SOU 1966:9

Omsorger om psykiskt utvecklingshämmade

Sammanfattning

Utredningen föreslår i betänkandet en lag angående omsorger 0111 psykiskt utvecklingshämmade. Lagen avser att i första hand ersätta 1954 års lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna. I den nya lagen används uttrycket psykiskt utvecklingshämmad och avledningar därav. Begreppet allmän psykisk efterblivenhet ger uttryck endast åt att det föreligger en nedsättning av den intellektuella funktionen som kan hänföras till utveck- lingsperioden. Vi anser att i begreppet psykisk utvecklingshämning bör in- nefattas inte bara att en till nämnda period hänförlig nedsättning av den intellektuella funktionen föreligger utan även att denna har sådana verk- ningar att personen i fråga för sin utbildning eller anpassning i samhället eller i övrigt behöver särskilda omsorger genom det allmänna. Det nya be— greppet blir på detta sätt dynamiskt. Endast de som lagen är tillämplig på skall anses psykiskt utvecklingshämmade. Det föreslagna uttrycket möj- liggör en enhetlig nordisk terminologi på detta område.

Huvudmannaskapet för omsorgerna om de utvecklingshämmade skall enligt beslut vid 1963 års riksdag fr.o.m. den 1 januari 1967 principiellt åvila landstingen med undantag endast för undervisningen av sådana blinda och döva psykiskt efterblivna som tas emot vid statens blind— och dövskolor. Det förutsätts dock, att enskilda institutioner alltjämt skall finnas i viss utsträckning. Utredningen föreslår att landstingens huvudmannaansvar lag- tekniskt kommer till uttryck genom en bestämmelse, som ålägger lands- tingen att bereda psykiskt utvecklingshämmade, som är bosatta inom lands— tingskommunen, undervisning, vård och omsorger i övrigt enligt lagen, i den män inte annan drar försorg därom. Med landstingskommun jämställs stad, som inte tillhör sådan kommun.

Ledningen av landstingskommuns verksamhet på detta område föreslås som f.n. skola utövas av en centralstyrelse. Vid centralstyrelsen skall fin- nas hefattningar som särskolchef, vårdchef och överläkare, motsvarande tjänsterna som rektor, vårdföreståndare och centralstyrelsens läkare.

För att säkerställa att alla inrättningar för psykiskt utvecklingshämma- de anordnas och drivs på ett anmärkningsfritt sätt föreslår utredningen, att det införs krav på godkännande av statlig myndighet för att en enskild in- rättning skall få drivas. Prövningen skall fullgöras av den myndighet som är huvudtillsynsmyndighet. De ekonomiska relationerna mellan landstingen

och de enskilda inrättningarnas ägare förutsätts som hittills skola regleras genom avtal.

I fråga om de olika former av omsorger som bör finnas för psykiskt ut- vecklingshämmade skiljer utredningen mellan undervisning. vård och verk- samhet i anslutning därtill, fritidsverksamhet samt åtgärder avseende de utvecklingshämmades bostadsförhållanden.

Som grundläggande princip bör enligt förslaget gälla, att varje utveck- lingshämmat barn skall ha rätt till den undervisning det kan tillgodogöra sig. I begreppet undervisning innefattas därvid all verksamhet som främjar barnets utveckling eller ökar dess förmåga till social anpassning. Under— visningen föreslås anordnad i form av förskolundervisning, grundskolunder- visning, träningsskolundervisning och yrkesundervisning. För undervisning— en skall som hittills finnas särskolor. Vissa av dem skall ha karaktären av specialsärskolor, som för vissa kategorier utvecklingshämmade anordnas gemensamt för alla eller flera landstingskommuner.

Det understryks i förslaget, att det numera är visat att förskolundervis- ning ofta är av stor betydelse för det utvecklingshämmade barnets mognad. Målet är därför att alla utvecklingshämmade barn får tillgång till sådan undervisning. En kraftig intensifiering av förskolverksamheten är därför påkallad, och det bör åligga huvudmännen att aktivt verka för att utveck- vecklingshämmade barn anmäls till och får börja i särskola. Vidare föreslås att landstingen anställer särskilda befattningshavare med uppgift att vid behov undervisa utvecklingshämmade barn i förskolåldern i deras hem och ge föräldrarna råd och hjälp.

Den egentliga skolverksamheten bör enligt förslaget, i syfte att så långt möjligt förverkliga principen om att alla utvecklingshämmade barn skall få den undervisning de kan tillgodogöra sig, delas på en grundskola för mera teoretisk särskolundervisning och en träningsskola, avsedd att närmast ersätta de nuvarande praktiska klasserna och den verksamhet som bedrivs vid de externa sysselsättningsavdelningarna. Förslaget innebär, liksom i frå— ga om förskolan, att ökat antal barn även på detta stadium skall hänvisas till särskolan, och kräver således ökade resurser för denna. Såväl grund- skola som träningsskola skall kunna förläggas i anslutning till vanlig grund- skola.

Även yrkesundervisningen föreslås utbyggd, och till denna skall, i mot- sats till vad som gäller f. n., kunna hänvisas även ungdomar som fullgjort sin skolgång i den vanliga skolan men som inte kan tillgodogöra sig vanlig yrkesundervisning eller anpassa sig i yrkeslivet. Med hänsyn till förhållan- dena på arbetsmarknaden och elevernas skiftande förmåga att tillgodogöra sig undervisning understryks i förslaget vikten av att yrkesundervisningen ges en så bred uppläggning som möjligt. Den bör sålunda omfatta såväl yrkesutbildning och yrkesträning som fortsatt teoretisk utbildning. För att önskvärd differentiering av yrkesutbildningen skall kunna genomföras

är det viktigt, att den samverkan mellan olika landsting som redan planerats verkligen genomförs. Yrkesträningen torde däremot i allmänhet kunna äga rum i särskilda verkstäder inom varje landstingskommun. Beträffande den teoretiska undervisningen förordas visst samarbete med särskolans grund- skola. Slutligen understryks vikten av att särskolan i samverkan med arbets- förmedling och arbetsvård tillser, att eleverna efter avslutad undervisning placeras i arbetslivet i öppna marknaden eller i skyddad verksamhet. Denna del av omsorgerna om psykiskt utvecklingshämmade bör ägnas starkt ökad uppmärksamhet.

I strävandena att bereda de utvecklingshämmade så normala livsbetingel- ser som möjligt skall enligt förslaget ingå ökad hjälp i form av vuxenun- dervisning. Denna bör vara av varierande omfattning beroende på den ut- vecklingshämmades situation och hans möjligheter att tillgodogöra sig undervisning.

Vården av psykiskt utvecklingshämmade skall omfatta, förutom erforder- lig social och medicinsk omvårdnad, olika former av verksamhet, såsom arbetsterapi och skyddad sysselsättning. Det är angeläget, att alla möjlig- heter tillvaratas att öka arbetsterapin för denna kategori. Det skall vidare ingå i landstingens skyldigheter mot de utvecklingshämmade att anordna skyddad sysselsättning, där det lämpligen kan ske. Landstingen bör i så- dana fall vara berättigade till statsbidrag utan villkor att platserna skall stå till arbetsförmedlingens förfogande. Med hänsyn till samordningen mel- lan den skyddade sysselsättningen och centralstyrelsens övriga omsorger om de utvecklingshämmade anses det nödvändigt, att centralstyrelsen sva- rar för planeringen och utvecklingen samt utövar ledningen av den skyd- dade sysselsättningen. Som ett komplement till de olika former av syssel- sättning och arbetsträning som skall finnas, vilka i huvudsak endast kan användas på en institution eller kollektivt, bör landstingen vara skyldiga att verka för att utvecklingshämmade, som vårdas i sina hem, bereds er- forderliga omsorger där (hemmavård). Hemmavård bör enligt förslaget ske i den formen, att besök regelbundet görs av någon befattningshavare som är bäst ägnad att tillgodose vårdbehovet. Erforderlig samordning bör där- vid ske med åtgärder som vidtas av andra samhällsorgan.

För barn som inte kan gå i förskola eller träningsskola skall enligt för— slaget finnas daghem.

För vården skall vidare finnas vårdhem, specialvårdhem och specialsjuk- hus, de sistnämnda huvudsakligen för sådana utvecklingshämmade som f.n. vårdas vid de statliga mentalsjukhusen för psykiskt efterblivna. Spe- cialvårdhem och specialsjukhus förutsätts skola drivas regionalt för flera landsting eller i vissa fall gemensamt för hela landet. Vid dessa institutio— ner skall bedrivas särskolundervisning för särskolpliktiga patienter.

I landstingens skyldigheter att bereda erforderliga omsorger åt utveck— lingshämmade skall enligt förslaget ingå att anordna fritidsverksamhet.

Sådan v'erksamhet föreslås skola omfatta inte bara dem som vistas på olika institutioner utan även dem som bor i enskilda hem.

För dem som inte kan få erforderliga omsorger under det de bor i sina egna hem föreslås att bostad skall beredas i annat enskilt hem, inackorde- ringshem eller elevhem för särskolelever eller inackorderingshem för andra psykiskt utvecklingshämmade. Inackorderingshem skall vara avsedda an- tingen som en övergångsform till en självständigare boendeform eller för mera stadigvarande vistelse. Möjligheten till utflyttning skall dock alltid hållas öppen. Elevhem för särskolelever, som närmast motsvarar nuvarande särskolinternat, skall ha karaktären av femdagarshem, där eleven princi- piellt skall bo endast fem dagar i veckan, eller sjudagarshem för elever, som inte kan resa hem över veckosluten. Utvecklingshämmade som bor på institution bör i den mån så är möjligt beredas omväxling i miljön. Detta skall enligt förslaget kunna ske genom att de tillfälligt får komma till en- skilt hem eller vistas på koloni.

Förslagens genomförande kräver ökad tillgång på utbildad personal. Med hänsyn härtill anses det befogat, att landstingen får ökade statliga bidrag till personalkostnaderna. Statsbidrag för lönekostnader, som f. n. utgår endast för rektorer och lärare vid särskolorna, föreslås skola utgå för flera personalgrupper även inom vårdområdet. Kostnadsökningen för statsver— ket beräknas uppgå till omkring 15 milj. kr.

För att en centralstyrelse skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt lagen är det nödvändigt med viss registrering av utvecklingshämmade. Några särskilda rättsverkningar skall dock inte vara förbundna med en registre- ring utan denna skall endast syfta till att markera, att centralstyrelsen har att bereda den utvecklingshämmade omsorger som är påkallade och som kan genomföras frivilligt eller med stöd av tvångsbestämmelser. Behovet att tvångsvis kunna genomföra viss undervisning eller vård grundas liksom f.n. på regler om särskolplikt och skyldighet att mottaga vård.

Särskolplikt föreslås skola gälla för utvecklingshämmad fr. o. m. höstter— minen det kalenderår, då han fyller sju år, så länge han kan tillgodogöra sig undervisning, dock längst t.o.m. vårterminen det kalenderår, då han fyller 21 år. Om synnerliga skäl föreligger, skall dock särskolplikten genom sär- skilt beslut kunna förlängas t.o.m. vårterminen det kalenderår, då den ut- vecklingshämmade fyller 23 år.

Inskrivning i särskola skall regelmässigt ske med samtycke av vårdnads- havare. Sådant samtycke fordras dock inte, om barnet är omhändertaget för samhällsvård. Det skall vidare åligga vederbörande skolstyrelse att verka för att alla särskolpliktiga skrivs in—i särskola. Anstånd med inskrivning skall kunna medges under ett år, om särskilda skäl föreligger. I fråga om förfarandet vid inskrivning i särskola föreslås vissa förenklingar. Bl. a. skall krav inte längre uppställas på skriftlig anmälan från vårdnadshavaren i de fall då denne samtycker till inskrivning. Särskolchefen skall vara berätti-

gad att efter samråd med centralstyrelsens överläkare besluta i fråga om inskrivning i särskola, förlängning av särskolplikt och befrielse från skol— gång. I vissa fall, främst då den fråga som skall prövas är kontroversiell, skall dock avgörandet ankomma på centralstyrelsens nämnd, motsvarande den nuvarande delegationen. Är ett ärende av brådskande natur skall, om nämndens beslut inte kan avvaktas utan fara eller allvarlig olägenhet, dess ordförande kunna besluta interimistiskt.

Utskrivning från särskola skall enligt förslaget ske, då anledning är att anta, att den utvecklingshämmade inte längre behöver undervisning i så- dan skola. Utskrivning skall vidare vara obligatorisk vid utgången av vår— terminen det kalenderår då eleven fyller 21 år eller, om särskolplikten för- längts, vid den tidpunkt som angivits i förlängningsbeslutet. Elev bör dock, om han själv samtycker därtill, kunna beredas tillfälle att även efter ut- gången av vårterminen det kalenderår, då han fyller 23 år, slutföra påbörjad yrkesutbildning. För barn som inte uppnått Särskolpliktig ålder och inte är omhändertaget för samhällsvård föreslås slutligen den särskilda regeln, att utskrivning skall ske, när barnets vårdnadshavare begär det. Någon mot- svarighet till nuvarande särskilda regler om försöksutskrivning har inte upp— tagits i förslaget. Vid utskrivning skall dock alltid tillses, att eleven bereds de omsorger han behöver.

Behörigheten att besluta om utskrivning från särskola har i förslaget reg- lerats på huvudsakligen samma sätt som beslutanderätten vid inskrivning. Prövningen skall sålunda i regel fullgöras av särskolchefen efter samråd med centralstyrelsens överläkare, dock med undantag för vissa särskilda fall, främst de kontroversiella, som skall handläggas av centralstyrelsens nämnd. Möjlighet ges enligt förslaget att delegera beslutanderätten vid utskrivning på rektor för särskola, i vilket fall det skall åligga denne att samråda med skolläkaren. Utskrivning av elev från specialsärskola skall, liksom när det gäller förlängning av särskolplikt, kunna beslutas lokalt.

Vård i vårdhem eller specialsjukhus förutsätts i allmänhet komma till stånd efter samtycke av vårdnadshavare, förmyndare eller den utveck- lingshämmade själv, om han är myndig. Dessutom skall barnavårdsnämnd, som omhändertagit underårig för samhällsvård, kunna föranstalta om att denne får den värd han behöver. Utan samtycke skall vård i vårdhem eller specialsjukhus kunna beredas utvecklingshämmad, som fyllt 18 år, om vården är oundgängligen påkallad med hänsyn till att den utvecklingshäm— made saknar förmåga att ta vård om sig, för ett sedeslöst liv eller är farlig för annans personliga säkerhet eller egendom. Den precisering av förutsätt— ningarna för ett omhändertagande med tvång som sålunda skett har för- anletts av önskvärdheten att så långt möjligt tillgodose den enskildes rätts- säkerhet.

Med hänsyn till att de nuvarande statliga mentalsjukhusen för efterblivna skall ingå i vårdorganisationen för psykiskt utvecklingshämmade såsom spe-

187 cialsjukhus föreslås ett särskilt stadgande i 31 kap. brottsbalken , enligt vil- ket domstol skall kunna överlämna för brott tilltalad person till vård i specialsjukhus. Ett sådant överlämnande skall kunna ske endast om förut- sättningarna för omhändertagande med tvång föreligger.

Bestämmelserna om inskrivning i vårdhem och specialsjukhus och ut- skrivning därifrån korresponderar till stora delar med motsvarande be- stämmelser på skolsidan. Frågor om inskrivning i vårdhem skall sålunda i regel avgöras av vårdchefen efter samråd med centralstyrelsens överläkare, dock med skyldighet för centralstyrelsens nämnd att pröva bl.a. de kontro- versiella fallen. Nämndens ordförande skall i brådskande fall vara berätti- gad att interimistiskt besluta om inskrivning i vårdhem. Med hänsyn till landstingens ansvar för vården av de utvecklingshämmade föreslås sam- ma regler för inskrivning i specialsjukhus som för inskrivning i vårdhem. Samråd skall dock alltid äga rum med vederbörande överläkare vid special- sjukhuset. Har någon av domstol överlämnats till vård i specialsj ukhus, skall det åligga vårdchefen, när domen vunnit laga kraft, att utan särskild pröv— ning besluta om inskrivning i sådant sjukhus.

Utskrivning från vårdhem och specialsjukhus skall ske, när patienten inte längre behöver vård i sådant hem eller sjukhus. Under vissa förutsätt- ningar skall utskrivning vidare ske på begäran av vårdnadshavare, förmyn- dare eller den inskrivne själv, om han är myndig. För patienter i special- sjukhus föreslås slutligen den särskilda regeln, att utskrivning skall ske på begäran av vårdchefen eller centralstyrelsens överläkare i hemlandstings- kommunen, om vården i specialsjukhus inte är oundgängligen påkallad. Sistnämnda bestämmelse har föranletts av denna kommuns intresse att i möjligaste mån disponera över vårdplatserna.

Liksom vid utskrivning från särskola saknas enligt förslaget möjligheter till utskrivning på försök från vårdhem eller specialsjukhus. I samband med utskrivning skall dock alltid prövas, om patienten efter utskrivningen bör beredas särskilda omsorger. Patient som utskrivs från specialsjukhus bör enligt förslaget kunna ges de förhållningsregler som är nödvändiga för att han skall kunna vistas utom sjukhuset.

För specialsjukhusen föreslås särskilda regler om behörigheten att för- ordna om utskrivning. Det har nämligen inte ansetts möjligt att bortse från att dessa sjukhus, liksom de nuvarande mentalsjukhusen för efterblivna, i regel kommer att delvis beläggas med patienter som begått brott. Vid spe- cialsjukhus skall därför kunna finnas en särskild utskrivningsnämnd av väsentligen samma slag som vid mentalsjukhusen.

Det förutsätts att lagen angående omsorger om psykiskt utvecklingshäm- made kompletteras med tillämpningsbestämmelser i form av en särskol— stadga och en vårdstadga.

U' "I""Nv I, __..Iu f_fI!'*I 'I "”thumwwu' »_ ||... _. 'i'...'1f"'|l.11....P FH. I*"'I'I,-'_ 'i'”! i.u lus-mi: _| .nu |". lr'la: "'| , _ 41.9 !. ut |" I? ..!å "3'-lf||"f- !|"|._. .. ...

'hrIFI'fzm may ,.i'w '.':

'|.."'.1 amt Im I&I.

" :||1'zi'-.-j|u,.'..' , .

-.tf| ||.,|'_'.IÄI —|"|'||l

"Ät/"kr* |E wii-|||: r'n'ug '='... |.

Fu': Cig'i' E|

I.M.. '._ ' .i- ' ' -....| Qing. .' (gm

.""II' HI fI'A'I'lr' "i”

_ . _ ' "| 'I

man... ahnu'lr'lm:

_ '|'er(1*13!£. Sfi II"/' '|I"r' , .%143'lå'e |||; w.liuiI . ||||||: I." |

"' ||. .

_| m.m..—mm.. ma .ln'uj

_ _ ;m -? .?

J.J.... _- .,

) . |_||__|.|". _ [ Få: EFI '

'1||.| . , | "'I" | ӌngan; | _| | |.-.|| ' _ | '|' '. ' ' '|".'_|I""".|| - |||' ' ...||n'|,|. || .|| | ' ||| ,. _. | ,.

J_v1.;'4'_f'|".' P;" ||| '.. || || | - | .|- | ... | ";-|.” |.| .. .||:| .H.. E' . '. ..."

" ' "'." ' "" 'II " I'. | "—| . , _ ? ._'|'|;1|;|—.,||-.||-'|'|'|';.| ."|'j__ ..|'| VM?»; | . |. . "| | | ||. .. |"'.('L..'I.,|,r ||| ||| |. _ . ' ..I|||.'||. II'T'I'GI'I'f ' |||/.; |??? [' . . ||| MJ '.-.".|"|'I_"|31_I'.'||'|l |. ".I . f."'I" Fiji? _.l. ' f . '|. | '" ' '|'|-||-.|'|I|_IF|.'||| '| *..J' | _T|.|I ",”Z'I || _" || | 'M - "II” | :|, MF: ||| ..' ..||.. _ .||| ,,|.|.|_.I.*i='.,!||ru|'7| M”. ' .." | " .. m...! '.. u. _|. L. ;. |,4'1'P.I I .'|| | '- | ' .. _|#|—9.|._:||1||||_'.][|||1||.| ||_.||||,|_ .|_ |. ' |Fl|| '.f|'||:. l|||| '| || '. | "! :| - ', ' " ;?, " "]|.."..= '|' . .:.5;-..- . " . ' » |. . ' . | _| | ||. || . l.|.1L—|..-.r ' J',- - f|'| *I | | | || .., . .. 4 ' .||. .|" . . | |' | | . _|.” _ ||| ||.|..| " . "||. | _ .||||._ | nt.-|| ' ||| . . q. |||r ' ..." ' || |— '. ' | |. | ' ' |» '- | .|. ,||||J|| , | |||?” | |||' || . ||. | ||| . | || ' . ||'|'|J—'| ". .'3' ',. .. . "' ..;|..'|| ||| '. |' .. ., | . .» ,.| . |'.( .|_|'..||,_ -'||||'|T|'.|. '|—|'||.||"|' | |... - I_|' r.|_-||—|*'|JL| ”' ""1I ”! |'|',|-". _ |||||| "I-[JÄTF'I']. ] || . _, ||_ | _ || | . : ||_|_||| || | ,| ||||| ||| '.IJ'J' | .||_ |||| ||||.. || . |||

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 966

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet Utsöknlngsrätt IV. [7] Utrikesdepartementet Internationellt fredsforsknlngslnstltut i Sverige. [5] Socialdepartementet Förenklad statsbidragsgivning till hälso— och sjuk—

vården. [6] Omsorger om psykilkt utvecklingshämmade. [9]

Flnansdepartementet 1965 års 1långtldsutrednlnånl. Svensk ekonomi 1966—— 1970. [121 Export och port 1966—1970. Bilafal 52] 3.Tl11gången på arbetskraft 1960—1980. B laga Ny myntserie. [4] Eckleslastlkdepartementet Yrkesutbildningen. [3]