsökande med vänlighet och tillse, 29 5 31 5 2 st., att även underlydande personal iakt— 32 & tager sådant uppträdande, har såsom

avseende en självklarhet ansetts obe- hövlig. Vidare har vid ansvarsfördel- ningen mellan klinikchef och annan överläkare ansetts, att ansvaret för instrument och apparater skall till— komma klinikchefen (jfr 31 5). De av utredningen föreslagna skyldig- heterna att åtaga sig att vara klinik- chef, souschef och studierektor fast- ställes här med de begränsningar, som anges 1 kap. 6 och 7. Bestämmelsen i 26 5 2 mom. ASU regl och 27 52 mom. KS regl har ansetts obehövlig, då ansvarsområdet i 35 & karakteriserats som »sjukvård för vilken han tillde- lats ansvaro. Jfr utkastet till ändring i universitetsstadgan, 70 5 1 mom.,

Utkastet ASU regl KS regl USt Anmärkningar som avser professorstjänst i vilken överläkaruppgifter fast ingår, och 70 5 3 mom., som avser s.k. forsknings- professur med särskilt åliggande att vara överläkare. _ I övrigt endast omredigering. 36 5 25 5, 26 5 26 5, Se kap. 8. Jfr även anmärkning till 1 mom., 27 5 1 inom. 35 5. I övrigt endast omredigering. 28 5, 29 5 1 st., 31 5, 32 5 37 5 27 5 28 5 Endast omredigering 38 5 28 5, 29 5 31 5, 32 5 Se kap. 8. .Ifr även anmärkning till 35 5. I övrigt endast omredigering. 39 5 30 5 33 5 Endast omredigering 40 5 31 5 34 5 Se kap. 7 och 8. I övrigt endast om- redigering. 41 5 32 5 35 5 Endast omredigering 42 5 33 5 36 5 Endast omredigering 43 5 34 5 37 5 Endast omredigering 44 5 35 5 38 5 Ingen ändring 45 5 36 5 39 5 Se kap. 6 och 8. I övrigt endast om- redigering. 46 5 37 5 40 5 Endast omredigering 47 5 38 5 41 5 Endast omredigering 48 5 39 5 42 5 Endast omredigering 49 5 43 5 Endast omredigering 50 —— 54 55 44 5 Vissa terminologiska ändringar gjor- de med hänsyn dels till 1964 års uni- versitetsstadga, dels till utredningens förslag. I övrigt endast omredigering. 55 5 40 5 45 5 59 5, 61 5 Se kap. 6 och 9. I övrigt endast om- redigering. 56 5 Se kap. 6 57 5 Se kap. 6 58 5 61 5 Se kap. 6 59 5 Se kap. 6 60 5 Se kap. 9. Jfr utkastet till ändring i universitetsstadgan, 108 5 2 st. 61 5 Se kap. 9 62 5 Se kap. 9 63 5 42 5 47 5 Se kap. 9. I övrigt endast omredige- ring. 64 5 43 5 48 5 Se kap. 9. I övrigt endast omredige— ring. 65 5 Se kap. 8 66 5 44 5 49 5 Se kap. 7 och 9. I övrigt endast om-

redigering.

Utkastet ASU regl KS regl Ust Anmärkningar 67 5 46 5 51 5 Se kap. 9 ävensom kap. 10 om uni- versitetsmyndigheterna. Jfr även ut- kastet till ändring i universitetsstad- gan, 5 5 3 st. I övrigt endast omredi- gering. 68 5 47 5 52 5 Se kap. 9. I övrigt endast omredige- ring. 69 5 53 5 Endast omredigering 70 5 49 5 54 5 Ingen ändring 71 5 50 5 55 5 Endast omredigering 72 5 51 5 56 5 Ingen ändring 73 5 52 5 57 5 Endast omredigering Övergångs— bestämmelser p. 1 Ikraftträdandebestämmelse p. 2 Överg.best. Oförändrade principer 2 st. p. 3 Överg.best. Ingen ändring 4 st. p. 4 6 5 1 mom., Endast omredigering. Jfr anmärkning 27 51 mom. till 13 5. 2 st., 28 5, 45 5 3 mom., 55 5 p. 5 6 5 3 mom., Endast omredigering Jfr anmärkning 29 5, 30 5, till 13 5. 45 54 mom., 55 5, 57 5 p. 6 Ersätter 1—3 55 Kungl reg130/6 1960 för serafimerlasarettet. Tidigare av stiftelsen serafimerlasarettet förval- tade fonder skall numera förvaltas av direktionen för karolinska sjuk- huset, jfr 26 5. I övrigt endast omre- digering. p. 7 Överg.best. Endast omredigering. Ersätter tillika 3 st. 4 5 Kungl regl 30/6 1960 för serafi— merlasarettet. p. 8 Se kap. 6

ESSELTE kl. STHLM 6.

614728

""-T:"

5-

=—__g__-___ "..

i 'I?

"1:

vi

i. fl» " ' Öl.? %li-13.15". . l ., :a. * .

'. * _ _* |1 .” | ") ' ' | Pina); "j,” '.... " Muu-x' rr» _' t,.%%&5f©äwfi , ,,-- a: : .' "J:. 3.5,— nw _! "|, :| > - :. |||| | . || ||| !. . u- =: ".-. _PwmmwwkwdwöWHMf ' l—s. ”'..” :.liw |. '.']! :...! '” "

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1966

1. La Cooperation internordique.

STATENS

OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarna: nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet

Utsökningsrätt IV. [7] Hyreslagstittningssakkunniga. 1. Hyreslagstittning. [14.] 2. Undersökning angående hyressplittrlngen. [15] Utkommer senare. Arbetspromemorior i författningar:-Agan. [17] Decentralisering av naturalisationsilrenden m. m. [20] 1963 års markvärdekommitté. 1. Marktrågan I. [28] 2. Markfragan II. Bila or. [24] Atomansvarighet III. [29 Vägfraktavtalet I. [36]

Utrikesdepartementet Internationellt Iredstorsknlngsinstitut i Sverige. [5]

Försvarsdepartemeutet

Tygförvaitningens centrala organisation. [11] Strategi i väst och öst. [18] Skeppsholmens framtida användning. [27] Militär-sjukvården. [85]

Socialdepartementet

Förfrzåkladlåtatsbidragsgivnlng till hälso- och sjuk- v en. Omsorger om psykiskt utvecklingshämmade. [9] Läkemedelsförmanen. [28] Kommunerna och ungdomen. [32] Bålsta??? undervisningssjukhusens organisa-

on.

Kommunikationsdepartementet

Friluftslivet i Sverige. Del III. Anläggningar för dei rörliga friluftslivet m. m. [88] ufttartsverkets ekonomi och organisation. [34]

Finansdepartementet

1965 års långtidsutrednlng 1. Svensk ekonomi 1966— 1970. [1] 2. Export och import 1966—1970. Bilaga 1. [2] 8. Tillgången pa arbetskraft 1960—1980. Bilagl & [8] 4. Handelns arbetskratts- och investerings- behov fram till 1970. Bila 8. [10] 5. Utvecklings- tendenser inom undervis %. halso- och sjukvård samt socialvard 1966—1970. ilaga 6. [13] ,

Ny myntserie. [4]

Ny tolkboktöringatörordnin m. m. [18]

Statliga betänkanden 1981—3965. [19] Oljebranschen. [21]

Eekhsiastikdepartementet Yrkesutbildningen. [8]

Jordbruksdepartementet

Renbetesmarkema. [12]

Bostadsarrende m. m. [26] 1960 års jordbruksutredning. 1. Den framtida jord- brukspolitiken. A. [30] 2. Den framtida jordbruks- politiken. B. [81]

Handelsdepartementet

Lagstiftn mot radiostörnlngar. 22 Sållskapsär. [25] [ ]