SOU 1969:32

Skogstillstånd och skogsvårdsåtgärder

Till Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

Genom beslut den 4 maj 1962 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdeparte- mentet att tillkalla högst sju sakkunniga för att verkställa utredning och avge förslag rö- rande den fortsatta statliga bidrags-, låne- och kreditgarantigivningen till produktions- främjande åtgärder till förmån för det en- skilda skogsbruket samt därmed samman- hängande spörsmål.

Med stöd av detta bemyndigande till- kallade departementschefen samma dag så- som sakkunniga med uppdrag att verk- ställa utredningen numera generaldirektören Harry Wikström, tiHika ordförande, skogs— direktören Claés Danell, ledamoten av riks- dagens andra kammare, lantarbetaren Sven Persson, numera överdirektören Bengt Re- sare, numera generaldirektören Per Sköld, dåvarande ledamoten av riksdagens andra kammare, distriktslantmätaren Bo Turesson och numera förste byråinspektören Charles Winroth.

Resare har på därom gjord framställ— ning fr. 0. m. den 1 januari 1968 entledi- gats från sitt uppdrag att vara sakkunnig åt utredningen.

De sakkunniga har antagit benämningen Skogsbruksutredningen.

Att såsom experter biträda utredningen har förordnats den 28 maj 1962 lantbruks— direktören Sixten Landahl, numera över- lantmätaren Lennart Lindskog och läns— jägmästaren Abel Olsson, den 11 december 1962 skogsvårdschefen Björn Hagström

samt den 22 april 1963 bankdirektören Lars-Gunnar Åberg. Sedan Hagström den 4 januari 1964 avlidit, förordnades den 12 februari 1964 skogschefen Finn Knudsen att vara expert åt utredningen.

Som sekreterare åt utredningen förordna- des den 28 maj 1962 numera byrådirektören Torkel Göransson. Sedan Göransson på därom gjord framställning entledigats från sitt uppdrag förordnades den 5 mars 1965 numera byrådirektören Eddie Plevin att vara sekreterare. Till biträdande sekreterare åt utredningen förordnades den 15 februari 1966 numera intendenten Sven-Gustaf Ei— ritz.

Sedermera har utredningen anförtrotts ytterligare utredningsuppdrag. Sålunda har Kungl. Maj:t den 16 november 1962 — med ändring av Sitt beslut den 6 juni 1957 an- gående bemyndigande för chefen för jord— bruksdepartementet att tillkalla en sakkun- nig för att verkställa utredning av vissa spörsmål vid belåning av skog — beslutat uppdra åt Skogsbruksutredningen att verk- ställa omförmälda utredning. Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 15 februari 1963 — efter att ha funnit att kontroll av skogsfrö Och skogsplantor inte borde kom- ma till stånd på sätt föreslagits i ett av skogs— styrelsen i maj 1962 avgivet betänkande i ämnet — uppdragit åt utredningen att, i er- forderlig mån i samråd med utredningen rö- rande skyddet av växtförädlingsprodukter och därmed sammanhängande frågor, över-

väga andra möjligheter att främja använd— ningen av skogsfrö och skogsplantor av god och lämplig kvalitet samt att i anslutning därtill överväga frågan om statens medver- kan i det skogliga växtförädlingsarbetet.

För att tas under övervägande av utred- ningen vid fullgörandet av dess uppdrag har av Kungl. Maj:t till utredningen överläm- nats dels en framställning den 1 november 1961 av Skogsstyrelsen angående ändrad lydelse av 13 & kungörelsen den 21 maj 1948 (nr 239) om statsbidrag till vissa skogs— förbättrande åtgärder och dels två vid 1963 års riksdag väckta motioner (1:391 och 11: 462, likalydande) rörande ersättning till en— skilda skogsägare som genom försvarspoli- tiska överväganden hindras att rationellt utnyttja sina skogstillgångar, jämte jord- bruksutskottets utlåtande 196311.

Vidare har Kungl. Maj:t för kännedom till utredningen överlämnat två vid 1963 års riksdag väckta motioner (I: 358 och H: 462, likalydande) om underhållsbidrag till vissa skogsbilvägar.

Slutligen har Kungl. Maj:t till utredningen överlämnat dels två vid 1963 års riksdag väckta motioner (I: 301 och 11: 345, lika- lydande) om obligatorisk avsättning i sam- band med skogsavverkning av medel för skogsvårdande åtgärder, jämte tredje lag- utskottets utlåtande 1963: 6, dels skrivelse den 28 juni 1966 från länsstyrelsen i Norr— bottens län med förslag till vissa åtgärder för att få ett aktivare skogsbruk ovan od- lingsgränsen jämte över skrivelsen avgivna remissutlåtanden, dels skrivelse den 19 de- cember 1966 från Skogsstyrelsen angående omprövning av gällande normer för bestri- dande av skogsvårdsstyrelsernas kostnader för skogsfröplantagernas skötsel under plan- tagernas anläggnings- och uppbyggnadspe— riod, dels två vid 1968 års riksdag väckta motioner (I: 149 och 11: 196, likalydande) angående skogsvårdslån jämte över motio- nerna angivna remissutlåtanden.

Till utredningen har inkommit tre fram- ställningar angående bidragsgivning till skogsbruket i lappmarkerna, nämligen från skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län samt från Södra Lappmar-

kens Ortsförbund av RLF.

Till följd av remisser har utredningen av- gett ett flertal utlåtanden.

Enligt de för utredningsarbetet givna di— rektiven är utredningen oförhindrad att framlägga delbetänkanden.

Sålunda har utredningen den 14 oktober 1963 till Statsrådet och Chefen för Kungl. jordbruksdepartementet överlämnat ett be- tänkande angående skogsvägar (SOU 1963: 71) samt den 9 november 1967 ett betän- kande angående skogsbrukets planläggnings- frågor (SOU 1968: 8).

För att genomföra sina i de ursprungliga direktiven och i Kungl. Maj:ts i tidigare nämnda beslut den 15 februari 1963 an— gående kontroll av skogsfrö och skogsplan— tor ålagda utredningsuppdrag har utredning- en sammanställt vissa uppgifter angående det aktuella skogstillståndet och uppskattat behovet av åtgärder i fråga om Skogsäter— växt.

Utredningen har funnit det lämpligt att redovisa nämnda arbete i ett delbetänkande, kallat Skogstillstånd och skogsvårdsåtgärder tabellsammanställningar, vilket betänkande härmed vördsamt överlämnas.

I utredningsarbetet har förutom samtliga ledamöter deltagit experterna Knudsen, Lan- dahl, Lindskog, Olsson och Åberg.

Stockholm den 16 juni 1969

Harry Wikström

Sven Persson Per Sköld Charles Winroth Sixten Landahl

Clae's Danell Bo Turesson F inn Knudsen

Lennart Lindskog Abel Olsson Lars-Gunnar Åberg / Eddie Plevin

Sven-Gustaf Eiritz

4. Grundmaterial avseende skogstill—

stånd. ........

4.1 Riksskogstaxeringenåren1953-1967 Tabell 4.1. 1. Skogsmarkens procen- tuella fördelning på skogsägarkate- gorier inom länen. Medeltal för pe- rioden 1953—1962 ........ Tabell 4.1.2. Skogsmarkens procen- tuella fördelning på huggningsklas- ser. Medeltal för perioden 1953— 1962. .......

Tabell 4.1.3. Skogsmarkens fördel- ning på huggningsklassgrupper och skogsägarkategorier. Medeltal för tre femårsperioder under åren 1953— 1967 ..............

4.2 Specialbearbetning av riksskogstaxe- ringens material för åren 1953—1962 Tabell 4.2.1. Sammanställning av Sveriges skogsmarksareal ..... Tabell 4.2.2. Sammanställning av skogsmarksarealen ovan skogsod- lingsgränsen (milj. ha) ...... Tabell 4.2.3. Redovisning av Sve- riges skogsmarksareal med fördel- ning på områden och vegetations- typer ............. Tabell 4.2.4. Redovisning områdes- vis av slutawerkningsmogen skog,

SOU 1969: 32

9

10

12

14

17

18

19

24

26

27

28

29

huggningsklasserna D: 2+D: 3 +E, med procentuell fördelning på träd— bestånd ........

5 Arealuppskatming rörande behovet av återväxtåtgärder och röjning 5.1

5.2

Primär uppskattning av åtgärds- arealer ............. Tabell 5.1.1. Uppskattning rörande behovet av återväxtåtgärder och röj- ning med fördelning på områden och vegetationstyper ......... Tabell 5.1.2. Sammanställning om- rådesvis över uppskattningar röran- de behovet av återväxtåtgärder och röjning ............. Tabell 5.1.3. Sammanställning av skogsvårdsstyrelsernas resp. Bärrings uppskattningar rörande behovet av skogsodling, självföryngring samt maskinell markberedning ..... Tabell 5.1.4. Sammanställning av skogsvårdsstyrelsernas resp. Bärrings uppskattningar rörande behovet av hyggesrensning och hyggesbränning samt behovet av röjning inom 20 år Utredningens uppskattning av åter- växt- och röjningsarealer ..... Tabell 5.2.1. Inom första 10-årspe- rioden nytillkommande slutawerk- ningsarealer uppskattade enligt vir— kesbalansutredningens alternativ

G 1 b . ............ Tabell 5.2.2. Uppskattning av totala arealer eftersläpande kalmarker . . Tabell 5.2.3. Uppskattning av totala skogsodlingsarealer på eftersläpan- de kalmarker .......... Tabell 5.2.4. Uppskattning av totala arealer maskinell markberedning på eftersläpande kalmarker ..... Tabell 5.2.5. Uppskattning av totala

41

42

42

55

57

58

59

60

61

62

63

5.3

arealer hyggesrensning, hyggesbrän- ning och röjning på eftersläpande kalmarker . . Tabell 5.2.6. Uppskattning av årliga skogsodlingsarealer på nytillkom- mande kalmarker ...... Tabell 5.2.7. Uppskattning av årliga arealer maskinell markberedning på nytillkommande kalmarker . . . . Tabell 5.2.8. Uppskattning av årliga arealer hyggesrensning, hyggesbrän- ning och röjning på nytillkommande kalmarker Tabell 5.2.9. Sammanfattning av uppskattade årliga skogsodlings- arealer (1000-tal ha) på nytillkom- mande och eftersläpande kalmarker Tabell 5.2.10. Sammanfattning av uppkattade årliga arealer (1000-tal ha) maskinell markberedning, hyg- gesrensning, hyggesbränning och röjning på nytillkommande och eftersläpande kalmarker . . . Skogligt nyttjande av nedlagd jord- bruksmark.

6 Utredningens uppskattning av arbetsår- gång och maskininsats för återväxtåtgär- der och röjning.

Tabell 61. Uppskattning av årlig dagsverksåtgång för återväxtåtgär- der och röjning på nytillkommande respektive eftersläpande kalmarker

7 Utredningens uppskattning rörande åt- gång av skogsodlingsmaterial ..... Figur 7.1. Tall. Antal plantor per hektar för tillväxtområden och höjd— zoner Figur 7.2. Gran. Antal plantor per hektar för tillväxtområden och höjd- zoner Tabell 7.1. Grundmaterial för de i tabellerna 7.2 och 7.3 redovisade uppskattningarna . . Tabell 7. 2. Uppskattning betr. ny- tillkommande kalmarker av årligt plantbehov samt årligt fröbehov för fältsådd Tabell 7.3. Uppskattning betr. efter- släpande kalmarker av årligt plant- behov samt årligt fröbehov för fält- sådd ............ Tabell 74. Uppskattning av årligt

64

65

66

67

68

69

70

71

73

74

74

74

77

78

79

fröbehov för plantskolesådd (exklu- sive åkerplantering) ....... Tabell 7.5. Sammanfattning av upp- skattat plant- och fröbehov . . . .

8 Utredningens uppskattning av kost- nader för återväxtåtgärder och röjning 8.1

8.2

8.3

Uppskattning av arbets- och maskin- kostnader . . Tabell 8.1.1. Uppskattning av årliga dagsverks- och maskinkostnader för återväxtåtgärder och röjning på ny- tillkommande och eftersläpande kal— marker (milj. kr) . Uppskattning av kostnader skogsodlingsmaterial ..... Tabell 8.2.1. Skogsvårdsstyrelsernas plantåtgång för åren 1965—1967 procentuellt fördelad på trädslag och omskolningsgrad ...... Tabell 8. 2. 2 Av Skogsstyrelsen fast- ställda prisklasser (Kr per 1000 plantor) för skogsvårdsstyrelsernas tall- och granplantor år 1967. (Enligt bilaga till Skogsstyrelsens cirkulärskrivelse A nr 70/1966) . . Tabell 8.2.3. Kostnad 1 kronor per kg frö av tall resp. gran inom vissa län är 1967 ...... Tabell 8.2.4. Uppskattning betr. ny- tillkommande kalmarker av årliga kostnader för plantor resp. frö för fältsådd Tabell 8.2.5. Uppskattning betr. eftersläpande kalmarker av årliga kostnader för plantor resp. frö för fältsådd . . Sammanfattning av totala kostnader för återväxtåtgärder och röjning. Tabell 8.3.1. Sammanfattning om- rådesvis av uppskattningar rörande årliga kostnader (milj. kronor) för arbetskraft, maskiner och skogsod- lingsmaterial .

för

9 Hittillsvarande återväxtåtgärder och

röjning. . .

Tabell 9.1. Under åren 1963—1967 utförda återväxtarbeten och röj- ningar i 1 OOO-tal hektar med fördel- ning på län och skogsägarkategorier. Genomsnitt för 5-årsperioden . . . Tabell 9.2. Återväxtåtgärder och röjning under tidsperioderna 1942——

80

81

82

82

83

84

85

86

86

87

88

89

89

90

91

SOU 1969: 32

1946, 1947—1951, 1952—1956 och deltal för tre femårsperioder under

Tabell 12.4. Skogsmarkens fördel- ning på huggningsklassgrupper. Me-

SOU 1969: 32

1957—1961. .......... åren 1953—1967 ........ 102

Hela riket alla ägarkategorier. Års- Tabell 12.5. Uppskattning av totala medeltal i 1000-tal ha för perioderna 92 arealer eftersläpande kalmarker

(1000-tal ha) .......... 102

10 Jämförelse mellan utredningens upp— Tabell 12.6. Sammanställning av skattningar och hittillsvarande aktivitet uppskattningar rörande totala årliga beträffande återväxtåtgärder och röjning 93 kostnader (milj. kronor) för arbets- Tabell 10.1. Jämförelse av utred- kraft, maskiner och skogsodlings- ningens uppskattningar för kom- material enligt utredningens grund- mande årliga återväxtåtgärder och alternativ ............ 102 röjning med enligt officiell statistik Tabell 12.7. Sammanfattning av upp- genomsnittligt under åren 1963— skattade årliga arealer skogsodling, 1967 utförda återväxtåtgärder och maskinell markberedning, hygges- röjning(1000-tal ha) ....... 94 rensning, hyggesbränning och röj- Tabell 10.2. Jämförelse av utred- ning på nytillkommande och efter- ningens kostnadsuppskattningar för släpande kalmarker. Enligt utred- kommande årliga återväxtåtgärder ningens grundalternativ, exkl. åker- och röjning med kostnaderna enligt plantering ............ 103 grundmaterial till officiell statistik Tabell 12.8. Sammanställning av för under perioden 1963—1967 i grund-, minimi- och maximiupp- genomsnitt per år utförda återväxt- skattningar rörande totala årliga åtgärder och röjning samt uppgifter arealer för skogsodling med förbere- om stödgivning till åtgärderna inom delsearbete, totalt årligt frö- och det enskilda skogsbruket (Kol 2— plantbehov samt totala årliga kost- 15, milj. kr; kol 16 och 17, 1000- nader för arbetskraft, maskiner tal ha) ............. 94 och skogsodlingsmaterial ..... 104 11 Alternativa kalkyler runt utredning- ens uppskattningar ......... 95 Tabell 11.1. Minimiuppskattning ang. årligt behov av återväxtåtgär- der och röjning på nyttillkommande

och eftersläpande kalmark. . . 96

Tabell 11.2. Maximiuppskattning

ang. årligt behov av återväxtåtgär- der och röjning på nytillkommande

och eftersläpande kalmark. . . 97

Tabell 11.3. Alternativa upspkatt- ningar rörande årliga återväxtåtgär- der på nedlagd jordbruksmark 99 12 Tabellsammanfattning ....... 100

Tabell 12.1. Sammanställning av Sveriges skogsmarksareal ..... 101 Tabell 12.2. Skogsmarkens procen- tuella fördelning på skogsägarkate- gorier. Medeltal för perioden 1953—

1962 .............. 101

Tabell 12.3. Skogsmarkens procen- tuella fördelning på huggningsklass- er. Medeltal för perioden 1953—1962 101

1. Utredningsuppdraget och arbetets uppläggning

Skogsbruksutredningens direktiv finns in- förda i Post- och Inrikes Tidningar nr 110/ 1962. En utförlig redogörelse för direkti- ven är återgiven i utredningens betänkan- de angående skogsvägar (SOU 1963: 71).

För att kunna lösa sina uppgifter såsom de angivits i de ursprungliga direktiven och i senare till utredningen överlämnade upp— drag, särskilt vad gäller användningen av skogsfrö och skogsplantor, har utredningen insamlat, bearbetat och sammanställt ma- terial rörande nuvarande skogstillstånd samt den sannolika utvecklingen därav under de närmaste decennierna. På grundval av detta material har en uppskattning skett av beho- vet av skogsvårdsåtgärder och kostnaderna därför. Uppskattningen har tillkommit ge— nom av utredningen verkställda special- analyser och bedömningar, gjorda bl. a. i samarbete med expertis från skogshögsko- lan, varvid särskilt må nämnas laborator Ulf Bärring samt professorerna Charles Carbonnier och Nils-Erik Nilsson. Vissa ti- digare utredningar på skogsområdet har på liknande sätt behandlat nämnda problem. Härvid må främst hänvisas till 1955 års skogsvårdsutredning (SOU 1958: 30).

Skogsbruksutredningens ställningstagan— den har i vissa avseenden nära sammanhang med det arbete som utförs av skogspoli— tiska utredningen, som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsattes den 3 juni 1965. Fortlöpande kontakt har hållits med denna utredning.

SOU 1969: 32

För att på ett ur arbetssynpunkt ända- målsenligt sätt slutföra sina uppdrag har Skogsbruksutredningen för avsikt att fram- lägga två betänkanden dels ett rörande an- vändningen och kontrollen m.m. av skogs- frö och skogsplantor, dels ett avseende öv- riga återstående utredningsuppdrag. Det i det föregående nämnda underlagsmateria- let berör båda dessa betänkanden. Materia- let torde därutöver även vara av värde för skogspolitiska utredningen samt ha ett rent allmänt intresse. För att undvika dubbelte- dovisning samt för att så snart som möjligt göra materialet allmänt tillgängligt har ut- redningen ansett lämpligt att framlägga det i en särskild tabellsammanställning med vis- sa kommentarer.

Skogsbruksutredningen vill betona att de i förevarande betänkande framlagda kalky- lerna är uppskattningar och generalisering- ar för större områden och att de därför ej får uppfattas som ett av utredningen fö- reslaget program för det framtida, konkre- ta handlandet i enskilda fall i vad t. ex. av- ser återväxtåtgärdernas geografiska omfatt- ning, lokalisering, intensitet etc. Syftet med uppskattningarna är att de skall tjäna som ett underlag för utredningens vidare över- väganden och ställningstaganden.

2. Områdesindelnin gar

De i förevarande betänkande framlagda kal- kylerna bygger i vad avser arealer och där— med sammanhängande geografiska områdes- indelningar huvudsakligen på de olika slag av indelningar som tillämpas i samband med riksskogstaxeringen. I det följande lämnas vissa uppgifter angående indelningarna.

Riksskogstaxeringens indelning i fem re- gioner är den grundläggande, men taxering- ens redovisning sker även med indelning i län och länsdelar samt i tillväxtområ- den (jfr. Riksskogstaxeringen åren 1953— 1962; skogshögskolans institution för skogs- taxering, serien Rapporter och Uppsatser, nr 9/1965). Riksskogstaxeringen betraktar regionindelningen som en arbetstekniskt mo- tiverad indelning.

Regionindelningen framgår av karta 2.2. Följande uppställning utgör ett komplement till nyssnämnda karta.

Regioner

Region I Norrbottens och Västerbottens län. Region II Västernorrlands län, landskapet Jämtland samt Storsjö församling av Öv- re Ljungadalens kommun inom Härjeda- len. RegiOn III Landskapet Härjedalen utom Storsjö församling av Övre Ljungadalens kommun samt Gävleborgs och Koppar- bergs län. Region IV Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Värmlands, Öre-

10

bro, Skaraborgs, Älvsborgs, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Östergötlands län. Region V Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands och Göteborgs och Bohus län.

Länsdelar

Norrbottens län: lappmark resp. kustland Västerbottens län: lappmark resp. kustland Västernorrlands län: Ångermanland resp. Medelpad Jämtlands län: Jämtlandsdelen (landskapet Jämtland inklusive Storsjö församling av Övre Ljungadalens kommun inom Härje- dalen) resp. Härjedalsdelen (landskapet Härjedalen exklusive Storsjö församling av Övre Ljungadalens kommun) Gävleborgs län: Hälsingland resp. Gästrik- land Kopparbergs län: Särna och Idre kommuner resp. länet i övrigt Älvsborgs län: Dalsland resp. Västergöt- landsdelen Kalmar län: norra resp. södra landstingsom- rådet

Riksskogstaxeringens indelning i sex till- växtområden tillämpas enligt taxeringsinsti- tutionen främst i biologiskt-klirnatiskt mo— tiverade sammanhang. Indelningen framgår av karta 2.1. och av karta 2.2. Följande uppställning utgör komplement till nyss- nämnda kartor.

SOU 1969: 32

Till växtområden

Tillväxtområde I Norrbottens och Väster- bottens läns lappmarker, Jämtlands län samt Särna och Idre kommuner av Kop- parbergs län. Tillväxtområde II Norrbottens och Väster- bottens läns kustland, Västernorrlands län samt Hälsingland. Tillväxtområde III Gästrikland, Koppar- bergs län utom Särna och Idre kommu- ner samt Nyskoga församling, Finnskoga- Dalby och Norra Ny kommuner av Värm- lands län. Tillväxtområde IV Resterande del av Värm- lands län samt Örebro, Västmanlands, Uppsala, Stockholms, Södermanlands och Gotlands län. Tillväxtområde V Östergötlands, Skara- borgs, Älvsborgs, Jönköpings, Krono— bergs, Kalmar samt Göteborgs och Bohus län. Tillväxtområde VI Hallands, Blekinge, Kris- tianstads och Malmöhus län.

Indelningen i industriområden är den av virkesbalansutredningen i dess betänkande Virkesbalanser 1967 (SOU 1968: 9) använ— da. Den framgår av kartorna 2.1. och 2.2. Följande uppställning utgör komplement till kartorna.

I ndustriområden

I 3. Norrbottens och Västerbottens län

I b Västernorrlands län samt landskapet Jämtland och Storsjö församling i Övre Ljungadalens kommun av Härjedalen Il Landskapet Härjedalen utom Storsjö för- samling i Övre Ljungadalens kommun samt landskapet Hälsingland och Hamra församling i Los kommun av landskapet Dalarna III Landskapet Gästrikland samt Koppar- bergs, Västmanlands, Uppsala och Stock- holms l'a'n

IV a Värmlands och Örebro län samt land—

. skapet Dalsland

IV b Skaraborgs, Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län utom landskapet Dals- land

SOU 1969: 32

V Södermanlands, Östergötlands och Got- lands län VI Kalmar, Jönköpings, Kronobergs, Ble- kinge, Malmöhus, Kristianstads och Hal- lands län

Skogsbruksutredningen har på karta 2.1. redovisat gränsen för svårföryngrad skog i norra Sverige (jfr. 25 & skogsvårdslagen samt Kungl. Skogsstyrelsens år 1964 reviderade anvisningar rörande tillämpningen av skogs- vårdslagen). På karta 2.1. har även barr- skogsgränsen inlagts (jfr. Uppskattning av Sveriges skogstillgångar, SOU 1932: 26).

Av skogshögskolans institution för skogs- taxering har Skogsbruksutredningen erhållit material med viss ytterligare uppdelning. Sålunda har domänverkets s. k. skogsodlings- gräns inlagts på kartor, varvid ifrågavaran- de gräns av institutionen schematiskt upp- dragits även över marker som är belägna mellan kronans områden. För de nordliga- re länen har även skett en uppdelning i höjdområden (jfr. aVSnitt 4.2).

För översiktliga redovisningar har skogs- bruksutredningen tillämpat en uppdelning av landet i norra och södra Sverige. Till norra Sverige har därvid hänförts norr- landslänen jämte Kopparbergs län (jfr. kar- ta 2.2.).

I en sammanfattande tabell 2.1. redo— visas de i det tidigare nämnda områdesin- delningarna.

11

Tabell 2.1. Områdesindelningar

Höjd över Region enl. havet riksskogs- Tillväxt- Industri- Lån Delområde m taxeringen område område Norra Sverige BD Norrbottens lappmark ovan skogsodl.gränsen 0—500 I I Ia » » » 500+ I I Ia » nedan » 0300 I I Ia >> » » 300—500 I I Ia » » » 500+ I I Ia kustland 0—300 I II Ia » 300+ I II Ia AC Västerbottens lappmark ovan skogsodl.gränsen 0—500 I I Ia » » » 500+ I I Ia » nedan » 0—300 I I Ia » » » 300—500 I I Ia >> » » 500+ I I Ia kustland 0—300 I II Ia » 300+ I II Ia Z Jämtlands Jämtlandsdelen ovan 0—500 II I Ib skogsodl.gränsen 500+ II I Ib Jämtlandsdelen nedan 0—300 II I Ib skogsodl.gränsen 300—500 II I Ib 500+ II I Ib Härjedalsdelen ovan 300—500 III I II skogsodl.gränsen 500+ III I II Härjedalsdelen nedan 0—300 III I II skogsodl.gränsen 300—500 III I II 500+ III I II Y Västernorrlands Ångermanland 0—300 II II Ib Medelpad 300+ II II Ib X Gävleborgs Hälsingland 0—300 III II II 300+ III II II Gästrikland 0—500 III III III W Kopparbergs Särna och Idre kommuner ovan skogsodl.gränsen 500+ III I 111 Särna och Idre kommuner 300—500 III I III nedan skogsodl.gränsen 500+ III I III lånet ovan skogsodl.gränsen exkl. Särna och Idre 500+ III III III länet nedan skogsodl.gränsen 0—300 III III III exkl. Särna och Idre 300—500 III III III 500+ III III III Södra Sverige S Värmlands 0—300 IV Ill 0. IV IVa 300—500 IV Ill 0. IV IVa 500+ IV Ill 0. IV IVa T Örebro —- IV IV IVa U Västmanlands _ IV IV III C Uppsala — IV IV III B Stockholms — IV IV 111 D Södermanlands — IV IV V E Östergötlands — IV V V 12 SOU 1969: 32

Tabell 2.1. (forts.)

Höjd över Region enl. havet riksskogs- Tillväxt- Industri-

Län Delområde rn taxeringen område område

R Skaraborgs — IV V IVb P Älvsborgs Dalsland — IV V IVa Västergötlandsdelen -— IV V IVb

F Jönköpings — IV V VI

G Kronobergs — IV V VI

H Kalmar norra landstingsområdet — IV V VI södra » — IV V VI

I Gotlands — V IV V

O Göteb o. Bohus — V V IVb

N Hallands — V VI VI

K Blekinge -— V VI VI

L Kristianstads — V VI VI

M Malmöhus —— V VI VI

3. Definitioner och förkortningar

I förevarande avsnitt har medtagits sådana definitioner och förkortningar som tilläm- pats av utredningen och som hänför sig till flera av de i betänkandet redovisade ta- bellerna. I vissa fall återfinns tillämpade definitioner och förkortningar i direkt an- slutning till resp. tabell.

Definition av ägarkategorier

Följande definitioner hänför sig främst till tabellerna i avsnitt 4.1. De är hämtade ur Riksskogstaxeringen åren 1953—1962; skogs- högskolans institutiOn för skogstaxering, se- rien Rapporter och Uppsatser, nr 9/1965. Trots att de icke helt överensstämmer med den nuvarande uppdelningen på ägarkate- gorier har utredningen icke funnit det möj- ligt att frångå densamma, eftersom grund— materialet är sorterat i enlighet med den an- givna indelningen.

Kronoskogar omfattar kronoparker, sta- tens utarrenderade jordbruksdomäners sko- gar, statens flygsandsfält, kronolägenheter, civila boställens skogar, kronoöverloppsmar- ker och oavmätta kronomarker eller med andra ord staten tillhöriga skogar, vilka står under domänverkets förvaltning och vilkas avkastning tillföres domänfonden.

Övriga allmänna skogar omfattar kyrko- fondens, biskopslöneregleringsfondens och övriga ecklesiastika skogar, statens till bergs- hanteringens understöd anslagna skogar, renbetesfjällens skogar, härads— och socken-

allmänningars, allmänna inrättningars och stiftelsers skogar, skogar tillhörande lant- bruksnämnder, skogar hörande till Skogs- sällskapet, städers skogar, kommuners sko- gar, kronohemman med upplåten åborätt m.fl. Vissa staten tillhöriga skogar av rela- tivt liten omfattning, vilka förvaltas av an- nan myndighet än domänverket, såsom vat— tenfallsstyrelsen, arméförvaltningen m.fl., ingår bland övriga allmänna skogar.

Aktiebolagsskogar omfattar skogar tillhö- rande aktiebolag.

Övriga enskilda skogar omfattar fidei- kommisskogar, godsens och herresätenas skogar, bondehemmanens skogar, skogar tillhöriga bolag, som ej har karaktär av ak- tiebolag, samt s.k. kronohemman och kro- nonybyggen i Norrbottens och Västerbot— tens län.

Alla »övriga enskilda skogar» belägna i Norrland, Kopparbergs län samt i följan- de storkommuner inom Värmlands län: Finnskoga-Dalby, Norra Ny, Ekshärad, Gus- taf-Adolf, Hagfors stad, Norra Råda, Vit- sand, Östmark, Fryksände, Gunnarskog, Brunskog, Arvika stad, Älgå, Eda, Köla, Järnskog, Töcksmark, Holmedal, Årjängs köping och Sillerud redovisas som bonde- skogar. I övriga Svealand redovisas »övriga enskilda skogar» med en skogsmarksareal inom en och angränsande kommuner under 400 hektar som bondeskog och med en mot- svarande areal av 400 hektar eller däröver som godsskog. I Götaland är motsvarande

gräns mellan bondeskog och godsskog 200 hektar.

Definition av huggningsklasser

Definitionerna är hämtade ur betänkandet Virkesbalanser 1967 (SOU 1968: 9).

Hkl A. Skogsmark under föryngring, var- vid skiljs mellan kal (A: 1) och plantbevuxen mark (A: 2).

A:]. All skogsmark där slutenhetsgraden ej uppgår till 0,3 (Betr. slutenhetsgrad se de- finition längre fram i detta avsnitt.)

A: 2. Såsom plantbevuxen mark av hugg— ningsklassen A betecknas byggen bevuxna med plantor under tre års ålder och med en slutenhetsgrad av 0,3 eller däröver.

Hkl B. Plantskog samt yngre (utveck- lingsbar) skog i tidigare utvecklingsstadium, i vilka eventuella avverkningar under den tid, för vilken åtgärdsförslag upprättas, an- ses få karaktär av röjningsgallring. I denna huggningsklass redovisas två underavdel- ningar:

B: 1. Yngre plantskog med en medelhöjd under 1,3 m.

B: 2. Äldre plantskog och ungskog. Gränsen mellan huggningsklass B: 2 och C bestäms av att inom B: 2 det beräknade utbytet utgörs i huvudsak av ved under 10

cm och inom C av massaved eller ved över 10 cm.

Hkl C. Yngre (utvecklingsbar) skog i se- nare utvecklingsstadium.

Hkl D. Skog som på grund av ålder och allmän utveckling anses böra hänföras till äldre skog. Huggningsklass D uppdelas med avseende på kommande behandling i föl- jande klasser:

D: ]. Skog som tills vidare bör behand- las med beståndsvårdande huggning.

D: 2. Skog om vilken tveksamhet kan rå- da, huruvida den tills vidare bör gallras el- ler om den bör avvecklas inom 20 år.

D: 3. Skog som bör avvecklas inom 20 år.

Anm: På svagare boniteter kan skog av massavedsdimensioner beteckna slutstadiet och följaktligen redovisas i olika underav- delningar till huggningsklaSS D. I allmän-

het är dock gränsen mellan huggningsklass C och D: 1 karakteriserad av att timmerut- byte i större utsträckning börjar utfalla i den senare huggningsklassen.

Hkl E. Skog av onormal sammansätt- ning eller i övrigt av sådan beskaffenhet att den snarast bör avverkas. (Jfr. vidare SOU 1968: 9).

Definition av åtgärdsklasser

I vissa tabeller har huggningsklasserna sam- manförts i grupper med avseende på ut- vecklingsstadium och därmed sammanhäng- ande typ av åtgärder. Utredningen har till- lämpat följande indelning.

Kalmark (förkort. K): Huggningsklass A. Hkl A omfattar visserligen, inom klassen A: 2, sådda eller plantbevuxna marker med en plantålder understigande tre år och med en slutenhetsgrad av minst 0,3, d.v.s. i praktiken huvudsakligen nykultiverade om- råden. Med hänsyn till att någon särredo- visning av denna mark för taxeringsperio- den 1953—1962 (jfr. taxeringsinstitutionens rapport nr 9/1965) ej publicerats samt att enligt uppgifter från skogshögskolans tax- eringsinstitution omfattningen av hkl A: 2 synes vara av så ringa storlek att ifrågava- rande arealer icke kan anses ha någon egentlig inverkan på utredningens översikt- liga uppskattningar, har hela huggnings- klass A i dessa betecknats som kalmark. Viss särredovisning av hkl A: 2 har givits iSOU 1958: 30 och iSOU 1958: 45.

Gallringsskog (förkort. G): Huggnings— klasserna B: 1, B: 2, C och D: 1.

Slutavverkningsskog (förkort. S): Hugg- ningsklassema D: 2, D: 3 och E.

Definition av vegetationstyper

Definitionerna har erhållits från skogshög- skolans taxeringsinstitution.

I avsnitten 4 och 5 förekommer redo— visningar där skogsmarken är uppdelad på vegetationstyper. Vegetationstypema har de- finierats med ledning av riksskogstaxering- ens beskrivning av bottenskikt, fältskikt och trädskikt. Följande typer har urskiljts av institutionen.

Lavrika skogar. Bottenskiktet domineras av lavar. Varierande fältskikt.

Mossrika skogar; lingontyp. Bottenskik- tet domineras av friskmarkmossor men har ofta inslag av lavar. Fältskiktet domineras av lingon eller andra ris, som vanligtvis indikerar en något torrare vegetationstyp.

Mossrika skogar; blåbärstyp. Bottenskik- tet domineras av friskmarkmossor. Fältskik- tet domineras av blåbär.

Mossrika skogar; fuktig typ. Bottenskik- tet domineras av friskmarkmossor men har inslag av sumpmossor. Fältskiktet varierar men har ofta inslag av odon och skvatt- ram m.fl. ris, som vanligen är förbundna med fuktiga typer.

Lågört- och gräsrika skogar. Bottenskik- tet domineras av friskmarkmossor. Fältskik- tet har inslag av låga örter eller gräs, det senare med en arealtäckning av minst 25 %. Avgränsningen mot blåbärstypen är ganska oskarp.

Högörtskogar. Bottenskiktet varierar men domineras vanligen av friskmarkmossor. Fältskiktet har inslag av höga örter.

T allsumpskogar. Bottenskiktet domineras av sumpmossor, trädskiktet består av tall.

Övriga sumpskogar, Bottenskiktet domi— neras av sumpmossor, trädskiktet varierar men utgörs oftast av gran och björk.

Definition av bonitet

Definitionerna är hämtade ur betänkandet Virkesbalanser 1967 (SOU 1968: 9).

Skogsmarkens godhetsgrad eller bonitet anges genom ett klassificeringssystem som konstruerats av Tor Jonson och som da- terar sig från år 1914. Boniteringen är av- sedd att karakterisera Skogsmarkens pro- duktionsförmåga och sker med hjälp av ta- beller, som har ingång efter beståndets me- delhöjd och ålder. Tabellerna gäller endast för någorlunda likåldriga och med låggall- ring skötta skogar, varför boniteringen i stor utsträckning utgör en subjektiv bedöm- ning.

Jonsons system har åtta klasser varvid bonitet I anger den bästa bonitetsklassen och bonitet VIII den sämsta. Jonson angav

även vilken genomsnittlig produktion som skulle kunna erhållas vid 100 års omlopps- tid under ideala beståndsbetingelser. Följan- de uppställning, som är hämtad ur Praktisk skogshandbok, ger en jämförelse mellan Jonsons bonitetsklasser och idealbonitet.

Jonsons bonitetsklasser I II III IV Idealbonitet rn3 ...... 10,5 8,0 6,0 4,5 Jonsons bonitetsklasser V VI VII VIII Idealbonitet m8 ....... 3,4 2,5 1,8 1,2

Enär diverse svagheter i boniteringssys- temet under många år kritiskt har diskute- rats vill utredningen hänvisa till vad som sägs härom i SOU 1968: 9, sid. 105—107.

Definition av slutenhetsgrad

Definitionerna är hämtade ur Tekniska no- menklaturcentralens publikation nr 43, 1969 och ur riksskogstaxeringens instruktion för fältarbete.

Med slutenhet förstås ett bestånds täthet. Slutenheten anges i relativa tal (tiondelar) med utgångspunkt från bl. a. stamantal (arealslutenhet) resp. volym (massasluten- het). Fullslutenhet betecknas 1,0.

Arealslutenhet anger hur stor del av ett bestånds areal som utnyttjas för virkespro- duktion.

Massaslutenhet anger förhållandet mellan ett bestånds volym och volymen enligt nå- gon erfarenhetstabell, vanligen Jonsons in- tensitetstabell.

Begreppet massaslutenhet används av riks- skogstaxeringen i bestånd med en medel- höjd av fem meter och däröver medan arealslutenhet används för bestånd under fem meter.

Vid slutenhetsgradema 0,1 och 0,2 är marken så lågt utnyttjad, att den skall re- dovisas som kalmark.

Slutenhetsgrad 1,0 för plantskog anses fö- religga om plantförekomsten bedöms fullt tillräcklig för att på sikt helt utnyttja mar- kens produktionsförmåga.

4 Grundmaterial avseende skogstillstånd

4.1. Riksskogstaxeringen åren 1953—1967

I vad avser beskrivningar av skogstillstån- det bygger Skogsbruksutredningens uppskatt- ningar på material från riksskogstaxering— en åren 1953—1962, delvis publicerat i se- rien Rapporter och Uppsatser, nr 9/1965, utgiven av skogshögskolans institution för skogstaxering. På grund av systemet för taxeringens uppläggning återger resultaten skogstillståndet som det i genomsnitt varit under tioårsperioden 1953—1962.

I tabell 4.1.1. återges skogsmarkens tota- la omfattning samt dess procentuella för- delning på skogsägarkategorier inom länen (betr. områdesindelningar och ägarkatego- rier jfr avsnitten 2 och 3) jämte fördelning på norra och södra Sverige i enlighet med Skogsbruksutredningens översiktliga indel- ning av landet (jfr avsnitt 2 och karta 2.2.).

Av tabell 4.1.2. framgår skogsmarksarea- lens omfattning i lOOO-tal ha med fördel- ning på delområden, län och ägarkategorier samt dess procentuella fördelning på hugg- ningsklasser. Redovisningen av huggnings- klassfördelningen ger informationer om skogstillståndet och om skogsskötselpro- grammet så som det genomsnittligt varit under perioden. Beträffande redovisningen av ägarkategorier bör observeras att denna i länsredovisningarna ej är enhetlig för hela landet (jfr avsnitt 3) men att i de samman- fattande uppgifterna för norra och södra Sverige resp. hela riket en enhetlig indel-

ning i fyra ägarkategorier tillämpats.

För att få en uppfattning om tendenserna i utvecklingen beträffande huggningsklass- fördelningen redovisas i tabell 4.1.3. en sammanställning av genomsnittssiffror för de tre femårsperioderna 1953—1957, 1958— 1962 och 1963—1967. Materialet har sam- manförts i fyra grupper av huggningsklas- ser. Beträffande denna gruppering torde ob- serveras att den av redovisningstekniska skäl avviker något från utredningens i andra sam- manhang tillämpade uppdelning på tre åt- gärdsklasser (jfr avsnitt 3). I tabellens för- sta avsnitt är materialet fördelat på fyra länsgrupper och med en mellan länsgrup- perna i viss mån varierande ägarkategoriin- delning. Materialet i tabellens andra av- snitt är grupperat i norra och södra Sve- rige och i fyra ägarkategorier.

Tabell 4.1.1. Skogsmarkens procentuella fördelning på skogsägarkategorier inom länen. Medel- tal för perioden 1953—1962.

_____________________.——————————————

Område

Norrbottens län därav lappmark » kustland Västerbottens län därav lappmark » kustland Jämtlands län därav Jämtlandsdelen » Härjedalsdelen Västernorrlands län därav Ångermanland » Medelpad Gävleborgs län därav Hälsingland » Gästrikland Kopparbergs län därav Särna-Idre » länet i övrigt Värmlands län Örebro län Västmanlands län Uppsala län Stockholms län Södermanlands län Östergötlands län Skaraborgs län Älvsborgs län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Göteborgs o Bohuslän Hallands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län

Norrlandslänen Svealandslänen Götalandslänen Norra Sverige Södra Sverige Hela riket

Krono- Övriga Aktie- skog bolag

53,5 64,7 39,6 32,5 42,3

vo

Url—- »— . . _ _ _ . POPPPPOPO'FOJOO) QOOOOOOR-ÄJÅMNIOXQOwh-ÄOOOOONHOXAOOO

».

t—nu—n _ Juul—quem

».

åleOOGNN

no

Hough

?. omwcw

PHP” Jahn» Nkow

N eps

6,6 19,0

allm.

5,5

15,7 24,9

Övriga enskilda

Totalt

ms wa MJ ”A wp MJ && np Mp %& un %& %; un wp M; mp nn ha en ny mn nn un mn nn &; 59 np &; %J ms %; mn %s MA 39,1 52,8 81,2

71,6 50,6

samtl.

vvs.

mmlelllllllllllllllll

».

onhqao

».

i-Iwa-l Ny!—'N)

».

»:

hob-ou»

... wypuq

».

mu—t—n—n SFP:—'.'” MOHONXONU)

v

... Håll xlO

3,5

img img img img im» imp imp imp img img img imp im» imp img img img img img imp im» lmp imp 1wb img img iwp im» im» imp imo img img imp im» lwp lmn img img 100,0 100,0 100,0

1 000-

Summa tal ha

___—___!”

3 957 2 188 1 769 3 202 1 960 1 242 2 549 1 924 625 1 899 1 330 569 1 454 1 131 323 2 031 224 1 807 1 271 535 371 293 391 338 552 351 648 666 607 689 137 151 200 173 265 64

13 061 5 230 4 503

15 092 7 702 22 794

___—__________—————— Anm: Godsskogar redovisas ej separat i Norrlandslänen samt i Kopparbergs och de nordliga kom-

munerna av Värmlands län.. Med undantag av hektaruppgifterna samt uppgifter f gör tabellen en avskrift ur Rapporter och Uppsatser, institution för skogstaxering.

ör Norra Sverige och Södra Sverige ut- 1965 nr 9, utgiven av skogshögskolans

Tabell 4.1.2. Skogsmarkens procentuella fördelning på huggningsklasser. Medeltal för perioden 1953—1962. ___—___— Areal skogsm. Hu ggningsklass __ 1 000-

Område Agarkategori tal ha A B:] B:2 C D:] D:2 D:3 E Samtl. ___—ä—

Norrbottens län Kronoskog 2 117 11 4 10 17 16 5 33 4 100

Övr allmänna 237 9 4 11 18 20 5 30 3 100 Aktiebolag 386 7 3 16 29 20 5 17 3 100 Övr enskilda 1 217 8 3 17 28 22 4 13 5 100

Samtliga 3 957 9 4 13 21 18 5 25 5 100

därav lappmarken Kronoskog 1 415 11 4 8 14 14 6 38 5 100

Övr allmänna 173 9 5 10 20 16 4 33 3 100 Aktiebolag 180 9 4 14 24 12 6 26 5 100 Övr enskilda 420 11 4 15 23 16 6 20 5 100

Samtliga 2 188 11 4 10 17 14 6 33 5 100

» kustlandet Kronoskog 702 10 5 14 23 18 4 23 3 100

Övr allmänna 64 8 2 12 14 31 8 20 5 100 Aktiebolag 206 6 2 17 33 26 5 9 2 100 Övr enskilda 797 7 2 18 30 25 4 9 5 100

Samtliga 1 769 8 3 16 27 23 4 15 4 100

Västerbottens län Kronoskog 1 039 9 5 10 23 18 6 24 5 100

Övr allmänna 120 8 1 5 21 18 5 30 12 100 Aktiebolag 781 10 7 12 27 20 7 14 3 100 Övr enskilda 1 262 9 4 13 28 21 6 13 6 100

Samtliga 3 202 9 5 12 26 20 6 17 5 100

därav lappmarken Kronoskog 830 9 4 9 22 19 6 25 6 100

Övr allmänna 108 8 1 4 21 18 5 31 12 100 Aktiebolag 435 12 8 10 22 21 5 17 5 100 Övr enskilda 587 10 4 7 25 21 7 17 9 100

Samtliga 1 960 10 5 8 23 20 6 21 7 100

» kustlandet Kronoskog 209 11 7 16 25 15 6 17 3 100

Övr allmänna 12 4 4 21 13 25 8 19 6 100 Aktiebolag 346 7 6 16 32 18 9 10 2 100 Övr enskilda 675 7 4 18 31 21 6 9 4 100

Samtliga 1 242 7 5 17 31 19 7 11 3 100

Jämtlands län Allmänna skogar 279 7 2 8 21 25 13 20 4 100

Aktiebolag 1 185 8 2 7 31 25 7 16 4 100 Övr enskilda 1 085 8 2 9 30 25 7 13 6 100

Samtliga 2 549 8 2 8 29 25 8 15 5 100

därav Jämtlandsdelen Allmänna skogar 235 6 3 9 19 25 14 20 4 100

Aktiebolag 803 6 2 7 31 26 7 16 5 100 Övr enskilda 886 7 2 9 30 27 7 12 6 100

Samtliga 1 924 7 2 8 29 26 8 15 5 100

» Härjedalsdelen Allmänna skogar 44 10 1 4 31 28 6 19 1 100

Aktiebolag 382 12 2 7 32 21 6 16 4 100 Övrenskilda 199 13 2 7 28 20 7 16 7 100

Samtliga 625 12 2 7 31 21 7 16 4 100

Västernorrlands län Allmänna skogar 189 6 4 11 29 24 5 16 5 100

Anm: Betr. definition av huggningsklass jfr. avsnitt 3.

Tabell 4.1.2. (forts.)

____________________.__———_———

Areal skogsm. Huggningsklass __ 1000- Område Agarkategori tal ha A le B:2 C D:1 D:2 D:3 E Samtl. _____________—_—— Aktiebolag 843 6 2 12 34 25 5 12 4 100 Övr enskilda 867 6 2 14 32 28 4 10 4 100 Samtliga 1899 6 3 13 32 26 5 11 4 100 därav Ångermanland Allmänna skogar 140 11 27 25 5 16 5 100 7 4 Aktiebolag 590 7 3 13 33 24 4 12 4 100 Övr enskilda 600 6 2 16 31 26 4 11 4 100

Samtliga 1330 7 3 14 32 25 4 11 4 100

» Medelpad Allmänna skogar 49 5 1 10 35 24 6 15 4 100 Aktiebolag 253 5 2 10 34 28 6 12 3 100 Övr enskilda 267 4 1 11 32 32 7 9 4 100

Samtliga 569 5 2 11 33 29 6 11 3 100

Gävleborgs län Allmänna skogar 168 1 7 9 31 19 4 16 4 100 0 Aktiebolag 615 6 4 13 33 23 7 12 2 100 Övr enskilda 671 8 4 15 34 20 7 9 3 100

Samtliga 1454 7 5 13 33 21 7 11 3 100

därav Hälsingland Allmänna skogar 129 11 7 10 33 16 3 17 3 100 Aktiebolag 463 6 4 13 33 23 7 13 1 100 Övr enskilda 539 7 5 15 35 20 7 9 2 100

Samtliga 1 131 7 5 13 34 21 7 11 2 100

» Gästrikland Allmänna skogar 39 9 8 8 23 27 6 12 7 100 Aktiebolag 152 6 6 11 33 22 7 10 5 100 Övr enskilda 132 14 4 15 28 18 4 8 9 100

Samtliga 323 9 5 13 30 21 6 9 7 100

Kopparbergs län Allmänna skogar 460 12 2 7 23 19 6 27 4 100 Aktiebolag 663 7 5 9 28 27 6 17 1 100 Övr enskilda 908 7 2 9 31 25 6 16 4 100

Samtliga 2 031 8 3 9 28 24 6 19 3 100

därav Särna-Idre Allmänna skogar 157 16 l 5 13 13 7 39 6 100 Aktiebolag 38 18 5 4 15 18 4 33 3 100 Övr enskilda 29 17 0 11 20 26 2 17 7 100

Samtliga 224 17 1 6 15 15 6 35 5 100

» länet i övr. Allmänna skogar 303 10 3 7 28 23 5 21 3 100 Aktiebolag 625 6 5 10 28 27 7 16 1 100 Övr enskilda 879 7 2 9 31 25 6 16 4 100

Samtliga 1 807 7 3 9 30 25 6 17 3 100

Värmlands län Allmänna skogar 57 7 9 1 1 26 24 10 12 1 100 Aktiebolag 480 9 7 12 27 25 9 10 1 100 Bondeskogar 709 10 3 11 23 30 8 12 3 100 Gods 25 7 3 1 3 30 3 1 1 1 3 2 100

Samtliga 1 271 9 5 11 25 28 9 11 2 100

Örebro län Allmänna skogar 124 14 29 31 9 10 1 100 3 3 Aktiebolag 148 4 4 11 35 30 6 9 1 100 Anm: Betr. definition av huggningsklass jfr. avsnitt 3.

Tabell 4.1.2. (forts.)

Areal skogsm. Huggningsklass

__ 1 000- ___—__-

Område Agarkategori tal ha A B:1 B:2 C D:] D:2 D:3 E Samtl. Bondeskogar 217 4 3 13 34 29 6 8 3 100 Gods 46 8 5 16 25 30 4 9 3 100 Samtliga 535 4 4 13 32 30 6 9 2 100 Västmanlands län Allmänna skogar 96 4 4 9 35 30 6 7 5 100 Aktiebolag 90 6 4 11 32 32 5 7 3 100 Bondesko gar 164 7 2 13 32 29 5 8 4 100 Gods 21 7 4 18 35 25 4 6 1 100 Samtliga 371 6 3 12 33 30 5 7 4 100 Uppsala län Allmänna skogar 53 6 7 21 27 18 7 12 2 100 Aktiebolag 105 6 8 17 32 25 2 8 2 100 l Bondeskogar 116 7 4 12 33 23 4 14 3 100 * Gods 19 3 4 11 25 30 5 18 4 100 Samtliga 293 6 6 15 31 23 4 12 3 100 Stockholms län Allmänna skogar 62 8 5 11 31 23 8 12 2 100 Aktiebolag 45 9 6 14 32 26 5 7 1 100 Bondeskogar 216 7 2 8 32 26 7 14 4 100 Gods 68 9 6 11 31 25 5 10 3 ICO * Samtliga 391 8 4 10 31 25 7 12 3 100 j Södermanlands län Allmänna skogar 61 4 4 19 28 21 6 17 1 100 j Aktiebolag 22 6 3 9 41 22 8 11 0 100 j Bondeskogar 150 6 2 15 33 23 7 10 4 100 1 Gods 105 6 5 19 28 21 6 12 3 100 ; Samtliga 338 6 3 17 31 22 6 12 3 100 l Östergötlands län Allmänna skogar 83 4 4 13 27 24 9 17 2 100 Aktiebolag 79 5 5 11 28 29 7 14 1 100 Bondeskogar 267 7 3 14 28 27 6 12 3 100 Gods 123 5 4 13 28 25 7 15 3 100 Samtliga 552 6 4 13 28 27 6 13 3 100 i Skaraborgs län Allmänna skogar 71 6 5 13 23 28 12 12 1 100 & Aktiebolag 25 6 9 13 22 32 10 7 1 100 ; Bondeskogar 213 6 3 14 33 28 7 7 2 100 l Gods 42 6 7 14 27 25 8 11 2 100 * Samtliga 351 6 4 14 29 28 8 9 2 100 Älvsborgs län Allmänna skogar 59 6 8 12 25 24 10 13 2 100 Aktiebolag 40 6 3 11 28 28 6 17 1 100 Bondeskogar 500 6 2 11 34 29 6 9 3 100 Gods 49 10 4 9 23 32 6 12 4 100 Samtliga 648 6 3 11 32 29 6 10 3 100 därav Dalsland Allmänna skogar 12 6 9 6 21 30 6 20 2 100 Aktiebolag 19 7 4 14 21 32 4 17 1 100 Bondeskogar 147 5 3 7 30 38 3 12 2 100 Gods 15 9 7 5 20 31 4 23 1 100 Samtliga 193 5 4 7 28 37 3 14 2 100 » Västergötland Allmänna skogar 47 6 9 13 26 22 11 11 2 100 Aktiebolag 21 5 2 8 35 24 8 17 1 100

Anm: Betr. definition av huggningsklass jfr. avsnitt 3.

Tabell 4.1.2. (forts.)

____________________—..__—.——————-

Areal skogsm. Huggningsklass _. 1 000- Område Agarkategori tal ha A B :1 B:2 C D :1 D :2 D:3 E Samtl. Bondeskogar 353 6 2 12 36 25 7 8 4 100 Gods 34 1 1 2 10 24 33 8 7 5 100 Samtliga 455 7 12 34 25 7 9 3 100 Jönköpings län Allmänna skogar 60 6 7 15 28 24 8 11 1 100 Aktiebolag 34 4 3 12 35 24 5 16 1 100 Bondeskogar 539 5 3 15 35 25 7 8 2 100 Gods 33 8 6 1 5 3 1 22 6 1 1 1 100 Samtliga 666 5 4 15 34 25 7 8 2 100 Kronobergs län Allmänna skogar 56 3 8 16 25 20 10 18 0 100 Aktiebolag 72 4 7 15 34 26 5 8 1 100 Bondeskogar 440 6 2 13 41 25 5 6 2 100 Gods 39 5 3 17 33 23 7 10 2 100 Samtliga 607 5 3 14 38 24 6 8 2 100 Kalmar län Allmänna skogar 86 5 4 12 29 23 11 14 2 100 Aktiebolag 43 5 7 16 23 29 2 15 3 100 Bondeskogar 441 4 2 13 36 29 7 7 2 100 Gods 119 4 3 13 34 25 8 11 2 100 Samtliga 689 4 3 13 34 28 7 9 2 100 Gotlands län Allmänna och AB:s skogar 19 8 3 8 27 27 7 16 4 100 Bondeskogar 113 9 2 8 33 25 7 12 4 100 Gods 5 6 1 3 23 48 6 1 l 2 100 Samtliga 137 9 2 8 32 26 7 12 4 100 Göteborgs o Bohus län Allmänna och AB:s skogar 23 8 4 15 29 26 6 10 2 100 Bondesko gar 124 7 3 13 35 25 4 10 3 100 Gods 4 5 4 9 30 30 7 13 2 100 Samtliga 151 7 3 13 34 25 5 10 3 100 Hallands län Allmänna och AB:s skogar 29 3 8 24 31 23 5 5 1 100 Bondeskogar 149 8 4 18 33 24 4 6 3 100 Gods 22 5 4 19 31 27 6 6 2 100 Samtliga 200 7 5 19 32 24 4 6 3 100 Blekinge län Allmänna och AB:s skogar 17 2 5 16 30 31 10 6 0 100 Bondeskogar 135 5 3 18 37 24 5 5 3 100 Gods 21 5 4 15 26 30 6 10 4 100 Samtliga 173 5 3 17 36 26 5 5 3 100 Kristianstads län Allmänna och AB:s skogar 43 3 5 17 31 26 8 8 2 100 Bondeskogar 176 6 4 18 33 24 4 7 4 100 Gods 46 3 6 16 30 27 7 10 1 100 Samtliga 265 5 4 18 32 25 5 8 3 100 Malmöhus län Allmänna och AB:s skogar 10 4 4 18 26 30 9 9 — 100 Anm: Betr. definition av huggningsklass jfr. avsnitt 3. 22 SOU 1969: 32

Tabell 4.1.2. (forts.)

Areal skogsm. Huggningsklass _ 1 000- ___—— Område Agarkategori tal ha A B:1 B:2 C D:1 D:2 D:3 E Samtl. Bondeskogar 30 1 1 6 19 34 16 4 7 3 100 Gods 24 3 7 16 26 22 13 1 l 2 100 Samtliga 64 7 6 18 30 20 9 2 100 Norra Sverige Kronoskog 3 831 10 5 9 20 18 6 28 4 100 Övr allmänna 778 10 3 7 21 21 8 25 5 100 Aktiebolag 4 473 7 4 11 30 24 6 15 3 100 Övr enskilda 6 010 8 3 12 29 24 6 13 5 100 Samtliga 15 092 8 4 11 27 22 6 18 4 100 Södra Sverige Kronoskog 510 5 7 13 28 27 8 11 1 100 Övr allmänna 470 5 4 15 29 24 8 13 2 100 Aktiebolag 1 212 7 6 13 30 27 6 10 1 100 Övr enskilda 5 510 6 3 13 32 27 7 9 3 100 Samtliga 7 702 6 4 13 31 27 7 10 2 100 Hela riket Kronoskog 4 341 9 5 10 21 19 6 26 4 100 Övr allmänna 1 248 8 4 10 24 22 8 20 4 100 Aktiebolag 5 685 7 4 11 30 25 6 14 3 100 Övr enskilda 11 520 7 3 13 30 26 6 11 4 100 Samtliga 22 794 7 4 12 28 24 6 15 4 100 Anm: Betr. definition av huggningsklass jfr. avsnitt 3. SOU 1969: 32 23

Huggningsklassgrupp Mark un- Slutav- der för- Röjnings- Gallrings- verk- yngring skog skog ningsskog Huggningsklass D2+D3 A B:1+B:2 C+D:1 +E Samtliga Pe- 1 000- 1000- 1 000- 1 000- 1 000- __ riod tal tal tal tal tal Område Agarkategori nr ha % ha % ha % ha % ha % Norrbottens- och Kronoskog 1 299 10 410 13 986 33 1335 44 3030 100 , Västerbottens län 2 354 11 523 16 1277 38 1188 35 3342 100 * 3 246 8 646 21 1168 37 1086 34 3146 100 Övriga 1 29 9 36 11 122 37 144 43 331 100 allmänna 2 29 8 51 14 151 40 144 38 375 100 3 40 11 63 16 155 41 122 32 380 100 Aktiebolag 1 102 9 193 17 585 50 275 24 1155 100 2 113 10 250 21 517 44 303 25 1183 100 3 80 7 255 21 597 48 295 24 1227 100 Övriga 1 181 7 397 16 1220 50 652 27 2450 100 enskilda 2 230 9 517 21 1227 49 527 21 2501 100 3 184 7 524 20 1309 49 644 24 2661 100 Samtliga 1 611 9 1036 15 2913 42 2406 34 6966 100 2 726 10 1341 18 3172 43 2162 29 7401 100 3 550 7 1488 20 3229 44 2147 29 7414 100 Norrlandsläneni Allmänna 1 37 6 100 16 284 47 192 31 613 100 övrigt skogar 2 57 9 75 11 347 52 184 28 663 100 3 37 6 93 14 335 50 203 30 668 100 Aktiebolag 1 149 6 381 15 1428 56 606 23 2564 100 2 221 8 325 12 1560 57 618 23 2724 100 3 182 7 390 15 1366 51 706 27 2644 100 Övriga 1 174 7 445 17 1418 54 588 22 2625 100 enskilda 2 211 8 350 13 1527 58 542 21 2630 100 3 180 7 373 13 1491 55 681 25 2725 100 Samtliga 1 360 6 926 16 3130 54 1386 24 5802 100 2 489 8 750 13 3434 57 1344 22 6017 100 3 399 7 856 14 3192 53 1590 26 6037 100 Svealandslänen Allmänna 1 58 6 132 15 443 49 275 30 908 100 skogar 2 98 11 117 13 446 49 239 27 900 100 3 68 7 155 17 415 45 291 31 929 100 Aktiebolag ] 93 6 249 16 888 59 281 19 1511 100 2 133 8 264 17 848 53 360 22 1605 100 3 104 7 342 21 791 49 377 23 1614 100 Övriga 1 164 6 380 14 1554 57 635 23 2733 100 enskilda 2 249 9 372 13 1536 55 639 23 2796 100 3 227 8 438 15 1448 51 740 26 2853 100 Samtliga 1 315 6 761 15 2885 56 1191 23 5152 100 2 480 9 753 14 2830 54 1238 23 5301 100 3 399 8 935 17 2654 49 1408 26 5396 100 Götalandslånen Allmänna 1 36 5 152 18 453 54 194 23 835 100 och aktiebolag 2 44 5 178 21 459 53 183 21 864 100 3 47 5 225 24 430 45 243 26 945 100 Övriga 1 169 5 645 18 2167 61 581 16 3562 100 enskilda 2 248 7 568 15 2262 60 667 18 3745 100 3 229 6 668 17 2217 57 786 20 3900 100

Anm: Definition av huggningsklass resp. skogsägarkategori jfr. avsnitt 3. Period nr 1 = 1953—1957, period nr 2 = 1958—1962, period nr 3 = 1963—1967.

Huggningsklassgrupp Mark un- Slutav- der för- Röjnings- Gallrings- verk- yngring skog skog ningsskog Huggningsklass D:2+D:3 A B:1+B:2 C+D:1 +E Samtliga Pe- 1 000- 1 000- 1 000- 1 000- 1 000- __ riod tal tal tal tal tal Område Agarkategori nr ha % ha % ha % ha % ha % Samtliga 1 205 5 797 18 2620 60 775 17 4397 100 2 292 6 746 16 2721 59 850 19 4609 100 3 276 6 893 18 2647 55 1029 21 4845 100 Norra Sverige Kronoskog 1 340 9 510 14 1293 35 1549 42 3692 100 2 430 11 588 15 1620 40 1386 34 4024 100 3 298 8 739 19 1488 39 1323 34 3848 100 Övriga 1 61 8 88 12 299 40 299 40 747 100 allmänna 2 85 11 90 11 339 43 280 35 794 100 3 71 9 123 15 352 44 261 32 807 100 Aktiebolag 1 287 6 659 15 2386 55 1037 24 4369 100 2 394 9 675 14 2430 53 1094 24 4593 100 3 304 7 765 17 2296 50 1176 26 4541 100 Övriga 1 405 7 938 15 3152 53 1481 25 5976 100 enskilda 2 525 9 963 16 3258 54 1305 21 6051 100 3 422 7 1001 16 3304 52 1606 25 6333 100 Samtliga 1 1093 7 2195 15 7130 48 4366 30 14 784 100 2 1434 9 2316 15 7647 50 4065 26 15462 100 3 1095 7 2628 17 7440 48 4366 28 15 529 100 Södra Sverige Kronoskog 1 22 5 91 18 264 53 120 24 497 100 2 27 5 108 21 293 55 101 19 529 100 3 22 4 126 23 247 46 146 27 541 100 Övriga 1 24 5 90 19 245 52 111 24 470 100 allmänna 2 22 5 88 19 253 53 109 23 472 100 3 32 6 108 21 251 48 131 25 522 100 Aktiebolag 1 69 6 215 18 702 60 186 16 1172 100 2 91 7 233 19 671 54 248 20 1243 100 3 77 6 307 24 623 48 286 22 1293 100 Övriga 1 283 5 929 17 3207 60 975 18 5394 100 enskilda 2 413 7 845 15 3293 59 1071 19 5622 100 3 398 7 1003 17 3161 55 1245 21 5807 100 Samtliga 1 398 5 1325 18 4418 59 1392 18 7533 100 2 553 7 1274 16 4510 57 1529 20 7866 100 3 529 6 1544 19 4282 53 1808 22 8163 100 Hela riket Kronoskog 1 362 9 601 14 1557 37 1669 40 4189 100 2 457 10 696 15 1913 42 1487 33 4553 100 3 320 7 865 20 1735 40 1469 33 4389 100 Övriga 1 85 7 178 14 544 45 410 34 1217 100 allmänna 2 107 8 178 14 592 47 389 31 1266 100 3 103 8 231 17 603 45 392 30 1329 100 Aktiebolag 1 356 6 874 16 3088 56 1223 22 5541 100 2 485 8 908 16 3101 53 1342 23 5836 100 3 381 7 1072 18 2919 50 1462 25 5834 100 Övriga 1 688 6 1867 16 6359 56 2456 22 11370 100 enskilda 2 938 8 1808 16 6551 56 2376 20 11673 100 3 820 7 2004 17 6465 53 2851 23 12140 100 Samtliga 1 1491 7 3520 16 11548 51 5758 26 22 317 100 2 1987 9 3590 15 12157 52 5594 24 23 328 100 3 1624 7 4172 18 11722 49 6174 26 23 692 100

Anm: Definition av huggningsklass resp. skogsägarkategori jfr. avsnitt 3. Period nr 1 = 1953—1957, period nr 2 = 1958—1962, period nr 3 = 1963—1967.

4.2 Specialbearbetning av riksskogstaxe- ringens material för åren 1953—1962

Som nämnts i avsnitt 1 har utredningen införskaffat visst, speciellt, material röran- de skogstillståndet. Som underlag för upp- skattningar beträffande framtida återväxt- och röjningsåtgärder har skogshögskolans institution för skogstaxering på grundval av taxeringsmaterial för tioårsperioden 1953— 1962 lämnat utredningen vissa eljest ej till- gängliga specialuppgifter. Även dessa upp- gifter ger en bild av vissa skogliga förhål- landen sådana de var i mitten av nyss- nämnda tidsperiod. Hektar-, procent- och promilleuppgifter stämmer ej alltid exakt inom en och samma tabell resp. de olika tabellerna sins emellan. Detta förhållande, som avser även vissa andra tabeller än de i här förevarande avsnitt, beror dels av avrundningseffekter, dels av att de i vissa fall baserats på skilda underlagsmaterial.

Taxeringsinstitutionen har lämnat mate- rial med finfördelning av åtgärdsklasserna kalrnark, slutavverkningsskog och gallrings- skog på vegetationstyper (jfr avsnitt 3) och för vissa delar av landet även med fördel- ning på höjdområden. I förekommande fall (jfr aVSnitt 2) har fördelning även gjorts på områden ovan resp. nedan skogsodlings- gränsen. Vidare har material lämnats rö- rande den slutawerkningsmogna skogens fördelning på olika typer av trädbestånd.

Finfördelningen av materialet har gjorts främst för att ur återväxtbiologiska och skogsekonomiska synpunkter erhålla bästa möjliga grund för de uppskattningar röran- de behovet av återväxtåtgärder och röjning, som redovisas i avsnitt 5. Härjämte har ma- terialet även varit nödvändigt som grund för uppskattningarna i avsnitten 6—8.

I tabell 4.2.1. har det mera finfördelade material som redovisas i tabell 4.2.3. sam- manställts i översiktlig form.

Tabell 4.2.2. ger en översiktlig bild av skogstillstånd och ägarförhållanden för skogsmarksarealen ovan skogsodlingsgrän- sen. I Norrbottens län finns på kronosko- garna inom kustlandet ca 20 000 ha skogs- mark som är belägen ovan skogsodlings-

gränsen. Denna areal har ej medtagits i ta- bellen. En mera differentierad redovisning med samtidig gruppering på såväl län, åt- gärdsklass som ägarkategori hade i och för sig varit önskvärd. På grundval av riks— skogstaxeringens material vilket inhämtas genom stickprovsmetodik är en sådan fin- fördelning emellertid ej möjlig att göra med godtagbar statistisk säkerhet. Utredningen har, främst med hänsyn till sina uppdrag rörande frö- och plantförsörjningen, bedömt det lämpligt att i förevarande sammanhang lämna en särskild redovisning för dessa ur återväxtbiologisk och skogsekonomisk syn- punkt speciella områden.

I tabell 4.2.4. redovisas den slutavverk- ningsmogna skogen områdesvis med för- delning på trädbestånd. Trädbeståndstyper- na definieras enligt följande:

Tallskog: Tall uppgår till minst 7/ 10 av beståndets grundyta.

Granskog: Gran uppgår till minst 7/10 av beståndets grundyta.

Barrskog: Tall och gran tillsammans upp- går till minst 7/ 10 av beståndets grundyta.

Blandskog med övervägande barrträd: Lövträdsinblandningen utgör 3/10—4/ 10 av beståndets grundyta.

Blandskog med övervägande lövträd: Löv- trädsinblandningen utgör 5/ 10—6/ 10 av be- ståndets grundyta.

Ädla lövträd: Ädla lövträd uppgår till minst 7/ 10 av beståndets grundyta.

Björk m. fl: Lövskog uppgår till minst 7/10 av beståndets grundyta. Ordinär löv- skog såsom björk, asp m. fl. dominerar.

En redovisning av den slutawerknings- mogna skogen med fördelning på trädbe- stånd medför att bedömningar beträffande typen av återväxtåtgärder m.m. efter ut- förd slutavverkning kan göras med ökad säkerhet. Materialet enligt tabell 4.2.4. har sålunda utgjort en av grundvalarna för den uppskattning rörande behovet av återväxt- åtgärder som redovisas i avsnitt 5.1. Det arbetsunderlag som användes vid uppskatt- ningen var även fördelat på tre grupper av slutenhetsgrader och inom varje sådan grupp separerat på de tre huggningsklassema D: 2, D: 3 resp. E.

SOU 1969: 32

Slutavverkn- Kalmark skog Gallringsskog Summa 1 OOO-tal 1 OOO-tal 1 OOO-tal 1 OOO-tal

Reg Län Område ha % ha % ha % ha %

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 I 665,5 9,3 2 244,2 31,3 4 248,4 59,4 7 158,1 100,0 II 246,9 6,5 862,3 22,6 2 713,8 70,9 3 823,0 100,0 III 356,1 8,6 1 030,7 25,1 2 723,2 66,3 4 110,0 100,0 IV 415,8 6,2 1 300,1 19,4 4 996,1 74,4 6 712,0 100,0 V 62,6 6,3 162,9 16,5 764,5 77,2 990,0 100,0 Norra Sverige 1 268,5 8,4 4 137,2 27,4 9 685,4 64,2 15 091,1 100,0 Södra Sverige 478,4 6,2 1 463,0 19,0 5 760,6 74,8 7 702,0 100,0 Hela riket 1 746,9 7,7 5 600,2 24,6 15 446,0 67,7 22 793,1 100,0 I BD lp o so 52,8 7,5 387,6 55,4 259,8 37,1 700,2 17,7 lp n so 181,0 12,2 512,5 34,5 794,0 53,3 1 487,5 37,6 kustland 142,7 8,1 408,8 23,1 1 216,9 68,8 1 768,4 44,7 län 11 so 323,7 9,9 921,3 28,3 2 010,9 61,8 3 255,9 82,3 lån tot 376,5 9,5 1 308,9 33,1 2 270,7 57,4 3 956,1 100,0 AC lp o so 19,2 5,9 181,3 55,5 126,1 38,6 326,6 10,2 lp 11 se 176,5 10,9 494,4 30,5 949,3 58,6 1 620,2 50,6 kustland 93,3 7,4 259,6 20,7 902,3 71,9 1 255,2 39,2 län 11 so 269,8 9,4 754,0 26,2 1 851,6 64,4 2 875,4 89,8 län tot 289,0 9,0 935,3 29,2 1 977,7 61,8 3 202,0 100,0 II Z Jtl o so 17,3 5,5 122,1 38,9 174,2 55,6 313,6 12,3 Jtl n so 117,9 7,3 356,2 22,1 1 136,3 70,6 1 610,4 63,2 och Jtl tot 135,2 7,0 478,3 24,9 1 310,5 68,1 1 924,0 75,5 III Hj o so 17,6 12,3 48,9 34,0 77,2 53,7 143,7 5,6 Hj n so 57,3 11,9 121,2 25,2 302,8 62,9 481,3 18,9 Hj tot 74,9 12,0 170,1 27,2 380,0 60,8 625,0 24,5 län 0 so 34,9 7,6 171,0 37,4 251,4 55,0 457,3 17,9 län 11 so 175,2 8,4 477,4 22,8 1 439,1 68,8 2 091,7 82,1 län tot 210,1 8,2 648,4 25,5 1 690,5 66,3 2 549,0 100,0 II Y län tot 111,7 5,9 384,0 20,2 1 403,3 73,9 1 899,0 100,0 III X lån tot 110,8 7,6 294,7 20,2 1 048,5 72,2 1 454,0 100,0 w län 0 so 8,9 18,9 23,7 50,4 14,4 30,7 47,0 2,3 län 11 so 161,5 8,1 542,2 27,3 1 280,3 64,6 1 984,0 97,7 län tot 170,4 8,4 565,9 27,9 1 294,7 63,7 2 031,0 100,0 IV S län tot 116,4 9,2 280,5 22,0 874,1 68,8 1 271,0 100,0 T län tot 23,0 4,3 93,1 17,4 418,9 78,3 535,0 100,0 U län tot 21,5 5,8 61,2 16,5 288,3 77,7 371,0 100,0 C län tot 18,5 6,3 54,8 18,7 219,7 75,0 293,0 100,0 B län tot 30,5 7,8 86,0 22,0 274,5 70,2 391,0 100,0 D lån tot 19,3 5,7 72,7 21,5 246,0 72,8 338,0 100,0 E län tot 32,0 5,8 125,3 22,7 394,7 71,5 552,0 100,0 R län tot 21,1 6,0 66,7 19,0 263,2 75,0 351,0 100,0 P lån tot 40,3 6,2 126,0 19,4 481,7 74,4 648,0 100,0 F lån tot 34,0 5,1 114,6 17,2 517,4 77,7 666,0 100,0 G län tot 30,4 5,0 91,7 15,1 484,9 79,9 607,0 100,0 H län tot 28,8 4,2 127,5 18,5 532,7 77,3 689,0 100,0 V I län tot 12,2 8,9 31,7 23,1 93,1 68,0 137,0 100,0 0 län tot 11,2 7,4 27,2 18,0 112,6 74,6 151,0 100,0 N län tot 14,2 7,1 26,0 13,0 159,8 79,9 200,0 100,0 K län tot 8,3 4,8 24,2 14,0 140,5 81,2 173,0 100,0 L län tot 12,2 4,6 41,9 15,8 210,9 79,6 265,0 100,0 M län tot 4,5 7,0 11,9 18,6 47,6 74,4 64,0 100,0

Använda beteckningar m m Reg (kol 1): riksskogstaxeringens regioner, jfr avsnitt 2. Län (kol 2): länsbeteckningar, jfr. avsnitt 2. Område (kol 3): lp o so, lappmark ovan skogsodlingsgränsen, lp n so, lappmark nedan skogsod- lingsgränsen, län n so, lp n so + kustland, lsk, landskap, Jtl, Jämtland, Hj, Härjedalen. Betr. om- rådesindelning jfr. avsnitt 2. Kalmark, huggningsklass A, Slutavverkningsskog, huggningsklasserna D:2, D:3 och E, Gallringsskog, huggningsklasserna B:1, B:2,f C och D:]. Betr. defimtion av hugg- ningsklass jfr. avsnitt 3.

Tabell 4.2.2. Sammanställning av skogsmarksarealen ovan skogsodlingsgränsen (milj. ha).

Fördelning på regioner, län och åtgärdsklasser

_______________—____————_—-——

Åtgärdsklass

Region enl. riksskogs- Slutavverkn. Gallrings- taxeringen Län Kalmark skog skog Summa I BD 0,05 0,39 0,26 0,70 I AC 0,02 0,18 0,13 0,33 II och 111 Z 0,03 0,17 0,25 0,45 III W 0,01 0,02 0,02 0,05

Samtliga 0,11 0,76 0,66 1,53

Fördelning på ägarkategorier och åtgärdsklasser — samtliga fyra län

___—___—_______—_———

Åtgärdsklass

_, Slutavverkn. Gallrings- Agarkategori Kalmark skog skog Summa Kronoskog 0,05 0,44 0,25 0,74 Övr allmänna 0,01 0,07 0,08 0,16 Aktiebolag 0,02 0,09 0,14 0,25 Övr enskilda 0,04 0,16 0,18 0,38

Samtliga 0,12 0,76 0,65 1,53

Fördelning på regioner, län och ägarkategorier — samtliga åtgärdsklasser

Agarkategori

Region enl. riks— Övriga Övriga skogstaxeringen Län Kronoskog allmänna Aktiebolag enskilda Summa I BD 0,55 0,03 0,02 0,10 0,70 I AC 0,15 0,06 0,02 0,10 0,33 11 och 111 Z 0,02 0,07 0,21 0,14 0,45 III W 0,02 — —— 0,03 0,05

Samtliga 0,74 0,16 0,25 0,37 1,53

Anm: Betr. använda beteckningar m m jfr. tabell 4.2.1. samt avsnitten 2 och 3.

Tabell 4.2.3. Redovisning av Sveriges skogsmarksareal med fördelning på områden och vegetationstyper.

% Höjd Mossr. Mossr. Mossr. Lågö. Tall- Övr. över Lavr. ling. blåb. fu. o. gräs. Högö. sump. sump. Samtliga Om- havet Åtg. 1000- 1000- 1 000— 1 000- 1000- 1 000- 1000- 1 000- 1 000-

Reg Län råde m klass tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, M

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 ___—___—

I BD lp 0— K 11,8 314 11,1 296 5,2 140 1,4 37 5,4 143 17 — 0 23 37,6 1000 oso 500 G 47,5 255 44,1 237 29,1 156 10,0 54 40,8 219 8,9 48 1,0 4 ,0 27 186,4 1000

62 1 2 2

S 57,9 214 75,5 279 51,9 192 23,5 87 48,2 178 , , 26 270,5 1000 ___—___— Summa 117,2 236 130,7 265 86,2 175 34,9 71 94,4 191 16,8 34 1,0 2 1 ,

500+ K 7,2 476 3,9 255 1,0 70 1,0 60 2,1 139 — — —— — — — 15,2 1000 G 15,3 208 9,0 123 13,4 182 3,2 43 22,6 308 102 —— 2 2,4 32 73,4 1000

S 25,9 221 21,9 187 24,7 211 6,7 57 28,9 247 3,4 29 117,1 1000 ___—___— Summa 48,4 235 34,8 169 39,1 190 10,9 52 53,6 261 13,1 64 —— 1 5,8 28 205,7 1000

lp 0— K 4,4 154 7,8 272 4,2 147 3,6 124 5,1 177 10 —— — 3,4 117 28,6 1000 nso 300 G 64,6 313 59,5 288 25,8 125 15,9 77 16,9 82 29 3,7 18 14,1 68 206,5 1000 S 24,0 229 34,3 326 13,0 124 12,3 117 10,4 99 24 0,7 7 7,9 75 105,1 1000 ___—___—

Summa 93,0 274 101,6 299 43,0 127 31,8 93 32,4 95 26 4,4 13 25,4 74 340,2 1000 300— K 36,5 269 36,0 265 20,1 148 13,7 101 20,1 148 16 —— — 7,2 53 135,8 1000 500 G 145,0 261 146,1 263 94,5 170 52,2 94 79,4 143 1 28 5,6 10 17,2 31 555,6 1000 S 88,0 255 85,9 249 72,1 209 29,6 86 47,9 139 23 2,0 6 11,7 34 345,] 1000

___—___—

Summa 269,5 260 268,0 259 186,7 179 95,5 921 147,4 142 25 7,6 8 36,1 35 1036,5 1000

500+ K 1,0 58 4,2 256 5,2 310 1,3 77 2,1 128 —— —— — — 2,8 171 16,6 1000 G 3,2 100 6,4 201 10,5 330 1,8 56 8,1 255 — 1 0,6 17 1,3 40 31,9 1000 S 6,6 106 9,5 153 22,1 355 3,1 50 16,3 262 3,2 51 0,4 6 1,1 17 62,3 1000

Summa 10,8 97 20,1 182 37,8 341 6,2 56 26,5 240 3,2 29 1,0 8 5,2 47 110,8 1000

Använda beteckningar m m Reg: riksskogstaxeringens regioner, jfr. avsnitt 2. Län: lånsbeteckningar, jfr. avsnitt 2. Område: lp o so, lappmark ovan skogsodlingsgränsen, lp n so, lappmark nedan skogsodlingsgränsen, kust], kustland (avser enbart BD och AC län). Betr. områdesindelning, jfr. i övrigt avsnitt 2. Åtgärdsklass indelas i K: kalmark (huggningsklass A), G: gallringsskog (huggningsklasserna B:1, B:2, C och D:1), S: slutavverkningsskog (huggningsklasserna D:2, D:3 och E). Betr. definition av huggningsklass och vegetationstyp, jfr. avsnitt 3. I tabellens kolumnhuvuden 6—21 har följande förkortningar använts: Lavr: Lavrika skogar, Mossr. ling:

Mossrika skogar lingontyp, Mossr. blåb: Mossrika skogar blåbärstyp, Mossr. fu: Mossrika skogar fuktig typ, Lågö.-o. gräsr: Lågört- och gräsrika skogar, Högö: Högörtskogar, Tallsump: Tallsumpskogar, Övr. sump: Övriga sumpskogar.

26 494,5 1000

O_lh *DN

'—

'rl ”ivf”. oo NWB

[N.. ln N

Tabell 4.2.3. (forts.).

Höjd Mossr. Mossr. Mossr. Lågö. Tall- Övr. över Lavr. ling. blåb. fu. o. gräs. Högö. sump. sump. Samtliga Om- havet Åtg.- ] OOO-tal 1000- 1 000- 1 000- 1 000- 1 000- 1000- 1 000- 1 000- Reg Län råde m klass ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %,

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

kustl 0— K 12,6 104 26,9 223 13,7 114 13,6 113 32,3 268 2,8 23 — — 18,5 153 120,5 1000 300 G 148,8 131 238,5 210 151,1 133 104,5 92 295,3 259 37,5 33 30,7 27 129,5 114 1135,9 1000 S 24,4 74 79,9 242 46,9 142 43,9 133 74,9 227 12,9 39 7,9 24 39,2 119 330,0 1000

Summa 185,5 117 345,3 218 211,7 134 162,0 102 402,5 253 53,2 34 38,6 24 187,2 118 1586,4 1000

300+ K 4,7 211 6,2 279 1,4 64 1,1 48 6,2 278 1, 4 64 —— — 1 2 56 22,2 1000 G 19,8 244 15,6 193 14,2 175 6,8 84 15,9 196 2,1 26 0,7 9 6,0 74 81,0 1000 S 10,4 132 17,9 227 15,7 199 8 8 112 16,0 203 3, 4 43 0,8 10 5 8 74 78,8 1000

Summa 34,9 191 39,7 218 31,3 172 16,7 92 38,1 209 6,9 38 1,5 8 13,0 72 182,0 1000 lån 0+ K 78,2 208 95,9 255 50,8 135 35,7 95 72,9 194 8,3 22 —— — 33,8 90 375,8 1000 tot G 445,1 196 522,2 230 338,4 149 193,0 85 479,1 211 77,2 34 40,9 18 174,9 77 2270,8 1000 S 237,0 181 324,7 248 247,5 189 128,3 98 242,2 185 41 ,9 32 11,8 9 76,0 58 l309,4 1000

______________—__—_———————_—-———_

Summa 760,3 192 942,8 238 636,7 161 357,0 90 794,2 201 127,4 32 52,7 14 284,7 72 3956,0 1000

AC lp 0— K 0,3 48 1,4 190 1,1 143 0,7 95 2,1 286 0,7 95 —— —— 1,1 143 7,4 1000 o so 500 G 0,5 11 9,0 198 3,5 77 2, 4 53 20,8 461 6,9 153 —— — 2,1 46 45,2 1000 S _ —— 6,9 203 3 5 103 1, 8 52 16,2 477 3,8 113 — — 1, 7 52 33,9 1000

_________________—_._——-__—_-

Summa 0,8 10 17,3 199 8,1 93 4,9 56 39,1 453 11,4 133 — —— 4,9 57 86,5 1000

2 15 1,7 149 0 3 1,1 90 6,7 567 1,1 90 — —— 0 7 60 11,8 1000

G 0,3 4 4,9 60 5,9 73 1,1 13 42,4 524 20,5 254 —— — 5,8 72 80,9 1000 ,6 11 10 8 73 12,5 7, 2 49 69,0 468 32 6 221 — — 3 7 93 147,4 1000 1

9 17,4 72 18,7 78 9,4 39 118,1 492 54,2 226 _,g — — 20,2 84 240,1 1000 lp 0— K 2,6 143 4,6 251 2,9 158 2,1 116 3,2 178 58 — — 1,

1,1 7 n so 300 G 23,6 179 35,5 269 24,8 188 14,0 106 20,7 157 3,1 24 2 7,4 56 131,9 1000 S 10,3 199 14,3 277 9,9 192 5,4 104 7,3 141 0 6 12 0, 3 5 68 51,6 1000

Summa 36,5 181 54,4 269 37,6 187 21,5 106 31,2 154 4,8 24 3,1 16 12,6 63 201,7 1000

96 18,2 1000

Tabell 4.2.3. (forts.).

—————————-..____—______—_—__—

Höjd Mossr. Mossr. Mossr. Lågö. Tall.- Övr. över Lavr. ling. blåb. fu. o. gräs. Högö. sump. sump. Samtliga Om- havet Åtg.- 1000- 1000- 1000— 1 000- 1 000- 1000- 1000— 1 000- 1 000-

Reg Län råde rn klass tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, ___—___—

l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 _____—____________

300— K 8,6 63 22,0 161 21,8 159 16,2 118 44,7 326 7,7 56 —— — 16,0 117 137,0 1000 500 G 59,3 79 140,4 187 145,7 194 73,6 98 215,6 287 45,8 61 15,0 20 55,6 74 751,0 1000 S 18,1 54 53,3 159 78,5 234 36,5 109 93,5 279 18,1 54 2,0 6 35,2 105 335,2 1000 ___—___—

Summa 86,0 71 215,7 177 246,0_ 201 126,3,g_103 353,8 289 71,6 58 17,0 14 106,8 87 1223,2 1000

500+ K

G 0, S 0, Summa 0,

—— 2,0 92 2,9 134 3,0 142 9,3 436 1,3 62 —— — 2,8 134 21 ,3 1000 5 2,1 32 8,4 126 3,2 48 33,9 511 12,0 180 1,1 16 5,4 81 66,4 1000 3 6,5 60 16,9 157 8,1 75 51,4 478 12,5 116 — — 11,9 111 107,6 1000

0,6 _ 20,1

54 28,2 144 14,3 73 94,6 484 25,8 132 1,1 6 103 195,3 1000

4 ]

kustl 0— K 8,2 119 14,4 210 6,7 97 8,4 122 21,3 309 1 6 300 G 75,3 94 146,7 183 113,0 141 83,3 104 243,6 304 30 5 38 27,3 34 81,7 102 801 ,4 1000 S 19,1 86 40,1 181 41,0 185 22,2 100 63,2 285 8 4 38 4,6 21 23,1 104 221,7 1000

Summa 102,6 94 201,2 184 160,7 147 113,9 104 328,1 300 40,5 37 31,9 30 113,0 104 1091,9 1000

24 — — 8,2 119 68,8 1000

9 ,

300+ K 1,4 57 4,5 183 3,6 145 2,6 108 9,2 377 — —— — G 13,1 130 12,0 119 16,1 159 8,4 83 36,0 357 52 51 1,4 14 8,7 86 100,9 1000 S 2,1 56 2,6 69 11,5 302 1,7 45 10,9 288 28 74 0,3 9 6,0 157 37,9 1000 6 8

Summa 1,6 102 19,1 117 31,2 190 12,7 78 56,1 344 ,0 49 1,7 11 17,9 109 163,3 1000

— 3,2 130 24,5 1000

) 1

län 0+ K 21,3 74 50,7 176 38,9 135 34,0 118 96,0 333 13,6 47 —-— — 33,7 117 288,2 1000 tot G 172,2 87 350,2 177 318,6 161 186,0 94 613,4 310 124,7 63 47,5 24 166,2 84 l978,8 1000 S 51,4 55 134,6 144 173,9 186 82,3 88 311,4 333 78,5 84 7,5 8 95,4 102 935,0 1000

Summa 244,9 77 535,5 167 531,4 166 302,3 951020,8 319 216,8 67 55,0 17 112953 92 3202,0 1000

II Z Jtl- 0- K 0,3 49 0,4 68 1 delen 500 G 0,6 8 4,0 53 4, o so S 0,3 9 3,4 102 1,

7,

Summa 1,2 10 7,8 68

1 180 0,3 49 1,4 218 1,8 291 — — 0,9 146 6,2 1000 3 56 1,5 19 38,1 498 23,8 311 —— — 4,2 55 76,5 1000 8 55 1,8 56 13,4 410 8,1 247 — — 3,9 120 32,7 1000 2 63 3,6 31 52,9 458 33,7 292 — —— 9,0 78 115,4 1000

)

Tabell 4.2.3. (forts.).

Höjd Mossr. Mossr. Mossr. Lågö. Tall- Övr.

över Lavr. ling. blåb. fu. o. gräs. Högö. sump. sump. Samtliga Om- havet Åtg.- 1 000- 1000- 1000- 1000- 1 000- 1 000- 1000- 1 000- 1 000- Reg Län råde m klass tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %,

l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

06 06 06 54 0,8 74 5,2 463 2,4 218 _ _ 0,9 82 11,1 1000 G 1,6 16 6,6 68 6,5 67 2,1 22 39,2 401 35,5 363 _ _ 6,2 63 97,7 1000 18 96 68 76 3,6 41 35,4 396 26,2 293 _ _ 6,0 67 89,4 1000 Summa 4,0 20 16,8 85 13,9 71 6,5 33 79,8 402 64,1 323 _ _ 13,1 66 198,2 1000

Jtl- 0— K — — 0,6 72 61 ,

05 1 170 3,1 394 1,8 227 -— — ,6 76 7,9 1000 delen 300 G 44 20,4 163 19,1 153 8, 47 1, 19

3 0

0 64 45,0 360 16,7 133 1,8 14 8,6 69 125,1 1000 8 63 10,9 380 3,1 108 —— — 3,9 138 28,6 1000 13,

1 69 59,0 365 21,6 133 1,8 11 1 81 161,6 1000

5 5 n so S 0,9 32 3,3 116 163 Summa 6,4 40 24,3 151 24,3 150 1

300— K 0,9 10 14,3 160 6,5 73 5,0 56 41,8 469 12,1 136 — — 8,6 97 89,2 1000 500 G 30,5 34 80,8 90 126,7 141 40,4 45 361,2 402 188,7 210 4,5 5 65,6 73 898,4 1000 S 3,5 14 25,9 103 34,7 138 11,8 47 97,8 389 49,8 198 1,3 5 26,7 106 251,5 1000

Summa 34,9 28 121,0 98 167,9 136 57,2 46 500,8 404 250,6 202 5,8 4 100,9 82 1239,1 1000

500+ K 2,6 123 2,6 123 1,1 51 2,0 99 8,4 406 3,2 155 —— 0,9 43 20,8 1000 G 19,1 169 13,5 120 6,5 58 3,0 27 38,1 338 27,6 245 0,1 1 4,9 43 112,8 1000 4,1 54 8,1 107 8,1 107 4,2 55 32,2 423 15,6 205 — _ 3,8 50 76,1 1000

Summa 258 123 24,2 116 15,7 75 9,2 44 78,7 375 46,4 221 0,1 9,6 45 209,7 1000

]

Jtl- 0+ K 4 3 32 18,3 136 9,7 72 9,4 70 59,7 443 21,3 158 — —— 12,0 89 134,7 1000 delen G 57,6 44 125,8 96 163,8 125 55,0 42 521 ,5 398 290,9 223 6,5 5 89,1 68 1310,2 1000 tot S 10 6 22 50,3 105 56,1 117 23,5 49 190,2 397 103,0 215 1,4 3 44,0 92 479,1 1000

Summa 72,5 38 194,4 101 229,6 119 87,9 45 771,4 401 415,2 216 7,9 4 145,1 76 l924,0 1000

III Hj- 300— K delen 500 G

583 0,3 417 — — — —— 5 — — — 0,8 1000 ,0 357 2,1 249 0,7 83 0,7 83

3 8

42 1,2 145 03 41 _ _ 8,4 1000 250 _ _ _ _ 0,4 250 1,4 1000 66 1,2 115 0,3 33 0,4 33 10,6 1000

250 0,4 250 — — — — 361 2,8 262 0,7 65 0,7 65

VC'llN OOO

Summa

Tabell 4.2.3. (forts.).

%

Höjd

över Om- havet Åtg.- råde m klass

1 2 3 4 5

Övr.

sump. 1 000-

tal ha %,

Tall- sump. 1000-

tal ha %,

Mossr. blåb.

1 000- tal ha

Mossr. ling. 1000-

tal ha %,

Mossr.

fu. 1000- tal ha %,

Lågö.

o. gräs. Högö.

1 000- 1 000- tal ha %, tal ha %,

Lavr. 1 000- tal ha

Samtliga 1 000-

%o %o tal ha 7,

6 7 8 9

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 __M

207 177 162

500+ K G S

Summa Hj- 0-

delen 300 11 so S

Summa

300— 500

K G

Summa

500+ K

Summa

Hj- 0+ K delen G tot S

Summa

11 län och tot 111 S

Summa

0+ K

41 ,3 194 176

3,5 12 2

20 27 5 1

16,8 68,8 47,5

1 000 1 000 1 000

1000

61 73 58

133,1

0,4 10,4 1 7

12,5

1000 1000 1000

1 4 1000

114

3,6 259 57,3 350 11 3 252

72,2 324

148 162 217 172

1,7 123 2 8 33,6 205 9,8 8 3 186 2 9

43,6 196

74 23

14,0 163,8 44 7

222,5

1000 1000 1000 1000

2,1 26,5 9,7

3,83 31

8,2 190 7,5 176 4,2 97 6,7 156 11,2 261

45,4 353 32,3 251 22,8 177 5,3 41 15,7 122 16 128,6 1000

2,4 3,2 13,7 183 14,5 194 13,7 183 8,7 116 14,1 188 4,6 62 , 69 74,8 1000 ___—___— 67,3 273 54,3 221 40,7 165 20,7 84 41,0 166 10,2 42 40 246,3 1000

63 42,9 1000

19,4 259 1000

127,7 336 74,1 195 73,7 194 21,7 57 57,0 150 13,3 35 4, 21 380,0 1000 1 362 213 33,3 196 30,8 181 17,7 104 31,8 187 92 54 59 170,0 1000

9 , 7 183,3 293 120,8 194111,1 178 51,0 81 106,3 170 24,9 40 5,5 9 35 625,0 1000

13,4 179 6,6 88 11,6 154 17,5 233 2,4 32 55 75,0

23,7 113 31,7 151 16,3 78 21,0 100 77,2 368 12,7 113 77 1000

1 185,3 110 199,9 118 237,5 141 76,7 45 578,5 342 304,2 180 11,0 7 9,1 57 1690,2 1000

46,8 72 83,6 129 86,9 134 41,2 63 222,0 342 112,2 173 2,4 4 54,0 83 649,1 1000 ___—___— 255,8 100 315,2 124 340,7 134 138,9 54 877,7 344 440,1 173 13,4 5 167,2 66 2549,0 1000

209,7

Tabell 4.2.3. (forts.).

____________________—_________————

Höjd Mossr. Mossr. Mossr. Lågö. Tall- Övr.

över Lavr. ling. blåb. fu. o. gräs. Högö. sump. sump. Samtliga Om- havet Åtg.- 1 000- 1 000- 1000- 1000- 1 000- 1 000- 1000- 1000- 1000-

Reg Län råde m klass tal ha %, tal ha %, tal ha %0 tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %,

____________________.______—.______-————————-——————

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

_______________________—___-_—-————_-_—-————————-————

II Y 0— K 1,9 31 9,1 148 6,3 102 1,8 30 35,7 580 4,4 71 — — 300 G 41,2 46 100,3 112 132,6 148 45,7 51 413,8 462 91,4 102 5,4 6 65,4 73 895,8 1000 S 7,3 36 29,2 144 29,7 146 15,4 76 85,1 419 20,1 99 0 8 4 15,3 75 203,0 1000

Summa 50,4 44 138,6 119 168,6 145 62,9 54 534,6 461 115,9 100 6,2 6 83,0 71 1160,3 1000

2,3 38 61,5 1000

300+ K 1,5 31 7.4 148 6,8 135 3,6 72 22,6 450 4,5 89 -— — 3,8 75 50,2 1000 G 15,2 30 38,6 76 96,9 191 26,9 53 225,8 445 65,0 128 1,5 3 37,6 74 507,5 1000 S 5,6 31 21,7 120 36,2 200 8 9 49 75,3 416 18,8 104 0,2 1 14,3 79 181,0 1000

Summa 22,3 30 67,7 91 139,9 189 39,4 54 323,7 438 88,3 120 1,7 3 55,7 75 738,7- 1000

län 0+ K 3,5 31 16,6 148 13,1 117 5,5 49 58,3 521 8,8 79 — — 6,2 55 112,0 1000 tot G 56,1 40 138,9 99 228,8 163 73,0 52 639,9 456 157,2 112 7,0 5 102,5 73 1403,4 1000 S 12,7 33 51,0 133 66,0 172 24,2 63 160,3 418 38,7 101 1 2 3 29,5 77 383,6 1000

____________________________—_———-————_

Summa 72,3 38 206,5 109 307,9 162 102,7 54 858,5 452 204,7 108 8,2 4 138,2 73 1899,0 1000

III X Häls. 0— K 2,9 67 11,8 267 1,8 42 2,9 66 17,9 407 4,1 93 —— 300 G 33,1 64 61,1 118 93,8 181 29,0 56 232,1 448 32,1 62 3, 7 33,2 64 518,0 1000 S 13,6 99 21,2 155 23,3 170 5,1 37 54,1 395 9,7 71 1 13 8,2 60 137,0 1000

________________________-_—_———

Summa 49,6 71 94,1 135 118,9 170 37,0 52 304,1 435 45,9 66 5,4 8 44,0 63 699,0 1000

2,6 58 44,0 1000

8002

300+ K 1,1 29 5,1 143 4,7 132 4,1 115 15,5 433 2, 9 81 — —— 2,4 67 35,8 1000 G 21,9 71 45,1 146 67,7 219 13,6 44 127,6 413 19 8 64 1,2 4 12,0 39 308,9 1000 S 4,9 56 8 5 98 20,1 230 7 3 84 35,8 410 7, 4 85 0,2 2 3,1 35 87,3 1000

Summa 27,9 64 58,7 136 92,5 214 25,0 58 178,9 414 3,01 70 1,4 3 17,5 41 432,0 1000 Häls. 0+ K 3,9 50 16,8 212 6,5 82 7,0 88 33,1 418 7,0 88 — 4,9 62 79,2 1000 tot G 54,6 66 106,6 129 161,2 195 42,2 51 359,6 435 52,1 63 4,9 6 45,5 55 826,7 1000 S 18,5 82 29,9 133 43,4 193 12,4 55 90,3 401 17,3 77 1,8 8 11,5 51 225,1 1000 Summa 77,0 69 153,3 135 211,1 187 61,6 55 483,0 427 76,4 67 6,7 6 61,9 54 1131,0 1000

Tabell 4.2.3. (forts.). %

Höjd Mossr. Mossr. Mossr. Lågö. Tall- Övr. över Lavr. ling. blåb. fu. o. gräs. Högö. sump. sump. Samtliga Om- havet Åtg.- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- Reg Län råde m klass tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %,

M 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 m

81 2,9 93 2,0 63 0,6 21 18,9 609 2,6 84 _ _ 1,5 49 31,0 1000 12 13,5 61 27,5 124 8,6 39 121,0 546 16,0 72 6,6 30 25,7 116 221,6 1000 33 7,8 111 9,2 131 0,4 5 41,2 585 5,0 71 0,6 9 3,9 55 70,4 1000

& Summa 7,5 23 24,2 75 38,7 119 9,6 30 181,1 560 23,6 73 7,2 23 31,1 96 323,0 1000

län 0+ K 6,4 58 19,7 179 8,5 77 7,6 69 52,0 472 9,6 87 _ _ 6,4 58 110,2 1000 tot G 57,3 55 120,1 115 188,7 180 50,8 48 480,6 458 68,1 65 11,5 11 71,2 68 1048,3 1000 S 20,8 70 37,7 128 52,6 178 12,8 43 131,5 445 22,3 76 2,4 8 15,4 52 295,5 1000

Summa 84,5 58 177,5 122 249,8 172 71,2 49 664,1 457 100,0 69 13,9 9 93,0 64 1454,0 1000

W Särna 500+ K 3 +Idre G 2, o so S 5

476 1,4 190 0,3 48 l 4 191 0 7 95 _ _ — _ _ _ 7,3 1000 283 1,5 159 0,7 71 1,0 106 1,0 99 1,4 141 — _ 1,4 141 9,8 1000 2 1 3 1

5 8

,0 264 2,6 136 4,5 236 , 109 , 164 0,7 36 _ — 1,0 55 19,0 1000 ___—___— Summa 11,3 312 5,5 153 5,5 153 4,5 125 4,8 132 2,1 58 — _ 2,4 67 36,1 1000 Särna 300— K 3,1 506 0,3 45 0,4 56 1 2 l 0 28 6,2 1000 +Idre 500 G 15,5 612 3,8 150 1,6 63 2,3 90 1,0 41 0, 16 25,3 1000 2 2 4 1 3 0 0,2 7 ,4 nso 5 8,3 414 ,5 124 3,4 173 , , ,7 35 _ _ 1,4 69 20,0 1000 ___—___— Summa 26,9 522 6,6 128 5,4 105 5,9 115 3,3 65 1,4 27 _ _ 2,0 38 51,5 1000

500+ K 11,5 480 2,5 104 2,7 113 2,9 120 3,0 125 0 3 G 29,8 620 5,2 108 5,3 111 3,3 68 2,8 57 0,3 7 0, 18 S 26,5 411 10,0 156 11,9 185 4,5 70 6,4 100 2 5 0

Summa 67,8 497 17,7 130 19,9 146 1 78 12,2 89

3 07 3 8 Särna 0+ K 18,0 483 4,1 111 3,4 91 55 147 4,7 126 0, ,2 33 37,2 1000 +Idre G 48,2 578 10,6 127 7,7 92 6,6 79 4,8 57 2 2 27 83,3 1000 90 3 7

tot S 39,8 385 15,1 146 19,9 192 , 87 10,9 105 , , , 45 103,5 1000 % Summa 106,0 473 29,8 133 31,0 138 2 ,1 94 20,4 91 6,5 29 1,1 5 8,1 36 224,0 1000

,0 43 23,9 1000 ,5 10 48,1 1000 35 64,4 1000

28 136,4 1000

v—l

Tabell 4.2.3. (forts.).

___________________________________.__—_——_

Höjd Mossr. Mossr. Mossr. Lågö. Tall- Övr.

över Lavr. ling. blåb. fu. o. gräs. Högö. sump. sump. Samtliga Om- havet Åtg.- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000-

Reg Län råde m klass tal ha %, tal ha %, i! tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %,

___—_________________.___————___——_————

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

____________________———__—_———_———-——

länet 500+ K _ _ _ _ 0,3 200 0,6 400 0,7 400 _ _ _ _ 1,6 1000 050 G 0,7 143 1,6 357 _ _ 0,7 143 0,3 71 1,0 214 — — 0,3 71 4,6 1000 0,3 3 exkl 5 0,3 70 1,3 280 0,7 140 55 1,8 385 _ _ _ _ 0,3 70 4,7 1000 SW” 114 2,7 256 1,7 150 _ _ 0,6 60 10,9 1000

Summa 1,0 90 2,9 270 0,7 60 1,

länet 0— K 1,3 39 1,9 58 6,1 186 3,8 116 14,5 441 3 n so 300 G 41,4 75 52,9 96 97,6 177 34,7 63 243,7 442 43 exkl S 18,7 114 20,0 122 37,2 227 9,2 56 57,5 351 8 Sä+Id 7 113 _ _ 1,6 47 32,9 1000 6 79 10,5 19 27,0 49 551 ,4 1000 0 49 2,9 18 10,3 63 163,8 1000

Summa 61,4 82 74,8 100 140,9 188 47,7 64 315,7 422 55,3 74 13,4 18 38,9 52 748,1 1000

9 !

300— K 9,2 144 10,8 169 10,5 164 3,8 60 23,5 368 1,0 16 — _ 5,1 79 63,9 1000 500 G 77,1 142 73,9 136 119,5 220 45,1 83 151,6 279 24,4 45 12,5 23 39,1 77, 5432 1000 S 25,7 127 24,7 122 52,2 258 19,0 94 61 ,5 304 4,7 23 3,5 17 11,1 55 202,4 1000

____________________—_————-———_

Summa 112,0 139 109,4 135 182,2 225 67,9 84 236,6 292 30,1 37 16,0 20 55,3 68 809,5 1000

500+ K 4,3 125 4,1 119 5,4 157 7,9 227 7,1 205 1 4 39 _ _ 4,4 128 34,6 1000 G 29,3 261 19,3 172 23,9 213 7,8 69 18,0 160 3,7 33 4,6 41 5,7 51 112,3 1000 S 11,5 126 14,8 161 19,0 207 15,4 168 18,6 203 4 2 46 1,0 11 7,1 78 91,6 1000 1

___—___________________————-_—

Summa 45,1 190 38,2 160 48,3 202 3 ,1 130 43,7 183 9,3 39 5,6 24 17,2 72 238,5 1000 länet 0+ K 14,8 111 16,9 126 22,2 166 15,9 119 46,0 344 6,8 51 _ _ 11,1 83 133,7 1000 exkl G 148,9 123 147,7 122 240,9 199 88,4 73 412,9 341 72,6 60 26,6 22 72,7 60 1210,7 1000 Så+Id S 56,4 122 60,6 131 109,2 236 43,9 95 139,7 302 16,7 36 7,4 16 28,7 62 462,6 1000

___—___.___—._————_—

Summa 220,1 122 225,2 125 372,3 206 148,2 82 598,6 331 96,1 53 34,0 19 112,5 62 1807,0 1000

län 0+ K 32,8 192 21,0 123 25,6 150 21,4 125 50,7 297 7,1 41 _ _ 12,3 72 170,9 1000 tot G 197,1 152 158,3 122 248,6 192 95,0 74 417,7 323 75,0 58 27,4 21 74,9 58 1294,0 1000 5 96,2 170 75,7 134 129,1 228 52,9 93 150,6 266 20,5 36 7,7 14 33,4 59 566,1 1000

Summa 326,1 161 255,0 126 403,3 199 169,3 83 619,0 305 102,6 50 35,1 17 120,6 59 2031,0 1000

Tabell 4.2.3. (forts.).

Höjd Mossr. Mossr. Mossr. Lågö. Tall- Övr.

över Lavr. ling. blåb. fu. o. gräs. Högö. sump. sump. Samtliga Om- havet Åtg.- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000— 1000- 1000-

Reg Län råde m klass talha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

___—___—

IV S 0— K 4,2 53 10,1 128 12,5 159 4,3 55 41,3 526 3,6 46 _ — 2,6 33 78,6 1000 300 G 27,0 39 39,6 57 112,5 162 50,7 73 352,0 507 52,1 75 9,7 14 50,7 73 694,3 1000 S 9,5 48 17,4 88 44,0 222 17,2 87 89,7 453 9,7 49 2,3 11 8 3 42 198,1 1000

1

Summa 40,7 42 67,1 69 169,0 173 72,2 74 483,0 498 65,4 68 12,0 12 61,6 64 971,0 1000

300— K 1 1 37 3,9 129 5,4 179 4,8 158 12,5 415 1 2 39 — _ 1,3 43 30,2 1000 500 G 6,0 36 16,7 100 34,1 204 22,4 134 60,3 361 5,2 31 2,8 17 19,6 117 167,1 1000 S 1 7 26 7,2 109 13,9 211 8,7 132 21,4 325 2 3 36 1,1 17 9,5 144 65,8 1000

3.

Summa 8,8 34 27,8 106 53,4 203 35,9 136 94,2 358 8,7 33 9 15 30,4 115 263,1 1000

500+ K 0,1 12 0 5 65 0,6 87 1,6 212 3,3 434 0 4 60 _ — 1,0 130 7,5 1000 G 0,2 15 0,2 18 3,4 267 2,4 190 5,2 406 0,9 74 — _ 0,4 30 12,7 1000 S 0,2 14 1 1 68 2,6 157 2,8 165 6,2 370 2 2 130 _ _ 1,6 96 16,7 1000

Summa 0,5 14 1,8 50 6,6 181 6,8 183 14,7 395 3,5 97 _ — 3,0 80 36,9 1000 lån 0+ K 5,4 46 14,5 125 18,5 159 10,7 92 57,1 491 5,2 45 _ _ 4,9 42 116,3 1000 tot G 33,2 38 56,5 65 150,0 172 75,5 86 417,5 478 58,2 66 12,5 14 70,7 81 874,1 1000 S 11,4 41 25,7 91 60,5 216 28,7 102 117,3 418 14,2 51 3,4 12 19,4 69 280,6 1000

Summa 50,0 39 96,7 76 229,0 180 114,9 90 591,9 466 77,6 61 15,9 13 95,0 75 1271,0 1000

T K 0,4 16 3,7 162 2,0 85 1, G 4,6 11 25,2 60 64,9 155 31,0 S 1,6 17 6,0 65 17,1 184 7 7

Summa 6,6 12 34,9 65 84,0 157 40,0 70 10,2 19 39

58 14,0 611 1 74 217,8 520 31, 83 51,1 549 4 60 _ _ 0,2 8 23,0 1000 8 21 35,6 85 418,9 1000 ,4 15 3,3 35 93,1 1000

,1

73 535,0 1000

75 282,9 529 37,

3 3

U K 0,8 37 2,6 121 1,7 77 0,2 9 14,4 672 1,4 67 _ _ 0,4 17 21,5 1000

G 10,1 35 18,5 64 48,4 168 15,9 55 152,5 529 17,3 60 6,9 24 18,7 65 288,3 1000 S 2,4 39 6,2 101 10,0 163 2,3 37 34,6 566 2,7 44 0,9 15 2,1 35 61,2 1000

1

Summa 13,3 35 27,3 73 60,1 162 184 49 201,5 544 21,4 58 7,8 21 2,2 57 371,0 1000

Tabell 4.2.3. (forts.).

———————————————.—___________

Höjd Mossr. Mossr. Mossr. Lågö. Tall- Övr.

över Lavr. ling. blåb. fu. o. gräs. Högö. sump. sump. Samtliga Om- havet Åtg.- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000— 1000-

Reg Län råde m klass tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

___—___

C K _ _ 0,8 41 1,0 57 0, 3 16 13,4 726 2,6 139 _ _ 0 4 21 18,5 1000 G 2,2 10 11,4 52 21,7 99 4, 0 18 128,3 584 42,2 192 1,8 8 8,1 37 219,7 1000 S 0,9 16 4,6 84 5,0 91 0, 5 9 33,7 616 7,8 142 0,4 8 1 9 34 54,8 1000

Summa 3,1 10 16,8 57 27,7 95 4,8 16 175,4 599 52,6 180 2,2 7 10,4 36 293,0 1000

0,7 23 2,3 74 1,7 57 0,4 13 20,1 660 4,9 159 _ _ G 3,6 13 18,4 67 29,6 108 7,1 26 164,2 598 39,0 142 3, 2 8 32 12,8 149 12,0 140 3,3 38 44,5 518 7,6 88 1

18 33,5 86 43,3 111 10,8 28 228,8 585 51,5 131 4,

13 30,5 1000 35 274,5 1000 18 86,0 1000

30 391,0 1000

sng-n

OCh—4 _. '_' Om

'—

Summa 7,

'I") . v—c v—i v-I _ W

1 0 1,6 82 0,7 39 0,8 42 13,7 710 1,1 58 G 5,9 24 15, 0 61 42,8 174 7,9 32 152,3 619 13,5 55 2, 3 8 9, 9 136 10,6 146 2 5 35 40,6 558 2,9 40 1

Summa 10,7 32 26,5 79 54,1 160 11,2 33 206,6 611 17,5 52 4,

0 4 19 19,3 1000 12 5,7 23 246,0 1000 18 1 1 15 72,7 1000

12 7,2 21 338,0 1000

0181— N

0 3 9 3,1 97 1,1 35 0,3 10 24,7 770 2,4 76 _ _ 0 1 G 4,3 11 28,0 71 62,8 159 15,8 40 237,2 601 29,6 75 5, 9 15 11,1 28 394,7 1000 3 4 27 15,3 122 24,3 194 7 3 58 64,8 517 7,0 56 2 ,2 18 1 0 8 125,3 1000

Summa 8,0 14 46,4 84 88,2 160 23,4 42 326,7 592 39,0 71 8,1 15 12,2 22 552,0 1000

3 32,0 1000

4 18 2,1 98 1,0 47 1, 0 47 13,5 643 2,9 139 _ _ 0, 2 9 21,1 1000 G 3,2 12 19,7 75 33,2 126 16, 9 64 142,7 542 28,2 107 4,0 15 15, 3 58 263,2 1000 3 20 6,3 95 13,6 204 6, 3 94 29,2 437 7,5 112 0,7 11 1,8 27 66,7 1000

69 185,4 528 38,6 110 4,7 13 17,3 49 351,0 1000

Summa 4,9 14 28,1 80 47,8 136 24,

2 P Dals- K _ _ 0,5 51 1,0 96 0, 5 48 6,7 656 0,8 77 _ _ 0,7 72 10,2 1000 land G 2,3 16 9,0 62 22,4 154 5, 9 41 84,5 581 11,2 76 1,6 11 8,6 59 145,5 1000

S 2,2 60 3,8 101 7,4 197 2, 7 73 18,5 496 1,8 48 _ _ 0,9 25 37,3 1000

1

Summa 4,5 24 13,3 69 30,8 159 9, 48 109,7 568 13,8 71 1,6 8 10,2 53 193,0 1000

Tabell 4.2.3. (forts.).

Höjd Mossr. Mossr. Mossr. Lågö. Tall- Övr. över Lavr. ling. blåb. fu. o. gräs. Högö. sump. sump. Samtliga Om- havet Åtg.- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- Reg Lån råde m klass tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, talha %, tal ha %,

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

Våst- K 0 2 6 3,9 129 2,9 95 1,7 58 17,9 598 l 8 götl- G 2,0 6 20,5 61 69,3 206 31,9 95 156,4 465 19,8 59 6,1 18 30,3 90 336,3 1000 delen S 0 2 2 6,0 68 15,0 169 10,6 120 45,4 512 5 9 66 0,5 6 5,1 57 88,7 1000

Summa 2,4 6 30,4 67 87,2 192 44,2 97 219,7 483 27,5 60 6,6 14 37,0 81 455,0 1000

59 _ _ 1,6 54 30,0 1000

lån K 0 2 5 4,4 109 3,9 97 2,2 55 24,6 612 2 6 65 _ _ 2,3 57 40,2 1000 tot G 4,3 9 29,5 61 91,7 190 37,8 79 240,9 500 31,0 64 ,7 16 38,9 81 481,8 1000 2 4 19 9,8 78 22,4 178 13,3 105 63,9 507 7 7 5 4 6,0 48 126,0 1000

Summa 6,9 11 43,7 67 118,0 182 53,3 82 329,4 508 41,3 64 8,2 13 47,2 73 648,0 1000

_ 4,9 143 2,3 67 1,4 41 21,6 636 2,9 87 — _ 0,9 26 34,0 1000 G 2,1 4 46,6 90 102,5 198 38 74 250,4 484 29,0 56 10,3 20 38,3 74 517,5 1000 7 9

3 15,3 134 28,9 252 2 80 47,5 415 5,5 48 1,5 13 5,8 51 114,5 1000 Summa 2,9 4 66,8 101 133,7 200 48,9 73 319,5 480 37,4 56 11,8 18 45,0 68 666,0 1000

) )

0 4,9 163 3,5 115 0,8 27 17,6 580 1,7 4 52,9 109 118,3 245 41,2 85 208,6 430 13,1 27 11,2 23 37,8 78 485,0 1000 4 14,2 155 28,0 305 8,1 88 33,3 363 2,6 28 1,3 14 3,9 43 91,7 1000

Summa 2,5 4 72,0 119 149,8 247 50,1 82 259,5 427 17,4 29 12,5 21 43,2 71 607,0 1000

55 _ _ 1,5 50 30.3 1000

| |

H K 0,3 10 3,9 136 0,8 27 0,4 16 21 ,2 733 2,3 G 10,1 19 58,0 109 97,5 183 17,6 33 304,1 571 27,2 S 5,7 45 31 ,6 248 22,4 176 4,1 32 56,9 446 4,5 35 0

Summa 16,1 24 93,5 136 120,7 175 22,1 32 382,2 _555 34,

_ — 28,9 1000 8 9 13,3 25 532,6 1000 ,4 11 0,9 7 127,5 1000 49 6,2 9 14,2 20 689,0 1000

V I K 0,1 6 0,4 37 0,1 4 _ _ 11,2 915 0 4 _ _ G 1,3 14 3,2 34 1,5 16 _ — 78,3 840 7,9 85 0, 6 0,5 5 93, 1000 S 0,7 23 1,6 50 0,4 13 _ _ 25,6 812 2 9 0 9 0 1 1 31,6 1000

Summa 2,1 15 5,2 38 2,0 14 _ _ 115,1 840 11,2 83 0,8 6 0,6 4 137,0 1000

Tabell 4.2.3. (forts.).

___—___— Höjd Mossr. Mossr. Mossr. Lågö. Tall- Övr. över Lavr. ling. blåb. fu. o. gräs. Högö. sump. sump. Samtliga Om— havet Åtg.- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000-

Reg Län råde rn klass tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, tal ha %, ta] ha %, ___—__—______

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 ___—___—

0. K 0,1 1 9 173 0,8 69 9 79 6,5 584 0 6 _ 0,4 34 11,2 1000 ,2 11 11,3 100 17,7 157 3 65 61,9 550 5,8 51 1,0 9 6,4 57 112,6 1000 2 3 1 6 l 3 7

0, 7, 115 3,6 132 3, 133 14,3 525 0,9 34 27,2 1000 ___—___— 11

Summa 1,5 10 16,3 108 22,1 146 ,8 78 82,7 548 7,7 51 1,2 8 7,7 51 151,0 1000

6 3 6 254 0,7 50 0,5 32 8,0 565 0 8 0 5 37 14,2 1000 G 0,2 1 14,7 92 42,0 263 6,7 42 77,2 483 7,5 47 ,9 12 9,6 60 159,8 1000 9 2 5 97 4,7 181 1,2 47 15,2 586 1,4 3 0,5 19 26,0 1000 ___—___— Summa 0,5 2 20,8 104 47,4 238 8,4 42 100,4 502 9,7 48 2,2 11 10,6 53 200,0 1000 01 8 0 9 103 0,4 48 0,1 15 6,1 738 0 6 _ 01 11 8,3 1000 G 0,4 3 7,0 50 36,4 259 2,5 18 81,8 582 8,2 58 0,4 3 3,8 27 140,5 1000 0 1 3 1 7 68 6,2 258 0,3 11 14,3 592 1,2 6 0,3 14 24,2 1000 ___—___— Summa 0,6 3 9,6 55 43,0 249 2,9 17 102,2 591 10,0 57 0,5 3 4,2 25 173,0 1000

18 1,8 151 0,6 48 0,2 13 7,7 629 1,4 116 _ _ 0,3 25 12,2 1000 4 10,5 50 51,3 243 5,7 27 105,9 502 22,2 105 2,3 11 12,2 58 210,9 1000 _ 1,4 34 7,8 186 1,4 33 25,0 598 4,6 109 0,2 5 1,5 35 41,9 1000

Summa 1,0 4 13,7 52 59,7 225 73 27 138,6 523 28,2 106 2,5 10 14,0 53 265,0 1000

26 4,5 1000 23

,6 134 0,1 30 20 2,6 567 1,0 222 _ 0 8 47,6 1000 0

0,1 _ ,1 18 8,7 183 0,5 10 22,3 468 14,2 298 _ _ 1,1

S _ _ _ 4 1,1 88 _ 2 7,1 597 3,6 305 4 11,9 1000 ___—___—

,1 Summa _ — 1,4 23 9,9 155 0,6 9 32,0 499 18,8 294 _ _ 1,3 20 64,0 1000 ___—___—

Tabell 4.2.4. Redovisning områdesvis av slutawerkningsmogen skog, huggningsklasserna D:2 +D:3 +E, med procentuell fördelning på trädbestånd.

Typ av trädbestånd

Blandskog med över- __ Areal slutav- vägande Adla verkningsskog Tall- Gran- Barr- barr- löv- löv- Björk Samt-

Län Område 1 OOO-tal ha skog skog skog träd träd träd m & liga BD lp o so 389 17 26 7 40 7 _ 3 100

lp n so 563 36 15 17 28 3 _ 1 100 kustl 409 25 18 14 33 8 _ 2 100

län tot 1 361 28 19 13 34 5 _ 1 100 AC lp o so 182 1 57 1 32 6 _ 3 100

lp n so 494 19 43 11 23 3 _ 1 100 kustl 260 28 28 25 16 3 _ 0 100

län tot 936 18 41 13 23 4 _ 1 100 Z Jtl-delen

o so 117 2 43 3 40 10 — 2 100 11 so 415 7 50 14 25 3 _ 1 100

Hj-delen

o se 49 29 36 14 19 1 _ 1 100 11 so 121 31 32 17 18 2 _ 0 100

län tot 702 12 45 12 26 4 _ 1 100 Y 383 10 46 19 21 3 _ 1 100 X 295 29 31 27 10 2 _ 1 100 W Särna+Idre

o so 19 30 30 20 17 3 _ _ 100 11 so 84 59 13 14 11 2 _ 1 100

lånet exkl Särna+Idre 462 29 35 27 7 l _ 1 100

län tot 565 33 32 25 8 1 _ 1 100 S 280 20 34 27 16 2 _ 1 100 T 93 19 22 39 12 3 _ 5 100 U 61 19 20 40 13 3 1 4 100 C 55 19 21 35 16 4 2 3 100 B 86 23 13 35 20 4 1 4 100 D 72 30 15 33 14 3 1 4 100 E 126 31 13 38 10 4 1 3 100 R 67 22 12 38 13 5 1 9 100 P 126 13 27 35 14 5 1 5 100 F 114 17 19 39 16 4 1 4 100 G 92 14 22 45 11 3 1 4 100 H 128 35 10 29 17 3 2 4 100 I 32 54 4 36 4 1 0 1 100 0 27 14 22 25 24 6 1 8 100 N 26 30 15 15 12 8 9 11 100 K 24 8 20 19 17 10 14 12 100 L 42 15 11 13 14 8 21 18 100 M 12 6 9 1 4 3 61 16 100

Anm: Betr. områdesindelning och huggningsklass jfr. avsnitt 2 resp. 3.

5 Arealuppskattning rörande behovet av återväxt-

åtgärder och röjning

5.1 Primär uppskattning av åtgärdsarealer

Laboratorn vid skogshögskolans institution för skogsföryngring, Ulf Bärring, har på utredningens uppdrag utfört en riksomfat- tande bedömning rörande behovet av vissa återväxt— och röjningsåtgärder på befintli- ga kalmarker (K) resp. slutawerkningssko- gar (S). Beträffande definition av K och S jfr. avsnitt 3. Bedömningen har skett med utgångspunkt från det i avsnitt 4 re- dovisade grundmaterialet. För att testa lämp- lig arbetsmetodik vid bedömningen gjordes vissa förberedande försök i samråd med skogsvårdsstyrelserna i Norrbottens och Ös- tergötlands län. Bärring har angett utgångs- punkterna för sin bedömning enligt följande.

&. Grundläggande princip har främst va- rit den skogsekonomiska aspekten, vilket innebär att åtgärderna bedömts ur företags- ekonomisk synpunkt i uthålligt skogsbruk.

b. En successiv utveckling mot ökad an- del skogsodling av föryngringsarealerna har antagits. Under den tid som åtgår för en anpassning härtill har möjligheterna till själv- föryngring beaktats.

c. Vid val av föryngringsmetod har i var- je enskilt fall den metod givits företräde som med hänsyn till biologiska förutsätt- ningar, kostnader, arbetskraftsåtgång och planering, synts mest fördelaktig.

Sedan Bärring överlämnat bedömning- arna till utredningen översändes de jämte grundmaterialet till skogsstyrelsen med hem-

ställan att en länsvis granskning av materia- let måtte ske hos skogsvårdsstyrelserna. Ut- redningen informerade därjämte i skrivel- ser till Sveriges Skogsägareföreningars Riks- förbund, Skogsindustriernas samarbetsut- skott och domänstyrelsen om nämnda läns- visa granskning. Dessa tre organ samt skogs— styrelsen bereddes även tillfälle att yttra sig över de av Bärring utförda bedömning- arna. I de inkomna remissvaren har påpe- kats svårigheterna att göra en bedömning av det slag det här gäller. Svårigheterna an- ges vara av såväl ekonomisk som biologisk och teknisk art. Vidare har i åtskilliga ytt- randen ansetts att Bärring överskattat möj- ligheterna att erhålla självföryngring varför i allmänhet föreslagits en större andel plan- tering än i Bärrings bedömningar. Även om skillnader visade sig råda mellan Bärrings och remissorganens bedömningar (jfr. ta- bellerna 5.1.3. och 5.1.4.) utjämnas emeller- tid skillnaderna vid sammanslagning av stör- re geografiska områden. Mot bakgrund av granskningsresultatet har gjorts vissa jus- teringar i de ursprungliga bedömningarna. Med nämnda justeringar har utredningen i sina uppskattningar använt sig av de från Bärring erhållna bedömningarna.

Det slutliga, av utredningen som bas för sina vidare uppskattningar använda bedöm- ningsresultatet redovisas i tabell 5.1.1. Be— dömningarna har för de olika åtgärderna an- givits i tiotal procent av den totala kal— marks- och slutavverkningsskogsarealen in-

om respektive vegetationstyp och område samt avser tiden fram till omkring år 1980.

Hänsyn har tagits till under perioden san- nolik utveckling inom skogsbruket. Bedöm- ningarna i förevarande avsnitt 5.1 avser hela den enligt riksskogstaxeringen i före- gående avsnitt 4 redovisade K- resp. S- arealen, d. v. s. i detta avsnitt har ingen hän- syn tagits till hur stor del av arealerna som i själva verket blir föremål för åtgärder un- der tiden fram till omkring 1980. Det er- hållna materialet kan givetvis enbart tjäna som en riktlinje för uppskattningar av den sannolika lämpliga aktiviteten. Utredningen kommer i avsnitt 11 även att redovisa al- ternativa uppskattningar runt de grundre- sultat som erhållits.

1 vad avser åtgärdernas omfattning m. ni. kan vissa kommentarer vara påkallade. Den manuella markberedningen är försvinnan- de liten och kommer att bli än mindre, var- för den ej angivits som en särskild grupp. Med röjning inom 20 år (jfr. tabell. 5.1.1.) skall förstås sådan röjning på K- och S- arealer som bör göras inom 20 år efter utförd plantering, sådd eller markbered- ning vid självföryngring samt, beträffande självföryngring utan markberedning, inom 20 år efter det att slutavverkning eller av- verkning av fröträd skett. Bedömningen av röjningsbehovet inom 20 år avser sålun- da ej de områden som redan vid bedöm- ningstidpunkten har lämnat kalmarksstadiet men dock är i behov av röjning, d.v.s. eftersläpande röjningsarealer.

Som framgår av redovisningarna i före- varande m.fl. avsnitt har åtgärdsbedöm- ningarna och utredningens uppskattningar även omfattat de arealer som är belägna ovan skogsodlingsgränsen. Speciellt för des- sa områden är det anledning understryka att åtgärdsuppskattningarna ej skall upp- fattas som en rekommendation till hand- lingsprogram. Däremot ger de en marke- ring av utgångsläget för övervägandena rö- rande den skogliga behandlingen av ifråga- varande områden enligt Bärrings bedöm- ning.

Redovisningen i tabell 5.1.2. som ges i absoluta tal och i procent är baserad på

materialet i tabellerna 5.1.1. och 4.2.3. Det bör uppmärksammas att uppgifterna grun- das på de genomsnittliga K- resp. S-area— lerna för taxeringsperioden 1953-1962 och att förskjutningar i arealerna kan ha in- träffat (jfr. tabell 4.1.3.).

I de tidigare omnämnda tabellerna 5.1.3. och 5.1.4. har regionvis samt för hela ri- ket sammanställts resultaten av skogsvårds- styrelsernas resp. Bärrings uppskattningar rörande behovet av återväxtåtgärder och röjning.

Tabell 5.1.1. Uppskattning rörande behovet av återväxtåtgärder och röjning med fördelning på områden och vegetationstyper.

Självf.y. Självf.y. M. m.

Plantering Sådd 11. m. m. m. m. m. Hy.-rensn. By.-bränn. för s.o. Röjn. Veg.typ K S K S K S K S K S K S K S K S BD län lappmark ovan skogsadlingsgränsen. Höjdomrdde 0—500 m Lavr. 10 20 90 80 50 100 50 Mossr. ling. 10 30 70 50 20 20 70 100 20 60 20 Mossr. blåb. 20 30 60 40 20 30 70 90 20 20 10 20 60 30 Mossr. fu. 100 100 70 100 10 10 60 Lågö.- o. gräsr. 30 30 50 50 20 20 70 100 20 20 60 20 Högö. 50 40 50 60 70 100 40 30 60 Tallsump. 100 100 Övr. sump. 100 100 30 BD län lappmark ovan skogsadlingsgränsen. Hbjdområde 500+m Lavr. 100 100 50 100 50 Mossr. ling. 10 20 80 60 10 20 70 100 10 60 20 Mossr. blåb. 10 20 80 70 10 10 70 100 10 60 10 Mossr. fu. 100 100 70 100 60 Lågö.- o. gräsr. 20 10 80 80 10 70 100 10 10 60 10 Högö. 30 30 70 70 70 100 20 20 60 Tallsump. 100 100 Övr. sump. 100 100 BD län lappmark nedan skogsadlingsgrånsen. Höjdamråde 0—300 m Lavr. 100 100 60 100 50 70 Mossr. ling. 30 30 40 30 30 40 70 100 20 20 60 60 Mossr. blåb. 70 60 20 20 10 20 70 80 30 60 60 40 40 50 Mossr. fu. 40 40 60 60 70 100 20 30 20 10 60 60 Lågö.- o. gräsr. 70 70 20 10 10 20 70 90 20 20 60 60 40 40 Högö. 90 90 10 10 70 100 80 80 30 30 Tallsump. 100 100 Övr. sump 100 100 50 30 BD län lappmark nedan skogsodlingsgränsen. Höjdområde 300—500 m Lavr. 10 10 90 90 60 100 50 70 Mossr. ling. 30 20 40 40 30 40 70 100 20 10 60 60 Mossr. blåb. 70 60 10 30 30 70 80 20 50 60 50 40 40 Mossr. fu. 40 50 60 50 70 90 20 30 20 20 60 50 Lågö.- o. gräsr. 80 80 10 10 10 10 70 90 20 30 70 70 40 40 Högö. 90 90 10 10 70 100 80 80 30 30 Tallsump. 100 100 Övr. sump. 100 100 40 20 BD län lappmark nedan skogsodlingsgränsen. Höjdområde 500+m Lavr. 100 100 60 100 50 Mossr. ling. 20 20 50 40 30 40 70 100 60 40 Mossr. blåb. 30 30 50 40 20 30 70 100 20 20 60 30 Mossr. fu. 10 10 90 90 70 100 60 Lågö.- o. gräsr. 40 40 30 20 30 40 70 100 30 30 60 40 Förklaringar

K: beiintliga kalmarker (huggningsklass A). S: slutavverkningsskog (huggningsklasserna D:2, D:3 och E). Måtten- het: Åtgärdsbehovet är uppskattat i 10-tal procent av K- resp. S-areal inom angiven vegetationstyp (betr. K- och S-arealer jfr. tabell 4.2.3.). Veg.typ: Vegetationstyp, Lavr: Lavrika skogar, Mossr.ling: Mossrika skogar lingontyp, Mossr. blåb.: Mossrika skogar blåbärstyp, Mossr. fu: Mossrika skogar fuktig typ, Lågö.- o. gräsr: Lågört- och gråsrika skogar, Högö: Högörtskogar, Tallsump: Tallsumpskogar, Övr. sump: Övriga sumpskogar. Självf.y. u. m.m.: Självföryngring utan maskinell markberedning. Självf.y. m. rn. m: Självföryngring med ma- skinell markberedning. Hy.-rensn: Hyggesrensning, mekanisk+ kemisk. Hy.-bränn: Hyggesbränning. M. m. för s. 0: Maskinell markberedning för skogsodling. Röjn: Röjning inom 20 år.

Tabell 5.1.1 . (forts.).

Självf.y. Självf.y. M. m.

Plantering Sådd u. m. m. m. m. m. Hy.-rensn. Hy.-bränn. för se. Röjn. Veg.typ K S K S K S K S K S K S K S K S Högö. 40 40 60 60 70 100 30 30 60 Tallsump. 100 100 Övr. sump. 100 100 BD län kustland. Häjdområde 0—300 m Lavr. 100 100 60 100 50 70 Mossr. ling. 30 30 10 10 30 20 30 40 70 100 60 70 Mossr. blåb. 70 70 20 10 10 20 70 80 20 50 60 40 40 40 Mossr. fu. 30 30 70 70 70 90 10 20 20 10 50 40 Lågö.- o. gräsr. 80 70 10 10 10 20 70 90 10 20 70 60 40 40 Högö. 90 90 10 10 70 100 l_ 80 80 50 50 'Ijallsump. 100 100 Övr. sump. 100 100 50 40 BD län kustland. Hojdområde 300+m Lavr. 10 10 90 90 60 100 50 70 Mossr. ling. 40 30 40 40 20 30 70 100 20 20 60 70 Mossr. blåb. 70 80 10 20 20 70 80 30 50 60 70 40 30 Mossr. fu. 50 50 50 50 70 90 20 30 30 20 50 50 Lågö.- o. gräsr. 80 70 10 10 10 20 70 90 10 20 70 60 40 40 Högö. 90 90 10 10 70 100 80 80 30 30 Tallsump. 100 100 Övr. sump. 100 100 50 30 AC län lappmark ovan skogsodlingsgränsen. Höjdamrdde 0—500 m Lavr. 10 100 90 40 100 50 30 Mossr. ling. 30 20 60 50 10 30 60 100 20 10 60 30 Mossr. blåb. 30 50 60 40 10 10 60 100 10 30 20 40 60 10 Mossr. fu. 20 10 80 90 60 100 10 10 60 Lågö.- o. gräsr. 30 30 50 50 20 20 60 100 10 10 20 20 50 20 Högö. 60 50 40 50 60 100 40 30 60 Tallsump. Saknas Övr. sump. 100 100 30 AC län lappmark ovan skogsodlingsgränsen. Häjdområde 500+m Lavr. 100 100 40 100 50 30 Mossr. ling. 10 20 80 60 10 20 60 100 10 60 20 Mossr. blåb. 10 20 90 70 10 60 100 10 60 10 Mossr. fu. 100 100 60 100 60 Lågö.- o. gräsr. 20 10 80 80 10 60 100 10 10 60 10 Högö. 30 30 70 70 60 100 20 20 60 Tallsump. Saknas Övr. sump. 100 100 AC län lappmark nedan skogsadlingsgränsen. Höjdområde 0—300 m Lavr. 100 100 40 60 80 60 Mossr. ling. 30 30 20 20 20 10 30 40 60 100 30 30 80 80 Mossr. blåb. 50 60 20 20 20 10 10 10 70 90 10 30 50 60 60 50 Mossr. fu. 40 30 60 70 70 90 10 20 20 10 80 80 Lågö.- o. gräsr. 80 80 10 10 10 10 70 100 60 60 50 50 Högö. 90 90 10 10 70 100 70 70 50 50 Tallsump. Saknas Övr. sump. 100 100 50 30 AC län lappmark nedan skogsodlingsgränsen. Höjdomrdde 300—500 m Lavr. 100 100 40 60 80 60 Mossr. ling. 50 50 30 10 20 40 60 100 40 40 60 60 Mossr. blåb. 60 70 30 10 10 20 70 80 20 50 40 50 50 40

Tabell 5.1.1. (forts.).

Självf.y. Självf.y. M. rn.

Plantering Sådd u. m. m. m. m. m. Hy.-rensn. By.-bränn. för s.o. Röjn. Veg.typ K S K S K S K S K S K S K S K S Mossr. fu. 50 40 50 60 70 90 10 20 30 20 70 70 Lågö.- o. gräsr. 80 80 10 10 10 10 70 90 20 20 60 60 50 40 Högö. 90 90 10 10 70 100 60 60 50 40 Tallsump. 100 Övr. sump. 100 100 40 40 AC län lappmark nedan skogsodlingsgränsen. Höjdomräde 500+m Lavr. Saknas Mossr. ling. 30 40 50 30 20 30 60 100 20 30 80 30 Mossr. blåb. 60 60 30 30 10 10 60 100 20 40 40 50 10 Mossr. fu. 20 30 80 70 60 100 20 10 10 70 Lågö.- o. gräsr. 60 60 30 30 10 10 60 100 20 40 40 70 10 Högö. 70 70 30 30 70 100 50 50 70 Tallsump. Saknas Övr. sump. 100 100 30 AC län kustland. Håjdomrdde 0—300 m Lavr. 100 100 60 100 70 80 Mossr. ling. 40 30 10 10 20 20 30 40 70 100 20 20 70 70 Mossr. blåb. 70 60 10 10 10 10 10 20 70 90 20 30 70 70 40 40 Mossr. fu. 30 30 70 70 70 100 10 20 10 10 80 80 Lågö.- o. gräsr. 80 70 10 10 10 20 70 100 10 20 60 50 50 50 Högö. 90 90 10 10 70 100 50 80 50 50 Tallsump. 100 20 Övr. sump. 100 100 50 50 AC län kustland. Häjdområde 300+m Lavr. 100 100 60 100 70 80 Mossr. ling. 30 30 10 10 30 10 30 50 70 100 30 30 60 70 Mossr. blåb. 80 80 10 10 20 60 80 30 50 70 70 40 40 Mossr. fu. 40 40 60 60 70 90 20 30 20 20 70 70 Lågö.- o. gräsr. 80 70 10 10 10 20 70 100 10 20 70 60 40 50 Högö. 90 90 10 10 70 100 80 80 40 40 Tallsump. 100 Övr. sump. 100 100 50 40 Z län Jämtlandsdelen ovan skogsodlingsgränsen. Höjdomrdde 0—500 m Lavr. 100 100 50 100 50 Mossr. ling. 30 30 50 30 20 40 70 100 20 20 60 40 Mossr. blåb. 40 40 50 50 10 10 70 90 10 20 30 30 60 20 Mossr. fu. 20 20 80 80 70 100 10 10 10 10 60 Lågö.- o. gräsr. 50 50 50 30 20 70 90 20 20 30 40 60 20 Högö. 50 60 50 40 70 100 40 50 60 20 Tallsump. Saknas Övr. sump. 100 100 30 Z län Jämtlandsdelen ovan skogsodlingsgränsen. Höjdomrdde 500+m Lavr. . 100 100 50 100 50 Mossr. ling. 10 20 70 50 20 30 70 100 60 30 Mossr. blåb. 20 30 80 70 70 100 10 20 60 Mossr. fu. 100 100 70 100 60 Lågö.- o. gräsr. 30 30 70 70 70 100 20 20 60 Högö. 30 30 70 70 70 100 20 20 60 Tallsump. Saknas Övr. sump. 100 100 Z län Jämtlandsdelen nedan skogsodlingsgränsen. Häfdamrdde 0—300 m. Lavr. _ 100 100 60 Mossr. ling. 40 40 10 10 30 20 20 30 80 100 30 30 70 70

Tabell 5.1.1 . (forts.).

Självf.y. Självf.y. M. rn. Plantering Sådd 11. m. m. m. m. m. Hy.-rensn. By.-bränn. för s.o.- Röjn.

Veg.typ K S K S K S K S K S K S K S K S Mossr. blåb. 80 70 10 20 10 10 80 80 30 40 60 60 40 40 Mossr. fu. 50 40 50 60 80 100 20 30 30 20 70 70 Lågö.- o. gräsr. 90 90 10 10 80 100 70 70 40 40 Högö. 90 90 10 10 80 100 70 70 40 40 Tallsump. Saknas Övr. sump. 100 100 50 50 Z län Jämtlandsdelen nedan skogsodlingsgränsen. Höjdomrdde 300—500 m. Lavr. 100 100 80 100 60 60 Mossr. ling. 40 40 10 10 30 20 20 30 80 100 30 30 70 70 Mossr. blåb. 50 60 10 10 30 10 10 20 80 80 30 40 30 40 60 50 Mossr. fu. 40 40 60 60 80 100 20 20 20 20 70 70 Lågö.- o. gräsr. 80 80 20 10 10 80 90 20 30 50 50 50 40 Högö. 90 90 10 10 80 100 60 60 40 40 Tallsump. 100 20 Övr. sump. 100 100 50 30 Z län Jämtlandsdelen nedan skogsodlingsgränsen. Höjdomrdde 500+m. Lavr. 100 100 50 100 50 Mossr. ling. 20 30 50 30 30 40 70 100 10 20 60 40 Mossr. blåb. 30 40 70 60 70 100 20 30 60 20 Mossr. fu. 100 100 70 100 60 Lågö.- o. gräsr. 30 40 70 60 70 100 20 30 60 20 Högö. 30 40 70 60 70 100 20 30 60 20 Tallsump. Saknas Övr. sump. 100 100 30 Z län Härjedalsdelen ovan skogsadlingsgränsen. Hojdomrdde 300-500 m. Lavr. 10 90 100 60 100 50 30 Mossr. ling. 40 30 30 20 30 50 60 100 20 20 50 50 Mossr. blåb. Saknas Mossr. fu. Saknas , Lågö.- o. gräsr. 60 30 10 100 30 60 50 Högö. Saknas Tallsump. Saknas Övr. sump. 100 40 30 Z län Härjedalsdelen ovan skogsodlingsgränsen. Hojdomräde 500+m. Lavr. 10 90 100 60 100 50 Mossr. ling. 20 30 40 30 40 40 60 100 50 40 Mossr. blåb. 30 40 60 50 10 10 60 100 30 40 50 10 Mossr. fu. 100 100 60 100 50 Lågö.- o. gräsr. 40 50 50 40 10 10 60 100 40 50 50 10 Högö. 60 40 100 Tallsump. 100 Övr. sump. 100 100 Z län Härjedalsdelen nedan skogsodlingsgränsen. Höjdområde 0—300 m. Lavr. 10 10 10 10 80 80 60 100 50 60 Mossr. ling. Saknas Mossr. blåb. 60 20 20 100 40 50 50 Mossr. fn. 50 50 100 20 20 50 Lågö.- o. gräsr. 90 10 100 30 70 40 Högö. Saknas Tallsump. Saknas Övr. sump. Saknas

47

Tabell 5.1.1. (forts.).

Plantering Sådd

Veg.typ K

Z län Härjedalsdelen nedan skogsodlingsgränsen. Lavr. 10 Mossr. ling. 30 Mossr. blåb. 60 Mossr. fu. 40 Lågö.- o. gräsr. 80 Högö.

Tallsump.

Övr. sump.

Z län Härjedalsdelen nedan skogsadlingsgränsen.

S

20 70 30 90 90

Lavr. 10 Mossr. ling. 40 30 Mossr. blåb. 50 60 Mossr. fn. 30 20 Lågö.- o. gräsr. 70 70 Högö. 80 80 Tallsump. Övr. sump.

Y län. Häjdområde 0—300 m Lavr. Mossr. ling. 20 20 Mossr. blåb. 60 60 Mossr. fu. 50 50 Lågö.- o. gräsr. 80 80 Högö. 90 90 Tallsump. Övr. sump.

Y län. Höjdamrdde 300 + m Lavr. Mossr. ling. 20 30 Mossr. blåb. 50 60 Mossr. fu. 40 40 Lågö.- o. gräsr. 80 80 Högö. 90 90 Tallsump. Saknas Övr. sump.

X län Hälsingland. Höjdamråde 0—300 m Lavr. 20 Mossr. ling. 20 Mossr. blåb. 50 Mossr. fu. 50 Lågö.- o. gräsr. 80 Högö. 90 Tallsump. Övr. sump.

20 60 50 80 90

K

10 10

10 10

10 10

10 20

X län Hälsingland. Höjdomrdde 300+m Lavr. Mossr. ling. 20 Mossr. blåb. 60 Mossr. fn. 40 Lågö. o. gräsr. 80

48

20 70 40 80

10 10

S

20 10

20 10

10 20

20 20

20 10

Självf.y. 11. m. m.

Självf.y.

Höjdamrdde 300—500 m.

90 100 20 10 40 50 20 10 10 10 60 70 20 10 10 100 100 100 Höjdomrdde 5 00 + m 90 100 20 10 40 60 40 30 10 10 70 80 20 20 10 10 20 20 100 100 100 100 100 30 20 40 40 20 10 10 20 50 50 20 10 10 10 10 100 100 100 100 100 100 40 20 30 40 30 10 20 60 60 20 10 10 10 10 100 100 80 100 30 20 40 40 10 20 20 50 50 20 20 10 10 100 100 100 100 100 30 20 40 40 10 20 20 60 60 20 10 10

60 60 60 60 60

60 60 60

60 60

80 80 80 80 80 80

80 80 80 80 80 80

80 80 80 80 80 80

80 80 80 80 80

1 00 1 00 80 1 00 1 00 100 20 40

100 100 100 100 100 100

30

100 100

90 100 100 100

20

100 100

80 100

100 50

100 100 80 100 100 100 40 50

100 100 80 100 90

30 20 20

20 30 20

30 20 20

20 10

30 20 30

20 20

30 30 20

40 20 30

30 20

20 30

m. m. m. By.-rensa. fly.-bränn. f ör 5.0.

M. m. K S K 50 20 20 50 50 60 50 20 10 70 60 70 50 60 50 20 20 50 30 40 50 20 10 50 50 50 50 50 50 50 80 10 10 80 60 20 20 70 60 60 50 60 60 40 60 30 30 80 40 60 60 20 20 70 60 60 50 70 70 40 60 20 30 80 50 60 60 20 20 70 60 60 50 70 70 40 80 20 30 80 50 60 60 10 10 80 60 60 50 SOU 1969: 32

70 40 40 10 30

70 70 30 60 40 40

80 80 60 70 50

20 40

60 80 60 70 50 40

80 80

70 50 40 40 50

80 80 50 80 50

Tabell 5.1.1 . (forts.).

___—___—

Självf.y. Självf.y. M. m. Plantering Sådd u. m. m. m. m. m. Hy.-rensn. Hy.-bränn. för s.o. Röjn.

Veg.typ K S K S K S K S K S K S K S K S ___—___— Högö. 90 90 10 10 80 100 60 60 50 50 Tallsump. 100 20 20 Övr. sump. 100 100 40 40 X län Gästrikland. Höjdområde 0—500 m Lavr. 100 100 80 100 80 80 Mossr. ling. 20 20 20 20 20 10 40 50 80 100 20 20 80 80 Mossr. blåb. 60 60 10 10 10 10 20 20 80 100 50 60 60 60 Mossr. fu. 50 50 50 50 80 100 10 20 10 10 80 80 Lågö.- o. gräsr. 80 80 20 20 80 100 60 60 60 60 Högö. 80 80 20 20 80 100 60 60 60 60 Tallsump. 100 30 40 Övr. sump. 100 100 50 50 W län Särna och Idre kommuner ovan skagsodlingsgränsen. Hajdomrdde 500+m Lavr. 100 100 60 100 50 Mossr. ling. 20 30 40 30 40 40 60 100 50 40 Mossr. blåb. 30 40 60 50 10 10 60 100 30 40 50 10 Mossr. fu. 20 10 80 90 60 100 50 Lågö.- o. gräsr. 40 50 50 40 10 10 60 100 40 50 50 10 Högö. 60 40 100 Tallsump. Saknas Övr. sump. 100 100 W län Särna och Idre kommuner nedan skogsodlingsgränsen. Höjdomrdde 300—500 m Lavr. 100 100 60 100 50 80 Mossr. ling. 30 10 10 20 30 20 30 50 60 100 50 80 Mossr. blåb. 60 60 10 10 20 10 10 20 60 80 20 40 40 40 50 50 Mossr. fu. 30 40 70 60 60 100 20 20 20 50 50 Lågö.- o. gräsr. 70 80 30 10 10 60 90 10 20 60 70 50 50 Högö. 80 90 20 10 60 100 70 80 40 40 Tallsump. Saknas Övr. sump. 100 100 40 30 W län Särna och Idre kommuner nedan skogsodlingsgränsen. Höjdamrdde 500+m Lavr. 100 100 60 100 50 70 Mossr. ling. 20 30 40 30 40 40 60 100 50 70 Mossr. blåb. 40 50 50 40 10 10 60 100 30 40 50 40 Mossr. fu. 20 10 80 90 60 100 50 40 Lågö.- o. gräsr. 50 60 40 30 10 10 60 100 40 50 50 50 Högö. 70 70 30 30 60 100 50 50 Tallsump. 100 Övr. sump. 100 100 W län ovan skogsodlingsgränsen exkl. Särna och Idre. Höjdomrdde 500+m , Lavr. 100 100 30 Mossr. ling. 20 20 60 100 60 Mossr. blåb. 40 50 10 90 40 40 20 Mossr. fu. 100 100 60 100 20 Lågö.- o. gräsr. 40 50 60 40 10 60 90 30 30 40 30 Högö. 50 60 50 40 60 100 40 50 30 Tallsump. Saknas Övr. sump. 100 40

1 W län nedan skogsodlingsgränsen exkl. Särna och Idre. Höjdomrdde 0—300 m Lavr. 100 100 80 100 80 80 Mossr. ling. 30 30 20 20 20 20 30 30 80 100 20 30 80 80 Mossr. blåb. 60 60 10 10 20 20 10 10 80 100 50 60 60 60

Tabell 5.1.1. (forts.).

___—_____—_—_-——__—

Självf.y. Självf.y. M. 111. Plantering Sådd u. m. m. m. m. m. Hy.-rensn. By.-bränn. för s.o. Röjn.

Veg.typ K 5 K S K S K S K S K S K S K S ”___—___— Mossr. fu. 50 50 50 50 80 100 10 30 20 20 80 80 Lågö.- o. gräsr. 80 90 20 10 80 100 60 70 60 60 Högö. 90 90 10 10 80 100 60 60 60 60 Tallsump. 100 30 30 Övr. sump. 100 100 50 40 W län nedan skogsodlingsgränsen exkl. Särna och Idre. Häfdomrdde 300—500 m Lavr. 100 100 80 100 80 80 Mossr. ling. 30 30 20 20 20 20 30 30 80 100 20 20 80 80 Mossr. blåb. 60 70 10 10 20 10 10 10 80 80 30 40 50 60 50 50 Mossr. fu. 40 40 60 60 80 100 10 20 20 10 80 80 Lågö.- o. gräsr. 80 80 20 10 10 80 90 30 30 60 60 40 40 Högö. 90 90 10 10 80 100 60 60 40 40 Tallsump. 100 20 10 Övr. sump. 100 100 40 30

W län nedan skogsodlingsgränsen exkl. Särna och Idre. Hojdområde 500+m Lavr. 100 100 60 100 50 60 Mossr. ling. 20 20 30 20 50 60 60 100 60 60 Mossr. blåb. 70 80 20 10 10 10 60 80 20 40 50 60 40 40 Mossr. fu. 30 30 70 70 60 100 20 20 10 60 60 Lågö.- o. gräsr. 70 80 30 20 60 90 10 30 50 60 40 40 Högö. 80 90 20 10 60 100 60 70 40 40 Tallsump. 100 Övr. sump. 100 100 40

S län. Höjdomrdde 0—300 m Lavr. 100 100 80 100 80 80 Mossr. ling. 30 20 10 20 20 10 40 50 80 100 20 10 80 80 Mossr. blåb. 90 90 10 10 60 100 50 50 60 60 Mossr. fu. 60 60 40 40 60 100 40 40 80 80 Lågö.- o. gräsr. 90 90 10 10 60 100 50 50 60 60 Högö. 90 90 10 10 60 100 50 50 60 60 Tallsump. 100 40 30 Övr. sump. 100 100 60 50 S län. Höjdområde 300—500 m Lavr. 100 100 80 100 80 80 Mossr. ling. 30 20 10 10 30 20 30 40 80 100 10 10 80 80 Mossr. blåb. 70 70 10 10 10 10 10 10 80 100 20 20 50 50 60 60 Mossr. fu. 40 40 60 60 80 100 10 10 20 20 80 80 Lågö.- o. gräsr. 90 90 10 10 80 100 60 60 60 60 Högö. 90 90 10 10 80 100 60 60 60 60 Tallsump. 100 40 30 Övr. sump. 100 100 60 50 S län. Höjdomrdde 500+m Lavr. 100 100 80 100 80 80 Mossr. ling. 30 40 30 20 40 40 80 100 20 20 80 80 Mossr. blåb. 70 80 20 10 10 10 80 80 30 40 50 60 60 60 Mossr. fu. 40 40 60 60 80 100 10 20 10 10 80 80 Lågö.- o. gräsr. 80 80 20 10 10 80 90 30 30 60 60 60 60 Högö. 90 90 10 10 80 100 60 60 60 60 Tallsump. Saknas Övr. sump. 100 100 40 40 T län. Lavr. 100 100 80 100 80 80 Mossr. ling. 30 20 10 10 30 20 30 50 80 100 10 10 80 80

Tabell 5.1.1. (forts.).

Veg.typ

Mossr. blåb. Mossr. fu. Lågö.- o. gräsr.

Högö. lfallsump. Övr. sump.

U län. Lavr. Mossr. ling. Mossr. blåb. Mossr. fu. Lågö.- o. gräsr. Högö. Tallsump. Övr. sump.

C län. Lavr. Mossr. ling. Mossr. blåb. Mossr. fu. Lågö.- o. gräsr.

Högö. Tallsump. Övr. sump.

B län. Lavr. Mossr. ling. Mossr. blåb. Mossr. fu. Lågö: o. gräsr.

I-Iögö. Tallsump. Övr. sump.

D län. '..avr. vlossr. ling. vlossr. blåb. vlossr. fu. Lågöf o. gräsr.

Z-Iögö. Fallsump. Övr. sump.

E län. '..avr. vlossr. ling. vlossr. blåb. Vlossr. fu. '..ågö.- o. gräsr. I-Iögö. Fallsump. Övr. sump.

Plantering Sådd

K

70 50 80 90

30 80

80 90

20 80

80 90

30 80

80 90

30 70 50 80 90

30 70 50 80 80

S

20 80 70 80 90

20 80 70 80

30 80 70 80 90

20 70

80 90

20 70 60 80 80

K

10

10

10

10

S

10

10

10

10

10

Självf.y. 11. m. rn. K S 20 20 50 40 20 20 10 10 100 100 100 100 100 30 20 20 20 40 30 20 20 10 10 100 100 100 100 30 20 20 20 40 30 20 20 10 10 100 100 100 100 100 30 20 20 20 40 30 20 20 10 10 100 100 100 100 100 30 20 20 20 50 40 20 20 10 10 100 100 100 100 100 30 20 30 20 50 40 20 20 20 20 100 100 100

Självf.y. m. m. m. K S 10 10 30 50 40 50 40 40 30 50 10 10 30 50 10

K

60 60 60 60

80 80

60

88888

60

88888

60 60 60 60

60

S

100 100 100 100 40 60

100 100 100 100 100 100

40

70 100 100 100 100 100

70 100 100 100 100 100

40

100 100 100 100 100 100

60

100 100 100 100 100 100

60

M. m.

K

50

50 30

10 50

50 30

10 50

50 30

10

30 50 30

10 50

50 30

10 50

50 30

Hy.-rensn. By.-bränn. för s.o.

S

50

50 30

10 50

50 30

10 50

30

10

40 50 30

10 50

50 30

10 50

50 30

Röjn. K S 60 60 80 80 60 60 60 60 30 60 80 80 80 80 60 60 80 80 60 60 60 60 30 50 50 80 80 60 60 80 80 60 60 60 60 30 50 80 80 80 80 60 60 80 80 60 60 60 60 30 50 80 80 80 80 60 60 80 80 60 60 60 60 40 70 60 80 80 80 60 60 80 80 60 60 60 60 40 70 5 l

Tabell 5.1.1. (forts.).

___—___

Självf.y. Självf.y. M. m.

Plantering Sådd u. m. m. m. m. m. Hy.-rensn. Hy.-bränn. för 5.0. Röjn. Veg.typ K S K S K S K S K S K S K S K S ________________________ R län. Lavr. 100 100 60 100 80 81 Mossr. ling. 40 30 30 20 30 50 60 100 10 10 80 81 Mossr. blåb. 80 70 20 20 10 60 100 50 50 50 51 Mossr. fu. 50 60 50 40 60 100 80 81 Lågö.- o. gräsr. 80 80 20 20 60 100 50 50 60 61 Högö. 90 90 10 10 60 100 30 30 60 61 Tallsump. 100 40 41 Övr. sump. 100 100 60 71 P län Dalsland. Lavr. 100 100 80 100 80 81 Mossr. ling. 30 20 10 10 20 20 40 50 80 100 20 20 80 81 Mossr. blåb. 80 80 10 10 10 10 60 100 60 60 60 61 Mossr. fu. 50 50 50 50 60 100 30 30 80 81 Lågö.- o. gräsr. 90 90 10 10 60 100 50 50 60 61 Högö. 90 90 10 10 60 100 50 50 60 61 Tallsump. 100 40 31 Övr. sump. 100 100 60 51 P län Västergötlandsdelen. Lavr. 100 100 100 81 Mossr. ling. 40 30 10 10 20 20 30 40 70 100 20 20 80 81 Mossr. blåb. 80 80 10 10 10 10 60 100 50 50 80 51 Mossr. fu. 50 60 50 40 60 100 50 81 Lågö.- o. gräsr. 90 90 10 10 60 100 40 40 80 61 Högö. 90 90 10 10 60 100 30 30 60 61 Tallsump. 100 40 60 41 Övr. sump. 100 100 60 71 F län. Lavr. _ 100 100 81 Mossr. ling. 30 20 10 10 30 20 30 50 60 100 10 10 70 71 Mossr. blåb. 80 80 20 20 60 100 60 50 50 51 Mossr. fu. 50 60 50 40 60 100 20 30 70 71 Lågö.- o. gräsr. 80 80 20 20 70 100 60 50 60 61 Högö. 80 80 20 20 70 100 40 30 60 61 Tallsump. 100 40 41 Övr. sump. 100 100 60 71 G län. Lavr. 100 100 60 100 80 81 Mossr. ling. 30 20 10 10 30 20 30 50 60 100 10 10 70 71 Mossr. blåb. 80 80 20 20 60 100 60 50 50 51 Mossr. fu. 50 60 50 40 60 100 20 30 70 71 Lågö.- o. gräsr. 80 80 20 20 70 100 70 71 Högö. 80 80 20 20 70 100 70 71 Tallsump. 100 40 41 Övr. sump. 100 100 60 71 H län norra landstingsomrddet. Lavr. 100 100 60 100 60 81 Mossr. ling. 40 20 10 10 20 20 30 50 60 100 10 10 80 81 Mossr. blåb. 70 70 30 20 10 60 100 50 50 60 61 Mossr. fu. 50 60 50 40 60 100 80 81 Lågö.- o. gräsr. 80 80 20 20 60 100 50 50 60 61 Högö. 80 80 20 20 60 100 30 30 60 61 Tallsump. 100 40 41 Övr. sump. 100 60 71

Tabell 5.1.1. (forts.).

Självf.y. Självf.y. M. 111.

Plantering Sådd u. rn. m. m. m. m. Hy.-rensn. Hy.-brånn. för s.o. Röjn. Veg.typ K S K S K S K S K S K S K S K S H län södra landstingsamrddet. Lavr. 100 100 80 Mossr. ling. 50 30 10 10 20 20 20 40 80 100 20 10 70 70 Mossr. blåb. 80 90 20 10 80 100 50 40 60 60 Mossr. fu. 60 40 100 30 80 Lågö.- o. gräsr. 80 90 20 10 80 100 30 30 70 70 l-Iögö. 90 90 10 10 80 100 30 30 70 70 Tallsump. 100 40 40 Övr. sump. 100 60 70 'län. Lavr. 100 100 60 100 60 80 ,VIossr. ling. 60 50 20 10 20 40 60 100 20 20 70 70 VIossr. blåb. 80 70 20 20 10 60 100 60 50 50 50 Vlossr. fu. Saknas '..ågö.- o. gräsr. 90 90 10 10 60 100 60 60 50 50 i—Iögö. 90 90 10 10 60 100 60 60 50 50 ['allsump. 100 40 40 Övr. sump. 100 60 70 ) län. '..avr. 100 100 60 100 60 80 vIossr. ling. 50 40 30 20 20 40 80 100 10 10 80 80 vIossr. blåb. 80 80 20 20 80 100 40 40 60 60 vlossr. fu. 50 60 50 40 80 100 20 30 80 80 '.ågö.- o. gräsr. 80 80 20 20 80 100 40 40 70 70 rlögö. 90 90 10 10 80 100 30 30 70 70 ['allsump. 100 40 40 Övr. sump. 100 100 60 70 V län. AVI. 100 100 60 100 60 80 vIossr. ling. 60 70 20 10 20 20 80 100 40 40 80 80 vIossr. blåb. 80 90 20 10 80 100 60 40 60 60 vIossr. fu. 50 60 50 40 80 100 20 30 80 80 .ågö.- o. gräsr. 80 90 20 10 80 100 50 40 70 70 iögö. 90 90 10 10 80 100 30 30 70 70 fallsump. 100 40 40 övr. sump. 100 100 60 70 '( län. .avr. 100 1 00 60 1 00 60 80 vIossr. ling. 60 40 20 20 20 40 80 100 20 10 70 70 vIossr. blåb. 80 90 20 10 80 100 50 40 60 60 vIossr. fu. 50 60 50 40 80 100 20 30 80 80 .ågö.- o. gräsr. 80 80 20 20 80 100 30 30 70 70 lögö. 90 90 10 10 80 100 30 30 70 70 Tallsump. 100 40 40 övr. sump. 100 100 60 70 '. län. .avr. 30 70 60 60 vIossr. ling. 60 50 20 10 20 40 80 100 30 20 60 70 vIossr. blåb. 80 90 20 10 80 100 50 40 60 60 tlossr. fu. 60 60 40 40 80 100 20 30 80 80 .ågö.- o. gräsr. 80 80 20 20 80 100 30 30 70 70 Iögö. 90 90 10 10 80 100 30 30 70 70 ,"allsump. 100 40 40 5vr. sump. 100 100 60 70

Tabell 5.1.1. (forts.).

___—_-——__—_—_-—————__—'—"_——

Själv.fy. Självf.y. M. m. Plantering Sådd u. m. m. m. m. rn. By.-rensn. Hy.-bränn. för se. Röjn.

Veg.typ K S K S K S K S K S K S K S K S _________________________-—_ M län. Lavr. Saknas Mossr. ling. 60 60 20 10 20 30 80 100 30 20 60 71 Mossr. blåb. 80 90 20 10 80 100 40 20 60 61 Mossr. fu. 60 80 40 20 80 100 80 81 Lågö.- o. gräsr. 90 90 10 10 80 100 30 20 70 71 Högö. 90 90 10 10 80 100 70 71 Tallsump. Saknas Övr. sump. 100 100 60 71

___—_______—_—_———_———_————

Tabell 5.1.2. Sammanställning områdesvis över uppskattningar rörande behovet av återväxtåtgärder och röjning.

Självf Självf Mask Röjning utan mask med mask Hygges- Hygges- markber inom Plantering Sådd markber markber rensning bränning för s.odl 20 år 1 000- 1 000- 1 000- 1 000- 1 000- 1 000- 1 000- 1 000- tal tal tal tal tal tal tal tal

Reg Lån Område ha % ha % ha % ha % ha % ha % ha % ha %

Kalmarker . I BD lp o se 6,6 12,5 — — 41,3 78,2 4,9 9,3 32,5 61,6 1,0 1,9 2,6 4,9 29,1 55,1 lp n so 65,9 36,4 — — 90,0 49,7 25,1 13,9 113,0 62,4 13,7 7,6 47,4 26,2 85,7 47,3 kust] 61,1 42,8 2,7 1,9 64,1 44,9 14,8 10,4 84,4 59,1 8,5 6,0 43,5 30,5 59,3 41,6 län 11 so 127,0 39,2 2,7 0,8 154,1 47,6 39,9 12,4 197,4 61,0 22,2 6,9 90,9 28,0 145,0 44,8 län tot 133,6 35,5 2,7 0,7 195,4 51,9 44,8 11,9 229,9 61,1 23,2 6,2 93,5 24,8 174,1 46,2 I AC lp o so 3,6 18,8 — — 14,8 77,1 0,8 4,1 10,4 54,2 0,3 1,6 2,2 11,5 10,2 53,1 lp B SO 91,4 51,8 1,5 0,8 68,9 39.0 14,7 8,4 101,4 57,4 15,4 0,9 65,9 37,3 92,4 52,4 kustl 42,7 45,8 2,5 2,7 37,0 39,7 11,1 11,8 56,0 60,0 6,7 7,2 33,3 35,7 47,2 50,6 län !) SO 134,1 49,7 4,0 1,5 105,9 39,3 25,8 9,5 157,4 58,3 22,1 8,2 99,2 36,8 139,6 51,7 lån tot 137,7 47,6 4,0 1,4 120,7 41,8 26,6 9,2 167,8 58,1 22,4 7,8101,4 35,1 149,8 51,8 II Z Jtloso 4,7 27,2 — —— 12,3 71,1 0,3 1,7 10,8 62,4 0,4 2,3 3,1 17,9 9,3 53,8 Jtl n so 65,2 55,3 2,1 1,8 46,1 39,1 4,5 3,8 83,6 70,9 11,910,1 42,7 36,2 58,7 49,8 Jtl tot 69,9 51,7 2,1 1,6 58,4 43,2 4,8 3,5 94,4 69,8 12,3 9,1 45,8 33,9 68,0 50,3 III Hj o so 3,2 18,2 — — 12,5 71,0 1,9 10,8 10,4 59,1 -— —-— 1,7 9,7 8,9 50,6 Hj 11 se 23,0 40,1 0,4 0,7 28,3 49,3 5,6 9,9 32,1 56,0 1,7 3,0 14,5 25,3 27,6 48,2 Hj tot 26,2 35,0 0,4 0,5 40,8 54,5 7,5 10,0 42,5 56,7 1,7 2,3 16,2 21,6 36,5 48,7 II Jtl län 0 SO 7,9 22,6 — -— 24,8 71,0 2,2 6,4 21,2 60,7 0,4 1,1 4,8 13,8 18,2 52,1 och Jtl län 11 so 88,2 50,3 2,5 1,4 74,4 42,5 10,1 5,8 115,7 66,0 13,6 7,8 57,2 32,6 86,3 49,3 III län tot 96,1 45,7 2,5 1,2 99,2 47,2 12,3 5,9 136,9 65,2 14,0 6,7 62,0 29,5 104,5 49,7 II Y lån tot 67,6 60,5 2,9 2,6 34,0 30.4 7,2 6,5 84,4 75,6 16,114,4 47,7 42,7 59,6 53,4 III X län tot 63,1 56,9 3,4 3,1 34,8 31,4 9,5 8,6 83,4 75,3 7,7 6,9 46,9 42,3 64,1 57,9 III W län 0 so 1,6 18,0 —— — 6,7 75,3 0,6 6,7 5,3 59,6 — -—— 0,9 10,1 3,6 40,4 län 11 so 70,2 43,5 4,3 2,7 77,2 47,8 9,8 6,0 107,7 66,7 12,9 8,0 49,7 30,8 83,7 51,8 län tot 71,7 42,1 4,3 2,5 83,9 49,2 10,4 6,2 113,0 66,3 12,9 7,6 50,6 29,7 87,3 51,2 IV S län tot 80,8 69,4 1,9 1,6 27,6 23,7 6,0 5,3 76,8 66,0 2,9 2,5 47,6 40,9 73,0 62,7 IV T län tot 15,6 67,8 0,4 1,7 5,7 24,8 1,3 5,7 14,5 63,0 —- — 8,8 38,3 14,8 64,3 IV U lån tot 15,0 69,8 0,3 1,4 5,4 25,1 0,8 3,7 13,4 62,3 — — 8,8 40,9 13,4 62,3 IV C län tot 14,2 76,8 0,1 0,5 3,9 21,1 0,3 1,6 11,0 59,5 — — 8,1 43,8 11,1 60,0 IV B lån tot 22,8 74,8 — — 6,8 22,3 0,9 2,9 18,4 60,3 —— — 12,9 42,3 18,7 61,3 IV D län tot 13,3 68,9 0,2 1,0 5,2 26,9 0,6 3,2 11,4 59,0 — —— 7,7 39,9 12,0 62,2 IV E lån tot 23,6 73,8 0,3 0,9 7,2 22,5 0,9 2,8 19,2 60,0 — — 13,9 43,4 19,8 61,9 IV R lån tot 15,6 74,0 —- —— 4,9 23,2 0,6 2,8 12,5 59,2 —- — 8,4 39,8 13,1 62,1 IV P lån tot 30,4 75,4 0,8 2,0 7,7 19,1 1,4 3,5 23,4 58,1 —- —— 14,5 36,0 23,8 59,1 IV F lån tot 23,6 69,4 0,5 1,5 8,4 24,7 1,5 4,4 22,3 65,6 — —— 16,3 47,8 20,3 59,7 IV G län tot 20,1 66,2 0,5 1,6 8,3 27,3 1,5 4,9 19,2 63,2 — —- 2,8 9,2 19,5 64,1 IV H lån tot 21,3 74,0 0,4 1,4 6,0 20,8 1,1 3,8 20,3 70,5 — — 10,0 34,7 19,3 67,0 V I län tot 10,8 88,5 — — 1,3 10,7 0,1 0,8 7,3 59,8 -—— — 7,1 58,2 6,2 50,8 V O län tot 7,8 69,6 —— — 3,0 26,8 0,4 3,6 8,6 76,9 — — 3,5 31,3 7,7 68,8 V N lån tot 10,1 71,2 — — 3,4 23,9 0,7 4,9 10,9 76,8 — — 6,2 43,7 9,9 69,7 V K lån tot 6,3 75,9 —- — 1,8 21,7 0,2 2,4 6,6 79,5 —— -— 2,4 28,9 5,7 68,7 V L lån tot 9,1 74,6 — — 2,7 22,1 0,4 3,3 9,5 77,9 —— -— 3,6 29,5 8,1 66,4 v M lån tot 3,7 82,2 _ _— 0,7 15,6 0,1 2,2 3,5 77,8 _ _ 1,0 22,2 3,0 66,7

Använda beteckningar m. m. Reg: = riksskogstaxeringens regioner, jfr avsnitt 2. Område: lp o so, lappmark ovan skogsodlingsgrånsen, lp n so, lappmark nedan skogsodlingsgränsen, kustl, kustland inom BD och AC län, län 11 so == lp n so + kustl, Jtl = Jämt- landsdelen, Hj = Härjedalsdelen.

Självf utan mask markber: Självföryngring utan föregående maskinell markberedning. Självf med mask markber: Självföryngring med föregående maskinell markberedning. Mask markber för s. odl: Maskinell markberedning i an— knytning till skogsodling (plantering och sådd). Anm: Procentsiffrorna avser de uppskattade åtgårdernas andel av den inom resp. områden totalt förefintliga arealen kalmarker resp. slutawerkningsskogar enligt den tredje riksskogstaxeringens resultat, jfr. tabell 4.2.1.

SOU 1969: 32 55

Tabell 5.1.2. (forts.).

Självf Självf Mask Röjning

utan mask med mask Hyggee- Hyggesp markber inom Plantering Sådd markber markber rensning bränning för s.adl 20 år 1000—' 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- tal tal tal tal tal tal tal tal

RegLänOmråde ha % ha % ha % ha % ha % ha % ha % ha %

Slutavverkningsskagar I BD lp 080 80,7 20,8 _- —— 256,8 66,3 50,1 12,9 373,9 96,5 10,4 2.7 48.1 12,4 50,1 12,9 lp nso 178,7 34,9 — — 237,8 46,4 96,0 18,7 471,6 92,0 72,9 14,2 122,1 23,8 256,2 50,0 kustl 171,7 42,0 8,0 2,0 161,1 39,4 68,0 16,6 350,7 85,8 60,8 14,9 107,1 26,2 199,5 48,8 län n so 350,4 38,0 8,0 0,9 398,9 43,3 164,0 17,8 822,3 89,3 133,7 14,5 229,2 24,9 455,7 49,5 län tot 431,1 32,9 8,0 0,6 655,7 50,1 214,1 16,4 1196,2 91,4 144,1 11,0 277,3 21,2 505,8 38,6 I AC lp o so 31,6 17,4 — — 133,8 73,8 15,9 8,8 166,4 91,8 2,8 1,5 22,1 12,2 16,5 9,1 lpnso 260,4 52,7 4,9 1,0 166,7 33,7 62,4 12,6 419,2 84,8 84,6 17,1 186,7 37,8 199,2 40,3 kust] 111,9 43,1 8,4 3,2 92,5 35,6 46,8 18,1 234,5 90,3 37,8 14,6 119,1 45,9 143,2 55,2 län |] so 372,3 49,3 13,3 1,8 259,2 34,4 109,2 14,5 653,7 86,7 122,4 16,2 305,8 40,6 342,4 45,4 län tot 403,9 43,2 13,3 1,4 393,0 42,0 125,1 13,4 820,1 87,7 125,2 13,4 327,9 35,1 358,9 38,4 11 Z Jtl o so 36,1 29,6 — —— 78,8 64,5 7,2 5,9 111,9 91,6 3,3 2,7 24,5 20,1 9,0 7,4 Jtln so 201,4 56,5 6,9 1,9 118,8 33,4 29,1 8,2 319,7 89,8 48,0 13,5 135,3 38,0 140,8 39,5 Jtl tot 237,5 49,7 6,9 1,4 197,6 41,3 36,3 7,6 431,6 90,2 51,3 10,7 159,8 33,4 149,8 31,3 III Hj 050 12,3 25,2 -——- — 31,3 64,0 5,3 10,8 46,0 94,1 0,1 0,2 7,6 15,5 5,7 11,7 Hj n 80 46,7 38,5 2,8 2,3 54,5 45,0 17,2 14,2 113,9 94,0 6,2 5,1 33,6 27,7 62,5 51,6 Hj tot 59,0 34,7 2,8 1,6 85,8 50,4 22,5 13,3 159,9 94,0 6,3 3,7 41,2 24,2 68,2 40,1 II Jtllånoso 48,4 28,3 — —— 110,1 64,4 12,5 7,3 157,9 92,3 3,4 2,0 32,1 18,8 14,7 8,6 och Jtl län !: so 248,1 52,0 9,7 2,0 173,3 36,3 46,3 9,7 433,6 90,8 54,2 11,4 168,9 35,4 203,3 42,6 III län tot 296,5 45,7 9,7 1,5 283,4 43,7 58,8 9,1 591,5 91,2 57,6 8,9 201,0 31,0 218,0 33,6 II Y län tot 226,5 59,0 18,2 4,7 89,6 23,3 49,7 13,0 352,3 91,7 69,4 18,1 157,6 41,0 210,9 54,9 III X län tot 172,1 58,4 15,1 5,1 78,7 26,7 28,8 9,8 272,8 92,6 28,3 9,6 136,8 46,4 174,4 59,2 III W län 0 so 6,2 26,2 — — 14,7 62,0 2,8 11,8 22,2 93,7 0,8 3,4 4,3 18,1 3,4 14,3 lån n so 258,2 47,6 18,7 3,4 218,2 40,2 47,1 8,8 493,8 91,1 64,3 11,9 191,4 35,3 307,9 56,8 lån tot 264,4 46,7 18,7 3,3 232,9 41,2 49,9 8,8 516,0 91,2 65,1 11,5 195,7 34,6 311,3 55,0 IV S län tot 189,5 67,6 5,6 2,0 70,4 25,1 15,0 5,3 269,3 96,0 7,1 2,5 111,1 39,6 178,4 63,6 IV T län tot 63,1 67,8 0,6 0,6 24,7 26,5 4,7 5,1 90,9 97,6 — — 36,2 38,9 58,5 62,8 IV U län tot 40,9 66,9 0,6 1,0 16,6 27,1 3,1 5,0 59,8 97,7 — — 23,8 38,9 38,4 62,7 IV C län tot 39,2 71,5 0,5 0,9 12,8 23,4 2,3 4,2 53,5 97,6 — — 22,2 40,5 33,5 61,1 IV B lån tot 58,2 67,7 1,3 1,5 21,4 24,9 5,1 5,9 83,7 97,3 — — 34,4 40,0 54,8 63,7 IV D län tot 46,0 63,2 1,0 1,4 19,7 27,1 6,0 8,3 71,4 98,2 — — 27,5 37,8 46,7 64,2 IV E län tot 81,9 65,3 1,5 1,2 31,8 25,4 10,1 8,1 123,5 98,6 — — 48,2 38,5 80,0 63,8 IV R lån tot 45,2 67,8 — —— 17,0 25,5 4,5 6,7 65,5 98,2 — — 24,3 36,4 41,5 62,2 IV P län tot 92,6 73,5 3,2 2,5 25,9 20,6 4,3 3,4 123,3 97,9 _ _ 44,8 35,6 79,5 63,1 IV F län tot 74,1 64,8 1,5 1,3 31,2 27,2 7,7 6,7 111,3 97,1 -—- -— 44,2 38,6 68,8 60,0 IV G län tot 58,8 64,1 1,4 1,5 24,4 26,6 7,1 7,8 89,3 97,4 — -— 17,8 19,4 58,2 63,5 IV H län tot 79,8 62,6 3,2 2,5 28,9 22,7 15,6 12,2 126,2 99,0 — — 38,9 30,5 85,7 67,2 v I lån tot 26,9 84,9 _ _ 4,1 12,9 0,7 2,2 31,5 99,4 _ _ 17,7 55,8 16,4 51,7 V O län tot 18,8 69,1 — — 7,1 26,1 1,3 4,8 26,7 98,2 —— -— 8,9 32,7 19,3 71,0 v N län tot 21,7 83,5 _ _ 3,8 14,6 0,5 1,9 25,7 98,8 _ _ 9,8 37,7 18,1 69,6 V K län tot 18,9 78,1 — — 4,6 19,0 0,7 2,9 23,9 98,8 — — 7,4 30,6 16,3 67,4 V L lån tot 32,7 78,0 — — 8,6 20,5 0,6 1,5 41,2 98,3 — — 12,7 30,3 28,6 68,3 v M län tot 10,7 89,9 _ _ 1,2 10,1 _ _ 11,9100,o _ _ 1,6 13,4 8,2 68,9

56 SOU 1969: 32

Tabell 5.1.3. Sammanställning av skogsvårdsstyrelsernas resp. Bärrings uppskattningar rörande behovet av skogsodling ,självföryngring samt maskinell markberedning. ___—___—

Kalmarker Slutavverkningsskogar

Be- Skogsodling Självf Summa Skogsodling Självl' Summa Riksskogs- dö- 1 000- 1 000- 1 000— 1 000- 1 000- 1 000- taxeringens ma- tal tal tal tal tal tal regioner re ha % ha % ha % ha % ha % ha % ___—___— 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ___—___— Färyngringsarealer I Svs 282,9 42,5 382,6 57,5 665,5 100,0 884,2 39,4 1360,0 60,6 2244,2 100,0

Bårr 278,0 41,8 387,5 58,2 665,5 100,0 856,3 38,2 1387,9 61,8 2244,2 100,0 II Svs 143,3 58,0 103,6 42,0 246,9 100,0 526,2 61,0 336,1 39,0 862,3 100,0

Bårr 142,5 57,7 104,4 42,3 246,9 100,0 489,1 56,7 373,2 43,3 862,3 100,0 111 Svs 172,7 48,5 183,4 51,5 356,1 100,0 542,7 52,6 488,1 47,4 1030,8 100,0

Bårr 169,1 47,5 186,9 52,5 356,0 100,0 532,1 51,6 498,6 48,4 1030,7 100,0 IV Svs 317,2 76,3 98,6 23,7 415,8 100,0 954,1 73,4 345,7 26,6 1299,8 100,0

Bårr 301,8 72,6 114,0 27,4 415,8 100,0 889,5 68,4 410,1 31,6 1299,6 100,0 V Svs 51,8 82,9 10,7 17,1 62,5 100,0 132,4 81,3 30,5 18,7 162,9 100,0

Bårr 48,0 76,6 14,7 23,4 62,7 100,0 129,6 79,6 33,2 20,4 162,8 100,0

Område Norra Svs 598,9 47,2 669,6 52,8 1268,5 100,0 1953,1 47,2 2184,2 52,8 4137,3 100,0 Sverige Bårr 589,6 46,4 678,8 53,6 1268,4 100,0 1877,5 45,4 2259,7 54,6 4137,2 100,0 Södra Svs 369,0 77,1 109,3 22,9 478,3 100,0 1086,5 74,3 376,2 25,7 1462,7 100,0 Sverige Bårr 349,8 73,1 128,7 26,9 478,5 100,0 1019,l 69,7 443,3 30,3 1462,4 100,0 Helariket Svs 967,9 55,4 778,9 44,6 1746,8 100,0 3039,6 54,3 2560,4 45,7 5600,0 100,0 Bårr 939,4 53,8 807,5 46,2 1746,9 100,0 2896,6 51,7 2703,0 48,3 5599,6 100,0

Maskinell markberedning, arealer I Svs 197,5 69,8 77,5 20,3 275,0 41,3 618,8 70,0 347,8 25,6 966,6 43,1 Bärr 194,9 70,1 71,4 18,4 266,3 40,0 605,2 70,7 339,2 24,4 944,4 42,1 II Svs 107,0 74,7 22,2 21,4 129,2 52,3 382,2 72,6 103,5 30,8 485,7 56,3 Bårr 93,5 65,6 12,0 11,5 105,5 42,7 317,4 64,9 86,0 23,0 403,4 46,8 III Svs 116,4 67,4 29,6 16,1 146,0 41,0 378,3 69,7 108,5 22,2 486,8 47,2 Bårr 113,7 67,2 27,4 14,7 141,1 39,6 373,7 70,2 101,2 20,3 474,9 46,1 IV Svs 185,0 58,3 20,3 20,6 205,3 49,4 497,3 52,1 100,9 29,2 598,2 46,0

Bårr 159,8 52,9 16,914,8 176,7 42,5 473,4 53,2 85,5 20,8 558,9 42,9

V Svs 18,2 35,1 1,1 10,3 19,3 30,8 46,0 34,7 4,6 15,1 50,6 31,1 Bårr 23,8 49,6 1,9 12,9 25,7 41,0 58,1 44,8 3,8 11,4 61,9 38,0 Område Norra Svs 420,9 70,3 129,3 19,0 550,2 43,4 1379,3 70,6 559,8 25,6 1939,1 46,9 Sverige Bårr 402,1 68,2 110,8 16,3 512,9 40,4 1296,3 69,0 526,4 23,3 1822,7 44,1 Södra Svs 203,2 55,0 21,4 19,6 224,6 46,9 543,3 50,0 105,5 28,0 648,8 44,3 Sverige Bårr 183,6 52,5 18,8 14,6 202,4 42,2 531,5 52,2 89,3 20,1 620,8 42,5 Hela riket Svs 624,1 64,5 150,7 19,3 774,8 44,4 1922,6 63,3 665,3 26,0 2587,9 46,2 Bärr 585,7 62,3 129,6 16,0 715,3 40,9 1827,8 63,1 615,7 22,8 2443,5 43,6 Betr. tabellens första avsnitt Föryngringsarealer borde de totala arealerna i kol 7 resp. 13 parvis för Svs och Bårr vara lika stora och även överenstsämma med motsvarande uppgifter i tab 4.2.1. Beroende på av- rundningseffekter förekommer dock vissa små skillnader. Betr. tabellens andra avsnitt Maskinell markbered- ning har procentuppgifterna i kol 4, 6, 10 och 12 beräknas på arealerna i tabellens första avsnitt kol 3, 5, 9 och 11 medan procentuppgifterna i kol 8 och 14 beräknats på de totala arealerna kalmark resp. slutav- verkningsskog som framgår av tab 4.2.1.

Tabell 5.1.4. Sammanställning av skogsvårdsstyrelsernas resp. Bärrings uppskattningar rörande behovet av hyggesrensning och hyggesbränning samt behovet av röjning inom 20 år. ______________________—_———————

Kalmarker Slutavverkningsskogar Hygges- Hygges- Röjn inom Hygges- Hygges- Röjn inom Be- rensning bränning 20 år rensning bränning 20 år Riksskogs- dö- 1 000- 1 000- 1 OOO-tal 1 000- 1 000- 1 000- taxeringens ma- tal tal tal tal tal tal regioner re ha % ha % ha % ha % ha % ha %

_____________—————__

I Svs 397,7 59,8 48,4 7,3 323,9 48,7 2016,3 89,8 271,2 12,1 864,7 38,5 Bårr 397,7 59,8 45,6 6,9 323,9 48,7 2016,3 89,8 269,3 12,0 864,7 38,5 II Svs 147,5 59,7 20,2 8,2 117,0 47,4 759,4 88,1 107,0 12,4 336,1 38,9 Bårr 178,8 72,4 28,4 11,5 127,6 51,7 783,9 90,9 120,7 14,0 360,7 41,8 III Svs 239,0 67,1 21,5 6,0 199,5 56,0 969,7 94,1 108,9 10,6 581,2 56,4 Bårr 238,9 67,1 22,3 6,3 187,9 52,8 948,7 92,0 99,7 9,7 553,9 53,7 IV Svs 282,9 68,0 3,2 0,8 276,0 66,4 1268,0 97,5 8,6 0,7 877,8 67,5 Bårr 262,4 63,1 2,9 0,7 258,8 62,2 1267,7 97,5 7,1 0,5 824,0 63,4 V Svs 47,5 75,9 — — 40,4 64,5 153,4 94,2 — — 108,4 66,5 Bårr 46,4 74,1 — — 40,6 64,9 160,9 98,8 — -— 106,9 65,6 Område Norra Svs 784,2 61,8 90,1 7,1 640,4 50,5 3745,4 90,5 487,1 11,8 1782,0 43,0 Sverige Bårr 815,4 64,3 96,3 7,6 639,4 50,4 3748,9 90,6 489,7 11,8 1779,3 43,0 Södra Svs 330,4 69,0 3,2 0,7 316,4 66,1 1421,4 97,2 8,6 0,6 986,2 67,4 Sverige Bårr 308,8 64 5 2,9 0,6 299,4 62,6 1428,6 97,7 7,1 0,5 930,9 63,7 Hela riket Svs 1114,6 63,8 93,3 53 956,8 54,8 5166,8 92,3 495,7 8,9 2768,2 49,4 Bårr 1124,2 64,4 99,2 5,7 938,8 53,7 5177,5 92,5 496,8 89 2710,2 48,4

_______________________———————-—-——-

Procentuppgifterna har beräknats på de totala arealerna kalmark resp. slutavverkningsskog som framgår av tab 4.2.1.

5.2 Uzredningens uppskattning av återväxt— och röjningsarealer

Taxeringsinstitutionens material redovisar bl. a. arealer slutawerkningsskog men anger inte lokalisering av de framtida slutawerk- ningarna. Ett bedömningsunderlag beträf— fande dessa var nödvändigt för utredning- ens uppskattningar varför det införskaffa— des från virkesbalansutredningen. Skogs- bruksutredningen har i sina uppskattningar utgått från virkesbalansutredningens medel- avverkningsalternativ Glb. Detta alternativ innebär att slutavverkningsarealen under loppet av 70 år anpassats till en nivå som ansetts normal med hänsyn till en på sikt lämplig omloppstid på skogen d.v.s. de årliga slutawerkningsarealerna har blivit i stort sett lika eller enbart relativt svagt mins- kande under perioden. Gallringarna sker re- lativt ofta och med i dagsläget ordinär ut- tagsstorlek i förhållande till beståndets vir- kesförråd omedelbart före gallringen, var- för gallringsalternativet betecknats det »kon- ventionella» (jfr. vidare SOU 1968: 9).

I tabell 5.2.1. redovisas i kolumnerna 5 och 6 slutawerkningsuttagen i promille per 10 år. I de mellersta och södra delarna av landet har virkesbalansutredningen i sitt grundmaterial en fördelning på två femårs- perioder vilka dock slagits samman i tabell 5.2.1. Siffrorna avser virkesbalansutredning- ens uppgifter för den första tioårsperioden. Materialet utgör en bruttoberäkning med av- seende på avverkningskvantiteter. Det inne- håller därför även sådant virke som sanno- likt inte är ekonomiskt att avverka vilket kan påverka den nytillkommande kalmarksarea- len. I tabellens kolumn 7 redovisas läns- och i förekommande fall områdesvis de slutav- verkningsarealer som inom första tioårspe- rioden uppskattats årligen tillkomma. Den totala skogsmarksarealen i kolumn 4 har hämtats ur kolumn 10 i tabell 4.2.1.

I tabell 5.2.2. redovisas utredningens upp- skattning av den totala arealen eftersläpan- de kalmarker. Grundmaterial för uppskatt- ningen utgörs av riksskogstaxeringens upp- gifter för total skogsmarks- resp. kalmarks- areal (jfr. tabell 4.2.1.) och av de slutav- verkningsuttag som redovisas i tabell 5.2.1.

Av den befintliga kalrnarksarealen (jfr. kolumn 4 i tabell 4.2.1.) utgörs en viss del av sådan kalmark som normalt måste före- komma inom skogsbruket vid ett balanse- rat tillstånd med avseende på lämplig om- loppstid och huggningsklassfördelning. Ut- redningen har uppskattat att den normala kalmarkstiden utgör fem år inom riksskogs- taxeringens regioner I och II, fyra år inom region III samt två år inom regionerna IV och V. Där den befintliga kalmarken (jfr. ko- lumn 4 i tabell 5.2.2.) är större än den önsk- värda, normala (jfr. kolumn 5 i tabell 5 .2.2.) har överskottsarealerna betecknats som ef- tersläpande kalmark (jfr. kolumn 6 i tabell 5 .2.2.). Enligt tabellen skulle Västerbottens läns lappmark ovan skogsodlingsgränsen ha en befintlig kalmarksareal som underskrider den normala. Det bör särskilt i detta fall uppmärksammas att resultatet är avhängigt av virkesbalansutredningens uppskattningar av slutavverkningarna i området.

I tabellerna 5.2.3.—5.2.8. har uppskattats behovet av skilda typer av återväxtåtgärder samt behovet av röjning inom 20 år. Den årligen nytillkommande slutawerkningsarea— len (jfr. kolumn 7 i tabell 5.2.1.) har härvid kalkyltekniskt behandlats på så Vis att hela arealen för varje år betraktats som omedel- bart föryngrad dels genom sådd och plan— tering dels genom självföryngring. Utred- ningen har kalkylerat med att behovet av åtgärder på de eftersläpande kalmarkerna skall fyllas inom en tioårsperiod.

Åtgärdernas areal har uppskattats med utgångspunkt från kalmarksarealerna i ta— bellerna 5.2.1. och 5.2.2. på vilka tillämpats de i tabell 5.1.1. i procent angivna åtgärds- förslagen.

För omkultur har räknats med ett till- lågg om 20 % på de arealer som föreslagits till plantering resp. sådd men däremot ej något på de arealer som uppskattats bli själv- föryngrade. All omkultur har förutsatts ske som plantering.

I tabellerna 5.2.9. och 5.2.10. samman- fattas uppskattningarna av årliga åtgärds- arealer på nytillkommande och eftersläpan- de kalmarker samt summeras för de två kalmarkskategorierna de totala åtgärdsarea— lerna.

Tabell 5.2.1. Inom första 10—årsperioden nytillkommande slutawerkningsarealer uppskattade enligt virkesbalansutredningens alternativ G 1 b.

Total skogs- total skogsmarks- år inom hkl marksareal areal inom hkl DZ—E Region Län Område 1 OOO-tal ha D2+D3 E 1 OOO-tal ha 1 2 3 4 5 6 7 I BD lp o so 700,2 106 19 8,8 lp n so 1 487,5 85 15 14,9 kustl 1 768,4 92 13 18,5 län n so 3 255,9 — — 33,4 län tot 3 956,1 — — 42,2 AC lp o so 326,6 94 31 4,1 lp n so 1 620,2 74 21 15,4 kustl 1 255,2 90 10 12,5 län 11 so 2 875,4 — — 27,9 lån tot 3 202,0 — _— 32,0 Z Jtl delen o 80 313,6 86 15 3,2 » » n so 1 610,4 82 18 16,1 II » » tot ] 924,0 — — 19,3 och Hj delen o so 143,7 100 8 1,5 » » n so 481,3 89 11 4,8 III » » tot 625,0 — — 6,3 län 0 so 457,3 —- 4,7 län 11 so 2 091,7 —— —— 20,9 lån tot 2 549,0 — — 25,6 11 Y län tot 1 899,0 86 14 19,0 III X lån tot ] 454,0 90 6 14,1 W län 0 so 47,0 1001 0,5 län 11 so 1 984,0 1051L 20,8 län tot 2 031,0 — — 21,3 Summa norra Sverige 15 091,1 — —— 154,2 IV S 1 271,0 107 13 15,3 T 535,0 1 1 1 13 6,6 U 371,0 102 l 8 4,5 C 293,0 102 18 3,5 B 391,0 102 1 8 4,7 D 338,0 109 15 4,2 E 552,0 109 15 6,8 R 3 51,0 1 1 1 1 3 4,4 P 648,0 1 1 1 l 3 8,0 F 666,0 1 12 12 8,3 G 607,0 1 12 12 7,5 H 689,0 1 12 12 8,5 V I 1 37 ,0 85 20 1,4 0 151,0 111 13 1,9 N 200,0 109 16 2,5 K 173,0 109 16 2,2 L 265,0 109 16 3,3 M 64,0 109 16 0,8 Summa södra Sverige 7 702,0 — —— 94,4 Hela riket 22 793,1 — —— 248,6 1 För W län har promilleuppgiften angetts totalt för hkl D2—E. 60 sou 1969: 32

Slutavverkn per 10 år i %,

av

Slutavverkn per

Tabell 5 .2.2. Uppskattning av totala arealer eftersläpande kalmarker.

Kalmarksareal 1 OOO-tal ha

Region Län Område Befintlig1 Normal Eftersläpande2 ] 2 3 4 5 6 I BD lp o 50 52,8 43,8 9,0 lp n so 181,0 74,4 106,6 kustl 142,7 92,8 49,9 län n so 323,7 167,2 156,5 län tot 376,5 211,0 165,5 AC lp o so 19,2 20,4 —1,23 lp n so 176,5 77,0 99,5 kustl 93,3 62,7 30,6 län 11 so 269,8 139,7 130,1 lån tot 289,0 160,1 130,1 2 Jtl delen o so 17,3 15,9 1,4 » » n so 117,9 80,5 37,4 11 » » tot 135,2 96,4 38,8 och Hj delen o so 17,6 6,2 11,4 » » n so 57,3 19,2 38,1 III >> » tot 74,9 25,4 49,5 län 0 so 34,9 22,1 12,8 län 11 so 175,2 99,7 75,5 län tot 210,1 121,8 88,3 11 Y län tot 111,7 95,0 16,7 III X län tot 110,8 56,5 54,3 W län 0 so 8,9 1,9 7,0 län 11 so 161,5 82,9 78,6 län tot 170,4 84,8 85,6 Summa norra Sverige 1 268,5 729,2 540,53 IV S 116,4 30,5 85,9 T 23,0 13,3 9,7 U 21,5 8,9 12,6 C 18,5 7,0 11,5 B 30,5 9,4 21,1 D 19,3 8,4 10,9 E 32,0 13,7 18,3 R 21,1 8,7 12,4 P 40,3 16,1 24,2 F 34,0 16,5 17,5 G 30,4 15,1 15,3 H 28,8 17,1 11,7 V I 12,2 2,9 9,3 0 11,2 3,7 7,5 N 14,2 5,0 9,2 K 8,3 4,3 4,0 L 12,2 6,6 5,6 M 4,5 1,6 2,9 Summa södra Sverige 478,4 188,8 289,6 Hela riket 1 746,9 918,0 830,13

1 Enligt kolumn 4 i tabell 4.2.1. 2 Eftersläpande kalmark = befintlig minus normal dvs kol 4 minus kol 5. 3 Att subtraktionsposten i kol 6 ej stämmer för norra Sverige resp. för hela riket beror av att AC lp o so har lägre befintlig än uppskattad normal kalmark.

Tabell 5 .2.3. Uppskattning av totala skogsodlingsarealer på eftersläpande kalmarker.

Plantering Omplan- tering av Efter- Primär plan- sådda och Summa släpande Sådd tering planterade plan— kalmark _— -——— arealer tering 1 OOO-tal 1 OOO-tal 1 OOO-tal 1 OOO-tal 1 OOO-tal Region Län Område ha1 % ha % ha ha2 ha _______________——— 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 I BD lp o so 9,0 — — 13 1,2 0,2 1,4 lp n so 106,6 — — 36 38,4 7,7 46,1 kustl 49,9 2 1,0 43 21,4 4,5 25,9 län n so 156,5 —— 1,0 — 59,8 12,2 72,0 län tot 165,5 —— 1,0 —- 61,0 12,4 73,4 AC lp o so — — — — — — _— lp n so 99,5 1 1,0 52 51,8 10,5 62,3 kustl 30,6 3 0,9 46 14,1 3,0 17,1 län 11 so 130,1 — 1,9 — 65,9 13,5 79,4 län tot 130,1 — 1,9 —- 65,9 13,5 79,4 Z Jtl delen o so 1,4 — — 27 0,4 0,1 0,5 » » n so 37,4 2 0,7 55 20,6 4,2 24,8 11 » » tot 38,8 — 0,7 —— 21,0 4,3 25,3 och Hj delen o so 11,4 — — 18 2,0 0,4 2,4 » » n so 38,1 1 0,4 40 15,2 3,2 18,4 111 » » tot 49,5 — 0,4 — 17,2 3,6 20,8 län 0 so 12,8 — —- —— 2,4 0,5 2,9 lån n so 75,5 — 1,1 —— 35,8 7,4 43,2 län tot 88,3 — 1,1 — 38,2 7,9 46,1 11 Y lån tot 16,7 3 0,5 61 10,2 2,2 12,4 111 X lån tot 54,3 3 1,6 57 30,9 6,5 37,4 W län 0 so 7,0 — — 18 1,3 0,2 1,5 län 11 so 78,6 3 2,4 44 34,5 7,4 41,9 lån tot 85,6 — 2,4 — 35,8 7,6 43,4 Summa norra Sverige 540,5 1,6 8,5 45 242,0 50,1 292,1 IV S 85,9 2 1,7 69 59,3 12,2 71,5 T 9,7 2 0,2 68 6,6 1,4 8,0 U 12,6 1 0,1 70 8,8 1,8 10,6 C 11,5 1 0,1 77 8,8 1,8 10,6 B 21,1 — — 75 15,8 3,2 19,0 D 10,9 1 0,1 69 7,5 1,5 9,0 E 18,3 1 0,2 74 13,5 2,7 16,2 R 12,4 — — 74 9,2 1,8 11,0 P 24,2 2 0,5 75 18,2 3,7 21,9 F 17,5 2 0,4 69 12,1 2,5 14,6 G 15,3 2 0,3 66 10,1 2,1 12,2 II 11,7 1 0,1 74 8,7 1,8 10,5 V I 9,3 _ —— 89 8,3 1,7 10,0 0 7,5 — _ 69 5,2 1,0 6,2 N 9,2 — — 71 6,5 1,3 7,8 K 4,0 -— — 76 3,0 0,6 3,6 L 5,6 _- —- 75 4,2 0,8 5,0 M 2,9 — — 82 2,4 0,5 2,9 Summa södra Sverige 289,6 1,3 3,7 72 208,2 42,4 250,6 Hela riket 830,1 1,5 12,2 54 450,2 92,5 542,7

1 Arealer enl kol 6 i tabell 5.2.2. ** Tillägg för omplantering är beräknat med 20 % på arealerna i kol 6 och 8. Anm: Procentsiffrorna avser andel av eftersläpande kalmark enligt kol 4.

Tabell 5.2.4. Uppskattning av totala arealer maskinell markberedning på eftersläpande kal- marker.

Maskinell markberedning

Efter- för för släpande självföryngring skogsodling kalmark _ ————-——— Summa 1 OOO-tal 1 OOO-tal 1 OOO-tal 1 OOO-tal Region Län Område ha1 % ha % ha ha 1 2 3 4 5 6 7 8 9 I BD lp o se 9,0 9 0,8 5 0,4 1,2 lp n so 106,6 14 14,9 26 27,7 42,6 kustl 49,9 10 5,0 31 15,5 20,5 län 11 so 156,5 — 19,9 —— 43,2 63,1 län tot 165,5 — 20,7 — 43,6 64,3 AC lp o so —— — _ — — — lp n so 99,5 8 7,9 37 36,8 44,7 kustl 30,6 12 3,7 36 11,0 14,7 län n so 130,1 —— 11,6 — 47,8 59,4 län tot 130,1 — 11,6 — 47,8 59,4 Z Jtl delen o so 1,4 2 * 18 0,2 0,2 » » n so 37,4 4 1,5 36 13,5 15,0 11 » » tot 38,8 — 1,5 — 13,7 15,2 och Hj delen o so 11,4 11 1,3 10 1,2 2,5 » » n so 38,1 10 3,8 25 9,5 13,3 111 » » tot 49,5 — 5,1 — 10,7 15,8 län 0 so 12,8 — 1,3 —— 1,4 2,7 län 11 so 75,5 — 5,3 — 23,0 28,3 lan tot 88,3 — 6,6 — 24,4 31,0 11 Y län tot 16,7 7 1,2 43 7,2 8,4 111 X län tot 54,3 9 4,9 42 22,8 27,7 W län 0 so 7,0 7 0,5 10 0,7 1,2 län 11 so 78,6 6 4,7 31 24,4 29,1 län tot 85,6 — 5,2 — 25,1 30,3 Summa norra Sverige 540,5 9 50,2 32 170,9 221,1 IV S 85,9 5 4,3 66 35,2 39,5 T 9,7 6 0,6 63 3,7 4,3 U 12,6 4 0,5 62 5,2 5,7 C 11,5 2 0,2 60 5,0 5,2 B 21,1 3 0,6 60 8,9 9,5 D 10,9 3 0,3 59 4,4 4,7 E 18,3 3 0,5 60 7,9 8,4 R 12,4 3 0,4 59 4,9 5,3 P 24,2 4 1,0 58 8,7 9,7 F 17,5 4 0,7 66 8,4 9,1 G 15,3 5 0,7 63 1,4 2,1 H 11,7 4 0,5 71 4,1 4,6 V I 9,3 1 0,1 60 5,4 5,5 0 7,5 4 0,3 77 2,3 2,6 N 9,2 5 0,4 77 4,0 4,4 K 4,0 2 0,1 30 1,2 1,3 L 5,6 3 0,2 78 1,7 1,9 M 2,9 2 0,1 78 0,6 0,7 Summa södra Sverige 289,6 4 11,5 64 113,0 124,5 Hela riket 830,1 7 61,7 63 283,9 345,6

* innebär att behandlingsförslag föreligger men att arealen ej uppgår till 100 ha. 1 Arealer enl. kol 6 i tabell 5.2.2. Anm: Procentsiffrorna avser arealandel av eftersläpande kalmark.

SOU 1969: 32 63

Tabell 5.2.5. Uppskattning av totala arealer hyggesrensning, hyggesbränning och röjning på eftersläpande kalmarker.

___—____—__——-———-——

Efter- Hygges- Hygges- Röjning släpande rensning bränning inom 20 år kalmark _— ——— ——-—— 1 OOO-tal 1 OOO-tal 1 OOO-tal 1 OOO-tal Region Län Område ha1 % ha % ha % ha ___—___...” 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 I BD lp o so 9,0 62 5,6 2 0,2 55 5,0 lp 11 se 106,6 62 66,1 8 8,5 47 50,1 kustl 49,9 59 29,4 6 3,0 42 20,9 län n so 156,5 _ 95,5 _ 11,5 _ 71,0 län tot 165,5 — 101,1 _ 11,7 _ 76,0 AC lp o 80 _ _ _ _ _ _ _ lp n so 99,5 57 56,8 1 1,0 52 51,7 kustl 30,6 60 18,3 7 2,1 51 15,6 lån n so 130,1 _ 75,1 — 3,1 _ 67,3 lån tot 130,1 _ 75,1 _ 3,1 _ 67,3 Z Jtl delen o so 1,4 62 0,9 2 * 54 0,8 11 » » n so 37,4 71 26,6 10 3,7 50 18,7 » >> tot 38,8 _ 27,5 _ 3,7 _ 19,5 och Hj delen o se 11,4 59 6,7 _ _ 51 5,8 » >> 11 so 38,1 56 21,3 3 1,1 48 18,3 III » » tot 49,5 _ 28,0 _ 1,1 — 24,1 län 0 so 12,8 _ 7,6 — * _ 6,6 län n 80 75,5 _ 47,9 _ 4,9 _ 37,0 län tot 88,3 — 55,5 _ 5,0 _ 43,6 II Y län tot 16,7 76 12,8 14 2,3 53 8,9 III X län tot 54,3 75 40,7 7 3,8 58 31,5 W län 0 so 7,0 60 4,2 _ _ 40 2,8 län n so 78,6 67 52,6 8 6,3 52 40,8 lån tot 85,6 _ 56,8 _ 6,3 _ 43,6 Summa norra Sverige 540,5 63 342,0 6 32,2 50 270,9 IV S 85,9 66 56,7 3 2,6 63 54,1 T 9,7 63 6,1 _ _ 64 6,2 U 12,6 62 7,8 _ _ 62 7,8 C 11,5 60 6,9 _ _ 60 6,9 E 21,1 60 12,7 _ _ 61 12,9 D 10,9 59 6,4 _ _ 62 6,8 E 18,3 60 11,0 _ — 62 11,4 R 12,4 59 7,3 _ _ 62 7,7 P 24,2 58 14,1 _ — 59 14,3 F 17,5 66 11,5 _ _ 60 10,5 G 15,3 63 9,7 _ _ 64 9,8 H 11,7 71 8,3 _ — 67 7,8 V I 9,3 60 5,6 _ _ 51 4.8 0 7,5 77 5,7 _ _ 69 5,1 N 9,2 77 7,1 _ _ 70 8.3 K 4,0 30 1,2 — _ 69 2,7 L 5,6 78 4,3 _ _ 66 3,7 M 2,9 78 2,3 _ _ 67 1,9 Summa södra Sverige 289,6 64 184,7 1 2,6 63 182,7 Hela riket 830,1 63 526,7 4 34,8 55 453,6

* innebär att behandlingsförslag föreligger men att arealen ej uppgår till 100 ha. 1 Arealer enl. kol 6 i tabell 5.2.2. Anm: Procentsiffrorna avser arealandel av eftersläpande kalmark.

Årl. ny- Ompl. tillkom- av sådda mande och kalmark Primär plan- Summa inom hkl Sådd plantering terade plan- D2—E _— _ arealer tering 1 OOO-tal l OOO-tal 1 OOO-tal 1 OOO-tal 1 OOO-tal Region Län Område ha1 % ha % ha ha2 ha 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 I BD lp o 80 8,8 _ _ 21 1,9 0,4 2,2 lp n so 14,9 _ _ 35 5,2 1,0 6,3 kustl 18,5 2 0,4 42 7,8 1,6 9,4 län n 80 33,4 1 0,4 38 13,0 2,6 15,7 län tot 42,2 1 0,4 33 14,9 3,0 17,9 AC lp o so 4,1 _ _ 17 0,7 0,1 0,8 lp n so 15,4 1 0,1 53 8,1 1,7 9,8 kustl 12,5 3 0,4 43 5,4 1,2 6,6 län 11 so 27,9 2 0,5 49 13,5 2,9 16,4 län tot 32,0 1 0,5 43 14,2 3,0 17,2 Z Jtl delen o so 3,2 _ 30 1,0 0,2 1,1 » » 11 se 16,1 2 0,3 57 9,1 1,9 11,1 II » » tot 19,3 _ 0,3 50 10,1 2,1 12,2 och Hj delen o so 1,5 _ _ 25 0,4 0,1 0,5 » » n so 4,8 2 0,1 39 1,9 0,4 2,3 III » » tot 6,3 _ 0,1 35 2,3 0,5 2,8 län 0 so 4,7 _ _ 28 1,3 0,3 1,6 län n so 20,9 _ 0,4 52 11,1 2,3 13,4 län tot 25,6 2 0,4 46 12,4 2,6 15,0 II Y län tot 19,0 5 1,0 59 11,2 2,4 13,6 III X län tot 14,1 5 0,7 58 8,2 1,8 10,0 W län 0 so 0,5 _ _ 26 0,1 ' 0,1 län 11 so 20,8 3 0,6 48 10,0 2,1 12,1 län tot 21,3 3 0,6 47 10,1 2,1 12,2 Summa norra Sverige 154,2 2,3 3,6 46 71,0 14,9 85,9 IV S 15,3 2 0,3 68 10,4 2,1 12,5 T 6,6 1 0,1 68 4,5 0,9 5,4 U 4,5 1 0,1 67 3,0 0,6 3,6 C 3,5 1 * 72 2,5 0,5 3,0 B 4,7 2 0,1 68 3,2 0,7 3,8 D 4,2 1 * 63 2,6 0,5 3,2 E 6,8 1 0,1 65 4,4 1,0 5,3 R 4,4 _ _ 68 3,0 0,6 3,5 P 8,0 3 0,2 74 5,9 1,2 7,2 F 8,3 1 0,1 65 5,4 1,2 6,5 G 7,5 2 0,1 64 4,8 1,0 5,8 H 8,5 3 0,3 63 5,4 1,1 6,5 V I 1,4 _ _ 85 1,2 0,2 1,5 0 1,9 _ _ 69 1,3 0,3 1,6 N 2,5 _ _ 84 2,1 0,4 2,5 K 2,2 _ _ 78 1,7 0,3 2,0 L 3,3 — _ 78 2,6 0,5 3,1 M 0,8 _ _ 90 0,7 0,1 0,9 Summa södra Sverige 94,4 1,5 1,4 69 64,7 13,2 77,9 Hela riket 248,6 2 5,0 55 135,7 28,1 163,8 1 Arealer enl. kol 7 i tabell 5.2.1. 2 Tillägg för omplantering är beräknat med 20 % på arealerna i kol 6 och 8. * innebär att behandlingsförslag föreligger men att arealen ej uppgår till 100 ha. Anm: Procentsiffrorna avser arealandel av nytillkommande kalmark enl. kol 4. SOU 1969: 32 65

Tabell 5.2.7. Uppskattning av årliga arealer maskinell markberedning på nytillkommandö kal- marker. ___—_________________-—_-_—

Årligen nytill- Maskinell markberedning kommande kalmark för för inom hkl självföryngring skogsodling Summa D2—E -————-——— _—_— 1 000- 1 OOO-tal 1 OOO-tal 1 OOO-tal tal Region Län Område ha1 % ha % ha ha 1 2 3 4 5 6 7 8 9 I BD lp () so 8,8 13 1,1 12 1,0 2,1 lp n so 14,9 19 2,8 24 3,6 6,4 kustl 18,5 17 3,2 26 4,8 8,0 län n 80 33,4 18 6,0 25 8,4 14,4 län tot 42,2 16 7,1 21 9,4 16,5 AC lp o so 4,1 9 0,4 12 0,5 0,9 lp n so 15,4 13 2,0 38 5,8 7,8 kustl 12,5 18 2,2 46 5,8 8,0 län n so 27,9 15 4,2 41 11,6 15,8 län tot 32,0 13 4,6 35 12,1 16,7 Z Jtl delen o so 3,2 6 0,2 20 0,6 0,8 >> » n so 16,1 8 1,3 38 6,1 7,4 11 » » tot 19,3 8 1,5 33 6,7 8,2 och Hj delen o 80 1,5 11 0,2 16 0,2 0,4 » » n so 4,8 14 0,7 28 1,4 2,1 III » >> tot 6,3 13 0,9 24 1,6 2,5 län 0 so 4,7 7 0,4 19 0,8 1,2 län n so 20,9 10 2,0 35 7,5 9,5 län tot 25,6 9 2,4 31 8,3 10,7 H Y län tot 19,0 13 2,5 41 7,8 10,3 III X län tot 14,1 10 1,4 46 6,6 8,0 W län 0 so 0,5 12 0,1 18 0,1 0,2 län 11 so 20,8 9 1,8 35 7,2 9,0 15" 101 MLM.—93— Summa norra Sverige 154,2 13 19,9 33 51,5 71,4 IV S 15,3 5 0,8 40 6,1 6,9 T 6,6 5 0,3 39 2,6 2,9 U 4,5 5 0,2 39 1,7 1,9 C 3,5 4 0,1 41 1,5 1,6 B 4,7 6 0,3 40 1,9 2,2 D 4,2 8 0,3 38 1,6 1,9 E 6,8 8 0,5 38 2,6 3,1 R 4,4 7 0,3 36 1,6 1,9 P 8,0 3 0,2 36 2,9 3,1 F 8,3 7 0,6 39 3,2 3,8 G 7,5 8 0,6 19 1,4 2,0 H 8,5 12 1,0 31 2,6 3,6 V I 1,4 2 * 56 0,8 0,8 0 1,9 5 0,1 33 0,6 0,7 N 2,5 2 0,1 38 1,0 1,1 K 2,2 3 0,1 31 0,7 0,8 L 3,3 2 0,1 30 1,0 1,1 M 0,8 0 _ 13 0,1 0,1 Summa södra Sverige 94,4 6 5,6 36 33,9 39,5 Hela riket 248,6 10 25,5 34 85,4 110,9

1 Arealer enl. kol 7 i tabell 5.2.1. Anm: ProcentsiB'rorna avser arealandel av nytillkommande kalmark enl. kol 4. * innebär att behandlingsförslag föreligger men att arealen ej uppgår till 100 ha.

66 son 1969: 32

Tabell 5.2.8. Uppskattning av årliga arealer hyggesrensning, hyggesbränning och röjning på nytillkommande kalmarker.

Årligen ny- tillkommande kalmark Röjning inom hkl Hyggesrensning Hyggesbrånning inom 20 år D2—E _— —— _— l OOO-tal 1 OOO-tal 1 OOO-tal 1 OOO—tal Region Län Område ha1 % ha % ha % ha 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 I BD lp o so 8,8 97 8,5 3 0,2 13 1,1 lp n so 14,9 92 13,7 14 2,1 50 7,5 kustl 18,5 86 15,9 15 2,8 49 9,1 län 11 so 33,4 89 29,6 15 4,9 50 16,6 lån tot 42,2 91 38,1 11 5,1 39 17,7 AC lp o se 4,1 92 3,7 2 0,1 9 0,4 lp n so 15,4 85 13,1 17 2,6 40 6,1 kustl 12,5 90 11,3 15 1,9 55 6,9 län 11 so 27,9 87 24,4 16 4,5 45 13,0 län tot 32,0 88 28,1 13 4,6 38 13,4 Z Jtl delen o so 3,2 92 2,9 3 0,1 7 0,2 >> » n so 16,1 90 14,5 14 2,2 40 6,5 11 » » tot 19,3 90 17,4 11 2,3 31 6,7 och Hj delen o so 1,5 94 1,5 — — 12 0,2 >> >> 11 se 4,8 94 4,5 5 0,3 52 2,5 III » >> tot 6,3 94 6,0 4 0,3 40 2,7 län 0 so 4,7 92 4,4 2 0,1 9 0,4 län n so 20,9 91 19,0 11 2,5 43 9,0 län tot 25,6 91 23,4 9 2,6 34 9,4 11 Y lån tot 19,0 92 17,5 18 3,4 55 10,4 111 X län tot 14,1 93 13,2 10 1,4 59 8,3 W län 0 so 0,5 94 0,4 3 * 14 0,1 lån n so 20, 91 18,9 12 2,5 57 11,8 län tot 21,3 ' 91 19,3 12 2,5 55 11,9 Summa norra Sverige 154,2 91 139,6 13 19,6 46 71,1 IV S 15,3 96 14,7 3 0,5 64 9,8 T 6,6 98 6,5 _ _ 63 4,2 U 4,5 98 4,4 _ _ 63 2,8 C 3,5 98 3,4 _ _ 61 2,1 B 4,7 97 4,6 _ _ 64 3,0 D 4,2 98 4,1 — _ 64 2,7 E 6,8 99 6,8 _ _ 64 4,4 R 4,4 98 4,3 _ _ 62 2,7 P 8,0 98 7,9 _ _ 63 5,1 F 8,3 97 8,0 _ 60 5,0 G 7,5 97 7,3 _ _ 64 4,8 H 8,5 99 8,4 67 5,7 V I 1,4 99 1,4 _ 52 0,7 0 1,9 98 1,8 _ 71 1,3 N 2,5 99 2,5 _ _ 70 1,8 K 2,2 99 2,1 _ _ 67 1,4 L 3,3 98 3,2 _ 68 2,3 M 0,8 100 0,8 69 0,5 Summa södra Sverige 94,4 98 92,2 0,5 0,5 64 60,3 Hela riket 248,6 93 231,8 8 20,1 53 131,4

1 Arealer enl kol 7 i tabell 5.2.1. * innebär att behandlingsförslag föreligger men att arealen ej uppgår till 100 ha. Anm: Procentsifl'rorna avser arealandel av nytillkommande kalmark enl kol 4.

Tabell 5 .2.9. Sammanfattning av uppskattade årliga skogsodlingsarealer (1 OOO-tal ha) på nytill- kommande och eftersläpande kalmarker.

Nytillkommande Eftersläpande Total kalmark kalmark kalmark Region Län Område sådd plantering1 sådd plantering1 sådd plantering1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 I BD lp o so _ 2,2 — 0,2 — 2,4 lp n 50 _ 6,3 — 4,6 _ 10,9 kustl 0,4 9,4 0,1 2,6 0,5 12,0 lån n 80 0,4 15,7 0,1 7,2 0,5 22,9 lån tot 0,4 17,9 0,1 7,4 0,5 25,3 AC lp o so — 0,8 — — — 0,8 lp n so 0,1 9,8 0,1 6,2 0,2 16,0 kustl 0,4 6,6 0,1 1,7 0,5 8,3 län n so 0,5 16,4 0,2 7,9 0,7 24,3 län tot 0,5 17,2 0,2 7,9 0,7 25,1 Z Jtl delen o 80 _ 1,1 — 0,1 _ 1,2 » >> n so 0,3 11,1 0,1 2,4 0,4 13,5 11 » » tot 0,3 12,2 0,1 2,5 0,4 14,7 och Hj delen o so _ 0,5 — 0,2 — 0,7 » >> 11 so 0,1 2,3 * 1,9 0,1 4,2 III >> >> tot 0,1 2,8 * 2,1 0,1 4,9 län 0 so — 1,6 _ 0,3 — 1,9 län 11 so 0,4 13,4 0,1 4,3 0,5 17,7 län tot 0,4 15,0 0,1 4,6 0,5 19,6 II Y län tot 1,0 13,6 0,1 1,2 1,1 14,8 III X lån tot 0,7 10,0 0,2 3,7 0,9 13,7 W län 0 so _ 0,1 _ 0,2 _ 0,3 län 11 so 0,6 12,1 0,2 4,2 0,8 16,3 lån tot 0,6 12,2 0,2 4,4 0,8 16,6 Summa norra Sverige 3,6 85,9 0,9 29,2 4,5 115,1 IV S 0,3 12,5 0,2 7,1 0,5 19,6 T 0,1 5,4 * 0,8 0,1 6,2 U 0,1 3,6 * 1,1 0,1 4,7 C * 3,0 ' 1,1 * 4,1 B 0,1 3,8 _ 1,9 0,1 5,7 D * 3,2 * 0,9 * 4,1 E 0,1 5,3 ' 1,6 0,1 6,9 R _ 3,5 _ 1,1 _ 4,6 P 0,2 7,2 0,1 2,2 0,3 9,4 F 0,1 6,5 " 1,5 0,1 8,0 G 0,1 5,8 * 1,2 0,1 7,0 H 0,3 6,5 * 1,0 0,3 7,5 V I _ 1,5 1,0 _ 2,5 0 — 1,6 — 0,6 _ 2,2 N _ 2,5 — 0,8 _ 3,3 K _ 2,0 _ 0,4 _ 2,4 L _ 3,1 0,5 _ 3,6 M _ 0,9 — 0,3 _ 1,2 Summa södra Sverige 1,4 77,9 0,4 25,1 1,8 103,0 Hela riket 5,0 163,8 1,3 54,3 6,3 218,1

1 Inklusive omplantering. ' innebär att behandlingsförslag föreligger men att arealen ej uppgår till 100 ha.

68 - SOU 1969: 32

rbell 5.2.10. Sammanfattning av uppskattade årliga arealer (1 OOO-tal ha) maskinell markberedning, hygges- aning, hyggesbränning och röjning på nytillkommande och eftersläpande kalmarker.

agion Län 2

BD

AC

Område 3

lp o so lp n so kustl

län n 80 län tot

lp o so lp n so kustl

län n so län tot

Jtl delen o so >> >> n so >> >> tot

Hj delen o so » » n so >> >> tot

län o se län 11 so län tot

län tot län tot län 0 so

län n so län tot

Summa norra Sverige

217712on EOWWWMUWOGÅW

Summa södra Sverige

Hela riket

Nytillkommande kalmark Eftersläpande kalmark

Ma- Ma- ski- ski- nell Hyg- Hyg- Röj- nell Hyg- Hyg- Röj-

Total kalmark

ski- nell

mark- ges- ges- ning mark- ges- ges- ning mark- ges- bered- rens- bränn- inom bered- rens- brånn- inom bered- rens- ning ning ning 20 år ning ning ning 20 år ning

4 5 6 7 8 9 10 11 2,1 8,5 0,2 1,1 0,1 0,6 * 0,5 6,4 13,7 2,1 7,5 4,3 6,6 0,9 5,0 8,0 15,9 2,8 9,1 2,0 2,9 0,3 2,1

14,4 29,6 4,9 16,6 6,3 9,5 1,2 7,1 16,5 38,1 5,1 17,7 6,4 10,1 1,2 7,6 0,9 3,7 0,1 0,4 _ _ _ _ 7,8 13,1 2,6 6,1 4,5 5,7 0,1 5,2 8,0 11,3 1,9 6,9 1,5 1,8 0,2 1,5 15,8 24,4 4,5 13,0 6,0 7,5 0,3 6,7 16,7 28,1 4,6 13,4 6,0 7,5 0,3 6,7 0,8 2,9 0,1 0,2 * 0,1 * 0,1 7,4 14,5 2,2 6,5 1,5 2,7 0,4 1,9 8,2 17,4 2,3 6,7 1,5 2,8 0,4 2,0 0,4 1,5 — 0,2 0,3 0,7 — 0,6 2,1 4,5 0,3 2,5 1,3 2,1 0,1 1,8 2,5 6,0 0,3 2,7 1,6 2,8 0,1 2,4 1,2 4,4 0,1 0,4 0,3 0,8 * 0,7 9,5 19,0 2,5 9,0 2,8 4,8 0,5 3,7 10,7 23,4 2,6 9,4 3,1 5,6 0,5 4,4 10,3 17,5 3,4 10,4 0,8 1,2 0,2 0,9 8,0 13,2 1,4 8,3 2,8 4,1 0,4 3,1 0,2 0,4 * 0,1 0,1 0,4 _ 0,3 9,0 18,9 2,5 11,8 2,9 5,3 0,6 4,1 9,2 19,3 2,5 11,9 3,0 5,7 0,6 4,4 71,4 139,6 19,6 71,1 22,1 34,2 3,2 27,1 6,9 14,7 0,5 9,8 3,9 5,7 0,3 5,4 2,9 6,5 _ 4,2 0,4 0,6 _ 0,6 1,9 4,4 _ 2,8 0,6 0,8 — 0,8 1,6 3,4 _ 2,1 0,5 0,7 0,7 2,2 4,6 3,0 0,9 1,3 _ 1,3 1,9 4,1 _ 2,7 0,5 0,6 _ 0,7 3,1 6,8 _ 4,4 0,8 1,1 _ 1,1 1,9 4,3 _ 2,7 0,5 0,7 _ 0,8 3,1 7,9 5,1 1,0 1,4 _ 1,4 3,8 8,0 _ 5,0 1,0 1,2 _ 1,0 2,0 7,3 _ 4,8 0,2 1,0 _ 1,0 3,6 8,4 _ 5,7 0,5 0,8 _ 0,8 0,8 1,4 _ 0,7 0,6 0,6 _ 0,5 0,7 1,8 1,3 0,3 0,6 _ 0,5 1,1 2,5 _ 1,8 0,4 0,7 — 0,8 0,8 2,1 _ 1,4 0,1 0,1 _ 0,3 1,1 3,2 — 2,3 0,2 0,4 _ 0,4 0 1 0 8 _ 0 5 0 1 0 2 _ 0 2

».

39,5 92,2 0,5 60,312,5 18,5 0,3 18,3 110,9 231,8 20,1 131,4 34,6 52,7 3,5 45,4

' innebär att behandlingsförslag föreligger men att arealen ej uppgår till 100 ha. SOU 1969: 32

12

N N

10Z7 10,0 20,7 22,9

0,9 12,3 9,5 21 ,8 22,7

0,8 8,9 9,7 0,7 3,4 4,1 1,5 12,3 13,8 11,1 10,8

0,3 11,9 12,2 93,5

10,8

..»...—

». _

NAANyNwNNw

».

».

O_o—___- _|; NNNDUIO-h ”NGO—#)O-hH—Lhw

».

145,5 284,5 23,6

Hys- Hyg- Röi- ges- ning brånn- inom ning ning 20 år

13 14 15

9,1 0,2 1,6 20,3 3,0 12,5 18,8 3,1 11,2 39,1 6,1 23,7 48,2 6,3 25,3 3,7 0,1 0,4 18,8 2,7 11,3 13,1 2,1 8,4 31,9 4,8 19,7 35,6 4,9 20,1 3,0 0,1 0,3 17,2 2,6 8,4 20,2 2,7 8,7 2,2 _ 0,8 6,6 0,4 [4,3 8,8 0,4 5,1 5,2 0,1 1,1 23,8 3,0 12,7 29,0 3,1 13,8 18,7 3,6 11,3 17,3 1,8 11,4 0,8 * 0,4 24, 3,1 15,9 25,0 3,1 16,3 173,8 22,8 98,2

20,4 0,8 15,2

7,1 _ 4,8 5,2 _ 3,6 4,1 _ 2,8 5,9 _ 4,3 4,7 _ 3,4 7,9 _ 5,5 5,0 _ 3,5 9,3 _ 6,5 9,2 _ 6,0 8,3 _ 5,8 9,2 _ 6,5 2,0 _ 1,2 2,4 — 1,8 3,2 _ 2,6 2,2 — 1,7 3,6 _ 2,7 1,0 _ 0,7

52,0 110,7 0,8 78,6 176,8 69

5.3. Skogligt nyttjande av nedlagd jordbruks- mark

Beträffande disposition av sådan jordbruks- mark som redan är eller beräknas komma att bli tagen ur jordbruksproduktionen har Skogsbruksutredningen ej utfört några egna specialanalyser. Dessa markanvändningsfrå- gor har varit föremål för undersökningar inom berörda myndigheter och organisa- tioner. På grundval av sålunda befintligt material har utredningen med beaktande av sitt uppdrag rörande försörjningen m.m. av skogsfrö och skogsplantor, gjort översikt- liga uppskattningar i dessa frågor.

Nedläggningen av jordbruksmark och ut- nyttjande av denna har bl.a. behandlats i lantbruksstyrelsens meddelande 1967 ser. A nr 6, Åkerjordens framtida omfattning och lokalisering samt i virkesbalansutredningens betänkande, Virkesbalanser 1967 (SOU 1968: 9, bilaga E). Lantbruksstyrelsens un- dersökning avser perioden 1966—1980. Be- träffande femårsperioden före omkring år 1966 anges att nedläggningen av åkerjord har utgjort ca 50000 ha per år samt att denna utveckling kan beräknas fortsätta. Enligt meddelandet beräknas ca 20000 ha skogsodlas per år. Detta innebär att 30 000 —40 000 ha åker årligen övergår till annat användningssätt eller blir outnyttjad.

Av meddelandet framgår att av de ca 0,5 milj. ha mark som under perioden 1956— 1966 tagits ur produktionen har drygt 120 000 ha planterats, medan drygt 50 000 bedömts ha vuxit igen på naturlig väg med skog av godtagbar beskaffenhet. Ca 10 % har utnyttjats för bebyggelse, vägar, fritids- ändamål o. dyl. samt 5 % för annat ända- mål. Resterande areal ca 240 000 ha redo- visas som outnyttjad mark. Skogsvårdssty- relserna har enligt meddelandet bedömt att 50—75 % av den mark som kan väntas tas ur jordbruksproduktion lämpligen bör skogsodlas vilket innebär att, om nedlägg- ningen av jordbruksmark fram till 1980 blir av omfattningen 1,0—1,5 milj. ha, skogs- odlingen skulle behöva uppgå till 50 000— 80 000 ha per år. Om eftersläpningen skall inhämtas tillkommer ca 15 000 ha per år.

Med utgångspunkt från nämnda grund- material har Skogsbruksutredningen i sina uppskattningar använt sig av följande kal- kylförutsättningar.

Årlig planteringsareal på nytillkomman- de marker 65 000 ha.

Årlig planteringsareal på marker 15 000 ha.

Av berörd areal har Skogsbruksutredning- en uppskattat 20 % eller 16 000 ha falla på norra och 80 % eller 64 000 ha på södra Sverige.

Behovet av omkultur har med hänsyn till uppskattningarnas schematiska karak- tär ej medtagits.

eftersläpande

6 Utredningens uppskattning av arbetsåtgång och

maskininsats för återväxtåtgärder och röjning

På grundval av befintlig litteratur i ämnet, såsom domänverkets arbetskraftsutredning 1964—1974, efter överläggningar med exper- tis och överväganden inom Skogsbruksut- redningen har utredningen beslutat använ- da de åtgångstal beträffande arbetskraft som redovisas i följande uppställning angående åtgångstal i dagsverken per hektar.

Av uppställningen framgår att åtgångs- talen fördelats enbart på norra och södra Sverige. Med hänsyn till att kostnadsberäk- ningarna i avsnitt 8 enligt utredningens in- tentioner främst skall tjäna att ge en upp- skattning i stora drag har utredningen ej ansett det lämpligt eller nödvändigt med en uppspaltning av arbetsåtgångstalen på mindre geografiska områden såsom t. ex. län.

Beträffande siffrorna i uppställningen tor- de följande förutsättningar uppmärksammas. Åtgångstalen är bruttotal och inbegriper så- lunda justeringar för spilltid, smärre ma- skinreparationer o. dyl. Arbetskraften förut- sätts vara i åldrarna 18 till 66 år samt full- god och med minst 200 arbetsdagar per år inom skogsbruket. Vidare förutsätts att så-

Åtgärder

Hygges- Hygges- Område rensning bränning Norra Sverige 0,8 2,0 Södra Sverige 1,7 2,5

1 Maskinell

väl kvinnlig som manlig arbetskraft används men den kvinnliga arbetskraften torde komma att ingå med en mycket ringa del. Ett dagsverke har förutsatts omfatta 7 tim- mars effektivt arbete d.v.s. 35 timmars arbetsvecka. Värdena för hyggesbränning är avvägda på så sätt att de avser hyggen så- väl med som utan kvarstående fröträd. Vär- dena för markberedning avser maskinell så- dan samt förutsätter att åtgärden utförs av en maskinförare utan hjälpkarl. Uppgifter- na angående sådd och plantering inklude- rar eventuell markberedning för hand resp. eventuell manuell komplettering av redan utförd maskinell markberedning. Värdena för hyggesrensning, hyggesbränning, mark- beredning och röjning inkluderar eventuel- la omåtgärder. Arbetsåtgångstalen för plan- tering och sådd inkluderar däremot inte om- åtgärder, emedan hänsyn härtill tagits i de arealuppskattningar som redovisas i avsnitt 5. I förekommande fall, t. ex. beträffande hyggesrensning, markberedning och röjning, har i arbetsåtgångstalen hänsyn tagits till frekvensen såväl av manuella, motormanuel- la, maskinella som av kemiska metoder.

Mark- Plante- beredning1 Sådd ring Röjning 0,7 1,4 2,7 1.5 1,1 1,8 3,8 2,6 7 l

Vid skogsodling inverkar antalet plan- tor resp. såddgropar per hektar på arbetsåt- gångstalen. Därvid har beaktats de i av- snitt 7. redovisade skogsodlingsförbanden.

För åkerplantering har utredningen ej angivit några arbetsåtgångstal. Utredningen har i avsnitt 8. direkt räknat på kostnader- na för dylik plantering.

I tabell 6.1. redovisas utredningens upp- skattning av den årliga dagsverksåtgången för vissa återväxtåtgärder och röjning med fördelning på nytillkommande resp. efter- släpande kalmark. De grundläggande areal- uppgifterna har hämtats ur tabellerna 5.2.9. och 5 .2.10.

De i uppställningen angivna åtgångstalen har i tabell 6.1. använts för uppskattningar avseende såväl nytillkommande som efter- släpande kalmarker. Skillnader i åtgångs- talen dem emellan har utredningen bedömt vara av den storleksordningen att de sak- nar praktisk betydelse i sammanhang med föreliggande syfte att för hela riket erhålla en ungefärlig skattning av kostnaden.

Tabell 6.1 . Uppskattning av årlig dagsverksåtgång för återväxtåtgärder och röjning på nytill- kommande respektive eftersläpande kalmarker.

Dagsverksåtgång på

Nytillkommande Efterslåpande Total kalmark kalmarkl kalmark Område Åtgärd 1 OOO-tal dagsverken 1 2 3 4 5 Norra Sverige Sådd 5 1 6 Plantering 232 80 312 Maskinell mark— beredning 50 16 66 Hyggesrensning 1 12 27 139 Hyggesbränning 39 6 45 Röjninga 107 40 147 Summa dagsverken 545 170 715 Södra Sverige Sådd 2 1 3 Plantering 296 95 391 Maskinell mark- beredning 43 14 57 Hyggesrensning 157 31 188 Hyggesbrånnm' g 1 1 2 Röjningil 157 48 205 _ Summa dagsverken 656 190 846 Hela riket Sådd 7 2 9 Plantering 528 174 702 Maskinell mark- beredning 93 30 123 Hyggesrensning 269 59 328 Hyggesbrånning 40 7 47 Röjning” 264 88 352 Summa dagsverken 1 201 360 1 561

1 Förutsätter en inhämtningstid av 10 år. ” Med röjning avses »Röjning inom 20 år» (betr. definition jfr. avsnitt 5.1)

7. Utredningens uppskattning rörande åtgång av

skogsodlingsmaterial

För att erhålla grundmaterial för uppskatt— ningar av skogsodlingsförband (antal plan- tor eller såddgropar per hektar) har utred— ningen haft överläggningar främst med skogshögskolan. Härvid har professor Char- les Carbonnier vid skogshögskolans institu- tion för skogsproduktion till utredningen överlämnat förslag till uppskattningar av plantantal per hektar för tall och gran in- om olika tillväxtområden, höjdzoner och boniteter. Förslagen återges i figurerna 7.1. och 7.2.

Carbonnier framhåller att det tillgäng- liga underlagsmaterialet är för svagt för att möjliggöra entydiga rekommendationer rörande det under olika förutsättningar Antal plantor per hektar 4000 — om. namn— 30” _ _ _ *Om-.nu zoom- zooo ————— G 5 3 2 m'sk 11 m n ': m ämnet

Figur 7.1. TALL. Antal plantor per hektar för tillväxtområden och höjdzoner.

AmalMuix per hektar

4000

Bodhi

11 m: 11 I II:

Figur 7.2. GRAN. Antal plantor per hektar för tillväxtområden och höjdzoner.

lämpligaste förbandet. Osäkerheten kan en— ligt Carbonnier återföras till två huvud- punkter. För det första är det svårt att fastställa hur stort det optimala stamanta- let vid tidpunkten för den första gallringen bör vara och för det andra är plantavgången under perioden mellan plantering och för- sta gallring underkastad stora variationer. Carbonnier framhåller att förslaget inte får betraktas som en rekommendation angåen- de lämpligt plantantal utan att det endast syftar till att ange det plantantal som i ge- nomsnitt kan beräknas komma att användas i praktiken. Vidare understryker Carbonnier att underlaget för de lönsamhetsberäkningar

på vilka bedömningarna av erforderligt plantantal ytterst grundas är särskilt brist- fälligt i Norrlands höjdlägen.

Efter överläggningar med bl. a. domän- styrelsen, Skogsstyrelsen och Sveriges Skogs- ägareföreningars Riksförbund har utred- ningen beslutat att i sina uppskattningar an- vända de av Carbonnier föreslagna plantan- talen med de speciella uppskattningar för vissa områden som framgår av det följan- de.

I tabell 7.1. redovisas visst grundmaterial för de i tabellerna 7.2. och 7.3. utförda uppskattningarna av frö- och plantbehov på kalmarker. Beträffande kolumn 1 angående tillväxtområde jfr avsnitt 2 och karta 2.2. Genomsnittlig idealbonitet (betr. definition jfr avsnitt 3) och medelnivå över havet (kolumnerna 4 och 5) har hämtats ur i ti- digare sammanhang nämnd rapport nr 9, 1965 från skogshögskolans institution för skogstaxering. Grundmaterialet till kolum— nerna 6 och 7 utgörs av tidigare nämnt ma- terial som Carbonnier tillställt utredningen. Härjämte har för delar av norra Sverige hänsyn tagits till medelnivån över havet. De i kolumnerna 6 och 7 angivna indexsiffror- na 1—6 refererar till utredningens speciella uppskattningar för vissa områden enligt föl- jande:

]. BD-län

Lappmarken: Skogsodling torde i mycket liten utsträckning utföras ovanför 400 m. Tillväxt- område I — 400 in har tillämpats.

2. AC-län Lappmarken: Tillväxtområde I, 50 % av skogs- odlingen beräknas av utredningen bli utförd ovanför 400 m och 50% nedanför 400 rn. Kustlandet: Tillväxtområde II, 13 % av skogs- odlingen beräknas av utredningen bli utförd ovanför 300 m och 87 % nedanför 300 m.

3. Z—Iän Tillväxtområde I, 52% av skogsodlingen be- räknas av utredningen bli utförd ovanför 400 m Och 48 % nedanför 400 m.

4. Y—län Tillväxtområde II, 39% av skogsodlingen be- räknas av utredningen bli utförd ovanför 300 m och 61 % nedanför 300 m.

5. W—län Länet totalt: Plantantalet per hektar har erhål- lits genom sammanvägning av plantantalet för länet exklusive Särna och Idre samt plantanta- let för Särna och Idre.

Länet exklusive Särna—Idre: Tillväxtområde II, 42 % av skogsodlingen beräknas av utredning- en bli utförd nedanför 300 m och 58 % ovan- för 300 m.

6. Häll Siffrorna har av utredningen interpolerats ur av Carbonnier erhållit material (figurerna 7.1. och 7.2).

I tabellens kolumner 8 och 9 anges utred- ningens uppskattning av relationen mellan tall och gran. Ifrågavarande uppskattning har grundats på vid skogsvårdsstyrelserna bedömt plantbehov för respektive trädslag under åren 1965, 1966 och 1967 (de arit— metiska medeltalen för tidsperioden har an- vänts). Uppskattningen grundas sålunda en- bart på förhållandena vid skogsvårdsstyrel- sernas plantskolor.

Emedan dessa plantskolor torde svara för mer än hälften av landets totala plantpro- duktion har utredningen emellertid ansett det rimligt förutsätta att materialet ger en för hela landet tämligen god bild av rela- tionen tall—gran under nämnda tidsperiod. Emedan tall och gran helt dominerar, bort- sett från vissa delar av sydligaste Sverige, har i uppskattningarna ej medtagits lövträd eller utländska trädslag. I sammanhanget torde observeras att siffermaterialet, vilket avser hela län, i förekommande fall även använts för uppskattningar avseende läns— delar. Detta innebär att uppgifterna för länsdelar i många fall måste betraktas som i hög grad osäkra. Dessa fall har i tabellen markerats med ett kryss.

I tabellens kolumner 10 och 11 redovisas uppskattningar av fröåtgång vid fältsådd i kg per hektar. Förutom värdena ang. antal såddgropar per hektar (kolumnerna 6 och 7) har härvid följande förutsättningar tilläm- pats.

Tall norra Sverige: Antal frön per kg 270 000. Fröets grobarhet 80 %. Antal frön per sådd— grop 48 st.

Tall södra Sverige: Antal frön per kg 225000. Fröets grobarhet 90 %. Antal frön per såddgrop 44 st.

Gran norra Sverige: Antal frön per kg 280 000. Fröets grobarhet 70 %. Antal frön per såddgrop 56 st.

Gran södra Sverige: Antal frön per kg 180000. Fröets grobarhet 80 %. Antal frön per såddgrop 48 st.

I tabell 7.2. redovisas, med fördelning på tall och gran, utredningens uppskattning av årligt fröbehov för fältsådd samt årligt plantbehov på nytillkommande kalmarker. De grundläggande arealuppgifterna är häm- tade ur tabell 5.2.9., kolumnerna 4 och 5. I övrigt har tillämpats de förutsättningar som framgår av tabell 7.1., kolumnerna 6—11.

I tabell 7.3. redovisas, med fördelning på tall och gran, utredningens uppskattning av årligt fröbehov för fätsådd samt årligt plantbehov på eftersläpande kalmarker. De grundläggande arealuppgifterna är hämtade ur tabell 5.2.9., kolumnerna 6 och 7. I övrigt har tillämpats de förutsättningar som framgår av tabell 7.1., kolumnerna 6—11.

Beträffande plantering på jordbruksmark har utredningen i avsnitt 5.3 redovisat upp- skattade arealer. Fördelningen iprocent mel- lan tall och gran har översiktligt uppskattats enligt följande uppställning.

Tall Gran Norra Sverige 30 70 Södra Sverige 5 95

Vidare har antagits att antalet plantor per hektar för hela landet och för såväl tall som gran är 2 500 st. Under nämnda förut- sättningar erhålls för åkerplantering de plantkvantiteter som framgår av följande uppställning.

Milj plantor per år

Tall Gran Norra Sverige 12 28 Södra Sverige 8 152

I tabell 7.4. redovisas det årliga fröbe- hovet för plantskolesådd. Det har i upp- skattningen förutsatts att plantproduktionen sker i konventionella frilandsplantskolor och att såsom riksmedeltal härvid erhålls 50 000 utsättningsbara plantor per kg tallfrö resp. 40 000 utsättningsbara plantor per kg gran- frö.

Till siffrorna i tabell 7.4. kommer det fröbehov som uppskattats erforderligt för produktion av plantor för åkerplantering. Dessa kvantiteter framgår av följande upp— ställning.

Kg frö per år

Tall Gran Norra Sverige 240 700 Södra Sverige 160 3 800

En sammanfattning av uppskattat plant— och fröbehov ges i tabell 7.5 .

Tabell 7.1. Grundmaterial för de i tabellerna 7.2. och 7.3. redovisade uppskattningarna.

% Antal plantor

Genom- Medel- resp sådd- Andel av Fröåtgång snitt]. nivå gropar per skogsodlings- vid fält- ideal- över hektar arealeni % sådd, kg/ha Tillväxt- bonitet havet _— _— _ område Län Område m, m Tall Gran Tall Gran Tall Gran ___—___ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

___—ha Norra Sverige

I BD lp tot 2,2 400 2 0501 1 6001 90' 10* II kustl 2,6 170 2 250 2 000 90* 10' 0,4 0,4 I o 11 län tot 2,4 90 10 I AC lp tot 2,6 420 2 100” 1 6002 90' 10' 0,4 0,4 II kustl 3,0 190 2 4002 2 0502 90' 10' 0,4 0,4 I () II lån tot 2,8 90 10 I Z Jtl delen tot 2,9 420 2 3003 1 7003 80* 20* 0,4 0,4 I Hj delen tot 2,5 540 1 900 1 500 80' 20* 0,4 0,4 I län tot 2,8 80 20 II Y lån tot 3,5 270 2 6004 2 2004 70 30 0,5 0,4 II 0 III X län tot 4,0 220 3 000 2 400 50 50 0,5 0,5 I 0 III W län tot 3,7 2 5005 2 1005 70 30 0,4 0,4 Södra Sverige III o IV S 4,8 3 500 2 600 20 80 0,7 0,7 [V T 5,3 3 700 2 700 20 80 0,7 0,7 IV U 5,2 3 700 2 700 30 70 0,7 0,7 IV C 5,2 3 700 2 700 40 60 0,7 0,7 IV B 4,9 3 600 2 700 40 60 0,7 0,7 IV D 5,5 3 800 2 800 30 70 0,7 0,7 V E 5,5 3 800 2 800 50 50 0,7 0,7 V R 5,7 3 900 2 800 10 90 -— -— V P 5,5 3 800 2 800 10 90 0,7 0,7 V F 5,7 3 900 2 800 30 70 0,8 0,7 V G 5,7 3 900 2 800 20 80 0,8 0,7 V H 5,5 3 800 2 800 50 50 0,7 0,7 IV I 3,2 2 8006 2 4006 90 10 — — V 0 5,2 3 700 2 700 10 90 — — VI N 5,9 4 000 2 800 5 95 — -— VI K 6,5 4 200 2 900 10 90 — —— VI L 6,6 — 3 000 10 90 -—— —— VI M 7,6 _ 3 100 5 95 — —

___—___— Betr. tillväxtområde jfr. avsnitt 2, tabell 2.1. och karta 2.2. Betr. not 1—6 samt * jfr. texten i förevarande avsnitt 7.

SOU 1969: 32 77

Tabell 7.2. Uppskattning beträffande nytillkommande kalmarker av årligt plantbehov samt årligt fröbehov för fåltsådd.

[___—___”!

Plantbehov (] OOO-tal pl.)

Tall 6

134 134 56 136 192

103 30 133

332 177 174

Fröbehov( kg frö)

Gran 7

15 15

6 15 21

26 8 34

114 176 75

___—___;

1 142

43 9 10

10 27 9

24

17

20 24 90

435

171 37 22

15 39 20

24

152

41 85 90

111 111

w!

283

696

Tillväxt- område Län Område Tall Gran ___________—_——- 1 2 3 4 5 I BD lp tot 15 601 1 352 11 kustl 19 096 1 886 I o 11 län tot 34 697 3 239 I AC lp tot 20 135 1 704 II kustl 14 150 1 343 I 0 II län tot 34 285 3 047 I Z Jtl delen tot 22 480 5 619 I Hj delen tot 4 161 821 I lån tot 26 641 6 440 II Y län tot 24 814 9 000 II 0 III X län tot 14 970 11 976 I 0 III W lån tot 21 375 7 697 Summa norra Sverige 156 782 41 399 111 o IV S 8 754 26 013 IV T 4 015 11 723 IV U 3 985 6 782 IV C 4 507 4 933 IV B 5 540 6 234 IV D 3 621 6 224 V E 10 173 7 493 V R 1 385 8 949 V P 2 728 18 102 V F 7 558 12 659 V G 4 532 13 014 V H 12 373 9 117 IV I 3 699 353 V 0 574 3 767 VI N 1504 6 703 VI K 5848 5 284 VI L * 8 373 VI M N 2 545 Summa södra Sverige 74 796 158 268 Hela riket 2:31 37% 199 667

1 425

1131

Tabell 7.3. Uppskattning beträffande eftersläpande kalmarker av årligt plantbehov samt årligt fröbehov för fältsådd.

Plantbehov (1 OOO-tal pl.) Fröbehov (kg frö) Tillväxt- ___— -————— område Län Område Tall Gran Tall Gran 1 2 3 4 5 6 7 I BD lp tot 8 757 759 — —— II kustl 5 252 519 36 4 I 0 H län tot 14 009 1 278 36 4 I AC lp tot 11 778 997 36 4 II kustl 3 682 350 33 4 I o 11 län tot 15 460 1 347 69 8 I Z Jtl delen tot 4 656 860 24 6 I Hj delen tot 3 162 624 12 3 I län tot 7 818 1 484 36 9 11 Y län tot 2 250 816 18 6 II 0 III X län tot 5 615 4 493 41 41 I 0 111 W län tot 7 606 2 738 66 28 Summa norra Sverige 52 758 12 156 266 96 III o IV S 5 003 14 865 24 96 IV T 590 1 723 3 11 IV U 1 177 2 005 3 6 IV C 1 572 1 720 3 5 IV B 2 737 3 078 —— — IV D 1 033 1 776 2 5 V E 3 096 2 281 6 6 V R 429 2 774 _— _ V P 832 5 520 3 31 V F 1 702 2 851 8 17 V G 953 2 737 5 17 V H 1 980 1 459 4 4 IV I 2 509 239 -— — V O 2 056 167 — VI N 157 2 085 VI K 152 946 — — VI L — 1 355 _- — VI M — 840 __ — _— Summa södra Sverige 25 978 48 421 61 198 Hela riket 78 736 60 577 , 327 294

Tabell 7.4. Uppskattning av årligt fröbehov för plantskoleesådd (exklusive åkerplantering).

Plantproduktion för nytillkommande kal- marker, fröbehov i

plantskola, kg

Plantproduktiion för eftersläpande: kal- marker, fröbeehov i plantskola, krg

Summa fröbehov i plantskola, kg

Län Tall Gran Tall Gran Tall Gran 1 2 3 4 5 6 7 BD 695 80 280 30 975 110 AC 685 75 300 35 985 110 Z 5 30 160 155 35 685 195 Y 495 225 45 20 540 245 X 300 300 110 110 410 410 W 425 190 150 70 575 260 Norra Sverige 3 130 1 030 1 040 300 4 170 1 330 S 175 650 100 370 275 1 020 T 80 295 10 40 90 335 U 80 170 25 50 105 220 C 90 125 30 40 1 20 1 65 B 1 10 155 55 75 165 230 D 70 155 20 45 90 200 E 200 190 60 55 260 245 R 30 225 10 70 40 295 P 55 455 15 140 70 595 F 150 3 l 5 35 70 1 85 385 G 90 325 20 70 1 10 395 H 245 225 40 35 285 260 I 75 10 50 10 125 20 0 10 95 40 5 50 100 N 10 1 65 5 50 15 215 K 1 5 1 30 5 25 20 1 55 L — 210 —— 35 — 245 M — 60 — 20 —— 80 Södra Sverige 1 485 3 955 520 1 205 2 005 5 160 Hela riket 4 615 4 985 1 560 1 505 6 175 6 490

Tabell 7.5. Sammanfattning av uppskattat plant- och fröbehov.

___—___— Milj plantor per år för

___—___

Nytillk. Ef terrsl. Åkerplan- kalmark kalmiark tering Summa Summa Område Tall Gran Tall Gran Tall Gran Tall Gran T + G ___—___— Norra Sverige 157 42 53 12 12 28 222 82 304 Södra Sverige 75 158 26 49 8 152 109 359 468 Hela riket 232 200 79 61 20 180 331 441 772 %

___—___—

Kg frö per år för ___—___— Fältsådd Fåltsådld Plantsko- Plantsko- på nytillk. på efterrsl. lesådd för lesådd för kalmark kalmarlk kalmarker åkerpl. Summa Summa

Område Tall Gran Tall (Gran Tall Gran Tall Gran Tall Gran T+G ___—___—

Norra Sverige 1 140 430 270 90 4 170 1 330 240 700 5 820 2 550 8 370 Södra Sverige 280 700 60 200 2 000 5 160 160 3 800 2 500 9 860 12 360 &_

Hela riket 1420 1130 330 290 6170 6490 400 4500 8320 12410 20730

8. Utredningens uppskattning av kostnader för

återväxtåtgärder och röjning

Mot bakgrund av bl. a. det i avsnitten 6 och 7 redovisade materialet uppskattas i förevarande avsnitt kostnader för återväxt- åtgärder och röjning.

8.1. Uppskattning av arbets- och maskin- kostnader

På grundval av statistik som erhållits från bl. a. Föreningen Skogsbrukets Arbetsgiva- re samt Skogs- och Lantarbetsgivareföre- ningen har Skogsbruksutredningen uppskat- tat dagsverkskostnaden i återväxtarbete och röjning med indelning i norra och södra Sverige efter den geografiska gräns som an— givits i tidigare sammanhang. Utredningen har utgått från kostnadsläget år 1967 och uppskattat dagsverkskostnaden till 95 kronor i norra Sverige och 90 kronor i södra Sve- rige. I dagsverkskostnaden ingår grundlön, bortaliggnings-, belägenhets-, färdvägs- och semesterersättning jämte samtliga sociala kostnader ävensom ersättning för hållande av motorsåg och handredskap.

Beträffande maskinkostnader vid skogs- vårdsarbeten har utredningen efter kontak- ter med expertis vid skoghögskolan samt analyser av diverse kostnadsstatistiska upp- gifter räknat med en driftskostnad på 11 kronor per dag för röjningsmotorsåg. Här- vid förutsätts bl. a. en användningstid av ca 900 timmar per år. I uppskattningarna antas att all hyggesrensning och röjning utförs med röjningsmotorsåg. För maskinell mark-

beredning räknar utredningen med en trak- tordriftskostnad om 170 kronor per dag.

I tabell 8.1.1. redovisas mot bakgrund av arbetsåtgångssiffrorna i tabell 6.1. samt nyssnämnda dagskostnader för arbetskraft och maskiner de uppskattade årliga arbets— kostnaderna för återväxtåtgärder och röj- ning.

Tabell 8.1.1. Uppskattning av årliga dagsverks- och maskinkostnader för återväxtåtgärder och röjning på nytillkommande och eftersläpande kalmarker (milj. kr).

Nytillkommande Eftersläpande Summa nytillkomman- kalmark kalmark de + eftersläpande Summa Summa Summa Dagsv-. Mask.- arb.- Dagsv.- Mask.- arb.- Dagsv.- Mask.- arb.- Omr. Åtgärd kostn. kostn. kostn. kostn. kostn. kostn. kostn. kostn. kostn. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 1 Norra Sådd 0,5 — 0,5 0,1 —— 0,1 0,6 — 0,6 Sve- Plantering 22,0 — 22,0 7,5 -— 7,5 29,5 -— 29,5 rige Mask. markberedn. 5,0 8,5 13,5 1,5 2,6 4,1 6,5 11,1 17,6 Hyggesrensning 11,0 1,2 12,2 2,6 0,3 2,9 13,6 1,5 15,1 Hyggesbränning 4,0 — 4,0 0,6 -- 0,6 4,6 — 4,6 Röjning 10,0 1,2 11,2 3,9 0,4 4,3 13,9 1,6 15,5 52,5 10,9 63,4 16,2 3,3 19,5 68,7 14,2 82,9 Södra Sådd 0,2 — 0,2 0,1 _ 0,1 0,3 — 0,3 Sve- Plantering 27,0 -—— 27,0 8,6 -—— 8,6 35,6 — 35,6 rige Mask. markberedn. 4,0 7,3 11,3 1,2 2,3 3,5 5,2 9,6 14,8 Hyggesrensning 14,0 1,7 15,7 2,8 0,3 3,1 16,8 2,0 18,8 Hyggesbränning 0,1 — 0,1 0,1 _ 0,1 0,2 — 0,2 Röjning 14,0 1,7 15,7 4,3 0,5 4,8 18,3 2,2 20,5 59,3 10,7 70,0 17,1 3,1 20,2 76,4 13,8 90,2 Hela Sådd 0,7 — 0,7 0,2 —— 0,2 0,9 —— 0,9 riket Plantering 49,0 — 49,0 16,1 — 16,1 65 ,l —— 65,1 Mask. markberedn. 9,0 15,8 24,8 2,7 4,9 7,6 11,7 20,7 32,4 Hyggesrensning 25,0 2,9 27,9 5,4 0,6 6,0 30,4 3,5 33,9 Hyggesbränning 4,1 — 4,1 0,7 — 0,7 4,8 — 4,8 Röjning 24,0 2,9 26,9 8,2 0,9 9,1 32,2 3,8 36,0

111,8 21,6 133,4 33,3 6,4 39,7 145,1 28,0 173,1

Anm: Röjning avser »Röjning inom 20 år» (jfr. den i det tidigare angivna definitionen).

8.2. Uppskattning av kostnader för skogs- odlingsmaterial

Grundmaterial avseende plantkostnader har hämtats ur Skogsstyrelsens cirkulär A nr 70/1966. Utredningen har länsvis uppskat- tat kostnaden per 1000 plantOr avseende prisläget år 1967. Härvid har först den pro- centuella fördelningen av plantbehovet be- räknats med uppdelning på plantornas ål- der, omskolningsgrad och trädslag.

Begreppet omskolningsgrad hänför sig till de tider plantan stått orubbad i frösäng resp. tagits upp och ånyo satts ut i plant- skola (omskolats). Omskolningsgraden an- ges med en sifferkombination. Sålunda har en planta betecknad 2/0 stått två vege- tationsperioder i frösäng och därefter ej om- skolats, en planta betecknad 2/ 2 har stått två vegetationsperioder i frösäng varefter den tagits upp och ånyo satts ut i plantsko- la där den fått stå omskolad i två vegeta- tionsperioder osv.

Den procentuella fördelningen har ba- serats på uppgifter från skogsvårdsstyrel- sernas plantskolor för perioden 1965—1967. Resultaten framgår av procentsiffrorna i ta- bell 8.2.1. Dessa procentsiffror har därefter multiplicerats med priset för 1000 plan- tor enligt skogsstyrelsens tidigare nämnda cirkulär. Ifrågavarande priser återges i ta- bell 8.2.2. I uppskattningarna har det övre priset inom varje omskolningsgrad och om- råde använts. För tallplantor 2/ 2 har dock samma pris använts som för tall 2/ 1. Även för granplantor 2/ 3 har samma pris an- vänts som för gran 2/ 2. Beträffande Norr- bottens, Västerbottens, Jämtlands och Väs- ternorrlands län har en vägning gjorts med hänsyn till de olika höjdzonernas omfatt- ning. Detta p. g. a. att plantpriset varierar med höjdzon. Efter tillägg för behandling mot skadeinsekter etc. och för transport- kostnad från plantskola till markägare som sammanlagt uppskattats till ca 6 kronor per 1000 plantor har för varje län och träd- slag erhållits en totalkostnad vilken använts i utredningens plantkostnadsuppskattningar.

För uppskattning av kostnad för frö har material införskaffats från vissa skogsvårds-

styrelser i de norra och södra delarna av landet. Detta material och utredningens där- på byggda uppskattningar avser prisläget år 1967. De införskaffade uppgifterna fram- går av tabell 8.2.3. Beträffande granfrö har utredningen ansett sig kunna i uppskattning- arna använda en för hela landet generell kostnad om 90 kr/kg. Av tabellen fram- går att kostnaden för tallfrö är mera varia- bel än för granfrö. Med ledning av tabellens uppgifter har utredningen länsvis uppskat- tat kostnaden per kg tallfrö. Härvid har av- rundning till närmaste 50-tal kronor skett. För norra Sverige gäller dessutom att de länsvisa kostnaderna för tallfrö uppskattats som vägda medelvärden, varvid som vikter använts skogsmarkens procentuella fördel- ning på höjdområden. Uppskattningen av plant- och frökostnader innebär givetvis sto- ra generaliseringar, speciellt i vad avser upp- gifter för enstaka län.

I tabell 8.2.4. redovisas utredningens upp- skattning av årliga kostnader för plantor samt frö för fältsådd på nytillkommande kalmarker. För eftersläpande kalmarker ges motsvarande uppgifter i tabell 8.2.5. Frö- kostnaderna för plantskolesådd har ej med- tagits emedan dessa ingår i plantkostnader- na. Frökvantitetema har däremot redovisats i avsnitt 7.

Tabell 8.2.1 . Skogsvårdsstyrelsemas plantåtgång för åren 1965—1967 procentuellt fördelad på trädslag och omskolningsgrad.

Tallplantor Granplantor

Län 2/0 1/1 2/1 2/1—1/2 11/2/11/2 2/2 2/3 1 2 3 4 5 6 7 8 BD 89 —- 11 100 — — — AC 63 — 37 47 12 41 — Z 1 — 99 _— _ 100 _ Y 69 — 31 48 27 20 5 X 4 — 96 16 33 50 1 W 5 _— 95 — 35 65 — S 17 — 83 26 9 61 4 T — — 100 19 20 61 —— U 13 — 87 24 16 60 — C — — 100 -—— — 99 1 B —— — 100 4 13 67 16 D 16 1 83 — 32 66 2 E 31 — 69 6 23 71 — R — — 100 24 16 60 — P 17 — 83 —— 13 85 2 F —- 4 96 — 5 95 —— G 29 31 40 — 30 70 -- H 45 12 43 —- 28 72 — I 16 7 77 46 — 54 -— 0 39 —— 611 —— 10 81 9 N _— 19 811 — -— 96 4 K 14 56 30 16 45 38 1 L 52 — 48 — 5 79 16 M 42 — 58 — 26 74 1

* Varav en del 2/2. Anm: Betr. innebörden i begreppet omskolningsgrad jfr. texten i förevarande avsnitt.

Tabell 8.2.2. Av Skogsstyrelsen fastställda prisklasser (kronor per 1000 plantor) för skogs- vårdsstyrelsernas tall- och granplantor år 1967. (Enligt bilaga till Skogsstyrelsens cirkulårskri- velse A nr 70/1966).

Tallplantor Granplantor Ej omskolade Omskolade Ej omskolade Omskolade Län Omr. 2/0 2-årig 3-årig 2/0 3-årig 4-årig 1 2 3 4 5 6 7 8 BD 1 Zon 0—II Zon O-II AC 32—38 70—80 Z Zon III+ Zon III+ 30—35 70—80 80-90 Y 35—40 80—90 X 2 30—37 55—65 75—85 25—30 80—90 90—100 W S T U C B D I 3 35 70 85 35 80—85 90 E 25—35 55—65 75—85 25—30 75—85 85—95 R P 0 N F G H K L M

Anm: Zon O—II innebär höjdläge 0—299 m. Zon III+ innebär höjdläge 300 m och däröver. Orn— rådesindelning 1—4, enligt skogsstyrelsen. Priserna avser minuthandel under år 1967 fritt plantskola och utan behandling med insektsbekämpningsmedel etc.

Tabell 8.2.3. Kostnad i kronor per kg frö av tall resp. gran inom vissa lån år 1967

Län och höjdområde Tallfrö Granfrö H 125 80—100 R 130 90 U 180 W 200—300 90 AC 60—701

0—200 m ö h 250 200—300 » » » 300 300—400 » » » 400 400—500 » » » 450

1 Oavsett höjdläge.

Tabell 8.2.4. Uppskattning beträffande nytillkommande kalmarker av årliga kostnader för plantor respektive frö för fältsådd.

Plantprisl, Totala plantkostnader, Fröpris, kr/kg Totala frökostnader kr]] 000 plantor l OOO-tal kr för fältsådd, l OOO-tal kr Län ——-—— __ _— _— och Tall+ Tall+ omr Tall Gran Tall Gran Gran Tall Gran Tall Gran Gran 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 BD 48 87 1 665 282 1 947 300 90 40 1 41 AC 61 91 2 091 277 2 368 300- 90 64 2 66 4002 Z 96 97 2 557 624 3 181 400— 90 55 3 58 4502 Y 58 90 1 438 809 2 247 350 90 116 10 126 X 90 102 1 347 1 221 2 568 300 90 53 16 69 W 89 105 1 902 807 2 709 300 90 52 7 59 Summa norra Sverige 11 000 4 020 15 020 —— — 380 39 419 S 83 104 728 2 706 3 434 200 90 9 15 24 T 92 103 369 1 208 1 577 200 90 2 3 5 U 86 103 343 699 1 042 200 90 2 2 4 C 92 107 415 528 943 150 90 1 1 2 B 92 105 510 655 1 165 150 90 4 4 8 D 83 104 301 647 948 150 90 1 2 3 E 76 99 774 742 1 516 150 90 4 2 6 R 92 98 127 877 1 004 — 90 — — — P 83 101 226 1 829 2 055 150 90 2 14 16 F 91 102 688 1 292 1 980 150 90 3 4 7 G 70 99 317 1 289 1 606 150 90 4 8 12 H 66 99 818 904 1 722 150 90 13 8 21 I 83 95 307 34 341 — — — — —- 0 72 101 41 380 421 — — -— —— —— N 87 102 44 684 728 —— —— _ K 73 96 62 560 622 — -— — — — L 64 102 -— 854 854 — —- — — ——- M 69 99 — 252 252 — —— —— — — Summa södra Sverige 6 070 16 140 22 210 — — 45 63 108 Hela riket 17 070 20 160 37 230 —— — 425 102 527

1 Vägt medelpris 1967, i priset ingår behandling med insektbekämpningsmedel etc samt transport från plantskola till markägare.

” 400: -— för AC lp, 300: — för AC kustl, 400: —- för Jämtldelen, 450: — för Härjeddelen. Anm: Streck — innebär att ingen plantering eller fältsådd föreslagits.

SOU 1969: 32 87

Tabell 8.2.5. Uppskattning beträffande eftersläpande kalmarker av årliga kostnader för plan- tor respektive frö för fältsådd.

__________—___.____——_—_———————————

Plantprisl, Totala plantkostnader, Totala frökostnader kr/l 000 plantor 1 OOO-tal kr Fröpris, kr/kg för fältsådd, 1 OOO-tal kr Län ___—— ———_—— _— ————————— och Tall+ Tall+ omr. Tall Gran Tall Gran Gran Tall Gran Tall Gran Gran

______________________——_————_———

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 ___________________________—- BD 48 87 673 110 783 300 90 11 (0) 11 AC 61 91 943 122 1 065 300— 90 24 (0) 24 4002 Z 96 97 751 143 894 400— 90 15 1 16 450” Y 58 90 131 73 204 350 90 6 (0) 6 X 90 102 505 456 961 300 90 12 4 16 W 89 105 677 286 963 300 90 20 3 23 Summa norra Sverige 3 680 1 190 4 870 — — 88 8 96 S 83 104 415 1 546 1 961 200 90 5 9 14 T 92 103 54 177 231 200 90 1 1 2 U 86 103 101 207 308 200 90 1 1 2 C 92 107 145 184 329 150 90 (0) (0) (0) B 92 105 252 323 575 _ 90 _— -— — D 83 104 86 185 271 150 90 (0) (0) (0) E 76 99 235 226 461 150 90 1 (0) 1 R 92 98 39 272 311 — 90 — — _ P 83 101 69 558 627 150 90 (0) 3 3 F 91 102 155 291 446 150 90 l 3 G 70 99 67 271 338 150 90 1 2 3 H 66 99 131 145 276 150 90 1 (0) 1 I 83 95 208 23 231 — — — — — 0 72 101 148 17 165 — — — ——- N 87 102 14 213 227 — — — — K 73 96 11 91 102 —— —— —- —— — L 64 102 -— 138 138 -— -— — — —— M 69 99 — 83 83 — — — — — Summa södra Sverige 2 130 4 950 7 080 — — 11 18 29 Hela riket 5 810 6 140 11 950 — — 99 26 125

1 Vägt medelpris 1967, i priset ingår behandling med insektbekämpningsmedel etc samt transport från plantskola till markägare. ' 400: — för AC lp, 300: -— för AC kustl. 400: — för Jämtl.delen, 450: — för Härjed.delen. Anm: Streck — innebär att ingen plantering eller fältsådd föreslagits. I de fall då noll förekommer inom parentes innebär detta att kostnad föreligger men att den ej uppgår till 1 000 kronor.

88 sou 1969: 32

8.3 Sammanfattning av totala kostnader för återväxtåtgärder och röjning

Beträffande åkerplantering har visst bak- grundsmaterial angående arealer givits i av- snitt 5.3 och angående plantåtgång i avsnitt 7. Mot bakgrund av detta material samt vis- sa ytterligare i det följande redovisade förut- sättningar har utredningen uppskattat de totala årliga kostnaderna för åkerplantering (arbetskraft, maskiner och skogsodlingsma- terial) för norra Sverige till 11,8 milj. kro- nor och för södra Sverige till 39,2 milj. kronor d.v.s. sammanlagt för riket 51,0 milj. kronor. Nyssnämnda ytterligare förut-

Tabell 8.3.1 . Sammanfattning områdesvis av uppskattningar rörande årliga kostnader (milj kronor) för arbets— (raft, maskiner och skogsodlingsmaterial.

% Plantkostnader, tall + Dag5verks- och maskin— kostnader på gran, på för fältsådd på Total summa summa summa kostnad

nytillk. eftersl. nytillk. nytillk. eftersl. nytillk. nytillk. eftersl. nytillk. Summa för åker- Summa kal- kal- + kal- kal- + kal- kal- + kolumn plan- kolumn :)mråde mark mark eftersl. mark mark eftersl. mark mark eftersl. 4+ 7+ 10 tering 11 + 12 l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 1 12 13 _m— Nlorra Sverige 63,40 19,50 82,90 15,02 4,87 19,89 0,42 0,10 0,52 103,31 11,80 115,11 Södra Sverige 70,00 20,20 90,20 22,21 7,08 29,29 0,11 0,03 0,14 119,63 39,20 158,83 i-Iela riket 133,40 39,70 173,10 37,23 11,95 49,18 0,53 0,13 0,66 222,94 51,00 273,94

sättningar innebär att all plantering utförs med omskolade 3 till 4 år gamla plantor, att helmekaniserad plantering utförs på 25 % av arealen i norra och 75 % av area- len i södra Sverige. Vidare har för hela lan- det den totala kostnaden per hektar vid ma— nuell plantering och gräsbesprutning i sam- band med åkerplantering uppskattats till 800 kronor samt motsvarande kostnad vid helmekaniserad plantering och gräsbesprut— ning till 550 kronor.

I tabell 8.3.1. redovisas med fördelning på norra och södra Sverige en sammanfatt- ning av uppskattade kostnader för arbets- kraft, maskiner och skogsodlingsmaterial.

Frökostnader, tall+ gran,

9. Hittillsvarande återväxtåtgärder och röjning

Över arealomfattningen av de senare årens återväxtåtgärder rn. in. har i förevarande avsnitt vissa uppgifter sammanställts. Mate- rialet har hämtats ur Sveriges officiella sta- tistik, Skogsstatistisk årsbok. Det torde ob- serveras att det i årsböckerna framhållits att uppgifterna hämtats från olika källor med delvis skiljaktiga definitioner av de olika skogsvårdande åtgärderna varför för- siktighet bör iakttagas vid jämförelse de olika ägargrupperna emellan.

I tabell 9.1. lämnas genomsnittssiffror för återväxtåtgärder och röjning under perioden 1963—1967.

I siffrorna angående skogsodling ingår även åkerplantering. Åkerplanteringen har enligt skogsstatistisk årsbok uppskattats till ca 16 500 ha under 1962/63, ca 17 000 ha under 1963/ 64, ca 17 500 ha under 1964/ 65, ca 17 000 ha under 1965/66, ca 17 000 ha under 1966/ 67 och ca 16 000 ha under 1967/ 68.

I tabell 9.2. lämnas en översiktlig bild av arealer återväxtåtgärder och röjning un- der perioderna 1942/ 46—1957/ 61. Redovis- ningen har medtagits för att underlätta översiktliga jämförelser bakåt i tiden.

Uppgifterna i de två tabellerna redovisar inte den behandlade nettoarealen utan flera av åtgärderna kan ha utförts på samma yta, som då förekommer på flera ställen i tabel— lerna.

Tabell 9.1. Under åren 1963—1967 utförda återväxtarbeten och röjningar i 1 OOO-tal hektar med fördelning på län och skogsägarkategorier. Genomsnitt för 5-årsperioden.

Markberedning Hyggesrensning (inkl. hyggesbränning) Ägarkategori Ägarkategori

Län Och område I II III IV Summa I II III IV Summa 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 1 BD 29,4 4,6 4,5 16,1 54,6 12,2 0,7 1,9 1,8 16,6 AC 10,6 1,4 13,2 11,2 36,4 8,4 0,5 5,5 2,0 16,4 Z 1,6 0,8 12,1 4,5 19,0 1,2 0,4 8,3 2,0 11,9 Y 1,0 0,6 11,5 5,3 18,4 1,4 0,1 5,5 0,1 7,1 X 1,2 0,9 7,4 4,1 13,6 0,5 0,3 3,2 0,3 4,3 W 2,0 2,7 8,1 3,0 15,8 1,1 1,7 4,2 0,6 7,6

Norra Sverige 45,8 11,0 56,8 44,2 157,8 24,8 3,7 28,6 6,8 63,9 S 0,3 0,6 6,6 2,9 10,4 0,3 0,2 2,2 1,1 3,8 T 0,9 0,6 3,4 1,6 6,5 0,5 0,1 1,0 0,3 1,9 U 0,4 0,4 1,1 0,9 2,8 0,2 0,1 0,5 0,3 1,1 C 0,1 0,6 0,8 0,4 1,9 0,1 0,3 0,5 0,4 1,3 B 0,3 0,6 0,5 1,2 2,6 0,1 0,1 0,2 0,3 0,7 D 0,3 0,4 0,4 1,5 2,6 0,1 0,1 0,1 0,7 1,0 E 0,6 0,6 1,3 2,7 5,2 0,4 0,2 0,2 1,0 1,8 R 0,7 0,4 0,4 1,9 3,4 0,3 0,1 0,1 0,7 1,2 P 0,7 0,5 0,5 3,8 5,5 0,1 ( ) 0,1 0,1 0,3 F 0,5 0,4 0,6 3,0 4,5 0,3 0,1 0,3 1,4 2,1 G 0,4 0,3 0,9 2,7 4,3 0,3 0,1 0,6 0,9 1,9 H 1,2 0,3 0,7 2,9 5,1 0,8 0,1 0,3 0,5 1,7 I ( ) 0,1 ( ) 0,4 0,5 (0) (0) (0 0,2 0.2 0 0,3 0,2 0,1 0,4 1,0 (0) (0) (0) ( ) (0) N 0,1 0,1 0,1 1,0 1,3 (0) (0) (0) (0) (0) K 0,1 (0) 0,2 0,9 1,2 (0) (0) 0,1 0,1 0,2 L 0,4 0,1 0,1 1,0 1,6 0,1 0,1 (0) 0,7 0,9 M 0,1 (0) (0) 0,1 0,2 (0) 0,1 (0) 0,4 0,5

Södra Sverige 7,4 6,2 17,7 29,3 60,6 3,6 1,7 6,2 9,1 20,6

Hela riket 53,2 17,2 74,5 73,5 218,4 28,4 5,4 34,8 15,9 84,5

Anm: Ägarkategorierna definieras enl följande: I = kronoskogar H = övriga allmänna skogar1 111 = aktiebolagsskogar IV = övriga enskilda skogar2 11 E_cklesiastika skogar, härads- och sockenallmänningar samt skogar under Skogssällskapets för- va tning. * Av skogsvårdsstyrelse utförda eller eljest till dess kännedom komna åtgärder utförda å andra enskilda skogar än aktiebolagsskogar. Vid de fall där 0 inom parentes förekommer innebär detta att åtgärdsareal föreligger men att den ej uppgår till 100 ha.

Tabell 9.1 . (forts.).

Skogsodling Röjning i plant- och ungskog Ägarkategori Ägarkategori Län och område I II III IV Summa I II III IV Summa

1 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 BD 6,8 0,6 1,0 1,6 10,0 16,0 2,6 2,3 14,8 35,7 AC 5,3 0,6 5,9 4,2 16,0 13,1 1,0 8,0 17,2 39,3 z 1,1 0,5 7,8 2,8 12,2 1,2 0,7 7,7 2,3 11,9 Y 1,1 0,2 6,3 0,8 8,4 1,2 1,3 8,3 3,3 14,1 x 0,6 0,4 4,8 1,3 7,1 1,5 1,1 12,7 5,7 21,0 w 0,9 0,8 5,9 1,4 9,0 2,3 3,0 9,1 2,5 16,9

Norra Sverige 15,8 3,1 31,7 12,1 62,7 35,3 9,7 48,1 45,8 138,9 5 0,3 0,6 6,4 3,8 11,1 0,6 0,8 5,7 3,8 10,9 T 0,7 0,3 3,3 1,1 5,4 1,0 0,7 3,2 1,7 6,6 U 0,3 0,3 1,2 0,6 2,4 0,5 0,9 2,2 0,9 4,5 c 0,1 0,5 1,1 0,8 2,5 0,1 1,5 2,2 0,6 4,4 B 0,3 0,4 0,7 1,2 2,6 0,5 0,8 1,1 1,2 3,6 D 0,2 0,4 0,4 2,1 3,1 0,5 1,2 0,4 2,6 4,7 E 0,6 0,7 1,3 4,1 6,7 0,9 0,8 1,1 2,8 5,6 R 0,6 0,5 0,6 3,0 4,7 1,0 0,6 0,5 1,2 3,3 P 0,6 0,6 0,6 3,7 5,5 0,9 1,0 0,5 9,6 12,0 F 0,4 0,5 0,8 5,0 6,7 0,8 0,8 0,9 2,5 5,0 G 0,5 0,3 1,2 4,1 6,1 0,7 0,7 1,9 5,6 8,9 H 1,0 0,3 0,8 4,1 6,2 1,5 0,6 1,1 3,9 7,1 I ( ) 0,1 (0) 0,5 0,6 ( ) ( ) (0) 0,1 0,1 0 0,2 0,2 0,1 0,9 1,4 0,3 0,5 0,1 1,3 2,2 N 0,1 0,3 0,1 2,4 2,9 0,2 0,5 0,2 1,0 1,9 K 0,1 0,1 0,2 2,1 2,5 0,2 0,3 0,4 2,8 3,7 L 0,4 0,3 0,1 3,2 4,0 0,6 0,6 0,3 3,8 5,3 M 0,2 0,1 (0) 0,8 1,1 0,2 0,2 (0) 1,2 1,6

&

Södra Sverige 6,6 6,5 18,9 43,5 75,5 10,5 12,5 21,8 46,6 91, Hela riket 22,4 9,6 50,6 55,6 138,2 45,8 22,2 69,9 92,4 230,3

Anm: Ägarkategorierna definieras enl följande: I kronoskogar II övriga allmänna skogar1

III — aktiebolagsskogar IV = övriga enskilda skogar2 1 Ecklesiastika skogar, härads- och sockenallmänningar samt skogar under Skogssällskapets för- valtning. ” Av skogsvårdsstyrelse utförda eller eljest till dess kännedom komna åtgärder utförda å andra enskilda skogar än aktiebolagsskogar.

Vid de fall där 0 inom parentes förekommer innebär detta att åtgärdsareal föreligger men att den ej uppgår till 100 ha.

Skogsodling innefattar såväl plantering som sådd.

Illll

Tabell 9.2. Återväxtåtgärder och röjning under tidsperioderna 1942—1946, 1947—1951, 1952— 1956 och 1957—1961. Hela riket alla ägarkategorier. Årsmedeltali 1 OOO-tal ha för perioderna.

___—___.—————

Markberedning Skogsodling Röjning (plant- (inkl hygges- (plantering och och ungskogs- Tidsperiod Hyggesrensning bränning) sådd) röjning) ________________._____.___—-— 1942—1946 76 11 23 46 1947—1951 108 26 37 63 1952—1956 174 60 69 160 1957—1961 202 73 107 221

10. Jämförelse mellan utredningens uppskattningar

och hittillsvarande aktivitet beträffande återväxt-

åtgärder och röjning

I tabell 10.1. görs en arealmässig jämförelse av utredningens uppskattningar för kom- mande årliga återväxtåtgärder och röjning med enligt officiell statistik genomsnittligt under åren 1963—1967 utförda återväxtåt- gärder och röjning.

I tabell 10.2. görs en jämförelse av ut- redningens kostnadsuppskattningar för kom- mande årliga återväxtåtgärder och röjning med kostnader enligt grundmaterial till of- ficiell statistik för under perioden 1963— 1967 i genomsnitt per år utförda återväxt- åtgärder och röjning samt ges uppgifter om stödgivning till åtgärderna inom det en- skilda skogsbruket.

Totalsiffrorna för norra och södra Sveri- ge resp. hela riket enligt officiell statistik har erhållits från Skogsstyrelsen och är be- räknade på det grundmaterial som skogs- styrelsen använder för publicering i Skogs- statistisk årsbok där dock kostnaderna en- dast presenteras för hela riket. Skogssty- relsen framhåller i skrivelse till utredningen att emedan många osäkerhetsmoment vidlå- der grundmaterialet till investeringsberäk- ningarna är det angeläget påpeka beräkning- arnas karaktär av grova uppskattningar vil- ket i synnerhet gäller fördelningen på nor- ra och södra Sverige. På det erhållna mate- rialet har utredningen beräknat årsgenom- snitt för perioden 1963—1967.

I tabellens kolumner 15—17 redovisas upp- gifter angående stödgivning till det enskilda skogsbruket, d.v.s. till aktiebolagsskogs-

skogsbruket och det övriga enskilda skogs- bruket. Uppgifterna avser slutavsynade före- tag och är sålunda definitiva.

I stödmedlen (kol. 15) ingår medel ur statens skogsförbättringsanslag, ur anslaget åtgärder för ökad skogsproduktion i Norr- land m.m. samt ur beredskapsmedel. Här- utöver har inräknats administrationskostna- der avseende avsyning m. in. av bidragsfö- retagen. Dessa kostnader har beräknats på grundval av från Skogsstyrelsen erhållet ma- terial angående antalet Ov-dagar (Ov : of- fentlig verksamhet) i norra och södra Sve- rige. Antalet Ov-dagar har därefter multi- plicerats med av statsmakterna för resp. budgetår fastställd Ov-dagskostnad. För nor- ra Sverige är årsgenomsnittet för nämnda administrationskostnader 289000 kr och för södra Sverige 457 000 kr. Det kan näm- nas att inom södra Sverige har inget stöd från skogsförbättringsanslaget utgått till röj- ning.

Av de i tabellen redovisade stödmedlen har beredskapsmedel genomsnittligt per år i norra Sverige omfattat 354 000 kr för åter- växtåtgärder och 815000 kr för röjning. Motsvarande medel i södra Sverige är 140 000 kr för återväxtåtgärder och 355 000 kr för röjning.

Tabell 10.1. Jämförelse av utredningens uppskattningar för kommande årliga återväxtåtgärder och röjni med enligt officiell statistik genomsnittligt under åren 1963—1967 utförda återväxtåtgärder och röjni (1 OOO-tal ha).

Röjning Skogs- -—-'—_— Markberedning Skogsodling Åker- odl. + i plant- Hyggesrensning ————— —_ plante- åkerpl. »inom och ung -———— (inkl. hygg.-bränn.) (sådd och plant.) ring enl. enl. ut- 20 år» skog Område utredn. off. stat. utredn.1 off. stat. utredn. off stat.2 utredn. redn. utredn.3 off. stat ___—___M 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 l 1 Norra Sverige 173,8 157,8 116,3 63,9 119,6 62,7 16,0 135,6 98,2 138,9 Södra Sverige 110,7 60,6 52,8 20,6 104,8 75,5 64,0 168,8 78,6 91,4 Hela riket 284,5 218,4 169,1 84,5 224,4 138,2 80,0 304,4 176,8 230,3

1 Observera att utredningens uppskattningar avser enbart maskinell markberedning. " I dessa siffror ingår även åkerplantering, jfr. avsnitt 9. * Observera att eftersläpande röjningsbehov ej ingår i utredningens uppskattningar.

Tabell 10.2. Jämförelse av utredningens kostnadsuppskattningar för kommande årliga återväxtåtgärder c röjning med kostnaderna enligt grundmaterial till officiell statistik för under perioden 1963—1967 i geno snitt per är utförda återväxtåtgärder och röjning samt uppgifter om stödgivning till åtgärderna inom. enskilda skogsbruket. Kol 2—15, milj. kr; kol 16 och 17, 1000-tal ha.

__________________________ Stödgivning till ensk. skogsbruke

Röjning för återväxtåtgärd '— och röjning Skogs- »in- ipl.- Summa kostnader

Markberedn Skogsodling odl+ om 20 o ung- för återväxtåt- Areal

Hygges- (inkl hygg.- (sådd och Åker- åker- år» skog gärder och röjning åter- rensning bränning) plantering) plan- plan- _— växt- Are __ __ te- te- enl enl åtgär- röj- enl enl enl ring ring enl utr enl utr Stöd- der nin! enl off enl off enl off enl enl enl off (exkl off (inkl me- med mec"

Omr. utr1 stat utr1 stat utr2 stat utr3 utr utr1 stat åkerpl) stat åk.p.) del4 stöd stöc' ___—___________— 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

_____________________________——————-————

Norra Sv. 15,1 12,0 22,2 7,0 50,5 24,3 11,8 62,3 15,5 15,4 103,3 58,7115,13,6 16,7 34,5 Södra Sv. 18,8 4,915,0 2,7 65,3 37,9 39,2 104,5 20,5 12,8 119,6 58,3158,8 4,3 10,7 9,2

Hela riket 33,9 16,9 37,2 9,7 115,8 62,2 51,0 166,8 36,0 28,2 222,9 117,0 273,9 7,9 27,4 44,2

1 Inbegriper arbetskraft- och maskinkostnader. ” Inbegriper kostnader för arbetskraft, maskiner, plantor och frö. 3 Inbegriper samtliga kostnader. * Beträffande ingående arbetsmarknadsmedel lämnas vissa uppgifter i kommentaren till tabellen. Uppgifter. kolumnerna 15, 16 och 17 avser årligt genomsnitt för perioden 1963/64—1967/68. Kolumn 15 inkluderar adminis tionskostnader för avsyning rn rn av här ifrågavarande bidragsföretag.

11. Alternativa kalkyler runt utredningens

uppskattningar

I förevarande avsnitt redovisas minimi- och maximiuppskattningar runt utredningens i det tidigare presenterade grunduppskatt- ningar.

I tabell 11.1. redovisas en minimiuppskatt- ning angående årligt behov av återväxtåt- gärder och röjning på kalmarker. Parallellt ges uppgifter om grunduppskattningarna en- ligt virkesbalansutredningens medelalterna- tiv G1b beträffande slutavverkningar för första tioårsperioden. Minimeringarna inne- bär användande av virkesbalansutredning- ens till en början svaga alternativ G 1 a beträffande slutavverkningar under första tioårsperioden, vilket sänker den nytillkom- mande kalmarksarealen. Vidare förutsätts uppfyllande av åtgärdsbehovet på efterslä- pande kalmark under en tjugoårsperiod, vil- ket innebär en halvering av det årliga åt- gärdsbehovet på eftersläpande kalmark en- ligt grundkalkylen. Slutligen förutsätts, ge- nom ökade skogsodlingsförband en 20-pro- centig minskning av frö- och plantåtgången.

I tabell 11.2. redovisas en maximiupp- skattning angående årligt behov av åter- växtåtgärder och röjning på kalmarker. Pa- rallellt ges uppgifter om grunduppskattning- arna enligt virkesbalansutredningens medel- alternativ Glb beträffande slutavverkning- ar för första tioårsperioden. Maximeringar- na innebär användande av virkesbalansut- redningens till en början starka alternativ Glc beträffande slutavverkningar under första tioårsperioden. Övriga förutsättning- ar har bibehållits enligt grundalternativet.

SOU 1969: 32

I tabell 11.3. redovisas beträffande årliga återväxtåtgärder på nedlagd jordbruksmark dels utredningens grunduppskattning, dels en minimi— och en maximiuppskattning.

95

Tabell 11.1. Minimiuppskattning ang. årligt behov av återväxtåtgärder och röjning på nytillkommande ocl eftersläpande kalmark1

Maskinell Skogsodling på Nytillkom. markberedn. Hyggesrens. Hyggesbr. Röjn. inom nytillk. kalmark kalmarks- på nytillk. på nytillk. på nytillk. 20 år på __ areal Kol 3 Kol 2 kalmark kalmark kalmark nytillk.kalm. Gla Glb

minus i%av—_ _ _ ___— —— _ Omr. Gla Glb kolZ k013 Gla Glb Gla Glb Gla Glb Gla Glb sådd pl. sådd pl.

___—___—

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

NSV 110,4 154,3 43,9 71,5 50,7 71,4 100,0 139,6 13,8 19,6 50,0 71,1 2,5 60,6 3,6 85,5 SSV 76,0 94,4 18,4 80,5 31,3 39,5 74,1 92,2 0,4 0,5 48,6 60,3 0,7 62,6 1,4 77,5 Riket 186,4 248,7 63,3 74,9 82,0 110,9 174,1 231,8 14,2 20,1 98,6 131,4 3,2 123,2 5,0 163,l

11000-tal ha och i kol 5, %.

___—___—

Uppfyllande av åtgärdsbehovet på eftersläpande kalmark inom en 20-års period (1 OOO-tal ha).

—————————-___—_—________—

Skogsodling Maskinell mark- ___—_ beredning Hyggesrensning Hyggesbränning Röjn. inom 20 år enl. 10 år enl. 20 år Omr. enl. 10år enl.20 år enl.10 år enl.20 år enl.]O år enl.20 år enl.10 år enl.20 år sådd pl. sådd pl. 1 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29

N Sv 22,1 11,05 34,2 17,10 3,2 1,60 27,1 13,55 0 9 29,2 0,45 14,60 S Sv 12,5 6,25 18,5 9,25 0,3 0,15 18,3 9,15 0,4 25,1 0,20 12,55 Riket 34,6 17,30 52,7 26,35 3 5 1,75 45,4 22,70 1 3 54,3 0,63 27,15

9 :

___—___—

Fröåtgång, kg frö för fältsådd på nytill- Plantåtgång, milj plantor på nytillkommande kommande och eftersläpande kalmark enligt1 och eftersläpande kalmark enligt1 inhämtn. inhämtn. grundupp- inorn grundupp- inom skattn. ny- 20 år på ef- skattn. ny- 20 år på tillk. kalm. Gla nytillk. tersl. GlaoZO år tillk. kalm. Gla nytillk. eftersl. Gla o 20 år

Omr. tall gran tall gran tall gran tall gran tall gran tall gran tall gran tall gran 1 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45

NSV 1140 430 815 307 135 45 950 352 157 42 112 30 26 6 138 36 S Sv 280 700 225 564 30 100 255 664 75 158 60 127 13 25 73 152 Riket 1 420 1 130 1 040 871 165 145 1 205 1 016 232 200 172 157 39 31 211 188

___—___—

1 Exkl. åkerplantering

—_———_________—__—___

Minskningar genom ökade förband av frö-

och plantåtgång med . . 20 % beräknat på kol Maskmell Hygges- Hygges- R0jn1ng

Kostnader, milj kr på nytillkommande + eftersläpande kalmarker ft

. .. . . Summa kol markbered- rensning bränning inom 20 år 36” 37” 44 resp ' 45 ning enl. enl. enl. enl. 50 51 frö, kg plantor, milj _ _ _— —— 52 53 __ _— Glb Gla o. Glb Gla o. Glb Gla o. Glb Gla o. 54 55 Område tall gran tall gran 20 år 20 år 20 år 20 år 56 57 ___—___— 1 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 NSV 760 282 110 29 17,6 11,7 15,1 10,2 4,6 3,2 15,5 10,1 52,8 35,2 SSv 204 531 58 122 14,8 10,9 18,8 14,1 0,2 — 20,5 15,0 54,3 40,0 Riket 964 813 168 151 32,4 22,6 33,9 24,3 4,8 3,2 36,0 25,1 107,1 75,2

96 sou 1969: 32

zbeII 11.1. (forts.).

___—___—

Kostnader, milj kronor på nytillkommande + eftersläpande kalmarker ——___________ dagsverks- och frö- och plant- maskinkostn. för fält- kostn. för fältsådd sådd o. plant. enl. och plantering enl. summa kol summa kol kostnadsskillnad mel—

lan Glb o. minimiupp- Glb Gla, 20 år Glb Gla, 20 år 60 61 58 59 skattn. Kol 66 minus

måde och 20 % 62 63 64 65 koll 67

——__________ 60 61 62 63 64 65 66 67 68 ———_—______—_

Sv 30,1 19,9 20,4 10,8 50,5 30,7 103,3 65,9 37,4 Sv 35,9 26,3 29,4 17,1 65,3 43,4 119,6 83,4 36,2 iket 66,0 46,2 49,8 27,9 115,8 74,1 222,9 149,3 73,6

zbeIl 11.2. Maximiuppskattning angående årligt behov av återväxtåtgärder och röjning på nytillkommande :h eftersläpande kalmark.

___—___—

N tillkom Ma- mark- _ Skogsodling på nytillk. kaiimarks: beredn. på Hygg.-rensn. Hygg.-br. Röjn. inom kalmark 1000-tal ha areal en] på nytillk. på nytillk. på nytillk. 20 år på ny- enligt Gl Glb Kol 2 Kol 2 kalm. 1 000- kalm. 1000- kalm. 1 000- tillk. kalm. c

minus i% av tal ha enl. tal ha enl. tal ha enl. 1000-tal ha Glc Glb mr.1000-talha kol3 kol3 Glc Glb Glc Glb Glc Glb Glc Glb sådd pl. sådd pl.

——————___________

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

___—___—

SV 200,1 154,3 45,8 129,7 92,7 71,4 181,4 139,6 25,4 19,6 92,5 71,1 4,6 111,8 3,6 85,9 SV 113,9 94,4 19,5 120,7 47,5 39,5 111,3 92,2 0,5 0,5 72,6 60,3 1,3 94,1 1,4 77,9 ———_____—____ iket 314,0 248,7 65,3 126,3 140,2 110,9 292,7 231,8 25,9 20,1 165,1 131,4 5,9 205,9 5,0 163,8 —_—_______

———____—____ Fröåtgång för fältsådd på nytillkommande och eftersläpande kalmark (kg frö) ___—___—

summa Glc summa grunduppsk. grunduppsk. ny- Glc nytillk. grunduppsk. 20 21 18 19 tillk. kalm. kalm. eftersl. kalm. 22 23 22 23 mråde tall gran tall gran tall gran tall gran tall gran —_—_________ 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ——___________—_______ Sv 1 140 430 1 480 560 270 90 1 750 650 1 410 520 Sv 280 700 340 840 60 200 400 1 040 340 900 Riket 1 420 1 130 1 820 1 400 330 290 2 150 1 690 1 750 1 420

___—___—

Plantåtgång på nytillkommande och eftersläpande kalmarker (milj plantor) enl.

E_—

summa Glc summa grunduppsk. grunduppskattn. Glc nytillk. grunduppskattn. 30 31 28 29 nytillk. kalm. kalm. eftersl. kalm. 32 33 32 33 mråde tall gran tall gran tall gran tall gran tall gran ___—___— 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 ——_—____________ Sv 157 42 203 54 53 12 256 66 210 54 Sv 75 158 90 191 26 49 116 240 101 207 Riket 232 200 293 245 79 61 372 306 311 261

___—___—

SOU 1969: 32 97

Tabell 11.2. (forts).

___—___— Kostnader på nytillkommande + eftersläpande kalmarker (milj kronor) för

summa kol 38 39 Maskinell Hy gges— Hy g ges- Röj ning 40 41 markberedn. rensning bränning inom 42 43 enligt enligt enligt 20 år enligt 44 45 Område Glb Glc Glb Glc Glb Glc Glb Glc Glb Glc ] 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 NSv 17,6 21,6 15,1 18,7 4,6 5,8 15,5 18,8 52,8 64,9 SSv 14,8 18,8 18,8 22,0 0,2 0,2 20,5 23,7 54,3 64,7 Riket 32,4 40,4 33,9 40,7 4,8 6,0 36,0 42,5 107,1 129,6

Kostnader på nytillkommande + eftersläpande kalmarker (milj kronor)

Dagsverks- och Frö och plant- maskinkostnader kostnader för Summa kOI' Summa kOI' Kostnadsskillnad för fältsådd och fältsådd och 48 49 46 47 mellan Glc och plantering enl. plantering enl. 50 51 52 53 grunduppskattning _— ———-— _— _— Kol 55 minus

Område Glb Glc Glb Glc Glb Glc Glb Glc Kol 54

1 48 49 50 51 52 53 54 55 56

NSv 30,1 39,0 20,4 26,4 50,5 65,4 103,3 130,3 27,0 SSv 35,9 43,3 29,4 35,4 65,3 78,7 119,6 143,4 23,8

Riket 66,0 82,3 49,8 61,8 115,8 144,1 222,9 273,7 50,8

98 SOU 1969: 32

Tabell 11.3. Alternativa uppskattningar rörande årliga återväxtåtgärder på nedlagd jordbruksmark.

Antal Total 1 000- areal Proc. tal ha Procentuell Antal 1 000- som del av av den del av den tal ha av förut- nedl. nedl. nedlagda den nedlagda sätts areal arealen arealen som arealen som Antal Total bli som som uppskattas uppskattas Antal miljoner mil- plante- plan- ber. ber. bli planterad bli planterad Antal plan- plantor joner rings- Uppskatt.- terad falla i falla i med med tor per ha per trädslag plan- kostnad ning resp. 1 000- om- om- —— _— _ _ tor milj. område tal ha råde råde tall gran tall gran tall gran tall gran totalt kronor 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 1 12 13 14 Grunduppskatming Norra Sv. — 20 16 30 70 4,8 11,2 2 500 2 500 12,0 28,0 40, 0 11,8 Södra Sv. — 80 64 5 95 3,2 60,8 2 500 2 500 8,0 152,0 160,0 39,2 Hela riket 80 100 80 — — 8,0 72,0 — — 20,0 180,0 200,0 51,0 Minimiuppskattning Norra Sv. —— 20 13 30 70 3,9 9,1 2 500 2 500 9,8 22,8 32,6 9,6 Södra Sv. —— 80 52 5 95 2,6 49,4 2 500 2 500 6,5 123,5 130,0 31,9 Hela riket 65 100 65 — — 6,5 58,5 — — 16,3 146,3 162,6 41,5 Maximiuppskattning Norra Sv. —— 20 19 30 70 5,7 13,3 2 500 2 500 14,3 33,3 47,6 14,0 Södra Sv. —— 80 76 5 95 3,8 72,2 2 500 2 500 9,5 180,5 190,0 46,6 Hela riket 95 100 95 — — 9,5 85,5 — —— 23,8 213,8 237,6 60,6 Vissa förutsättningar: Helmekaniserad plantering i norra Sverige på 25 % av arealen

» » i södra Sverige på 75 % » » Planteringskostnad vid mekaniserad plantering 550 kr per ha » >> manuell » 800 kr » »

SOU 1969: 32 99

12. Tabellsammanfattning

Sammanfattningen ger det väsentligaste av utredningens siffermaterial för norra och södra Sverige samt för hela landet.

Tabellerna 12.1.—12.4. innehåller uppgif- ter angående skogsmarkens fördelning. Ma- terialet är direkt grundat på tabellerna 4.2.1., 4.1.1., 4.1.2. och 4.1.3.

Tabell 12.5. återger utredningens upp- skattning av totala arealer eftersläpande kalmark. Materialet är grundat på tabell 5.2.2.

Tabell 12.6. innehåller utredningens upp- skattningar enligt grundalternativet av årli- ga kostnader för skogsodling och åkerplan- tering (jfr. tabell 8.3.1.).

Tabell 12,7, återger utredningens upp- skattningar enligt grundalternativet av årli- ga arealer återväxtåtgärder och röjning.

Tabell 12.8. lämnar en sammanställning av utredningens grund-, minimi- och maxi- miuppskattningar rörande åtgärdsarealer, be- hov av skogsodlingsmaterial samt totala kostnader för de tre alternativa uppskatt- ningarna.

Tabell 12.1 . Sammanställning av Sveriges skogsmarksareal.

Kalmark Slutawerkn skog Gallringsskog Summa

1 OOO-tal 1 OOO-tal 1 OOO-tal 1 OOO-tal Område ha % ha % ha % ha % l 2 3 4 5 6 7 8 9 Norra Sverige 1 268,5 8,4 4 137,2 27,4 9 685,4 64,2 15 091,1 100,0 Södra Sverige 478,4 6,2 1 463,0 19,0 5 760,6 74,8 7 702,0 100,0

Hela riket l746,9 7,7 5600,2 24,6 15 446,0 67,7 22 793,1 100,0

Tabell 12.2. Skogsmarkens procentuella fördelning på skogsägarkategorier. Medeltal för perioden 1953—1962. Övriga Övriga Summa Område Kronoskog allmänna Aktiebolag enskilda Samtl. 1 OOO-tal ha Norra Sverige 25,2 5,2 29,7 39,9 100,0 15 092 Södra Sverige 6,6 6,1 15,7 71,6 100,0 7 702 Hela riket 19,0 5,5 24,9 50,6 100,0 22 794

Tabell 12.3. Skogsmarkens procentuella fördelning på huggningsklasser. Medeltal för perioden 195 3—1962. Huggningsklass Areal skogsm. ———————————-———————-——— Område 1 OOO-tal ha A B:1 B:2 C D:] D:2 D:3 E Samtl. Norra Sverige 15 092 8 4 11 27 22 6 18 4 100 Södra Sverige 7 702 6 4 13 31 27 7 10 2 100 Hela riket 22 794 7 4 12 28 24 6 15 4 100

Tabell 12.4. Skogsmarkens fördelning på huggningsklassgrupper. Medeltal för tre femårs- perioder under åren 1953—1967.

___—___———

Huggningsldassgrupp Mark under Röjnings- Gallrings- Slutavverk- föryngring skog skog ningsskog Huggningsklass D:2+D:3 A B:1+B:2 C+D:1 +E Samtliga 1 000- 1 000- 1 000- 1 000- 1 000- Period tal tal tal tal tal Område nr ha % ha % ha % ha % ha %

____________________—-—

Norra Sverige 1 1 093 7 2 195 15 7 130 48 4 366 30 14 784 100 2 1 434 9 2 316 15 7 647 50 4 065 26 15 462 100 3 1 095 7 2 628 17 7 440 48 4 366 28 15 529 100 Södra Sverige 1 398 5 1 325 18 4 418 59 1 392 18 7 533 100 2 553 7 1 274 16 4 510 57 1 529 20 7 866 100 3 529 6 1 544 19 4 282 53 1 808 22 8 163 100 Hela riket 1 1 491 7 3 520 16 11 548 51 5 758 26 22 317 100 2 1 987 9 3 590 15 12 157 52 5 594 24 23 328 100 3 1 624 7 4 172 18 11 722 49 6 174 26 23 692 100

Anm: period nr 1 = 1953—1957, period nr 2 = 1958—1962, period nr 3 = 1963—1967.

Tabell 12.5. Uppskattning av totala arealer eftersläpande kalmarker (1 000-ta1 ha).

___—_______________——————-

Kalmarksareal

___—___— Område Befintlig1 Normal Eftersläpande1 ________________________-— 1 2 3 4 Norra Sverige 1 268,5 729,2 540,5 Södra Sverige 478,4 188,8 289,6

Hela riket 1 746,9 918,0 830,1

1 Enligt kolumn 2 i tabell 12.1. ” Eftersläpande kalmark = befintlig minus normal dvs kol 2 minus kol 3. Anm: Att subtraktionsposten i kol 4 ej stämmer för norra Sverige resp. för hela riket beror av att AC lappmark ovan skogsodlingsgränsen enligt utredningens uppskattningar har lägre befintlig än enligt uppskattningarna önskvärd kalkmarksareal.

Tabell 12.6. Sammanställning av uppskattningar rörande totala årliga kostnader (milj. kronor) för arbetskraft, maskiner och skogsodlingsmaterial enligt utredningens grundalternativ.

___—_____————

Skogsodling Åkerplantering Dagsverks- och Plant- Frökostnad Total Summa Område maskinkostn. kostnader för fältsådd kostnad totalt ______________________—— Norra Sverige 82,90 19,89 0,52 11,80 115,11 Södra Sverige 90,20 29,29 0,14 39,20 158,83 Hela riket 173,10 49,18 0,66 51,00 273,94

Tabell 12.7. Sammanfattning av uppskattade årliga arealer skogsodling, maskinell markbered- ning, hyggesrensning, hyggesbränning och röjning på nytillkommande och eftersläpande kal- marker. Enligt utredningens grundalternativ, exkl. åkerplantering.

Å rli g Uppskattning av årliga skogsodlingsarealer

Total slutav- skogs- verk-

. Summa äggs- ååå? Sådd Primär plantering Ompl. plantering

Kalmarkstyp 1 000- 1 000- 1 000- 1 000- 1 000- 1 000- och område tal ha tal ha % tal ha % tal ha tal ha tal ha 1 2 3 4 5 6 7 8 9 N ytillkommande kalmark Norra Sverige 15 091,1 154,2 2,3 3,6 46 71,0 14,9 85,9 Södra Sverige 7 702,0 94,4 1,5 1,4 69 64,7 13,2 77,9

Hela riket 22 793,1 248,6 2,0 5,0 55 135,7 28,1 163,8 Eftersläpande kalmark Upp-

skattn.

Total av årlig efter- inhämtn. sl. av efter- kalm. sl.kalm. 1 000- 1 000- tal ha tal ha Norra Sverige 540,5 54,0 1,6 0,9 45 24,2 5,0 29,2 Södra Sverige 289,6 29,0 1,3 0,4 72 20,8 4,3 25,1 Hela riket 830,1 83,0 1,5 1,3 54 45,0 9,3 54,3 Total kalmark Norra Sverige — -— — 4,5 — 95,2 19,9 115,1 Södra Sverige — — — 1,8 — 85,5 17,5 103,0 Hela riket — — — 6,3 — 180,7 37,4 218,1 Uppskattning av årliga arealer för Maskinell markberedning För själv- För skogs- Hygges- Hygges- _Röjniäg) å föryngring odling Summa rensmng branmng linom__r Kalmarkstyp 1 000- 1 000- 1 000- 1 000- 1 000- 1000- och område % tal ha % tal ha tal ha % tal ha % tal ha % tal ha 1 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Nytillkommande kalmark Norra Sverige 13 19,9 33 51,5 71,4 91 139,6 13 19,6 46 71,1 Södra Sverige 6 5,6 36 33,9 39,5 98 92,2 0,5 0,5 64 60,3

Hela riket 10 25,5 34 85,4 110,9 93 231,8 8 20,1 53 131,4

Eftersläpande kalmark Norra Sverige 9 5,0 32 17,1 22,1 63 34,2 6 3,2 50 27,1 Södra Sverige, 4 1,2 64 11,3 12,5 64 18,5 1 0,31 63 18,3 Hela riket 7 6,2 63 28,4 34,6 63 52,7 4 3,5 55 45,4

Total kalmark

Norra Sverige —-— 24,9 — 68,6 93,5 — 173,8 — 22,8 — 98,2 Södra Sverige —— 6,8 — 45,2 52,0 — 110,7 — 0,8 — 78,6 Hela riket — 31,7 — 113,8 145,5 — 284,5 — 23,6 -— 176,8

Tabe/[12.8. Sammanställning av grund-, minimi- och maximiuppskattningar rörande totala årliga arealer för skogsodling med förberedelsearbete, totalt årligt frö- och plantbehov samt totala årliga kostnader för arbetskraft, maskiner och skogsodlingsmaterial.

1

Total föryngrings- areal inkl. åkerareal 1 OOO-tal ha

Total skogsodlings- areal 1 OOO-tal ha

Total fröåtgång kg

Total plantåtgång milj plantor

Total markbered- ningsareal 1 OOO-tal ha

Total hyggesrensnings- areal 1 OOO-tal ha

Total hyggesbrännings- areal 1 OOO-tal ha

Total röjning inom 20 år 1 OOO-tal ha

Totala kostnader för arbetskraft, maskiner och skogsodlings- material milj kr

Område 2

Norra Sverige Södra Sverige Hela riket

Norra Sverige Södra Sverige Hela riket

Norra Sverige

Södra Sverige

Hela riket

Norra Sverige

Södra Sverige

Hela riket

Norra Sverige Södra Sverige Hela riket

Norra Sverige Södra Sverige Hela riket

Norra Sverige Södra Sverige Hela riket

Norra Sverige Södra Sverige Hela riket

Norra Sverige Södra Sverige Hela riket

Grund- UPD- T rädslag skattn. 3 4 — 224,3 — 187,4 — 411,7 — 135,6 — 168,8 — 304,4 Tall 5 820 Gran 2 550 Tall+ Gran 8 370 Tall 2 500 Gran 9 860 Tall+ Gran 12 360 Tall 8 320 Gran 12 410 Tall+ Gran 20 730 Tall 222 Gran 82 Tall+ Gran 304 Tall 109 Gran 359 Tall+ Gran 468 Tall 331 Gran 441 Tall+ Gran 772 — 93,5 — 52,0 — 145,5 — 173,8 — 110,7 -— 284,5 — 22,8 — 0,8 — 23,6 — 98,2 — 78,6 — 176,8 — 115,1 — 158,8 — 273,9

Mini- miupp- skattn. 5

150,4 142,5 292,9

91,2 128,1 219,3

3 910 1 830 5 740 1 840 7 560 9 400 5 750 9 390 15140

148

59 207

79 276 355 227 335 562

61 ,7 37,6 99,3

Kol 5 minus kol 4

6

|

_Ll b—l-bxl 10

| ooh-t:- HQÄ ooxo

—2 630

— 660 —2 300

—2 960

—2 570 —3 020

—5 590

Maxi- Kol 7 miupp- minus skattn. kol 4

8

273,1 + 48,8 218,9 + 31,5 492,0 + 80,3 165,5 + 29,9 196,9 + 28,1 362,4 + 58,0 7 150 ——1 330 3125 —- 575 10 275 +] 905 2920 + 420 11 565 +] 705 14 485 +2 125 10 070 +] 750 14690 +2280 24760 +4 030 270 + 48 99 + 17 369 + 65 126 + 17 421 + 62 547 + 79 396 —— 65 520 -— 79 916 —- 144 114,8 + 21,3 60,0 + 8,0 174,8 __ 2933 215,6 —— 41,8 129,8 —- 19,1 345,4 + 60,9 28,6 + 5,8 0,8 0,0 29,4 + 5,8 119,6 + 21,4 90,9 + 12,3 210,5 + 33,7 144,3 + 29,2 190,0 + 31,2 334,3 + 60,4

Nordisk udredningsserie (Nu) 1969

Kronologisk förteckning

Utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete. Laajennettu pohjoismainen talloudellinen yhteistyö. Nordforsks miljövårdsutredning. Förslag till utbyggnad av den samnordiska fortbildningen för journalister. Konsumentoplysning i undervisningen. Sjätte nordiska samekonferensen i Hetta. Nordisk gyldighet av fererkort. Nordiskt sjukhusfysikersamarbete. Nordiskt ämbetsmannamöte i Storlien.

PPHPS” PPP.”

Systematisk förteckning, *

Justiti'edepartem'entet

»Faktist brottslighet blandskolbarn, [1] Bostadsrätt. [4] i Utsöhingnrätt iX'. [5] Kungörelseannonsering. [7] ADB "nom ins'krivning'sväsendet. [9] Ny .gruvia'g. '[10] Internationell adoptionrätt. [111]

Ny vateknik. [19% Ämbetsansve're't. 20] Förwarsde'partementet. Ekoncmisystem för försvaret. [24]

qune'ing och programbudgetennö inom.iör_sv'eret. [25]

Soeia'ldap'artemehtet . E_t't renare samhälle. [18]

Kommunikätionsd'apartement'et Ny sitarbetstldslag. [3]; ,_ , , . Harnrutredningen. 1. De svenska haMnerna. [221' 2; Bi-

Ia'got. [23] . Skolsrjutsama och trafiksäkerheten. [26]

Finensdqpartementet Förerkiad 'obii'gatipnshantering. [13]

Lagstiftning om vgrdepäppersforider "m.m. och 'om stämniskatt på Värdepapper. [116]

Nya mynt-[17],

Skogsbeekanninge'n, '_[30]

Utbildningsdepaneméntet

Om sxualiivet i Sverige. [2 _ Sexunlkunskapen, på grunda olma högstadium. [8] Region'musik. [12] Film'ai- censur och ansvar. [14]

Sexualkunskapen—i gymnasiet. [28]

Jordbruksdepartementet Växtfårådlarritt. [1 Ej Skostillståndoch s o'gsvåidsåtgärder. [32]

Hande'lsde'partementet

idrott åt alla. [29]. Olja i beredskap. [31]

lnrikesdepartementet

Skogsindustri i södra Sverige. [21] Länsplanerin'gL19.67. [27]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar u ,_ nummer i den .klonologiska, förteckningen; i

Civildepärteihentet. Offentlig'e tjänstemän: bisysslor. [LB]:

..? L Seagal—ns meme- AB 1989

65"

150.

KARTA 2. 2. HELA RIKET

0 10

|__—__1—_l

Skala l:4 mili.

, VÄNERSBORG

20o SKOGSBRUKSUTREDNINGEN ]]I

Riksgröns Lönsgröns

HÄRNÖSANDO AC Lönsbokstav

Ti vaxtområdesnummer _— Gröns för industriområde i Ia Industriområdesnummer _ Gröns för riksskogstaxe- ringens regioner

r I Regionnummer

_ Gröns enl. utredningen mellan norra och södra Sverige

Jfr. öven texten i avsnitt 2.

KARTA 2. l. NORRA SVERIGE

OI 4| 8| mil Karesuando Skala lz2 mili.

Overtorn eå

Överkalix &

Glommerstra sk 0/ x

Höllnös.

Junsele

Örnsköldsvik

!0 Riksgröns ———— Lönsgröns .............. Lappmarksgröns . AC Lönsbokstav O Residensstad . Referensort

_ Gröns för tillväxtområde i I Tillväxtområdesnummer

_ Gröns för industriområde

i I 0 Industriområdesnummer

Gröns för svårföryngrad skog Barrskogsgröns

*Domönverkets skogsodlingsgröns -- ------------- Av skogshögskolans institution för

skogstaxering bedömd skogsodlings—