SOU 1965:11

Utbyggnaden av universitet och högskolor : lokalisering och kostnader

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet

Den 10 maj 1963 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikde- partementet att tillsätta en kommitté för vissa undersökningar rörande den fortsatta utbyggnaden av det högre utbildningsväsendet m.m. bestående av högst nio ledamöter. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade depar- tementschefen samma dag såsom ledamöter numera statssekreteraren i ecklesiastikdepartementet Sven Moberg, verkställande direktören i Norr— bottens Jämverk Gösta Luthman, professorn vid universitetet i Uppsala Bror Rexed, professorn vid universitetet i Uppsala Kai Siegbahn, verkstäl— lande direktören i Sveriges Industribyggen AB Fredrik Sundberg, labora- torn vid Termokemiska laboratoriet i Lund Stig Sunner, tekniske direktören i byggnadsstyrelsen, professor Lennart Uhlin samt numera generaldirek- tören, professor Ragnar Woxén. Tillika uppdrogs åt Moberg att såsom ord- förande leda utredningsarbetet.

Kommittén antog benämningen 1963 års universitets- och högskolekom- mitté.

Genom beslut den 18 september 1963 uppdrog departementschefen åt byråchef'en i statistiska centralbyrån Klas Wallberg att vara kommitténs huvudsekreterare samt åt t.f. byrådirektören i ecklesiastikdepartementet Lars G. Johansson och numera avdelningsdirektören i universitetskanslers- ämbetet Gunnar Wennström att vara biträdande sekreterare. Genom beslut den 20 mars 1964 uppdrog departementschefen åt filosofie kandidaten Margaretha Enmark att vara biträdande sekreterare åt kommittén. Genom beslut den 12 december 1963 uppdrog departementschefen åt numera byrå- chefen Erland Fogelberg och medicine kandidaten Elof Johansson att under tiden den 1 december 1963—31 januari 1964 tjänstgöra såsom biträ- dande sekreterare åt kommittén. Genom beslut den 3 augusti 1964 och den 27 oktober 1964 uppdrog departementschefen åt byrådirektören vid uni- versitetskanslersämbetet Rune Henriksson att under tiden den 6 juli 1964 —31 december 1964 tjänstgöra hos kommittén som biträdande sekreterare.

Med hänsyn till utredningsuppdragets omfattning har utredningsarbe- tet bedrivits med hjälp av experter på skilda områden, vilka i rapporter till universitets- och högskolekommittén framlagt sina synpunkter och för- slag. En förteckning över kommitténs experter återfinnes som bilaga 1 till

kommitténs betänkande. Den medicinska utbildningen har utretts av läkarutbildningsberedningen. Studentbostadsfrågan har utretts av 1964 års studentbostadsgrupp.

Genom departementschefens beslut den 2 december 1963 medgav depar— tementschefen, att kommittén måtte utföra en särskild lokalinventering vid universiteten, karolinska institutet, tekniska högskolorna och handelshög— skolan i Göte-borg. Genom beslut den 2 november 1964 medgav departements- chefen, att kommittén måtte utföra en undersökning rörande de 5. k. in- direkta kostnaderna i samband med en fortsatt utbyggnad av universi— tets- och högskolesektorn.

Vissa av de särskilda experternas rapporter har kommittén sammanställt och låtit trycka under rubriken »Utbyggnaden av universitet och högskolor. Lokalisering och kostnader. Specialutredningar» (SOU 1965: 12).

Utbyggnaden av de filosofiska fakulteterna har behandlats i ett antal rapporter från experter och subkommittéer för naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen. Inom sekretariatet gjorda sammanfattningar av dessa expertutlåtanden överlämnas i stencilerad form tillsammans med kommitténs betänkande.

Kommittén har haft överläggningar med representanter för ett antal städer och landsting. Kommittén har även under utredningsarbetet överlagt med universitetskanslersämbetets styrelse och med ledamöterna av uni- versitetens och högskolornas konsistorier/styrelser samt förvaltningsche— fema.

Ledamoten Woxén har genom departementschefens beslut den 9 septem— ber 1964 medgivits att under tiden den 3—13 september 1964 företaga en resa till USA för att studera användandet av audiovisuella hjälpmedel på universitets- och högskoleområdet. Kommitténs huvudsekreterare Wallberg och biträdande sekreterare Johansson har under tiden den 7—9 november 1963 deltagit i en av Europarådet i Liege anordnad konferens om nya uni— versitet. Johansson har dessutom genom departementschefens beslut den 29 april 1964 medgivits deltaga i »The Fifth Meeting of Directors and Repre—sentat'ives of National Groups Participating in the Educational In— vestment and Planning Programme» i Haag under tiden 27—29 april 1964.

Från ecklesiastikdepartementet har till universitets- och högskolekom— mitte'n följande skrivelser överlämnats att tagas i beaktande vid kommit- téns fullgörande av sitt uppdrag:

den 5 mars 1963 från Linköpings stad med hemställan om inrättandet av ett universitet i Linköping;

den 6 maj 1963 från drätselkammaren i Norrköping angående industri— högskola och teknisk magisterutbildning i Norrköping;

den 10 juli 1963 från Örebro stad och Örebro läns landsting med fram— ställning om inrättande av universitet i Örebro;

den 16 oktober 1963 från Halmstads stad angående förläggande av uni— versitet till Halmstad;

den 25 november 1963 från kommittén för akademisk utbildning i Värm- lands län angående akademisk undervisning i Karlstad;

den 25 november 1963 från Norrbottens läns landstings förvaltningsut- skott angående förläggning av teknisk högskola i Luleå;

den 10 december 1963 från handelskammaren för Örebro och Västman— lands län med yttrande över Örebro stads och Örebro läns landstings fram- ställning den 10 juli om inrättande av universitet i Örebro;

den 19 december 1963 från drätselkammaren i Västerås angående in— rättande av teknisk högskola i Västerås;

den 23 januari 1964 från länsstyrelsen i Jönköpings län angående för- läggande av universitetsutbildning till Jönköping m. m.;

den 22 februari 1964 från Linköping och Norrköping angående förläg— gande av universitet till dessa städer; samt

den 20 maj 1964 från föreningen för samhällsplanering angående utbild- ning av samhällsplanerare.

Härutöver har kommittén erhållit skrivelser och framställningar från myndigheter och organisationer.

Kommittén har den 13 februari 1964 avgivit yttrande över Stockholms universitets studentkårs utredning angående ny examensstadga för de filo— sofiska fakulteterna.

Universitets- och högskolekommitténs nu föreliggande betänkande, Ut- byggnaden av universitet och högskolor. Lokalisering och kostnader, be- handlar de utbildnings- och forskningsorganisatoriska förutsättningarna för den fortsatta utbyggnaden av universitet och högskolor i enlighet med det av 1963 års riksdag fattade utbyggnadsbeslutet samt de kostnads- och lokaliseringsmässiga konsekvenserna härav.

Genom beslut den 2 oktober 1964 erhöll universitets- och högskolekom- mitte'n vederbörligt tillstånd att i tryck framlägga ovannämnda betän- kande jämte specialutredningar.

Universitets- och högskolekommittén får härmed vördsamt överlämna sitt betänkande. Det åt kommittén anförtrodda uppdraget är härmed full- gjort.

Stockholm den 12 februari 1965.

Sven Moberg Gösta Luthman Bror Rexed Kai Siegbahn

Fredrik Sundberg Stig Sunner Lennart Uhlin Ragnar Woxén / Klas Wallberg Lars G. Johansson Gunnar Wennström

1 . Inledning

1 .1 . Utredningsuppdraget

Inom ecklesiastikdepartementehs prognos- och planeringsgrupp (P—gruppen) genomfördes under hösten 1962 beräkningar rörande bl. a. tendenserna i tillströmningen till högre studier, »Tendenserna på akademikernas arbets— marknad fram till mitten av 1970-talet» (SOU 1962: 55). En programmatisk beräkning av utvecklingen resulterade i ca 83 000 studerande vid universitet och högskolor i början av 1970-talet.

P-gruppen redovisade även bedömningar av behovet i framtiden av skilda slag av kvalificerad arbetskraft, vilka bl.a. pekade på önskvärdheten av en utbyggnad av de spärrade tekniska, medicinska, odontologiska och ekono- miska utbildningslinjerna. P—gruppen räknade därför med en väsentlig ök— ning i utbildningskapaciteten vid dessa utbildningslinj er.

Den kvantitativa bild som erhölls genom denna programmatiska beräk- ning var väsentligt annorlunda än den som bildade underlaget för 1960 års beslut om utbyggnad av det högre utbildningsväsendet, varvid man räknade med ca 55 000 studerande år 1970. Mot bakgrund av det nya perspektivet utarbetades inom P—gruppen ett förslag till utbyggnadsprogram för univer— sitet och högskolor m.m. redovisat i en promemoria rörande det högre utbildningsväsendets fortsatta utbyggnad (december 1962).

På grundval av P-gruppens promemoria jämte remissyttranden över den- samma framlades hösten 1963 i proposition 1963: 172 förslag till riktlinjer för en fortsatt utbyggnad av universitet och högskolor. I en till statsrådspro- tokollet fogad promemoria av den 10 maj 1963 redovisades vissa huvuddrag i dessa riktlinjer som direktiv till den samma dag tillkallade 1963 års uni- versitets och högskolekommittén.

Enligt direktiven är det uppenbart, att för det växande antalet studerande kräves en snabb och betydande utbyggnad av nu existerande lärosäten. Hu- ruvida drygt 80 000 studerande i början av 1970-talet kan beredas fullgod utbildning utan att universitets- och högskoleinstitutioner inrättas på fler orter än i Uppsala, Lund, Malmö, Göteborg, Stockholm och Umeå, fordrar ytterligare överväganden. Ingående kostnadsjämförelser bör därvid göras mellan olika alternativ för utbyggnaden.

Enligt direktiven skall först utbildningskostnaderna vid en utbyggnad av de medicinska, tekniska och matematisk-naturvetenskapliga disciplinerna

undersökas. De medicinska fakulteterna skall planeras för en årlig intag- ning av ungefär 900 nybörjare, vilket innebär en ökning utöver beslutad och planerad intagning med 200. De tekniska högskolornas intagningskapa— citet skall enligt direktiven ökas med ca 950 nybörjarplatser årligen ut- över 1960 års program så att den totala årliga intagningen uppgår till drygt 2 850. För de matemaiisk-naturuetenskapliga fakulteternas del bör kommit- tén pröva hur en ökning av utbildningskapaciteten på tvåbetygsnivån skall kunna genomföras i de centrala spärrade ämnena till 1 300 studerande per år i vartdera av ämnena kemi och fysik samt till 600 studerande i vartdera av ämnena botanik och zoologi.

Vid de kostnadsuppskattningar, som bör verkställas avseende en utvid— gad utbildningskapacitet i medicin, teknik och matematisk-naturvetenskap— liga ämnen bör enligt direktiven en allmän utgångspunkt vara, att nuvaran- de examens- och studieförhållanden i stort sett skall förbli oförändrade. Hänsyn bör dock tagas till de förändringar i skilda utbildningsavseende—n, som sker i enlighet med fastställda beslut eller praxis.

På basis av ovan angivna utredningar rörande medicin, teknik och mate- matisk-naturvetenskapliga ämnen bör enligt direktiven ställning tagas till om den här avsedda utbyggnaden inom dessa områden bör ske vid nuva— rande lärosäten. Skulle denna prövning visa att så ej är fallet, bör kommit— tén taga upp till prövning vilka de kostnadsmässiga konsekvenserna blir av att till ett nytt lärosäte med en eller flera av disciplinerna medicin, teknik och naturvetenskap även förlägga ekonomutbildning, samhällsvetenskaplig utbildning och humanistisk utbildning.

Som utgångspunkt för en dylik prövning för ekonomutbildningens del bör tagas den i P—gruppens promemoria förordade ökningen av intagningska— paciteten från 675 till cirka 1 100 platser mot slutet av 1960-talet.

För samhällsvetenskap och humaniora i övrigt bör prövas vilka kostnads- mässiga konsekvenser som skulle följa av en utbyggnad på ytterligare nå— gon ny ort samt en väsentligt större utbyggnad i Umeå än den som P-grup- pen räknat med i sin promemoria.

Vid sin bedömning av utbyggnaden av här angivna utbildningslinj er skall kommittén enligt direktiven i förekommande fall pröva möjligheterna att tillämpa tvåskift- och/eller treterminsutbildning samt för den filosofiska utbildningen även undersöka möjligheterna att tillämpa decentraliserad universitetsutbildning.

Sedan undersökningarna av de egentliga utbildningskostnaderna för ut- byggnaden genomförts, bör kommittén uppskatta storleken av andra vä- sentliga samhälleliga kostnader, bl. a. för studentbostäder. Dessa uppskatt- ningar bör begränsas till de huvudalternativ för utbyggnaden som prövas i undersökningarna av utbildningskostnaderna.

Riksdagen har sedermera godkänt de riktlinjer som i proposition 1963: 172 föreslagits för en fortsatt utbyggnad av universitet och högskolor utöver det

program som fastställdes av 1960 års riksdag. 1963 års program överens- stämmer i allt väsentligt med de kvantitativa förutsättningar som givits i direktiven till universitets- och högskolekommittén.

I sitt utlåtande över propositionen har riksdagens statsutskott framhållit att de omfattande och kostnadskrävande utbyggnadsfrågorna kräver uttöm- mande och noggranna utredningar och överväganden. Utskottet förutsätter för sin del, att universitets- och högskolekommittén därvid i den mån så vi- sar sig möjligt utan arbetets försening jämväl beaktar utvecklingen efter 1970-talets början. Vidare betonar utskottet önskvärdheten av att kommit- tén såvitt möjligt framlägger förslag till en långsiktsplanering för student— bostadsproduktionen.

1 .2. Studerandeantalet

Direktivens och princippropositionens (1963: 172) »ramtal» för en fortsatt utbyggnad av den högre utbildningen uttrycker antalet studerande enligt den officiella statistikens definition. Beträffande denna definition samt öv- riga av kommittén i beräkningsarbetet tillämpade studerandedefinitioner hänvisas till avdelning 4, sid. 530 ff. i kommitténs specialutredningar »Ut- byggnaden av universitet och högskolor. Lokalisering och kostnader. Special— utredningar» (SOU 1965: 12).

I tabell 1: 1 redovisas preliminära uppgifter, lämnade av statistiska cen- tralbyrån, om antalet studerande vid universitet och högskolor enligt den officiella statistikens definition höstterminen 1963.

Antalet universitets- och högskolestuderande enligt den officiella stati- stikens definition har från 1963 till början av 1970-talet1 antagits tillväxa med i runt tal 34 000. Under den lika långa tidsperioden 1954—1963 ökade antalet studerande från ungefär 21 000 till 48 000, d. v. s. med sammanlagt

Tabell 1:1. Antalet studerande vid universitet och högskolor höstterminen 1963 (prel.

uppgifter) .. Lund/ .. Stock- . Fakultet/hogskola Uppsala Malmö Goteborg holm Umeå Samtliga

Teologisk fakultet ......... 545 368 — — — 913 Juridisk fakultet .......... 610 659 — 1 100 _ 2 369 Medicinsk fakultet ........ 725 808 950 1 288 188 3 959 Humanistisk fakultet ...... 6 200 4 471 3 218 7 504 40 21 433

Matematisk-naturvetenskap- lig fakultet ............. 2 775 1 909 1 136 2 089 80 7 989 Teknisk högskola ......... — 386 2 612 3 634 —— 6 632 Tandläkarhögskola ........ — 528 — 458 211 1 197 Handelshögskola (motsv.) . . — 464 726 1 085 »— 2 275 Övriga högskolor .......... 327 — — 1 133 _ 1 460 Totalt 11 182 9 593 8 642 18 291 519 48 227

1 I vissa tabeller har »början av 1970-talet» preciserats till år 1972 eller budgetåret 1972/73. 2—514556

Tabell 1:2. Förändringen i antalet studerande vid universitet och högskolor 195—1— 1963 samt den beräknade förändringen 1963—1972

_ Spärra de Därav med. Fria utbildn - Summa tak., mat.— fakulteterl lin'erz. nat. tak., ] tekn. högsk. Ökning 1954—1963 Absolut ökning ................ + 20 400 + 6 850 + 27 250 + 10 50—0 Procentuell ökning ............. + 166 + 79 + 130 + 130 Ökning 1963—1972 Absolut ökning ................ + 20 550 + 13 800 + 34 350 + 24 150 Procentuell ökning ............. + 63 + 89 + 71 + 130

1 Teologiska, juridiska, humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvcten- skapliga fakulteter. ” Medicinska, odontologiska och farmaceutiska fakulteter, tekniska högskolor, ekonomut- bildning, jordbrukets högskolor samt GCI.

27 000 studerande. Utvecklingen av studerandeantalet under dessa perioder uppvisar, som framgår av tabell 1:2, betydande strukturella olikheter.

Under perioden 1954—1963 var ökningen starkt koncentrerad till de fria fakulteterna, vilka svarade för 75 procent av hela ökningen. Den plan för ut- byggnaden fram till början av 1970-talet, efter vilken kommittén arbetar, f ör- utsätter i stället en väsentligt kraftigare expansion inom de spärrade utbild- ningslinjerna. Detta resulterar i att studerandeantalet vid de fria fakulte- terna ökar ungefär lika mycket 1963—1972 som under perioden 1954—1963, medan ökningen i studerandeantalet vid de spärrade linjerna mer än för- dubblas. Under perioden 1963—1972 skulle enligt planen de fria fakulteterna icke desto mindre svara för 60 procent av studerandeökningen.

Särskilt påtaglig framstår expansionen av de experimentellt inriktade fakulteterna (motsvarande). I tabellen redovisas ökningen av utbildnings-ka- paciteten vid de medicinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteter- na samt de tekniska högskolorna. För dessa utbildningslinjer uppgick ök- ningen mellan 1954 och 1963 till drygt 10 000 studerande, medan motsvaran- de ökning under perioden 1963—1972 planeras komma att uppgå till drygt 24 000 studerande.

Det av riksdagen beslutade programmet för utbyggnaden av den högre utbildningen fram till början av 1970-talet baserades på P-gruppens pro— grammatiska beräkning av tillströmningen till universitet och högskolor samt på en bedömning av möjligheterna att bygga ut dessa under slutet av 1960-talet. På grundval av numera kända förhållanden, som kommittén re- dovisar i det följande, kan det beräknas, att utbyggnaden av vissa spär- rade utbildningslinjer ej helt kommer att resultera i direktivens ramtal i början av 1970-talet. Med de intagningsökningar och den tidsplan som förutsättes torde man nu böra räkna med att studerandeantalet vid de medi-

cinska fakulteterna i början av 1970-talet kommer att underskrida direkti- vens ramtal med cirka 1 100. Vid tandläkarhögskolorna kan ramtalen be— räknas komma att underskridas med cirka 550 studerande och vid de tek- niska högskolorna med cirka 1 000 studerande enligt den officiella stati- stikens definition. Först under mitten av 1970-talet kan ifrågavarande ut- bildningslinjer beräknas komma upp i full kapacitet på samtliga stadier. För tandläkarhögskolornas del innebär ställningstagandena i prop. 1963: 172 och 1964: 161 delvis andra förutsättningar beträffande utbyggnaden av den odontologiska utbildningen än P-gruppen räknade med, varför direktivens ramtal har måst korrigeras. Med ledning av i dag kända förhållanden beträf- fande den farmaceutiska utbildningen synes man inom detta område böra räkna med ett studerandeantal som med 100 överstiger direktivens tal. Inom en oförändrad totalram av 82 600 studerande i början av 1970-talet har kommittén antagit, att de filosofiska fakulteterna utöver direktivens ramtal kommer att få mottaga ytterligare 2 550 studerande motsvarande de reduceringar som ovan berörts. Kommittén räknar därför med i tabell 1 : 3 angivna ramtal för skilda fakulteter och högskolor i början av 1970-talet. Som jämförelse redovisas direktivens ramtal. Här och i det följande tilläm- par kommittén den fakultetsindelning som trätt i kraft den 1 juli 1964. För en bedömning av konsekvenserna av en framtida utbyggnad av univer- sitet och högskolor på ytterligare en eller flera orter är det nödvändigt att se utvecklingen på något längre sikt än till början av 1970-talet (1972/73). Kommittén har gjort vissa kalkyler rörande utvecklingen under den därpå följande femårsperiodcn, d. v. s. fram t. o. m. läsåret 1977/78. Kommittén har därvid begränsat beräkningarna till ett tänkt fortvarighetstillsånd med oförändrat årligt antal nyinskrivna studerande (full utbyggnad enligt 1963

Tabell 1:3. Av universitets- och högskolekonunitte'n antagna ramtal för den fortsatta utbyggnaden av universitet och högskolor fram till början av 1970-talet

Direktivens Av kommittén Antal

Fakultet] högskola ramtal antagna ramtal närvarande 1963

Teologisk fakultet .................... 1 500 1 500 913 Juridisk fakultet ..................... 6 000 6 000 2 369 Medicinsk fakultet ................... 8 200 7 100 3 959 Humanistisk fakultet ................. . 13 380 . Samhällsvetenskaplig fakultet ......... 22 500 11 020 21 433 Matematisk-naturvetenskaplig fakultet . 20 700 21 350 7 989 Teknisk högskola .................... 15 300 14 300 6 632 Odontologisk fakultet ................. 2 200 1 650 1 197 Ekonomutbildning ................... 4 400 4 400 2 275 Övriga högskolor ..................... 1 800 1 900 1 460

Totalt 82 600 82 600 48 227 Därav stud. vid fria fak ............. 50 700 53 250 32 704 Därav stud. vid spärrade utb.-linjer . . 31 900 29 350 15 523

Tabell 1:4. Av universitets— och högskolekonunittén antagna ramtal för en fortsatt ut- byggnad av universitet och högskolor fram till full utbyggnad enligt 1963 års program

.. Början av Full utbygg— .. .. . Fakultet/högskola 1970-talet nad enl. 1963 års Forandrmg program Teologisk fakultet .................... 1 500 1 500 — Juridisk fakultet ..................... 6 000 6 000 — Medicinsk fakultet ................... 7 100 8 300 + 1 200 Humanistisk fakultet ................. 13 380 14 930 + 1 550 Samhällsvetenskaplig fakultet (exkl. eko—

nomutbildning) .................... 11 020 12 170 + 1 150 Matematisk-naturvetenskaplig fakultet. . 21 350 23 700 + 2 350 Teknisk högskola .................... 14 300 15 300 + 1 000 Odontologisk fakultet ................ 1 650 1 800 + 150 Ekonomutbildning ................... 4 400 4 400 — Övriga högskolor ..................... 1 900 1 900 — Totalt 82 600 90 000 + 7 400

års program). Jämfört med läget i början av 1970-talet beräknas därvid studerandeantalet vid spärrade utbildningslinjer vid full utbyggnad enligt 1963 års program öka med 2 350. För de filosofiska. fakulteterna har kom- mittén antagit en ökning med drygt 10 procent jämfört med läget i början av 1970-talet, vilket bedömts bli konsekvensen av fullt utbyggda högstadier. Antagandet leder till en absolut ökning av det totala studerandeantalet med drygt 5 000. Sammanlagt räknar kommittén sålunda med ca 90000 stu- derande vid universitet och högskolor i ett fortvarighetstillstånd mot slutet av 1970-talet. I tabell 1: 4 redovisas läget vid full utbyggnad inom skilda fakulteter och högskolor. Närvaroberäkningarna grundas därvid på antagan— det om i förhållande till dagens läge oförändrade genomsnittliga studietider och avbrottsfrekvenser.

Kommittén har — av skäl som redovisas i kapitel 7 — vid sina uppskatt- ningar av driftkostnader och det erforderliga lokaltillskottet för utbyggna- den av de humanistiska och samhällsvetens-kapliga fakulteterna räknat med att andelen undervisnings- och lokalutnyttjande studerande under 1970-talet skall vara ca 93 procent av antalet närvarande studerande enligt den offi- ciella statistikens definition i stället för ungefär 80 procent 1963/64.

Skulle andelen undervisnings- och lokalutnyttjande studerande i början av 1970-talet fortfarande vara 80 procent innebär kommitténs utredningar och förslag att plats beredes för ca 87 000 i stället för 83 000 studerande. För de humanistiska och .samhällsvetenskapliga fakulteterna blir motsva- rande siffror ca 28 000 i stället för ca 24 000 studerande.

Antar man en fortsatt ökning i tillströmningen till skilda fakulteter och högskolor under 1970-talet blir det totala antalet studerande givetvis väsent- ligt högre än ramtalens 90 000 i slutet av decenniet. Kommittén har ej ut- fört några beräkningar härvidlag men håller för sannolikt att vid i övrigt

oförändrade förhållanden — d. v. s. ifråga om genomsnittlig studietid, oför- ändrad relation mellan antalet nyinskrivna och antalet personer som lämnar de gymnasiala skolformerna m. m. —— det totala studerandeantalet vid uni— versitet och högskolor år 1980 kommer att uppgå till 110 000-—120 000. Om emellertid de härvid antagna förutsättningarna ändras mer radikalt —— ge- nom att t. ex. den genomsnittliga studietiden minskar, övergången till uni- versitets— och högskolestudier bland gymnasiets avgångselever av olika skäl, t. ex. lönepolitiska, minskar _ blir totalantalet studerande år 1980 väsent- ligt mycket lägre, kanske 90 000—100 000.

Det synes kommittén mot bakgrund av denna kalkyl rimligt, att man i dag i planeringsarbeten av olika slag räknar med att antalet studerande vid uni- versitet och högskolor i början av 1980-talet kommer att överstiga 100 000.

1.3. Vissa utgångspunkter

Ökningen av studerandeantalet kommer att ställa mycket stora krav på resurser i form av lokaler, utrustning, lärarpersonal och annan personal, studentbostäder samt bostäder för lärare och andra anställda 111. m. på uni- versitets- och högskoleorterna.

Expansionen av universitet och högskolor sammanfaller med betydande krav på såväl personella som materiella resurser från övriga sektorer inom samhällsekonomin. Efterfrågan på arbetskraft med högre utbildning är stor inom de flesta områden av arbetsmarknaden. Man kan här bl. a. erinra om utbyggnaden av skolväsendet. Under de närmaste tio åren kommer grund- skolans högstadium, fackskolan och gymnasiet samt vissa former av yrkes- utbildning att kräva ett avsevärt tillskott av ämneslärare med akademisk examen. Efterfrågan från näringslivets och förvaltningens liksom från sjuk- vårdens sida är ävenledes stor. Man kommer under åtskilliga år framåt med största sannolikhet att befinna sig i den situationen att samtidigt som för— utsättningar måste skapas för att tillgodose arbetsmarknadens utanför uni- versitet och högskolor behov av kvalificerad arbetskraft, en betydande del av de examinerade behövs för universitetens och högskolornas egen expan- sion.

Inom byggnadssektorn är resurserna hårt ansträngda av investerings- verksamheten inom vårt näringsliv, ett ökande bostadsbyggande, utbyggna- den av skolväsendet, sjukhusbyggande m. m. I konkurrens härmed måste en mycket betydande utbyggnad av universitets- och högskoleinstitutioner samt studentbostäder komma till stånd.

I takt med studerandeantalets tillväxt har totalantalet anställda vid uni- versitet och högskolor ökat. År 1960 fanns enligt den officiella statistiken vid universitet och högskolor (exkl. jordbrukets högskolor och handelshög- skolan i Stockholm) drygt 6 900 personer anställda mot drygt 9 200 år 1963, Vilket innebär 4,9 respektive 5,0 studerande per anställd de båda åren. An-

talet lärar-/forskartjänster vid universitet och högskolor (exkl. GCI, jord- brukets högskolor och handelshögskolan i Stockholm) var 1410 läsåret 1960/61 och 1 760 läsåret 1963/64, vilket innebär 24,1 respektive 26,3 stude- rande per lärar-/forskartjänst. Det totala antalet anställda har således ökat med 33 procent under en treårsperiod och antalet lärar-/f0rskartjänster med 25 procent. Även i fortsättningen kommer ökningstakten att bli bety— dande.

Våren 1963 genomförde P-gruppen vissa överslagskalkyler rörande den framtida efterfrågan på lärar—/forskarpersonal inom universitet och högsko— lor. Behovsberäkningarna ställdes i relation till beräkningar av examina- tionen vid fakulteter och högskolor. Denna kalkyl visade, att man inom en rad utbildningsområden under det närmaste decenniet hade att emo—tse, att en betydande andel av de examinerade med högre akademisk examen skulle behöva stanna kvar som lärare inom universitet och högskolor.

Det konstaterades, att under senare delen av 1960-talet 30—50 procent av samtliga examinerade licentiater och doktorer inom de matematisk-na- turvetenskapliga fakulteterna, de tekniska högskolorna samt de medicinska fakulteterna, tandläkarhögskolworna och farmaceutiska institutet skulle er- fordras för att besätta professurer, laboratorsbefattningar (motsv.), docent— och forskardocenttjänster samt universitetslektorat vid dessa utbildnings— linjer.

De redovisade beräkningarna understryker nödvändigheten av att tillgäng— liga lärarresurser utnyttjas på effektivast möjliga sätt. Bristen inom alla samhällssektorer på kvalificerad personal i kombination med de stora krav på ytterligare personalresurser som uni-versitetsutbyggnaden ställer innebär att frågan om de personella resurserna är av utomordentligt central betydelse i förevarande sammanhang. En bedömning av olika utbyggnadsalternativ måste beakta de skillnader som kan påvisas dem emellan beträffande den fasta högre lärar-/forskarpersonalens storlek och struktur.

Ett väsentligt problem vid den kommande utbyggnaden av universitet och högskolor är hur lokalfrågan snabbt skall kunna lösas.

Enligt en av kommittén utförd lokalinventering disponerar universitet och högskolor idag totalt ca 353 000 m2 nettoyta i permanenta lokaler och 43 000 m2 nettoyta i förhyrningar. Kommittén har inhämtat uppgifter om utbyggnads- och planeringsläget vid universitet och högskolor (exkl. GCI och jordbrukets högskolor) per den 1 september 1964 avseende byggnads- obj ekt under uppförande, projektering och programmering. Hösten 1964 var ca 91000 m2 nettoyta under byggnad, ca 156 000 m2 nettoyta under pro- jektering och ca 53 000 m2 nettoyta under programmering. Detta innebär att under perioden 1964—1970 de permanenta lokalresurserna i det närmaste fördubblas. Det är också av intresse att påpeka att under perioden 1 oktober 1958—1 oktober 1963 färdigställdes sammanlagt drygt 90 000 m2 netto- golvyta.

Även o-m de närmaste åren kommer att medföra att universitet och hög—

skolor får ett betydande lokaltillskott, kommer likväl lokalsituationen att vara svår. Det blir således väsentligt att hushålla med tillgängliga lokalre- surser. Kommittén har därför ägnat särskild uppmärksamhet åt utnyttjan- degraden uttryckt i arbetstimmar per dag och arbetsdagar per kalenderår. Bland de åtgår-der som kan vidtagas för att öka utnyttjandegraden prövar kommittén möjligheterna att inom vissa utbildningsområden tillämpa ett treterminssystem och/eller skiftunder-visning.

En bedömning av var och hur utbyggnadsprogrammet skall kunna för- verkligas påverkas av de tänkbara orternas marktillgång för institutioner och studentbostäder, tillgång på allmänna serviceanläggningar samt tillgång på arbetskraft. På en ort kan dessa resurser bättre finnas tillgängliga än på en annan. Här gäller det sålunda universitets- och högskoleutbyggnadens in- ordnande i ett större samhälleligt planerings- och utbyggnadssammanhang, där också den ifrågasatta utbyggnaden väsentligt kan komma att p-åverka samhällsplaneringen i övrigt.

Universitets- och högskolekommitténs uppgift är att undersöka, hur den enligt 1963 års riksdagsbeslut i princip antagna utbyggnaden av universitet och högskolor skall kunna realiseras i ett starkt dynamiskt skede av vår samhällsutveckling. Kommittén har därvid ingående övervägt vilka rationa- liseringsåtgårder som kan vidtagas för att utnyttja de erforderliga resur- serna —— personal och lokaler m. m. _ så effektivt som möjligt.

Den första uppgiften som kommittén tagit ställning till har varit om det föreligger möjligheter att ur utbildnings- och forskningsorganisatoriska synpunkter genomföra hela utbyggnadsprogrammet vid nuvarande univer— sitet och högskolor. Kommittén har därvid ägnat särskild uppmärksamhet åt dessa frågor för den medicinska, tekniska och matematisk-naturveten- skapliga utbildningen. Sålunda har undersökts de utbildningsorganisa- toriska förutsättningarna för utbyggnaden av den medicinska utbildningen i Uppsala, Stockholm och Umeå samt i Örebro och Linköping med särskild hänsyn tagen till tillgången på kliniska utbildningsplatser på respektive or- ters sjukhus.

I samband med kommitténs utredningar rörande utbyggnaden av den tek- niska utbildningen uppstår frågan om inriktningen och utformningen av en eventuell ny teknisk högskola. Kommittén har även särskilt prövat frågan om utbildningen av ekonomingenj örer vid de tekniska högskolorna.

Beträffande utbildningen vid de filosofiska fakulteterna, framför allt de matematisk-naturvetenskapliga, har kommittén särskilt prövat möjligheter- na att i mer permanent form decentralisera viss del av utbildningen.

1.4. Kostnads- och rationaliseringsfi-ågor

Det är enligt kommitténs uppfattning uteslutet att annat än mycket unge- färligt beräkna kostnaderna för en utbildnings- och forskningsorganisa- tion 10—15 år fram i tiden. Utifrån vad som i dag är känt om teknisk ut-

rustning, utbildningens och forskningens organisation och personalbehov m. m. och de härtill knutna kostnaderna skall en projicering ske till motsva- rande organisation och kostnadsläge i en förhållandevis avlägsen framtid. Den relativa tyngd med vilken de olika produktionsfaktorerna då kommer att ingå är givetvis beroende av den organisatoriska, tekniska och pedago- giska utveckling, som äger rum under prognosperioden. Kostnadsrelationer- na kan således förväntas avvika inte oväsentligt från vad som gäller i dag. Man kan i detta sammanhang som exempel endast peka på de tekniska och pedagogiska förändringar som kommer att ske i den grundläggande utbild- ningen genom utnyttjande av TV och programmerad undervisning. Kostna— den kommer sannolikt att öka för apparatur och övrig utrustning, som an- vändes inom forskningsverksamheten.

Huvudprincipen i kommitténs beräkningar har varit en framskrivning av kostnaderna för de olika produktionsfaktorerna inom den högre undervis- ningen och forskningen ifrån dagens förhållanden kompletterade med vissa antaganden rörande framtida förändringar.

Kommitténs kostnadsberäkningar utgår dels från nulägets resurser, drift- och investeringskostnader, dels från tidigare i detta kapitel gjorda antagan- den om studerandeutvecklingen. Beräkningarna utföres således under an- tagande om oförändrat kostnadsläge och med utgångspunkt i dagens stan- dard med avseende på utbildning och forskning samt de övriga faktorer som ingår i kostnadsheräkningen. Av tekniska skäl har personalkostnader beräknats i 1963 års löneläge och byggnadskostnader enligt kostnadsläget den 1 juli 1964.

Frågan om studentbostäder intar en central ställning vid bedömningen av möjligheterna att enligt olika alternativ företa utbyggnaden av universitet och högskolor. Kommittén har i denna fråga haft ett nära samarbete med 1964 års studentbostadsgrupp, som genomfört beräkningar rör—ande behovet av studentbostäder i början och slutet av ]970-talet samt undersökt förut— sättningarna med avseende på tillgängliga markresurser för ett realiser-ande av det erforderliga byggandet. Universitets- och högskolekommittén har med utgångspunkt i studentbostadsgruppens arbete gjort en bedömning av den möjliga investeringsverksamheten på detta område under utbyggnadspcrio- den samt beräknat kostnaderna härför.

Kommittén har även undersökt andra samhälleliga kostnader för en ut- byggnad av universitets- och högskoleverksamheten och därvid främst be— handlat studentkärlokaler, studentmatsalar samt de samhällskostnader som sammanhänger med utbyggnaden.

Utgångspunkten för en diskussion angående möjligheterna att rationali— sera är dagens utbildnings- och forskningsorganisation. Enligt givna studie- planer meddelas undervisning till ett givet antal studerande. Antalet lära- re och storleken av andra utbildningsresurser är i stort sett en funktion av nuvarande uppläggning av utbildningen samt studerandeantalet. Till detta kommer de egentliga forskningsresurserna.

En rationalisering kan dels beröra undervisningens art och innehåll, dels det sätt på vilket en given undervisning bedrives både med hänsyn till hur lärare, lokaler, serviceinrättningar m. m. utnyttjas och hur effektiv under- visningen är, mätt t. ex. i antalet avlagda betyg och examina per år och studerande.

I det förra fallet innebär en rationalisering att undervisningen och forsk- ningen omorganiseras för att bättre svara mot de olika krav som arbets- marknaden ställer. För att nå detta syfte kan det vara nödvändigt att bygga ut undervisningsvolymen, antalet lärare och andra anställda, vilket medför högre kostnader. Som exempel på rationaliseringsåtgärder av detta slag kan nämnas en effektivisering av forskarutbildningen, anpassning av lärarut- bildningen till den nya skolan 0. d. Målsättningen är givetvis att minimera kostnaden per enhet.

Kommittén skall enligt direktiven i sitt arbete utgå från i stort sett oför— ändrade studie- och examensförhållanden. Detta innebär enligt kommitténs uppfattning att sådana rationaliseringsåtgärder som skulle kräva en omfat- tande revision av undervisningens uppläggning inte primärt ligger inom kommitténs arbetsområde.

Kommittén har således i allt väsentligt koncentrerat sina rationaliserings— överväganden till den typ av åtgärder som i första hand berör utnyttjande- grad och effektivitet. Detta betraktelsesätt är företrädesvis ekonomiskt. Strävan är att minimera kostnaden per enhet i utbildnings— och forsknings— organisationen. Vad gäller dessa åtgärder kan man skilja på sådana som låter sig inpassas i den nuvarande utbildnings- och forskningsorganisatio- nen och sådana som kräver mer genomgripande ändringar. Till de förra hör åtgärder som effektivare lokalutnyttjande genom sambruk mellan olika ämnen/ämnesgrupper/lärosäten och genom en effektiviserad schemalägg- ning (eventuellt med tillämpande av datateknik), användande av nya per- sonalkategorier, gemensamt utnyttjande av olika tekniska hjälpmedel i un- dervisningen 0. s. v. Till de senare åtgärderna kan räknas införande av skift- undervisning eller treterminssystem.

Kommittén kommer vidare att diskutera vilka åtgärder som kan vidtagas för att påskynda genomströmningen av studerande vid de fria fakulteterna och härigenom minska belastningen på existerande resurser. Inför det be- stående trycket på de fria fakulteterna är sådana åtgärder av stor vikt för att kostnadsutvecklingen vid dessa fakulteter skall svara mot resultaten av deras verksamhet.

Med hänsyn till det sätt på vilket utredningsarbetet bedrivits enligt givna direktiv redovisar kommittén sina resultat på följande sätt.

I kapitel 2—3 redovisas utredningar och förslag rörande den medicinska och tekniska utbildningen. I kapitel 4 ges en kort sammanfattning av före— liggande förslag rörande utbyggnaden av vissa spärrade utbildningslinjer.

På basis av dessa utredningars resultat och allmänna överväganden pre— senterar kommittén i kapitel 5 de alternativ som kommittén finner möjliga för utbyggnaden av universitet och högskolor. De utredningar som kom— mittén gjort rörande decentraliserad utbildning, de fria fakulteterna, bib- lioteks— och forskningsanläggningar, studentbostadsfrågan samt övriga sam- hälleliga förhållanden, som bedömts böra påverka kommitténs ställnings— taganden, redovisas i kapitlen 6—10. Gemensamt för fraJnställningen i dessa kapitel är att den genomgående sker mot bakgrund av de tre utbygg- nadsalternativ som kommittén stannat för i kapitel 5. I de båda avslutande kapitlen 11 och 12 sammanfattas kommitténs överväganden och förslag på skilda utbil-dningsområden samt redovisas de överväganden som leder fram till kommitténs slutliga ståndpunktstagande.

2. Medicinsk utbildning och forskning

Läkarutbildningsberedningen har redovisat resultaten av sitt utrednings— arbete i en den 1 oktober 1964 avgiven rapport, benämnd »Ökad läkarutbild- ning», vilken återfinnes som avdelning 1 i kommitténs specialutredningar (SOU 1964: 12). Universitets- och högskolekommittén lämnar i det följande inledningsvis (avsnitt 21.—2.3.) en redogörelse för läkarutbildningsbered— ningens undersökningar samt anger därefter (avsnitt 2.4.) kommitténs ställ- ningstaganden i läkarutbildningsfrågan.

2.1. Ulgångsläget med avseende på utbildningskapacitet och kostnader

2.1.1. Nuvarande utbildningskapacitet jämte beslutade och planerade intagningsökningar På grundval av läkarprognosutredningens undersökningar om det framtida behovet av läkare (SOU 1961: 8) samt det program för ökad läkarutbild- ning, som i januari 1961 framlades av läkarutbildningsberedningen (sten- cilerat betänkande), fastställde 1961 års riksdag jämlikt förslag i proposi- tionen 1961: 108 riktlinjer för den fortsatta ökningen av läkarutbildningen. Samtidigt beslöt riksdagen att som en första etapp öka intagningen vid de medicinska lärosätena från 453 till 560 nybörjare årligen genom bl. a. ut— byggnad av den medicinska högskolan i Umeå för fullständig läkarutbild- ning. Senare har riksdagen med anledning av förslag i propositionerna 1962: 104 och 1963: 142 fattat beslut om att inom ramen för angivna rikt- linjer ytterligare öka utbildningskapaciteten, så att den årliga intagningen till de medicinska nybörjarkurserna fr.o.m. läsåret 1963/64 uppgår till 586 samt fr. o. m. läsåret 1965/66 kommer att stiga till 670. Härav utgör dock 40 platser ett provisorium i Stockholm under en tioårsperiod fr. o. m. läsåret 1963/64. I betänkandet »Ökad läkarutbildningi Göteborg» (stencilerat — maj 1962) har läkarutbildningsberedningen härutöver föreslagit en ytterligare ökning av intagningen av medicine studerande fr.o.m. höstterminen 1965 till 718 per år. Detta kunde enligt beredningen ske genom att en tidigare genomförd temporär intagning av 168 nybörjare årligen i de medicinskt teoretiska äm- nena i Göteborg permanentades samt genom att ett planerat nytt sjukhus i Göteborg, benämnt Östra sjukhuset, utnyttjades för viss del av den prope-

Tabell 2:1. Intagningskapacitet vid de medicinska fakulteterna (motsv.) vid beslutad och föreslagen utbyggnad

Plats i studieord— Uppsala ningen

Lund/

Malmö Göteborg '] otalt

1965/66 I 90 190 (+70) 168 62 (+62) 718 (+132) 1967/68 II 86 180 (+80) 160 (+45) 60 686 (+125) 1968/69 86 180 (+80) 160 (+45) 60 686 (+125)

deutiska och kliniska läkarutbildningen. Enligt vad som senare meddelats har emellertid tidsprogrammet för Östra sjukhusets utbyggnad försenats, vilket innebär, att det inte kommer att bli möjligt att ta detta sjukhus i anspråk för utbildningsändamål vid den tidpunkt, som man tidigare räknat med. Med anledning härav undersökes nu förutsättningarna för att under en övergångstid bereda ökat antal utbildningsplatser i de propedeutiska och kliniska ämnena genom provisoriskt utnyttjande av andra Göteborgs stad tillhöriga sjukhusresurser. Dessa undersökningar har ännu inte avslutats.

Fördelningen av studerande på olika lärosäten vid beslutad och föresla- gen utbyggnad av de medicinska läroanstalterna redovisas i tabell 2: 1. Där— vid anges tidpunkterna för intagning av studerande till preklinisk (teore- tisk) utbildning under de två första studieåren (I), till propedeutisk utbild— ning det tredje studieåret (II) samt till klinisk utbildning det fjärde studie- året (III). Inom parentes redovisas skillnaden i intagning jämfört med in- tagningen läsåret 1963/64. Avgången av studerande mellan de teoretiska och propedeutiska kurserna har antagits utgöra 4—5 procent.

2.1.2. Kostnader för personal- och sjukvårdsorganisation Läkarutbildningsberedningen redovisar kostnader under ecklesiastikdepar- tementets huvudtitel (åttonde huvudtiteln) och socialdepartementets hu- vudtitel (femte huvudtiteln) var för sig. Vidare redovisas för varje huvud- titel driftkostnaderna för läkarutbildningen budgetåret 1963/64 samt de beräknade årliga driftkostnaderna vid full utbyggnad av nu beslutade och planerade intagningsökningar liksom de beräknade investeringskostnaderna för denna utbyggnad under perioden 1964—1975. Kostnader under åttonde huvudtiteln: Vid sin bedömning av driftkost- naderna under åttonde huvudtiteln för nuvarande läkarutbildning samt för skilda alternativ till intagningsökning använder sig beredningen av begrep— pet kostnaden per utbildningsplats och år. Beredningen utgår därvid ifrån en total utbildningstid av sju år. Vid full utbyggnad förutsättes antalet ut- bildningsplatser under ett år vid ett lärosäte motsvara två gånger antalet nybörjarplatser i de teoretiska ämnena plus fem gånger antalet nybörjar— platser i de propedeutiska och kliniska ämnena. Beredningen understryker,

Tabell 2:2. Antal medicinska utbildningsplatser budgetåret 1963/64 samt efter fullständigt genomförande av beslutad och planerad utbyggnad av läkarutbildningcn

Antal utbildnings— platser per år efter full- ständigt genomförande

av beslutad och planerad utbyggnad av läkarutbildningen

Antal utbildnings- platser budgetåret 1963/64

Uppsala ............ 610 Lund/Malmö ....... 1 280 Göteborg ........... 1 136 Stockholm .......... 1 416 Umeå .............. 424

Totalt 4 866

att antalet utbildningsplatser enligt denna definition inte överensstämmer med antalet närvarande studerande enligt den officiella statistikens defini- tion, som bl. a. användes i direktiven till 1963 års universitets- och högskole— kommitté. För den medicinska utbildningens del motsvarar antalet närva- rande studerande det årliga intaget med en antagen studietid av ca nio år och med ett bortfall under studiegången av en procent.

I tabell 2:2 sammanställes antalet utbildningsplatser vid de olika läro— sätena dels budgetåret 1963/64, dels i fortvarighetstillstånd med en årlig intagning av 718 nybörjare. Vid beräkningarna av driftkostnaderna under budgetåret 1963/64 har be- redningen utgått från följande delposter: . löner till lärare, tekniska biträden m. m., . löner till ekonomjpersonal, . löner till forskardocenter, e.o. docenter och forskarassistenter samt dok- torandstipendier, . anslag till arvoden 111. m., . materielanslag m. m., '. anslag för nyanskaffning av apparatur m. m. samt . vissa särskilda forskningsanslag.

Beredningen har saknat möjlighet att bedöma kostnaderna under ansla— get till omkostnader. Beredningen har inte heller i sina beräkningar av kost- naderna för läkarutbildningen kunnat taga med de medicinska fakulteter- nas andel av kostnaderna för universitetens och högskolornas gemensamma förvaltning, såsom för administration och bibliotek.

I tabell 2:53 sammanställes av beredningen beräknade driftkostnader för budgetåret 1963/64, varvid löner till lärare, tekniska biträden m. m. redo- visas som personalkostnader och övriga angivna kostnader här samman-

fattas som övriga kostnader. Beträffande de olika kostnadsposterua fram- håller låkarutbildningsberedningen följande.

Beträffande de kliniska ämnena råder speciella personalförhållanden. Lärar- behovet för dessa ämnen tillgodoses förutom av lärare, som avlönas ur åttonde huvudtiteln, även av lärare, för vilka kostnaderna täckes med medel ur femte hu— vudtiteln. Lärarorganisationen för dessa ämnen är vidare, som framgår av det följande, inte densamma vid de olika uudervisningssjukhusen.

Vid de kommunala undervisningssjukhusen i Lund/Malmö, Göteborg och Umeå finnes för kliniska läraruppgifter inrättade tjänster på åttonde huvudtitelns stat i form av i första hand professurer, kliniska lärar- tillika biträdande överläkar- tjänster samt kliniska amanuenstjänster. Härutöver åligger det jämlikt Kungl. Maj:ts kungörelse om kommunala undervisningssjukhus (SFS 1960: 713) samtliga övriga vid dessa sjukhus anställda läkare att biträda vid handledningen av de stu- derande. Bl. a. för att täcka kostnaderna härför lämnar staten under femte huvud— titeln särskilt bidrag till dessa sjukhus. De kommunalanställda överläkarna och biträdande överläkarna på undervisningssjukhusen är därjämte skyldiga att —— i den mån de kommunala sjukvårdsmyndigheterna det medgiver — mot särskild ersättning överta den undervisning eller examination som befinnes vara erforder- lig för ett ändamålsenligt bedrivande av utbildningen.

För den kliniska utbildningen på de statliga undervisningssjukhusen i Uppsala och Stockholm (akademiska sjukhuset, karolinska sjukhuset och för närvarande även serafimerlasarettet) finnes i nuläget inga kliniska lärar- tillika biträdande överläkartjänster liksom inte heller kliniska amanuenstjänster, avlönade ur åtton— de huvudtiteln. Motsvarande lärarbehov liksom behovet av övriga handledare till- godoses helt inom ramen för den läkarstab, som avlönas med medel ur femte huvudtiteln.

Under delpost 3 har medräknats löner till vissa forskartjänster: forskardocent- och e.o. docenttjänster, som är tilldelade medicinsk fakultet (motsvarande). I Uppsala, Lund och Göteborg var läsåret 1963/64 forskardocenttjänsterna ej fakul- tetsbundna och beredningen har därför uppskattat det antal av dessa tjänster, som innehafts av medicinska forskare. Vidare har under denna rubrik inräknats de forskarassistenttjänster, som inrättats för forskningen vid respektive fakultet, lik— som de doktorandstipendier, som står till ifrågavarande fakultets direkta dispo- sition. Såsom anslag för nyanskaffning av apparatur för budgetåret 1963/64 räknas det genomsnittliga årsanslaget under de senaste fem budgetåren. Vad slutligen dcl- posten kostnader för vissa forskningsändamål beträffar har räknats med anslags— posterna till främjande av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet samt kostnaderna för biträdeshjälp m. m. åt docenter. För universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg har ur sistnämnda anslag så mycket tillförts medicinsk fakultet, som svarar mot antalet e. o. docenttjänster vid fakulteten i förhållande till det totala antalet dylika tjänster vid respektive universitet.

För ytterligare upplysningar om de använda beräkningsmetoderna hän- visas till läkarutbildningsberedningens redogörelse.

När det gäller att bedöma storleken av de årliga driftkostnaderna efter fullständigt genomförande av beslutad och planerad utbyggnad av läkarut- bildningen utgår beredningen i fråga om personalkostnaderna dels från de förslag till förstärkningar för ökad läkarutbildning vid universiteten i Upp- sala, Lund och Umeå samt karolinska institutet, som legat till grund för

Tabell 2:3. Beräknade drf/tkostnadcr för medicinsk fakultet (motsv.) läsåret 1963/64, milj. kronor

_ Personal— Övriga 0" kostnader kostnader Totalt Uppsala ............. 5,5 2,9 8,4 Lund/Malmö ........ 7,8 3,4 11,2 Göteborg ............ 7,5 3,6 11,1 Stockholm ........... 10,5 5,0 15,5 Umeå ............... 3,4 1,4 4,8 Totalt 34,7 16,3 51,0 Kostn. per utb.-plats, kr. 10 500 4 900 15 400

statsmakternas beslut (propositionerna 1961: 108, 1962: 104 och 1963: 142), dels från läkarutbildningsberedningens förslag till förstärkningsåtgärder för den planerade ökade läkarutbildningen i Göteborg. Beredningen fram— håller, att den är medveten om att förändringar i ifrågavarande förslag till personalförstärkningar kan komma att aktualiseras. Förslagen bör dock en— ligt beredningen kunna ge underlag för en uppskattning av personalstan- darden efter fullständigt genomförande av beslutad och planerad utbygg- nad av läkarutbildningskapaciteten.

Storleken av övriga driftkostnader beräknar beredningen genom att nu- varande anslag enligt tabell 2z3 ökas proportionellt mot antalet utbildnings- platser.

De beräknade årliga driftkostnaderna efter fullständigt genomförande av beslutad och planerad utbyggnad av läkarutbildningen sammanfattas i ta- bell 2:4.

Inför den beslutade och planerade ökningen av läkarutbildningen pågår en omfattande utbyggnad av medicinskt teoretiska institutioner. I tabell 2:5 sammanfattas de av beredningen beräknade kostnaderna under åttonde hu- vudtiteln för byggnads- och utrustningsåtgärder vid de olika medicinska lärosätena. För projekt under byggnad eller under planering anges bygg-

Tabell 14. Beräknade driftkostnader för medicinsk fakultet (motsv.) efter fullständigt genomförande av beslutad utbyggnad av läkarutbildningen, milj. kronor

Personal- Övriga Ort kostnader kostnader Totalt Uppsala ............. 5,6 2,9 8,5 Lund/Malmö ........ 11,8 6,3 18,1 Göteborg ............ 9,8 5,2 15,0 Stockholm ........... 12,7 7,1 19,8 Umeå ............... 5,0 2,5 7,5 Totalt 44,9 24,0 68,9 Kostn. per utb.-plats, kr. 9 200 4 900 14 100

Tabell 2: 5. Investeringskostnader under åttonde huvudtiteln för genomförande av beslutad och planerad utbyggnad av läkarutbildningen, milj. kronor

Kostnader för

byggnads- inredning och Summa

åtgärder utrustning

Uppsala .................... 9,5 13,3 Lund/Malmö ............... 24,0 33,6 Göteborg ................... 3,6 5,0 Stockholm .................. 8,4 11,8 Umeå ...................... 21,8 30,6

Totalt 67,3 94,3

nadskostnaderna enligt kostnadsläget den 1 juli 1963. I övrigt har bered- ningen utgått ifrån att kostnaderna för nybyggnadsåtgårder uppgår till 2 200 kronor per m2 nettoyta samt att kostnaderna för ombyggnadsåtgärder uppgår till 1 100 kronor per m2 nettoyta. Kostnadsangivelsen för nybygg- nadsåtgärder grundar sig på beräkningar, utförda av byggnadsstyrelsen. Beredningen har vidare antagit, att kostnaderna för utrustningsanskaffning och inredning av nya lokaler uppgår till 40 procent av byggnadskostnaderna.

Beredningen har inte tagit hänsyn till att vissa medel för under byggnad eller projektering varande objekt redan anvisats av riksdagen.

Kostnader under femte huvudtiteln: Dessa kostnader avser dels stat- liga bidrag till de kommunala undervisningssjukhusen i Lund/Malmö, Gö— teborg och Umeå, dels anslag till avlöning av läkare och till övriga driftkost- nader samt investeringsanslag till de statliga undervisningssjukhusen i Uppsala och Stockholm. De statliga undervisningssjukhusen är _ liksom självklart de kommunala —— organisatoriskt fristående i förhållande till de medicinska läroanstalterna.

De statliga bidrag, som enligt särskilda avtal utgår till de kommunala undervisningssjukhusen, utgöres i regel av vissa procent av investerings- och driftkostnaderna och skall i princip motsvara de merkostnader för sj uk- husens anläggande och drift, vilka betingas av den medicinska utbildningen och forskningen. Till grund för läkarutbildningsberedningens beräkningar av dessa kostnader för medicinsk utbildning och forskning har sålunda lagts de statsbidrag, som utgår enligt nu gällande läkarutbildningsavtal.

På de statsägda sjukhusen svarar staten för byggnads-, utrustnings- och driftkostnader. Vederbörande landstingskommun eller stad betalar enligt särskilda avtal bidrag till bl. a. sjukhusets drift i förhållande till den vård, som meddelas sjuka från respektive landstings- eller stadsområde. Staten erhåller vidare vårdavgifter från övriga landsting i den utsträckning, som sjukhusets resurs-er utnyttjas för vård av patienter från dessa landstings- områden.

Statens nettoutgifter för de statliga undervisningssjukhusen avser inte enbart att täcka merkostnaderna på vederbörande undervisningssjukhus för läkarutbildning och forskning utan jämväl — med hänsyn till särskilda omständigheter -— att utgöra ersättning för viss på sjukhuset bedriven sjukvård. Beredningen har på grundval av vissa beräkningsmetoder för de olika anslagsposterna beräknat den andel av de statliga nettoutgifterna på respektive sjukhus, som tänkes utgöra kostnader för på sjukhuset bedriven läkarutbildning och forskning.

I tabell 2:6 sammanfattas av läkarutbildningsberedningen beräknade statliga kostnader för utbildning och forskning på de olika undervisnings- sjukhusen i form av dels driftbidrag respektive driftanslag budgetåret 1963/64, dels årligt driftbidrag respektive driftanslag efter planerad utbygg— nad av sjukhusen, dels ock statliga investeringsbidrag respektive investe- ringsanslag för sjukhusutbyggnaderna. I många fall är de angivna kost- naderna därvid endast grundade på översiktliga kostnadsuppskattningar.

Läkarutbildningsberedningen understryker svårigheterna att beräkna de framtida kostnaderna för läkarutbildning på undervisningssjukhusen. Dessa kostnader påverkas enligt nu tillämpade principer för kostnadsdebi- teringen automatiskt av kostnadsutvecklingen inom sjukvårdsorganisatio— nen. Utvecklingen i nu aktuellt hänseende under de senaste åren har känne— tecknats av att sj ukvårdskostnaderna på såväl investeringssidan som drift- sidan ökat mycket kraftigt. Ökningen av investeringskostnaderna torde enligt beredningen delvis betingas av den allmänna prisutvecklingen inom byggnadsområdet men framför allt av den medicinska utvecklingens krav på större lokaler och ökade tekniska m. fl. resurser. För de Ökade driftkost- naderna torde personalkostnadsstegringen spela avgörande roll. Härtill kom- mer stigande kostnader för läkemedel, engångsförpackningar m.m. De an- givna kostnaderna bör emellertid enligt beredningen kunna ge en bild av storleksordningen av de statliga kostnader, som kommer att bli aktuella på drift- och investeringssidan före och efter genomförandet av nu beslutade och planerade utbyggnader av läkarutbildningen.

Tabell 2: 6. Statliga kostnader under femte huvudtiteln för läkarutbildning, milj. kronor

Årliga driftkostnader Investeringskostnader åren 1964—1975

Ort

Budgetåret 1 963 / 64

Efter sjukhusens utbyggnad

Byggnads- åtgärder

Inredning och utrustning

Summa

Uppsala ............. 5,6 9,6 35,5 8,9 44,4 Lund/Malmö ........ 14,2 15,5 124,8 24,5 149,3 Göteborg ............ 13,8 15,3 79,0 20,0 99,0 Stockholm ........... 14,5 22,2 105,0 28,0 133,0 Umeå ............... 2,7 4,2 23,5 6,5 30,0

50,8 66,8 367,8 87,9 455,7

2.3. Alternativ för ökad läkarutbildning

2.3.1. Principiella synpunkter Vid sin bedömning av förutsättningarna för ökad läkarutbildning har bered- ningen utgått från nuvarande utbildningsorganisation. Beredningen har inte kunnat taga hänsyn till de krav, som kan komma att föranledas av pågåen- de diskussioner om ändringar i uppläggningen av i första hand den kliniska delen av läkarutbildningen eller om vidareutbildningen. Beredningen finner det emellertid vara av värde, att studieordningen blir föremål för översyn utifrån pedagogiska utgångspunkter liksom att studietidsförhållandena inom den medicinska utbildningen övervakas. Det bör vara möjligt, anser bered- ningen, att verkställa dylika undersökningar, innan här diskuterade kapa- citetsvidgningar skall förverkligas. Resultaten av undersökningarna borde därvid kunna ge underlag för sådana omdispositioner av tillgängliga resur- ser, som vid den ökade läkarutbildningen bäst kan anses tillgodose utbild- ningens och forskningens behov. Beredningen framhåller, att dess förslag till förstärkningar för de olika alternativen endast får ses som ramförslag, inom vilka förändringar kan komma att ske. Dylika kan enligt beredningen föranledas förutom av skäl, som nyss berörts, även av pågående utredningsarbeten inom 1963 års f orskar- utredning och 1963 års klinikutredning. Beredningen har undersökt möjligheterna att effektivisera och rationali- sera utbildningen med bl. a. audiovisuella hjälpmedel, däribland television, och med skilda former av skiftundervisning. Beredningen har dock inte ansett sig nu kunna framlägga konkreta förslag i frågan. Beredningen fram- håller även att den diskussion som förts om förutsättningarna att genom skiftundervisning göra den naturvetenskapliga och tekniska undervisningen mindre kostnadskrävande inte utan vidare är tillämplig beträffande den kliniska delen av läkarutbildningen, då denna är högt specialiserad och be- roende av sjukvårdsmässig organisation m. m. Beredningen understryker dock vikten av att man i det fortsatta planeringsarbetet för den ökade lä- karutbildningen beaktar de erfarenheter, som vinnes inom närliggande ut— bildningsfält. Beredningen behandlar vidare vissa frågor beträffande den kliniska ut- bildningen av betydelse för bl. a. bedömningen av ett lärosätes utbildnings- kapacitet. Begränsningen i ett lärosätes utbildningskapacitet torde, framhåller be- redningen, främst ligga på den kliniska sidan, enär patienterna på under- visningsklinikerna inte i alltför stor omfattning bör utnyttjas för demonstra- tioner eller i annat studiesyfte. Undervisningen måste vidare kunna inpassas i den sjukvårdande verksamheten på undervisningssjukhuset på sådant sätt, att den dagliga sjukvårdsrutinen i stort kan fortgå utan störningar. Det är enligt beredningen inte möjligt att ange klara normer, med vilkas

hjälp man direkt kan beräkna en läroanstalts maximala utbildningsresur- ser. Bedömningen måste härvidlag göras utifrån de förutsättningar, som föreligger i varje särskilt fall. Man kan också konstatera, att bl. a. utbyggan— det av sjukvårdsresurserna vid undervisningssjukhusen under de senaste femton åren gj ort det möjligt att i väsentlig grad öka utbildningskapaciteten vid befintliga lärosäten.

Vid en bedömning av förutsättningarna att anordna klinisk utbildning får man enligt beredningen även ta hänsyn till pågående strukturföränd- ringar inom sjukvårdsorganisationen. Den kapacitetsvidgning, som bered— ningen diskuterar, kommer inte vid något lärosäte att beröra de kliniska ämnena förrän i slutet av 1960- eller i början av 1970-talet. Vid samtliga sjukhus, som är eller kan komma ifråga som undervisningssj ukhus, pågår eller planeras omfattande utbyggnader för att bl. a. anpassa sjukvårdsverk- samheten till förväntade framtida krav.

Utvecklingen inom sjukvårdsområdet kännetecknas av en koncentration såväl vad gäller huvudmannaskapet som när det gäller sjukhusutbyggna- den. All sjukvård beräknas komma att ställas under samma huvudman _ landstingen och de större städerna. Sjukhusverksamheten koncentreras till större enheter både när det gäller den högspecialiserade sjukvården — regi- onsjukvården _ och den sjukvård, som skall tillgodoses på länsplanet. En strävan är vidare att samordna kropps- och mentalsjukvården liksom den öppna och slutna sjukvården.

Parallellt med nämnda yttre organisatoriska utveckling pågår en inre strukturrationalisering inom sjukhusen. Mot bakgrund av den ökade medi— cinrska specialiseringen och den medicinska teknikens utveckling samt med hänsyn till den förväntade personal- och kostnadsutvecklingen kommer sjukvården på de nya sjukhusen att intensifieras i en större utsträckning än tidigare. Man strävar efter att koncentrera verksamheten för de kliniker och avdelningar, som i fråga om personella och tekniska resurser har likartade krav. Nytänkandet har medfört, att särskilda för flera kliniker gemen- samma avdelningar för bl. a. intensivvård och akutmottagning har inrät— tats och att vårdformerna differentierats med hän-syn till de vårdbehov, som i varje särskilt fall föreligger. Vid sidan av de normala s. k. interme- diärvårdavdelningarna planeras på sjukhusen akutavdelningar och intag- ningsvårdavdelningar liksom lättvårdavdelningar av skilda slag. Som ett led i strävan att ytterligare minska vårdtiderna och därmed intensifiera sjukvården planeras vidare att förstärka resurserna för poliklinikernas och den övriga öppna sjukvårdens verksamhet 'samt att skapa vårdfor- mer utanför sjukhusen (patienthotell, långstidsvårdsjukhus etc.).

Den strukturförändring, som sålunda äger rum inom sjukvården, kommer enligt beredningen även att kunna påverka den kliniska utbildningen på undervisningssjukhusen. Det kan därför, anser beredningen, inte vara rim- ligt att bedöma den kliniska utbildningskapaciteten på en framtida under-

visningsklinik efter samma normer, som man tidigare använt. Då patient- genomströmningen på en undervisningsklinik ökar som följd dels av en koncentration av sjukvården, dels av en tillämpning av den s. k. progressiva vårdens principer, bör enligt beredningen även utbildningskapaciteten kun— na vidgas. Detta skapar, anser beredningen, underlag för en framtida ytter- ligare ökning av läkarutbildningskapaciteten vid befintliga undervisnings- sjukhus i Uppsala, Stockholm och Umeå utöver vad man tidigare ansett vara möjlig.

Beredningen framhåller, att de nya sjukhus, som kan komma ifråga som undervisningssjukhus måste ha ett tillräckligt antal speeialavdelningar för att möjliggöra fullständig klinisk utbildning. Visserligen motsvarar inte alla regionspecialiteter fristående ämnen i licentiatutbildningen, men det är vä- sentligt, anser beredningen, att utbildningen i ett kliniskt ämne, t. ex. i ki— rurgi, kan kompletteras med översiktsföreläsningar och demonstrationer även inom ifrågavarande ämnes randdiscipliner, t. ex. i plastikkirurgi och thoraxkirurgi. För forskningen är det också enligt beredningen angeläget. att en medicinsk läroanstalt har tillgång till såväl det patientmaterial som de tekniska och personella resurser, som följer med ett högt differentierat sjukhus.

Av det sagda framgår, menar beredningen, att de enda sjukhus utanför de nuvarande undervisningsorterna, som kan komma ifråga som självstän- diga undervisningssjukhus, är sjukhusen i Linköping och Örebro, vilka båda för närvarande utbygges till regionsjukhus för var sitt regionområde.

Inom Stor-Stockholms-området finnes och planeras stora och rikt diffe— rentierade sjukhus, som, även om de i formell mening inte är regionsjuk- hus, enligt beredningen kan tänkas komma ifråga som självständiga un- dervisningssjukhus. Beredningen pekar därvid på de under planering va- rande Huddinge sjukhus och Enskededalens sjukhus samt de befintliga Danderyds lasarett och Södersjukhuset. Av betydelse i detta sammanhang är, att —— om ettdera eller flera av nämnda sjukhus i Stockholms-området tages i anspråk för läkarutbildning —— utbildningen och forskningen där- städes vid behov kan falla tillbaka på det högspecialiserade karolinska sjuk— huset.

Vad beträffar möjligheten att såsom förstärkning till den kliniska utbild— ningen utnyttja ett andra undervisningssjukhus pekar beredningen in- ledningsvis på att man för nuvarande läkarutbildning vid universitetet i Lund och karolinska institutet i Stockholm utnyttjar möjligheten att för- stärka undervisningen i vissa centrala kliniska ämnen (medicin, kirurgi, obstetrik-gynekologi m. fl.) genom att för fullständig utbildning i dessa ämnen ta i anspråk sjukvårdsresurser utanför det centrala undervisnings- sjukhuset samtidigt som utbildningen i de kliniska specialämnena helt kan koncentreras till huvudsjukhuset. Sålunda utnyttjas för utbildningen i vissa kliniska ämnen vid universitetet i Lund förutom lasarettet i Lund även

Malmö allmänna sj ukhns samt vid karolinska institutet förutom karolinska sjukhuset även serafimerlasarettct, Sabbatsbergs sjukhus och Kronprinses- san Lovisas barnsjukhus. På motsvarande sätt planeras enligt framlagt för- slag vissa kliniker och specialavdelningar på Östra sjukhuset i Göteborg bli utnyttjade för läkarutbildningsändamål. Det kan enligt beredningens me- ning finnas anledning att även i den fortsatta utbyggnaden av den medi— cinska utbildningsorganisationen beakta möjligheterna till en samordning av två undervisningssj ukhus' resurser. Denna lösning med anordnande inom en och samma utbildningsorganisation av fullständig läkarutbildning på två skilda sjukhus kan enligt beredningen teoretiskt komma att erbjudas i vissa centrala kliniska ämnen i Stockholm.

I Uppsala föreligger enligt beredningen möjlighet att utnyttja ett andra sjukhus för utbildningsändamål på något annorlunda sätt än ovan angivits. Beredningen finner det tänkbart, att man som förstärkning till utbildningen i medicin och kirurgi skall kunna utnyttja ett planerat normallasarett, be— läget relativt nära nuvarande undervisningssjukhus i Uppsala. Beredningen räknar därvid med att detta sjukhus endast skall behöva utnyttjas för en viss del av kandidaternas praktiska tjänstgöring under grundkurserna me- dicin och kirurgi. Huvuddelen av den praktiska tjänstgöringen liksom öv- rig utbildning beräknas vara förlagd till huvudsjukhuset. Enligt denna lös- ning skulle enligt beredningen behov av fullständiga akademiska organisa— tioner inte föreligga i de aktuella ämnena på det 5. k. »satellitsjukhuset».

Nyssnämnda lösningar för vidgning av läkarutbildningskapaciteten i Stockholm och Uppsala kommer ytterligare att beröras i samband med be- handlingen av förutsättningarna för ökad läkarutbildning på respektive orter.

2.3.2. Ökad läkarutbildning i Uppsala

Läkarutbildningsberedningen redovisar förutsättningarna för en permanent ökning av läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Uppsala enligt följande fyra alternativ, benämnda U(Uppsala)—A, U-B, U-C och U-D.

U-A: intag av 110 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 106 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena, U-B: intag av 124 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 120 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena, intag av 196 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 106 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena samt U-D: intag av 210 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 120 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena.

Nuvarande utbildningsläge och föreliggande planer på utbyggnad av me- dicinskt teoretiska institutioner och kliniker samt av övrig sjukvård av in- tresse för ökad läkarutbildning: För närvarande intages 90 nybörjare per år i de teoretiska ämnena i Uppsala. 1 de propedeutiska och kliniska äm-

nena har tidigare intagits 80 nybörjare årligen men enligt beslut av 1961 års riksdag (proposition 1961: 108) skall ifrågavarande utbildningskapacitet ökas till ett intag av 86 nybörjare årligen. Denna ökade intagning påverkar fr. o. m. vårterminen 1964 de propedeutiska ämnena samt fr. o. m. vårter— minen 1965 de kliniska ämnena.

För utbildningen i vissa teoretiska ämnen disponeras gamla och starkt nedslitna byggnader. För andra teoretiska och propedeutiska ämnen dis— poneras modernare lokaler, men då dessa är mycket trånga, har önskemål sedan länge framförts om ny— och tillbyggnader för samtliga medicinska fakultetens teoretiska institutioner. Enlig-t byggnadsstyrelsens förslag till utbyggnadsplan för Uppsala universitet bör de äldre institutionsbyggna- derna för ämnena anatomi, histologi, medicinsk genetik och fysiologi med medicinsk fysik ersättas med nybyggnader. För detta ändamål har mark anvisats på Artillerifältet och projektering pågår av en första utbyggnads— etapp, inrymmande lokaler för fysiologi och medicinsk fysik om ca 3 700 m2 nettoyta. Härutöver bör man enligt generalplaneförslaget även räkna med att till Artillerifältet överflytta de medicinskt kemiska, farmakologiska och mikrobiologiska institutionerna. Till de senare bör även enligt förslaget knytas den naturvetenskapliga mikrobiologiska undervisningen och forsk— ningen. På Artillerifältet synes vidare enligt byggnadsstyrelsen förutsätt- ningar finnas att uppföra lokaler för farmaceutiska institutet _— om en för— flyttning av institutet till Uppsala bleve aktuell.

För de patologiska institutionernas vidkommande anser medicinska fa- kulteten i Uppsala behov föreligga av en tillbyggnad. Härigenom skulle även behovet av lokaler för rättsmedicin kunna tillgodoses.

Beträffande de kliniska ämnena kan nämnas, att en utbyggnad pågår av akademiska sjukhuset i enlighet med en av riksdagen och Uppsala läns landsting är 1958 antagen generalplan. Genom denna utbyggnad, som är betingad såväl av sjukvårdens —— och då främst regionsjukvårdens _ som undervisningens och forskningens krav, kommer vårdplatsantalet på lång sikt att öka från för närvarande ca 1 100 till ca 1 600 platser. Efter färdig- ställandet av nu pågående utbyggnadsetapp (1969) beräknas vårdplatsan- talet på sjukhuset komma att uppgå till ca 1 400 vårdplatser.

Utöver akademiska sjukhuset finnes i Uppsala vissa långtidsvårdsjuk- hus samt Diakonissanstalten Samariterhemmets sjukhus. Detta senare sjuk- hus, som är beläget i Uppsalas centrala stadsdel, omfattar för närvarande ca 85 vårdplatser. Dessa, platser utnyttjas till huvudsaklig del av patienter från Uppsala läns landstingsområde.

Planer föreligger att utbygga Samariterhemmets sjukhus för att tillgodo- se det ökade behovet av vårdplatser inom Uppsala-området för normallasa- rettsspecialiteterna medicin och kirurgi. Utbyggnaden, som skulle bekostas av landstinget, beräknas bli genomförd i två etapper. Ett realiserande av den första etappen skulle ge ett vårdplatsantal av ca 230 och ett realiserande

av den andra etappen ett vårdplatsantal av ca 300. Kostnaderna för vardera utbyggnadsetappen beräknas till ca 15,0 milj. kronor. Utbyggnaden enligt den första etappen beräknas vara avslutad år 1968.

Allmänna förutsättningar för ökad läkarutbildning samt olika alternativ till intagningsökning: Då intagningens storlek i första hand begränsas av tillgången på studieplatser i de kliniska ämnena diskuterar beredningen in- ledningsvis förutsättningarna att öka läkarutbildningen i dessa ämnen.

Beredningen anser det möjligt att vid medicinska fakulteten i Uppsala intaga 120 nybörjare årligen i de kliniska ämnena. Härför vore det emeller- tid nödvändigt, framhåller beredningen, att för utbildningen i medicin och kirurgi utöver akademiska sjukhusets resurser även ta i anspråk ett normal- lasaretts resurser i huvudsak för att bereda det Ökade antalet medicine kan- didater praktiska tjänstgöringsmöjligheter. Beredningen erinrar därvid om att det kan finnas möjligheter att för utbildningsändamål utnyttja Sama- riterhemmets sjukhus, som enligt vad ovan anförts planeras bli utbyggt. För ett realiserande av detta alternativ till intagningsökning förutsättes emellertid enligt beredningen, att en överenskommelse kan träffas mellan staten och Uppsala läns landsting angående de ekonomiska villkoren för utnyttjande av Samariterhemmets sjukhus för klinisk utbildning.

Då slutlig ställning ännu inte tagits beträffande utbyggnaden av Sama- riterhemmets sjukhus och i beaktande av att ett ianspråktagande av sjuk- huset för utbildm'ngsändamål därjämte är beroende av en förhandlingsöver- enskommelse mellan staten och landstinget, har beredningen funnit anledning att pröva en lösning till intagsökning med utnyttj ande enbart av akademiska sjukhusets resurser. Beredningen har därvid funnit förutsättningar föreligga att vid medicinska fakulteten i Uppsala anordna utbildningsplatser i de kli- niska ämnena för 106 nybörjare årligen. Beredningen diskuterar möjligheten att vid ifrågavarande alternativ för viss begränsad utbildning bl. a. under det propedeutiska året utnyttja något av landstingets sjukhem för långvarigt sjuka i Uppsala. Beredningen framhåller, att en dylik anordning, som för övrigt inte vore oundgängligen nödvändig för nu aktuell kapacitetsvidgning, även kunde komma att förutsätta särskild överenskommelse mellan staten och Uppsala läns landsting.

För de kliniska ämnenas del finner beredningen det således möjligt att öka intagningen nybörjare enligt" två alternativ, nämligen dels enligt ett lägre alternativ med intag av 106 nybörjare årligen i dessa ämnen och med utnyttjande enbart av akademiska sjukhusets resurser (U—A), dels enligt ett högre alternativ med intag av 120 nybörjare i de kliniska ämnena och med utnyttjande jämväl av Samariterhemmets sjukhusresurser (U-B).

För de teoretiska ämnenas och vissa propedeutiska ämnens vidkommande anser beredningen en betydande vidgning av utbildningskapaciteten möjlig under förutsättning att ifrågavarande institutioner erhåller ökade lokalut- rymmen.

Beredningen finner det därvid lämpligt, att lokalfrågorna löses i stort enligt den utbyggnadsplan, som framlagts av byggnadsstyrelsen. Därvid bör, framhåller beredningen, de krav den ökade läkarutbildningen för med sig kunna beaktas. Genom att vidtaga vissa provisoriska åtgärder finns det emellertid, har beredningen funnit, förutsättningar att inom vissa nu— varande institutionsbyggnader bereda ökat antal utbildningsplatser i av- vaktan på tillkomsten av nybyggnader för samtliga teoretiska ämnen.

Beredningen anser det sålunda vara fullt möjligt att bereda utbildnings— platser i de teoretiska ämnena och i vissa propedeutiska ämnen motsvarande de två ökningsalternativ, som ovan diskuterats för de kliniska ämnena. Beredningen räknar därvid med ett alternativ med intagning av 110 nybör- j are årligen i de teoretiska ämnena (U-A) och ett alternativ med intagning av 124 nybörjare (U-B).

Lokalfrågan för de teoretiska ämnena i Uppsala måste, som ovan angi- vits, i vilket fall som helst lösas genom omfattande byggnadsåtgärder. Det kan därvid enligt beredningens mening finnas anledning pröva möjligheten att i samband därmed anordna utbildningsplatser inte bara för det antal studerande, som skall fortsätta sin propedeutiska och kliniska utbildning i Uppsala, utan även för ett visst antal studerande, som efter de två första studieåren kan flytta över till ett annat lärosäte för att där genomgå det propedeutiska årets och de kliniska årens kurser. Beredningen har i annat sammanhang funnit det möjligt att vid annat lärosäte anordna utbildnings- platser i de propedeutiska och kliniska ämnena för en intagning av 85—90 nybörjare årligen. Med hänsyn härtill upptar beredningen två ytterligare alternativ till intagningsökning i de teoretiska ämnena i Uppsala, varvid förutsättes, att vid vart och ett av dessa 84 studerande årligen flyttar från Uppsala till detta lärosäte. Beredningen räknar dels med ett lägre alter- nativ med intagning av 196 nybörjare årligen i de teoretiska ämnena (U-C), motsvarande intagningsnivån 106 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena i Uppsala, dels med ett högre alternativ med intagning av 210 ny- börjare årligen i de teoretiska ämnena (U-D),,motsvarande intagningsnivån 120 nybörjare i de propedeutiska och kliniska änmena.

För att lösa de teoretiska och propedeutiska ämnenas lokalfråga anser beredningen med hänvisning till vad tidigare anförts det angeläget, att ny- hyggnadsplanerna för Artillerifältet förverkligas liksom att den planerade tillbyggnaden för ämnena patologi och råttsmedicin kommer till stånd.

Beredningen har beräknat storleken av ny- och tillbyggnadsbehovet för de olika intagningsalternativen genom vissa jämförelser med motsvarande institutioner vid medicinska fakulteterna i Göteborg och Lund. Beträffande beräkningsmetoderna hänvisas till läkarutbildningsberedningens redogörel- se. Storleken av därvid erforderliga byggnadsåtgärder, angivna i in? net- toyta, framgår av tabell 2: 7.

För ämnena fysiologis och medicinsk fysiks vidkommande utgår bered-

Tabell 2:7. Beräknat ny- och tillbyggnadsbehov im2 nettoyta inom olika ämnen vid medicinska fakulteten i Uppsala enligt olika utbyggnadsalternativ

Beräknad storlek i m2 nettoyta enligt alternativ:

Ämne U—A U—B U—C U—D

Anatomi ........................ 2 300 2 375 2 825 2 900 Histologi ........................ 2 500 2 575 3 125 3 200 Medicinsk kemi .................. 3 100 3 175 3 825 3 900 Farmakologi ..................... 2 100 2 200 2 100 2 200 Mikrobiologi ..................... 3 900 4 000 3 900 4 000 Patologi ......................... 1 000 1 000 1 000 1 000

Summa 14 900 15 325 16 775 17 200

ningen ifrån att det skall vara möjligt att genom vidtagande av omdisposi— tioner i den nybyggnad, som för närvarande är under projektering, bereda utbildningsplatser även för här ifrågasatt intagningsökning.

Det är enligt beredningens mening möjligt att inom de nuvarande anato- miska och histologiska institutionsbyggnaderna under en övergångstid he- reda provisoriska utbildningsplatser upp till en intagning motsvarande alter- nativet U-C.

Tidsplan för ökad läkarutbildning: Avgörande för tidpunkten när en kapacitetsvidgning i de teoretiska ämnena upp till en intagning av 196 ny- börjare årligen kan igångsättas, är hur snabbt tidigare angivna byggnadsåt- gärder för fysiologi och medicinsk fysik samt medicinsk kemi och patologi kan vidtagas. Om undervisningsdelen av en nybyggnad för medicinsk kemi kunde färdigställas på Artillerifältet till höstterminen 1967, skulle intag- ningsökningen i ämnet anatomi kunna igångsättas höstterminen 1966. En- ligt denna tidsplan skulle nybyggnader för fysiologi och medicinsk fysik på grund av den vidgade utbildningskapaciteten behöva vara uppförd till vårterminen 1968 och tillbyggnaden för patologi till höstterminen 1968. De begränsade ombyggnaderna på de anatomiska och histologiska institutio— nerna borde enligt beredningen otvivelaktigt kunna vara färdiga till höst- terminen 1966.

En ökning av intagningen till de teoretiska ämnena enligt ovan angivet alternativ U-D kan, anser beredningen, igångsättas, när nybyggnader för samtliga ämnen uppförts på Artillerifältet.

Beredningen har funnit, att möjligheter i och för sig borde föreligga att ta in studerande i den medicinska utbildningsgången i Uppsala — i vart fall enligt alternativet U-A ——4 en eller ett par terminer före höstterminen 1966, samt att under motsvarande antal terminer bereda studenterna utbild- nings-platser i medicinsk kemi, eventuellt genom lämpligt anordnad skift- utbildning. Detta förutsätter enligt beredningen, att tidpunkterna för färdig— ställandet av ovan nämnda byggnadsåtgärder för övriga teoretiska och pro- pedeutiska ämnen på motsvarande sätt kan tidigareläggas.

Vad gäller tidpunkten för den ökade läkarutbildningen i de kliniska äm- nena finner beredningen det vara möjligt att öka intagningen på akademiska sjukhuset i ämnena medicin och kirurgi fr. o. m. höstterminen 1968, vilket skulle motsvara en intagning i de teoretiska ämnena fr. o. m. höstterminen 1965. Enligt tidsprogrammet skulle den första etappen av utbyggnaden av Samariterhemmets sjukhus kunna vara klar höstterminen 1968, men be— redningen anser sig inte — på grund av risken för förseningar i realise- randet av programmet —— kunna räkna med en intagning i ämnena me- dicin och kirurgi förrän tidigast höstterminen 1969, vilket skulle motsvara en intagning i de teoretiska ämnena fr. o. m. höstterminen 1966. Som tidi— gare anförts kan det emellertid —— med hänsyn till svårigheterna att anordna 210 intagningsplatser per år i de teoretiska ämnena i Uppsala — bli aktuellt att för ytterligare några år uppskjuta ett eventuellt förverkligande av en in- tagningsökning i de kliniska ämnena enligt alternativet U-D.

Med hänvisning till vad ovan anförts har beredningen uppställt en i tabell 2: 8 redovisad tidsplan för ökad läkarutbildning enligt de skilda alter- nativen.

För varje alternativ anges i sammanställningen tidpunkterna för intagning av studerande till preklinisk (teoretisk) utbildning de två första studieåren (I), till propedeutisk utbildning det tredje studieåret (II), till klinisk utbildning det fjärde studieåret (III) samt förflyttning av studerande till ett nytt lärosäte in- för den propedeutiska utbildningen (F). Inom parentes redovisas skillnaden i intagning jämfört med närmast föregående nivå eller etapp; för etappen 1 så- ledes jämfört med nu beslutad intagningsnivå.

Tidpunkten för färdigställandet av nya utbildningslokaler för anatomi och histologi antages i alternativ U-D vara höstterminen 1969/70.

Tabell 2:8. Tidsplan för ökad läkarutbildning i Uppsala

Plats i studieordningen

Alternativ] etapp I I I I I F Intag Läsår Intag Läsår Intag

Alternativ U—A Etapp] ............... 1965/66 110(+20) 1967/68 106(+20) 1968/69 106(+20)

Alternativ U—B Etappl ............... 1965/66 110(+20) 1967/68 106(+20) 1968/69 106(+20) Etapp2 ............... 1966/67 124(+14) 1968/69 120(+14) 1969/70 120(+14)

Alternativ U—C Etapp1 ............... 1965/66 110(+20) 1967/68 106(+20) 1968/69 106(+20) Etapp2 ............... 1966/67 196(+86) 1968/69 106(j; 0) 1969/70 106(;t; 0)

Alternativ _U—D Etappl ............... 1965/66 110(+20) 1967/68 106(+20) 1968/69 106(+20) Etapp2 ............... 1966/67 196(+86) 1968/69 106(-_l; 0) 1969/70 106(i O) Etapp3 ............... 1969/70 210(+14) 1971/72 120(+14) 1972/73 120(+14)

Tabell 2: 9. Erforderlig personalförstärkning för ökad läkarutbildningi Uppsala

Univ.—

Prof. lekt.

Alternativ

Klin. lär.

Forsk— ass.

Ass.

1:e aman.

3ze aman.

Teknisk personal

U—-—A ........ U—B ........ U—C ........ U—D ........

8 28 13 30

19,5 20,5 34,5 35,5

Tabell 2:10. Personalkostnader för ökad läkarutbildning i Uppsala

Tillkommande kostnader, 1 OOO-tal kronor ........................ Antal utbildningsplatser ........... Kostnad per utbildningsplats och år, kronor ........................

Alternativ

U—B U—C

1 165 140

8 300

1 975 238

8 300

1 850 312

5 900

2 580 410

6 300

Erforderlig personalförstärkning och beräknade kostnader för de skilda alternativen till intagningsökning: I tabell 2: 9 sammanställes beredningens bedömningar av behovet av personalförstärkning för ökad läkarutbildning i Uppsala vid de skilda alternativen till intagningsökning.

I tabell 2:10 anges de beräknade totala kostnaderna samt kostnaderna per utbildningsplats och år för ovan preciserade personalförstärkningar vid de skilda alternativen till intagningsöknind.

I tabell 2:11 sammanställes slutligen av beredningen beräknade kostna-

Tabell 2:11. Kostnader för ökad läkarutbildning i Uppsala, milj. kronor

Anslagsrubrik

U—A U—B U—C U—D

I nvesteri ngskostnader

8:e huvudtiteln Byggnadskostnader, nybyggnader Byggnadskostnader, ombyggnader Utrustningskostnader ...........

33,70 0,12 13,50

37,80 0,12 15,10

Summa kostnader ..............

a':e huvudtiteln Byggnadskostnader ............. Utrustningskostnader ...........

_ 47,32

3,75—7,50 0,94—1,90

53,02

3,75—7,50 0,94—1,90

Summa kostnader ..............

Driftkostnader

8:e h uvudtiteln Personalkostnader .............. Övriga kostnader ...............

4,69—9,40

1,98 1,18

4,69—9,4O

2,65 2,03

Summa kostnader .......... I. . . .

"L'e huvudtiteln

3,16 0,86—1,12

4,68 0,86—1,12

der för ökad läkarutbildning i Uppsala enligt de olika alternativen till in— tagningsökning. Statens drift- och investeringskostnader för Samariterhem— mets sjukhus vid alternativen U-B och U-D har schematiskt beräknats en- ligt de huvudprinciper för kostnadsfördelningen mellan staten och den kommunala huvudmannen, som ligger till grund för 1959 års avtal mellan staten och den kommunala huvudmannen i Göteborg. Beredningen fram- håller dock, att vid de förhandlingar mellan staten och Uppsala läns lands- ting, som blir erforderliga vid ökad läkarutbildning enligt alternativen U-B och U-D, man måste beakta, att Samariterhemmets sjukhus endast kommer att belastas av utbildning i begränsad omfattning.

I fråga om beräkningsmetoderna i övrigt hänvisas till läkarutbildnings— beredningens redogörelse.

2.3.3. Ökad läkarutbildning i Stockholm Läkarutbildningsberedningen redovisar förutsättningarna för en perma- nent ökning av läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Stockholm enligt följande fyra ökningsalternativ, benämnda S (Stockholm) -A, S-B, S-C och S-D. Beredningen utgår därvid ifrån nuvarande permanenta intag— ningsnivå om 168 nybörjare per år i de teoretiska ämnena och 160 nybör- jare i de propedeutiska och kliniska ämnena.

S-A: intag av 188 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 180 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena, S-B: intag av 208 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 200 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena, S—C: intag av 280 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 270 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena samt S—D: intag av 370 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 360 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena.

Beredningen behandlar även möjligheten att kombinera de ovannämnda alternativen S-C och S-D såtillvida att intagningen i de teoretiska ämnena sker enligt alternativet S-D och intagningen i de propedeutiska och kliniska. ämnena enligt alternativet S-C. För att denna lösning skall kunna ifrågakom— ma, förutsättes emellertid att ca 86 nybörjarplatser per år kan anordnas i de propedeutiska och kliniska ämnena vid annat lärosäte.

Nuvarande utbildningsläge och föreliggande planer på utbyggnad av me- dicinskt teoretiska institutioner och kliniker samt av övrig sjukvård av in- tresse för Ökad läkarutbildning: För närvarande intages 208 nybörjare år— ligen i de teoretiska ämnena vid karolinska institutet. Härav år 40 nybör— jare per är placerade på de provisoriska utbildningsplatser, som jämlikt beslut av 1963 års riksdag temporärt skall anordnas vid institutet under en tioårsperiod fr. o. m. höstterminen 1963. I de propedeutiska ämnena ökas in- tagningskapaciteten successivt från 120 nybörjare per år läsåret 1962/63

till 200 nybörjare under läsåret 1965/66, då den provisoriska intagningsök- ningen när detta utbildningsskede. Motsvarande ökning äger rum i de kli- niska ämnena med början i medicin ett år efter det ökningen påverkat de propedeutiska ämnena.

Den prekliniska utbildningen liksom utbildningen i ämnena farmakologi och bakteriologi under det propedeutiska skedet är förlagd till institutioner belägna på karolinska institutets område. På detta område är även institu- tioner för rättsmedicin och hygien placerade, i vilka ämnen undervisning meddelas under det kliniska skedet. Undervisning i kliniska ämnen med- delas för närvarande på de statliga undervisningssj ukhusen, karolinska sj uk- huset och serafimerlasarettet samt i fråga om ämnena klinisk epidemiologi på Epidemisjukhuset i Stockholm, pediatrik på Kronprinsessan Lovisas barn- sjukhus, obstetrik-gynekologi, patologi och oftalmiatrik på Sabbatsbergs sjukhus samt psykiatri på S:t Görans sjukhus. Viss undervisning meddelas härutöver på S:t Eriks sjukhus samt på Södersjukhuset (i patologi).

Klinisk utbildning för den provisoriska intagningen av 40 nybörjare årligen planeras bli anordnad på sjukhus, tillhöriga Stockholms stad och Stockholms läns landsting, varvid i första hand Södersjukhuset och Dan- deryds lasarett kommer att utnyttjas för detta ändamål.

Den utbildning, som nu meddelas på serafimerlasarettet, Sabbatsbergs sjukhus och Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus kommer enligt en är 1961 träffad överenskommelse mellan staten och Stockholms stad att senast år 1976 bli överflyttad till ett nybyggt S:t Görans sjukhus.

Omfattande utbyggnadsarbeten pågår eller planeras bli utförda på karo- linska institutets område. Bl. a. kommer ökade utrymmen att beredas i an- slutning till de farmakologiska och fysiologiska institutionerna. Byggnads— åtgärderna på den fysiologiska institutionen är i första hand föranledda av den intagningsökning, som igångsattes höstterminen 1963. Vidare diskute- ras lokalökninga-r för bibliotek och administration, för vilka lokalförhål— landena för närvarande är mycket besvärliga.

Det snabbt ökade sjukvårdsbehovet inom Stockholms stad och län, region- sjukvårdens utbyggande samt den medicinska utbildningens och forsk- ningens behov gör en skyndsam förstärkning av sjukvårdsorganisationen inom staden och länet påkallad. Planer föreligger för närvarande på en om— fattande utbyggnad av sjukhusresurserna inom Stor-Stockholms-området.

Av särskilt intresse för läkarutbildningens del torde vara sjukhusut— byggnaden i Stor-Stockholm för den specialiserade kroppssjukvården. Den- na beräknas bli tillgodosedd genom sex 5. k. nyckelsjukhus, nämligen de befintliga sjukhusen Danderyds lasarett, karolinska sjukhuset och S:t Gö— rans sjukhus i norra delen av området samt Södersjukhuset i södra delen av området, vartill kommer två planerade nya sjukhus i Söderort, Enskede- dalens sjukhus och Huddinge sjukhus. '

I fråga om karolinska sjukhuset har nyligen framlagts förslag till ge-

neralplan för sjukhusets fortsatta utbyggnad. Vårdplatsantalet på sjuk— huset, som planeras bli inlemmat i Stor-Stockholms sjukvårdsorganisation, beräknas komma att öka från för närvarande 1 925 till 2 175 vårdplatser. S:t Görans sjukhus planeras bli helt ombyggt. Enligt den år 1961 träffade överenskommelsen mellan staten och Stockholms stad skall den utbildning, som för närvarande är förlagd till serafimerlasarettet, Sabbatsbergs sjuk- hus och Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus, placeras på S:t Görans sjuk— hus. Vårdplatsantalet på sjukhuset beräknas enligt avtalet komma att upp- gå till ca 1 100 platser. Det Stockholms läns landsting tillhöriga Danderyds lasarett är för närvarande föremål för en omfattande om- och tillbyggnad, som man räknar med skall vara avslutad år 1968. Vårdplatsantalet beräk- nas härigenom komma att uppgå till ca 1 300 vårdplatser, inklusive 470 platser för mentalsjukvård med lasarettspsykiatri. Vissa om- och tillbygg— nader planeras vidare bli utförda på Södersjukhuset, som ägs av Stockholms stad. Vårdplatsantalet på detta sjukhus —— innefattande Sachsska barn— sjukhuset —— beräknas komma att uppgå till ca 1 550 platser. De två nya sjukhusen i Söderort beräknas bli uppförda till år 1975. Enskededalens sjukhus, för vilket generalplan nyligen framlagts, kommer att uppföras av Stockholms stad och få ca 1 450 vårdplatser, varav ca 350 platser för mentalsj ukvård. För Huddinge sjukhus, som kommer att uppföras av Stock— holms läns landsting, pågår programmeringsarbete. Detta sjukhus beräk- nas få ett vårdplatsantal av ca 1 600, varav ca 420 platser för mentalsjuk- vård.

Allmänna förutsättningar för ökad läkarutbildning samt olika alternativ till intagningsökning: Vad först gäller förutsättningarna att öka läkarut- bildningen i de kliniska ämnena i Stockholm är det enligt beredningens mening ställt utom tvivel, att ett realiserande av den planerade utbyggnaden av sjukvården i Stor-Stockholm under det närmaste decenniet kommer att skapa sjukvårdsunderlag för en betydande ökning av den kliniska utbild- ningen av läkare i Stockholm.

Vid sin bedömning av förutsättningarna för ökad läkarutbildning i nu aktuella ämnen har beredningen utgått ifrån att det bör vara möjligt att bereda 90 utbildningsplatser per år i de kliniska huvudämnena på ett sjuk— hus. En ökning till detta intag på de två nuvarande undervisningssj ukhusen, karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus, skulle ge det första alternativet till intagsökning nämligen alternativet S-A. Utnyttjandet av ett tredje un- dervisningssjukhus skulle vidare ge en intagningskapacitet av 270 nybör— jare per år (alternativ S-C). Om slutligen två nya sjukhus tages i an- språk för läkarutbildningsändamål, borde storleken av den årliga intag- ningen av nybörjare i de kliniska ämnena enligt beredningen kunna ökas till 360 (alternativ S;D). Med hänsyn till karolinska sjukhusets stora kli— niska resurser har beredningen ifrågasatt, om icke möjlighet föreligger att

utnyttja detta sjukhus för ett större antal studenter än som skulle bli fallet med en intagning av 90 nybörjare årligen. Detta har lett till att beredningen uppställt ett alternativ S—B, innebärande en permanentning av nuvarande provisoriska intagning av 200 nybörjare årligen i de kliniska ämnena men med placering av samtliga studerande i dessa ämnen på karolinska sjuk- huset och S:t Görans sjukhus, varvid dock huvuddelen skulle placeras på det förstnämnda sjukhuset.

I det följande redogöres översiktligt för beredningens synpunkter i fråga om utbildningsorganisation m. m. i de kliniska ämnena vid berörda alter- nativ till kapacitetsökning.

Beträffande alternativ S-A räknar beredningen med att studenterna skall fördelas lika mellan karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus för ut- bildningen i de kliniska huvudämnena och obstetrik-gynekologi liksom i patologi, röntgendiagnostik och vissa laboratoriediagnostiska ämnen. I frå— ga om ämnet medicin är dock beredningen tveksam, huruvida den medi- cinska kliniken på S:t Görans sjukhus tål en sådan belastning. Beredningen räknar därför tills vidare med att intagningen till denna klinik begränsas till nu fastställda 80 per år. I stället bör den medicinska kliniken pä karo— linska sjukhuset kunna mottaga 100 studerande per år. Utbildningen i de kliniska specialämnena bör vidare, anser beredningen, för samtliga stude- rande enligt detta alternativ kunna förläggas till karolinska sjukhuset eller till det andra sjukhus eller den institution, som nu utnyttjas för detta än- damål (klinisk epidemiologi, ftisiologi, socialmedicin, hygien m. fl.).

Ett realiserande av alternativ S-B skulle, framhåller beredningen, förut- sätta, att hela ökningen från 180 (S-A) till nu aktuell nivå placerades på karolinska sjukhuset. Denna intagningsstorlek är i och för sig möjlig, även om beredningen är medveten om att ett realiserande av alternativet skulle vålla svårigheter ur utbildningssynpunkt och föranleda därav följande kostnadskrävande omdispositioner och förstärkningsåtgårder. Av denna an- ledning bör detta alternativ stå tillbaka för övriga här aktuella alternativ till intagningsökning. Beredningen har inte heller i detalj undersökt förut- sättningarna att genomföra alternativ S-B.

Ett realiserande av alternativ S-C förutsätter enligt beredningen, som ovan angivits, att ett tredje sjukhus tages i anspråk för utbildningsändamål. Beredningen behandlar inledningsvis detta alternativ utifrån principiella utgångspunkter och använder därvid benämningen klinikenhet III på det nya undervisningssjukhuset.

Beredningen förutsätter, att klinikenhet 111 får sådana sj ukvårdsmässiga resurser, att undervisning kan meddelas i samtliga kliniska ämnen med vissa undantag. Vid bedömningen av personalbehovet m. 111. har bered- ningen utgått ifrån en intagningskapacitet av 90 nybörjare årligen i de olika kliniska ämnena på det nya sjukhuset. Beredningen finner det emellertid naturligt, att man vid ett realiserande av detta alternativ ifråga om de kli-

niska specialämnena gör en sådan omfördelning av studentintaget mellan klinikenhet III och karolinska sjukhuset, som bäst kan anses svara mot det sjukvårdsmässiga underlaget på de två sjukhusen.

Vid bedömningen av vilket sj ukhus i Stor-Stockholm, som kunde komma ifråga som det tredje undervisningssjukhuset, anser sig beredningen ome- delbart kunna utesluta Danderyds lasarett ur diskussionen med hänsyn dels till dess ofullständighet, dels till att sjukhuset inom kort är färdigut- byggt, varför det skulle bli svårt att på sjukhuset anordna utbildnings- och forskningslokaler. Beredningen anser vidare, att Södersjukhuset vid detta alternativ bör stå tillbaka för både Huddinge och Enskededalens sjukhus. Det skulle bli svårt att på Södersjukhuset med hänsyn till dess byggnads- konstruktion och begränsade tomtmark genomföra de mycket genomgri- pande omdispositioner, som utbildningen och forskningen kräver.

Enligt beredningens mening vore Huddinge sjukhus lämpligare som under- visningssjukhus än Enskededalens sjukhus. Huddinge sjukhus har något högre specialiseringsgrad än Enskededalens sjukhus, som för övrigt — när det gäller den specialiserade kroppssjukvården — samverkar med Söder- sjukhuset. Härtill kommer de fördelar ur tomtmarksynpunkt, som Hud- dinge sjukhus kan erbjuda. Den för sj ukhusbebyggelse tillgängliga marken i Huddinge torde komma att uppgå till ca 120 ha. Enligt beredningen kan vissa svårigheter komma att uppstå då det gäller att bereda utbildningen och forskningen erforderligt utrymme på Enskededalens sjukhusområde, särskilt som även en mentalklinik kommer att placeras där. Det för sjuk- husändamål disponibla området omfattar nämligen endast ca 27,5 ha. Ur sjukvårdsorganisatorisk synpunkt vore likaså lösningen med Huddinge sjukhus som det tredje undervisningssjukhuset fördelaktigare. Planerings- arbetet för Enskededalens sjukhus har hunnit längre än det för Huddinge sjukhus. Om undervisning och forskning skulle förläggas till Enskededa- lens sjukhus, skulle enligt beredningen av denna anledning följa mer om— fattande omplaneringar med större merkostnader och förseningar än vid ett ianspråktagande av Huddinge sjukhus. Ett val av Enskededalens sjuk- hus skulle härigenom enligt beredningen i högre grad än ett val av Hud- dinge sjukhus försvåra den mycket angelägna uppgiften för sjukvårds- myndigheterna att snarast möjligt avhjälpa bristen på sjukvårdsplatser i Stor-Stockholms södra delar.

Under åberopande av vad ovan anförts finner beredningen således det vara lämpligast, att Huddinge sjukhus utnyttjas som karolinska institutets tredje undervisningssjukhus vid ökad läkarutbildning enligt alternativet S-C i Stockholm.

Ett realiserande av alternativ S-D förutsätter enligt beredningen ianspråk- tagande av två sjukhus för utbildningsändamål utöver karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus. Vid diskussionen om erforderliga sj ukvårdsmässiga resurser betraktar beredningen alternativet S-D isolerat från alternativet

S-C, även om det större intagningsalternativet S-D _ när det gäller den principiella uppläggningen av utbildningen — kan ses som en vidareutveck— ling av alternativet S-C. Beredningen använder inledningsvis benämningen klinikenhet IV på det fjärde undervisningssjukhuset.

Beredningen anser det böra vara möjligt att vid ett och samma lärosäte bereda utbildningsplatser i de kliniska ämnena i så stort antal, som det skulle bli fråga om vid alternativ S-D. Det totala sjukvårdsunderlaget i Stor-Stock- holm synes även beredningen tillräckligt för nu aktuell kapacitetsvidgning.

Klinikenhet IV måste enligt beredningen ha sjukvårdsmässigt underlag för utbildning av 90 studerande årligen i de kliniska huvudämnena liksom i de laboratoriediagnostiska ämnena. För utbildningen i de kliniska special- ämnena ifrågasätter beredningen, om inte motsvarande samordning kunde äga rum mellan klinikenhet III och klinikenhet IV som mellan karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus. Utbildningen i dessa ämnen borde där- vid, menar beredningen, kunna koncentreras på klinikenhet III och utbild- ningsplatser på detta sjukhus' kliniker anordnas för 180 studerande årligen i varje ämne. Då beredningen emellertid är oviss, om den sjukvårdsmässiga kapaciteten på det sjukhus, som vid nu aktuellt alternativ skulle kunna komma ifråga som klinikenhet III, tilläte en sådan omfattande utbildning, räknar beredningen tills vidare med fullständig utbildning på klinikenhet [V även i vissa Specialämnen.

I diskussionen om vilka sjukhus, som kunde komma i fråga som klinik- enhet III och klinikenhet IV, medtager beredningen Södersjukhuset, Enske- dedalens sjukhus och Huddinge sjukhus. Beredningen anser det i och för sig böra vara möjligt att ur utbildningssynpunkt skapa en tillfredsställande lösning genom kombinationen Huddinge sjukhus som det tredje undervis- ningssj ukhuset och Enskededalens sjukhus som det fjärde, även om bered- ningen är medveten om att denna lösning kunde komma att medföra pro- blem särskilt beträffande samordningen av utbildningen mellan sjukhusen. De två sjukhusen tillhör nämligen skilda huvudmän och kommer således inte sjukvårdsmässigt att ha anknytning till varandra. Enskededalens sjukhus kommer för övrigt, understryker beredningen, att i sjukvårdshänseende samarbeta med Södersjukhuset, som framdeles torde komma att bli av högre specialiseringsgrad än Enskededalens sjukhus.

Beredningen diskuterar utgående från vad som nyss anförts möjligheten att för läkarutbildning utnyttja Södersjukhuset och Enskededalens sjukhus i kombination som det tredje respektive fjärde undervisningssjukhuset. Be- redningen avvisar emellertid denna lösning i första hand med hänsyn till Södersj ukhusets begränsade utbyggnadsmöjligheter.

Vid diskussionen om sambruk av två sjukhus för utbildning och forskning måste emellertid, framhåller beredningen, dagens sjukvårdssituation i Stockholms södra delar beaktas. Mot bakgrund av det långt framskridna planeringsarbetet för Enskededalens sjukhus skulle, som även tidigare an—

givits, en omplanering av sj ukhuset i syfte att anpassa det till läkarutbild- ningens och forskningens krav komma att bli omfattande med betydande merkostnader och förseningar som följd —— även om den igångsattes ome- delbart. Härtill skulle komma vissa för beredningen inte nu överblickbara konsekvenser i utbyggnadsprogrammen för övriga sjukhus. Ett utnyttjande av Enskededalens sjukhus för utbildningsändamål skulle för övrigt, fram- håller beredningen, rubba den överenskommelse, som år 1961 träffades mellan staten och Stockholms stad angående nytt undervisningssjukhus i Stockholm och vari fastställdes, att det av staden planerade sjukhuset i En— skededalen omedelbart skulle påbörjas och utformas som ett kommunalt sjukhus enbart för sjukvårdens behov.

Även om beredningen således finner det i och för sig böra vara möjligt att vid ökad läkarutbildning i Stockholm enligt alternativet S-D genom kombinationen Huddinge sjukhus _ Enskededalens sjukhus skapa en till- fredsställande utbildningsorganisation, anser beredningen med hänvisning till vad ovan anförts det vara varken ekonomiskt eller sjukvårdsorganisa- toriskt rationellt att nu taga i anspråk Enskededalens sjukhus för utbild- ning och forskning.

I det följande redovisas beredningens bedömningar av förutsättningarna att öka läkarutbildningen i de teoretiska ämnena samt i vissa propedeutiska ämnen enligt angivna alternativ.

Ett realiserande av de två största nu aktuella ökningsalternativen (S-C och S-D) förutsätter enligt beredningen mycket omfattande till- och nybygg— nader för karolinska institutet. Det torde dock enligt vad beredningen in— hämtat från byggnadsstyrelsen vara fullt genomförbart med hänsyn till tomtutrymmet på institutets område att realisera även det största alterna- tivet vad gäller de teoretiska ämnena. Därvid kommer emellertid enligt byggnadsstyrelsen hela den för ytterligare bebyggelse tillgängliga marken att behöva tagas i anspråk, om nöjaktiga tillkommande expansionsmöjlig- heter för institutets vetenskapliga institutioner m. m. samtidigt skall kun- na säkerställas.

Enligt vad byggnadsstyrelsen sålunda meddelat kan det bli svårt att vid ett realiserande av det största nu aktuella alternativet för karolinska institu- tets teoretiska institutioner (S-D) bereda plats inom institutets område även för den utbyggnad, som aktualiserats för övriga dit förlagda institu— tioner och laboratorier såsom statens institut för folkhälsan, statens farma- ceutiska labora-torium och statens rättskemiska laboratorium. I konkurren- sen om mark mellan de olika verksamhetsgrenarna bör enligt läkarutbild- ningsberedningens mening det för ytterligare bebyggelse tillgängliga utrym— met i första hand reserveras för de utbyggnadsbehov, som sammanhänger med en vidgning av läkarutbildningen.

För alternativen S-A och S-B torde enligt beredningen inga byggnadsåt—

Tabell 2:12. Beräknat ny—, till— och ombyggnadsbehov i m2 nettoyta inom olika ämnen vid karolinska institutet enligt olika utbyggnadsalternativ

Utbyggnadsbehov i m2 nettoyta för alternativen __ S—C S—D Amne . Ny— eller tillbyggnad Ny- eller .. ' . Ombyggnad tillbyggnad (utov er alternativ S—C) Anatomi ................... 700 1 700 1 200 Histologi ................... 200 1 800 1 000 Medicinsk kemi ............. 600 1 700 1 000 Fysiologi och med. fysik. . . . . . 400 700 1 000 Farmakologi ................ — — 500 Övriga ämnen ............... _ 1 300 1 200 Summa 1 900 7 200 5 900

gärder behöva vidtagas utöver dem som redan i dagens läge är aktuella. Beredningen understryker emellertid behovet av att dessa byggnadsfrågor bringas till en snar lösning.

Beredningen har beräknat storleken av ny-, till- och ombyggnader för in- tagningsalternativen S-C och S-D på grundval av förslag från karolinska institutets lärarkollegium samt genom vissa jämförelser med motsvarande institutioner vid andra lärosäten. Storleken av därvid erforderliga bygg- nadsåtgärder, angivna i m2 nettoyta, framgår av tabell 2: 12.

Beredningen förordar, att behovet av ökade undervisningslokaler skall tillgodoses genom att centralt på institutets område uppföres ett under- visningshus, gemensamt för samtliga ämnen. Nuvarande institutionsbyggna- der bör därvid enligt beredningen efter erforderliga till- och ombyggnader kunna användas för enbart högre utbildning och forskning.

Tidsplan för ökad läkarutbildning: Tidpunkten för igångsättandet av ökad läkarutbildning i Stockholm enligt alternativen S-C och eventuellt S-D är beroende av hur snabbt sj ukhusutbyggnaderna i Stockholm kan rea- liseras samt hur snabbt de erforderliga ny-, till- och ombyggnaderna på karo— linska institutets område och då främst uppförandet av undervisningshuset kan vidtagas.

Beredningen antager, att Huddinge sjukhus och eventuellt även Enskede- dalens sjukhus skall kunna börja brukas för utbildningsändamål 1972. Detta skulle innebära, att intagningen i de teoretiska ämnena enligt alternati- ven S-C och eventuellt S-D kunde igångsättas höstterminen 1969, då ett im— dervisningshus på karolinska institutets område enligt beredningen borde kunna vara uppfört. Beredningen räknar vidare med att den ökade utbild— ningen i de kliniska ämnena på karolinska sjukhuset och S:t Görans sjuk- hus enligt alternativet S-A skall kunna igångsättas vid samma tidpunkt.

Tabell 2:13. Tidsplan för ökad läkarutbildning i Stockholm

Plats i studieordningen Alternativ/etapp II III F Läsår Intag Läsår Intag Läsår Intag

Alternativ S—A Etapp] .............. 1973/74 188(—— 20) — 1975/76 180(—— 20) 1976/77 180(— 20) Alternativ S—C Etapp1 .............. 1969/70 280(+ 72) — 1971/72 270(+ 70) 1972/73 270(+ 70) Alternativ S—D Etappl .............. 1969/70 370(+162) — 1971/72 360(+160) 1972/73 360(+160) Kombinationsalternativ S—C och S—D Etappl .............. 1967/68 296(+ 88)—86 1969/70 200(i 0) 1970/71 200(j; 0) Etapp2 .............. 1969/70 370(+ 74) ——86 1971/72 270(+ 70) 1972/73 270(+ 70)

Beredningen framhåller, att det eventuellt kan bli aktuellt att för ifrågava- rande intagning inledningsvis utnyttja vissa provisorier.

En isolerad ökning av studerandeintagningen i de teoretiska ämnena bör enligt beredningens mening kunna ske snabbare än ovan angivits. Beredning- en räknar med att ett undervisningshus till vissa delar bör kunna färdig- ställas till höstterminen 1967. Ett med 90 nybörjare årligen ökat intag bor— de således, framhåller beredningen, kunna igångsättas höstterminen 1967. Härför förutsättes, att utbildningsplatser i de propedeutiska ämnena kan anordnas på ett nytt lärosäte i Linköping eller Örebro till höstterminen 1969.

I tabell 2: 13 anges beredningens tidsplan för ökad läkarutbildning i Stockholm enligt de olika alternativen. Beträffande de använda förkortning- arna hänvisas till förklaring på sid. 42. Inom parentes anges skillnaden i intagningen jämfört med närmast föregående nivå eller etapp; för alter- nativ S-A således med nuvarande intagningsnivå om 208 nybörjare i de teo- retiska ämnena, innefattande även e-tt provisoriskt intag av 40 nybörjare årligen. Detta intag beräknas i princip upphöra vid realiserande av alter- nativ S-C (alternativ S-D), d. v. s. vid tillkomsten av ytterligare undervis- ningssjukhus.

Alternativ S-B medtages icke i tidsplanen. Beredningen anmäler, att den med berörda myndigheter diskuterat möj- ligheterna att ytterligare temporärt Öka utbildningskapaciteten vid karo- linska institutet utöver den provisoriska intagningsökning om 40 stude- rande, som igångsattes höstterminen 1963. Beredningen räknade därvid med en ytterligare ökning med ca 40 nybörjarplatser per år. Innebörden i detta nytillkommande provisoriska ökningsalternativ var vidare, att man i avvaktan på att ett nytt undervisningssjukhus färdigställdes i Stockholm skulle utnyttja vissa nu befintliga sjukhus, tillhörande staden och lands-

tinget för klinisk utbildning. Det totala antalet studerande på dessa provi- soriskt utnyttjade sjukhus skulle således bli 80.

Beredningen anser sig emellertid inte nu för egen del kunna framlägga något konkret förslag i fråga om ökad provisorisk utbildning i Stockholm. Det kan dock, framhåller beredningen, framdeles komma att finnas anled— ning att överväga ytterligare ökning av utbildningskapaciteten vid karolinska institutet såsom en tidigareläggning i provisoriska former av en viss del av en permanent intagningsökning.

Erforderlig personalförstärkning och beräknade kostnader för de skilda alternativen till intagningsökning: I tabell 2: 14 sammanställes beredning- ens bedömningar av behovet av personalförstärkning för ökad läkarutbild- ning i Stockholm enligt de skilda alternativen. För alternativ S-A räknar beredningen härutöver med hälften av den personalorganisation, som be— räknas tillkomma för den pågående provisoriska läkarutbildningsökningen i de teoretiska och propedeutiska ämnena från intagningsnivån 168/160 till 208/200. För alternativ S-C räknas därtill med den andra hälften samt förutsättes, att den personalorganisation, som tillkommer vid den proviso- riska intagningsökningen i de kliniska ämnena överföres till klinikenhet III. I samtliga alternativ anges behovet av personalförstärkning utifrån nuläget (intagningsnivån 208/200).

I tabell 2: 15 anges de totala kostnaderna samt kostnaderna per utbild— ningsplats och år för personalförstärkningarna vid de skilda alternativen enligt tabell 2: 14. För alternativ S—A har dock medtagits förutom kostna— derna för i tabellen angiven personalförstärkning även hälften av kostna- derna för den personalförstärkning, som beräknas tillkomma för den provi- soriska intagningsökningen i de teoretiska och propedeutiska ämnena till nivån 208/200. Kostnaderna för alternativen S-C och S-D liksom för kombi- nationsalternativet S-C och S-D avser personalförstärkningar utöver alterna- tiv S-A. Vid alternativ S-C har härtill medtagits den andra hälften av kost- naderna för beräknad personalförstärkning för den provisoriska intag- ningsökningen i de teoretiska och propedeutiska ämnena liksom kostna- derna för den personalorganisation för den provisoriska kliniska utbild— ningen, som kan överföras till klinikenhet III. För närmare detaljer om kostnadsberäkningarna hänvisas till beredningens redogörelse.

Tabell 2:14. Erforderlig personal/örstärkning för ökad läkarutbildning [ Stockholm

. Univ.— Lärare i Klin. Forsk.- Teknisk Alternativ me' Lab. lekt. A27m.m. aman. ass. Ass. personal S—A........ _ 1 — 3 10 8 2,5 15 S—C ......... 23 _ 5 13 32 24 19,5 85,5 S—D ........ 40 7 9 28 75 40 43,5 170,5 Kombinerat S—C och S—D 23 4 9 13 32 29 32,5 106,5

Tabell 2:15. Personalkostnader för ökad läkarutbildning i Stockholm

Alternativ Kombinerat

S—C

Tillkommande kostnader, 1 OOO—tal

kronor ........................ 1 200 5 370 10 750 6 550 Antal tillkommande utbildningsplat—

ser ............................ 140 034 1 264 814 Kostnad per utbildningsplats och år,

kronor ........................ 8 600 8 500 8 500 8 000

I tabell 2: 16 sammanställes slutligen av beredningen beräknade kost- nader för ökad läkarutbildning i Stockholm vid de olika alternativen till intagningsökning. Statens drift- och investeringskostnader för Huddinge sjukhus (alternativ S-C) och för Enskededalens sjukhus (alternativ S-D) har schematiskt beräknats enligt de huvudprinciper för kostnadsfördel- ningen mellan :staten och den kommunala huvudmannen, som ligger till grund för 1959 års avtal mellan staten och den kommunala huvudmannen i Göteborg. Inga merkostnader har dock beräknats för den omplanering av Enskededalens sjukhus, som kunde bli erforderlig för att tillgodose behovet av lokaler för utbildning och forskning.

Tabell 2:16. Kostnader för ökad lc'ikarutbildniny i Stockholm, milj. kronor

Alternativ Anslagsrubrik _ S—C S—D S—C och S_A (utöver S—A) (utöver S—A) S—D ” (utöver S—A) Investeringskostnader 8:e huvudtiteln Byggnadskostnader ............. ——— 17,93 30,91 27,17 Utrustningskostnader ........... _ 7,20 12,40 10,90 Summa kostnader .............. —— 25,13 43,31 38,07 5:12 huvudtiteln Byggnadskostnader ............. _ 73,00 148,00 73,00 Utrustningskostnader ........... _ 18,00 37,00 18.00 Summa kostnader .............. — 91,00 185,00 91,00 Driftkostnader 8:e huvudtiteln Personalkostnader .............. 1,20 5,37 10,75 6,55 Övriga kostnader ............... 0,69 3,15 6,27 4,04 Summa kostnader .............. 1,89 8,52 17,02 10,59 6:e huvudtiteln ....................

55 2.3.4. Ökad läkarutbildning i Umeå Läkarutbildningsberedningen redovisar förutsättningarna för en permanent ökning av läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Umeå enligt föl- jande alternativ.

Intagning av 82 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 80 nybörjare i de prope- deutiska och kliniska ämnena.

Nuvarande utbildningstäge samt föreliggande planer på utbyggnad av me- dicinskt teoretiska institutioner och kliniker samt av övrig sjukvård av in— tresse för ökad läkarutbildning: Enligt beslut av 1961 års riksdag (proposi— tion 19611108) skall fr.o.m. höstterminen 1965 undervisning meddelas i Umeå för 62 nybörjare årligen i de medicinskt teoretiska ämnena. Arbetet med uppförande av institutionsbyggnader för dessa ämnen har hittills gått planenligt.

Sedan 1962 meddelas undervisning i propedeutiska ämnen i Umeå för 40 nybörjare årligen. Genom beslut av riksdagen åren 1961 och 1962 har ut- bildningskapaciteten i dessa ämnen ökat till 60 utbildningsplatser per år fr. o. m. höstterminen 1964. För utbildningen disponeras moderna lokaler. När byggnad 6 står färdig, kommer ökade utrymmen att beredas i första hand de propedeutiska ämnena bakteriologi och virologi samt ämnet hy- gien (ingående i det kliniska skedet). Överenskommelse om denna utbygg- nad har träffats mellan staten och Västerbottens läns landsting.

Klinisk utbildning i Umeå meddelas för närvarande för 40 nybörjare år- ligen. Intagningskapaciteten kommer dock fr. o. m. höstterminen 1965 att öka till 60 nybörjare årligen.

Den kliniska utbildningen och forskningen i Umeå befinner sig enligt beredningen i ett svårt läge, då utbyggnaden av lasarettet försenats betyd- ligt. Dessa svårigheter kan även under en övergångstid bli större genom på- gående ökning i intagning.

Lasarettet i Umeå är för närvarande föremål för en omfattande utbygg- nad, föranledd såväl av sjukhusets ianspråktagande för utbildning och forskning som av dess ställning som regionsjukhus i Umeå-regionen. Vård- platsantalet på sjukhuset beräknas härigenom komma att öka från för närvarande ca 900 till ca 1 170. Härutöver diskuteras möjligheten att i anslut- ning till lasarettet i Umeå uppföra en mentalklinik.

Allmänna förutsättningar för ökad läkarutbildning: Enligt beredningens mening är nu ifrågasatt vidgning av utbildningskapaciteten i de teoretiska ämnena fullt möjlig. Vid planeringen av nybyggnader för dessa ämnen har beaktats behovet av därför ökat antal platser i föreläsningssalar m. m. Ett realiserande av den andra etappen av byggnad 6 skapar vidare, anser bered— ningen, förutsättningar för den ökade utbildningen i de propedeutiska äm- nena.

Utvidgningen av utbildningskapaciteten i de kliniska ämnena är helt be-

roende av utbyggnaden av lasarettet i Umeå. För att 80 utbildningsplatser per år skall kunna anordnas i dessa ämnen förutsättes i princip, att den ut- byggnadsplan realiseras, som legat till grund för 1962 års läkarutbildnings— avtal mellan staten och Västerbottens läns landsting.

Läkarutbildningsberedningen anmäler, att vissa ämnesföreträdare för den ökade läkarutbildningen framfört krav på utökat vårdplatsantal i för- hållande till tidigare fastställda planer. Enligt vad läkarutbildningsbered- ningen funnit torde dessa utvidgningar vara sjukvårdsmässigt motiverade. Det vore därför önskvärt från utbildnings— och forskningssynpunkt, att nya vårdavdelningar tillkommer i enlighet med ämnesföreträdarnas förslag. Beredningen anser emellertid, att även om ändringar beträffande vårdplats— antalet på därvid aktuella kliniker inte skulle vidtagas, detta inte bör utgöra hinder för ifrågasatt kapacitetsvidgning.

Tidsplan för ökad läkarutbildning: Enligt beredningens mening bör år 1970 förutsättningar föreligga vid samtliga kliniker på lasarettet i Umeå att mottaga 80 nybörjare årligen. Detta skulle innebära, att kapacitetsvidg- ningen skulle kunna påbörjas i de teoretiska ämnena höstterminen 1966, i de propedeutiska ämnena höstterminen 1968, i medicin höstterminen 1969 samt i det fria kliniska skedets kurser höstterminen 1970.

Beredningen är medveten om att förseningar kan inträffa, som gör att utbyggnadsplanen inte till alla delar är realiserad år 1970. Risk torde sär- skilt föreligga, anser beredningen, för en förskjutning av tidsprogrammet för utbyggnaden av den psykiatriska lasarettsvården. Beredningen anser emellertid, att det även under dylika omständigheter bör vara möjligt att anordna erforderligt antal utbildningsplatser genom att vissa preciserade provisoriska åtgärder vidtages.

Vid omfattande förseningar i utbyggnadsprogrammet för lasarettet i Umeå kan det emellertid enligt beredningen bli erforderligt att för en eller ett par terminer uppskjuta realiserandet av nu aktuell intagningsökning. Det bör därvid, anser beredningen, kunna vara möjligt att före höstterminen 1966 bedöma utvecklingen i detta avseende, så att storleken av nybörjarin- tagningen till de teoretiska kurserna nämnda hösttermin kan anpassas med hänsyn till den förväntade tillgången på utbildningsplatser för ifrågava- rande studentgrupp i de kliniska ämnena.

Med hänvisning till vad ovan anförts har beredningen uppställt i tabell

Tabell 2:17. Tidsplan för ökad läkarutbildning i Umeå

I II III Etapp F Läsår Intag Läsår Intag Läsår Intag

Etappl ................ 1966/67 82(—|—20) O 1968/69 80(+20) 1969/70 80(+20)

Tabell 2:18. Kostnader för ökad läkarutbildning i Umeå, milj. kronor

Anslagsrubrik Kostnad

Investeringskostnader 8:e huvudtiteln

Byggnadskostnader ..................... —— Utrustningsko stnader ................... 0,30 Summa kostnader ...................... 0,30

Driftkostnader 8:e huvudtiteln

Personalkostnader ...................... 0,93 Övriga kostnader ....................... 0,69 Summa kostnader ........................ 1,62

2: 17 angiven tidsplan för ökad läkarutbildning i Umeå. Beträffande de an- vända förkortningarna hänvisas till förklaring på sid. 42.

Erforderlig personalförstärkning och beräknade kostnader för ökad lä- karutbildning: I följande tablå sammanställes beredningens bedömningar )m behovet av personalförstärkning för ökad läkarutbildning i Umeå.

Klin . . .. ' Klin. Forsk.- 1:e 3:e Tekn. Pl Of" Lab. IZI—Zl; aman. ass. Ass. aman. aman. personal 2 —— 5 1 0 —— 6 5 5 1 1 %,

I följande tablå anges de beräknade totala kostnaderna samt kostnaden per utbildningsplats och år för ovan preciserad personalförstärkning.

Tillkommande kostnader i 1 OOO-tal kronor ............. 931 Antal tillkommande utbildningsplatser ................. 140 Kostnad per utbildningsplats och år, kronor ............ 6 700

I tabell 2: 18 sammanställes slutligen av beredningen beräknade kost- nader för ökad läkarutbildning i Umeå.

2.3.5. Anordnande av läkarutbildning i Linköping eller Örebro

Läkarutbildningsberedningen redovisar förutsättningarna för anordnande av läkarutbildning i Linköping eller Örebro enligt följande två alternativ, benämnda Ö (»Örköping») - A och Ö-B.

Ö-A: intag av 90 nybörjare i de teoretiska ämnena och av ca 86 nybörjare i de

propedeutiska och kliniska ämnena samt Ö-B: intag av 86 nybörjare enbart i de propedeutiska och kliniska ämnena.

Föreliggande planer på utbyggnad av sjukvårdav intresse för ökad läkar- utbildning: En omfattande utbyggnad av sjukhusen i Linköping och Örebro

pågår eller är planerad, föranledd i första hand av sjukhusens ställning som regionsjukhus för var sitt regionområde.

Linköpings regionsjukhus har under senare år byggts ut avsevärt. En generalplan för den fortsatta utbyggnaden av sjukhuset har nyligen fast- ställts, innebärande bl. a. att Vårdplatsantalet på sjukhuset i första hand kommer att öka från för närvarande ca 1 130 till ca 1 300 A—platser, vartill kommer ca 150 icke A-platser. På längre sikt räknas med att vårdplatsan- talet skall komma att uppgå till ca 2 000. Byggnadsarbetena för utbyggna— den beräknas kunna starta år 1967 och pågå under en tioårsperiod.

Örebro regionsjukhus har under senare år likaledes byggts ut genom en rad omfattande om- och nybyggnadsåtgärder. Generalplanearhete för den fortsatta utbyggnaden pågår. Antalet vårdplatser på sjukhuset beräknas preliminärt komma att öka från för närvarande ca 1 170, varav ca 250 plat- ser av B-karaktär, till 1 200 platser, vartill kommer vissa B—platser. Bygg- nadsarbetena för den fortsatta utbyggnaden av Örebro regionsjukhus be- räknas kunna starta år 1967 och pågå till mitten av 1970-talet.

Allmänna förutsättningar för anordnande av läkarutbildning på sjukhusen i Linköping och Örebro samt vissa jämförelser mellan de två sjukhusen med hänsyn till utbildningens och forskningens behov: Läkarutbildnings- beredningen anser, att den planerade sjukvårdsutbyggnaden såväl i Lin— köping som i Örebro kommer att ge sjukvårdsmässigt underlag för anord- nande av läkarutbildning på dessa platser med en intagningskapacitet av ca 86 nybörjare per år i de kliniska ämnena. Detta skulle motsvara en är- lig intagning av 90 nybörjare i de teoretiska ämnena.

För läkarutbildningens del är det enligt beredningen ur tidssynpunkt lägligt, att —— om statsmakterna år 1965 beslutade förlägga läkarutbildning till ettdera av sjukhusen — det vore möjligt att i det fortsatta planeringsar— betet för detta sjukhus' utbyggnad beakta de lokalmässiga krav för utbild— ningen och forskningen, som därvid skulle uppkomma. Ett sådant beslut skulle härigenom inte behöva ge anledning till några mer omfattande om— planeringar med förseningar och merkostnader som följd. Det är emellertid angeläget, anser beredningen, med hänsyn till det fortsatta planeringsarbe- tet för båda sjukhusen, att ställning snarast tages i nu aktuell läkarutbild- ningsfråga.

Om man beslutade förlägga läkarutbildning till ettdera av sjukhusen, borde sålunda, framhåller beredningen, goda lokalmässiga betingelser här- för kunna tillhandahållas. Den närmast förestående utbyggnaden av de två sjukhusen kommer enligt föreliggande planer att vara avslutad i mitten på 1970-talet. Beredningen har emellertid, som även längre fram kommer att beröras, funnit möjligheter föreligga att dessförinnan genom att vidtaga vissa provisoriska åtgärder anordna läkarutbildning på det sjukhus, som kunde komma att utnyttjas för ifrågavarande ändamål.

Beredningen framhåller, att ur sjukvårdsorganisatorisk synpunkt före- l'innes vissa skillnader mellan de två sjukhusen. Sjukhuset i Linköping kommer på längre sikt att bli något större än det i Örebro, bl. a. därför, att det replierar på ett större befolkningsunderlag, samt har en något högre specialiseringsgrad. Enligt beredningens mening bör dock dessa sjukvårds- organisatoriska skillnader inte tillmätas avgörande värde vid eventuellt val av plats för ny medicinsk högskola.

Markförhållandena vid respektive sjukhus torde ha större betydelse vid bedömningen av förutsättningarna för anordnande av läkarutbildning i nu aktuella städer. Vid planeringen av ett modernt undervisningssjukhus mås- te, framhåller beredningen, stor hänsyn tagas till de mycket omfattande krav på expansionsmöjligheter, som sjukvårdens, utbildningens och veten— skapens utveckling ställer.

1 Linköping disponeras för sjukhuset ett område om ca 28 ha och ytter— ligare utvidgningar torde i framtiden vara möjliga. Det disponibla området är enligt beredningen lämpligt ur allmän planeringssynpunkt. Det bör, an- ser beredningen, vara möjligt att med hänsyn till markförhållandena vid Linköpings sjukhus där skapa en ändamålsenlig regionsjukhusorganisa- tion, kombinerad med en utbildnings— och forskningsorganisation för de kliniska ämnena och för vissa propedeutiska ämnen. I Örebro är enligt beredningens mening markförhållandena inte lika gynn- samma som i Linköping. Det tillgängliga sjukhusområdet i Örebro är mer begränsat och omfattar endast ca 19 ha, exklusive ett parkområde om 3,4 ha. Några nämnvärda reservytor för en framtida utvidgning av sjukhuset torde inte finnas i anslutning till nuvarande sj ukhusområde norr om Svart- ån. Söder om än finns däremot vissa områden om sammanlagt ca 22 ha, vilka för närvarande är reserverade för eventuell universitetsbebyggclse. Nuvarande sjukhusområde i Örebro är mycket långsmalt och oregelbun- det. Svårigheter kan därför enligt beredningen komma att föreligga att inom området skapa en från sjukvårds- och driftsynpunkt rationell och ända- målsenlig gruppering av sjukhusets olika enheter med hänsyn till bl. a. det inbördes sambandet mellan olika kliniker och avdelningar. På liknande sätt kan det bli besvärligt att bl. a. för kliniskt utbildnings- och forsk- ningsändamål utnyttja friområdena söder om Svartån. Beredningen anser dock, att det bör vara möjligt att efter noggrann planering fördela de olika sj ukhus-, undervisnings- och forskningsenheterna på de därvid tillgängliga markområdcna, så att en även från sjukvårds- och driftsynpunkt rationell lösning erhålles. I beaktande av vad ovan anförts anser sig beredningen således inte på grundval av markförhållandena kunna utpeka något av de två aktuella sjuk- husen såsom varande olämpligt för utbildnings- och forskningsändamål. Beredningen framhåller vidare, att man med hänsyn till föreliggande svårigheter att nu bestämma omfattningen av de framtida sjukhusutbygg-

naderna i Linköping och i Örebro inte bör låta de skillnader i fråga om kostnaderna för dessa utbyggnader, som framkommer vid beredningens be- räkningar, vara utslagsgivande vid ställningstagandet till planeringen av ett nytt medicinskt lärosäte.

Vid bedömningen av vilket av sjukhusen i Linköping och i Örebro som vore det lämpligaste för läkarutbildningsändamål, anser sig beredningen inte med hänsyn enbart till allmänna sjukvårds- och läkarutbildningssyn— punkter kunna ge det ena sjukhuset absolut företräde framför det andra. Vissa skillnader i fråga om förutsättningarna att planera och utbygga en läkarutbildningsorganisation på de båda platserna föreligger visserligen, framhåller beredningen. Vid ställningstagandet till denna fråga måste emel— lertid även andra utbildningsfaktorer tillmätas värde, som t. ex. möjligheten att samordna den medicinska utbildnings- och forskningsorganisationen med en motsvarande organisation i naturvetenskapliga eller tekniska äm- nen liksom allmänt lokaliseringspolitiska omständigheter. Beredningen har för sin del inte haft att beakta hithörande spörsmål.

Alternativa utbildnlingsorganisationer: Beredningen diskuterar ingående frågan om man vid anordnandet av en medicinsk högskola i Linköping eller Örebro kan tänka sig att begränsa utbildningen till att enbart avse de pro- pedeutiska och kliniska ämnena eller om man måste räkna med att upp— föra en fullständig medicinsk högskola. Beredningen anser det självklart, att en ny medicinsk högskola —- om den inrättas — i vart fall förses med propedeutiska institutioner, bl. a. med hänsyn till den samverkan mellan propedeutisk och klinisk utbildning, som förutsättes i den nya medicinska studieordningen.

Beredningen finner det rent allmänt vara fördelaktigare, om vid tillkoms- ten av en ny medicinsk högskola denna redan från starten kunde förses med medicinskt teoretiska institutioner. Det vore enligt beredningen till gagn för studenterna, om de finge möjlighet att genomföra studierna på en och sam- ma plats. För en kvalitativt fullgod propedeutisk och klinisk undervisning vore det vidare angeläget, att de kliniska lärarna hade möjlighet att sam— arbeta med lärare och forskare från teoretiska discipliner. För den kliniska forskningen kunde likaså, anser beredningen, frånvaron av grundforsk- ning på platsen kunna ha olägenheter.

Även om förläggning av enbart propedeutisk och klinisk utbildning till antingen Linköping eller Örebro, som ovan angivits, i många avseenden har olägenheter, anser dock beredningen, att denna lösning skall kunna erbjuda tillfredsställande förhållanden för utbildningen och forskningen. Bered- ningen räknar emellertid som nödvändigt, att _ om en sådan till de prope- deutiska och kliniska ämnena begränsad läkarutbildning förlägges till Lin- köping eller Örebro — forskningsorganisationen där på samma sätt som var aktuellt i Umeå förstärkes med en forskningsenheti medicinsk kemi. Bered-

ningen understryker betydelsen av att även i övrigt goda forskningsbetingel- ser skapas på det nya undervisningssjukhuset, oavsett om teoretiskt medi- cinska institutioner placeras där eller inte. För den kliniska vetenskapliga verksamheten spelar därvid de kliniska laboratorierna en central roll.

Beredningen framhåller, att nu aktuella diskussioner inte enbart bör be- gränsas till att avse en fullständig eller ofullständig medicinsk högskola. Den medicinska forskningen och enkannerligen grundforskningen är en- ligt beredningen i stigande grad beroende av samarbete med närbesläktade naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Den moderna utvecklingen inom naturvetenskapen som helhet kännetecknas bl. a. av att gränserna mellan vetenskapens olika delar suddas ut. Samma teknik och metodik kommer till användning inom olika områden inom de experimentella vetenskaperna och samma problemställningar blir föremål för behandling inom skilda fält men från varierande utgångspunkter.

Med den utveckling, som nyss skisserats med alltmer stigande krav på integration i första hand i forskningshånseende mellan naturvetenskapens olika områden, kan det enligt beredningen inte synas helt ändamålsenligt att sörja för avgränsade utbildningsbehov genom tillskapande av organisa- toriskt helt fristående och därför i viss mån isolerade fackhögskolor. Även på utbildnings- och forskningssidan bör man söka nyttiggöra »stordriftens» fördelar. Utifrån allmän utbildningssynpunkt vore det sålunda önskvärt, framhåller beredningen, att om en ny medicinsk högskola placerades på en ny ort — denna kunde ingå som en del i en större universitetsenhet.

Beredningen behandlar så möjligheten att vid val av Linköping som plats för en ny medicinsk högskola kunna öka intagningskapaciteten nybörjare i de kliniska ämnena utöver nivån 86 nybörjare årligen genom ianspråkta- gande av Norrköpings lasaretts sjukvårdsresurser för utbildningsändamål. Detta lasarett har för närvarande ca 840 vårdplatser (inklusive 240 platser för långvarigt sjuka) och är relativt rikt differentierat. Lasarettet kommer även fr. o. m. den 1 januari 1967 att ställas under samma huvudman som Linköpings sjukhus. Beredningen anser dock inte förutsättningar föreligga till sambruk i utbildningshänseende mellan nämnda sjukhus med hänsyn till avståndet mellan dem.

Med hänvisning till vad ovan anförts har beredningen sålunda funnit det möjligt att anordna läkarutbildning i antingen Linköping eller Örebro enligt tvenne alternativ, nämligen dels enligt alternativ Ö-A med intag av 90 ny- börjare årligen i de teoretiska ämnena och av ca 86 nybörjare årligen i de propedeutiska och kliniska ämnena, dels enligt alternativet Ö-B med intag av ca 86 nybörjare årligen enbart i de propedeutiska och kliniska ämnena. Ett realiserande av alternativet Ö-B på endera av nämnda orter förutsätter givetvis enligt beredningen, att utbildningsplatser i de teoretiska ämnena för ca 90 nybörjare årligen kan anordnas vid något nu befintligt lärosäte.

Beredningen framhåller, att den är medveten om att vid val av alternativ

Ö-A med hänsyn till nuvarande brist på läkare och rikliga tillgång på stu- denter tidsfaktorn och ekonomiska skäl kan motivera, att en ny medicinsk högskola utbygges etappvis på så sätt, att på det nya lärosätet utbildnings— platser inledningsvis anordnas enbart i de propedeutiska och kliniska äm- nena samt att till en senare tidpunkt utbildningsplatser tillskapas i de teo- retiska ämnena. Detta förutsätter, anser beredningen, att utbildningsplatser i dessa ämnen temporärt kan arrangeras vid befintliga lärosäten för de stu- denter, som efter medicine kandidatexamen har att flytta över till den nya studieorten.

Lokalmässiga förutsättningar m. m. för anordnande av läkarutbildning i Linköping eller Örebro: Inledningsvis behandlar beredningen angivna för- utsättningar för anordnande av utbildning i de teoretiska och propedeutiska ämnena.

Beredningen anser, att vid förläggning av läkarutbildning till Linköping eller Örebro måste i vilket fall som helst institutionsbyggnader för de pro- pedeutiska ämnena patologi, farmakologi och bakteriologi liksom för äm- net hygien tillkomma. Vid alternativ Ö-B räknar beredningen med att här— utöver en institutionsbyggnad för medicinsk kemi skall uppföras. Institu— tionsbyggnader för patologi och bakteriologi bör enligt beredningen upp- föras i anslutning till sjukhuset. För ämnena farmakologi, hygien och me- dicinsk kemi erfordras ingen direkt anslutning till sjukhuset. Beredningen anser det emellertid önskvärt med hänsyn till bl.a. den kliniska forsk- ningens behov, att vid alternativ Ö-B institutionsbyggnader för ifrågava- rande ämnen inte bleve placerade på alltför långt avstånd från klinikerna. Beredningen är dock medveten om de svårigheter, som i Linköping kan komma att föreligga att på den relativt begränsade sjukhustomten bereda plats för dessa institutioner. I Örebro är, framhåller beredningen, förhållan— dena härvidlag gynnsammare, då man för detta ändamål kan disponera vissa friområden söder om Svartån.

Om alternativ Ö-A realiseras, måste, framhåller beredningen, nybyggna- der tillkomma utöver för ovan nämnda ämnen även för ämnena anatomi, histologi samt fysiologi och medicinsk fysik. Beredningen räknar inte med att det skall vara möjligt att bereda plats för dessa institutioner inom lasaretts- området i Linköping. I Örebro bör det visserligen enligt beredningen vara möjligt att uppföra dessa institutionsbyggnader på de disponibla områdena söder om Svartån. Beredningen ifrågasätter dock lämpligheten av en sådan placering. Om även en naturvetenskaplig eller teknisk undervisnings- och forskningsorganisation uppbyggdes på den nya studieorten, borde man, an- ser beredningen, sträva efter att lokalmässigt samordna medicinskt teore— tiska institutioner med institutioner för ifrågavarande naturvetenskapliga eller tekniska ämnen inom ett allmänt universitetsområde. Det kunde där- vid, menar beredningen, finnas anledning att på detta område även uppföra institutionsbyggnader för ämnena farmakologi och hygien.

Tabell 2:19. Beräknat nybyggnadsbehov i m2 nettoyta inom olika ämnen vid en medicinsk utbildningsenhet i Linköping eller Örebro

Beräknad storlek i m2 nettoyta Ä vid alternativ mne

Ö—A Ö—B

Anatomi ................... 2 000 — Histologi ................... 2 000 -— Medicinsk kemi ............. 3 250 1 500 Fysiologi och medicinsk fysik 2 900 _ Farmakologi ................ 2 000 2 000 Bakteriologi och virologi ...... 2 0001 2 0001 Hygien ..................... 1 500 1 500 Patologi .................... 2 0002 2 0002 Summa 17 650 9 000

1 Härtill är beräknat för sjukvårdens behov 1 000 m2 i Linköping och 2 100 m2 i Örebro. ?- Härtill är beräknat för sjukvårdens behov ca 2000 mai Linköping och 2 750 m2 i Örebro.

Beredningen har beräknat storleken av nybyggnadsbehoven för de två intagningsalternativen genom vissa jämförelser med motsvarande institu- tioner i Umeå. Storleken av därvid erforderliga byggnadsåtgärder, angivna i m2 nettoyta, framgår av tabell 2: 19.

Vid en samordning av medicinskt teoretiska institutioner och institutioner i närbesläktade naturvetenskapliga ämnen räknar beredningen på grund- val av de erfarenheter, som vunnits vid ifrågavarande samordning i Umeå, med en lokalmässig rationaliseringsvinst av ca 10 procent. Då en samord— ning kan vara tänkbar för ämnena anatomi, histologi, medicinsk kemi samt fysiologi och medicinsk fysik synes därigenom vid alternativ Ö-A en minsk— ning av lokalbehovet med ca 1 150 m2 nettoyta böra kunna åstadkommas i Linköping eller Örebro.

Beredningen redovisar även vissa möjligheter att främst i Örebro men även i Linköping i avvaktan på tillkomsten av nybyggnader för de prope— deutiska ämnena provisoriskt bereda utbildningsplatser i dessa ämnen.

Vid sin behandling av lokalfrågan för de kliniska ämnena behandlar be- redningen ingående möjligheterna att åstadkomma erforderligt antal ut- bildningsplatser i nuvarande klinikbyggnader och sålunda innan planerade nybyggnader för de olika klinikerna färdigställts. Beredningen konstaterar, att goda förutsättningar härför föreligger på båda sjukhusen. Förhållan- dena på Örebro sjukhus torde dock utifrån denna utgångspunkt i nuläget vara något gynnsammare än de i Linköping.

Tidsplan för igångsättande av läkarutbildning: Beredningen beräknar att _ om statsmakterna år 1965 beslutar förlägga läkarutbildning till endera

av städerna Linköping eller Örebro —- vissa undervisningsdelar av nybygg- naderna för medicinskt teoretiska och propedeutiska ämnen borde kunna vara uppförda till sommaren 1968. Om man startade läkarutbildning i Lin- köping eller Örebro enligt alternativ Ö-A med intag i de teoretiska ämnena, skulle således enligt beredningen nybörjare första gången kunna tagas in i Linköping eller Örebro höstterminen 1968. Ett dylikt intag skulle påverka de propedeutiska ämnena höstterminen 1970, medicin— och kirurgiårets äm- nen höstterminen 1971 och övriga kliniska ämnen fr.o.m. höstterminen 1972.

Vid realiserande av alternativ Ö-B skulle, framhåller beredningen, intag- ningen i de propedeutiska ämnena enligt ovan angivna förutsättningar kun— na ske tidigast höstterminen 1968. Ett sådant intag skulle enligt beredningen första gången påverka medicin- och kirurgiårets ämnen höstterminen 1969 samt det fria kliniska skedets ämnen fr. o. m. höstterminen 1970. Ett reali— serande av detta alternativ skulle naturligtvis förutsätta, menar beredningen, att ca 90 utbildningsplatser kunde anordnas fr. 0. m. höstterminen 1966 i de teoretiska ämnena vid nu befintliga lärosäten för de studenter, som se— nare hade att flytta till Linköping eller Örebro.

Beredningen har funnit, att det i och för sig borde vara möjligt att redan dessförinnan bereda utbildningsplatser i de kliniska ämnena genom att vidtaga samma provisoriska till- eller ombyggnadsåtgärder, som skulle bli aktuella vid intag i de pröpedeutiska ämnena höstterminen 1968 enligt ovan. Sålunda borde det, anser beredningen, vara möjligt att till medicin- och ki- rurgiårets kurser intaga studerande i både Linköping och Örebro redan höstterminen 1968.

I tabell 2: 20 sammanställes beredningens tidsplan för igångsättandet av permanent läkarutbildning i Linköping eller i Örebro enligt de olika alter- nativen. Beträffande de använda förkortningarna hänvisas till förklaring på sid. 42.

Erforderlig personalförstärkning och beräknade kostnader för de skilda alternativen till intagningsökning: I tabell 2: 21 sammanställes beredningens bedömningar av behovet av personal vid anordnande av läkarutbildning i Linköping eller i Örebro enligt de två alternativen.

I tabell 2: 22 anges de beräknade totala kostnaderna samt kostnaderna per

Tabell 2: 20. Tidsplan för ökad läkarutbildning i Linköping eller Örebro

I II III Alternativ F Läsår Intag Läsår Intag Läsår Intag Alternativ Ö—A ...... 1968/69 90 O 1970/71 86 197117?! 86 Alternativ Ö—B ....... 1966/67 —- +86 1968/69 86 1969/70 86

Tabell 2: 21. Erforderlig personalorganisation för läkarutbildning iLinköping eller Örebro

Alter- Klin. lär. Klin. Forsk.— 1:e 3:e Teknisk nativ me' Lab. A 27 aman. ass. Ass. aman. aman. personal Ö—A. . . 26 11 14 36 4 24 24 18 117,5 Ö—B. .. 23 6 14 36 3 14 13 8 86

Tabell 2:22. Personalkostnader för läkarutbildning i Lin— köping eller Örebro

Kostnader, 1 OOO—tal kronor ..... Antal tillkommande utbildnings- platser .............. Kostnad per utbildningsplats och år, kronor ...........

Alternativ Ö—A Ö—B 6 300 4 900 610 430 10 300 11 400

utbildningsplats och år för ovan preciserade personalförstärkningar vid de två alternativen.

I tabell 2: 23 sammanställes slutligen av beredningen beräknade kostna- der för ökad läkarutbildning i Linköping eller Örebro vid de olika intag- ningsalternativen. Statens drift- och investeringskostnader för regionsjuk-

Tabell 2:23. Kostnader för förläggning av läkarutbildning till Linköping eller Örebro, milj. kronor

Alternativ Anslagsrubrik Ö—A Ö—B Linköping Örebro Linköping Örebro I nvesteringskostnader 8:e huvudtiteln Byggnadskostnader ............. 38,83 38,83 19,80 19,80 Utrustningskostnader ........... 15,53 15,53 7,92 7,92 Summa kostnader .............. 54,36 54,36 27,72 27,72 5:e huvudtiteln Byggnadskostnader ............. 46,00 51,00 46,00 51,00 Utrustningskostnader ........... 13,00 15,00 13,00 15,00 Summa kostnader .............. 59,00 66,00 59,00 66,00 Driftkostnader 8:e huvudtiteln l?ersonalkostnadcr .............. 6,30 6,30 4,90 4,90 Ovriga kostnader ............... 3,03 3,03 2,13 2,13 Summa kostnader .............. 9,33 9,33 7,03 7,03 556 huvudtiteln .................... 6,30 5,50 6,30 5,50

husen i Linköping och Örebro har schematiskt beräknats enligt de huvud— principer för kostnadsfördelningen mellan staten och den kommunala hu- vudmannen, som ligger till grund för 1959 års avtal mellan staten och den kommunala huvudmannen i Göteborg. I fråga om metoderna för beräkning av kostnaderna hänvisas till låkarutbildningsberedningens redogörelse.

2.4. Kommitténs synpunkter och ställningstaganden

1963 års universitets- och högskolekommitté anser, att läkarutbildningsbe- redningens undersökningar angående förutsättningarna för ökad läkarut- bildning m. ni. kan läggas till grund för planeringen av den fortsatta utbygg- naden inom ifrågavarande universitets- och högskolesektor. Kommittén fin- ner beredningens argumentering i de olika medicinska utbildningsfrågorna rimlig och ansluter sig till dess bedömning dels av möjligheterna att vid de i direktiven omnämnda befintliga lärosätena ytterligare öka läkarutbild- ningen, dels av förutsättningarna att anordna sådan utbildning i Linkö- ping eller Örebro. Universitets- och högskolekommittén, kommer därför i sina fortsatta överväganden beträffande den totala utbyggnaden av univer- sitet och högskolor att — när fråga är om ökad läkarutbildning — utgå från de huvudalternativ, som läkarutbildningsberedningen uppställt.

I det följande preciserar kommittén de slutsatser, som kan dragas av lä- karutbildningsberedningens undersökningar samt redovisar de alternativ, som föreligger att öka läkarutbildningen enligt i direktiven angivna riktlin- jer. Därefter framlägger kommittén reviderade tidsplaner för ökad läkar- utbildning enligt de olika alternativen samt anger de ekonomiska konse— kvenserna av intagningsökningarna.

Kommittén finner förutsättningar föreligga för att öka läkarutbildningen vid de i direktiven angivna befintliga medicinska lärosätena enligt följande:

i Uppsala med upp till 210 nybörjare årligen i de teoretiska ämnena (de två första studieåren) och med upp till 120 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena,

i Stockholm med upp till 370 nybörjare i de teoretiska ämnena och 270 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena samt

i Umeå med 82 nybörjare i de teoretiska ämnena och 80 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena.

För att förverkliga nämnda intagningsökningar i Uppsala och Stockholm måste dock ytterligare sjukvårdsresurser tagas i anspråk för läkarutbild- ning. I Uppsala är det tänkbart att för medicine kandidaters praktiska tjänstgöring i medicin och kirurgi utnyttja Diakonissanstalten Samariter- hemmets sjukhus, som planeras bli utbyggt. I Stockholm skulle det vara möjligt att taga i anspråk ett av Stockholms läns landsting planerat nytt storsjukhus söder om Stockholm, nämligen Huddinge sjukhus. Detta skulle

i så fall bli karolinska institutets tredje undervisningssjukhus vid sidan av karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus.

Beträffande utbildningskapaciteten i de propedeutiska och kliniska äm— nena i Stockholm ansåg beredningen, att det i och för sig skulle kunna vara möjligt att utbygga organisationen till ett årligt intag av 360 nybörjare. Beredningen fann det emellertid vara varken ekonomiskt eller sjukvårdsor- ganisatoriskt rationellt att nu taga i anspråk de ytterligare sj ukvårdsresurser, som skulle erfordras för detta ändamål. Universitets- och högskolekommit- tén ansluter sig härvidlag till beredningens uppfattning.

Detta innebär, att kommittén anser det genomförbart att vid samtliga be- fintliga lärosäten, innefattande universiteten i Lund och Göteborg, mottaga ca 810 nybörjare per år i de propedeutiska och kliniska ämnena. Detta mot- svarar —— om hänsyn tages till den beräknade avgången av elever före me- dicine kandidatexamen — ett intag av ca 845 nybörjare per år i de teoretiska ämnena.

l sistnämnda ämnen finnes dock, som framgår av det ovan anförda, för- utsättningar vid de befintliga lärosätena för en betydligt högre intagnings- kapacitet.

Den i propositionen 1963: 172 förordade samt av riksdagen godkända målsättningen för fortsatt utbyggnad av den medicinska utbildningen inne- bär, att utbildningskapaciteten vid de medicinska fakulteterna under åter- stoden av 1960-talet utbygges till drygt 900 nybörjarplatser årligen. För att uppnå detta antal måste sålunda även enligt kommitténs mening åtmins- tone propedeutisk och klinisk utbildning anordnas utanför nuvarande uni- versitetsorter.

Genom att utnyttja nuvarande och planerade regionsjukhusresurser kan såväl i Linköping som i Örebro läkarutbildning anordnas för 85—90 nybörjare årligen i de propedeutiska och kliniska ämnena. Detta innebär ett intag av 90 nybörjare årligen i de teoretiska ämnena. Vid en bedömning av vilket av sjukhusen i Linköping och Örebro, som vore det lämpligaste för läkarutbildningsändamål, anser kommittén., att man inte kan ge det ena sjukhuset företräde framför det andra enbart med hänsyn till allmänna sjukvårds- och läkarutbildningssynpunkter.

Såväl i Linköping som i Örebro kan läkarutbildning anordnas enligt tven- ne alternativ, antingen genom anordnande av fullständig läkarutbildning på den nya orten för ca 90 nybörjare årligen eller genom anordnande av en- bart propedeutisk och klinisk utbildning med intagning av 85—90 nybörjare årligen. Det senare alternativet förutsätter givetvis, att utbildningsplatser i de teoretiska ämnena kan beredas för ca 90 nybörjare årligen vid någon nu befintlig medicinsk fakultet.

Skulle ett av regionsj ukhusen i Linköping eller Örebro tagas i anspråk för läkarutbildning erhålles en maximal utbildningskapacitet i landet av ca 900

nybörjare per år i de propedeutiska och kliniska ämnena. Detta skulle mot- svara en intagning av ca 935 nybörjare per år i de teoretiska ämnena.

En reducering av nämnda intagningskapacitet till ca 920 nybörjare i de teoretiska ämnena och ca 880 nybörjare i de propedeutiska och kliniska äm- nena kan enligt läkarutbildningsberedningen ske genom en motsvarande minskning i Uppsala. I så fall skulle Samariterhemmets sjukhus inte be- höva brukas för läkarutbildning. Med hänsyn till att universitets- och hög- skolekommittén nu inte kan överblicka samtliga ekonomiska konsekvenser av ett utnyttjande av detta sjukhus anser sig kommittén för sin del inte i sina sammanställningar böra medtaga ifrågavarande alternativ för Uppsalas del. Kommittén vill dock peka på möjligheten att vinna ca femton utbild— ningsplatser per år genom att utnyttja Samariterhemmets sjukhus.

Vid sina fortsatta överväganden beträffande ökad läkarutbildning utgår universitets— och högskolekommittén från de tre huvudalternativ, som lä- karutbildningsberedningen angivit för att nå den av riksdagen uppställda målsättningen om drygt 900 nybörjarplatser per år vid de medicinska fakul- teterna. Samtliga alternativ räknar med läkarutbildning i antingen Linkö— ping eller Örebro. Alternativ I innebär fullständig läkarutbildning på den nya orten. I de övriga två alternativen förlägges enbart propedeutisk och klinisk utbildning till ny ort, medan utbildningen i de teoretiska ämnena förlägges till Uppsala (alternativ II) respektive Stockholm (alternativ III).

Läkarutbildningsberedningen redovisade i sin rapport tidsplaner för ök— ning av utbildningskapaciteten vid de tre alternativen enligt de förutsätt- ningar, som gällde vid tillfället för rapportens avlämnande den 1 oktober 1964. Kommittén anser, att beredningens planer för en successiv utbyggnad av den medicinska utbildnings- och forskningsorganisationen kan användas som underlag för fortsatta överväganden beträffande universitets- och hög- skoleutbyggnaden. Kommittén anser det dock vara realistiskt att räkna med vissa förskjutningar av de av beredningen angivna tidpunkterna för intag- ningsökning. Sålunda finner kommittén, att den av beredningen vid samtliga alternativ förordade första intagningsökningen i Uppsala med 20 nybörjare årligen inte torde kunna igångsättas i de teoretiska ämnena förrän tidigast läsåret 1966/67. Med hänsyn till den tid, som krävs för planering m. m., in- nan de egentliga byggnadsarbetena för uppförande av institutionsbyggnader— na kan igångsättas, anser kommittén på samma sätt det vara nödvändigt att räkna med en tidsförskjutning på ett år för vissa övriga intagningsök- ningar i Uppsala, Stockholm och Linköping eller Örebro. Den ytterligare ökningen i Uppsala enligt alternativ II med 86 nybörjare per år i de teore- tiska ämnena torde sålunda inte kunna påbörjas förrän höstterminen 1967 (mot av beredningen beräknat höstterminen 1966). Härför förutsättes dock fortfarande, att ökat antal utbildningsplatser under det första studieåret (i ämnena anatomi och histologi) kan beredas i nuvarande institutionsbyggna— der. Intagningsökningen i de teoretiska ämnena i Stockholm torde vidare

inte kunna sättas igång enligt alternativet III med 88 nybörjare per år förrän tidigast höstterminen 1968 (mot höstterminen 1967). Intagningen i Linkö- ping eller Örebro torde slutligen inte kunna starta i de teoretiska ämnena enligt alternativet I med 90 nybörjare per år förrän höstterminen 1969 (mot höstterminen 1968) och i de propedeutiska ämnena enligt alternativen II och III med 84—86 nybörjare per år förrän tidigast höstterminen 1969 (mot höstterminen 1968).

I tabellerna 2: 24—26 redovisas kommitténs reviderade tidsplaner för ökad läkarutbildning vid de tre alternativen.

För varje alternativ redovisas en plan för en successiv ökning av utbildnings- kapaciteten. Planen redovisas i form av etapper med angivande av tidpunkterna f'ör påbörjande av anatomiutbildning (I), propedeutisk utbildning (II) och me- dicinutbildning (III). För varje etapp angives samtidigt omflyttningen av elever inför den propedeutiska utbildningen (F). Inom parentes anges siffror avseende skillnaden i intag mellan de olika etapperna. Som utgångspunkt användes den beslutade och planerade intagsnivån om 718 nybörjare årligen höstterminen 1965.

Risk för ytterligare förskjutningar i tidsplanerna föreligger självfallet till följd av tänkbara förseningar i utbyggandet av undervisningssjukhusen. Som framgår av det föregående år ökningen av läkarutbildningskapaci- teten i stor utsträckning beroende på i vilken takt de mycket omfattande utbyggnadsplanerna på sjukhussidan kan realiseras. Med stöd av tidigare erfarenheter anser sig kommittén inte kunna utesluta möjligheten att förse- ningar uppkommer på grund av bl.a. planerings-, arbetsmarknads- och in- vesteringsmässiga svårigheter. Kommittén önskar dock understryka, att det är synnerligen angeläget, att tidsprogrammen för sjukhusutbyggnaderna hålles, så att den ökade läkarutbildningen i snabbast möjliga takt kan för- verkligas.

I detta sammanhang må vidare erinras om att ändringar i tidsplanerna för här diskuterade kapacitetsvidgningar kan komma att bli aktuella till följd av den tidigare omnämnda förseningen av utbyggnaden av Östra sjuk—

Tabell 2:24. Intagningskapacitet vid de medicinska fakulteterna enligt läkarutbild— ningsberedningens alternativ I

Plats i .. Läsår studie- Uppsala ägna) (igt:- Shtolck- Umeå knöl..- Totalt ordning g 0 m opmg Etapp ] 1966/67 ..... I 110 (+20) 190 168 208 82 (+20) — 758 (+ 40) F 0 0 0 0 0 1968/69 ..... 11 106 (+20) 180 160 200 80 (+20) — 726 (+ 40) 1969/70 ..... lll 106 (+20) 180 160 200 80 (+20) _ 726 (+ 40) Etapp 2 1969/70 ..... I 110 190 168 280 (+72) 82 90 (+90) 920 (+162) F 0 0 0 0 0 0 1971/72 ..... II 106 180 160 270 (+70) 80 86 (+86) 882 (+156) 1972/73 ..... III 106 180 160 270 (+70) 80 86 (+86) 882 (+156)

Tabell 2:25. Intagningskapacitet vid de medicinska fakulteterna enligt läkarutbild- ningsberedningens alternativ I I

Plats i .. —- Läsår studie- Uppsala äär?!) (ggg 512331 Umeå käring Totalt ordning Etapp 1 * 1966/67. . .. I 110 (+20) 190 168 208 82 (+20) _ 758 (+40) ; F O 0 0 0 0 1968/69. . . . 11 106 (+20) 180 160 200 80 (+20) _ 726 (+40) 1969/70. . .. III 106 (+20) 180 160 200 80 (+20) — 726 (+40) Etapp 2 1967/68. . . . I 196 (+86) 190 168 208 82 — 844 (+86) F —84 0 0 0 O +84 1969/70. . . . II 106 180 160 200 80 84 (+84) 810 (+84) 1970/71. . .. III 106 180 160 200 80 84 (+84) 810 (+84) Etapp 3 1969/70. . .. I 196 190 168 280 (+72) 82 _— 916 (+72) F —84 0 O 0 0 +84 1971/72. . .. II 106 180 160 270 (+70) 80 84 880 (+70) 1972/73. . . . III 106 180 160 270 (+70) 80 84 880 (+70)

huset i Göteborg (sid. 28). Om det inte visar sig möjligt att under en över- gångsperiod bereda ökat antal utbildningsplatser i de kliniska ämnena ge— nom provisoriskt utnyttjande av andra Göteborgs stad tillhöriga sjukvårds- resurser, kan det, anser kommittén, bli nödvändigt att under en tid av pre- liminärt beräknat fyra år ställa kliniska utbildningsplatser i Linköping el- ler Örebro till förfogande för studerande från Göteborg. I sådant fall finge

Tabell 2:26. Intagningskapacitet vid de medicinska fakulteterna enligt läkarutbild- ningsberedningens alternativ III

Plats i .. .. . . Lund/ Gote- Stock- Ör- . Lasår :Itältliiiå-g Lppsala Malmö borg holm Umeå köping Totalt

Etapp 1

1966/67. . .. I 110 (+20) 190 168 208 82 (+20) — 758 (+40) F O 0 0 0 0 1968/69. . . . 11 106 (+20) 180 160 200 80 (+20) — 726 (—l—40) 1969/70. . .. III 106 (+20) 180 160 200 80 (+20) —— 726 (+40)

Etapp 2

1968/69. . . . I 110 190 168 296 (+88) 82 _ 846 (+88) F 0 0 0 —86 O +86 1970/71. . .. II 106 180 160 200 80 86 (+86) 812 (+86) 1971/72. . .. III 106 180 160 200 80 86 (+86) 812 (+86)

Etapp 3 1969/70. . .. I 110 190 168 370 (+74) 82 -— 920 (+74) F 0 0 0 —86 0 +86 1971/72. . . . II 106 180 160 270 (+70) 80 86 882 (+70) 1972/73. . . . III 106 180 160 270 (+70) 80 86 882 (+70)

Tabell 2. 27. Sammanställning av kostnader för realiserande av olika alternativ till ökad läkarutbildning (utöver intagningsnivån 718), milj. kronor

Alternativ

Anslagsrubrik I II III

Linköping Örebro Linköping Örebro Linköping Örebro

Investeringskostnader 8:e huvudtiteln

Byggnadskostnader ...... 89,68 89,68 74,65 74,65 79,89 79,89 Utrustningskostnader. . . . 36,13 36,13 30,12 30,12 32,22 32,22 Summa kostnader ....... 125,81 125,81 104,77 104,77 112,11 112,11 5:e huvudtiteln Byggnadskostnader ...... 119,00 124,00 119,00 124,00 119,00 124,00 Utrustningskostnader. . . . 31,00 33,00 31,00 33,00 31,00 33,00 Summa kostnader ....... 150,00 157,00 150,00 157,00 150,00 157,00 Driftkostnader 8:e huvudtiteln Personalkostnader ....... 14,97 14,97 14,25 14,25 14,75 14,75 Ovriga kostnader ........ 8,25 8,25 8,20 8,20 8,25 8,25 Summa kostnader ....... 23,22 23,22 22,45 22,45 23,00 23,00

5:e huvudtiteln Sjukhuskostnader ....... 12,40 11,60 12,40 11,60 12,40 11,60

man helt eller delvis uppskjuta den intagning av nybörjare, som enligt fö- religgande planer skulle erhålla klinisk utbildning i Linköping eller Örebro. Kommittén saknar för sin del anledning att närmare diskutera denna fråga.

Universitets- och högskolekommittén har intet att erinra mot beredning- ens beräkningar av kostnaderna för nuvarande läkarutbildning liksom av kostnaderna för planerade kapacitetsvidgningar.

De av beredningen beräknade kostnaderna för realiserande av de olika ökningsalternativen, som sålunda användes i kommitténs kostnadsberäkning- ar, redovisas i tabell 2: 27. Det bör noteras, att de därvid redovisade driftkost- naderna innefattar personal- och övriga kostnader jämväl för permanent- ning av nuvarande provisoriska intagningsökning av 40 nybörjare årligen i Stockholm. Kostnaderna för denna beräknas uppgå till 2,0 milj. kronor, var- av 1,6 milj. kronor för personalförstärkning och 0,4 milj. kronor för upp- räkning av materielanslagen.

I tabell 2: 28 sammanfattas av beredningen beräknade totala kostnader för läkarutbildning vid de olika ökningsalternativen. Vid beräkningen av så- väl investerings- som årliga driftkostnader på sjukvårdssidan vid ett nytt lärosäte utgår kommittén från medeltalet av dessa kostnader vid Linkö— pings och Örebro regionsjukhus.

Som framgår av tabellen har beredningen angivit investeringskostnaderna

Tabell 2:28. Totala kostnader för ökad läkarutbildning enligt de olika alternativen, milj. kronor

Efter realiserande av nu Efter fullständigt genom- aktuell kapacitetsvidgning förande av nu beslutade och planerade kapacitets- Ökning vidgningar summa ] vid att. kostnad

Anslagsrubrik

8:e huvudtiteln

Investeringskostnader ........... 94,3 I 125,8 220,1 II 104,8 199,1 111 1 12,1 206,4 Årliga driftkostnader ............ 69,0 I 21,2 90,2 II 20,5 89,5 III 21,0 90,0

5:e huvudtiteln

Investeringskostnader ........... 455,7 I 153,5 609,2 11 153,5 609,2 111 153,5 609,2 Årliga driftkostnader ............ 66,8 I 12,0 78,8 11 12,0 78,8 111 12,0 78,8

under åttonde huvudtiteln för genomförande av nu beslutade och planerade kapacitetsvidgningar av läkarutbildningen till 94,3 milj. kronor. Byggnads— kostnaderna har därvid av beredningen redovisats i prisläget den 1 juli 1963. Kommitténs övriga investeringskostnadsberäkningar uttrycker byggnads- kostnaderna i prisläget den 1 juli 1964, varför av beredningen angivna kost— nader för byggnader uppräknats till sistnämnda prisläge. Vidare har kom- mittén överslagsmässigt beräknat kostnader för s.k. försörjningsåtgärder (se kommitténs specialutredningar, avdelning 4, kapitel 8). I nedanstående sammanställning har de av kommittén beräknade totala investeringskost-

Försörjnings- Inredning och

Byggnader åtgärder utrustning

Totalt

Efter fullständigt genomförande av nu beslutade och planerade kapaci- tetsvidgningar1 .................. 73,6 9,0 31,6 114,2

Ber. ökning för realiserande av nu aktuell kapacitetsvidgning enligt

alternativ I .................... 89,6 12,3 36,2 138,1 alternativ II ................... 79,9 10,9 32,2 123,0 alternativ III .................. 74,6 10,2 30,2 115,0 Totalt enligt

alternativ I .................... 163,2 21,3 67,8 252,3 alternativ II ................... 153,5 19,9 63,8 237,2 alternativ III .................. 148,2 19,2 61,8 229,2

1 Inkl. totala kostnaden för nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid Lunds universi- tet, jfr avdelning 1, avsnitt 3.232.

naderna under åttonde huvudtiteln för läkarutbildning fr.o.m. budgetåret 1964/65, milj. kronor angivits.

Kommittén har gjort vissa överslagsmässiga beräkningar för att belysa behovet av och tillgången på kvalificerade lärare och forskare vid en ut— byggnad av de medicinska fakulteterna, d.v.s. innehavare av professurer, laboraturer (motsv.), universitetslektorat och kliniska lärartjänster samt docent- och forskardocenttjänster. Nyrekryteringsbehovet av dylika tjänster har redovisats i det föregående och finnes närmare behandlat i läkarutbild- ningsberedningens rapport (avdelning 1 i specialutredningarna, tabellerna 15, 17 och 65). I detta sammanhang har kommittén valt att utgå från beredning- ens alternativ II. Utöver nyrekryteringsbehovet, vilket antagits jämnt för- delat på skilda år under utbyggnadsperioden fram till och med 1974/75, har ett ersättningsbehov beräknats. Detta har antagits motsvara ca 2 procent av totala antalet tjänster (exkl. docent- och forskardocenttjänster) respektive år. Behovet av kvalificerade tjänsteinnehavare ett visst år har relaterats till beräknade utbudet av disputerade ett föregående år. Utbudet av disputerade inom medicinsk fakultet har beräknats enligt följande. På grundval av an- talet nybörjarplatser läsåren 1958/59—1963/64 och av kommittén förutsatt antal nybörjarplatser läsåren 1964/65—1969/70 har antalet medicine licen- tiatexamina beräknats enligt antagandet, att 95 procent av antalet nybör- jare avlägger examen under det sjunde studieåret. För beräkningen av an- talet disputationer har läsåret 1962/63 avlagda disputationsprov och dessas fördelning efter år, då vederbörande avlagt licentiatexamen, varit utgångs- punkt och givit en s.k. disputationsfrekvens.. I följande sammanställning anges behovs— och tillgångssituationen för skilda treårsperioder fram till och med 1972/73.

Ber. antal disputa- Ber. nyrekryterings- . Period tioner underperio- och ersättningsbe- Behovelttåpåzpent den hov under perioden av 1964/65—1966/67 ........... 265 97 37 1967/68—1969/70 ........... 320 103 32 1970/71—1972/73 ........... 350 107 31

Under utbyggnadsperioden skulle enligt ovanstående schematiska beräk- ning ungefär en tredjedel av de disputerade behövas som lärare och forskare vid de medicinska fakulteterna medan övriga två tredjedelar skulle tillföras sjukvården. Som också läkarutbildningsberedningen framhållit (Special- utredningar, sid. 238) finnes således i landet tillräckligt underlag för en ut- byggnad av lärar-/forskarorganisationen vid dessa fakulteter upp till en intagningskapacitet av ca 920 nybörjare.

Alternativen II och III med förläggning av enbart propedeutisk och klinisk utbildning till Linköping eller Örebro ställer sig ur kostnadssynpunkt för- delaktigare än fullständig läkarutbildning därstädes (alternativ I). Av vä- sentlig betydelse härutöver är att intagningen av nybörjare kan ökas snab— bare enligt alternativen med delad utbildning än enligt alternativet med sammanhållen utbildning. I det senare fallet måste man nämligen för nu aktuell kapacitetsvidgning avvakta fördigställandet av medicinskt teoretiska institutioner i Linköping eller Örebro, medan man vid alternativen med de— lad utbildning i viss utsträckning kan utnyttja nu befintliga utbildnings- resurser och har möjlighet att utnyttja den planering, som redan pågår i Uppsala och Stockholm för vidgad utbildningskapacitet i de teoretiska äm- nena.

Om man väljer lösningen med delad utbildning, d.v.s. förlägger enbart propedeutisk och klinisk utbildning till Linköping eller Örebro, måste ut— bildningsplatser i de teoretiska ämnena beredas i antingen Uppsala (alter- nativ II) eller Stockholm (alternativ III) för de studerande, som senare har att flytta till den nya högskolan. Enligt kommitténs mening är alternativet II med teoretisk utbildning i Uppsala fördelaktigare än alternativet III med teoretisk utbildning i Stockholm. Såväl investeringskostnader som drift- kostnader är, som framgår av tidigare redovisade beräkningar, högre vid en utbyggnad i Stockholm jämfört med Uppsala. Vidare är marksituationen för utbyggnaden gynnsammare i Uppsala än i Stockholm. Dessutom kan intag- ningen starta tidigare i Uppsala än i Stockholm. Slutligen måste även beak- tas studentbostadssituationen i de olika städerna. Kommittén kommer att närmare beröra denna fråga i kapitel 9.

Kommittén återkommer i kapitel 12 till frågan om alternativ för ökad läkarutbildning och tar då även ställning i valet mellan Linköping och Örebro.

3. Högre teknisk utbildning och forskning

I rapport till kommittén den 1 oktober 1964 har ledamoten Woxén framlagt förslag till fortsatt utbyggnad av de tekniska högskolorna. Rapporten åter- finnes som avdelning 2 i kommitténs specialutredningar. Vidare har exper- terna, laborator Hans Christian Fischer och universitetslektor Tore Vänn— gård framlagt förslag om inrättande av teknisk magisterutbildning samt utvidgning av civilingenjörsutbildningen i teknisk fysik vid Uppsala uni- versitet. I det följande sammanfattar kommittén detta utredningsmaterial. Kommittén redovisar därefter sina synpunkter på och ställnings-taganden till detsamma. Utbyggnaden av de tekniska högskolorna behandlas i avsnitt 3.1. och uppsalaförslagen i avsnitt 3.2.

3.1. De tekniska högskolorna

Woxén har i sin rapport — här benämnd teknikrapporten — inledningsvis redogjort för nuvarande intagningskapacitet jämte av statsmakterna beslu— tade intagningsökningar (kapitel 2) samt för kostnadsläget vid de tekniska högskolorna budgetåret 1963/64 och vid full utbyggnad enligt den s.k. 1960 års modifierade utbyggnadsplan (kapitel 3).

3.1.1. Utgångsläget med avseende på utbildningskapacitet och kostnader I tabell 3: 1 redovisas utbildningskapaciteten vid de tekniska högskolorna enligt 1960 års modifierade plan, mätt i antal nybörjarplatser i årskurs 1 och tillkommande utbildningsplatser för universitetsstuderande m. fl. i års- kurs 3. Den totala intagningskapaciteten uppgick läsåret 1963/64 — kom- mitténs utgångsår — till 1 556 nybörjarplatser i årskurs 1. Läsåret 1966/67 kommer enligt gällande plan antalet nybörjarplatser att vara 2002 och 1967/68 skall full utbyggnad enligt planen även ha uppnåtts för intaget av studerande i årskurs 3. Uttryckt i nominellt antal studerande innebär 1960 års modifierade plan vid full utbyggnad 8 188 studerande. Vid beräk— ningen av nominella antalet studerande har den nominella studietiden, fyra år för blivande civilingenjörer, bergsingenjörer och arkitekter, tre år för blivande tekniska magistrar och två år för universitetsstuderande multipli— cerats med antalet nybörjarplatser för respektive kategorier studerande. På grundval av de antaganden för beräkning av närvarande studerande vid

Tabell B:]. Intagningskapacitet 1963/64 samt av statsmakterna beslutade intagningsökningar vid de tekniska högskolorna (1960 års modifierade plan)

1963/64

Intagningskapacitet

Beslutade intagningsansökningar

Total intagningskapacitet enligt 1960 års modifierade plan 1967/68

Sektion / årskurs

KTH1 CTH2 LTHs

1964/65 1965/66

1966/ 67

1967/68

KTH

CTH LTH

KTH

LTH

KTH KTH

LTH

KTH CTH LTH S:a

F, ..................... 45 30 30 M, ..................... 150 150 50 MTM .................. -— —— — Sf, ..................... 40 _ _ sr, ..................... _ _ _ Ss, ..................... 20 30 _ E, ..................... 135 185 100

v, ..................... 90 120

K, ..................... 64 55 — K, ..................... _— _ B, ..................... 110 _ A, ..................... 72 50 L, ..................... 30 —

105 350 40

50 420

210 119 110 122

30

45 35 30 110 1 50 150 100 400 20 30 — 50 150 185 1 00 435

90 150 120 360 64 55 80 199

72 50 60 182

Totalt Årskurs 1 .............. 756 620 180 Årskurs 1 och 3 ......... 756 620 180

1 556 1 556 71 71 35 35

140 140 170 170

15 30

50

857 655 490 2002 927 655 540 2122

1 Tekniska högskolan i Stockholm. 2 Chalmers tekniska högskola i Göteborg. ” Tekniska högskolan i Lund.

teknisk högskola som redovisades i »Tendenserna på akademikernas ar- betsmarknad» (SOU 1962: 55, sid. 117) kan antalet närvarande studerande vid full utbyggnad enligt 1960 års modifierade plan uppskattas till ca 10 700. Höstterminen 1963 var antalet studerande enligt den officiella statistiken (prel. uppgifter) drygt 6 600. Nominella antalet studerande uppgick läsåret 1963/64 till 5 101. Till skillnad mot sistnämnda studerandeantal ingår i den officiella statistikens närvarotal licentiander och doktorander samt stude- rande med en längre studietid än den nominella. Höstterminen 1963 var an- talet aktiva licentiander och doktorander vid de tekniska högskolorna 640 enligt den officiella statistiken.

Vid beräkningen av lärar-lforskarpersonalens omfattning i fullt utbyggt skede enligt nuvarande plan har utgångspunkten i teknikrapporten varit de budgetåret 1963/64 befintliga lärar—/forskartjänsterna [professurer, labora- turer (motsv.), universitetslektorat] samt assistenttjänster och arvoden till special- och biträdande lärare, tillfälliga lärare och övningsassistenter. Till dessa har, när det gäller professurer och laboraturer, lagts de nya tjänster som enligt beslut av statsmakterna skall tillkomma vid högskolorna. Den lärarpersonal, som erfordras vid sidan av professurer och laboraturer har i teknikrapporten framräknats efter de normer för beräkning av _lärarbehov, som utarbetats inom förutvarande överstyrelsen för de tekniska högskolorna. Dessa normer innebär sammanfattningsvis följ ande.

Beräkningarna av lärarbehovet göres institutionsvis för varje läsår. Utgångs- punkten för beräkningarna är senast fastställda läro- och timplaner, som för varje kurs anger antalet terminsveckotimmar uppdelade på olika undervisningsformer. På grundval av det nominella antalet studerande vid varje sektion och årskurs uträknas först antalet undervisningsgrupper. Detta antal erhålles genom att divi- dera nominella antalet studerande med den ifrågakommande gruppstorleken och avrunda till närmaste hela tal. Gruppstorleken är vid föreläsningar i princip obegränsad, vid lektionsundervisning (räkneövningar, konstruktionsövningar, de- monstrationer) är den 20 studerande, dock inom sektion A, 12 studerande och vid fortsättningskurser med projekteringsövningar inom sektion K, 8 studerande. Vid laborationsundervisning är gruppstorleken 8 studerande, vid exkursioner och fältövningar 8 eller 12 studerande samt vid obligatoriska studieresor 24 stude- rande.

Antalet undervisningstimmar i form av föreläsningar erhålles genom att mul- tiplicera antalet föreläsningstimmar för varje kurs med antalet föreläsningsgrup— per. Vid lektions- och laborationsundervisning multipliceras likaså antalet grup— per med antalet timmar. Det därvid erhållna antalet lektionstimmar och labora- tionstimmar ökas med 10 procent respektive 25 procent bl.a. med hänsyn till kompletteringsundervisning för eftersläntrare.

Föreläsningar hålles av professor, laborator (motsv.), speciallärare, universi- tetslektor eller biträdande lärare samt i förekommande fall av e.o. forskardocent, e. o. docent och e. o. forskarassistent.

Lektionsundervisning meddelas, i den lnån den ej fullgöres av professor eller laborator, till 1/3 av lektor eller biträdande lärare och till 2/3 av assistent eller övningsassistent.

Laborationsundervisning meddelas av assistent eller övningsassistent. För led-

ning av laborationerna räknas dessutom lektorstimmar motsvarande 1/9 av under- visningstimmarna för laborationerna. För varje examensarbete räknas 20 under- visningstimmar för lektor och 10 för assistent.

När det gäller uppdelningen av undervisningstimmar på olika lärarkategorier beräknas 112 timmar per läsår för varje professor och laborator, av vilka 3/4 skall fullgöras i form av undervisning för primärexamina och 1/4 i form av licentiand- föreläsningar. När professor eller laborator leder lektions- eller laborationsöv- ning anses 4 övningstimmar svara mot 1 föreläsningstimme. Vid exkursioner, fältövningar och obligatoriska studieresor anses en dag motsvara två föreläsnings- timmar. Universitetslektors undervisningsskyldighet beräknas omfatta 396 timlnar per läsår. överskjutande timmar (mindre än hel lektorstjänst) fullgöres av till- fälligt anlitade lärare. Ersättningen för sådan lärare beräknas efter 70 kronor per timme. För speciallärare och biträdande lärare bestämmes undervisningsskyl- digheten, uppdelad på föreläsningar och övningar, i varje särskilt fall med hän- syn till ämnets omfattning. Assistents tjänstgöring i form av schemabunden under- visning beräknas till 300 timmar per läsår. Assistenttimmarna fördelas i första hand på assistenttjänster. Förutom dessa undervisningsassistenter räknas för varje professor och laborator med en assistent utan schemabunden undervisning. Det totala antalet assistenttjänster är för varje högskola begränsat till fyra gånger antalet professurer och laboraturer. I den mån assistentbehovet vid vissa insti- tutioner är mindre än fyra, kan andra institutioner erhålla mer än detta antal bara ej det för högskolan maximerade antalet assistenttjänster överskrides. Assi- stenttjänst beräknas endast i undantagsfall för ämne, i vilket undervisning medde- las av speciallärare. För den assistentundervisning, som icke täckes av assistent- tjänster, beräknas övningsassistenttimmar. För varje övningsassistenttimme vid högskolan beräknas två hemarbetstimmar (arvodet till övningsassistenterna ut- gick 1963 med 33: 65 kronor per timme för arbete vid högskolan och 13: 75 kro- nor per timme vid hemarbete, ersättningen för en högskoletimme med två hem- arbetstimmar utgjorde således avrundat 61 kronor). Utom för undervisning beräk- nas även viss övningsassistenttid för skrivvakt och tentamensrättning.

I tabell 3:2 redovisas lårar-/forskarpersonalens omfattning 1963/64 och vid full utbyggnad enligt nu gällande plan. Vid undersökningar, företagna

Tabell 3: 2. Faktiskt och beräknat antal lärar-]forskartiänster samt undervisningsarvoden

vid KTH, CTH ochLTH 1963/64 och vid full utbyggnad enligt 1960 års modifierade plan

KTH CTH LTH Samtliga Tjänster/arvoden .. Full ut- Full ut Full ut- Full ut- For— 1963/64 byggn. 1963/64 byggn. 1963/64 byggn. 1963/64 byggn. ändring Professurer .......... 77 82 59 63 13 45 149 190 + 41 Laboraturer ......... 15 18 15 16 — 5 30 39 + 9 Universitetslektorat . . 19 51 25 72 7 41 51 164 +113 Assistenter .......... 274 326 225 316 33 183 532 825 +293 Arvoden till special— och biträdande lära— re samt till tillfälliga lärare, 1 OOO-tal kr. . 821,0 1 489,4 604,0 781,1 55,0 184,0 1 480,0 2 454,5 +974,5 Arvoden till övnings- ass., 1 OOO-tal kr . . . 3 438,0 4493,3 2 508,0 1 142,3 234,0 2 678,0 6180,0 8 313,6 +2 133,6 Totalt Tjänster ............. 385 477 324 467 53 274 762 1 218 +456 Arvoden, 1 OOO-tal kr . 4 259,0 5 982,7 3 112,0 1 923,4 289,0 2 862,0 7 660,0 10 768,1 +3 108,1

vid KTH, om personalkaderns fördelning på skilda kategorier har det kon- staterats, att löneutgifterna för förvaltningspersonal och annan gemensam personal motsvarar ca 12 procent av lärar-/forskarlönekos—tnaderna samt att löneutgifterna för övrig personal vid högskolan motsvarar ca 38 procent av lärar—/forskarlönekostnaderna, sammanlagt sålunda ca 50 procent av nämnda lönekostnader. I teknikrapporten har för beräkningen av de fram- tida kostnaderna dessa relationer antagits gälla även för övriga tekniska högskolor.

För beräkningen av omkostnadsanslagen har kostnaden per nominell stu- derande budgetåret 1963/64 tagits som utgångspunkt. Vad beträffar mate- rie-lanslagen har inom förutvarande överstyrelsen för de tekniska högsko- lorna utarbetats normer för beräkningen av medelsbehovet. Beräkningar enligt dessa normer har gjorts för budgetåret 1963/64. Materielanslaget mot- svarar enligt dessa beräkningar ca 15 procent av respektive högskolas avlö- ningsanslag. Denna procentandel har i teknikrapporten antagits som grundval för kostnadsberäkningen. Kostnaden för bokinköp och bo—kbind- ning samt för resebidrag till studerande har antagits vara proportionell mot antalet studerande och för beräkningarna har förhållandena under 1963/64 lagts till grund. När det gäller apparatanslaget har medelsanvis- ningen budgetåret 1963/64 ej ansetts böra läggas till grund för beräkningen. För att få en lämpligare bas har i rapporten anslaget detta budgetår uppräk— nats med 30 procent. Driftkostnadsläget budgetåret 1963/64 enligt riksstat och ärlig driftkostnad vid full utbyggnad enligt de beräkningar som gjorts i teknikrapporten redovisas i tabell 3: 3.

Byggnads- och planeringsläget per den 1 september 1964 för utbyggnaden av de tekniska högskolorna enligt 1960 års modifierade plan har ingående redovisats i teknikrapporten (kapitel 32). I tabell 3: 4 återges sammanfatt-

Tabell 3: 3. Beräknade driftkostnader för KTH, CTH ochLTH budgetåret 1963/64 samt vid full utbyggnad enligt 1960 års modifierade plan, milj. kronor

KTH CTH LTH Samtliga Full Full Full Full 1963/64 utbyggn. 1963/64 utbyggn. 1963/64 utbyggn. 1963/64 uthyggn. Lönekostnader . 24,3 33,1 19,7 26,3 2,6 18,2 46,6 77,6 Övriga kostna- der ........... 6,7 10,8 4,8 7,6 0,9 5,8 12,4 24,2 Totalt ....... 31,0 43,9 24,5 33,9 3,5 24,0 59,0 101,8 Nominellt antal studerande. . . . 2 736 3 508 2 0751 2 6201 290 2 060 5 101 8 188 Kostnad per no- minellt antal studerande, kronor ........ 11 330 12 510 11 810 12 940 12 070 11 650 11 570 12 430

1 Exkl. universitetsstuderande, jfr teknikrapporten, tabell 2: 4.

ningsvis beräknade byggnads-, inrednings— och utrustningskostnader samt kostnader för s.k. försörjningsåtgärder, uppdelade efter det planerings— stadium (under byggnad, projektering och programmering) på vilket de skilda byggnadsföretagen befann sig vid nämnda tidpunkt. Härvid anges även den faktiska medelsförbrukningen för ifrågavarande byggnadsverk- samhet fram t.o.m. budgetåret 1963/64 och den beräknade medelsförbruk— ningen för följande budgetår samt beräknade tillkommande nettoytor. Som framgår av tabellen innefattar de byggnadsobjekt, som för närvarande är under byggnad (eller nyligen färdigställts), drygt 89 000 1112 nettoyta till en beräknad byggnadskostnad av inemot 157 milj. kronor. Under projektering ligger nära 61 000 m2 nettoyta till en beräknad kostnad av 131 milj. kronor.

Tabell 3: 4. Byggnads- och planeringsläget vid de tekniska högskolorna per den 1 septem- ber 1964, beräknade byggnadskostnader i prisläget den 1 juli 1964, milj. kronor

Ber. byggnadskostnad Nettoyta, rn2 .. . Planeringsstadium/högskola (tillkom- Medelsforbruknmg mande) Totalt . Faktisk t.o.m. .. 1963/64 Beraknad Objekt under byggnad KTH ......................... 21 997 32,5 13,4 19,1 CTH .......................... 33 430 57,8 35,0 22,8 LTH .......................... 33 654 66,3 17,5 48,8 Summa 89 081 156,6 65,9 90,7 Objekt under projektering KTH ......................... 8 147 13,1 — 13,1 CTH .......................... 41 669 97,2 — 97,2 LTH .......................... 10 910 20,7 _ 20,7 Summa 60 726 131,0 —— 131,0 Objekt under programmering KTH ......................... — 3,5 —- 3,5 Försärjningsåtgärder H ......................... —— 5,1 2,3 2,8 CTH .......................... — 27,0 4,7 22,3 LTH .......................... _— 9,2 1,7 7,52 Summa — 41,3 8,7 32,6 Samtliga stadier (inkl. försörjningsåt- gärder) KTH ......................... 30 144 54,2 15,7 38,5 CTH .......................... 75 099 182,0 39,7 142,3 LTH1 ......................... 44 564 96,2 19,2 77,0 Totalt 149 807 332,4 74,6 257,8

1 Exkl. kemiskt centrum, gemensamt för Lunds universitet och LTH. Detta centrum avses komma att tillgodose lokalbehovet för såväl medicinsk som naturvetenskaplig och teknisk kemi. Se närmare teknikrapporten, sid. 269. 2 Exkl. 3,8 milj. kronor som överslagsmässigt uppskattats tillkomma, jfr texten.

Under programmering befinner sig vissa ombyggnader vid KTH till en upp- skattad kostnad av 3,5 milj. kronor. Därtill kommer kostnader för inred- ning och utrustning uppgående till ca 128 milj. kronor. Kostnaderna för för- sörjningsåtgärder torde komma att bli något högre än de i tabellen angivna med hänsyn till att någon fullständig försörjningsplan ännu inte föreligger för LTH. Överslagsmässigt har den totala kostnaden för försörjningsåtgärder avseende den pågående utbyggnaden vid LTH uppskattats till 13 milj. kro— nor (jfr Specialutredningar, avdelning 4, kapitel 8). De totala investerings- kostnaderna för utbyggnaden av de tekniska högskolorna enligt 1960 års modifierade plan per den 1 september 1964 kan således uppskattas till i runt tal 465 milj. kronor. Fram t.o.m. budgetåret 1963/64 har härav ca 75 . milj. kronor förbrukats för byggnader och försörjningsåtgärder samt ca 36 milj. kronor för inredning och utrustning av redan färdigställda byggnads- objekt. Investeringsbehovet under följande budgetår uppgår således till ca 354 milj. kronor.

3.1.2. Fortsatt utbyggnad

3.121. Direktivens målsättning

Inom ramen för kommitténs direktiv, som innebär en utbyggnad av de tek- niska högskolorna till en total intagningskapacitet i årskurs 1 av 2 861 ny- börjarplatser per läsår i början av 1970-talet, har Woxén undersökt utbygg- nadsmöjligheterna vid nuvarande tekniska högskolor. Direktivens utgångs— läge beträffande intagningskapaciteten vid dessa högskolor år 1 911 nybör- jarplatser per läsår. Genom beslut senast vid 1964 års riksdag har den totala kapaciteten ökat till 2 002 nybörjarplatser per läsår (inkl. 60 platser för blivande tekniska magistrar vid KTH). För att nå direktivens målsättning erfordras sålunda en utbyggnad med 859 nybörjarplatser.

Enligt kommitténs direktiv och departementschefens uttalande i propo- sition 1963: 172 (sid. 234) bör man räkna med en i stort sett proportionell ökning av intagningen vid skilda sektioner. Enligt departementschefen bör detta främst gälla de större sektionerna och speciella överväganden göras beträffande de mindre. Som departementschefen framhållit, är nämligen frågan om den lämpliga fördelningen av intagningsökningen på sektioner utomordentligt svårbestämbar. De ingående utredningar som företogs rö- rande dessa frågor i slutet av 1950-talet gav ingen klar vägledning. Inte heller senare gj orda utredningar ger någon tydlig anvisning på denna punkt. Enligt departementschefens uttalande i nämnda proposition (sid. 240) bör kommittén även taga upp frågan om utbildning av ekonomingenjörer. Kom- mittén har vidare att pröva, huruvida en eller två sektioner av teknisk hög- skola kan förläggas till i första hand någon av huvudorterna i övre Norr- land. Slutligen skall enligt direktiven möjligheterna att vid de tekniska högskolorna införa någon form av tvåskift- och/eller treterminsutbildning. undersökas.

31.22. Tvåskift- och/eller treterminsutbildning Enligt Woxén (teknikrapporten, kapitel 4) är beläggningen av lokalerna vid befintliga tekniska högskolor, uttryckt i timmar per vecka, för närvarande låg. Vid nuvarande enkelskift torde emellertid av schematekniska skäl knappast någon förbättring av betydelse kunna åstadkommas. Woxén har därför ingående undersökt förutsättningarna för ett tvåskift— och/eller tre— terminssystem vid de tekniska högskolorna. Ett ski/tsystem så anordnat att antalet studerande vid en högskola fördubblas _— en grupp har föreläs— ningar på förmiddagen och laborationer på eftermiddagen och den andra gruppen vice versa-_ synes enligt Woxén vara helt ogenomförbart vid nuva— rande tillgång på hörsalar och andra utrymmen. Vid ett treterminssystem är läsåret indelat i tre terminer. De studerande begagnar härvid även sommaren för schemabunden undervisning. Enligt Woxéns uppfattning är ett dylikt sys- tem ej genomförbart bl. a. med hänsyn till att någon sammanhängande tid då ej står till förfogande för de teknologer som släpar efter med laborationer och tentamina och ej heller för obligatorisk praktik och obligatoriska fält— övningar. Svårigheter skulle också uppstå i fråga om underhåll och repara- tioner av utrustning och lokaler, då dessa arbeten huvudsakligen göres un- der ferietid. Woxén har emellertid ingående undersökt möjligheterna att in— föra ett modifierat treterminssystem. Läsåret tänkes härvid indelat i tre lika långa terminer, var och en omfattande 12 a 13 veckor. Enligt ett alter- nativ skulle varje studerande gå varannan termin på högskola och begagna varannan termin för praktik och självstudier. Studietiden skulle fördelas med sju terminer på högskolan med schemabundna studier och en termin för examensarbete samt sju mellanliggande fria terminer. Den totala studie- tiden för individen skulle härigenom bli fem år, men dubbla antalet stude- rande skulle i princip kunna mottagas vid en högskola. Reellt skulle, som Woxén påvisar, ökningen i kapaciteten vid detta system emellertid stanna vid 64 procent. Ifrågavarande alternativ synes enligt Woxén dock så pass irrationellt, att det inte närmare studerats til-1 sina övriga konsekvenser. Ett annat, mer realistiskt alternativt för treterminssystem kan enligt Woxén tänkas, om de studerande intages tre gånger per läsår i tre lika stora grupper. Man skulle då, med samma totala antal närvarande studerande per termin som högskolorna nu är dimensionerade för, kunna öka utbildnings- kapaciteten med 50 procent. Den totala studietiden skulle komma att bli 12 terminer omfattande 12 år 13 veckor vardera och inlagda under fyra år, d.v.s. ungefär samma nominella studietid som tillämpas för närvarande. Vid KTH, CTH och LTH har detta system närmare undersökts. Vid LTH har man beräknat kostnaderna för en 50-procentig ökning av studerandeantalet inom sektionerna F, M, E och V (i fortvarighetstillstånd), varvid ökningen åstadkommits. genom införandet av ett treterminssystem. Marginalkostna— en för de nytillkommande studerandena har jämförts med den kostnad man beräknat för det fall att dessa studerande skulle förlagts till en helt ny

högskola. Vid CTH har man med tillämpande av förutvarande överstyrelsens lärarkraftnormer genomfört en beräkning avseende hela högskolan. Vid KTH har varje sektion genomräknat sina speciella behov och i detalj moti- verat sina ståndpunkter.

Undersökningarna har enligt Woxén givit ett i det närmaste entydigt re- sultat. Sammanfattningsvis säges, att det för systemets genomförande i ge- nomsnitt för varje nu existerande professur skulle behöva tillkomma en laboratur eller i vissa fall professur samt härjämte 1,3 universitetslektorat och 3,6 assistenttjänster för varje professur och laboratur. Dessutom skulle ett antal nya speciallärare och övningsassistenter behövas. Vidare skul-le antalet hörsalar behöva ökas med mellan 50 och 75 procent och antalet kon- torsrum med mellan 36 och 50 procent. Vissa begränsade laboratorieutrym- men för examens— och licentiatarbeten skulle behöva tillkomma. Varje föreläsning finge i genomsnitt upprepas 2,7 gånger om året. Ökningarna är, framhåller Woxén, icke överraskande, om man beaktar, att i stället för nu- varande intagning av exempelvis 100 studerande en gång årligen, 50 stude- rande skulle intagas tre gånger årligen. Woxén konstaterar dock, huvud- sakligen med hänsyn till lärarkraftfrågan, att ett modifierat treterminssys- tem av diskuterad typ inte torde kunna realiseras vid befintliga högskolor. Dessutom understryker Woxén, att såväl en helt genomförd Skiftutbildning som ett treterminssystem, som innefattar större delen av sommaren, skulle bli till stort avbräck för den forskning som måste bedrivas vid en teknisk högskola. Överväganden rörande en fortsatt utbyggnad av högskolorna mås- te enligt hans uppfattning baseras på nuvarande enkelskift och tvåtermins- system. Avslutningsvis framhåller Woxén emellertid i detta sammanhang, att om en fjärde teknisk högskola skall inrättas, möjligheterna därvid synes vara gynnsamma för ett mer rationellt utnyttjande av lokaler och lärarkraf- ter.

3.1.2.3. Utbyggnaden av skilda sektioner I sin rapport (kapitel 5) framhåller Woxén huvudsakligen följande rörande behovet av utbyggnad vid skilda sektioner. Sektionen för teknisk fysik (F) bör kraftigt ökas. Den tekniska utveck— lingen går allt snabbare och de tekniska fysikerna ges i Sverige sådan ut— bildning att de blir speciellt lämpade för att angripa nya problem på såväl utvecklings- som forskningssidan. Sektionen för maskinteknik (M) behöver även kraftigt ökas, samtidigt som viss ytterligare specialisering bör eftersträvas, särskilt om en fjärde högskola inrättas, varvid en inriktning mot i landet efters—atta områden så- som finmekanik och automatisering kan visa sig lämplig. Delsektionen för flygteknik (Sf) bör inte öka utöver nu gällande plan. Delsektionen för skeppsbyggnad (Ss) vid KTH och sektionen för skepps- byggnad (S) vid CTH behöver för närvarande inte ökas särskilt mycket. En

viss ökning bör dock realiseras mot bakgrund av att Sverige för närvarande är en av de ledande skeppsbyggnadsnationerna. Av praktiska skäl bör en begränsning ske till den ökning som kan uppnås i de laboratorier som nu finnes och håller på att ställas i ordning.

Sektionen för elektroteknik (E) behöver kraftigt ökas på svagströmssi- dan och därvid särskilt inom reglerings- och databehandlingsområdena. På starkströmssidan finnes ur laboratoriesynpunkt överkapacitet såväl vid CTH som KTH.

Sektionen för väg- och vattenbyggnad (V) behöver kraftigt ökas. Stort underskott på kvalificerade tekniker råder såväl inom husbyggnadsonirådet som inom det anläggningstekniska området. Svenska Väg- och Vattenbyg— gares Riksförbund, som representerar de yrkesverksamma väg- och vatten- byggarna i såväl arbetstagare- som arbetsgivareställning, har genom en för ändamålet tillsatt kommitté låtit göra en utredning rörande det framtida behovet av väg- och vattenbyggare. Under utredningens gång har kommittén samrått med Svenska Arkitekters Riksförbund och med arbetsmarknadssty- relsens prognosinstitut. Resultaten redovisas i en i mars 1964 framlagd skrift, »Behovet av högskoleutbildade väg- och vattenbyggare». Av samman- fattningen framgår, att antalet yrkesverksamma väg- och vattenbyggare år 1960 var 3 100 och att behovet beräknas bli 3 400 år 1970, 6800 år 1980, 9 800 år 1990 och 13 000 år 2000. För att uppnå dessa antal fordras, att i medeltal 360 elever per år intages till sektion V vid de tekniska högskolorna under perioden 1966—1970 och att därefter antalet intagna varje femårspe- riod ökas med 60 till dess att 600 elever per år uppnås. Detta sker 1986.

Vid en ökad intagning bör beaktas, att samundervisning i viss omfattning ges blivande väg- och vattenbyggare och arkitekter. En eventuell ny V—sek- tion bör därför i varje fall inte inrättas fristående utan endast i kombina- tion med en arkitektursektion.

Inom sektionen för kemi (K) bör en kraftig ökning realiseras. Detta be— lyses bl. a. i Sveriges Industriförbunds och Sveriges Kemiska Industrikontors underdåniga skrivelse av den 3 maj 1963. I en till universitets- och högskole- kommittén ställd skrivelse den 10 augusti 1964 understryker Industrikon- toret detta förhållande samt framhåller, att vid en ytterligare ökning av ut- bildningsresurserna för kemister alternativet att inrätta en kemisektion vid en eventuell fjärde teknisk högskola bör beaktas.

Sektionen för bergsvetenskap (B) har nyligen ökats från 45 till 110 plat- ser, varav 20 är tänkta för studerande från övriga nordiska länder. Sektio- nen bör under inga omständigheter för närvarande ytterligare ökas eller uppdelas.

Sektionen för arkitektur (A) bör kraftigt ökas. Underskott råder på arki- tekter och stark expansion av byggnadsverksamheten är att förutse under lång tid. I samband härmed bör undersökas om icke en särskild delsektion för samhällsbyggnad bör inrättas, så avvägd att den kompletterar den ut-

bildning i samhällsplanering som redan finnes vid Umeå universitet och som torde komma att inrättas vid ett eller flera andra universitet.

Sektionen för lantmäteri (L) har nu en intagning av 56 nybörjare per år, beslutad vid 1964 års riksdag. Den synes kunna ökas något.

Woxén konstaterar sammanfattningsvis, att de olika sektionerna vid tek— nisk högskola ej bör ökas i proportion utöver 1960 års modifierade plan. Hänsyn bör i stället tagas till sannolika behov och till att en ur praktiska synpunkter lämplig avvägning åstadkommes mellan de befintliga högsko— lorna och en eventuell ny högskola eller friliggande sektioner.

3.124. Befintliga tekniska högskolor Woxén redovisar i teknikrapportens kapitel 5 ett förslag till fortsatt utbygg- nad av befintliga tekniska högskolor. Enligt direktiven skall därvid i första hand undersökas vilka anordningar som kräves för att, utan väsentliga lo— kalmässiga utbyggnader, öka intagningen vid dessa till drygt 2 200 nybör- jarplatser. Woxén har funnit möjligheter föreligga för en ytterligare utbygg- nad av KTH med 138 nybörjarplatser i årskurs 1, med 96 platser vid CTH och 20 platser vid LTH. Utbyggnadsförslagets fördelning på skilda sektio- ner framgår av tabell 3: 5. Utöver redovisade nybörjarplatser i årskurs 1 har Woxén vidare föresla- git en ökning av antalet universitetsstuderande i K3 vid KTH med 16. Vid KTH avser utbyggnaden som framgår av tabell 3: 5 delsektionen 55 samt sektionerna E, V, A och L. Utbyggnaden av 55, E och L förutsätter inga nya lokaler och lärarkrafter endast i överensstämmelse med förutvarande överstyrelsens normer i form av lektorat, assistenter etc. Utbyggnaden av del- sektion Ss har upptagits som förslag i proposition 1965: 1. Sektion V före- slås få fördubblad intagningskapacitet och sektion A en särskild studierikt- ning för utbildning i samhällsbyggnad. Förslag till sistnämnda utbyggnad har utarbetats av en särskild subkommitté och redovisas i bilaga 1 till tek- nikrapporten. Den i teknikrapporten beräknade erforderliga ökningen av lärar-/forskarpersonalen vid sektionerna V och A redovisas i tabell 3: 6. För ny- och ombyggnader avseende sektionerna V och A vid KTH beräknas en

Tabell 3: 5. Teknikrapportens utbyggnadsplan för K TH, CTH och L TH. Ökning av an- talet nybörjarplatser i årskurs 1 utöver 1960 års modifierade plan

Sektion Högskola Totalt F M st 55 E V K B A L

KTH ...... -— _ —— 6 20 90 — — 18 4 138 CTH ....... 25 —- -— 6 10 20 25 —— 10 — 96 LTH ....... _ — — — — 20 »— — _- — 20

Totalt 25 _— _ 12 30 130 25 — 28 4 254

Tabell 3: 6. Beräknat erforderligt antal lärar—lforskartjänster samt undervisningsarvoden för en utbyggnad av sektionerna V (+ .90 platser) och A (+ 18 platser) vid K TH enligt

teknikrapporten Sektion V Sektion A TjänSter/arvoclen Intag Intag Föränd- Intag Intag Föränd- 90 180 ring 72 90 ring Professurer ..................... 7 12 + 5 7 11 + 4 Laboraturer .................... 1 3 + 2 _ _ — Universitetslektorat .............. 4 12 + 8 — 1 + 1 Assistenter ..................... 26 51 + 25 18,5 34 + 15,5 Arvoden till special- och biträdande lärare samt till tillfälliga lärare, 1 OOO-tal kr ................... 92,9 270,3 +177,4 158,5 400,8 +242,3 Arvoden till övningsass, 1000—ta1 kr ........................... 260,1 205,6 — 54,5 643,2 1 126,5 +483,3 Totalt tjänster ...................... 38 78 + 40 25,5 46 + 20,5 arvoden ...................... 353,0 475,9 +122,9 801,7 1 527,3 +725,6

total kostnad (inkl. inrednings- och utrustningskostnader) av 32,5 milj. kronor.

Vid CTH avser utbyggnaden sektionerna F, S, E, V, K och A. Härför be- räknas inga nya topptjänster behöva tillkomma. Utbyggnaden av sektion E har upptagits som förslag i proposition 1965: 1. En utbyggnad av matema- tiskt centrum (etapp 11) beräknas bli erforderlig. För sektion K behöver etapp 11 av den nyligen färdigställda kemibyggnaden uppföras. Den totala

Tabell 3: 7. Beräknat antal lärar—lforskartjänster samt undervisningsarvoden vid KTH C TH och L TH vid full utbyggnad enligt 1960 års modifierade plan och efter i teknikrap— porten föreslagen ytterligare utbyggnad

KTH CTH LTH Samtliga Tjänster/ arvoden 60 års Forts. 60 års Forts. 60 års Forts. 60 års Forts. Föränd- plan utb. plan utb. plan utb. plan utb. ring Professurer ........ 82 91 63 63 45 45 190 199 + 9 Laboraturer ....... 18 20 16 16 5 5 39 41 + 2 Universitetslektorat 51 61 72 85 41 41 164 187 + 23 Assistenter . . . .. . .. 326 378 316 316 183 183 825 877 + 52 Arvoden till special- och biträdande lärare samt tilltillfälligalä— rare, 1 OOO-tal kr. . . 1 489,4 2 190,6 781,1 695,7 184,0 2454,5 Arvoden till övnings- 3 092» 13 211,9 +2 4433 ass., 1 OOO-tal kr. . .. 4 493,3 5 372,1 1 142,31 861,5 2 678,0 8 313,6 Totalt Tjänster ......... 477 550 467 480 274 274 1 218 1 304 + 86 Arvoden, 1 OOO-tal kr .............. 5 982,7 7 562,7 1 923,4 2 557,2 2 862,0 3 092,0 10 768,1 13 211,9 +2 443,55

byggnads-, inrednings- och utrustningskostnaden beräknas överslagsmässigt i teknikrapporten till 21,6 milj. kronor.

Utbyggnaden av sektion V vid LTH kräver inga lokaltillskott och medför en mindre ökning av driftkostnaderna.

I tabell 3: 7 sammanfattas det i teknikrapporten beräknade behovet av lärar-/forskartjänster samt undervisningsarvoden för den fortsatta utbygg- naden utöver det beräknade behovet vid full utbyggnad enligt 1960 års mo- difierade plan. De totala driftkostnaderna vid full utbyggnad av befintliga högskolor efter föreslagna intagningsökningar beräknas i teknikrapporten till 112,7 milj. kronor (se närmare tabell 3: 14). Metodiken för kostnadsbe- räkningen har varit densamma som vid beräkningen av kostnaderna för 1960 års modifierade plan. I tabell 3: 8 sammanfattas de i teknikrapporten beräknade investeringskostnaderna för byggnader, inredning och utrust- ning och för försörjningsåtgärder. Kostnaderna angives för ful-l utbyggnad av respektive högskolor enligt 1960 års modifierade plan och för den före- slagna ytterligare utbyggnaden.

Tabell 3: 8. Beräknade investeringskostnader för en fortsatt utbyggnad av K TH, C TH och

L TH enligt 1960 års modifierade plan och i teknikrapporten föreslagen ytterligare utbygg- nad ( exkl. kostnader för administrations- och bibliotekslokaler), byggnadskostnaderna [ prisläget den 1 juli 1964, milj. kronor

Ber. byggnadskostnad Ber. in— Medelsförbrukning rednings— Ber. total Högskola/utbyggnadsläge och ut- invest.- Totalt Faktisk rustnings- kostnad t.o.m. Beräknad kostnad 1963/64 KTH Full utbyggnad en]. 1960 års modifie- rade plan ......................... 54,2 15,7 38,5 39,2 93,4 Föreslagen utbyggnad ................ 33,01 —— 33,0 9,7 42,7 Summa 87,2 15,7 71,5 48,9 136,1 CTH Full utbyggnad enl. 1960 års modifie- rade plan ......................... 182,0 39,7 142,3 61,5 243,5 Föreslagen utbyggnad ................ 16,1 — 16,1 5,5 21,6 Summa 198,1 39,7 158,4 67,0 265,1 LTH Full utbyggnad enl. 1960 års modifie- rade plan ......................... 96,22 19,2 77,0 27,6 123,8 Samtliga högskolor Full utbyggnad en]. 1960 års modifie- rade plan ......................... 332,4 74,6 257,8 128,3 460,7 Föreslagen utbyggnad ................ 49,1 —— 49,1 15,2 64,3 Totalt 381,5 74,6 306,9 143,5 525,0

1 Exkl. kostnader för parkeringshus och studentkärlokaler, jfr teknikrapporten, sid. 298 f. 2 Exkl. 3,8 milj. kronor för försörjningsåtgärder som överslagsmässigt uppskattats tillkomma, jfr tabell 3: 4 och texten.

Utöver i tabellen angivna kostnader beräknas komma vissa kostnader för administrations- och bibliotekslokaler (se Specialutredningar, avdelning 4, kapitel 7). Dessa kostnader framgår av följande sammanställning, milj. kronor.

Lokaler KTH CTH LTH Totalt

Administrationslokaler byggnader ..................... — — 2,0 2,0 inredning och utrustning ........ — — 0 4 0,4

Bi bl iotekslokaler

byggnader ..................... 3,0 2,5 5,0 10,5 inredning och utrustning ........ 0,6 0,5 1,0 2,1 Totalt1 3,6 3,0 8,4 15,0

1 Härtill kommer kostnader för försörjningsåtgärder uppskattade till 2,4 milj. kronor.

Beträffande KTH och CTH konstaterar Woxén, att tomtförhållandena är sådana, att man inte kan påräkna mark för någon mer väsentlig utbyggnad utöver den föreslagna. På längre sikt synes möjligheter föreligga för en ut- byggnad av LTH. Vill man under de närmaste åren ytterligare öka utbild- ningskapaciteten på det tekniska området synes därför enligt Woxén inrät— tandet av en fjärde teknisk högskola — XTH _- vara ofrånkomligt. För en närmare redovisning av markdispositionen vid KTH och CTH hänvisas till kapitel 5 i teknikrapporten.

31.25. Inrättande av en fjärde teknisk högskola Woxén har, som framgått av föregående avsnitt, funnit att befintliga hög- skolor bör kunna utbyggas med 254 nybörjarplatser i årskurs 1 och därtill 16 platser vid sektion K i årskurs 3. För att nå direktivens målsättning ford— ras ytterligare 605 nybörj arplatser. Inledningsvis i XTH-kapitlet (kapitel 6 i teknikrapporten) redovisar Woxén vissa framställningar och förslag om inrättande av nya tekniska ut- bildningsenheter. Drätselkammaren i Norrköping har föreslagit att en in- dustrihögskola inrättas i staden för utbildning av ekonomingenjörer. Norr- bottens läns landstings förvaltningsutskott har hemställt om inrättandet av teknisk högskola i Luleå. Slutligen har drätselkammaren i Västerås hem- ställt, att en fjärde teknisk högskola måtte förläggas till denna stad. Utformningen och dimensioneringen av en fjärde teknisk högskola har ingående behandlats av en särskild expertgrupp —— subkommittén för XTH — under Woxéns ordförandeskap. I teknikrapporten föreslås, att XTH ut- bygges för sektion F med 60 nybörjarplatser, sektion M med 170, E med 170 och en sektion I för ekonomingenjörer med 170 nybörjarplatser per läsår i årskurs 1. Den totala intagningskapaciteten föreslås således bli 570 platser

per läsår. Läro- och timplaner för nämnda sektioner har studerats i detalj och förslag framlagts (se avsnitt 6.3 i teknikrapporten).

Alternativa lösningar av undervisningens uppläggning har diskuterats (avsnitt 6.3.6.) och i förslaget har Woxén stannat för tanken att vid XTH tillämpa ett modifierat tvåskiftsystem kombinerat med sluten-krets-TV (CCTV). Detta tvåskiftsystem går enligt Woxén i princip ut på att första årskursen har förmiddagen reserverad för föreläsningar. Eftermiddagen är delad i två lika långa skift, under vilka halva delen av årskursen laborerar och har övningar under det första skiftet och andra halvan av årskursen under andra eftermiddagsskiftet. Andra årskursen tänkes ha föreläsningar omedelbart efter lunch sajnt övningar och laborationer för halva årskursen under förmiddagen och andra halva årskursen under eftermiddagens senare del. I princip tänkes samma indelningsförfarande tillämpat för tredje och fjärde årskurserna. Förslaget har i detalj studerats ur schemateknisk syn— punkt och ett utförligt schema redovisas (figur 6 och 7 i teknikrapporten) .För varje teknolog kan enligt detta tvåskiftsystem 20 föreläsningstimmar och 20 räkneövnings- och laborationstimmar reserveras per femdagarsvecka, vilket enligt Woxén är mer än tillräckligt för att ge plats för olika ämnes- kombinationer. För att på ett än mer rationellt sätt utnyttja lokaler och lärarkrafter har det modifierade tvåskiftsystemet kombinerats med TV- undervisning. En sammanfattande rapport om amerikanska erfarenheter på detta område redovisas (bilaga 2 till teknikrapporten) .

Loka-lbehoven har i teknikrapporten bedömts dels vid enkelskift, dels vid tvåskift och TV—undervisning. Enligt det förra alternativet beräknas beho- vet till nära 41 000 m? nettoyta, varav 23 700 m2 laboratorielokaler. Investe- ringskostnaden uppskattas till ca 117 milj. kronor. Enligt det senare alterna- tivet beräknas lokalbehovet till drygt 34 000 ni? nettoyta, varav 20 000 rn2 labo- ratorielokaler. Investeringskostnaden uppskattas i detta fall till ca 101 milj. kronor. En inte oväsentlig besparing skulle sålunda enligt Woxén kunna göras genom införandet av ett modifierat tvåskiftsystem. I tabell 3: 9 redovisas teknikrapportens lokalbehovsberäknlng vid alternativ uppläggning av un- dervisningen. I tabell 3: 10 redovisas-beräknade investeringskostnader för XTH. Utöver i tabellen angivna kostnader kommer kostnader för administra- tions— och bibliotekslokaler (se Specialutredningar, avdelning 4, kapitel 7). Byggnadskostnaderna för dylika lokaler-har uppskattats till 7,5 milj. kro- nor, inrednings- och utrustningskostnadel'na till 1,5 milj. kronor samt kost— naderna för försörjningsåtgärder till 1,5 'jnilj. kronor. För beräkningen av byggnadskostnader har överslagsmässigt antagits, att kostnaden för labora- torielokaler uppgår till 2 000 kronor per 1112 nettoyta och för övriga s.k. torra lokaler till 1 500 kronor per 1112 nettoyta. Inredningskostnaden har upp- skattats till 10 procent av byggnadskostnaden, medan utrustningskostna- den hedömts med utgångspunkt i stomplan I för LTH. Denna har också varit vägledande för beräkningen av lokalbehovet. Kostnaderna för försörj- ningsåtgärder har uppskattats till 300 kronor p/r m2 nettoyta.

Tabell 3: 9. Beräknade lokalbehov (exkl. biblioteks- och administrationslokaler) förX TH mligt teknikrapporten vid alternativ utformning av undervisningens uppläggning, m2

nettoyta Ber. lokalbehov vid Lokaler modifierat två- Ber. IaliiålbeSpaF enkelskift skift och TV-ut- g bildning Hörsalar och preparationsrum .......... 2 000 1 225 775 Seminarierum ............ . ........... 880 — 880 Rit- och övningssalar ................. 4 465 3 300 1 165 Gemensamma utrymmen .............. 2 590 2 590 —— Kontorsrum ......................... 7 195 6 850 345 Laboratorier ......................... 23 700 20 000 3 700 TV—lokaler ........................... -— 345 — 345 Totalt 40 830 34 310 6 520

Driftkostnadsberäkningen har i "teknikrapporten genomförts under anta- gande om tvåskift och TV-undervisning. Vid högskolan erfordras inrättan- det av 34 topptjänster, 33 lektorat och 105 assistenttjänster. För undervis- ning, meddelad av special— och biträdande lärare samt tillfälliga lärare, be- räknas drygt 12 500 undervisningstimmar. Övningsassistenttimmar beräk- nas till nära 31 500. Lärar-/forskarlönekostnaderna beräknas till 9,7 milj. kronor efter full utbyggnad och de totala driftkostnaderna till drygt 20 milj. kronor eller ca 8 800 kronor per nominell studerande. Driftkostnaden beräk- nas sålunda bli väsentligt lägre än vid nu befintliga högskolor. Till nämnda kostnader skall läggas kostnader för TV-undervisningen, vilken enligt rap— port-en kan uppskattas till drygt 0,5 milj. kronor per år. TV-undervisningen

Tabell 3: 10. Beräknade investeringskostnader ( exkl . biblioteks- och admin istrationslokaler ) för X TH enligt teknikrapporten vid alternativ utformning av undervisningens upplägg- ning, milj. kronor

Ber. kostnad vid Kostnadspost/sektion modifierat två- Ber. _bespa- ” enkelskift skift och ”ng TV-utbildning

Byggnadskostnad ..................... , 73,1 61,4 11,7 Försörjningsåtgärder .................. 12,2 10,3 1,9 Inredningskostnad .................... 7,3 6,1 1,2 Utrustningskostnad för

sektion F .......................... 7,0 6,7 0,3

» E .......................... 7,5 7,3 0,2 » M ......................... 9,0 8,7 0,3 » I .......................... 0,5 0,4 0,1

TV ............................... — 0,5 _ 05

Totalt 1 4

Tabell 3:11. Beräknat erforderligt antal Iärar-/forskartjänster samt beräknade undervis— ningsarvoden vid XTH enligt teknikrapporten under förutsättning av tvåskift och TV-ut-

bildning Sektion Tj änster/arvodeu Totalt P E M I

Professorer ......................... 7 7 7 3 24 Laboraturer ........................ 2 3 5 — 10 Universitetslektorat .................. 13 8 7 5 33 Assistenter ......................... 33 28 33 11 105 Arvoden till special- och biträdande lä-

rare samt till tillfälliga lärare, 1 000—

tal kr ............................ _ — —— — 921,7 Arvoden till övningsass., 1 OOO-tal kr. . . — -— —— —— 1 920,6 Totalt

Tjänster .......................... 55 46 52 19 172

Arvoden, 1 OOO-tal kr .............. —— -— — —- 2 842,3

beräknas emellertid medföra vissa besparingar av lärar- och biträdesperso- nal, uppskattningsvis till ett något högre årligt belopp än driftkostnaden för TV. Denna undervisningsform är enligt Woxén pedagogiskt fördelaktig och kan dessutom beräknas frigöra kvalificerade lärare/forskare för forskar- handledning och forskning. Den redovisade lägre driftkostnaden för XTH sammanhänger vidare med att XTH begränsats till de varandra näralig- gande sektionerna F, E, M och I, vilket enligt Woxén möjliggör ett intimt samarbete och gemensamt utnyttjande av lärar—/forskarresurser. Slutligen är utbildningen vid sektion I i jämförelse med andra sektioner relativt sett mindre kostsam. I tabell 3: 11 redovisas teknikrapportens beräkning av er- forderligt antal lärar-/forskartjänster samt undervisningsarvoden under förutsättning av tvåskift och TV-utbildning. De enligt teknikrapporten be- räknade totala driftkostnaderna under samma förutsättning återges i tabell 3: 12. '

Beträffande lokaliseringen av en ny teknisk högskola måste man, enligt

Tabell 3: 12. Beräknade driftkostnader för X TH under förutsättning av tvåskift och TV- utbildning enligt teknikrapporten

Ber. kostnad, Nominellt antal Ber. kostnad per 1 OOO-tal kr studerande nom. stud, kr

Kostnadspost

Lärar-/forskar1öner .......... 9 712 2 280 4 260

Övriga lönekostnader. . . . . . . . 4 856 2 280 2 130 Omkostnader ............... 1 849 2 280 810 Materiel .................... 2 185 2 280 960 Nyanskaffning av apparater . 1 291 2 280 570 Bokinköp och bokbindning. . . 180 2 280 80 Resebidrag till studerande. . . . 73 2 280 30

Totalt 20 146 2.280 8 840

Woxén, beakta de speciella förutsättningar som är nödvändiga för att ut- byggnaden av den nya högskolan inte skall försenas eller försvåras. Helt all- mänt kan, enligt Woxén, endast en stad komma ifråga, som har sådan stor- lek att de kommunala uppgifterna i samband med inrättandet av ett univer- sitet eller en högskola kan lösas, särskilt beträffande erforderliga investe- ringar, markfrågor och bostadsbyggande. När det är fråga om en teknisk högskola är vidare graden av industrialisering av största betydelse. Woxén framhåller som angeläget, att god kontakt redan från början skapas mellan en ny teknisk högskola och närliggande industrier.

Av största betydelse för en teknisk högskola är tillgången på lärare. Hu- vudproblemet ligger enligt Woxén härvid i att rekrytera speciallärare, assi- stenter och övningsassistenter. Dessa har nämligen så gott som undantagslöst sin lärarverksamhet som bisyssla. De måste således rekryteras från lämpliga industrier eller andra företag på orten. För att belysa de rekryteringsproblem som kan tänkas komma att bli aktuella vid XTH:s E- och M-sektioner har Woxén framtagit jämförelsematerial för nämnda sektioner vid KTH be- träffande antalet assistenter, övningsassistenter och speciallärare läsåret 1963/64 samt dessa lärares ålder. Woxén konstaterar på grundval av detta material, att medelåldern hos övningsassistenter och speciallärare är för- hållandevis hög, för de förra omkring 36 år och för de senare omkring 48 år. Detta belyser enligt Woxén, att i tillämpade ämnen vanligtvis endast per- soner med lång praktisk erfarenhet är lämpliga som övningsassistenter eller speciallärare.

Tekniska högskolor finnes nu i Stockholm, Göteborg och Lund och civil- ingenjörsutbildning av tekniska fysiker meddelas vid Uppsala universitet. Det skulle då enligt Woxén ligga nära till hands att förlägga en teknisk hög- skola till Uppsala. För Uppsala talar bl.a., att där finns ett »matematik- centrum» med tillgång till matematikmaskin, att några svårigheter hittills ej förelegat att rekrytera lärare och assistenter till nuvarande civilingenjörs- utbildning samt vidare, att samarbete skulle kunna etableras med universi- tetet för den tänkta ekonomingenjörsutbildningen och slutligen, att viss »stordrift» skulle kunna åstadkommas när det gäller forskning.

Mot en förläggning till Uppsala talar bl. a. närheten till Stockholm och KTH. Beaktar man detta förhållande, vore en utbyggnad av KTH genom en »filial» i Stor-Stockholm en naturligare och lämpligare lösning än att in- rätta en ny högskola i Uppsala. Ur lokaliseringssynpunkt synes emellertid enligt Woxén den högre utbildningen böra spridas över landet. Detta talar mot både Uppsala och en »filial» i Stor-Stockholm. Även tidsfaktorn måste tillmätas stor betydelse. I Uppsala skall universitetet byggas ut avsevärt och Woxén framhåller att en utbyggnad av en ny teknisk högskola av denna anledning troligen kan ske på betydligt kortare tid på annan plats i landet. Även lärarfrågan torde bli svår att lösa i Uppsala, om man betänker den omfattning som den nya högskolan föreslås få. Särskilt torde enligt Woxén

svårigheter uppstå att rekrytera lärare i de tillämpade ämnena. Lärarfrågan synes endast kunna lösas på en ort, där ett antal industrier är beredda att positivt medverka och ställa lärare till förfogande under start— och utbygg— nadsperioden. Även i fortvarighetstillstånd är ett samarbete med ortens in- dustrier av stor betydelse för examensarbeten, licentiand— och doktorand— arbeten samt forskning över huvud taget. Beträffande utbildningen av eko- nomingenjörer framhåller Woxén, att sektion I vid XTH med 170 årligen intagna studerande blir så stor, att professorerna blir fullt upptagna av un- dervisning inom sektionen och inte torde få tid över att dessutom ägna sig åt undervisning vid universitetet. Woxén finner därför på angivna grunder _ en förläggning av den fjärde tekniska högskolan till Uppsala mindre lämp- lig.

Beträffande inrättandet av en partiell teknisk högskola i övre Norrland, - närmast i Luleå, konstaterar Woxén, att Luleå med ca 32 000 invånare ej torde kunna ifrågakomma, då rekryteringsunderlaget är mycket litet även om man medräknar de fyra nordligaste länen. Den naturliga utbildning som skulle kunna tänkas förlagd till Norrland borde enligt Woxén utgöras av en sektion för bergsvetenskap. Den vid KTH befintliga och nyligen från 45 till 110 platser utökade sektionen täcker utan svårighet för lång tid framåt lan- dets behov av sådan utbildning. Viss verksamhet inom sektion B skulle emellertid kunna tänkas förlagd till Jernkontorets metallurgiska forsknings- station i Luleå och Woxén föreslår, att denna fråga närmare överväges. Ut- bildning av kemister skulle även kunna tänkas förlagd till Norrland, men denna utbildning är enligt Woxén i erforderlig grad tillgodosedd genom de åtgärder som beslutats eller föreslagits vid nuvarande tekniska högskolor. Woxén finner det slutligen helt felaktigt att till övre Norrland tänka sig en förläggning av sektioner för elektroteknik, maskinteknik eller väg— och vat- tenbyggnad.

Enligt Woxén synes det klart, att den nya tekniska högskolan bör place- ras i Mellansverige. Emedan ekonomingenjörsutbildningen föreslås inlem— mad i ett större sammanhang avvisar Woxén tanken på en separat dylik utbildning i Norrköping. Han finner, att västeråsskrivelsen på ett intresse- väckande sätt belyst förutsättningarna för de städer som närmast kan ifrå- gakomma, nämligen Eskilstuna, Jönköping, Karlstad, Linköping, Norrkö- ping, Västerås och Örebro. Med hänsyn till befolkningsunderlaget för ifråga- varande städer synes den nya högskolan höra förläggas till någon av stä- derna Linköping, Västerås eller Örebro. Beträffande lärarrekryteringsfrå- gan och tillgången på kvalificerade akademiker i skilda städer och län kon- staterar Woxén en synnerligen klar dominans för Västerås och Linköping, varför valet av ort när det gäller en ny teknisk högskola bör stå mellan dessa två städer. Enligt Woxén är tillgången på lärarkrafter för de sektioner, som XTH avses komma att omfatta, väsentligt mindre i Linköping än i Västerås. När det sålunda ur industriell synpunkt gäller att placera en fjärde högskola

finner Woxén, att rangordningen blir i första hand Västerås och i andra hand Linköping.

Ett sjätte universitet kan av naturliga skäl ej förläggas till Västerås men härför kan enligt Woxén Linköping eller Örebro ifrågakomma. Det kan då synas naturligt att förlägga XTH till samma ort som ett sjätte universitet eller embryot till ett sådant. Härigenom skulle större förutsättningar skapas för stordrift i forskningshänseende, för utnyttjande av datamaskiner, för samverkan mellan fysik och kemi liksom mellan teknik och medicin etc. Woxén finner emellertid, att XTH kommer att få en sådan storlek att man _ ur lärarsynpunkt intet har att vinna genom en sådan samordning. Proble- met att rekrytera lärarkrafter skulle för övrigt enligt Woxén bli ännu svåra— re att lösa, om ett universitet med matematisk-naturvetenskaplig fakultet skulle byggas upp samtidigt och på samma ort. Framför allt skulle den kom- ma att konkurrera om assistenter i grundläggande ämnen. Woxén framhål- ler, att om ett sjätte universitet skall inrättas, detta ur den tekniska hög- skolans och ur industrins synpunkt bör förläggas till Linköping. Ett skäl, som starkt talar för att XTH bör arbeta självständigt, är enligt Woxén, att det föreslagna modifierade tvåskiftsystemet kombinerat med TV-undervis— ning då smidigast och utan onödiga störningar torde kunna genomföras på kortast möjliga tid. XTH skulle kunna fungera som en experimenthögskola.

3.1.3. Kommitténs synpunkter och ställningstagandcn

Kommittén ansluter sig i allt väsentligt till de synpunkter och förslag som framlagts i den särskilda expertutredning, som sammanfattningsvis redo— visats i det föregående. Kommittén konstaterar, att gjorda utredningar be- träffande tvåskift- och/eller treterminssystem ej givit positivt resultat. Un— der återstoden av 1960—talet bör intagningskapaciteten vid KTH ökas med 138 platser i årskurs 1 och vid CTH med 96 platser i nämnda årskurs (inkl. i proposition 1965: 1 föreslagna ökningar med 6 platser vid KTH:s sektion Ss och med 10 platser vid CTH:s sektion E). Enligt kommitténs uppfattning bör LTH inte taga emot fler studerande än gällande plan förutsätter. I bör- jan av 1970-ta1et torde emellertid en ökning i intagningskapaciteten med 20 platser vid sektion V kunna ske vid LTH. De befintliga tekniska högsko- lorna föreslås sålunda utbyggas med 254 nybörjarplatser i årskurs 1. Vi- dare föreslås en ökad intagning med 16 platser i årskurs 3 vid KTH:s kemi- sektion.

Kommittén föreslår, att en fjärde teknisk högskola inrättas, omfattande sektionerna F, M och E samt en ny sektion — I — för utbildning av eko- nomingenjörer. Utformningen av detta förslag innebär, att kommittén ej kan biträda ett tidigare förslag om industrihögskola i Norrköping.

Kommittén har särskilt prövat frågan om inrättande av en teknisk hög— skola i övre Norrland. I allt väsentligt ansluter' sig kommittén till vad som

anförts i teknikrapporten. Kommittén finner, vilket också påpekats i en av Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott framlagd promemoria (tek- nikrapporten, avsnitt 6.2.2.), att det ur ekonomisk och pedagogisk synpunkt vore oriktigt att i övre Norrland inrätta en separat utbildningsenhet med endast en eller två sektioner av teknisk högskola. En ny teknisk högskola måste ges en sådan omfattning att erforderliga resurser i lokaler och lärar- krafter blir utnyttjade på ett så rationellt sätt som möjligt. Det är vidare angeläget, att utbyggnaden med hänsyn till rådande bristsituation på arbets- marknaden för högre teknisk personal kan ske snabbt och friktionsfritt samt till lägsta kostnader för samhället. I detta läge blir lärarkraftfrågan av av- görande betydelse för bedömningen av utbyggnadsmöjligheterna. Skulle en ny högskola etableras med en omfattning av mellan 500 och 600 intagna studerande per läsår, kommer utbyggnaden att ställa mycket stora krav i fråga om lärarrekrytering från näringslivet. Erfarenheter från utbyggna- den av LTH visar, att rekryteringsproblemen kan bli betydande inom en del av landet med relativt ensidig industriell inriktning. Starka, och enligt kom— mitténs uppfattning avgörande, utbildningspolitiska skäl talar emot inrät— tandet av en teknisk högskola i övre Norrland. Enligt kommittén är det emellertid angeläget, att förutsättningarna för ett närmare samarbete mel— lan sektionen för bergsvetenskap vid KTH och Jernkontorets metallurgiska forskningsstation i Luleå närmare undersökes. Kommittén vill också i detta sammanhang hänvisa till vad som i kapitel 6 anföres om decentraliserad ut- bildning i övre Norrland.

Kommitténs utbyggnadsförslag återges sanunanfattningsvis i tabell 3: 13.

Vissa skäl talar för att en ny kemisektion vore motiverad vid XTH som komplement till sektion F. Den årliga intagningskapaciteten vid befintliga eller beslutade kemisektioner kommer emellertid vid nuvarande högskolor på sätt som förslagits att 1967 vara 330 studerande, varav 106 universitets- kemister i K3. Ökningen av uthildningsresurserna för kemister kommer där- igenom att under de närmaste åren förstärkas högst väsentligt. Erinras bör även om den ökning av utbildningskapaciteten inom kemiämnet som skett vid de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna och den ökning som kommittén i kapitel 7 beräknar komma till ståndi detta ämne.

Vid de tekniska högskolorna uppgick driftkostnaderna enligt riks— stat 1963/64 till 59,0 milj. kronor och beräknas i teknikrapporten vid full utbyggnad enligt 1960 års modifierade plan öka till 101,8 milj. kro- nor eller med 42,8 milj. kronor. Kostnader per nominell studerande upp- gick 1963/64 till 11 600 kronor och beräknas vid full utbyggnad till 12 400 kronor, d.v.s. en stegring av studerandekostnaden vid samtliga högskolor med ca 7 procent. Medan lönekostnaderna per nominell studerande beräknas öka med 3,7 procent ökar enligt beräkningen övriga kostnadsposter med 21,6 procent. Den förra ökningen torde sammanhänga med att beräkning-

Tabell 3:13. Föreslagen ulbyggnadsplan för de tekniska högskolorna, intagningskapacitetz årskurs 1 och 3 efter högskola och sektion

Sektion To- Högskola/årskurs talt F M Sf Ss E V ! K | B A L I KTH årskurs 1 »nuläge» ..... 60 180 40 20 165 90 64 110 72 56 _ 857 förslag ...... _ _ _ + 6 + 20 + 90 _ — +18 +4 _ +138 årskurs 3 »nuläge» ....... _ _ 30 _ _ _ 40 _ _ _ _ 70 förslag ........ _ _ _ — _ _ +16 _ — _ _ + 16 CTH årskurs 1 »nuläge» ..... 35 150 — 30 185 150 55 — 50 _ _ 655 förslag ...... +25 _ _ + 6 + 10 + 20 +25 _ +10 — — + 96 LTH årskurs 1 »nuläge» ..... 30 100 _ — 100 120 80 _ 60 _ _ 490 förslag ...... _ — _ _ _ + 20 _ _ _ _ _ + 20 årskurs 3 »nuläge» ..... _ — _ _ _ _ 50 _ _ _ _ 50 XTH årskurs 1 förslag ...... +60 +17O _ — +17O _ _ _ _ _ +170 +570 Samtliga årskurs 1 ...... 210 600 40 62 650 490 224 110 210 60 170 2 826 muläge» ..... 125 430 40 50 450 360 199 110 182 56 _ 2 002 förslag ...... +85 +170 — +12 +200 +130 +25 _ +28 +4 +17O +824 årskurs 3 ...... _ _ 30 _ _ _ 106 _ _ _ _ 136 »nuläge» ..... _ _ 30 _ _ _ 90 _ _ _ _ 120 förslag ...... _ _ _ _ — _ +16 _ _ _ _ + 16

arna genomgående baserats på förutvarande överstyrelsens normer för lärar- krafttilldelning, vilka i utgångsläget ej tillämpats i full utsträckning. Så- lunda tillämpas exempelvis för närvarande ej arvoderad undervisning i form av s.k. »lösa» professors- eller lektorstimmar. Den senare ökningen bottnar i de »standardhöjande» antaganden som gjorts beträffande materi- elanslag och apparatanslag. Budgetåret 1963/64 utgjorde materielanslagen nära 11 procent av avlöningsanslagen. I rapporten har räknats med 15 pro— cent av lönekostnaderna. Som basvärde för beräkningen av apparatanslagen har ett med 30 procent höjt anslag för 1963/64 använts. Kommittén finner anledning framhålla, att ifrågavarande »standardhöjande» antaganden inte är förenliga med kommitténs grundläggande metodik för kostnadsberäk- ningar, vilka i princip skall bygga på kostnadsläget 1963/64. Även om kom- mittén godtar den i teknikrapporten gjorda beräkningen som grund för följande beräkningar av kostnaderna för den fortsatta utbyggnaden har kommittén därmed ej tagit ställning till rimligheten i gjorda antaganden av standardhöjande natur. I tabell 3: 14 återges sammanfattningsvis de i tek-

Tabell 3:14. Beräknade driftkostnader för KTH, CTH, LTH och X TH enligt kom- mitténs utbyggnadsförslag, milj. kronor

KTH CTH LTH Totalt

Lönekostnader ...................... 39,0 28,1 18,5 100,2 Övriga kostnader .................... 12,7 8,4 6,0 5,6 32,7

Totalt ............................ 51,7 36,5 24,5 20,2 132,9 Nominellt antal studerande ........... 4 092 3 004 2 140 2 280 11 516 Kostnad per nominellt antal studerande,

kronor .......................... 12 630 12 150 11 450 8 860 11 540

Kostnad per nominellt antal studerande enligt 1960 års modifierade plan, kronor ........................... 12 510 12 940 11 650 — 12 430

nikrapporten beräknade driftkostnaderna efter full utbyggnad enligt 1960 års modifierade plan och föreslagen ytterligare utbyggnad.

Mätt i kostnad per nominell studerande kommer såsom framgår av tabel- len kostnadsläget efter full utbyggnad enligt gällande plan och föreslagen ytterligare utbyggnad att vara ungefär detsamma som budgetåret 1963/64. Kostnadsläget vid skilda högskolor visar emellertid vissa olikheter. För KTH beräknas genomsnittskostnaden vid full utbyggnad till 12 600 kronor och kostnaden för XTH till 8 800 kronor per nominell studerande. För KTH:s del förklaras detta med dubbleringen av sektion V och förslaget om en särskild studieriktning för samhällsbyggnad inom sektion A, för vilka sek— tioner förutsättes en betydande utbyggnad av topptjänstorganisationen. KTH:s betydligt lägre kostnad per nominell studerande bör ses mot bak- grund av att XTH begränsats till samhöriga sektioner, F, E, M och 1, att ut- bildningen vid sistnämnda sektion är relativt sett föga kostsam samt slut- ligen att XTH förutsättes utformad för en rationell tvåskiftdrift i kombina- tion med TV-undervisning.

Kommittén förordar införandet av tvåskiftsystem vid den föreslagna nya tekniska högskolan. I föreliggande utredningsmaterial har övertygande på- visats möjligheterna att genomföra ett dylikt system, vilket i och för sig också bör kunna bli tillämpligt vid andra utbildningsenheter. För en ny teknisk högskola men även för andra utbildningsenheter bör TV kunna in- nebära en rationalisering i utnyttjandet av tillgängliga lärarkrafter och en förbättring av undervisningsmöjligheterna, resulterande i större kunskaper hos de studerande. Från driftekonomisk synpunkt torde TV kunna medföra besparingar. De största besparingarna torde dock åstadkommas genom in- förandet av tvåskiftutbildning. Kommittén vill för sin del förorda, att TV kommer till användning i undervisningen vid den nya tekniska högskolan. Det redan igångsatta utvecklingsarbetet på detta område bör under de när- maste åren intensifieras. Det är väsentligt, att vid starten av den nya hög- skolan en serie av experiment hunnit genomföras med TV. Kommittén för- ordar, att en experimentverksamhet i lämpliga former snarast möjligt igång- sättes.

Beträffande lärar-/forskarbehov och tillgång på kvalificerade tekniker vid de tekniska högskolorna har kommittén gjort vissa överslagsmässiga beräkningar. Kommittén har därvid velat belysa behovet av och tillgången på kvalificerade heltidsanställda befattningshavare, d. v. s. innehavare av professurer och laboraturer (motsv.) samt docent- och forskardocent- tjänster. Till demia kategori har kommittén vida-re hänfört hälften av an— talet tillkommande universitetslektorat. Nyrekryteringsbehovet av profes- sorer, laboratorer (motsv.) och universitetslektorer har tidigare redovisats i tabellerna 3: 7 och 11. Däremot har behovet av docent- och forskardocent- tjänster i det föregående endast beräknats på så sätt att en uppräkning skett av lönekostnader för bl. a. dessa tjänstekategorier i proportion till ökningen av lönekostnaderna för vissa specificerade lärar—/forskartjänster. Med ut- gångspunkt i antalet docent— och forskardocenttjänster vid KTH och CTH budgetåret 1963/64 i relation till antalet professurer och laboraturer detta budgetår kan behovet av förstnämnda tjänster vid full utbyggnad av de tekniska högskolorna enligt 1963 års program uppskattas till 26, vilket inne- bär en ökning med 10 tjänster. Utöver nyrekryteringsbehovet, vilket anta— gits jämnt fördelat på skilda år under utbyggnadsperioden fram till och med 1974/75 (jfr tidsplanen för utbyggnaden i det följande), har ett ersätt- ningsbehov beräknats. Detta har antagits motsvara ca 2 procent av totala antalet tjänster (exkl. docent- och forskardocenttjänster) respektive år. Behovet av kvalificerade befattningshavare ett visst är har relaterats till det beräknade utbudet av disputerade ett föregående år. Tillgången på disputerade vid de tekniska högskolorna har beräknats enligt följande antaganden.

På grundval av antalet nybörjarplatser vid de tekniska högskolorna (exkl. platser för blivande tekniska magistrar) läsåren 1959/60—1963/64 och förutsatt antal nybörjarplatser läsåren 1964/65 fram till full utbyggnad (jfr tidsplanen) har antalet civilingenjörsexamina (motsv.) beräknats i överensstämmelse med i SOU 1962: 55 angivna antaganden, att 83 procent av antalet nybörjare avlägger examen, varav 20 procent under fjärde studie- året, 40 procent under femte, 17 procent under sjätte och 6 procent under sjunde studieåret. För beräkningen av antalet licentiatexamina har läsåret 1962/63 avlagda examina och dessas fördelning efter år, då vederbörande licentiat (avlagt grundexamen, varit utgångspunkt och givit en s. k. li- centiatfrekvens. Antalet disputationer har på motsvarande sätt beräknats på grundval av >>disputationsfrekvensen>> läsåret 1962/63 (antalet disputations- prov 1962/63 efter år för licentiatexamen). I följande sammanställning anges behovs- och tillgångssituationen för skilda treårsperioder fram till och med 1972/73. Utbudet av kvalificerade tekniker kommer inte helt att motsvara efterfrågan vid de tekniska högskolorna. Först i början av 1970-talet skulle utbudet av disputerade överstiga högskolornas nyrekryterings- och ersätt- ningsbehov. I detta sammanhang bör emellertid framhållas, att kvalificerade

Ber. antal disputa- tioner under perioden

Ber. nyrekryterings—

och ersättningsbe- hov under perioden

Behovet-i procent ' av utbudet

122 101 84

1964/65—1966/67 ........... 1967/68—1969/70 ........... 1970/71—1972/73 ...........

55 70 90

tj änstei i teoretiska ämnen också rekryteras av personer med utbildning vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet (se avsnitt 11. 2. ). '

Som framgått av tabell 3: 8 är det en betydande byggnadsverksamhet, som" för närvarande pågår eller planeras vid befintliga tekniska högskolor. Inkluf; deras de uppskattade byggnadskostnaderna för en ny teknisk högskola, uti formad för tvåskift- och TV-utbildning, har medelsförbrukm'ngen för byggnadsverksamheten (inkl. kostnader för försörjningsåtgärder) beräk-l nats till ca 410 milj. kronor fr. o. m. budgetåret 1904/65. Härtill kommer kost; nader för inredning och utrustning, vilka beräknats till ca 140 milj. kronor. Den totala mv este1 ingskostnaden för utbyggnaden av de tekniska högskolor- na beiäknas således till ca 550 milj. kronor belöpande på budgetåren 1964/65—1972/73. I tabell 3: 15 redovisas en sammanfattning av de beråk— nade och uppskattade investeringsbehoven vid skilda högskolor.

Det ligger nära till hands att låta den nya tekniska utbildningsenheten ingå som en teknisk fakultet vid något av de universitet som för närvarande ej på orten har en teknisk högskola, d. v. s. Uppsala eller Umeå universitet. I teknikrapporten avvisas tanken på en utbyggnad i Uppsala. Flera skäl talar enligt kommittén mot en lokalisering till Uppsala, främst närheten till Stockholm, tidsåtgången för utbyggnaden och lärarfrågan. I Uppsala kom- mer utbyggnadsprogrammet för där redan befintliga utbildningslinjer un- der perioden fram til-l början av l970-talet att vara hårt ansträngt och för”- svåra en snabb uppbyggnad av en teknisk högskola. Kommittén anser även att rekryteringen av lärare till en högskola av denna omfattning'endast kan lösas på en ort med mer rikt differentierat näringsliv. Detta senare förhål- lande gör också enligt kommitténs uppfattning en lokalisering till Umeå av en ny teknisk högskola utesluten. -

Graden av industrialisering på orten och inom dennas omland år enligt kommittén av avgörande betydelse vid bedömningen av den lämpliga för— läggningen av en ny teknisk högskola. Kommittén anser därför, att hög”- skolan måste placeras i Mellansverige. Kommittén har därvid med'ledning av Woxéns utredning stannat för Linköping och Västerås som möjliga orter för en ny teknisk högskola. Ett av huvudproblemen för en ny teknisk högskola är att förvärva lämpliga speciallärare, assistenter och övningsaSsi— stenter.

Tabell 3:15. Totala investeringsbehov för utbyggnad av de tekniska högskolorna under budgetåren 1964/65—1972/73 (byggnadskostnaderna iprisläget den 1 juli 1964), milj.

kronor 1963 års plan 1960 års plan Administra- Totalt ”532531" tion o. biblio- ' ' tek KTH byggnader ....................... 35,7 26,4 3,0 65,1 försörjningsåtgärder .............. 2,8 6,6 0,5 9,9 inredning och utrustning .......... 28,4 9,7 0,6 38,7 CTH byggnader ....................... 120,0 16,1 2,5 138,6 försörjningsåtgärder .............. 22,3 3,0 0,5 25,8 inredning och utrustning .......... 36,2 5,5 0,5 42,2 LTH1 byggnader ....................... 69,5 _ 7,0 76,5 försörjningsåtgärder .............. 11,3 — 1,4 12,7 inredning och utrustning .......... 27,4 —— 1,4 28,8 XTH byggnader ....................... —— 61,4 7,5 68,9 försörjningsåtgärder .............. — 10,3 1,5 11,8 inredning och utrustning .......... _— 29,7 1,5 31,2 Samtliga byggnader ....................... 225,2 103,9 20,0 349,1 försörjningsåtgärder .............. 36,4 19,9 3,9 60,2 inredning och utrustning .......... _ 92,0 44,9 4,0 140,9 Totalt 353,6 168,7 27,9 550,2

1 Exkl. kostnader för kemiskt centrum, uppskattade för den tekniska kemin till ca 49 milj. kronor

. Den potentiella tillgången på lärare är god i Västeråsområdet. Även Lin- köpingsområdet har ett betydande antal personer med teknisk utbildning. Med hänsyn till den föreslagna högskolans inriktning är dock den poten- tiella tillgången på lärare _ speciallärare, assistenter och övningsassi— stenter _— sämre i Linköpingsområdet än i Västeråsområdet. Vid en teknisk högskola skall varje studerande utföra ett examensarbete antingen själv eller tillsammans med annan studerande. Examensarbetena är i regel av experimentell karaktär. De flesta utföres vid högskolans labo- ratorier, men examensarbeten kan också med fördel utföras vid lämpligt industriföretag — en form som är av värde för den studerande och som starkt bidrager till samarbetet och kontakten med industrin. För Västerås- området redovisas i teknikrapporten 125 examensarbetsmöjligheter per år vid olika industrier mot 53 för Linköpingsområdet. När det gäller att ur industriell och teknisk-ekonomisk synpunkt placera en fjärde teknisk högskola i landet blir rangordningen enligt kommittén

101 i första hand Västerås och i andra hand Linköping. Kommittén återkommer i kapitel 12 till sitt slutliga ställningstagande i lokaliseringsfrågan.

I teknikrapporten har förslag framlagts till tidsplan för utbyggnaden av de tekniska högskolorna. På grundval av denna och under hänsynstagande till förändrade förutsättningar beträffande vissa intagningsökningar har uni- versitets- och högskolekommittén funnit sig böra föreslå den i tabell 3: 16 angivna tidsplanen för högskolornas utbyggnad.

Vid full utbyggnad enligt föreliggande förslag kommer det nominella an- talet studerande vid de tekniska högskolorna att uppgå till 11516. I SOU 1962: 55 antogs, att antalet närvarande vid de tekniska högskolorna mot- svarade 89 procent av de sex senaste kalenderårens nybörjarplatsantal. Appliceras detta antagande på intaget i årskurs 1 och inkluderas därvid den treåriga tekniska magisterutbildningen vid KTH samt utbildningen i års- kurserna 3 och 4 för universitetsstuderande m.fl. kan antalet närvarande studerande vid full utbyggnad beräknas till ca 15 200. Enligt kommitténs direktiv är målsättningen för början av 1970-talet 15300 studerande vid tekniska högskolor. Med den utbyggnadstakt som kommittén funnit möjlig

Tabell 3:16. Förslag till tidsplan för de tekniska högskolornas utbyggnad

Föreslagen intagningsökning läsåret

Högskola/sektion 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72

KTH Sektion Ss . . . . Sektion E . . . Sektion V . . Sektion K. . Sektion A ...... . . . Sektion L ........... 4

61 20 90

162 18

CTH Sektion F ........... 25 Sektion S ........... 6 Sektion E ........... 10 Sektion V ........... 20 Sektion K ........... 25 Sektion A ........... 101

LTH Sektion V ........... 20

XTH Samtliga sektioner . . . 180 210 180

Totalt årskurs 1 ............ 16 49 43 16 200 320 180 årskurs 3 ............ — —- 16 — — — —

1 Föreslagen ökning i proposition 1964:1, bil. 10. 3 Intagning i årskurs 3.

Tabell 3:17. Utbyggnadstakten vid tekniska högskolor enligt 1960 års modifierade plan och kommitténs förslag till fortsatt utbyggnad, nybörjarplatser i årskurs 1

Totalt antal nybörjarplatser i årskurs 1/läsår

Högskola 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72

KTH .......... 756 827 848 867 885 885 905 995 995 CTH ........... 620 655 665 710 735 751 751 751 751 LTH ........... 180 320 450 490 490 490 490 510 510 XTH .......... —— _ _ —- —— — 180 390 570

Totalt 1556 1802 1963 2067 2110 2126 2326 2646 2826 Årligökning.... — +246 +161 +104 +43 +16 +200 +320 +180

kan denna målsättning inte infrias förrän under senare hälften av 1970— talet. I tabell 3: 17 redovisas utbyggnadstakten läsåren 1963/64—1971/72 vid de tekniska högskolorna enligt 1960 års modifierade plan och kommitténs förslag till fortsatt utbyggnad uttryckt i totalt antal nybörjarplatser per läs- år (årskurs 1).

3.2. Civilingenjörsutbildning och teknisk magisterutbildning vid Uppsala universitet

Hösten 1962 startade vid Uppsala universitets matematisk-naturvetenskap- liga fakultet en civilingenjörsutbildning, som leder till en examen motsva- rande den som avlägges vid sektionen för teknisk fysik inom teknisk hög- skola. Utbildningen är dimensionerad för 30 studerande per årskurs. Den är tvåårig och omfattar huvudsakligen tekniska ämnen, baserad på en fil. kand.- eller fil. mag.-examen med två betyg i vartdera av de tre ämnena ma- tematik, teoretisk fysik med mekanik och fysik. Experterna Fischer och Vänngård har föreslagit, att civilingenjörsutbildningen ökas med 30 plat— ser per läsår och att en teknisk magisterutbildning inrättas vid Uppsala uni- versitet för 72 studerande per läsår. I det följande lämnas en sammanfatt— ning av experternas förslag.

3.2.1. Tvåskift- och/eller treterminsutbildning Enligt experterna kan behoven från andra utbildningsformer förväntas bli så stora att lokaler och utrustning för civilingenjörsutbildning och teknisk magisterutbildning därigenom torde bli väl utnyttjade tvåskift— och/eller treterminsutbildning förutan. Exempelvis utnyttjas stora delar av labora- tionskursema för civilingenjörsutbildningen vid trebetygsundervisningen i fysik. Denna befinner sig i kraftig expansion och omfattade våren 1964 ca 30 studerande. Om trebetygsundervisningen fortsätter att växa kan enligt experterna den delvis komma att behöva försiggå på kvällstid. Under som— rarna torde lokaler och utrustning komma att bli fullt belagda med fort-

bildningskurser av olika slag, icke minst för lärare. Experterna har utgått från det nuvarande tvåterminssystemet. Ett eventuellt treterminssystem skul- le visserligen, enligt experterna, medföra vissa minskningar av investerings- kostnaderna för laboratorier, men samtidigt kräva ökade kostnader på lärar- sidan.

3.2.2. Intagning och studietid

För att kunna antagas till civilingenjörsutbildningen måste den studerande såsom nämnts ha avlagt fil. kand.- eller fil. mag.-examen med viss ämnes- kombination. Om man förutsätter ett betyg per termin i filosofisk examen blir den totala nominella studietiden för civilingenjörsutbildningen fem år. Det har enligt experterna betraktats som en fördel hos denna speciella form för utbildning av civilingenjörer, att de studerande kan uppskj uta det slut- liga valet av yrkesinriktning till efter det att de avlagt sin filosofiska exa- men. Denna fördel vinnes emellertid på bekostnad av studietiden, som 110- minellt är längre än den som erfordras för motsvarande examen vid teknisk högskola. Vidare kan nyblivna studenter, som är intresserade av att välja denna utbildning, finna det svårt att planlägga sina studier, då de ej efter avlagd filosofisk examen kan vara säkra på att få plats vid utbildningslin- jen. Det är dessutom nödvändigt, att en del av den för civilingenjörsexamen erforderliga praktiken fullgöres innan den egentliga civilingenjörsutbild- ningen påbörjas, om praktiken skall medhinnas under studietiden. Lärar- kollegiet vid civilingenjörsutbildningen har därför hos universitetskanslers- ämbetet hemställt, att en del av de studerande redan direkt efter student- examen skall kunna få plats reserverad för utbildningens båda tekniska studieår. Det förutsättes, att inte alla platser på detta sätt reserveras. Möj- ligheter bör även fortsättningsvis finnas för en del studerande att uppskj uta valet till tredje studieåret.

Om man inför en intagning direkt efter studentexamen för en del av de civilingenj örstuderande, skulle man enligt experterna kunna förkorta grund- utbildningen i matematik, teoretisk fysik med mekanik och fysik till sam- manlagt två år. Tillsammans med den oförändrade tvååriga tekniska vidare- utbildningen skulle detta leda till en total nominell studietid av fyra är lik- som vid de tekniska högskolorna. Enligt experterna skulle detta gälla en— dast för en del av studenterna. Återstoden skulle liksom hittills intagas först sedan de avlagt filosofisk grundexamen. Vid direkt intagning efter student— examen skulle man enligt experterna i grundutbildningen kunna begränsa sig till de för den fortsatta civilingenjörsutbildningen väsentligaste kursav- snitten och sålunda avstå från en fullständig fil. kand.- respektive fil. mag.- examen. Exempelvis skulle man från tvåbetygsundervisningen i fysik kun— na utesluta såväl demonstrationskurser i fysik som delar av mekanikkursen.

För en sammanhållen grupp av studenter bör det enligt experterna dessutom finnas möjlighet att särskilt tillrättalägga undervisningen, icke blott genom att samla dem i särskilda övningsgrupper utan även genom att i viss ut- sträckning anordna särskilda föreläsningsserier. En eventuell omläggning av universitetens examenssystem till relativt valfria kombinationer av kor— tare delkurser än de nuvarande ett-, två- och trebetygskurserna skulle en- ligt experterna underlätta den skisserade förkortningen av grundutbild— ningen till två år.

Intagning av studerande till teknisk magisterutbildning förutsättes av experterna ske direkt efter studentexamen och den nominella studietiden utgöra tre är liksom vid nu pågående utbildning av tekniska magistrar.

3.2.3. Studie- och timplaner för teknisk magisterutbildning

Den tekniska magisterutbildningen föreslås av experterna begränsad till en linje med allmän teknisk inriktning. Utbildningen skall enligt förslaget leda till kompetens som lärare på såväl grundskolans högstadium som i fack- skolan och i gymnasiets tre första årskurser i ämnena matematik, fysik och i tekniska ämnen. Experterna har redovisat ett exempel på hur man kan tänka sig timplanen för den tekniska magisterutbildningen i Uppsala. Tim- planen återfinnes i följande sammanställning. Enligt experterna har hittills gjorda erfarenheter från teknisk magisterutbildning i Örebro och Linkö- ping samt från den nyligen påbörjade utbildningen vid KTH givit vid han- den, att vissa svårigheter föreligger att inom ramen för en treårig utbild- ning hinna med en tillräcklig fördjupning i de tekniska ämnena. Man har därför funnit det nödvändigt att specialisera utbildningen. I Örebro och Linköping har specialiseringen gjorts inom elektroteknik och vid KTH har man hittills en specialisering inom maskinteknik. För den händelse att en sådan fördjupning och därav följande specialisering skulle anses önskvärd för den föreslagna utbildningen i Uppsala, kan enligt experterna kurspla- nen lätt ändras. Experterna föreslår att tyngdpunkten i så fall förskjutes mot i första hand det elektrotekniska området. I ett senare skede kan man enligt experterna tänka sig att införa ett alternativ med specialisering inom maskinteknik. Enligt experterna synes en mer detaljerad utformning av tim- och kursplanerna böra anstå till dess man kan beakta de synpunkter som torde komma att framläggas i lärarutbildningssakkunnigas huvudbe- tänkande. Detsamma gäller frågan om kompetensen i matematik.

Följande timplan för år 3 innebär i medeltal 30 veckotimmar under ett studieår, som enligt förslaget omfattar ca 28 veckor, exklusive tenta- mensperioder. För examen erfordras sex månaders praktik av liknande typ som för civilingenjörsexamen samt pedagogisk utbildning, som förutsättes förlagd till lärarhögskolan i Uppsala.

År 1 Två betyg i matematik

År 2 Två betyg i fysik, töregånget av en månads propedeutisk kurs i mekanik m. m. (120 tim.)

År 3 Terminsveckotlmmar Totalt

timantal

Föreläsn. Övn. Summa

Matematisk statistik och nu— meriska metoder ........... Mekanik, fortsättningskurs. . . . Teoretisk elektroteknik ....... Elektroteknik och mätteknik . . Hållfasthetslära .............. Ritteknik, maskinelement och konstruktion .............. Materiallära ................. Teknisk termodynamik och strömningslära .............

Totalt

3.2.4. Driftkostnader

Den väsentligt utökade omfattningen av undervisningen samt behovet av en i samma proportion ökad forskning kräver enligt experterna en förstärk— ning av topptjänsterna. Denna föreslås förverkligad dels genom omvandling av befintliga tjänster till närmast högre, dels genom att vissa nya tjänster inrättas. Sålunda föreslås, att de befintliga laboraturerna i 1) teoretisk elek- troteknik med plasmafysik, 2) hållfasthetslära samt 3) fasta tillståndets fysik omvandlas till professurer. Vidare föreslås, att en professur inrättas i 4) elektronik och elektrisk mätteknik samt en laboratur i 5) tillämpad fysik, som nu företrädes av en extra universitetslektor. Undervisningen i 6) teknisk termodynamik och strömningslära samt i 7) maskinelement och konstruktion har inom civilingenjörsutbildningen hittills meddelats av spe- ciallärare. Med den föreslagna kraftiga ökningen av undervisningens om- fattning torde det enligt experterna bli mycket svårt att fortsätta med detta system och därför föreslås ordinarie universitetslektorat i dessa båda äm- nen. Vidare föreslås ordinarie universitetslektorat i teoretisk elektroteknik med plasmafysik samt hållfasthetslära och extra universitetslektorat i teo- retisk elektroteknik med plasmafysik och elektronik.

Behovet av övriga lärarkrafter har schablonmässigt beräknats efter anta- let studerande. Behovet av biträdespersonal har i huvudsak beräknats enligt stomplanen för LTH. Civilingenjörsutbildningen och utbildningen av tek— niska magistrar föreslås få en gemensam administration med en studierek- tor, en intendent och ett kanslibiträde.

De beräknade behoven av lärar-/forskarpersonal, undervisningstimmar samt hjälpkrafter vid full utbyggnad av civilingenjörsutbildningen och tek-

nisk magisterutbildning enligt uppsalaförslaget redovisas i tabell 3:18. I tabellen anges även lärar-/forskarpersonalen samt biträdespersonal för civil- ingenjörsutbildningen läsåret 1963/64 och den beräknade marginella ök- ningen i behoven vid en utbyggnad från 30 utbildningsplatser per läsår till 60 platser för civilingenjörsutbildning (120 nominella studerande) och 72 platser för blivande tekniska magistrar i årskurs 3 (sammanlagt 192 nomi— nella studerande). Slutligen redovisas beräknade lönekostnader för ifråga- varande utbildningsorganisation enligt de schematiska löneantaganden, som återfinnes i tabellen. Beräkningen omfattar således endast den tek— niska utbildningen och inte föregående utbildning i matematik, teoretisk fysik med mekanik och fysik.

Beträffande materielanslag beräknar experterna för varje nytillkomman- de professur en ökning med 10 000 kronor, för varje laboratur 5 000 kronor och för två ordinarie (självständiga) lektorat 2 500 kronor. Dessa anslag, som sammanlagt uppgår till 50 000 kronor, beräknas även täcka kostnader för licentiander. Budgetåret 1963/64 uppgick materielanslaget till 26000 kronor eller till 480 kronor per nominell studerande. Experterna räknar med en kostnad av 700 kronor per nominell studerande eller totalt 134 000 kro- nor. Dårutöver kommer vissa kostnader för annonsering, publikationstryck,

Tabell 3:18. Lärar-/forskarpersonal samt biträdespersonal för civilingenjörsutbildningen vid Uppsala universitet 1963/64 och beräknad erforderlig personal enligt uppsalaförslaget vid utbyggnad av civilingenjörsutbildningen och inrättandet av teknisk magisterutbild- ning samt beräknade lönekostnader, ] OOO—tal kronor

Tjänster/timmar/löne— Antagen kostnader Ber. föränd— löne- ring i förhåll- kostnad, kr. . . Civ.-ing.—utb. ande till Clviggåjåztb' och tekn. 1963/64 mag. -utb. Tjänster/timmar Professurer ...................... 54 816 —— 4 + 4 Laboraturer ..................... 49 716 3 1 — 2 Ordinarie lektorat ................ 44 052 — 51 + 51 Extra lektorat ................... 39 912 2 4 + 2 Forskarassistenttjänster ........... 28 872 — 3,5 + 3,5 Professorstimmar ................. 115 310 610 + 300 Lektorstimmar ................... 85 1 985 2 609 + 624 Ass.-timmar för undervisning ...... 25 7 780 13 177 +5 397 » » forskning ......... 25 3 000 11 000 +8 000 Lärar—/forskarlönekostnader ....... — 702,8 1 646,3 + 943,5 Biträdespersonal ................. —- 5 26,52 + 21,52 Lönekostnader för biträdesperso- nal ........................... — 79,0 389,0 + 310,0 Totala lönekostnader .............. _ 781,8 2 035,31 +1 253,5 Nom. ant. stud. ................. — 54 192 + 138 Ber. kostnad per nom. stud. ...... — 14,5 10,6 9,1

1 Inkl. studierektor. ” Inkl. intendent i A 21.

städning etc. Totalt beräknas materielkostnaderna enlligt uppsalaförslaget uppgå till 202 000 kronor vid full utbyggnad eller till 1 052 kronor per nomi— nell studerande.

3.2.5. Investeringskostnader Den nuvarande civilingenjörsutbildningen disponerar provisoriskt översta våningen av den för undervisningen i fysik avsedda hälften av den nyligen uppförda byggnaden för fysik—kemi. Experterna räknar med att nya loka— ler behövs för såväl hela civilingenjörsutbildningens båda sista år som det tredje året av teknisk magisterutbildning samt därtill hörande högre ut- bildning och forskning i normal omfattning. Beräkningarna har gjorts med beaktande dels av erfarenheterna från de nu disponerade lokalerna, dels av tillämpliga delar av stomplanen för LTH. De har resulterat i ett sammanlagt behov av 2 980 m2 nettoyta. För lektionssalar beräknas 150 m2, för semina- rierum 60 1112, övningssalar 430 m2, gemensamma utrymmen 405 m2, kon— torsrum 985 m2 och slutligen för laboratorier m.m. 950 m2 nettoyta. Exper- terna bar i samarbete med byggnadsstyrelsen skisserat ett förslag till lös- ning av lokalfrågan, vilket innebär en nybyggd flygel till fysiska institutio- nen längs Villavägen, ovanpå den accelerator som planeras. Antages byggnadskostnaden till 2 000 kronor per m2 nettoyta för ifråga- varande typ av institution kan kostnaden beräknas till ca 6,0 milj. kronor för en nybyggnad av föreslagen omfattning. Kostnaderna för inredning upp- skattas av experterna till ca 0,41 milj. kronor. Beträffande kostnaderna för nndervisningsutrustning framhåller experterna, att i stort sett en fördubb- ling krävs av de nuvarande laborationsuppsättningarna, för vilka ett anslag av 0,53 milj. kronor erhållits budgetåren 1962/63—1963/64. Detta belopp bör emellertid enligt experterna uppräknas med 20 procent på grund av penningvärdets förändring och den tekniska utvecklingen och sålunda be— räknas till 0,64 milj. kronor. Experterna har gjort en uppskattning av beho— vet av grundutrustning för forskning respektive komplettering av befintlig äldre utrustning. Huvuddelen av denna utrustning erfordras för examens- arbeten samt för licentiander och doktorander. Kostnaderna uppskattas till 1,06 milj. kronor. För utrustning av gemensamma verkstäder beräknas en kostnad av 0,14 milj. kronor. Totalt uppskattas sålunda inrednings- och ut— rustningskostnaderna till 2,25 milj. kronor, vilket utgör 37,5 procent av den antagna byggnadskostnaden. Under förutsättning av att en nybyggnad kommer till stånd för den tek- niska utbildningen räknar experterna med att möjligheter skall föreligga till en intagning av studerande i matematik från och med läsåret 1967/68. Loka- lerna för teknisk uthildning skall således stå inflyttningsklara hösttermi- nen 1969.

3.2.6. Kommitténs synpunkter och ställningstaganden Föreliggande förslag om utvidgning av civilingenjörsutbildningen och in— rättande av teknisk magisterutbildning vid Uppsala universitet ligger i linje med de tankegångar som utvecklades i P-gruppens promemoria om fortsatt utbyggnad av det högre utbildningsväsendet. De anknyter till vad föredra- gande departementschefen i proposition 1963: 172 (sid. 237) anfört om be— hovet av en anpassning av studie- och utbildningsplanerna inom de mate— matisk—naturvetenskapliga fakulteterna med en på kortare sikt klar inrikt- ning på utbildning av lärare och en på längre sikt förhållandevis starkare inriktning av lärostoffet på teknisk tillämpning. Kommittén förordar i prin— cip förevarande förslag och förutsätter att utbildningen kan igångsättas höstterminen 1967. En överarbetning av förslaget måste dock ske på vissa punkter. Enligt kommitténs uppfattning är det nämligen inte försvarligt, att den nominella studietiden för civilingenjörsexamen vid Uppsala univer- sitet är längre än den som gäller för motsvarande examen vid teknisk hög— skola. Den enda möjliga lösningen synes vara det av experterna föreslagna intagningsför'farandet, vilket då också bör gälla för samtliga platser i civil- ingenjörsutbildningen. Detta hindrar självfallet inte en studerande från att vid sidan av civilingenjörsutbildningen avlägga en fullständig filosofisk examen. Även för teknisk magisterutbildning bör ifrågavarande intagnings— förfarande tillämpas. Kostnaderna för lokaler för de båda tekniska studieåren i civilingenjörs- utbildningen och för tredje studieåret i teknisk magisterutbildning, som måste tillkomma, har i kommitténs beräkningar redovisats under kostna— derna för utbyggnaden av de filosofiska fakulteterna (se kapitel 7).

4. Vissa spärrade fakulteter och högskolor

[ detta kapitel redogör universitets- och högskolekommittén för nuvarande utbildningsläge samt för föreliggande planer på utbyggnad dels av tandlä- karutbildningen, apotekar- och receptarieutbildningen samt gymnastiklä- rarutbildningen, dels av de under jordbruksdepartementet hörande hög- skolorna.

4.1. Odontologisk fakultet

4.1.1. Utbildningskapacitet och driftkostnader 1963/64 Utbildningen av tandläkare i vårt land äger för närvarande rum vid odonto- logiska läroanstalter i Stockholm, Malmö och Umeå, vilka sedan den 1 juli 1964 är inordnade i respektive karolinska institutet och universiteten i Lund och Umeå såsom odontologiska fakulteter. Intagningskapaciteten vid de odon- tologiska fakulteterna i Stockholm och Malmö är 100 studerande per år. Vid fakulteten i Umeå utbygges utbildningen från och med läsåret 1963/64 från 40 till 60 nyintagna per år. Det bör erinras om att Kungl. Maj:t genom beslut den 29 september 1962 uppdragit åt universitetskanslersämbetet att i samråd med medicinalstyrel- sen antaga för tandläkarutbildning i Västtyskland det antal studerande, som enligt överenskommelse med vederbörande tyska myndigheter vid varje tillfälle kan placeras vid västtyska universitet. Under tiden oktober 1962— juni 1964 har sammanlagt 125 studenter antagits till dylik utbildning. Av- gången från ifrågavarande utbildning har dock varit betydlig. Tandläkarutbildningen i Sverige, som omfattar en studietid av fem år, är enligt gällande studieplaner uppdelad i preklinisk utbildning om ett är, avslutad med odontologie kandidatexamen, och klinisk utbildning om fyra är, avslutad med tandläkarexamen. Den prekliniska utbildningen är i Stock- holm förlagd till karolinska institutets medicinska fakultet och i Malmö till Lunds universitets medicinska fakultet. Vid dessa fakulteter meddelas även utbildning i vissa ämnen under det kliniska skedet av tandläkarutbild- ningen såsom allmän patologi, farmakologi, intern medicin och allmän ki- rurgi. Vid den odontologiska fakulteten i Umeå kommer den prekliniska utbildningen att äga rum vid den medicinska fakulteten fr.o.m. läsåret

1965/66. Studerande vid den odontologiska fakulteten i Umeå får för_när- varande sin prekliniska utbildning vid medicinska fakulteterna vid karo- linska institutet (40 studerande) respektive Lunds universitet (20 stude— rande).

Den kliniska utbildningen omfattar studierna under tredje—tionde termi— nerna och är huvudsakligen förlagd till respektive odontologiska fakulteter.

Vid de odontologiska läroanstalterna bedrives förutom utbildning och forskning även den tandsjukvårdande verksamhet, som skall utgöra under- lag för de blivande tandläkarnas kliniska utbildning och för den odontolo- gisk-kliniska forskningsverksamheten. Denna tandsjukvårdande verksam- het bedrives olika på umeåhögskolan och de båda äldre tandläkarhögsko- lorna. Det kan här finnas anledning att något beröra skillnaderna.

I Stockholm och Malmö bedrives den tandsj ukvårdande verksamheten på skilda, från varandra fristående avdelningar. En sådan avdelning eller in- stitution finnes för vart och ett av de i studieplanen upptagna kliniska exa- mensämnena och varje avdelning har sin s.k. kandidatklinik, vid vilken de studerande under lärares ledning och övervakning får sin praktiska ut- bildning. Vid båda högskolorna har inrättats s.k. lärarkliniker, vid vilka legitimerade tandläkare, som tillika är lärare, efter frivilligt åtagande ger bl. a. sådana behandlingar, som inte kan utföras av de studerande eller som inte medhinnes av dessa. Tandsjukvården på såväl kandidat- som lärarkli- nikerna är taxebelagd. Genom särskilda avtal mellan Kungl. Maj:t och kro- nan, å ena sidan, samt Stockholms stad respektive Malmö stad, å andra sidan, har den tandsjukvårdande verksamheten vid läro-anstalterna i viss utsträckning samordnats. med folktandvården. I Stockholm ombesörjer tandläkarhögskolan remisstandvård och viss skoltandvård för stadens räk- ning. Staden erlägger särskild ersättning härför. I Malmö driver staden en central tandpoliklinik och en käkcentral vid Malmö allmänna sjukhus. Vid dessa institutioner bedrives också odontologisk undervisning och forskning. Vid tandläkarhögskolan behandlas vidare patienter, som direkt vänder sig till högskolan eller so-m remitterats dit samt viss barntandvård. För den ökade årliga nettokostnad för folktandvård, som Malmö stad skulle fått vid— kännas i avsaknad av högskolan, har staden jämlikt avtalet att erlägga visst årligt driftbidrag till högskolan.

Den kliniska verksamheten i Umeå är anordnad inom ramen för en sär- skild tandsjukvårdscentral med stora, för flera ämnen gemensamma, kli-

_nikenheter, vid vilka tandsj ukvård lämnas i anslutning till utbildningen och forskningen vid högskolan. Tandsjukvårdscentralen, som drives av staten, utgör, enligt därom träffat avtal, eentraltandpoliklinik för Västerbottens läns landstingsområde. Lärarna vid tandläkarhögskolan är i sina tjänster som tandläkare helt ansvariga för och utövare av tandsjukvården i samar- bete med assisterande kandidater. Professorer och laboratorer i de kliniska ämnena är tillika övertandläkare vid tandsjukvårdscentralen, vid vilken

verksamheten är uppbyggd med hänsyn i första hand till patienterna och deras vårdbehov. Även övriga lärarbefattningar i Umeå är till skillnad mot vad förhållandena är i Stockholm och Malmö heltidstjänster. Förutom lasa- retts- och remisstandvård (centraltandpoliklinikverksamhet) bedrives vid tandsjukvårdscentralen en öppen taxebunden poliklinisk vård, som till om- fattningen dock begränsas av högskolans kapacitet för utbildning och forsk- ning. För den minskning av landstingets kostnader för folktandvård, som betingas av att högskolan övertagit landstingets skyldighet för central- tandpoliklinikvård och övrig fo-lktandvård, erlägger Västerbottens läns landsting enligt nämnt avtal särskilt årligt driftbidrag till staten.

För den tandsjukvård, som lämnas vid de odontologiska läroanstalterna, erhåller staten således, som framgår av det ovan anförda, inkomster i form av inbetalda patientavgifter samt, när det gäller tandläkarhögskolorna i Malmö och Umeå, ärliga kommunala driftbidrag.

Till de odontologiska fakulteterna i Stockholm, Malmö och Umeå är även anknutna statens tandtekniker- och tandsköterskeskolor. Tandteknikersko- lan i Stockholm liksom den i Malmö står under ledning av egen rektor. I Umeå är tandteknikerskolan inlemmad i den teknologiska institutionen och ledes därigenom av professorn i teknologi. Tandtekniker- och tandsköterske— undervisning meddelas härutöver bl.a. vid en statlig skola i Göteborg. I avvaktan på tillkomsten av odontologisk utbildning i Göteborg är denna administrativt underordnad universitetet därstädes.

I tabell 4: 1 redovisas de statliga driftkostnaderna budgetåret 1963/64 en- ligt riksstaten vid de odontologiska läroanstalterna i Stockholm, Malmö och

Tabell 4: 1. Driftkostnader vid de odontologiska läroanstalterna budgetåret 1963/64, 1000—tal kronor

Göteborg (tand- tekn. - o. tand- sköt.- skolor)

Anslagsrubrik

Avlöningar ......................... 5 7731 4 987 143 14 908 Övriga kostnaderz ................... 1 311 1 001 76 3 517 Statligt understöd för verksamheten på

lärarklinikerna i Stockholmoch Malmö3 350 250 -— — 600

Summa statliga kostnader ............ 7 434 6 238 5 134 219 19 025 Inbetalda patientavgifter m. m. ...... 1 169 1 629 336 —— 3 134 Beräknat kommunalt driftbidrag ....... — 375 375 —— 750 Statliga nettoutgifter ................ 7 434 5 863 4 423 219 17 939

1 Inklusive kostnader för vissa för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning gemensamma tjänster på karolinska institutets teoretiska institutioner. 2 Övriga kostnader omfattar omkostnader samt anslag till materiel, bokinköp och bokhindning m. m. samt nyanskaffning och underhåll av utrustning. 3 Beräknade ur särskilt anslag.

Tabell 4: 2. Personalorganisation vid de odontologiska läroanstalterna budgetåret 1963/ 64

Stock- holm Malmö Umeå Göteborg Summa

Personalkategori

Professurer och laboraturer ........... 141 131 12 — 39 Lärartjänster i A 25—272 ............. 3 2 17 1 23 Avd.- och ass.- tandl.-tjänster och forsk- arassistenttjänster ................ 26 26 14 — 66 Assistenttjänster .................... 60 59 9% — 128% Tekniska biträdestjänster ............. 137 137 90 2 366

1 Två av laboraturerna i vardera Stockholm och Malmö nämligen laboraturerna i karies— och proteslära får jämlikt kungl. beslut den 30/11 1962 tills vidare inte återbesättas. 2 Universitetslektorat, rektorat vid tandteknikerskola, lärartjänster komb. rn. bitr. övertand- läkartjänster och docenttjänster.

Umeå liksom vid tandtekniker- och tandsköterskeskolorna i Göteborg. Här- vid medtages förutom kostnader för tandläkarutbildning och -forskning även kostnader för verksamheten vid de statliga tandtekniker- och tandskö- terskeskolorna liksom kostnaderna för vid läroanstalterna meddelad tand- sjukvård. Under särskild rubrik anges tandläkarhögskolornas inkomster i form av patientavgifter och driftbidrag rn. 111. Vid beräkningen av de årliga statliga nettoutgifterna för verksamheten vid tandläkarhögskolan i Umeå fråndrages såväl inbetalda patientavgifter som kommunalt bidrag. Vid be- räkningen av motsvarande nettoutgifter vid tandläkarhögskolan i Malmö fråndrages det kommunala driftbidraget. Vid tandläkarhögskolorna i Stock- holm och Malmö utnyttjas däremot de inbetalda patientavgifterna i den löpande tandsjukvårdande verksamheten.

Av i tabellen angivna avlöningskostnader vid de odontologiska fakulteter- na avser ca 227 000 kronor i Stockholm och ca 190 000 kronor i Malmö ad- ministrativ verksamhet och ca 25 000 kronor i Stockholm och ca 18 000 kro- nor i Malmö biblioteksverksamhet.

I tabell 4: 2 sammanställes personalorganisationen budgetåret 1963/64 vid de odontologiska läroanstalterna.

4.1.2. Planerad utbyggnad 1964 års riksdag har med anledning av förslag i propositionen 1964: 161 beslutat öka den odontologiska utbildningen genom att inrätta en fjärde odontologisk fakultet förlagd till Göteborg och med en årlig intagningska- pacitet av 100 studerande. Utbildningen vid den nya läroanstalten beräknas kunna igångsättas höstterminen 1966. Härigenom kommer den totala årliga intagningen av odontologie studerande i landet att uppgå till 360. Enligt ut- talande i propositionen kan under en femårsperiod, räknat från den nya läroanstaltens start, högst 25 av nybörjarplatserna i Göteborg reserveras för studerande från Norge. Den tandsjukvårdande verksamheten vid den föreslagna nya odontolo-

Tabell 4: 3. Driftkostnader vid de odontologiska läroanstalterna efter beslutad och planerad utbyggnad, ] 000-tal kronor

Stock-

Anslagsrubrik holm Malmö Göteborg Summa

Avlöningar ......................... 5 710 5 035 6 6101 22 735 Övriga kostnader .................... 1 310 1 000 1 780 5 600 Statligt understöd för verksamheten på

lårarklinikerna i Stockholmoch Malmö 350 250 —- -— 600

Summa statliga kostnader ............ 7 370 6 285 6 890 8 3902 28 935 Inbetalda patientavgifter m. m. ...... 1 169 1 629 625 800 4 223 Beräknat kommunalt driftbidrag ...... — 375 375 500 1 250 Statliga nettoutgifter ................ 7 370 5 910 5 890 7 090 26 260

1 Varav ca 20 000 kronor såsom avlöning till bibliotekspersonal. 2 Härutöver tillkommer ett beräknat anslag av 96 500 kronor för främjande av ograduerade forskares verksamhet, biträdeshjälp åt docenter och stipendier för främjande av högre vetenskap- liga studier m. m.

giska läroanstalten i Göteborg skall bedrivas på samma sätt som i Umeå. Den nya läroanstalten får också tandtekniker- och tandsköterskeutbildning. Tandteknikerutbildningen föreslås få samma uppläggning som i Umeå.

I tabell 4: 3 sammanställes i propositionen 1964:161 beräknade årliga driftkostnader för den odontologiska utbildningen i Göteborg, inklusive kostnader för tandtekniker- och tandsköterskeutbildning, samt för tand- sjukvård. Vissa antaganden har här gjorts angående statens framtida in- komster i form av patientavgifter och årligt kommunalt driftbidrag.

I samma tabell redovisas även beräknade framtida årliga driftkostnader vid de övriga odontologiska läroanstalterna." För den odontologiska fakul- teten i Umeå anges beräknade kostnader efter full utbyggnad av pågående kapacitetsvidgning. Anslaget till avlöningar har antagits öka enligt förslag av universitetskanslersämbetet rörande den prekliniska utbildningen (pe- titaframställning för budgetåret 1965/66) samt i övrigt enligt förslag av arbetsgruppen för beredning av frågor rörande personalorganisation, loka- ler m. m. för tandläkarhögskolan i Umeå. Anslaget till omkostnader liksom övriga sakanslag har antagits öka i proportion till höjningen av avlönings- anslaget. Vissa antaganden har vidare gjorts angående den framtida utveck- lingen av statens inkomster i form av inbetalda vårdavgifter m.m. Kom- mittén vill dock understryka, att des-sa antaganden grundar sig på prelimi- nära kostnadsuppskattningar.

För de odontologiska fakulteterna i Stockholm och Malmö har antagits i stort oförändrade anslag och inkomster. Dock har hänsyn tagits till av uni- versitetskanslersämbetet i petitaframställning för budgetåret 1965/66 före- slagen minskning av anslagen för den prekliniska undervisningen vid dessa läroanstalter liksom till i propositionen 1963: 142 förordad personalförstärk- ning för bl.a. den prekliniska delen av tandläkarutbildningen vid universi- tetet i Lund i form av tjänster gemensamma för medicinsk och odontolo-

8—514556

gisk undervisning och forskning. För dessa tjänster har i detta samman- hang räknats med halvårslönekostnad. Samtliga avlöningskostnader är be- räknade i 1963 års löner.

En av universitetskanslern tillsatt kommitté med uppdrag att utreda den prekliniska tandläkarutbildningens organisation och därmed sammanhäng- ande frågor samt att i anslutning härtill företa en översyn av studiepllanerna för tandläkarutbildningen redovisade under hösten 1964 resultaten av sitt utredningsarbete (i betänkandet »Tandläkarutbildning. Förslag till utbild- ningsplaner och studieplaner» — stencilerat). Kommittén föreslog därvid en betydande personell förstärkning till den odontologiska undervisningen och forskningen. Ett realiserande av förslaget skulle enligt betänkandet in- nebära ökade personalkostnader för tandläkarutbildningen i Stockholm, Malmö, Umeå och Göteborg om sammanlagt ca 3,16 milj. kronor i 1965 års löner utöver av universitetskanslersämbetet äskad personalförstärkning för budgetåret 1965/66 och av riksdagen godtagen eller i proposition till riks— dagen förordad personalförstärkning. Dessa förstärkningsåtgärder har inte medtagits här.

I tabell 4: 4 sammanställes den beräknade personalorganisationen vid de odontologiska läroanstalterna efter realiserandet av pågående kapacitets- vidgningar.

I fråga om erforderliga investeringsåtgärder inom den odontologiska hög- skolesektorn kan följande anföras. Projektering pågår dels av nybyggnad för de kliniska ämnena vid den odontologiska läroanstalten i Göteborg, dels av tillbyggnader till de medicinskt teoretiska institutionsbyggnaderna vid uni— versitetet därstädes för de prekliniska odontologiska änmena. Byggnadsåt- gärderna är kostnadsberäknade till ca 36 milj. kronor enligt prisläget den I juli 1964. För s. k. försörjningsåtgärder har kostnaderna överslagsmäs- sigt uppskattats till ca 5 milj. kronor. Kostnaderna för erforderlig inred- ning och utrustning till den nytillkommande odontologiska läroanstalten har preliminärt uppskattats till ca 8 milj. kronor. De totala investerings—

Tabell 4: 4. Personalorganisation vid de odontologiska läroanstalterna efter beslutad och planerad utbyggnad

Stock- holm1 Malmö1 Umeå1 Göteborg Summa

Personalkategori

Professurer och laboraturer ........... 14 15 12 14 1/2 55 %, Lärartj änster i A 25—27 ............. 3 2 23 21 1/2 49 1/2 Avd.— och ass.- tand1.-tjänster och forsk- arassistenttj änster ................. 26 26 25 34 1 1 1 Assistenttjänster .................... 57 % 56 % 20 18 % 152 % Tekniska biträdestjänster ............. 136 133 123 14034 532 %

1 Här förutsättes i förhållande till budgetåret 1963/64 oförändrad organisation för administra— tion och bibliotek.

kostnaderna för läroanstalten i Göteborg kan således beräknas till ca 49 milj. kronor (jfr Specialutredningar, avdelning 4, kapitel 3.3.2).

Tandläkarhögskolan i Stockholm, numera ansluten såsom odontologisk fakultet till karolinska institutet, disponerar för sin verksamhet trånga och otidsenliga lokaler. Krav har sedan lång tid tillbaka framförts på ny- eller tillbyggnader för denna läroanstalt. Enligt vad byggnadsstyrelsen angivit i sin plan för lokalisering av statlig verksamhet inom stockholmso—mrådet (>>Huvudstad» _ 1964) kan tandläkarhögskolans behov av ytterligare ut- rymmen ej tillgodoses i anslutning till nuvarande byggnad. En annan lös— ning, varigenom lokalförhållandena för den odontologiska läroanstalten i Stockholm skulle kunna förbättras, får därför övervägas. Kommittén kom- mer att närmare beröra denna fråga i samband med sin diskussion om möj- ligheterna till ytterligare utbyggnad av den odontologiska undervisnings- och forskningsorganisationen i landet.

Vid tandläkarhögskolan i Malmö kan vissa om- och tillbyggnader bli er— forderliga för att bl.a. tillgodose lokaler för ämnet teknologi. Kommittén upptar dock i detta sammanhang inga kostnader för ifrågavarande utbygg- nader.

4.1.3. Förutsättningar för ytterligare ökning av utbildningskapaciteten I den promemoria, utarbetad av ecklesiastikdepartementets prognos— och planeringsgrupp, som låg till grund för proposition 1963: 172, framlades en plan för ytterligare ökning av intagningen vid de odontologiska läroanstal— terna med 90 nyintagna studerande årligen utöver de 100 platser, som av— sågs tillkomma i Göteborg. Enligt planen skulle detta ökade intag fördelas med 40 i Stockholm samt 25 i vardera Malmö och Göteborg. I remissbehand- lingen gjordes vissa invändningar mot den föreslagna ytterligare intagnings— ökningen och dess fördelning på högskolor. Föredragande departements— chefen framhöll dock i propositionen, att med hänsyn till bl.a. önskvärd- heten av fortsatt utbyggnad av folktandvården och upprustning av den 5. kl anstaltsvården syntes honom den av prognos- och planeringsgruppen redo- visade behovsbedömningen realistisk. Då det emellertid rådde ovisshet om vilken omfattning utbildningen av svenska studenter utomlands kunde kom- ma att få, borde man enligt departementschefens uppfattning inte fastställa någon bestämd plan för utvecklingen på detta utbildningsområde inom lan-' det, innan utbildningen i Göteborg var klar för start. Det borde, fortsatte departementschefen, om något år vara lättare att taga ställning till frågan om tandläkarutbildningens fortsatta utbyggnad. Det kunde även vid denna senare tidpunkt bli anledning att till allvarligt övervägande taga upp ett för-' slag, som framförts i remissbehandlingen, att i samband med iordningstäl- lande av nya lokaler för tandläkarhögskolan i Stockholm tillfälligt öka intag— ningskapaciteten där i högst betydande omfattning. Departementschefens uttalande föranledde ingen riksdagens erinran.

4.l.4. Kommitténs överväganden Universitets- och högskolekommittén räknar med att under den kommande tioårsperioden den odontologiska läroanstalten i Stockholm skall få helt nya lokaler. En placering av tandläkarhögskolan i anslutning till övriga medicinska verksamheter synes kommittén naturlig. Enligt vad kommittén inhämtat år en förläggning av den odontologiska läroanstalten till karo- linska sjukhusets område ur tomtmarksynpunkt olämplig. Kommittén öns- kar peka på möjligheten att tillskapa lokaler för odontologisk undervisning och forskning i anslutning till Huddinge sjukhus, som kommittén (kapitel 2) förordar skall bli utnyttjat som karolinska institutets tredje undervis— ningssjukhus. De synnerligen goda markförhållandena vid Huddinge sjuk- hus bör, anser kommittén, skapa underlag för en ändamålsenlig samord- ning mellan sjukhusets medicinska och odOntologiska verksamheter, såväl beträffande sj ukvård som utbildning och forskning.

Kommittén förutsätter, att vid val av Huddinge som framtida förlägg- ningsort för den nya odontologiska läroanstalten i Stockholm, den prekli- niska odontologiska utbildningen och forskningen alltfort skall vara pla- cerad inom de medicinskt teoretiska institutionerna på karolinska insti— tutets område.

Det torde vara möjligt att tillfälligt öka intagningskapaciteten av odonto- logie studerande i Stockholm. Detta kan ske genom att utnyttja lokaler för utbildningen såväl i nuvarande tandläkarhögskola som i Huddinge. Kom- mittén kan för egen del inte bedöma angelägenheten av en sådan ökning mot bakgrund'av det framtida behovet av tandläkare inom landet. Här må dock erinras om de konsekvenser beträffande tandläkarutbildningen, som ett införande av tandsjukvården i den allmänna sjukförsäkringen skulle kunna få. Förslag om en sådan socialodontologisk reform har nyligen fram- lagts. Kommittén anser sig vidare inte kunna bedöma möjligheten att till— godose behovet av kvalificerade lärarkrafter för en sådan kapacitetsvidgning. Kommittén är medveten om att redan den planerade utbyggnaden i Göteborg kommer att innebära stora påfrestningar med hänsyn till de begränsade lärarresurserna.

. Kommittén kommer att i sina senare sammanställningar beträffande kost- naderna för utbyggnaden inom universitets- och högskolesektorn medtaga kostnader för nya lokaler för den odontologiska fakulteten i Stockholm. Kommittén räknar för detta ändamål med samma byggnads- och utrust- ningskostnader som kalkylerats för uppförande av ny- och tillbyggnader för den odontologiska läroanstalten i Göteborg. Byggnadskostnaderna i Gö- teborg har beräknats till ca 41 milj. kronor (inkl. kostnader för s. k. för- sörjningsåtgärder) och utrustningskostnaderna uppskattats till ca 8 milj. kronor. De totala kostnaderna för investeringsåtgärder på tandläkarsidan i Göteborg och Stockholm beräknas således till ca 98 milj. kronor. I driftkostnadsberäkningarna räknar kommittén dock med intagnings-

nivån 360 med hänsyn till vad ovan anförts om svårigheterna att öka ut- bildningen vid de odontologiska fakulteterna.

4.2. Farmaceutisk fakultet och receptarieutbildning

4.2.1. Utbildningskapacitet och driftkostnader 1963/64

Den farmaceutiska utbildningen är för närvarande uppdelad på två linjer. Den ena leder till apotekarexamen och den andra till receptarieexamen. På apotekarlinjen påbörjas utbildningen med ett års praktisk verksamhet på apotek. Därefter följer tre års studier på farmaceutiska institutet i Stock- holm samt ytterligare ett års praktisk utbildning på apotek. Receptarieut— bildningen omfattar två års praktisk utbildning på apotek och ett års stu- dier vid farmaceutiska institutet. För närvarande intages årligen på far- maceutiska institutet 80 nybörjare på apotekarlinjen och 180 nybörjare på receptarielin j en.

Enligt beslut av 1964 års riksdag (proposition 50; SU 119, Rskr 295) sor- terar farmaceutiska institutet från den 1 juli 1964 under universitetskans— lersämbetet. Institutet har tidigare stått under ledning av en särskild sty- relse. I samband med omorganisationen har institutet ombildats till en far- maceutisk fakultet. Riksdagen tog emellertid inte ställning till farmaceutiska fakultetens framtida placering men räknade med att den skulle infogas an— tingen i Uppsala universitet eller i lkarolinska institutet. Ett definitivt ställ- ningstagande i denn-a fråga bleve enligt riksdagen beroende av en särskilt tillsatt utrednings (i'armaceututbildningskommitténs) kommande förslag.

Tabell 4: 5. Personalorganisation vid farmaceutiska institutet budgetåret 1963/64

Personalkategori Antal tjänster

Professurer och laboraturer ................ 10 Lektorat (motsv.) ........................ 3 Assistenttjänster ......................... 21 1/2 Administrativ personal och tekniska biträdes- tjänster ............................... 34 %,

Tabell 4: 6. Driftkostnader uid farmaceutiska institutet bud— getåret 1963/64, 1000—tal kronor

Anslagsrubrik Kostnad

Avlöningar .............................. 1 8781 Övriga kostnader2 ........................ 570

Summa 2 448

1 Härav svarar ca 44 000 kronor för bibliotek och ca 110 000 kronor för administration. 2 Övriga kostnader omfattar omkostnader samt anslag till materiel och nyanskaffning av apparatur.

Personalorganisationen vid farmaceutiska institutet budgetåret 1963/04 framgår av tabell II»! 5. I tabell 4: 6 redovisas därefter driftkostnaderna vid institutet samma budgetår enligt riksstaten.

4.2.2. Planerad utbyggnad

Farmaceututbildningskommittén har i september 1964 avlämnat förslag till farmaceututbildningens och -forskningens framtida organisation (i betän- kandet »Farmaceuti-sk utbildning och forskning» _ SOU 1964: 48). Kom- mittén föreslår därvid, att farmaceutiska fakulteten skall förflyttas från Stockholm till Uppsala samt ingå i universitetet därstädes. Den nuvarande apotekarexamen föreslås bli ersatt av farmacie magisterexamen, som skall kunna avläggas efter fyra års studier, antingen helt vid farmaceutiska fa- kulteten (den farmaceutiska linjen) eller delvis även vid medicinska fakul- teten (medicinska linjen). Utbildningen på den farmaceutiska linjen tänkes även innefatta viss tjänstgöring på apotek. Receptarieutbildningen föreslås bli förkortad från tre till ett och ett halvt år. Denna utbildning föreslås bli organiserad vid ett särskilt receptarieinstitut, anknutet till farmaceutiska fakulteten.

Intagningen vid farmaceutiska fakulteten föreslås öka från 80 till 120 ny- börjare per år samt vara oförändrad vid receptarieinstitutet (i förhållande till nuläget), d. v. s. 180 nybörjare årligen. Farmaceututbildningskommittén anser det dock inte vara osannolikt, att i framtiden efterfrågan på personal med farmaceutisk utbildning kan komma att ytterligare stiga, i vilket fall en fortsatt utbyggnad av farmaceututbildningen blir behövlig. I fråga om receptarieutbildningen föreslås för övrigt i 1965 års statsverksproposition en provisorisk ökning av antalet nybörjare till 240 per år.

Farmaceututbildningskommitténs förslag till personalorganisation för den farmaceutiska fakulteten och receptarieinstitutet framgår av tabell 4: 7. De beräknade årliga driftkostnaderna efter full utbyggnad redovisas i tabell

Tabell 4: 7. Föreslagen personalorganisation efter full utbyggnad av den farmaceutiska utbildnings- och forskningsorganisationen

Personalkategori Farm. tak. Rec.- inst. Summa Professurer och laboraturer. . . 101 12 11 Lärartjänster i A 25—27 ..... 153 3 18 Forskarassistent- och överassis-

tenttj änster ............... 1 0 1 1 1 Assistenttjänster ............ 26 % 3 29 % Administrativ personal och tek-

niska biträdestjänster ...... 664 3 69

1 Varav två delade med annan fakultet. ? Lektor tillika föreståndare i Bo 1. 3 Varav en forskningsing. i Ae 27. 4 Varav 1 byrådirektörstjänst, 1 bibliotekarietjänst och 1 amanuenstjänst.

Tabell 4: 8. Beräknade årliga driftkostnader efter fall utbyggnad av den farmaceutiska ut- bildnings- och forskningsorganisationen, 1 OOO-tal kronor

Farm. fak. Rec.- inst.

Summa

Avlöningar ................. Ovriga kostnader= ...........

Summa

3 5141 2 1 220

4602 80

3 974 1 300

4 734

540

5 274

1 Härav svarar ca 230 000 kronor för biblioteks— och administrativ veiksamhet. I avlönings— kostnaderna är även medräknade fyra licentiand— och tre doktorandstipendier mot för närvaran- de ett licentiand— och ett doktorandstipendium. "3 Nämnda kostnader motsvarar ca 3 290 000 respektive 430 000 kronori 1963 års löneläge. 3 Övriga kostnader omfattar omkostnader, materielkostnader, anslag till nyanskaffning av apparatur samt kostnader för fortbildningsverksamheten.

11.: 8. Personalkostnaderna är här angivna i 1964 års löner, ortsgrupp 4. I en not anges personalkostnaderna i 1963 års löner.

Farmaceututbildningskommittén föreslår, att nya lokaler för farmaceu- tiska fakulteten och receptarieinstitutet anordnas på Artillerifältet i Upp- sala i anslutning till planerade lokaler för universitetets medicinskt teore- tiska institutioner. Lokalbehovet för farmaceutisk utbildning och forskning beräknas till sammanlagt 14 250 m2 nettoyta. Kostnaderna för erforderliga byggnader beräknas till 31,4 milj. kronor (motsvarande 2 200 kronor per 1112 nettoyta) samt kostnaderna för försörjningsåtgärder till 4,3 milj. kronor (motsvarande 300 kronor per 1112 nettoyta) och kostnaderna för inredning och utrustning till 12,5 milj. kronor (motsvarande 40 procent av byggnads— kostnaderna). De totala investeringskostnaderna för utbyggnaden av den farmaceutiska utbildnings- och forskningsorganisationen kan således beräk— nas till ca 48 milj. kronor.

Universitets— och högskolekommittén har för sin del inte anledning att i detta sammanhang bedöma det nyligen framlagda förslaget om utbyggnad av den farmaceutiska utbildnings— och forskningsorganisationen. Kommit- tén vill dock understryka angelägenheten av att man, därest förslaget reali- seras, samordnar lokaler för medicinsk och farmaceutisk utbildning och forskning och härigenom åstadkommer lokalmässiga besparingar utan att eftersätta kravet på ändamålsenliga arbetsförhållanden.

I efterföljande beräkningar av erforderliga investeringsåtgärder liksom av behovet av studentbostäder på olika universitetsorter utgår universitets- och högskolekommittén ifrån att farmaceutiska fakulteten skall överflyt- tas till Uppsala samt att farmaceututbildningskommitténs förslag även i övrigt skall realiseras.

4.3. Gymnastiska centralinstitutet (GCI)

Anstalten för utbildning av gymnastiklärare, gymnastiska centralinstitutet (GCI), står under ledning av särskild direktion. Utbildningen vid institutet

Tabell 4: 9. Personalorganisation vid GCI (innefattande extra

tjänstemän) Efter realiseran- Personalkategori 1963/64 de av påg. kap.- utvidgn.1 Professurer och laboraturer

(inkl. rektorat) ............ 2 3 Lärartjänster i A 20—25 ..... 17 24 Assistenttj änster ............ 2 2 Tekniska biträdestjänster ..... 11 11

1 Personalförstärkningen är enbart beräknad med hänsyn till det ökade intaget.

är tvåårig. Tidigare har intagits 100 nybörjare per år. Från och med höst- terminen 1964 har intagningen ökats till 150 nybörjare årligen.

I tabell tu!) redovisas personalorganisationen vid GCI dels budgetåret 1963/64, dels sedan nu pågående utökning är fullt genomförd.

I tabell 4:10 anges vidare de årliga driftkostnaderna vid institutet dels budgetåret 1963/64 (enligt riksstaten), dels efter tillägg av för utökningen beräknade erforderliga förstärkningsåtgärder. Vid beräkningen av perso- nalförstärkningen för budgetåret 1965/66 har universitets— och högskole- kommittén utgått ifrån direktionens äskanden för ifrågavarande budgetår. Personalkostnaderna är angivna i 1963 års löner.

Byggnadsarbetena är färdiga att igångsättas vid GCI för uppförande av en simhallsanläggning. Denna har hösten 1964 kostnadsberäknats till 4,25 milj. kronor. Några övriga utbyggnadsåtgärder är inte enligt vad kommit- tén inhämtat planerade vid institutet.

Statistiska centralbyråns prognosinstitut har nyligen genomfört en un— dersökning rörande det framtida behovet av gymnastiklärare m.m. Enligt de preliminära resultaten skulle det framtida behovet av sådana lärare ford- ra en intagning av 200—225 nybörjare per år. Undersökningen kan således komma att ge anledning till överväganden beträffande en ytterligare ökning av utbildningen av gymnastiklärare i landet. Universitets- och högskolekom- mittén saknar möjligheter att bedöma, huruvida det vore möjligt att genom-

Tabell 4:10. Driftkostnader vid GCI, 1 OOO—tal kronor

Efter realiserande Anslagsrubrik 1963/64 av påg. kap.- utvidgn. Avlöningar ................. 1 002 1 3601 Övriga kostnader ............ 274 380 Summa 1 276 1 740

1 Se not under tabell 4:9.

föra den erforderliga kapacitetsvidgningen inom nuvarande gymnastiska centralinstitutets lokaler.

I detta sammanhang må erinras om att lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet i sitt betänkande »Lokalisering av statlig verksamhet» (SOU 1963: 69) i frågan om ökningen av gymnastiklärarutbildningen före- slagit som ett första alternativ, att gymnastiska centralinstitutet i Stock- holm skulle avlastas genom förläggning av viss gymnastiklärarutbildning till Umeå. Som ett andra alternativ förordade utredningen, att behovet av gymnastiklärarutbildning skulle beaktas vid planläggning och utbyggnad av nya högskoleresurser på ort i Mellansverige.

I efterföljande kostnadssammanställningar m.m. utgår universitets- och högskolekommittén från den nu beslutade intagningsnivån vid GCI, nämli- gen 150 nybörjare årligen.

4.4. Jordbrukets högskolor

I detta avsnitt kommer att kortfattat beröras de tre under jordbruksdepar- tementet hörande högskolorna, nämligen lantbrukshögskolan i Uppsala samt skogshögskolan och veterinärhögskolan i Stockholm.

Vid lantbrukshögskolan utbildas såväl agronomer som hortonomer. Ut- bildningen är femårig. Under första året _ det propedeutiska året _ med- delas även praktisk utbildning. Vid lantbrukshögskolan intages för närva- rande 75 studerande per år, varav 60 på agronomlinjen och 15 på hortonom- linjen. Enligt uttalande av föredragande departementschefen i propositio- nen 1963: 172 synes det vara befogat att räkna med viss ökning under andra hälften av 1960-talet. Lokalprogramkommittén för lantbrukshögskolan m. ni. har som en provisorisk riktpunkt för sitt arbete utgått ifrån att intag- ningen år 1970 skall utgöra 100 nybörjare per år, varav 75 på agronom- linjen och 25 på hortonomlinjen. Statsmakterna har dock ännu inte tagit ställning till denna fråga.

Vid skogshögskolan utbildas jägmästare. Studietiden är fyra år. Utbild- ningen under första året — det propedeutiska året —- meddelas vid skogs- högskolans förläggning i Garpenberg. Intagningen på skogshögskolan är för närvarande 35 nybörjare årligen. Föredragande departementschefen framhöll i förutnämnda proposition, att det torde vara vanskligt att uttala sig i fråga om en ökning av den framtida intagningen till denna högskola. Bättre överblick torde, fortsatte departementschefen, kunna erhållas, sedan Vissa pågående undersökningar rörande skogsbrukets förhållanden slutförts. Enligt nyligen avslutade undersökningar rörande skogstjänstemännens ar- betsmarknad (redovisade i arbetsmarknadsinformation, serie S 5/1964) har arbetsmarknadsstyrelsen inte funnit något, som för närvarande direkt pekar på att en förändring av utbildningsdimensioneringen vid skogshög- skolan kunde vara önskvärd. '

Den nuvarande läroplanen vid veterinärhögskolan omfattar en studietid av fem år. Den genomsnittliga bruttostudietiden har dock under senare år utgjort 7—8 år. För närvarande intages 40 nybörjare årligen. Jämlikt över- enskommelse med Finland mottages även ett visst antal finländska veteri— närkandidater för vidareutbildning till veterinärexamen. Denna senare ut— bildning är emellertid under avveckling.

Veterinärhögskoleutrcdningen har våren 1964 i betänkandet »Veterinär— medicinsk forskning och undervisning» (SOU 1964: 12) lagt fram förslag om ändrad utbildningsorganisation. Förslaget innebär bl.a. en sänkning av studietiden till fem och ett halvt år. Den framtida intagningen av nybörjare beräknas uppgå till mellan 30 och 40 per år. Samtidigt föreslås en betydan— de upprustning av veterinärhögskolans resurser såväl personellt som lokal- mässigt.

I sannnanhanget erinras om att vid remissbehandlingen av veterinärhög— skoleutredningens betänkande synpunkter framförts om integrering av den veterinärmedicinska utbildningen och forskningen med vissa andra utbild— nings- och forskningsverksamheter. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t föreslagit en utflyttning av veterinärmedicinska anstalten till Uppsala under hänvisning till den knappa marktillgången i Stockholm, be- hovet av att reservera mark i Stockholm för universitets- och högs—koleut— byggnaden på lång sikt samt av rationaliseringsskäl.

I tabell 4: 11 redovisas dels driftutgifterna för jordbrukets högskolor budgetåret 1963/64 (enligt riksstaten), dels vissa antaganden om de årliga driftkostnaderna i början av 1970-talet. Bedömningen av de senare grundar sig på av högskolorna gjorda beräkningar, som lämnats i samband med 1965 års långtidsutredning. För veterinärhögskolan grundar sig dock de lämnade uppgifterna på veterinärhögskoleutredningens förslag. I kostnaderna för

Tabell 4:11. Driftkostnader vid jordbrukets högskolor budgetåret 1963/64 samt 1969/ 70, ] 000-talkronor

1963/64 1969/70

Lant- . Lant- . bruks- Skogs- Vetcn- bruks- Skogs- Veteri-

hög- hög— narhög— hög- hög- när—hög—

1 . skolan skolan skolan skolan skolan skolan

Anslagsrubrik

Avlöningar. . . . 11 2002 6 5003 4 900”1 22 600 15 900 9 400 8 100 Övriga kostna- ders ......... 5 600 3 100 2 000 10 700 13 800 5 000 3 200

Summa 16 800 9 600 6 900 33 300 29 700 14 400 11 300

1 Exklusive försöksverksamheten i Skara. 2 Varav för administration ca 635 000 kronor och för bibliotek ca 115 000 kronor 3 Varav för administration ca 330 000 kronor och för bibliotek ca 105 000 kronor. ** Varav för administration ca 355 000 kronor och för bibliotek ca 110 000 kronor. 5 Övriga kostnader omfattar omkostnader och anslag till materiel, nyanskaffning av apparater och bokinköp och bokbindning samt kostnader för försöksverksamhet.

Tubellal:172. Investeringskostnader vid jordbrukets högskolor under perioden 1964—1970, milj. kronor

Inredning och

utrustning Totalt

Högskola Byggnader

Lantbruksbögskolan ......... 51,5 17,5 69,0 Skogshögskolan ............. 20,4 6,6 27,0 Veterinärhögskolan .......... 21,0 6,9 27,9

Totalt 92,9 31,0 123,9

lantbrukshögskolan och skogshögskolan ingår jämväl utgifter för på re- spektive högskola bedriven målinriktad försöksverksamhet. Universitets— och högskolekommittén vill påpeka, att statsmakterna ännu inte tagit ställ- ning till de lämnade uppgifterna. Samtliga driftkostnader är angivna i 1963 års priser.

I tabell 4:12 sammanställes av jordbrukets högskolor eller deras lokal- programkommittéer gjorda bedömningar om erforderliga investeringsåtgär- der under perioden 1964—1970. För veterinärhögskolan bygger uppgifterna på veterinärhögskoleutredningens förslag. Det totala utbyggnadsbehovet an- ges därvid till 8 300 m2 nettoyta. Statsmakterna har ännu inte tagit ställ- ning till här angivna utbyggnadsfrågor.

Universitets- och högskolekommittén upptager nämnda kostnadsuppgif— ter i efterföljande sammanställningar.

5. Möjliga utbyggnadsalternativ

I de närmast föregående kapitlen har kommittén framlagt utbyggnadspla- ner för den medicinska och högre tekniska utbildningen samt givit W'ssa sammanfattande uppgifter om utbyggnaden av övriga spärrade utbildnings— linjer. I förevarande kapitel avser kommittén att utifrån dessa utbyggnads- planer samt överväganden rörande den framtida utbyggnaden av de fria fakulteterna avgränsa kommitténs huvudalternativ för utbyggnaden av universitet och högskolor.

Den snabba expansion av den högre utbildningen som för närvarande pågår över hela världen har aktualiserat frågan om vad som skall anses vara en inte endast ur ekonomisk utan även ur utbildnings- och forsknings- organisatorisk _ miljömässig — synpunkt optimal storlek på ett universi- tet eller en högskola. Med andra ord: hur långt är det försvarligt att bygga ut de enheter man har och när bör man inrätta nya? Problemet har dis- kuterats i den internationella litteraturen, som dock ger ringa vägledning för en bedömning av de aktuella svenska utbyggnadsfrågorna. Man kan möjligen tala om en viss enighet i debatten rörande nödvändigheten av ett minimum för ett universitets storlek. Däremot råder ingen enighet om optimum eller maximum för ett lärosäte. Storleken är i hög grad beroende av lokala och organisatoriska faktorer i de enskilda fallen.

5.1. De tre utbyggnadsalternativen

De i de föregående kapitlen redovisade utredningarna rörande den medi- cinska och tekniska utbildningen och forskningen visar, att för dessa fakulteters och högskolors del möjligheterna att genomföra en utbygg— nad i hög grad är beroende av organisatoriska förhållanden, för medicinens del tillgången på högspecialiserade sjukhus, samt för teknikens del tillgången på mark. Som vidare visas i kapitel 9 måste vid utbyggnaden av universitet och högskolor i hög grad beaktas möjligheterna att bereda de studerande bostäder på rimligt avstånd från själva utbildningsanläggningarna.

Enligt läkarutbildningsberedningens undersökningar kan den medicinska utbildningen inte byggas ut till den i direktiven angivna intagningskapacite- ten vid befintliga lärosäten. Kommittén har i det föregående (kapitel 2) beträffande den medicinska utbildningen avgränsat tre huvudalternativ, av vilka ett förutsätter tillkomsten av en ny fullständig medicinsk fakultet på X-ort och de två andra förläggning av propedeutisk och klinisk utbildning

till X—ort, medan den teoretiska utbildningen förlägges till antingen Stock- holm eller Uppsala.

Inte heller för den tekniska utbildningen kan enligt kommitténs i kapitel 3 redovisade ställningstaganden hela den i direktiven angivna intagnings- ökningen realiseras vid befintliga tekniska högskolor. Kommittén föreslår därför inrättandet av en ny fjärde teknisk högskola.

Genom att sålunda utbyggnaden av såväl den medicinska som tekniska utbildningen enligt kommitténs bedömning förutsätter tillskapande av nya enheter, prövar kommittén enligt sina direktiv även konsekvenserna av att till en ny läroanstalt förlägga humanistisk, samhällsvetenskaplig, matema— tisk—naturvetenskaplig och ekonomisk utbildning.

Som redovisas i kapitel 9 talar förhållandena på studentbostadsmark— naden på nuvarande universitetsorter och särskilt i storstäderna för att pröva alternativ, i vilka en del av utbyggnaden även för annan utbildning än den medicinska och tekniska lokaliseras till andra orter än nuvarande universi- tetsorter. Kommittén har för sin alternativdiskussion låtit utreda möjlig— heten att förlägga en del av utbyggnaden inom de filosofiska fakulteterna som decentraliserad utbildning (kapitel 6).

Kommittén har avgränsat följande tre alternativ för den fortsatta ut- byggnaden.

Alternativ 1. Intagningsökningen vid de medicinska fakulteterna sker i Uppsala, Stockholm och Umeå samt för en del av ökningen i de propedeu- tiska och kliniska ämnena i antingen Örebro eller Linköping. Utbildningen i teoretiska ämnen för dessa studerande anordnas vid någon befintlig medi- cinsk läroanstalt, varvid två alternativ är möjliga, nämligen Uppsala och Stockholm. (Dessa båda alternativ betecknas i det följande som LUB II respektive LUB III.) Fr. o. m. hösten 1972 föreslås intagningen vara föl- jande till de olika medicinska läroanstalterna. Inom parentes anges ökning- en i förhållande till det beslutade och planerade intaget av 718 nybörjare årligen höstterminen 1965.

Teoretisk utbildning Propedeutisk och klinisk utbildning

LUB II LUB III LUB II LUB III

Uppsala ............. 196 (+106) 110 (+ 20) 106 (+ 20) 106 (+ 20) Lund/Malmö ........ 190 190 180 180 Göteborg ............ 168 168 160 160 Stockholm ........... 280 (+ 72) 370 (+162) 270 (+ 70) 270 (+ 70) Umeå ............... 82 (+ 20) 82 (+ 20) 80 (+ 20) 80 (+ 20) Linköping eller Örebro — — 84 (+ 84) 86 (+ 86)

Totalt 916(+198) | 920(+202) 880(+194) | 882(+196)

Intagningsökningen vid de tekniska högskolornas årskurs 1 och 3 före- slås av kommittén få följande omfattning fr.o.m. läsåret 1971/72, varvid förutsättes inrättandet av en ny teknisk högskola omfattande sektioner för

teknisk fysik, elektroteknik, maskinteknik samt en ny sektion för utbild- ning av ekonomingenjörer. Inom parentes anges ökningen i förhållande till intagningskapaciteten enligt 1960 års modifierade plan för 1967/68.

Läroanstalt Årskurs 1 Årskurs 3

KTH ................ 9951(+1382) 86 (+16) CTH ................. 751 (+ 963) — LTH ................. 510 (+ 20) 50 XTH ................ 570 (+570) —

Totalt 2 826 (+824) 136 (+16)

1 Varav 60 blivande tekniska magistrar. 2 Varav 6 utgör föreslagen ökning i proposition 1965 : 1. 3 Varav 10 utgör föreslagen ökning i proposition 1965 : 1.

Härtill kommer förslag om en utvidgning av civilingenjörsutbildningen i Uppsala och inrättandet av en särskild utbildning för blivande tekniska magistrar vid detta lärosäte. Omfattningen av denna utbildning föreslås vara 60 platser för civilingenjörsutbildning samt 72 platser för utbildning av tekniska magistrar.

För övriga utbildningslinjer har kommittén räknat med att utbyggnaden skall ske vid befintliga lärosäten. Det bör dock beaktas att kommittén räk- nar med att ökningen av civilekonomutbildningen till viss del förlägges till Uppsala. Kommittén utgår i sina beräkningar också från att den farma- ceutiska utbildningen lokaliseras till Uppsala.

För vissa spärrade fakulteter och högskolor utgår således kommittén från följande antal nybörjarplatser 1972/73. I tablån har även medtagits jordbrukets högskolor och GCI för att ge en total bild av intagningen vid de utbildningslinj er som finns omnämnda i direktiven.

Lund/ Malmö

Stock-

Fakultet/högskola Uppsala holm Göteborg Summa

Ekonomutbildning Alt. Uppsala ......... 350 Alt. X-ort ........... 350

Farm. fak.

Apot.-linje ........... Bec.-linje ............

Odont. fak ............. Lantbrukshögskolan. . . . Skogsbögskolan ........ Veterinärhögskolan ..... GCI ..................

1 100 1 100

_. 3 I O

120 180 360 75 35 30 150

100

35 30 150

llllåll lllläll llllååll lllilll

Till fördelningen av de studerande vid de fria fakulteterna på studieort återkommer kommittén längre frami detta kapitel.

Alternativ 2. Beträffande den medicinska och tekniska utbildningen samt den ekonomiska och farmaceutiska utbildningen gäller samma förutsätt—

ningar som i alternativet 1. Utbyggnaden av den humanistiska, samhälls— vetenskapliga och matematisla-naturvetenskapliga utbildningen på tvåbe- tygsnivån sker delvis inom ramen för s. k. decentraliserad utbildning. Alternativ 3. För den tekniska och farmaceutiska utbildningen gäller samma förutsättningar som i alternativ 1. Den medicinska utbildningen förutsättes enligt detta alternativ bli utbyggd i Uppsala, Stockholm och Umeå samt genom inrättandet av en fullständig medicinsk läroanstalt i Örebro eller Linköping. Fr.o.m. hösten 1972 förutsättes intagningen vara följande. Ökningstalen anges efter samma grunder som i alternativ 1.

Propedeutisk och

Ort Teoretisk utbildning klinisk utbildning

Uppsala .......................... 110 (+ 20) 106 (+ 20) Lund/Malmö ..................... 190 180 Göteborg ......................... 168 160 StoCkholm ........................ 280 (+ 72) 270 (+ 70) Umeå ............................ 82 (+ 20) 80 (+ 20) Linköping eller Örebro ............. 90 (+ 90) 86 (+ 86)

Totalt 920 (+ 202) 882 (+196)

Utbyggnaden av den humanistiska, samhällsvetenskapliga och matema— tisk-naturvetenskapliga utbildningen samt ekonomutbildningen förutsättes till viss del lokaliserad till ett nytt universitet.

5.2. Spärrade fakulteter och högskolor

Med ledning av gällande genomsnittliga studietider inom de olika spärrade uthildningslinjerna har i tabell 5: 1 antalet närvarande studerande (enligt

Tabell 5:1. Beräknat antal närvarande studerande vid de spärrade utbildningslinjerna början av 1970-talet med fördelning efter ort

Stock- holm

Lund/

Malmö Umeå X-ortl—er Summa

Fakultet/högskola Uppsala Göteborg

Med. tak. LUB:s alt. I ......... 1 000 LUB:s alt. II ........ 1 000 LUB:s alt. III ....... 1 000 Tekn. högskola ......... 2001

Ekonomutbildning Alt. Uppsala ......... 400 Alt. X-ort ........... ——

Farm. fak .............. 850

Odont. fak. ........... _ Jordbrukets högskolor . . 400 GCI .................. —

1 Civilingenjörs- och tekn. mag.—utb.

TabeII 5:2. Beräknat antal närvarande studerande vid de spärrade utbildningslinjerna vid full utbyggnad enligt 1963 års program med fördelning efter ort

Fakultet/högskola Uppsala 112232!) Göteborg 51231?!— Umeå X-ortl-er Summa Med. fak. _

LUB:s alt. I ......... 1 100 1 700 1 500 2 500 700 800 8 300 LUB:s alt. II ........ 1 300 1 700 1 500 2 500 700 600 8 300 LUB:s alt. III ....... 1 100 1 700 1 500 2 700 700 600 8 300 Tekn. högskola ......... 2001 2 700 4 000 5 300 —— 3 100 15 300 Ekonomutbildning

Alt. Uppsala ......... 400 1 100 1 100 1 400 400 — 4 400 Alt. X-ort ........... —— 1 100 1 100 1 400 400 400 4 400 Farm. fak .............. 850 — — — _ — 850 Odont. fak ............. —— 500 500 500 300 — 1 800 Jordbrukets högskolor . . 400 -— —— 400 — _ 800 GCI .................. _ —— _ 250 —— _— 250

1 Civilingenjörs- och tekn. mag.-utb.

den officiella statistikens definition) beräknats för de olika orterna i början av 1970_talet. De i tabellen redovisade närvarotalen för medicinsk fakultet och teknisk högskola i början av 1970-talet har beräknats på grundval av preliminära ställningstaganden till tidsplanen för utbyggnaden. I kapitel 12.2. återkommer kommittén till detta förhållande. Antalet studerande vid full utbyggnad enligt 1963 års program vid de spärrade utbildningslinjerna framgår av tabell 5: 2.

5.3. Fria fakulteter Med hänsyn till den tänkta utbyggnaden av spärrade utbildningslinjer och med beaktande av pågående lokalmässig utbyggnad och planering av de fria fakulteterna vid skilda lärosäten har kommittén inom givna total- ramar för studerandeantalets tillväxt byggt upp tre lokaliseringsalternativ för början av 1970-talet samt vid full utbyggnad enligt 1963 års program.

Beträffande den fortsatta utbyggnaden av de teologiska och juridiska fakulteterna har kommittén utgått från P-gruppens antaganden om fördel— ningen av studerandeantalet på lärosäten. Parallellt med kommitténs ut— redningsarbete har den konkreta lokalplaneringen för universitetens filo— sofiska fakulteter fortgått. I samband med tillsättandet av universitets— och högskolekommittén utfärdade Kungl. Maj:t tilläggsdirektiv till de kommittéer som då genomförde de olika delarna i 1960 års utbyggnadspro- gram. Enligt dessa tilläggsdirektiv skulle lokalplaneringen för humanis-

tisk fakultet (inkl. samhällsvetenskapliga ämnen) vid Uppsala universitet baseras på 5 500 närvarande studerande enligt den officiella statistikens definition i början av 1970-talet. Utbyggnaden av den humanistiska (inkl. samhällsvetenskapliga ämnen) och dåvarande ekonomiska fakulteten vid Lunds universitet skulle baseras på 3 500 närvarande studerande och 275 nybörjarplatser för ekonomisk utbildning. Humanistiska fakulteten (inkl. samhällsvetenskapliga ämnen) vid Göteborgs universitet skulle dimensio— neras för 4 000 studerande samt de fria fakulteterna vid Stockholms uni- versitet för totalt 15 000 studerande, varav 2 000 vid juridisk, 8 000 vid huma— nistisk (inkl. samhällsvetenskapliga ämnen) och 5000 vid matematisk— naturvetenskaplig fakultet. Slutligen skulle Umeå universitet enligt ifråga- varande tilläggsdirektiv för början av 1970—talet planeras mottaga 1000 studerande i samhällsvetenskapliga och 1 400 studerande i naturvetenskap- liga ämnen. Universitets— och högskolekommittén har i alternativ 3 för be- fintliga lärosäten och början av 1970-talet utgått från här angivna ramtal. För de matematisk—naturvetenskapliga fakulteterna i Uppsala, Lund och Göteborg har kommittén i alternativ 3 utgått från av P-gruppen antagna studerandeantal, nämligen 5 000 i Uppsala, 5 000 i Lund och 4 000 i Göteborg. För Umeås vidkommande har kommittén i samtliga tre alternativ för början av 1970—talet räknat med av umeåkommittén föreslagna, på tilläggsdirekti— ven grundade tal för samhällsvetenskapliga och matematisk-naturveten- skapliga ämnen. Härutöver har kommittén i samtliga alternativ räknat med 400 studerande för humanistisk utbildning. Denna ökning sammanhänger med den av 1964 års riksdag beslutade lärarutbildningen i vissa humanis- tiska ämnen vid universitet.

I alternativ 1 har kommittén antagit, att det antal studerande som i alter— nativ 3 förlagts till ett nytt universitet tillföres nuvarande universitet (exkl. Umeå universitet) enligt samma relation mellan studerandetalen vid dessa som antagits i alternativ 3. Vid en utbyggnad enligt alternativ 2 förutsättes en viss andel av de studerande övergå till högstadiestudier vid nuvarande äldre lärosäten. Övergångsandelen har antagits vara hälften så stor som den som nu gäller vid befintliga universitet om man undantar Umeå. För ut- byggnaden av humanistisk, samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig utbildning i form av decentraliserad utbildning räknar kommittén med följande studerandeantal i början av 1970-talet.

Antal studerande

Humanistisk utbildning .................. 1 140 Samhällsvetenskaplig utbildning ........... 1 000 Matematisk-naturvetenskaplig utbildning. . . 760

För utbyggnaden av dessa utbildningslinjer vid universitetet på X—ort räknar kommittén med följande studerandeantal i början av 1970—talet.

Antal studerande

Humanistisk utbildning .................. 1 300 Samhällsvetenskaplig utbildning ........... 1 100 Matematisk-naturvetenskaplig utbildning. . . 950

Skillnaden mellan de två tablåerna utgöres av det antal studerande som från den decentraliserade utbildningen övergår till befintliga lärosäten för fortsatta studier.

Såsom tidigare framgått räknar kommittén vid full utbyggnad enligt 1963 års program med 90000 studerande vid universitet och högskolor. Härvid förutsättes Umeå universitet tillväxa relativt kraftigt i samtliga alternativ och erhålla ett utbyggt högstadium. I förhållande till övriga läro- säten tänkes Umeå universitet öka sin andel av det totala studerandeantalet så att detta svarar mot universitetets rekryteringsunderlag. I alternativet 3 tänkes samma utveckling äga rum vid universitetet på X-ort. För den de- centraliserade utbildningen i alternativet 2 förutsättes en fortsatt utbygg- nad av lågstadiet motsvarande ökningen på X-ort i alternativet 3.

För utbyggnaden av humanistisk, samhällsvetenskaplig och naturveten- skaplig utbildning i form av decentraliserad utbildning räknar kommittén således med följande studerandeantal vid full utbyggnad enligt 1963 års program.

Antal studerande

Humanistisk utbildning .................. 1 970 Samhällsvetenskaplig utbildning ........... 1 690 Matematisk-naturvetenskaplig utbildning. . . 2 220

För utbyggnaden av dessa utbildningslinjer vid universitetet i X-ort räl - nar kommittén med följande studerandeantal vid full utbyggnad enligt 1963 års program.

Antal studerande

Humanistisk utbildning .................. 2 250 Samhällsvetenskaplig utbildning ........... 1 850 Matematisk-naturvetenskaplig utbildning. . . 2 700

I kapitel 7 återkommer kommittén till antalet studerande vid skilda sek- tioner inom de filosofiska fakulteterna. Vägledande för kommitténs anta- ganden härvidlag har varit fördelningsmodeller, som utarbetats inom för- utvarande lokalprogramkommittén för Stockholms universitet (frescati- kommittén). Kommitténs enligt alternativ 3 gjorda fördelning på nuva- rande universitetsorter för början av 1970—talet överensstämmer sålunda helt med frescatikommitténs.

5.4. Studerandeantalet vid universitet och högskolor enligt de tre alternativen

l tabellerna 5. 3—5: 8 redovisar kommittén de tre lokaliseringsalternativen för början av 1970—talet och vid full utbyggnad av universitet och högskolor; enligt 1963 års program. För utbyggnaden av universitetens fria fakulteter; återfinnes i avdelning 4 av kommitténs specialutredningar en mer detaljeradi redovisning för varje lärosäte (motsv.).

Tabell 5: 3. Antal studerande enligt den officiella statistikens definition i början av 1970- talet enligt kommitténs alternativ 1

Befintliga lärosäten

Fakultet / högskola

X-ortl—er Totalt

Lund/ .. Stock-

Uppsala Malmö Goteborg holm

Teol. tak. 750 750 _ 1 500 1 500 Jur. fal; ....... 2 000 2 000 2 000 — 6 000 6 000 Hum. tak. 3 590 2 330 4 640 13 380 13 380 Samh.—vct. fak. 2 390 1 860 4 140 11 020 11 020 Mat.-nat. tak. . 5 190 5 280 " 5 310 21 350 21 350

S:a fria fak. 13 920 12 220 16 090 53 250 53 250

Med. tak. 1 000 1 600 2 000 6 700 7 100 Tekn. högsk. . . 200 2 700 4 900 —- 11 800 14 300 Eken.—utb. 400 1 100 1 400 4 400 4 400 Odont. tak.. — 500 500 1 650 1 650 Farm. tak. 850 —— — —— — 850 850 GCI .......... _— _ — 250 _ 250 250 Jordbr. högsk. . 400 — -— 400 — 800 800 S:a spärrade utb.-linjer 2 850 5 900 6 950 9 450 1 300 26 450 2 900 29 350

Totalt 16 770 18 120 15 570 25 540 3 700 79 700 2 900 82 600 '

Tabell 5: 4. Antal studerande enligt den officiella statistikens definition ibörjan av: 19 70-talet enligt kommitténs alternativ 2

Befintliga lärosäten Fakultet] högskola Lund/ Malmö

Stock—

Göteborg holm

Teol. tak.. . . .. " 750 Jur. fak ....... 2 000 Hum. tak. 2 000 Sam.-vet. fak. . 1 580 Mat.-nat. tak. . ' ' 5 050

S:a fria fak. 11 380

Med. tak.. . . . . 1 600 Tekn. högsk.. . 2 700 Ekon.—utb ..... 1 100 Odont. fak. . .. 500 Farm. tak.. . . . ' —— GCI .......... — Jordbr. högsk.. _ S:a spärrade utb.-linjer

Tabell 5: 5. Antal studerande enligt den officiella statistikens definition i början av 1970-talet enligt kommitténs alternativ 3

I Befintliga lärosäten

Fakultet/ högskola Summa .X—ortI—er

Stock- holm

Lund/

Uppsala Malmö Göteborg

Teol. tak. ..... 750 750 _ _ 1 500 Jur. tak ....... 2 000 2 000 _ 2 000 6 000 Hum. tak. . . . . 3 330 1 950 2 180 4 220 13 380 Samh.—vet.fak.. 2 170 1 550 1 820 3 780 11 020 Mat.-nat. fak. . 5 000 5 000 4 000 5 000 21 350

S:a fria tak. 13 250 11 250 8 000 15 000 53 250

Med. tak. ..... 1 000 1 600 1 500 2 000 7 100 Tekn. högsk. . . 200 2 700 4 000 4 900 14 300 Ekon.-utb. . . . . _ 1 100 1 100 1 400 4 400 Odont. tak. . . . _ 500 350 500 1 650 Farm. tak. . . . . 850 _ _ _ 850 GCI .......... _ _ _ ' 250 Jordbr. högsk. . 400 _ _ 800 S:a spärrade utb.-linjer 2 450 29 350

Totalt 15 700 82 600

Tabell 5: 6. Antal studerande enligt den officiella statistikens definition vid full ut- byggnad enligt 1963 års program och kommitténs alternativ ]

Befintliga lärosäten

Fakultet/

högskola X-ort/-cr Totalt Lund/ Malmö

Stock-

Uppsala holm Göteborg

; Teol. tak. ..... 750 750 _ Jur. fak ....... 2 000 2 000 _ Hum. fak. 3 780 2 590 2 600 4 960 » Samh.-vet. tak.. 2 540 2 080 2 170 4 380 Mat.—nat. tak. . 5 540 5 780 4 500 5 880

2 000

S:a fria tak. 14 610 13 200 9 270 17 220

: Med. fak. ..... 1 200 1 700 1 500 2 600 Tekn. högsk. . . 200 2 700 4 000 5 300 Ekon.-utb. . . . . 400 1 100 1 100 1 400 Odont. tak. _ 500 500 500 Farm. tak. .. . . 850 _ _ _ GCI .......... _ — _ 250 Jordbr. högsk. . 400 _ _ 400

S:a spärrade utb.-linjer 3 050 10 450

Totalt 17 660 27 670

Tabell 5: 7. Antal studerande enligt den officiella statistikens definition vid full ut— byggnad enligt 1963 års program enligt kommitténs alternativ 2

Befintliga lärosäten

F ak ultet / högskola Summa X-ortl-er Totalt Stock- holm

Lund/

T Lppsala Malmö

Göteborg

Teol. tak.. . . . . 750 750 — _ Jur. fak ....... 2 000 2 000 _ 2 000 — Hum. fak. .. .. 3 380 2 030 2 230 4 320 1 970 Samll.—vet. fak. 2 200 1 600 1 850 3 830 1 690 Mat.—nat. tak. . 5 100 5 140 4 080 5 160 2 220

S:a fria tak. 13 430 11 520 8 160 15 310 5 880

Med. tak ...... 1 200 1 700 1 500 2 600 600 Tekn. llögsk. . . 200 2 700 4 000 5 300 Ekan-utb. . . . . 400 1 100 1 100 1 400 Odont. tak. .. . — 500 500 500 Farm. tak.. . . . 850 _ _ _ GCI .......... _ _ _ 250 Jordbr. högsk.. 400 _ _ 400 S:a spärrade utb.-linjer 3 050 6 000 7 100 10 450

Totalt 16480 | 17520 | 15260 | 25 760

Tabell 5: 8. Antal studerande enligt den officiella statistikens definition vid full ut— byggnad enligt 1963 års program och kommitténs alternativ 3

Befintliga lärosäten

Fakultet/ högskola X-ortl-er Totalt

Stock— holm

Lund/

Uppsala Malmö Göteborg

Teol. tak. ..... 750 750 _ Jur. fak. ...... 2 000 2 000 _ Huln. fak. 3 330 1 950 2 180 Samh.-vet. tak. 2 170 1 550 1 820 Mat.-nat. fak. . 5 000 5 000 4 000

S:a fria tak. . 13 250 11 250 8 000

Med. fak. ..... 1 100 1 700 1 500 Tekn. högsk. . . 200 2 700 4 000 Ekon.-utb. . . . . _ 1 100 1 100 Odont. tak.. . . . — 500 500 Farm. tak. ... . 850 _ _ GCI .......... _ _ _ Jordbr. högsk.. 400 _ _ S:a spärrade utb.-linjer 2 550

Totalt 15 800

6. Decentrah'serad universitetsutbildning

,Universitetsutbildning på ett- och tvåbetygsnivå och i något fall även på tre- betygsnivå har under senare år i begränsad omfattning förlagts utanför de nuvarande universitetsorterna. Denna utbildning har främst syftat till att öka tillgången på ämneslärare. Utbildningen organiseras av skolöverstyrel- sen i samråd med universitetskanslersämbetet och har med varierande åm- nesinriktning förlagts till olika orter i landet. Som framgått av föregående kapitel har kommittén i sitt utbyggnadsalternativ 2 förutsatt, att en viss del av utbyggnaden av de filosofiska fakulteterna skall ske i form av decentra- liserad universitetsutbildning.

Innan kommittén i följande kapitel närmare redovisar sina alternativa beräkningar och synpunkter på utbyggnaden av universitetens fria fakul- teter lämnas i förevarande kapitel en redogörelse för de utredningar kom- mittén låtit företaga rörande den decentraliserade utbildningens utformning. bverdirektören Jonas Orring och filosofie doktorn Gunnar Wernberg har för kommitténs räkning undersökt förutsättningarna på skilda orter för att anordna dylik utbildning och framlagt förslag om utbildningens omfattning och utformning. Grundläggande förutsättningar för utredningsmännen har varit, att utbildningen skall kunna leda fram till grundexamen på de orter där den anordnas samt att utbildningen skall ges en permanent karaktär. ;Utredningsmännens rapport till kommittén återfinnes i avdelning 3 av kom- initténs specialutredning.

Inledningsvis i detta kapitel lämnas vissa uppgifter om den regionala rekryteringen till universitet och högskolor (G.I.), därefter sammanfattas utredningsmännens rapport (6.2.) och slutligen redovisar kommittén sina egna synpunkter och ställningstaganden till den decentraliserade universi- tetsutbildningen (6.3.).

5.1. Den regionala rekryteringen till universitet och högskolor

Beträffande de icke—obligatoriska skolformerna på gymnasienivå kan kon— stateras, att eleven i huvudsak väljer den ur kommunikationssynpunkt mest närbelägna skolan vid val mellan skolor på samma nivå. Restidsförhållan- dena mellan bostadsorten och universitetsorten påverkar också starkt de

universitetsstuderandes val av utbildningsort. De statistiska uppgifter som finns tillgängliga om hemortslän för nybörjare vid universitet och högsko- lor bekräftar detta. I tabell 6: 1 redovisas för nybörjare 1958/59—1961/62 den relativa fördelningen på studieort med uppdelning på den studerandes hemortslän. Det bör framhållas, att dessa uppgifter avser en period, då ut- byggnaden i Umeå var i begynnelseskedet och den matematisk-naturveten- skapliga utbildningen i Göteborg fortfarande var av förhållandevis blygsam omfattning. Den ekonomiska och tekniska utbildningen i Lund hade ännu inte startat.

Det framgår mycket tydligt av tabell 6: 1, att de fyra dåvarande universite- ten hade klart avgränsade rekryteringsområden. Sålunda gick 85—90 pro- cent av nybörjarna med hemort i Stockholms stad och Stockholms län till universitet och högskolor i Stockholm. Mellan 70 och 80 procent av ny- börjarna från Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län påbörjade studier i Lund eller Malmö. 75 procent av studenterna från Göteborgs och Bohus län gick till läroanstalterna i Göteborg. I det närmaste samma andel _ 73 procent _ av nybörjarna från Uppsala län påbörjade studier i Uppsala.

De studerande från flera av de mellansvenska och sydöstra länen är mindre bundna i sitt val av studieort. Detta gäller särskilt de studerande från Östergötlands län _ med en viss övervikt som går till Stockholm _, Jönköpings och Kalmar län — med övervikt för Lund _, Skaraborgs län _ med övervikt för Göteborg — samt Värmlands och Örebro län, från vilka län andelen som påbörjar studier i Uppsala och Stockholm är i stort sett densamma, dock med en svag övervikt för Uppsala.

Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län samt norrlandslänen uppvisar i detta material en ganska likartad rekryteringsbild med 45 a 55 procent av de studerande som går till Uppsala och 30 å 40 procent som på- börjar studier i Stockholm.

Som en ytterligare bakgrund till kommitténs överväganden i det följande om lokaliseringen av viss humanistisk, samhällsvetenskaplig samt matema- tisk-naturvetenskaplig utbildning är det av intresse att närmare studera

Län Procent Län Procent

Stockholms stad ............. Stockholms län .............. Uppsala län ................. Södermanlands län .......... Östergötlands län ............ Jönköpings län .............. Kronobergs län .............. Kalmar län ................. Gotlands län ................ Blekinge län ................ Kristianstads län ............ Malmöhus län ............... Hallands län ................

Göteborgs och Bohus län ..... Älvsborgs län ............... Skaraborgs län .............. Värmlands län .............. Örebro län .................. Västmanlands län ........... Kopparbergs län ........... Gävleborgs län .............. Västernorrlands län .......... Jämtlands län ............... Västerbottens län ............ Norrbottens län .............

Hela riket

=. ».

bdb-AH v—l camp

v

w HOP—*rP—QbUTHQQQN

—. » ».

»

QHQQÅQPOQQOÄQNOO aawcocozowme-ooooaaqm

..;

=D mqqgmm—lqa

..

Tabell 6: ]. Nybörjare vid universitet och högskolor 1958/59—1961/62 efter hemortslän och med relativ fördelning på studieort

Studieort Hemortslän Uppsala I&I/läliiii) Göteborg 511133; Umeå Summa

Stockholms stad ........... 5,5 1,9 1,7 90,6 0,3 100 Stockholms län ............ 9,7 2,3 2,1 85,7 0,2 100 Uppsala län ............... 72,5 2,0 2,2 22,9 0,4 100 Södermanlands län ........ 43,2 5,2 4,6 46,6 0,4 100 Östergötlands län .......... 28,8 21,6 12,3 37,0 0,3 100 Jönköpings län ............ 10,2 48,6 23,4 17,7 0,1 100 Kronobergs län ............ 5,2 62,1 17,5 14,7 0,5 100 Kalmar län ............... 23,6 40,3 13,4 22,5 0,2 100 Gotlands län .............. 53,3 8,6 4,3 33,1 0,7 100 Blekinge län .............. 5,0 71,2 9,7 13,7 0,4 100 Kristianstads län .......... 4,3 71,0 12,0 12,7 _ 100 Malmöhus län ............. 1,7 77,5 12,2 8,6 0,0 100 Hallands län .............. 4,0 48,8 37,4 9,7 0,1 100 Göteborgs och Bohus län. . . 3,5 14,2 74,5 7,7 0,1 100 Älvsborgs län ............. 9,6 22,7 54,9 12,7 0,1 100 Skaraborgs län ............ 12,1 22,8 46,4 18,5 0,2 100 Värmlands län ............ 34,7 7,2 25,6 32,2 0,3 100 örebro län ................ 41,7 10,3 11,8 35,9 0,3 100 Västmanlands län ......... 47,2 4,3 5,7 42,3 0,5 100 Kopparbergs län .......... 51,2 4,1 5,9 38,0 0,8 100 Gävleborgs län ............ 53,7 4,7 5,2 35,3 1,1 100 Västernorrlands län ........ 53,5 5,7 7,2 31,3 2,3 100 Jämtlands län ............. 54,5 4,9 4,0 35,1 1,5 100 Västerbottens län .......... 52,4 4,5 5,0 33,6 4,5 100 Norrbottens län ........... 58,2 3,0 7,6 28,9 2,3 100

Hela riket 20,3 21,1 16,7 41,4 0,5 100

frekvensen universitets- och högskolestuderan—de inom olika landsändar. l föregående sammanställning redovisas medeltalet nybörjare per år för perio— den 1958/59—1961/62 per antal 20-åringar den 1 november 1960 enligt 1960 års folkräkning.

Den högsta frekvensen universitets- och högskolestuderande redovisas som synes för de fem län som inom sig eller i omedelbar närhet har univer— sitet och högskolor. För övriga län är skillnaderna förhållandevis små.

Med utgångspunkt i en utredning som gjorts av skolöverstyrelsens och förutvarande överstyrelsens för yrkesutbildning prognosgrupp rörande re- kryteringen till gymnasierna har Orring—Wernberg för de fem nuvarande universitetsorterna avgränsat alternativa rekryteringsområden som varie- rar beroende på i vilka städer de till universiteten anknutna filialerna tänkes förlagda. Det alternativ som utredarna stannat för innebär att följande an- delar av gymnasieeleverna i årskurs 3 läsåret 1972/73 återfinns inom de olika universitets- och filialorternas upptagningsområden.

Denna fördelning överensstämmer som synes väl vad gäller Lund och

Universitetetsort med tillhörande filial Procent

Stockholm och Uppsala .................. 45,0 Lund/Malmö ........................... 23,2 Göteborg ............................... 19,2 Umeå ................................. 12,6

Hela riket 100

Göteborg med fördelningen av nybörjare 1958/59—1961/62 i tabell 6: 1 om hänsyn tas till att Lund i början av 1970-talet kommer att ha fullt utbyggd teknisk och ekonomisk utbildning och Göteborg fullständig matematisk- naturvetcnskaplig fakultet och en odontologisk fakultet. Under 1958/59_ 1961/62 påbörjade i det närmaste 62 procent av nybörjarna vid universitet och högskolor sina studier i Uppsala och Stockholm. Genom tillkomsten av Umeå och utökningen av spärrade utbildningsplatser i Lund och Göteborg skulle denna andel i början av 1970-talet sjunka till ungefär 45 procent.

6.2. Expertutredningen

Utredningsmännen framhåller inledningsvis, att den decentraliserade ut- bildningen hitintills huvudsakligen inskränkt sig till ettbetygskurser i ämnena matematik, fysik, kemi, statskunskap och nationalekonomi samt under läsåret 1964/65 moderna språk, botanik och zoologi. Endast i mate- matik och fysik har tvåbetygsutbildning av mera permanent slag anord- nats i Linköping och Örebro, där den delvis har varit samordnad med teknisk magisterutbildning. Ettbetygsutbildningen däremot har inte varit bunden till vissa bestämda orter utan lokaliserats allt efter behov och intresse. Utbildning av detta slag startades i syfte att motverka lärarbristen och orga- niserades för att ge ämneslärarkompetens. Undersökningen har sålunda kunnat utgå från erfarenheter av en decentraliserad utbildning med direkt inriktning på läraryrket. Utredningsmännens undersökning har haft till syfte att belysa möjligheterna till en utökning av från universiteten decen- traliserad utbildning och att finna former för en fast organisation av sådan utbildning på ett- och tvåbetygsnivå.

Den decentraliserade utbildningen förutsättes så organiserad att på ett antal orter upprättas. filialer till nuvarande universitet. Utbildningen på varje filialort skall sålunda vara anknuten till ett moderuniversitet. Vid sin undersökning av vilka orter som kan komma i fråga för en decentralise- rad utbildning har utredningsmännen haft följande utgångspunkter.

Till en filialort antas i första hand sådana studerande komma att rekry- teras som är bosatta inom dagligt resavstånd från orten. Antalet orter i ett filialsystem blir starkt begränsat, i första hand en per universitetsort.

Av dessa orsaker måste enligt utredningsmännen filialorterna väljas bland större städer som nu inte har universitet och högskolor.

Med stöd av gjorda undersökningar rörande den nuvarande rekrytering- en till den gymnasiala utbildningen räknar utredningsmännen som nämnts med att restiden mellan bostadsort och studieort har väsentlig betydelse även för universitetsstuderandena i deras val av utbildningsort. Enligt utredningsmännen finns det dock anledning att anta, att studerande som skulle tvingas inackordera sig på filialorten i betydande utsträckning kom- mer att föredra studier vid moderuniversitetet.

Den av universitets- och högskolekommittén för utredningsmännen an- givna omfattningen av en decentralisera-d utbildning i början av 1970—talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program är följande.

Antal studerande Full utbyggnad Början av 1970-talet enligt 1963 års program Humanistisk utbildning 1 140 1 970 Samhällsvetenskaplig utbildning .......... 1 000 1 690 Matematisk-naturveten- skaplig utbildning. . . 760 2 220 Totalt 2 900 5 880

För att till filialorterna rekrytera detta antal studerande bör enligt ut— redningsmännen vid full utbyggnad enligt 1963 års program 19—26 procent av de presumtiva studerandena i de aktuella universitetsämnena vara bo- satta inom filialregionerna. Motsvarande andel skulle i början av 1970-talet behöva utgöra 8—18 procent. Filialorterna har valts så, att de ligger inom regioner som tillsammans svarar för ovan angivna andelar av den förvän— tade tillströmningen till universitetsstudier.

Utredningsmännen konstaterar, att det är möjligt att avgränsa lämpliga filialregioner av sådan storlek att de kan ta en betydande del av den till- strömning av nya universitetsstuderande som eljest i sin helhet skulle gå till de nuvarande lärosätena. Man kan enligt utredningsmännen begränsa antalet orter till fem (för studerande inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet till två) och för dessa orter finna naturliga upptagningsomräden och goda kommunikationer med studieorten. Det synes sålunda utrednings- männen lämpligt att låta Örebro, Karlstad, Linköping, Jönköping och Sundsvall bli orter för decentraliserad universitetsutbildning av angivet slag.

Utredningsmännen har även diskuterat Växjö och Kalmar som tänkbara filialorter till Lund. Under förutsättning att mer än en filialort skulle kom-

nm att anknytas till Lund förordar utredningsmännen därvid Kalmar fram- för Växjö. Härför talar att restiderna från Växjö såväl till moderuniversi- tetet i Lund som till Jönköpingsfilialen är förmånligare än motsvarande restider från Kalmar. Mot Kalmaralternativet talar dock enligt utrednings- männen, att en lämpligt avgränsad Våxjöregion beräknas omfatta fler recen- tiorer än Kalmaralternativet.

Utredningsmännen påpekar att upprättandet av en filialort i Norrland inom en nära framtid skulle medföra att rekryteringsunderlaget för uni- versitetet i Umeå minskar i sådan grad, att det får ett studerandeantal på ett— och tvåbetygsnivå av samma storleksordning som vissa filialorter. Ett upprättande av en norrlandsfilial i Sundsvall med anknytning till univer- sitetet i Umeå synes därför böra anstå till dess utbildningen i berörda äm— nen i Umeå på såväl lägre som högre nivå byggts ut.

Utredningsmännen har också undersökt tillgången på lärare och lokaler i de orter som kan bli aktuella för decentraliserad utbildning. Enligt ut- redningsmännen kan man räkna med att under en övergångstid men även senare i stor utsträckning anlita lärare på orten för undervisningen. Fasta universitetslärartjänster bör emellertid i lämplig omfattning inrättas så snart underlag för sådana tjänster föreligger. Dessa lärare förutsättes ha undervisningsskyldighet både vid moderuniversitetet och på filialorten samt tillsättas på samma grunder som vid universiteten. Den företagna invente- ringen av på orterna befintliga lärarkrafter visar, att Linköping, Örebro och Karlstad har bästa underlaget. I andra hand kommer Sundsvall/Härnö- sand och Jönköping. Även tillgången på lokaler, bibliotek m. m. talar för att de nämnda städerna jämte Kalmar kan komma ifråga. Samtliga orter har erfarenhet av ettbetygsutbildning i olika ämnen. Örebro och Linköping är dessutom centra för teknisk magisterutbildning och för tvåbetygskur- ser i matematik och fysik och uppvisar de största förutsättningarna för universitetsutbildning i de mera kostnads— och lokalkrävande naturveten- skapliga ämnena. Även Karlstad har i detta avseende goda förutsättningar.

Även utifrån personal- och lokalsynpunkter stannar således utrednings- männen för Örebro, Linköping, Karlstad, Jönköping och Sundsvall som filialorter för en decentraliserad universitetsutbildning. Utredningsmännen föreslår därför följande filialorter för samhällsvetenskapliga och humanis- tiska ämnen samt matematik:

Örebro med anknytning till Uppsala, Karlstad med anknytning till Göteborg, Linköping med anknytning till Stockholm, Jönköping med anknytning till Lund och sedermera Sundsvall med anknytning till Umeå. För naturvetenskapliga ämnen föreslås som filialorter:

Örebro med anknytning till Göteborg eller Uppsala och Linköping med anknytning till Stockholm.

För ettbetygsutbildning i de naturvetenskapliga ämnena bör enligt ut- redningsmännen även Jönköping och Karlstad komma ifråga, varvid Jön- köping anknytes till Lund och Karlstad till Göteborg.

Utredningsmännen har föreslagit följande studerandeantal i de olika ämnena i början av 1970-talet.

Antal deltagare i

Ämne Linköping Karlstad Jönköping

Litteraturhistoria ................. 60 Nordiska språk ................... 60 Historia ......................... 35 Engelska ........................ 50 Tyska ........................... Franska ......................... Statskunskap .................... Nation alekonomi ................. Företagsekonomi ................. Statistik .........................

Matematik ....................... 35(+50)1 35(+50)1 35(+50)1 Fysik ........................... 100 100 — Kemi ........................... 100 -— Botanik ......................... 40 — Zoologi .......................... 40 — Teoretisk fysik ................... 30 —

Summa 880(+50)1| 880(+50)1| 570(+50)1 570(+50)1

1 50 st. läser ett betyg.

För att på var och en av filialorterna administrera den decentraliserade ut— bildningen kräves ett sammanhållande organ. Man kan här enligt utred- ningsmännen tänka sig olika alternativ, varav de närmast till hands lig— gande torde vara följande.

1. Moderuniversitetets kansli förstärkes med en eller flera befattningsha- vare, som stationeras vid en kanslifilial på filialorten. En fristående lokal styrelse för universitetsfilialen inrättas. Den lokala kommunala skolstyrelsen får ansvaret för de med filialen förenade administrativa uppgifterna. Utredningsmännen har funnit det naturligast, att den lokala skolstyrelsen i varje fall tills vidare fungerar som vederbörande universitets administrati— va organ för universitetsfilialen. Härigenom skapas enligt utredningsmän- nen garantier för att den decentraliserade utbildningen på orten kommer att få bästa möjliga lokala förankring med betryggande administrativa re- surser. Ämnesinspektionen bör enligt utredningsmännen liksom nu skötas av professor, som förordnas av universitetskanslersämbetet. Anställning av lärare såsom timlärare bör ske av skolstyrelsen i samråd med inspektor i ämnet. För att upprätthålla en kontinuerlig kontakt med ämnesrepresen—

tanterna på universitetsorten föreslås, att skolstyrelsen utser en kvalifice- rad lärare som tillika fungerar som pedagogisk föreståndare (kursföre- ståndare). Denne, som närmast kommer att fullgöra en studierektors funk- tioner, skall biträda skolstyrelsen i undervisningsfrågor, anlitas vid bedöm- ning av lärarnas meriter samt inhämta råd och anvisningar från universi— tetet vid anskaffning av litteratur och undervisningsmaterial. Han skall vidare enligt utredningsmännen ha ansvaret för arbetsordningens upprät- tande och se till att tentamensskrivningar samordnas med moderuniversi— tetet samt avge förslag till examinatorer för muntliga prov. Dessa examina— torer bör utses av inspektor. Vidare bör han ha ansvaret för inskrivningen av de studerande vid moderuniversitetet och för att nödvändiga handlingar insändes dit då examensbetyg skall utfärdas. Han skall dessutom vara studierådgivaren på orten behjälplig i frågor inom dennes område.

För den lokala administrationen föreslår utredningsmännen att skolsty- relsen till sin hjälp får ett kansli, vilket skapas inom ramen för befintligt skolkansli genom utbyggnad eller förstärkning på lämpligt sätt.

Universitetskanslersämbetet bör fungera som centralt organ för den decentraliserade universitetsutbildningen. Skolstyrelsen på varje ort bör enligt utredningsmännen i den ordning som i övrigt gäller för universitets- väsendet inge förslag till anslagsäskande till moderuniversitetet. Efter ve— derbörlig bearbetning och inarbetande i respektive fakultets övriga önske- mål om anslag överlämnas filialortens önskemål om anslag till universitets- kanslersämbetet som bedömer dem och upptager dem i sina anslagsäskan- den.

Utredningsmännen framhåller avslutningsvis att man i uppbyggnaden av varje universitetsfilial skall eftersträva så hög kvalitet som möjligt vad beträffar undervisning och utrustning. Kravet på lärarnas kompetens och skicklighet får inte efterrsät'tas. Den utbildning på ett- och tväbetygsnivå, som kan erhållas på universitetsfilialen, måste utformas så att den kan mätas med den på moderuniversitetet. Detta är också en självklar förut- sättning för att regional hänvisning av elever skall kunna tillämpas, en anordning som enligt utredningsmännen från flera utgångspunkter måste bedömas som både lämplig och nödvändig. Utan en regional hänvisning av de studerande riskerar man att utbildningsplatserna inte utnyttjas i full utsträckning.

Enligt utredningsmännen talar starka skäl för att Kalmar, Falun, Öster- sund, Sundsvall och Luleå blir ettbetygscentraler av mera permanent art. Detsamma bör, som tidigare nämnts, gälla Jönköping och Karlstad för ut- bildningen i fysik, kemi och teoretisk fysik med mekanik.

Utredningsmännen tar också upp frågan om att samordna lokalutnytt- jandet mellan gymnasierna och filialerna för decentraliserad utbildning. En mera konkret diskussion av denna fråga kan dock enligt utrednings-

männen komma till stånd först när en fast organisationsplan för den decentraliserade utbildningen föreligger. Enligt utredningsmännen talar dock starka skäl för att en samordning sker. Härigenom synes man näm- ligen kunna få möjligheter att rationellt utnyttja främst institutionslokaler.

6.3. Kommitténs synpunkter och ställningstaganden

Vid sitt slutliga ställningstagande till den fortsatta utbyggnaden av univer- sitet och högskolor kommer kommittén att överväga en decentralisering av viss del av den filosofiska utbildningen. I det följande redovisar ko-mmittén sina ställningstaganden till hur sådan utbildning bör utformas, om kom- mitténs alternativ 2 realiseras.

Målsättningen för utbildningen på filialort är att den studerande skall kunna avlägga filosofisk grundexamen i de centrala ämnena. Den stude— rande som efter dessa grundläggande studier vill fortsätta. för högre betyg eller med forskarutbildning eller den studerande som i sin grundexamen vill ta med ämne, som inte finns representerat på filialorten kan givetvis göra detta vid någon av de existerande filosofiska fakulteterna. Det är också angeläget att fastslå att en decentraliserad universitetsutbildning blir likvärdig med den som meddelas vid de nu existerande fakulteterna. Kom- mittén anser, att ett universitet och dess institutioner blott bör svara för en filialort, i varje fall under en uppbyggnadsperiod.

Utredningsmännens motiveringar för valet av filialorter finner kommit- tén i huvudsak övertygande liksom också förslaget att utbildning i de labora- tiva matematisk-naturvetenskapliga ämnena koncentreras till två av de föreslagna orterna. Även anknytningen av filialorterna till moderuniversi- tet synes kommittén väl motiverad. Emellertid finner kommittén för sin del, att två orter kan komma ifråga som filialort till Lund nämligen antingen Växjö eller Jönköping. Kommittén återkommer till denna fråga i kapitel 12.

Kommittén finner liksom utredningsmännen det vara angeläget att redan nu fastlå, att vid en utbyggnad enligt alternativ 2 en filial bör upp- rättas även till universitetet i Umeå. En sådan filial bör dock enligt kom- mitténs uppfattning starta först när utbyggnaden av Umeå universitets filo— sofiska fakultet nått så långt att forskarutbildningen i samtliga här aktu- ella ämnen kommit igång. Den fortsatta utbyggnaden av Umeå universitet bör i sådant fall enligt kommittén ske med beaktande av att sedermera filial- undervisning kommer att knytas till universitetet. Med ledning av förelig- gande utredningsmaterial har kommittén stannat för att i alternativ 2 räkna med Sundsvall som filialort till Umeå.

Kommittén utgår sålunda från att i alternativ 2 decentraliserad ett— och tvåbetygsutbildning lokaliseras enligt följande.

Humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig ut- bildning förlägges till Örebro och Linköping samt humanistisk och sam- hällsvetenskaplig utbildning jämte utbildning i matematik till Karlstad och Växjö alternativt Jönköping. När högstadieutbildningen i Umeå i berörda ämnen kommit igång bör utbildning i humanistiska och samhälls— vetenskapliga ämnen i Sundsvall komma till stånd.

Örebro anknytes därvid som filialort till universitetet i Uppsala, Lin- köping till Stockholm, Växjö alternativt Jönköping till Lund, Karlstad till Göteborg och Sundsvall till Umeå.

Vad gäller ämnesinriktningen ansluter sig kommittén till utrednings- männens förslag. Dimensioneringen av utbildningen på de olika orterna har kommittén också i huvudsak lagt till grund för sina beräkningar. Kom- mittén har liksom utredningsmännen ej räknat med något studerandeantal i Sundsvallsfilialen. Fördelningen av de studerande i den decentraliserade utbildningen på orter och studieinriktning redovisas i tabell 6: 2.

Tabell 6:2 Antal studerande på skilda orter i decentraliserad universitetsutbildning

Växjö/ Karl" Jön- Samtliga köping

Lm' Örebro

Utbyggnadsstadium/utbildning köping stad

Början av 1970-talet Humanistisk utbildning .......................... 285 Samhällsvetenskaplig utbildning ................... 250 Matematisk-naturvetenskaplig utbildning ........... 50

Totalt 585

Full utbyggnad enligt 1963 års program Humanistisk utbildning .......................... 490 Samhällsvetenskaplig utbildning ................... 420 Matematisk-naturvetenskaplig utbildning ........... 300

Totalt 1 210

Kommittén har funnit det realistiskt att räkna med att, om man startar en decentraliserad utbildning, denna under 1970-talet kommer att få taga emot ett ökande antal av dem som önskar bedriva studier för filosofisk grundexamen. Kommittén har sålunda i utbyggnadsalternativ 2 räknat med i stort sett en fördubbling från början av 1970-talet till full utbyggnad enligt 1963 års program av studerandeantalet i decentraliserad universi- tetsutbildning.

För utbildning i de centrala spärrade naturvetenskapliga ämnena har kommittén i Linköping respektive Örebro räknat med följande intagnings- kapacitet på tväbetygsnivå i början av 1970-talet.

Fysik

Kemi

Botanik

Zoologi

Totalt

80

96

48

48

272

Vid full utbyggnad enligt 1963 års program har kommittén för den decen- traliserade utbildningen i alternativ 2 räknat med en ytterligare utbyggnad i Linköping respektive Örebro av kapaciteten i fysik, kemi och biologi- ämnena, vilket framgår av följande sammanställning.

Fysik

Kemi

Botanik

Zoologi

Totalt

65

64

36

36

201

Utredningsmännen har i sitt förslag tagit upp endast 35 tvåbetygsstude- rande i matematik i början av 1970-talet. Med hänsyn till att samtliga stu- derande i fysik och viss del av de studerande i kemi och de samhällsveten- skapliga ämnena önskar att taga med matematik i sin examen är det enligt kommittén nödvändigt att väsentligt öka tvåbetygskapaciteten i ma- tematik i Linköping och Örebro. Även en viss ökning av kapaciteten i teore— tisk fysik bör enligt kommittén ske.

Undervisningen inom en decentraliserad universitetsutbildning bör enligt kommittén omhänderhas av lektorer och assistenter. Den helt övervägande delen av den undervisning som i gällande organisationsplaner upptas som professors- och lektorsundervisning hör bestridas av universitetslektorer, medan assistentundervisningen av kommittén förutsättes bli meddelad av en ny assistentkategori med heltidsuppgift att undervisa på ett- och tvåbe- tygsnivån. Dessa skall sålunda ha en tjänstgöringsskyldighet som överstiger den som nu gäller för assistenter vid de filosofiska fakulteterna. Kommit— tén vill här erinra om att universitetskanslersämbetet i ett nyligen av Kungl. Maj:t givet uppdrag bl. a. skall överväga frågan om införande av en ny tjänstetyp avsedd att på heltid svara för undervisning på lågstadiet. Denna fråga har även aktualiserats i direktiven till 1963 års forskarutredning. Kommittén har i sina kostnadsberäkningar gjort vissa antaganden om tjänstgöringsskyldighet och lönegradsplacering. För dessa antaganden re- dogöres närmare i bilaga 2. Tjänstgöring i denna nya befattning bör kun— na tillgodoräknas för senare tjänst såsom lärare inom skolväsendet.

Den del av undervisningen på filialorterna som inte meddelas av lektor eller assistent bör meddelas av lärare vid moderuniversitetet.

Av stor betydelse blir att den undervisning som är förlagd till filialorten blir av samma standard som den vid moderuniversiteten. En viktig förut- sättning härför är, att kontakten mellan moderuniversitet och filial är god och att de universitetsl-ektorer som undervisar på filialorten inte tap-

par kontakten med den vetenskapliga utvecklingen inom sina respektive områden. Medel måste därför ställas till förfogande för att forskare vid moderuniversitetet skall kunna besöka filialorten och där hålla föreläsningar avsedda både för lärare och elever. Det förefaller kommittén också rimligt att lektorerna skall ges tillfälle att vistas vid moderuniversitetet under något längre perioder, tillsammans motsvarande en sabbatstermin vart femte år. Kommittén finner det också angeläget pröva möjligheterna att låta lektorer i den decentraliserade utbildningen under viss tid tjänstgöra vid moderinstitutionen, medan lektorer vid denna i stället tjänstgör på fili- alorten.

Ansvaret för den decentraliserade utbildningen i ett ämne bör åvila respektive institution vid moderuniversitetet. Kommittén anser, att äm- nesinspektionen skall omhänderhas av vederbörande institution vid moder- universitetet. Den lärare som utses att fungera som kontaktman med ämnes— representanterna på filialorten bör även meddela Viss begränsad under- visning därstädes. Det här sagda understryker att den decentraliserade utbildningen skall ses som en del av moderinstitutionens verksamhet och givetvis inte skilja sig från den ett- och tvåbetygsutbildning som bedrives vid befintliga universitet.

Den närmare utformningen av filialutbildningen—s organisation i förhål— lande till moderuniversitetets har kommittén inte ansett sig närmare böra gå in på. I några avseenden skall här dock anges en möjlig uppbyggnad. Den lokala administrationen på filialorten kan handhas av till moderuni- versitetet hörande befattningshavare, som stationeras vid en särskild kans- lifilial. Denna förvaltningsenhet kan handlägga ärenden av mer rutinbe- tonad karaktär som inskrivning av de studerande, registrering o.d. (i före- kommande fall inom respektive ämne), lokalans—kaffning m.m. Frågor av större vikt såsom tillsättande av lärare, utseende av pedagogisk kursföre- ståndare o. d., bör sannolikt handläggas. av vederbörande akademiska myn— dighet vid moderuniversitetet. .

Förslag till anslagsäskanden för den decentralisarade utbildningen bör utarbetas av särskilt utsedd kursförestån—dare i respektive'ämne på filial- orten. Förslaget överlämnas till moder-institutionen som inarbetar äskan- dena i sina förslag.

Orring-Wernberg anför i sin utredning att regional hänvisning synes både lämplig och nödvändig i samband med decentraliserad universitets- utbildning, då man annars riskerar att utbiltdningsplatserna inte utnyttjas effektivt.

Tillkomsten av en decentraliserad utbildning vore i hög grad betingad av nödvändigheten — framför allt ur studentbostadssynpunkt —— att avlasta befintliga lärosäten en del av studerandetill'strömningen. Garantier måste därvid skapas för att den önskade styrningen av utvecklingen erhålles och att en rationell fördelning av de studerande mellan befintliga och till-

kommande lärosäten ernås. Kommittén har tidigare i detta kapitel visat att det regionala sambandet mellan hemort och studieort är starkt vid be- fintliga lärosäten. Motsvarande samband torde komma att gälla även vid de nytillkommande lärosätena. Enligt kommitténs bedömning bör emellertid vid ett realiserande av alternativ 2 ett modifierat hänvisningsförfarande övergångsvis tillämpas för studier i de ämnen vid de filosofiska fakulteterna som ingår i den decentraliserade utbildningen.

Anmälningsskyldighet införes för studier i sådana ämnen vid de filoso- fiska fakulteterna, som finnes representerade i den decentraliserade ul— bildningen. Anmälan skall bl.a. innehålla uppgifter om vilket eller vilka ämnen studierna avses omfatta, eventuellt i vilken tidsföljd den studeran- de önskar läsa dem samt önskad studieort (universitet eller filial).

Universitet och filial utgör en enhet. I spärrat ämne står ett känt antal platser till förfogande. I icke spärrat ämne är studerandeantalet fixerat på filialorten. Om antalet sökande till studier i ett visst ämne överskrider to- talantalet tillgängliga platser, sker ett urval enligt hittills tillämpade prin- ciper (efter meriter). Härvid bör dock samråd ske mellan samtliga universi- tet, så att den totala utbildningskapaciteten i spärrat ämne maximalt kan utnyttjas. Inte antagna sökande kan hänvisas till studier i annat ämne cn— ligt i anmälan lämnade uppgifter.

Fördelningen av antagna studerande mellan studieorter skall ske så att de studerandes önskemål beträffande studieort så långt som möjligt till- godoses. I samtliga fall där de studerande måste hänvisas till studier vid anna—t lärosäte (universitet eller filial) skall förfaringssättet för hänvisning vara så utformat att medelbetyget inom de olika grupperna studerande, kvarvarande och förflyttade, blir lika. Härigenom skapas en garanti för att standarden inom ett och samma ämne vid ett universitet och dess filial blir densamma. Vid fördelningen av de studerande bör givetvis hänsyn tas till hur den studerandes hemort är belägen i förhållande till lärosätets na— turliga upptagningsområde.

Permanenta lokaler för en decentraliserad universitetsutbildning bör iordningställas. Enligt de uppgifter kommittén inhämtat från berörda kom- muner synes det dock möjligt att snabbt kunna starta sådan utbildning i de icke-laborativa ämnena i provisoriska lokaler, som kan ställas till för— fogande. Vad gäller utbildningen i de laborativa ämnena är det dock enligt kommitténs uppfattning inte möjligt att bygga upp denna utbildning på partiellt friställda lokaler. Dessa ämnen måste ha tillgång till egna lokaler. Provisoriska sådana lokaler bör dock enligt kommittén kunna uppföras. Kommittén vill här erinra om att Umeå stad med mycket kort varsel upp- fört fullgoda paviljonge-r för utbildning i bl.a. ämnet fysik.

Även vad gäller lärare synes det under uppbyggnadsperioden i viss ut— sträckning vara möjligt att utnyttja på orten tillgängliga lärarkrafter. I kommitténs alternativa kostnadsberäkningar har emellertid räknats med att

vid början av 1970-talet särskilda såväl lokal- som personalresurser skall finnas för den decentraliserade universitetsutbildningen.

Med hänsyn till den ökande tillströmningen till de filosofiska fakulte- terna finner kommittén att det vid ett val av kommitténs utbyggnadsalter— nativ 2 är angeläget att den decentraliserade utbildningen kan sättas igång snarast möjligt. Då uppbyggnaden av en helt ny form av permanent uni- versitetsutbildning av detta slag kräver ett omfattande planeringsarbete synes det enligt kommittén vara realistiskt att räkna med ett första intag av studerande på samtliga fyra orter höstterminen 1967.

Kommittén vill slutligen framhålla, att de kurser för ett betyg samt i några fall även två betyg och i något fall tre betyg, i ämnen vid filosofisk fakultet som tillfälligt anordnas på skilda håll i landet inte beröres av vad som här framförts om en permanent filialutbildning i ämnen vid filosofisk fakultet. Med hänsyn till det behov av matematiskt inriktad utbildning som finns i övre Norrland och då kommittén inte kunnat förorda högre teknisk utbildning därstädes anser kommittén dock att det är önskvärt att utbild- ning i matematik och statistik kommer till stånd på orter med industriell in- riktning, exempelvis Luleå eller Kiruna.

7. Utbildning och forskning vid fria fakulteter

7.1 . Allmänna förutsättningar

De utbyggnadsplaner som kommittén redovisat för medicinsk och högre teknisk utbildning och forskning kan i allt väsentligt sägas bygga på den nuvarande uppläggningen av forsknings- och utbildningsorganisationen. Gjorda uppskattningar av den fortsatta utbyggnadens kostnadsmässiga kon— sekvenser torde därför ge en relativt god bild av utvecklingen jämfört med dagens kostnadsläge även om resultaten av bl. a. 1963 års forskarutrednings arbete kan komma att i inte obetydlig utsträckning påverka kostnaderna för verksamheten vid dessa fakulteter och högskolor. Beträffande de fria fakul- teterna, till vilka kommittén räknar teologisk, juridisk, humanistisk, sam- hällsvetenskaplig (inkl. ekonomutbildning) och matematisk-naturvetenskap— lig fakultet, har förutsättningarna för utredningsarbetet varit mer kompli— cerade. Förutom av resultaten av forskarutredningens arbete kan nämligen dessa fakulteters utbildningsorganisation väntas komma att påverkas av kommande ställningstaganden till 1960 års lärarutbildningssakkunnigas förslag.

Utredningsarhetets tyngdpunkt har i enlighet med direktiven lagts vid utbyggnaden av de samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskap- liga fakulteterna. Kommittén har därvid biträtts av särskilt tillkallade exper- ter, vilka bildat s.k. subkommittéer (se förteckning över dessa i bilaga 1). Subkommittéerna har i sin bedömning av den framtida utvecklingen tagit viss hänsyn till lärarutbildningssakkunnigas och 1963 års forskarutrednings pågående arbete. Sålunda har särskilt frågan om samordningen av den framtida utbildningen av lärare för grundskolans högstadium och gymna— siet med annan utbildning på ett- till fyrabetygsnivån berörts av vissa sub- , kommittéer. Även frågan om den framtida forskarutbildningen har tagits i upp av några grupper. Den samhällsvetenskapliga subkommittén har sår— skilt uppmärksammat frågan om en ny utformning av politices magister— examen. En koordination med lärarutbildningssakkunnigas arbete i de naturvetenskapliga ämnena åstadkoms därigenom att en representant ino-m varje subkommitté också tillhörde lärarutbildningssakkunnigas expert- grupp inom respektive ämne (ämnesgrupp). En samordning med forskar- utredningens verksamhet, som i princip ansågs önskvärd, gick tidmässigt

inte att organisera, då denna kommitté inte kunde förutsättas konkretisera sitt arbete förrän efter det att universitets— och högskolekommittén avslutat sin materialinsamling.

De synpunkter och förslag som subkommittéerna i skilda rapporter fram— fört till universitets- och högskolekommittén har inte direkt kunnat läggas till grund för kostnadsberäkningar av den typ kommittén enligt sina direk- tiv har att verkställa. Kommittén har nämligen baserat sitt utredningsarbete på oförändrade examens- och studieförhållanden vid de fria fakulteterna under hänsynstagande till de förändringar som sker i enlighet med fattade beslut eller praxis. Kommittén har likväl ansett det vara av betydelse att inhämta information om den tänkbara utvecklingen i här berörda avseen- den. Inom kommitténs sekretariat utarbetade sanrmandrag- av vissa sub- kommittérapporter har tillsammans med detta betänkande i stencilerad form överlämnats till chefen för ecklesiastikdepartementet.

Som en bakgrund till kommitténs utredningar rörande kostnadsutveck- lingen vid de filosofiska fakulteterna lämnas vissa uppgifter om hur den sedan läsåret 1959/60 tillämpade s.k. automatiken har fungerat. I enlighet med förslag i propositionen 1958: 104 — utarbetad på grundval av 1955 års universitetsutrednings första betänkande, »Den akademiska undervisning- en. Forskarrekryteringen» (SOU 1957: 24) —— beslöt riksdagen att ett system med s.k. organisationsplaner skulle läggas till grund för dimensiöneringen av lärarresurserna inom de enskilda ämnena vid de filosofiska fakulteterna. I propositionen framlades riktlinjer för organisationsplanernas utformning, varjämte vissa kostnadsramar angavs. Intill dess organisationsplaner blir fastställda tilldelas lärarkrafter på basis av s.k. petitaplaner. De senare har utformats enligt de riktlinjer, som angivits för organisationsplanerna.

En grov bild av förändringen i undervisningsvolym sedan den s.k. auto- matiken infördes erhålles genom att jämföra undervisningsvolymen i vissa ämnen läsåret 1954/55 enligt uppgifter redovisade i universitetsutredningens ovan nämnda betänkande med dagens undervisningsvolym. Jämförelsen i följande sammanställning omfattar ämnena engelska, botanik och matema- tik. Gemensamt för alla tre ämnena är att professorsundervisningen numera är så gott som utan betydelse för ett- och tvåbetygsundervisningen. I mindre ämnen torde dock situationen delvis vara en annan.

I avsnitt 7.2. behandlar kommittén utbyggnaden av matematisk-naturve- tenskaplig fakultet och i avsnitt 7.3. utbyggnaden av övriga fria fakulteter. Lärarbehov och lärartillgång vid de fria fakulteterna belyses i avsnitt 7.4. samt lokalresurser och investeringsbehov i avsnitt 7.5. Kommitténs syn— punkter på och ställningstaganden till utbyggnaden av de fria fakulteterna återfinnes i avsnitt 7.6. En närmare redogörelse för driftkostnadsberäk- ningarnas omfattning och metodik lämnas i bilaga 2. För uppbyggnaden av

Genom- Summa Darav med rel. fordelnmg pa

Antal snittl. under- tim. /stud. grupp- visnings- storlek timmar

prof.— lektors- övrig under- under- under- visning visning visning

Engelska1 1954/55 ....... 735 338 72 1963/64 ....... 1 615 350 38

Botanik2 1954/55 ....... 58 715 11 ' " 1963/64. . ..... 108 883 12 8 244

Matematika 1954/55 ....... 295 449 63 2 088 1963/64 ....... 1 377 440 47 13 010

Uppgifter för Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm. Uppgifter för Uppsala och Stockholm. Uppgifter för Uppsala, Lund och Stockholm.

lokaliseringsalternativen för de fria fakulteterna har kommittén redogjort i avsnitt 5.3.

7.2. Matematisk-naturvetenskaplig fakultet

7.2.1. Utbyggnaden i spärrade ämnen

l kommitténs direktiv jämställes utbyggnaden av de centrala spärrade äm— nena fysik, kemi, botanik och zoologi med den som gäller för den tekniska och medicinska utbildningen genom att den kvantitativa utbyggnadsramen fixerats i nybörjarplatser för lågstadieutbildning. Utbildnings- och forsk— ningsorganisationen i dessa ämnen är särskilt personal- och lokalkrävande och gräns sättes för en ökning i studerandeantal bl. a. genom storleken av existerande och planerade lokalresurser.

För de centrala spärrade ämnena vid matematisk-naturvetenskaplig fakul- tet har kommittén med ledning av subkommittéernas utredningar antagit den i tabell 7:1 redovisade alternativa utbyggnadsplanen för början av 1970-talet enligt kommitténs tre alternativ.

För senare hälften av 1970-talet förutsätter kommittén följande fortsatta utbyggnad av de centrala spärrade naturvetenskapliga ämnena i alternati— ven 2 och 3 på X-ort/-er.

Fysik Botanik Zoologi Totalt

Alternativ 2 ......... + 130 + 72 + 402 Alternativ 3 ......... + 80 — + 112

Tabell 7: ]. Alternativ utbyggnadsplan för fysik, kemi, botanik och zoologi för början av 1970—talet, drsintag på tvåbetygsnivå efter lärosäte

X-ort/ -er

Uppsala Lund Göteborg Stockholm Umeå Totalt

Ämne/alt. Börj. Börj. Börj. Börj. Börj. Börj. Börj. 1964 av av 1964 av av av av av

[65 1970— 1970- /65 1970- 1970— 1970- 1970- 1970 talet talet talet talet talet talet talet-

Fysik. .. . 2701 alt. 1... 3721 320 160 1 432 alt. 2 .. 3721 240 240 160 1 432 alt. 3 .. 3721 240 240 160 1 432

Kemi. . . . alt. 1 . . 320 224 256 160 1 280 alt. 2 .. 192 224 256 160 1 280 alt. 3 . . 192 224 256 160 1 280

Botanik. . alt. 1 .. 96 108 120 96 — 612 alt. 2 . . 96 96 108 120 96 96 612 alt. 3 . . 96 96 108 120 96 96 612

Zoologi . . . alt. 1 . . 96 192 100 120 96 — 604 alt. 2 .. 96 96 100 120 96 96 604 alt. 3 . . 96 96 100 120 96 96 604

Samtliga . alt. 1 . . 884 964 752 816 512 —— 3 928 alt. 2 . . 756 708 672 736 512 544 3 928 alt. 3 . . 756 708 672 736 512 544 3 928

1 Inklusive 30 platser för blivande civilingenjörer 1964/65 och 132 platser i början av 1970- talet för blivande civilingenjörer och tekniska magistrar. 2 Avser tillgängliga platser. Faktiskt uppgår årsintaget 1964/65 till 72.

7.2.2. Studerandeantalet

Subkommittéerna i de centrala laborativa naturvetenskapliga ämnena har övervägt möjligheten att genomföra utbyggnaden enligt den i tabell 7: 1 redo- visade utbyggnadsplanen. Subkommittéerna har därvid konstaterat att i den mån de i avsnitt 7.5. angivna byggnadsåtgärderna vidtages i och för sig inga utbildningsorganisatoriska hinder föreligger att företa hela utbyggnaden vid befintliga universitet. Även för Övriga ämnen inom de matematisk-natur- vetenskapliga fakulteterna synes, enligt de bedömningar som gjorts, en så- dan utbyggnad vara möjlig.

På grundval av bl. a. i avsnitt 7.2.1. angivna utbyggnadsalternativ för spärrade centrala naturvetenskapliga ämnen redovisar kommittén i tabell 7: 2 antalet undervisnings- och lokalutnyttjande studerande vid skilda läro- säten i början av 1970-talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program. Höstterminen 1963 utgjorde antalet undervisnings- och lokalutnyttjande

Tabell 7: 2. Antal undervisnings- och lokalutnyttjande studerande vid matematisk-natur— vetenskaplig fakultet efter lärosäte i början av 1970-talet och vid full utbyggnad enligt 1.963 a'rs program

Full utbyggnad enligt 1963

Början av 1970-talet års program

Lärosäte

alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 1 alt. 2 alt. 3

Uppsala ................ 2 470 5 070 4 920 4 880 5 420 4 980 4 880 Lund .................. 2 044 5 030 4 800 4 750 5 530 4 890 4 750 Göteborg ............... 1 163 3 930 3 800 3 760 4 260 3 840 3 760 Stockholm .............. 2 347 5 010 4 760 4 700 5 580 4 860 4 700 Umeå .................. 75 1 435 1 435 1 435 2 000 2 000 2 000 X-ol'tl-er1 .............. — —- 760 950 — 2 220 2 700

Totalt 8 099 20 475 20 475 20 475 22 790 22 790 22 790

1 Avser i alternativ 2 decentraliserad utbildning och i alternativ 3 en matematisk-naturve- tenskaplig fakultet vid nytt lärosäte.

studerande enligt beräkningarna för universitetskanslersämbetets lärarkraft- tilldelning ca 95 procent av antalet studerande enligt den officiella statisti— kens definition vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet. För 1970-talet förutsätter kommittén en i stort sett oförändrad »aktivitetsgrad».

Arbetsmarknadens stigande och alltmer differentierade behov av högt kvalificerad arbetskraft har gång efter annan aktualiserat frågan om olika slag av utbildning av blandkaraktär. Kommittén har i sin bedömning av den framtida studerandeutvecklingen räknat med att en viss del av utbildnings- kapaciteten skall kunna reserveras för nya typer av utbildning, bl. a. för s. k. blandad utbildning.

1 tabell 7: 3 redovisas för samtliga matematisk-naturvetenskapliga fakul- teter tillsammantagna antalet undervisningsutnyttjande studerande inom var och en av fakultetens sektioner samt för s. k. blandad utbildning m. m.

Tabell 7: 3. Antal undervisnings- och lokalutnyttjande studerande vid matematisk- naturvetenskaplig fakultet i början av 1970-talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program enligt kommitténs utbyggnadsalternativ, efter sektion

Full utbyggnad enligt 1963

Ht Början av 1970—talet års program

Sektion 1 963

alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 1 alt. 2 alt. 3

Mat.-fysisk sektion ...... 10 840 10 740 10 750 12 380 12 100 Kemisk sektion ......... 2 220 2 140 2 115 2 370 2 345 Biol.-geogr. sektion ..... 6 580 6 150 6 165 6 480 6 900 Blandad utbildning m.m. 835 1 445 1 445 1 560 . 1 445

Totalt 20 475 20 475 20 475, 22 790 22 790"

I tabell 7: 4 redovisas för budgetåret 1963/64 beräknade driftkostnader för de matematisk-naturvetenskapliga fakulteternas olika sektioner. Årskostna- den vid den matematisk-fysiska sektionen beräknas per undervisningsut- nyttjande studerande uppgå till nära 3 600 kronor. Inom sektionen förelig- ger emellertid stora skillnader mellan kostnaderna för å ena sidan matema- tikämnena och å andra sidan fysikämnet. Årskostnaden (exkl. apparatan- slag) för två betyg i exempelvis matematik kan beräknas till ca 1 500 kronor, medan motsvarande årskostnad för tvåbetygsutbildningen i fysik kan beräk- nas uppgå till ca 7 500 kronor. Den beräknade driftkostnaden för kemisk sektion budgetåret 1963/64 uppgår till drygt 10 600 kronor per undervisnings- utnyttjande studerande. Årskostnaden per undervisningsutnyttjande stu- derande vid biologisk-geografisk sektion beräknas uppgå till nära 7 100 kronor. Det bör här erinras om. att de i sektionen ingående ämnena företer en betydande variation i kostnadshänseende. Kommittén har till denna sek— tion fört ämnet kulturgeografi som ur kostnadssynpunkt får jämföras med de samhällsvetenskapliga ämnena. Å andra sidan ingår i sektionen dyra laborativa ämnen som botanik och zoologi. Vid beräkningen av den framtida kostnadsutvecklingen kan sålunda förskjutningar i sektionernas samman- sättning med avseende på antalet studerande i skilda ämnen få konsekven- ser för den genomsnittliga driftkostnaden per studerande helt oberoende av kostnadsutvecklingen inom varje ämne för sig.

Resultaten av kommitténs kostnadsberäkningar för början av 1970-talet samt för full utbyggnad enligt 1963 års program för den matematisk-naturve- tenskapliga fakultetens olika sektioner framgår också av tabell 7: 4. Kommit- téns beräkning av driftkostnaderna bygger på en framskrivning av dagens kostnadsläge för de olika utbildningsnivåerna, jfr bilaga 2. Vid framskriv- ningen av kostnaderna har kommittén utgått från en fördelning av de stu— derande mellan ämnen, ämnesgrupper och sektioner samt stadier, som utar-

Tabell 7: 4. Totala driftkostnader för matematisk-naturvetenskaplig fakultet läsåret 1963/MJ början av 1970-talet samt vid full utbyggnad enligt 1963 års program enligt kommitténs utbyggnadsalternativ efter sektion, milj. kronor

.. . Full utbyggnad enligt Början av 1970-talet Sektion 1963/64 1963 års program

alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 1 alt. 2 alt. 3

Mat.-fysisk sektion ..... 15, Kemisk sektion ......... 1, 23,8 22,9 23,4 26,1 25,0 25,0 99

36,5 35,7 36,0 41,2 39,8

Biol.-geogr. sektion ..... 45,0 42,2 42,7 49,3 44,6 46,6 Blandad utbildning m.m.. 4,8 8,3 8,3 5,3 8,3

Totalt 46,71 110,1 109,1 110,4 . 121,9 119,7

1 Inkl. för fakulteten gemensamt materielanslag, 444 000 kronor.

Tabell 7: 5. Marginell driftkostnad per studerande vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet vid full utbyggnad enligt 1963 års program enligt kommitténs utbyggnadsalter— nativ efter sektion, kronor

Full utbyggnad enligt 1963 års program

Sektion alt. 1 alt. 2 alt. 3

Mat.—fysisk sektion .................. 3 300 3 010 3 130 Kemisk sektion ...... . . . 10 480 10 480 10 690 Biol.-geogr. sektion .......... 6 580 6 740 6 550 Blandad utbildning m.m. ............. 5 790 5 710 5 740

5 120 4 870 4 970

betats inom frescatikommittén och som tjänat som underlag för de tidigare s. k. lokalprogramkommittéernas arbete.

Skillnaderna mellan alternativen är som synes obetydliga. Alternativ 1 är dock något dyrare än de båda övriga alternativen för samtliga tre sektio- ner. Detta sammanhänger huvudsakligen med att utbyggnaden i detta al- ternativ i större utsträckning än i de båda övriga förutsättes ske även i de mindre ämnena. Detta medför, att i alternativ 1 antalet studerande för dessa tre sektioner är högre än i alternativen 2 och 3. Antalet studerande som beräknats för s. k. blandad utbildning in. 111. har antagits vara större i alter- nativen 2 och 3 än i alternativ 1. På grund av att sektionernas (motsv.) stu- derandeantal är olika i de skilda alternativen ger de marginella driftkostna— derna per studerande vid dessa en bättre bild av kostnadsrelationerna mel- lan alternativen. Dessa kostnader redovisas i tabell 7: 5.

7.3. Övriga fria fakulteter

7.3.1. Studerandeantalet

Tillströmningen till samhällsvetenskapliga ämnen inom förutvarande hu— manistisk fakultet har under senare år vuxit kraftigt och de studerande i dessa ämnen har utgjort en ökande andel inom fakulteten. Inom tidigare angivna ramtal för de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteter- nas expansion fram till början av 1970-talet och till full utbyggnad enligt 1963 års program har kommittén antagit att 45 procent kommer att vara samhällsvetare och 55 procent humanister (jfr avsnitt 5.3.).

Till den samhällsvetenskapliga utbildningen får läggas den ökning av ut- bildningskapaciteten som förutsättes tillkomma för ekonomutbildning. Med- råknas denna ökar andelen samhällsvetare med 8,5 procent fram till början av 1970-talet. Vidare förutsättes en kraftig utbyggnad av de juridiska fa- kulteterna upp till 6 000 studerande i början av 1970-talet, vilket gör, att totalandelen »samhällstekniker» kan beräknas uppgå till drygt 60 procent

av de studerande vid juridisk, humanistisk och samhällsvetenskaplig fakul- tet samt handelshögskola (motsv.) ibörjan av 1970—talet.

Civilekonomutbildning har fram till läsåret 1964/65 meddelats vid han- delshögskolorna i Stockholm och Göteborg samt vid den ekonomiska fakul- teten i Lund. I proposition 1964: 74 angående fortsatt utbyggnad av uni- versitetet i Umeå förordades, att i Umeå bl. a. anordnades civilekonomutbild- ning. Denna utbildning, som föreslogs meddelad inom ramen för den sam- hällsvetenskapliga utbildningsorganisationen vid universitetet, avsågs starta fr.o.m. läsåret 1964/65 med en årlig intagningskapacitet av tills vidare 50 studerande. 1964 års riksdag har fattat beslut i enlighet med propositionen. Enligt riksdagens beslut med anledning av proposition 1964: 50 (SU 1964: 119) har den ekonomiska fakulteten vid Lunds universitet från och med den 1 juli 1964 tillsammans med de samhällsvetenskapliga ämnena inom förutvarande humanistisk fakultet ingått i en samhällsvetenskaplig fakultet. Vid övriga lärosäten med undantag för Umeå har samhällsveten- skapliga fakulteter också inrättats; i enlighet med gällande avtal är han- delshögskolan i Göteborg en fristående utbildningsenhet. Handelshögskolan i Stockholm drives i privat regi men åtnjuter statsbidrag. För ekonomutbild— ningens del bör enligt direktiven som utgångspunkt för utredningsarbetet tagas en ökning från 675 nybörjarplatser (1962/63) till ca 1 100 platser mot slutet av 1960—talet.

Det kan i sammanhanget erinras om att Kungl. Maj:t den 27 juli 1964 åt universitetskanslersämbetet uppdragit att företaga utredning rörande gällande ordning för filosofisk-samhällsvetenskaplig examen i syfte att be- lysa möjligheterna att åstadkomma två alternativ till den nuvarande stu- diegången, nämligen ett företagsekonomiskt alternativ och ett alternativ inriktat på samhällsplanering, huvudsakligen i överensstämmelse med vad föredragande departementschef anfört i proposition 1964: 74 angående fort- satt utbyggnad av Umeå universitet (sid. 74 f.). Vidare- ingår i universitets— kanslersämbetets utredningsuppdrag att överväga möjligheterna av ett till- godoräknande av akademiska betyg för filosofiska och samhällsvetenskap- liga examina i ekonomexamen samt av betyg i ekonomexamen för filoso- fiska och samhällsvetenskapliga examina. Därvid bör klarläggas uppkom- mande konsekvenser i skilda avseenden, bl. a. för nu gällande skiljaktiga bestämmelser rörande tillträde till samhällsvetenskapliga och ekonomiska studier.

Univensitets- och högskolekommittén har för sina drift- och investerings- kostnadsberäkningar med hänsyn till det utredningsuppdrag som lämnats universitetskanslersämbetet funnit lämpligt att göra det schematiska anta- gandet, att den i direktiven angivna utbyggnaden av ekonomutbildningen till största delen kommer att ske inom samhällsvetenskaplig fakultet. Inom ramen för en ökning av antalet nybörjarplatser med 425 förutsätter kom-

mittén sålunda, att utbyggnaden i Umeå enligt statsmakternas beslut kom- mer att omfatta 100 nybörjarplatser i slutet av 1960-talet. Vidare förutsät- ter kommittén, att utbyggnaden i Lund kommer att ske med upp till 275 nybörjarplatser per läsår, för vilka nu lokalresurser planeras. Slutligen för- utsätter kommittén att möjligheter föreligger att utbygga utbildnings— och forskningsorganisationen vid handelshögskolan och universitetet i Göteborg för ytterligare 75 nybörj arplatser i enlighet med vad P-gruppen föreslog i sin promemoria av december 1962. Resterande 175 nybörjarplatser antager kom- mittén skall tillkomma inom samhällsvetenskaplig fakultet vid Uppsala universitet alternativt på ny ort (+ 100) samt inom samhällsvetenskaplig fakultet vid Stockholms universitet (+ 75).

Kommittén har inte haft anledning att pröva huruvida någon del av ka— pacitetsökningen för ekonomutbildningen bör förläggas till handelshögsko- lan i Stockholm. De-n frågan är med hänsyn till högskolans ställning en för- handlingsfråga mellan staten och handelshögskolans ledning.

På grundval av i avsnitt 5.3. redovisade överväganden rörande den alter— nativa utbyggnaden av samhällsvetenskaplig utbildning (inkl. ekonomut- bildning) på skilda lärosäten presenteras i tabell 7: 6 antalet undervisnings- och lokalutnyttjande studerande inom samhällsuetenskaplig fakultet. Kom— mittén har vid sina beräkningar för början av 1970-talet antagit en betydligt högre aktivitetsgrad vid samhällsvetenskaplig fakultet än nu, nämligen ge- nomsnittligt ca 93 procent av antalet studerande enligt den officiella stati- stikens definition. Kommittén har därvid räknat samtliga studerande i Umeå och på X-ort/-er som undervisningsutnyttjande. Fram till slutet av 1970- talet har antalet undervisnings— och lokalutnyttjande studerande vid sam- hällsvetenskaplig fakultet antagits öka med drygt 10 procent motsvarande en full utbyggnad av högstadieorganisationen.

Antalet ekonomstuderande har i planen angivits med det nominella an- talet motsvarande ca 4 000 studerande enligt den officiella statistikens defi- nition (exkl. ekonomstuderande i Umeå). Häri ligger ingen bedömning av aktivitetsgraden. Tillvägagångssättet har endast beräkningsteknisk moti- vering (jfr kommitténs beräkningar för medicinsk och teknisk utbildning). Även om man på längre sikt kan förutsätta en mindre strikt gränsdragning mellan ekonomstuderande och övriga studerande i samhällsvetenskapliga ämnen har kommittén med hänsyn till sina direktiv särhållit beräkningarna för de två studerandekategorierna.

Beträffande lokaliseringen av den samhällsvetenskapliga utbildningen har subkommittén för de samhällsvetenskapliga ämnena framhållit att en ytterligare regional spridning av den samhällsvetenskapliga högre utbild- ningen och forskningen inte är motiverad vare sig ur kostnads- eller miljö- aspekt. I förhållande till en fortsatt utbyggnad på nuvarande lärosäten tor- de såväl drift- som investeringsutgifterna bli högre, särskilt beträffande för flera institutioner gemensamma inrättningar som exempelvis bibliotek, arkiv,

Tabell 7: 6. Antal undervisnings— och lokalutnyttjande studerande vid samhällsveten- skaplig fakultet (inkl. ekonomutbildning) efter lärosäte i början av 1970-talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program

Full utbyggnad enligt

Ht Början av 1970-talet 1963 års program

Lärosäte (motsv.) 1963

alt. 1 | alt. 2 | alt. 3 alt. 1 alt. 2 alt. 3

Uppsala universitet Samhällsvetenskaplig utbildning ............ Ekonomutbildning1 . . .

Lunds universitet Samhällsvetenskaplig utbildning ............ Ekonomutbildning1 . . .

Göteborgs universitet och Handelshögskolan i

Göteborg Samhällsvetenskaplig utbildning ............ Ekonomutbildning1 . . .

Stockholms universitet Samhällsvetenskaplig utbildning .......... Ekonomuthildning1 . . .

Handelshögskolan i Stock- holm1 ................

Umeå universitet Samhällsvetenskaplig utbildning (inkl. eko- nomutbildning) .....

X—ortl-er

* Samhällsvetenskaplig utbildning ..........

Ekonomutbildning1

Samtliga .

:,Samhällsvetenskaplig utbildning .......... 7 210

”;?,konomutbildning1 . . . 1 925

1.*Nominellt antal studerande.

."ADB—eentral etc. Vidare anser subkommittén att de redan nu alltför splitt- :rade.rasurserna för forskarutbildning och forskning i framtiden splittras ytterligare genom utbyggnaden av den samhällsvetenskapliga utbildnings.- .och forskningsorganisationen i Umeå. Att under denna utbyggnad gå ännu flängre och etablera ett sjätte centrum för samhällsvetenskaperna finner subkommittén vara betänkligt. Det skulle kunna innebära, att Umeå helt utkonkurrerades till förmån för ett lärosäte i Mellansverige.

Enligt subkommittén ter sig spörsmålet om en regional spridning av ut— bildningen på många sätt annorlunda beträffande lågstadiet (1 och 2 betyg). Åtskilligt kan enligt subkommittén anföras till förmån för en sådan sprid- ning på flera orter, speciellt i fråga om stora, »överbefolkade» ämnen. För utbildningen i vissa ämnen med stor tillströmning på lågstadiet, kanske framför allt för lärarutbildning kan enligt subkommittén en decentralise- ring framstå som lämplig under förutsättning, att denna utbildning >>sor- terar» under ett unvicrsitet med högstadium och forskning. Etableringskost— naderna kunde därvid bli ganska begränsade. Man bör emellertid inte under— skatta svårigheterna. Lärartillgången torde bli en avgörande faktor när det gäller att åstadkomma en dylik decentraliserad utbildning. Härvid kan kan- ske något åstadkommas genom god kontakt med de nuvarande universiteten och en viss undervisning därifrån.

Kommittén redovisar i tabell 7: 7 antalet undervisnings- och lokalutnytt— jande studerande inom humanistisk fakultet vid skilda lärosäten i början av 1970-talet samt vid full utbyggnad enligt 1963 års program. De studerandes x-aktivitetsgrad» har liksom för samhällsvetenskaplig fakultet förutsatts stiga från för närvarande ca 80 procent undervisnings- och lokalutnyttjande. studerande av antalet studerande enligt den officiella statistikens defini— tion till ca 93 procent i början av 1970-talet.

Den procentuella andelen undervisnings— och lokalutnyttjande studerande 1963 har beräknats som relationen mellan det studerandeantal som erhål- les ur universitetskanslersämbetets arbetsmaterial för lärarkrafttilldelning enligt organisations— och petitaplaner läsåret 1963/64 och det preliminära antalet närvarande studerande höstterminen 1963 enligt den officiella sta— tistikens definition. Kommittén har för början av 1970-talet utgått från den fördelning av undervisnings- och lokalutnyttjande studerande på olika ämnen och betygsnivåer vid nuvarande universitet som utarbetats inom frescatikommittén. Därvid räknades vid dåvarande humanistiska fakulte-

Tabell 7: 7. Antal undervisnings- och lokalutnyttjande studerande vid humanistisk fakultet efter lärosäte i början av 1970—talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års

program .. . , _ _ Full utbyggnad enligt Lärosäte Ht Borjan av 1910 talet 1963 års program 1963

alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 1 alt. 2 alt. 3 Uppsala ................ 2 908 3 290 3 060 3 030 3 480 3 080 3 030 Lund .................. 1 994 2 165 1 835 1 785 2 425 1 865 1 785 Göteborg ............. . . 1 537 2 200 1 990 1 960 2 380 2 010 1 960 Stockholm ............. 3 162 4 220 3 850 3 800 4 540 3 900 3 800 Umeå .................. — 400 400 400 1 000 1 000 1 000 X-ort/-er. . . ._ ........... _ — 1 140 1 300 —— 1 970 2 250 Totalt 9 601 12 275 12 275 12 275 13 825 13 825 13 825

ten med att ungefär 90 procent av de närvarande studerande var undervis— ningsutnyttjande. Kommittén har för Umeå och nytillkommande orter räk- nat med att samtliga är undervisnings— och lokalutnyttjande studerande. Härigenom erhålles ett genomsnitt för samtliga orter av ungefär 93 procent i början av 1970—talet.

Ökningen av studerandeantalet vid full utbyggnad enligt 1963 års program sammanhänger med antagandet om ett ökande antal studerande på hög— stadiet.

Antagandet om höjd »aktivitetsgrad» vid de humanistiska och samhälls— vetenskapliga fakulteterna får ses som uttryck för ett önskemål om effek— tiviserat utnyttjande av undervisningen inom dessa fakulteter och ett bättre resultat vad gäller såväl studietider som examination. Kommittén vill dock framhålla, att om andelen undervisnings— och lokalutnyttjande studerande även under 1970-talet fortfarande kommer att vara 80 procent innebär kom- mitténs beräkningar för dessa båda fakulteter, att resurser beräknats i bör— jan av 1970-talet för ca 14 300 humanister i stället för ca 12 300 och för ca 12 200 samhällsvetare i stället för 10 500. Motsvarande tal vid full utbyggnad enligt 1963 års program blir för humanisterna 16 100 respektive 13 800 och för samhällsvetarna 13 600 respektive 11 700.

Kommittén förutsätter i samtliga alternativ, att permanent humanistisk utbildning förlägges till Umeå universitet. Enligt kommitténs alternativ 3 förutsättes likaledes, att humanistisk utbildning kommer till stånd på X-ort. I båda fallen tänkes utbyggnaden omfatta de centrala humanistiska ämnena, medan övriga humanistiska ämnen antas expandera vid nu befintliga huma- nistiska fakulteter.

I universtitets- och högskolekommitténs direktiv har utbyggnaden av juri- disk fakultet fram till början av 1970-talet fixerats till 6 000 studerande en- ligt den officiella statistikens definition. Antalet undervisningsutnyttjande studerande kan på grundval av en 10-procentig reducering beräknas till 5 400. Enligt P-gruppens promemoria av december 1962 tänkes utbyggnaden av juridisk fakultet ske vid nu befintliga fakulteter i Uppsala, Lund och Stockholm med lika stort antal studerande på respektive orter. Kommittén har vid sin altemativuppbyggnad följt detta antagande.

Vid kommitténs överläggningar med representanter för universiteten har synpunkter framförts på lämpligheten av att i Göteborg inrätta en fjärde juridisk fakultet. Kommittén finner emellertid, att denna fråga måste falla utanför kommittens utredningsuppdrag, då kommittén i förevarande sam- manhang endast Överslagsmässigt berör kostnadsutvecklingen vid de juri— diska fakulteterna.

För teologisk fakultet har enligt kommitténs direktiv utbyggnaden fram till början av 1970-talet fixerats till 1500 studerande enligt den officiella statistikens definition, vilket enligt kommitténs antaganden betyder 1 350 undervisnings- och lokalutnyttjande studerande. Enligt P-gruppens pro- memorria av december 1962 tänkes utbyggnaden ske vid de teologiska fakul—

Tabell 7: 8. Antal undervisnings- och lokalutnyttjande studerande vid teologisk och juridisk fakultet efter lärosäte i början av 1970-talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program.

Teologisk fakultet Juridisk fakultet

Början av 1970-talet Början av 1970-talet och vid full utbygg- Ht 1963 ;oeh vid full utbygg- nad enligt 1963 års nad enligt 1963 års program program

Ht 1963

Uppsala ............. 490 675 550 1 800 Lund ............... 330 675 595 1 800 Stockholm ........... _ —— 990 1 800

Totalt 820 1 350 2 135 5 400

teterna i Uppsala och Lund med lika stort antal studerande på bägge orter- na. Kommittén har vid sin alternativuppbyggnad följt detta antagande.

Antalet undervisnings- och lokalutnyttjande studerande vid skilda läro- sätens teologiska och juridiska fakulteter i början av 1970—talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program framgår av tabell 7: 8.

7.3.2. Driftkostnader

I tabell 7: 9 redovisas för budgetåret 1963/64 beräknade driftkostnader för teologisk, juridisk, humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet samt ekonomutbildning. I den senare kostnaden inräknas driftkostnaderna för handelsnögskolan i Göteborg samt den förutvarande ekonomiska fakulteten i Lund, men inte driftbidraget t-ill handelshögskolan i Stockholm. Års-kost- naden per undervisningsutnyttjande studerande beräknas uppgå till cirka 2 300 kronor vid humanistisk fakultet, 2 100 kronor vid samhällsvetenskap- lig fakultet samt 2 000 vid juridisk och 2400 kronor vid teologisk fakul— tet. För ekonomutbildningen beräknas årskostnaden per nominell stude- rande till ca 2 700 kronor.

Tabell 7: 9. Totala driftkostnader för teologisk, juridisk, humanistisk och samhälls- vetenskaplig fakultet samt för ekonomutbildning läsåret 1963/64 i början av 1970-talet samt vid full utbyggnad enligt 1963 års program, enligt kommitténs utbyggnadsalternativ, milj. kronor

Full utbyggnad enligt

Början av 1970-talet 1963 års program

Fakultet 1963/64

alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 1 alt. 2

Teologisk fakultet ....... 2,0 3,2 3,2 3,2 3,2 Juridisk fakultet ........ 4,2 10,7 10,7 10,7 Humanistisk fakultet. . . . 22,0 28,6 32,4 30,6 Samhällsvet. fakultet. . .. 24,9 24,4 27,4 26,5 Ekonomutbildning ...... 3,0 5,5 5,5 5,5 5,5

Totalt 79,2 76,5

Tabell 7: 10. Marginell driftkostnad per studerande vid teologisk, juridisk, humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet samt för ekonomutbildning vid full utbyggnad enligt 1963 års program enligt kommitténs utbyggnadsalternativ, kronor

Full utbyggnad enligt 1963 års program

Fakultet alt. 1 alt. 2 alt. 3

Teologisk fakultet .................... 2 260 2 260 2 260 Juridisk fakultet ..................... 1 990 1 990 1 990 Humanistisk fakultet ................. 2 460 2 040 2 180 Samhällsvet. fakultet ................. 2 710 2 510 2 670 Ekonomutbildning ................... 2 330 2 330 2 330

Den beräknade driftkostnadsutvecklingen till början av 1970-talet samt till full utbyggnad enligt 1963 års program framgår också av tabell 7: 9. Som synes är driftkostnadsskillnaderna små mellan kommitténs olika alternativ för den humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningen.

Alternativ 1 med en utbyggnad endast på befintliga orter (inkl. Umeå) skulle emellertid enligt beräkningen bli något dyrare än övriga alternativ. Detta torde huvudsakligen sammanhänga med att utbyggnaden enligt detta alternativ framför allt vad gäller humanistisk fakultet tänkes i högre grad än för övriga alternativ omfatta de 5. k. småämnena.

De marginella driftkostnaderna per studerande vid här behandlade fakul- teter (motsv.) framgår av tabell 7: 10. Såväl vid humanistisk som samhälls- vetenskaplig fakultet är den marginella driftkostnaden lägs-t enligt alterna- tiv 2.

7.4. Lärarbehov och lärartillgång

Behovet av lärare har uppskattats enligt kommitténs utbyggnadsalternativ för början av 1970-talet samt vid full utbyggnad enligt 1963 års program. Huvudprincipen för beräkningarna har varit att dagens »lärartäthet» (antal studerande per lärare) på de olika stadierna i allt väsentligt skall gälla un- der 1970-talet. För de matematisk-naturvetenskapliga ämnena har vid be- räkningen av tillkommande professurer och laboraturer det antagandet in— förts att 25 procent av den ökning av professorsundervisningen som är att hänföra till lågstadiet och 75 procent av den ökning som faller på högsta- diet resulterar i nya professurer. Resterande andel har antagits tillgodosedd genom ytterligare universitetslektorat. Motivet härför är att professorsun- dervisningen delvis är koncentrerad till undervisningsformer, i vilka stude- randeantalet i princip är obegränsat. För övriga fria fakulteter har lärarbe- hovsberäkningarna gjorts utan motsvarande reduceringsantaganden. Detta bör ihågkommas vid en jämförelse mellan beräkningarna för olika fakulte- ter (jfr bilaga 2).

Tabell 7:11. Lärar-lforskartjänster samt biträdestjänster vid matematisk-naturveten- skaplig fakultet läsåret 1963/64,i början av 1970-talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program

Full utbyggnad enligt

Början av 1970-talet 1963 års program

1963/64

alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 1 alt. 2 alt. 3

Professurer o. laboraturer 114 220 222 229 256 241 252 Docenttjänster .......... 86 169 160 163 205 176 201 Universitetslektorat

(motsv.) .............. 160 487 484 488 526 534 526 Forskarassistenttjänster. . 20 44 44 45 42 42 42

S:a lärar-/forskartjänster 380 920 910 925 1 029 993 1 021 S:a biträdestjänster ..... 490 1 153 1 136 1 157 1 254 1 225 1 240

I tabell 7: 11 redovisas lärar-/forskartjänster samt biträdestjänster vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet läsåret 1963/64 samt i början av 1970-talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program. »Lösa» profes- sors- och lektorstimmar samt assistenttimmar vid samma fakultet och vid motsvarande tidpunkter redovisas i tabell 7: 12. Motsvarande uppgifter för humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet inklusive ekonomutbildning- en redovisasi tabellerna 7: 13 och 7: 14.

Den relation mellan antalet undervisningsutnyttjande studerande och an- talet professurer, laboraturer, docenttj änster och universitetslektorat som er- hålles vid kommitténs lärarbehovsberäkningar framgår av tabell 7: 15. Den- na beräkning har genomförts enligt kommitténs utbyggnadsalternativ 2. »Lärartätheten» är som synes i stort sett oförändrad vid de humanistiska fakulteterna, medan antalet studerande per lärare vid full utbyggnad enligt 1963 års program är något högre vid de matematisk—naturvetenskapliga fa- kulteterna och något lägre vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Som framgår av det föregående kommer utbyggnaden av de fria fakulte- terna att kräva en betydande nyrekrytering av lärare. För kommittén har det

Tabell 7: 12. »Lösa» professors- och lektorstimmar samt assistenttimmar vid matematisk- naturvetenskaplig fakultet enligt kommitténs utbyggnadsalternativ för läsåret 1963/64, i början av 1970—talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program, 1 OOO-tal timmar

Full utbyggnad enligt 1963

Början av 1970-talet års program

Sektion 1963/64

alt.1 ] alt.2 | alt.3 alt.1 alt.2 alt.3

Professorstimmar ........ 6,4 6,6 6,8 6,4 7,0 Lektorstimmar .......... 23,3 26,6 25,5 23,6 25,5 Assistenttimmar för undervisning ......... 1 190,2 1 183,4 1 178,7 1 277,5 1 263,4 forskning och allm. in- stitutionsarbete ....... 277,9 277,4 290,4 316,9 311,4

Tabell 7: 13. Lärar-/forskartjänster samt biträdespersonal vid humanistisk och samhälls— vetenskaplig fakultet inklusive ekonomutbildning läsåret 1963/64, i början av 1970— talet samt vid full utbyggnad enligt 1963 års program

Full utbyggnad enligt 1963

Början av 1970-talet års program

Fakultet 1 963 / 64

alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 1 alt. 2 alt. 3

Humanistisk fakultet Professurer och labora- turer .............. Docenttjänster ....... Universitetslektorat . . . Utländska lektorat. . . . Forskarassistenttjänster

Summa läran/forskar- tjänster ............

Summa biträdestjänster

Samhällsvetenskaplig fa— kultet inkl. ekonomut- bildning Proi'essurer och labora-

turer .............. 78 74 80 82 75 80 Docenttjänster ........ 60 56 62 64 58 64 Universitetslektorat . . . 248 Forskarassistenttjänster 30 28 29 33 31 33 -

Summa lärar-fforskar- — tjänster ............ 398 393 401 427 420 429

Summa biträdestjänster 76 142 140 143 153 149 152

Tabell 7: 14. »Lösa» professors— och lektorstimmar samt assistenttimmar vid humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet inklusive ekonomutbildning läsåret 1963/64, i början av 1970—talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program, ] 000—tal timmar

Full utbyggnad enlig 1963 '

Början av 1970-talet års program

Fakultet 1 96 3 / 64

alt.1 alt.2 alt.3 alt.1| alt.2'| alt.?»

Humanistisk fakultet , . Professorstimmar ...... 8,2 10,1 . 11,7_ Lektorstimmar ........ 30,5 27,0 Timmar av utl. lektor . 12,4 9,8 8,6. Assistenttimmar för . , ,

undervisning ........ 85,4 85,0" forskning och allm. .. institutionsarbete . . . 108,1 . 97,1_

Samhällsvetenskaplig fa— kultet inklusive ekonom— utbildning Professorstimmar ...... 7,0 Lektorstimmar ........ 23,8 Assistenttimmar för

undervisning ....... 251,4 forskning och allm. institutionsarhete . . . 85,2

Tabell 7: 15. Antal studerande per professor, docent och universitetslektor (motsvarande) läsåret 1963/64 samt enligt alternativ 2 i början av 1970—talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program

,. . Full utbyggnad Fakultet 1963/64 Säga enligt 1963 års program Humanistisk fakultet Antal studerande .................. 9 601 12 275 13 825 Antal lärare ....................... 333,5 405 462 Antal studerande per lärare .......... 28,8 30,3 29,9 Samhällsvetenskaplig fakultet inklusive ekonomutbildning1 Antal studerande .................. 8 310 12 685 13 850 Antal lärare ....................... 222 365 389 Antal studerande per lärare ......... 37,4 34,8 35,6 Matemalisk-naturvetenskaplig fakultet Antal studerande .................. 8 099 20 475 22 790 Antal lärare ....................... 360,5 866 951 Antal studerande per lärare ......... 22,5 23,6 24,0

* 1 För ekonomutbildningen nominellt antal studerande.

varit angeläget att söka belysa relationen mellan detta lärarbehov och lärar- tillgången för den fortsatta utbyggnaden. Uppenbart är att universitetens fria fakulteter vid en expansion kommer att i ökad omfattning konkurrera med den övriga arbetsmarknaden om akademiskt utbildad arbetskraft. Kom- mittén har emellertid inte haft möjlighet att åskådliggöra detta på annat sätt än genom att ställa nyproduktionen av akademiker i relation till ök- ningen i behovet av lärar-]forskarpersonal. Utgångspunkt för beräkningarna har varit arbetsmarknads-styrelsens prognosinstituts tendensberäkning rö- rande antalet licentiatexamina och disputationsprov vid de filosofiska fa- kulteterna 1962/63—1974/75 (Arbetsmarknadsinformation, serie S 1/1963). Då uppgifternai denna beräkning delvis redovisas i ämnesgrupper, som inte sammanfaller med universitets- och högskolekommitténs ämnesgruppering, har en bearbetning gjorts av beräkningens fördelning av examina på grund— val av faktiska uppgifter om examina i enskilda ämnen för läsåren 1959/63 så att grupperingen i huvudsak överensstämmer med kommitténs ämnesin- delning. Kommittén har sålunda inte haft möjlighet att utföra egna exami- nationsberäkningar. I stort bör emellertid prognosinstitutets tendensberäk— ning för dessa fakulteter ange nyproduktionen inom de totalramar kommit- tén har att arbeta med.

Nyrekryteringsbehovet av lärare av olika kategorier har beräknats med ledning av i det föregående redovisade uppskattningar av behoven enligt kommitténs utbyggnadsalternativ för början av 1970-talet. Hänsyn har ta— gits till avgång på grund av dödsfall, pensionering etc. Detta ersättningsbe- hov har antagits utgöra 2 procent av det beräknade totalantalet lärare per år.

För utbyggnaden fram till början av 1970—talet har en jämn utveckling av nyrekryterings- och ersättningsbehoven antagits.

Relationen mellan nyproduktion av disputerade lärare och ökningen i be- hovet av lärar-/forskarpersonal har beräknats på så sätt att nettoökningen av professurer, laboraturer (motsv.), docenttjänster samt 50 procent av uni— versitetslektoraten ett visst är relaterats till det beräknade antalet dispute- rade ett år tidigare. Dessa beräkningar av den andel av utbudet av personer med doktorsgrad som erfordras inom universitetsorganisationen som lärare redovisas i tabell 7: 16.

Beräkningarna belyser klart den mycket svåra lärarsituationen under ut— byggnadsperiodens första del. Särskilt vid de samhällsvetenskapliga och matematisk—naturvetenskapliga fakulteterna kommer rekryteringen av lä- rare att bereda mycket stora svårigheter under hela 1960-talet. Även om situationen enligt dessa beräkningar blir något gynnsammare i början av 1970-talet så kommer i runt tal hälften av dem som di.sputerar vid samhälls- vetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet att erfordras som lärare vid universiteten. För de filosofiska fakulteternas del medför alterna- tiv 2 ett något lägre lärarbehov än de båda andra alternativen.

Den bekymmersamma lärarsituationen understrykes även i några av sub- kommittérapporterna. Sålunda framhåller professor L. Carleson i sin rap— port rörande utbyggnaden av matematik och numerisk analys de stora problemen på personalsidan. Under utbyggnadsskedet kommer universite-

Tabell 7:16. Förhållandet mellan lärar—lforskarbehov och tillgång på disputerade läraå re vid humanistisk, samhällsvetenskaplig (inklusive ekonomutbildning ) och matematisk- naturvetenskaplig fakultet 1964/65—1972/73

Ökning i behovet av Beräknad tillgång på disputerade lärare/forskare lärare/forskare

Fakultet/läsår Behov i % av tillgång

Antal alt. ] alt. 2 alt. 3

Humanistisk fakultet 1964/65—1966/67 ......... 1963/66 1967/68—1969/70 ......... 1966/69 1970/71—1972/73 ......... 1969/72

Samhällsvetenskaplig fakultet inkl. ekonomutbildning 1964/65—1966/67 .......... 1963/66 1967/68—1969/70 ......... 1966/69 1970/71—1972/73 ......... 1969/72

M atematisk-nat urvetenskapl ig fakultet 1964/65—1966/67 ......... 1963/66 1967/68—1969/70 ......... 1966/69 1970/71—1972/73 ......... 1969/72

ten att absorbera en mycket väsentlig del av den vetenskapligt skolade ar- betskraften. I matematikens fall blir detta speciellt besvärande för gymna- sierna, där lektorsbristen redan är mycket stor. Carleson framhåller också att situationen försvåras ytterligare genom att rekryteringsbehovet till nu- merisk analys och matematisk statistik kommer att vara betydande. Ämnet numerisk analys är helt nytt vid universiteten och expansionen kommer att ske under stor brist på kvalificerade lärare.

7.5. Lokalresurser och investeringsbehov

Investeringsverksamheten avseende byggnader, inredning och utrustning av byggnader samt s. k. försörjningsåtgärder på universitetsområdet behand- las närmare i avdelning 4 av kommitténs specialutredningar. I denna läm- nas en redogörelse för byggnads— och planerings-läget vid universiteten den 1 september 1964 (avdelningens kapitel 3) . Vidare har på grundval av en ana- lys av nuvarande utrymmesstandard och föreliggande material rörande till- kommande universitetsinstitutioner ett försök gj orts att fastställa vissa be- räkningsnormer för skilda institutionstyper (avdelningens kapitel 4). Med hjälp av dessa normer och en analys av nuvarande kostnadsläge för bygg- nader, inredning och utrustning samt försörjningsåtgärder (avdelningens kapitel 5) har en beräkning av om- och nybyggnadsbehov samt investerings- kostnader, genomförts (avdelningens kapitel 6) enligt kommitténs utbygg- nadsalternativ för början av 1970-talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program.

'I tabell 7: 17 lämnas en sammanfattning av tillgängliga lokalresurser vid

Tabell 7:17. Tillgängliga lokalresurser vid universitetens fria fakulteter hösten 1963 enligt universitets— och högskolekommitténs lokalinventering, m2 nettoyta

Lärosäte Samtliga Fakultet (""";st Uppsala Lund Goteborg Stockholm Perm. För- Perm. För— Perm. För— Perm. För- Perm. För- lokaler hyrn. lokaler hyrn. lokaler hyrn. lokaler hyrn. lokaler hyrn. Teol. fak ......... 837 — 631 485 —- — —— — 1 468 485 Jur. fak .......... 1 052 —— 1 265 — _— —— 909 200 3 226 200 Hum. tak. ....... 6 727 670 6 2881 1 300 1 505 3 176 4 363 4 673 18 883 9 819 Samhällsvet. tak.. 1 854 1 070 5 508 1 553 148 5 345 1 542 6 800 9 052 14 768 Mat.—nat. fak. icke- laborativa ämnen ......... 1 048 1 395 2 844 — 422 175 1 151 220 5 465 1 790 laborativa ämnen 41 797 — 27 269 1 964 1 774 3 553 19 249 3 379 90 089 8 896 Gemensamma universitetets— lokaler ......... 2 989 — 1 864 — 482 — 2 789 395 8 124 395 Totalt 56 304 3 135 45 669 5 302 4 331| 12 249| 30 003|15 667 136307 36 353

1 Exkl. arkivet för dekorativ konst, antikmuséet och historiska muséet.

universitetens fria fakulteter enligt kommitténs lokalinventering. Ifråga— varande fakulteter disponerade hösten 1963 totalt ca 172 500 m2 nettoyta, varav ca 36 000 1112 utgjorde förhyrningar. I relation till antalet lokalutnytt- jande studerande hösten 1963 betyder detta ca 6 In2 nettoyta per studerande (jfr Specialutredningar, avdelning 4, tabell 4: 12 ).

I kapitel 3 och i avdelning 2 av kommitténs specialutredningar rörande ut- byggnaden av högre teknisk utbildning har överväganden redovisats röran— de möjligheterna att för denna utbildning tillämpa någon form av tvåskift- och/eller treterminsutbildning. Denna fråga har också behandlats inom sub- kommittéerna för de naturvetenskapliga ämnena. Huvudsakligen har in- tresset inriktats på möjligheterna att tillämpa tvåskiftutbildning i de la— borativa ämnena inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet. I fysik- och kemiämnena synes enligt experterna en tvåskiftutbildning på lågstadiet (1- och 2—betygsutbildning) kunna ifrågakomma och ett dylikt system till- lämpas i viss mån redan. Experterna för biologiämnena har däremot ut- tryckt tveksamhet inför ett helt genomfört tvåskiftsystem och har inte funnit det rekommendabelt att gå längre än till det modifierade tvåskift- systemet man för närvarande kan sägas ha i vissa av dessa ämnen. Med hän- syn till redovisad tveksamhet från experthåll har kommittén låtit verkställa alternativa lokalbehovsberäkningar för enkel- respektive tvåskiftutbildning i de centrala spärrade naturvetenskapliga ämnena fysik, kemi, botanik och zoologi.

För den fortsatta byggnadsverksamheten på universitetsområdet finner kommittén det mycket angeläget att utrymmesstandarden för skilda äm- nesgrupper och institutionstyper närmare analyseras och att man på grund- val härav i likhet med vad som gäller på skolområdet kommer fram till normer för lokalbehovsberäkningar. Enligt sina direktiv har kommittén haft att utgå från de utredningar och erfarenheter som under senare år gjorts inom byggnadsstyrelsen, utrustningsnämnden för universitet och högskolor samt inom skilda organisations— och programkommittéer m. fl. organ. Härvid har det arbete som påbörjats inom byggnadsstyrelsens ut- vecklingsavdelning och som särskilt inriktats på universitets— och högsko— lebyggandet varit av stort värde för den subkommitté för byggnads- och utrustningsfrågor som för kommitténs räkning särskilt sysslat med dessa problem. De normer för lokalbehovsberäkningar som närmare redovisas i förutnämnda specialutredning hänför sig till den aktuella lokalsituationen för olika ämnen eller till under senare år utarbetade lokalprogram. och kan givetvis i och för sig inte anses normgivande för all framtid. En närmare analys av olika ämnens lokalbehov kan tänkas leda till mer differentierade normer.

Normarbetet inom subkommittén för byggnads- och utrustningsfrågor har främst inriktats på de centrala spärrade naturvetenskapliga ämnena. För Övriga laborativa och icke-laborativa ämnen har subkommittén redovi-

sat mer överslagsmässiga antaganden. Beträffande förstnämnda ämnen har subkommittén funnit det svårt att ange en »funktio—nell» relation mellan ytbehov och exempelvis lokalutnyttjande studerande, antal lärar-jforskar- tjänster eller totalantal anställda vid en institution. Subkommittén har där- för med ledning av utvecklingsavdelningens undersökningar rörande lokal- behovet för lågstadieutbildning i kemi valt att relatera ytbehoven till an- talet utbildningsplatser för lågstadieutbildning (1 och 2 betyg). Härvid har subkommittén uppdelat lokalresurserna i laboratorielokaler för denna utbildning (5. k. A—utrymmen), gemensamma lokaler för utbildning och forskning (s. k. B—utrymmen) och lokaler för högre utbildning och forsk— ning (s. k. C-utrymmen). Vid ett tvåskiftsystem har subkommittén antagit, att främst C-utrymmena men även i viss mån B-utrymmena kommer att be- höva expandera medan A—utrymmena inte torde behöva utökas. Relations- talet för B—C-utrymmen vid tvåskift har därför satts till 180 procent av relationstalet vid enkelskift, varvid antalet utbildningsplatser vid tvåskift antagits vara hälften av antalet vid enkelskift. I följande sammanställning återges subkommitténs beräkningsunderlag för fysik, kemi, botanik och zoologi beträffande respektive utrymmeskategorier och skiftsystem.

mz per utbildningsplats

Enkelskift Tvåskift

A B+C S:a A B+C S:a

Fysik .......................... 8 22,0 30,0 8 40,0 48,0 Kemi .......................... 14 38,0 52,0 14 68,5 82,5 Botanik ........................ 9 21,0 30,0 9 38,0 47,0 Zoologi ........................ 12 2 59,0 71,0 33,0 45,0 1

För övriga laborativa ämnen har subkommittén antagit lokalbehovet mot- svara 15 m2 nettoyta per lokalutnyttjande studerande på grundval av lokal- inventeringsmaterialet. Utöver nämnda A—B—C—utrymmen finnes i de la- borativa ämnena även 5. k. exceptionella lokaler (D-utrymmen). Behovet av dylika lokaler är mycket varierande. För en överslagsmässig totalkalkyl har subkommittén emellertid med ledning av lo-kalinventeringens resultat antagit. att D-utrymmena bör utgöra ca 10 procent av A—B—C-utrymmena för samtliga laborativa ämnen vid enkelskift.

För icke-laborativa ämnen inom filosofisk fakultet har subkommittén med ledning av tillgängliga lokalprogram antagit en utrymmesnorm av 3 1112 per lokalutnyttjande studerande och för de teologiska och juridiska fakul- teterna en utrymmesnorm av 2 m2 på grundval av lokalinventeringmate- rialet.

Angivna normantaganden omfattar som framgått lokaler för både lägre utbildning och högre utbildning samt forskning. För en beräkning av lokal— behoven för decentraliserad lågstadieutbildning i de centrala spärrade na-

turvetenskapliga ämnena har subkommittén angivit följande normantagan- den. För icke—laborativa ämnen har antagits ett lokalbehov av 2 m2 netto- yta per lokalutnyttj ande studerande.

m2 nettoyta per ut-

Amne bildningsplats

Botanik ...... . . . Zoologi .................................

Som närmare framgår av avdelning 4, kapitel 6 i kommitténs specialutred- ningar, antages en relativt omfattande friställning ske av förhyrda och per- manenta lokaler. Främst gäller detta Stockholms universitet, som fram till början av 1970-talet till sin huvudsakliga del tänkes utflyttat till Frescati— owmrådet. Vid övriga äldre lärosäten har i det närmaste samtliga förhyrningar hösten 1963 förutsatts vara friställda i början av 1970-talet. Friställningen av permanenta lokaler, som subkommittén bedömt med ledning av tillgäng- liga utbyggnadsplaner och lokalprogramförslag, tänkes ske i mindre omfatt- ning. I främst Uppsala och Lund kommer en relativt stor del av tillgängliga permanenta lokaler att behöva ombyggas. Av de totala tillgängliga lokalre- surserna om ca 172 500 m2 bedömes sålunda ca 69 000 m2 behöva friställas och ca 28 000 m2 nettoyta ombyggas. Enligt planeringsläget den 1 september 1964 beräknas ca 104 000 1112 nettoyta tillkomma i nya lokaler'och därtill drygt 9 000 m2 nettoyta i form av ombyggda lokaler från andra fakulteter (motsv.). Sammanlagt skulle sålunda av bruttobehovet ca 217 500 m2 netto- yta täckas av tillgängliga eller under byggnad och planering varande lokaler. I tabell 7: 18 redovisas alternativa beräkningar av nybyggnadsbehov för de fria fakulteterna. För full utbyggnad erfordras totalt följande nybyggnads- verksamhet enligt kommitténs alternativ, m2 nettoyta (avrundat), utöver den som nu pågår enligt 1960 års program.

Skiftform Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Enkelskift .................. 174 000 157 000 182 000 Tvåskift ................... 142 000 124 000 150 000

Som framgår av sammanställningen ligger de beräknade behoven för al- ternativ 2 markant under de beräknade behoven för alternativen 1 och 3, där alternativ 3 vid enkelskift skulle betyda ett något större behov av ny- byggnation än alternativ 1. Att alternativ 2 visar det minsta nybyggnadsbe- hovet sammanhänger med de antaganden subkommittén gjort angående lokalbehoven för decentraliserad universitetsutbildning.

I följande sammanställning har de beräknade totala lokalbehoven i rn2

nettoyta för en utbyggnad av universitetens fria fakulteter fram till början av 1970-talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program relaterats till antalet lokalutnyttj ande studerande enligt kommitténs utbyggnadsalternativ (avrundade tal). Härvid har det nominella antalet ekonomstuderande (exkl. studerande vid handelshögskolan i Stockholm) medtagits samt de stude- rande vid civilingenjörsutbildningen och utbildningen för blivande tekniska magistrar vid Uppsala universitet. Med hänsyn till den lokalmässiga sam- ordningen mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola i matematikämnena, fysik och kemi har antalet studerande i dessa ämnen ej medtagits. Beräknade lokalbehov har nämligen helt förts till utbyggnaden av Chalmers tekniska högskola (se Specialutredningar, avdelning 4, avsnitt 6.4.2).

Utbyggnad fram till början Full utbyggnad enligt 1963 av 1970-talet års program

alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 1 alt. 2 alt. 3

Beräknat totalt lokalbehov vid enkelskift .................... 368 000 351 000 371 000 387 000 370 000 394 000 tvåskift ...................... 335 000 321 000 339 000 354 000 337 000 362 000 Ant. lokalutnyttjande studerande . 49 000 49 000 49 000 54 000 54 000 54 000 ms nettoyta per lokalutnyttjande syuderande vid enkelskift .................... tvåskift ......................

Qx] 0001 Qx] (DN Px] Qx"! PG!

Som framgår av sammanställningen innebär utbyggnaden en viss ökning av den genomsnittliga nettoytan per lokalutnyttjande studerade, som enligt lokalinventeringen hösten 1963 var ca 6,0 m2. Detta gäller under förutsätt— ning av enkelskift i de centrala spärrade naturvetenskapliga ämnena och torde främst sammanhänga med en omfördelning inom de fria fakulteterna mot en större andel studerande i de laborativa ämnena. Vid tvåskift och en— ligt alternativ 2 blir den genomsnittliga ytan per studerande vid full utbygg— nad ungefär densamma som hösten 1963.

Investeringsberäkningarna omfattar såväl om- som nybyggnadskostna- der. På grundval av i avdelning 4 av specialutredningarna (kapitel 5) redo- visat material rörande kostnadsläget för universitets- och högskolebyggan- det har antagits, att nybyggnadskostnaden per m2 nettoyta för laborativa lokaler uppgår till 2 000 kronor och för icke-laborativa lokaler till 1 500 kro- nor i prisläget den 1 juli 1964. Ombyggnadskostnaderna har antagits vara 700 kronor per 1112 nettoyta för laborativa lokaler och 400 kronor för icke- laborativa lokaler. Kostnader för försörjningsåtgärder har antagits uppgå till 300 kronor per tillkommande m2 nettoyta. För inrednings- och utrust— ningskostnader har antagits, att dessa motsvarar ca 40 procent av bygg— nadskostnaderna för laborativa lokaler och ca 20 procent av byggnadskost-

Fabell 7:18. Tillgönffligagloka[resurser;/tästcn 1963, beräknade frislällda lokaler och tillkommande lokaler enligt utbyggnads— och planeringsläget hösten 1964 samt beräknade tillkonunande lokalbehov enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ

för fria fakulteter (motsv.) för början av 1970-talet och för full utbyggnad enligt 1963 års program

Lärosäte/skiftform

Tillgängliga lokaler hösten 1963

Totalt Därav ber. friställda

Ber. till-

Förhyr- nin gar

Perm. lokaler

kommande lokaler

enligt läget 1.9.1964

Beräknade tillkommande lokalbehov enligt.

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Början av 1970-talet

Full ut- byggnad enligt 1963 års pro— gram

Början av 1970-talet

Full ut- byggnad enligt 1963 års pro- gram

Början av 1970-talet

Full ut- byggnad enligt 1963 års pro- gram

Uppsala. . . . . enkelskift. . tvåskift. . .

Lund........ enkelskift. . tvåskift. . . .

Göteborg. . . . . . enkelskift. . tvåskift. . . .

Stockholm. . . . enkelskift. . tvåskift. . . .

Umeå........ enkelskift. . tvåskift. . . .

X—ortl-er. . . . . enkelskift. . tvåskift. . . . Samtliga. . . . . enkelskift. . . tvåskift. . . . . .

22 3753

+ 22 550x + 23 0002

3 275 3 275 3 830 3 830 1 400 1 450 9 880 9 880 5 400 5 400

22 020 14 650 20 500 13 120 14 650 13 000 56 245 50 135

8 020 3 805

+ 12485 + 8600

+ 485 + 485 + 830 830

+10 840 + 7 995

21 045 13 675 20 215 12 835 14 700 13 050 56 015 49 905

8 020 3 805

33 195 28 635

+ 750 + 750

+ 5400 + 5400 +18 345 +17 520

172 525

+113 700

+150 080 + 117 745

+23 785

+ 23 835

+133 920 + 103 310

+23 500 +20 705

+153 190 +121 905

+28 495 +27 670

1 Inkl. 4 250 m” från medicinskt—teoretiska institutioner. ” Inkl. 5 100 m2 från medicinskt-teoretiska institutioner m. m. . * Avser läget i början av 1970-talet; vid full utbyggnad beräknas även fysikinstitutionen ha lokaler i Frescati, varvid ytterligare ca 4 700 ma

beräknas friställda.

Tabell 7:19. Beräknade investeringskostnader för en fortsatt utbyggnad av universite— tens fria fakulteter enligt kommitténs utbyggnadsalternativ för början av 1970—talet och för full utbyggnad enligt 1963 års program (byggnadskostnaderna i prisläget den 1 juli 1964), milj. kronor

Beräknad medelsförbrukning, milj. kronor

Full utbyggnad enligt

1964/65—1972/73 1963 års program

Alternativ/skiftform

Totalt inr. o. utr.

inr. o.

utr. byggn. forsorjn.

byggn. försörjn.

Alternativ 1 Enkelskift 518,8 " 191,8 Tvåskift ............. 454,2 6 7 166,0

Alternativ 2 Enkelskift 487,0 179,2 Tvåskift ............. 425,7 , 154,7

Alternativ 3 Enkelskift ............ 523,7 80 193,4 + 51,3 Tvåskift ............. 461,2 , 168,3 + 4 ,7

l+ 42,8

naderna för icke-laborativa lokaler. Dessa antaganden gäller i första hand lokalbehov, som beräknas tillkomma utöver vad som den 1 september 1964 var under uppförande, projektering eller programmering. För den pågående byggnadsverksamheten har kostnadsupvpgifter inhämtats från byggnadssty- relsen. På vissa punkter, främst beträffande försörjningsåtgärder samt in- rednings- och utrustningskostnader, har emellertid schematiska kostnads- beräkningar fått göras även för den nu pågående utbyggnaden. Samman- fattningsvis återges i tabell 7: 19 beräknade alternativa investeringskost- nader för utbyggnaden under budgetåren 1964/65—1972/73 och fram till full utbyggnad enligt 1963 års program.

I förhållande till alternativ 1 föreligger enligt beräkningarna följande differenser mellan alternativen vid full utbyggnad, milj. kronor.

Skiftform Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Enkelskift .................. 854 »— 51 Tvåskift ................... 754 — 54

Beräknad besparing vid två- skift ..................... 100 103

7.6. Kommitténs synpunkter och ställningstaganden

De undersökningar som kommittén redogjort för i de föregående avsnitten av detta kapitel pekar mot att utbyggnaden av de fria fakulteterna ur all— männa utbildningsorganisatoriska synpunkter är möjlig att genomföra vid befintliga universitet med hjälp av nödvändiga om- och tillbyggnader. Kom-

mittén vill därvid särskilt understryka att subkommittéerna inom de äm- nesområden som under utbyggnadsperioden beräknas öka sitt studerande— antal kraftigt — de centrala naturvetenskapliga och de samhällsvetenskap- liga ämnena — sett det möjligt att företa utbyggnaden vid befintliga univer- sitet.

Skillnaderna i driftkostnader mellan kommitténs utbyggnadsalternativ är små. Det bör dock framhållas att enligt de beräkningar som subkommitté- erna i kemi, fysik och biologiä-mnena gjort för den utbildningsorganisation de föreslagit ganska avsevärda skillnader kan iakttagas mellan å ena sidan alternativet 3 — etablerande av fullständig utbildnings- och forskningsor- ganisation på en ny ort — och de båda andra alternativen. Denna skillnad sammanhänger främst med kostnaderna för att i alternativet 3 bygga upp en helt ny topptjänst— och forskningsorganisation på den nya orten.

Den allmänna bild som erhålles beträffande lärarsituationen är att stor brist på personal med kvalificerad forskarutbildning kommer att råda in på 1970-talet. Särskilt påtaglig är bristsituationen inom de naturveten- skapliga och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Det är i detta samman- hang dessutom skäl erinra om att 1963 års forskarutredning har i uppgift att pröva behovet av utbildning och handledning på högstadiet. De förslag denna kommitté kommer att framlägga kan ytterligare komma att skärpa svårigheterna beträffande lårar-/forskarsituationen. Därutöver må fram- hållas att kommittén i sina kalkyler räknat med att endast 50 procent av till- skottet i lektorstjänster skall besättas med innehavare med avlagt disputa- tionsprov. En i och för sig rimlig höjning av denna ande-l skulle ytterligare accentuera svårigheterna.

Den redovisade lärarsituationen visar enligt kommitténs uppfattning myc- ket klart angelägenheten av att snarast möjligt effektiva åtgärder vidta- ges för att snabbare än för närvarande få fram ett ökat antal licentiater och doktorer. En väsentlig åtgärd därvid är att väsentligt förkorta de nu mycket långa studietiderna för högre examina.

Beträffande investeringskostnaderna vid de fria fakulteterna visar kom- mitténs beräkningar att vid enkelskift i de laborativa ämnena alternativet 2 är ungefär 50 milj. kronor billigare än alternativet 1 och 70 milj. kronor billigare än alternativet 3 för den totala utbyggnaden fram till slutet av 1970-talet. Om man genomför tvåskift i samtliga de laborativa naturveten- skapliga ämnena medför detta en besparing i investeringskostnader på unge- fär 100 milj. kronor, d.v.s. avsevärt mer än differenserna mellan de olika utbyggnadsalternativen vid enkelskift.

Enligt subkommittéerna i kemi och fysik synes Skiftutbildning på ett- och tvåbetygsstadiet kunna tillämpas, vilket delvis redan sker. Subkom— mittén i biologi har däremot uttryckt tveksamhet inför ett helt genomfört tvåskiftsystem. Med hänsyn till de betydande besparingar i investerings- kostnader som ett genomförande av tvåskiftutbildning skulle medföra fin-

ner kommittén det dock vara angeläget att i den fortsatta planeringen av de laborativa naturvetenskapliga ämnena pröva möjligheten att införa skift- utbildning. Härför talar även enligt kommittén den av kommittén påvisade möjligheten att utnyttja tillgängliga undervisningslokaler effektivare än för närvarande framför allt genom att i större utsträckning än nu tillämpa kvällsundervisning.

Kommittén finner det därvid med stöd av subkommittéernas uppgifter möjligt att ett- och tvåbetygsutbildningen i fysik och kemi omlägges till Skiftutbildning. Detta torde enligt kommittén med något undantag kunna ske inom nuvarande lokaler efter vissa inredningsändringar. För de biolo- giska ämnena är enligt kommitténs undersökningar läget inte lika entydigt. I vissa ämnen förekommer delvis Skiftutbildning men förutsättningar synes inte finnas att generellt införa Skiftutbildning i dessa ämnen. Kommittén anser dock att möjligheten noga bör prövas även för dessa ämnen i samband med den förestående planeringen av utbyggnaden. Det är enligt kommitténs uppfattning framför allt angeläget att nya undervisningslokaler för dessa ämnen bygges för Skiftutbildning.

Beslut har fattats att i Umeå bygga upp bl. a. en samhällsvetenskaplig och en matematisk-naturvetenskaplig forsknings- och utbildningsorganisation. Enligt sina direktiv har kommittén haft att pröva en väsentlig utbyggnad av den filosofiska utbildningen i Umeå. Kommittén föreslår i första hand att den samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga utbild- ningen utökas väsentligt. Denna utbyggnad föreslås ske även på lågstadiet efter 1970-talets början enligt följande.

Antal studerande

Full utbyggnad Början av 1970-talet enligt 1963 års program Samhällsvetenskaplig utbildning .......... 600 1 000 Matematisk-naturveten- skaplig utbildning. . . 1 400 2 000 Ekonomutbildning . . . . 400 400

Den här angivna utbyggnaden i början av 1970-talet överensstämmer med av statsmakterna redan fattat beslut om utbyggnaden i Umeå. Basorganisa— tionen för denna utbildning kommer sålunda att byggas upp under 1960- talet och det är enligt kommitténs mening rationellt att under 1970-talet fort- sätta utbyggnaden. Som framgår av följande tablå är en sådan utbyggnad även ur kostnadssynpunkt rationell. I tablån redovisas av kommittén beräk— nade lärar-/forskarlönekostnader i Umeå för den samhällsvetenskapliga och matematisk—naturvetenskapliga utbildningen.

Full utbyggnad Början av 1970-talet enligt 1963 års program

Samhällsvetenskaplig ut- bildning (inkl. ekonom-

utbildning) Lårar-lforskarlöner,

1 OOO-tal kr ....... Antal studerande . . . Kostnad per stude— rande, kr ........ Marginalkostnad per studerande, kr. . . .

Matematisk-naturveten- skaplig utbildning) Lärar-lforskarlöner,

1 OOO-tal kr ...... Antal studerande . . . Kostnad per stude— rande, kr ........ Marginalkostnad per

studerande, kr. . . .

Med anledning av ett förslag från 1960 års lärarutbildningssakkunniga pågår för närvarande försöksverksamhet med utbildning i vissa humanis- tiska ämnen i Umeå. Kommittén har schematiskt räknat med ett studerande- antal av 400 i början av 1970-talet i humanistisk utbildning i Umeå, medan vid full utbyggnad enligt 1963 års program antalet antas öka till 1 000 stu— derande. Kommittén har i sin bedömning av möjligheten att utvidga den hu- manistiska utbildningen till ytterligare ett lärosäte utöver dem som nu har humanistisk fakultet beaktat önskvärdheten av att övriga universitetsor- ter avlastas största möjliga antal studerande. Det föreligger vidare enligt kommitténs bedömning inga avgörande hinder med hänsyn till tillgången på lärare mot att bygga ut humanistisk forskning i Umeå. Kommittén före- slår med hänvisning till det anförda att en fullständig forsknings- och ut- bildningsorganisation bygges upp i Umeå i de centrala humanistiska ämne- na. Den definitiva utformningen av utbildnings— och forskningsorganisa- tionen i Umeå torde dock få bli beroende av resultaten av den pågående för- söksverksamheten samt de förslag som lärarutbildningssakkunniga kommer att lägga fram. Genomförandet av humanistisk utbildning och forskning i Umeå kommer också i hög grad att bli beroende av möjligheten att anskaffa lokaler. Den nu pågående utbyggnaden av den samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga utbildningen och forskningen kommer att helt taga i anspråk nu befintliga och planerade lokaler i Umeå. Det är enligt kommitténs uppfattning av väsentlig betydelse, att den beslutade och den av kommittén föreslagna ytterligare utbyggnaden av sistnämnda utbild- ningsområden i Umeå kan genomföras med största möjliga skyndsamhet.

Mot bakgrunden av den allmänna bristen på högt kompetenta forskar- och lärarkandidater inom de samhällsvetenskapliga och matematisk-natur- vetenskapliga disciplinerna i landet och med särskild hänsyn till utbyggna- den i Umeå finner kommittén det därför inte försvarligt, att en utbyggnad av de samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga fakulte- terna på ytterligare en ort påbörjas under de närmaste åren.

Kommittén har dock funnit andra skäl — bl.a. de studerandes bostads- fråga — tala mycket starkt mot att lokalisera hela utbyggnaden av de fria fakulteterna till de fem nuvarande lärosätena. Vid en sådan utbyggnad skul- le som närmare belyses i kapitel 9 bostadssituationen bli synnerligen svår- löst, framför allt i Stockholm och Göteborg.

Vid en nylokalisering aktualiseras emellertid även frågan om forskning- ens speciella behov samt behovet av biblioteksresurser. Dessa frågor behand- lar kommittén i följande kapitel.

8. Huvudbibliotek. Vissa forsknings- och serviceanläggningar m.m.

8. 1 . Huvudbibliotek

l föreliggande avsnitt behandlas huvudsakligen drift- och investerings- kostnadsberäkningar för universitetsbiblioteken. Motsvarande kostnader för utbyggnaden av biblioteken vid de tekniska högskolorna har beaktats i kapitel 3. Drift- och investeringskostnader för kurslitteratur- och institu- tionsbibliotek vid universiteten har inkluderats i de kostnader för utbygg- naden av universiteten som redovisats i kapitlen 2, 4 och 7.

Frågor i samband med den framtida utbyggnaden av universitetens och högskolornas biblioteksverksamhet har utretts av riksbibliotekarien Uno Willers, som redovisat resultaten av sitt arbete i rapporten »Biblioteks- frågan», avdelning 5 i kommitténs specialutredningar. De i det följande redovisade uppgifterna utgår i huvudsak från av Willers framlagda syn- punkter och förslag till normer för beräkn-ing av driftkostnader och lokalbe- hov.

8.1.1. Tillgängliga biblioteksresurser

Universitetsbibliotek finns i Uppsala, Lund och Göteborg. I Stockholm full- gör flera bibliotek tillsammans ett universitetsbiblioteks uppgifter. Kungl. biblioteket svarar för litteraturanskaffning inom ett flertal humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Av betydelse i detta sammanhang är också att riksdagsbiblioteket enligt gällande reglemente skall verka som ett specialbibliotek inom områdena statskunskap och juridik. Vetenskaps— akademiens bibliotek är huvudbibliotek för naturvetenskap. Även matema- tisk-naturvetenskapliga biblioteket vid Stockholms universitet är avsett att tjäna forskningen inom dessa områden och har alltså inte karaktären av seminariebibliotek. Centralt forskningsbibliotek för medicin är karo- linska institutets bibliotek. Såväl vid tekniska högskolan i Stockholm som Chalmers tekniska högskola finns särskilda biblioteksenheter. Organisationen inom de tre universitetsbiblioteken företer vissa olik- heter. I Uppsala är verksamheten helt samlad. I Lund utgör medicinska centralbiblioteket och kurslitteraturbiblioteket i vissa avseenden fristående enheter. I Göteborg är biblioteket uppdelat i en allmän sektion och en medi- cinsk sektion, förlagda ti-ll skilda byggnader; uppbyggnaden av forsknings-

och undervisningsorganisationen för de biologiska ämnena har nödvän— diggjort en ytterligare uppdelning av universitetsbibliotekets verksamhet.

Umeå befinner sig på bibliotekssidan i ett uppbyggnadsstadium. Stads- biblioteket har hittills kunnat utnyttjas för forskning och högre studier. Parallellinstit-utionen »vetenskapliga biblioteket i Umeå» har liksom stads- biblioteket förvärvat en rad betydande boksamlingar inom det humanis- tiskt-samhällsvetenskapliga området och enligt beslut är 1949 går det femte leveransexemplaret till staden. De definitiva formerna för tillvarata- gandet av detta material är för närvarande under utredning. År 1958 inledde ett medicinskt fakultetsbibliotek sin verksamhet och enligt statsmakternas beslut organiseras fr.o.m. den 1 juli 1964 ett universitetsbibliotek.

I tabell 8: 1 redovisas beräknade driftkostnader för universitetsbibliote- ken i Uppsala, Lund och Göteborg (inkl. biblioteket vid handelshögskolan i Göteborg) samt för karolinska institutets bibliotek och för biblioteks- organisationen i Umeå budgetåret 1963/64 med utgångspunkt i statsliggarenvs uppgifter för detta budgetår och gällande personalförteckningar.

Beträffande bibliotekssit-uationen p-å orter, som är aktuella för en ny- lokalisering av universitets- och högs-koleenheter har Willers i huvudsak anfört följande.

Linköping och Västerås har i stifts- och landsbiblioteken två av landets främsta bibliotek, vartdera med ett bokbestånd på för närvarande" ca 290 000 volymer. Linköping-sbiblioteket håller för närvarande 900 löpande periodica, medan motsvarande siffra för Västeråsbiblioteket är 2 100. Båda dessa bib- liotek har i första hand sin inriktning på det humanistiska området. Lands- biblioteket i Linköping har numera även inriktat sig på internationell sam— hällsvetenskaplig litteratur.

På den tekniska sidan har Linköping i Saabs företagsbibliotek ett av lan— dets största specialbibliotek med ett bestånd av ca 30 000 rapporter och 35 000 volymer, vari bl.a. ingår ca 1 000 löpande periodica. Våsteråsbibliotekens tillgång på teknisk litteratur överträffas inom landet endast av biblioteken

Tabell 8: 1. Beräknade driftkostnader för universitetsbiblio— teken (inkl. biblioteket vid handelshögskolan i Göteborg), biblio- teksorganisationen vid Umeå universitet och karolinska insti- tutets bibliotek, budgetåret 1963/64, milj. kronor

Ber. driftkostnader

BlbhOtek budgetåret 1963/64

Uppsala universitetsbibliotek ............ Lunds universitetsbibliotek .............. Göteborgs universitetsbibliotek1 .......... Biblioteksorganisationen i Umeå .......... Karolinska institutets bibliotek ...........

Totalt

1 Inkl. biblioteket vid handelshögskolan i Göteborg.

vid de två äldre tekniska högskolorna. Inom staden anskaffas för närvaran- de teknisk litteratur samt litteratur i matematik, fysik och kemi förutom av landsbiblioteket av tolv bibliotek med ett sammanlagt bokbestånd av 43 000 volymer (periodica oräknade). Tillsammans håller dessa bibliotek 1 700 tidskriftsabonnemang och andra periodica. Antalet tidskriftstitlar är gi- vetvis mindre, då flera bibliotek håller samma tidskrifter.

Det medicinska bokbeståndet i Örebro är främst koncentrerat till region- sjukhusets bibliotek med 4 300 volymer och ett 80-tal löpande tidskrifter. Skötseln handhas av stadsbiblioteket, vilket är centralbibliotek för Örebro län och är utrustat med betydande samlingar av löpande svenska och ut- ländska periodica på främst de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena. På det humanistiska området kompletteras stadsbiblioteket av Karolinska läroverkets samlingar av främst äldre litteratur.

1 Karlstad och Jönköping finns också stadsbibliotek av god standard, vilka på det humanistiska fältet kompletteras av läroverksbiblioteken. I Växjö finnes sedan 1954 ett stifts- och landsbibliotek med mycket omfat- tande samlingar. Hösten 1965 kommer detta bibliotek att inflytta i nybyggda lokaler.

8.1.2. Biblioteksurganisationens utbyggnad Willers har i sin rapport ingående diskuterat organisationen av ett nytt universitetsbibliotek. Därvid förutsättes vissa bestämda avvikelser mellan en ny enhet och ett traditionellt universitetsbibliotek. Willers framhåller, att intet i landet utanför Stockholm, Göteborg, Upp- sala och Lund existerande bibliotek har den omfattningen och inriktningen att det utan vidare kan bli ett modernt och effektivt universitetsbibliotek. En ny biblioteksenhet måste därför starta med en omfattande förvärvsverk- samhet, vilken under en följd av år kräver betydande anslag för retroaktiv litteraturanskaffning och för personal för detta speciella arbete. Anskaffning av äldre litteratur kan dock i stor utsträckning ske genom beställning av mikrofilmkopior, mikrocards o.d., vilket gör att behovet av bokvård kommer att bli mindre än vid en traditionell uppläggning. Här för- utsättes alltså att det nya bibliotekets personal- och lokalbehov på denna punkt blir mindre än vad gäller för redan existerande universitetsbibliotek. Man bör även enl-igt Willers räkna med uppställning av det nya bibliote- kets samlingar i numerisk och inte i systematisk ordning, vilket medför kost- nadsbesparingar genom en rationalisering med avseende på såväl lokalut— rymmen som personal. Då det inte torde vara realistiskt att räkna med en ackumulering av handskriftsmaterial till det nya biblioteket behöver man inte räkna med samma personalstab som erfordras vid de äldre biblioteken med deras traditionella handskriftsavdelningar.

De fullständiga tryckerileveranserna är av en synnerligen stor omfattning och deras indrivning, kontroll och inordnande i samlingarna innebär för vart och ett av de mottagande biblioteken en mycket stor arbetsinsats. Willers finner, att de årliga kostnaderna för förvärv och inbindning av den svenska litteratur som bör ifrågakomma för ett nytt universitetsbiblio- tek kan beräknas till 92 000—111 000 kronor. Det torde enligt Willers vara mer ekonomiskt och rationellt att på inköp basera den svenska bokan- skaffningen till ett eller flera kommande svenska universitetsbibliotek eller decentraliserade fakultetsbibliotek. Det skulle visserligen betyda ett krav på en begränsad uppräkning av anslagsposten för bokinköp men samtidigt in- nebära en betydande besparing i fråga om arbetskraft. Man bör även beakta den inte oväsentliga besparing som sker genom uteslutande av ett omfat- tande och i sammanhanget helt betydelselöst svenskt tryck, som alltså inte behöver bindas. Detta innebär i sin tur en rationalisering i fråga om maga- sinslokaler.

Kungl. biblioteket och universitetsbiblioteken erhåller genom tryckerileve— ranser exemplar av alla tidningar. Genom att till ett nytt universitetsbibliotek endast tillföra ett tiotal av de viktigare tidningarna i form av mikrofilmko- pior kan betydande besparingar göras beträffande personal och lokaler. Kostnaderna för mikrofilmning av ett års upplaga av de aktuella tidningar- na skulle uppgå till ca 280 000 kronor.

I fråga om de olika akademiska utbildningsvägarnas biblioteksservice torde det enligt Willers ur såväl ekonomisk som praktisk synpunkt vara önskvärt med en relativt radikal samordning. Sammanslagning av vissa funktioner innebär en riskfri rationalisering och man måste även beakta att handboks- och tidskriftsmaterialet i inte obetydlig utsträckning sam- manfaller för exempelvis den tekniska och den matematisk-naturveten- skapliga utbildningen samt för vissa delar av civilekonomutbildningen och de samhällsvetenskapliga studierna. Detta innebär inte att behovet av visst antal exemplar av ett och samma verk reduceras men däremot att tjänste- arbetet med förvärv, katalogisering etc. kan rationaliseras och genomföras med en något reducerad insats av arbetskraft.

Kommittén kan i allt väsentligt ansluta sig till de organisationsprinciper för biblioteksverksamheten på en ny fullständig universitetsort som ut- redningsmannen föreslår. Det är sålunda enligt kommitténs uppfattning angeläget att söka begränsa såväl personal- som lokalbehovet för ett nytt universitetsbibliotek. Detta synes vara möjligt med den föreslagna orga- nisationen främst genom att tryckerileveranserna ersättes med en ratio- nell inköpsverksamhet samt genom utnyttjande av modern mikrofilmtek- njk för arkivering av äldre material.

Kommittén förutsätter liksom utredningsmännen, att den samlade bib- lioteksverksamheten på en universitetsort omfattar såväl det akademiska lärosätets centrala biblioteksorganisation (universitetsbibliotek etc.) som

institutionsbibliotek, kurslitteraturbibliotek, institutionstjänst o. s. v. Det är enligt kommitténs mening nödvändigt att hela denna verksamhet ledes och administreras centralt för att möjliggöra ett rationellt nyttjande av tillgängliga resurser.

8.1.3. Driftkostnader

Willers har utarbetat vissa normer för beräkning av kostnaderna för en ut- byggnad av biblioteksservicen vid såväl befintliga universitet och hög- skolor som nytillkommande lärosäten. Med hänvisning till internationella iakttagelser räknas sålunda med att en ökning av studerandeantalet vid ett universitet eller en högskola med 200 studenter medför en ökad belastning på lärosätets biblioteksservice motsvarande en heltidsanställd i medialt löneläge. Willers räknar därvid med en förste biblioteksass-istent i 19:e löne- graden. Denna norm innebär en marginell personalkostnadsökning av ca 130 kronor per studerande. Personalkostnaderna vid universitetsbibliote— ken, karolinska institutets bibliotek samt handelshögskolans i Göteborg bibliotek 1963/64 utslaget per totalantalet studerande detta läsår uppgick till ca 210 kronor. Normen hänför sig till utbyggnaden av såväl central- bibliotek som institutions- och kurslitteraturbibliotek.

I viss utsträckning har personalbehovet för institutions- och kurslitte- raturbiblioteken redan tillgodosetts i samband med beräkningen av drift- kostnaderna för utbildning och forskning. Då kommittén saknar underlag för att göra en fördelning av den totala personalstyrka, som beräknas en- ligt Willers, på huvudbibliotek och kurslitteratur- och institutionsbibliotek och då utvecklingen av institutions- och kurslitteraturbiblioteken är svår att nu överblicka utgår kommittén från oreducerat normbelopp för utbygg- naden av nuvarande huvudbibliotek och för ett nytt universitetsbibliotek på X-ort.

Driftkostnadsberäkningarna har i det följande begränsats till att om- fatta universitetens, karolinska institutets och handelshögskolans i Göte- borg biblioteksresurser. För Umeås del utgår kommittén från den av riks- dagen år 1964 i princip antagna personalorganisationen omkring 1970. En- ligt denna skulle den årliga personalkostnaden uppgå till 1,02 milj. kronor. Till denna kostnad som beräknats med utgångspunkt i ett studerandeantal i Umeå på sammanlagt 3 300 har lagts den ökade kostnad som betingats av att kommittén nu räknar med ett totalt studerandeantal i Umeå på 3 700 i början av 1970-talet. Den sammanlagda personalkostnaden för Umeå i början av 1970—talet blir således 1,07 milj. kronor.

Beträffande nytillkommande universitets- och högskoleenheter sker be- räkningen enligt följande.

För den medicinska utbildningsenheten i alternativen 1 och 2 (prope- deutisk och klinisk utbildning) räknar kommittén för början av 1970-

talet med en kostnad motsvarande den för den medicinska sektionen av uni- versitetsbiblioteket i Göteborg läsåret 1963/64, ca 300 000 kronor. Därutöver synes det kommittén vara tillräckligt att för decentraliserad ett- och två- betygsutbildning i alternativ 2 vid sidan av den nuvarande lokala biblioteks- organisationen på respektive orter räkna med de resurser, som inkluderats i tidigare redovisade driftkostnadsberäkningar.

I alternativ 3 förutsättes utbyggnad av ett nytt universitet med ett nytt universitetsbibliotek. Med utgångspunkt i de beräknade personalkostna— derna för Göteborgs universitetsbibliotek beräknas de sammanlagda per— sonalkostnaderna för X—ortsbiblioteket i början av 1970-talet till 1,73 milj. kronor. Hänsyn har därvid tagits till de rationaliseringsmöjligheter och de differenser i fråga om administration och struktur vid det nytillkomman- de biblioteket som tidigare berörts. I det angivna beloppet ingår dock de kostnader för den tekniska bihlioteksservicen inom XTH, som redan ingår i kostnadsberäkningarna för denna utbildningsanstalt redovisade i ka- pitel 3. Beräkningarna av kostnaden för den tekniska utbildningen och forsk- ningen inkluderar även driftkostnaden för biblioteken vid de tekniska högskolorna.

Den sammanlagda ökningen i personalkostnaderna utöver kostnaderna för organisationen 1963/64 blir med de angivna beräkningsgrunderna föl- jande, milj. kronor.

Full utbyggnad en-

Början av 1970-talet ligt 1963 års program

Alternativ 1 .......... + 4,00 + 0,80 Alternativ 2 .......... +3,66 +0,39 Alternativ 3 .......... + 4,941 + 0,80

1 Häri ingår kostnaden för den tekniska utbildningsenhetens bok- service vid X-ortsuniversitetet.

Willers har beräknat förändringen av kostnaderna för bokinköp enligt följande. För befintliga universitetsbibliotek räknas med att för varje ökning av studerandeantalet med 200 tillkommer 20000 kronor, d. v. s. 100 kronor per studerande. De budgetåret 1963/64 utgående anslagen för bokinköp och bokbindning vid universitetsbiblioteken, karolinska insti- tutets bibliotek samt handelshögskolans i Göteborg bibliotek uppgick till ca 88 kronor per studerande. Kommittén har utgått från det av. Willers föreslagna normtalet dels för befintliga universitetsbibliotek, dels för ut- byggnaden av X-ortsbiblioteket från början av 1970—talet till full utbygg- nad enligt 1963 års program.

För Umeå universitet utgår kommittén från det årliga bokinköpsanslag

på 160 000 kronor, som umeåkommittén beräknat, vartill lägges uppräk- ningar enligt ovan nämnda norm.

För de nya orter till vilka universitets- och högskoleenheter förutsätts lokaliserade räknas endast med anslag motsvarande 20 000 kronor per till- kommande 200 studerande för den medicinska enheten i alternativen 1 och 2. För X-ortsuniversitetet i alternativ 3 räknar kommittén med ett anslag för bokinköp och bokbindning enligt normen, d. v. s. 400 000 kro- nor, om den tekniska utbildningen frånräknas. Med dessa utgångspunk- ter erhålles följande kostnadsökningar för bokinköp enligt kommitténs huvudalternativ, milj. kronor.

Full utbyggnad en-

Början av 1970-talet ligt 1963 års program

Alternativ 1 .......... + 2,40 + 0,62 Alternativ 2 .......... + 2,14 + 0,30 Alternativ 3 .......... +2,38 +0,62

För uppbyggnaden av ett nytt universitetsbibliotek måste tillkomma an- slag för retroaktiv bokanskaffning. Därvid medräknas även den tekniska enheten på X-ort då det tidigare inte räknats med retroaktiv bokanskaffning för denna. För Umeå har umeåkommittén beräknat en retroaktiv bok- anskaffning om 1,71 milj. kronor. Med ledning av Willers beräkningar räknar kommittén för medicin och teknik på ny ort i alternativ 1 och 2 med en retroaktiv bokanskaffning på 1,6 milj. kronor. För den decentra- liserade utbildningen på X-ort räknar kommittén inte med retroaktiv bok- anskaffning. Bokanskaffning till de erforderliga kurslitteraturbiblioteken sker med hjälp av tidigare beräknade m-aterielkostnadsan—slag. För X-orts- universitetet i alternativ 3 räknar kommittén med en retroaktiv bokan- skaffning till ett värde av 5—7 milj. kronor. Den sammanlagda retro- aktiva bokanskaffningen uppgår sålunda till följande belopp, milj. kronor.

Början av 1970-talet

Alternativ 1 ........................... 3,3 Alternativ 2 ........................... 3,3 Alternativ 3 ........................... 6,7—8,7

I redovisningen av driftkostnaderna för universitetsbiblioteken, karo- linska institutets bibliotek samt handelshögskolans i Göteborg bibliotek 1963/64 upptas även kostnader för materiel. Denna kostnadspost har fram- skrivits till början av 1970-talet respektive full utbyggnad enligt 1963 års

program genom att anta en fast relation mellan materiel- och personal- kostnaderna. Kostnadsökningen blir följande, milj. kronor.

Full utbyggnad en-

Början av 1970-talet ligt 1963 års program

Alternativ 1 .......... + 0,21 +0,04 Alternativ 2 .......... +0,19 +0,02 Alternativ 3 .......... +0,26 +0,04

8.1.4. Investeringskostnader

För beräkningen av lokalbehovet för en expansion av universitetsbiblio- teken har Willers angivit 240 m2 per nytillkommande 200 studerande av- seende egentliga biblioteksutrymmen med tillägg av 120 1112 per tillkom- mande 200 studerande för magasin, administration o. d. Beräkningsnor- men per tillkommande studerande uppgår sålunda till 1,8 m2 nettoyta. lfrågavarande norm omfattar såväl huvudbibliotek som kurslitteratur- bibliotek och institutionsbibliotek. Den hänför sig till antalet studerande enligt den officiella statistikens definition och avser samtliga studerande vid samtliga fakulteter/högskolor på en ort. Tages hänsyn till att i de av kommittén tillämpade beräkningsnormerna för institutions- och undervis- ningslokaler ingår utrymmen för institutionsbibliotek och kurslitteratur- bibliotek torde den av Willers angivna normen kunna reduceras till ca 1,2 1112 per tillkommande studerande enligt den officiella statistikens defi- nition för beräkning av huvudbibliotekens lokalbehov. Följande beräk— ningar baseras på detta antagande. För decentraliserad utbildning enligt alternativ 2 har kommittén emellertid ansett, att biblioteken på respektive orter skall kunna nyttjas som huvudbibliotek. (Se vidare avsnitt 7.2., av- delning 4 i kommitténs specialutredningar.)

För närvarande pågår utbyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala och lokalprogramförslag finnes för huvudbibliotek jämte kurslitteratur- bibliotek vid universitetet i Umeå. De uppskattade investeringsbehoven (byggnadskostnader, inrednings- och utrustningskostnader samt kostna- der för s. k. försörjningsåtgärder) för dessa biblioteksutbyggnader och för beräknade tillkommande lokalbehov vid universiteten (inkl. medicinsk utbildning på X-ort) sammanfattas i följande sammanställning, milj. kronor.

Början av 1970—talet Full utbyggnad en—

ligt 1963 års program Alternativ 1 .......... 76,8 91,6 Alternativ 2 .......... 69,3 76,2 Alternativ 3 .......... 77,0 90,7

Willers har i sin rapport understrukit, att man bör eftersträva att kon- centrera det avancerade forsknings- och studiearbetet till själva universi- tetsbiblioteken, i varje fall inom de juridiska, humanistiska, samhällsveten- skapliga och teologiska områdena, om arbetet inte är direkt förankrat i respektive institutioner. Fixeringen av relationen mellan å ena sidan in- skrivna studenter och å andra sidan antalet biblioteksplatser har varierat avsevärt. I förarbetena för den lokala planeringen i Lund har man beräk- nat en arbetsplats för var tredje student medan man för Stockholms uni- versitet räknat med en arbetsplats för var fjärde student. Enligt Willers föreligger det givetvis en klar behovsdifferens mellan å ena sidan storstads- situationen som i t. ex. Stockholm med ett högst betydande inslag av för- värvsarbetande studerande med ytterst begränsad besöksfrekvens i biblio- teken samt å andra sidan den utpräglade universitetsstadssituationen med en mindre orts mindre förvärvsarbetsmöjligheter och vida större besöksfre- kvens vid bl. a. lärosätets biblioteksinstitutioner. För flertalet i utredningen berörda orter talar enligt Willers starka argument för den högre standarden i fråga om arbetsplatser, d.v.s. en arbetsplats för var tredje student. Wil- lers framhåller vidare, att för ett helt nytt bibliotek torde böra förutsättas en viss »basareal» för nybyggnadsverksamheten utöver den yta per 200 studerande som antagits behöva tillkomma. En reservation måste sålunda enligt Willers göras för detta förhållande med understrykande av att ett alternativ med ett större antal helt nya institutioner blir mer kostnadskrä- vande än ett alternativ, som endast förutsätter en ny institution. Som fram- går av sammanställningen ovan innebär utbyggnaden av universitetens hu- vudbibliotek betydande investeringsbehov. Enligt alternativen 1 och 3 kan kostnaderna uppskattas till ca 90 milj. kronor vid full utbyggnad och ut- ifrån tidigare angiven beräkningsnorm. Enligt alternativet 2 skulle kostna- derna nedgä med ca 15 milj. kronor som en följd av att någon utbyggnad av huvudbibliotek för decentraliserad utbildning inte beräknats. Härtill kommer i samtliga alternativ kostnader för bibliotek vid de tekniska högskolorna, som för full utbyggnad uppskattats till drygt 20 milj. kronor.

Kommittén vill framhålla, att lokalbehovsberäkningar för huvudbiblio- tek grundats på nuvarande utrymmesstandard. Enligt lokalinventeringen hösten 1963 uppgick den totala nettoytan vid universitetsbiblioteken i Upp— sala, Lund och Göteborg (inkl. handelshögskolans bibliotek) samt vid karo- linska institutets bibliotek till ca 34 500 m2, vilket i relation till antalet stu- derande vid dessa universitet och högskolor —— 26 850 — ger en yta av drygt 1,2 in2 per studerande. Medräknas de tekniska högskolorna blir nettoytan per studerande något lägre (jfr Specialutredningar, avdelning 4, tabell 4: 61). Med de rationaliseringsmöjligheter Willers angivit för en fortsatt utbyggnad av biblioteksorganisationen och under hänsynstagande till de olika förhållan- den som råder beträffande besöksfrekvens vid biblioteken på skilda orter torde enligt kommitténs uppfattning vissa möjligheter föreligga att ned-

bringa de lokalbehov som beräknats för huvudbibliotek. Ett strikt genom- förande av den numeriska principen vid uppställning av bibliotekens bok- samlingar, överförande av boksamlingar till centrala bokmagasin, som kan vara gemensamma för flera bibliotek, rationell inköpsverksamhet och ut- nyttjande av modern mikrofilmteknik för arkivering samt en ökad interurban låneverksamhet med bättre tekniska hjälpmedel exempelvis i form av tele- printeranläggningar torde vara åtgärder som skulle kunna bidraga till lokal- besparingar. Kommittén vill också understryka det väsentliga i att en sam- ordning så långt möjligt sker mellan nuvarande universitets- och högskole- enheters biblioteksresurser vid den fortsatta utbyggnaden på samma sätt som det är angeläget, att endast en biblioteksenhet etableras på en ny ort, även om fler utbildningslinjer förlägges dit.

8.2. Forsknings- och serviceanläggningar m.m.

Den snabba utvecklingen av ny vetenskaplig metodik och fördjupade forskningsmöjligheter med mycket speciell teknisk utrustning inom många fält medför, att en enstaka forskare inte kan behärska mer än en liten del av sin vetenskap. Detta leder til-l en differentiering av forskningsverksamhe- ten och behov av ökat samarbete mellan forskarna. En rik vetenskaplig miljö är nödvändig för en intensiv och resultatrik forskning inom ett fler- tal vetenskapsgrenar.

De ökande kostnaderna för materiel och utrustning, de ökande personal- kraven, både i fråga om teknisk personal och forskare, och det ökande be- hovet av samarbete och kontakter mellan olika forskningsdiscipliner leder till betydande följdverkningar inom forskningsorganisationen. På insti- tutionsplanet kräver fördyringen av utrustning, att flera .forskare sam— manförs inom samma forskningsområde för att gemensamt utnyttja dyr- bar apparatur och för att kunna bekosta den service, som denna apparatur oundgängligen kräver. I andra länder har uppstått vad man kallar »de- partments» med ett flertal topptjänster inom forskarkarriären och med många andra forskningsverksamma kvalificerade personer. Det rationella och effektiva utnyttjandet av den insatta forskningsinvesteringen liksom också nödvändigheten av att utveckla ett lagarbete mellan forskarna inom samma område framtvingar även i vårt land en omstrukturering av institu- tionerna syftande till att sammanhålla utbildande och forskande enheter inom metodologiskt sammanfallande forskningsområden.

Kommittén har sökt belysa kostnadskonsekvenserna vid sina olika alter- nativ beträffande en upprustning av forsknings- och serviceorganisationen. Kommitténs undersökningar har därvid berört behovet vid universiteten och högskolorna av sådana resurser som verkstäder, datamaskiner, djur- experimentella stationer, större och dyrbarare apparater såsom accelerato- re-r samt speciella forskningslokaler. Forskningens snabba utveckling och

dess spridning över vidare områden liksom kravet på hushållning med de resurser, som ställts till forskningens förfogande, har medfört behov av att dessa anläggningar så långt möjligt samordnas och ges en i förhål- lande till enskilda institutioner fristående ställning. Kommitténs redovis- ning av kostnaderna får emellertid endast ses som en exemplifiering. Kom- mittén är medveten om att därutöver även finns andra kostnadsposter, till vilka hänsyn av beräkningstekniska skäl inte kunnat tagas. Det är dock kommitténs uppfattning, att här upptagna kostnader anger tendensen i de kostnadsolikheter, som i förevarande avseende kan tänkas uppkomma mel- lan valda utbyggnadsalternativ.

Kommittén har i sina beräkningar inte medtagit de årliga kostnaderna för den forskning, som bedrives vid branschforskningsinstituten eller som stödes av forskningsråd, fonder och organ med uppgift att bekosta utveck- lingsarbete på basis av grundforskningsresultat (Efor och Infor). Däremot räknar kommittén med att en betydande del av den forskning, som kom- mer att finansieras med medel från nämnda källor, kommer att kunna äga rum inom det lokalbestånd, som skapas genom ett realiserande av kommitténs investeringsprogram.

8.2.1. Tekniska institutioner

För närvarande tillgodoses verkstadsbehovet inom universiteten i huvudsak genom verkstäder vid de olika institutionerna. Sambruk av verkstadsanlägg— ningar förekommer dock i viss omfattning, t. ex. inom de tekniska högsko- lorna. Kostnaderna för ifrågavarande tekniska service ingår i de redovis- ningar, som kommittén tidigare lämnat om kostnaderna för utbildning och forskning inom olika Verksamhetsfält.

På grundval av en av statskontoret verkställd utredning rörande frågan om den tekniska verksamheten inom Stockholms universitets anläggningar i Frescati, benämnd »En teknisk institution inom Stockholms universitet» (SOU 1963: 1) samt däröver avgivna remissutlåtanden har Kungl. Maj:t den 9 oktober 1964 uppdragit åt lokal- och utrustningsprogramkommittén för universitetet och högskolorna i Stockholm att i samråd med universi- tetskanslersämbetet —— och med iakttagande av vad som anförts i en inom ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria — utarbeta lokalprogram för en anläggning i Frescati avseende den tekniska verksamheten inom ifrågavarande universitet.

Enligt de riktlinjer, som lämnats för organisationen m.m. av ifrågava— rande verksamhet, bör tre mekaniska sektionsverkstäder upprättas, varav en för den matematisk-fysiska sektionen, en för den kemiska sektionen och en för den biologisk-geografiska sektionen samt de humanistiska och sam- hällsvetenskapliga fakulteterna. Vidare bör en för hela universitetet gemen— sam elektronikverkstad upprättas liksom ett för hela universitetet gemen-

samt konstruktionskontor. S. k. handverkstäder förutsättes tillkomma i de fall de kan anses vara oundgängligen nödvändiga. De mekaniska sektions- verkstäderna, elektronikverkstaden och konstruktionskontoret beräknas kunna samordnas i en organisation und-er en teknisk nämnd och under en gemensam chef. Ledig kapacitet inom en mekanisk sektionsverkstad för- utsättes kunna bli utnyttjad även av institution, som i första hand skulle använda sig av de andra mekaniska verkstäderna.

De tre mekaniska sektionsverkstäderna och elektronikverkstaden beräknas erfordra en nettogolvyta om sammanlagt ca 2 000 m2, varav ca 500 m2 för kontor och ca 1 500 m2 för verkstäder, förråd m. 111. Det framhålles i direk- tiven till lokal- och utrustningsprogramkommittén för universitetet och hög- skolorna i Stockholm, att de mekaniska sektionsverkstäderna och elektro- nikverkstaden lokalmässigt bör sammanhållas så att förutsättningar skapas för en eventuell senare omorganisation i huvudsak enligt det förslag, som framlades i betänkandet »En teknisk institution inom Stockholms universi- tet».

De totala lönekostnaderna för verkstadsinstitutionen beräknades i be- tänkandet uppgå till i runt tal 1,9 milj. kronor per år (i 1962 års löner), var- av drygt en tredjedel skulle täckas genom direkta anslag och knappt två tredjedelar debiteras institutionerna till självkostnadspris enligt ett i be- tänkandet föreslaget system. Kommittén utgår vid sina beräkningar från en ärlig lönekostnad av 2,0 milj. kronor men tar inte hänsyn till fördelning- en av kostnaderna på anslag och självkostnader. Driftkostnaderna i övrigt anses beaktade i tidigare redovisade överslagsberäkningar avseende mate- riel och omkostnader. Enligt vad kommittén inhämtat kan byggnadskostna- derna för den tekniska institutionen uppskattas till 3,5 milj. kronor i pris- läget den 1 juli 1964. Utrustningskostnaderna uppskattas till 1,8 milj. kro- nor. Kostnaderna för försörjningsåtgärder uppskattar kommittén till 0,6 milj. kronor. De totala investeringskostnaderna skulle således uppgå till 5,9 milj. kronor.

Kommittén utgår ifrån att vid den fortsatta utbyggnaden i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå en motsvarighet till Stockholmsinstitutionen kommer till i början av 1970-talet. Däremot räknar kommittén inte med att någon ytterligare motsvarande verkstadsorganisation skall behöva inrättas för övriga lärosäten inom Stockholmsområdet. En fullständig universitets— och högskoleorganisation på en ny plats (X-ort) enligt kommitténs alternativ 3 innefattar enligt kommittén en liknande central verkstad redan i början av 1970-talet. De medicinska institutionernas behov av verkstadsservice vid alternativen 1 och 2 bör, som även läkarutbildningsberedningen framhållit, kunna tillgodoses förutom genom lokalverkstäder av den verkstad, som planeras komma att bli inrättad vid vederbörande undervisningssjukhus. Vid den tidigare diskussionen om lokalmässiga m. fl. förutsättningar för en tek- nisk högskola på X-ort har beaktats behovet av verkstadsorganisation.

Tillkomsten av särskilda institutioner för den tekniska tjänstens ordnan- de vid universiteten har inte förutsatts leda till någon minskning av de be- räknade lokalbehoven m. m. för de vetenskapliga institutionerna vid respek- tive universitet, varför de gemensamma verkstäderna helt är motiverade av forskningens krav på förbättrade tekniska serviceresurser. I avsnitt 8.2.6. sammanfattas beräknade kostnader för tekniska institutioner enligt kom- mitténs olika utbyggnadsalternativ.

8.2.2. Datamaskiner

Automatisk databehandling får ökad betydelse inom ett flertal forsknings- grenar, även på de icke-experimentella områdena. Den vetenskapliga utveck— lingen behöver snabbt växande resurser inom detta fält.

Vid universiteten och högskolorna finnes för närvarande ett antal mindre datamaskinanläggningar. Härutöver kan för utbildning och forskning i viss utsträckning disponeras andra befintliga datamaskiner, tillhörande stats- verket (statskontoret, försvarets forskningsanstalt samt AB Atomenergi).

För budgetåret 1963/64 svarade statskontoret för huvuddelen av maskin- tidskostnaderna för utbildning och forskning över ett särskilt förslagsan- slag. Detta anslag har fr.o.m. budgetåret 1964/65 överförts till åttonde hu- vudtiteln, samtidigt som statskontoret dock bibehållit möjligheten att med- verka, om nya forskningsbehov skulle tillkomma. Såsom datamaskinkostnad (förhyrning av maskintid) för universiteten och högskolorna beräknades i riksstaten för budgetåret 1963/64 2,0 milj. kronor.

På grundval av en inom statskontoret verkställd utredning har kontoret i skrivelse till Konungen den 19 oktober 1964 framlagt förslag rörande den framtida organisationen av den matematiska databehandlingen vid univer- siteten och högskolorna med speciell hänsyn till forskningens behov. Utred- ning pågår inom statskontoret rörande behovet av personal m.m. vid de högre läroanstalterna för utbildning på databehandlingsområdet.

Statskontoret föreslår, att man för att tillgodose universitetens och hög- skolornas behov av datamaskintid successivt inrättar fem datamaskincentra- ler, en för varje universitetsort, och att dessa datamaskiner skall väljas till- räckligt stora för att varje ort i huvudsak skall vara självförsörjande. För speciellt omfattande uppgifter föreslås dock en centralisering till datacentra- len i Stockholm, som bör utrustas med en större maskin än de övriga uni- versitetsorterna.

Statskontoret föreslår vidare, att driften av datamaskinerna skall göras ekonomiskt självbärande genom att utnyttjad maskintid belägges med av- gifter för täckning av samtliga statsverkets kostnader för drift och värde— minskning. Statskontoret förordar, att en särskild datamaskinfond inrättas, att medel ur fonden disponeras för inköp av datamaskiner och att återbe— talning till fonden som regel sker i form av en hyresbetalning för utnyttja- de maskintimmar. Varje lärosäte förutsättes årligen begära medel för data-

behandling. Även forskningsråden förutsättes i viss utsträckning bevilja anslag till datamaskinkostnader.

Den föreslagna utbyggnaden av datamaskinorganisationen vid universi- teten och högskolorna beräknas i initialskedet kosta sammanlagt 45,3 milj. kronor frånsett kostnader för byggnadsåtgärder. Vid fullt utbyggt skede beräknas driftkostnaderna uppgå till sammanlagt ca 18,4 milj. kronor, var- av ca 50 procent utgör kostnader för löner, underhåll, smärre utrustning, förbrukningsmaterial m. m.

Kommittén är medveten om att den utbyggnad av datamaskinorganisa- tionen vid universiteten och högskolorna, som påbörjats, på några punkter avviker från statskontorets förslag. Sålunda planeras behovet av datamaskin- service i Uppsala, Stockholm och Göteborg inledningsvis bli tillgodo—sett ge- nom en större anläggning, placerad i Uppsala men med terminalutrustningar på de övriga orterna.

För varje regional datamaskinanlåggning beräknar statskontoret lokal- behovet till 900—1200 1112 nettoyta. Lokalbehovet vid de olika lärosätena för detta ändamål har beaktats i samband med tidigare beräkningar av loka- ler m.m. för utbyggnaden av undervisnings— och forskningsorganisationen.

Universitets- och högskolekommittén utgår i sina beräkningar ifrån att statskontorets program för utbyggnad av datamaskinorganisationen skall vara genomfört i början av 1970-talet. Kommittén förutsätter härutöver, att vid anordnande av en fullständig universitets- och högskoleorganisation på en ny plats (X-ort) enligt kommitténs alternativ 3 detta lärosäte utrus- tas med datamaskinanläggning av den storlek, som föreslagits för Umeå. Kommittén räknar dock med att denna anläggning inte skall behöva ut— byggas förrän under andra hälften av 1970-talet.

Kommittén räknar i alternativen 1 och 2 inte med någon större datama- skinanläggning utanför de fem lärosätena. De forskare, som arbetar vid XTH och vid det nya medicinska lärosätet hänvisas till att utnyttja universi- tetens datamaskiner. Kommittén vill därvid även peka på de möjligheter, som erbjudes att genom anlitande av bl. a. televerkets resurser skapa snabba datatransmissionsförbindelser mellan olika platser. I avsnitt 8.2.6. samman- fattas beräknade kostnader för datamaskiner enligt kommitténs utbygg- nadsalternativ.

8.2.3. Djurexperimentella stationer

Utvecklingen inom den biologiska forskningen har medfört en stark ökning i utnyttjandet av försöksdjur för vetenskapliga undersökningar. Arbetet med produktion, anskaffning, förvaring och hantering av dessa djur för med sig svåra problem., som växer allteftersom den experimentellt biologiska forskningen ökar och blir mer beroende av differentierade djurarter och av försök med enskilda djur under lång tid (kroniska försök etc.).

Problemen beträffande försöksdjur berör i första hand institutioner, till- hörande de medicinska och angränsande ämnesområdena. Inom dessa in- stitutioner, vari även inräknas undervisningssjukhusen, uppgår för närva- rande enligt vad kommittén inhämtat det totala lokalbeståndet för djurav- delningar till ca 15 000 m2 nettoyta fördelad på ca 85 olika avdelningar. Där- vid har även medtagits vissa djurutrymmen, avsedda för medicinsk kon- troll- och laboratorieverksamhet. Dessa avdelningar är organisatoriskt in- ordnade i de olika ämnesinstitutionerna, dock med gemensamt utnyttjande av djuravdelningar i vissa fall. Kostnaderna för denna serviceverksamhet under budgetåret 1963/64 har medtagits i de redovisningar, som kommittén tidigare lämnat om kostnaderna för utbildning och forskning inom olika verksamhetsfält.

Inom byggnadsstyrelsen pågår utredningsarbete rörande lokaler för den djurexperimentella verksamheten vid universiteten och de medicinska hög— skolorna. I betänkandet »Djurhusutredningen» (stencilerat, december 1961) framlades vissa riktlinjer för utbyggnaden av djuravdelningar på längre sikt. Därvid pekades på möjligheten till ökat sambruk samt angavs, att ut- över djuravdelningar i direkt anslutning till de vetenskapliga institutio- nerna kunde komma att inrättas fri-stående djurexperimentella stationer (i betänkandet benämnda zoologiska stationer) för dyrbarare och mer svär- skötta djur. Enligt vad kommittén inhämtat avser utredningsmännen att inom kort avge konkreta förslag rörande dessa institutioner.

I byggnadsstyrelsens program för utbyggnaden av bl.a. de medicinskt teoretiska institutionerna i Göteborg (på det s.k. medicinarberget) har medtagits en nybyggnad för ett djurhus eller en djurexperimentell station.

Storleken av de kostnader, som skulle kunna tillkomma vid utökad djur- experimentell verksamhet, uppskattar kommittén efter samråd med utred- ningsmannen till följande. Vart och ett av de medicinska lärosätena beräk— nas successivt få en djurexperimentell station utöver djuravdelningar i di- rekt anslutning till de vetenskapliga institutionerna. För varje sådan station beräknas erforderlig lokalyta till ca 1 400 m2 (nettoyta). Kommittén upp- skattar byggnadskostnaderna till 3,0 milj. kronor. Kostnaderna för inred- ning och utrustning uppskattas Vidare till 1,2 milj. kronor (motsvarande 40 procent av byggnadskostnaderna) och kostnaderna för försörjningsåt— gärder till 0,4 milj. kronor. De årliga personal— och materielkostnaderna an- tages slutligen uppgå till 0,3 milj. kronor.

Kommittén räknar med att djurexperilnentella stationer kommer att in- rättas vid tre lärosäten under tiden fram till är 1972 och vid övriga två nu— varande lärosäten under perioden 1973 1978. Vidare räknas med att vid anordnandet av en fullständig universitets- och högskoleorganisation på en ny plats (X-ort) enligt kommitténs alternativ 3 en liknande anläggning upp- föres under perioden 1972—1978. För alternativ 1 och 2 beräknas för X-ort en mindre djurexperiinentell station. Investeringskostnaderna härför upp-

skattas till 3,4 milj. kronor (nettoyta 1 000 m!) och de årliga driftkostna- derna till 0,20 milj. kronor. I avsnitt 8.2.6. sammanfattas beräknade kost— nader för djuravdelningar enligt kommitténs utbyggnadsalternativ.

8.2.4. Acceleratoranläggningar m.m.

Forskningen i Sverige disponerar för närvarande ett antal acceleratoranlägg- ningar. De är placerade vid de fysiska institutionerna vid Lunds och Göte- borgs universitet, forskningsinstitutionen för atomfysik i Stockholm, Gustaf Werners institut i Uppsala, institutionen för kärnkemi på tekniska högsko- lan i Stockholm, försvarets forskningsanstalt samt vid AB Atomenergis an- läggning i Studsvik. En del av dessa acceleratorer är föråldrade. Den senast uppförda anläggningen, en synkrotron vid den fysiska institutionen vid Lunds universitet, togs i bruk år 1963.

Statens råd för atomforskning utreder för närvarande frågor rörande den fortsatta utbyggnaden av acceleratoranläggningar i Sverige samt Sveriges fortsatta medverkan i nordiskt och västeuropeiskt acceleratorsamarbete. Ut- redningen genomförs av en särskilt tillsatt acceleratorkommitté.

Med hänsyn till forskningens men även till utbildningens behov har atom- forskningsrådet framfört förslag om anskaffande av en tandem van de Graaff-maskin till fysiska institutionen i Uppsala. Frågor om ombyggnad av en synkrocyklotron vid Gustaf Werners institut i Uppsala, om ombygg- nad av en cyklotron vid nobelinstitutet för fysik i Stockholm samt om nyan- skaffning av en tandem van de Graaff—accelerator till institutionsgruppen i fysik vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet är under behandling i atomforskningsrådet.

Kommittén räknar för sin del med att angivna ombyggnader av äldre respektive anskaffningar av nya acceleratoranläggningar i Uppsala, Göte- borg och Stockholm kommer att realiseras i framtiden. Kommittén utgår i huvudsak från av statens råd för atomforskning beräknade investerings- (byggnads- och utrustnings-) respektive årliga driftkostnader. En uppräk- ning av byggnadskostnaderna för anordnande av lokaler för van de Graaff- maskinen i Uppsala har dock gjorts på grundval av beräkningar av bygg- nadsstyrelsen.

Vidare räknar kommittén med att de årliga driftkostnaderna för accele- ratoranläggningen vid fysiska institutionen i Lund uppgår till ca 0,75 milj. kronor. Kommittén räknar dessutom med att till Umeå skall förläggas en accelerator för en kostnad motsvarande den som beräknats för van de Graaff—maskinen i Uppsala. Kommittén är dock medveten om att den veten- skapliga utvecklingen i Umeä kan komma att föranleda behov av en helt annan typ av forskningsutrustning.

Kommittén räknar med att driftkostnaderna för synkrotronen i Lund liksom anskaffnings- och driftkostnaderna för van de Graaff-maskinen i Uppsala skall tillkomma under perioden 1965—1972. Kostnaderna för övriga

här omnämnda anläggningar beräknas bli aktuella under perioden 1973— 1978.

Kommittén räknar med att vid anordnandet av en fullständig universi- tets— och högskoleorganisation på en ny plats (X-ort) enligt alternativ 3 detta lärosäte under perioden 1973—1978 utrustas med en forskningsan— läggning av samma kostnadsmässiga storlek, som den som beräknats för Umeå. Kommittén räknar slutligen inte med någon motsvarande anläggning utanför de fem befintliga lärosätena i alternativen 1 och 2. I avsnitt 8.2.6. sammanfattas beräknade kostnader för acceleratoranläggningar enligt kom- mitténs utbyggnadsalternativ. Kommittén finner inte anledning att i detta sammanhang upptaga eventuella ytterligare kostnader för svensk vetenskaplig medverkan i internationellt kärnforskningssamarbete inom CERN eller andra samarbetsorgan.

8.2.5. Speciella forskningslokaler Breddningen av forskningen sker till viss del genom att nya forskargrup- per inrättas i anslutning till de befintliga institutionerna med medel från forskningsråd och fonder. Dessa grupper, som vanligtvis ledes av yngre forskare, bedriver forskning inom specialiserade områden, som inte alltid kan inordnas inom de existerande läroämnena. För att tillgodose en del av det härvidlag tillkommande behovet av ökade forskningsutrymmen vid ett lärosäte har det visat sig vara lämpligt att uppföra laboratoriebyggnader, så konstruerade, att de utan byggnadsändringar kan användas för skiftande forskningsändamål. En sådan byggnad har med donationsmedel uppförts på karolinska institutets område (Wallenbergsstiftelsens jubileumslabora— torium) samt en liknande planeras bli uppförd för Uppsala universitet. Universitets— och högskolekommittén har tidigare vid sina beräkningar av erforderliga lokaltillskott för utbyggnaden av universitet och högskolor beaktat behoven av forskningslokaler för de olika ämnesinstitutionerna med utgångspunkt från dagens standard. Med hänsyn till forskningsutvecklingen finns det emellertid anledning räkna med att ytterligare forskningslokaler härutöver kommer att behövas. Kommittén räknar för sin del med att på var och en av de befintliga universitetsorterna samt under var och en av perioderna 1965—1972 och 1973—1978 skall uppföras en laboratoriebygg- nad av samma storlek som Wallenbergsstiftelsens jubileumslaboratorium på karolinska institutets område (ca 2 000 m2 nettoyta). Kommittén räknar vidare med att vid utbyggnaden av universitet och hög- skolor enligt kommitténs alternativ 3 en sådan laboratoriebyggnad skall behöva uppföras på X-ort under perioden 1973—1978. Inga motsvarande kostnader beräknas för alternativen 1 och 2. Kostnaderna för uppförande av en laboratoriebyggnad, omfattande 2 000 m2 nettoyta, beräknas till ca 5,1 milj. kronor (inkl. kostnader för försörj- ningsåtgärder) samt kostnaderna för utrustning till ca 2,0 milj. kronor. De

årliga omkostnaderna (för uppvärmning, lyse, städning m. m.) beräknas till 0,15 milj. kronor. Övriga driftkostnader (personal- och materielkostnader) förutsättes kunna täckas genom anslag från statliga forskningsråd (mot— svarande). Beräknade kostnader för speciella forskningslokaler enligt kom- mitténs utbyggnadsalternativ sammanfattas i avsnitt 8.2.6.

8.2.6. Kostnader

I tabell 8: 2 sammanfattas beräknade årliga driftkostnader samt i tabell 8: 3 beräknade investeringskostnader för forsknings- och serviceanläggningar i början av 1970-talet samt vid full utbyggnad enligt 1963 års program en- ligt de grunder som tidigare angivits.

Tabell 8: 2. Beräknade driftkostnader för forsknings- och serviceanläggningar i början av 1970-talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program och kommitténs utbyggnads— alternativ, milj. kronor

Full utbyggnad enligt

Början av 1970-talet 1963 års program

alt. 1 alt. 2 . . 1 alt. 2

Tekniska institutioner ............ 10,0 10,0 Datamaskiner ................... 18,4 , 18,4 Djurexp. stationer ............... 0,9 1,7 Acceleratoranläggningar m. m ..... 1,2 , 2,5 Speciella forskningslokaler ........ 0,8 1,5

Totalt 31,3 1 34,1

Tabell 8: 3. Beräknade investeringskostnader (byggnads—, inrednings— och utrustnings— kostnader samt kostnader för försörjningsåtgärder) för forsknings- och serviceanlägg- ningar i början av 1970-talet samt vid full utbyggnad enligt 1963 års program och kommitténs utbyggnadsalternativ, milj. kronor

Full utbyggnad enligt

Början av 1970-talet 1963 års program

alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 1 alt. 2 alt. 3

Tekniska institutioner ............ 29,5 29,5 29,5 29,5 Djurexperimentella stationer ..... 13,8 13,8 26.4 26,4 Acceleratoranläggningar m. m ..... 12,7 12,7 46,6 46,6 Speciella forskningslokaler ........ 35,5 35,5 71,0 71,0

Totalt 91,5 91,5 173,5 173,5

8.3 . Sammanfattning

I det föregående har kostnaderna för biblioteksverksamheten samt för forsknings- och serviceorganisationen uppskattats vid olika utbyggnads- alternativ. Kommittén är medveten om vanskligheten i kostnadsuppskatt— ningar av här aktuell typ. Forskningens utveckling kräver växande investe-

ringar i bibliotek, tung utrustning samt serviceanläggningar. Om den svens-'. ka grundforskningen skall kunna bibehållas på högsta internationella nivå; är dessa investeringar nödvändiga. &

Om man startar ett nytt universitet, måste man vid detta skapa huvud- biblioteksresurser, dyrbara forsknings- och serviceanläggningar såsom gta-'. mensamma verkstäder, datamaskiner och djurexperimentella stationer samt tillhandahålla forskningen på platsen dyrbar utrustning och speciella lokaler. Vid val av decentraliserad universitetsutbildning eller av utbildning koncen- trerad till befintliga lärosäten behöver man icke bygga upp en motsvarande komplett basorganisation för forskningen på en ny plats. Den nya tekniska utbil—dnings- och forskningsenheten liksom den medicinska-. enheten på X-ort måste naturligtvis förses med tillräckliga resurser förpvetenskaplig verksamhet inom respektive ämnesområden. Resurserna för”_eventuel=l de- centraliserad utbildning inom de filosofiska fakulteterna kand-ock helt begränsas till lågstadieutbildningen. Sålunda bör enligt kommitténs me- ning biblioteksbehovet på filialorterna kunna tillgodoses enbart genom kurslitteraturhibliotek.

Med hänsyn till knappheten på högt kvalificerad personal vinner man enligt kommitténs mening ett mer rationellt utnyttjande av tillgängliga forskningsresurser vid en utbyggnad enligt alternativ 1 eller alternativ 2 än vid en utbyggnad enligt alternativ 3. Genom den störie koncentration av forskningsinsatserna, som förstnämnda altema'tiv erbjuder, får'man långt- bättre möjligheter att förse de kvalificerade forskarna vid existerande uni- versitet och högskolor med tillräckliga resurser för att fullt utnyttja deras kapacitet i forskningen. De under alla förhållanden erforderlig-a grundforsk- ningsresurserna kan vidare användas för att åstadkomma en nödvändig differentiering på speciella forskningsfält samt för att förbättra Och bygga ut forskarkarriären och förstärka forskarutbildningen i de stora under- visningsänmena vid befintliga utbildningsanstalter.

I följande tablå sammanfattas beläkningar av driftkostnader för biblio- teksverksamheten (exkl. kostnader för retroaktiv bokanskaffning). samt för; forsknings- och serviceanläggningar m.m. enligt kommitténs utbyggnads- alternativ för början av 1970- talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års1 piogram, milj. kronor. !

. Full utbyggnad enligt

Början av 1970-talet 1963 års program '—

alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 1 . alt.-2 alt. 3

Huvudbibliotek ................. 15,1 14,5 16,1 16,6 15,2 i "17,6 Forsknings-och serviceanläggningar 31,3 31,3 33,3 34,1 34,1 39,6

Totalt 46,4 45,8 49,4 50,7 49,3 57,2

För investeringskostnadsberäkningarna lämnas motsvarande Sammanfatt— ning i följande tablå, milj. kronor.

Full utbyggnad enligt

Början av 1970-talet 1963 års program

alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 1 alt. 2 alt. 3

Huvudbibliotek ................. 76,8 91,6 76,2 90,7 Forsknings- och serviceanläggningar 91,5 173,5 173,5 200,4

Totalt 168,3 265,1 249,7 291,1

I syfte att göra kommitténs kostnadsberäkningar fullständiga redovisas i det följande vissa för universitet och högskolor gemensamma driftkost- nader. Till dessa räknar kommittén omkostnader, vissa gemensamma sak- anslag, kostnader för vissa forskningsändamål, inklusive kostnader för forskardocenttjänster, och kostnader för centraladministration inom uni- versiteten. Vidare medtages vissa för universitet och högskolor gemen- samma anslag. Beträffande de metoder kommittén tillämpat för att beräkna här nämnda kostnader hänvisas till bilaga 2.

I tabell 8:41 redovisar kommittén kostnadsläget 1963/64 för ifrågava- rande gemensamma driftkostnadsposter ävensom en framskrivning av dessa poster för början av 1970-talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program enligt i bilagan angivna antaganden.

För den lokalmä-ssiga utbyggnaden av universitetens (motsv.) administra- tion har vissa överslagsmässiga beräkningar utförts, vilka återfinnes i av- snitt 7.1., avdelning 4 av kommitténs specialutredningar. De beräknade in—

Tabell 8: 4. Vissa gemensamma driftkostnader. Kostnadsläget 1963/64 samt beräknad kostnadsutveckling enligt kommitténs utbyggnadsalternativ för början av 1970-talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program, milj. kronor

Början av 1970-talet Fågåt'gggigd 2:23 Kostnadspost 1963/64 5 p gr

alt.1 | alt.2 | alt.3 alt.1 | alt.2 | alt.3

Omkostnader ........... 15,6 Vissa gemensamma sak-

anslag ................ 3,3 Kostnader för vissa forsk-

ningsändamål1 ........ 15,6 _ Administrationskostnader 7,0 Gemensamt anslag för uni-

versitet och högskolor. . 4,9 - Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar. . . 2,3 2,3 2,8 2,8

Totalt 28,2 45,2 45,0 | 45,7 I 49,4

1 Exklusive kostnader som häntörts till medicinsk fakultet (motsvarande). 2 Avser i utgångsläget kostnader för budgetåret 1964/65.

Tabell 8: 5. Beräknade investeringskostnader för administrations- lokaler vid universiteten (motsv.) enligt kommitténs utbyggnads- alternativ för början av 1970-talet och vid full utbyggnad en- ligt 1963 års program, milj. kronor

Början av 1970—talet

Full utbyggnad en- ligt 1963 års program

Alternativ 1 .......... 12,2 Alternativ 2 .......... 13,6 Alternativ 3 .......... 13,7

12,5 15,3 15,2

veste-ringshehoven (inkl. kostnader för försörjningsåtgärder) vid uni—versi- teten (motsv.) i början av 1970-talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program redovisas i tabell 8: 5. Motsvarande högskolorna har redovisats i tabell 3: 15.

kostnader för de tekniska

Kommittén vill understryka, att här redovisade investeringskostnadsbe- räkningar för administrationslokaler är helt överslagsmässiga. De avser en- dast att ge en mycket allmän bild av situationen. Vidare måste observeras, att man vid beräkningarna ej kunnat taga hänsyn till möjligheter att sam- ordna administrationslokaler för flera universitets- och högskoleenheter på

samma ort.

9. Studentbostäder

9,1. Nubarande bostadssituation

Statligtv'stöd till studentbostadsbyggandet tillkom genom beslut av 1950 års riksdag. Det nu utgående stödet regleras i bostadslånekungörelsen av den 5 oktober'1962. För lån till studentbostäder har bostadsstyrelsen meddelat anvisningar och rekommendationer. I 1964 års studentbostadsgrupps rap— port »Behovet av bostäder för universitets- och högskolestuderande under perioden 1965—1978 samt tillgången på erforderlig mark härför» ingående som avdelning 6 i kommitténs specialutredningar redogöres för de gällande bestämmelserna. Bestämmelsernas huvudpunkter skall därför här endast kortfattat återges.

Det statliga studentbostadsstödet är förbehållet de studerande vid vissa högre läroanstalter. Produktionen och förvaltningen av studentbostäderna handhas av särskilda studentbostadsföretag, som arbetar utan vinstsyfte. I företagens styrelser skall finnas representanter för dels vederbörande kom- mun, dels kårortens lokala studentorganisation (kårortsorganet). Plane— ringen och samordningen av studentbostadsproduktionen åligger kårorts- organet, vars bedömningar av behovet av bostäder för studerande skall till- ställas vederbörande kommun för beaktande vid dess planering för det totala bostadsbyggandet.

Till uppförande och ombyggnad av studentbostadshus lämnas bostads- lån, som till skillnad från lån till annan bostadsbebyggelse är beräknade att täcka 100 procent av den godkända produktionskostnaden. Viss del av studentbostadslånet skall vara räntefritt och stående i tio år.

Som förutsättning för erhållande av statligt stöd gäller i princip att kår- ortskommun utan kostnad ställer tomtmark till förfogande eller lämnar tomtsubvention av motsvarande värde. För anskaffning och förnyelse av inventarier i studentbostäder utgår lån från lånefonden för inventarier i studentbostäder.

Beträffande den aktuella studentbostadssituationen framhåller studentbo- stadsgruppen i sin rapport, att de studerandes möjligheter att på allmänna hyresmarknaden lösa sin bostadsfråga alltsedan 1940-talet successivt har minskat. Orsakerna till denna utveckling anses i första hand ha varit den mycket snabba ökningen av antalet studerande samt de tilltagande bostads-

försörjningsproblemen i framförallt Stockholm och Göteborg men även på övriga universitetsorter. Vidare nämner gruppen att ökade standardkrav medfört en minskad benägenhet på den allmänna bostadsmarknaden att hyra ut rum samt att tillgången på hyresrum också minskat genom sanering- en och kontoriseringen av universitetsstädernas centrala delar.

I följande sammanställning redovisas antalet studentbostäder i runda tal på de olika universitetsorterna vid utgången av höstterminen 1963.

Bostäder Bostäder

0" för ogifta för familjer

Uppsala .............. 3 700 650 Lund ................ 3 000 600 Göteborg ............. 1 700 300 Stockholm ............ 1 900 300 Umeå ................ 300 25

Totalt 10 600 1 875

Som framgår av sammanställningen har sedan det statliga studentbostads- stödet tillkom ungefär 12 000 bostäder tillskapat-s i särskilda studentbo- stadshus eller i form av studentbostäder insprängda i normal bebyggelse. I uppgiften för Uppsala och Lund inkluderas även de före 1950 byggda stu- dentbostäderna. Enligt studentbostadsgruppen har studentbostadsbyggan— det hittills emellertid inte varit tillräckligt för det snabbt växande be- hovet. Anledningen härtill torde enligt gruppen ha varit bl. a. den knap- pa marktillgången, otillräcklig planering och splittrade resurser. Det skall i detta sammanhang erinras om att 1964 års studentbostadsgrupp till- kallats för att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning och framlägga förslag rörande åtgärder för en snabbare produktion av perma- nenta studentbostäder. Gruppens arbete i detta avseende har redovisats i promemorian »Det fortsatta studentbostadsbyggandet» (ecklesiastikdepar— tementet 1964: 4, stencil).

9.2. Studentbostäder under planering, projektering och byggande

Kommunerna har till kommittén redovisat antalet studentbostäder under planering, projektering och byggande i form av studentbostadsbyggnads- program. Programmen har bifogats studentbostadsgruppens rapport. I föl- jande sammanställning sammanfattas kommunernas redovisade program, uttryckt i rumsenheter. En familjelägenhet har därvid omräknats till 2,75 rumsenheter i överensstämmelse med studentbostadsgruppens beräkningar. Beträffande Stockholm och Göteborg har uppgifterna lämnats av Stockholms studenters centralorganisation respektive Göteborgs förenade studentkårer. En genomgång av lämnade uppgifter visar att konkretiserade planer på

nuvarande universitetsorter finns för en del av den uppgivna produktionen. En särredovisning härav sker i följande tablå.

Studentbostäder i rumsenheter

Därav under bygg- Kårort kgäåägåä? ;; nad, projektering givna rumsenheter eller fastare plane- ring

Uppsala .............. 11 760 6 760 Lund ................ 10 770 6 594 Göteborg ............. 4 540 4 540 Stockholm ............ 4 650 4 650 Umeå ................ 7 930 4 204 Totalt 39 650 26 748

De drygt 26 700 rumsenheterna i den högra kolumnen av denna samman— ställning beräknas vara färdigställda fram till år 1969.

En av de utredningar som 1964 års studentbostadsgrupp utfört har haft till syfte att belysa tomtmarksfrägan på de berörda orterna. Gruppen har därför utifrån universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ beräknat det maximala behovet av studentbostäder på var och en av orterna. Även bostäder för de studerande vid socialhögskolorna har inräknats. Vid behovsberäkningarna har som grundantagande legat att under 1970-talet 35 procent av de studerande kommer att vara gifta. 35 procent av de gifta förutsättes vara gifta med annan studerande vid universitet eller högskola och 65 procent med person som inte omfattas av det statliga studentbostads- stödet. I fråga om X-ort/X-orter har gruppen räknat med en lägre gifter— målsfrekvens, nämligen 20 procent och med att endast 20 procent av de gifta kommer att vara gifta med annan universitets- och högskolestuderande.

Studentbostadsgruppen har vidare antagit att det för varje ogift studeran- de erfordras 1 rumsenhet (re), exklusive del i kök och gemensamma ut- rymmen, och att för varje studentfamilj genomsnittligt krävs 2,75 re, ex- klusive kök. Här använd rumsenhet sammanfaller inte med den rumsenhet som användes t. ex. vid bedömning av stadsplaners rymlighet. Vid bedöm- ningen av familjernas behov har hänsyn tagits till att 50—60 procent av fa— miljerna har barn och att ungefär hälften av barnfamiljerna har mer än ett barn.

Det erforderliga nettotillskottet av bostäder för studerande har student- bostadsgruppen uppskattat genom att minska det beräknade totalbehovet bostäder 1972/73 och 1977/78 med antalet bostäder i särskilda studentbo- stadshus och på allmänna bostadsmarknaden som höstterminen 1963 dis— ponerades av ifrågavarande studerandekategorier. När det gäller bostäder i föräldrahem och hyresrum på allmänna bostadsmarknaden har dock grup- pen för vissa orter tagit hänsyn till den förväntade utvecklingen efter år 1963.

Studentbostadsgruppen har inte ansett sig kunna gå in på frågan huru- vida hela det beräknade nettotillskottet bostäder skall byggas som särskilda studentbostäder eller om en del kan tillkomma genom nyproduktion på allmänna bostadsmarknaden. Hithörande frågor måste enligt studentbo- stadsgruppen lösas i samråd mellan vederbörande kommuner och student- organisationerna med hänsyn till de lokala förhållandena.

Det på detta sätt beräknade maximala behovet av studentbostäder har underställts respektive kommuner för yttrande med avseende på tillgången på för ändamålet lämplig tomtmark. Samtidigt har kommunerna redovisat sina aktuella studentbostadsbyggnadsplaner.

Universitets— och högskolekommittén har tillsammans med studentbo- stadsgruppen haft överläggningar med representanter för såväl de nuva- rande universitets— och högskolekommunerna som andra i detta samman- hang aktuella kommuner för att bl.a. få markfrågan för studentbostads- byggandet belyst. Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå har som tidigare nämnts till kommittén redovisat sina studentbostadsbyggnadsprogram jämte kommentarer beträffande marksituationen för ifrågavarande ändamål.

Uppsala stad har redovisat ett studentbostadsbyggnadsprogram omfat- tande cirka 11 800 rumsenheter fram till 1972/73. Den planerade produktio— nen för vilken mark finnes synes täcka det beräknade studenthostadsbeho- vet. För områden som skall bebyggas efter 1966 är dock stadsplanearbetet ännu ej klart. För ett studentbostadsbyggande efter 1971 måste nytt mark- område avsättas. Goda möjligheter härför bedömes från kommunalt håll föreligga.

Av Lunds stads fastighetskontors skrivelse framgår att staden har stu- dentbostadsbyggnadsprogram klart fram till 1969/70 men att mera konkreta planer saknas för tiden därefter, närmast beroende på oklarhet ifråga om markdispositionen inom tänkta expansionsområden norr och öster om sta- den. Fastighetskontoret bedömer emellertid möjligheterna vara tämligen goda att på lång sikt lösa, markfrågan. För utbyggnadsperioden fram till 1969/70 redovisas ett byggnadsprogram som i stort sett motsvarar stu- dentbostadsgruppens beräkningar för maximalt utbyggnadsalternativ.

Redovisningen för Göteborg ger vid handen att de aktuella studentbo- stadsbyggnadsplanerna sträcker sig endast till år 1968 och att mark för er- forderlig produktion därefter ännu inte är säkrad. Enligt drätselkammar- ordförandens skrivelse till kommittén »torde det vara möjligt att under de närmaste 2 åren anskaffa erforderlig tomtmark så att ett kontinuerligt och till sin omfattning tillräckligt bostadsbyggande kan ske, även för tiden 1968—1972». För perioden 1968—1972 synes det emellertid som om stu- dentbostadsbyggandets omfattning skulle behöva öka utöver de i stadens bostadsförsörjningsplan upptagna 1000 rumsenheter per år för att full täckning skall emås av studentbostadsbehovet enligt studentbostadsgrup- pens beräkningar för maximalt utbyggnadsalternativ.

Umeå stad har redovisat ett studentbostadsbyggnadsprogram på därför tillgänglig mark för hela utbyggnadsperioden fram till 1977/78. Den i pro- grammet upptagna produktionen täcker till fullo det av studentbostads- gruppen beräknade behovet. I skrivelse till kommittén framhålles att »möj- ligheter torde finnas för stadens del att något öka utbyggnadstakten om så erfordras. För tiden efter här redovisat program finns ytterligare områden såväl söder som norr om universitetsområdet, vilka kunna utläggas för stu- dentbostäder.»

I övrigt har överläggningar i studentbostadsfrågan ägt rum med Örebro, Linköping, Västerås, Karlstad, Jönköping och Växjö.

Örebro redovisar tre alternativa områden för ett universitet. I samtliga alternativ kan behovet av bostäder för studerande och universitetspersonal i huvudsak tillgodoses i ett bälte av bostadsområden som planeras i stadens södra och sydöstra delar. Staden har för kommittén redovisat att, under antagandet att varje studerande vid universitetet betyder en befolkningsök- ning av 4 a 5 personer, ett universitet för ungefär 10 000 studerande skulle kunna byggas ut inom staden.

I Linköping har markreservationer för drygt 4500 bostäder för ogifta studerande och 2 250 bostäder för studentfamiljer godkänts av stadens ge- neralplanekommitté. Universitetet föreslås ligga inom ett område i stadens östra del, söder om nuvarande riksväg E 4.

Västerås redovisar tre alternativa markområden för en teknisk högskola, samtliga i stadens norra del. I närheten av de tänkta högskoleområdena planeras bostadsområden för cirka 20 000 rumsenheter i vilka bostäder för den tekniska högskolans studerande och personal kunde inrymmas.

Med Jönköping, Karlstad och Växjö har främst diskuterats möjligheterna att klara studentbostadsbehovet vid en lokalisering av decentraliserad ut- bildning till städerna. Förutsättningarna härför synes goda. Jönköping och Karlstad har i respektive generalplaner reserverat områden för universitets- utbyggnad. Även Växjö har i skrivelse till kommittén redovisat alternativa markområden lämpliga för universitetsändamål. Karlstad redovisar god mark— och planeringsberedskap.

I Stockholmsregionen är för närvarande mark för studentbostadsbygg- nad säkrad endast för ca 4500 rumsenheter. Studentbostadsgruppens be- räkning av maximibehovet av bostäder för studerande på universitetsorten Stockholm-Solna uppgår till i runt tal 14 500 rumsenheter fram till år 1972. Behovet av tomtmark till detta år motsvarar således ca 10 000 rumsen- heter. Med hänsyn till projekterings- och byggnadstider beräknas att mark för 2 000 rumsenheter per år skulle behöva anvisas under den närmaste femårsperioden.

Den mycket knappa tillgången på mark inom de två universitets- och högskolestäderna Stockholm och Solna har gjort det nödvändigt att under-

söka möjligheterna att i angränsande kommuner inom regionen få mark anvisad för studentbostadsbyggande. Kommittén och studentbostadsgrup- pen har, som redovisats i gruppens rapport, haft överläggningar om mark för studentbostäder med följande kommuner: Stockholm, Solna, Lidingö, Sundbyberg, Djursholm, Nacka, Danderyd, Täby, Sollentuna, Järfälla, Val- lentuna, Huddinge och Tyresö. Under överläggningarna har endast Sollen- tuna anmält konkreta planer på studentbostadsprojekt om ca 300 rumsen- heter med byggstart år 1966. Från Nacka och Lidingö har anmälts att vissa möjligheter torde föreligga för studentbostadsbyggande men med byggstart först omkring 1970. Även Täby har ställt sig positivt till studentbostads- byggande inom köpingen. Vid gemensam överläggning med kommittén, stu- dentbostadsgruppen och nämnda kommuner har överenskommits att alla an- strängningar skulle göras för att snabbt lösa markfrågan för den ytterligare produktion om ca 10000 rumsenheter studentbostäder som erfordras till år 1972.

Vidare överenskoms att markfrågans fortsatta handläggning skall an- komma på Stor-Stockholms planeringsnämnd.

Problemet att anskaffa erforderlig tomtmark för studentbostadsbyggande är väsentligt svårare i stockholmsregionen än på övriga aktuella orter. Så- som studentbostadsgruppen kraftigt understrukit är det nödvändigt att tomtmarksfrågan snabbt kan lösas för det beräknade behovet av student- bostäder, så att bristen på bostäder för studerande inte blir en faktor som bromsar utbyggnadstakten. Nödvändigheten av att frågan snabbt löses un- derstrykes också av det förhållandet att ökningen av studerandeantalet vid universitet och högskolor kommer att bli störst under de allra närmaste åren.

I fråga om bostädernas förläggning har studentbostadsgruppen framhål— lit att det bör eftersträvas att förlägga huvudparten av bostäderna inom den norra regionen med hänsyn till att universitetets och högskolornas in- stitutioner genom tillkomsten av Frescatiuniversitetet än mer än tidigare kommer att vara koncentrerade norr om stadskärnan. Gruppen påpekar emellertid att viss del av studentbostäderna bör lokaliseras till södra regio— nen med hänvisning till det planerade undervisningssjukhusets förläggning till Huddinge och de andra institutioner som kan komma att förläggas till denna del av Stor-Stockholm.

Enligt studentbostadsgruppens mening erfordras för att tomtmarksfrå- gan skall kunna lösas ett nära samarbete mellan staten i egenskap av mark- ägare, kåro—rtskommunerna Stockholm och Solna samt de närmast belägna kommunerna. I detta sammanhang kan erinras om att studentbostadsgrup- pen i skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet föreslagit att bygg- nadsstyrelsen, som har att bedöma behovet av mark för civila stadsför— Valtningens verksamhet erhåller uppdrag att i fortsättningen jämväl beakta

behovet av mark för studentbostäder. Skrivelsen har av chefen för ecklesia— stikdepartementet överlämnats till byggnadsstyrelsen för beaktande samt för kännedom tillställts bl. a. den markdelegation, som förhandlar om överlåtelse av viss staten tillhörig mark.

9.3. Kommitténs synpunkter

Ett realiserande av ett bostadsprogram av den omfattning studentbostads- gruppen redovisar i sin maximiberäkning skulle innebära en nyproduk- tion fram till början av 1970-talet av ungefär 60000 rumsenheter i stu- dentbostadshus och på allmänna marknaden. Under femårsperioden 1972/73 —1977/78 skulle ytterligare ungefär 10000 rumsenheter behöva färdig- ställas.

De tidigare redovisade uppgifterna från kommunerna visar att förhål- landevis fasta planer finns på nuvarande universitetsorter för en nyproduk- tion av ca 26 700 rumsenheter i studentbostäder fram till 1969.

Det är enligt kommitténs uppfattning orealistiskt att räkna med att öka studentbostadsproduktionen i den omfattning som studentbostadsgruppens maximiberäkning förutsätter.

Enligt kommitténs bedömning synes redan den av kommunerna plane— rade studentbostadsproduktionen fram till slutet av 1960-talet ligga på en hög nivå. Ett realiserande av denna skulle för de nuvarande universitets- orterna innebära följande.

Beräknat Rumsenheter i procent antal rums- av antalet studerande

enheter __ 1963/641 1972/73 1963/64 1972/732

Antal rums- enheter

Uppsala ......................... 5 488 12 248 49 78 Lund/Malmö .................... 4 650 11 244 48 66 Göteborg ........................ 2 525 7 055 29 47 Stockholm ....................... 2 725 7 375 15 30 Umeå ........................... 369 4 573 69 124

Totalt 15 757 42 505 33 56

1 Under antagande att familjelägenhet =2,75 rumsenheter. * Räknat på utbyggnadsalternativ 3.

Kommittén finner för sin del på allmänna grunder samt med beaktande av förhållandena på bostadsmarknaden i dess helhet det vara realistiskt att räkna med att studentbostadsproduktionen fram till början av 1970-talet blir av denna omfattning. Man bör sålunda enligt kommittén för de fem nuvarande universitetsorterna räkna med följande andel rumsenheter i stu- dentbostäder per studerande i början av 1970-talet.

Uppsala .......................... 0,80

0,65 Göteborg .......................... 0,45 Stockholm ........................ 0,30

Vad gäller X-ort/X-orter räknar kommittén för början av 1970-talet med att i alternativet 3 samt för studerande i medicin och teknik i alternativen 1 och 2 andelen hemmaboende och på allmänna marknaden boende studeran- de uppgår till 30 procent. För studerande i decentraliserad akademisk utbild- ning råknar kommittén med att detta procenttal är 40, främst därför att vid en spridning av utbildningen på flera orter ett större antal av de studerande får möjlighet att bo kvar i sitt föräldrahem. I alternativ 1 räknar kommittén med att det blir nödvändigt att producera studentbostäder för samtliga dessa studerande.

Vid full utbyggnad av 1963 års program räknar kommittén med att sam- ma andel rumsenheter i studentbostäder per studerande skall gälla som i början av 1970—talet. Det bör här erinras om att kommittén vid full ut- byggnad av 1963 års program endast räknat med den studerandeökning som betingas av att intagningsökningen under 1960-talet och början av 1970- talet givit upphov till fullt utbyggda högst'adier vid slutet av 1970-talet. Här- utöver lcan, som kommittén berört i kapitel 1, en ökning av tillströmningen komma under senare delen av 1970-talet som skapar behov av ytterligare ökad produktion av studentbostäder om oförändrad relation skall bibehål- las mellan antalet studerande och antalet rumsenheter.

Enligt dessa förutsättningar uppgår nyproduktionsbehovet av student— bostäder fram till början av 1970-talet till drygt 31 500 rumsenheter enligt

Tabell 9: 1. Av kommittén uppskattad erforderlig nyproduktion av studentbostäder (antal rumsenheter) fram till början av 1970—talet samt vid full utbyggnad enligt 1963 års program

Vid full utbyggnad enligt

Till början av 1970-talet 1963 års program

alt. 2 alt. 3 alt. 1 alt. 2 alt. 3

Uppsala .................. 7 460 7 070 + 675 + 230 + 80 Lund/Malmö ............. 6 580 6 500 + 745 155 + 65 Göteborg ................. 4 240 4 200 + 345 + 65 Stockholm ................ 4 650 4 610 + 705 + 270 Umeå ................... 3 330 3 330 +1 700 +1 700 X-ort .................... 2 030 4 650 + 560 +3 115 Linköping ................ 520 — — — Örebro ................... 520 — — —— Karlstad ................. 350 —— — —— Jönköping/Växjö .......... 350 — _ —

Totalt 30 030 30 360 +4 730 +5 295

alternativet 1, 30 000 rumsenheter enligt alternativet 2 och 30 400 rumsen- heter enligt alternativet 3.

En utbyggnad av här angiven storleksordning kommer att ställa stora krav på planering och byggande. Det är enligt kommitténs uppfattning viktigt att studentbostadsplaneringen så långt möjligt samordnas med uni- versitetsplaneringen. En dylik samplanering är väsentlig för att skapa för- utsättningar att maximalt utnyttja de mycket stora investeringar som nu måste ske i universitetsväsendet. Kommittén vill i detta sarmnanhang erinra om det förslag beträffande planeringen av studentbostadsbyggandet som ny- ligen framlagts av 1964 års studentbostadsgrupp, vari bl. a. föreslås att an— svaret för att studentbostadsbyggandet organisatoriskt inpassas i den all- männa planeringen för den högre utbildningens expansion ålägges ett sär- skilt organ, förslagsvis benämnt statens studentbostadsnämnd. Den före- slagna nämnden skulle enligt gruppen bl. a. tjäna som samarbetsorgan mel- lan å ena sidan berörda statliga myndigheter och å andra sidan vederbörande kommuner och studentorganisationer.

10. Vissa samhälleliga kostnader

Enligt sina direktiv skall kommittén, sedan undersökningarna av de egent— liga utbildningskostnaderna genomförts, uppskatta storleken av andra vä— sentliga samhälleliga kostnader för en utbyggnad av utbildningskapaciteten. Dessa uppskattningar bör enligt direktiven begränsas till de huvudalternativ för utbyggnaden som prövas i undersökningarna av utbildningskostnaderna.

Kommittén har sålunda för det första sökt uppskatta kostnaderna för det erforderliga studentbostadsbyggandet under utbyggnadsperioden. Ut- gångspunkten för denna uppskattning har varit de beräkningar av student- bostadsproduktionen som kommittén redovisat i kapitel 9. I samhälleliga kostnader räknar kommittén också in kostnaderna för studentmatsalar och studentkårlokaler beträffande vilka kommittén grundar sina beräkningar på en undersökning som för komJnitténs räkning utförts av avdelningsdi- rektören Göran Hagbergh.

Övriga samhälleliga kostnader i samband med utbyggnaden av universi- tet och högskolor —— bostäder för lärare och övriga anställda, skolor, dag— hem, resor m. m. — har berörts i en av kommitténs expert, fil. lic. Per Holm gjord, mer allmän utredning om de indirekta kostnaderna (se avdelning 7 i kommitténs specialutredningar).

Samtliga studier berör endast investeringskostnaderna. Något underlag för en bedömning av driftkostnaderna har inte förelegat.

10.1 . Studentbostäder

Den totala nyproduktionen av studentbostäder fram till början av 1970- talet har av kommittén i kapitel 9 för de olika alternativen beräknats till mellan 30 000 och 31 500 under perioden fram till början av 1970-talet och ytterligare mellan 4 700 och 5 300 rumsenheter vid full utbyggnad enligt 1963 års program.

För uppskattningen av kostnaderna för denna nyproduktion av student- bostäder har kommittén utgått från följande beräkningsnormer.

Produktionskostnaden har beräknats på grundval av en inom bostads- styrelsen gjord sammanställning över studentbostadsprojekt påbörjade 1959 1964 för Vilka meddelats preliminärt och i förekommande fall slut- ligt lånebeslut. I följande sammanställning har ifrågavarande projekt grup-

perats efter storlek. Produktionskostnaden per rumsenhet är angiven i 1963 års prisläge.

- . Genomsnittlig kost- Pro ekt storlek 1 . antal] rumsenhet er Antal prolekt Antal rumsenheter nad per rumsenhet,

1963 års prisläge

54—100 ............ 26 925 101—200 ............ 16 940 201—300 ............ 20 970 301—400 ............ 21 790 401—500 ............ 19 620 501—894 ............ 20 645

54—894 ............ 21 065

De minsta projekten på 54—100 rumsenheter är uppenbart de dyraste. Hänsyn torde inte höra tagas till dessa vid en överslagsmässig beräk- ning av ifrågavarande slag. De tre största grupperna på mellan 301 och 894 rumsenheter svarar för drygt 80 procent av antalet rumsenheter, som innefattas i redovisningen. Då studentbostadsbyggandet tenderar mot större byggnadsprojekt torde genomsnittskostnaden för de tre största projekten, avrundat till 21 000 kronor, kunna läggas till grund för en överslagsberäk- ning av investeringskostnaderna för studentbostäder. Kommittén vill i detta sammanhang dock erinra om de åtgärder i syfte att nedbringa kostnaderna för studentbostadsbyggande som redovisats i studentbostadsgruppens utred- ning och om det uppdrag till byggnadsstyrelsen som Kungl. Maj:t nyligen givit att projektera två experimenthus för studentbostäder. Det är tänk- bart att detta utredningsarbete kan leda till en pressning av kostnaderna per rumsenhet. Produktionskostnadens variation beroende på byggort har inte beaktats i här gjorda beräkningar.

Mark- och exploateringskostnader samt tilläggsbelopp för grundlägg- nings- och grovplaneringskostnader har beräknats enligt bostadsstyrelsens kungörelse om bostadslån (SFS 537/1962) med anvisningar för dess tillämp- ning. Senare ändringar per den 1 oktober 1964 har beaktats. Ifrågavarande kostnader beräknas per m2 våningsyta till följande belopp.

Kr per 1112 Kr per m2 våningsyta våningsyta

Stockholmsområdet ....... 601 50 Uppsala ................. 60 Linköping ........... . . 42 Lund/Malmö ............. 20 Västerås ........... 50 Göteborg ................ 82 Jönköping ........... . . 33 Umeå ................... 25 Karlstad ................ 50 Växjö ................... 40

1 Avser ett medeltal för Stockholm, Solna, Lidingö, Sundbyberg, Djursholm, Nacka, Dande- ryd, Täby, Sollentuna, Järfälla, Vallentuna, Huddinge och Tyresö.

Vid markköp beräknas utöver nämnda kostnader ibland även ett läges- och standardtillägg för gott bostadsläge, låg exploateringsgrad och hög gatu- standard. Detta tillägg belastar huvudsakligen mark i städernas innerområ- den. Då det kan förväntas att studentbostäder i framtiden inte kommer att kunna förläggas till städernas centrala delar bortses i detta sammanhang från läges- och standardtillägget.

Mark-, exploaterings-, grundläggnings- och grovplaneringskostnaderna (markkostnader m.m.) beräknas per 1112 våningsyta. En rumsenhet i stu- dentbostad har uppskattningsvis beräknats motsvara 30 1112 våningsyta i såväl enkelrum som familjebostad. Häri ingår gemensamma utrymmen så- som kök och badrum samt korridorer o. d. Nettoytan per studentbostads- rum är ungefär hälften av denna bruttoyta. Totalkostnaden per rumsenhet studentbostad kan med hänsyn till vad ovan anförts beräknas enligt följ ande sammanställning, vari även uppgifter i bostadsstyrelsens petita över inven— tariekostnader för hittills uppförda studentbostadsprojekt medtagits.

Total kost- nad per re, kronor

Ort Produktions— Tomtkost- Inventarie- kostnad nad m. rn. kostnad

Uppsala ......................... 21 000 1 800 1 500 24 300 Lund/Malmö ..................... 21 000 600 1 500 23 100 Göteborg ........................ 21 000 2 460 1 500 24 960 Stockholm ....................... 21 000 1 800 1 500 24 300 Umeå ........................... 21 000 750 1 500 23 250 Linköping ....................... 21 000 1 260 1 500 23 760 Örebro .......................... 21 000 1 500 1 500 24 000 Västerås ......................... 21 000 1 500 1 500 24 000 Jönköping ....................... 21 000 990 1 500 23 490 Växjö ........................... 21 000 1 200 1 500 23 700 Karlstad ........................ 21 000 1 500 1 500 24 000

Tabell 1 0:1. Beräknade totala investeringskostnader för studentbostäder fram till början av 1970—talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program, milj. kronor

Ytterligare kostnader vid Till början av 1970-talet full utbyggnad enligt 1963 års program

alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 1 alt. 2

Uppsala .................. 197,8 181,3 171,8 16,4 Lund/Malmö ............. 172,6 152,0 150,2 17,2 Göteborg ................. 120,3 105,8 104,8 8,6 Stockholm ................ 138,5 113,0 112,0 17,1 Umeå .................... 77,4 77,4 77,4 39,5 X—ort .................... 48,2 48,2 110,5 13,3 Linköping ................ 12,4 Örebro ................... 12,5 Jönköping/Växjö .......... 8,2 Karlstad ................. 8,4

Totalt 719,2

De beräknade totala investeringskostnaderna för nyproduktionen av stu- dentbostäder enligt kommitténs beräkning framgår av tabell 10: 1.

10.2. Studentkårlokaler och bespisningslokaler

Statligt stöd till befintliga bespisningslokaler och övriga studentkårlokaler har utgått endast i begränsad omfattning och efter bedömning från fall till fall. Några enhetliga normer för det statliga stödet har tidigare inte funnits. I flertalet fall har det utgått som ränte- och amorteringsfria län. I många fall har kårhus uppförts genom statens försorg, varvid speciella skäl före- legat.

En särskild arbetsgrupp inom ecklesiastikdepartementet framlade i janu- ari 1963 en promemoria med förslag till ett enhetligt system för statligt stöd till studentkårlokaler i vidsträckt mening, d. v. s. till såväl bespisningsloka— ler som övriga studentkårlokaler. Sistnämnda kategori lokaler benämnes i det följande kårlokaler.

Arbetsgruppens förslag innebar bl. a., att studenternas organisationer skulle för anordnande av bespisningslokaler, avsedda jämväl för läroanstal— ternas personal, behöva tillskjuta kapital. På grundval av förslag i proposi— tion 1963: 172 har emellertid riksdagen beslutat dels att erforderliga bespis- ningslokaler skall komma till stånd med anlitande helt av statsmedel, dels om statligt stöd till kårlokaler.

Enligt den inventering som den tidigare nämnda arbetsgruppen lät före- taga fanns 1961 följande studentkårlokaler och studentmatsalar.

.. Nations- InSpmngda hus i Totalt Kårhus _ kårlokaler Uppsala

Totalt m2 nettoyta ............... 4 500 7 200 Därav matsalar m. m. ............ 1 400 2 000 kårlokaler............:.... 3100 5200

Någon utbyggnad av betydelse av kårlokaler har inte kommit till stånd efter 1961. Vissa omdispositioner m. m. kan noteras, men är inte av beskaf— fenhet att i sådan mån påverka nybyggnadsbehovet att inte den av arbets- gruppen verkställda inventeringen kan tjäna som utgångspunkt för upp— skattningar av behovet av ytterligare kårlokaler. Västmanland-Dala nation i Uppsala har visserligen under uppförande ett nytt nationshus, men med hänsyn till att län kan komma att utgå till detta bör nybyggnaden inbegri- pas i här aktuella kostnadsuppskattningar. Vidare bör anmärkas, att 1962 års umeåkommitté framlagt förslag om vissa insprängda kårlokaler.

De av arbetsgruppen redovisade nettoytorna innefattar kårlokaler jämväl

för studerande vid vissa läroanstalter, vars utbildningskapacitet ej upp- tages till behandling i detta betänkande. Efter avdrag för dessa lokaler och för de delar av Västmanland-Dala nations i Uppsala gamla nationsbyggnad, som numera rivits, fördelar sig befintliga kårlokaler enligt följande tablå (rn? nettoyta).

Kårlokaler Insprängda Nationshus

Ort i kårhus kårlokaler i Uppsala Totalt

Uppsala ......................... 565 4 830 5 395 Lund/Malmö ..................... 3 960 + 4 065 Göteborg ........................ 2 435 + 3 130 Stockholm ....................... 4 620 — 6 120 Umeå ........................... 305 —— 305

Totalt 11 885 4 830 19 015

Relationen mellan kärlokaler och medlemmar i studentkårerna (anta- let närvarande studerande) var 1961 i genomsnitt 0,5 1112 per medlem. Räk- nat på närvaroantalet 1963 blir genomsnittsytan 0,4 m2. Utan att ställning tagits till omfattningen av statens medverkan i tillkomsten av nya kårloka- ler har utredningsmännen i detta sammanhang räknat med en nettoyta av 0,5 1112 per studerande och en kostnad av 1 500 kronor per kvadratmeter nettoyta vid beräkningen av nybyggnadsbehovet och investeringskostna- derna. Nybyggnadsbehovet redovisas i tabell 10: 2 och investeringskostna- derna i tabell 10: 3.

Inom ett till LUP-kommittén i Stockholm knutet arbetsutskott för bespis- ningslokaler har vissa förslag till dimensioneringsgrunder för sådana loka- ler utarbetats. Sammanfattningsvis innebär dimensioneringsgrunderna föl- jande.

Lunchmålet har ansetts dimensionerande för anläggningarna, varför hän— syn vid lokalprogrammeringen inte tages till övriga måltider. Huvuddelen av lunchmålen eller 70 procent har förutsatts komma att intagas i form av

Tabell 10: 2. Nybyggnadsbehou av kårlokaler fram till början av 1970-talet samt- till full utbyggnad enligt 1963 års program, m2 nettoyta

Full utbyggnad enligt

Början av 1970-talet 1963 års program

alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 1 alt. 2 alt. 3

Uppsala ................. . 2 930 2 700 2 455 + 505 145 + 50 Lund/Malmö .............. 5 035 4 575 4 510 + 500 + 120 + 50 Göteborg ................. 4 720 4 390 4 345 + 335 + 110 + 75 Stockholm ................ 6 605 6 175 6 105 +1 110 + 585 + 450 Umeå .................... 1 545 1 545 1 545 + 850 + 850 + 850 X—ort/X-orter ............. 1 450 2 900 3 325 + 400 +1 890 +2 225

Totalt 22 285 22 285 22 285 +3 700 +3 700 | +3 700

Tabell 10: 3." Investeringar i kårlokaler fram till början av 1970-talet samt till full ul- byggnad enligt 1963 års program, milj. kronor

Ytterligare kostnad vid full Till början av 1970-talet utbyggnad enligt 1963 års program

alt. 3 alt. 1 alt. 2 alt. 3

Uppsala .................. 3,7 +O,8 +0,2 +0,1 Lund/Malmö .............. 6,8 +0,7 +0,2 +O,1 Göteborg ................. 6,5 +0,5 +0,2 +0,1 Stockholm ................ 9,2 +1,7 +O,9 +0,7 Umeå .................... 2,3 +1,2 + 1,2 + 1,2 X—ort/X-orter ............. 5,0 +0,6 +2,8 +3,3

Totalt +5,5 +5,5 +5,5

lagad mat och återstående 30 procent som kafémål. Det föreslagna syste— met innebär vidare att man i lokalprogramarbetet utgår från tre omgångar lunchgäster, d. v. s. det för matservering och kaféservering erforderliga an- talet platser erhålles genom att det beräknade antalet lunchmål divideras med tre.

Vad därefter beträffar beräkningen av antalet lunchmål har arbetsutskot— tet med hänsyn främst till kårorternas olika struktur och storlek funnit en differentiering ofrånkomlig. Arbetsutskottet sammanför Stockholm och Göteborg till en grupp, A, samt Lund och Umeå till en grupp, B, samt be- räknar antalet serverade lunchmål i procent av totalantalet för anställda respektive studerande (enligt officiella statistikens definition). De stude- rande har uppdelats i två grupper: grupp 1 medicinare, odontologer, tekno- loger samt matematiker och naturvetare och grupp 2 övriga. '

Grupp A Grupp B % %

Anställda ............. 50 25

Studerande: Grupp 1 ............ 60 45 Grupp 2 ............ 40 30

Beträffande de medicinska fakulteternas personal innebär det av arbets- utskottet förordade schablonsystemet för beräkning av behovet av bespis- ningslokaler att 50 procent förutsättes intaga sina måltider i vederbörande lasarettsmatsal.

Vad beträffar golvytan — kommunikationsleden till och från borden in- räknade — per sittplats i matsalar och kaféer beräknar arbetsutskottet 1,3 1112 per gästplats respektive 1,5 m2. Däremot innefattar det förordade syste-

Tabell 10:41. Nybyggnadsbehov av bespisningslokaler fram till början av 1970—talet samt till full utbyggnad enligt 1963 års program, m2 nettoyta

Full utbyggnad enligt

Början av 1970-talet 1963 års program

alt. 1 alt. 2 alt. 3 . . alt. 3

Uppsala .................. 3 100 2 950 2 800 50 Lund/Malmö .............. 3 500 3 350 3 300 50 Göteborg ................. 5 550 5 400 5 000 50 Stockholm ................ 8 000 7 650 7 600 Umeå .................... 1 250 1 250 1 250 X-ort/X-orter ............. 1 100 2 250 2 000

Totalt 22 500 22 850 21 950

met inte några generella normer för beräkningen av köks- och ekonomiut- rymmen.

Med utgångspunkt i de av arbetsutskottet rekommenderade normerna har utredningsmännen uppskattat behovet av nya bespisningslokaler enligt ta- bell 10: 4.

Kostnaden för matsals- och kaféutrymmena har beräknats efter 1 500 kronor per kvadratmeter nettoyta.

Arbetsutskottet för bespisningslokaler har för närvarande under utred- ning bl.a. frågan om centralkök och sekundärkök samt nu föreliggande möjligheter att mekanisera matlagningen m. m. Osäkerhet föreligger även beträffande vissa andra faktorer, som är av betydelse för köks- och ekono- miutrymmenas dimensionering.

För kostnadsuppskattningarna av köksutrymmena har dock i fråga om anläggningar på upp till 100 platser antagits att det erfordras en köksyta som förhåller sig ungefär som 1:1 till matsalsytan i m2 nettoyta. Ytan köks- utrymme kan förutsättas därefter successivt sjunka i förhållande till mat- salsytan intill anläggningar på upp till ca 800 platser, från vilket utgångs- läge en successiv stegring till relationen 1:1 erfarenhetsmässigt uppnås och överskrides.

För köks- och ekonomiutrymmen har antagits en kostnad av 3 000 kronor per kvadratmeter nettoyta inkluderande kostnaden för fast inredning och fast utrustning.

Investeringskostnaderna för bespisningslokaler redovisas i tabell 10: 5. . Enligt de här presenterade beräkningarna skulle det sammanlagda ny- byggnadsbehovet för studentkårlokaler och bespisningslokaler fram till bör- jan av 1970—talet vara ungefär 45 000 m2 nettoyta mot att i dag sammanlagt finns ungefär 31 000 m2 nettoyta. De totala investeringskostnaderna härför skulle uppgå till ungefär 80 milj. kronor. Kommittén har räknat med denna siffra i sina kostnadskalkyler men vill understryka att den finner den be- räknade nytillkommande nettogolvytan för denna verksamhet "anmärknings-

Tabell 10: 5. Investeringar i bespisningslokaler fram till början av 1970—talet samt fram till full utbyggnad enligt 1963 års program, milj. kronor

Ytterligare kostnad vid full Till början av 1970-talet utbyggnad enligt 1963 års

Ort program alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 1 alt. 2 alt. 3 Uppsala .................. 6,4 6,2 5,8 +0,4 +0,2 +0,1 Lund/Malmö ............. 7,2 7,0 6,9 +O,6 +O,1 —0,2 Göteborg ................. 11,0 10,8 10,2 +0,6 +0,2 +0,1 Stockholm ................ 16,2 15,4 15,3 +1,6 +1,2 +O,8 Umeå .................... 2,6 2,6 2,6 +0,5 +0,5 +0,5 X-ort/X—orter ............. 2,2 4,9 4,0 +O,7 +1,9 +3,3 Totalt 45,6 46,9 44,8 +4,4 +4,1 | +4,6

värt hög. Detta gäller även om hänsyn tages till att man räknat med att de anställda vid lärosätena i betydande grad skall inta sina lunchmål i dessa matsalar. Det måste således enligt kommitténs uppfattning vara ett angelä- get mål att undersöka alla möjligheter till besparingar. Härvid bör bl. a. be- aktas de förändringar i de studerandes levnadsvanor som äger rum genom att en allt större andel av de studerande erhåller möjligheter att bo i sär- skilda studentbostadsrum med kokmöjligheter.

Man bör även enligt kommittén överväga möjligheten att vid dimensio— neringen av studentmatsalarna utgå från ett högre antal omgångar ätande än tre under en längre sammanlagd lunchperiod. Det synes enligt kommit- tén vara möjligt att servera fyra—fem lunchomgångar under en tretim— marsperiod.

10.3. Andra kostnader

Andra samhälleliga kostnader har belysts i en för kommitténs räkning gjord allmän undersökning rörande konsekvenserna för samhällsekonomin av en utbyggnad av ett universitet på ny ort (se avdelning 7 i kommitténs specialutredningar). Denna undersökning har principiellt upplagts som en jämförelse mellan ett alternativ i vilket en utbyggnad av ett nytt universitet på drygt 11 000 studenter lokaliseras till ny ort och ett alternativ där hela denna ökning sker i ett storstadsuniversitet. Undersökningen behandlar så- lunda endast denna marginella effekt och inte de totala samhälleliga kost- naderna i samband med utbyggnaden på nuvarande universitetsorter.

Ett universitet för drygt 11 000 studenter kräver en relativt sett stor per- sonal för undervisning och administration. En stor del av de universitetsan- ställda är gifta och har barn. Både studenterna och de universitetsanställda med sina familjer konsumerar varor och tjänster och ger därmed syssel- sättning åt en betydande »servicebefolkning». Denna »primära» servicehe-

tolkning ger i sin tur genom sina utgifter sysselsättning åt sekundär service- befolkning o.s.v. För att mäta den totala effekten på sysselsättningen av en viss lokalisering måste man på detta sätt följa upp betalningsströmmar- nas fullständiga kedjereaktioner och effekt på sysselsättningen.

I undersökningen har utförts en approximativ kalkyl över den lokala sysselsättningsökningen och folkökningen på X—ort vid utbyggnaden av ett universitet för 11 100 studenter.

Denna beräkning visar följande. Om man adderar studenterna, de univer- sitetsanställda och deras familjer samt den beräknade servicebefolkningen och deras familjer erhålles följande sammanfattande översikt över hur uni- versitetet påverkar den totala befolkningsutvecklingen.

Antal personer

. Studenter ........................ 11 100 . Universitetsanställda och deras famil- jemedlemmar ..................... 4 200 . Anställda i servicenäringarna och de— ras familjemedlemmar .............. 4 275

Summa 2 och 3 8 475 Totalt 19 575

Man kan också säga, att 11 100 studenter ger försörjning åt 8475 an- ställda och familjemedlemmar.

Den lokaliseringsmultiplikator, som kan härledas ur dessa beräkningar, är inte utan vidare jämförbar med den, 'som brukar användas för att mäta effekten av en sysselsättningsökning inom ett industriföretag; det har beräknats att lokaliseringsmultiplikatorn för en industriarbetare normalt varierar mellan värdena 3,0 och 4,0. För statlig verksamhet antogs nyli- gen i en offentlig utredning lokaliseringsmultiplikatorn vara 4,0. För de universitetsanställda erhålles en så låg multiplikator som 2,6. Räknas stu- denterna som anställda blir multiplikatoreffekten ännu lägre, eftersom studenterna i regel inte är familjeförsörjare. Ökningen av hela den man- talsskrivna befolkningen (exkl. studenter) blir i detta fall 0,8 x antalet stu- denter eller 3,8 x antalet anställda vid universitetet.

En annan och måhända kvantitativt mer betydande effekt av universi- tetslokaliseringen är enligt undersökningen den ökning av produktion och sysselsättning, som kan beräknas uppstå på grund av förändringar i vad som brukar kallas »external economies» eller fritt översatt: det företags- ekonomiska klimatet.

Det betyder helt enkelt att företag, som direkt eller indirekt kan dra nytta av den milj ö, som skapas av universitetet, finner det lönande att lokalisera sig till X-ort eller utvidga sin verksamhet där. Det kan vara industrier, som vill försöka dra nytta av den fond av kunskaper, som samlas vid någon spe-

ciell forskningsinstitution vid universitetet, eller som vill ha kontakt med den akademiskt utbildade arbetskraften, eller anser att personalrekryte- ring blir lättare till en ort där det finns möjligheter till akademisk utbild- ning. Det förefaller sannolikt, att —— om det i övrigt på X—ort finns möjligheter till expansion av näringslivet utöver universitetet —— en universitetslokali- sering kommer att stimulera en sådan expansion. Överhuvudtaget kan man räkna med att stadens attraktionskraft jämfört med andra orter ökar.

För bostadsinvesteringarna finner man i undersökningen att betydande besparingar i investeringar i framför allt studentbostäder skulle uppstå vid tillskapandet av ett nytt universitet. Ifråga om bostäder för tillskottsbe—folk- ningen _ lärare, övriga anställda, serviceanställda o. d. —— samt övriga samhällskostnader uppstår inte några motsvarande mätbara skillnader i kostnader. De totala investeringskostnaderna för bostäder för tillskottsbe- tolkningen på X-ort kan beräknas till ca 166 milj. kronor och kostnaden för skolor, stadsbyggnad samt övriga kommunala byggnader till ca 70 milj. kronor.

Det konstateras även att betydande skillnader föreligger med avseende på reskostnader mellan de undersökta alternativen. Studerande vid ett nytt universitet kommer för resor inom studieorten och mellan hemmet och studieorten att spara 8—10 milj. kronor och mellan 1 och 1,5 milj. timmar årligen jämfört med vad det skulle kosta i Stockholm. Vid en jämförelse mellan kommitténs huvudalternativ kan följande slutsatser dragas.

I alternativet 3 blir vinsten sannolikt något mindre än i räkneexemplet. Utbyggnaden är inte koncentrerad enbart till Stockholm eller Göteborg. Ut- byggnaden i exempelvis Lund, Uppsala och Umeå ger mindre reskostnader än vad som antagits för storstadsuniversitetets studerande. Alternativet 1 ger i sin tur mindre vinst än alternativet 3.

En utbyggnad enligt alternativet 2 kan å andra sidan tänkas ge större vinster i form av lägre reskostnader än som förutsatts i räkneexemplet. Kostnaderna för såväl resorna mellan hemmet och studieorten som de lokala resorna bör i detta fall bli lägre än vad som antagits gälla för X-ort.

Kommittén har i sina slutsammanställningar rörande kostnaderna en— ligt olika alternativ inte inräknat här angivna kostnadsbelopp. Kommittén har inte heller i sina beräkningar tagit upp serviceinstitutioner som dag- hem, läkarmottagningar o.d. liksom inte heller investeringar i detaljhan— del 0. d.

11. Sammanfattning av kapitlen 1—10

1 1 .1 . Utbyggnadsalzernativen

Innebörden av kommitténs tre utbyggnadsalternativ sammanfattas i tabell 11:1 som utvisar det totala antalet studerande enligt de tre alternativen på varje ort. Betecknande för alla tre alternativen är att den största delen av ökningen i studerandeantalet fram till början av 1970-talet kommer på nu- varande universitets- och högskoleorter.

Alternativen är uppbyggda på följande sätt. Alternativ 1. Hela intagningsökningen i de medicinska fakulteternas teoretiska ämnen sker i Uppsala, Stockholm och Umeå. En del av ökningen i de propedeutiska och kliniska ämnena sker däremot i antingen Linköping eller Örebro. Utbildningen i teoretiska ämnen för dessa studerande anord- nas i Uppsala eller Stockholm.

Kapaciteten för den högre tekniska utbildningen ökar dels genom utbygg- nad av nuvarande tekniska högskolor, dels genom inrättande av en ny tek- nisk högskola. Härtill kommer en utvidgning av civilingenjörsutbildningen i Uppsala och inrättandet av en särskild utbildning för blivande tekniska magistrar vid detta lärosäte.

För övriga utbildningslin jer räknar kommittén med att utbyggnaden

Tabell 11: 1. Antalet studerande höstterminen 1963 samt i början av 1970-talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program

Full utbyggnad enligt

Början av 1970-talet 1963 års program

Ht 1963

alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 1 alt. 2 alt. 3

Uppsala ............... 16 770 16 480 Lund/Malmö 18 120 17 520 Göteborg .............. 15 570 15 260 Stockholm ............. 25 540 25 760 Umeå ................. 3 700 5 400 X-ort/X-orter .......... 2 900 9 580

Totalt 82 600 90 000

skall ske inom ramen för befintliga lärosäten. Kommittén utgår i sina be- räkningar från att den farmaceutiska utbildningen lokaliseras till Uppsala.

Alternativ 2. Utbyggnaden av den medicinska och tekniska utbildningen samt den farmaceutiska utbildningen sker som i alternativet 1. Utbyggna- den av den humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisk-naturveten- skapliga utbildningen pä ett- och tvåbetygsnivån sker delvis i form av decen- traliserad universitetsutbildning på till en början fyra nya orter.

Alternativ 3. Fullständig medicinsk, teknisk, humanistisk, samhällsveten— skaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning anordnas på en ny ort.

11 .2. De särskilda undersökningarna

Utbyggnaden av medicinsk utbildning och forskning. Enligt gällande beslut och planer skall fr. o. m. höstterminen 1965 till medicinskt teoretisk utbild- ning intagas 718 studerande per år. Kommittén har undersökt var och hur ytterligare 200 nybörjare årligen skall kunna beredas medicinsk utbildning. Därvid har kommittén haft som utgångspunkt, att denna ökning skall ge- nomföras i Uppsala, Stockholm och Umeå samt i Linköping eller Örebro. Kommittén har inte haft att pröva förutsättningarna för ytterligare ökning av läkarutbildningskapaciteten vid universiteten i Lund och Göteborg, då läkarutbildningen vid dessa ansetts böra begränsas till den intagning som nu är beslutad eller planerad. Vid sina ställningstaganden har kommittén ut- gått ifrån att den planerade intagningen i Göteborg med 168 nybörjare per år i de medicinskt teoretiska ämnena och 160 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena skall kunna genomföras i sin helhet.

För utbyggnaden av den medicinska utbildningen har tillgången på ut- bildningsplatser i de propedeutiska och kliniska ämnena en avgörande betydelse. Med stöd i läkarutbildningsberedningens bedömningar i detta hän— seende finner kommittén mindre intagningsökningar vara möjliga i Upp- sala och Umeå —— 20 nybörjarplatser på vardera orten för propedeutisk och klinisk utbildning. Kommittén vill också peka på möjligheten att erhålla ytterligare ca 15 läkarutbildningsplatser per år i Uppsala genom ian- språktagande av Samariterhemmets sjukhus. Kommittén har dock inte be— aktat detta i sina förslag. För Stockholms del anser kommittén, att det av Stockholms läns landsting planerade sjukhuset i Huddinge bör kunna tagas i anspråk som Stockholms tredje undervisningssjukhus. Härigenom och genom vissa mindre kapacitetsökningar på nu tillgängliga undervisnings- sjukhus kan intagningskapaciteten till karolinska institutet omkring år 1970 ökas till ca 270 nybörjarplatser per år för den propedeutisk-kliniska utbildningen.

Kommittén har funnit förutsättningar föreligga att öka intagningen i de teoretiska ämnena vid de medicinska fakulteterna i Uppsala, Stockholm och Umeå motsvarande ovan nämnda ökning i de propedeutiska och kliniska

ämnena. I Stockholm och Uppsala finnes därutöver möjligheter att i sam— band med den utbyggnad som förestår för de medicinskt teoretiska institu- tionerna anordna ett större antal utbildningsplatser i ifrågavarande ämnen.

Uppsala, Umeå och Stockholm bör sålunda tillsammans under 1960-talet kunna öka intagningen till den propedeutiska och kliniska utbildningen med ca 110 nybörjarplatser. Kvar står ett 90-tal nybörjare per år i propedeutisk och klinisk utbildning, som enligt kommitténs bedömning inte kan beredas plats vid befintliga lärosäten. De enda sjukhus utanför de nuvarande uni- versitetsorterna som för närvarande kan komma ifråga som självständiga undervisningssjukhus är centrallasaretten i Linköping och Örebro, vilka båda utbygges till regionsjukhus för var sitt regionområde. Med stöd i läkar- utbildningsberedningens utredning anser kommittén att ettdera av dessa sjukhus bör utbyggas till undervisningssjukhus för ca 90 nybörjare per år. Hela den medicinska utbildningen för denna utbildningskontingent kan därvid organiseras antingen genom anordnande av en fullständig medicinsk högskola på den nya orten eller genom förläggning av enbart propedeutisk och klinisk utbildning till det nya lärosätet samt preklinisk utbildning an- tingen i Uppsala eller i Stockholm.

Den delade utbildningen ställer sig ur kostnadssynpunkt fördelaktigare än fullständig utbildning i Linköping eller Örebro. Av väsentlig betydelse härutöver är att intagningen av nybörjare kan ökas snabbare enligt alter- nativet med delad utbildning än enligt alternativet med sammanhållen utbild- ning. I det senare alternativet måste man nämligen för nu aktuell kapaci- tetsvidgning avvakta färdigställandet av medicinskt teoretiska institutioner vid den nya högskolan, medan man vid alternativet med delad utbildning i viss utsträckning kan utnyttja nu befintliga utbildningsresurser och har möj- lighet att utnyttja den planering, som redan pågår i Uppsala och Stockholm för vidgad utbildningskapacitet i de teoretiska ämnena. Vid delad utbild- ning bör enligt kommittén den prekliniska utbildningen förläggas till Upp- sala.

Utbyggnaden av teknisk utbildning och forskning. Utredningarna rörande den fortsatta utbyggnaden av de tekniska högskolorna har visat, att tek- niska högskolan i Stockholm kan utbyggas med 132 nybörjare utöver nu gällande planer så att sammanlagt 995 nybörjare per år kan mottagas. Här- utöver ökas intaget i årskurs 3 vid sektionen för kemi med 16 till 56 stude- rande. Kommittén föreslår Vidare, att vid tekniska högskolan i Stockholm inrättas en särskild studieriktning för samhällsbyggnad inom sektionen för arkitektur. Förslaget är så utformat att det totala antalet examinerade med denna inriktning blir ca 50 per år. Även vid Chalmers tekniska högskola är en ökning möjlig så att antalet nybörjarplatser ökar med 86 för att totalt uppgå till 751 per år. Det huvudsakliga skälet mot en ännu större utbygg- nad vid dessa båda högskolor är de begränsade markreserverna. Tekniska högskolan i Lund bör under uppbyggnadsperioden fram till 1970 inte emot-

taga fler studerande än gällande plan förutsätter. 1970/71 föreslås intaget ökat med 20 studerande, varigenom det totala årsintaget blir 510. Härtill kommer nuvarande intag av 50 studerande i årskurs 3 vid sektionen för kemi. För att nå det i kommitténs direktiv angivna målet att öka antalet ny- börjarplatser vid de tekniska högskolorna med 950 erfordras en fjärde ut- bildningsenhet (i det följande »en fjärde teknisk högskola»). Den föreslås omfatta sektioner för teknisk fysik, maskinteknik, elektroteknik samt en ny sektion för utbildning av ekonomingenjörer med ett årligt antal nybör- jare av 60, 170, 170 respektive 170 eller sammanlagt 570. Då kommittén föreslår inrättandet av en särskild sektion för ekonomingenjörer vid den fjärde tekniska högskolan kan kommittén inte biträda ett vilande förslag om en industrihögskola i Norrköping.

Kommittén har prövat frågan om förläggning av den fjärde tekniska hög- skolan till övre Norrland. Med hänsyn till dels den nya enhetens storlek och sammansättning, dels den relativt specialiserade industriella inrikt- ningen inom denna region av landet med därmed följande stora svårigheter att rekrytera erforderlig lärarpersonal har kommittén inte funnit det möj— ligt att förorda en sådan lösning. Kommittén anser det dock vara angeläget att förutsättningarna för ett närmare samarbete mellan sektionen för bergs- vetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm och Jernkontorets metallur— giska forskningsstation i Luleå närmare undersökes.

Förläggningen av en ny teknisk högskola är enligt kommittén i hög grad beroende av graden av industrialisering på orten och i den kringliggande regionen. Uppenbara fördelar föreligger vid lärarrekrytering, utplacering av examensarbeten samt licentiand- och doktorandarbeten om högskolan lokaliseras till en högt industrialiserad region.

Kommittén har övervägt möjligheterna att förlägga den fjärde tekniska högskolan till Uppsala, varvid bl. a. ett samarbete i forskningshänseende skulle kunna etableras med de medicinska och matematisk-naturvetenskap- liga fakulteterna. Flera skäl talar dock enligt kommittén mot en sådan lokalisering, främst närheten till Stockholm, tidsfaktorn och lärarfrågan. I Uppsala kommer utbyggnadsprogrammet för där redan befintliga ut- bildningslinjer under perioden fram till början av 1970-talet att vara hårt ansträngt och försvåra en snabb uppbyggnad av en teknisk högskola. Kom- mittén anser även att rekryteringen av lärare till en högskola av denna omfattning endast kan lösas på en ort med mer rikt differentierat närings- liv. Kommittén finner sålunda, att den fjärde tekniska högskolan inte bör förläggas till Uppsala.

Kommittén har, som framgår av kapitel 3, funnit att Västerås och Lin— köping är de enda två orter som kan komma ifråga för lokalisering av en teknisk högskola.

Som framgår av kapitel 3 föreslår kommittén slutligen en utvidgning av civilingenjörsutbildningen vid Uppsala universitet med 30 platser till sam-

manlagt 60 och inrättandet av en särskild utbildningslinje för tekniska magistrar vid samma universitet för 72 studerande per läsår.

Utbyggnaden av utbildning och forskning vid de fria fakulteterna. Kom— mittén föreslår som framgår av kapitel 7 att i början av 1970-talet det år- liga intaget till tvåbetygsutbildning i fysik blir 1432 (inklusive 132 plat- ser för civilingenjörs- och teknisk magisterutbildning i Uppsala), i kemi 1 280, i botanik 612 och i zoologi 604.

Kommittén föreslår vidare, att en humanistisk utbildnings- och forsk- ningsorganisation byggs upp i Umeå så snart lokalmässiga förutsättningar föreligger därför.

För närvarande planeras vid de filosofiska fakulteterna för en utbild- ningskapacitet som nära överensstämmer med den som direktiven anger för dessa fakulteter för början av 1970-talet. Kommittén har genom de ut- redningar som utförts av de särskilda subkommittéerna för de filosofiska ämnesgrupperna kunnat konstatera att i och för sig inga utbildningsorga— nisatoriska hinder föreligger att genomföra hela denna ökning av de filosofiska fakulteterna fram till början av 1970-talet vid befintliga läro- säten. Andra skäl -— bl. a. studenternas bostadsfråga — talar dock för att alternativ, i vilka en del av ökningen sker inom nya utbildningsenheter, prövas.

Ekonomutbildningen är för närvarande föremål för utredning inom uni- versitetskanslersämbetet. Med hänsyn härtill framlägger kommittén inget konkret förslag om den fortsatta utbyggnadens lokalisering. Kommittén har emellertid för sina kostnadsberäkningar schematiskt antagit, att utbyggna— den till största delen kommer att ske inom samhällsvetenskaplig fakultet. Enligt statsmakternas beslut förutsättes utbildningen i Umeå omfatta 100 nybörjarplatser per läsår. I Lund baseras lokalplaneringen för närvarande på 275 nybörjarplatser (+ 75). I Göteborg räknar kommittén med 275 ny- börjarplatser (+ 75). Resterande 175 platser för att nå direktivens målsätt- ning, ytterligare 425 platser, antager kommittén skall tillkomma inom de samhällsvetenskapliga fakulteterna i Uppsala alternativt på ny ort (+ 100) och i Stockholm (+ 75).

Kommittén har genom särskilda utredningsmän undersökt möjligheten att i vissa av de filosofiska fakulteternas ämnen organisera en permanent decentraliserad universitetsutbildning. Utredningen har gjorts under den förutsättningen att i början av 1970-talet sammanlagt 2 900 studerande och i slutet av 1970-talet i det närmaste 5 900 studerande på detta sätt skall erhålla ett- och tvåbetygsutbildning i centrala humanistiska, samhällsveten- skapliga och matematis.k-naturvetenskapliga ämnen.

Kommittén har med utgångspunkt i utredningsmännens undersökning diskuterat utformningen och lokaliseringen av en permanent decentralise- rad utbildning omfattande ett- och tväbetygsutbildning enligt följande.

Humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig

utbildning förlägges till Linköping och Örebro samt humanistisk och sam- hällsvetenskaplig utbildning jämte utbildning i matematik till Karlstad och Växjö alternativt Jönköping. När högstadieutbildningen i Umeå i berörda ämnen kommit igång bör decentraliserad utbildning i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen även komma till stånd i Sundsvall.

Örebro anknytes därvid som filialort till universitetet i Uppsala, Linkö- ping till Stockholm, Växjö alternativt Jönköping till Lund, Karlstad till Göteborg och Sundsvall till Umeå. Ett universitet bör under en uppbygg- nadsperiod inte svara för mer än en filial. Följande ämnen bör i första hand vara representerade vid filialerna.

Matematisk-

Humanistisk "mnen . .. a a naturvetenskapliga amnen

Samhällsvetenskapliga ämnen

Statskunskap Statistik Nationalekonomi Företagsekonomi

Engelska Tyska

Franska Nordiska språk

Matematik Fysik Kemi Teoretisk fysik

Litteraturhistoria Zoologi Historia Botanik

Målsättningen för utbildningen på filialort är att den studerande skall kunna avlägga filosofisk grundexamen i här angivna ämnen. Fortsatta eller kompletterande studier sker vid de existerande filosofiska fakulte- terna.

Undervisningen inom den decentraliserade utbildningen bör enligt kom- mittén omhänderhas av lektorer och assistenter. Den helt övervägande delen av den undervisning som i gällande organisationsplaner upptas som professors- och lektorsundervisning bör bestridas av universitetslektorer. Assistentundervisningen förutsättes av kommittén bli meddelad av assi- stenter med heltidsuppgitt att undervisa på ett— och tvåbetygsnivån. Den del av undervisningen på filialorten som inte meddelas av lektor eller assi- stent bör meddelas av lärare vid moderuniversitetet. En viktig förutsättning för att standarden vid filialen blir fullgod är nämligen enligt kommittén att kontakten mellan moderuniversitet och filial är god. Sådan kontakt kan nås dels genom att forskare vid moderuniversitetet beredes tillfälle till viss föreläsningsverksamhet vid filialen, dels genom att lektorerna ges möjlighet till sahbatstermin.

Ansvaret för den decentraliserade utbildningen i ett ämne bör åvila respek- tive institution vid moderuniversitetet. Ämnesinspektionen skall omhänder- has av institutionen vid moderuniversitetet. Kommittén förutsätter också att ett anmälningsförfarande införes för dem som planerar att bedriva studier i ämne som finns representerat i dgn decentraliserade utbildningen.

Kommittén har inte tagit ställning till den utbildning i ämnen inom filosofisk fakultet som för närvarande förekommer på olika håll inom

landet. Med hänsyn till det behov av matematiskt inriktad utbildning som finns i övre Norrland och då kommittén ej kunnat förorda högre teknisk utbildning därstädes anser kommittén för sin del det önskvärt att utbild- ning i matematik och statistik kommer till stånd i orter med industriell in- riktning, exempelvis Luleå och Kiruna.

l'issa spärrade utbildningslinjer. Hösten 1964 har beslut fattats om utbyggnad av den odontologiska utbildningen genom inrättande av ett fjärde odontologiskt lärosäte förlagt till Göteborg. Den årliga intagningskapaciteten ökar med 100 studerande fr. o. m. höstterminen 1966. Den totala intagningen av odontologie studerande kommer härigenom att uppgå till 360 årligen.

Kommittén har i sina investeringsberäkningar förutsatt, att den odonto- logiska fakulteten i Stockholm får nya lokaler i anslutning till Huddinge sjukhus, som av kommittén förordas bli utnyttjat som Stockholms tredje undervisningssjukhus.

Beträffande den farmaceutiska utbildningen räknar kommittén med att farmaceututbildningskommitténs förslag genomföres, vilket innebär bl.a. en ökning av intagningskapaciteten för apotekarutbildningen från för när- varande 80 till 120 nybörjare.

Personal- och lärartillgång. Kommittén har beräknat behovet av olika kategorier lärar-,lforskarpersonal inom de skilda utbildningsområdena. Dessa beräkningar avser dels utbyggnaden fram till början av 1970-talet, dels fram till full utbyggnad enligt 1963 års program. Lärarbehovsberäkningarna har i princip utgått från att dagens lärartäthet på de olika utbildningsnivåerna skall vara oförändrad. Detta framgår av följande tablå, i vilken antalet un- dervisningsutnyttjande studerande relaterats till antalet professurer, labo- raturer, docenttjänster samt lektorsbefattningar vid fakulteter och högsko- lor (exkl. GCI och jordbrukets högskolor).

Full utbyggnad enligt

1963/64 Början av 1970-talet 1963 års program

32 31 32

En central fråga vid en bedömning av den framtida utbyggnaden av uni- versitets- och högskolesektorn är i vilken utsträckning lärartillgången svarar mot den stora efterfrågan under utbyggnadsperioden. Kommittén har för att belysa denna fråga genomfört vissa beräkningar som sammanfattan- de redovisas i tabell 11 : 2. Beräkningarna, som avser alternativet 2, visar för de flesta utbildningsområden, att en betydande andel av dem som dis- puterar kommer att efterfrågas som lärare inom universitets- och hög— skolesektorn under de närmaste åren. Andelen blir dock lägre under den senare delen av utbyggnadsperioden.

Tabell 11: 2. Det beräknade behovet av disputerade lärare i relation till beräknat antal disputationer, uttryckt i procent. Alternativ 2

Medicinsk fakultet

Humanistisk fakultet

Samhällsve- tenskaplig fakultet

Mat.-nat. fakultet samt de tekn. högskolorna

1964/65—1966/67 ................. 1967/68—1969/70 ................. 1970/71—1972/73 .................

36,6 32,2 30,6

32,7 26,0 17,6

97,2 86,0 51,5

77,6 68,2 52,4

Särskilt hög reinvesteringsandel i början av utbyggnadsperioden redo- visas för de samhällsvetenskapliga, matematisk-naturvetenskapliga och tekniska ämnena.

Dessa uppgifter om lärarbehov och lärartillgång visar klart den all- männa knappheten på lärarresurser och den inom vissa områden mycket svåra bristen under den utbyggnadsperiod kommittén har att behandla. Detta förhållande medför enligt kommittén, att man vid valet av tänkbara utbyggnadsalternativ framför allt måste sträva efter sådana lösningar att efterfrågan på de kvalificerade lärarkrafterna begränsas.

Kommittén vill i detta sammanhang även erinra om att 1963 års forskar- utredning har i uppgift att pröva behovet av utbildning och handledning på högstadiet. De förslag denna kommitté kommer att framlägga kan yt- terligare komma att skärpa svårigheten beträffande lärar-/forskarsituationen de närmaste åren efter förslagens realiserande.

För att belysa läraråtgången enligt olika utbyggnadsalternativ redo— visas i följande tablå uppgifter om antalet topptjänster inom de vid al— ternativvalet mycket viktiga medicinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna samt de tekniska högskolorna. Siffrorna avser antal profes- sorer, laboratorer (motsv.) och docenter i slutet av 1970-talet enligt de tre alternativen.

Alt. 1 Alt. 2 Alt. 3

1 209 + 510

Antal prof., lab., doc ........ Ökning jämfört med 1963/64.

1 165 + 466

1 207 + 508

Det framgår av tablån att en utbyggnad av befintliga universitet (alt. 1) eller tillskapandet av ett nytt fullständigt universitet (alt. 3) skulle inom de medicinska, tekniska och matematisk-naturvetenskapliga utbildningsom- rådena kräva drygt 40 tjänster fler än om utbyggnaden sker med utnyttjande av decentraliserad utbildning inom den matematisk-naturvetenskapliga ut- bildningen.

Studentbostäder. Stora svårigheter föreligger att bygga ut ett erforderligt antal bostäder på de största av de nuvarande universitetsorterna. Svårighe-

tema är störst i Stockholm. Vidare är det självklart att studentbostadspro- blemet blir mindre ju fler nya orter som får högre utbildning. Dels kan ett ökande antal studerande bo kvar i sina föräldrahem, dels kommer inackor- deringsmöjligheterna att öka. Det är därför synnerligen angeläget att alla möjligheter beaktas att snarast möjligt avlasta de nuvarande universitets- orterna en del av den förväntade studerandetillströmningen. Detta blir så mycket angelägnare som man framför allt i storstäderna måste räkna med att de studerande i framtiden i betydande utsträckning kommer att bli hän- visade till rum allt längre från läroanstalten med de olägenheter detta med- för inte endast för den studerande i form av tidsödande och kostnadskrä- vande resor utan även därigenom att de studerandes möjligheter att effektivt utnyttja undervisningen och undervisningslokalerna försvåras om avståndet mellan bostad och studieplats är alltför stort.

Studerandeströmmen till storstäderna och särskilt till Stockholm måste därför avledas till andra orter. Vid sina ställningstaganden till de tre ut- byggnadsalternativen har kommittén tillmätt studentbostadsfrågan en av— görande betydelse.

Huvudbiblioteken, vissa forsknings- och serviceanläggningar. Inrättandet av ett nytt universitet på X-ort enligt utbyggnadsalternativ 3 kräver, att ett nytt universitetsbibliotek bygges upp. En utbyggnad enligt alternativen 1 och 2 kräver däremot endast hihlioteksenheter för den medicinska och tek- niska utbildningen på X-ort och kurslitteraturhibliotek för den decentrali- serade utbildningen i alternativ 2. I samtliga alternativ sker en väsentlig utbyggnad av biblioteksresurserna på nuvarande orter. Investeringskost- naderna beräknas i alternativen 1 och 3 bli ca 15 milj. kronor högre än i alternativ 2.

Utvecklingen av forskningsverksamheten kräver avancerade servicean- ordningar med därtill hörande teknisk personal. Kommittén har därvid vid sina undersökningar i första hand berört behovet av gemensamma tek- niska institutioner, datamaskiner, djuravdelningar, acceleratoranläggningar m. m. samt speciella forskningslokaler. Kravet på hushållning med de resurser som ställs till forskningens förfogande har medfört behov av att dessa tunga forsknings- och serviceverksamheter så långt möjligt samordnas och ges en i förhållande till enskilda institutioner fristående ställning.

Tillkomsten av ett nytt universitet enligt alternativ 3 skulle medföra att denna typ av forsknings- och .serviceanläggningar måste tillkomma på ytterligare en ort, vilket enligt kommitténs beräkningar medför en investe- ringskostnad som är 26 milj. kronor högre än i alternativen 1 och 2.

11.3. Totalkostnader för utbyggnaden

11.3.1. Driftkostnader

Kommitténs beräkning av utbildnings- och forskningsorganisationens driftkostnader bygger på huvudprincipen om en framskrivning av dagens

kostnadsläge med ledning av den beräknade studerandeutvecklingen fram till full utbyggnad enligt 1963 års program. För vissa utbildningsområ- den, vilka det inte ingått i kommitténs uppdrag att utreda med avseende på utbildnings- och forskningskostnader, har kommittén redovisat sam- manfattande kostnadsberäkningar som hämtats från föreliggande planer på utbyggnad inom respektive utbildningsområde. Sådana beräkningar re- dovisas dels för tandläkarutbildningen, apotekar- och receptarieutbildningen samt gymnastiklärarutbildningen, dels för de under jordbruksdepartemen- tet hörande högskolorna.

Vid en bedömning av driftkostnaderna enligt kommitténs olika utbygg- nadsalternativ är det framför allt de marginella kostnadsförändringarna som är av intresse. Med det underlag kommittén haft till sitt förfogande har en strikt genomförd marginalkostnadsanalys inte varit möjlig att genomföra. Kommittén har dock så långt det varit möjligt inom varje utbildningsområ- de sökt beakta de kostnadsmässiga effekterna av nytillkommande lärar- tjänster. Kostnaderna för den lägre utbildningen är i stort sett direkt av- hängiga av studerandeantalet och kan i detta sammanhang ses som en rörlig kostnad, där lokaliseringen av studenterna inte spelar någon roll under förutsättning av samma organisation i samtliga alternativ. I alternativet 2 med decentraliserad utbildning har räknats med att för assistentundervisning- en en ny kategori befattningshavare med enbart undervisningsuppgifter till— kommer på filialorterna. I och för sig kan denna införas även på befintliga orter och kommittén finner det angeläget att denna möjlighet prövas. Då det gäller alternativet 2 måste den nya kategorin tillkomma, då man på filialorterna inte kommer att bedriva forskarhandledning.

De beräknade direkta driftkostnaderna för början av 1970-talet under ecklesiastik- och jordbrukshuvudtitlarna enligt kommitténs alternativ re- dovisas i tabell 11: 3. För den medicinska utbildningen i alternativen 1 och 2 har valts alternativet med utbyggnad i Uppsala av den teoretiska utbild— ningen för dem som senare skall genomgå sin propedeutiska och kliniska utbildning i Linköping eller Örebro.

Vid full utbyggnad enligt 1963 års program blir de beräknade driftkost- naderna under ecklesiastik- och jordbrukshuvudtitlarna följande enligt kommitténs alternativ, milj. kronor.

Altarnativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 617 610 622

Utöver här redovisade kostnader tillkommer för medicinsk utbildning driftkostnader under socialhuvudtiteln, vilka vid full utbyggnad enligt 1963 års program i samtliga alternativ beräknas uppgå till ca 79 miljoner kronor. Budgetåret 1963/64 beräknas ifrågavarande kostnader, som avser statliga bidrag till kommunala undervisningssjukhus och för läkarutbild-

Tabell 11:3. Beräknade driftkostnader under ecklesiastik- och jordbrukshuvudtitlarna för universitet och högskolor 1963/64 samt enligt konunitte'ns utbyggnadsalternativ för början av 1970-talet, milj. kronor

Början av 1970—talet

1963/64 alt. 2 j alt. 3

Universitet (motsv.) Bibliotek och serviceanläggningar. . . 11 48 48 51 Medicinsk fakultet ................ 49 73 73 74 Mat.-nat. fakultet1 ................ 48 113 Samhällsvetenskaplig fakultet (inkl.

ekonomutbildning) .............. 19 31 30 31 Övriga fria fakulteter ............. 29 43 42 43 Gemensamma kostnader för univer-

siteten2 ........................ 14 24 24 24 Tekniska högskolor ................ 59 117 Jordbrukets högskolor .............. 31 53 53 53 Övriga högskolor .................. 22 36 36 36 Gemensamma kostnader för universitet

och högskolor3 .................. 14 23 23 23

Totalt 296 562 559 566

1 Inkl. civilingenjörsutbildningen i Uppsala. 2 Till gemensamma kostnader för universiteten har här räknats kostnaderna för administra- tion, forskardocenttjänster samt omkostnader. 3 Till gemensamma kostnader för universitet och högskolor har här förutom anslaget logemen- samt för universitet och högskolor» räknats anslag till vissa forskningsändamål samt bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar.

ning och forskning beräknad andel av de statliga driftkostnaderna vid de statliga undervisningssjukhusen, ha uppgått till ca 51 milj. kronor.

De totala driftkostnaderna för utbildning och forskning inklusive kost— nader under socialhuvudtiteln beräknas sålunda stiga från 347 milj. kro- nor till ca 640 milj. kronor i början av 1970-talet och inemot 700 milj. kronor vid full utbyggnad enligt 1963 års program.

Skillnaderna i de sammanlagda driftkostnaderna vid full utbyggnad är små mellan de tre alternativen, endast 2 procent mellan högsta och lägsta alternativ. Detta sammanhänger först och främst med att enligt samtliga tre alternativ den största delen av universitets- och högskoleutbyggnaden kommer att ske vid befintliga lärosäten. Vidare sammanhänger de små dif- ferenserna med den tidigare nämnda metoden för beräkning av kostnaderna, samt med att kommittén i samtliga tre alternativ har räknat med att en ny teknisk högskola och en ny medicinsk utbildningsenhet skall tillkomma. Detta innebär saJnma kostnader i samtliga alternativ för den tekniska utbild- ningen och endast smärre differenser föreligger mellan alternativen för den medicinska utbildningen.

I följande tablå redovisar kommittén för alternativet 2 driftkostnader- nas relativa fördelning på studieinriktning samt vissa gemensamma kost- nadsposter vid full utbyggnad enligt 1963 års program.

Procent

Universitet ............................ Bibliotek och serviceanläggningar ........ Medicinsk fakultet ..................... Matematisk-naturvetenskaplig fakultet. . . Samhällsvetenskaplig fakultet (inkl eko-

nomutbildning) ..................... Övriga fria fakulteter .................. Gemensamma kostnader för universiteten Tekniska högskolor ..................... Jordbrukets högskolor ................... Övriga högskolor ....................... Gemensamma kostnader för universitet och

högskolor ...........................

Totalt

11.3.2. Investeringskostnader Till direkta investeringskostnader har kommittén räknat byggnads-, in- rednings- och utrustningskostnader samt kostnader för s. k. försörjnings- åtgärder (vägar, ledningar m.m.) avseende utbildnings- och forsknings- lokaler, huvudbibliotek, Vissa gemensamma forsknings- och servicean— läggningar och administrationslokajer. Dessutom har kommittén i denna sammanfattning fört kostnaderna för bespisningslokaler till de direkta inves- teringskostnaderna. För sådana lokaler vid universiteten, karolinska institu- tet och de tekniska högskolorna, som den 1 september 1964 var under bygg- nad, projektering eller byggnadsprogrammering, har de totala byggnadskost- naderna uppskattats till ca 620 milj. kronor, inrednings- och utrustningskost- naderna till ca 235 milj. kronor samt kostnaderna för försörjningsåtgärder till inemot 100 milj. kronor (se närmare Specialutredningar, avdelning 4, kapitel 9.12). För skilda utbildningsomräden har kommittén låtit verkställa beräkningar rörande de ytterligare lokalbehov som föranledes av en utbygg- nad enligt 1963 års program. Dessa beräkningar bygger i princip på antagan- det om en oförändrad utrymmesstandard i förhållande till dagens läge. I följande sammanställning redovisas tillgängliga lokalutrymmen, m2 netto- yta, per lokalutnyttjande studerande vid fakulteter och högskolor enligt lokalinventeringen hösten 1963 (se närmare Specialutredningar, avdelning 4, kapitel 4.1.).

Mat.-nat. fak.

Handels- Matem.- högsk.

.. Övri a amnen g

rn2 nettoyta per lokalutnytt- jande stude- rande .......

Tabell 1]: 4. Beräknade direkta investeringskostnader för full utbyggnad av universitet och högskolor enligt 1963 års program ( byggnadskostnaderna i prisläget den 1 juli 1 964 ), milj. kronor

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Utbildnings- och forsknings- lokaler universiteten ............. 1 228 tekniska högskolorna ...... 571 gymnastiska centralinstitu- tet ..................... 4 4 jordbrukets högskolor ..... 124 Biblioteks- och administra- tionslokaler universiteten ............. 92 tekniska högskolorna ...... 28 Forsknings- och serviceanlägg- ningar .................. 1 74 Bespisningslokaler .......... 51

Totalt 2 221

De beräknade direkta investeringskostnaderna för utbyggnaden av uni- versitet och högskolor enligt 1963 års program redovisas i tabell 11: 4. I an- givna kostnader för universiteten har även medtagits kostnaderna för nya lokaler för den odontologiska fakulteten i Stockholm och för den farma- ceutiska fakulteten vid en förflyttning till Uppsala. Slutligen har också i kapitel 4 närmare redovisade investeringsbehov för GCI och jordbrukets högskolor medtagits.

I tabell 11: 4 angivna kostnader avser beträffande utbildnings- och forsk- ningslokaler vid universiteten enkelskift i de centrala spärrade ämnena inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Vidare har räknats med en förläggning av den medicinskt teoretiska utbildningen till Uppsala för de studerande som tänkes erhålla sin propedeutiska och kliniska utbildning i Linköping eller Örebro. Som framgått av kapitel 7.5. kan ett genomfört två- skiftsystem beräknas medföra en besparing av ca 100 milj. kronor. Någon mer betydande differens mellan alternativen härvidlag föreligger inte. Detta är emellertid förhållandet beträffande här redovisade totalkostnader. Enligt beräkningen är de direkta investeringskostnaderna 62 milj. kronor högre i alternativ 1 än i alternativ 2 och 133 milj. kronor högre i alternativ 3 än i alternativ 2. En detaljerad sammanfattning av investeringskostnadsberäk- ningarna för universiteten och de tekniska högskolorna återfinnes i avdel- ning 4 av kommitténs specialutredningar (tabell 4: 67).

Utöver beräknade direkta investeringskostnader kommer kostnader för underhåll av lokalbeståndet vid universitet och högskolor (se Specialutred— ningar, avdelning 4, avsnitt 9.1.4.). För budgetåret 1963/64 har dessa kost- nader (exkl. kostnader för GCI och jordbrukets högskolor) beräknats till ca 5,6 milj. kronor. I början av 1970-talet har motsvarande underhållskostna—

der uppskattats till drygt 13,0 milj. kronor under förutsättning att bygg- nadsverksamheten fått den omfattning som motsvarar kommitténs lokal- behovsberäkningar.

» Föregående investeringskostnader har enbart avsett utbildnings- och forskningsorganisationen under ecklesiastik- och jordbrukshuvudtitlarna. För en utbyggnad av den medicinska utbildnings- och forskningsorganisa- tionen krävs emellertid betydande statliga investeringsinsatser i undervis- ningssjukhus, vilka kostnader bestrides med anslag under socialhuvudtiteln. För att genomföra hittills beslutade och planerade intagningsökningar beräknar läkarutbildningsberedningen en investeringskostnad under femte huvudtiteln av ca 456 milj. kronor. För att realisera en fortsatt utbygg- nad — oavsett alternativ _— beräknas en investeringskostnad av ca 153 milj. kronor. De totala investeringskostnaderna beräknas således uppgå till ca 609 milj. kronor.

Bl. a. för utbyggnaden av tekniska högskolan i Stockholm har frågan om uppförandet av särskilda parkeringshus aktualiserats (se Specialutred— ningar, avdelning 2, avsnitt 5.2.1. och avdelning 4, kapitel 8). Betydande investeringsbehov skulle därvid föreligga. Kommittén har emellertid inte funnit det motiverat att i sina kostnadssammanställningar beakta ett even- tuellt behov av parkeringshus.

Till indirekta investeringskostnader har kommittén räknat kostnader för studentbostäder och studentkårlokaler. Som grund för beräkningen av studentbostadsinvesteringarnva har legat en av kommittén gjord uppskatt- ning av studentbostadsbehovet på skilda orter. Vid full utbyggnad enligt 1963 års program beräknas investeringskostnaderna enligt skilda alterna- tiv uppgå till följande belopp, milj. kronor.

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

867 835 852

Angivna kostnader omfattar byggnadskostnader, mark- och exploate- ringskostnader, .tilläggsbelopp för grundläggnings- och grovplaneringskost- nader samt inventariekostnader. Byggnadskostnaderna har uppskattats till ca 21 000 kronor per rumsenhet (ca 30 m2 våningsyta) och inventarie- kostnaderna till 1 500 kronor per rumsenhet. Övriga kostnader har beräknats till mellan 20 och 80 kronor per 1112 våningsyta för byggnadsverksamheten på skilda orter enligt bostadslånekungörelsen (SFS 537/1962) jämte tillämp- ningsföreskrifter. De indirekta investeringskostnaderna är 32 milj. kronor högre i alternativ 1 än i alternativ 2 och 17 milj. kronor högre i alternativ 3 än i alternativ 2, motsvarande 3,8 respektive 2,0 procent.

Uppskattningen av investeringsbehoven för studentkårlokaler har gjorts av särskild sakkunnig. För samtliga alternativ och vid full utbyggnad av universitet och högskolor enligt 1963 års program skulle kostnaderna uppgå till 39 milj. kronor.

Tabell 11: 5. Sammanfattning av beräknade direkta och indirekta investeringskostnader för full utbyggnad av universitet och högskolor enligt 1963 års program, milj. kronor

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Universitets- och högskolelo— kaler .................... 2 283 2 221 2 354 Undervisningssjukhus (stat- lig andel av kostnaden)1 . . . 609 609 609 Studentbostäder ............ 867 835 852 Studentkårlokaler .......... 39 39 39

Totalt 3 798 3 704 3 854

1 Inkl. beräknad genomsnittlig andel för utbyggnaden av regionssjukhusen i Linköping och Örebro.

De av kommittén beräknade totala investeringskostnaderna, såväl direkta som indirekta, har sammanställts i tabell 11 : 5.

Som framgår av tabellen beräknas investeringskostnaderna i alternativ 2 ligga 94 milj. kronor lägre än alternativ 1 och 150 milj. kronor lägre än alternativ 3. Differenserna uppgår således till 2,5 respektive 3,9 procent.

Kommittén har vid beräkningarna av investeringskostnader för uni- versitets— och högskolelokaler räknat med samma byggnadskostnadsläge oavsett var utbyggnaden tänkes ske. Ett hänsynstagande till rådande olik- heter mellan olika orter, som i detta sammanhang kan komma ifråga, skulle dock endast innebära ca 4 milj. kronor maximal skillnad mellan alternativen.

Kommittén har inte funnit det möjligt att beräkna andra indirekta investe- ringskostnader exempelvis för anställdas bostäder och för investeringar i samhällsbyggande. Vissa mer allmänna överväganden med samhällsekono— miska synpunkter på nylokalisering av högre utbildningsenheter har redo- visats av särskild tillkallad expertis (se Specialutredningar, avdelning 7). Därvid har kunnat konstateras, att betydande besparingar står att vinna, då det gäller de studerandes reskostnader, om ökningen av antalet studerande i storstäderna dämpas till förmån för en utbyggnad av utbildningsmöjlig- heterna i mindre städer.

12. Slutliga överväganden och förslag

12.1. Val av utbyggnadsalternativ

Kommitténs kostnadsundersökningar har resulterat i relativt obetydliga skillnader mellan alternativen då det gäller driftkostnader för utbildnings- och forskningsorganisationen. Alternativ 2 ger den lägsta kostnaden men differensen mellan högsta och lägsta alternativ vid full utbyggnad enligt 1963 års program är endast ca 2 procent. Kostnaderna för direkta investeringar är lägst i alternativ 2. Differensen mellan högsta och lägsta alternativ är för dessa kostnader större eller ca 6 procent. Kostnaderna för investeringar i studentbostäder är också lägst i alternativ 2. Skillnaden mellan högsta och lägsta alternativ är ca 2 procent. Övriga samhälleliga kostnader slutligen har endast kunnat göras till föremål för mer allmänna överslagskalkyler men även dessa synes peka mot lägre kostnader för alternativ 2.

Kostnadsundersökningarna har således givit ett entydigt utslag till för- män för alternativ 2. En huvudorsak till att skillnaderna dock är små är, att till början av 1970-talet högst 6 600 av ca 83 000 studerande kan ges ut- bildning på annan ort än de nuvarande universitets- och högskoleorterna. Ca hälften av dessa studerande är emellertid sådana som i alla alternativen måste ges utbildning utanför de nuvarande orterna. Vid full utbyggnad är det ca 11 000 av 90 000 studerande, som kan få utbildning utanför nuva- rande universitetsorter.

Som framgått av redovisningen i det föregående har det visat sig uteslu- tet att på ett enhetligt sätt genomföra marginalkostnadsberäkningar. Man har i stort sett måst tillämpa en genomsnittskostnadsberäkning för olika utbildningsområden. Om man kunnat genomföra en marginalkostnadsbe- räkning skulle differenserna mellan alternativen sannolikt blivit annorlunda. De metodologiska svårigheterna har också fått den konsekvensen att de absoluta kostnaderna för utbyggnaden oavsett alternativ måste bedömas som synnerligen approximativa.

Vidare är kommittén medveten om att det hade varit möjligt att kon- struera de tre alternativen på ett annorlunda sätt än som skett. Sålunda skulle t. ex. alternativ 1 för de filosofiska fakulteternas del kunnat byggas upp med en lågstadieutbildning enligt samma modell som på filialorterna i alternativ 2. En dylik annan alternativbildning skulle då givetvis ha resul- terat i andra differenser än dem kommittén har kommit fram till. Kom-

mittén är fullt medveten om att alternativbildningen och beräkningsmeto- derna på ett avgörande sätt betingar de differenser som kostnadsmässigt erhållits. Enligt kommitténs uppfattning är emellertid de valda alternativen med hänsyn till utredningens direktiv de mest realistiska och de metoder som utnyttjats de mest rimliga med hänsyn till nuvarande redovisnings— system.

Kommittén tillmäter dock de framkomna kostnadsdifferenserna viss be- tydelse vid val av alternativ även om det är andra, framför allt utbild- nings- och forskningsorganisatoriska, skäl som har varit avgörande för alternativvalet.

De förutsättningar, som bildar utgångspunkt för en diskussion kring olika vägar att bygga ut universitet och högskolor under den närmaste tio- årsperioden, kan sammanfattas på följande sätt. Utbildningsmöjligheterna, särskilt inom lågstadieundervisningen, måste utökas för att tillgodose sam— hällets växande behov av kvalificerad arbetskraft. Samtidigt kan konstate- ras, att det finns ett starkt behov av ökade forskningsanslag till forskare och forskargrupper vid universitet och högskolor. På grund av den starka kostnadsökningen i forskningen ökar behovet av teknisk hjälp. Ökade driftanslag behövs därför för att höja utbytet av forskarnas insatser till en optimal nivå inom den existerande organisationen. Samtidigt fordrar den moderna forskningen för sin utveckling en ökad differentiering med utbygg- nad av en specialiserad forskningsorganisation i anslutning till den centrala forskningsapparat, som är knuten till de stora undervisningsämnena. Åt— skilliga mycket stora projekt kommer sannolikt att aktualiseras och kom- mer att ställa krav på basutrustning under den kommande perioden. Sam— tidigt föreligger en klart konstaterad knapphet på kvalificerad akademisk personal, vilket försvårar uppbyggandet av nya forskningsenheter och manar till försiktighet med att under en övergångsperiod alltför snabbt ut- öka den mest kvalificerade forskningspersonalen.

Med hänsyn till svårigheterna att lösa bl. a. studentbostadsförsörjningen på nuvarande universitetsorter på ett godtagbart sätt under de närmaste åren kan inte hela ökningen av studerandeantalet ske på de nuvarande uni— versitetsorterna. Den avlastning som må-ste ske har kommittén funnit möj- lig genom att utbyggnaden av den humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga utbildningen på lågstadienivå till viss del sker på andra orter än nuvarande universitetsorter.

Med hänsyn till det nu sagda förordar kommittén att alternativ 2 väljes vid den fortsatta utbyggnaden av universitet och högskolor.

Alternativ 2 innebär följande. Propedeutisk och klinisk utbildning föreslås förlagd antingen till Linkö- ping eller Örebro med den föregående teoretiska utbildningen förlagd till Uppsala. En ny teknisk högskola föreslås förlagd antingen till Linköping eller Västerås. Decentraliserad universitetsutbildning föreslås förlagd till en

början till fyra orter, nämligen Linköping och Örebro i humanistiska, sam- hällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen samt Karlstad och Växjö alternativt Jönköping i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen.

Kommittén vill i detta sammanhang erinra om att sedan år 1963 pågår utbildning fram till teknisk magisterexamen i Linköping och Örebro omfat- tande 40 nybörjarplatser per år och ort. Denna utbildning har i princip samma målsättning som den nu förordade decentraliserade universitetsut- bildningen. Kommittén finner det vara följdriktigt att den tekniska magister— utbildningen ges en permanent utformning. Man bör därvid överväga att organisatoriskt samordna den tekniska utbildningen med universitetsut— bildningen.

Som framgått av kapitel 2 är Linköping och Örebro i stort sett lika lämp- liga för den utbyggnad av läkarutbildningen som måste ske utanför nu- varande universitets- och högskoleorter.

I fråga om lokaliseringen av den nya tekniska högskolan har kommittén i kapitel 3 konstaterat, att de enda orter som kan ifrågakomma är Lin- köping och Västerås. När det gäller att ur industriell och teknisk-ekono- misk synpunkt placera en fjärde teknisk högskola i landet, har kommittén funnit, att rangordningen blir i första hand Västerås och i andra hand Lin- köping.

Vid ett realiserande av alternativ 2 finnes, som framgått av det föregående, följande möjligheter till kombinationer för en lokalisering av den medicinska och tekniska utbildningen. Medicinsk utbildning i Linköping/teknisk utbildning i Västerås, medicinsk utbildning i Örebro/teknisk utbildning i Västerås, medicinsk utbildning i Linköping/teknisk utbildning i Linköping samt medicinsk utbildning i Örebro/teknisk utbildning i Linköping.

Vid det slutliga valet mellan de fyra kombinationerna är givetvis även rent lokaliseringspolitiska överväganden av betydelse. Kommittén har emel— lertid inte haft att göra dylika bedömningar utan gör i det följande enbart utbildnings- och forskningspolitiska avvägningar. En allmän bakgrund har kommittén dock haft i vissa uppgifter rörande de tre orter som här kom- mer ifråga. I bilaga 3 redovisas en sammanfattning av från vederbörande kommuner lämnade upplysningar.

Vid den hittillsvarande utbyggnaden av universitet och högskolor har före- legat en klar strävan att skapa största möjliga samarbete mellan fakulteter och högskolor. Några stora fördelar står dock knappast att vinna på utbild- ningens område av en samlokalisering mellan medicin och teknik. Kommit- tén vill emellertid peka på fördelarna av att ha teknisk magisterutbildning förlagd till samma ort som en teknisk högskola. Härigenom kan inte oväsent- liga rationaliseringsvinster ernås. Enligt kommitténs bestämda uppfattning står väsentliga fördelar att vinna ur forskningssynpunkt på ett samarbete på gränsområdena mellan medicin och teknik. Ett dylikt samarbete kommer

enligt kommitténs mening att i framtiden bli av mycket stor betydelse. Läke- konstens utveckling leder till en ökad användning av tekniska hjälpmedel i diagnostik och terapi. Sjukvårdens rationalisering liksom utbyggnaden av hälsovården kräver vidare större utnyttjande av medicinsk teknisk utrust- ning och service.

Eftersom kommittén dels funnit att Västerås har företräde framför Lin- köping som förläggningsort för en ny teknisk högskola, dels tillmäter forsk- ningssamverkan stor betydelse, finner kommittén alternativet medicinsk utbildning i Örebro och teknisk utbildning i Linköping underlägset de övriga tre alternativen. Kvar står således de två likvärdiga alternativen medicinsk utbildning i Linköping eller Örebro och teknisk utbildning i Västerås å ena sidan samt alternativet medicinsk och teknisk utbildning i Linköping å den andra. Vid det slutliga valet mellan dessa har kommittén, förutom den bety- delse, som kommittén tillmäter utvecklandet av forskningen inom gränsom- rådena mellan medicin och teknik, jämväl beaktat den vidareutveckling på längre sikt, som kan komma att äga rum vid universitet och högskolor. Som framgår av kommitténs redovisning av studerandeantalets utveckling i kapitel 1 kan det i dag finnas anledning att räkna med att det totala stu- derandeantalet i början av 1980-talet kommer att överstiga 100 000. En del av denna ökning måste komma att falla på den eller de orter av de tre här aktuella, dit medicinsk och teknisk utbildning förlägges. Utifrån kommitténs starka betonande av nödvändigheten av ökad samverkan på forsknings— sidan mellan olika discipliner synes det kommittén, att den utbyggnad, som således måste komma till stånd, hellre bör ske genom en koncentration till en ort i stället för splittring på två. Vidare finner kommittén naturligt att förutsättningar skapas för ett intimt samarbete mellan universiteten/hög- skolorna och industrin, en utveckling som enligt vad kommittén angivit i kapitel 3 måste tillmätas stor betydelse.

På längre sikt måste denna utveckling vara mest betjänt av en till en ort samlad medicinsk och teknisk forskning.

Utifrån dessa allmänna överväganden har kommittén — om än med olika grad av övertygelse hos de enskilda ledamöterna — enats om att sätta alter- nativet med både medicinsk och teknisk utbildning förlagd till Linköping före övriga alternativ. Kommittén förordar därför att propedeutisk och klinisk medicinsk utbildning förlägges till regionsjukhuset i Linköping samt att en ny teknisk högskola inrättas i Linköping.

Kommittén har i det föregående diskuterat en förläggning av den till Lund anknutna filialen för decentralicerad universitetsutbildning till an- tingen Växjö eller Jönköping. Med hänsyn till att kommittén föreslagit att till Linköping skall förläggas såväl propedeutisk och klinisk medicinsk utbildning och en ny teknisk högskola som decentraliserad universitetsut- bildning och med hänsyn till det ringa avståndet mellan Linköping och Jönköping förordar kommittén att den till Lund hörande filialen förlägges till Växjö.

Kommittén har haft överläggningar med representanter för de kommuner som blir aktuella för förläggning av universitets- och högskoleutbildning om kommitténs förslag realiseras. Därvid har kommunerna informerat om tillgängliga markområden för en utbyggnad av nya utbildningsenheter, bo— stadsfrågan, skolförhållanden, arbetskraftssituationen m. m. Kommittén anser att möjligheter föreligger att på de berörda orterna genomföra den förordade utbyggnaden.

Kommittén förutsätter dock att vederbörande kommunala myndigheter vid remissbehandlingen av kommitténs förslag närmare diskuterar förut- sättningarna bl. a. med hänsyn till den egna planeringsorganisationens kapa— citet att genomföra utbyggnaden i enlighet med den av kommittén i det följande angivna tidsplanen. Vidare förutsätter kommittén beträffande den medicinskt kliniska utbildningen att ett för staten godtagbart avtal skall kunna träffas med huvudmannen för regionsjukhuset i Linköping.

12.2. Studerandeantalet på skilda orter

Som riktpunkt för planeringsarbetet beträffande utbyggnaden av universi- tets- och högskoleorganisationen i dess helhet på skilda orter fram till bör- jan av 1970—talet förutsätter kommittén de studerandeantal enligt den offi- ciella statistikens definition som anges i tabell 12: 1. Jämfört med kommit- téns reviderade ramtal för de tekniska högskolorna i början av 1970-talet (jfr avsnitt 5.2.) räknar kommittén med ett något lägre antal studerande vid tek- niska högskolan i Linköping. Detta sammanhänger med kommitténs be- dömning av den möjliga utbyggnadstakten (se avsnitt 12.4.). Kommittén har schematiskt antagit, att en senareläggning av utbyggnaden vid denna högskola kommer att medföra en större tillströmning till de naturveten- skapliga och samhällsvetenskapliga ämnena i Linköping och Örebro. Kom- mittén antager sålunda att antalet studerande i samhällsvetenskapliga äm- nen kommer att öka med 140 i vardera Linköping och Örebro i förhållande till vad som angivits i avsnitt 6.3. Samma ökning antages av antalet stude- rande i naturvetenskapliga ämnen (matematik och teoretisk fysik). Antalet studerande i teknisk magisterutbildning beräknas till 120 i vardera Linkö- ping och Örebro. I tabell 12: 2 återges fördelningen av de studerande på fakul- teter/högskolor och orter vid full utbyggnad enligt 1963 års program. Ram- talen för naturvetenskaplig utbildning i Linköping och Örebro har därvid reducerats med hänsyn tagen till den föreslagna permanentningen av teknisk magisterutbildning.

Kommittén vill här erinra om att vid beräkningarna av driftkostnader och lokalbehov vid de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakul- teterna antagits att andelen undervisnings- och lokalutnyttjande stu- derande av antalet närvarande studerande enligt den officiella statisti- kens. definition ökar från ca 80 procent 1963/64 till ca 93 procent i början

Tabell 12.-1. Antal studerande vid universitet och högskolor i början av 1970-talet enligt 1963 års program

Stock- Lin- holm Umeå köping

Lund/ Malmö Örebro Karlstad

Fakultet/högskola Uppsala Göteborg

Teol. tak.. . . . . . .. 750 750 _- — — _— -— Jur. fak......... 2000 2000 2000 _— —— _ _ 3 360 2 000 4 270 400 285 285 285 Samh.-vet. tak.. .. 2 190 1 580 3 810 600 390 390 Mat.—nat. tak.. . . . 5 040 5 050 5 060 1 400 470 470

Summa fria fak. 13 340 11 380 15 140 2 400 1 145 1 145 Med. fak. ...... . . . . . 1 000 1 600 2 000 600 400 — Tekn. högsk. (motsv.). 2001 2 700 4 900 — Eken.-utb.. . . . . . . . . . 400 1 100 1 400 400 Odont. tak.. . . . . . . . — 500 500 300 Farm. tak.. .. . . . . . 850 — —— — GCI. . . . ..... . — »— —— 250 —- — — Jordbr. högsk.. . . . . . . 400 —- —— 400 _ — — Summa spärrade utb.-linjer . . . . . 2 850 5 900 6 950 9 450 1 300 2 220 120 Totalt 16 190 17 280 15 040 24 590 3 700 3 365 1 265

1 Tredje och fjärde årskursen i civilingenjörsutbildningen och tredje årskursen i teknisk magisterutbildning.

Tabell 12: 2. Antal studerande vid universitet och högskolor vid full utbyggnad enligt 1963 års program

Lund/ Malmö Stock-

Fakultet [högskola Uppsala holm Göteborg Umeå Linköping Örebro Karlstad Växjö Totalt

Teol. fak ...... . . . . . 750 750 — — -— —— —— 1 500 Jur.fak............ 2000 2000 2000 —— — _ — 6000 Hum. fak ...... . . . . . . 3 380 2 030 4 320 495 495 490 490 14 930 Samh.-vet. tak.. . . . . . . . . . . . . . 2 200 1 600 3 830 425 425 420 420 12 170 Mat.-nat. tak.. . 5 100 5 140 5 160 690 690 300 300 23 460

Summa fria fak.. . . .. 13 430 11 520 15 310 1 610 1 610 58 060 Med. tak.. . . . . . . . . . . . . 1 200 1 700 2 600 600 8 300 Tekn. högsk. (motsv.). . 200 2 700 5 300 15 540 Ekon.-utb. . . . . . . . . . . . .. . . 400 1 100 1 400 4 400 Odont. fak ....................... -— 500 500 1 800 Farm. tak.. . . . . . 850 —— —- 850 GCI ....... . ..... . . _— —— 250 250 Jordbr. högsk.. . . . . . . . . . . . . . ..... 400 — 400 800

Summa spärrade utb.—linjer . .. . . . 3 050 6 000 10 450 31 940 Totalt 16 480 17 520 25 760 90 000

av 1970-talet. Detta antagande får ses som ett uttryck för önskemålet om ett effektivare utnyttjande av undervisningen inom dessa ämnesområden och därmed ett bättre resultat.

Skulle andelen undervisnings- och lokalutnyttjande studerande i början av 1970-talet fortfarande vara 80 procent innebär kommitténs utredningar och förslag, så som de sammanfattats med avseende på studerandeantal i tabell 12: 1, att plats beräknats för 28 700 studerande vid humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet i stället för 24 700. Totalt skulle således unge- fär 87 000 i stället för ca 83 000 studerande kunna beredas plats vid univer- site-t och högskolor.

Om däremot tillströmningen inte ökar i förhållande till de antaganden som ligger bakom kommitténs ramtal och andelen undervisnings- och 10- kalutnyttjande studerande fortfarande är 80 procent innebär detta att kom- mittén beräknat större resurser än som kommer att bli erforderliga. Drift- och investeringskostnaderna blir i ett sådant fall lägre.

Förutsatta ökningar av studerandeantalet enligt tabellerna 12: 1 och 12: 2 på skilda orter i början av 1970-talet och vid full utbyggnad av universitet och högskolor enligt 1963 års program framgår av tabell 12: 3.

Innebörden av kommitténs ståndpunktstagande är som framgår av tabel- len bl. a. den att den övervägande delen av ökningen i studerandeantalet fram till början av 1970-talet faller på nuvarande orter. En huvudanledning till att så blir fallet är, att först omkring 1970 det år 1960 fattade beslutet om utbyggnaden av universitet och högskolor har lett till full utbyggnad på såväl låg— som högstadiet. Den gången fattade statsmakterna det beslutet att ökningen skulle ske vid befintliga universitet. Det förslag kommittén här framlagt om lokalisering till fyra — sedermera fem —— nya orter kommer självfallet att först mot slutet av 1970-talet och början av 1980-talet nå full utmognad i studerandeantalet på nya orter. Detta framgår också av

Tabell 12: 3. Studerandeantalet vid universitet och högskolor höstterminen 1963 samt ökning fram till början av 1970-talet och till full utbyggnad enligt 1963 års program, efter ort (avrundade tal)

Ökning fram till Ytterligare ökning början av 1970— fram till full talet utbyggnad

Antal studerande

Ort höstterminen 1963

Uppsala ................... 11 200 5 000 300 Lund/Malmö ............... 9 600 7 700 200 Göteborg .................. 8 650 6 400 200 Stockholm ................. 18 300 6 300 1 150 Umeå ..................... 500 3 200 1 700 Linköping ................. — 3 350 2 100 Örebro .................... — 1 250 500 Karlstad .................. — 600 600 Växjö ..................... —— 600 600

Totalt 48 250 34 400 7 350

siffrorna i tabellens högra kolumn, där större delen av den ökning kommittén beräknat faller på Umeå och de nya orterna.

12.3. Drift- och investeringskostnader på skilda orter

För att åskådliggöra belastningen på skilda orter vid ett realiserande av en fullständig utbyggnad av universitets- och högskoleorganisationen enligt det av kommittén förordade alternativet har vissa uppgifter sammanställts om beräknade resursbehov. I följande sammanställning återges driftkost- nader för utbildning och forskning på skilda orter samt driftkostnadsandel för den medicinska utbildningen och forskningen vid undervisningssjuk- husen budgetåret 1963/64 och ökning av driftkostnaderna vid full utbygg- nad enligt 1963 års program, milj. kronor.

Ber. ökning av driftkostnaderna vid full utbyggnad

Ber. driftkostnader

0" budgetåret 1963/64

Uppsala ............ Lund/Malmö ........ Göteborg ........... Stockholm .......... Umeå .............. Linköping .......... Örebro ............. Karlstad ...........

69,0 70,0 71,0 122,0 15,0 0,3 0,3

52,0 57,0 54,0 91,0 34,0 42,1

6,1 3,0

Växjö .............. _ 3,0 Totalt 347,6 342,2

Investeringsbehov fr. o. m. budgetåret 1964/65 för utbildnings— och forsk- ningslokaler (inkl. vissa serviceenheter och forskningslaboratorier), be- spisningslokaler och studentkärlokaler samt andelar av investeringsbeho- ven vid undervisningssjukhus och erforderliga investeringar i studentbo- städer, om utbyggnaden i övrigt skall kunna realiseras enligt det av kom— mittén förordade alternativet, framgår av följande sammanställning, milj. kronor.

Ber. investeringsbehov för

utbildnings- och forsk- ningslokaler

studentbo- städer

undervis- ningssjukhus

studentkår- lokaler

bespisnings- lokaler

187,0 156,0 108,0 122,0 117,0 86,0 25,0 17,0 17,0

835,0

44,0 149,0 99,0 224,0

Uppsala ............ Lund/Malmö ........ Göteborg ........... Stockholm .......... Umeå ..............

393,0 4,0 390,0 7,0 403,0 7,0 562,0 10,0 205,0 4,0 30,0 Linköping .......... 177,0 4,0 59,0 Örebro ............. 28,0 1,0 —— Karlstad ........... 6,0 1,0 _ Växjö .............. 6,0 1,0 —

Totalt 2 170,0 39,0

Antal studerande på skilda orter vid full utbyggnad av universitet och högskolor enligt 1963 års pro— gram, totalt 90 000

Beräknade driftkostnader på skil— de orter vid full utbyggnad av universitet och högskolor enligt 1963 års program, totalt 689 milj. kronor

Beräknade investeringsbehov på skilda orter för full utbyggnad av universitet och högskolor enligt 1963 års program, totalt 3095 milj. kronor

Örebro Karlstad Växjö

Skulle den tidigare diskuterade andelen undervisnings- och lokalutnytt- jande studerande vid de humanistiska oeh samhällsvetenskapliga fakulte- terna fortfarande vara 80 procent av antalet närvarande studerande i bör- jan på 1970—talet och tillströmningen inte ha ökat i förhållande till de anta- ganden som ligger till grund för kommitténs ramtal kommer en överkapa— citet att föreligga. Räknat med en genomsnittlig driftkostnad per stude— rande vid humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet av ca 2 000 kro- nor skulle denna överkapacitet på driftsidan kunna beräknas uppgå till ca 6 milj. kronor. På investeringssidan blir beloppet ca 14 milj. kronor.

I figur 1 åskådliggöres genom tre cirkeldiagram det totala studerande- antalet, de totala årliga driftkostnaderna och de totala investeringsbehoven (exkl. undervisningssjukhusens investeringsandel) vid full utbyggnad av universitet och högskolor på skilda orter enligt 1963 års program.

12.4. Tidsplan

Utbyggnaden av de medicinska fakulteterna föreslär kommittén ske enligt följande tidsplan, som visar antalet nybörjarplatser läsåren 1965/66—7 1971/72.

»Nuläge» Förslag

1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70

916 + 72

844 + 86

844

758 40

718

+

Utbyggnadens fördelning på skilda orter och etapper samt tidpunkterna för påbörjande av anatomiutbildning (I), propedeutisk utbildning (II) och medicinutbildning (III) anges i tabell 12: 4. För varje etapp redovisas om-

Tabell 12:4. Föreslagen utbyggnad av medicinsk utbildning

Plats i studie- ordn.

Uppsala

Lund/ Malmö

Göte- borg

Stock- holm

Umeå

Linköping

Totalt

Etapp I 1966/67 1968/69 1969/70

Etapp 2 1967/68

1969/70 1970/71

Etapp 3 1969/70 .......

1971/72 ....... 1972/73 .......

110 (+20) 106 (+20) 106 (+20)

196 (+86) —84 106 106

190 —84 106 106

208 200 200

208

200 200

280 (+ 72) 270 (+ 70) 270 (+70)

82 (+20) 80 (+20) 80 (+20)

82

80 80

82

184 84 (+84) 84 (+84)

758 (+40) 726 (+40) 726 (+40) 844 (+86) 810 (+84) 810 (+84) 916 (+72)

880 (+70) 880 (+70)

flyttningen av studerande inför den propedeutiska utbildningen enligt kom- mitténs förslag (F).

Utbyggnaden av den högre tekniska utbildningen före-slår kommittén ske enligt följande tidsplan, som visar antalet nybörjarplatser i årskurs 1 vid de tekniska högskolorna, civilingenjörsutbildningen vid Uppsala universi- tet och vid teknisk magisterutbildning i Uppsala, Linköping och Örebro läsåren 1965/66—1971/72.

»Nuläge» Förslag

1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72

2 073 2 177 + 104

2 322 + 145

2 338 + 16

2 538 + 200

2 858 + 320

3 038 + 180

Utbyggnadcns fördelning på skilda orter redovisas i tabell 12: 5. Utöver i planen angivna intagningsökningar föreslår kommittén, att 16 platser till- kommer 1967/68 i årskurs 3 av kemisektionen vid tekniska högskolan i Stockholm.

Tabell 1.2: 5. Föreslagen utbyggnad av högre teknisk utbildning, nybörjarplatser i årskurs 1

Tekn. högsk. i Stock- holm

Chalmers tekn. högsk.

Tekn. högsk. i Lund

CW.-ing.-

o. tekn. mag.-utb. i Uppsala

Tekn. högsk. i Linköping

Tekn. mag.-utb. i

Linköping Örebro

40 40 40 40 40 40 40

30 30 132 132 132 132 132

40 40 40 40 40 40 40

8481 8672 885 885 905 995 995

6651 710 735 751 751 751 751

450 4903 490 490 490 510 510

1965/66 ........ 1966/67 ........ 1967/68 ........ 1968/69 ........ 1969/70 ........ 1970/71 ........ 1971/72 ........

1 Inkl. föreslagen utbyggnad i proposition 1965: 1 (6 platser vid tekniska högskolans i Stockholm delsektion för skeppsbyggnad och 10 platser vid Chalmers tekniska högskolas sektion för arki- tektur). 2 Inkl. 15 platser för teknisk magisterutbildning enligt av statsmakterna 1964 fattat beslut. 3 Ingår i utbyggnaden enligt 1960 års modifierade plan.

180 390 570

Kommittén har ej funnit det möjligt att på samma sätt som för den me- dicinska och tekniska utbildningen framlägga en detaljerad tidsplan för utbyggnaden av de centrala spärrade ämnena inom matematisk-naturveten- skaplig fakultet. Kommittén har begränsat sig till att ange den utbildnings- kapacitet som på skilda orter bör uppnås fram till början av 1970-talet. I tabell 12:6 återges kommitténs förslag för utbyggnaden på tvåhetygsnivå i fysik, kemi, botanik och zoologi.

Tabell 12: 6. Föreslagen total utbildningskapacitet per läsår i ämnena fysik, kemi, botanik och zoologi inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet, utbildningsplatser för två betyg

Stock- Umeå Lin-

holm köping Orebro Totalt

Ämne Uppsala Lund Göteborg

Fysik ......... 3721 260 240 240 160 80 80 1 432 Kemi ......... 192 256 224 256 160 96 96 1 280 Botanik ....... 96 96 108 120 96 48 48 612 Zoologi ........ 96 96 100 120 96 48 48 604

Totalt 756 708 672 736 512 272 272 3 928

1 Inkl. 132 platser för blivande civilingenjörer och tekniska magistrar.

12.5. I nvesteringsplan

Huvuddelen av redovisade investeringsbehov måste tillgodoses fram till bör- jan av 1970-talet. Detta gäller främst nuvarande universitets- och högsko- leorter samt utbyggnaden av den medicinska och tekniska utbildningen i Linköping. För Umeå universitet och för decentraliserad utbildning förut- sätter kommittén en relativt kraftig expansion även under 1970-talet. Kom- mittén har överslagsmässigt upprättat »investeringsplaner» för utbyggna- den av utbildnings- och forskningsorganisationen på skilda orter fram till början av 1970-talet (1972/73). Härvid har kommittén endast medtagit den beräknade årliga medelsförbrukningen för byggnader och försörjningsåt- gärder avseende utbildnings- och forskningslokaler och bespisningslokaler. I de årliga investeringsbehoven ingår sålunda inte kostnader för inredning och utrustning av här nämnda lokaler och över huvud inte investeringar i studentkärlokaler, undervisningssjukhus och studentbostäder. I tabell 12:7 redovisar kommittén sin bedömning av de årliga investeringsbehoven på skilda orter under perioden 1964/65—1972/73. Bedömningen åskådliggöres i figur 2.

För pågående byggnadsverksamhet och för redan projekterade eller bygg- nadsprogrammerade objekt vid universitet och högskolor (exkl. jordbru- kets högskolor och gymnastiska centralinstitutet) kan investeringsbehoven fr. o. m. budgetåret 1964/65 fram till slutet av 1960-talet uppskattas till ca 680 milj. kronor. Investeringsbehoven för utbildnings- och forskningslokaler samt bespisningslokaler fram t. o. m. 1972/73 har, som framgår av tabell 12: 7, beräknats till nära 1,5 miljard kronor. I detta sammanhang bör erin- ras om att redovisade beräkningar bl. a. utgått från att så gott som samtliga förhyrnjngar och vissa äldre permanenta lokaler vid berörda universitet och högskolor fram till början av 1970-talet skall vara ersatta med nya, per- manenta lokaler. Detta innebär ett fristållande av lokaler omfattande ca 90 000 m2 nettoyta. Ur effektivitetssynpunkt torde detta i många fall vara nödvändigt. En viss »lokalreserv» finnes likväl här. Vidare grundas be—

Figur 2

Beräknade årliga investeringsbehov för utbildnings- och forskningslokaler samt bespisningslokaler vid universitet och högskolor i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm,! Umeå, Linköping, Örebro, Karlstad och Växjö budgetåren 1964/65—1972/73 (byggnadskostnaderna iprisläget den 1 juli 1964), milj. kronor

Milj. kronor 200

Örebro Karlstad Växjö

5 0

Linköping Umeå

Stockholm

T_x Göteborg

Lund

U' &

tililtlllllilllllnluillltillutlllltlltllll||lllllliluulllllljlllllltillllllilliliiiilllulnj

Uppsala

0 | | | | | | | neste/65 IEEE/66 less/57 |967/68 1965/69 1959/70 |970/7I |97|/7z l972/7ä Budqeiår

räkningarna på enkelskiftutbildning i de centrala spärrade naturvetenskap- liga ämnena. En inte oväsentlig reducering i investeringsbehoven skulle erhållas om man i dessa ämnen övergick till ett tvåskiftsystem. Som fram- gått av kapitel 7.5. skulle investeringsbehoven i byggnader och försörjnings- åtgärder enligt kommitténs beräkningar nedgå med ca 100 milj. kronor, om detta system allmänt infördes. Hänsyn bör också tagas till möjligheterna att reducera lokalbehoven genom en rationell sammanföring av näraliggande ämnen till storinstitutioner eller institutionsgrupper. Ett exempel på möj- ligheten härtill är den planerade utbyggnaden av medicinskt teoretiska och farmaceutiska institutioner på det 5. k. Artillerifältet i Uppsala. Liknande möjligheter till gemensamt lokalutnyttjande föreligger vidare på Frescati- området. Vid planeringen av institutioner i Linköping för teknisk och de- centraliserad universitetsutbildning synes gemensamma lokallösningar så

Tabell 12: 7. Beräknade årliga investeringsbehov (byggnadskostnader i prisläget den 1 juli 1964) för utbildnings- och forskningslokaler samt bespisningslokaler vid universitet och högskolori Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå, Linköping, Örebro, Karl- stad och Växjö budgetåren 1964/65—1972/73, milj. kronor

Beräknad medelsförbrakning/budgetår, milj. kronor

1964] 1965/ 1966/ 1967/ 1968/ 1969/ 1971/ 66 67 68 69 70 72

Uppsala ........ 10 20 35 35 Lund/Malmö. . . . 60 49 17 15 Göteborg ....... 28 40 40 30 Stockholm ...... 25 31 56 38 Umeå .......... 27 30 10 2 Linköping ...... +— — 25 30 Örebro ......... — -— 7 — Karlstad ....... — —— + — Växjö .......... — — — —

Totalt | 150 170 200 190 150 1 465

1 Härtill kommer investeringsbehov vid lantbrukshögskolan i Ultuna, vilka ej medtagits här (51,5 milj. kr.). ” Härtill kommer investeringsbehov vid gymnastiska centralinstitutet (4,3 milj. kr.), skogs- högskolan (20,4 milj. kr.) och veterinärhögskolan (21,0 milj. kr.), vilka ej medtagits här.

långt möjligt böra eftersträvas. Kommittén vill i sammanhanget erinra om de besparingar som beräknas komma att göras i Umeå genom den planlös- ning som där valts för medicinska och naturvetenskapliga ämnen. Vidare kan här hänvisas till de utredningar som läkarutbildningsberedningen fram- lagt i hithörande spörsmål (se Specialutredningar, avdelning 1, sid. 212). Även beträffande bibliotekslokaler torde en ytterligare samordning för skilda högre utbildningsenheter kunna bidraga till en viss reducering av i det före- gående beräknade behov.

Beträffande byggnadsverksamheten på nuvarande universitets- och hög- skoleorter har kommittén vid fördelningen av investeringsbehoven över ti- den i tabell 12: 7 förutsatt, att de i avsnitt 12.6.5. framlagda förslagen till rationaliseringsåtgärder samt förstärkning av programorganen skall genom- föras. Vid fastställandet av planen har kommittén i första hand utgått från nuläget vad gäller pågående, projekterade och programmerade byggnadsob- jekt. Vidare har kommittén särskilt prövat frågan om en snabbt igångsatt byggnadsverksamhet på de nya orterna.

Mot bakgrunden av de studier som kommittén låtit göra av de markområ- den som skulle komma att vara aktuella vid en eventuell lokalisering av uni- versitets- och/eller högskoleverksamhet till Linköping, Örebro eller Västerås kan de tekniska utgångspunkterna bedömas vara så lika att någon skillnad i tidsåtgång för planering eller detaljplanering ej kan förutses. Däremot kan de program som är aktuella för olika lokaliseringsalternativ förväntas ge olika tidsutslag för utbyggnadsplanearbetet.

Bedömningar av absolut tidsåtgång för ett utbyggnadsplanearhete är på detta område svåra att göra med tillräcklig grad av säkerhet. Enligt vad kom- mittén inhämtat kan överslagsmässigt ca ett halvt till ett år antagas åtgå för utarbetande av en uthyggnadsplan för en mer begränsad anläggning, d. v. 5. för exempelvis en fakultet eller en teknisk högskola. Utbyggnadsplanen för en anläggning av den mest sammansatta art som varit aktuell i kommitténs alternativ, ett fullständigt universitet, måste beräknas kräva ytterligare ca ett års arbetstid för att samma grad av noggrannhet skall erhållas.

Enligt vad kommittén erfarit kan tiden för detaljplanering och byggande av byggnadsobjekt med storleksordningen 10 milj. kronor beräknas till ca tre och ett halvt år under förutsättning, att av alla parter största an— strängningar göres för att hålla tiderna nere och under förutsättning av normala grundläggningsförhållanden och snabb byggnadsmetod. En ytter- ligare förutsättning för angivna tidsåtgång har varit, att principprojektering beträffande plan— och byggsystem delvis kunnat ske parallellt med utbygg- nadsplanearhetet. För inredning och utrustning av en byggnad för »torr» verksamhet i nämnda storleksordning kan beräknas en tidsåtgång av upp till tre månader. Under gynnsammast möjliga omständigheter kan således den första inflyttningen beräknas ske tidigast ca fyra år efter beslut om pla- neringens igångsättning. Gäller det en mycket komplex anläggning beräknas inflyttning ske tidigast ett år senare.

Med hänsyn till den projekterings- och arbetsmarknadssituation som kan förutses under överskådlig tid framåt kan emellertid enligt kommitténs uppfattning genomgående minimitider för projektering, teknisk och admi- nistrativ handläggning, byggande och utrustning endast i begränsad omfatt- ning bedömas möjliga. Hänsyn härtill måste tagas, om utbyggnadsplane— ringen i tidshänseende skall bli realistisk.

Som framgått av det föregående förutsätter kommittén, att den pro- pedeutiska utbildningen i medicin skall kunna taga sin början i Linköping höstterminen 1969. Kommittén räknar med att permanenta utbildnings- lokaler färdigställts till denna termin. Härvid förutsätter kommittén vidare, att utbildnings- och forskningslokalerna kommer att uppföras på sjukhus- området i staden.

Första intaget till teknisk utbildning i Linköping har föreslagits ske höst- terminen 1969. Av vad kommittén i det föregående anfört har framgått, att man först 1970 med säkerhet kan räkna med vissa permanenta lokaler för den nya tekniska högskolan. Provisoriska lokaler för första årskursen kan därför behöva tillgripas. Dessa provisorier för första årskursen kan behöva utnyttjas intill dess de mer komplicerade lokalerna för övriga årskurser färdigställts. Kommittén vill i detta sammanhang erinra om att en försöks- och provverksamhet i lämpliga former föreslagits komma till stånd för TV- utbildning vid den nya högskolan. Denna försöksverksamhet bör kunna underlätta en igångsättning i provisoriska lokaler och den bör även klar-

göra, vilka möjligheter som föreligger att utnyttja TV såväl på moderuniver- sitet som i decentraliserad universitetsutbildning.

Den decentraliserade universitetsutbildningen har kommittén föreslagit skall starta på samtliga i tabell 12: 7 berörda orter höstterminen 1967. Kom- mittén räknar med att huvuddelen av de permanenta lokalerna för icke-labo- rativa ämnen skall ha färdigställts på alla fyra orterna höstterminen 1968. Permanenta lokaler för laborativ verksamhet torde tidigast kunna vara iord- ningställda höstterminen 1969. Provisoriska lokaler måste därför nyttjas under några år. Som framgått av expertrapporten rörande decentraliserad utbildning föreligger möjligheter till dylika provisorier (se Specialutred- ningar, avdelning 3, kapitel 4.2.).

Kommittén förutsätter, att vid remissbehandlingen kompletterande, mer exakta uppgifter lämnas av berörda myndigheter rörande de lokalmässiga förutsättningarna att igångsätta utbildningen redan höstterminen 1967.

12.6. Rationaliseringsåtgärder

Enligt sina direktiv har kommittén haft att överväga vilka åtgärder som kan vidtagas för att effektivisera och förbilliga universitets- och högskole- verksamheten. I det följande sammanfattas de undersökningar som kom- mittén genomfört rörande ett effektivare utnyttjande av personal- och lokal- resurser, skit'tutbildning, treterminsutbildning och möjliga åtgärder för att förkorta den tid de studerande tillbringar vid universitet och högskolor. Slut- ligen redovisas också vissa synpunkter på möjligheterna att påskynda och effektivisera planeringen och programmeringen samt byggandet av nya lokaler.

12.6.1. Effektivare utnyttjande av personalresurser

Kommittén vill särskilt understryka vikten av att icke annat än i mycket begränsad omfattning professorer (motsv.) utnyttjas i den grundläggande utbildningen. I stället synes det angeläget att arbeta vidare på den linje som blivit allt allmännare inom flertalet av de centrala naturvetenskapliga äm— nena att denna utbildning ombesörjes av universitetslektorer och assisten- ter. Kommittén föreslår sålunda att i de matematisk-naturvetenskapliga ämnena inom den decentraliserade utbildningen assistentundervisningen skall omhänderhas av en ny assistentkategori med huvuduppgift att med- dela undervisning och med en tjänstgöringsskyldighet av 1470 timmar per år. Relationen mellan lektors- och assistentundervisningen i de matematisk— naturvetenskapliga ämnena inom den decentraliserade utbildningen, som bygger på respektive organisationsplaner vid universiteten, är vid full ut- byggnad enligt 1963 års program 14 procent undervisningstimmar för lektor och 86 procent för assistent. Räknat i antal befattningshavare blir relationen 35 procent lektorer och 65 procent befattningshavare av den föreslagna

typen.

Kommittén finner det angeläget att den här föreslagna assistentkategorin även tas i anspråk för ett- och tvåbetygsutbildningen vid de befintliga uni- versiteten och högskolorna.

Det bör därvid erinras om att universitetskanslersämbetet i samband med av Kungl. Maj:t givet uppdrag att företa översyn av bestämmelser rörande tilldelningen av lärarkrafter m. m. inom filosofisk fakultet bl. 3. skall över- väga frågan om införande av en ny tjänstetyp avsedd att på heltid svara för undervisning på lågstadiet, vilket i regel är liktydigt med undervisningen första året i ett ämne inom magisterutbildningen. Denna fråga har även aktu— aliserats i direktiven till 1963 års forskarutredning. Införandet av TV i un- dervisningen kommer enligt kommittén att på längre sikt möjliggöra ett ra— tionellt utnyttjande av lärarresurserna genom att föreläsningsserier, demon- strationer o. (1. kan spelas in och användas på flera institutioner.

En viktig fråga för att effektivt kunna utnyttja den tillgängliga lärarper- sonalen är att den kan disponera tiden för utbildnings- och forskningsverk— samhet och inte i onödan belastas med administrativa och andra uppgifter som kan utföras av administrativ tekniker- eller kontorspersonal. Vidare måste med samma syfte utbildnings- och forskningsenheterna utrustas med erforderliga kontorstekniska hjälpmedel.

Kommittén anser också att åtgärder av löneteknisk natur bör övervägas för att öka intresset bland lärare vid universitet och högskolor att åtaga sig tjänstgöring utöver den föreskrivna tjänstgöringsskyldigheten.

12.6.2. Effektivare lokalutnyttjande

Lokalsituationen kommer under överskådlig framtid att vara svår men kommittén vill betona att den mot bakgrund av de uppgifter kommittén läm- nat om under byggnad, projektering eller planering varande lokaler inte kan betecknas som så bekymmersam att mer drastiska åtgärder bör vidtagas. Ur kostnadssynpunkt är det dock angeläget att på lokalsidan alla tänkbara rationaliseringsåtgärder beaktas. Kommittén behandlar därför i det följande möjligheterna att tillämpa treterminssystem och skiftsystem. I samband där- med beröres även frågan om en effektivare schemaläggning.

12.621. Treterminsutbildning

För närvarande pågår undervisningen vid de svenska universiteten och hög- skolorna i allmänhet från början av september (vid vissa fackhögskolor bör- jar dock höstterminen först inemot den 1 oktober) fram till omkring den 1 juni (vid vissa fackhögskolor till omkring midsommar) med avbrott för julledighet på två är tre veckor samt med uppehåll för påskferier. Normalt pågår således ingen schemabunden undervisning under en tremån-adsperiod sommartid. Kommittén har undersökt, om även denna period kan tagas i anspråk för undervisning, d. v. s. om en tredje termin kan och bör införas. [ första hand undervisningslokalerna — hörsalar, seminarierum, kurslabo-

ratorier o. d. —— skulle kunna utnyttjas mer än för närvarande om ett tre- terminssystem infördes.

Delvis tas dock sonunarcn i anspråk för reparationer och andra underhålls- arbeten. Möjligheterna att på längre sikt disponera undervisningslokalerna sommartid för gängse betygsutbildning är också beroende av den omfatt- ning som vidareutbildningen av olika akademikergrupper kommer att få. En mer omfattande regulj är vidareutbildning kommer sannolikt att bli kon- centrerad till denna del av året. Treterminsutbildning kan svårligen be- gränsas till några få ämnen utan måste gälla för ett helt lärosäte, möjligen en enskild fakultet, för att en effektiv studieordning skall kunna läggas upp. De administrativa samordningsproblemen är av den arten att en utbrytning av ett treterminssystem för en enskild ämnesgrupp icke synes vara genom- förbar.

Kommittén har gjort en undersökning rörande förutsättningarna för tre- terminssystem i den tekniska utbildningen. Därvid har undersökts ett system med intagning av de studerande tre gånger per läsår i tre lika stora grupper, varvid man med samma antal närvarande studerande per termin som de tekniska högskolorna nu är dimensionerade för skulle kunna öka intag- ningskapaciteten med 50 procent. Med nuvarande studieordning vid de tek- niska högskolorna, innebärande en betydande andel professorsundervisning, blir konsekvenserna med avseende på driftkostnaderna synnerligen ogynn- samma av ett treterminssystem. En ökning av intagningskapaciteten med 50 procent kräver för varje nu existerande professur en laboratur eller i vissa fall professur samt dessutom 1,3 universitetslektorat och 3,6 assistent- tjänster jämte ett antal speciallärare och övningsassistenter för varje ny professur eller laboratur.

Kommittén vill mot bakgrund av vad nu i korthet anförts ej rekommen- dera ett införande av en tredje undervisningstermin.

12.622. Skiftutbildning En av kommittén gjord begränsad undersökning om dygnsutnyttjandet av undervisningslokaler visar att det genomsnittliga veckoutnyttjandet av hör- salar och seminarierum är 24 timmar i veckan och av laboratorielokaler 27 timmar i veckan (se Specialutredningar, avdelning 4, kapitel 2). Enligt kommitténs uppfattning är dessa förhållanden otillfredsställande. Utnyttjandet av undervisningslokalerna under lördagar var för nästan samt- liga institutioner mycket lågt, genomsnittligt inte fullt en timme under tiden 08—13. En relativt markant nedgång i utnyttjandet synes också föreligga vid samtliga institutioner efter kl. 17 under måndag—fredag. Intensiteten i utnyttjandet, d. v. s. relationen mellan antalet deltagande studerande och det maximala platsantalet i undervisningslokalen, synes också anmärknings— värt låg, främst vad beträffar de laborativa institutionernas hörsalar och seminarierum. Kommittén finner, att metodiken för att mäta utnyttjande-

grad och utnyttjandeintensitet i skilda lokaler bör utvecklas i syfte att me- delst en förbättrad schemaläggning få till stånd ett bättre utnyttjande än det som för närvarande gäller för flertalet lokaler. Normer för utnyttjandet hör så långt möjligt fixeras.

En möjlighet att nå ett bättre lokalutnyttjande är att tillämpa Skiftutbild- ning. Skiftutbildning synes kunna tillämpas inom mindre enheter än vad som är möjligt med ett treterminssystem. Sålunda synes det vara möjligt att i ett enskilt ämne eller i grupper av ämnen, där förutsättningar förelig- ger, tillämpa skiftutbildning utan att svårare störningar uppstår för angrän- sande ämnen eller ämnesgrupper för vilka en organisation med Skiftutbild- ning icke är möjlig. För de filosofiska fakulteternas ämnen och änmesgrup- per kan Skiftutbildning tillämpas på lågstadiet, medan 3—4-betygsutbild- ningen och forskarutbildningen sker i enkelskift.

Kommittén har prövat möjligheterna att inom de lokalkrävande medi- cinska, tekniska och naturvetenskapliga utbildningsomrädena tillämpa skift- utbildning. Beträffande den medicinska utbildningen konstateras att skift- utbildning inte utan vidare är tillämplig beträffande den kliniska delen av läkarutbildningen med hänsyn till att denna är högt specialiserad och bero- ende av sjukvårdsmässig organisation.

Med nuvarande relationer mellan olika lokaltyper är ett tvåskiftsystem inte möjligt att genomföra vid de befintliga tekniska högskolorna. Beträffan- de den nya tekniska högskolan föreslås ett modifierat tvåskiftsystem kom- binerat med TV-undervisning. Systemet innebär i princip, att första årskur- sen har förmiddagen reserverad för föreläsningar, medan eftermiddagen är delad i två lika långa skift, under vilka halva delen av årskursen laborerar och har övningar under det första skiftet och andra delen av årskursen under det andra eftermiddagsskiftet. För andra-fjärde årskurserna skall laboratio- ner och övningar förläggas till morgon och eftermiddagspass med föreläs- ningarna placerade omedelbart efter lunch. Genom användande av TV i undervisningen kan man även använda seminarierum och liknande rum vid föreläsningar, vilket ger ett bättre lokalutnyttjande. Den lokalbesparing som skulle kunna vinnas genom ett skiftsystem vid den nya tekniska högskolan är ungefär 8 000 m? nettoyta, varav 3 700 m2 laboratorielokaler. Vinsten i investeringskostnader skulle uppgå till ungefär 15 milj. kronor. Detta inne- bär en besparing på ca 13 procent jämfört med en organisation i enkelskift och utan TV. Av de laborativa naturvetenskapliga ämnena har för ämnena kemi och fysik ett tvåskiftsystem Visat sig genomförbart. Kommittén föreslår därför att ett- och tvåbetygsutbildningen i ämnena kemi och fysik omlägges till skiftsystem. Detta kan enligt kommitténs uppfattning med något undan- tag ske omedelbart då nuvarande lokaler med vissa inredningsändringar möjliggör detta. För övriga ämnen är enligt kommitténs undersökningar förhållandena inte lika entydiga. I vissa ämnen och kursmoment förekom— mer skiftutbildning men ett generellt införande av skift är inte möjligt för

närvarande. Kommittén anser dock att universitetskanslersämbetet och LUP- nämnden vid planeringen av utbildningen av de laborativa naturvetenskap— liga ämnena bör pröva möjligheterna i samtliga ämnen (jfr avsnitt 12.6.5.).

I beräkningarna av lokalbehovet för utbyggnaden av de centrala natur- vetenskapliga ämnena, kemi, fysik, botanik och zoologi har kommittén utgått från två alternativ, ett med enkelskift och ett med tvåskift. Om tvåskift ge- nomgående tillämpades i dessa ämnen skulle lokalbehovet vid full utbyggnad enligt 1963 års program vara ungefär 33 000 m2 nettoyta lägre än vid enkel- skift. Besparingen i investeringskostnad enligt alternativet 2 skulle uppgå till ca 100 milj. kronor. Detta innebär en besparing för de fria fakulteternas del på ca 13 procent jämfört med om enkelskift tillämpas.

Kommittén konstaterar således att betydande besparingar på lokalsidan är möjliga genom tillämpande av Skiftutbildning. Det är dock angeläget framhålla att lokalerna i en tvåskiftanvändning givetvis utsättes för väsent- ligt hårdare slitage än vid enkelskiftanvä—ndning, vilket på längre sikt i någon mån minskar de ekonomiska fördelarna. Även utrustningen förslites snab— bare vid användning i ett skiftsystem, vilket medför vissa merkostnader.

Enligt kommitténs uppfattning är fördelarna med ett skiftsystem ur inves- teringssynpunkt betydande. Man bör därför ytterligare utreda förutsätt- ningarna att genomföra Skiftutbildning. I första hand gäller detta för samt- liga de centrala naturvetenskapliga, men även i de medicinskt teoretiska ämnena och vid de tekniska högskolorna borde, om än med vissa jämk- ningar i nuvarande kursplaner, ett tvåskiftsystem kunna brukas. Detta blir så mycket mer motiverat om man inom utbildningssystemet systematiskt genomför femdagarsvecka.

Ett rationellt utnyttjande av tillgängliga lokalresurser kräver en central schemaläggning av lärosätenas lokaler, främst då hörsalar och seminarierum (motsv.), vilka utan alltför stor olägenhet kan disponeras av flera ämnen. En dylik schemaläggning underlättas om man i väsentligt högre grad än tidigare sammanför hörsalar och seminarierum (motsv.) till för flera insti- tutioner gemensamma enheter. Detta har också skett i de senaste årens byg- gande. Likaså har man börjat att för den lägre laborativa undervisningen sammanföra undervisningslokaler till för flera institutioner (ämnen) gemen- samma våningsplan eller gemensamma byggnader — s. k. lu-block.

12.6.3. Tekniska hjälpmedel

Betydande rationaliseringsvinster inom den högre undervisningen kan san- nolikt ernås genom att utnyttja olik-a tekniska hjälpmedel. Kommittén har inhämtat viss information om användningen av sådana hjälpmedel i under- visningen och därvid framför allt uppehållit sig vid möjligheterna att ut- nyttja TV. En särskild undersökningsrapport >>Sluten-krets-television (CCTV) i akademisk utbildning» jämte därtill hörande bibliografi uppta- gande viktigare amerikanska rapporter inom området återfinnes som bilaga 2 till avdelning 2 i kommitténs specialutredningar. I rapporten konstateras

att sluten-krets-television med fördel bör användas i undervisningen när an- talet studerande överstiger 200, när små objekt eller mikroskopiska pre- parat skall förevisas, när skioptikonbilder eller vanlig film skall förevisas beroende på att i sistnämnda två fall belysningsstyrkan i föreläsningssalen inte behöver reduceras i högre grad än att anteckningar kan föras under före- visningen eller när färg-TV är önskvärd exempelvis i vissa fall vid medicinsk eller liknande undervisning. Amerikansk erfarenhet har visat, att man ge- nom användandet av TV kan göra besparingar i fråga om högre lärarkrafter särskilt professurer och laboraturer och att samtidigt tid kan inbesparas för dessa befattningshavare så att de i fortvarighetstillstånd får mer tid disponi- bel för licentiandundervisning och forskning än som annars vore möjligt. Man bör dock enligt författarnas mening i och för sig inte räkna med eko- nomisk besparing genom användandet av TV — i varje fall inte under start- perioden —— utan framför allt beakta att därigenom vissa lärarkrafter i vad avser topptjänster kan inbesparas och att kvaliteten på föreläsningarna kan höjas.

Kommittén föreslår att den fjärde tekniska högskolan utbygges för ut- nyttjande av TV i undervisningen enligt CCTV-systemet. Vidare förordar kommittén att undersökningar göres i syfte att utnyttja TV i universitets- och högskolesystemet i dess helhet.

Möjligheten att utnyttja korrespondensundervisningen samt radio och TV för universitets- och högskoleutbildning bör också beaktas. Kommittén har dock inte behandlat dessa frågor i sina utredningar och förslag. Kommittén vill slutligen kraftigt understryka behovet av en snabb förbättring av läro— boksfrågan.

12.6.4. Förkortning av studietiden m. m.

De genomsnittliga faktiska studietiderna är i dag inom flera utbildnings- områden avsevärt längre än vad som förutsättes enligt gällande undervis- ningsplaner. Särskilt markant är detta beträffande de filosofiska examina, där normalstudietiderna hålles endast i några få ämnesgrupper. Den stude- rande tillbringar sålunda en avsevärt längre tid vid lärosätet än vad som är nödvändigt med hänsyn till gällande examenskrav. En förkortning av denna tid skulle ge antingen färre samtidigt närvarande studerande och därmed lägre investerings- och driftkostnader eller större möjligheter att öka till- strömningen vid ett givet studerandeantal.

Det är genom den officiella statistiken känt, att medelantalet betygsen- heter per matematisk-naturvetenskaplig grundexamen ligger vid ca 6,3 och vid humanistisk fakultet (exkl. pol. mag.) vid ca 6,4. Om man därtill räknar studier på tre- och fyrabetygsnivån av kompletteringskaraktär, som inte in- går i den officiella statistikens uppgifter, samt en viss överbeläggning, som måste accepteras på grund av sjukdom och andra tvingande skäl, är det rimligt att såsom målsättning ange genomsnittlig studietid av fyra år för grundexamen vid filosofisk fakultet.

Enligt de uppgifter som idag finns tillgängliga avläggs licentiatexamen av ungefär 40 procent av dem som avlagt grundexamen vid matematisk-natur- vetenskaplig fakultet och av drygt 20 procent av dem som avlagt examen vid humanistisk (inkl. samhällsvetenskaplig) fakultet. Andelen som disputerar av dem som avlagt licentiatexamen är ungefär 50 respektive 40 procent. En- ligt statistiska centralbyråns uppgifter för dem som läsåren 1960/61—1062/63 avlagt licentiatexamen eller disputationsprov var antalet aktiva studieår vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet i genomsnitt 3,5 såväl för licen— tiatexamen som för disputationsprov. Motsvarande tal för humanistisk (inkl. samhällsvetenskaplig) fakultet var 4,0 studieår.

I det följande genomför kmmnittén i räkneexemplets form en beräkning av alternativa förändringar i den genomsnittliga studietiden, avbrottsfre- kvensen samt övergångsfrekvensen till forskarutbildning. Det bör observe- ras att räkneexemplet förutsätter ett s. k. fortvarighetstillstånd, d. v. s. att antalet nybörjare per år är konstant. Härigenom erhålles vid tillämpningen av de följande antagandena en väsentligt högre andel högstadiestuderande än som gäller i en situation med starkt ökande nyinskrivning.

Matematisk-naturvetenskaplig fakultet Alt. I (nuvarande förhållanden): 5 års studietid för grundexamen, 3,5 år för vardera licentiatexamen och disputationsprov. 30 procents avgång på primärsta- diet förlagd till de tre första åren med 10 procent vartdera året. 40 procents övergång till licentiandstudier och 50 procents övergång till doktorandstudier. Alt. II: Ett fyraårigt primärstadium samt en fyraårig forskarutbildning. 20 procents avgång på primärstadiet på de två första åren med 10 procent vartdera året. 40 procents övergång till forskarutbildning.

Humanistisk (inkl. samhällsvetenskaplig) fakultet Alt. I (nuvarande förhållanden): 5 års studietid för grundexamen, 4 år för var- dera licentiatexamen och disputationsprov. 35 procents avgång på primärstadiet fördelad med 15 procent första året och 10 procent vartdera av andra och tredje åren. 20 procents övergång till licentiandstudier och 40 procents övergång till doktorandstudier.

Alt. II: Ett fyraårigt primärstadium samt en fyraårig forskarutbildning. 25 procents avgång på primärstadiet med 15 procent första året och 10 procent andra året. 20 procents övergång till forskarutbildning.

I det följande redovisas de studerandeantal som erhålles lned tillämpande av kommitténs antagande om nettoantal nyinskrivna.

Fakultet/alternativ Lågstadium Högstadium Totalt

Mat.—nal. fak.

Hum. (inkl. samhällsvel.) fak. Alt. I ................... Alt. II ..................

Av detta räkneexempel framgår klart den betydande effekten av en för- kortning av studietiden. En väsentlig minskning i totalantalet studerande skulle crnås om normalstudietiderna enligt gällande bestämmelser verkligen hölls. Omvänt skulle en ökning av antalet nybörjare bli möjlig inom båda fakulteterna utan att de ramtal kommittén arbetar med skulle behöva för- ändras. En dylik möjlighet framstår såsom särskilt angelägen mot bak— grund av i dag kända tendenser i tillströmningen till de filosofiska fakul- teterna.

I detta sammanhang skall ånyo erinras- om att kommittén har räknat med ett avsevärt högre deltagande i undervisningen vid de humanistiska och sam— hällsvetenskaplig-a fakulteterna än vad som gäller idag. Enligt tillgängliga uppgifter för höstterminen 1963 var andelen undervisningsutnyttjande stu- derande vid de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna ungefär 80 procent av antalet studerande enligt den officiella statistikens definition. För 1970—talet räknar kommittén i sina driftskostnadsberäkningar med att 93 procent av humanisterna och samhällsvetarna skall vara undervisnings- utnyttjande. Detta innebär att kommittén i realiteten räknar med en ökning av undervisningskapaciteten med 5 540 eller 32 procent, vilket är avsevärt mer än om man endast ser till ökningen i antalet studerande enligt ram- talen -— 3 000 respektive 14 procent.

Med hänsyn till den stora betydelse för totalantalet studerande och därmed för dimensioneringen av universitets- och högskoleväsendet i dess helhet som frågan om den enskildes studietid har kan det finnas anledning att ytter- ligare något beröra spörsmål av vikt i sammanhanget.

Det är ett oavvisligt krav att kurs- och studieplaner är så avpassade att gällande normalstudietid kan hållas. Fortlöpande revisioner av dessa planer synes erforderliga, varvid införandet av nytt lärostoff oundgängligen måste medföra motsvarande nedskärningar av äldre lärostoff.

Vid planeringen av undervisningen är det angeläget att alla möjligheter att förbättra studiemetodiken tas till vara i syfte att underlätta för de stude- rande att snabbt genomföra sina studier. Programmerad undervisning kan exempelvis ge möjligheter för repetition av kursmoment som den stude— rande på grund av sjukdom e. dyl. ej kunnat deltaga i. Vidare må påpekas behovet av kurslitteratur i erforderlig omfattning.

Vissa organisatoriska åtgärder bör kunna vidtagas för att förhindra långt utdragna resultatlösa studier vid de filosofiska fakulteterna. En tänkbar åtgärd är därvid att införa en spärr så verk-ande att en studerande som efter två år vid fakulteten inte kan uppvisa normala studieresultat eller särskilt bä- rande motiv för fördröjningen inte vidare skall äga rätt att fortsätta sina studier vid fakulteten. Ett alternativ till en sådan spärregel är att ange en maximal tidsgräns för studier för en viss tentamen efter vilken gräns stu— dierna inte får fortsätta även om tentamen inte avlagts. Ett komplement till en sådan regel liksom till en regel om en spärr efter två års studier för exa-

men skulle vara att begränsa antalet gånger en studerande får tentera i ett och samma ämne eller på ett och samma kursmoment. En sådan begräns- ning får dock inte leda till en omfattande övergång från långvariga resultat- lösa studier i ett ämne till nya ämnen inom de filosofiska fakulteterna med likaledes långvarig belastning på undervisningsresurserna.

Kommittén förordar att åtgärder vidtas, bl. a. genom en skärpning av nu gällande regler för deltagande i undervisning och tentamina i syfte att minska möjligheterna för de studerande att förlänga studietiderna utöver vad som kan anses skäligt med hänsyn till gällande normalstudietidsbe- stämmelser.

12.6.5. Effektivare byggnadsplaner-ing Utbyggnaden av universitet och högskolor kommer att kräva mycket bety- dande insatser från samhällets sida. Särskilt kommer de närmaste åren att innebära en mycket stor belastning. Universitets- och högskolebyggandet kommer att ytterligare tynga den redan hårt ansträngda byggnadsarbets- marknaden. Stora ansträngningar måste göras för att rationalisera bygg- nadsverksamheten inom universitets- och högskoleområdet. Kommittén har genom en särskild expertgrupp behandlat frågor rörande programmeringsordning, handläggningsprinciper och tekniska metoder för byggande, inredning och utrustning (se Specialutredningar, avdelning 4, ka- pitel 9.2.). Kommittén vill för sin del särskilt framhålla följande. Utbyggnadsplaner för samtliga lärosäten bör upprättas eller komplette- ras av vederbörande byggmyndighet (byggnadsstyrelsen och tekniska hög- skolans i Stockholm byggnadskommitté). De bör i förhållande till nuva- rande planer enligt kommitténs uppfattning utvidgas till att även omfatta förslag till tidsplaner jämte härpå grundade investeringsprogram. Vid upp- rättandet av utbyggnadsplanerna bör bl. a. som grund ligga av lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (LUP-nämnden och LUP-kommittéerna) utarbetade s. k. »dimensionerande underlag». Lokalprogramarbetet i övrigt bör, där så är möjligt, utföras genom ram- program, som sedermera får specificeras i detaljprogram som grund för de- taljprojektering. En förutsättning för att ramprogram skall kunna utarbetas är, att dimen- sioneringsnormer för skilda institutionstyper föreligger. Vad beträffar lokal- behoven för utbyggnaden av den medicinska utbildningen har dessa prö- vats av läkarutbildningsberedningen. Behovsbedömningarna har grundats på de erfarenheter beredningen gjort under sin tid som lokalplanerande organ på det medicinska utbildningsområdet. Kommittén anser för sin del, att dessa bedömningar kan vara vägledande vid lokalbehovsprövningen för de medicinska fakulteterna. För de tekniska högskolor-na är situationen mer komplicerad. Beträffande den nya tekniska högskolan i Linköping fö-

reslår kommittén, att gjorda bedömningar lägges till grund för det fort- satta planeringsarhetet. Vad gäller utbyggnaden av tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola anser kommittén, att de nor- mer som utarbetats i stomplan I för tekniska högskolan i Lund kan vara vägledande. Lokalbehoven vid universitetens fria fakulteter har närmare behandlats inom subkommittén för byggnads- och utrustningsfrågor. På grundval av uppgifter från kommitténs lokalinventering och med ledning av lokalprogram för olika institutionstyper har kommittén låtit utarbeta vissa beräkningsnormer för institutionslokaler vid dessa fakulteter (se Specialutredningar, avdelning 4, kapitel 4). Kommittén föreslår, att dessa normer kommer till användning i det fortsatta programarbetet.

Det bör ankomma på lokal- och utrustningsprogramkommittéernas sam- arbetsnämnd (LUP—nämnden) att på grundval av vidare studier komplet- tera här berörda normer och, om det visar sig nödvändigt, justera dessa.

I fråga om normer för inredning och utrustning vill kommittén anföra följande. Beträffande inredning av universitets- och högskoleinstitutioner förutsätter kommittén, att det utvecklingsarbete som påbörjats för standar- disering av inredningsdetaljer fullföljas. Då det gäller utrustning av lokaler för lågstadieutbildning föreligger för närvarande inga normer. Enligt kom- mitténs uppfattning bör dylika utarbetas. Det bör ankomma på LUP-nämn- den att handha detta arbete. Några normer för utrustningen av lokaler för forskarhandledning och forskning torde ej med hänsyn till de stora varia- tioner i behoven som föreligger kunna på liknande sätt fixeras.

Med hänsyn till de förändringar inom den högre utbildningen och forsk- ningen som i olika hänseenden kan förutses i framtiden är det angeläget, att tillkommande lokaler i möjligaste mån göres generellt användbara. Största möjliga enhetlighet i lokalutfornming bör underlätta utnyttjandet av prefabricerade byggkomponenter och industriella byggmetoder. De bespa- ringar i tid och ifråga om arbetskraft som kan göras härigenom anser kom- mittén vara av utomordentligt stor betydelse, framför allt därför att en så väsentlig del av universitets- och högskoleutbyggandet måste ske inom om- råden med hög industriell aktivitet och stor arbetskraftsbrist (se Special- utredningar, avdelning 4, kapitel 9.2.5.). En förutsättning för att system- byggeri även skall leda till ekonomiska besparingar torde vara att såväl komponentserierna kan göras långa som att tillverkningen kan ske kon- tinuerligt. Mot denna bakgrund bör, där så är möjligt med hänsyn till ut— bildningsorganisationens utformning, tidsmässigt bundna investeringspro- gram fastställas. En alltmer markerad övergång till här berörda metoder fordrar att de funktionella och tekniska problem som skall ges enhetligast möjliga lösning ägnas ökad uppmärksamhet. Det arbete som inletts på om- rådet av byggnads-styrelsen är följaktligen mycket angeläget.

Med hänsyn till de pressade tidsförhållandena och den begränsade pro— jektörstillgång som kan väntas vara för handen under de närmaste åren,

anser kommittén det angeläget att sådana förutsättningar skapas för hand— läggning av byggnadsärenden att projektering kan ske med största möjliga kontinuitet. Detta förutsätter dels att programmeringsverksamheten för lo- kaler, utrustning och inredning bedrives parallellt och kontinuerligt och i samordning med tidsprogrammen för respektive utbyggnadsområde, dels att inga onödiga avbrott under pågående projekteringsarbete behöver äga rum. Goda förutsättningar synes i förstnämnda hänseende ha skapats ge- nom inrättandet av LUP-kommittéer för varje universitetsort, som genom en samordnande nämnd står i kontakt med berörda organ. De program- merande organen måste dock ges vidgade resurser. En jämkning kan emel- lertid i sistnämnda hänseende bli nödvändig av nuvarande föreskrifter för handläggning av byggnadsärenden i syfte att möjliggöra en smidigare an— passning till varje ärendes speciella natur. Det torde kunna överlämnas till byggmyndigheten att avgöra vid vilken tidpunkt varje byggnads-fråga har blivit så tekniskt förberedd att den bör bli föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Under den tid ärendet är föremål för behandling inom Kungl. Maj:ts kansli bör projektering generellt kunna bedrivas vidare. Innebörden av det sagda är bl. a. den, att riksdagen kan få taga ställning i en anslags— fråga utan att på detaljerade massberäkningar gjord kostnadsberäkning föreligger. I detta sammanhang vill kommittén erinra om att beslut rörande tilldelande av byggnadsmedel för enskilda objekt kan ske utan att detalje- rade kostnadsberäkningar föreligger (jfr SäU 1960: 1, sid 69). Vidare kan ett utvecklande av systembyggande i förening med fasta tidsplaner få till konsekvens att medel kan behöva ställas till förfogande för produktion av långa serier utan att vare sig detaljprogram eller kostnadsberäkning före— ligger.

12.7. Slutsatser

Kommitténs huvudresultat är, att den största delen av utbyggnaden av uni- versitet och högskolor måste, oavsett utbyggnadsalternativ, ske på de nuva- rande universitetsorterna. Man kan nämligen ej starta permanent utbild- ning i någon betydande omfattning på ny ort förrän tidigast om fem år. Skulle man nu besluta om ett nytt universitet kan detta inte få någon större utbildningskapacitet förrän i början av 1970-talet. Snabbaste sättet att av- lasta de bestående universitetsorterna det växande utbildningstrycket är att starta grundutbildning vid filialer till de nuvarande universiteten.

Medicinsk och teknisk utbildning måste under alla förhållanden i viss omfattning anordnas utanför nuvarande universitetsorter.

All forskarutbildning och grundforskning — med undantag av VISS kli- nisk-medicinsk och teknisk — bör hållas samman på nuvarande universi- tetsorter. Eljest splittras knappa resurser till förfång för grundforskningen.

Vid redovisningen av sina slutsatser begränsar kommittén sig till förslag av dimensioneringskaraktär.

Kommittén föreslår att utbyggnaden av universitet och högskolor till ca 83 000 studerande i början av 1970-talet sker i enlighet med följande ramtal

Antal studerande i början

0” av 1970-talet

Uppsala .......................... 16 200 Lund/Malmö ...................... 17 300 Göteborg ......................... 15 000 Stockholm ........................ 24 600 Umeå ............................ 3 700 Linköping ........................ 3 350 Örebro ........................... 1 250 Karlstad ......................... 600 Växjö ............................ 600

Totalt 82 600

Vad särskilt gäller den medicinska utbildningen föreslår kommittén att en propedeutisk och klinisk medicinsk utbildnings- Och forsknings- organisation inrättas i Linköping och att utbildning där påbörjas läs— året 1969/70 med ett årligt antal nybörjare av 84, att det årliga antalet nybörjarplatser läsåret 1966/67 ökas med 20 i vardera Uppsala och Umeå till sammanlagt 110 respektive 82, att det årliga antalet nybörjarplatser för den medicinskt teoretiska ut- bildningen läsåret 1967/68 ökas med ytterligare 86 i Uppsala till sam- manlagt 196, att det årliga antalet nybörjarplatser i Stockholm läsåret 1969/70 ökas med 72 till sammanlagt 280, varvid det planerade sjukhuset i Huddinge tages i anspråk som Stockholms tredje undervisningssjukhus.

Vad särskilt gäller den tekniska utbildningen föreslår kommittén att en ny teknisk högskola inrättas i Linköping med sektioner för teknisk fysik, maskinteknik, elektroteknik samt utbildning av ekonomingen- jörer, varvid antalet nybörjarplatser vid sektionen för teknisk fysik skall vara 30 läsåret 1969/70 och 60 läsåret 1970/71, vid var och en av sektionerna för maskinteknik, elektroteknik och ekonomingenjörer 50 läsåret 1969/70, 110 läsåret 1970/71 och 170 fr. o. m. läsåret 1971/72, att antalet nybörjarplatser vid tekniska högskolan i Stockholm utöver beslutade ökningar och föreslagen ökning i proposition 1965: 1 ökas med sammanlagt 132 till ett årligt intag av 995 nybörjare enligt följande 1966/67 4 platser vid sektionen för lantmäteri 1967/68 18 platser vid sektionen för arkitektur 1969/70 20 platser vid sektionen för elektroteknik 1970/71 90 platser vid sektionen för väg- och vattenbyggnad,

att 1967/68 dessutom 16 platser i årskurs 3 vid tekniska högskolans i Stockholm sektion för kemi tillkommer, att med i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande förslag en sär- skild studieriktning för samhällsbyggnad inrättas vid tekniska högsko- lans i Stockholm sektion för arkitektur fr. o. m. läsåret 1967/68, att antalet nybörjarplatser vid Chalmers tekniska högskola utöver beslu- tade ökningar och föreslagen ökning i proposition 1965: 1 ökas med sammanlagt 86 till ett årligt intag av 751 nybörjare enligt följande 1966/67 25 platser vid sektionen för teknisk fysik och 20 platser vid sektionen för väg- och vattenbyggnad 1967/68 25 platser vid sektionen för kemi 1968/69 6 platser vid sektionen för skeppsbyggnad och 10 platser vid sektionen för elektroteknik, att antalet nybörjarplatser vid tekniska högskolan i Lund läsåret 1970/71 ökas med 20 vid sektionen för väg- och vattenbyggnad till ett årligt intag vid högskolan av 510 nybörjare, att civilingenjörsutbildningen i Uppsala ökas med 30 upp till 60 nybör- jare per år läsåret 1967/68, att en särskild utbildning för tekniska magistrar inrättas i Uppsala läs- året 1967/68 för ett årligt intag av 72 nybörjare per läsår, samt att den nuvarande utbildningen av tekniska magistrar i Örebro och Lin— köping göres permanent med ett årligt intag av 40 på vardera orten.

Vad särskilt gäller utbildningen vid de filosofiska fakulteterna föreslår kommittén

att grundexamen i humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisk- naturvetenskapliga ämnen skall kunna avläggas i Linköping och Örebro, att inom filialer-na i Linköping och Örebro i början av 1970-talet ett— och tvåbetygsutbildning meddelas för 285 studerande i humanistiska ämnen, 390 studerande i samhällsvetenskapliga ämnen och 470 studerande i ma- tematisk-naturvetenskapliga ämnen, att grundexamen i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen skall kunna avläggas i Karlstad, Växjö och senare även i Sundsvall, att inom filialerna i Karlstad och Växjö i början av 1970-talet ett- och tvåbetygsutbildning meddelas för 285 studerande i humanistiska ämnen och 250 studerande i samhällsvetenskapliga ämnen samt 50 studerande i matematik, att filialen i Örebro anknytes till Uppsala universitet, filialen i Linkö- ping till Stockholms universitet, filialen i Karlstad till Göteborgs univer- sitet, filialen i Växjö till Lunds universitet samt filialen i Sundsvall till Umeå universitet, att utbildningen vid dessa filialorter i provisorisk form tager sin början läsåret 1967/68,

att tvåbetygskapaciteten i de spärrade naturvetenskapliga ämnena byg- ges ut till följande omfattning i början av 1970-talet,

Stock- Umeå Lin- holm köping Örebro

Ämne Uppsala Lund Göteborg

Fysik ......... 3721 260 240 240 160 80 80 Kemi ......... 192 256 224 256 160 96 96 Botanik ....... 96 96 108 120 96 48 48 Zoologi ........ 96 96 100 120 96 48 48

1 Inkl. 132 platser för blivande civilingenjörer och tekniska magistrar.

att en humanistisk forsknings- och utbildningsorganisation inrättas vid Umeå universitet, att åtgärder vidtas i syfte att i övre Norrland få till stånd utbildning i matematik och statistik.

Vad slutligen gäller rationaliseringsfrågor föreslår kommittén att de synpunkter och förslag som kommittén framlagt i avsnitt 12.6. beaktas vid den fortsatta utbyggnaden av universitet och högskolor.

Det finns anledning räkna med att antalet studerande vid universitet och högskolor kommer att stiga utöver de drygt 80000 som varit ut- gångspunkten för kommitténs överväganden och förslag. Det synes inte orimligt att idag räkna med att i början av 1980-talet antalet studerande kommer att överstiga 100 000. Detta gäller den egentliga universitets- och högskolesektorn. Denna är dock blott en del, om än den största, av hela det postgymnasiala utbildningsfältet. Vid sidan av ökningen i antalet stu- derande vid universitet och högskolor måste man också räkna med en myc- ket kraftig ökning av antalet studerande vid andra postgymnasiala ut- bildningslinjer. Man bör t. o. m. räkna med en kraftigare relativ ökning i antalet studerande vid denna typ av pcstgymnasiala utbildningslinjer än vid universitet och högskolor. Statsmakternas politik enligt 1960 och 1963 års riksdagars beslut rörande det högre utbildningsväsendets utbyggande innebär nämligen att den icke-akademiska postgymnasiala utbildningen i särskilt hög grad skall byggas ut.

Kommittén har funnit att av kostnadsskäl och av utbildnings- och forsk- ningspolitiska skäl universitets- och högskoleorganisationen bör hållas sam- man på tio orter. Därför kan det finnas anledning räkna med att utbygg— naden av den icke-akademiska sektorn i framtiden också bör ske på ett förhållandevis litet antal orter. De skäl som ligger bakom koncentrations— tendenserna inom såväl den gymnasiala sektorn som universitets- och hög— skolescktorn kommer rimligen också att föreligga för den för närvarande starkt splittrade icke—akademiska postgymnasiaala sektorn.

Det synes därvid ligga nära till hands att till orter med universitets-

utbildning i betydande omfattning koncentrera — förutom en växande universitets- och högskolesektor — jämväl en expanderande icke—akade- misk postgymnasial utbildning.

Utbildningen inom vårdområdet kommer framdeles att få ännu större betydelse. Utbildningen av sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeu- ter, laboranter, idrotts- och gymnastikledare m. fl. kommer med säker- het att utvidgas högst väsentligt. Gemensamt för alla dessa utbildnings- linjer är att de är beroende av anknytning till högspecialiserade sjukhus. Det synes därför ganska sannolikt med en viss koncentration av denna icke- akademjska utbildning inom vårdsektorn till Örebro med dess regionsjuk- hus. Självfallet kommer även andra sjukhus med hög specialisering, exem— pelvis Jönköping och Karlstad, att utvidga sin utbildning på vårdområdet.

Lärarutbildningen är en annan betydelsefull sektor av det postgymna- siala utbildningsområdet. Utbildningen av folkskollärare, småskollärare, förskollärare, lärare för specialskolor m. fl. kommer säkerligen att vidgas i framtiden. Det synes naturligt om en väsentlig del av en ökad och mer differentierad utbildning av lärare kommer att koncentreras till de nu- varande universitetsorternas filialorter. Eftersom Örebro och Linköping föreslagits få den mest fullständiga decentraliserade utbildningen före- faller en viss koncentration av lärarutbildningen till dessa städer sannolik.

En tredje sektor, inom vilken ökad utbildning av icke-akademisk post- gymnvasial karaktär torde komma att ske framdeles, är den merkantila. Exempelvis kameral och försäljningsteknisk utbildning för blivande yrkes- utövare inom de växande serviceområdena får säkerligen större omfattning i framtiden än nu. Det synes följdriktigt om orter med akademisk grund- utbildning i samhällsvetenskapliga ämnen och i språkämnen -— enligt kom- mitténs förslag, förutom nuvarande universitetsorter, bl. a. Örebro, Linkö- ping, Karlstad, Växjö och Sundsvall — blir centra för denna typ av utbild- nmg.

Denna grova skiss av en sannolik utveckling inom hela den postgym- nasiala sektorn ger anledning till en allmän slutsats. Ett realiserande av kommitténs förslag innebär att universitets- och högskolesektorn kan ex- pandera utan onödig splittring av knappa resurser samtidigt som natur- liga förutsättningar skapas för en måttlig regional spridning av expansio— nen av hela den postgymnasiala utbildningen.

BILAGA 1

Förteckning över 1963 års universitets- och högskolekommittés

ledamöter, sekretariat, experter och övriga medarbetare

Ledamöter

Statssekreteraren Sven Moberg, Stockholm, ordförande Verkställande direktören Gösta Luthman, Luleå Professorn Bror Rexed, Uppsala Professorn Kai Siegbahn, Uppsala Verkställande direktören Fredrik Sundberg, Stockholm Laboratorn Stig Sunner, Lund Tekniske direktören, professor Lennart Uhlin, Stockholm Generaldirektören, professor Ragnar Woxén, Stockholm

Sekretariat

Byråchefen Klas Wallberg, Stockholm, huvudsekreterare T. f. byrådirektören Lars G. Johansson, Uppsala, biträdande sekreterare Avdelningsdirektören Gunnar Wennström, Uppsala, biträdande sekreterare Filosofie kandidaten Margaretha Enmark, Stockholm, biträdande sekreterare Kontoristen Kerstin Nordahl, Stockholm Byråchefen Bengt Erland Fogelberg, Stockholm, biträdande sekreterare under tiden 1 december 1963—31 januari 1964 Medicine kandidaten Elof Johansson, Uppsala, biträdande sekreterare under tiden 1 december 1963—31 januari 1964 Byrådirektören Rune Henriksson, Stockholm, biträdande sekreterare under tiden 6 juli——31 december 1964

Läkarutbildningsberedningen

Professorn Bror Rexed, Uppsala, ordförande Statssekreteraren Sven Moberg, Stockholm, t.o.m. 31 januari 1964 Budgetsekreteraren Bo Stenfors, Stockholm Avdelningsdirektören Gunnar Wennström, Uppsala, tillika sekreterare

Subkommittén för en fjärde teknisk högskola Ledamoten Ragnar Woxén, Stockholm, ordförande Professorn Bertil Agdur, Stockholm Direktören Lars Brising, Linköping

Direktören Christian Jacobaeus, Stockholm Direktören Ingvar Jung, Finspång Professorn Curt Kihlstedt, Lund Direktören Uno Lamm, Västerås Professorn Karl-Erik Larsson, Stockholm Direktören Halvard Liander, Västerås Avdelningschefen Nils-Henrik Lundquist, Stockholm Ledamoten Gösta Luthman, Luleå Direktören Curt Mileikowsky, Västerås Direktören Alde Nilsson, Västerås Ledamoten Kai Siegbahn, Uppsala

Subkommittén för kemiämnena Ledamoten Stig Sunner, Lund, ordförande Universitetslektorn Gösta Frick, Uppsala, avliden Universitetslektorn Arne Hansson, Uppsala Universitetslektorn Peder Kirkegaard, Stockholm Professorn Ido Leden, Lund Professorn Georg Lundgren, Stockholm Professorn Arne Magnéli, Stockholm Professorn Bo Malmström, Göteborg Professorn Lars Melander, Göteborg Professorn Folke Nydahl, Uppsala Docenten Jan Sandström, Lund

Subkommittén för fysikämnena Ledamoten Kai Siegbahn, Uppsala Byråchefen Åke Vinterbäck, Uppsala

Subkommittén för biologiämnena Professorn Nils Fries, Uppsala, ordförande Professorn Erik Dahl, Lund

Professorn Karl Gustav Liining, Stockholm Universitetslektorn Börje Norén, Lund Professorn Karl-Georg Nyholm, Uppsala Ledamoten Stig Sunner, Lund

Subkommittén för geografi och geovetenskaperna Professorn Gunnar Hoppe, Stockholm, ordförande Professorn Torsten Hägerstrand, Lund Professorn Frans XVickman, Stockholm

S ubkommi ttén för samhällsplaneraratbildningen Ledamoten Ragnar Woxén, Stockholm, ordförande Professorn Carl-Fredrik Ahlberg, Stockholm Professorn Bo Björkman, Stockholm Professorn Hans Brunnberg, Stockholm Arkitekten SAR Fred Forbat, Stockholm Professorn Gunnar Henriksson, Stockholm Docenten Lennart Holm, Stockholm Filosofie licentiaten Per Holm, Stockholm Professorn Torsten Hägerstrand, Lund Byggnadsrådet Ivar Jonsson, Stockholm Professorn Gerhard Larsson, Stockholm

Subkommittén för de samhällsvetenskapliga ämnena Professorn Jörgen Westerståhl, Göteborg, ordförande Professorn Gösta Carlsson, Lund Professorn Ulf Grenander, Stockholm Professorn Karl-Gustav Hildebrand, Uppsala Professorn Kjell Härnqvist, Göteborg Professorn Curt Kihlstedt, Lund Professorn Assar Lindbeck, Stockholm Professorn Carl-Erik Quensel, Lund

Subkommittén för byggnads- och utrustningsfrågor

Ledamoten Lennart Uhlin, Stockholm, ordförande Professorn Nils Ahrbom, Stockholm Byråchefen Sixten Fors, Stockholm Arkitekten SAR Bengt Hidemark, Stockholm Docenten Arne Johnson, Stockholm Lektorn Olof Moll, Stockholm Avdelningschefen Åke Smith, Stockholm Ledamoten Fredrik Sundberg, Stockholm Ledamoten Stig Sunner, Lund

Övriga experter

Laboratorn Hans Chr. Fischer, Uppsala, utredningar rörande civilingen- jörs- och teknisk magisterutbildning i Uppsala Universitetslektorn Tore Vänngård, Uppsala, utredningar rörande civil- ingenjörs- och teknisk magisterutbildning i Uppsala Professorn Lennart Carleson, Uppsala, utredningar rörande matematikut- bildningen m. m. Riksbibliotekarien Uno Willers, Stockholm, utredningar rörande biblioteks- frågor

Överdirektören Jonas Orring, Stockholm, utredningar rörande decentralise— rad utbildning Professorn Nils Söderström, Lund, utredningar rörande medicinsk utbild- ning Professorn Helge Wulff, Malmö, utredningar rörande medicinsk utbildning

Övriga medarbetare Avdelningsdirektören Göran Hagbergh, Stockholm, utredningar rörande stu- dentkårlokaler m. m. Filosofie doktorn Gunnar Wernberg, Stockholm, utredningar rörande de- centraliserad utbildning Professorn emeritus Gösta Westin, Stockholm, utredningar rörande odonto- logisk utbildning Arkitekten SAR Lars Myrenberg, Stockholm, konsult, inventering av univer- sitets- och högskolelokaler m. m. Filosofie kandidaten Tord Wetterqvist, Uppsala, sammanfattning av vissa kommuners framställningar rörande inrättandet av nya universitets- och högskoleenheter

BILAGA 2

Metodik för driftkostnadsberäkningarna i kapitel 7 m.m.

I denna bilaga redogör kommittén i avsnitt 1 för de metoder som använts vid (lriftkostnadsberäkningen för utbildnings- och forskningsorganisationen vid uni- versitetens fria fakulteter och i avsnitt 2 för de metoder som använts vid beräk— ningen av kostnader av gemensam natur.

1. Driftkostnader för fria fakulteter

Redovisningen av de beräknade driftkostnaderna i kapitel 7 har gjorts med uppdelning på fakultet och för matematisk-naturvetenskaplig fakultet även på sektion med den från den 1 juli 1964 gällande sektionsindelningen, vilken framgår av följande förteckning. Av beräkningstekniska skäl har kommittén hänfört ämnet kulturgeografi till matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Ämnet kvantkemi, som ingår i den kemiska sektionen, har på grund av sin karaktär förts till matematisk- fysisk sektion.

Fakultet/sekäon/ämnesgrupp Ämnen

Teologisk fakultet

Juridisk fakultet Humanistisk fakultet H isiorisk-liloso/isk sektion Egyptologi

Estetik

Etnografi Filosofi, praktisk Filosofi, teoretisk Folklivsforskning, nordisk Fornkunskap, klassisk Fornkunskap, nordisk

Historia Idé- och lärdomshistoria Konsthistoria Litteraturhistoria

Medeltidsarkeologi Musikforskning Religionshistoria

Teaterhistoria

Vetenskapsteori

Språkvetenskaplig sektion Arabiska, assyriologi, iranska, turkiska och semitiska språk Engelska Ftnsk-ugriska språk Fonetik Grekiska Indologi, sinologi och östasiatiska språk Latin Nordiska språk

Fakultet/sektion/ämnesgrupp

Samhällsveteuskaplig fakultet Samhällsvetarutbildn ing

Civilekonomutbildning

Matematisk-naturvetenskapllg fakultet Matematisk-fysisk sektion Matematikämnen

Fysikämnen

Kemisk sektion

Biologisk-geografisk sektion Botanikämnen

Zoologiämnen

Wenner-Gren biologi) Genetik Strålningsbiologi Geografiämnen

institutet (experimentell

Geovetenskapliga ämnen

- Oceanografi Fysisk antropologi

Romanska språk Sanskrit Slaviska språk Språkforskning, jämförande Tyska och holländska

Allmän rättsvetenskap Ekonomisk historia Företagsekonomi Nationalekonomi Pedagogik

Psykologi Sociologi

Statistik Statskunskap

Företagsekonomi Nationalekonomi Rättsvetenskap (motsv.) Statistik Språk

Astronomi Kvantkemi Matematik Matematisk statistik Numerisk analys Teoretisk fysik med mekanik Elektricitetslära Fysik med radiofysik och elektronik Meteorologi

Seismologi

Gustav Werner institutet Analytisk kemi Biokemi Fysikalisk kemi Oorganisk kemi Organisk kemi

Fysiologisk botanik Limnologi Marinbotanik Systematisk botanik Växtbiologi Entomologi Mikrobiologi Zoofysiologi Zoologi

Kulturgeografi inkl. ekonomisk geografi Naturgeografi Historisk geologi och paleontologi Kvartärgeologi Mineralogi och petroiogi Geodesi

Till kostnaderna för utbildning och forskning vid respektive fakultet har kom- mittén räknat följande poster: a. löner till professorer, laboratorer (motsvarande), docenter, ordinarie och extra universitetslektorer, biträdande lärare, forskarassistentcr och utländska lekto- rer; . löner och arvoden till assistenter och amanuenser samt övriga undervisnings- arvoden, kursanslag m. m.; timarvoden för »lösa» timmar för professorsundervisning, lektorsundervisning, undervisning av utländska lektorer, övrig undervisning av speciallärare samt assistentundervisning; . löner till teknisk personal, administrativ personal och ekonomipersonal; kostnader för materiel m. m.; samt

. kostnader för nyanskaffning av apparater m. m.

övriga driftkostnader av gemensam natur redovisas närmare i avsnitt 2.

Uppgifter om lärar- och forskartjänster samt lärarkrafttilldelning enligt organi- sations- och petitaplaner (ordinarie tilldelning jämte ytterligare tilldelning fram t. o. m. den 31 januari 1964) i form av extra lektorat, tilläggsarvoden och >>Iösa>> undervisningstimmar har inhämtats för varje fakultet, sektion och ämne. Vidare har antalet biträden enligt personalförteckningar 1963/64 för respektive universi- tet sammanställts efter fakultet, sektion och ämne.

Beräkningen av tärar—/forskarlönekostnader samt lönekostnader för biträdesper- sonal vid ifrågavarande fakulteter har gjorts i 1963 års löneläge i ortsgrnpp 4 med ett löneklasstillägg.

Beräkningen av kostnaderna för arvoderad undervisning har baserats på föl- jande antaganden om arvode per timme.

Timmar Timarvode

Professorstimmar ........................ 115: Lektorstimmar ........................... 85: Speciallärartimmar för lektorsundervisning . . 85: Timmar för undervisning av utländsk lektor. 60: Speciallärartimmar för övrig undervisning. . . 50: Assistenttimmar .......................... 25:

Posten arvoden omfattar också bl.a. arvoden till bibliotekarier vid seminarie- bibliotcken, kursanslag och anslag till handledning, som inte må inräknas i ordi- narie undervisning. Arvode, som inte kunnat hänföras till speciellt ämne, har för- delats proportionellt till de totala 1ärar—/forskarlönekostnaderna för respektive fakulteter/sektioner.

Till sakanslagen har kommittén räknat anslag till materiel m. m. samt anslag till nyanskaffning av apparater m. m. Materielanslaget har fördelats på lärosäten och sektioner enligt universitetskanslersämbetets fördelningsbeslut (exkl. vissa gemensamma anslag ur den s. k. »allmänna delen» av anslaget). För matematisk- naturvetenskaplig fakultet gemensamma anslag har inte fördelats på sektionerna. I dessa gemensamma anslag ingår anslag till materiel för vissa forskningsinstitu- tioner, exempelvis åskledarkontrollanstalten och institutet för högspänningsforsk-

ning, förhyrning av aggregat till matematikmaskin m. m. Uppgifter rörande anslag till nyanskaffning av apparater m.m. har inhämtats från universitetskanslers- ämbetet. Med hänsyn till anslagens »investeringskaraktär» och därav följande variationer i anslagsgivningen till skilda ämnen och ämnesgrupper har uppgifter inhämtats för budgetåren 1959/60—1963/64.

En analys av driftkostnadsläget 1963/64 vid de matematisk-naturvetenskapliga, humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna resulterar i vissa fall i mye— ket betydande skillnader i samma ämne mellan olika lärosäten vad beträffar Iärar-/forskarlönekostnaden per studerande. Dessa skiljaktigheter har flera orsa— ker. De sammanhänger dels med inte oväsentliga skillnader i det totala antalet undervisningstimmar per studerande, dels med en varierande fördelning av under- visningstiden mellan olika lärarkategorier, dels med olikheter i studerandeantalet, som medför att den >>fasta>> delen i undervisningsorganisationen — främst före- läsningar — ger olika per capitakostnader.

För lågstadiet —— ett- och tvåbetygsundervisningen _ innebär detta att orter med hög andel professorsundervisning — i regel föreläsningar _ redovisar vä- sentligt högre kostnadsgenomsnitt än orter där professorsnndervisningen utgör en mindre andel på denna nivå. Även skiljaktigheter i studerandeantal ger mer markanta kostnadsolikheter per studerande i ämnen där andelen föreläsnings- undervisning är hög.

Kommittén har vid beräkningen av lärarlönekostnatlerna i de filosofiska fakul- teternas ämnen stått inför alternativa möjligheter att genomföra kostnadsfram- skrivningen till 1970-talet. Dels kan framskrivningen genomföras med hjälp av genomsnittskostnaden i varje ämne vid varje läroanstalt för sig, dels kan beräk- ningen grundas på genomsnittsvärdena ämnesvis för hela riket, dels kan över- vägas om framskrivningen kan göras på genomsnittskostnader för sektioner eller

ämnesgrupper.

Kommittén kan inte finna att skäl föreligger att framskriva de här funna olik- heterna och har valt att i kostnadsberäkningarna räkna med en för samtliga läro- säten gemensam kostnadsnivå i de olika ämnena. Utgångspunkten har varit genom- snittskostnaden för samtliga lärosäten läsåret 1963/64.

Även mellan olika ämnen inom en sektion eller ämnesgrupp vid de filosofiska fakulteterna är kostnadsskillnaderna betydande. Detta har nödvändiggjort, att kommittén i sina driftkostnadsberäkningar gjort framskrivningen ämnesvis, då annars inte reella kostnadsförändringar skulle framkomma för början av 1970- talet och för full utbyggnad enligt 1963 års program genom strukturförändringar med avseende på ämnenas studerandeantal inom en sektion eller ämnesgrupp. Kostnadsredovisningen sker dock genomgående med uppdelning enbart på fakul- tet och sektion.

För läsåret 1963/64 har för varje ämne beräknats kostnad per studerande för varje betygsnivå och för professors— och lektorsundervisning, undervisning av utländska lektorer och speciallärare samt assistentundervisning, genomsnittligt för samtliga lärosäten. Per capitakostnaderna har applicerats på de olika ämnenas antagna studerandeantal för början av 1970-talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program. De sålunda framräknade totalkostnaderna per ämne och lärar- kategori har därefter omvandlats till tjänster och »lösa» timmar. Kostnaderna för undervisning av speciallärare samt för arvoden har räknats in i lektorskostna— derna. Vid beräkningen av erforderliga undervisningstimmar har kommittén ut- gått från att professor meddelar 116, timmar undervisning per läsår inkluderande examination, forskarhandledning m.m. Innehavare av docenttjänst har antagits

271 meddela 75 timmar undervisning inkluderande examination och forskarhandled- ning. Universitetslektor och utländsk lektor har antagits meddela 396 timmar un- dervisning per läsår. Assistent har antagits ha en tjänstgöringsskyldighet av 1 000 timmar per läsår samt assistent med undervisning som heltidsuppgift med en tjänstgöringsskyldighet av 1 470 timmar, jfr det följande. Vid omvandlingen till tjänster och »lösa» timmar har något olika tillvägagångssätt använts för de olika fakulteterna.

Humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. För de befintliga lärosätena. exkl. Umeå, har summan av de på ovan angivet sätt framräknade kostnaderna sektionsvis omvandlats till professorstimmar, lektorstimmar, timmar för utländsk lektor och assistenttimmar på grundval av 1963/64 års genomsnittliga kostnad för respektive typ av timmar. Det sålunda erhållna antalet timmar har därefter om- satts i tjänster och >>lösa>> timmar enligt den sammansättning undervisningsorgani- sationen hade 1963/64. För Umeå och X-ort har motsvarande beräkningar gjorts ämnesvis varvid varje ämne i princip har tilldelats en professur med tillhörande doeent- och assistentorganisation. Härvid har de riktlinjer som angivits i proposi- tionen 1964: 74 för de samhällsvetenskapliga ämnena tillämpats beträffande tjänstestrukturen.

Mutematisk-naturvetenskaplig fakultet. De på ovan angivet sätt framräknade lärar-/forskarlönekostnaderna har ämnesvis omvandlats till professorstimmar, lektorstimmar och assistenttimmar med hjälp av 1963/64 års kostnad per respek— tive typ av timmar. Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm har räknats som en enhet och Umeå och X-ort/X-orter var för sig. Därvid har vissa reduceringar och antaganden gjorts för att möta förekommande »tröskeleffekter».

Såväl vid bedömningen av erforderliga lokaltillskott som förändringar i perso- nalresurserna för en angiven kapacitetsökning inom en viss studieinriktning upp- står frågan om utbyggnaden sker någorlunda kontinuerligt eller om »tröskeleffek- ter» (dubblering av professurer, nybyggnad eller tillbyggnad av institutioner o. d.) kan väntas uppstå. Den s.k. professorsundervisningen —— meddelad av professo- rer, laboratorer (motsvarande) samt docenter —— är i regel koncentrerad till un- dervisningsformer, i vilka studerandeantalet i princip är obegränsat och endast begränsas av de tillgängliga undervisningslokalernas storlek. Beträffande beräk- ningen av tillkommande professurer och laboraturer vid befintliga lärosäten exklu- sive Umeå har kommittén därför infört det antagandet, att 25 procent av den ökning av professorsundervisningen, som är att hänföra till lågstadiet och 75 procent av den ökning som faller på högstadiet, resulterar i nya professorstjäns- ter. Resterande andel _ som alltså kan vara variabel mellan olika ämnen och ämnesgrupper beroende på fördelningen av professorsundervisningen mellan låg- och högstadium —— antages tillgodosedd genom ytterligare universitetslektorat. Denna senare överföring antages dock ske utan evalvering av professorstiden till lektorstimmar. Motsvarande beräkningsmetod har tillämpats för Umeå samt X-orts- universitetet vad gäller tillkommande professorsundervisning mellan början av 1970-talet och full utbyggnad enligt 1963 års program. Reduceringen har dock endast gjorts på den del av denna undervisningsvolym som beräknas överstiga vad som antagits motsvara den »fasta» delen av undervisningsorganisationen vid övriga universitet läsåret 1963/64.

Det på så sätt erhållna behovet av timmar för professors- och lektorsundervis- ning har översatts i tjänster. Maximiantalet >>lösa>> timmar per lärosäte och ämne har därvid räknats till 115 timmar för professorsundervisning och 395 timmar för lektorsundervisning. Omvandlingen av professorstimmar i professurer, laboraturer

och docenttjänster har skett med hänsyn till 1963/64 års relation mellan ifråga— varande lärarkategorier. Någon motsvarande beräkning har som ovan framgått av beräkningstekniska skäl inte gjorts för humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet.

För Umeå har de riktlinjer som finns angivna i proposition 1964: 74 tillämpats beträffande tjänstestrukturen. I de fall undervisningsvolymen inte krävt en docent- tjänst har denna ersatts med en forskarassistenttjänst. På X—ort liksom i Umeå har varje ämne i princip tilldelats en professur med tillhörande docent- och assistent- organisation. Beräkningen av lärar-/forskarorganisationen för den »blandade ut— bildningen» har gjorts på grundval av den genomsnittliga kostnaden per stude- rande för kemisk och biologisk-geografisk sektion i början av 1970-talet. Det er— forderliga antalet timmar har omsatts i tjänster och >>lösa>> timmar enligt den sammansättning av undervisningsorganisationen som beräknats för kemisk och biologisk-geografisk sektion i början av 1970-talet.

Beträffande erforderlig assistentundervisning har kommittén vid utbyggnaden av X-ort enligt alternativ 3 räknat med att 40 procent av undervisningsvolymen skall komma att bestridas av en ny kategori assistenter med en tjänstgöringsskyl— dighet av 1470 timmar per läsår eller 735 timmars undervisningsskyldighet. Ifrågavarande tjänster tänkes placerade i lönegrad A 23 (i beräkningen A 23: 24). Resterande andel av undervisningsvolymen har antagits bestridd av assistenter med en tjänstgöringsskyldighet av 1 000 timmar per läsår. I den mån 40 procent av assistentundervisningen inte uppgår till 1 470 tjänstgöringstimmar har all un- dervisning räknats som vanlig assistentundervisning.

Samtliga filosofiska fakulteter. Antalet forskarassistenttjänster har beräknats i relation till topptjänstorganisationen (professurer och laboraturer) med ut— gångspunkt i 1963/64 års relation mellan ifrågavarande tjänstekategorier. Enligt riktlinjerna i proposition 1964: 74 har i Umeå också vissa forskarassistenttjänster antagits inrättade i ämnen, som inte tilldelats docenttjänster.

Assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete har för tillskottet av topptjänster beräknats enligt riktlinjerna i propositionen 1959:105 angående ökat stöd åt forskning m.m. Sålunda har kommittén räknat med 1 000 assistent- timmar för forskning och allmänt institutionsarbete per nytillkommen professur och 500 assistenttimmar per nytillkommen laboratur i samtliga ämnen med un- dantag för ämnena teoretisk filosofi, konsthistoria, fonetik och slaviska språk, vilka tilldelats 500 timmar per nytillkommen professur samt ämnena fysik och kemi, som för varje nytillkommen professur tilldelats 2 000 assistenttimmar och för varje nytillkommen laboratur 1 000 assistenttimmar. För samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet i Umeå har assistenttimmar för forsk- ning och allmänt institutionsarbete beräknats i enlighet med proposition 1964: 74.

Decentraliserad lågstadieutbildning i humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen enligt alternativ 2. All undervisning med undantag för assistentundervisning har i den decentraliserade utbildningen antagits bestridd av universitetslektorer. Assistentundervisningen har vidare antagits meddelad av den nya assistentkategorin för så vitt utrymme förelegat för inrättandet av hela tjänster. I annat fall har undervisningen antagits meddelad av assistenter med 1 000 timmars tjänstgöringsskyldighet.

Ekonomut—bildning inom samhällsvetenskaplig fakultet. Beräkningen av lärar-/ forskarorganisationen för ekonomutbildning i Uppsala (alternativt X-ort), Lund, Göteborg och Stockholm har gjorts på grundval av organisationens omfattning vid förutvarande ekonomisk fakultet i Lund läsåret 1963/64 och i övrigt enligt samma antaganden som i det föregående redovisats för samhällsvetenskaplig fakultet.

Teologisk och juridisk fakultet. Kostnaderna för undervisningen (inkl. arvoden) per studerande 1963/64 har applicerats på 1970-talets antagna studerandeantal. Den framräknade kostnaden har omvandlats till tjänster med hjälp av 1963/64 års genomsnittliga lönekostnad per lärartjänst.

Beträffande lönekostnadsberäkningarna för de humanistiska och samhällsveten— skapliga fakulteternas universitetslektorer har kommittén räknat med den genom- snittliga lönen för motsvarande tjänstekategorier 1963/64. Den genomsnittliga lönen för lektorer och motsvarande vid ekonomutbildningen i Lund 1963/64 har använts för beräkningen av ekonomutbildningens lektorskostnader. För matema- tisk-naturvetenskaplig fakultet har det antagandet gjorts, att hälften av lektors— behovet besättes med disputerade lektorer och hälften med icke disputerade lek- torer; således har ett medeltal mellan lön enligt lönegrad 27 inkl. tillägg och lön enligt lönegrad 25 använts för beräkningen av lektorskostnaderna.

Här bör också anmärkas, att lärarlönekostnaderna för kursandervisning läsåret 1963/64 ligger inkluderad i redovisade uppgifter. Vid framskrivningen av ifråga- varande kostnader har för humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet antagits, att kostnaderna ökar i proportion till studerandeantalets tillväxt. För matematisk- naturvetenskaplig fakultet har relationen mellan den totala kurskostnaden och den totala kostnaden för lektorsundervisningen för varje ämne med kursundervis- ning 1963/64 tillämpats vid framskrivningen.

En schematisk framskrivning av kostnaderna för basorganisationen — kvalifi- cerad teknisk personal och biträdespersonal _— för början av 1970-talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program har baserats på antagandet om samma relation mellan å ena sidan lärar-/f0rskarlönekostnaderna och å andra sidan lönekostnaderna för basorganisationen som gällde läsåret 1963/64. För teologisk, juridisk, humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet samt för ekonomutbild- ningen inom samhällsvetenskaplig fakultet har denna framskrivning skett fakul— tetsvis respektive sektionsvis. För matematisk-naturvetenskaplig fakultet har be- räkningarna för basorganisationen gjorts ämnesvis. Basorganisationen för den »blandade utbildningen» har beräknats på grundval av relationen mellan lärar-/ forskarlönekostnaderna och lönekostnaderna för basorganisationen vid de ke- miska och biologisk—geografiska sektionerna 1963/64. Beräkningen av antalet tjänster inom basorganisationen har gjorts på grundval av 1963/64 års genom- snittliga lönekostnad per biträdestjänst.

Materielanslagens storlek har kommittén beräknat med ledning av anslagen 1963/64 i relation till antalet undervisningsutnyttjande studerande. Dessa beräk- ningar har för matematisk-naturvetenskaplig fakultet gjorts ämnesvis och för övriga fakulteter fakultets— respektive sektionsvis.

För apparatanslagen har ett genomsnitt av anslagen beräknats för budgetåren 1959/60—1963/64, vilket relaterats till antalet undervisningsutnyttjande stude- rande. 1963/64. Dessa genomsnittskostnader har lagts till grund för framskriv- ningen. Liksom för materielanslageu har denna för matematisk-naturvetenskaplig fakultet gjorts ämnesvis och för övriga fakulteter fakultets— respektive sektionsvis.

2. Gemensamma driftkostnader för universitet och högskolor Till kostnader av gemensam natur för universitet och högskolor har kommittén i kapitel 8 räknat dels omkostnader, vissa gemensamma sakanslag och administra- tionskostnader för universiteten (motsvarande), dels kostnader för vissa forsk- ningsändamäl för samtliga universitet och högskolor och anslaget »gemensamt för universitet och högskolor». Omkostnadsposten vid ett universitet (motsvarande) omfattar huvudsakligen

sjukvårdskostnader, kostnader för bränsle, lyse och vatten samt kostnader föl städning och rengöring. Som grund för en schematisk kostnadsframskrivning hal kommittén valt att relatera omkostnadsanslagen för universiteten, karolinska insti- tutet och handelshögskolan i Göteborg budgetåret 1963/64 till beräknade lönekost- nader vid ifrågavarande institutioner detta budgetår.

Utöver de »fakultetsbundna» materielanslagen som redovisats i det föregående, avsnitt 1, utgår enligt universitetskanslersämbetets fördelningsbeslut ett s.k. all- mänt anslag för universiteten, vilket skall kunna användas för tillägg till institu- tionernas materielanslag, då särskilda förhållanden påkallar detta, samt för ge- mensamma ändamål inkluderande den centrala förvaltningens behov. Från uni— versitetskanslersämbetet inhämtade uppgifter om anslag till nyanskaffning av apparater m. m. upptager även ett s.k. allmänt anslag för respektive universitet. Ifrågavarande s.k. allmänna sakanslag har framskrivits med ledning av den an- tagna utvecklingen av studerandeantalet vid universiteten (motsvarande).

Vid beräkningen av lönekostnaderna för universitetens (motsvarande) eentral- administration har kommittén utgått från dennas omfattning budgetåret 1964/65 enligt proposition 1964: 50”. Vid en analys av lönekostnaderna detta budgetår har kommittén funnit, att den i förhållande till studerandeantalets tillväxt »fasta>> lönekostnaden i genomsnitt för universiteten (motsvarande) kan beräknas uppgå till ca 65 procent och den »rörliga» kostnaden således till ca 35 procent. För befintliga universitet (inkl. karolinska institutet och handelshögskolan i Göteborg) med undantag för Umeå universitet har den rörliga kostnadsdelen skrivits fram på grundval av studerandeantalets antagna utveckling. Umeå universitet har vid full utbyggnad enligt 1963 års program antagits kräva samma administration som Göteborgs universitet har 1964/65. I början av 1970—talet har administrationen i Umeå antagits draga en i proportion till studerandeantalet lägre kostnad än göte- borgsadministrationen 1964/65. Samma kostnad som antagits för Umeå universi- tet i början av 1970—talet har antagits för universitetet på X-ort (filosofiska fa— kulteter) vid denna tidpunkt enligt alternativ 3. Vid full utbyggnad enligt 1963 års program har lönekostnaden för administrationen av X-orts filosofiska fakulte— ter antagits uppgä till ett genomsnitt av lönekostnaderna för administrationen vid Lunds och Göteborgs universitet budgetåret 1964/65. För beräkningen av lönekostnaderna för administrationen av medicinsk utbildning på X-ort har kost- naden per studerande vid karolinska institutet 1964/65 lagts till grund. För admi- nistrationen av den decentraliserade universitetsutbildningen enligt alternativ 2 har kommittén på varje ort räknat med en studierektor jämte biträdespersonal i början av 1970-talet. Då ifrågavarande organisation till sin natur kan sägas vara helt »rörlig» i förhållande till studerandeantalets tillväxt, har kommittén vid full utbyggnad enligt 1963 års program räknat med en fördubbling av densamma. Vid beräkningen av administrationskostnaderna enligt ovan har kommittén inte kun— nat taga hänsyn till möjligheterna att integrera administrationen för de filosofiska fakulteterna (motsvarande) på X—ort i alternativen 2 och 3 med administrationen för medicinsk utbildning på X—ort.

Till kostnader för vissa forskningsändamål har kommittén hänfört kostnader för forskardocenttjänster vid universiteten (exkl. medicinsk fakultet), kostnader för ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet (exkl. medicinsk fakultet). stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier (exkl. medicinsk fakul— tet) samt bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar. Kostnaderna för forskar- docenttjänster och delposten »biträdeshjälp åt docenter» har antagits öka i för» hållande till den beräknade tillväxten av antalet docenttjänster. Bidraget till tryckning av doktorsavhandlingar har beräknats med ledning av anslagets storlek

budgetåret 1963/64 i relation till antalet disputationer, medan övriga kostnadspos- ter under vissa forskningsändamål har framskrivits på grundval av studerande- antalets antagna stegring.

Anslaget >>gemensamt för universitet och högskolor», omfattande ersättning ät vissa opponenter vid disputationer, ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden, resestipendier ät lärare m. fl., gästföreläsningar samt extra utgifter för universitet och högskolor, har för början av 1970-talet och vid full utbyggnad enligt 1963 års program beräknats med ledning av relationen mellan ifrågavarande anslag och antalet undervisningsutnyttjande studerande läsåret 1963/64.

BILAGA 3

Uppgifter om tillgängliga markområden, bostadsförsörjning m.m. i Linköping, Västerås och Örebro

Kommittén har under sitt utredningsarbete emottagit ett omfattande utrednings- material från de städer som anmält intresse för någon form av universitets- och högskoleverksamhet. I samband med kommitténs besök i vissa av dessa städer samt vid övriga diskussioner med representanter för de kommunala myndighe— terna har ytterligare informationsmaterial inhämtats. Detta material har utgjort underlag för kommitténs överväganden i en rad frågor och har redovisats i olika sammanhang i det föregående i samband med behandlingen av utbyggnaden av den medicinska, tekniska och decentraliserade universitetsutbildningen samt studentbostadsfrågan. Kommittén får även hänvisa till framställningar i de till dessa frågor hörande utredningarna i kommitténs specialutredningar. Kommittén har inom sekretariatet gjort en sammanfattning av detta material som tillsam- mans med detta betänkande i stencilerad form överlämnats till chefen för eckle- siastikdepartementet.

I det följande skall lämnas en redogörelse för vissa resursfrågor, närmast av— seende tillgängliga markområdcn, bostadsförsörjningen samt försörjningsåtgär- der i Linköping, Västerås och Örebro.

Linköping

I Linköping har gjorts förberedande undersökningar för att bedöma den lämp- ligaste förläggningen av universitets— eller högskoleinstitutioner. För universi- tetsändamål har Linköping reserverat det 5. k. Valla-området utmed Malmslätts- och Kalmarvägarna omedelbart väster om den nuvarande stadsbebyggelsen och i nära anslutning till regionsjukhuset. Området omfattar 90 ha jämte reservområ- den om 110 ha. Planeringen av detta område har kommit så långt, att grund— undersökningar utförts, vilka visar genomsnittligen goda grundförhållanden. Om- rådets försörjning med vatten och avlopp erbjuder inga svårigheter. Marken ägs av staden. Linköpings marktillgångar för universitetsändamål framgår av figur A. Beträffande regionsjukhusets utbyggnad hänvisas till läkarutbildningsberedning- ens rapport (Specialutredningar, avdelning 1, sid. 173 ff.).

Bostadsproduktionen i Linköping har under åren 1951—1963 varit i medel- tal 750 lägenheter per år och nettotillskottet har utgjort ca 630 lägenheter per år. Under perioden 1961—1970 anses minst 12300 lägenheter böra tillkomma. Det aktuella byggnadsprogrammet avser ca 1 500 lägenheter per år, varav ca 25 pro- cent bör vara belägna i småhus. Ett stort bostadsområde planeras i nära an- slutning till universitetsområdet vid Valla.

Staden har uppdragit åt sitt eget bostadsföretag, Stångåstaden, att i kvarteret Flamman uppföra ett studentbostadshus, innehållande 258 lägenheter med en sammanlagd våningsyta av 8 300 mg. Som lämpliga områden för studentbostads- bebyggelse har staden angivit saneringsområden i Gottfridsberg i närheten av

Figur A

M arktillgångar i Linköping för universitelsändamål ", * Myt—”_| i" Q GQDDDEG

framtida lärarhögskola vid seminariet och i Stolplyckan nära regionsjukhuset. Bostäder för de studerande och anställda bör dessutom kunna produceras inom det blivande bostadsområdet Ryd, som kommer att rymma 8 000—10 000 perso- ner. Även söder om universitetsområdet kan en omfattande studentbostadsbe- byggelse åstadkommas.

Ett nytt vattenverk beräknas tagas i bruk år 1968. Det dimensioneras för den väntade belastningen år 1980. Tillkomsten av ett eventuellt universitet medför en tidigareläggning av utbyggnadsbehovet med ca 5 år. Samma förhållande gäller för stadens reningsverk. Eventuellt kommer även värmeverkcts utbyggnad att tidigareläggas. Staden har uppskattat kostnaderna för erforderliga investeringar för universitetsområdets försörjning till 8,8 milj. kronor exkl. merkostnader för eventuell tidigareläggning av ovannämnda utbyggnader.

Västerås

Stadens aktiva markpolitik har resulterat i ett mycket stort ägoinnehav inom de för exploatering aktuella områdena. Områden för en ifrågasatt teknisk högskola har skisserats i trakten norr om den lokala ringled, Österleden—Norr- leden, som är under utbyggnad. Staden har utgått från att markbehov föreligger av storleksordningen 150 000 m2 för en första utbyggnadsetapp samt ytterligare minst lika mycket för framtida behov och för studentbostäder i anknytning till högskoleområdet.

Årsproduktionen av bostäder uppgick under perioden 1946—1962 till i medeltal 1 000 lägenheter per år. Boendestandarden har höjts från 108 boende per 100 rumsenheter till 87 per 100, vilket ger 2,8 boende per lägenhet. Generalplane- prognosen ger i grova drag ett exploateringsprogram om 1 500 lägenheter eller 5000 rumsenheter per år. Tyngdpunkten i bostadsbyggandet kommer att ligga inom de västra ytterområdena.

Den ifrågasatta förläggningen av ett högskoleområde ligger i ett stadsområde, som börjar exploateras samtidigt som en eventuell högskola kommer till stånd. Därigenom blir även kommunikationerna till högskolan säkrade i god tid, liksom dess försörjning med vatten, avlopp, fjärrvärme etc. För närmare uppgifter hänvi- sas till kommitténs specialutredningar, avdelning 2, sid. 327 ff.

Örebro

En grundtanke i den gällande stadsplanen är, att administrativa och kulturella byggnader skall samlas utmed Svartån. Staden har fört en aktiv markpolitik och kan åt ett eventuellt blivande universitet erbjuda dels ett innerstadsalternativ (I), dels två alternativa tomtområden (II och III) utanför stadscentrum men i anslut- ning till befintliga och planerade stora bostadsområden. Alternativens geografiska läge anges i figur B.

Innerstadsalternativet ger nära anknytning till regionsjukhuset (se Specialut- redningar, avdelning 1, sid. 187 ff.). Enligt detta alternativ får universitetsområ- det direkt kontakt med stadens centrala delar omkring slottet. En mindre del av detta område är omedelbart tillgängligt för bebyggelse. I övrigt utgöres om- rådet till allra största delen av saneringsmogna fastigheter, vilka med få undan- tag förvärvats av staden. För en framtida utvidgning kan i stadens ägo varande råmark ej långt från nämnda centrala kvarter reserveras. Innerstadsalternativets byggnadsområde utgör ca 40 till 50 ha (exkl. park- och grönområden). Det rå— marksområde, som kan reserveras för framtida utbyggnad, uppgår till över 100 ha.

Det västra ytterstadsalternativet är beläget norr om Svartån och väster om den planerade förbifartsleden kring staden. Åt norr begränsas området av bo-

Figur B Alternativa marklillgångar i Örebro för universitetsändamål

__—-————___——— ___ -- _—--—-_-——-—-_— ___. ,-

E

C::I:

l ?. 3 4 Skm i

| ...-a . ... lm,,f .. Hm..—...,; _|. __|—,.,_. .l

stadsbebyggelse i anslutning till Karlslundsvägen. Väster ut films på längre sikt obegränsade utvidgningsmöjligheter. Områdets östliga gräns ligger på ca 2 km vägavstånd från stadskärnan. Primärområdet utgör ca 90 ha, som dock kan ut- vidgas efter behov.

Det östliga ytterstadsalternativet är beläget i en svag södersluttning öster om Norrköpingsvägen. Områdets nordvästliga gräns ligger inom en radie av 2,5 km från stadskärnan. Området omfattar ca 150 ha, som kan utvidgas efter behov. l generalplanen har mark för allmänna områden reserverats i så stor utsträck- ning, att alla de tre alternativt föreslagna områdena rymmes. Om ett universitet kommer till stånd i Örebro finns det därför likväl utrymme för andra allmänna anläggningar. ,

För perioden 1963—1968 omfattar bostadsförsörjningsplanen en årlig nypro-

duktion av 1 200 lägenheter. Generalplanen torde inom bostadsområdena ge ut- rymme för en befolkningsökning av 40000 a 50 000 personer utöver den befolk- ning, som beräknats enligt tidigare prognoser. Under antagande att varje stude- rande vid universitet betyder en befolkningsökning av 4 51 5 personer, skulle ett universitet för ungefär 10 000 studerande sålunda kunna byggas ut inom gene- ralplanens ram.

Utbyggnadsmöjligheterna för vatten-, avlopps- och gatunät anses goda. Förut- sättningarna skulle därför i detta avseende vara gynnsamma för en kraftig ökning av bostadsproduktionen med förhållandevis kort varsel. Den starka expansion, som skulle bli följden av att universitet eller högskola förlades till Örebro, har vid generalplanebearhetning givit till resultat, att ett andra kraftvärmeverk skulle aktualiseras i stadens östra del. I första hand måste i varje fall en plane- rad hetvattencentral i stadens östra delar avsevärt förstoras.

Den aktuella trafikledsplanen är baserad på en antagen framtida folkmängd år 1980 av ca 100 000 invånare.

NORDISK UDREDNINCSSERIE (NU) 1965

1. Transportekonomisk forskning I Norden. 3. gnkålgte menomrlksveger mellom Norge og ve e.

OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1965

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarna nummer i den kronologiska förteckningen)

Jultitledepartementot

Sammanställning av remissyttranden över författ- ningsutredningens föl-sug till ny författning. Del 1: Allmänna uttalanden samt 1 och 2 kap. 1 för- slaget till regeringsform. [2] Del :: Kap. 3. 4 och 5 i förslaget till regeringsform. [3]

Utrikesdepartementet Sveriges sjöterritorium. [1]

Socialdepartementet Tandvårdsförsäkring. (41

Kommunikationsdepartementet Skånes och Hallands vattenförsörjntng. [a]

Finansdepartementet måttenheter. [5]

Eoklealutikdepartemeutot

Antikvitetskouegiet. [10] 1963 års universitets- och högskolekommitté l. Ub- byggnaden av universitet och högskolor. Lokali- sering och kostnader 1. [11]

lunka-departementet Ommdenlslkommunala självstyrelsens lokala förank- r ;. Praktik- och feriearbetsförmedllng. [7] Arbetsmarknadspolitik. [91

ESSELTE AB. STOCKHOLM 1965