SOU 1969:2

Om sexuallivet i Sverige : värderingar, normer, beteenden i sociologisk tolkning

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

Statens offentliga utredningar

1969: 2

Utbildnings- departementet

Sök

196922 8

Om sexuallivet i Sverige

Värderingar, normer, beteenden i sociologisk tolkning

Av Hans L. Zetterberg

Utredningen rörande sexual- och samlevnads- frågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU) Stockholm 1969

Statens offentliga utredningar 1969

Kronologisk förteckning

1. Faktisk brottslighet bland skolbarn. Esselte. Ju. 2. Om sexuallivet | Sverige. Esselte. U.

Anm. Om särskild tryckort ej anges är tryckortsn Stockholm.

Statens offentliga utredningar 1969 : 2 Utbildningsdepartementet

Om sexuallivet i Sverige

Värderingar, normer, beteenden i sociologisk tolkning

Av Hans L. Zetterberg

Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU)

Stockholm 1969

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1969

m. &_ *W—u—

1. Om undersökningen

1.1 Myndigheternas engagemang

»Vad har staten med mitt sexualliv att göra?» Så frågade några av de personer som utlottats för en intervju i den under- sökning som här rapporteras. Det är en god fråga.

Sedan århundraden har staten i Sverige liksom i andra länder ingripit i undersåtar- nas sexualliv. Det har skett genom lagstift- ning som förbjudit vissa sexuella relationer och handlingar. Hos oss har det också skett genom statskyrkan som mer eller mindre energiskt påbjudit sina versioner av tukt och sedlighet.

Myndigheternas nutida intresse för na- tionens sexualliv representerar emellertid något ganska artskilt och också något myc— ket nytt. Tonvikten ligger inte längre på lagstiftning och tukt utan på upplysning och service. Det viktigaste statliga instru- mentet är inte längre kyrkan utan skolan.

Förskjutningen i myndigheternas engage- mang har skett mycket snabbt; man kan gott kalla den en tvärvändning. Ända till 1938 var det i lag förbjudet att offentligt upp- lysa om och försälja preventivmedel. Vad som i högsta grad var privat (ja olaglig) verksamhet har sedan blivt utbyggt och utvecklats inte bara med myndigheternas goda minne utan även i viss utsträckning genom statens försorg. År 1946 förelade statsmakterna apoteken skyldighet att till- handahålla preventivmedel till alla som ef-

SOU 1969: 2

terfrågade sådana, även tonåringar. År 1956 påbjöds allmän sexualundervisning i sko- lorna, och de lokala skolmyndigheternas rätt att bestämma huruvida sexualunder- visning skulle meddelas eller ej upphävdes. Redan tidigare kunde staten inom folkbild— ningsarbetets ram stödja sexualupplysning för vuxna. Läkarbehandling för sexuella besvär kan betalas av den av staten orga- nisade obligatoriska sjukförsäkringen. Of- fentliga mödravårdscentraler utprovar sedan 40-talet pessar. Ett annat exempel på sta- tens nya intresse är att vid tidpunkten för denna undersökning ca fem procent av svensk u-hjälp gick till familjeplanerings— program.

Vår undersökning skall i grova drag ut- röna befolkningens normer, attityder, kun- skap och beteenden på det sexuella om- rådet. Det är den första undersökning på riksplanet av detta slag som gjorts på direkt beställning av ett statligt organ sedan stats- makterna på detta nya sätt engagerat sig i ämnet. Därför har undersökningen fått den breda översiktens karaktär.

Svensk akademisk forskning har tidigare belyst ämnet, och därför har den bild vi tecknar många bekanta drag. Samtidigt med vår undersökning genomfördes mer specialiserade undersökningar av ett forskar— lag av medicinare och sociologer — Nils Gustafsson, Gunnar Inghe och Joachim Israel — stödda av medel från Riksbankens Jubileumsfond, Medicinska Forskningsrådet

och Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet. Andra akademiska specialundersökningar är på gång, och många kommer säkert att följa. Samhället börjar alltså få ett underlag för rationella överväganden om det sexuella, ett område så bundet till traditions- och känslotänkande.

Det är sannolikt att denna forskning gri- per in i den enskildes liv också på annat sätt än genom åtgärder som riksdag, rege— ring och ämbetsverk beslutar på basis av de gjorda utredningarna och forskningsprojek— ten. Med den delikata balans mellan lycka och förtvivlan som råder i en del männi- skors sexualliv och med den villrådighet som många känner om sexualmoral vore det angeläget att studera i detalj hur be- folkningen påverkas av kunskapen om sexu- alforskningens resultat. Att studera forsk- ningens konsekvenser tillhör en socialt an- svarig forskningspolitik, och detta gäller i hög grad för sexualforskningen.

1.2. Hur undersökningen gjordes

Det sexuella är ett privat område. Två tredjedelar (67%) av de intervjuade i denna undersökning rapporterar att deras föräldrar var »noga med att inte visa sig nakna» när barnen var med. Denna blyghet var störst i arbetarhem i den äldre generationen (80%) och minst i högre yrkesklasser i den yngre generationen (28%). Två av tre (64%) hade sett sina föräldrar visa ömhet mot varandra genom att smekas, kyssas eller säga rara saker. Var tionde (12%) hade sett eller hört sina föräldrar ha samlag. Denna uppenbara privatisering av det sexu- ella har en stark tradition i vårt land. Men eftersom den finns också, om ej alltid i samma utsträckning, i samhällen med andra religiösa och moraliska traditioner än vårt, har Vilhelm Aubert kanske rätt när han säger att »kärleken är helig (avskild), efter- som dess hemligheter är väsentliga och mås— te förbli hemliga om inte fenomenet skall ändra karaktär»!

Av betydelse för oss som arbetar med intervjumetoder är den vana eller ovana som befolkningen har utvecklat att tala om

kärlekslivets hemligheter. Fyra av fem (80%) säger att de har någon som de kan tala öppet med om det sexuella, de övriga har ingen eller är tveksamma om de egent- ligen har någon. Vad kan en främmande person som ber om en timmes intervju egentligen vänta sig att få reda på om detta avskilda område, som mången inte ens har någon vana att tala öppet om? Vårt första problem är därför att modifiera konven- tionella intervjuundersökningar så att de blir användbara på detta privatiserade, kän- sloladdade område.

I utlandet har man lyckats med intervju- undersökningar om sexuella ting genom att utnyttja en liten grupp elitintervjuare, som uppträtt i roller som liknar gynekologens eller psykiaterns och därmed beretts till— träde till vad som vanligen hålles utanför konversation med utomstående. I Sverige använder professor Gunnar Inghe och hans medhjälpare medicine kandidater i en nu— dersökning av veneriskt smittade, vilken även berör sexuella beteenden och attityder. För denna breda kartläggning betraktades det dock som en fördel att inte be perso- nerna komma till en institution på ett sjuk- hus eller en familjerådgivningsbyrå utan att besöka dem för intervju i deras egna hem.

Det är emellertid givet att SIFO:s inter- vjuare inte har vana att utföra det arbete som gynekologer, psykiatrer eller medicine kandidater utför. SIFO:s intervjuare är ut- bildade att samla in uppgifter på områden där konversationen flyter lätt: om konsum- tionsvanor, fritidshobbies, politiska åsikter etc. De är inte utbildade till uppgiftsin- samling från områden skyddade av den serie sociala normer, som man brukar sam- manfatta under begreppet »privatlivets helgd». Vi måste därför utveckla en ny teknik för uppgiftsinsamling. En enkel lös— ning har använts. Vi delar fa'ltarbetet för undersökningen i två delar: muntlig besöks- intervju och privatenkät.

Den muntliga besöksutfrågningen utnytt- jar intervjuarnas betygade skicklighet och erfarenhet i att få tillträde till hemmen

1 Vilhelm Aubert, Det dolda samhället, Stock- holm, 1966, sid. 175.

SOU 1969: 2

och vänlig kontakt. Den omfattar endast sådana frågor om vilka samtal flyter lätt: frågor om civilstånd, antal barn, skolut- bildning, allmänna attityder, etc. Därefter överlämnar intervjuaren ett formulär att ifyllas privat. Detta formulär innehåller de intima frågorna. Det förseglas och instop- pas i en plomberad uppsamlingslåda, som intervjuaren har med sig och som ej får öppnas av honom. Intervjuaren kan under privatenkäten bistå den utvalda personen på olika sätt, t. ex. låna ut en penna, upp- lysa om att man får hoppa över en fråga om man fastnar på den, uppmuntra slut— förandet av enkäten och se till att den ut- valda personen ej störs av andra hushålls- medlemmar under den tid han eller hon fyller i formuläret. Denna metod respekterar privatlivets helgd och ger ändå väsentlig information för utredningsuppdraget. Speciell orientering kring dessa problem gavs till de 261 intervjuare som utvalts att medverka i denna undersökning. Det skedde vid sammandragningar på tolv olika platser i landet. Vid dessa sammandragningar gicks intervjuformulären igenom i detalj. De in— tervjuare som efter denna genomgång inte ville åta sig intervjuarbete eller trodde att de inte kunde klara intervjuer av detta slag entledigades från uppdraget. Före den- na genomgång höll SIFO:s representant ett kort anförande, som vi här skall återge.

Hemligt sällskap. Vi är kallade till en inter- vjuarträff, och den här gången är vi också kal- lade till ett hemligt sällskap. Ett hemligt säll- skap är en grupp människor som samlas för att göra något viktigt, men som inte vill att utom- stående skall veta alltför mycket om det. Om utomstående får reda på vad ett hemligt säll- skap gör, så försvåras uppgiften för sällskapet. Därför håller alla på regeln att »vi skall inte skvallra». Vår träff här är ett hemligt sällskap i denna mening: vi tänker göra något väldigt vik- tigt men det blir svårt att göra detta om all byg- dens folk vet om det och om tidningarna skri- ver om det. Därför ber jag er att hålla vad vi gör i dag konfidentiellt och inte ge det någon spridning utanför vår egen krets. Att lova detta är inte svårt för en SIFO-intervjuare som ju ar- betar under tystnadsplikt. Denna gång har vi helt enkelt utsträckt tystnadsplikten till att gälla inte bara intervjuerna utan allt som rör den un- dersökning vi nu skall gå igenom. Om någon

SOU 1969: 2

utomstående frågar så får ni alltså hänvisa till tystnadsplikten. Vi vill inte ha vårt fältarbete stört av några som helst rykten, skriverier eller uttalanden — vare sig de är sanna eller falska. Det är bäst för alla om denna undersökning ge- nomföres i lugn och ro utan publicitet. SIFO:s huvudkontor har -— som ni vet —— utmärkta re- lationer med alla myndigheter, tidningar och med radio och TV. Om någon journalist eller myndighet frågar er om denna undersökning så hänvisar ni till SIFO:s huvudkontor och profes- sor Zetterberg.

Uppdragsgivare. Huvuduppdragsgivare är USSU, en statlig kommitté som skall utforma dels skolans sexualundervisning dels folkbild— ningens sexualupplysning. Det senare är vik- tigt och förklarar varför de frågor som ställs inte bara gäller skolungdom utan också vuxna. Medlemmarna i kommittén finns angivna i det aviseringsbrev som skickats till alla som ut- lottats för intervjuer i denna undersökning.

Många intresseriktningar är representerade inom kommittén. Fullständig enighet finns bland dessa, inte bara om nödvändigheten att samla in dessa uppgifter, utan också om de enskilda frågomas utformning.

1965 års statliga abortkommitté som skall ge översyn av lagstiftningen om abort är en annan uppdragsgivare som har en del av frå- geformuläret.

Båda kommittéema rör sig på områden där det finns mycket tyckande och få fakta. Un- dervisning om preventivmedel sker t. ex. i sko- lans årskurs 9 (om den alls äger rum), men ingen vet hur många elever som redan hunnit skaffa sig sexuell erfarenhet innan undervis- ningen om skyddsmedel sätter in. Vi måste därför fråga hur gamla de var vid den sexuella debuten. Ingen vet heller säkert hur många kvinnor som har genomgått en abort: de kan vara 3, 13, 23 eller 33 procent. Vår under- sökning kommer att ge nödvändiga fakta. Var- je fråga har därför utformats med uppdrags- givarna. Det finns ingen okynnesfråga, ingen- ting som vi satt dit för vår privata nyfiken- hets skull.

Slutrapporten. Slutrapporten för denna un— dersökning blir en skrift i serien Statens Of- fentliga Utredningar. Enligt beslut av uppdrags- givarna skall ingenting offentliggöras av den— na undersökning förrän den är helt färdig.

Formulären. Första halvan av formuläret kallas muntlig intervju och ifylles som vanligt av intervjuaren. Den är tryckt på vitt papper.

Andra halvan av formuläret kallas privat- enkät och ifylles av intervjupersonen. Den är tryckt på blått papper för män och grönt pap- per för kvinnor. De båda halvorna är sam-

manbundna och skall ej rivas förrän under besöket hos intervjupersonen. Alla intima frä- gor finns i privatenkäten.

Avtal om intervju. Som regel gäller att vi gör telefonavtal om bästa tiden för en inter- vju. Aviseringsbrevet har helt ärligt nämnt att vissa frågor i intervjun rör sexuallivet och sexualundervisningen. Hos en del personer väc- ker detta misstankar, och de är motvilliga att avtala om intervju. Tala om att många frågor inte alls har med detta område att göra och att ni vill ha svar åtminstone på frågorna om socialpolitik, religion, barnuppfostran o.s.v. Som vanligt gäller att man inte frågar om el- ler när man får komma. Man frågar: »Passar det att jag kommer på . .. dag klockan . . . ?» Bästa sättet att få en intervju är att ta för givet att man får den.

Vägrare och avhoppare. Som vanligt har vem som helst rätt att vägra svar på någon fråga. Antalet som stegrar sig inför att svara på vissa frågor är i och för sig ett mycket intressant forskningsresultat för den statliga ut- redningen om sexualundervisningen.

Det är väsentligt att vi får börja en inter- vju med alla utvalda. De vägrare vi får i den- na undersökning skall helst vara »avhoppare» från en redan påbörjad intervju inte sådana som sa nej från början, eller också skall de- ras vägran begränsa sig till enstaka frågor. Frågeformuläret är så väl utprövat och redi- gerat att när man väl börjat en intervju så går den lätt vidare av bara farten. Alltså. ingen vägran bör godtas i telefonsamtalet som av- talar tiden för intervjun. Om någon tycks vilja vägra på detta stadium så bed att få komma och läsa upp frågor ur formuläret — om han eller hon då får frågor som han inte vill sva- ra på, så godtar vi naturligtvis ett »avhopp». Vår erfarenhet från omfattande provintervjuer är att de första fem, tio minuterna minskar fruktan och motstånd så att antalet »avhopp» blir mycket litet. En typisk intervjuare som fått upp till tio intervjuer att göra bör fak- tiskt kunna klara alla utan vägran eller av- hopp.

Val av intervjuare. I denna undersökning gäller utan undantag att

män intervjuar män. kvinnor intervjuar kvinnor. Endast ordinarie legitimerade intervjuare får intervjua i denna undersökning.

Bilpatrull. På platser där vi inte anser oss ha en förstklassig intervjuare av rätt kön sker intervjuerna från bilpatruller. I vissa fall kom- mer bilpatruller att besöka vägrare eller svår- intervjuade.

Urval. Sammanlagt har ca 2200 intervjuer lagts ut. Åldrarna mellan 18 och 30 år är översamplade men åldrarna 30—60 finns re- presenterade. De yngre har lättare att tala öp- pet om sexuella ting och det stora antalet unga gör intervjuarbetet lättare.

I formuläret finns en del frågor, (bl. a. om förälskelser) som de äldre ibland finner irrele- vanta. Framhåll då gärna att formuläret an- vänds för både unga och äldre och att vissa frågor passar de unga bättre men att alla frå- gor dock måste ställas även till de äldre.

Intervjupersonens adress. Intervjupersonens namn står på första sidan. Där finns också den bästa adress som vi har på hans eller hen- nes bostad. Om ni finner att vederbörande flyttat, så fyll i den nya adressen. Om den nya adressen ligger långtifrån ert vanliga in- tervjuområde skall hela formuläret åter—sändas till SIFO. Formuläret är personligt och kan inte användas för någon annan än den angivna per- sonen.

SIFO har dragit adresserna ur mantalsläng- derna för några veckor sedan så de är all- deles färska. Dessutom har vi bett postverket tala om huruvida aviseringsbrevet var rätt ad- resserat. Så praktiskt taget alla adresser är korrekta. Skulle en enstaka person ha hunnit flytta, ber vi er vara goda detektiver och via hans grannar, arbetsgivare eller umgänge få fatt på den nya adressen.

Anonymitet. Gång på gång framhåller vi att svaren behandlas konfidentiellt och privatenkä- ten är helt anonym.

Vi använder namnet på första sidan i två syften. Först är det en del av en statistisk pro- cedur som garanterar att personen i fråga re- presenterar en del av folket. Sedan är det en del av kontrollen av intervjuama. Vi skriver (eller ringer) ett stickprov av de utvalda och frågar om intervjun ägde rum och om inter- vjuaren uppträdde korrekt och följde instruk- tionerna. Utöver dessa syften — att få en rik- tig kontroll — har namnet ingen betydelse för SIFO.

På SIFO kommer vi därför att, när kontrol- len av intervjuama är färdig klippa bort nam— net och endast gå efter formulärets nummer när vi bearbetar det. Ni får gärna säga detta till intervjupersonen, men gör det endast om han frågar.

Privatenkäten har inget ställe där man skri— ver sitt namn. Numret står istället påtryckt på första sidan. Tryckeriet har satt samma num- mer på formuläret för den muntliga intervjun som på formuläret för privatenkäten.

Alltså — alla namn blir nummer. Och som vanligt gäller att alla svar blir statistik. Ingen utnyttjar svaren till att genera någon som in- tervjuats.

Intervjusituationen. Alla slags intervjuer går lättare om man är ensam med intervjuperso- nen — detta gäller än mer denna gång än van- ligt. Det är därför rimligt att be att få ut- föra intervjun i lugn och ro. Intervjubesöket varar vanligen från 40 till 75 minuter och man behöver lugn hela tiden. Den som säger att »det tar mindre än en timme» tar nog inte fel mer än i något enstaka fall.

Insändning till SIFO. Formulären är SIFO:s egendom och måste återsändas till SIFO. Detta gäller även formulär som ej fyllts i på grund av flyttning, dödsfall, vägran, »avhopp» etc. SIFO måste ha tillbaka alla formulär som ut- lämnats till intervjuama och intervjuarna måste ta tillbaka alla formulär för privatenkäten som utlämnats. Skulle någon intervjuperson vägra återlämna formuläret så kan intervjuaren hän- visa till texten i vänstra hörnet på första sidan av formuläret. Där står »Detta formulär är SIFO:s egendom och måste återsändas till SIFO».

Formulären för muntlig intervju insänds av intervjuaren när de är klara, minst en gång i veckan. Alla intervjuerna skall vara SIFO till- handa i början av mars 1967.

Formulären från privatenkäten förvaras i uppsamlingslådan till fältarbetets slut och in- sänds alla på en gång när den sista intervjun är klar. Uppsamlingslådan sändes till SIFO som rekommenderat brev.

Privatenkäten. Privatenkäten förklaras för in- tervjupersoner på det sätt som anges i slutet av det muntliga (vita) formuläret. Där står:

Nu skall jag be Er att svara skriftligen på en del frågor. (Ge ip det formulär som är sammanbundet med detta!)

Skriv inte Ert namn: Allt är helt anonymt. Tala inte om för mig hur Ni svarar. När Ni är färdig, försegla detta och lägg det i denna uppsamlingslåda. (Visa lådan!)

Lådan är plomberad — jag får ej öppna den. (Visa plomberingen!)

Endast edsvuren personal på SIFO:s huvud- kontor får öppna den.

Svaren används bara till statistik. Svara genom att kryssa (X) i passande ruta. Intervjuarens uppgift under enkäten är att se till att den svarande får arbeta ostört, ostörd av intervjuaren liksom av ev. andra personer i bostaden. Intervjuaren placerar sig alltså så att han inte kan se hur svaren markeras.

I privatenkätens formulär finns utskärningar och pilar som leder till sid. 9 för (1) de som ej haft samlag, (2) de som är över 30 år och därför ej behöver besvara frågor om sin sex- uella debut, och (3) de som aldrig varit gra- vida (eller gjort någon gravid). Förflyttningen till sid. 9 underlättas av att den svarande re-

SOU1969:2

dan p.g.a. utskärningen i formulären skrivit på sid. 9.

Om någon svarande fastnar på en fråga, stakar sig, i privatenkäten, är det rätta rådet att be honom gå vidare till nästa fråga.

Om någon har svårt att läsa — endast då — kan intervjuaren, och endast med den sva- randes medgivande, läsa upp frågorna i pri- vatenkäten. Man läser då helst ur ett blankt formulär och låter den svarande markera sina svar utan att intervjuaren tittar efter vilket svar som markeras. Om man ej är ensam med den svarande, bör man ej läsa privatenkäten högt. Om en utvald person ej kan skriva själv skall han klassificeras på samma sätt som en sjuk person och behöver ej intervjuas.

Intervjuns atmosfär. Det är absolut väsent- ligt att skapa en allvarlig och saklig anda un- der hela besöket. En intervju som spårar ur i fnissningar och frivoliteter är felaktigt genom- förd. En intervju som ger smak av titthåls- mentalitet och porr är också helt misslyckad. Om en intervjuare av någon anledning får in- tervjuer av dessa slag, råder vi bestämt att han anmäler till SIF 0. _Sådana intervjuare kom- mer att ersättas av bilpatrullen.

Den bästa intervjustilen i denna undersök- ning är att »gömma sig bakom formuläret», det är formuläret som talar. Allt onödigt »rundsnack» skall undvikas. Ett för den sva— rande mycket lugnande argument är att »alla svarar på samma fråga». De intervjuare som har en mer personlig intervjuteknik av det slag som gör intervjun till en samtalsliknande affär bör denna gång dämpa sin stil och låta for- muläret framträda som det som helt styr in- tervjun.

Motstånd mot intima frågor. En reaktion som man får ibland är att »detta svarar jag inte på för detta är min ensak.. . detta har staten ingenting med att göra... jag är inte sån att jag talar om sån't här. . . sådana här moderna saker talar jag inte om. . . det pra- tas alldeles för mycket oansvarigt om det här...». Det mest effektiva argumentet i en sådan situation är att undersökningen behöver få reda på precis att vederbörande tycker det- ta. Genom att svara på frågorna får han en chans att uttrycka just denna sin åsikt till de instanser som är utslagsgivande för undervis- ning, folkbildning och lagstiftning. Om han däremot inte svarar, så kommer de som tycker annorlunda att få för stort inflytande. Ett lik- nande argument kan ges till dem som tycker att undersökningen ger för stort utrymme till konservativa och religiösa inställningar. Genom att svara får varje person en chans att påverka utvecklingen i den riktning man vill.

En Kinsey-undersökning? Är detta en svensk Kinsey-undersökning? Nej, Kinsey var zoolog och studerade enbart det biologiska sexuella beteendet. Vår undersökning har ett mycket vidare perspektiv. Den tar upp frågor om so- ciala normer för sexuellt beteende, om kär- lek, om samlevnadens etik, om skyddsmedel. Den är inte ensidigt »sexologisk» som Kinsey- undersökningen.

Ingen bland SIFO-personalen är vetenskaplig expert på sex; ingen av oss utger sig som spe- cialist på detta område. Läkare, pedagoger och sociologer kommer att använda resultaten som SIFO samlar in till undervisningens och folk- bildningens bästa. Det är självklart att ingen SIFO-intervjuare utger sig som expert på detta ämne och att ingen som helst rådgivning eller sexualupplysning får ges i samband med in- tervjun. .

Vår undersökning är inte särskilt märkvär- dig. Det är angeläget att framhålla att hem- besök för denna undersökning görs av helt vanliga människor som ber helt vanliga med- människor att frivilligt svara. Vi skall inte göra det här till något märkvärdigare än de frågor om högertrafik, partipreferenser, mär- kesvaror, barnens fickpengar, läsvanor, spar— vanor och andra frågor som SIFO ställer. Med andra ord: Var naturlig och som vanligt i ar- betet med denna undersökning. Det enda som är annorlunda är striktare åtgärder att ytter- ligare garantera de utfrågades anonymitet.

Så sade man alltså på de möten där inter- vjuarna fick sina instruktioner. Uppteck- ningen av detta anförande sändes till in- tervjuarna en vecka senare för att påminna dem igen om denna undersöknings karaktär.

Fältarbetet utfördes i februari och mars 1967. Ingen som helst publicitet gavs åt undersökningen under fältarbetet. Inga of- fentliga klagomål framställdes. Ingen tid- ningsreporter kom över formuläret eller gjorde något reportage kring någon in— tervju. Rapporter från intervjuare om goda erfarenheter och om problematiska situa- tioner vidarebefordrades till andra inter- vjuare under fältarbetets gång. Inga inter- mezzon inträffade. Inga okontrollerbara si- tuationer uppstod.

SIFO:s fältchef var i kontinuerlig kontakt med fältarbetarna. Samtalen gällde nästan alltid undersökningstekniska och administra— tiva problem. Men de enstaka intervjuare som kände behov att tala ut om alla om- ständigheter kring någon intervju fick göra

så. Det är nämligen inget tvivel om att en undersökning som denna berör en inter- vjuare på ett annat sätt än andra av hans eller hennes uppdrag.

1.3. Urvalet

Intervjupersonerna hade lottats bland 18—60- åringar inom mantalslängderna för de 117 kommuner som utgör SIFO:s basurval (>> Mi- niatyr-Sverige»). Antalet utvalda inom varje kommun bestäms av de senast tillgängliga befolkningssiffrorna och det resulterade ur- valet är självvägt. Vissa grupper som åter- finns i mantalslängden — t. ex. sjuka, döv- stumma, ej svensktalande — skall emellertid ej ingå i undersökningen. Av 2266 som utvalts i mantalslängden utgick av olika an- ledningar 110 personer (tabell I: 1).

Från sexualundervisningens synpunkt an- såg vi att åldrarna 18—29 år var mer in- tressanta än åldrarna 30—60 år. Därför ställdes fler frågor till dem. Våra siffror för de yngre åldrarna är alltså något pålitligare än för de äldre åldrarna. För att erhålla gil— tiga rikssiffror för alla representerade åldrar måste varje intervju med personer mellan 30 och 60 räknas dubbelt i förhållande till intervjuer med personer mellan 18 och 29 år. Denna kompensation görs automatiskt i datamaskin. Samtidigt med denna kom- pensation gjordes en datastyrning av urva— let så att det korrekt motsvarar befolk— ningsstatistikens information om fördel- ningen på ålder, kön och civilstånd. (Se ta— bell I: 2.)

Personer under 30 år kallas i denna fram- ställning för »den yngre generationen» och de som är 30 år och över kallas »den äldre generationen». Detta kan synas mindre ar- tigt mot alla ungdomliga över 30 år. Men det är inte bara ovannämnda undersök- ningstekniska detalj som dikterat denna kon- vention. I vårt ämne tycks man f.n. ur— skilja något av en gräns vid 30-årsåldern.

De som utlottats för en intervju förbe— reddes genom ett brev från undersöknings- ledaren som formulerats i samråd med upp- dragsgivarna. Brevet hade följande lydelse:

På uppdrag av en statlig utredning under ordförandeskap av undervisningsrådet Ragnar Lund kommer Sifo att genomföra en stor un— dersökning med början i februari 1967. Den skall belysa allmänhetens inställning till en rad viktiga frågor, såsom: Socialvården Abortfrågan Sexualundervisningen Sexuallivet Fritidsvanor Religionen

En del av frågorna ställs av en intervjuare. Andra frågor får Ni besvara genom att fylla i ett enkelt formulär.

Frågorna har formulerats i samarbete med ledamöterna i den statliga utredningen, näm- ligen: Maj-Briht Bergström-Walan, fil.lic., leg. barn- morska Carl Gustaf Boöthius, chefredaktör för tid- skriften Vår Kyrka Rolf Granstrand, fil.stud., f.d. ordförande i

SECO Birgitte Heeger, fil. kand., f.d. rikskonsulent

i Svenska Missionsförbundets Ungdom

(SMU) Ragnar Lund, undervisningsråd Ottar Ottersen, pastoratsadjunkt, bitr. studie— rektor i Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS)

Gösta Rodhe, skolöverläkare i Skolöversty- relsen Thorsten Sjövall, leg. läk., ordförande i RFSU Torsten Wickbom, rektor vid Katrineholms gymnasialskola Med ett noggrant vetenskapligt urval i man- talslängderna har Ni tillsammans med många hundra andra personer blivit utsedd att repre- sentera en del av svenska folket. Det är mycket viktigt att alla som valts ut också kan med- verka, annars blir resultaten inte vetenskapligt tillförlitliga. Det sätt på vilket urvalet har gjorts innebär att Ni inte kan ersättas av någon an- nan.

Undersökningen genomföres i februari och mars. Vi är angelägna om att snarast få veta var vi kan nå Er för intervju. Om Ni flyttat eller om Ni inte finns på den adress till vilken vi skickat det här brevet, ber vi Er ha be- sväret att fylla i och omgående sända in det bifogade svarskortet.

Inom kort kommer en av Sifozs intervjuare att ta kontakt med Er för att bestämma tid för intervju. Själva intervjun kommer därefter att genomföras vid ett besök hos Er. Inter- vjuarens enda uppdrag är att ta reda på, vad just Ni anser. Intervjuaren kommer inte på något sätt att påverka Er. Era svar är enbart avsedda för statistik. Ingen utanför Sifo får någonsin ta del av vad just Ni har svarat.

SOU 196912

Vi ber till slut att på förhand hjärtligt få tacka för Ert vänliga tillmötesgående.

Intervjuarna genomförde sina uppdrag precis som förväntats av dem. Av 2156 personer som skulle intervjuas, misslyckades man med att hitta ny adress för 10 stycken som flyttat; flyttningen fanns inte anmäld enligt mantalsverk och pastorsexpeditioner, ingen eftersändningsadress hade lämnats på posten, och inga grannar kunde lämna be— sked. 34 personer kunde inte anträffas un— der de två månader fältarbetet pågick trots upprepade besök och telefonpåringningar. 153 vägrade svara. 2 intervjuer som enligt uppgift postades av intervjuaren nådde al— drig SIFO och 5 var för ofullständiga för att medtagas i vår analys. Det är ett totalt bortfall av 204 personer eller 9,5 %.

Bortfallet är inte högre eller lägre än vad man brukar få i undersökningar om långt mindre brännbara ämnen. Bland opi- nionsinstituten och deras avnämare finns ett gentlemens agreement att inte klaga på fältarbetet i en undersökning som har mind- re än 10 procents bortfall. Vår undersök- ning ligger alltså inom denna marginal trots sitt svåra ämne.

Antalet utvalda som fullbordar den mer konventionella muntliga utfrågningen men vägrar att befatta sig med privatenkätens intimare frågor är i sig av rätt stort intresse. Om vi finner att under de skyddade om- ständigheter SIFO skapade, en stor del av befolkningen ändå inte medverkar, vore detta resultat en klar fingervisning till allt folkbildningsarbete att man inte kunde räk- na med allmänhetens medverkan i former av sexualupplysning som går in på inti- mare detaljer.

Nu blev de intervjuades medverkan nära nog fullständig: 98,5 procent av de munt- ligt intervjuade fortsatte med privatenkäten. (Se tabell I: 3.) Inom den yngre generationen blev det 99,9 procent, bland dem som är över 30 år blev det 97,9 procent. Även en grupp med — som vi skall se — mer restrik- tiv hållning till det sexuella — de som kom- mer från hem där föräldrarna är mycket el- ler ganska religiösa och själva går i kyrkan minst en gång i månaden — medverkade i

full utsträckning (97,6 procent).

Som vanligt gjorde SIFO:s huvudkontor en stickprovskontroll av intervjuarnas ar- bete. I denna undersökning kontrollerades i efterhand per brev hur 334 intervjuer utförts. Inget fall av fusk eller hemma— gjorda svar upptäcktes. Av de kontrollerade tyckte 79 procent att intervjuaren uppträtt tilltalande, 20 procent tyckte att intervjuaren uppträtt varken tilltalande eller obehagligt, och mindre än en procent att han eller hon uppträtt obehagligt.

1.4 F rågeform uläret

Fältarbetets framgång berodde också på att frågorna som ställdes i intervjun hade grund— ligt testats. Den första formuleringen av frågorna gjordes i samråd med samtliga medlemmar i USSU. Undersökningsleda- ren och kommittén utgick från ett antal på förhand definierade forskningsproblem och begränsade frågeformuläret till att täcka insamling av information om dessa problem. Olika varianter av frågor testades sedan i fältet så att de blev enkla och entydiga. Förtestningen gjorde det klart att man inte kunde använda den folkliga terminologin om sex i en seriös intervju. Det enda undan— taget från detta var att »gummi» nämndes inom parentes varje gång efter ordet kon- dom. Flera versioner av frågornas inbördes ordning prövades för att få fram den ord- ning som gjorde att intervjun flöt lätt.

Av stort värde på detta stadium var kon- sultationer med professor Joachim Israel och med. kand. Nils Gustafsson som höll på med fältarbete för en undersökning av veneriskt smittad skolungdom jämte en kon- trollgrupp av representativ ungdom. Ett an- tal frågor kunde göras gemensamma i de två undersökningarna och vi kunde utnyttja det grundliga förtestningsarbete som dessa forskare utfört för dessa frågor.

Det slutgiltiga formuläret för den munt- liga besöksintervjun innehöll 135 frågor och privatenkäten innehöll 73 frågor, samman- lagt 208 frågor. En del frågor innehöll emellertid delfrågor och följdfrågor varför det totala antalet är något högre. Fyra

svarskort användes inom intervjun, d.v.s. kort med tryckta svarsalternativ som över- räcks till intervjupersonen från vilket han kunde välja sitt svar. De användes vid frå- gor med komplicerade svar eller vid frågor om känsliga ämnen där det är lättast att svara med en bokstav eller ett nummer i stället för ett muntligt svar.

Frågeformulären godkändes av uppdrags- givarna vid sammanträde den 12 januari 1967. De är återgivna som bilaga 5. 141 ff.

Efterkontrollen av de intervjuade visade att 7 procent tyckte att det var många svåra frågor i intervjun, 74 procent tyckte att det var en del svåra frågor, och 19 procent att inga frågor var svåra. Det var framför allt kvinnorna som upplevde intervjun som svår.

Vi har skrivit om hur undersökningen gjordes något mera i detalj än vad som är vanligt. Fältarbete i en undersökning som denna har ett intresse i sig själv utöver de resultat som framkommer. Vår undersök- ning är också den första i världen som in- tervjuar ett representativt sannolikhetsurval av vuxna om deras sexualliv. Kinsey och andra har använt frivilliga informanter, d. v. s. låtit intervjupersonerna utnämna sig själva. Schoffields undersökning i England, liksom Israels i Sverige, använder visser- ligen urval i vilket rena slumpmekanismer anger vem som skall bli intervjuad. Men dessa undersökningar har omfattat endast de yngre åldrarna. Vi är först med ett dy— likt urval i hela åldersskalan 18—60 är.

1.5 Karaktären av våra slutsatser

Karaktären av slutsater i en undersökning som denna kan belysas av några exempel:

1. En betydande andel ungdomar får sin första sexuella erfarenhet efter en dans- tillställning där sprit förtärts och tillfälliga intima bekantskaper knutits. Denna slut- sats anteciperades 1955 i en skrift utgiven av Skolöverstyrelsen i vilken det heter att skolan bör göra ett »påpekande om de risker, som är förbundna med dans i för- ening med spritförtäring. På den punkten är det nödvändigt, att ungdomen får en mycket bestämd deklaration från skolans

SOU 1969: 2

sida, en deklaration som också vid lämpliga tillfällen bör adresseras till föräldrar, måls- män och arrangörer av ungdomsfester».2

2. Mycket få ungdomar använder skydds- medel vid sitt första samlag. Preventiva åt- gärder är något som man först lär sig med tiden efter den sexuella debuten. Denna slutsats överensstämmer väl med vad man funnit i andra länder. En mycket solid un- dersökning av Michael Schofield visar t. ex. att i England löper 8 av 10 tonårsflickor risk för graviditet därför att de inte an- vänder skyddsmedel vid samlag.3

3. Jordbrukare har stor kunskap om sex och den friaste inställningen. Boskaps- aveln på en bondgård är en naturlig kun- skapskälla, och sedan gammalt har det va- rit accepterat att man ligger med varann in- nan man gifter sig. Denna nordiska tra- dition hos allmogen belyses i den finländske sociologen K.R.V. Wikmans bok Die Ein- leitung der Ehe.4 Som synes har vi här slutsater som man kan kalla rimliga: de överensstämmer med sunt förnuft och med vad lärda män sagt. Man kan t. 0. m. fråga sig om det är för- svarligt att staten ger SIFO anslag för att utröna sådana självklarheter. Slutsatserna har det gemensamt att de framkastades av bildade svenskar i konver- sation med författaren vintern 1966—67. De har också en annan sak gemensam: de är alla helt felaktiga. De rätta förhållan— dena är:

1. Dans med spritförtäring är en mycket ovanlig väg till den första sexuella erfaren- heten. Kombinationen att ha först träffats på en danstillställning, att ha sitt första samlag kort därefter (inom en vecka) och att ha druckit vin eller sprit före första samlaget har erfarits av en procent av alla ungdomar.

2. En majoritet av 18—30 åringar eller 56 procent använde skyddsmedel redan vid sitt första samlag.

3. Jordbrukets folk har lägre sexualkun— skap och den mest återhållsamma inställ- ningen till föräktenskapliga förbindelser. Hemmansägare och andra sysselsatta i jord— bruk och deras familjemedlemmar har lägre

SOU 1969: 2

poäng än medeltalet svenskar i åldern 18—60 år i ett kort kunskapstest om det sexuella (4,5 rätta svar för de förra och 5,2 för alla). De är också mindre toleranta mot föräktenskapliga förbindelser: 55 pro- cent av lantbrukets folk tycker att det är bra att mannen har sexuell erfarenhet innan han gifter sig och 49 procent tycker att det är bra att kvinnan har sexuell erfarenhet innan hon gifter sig. Motsvarande siffror för hela befolkningen är 62 resp. 54 pro- cent.

De riktiga slutsatserna motsäger alltså dem som vi nyss tyckte var så rimliga och självklara. Om vi börjar fundera på dessa riktiga slutsater så framstår dessa också inom kort som »självklara» och i överens- stämmelse med sunt förnuft. Ungdomar har ju så många tillfällen att träffas att det är »självklart» att dans och sprit inte är ut- slagsgivande för en sexuell kontakt. Med all upplysning och reklam som Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) riktat till tonåringar under senare år är det »själv- klart» att de använder preventivmedel redan vid den sexuella debuten. Med städernas skolutbildning högre än landets är det »självklart» att jordbrukarna får lägre po- äng, och »alla vet ju» att de är konserva- tiva. Läser man vidare i denna rapport kan man även få andra upplysningar som gör att de korrekta slutsatserna blir helt över- tygande självklara. Första samlaget sker ofta nog med någon som är något äldre och mer erfaren och därför van vid skyddsmedel. Självägande jordbrukare riskerar att barn födda i föräktenskapliga förbindelser får ärva deras inkomstkälla och arbetsplats, familjegården, ett problem som den anställ- de i staden oroar sig mindre för.

Exemplen kan mångfaldigas. Med tiden kommer de korrekta slutsatserna som först så överraskade oss att framstå som helt naturliga och självklara. Sociologiska forsk- ningsresultat blir lätt allmän kunskapsegen- dom på förvånande kort tid. Det är ett av

' Handledning i sexualundervisning. Stockholm 1955. Sid. 16 (kursivering i originalet).

" Michael Schofield, The Sexual Behaviour of Yann People, London 1965, s. 106. ' bo 1937.

17

skälen — det finns andra — till att äldre sociologiska framställningar ibland ger in- tryck av att utveckla självklarheter och tala om vad alla redan vet. En rapport som denna som får en hel del publicitet kommer t. ex. inom en snar framtid att framstå som trivial. Men vad man vunnit då är att det myckna »tyckandet» på detta område reducerats till en mindre och mer försvarlig räjong.

1.6. Några konventioner

Det ligger vaghet i vardagsspråkets ord »många» och »några». När dessa och lik-

nande uttryck används — och det är alldeles nödvändigt för läsbarheten att de används —

så gäller i denna rapport följande konven— tioner:

»få (eller »några få») — inte mer än 10 procent av fallen; »några» — mer än 10 procent men inte över 25 procent av fallen; »många» — en god minoritet, mer än 25 procent

men mindre än 50 procent »flesta» — mer än 50 procent

Bland de »flesta» urskiljer vi en »knapp majoritet» mellan 50 och 60 procent, en »klar majoritet» mellan 60 och 80 och en »överväldigande majoritet» över 80 pro- cent.

Vi har använt en klassificering av yrken som överensstämmer med den socialgrupps— indelning som tidigare var gängse i Sverige. Vi kallar ibland dessa grupperingar för

yrkesklasser:

»Lågre yrkesklass» — ibland kallad »arbetar- klass» — är socialgrupp III »Medelklassyrken» — är socialgrupp II »Högsta yrkesklass» — ibland kallad »överklass» — är socialgrupp I

De två senare sammanförs ibland och kallas då »högre yrkesklasserna».

Vi kommer ibland att tala om två stora grupperingar av skolutbildning:

»Lägre skolutbildning» —- folkskola, yrkesskola, folkhögskola och realskola (numera grund- skola) utan examen »Högre skolutbildning» — realexamen eller högre De olika skolformer som faller inom des-

sa grupperingar framgår av frågeformulä-

18

ret (s. 146). Som tidigare nämnts säger vi: »Yngre generation» — under 30 år »Aldre generation» — över 30 år Vi behöver också tala Om de sexuellt erfarna och de sexuellt aktiva: »Sexuellt erfaren» — person som någon gång haft samlag

»Sexuellt aktiv» — person som haft åtminstone ett samlag den senaste månaden

Till sist vill vi varna för att hårdra små skillnader i procenttal. Det leder lätt till meningslösa diskussioner förankrade enbart i statistiska slumpmarginaler. En viss väg- ledning till vilka skillnader som är för små att fästa avseende vid kan erhållas genom att beräkna de approximativa sannolikhe— terna att de återkommer vid upprepade urval. Vi har erhållit dylika sannolikheter genom att pröva de tabeller vi använder för Våra slutsatser med xz-test. (Observera att dessa test är ungefärliga; vi har räknat dem som om vi hade ett helt obundet, ovägt urval men i verkligheten är vårt urval vägt). Inga slutsatser har byggts på skillnader i siffror som saknar statistisk signifikans.

De säkraste slutsatserna i undersökningar av detta slag är de som är förankrade i mer än en enstaka siffra eller ett enstaka sif- ferpar, d.v.s. härrör från situationer där olika typer av information pekar åt samma håll.

SOU 1969: 2

2. Om det återhållsamma sexualmönstret och dess förändringar

Alla kända samhällen har sociala normer för sexuellt beteende. Variationerna i nor- mer från en tidsålder till en annan, från ett samhälle till ett annat och från en grupp till en annan inom samma samhälle kan dock vara stora. Endast ett fåtal normer, t. ex. förbuden mot incest mellan föräldrar och barn, är så vitt spridda i tid och rum att man vågar kalla dem allmänmänskliga. Att tala om att alla samhällen har en sexual- moral är alltså inte detsamma som att säga att denna moral är densamma överallt, och absolut inte detsamma som att säga att samhällets sexualmoral alltid är den som en viss grupp eller person kallar sin sexual— moral.

Sexualrnoralen (vilket innehåll den än har) existerar inte i något samhälle som något helt självständigt och oberoende. Den är mer eller mindre klart förbunden dels med det rådande etiska systemet, dels med den föreliggande sociala strukturen. Att mo— ralnormer är sammanlänkade med andra aspekter av samhällsordningen är inte unikt för det sexuella. Affärsmoral är t. ex. sam- manbunden dels med allmänna värderingar om ärlighet, respekt för avtal etc., dels med

Köns- umgänge

j_.

Barn '

SOU 1969: 2

_)

kreditväsendets struktur, arbetsmarknadens organisation m.m. Sexualmora-len är lika- så förbunden dels med allmänna värdering- ar om kärlek, privatlivets helgd etc., ”dels med olika delar av samhällsstrukturen så— som äktenskapsmarknadens natur, könsrolls— uppdelningen, uppfostringsväsendet m. m.

2.1 Det återhållsamma sexualmönstret

Ett genomgående tema i traditionell sexual- etik har varit >>återhållsamhet». Detta. tema återfinns både i religionen, uttryckt t. ex. i biskopsbrev och predikningar, och i samhällsordningen, uttryckt t.ex. i Gifter— målsbalken, Föräldrabalken och Ärvdabal- ken. De antaganden om samlags moraliska och juridiska konsekvenser som uttrycks i dessa källor är enkla: (1) samlag medför försörjningsplikter och uppfostraransvar för föräldrar för de barn som avlas; (2) de medför försörjningsplikt för fadern gent— emot modern; och (3) de skapar bindande vägar att överföra och fördela ägodelar mellan föräldrar och barn eller andra an- förvanter. Man förutsätter med andra ord att de relationer som anges i nedanstående

.. .. Egendoms- läggaldrra- _> fördelning vid va arvsskifte Mödraför-

sörjning

19

figur gäller.

I sin striktaste utformning har den etik som stått i samklang med dessa relationer (a) förbjudit föräktenskapliga förbindelser och (b) förbjudit utomäktenskapliga för- bindelser. Där denna etik gäller talar vi i denna rapport om det återhållsamma sexual- mönstret.

Förbudet mot föräktenskapliga förbin- delser innebar bl.a. att ett garanterat an- svar i äktenskapets form för försörjning skulle etableras innan sexualumgänge ägde rum. Förbudet mot utomäktenskapliga för- bindelser innebar bl. a. att endast blodsför- vanter födda inom äktenskapet ärvde för- äldrarnas ägodelar och ev. andra privile- gier. Överträdelser av dessa två förbud medförde inte nödvändigtvis några åtgärder från rättsväsendets sida. Även om lagrum- men relativt sällan utnyttjas påbjuder dock den nuvarande svenska lagstiftningen straff för samlag med person som är under femton år, och räknar äktenskapsbrott som skäl för omgående skilsmässa. I många andra avseenden bygger den återhållsamma sexual- moralen inte på lagregler utan på sedlighets- regler. Det är framför allt den organiserade religionen som sedan århundraden predikat det återhållsamma * sexualmönstrets sedlig- hetsregler.

I den Handledning som Skolöverstyrelsen utgav 1955 i samband med att sexualunder- visningen skulle bli obligatorisk gav man sitt stöd till en återhållsam inställning. »Av- hållsamhetens positiva värden bör fram- hållas», heter det. »Det synes välbetänkt att läraren för de unga påpekar, att för frisk ungdom avhållsamhet från sexuellt samliv icke är skadlig.»1

Alla de relationer som lag och sedlighet förutsatt mellan könsumgänge, barn, för- sörjning av mödrar, föräldraansvar och egendomsfördelning vid arvsskifte har emel- lertid under senare årtionden blivit allt mindre påfallande. Detta gäller framför allt relationen mellan samlag och barn som drastiskt påverkats av utvecklingen och spridningen av skyddsmedel mot graviditet. Men även de övriga relationerna har på- verkats. Den alltmer utvecklade socialvår-

20

den och de ökade möjligheter arbetsmark- naden ger kvinnor att försörja sig själva har minskat kravet på mödraförsörjning via en äkta man. Socialvården, barnbidra- gen och det utbyggda skolväsendet har lät- tat på föräldraskapets skyldigheter. Vidare har ärvda privilegier och ägodelar fått allt mindre betydelse, och den ärvda delen av befolkningens tillgångar blivit relativt obe- tydlig i jämförelse med den förvärvade. Samtidigt har religionens inflytande i sam- hället avtagit. Sexualmoralens normer har påverkats av dessa förändringar: kravet på återhållsamhet har inte samma stöd som tidigare. En romantisk ideologi som söker undandra kärleksförhållanden från social kontroll har vidare sedan länge undermine- rat den återhållsamma inställningen.

Vi skall inte diskutera allt detta i detalj utan i stället koncentrera vår diskussion till två aspekter som sällan berörts i andra framställningar: (1) den romantiska kär- leksideologins genomslagskraft och (2) de nya preventivvanorna. För det är främst i kombinationen av dessa som vi finner nyc- keln till vår tids sexuella omvälvning.

2.2 Romantisk kärlek

Bland aristokraterna inom lZOO-talets Euro- pa uppstod en proteströrelse riktad dels mot råheten och våldet i det feodala systemet, dels mot kristendomens återhållsamma sexu- alnormer.2 En ideologi utbildades i Eng- land och på kontinenten som hävdade att man kunde bli helt betagen av en annan persons skönhet och personlighet och att denna kärlek ledde till outsäglig lycksalig- het om den var besvarad och till outsäglig olycka om den blev avvisad. Kvinnan blev i denna uppfattning ingalunda fresterskan som öppnade helvetets dörr utan ängeln som öppnade himlens. Trubadurer sjöng de utvaldas lov och riddare förde deras färger i sina tävlingar. De sköna som så prisades var ofta hustrur till de uppvaktan- des överordnade. De besvarade hyllningarna

1 A.a., s. 14. = De litterära uttrycken för denna rörelse har beskrivits i Denis de Rougemont, L”amaur er l'Occident, 2:a uppl., Paris 1954.

SOU 1969: 2

med att kyssa den knäböjande riddarens panna, lät sin kavaljer följa dem till säng- kammaren och hjälpa dem till sängs, lät honom sova påklädd bredvid sig. Med tiden — på 1500-talet — blev det accepterat att den besvarade kärlekshyllningen belönades med en normal sexuell kärleksakt. Äkten- skap och kärlek ansågs som artskilda ele- ment; ibland t.o.m. förintande varandra som eld och vatten. 1 vad mån de svenska riddarna varit påverkade av denna ideologi vet vi inte, och det är av föga betydelse eftersom dessa föreställningar nått nutiden i andra former och på andra vägar.

Ideologin om romantisk kärlek spreds till medelklassen men mötte här en annan vär- dering av den äktenskapliga trohetens dygd; borgarfrun tillåts inte lika lätt som hov- frun att mottaga och belöna uppvaktningar med sexuella favörer. 1600-talets borgare lyckades finna en lösning på detta dilemma: den romantiska kärlekslekens tilltal och gen— svar skulle förbehållas de ogifta i stället för de gifta. På det sättet kunde man förena kärlek och äktenskap. Den romantiska kär- leken fick därmed sin udd riktad mindre mot de återhållsamma kristna normerna och mer mot äktenskap arrangerade på ba- sis av föräldrars önskan och statussystemets krav. Kärlek, uttryckt och besvarad, skulle vara den legitima basen för val av äkta hälft. Romantisk kärlek blev även en någor- lunda acceptabel ursäkt för mannen av börd att gifta sig med kvinnan av folket och för liknande mesallianser.

Denna »proteströrelse» som vi kallar ro- mantisk kärlek är ännu verksam ibland oss och har nått hegemoni i massmedia. Varje dag i sångprogram i radio och TV, varje vecka i noveller i veckotidningar, varje månad på biografen, varje boksäsong i ro- maner, varje konversation om sex ger på- minnelser om romantisk kärlek. Den idé som framför allt renodlats av de nutida förespråkarna är enkel: det är tillåtet om man är kär. Romantisk kärlek — föreställ- ningen att man kan (och ofta bör) avvika från den traditionellt återhållsamma mora- lens krav förutsatt att man är förälskad — har blivit inte bara säkerhetsventilen som

SOU 1969: 2

löser de spänningar som en strikt sexual- moral kan skapa utan också signalen till en friare sexualmoral. Den kan formuleras så här: förälskelse legitimerar samlag, och för- älskelse styr valet av äktenskapspartner och ev. byten av partner.

I vår undersökning pejlade vi hur långt den romantiska protesten spritt sig i Sverige.

»De som är kära i varann får ha sexuellt umgänge även om de inte är gifta», säger en överväldigande majoritet, nämligen:

85 % av alla (9 %'säger nej och 5 % är tvek- samma)

89 % av alla män 81 % av alla kvinnor

83 % av gifta 90 % av ogifta 92 % av den yngre generationen 82 % av den äldre generationen

88 % av stadsbor 81 % av landsbor

86 % av medel- och överklassen 85 % av arbetarklassen

Föreställningen att kärlek legitimerar samlag oavsett civilstånd är vitt utbredd äv- en i de grupper som officiellt håller på det återhållsamma sexualmönstret. »De som är kära i varann får ha sexuellt umgänge även om de ej är gifta», säger

71 % av män som går i statskyrkan 64 % av kvinnor som går i statskyrkan 44 % av män som går i frikyrkan 42 % av kvinnor som går i frikyrkan

39 % av män som tillhör en religiös förening 33 % av kvinnor som tillhör en religös förening

Den romantiska ideologin är uppenbar- ligen helt dominerande bland majoriteten av svenskar och har även trängt långt in i de kretsar som officiellt står för en återhållsam moral som inte tillåter för- och utomäkten- skapliga förbindelser även om man är kär.

Av ovanstående framgår att männen ac- cepterar kärlek som legitimation för samlag mer än kvinnor. Män accepterar också i högre grad andra grunder för samlag och är inte villiga att låta kärleken vara den enda. »Kärlek är det enda riktiga skälet för en sexuell förbindelse» (tabell II: 1) — säger

52 % av alla män 80 % av alla kvinnor

På en direkt fråga:»Anser ni att det är

orätt med sexuellt umgänge utan förälskel- se?» svarar 30 % av männen och 59 % av kvinnorna »orätt». För majoriteten av kvin- norna har den romantiska sexualuppfatt- ningen blivit helt utslagsgivande. Driven till sin yttersta konsekvens kräver denna uppfattning att äkta makar skall vara kära i varandra för att ha samlag med varandra. Vi ställde dock inga frågor om detta.

Den romantiska ideologin har en viktig konsekvens för samhällsordningen: den un- dandrar .sexualförbindelser från omvärldens föreskrifter. Man kan inte hjälpa att man blir kär. Och man är själv den enda perso— nen i världen som till syvende och sist kan avgöra om man är kär eller inte. Där den romantiska ideologin slagit igenom kan allt- så inga utomstående definiera en persons kärleksförbindelser. Och när parterna väl definierat den för omvärlden gäller att ingen utomstående får »gå emellan». Med andra ord, denna ideologi söker undantaga det sexuella från utomståendes sociala kontroll.

Denna kärleksideologi har, som vi sett från våra siffror, kommit att omfattas av en överväldigande majoritet av svenska fol- ket. Det återhållsamma sexualmönstrets ne- derlag mot den romantiska kärleksideologin kan mätas med andelen av befolkningen som kan 'säga »Jag blev förälskad och vi väntade med samlag tills vi var gifta». Så säger endast 14 procent (tabell II: 2). De övn'ga 86 procenten, en överväldigande ma- joritet, hade de föräktenskapliga samlag med sin tillkommande som den romantiska kärleksideologin legitimerar. Av de äldre kvinnorna hade 20 procent väntat men av de unga gifta kvinnorna hade 9 procent väntat..Även bland deSSa gäller att en del hade sexuell erfarenhet före äktenskapet — men inte med den äktade.

Vad vi sagt gäller den person som man gifte sig med. ,Förälskelser i andra leder ingalunda alltid till samlag; 68 procent rap- porterar att det någon gång hänt dem att de varit förälskade utan att de hade något samlag, varken förr eller senare.

Att först bli kär och att sedan söka sam- lag med den älskade är det klassiska ro- mantiska mönstret. I verkligheten finns det

22

emellertid flera relationer mellan kärlek och kärleksakt än den klassiska. Det något ihåliga i kärlekskravet som legitimation för samlag belyses kanske bäst av dem som säger »Det har hänt att jag haft samlag utan att vara förälskad men att jag blev förälskad efter våra första samlag». Så har 23 procent av männen någon gång upp— levt det och 7 procent av kvinnorna. Att ha samlag är emellertid ingen kungsväg till förälskelse: 62 procent av männen säger »Det har hänt att jag haft samlag utan att vara förälskad och utan att heller bli det efter våra samlag». För kvinnorna är mot- svarande siffra 13 procent.

Till sist skall vi också notera en grupp som erfarit att förälskelsen är en dålig fin- gervisning till det sexuella. Av männen sä- ger 20 procent: »Det har hänt att jag varit förälskad, men att förälskelsen försvann ef- ter vårt första samlag». Detsamma har hänt 11 procent av kvinnorna.

Vi kan sluta att den romantiska ideologin varit mycket effektiv i nedbrytningen av det återhållsamma sexualmönstret utan att ersätta det med annan social kontroll. Att låta förälskelser vara guiden till sexualum- gängen är som synes i viss mening godtyck- ligt: ingen annan än den förälskade kan avgöra om han är förälskad Och ibland kom- mer sexualumgänget före förälskelsen och ibland försvinner förälskelsen efter första sexualumgänget. Rådet att låta sexuallivet styras av förälskelser är i praktiken den sociala kontrollens abdikation. Det är ett råd att var och en skall göra vad som för honom eller henne känns bäst och riktigast. Därmed är inte sagt att förälskelse och kärlek är betydelselösa för de förälskade. Som vi senare skall se färgas den sexuella samvarons kvalitet av att man är kär.

De yngre omfattar inte alla aspekter av den romantiska inställningen i samma höga grad som de äldre. Åsikten att »kärlek är det enda riktiga skälet för en sexuell för- bindelse» hyllas t. ex. av 60 procent av den yngre generationen och 68 procent av den äldre. Har den romantiska nedbrytningen av det återhållsamma sexualmönstret ge- nomförts så effektivt av den äldre genera-

SOU1969:2

tionen att den yngre inte längre behöver bi- dra?

2.3 Den preventiva teknikens spridning

Enligt vad vi kan räkna ut från våra inter- vjuer ägde under en månad på förvintern 1967 ungefär 9,7 millioner samlag rum i Sverige. Nio månader senare föddes 8 800 barn. I det kontraceptiva samhälle som Sverige blivit går det alltså ungefär 1 100 samlag per fött barn. Den direkta och na- turliga linje som äldre lagstiftning och gam- maldags sedlighet drog mellan samlag och barn har alltså brutits i befruktningskon- trollens tidsålder. Den romantiska inställ- ningen har gett impulser och legitimation till att bryta med det återhållsamma sexual- mönstret. Graviditetskontrollen har gett de tekniska medlen.

Befruktningskontroll har liksom den ro- mantiska kärleksideologin en lång förhisto- ria.3 Kondom av linne rapporteras på 1500- talet, av tarmblåsor på 1600- och l700-talen. Pessarens förelöpare, en svamp indränkt i lämpliga kemikalier att införa i vagina, bör- jar rapporteras från 1600—talets Frankrike och torde ha bidragit till de franska födelse- talens nedgång århundradet efter franska revolutionen. På 1840-talet uppfanns vul- kaniseringsprocessen för gummi, och där- med fanns den teknologiska basen för den massproduktion av både kondom och pes- sarer som karaktäriserat vånt århundrade. På 1950-talet kom p-pillren, den mest ef- fektiva befruktningskontrollen hittills och spiralen, den billigaste varianten av preven- tivmedel.

Spridningen av de massproducerade pre- ventivmedlen befordrades av aktionsgrupper som med tiden utvecklades till folkrörelser för familjeplanering. Ledarna för dessa rö- relser var ofta kvinnor: Marie Stopes i Eng- land, Margaret Sanger i U.S.A., Elise Otte- sen-Jensen i Sverige. Dessa rörelser rönte mycket motstånd från alla etablerade in- stitutioner, inklusive staten. Det är först i några av de nya nationerna i underutveck- lade områden som staten från början blivit ledare för snarare än en mer eller mindre motsträvig följeslagare till befruktningskon-

SOU 1969: 2

trollens aktionsgrupper.

Familjeplanering praktiseras nu av en stor majoritet svenskar. Hälften av befolk- ningen brukar ha preventivmedel hemma (tabell II: 3); detta gäller genomgående både de högre yrkesklasserna (50 %) och arbetar- klassen (48 %), både de med låg utbildning (46 %) och med realskola och högre utbild- ning (56 %). En fjärdedel av de ogifta (25 %) brukar ta med sig preventivmedel när de går ut.

Ett nytt budord har uppenbarligen vun- nit förankring hos befolkningen: Du skall icke ha samlag utan preventivmedel utom när du avser att skaffa barn! Så säger våra intervjuade:

Den yngre generationens män Man bör absolut använda preventivmedel 76 %

varje gång Man bör nog använda preventivmedel, 21 % men man kan låta bli ibland

Man kan gott strunta i att använda pre- 3 % ventivmedel _ Man bör aldrig använda preventivmedel 1 %

Den yngre generationens kvinnor

Man bör absolut använda preventivmedel 84 % varje gång Man bör nog använda preventivmedel, 13 % men man kan låta bli ibland Man kan gott strunta i att använda pre- 1 % ventivmedel Man bör aldrig använda preventivmedel ] %

Den äldre generationens män

Man bör absolut använda preventivmedel 63 % varje gång Man bör nog använda preventivmedel, 31 % men man kan låta bli ibland Man kan gott strunta i att använda pre- 3 % ventivmedel Man bör aldrig använda preventivmedel 3 %

Den äldre generationens kvinnor

Man bör absolut använda preventivmedel 71 % varje gång Man bör nog använda preventivmedel, 20 % men man kan låta bli ibland Man kan gott strunta i att använda pre- 2 % ventivmedel Man bör aldrig använda preventivmedel 8 %

Se vidare tabell II: 4

Låt oss se hur dessa idéer om skydds— medel omsatts i det senaste samlag de inter-

3 En läsbar översikt är Peter Fryer, The Birth Controllers, London 1965. 333423]

23

vjuade hade innan de blev utfrågade (tabell II: 5).

Nio procent ville ha barn och använde av den anledningen inget skyddsmedel vid sitt senaste samlag. I sex procent av fallen var kvinnan redan gravid; 20 procent, mest äldre, kunde inte få barn.

Av de övriga, som alltså enligt normen borde använda skyddsmedel: tre procent av dessa ansåg det orätt med skyddsmedel och använde därför inte något vid sitt senaste samlag. 10 procent ogillar skydd, tycker förmodligen att de är otrevliga att använda, och inga förekom vid deras senaste samlag. Hela 16 procent slarvade och kunde endast säga att det inte blev av att använda skydd. Två procent angav mer än ett skäl varför det blir sammanlagt 27 procent, nästan tre av tio, som enligt den nya normen borde ha använt skydd, men inte gjorde det.

Ytterligare en del använde inadekvata skyddsmetoder: 4 procent utnyttjade s.k. säkra perioder,i 17 procent avbröt samlaget och 2 procent sköljde sig efteråt. 4 procent angav att de använt mer än en metod; det är alltså 19 procent, två på tio som utnytt- jar tveksamma metoder. Äldre kvinnor är vanliga i denna grupp.

Bland de övriga, en majoritet, användes följande rekommenderade metoder:

Kondom 38 % Pessar 8 % P-piller 14 % Spiral, inlägg 1 % Kemiskt medel 1 %

Det är 60 procent som håller sig till dessa mer adekvata metoder. Två procent använder mer än en skyddsteknik. P-piller är den unga generationens teknik: 26 pro- cent av de yngre använde p-piller mot 8 procent av de äldre.

Uppgifter om användning av rekommen- derade medel i olika befolkningskategorier fördelar sig sålunda:

Yngre män 77 % Äldre män 63 % Yngre kvinnor 66 % Äldre kvinnor 45 % Gifta 55 % Ogifta 68 % Yngre generationen med hög utbildning 74 % Äldre generationen med hög utbildning 66 %

Yngre generationen med låg utbildning 70 % Äldre generationen med låg utbildning 51 % Vi ser att bland de yngre flera använde rekommenderade preventivmedel än bland de äldre. Frekvensen var också högre bland ogifta än bland gifta. Bland de äldre var den högre bland dem som fått högre skol- utbildning; en dylik skillnad försvinner näs- tan bland de yngre.

Vi kan dra slutsatsen att den nya normen om preventiv efterlevs i stor utsträckning, och efterlevs enligt sakkunskapens rekom- mendationer. Men en minoritet ignore- rar dem. De utsätter därmed sig själva, sin partner och sin omgivning för risker som är lika stora som onödiga.

I Skolöverstyrelsens Handledning i Sexu- alundervisning heter det i lektionsexemplet för 14-16-åringar:»Eftersom Ni vet, att poj- kar och flickor i uppväxtåren inte skall ha sexuella förbindelser, så förstår ni också att preventivmedel inte skall användas av dem>>.5 Handledningen går inte alls in på frågan om hur preventivmedel används, och inga lektionsexempel demonstrerar dem.

Vi ser emellertid från våra siffror att preventivnormer och preventivvanor spritts i riket. Det har uppenbarligen gått så snabbt och skett så genomgripande att det nya lämnat många minoriteter bakom sig. Hu- ruvida skolväsendet är en av dem kommer att framgå av andra utredningar som USSU låtit göra.

2.4. Andra faktorer

Den romantiska ideologin och den preven- tiva tekniken är två huvudfaktorer i det återhållsamma sexualmönstrets förändring- ar. Det är emellertid inte säkert att dessa två faktorer i alla länder får samma genom— slagskraft som i Sverige. Det torde inte vara oväsentligt för förståelsen av vad som händer med det svenska sexualmönstret att landet är en välfärdsstat, särskilt att kvin- nans ställning förändras, och att sekularise- ringen är mycket spridd.

* Termen »säker period» är missvisande och borde utbytas mot ett annat ord i framställ- ningar för skola och folkbildning. * A. a., s. 53

Om man frågar »Anser Ni att det är den enskildes sak eller samhällets sak att se till att varje människa har en god levnads- standard» svarar 40 procent av de äldre och 46 procent av de yngre att det är sam— hällets sak. I praktiken har också sam- hället vidtagit en rad åtgärder som tillför- säkrar t.ex. mödrar och barn en hygglig levnadsstandard.

Om man frågar »Anser Ni att det är rätt eller fel att uppmuntra mödrar att lämna sina barn på daghem för att ägna sig åt yrkesarbete», svarar 43 procent av de äldre och 56 procent av de yngre med hög utbild- ning att det är rätt. Bland personer med låg utbildning har 25 procent av de äldre och 32 procent av de yngre denna åsikt. Vi ser här att den traditionella kvinnorollen änd- ras. Samhället vidtar också åtgärder för att tillhandahålla barntillsyn.

Det vore ytligt att tro att en kombination av romantisk protest och preventivteknik får samma konsekvens för sexualmönstret i ett samhälle som saknar utbyggd välfärd och i ett samhälle med en helt traditionell kvinnoroll.

Till sist måste vi också notera att sekula— riseringen i Sverige är särskilt märkbar bland ungdomar. I vår undersökning tror 32 procent av 18—30-åringar på en Gud som ingriper i deras liv mot 50 procent av den äldre generationen. Vi är ganska säkra på att skillnaderna i siffrorna framför allt avspeglar en sekularisering, inte att man blir frommare med åren. I SIFO-intervjuer från 1954 trodde 39 procent av 15—27-åringar på en Gud som ingriper. Fjorton år senare, år 1968, ställdes samma fråga till ett liknande urval av 12—24-åringar. Då trodde 22 pro- cent.

2.5 Återhållsamma värderingar och normer

De faktiska värderingar och normer som befolkningen hyllar varierar mer än vad man skulle tro från de vanliga framställ- ningarna av olika livsåskådningar.

En god majoritet (62%) tycker det är bra att mannen har sexuell erfarenhet när han gifter sig och en knapp majoritet (54%)

SOU 1969:2

tycker det är bra att kvinnan är sexuellt erfaren när hon gifter sig.

Endast en mindre grupp (15%) oppon- rar mot åsikten att det är bra för mannen att ha föräktenskapliga förbindelser, och oppositionen i kvinnornas fall är nästan lika svag (19%). Övriga är tveksamma. Vi får här ett första tecken på att den åter- hållsamma moralens förbud mot föräkten- skapliga förbindelser till stor del saknar stöd hos befolkningen (tabell II: 6).

Å andra sidan håller en överväldigande majoritet (87% av männen och 91% av kvinnorna) på att »trohet inom äktenskapet är absolut nödvändig». Den återhållsamma moralens förbud mot utomäktenskapliga förbindelser har alltså mycket starkt stöd bland befolkningen.

Till bildens huvuddrag hör vidare att man är benägen att överse med enstaka otrohet: 46 procent tycker man skall överse med enstaka otrohet från den man har stadigt sällskap med; 28 procent tycker att man skall överse med enstaka otrohet om man är förlovad, och 26 procent tycker att man skall överse med enstaka otrohet inom äktenskapet. Situationen är densamma vare sig otroheten är mannens eller kvin- nans (tabell II: 7 och II: 8).

För att närmare studera utbredningen och förändringen i den återhållsamma sexu— almoralen ställde vi denna serie frågor: An- ser Ni att man under följande förhållanden bör acceptera sexuellt samliv?

Om mannen och kvinnan är förlovade med varandra?

Om mannen och kvinnan har stadigt sällskap med varandra?

Om både mannen och kvinnan är obund— na av någon annan men inte närmare kän- ner varandra?

Om mannen är gift med en annan och kvinnan är ogift?

Om kvinnan är gift med en annan och mannen är ogift?

Det finns en stor variation i svaren: från 93 procent som säger ja till föräktenskap- liga förbindelser för förlovade par till 6 procent som accepterar det dubbla äkten- skapsbrottet, sexualförbindelse mellan två

25

som är gifta men inte med varandra (tabell II: 9).

Friheten till föräktenskapligt samliv stöds i överväldigande grad om vederbörande är förlovade eller har stadigt sällskap. Pro- centtalen män och kvinnor i yngre och äldre generationen som accepterar sexuellt samliv före äktenskapet är:

Yngre Äldre generationens generationens Accepterar _ __ sexuellt samliv Kvin- Kvin- mellan Mån nor Män nor Förlovade par 97% 98% 93% 89% Par med stadigt sällskap 91% 91% 87% 74% Obundna, relativt obekanta par 53% 25% 44% 12%

Föräktenskapliga relationer mellan män oeh kvinnor som inte är förlovade eller har stadigt sällskap stöds av varannan ung man (53%) och var fjärde ung kvinna (25%) Äldre kvinnor är överväldigande emot förbindelser av dessa slag.

För utomäktenskapliga förbindelser får vi denna bild:

Yngre Äldre generationens generationens Accepterar _— _— sexuellt samliv Kvin- Kvin- mellan Män nor Män nor

Gift man — ogift

kvinna 13% 6% 9% S% Ogift man — gift

_kvinna 13% 7% S% 3% Gifta med andra 12% 7% 7% 3%

I fråga om utomäktenskapliga förbindel- ser finns det mer konsekventa skillnader mellan män och kvinnor: kvinnorna är mer restriktiva. Det dominerande intrycket är emellertid att alla dessa former av utomäk- tenskapliga relationer avvisas av alla grup- per.

Generellt kan vi notera dessa drag för både för- och utomäktenskapliga relationer:

Yngre håller mindre på återhållsamhet än äldre.

Män håller mindre på återhållsamhet än kvinnor.

26

Städernas befolkning är mindre återhåll— sam än landsbygdens.

Högre inkomstklasser är mindre återhåll- samma än de lägre.

De högre utbildade är mindre återhåll- samma än de lägre utbildade.

De som sällan eller aldrig går i kyrkan är mindre återhållsamma än regelbundna kyr— kobesökare.

En intressant skillnad mellan för- och utomäktenskaplig återhållsamhet är att skill- naden i återhållsam inställning mellan män och kvinnor minskar i den yngre genera- tionen med avseende på föräktenskapliga förbindelser men ej med avseende på ut- omäktenskapliga.

De mest återhållsamma vi stött på är de som hade religiösa föräldrar och som själva går i kyrkan. Dock skall man inte tro att en moral som förbjuder föräktenskapliga förbindelser helt accepteras av dem som regelbundet hör den förkunnas i kyrkorna. En överväldigande majoritet av såväl stats- kyrkans som frikyrkans trogna besökare accepterar sexuellt samliv mellan förlovade (92 resp. 80 procent).

Sexuellt samliv mellan obundna, relativt obekanta personer accepteras av var femte frikyrkobesökare (19%), var fjärde stats- kyrkobesökare (27 %) och nästan varannan som ej brukar gå i kyrkan (44 % ).

För hela riket gäller att: 7 procent avvisar alla föräktenskapliga och avvisar alla utomäktenskapliga förbin- delser. 85 procent avvisar alla utomäktenskapliga förbindelser men accepterar åtminstone någon föräktenskaplig form av sexual— förbindelse. 8 procent tillåter någon form av föräkten- skaplig och tillåter någon form av utom- äktenskaplig förbindelse. I 150 samhällsstrukturer som George P. Murdoch analyserar i sin bok Social Struc- ture6 var föräktenskaplig sexualförbindelse tillåten i sju av tio och utomäktenskapliga i två av tio. Inget av dessa samhällen är (eller var) lika rikt, komplicerat och tekniskt

' George P. Murdoch, Social Structure, New York 1949, sid. 265.

SOU 1969: 2

avancerat som Sverige. Men Murdochs forskningsresultat visar att samhällen — trots vad västerländska moralister gärna fram- hållit — mycket väl kan tillåta föräkten- skapliga förbindelser och förbjuda utom- äktenskapliga. Antropologiskt sett är denna kombination den vanligaste; den noteras för nästan hälften av jordens kända sam- hällen. Sverige måste räknas till de samhälls- strukturer i vilka man på det hela taget tillåter föräktenskapliga förbindelser och av- visar utomäktenskapliga. Till kategorin av samhällen med detta vanliga mönster kan läggas Gamla Testamentets Israel. Det sjätte budet gällde för männens del utomäkten- skapliga förbindelser, inte föräktenskap- liga.

2.6. Relation till andra attityder

De mer och mindre återhållsamma skiljer sig från varandra på många sätt. Det är inte vår avsikt att karaktärisera dem som per- sonlighetstyper — det skulle kräva en psy- kologisk eller psykiatrisk undersökning. Vi kan emellertid visa att de har annorlunda attityder i frågor som ytligt sett inte har något med sexualitet att göra. Eftersom des- sa attityder också är annorlunda bland de högre utbildade rapporterar vi dem åtskilda inom olika utbildningskategorier.

En del människor är rigida, d.v.s. ser med oro och motvilja mot varje förändring i normer och vanor av vad slag de vara må. De finns i något högre grad bland de åter- hållsamma. Vår undersökning gjordes ett halvår före trafikomläggningen och vi frå- gade om den. (Läs först tabellens kolumner uppifrån och ned för att notera hur de som gör motstånd mot en friare sexualmoral också gör motstånd mot en helt annan för- ändring.)

En del människor är kategoriska. De är intoleranta mot ambivalenser, ser världen i svart och vitt, gott och ont. De håller också på en återhållsam sexualmoral i högre utsträckning än de som tolkar medmänni- skor som en blandning av gott och ont.

Att hylla och lyda de överordnades auk- toritet och att kräva lydnad och respekt

SOU 1969: 2

Procent instämman-

»Det finns ingen anled- den bland ning att nu övergå från vänstertrafik till höger- Högt Lågt trafik på vägarna.» utbildade utbildade

Norm om föräktenskap- liga relationer Bland dem som förbjuder- 41 % alla föräktenskapliga relationer instämmer

61%

Bland dem som accepterar 26 % 50 % föräktenskaplig relation endast med stabil part- ner instämmer

Bland dem som accepterar 26 % 46 % alla slags föräktenskap- liga förbindelser in- stämmer

Norm om utomäktenskap- liga relationer

Bland dem som förbjuder 29 % alla utomäktenskapliga relationer instämmer

51%

Bland dem som accepterar 18 % 44 % utomäktenskapliga relationer instämmer

Procent instämman- de bland »Det finns egentligen bara två slags människor — de Högt Lågt onda och de goda.» utbildade utbildade

Norm om föräktenskapliga relationer

Bland dem som förbjuder 19 % alla föräktenskapliga relationer instämmer

38%

Bland dem som accepterar föräktenskaplig relation endast med stabil part- ner instämmer

5% 23%

Bland dem som accepterar 5 % 25 % alla slags föräktenskap- liga förbindelser instäm- mer

Norm om utomäktenskap— liga relationer

Bland dem som förbjuder 6 % 25 % alla utomäktenskapliga relationer instämmer

Bland dem som accepterar 6 % 21 % utomäktenskapliga relationer instämmer

27

av de underordnade gör olika personer i olika utsträckning. De återhållsamma är auktoritära i högre grad — åtminstone tyc- ker de att barn måste lära sig lydnad och re- spekt.

Procent instäm- »Lydnad och respekt för mande bland myndigheterna är det vik- tigaste som barn måste lära sig.»

Högt utbildade

Lågt utbildade

Norm om föräktenskap- liga relationer

Bland dem som förbjuder alla föräktenskapliga relationer instämmer

72 % 90 %

Bland dem som accepterar 52 % föräktenskaplig relation endast med stabil part- ner instämmer

85%

Bland dem som accepterar 45 % alla slags föräktenskap- liga förbindelser instäm- mer

78%

Norm om utomäktenskap- liga relationer

Bland dem som förbjuder 55 % alla utomäktenskapliga relationer instämmer

Bland dem som accepterar 44 % utomäktenskapliga relationer instämmer

86%

71%

Den som är tolerant på ett område är ofta nog tolerant på ett annat. Det gäller både i fråga om vanor och opinioner. Vi jämför toleransen på det sexuella området med hur man tolererar avvikande frisyr hos tonåringar och avvikande åsikter i radio och TV, och finner att den sexuella tole- ransen ingalunda är helt fristående.

En del människor är konventionella, tyc- ker att den traditionella yttre formen (ibland skenet) är mycket viktig att upprätthålla och har ett egenvärde. Bland dem finns flera som är mer återhållsamma, t. ex. i en fråga om att följa religionens ritual även om man förlorat tron på dess innehåll.

Vi vet också att en del personer saknar introspektivt medvetande. De tycker det är bäst att skjuta ifrån sig problem, både de i omvärldens liv och de som finns inom

28

Procent instäm- manden bland

»Långhåriga tonårspoj- Högt Lågt kar borde tvångsklippas» utbildade utbildade

Norm om föräktenskap- liga relationer

Bland dem som förbjuder 13 % alla föräktenskapliga relationer instämmer

27 %

Bland dem som accep- terar föräktenskaplig relation endast med stabil partner instämmer

S% 19%

Bland dem som accep- terar alla slags föräkten- skapliga förbindelser in- stämmer

5% 15%

Norm om utomäktenskap- liga relationer

Bland dem som förbjuder alla utomäktenskapliga relationer instämmer

6% 20%

Bland dem som accep- terar utomäktenskapliga relationer instämmer

4% 18%

Procent instäm- »Det är rätt att uppfostra manden bland sina barn att be aftonbön även om man själv inte tror på Gud»

Högt Lågt utbildade utbildade

Norm om föräktenskap- liga relationer

Bland dem som förbjuder alla föräktenskapliga relationer instämmer

67% 86%

Bland dem som accep- terar föräktenskaplig relation endast med sta- bil partner instämmer

56 % 69 %

Bland dem som accep- terar alla slags föräkten- skapliga förbindelser in- stämmer

45 % 62 %

Norm om utomäktenskap- liga relationer

Bland dem som förbjuder 58 % alla utomäktenskapliga relationer instämmer

71 %

Bland dem som accep- terar utomäktenskapliga relationer instämmer

49 % 55 %

SOU 1969: 2

Procent instäm- manden bland »Det finns många åsikter som aldrig borde få fram- Högt Lågt föras i radio och TV» utbildade utbildade

Norm om föräktenskap- liga relationer

Bland dem som förbjuder 57 % alla föräktenskapliga relationer instämmer

80%

Bland dem som accep- 45 % terar föräktenskaplig relation endast med sta- bil partner instämmer

23%

Bland dem som accep- 20 % 38 % terar alla slags föräkten- skapliga förbindelser in- stämmer

Norm om utomäktenskap— liga relationer

Bland dem som förbjuder 26 % alla utomäktenskapliga relationer instämmer

48%

Bland dem som accep- terar utomäktenskapliga relationer instämmer 23 % 45 %

det egna känslolivet, och tänka på något trevligare. De återhållsamma finns i något högre utsträckning bland det slags männi- skor som föredrar avkoppling och distrak- tion framför medvetenhet om livets pro— blem.

Vi skall inte gå djupare in på de in- tressanta psykologiska teorier som finns om sexualitet och personlighetsdrag. (Se dock sid. 45). Det sagda antyder att återhåll- samhet är en del av ett större personlighets- mönster av rigiditet, auktoritetsbundenhet, intolerans och omedvetenhet. Vi rör oss här med grundläggande personlighetsattityder, men ingalunda sådana som är en gång för alla helt givna utan sådana som påverkas av den bildningsmiljö som råder i hem, skola och kamratkrets. De påtagliga skill- naderna i ovanstående tabeller mellan olika grader av den egna skolutbildningen — vil- ken vi vet är korrelerad också med föräld- rars och kamraters skolutbildning — antyder hur en god bildningsmiljö ökar öppenheten, självständigheten gentemot auktoriteter, to- leransen och medvetenheten.

SOU 196912

Vi har tidigare visat hur den återhåll- samma och den friare inställningen till det sexuella hänger nära samman med sam- hällslivets struktur. Den är alltså inte iso- lerad från samhällsutvecklingen. Vi har nu också antytt att den återhållsamma och den friare inställningen hänger nära samman med personlighetens struktur. Den är inte isolerad från personlighetsdrag och de för- ändringar som uppfostran och utbildning medför i grundläggande personlighetsatti— tyder.

Sexualmoralens beroende av samhällsför- ändringar och personlighetsförändringar är väl värda att hålla i minnet. I den populära diskussionen hoppar man gärna över dessa faktorer och ser i stället utvecklingen som ett resultat av propaganda, t. ex. antikristlig agitation eller religiöst moraliserande. Sexu- almoralens förankring i samhälls- och per- sonlighetsstrukturen begränsar effekten av olika åsiktsriktningars budskap i sexualfrå- gor.

Vad vi sagt om de olika livsåskådningar- nas propaganda gäller också skolan. Enligt

Procent instäm- >>Film och TV nu för manden bland tiden handlar för mycket om livets problem i stället Högt Lågt för att ge avkoppling» utbildade utbildade

Norm om föräktenskap- liga relationer

Bland dem som förbjuder 23 % alla föräktenskapliga relationer instämmer

56%

Bland dem som accep- 33 % 50 % terar föräktenskaplig relation endast med sta- bil partner instämmer

Bland dem som accep- 28 % 45 % terar alla slags föräk- tenskapliga förbindelser instämmer

Norm om utomäktenskap- liga relationer

Bland dem som förbjuder 34 % alla utomäktenskapliga relationer instämmer

51%

Bland dem som accep- 36 % terar utomäktenskapliga relationer instämmer

22%

29

Skolöverstyrelsens handledning i sexualun- dervisning från 1955 skall skolan stödja det återhållsamma sexualmönstret genom att framhålla avhållsamhetens positiva sidor. På senare tid har höjts röster som vill att skolan skall framhålla de positiva sidorna av en friare inställning. Från vår diskussion här och från de siffror som vi kommer att redovisa i kapitel III har vi föga anledning att tro att några timmars sexualundervis- ning i skolan varje termin ändrar sexual- beteendet hos de unga på utslagsgivande sätt i den ena eller den andra riktningen. Däremot är den ökade skolutbildningen som sådan en dynamisk kraft som bidrar till att förändra samhället och därmed dess sexual- mönster, och den är en personlighetsska- pande kraft som ändrar grundläggande atti- tyder och därmed också påverkar inställ- ningen till det sexuella.

2.7 Lära och liv

Den öppenhet mot föräktenskapligt sexu- alliv som vi fann karakteristisk för svenskar motsvaras av deras faktiska beteende. En- dast två procent, en person av femtio, hade sitt första samlag som gift.

Fem procent av den äldre generationens kvinnor gifte sig som oskulder, två procent av den yngre. Den enda grupp som markant avviker från alla andra består av personer som hade religiösa föräldrar och själva är religiöst aktiva: bland dem hade 17 procent sitt första samlag efter vigseln. Men även här gäller alltså att en överväldigande majo- ritet (83%) har föräktenskaplig sexualer- farenhet (tabell 11:10). Vi erinrar oss att bland denna grupp håller man starkast på en moral som är återhållsam också ifråga om föräktenskapliga förbindelser. Även mot— ståndare till föräktenskapliga förbindelser praktiserar dem.”I

Låt oss nu undersöka hur de som varit gifta ett år eller längre lär och lever i fråga om utomäktenskapliga förbindelser (tabell H: 11). Vi jämför dem som tillåter någon variant av utomäktenskaplig relation och jämför med dem som under det senaste

30

året haft sexuellt umgänge med flera än en person, och får följande fyra typer:

Tillåter utom- Har själv haft äktenskapliga utomäktenskapliga förbindelser förbindelser

Typ I Ja Ja Typ II Ja Nej Typ III Nej Ja Typ IV Nej Nej

Typ I är de konsekvent otrogna: de till- låter relationer vid sidan av äktenskapet och de har praktiserat dem det gångna året. Mindre än två procent (1,6%) tillhör denna grupp.

Typ II är de tillåtande men trogna. De tillåter utomäktenskapliga förbindelser men har inte själva engagerat sig i någon dylik under det senaste året. I denna grupp faller 5 procent.

Typ III är hycklarna (eller de viljesvaga). De förbjuder utomäktenskapliga förbindel- ser men praktiserar dem ändå. Här finns 3 procent.

Typ IV är de konsekvent trogna. De för- bjuder utomäktenskapliga förbindelser och har — åtminstone det senaste året — levt som de lär. Hit hör en överväldigande majoriet: 90 procent av alla gifta.

De konsekvent frigjorda (Typ I) finns mest i städerna och i den äldre generationen. De tillåtande men trogna (Typ 11) finns framför allt bland dem som har högre ut— bildning (9% jämfört med 4% för lägre. utbildade), tillhör högre yrkesklasser, och de som sällan går i kyrkan. Hycklare (Typ 111) finns i alla befolkningskategorier, men mer bland män än kvinnor, mer bland äldre män än yngre män, mer bland de högre ut- bildade, och mer bland de äldre välutbildade än bland de yngre välutbildade. Allra mest finns hycklare bland dem som genomgått skilsmässa (14 % mot riksgenomsnitt av 3%). Föreställningen att det finns flera med denna diskrepans mellan lära och liv bland dem som går i kyrkan är felaktig; siffran för statskyrkobesökare är 3 procent

" Jmf. Albert Reiss, The Social Context of Premarital Permissiveness, New York 1967.

SOU 1969: 2

och för frikyrkobesökare 2 procent, för alla andra 4 procent.

Typ IV, de konsekvent trogna, domine- rar överallt. En viss skillnad fanns dock mellan de mer utbildade och de inom den äldre generationen vars utbildning slutat med folkskolan. Inom den yngre generatio- nen är skillnaden obetydlig. Andelen konse- kvent trogna är bland

Äldre generationen

Högre utbildning 82 % Lägre utbildning 92 % Yngre generationen

Högre utbildning 88 % Lägre utbildning 91 %

De som hävdar att den äktenskapliga moralen försämras i Sverige har inte något stöd i dessa siffror från den yngre gene- rationen.

2.8 En ny norm?

Vi har sett att förbudet mot föräkten- skapliga förbindelser i praktiken upplösts. Förbudet mot utomäktenskapliga förbin— delser naggas förmodligen alltmer i kanten genom att kategorin »tillåtande men trogna» är överrepresenterad i en starkt expande- rande kategori, de högt utbildade. Detta in- nebär inte nödvändigtvis att vi går mot allt större normlöshet. Den sociala norm som i det kontraceptiva samhället kan tänkas ersätta den traditionellt återhållsamma sexu- almoralen lyder: Inga nya sexualförbindel- ser bör inledas som skadar redan befintlig sexuell samlevnad. Vi formulerade följande påstående och frågade om våra intervjuade instämde eller opponerade: »Två personer bör inte inleda en ny sexuell förbindelse om den stör den gemenskap som någon av dem har med någon annan.» Andelen som instämmer är:

Det finns en klar majoritet i dessa och praktiskt taget alla andra befolkningsgrup- per vi kan isolera som instämmer i denna nya norm (tabell II: 12).

Av visst intresse är att den nya normen också tycks i hög grad vara en minsta ge- mensamma nämnare i de olika inställningar vi funnit beträffande både för- och utom-

SOU 1969: 2

Bland lågt Bland högt utbildade utbildade Alla 77 % 78 % Mån 77 % 79 % Kvinnor 76 % 78 % Yngre generationen 74 % 77 % Aldre generationen 77 % 80 % Stadsbor 77 % 78 % Landsbor 75 % 82 %

äktenskapliga förbindelser. Instämmanden i den nya normen

(1) Bland dem som accepterar föräkten- skapligt sexuellt samliv mellan:

Inga alls 75 % Förlovade par/stadigt sällskap 77 % Obundna obekanta par 74 %

(2) Bland dem som i fråga om utom- äktenskapligt samliv:

Förbjuder förbindelser Tillåter förbindelser

79% 58%

Vi skall inte dra för stora växlar på svaren på denna enda, rätt svåra intervju- fråga. Men här finns kanske tillräcklig vär- degemenskap för att antyda vad som blir hederskodex för sexuell samvaro i det kon- traceptiva samhället.

31

3. Om inledningen i det sexuella

Inom hela befolkningen mellan 18 och 60 år har en överväldigande majoritet, 95 pro- cent, erfarenhet av samlag. Låt oss emel- lertid först beskriva dem som aldrig haft samlag.

3.1. De oerfarna

De som är utan samlagserfarenhet återfinns oftare på landet än i staden (8% mot 4%) men är i övrigt rätt jämnt fördelade i olika undergrupper inom befolkningen. Andelen är naturligtvis störst i de allra yngsta ålders— grupperna, bland l8—20-åringarna är den 20 procent. Men även inom den äldre gene- rationen gäller att var 30:e person aldrig haft samlag. Andelen utan samlagserfaren- het i olika åldersgrupper är:

18—20 år 20 % 21—25 år 7 % ze—so år 3 % 31—40 år 2 % 41—50 år 3 % 51—60 år 4 %

Att en del av befolkningen i alla åldrar är sexuellt oerfaren bör alltid beaktas när man gör offentliga uttalanden om det sexu- ella. Man kan inte generellt förutsätta vad anglosaxarna kallar »carnal knowledge».

Samlagserfarenhet saknas något oftare bland de unga som får högre utbildning:

Yngre generation

Hög utbildning Låg utbildning

12% 6%

32

Äldre generation Hög utbildning Låg utbildning

2 % 5 %

I övrigt har vi inte kunnat lokalisera nå- gon befolkningsgrupp som har påtagligt fler sexuellt oerfarna inom givna åldersgrupper (tabell Ill: 1).

Av det fåtal som aldrig haft samlag har i både yngre och äldre generationen två av tio kvinnor aldrig fått sina bröst smekta av en man, två på tio har fått sina bröst men aldrig sina könsdelar smekta av en man, och sex av tio har någon gång smekts av en man både på brösten och könsdelarna. Bland männen utan samlags- erfarenhet är det tre på tio som aldrig smekt en kvinnas bröst, nästan två på tio har smekt en kvinnas bröst men ej hennes köns— organ, och mer än hälften som har smekt både bröst och könsdelar. Om dessa aktivi- teter jämsides med samlag räknas som hete- rosexuella handlingar blir det bara 1,2 pro- cent av befolkningen mellan 18 och 60 som inte har uppgivit någon heterOSexuell erfa- renhet. (Se vidare i tabell Ill: 2.)

Att smeka motparts könsdelar brukar nu- mera kallas »petting». Inom den yngre ge- nerationen utan samlagserfarenhet säger 23 procent att de brukar petting i stället för samlag. På en direkt fråga om man idkat petting den senaste månaden svarade 19 procent av den yngre generationens oerfarna ja. Petting är alltså vanlig nog i Sverige för att beaktas i varje framställning av ung-

SOU 1969: 2

domens sexualliv. Men de svenska siffrorna ligger långt under vad som är typiskt i framställningar om amerikanska ungdomars beteende.

Ingen av dem som ej haft samlag under hela sitt liv hade någon homosexuell er— farenhet månaden före intervjun. Men 4 procent av dem medgav att de gärna skulle vilja ha erfarit sexuell njutning med någon av samma kön. Bland de sexuellt erfarna uttryckte 2 procent en önskan att ha en homosexuell relation.

Av dem som aldrig haft något samlag hade 21 procent onanerat den senaste måna- den. De onanerande bland dem som haft samlag den senaste månaden är 12. Skill- naden är liten men den ger visst stöd åt forskarnas föreställning att masturbation kan vara ett slags ersättning för samlag. Bland de sexuellt oerfarna är onani prak- tiskt taget helt en männens aktivitet: 36 pro- cent av dessa män uppger att de hade ona- nerat månaden före intervjun mot 2 procent av kvinnorna. Onani är också den yngre generationens aktivitet: 59 procent av yngre män hade nyligen onanerat mot 14 procent av de äldre männen.

3.2 Sexualdebutåldem

I Sverige säger lagen att yngling under 21 och flicka under 18 år inte får gifta sig utan länsstyrelsens tillstånd. I länder med lägre legal äktenskapsålder — t. ex. USA — förekommer långt flera tonårsäktenskap än i Sverige, och barnlösa tonårsäktenskap är vanliga. De typiska svenska ungdomarna avstängs från tidiga äktenskap och har ut- vecklat andra former för föräktenskapligt sexualliv.

Den allmänna opinionen godtar också sexuella förbindelser före den legala äkten- skapsåldern. Var femte tillfrågad ville inte specificera en ålder då sexuella förbin- delser skulle få inledas. Men de övriga gav svar, vars median är 18 år och 8 månader för män och 18 år och 5 månader för kvin- nor, alltså för männens del avsevärt under den legala äktenskapsåldern. I övrigt gäller naturligtvis att alla generella minimiåld—

SOU 1969: 2

rar krävda i lag eller rekommenderade i all- män opinion är vanskliga. Vi rör oss ju på ett område som är statt i snabb förändring och som är rikt på individuella variationer. En minimiålder skulle f. ö. kunna upp- fattas som en rekommendation att börja då, och detta kan leda till problem för dem som inte vill.

Vi vet inte om svenskarnas sexualdebut äger rum vid tidigare ålder än vad som är vanligt i andra industriländer. Pålitliga un— dersökningar av riksomfattande karaktär saknas från andra länder. Ett undantag är England. Schofield fann att 34 procent av 18-åriga pojkar i England hade haft samlag och 17 procent av l8—åriga flickor.1 I Sverige har en stor majoritet haft sitt första samlag i tonåren. Av dem som är mellan arton och nitton och ett halvt år har 75 procent haft åtminstone något samlag, 53 procent har haft samlag den senaste måna- den, och ingen signifikant skillnad finns här mellan män och kvinnor.

Åldern vid första samlaget fördelar sig så här:

Under 13 år 1 % 14—15 år 8 % 16—17 år 30 % 18—19 år 32 % 20—26 år 27 % 27 år eller äldre 2 %

Medianåldern är 17 år och 7 månader, medeltalet 18,3 år*-' (tabell III: 3). Siffrorna gäller 18—60-åringar med sexuell erfaren- het av vilka nästan alla gått i skolan på 20-, 30-, 40- och 50-talen. 1955 års Handled- Iedning i Sexualundervisning ger intrycket att »ungdom i uppväxtåren» inte hade och inte skulle ha samlag. Det är emellertid en realitet att majoriteten hade sådan erfaren- het.

Observera emellertid den stora spridning- en i våra siffror. Redan i fjortonårsåldern

1 A. a., s. 33—35. ” Medianåldern är det bästa måttet. Den an- ger när hälften av personerna haft sin första samlagserfarenhet. Medeltalet anger genom- snittsåldem för samlagserfarenhet. Det fåtal per- soner som debuterar sexuellt vid ovanligt hög ålder påverkar medeltalet men ej medianen, och medelåldern blir därför högre än median- åldern.

33

hade 3 av 100 haft samlag, d. v. s. i en ty- pisk årskurs 7 har det vanligen varit en i varje klass som haft samlag. Bland 27- åringar och äldre har det likaså funnits 3 på 100 som inte haft samlag men som kom att ha det senare. Spridning av denna stor— leksordning finns inom alla undergrupper. De variationer i medianålder som finns mellan olika befolkningsgrupper förlorar i praktisk betydelse mot bakgrund av denna spridning. Varje indelning av en publik av unga människor för sexualupplysning enligt åldersklasser resulterar i en blandning av erfarna och oerfarna. Om inte upplysning- ens innehåll är lika relevant för erfarna och oerfarna måste man fråga sig huruvida sexu- alundervisning efter 12—13-årsåldern alls skall differentieras enligt årsklasser.

Den allmänna föreställningen att pojkar — trots att deras pubertet inträffar något sena- re än flickornas — prövar sexualumgänge tidigare än flickorna är helt korrekt. Mellan männens och kvinnornas debutålder finns i den yngre generationen dessa skillnader:

Män Kvinnor Under 13 år 2 % 1 % 14—15 år 17 % 7 % 16—17 år 38 % 36 % 18—19 år 28 % 38 % 20—24 år 13 % 17 % 25 år eller äldre 1 % 1 %

Medianåldern för månen är 16,6 år och för kvinnorna i den yngre generationen 17,2 år.

De högre samhällsklassernas barn debu- terar sexuellt något senare än andra. Me— dianåldern är :

Faders yrkesklass

Högre yrkesklasser Lägre yrkesklasser

17,8 år 17,3 år

Dessa klasskillnader i sexualdebuten finns både i den äldre och den yngre generationen och minskar inte för de yngre. Den hänger samman med att förlängd skolgång — som är vanligare för de högre yrkesklassernas barn — uppenbarligen fördröjer sexualdebu- ten. Vi får följande skillnader i median- åldern för sexualdebut mellan de högt och lågt utbildade.

34

Inom den äldre generationen

Högre skolutbildning 18,6 år Lägre skolutbildning 17,7 år Inom den yngre generationen

Högre skolutbildning 17,6 år Lägre skolutbildning 16,6 år

Man kan förmoda att skolgång har denna effekt på debutåldern helt enkelt därför att skolungdom lever i en mer kontrollerad miljö under mer uppsikt av äldre än vad annan ungdom gör. Ungdom från lägre yrkesklasser debuterar tidigare, men ung- dom från lägre yrkesklasser som får högre skolutbildning debuterar sexuellt vid den ål- der deras skolkamrater gör det.

Skolgångens betydelse för debutåldern märks även när vi studerar skillnaden mel- lan stadens och landets tonåringar. Stor- stadsmiljön framställs ofta som sexuellt slapp. Vi finner emellertid ingen signifi- kant skillnad mellan stad och land i den sexuella debutåldern. Städerna har de mer utbildade ungdomarna och de debuterar, som visats, något senare.

De som kommer från religiösa hem får i genomsnitt en senare sexuell start. Me- dianåldern för sexualdebuten i olika reli- giösa miljöer är:

Föräldrar mycket eller ganska religiösa Föräldrar inte alls religiösa

l7,8 år 17,4 år

Det mycket religiösa föräldrahemmet medför att sexualdebuten kommer något se- nare än vad som gäller för andra hem.

De äldres uppgifter om sin sexuella de- butålder bör tas med en större reservation för minnesfel än de yngres. De yngres de- butålder är lägre. En jämförelse av åldern vid första samlaget ger denna generations- skillnad:

Yngre Äldre generation generation Under 13 år 2 % 1 % 14—15 år 12 % 6 % 16—17 år 37 % 27 % 18—19 år 33 % 31 % 20—26 år 16 % 33 % 27 år eller äldre 0 % 2 % SOU 1969: 2

Medianåldern blir för: Män Äldre generation 17,4 år Yngre generation 16,6 år Kvinnor Äldre generation 18,5 år Yngre generation 17,2 år

Debutåldern sjunker alltså. Men sprid— ningen, de individuella variationerna, är fortfarande mycket stor. Och här liksom på många andra punkter i denna undersökning, skönjs en tendens för den yngre generatio- nens flickor att närma sig männens beteen- demönster.

En uppfattning om takten i nedgången på den sexuella debutåldern kan vi få genom att jämföra medianåldrarna när olika ålders- grupper debuterade:

51—60-åringar 18,6 år 41—50-åringar 17,7 år 31—40—åringar 17,4 år 26—30-åringar 17,3 år 21—25-åringar 17,0 år

Av de yngsta har alla ännu ej debuterat varför siffrorna där blir något överdrivet låga. Från äldres siffror kan vi emellertid säga att den genomsnittliga sexuella debut- åldern sjönk mellan 1920 och 1950 med ett år. Nedgången torde sedan dess ha fort- satt i minst samma takt.

3.3 Föräldrarnas sociala kontroll

Både biologiska och sociala faktorer kan påverka den ålder då den sexuella debuten sker. Den engelske forskaren Michael Schof- field trodde — med utgångspunkt från många andra undersökningar av avvikande bete- enden — att barn från skilsmässohem skulle ha tidig sexualdebut. Så var emellertid inte fallet. Vad han däremot fann var något mycket enklare: de ungdomar vars föräldrar angav när de skulle vara hemma om kväl— larna var klart mindre erfarna än de som vanligtvis inte hade ett angivet klockslag för hemkomst.

Vi sporde våra intervjuade hur gamla de var när deras föräldrar slutade ange hur dags de skulle vara hemma på kvällen, och hur gamla de var när deras föräldrar slutade att fråga om vem de hade träffat

SOU 1969: 2

när de varit ute en kväll. Låt oss jämföra dem som var mycket kontrollerade i sin ungdom, i det att de hade denna kontroll över sig även när de var 17 år, och dem som aldrig upplevde denna föräldrakontroll eller upplevt att den släppt vid tidigare år. Andelen som haft sitt första samlag innan de fyllt 17 år är i dessa kategorier:

Pojkar Flickor

Föräldrarna angav tid för en sjuttonåring och frå- gade med vem Föräldrarna angav antingen tid för en sjuttonåring eller frågade med vem Föräldrarna angav varken tid för en sjuttonåring eller frågade med vem

20% 9%

24% 11%

29% 18%

Denna föräldrakontroll var starkare för flickor än för pojkar och starkare inom den äldre generationen än inom den yngre. Den förklarar en stor del av de skillnader vi erhållit i debutåldern mellan dessa befolk— ningskategorier.

Föräldrar kan alltså påverka den sexuella debutåldern. Vi har tidigare sett att skol- gång påverkar debutåldern. Men inga sko- lor — utom möjligen internatskolor — kan utöva den sociala kontroll som ligger i att sätta klockslag för hemkomst och att ha kunskap om vilket sällskap tonåringar har. Det finns en tendens hos föräldrar att vilja övervältra den sociala kontrollen av det sexuella på skolorna. (Se sid. 48.) Om de vill ha kontroll kan de emellertid själva ge ett väsentligt bidrag.

3.4 Omständigheterna kring det första sam- laget hos den yngre generationen

Uppgifterna om de äldres sexualdebut är förmodligen mer färgade av minnesförskjut- ningar än de yngres. Vi gick utförligare ige- nom sexualdebuten med de yngre i vår enkät. Vi koncentrerar här framställningen till dem. Dessa yngre, snarare än de äldre, blir normgivande för kommande tonåringars inledning i det sexuella.

En överväldigande majoritet av kvinnorna

(89%) rapporterar att mannen som hon hade sitt första samlag med var äldre än hon, 9 procent var jämnåriga och 2 procent uppgav att mannen var yngre. Eftersom männen i genomsnitt debuterar vid tidigare ålder kan vi anta att i de flesta fall man- nen var den sexuellt erfarne (tabell III: 4).

För männens del är bilden en annan: 31 procent hade sitt första samlag med en kvinna som var äldre, 34 procent med en jämnårig och 36 procent med en yngre kvinna. Här är det svårare att avgöra om kvinnan var den redan erfarna.

Var hade man ursprungligen träffats? På en offentlig danstillställning säger 30 pro- cent, ute på gatan, vägen, på ett kafé eller konditori, säger 10 procent och 2 procent träffade varann under »raggning». Det är sammanlagt 42 procent som mötte sin första kärlekspartner genom att frekventera ställen där man kan göra nya bekantskaper.

Från umgängeskretsen kände 29 procent varandra, 11 procent gick i skolan tillsam- mans, 5 procent hade bott grannar, 5 pro— cent arbetade på samma arbetsplats, och 5 procent var medlem i samma förening eller höll till på samma ungdomsgård när de först träffades. Det blir en majoritet (55%) som utvecklade sitt första sexuella förhål- lande med personer de mött inom ramen av stabila engagemang inom institutioner med andra syften än att sammanföra ung- domar av olika kön. (Tre procent hade träffats under andra omständigheter, svårare att klassificera [tabell III: 51.)

Hur länge hade man känt varann före första samlaget? Här skiljer sig svaren dras- tiskt mellan de unga männen och de unga kvinnorna:

Män Kvinnor Mindre än en vecka 15 % 3 % En till fyra veckor 22 % 7 % En till fem månader 30 % 35 % Ett halvår eller längre 33 % 55 %

Kvinnorna hade känt sin första partner mycket längre än männen. Var hade man det första samlaget? I en

stor majoritet (69 %) hemma hos endera parten. I en kamrats hem svarar 8 procent.

De ställen som populära föreställningar anger som de ungas tillflyktsort för de för- sta sexuella erfarenheterna är föga represen- terade: utomhus (10%), bil (4%), tält (4%), hotell (2 %).

En överväldigande majoritet (81%) var nyktra när det hände och hade inte druckit vin eller sprit före första samlaget.

Hade man räknat med att ha samlag den gången det först hände. »Nej», säger 61 procent, »det bara blev så». I 12 procent av fallen hade ena parten räknat med det och i 27 procent hade båda räknat med det.

Mot den bakgrunden är det anmärknings- värt hur många'som ändå använde preven- tivmedel vid första samlaget:

Kondom 55 % Pessar 1 % Avbröt samlaget 27 % Annat 1 % Gjorde ingenting 16 %

Det är praktiskt taget lika många i stad som på landet, i olika utbildningsgrupper och från olika socialgrupper som använde rekommenderade skyddsmedel redan vid första samlaget. Det är heller ingen skillnad mellan dem som hade en tidig sexualdebut och dem som hade en senare: en majoritet i båda fallen använde kondom.

Hur länge fortsatte man att träffas efter det första samlaget? Här skiljer sig igen män och kvinnor:

Män Kvinnor Mindre än en vecka 17 % 4 % En till fyra veckor 16 % 6 % En till fem månader 20 % 12 % Ett halvår eller längre 23 % 31 % Träffas fortfarande 24 % 47 %

Den korta tid innan som en del män hade känt sin första sexualpartner motsvaras av den korta bekantskap de upprätthöll efter första samlaget.

Hur länge dröjde det till nästa samlag? Knappt två procent av den yngre gene- rationen hade inte haft något mer samlag. Alla andra hade relativt snart haft samlag igen:

Inom mindre än en vecka 17 % Inom en till fyra veckor 50 % Inom en till fem månader 18 % Ett halvår eller senare 14 %

En överväldigande majoritet av dem som haft ett samlag har uppenbarligen haft näs- ta samlag inom fem veckor; de som väl börjat fortsätter.

Hur många år är det mellan första sam- laget och giftermålsåldern? Vi frågar alla som gift sig inom både den yngre och den äldre generationen:

Äldre generationen

Män 9,7 år Kvinnor 8,2 år Yngre generationen

Mån 7,4 år Kvinnor 5 8 år

Giftermålsåldern har sjunkit något snab- bare än åldern för sexualdebuten. Antalet år mellan sexualdebut och giftermål är emellertid ändå så många att man bör dis- kutera hur realistiskt det är att koppla ihop sexualundervisningens framställning av förs- ta samlaget med föreställningen om äkten- skap. Valet av make eller maka är allvarligt i sina konsekvenser. Bör det styras av de tillfälligheter som vi konstaterat ofta nog omgärdar den första sexualerfarenheten för många pojkar och för en hel del flickor? Några siffror kan bidraga till denna diskus- sion genom att belysa det nuvarande läget. Av gifta män i vår undersökning har 18 procent inte haft samlag med någon annan än den första partnern; de gifte sig alltså med sin första partner och har sedan dess iållit sig till henne. Av gifta kvinnor är det 45 procent som hållit sig till en och samma man från första samlaget till det senaste.

SOU 1969: 2

37

4. Om befolkningens sexuella aktivitet

Den samlagsaktivitet som flertalet börjar i tonåren fortsätter långt fram i livet. Vi intervjuade inga som var äldre än 60 år. Det är emellertid uppenbart att man måste gå högre i åldrarna för att fastställa den punkt där sexualaktiviteten upphör. Bland 56—60- åringarna hade 72 procent haft samlag det senaste året. Samlagsaktiviteten bland de sexuellt erfarna i olika åldrar är:

Samlag under Inget gångna året Samlag samlag men ej under under senaste gångna måna- gångna året den månaden 21—25-åringar 4% 19% 76% 26—30—åringar 3? 11% 86% 31—35-åringar 4 Å 9% 87% 36—40-åringar 7% S% 88% 41—45-åringar 7? 7% 86% 46—50-åringar så 8% 84% 51—55-åringar 27% 10% 63% 56—60-åringar 28% 16% 56%

Obs. Procenttalen är räknade horisontellt

De äldre kvinnorna tycks sluta sin sam- lagsaktivitet obetydligt tidigare än männen i samma åldrar. Nedgången för båda könen i de senare åldrarna kan bl. a. bero på att allt flera förlorar den livspartner de haft; man blir änka eller änkling och låter sedan den sexuella aktiviteten vila.

4.1 Antal partners

Nitton av tjugo bland de personer vi inter- vjuat är sexuellt erfarna, de har haft samlag.

38

Vi frågade dem:»Hur många personer har Ni haft samlag med i hela Ert liv?» Det är värt att notera att alla utom en handfull kunde ange ett exakt antal. Det visar hur nya sexualerfarenheter blir väsentliga för minnet.

Ett slående resultat av vår undersökning är det mycket låga antal personer som den typiske svensken känner sexuellt. En majo- ritet har i hela sitt liv haft sexualumgänge med en, två eller tre personer. Bland män- nen har majoriteten haft sexualumgänge med fem eller färre, och bland kvinnorna har majoriteten haft samlag med två eller färre personer. Det finns visserligen en myc— ket frigjord minoritet med ett helt annat sexualmönster, men det dominerande är ingalunda det promiskuösa eller vidlyftiga utan en klar begränsning av de totala sexu- ella erfarenheterna till ett mycket litet antal partners (tabell IV: 1).

I hela landet finner vi följande fördel— ning av antalet sexualpartners.

Mellan en fjärdedel och en tredjedel av befolkningen har låtit den första bli den enda. Bland männen är de 16 % och bland kvinnorna 40% — en påtaglig skillnad.

Medianvärdena är de bästa sammanfat- tande måtten: de anger var i räkningen det blir lika många som haft flera som haft färre. Medeltalet är långt högre än medianen beroende på att ett fåtal haft sexualumgänge med många olika personer: 5 procent med 20—29 personer, 2 procent

SOU 1969: 2

En partner Två—fem Sex el. lier Median Medeltal Mån 16 % 37 % 47 % 4,7 11,7 Kvinnor 40 % 51 % 9 % 1,4 3,0

med 30—49 personer och 3 procent med 50 eller flera personer. Dessa sexuellt syn- nerligen aktiva påverkar medeltalet men inte medianen. Se tabellen ovan.

Mätt i medianantalet partners har emeller- tid den yngre generationen lika stor erfaren- het som den äldre. Medianantalet sexual- partners man haft är:

Yngre generationen 21—25-åringar 26—30—åringar Äldre generationen 31—40-åringar 2,3 personer 41—50-åringar 2,8 personer 51—60-åringar 2 1 personer

2,4 personer 2,7 personer

9

De äldre kanske har djupare och mer me- ningsfuu erfarenhet — därom vet vi intet säkert — men de yngre har lika bred erfaren- het. Det är alltså inte förvånande om de yngre talar om sexuella erfarenheter på ett auktoritativt sätt: 25-åringen tycks vara lika erfaren som 4S—åringen.

Några av de sexuellt erfarna har inte haft något samlag den senaste månaden. Uppgifter om växling av partners blir säk- rare om vi håller oss till vad som hänt måna- den före intervjun bland dem som varit sexuellt aktiva under den tiden. Vi finner att en överväldigande majoritet, 87 procent, hållit sig till en och samma person, 6 pro- cent har haft samlag med två olika, 4 pro- cent med tre till fem personer och 2 pro- cent med fler än fem perSOner. Det finns emellertid en påtaglig generationsskillnad i fråga om antalet samlagspartners den senas- te månaden (tabell IV: 2).

Yngre Äldre generationen generationen

Sexualpartners senaste månaden

En person 77 % 92 % Två personer 10 % 5 % Tre—fem personer 8 % 2 % Fler än fem per— 5 % 1 % soner

SOU 1969: 2

Det är alltså en fjärdedel (23 %) av de yngre som under de senaste trettio dagarna haft samlag med mer än en person. I medel- tal blir det 1,6 personer för de yngre och 1,2 för de äldre under en 30 dagars period.

Andelen som haft mer än en person som samlagspartner den senaste månaden är lika i olika socialgrupper.

Men det finns olikheter mellan stad och land:

Stadsbor Landsbor

14% 9% Personer med högre skolutbildning har

växlat partners i större utsträckning än de med lägre utbildning.

Högt utbildade yngre 28 % Lågt utbildade yngre 20 % Högt utbildade äldre 12 % Lågt utbildade äldre 7 %

Skolutbildningen försenade, som vi såg i förra kapitlet, sexualdebuten. Men när skolungdomen väl debuterat följer den inte ett monogamt mönster i samma grad som annan ungdom.

I motsats till en allmänt spridd före- ställning finns det ingen skillnad att tala om i fråga om växling av partners mellan de religiöst aktiva och de som sällan eller aldrig går i kyrkan. En överväldigande ma— joritet har hållit sig till en och samma part- ner under undersökningsmånaden oavsett om de går i kyrkan eller ej. De som haft sexualumgänge med två eller fler olika per— soner månaden före intervjun är bland

Frikyrkobesökare 10 % Statskyrkobesökare 11 % Ej kyrkobesökare 13 %

Siffror som dessa är svåra att tolka. Man kan säga att de visar hur svårt det är att uppnå social kontroll av det sexuella genom att predika moralbud om trohet och bekän- na sig till moralbud om trohet. Man kan

39

också säga att de visar att den mycket skeva könsfördelningen bland dem som är reli- giöst aktiva — det finns ett stort kvinno- överskott bland dem —— ryckt undan de fak- tiska förutsättningarna för den monogama livsföring som man bekänner sig till.

De mest påtagliga skillnaderna mellan dem som knutit sitt sexualliv till en och samma partner under den studerade måna- den och de som växlat finns, naturligt nog, mellan gifta och ogifta:

Sexualpartners

senaste månaden Ogifta Gifta En person 62 % 96 % Två personer 17 % 2,6 % Tre—fem personer 13 % 0,8 % Fler än fem 8 % 0.2 %

Det är alltså 38% av de sexuellt erfarna ogifta som haft samlag med fler än en per- son och 4% bland de gifta. Det blir ett medeltal av 2,0 partners per månad för de ogifta mot 1,1 för de gifta. Även om siff— ran är större för de ogifta gäller att en klar majoritet av dem hållit sig till en och samma person under den studerade månaden.

Föräldraskap minskar ombytena av sam- lagspartners. Föräldraskapet både hos unga och äldre för uppenbarligen med sig an- svar, förpliktelser, bundenhet och emotionel- la engagemang. Därmed minskar också väx- lingarna av partner.

4.2 Antal samlag senaste månaden

De mer detaljerade uppgifter vi har om an- talet samlag som olika befolkningskategorier haft härrör från första kvartalet 1967 och avser i samtliga fall antalet under månaden före vår intervju. De som inte haft samlag den senaste månaden är inte medtagna i denna analys. Fördelningen bland de sexuellt aktiva är denna:

Ett samlag 11 % Två—fyra samlag 47 % Fem—tio samlag 32 % Elva—tjugo samlag 8 % Fler än tjugo 1 %

40

Var tionde har ett samlag i månaden, en knapp majoritet har ett samlag i veckan och bara en på 100 rapporterar så många att det räcker till ett samlag om dagen. Medelantalet är — grovt räknat — 5,5 i må— naden (tabell IV: 3).

Siffran måste enligt sakens natur i verk- ligheten vara densamma för män och kvin- nor. I våra data blir det 5,4 enligt männens rapporter och 5,6 enligt kvinnornas rap- porter, en god överensstämmelse. Skillna- den faller inom slumpmarginalen och är ett tecken på pålitligheten hos undersökningen.

Samlag var den enda sexuella aktiviteten under undersökningsmånaden för 77 pro- cent. Förutom samlag idkade 16 procent också petting och 12 procent masturberade. En halv procent sade att de under den se- naste månaden erfarit sexuell njutning med en person av samma kön, alltså haft en homosexuell relation.

Bland de sexuellt aktiva gäller att den yngre generationen har långt flera samlag än den äldre: 7,1 per månad jämfört med 4,8. Uppdelat på generationer finner vi:

Yngre generationens sexuellt aktiva

Ogifta Gifta

6,7 samlag senaste månad 7,6 samlag senaste månad

Äldre generationens sexuellt aktiva

Ogifta Gifta

4,9 samlag senaste månad 4,9 samlag senaste månad

Bland de sexuellt erfarna och aktiva är antalet samlag per månad i olika ålders-

grupper —-

18—20-åringar 6,8 samlag/månad 21—25-åringar 7,3 » 26—30-åringar 7,0 » 31—40-åringar 6,2 » 41—50-åringar 4,5 » 51—60-åringar 3,3 »

Kring dessa medelvärden finns stora in- dividuella variationer.

Variationerna mellan andra befolknings— kategorier än åldersklasser är små. De bätt- re utbildade i båda generationerna har nå- got flera samlag än de mindre utbildade och de högre yrkesklasserna något flera än de lägre.

SOU 1969:2

En stor del av variationerna i samlags- frekvens förklaras helt enkelt av att en del människor är mycket mer tillfredsställda med sina samlag än andra. Vi fick följande sammanfattande värdering av det sexuella samlivet

De samlag jag haft har på det hela taget varit mycket otillfredsställande och obehagliga upplevelser De samlag jag haft har inte varit obehag- liga men de har på det hela taget inte varit tillfredsställande De samlag jag haft har varit tillfredstäl- lande men den glädje de har givit mig har på det hela taget inte motsvarat allt vad de fört med sig De samlag jag haft har på det hela taget varit tillfredsställande och värdefulla upplevelser De samlag jag haft har på det hela taget varit underbara upplevelser och bland dem finns några av mitt livs höjd- punkter Se vidare tabell IV: 4.

1%

S%

7%

60%

24%

De som valt något av de tre första alternativen och alltså på det hela taget är otillfredsställda eller besvikna har haft ett medeltal av 4,3 samlag senaste månaden. Majoriteten som tycker att deras samlag på det hela taget varit tillfredsställande och värdefulla upplevelser har 5,3 samlag i månaden, och den fjärdedel av befolkning- en som ger samlagen den högsta värderingen och dit räknar livets höjdpunkter har ett genomsnitt av 7 samlag i månaden.

4.3 Den sexuella tillfredsställelren

Den diskussion om den sexuella tillfreds- ställelsen som förs är lika livlig som dess vetenskapliga underlag är magert. Flera grundläggande fysiologiska fakta och pro- cesser blev först kända i och med Masters och Johnsons välpublicerade forskningsar- bete från 50- och 60-talen. Därtill kommer att tillfredsställelsen på detta liksom på alla andra livsområden är ett fenomen som be- ror av förväntningar lika mycket som av faktiska reaktioner.

Om man frågar: Hur bedömer Ni Ert sexualliv i jämförelse med hur andra har det? får man följande svar från de sexuth erfarna:

SOU 1969: 2

Jag har det sämre än de flesta 3 % Jag har det ungefär lika de flesta 59 % Jag har det bättre än de flesta 20 % Kan inte säga 18 %

Statistiskt sett är detta en orimlig för- delning för det måste vara lika många som har det sämre än de flesta som har det bättre än de flesta. Men upplevelsemässigt är det en rimlig fördelning. Erfarenheten är begränsad till ett fåtal partners, det sexuella är privatiserat så att man vet föga om andra, men man tycker att man har det bra (tabell IV: 5).

En bättre utgångspunkt ger frågan: Hur tillfredsställande var Ert senaste samlag? Här kan man jämföra med sina egna upp- levelser vid andra tillfällen. Vi finner att bland männen 54 procent var mycket till- fredsställda, 43 ganska tillfredsställda och 3 procent otillfredsställda. Bland kvinnorna är siffrorna 45 procent, 47 procent och 8 procent. Det finns alltså något fler kvinnor som var otillfredsställda med senaste sam- laget.

De klaraste skillnaderna mellan tillfreds- ställande och icke tillfredsställande samlag finns mellan dem som hade samlagen med sin stabila partner och de som hade dem med en tillfällig partner, och mellan dem som var kära och de som inte var kära.

Det är särskilt kvinnorna vars tillfreds- ställelse beror av att ha en stabil partner och att vara kär. Men många har tillfreds— ställande samlag med tillfälliga partners och utan att vara förälskade.

De samlag som är resultatet av bådas initiativ anses som de mest tillfredsställande. Om enbart den ene tagit initiativet så säger man inte lika ofta att det blev ett tillfreds- ställande samlag.

Vi ser att de kvinnor som inte själva delat initiatviet till att senaste samlaget blev av är de som är minst tillfredsställda med det. I de fall då kvinnan snarare än mannen tagit ledningen så att samlaget blivit av tycker emellertid majoriteten av kvinnorna att det blev mycket tillfredsställande. Och månen är lika tillfredsställda med dylika samlag som med dem de ensamma tar ini— tiativet till. Men de är mest tillfredsställda

41

Mån

Tillsammans med fru, fästmö, eller stadigt sällskap Tillsammans med tillfällig partner Kvinnor

Tillsammans med man, fästman eller stadigt sällskap Tillsammans med tillfällig partner Män

Som är kära Som ej är kära

Kvinnor Som är kära Som ej är kära

Obs. Procenttalen är räknade horisontellt.

när båda lika mycket tagit ledningen. Samlag utan vin eller sprit rapporteras något mera tillfredsställande än de som före-

För mannen om initiativet var bådas om initiativet var hans om initiativet var hennes

För kvinnan om initiativet var bådas om initiativet var hans om initiativet var hennes

Obs. Procenttalen är räknade horisontellt.

gåtts av vin eller sprit.

Samlag med rekommenderade skyddsme- del (p-piller, pessar, kondom) var mer till- fredsställande — särskilt för kvinnorna — än samlag med icke-rekommenderade pre- ventivåtgärder (säker period, sköljning). Se även tabell II: 5.

De som tyckte att senaste samlaget varade »för kort» eller »för länge» var mycket me- ra otillfredsställda än de som tyckte sam- laget varade en »lagom» lång stund. Det är särskilt kvinnorna som är otillfredsställda med vad de anser för korta eller för långa samlag. Däremot rapporterades det senaste samlaget lika tillfredsställande av dem som använt en konventionell samlagsställning

42

Senaste samlaget var

Mycket Ganska Otill- tillfreds- tillfreds- freds- ställande ställande ställande 56 % 41 % 2 % 37 % 59 % 4 % 47 % 46 % 7 % 14 % 66 % 20 % 56 % 42 % 2 % 46 % 49 % 5 % 50 % 44 % 6 % 24 % 62 % 14 %

som av dem som använt en varierad eller ovanligare ställning. Samlag framställs ibland som ett kommu-

Senaste samlaget var

Mycket Ganska tillfreds- tillfreds- Otillfreds- ställande ställande ställande 60 % 39 % 1 % 45 % 50 % 5 % 46 % 48 % 5 %

56 % 40 % 4 % 31 % 57 % 12 % 55 % 34 % 10 %

nikations- och uttrycksmedel för gemenskap. Allt som underlättar och kompletterar kon- takt blir därmed relevant. Det betyder t. ex. en hel del för kvinnornas tillfredsställelse att man pratade med varann under samlaget. Fler män och kvinnor som hade det ljust, så att de kunde se varandra vid sitt senaste samlag, tyckte samlaget var till- fredsställande, än män och kvinnor som ha- de det mörkt och inte kunde se varandra. De mindre tillfredsställda männen har senaste året läst böcker, tidningar eller sett film som de betecknar som pornografisk i något större utsträckning än tillfredsställda män. Ökade detta deras förväntningar så att de upplevde senaste samlaget som otill-

SOU 1969: 2

Mycket Ganska tillfreds- tillfreds- Otillfreds- ställande ställande ställande

Män som pratade 55 % 43 % 2 % som ej pratade 53 % 41 % S% Kvinnor som pratade 51 % 43 % 6 % som ej pratade 37 % 51 % 12 %

Obs. Procenttalen är räknade horisontellt.

fredsställande? Eller sökte de sig till por— nografin därför att verkligheten var otill- fredsställande? Vi vet inte. Det torde f.ö. bli svårt att hitta generella svar om pomo- grafins roll, eftersom det inte finns någon signifikant relation mellan kvinnors kon- sumtion av pornografi och deras rapporte- rade tillfredsställelse.

SOU 1969: 2

5. Om sexualkunskap

Kunskapen om det sexuella är inte alls intellektuellt krävande. Även sexologiska tidskrifter kan förstås av en lekman — för- utsatt man vant sig vid den tekniska termi- nologin. Det torde vara en mycket liten del av befolkningen som har så begränsad in— telligens att man av den anledningen finner sexualiteten ett otillgängligt område.

De sexuella handlingarna är inte heller svåra. Här som alltid i fråga om mänskliga handlingar gäller naturligtvis att övning ger färdighet. Men det finns ingen anledning att tro att vanliga sexualhandlingar har en svårighetsgrad som gör att någon signi- fikant andel av befolkningen skulle ute- slutas från dem.

Ändå är kunskap om det sexuella inte självklart och fritt tillgänglig. Och det sexu- ella upplevs ofta nog som ett svårt område, emotionth svårt på något sätt. Här stöter vi alltså på en paradox.

5.1 Kunskapsbegränsning som social kontroll

I det fattiga, förkontraceptiva samhället var det återhållsamma sexuahnönstret ett vä— sentligt bidrag till samhällets stabilitet. Ett traditionth sätt för samhället att utöva sin sociala kontroll över det sexuella var att begränsa kunskapen om det. Man antog, att om man inte vet något om en sak, så kan man inte frestas av den. Denna enkla

44

princip användes för att stödja det åter— hållsamma sexualmönster som antogs vä- sentligt för samhällsordningens stabilitet. Det är först vårt århundrades djuppsykologi som ifrågasatt principens giltighet.

Under inflytande av denna princip kom sexualundervisningen att betraktas som olik annan undervisning. En begränsning av kun- skapsvolymen av det man undervisar har aldrig i andra ämnen använts som medel för social kontroll i samma utsträckning som här. Vi har därför haft en mycket allmän- nare debatt om sexualundervisningens vara eller icke vara än om andra undervisnings- ämnen, möjligen med undantag av religions— undervisningen. Och beslutar man att ge sexualundervisning, fortsätter debatten om hur omfattande undervisningen bör få vara och hur konkret den skall få vara.

Företrädare för olika grader av återhåll- samhet ger motsvarande grader av godkän- nande till sexualundervisningens existens och omfattning. Andelen som tycker att det är riktigt att skolan ger någon sexual- undervisning alls är:

Bland dem som säger nej till både för-

och utomäktenskapliga förbindelser 59 %

Bland dem som säger nej till utomäkten- skapliga förbindelser men ej till för- äktenskapliga 87 %

Bland dem som säger ja till både för- och

utomäktenskapliga förbindelser 95 %

I hela landet är det 9 procent som tycker att skolan bör avstå från sexualundervis-

SOU 1969: 2

ning, 5 procent är tveksamma och 86 pro- cent tycker att det är riktigt att skolan med- delar sexualundervisning.

Företrädarna för de olika graderna av återhållsamhet skaffar sig också olika gra- der av kunskap om det sexuella. Vi mätte denna kunskap med ett kort test i vår enkät. Testfrågorna, som omarbetats från redan existerande test inom sexualundervisningen, hade följande lydelse:

Vad är rätt och vad är fel ?

&. Syfilis är den vanligaste könssjukdomen i

Sverige. [] Rätt [| Fel [] Vet inte

b. Efterbörd kallas det när den andra av ett tvillingpar föds fram.

[] Rätt [] Fel [] Vet inte c. Mannens sädesceller bildas i klimakteriet. |:] Rätt 1] Fel [] Vet inte

d. Omskärelsen är en operation där förhudens yttersta del skärs bort.

|] Rätt :] Fel |] Vet inte e. Äggceller bildas i livmodern. [| Rätt :] Fel [| Vet inte

f. Praktiskt taget alla experter är eniga om att onani är ofarligt.

[] Rätt :] Fel |] Vet inte g. En steril människa kan inte få barn. ]] Rätt [] Fel |] Vet inte

h. Svensk lag straffar vuxen person som har samlag med tonåring under 15 år. I:] Rätt [] Fel |] Vet inte

Antalet frågor är för litet för att ge rätt- visa individuella betyg åt de svarande. Men testet duger att avslöja skillnader i medel- betyg för större befolkningsgrupper. Vi kan t. ex. ange medeltalet rätt bland dem som hyllar olika grader av återhållsamhet:

Bland dem som säger nej till

både för- och utomäktenskap- liga förbindelser 4,7 rätta svar Bland dem som säger nej till utomäktenskapliga förbindel- ser men ej till föräktenskapliga 5,2 rätta svar Bland dem som säger ja till både för- och utomäktenskapliga förbindelser 5,9 rätta svar

Högsta antalet rätt — 8 rätta svar — uppnåddes av 6, 11 resp. 18 procent av dessa grupper. De återhållsamma hade allt- så inte skaffat sig sexualkunskap i samma utsträckning som andra (tabell V: 1).

SOU 1969: 2

Ju mer återhållsam man är, desto mindre vill man ha sexualkunskap. Vi frågade om man ville veta mer om hur lagen och dom- stolarna ser på det sexuella, hur kristendo- men ser på det sexuella, hur man visar öm- het mot varandra, hur man skyddar sig mot könssjukdomar, hur man förhindrar att man får barn vid sexuellt umgänge, under vilka omständigheter man får abort, hur sexualorganen fungerar, och om olika ställningar vid samlag (tabell V: 2 och V: 3). Medeltalet av dessa åtta ämnen som man vill ha mer kunskap om år:

Bland dem som säger nej till både

för- och utomäktenskapliga förbindelser 3,5 ämnen

Bland dem som säger nej till utomäktenskapliga förbindelser men ej till föräktenskapliga

Bland dem som säger ja till både för- och utomäktenskapliga förbindelser

4,4 ämnen

4,4 ämnen

Vi kan sammanfatta med att säga att de återhållsamma har mindre sexualkunskap, vill inte själva ha mer kunskap, och vill inte att andra skall ha för stor sexualkun- skap.

Det är lätt att ironisera över denna pro- grammatiska begränsning av sexualkunskap. Men det är helt rimligt att anta att be- gränsningen utgör ett slags stöd för den återhållsamma inställningen. Premisserna att det man inte vet något om inte heller kan fresta och att man inte bör väcka den björn som sover, torde ha varit tillräckligt sanna för att ha bidragit till den önskade återhållsamheten hos de mycket unga. Vi- dare torde den ha haft en bestående indi- rekt verkan. När barn, ungdom och vuxna ständigt stöter på inställningen »Detta talar man inte om» åstadkommes en tendens att ständigt vakta sina ord. Medvetandet om det sexuella upplevs som en belastning; det sexuella undanträngs från medvetandet och man blir hämmad. Det personlighets- mönster som vi tidigare (s. 27—30) visade vara korrelerat med återhållsamhet och som vi beskrev som rigiditet, auktoritets- bundenhet, konventionsbundenhet, intole- rans och omedvetenhet, torde vara relaterat till denna process.

45

Vi kan påpeka i detta sammanhang att en del av motståndet mot pornografi har samma ursprung som motståndet mot sexu- alundervisningen. (En annan grund för mot- stånd mot pornografi är estetisk.) Av dem som inte accepterar några som helst för- äktenskapliga förbindelser tycker 80 procent att pornografi bör motarbetas; bland dem som accepterar föräktenskapliga relationer med stadigt sällskap eller med förlovad tycker 44 procent att »porr» bör motar- betas, och bland dem som accepterar även andra slags föräktenskapliga förbindelser vill endast 25 procent motarbeta pornogra- fi (tabell V: 4 och V: 5). Det finns många definitioner på vad som är pornografiskt. Från denna utgångspunkt vi här valt är det bäst att definiera pornografi som sedlighets- stötande framställningar av sexuallivet, d.v.s. framställningar som går långt utan- för den föreställningsvärld till vilken man vill begränsa den sexuella kunskapen.

5.2. Preventivkunskap

Användningen av kunskapsbegränsning och dess åtföljande tabuering i den sociala kontrollens tjänst utvecklades långt före massproduktionen av preventivmedel. Mass- användning av preventivmedel har radikalt

Äldre generationens

förändrat situationen och under en över- gångsperiod skapat stor förvirring i atti- tydema. En överväldigande majoritet har kommit att acceptera att alla ungdomar bör få lära sig hur man använder preven- tivmedel. Det tycker

95% av alla män i yngre generationen 95% av alla kvinnor i yngre generationen 89% av alla män i äldre generationen 84% av alla kvinnor i äldre generationen

På denna punkt vill man alltså öka kun- skapen. Motiveringen för detta är i två hu- vuddrag densamma som för kunskapsbe- gränsningen. Man vill undvika personliga tragedier, och man vill undvika kaotiska, instabila förhållanden för de barn som föds. Preventivvanor liksom tidigare kunskapsbe- gränsningen, är instrument för social kon- troll av sexuallivets potentiellt samhälls- störande konsekvenser (tabell V: 6).

Nu går det inte att både äta upp kakan och att spara den. Att begränsa kunskapen om det sexuella och öka kunskapen om preventivmedel blir i praktiken en motsä- gelse. Vi måste därför välja.

Den äldre generationens föräldrar var uppenbarligen mindre benägna än den yngre generationens att uppträda som förmedlare av kunskap om preventivmedel. Föräldrarna

Yngre generationens

Män Kvinnor Män Kvinnor Medelåldern för kunskap om befruktning 12,2 år 13,7 år 11,1 år 11,3 år Kunskapsförmedlare Föräldrar 18 % 25 % 22 % 41 % Lärare 6 % 7 % 13 % 12 % Annan äldre 3 % 5 % l % 1 % Summa äldre1 27 % 36 % 37 % 53 % Syskon 4 % 9 % 2 % 6 % Kamrater 63 % 41 % 55 % 33 % Summa jämnåriga1 66 % 50 % 58 % 39 % Läste om det 5 % 10 % 5 % 7 % Såg bilder eller film 1 % — 1 % 1 % Annat 1 % 3 % — — Summa media1 7 % 14 % 6 % 3 % 1 Alla delsummor är korrigerade för avrundning. 46 SOU 1969: 2

till den äldre generationen valde alltså kun- skapsbegränsning — en del hade väl inget val eftersom de inte visste om preventivmeto- der. Det samma gäller emellertid, om än i långt mindre grad föräldrarna till den yngre generationen.

Innan vi tar upp kunskapsförmedlingen om preventivåtgärder kan vi belysa den mer grundläggande frågan om vem som förmed- lade upplysning om att samlag och befrukt— ning behövs för att få barn.

Vi ser att föräldrar (och syskon) varit mer angelägna att informera flickor än poj— kar om fortplantingen. Vi ser också att hem— mets och skolans roll ökat och att kamra- ternas roll något minskat när vi går från den äldre till den yngre generationen. För alla grupper utom den yngre generationens kvinnor är det emellertid kamraterna som dominerar i rollen som kunskapsförmedlare. Den yngre generationen fick i genomsnitt denna kunskap om samlagets funktion i ll-årsåldern, den äldre generationen i 12- årsåldern bland männen och l3-årsåldern bland kvinnorna (tabell V: 7).

Liknande trender finns i fråga om för- medlingen av kunskap om preventivmedel.

Vi noterar först att genomsnittsåldern då man får kunskap om preventivmedel är mycket lägre inom den yngre genera-

Äldre generationens

tionen och ligger omkring 13 år. Föräld- rarna ökar sin roll som kunskapsförmedlare — särskilt för sina döttrar — och lärarna fördubblar sin andel, allt medan kamrater- nas andel som första kunskapskälla minskar något. Fortfarande gäller dock att kamra- terna är den vanligaste källan till kunskap: 65 procent av de unga männen och 36 pro- cent av de unga kvinnorna lärde sig om pre- ventivmedel från kamrater. En procent av den yngre generationens kvinnor lärde sig om preventiv först när de hade ett intimt umgänge (tabell V: 8).

Kamraternas betydelse som kunskapskälla är minst i den allra högsta yrkesklassen, men även där har 49 procent fått sin pre- ventivkunskap genom kamrater.

Andelen som lärt sig från lärare varför preventivmedel används har ökat i den ål— dersgrupp som enligt rådande bestämmelser skulle ha erhållit obligatorisk sexualunder- visning:

11 % 6 %

Att det trots den obligatoriska sexual- undervisningen inte blivit flera som först lärt sig om skyddsmedel från sina lärare beror på att de yngstas föräldrar varit mer meddelsamma om preventivmedel och varit

18—23-åringar 24—60—åringar

Yngre generationens

Män Kvinnor Män Kvinnor Medelåldern för kunskap om preventivmedel 14,9 år 17,5 år 12,8 år 13,6 år Kunskapsförmedlare Föräldrar 6 % 7 % 13 % 25 % Lärare 5 % 4 % 10 % 14 % Annan äldre 3 % 7 % 1 % 2 % Summa äldre1 14 % 18 % 24 % 40 % Syskon 3 % 5 % 2 % 5 % Kamrater 76 % 46 % 65 % 36 % Summa jämnåriga1 79 % 51 % 67 % 41 % Läste om det 6 % 25 % 8 % 18 % Såg bilder eller film -— 1 % 1 % — Annat 1 % 5 % 1 % 1 % Summa media1 7 % 31 % 9 % 19 % 1 Alla delsummor är korrigerade för avrundning. SOU 1969: 2 47

de första att berätta om dem för 19 procent av 18—23-åringarna, och att deras kamra- ter trots allt hunnit före skolan och varit de som berättat först om preventiv för 53 pro- cent. Medianåldern då 18—23-åringar lärde sig om preventivmedel är 12 år och 5 måna- der. Vid den åldern visste alltså redan hälf- ten av eleverna. Skolans sexualundervisning om preventiv börjar sällan så tidigt.

Två tredjedelar (65%) av männen och tre fjärdedelar av kvinnorna (75%) tycker att föräldrarna borde ha största ansvaret för att undervisa ungdomen om hur det intima samlivet går till. Avståndet mellan böra och göra är emellertid här så stort att man inte kan lita på att föräldrarna tar hand om sa- ken. Det är vanligare att föräldrar är de första att meddela kunskap om hur barn kommer till (24 %) än om preventivmedel (10 %), men en stor majoritet får i båda fallen sin kunskap från andra källor. Sko- lans insats är ännu rätt begränsad. Det är emellertid signifikant att många är böjda att ge huvudansvaret för undervisningen om sexuellt samliv till skolan snarare än för- äldrarna: 38 procent av männen vill göra skolan huvudansvarig och 25 procent av kvinnorna. Skolans Handledning från 1955 säger att dess undervisning »kompletterar den i de enskilda hemmen givna».1 Men skolans uppgift är i verkligheten större efter- som hemmen inte bidrager med sin del.

5.3. Sexualundervisningens genombrott

Före 1956 kunde lokala skolrnyndigheter avgöra om sexualundervisning skulle med- delas eller ej. År 1956 blev undervisningen obligatorisk. Beslutet accelererade en ut- veckling mot total spridning av ett mini- mum medborgerlig sexualkunskap. Andelen i befolkningen som rapporterar att de fått sexualundervisning i skolan är bland:

56—60-åringar (15 år 1922—26) 7 % 51—55-åringar (15 år 1927—31) 9 % 46—50-åringar (15 år 1932—36) 12 % 41—45-åringar (15 år 1937—41) 14 % 36—40-åringar (15 år 1942—46) 24 % 31—35-åringar (15 år 1947—51) 31 % 26—30-åringar (15 år 1952—56) 48 % 21—25-åringar (15 år 1957—61) 65 % 18—20-åringar (15 år 1962—64) 65 %

48

Procenttalen visar den långa historia som sexualundervisningen har i svenska skolor, den långsamma stegringen av antalet under- visade på 20-, 30- och 40-talen och ett språng i kurvan när obligatoriet infördes på 50-talet.

Det är emellertid ett faktum att trots att skyldighet har förelegat på senare år för skolorna att meddela sexualundervisning så är det endast två tredjedelar (65 %) som säger att de fått dylik undervisning sedan den blev obligatorisk. Det finns föga anled- ning att tro att denna siffra innehåller stora minnesfel eller att många varit sjuka och frånvarande vid de tillfällen då skolan ordnat sexualundervisning. Den tredjedel som säger sig ej ha erhållit undervisning i sexualkunskap torde helt enkelt ha råkat ut för det förhållandet att skolan inte an- ordnat förelagd undervisning. Vi har sett att många vuxna är ovilliga att tala öppet om sexuella ämnen, och att de känner sig okunniga (se sid. 10 o. 50). Detta gäller sä- kert även en del av de lokala funktionärer och lärare som skulle genomföra de direktiv om sexualundervisning som getts från cen- tralt håll. Vi vet också att skolschemat är mycket trångt och ofta nog tvingar fram nedbantning eller strykning av kursmoment. Vad är naturligare än att reduceringen går ut över ett moment inför vilket man kände motvilja och osäkerhet? Ingen systematisk kontroll av att detta moment verkligen tagits upp i undervisningen tycks heller ha gjorts av Skolöverstyrelsens regionala inspek- törer.

Andelen utan sexualundervisning är en tredjedel både för elever som slutat med (eller före) avslutad grundskola och för dem som fått högre utbildning. Även av de 18—25-åringar som vid intervjun bodde på landet, och förmodligen i de allra flesta fall gått i skola på landsbygden, hade en tredjedel ingen sexualundervisning att rap- portera från sin skola. Problemet finns i både högre och lägre skolformer och både i staden och på landet.

Sexualundervisningens genombrott torde

* Handledning i sexualundervisning, Stockholm 1955, sid. 9.

SOU 1969: 2

i stort sammanfalla med att samhället över- går från att lita till kunskapsbegränsning (och därmed åtföljande tabuering) till att förlita sig på preventivvanor som sitt huvud- sakliga medel för kontroll av sexuallivets samhälleliga konsekvenser. För att denna utveckling skall kunna börja måste tabu- eringen lätta åtminstone i den grad att un- dervisning om och spridning av preven- tivmedel blir möjlig. Så har redan skett bland större delen av svenska folket.

5.4 Effekten av visning

nuvarande sexualunder—

Effekten av skolans nuvarande sexualunder- visning på den yngre generationens sexual- kunskap har varit ganska begränsad. Vad som skiljer den mer kunniga från den mind- re kunniga delen av befolkningen är inte enbart skolans sexualundervisning. Den som har goda kunskaper om det sexuella är van- ligen välutbildad, lite äldre, med högre yrke, och bosatt i stad. Medelantalet rätta svar på vårt kunskapstest är inom den yngre generationen:

Högre yrkesklasser

Med sexualundervisning Utan sexualundervisning Arbetarklass Med sexualundervisning Utan sexualundervisning

5,5 rätta svar 5,2 rätta svar

rätta svar

4,9 4,7 rätta svar

Högre utbildning

Med sexualundervisning 6,1 rätta svar Utan sexualundervisning 5,9 rätta svar Lägre utbildning

Med sexualundervisning 4,5 rätta svar Utan sexualundervisning 4,4 rätta svar Stadsbor

Med sexualundervisning 5,5 rätta svar Utan sexualundervisning 5,1 rätta svar Landsbor

Med sexualundervisning 4,6 rätta svar Utan sexualundervisning 4,7 rätta svar 18—23-åringar

Med sexualundervisning 5,1 rätta svar Utan sexualundervisning 4,7 rätta svar

24—29-åringar Med sexualundervisning 5,5 rätta svar Utan sexualundervisning 5,2 rätta svar Som synes finner vi skillnader i sexual- kunskap mellan dem som fått och inte fått sexualundervisning, men de är små och på landsbygden är de obefintliga.

SOU 1969: 2

5.5 Omfattningen av sexualundervisningen

Det finns naturligtvis ingen anledning att kräva att skolan skall vara den instans som kommer med de första upplysningarna. Vad man kan kräva av skolan är snarare att den ger en pålitlig och användbar syntes av den sexualkunskap som eleverna i olika grad stött på från olika håll samt korrigerar felaktiga föreställningar som eleverna fått ur ovederhäftiga källor. Det är också många flera ämnen än preventivkunskap som sko- lan kan ta upp i sin sexualundervisning. T. ex.:

Seder och bruk i olika länder och olika tider, när det gäller samlevnad mellan två människor av motsatt kön, familjeliv och sexuella förhållan- den.

Vad lagen säger om sådana saker som förlov- ning, trolovning, utomäktenskapliga barns situa- tion, äktenskapsförord, lysning, vigsel, rättig- heter och skyldigheter inom äktenskapet, makars och barns arvsrätt, skilsmässa. Samhällets hjälpåtgärder för föräldrar och barn, t. ex. barnavårdsnämndens arbete, barnavårds- männens arbete, familjerådgivning, bosättnings- lån, mödrapenning och barnbidrag. Könsorganens byggnad och funktion. Könsmognad, menstruation, sädesavgång. Hur samlag går till.

Familjeplanering genom preventivmedel och preventivmetoder, t. ex. kondom, pessar, spiral, p-piller, kemiska medel, säkra perioder, avbrutet samlag. *

Befruktning: hur sädesscell och äggcell samman- smälter.

Havandeskap: tecken på havandeskap, foster- utveckling, förlossning, tvillingfödsel, missfall. Abort: varför det kan vara nödvändigt med abort, hur den beviljas av myndigheterna och hur den går till.

Hur den kristna religionen ser på samlevnaden mellan två människor av motsatta kön, familje- liv och sexuella förhållanden.

Hur man inom andra livsåskådningar och reli- gioner ser på samlevnaden mellan två människor av motsatt kön, familjeliv och sexuella för- hållanden.

Olika uppfattningar om sexuella förbindelser under uppväxtåren. Onani. Könssjukdomar: smitta och behandling. Sexuella avvikelser, t. ex. homosexualitet. Sällskap under tonåren: problem med stadigt sällskap, trohet, svartsjuka, att slå upp m.m_

Varianter av nutida äktenskap och familjer.

Vad som anses skapa god gemenskap i äkten- skapet. Kärlek: hur man visar ömhet, hänsyn, tolerans och förståelse. Öppenhet om det sexuella.

Hur mycket skolungdom känner till om dessa olika ämnen, om de lärt sig mest om dem från skolan eller från föräldrar, syskon, kamrater, föreningar, böcker och tidningar, film, TV eller radio, om någon lärare i biologi, samhällskunskap eller kris- tendomskunskap berört dessa ämnen är fö- remål för en separat undersökning av skol- elever som redovisas i ett särskilt be- tänkande.

För sexualundervisningen inom folkbild- ningsarbetet kan vi ge några exempel på hur många vuxna som känner behov av kunskap av olika slag:

63 % vill veta mer om under vilka omständig- heter en kvinna kan få abort

58 % vill veta mer om hur lagen och domsto- larna ser på det sexuella 55 % vill veta mer om hur man skyddar sig mot könssjukdomar 48 % vill veta mer om hur man visar ömhet mot varandra

42 % vill veta mer om hur kristendomen ser på det sexuella

41 % vill veta mer om hur man förhindrar att man får barn vid sexuellt umgänge

31 % vill veta mer om hur sexualorganen fun- gerar 28 % vill veta mer om olika ställningar vid samlag

Det finns alltså ett stort otillfredsställt kunskapsbehov om den sexuella sektorn i dess vidaste aspekter (tabell V: 3).

5.6 Det etiska innehållet i skolans sexual- undervisning

Vi lät dem som intervjuades för denna un- dersökning välja mellan fyra varianter av tänkbart moraliskt innehåll för skolans sex-

ualundervisning.

(1) Den första är att skolan skall lära fasta nor- mer som rekommenderar sexuell avhåll- samhet under uppväxtåren och att skolan skall motarbeta alla andra uppfattningar.

(2) Den andra är att skolan skall berätta om olika inställningar men rekommendera sexu- ell avhållsamhet under uppväxtåren.

(3) Den tredje är att skolan skall berätta om olika inställningar, t.ex. om både den av- hållsamma och den friare sexualmoralen, men inte rekommendera någon utan låta eleverna själva välja. (4) Den fjärde år att skolan skall berätta om olika inställningar, men rekommendera en friare hållning som skulle tillåta att man har sexuella förbindelser under uppväxtåren.

De som är 18—23 år och sålunda enligt de bestämmelser som nu gäller skulle ha fått sexualundervisning har helt andra åsik- ter i denna fråga än de äldre vars represen- tanter utformat den gällande sexualunder- visningen. Så här tycker man skolan bör göra:

18—23 år 24—60 år

(l) Lära avhållsamhet och motarbeta andra upp- fattningar 4 % 20 % (2) Lära alla uppfattningar

men rekommendera avhållsamhet

(3) Lära alla uppfattningar och låta eleverna själva välja

33% 47%

60% 31%

(4) Lära alla uppfattningar och rekommendera de fria 3% 2%

Det alternativ som kommer klarast till uttryck i Skolöverstyrelsens Handledning från 1955 är det första: lära fasta normer om avhållsamhet och motarbeta andra åsikter. Bara 4 procent av dem som nyligen gått igenom skola stöder detta alternativ. Majoriteten av dem som nyligen varit i de åldrar då sexualundervisning ges, håller på det tredje alternativet -— att få lära sig om alla olika åsikter om det sexuella och att sedan få välja obundet av någon officiell rekommendation från skolans sida. Vi tor- de veta från vår tidigare framställning att de kommer att välja föräktenskapliga för- bindelser, särskilt sådana som innebär sta- digt sällskap. Mycket få (3 %) har emeller- tid tyckt att skolan borde rekommendera fria förbindelser.

SOU 1969: 2

De äldre är genomgående mer restrikti- va än de yngre. Bland dem ligger de flesta svaren (47 %) på det andra alternativet: att skolan skall lära om alla olika åsiktsrikt- ningar men rekommendera den återhåll- samma. Om slutresultatet blir att man läg- ger upp undervisningen i linje med vad 18—23-åringarna önskar, så får man ett visst problem att förklara denna liberalism för de äldre. Följer man inte de yngres önskan kommer antagligen deras åsikter att slå igenom ändå. Som vi har sett har kam— ratkretsen ett mycket starkt inflytande över sexualinformationen, och de något äldre kamraterna, vilkas åsikter vi pejlat, torde i praktiken bli tongivande (tabell V: 9).

Vad majoriteten av eleverna vill ha är värderingsfri och opartisk sexualundervis- ning, liksom konfessionslös och objektiv re- ligionsundervisning. Det är emellertid min uppfattning att sexualundervisningen i prak- tiken, liksom konfessionslös och objektiv religionsundervisning, aldrig blir helt vär- deringsfri. Den logiska möjligheten att skil- ja på vad som är och vad som bör vara är reell nog, men motsvaras knappast av en socialpsykologisk möjlighet att helt separera beskrivning från värdering. Själva informa- tionens omfång är, som vi sett, i fråga om sexualkunskap styrt av värderingar. Värde- ringar och »bias» kommer också att framstå mellan raderna i läroboken och förmedlas av tonfallen hos läraren.

Men sexualundervisning kan vara »ob- jektiv» i den meningen att alla lärare åläggs att undervisa enligt en viss föreskriven stu- dieplan uppgjord av experter. Denna plan kan innehålla kursmoment om olika livs- åskådningars inställning till det sexuella utan att vara en kurs i en bestämd livs- åskådnings inställning.

SOU 1969: 2

51

6. Om jämlikhet och Välfärd

6.1 U tomäktenskapliga barn

I mitten på 60-talet föddes vart sjunde barn i Sverige utom äktenskapet. Attityderna mot utomäktenskapliga barn och deras mödrar har blivit de motsatta mot vad man före- ställer sig att de varit i tidigare generatio— ner. Hela 99 procent av våra intervjuade anser att dessa barn skall ha samma chan— ser och rättigheter som andra (tabell VI : 1). Så är också fallet i svensk familjepolitik. Alla barn och alla mödrar har lika till- gång till mödravårdscentral, mödrapengar, barnbidrag, barndaghem, lekskolor, bo- stadsbidrag. Samhällets officiella hållning till utomäktenskapliga barn är alltså i prin- cip fördomsfri: alla barn skall erhålla full- god omsorg, uppfostran och utbildning. Den hållningen har alltså fullt stöd i opi- nionen hos en överväldigande majoritet.1 Attityden till välfärdsstatens arrangemang för mödrar till utomäktenskapliga barn vi— sar att 98 procent vill att samhället skall behandla dem som andra mödrar, eller t.o.m. ge dem större förmåner än vad andra mödrar får. Det är 16 procent som vill ge de ogifta mödrarna större förmåner än andra mödrar, 10 procent av männen och 22 procent av kvinnorna. Överhuvud gäller att generositeten i vad man vill att samhället skall ge den ogifta modern ökar hos de svarande för vilka den ogifta mo- derns situation är en presumtiv realitet: Kvinnor vill ge mer än män, ogifta kvinnor

52

mer än gifta, kvinnor med stadigt sällskap mer än andra ogifta, skilda mer än de med stadigt sällskap.

6.2 Könsrollernas dubbelmoral

Inom det traditionellt återhållsamma sex- ualmönstret påbjöd man gärna en större sexuell återhållsamhet för ogifta kvinnor än för ogifta män. Samhället kunde fast- ställa moderskap med långt större säker- het än faderskap. Föräldraansvaret som moder blev helt oundvikligt och uppen- bart för envar, medan faderskapet var svå— rare att belägga, och även där det erkän- des kunde det hållas relativt dolt för om- världens insyn. Denna dubbelmoral passa- de f.ö. rätt väl de gammaldags könsroller- na vilka hade föga rum för den yrkesarbe— tande modern och knappast några arrange- mang för barntillsyn organiserade av det allmänna.

Vi har sett att män har ett vidlyftigare sexualliv än kvinnorna om vi som mått tar antalet olika sexualpartners de haft. Det

1 Ett undantag från den fördomsfria, lika- berättigande inställningcn hos det officiella Sve- rige är att arvsrätten fortfarande gör en distink- tion mellan legitima barn, som får ärva både far och mor, och illegitima barn, som endast garanteras arv från modern. För att ärva fa- dern krävs att han avger en arvsrättsförklaring eller att han upptar barnet i sitt testamente. Föräldrabalksakkunnigas förslag till automatisk arvsrätt för utomäktenskapliga barn också från fadern medtogs ej i propositionen till riksdagen.

SOU 1969: 2

är 18 procent av den yngre generationens män som har haft 20 eller flera partners. Av den yngre generationens kvinnor är det 7 procent som haft 10 eller flera partners. Av den ogifta befolkningen rapporteras se- naste samlaget med »en umgängesvän» av var femte man (20 %) mot var tionde kvin- na (9 %), med »en bekant som jag bara träffat någon gång» av var tionde man (9 %) och var femtionde kvinna (2 %), och med »en helt tillfällig bekant» av var tju- gonde man (6 %) och var hundrade kvin- na (l %).

Samhällets reaktion på flickornas sexuel- la vidlyftighet är emellertid mycket hårda- re än på pojkarnas långt större vidlyftig- het. Vi ser detta inte bara i attityder och språkvanor utan också i socialvårdens och rättsväsendets reaktioner. De främsta an- ledningarna för omhändertagande av poj- kar på ungdomsvårdsskolor är billån och egendomsbrott, medan flickorna omhän- dertas främst för sexuell vanart eller va- gabondering.2 Antagligen kan pojkar vara »sexuellt vanartiga» i en helt annan ut- sträckning än flickor utan att samhället griper in.

Spår av dubbelmoral finns även i många av våra svar på attitydfrågor. Som exempel kan vi ta frågorna om man tyckte det var bra att mannen resp. kvinnan har sex— uell erfarenhet före giftermålet.

Det är bra att ha sexuell erfarenhet innan man gif- ter sig

(A) (B)

för män för kvinnor

Instämmanden bland

Aldre män 70 % 63 % Yngre män 64 % 59 % Äldre kvinnor 53 % 43 % Yngre kvinnor 62 % 55 %

Från siffror av dessa slag kan vi åter dra slutsatsen att de yngre kvinnorna har blivit rätt lika de yngre männen. Men ta-

bellen avslöjar ytterligare några trender, bl.a.:

SOU 1969: 2

(1) Flera tillåter män att ha föräkten— skapliga erfarenheter än tillåter kvinnor att ha det; det föreligger alltså en dubbelmoral.

(2) Dubbelmoralen upprätthålls av både män och kvinnor, men kvinnorna tenderar att acceptera den mer än männen.

(3) Dubbelmoralen finns hos både yngre och äldre, men de äldre tenderar att hålla mer på den än de yngre.

Låt oss understryka att skillnaderna är ganska små. Men vi kan inte säga att full jämlikhet här råder mellan könen.

6.3. Rättviseprincipen

En rimlig relation skall finnas mellan vad vi gör och det utbyte vi får av vad vi gör — annars inställer sig känslan att orättvisa råder. Sociologerna har sökt etablera ett lagbundet sammanhang mellan storleken av den satsning vi gör på en aktivitet och den storleksräjong av belöning som upp— levs som rättvis. Vad andra i en persons kontaktkrets får som utbyte av en given satsning bestämmer i hög grad vår egen bedömning av rättvisan i det vi själva får.

Det är inte nödvändigt att här gå igenom den forskningslitteratur som finns kring denna rättviseprincip som är inbyggd i det sociala samspelet. För våra syften räcker det med att påpeka att principen har fått stor genomslagskraft i vårt välfärdssamhäl- le. Vi låter inte ett slumpmässigt öde be- stämma att en människa som lever och ar- betar som folk gör mest skall utan egen förskyllan bli mycket rikare eller mycket fattigare än sina medmänniskor. Det upp- levs t.ex. som en social orättvisa att en person som gör precis som de flesta helt plötsligt skall ställas på bar backe och bli mycket fattigare än vi andra. Välfärdssam— hället svarar för en rad arrangemang som skyddar individen för godtycklig degrade- ring. På olika punkter där levnadsstandar- den hotas genom kriser, skapade av fakto- rer utom individens kontroll, griper sam-

" Harald Swedner, Brottsligheren i Sverige, i: Joachim Israel (red.), Sociala avvikelser och social kontroll, Stockholm 1964, s. 221.

hället in med en hjälpande hand. Stödet vid sjukdom och arbetslöshet är typiska exempel. Och i välfärdsstaten upplevs stö- det knappast som välgörenhet utan snarare som en rättighet, helt i linje med rättvise- principens förutsägelser. De sociala stödåt- gärderna hjälper även till att hålla moti- vationen vid liv och förhindrar att stora delar av befolkningen demoraliseras eller hamnar i fatalism eller anomie. En väl- publicerad fruktan att sociala välfärdsan- ordningar skulle underminera motivationen och uppmuntra flykt från arbete blev i rea- liteten fallet endast för enstaka undantag. För det stora flertalet kom välfärdssam- hället att konservera motivationen snarare än att förstöra den. Detta gäller särskilt i Sverige där sjukpenning, arbetslöshetsun- derstöd och pension räknas i proportion till den invanda löne- och levnadsstandar- den så att man får hjälp att hålla sin för- värvade standard, aldrig mer och aldrig mycket mindre.

Vårt tema i detta kapitel är att rättvise- principen ej helt genomförts på sexualli- vets område. Här kan verkligen långa år få sona vad stunden brutit — men bara för en del, eftersom andra som levt lika- dant aldrig nås av samma godtyckliga öde.

6.4. Icke-önskade graviditeter

Barn är mera välkomna i vissa situationer än andra. Vi frågade de intervjuade som var gifta, förlovade eller hade stadigt säll- skap om vad de skulle behöva räkna med eller ändra på om de fick barn i den situa- tion de befann sig i. Så här svarade man:

Stora delar av befolkningen tror att en graviditet innebär bostadsproblem och eko- nomisk åtstramning (tabell VI: 2). Hälften av de äldre kvinnorna uppger att de skulle få hälsan förstörd. Hälften av de ogifta kvinnorna tror att de skulle behöva uppge sitt förvärvsarbete, och detsamma gäller en tredjedel av de gifta kvinnorna.

Fritidssysselsättningar och fritidsumgänge skulle ändras i en del fall. Hos tre pro- cent av de gifta skulle det nya barnet fö- das i en situation där föräldrarna annars tänkt upphöra med sitt äktenskap. Tolv pro- cent av män som har stadigt sällskap och fem procent av kvinnorna med stadigt sällskap skulle känna sig tvingade att fort- sätta med varandra om de fick barn, fast de annars helst vill gå åt var sitt håll.

Alla svaren har kommit från personer som är gifta, förlovade eller har stadigt sällskap, alltså personer som enligt rådan-

Yngre generationen Äldre generationen

Män Kvinnor Män Kvinnor

»Jag skulle behöva en större bostad» 66 % 54 % 32 % 30 % »Jag skulle inte få råd med mycket som jag

nu har» 61 % 48 % 31 % 33 % »Jag skulle bli tvungen att skaffa ett bättre

betalt arbete» 24 % 11 % 14 % 7 % »Jag skulle bli tvungen att avbryta eller upp-

skjuta eller försena mina studier» 11 % 13 % 3 % 5 % »Jag skulle bli tvungen att uppge mitt för-

värvsarbete» 1 % 33 % 1 % 34 % »Jag skulle förlora mesta kontakten med mina

fritidsvånner» 17 % 14 % 9 % 12 % »Jag skulle inte kunna delta i en förening

eller idrott som betyder mycket för mig» 7 % 10 % 5 % 8 % »Min hälsa skulle lida och mina krafter skulle

knappast räcka till» 6 % 13 % 20 % 51 % »Jag skulle bli tvungen att fortsätta i ett

äktenskap eller med ett stadigt sällskap som jag annars vill slippa» 7 % 4 % 4 % 3 % _____________________—_— 54 SOU 1969: 2

de moraluppfattning har all rätt till sexuell samvaro. De aktualiserar en rad välbekanta frågor om välfärdens utformning i Sverige: bostadsfrågan, barndaghemmen, barnbidra— gen etc. De speglar också de konkreta skä- len till att man så allmänt hyllar den nya preventivnormen och så allmänt omfattar preventivvanor.

Icke desto mindre finns alltid en statis- tisk chans att alla försiktighetsåtgärder till trots samlag leder till graviditet (ta— bell VI : 3). Av kvinnor i vårt undersök- ningsmaterial mellan 18 och 30 år som någon gång varit gravida har hela 28 pro- cent erfarenhet av en icke-önskad gravidi- tet. Bakom denna siffra ligger säkert en myckenhet av oro och svårigheter. Vi har här en ganska slumpmässig mekanism som kan kasta vissa människor i misär, psyko- logisk, social eller ekonomisk.

6.5 Den drastiskt gammalmoraliska lösningen

En gammaldags moralist säger nu att syn- den straffar sig själv och att den som inte vill ha barn skall vara avhållsam. Denna moraluppfattning har praktiskt taget intet stöd i allmänna opinionen. Endast 5 procent anser att samlag har berättigande endast när man vill avla barn. Pingströrelsens upp- fattning i denna fråga är inte typisk för andra svenska frikyrkor och väckelserörel- ser och inte heller för statskyrkans bisko- par. Uppfattningen att samlag skall tillåtas endast då man vill ha barn accepteras en- dast av 8 procent av frikyrkobesökare och 5 procent av statskyrkobesökare (tabell VI : 4).

Man tror alltså inte på den drastiskt gammalmoraliska lösningen. Inte heller le- ver man efter den. Endast 9 % ville ha barn vid det senaste samlaget i måna— den före intervjun. Alla andra, 91 %, hade samlag utan avsikt att få barn.

Både moraluppfattning och praxis bland folket gör alltså samlag utan avsikt att få barn till något helt normalt. Att reducera icke-önskade graviditeter till noll genom att förbjuda samlag när man inte vill ha barn

SOU 1969: 2

är en moralisk konstruktion vars lösning av problemet icke-önskade graviditeter är lika teoretiskt perfekt som praktiskt omöj- 11 g.

6.6 Det orättvisa i icke-önskade gravidi- teter

Det finns inte tillräckligt många fall av icke-önskade graviditeter i vårt material för att leda i bevis allt vad vi vill säga om det orättvisa i icke-önskade graviditeter. Vi ut- nyttjar vårt material här för att illusterera, inte för att bevisa, några allmänna resone- mang av stor principiell räckvidd.

Det finns ingen skillnad i bakgrund mel— lan unga kvinnor med erfarenhet av öns- kad och erfarenhet av icke-önskad gravidi- tet. (Huruvida de skiljer sig åt i psykolo- giskt avseende undandrar sig vårt bedö- mande; en del kanske hade omedvetna önskningar att bli gravida.) Vad vi kan fastslå är att deras fäders yrkesklass inte skiljer sig signifikant och att deras egen skolutbildning inte är olika. I vårt kun- skapstest får unga kvinnor med önskad gra- viditet precis samma medelbetyg som de som erfarit en icke-önskad graviditet (tabell VI: 5). I båda grupperna hade hälften lärt sig före 12 års ålder att man använder pre— ventivmedel.

En möjlig skillnad är att 17 procent av dem som haft önskade graviditeter haft mer än tre samlagspartners i sitt liv. Bland de som erfarit en icke-önskad graviditet är siffran 36 procent (tabell VI: 6). Fördel- ningarna täcker dock varandra i stor ut— sträckning. Även dessa siffror innebär att för varje kvinna med en icke-önskad gra- viditet som haft mer än tre partners finns flera som haft lika många partners utan att råka ut för en icke-önskad graviditet.

En liknande skillnad finns i medianåldern för sexualdebuten, vilken är 17,2 år för dem som aldrig varit med om en icke-önskad graviditet och 16,3 år för dem som blivit gravida utan att önska det (tabell VI: 7). Även här gäller dock att fördelningarna i stor utsträckning täcker varandra, d. v. s. det finns många som debuterar tidigt och ändå

55

undgår problemet med icke-önskade gravi- diteter.

Vi ser här en orättvisa. En slump väljer ut en del till de svårigheter som en icke- önskad graviditet medför, men ingenting händer en större grupp som har samma sexualmönster som de som blir gravida utan att önska det. En minoritet lider för vad en majoritet betraktar som naturligt.

Det finns möjligheter att minska antalet icke-önskade graviditeter. Bättre upplys- ning, bättre preventivvanor och bättre pre- ventivmedel skulle minska slumpens skör— dar.

Bland 106 kvinnor i åldrarna 18 till 30 år som hade sitt första samlag utan att något skyddsmedel användes var 9 % 17 år eller yngre när första barnet anlände. Bland 97 kvinnor som använt preventiv— medel redan vid sin sexualdebut var 3 % 17 år eller yngre vid första barnets an- komst. Preventivvanan, även om den bör- jar vid första samlaget, behöver tid och övning för att befästas. Och det är inte säkert att de tonåringar som började rätt också fullföljer det i alla sina följande samlag. Men det är viktigt att konstatera att de mycket tidiga graviditetema endast utgör en tredjedel bland dem som vidtar preventiva åtgärder redan vid första sam- laget.

För att få en uppfattning om i vad mån slarv eller slump spelar den avgörande rol- len frågade vi alla — både män och kvin- nor, gifta och ogifta — i åldrarna 18—30 år som upplevt en icke—önskad graviditet: »Vad gjorde ni vid det aktuella tillfället för att undvika att få barn?»

En fjärdedel (26 %) av dem som upp- levt en icke-önskad graviditet - det är 2 procent av alla sexuellt erfarna i den yngre generationen — säger att de använt pessar och/eller kondom och menar så- lunda att graviditeten var en helt oför- skylld olycka.3 Detta är inte alldeles sta- tistiskt orimligt med hänsyn till den höga samlagsfrekvensen i denna åldersgrupp, de mindre än 100 % säkra skyddsmedlen, och de föga perfekt applicerade skydd som man måste räkna med.

56

De övriga tre fjärdedelarna har emeller- tid slarvat: en tredjedel (32 %) gjorde ing— enting alls för att undvika att få barn och resten (42 %) sade att de sökt avbryta sam— laget i tid eller att de trott sig utnyttja en »säker period». De som har högre skol— utbildning har inte tagit så stora risker som de som slutat efter obligatorisk skolgång.

Våra slutsatser av detta måste förbli ten- tativa, eftersom vi inte analyserat ett stort antal icke-önskade graviditeter. Men tagna ad notam skulle våra siffror innebära att en detaljerad och konkret upplysning och undervisning som leder till generell använd- ning av våra vanligaste preventivmedel skulle reducera de icke-önskade gravidite- terna med tre fjärdedelar. Den återståen- de fjärdedelen kan vi reducera endast ge- nom att skapa och sprida effektivare pre- ventivmedel och genom att tillåta födelse- kontrollens sista utväg — abort.

6.7. Abort

Problemet icke-önskade graviditeter löses i en del fall genom missfall; 16 % av alla kvinnor som varit gravida i den yngre ge- nerationen har också erfarenhet av miss— fall. Vi vet dock inte exakt hur många icke-önskade graviditeter som avbryts ge- nom missfall, men missfall rapporteras nå— got oftare bland kvinnor som också näm- ner att de haft en icke-önskad graviditet. Abort omnämns av 4 procent i 18—30-års- åldern som varit gravida.

Vi skall inte analysera de få fall av

3 Det bör påpekas att siffror av det slag som vi här analyserar inte används till att beräkna olika preventivmedels effektivitet. För det än- damålet använder man vanligen formeln

_ Antal graviditeter x 1200 _ Antal månader med sexuell aktivitet

vilken anger antalet graviditeter per 100 år av användning av en preventivteknik. Formeln ger låga värden för kondom och pessar och mycket låga för p-piller, men variationerna mellan be- folkningsgrupper och nationaliteter med olika normer, utbildning, levnadsstandard och tradi- tioner är större än variationerna mellan olika preventivmedel. Se t. ex. Christopher Tietze, »The Use-Effectiveness of Contraceptive Methods» i: Clyde V. Kiser (red), Research in Family Planning, Princeton 1962, s. 357—369.

SOU 1969: 2

abort som finns representerade i vårt ma- terial; en mycket fullständigare statistik kan erhållas från andra källor än en allmän intervjuundersökning och kommer att läg- gas fram av 1965 års Abortkommitté. Vad vi skall rapportera är endast inställningen till abort bland de kvinnor i den yngre generationen vi här studerat.

Följande andelar av den yngre genera- tionens kvinnor anser att vi borde ha fri abort så att varje kvinna själv får bestäm- ma om hon vill föda ett barn eller ej:

Bland aldrig gravida 54 % Bland dem som haft önskad graviditet 58 % Bland dem som haft en icke-önskad graviditet 61 %

Den majoritetsinställning till förmån för fri abort som här kommer till synes ligger helt i linje med den rättviseprincip som vi inledningsvis diskuterade. Välfärdsstaten kan inte utifrån sina konstituerade värde- ringar saklöst låta ett slumpmässigt öde tilldela vissa personer de problem och svå— righeter som följer med en icke—önskad gra- viditet vilka andra med samma moral, kun- skap, beteende och preventivvanor undgår. Abort kan ges på många grunder. De som vidtagit vanliga mått och steg för att skyd- da sig mot graviditet men som ändå blir gravida har ett skäligt krav i ljuset av väl- färdsstatens värderingar att samhället bör tillåta dern abort.

För dagen är de icke-önskade gravidite- terna ett i och för sig alldeles avgörande skäl till att skolan måste ge detaljerad och konkret undervisning om preventivteknik. I morgondagens samhälle, där friare aborter av allt att döma blir regel, blir det avgö- rande skälet för denna undervisning att hål— la aborterna på en rimlig nivå.

Det är förståeligt om välfärdsstatens po- litiker med tvekan närmar sig dessa och andra utbildnings- och lagstiftningsuppgif- ter som kommer från ett förutsättningslöst utredningsarbete om sexuallivet. Ingen riks- dag eller regering har ju beslutat att Sve- rige skulle bli ett kontraceptivt samhälle. Varför inte låta dessa problem förbli den enskildes problem?

Ingen riksdag eller regering beslöt att

SOU 1969:2

landet skulle bli industrialiserat. Industria- liseringen kom emellertid, och mycken lag- stiftning krävdes för att få det industriali- serade samhället rättvist och tryggt. Ingen riksdag eller regering beslöt heller att släp- pa in bilismen i landet. Nu kom den, och det är självklart att staten lagstiftar så att den inte hotar enskilda till liv och lem och ägodelar. Det kontraceptiva samhället är nu mitt ibland oss och kan trängas till- baka lika litet som industrialiseringen och bilismen. Vi måste därför utbilda och lag- stifta för att göra det så funktionsdugligt som möjligt och så fritt från orättvisor som möjligt.

57

:, 1 ”min. ..*. '.1' |. .. .l| ,

' * 'p't' ' !utln km. F.. ”'aine'. 115111 '1"' $'%! ...grlluslldsä- ' 'Win' "'mw' .! r."'| 1 "ln-li": L'. 'Hum- ! ' 'j-ufll'l'” ”|”? "igång-11151" ("'i'. " 4101 ._ _uE_ 'i... .

'|'" .,)ml . Mehr 11115" ." .|_'..| ljiujjh-ygjnw [" s'j'. " ,l 1. ' 19.1: ful,..all- 1. |_I1juuj. $U" bruJ-LI. "_q, ||? 1 1..- .-- . ...-111.111. .. ..... 1 ' il." fw! 111351 |".'2 hål.—HJ! en...-..'"! _ 'I

rim lts'. mam— mimmi mami; '

Hi,] I Iman ism "n' å' Elit-'.' .. lsjimi is,-..' ...en? It.? ..-.11.' .. "54"

'in'-"w :? 1.1 _. .:..111 .

' .111..|1...1»»m-.. '” "||"! nu dlm' .'-1 .' 'nqh lm,..l' _! ". ' 1!h..""(.. 4

L Himuml lil'tcrlj _ n_g;.*"libi tr.-"|| till” Erj— '_1 q'HIJI'E—vm |.:|.|'. '|'.171 i 1_=.| ' .Juf 11311.qu .' "Nl . am. ' ”greja! 711.111 ..:111..."..11.. nazi 1.11: '...', .nu .::-11..- '|'—113 uh.-wii, =". . hihi 1.1...1511151 ...v- man'-' .I_I."|J|D- mim 'shift- bj an...... -. .,. r.. " nämda |f.'.||I Alpi. H'Tliq i..: liv' _I1'H5I again.. ..13 .Jlu'v ' ' ' "$'" 5" V' .19 |'|.|' Muang; ”"T'I'll'". muahh—j,] ÅRFL. ' .i'indlr Wirth fvl'i'l ". ' ett. Täta tr. l'wL st:..- Hllf (L.., .; u,. ”1311 . GT Mun-| "' 11'. nu |: __| _.4. (lg-| årihk'lh'lbflk .! 'J'Pillmi sil-mymlan. 11.111 pmir'. .H.. ] 't

IM. %$. | mis)! så...”

"2.1.1'1 nM'il. III

närvara.-Ijin pgg—151 .— I'M —— . nu..-.:... "them Wii ”' ,'(-gå 1.- ._'.—'lhä..' _ Lil' =.." här? 11 if .nu. |

_ ' ".;i'm nu." mmm—111113 !" ' .F'Iv' -|t1"- än"" .:f- "ni"-' affi— %" du!!!” 'ne'!- .l'i zsuLJ 1.581 _ "54,1 'Jml'if'T HM ..'IID ULF” . MTTF?

' s;... 1119... rural-11311 glidit ”3111.

'I

n' 5”

ill.-131 JMI.

Tabellbilaga

".H(H_H1

SOU 1969 2

61

Tabell le

Urvalet

Utvalda i mantalslängd Följande utgick ur undersökningspopulationen:

Avlidna

Avflyttade ur riket Vistas utomlands eller till sjöss

Döva eller stumma

Mentalt sjuka som vårdas på mentalsjukhus Mentalt sjuka som vårdas på annat sätt Kroppsligt sjuka som vårdas på sjukhus

Kroppsligt sjuka som vårdas på annat sätt och enligt hushållsföreståndaren ej kan eller bör intervjuas

Ej svensktalande Å kommunen skrivna

Militärer på manöver (fältpost)

Totalt

2266

N ("kl

r— H H H 1— ox #

00 (V UN H! (N!

0 H H

Urvalsstorlek Bortfall:

Flyttat från angiven adress utan anmälan om avflyttning enligt mantalsverk och pastors- expeditioner Personer som inte kunde anträffas under hela undersökningsperioden

Vägrare

Genomförda intervjuer bortkomna under postbe— fordran enligt uppgift

ofullständiga intervjuer

Bortfall 9.5% Totalt

2156

10 34 153

204

62

SOU 1969 2

Tabell I:?

Poststratifiering

Gifta män Befolkningsandel 194.732

Urvalsandel 149

Vikter 1 . 307

Gifta kvinnor Befolkningsahdel Urvalsandel

Vikter

Ogifta män Befolkningsandel

Urvalsandel

Vikter

Ogifta kvinnor Befolkningsandel

Urvalsandel

Vikter

Vägningen avser både fördubblingen av intervjuer med personer i åldrarna 30—60 år och datastyrning av urvalet så att det korrekt motsvarar befolkningsstatistikens information om fördelning på ålder, kön och civilstånd.

Tabell Ing

De svarandes samarbete med intervjuerna

Fullständigheten hos svaren

SOU 1969

.5 .4.

ALLA

Alla som svarat på intervju- delen (2000)

Procent som fortsatte att fylla i privatenkäten 98.5

Tabell 115

De evarandes samarbete med intervjuerna Fullständigheten hoe svaren

ALLA

Man

Alla som svarat på intervju— delen (2000) (1011)

Procent som fortsatte att fylla i privatenkäten 98;5 98.9 Ch L»

BOSTADSORT

Stad Land

(1357) (643)

98.6

KÖN

Kvinna

(989)

98.3

Götaland Svealand Norrland

(916)

98.

ÄLDER

18—30 år

(576)

99.9

5

30—60 år

(1424)

97.9

LANDSDEL

(784) (300)

98.8 97.7

CIVILSTÅND

Gift Ogift

(1359) (641)

93-3 98.8

RELIGIÖST ARV OCH BETEENDE

Har (hade) Her (hade) Har (hade)

religiösa religiösa föräldrar; föräldrar; går själv går själv i kyrkan i kyrkan en/månad sällan

(221) (1063)

97.6 98.5

SKOLUTBILDNING

Folkekola Realskola— Yrkes— examen el- ekola ler högre

(1476) (524)

98.1 99.6

ej religiösa föräldrar; går själv

i kyrkan sällan

(688)

98.6

EGEN YRKESKLASS

Högre Lägre I+II III (1134) (663)

98.8 98.0

64

Tabell II:1

Den romantiska kärleksideologin

ALLA

(2000)

Anser ni att det enda riktiga skälet för en eexuell förbin- delse är kärlek?

Ja 65.6% Nej 27.7 Tveksam 6.7

Totalt lO0.0

Anser ni att det är orätt med

sexuellt umgänge utan för- älskelse?

Ja 44.3% Nej 43.4 12.3

Totalt 100.0

5 i ? E' SOU 1969 2

KÖN ocn ÅLDER

Man Man Kvinna Kvinna 18-30 30—60 18-30 30-60 är är år år (302) (709) (274) (715)

47.3% 54.1% 73.4% 32.04 46.7 36.6 22.6 12.6

6.0 9.3 4.0 5.4 100.0 lO0.0 lO0.0 100.0

27.2% 31.3% 50.0% 62.2% 63.7 55.3 37.9 25.3 9.0 11.5 12.1 12.5 100.0 100.0 100.0 100.0

BOSTADSORT

Stad Land

(1357) (643) 62.6% 72.1% 31.7 19.4 5.7 8.7 100.0 100.0 41.1% 51.0% 47.0 35.9 11.9 13.1 100.0 100.0

EGEN YRKESKLASS

Högre I+II

(1134)

43.4% 4414 12.2 100.0

Lägre III (863) 65.6% 27.2

7.2 100.0

45.0% 42.4 12.5 100.0

5——8l4495 S()IJ 1969 2

65

Tabell II:2

Den faktiska tillämpningen av den romantiska kärleksideologin

Har ni haft någon av dessa erfarenheter?

Det har hänt att jag varit förälskad utan att vi hade några samlag varken

förr eller senare

Har hänt mig Har aldrig hänt mig

Totalt

Jag blev förälskad och vi väntade med samlag tills vi var gifta Gifta

Har hänt mig Har aldrig hänt mig

Alla gifta

ALLA

(2000)

68.2? 31.8 100.0

(1359)

14.4% 85.6 100.0

KÖN ocn anEn

Man Man! Kvinna Kvinna 18-30 30—60 18—30 30—60 år är år är (302) (709) (274) (715)

73.7% 65.5%. 78.5% 63.6% 26.3 34.5 21.5 36.4 100.0 100.0 100.0 100.0

(90) (565) (127) (577)

12.0% 11.2% 8.9% 19.5% 88.0 88.8 91.1 80.5 100.0 100.0 100.0 100.0

BOSTADSORT

Stad Land

(1357) (643) 70.4% 63.3% 29.6 36.7

100.0 100.0 (923) (436) 13.1% 17.3% 86.9 82.7 100.0 100.0

EGEN YRKESKLASS

Högre I+II

(1134)

71.3% 28.7 100.0

(780)

14.7% 85.3 100.0

Lägre III (863)

54.3% 35.7 100.0

(576)

13.6% 86.4 100.0

66

S()IJ 1969 2

Tabell II:?

Den faktiska tillämpningen av den romantiska kärleksideologin

Har ni haft någon av dessa erfarenheter?

ALLA

(2000)

Det har hänt att jag varit förälskad men att förälskelsen försvann efter vårt första samlag

Har hänt mig 15.676 Har aldrig hänt mig 84.4

Totalt 100.0

Det har hänt att jag haft samlag utan att vara förälskad men att jag blev förälskad efter vårt första samlag Har hänt mig 15.0% Har aldrig hänt mig 85.0

Totalt lO0.0

Det har hänt att jag haft samlag utan att vara förälskad och utan att heller bli det efter våra samlag

Har hänt mig 38.4% Har aldrig hänt mig 61.6

Totalt 100.0

KÖN ocn ÅLDER

Man Man Kvinna 18—30 30-60 18—30 är år är

(302) (709) (274)

19.177 19.977 12.5% 80.9 80.1 87.5 100.0 100.0 lO0.0

20.474 24.176 62% 79.6 75.9 93.3 lO0.0 100.0 100.0

59.5% 63.57 17.376 40.5 36.5 82.7 100.0 100.0 100.0

Kvinna 30-60

(715) 10.8% 89.2 100.0

6.9% 93.

100.0 10.8% 89.2 100.0

BOSTADSORT

Stad Land

(1357) (643) 15.6% 15.6% 84.4 84.4

100.0 100.0 14.775 15.776 85.3 84.3 100.0 100.0 39.8% 35.3% 60.2 64.7 100.0 100.0

EGEN YRKESKLASS

Högre Lägre I+II III (1134) (863) 13.9% 18.0% 86.1 82.0 100.0 100.0 13.29! 17.776 86.8 82.3 100.0 100.0 36.5% 41.374 63.5 58.7 100.0 100.0

SOU 1969 2

67

Tabell II: 2

Prevent ivvana.

ALLA KÖN 0011 ÄLDER UTBILDNING 0013 ÅLDER BOSTADSORT Man Man Kvinna Kvinna Hög utbildning Låg utbildning Stad Land 18—30 30-60 18—30 30-60 18-30 30-60 18—30 30-60 är är (år är år är är år

(2000) (302) (709) (274) (715) (233) (291) (343) (1133) (1357) (643)

Brukar ni ha preventivmedel hemma?

Ja 49.376 63.1% 51.376 54.97 37.11. 62.4% 50.3% 56.9% 43.1% 49.5% 48.776 Nej 50.7 36.9 48.7 45.1 62.9 37.6 49.7 43.1 56.9 50.5 51.3 Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

Brukar ni ha pessar eller kondom med er när ni går ut?

Ja 9.176 29.476 10.496 1.4% 1.076 12. 4.7% 17.676 6.476 8.477 10.6% Nej 90.9 70.6 59.6 98.6 99.0 87.1 95.3 82.4 93.6 91.6 89.4

Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 lO0.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

Tabell 11:3

Preventivvana

68

ALLA EGEN YRKESKLASS CIVILSTÅND KYRKOGÄNG

Högre Lägre Gift Ogift Besöker Besöker Besöker I+II III ej ngn stats— fri- kyrka kyrka kyrka

(2000) (1134) (863) (1359) (641) (573) (1369) (348) Brukar ni ha preventivmedel hemma?

;;. 49.376 50.376 48.1% 46.9% 55.674 51.24 48.771 40.176 Nej 50.7 49.7 51.9 53.1 44.4 48.8 51.3 59.9

Totalt 100.0 100.0 lO0.0 100.0 100.0 100.0 lOO;O 100.0

Brukar ni ha pessar eller kondom med er när ni går ut? Ja 9.176 6.676 12.674 3.17 25.176 10.6% 8.37. 92% Ne.) 90.9 93. 87.4 96.9 74.9 89.4 91.7 90.8

Totalt 100.0 100.0 lO0.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

Tabell II:4

Preventivnorm

Hur viktigt tycker ni det är att använda preventivmedel när man inte avser att skaffa barn?

ALLA Kön ocn ALDE)? UTBILDNING 0017 ÄLDER BOSTADSORT Man Man Kvinna Kvinna Hög utbildning Låg utbildning Stad Land 18—30 30-60 18-30 30-60 18—30 30—60 .18-30 30—60 år är år är år är år är

Med samlagserfarenhet (1894) (271) (686) (257) (678) (205) (287) (323) (1079) (1299) (595)

Bör absolut använda var gång 71.0% 75.7% 62.8% 84.1% 71.4% 83.4% 73.3% 77.6% 65.1% 72-4% 67.8? Bör nog använda men kan låta

bli ibland 22.7 20.6 31.0 13.4 19.5 14.6 24.2 15.6 25.8 22.3 24.0 Kan gott strunta i att använda 2.3 3.1 3.0 1.1 1.6 1.4 1.5 2.6 2.6 2.2 2.4

Bör aldrig använda 4.0 0.6 3.2 1.4 7.5 0.7 1.0 1.2 6.5 3.1 5.8

SOU 1969 2

Tetalt 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 TGOJ) 'mnn vm n 1nn n arm r— uv. .—

Tabell 1124

Preventivnorm

Hur viktigt tycker ni det är att använda preventivmedel när man inte avser att skaffa barn?

Med Bor Bör bli Kan Bör

Totalt

ALLA

eamlagserfarenhet

( 1894)

absolut använda var gång 71.0%

nog använda men kan låta ibland 22.7 gott strunta i att använda 2.3

aldrig använda 4.0

100.0

EGEN YRKESKLASS

Högre Lägre I+II III (1068) (823) 74.496 55.596

20.8 25.7 2.0 2.7 208 551

100.0 100.0

CIVILSTÅND

Gift Ogift

(1359) (535) 68% 78.9%

24.5 18.4 2.4 2.0 5.1 0.8

100.0 100.0

KYHKOGÄNG

Besöker Besöker Besöker ej ngn etats— fri— kyrka kyrka kyrka

(539) (1287) (327) 70.073»

22.0 23.3 24.6 2.6 2.2 2.9 1.2 4.5 12.8

74.174 59.7% 100.0 100.0 100.0

Avvisar

både för- och utom- äktenskap förbindel

(111)

41.9%

25.0 3.3 29.8

100.0

ÅTEHHÄLLSAMHETSNORM

Avviear utom- Tillåter

men tillåter både för—

föräktenskap- och utom- liga liga förbin— äktenskapliga ser_ delser förbindelser

(1628) (155) 72.575 71.775

22.7 22.8

2.1 3.3 2.7 2.2

100.0 100.0

S()IJ 1969 2

Tabell 1115

Preventivvanor

Vid ert senaste samlag, gjorde ni något för att undvika att få barn?

ALLA xöN ocs ÅLDER

Man Man 18-30 30—60 är år

(1233) (220) (429)

Använde kondom 38.0% 44.1% 46.4% Använde pessar 8.0 7.4 6.9 Använde p-piller l 2 Använde spiral Använde kemiskt medel

4 2 1 0 o 8

Summa rekommenderade medel 60.3 7 1 7 4 1 7 2

XDXDOXO HOF— ONOO N n-ano ND QHU'NO MMCD . In.-(o Nov.-l

Använde sköljning Utnyttjade säker period Avbröt samlaget 1

,.7 H

Summa icke rekommenderade medel l

9 3 Det blev inte av 16 3 Orätt med skydd 2.5 9 7 6 8

. N r—l rf) rdr—ICD H . COHF'I

17.8 12.6 2.8 9.3 22.9

Ogillar skydd

Summa utan skyddsmedel 2

Kvinna Kvinna

18-30 år (202) 32.3%

Q' _

.

Nel—mmHOXxo . NDXDHNXD (um-n xo H

19.4 14.6 0.7 9.2 24.4

30—60 år

(382)

28.0% 10.6 6.1

OHDCDOKO . HHVNMH

N

UTBILDNING ocn ÄLDER

Hög utbildning Låg utbildning 18—30 30—60 18—30 30—60 är är år är

(169) (178) (253) (633)

32.0% 33.4% 42.8% 38.9% 9.8 21.1 5.0 5.1 31.9 10.9 22.4 1.2 1.4 1.5

(_ . H

Lh O MNO . H (T Hmm

H

Nl . =:- M H 0 O DXHQ'MOX . XOQOCI'N

15.9 21.4 35.4

(Omkring en tiondel använde mer än en metod och dubbelsvar förekommer därför i tabellen?

I ovanstående har ej inräk— nats följande som ej behöver använda skydd. (Procent av alla som besvarat frågan)

Ville ha barn 8.8% 7 Redan gravid 5.8 8. Kan ej få barn 20.2 0 6

Delsumma 34.6 1

O

.

I... to:—IF =!" .

ämm 4-4 .

mmm tr

mmm :— . LhOO KO H l—mo ... e— DX

mv N N) N

(V?" H

.

SOU 1969 2

71

Tabell II: &

Preventivvanor

Vid ert senaste samlag, gjorde ni något för att undvika att få barn?

ALLA EGEN YRKESKLASS BOSTADSORT KYRKOGÄNG PREVEHTIVNORM

Högre Lägre Stad Land Besöker Besöker Besöker Bör Behöver I+II III ej ngn stats- fri— absolut ej jämt kyrka kyrka kyrka använda använda

(857) (376) (340) (854) (187) (844) (339)

36.256 42.17 34.77. 40.175 37.27 45.27 20.776 9.3 5.2 7.5 0.4 6.6 9.6 5.1 10.9 2 11.5 1 0.9 1.1 0.5 .

57.7

1.4 3.8 21.0

A #1 N "N V

A NO 0 |— v

rx 51 m N H V

Använde kondom 38.0% 35.2% Använde pessar Använde p-piller Använde spiral Använde kemiskt medel

Summa rekommenderade medel Använde sköljning utnyttjade säker period Avbröt samlaget

=!” %!”!QO ON Hol-'D .

H [_

. ND H H 1 . . . .

W

NUNON W (hr-ION . 000 N v—IMV XD

. (n?r—(O 0 Här!—— ND

U'!

G) 0 &DVN

. O O Flärd.) ONOCD ") [*I—CN

. NVOOO ND Nm: H Pl

Pl

I—OC'N # mmm . [(Ni-40 H HVB ND r—d3N ww xrnsm . a no 0 H H 0 wxnwao . co r1r4 rn 71 awr4 r— P4 srt) vo vara nn

. .

0 H 0 sr c>u>sr m

.

.

.

Summa icke rekommenderade medel

Det blev inte av Orätt med skydd Ogillar skydd

Summa utan skyddsmedel

H

18.7 20.3 17.9 22.7 17.8 20.2 14.6 13.9 32.1 14.2 18.9 15.7 17.6 14.7 16.4 20.8 13.5 22.5 3.1 2.3 3.2 2.2 2.6 6.3 1.1 6.1 7.9 11.5 8.9 11.6 8.6 10.3 9.5 3.8. 23.6 22.7 31.9 25.7 29.3 23.9 27.5 34.4 15.0 46.7

H

0

. H MMDPQ . 01onme

N

(Omkring en tiondel använde mer än en metod och dubbelsvar förekommer därför i tabellen) I ovanstående har ej inräknats följande som ej behöver använda skydd. (Procent av alla som be— svarat frågan)

Villa ha barn Redan gravid Kan ej få barn

Delsumma

.. . .. . .. .

N N

como M N 100 o . l—O N OFF—I (D 0500! M . com-er 50 N HO!— &) . PWC) N .. .

m

”mm UN

. Fint—| Q' DON KD . (DI-ho Q'

Ou—z— M . fd a1 . uxuo sr xo N rn re FlNO r— . ra r— r— un r— . . . mmm *? rd

F) F!

. m m M m ("i

—J 5)

SOU 1969 2

Tabell II:?

Preventivvanor

Vid ert senaste samlag, gjorde ni något för att undvika att få barn?

Använde kondom Använde pessar Använde p-piller Använde spiral Använde kemiskt medel

Summa rekommenderade medel Använde sköljning

Utnyttjade säker period Avbröt samlaget Summa icke rekommenderade medel

mtbhviMeav orätt med skydd Ogillar skydd

Summa utan skyddsmedel

I ovanstående har ej inräknats föl— jande, som ej behöver använda skydd

Ville ha barn Redan gravid Kan ej få barn

Delsumma

HUR VAR ERT SENASTE SAMLAG

Mycket tillfreds— ställande

53.3%

53.3 61.1 68.0 31.9 55-1 60.8 52.1 43.2 44.1 40.7 34.8 56.8 47.6

50.5% 46.4 42.2

44.9

Ganska tillfreds- ställande

43.77-Z 40.0 33.5 22.0 68.1

40.7 39.2 43.8 52.4 52.0 52.8 58.8 37.9 46.9

46.475 45.3 51.3

49.2

Observera: Procenttalen i denna tabell är räknade horisontellt

Ganska otillfreds— ställande

%& HNDNOO . www-OO

ON Ohm r—l OQ'r—l V.) . N o m vi ax erJQT "5

rim)o H . . . menn #1

Mycket otillfreds— ställande

oxrim . . . . Omr—100 r-1 OO MOQOXCO MON UN . . HOr—IOONOH u—l

%

. OVM N

ommeo .

S()IJ 1969 2

73

Tabell 1146

Inställningen till föräktenskapliga sexualerfarenheter

ALLA KÖN OCH ÅLDER CIVILSTÄND BOSTADSOHT RELIGIÖST ARV OCH BETEENDE

Man Man Kvinna Kvinna Gift Ogift Stad Land Har (hade) 'Har (hade) Har (hade) 18—30 30—60 18-30 30—60 religiösa religiösa ej religiösa år är är år föräldrar; föräldrar; föräldrar; går själv går själv går själv i kyrkan i kyrkan i kyrkan en/månad sällan sällan

(2000) (302) (709) (274) (71.5) (1359) (641) (1357) (643) (221) (1663) (688)

Det är bra att mannen har sexuell erfarenhet innan han gifter sig

% 12.0% 1 51.5 5 24.0 2

Instämmer starkt O. 9.

0.

10.5 9.

1. O.

Instämmer Tveksam Opponerar Opponerar starkt

Totalt 1

%%

12.2? 50.1 19.8

8 % 12.7% 8.4% 12.7% 1

0 15.1

1 0

55.2 54.1 47.8

8 4 , 11.4% 50 6 24.7 19.1 22.7 23.3 13 6 2 6 0

51.3 26.7

9.4 1.2

100.0

. .

MNN

11.6 12.7 13.6 1.4 2.1 2.6 100.0 100.0 100.0 1

2,0 100.0 10 2.8 100.0 l

FMNDNN O .

mr—lONON O . OXNCVI'TN O mm.-| FV?NN O . FMXOPM O le—t cuts-somm O . UXNOONH O MNF-'I . MQNVOX O

O O 0

Det är bra att kvinnan har sexuell erfarenhet innan hon gifter sig

Instämmer starkt Instämmer Tveksam Opponerar Opponerar starkt

Totalt 10

. . . . äärtHlFiKh o . . . . .

% 10.1% 6.1% 11.3% 4 4 51.6 47.5 44.3 31.2 22.0 27.4 24.6 25 5 14.2 16.3 16.8 28.2

2.1 2.8 3.1 10.6

100.0 100.0 100.0 100.0 1

Rxolo r—oo_ o . lhOir—lwl— O . MNF—|

. m€?ON O .

. . w'l—QQN O QNH äOQNOI—l O . . .

. . . . .

. ål—ml—O O . . .

.

. WPOXMM O mNN . CDONUÄNF'! O ("Nl—| tr—UXUNIAOX O . FNDNDNDN O VNF! w Ovo axe: o . xo quo e-wx o s-m H . äärn b-AJGD o .

. meomu—I O '=er

. OKI—GDNH O QNr—j

. O

74

SOU 1969 2

Tabell II:[ Attityd till enstaka otrohet

Sexuell otrohet vid något enstaka tillfälle av en kvinna som har eta— digt sällskap kan mannen överse med

Instämmer starkt Instämmer Tveksam Opponerar Opponerar starkt

Totalt

Sexuell otrohet vid något enstaka tillfälle-av en man som har stadigt sällskap kan kvinnan överse med

Instämmer starkt Instämmer Tveksam Opponerar Opponerar starkt

Totalt

Sexuell otrohet vid något enstaka tillfälle av en förlovad kvinna kan fästmannen överse med

Instämmer starkt Instämmer Tveksam» Oppönerar Opponerar starkt

Totalt

ALLA

(2000)

2.275 42.5 14.5 31.7

100.0

. . . . NMMHOX O (twin

IIXKOKDMr—l o

KÖN 0011 111133

Man Man Kvinna Kvinna

18—30 30-60 18-30 30—60 är är år är (302) (709) (274) (715)

%QONQ'V . . NNOIINIJW fn.-cm NO .

M H co . m .—I WW .

100.0 100.0 100.0 100.0

.0% 2.3% 3.5%

2 48.1 42.9 3 .0 13.6 12.6 1 29.5 28.9 31.9 3 . 10.5 7.0 9.1 10.6

100.2 100.0 100.0 100.0

2.8% 1.3% 27.0 22.8 14.5 13.6 43.4 43.3 43.8 47.5 15.5 10.7 11.9 14.7

100.0 100.0 lO0.0 100.0

crvns'rlmn

Gift

(1359)

2.196 41.6 15.1 32.0

9.1

100.0

UNCONLFN .. NNQv—C gr.-um

9.0 100.o

BOSTADSOHT

Ogift Stad. Land

(641) (1357) (643)

... .NVMOOX O QHM

.

(rer.-dova 0

13% 30.5 14.5 42.6 10.5

100.0

UTBILDNING

Hög utbildning 18—30 30—60 är år

(233) (291)

% 2.8% 55.6 16.0 21.9 2.7

IO0.0

mmowooo O . . . VONMI— O vx:—IN

4.7% 52.3 11.6 24.0

7.4

100.0 10

Ntwnwwu— o . . . MON"?ON O uxrim

3.1% 1 8 32.5 39 4 14.2 16.4 40.2 35 6 10.0 6 8

100.0 109.

0011. Åman

Låg utbildning 18—30 30—50 är år

(343) (1133)

2.11 1 37.6 38 14.0 14 34.7 34 11.6 10.

100.0 100.0

1 075 13% 24.1 22.0 2 7 14.5 45.7 48.0 16.5 14.2

100.0 100.0

Tabell II:? Attityd till enstaka otrohet

ALLA EGEN YRKESKLÅSS RELIGIÖST ARV OCH BETEENDEÅ ÄTERHÄLLSAMHETSNOHM

SOU 1969

Högre Lägre Har (hade) Har (hade) Har (hade) Avvisar Avvisar utom— Tillåter I+II III religiösa religiösa ej religiösa både för— men tillåter både för— föräldrar; föräldrar; föräldrar;' och utom— föräktenskap- och utom— går själv gir själv går själv äktenskapliga liga förbin— äktenskapliga i kyrkan i kyrkan i kyrkan förbindelser delser förbindelser (sn/månad sällan sällan (2000) (1134) (863) (221) (1063) (688) (136) (1704) (160)

2

Sexuell otrohet vid något enstaka tillfälle av en kvinna som har sta- digt sällskap kan mannen överse med

Instämmer starkt Instämmer Tveksam Opponerar Opponerar starkt 9.

Totalt 100.0 10

1.275 0 39.9 30. 15.0 15 34.1 37.2 9.9 15.6

100.0 100.0 1

0.0% 2.17. 5 13.8 41.7 75 5 3 14.8 9. 7 o

. . . MQQWW-C O . . MQQCNCD O

(THN

.

NNXDHW O VHF") . wmmoco O (fråm .

46.1 32.7 24.9 8.6

100.0 100.0 100.

NmLhFr—l . NNVH (rl—(Fl

%pamm O .

H NDOr-tr-lm O .

O

Sexuell otrohet vid något enstaka tillfälle av en man som har stadigt sällskap kan kvinnan överse med

Instämmer starkt Instämmer Tveksam Opponerar Opponerar starkt

Totalt 10

. % 1.376 1 5 41.3 31.1 4 5

42.7 7 13.9 44.9 32-6

WmMNH O . communes O . mm!—WO 0

.o% 23% 6 0

13.8 1

33. 37.0 10.0 15.9 100.0 100.0 1

.

uno u10(n C (r:—Om . N HWWÄF4ON C (rf—CN)

. . . . LRKDXDMH O . .

(?!?QO O . m.m.-noun O är:—'N xOr-Homm O . Nmmoco (tl—IM

. O 0 H 0

100.0 100.0 10

Sexuell otrohet vid något enstaka tillfälle av en förlovad kvinna kan fästmannen överse med

Instämmer starkt Instämmer Tveksam Opponerar Opponerar starkt

Totalt 1

%!!)qu O . %mo . . OKDr—l

51-1 47.2- 12.5 13.3 18.9 11.9 12.8 31.0 12.7

100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 10

. . . . r—(NDQVM O NHQH

75

. *?P—quNIH c

u>H H C

M . N *!” m . ll"! är ON . & Q' m . 0 LG Ch . O Q' UNHLINOXO O .

q 9) Tabell ml Attityd till enstaka otrohet

ALLA KÖN ocu Amra CIVILSTÅND sosunsom' uma ILDNING ocs Åman Han Man Kvinna Kvinna Gift Ogift Stad Land Hög utbildning Låg utbildning 18-30 30-50 18-30 30-60 18—30 30—60 18-30 30—60 år är är år är år är är (2000) (302) (709) (274) (715) (1359) (641) (1357) (643) (233) (291) (343) (1133)

Sexuell otrohet vid något enstaka tillfälle av en förlovad man kan fästmön överse med

Instämmer starkt 1 5 1 6 1 4

Instämmer 27.2 28.8 28.5 .9 29.7 32.1 33.8 4 Tveksam 13 9 12.9 15 5 .9 14.3 12 9 13.9 13.6 1 Opponerar . 44.4 42.4 43.7 43.6 45.3 45.7 41.9 41.7 50.2 39.7 3 Opponerar starkt 13.0 14.9 10.7 12.5 14.6 12.4 14.1 10.6 18.0 9.8

Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 1000 1000 100.0 10

. % 13%

350

mé 3.195 9 8

100.0

Sexuell otrohet vid något enstaka

tillfälle av en gift kvinna kan mannen överse med Instämmer starkt 1 2

Instämmer 23.4 2 Tveksam 11 2 Opponerar 36.8 3 Opponerar starkt 27.5 2

Totalt 100. 0 10

. 1 2 2 1.375 1.275 1 23.2 24.7 22. 23.0 24.1 28 o 4 2 o 1 0 11.4 12 36.8 38.3 36.3 36.7 36.8 35.5 28.4 22.4 27. 28.0 26.4 22.9

100.0 100,0 100.0 100.0 100.0 100.0 1

%Ommm o . .

H vmo

.

. Ommcrxr— 0 mm 0

Sexuell otrohet vid något enstaka tillfälle av en gift man kan hustrun överse med

Instämmer starkt 1 1 1 8 2 Instämmer 24.5 24.0 23.3 26.0 Tveksam 10 9 0 0 7 1.5 Opponerar 35 .6 35 .5 35.5 37- 3 35 - Opponerar starkt 27 .4 28.8 28.8 22.7 27 .

Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 100.

%& xON

e.. SOU 1969

2 11.7 1 .3 10.1 36.0 34.9 34.1 38.8 31.7 29.7 39.4 56.7 27.8 26.5 23.0 36.8 20.7 10.0 29.5 32.6

100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

2

SOU 1969 2

77

fe'oell II: Attityd till enstaka otrohet

ALLA EGEN YRKESKLASS RELIGIÖST ARV OCH BETEENDE ÅTERHÄLLSAMHETSNORM

Högre Lägre Har (hade) Har (hade) Har (hade) Avvisar Avvisar utom— Tillåter I+II III religiösa religiösa ej religiösa både för- men tillåter både för- föräldrar; föräldrar; föräldrar; och utom— föräktenskap- och utom- går själv går själv går själv äktenskapliga liga förbin- äktenskapliga i kyrkan i kyrkan i kyrkan förbindelser delser förbindelser

er./månad sällan sällan

(2000) (1134) (863) (221) (1063) (688) (136) (1704) (160)

Sexuell ot.-unet vid något enstaka tillfälle av en förlovad man kan fästmön överse med

Instämmer starkt 1 5 2 2 o 77; 0.972 1.175 2 3 Instämmer 7.2 30.2 23.4 20.0 29.6 26.7 Tveksam 3 9 4 4 3 3 13.1 12.4 16 5 12.0 Opponerar 44.4 40.8 49.3 46.4 45.2 41.8 51-5 45.7 Opponerar starkt 13.0 12.3 13.4 19.6 11.7 12.8 30.5 12-7

Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 '100.0 1

åter—nom O .

låg.

.

|— QCDV . HQV NH . Om

,...

. VIOOHDO O O

Sexuell otrohet vid något enstaka tillfälle av en gift kvinna kan mannen överse med

1.176

20.1 11.5 38.7 28.

100.0 1

Instämmer starkt l 2 1 Instämmer 23.4 28 Tveksam 11 2 l Opponerar 36.8 34.4 40.0 Opponerar starkt 27.5 23.1 32.7

Totalt 100.0 100.0 100.0 1

1 5 3 22.2 0.9 12.4 5 6 39.2 27.2 24.5

100.0 100.0 1

. H vann . ONDO H

. OXOtOOQr 0 (r?

%QNQN O . . %&Omko O . .

m #1?th O . . . 0111QO 0

mm

. QHONHO Fr—(r—t O

O O

Sexuell otrohet vid något enstaka tillfälle av en gift man kan hustrun överse med

Instämmer .starkt 1.67; Instämmer 24 .5 Tveksam 10. 9 Opponerar 35.6 Opponerar starkt 27 .4

Totalt 100.0

&& &

l—i l—t

Necros-oo O .

. QMOXNO O F H . .

u .

. HMNGDQ O (XII—OMG!

.

.

. .

NONr—Of'lhl FCOGDDON O . OFONGN 0

H XDCNFOF O

. OOXONMXO O

FQQ'OLA O

.

?NN . HHI—l N wfårn-owns o .

%mwom O . . Ol—(DOM 0

var 0 mm 0" mm 0

.

()

(u.-(mm o .—1 0 H 0

. O 0 H

78

SOU 1969 2

Tabell II:8 Attityd till dold otrohet

ALLA KÖN OCH ÄLDER CIVILSTÅND SKILSMÄSSA BOSTADSORT SKOLUTBILDNING

Man Man Kvinna Kvinna Gift Ogift Genom— Aldrig Stad Land Folkskola Realskola— 15—30 430-60 18—30 30—60 gått haft Yrkes- examen el- år är år är skola ler högre

(2000) (302) (709) (274) (715) (1359) (641) (167) (1829) (1357) (643) (1476) (524)

Anser ni att en äkta man får vara otrogen om han ser till att hans hustrn inte känner*

till det?

Ja Nej 8 Vet inte

Totalt 10

VVN O .

.776 9.976 43% 7 83.0 92.6 .6 7.1 2.5 0 100.0 100.0 l

% 13.311 77.3 9.4

100.0

8% 7.974 9 176 14.8% 6 87.2 83 6 4.9 7 0 100.0 100

% 10.1% 10.6% 4.2% 6. 82.2 82.8 90.0 89. 3. 00.

. 30va se

7.6 6.6 5.7 100.0 100.0 100.0 1

"'It—IKO o . (Inom 0

.9 .0 6.2 .0 O

Anser ni att en hustru får vara otrogen om hon ser till att hennes man inte känner till det?

Ja Nej Vet inte

Totalt 1

.2% % 11.976 8 79.5 0 0 8.6 100.0

.

(Shko O :O

mm.-| O . (*I—ln O ao

.a; 8.7% 4 .1 84.7 93 2 O

GN

1 6.6 .0 100.0 10

wenn () 00

H

. H

CO om.-4 C . favvo 0 &)

%?NO 0

WKOC) O . Inom 0 . Nam? O

O

Tabell II:8 Attityd till då

Anser ni ett en vara otrogen om att hans hustru till det? Anser ni ett en vara otrogen om ett hennes man till det?

1d otrohet

ALLA

Högre I+II (2000) (1134)

åkte man får han ser till 'inte känner

. CDNDU'X 0 00

(DON O . (ft.—ND O CO

H*n—lkp O .

hustru får hon ser till inte känner

8.6% 85.5 5-9

100.0

7.3% 87.6 5.1

lO0.0

EGEN YRKESKLASS

Lägre

(863)

. WCO'd' O (0

mma) O .

5.6% 90.3 4.1

100.0

FADERS YRKESKLASS

Högre I+II

(1091)

. nos.—xo O (O

xomxo O .

hqv—4 O . l—XDXD 0 G)

Lägre III

(878)

7.8% 88.0

4.2 100.0

RELIGIÖST ARV OCH BETEENDE

Her (hade) religiösa föräldrar; går själv i kyrkan en/måned (221) 5-0% 92.2 2.8

100.0

92.2 2.9

100.0

Her (hade) religiöse föräldrar; går själv i kyrkan

sällan

(1063)

9.55 84.8

5.7 100.0

Her (hade) ej religiöse föräldrar; går själv

1 kyrkan sällan

(688)

7.8% 85.7 6.4

100.0

WYRKOGÄNG

Besö— Besö— Besö— ker ej ker ker någon stats- fri— kyrka kyrka kyrka (573) (1369) (345)

12.8% 78.2 9.0 100.0

6.5% 5.1% 89.4 91.9 4.1 3.0

100.0 100.0

12.2% 80.1 7.8 100.0

5.3% 4.4% 90.8 93.0

3.9 2.6 100.0 100.0

FREVENTIVNORM

Behöver ej jämt använde

Bör absolut använde

(1165) (478)

8.1% 85.9 6.1

100.0 10.3? 84.1

5.6 100.o

7.3% 8.3% 87.4 86.2 5.3 5.5 0 100. lO0.0

00. O

SO[J1969 2

Tabell 1119

Under vilka av följande förhållanden bör sexuellt samliv accepteras?

ALLA

(2000)

Om mannen och kvinnan är förlovade med varandra

Ja 92.975 Nej 4.5 Tveksam 2.6

Totalt 100.0

Om mannen och kvinnan har Stadigt sällskap med var— andra

Ja 83.595 Nej 9.0 Tveksam 7.5 100.Ö

Om både mannen och kvinnan är obundna av någon annan men inte närmare känner var— andra

Ja 31.4% Nej 54.1 Tveksam 14.6

Totalt 100.0

Kön ocn hmm

Man_ Man Kvinna Kvinna 18—30 30-60 18-30 30-60 år är är år (302) (709) (274) (715)

97.1% 93.09! 97.875 89.17! 1.8 4.2 1.7 7.0

1.1 2.1 0.5 369 100.0 100.0 100.0 100.0

90.976 87.17é 91.17G 73.976 4.2 7.6 3.4 14.5 4.9 5.3 5.5 11.6 100.0 100.0 100.0 100.0 53.176 44.3% 24.678 11.98 34.7 37.6 63.3 75.0 12.2 18.0 12.1 13.1 100.0 100.0 100.0 100.0

crvst'rÅNn

Gift Ogift

(1359) (641) 92.374 93.1% 4.6 4.3 2.6 2.6

100.0 100.0 82.2% 86.3%

9-5 7-9 8.3 5.8

100.0 lO0.0 28% 35,47: 56.4 49.1 15.6 12.4 100.0 100.0

SKILSMÄSSA

Genom- Aldrig gått haft

(167) (1829) 96% 92.55 2.4 4.7 0.7 2.8 100.0 100.0 36.4% 31.07! 50.0 54.4 13.6 14.6 100.0 100.0

BOSTADSORT

Stad Land

(1357) (643) 94.15 90.01 3.8 651

1.9 3.9 100.0 100.0

84.5)! 81.38 8.3 10.4

7.2 803 100.0 100.0

34.476 24.976 50.8 61.0

14.8 14.1 100.0 100.0

SKOLUPBILDNING

Folkskola Realskole- Yikes- examen el- skola ler-högre

(1476) (524)

92 .876 93 .14 4.8 3.7 2.3 3.2

100.0 100.0 82.93! 85.25 9.9 6.5 7.2 8.3 100.0 100.0 26.9% 44.171 58.0 42.7 15.1 13.2 100.0 100.0

Tabell 1112

Under vilka-av följande förhållanden bör sexuellt samliv accepteras?

Om mannen och kvinnan är förlovade med varandra Om mannen och kvinnan har stadigt sällskap med var—

andra

Ja Nej Tveksam

Totalt

Ja Nej Tveksam

Totalt

ALLA

(2000)

.

låuno c .. NWNO

83.5% 9.6 7.5

.100.0

Om både mannen och kvinnan är obundna av någon annan

men inte närmare känner var—

andra

Ja Nej Tveksam

Totalt

31.4% 54.1 14.6 100.0

EGEN YRKESKLASS

Högre I+II

(1134)

92.2% 4.9 2.9

100.0

. (”(DE) 0 (O

%DND O

33.9% 52.4 13.7 100.0

Lägre 111 (863)

%OXN O . . vmw 0

84.4%

9'5 6.1

100.0 28.2% 56.0 15.8 100.0

FADERS YRKESKLASS

Högra I+II

(1091)

91.2% "5.3 3.4 100.0 82.1% 10.6 7.3 100.0 32.8% 53.7 13.4 lO0.0

Lägre III

(878) 95.1% 3.4 105 100.0

85.3% 6.9 708 100,0 29.6% 54.5 15.9 100.0

RELIGIÖST ARV OCH BETEENDE

Har (hade) Har (hade) Har (hade) religiösa religiösa ej religiösa föräldrar; föräldrar; föräldrar; går själv går själv går själv

i kyrkan i kyrkan i kyrkan en/månad sällan sällan

(221) (1663) (688) 71.8% 94.5% 97.8% 20.3 2.9 1.3

7.9 2.6 0.9 100.0 100.0 100.0

58.05 84.2% 91.3% 31.9 6.9 4.1 10.1 8. 4.6 100.0 100.0 100.0 14.8% 32.5% 35.5% 73.2 53.1 45.6 12.0 14.3 15.9 100.0 100.0 100.0

KYRKOGANG

Besö— Uesö- Besö-

ker ej ker ker

någon kyrka

(573)

96.7% 2.4

0.9 100.0

90.4% 4.3 5.3 100.0

»43.9% 39.1 17.0

100.0

stats— fri— kyrka kyrka (1369) (348) 92.2% 79.5% 4.4 15.3 3.4 5.1 100.0 100.0 81.6% 67.1% 9.9 23.8 8.6 9.1 100.0 100.0 26.5% 19.1% 59.9 67.6 '13.6 13.2 100.0 100-0

PREVENTIVNORM

Bör Behöver

absolut ej jamt använda använda

89.3% 86.78 4.4 11.5 6.4 7.8

100.0 100.0 34.2% 31.6% 51-4 52.9 14.4 15.4 100.0 100.0

Tabell 1119 Under vilka av följande förhållanden bör sexuellt samliv accepteras?

ALLA

Han 18-30 år

Kön ocx ÄLDER

Man Kvinna Kvinna 30-60 18—30 30-60 år är, år

CIVILSTÅND

Gift Ogift

SKILSHKSSA

Genom- Aldrig gått haft

BOSTADSORT

Stad Land

SKOLUTBILDNING

Folkskola Realskola- Yrkas- examen el-

skola

ler högre

(2000) (302) (709) (274) (715) (1359) (641) (167) (1829) (1357) (643) (1476) (524)

Om mannen är gift med en annan och kvinnan är ogift

Ja Nej Tveksam

Totalt .1

% 13.178 8.675 76.2 81.6 8. 6 $ 55% 10.65 11.91 6 7 10.7 9.8 7.0 0 0

6 85.6 80.2 81.4 84 8.9 9.2 6.7 9 O

loo.d 100.0 100.0 10 .

% 14.11 ' 71.8 14.1

100.0

Hmo O

-. l—MON 0 80 BONN o . #0!— (9 PO] VMN O . . mmm .. 8

. O . O 0 H 0 . 0 H 0 . O () Fl

Om kvinnan är gift med en annan och mannen ar ogift

Ja 6.9% 12.85 8.1% 6.5% Ne,—| 84.4 76.7 82.4 86.7 Tveksam 8.7 10.6 9.4 .6.7

Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 1

% 5.4% "10.191 11.176 6.58 8.756 3.37! 4.58 13.8)! 86.1 80.7 82.2 84.6 81.7 90.2 88.7 72.4

8.4" 9.2 6.6 8.9 9.7 6.5 6.9 13.7 100.0 100.0 100.0 100.0 100.o 100.0 100.0 100.0

RTX—m O . MOF &

. O O

Om båda är gifta men inte med varandra

Ja 6.276 12.071 Nej 86.8 78.4 8

6. 6. Tveksam 6.9 9.7 7. Totalt 100.0 100.0 100.

% 4.878 9.378 10.41 5. 89.4 81.5 83.6 87.

7. De

. nosa O ON

92.7 90.6 76.4 4.5 5.5 10.8

100.0

5.9 9.1 6.0 lO0.0

Mån 0 .

S% .94 2.88 3.98 12.89: 0 O 0 O

100.0 100.0 -10 100.0 100.0

Tabell 1112

ALLA

Högre I+II

(2000) (1134)

Om mannen är gift med en annan och kvinnan är ogift

Ja 7.17 9 9 Nej 83.9 79.8 Tveksam 9.0 10 3 lO0.0 100.0

Om kvinnan är gift med en annan och mannen är ogift

Ja Nej 8 Tveksam

Totalt 10

e

%*?l— 0

0 H VDI—i O . . 0300 0 COA—'I NDQ'CD O

Om båda är gifta men inte med varandra

Ja 6.2% 8 Nej 86.8 84 3

Tveksam 6.9 7.6 0 0 Totalt 100.0 10

EGEN YRKESKLASS

Lägre III

(863)

3.58 89.1

7.4 100.0

Under vilka av följande förhållanden bör sexuellt samliv accepteras?

FADERS YRKESKLASS

Högre I+II

(1091)

vhf-' O . (O'-IO O "w.—i

”_ . NOGN O .. oowm O

(1)

10

(VVD o . . r—uwr— 00

100.

rä

Lägre 111

(878)

5.47 87.1

7.5 100.0

%&

coon- . Q'ONNO 0 00

O

RELIGIÖST ARV ocn BETEENDE

Har-(hade) religiösa föräldrar; går själv i kyrkan en/månad

(221)

3.37 90.3 6.3

100.0

ON wxwwww'c . "1010 c

.

Har (hade) religiösa föräldrar; går själv i kyrkan sällan

(1063)

Har (hade) ej religiösa föräldrar; går själv

i kyrkan sällan

(688)

5.97 82.9 11.2

100.0

KYRKOGÄNG

Besö- Besö- Besö-

ker ej ker ker

_någon kyrka

(573) 12.9% 75.5 11.6 100.0 12.6% 76.2 11.2 100.0

11.0% 79. 100.0

stats- fri— kyrka kyrka (1369) (348)

%

8 GJ!—CO . Qt—CD

.2% 9 6

2 100.o 10 o

3

1. 5. 0.

4.65 3.2% 87.6 92.6

7.8 4.2 100.0 100.0

4.28 3.57 90.1 92.2

5.7 4.3 100.0 100.0

PREVENTIVNORH

Bör absolut använde

(1165)

7.7$ 83.4

8.9 100.o

7.75 83.7 8.6

100.0

86.1

100.0

10

Behöver

bilan använda

(478)

6.78 83.6

1oo.0

100.0

84

SOU 1969 2

Tabell 11.10 Civilstånd vid tiden för första samlaget

ALLA

Med samlagserfarenhet (1894)

Ogift 98.176 Gift 1.9

Totalt 100.0

Man 18—30 år

(271)

98.5% 1.5 100.0

KÖN ccs ÅLDER

Man Kvinna Kvinna 30-60 18—30 30—60 år är år

(688) (257) (678)

100.o% 98.01 95.4% 0.0 2.0 4.6 100.0 100.0 100.0

RELIGIÖST ARV OCH BETEENDE

Har (hade) religiösa föräldrar; går själv

i k rkan en/åånad (201)

82.735 17.3 100.0

Har (hade) .Har (hade) religiösa ej religiösa föräldrar; föräldrar; går själv går själv

i kyrkan i kyrkan sällan sällan

(1010) (653) 98.9% 99.0% 1 1 1.0 100.0 100.0

FADERS YRKESKLASS

Högre I+II

(1025) 98.0?

2.0 100.0

Lägre III

(837) 98.21 IOOQO

Tabell 11:11

Sexualmoral — utomäktenskapliga förbindelser

Gifta ett år eller

Accepterar utom— äktenskapliga förbindelser

Ja

Totalt

Tabell 11:11

längre

ALLA

Har själv haft _utomäktenskapliga förbindelser se— naste Året

ON '|': 0 2.

Sexualmoral — utomäktenskapliga förbindelser

Gifta ett år eller

Accepterar utom- äktenskapliga förbindelser

Ja Ja Nej Nej

Totalt

längre

ALLA

(1220)

Har själv haft utomäktenskapliga förbindelser se- naste året

Ja Nej Ja Nej

WONM O

. . . .

runmo 0 ex

(1220)

XDONMO ....- Hnmo 0 a! "a

Man

18—30 30—60

år (88)

H

b—(DGNIAO . OONLAO 00 O

SKOLUTBILDNINO

Folk— skola Yrkes- skola Real— skole- examen eller

KÖN OCH ÄLDER

Kvinna 30—60 Kvinna 18—30 år

(128)

Man

är

(502) (502)

%& WQMNO .. HNNM O . ». — HNDQ'I— O (O

.

CN ON

?ÄXONM ()

mm!—un O . OMCI/q O

EGEN YRKESKLASS

Högre I+II Lägre III

högre

(921) (

HMNN 0

299) (710) (503)

%&

HOOO O . thm 0

OX (D

(0va O . ONMM ()

UTBILDNING OCH ÅLDEP

Hög utbildning Låg utbildning 30—60

18-30 30—60 18-30 år är år

(70) (229) (146)

0.0% 2 10.4 9 1.9 6, 87. 82 100.o 0

SKILSMÄSSA

Genom— Besö-

gått

Aldrig

haft någon kyrka

(132) (1086) (316)

. . .

eo MONOXO O . =!”an O HF

ON

(&!me O . Häri-IN O "1th O . Vwmm 0

år

(775)

HMNN O ON

Besö- ker ej ker 'stats— kyrka

(867)

Ommw O ON

NDU'NUÄQ' o

kol—OF O

Yi

KYRKOGÄNG

Beso—

BOSTADSOFT

Stad Land

(840) (380)

ker

fri— kyrka

(203)

Cho

Ol'-CND O i—comm O

FÖRÄLDRASKAP

Gift med barn Gift utan barn

(977) (173)

.

ON Ch

=?on O . CND-"10 O

XDOQW O Her—i O

Tabell II:12

Den nya normen

Två personer bör inte inleda en ny sexuell förbindelse om den stör den gemenskap, som någon av dem redan har med någon annan. Instämmer eller opponerar ni er mot

den åsikten?

Hög utbildning — realskole—

examen eller högr

Instämmer Instämmer Tveksam Opponerar Opponerar

Totalt

e

starkt starkt

ALLA KÖN ÄLDER BOSTADSORT

Man Kvinna 18—30 30—60

år är (233) (291)

Stad Land (524) (282) (242) (437) (87)

22.6% 19.6% 26.1% 55.7 59.3 51.5 9-4 9.9 8.8 10.9 10. 9.8 10.6 10.4 2.1 1.4 3.0 2.1

100.0 100.0 100.0 100.0 1

22.3% 54.4

Nm

57.2 10.1 10.5

1.8

100.0 10

48.4

Oxl—CO O . meon O

(DGJNHH O .. NXOGDON C) H 0

Låg utbildning — högst real— skola utan examen

Instämmer Instämmer Tveksam Opponerar Opponerar

Totalt

starkt starkt

(1476) (729).(747) (343) 26.05 22.o% 29.81 18.7% 28.2% 24.05 29.3% 50.5 54.7 46.3 55.3 49.0 53.2 45.9 6.5 6.9 6.1 8.5 5.9 6.7 6.1 12.5 13.4 11.6 13.5 12.2 11. 13.

4.6 2.9 6.3 4.0 4.8 4.4 4.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

(1133) (920) (556)

** Hud :(:bll partner avses fist-an, fist-ö eller stadigt slllskap

% 20.45 33.26

ACCEPTERAR FÖRÄKTENSKAPLIOA FÖRBINDELSER

Inga alls Med (34)

. WWW")? O VF"! H

QOIDFO O

(101) 37.3% 36|9 1.2 10. 14.0 100.0

stabil”

Även med

andra

partner*

(490)

21.2%

57.2 "9.7 10.0 2.0

100.0

(1365)

25.2%

51.5 6.8 12.6 3.9

100.0

(232)

15.78 56I4 13.1 13.3 1.4 100.0

(393)

18.1%

56.5 8.7 14.1 205

100.0

UTOMÄKTENSKAPLIGA FÖRBINDELSER

För— bjuder

(446)

. . Int—DFF! O Nm

mmNOUN O .

(1385)

26.6%

50.6 6.1 11.9 4.8

100.0

Accep— terar

(78)

(oxo.-unrc o . xou'uoeom O Qr—IN

(81)

14.3% 48.1 13. 23.4 0.9 100.0

Tabell III:1

Andel av befolkningen utan samlagserfarenhet

Alla

Män, 18—30 år Män, 30—60 år Kvinnor, 18—30 år Kvinnor, 30-60 år

Hög utbildning, 18-30 år 30-60 år Låg utbildning, 15—30 år 30—60 år

Stad Land

53%

10.156 3.474 6.236 5.28 12.175 2.4% 5.676 4.876

4.475 7.875

Egen yrkesklass, högre (I+II) 5.9% lägre (111) 43%

Tabell III:2 Sexuell aktivitet hos befolkningen

Utan samlagserfarenhet

Bröst, könsdelar aldrig smekt Enbart bröst smekt Bröst, könsdelar smekt

Totalt

Brukar använda petting istället för samlag

Brukar ej använda petting istället för samlag

Totalt

Har under senaste månad Onanerat Idkat petting Haft homosex Inget av detta

Totalt (Dubbla svar är möjliga)

Skulle gärna velat ha homosex senaste månad

56-60 år

51'-55

år

46-50 år

41745

är

36-40 år

31—35

år

26—30 år

21—25

år

18—20 år ÄLDER

ALLA

Ålder vid.!örsta samlag

Tabell IiIi3

xi). ”23231158008861669 0 6 4.................... 9.— 011829357442600001 O 8 ( 1111 0 1 l ) dOF 4 033172913680541474 0 7 2 ... ......... . . 2 Oan250312854251—2102 O 8 ( 1211 0 l 1 ) % O .5134920052111100050 8 6 .......q........... . 2 024880234621510000 O 7 ( 1211 0 1 l ) % 2 12318981827587000. 0 6 0 u...-....-...... . . 2 0.24345952220320000u O 7 ( 112 1 O 1 1 ) dnm 0 52585258amdh3403700. O 4 0. . c.. ...... . . 2 015598.O.6.2211201000. O 7 ( .11111 0 1 1 ) JP ” 5385526.T.55598.7.n_6.95 O 4 . . . . . . 2 03629OOU6.5221310.O.0.O. O 7 ( 1121 0 1 1 ) JF 9 7230243308nw8|920u|0001 O 3 6 ont...-o.. .. . . 1 025501097310110|0001 O 7 ( 1221 0 1 l ) % M 7724350.0.8nwo.nwo.o.0.0.0. 0 0 ..... . . 2 1316&.129MLm0.0.0.0.0.O.nu O _! ( 11121 0 1 1 % ) 6912156.O.O.0.0uo..0.0.0.0.nwo. O 2 5 non... . | 8 2011030.nw0.0.nw0.0.0.0.nw0.0. O 6 ( 132210 _|. _|. ) do! 4 51871946951250140436 o 6 9CIOO|DODDOOO | | 8. 0252701143213L0000 O 7 1 11211 0 l ( 1 t t e u h h .n _ e e . t & r rrrrrrrrrrrrrrrrrrl & ååååååååååååååaååå ..... .w r 345678901234567890 0 .f % 111111122222222223T r 8 & a d 1 1 m .a a n s a .1 d d 9 9 M M

) Mum .Of/ %J31742696.410.O.Am420. O. .... .1. 0 O.l418011»Am321Am10.0.0.1 O. nOr 1 11211 0 d3å ( 1 m 1 .1 D b L t XA u 0 x! JW 3 3 597306262620020000 O H8_ 2 ................... C ...för 3 121031952100000000 0 O Llå ( 1222 N G N 50 ) % T. n6 ..! 0620694076w7ol4.400.5 O N.1_. 8 ......... .. .. w nor 2 m23870126543—h211L0 0 d3å ( 211 0 I 1 1 B 1 W _D +. HO ) % . 3 :) 663713207166660000 0 g. 0 ......n............ "08? ?. 026432517300100000 0 H 1.a IX 1.1 2 l 1 m & n t .) JP nf 1 63233874..=u7.023206.0.0u 0 .11 3 ...ett. ' 0 | VE 2 OO34533.Ö.55222100.0.0. O KO ( 1121. 0 D 1 . N |A & T n &! JN 5 n.... 4 28616007697250.6.230 O Lif 0 .......... ... I Vl 7 0.02951346322Am1000001 O N KG ( 1211 0 1 C .» ) (IN % f 4 971161595940120000 0 n.. 0 ................... 0 a 5 14 O 1.2.7uo/o/1l7.Ä.1 0 O 2 O O O O O O MO ( 11111 0 KNU 1 K ) % .. 5 630.0260160246.367.4Am O nf 5 .. .... .... .. . &) 6 OB—I-4809133.203IOOAU.AU. 0 MG ( 112 1 0 l & no ) a nrO 8 24.6538588450.23/O.AM3ÅH O .1. .! ....uu... .. . . vOr 6 0.0.1749346533510.O..Ol O Kaj-a ( 1111 m m m 0 . D n !. Mu MW.44w=qu7_1u0 1.6 9_:u7uäu0 0 O 0 0 L .1. 5 . 0.0. . en vhö r 9. O l_3n|uu;uo_onåu1.0 O 0 O 0 0 "0 K 1.å rk 1.1.2 1 0 H 1 C 0 O ) JF N nJu % 227.510.Am6.6.7.2£ml36.6.dm4 0 . .. . Ö aOr 6 0.3Aw38.l913220410.0.0.0 0 K M_jå ( 112 1 m 0 ) JP 3 1 8237878465405330-0-3 0 n. 7. ............ . Ear 2 1438970632000.000.0|0|nw 0 Mlå ( 11111 m XI % 4 518.31946951250.Am4..38w 0 A 9 . ....... . . L 8 02527011432131mm00. 0 L 1 11211 0 Å ( 1 8 l 1 +. m e . m 0 +. I P rrrrrrrrrrrrrrrrrrl .” & åååååååååååååååååå . +. r ?. 345678901234567890 0 Mm % 111111122222222223T I E T. d & I .1 1 V m 1 l— 1 r 9 e 0 b d d a 1 & TÅ M

18.5 16.6 17.7

17.6

16.3 18.1 17.7

17.2 18.5 17.3

17.4

16.6

17.6

Medianålder för debut

90

Tnbéii 1111; Ålder vid först. samlag

ALLA EGEN YRKESKLASS' FADERS YRKESKLASS RELIGIÖBT ARV OCH,BETEENDE

Högre Lägre Högre Lägre 'Hår (hide) Hur (hade) Hur (hade) I+II III I+II III religiösa religiösa_ ej religiösa föräldrar; föräldrar; föräldrar; går djälv går själv går själv :[ rkun i kyrkan i kyrkan en månad sällan. sällan

(201) ( 1010) (653) 0.35 0.85

Med samlageerflrenhet

13 är 0.5% (16% 14 år 15 år 16 år 12.7 10'5 17 år 18 år 19 år 20 år 21 år 22 år 23 år 24 år 25 år 26 år 27 år 28 år 29 år 30 år *

Totalt

f_— & 30 0 H V A ? ON co H V

(823) (1025)

A [_ M oo »»

& Q' & *”. O & m

. .. ..

. .- . . UK — H Hm .. Nin

v—l AH

OOmHl—ÄOUXQ'OONNMQMOHHN

25a5a>piuauxa>roo-nchr4umok—u>uxn. o

. HHNr—I . . PO.—l HNH

. . o . .

'HHHHH HHHHH oo _ r—l N

H N H H H =. . H m 0 N r-uxONoxo r|=r01uqo N o o o o o o ONNOMOOXHOQ'HNHM0.0000 O . ... H r—l HGXQWDOXWHNMOQQMKO O ND .

. u,- .- -—— .-

. . | . MQwer—IHMMMWQQVXQNQ 0 o . _ . . . . n .

!?F4CDCHCNUÄV3r—QTFW!T*?CN!T*$r4 vx C . N uxH b—axH N uxwxw H #10 o o o o o

*rdruwr—uaxo rår—Oqu o c>omfnlo axw1 o nn

. .........

(Dao-H uxoxriuxr—oJOx

. .

.

NMMNHQ'HOOOO

uwzr01r1nma o o o o o-caauxa>k1uxq-anux

.

NNDOQOO'kOmmMQ'n—ll—VOHM O . Nt—quW'Hle—IHONOOOOO O

. #MNHMHOOOO O

. 0 o n C H 0 . c C) ri c r4 O . 0 ca r4 O .4

10

O 1—4

SOU 1969

Medianåldar för debut

CO . |— ... . |— H

17.3

. (_ H

(I) [_ r—l NC |— H q- . ON H

17.2

2

91

Tabell III:4 Den sexuella debuten bland

Åldersrelationer

Min

Kvinnan var äldre De var jämnåriga Kvinnnn var yngre

Alla

Kvinnor

Mannen var äldre De var Jamnåriga. Mannen var yngre

Allé

18—30 åringar

ALLA

(499) 30.8% 33.5 35-7 100.0 89.2% 8.7 2.2 100.0

SEXUELL DEBUT

Tidig Senare 17 år 18 år eller eller

tidigare senare

(253) (245)

30.574 29% 32.5. 37.1 37.0 33.9 100.0 100.0

. $& .

OHON 0 . QH

. (OCH 0

FHN 'O . NXDH O

SKOLUTBILDNING

Folkskola Realskola- Yrkee- examen el- skola ler högre

(303) (195)

31.93! 28.875 34.9 31.3 33.1 39.9 100.0' 100.0

88.0%

10.2 1.9

lO0.0

åt!)? O . . UNF-N O

FADERS

Hogre I+II

(267)

26.0% 37.9 36.2 100.0 86.6% 10.5 2.9 100.0

YRKESKLASS

Lägre III

(227)

36.05

28.1 35.9

100.0 92.1% 6.5 1.4 lpo.o

FÖRÄLDRARS HELIGIOSITET

Mycket, Inte ganska reli- religiöea giösa

(247) (251) 35.4% 29.7% 31.2 33.8 33.4 36J5 100.0 100.0 87.6% 90.372 8.8 8.0 3.6 1.7

100.0 loo.o.

92

Tabell 11115 Den sexuella debuten bland 18-30 åringar

ALLA KÖN BOSTADSOHT SKOLUTBILDNING FADERS YRKESKLASS FÖRÄLDRARS SEXUELL DEBUT RELIGIOSITET

Man Kvinna Stad Land Folkakola Realekol— Högre Lägre Mycket, Inte Tidig Senare Yrkee— examen el— I+II III ganske reli— 17 år 18 år skola ler högre religiösa giösa eller eller

tidigare senare

(499) (252) (247) (362) (137) (303) (195) (267) (227) (2.47) (251) (253) (245) Var hade ni första samlaget?

ea

I vårt gemensamma hem I mitt hem

I hans/hennes hem Hos en kamrat

På hotell

I bil

I tält

Utomhus

Annat

Totalt

& N F

%& m H

&

EQ

&

%&

YR

!(

YR

. . ww . . . . . . (Ur—IN .. .. NV

.. Nq |; . m V Q' . V' ? WONONQOONXDNO O .. MVNNHVMONM .. NV . NV ... Nt!" ... Nät ... Nm .. NW” MV . Hän-| .. . . .

HNHWImmmVQ O . NNWONNNNQI' o

. . . H . . . H OCDNDOl—OCD? . N*DmmHl—TNÄN H

. . . . . . .

rf nannxo .. wird r-b— . . .. uxcrcacv wrko FWr* .

b— .

. . . . .

xoOHHmOQl—l— O . NVMONHQMONN O

mHOOmmmv—lw O

0 H . O 0 1—1

mmvmdwxocom O . Ndommqvom O

NMWPHMNQM o

U'XHONHQ'NQ'N O . NWWQNNNFVO

0 H 0 H 0 H

mccaomomou—u O . NHNQNVKQOM o mmNHNoxomlno . NMMCONVMUXMO

5 2 3 1 5 5 0

O ...

100.0 10

0 H 0 O 0 H 0 H

Hade någon av er druckit vin eller sprit före första eemleget?

Ja 13.774 15.176 12.276 15.27 9.87. 11.1; 17.8?!» 13.8% 13.5% 14-4% 14-1% 16-5% 11-476 Nej 81.4 79.2 83.6 79.3 86.8 84.7 75.9 79.4 83.5 80-4 81.5 .79-8 53-0 Minns inte 5.0 5.7 4.2 _5.6 3.4 4.1 6.3 6.8 3.0 5-2 4-4 3-5 5.6

Tetalt 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 lO0.0 100.0 100,0

SOU 1969 2

93

Tabell III:5

Den sexuella debuten bland 18-30 åringar

Var hade ni ursprungligen träffats?

Vi träffades i skolan Vi träffades på arbetet

ALLA KÖN

Man Kvinna

(499)

Vi träffades i en förening

eller ungdomsgård

Vi träffades i umgänges— kretsen

Vi bodde grannar

Vi träffades på offentlig danstillställning

Vi träffades ute - gatan, vågen, kafé, konditori Jag blev"uppraggad"

Annat

Totalt

Hur länge hade ni känt varann innan ni hade eam— lag första gången?

Mindre än en vecka 1—4 veckor

1—5 månader 6 månader eller längre

Totalt

30.1 29.5 10.0 10.1 9.9 1.6 2.9 0.3 3.8 2.6 5.0

100.0 100.0 100.0

30.7

21.9 .7-4 30.0 35.0 33.2 54.9

100.0 100.0 100.0 (252) (247)

% 14.9% 2.7%

BOSTADSORT

Stad Land

(362) (137)

10.7 8.2 1.2 2.4 4.1 3.0

100.0 100.0

32.8 3 41.9 50.2

100.0

SKOLUTBILDNING

?olkskola Heelekol- examen el- ler högre

!rkee— skola

(303) (195)

&

H &! r— . r-

"1 r—

. r_ N

. P?" Q' ON (T . th Na) (— HF H (OECD O . N (O . 0 M

. ON moxo O 0 H

0 . N

100.0

8.1% 9 5 16. 11.7 32.1 33 0 43.5 45.8

100.0 100.0

FABERS YRKESKLASS

Högre Lägre I+II III

(267) (227)

14.2% 4.8 4.6

4.3 5.7

28.8 3.0 6.8

29.6

7.9 12.3 1.8 1.3 5.1 2.4

100.0 100.0

44.3 100.0

FÖR ÄLDRARS RELIGIOS mer

Mycket, Inte ganska reli— religiösa giösa

(247) (251)

tå.. .. 0?!" H %& (OSO (utr xo

CX

.

("$

UN N

. mv ON no.-cm N

N

.

(? PIF O

.

F . H q—wwr- o .

% 9.0% 15.1 32.8 43.0

100.0

SEXUELL DEBUT

Tidig 17 år eller tidigare

(253)

10.3% 4.9 4.5

5.6 4.5

26.3 29.6 4.7 4.5

31.7 10.6 10.6

1.7 1.7 4.1 3.4

100.0 100.0

Tabell Illzä Den sexuella debuten bland 18—30

Vid ert första samlag gjorde ni något för att undvika att få barn?

Nej, ingenting

Ja, han hade kondom Ja, hon använde pessar Ja, vi avbröt samlaget Ja, annat Totalt

Hade ni räknat med att ha samlag den gången? Nej, det bara blev så Ja, jag hade räknat med

det

Ja, han/hon hade räknat

med det

Ja, vi båda hade räknat

med det Totalt

ALLA

(499)

e

. &()?de O z—nn

.

N

.

N n?n? 0

60.9 8.6 26.8 130.0

åringar

Man

(252)

15.1%

58.4 2.5

23. 0.4

100.0

KÖN

Kvinna

(247)

17.3%

51.3 000 29.2 2.3

100.0 61.7% 60.2%

14.1 1.8 22.4

109.0

3.2 5.5 31.1

100.0

BOSTADSORT

Stad Land

(362) (137)

61.0% 60.74

7.3 11.9 4.5 1.6

27.2 25.8 100.0 1oo,o

SKOLUTBILDNING

Folkskola Realskola- Yrkes— examen el— skola ler högre

(303) (195)

17.1% 14.6%

53.2 57.3 0 6 2.4 28:6 23.2 0.5 2.5

100.0 100.0 66.5% 52.1% 8.4 8.9 4.1 2.9

20.9 36.1 100.0 100.0

FADERS YRKESKLASS

Högre Lägre I+II III (267) (227)

HD N O

.

th m

. coq-Omr. 0

57.0% 64.5% 8.9 8.5 3.3 4.1

30.8 22.9 100.0 100.0

%VZVXDV O

FÖRÄLDRARS RELIGIOSITET

Mycket, Inte ganska reli-

religiosa giösa

(247) (251)

.. Hm N

'=' . H mm:—Po O . FWHQH 0

59.28 61.75 9.8 8.4

4.2 3.4

26.8 26.5 100.0 lO0.0

SEXUELL DEBUT

Tidig Senare 17 år 18 år eller eller tidigare senere

(253) (245)

m H

55 7 0.2 28.

2.3

100.0

%OVONI— O . . . . FXDNMO O

Hm N

61.6% 60.6% 9.9 7.4 2.8 4.7

25.6 27.4 100.0 lO0.0

Tabell III:5 Den sexuella debuten bland 18—30 åringar

ALLA KÖN BOSTADSORT SKOLUTBILDNING FADERS YRKESKLASS FÖRÄLDRAHS SEXUELL DEBUT RELIGIOSITET

Man Kvinna Stad Land Folkskola Healekole— Högre Lägre Mycket, Inte Tidig Senere Yrkes— examen el— I+II III ganska reli- 17 år 18 år

skola ler högre religiosa giösa eller eller tidigare senare

(499) (252) (247) (362) (137) (303) (195) (267) (227) (247) (251) (253) (245)

Hur länge fortsatte ni båda att träffas? Mindre än en vecka 10.24 16.873 3.754 10.6% 9.174 10.074 10.574 11.076 9.57. 11.475 10.6% 10.27! 10.094 1-4 veckor 11.1 16.0 6.3 10.5 12.6 12.5 8.9 9.6 12.3 10.7 10.5 11.9 10.7 1—5 månader 16.1 20.1 12 2 16.7 14.5 16.3 15.8 17. 14.1 16.1 16.6 17.0 16.4 6 månader eller längre 26.6 22.6 30.5 27.0 25.5 24.6 29.6 24.8 28.4 25.8 26.8 26.0 25.5 Vi träffas ännu 36.1 24.4 47.3 35.2 38.3 36.7 35.2 36.7 35.8 36.0 35.5 34.8 37.4

Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 lO0.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Efter ert första samlag, hur länge dröjde det till nästa tillfälle då ni ha—

de samlag? Jag har inte haft samlag sedan dess

&

294 2.07. 2.274 Mindre än en vecka 1 3 21.2 19.9 1 1—4 veckor 4 .8 44.7 47.7 5 5 1 l

mouz) . HKDON

. NMNND Hun-H

.

. HQN H U'NONW . QVMF— HUXr-C

1—5 månader 17.7 16.6 16.2 6 månader eller längre 14.1 14.1 14.1 13.8 14.7 13.2 15.6 14.0

Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 10

13.4 15.0 13.2 15. 100.0 100.0 lO0.0 100.0

oa

Tabell IV:l

Antal samlagspartners hela livet

ÄLDER

ALLA

56-60 år

51-55 år (274) (169) (237) (200) (202) (260) (224) (241)

(85)

(1894)

Med samlagserfarenhet

%230-377433009 0.

|. .ooo

611—h960-(n11222 311

d'WaÖÄ—Jl.0.3.1.ncnnw—fllku

---0110 .nu.

2776n52620322 31

JMBOÅHÅH.356257841.

0026950750523 221

% Aug)/o 7.440/44Rvo7=19_7.0 . | 6309851121700 21.1 1

%

435J559430|J63

| . |

60H35125ÅMO|4|12 221

4? =;1liunq,o O D_AQ=U1J=19_OJ

ooo... | |||

5935742020611 211

MPS 9186 7347-4011

0296022850414u 31 1

4? 8.101149159_Q:D=u1.|8

nooonooo |-

78m484273nun712 211

. Mw7101149_nv=12.b 0 1:816 . . . . . . . . o . . . . 5753951410301 311

dLMG/2 9968 946175 no,o 1.=J07441171140 =J1u9. 2 1 1

En person 2 personer 30—49 "

50 eller flera

O. O 1

100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

100.0

100.0

2.4 2.7 2.4 2.3 3.0 2.7 2.0 2.2

1.8

2.4

Median

1J ») . . nu 11 11 7 2 | . I; 2 11 1 O . . IJ RJ ac fo 14 . . =) ca 1 1 3 . . 8 1 11 8 2 . . 6 6 1 6 1 . . 8 8 11 O 6 . . 9 7 11 0 l . . 14 14 _|. 4. 7 . . 7 4 11 r o n n n s .1 s är hr mm m a.... &+. en T ns ? .1 & .1 a ...—0. ....D. _.Wur pwna? 11 e 11 9 .a 11 nu 11 11 a1 .u oi vu .. 4» n 11 n 11 e 11 e 11 .. & nu e o o TO TO o. ac n. 11

mOC Ga? »

) 4! 80 9 7431176198861 D6 7 ||||e||oc|n|| ..... 0 3716041820412 no." 1. 21 Nej ( m .1 b L +. JF . .A uO ) 4884050066324 3 3 n...-......u. % .nu. 2 8615932830613 8... 3 211 0 Llna ( G JP N 80 ) 6134815335251 In6 7 ............ N i. & 4617951840523 D nor 2 21 L de)-& ( I 1 B .i .b W t JP uO ) 1555597513625 3 :) ......oo..... S. 0 2503042640422 öar 2 311 Ha...-E ( & nt ) 3498322133273 nf 1 o............ i... 3 6365961510300 v 8 2 9_2_l m KO ( & % n ) %399022731500 ...—n.... 4 |||-...o-uoao I if O 4325721100000 V v.1 7. 421 M KG ( nn .... ) ”507964537408 0 f 4 o............ 0 ni O 3285242270027 55 3 11 l 1 1 N MO ( m ) %480054883596 t 5 Olll|IDIODIOI nf :) 8986262351833 ai 6 1 1 1 MG ( 1 de: nO ) 305693526000.” ns 8 OOIIDIDDO| .1— 7 043673020010|0| vOr 6 .421 Kao-& ( m a de. no ) 1880806555662 D n...) 7 |on||u L .1. :) 014463230|0c100| Å Vaor 2 421 Klin ( H .. .» O O ) 18133Å3Ounn96€w 6 8 noun . | .- N n. & 5086252451834u. Ö aOr 6 11 v. Maj-a ( . IF 0 ) .!cOuO43093O4668 3 1 ....u...».- n. 7 9085251170925 anor 2 11 l Mlå ( ) JF A 4 4929968946175 L 9 ouun|uou|||

& vu oo se'n 1_:Jnyue1iv|agnu=11.? V A 1 2 1.1

i ( 1

& 1

.. h

m n

& h "

n n e

M ” r 1

& & e o.. P f n n e r oanuuunnnnunr ,8 e ss e 1 a e r r 1 l l 8 ee 259991 V m a PP 111248 I a 1. 7.0; _ _ _ _ _

e m n _ _ 0 170 O 0 0 1 & E234568111235 l 1 s 9 a h 1 d & n 9 T A M

100.0

214

l7.1 3.1

100.0 100.0 2.8 2.4 19.4

6.8

17.0 6'5

100.0 2.2 15.6 7.1

100.0 2.0 0.0

10.9

1.2 0.0 2.6

7.2 20.3 0.0

100.0 100.0 100.0 4.7 0.0

16.0

100.0 104 0.0 3.7

1'5 0.0 6.9

4.8 17.1 0.0

4.5 0.0

100.0 100.0 100.0 18.0

100.0 2.4 17.4 4.7

Totalt Procent vidlyftiga kvinnor

Procent vidlyftiga män 20 eller fler partners .10 eller fler partners

Median

98

SOU 1969 2

Tabell IVxl

Antal semlagspertnere hela livet

Med semlagserferenhet

En person

2 personer 3 "

4 || 5 " 6_7 || 8_9 || 10—12 " 13-15 " 16-19 " 20-29 " 30—49 "

50 eller flera

Totalt

Medien

Procent vidlyftiga män 20 eller fler partners

Procent vidlyftiga kvinnor 10 eller fler partners

ALLA

A (I” Cx

03 H V

25.491

.. NO.—l r-ir-l

OXNOXONKDGDONVNDHl—ln O . . mmVHl—MCMHN O

0 H .

"(t' . N

17.4

4.7

EGEN YRKESKLASS

Högre I+II

(1068) 29.1%

. ('x) H

mNmONOK—(DQ'KDVON C . l—l f—I

.

KNONQ'HNDQOV

.. NNO

.

0 H

0! . N

16.5

4.9

Lägre III

. .

wovmmOI—HQOXO . WOmHmNOwHN O

0 H

AFADERS YRKESKLASS

Högra Lägre I+II III (1025) (837) 27.4% 18.8

NHWHWQQWNQM O . . N r—l . . OXUNO Nc—IH

. .

r—I

. .. !OPmeNOlh . .

. HNO

0 "|

wmvmemHmt—Hmw O . It'll-*är!!—

. mom.-IN O 0 H

M . (Xl lh . (NJ

16.6 17.8

4.3 5.1

RELIGIösr ARV ocg BETEENbE

Her (hade) religiösa föräldrar; går själv i k kan en månad (201)

49.2% 13.4

wammemb-Xcl—l— O . Q'NNDMOFMONON O

0 H

H . H

13.2

109

Har (hade) Her (hade)

religiösa ej religlosa

-föräldrer; föräldrar;

går själv går sjalv i kyrkan i kyrkan sällan sällan

(1010) (653) 24.5% 27.4% 17.4 17.5

ux . n _ c . N r

. .

H

MMNDMWDHOCDNO O .

mmmt—MHQADCOON O . *DHQHQMOMHN O

. macro! hm.-1 er—i 8 H "0 H

"d' . N [— . N

18.4 15.7

4.9 5.5

SOU 1969 2

99

Tabe ll Ill: 1

Antal samlagspartners hela livet

ALLA ÅTEHHÅLLSAMHETSNOHM PREVENTIVNORM SAMMANFATTANDE v ÄR nen mm av SAMLAGSERPAREMIET *

Avvisar Avvisar utom- Tillåter 325.— Behöver Låg Hög Högsta både för— men tillåter både för— absolut ej jämt och utom— föräktenskap— och ut om— använda använda

äktenskapliga liga förbin— äktenskapligt

förbindelser delser _ förbindelser

Med semlagserfarenhet (1894) (111) (1628) (155) (1165) (478) (258)

A ON m V A !? XD 0 V

1"

En person 28.4% 74.47. 27.7% 5.9. 27.77? 28.77. 21.86 28.37. 28.47. 2 personer 16.9 8.6 18.1 9.2 17.1 3 " 11.2 4 " 5 || 6_7 " 8-9 " 10—12 " 13-15 " 16—19 " 20-29 " 30-49 " 50 eller flera

Totalt

0 H 0 . (V N . m v—i

,... ONOL'NI'DNUWFONDMOQ O . mm:—mammommm O O . N v—i

. ,_| r—l 'NQM'WOHMVQ'N O . NDOVHOOMOVHN O

Hmcoz—magxcvmauopa o . :roxmz—qoomoxou—cw

.

. . . . ... .. "i .. .-

. . . e

. . .

HxDOXmONOCOOMxON O . . ... ...

H

. . . . . . . .

NCOkOmU—COUNNUNXC C WOOINXDQ*ODNV

. . . .

. . ommeNNOmOr—t .

VPONCOwOl—OQOV O

O 0 1—1 0 H mr—lOsChb—XDFMQNOQ O . INKOCONOQTSI'PNUNQKO O QOMNOOOOHON 0

C o. m

. o 0.

mNVOv—ir—ivmmm O . anQ'Nmemr—IN O

0 H 0 H 0 v-t

ONOXNDQONQKOHl—m O . mmerI—MOMHN O

0 H . 0 ,.|

Median 2.4

,— m m m xo . N ,. . N V' . N e-l . ox # . N o . v—l

Procent vidlyftiga män 20 eller fler partners 17.4 10.1 15.2 36.2 18.0 20.0 16.0 17.2 21.4

Procent vidlyftiga kvinnor 10 eller fler partners 4.7 0.0 3.7 28.1 5.4 2.9 6.1 4.4 5.3

* Baserat pl fråga 27 i privatenkäten. | ketegurln "Hg' faller 'de anlag jag haft har på det hele taget varit lyckat otillfredsställande och obehagliga upplovelsor', 'de eanlag jag haft har inte varit ubehaoligu, nu de har pl det hela taget inte varit tillfredsstillande' och 'de sa:- len len haft har varit tillfredsställande, nu den glädje de har givit sig har |)! det hela taget inte sotsvarat allt vad de fört ud sig'. I kategorin 'höq' faller 'de tallen Jag luft har vi det hela taget varit tillfredsställande och värdefulla upplavolser'. [ kategorin 'höqsta' faller 'de enlig jag hafthir 9! det hele taget varit underline upplevelser och bland den finns Vulgra av sitt livs höjdpunkiar'.

100

SOU 1969 2

Tabell IV:3

Antal med samlag senaste är och månnd och antal semlagspertners'senaste månad

ALLA

Med semlagserfarenhet (1594)

Inget under senaste året 11.1% Gänget år ej gången månéd 11.8 Under senaste månad 77.1

Totalt 100 0

Därav seneste månad med

En person 8 2 personer

3-5 personer

Fler än 5 personer

vq-Oxm O . (*me 0

Totalt senaste månad 10

ÅLDER 18-20

(85)

5.8% 30.9 63.3

103.0

T?.

NOFJ !=va 0 . FOP-Q'

21-25 (274)

4.3% 19. 76.4

100.0

& F

wmmv C . 'erNOin 0 H

26—30

(169)

2.7% 10.5 86.8

100.0

31—35 (237)

3.5% 916 55.9

103.0

36-40 (zoo)

7.0% 5.1 87.9

100,Q

(rl—010 O u—HANO O 0 P!

41—45

(202)

7.3% 6.6 86.0

100.0

CORE)? O NL'NOt—i O

46-50

(260)

8 94

.—/a

83.5 100.0

51—55 (224)

27.1% 9.5 53.4 100.o 56-60

(243) 28.0%

1'.5 55.5 100,0

mommo . WHHO ("

Tabell IVzZ

Antal med samlag senaste år och månad ental samlegspartners seneste måned

Med esmlegeerfarenhet

Inget under seneste året

ALLA

(1894)

11.11

Gänget år, ej gången månad 11.8

Under senaste månad Totalt

Därav seneste månad med

En person

2 personer

3—5 "

Fler än 5 personer

Totalt seneste månad

77.1 100.0

87.4%

3'9 2.3

100.0

och

Kön ocs ÅLDER

Men nen Kvinna Kvinno 18-30 30—60 18-30 30-60 år lr lr år (271) (688) (257) (678) 5.65 11.1; 2.41 16.61 19.8 7.4 16.8 11.2 74.1 81.5 80.8_ 72.2

100.0 100.0 100.0 100.0

57.97 89.72 85.91 95. 11.5 5.3 9.3 3 11.7 3.0 4.5 0. 8.9 2.0 0.3 0 0 100.0 100.0 100.0 10

Kön ocn cxvxnsexnn

Men "en Ivinne Kvinna Gift Ogift Gift Ogift (655) (304) (704) (231) 7.45 14.11 9.15 23.77! 6.2 21.0 9.7 22.0

86.4 64.8 81.2 54.3 100.0 100.0 100.0 100.0

.1% 55.75 97.85 72.15 16.5 2.0 18.0 15.2 0.2 8.6

1 4

.3 12.6 0.0 1.3 0 100.0 100.0 10010

UTBILDNING ocn ansR

Hög utbildning Ldg_utb11dning 18-30 30—60 15-30 30—60 år år År lr

(205) (287) (323) (1079)

3.85 8.55 4.21 15.21

18.3 809 1814> 9.4 77.9 82.6 77.4 75.4 0 100.0 10 .0 100.0 100.0

72,45 58.11 79.61 9 14.4 7.6 7.8 7.1 2.4 8.5 5.5 1.9 4.1 100.0 100.0 100-0 10

MWe-IH O mmmo O

Tabell IV:2

Antal med samlag senaste är och månad och antal samlagspartners senaste månad

ALLA

Med samlagserfarenhet (1894)

Inget under senaste året 11.1% Gänget år, ej gängen månad 11.8 Under senaste månad 77.1

Totalt 100.0

Därav senaste månad med

En person 8 2 personer 3__5 ll

Fler än 5 personer

&”

. (rv—OKH» O . . b—xomw 0

Totalt senaste månad 10

EGEN YRKESKLASS

Högre I+II

(1068)

9.6% 10.4 80.0

100.0

sz

mcxcoo C FNCCH O

Lägre III

'(823)

12.8% 13.4 73.8

.100'0

FADERS YRKESKLASS

Högre I+II

(1025)

11.3% 11.7

77.0 100.0

Yi

mwom (: . . . . ac:—QH C C :—

Lägre III

(7137)

10.8% 12.1 77.2 100.0

RELIGIÖST ARV OCH BETEENDE

Har (hade) religiösa föräldrar; går själv

i k rkan en/äånad Qom

15.2% 11.2 73.6

100.0

Har (hade) Har (hade)

religiösa

ej religiösa

föräldrar; föräldrar;

går själv i kyrkan sällan

(1010)

12.0% 10.7 77.3 100.0

r, a . NOK”)?N

CCNONr—l O

O C H

går själv i kyrkan sällan

(653)

8.6% 14.0 77.4

100,0

V'",

. (?me

(OQHF O . — 0 C u—1

Tabell IV:2

Antal med samlag senaste är och månad och antal samlagspartners senaste månad—

ALLA ÄTERHÄLLSAMHEI'SNORM PREVENTIVNORM SAM-'IANFATTANDE VÄRDER INC. AV SAMLAGSEHFARENHET *"

Awisar Awisar utom— Tillåter ,Bör Behöver Låg Hög Högsta både för- men tillåter både för— absolut ej jämt och utom— föräktenskap— och. utom— använda " använda.

äktenskapliga lige. förbin— äktenskapliga _

förbindelser delser förbindelser ' . ' 'i

(964) (391)

75 1.07. 1.874 11.6 10.5" 87.3 87.7

100.0 100.0

Med samlagen-farenhet (1894) (111) (1628) (155) (1165) I (478) A (

A (D UN (XI

Inget under senaste året 11.1% 26.55 10.470 75% 21% 33% Gänget år, ej gängen månad 11.8 19.4 11.2 12.6 14.0 11.9 Under senaste månad 77.1 54.1 78.4 79.9 53.8 5407 Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 l

WONG” O . . FFl-fx O HF- O

Därav senaste månad med

En person 87 475 93-77) 8 2 personer 6 4 3-4 3—5 personer 3.9 0.0 2 3 ') 0

:o »;

% 88.173 84.77: 6.6 7.2 3.6 4.8 1.7 3.3

100,0 100.0

&)me O . meN O

. c. momax O SD:—CH

0».

Fler än 5 personer 2.9 Totalt senaste månad 10- 100.0 10

. u . coooz—xo O -

OXXDMH O mauve: ()

. now—rev o fn.-i'ou'x (: ..

VOOXXD O _ &()QO O

* 5. mm W:]

Tabell IV13

Sexuell aktivitet senaste månad

Med samlag senaste månad

Antal samlag senaste månad

1 samlag

2-4 samlag

5-10 samlag

11—20 samlag Fler än 20 samlag

Totalt senaste månad

Medelantal samlag senaste månad

ALLA

(1460)

11.3%

47.0 32.2 8.4 1.1

100.0

5-5

18-20

(54)

12.0;

42.1 30.3 10.5

5.1

100.0

6.8

36-40 41—45 (174) 18.0% 51.3 25.2

5.5 0.0

100.0

4.4

46-50

(216) 10.7%

55.6 31.0

2.7 0.0

100.0

4.5

51-55 (141) 19.7% 64.7 1205

3.1 0.0

100.0

3.5

56-60 lr

(137)

o . CHF-NO O NW

.

ängen—(o D

105

Tabell IV:; Sexuell aktivitet senaste månad Med samlag senaste månad

Antal samlag senaste månad

1 samlag

2—4 samlag

5-10 samlag

11-20 samlag Fler än 20 samlag

Totalt senaste månad

Medelantal samlag senaste månad

Därav: Samlag enbart Samlag onani

Samlag petting Samlag homosex

Samlag onani + homosex Samlag onani + petting

Samlag petting + homosex

Samlag onani + petting + homosex

+ + + + + + +

Totalt senaste månad

ALLA

(1460)

11.3%

47.0 32.2 804 lll

100-0

Lh . ln

äl

. . F F!

(DNONNXOOH O . . kol—HOO'Q'OO O

O ..;

%&

.... . mA.-c r—l

XOHXOOMNOC O . &DQUNOOMOC (*

0 H

KÖN ocn ÄLDER

Man 30-60 år

(561)

12.9% 53.4 28.6

4.3

[_ &

. F H

(OHQOMHOMO . XDQHOOMOO Ö

Ö .—|

Kvinna 18.30 år

(208)

5.84 36.0 36.0 20.2

2.0

100.0

7.5

&&

. . H

mFlanOI—OO O . NFNOOOMCO O

0 H

Kvinna 30-60 år

(489) 13.4%

49.6 30.4 6.1

0.4 100.0

5.0

& d)

.

moomouooo O . PMNDOONOO O

0 H

KÖN ocu CIVILSTÄND

UTBILDNING 005 11022

Man Gift Man Ogift

(566) (197)

11.07 13.0% 49.5 45.9 33.0 29.9

5-4 9.4 1.0 1.8

109.0 100.0

5-2 5-7

%& & . |—

"Är—IH H l—XDQ'OFHDOMO . DDNOONOO O MNHOQDOO O . wmmOO'LS.OO O 0 H 0 H

Kvinna Kvinna

Hög utbildning Låg utbildning

Gift

(572)

45.4 31.6 10.4

0.4

100.0

ln . ln

. & NNMG'OWOO O . mm:—oomoo O &

.

0 H .

Ogift

(125)

xo H

. .

%MmNOFOO O . r—r—r4r4c9uxc3c3 (1

0 H

18-30 år (160) 30-60 år (237)

76.45 6.5 1103

. OOUNOO O

OONOXD O .

18—30 år (250) 71.1%

. H

GNOMUNOO O . OXMOOUNOO O

0 H

30-60 år (813) 14.5%

53.3 27.5 4.4 0.4

& G:) WMNQNMOO O . MMOOONOOO

(? v—I

106

Tabell IV:3 Sexuell aktivitet senaste månad Med samlag senaste månad

Antal samlag senaste månad

1 samlag

2—4 samlag

5—10 samlag

11—20 samlag Fler än 20 samlag

Totalt senaste månad Medelantal samlag senaste månad

Därav: Samlag enbart

Samlag + onani

Samlag + petting Samlag + homosex

Samlag + onani + homosex Samlag + onani + petting Samlag + petting + homoset

Totalt senaste månad

b— H (JGIO(VGIw Or4 C . Nob—HOOQOO O

Samlag + onani + petting + homosex

ALLA

(1460)

11.3%

47.0 32.2

8.4 1.1

100.0

UN . ln

C H

Q'N c eran . Guo c-oxH o (rm

' C .

C H

ba %&

. MFSOOCTCO . O 0 H

EGEN YRKESKLASS

Högre Lägre I+II III (853) (607)

%&

14.3% 48.2

29.6 6.9 1.0

lO0.0

.

r—l . UN .(D- . m

?. sz

. mh—COOOQ'OC C

= .x . .

NmeHr—OOO O . .

& oxo o oraxo o: o .

0 H

FADERS YRKESKLASS

Högre I+II

Har (hade) religiösa föräldrar; går själv ivk rkan en månad

- (148) i

Lägre Har (hade) religiösa föräldrar;; går:själv & k&rkan sällan

(#81)

igår själv (789) (505)

12.7%_ ”50.1 31.9 4.8

411.9% 47»0 31.3

0.8

loo.o loo.o

dx . er un . ua

? % o

;—

n m -:— . r—

Nrc vxo raauo o o %&

|—

.

ND H l—O

.

,...

.. COAOn—IOCMOO (* l—l

.

l—l

. .

mocoorfunow O -»NOMNQ'OUNOO O

on N q—Fuuxo o) o . ö r4cxo o o o C) 0 . .

. .

uncoooomoo O

O F OOLrXOC- (* 0 r 0 p. c C r 0 rd

RELIGIÖST ARV OCH EETEENDE

Har (hade) ej—religiösa föräldrar;

i kyrkan * sällan

F'lWQOOXDOO O . . . . . . . Obh-QOOMOOÖ

107

Tabell IV23

Sexuell aktivitet senaste månad

ALLA ÅTERHÅLLSAMHETSNOHM PHEVENTIVNORM SAMMANFATTANDE VÄRDERING AV SAMLAGSERFARENHET *

Avvisar Avvisar utom- Tillåter Bör Behöver Låg Hög Högsta både för— men tillåter både för- absolut ej jämt

ooh utom- föräktenskap— och utom— använda använda

äktenskapligaq liga förbin— äktenskapliga

förbindelser ' delser förbindelser

Med samlas senaste månad- (1460) (60) (1276) (124) (976) (405) (195) (842) (343) Antal samlag senaste månad 1 samlag 11% 29.774 10.975 7.475. . 95%; 15.67? 19.07» 11._5% 6.179 2-4 samlag 47.0 59.9 46.6 45.6 46.0 46.4 54.4 48.5 36.5 5—10 samlag 32.2 7 33.1 33.4 33 3 30.5 20.8 32.0 41.4 11-20 samlag 8.4 8.5 9.5 9.7 5.3 5.9 7.0 13.8

1 5 0

Fler än 20 samlag 1.1 0.8 4.1 0.2 0.0 0.9 2.2 = 100.0 100.0 *. — uflOO. lO0.0 f-f 105,01" lO0.0 — 100.0

(7me O . . NO 0

Totalt senaste månad lO0.0 10

O . [— M . UN m . KT o—l . =P"! UN . m

5-5 6-5 5.9 4.1

Medelantal samlag senaste månad

Därav: Samlag_enbart Samlag + onani Samlag + petting Samlag + homosex Samlag + onani + homosex Samlag + onani + petting + + s

V) & r_ && r— %& %&

59.876 10.8

19.3

(_ '.: . h— h. & l.. #9.

. . .

ko?

.

u)a)q> .

b— H

H mlel—vmoo O . thOr—IQVNOQO (DUDNDOOUNOO 0 H r—i

H H

PNALMQMOO O . XDkCNOO?OO O

. ESDONOOQ'OO O .. . . . . . (DNONNWOr—l O .

Samlag petting + homosex Samlag onani + petting + homosex

srr—eocv r4oo o rl c . web-O o o q-o o o

. OXXDONOOQOO O mmHNNOOH O . (DXDOOOQ'OO O MONQOOUNOO O . kol—HOOQTOO O

. mOOLnOO 0

006000 H

. OOanO O

0 H 0 H . 0 H 0 H 0 FI 000100 0 .

Totalt

. 0 ,.q 0 n—l 0 H

eneste månad

* Se Tabell IV:1

108

Tabell IV:4

Sammanfattande värdering av samlagserfarenhet

Med samlagserfarenhet

Vilket motsvarar på det hela taget bäst er erfarenhet?

De samlag jag haft har på det hela taget varit mycket otillfredsstäl- lande och obehagliga upplevelser

De samlag jag haft har inte varit obehagliga, men de har på det hela taget inte varit tillfredsstäl- lande De samlag jag haft har varit till— fredsställande, men den glädje de har givit mig har på det hela taget inte motsvarat allt vad de fört med Slg

De samlag jag haft har på det hela taget varit tillfredsställande och värdefulla upplevelser De samlag jag haft har på det hela taget varit underbara upplevelser

och bland dem finns några av mitt

livs höjdpunkter

Totalt

ALLA

(1894)

7.9 7.2

24.2

100.0

ÅLDER 18—20

(85) 0.7% 29.3 109.0

21-25

(274)

6.4 5.9

27.3 100.0

26—30 (169)

0.4%

6.0 2.2

30.7

100.0

31-35 (237)

7.4 6.8

57.7 28.0

100.0

36-40 (200)

6.7

30.8 100.0

41-45

(202)

1.51

3.7 7.5

66.4 20.9

100.0

46—50

(260)

0.65

9.4

11.6 57.5

100.0

51—55 år

(224)

12.0 15.1

103.0

56—60

(243)

3.0% 14.2

7.4

59.4 16.0

100.0

SOU 1969 2

109

Tabell IV:4

Sammanfattande värdering av samlagserfarenhet

ALLA KÖN OCH ÅLDER KÖN ocn CIVILSTÅND UTBILDNING OCH ÄLDER Man Man Kvinna Kvinna Man Man Kvinna Kvinna Hög utbildning Låg utbildning 18—30 30—60 18—30 30-60 Gift Ogift Gift Ogift 18—30 30—60 18—30 30-60 är år är år är är år är

Medsamlaseerfarenhet (1894) (271) (688) (257) (678) (655) (304) (704) (231) (205) (287) (323) (1079)

Vilket motsvarar på det hela taget bäst er erfarenhet?

De samlag jag haft ha; på det hela taget varit mycket otillfredsstäl-

lande och obehagliga upplevelser 0.91 0.5% 0.4% 0,0$ 2.0% 0.65 0.3% 1.1% 2.4% 0.35 0.5% 0-2% 1.45

De aamlag jag haft har inte varit obehagliga, men de har på det hela

taget inte varit tillfredeethl—

lande 7.9 3.6 4.1 8.4 13.9 3.6 4.6 12.9 9.7 4.7 5.0 6.8 9.9

De samlag jag haft har varit till-

fredsställande, men den glädje de

haf givit mig har på det hela taget

inte mqtevarat allt vad de fört med

sig 7.2 5.9 7.0 4.3 9.4 4.9 10.3 7.8 7.7 4.8 5.3 5.3 9.0

De samlag jag haft har på det hela taget varit tillfredsställande och värdefulla upplevelser 59.8 57.5 64.4 62.5 54.4 64.0 58.5 57.6 54.7 59.9 62.4 59.8 59.0 De samlag jag haft har på det hela

taget varit underbara upplevelser

och bland dem finne'några av mitt live höjdpunkter 24.2 32.5 24.0 24.9 20.2 26.9 25.8 20.6 25.5 30.2 26.8 27.9 20.8

Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 10Ö.O 100.0 100.0 100.0

110

SOU 1969 2

Tabell IV:4

Sammanfattande värdering av samlagserfarenhet

Med eamlagserfarenhet

Vilket motsvarar på det hela taget bäst er erfarenhet?

De samlag jag haft har på det hela taget varit mycket otillfredsstäl— lande och obehagliga upplevelser

De samlag jag haft har inte varit obehagliga, men de har på det hela taget inte varit tillfredsstäl- lande De samlag jag haft har varit till- fredeställande; men den glädje de har givit mig har på det hela taget inte motsvarat allt vad de fört med Sig

De samlag jag haft har på det hela taget varit tillfredsställande och värdefulla upplevelser De samlag jag haft har på det hela taget varit underbara upplevelser

och bland dem finns några av mitt

livs höjdpunkter

Totalt

ALLA

(1894)

7.9

24.2

100.0

EGEN YRKESKLASS

Högre I+II

(1068)

0.6%

6.8

26.4

lO0.0

Lägre III

(823

9.4

58.9 21.2

100.0

FADERS YHKESKLASS

Högre I+II

(1035)

0.8%

6.2

58v7 26.5

100.0

Lägre III (837)

1,1%

8.1

21.8

100.0

FELIGIÖST ARV OCH BETEENDE

Har (hade) religiösa föräldrar; går själv i kyrkan en/månad

(201)

10.1

7.7

59.1 21.0

lO0.0

Har (bede) religiösa föräldrar; går själv i kyrkan sällan

(lolb)

7-1

24.0

100.0

Har (hade) ej religiösa föräldrar; går själv

i kyrkan sällan

(653)

8.0 6.7

59.3 25.7

100.0

SOU 1969 2

111

Tabell IV24

Sammanfattande värdering av samlagserfarenhet

Med samlagserfarenhet

Vilket motsvarar på det hela taget bäst er erfarenhet?

De samlag jag haft har på det hela taget varit mycket otillfredsstäl- lande och obehagliga upplevelser

De samlag jag haft har inte varit obehagliga, men de har på det hela taget inte varit tillfredsstäl— lande De samlag jag haft har varit till— fredsställande, men den glädje de har givit mig har på det hela taget inte motsvarat allt vad de fört med sig

De samlag jag haft har på det hela taget varit tillfredsställande och värdefulla upplevelser De samlag jag haft har på det hela taget varit underbara upplevelser

och bland dem finns några av mitt

livs höjdpunkter

Totalt

ALLA

(1894)

0.9%

7.9 7.2

24.2

100.0

Avvisar både för— och utom- förbindelser

(111)

2.7% 21.5 19.3 100,o

ÄTERHÅLLSAWIETSNOHM

Avvisar utom— men tillåter föräktenskap— äktenskapliga liga förbin—

delser

(1628)

0.8%

7'4 7.0

60.2 24.5

lO0.0

Tillåter både för— och utom— äktenskapliga förbindelser

(155)

4.9 8.6

61.0 24.6

100.0

PREVENTIVNORM

Bör Behöver absolut ej jämt använda använda (1165) (478)

0.5% 1.5%

7.1 9-7 7.2 6.7

59.2 61.2 25.9 20.9 100.0 100,0

112

SOU 1969 2

Tabell IV15

Hur bedömer ni ert eget sexualliv i jämförelse

med hur andra har det?

Med eamlagserfarenhet

Jag har det sämre En de flesta

Jag har det ungefär lika de flesta

Jag har det bättre än de flesta

Kan inte säga

Totalt

ALLA

(1894)

2.771 58.7

"20.3 18.3

100.0

Kön om Annan

Han Man Kvinna Kvinna 18-30 30-60 18-30 30—60 lr lr år År (271) (688) (257) (678)

3.21! 2.85 35% 2.199 62.0 67.4 53.9 50.3 19.0 17.1 22.7 23.2 15.9 12.7 19.9 21.4

100,0 —100.0 100.0 100.0

Kön ccs cnrms'rlnn

Man Man Kvinna Kvinna Gift Ogift 'Gift Ogift (655) (304) (704) (231)

66.0 65.3 53.6 44.3 20.0 12.6 24.7 18.2 12.1 16.9 20.0 32.5

lO0.0 100.0 100.0 100.0

vrsmuma ocn Luma Hög utbildning Låg utbildning

18—30 30-60 18-30 30-60 år År år år (205) (281) (323) (1079)

3.476 1.276 3.37! 2.85 53.1 48.1 61.1 61.9 26.0 34.2 17.5 16.3 17.5 16.6 18.1 19.0

100.0 100.0 100.0 100.0

113

Tabell IV:5 Hur bedömer ni ert eget sexualliv i jämförelse

med hur andra har det?

Med samlagserfarenhet

Jag har det sämre än de flesta

Jag har det ungefär lika de flesta

Jag har det bättre än de flesta

Kan inte säga Totalt

ALLA

(1894)

20.3 18.3 100.0

EGEN YRKESKLASS

Högre I+II

(1068) 2.4%

53.9 26.3 17.4 100.0

Lägre 111

(823) 3.2% 65.2

12.2 19.4 100.0

FADERS YRKESKLASS

Högre I+II

(1025) 2.3% 54.9

23.4 19.4 100.0

Lägre III (837) 3.4% 63.2

16.3 17.1 100.0

RELIGIÖST ARV OCH BETEENDE

Har (hade) religiösa föräldrar; går själv

i k rkan en/åånad (201) 1.0%

53.1 26.2 19.7 100.o

Hur (hade) religiösa föräldrar; går själv i kyrkan sällan

(1010)

20.1 18.0

100.0

Her (hade) ej religiösa föräldrar; går själv

i kyrkan sällan

(635) 2.5% 59.7

19.0 18.7

100.0

114

Tabell IV:? Hur bedömer ni ert eget sexualliv i jämförelse

med hur andra har det?

Med samlagserfarenhet

Jag har det sämre än de flesta

Jag har det ungefär lika de flesta

Jag har det bättre än de flesta

Kan inte säga

Totalt

ALLA

(1894) 2.7% 58.7

20.3 18.3

100.0

ÄTERHÄLLSAMHETSNORM Avvisar Avvisar utom— Tillåter både för— men tillåter både för— och utom— föräktenskap- och utom— äktenskapliga liga förbin— äktenskapliga förbindelser delser förbindelser

(111) (1628) (155) 1.2% 2.9% 2.o%

47.9 59.5 57.4 15.8 20.0 26.8 35.1 17.6 13.7

100.0 100.0 100.0

PREVENTIVNORM

Bör Behöver absolut ej jämt använda använda (1165) (478) 2.25 1.7% 59.0 63.7

23.2 17.4 15.6 17.2

100.0 100.0

S()IJ 1969 2

115

Tabell llzl Kunskapsnivån om det sexuella mätt med grovttest på åtta frågor

ALLA KÖN OCH ÄLDER UTBILDNING OCH ÄLDER BOSTADSORT EGEN YHKESKLASS Man Man -Kvinna Kvinna Hög utbildning Låg utbildning Stad Land Högre Lägre 18—30 30—60 18-30 30-60 18—30 30-60 18-30 30-60 I+II III är år är är är år är år (2000) (302) (709) (274) (715) (213) (291) (343) (1133) (1357)(643) (1134)

A M NO 03 V

Kunskapstest

antal rätt

rätt rätt

rätt _ rätt i rätt

rätt rätt rätt

* kl ea &

. . . %& 02.4 uxnwuavornxo %& vi .

. . . . . . . . . . . . . EFUNUNONCNF4*?F_ . . . . . .

%HQMCOI— . . vav—IMH

FCI-IN

. . . . . NNKNUXONMNQ . .

.

sr . "1 H Yåxo o f(nxcnaiww .

. . H MKOQU'NHNNM . . NmOmF—Fw

. nwoxwrcaxo r-rewo PON H H H H H H H H. udomrinlnnerrap— . . . riuxOxvruw.4 ox rtFlAlH . n:oo cuco vo c>rn b— HHr—(NH . memHmom re .a r4 cu re ra OOXMr—P'WNIINH . .a .a ra re r4 ox . xo re

NDHNUNONNOII'X . OHIDCDNQLDUN HNNH

22.3 15.4

109.0 5.7

MGMHONFONO O .

e . c . . NINUNQMMNH

vawWFl—V . meo katDNOQ'NO . OOHMOQVr—l HHNHl—l H . O N . NNOHUXXOOWI—H Hmmsrmxoz—uo

() O rl

.

O

fl.—emm C

H

0

Hl—IHI—il—lp—l C) H

100.0 100.b 100.0 100.0

O O 0 H 0

100.0 100.0

0

Totalt

0 O' c—l O . O 0 H 0

6.1

r—

. ut ab

. ,, xo

Medeltal

O . m N . in

5.3 5.3 4.9 5.5

m

. V (*- m Lh

Tabell Vxl

Kunskapsnivån om det sexuella mätt med grovttest på åtta frågor

SEXUAL- ALLA FÖRENINGSAKTIV KYRKOGÅNG UNDERVISNING ÅTERHÄLLSAMHETSNORM KUNSKAP OM 18"—30 år DET SEXUELLHQ

Medlem Ej Besöker Besöker Besöker Erhöll Erhöll Awisar Avviser utom- Tillåter Hög Låg medlem ej ngn stats- fri- i sko- ingen både för— men tillåter både för- kyrkn kyrka kyrka lan och utom— föräktenskap- och utom— äktenskapliga liga. förhin— äktenskapliga förbindelser delser förbindelser

(2000) (579) (1406) (573) (1369) (348) (343) (233) (136) (1704) (16.0) (945) (1009)

Kunskapstest - antal rätt

rätt 2 rätt 6 rätt 11 rätt 15. 16 19

&

Yai & &

moon—waern . . NCNNVCDONM

. . . (Nm—rom"! . . HFOWKO .

HHHMONMNO .

. . . . . .

rätt rätt rätt 17.8 rätt 11.3 9 3 Totalt 100.0 100.0

Medeltal 5.2 4.9

[— mma) z—Mxo H . H maxtnnomw

. . . .

.

. WMQQNOMOW HHHHNH HHHHH . mt—Nt—oxaovco HHHHH

. . . . .

Hocoxmuooxmz— . Hvah—COOCO HHr—lr-(N mcokxmqroorc .

. .

HNMW'UÄWK—w

8.4 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

4.9

. . .

. O HHNHH 0 H

ranChNOOO % ("1 H åHWWOOCO 0 I—

O . O C H 0 C; ä' 0 H 0 . o 0 H 0 . O 0 H 0

en . so ox . ln w . un :— . cr (v . ln ax . N . un m . ln & ln

* Baserat p! fråga 1 I privahnkitun. lnon kaiannrl 'Höq' faller dl son hua. su ritt 011"

och lnol kategori 'Lio' faller du som hade fu ritt IHEF lind".

Tabell Vzl

Kunekapsnivån om det sexuella mätt med grovttest på åtta frågor

Den yngre generationen

ALLA STADSBOR LANDSBOR 18-23 ÅR 24-30 ÄR

Med Utan Mod Utan Med Utan Med Utan eexual- sexual— sexual— sexual— sexual— sexual- eexual- sexual- under- under- under- under— under— under— under— under- visning visning visning visning visning" visning visning visning

A 0 ,— nn v

Kunskapstest — antal rätt rätt rätt rätt "rätt rätt rätt

7 rätt 8 rätt Totalt

Medeltal

%& XOOl—IFNQMND ... .. HNMQWW

. HFMVCOONl—CD HHr—CHH

O O 0 H

H . "'N

(247) (163)

&

I**10(K.lr-|l—(Xl|—QQ1b

. . . . .

NQNQI—Nmm HHHNH

100.0

l—I . m

(96)

&&

Hmmm.-nerna . .

. . (VI—GDOONUNNM HNHHr—l

100.0

ND ?

(70)

... . H-HXDNDNVOXC) PIHr—INH

c c H

ännHHv?" O F . . V

(229)

&

-. . .

H!O wwuxo r—unuo FIFIN H H

...

mmommmoun .

O O 0 H

r-I . lh

(120)

&& wNMQWDI—lhlh .. . . HONXOK—u—ll—OXNO HHNH

O O 0 H

.— . V

(114)

...

HQHHVMNO . HMNGIMNQON HHHNN

O O 0 H

ln . UN

(113)

Tabell Vzl Kunskapsntvån om det sexuella mätt med grovttest på åtta frågor

Den yngre generationen

ALLA HÖGRE YRKESKLASS ARBETARKLASS HÖGRE UTBILDNING LÄGRE UTBILDNING

Med Utan Med Utan Med Utan Med Utan

sexual— sexual— sexual— sexual— sexual— sexual- sexual- sexual— under— under— under— under— under- under— under— under— visning visning visning visning visning visning visning visning

(194) (126) (149) (107) (154) (79) (189) (154)

f. xO |— Lh V

Kunskapstest - ental rätt

rätt rätt rätt rätt rätt rätt rätt rätt Totalt Medeltal

%*”. & & & så

. =

. . . . .

ämommwl—w .

. . . .

. . .

. NNle—lmmm HHÅHNH HHPCFlH . .

HHHNHH . HFQmHmml—

Hl—INr—lu—l

Om:—IGDOCDGJO . Nl—MOUNOXOO Hl—IHNHH

'HHHl—(H

. ONmb-MVOV HmNc—l

. VFFHHONONN . .

.

. . .

(DNNMHONDG O . erI—mt—QNDH . Hmmvmxol—GO

. . .

QMUNOU'NFNDND O N . NCMONONCDONXD O *?

100.0 100.0

. rio oxoxm q—o at 8 v — C F 0 C _D F 0 c c _ c . O () .. xo (> r4 b—cu .: HWKD () .. . ra b—rn :rco ch b—u: åå UN * H

0

. O 0 "|

(T. (T N . UN nn . un q. . '=' ln . Cx . ln H . so

SOU 1969 2

119

Tabell V12 Kunskapsbehov om det sexuella

Antal ämnen man vill veta mer om

ALLA KÖN OCH ALDER UTBILDNING OCH ÅLDER BOSTADSORT EGEN YRKESKLASS

Man Man Kvinna Kvinna Hög utbildning Låg utbildning Stad Land Högre Lagra 18-30 30-60 18—30 30-60 18—30 30-60 18-30 30—60 . I+II III år är är är år är år är (2000) (302) (709) (274) (715) (231) (291) (143) (1133) (1157) (643) (1134) (861)

1... 13.776 9.6% 12.47! 12.37! 17.791 14.9% 17.8% 8.1% 14.276 13.875 13.37! 14.61 12.5% ämnen 13.3 12.7 9.8 13.5 17.3 13.8 20.6 12 6 11.8 13.7 12.7 14.5 11.6 ämnen 12.3 9.3 12.8 11.5 13.8 11.5 14.9 9.4 12.9 12.3 12.4 12.3 12.5 ämnen 11.9 11.5 10.3 15.6 12.0 15.3 11.8 12 2 11.0 11.7 12.3 12.7 10.7 Ämnen 13.8 11.2 16.3 15.2 12.0 11.9 12.0 13 8 14.7 13.9 13.7 14.0 13.6 ämnen 15.0 17.3 15.6 12.9 14.0 11.5 14.7 17.8 14.8 15.7 13.3 15.8 14.0 ämnen 10.3 15.7 11.6 11.6 5.6 13.6 5.0! 14.0 9.6 9.5 12.1 7.8 13.7 ämnen 9.7 12.7 11.3 7.4 7.6 7.4 3.2 12.1 11.1 ' 9.4 10.3 8.1 11.5 Totalt 100.0 100.0 100.0 1oo.o 100.0 1oo.o 1oo.o 1oo.o 100.0 1oo.o 100.o 1oo.o 1oo.o Medelantal 4,3 4.8 4.6 4.3 3.9 4.2 3,5 4.3 4.4 4.3 4.4 4.2 4.6

HNMQle—CO

Tabell (7.2 Kunakapebehov om det sexuella

Antal ämnen men vill veta. mer om

SEXUA L- ALLA FÖREN INGSAKT IV KYRKOGÄNG UNDERVISNING ÅTERHÄLLSAMHETSHORM KUNSKAP . 014

18-30 år DET SEXUELW

Medlem Ej Besö- Besö- Beeö- Erhöll Erhöll Avviser Avvielr utom— Tillåter Hög Låg medlem ker ej ker ker i sko— ingen både för— men tillåter både för- någon etete— fri— lan och utom- föräktenekep— och utom— kyrke kyrka kyrka äktenskapliga. lige föl-bin, äktenskapliga förbindelser delaer förbindelser

(2000) (579) (1406) (573) (1369) (348) (343) (233) (136) (1704) (160) (945) (1009) ämne 13.77”. 14.376 13.277. 15.131 13.0% 15.074 11.676 9.75! 23.27! 12.75! 16.87; 17.79! 9.77! ämnen 13.3 15.4 12.6 13.3 13. 10.8 13. 12.4 15.0 13.2 13.5 15.4 11.4 ämnen 12.3 12.2 12.4 11.8 12.5 10.8 9.2 12.1 16.2 12.6 13.0 11.7 ämnen 11.9 14.4 11.1 13.0 11.0 12.7 12.8 14.5 13.7 12.2 13.4 10.3 ämnen 13.8 13.6 14.0 12.1 14.4 14.9 13.9 12.0 15 9 13.4 12.0 15.6 ämnen 15.0 12.3 15.7 13.5 15.9 13.3 14.5 16.3 5.6 15.1 14.0 15.9 ämnen 10.3 11.1 11.1 10.3 10.3 14.4 13.1 2.0 10.8 7.2 13.3

8 5 0

.

HNMQWWPCD

8 2 ämnen 9.7 9.5 9.9 10.0 9.3 12.3 10.1 10.0 10.0 7.3 12.40 0 O

100.0 100.0

HQMOONGD O . Fl—NDOOK— O HNH

Totalt 100.0 10 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100. 100.0 10

Medelantel 4.3 4.1 4.4 4.3 4.4 4.4 4.6 4.6 3.5 4.4 4.4 3.9 4.7

* s. Tab-H vn

SOU 1969 2

Tabell V12

Kunskapsbehov om det sexuella

Antal ämnen men vill vete mer om

Den yngre generationen

121

ALLA sunsnon LANDSBOR 18—23 Ån 24—30 fm

Med Utan Med Utan Med Utan Med Utan eexual- eexual- eexual— eexual- eexual— eexual— eexuel- uexual— und er- und er- und er— und er- und er— und er— und er— und er- viening vinning visning visning visning vinning visning visning

(576) (247) (163) (96) (70) (229) (120) (114) (113)

ämne m.m 12.276 95% 9.9)! 10 375 10.076 6.07! 15.11 14.1; ämnen 12.9 13.9 13.4 12.4 10 2 11.7 10.9 17.4 14./. ämnen 10.4 8.6 13.3 10.7 8.5 10.3 10.5 6.9 13.7 ämnen 13.4 13.7 12.0 10.5 0 1 12.6 14.7 13.3 14.0 ämnen 12.9 15.8 11.8 9.1 2 0 15.1 11.8 11.5 10.9 ämnen 15.4 14.3 16.2 13.7 16.8 15.1 15.5 13.4 17.5 ämnen 13.8 11.4 13.6 22.0 11.0 16.1 16.2 11.0 9.3 ämnen 10.6 9.4 10.2 11.6 11.1 9.0 14.5 11.4 6.)

Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Medelantel 4,6 4.4 4.6 4.8 4.6 4.7 5.0 4.3 4.1

HNMQMWFD

122

Tabell V12

Kunekapsbehov om det sexuella

Antal ämnen men vill veta mer om Denlyngre generationen.

ALLA HÖGRE YRKESKLASS ARBE'I'ARKLASS HÖGRE UFBILDNING LÄGRE UI'BILDNING

Med Ut en Med Ut en Med Ut an Med Ut en aeruel— eexuel— eexuel- eexunl— eexual- eexual- eexuel- sexual- under- under- under— under— und er- under- under— under— visning vinning visning visning visning visning visning visning

(576) (194) (126) (149) (107) (154) (79) (189) (154) en... 10.77 15.076 9.676 7.37! 10.196 16.66 12.01. 7.87 8.67! lmnen 12.9 11.3 14.6 15.6 10.1 12.8 15.6 14.0 10.9 ämnen 10.4 10.6 10.4 7.2 13.4 9.7 14.7 8.5 10.5 ämnen 13.4 11.2 1.6.4 15.2 12.0 13.3 18.9 12.5 11.9 lmnen 12.9 16.7 13.2 10.7 10.4 12.9 10.2 14.7 12.7 ämnen 15.4 12.6 16.5 17.4 15.8 12.3 10.2 16.3 19.6 lmnen 13.8 13.7 11.5 15.3 14.2 14.0 12.9 14.9 12.8 annen 10.6 8.9 7.8 11.4 13.9 8.5 5.5 11.3 13.1

HNMQ'U'NOl—m

SOU 1969 2

Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Medelant el

4.5 4.4 4.4 4.8 4.8 4.3 4.1 4.8

100.0 4.9

123

Tabell V13 Kunskap

Är det något av följande som ni skulle vilja veta mer om?

Hur sexuelorganen funge- rar

Vill veta mer Vill inte veta mer

Totalt

Olika ställningar vid samlag

Vill vete mer Vill inte vet! mer

Totalt

ALLA

Man 18—30 år

(2000) (302) 42.8% 57.2

30.5% 69.5

KÖN OCH ÄLDER

Man Kvinna 30—50 18—30 är år (709) (274)

43.4% 56.6 29.1% 70.9

100.0 100.0 100.0 100.0 27.57 47.4% 27.87 33.5%

72.5 52-5 72.2 61.5

100.0 100.0 100.0 100.0

** s. Tabell v;1

Kvinna 39—50 år

(715) 21.3% 78.7 100.0 13.9% 86.1 100.0

CWIMTMD

Gift Ogift

(1359) (641) 28.1% 35.4% 71.9 64.6 100.0 100.0 22.8% 37.1% 77.2 62.9 100.0 100.0-

SKOLUTBILDNING

Folkskola Realskole— Yrkes— examen el— skola ler högre

(1476) (524)

33.0% 67.0 100.0 23.7% 76.3 100.0 29.47 70.6 100.0 26.7% 73.3 100.0

SEXUAL— UNDERVISNING 15—30 år

Erhöll i eko— lan Erhöll ingen

(343) (233)

41.9% 58.1

100.0

44.9% 55.1 100.0 44.3% 55.7 100.0 42.3% 57.7 100.0

KUNSKAP om DET SEXUELLA*

Hög Låg

(945) .(1009)

23.2% 76.8 lO0.0 37.8? 62.2 100.0 29.2% 70.8 100.0 25.7% 74.3 100.0

124

Tabell V:3 Kunskap

Är det något av följande som ni ekulle vilje vete mer om?

ALLA

(2000)

Hur lagen och domstolarna ner på det sexuella

Vill vete. mer 58.35 Vill inte veta mer 41.7

Totalt 100.0

Hur kristendomen ner på det eexuelle

Vill veta mer 41.85 Vill inte veta mer 58.2

Totalt 100.0

Hur man visar ömhet mot varandra

Vill veta mer 48.3% Vill inte veta mer 51.7

101611 100.o

*

KÖN 002 anEn

Men Man Kvinna 18-30 30-60 18-30 år är år

(302) (709) (274)

67.896 60.55 54.57! 32.2 39.5 45.5 100.0 100.0 100.0 41.075 43.676 37.075 58.2 56.4 63.0 100.0 100.0 100.0 55.2)! 54.3% 39.6% 44.8 45.7 60.4 100.0 100.0 100.0

Se Tabell V:!

Kvinne 30-60 år

(715)

53.55 46.5 100.0 42.07G 50.0

1oo.o 42.776 57.3 Ioo.o

GIVILSTÄND

Gift Ogift

(1357) (641) 58.52 57.05 41.5 42.2 100.0 100.0 42.394 39:85 57.2 60.2

100.0 100.0 49.55 45.9)! 50.5 54.1 100.0 100.0

SKOLUTBILDNING

Folkekole Reelekole— Yrkee— examen el- ekole ler högre

(1476) (524) 59.51! 55.2! 40.5 44.8 100.0 100.0 44.93! 33.2)! 55.1 66.8 100.0 100.0 50.15 43.4 49.9 56.6 100.0 100.0

SEXUAL— UNDERVISNING 18—30 år

Erhöll Erhöll i eko— ingen lan

(343) (233)

60.9! 62.41 39.1 37.6 100.0 100.0 37.75 41.9! 62.3 55.1 100.0 100.0 50.1! 44.3! 49.9 55.7 1oo.o 1oo.o

KUNSKAP OM DET SEXUELLA'*

Hög La;

(945) (1009) 57.2; 60.2; 42.8 39.5 100.0 100.0 36.61 45.51! 61.2 54.5 100.0 100.0 45.97! 51.15 "54.1 48.9 100.0 100.0

Tabell V13

Kunskap Är det något av följande som ni

S()(J 1969 2

ALLA

(2000)

Hur man skyddar lig mot könssjukdomar Vill veta mer 55.35 Vill inte veta mer 44.7

Totalt 100.0

Hur man förhindrar att man får barn vid sexu— ellt umgänge

v111 veta mer 40.85 Vill inte veta mer 59.2

Totalt 100.0

Under vilka omständig— heter en kvinna kan få abort

Vill veta mer 62.7? Vill inte veta mer 37.3

Totalt 100.0

%&

125

skulle vilja veta mer om?

KÖN ocn ÄLDER

Man Man Kvinna Kvinna 18-30 30—60 18-30 33—60 år är är år (302) (709) (274) (715)

67.35 55.55 59.85 48.25 32.7 44.5 40.2 51.8 100.0 100.0 100.0 100.0 51.05 43.45 39.05 34.65 49.0 56.6 61.0 65.4 100.0 100.0 100.0 100.0 77.55 64.65 70.25 51.65 22.5 35.4 29.8 48.4 100.0 100.0 100.0 100.0

80. Tabell V:]

CIVILSTÅND

Gift Ogift

(1359) (641) 51.55 63.15 48.5 36.9 100.0 100.0 38.25 46.45 61.8 53.6 100.0 100.0 61.05 66.35 39.0 33.7 100.0 100.0

SKOLUTRILDNING

Folkskola Realskola— Yrkes— examen el— skola ler högre

(1476) (524) 58.25 46.95 41.8 53.1 100.0 100.0 43.65 33.25 56.4 66.8 100.0 100.0 63.75 60.05 36.3 40.0 100.0 100.0

SEXUAL- UNDERVISNING 18-30 år

Erhöll i sko— lan Erhöll ingen

(343) (233)

62.85 65.05 37.2 35.0 100.0 100.0 44.55 45.95 55.5 54.1 100.0 100.0 72.95 75.55 27.1 24.5 100.0 100.0

KUNSKAP on DET SEXUELLA *

Hög Låg

(945) (1009) 49.35 61.75 50.7 38.3 100.0 100.0 35.05 47.15 65.0 52.9 100.0 100.0 61.55 64.75 38.5 35.3 100.0 100.0

126

SOU 1969 2

Tabell Vag Attityder till pornografi

1111. KÖN

Man

Hög utbildning - realskoleexamen

eller högre (524)

Anser ni att "porr" bör accep- teras eller motarbetas?

62.65 23.5 13.9 100.0

55.85 28.7

15.4 lO0.0

hooepteras Motarbetas Tveksam

101611

Låg utbildning - högst realskola utan examen

(1476) (729)

Anser ni att "porr" bör accep— teras eller motarbetas?

28.75 52.7 18.6 100,0 37.25 44.6 18.2 100.0

Aooepteras Motarbetaa Tveksam

Totalt

80 Tabell ll:lZ

(2821

Kvinna

(242)

47.85 35.0 17.3 100.0

(747)

20.55 60.6 19.0 100.0

ÅLDER 18-30 30-60 år är

(233) (291)

48.25 37.5 14.3 lO0.0 65.45 17.7 16.8 100.0 (343) (1133) 49.95 22.35 27.0 60.5

23.3 17.2 100.0 100.0

BOSTADSORT

Stad Land

(437) (87)

57.35 48.45 27.8 33.6 14.9 18.0 100.0 100.0

(920) (556)

32.45 22.65

49.7 57.8 18.0 19.6

100.0 100.0

ACCEPTERAH FÖRÄKTEN— SKAPLIGA FÖRBINDELSER

Även med andra

Inga Med

alls stabil partnerak'

(34) (490) (232)

1.55 59.75 76.45 80.3 25.1 13.7

18.3 15.2 9.9 100.0 100.0 100.0

(101) (1365) (393)

2.65 80.2 50.7 17.2 18.7

100.0 100.0 30.75 52.45 31.0

16.6 100.0

UI'OMÄK'I'ENSKAPLIGA FÖRBINDELSER

För- bjuder

Accep— terar

(446) (78)

51.45 81.05

32.0 10.0 16.6 9.0

100.0 100.0 (1385) (81)

26.85

54.2 19.0

100.0 61.55 27.0 11.6 100.0

SOU 1969 2

127

Tabell Vzi

Konsumtion av pornografi

ALLA

(2000)

Har ni läst eller bladd— rat i någon tidning det senaste året, som ni an— ser kan betecknas som pornografi? Ja" 41.15

Nej 55.5 'Tveksam 305

Totalt 100.0

Har ni läst någon bok det senaste året som ni anser kan betecknas som pornografi? Jä 29|8% Nej 59.0 Tveksam 1.3

Totalt lO0.0

Har ni sett någon film det senaste året som ni anser kan betecknas som pornografi? Ja 17.65 Nej 80.3 Tveksam 2.1

Totalt 100.0

xöN ocn innen

Man Man Kvinna Kvinna 18—30 30-60 18—30 30-60 år är är år (302) (709) (274) (715)

69.95 50.05 36.65 21.65 26.8 46.5 60.8 74.6 3.2 3.5 2.6 3.8 100.0 lOOeO 100.0 100.0 47.45 31.95 38.05 17.05 51.3 67.4 61.5 80.9 1.3 0.7 0.7 2.1 100.0 100.0 100.0 100.0

37.75 14.55 25.95 9.05 57.9 84.0 71.0 89.6 4.5 1.5 5.1 1.4 100.0 lOOeO 100.0 100.0

SKOLUTBILDNING

Tolkskola Realskola—

Yrkes— skola

(1476)

37.65 5804 3.9 100.0 24.35 74.3 1.4 100.0 15.85 82.0 2.2 100.0

examen el— ler högre

(524) 50.75

47.2 2.1

100.0 45.05 54. 100.0 22.45 75.6 2.0 100.0

CIVILSTÅND

Gift Ogift

(1359) (641) 37.75 48.15 58.4 49.3 3.8 2.7 100.0 100.0 26.85 35.95 72.1 62.5 1.1 1.7

100.0 100.0

13.35 26.75 85.1 70.1 1.6 3.2 100.0 100.0

ÄTERHÄLLSAMHETSNORM

Avvisar utom— Tillåter både för- men tillåter både'för— och utom; föräktenskap— och utom- äktenskapliga liga förbin— äktenskapliga förbindelser delser förbindelser

(136) (1704) (160)

Avvisar

26.85 39.95 63.85 66.5 56.7 33.0 4.7 3.4 3.3 100.0 100.0 100.0

5 58.25 41.0 0.3

lO0.0

10.75 85.0 4.3

100.0 1

XOQ'r—l O & 014 C NF- O

7.85 17.45 27.85 91.3 00.2 71.3

0.9 2.4 0.9 100.0 100.0 100.0

128

SOU 1969 2

Tabell Vzö

___—_ Prevent ivundervisning

ALLA.

(2000)

Anser ni att alla. ungdomar bör få lure sig hur man använder

prevent ivmedel?

J! 89005 Nej 506 Tveksam 5.5

Totalt 100.0

Kön ocs annn

Han Man Kvinna Kvinna 18-30 30-60 18—30 30-60 år är är år (302) (709) (274) (715) 95.15 89.15 95.35 83.85 2.7 4.2 2.2 9.4 2.2 6.7 2.5 6.8 100.0 100.0 100.0 100.0

UTBILDNING ocn ÄLDER

Hög utbildning Låg utbildning 18-30 30—60 15-30 30—60 år är år är

(233) (291) (343) (1133) 95.25 90.75 95.25 85.45 2.4 5.5 2.6 7.1 2.5 3.9 2.2 7.5 100.0 100.0 lO0,0 100.0

BOSTADSORT

Stsd Lund

(1357) (643) 90.65 85.55 4.9 6.9 4.5 7.6 100.0 100.0

EGEN YRKESKLASS

Högre Lägre I+II III (1134) (863) 89.65 88.55 5.0 6.0

5.4 5.5 100.0 100.0

Tabell V:

!

ing

unskap och kunekapsförmedlere om befruktn

I .

.a ) 9.15 0. m mum ..... SH IrE ( 4407014900 ms . RO 150061922 O DI ! 1222 o MG S 1 . H... nanm JF . ) ME dks Ä 8086633250 . . ...... | FF &mh %, 0609539220 Yle 1 1122 0 Mår ( 1. ) JF T d 3 274670727u0 R n .a . . . . . . . 0 a 6 1461629230 8 L ( 222 0 m 1 T d 7 %65020293 0 5 a :) |||||||| | 0 .... 3 060062921 0 B S 1 1222 0 ( 1 s e ) JF 5 n. & 536876681 0 A I 7 |||-ue... | L ”&I 8 047.064932 0 K LT. ( 222 0 W 1 v.. S ) !” R 8 1 2581393640 E HVT— 9 leleleee . D I 0 171069912 0 Å "D+ 1 19.21 0 F HI ( 1 __ hum. G 0 N knö T. eeh ) JN N lm 4 6535377670 D Hara/_ .||-||||||| L exe :) 103465510 0 T. Rel ( 11221 .0 B 1 m & 1 L 0 0 k _ x) JF K 85.5 6 00-470326nUo0n 0 s kel 7. ||. | lkO 4 O|4896ÅMO|33 0 ork 1 1221 0 FYB ( 1 & no ) % n6 :) 400172377n0 i. 1 ...|||.. . var 71 0336404430 Kuala ( 1231 m ” MO do: ) D nu... 4 290160156 0 km .1. _! ..| . var 2 10%39550|0| 0 & Klå ( 11221 m 0 O ) JP 6 9 704384546 O N n. 0 |||||||| | 6 50». 7 162050822 0 K M.:-a ( 1222 m 0 ) % 3 2 5041643240 n. 0 ||||||| | aer 3 0969823nveo O Nil-& ( 1221 m ) IF 0 OO|8540|4|64 0 A 0 . | L 0 1690|rO|2922 0 L 2 222 0 |A ( 1 r ö rf _ "& De f.....lb erl åkt.—Mm +. mk 0 P ikeg? nomae .1 lv "fhmw r Frrrrrr V.... 89 å-Måoaålaååua En .b 4» lr?-Te 57913579 1 auoatg 11111. & Mu...—van _ _ _ _ _ _ _ _ e.. m .1 024680 0 noir-an 68111112 T nuet htk rr 1...— närlr Enea—... mOC—cawum

11.4

11.5 11.5 11.5

11.6

11.4

11.0

11.7

11.0 13.1 11.4

9.8

11.5

Medisnålder

Av vem fick ni först reda på

%912 QaOl 549

| ||| 370025 415 3 55

de! :../98248 661.

||.||e || 40.70025685 2 3 45

JP IuO 4.0 2 nu R_xel 190-022 7108 3 55

JP 756359909

eeeeoooe

570026 493 45

% |m4m142 924 Ae215

| e . ÅMOJOOl/Oe AI.-l...). 55

dn nuo—cosazJo/ 579.0u

Oeolee ||

470024 684 45

a Musa/026 0|44

59001—5. 30.3 3 55

4” 45438€u910

| || | 370|02|4|696 2 45

vh IO|74074 178

||| 4|61036 90|9 3 44

e: m7fo O 0 5,0 2 0.4

OHOOOOnUeaj (us.-39

5 33 Mo; 320623 874 ...... ... 860027326 1 2 66

10 030036 426

230016 257. 55

in 325246 842

||||n|

486.007...) 595

45 & k 5 9. T & 1 så nu 1 th .1 .1 öin ha +. knoe sesr n r krrd m & uöel ä m ..prä 3 m 8 O & nea & k n |erm m v. 1 dm m n & eilu ru r ? "as es &..deee nt b lrrrn OE "aa—anwa km P rrkdn S uöääen ya hFLLLÅ SK

gul-93 _leono|9

0505

| | 7029

Sulo-2 502—50

7.534

noel

80.10 1

3484

| | 7.008

260000 _.f-OZOJ

4421 | | | | 0034 1 _|.

47:33 | 7008

Summa massmedia

Såg bilder eller film

—— Annat

Läste om det

__ . ua Tbbell V:8 C)

Kunskap och kunskapsförmedlare om preventivmedel

ÄLLA KÖN OCH ÅLDER SKOLUTBILDNING FADERS YRKESKLASS BOSTADSORT FÖRÄLDRARS RELIGIOSITET

Man Man Kvinna Kvinna Folkskola Realekole— Högre Lägre Stad Land Mycket, Inte 18-30 30-60 18—30 30-60 Yrkes— examen el- I+II III ganska reli— år är är år skola ler högre rdligiösa giösa (2000) (302) (709) (274) (715) (1476) (524) (1091) (878) (1.357) (643) (1254). (719)

Hur gammal var ni när ni först fick klart för er att man använder preventivmedel?

_ 9 år 4.076. 11.3% 10-11 år 3.5 -5.9 12-13 år 23.1 40. 14—15 år 29.2 31.9 15-17 år 16.5 9.5 18—19 är 10.3 0.5 20— år 13.4 0.5

Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Medianålder 13.7 11.8 13.5 12.0 15.9 13.7

=? v. &

. o n . q . .

o . . _

"Måvl—mw Nn!—|

|

WMONNMQ'NO NMH ' CDCHONHO ....

.

. |

Q'Ob-WDOHXO Q&NMCRLHON

13.6 13.2 12.1 16.0 15.8 10.9 100.0 13.6

0 . O 0 "I O . O 0 H 0 . O 0 .-I O . O 0 H 0. . O O' H 0 | 8 H

0 . I". H 0 . "1 H HJ . N'! "1 l— . N'. H ND _ M F! M M F".

Av vem fick ni först reda på varför man använder preven- tivmedel?

H H %& && H &! %&

Föräldrarna

Lärare

Läkare el. sjukskötersku

Ledare i en förening

Annan äldre person Summa äldre

H H. H %& H & H && %& .

. F4uo.a o olo: nwäärdax xrcnnnr— Fir1

%&

- HQGNMNOX l—ONUN NDMONP .. . OSDOOMO QKDHH DOI-1!— . . NH

. . |. --*-| . . n-o | —| .. (DMQ'Ol—r—l vvmv =?"va .— . OOXHOr-Im (VI—OO MOMND .. . u—u— . o. u.- ».

H %OOONN OXXOOXO [hbt—IN .

m MCKONOM NQNQ #00!" . ml—oomq— OXKDGDÅN NOOOXD . WMI—(OOO (TDCI—| PO.—Hz)

. l—NDOOI—Ib-

.. H . H .. N .. _- N N H . MOOOHQ Fia-CW b-Or—ION

N N

:I-

N .

| .

N åHQOr—Im maar—rn rie-OKH"!

Syskon

Kamrater

Vid intimt umgänga Summa jämnåriga

Läste om det Såg bilder eller film Annat

Summa maesmediu

KX . o

n— . ...

#Fä'r-CQO (11000 ONMQWC QMQNHV (DNNN

xo omHowammom momm ux ua cop-aoomm or—z—"voowuouo . . . . . vo ... ux wo . . ua wmmNmH MOHq-vaw . . . . OmHONO QNHN month n ND . . —r . . V) . omHowH MNHH wow» uu xo !D- 0.

. . . N 508!"th sammen NQMH . . . . . .

une—u7wxoa: aaoordho uxn1th .

. NDQrCJO nu!? nuuxczuo No 0 r4r— b— r—

[IX SOU 1969

rd rd . .. . |—| . . . . o r—.4 o pc:) (vant: P4 —3 o alr— ux ri . . . ra . . . NDH . . . rd :ixo-r—r— . r—uä-näc>.vaco =r—v alfa uxc: =r(> cr ux tu . . . ,. . . . . . . . . rd

.

. . . . F .

!rrlOND uNC>Oko H H H H F ri . . ww rd

. H H ,...

Tabell V:2

Skolans sexualundervisning

Som ni vet håller man på att bestämma hur skolans sexualundervisning skall läggas upp. Det finns flera möjligheter, vilken av dessa möj—.

ligheter anser ni bäst?

ALLA

(2000)

Den första är att skolan skall lära fasta normer, som rekommenderar sexuell avhållsamhet under uppväxt- åren och att skolan skall motarbeta alla andra uppfattningar l7.4% Den andra är att skolan skall be— rätta om olika inställningar, men rekommendera sexuell avhållsamhet" under uppväxtåren 44.2 Den tredje är att skolan skall be— rätta om olika inställningar, t.ex. om både den avhålleamma och den fri- are sexualmoralen, men inte rekom— mendera någon utan låta eleverna själva välja 35.9 Den fjärde år att skolan skall be-

rätta om olika inställningar, men rekommendera en friare hållning,

som skulle tillåta att man har

sexuella förbindelser under uppväxt—

åren 2.4

Totalt lO0.0

Man

18—30 30-60 18—30

år

(302) (709) (274) 6.5% 17.0%

30.7 59.6

3.2 100.0

KÖN ocn ÄLDER Kvinna

30—60 år är år

(715) Man Kvinna

5.4% 27.2%

43.9 42.6 46.0

24.7

2.4 2.3 2.2

100.0 100.0 100.0

UTBILDNING Hög utbildning 18—30 30—60 är år

(233) (291) 2.2% 10.5%

41.9 55.3

32.4

2.3 1.3

100.0 100.0 100.0

ocu ÅLDER

Låg utbildning 15—30 30—60 är år

(343) (1133)

8.55 25.2%

32.4 45.2 27.1

3.0 2.6

lO0.0

CIVILSTÄND

Gift Ogift

(1359) (641) 18.7% 14.8%

49.4 33.5 30.0 48.3

1.9 3.5

100.0 100.0

FÖRÄLDRASKAP

Gift Gift med utan barn barn

(1147) (200) 19.7% 10.8%

49.2 53-5

29.) 33.7

1.8 2.0

100.0 100.0

132. S()l] 1969 2

Tabell V:2

Skolans sexualundervisning

Som ni vet håller man på att bestämma hur skolans sexualundervisning

skall läggas upp. Det finns flera mejligheter, vilken-ev dessa maj-

ligheter anser ni bäst?

ALLA

(2000)

Den första är att skolan skall lära fasta normer, som rekommenderar sexuell avhållsamhet under uppväxt— åren och att skolan'ekall motarbeta alla andra uppfattningar 17.4? Den andra är att skolan skall be-

rätta om olika inställningar, men

rekommendera sexuell avhållsamhet

under uppväxtåren 44'2

Den tredje är att skolan skall be-

rätta om olika inställningar, t.ex.

om både den avhållsamma och den fri-

are sexualmoralen, men inte rekom—' mendera någon utan låta eleverna

själva välja 3509

Den fjärde år att skolan skall be-

rätta omnolika inställningar, men

rekommendera en friare-hållning,

som skulle tillåta att man har

sexuella förbindelser under uppväxt—

åren 2,4

Totalt 100;O

BOSTADSORT

Stad Land

(1357) (643) 14.9% 22.7%

43.9 44.8 38.6 30.2

2.5 2.2

100.0 100.0

EGEN YRKESKLASS

Högre Lägre I+II III (1134) (863) 21.6?

49.8 35.9 34.2 38.3

1.8 B&S

100.0 100.0

Besöker Besöker

ej ngn kyrka

(573)

12;6%

38.2 45;3

4.0

100,0

xrnxoolno

Besöker stats- fri- kyrka kyrka

(1369) (348) 19.2% 31.4%

46.7 42.1 32.4 24.7

SEXUAL- UNDERVISNING 18—30 år

Erhöll

i sko— lan

(243)

Erhöll ingen

(233)

5.2% 6.6% 38.9 32.4 52.4 59.3

3.5 1.7

lO0.0 100,0

SOU 1969 2

133

Tabell VIll

Jämlikhet för utomäktenskapliga barn och deras mödrar

Anser ni att barn födda utom äkten— skapet skall ha samma chanser och rättigheter som andra barn?

Ja Nej Tveksam

Totalt

Anser ni att mödrar till utomäkten- skapliga barn skall ha större, mindre

ALLA

(2000)

99.0% 0.5 0.5 100.0

eller samma förmåner som andra mödrar?

Större Mindre Samma Tveksam Totalt

BOSTADSORT

Stad Land

(1357) (643)

C!) 9 vs

%D!!! 0 UNOO 0 00 0

.975 .6 .5 .O

0 H

17.51! 12.695 0.6 1.2

81.0 85.4 0.9 0.7

100.0 100.0

EGEN YRKESKLASS

Högre Lägre I+II III (1134) (863) 99.575 98.35 0.1 1.1 0.4' 0.6 100.0 109.0

17.5 0.4

51.7 0.5

100.0 1

H

%mmv O . . .

. QHMH 0 G) 0

134

SOU 1969 2

Tabell VI:2

Här är en lista på vad man ibland får räkna med om man väntar barn

Kan ni nämna vad ni själv skulle behöva ta särskild hänsyn till om ni skulle vänta barn i den situation ni nu befinner er i?

Gifta, förlovade och med stadigt sällskap Procent instämmanden:

Min hälsa skulle lida och mina krafter skulle knappast räcka till Jag skulle behöva en större bostad Jag skulle bli tvungen att avbryta el- ler uppskjuta eller försena mina studier

Jag skulle bli tvungen att uppge mitt förvärvearbete Jag skulle bli tvungen att skaffa ett bättre betalt arbete

Jag skulle förlora mesta kontakten med mina fritidsvånner

Jag skulle inte kunna delta i en före—

ning eller idrott som betyder mycket för mig

Jag skulle inte få råd med mycket som jag har nu

Jag skulle bli tvungen att fortsätta i ett äktenskap eller med ett stadigt sällskap som jag annars kanske vill slippa

ALLA

(1627)

28.5% 38.1

5'7 17.7

12.1 11.5

6.9

37.3

4.1

KÖN ocn ÄLDER

Man Man Kvinna 18-30 30-60 18—30 år är år

(192) (611) (219) 5.9% 19.6% 12Q5% 55.5 31.8 54.1

10.7 2.6 13.3 1.3 0.9 32.9 23.7 14.4 11-0 16.7 8.6 14;l

61.1 30.5 47.8

Kvinna 30-60

(605)

50.5% 29.9

4.6 34.4 5.5

11.9

739

32.8

3.4

KÖN ocg CIVILSTÄND

Man Man Kvinna Kvinna Gift Ogift Gift Ogift (654) (148) (703) (120) 18.0% 9.3% 43.4% 22.9%

31.8 75.7 30.7 69.5 2.9 11.7 4.1 23.1 0.8 1.7 31.5 48.9 13.6 30.0 4.4 27.3 7.8 22.7 10.6 23.7

5.4 5.7 7.4 14.0

28.7 78.5 31.3 68.7

2.9 12.6

FÖRÄLDHASXAP

Gift med barn Gift utan barn

(1147) (200) 32.7% 22.72

32.6

3.5

16,2 3.9-

903 6.3

29.7

2,9

24.4

4.2

20.4

8.8 9.4 7.7

33.6

4.0

SOU 1969 2

135

Tabell VISZ

Här är en lista på vad man ibland får räkna med om man väntar barn

Kan ni nämna vad ni sgalv skulle behöva ta särskild hänsyn till om ni skulle vänta barn i den situation ni nu befinner er i?

Gifta, förlovade och med stadigt sällskap Procent instämmanden:

Min hälsa skulle lida ooh mina krafter skulle knappast räcka till Jag skulle behöva en större bostad Jag skulle bli tvungen att avbryta el— ler uppskjuta eller försena mina studier Jag skulle bli tvungen att uppge mitt "förvärvsarbete Jag skulle bli tvungen att skaffa ett bättre betalt arbete

Jag skulle förlora mesta kontakten med mina fritidsvänner

Jag skulle inte kunna delta i en före— ning eller idrott som betyder mycket för mig Jag skulle inte få råd med mycket som jag har nu

Jag skulle bli tvungen att fortsätta i ett äktenskap eller med ett stadigt sällskap som jag annars kanske vill slippa

ALLÄ

(1627)

28.5? 38.1

5.7

17.7 12.1 11.5

37.34.

4.1

UTBILDNING ocn ÄLDER

Hög utbildning Låg utbildning

18—30

.år

(160)

5.2% 53.7 20.0 14.1 18.8

10.9.

7.2

59.5

4.5

30—60 18-30

år

(263)

zo.3% 25.2

4.9

12.8

5.0 6l3 5.5

23.6

2.0

år (251)

11.975 53.0

7.0 20.5

15.8

.18.2

9.3

50.6

5.5

30i60 år

(953)

39.0% 31.5

3.2 18.9 12.0

11.3

6.7

33.8

4.2

BOSTADSORT

Stad Land

(1121) (506) 27.54 3o.7%

42.8

7.3

20.0 12.6 12.3 40.3

4.4

27.5

2.3

12.6 11.0

9'7 4.8

30.7

3.4

HUSHÅLLSINKOMST

Under 30.000 kronor

(827)

32.6% 42.0

4.8

14.7 16.2

'len"?

7.4

40.0

4.2

Över 30.000 kronor

(751)

24.8% 33.3

4-9

21.3

7.3

10.2

6.5

33.7

4.1

EGEN YRKESKLASS

Högre I+II

(948)

25.0% 34.5

5.8

33.4

3.6

Lägre III (675) 33.5% 43.1

4.7

20.8 16.0 14.2 42.9

4.8

136

SOU 1969 2

Tabell Vlså Önskade och ej önskade graviditeter hos kvinnor 18—30 år som någonsin varit gravida

ALLA SKOLUTBILDNING

Folkskola Realskola— Yrkes- examen el- ekola ler högre

(127) (90) (37)

Önskad graviditet 71.6% 69.0% 77.5% Ioke önskad graviditet 28.4 31.0 22.5

Alla som någonsin varit gra- vida 100.0 100.0 100.0 Tabell viga

Anser ni att man får ha sexuellt umgänge utan att avse att det skall leda till barn?

ALLA KÖN ocu Aunes

Man Man Kvinna Kvinna 18-30 30—60 18—30 30—60 år är är år (2000) (302) (709) (274) (715) Ja 92.3% 96.1% 93.2% 92.8% 89.5% Nej 4.6 2.2 4.0 4.9 6.0 Tveksam 3.2 1.7 2.8 2.3 4.5 Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

HUSHÅLLSINXOMST

Under Över 30.000 30.000 Kronor Kronor

(79) (43)

69.7% 76.2% 30.3 23.8 100.0 100.0

KYRKOGÄNG

Besöker Besöker

ej ngn stats— kyrka kyrka

(573) (1369) 95.3% 91.3% 2.5 5.1 2.3 3.5

100.0 100.0

FADERS YRKESKLASS

Högre Lägre I+II III

(60) (66)

76.1% 68.3% 23.9 31.7 100.0 100.0

FÖRÄLDRARS HELIGIOSITET

Besöker Mycket, Inte fri— ganska reli— kyrk- religiösa giösa

(348) (1284) (710) 84.7% 91.7% 93.8%

7.7 4.9 3.9 7.6 3.4 2.2

100.0 100.0 100.0

Jämförelse mellan kvinnor 18—30 år med erfarenhet av önskade och icke önskade graviditeter

Kunskapsnivån om det sexuella mätt med grovt test på åtta frågor

ALLA ALDRIG VARIT GRAVID VARIT GRAVID Önskad Icke graviditet önskad graviditet (274) (147) (91) (36) Kunskapstest — antal rätt 1 rätt 1.07; 0.99! 0.73; 2.03! 2 rätt 5.9 8.1 4.5 0.0 3 rätt 12.7 10.1 17.4 9.2 4 rätt 12.4 12.0 10.4 19.7 5 rätt 19.9 17.2 22.3 25.0 6 rätt 20.1 19.8 18.4 25.0 7 rätt 17.4 17.5 18.1 15.4 8 rätt 10.6 13.8 8.3 3.7 Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 Medeltal 5.3 5.3 5.2 5.2 Tabell leg Jämförelse mellan kvinnor 18-30 år med erfarenhet av önskade och icke önskade graviditeter Antal samlagspartners hela livet ALLA ALDRIG VARIT GRAVID VARIT GRAVID Önskad Icke graviditet önskad graviditet (257) (130) (91) (36) En Person 40% 39.575 47.175 24.571 2 personer 21.8 22.3 19.4 25.7 3 " 14.8 14.3 16.1 13.6 4 " 4.0 3.3 3.5 7.6 5 " 6.8 8.0 5.4 5.6 6—7 " 3.0 3.2 0.8 7.6 8-9 " 2.6 2.6 3.0 1.8 10—12 " 3.5 3.6 1.5 7.8 13—15 " 0.5 0.5 0.0 2.0 16-19 " 0.5 0.5 0.7 0.0 20—29 " 1.6 1.6 1.5 2.0 30-49 " 0.6 0.5 0.8 0.0 50 eller flera 0.2 0.0 0.0 1.8 Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 Median 1.5 1.5 1.2 2.0

SOU 1969: 2 137

Tabell VI:]

Jämförelse mellan kvinnor 18—30 år med erfarenhet av önskade och icke önskade graviditeter Ålder vid första samlag

ALLA ALDRIG VÅRIT GRAVID ' . VARIT GRAVID Önskad Icke

graviditet önskad

graviditet

Ned samlageerfarenhet (257) (130) (91) (36)

13 år 0.675 0.675 09% 2.11.» 14 är 1.4 'l,6 0.8 2.1 15 år 5.6 3.3 6.0 13.4 16 år 17.5 14.8 18.5 25.1 17 år 18.6 17.0 18.7 24.2 15 år 26.2 27.5 25.3 23.4 19 år 12.3 13.6 13.4 3.9 20 år 9.0 10.2 10.7 0.0 21 år 5,11 5.8 4.5 4.0 22 år 1.8 3.1 0.8 0.0 23 är 9.2 0.0 0.0 1.8 24 år 0.5 0.5 0.7 0.0 25 är 0.7 1.0 0.7 0.0 26 år - 0.5 1.0 0.0 0.0 Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 Mediln 17.2 17.5 17.2 16.3

133 — SOU1969:2

Frågeformulär

| Formulär för muntlig intervju1

1967 SIFO AB Undersökningsledare: - 1 © Professor Hans L. Zetterberg. 6 Detta formulär är SIFO:s egendom Fältchef: 4 - 2 och måste återsändas till SIFO. Fröken Eja Sjölin. 3 Brommavägen 6, Solna. KONFIDENTIELLT 5 Detta formulär är avsett enbart för Namn Mantalsadress Postanstalt Tel. - 4 - 5 - 6 - 7 Andra adresser på vilka lP söks: lol84lqu (1) Adress . Blä Postanstalt ..-Tel_- ' 1 | ' 8 Ändring meddelad av _ _ (2) Adress,-.- Postanstalt ............................................................................................................... Tel. . Ändring meddelad av - OBSl OM NY ADRESS LIGGER LÅNGT UTANFÖR ERT VANLIGA INTERVJU- OMRÅDE V. G. ÅTERSÄND FORMULÄRET TILL SIFO. l TVEKSAMMA "FALL RING FÄLTCHEFEN. Innan intervjun börjar markera IP:s kön och ort där intervjun äger rum. 1 Man 1 - 9 2 Kvinna 2 1 Götaland 1 "10 2 Svealand 2 3 Norrland 3 1 Stockholms innerstad 1 -11 2 Stockholms förorter (räkna ytter- 2 församlingar och Boo, Järfälla, Saltsjöbaden, Solna, Sundby- berg, Täby] 3 Göteborgs innerstad 3 4 Göteborgs förorter [räkna ytter- 4 församlingar och Mölndal, Par- tille, Lerum] 5 Malmö innerstad 5 6 Malmö förorter (räkna ytterför- 6 samlingar och Bunkeflo, Burlöv] 7 Övriga städer 7 & Köping eller liknande samhälle 8 9 Landsbygd 9

1 Denna beteckmng fanns ej pa formuläret då_det användes vid intervjuerna. Om intervju- metoden, se 5. 11—14.

TILL ALLA: Får vi börja med' att fråga Er åsikt om några allmänna problem.

TILL ALLA: Vilken är Er inställning till barn födda utom äktenskapet?

i1. Anser Ni att vår nuvarande so- cialvård är för dyrbar och därför bör minskas?

Anser Ni att detär den enskildes .sak eller samhällets sak att se till att varje människa har en god levnadsstandard?

Anser Ni att det är rätt eller fel att uppmuntra mödrar att lämna sina barn på daghem för att ägna sig åt yrkesarbete?

Anser Ni att vi borde satsa mer eller mindre pengar på veten- skaplig forskning om männi- skan?

Anser Ni att vi borde avskaffa arvsskatten, så att barnen-fick ta över allt som man tjänat ihop under livstiden?

Tycker Ni att skolan borde lära barnen mer om vad gamla visa män sagt än om vad som är ve- tenskapens senaste rön?

Anser Ni att prostitution bör accepteras eller motarbetas?

Vad anser Ni om följande?

i8. Anser Ni att barn födda utom äktenskapet" skall ha samma chanser och rättigheter som andra barn?

Anser Ni att mödrar till utom- äktenskapliga barn skall ha stör— re, mindre eller samma förmåner som andra mödrar?

1 Ja 2 Nej 3 Tveksam

1 Enskilda 2 Samhället 3 Tveksam

Rätt Fel Tveksam

(AIN-|

Mer Mindre

Lika som nu Tveksam

ÖUN-i

Ja Nej Tveksam

(JN-"

1 Ja 2 Nej 3 Tveksam

1 Accepteras 2 Motarbetas 3 Tveksam

(QN—l (ON—*

(QN-*

Atom-—

(QN—'

1 Ja 2 Nej 3 Tveksam

1 Större 2 Mindre 3 Samma 4 Tveksam

(DN—*

hmm—*

TILL ALLA: Här har jag några frågor av litet annat slag. (VISA BLÅTT SVARSKORTI)

142

i 10. Det finns folk som tycker att det inte finns någon anledning att nu övergå från vänstertrafik på vägarna till högertrafik. Vad an- ser Ni om deras inställning — instämmer Ni eller opponerar Ni mot den åsikten?

'1 Instämmer starkt 2 Instämmer 3 Tveksam 4 Opponerar 5 Opponerar starkt

(J'I-h—k'älv—l

SOU 1969: 2

i 11. Somliga anser att det finns 1 Instämmer starkt 1 "42 många åsikter som aldrig borde 2 Instämmer 2 få framföras i radio och TV. In- 3 Tveksam 3 stämmer eller opponerar Ni? 4 Opponerar 4

5 Opponerar starkt 5

i 12. Vad säger Ni om det här påstå- 1 Instämmer starkt 1 "43 endet: det finns egentligen bara 2 Instämmer 2 två slags människor: de onda 3 Tveksam 3 och de goda. Instämmer Ni eller 4 Opponerar 4 opponerar Ni Er? 5 Opponerar starkt 5

i 13. Lydnad och respekt för myndig- 1 Instämmer starkt 1 "44 heterna är det viktigaste som 2 Instämmer 2 barn måste lära sig — instäm- 3 Tveksam 3 mer Ni i det påståendet eller 4 Opponerar 4 opponerar Ni Er? 5 Opponerar starkt 5

i 14. Det krävs för lite disciplin nu 1 Instämmer starkt 1 "45 för tiden vid barns uppfostran i 2 Instämmer 2 hem och skolor. —— Instämmer 3 Tveksam 3 Ni eller opponerar Ni Er mot den 4 Opponerar 4 åsikten? 5 Opponerar starkt 5

i-15. Somliga anser att långhåriga 1 Instämmer starkt (_ -45 tonårspojkar borde tvångsklip- 2 Instämmer 2 pas. Instämmer eller opponerar 3 Tveksam 3 Ni? 4 Opponerar 4

5 Opponerar starkt 5

i 16. Det värsta som finns är perso- 1 Instämmer starkt 1 -47 ner som inte kan vara som folk 2 Instämmer 2 är mest — instämmer Ni eller 3 Tveksam 3 opponerar Ni? 4 Opponerar 4

5 Opponerar starkt 5

i 17. Somliga anser att man inte skall 1 Instämmer starkt 1 ] -48 gräva ner sig i sina svårigheter 2 Instämmer 2 utan skjuta dem ifrån sig och 3 Tveksam 3 tänka på något annat. Instäm- —4 Opponerar 4 mer eller opponerar Ni Er mot 5 Opponerar starkt | 5 den åsikten?

i 18. Somliga anser att böcker, tid- 1 Instämmer starkt 1 "49 ningar, film och TV nu för tiden .2 Instämmer 2 handlarför mycketom livets pro- 3 Tveksam 3 blem istället för att ge avkopp- 4 Opponerar 4 ling. Instämmer eller opponerar 5 Opponerar starkt 5 Ni?

i 19. Somliga anser att det aldrig lö- 1 Instämmer starkt 1 "50 nar sig att fundera över varför 2 Instämmer 2 man gör saker och ting. Instäm- 3 Tveksam 3 mer eller opponerar Ni? 4 Opponerar 4

5 Opponerar starkt 5

i 20. Somliga anser'att det är vikti- 1 Instämmer starkt | 1 '51 gare att ha ett rikt känsloliv än 2 Instämmer 2 att ha framgång i livet. lnstäm- 3 Tveksam 3 mer eller opponerar Ni? 4 Opponerar 4

5 Opponerar starkt 5 I

SOU 196912 143

TILL ALLA: En sak som diskuteras mycket är pornografi eller »porr-.

inte alls?

' 21. Har ni läst eller bläddrati någon 1 Ja 1 "52 tidning det senaste året som Ni 2 Nej 2 anser kan betecknas som porno- 3 Tveksam 3 grafi? ' 22. Har Ni läst någon bok det senas- 1 Ja 1 -53 te året som Ni anser kan beteck- 2 Nej 2 nas som pornografi? 3 Tveksam 3 ' 23. Har Ni sett någon film detsenas- 1 Ja 1 '54 te året som Ni anser kan beteck- 2 Nej 2 nas som pornografi? 3 Tveksam 3 ' 24. Anser Ni att »porr» bör accepte— 1 Accepteras 1 "55 ras eller motarbetas? 2 Motarbetas 2 3 Tveksam 3 TILL ALLA: Vi vill också fråga vad Ni anser om religionens roll. ' 25. AnserNideträttellerfelattupp— 1 Rätt 1 "55 fostra sina barn att be aftonbön 2 Fel 2 även om man själv inte tror på 3 Tveksam 3 Gud? ' 26. Somliga säger att avkristningen 1 Håller med 1 "57 är den viktigaste orsaken till vår 2 Opponerar 2 tids nedbusning? Håller Ni med 3 Tveksam 3 eller opponerar Ni? __— ' 27. Tror Ni att det finns en Gud som 1 Ja, säkert 1 | "58 styr världen? 2 Ja, troligen 2 3 Nej, troligen inte 3 4 Nej, säkert inte 4 5 Tveksam 5 ' 28. Tror Ni att det finns en Gud som 1 Ja, säkert 1 '59 ingriper i Ert liv? 2 Ja, troligen 2 3 Nej, troligen inte 3 4 Nej, säkert inte 4 5 Tveksam | 5 ' 29. Tror Ni att det finns ett liv efter 1 Ja, säkert 1 ”50 detta? 2 Ja, troligen 2 3 Nej, troligen inte 3 4 Nej, säkert inte 4 5 Tveksam | 5 ' 30. Brukar Ni be till Gud — och hur 1 Nej, aldrig ' 1 "61 ofta förekommer det i så fall? 2 Ja, men sällan 2 3 Ja, ibland 3 4 Ja, ofta 4 5 Ja, regelbundet 5 ' 31. Hur ofta har Ni besökt en stats- 1 Minst en gång i veckan 1 | "52 kyrka under 1966: minst en 2 1—3 gånger i månaden 2 gång i veckan eller 1—3 gångeri 3 Mera sällan 3 månaden eller mera sällan eller 4 Inte alls 4

i 32. Hur ofta har Ni besökt en fri- 1 Minst en gång i veckan 1 "53 kyrka eller möte i en väckelse- "2 1—3 gånger i månaden 2 rörelse under 1966: minst en 3 Mera sällan . 3 gångiveckan eller1—3 gångeri 4 Inte alls I 4 månaden eller mera sällan eller __ inte alls? ()st __ 'I' i 33. Hur ofta har Ni hört på 'guds- 1 Minst en gång i veckan 1 '74 tjänster i radio eller TV under 2 1-—3 gånger i månaden 2 | 1966: minst en gång i veckan 3Mera sällan 3" eller 1—3 gånger i månaden 4 Inte alls. 4 ! eller mera sällan eller inte alls? _— i 34. TILL ALLA: Är _Ni med i någon 0 Nej, Ingen 0 -75 förening? 1 Idrottsförening 1 I 2 Nykterhetsförening 2 3 Yrkes- eller affärsförening 3 4 Fackförening 5 5 Politisk förening 5" 6 Religiös förening 6 7 Annan förening (Vilken? ................ 7 .................................................................................... ] i 35. TILL ALLA: Hur många kvällar 1 En till ingen | 1 "75 i veckan är Ni vanligen borta. 2 Två ä tre ' 2 på föreningsmöte eller annan 3 Fyra å'fem | 3 sammankomst? 4 Sex ä sju 4 I i" 35. TILL ALLA: Hur skulle Ni vilja beteckna Era föräldrars inställning till religion? i 37. Är (Var) Er far: 1 Mycket religiös eller kyrklig? 1 '77 2 Ganska religiös eller kyrklig? 2 3 lnte'alls religiös eller kyrklig? 3 4 Vet inte 4 Är (Var) Er mor: 1 Mycket religiös eller kyrklig? 1 '73 2 Ganska religiös eller kyrklig? 2 3 Inte alls religiös eller kyrklig? 3 4 Vet inte 4 SOU 1969: 2 145

Röd

TILL ALLA: Nu skall jag be om en del personuppgifter. | 1 | ' 3 -12 i 39. Vilket år är Ni född? År .............................................. I—I _13

i 40. Vad har Ni för skolutbildning?

= Folkskolenivån: Enbart folkskola, Icke helt genomgången grundskola 1 '14 eller enhetsskola

2 = Yrkes- och Iärlingsnivån: Yrkes- och lårlingsskola, Handelsskola (1- 2 årig), Lantbruks-, Iantmanna- och trädgårdsskola, Verkstadsskola

3 = Folkhögskolenivån: Folkhögskola 3

4 = Grundskolenivån eller realskolenivån: Realskola och kommunal mel- 4

Ianskola (enbart) utan examen, Praktisk mellanskola utan examen. Teknisk skola (fackskola) utan examen, Skogsskola. Navigations- skola utan examen

5 = Realexamensnivån: Genomgången grundskola eller enhetsskola, 5 Enbart realskola, Tekniskt institut utan examen, Teknisk fackskola med examen, Navigationsskola med examen, Praktisk mellanskola med examen, Handelsinstitut utan examen, Flickskola (normalskole- kompetens)

6 : Gymnasienivån: Gymnasium utan examen, Tekniskt institut-med exa- 6 men, Tekniskt gymnasium utan examen, Handelsgymnasium utan examen, Seminarium utan examen, Socialhögskola (socialpolitiska institutet) utan examen. Handelsinstitut med exameri, Fackskola (nya typen), Sjuksköterskeskola '

7 = Studentexamensnivån: Enbart studentexamen, Tekniskt gymnasium 7 med examen, Handelsgymnasium med examen, Seminarium med examen, Socialhögskola (socialpolitiska institutet) med examen

8 = Universitet- och högskolenivån: Examen vid universitet, handels- 8 högskola, teknisk högskola m. fl. högskolor

i 41. TILL ALLA: Under Er skolgång 1 Skolkök eller slöjd 1 "15 — fick Ni undervisning i något 2 Trafikkunskap 2 av följande ämnen: (LÄS UPP 3 Sexualfrågor 3 ALTERNATIVEN) 4 Första hjälp vid olycksfall 4 5 Luftskydd vid bombanfall 5

i 42. Hur stor är just nu hushållets 0 A 0 '15 sammanlagda inkomst,,skatten 1 B 1 inräknad? Här inräknas således 2 C 2 även inkomst från hemmaboen- 3 D 3 de barn eller andra hushålls- 4 E 4 medlemmar med inkomst. Svara 5 F 5 bara med den bokstav från kor- 6 G 6 tet som motsvarar inkomsten. 7 H 7 [VISA INKOMSTKORTI) & J 8 9 K 9 i 43. Finns det mer än en person med X Ja X egen inkomst i Ert hushåll? 5 Nej 5

i 44. TILL ALLA: Har Ni någon gång 1 Ja 1 -17 gått igenom skilsmässa? 2 Ne' 2

146 SOU 1969: 2

i 45. TILL ALLA: Är Ni (nu) gift eller 1 Gift 1 -18

ogift? 2 Ogift 2 3 Skild 3 4 Änka, änkling 4

i 46. TILL ALLA GIFTA SAMT SKIL- '19 DA, ÄNKOR/ÄNKLINGAR: Hur” år gammal var Ni när Ni (först) -20 gifte Er?

i 47. TILL A.LLA OGIFTA, SKILDA 1 Ja 1 '21 SAMT ANKOR/ANKLINGAR EN- 2 Nej 2 LlGT FRÅGA 45: Har Ni för när- 3 Tveksam 3 varandestadigt sällskap med någon?

TILL INTERVJUAREN: LÄGG NOGA PÅ MINNET OM DEN INTERV- JUADE ÄR (1) GIFT, (2) OGIFT (SKILD, ÄNKA/ÄNKLING) MED STA- DIGT SÄLLSKAP ELLER (3) OGIFT (SKILD, ÄNKA/ÄNKLING) UTAN STADIGT SÄLLSKAP.

i 48. TILLALLA: Hur många personer __ '22 finns det sammanlagt i Ert hus- " personer I I håll?

i 49. Finns det hos Er personer under 1 Ja 1 "23 6 år? 5 Nej 5

i 50. Finns det hos Er personer 6 2 Ja 2 t. o. m.12 år? SNej 5

i 51. Finns det hos Er personer 13 3 Ja 3 t. o. m. 19 år? 5 Nej 5

i 52. Finns det hos Er personer 20 4 Ja 4 t. o. m. 30 år? 5 Nej 5

i 53. Finns det hos Er personer 30 5 Ja 5 t. o. m. 50 år? 5 Nej 5

i 54. Finns det hos Er någon över 50 6 Ja 5 år? 5 Nej 5

i 55. TILL ALLA: Hur många rum har rum -24 Ni i Er bostad? [Räkna ej kök, badrum, hall och tambur.) __

i 56. TILL ALLA GIFTA: Bor Er man/ 1 Ja | 1 | "25 hustru nu i denna bostad? 2 Nej 2

i 57. TILL ALLA: Typ av (hushållets) 1 Eget större hus, gård, fastighet 1 -26 bostad. 2 Eget 1—2-familjshus 2

3 Eget radhus 3 4 Hyr i 1—"2-familjshus (även 4 arrende) 5 Insatslägenhet 5 6 Hyr lägenhet 6 7 Inneboende, hyr möblerat rum 7 & Bor bos föräldrar 8 9 Övriga 9

SOU 1969: 2 147

i 58. TILL ALLA: Vilket yrke har Ni? 1 Hemarbetande husmor/husfar | 1 "27 Vilken näringsgren? Är Ni egen 2 Studerande 2 företagare eller är Ni anställd? 3 Pensionär 3 OM »ANSTÄLLD»: Är Ni an- 4 Sjukskriven, arbetslös etc. 4 ställd av staten, landsting, kom- 5 Egen företagare 5 mun eller annan offentlig myn- 6 Anställd i offentlig tjänst & dighet eller är Ni anställd av 7 Anställd i privat tjänst 7 | privat arbetsgivare?

Yrke: I SKRIV SVAR ................................................................................................................................... .. PÅ FRÅGORNA 58, 59, 60 Näringsgren: __ .... .... .... OCH 61 HÄR i 59. TILL HEMARBETANDE HUSMOR /HUSFAR: Vilket yrke har (hade) Er make/maka? Vilken närings- gren? 1 Högre yrkesklass 1 "28

i 60. TILL PENSIONÄR: Vilket yrke 2 Medelklassyrken 2 hade Ni innan Ni pensionera. 3 Fackutbildade arbetare 3 des? Vilken näringsgren? 4 Yrkeskunniga arbetare 4

5 Övriga kroppsarbetare 5

i 61. TILL SJUKSKRIVEN, ARBETS-

LÖS E. D.: Vilket yrke hade Ni senast? Vilken näringsgren? (SIFO KODAR D_ESSA FRÅGOR 0 Jordbruk, skogsbruk, fiske O '29 OM NI ÄR OSÄKER) 1 Tillverkningsindustri, gruvdrift, 1 byggnads- och anläggningsverk- samhet 2 Handel och samfärdsel 2 3 Undervisning, vetenskap 3 4 Nöjesindustri och fritidsverk- 4 samhet 5 Religiös verksamhet 5 6 Konstnärlig verksamhet 6 7 Sjuk- och socialvård 7 8 Personlig service, hotell, 8 restaurang 9 Bevakningstjänster 9 X Andra tjänster X

i 62. TILL ALLA: Vilket yrke har (ha- Yrke: ............................................................................... de) Er far (eller målsman)? Vil- ken näringsgren?

Näringsgren: .......................................

1 Högre yrkesklass 1 "30 2 Medelklassyrken 2 3 Fackutbildade arbetare 3 4 Yrkeskunniga arbetare 4 5 Övriga kroppsarbetare 5

148 SOU 1969: 2

(SIFO KODAR DENNA FRÅGA 0 Jordbruk, skogsbruk, fiske OM NI ÄR OSÄKER) 1 Tillverkningsindustri, gruvdrift, byggnads— och anläggningsverk- samhet Handel och samfärdsel Undervisning, vetenskap Nöjesindustri och fritidsverk- samhet Religiös verksamhet Konstnärlig verksamhet Sjuk- och socialvård Personlig service, hotell, restaurang

Bevakningstjänster Andra tjänster

Ja Nej

TILL ALLA: Utöver Er vanliga sysselsättning, har Ni något extra-arbete el. »extra-knäck»?

NIO) XD QNU'IU'I ÖWN

TILL ALLA SOM SVARAT JA PÅ 6 Ingen till en FRÅGA 63: Hur många kvällar i 7 Två å tre veckan upptar vanligen Ert extra- 8 Fyra å fem knäck? (OM EXTRA-ARBETET 9 Sex å sju SKER UNDER DAGTID RÄKNA EN FORMIDDAG LIKA MED EN KVÄLL OCH EN EFTERMIDDAG LIKA MED EN KVÄLL)

TILL ALLA: Går Ni på kurser, 6 Ja studiecirklar eller på annat sätt 7 Nej utbildar Er på Er fritid?

TILL ALLA SOM SVARAT JA PÅ 6 Ingen till en FRÅGA 65: Hur många kvällar i 7 Två in tre veckan är Ni upptagen med det- 8 Fyra 'a fem ta? (Om dagtid se ovan fråga 64) 9 Sex å sin TILL ALLA: Har Ni något kom- 6 Ja munalt. statligt eller annat för- 7 Nej troendeuppdrag?

TlLL ALLA SOM SVARAT JA PÅ 6 Ingen till en FRÅGA 67: Hur många kvällar i 7 Två än tre veckan tar detta? (Om dagtid se 8 Fyra å fem ovan fråga 64) 9 Sex 51 sju

TILL ALLA: Låt oss återgå till Edra åsikter i samhälls- och samlevnads- frågor.

Som Ni vet håller man på att bestämma hur skolans sexualundervisning skall läggas upp. Det finns flera möjligheter. (VISA GRÖNT KORT OCH LAS LÅNGSAMTI)

(1) Den första är att skolan skall lära fasta normer som rekommenderar sexuell avhållsamhet under uppväxtåren och att skolan skall mot- arbeta alla andra uppfattningar.

(2) Den andra är att skolan skall berätta om olika inställningar men re- kommendera sexuell avhållsamhet'under uppväxtåren.

(3) Den tredje är att skolan skall berätta om olika inställningar, t. ex. om både den avhållsamma och den friare sexualmoralen, men inte rekommendera någon utan låta eleverna själva välja.

(4) Den fjärde år att skolan skall berätta om olika inställningar, men rekommendera en friare hållning som skulle tillåta att man har sexu- ella förbindelser under uppväxtåren.

Vilken av dessa möjligheter anser Ni bäst?

X Kan inte säga

axlat)!

xco

&(AJN do

I

NIC)

ILDGJNIGJ

NIO)

LDCDNIO')

NIO)

(DmNIO)

.,I

L

150

i 70. Tycker Ni det är riktigt eller fel 6 Riktigt 6 '39 att skolan ger barnen sexualun- 7 Fel 7 dervisning? 8 Tveksam 8

i 71. Vem tycker Ni ska ha största 6 Skolan 6 "40 ansvaret för att undervisa ung- 7 Föräldrarna 7 domen om hur det intima sam- 8 Annan [Vem? ,, 8 livet tillgår, skolan eller föräld- ]

o 7 .......................................................................... rarna, eller nagon annan. 9 Kan inte säga __9—

i 72. Vem skall ha största ansvaret 6 Skolan 6 -41 för att undervisa om den mora- 7 Föräldrarna 7 Iiska sidan av sexuallivet, sko- & Annan (Vem? ........................................ 8 Ian, föräldrarna eller någon an— nan? ................................................... ]

9 Kan inte saga 9 TILL ALLA: Nu ska jag be Er att svara ja eller nej på följande frågor.

i 73. Anser Ni att det enda riktiga 6 Ja _G— "42 skälet för en sexuell förbindelse 7 Nej 7 är kärlek? 8 Tveksam 8

i 74. Anser Ni att de som är kära i 6 Ja 6 "43 varandra får ha sexuellt um- 7 Nej 7 gänge även om de inte är gifta 8 Tveksam 8 med varandra?

i 75. Anser Ni att det är orätt med 6 Ja 6 '44 sexuellt umgänge utan förälskel- 7 Nej 7 se? 8 Tveksam 8

i 76. Anser Ni att alla ungdomar bör 6 Ja 6 '45 få lära sig hur man _använder 7 Nej 7 preventivmedel? B Tveksam &

i 77. Anser Ni att man får ha sexuellt 6 Ja 6 "45 umgänge utan att avse att det 7 Nej 7 skall leda till barn? & Tveksam 8 TILL ALLA: Vad anser Ni om följande åsikter om förhållandet mellan män och kvinnor. (VISA BLÅTT SVARSKORT IGENI)

i 78. Två personer bör inte inleda en 6 Instämmer starkt 6 "47 ny sexuell förbindelse om den 7 .Instämmer 7 stör den gemenskap som någon 8 Tveksam & av dem redan har med någon 9 Opponerar 9 annan. Instämmer eller oppone- 0 Opponerar starkt 0 rar Ni mot den åsikten?

i 79. Trohet inom äktenskapet är ab- 6 Instämmer starkt 6 "48 salut nödvändigt. 7 Instämmer 7

8 Tveksam 8 9 Opponerar 9 0 Opponerar starkt ()

i 80. Det är bra att mannen har sexu— 6 Instämmer starkt 6 "49 ell erfarenhet innan han gifter 7 Instämmer 7 sig. 8 Tveksam 8

9 Opponerar 9 0 Opponerar starkt 0 SOU 1969: 2

Det är bra att kvinnan har sexu- ell erfarenhet innan hon gifter

sig.

Sexuell otrohet vid något en- staka tillfälle av en kvinna som har stadigt sällskap kan mannen överse med.

Sexuell otrohet vid något en- staka tillfälle av en man som har stadigt sällskap kan kvinnan överse med.

Sexuell otrohet vid något ensta- ka tillfälle av en förlovad kvinna kan fästmannen överse med.

Sexuell otrohet vid något ensta- ka tillfälle av en förlovad man kan fästmön överse med.

Sexuell otrohet vid något ensta- ka tillfälle av en gift kvinna kan mannen överse med.

Sexuell otrohet vid något ensta- ka tillfålle av en gift man kan hustrun överse med.

TILL ALLA: Anser Ni att man under följande förhållanden bör acceptera sexuellt samliv?

Om mannen och kvinnan är gifta med varandra?

Om mannen och kvinnan är för- lovade med varandra?

Om mannen och kvinnan har stadigt sällskap med varandra?

Om både mannen och kvinnan är obundna av någon annan men inte närmare känner varandra?

Om mannen är gift med en an- nan och kvinnan är ogift?

SOU 1969: 2

Instämmer starkt Instämmer Tveksam Opponerar Opponerar starkt

omen—ica

Instämmer starkt Instämmer Tveksam Opponerar Opponerar starkt

DQQNO

Instämmer starkt Instämmer Tveksam Opponerar Opponerar starkt

OCDQNJG

Instämmer starkt Instämmer Tveksam Opponerar Opponerar starkt

OOQNICD

Instämmer starkt Instämmer Tveksam Opponerar Opponerar starkt

atom—io)

Instämmer starkt Instämmer Tveksam Opponerar Opponerar starkt

DQQQQ

Instämmer starkt Instämmer Tveksam Opponerar Opponerar starkt

000407

6 Ja 7 Nej & Tveksam

6 Ja 7 Nej 8 Tveksam

6 Ja 7 Nej 8 Tveksam

6 Ja 7 Nej 8 Tveksam

6 Ja 7 Nej & Tveksam

OtDQNIO) mexlm O(OOJNO'J owooxim O(OCDNIO) OCDOSNIG')

IOCDCDNIG)!

G?NG) OQO) QNIO G?NG) QNIO')

-53

-61

151

i 93.

i 94.

i 95.

i 96.

i 97.

i 98.

i 99.

Om kvinnan, är gift med en an- nan och mannen är ogift?

Om båda är gifta men inte med varandra?

6 Ja 7 Nej 8 Tveksam

6 Ja 7 Nej 8 .Tveksam

TILL ALLA SOM SVARAT JA PÅ FRÅGA 89 ELLER FRÅGA 90: Om de förutsättningar Ni nu angett finns hur gammal tycker Ni man skall vara för att få inleda en sexuell förbindelse?

*Hur gammal tycker Ni en man skall vara för att få ha en sexu- ell förbindelse?

Hur gammal tycker Ni en kvinna skall vara för att fåvha en sexu- ell förbindelse?

Hur gammal var Ni när Ni första gången gick ut på tu man hand med en pojke (flicka)?

Hur gammal var Ni ungefär när Edra föräldrar slutade att en- ge hur dags Ni skulle vara hem- ma på kvällarna?

Hur gammal var Ni ungefär när Edra föräldrar slutade att fråga om vem Ni hade träffat när Ni var ute en kväll?

...................... _ år X Vill inte ange bestämd ålder

år X Vill inte ange bestämd ålder

Var ungefär år

X Har aldrig. gått ut på tu man hand med pojke (flicka)

Ungefär år

X Föräldrar angav aldrig tid

Ungefär år

X Föräldrar frågade aldrig

mäta) coxico

l |

I

100.

'101.

i 102.

103.

152

TILL ALLA: Får vi nu fråga också om Er inställning till att gå ut och dansa.

TILL ALLA GIFTA: Kan Ni tänka Er att gå ut på dans med någon annan än den Ni är gift med?

TILL ALLA GIFTA: Skulle Ni'ha något emot att den Ni är gift med går ut och dansar med nå-

gon annan än Er?

TILL ALLA MED STADIGT SÄLL- SKAP: Kan. Ni tänka Er att gå ut på dans med någon annan än den Ni nu har stadigt sällskap med?

TILL ALLA MED STADIGT SÄLL- SKAP: Skulle Ni ha något emot att den som Ni nu har stadigt sällskap med går ut och dansar med någon annan än Er?

6 Ja 7 Nej 8 Tveksam

6 Något emot 7 Inget emot & Tveksam

6 Ja 7 Nej 8 Tveksam

6 Något emot 7 Inget emot & Tveksam

SOU 1969: 2 5 -74 7 8 5 -76 7 8 5 -77 7 8 5 —78 7 8

TILL ALLA: Vill Ni svara på följande frågor med ett enkelt ja eller nej? | 2 | ' 3 088! *I'

i 104. Har Ni någon gång varit älskad 1 Ja 1 '32 av någon som Ni själv inte äl- 2 Nej 2 skade? 3 Tveksam 3

i 105. Har Ni någon gång älskat någon 1 Ja 1 "33 utan att han (hon) älskade Er? 2 Nej 2 3 Tveksam 3

i 106. Är det någon som Ni nu är verk- 1 Ja 1 "34 ligt kär i? 2 Nej 2 3 Tveksam 3

i 107. Finns det någon som just nu är 1 Ja 1 "35 verkligt kär i Er? 2 Nej 2 3 Tveksam 3

i 108. Har Ni någon gång blivit över— 1 Ja 1 "35 given av den person som Ni äl- 2 Nej 2 skade? 3 Tveksam 3

' 109. TILL ALLA SOM SVARAT »JA» 1 En vecka eller mindre 1 -37 ENLIGT FRÅGA 108 (alltså IP 2 Några veckor 2 som blivit övergiven): Hur länge 3 Några månader 3 kände Ni Er olycklig över att han 4 Omkring ett år 4 (hon) lämnade Er? 5 Flera år 5 ' 110. TILL ALLA: Skulle Ni vilja säga 1 Ja 1 att Ni har lätt att bli förälskad? 2 Nej 2 3 Tveksam 3 ' 111. Skulle Ni vilja säga att Ni har 1 Ja 1 lätt att få andra förälskade i Er? 2 Nej 2 3 Tveksam 3 ' 112. Tänk på de 12 senaste måna- 0 Ingen o derna. Hur många personer 1 1 person 1 skulle Ni vilja säga har varit or- 2 2 eller 3 personer 2 dentligt förälskade i Er under 3 4 eller 5 personer 3 den tiden? 4 6 eller fler personer 4 5 Kan inte säga 5 ' 113. Hur många personer har Ni själv 0 Ingen 0 varit ordentligt förälskad i under 1 1 person 1 de senaste 12 månaderna? 2 2 eller 3 personer 2 3 4 eller 5 personer 3 4 6 eller fler personer 4 5 Kan inte säga 5

TILL ALLA: Nu kommer vi till några frågor om att ha barn.

i 114. Har Ni någon gång fått barn? 1 Ja ' 1 | "42

2 Nej 2

i 115. TILL ALLA SOM HAR BARN: Hur många barn har Ni?

llil

:'— & av A

i 116. TILL ALLA SOM HAR BARN: Hur gammal var Ni när Ni fick Ert första barn? år

SOU 1969: 2 153

-i 117. TILL ALLA SOM HAR TVÅ EL- LER FLER BARN: Hur stor är

lll

åldersskillnaden mellan Ert först ........................ år -47 födda och Ert sist födda barn?

i 118. TILL ALLA SOM HAR BARN: Är 1 -48 . 1 Flera

det antal barn som Ni nu har .. 2 fl ll f" " d N' t 2 Far”

_era 9: er arre an va ] egen - 3 Lika många 3

ligen önskat?

i 119. TILL ALLA:Anser Ni att Ert häl- 1 Ja 1 -49

sotillstånd är gott? 2 Nej 2

3 Tveksam __3_

TILL ALLA GIFTA, FORLOVADE OCH ALLA MED STADIGT SÄLLSKAP: VISA VITT SVARSKORT!

i 120. Här är en lista på vad man ibland får räkna med om man väntar barn.

Kan Ni nämna vad Ni själv skulle behöva ta särskild hänsyn till om Ni skulle vänta barn i den situation Ni nu befinner Er?

(LÄS LISTAN HÖGT MED IP)

(1) »Min hälsa skulle lida och 1 Stämmer 1 "50 mina krafter skulle knap- 2 Stämmer ej I 2 past räcka till». Skulle det stämma för Er?

(2) »Jag skulle behöva en stör- 1 Stämmer 1 -51 re bostad». 2 Stämmer ej 2

(3) »Jag skulle bli tvungen att 1 Stämmer 1 *52 avbryta eller uppskjuta eller 2 Stämmer ej 2 försena mina studier».

(4) »Jag skulle bli tvungen att 1 Stämmer 1 -53 uppge mitt förvärvsarbete». 2 Stämmer ej 2

(5) »Jag skulle bli tvungen att 1 Stämmer 1 -54 skaffa ett bättre betalt ar- 2 Stämmer ej 2 bete».

(6) »Jag skulle förlora mesta 1 Stämmer _1— -55 kontakten med mina fritids- 2 Stämmer ej 2 vänner». _"

(7) »Jag skulle inte kunna delta 1 Stämmer '—1— -56 ien förening eller idrott som 2 Stämmer ej 2 betyder mycket för mig». '—

(8) »Jag skulle inte få råd med 1 Stämmer _1— -57 mycket som jag nu har». 2 Stämmer ej I 2 I

(9) »Jag skulle bli tvungen att 1 Stämmer I 1 I '58 fortsätta i ett äktenskap 2 Stämmer ej 2

l I

eller med ett stadigt säll- skap som jag annars kanske vill slippa».

(TAG TILLBAKA KORTETI)

154 SOU 1969: 2

i 121. TILL ALLA: Hur gammal var Ni ungefär när Ni först fick klart -- för Er hur barn kommer till, allt— Var ungefar """""""""""" år så att samlag och befruktning )( Minns inte behövs? i 122. Hur gammal var Ni när Ni först 'Ungefär ........................ år fick klart för Er att man använ- . .. .. der preventivmedel? X Vet Inte varfor de anvands i 123. Av vem fick Ni först reda på 1 Föräldrarna hur barn kommer till? 2 Lärare 3 Läkare eller sjuksköterska 4 Ledare i en förening 5 Annan äldre person 6 Syskon 7 Kamrater 8 Någon ungdom som jag inte närmare kände 9 Läste om det () Såg bilder eller film X Annat (Hur? ) i 124. Av vem fick Ni först reda på 1 Föräldrarna varför man använder preventiv- 2 Lärare medel? 3 Läkare eller sjuksköterska 4 Ledare i en förening 5 Annan äldre person 6 Syskon 7 Kamrater & Någon ungdom som jag inte närmare kände 3 Läste om det 0 Säg bilder eller film X Annat (Hur? Y Vid intimt umgänge med flicka/pojke TILL ALLA: Så skulle vi också vilja veta" Er personliga inställning i abort- frågan. (VISA BLÅTT SVARSKORTI) i 125. Några anser att vi borde ha fri 1 Instämmer starkt abort-så att varje kvinna själv 2 Instämmer får bestämma om hon vill föda 3 Tveksam ett barn eller ej. Instämmer Ni 4 Opponerar i det, eller" opponerar Ni Er? 5 Opponerar starkt i 126. Några anser att alla ungdomar 1 Instämmer starkt borde få undervisning om” vilka 2 Instämmer bestämmelser som gäller för 3 Tveksam laglig abort och vart man skall 4 Opponerar vända sig för att få laglig abort. 5 Opponerar starkt Vad anser Ni om det?- i 127. Några anser att aborter ärtfar- 1 Instämmer starkt liga för kvinnans hälsa och där- 2 Instämmer för bör motarbetas. Instämmer 3 Tveksam Ni eller opponerar Ni mot den 4 Opponerar åsikten? 5 Opponerar starkt SOU 1969: 2

I

l l

mdmmåwN—l

xoto

___—___—

l l

memkmN—r

XOCD

.4

l

(ni:-tom» (”&de måWN—F

155

i 128.

I 129.

Några anser att aborter är far- liga för samhället och familje- livet och därför bör motarbetas. Instämmer Ni eller opponerar Ni mot den åsikten?

Några anser att abort är prak- tiskt taget detsamma som mord. Vad säger Ni om det?

i 130.

i 131.

i 132.

i 133.

i 134.

i 135.

TILL ALLA: Är det något av följande som Ni skulle vilja veta mer om?

Hur lagen och domstolarna ser på det sexuella?

Hur kristendomen ser på det sexuella?

Hur man visar ömhet mot var- andra?

Hur man skyddar sig mot köns- sjukdomar?

Hur man förhindrar att man får barn vid sexuellt umgänge?

Under vilka omständigheter en kvinna kan få abort?

1 Instämmer starkt 2 Instämmer 3 Tveksam 4 Opponerar 5 Opponerar starkt

1 Instämmer starkt 2 Instämmer 3 Tveksam 4 Opponerar 5 Opponerar starkt

1 Vill veta mer 2 Vill inte veta mer

1 Vill veta mer 2 Vill inte veta mer

1 Vill veta mer 2 Vill inte veta mer

1 Vill veta mer 2 Vill inte veta mer

1 Vill veta mer 2 Vill inte veta mer

1 Vill veta mer 2 Vill inte veta mer

Nu skall jag be Er att svara skriftligen på en del frågor. (GE IP DET FORMULÄR SOM ÄR SAMMANBUNDET MED DETTAI)

Skriv inte Ert namn: Allt är helt anonymt.

Tala inte om för mig hur Ni svarar.

När Ni är färdig, försegla detta och lägg det i denna uppsamlingslåda. (VISA

LÅDANI)

Lådan är plomberad —. jag får ej öppna den. (VISA PLOMBERINGENI) Endast edsvuren personal på SIFO:s huvudkontor får öppna den.

Svaren används bara till statistik.

Svara genom att kryssa (X) i,passande ruta. (SE TILL ATT IP I GORLIGASTE MAN FÅR ARBETA MED DET PRIVATA FOR- MULÄRET OSTÖRD AV ANDRA HUSHÅLLSMEDLEMMARI)

Intervjun utförd den: .............................................................................................................................................................. Intervjuarens namn: Adress:

Postanstalt:

Nummer enligt Iegitimationskortet:

156

Tel.

1 2 3 4 5 | 1 -69 2 3 4 5

1 -70 l . l '_1_ -71 l 2 |

1 ' -72 | . l

1 -73 l 2 l

1 -74 | 2 l

1 -75 | 2 | SOU 1969:2

I Formulär för privatenkåt, kvinnor1

© 1967 SIFO AB

Detta. formulär är SIFO:s egendom och måste ovillkorligen återläm- nas till SIFO:s representant och återsändas till SIFO, Brommavä- gen 6, Solna. (Obs! Detta gäller även formulär som ej ifyllts.) Miss—' bruk kommer att beivras liksom all överträdelse av SIFO:s copyright.

Undersökningsledare: Professor Hans. L. Zetterberg

Uppdragsgivare:

1964 års statliga utredning om sexual— och samlevnadsfrågor i un- dervisnings- och upplysningsarbe— tet, Kungl. Ecklesiastikdeparte— mentet.

Detta fomnlär är enbart för kvinnor

Skriv inte ert namn: Allt är helt anonymt

Tala inte om för intervjuaren burni svarar

När ni är färdig, försegla detta och lägg deti intervjuaren: uppmmlingslåda Lådan ärplombemd —. intervjuaren får ej öppna den

Endast edsvuren personal på SIFO:s huvudkontor får öppna den

Svaren används bara till statistik

4- 5-_6- 7-

För SIFOEs- antecknlngar liga—EI—

1 Denna beteckning fanns ej på formuläret då det användes vid intervjuerna. Om intervjumetoden, se s. 11—14.

SOU 1969: 2 157

För SIFO:

Svara genom att kryssa (X] i passande rutaD — så här.!

1. Vad är rätt och vad är fel?

a. Syfilis är den vanligaste könssjukdomen i Sverige. [] Rätt |] Fel [] Vet inte b. Efterbörd kallas det när den andra av ett tvillingpar föds fram. _— |] nätt [] Fel [] Vet inte c. Mannens sådesceller bildas i klimakteriet. [] Rätt [:| Fel |] Vet inte d. Omskärelse är en operation där förhudens yttersta del skärs bort. [] nätt |:] Fel [] Vet inte e. Äggceller bildas i livmodern. [] Rätt [] Fel [] Vet inte . Praktiskt taget alla experter är eniga om att onani är ofarligt. [] Rätt [] Fel [] Vet inte 9. En steril människa kan inte få barn. [] Rätt |] Fel |:] Vet inte

34. —— h. Svensk lag straffar vuxen person som har samlag med tonåring under 15 år.

[I nätt [] Fel [] Vet inte

_-

2. Hur bedömer Ni Ert eget sexualliv i jämförelse med hur andra har det? 35" 'D Jag har det sämre än de flesta =D Jag har det ungefär lika de flesta 3[___—1 Jag har det bättre än de flesta 'D Kan inte säga

3. Har Ni haft samlag? 36" 'D Ja Om Ni svarar Nej gå till sidan 9 + 37- __| 4. Om Ni svarat Ja: Hur gammal var Ni när Ni hade Ert första samlag? 33- '_' Jag var (ungefär) år 39- __| 5 Hur många personer har Ni haft samlag med i hela Ert liv'? 40_ i—l (Ungefär) ................................ personer

6. Har Ni haft något samlag de senaste tolv månaderna? 43- 'D Ja Om Ni svarar Nej gå till sidan 9 ——>

För SIFO:

44-

45-

49-

50-

51-

52-

62—

63-

SOU 1969. 2

7. Vilka preventivmedel har Ni prövat? 1] Inget 'D Pessar ”[] P-piller 'D Inlägg [»spiraln) ilj Kemiskt medel

8. Hur Viktigt tyckar Ni det är att använda preventivmedel när man inte avser att skaffa barn?

'D Man bör absolut använda preventivmedel varje gång 'I] Man bör nog använda preventivmedel, men man kan låta bli ibland 'D Man kan gott strunta i att använda preventivmedel 'D Man bör aldrig använda preventivmedel

9. Har Ni haft någon av dessa erfarenheter:

a. Det har hänt att jag varit förälskad, men att förälskelsen försvann efter vårt första samlag.

'D Har hänt mig 'D Har aldrig hänt mig

b. Det har hänt att jag haft samlag utan att vara förälskad men—att jag blev förälskad efter våra första samlag.

'D Har hänt mig 'D Har aldrig hänt mig

c. Det har hänt att jag haft samlag utan att vara förälskad och utan att heller bli det efter våra samlag.

'D Har hänt mig 'D Har aldrig hänt mig

d. Det har hänt att jag varit förälskad utan att vi hade några samlag, varken förr eller senare.

1I:] Har hänt mig 'D Har aldrig hänt mig

e. Jag blev förälskad och vi väntade med samlag tills vi var gifta.

'D Har hänt mig 'D Har aldrig hänt mig 'D Har aldrig varit gift

10. Hur många samlag har Ni haft under de senaste 30 dagarna? 'D Inget 'D 1 samlag :D 2—4 samlag 'D 5—10 samlag SD 11—20 samlag 'D Fler än 20 samlag

11. Drack Ni vin eller sprit före Ert senaste samlag?

'D Ja 'D Nej D Minns inte

159

För SIFO:

67-

69—

70—

71-

160

12.

13.

14]

15.

16.

17.

18.

Med vem hade Nl samlag senast?

'I] Min man, fästman, eller. mitt stadiga sällskap

'D En umgängesvän . B En kamrat från en kurs eller skola där jag går 1] En kamrat från min arbetsplats B En bekant som jag bara träffat någon gång

'D 'En helt tillfällig bekant som jag aldrig träffat förut B En som gav (tog) betalning

Sätt kryss här 'I] om Ert senaste »samlag» var med en annan kvinna

Vid Ert senaste samlag, gjorde Ni något för att undvika att få barn? (Sätt kryss i alla rutor som passar.)

'D Nej, det blev inte av 'D Nej, vi tycker det är orätt att använda skydd D Nej, vi tycker inte om att använda några skydd 'I] Nej, vi ville ha .barn 'D Nej,jag var redan gravid 1] Nej, jag kan inte få barn

'D Ja, han hade kondom (»gummin] 'D Ja, jag hade pessar D Ja, jag använde p-pillel' 'I] Ja, jag hade inlägg [»spiral») 'D Ja, jag sköljde mig efteråt 'D Ja, jag använde kemiskt medel 'D Ja, vi utnyttjade en »säker period- D Ja, vi avbröt samlaget

Vem av Er tog ledningen så att Ert senaste samlag blev av? 'D Jag mest :E] Han mest :C] Båda lika mycket

Hur länge varade förspelet (smekningarna) som inledde Ert senaste samlag?

'D För länge ,Ej För kort 'D Lagom 'D Förekom ej

Tycker Ni att Ert senaste samlag varade för kort eller för lång stund? 1] För länge 'D För kort 'D Lagom

Var ”det ljust så att Ni kunde se varann under Ert senaste samlag?

13. Ja :D'Nej 'D Minns inte

Pratade Ni alls med varann under Ert senaste samlag?

'I] Ja :[1 Nej 1] Minns jätte

SOU 1969: 2

För SIFO:

72-

73-

74-

76-

78-

79-

80-

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

Vilken ställning intog Ni mest vid Ert senaste samlag? 'D Liggande =E] Annan ställning

Var Ni själv över eller under?

'D Över 'D Under 'D På sidan

Var Ni ansikte mot ansikte? 'D Ja 'D Nei 'D Olika Fanns det andra par i rummet vid Ert senaste samlag? 'D Ja z[:| Nej Hur var Ert senaste samlag? 'D Mycket tillfredsställande 'D Ganska tillfredsställande

'D Ganska otilltredsställande 'D Mycket otillfredsställande

Tänk tillbaka på det gångna året. Med hur många personer har Ni haft samlag under de senaste tolv månaderna?

I B Ingen person

'I] En person 'I] Två personer 'D 3—5 personer 'I] Fler än 5 personer

Vid Era samlag under det senaste året, har mannen (männen) använt sig av kondom (»gummi»)?

'D Ja, alltid 'D Ja, ibland *D Nej

Har Ni själv under det senaste året använt någon form av preventivmedel (pessar, p-piller eller »spiral»)?

'D Ja, alltid 'D Ja, ibland =D Nej

Om Ni svarat Nej kan Ni säga varför Ni inte använt något preventivmedel under det gångna året?

'D Jag har velat ha barn

1|:] Mannen har helt skött preventivtrågan 'D Mannen har inte tyckt att jag skall ha något preventivmedel 'D Jag tycker själv inte om att använda preventivmedel 'D Jag tycker det är orätt att använda preventivmedel 'D Jag behöver inte använda preventivmedel eftersom jag inte kan få barn

'D Jag var gravid under det gångna året

'D Det har inte blivit av att använda något preventivmedel

Röd

För SlFO:

32-

37-.

IEI

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

Vilket motsvarar på det hela taget bäst Er erfarenhet? (Läs hela frågan innan Ni markerar Ert svar.)

'D De samlag jag haft har på det hela taget varit mycket otillfredsställande och obehagliga upplevelser

'D De samlag jag har haft har inte varit obehagliga men de har på det hela'taget inte varit tillfredsställande

'D De samlag jag har haft har varit tillfredsställande men den glädje de har givit mig har på det hela taget inte motsvarat allt vad de fört med sig

'I] De samlag jag haft har på det hela taget varit tillfreds- ställande och värdefulle upplevelser

"|] De samlag jag haft har på det hela taget varit underbara upplevelser och bland dem finns några av mitt livs höjd- punkter

Skulle Ni vilja ha fler eller färre samlag än vad Ni nu har?

'I] Färre D Ungefär lika ”[] Flera många som nu

Brukar Ni ha preventivmedel hemma?

”D Ja 'D Nej

Brukar Ni ha pessar eller kondom [:=-gummi») i handväskan när Ni går ut?

[] Ja 'D Nej

Har Nl någon gång haft Samlag då det fanns andra vakna personer i rummet?

'D Ja 7D Nej 'D Vet inte

Har Ni undersökts för könssjukdom under de gångna tolv månaderna?

D Ja 7D Nej

Är Ni under eller över 30 år?

'D Under 30 år Om Ni är 30 år eller äldre gå till sidan 9

Röd

För SIFO: 8'I 3 l

l—l

33-

35-

|

41-

as '?

43-

44-

Här kommer några frågor om Ert allra första samlag.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

Hur gammal var Ni när Ni hade Ert första samlag?

Jag var ............ __ år

Ver NI gift eller ogift?

'D Gift 'D Ogift

Hur gammal var den man som Ni hade Ert första samlag med?

Han var ungefär ............................... år

Vid Ert första samlag, gjorde Ni något för att undvika att få barn? 'D Nej, ingenting 'D Ja, han hade kondom (»gummi») D Ja, vi avbröt samlaget 'D Ja (Vad?

Hur länge hade Ni känt varann innan Ni hade samlag första gången?

'D Mindre än en vecka 'D 1—4 veckor 'D 1—5 månader

D 6 månader eller längre

Var hade Ni ursprungligen träffats? 'D Vi träffades i skolan 'D Vi träffades på arbetet D Vi träffades i en förening eller ungdomsgård 'D Vi träffades i umgängeskretsen 'D Vi bodde grannar 'D Vi träffades på en offentlig danstillställning D Vi träffades ute på gatan, vägen, kafé eller konditori D Jag blev nuppraggadn D Annat (Var? .......................................................................................................................

...................................................................................................................................................... )

För SIFO:

47-

49-

51-

40.

41.

42.

43.

44.

45.

Var hade Ni första samlaget?

'D I vårt gemensamma hem 'D I mitt hem 'D I hans hem

'D Hos en kamrat 'D På hotell D | bil 'D | tält

'D Utomhus

D Annat (Var? __”

Sätt kryss här

....................m...-...u...—..............................—.—

xD om Ert första samlag ägde rum utomlands

Hade någon av Er druckit vin eller sprit före första samlaget?

'DJa

'D Nei

D Minns inte

Hade Ni räknat med att ha samlag den gången? 'D Nei, det bara blev så 'D Ja, jag hade räknat med det 'D Ja, han hade räknat med det D Ja, vi båda hade räknat med det

'Hur länge fortsatte ni båda att träffas?

D Mindre än en vecka 'D 1—4 veckor 'D 1—5 månader, D 6 månader eller längre 'D Vi träffas ännu

Efter Ert första samlag. hur länge dröjde det till nästa tillfälle då Ni hade

samlag?

'D Jag har inte haft samlag sedan dess

'D Mindre än en vecka 'D 1—4 veckor 'D 1—5 månader 'D 6 månader eller längre

Var Ert allra senaste samlag med samma person som det första?

'D Ja

'El Nei

För SIFO:

|

.b. "?

l

& OP

49-

l

50-

l

51-

l

l

(:i "9

54.

55-

46.

47.

48.

49.

50.

51.

52.

53.

54.

55.

56.

Har Ni någonsin varit gravid? 'D Ja Om Ni svarar Nej gå till sidan 9 ——->

Hur gammal var Ni när Ni första gången blev gravid? Jag var ................................ år

Ville Ni få barn då? 'D Ja 'D Nej 'D Tveksam

Hur gammal var Ni när Ni senaste gången blev gravid? Jag var ................................ år

Ville Ni få barn då? 'D Ja 'D Nej 'D Tveksam Hur många gånger har Ni haft missfall?

'D Inget missfall Jag har haft missfall

Hur många gånger har Ni haft abort? nD Ingen abort Jag har genomgått ................................ aborter

Om Ni haft abort. genomfördes Er (senaste) abort på svenskt sjukhus efter medgivande av Medicinalstyrelsen eller intyg från två läkare?

'D Ja 'D Nej Hur många barn har Ni fött?

'D Inget barn Jag har fött ................................ barn

Har Ni någon gång haft en icke önskad graviditet?

'D Ja 'D Nej, aldrig Sätt kryss här 'D om Ni var gravid när Ni gifte Er

Om Ni svarat Ja, vad hade Ni gjort vid det aktuella tillfället för att undvika att få barn?

'D Ingenting särskilt 'D Jag använde pessar 'D Han använde kondom (»gummi») 'D Jag hade tagit p-piller 'D Jag hade inlägg [»spiraln]

'D Vi trodde vi utnyttjade en »säker period» 'D Jag sköljde mig efteråt D Vi avbröt samlaget 'D Annat (Vad? ......

För SIFO:

8"IZI

rön

48.

49-

51"

52-

53-

54-

55-

.56-

57-

ALLA SVARAR HÄR

"57.

58.

59.

60.

61.

62.

63.

64.

65.

66.

Anser Ni att en äkta man får vara otrogen om han ser till att hans hustru inte känner till det?

'D Ja 'D Nej 'D Vet inte

Anser Ni att en hustru får vara otrogen om hon ser till att hennes man inte känner till det?

'D Ja 'D Nej 'D Vet inte

Tror Ni att sexualiteten är människans förnämsta lyckokälla?

'D Ja 'I] Nej 'D Vet inte

Tror Ni att regelbunden sexuell utlevelse är nödvändig för att man skall känna sig frisk?

'D Ja 'D Nej 'D Vet inte

Har Ni någon som Ni kan tala öppet med om det sexuella?

'D Ja 'D Nej 'D Tveksam

Var Edra föräldrar noga med att inte visa sig nakna när Ni var med? 'D Ja, min far 'D Ja, min mor 'D Ja, båda 'D Nej, ingen av dem

Har Ni sett Edra föräldrar visa ömhet mot varann genom att smekas, kyssas eller säga rara saker?

D Jil 'D Ne] 'D Tveksam

Har Ni sett eller hört Edra föräldrar ha samlag?

'D Ja 'D Ne] 'D Tveksam

Skulle Ni vilja veta mera om hur sexualorganen fungerar?

D Ja, vill 'D Nej

veta ITIEI'G

Skulle Ni vilja veta mer om olika ställningar vid samlag?

'D Ja 'D Nej

SOU 1969: 2

DNI

DN!

För SIFO:

Grön

|

8.

:»

| |

53- 54-

l |

55-

3,1 L

57- 58-

I

l

59-

61-

67.

68.

69.

70.

71.

72.

73.

Hur gammal var Ni när en man smekte Era bröst första gången?

'I] Ingen man har smekt mina bröst Jag var ungefär ............................... år *I] Minns inte

Hur gammal var Ni när en man första gången smekte Era könsdelar?

'D Ingen man har smekt mig där Jag var ungefär ............................... år 'I] Minns inte

Hur gammal var Ni när Ni första gången smekte en mans könsdelar?

”E] Har aldrig smekt en man där

Jag var ungefär ................................ är första gången

,I:] Minns inte

Att smeka varandras könsdelar brukar kallas »petting». Har Ni under den senaste månaden någon gång använt petting i stället för samlag?

'D Ja 'D Nej 'D Kan inte säga

Brukar Ni använda »petting- i stället för samlag? 'D Ofta 'D Ibland 'D Aldrig 'D Kan inte säga

Hur ofta har Ni onanerat under de senaste 30 dagarna? 'D Inte någon gång under senaste månaden 'D En gång 'I] 2—4 gånger 'D 5—10 gånger 'D 11—20 gånger 'D Fler än 20 gånger den senaste månaden

Har Ni under de senaste 30 dagarna erfarit sexuell njutning med en annan kvinna?

[i Ja ”El Nei, men ins 12] Nej skulle gärna ha velat

TACK FÖR ER MEDVERKANI

Nl HAR LÄMNAT ETT STORT BIDRAG TILL EN MYCKET VIKTIG VETENSKAPLIG

UNDERSÖKNING FÖR EN STATLIG KOMMITTE.

© 1967 SIFO AB

Detta formulär är SIFO:s egendom och måste ovillkorligen återläm— nas till SIFO:s representant och återsändas till SIFO, Brommavä- gen 6, Solna. (Obs! Detta gäller även formulär som ej ifyllts.) Miss- bruk kommer att beivras liksom all överträdelse av SIFO:s copyright.

Formulär för privatenkät, mänl

U nd ersökningsledare: Professor Hans L. Zetterberg

Uppdragsgivare:

1964 års statliga utredning om sexual- och samlevnadsfrågor i un— dervisnings- och upplysningsarbe- tet, Kungl. Ecklesiastikdeparte- mentet.

Detta formulär är enbart för män

Skriv inte ert namn: Allt är helt anonymt

Tala inte om för intervjuaren hur ni 's'varar

När ni är färdig, försegla dettaoc/o lägg det i intervjuarens uppsamlingsläda

Lådan är plomberad —— intervjuaren får ej öppna den

Endast edsvuren personal på SIFO:s huvudkontor fär öppna den

vaaren används bara till statistik

Fö'r SIFO:s anteckningar

4- 5- 6- 7-

EDlBPl

1 Denna beteckning fanns ej på formuläret då det användes vid intervjuerna. Om intervjumetoden.

se 5. 11—14.

För SIFO:

Svara genom att kryssa (X) i passande rutaD — så här [El 1. Vad är rätt och vad är fal? l

a; Syfilis är den vanligaste könssjukdomen i Sverige. D natt D Fel D "Vet inte . Efterbörd kallas det när den andra av ett tvillingpar föds fram. D Rätt D Fel D Vet inte e. Mannens sädesceller bildas i klimakteriet. D Rött D Fel D Vet inte d. Omskärelse är en operation där förhudens yttersta del skärs bort. D Rätt D Fel D Vet inte e. Äggceller bildas i livmodern. D Rätt D Fel D Vet inte f. Praktiskt taget alla experter är eniga om att onani är ofarligt. D Rätt D Fel D Vet inte 9. En steril människa kan inte få barn. D Rätt D Fel D Vet inte

34- |_[ h. Svensk lag straffar vuxen person som har samlag med tonåring under 15 år.

D Rätt D Fel D Vet inte

I

|

2. Hur bedömer Ni Ert eget sexualliv i jämförelse med hur andra har det? 35" 'D Jag har det sämre än de flesta 'D Jag har det ungefär lika de flesta 'D Jag har det bättre än de flesta 'D Kan inte säga

3. Har Ni haft samlag? 35" 'D Ja Om Ni svarar Nej gå till sidan 9 —+ 37- 4. Om Ni svarat Ja: Hur gammal var Ni när Ni hade Ert första samlag? 38- _— Jag var (ungefär) ............................... år 39- 5. Hur många personer har Ni haft samlag med i hela Ert liv? 40_ l—h (Ungefär) ................................ personer

6. Har Ni haft något samlag de senaste tolv månaderna? 43- 'D Ja Om Ni svarar Nej gå till sidan 9 —-——>

För SIFO:

44-

54—

48-

49-

51-

52-

62-

63-

7. Har Ni någon gång använt kondom (ngummi-P 1[:] Ja 'D Nel

=D Tveksam

8. Hur viktigt tycker Ni det är att' använda preventivmedel när man inte avser att skaffa barn?

1|:] Man bör absolut använda preventivmedel varje gång 2D Man bör nog använda preventivmedel, men man kan låta bli ibland :D Man kan gott strunta i att använda preventivmedel 'D Man bör aldrig använda preventivmedel

9. Har Ni haft någon av dessa erfarenheter: &. Det har hänt att jag varit förälskad, men att förälskelsen försvann efter vårt första samlag. 1[] Har hänt mig :D Har aldrig-hänt mig

b. Det har hänt att jag haft samlag utan att vara förälskad men'att jag blev förälskad efter våra första samlag.

'D Har hänt mig =[___—] Har aldrig hänt mig

0. Det har hänt att jag haft samlag utan att vara förälskadoch utan att heller bli det efter våra samlag.

1[:l Har hänt mig zlj Har aldrig hänt mig

d. Det har hänt att jag varit förälskad utan att vi hade några samlag. varken förr eller senare.

1[___—] Har hänt mig 2D Har aldrig hänt mig

e. Jag blev förälskad och vi väntade med samlag tills vi var gifta.

'D Har hänt mig :D Har aldrig hänt mig :[:| Har aldrig varit gift

10. Hur många samlag har Ni haft under de senaste 30 dagarna?

'D Inget 2D 1 samlag =D 2—4 samlag

'D 5—-'10 samlag SD 11—20 samlag "D Fler än 20 samlag

11. Drack Ni vin eller sprit före Ert senaste samlag?

'D Ja 2D Nej 'D Minns inte

För SIFO:

64-

65—

66-

67-

68-

69-

70-

71-

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

Med vem hade Ni samlag senast?

'D Min fru, fästmö, eller mitt stadiga sällskap 'D En umgängesvän 'D En kamrat från en_kurs eller skola där jag går 'D En kamrat från min arbetsplats SD En bekant som jag bara träffat någon gång 'D En helt tillfällig bekant som jag aldrig träffat förut 'D En som tog (gav) betalning

Sätt kryss här 'D om Ert senaste »samlag» var med en annan man

Vid Ert senaste samlag, gjorde Ni något för att undvika att det skulle bli barn? (Sätt kryss i alla rutor som passar.)

'D Nej, det blev inte av 2[___—_| Nej, vi tycker det är orätt att använda skydd 'D Nej, vi tycker inte om att använda några skydd 'D Nej, vi ville ha barn SD Nej, hon var redan.gravid 'D Nej, hon (jag) kan inte få barn

'D Ja, jag hade kondom (»gummi») 2D Ja, hon hade pessar =D Ja, han använde p-piller *D Ja, hon hade inlägg (»spiral») sD Ja, hon sköljde sig efteråt 'D Ja, han använde kemiskt medel 7III Ja, vi utnyttjade en »säker period» 'D Ja, vi avbröt samlaget

Vem av Er tog ledningen så att Ert senaste samlag blev av? 'D Jag mest 2[:| Hon mest =l:] Båda lika mycket

Hur länge varade förspelet (smekningarna) som inledde Ert senaste samlag?

'D För länge 2[:| För kort 'D Lagom 'D Förekom ej

Tycker Ni att Ert senaste samlag varade för kort eller för lång stund? 'D För länge 'D För kort =El Lagom

Var det'ljust så att Ni kunde se varann under Ert senaste samlag?

'D Ja *D Nej =D Minns inte

Pratade Ni alls med varann under Ert senaste samlag?

'D Ja 2|:] Nej 'D Minns inte

För SIFO:

72-

73-

74-

75—

76-

77-

78-

79—

80-

19.

20.

lj.

22.

23.

24.

25.

26.

Vilken ställning intog Ni mest vid Ert senaste samlag? 'D Liggande 'D Annan ställning

Var Ni själv över eller under? 'I] över 'I] Under 'D På sidan

Var Ni ansikte mot ansikte? 'D Ja zD Nej 'D olika Fanns det andra par i rummet vid Ert senaste samlag? 'D Ja 'D Nej Hur var Ert senaste samlag? 'D Mycket tillfredsställande 'D Ganska tillfredsställande

'D Ganska otillfredsställande 'D Mycket otillfredsställande

Tänk tillbaka på det gångna året. Med hur många personer har Ni haft samlag under de senaste tolv månaderna?

'D Ingen person 'I] En person 'D Två personer

'D H personer 'D Fler än 5 personer

Vid Era samlag under det senaste året,_har kvinnan (kvinnorna) använt sig av något preventivmedel?

*D Ja, alltid *D Ja, ibland =D Nej

Har Ni själv under det senaste året använt kondom (»gummi»)? 'D Ja, alltid =D Ja, ibland ”D Nej Om Ni svarat Nej kan Ni säga varför Ni inte använt något preventivmedel under det gångna året?

'D Jag har velat ha barn 'D Kvinnan har helt skött preventivfrågan 'D Kvinnan har inte tyckt att jag skall ha något preventivmedel 'D Jag tycker själv inte om att använda preventivmedel

'D Jag tycker det är orätt att använda preventivmedel GE] Jag behöver inte använda preventivmedel eftersom hon (jag) inte kan få barn

'D Kvinnan var gravid under det gångna året 'D Det har inte blivit av att använda något preventivmedel

För SIFO:

Röd 8' | 2 | 27. Vilket motsvarar på det hela taget bäst Er erfarenhet? (Läs hela frågan innan Ni markerar Ert svar.)

öl:] De samlag jag haft har på det hela taget varit mycket 32" otillfredsställande och obehagliga upplevelser

7|:] De samlag jag har haft har inte varit obehagliga men de har på det hela taget inte varit tillfredsställande

”|] De samlag jag har haft har varit tillfredsställande men den glädje de har givit mig har på det hela taget inte motsvarat allt vad de fört med sig

”E] De samlag jag haft har på det hela taget varit tillfreds- ställande och värdefulla upplevelser

"D De samlag jag haft har på det hela taget varit underbara upplevelser och bland dem finns några av mitt livs höjd-

punkter 28. Skulle Ni vilja ha fler eller färre samlag än vad Ni nu har? 33" 'D Färre T] Ungefär lika FE] Flera

många som nu

29. Brukar Ni ha preventivmedel hemma?

34- [] Ja ”El Nei

30. Brukar Ni ha _kondom (»gummi») med Er när Ni går ut?

35'” [1 Ja ”|:! Nej

31. Har Ni någon gång haft samlag då det fanns andra vakna personer i rummet?

36' 'D Ja 7D Nej 'D Vet inte

32; Har Ni undersökts för könssjukdom under de gångna. tolv" månaderna?

37" *El Ja ,Ej Nej

33. Är Ni under eller över 30 år?

38' 'D Under 30 år Om Ni är 30 år eller äldre gå till sidan 9

35—

H

42-

43—

44-

46-

Här kommer några frågor om Ert allra första samlag. 34. Hur gammal var Ni närtNi hade Ert första samlag?

Jag var ........................... _ år

35. Var Ni gift eller ogift? B Gift 1] Ogift

36. Hur gammal var den kvinna som Ni hade Ert första samlag med? Han var ungefär ............................... år

37. Vid Ert första samlag, gjorde Ni något för att undvika att få barn? SEI Nej, ingenting 78 Ja, jag hade kondom (»gummi») 'D Ja, hon hade pessar 'D Ja, vi avbröt samlaget "|] Ja (Vad? .............................................................................................................................. _ _ ..................................................................................................................................................... )

38. Hur länge hade Ni känt varann innan Ni hade samlag första gången? AD Mindre än en vecka 'D 1—4 veckor "E] 1—5 månader 'I] 6 månader eller längre

39. Var hade Ni ursprungligen träffats? 'D Vi träffades i skolan :|] Vi träffades på arbetet =D Vi träffades i en förening _eller ungdomsgård 'I] Vi träffades i umgängeskretsen *El Vi bodde grannar 1] Vi träffades på en offentlig danstillställning ,EI Vi träffades ute på gatan, vägen,'kafé eller konditori 'D Jag var ute och uraggade» 'D Annat (Var? »

175

För SIFO:

40. Var hade Ni första samlaget? 'D I vårt gemensamma hem :D I mitt hem 'D I hennes hem |D Hos en kamrat 'D På hotell 'D | bil 'D ltält 'D Utomhus 'D Annat (Var?) .............................................................................................................................. _]

47-

Sått kryss här XD om Ert första samlag ägde rum utomlands

41. Hade någon av Er druckit vin eller sprit före första samlaget? 48' 6D Ja 'D Nej 'D Minns inte 42. Hade Ni räknat med att ha samlag den gången? ”D Nej, det bara blev så 49" 7D Ja, jag hade räknat med det ![:| Ja, hon hade räknat med det 'D Ja, vi båda hade räknat med det

43, Hur länge fortsatte ni båda att träffas? 6D Mindre än en vecka 50' 7|:] 1—4 veckor 'D 1—5 månader 'D 6 månader eller längre "D Vi träffas ännu

44. Efter Ert första samlag, hur länge dröjde det till nästa tillfälle då Ni hade samlag?

'D Jag har inte haft samlag sedan dess 51" 7D Mindre än en vecka

'D 1—4 veckor 'D 1—5 månader "D 6 månader eller längre

45. Var Ert allra senaste samlag med samma person som det första?

52" 'D Ja 'D Nej

176 SOU 1969: 2

För SlFO: 8.

h

43-

44- 45-

I

46-

47- 48-

49-

01 00 |

i

54-

SOU 1969: 2

46.

47.

48.

49.

50.

54.

55.

56.

Har Ni någonsin gjort en kvinna med barn? 6D Ja 'D Vet inte Om Ni svarar Nej gå till sidan 9 _)

Hur gammal var Ni när Ni första gången gjorde en kvinna med barn? Jag var ............................... år

Ville Ni få barn då?

'D Ja 'D Nej 'D Tveksam

Hur gammal var Ni när Ni senaste gången gjorde en kvinna med barn? Jag var

.......... år

Ville Ni få barn då?

'D Ja 'D Nej 'D Tveksam

Hur många barn har Ni fått?

'D Inget barn Jag har fått ................................ barn

Har Ni någon gång orsakat någon en icke önskad graviditet? 'D Ja 'D Nej, aldrig 'D Vet inte

Sätt kryss här xD om Er hustru var gravid när Ni gifte Er.

Om Ni svarat Ja, vad hade Ni gjort vid det aktuella tillfället för att undvika att få barn?

'D ingenting särskilt

'D Hon använde pessar 'D Jag använde kondom (»gummin] 'D Hon hade tagit p-piller 'D Hon hade inlägg (»spiral») 'D Vi trodde vi utnyttjade en »säker period» 'D Hon sköljde sig efteråt 'D Vi avbröt samlaget 'D Annat (Vad? _____

177

48-

49-

51-

52-

53-

55—

56-

57-

178

ALLA SVARAR HÄR

57.

58.

59.

60.

61.

62.

63.

64.

65.

66.

Anser Ni att en äkta man får vara otrogen om han ser till, att hans hustru inte känner till det?

'D Ja 'D Nej 'D Vet inte

Anser Ni att en hustru får vara otrogen om hon ser till, att hennes man

inte känner till det?

'D Ja 'D Nej 'D Vet inte

Tror Ni att sexualiteten är människans förnämsta lyckokälla?

'D Ja 'D Nej- 'D Vet inte

Tror Ni att regelbunden sexuell utlevels'e är nödvändig för att man skall känna sig frisk?

'D Ja 'D Nej 'D Vet inte

Har Ni någon som Ni kan tala öppet med om det sexuella?

'D Ja 'D Nej 'D Tveksam

Var Edra föräldrar noga med att inte visa sig nakna när Ni var med?

'D Ja, min far 'D Ja, min mor 'D Ja, båda 'D Nej, ingen av dem

Har Ni sett Edra föräldrar visa ömhet mot varann genom att smekas,

kyssas eller säga rara saker?

'D Ja 'D Nej 'D Tveksam

Har Ni sett eller hört Edra föräldrar ha samlag?

'D Ja 'D Nej 'D Tveksam

Skulle Ni vilja veta mera om hur sexualorganen fungerar?

'D Ja, vill 'D Nej

veta mera

Skulle Ni vilja veta mer om olika ställningar vid samlag?

'D — Ja 'D Nej

'D 30 år eller äldre SOU 1969: 2

'D

'i] Nei

För SIFO: Grön 8-

lsl

en (i"

l

55- 56-

57-

01 90

59-

60-

61-

63-

67.

68.

69.

70.

71.

72.

73.

Hur gammal var Ni när Ni smekte en kvinnas bröst första gången?

'D Jag har aldrig smekt en kvinnas bröst

Jag var ungefär år

'D Minns inte

Hur gammal var Ni när Ni första gången smekte en kvinnas könsdelar?

XD Jag har aldrig smekt en kvinna där Jag var ungefär ................................ år 'D Minns inte

Hur gammal var Ni när en kvinna första gången smekte Era könsdelar?

x|:] Ingen kvinna har smekt mig där

Jag var ungefär år första gången

YE] Minns inte

Att smeka varandras könsdelar brukar kallas »petting». Har Ni under

.den' senaste månaden någon gång använt »petting» i stället för samlag?

'D Ja 7|:] Nej 3[] Kan inte säga

Brukar Ni använda »petting» i stället för samlag? 'D Ofta 'D Ibland 'D Aldrig 'D Kan inte säga

Hur ofta har Ni onanerat under de senaste 30 dagarna? 'D Inte någon gång under senaste månaden ”B En gång 'D 2—4 gånger 'D 5—10 gånger SE] 11—20 gånger öl:] Fler än 20 gånger den senaste månaden

Har Ni under de senaste 30 dagarna erfarit sexuell njutning med en annan man?

'D Ja 'D Nej, men jag 'D Nej skulle gärna ha velat

TACK FÖR ER MEDVERKANI

Nl HAR LÄMNAT ETT STORT BIDRAG TILL EN MYCKET VIKTIG VETENSKAPLIG

UNDERSÖKNING FÖR EN STATLIG KOMMITTE.

KUNSL.EBL.

1 "; QLÅJ 1989

STOCKHOLM

Nonrdisk udredningsserie (Nu) 1969

Konnologisk förteckning

1. Utdtvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete.

Statens offentliga utredningar 1969

Systematisk förteckning

.l ustltiedepartementet Faktisk brottslighet blend skolbarn. [1]

Utbildningsdepartementet Om emallivetl Sverige. [2]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarna: nummer i den kronologidne förteckningen. K L Beckman. Tryckerier AB 1969