SOU 1970:44

Språkundersökning bland finländska barn och ungdomar i Sverige : rapport

1. Bakgrund och syfte

1.1. Inledning

Denna rapport avser en enkätundersökning som Statistiska Centralbyråns Utrednings- institut utfört på uppdrag av Finsk-svenska utbildningsrådet under 1968. Under våren 1969 kom uppdraget att utvidgas till att omfatta även en presentation av resultatet i form av redigerade och kommenterade ta- beller. Undersökningen avsåg ge Utbild- ningsrådet ett statistiskt underlag för för- slag till åtgärder som ryms inom givna di- rektiv. Finsk-svenska utbildningsrådets di- rektiv kan i korthet sammanfattas enligt följande.

Utbildningsrådet är ett förslagställande och rådgivande organ och skall enligt sina direktiv verka för att underlätta den i Sve- rige bosatta finskspråkiga befolkningens ut- 'bildningsproblem. Sin uppgift har Utbild- ningsrådet formulerat i följande fyra punk- ter:

]. att överväga och föreslå åtgärder in— om utbildningsområdet för att underlätta en anpassning till svenska förhållanden,

2. att överväga och föreslå åtgärder med syfte att bevara kontakten med Finland och underlätta en återanpassning till finska för- hållanden,

3. att kartlägga vilka resurser som ford— ras för förverkligande av nyssnämnda åtgär- der och framlägga förslag till hur dessa re- surser skall framskaffas och

4. att som underlag för ovannämnda

överväganden och förslag låta verkställa er- forderliga undersökningar av statistisk, pe- dagogisk m. m. art.

Den preciserade målsättningen för denna undersökning har varit att kartlägga språk- och skolsituationen för finsktalande barn och ungdomar främst i skolpliktig ålder men också i angränsande åldrar. Medtagan- det av förskolebarnen avser att bilda under- lag för förslag till åtgärder för den första undervisningen i förskolan eller grundsko- lans lågstadium, medan kartläggningen av de äldsta förutsetts skapa grund för åtgär- der i det frivilliga skolväsendet, folkbild- ningen och vuxenutbildningen.

Beträffande arbetsfördelningen i denna undersökning gäller att utredningsinstitutet i huvudsak har svarat för planeringsarbetet och bearbetningen. Utbildningsrådets med- verkan har i första hand gällt precisering av önskemål och utformning av mätinstrumen— tet. Undersökningsplanens olika delar, gäl— lande urvalsförfarande, mätteknik och re- sultatredovisning har utformats i samråd med Utbildningsrådet.

1.2 Undersökningens variabler

De variabler som undersökningen har om- fattat kan indelas i fyra huvudgrupper:

(I) Bakgrundsvariabler

(II) Variabler rörande situationen i Fin— land före flyttningen (Gäller enbart dem som bott i Finland)

(III) Variabler rörande språk— och skol- förhållanden i Sverige (Gäller för skolför- hållanden enbart dem som går eller har gått i skola i Sverige)

(IV) Variabler rörande och utbildningsönskemål.

Bakgrundsvariablerna omfattar förutom kön, ålder och bostadsort även inflyttnings- år, födelseland samt föräldrarnas språk. Frågorna angående situationen i Finland har avsett att kartlägga Språkmiljö och språkkunskaper jämte skolbakgrund vid flyttningstillfället. Den tredje variabelgrup- pen har omfattat den aktuella språk- och skolsituationen i Sverige och frågorna har berört den nuvarande språkmiljön och de aktuella språkkunskaperna samt nuvarande och tidigare svårigheter att följa undervis— ningen i svensk skola jämte vidtagna stöd- åtgärder från skolans sida. Den fjärde grup- pen har omfattat variabler rörande utbild- ningsplaner i stort, planer på flyttning till Finland samt önskemål om vissa angivna former av undervisning i finska i Sverige.

framtidsplaner

1.3. Undersökningens uppläggning och genomförande

Som bilaga till denna rapport (bilaga 1) medföljer en teknisk rapport över under- sökningens uppläggning, genomförande och resultatredovisning. I detta avsnitt skall en- bart ges en kort sammanfattning av den tek- niska rapporten.

Den grupp individer som undersökning- ens resultat avses beröra benämnes mål- population. Denna är inte entydigt avgrän- sad i tiden, då de åtgärder som Utbildnings- rådet ämnar föreslå eventuellt kommer att sättas in i framtiden, och därigenom beröra en för tillfället svårbestämbar grupp indivi- der. Den population som man med hänsyn till Utbildningsrådets uppgifter främst skulle ha önskat undersöka är i Sverige bosatta finsktalande barn och ungdomar födda 1949 —1965 . Då det inte finns något register över finsktalande personer och då finskspråkig- heten har varit en av huvudvariablema som man med undersökningen har velat mäta har undersökningspopulationen i stället be-

stämts omfatta i Sverige boende finska med- borgare i aktuella åldrar. Detta förhållande har medfört att undersökningen ej har kom- mit att omfatta finsktalande svenska med- borgare samtidigt som vissa barn och ung- domar som deltagit i undersökningen är helt svenskspråkiga. (I detta sammanhang bör uppmärksammas att en arbetsgrupp tillsatt av Skolöverstyrelsen (LUR 13) har genom- fört undersökningar av liknande karaktär under 1968 omfattande befolkning i svens- ka delen av Tornedalen.1 Syftet med grup- pens undersökningar var att skapa under- lag för förslag till utformning av lärarut- bildningen för att tillgodose behovet för den finsktalande befolkningen i Tornedalen. I dessa undersökningar har deltagit såväl svenska som finska medborgare bosatta i aktuella delar av Norrbotten. Några direkta resultatjämförelser med föreliggande un- dersökning kan dock ej göras då popula- tions- och variabeldefinitionema i hög grad skiljer sig åt.) Urvalsramen har utgjorts av en förteckning över i Sverige bosatta och kyrkobokförda finska medborgare födda 1949—1965 per den 1.12.1967. Urvalsstor- leken har varit ca 10000 och urvalsfrak- tionen 23 %.

Enkätformuläret (bilaga 2 a och b) har förekommit i två till innehållet i det när- maste identiska versioner; en version att besvaras av målsmän till barn 3—12 år gam- la och en version att direkt besvaras av ur— valspersoner i åldern 13—19 år.

Postenkäten jämte tre påminnelser i de fall svar uteblivit sändes ut under septem— ber—oktober 1968. 84 % svar erhölls. Bland återstående 16 % drogs ett slumpmässigt ur- val om 256 individer att deltaga i intervju per telefon eller genom personligt besök. Genom detta förfarande stannade det upp— räknade individbortfallet på 3 %.

Det insamlade primärmaterialet har efter en första manuell granskning även granskats med hjälp av datamaskin. Även framställ- ningen av ca 330 råtabeller har skett i data- maskin.

! M. Kenttä, E. Weinz (LUR 13) Lärarut- bildningen och den finsktalande befolkningen i Norrbotten, Luleå 1969.

1.4. Rapportens omfattning

1.4.1. Allmänt

Rapporten omfattar dels en redovisning av populationens individer fördelade efter sva- ren på enkätens olika frågor och dels en redovisning av de tabeller som tagits fram för att belysa eventuellt förekommande sam- band mellan undersökningens variabler. Ta- bellerna innehåller huvudsakligen procent- tal utgörande skattningen av andelar i po- pulationen. Skattningsformlema återfinnes i den tekniska rapporten avsnitt 3.2.5, bi— laga 1. Redovisningen har ej karaktär av åtgärdsinriktad analys utan tabellerna är kompletterade med kommenterande text för att utifrån undersökningens syfte framhålla tabellemas väsentligaste information. Vidare har för varje tabell gjorts en bedömning av huruvida redovisade skattningar av popula- tionsstorheter kan tänkas ha påverkats av olika former av felkällor (se avsnitt 4 i den tekniska rapporten), och då främst mätfel och bortfallsfel.

För vissa skattningar av procenttal och populationstotaler har ett konfidensinter- vall beräknats. En beskrivning av förfaran- det vid beräkning av konfidensintervall i denna undersökning återfinnes i den tek- niska rapporten avsnitt 4.2.1, bilaga 1. Där ej annat anges är konfidensintervallet beräk- nat med 95 % tilltro, dvs. populationens värde ligger med 95 % sannolikhet inom det angivna intervallet.

Samtliga hänvisningar till frågeformulä— ret avser versionen till de äldre barnen, dvs. bilaga 2 b.

1.4.2. Kort översikt över kapitlens innehåll

Varje variabelgrupp (se avsnitt 1.2) ägnas ett eller flera kapitel. Således behandlas bak- grundsvariablerna i kapitel 2, variabler rö- rande situationen i Finland före flyttningen i kapitel 3, nuvarande språk- och skolför- hållanden i kapitel 4—6 samt framtidsplaner och utbildningsönskemål i kapitel 7. Varje variabelgrupp införes på likartat sätt: efter en inledning med presentation av variabler-

na i gruppen följer en redovisning av enkla svarsfördelningar för dessa. Därefter kom- mer en redogörelse för de samband som kan förekomma mellan variabler inom den aktuella gruppen. Slutligen behandlas sam- band mellan variabler inom gruppen och variabler utanför gruppen som tidigare har presenterats.

Sista kapitlet utgör en sammanfattning av hela rapporten.

Som bilagor medföljer den tekniska rap- porten (bilaga 1), enkätformuläret (bilaga 2).

2. Populationsbeskrivning efter bakgrundsvariabler

2.1. Inledning

Som undersökningens bakgrundsvariabler karakteriseras ålder, kön, födelseland, flytt- ningsår till Sverige, föräldrarnas språkkun- skaper och bostadsort. För att ge en all- män beskrivning av populationen skall den- na i det följande avsnittet redovisas efter var och en av bakgrundsvariablerna. Där- efter redovisas vissa tabeller som tagits fram för att åskådliggöra eventuellt före- kommande samband mellan bakgrundsva- riablema.

2.2 Ålder

De ca 41 000 finska barn och ungdomar i de aktuella åldrarna som fanns i Sverige i oktober 1968 (utom dem som har flyttat hit under perioden dec 67—okt 68) fördelar sig på åldersklasser enligt tabell 2.1.

En intressant jämförelse kan göras med resultatet från etapp 1. Större delen av in- dividerna i första etappen ingår i under- sökningspopulationen i etapp 2. De som ej ingår utgörs huvudsakligen av dem som

a) erhållit svenskt medborgarskap sedan l.]2.67

b) utflyttat ur riket (företrädesvis till Fin- land).

Summan av grupperna a) och b) är ca 2 000 individer, varav ca 20 % tillhör grupp a) och ca 80 % grupp b). Dessa fördelar sig på åldersklasser enligt tabell 2.2.

Andelen som erhållit svenskt medborgar- skap eller flyttat utomlands (företrädesvis tillbaka till Finland) är störst i den äldsta åldersgruppen. Detta framträder speciellt tydligt i tabellens andra rad där ifrågava- rande kategori är relaterad mot antalet po- pulationsindivider i resp. åldersklass per den 1.12.1967.

2.3 Kön

Populationen utgörs av 49,3 % pojkar och 50,7 % flickor. Den 1.1.1967 fanns totalt i Sverige 51,3 % pojkar och 48,7 % flickor i motsvarande åldrar.

2.4. Indelning efter födelseland

Av tabell 2.3 framgår att mer än hälften av individerna är födda i Finland men att åt- minstone 42 % är födda i Sverige.

Tabellen är en redovisning av svaren på fråga 13 där det frågades efter födelselan- det för urvalspersonen.

2.5. Flyttningsår till Sverige

På frågan »Vilket år flyttade Ni (barnet) till Sverige?» svarade man enligt nedan (frå- gan avsåg senaste flyttningen):

De som ej har uppgivit något inflyttnings- år har i ovanstående tabell antagits vara födda i Sverige. Detta har resulterat i ett något högre procenttal för denna andel i

Tabell 2.1. Populationen indelad i åldersklasser. I procent.

Ålder Ant. popula- 3—6 7—9 10—12 13—16 17—19 Summa tionsindivider Procent 34 21 17 16 12 100 41 177 Procent inom varje årsklass 8,5 7 5,7 4 4

Tabell 2.2. Individer som erhållit svenskt medborgarskap under perioden dec. 1967—okt. 1968 eller utflyttade ur riket under samma period fördelade på åldersklasser. I procent.

Ålder 3—6 7—9 10—1 2 13—1 6 17—19 Summa Sv. medb.skap + utiiyttade 27 15 7 15 36 100 Procent (basta! = 2 000) Sv. medb.skap+ utflyttade i pro- cent av ant. populationsindivi- der i åldersklassen 1.12.67 4,6 4,4 2,4 5,5 15,4

Tabell 2.3. Populationsindividema fördelade efter födelseland. I procent.

Födelseland Ant. popula— Finland Sverige Annat land Uppg. sakn. Summa tionsindivider 53,8 42,0 0,3 3,9 100 41 177 Tabell 2.4 . Populationen indelad efter fiyttningsår till Sverige. I procent. Inhyttningsår 1958 1964 1962 1959 eller Uppg. Ant. popula- Födda i Sverige 1967 1966 ——65 -—63 —61 tidigare sakn. Summa tionsindivider 44 4 7 20 7 10 7 1 100 41 175 Genomsnittlig procentandel per år 4,1 7,3 9,7 3,4 3,2

tabell 2.4 än i tabell 2.3, vilket torde in- nebära att ytterligare ett par procent av populationens individer har varit bosatta i Finland dock utan att ange inflyttningsår. Detta faktum påverkar dock inte helhets- bilden av inflyttningsmönstret i tiden.

En topp i invandringen från Finland in— träffade under åren 1964—65 vilket sam- manfaller med den högkonjunktur vi då hade i Sverige. Vidare inträffade en ned- gång i invandringen under åren 1966 och 1967. Urvalet drogs dock efter kyrkobok- föringen den 1.12.1967, vilket innebär att de som flyttat under slutet av året ej har kommit med. Detta kan delvis förklara den låga siffran för invandringen under 1967.

Någon jämförelse mellan denna tabell och annan invandringsstatistik går ej att göra, då undersökningspopulationen enbart om- fattar barn och ungdomar. Eftersom in- vandrare efter hand ofta erhåller svenskt medborgarskap blir vidare de som varit i Sverige en längre tid underrepresenterade då populationen enbart omfattar finska med— borgare. Vid undersökningstillfället var det formella kravet för erhållande av svenskt medborgarskap 5 års vistelse i Sverige. Där- till kom upp till 2 års behandlingstid av an- sökningarna. För alla under 18 år är det vidare föräldrarna som gör ansökan.

En omräkning av tabellen har visat att av dem som ej är födda i Sverige ca 31 % har varit här i minst 7 år och är fortfaran- de finska medborgare.

2.6. Föräldrarnas språk

Till en allmän beskrivning av populations- individernas bakgrund hör variabeln för- äldrarnas språk. Dock måste inledningsvis påpekas att denna variabel ej har karaktä- ren av vad man i allmänhet brukar kalla för »modersmål», ett något oklart begrepp som medvetet har undvikits i denna undersök- ning. Variabeln föräldrarnas språk har ska— pats utifrån svaren på fråga 8. Frågan av- ser faderns resp. moderns nuvarande för-

måga att tala finska och svenska, och säger ingenting om populationsindividens ur- sprungliga Språkmiljö, som dock naturligt- vis i olika grad avspeglas i föräldrarnas nu- varande kunskaper.

Variabeln föräldrarnas språk beskriver familjens grad av tvåspråkighet med aVSe- ende på föräldrarnas kunskaper och har ko- dats enligt följande:

1 : Familjer där båda föräldrar talar obc- hindrat finska och svenska. 2 : Familjer där båda föräldrarna talar obe- hindrat eller tämligen bra finska och svenska, utom familjer enligt kod 1. 3 : Familjer där en av föräldrarna inte alls kan tala svenska.

4 : Familjer där en av föräldrarna inte alls kan tala finska. 5 : Familjer där båda föräldrarna inte alls kan tala svenska. 6 : Familjer där båda föräldrarna inte alls kan tala finska. 7 : Familjer där föräldrarna har övriga kombinationer av kunskaper i svenska och finska.

9 : Ett eller fler delsvar på fråga 8 saknas.

Kod 1, 2 och 7 omfattar sålunda familjer med olika grader av tvåspråkighet där sär- skilt för gruppen 7 det ena språket domine- rar. I 3 och 4 är en av föräldrarna ensprå- kig och i 5 och 6 är båda föräldrarna en- språkiga. (Tabell 2.5.)

I tabellens högra kolumn baseras procent— skattningarna enbart på de individer som svarat. För att dessa skattningar ej skall rymma systematiska fel förutsättes att för- delningen för dem som ej har svarat i själva verket skulle ha överensstämt med fördel- ningen för dem som svarat.

En intervallskattning av familjer med för- äldrar som enbart talar finska blir 7,5— 8,3 %, och för familjer där båda föräld- rarna talar båda språken åtminstone tämli- gen bra blir intervallet 22,9—24,3 %.

Den dominerande gruppen (ca 38 %) är dock de familjer där föräldrarna har ett huvudspråk och där det andra språket be- härskas hjälpligt.

Tabell 2.5. Föräldrarnas förmåga att tala finska och svenska. I procent.

Procent Procent av av svarsindi- Föräldrarnas språk samtliga viderna

Båda talar finska och

svenska obehindrat 6 7 Båda talar finska och

svenska åtminstone tämligen bra 15 17 Båda talar finska och

svenska åtminstone hjälpligt 34 38 En förälder talar enbart

finska 1 1 12 En förälder talar enbart

svenska 10 11 Båda talar enbart finska 7 8 Båda talar enbart

svenska 6 7 Uppgift saknas 11

Summa 100 100

Antal populationsindi—

vider 41 175 36 587

2.7 Bostadsort

Resultatet av etapp 1 i undersökningen om- fattar en tabell över urvalsramens individer per den 1.12.1967 indelade efter kommun och ålder. Tabellema 2.6—2.7 utgör sam- manfattningen av denna tabell. Huvuddelen av de finska medborgarna i de undersökta åldrarna bor i Storstock- holmsområdet samt kring Göteborg och Västerås. Omkring en fjärdedel av samtliga återfinns i Stockholms län. Länsfördelning-

en, ställd i relation till länets totala folk- mängd i resp. åldrar framgår av tabell 2.7.

Som synes är andelen klart störst i Väst- manlands län, 7,9 %, varefter följer Söder- manlands län med 5,3 % och Stockholms, Älvsborgs, Örebro och Kopparbergs län med vardera ca 3,5 %.

I enkätundersökningen har variabeln kommuntyp införts. Den har två klasser: a) urvalspersonen bor i landskommun och b) urvalspersonen bor i stad eller köping. Po- pulationens länsvisa fördelning med avseen- de på kommuntyp framgår av tabell 2.8.

2.8. Några samband mellan bakgrundsm- riabler

2.8.1. Kön mot ålder och födelseland

Den större andelen flickor i populationen som konstaterades i avsnitt 2.3 är ungefär densamma för varje åldersklass.

Motsvarande förhållande gäller även för variabeln födelseland.

2.8.2. Ålder och födelseland

Liksom i tabell 2.4 framträder i 2.9 en ten- dens att bibehålla det finska medborgarska- pet. Av finska medborgare i åldrarna 13—16 år är konfidensintervallet för andelen födda i Sverige 23—27 %. Denna grupp har så- lunda varit i Sverige minst 13 år utan att

Tabell 2.6. Finska medborgare kyrkobokförda i Sverige per den 1.12.1967 födda 1949—1965 redovisade efter län. I procent av samtliga.

Län Procent Lån Procent Stockholms län 25,5 Blekinge län 1,1 Uppsala län 2,9 Kristianstads län 0,7 Södermanlands län 7,3 Malmöhus län 2,9 Östergötlands län 3,1 Hallands län 0,9 Jönköpings län 2,1 Göteborgs och Bohus län 7,3 Kronobergs län 0,6 lvsborgs län 7,9 Kalmar län 0,8 Skaraborgs län 1,9 Gotlands län 0,1 Värmlands län 2,0 Örebro län 5,2 Västernorrlands län 2,4 Västmanlands län 11,8 Jämtlands län 0,7 Kopparbergs län 5,1 Västerbottens län 1,0 Gävleborgs län 3,5 Norrbottens län 3,2 Summa 100,0 Totalt antal individer 43 24 SOU 1970: 44 17

Tabell 2.7. Andelen finska medborgare av den totala folkmängden födda 1949—1965 den 1.12. 1967. Redovisning per län.

Procentuell Procentuell Län andel Län andel Stockholms län 3,5 Göteborgs och Bohus län 2,0 Uppsala län 2,7 Älvsborgs län 3,7 Södermanlands län 5,3 Skaraborgs län 1,3 Östergötlands län 1,5 Värmlands län 1,3 Jönköpings län 1,3 Örebro län 3,6 Kronobergs län 0,8 Västmanlands län 7,9 Kalmar län 0,7 Kopparbergs län 3,3 Gotlands län 0,4 Gävleborgs län 2,2 Blekinge län 1,3 Västernorrlands län 1,6 Kristianstads län 0,5 Jämtlands län 0,7 Malmöhus län 0,8 Västerbottens län 0,7 Hallands län 0 8 Norrbottens län 1 9

.

Tabell 2.8. Populationen indelad i län. Redovisning efter typ av kommun. 1 procent.

Lands- Stad eller Ant. popula-

Län kommun köping Summa tionsindivider Stockholms 47 53 100 10 509 Uppsala 63 37 100 1 187 Södermanlands 24 76 100 3 030 Östergötlands 23 77 100 1 265 Jönköpings 29 71 100 880 Kronobergs 35 65 100 285 Kalmar 53 47 100 299 Gotlands 50 50 100 69 Blekinge 5 95 100 437 Kristianstads 37 63 100 273 Malmöhus 13 87 100 1 149 Hallands 39 61 100 342 Göteborgs och Bohus 17 83 100 2 946 Älvsborgs 39 61 100 3 202 Skaraborgs 24 76 100 802 Värmlands 47 53 100 867 rebro 19 81 100 2 193 Västmanlands 28 72 100 5 002 Kopparbergs 21 79 100 2 044 Gävleborgs 67 33 100 1 430 Västernorrlands 5 8 42 100 949 Jämtlands 93 7 100 308 Västerbottens 34 66 100 423 Norrbottens 32 68 100 1 285 Samtliga 38 62 100 41 175

Tabell 2.9. Populationen efter ålder och födelseland. 1 procent. Födelseland Uppg. Ant popula- Ålder Finland Sverige Annat land saknas Summa tionsindivider 3— 6 32 63 1 4 100 14 056 7—12 54 42 l 3 100 15 401 13—16 72 25 1 2 100 6 680 17—19 88 6 0 6 100 5 039 Totalt 54 42 0 4 100 41 176

Tabell 2.10. Populationen efter ålder och fiyttningsår till Sverige.

Flyttningsår till Sverige

1958 Födda i 1964 1962 1959 eller Uppg. Sum- Ant. popula- Ålder Sverige 1967 1966 —65 —63 —61 tidig. sakn. ma tionsindivider 3— 6 67 4 8 19 2 0 0 0 100 14 054 7—12 44 3 6 20 9 15 3 0 100 15 400 13—16 24 3 6 18 9 17 21 2 100 6 675 17—19 11 12 12 22 8 10 24 1 100 5 039 Totalt 44 4 7 20 7 10 7 1 100 41 168

ha erhållit svenskt medborgarskap. För 7— 12-åringama är andelen ännu större, om- kring 42 %, vilket motsvarar ca 6 400 per- soner, som varit här minst 7 år och fort- farande är finska medborgare.

2.8.3. Ålder och flyttningsår

Om man studerar sambandet mellan ålder och flyttningsåret till Sverige finner man för samtliga åldersklasser en markant topp i invandringen under 1964—65 (tabell 2.10).

Åldersklassen 17—19 år avviker markant från de tre yngre åldersklasserna såtillvida att invandringen har varit större under 1966 och 1967 än under tidigare år. Detta kan förklaras av att finska ungdomar på egen hand har flyttat till Sverige efter avslutad skolgång i Finland.

2.8.4. Ålder och föräldrarnas språk

Tabell 2.11 visar föräldrarnas olika grad av tvåspråkighet för varje åldersklass.

För de fyra yngsta åldersklasserna upp- visar föräldrarna ett homogent mönster vad gäller graden av tvåspråkighet. Däremot är för gruppen 17—19 år föräldrarna i större utsträckning finskspråkiga än den övriga populationens föräldrar. T. ex. gruppen »båda föräldrarna talar enbart finska» ut— gör 17 % av samtliga föräldrar i den äldsta åldersklassen, medan helt finskspråkiga för- äldrar enbart återfinns i 6 % för popula- tionens övriga åldersklasser. Skillnaden är signifikant och kan tänkas bero på att den äldsta gruppens föräldrar är kvar i Finland i enspråkig finsk miljö.

Åldersklassen 17—19 år uppvisar ett högt

Tabell 2.1] . Populationen indelad i åldersklasser. Särredovisning efter föräldrarnas språk. I pro- cent. Ålder Föräldrarnas språk 3—6 7—9 10—12 13—16 17—19 Totalt Båda talar finska och svenska obehindrat 6 8 6 7 3 6 Båda talar finska och svenska minst tämligen bra 14 15 17 16 12 15 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 34 35 35 35 24 34 En förälder talar enbart finska 12 11 10 10 13 11 En förälder talar enbart svenska 12 10 8 11 6 10 Båda talar enbart finska 5 5 7 6 17 7 Båda talar enbart svenska 8 5 7 6 5 6 Uppgift saknas 9 11 10 9 20 11 Summa 100 100 100 100 100 100 Antal populationsindivider 14 056 8 484 6 917 6 679 5 039 41 175

Tabell 2.12. Populationen indelad efter födelseland. Särredovisning efter föräldrarnas språk. I procent. Födelseland Annat Uppgift Föräldrarnas språk Finland Sverige land saknas Totalt Båda föräldrarna talar finska och

svenska obehindrat 4 8 25 2 6 Båda talar finska och svenska minst

tämligen bra 11 20 8 3 15 Båda talar finska och svenska åtmins-

tone hjälpligt 37 31 26 8 34 En förälder talar enbart finska 17 5 0 2 11 En förälder talar enbart svenska 6 17 4 2 10 Båda talar enbart finska 12 1 0 0 7 Båda talar enbart svenska 4 11 33 1 6 Uppgift saknas 9 7 4 82 11

Summa 100 100 100 100 100

Antal populationsindivider 22 174 17 288 103 1 609 41 174

bortfall för variabeln föräldrarnas språk. Detta kan delvis förklaras av att då svar enbart har erhållits för en av föräldrarna (t. ex. på grund av att föräldrarna är skilda) har variabeln föräldrarnas språk kodats med »uppgift saknas». Då dessa fall torde inträffa i högre grad för de äldre än för de yngre, har den äldsta åldersgruppen drab- bats av högre bortfall för denna variabel. Bortfallsindividernas fördelning vad gäller föräldrarnas språk torde dock ej avvika från svarsindividernas fördelning i så hög grad att ovan redovisade skillnad i föräldrarnas finskspråkighet icke blir signifikant.

2.8.5. Ålder och födelseland mot föräldrar- nas språk

Sambandet födelseland och föräldrarnas språk är av förväntat utseende (tabell 2.12).

Föräldrar till barn födda i Finland är i högre grad finskspråkiga än föräldrar till barn födda i Sverige.

Procentskattningarna i tabell 2.12 för gruppen födda i annat land torde kunna lämnas utan avseende då redovisningsgrup- pen är mycket liten.

Det finska språket dominerar klart bland föräldrar till barn födda i Finland vilket troligen beror på att dessa familjer varit kortare tid i Sverige än de familjer vars barn är födda här. Dock är det enbart om—

kring 12 % (2 573—2 879 individer) av för- äldrarna till barn födda i Finland som är helt finskspråkiga.

Tabell 2.13 visar att ovan nämnda do- minans av finska språket hos föräldrar till barn födda i Finland i stort sett är den- samma för samtliga åldersklasser.

2.8.6. Flyttningsår till Sverige och föräld- rarnas språk

Som påpekades i avsnitt 2.8.5 ger variabeln föräldrarnas språk ej någon riktig uppfatt- ning om populationsindividemas ursprung- liga språkmiljö. För dess kartläggning har frågor om språk i hem, skola och kommun i Finland ställts och dessa kommer att be- handlas i följande kapitel. Som komplement till bilden av språkmiljön i Finland som skapas utifrån svaren på dessa frågor, skall dock här behandlas sambandet flyttningsår och föräldrarnas språk. Ju längre tillbaka i tiden flyttningen till Sverige ligger i desto mindre grad ger föräldrarnas nuvarande språkkunskaper en riktig bild av popula- tionsindividemas ursprungliga Språkmiljö i hemmet i Finland. Av visst intresse torde dock de grupper vara som immigrerat till Sverige relativt nyligen. Sambandet flytt- ningsår och föräldrarnas språkkunskaper ges av tabell 2.14.

Som väntat avtar dominansen av finska

Tabell 2.13. Populationsindivider födda i Finland och Sverige indelade i åldersklasser. Sär- redovisning efter föräldrarnas språk. 1 procent.

Ålder 3—6 7—9 10—12 13—16 17—19 Född i Född i Född i Född 1 Född i Föräldrarnas språk Finl. Sv. Finl. Sv. Finl. Sv. Finl. Sv. Finl. Sv. Båda talar finska och svenska obehindrat 3 7 6 9 4 10 5 9 3 8 Båda talar önska och svenska minst tämligen bra 9 18 10 20 12 25 14 23 12 24 Båda talar finska och svenska minst hjälpligt 41 32 39 35 40 29 40 24 25 23 En förälder talar enbart finska 22 7 19 3 15 2 13 2 14 1 En förälder talar enbart svenska 4 18 6 15 5 13 8 23 6 20 Båda talar enbart önska 13 1 10 0 12 O 9 0 19 0 Båda talar enbart svenska 2 11 2 9 4 13 4 10 5 12 Uppgift saknas 6 6 8 9 8 8 7 9 15 12 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal populationsindivider 4532 8903 4289 3839 4094 2618 4837 1639 4422 289

språket ju längre tillbaka i tiden flyttningen ligger. Detta återspeglas tydligast av raden >>båda föräldrarna talar enbart finska» i ta- bell 2.13. Ett intervall för andelen helt finskspråkiga föräldrar som varit i Sverige mindre än 10 månader blir 24,8—33,0 %. Tabellen visar vidare att andelen helt svenskspråkiga är relativt oberoende av

flyttningsåret vilket kan tyda på att man bibehåller sina kunskaper i finska även ef- ter emigrationen från Finland. En konse- kvens av detta skulle vara att andelen två- språkiga ökar ju längre tillbaka i tiden flyttningen ligger. l:a, 2:a och 3:e raderna i tabell 2.13 bekräftar detta.

Om man förutsätter att de i Finland helt

Tabell 2.14. Indelning efter öyttningsår. Särredovisning efter föräldrarnas språk. I procent.

Flyttningsår till Sverige

1958 Födda i , 1964 1962 1959 eller Uppg. Föräldrarnas språk Sverige 1967 1966 —65 —63 —61 tidig. sakn. Totalt Båda talar finska och svenska obehindrat 8 2 2 3 4 8 7 9 6 Båda talar önska och svenska minst tämli- gen bra 19 5 4 8 13 15 26 17 15 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 29 21 27 39 40 45 39 30 34. En förälder talar enbart önska 4 18 25 21 14 10 5 14 11 En förälder talar enbart svenska 16 7 6 3 7 9 8 6 10 Båda talar enbart önska ] 29 23 15 7 2 1 8 7 Båda talar enbart svenska 10 4 3' 2 5 4 6 3 6 Uppgift saknas 13 14 10 9 10 7 8 13 11

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal populationsindi-

vider 18 291 1702 2 998 7 994 2 807 3 951 3 092 379 41 174 SOU 1970: 44 21

svenskspråkiga ej i någon nämnvärd grad lär sig finska efter flyttningen till Sverige, ger gruppen »båda föräldrarna talar enbart svenska» en uppskattning av andelen emi- granter som inte alls kunde tala finska före flyttningen. En intervallskattning för ande- len som tillhör denna kategori av dem som flyttat till Sverige blir 3,4—4,6 %. Variabeln föräldrarnas språk har dock ett relativt högt bortfall, omkring 11 %. Men som tidigare påpekats beror detta huvudsakligen på att de familjer där språkkunskaperna enbart är redovisade för den ena föräldern (frånskilda m.fl.) har hamnat i gruppen uppgift sak- nas. Detta torde innebära att bortfallsindi- vidernas fördelning ej väsentligt avviker från svarsindividernas och därigenom skall bortfallet inte heller påverka tabellens öv- riga procenttal.

Det måste påpekas att något egentligt mått på om den emigrerande familjen kom- mer från en svenskspråkig bygd eller från en finskspråkig inte erhålles genom den »stränga» klassificering av föräldrarnas

språk som tillämpats i denna undersökning. Så är t. ex. gruppen >>båda föräldrarna talar enbart svenska» definierad genom att de ej kan tala finska. Eftersom en viss del av de personer som i Finland brukar betecknas som svenskspråkiga åtminstone torde kunna tala finska hjälpligt blir de i denna under- sökning klassificerade som tvåspråkiga. (Det räcker ju dessutom att en av föräldrarna kan något finska). Variabeln föräldrarnas språk i denna undersökning torde således ge en underskattning av andelen svensksprå- kiga som flyttar till Sverige.

Slutligen skall nämnas att ovanstående tolkning av variationerna av språkkunska- perna över flyttningsåret, förutsätter att språkkunskaperna före emigrationen har va- rit desamma under en tioårsperiod tillbaka i tiden. Om t. ex. andelen emigranter från helt finskspråkig bygd har ökat under de senaste åren ger tabell 2.14 (gruppen båda föräldrarna talar enbart finska) en över— skattning av den takt, med vilken man har lärt sig att tala svenska.

Tabell 2.15. Finska medborgare kyrkobokförda i Sverige per den 1.12.1967 redovisade efter län. Särredovisning efter födelseår. I procent.

Födelseår Antal individer

Län 1962—65 1956—61 1952—55 1949—51 Summa i ramen Stockholms län 34 36 15 15 100 11 156 Uppsala län 33 36 17 14 100 1 267 Södermanlands län 33 3 8 16 13 100 3 178 Östergötlands län 34 38 17 11 100 1 337 Jönköpings län 35 36 17 12 100 939 Kronobergs län 33 37 19 11 100 293 Kalmar län 35 36 18 11 100 357 Gotlands län 35 45 13 7 100 54 Blekinge län 39 34 13 14 100 466 Kristianstads län 41 35 13 11 100 298 Malmöhus län 40 34 12 12 100 1 256 Hallands län 38 36 14 12 100 376 Göteborgs och Bohus 33 34 16 17 100 3 183 Älvsborgs län 34 34 15 17 100 3 462 Skaraborgs län 34 38 15 13 100 827 Värmlands län 31 39 18 12 100 891 Örebro län 33 37 18 12 100 2 254 Västmanlands län 32 39 17 12 100 5 161 Kopparbergs län 29 38 19 14 100 2 213 Gävleborgs län 35 36 17 11 100 1 516 Västernorrlands län 30 37 20 13 100 1 067 Jämtlands län 28 38 22 12 100 319 Västerbottens län 30 38 22 10 100 443 Norrbottens län 32 38 17 13 100 1 412

Hela riket 34 36 16 14 100 43 724 22 SOU 1970: 44

Tabell 2.16. Populationen länsvis fördelad efter öyttningsår till Sverige. I procent.

Flyttningsår till Sverige Ant.

Födda 195 8 popula— i Sve- 1964 1962 1959 eller Uppg. Sum- tions-

Län rige 1967 1966 —65 —63 —61 tidig. sakn. ma individer Stockholm 54 3 7 12 7 10 6 1 100 10 509 Uppsala 36 8 6 27 5 8 9 1 100 1 186 Södermanlands 42 4 8 20 6 12 8 0 100 3 030 Östergötlands 41 5 5 30 8 6 4 1 100 1 265 Jönköpings 36 7 3 31 10 5 7 1 100 882 Kronobergs 24 12 9 35 6 3 11 0 100 286 Kalmar 45 6 12 23 10 1 3 0 100 298 Gotlands 56 13 0 18 0 0 13 0 100 70 Blekinge 32 0 13 22 15 11 6 1 100 437 Kristianstads 44 4 5 27 3 14 3 0 100 274 Malmöhus 35 5 11 32 5 7 5 0 100 1 147 Hallands 45 3 9 30 3 5 4 1 100 342 Göteborgs och Bohus 46 4 5 21 8 7 8 1 100 2 947 Alvsborgs 44 4 8 22 7 9 5 1 100 3 200 Skaraborgs 32 7 12 29 5 9 5 1 100 801 Värmlands 35 2 12 15 10 14 12 0 100 866 Örebro 37 3 8 25 5 11 10 1 100 2193 Västmanlands 43 3 6 19 8 12 8 1 100 5 003 Kopparbergs 49 2 4 18 6 10 10 1 100 2 045 Gävleborgs 39 6 6 22 8 9 8 2 100 1 430 Västernorrlands 38 3 12 13 6 7 19 2 100 949 Jämtlands 25 10 27 6 11 7 8 6 100 307 Västerbottens 37 4 11 18 2 18 9 1 100 425 Norrbottens 42 5 9 12 6 11 14 1 100 1 285 Totalt 44 4 7 19 7 10 8 1 100 41 177

2.8.7. Bostadsort och ålder

Åldersfördelningen är ungefär densamma för varje län. Blekinge, Kristianstads, Malmö- hus och Hallands län uppvisar dock en nå- got högre andel i den yngsta åldersgruppen än de övriga länen, vilket framgår av ta- bell 2.15.

2.8.8. Bostadsort och flyttningsår

Invandringsmönstret i tiden för de olika lä- nen framgår av tabell 2.16.

För vissa län uppvisar populationen en avvikande fördelning vad gäller inflyttnings- året jämfört med riket i sin helhet. Sålunda har en relativt sett större del av invand- ringen skett efter 1963 i Kronobergs, Malmöhus och Skaraborgs län, medan den huvudsakliga invandringen till Blekinge, Värmlands, Västerbottens och Norrbottens län har ägt rum före 1964. Vidare är en

anmärkningsvärt stor del av populationen i Stockholms län född i Sverige. Skillnaden gentemot övriga landet är signifikant.

2.8.9. Bostadsort och föräldrarnas språk

Även för variabeln föräldrarnas språk upp- visar länen avvikande fördelningar. Detta framgår av tabell 2.17.

Tabell 2.17. Populationen länsvis fördelad efter föräldrarnas språk. 1 procent.

Båda föräldrarna talar önska och Båda föräldrarna talar önska och Båda föräldrarna talar önska och En förälder talar enbart svenska

== .. .. & & ä ä ä i.. s i» f % % å : H

å % s 5 i %

..- : 0 = & N G & E = " " "' "7

== 53 3 :a 2 2 8

G V) _— t— ;. m ...

5 's .5 s e e 2 ; B .E E 5 E 2 g '5' 0 E få 2 :e & .,, 8. s s s e 2 ,, as .z— 5 &

å å å & % =: % å % E %

Län a a ; & Sä & ä ; : å .: Stockholms 8 17 27 7 15 4 11 l 1 100 10 509 Uppsala 6 19 32 14 6 8 7 8 100 1 186 Södermanlands 3 16 36 13 9 8 5 10 100 3 030 Östergötlands 7 12 33 13 9 6 6 14 100 1 265 Jönköpings 5 11 39 8 10 13 5 9 100 882 Kronobergs 6 1 1 46 8 8 10 1 10 100 286 Kalmar 5 5 22 9 19 12 9 19 100 298 Gotlands 6 13 24 6 32 0 13 6 100 70 Blekinge 1 12 39 24 2 12 1 9 100 437 Kristianstads 5 6 37 8 19 3 9 13 100 274 Malmöhus 7 10 37 10 8 10 4 14 100 1 174 Hallands 3 28 30 7 6 9 6 1 1 100 342 Göteborgs och Bohus 8 17 35 12 9 6 2 11 100 2 947 Alvsborgs 4 12 36 12 5 11 2 18 100 3 200 Skaraborgs 4 19 35 12 8 9 3 10 100 801 Värmlands 4 12 43 14 11 6 4 6 100 866 örebro 4 12 42 15 7 9 4 7 100 2 193 Västmanlands 5 14 36 11 10 7 8 9 100 5 003 Kopparbergs 5 13 32 9 13 7 9 12 100 2 045 Gävleborgs 3 14 35 15 8 8 5 12 100 1 430 Västernorrlands 4 16 31 1 1 14 8 5 ] 1 100 949 Jämtlands 4 11 37 27 5 6 0 10 100 307 Västerbottens 6 18 26 8 14 4 9 15 100 425 Norrbottens 6 14 37 18 2 13 1 9 100 1 285 Totalt 6 15 34 11 10 7 6 11 100 41 177

3. Situationen i Finland före flyttningen

3 .1 Inledning

Omkring 55 % av urvalets individer har bott i Finland. Till dessa eller till dessas målsmän ställdes ett antal frågor rörande Språkmiljö och språkkunskaper i Finland samt eventuell skolutbildning före flyttning- en. I detta kapitel kommer svaren på dessa frågor att redovisas. Vidare kommer även sambandet mellan dessa variabler och in- flyttningsåret till Sverige att behandlas.

3.2 Skolform i Finland

Andelen barn och ungdomar av hela po- pulationen som har gått i skola i Finland skattas till 17,8—19,2 %, eller ca 1/3 av dem som har bott i Finland. Ingen av dem som gått i finsk skola var yngre än 8 år vid un— dersökningstillfället. I övrigt fördelar sig dessa på åldersklasser enligt tabell 3.1.

Den relativt höga procenten »uppgift sak- nas» för de yngsta barnen torde bero på att föräldrarna ej ansett frågan vara relevant då barnet flyttade från Finland före skol- åldern.

De barn och ungdomar i åldrarna 7—16 år som har gått i skola i Finland har kom- mit direkt från skolgång i Finland, ca 4 300 elever. Även bland 17—19-åringarna finns dylika elever, vars antal denna tabell dock ej kan ge besked om.

Senaste skolformen i Finland framgår av tabell 3.2.

Medborgarskolan är en ett- eller tvåårig påbyggnad på folkskolan. Mellanskola mot- svarar närmast realskola i Sverige. Huvud- delen av svarsalternativen »annan skola» torde utgöras av någon form av yrkesut- bildning (yrkesskola, tekniskt institut, han- delsinstitut etc.), gymnasium och folkhög- skola.

Av tabell 3.3 framgår att mönstret har förändrats under de senare åren vad gäller senast genomgången skolform i Finland. I allt mindre omfattning har den finländska ungdomen kommit från folkskola. I stället har man i ökad utsträckning kommit från övriga skolformer och då främst medbor— garskolan. Detta återspeglar skolutveckling- en i Finland där allt fler kommuner succes- sivt infört medborgarskolan.

3.3 Information från skolan i Finland

På fråga 19 angående information i Fin- land om svensk skolgång svarade en mycket obetydlig del av individerna ja.

Graden av information är ungefär den— samma oavsett emigrationstidpunkt vilket kan tyda på att någon förändring av infor- mationsgraden från finska skolmyndigheter till de elever som emigrerar ej har skett un- der senare år. (Tabell 3.4).

3.4 Medtagande av finska läromedel vid flyttningen

[ större utsträckning har man dock medta- git finska läromedel vid flyttningen. Svaren

Tabell 3.1. Individer som bott i Finland. Redovisning efter ålder och eventuell skolgång i Finland. I procent.

Har gått i Har ej gått i Uppg. Ant. popula—

Ålder skola i Finland skola i Finland sakn. Summa tionsindivider 3— 6 0 86 14 100 4 679 7— 9 4 85 11 100 4 445 10—12 32 61 7 100 4 224 13—16 55 43 2 100 5 058 17—1 9 74 25 1 100 4 479 Totalt 33 60 7 100 22 885

Tabell 3.2. Individer som gått i skola i Finland. Redovisning efter skolform. I procent.

Folk- Medbor— Mellan- Annan Uppg. Ant. popula- skola garskola skola skola sakn. Summa tionsindivider Procent 68 18 8 5 1 100 7 620

Tabell 3.3. Individer som gått i skola i Finland indelade efter skolform i Finland. Särredovis- ning efter flyttningsår till Sverige. I procent.

Folk- Medbor- Mellan- Annan Uppg. Ant. popula-

Inöyttningsår skola garskola skola skola sakn. Summa tionsindivider 1967 41 35 11 13 0 100 1008 1966 57 27 8 7 1 100 1 424 1964—65 70 17 10 3 0 100 2 813 1962—63 83 4 6 7 0 100 1 054 1959—61 93 1 4 1 1 100 950 1958 el. tidigare 86 0 5 3 6 100 158 Uppgift saknas 53 31 6 4 6 100 213 Totalt 68 18 8 5 1 100 7 620

Tabell 3.4. Individer som gått i skola i Finland. Redovisning efter information i Finland om svensk skola. I procent.

Fick Fick ej Uppg. Ant. popula- information information Vet ej sakn. Summa tionsindivider Procent 3 85 9 3 100 7 620

Tabell 3.5. Individer som gått i skola i Finland efter ålder. Särredovisning efter medtagande av önska läromedel. I procent.

Medförde Medförde önska ej önska Uppg. Ant. popula-

Ålder läromedel läromedel Vet ej sakn. Summa tionsindivider 6— 9 34 64 2 0 100 1 98 10—12 17 79 2 2 100 1 333 1 3—1 6 1 7 79 3 1 100 2 780 17—19 7 78 6 9 100 3 310 Totalt 13 78 4 5 100 7 621

på fråga 20 fördelar sig per åldersklass en- ligt tabell 3.5.

Omkring 13 % eller 913—1 123 individer har medfört finska läroböcker eller annat finskt studiematerial vid flyttningen till Sve- rige. Den yngsta åldersgruppen innehåller mycket få individer, ca 40—50 urvalsper- soner, varför procentskattningarna för den- na grupp måste tolkas med stor försiktig- het. Tabellen visar dock att finska läro- medel medtagits i större utsträckning av de yngre barnen än av de äldre. Det måste dock påpekas att en del av de äldre ung- domarna hade avslutat sin skolgång vid flyttningstillfället, varför de ej heller hade lika stor anledning att ta med sig läroböc- ker som de övriga barnen.

Undersökningsmaterialet ger ingen säker indikation på att eleverna i någon speciell skolform i större eller mindre omfattning förses med finskt studiematerial vid flytt- ningen utomlands, eftersom somliga av po- pulationsindividema hade avslutat sin skol- gång vid flyttningstillfället och därför ej hade samma anledning att medtaga finska läroböcker, som de som fortfarande gick i skola.

Tabell 3.6 visar att en större del av elever i folkskola har medfört finskt studiemate- rial än elever i medborgarskola. Dock är kategorierna vet ej och uppgift saknas be- tydligt större för elever från medborgar- skolan, vilket gör att skattningen 6 % för dem som medfört studiematerial är osäker. Om man dock antar att gruppen uppgift saknas ej skiljer sig från svarsindividerna existerar en signifikant skillnad mellan an- delen folkskoleelever och andelen medbor- garskoleelever som medfört finska läroböc- ker m.m.

Dock bör än en gång påpekas att somliga av populationsindividerna hade avslutat sin skolgång vid flyttningstillfället, särskilt gäl- ler detta elever från medborgarskola.

Tabell 3.7 visar att något klart samband mellan tidpunkt för emigration och medta— gande av finskt studiematerial ej existerar.

3.5. Språkmiljö i Finland

För att kartlägga språkmiljön i Finland ställ- des frågor angående språk i hem, kommun och skola i Finland (fråga 16). Finlands kommuner är indelade i fyra kategorier en- ligt vissa regler utifrån de i kommunen bo- satta individernas språktillhörighet, nämli— gen

a) enbart finskpråkiga

b) tvåspråkiga med dominans av finskan

c) tvåspråkiga med dominans av svenskan

d) enbart svenskspråkiga.

Detta är en officiell klassificering som kan antas vara välkänd för invånarna i kommunen. Av den anledningen torde det inte ha stött på några svårigheter att be- svara frågan angående språk i hemkom- munen i Finland. I denna undersökning har grupperna b) och c) uppfattats som en.

Intervallet för andelen individer som kommer från svenskspråkiga hem i Finland blir 14—16 %. Jämfört med andelen svensk- språkiga individer av Finlands totalbefolk— ning under den senaste tioårsperioden är an- delen svenskspråkiga bland de till Sverige emigrerande barnfamiljerna ungefär dub- belt så stor enligt denna undersökning.

År 1962 bestämde statsrådet i Finland den språkliga indelningen av kommunerna. Andelen enspråkigt finska var då 83,4 %, tvåspråkiga 8,6 % och andelen enspråkigt svenska var 8,0 %. Emigranterna i denna undersökning tycks sålunda i större omfatt- ning ha kommit från tvåspråkiga än ensprå- kiga kommuner.

I Finland finns inga tvåspråkiga skolor. Att ändå en viss andel elever har markerat >>både finska och svenska» för språk i skola kan ha sin förklaring i att man har bytt skola och därmed även bytt undervisnings- språk. (Tabell 3.8).

3.6. Språkkunskaper i Finland

Populationsindividemas förmåga att tala finska resp. svenska före flyttningen till Sve- rige framgår av svaren på fråga 15. Stor försiktighet måste dock iakttagas vid tolk- ningen av resultatet för denna fråga. Flytt-

Tabell 3.6. Individer som gått i skola i Finland efter skolform i Finland. Särredovisning efter medtagande av önska läromedel. I procent.

Medförde Medförde önska ej önska Uppg. Ant. popula-

Skolform i Finland läromedel läromedel Vet ej sakn. Summa tionsindivider Folkskola 16 78 4 2 100 5 230 Medborgarskola 6 78 4 12 100 1 349 Mellanskola 10 80 2 8 100 623 Övriga skolformer 12 76 5 7 100 392 Ej uppgiven skolform 35 15 0 50 100 26

Totalt 13 78 4 5 100 7 594

Tabell 3.7. Individer som gått i skola i Finland indelade efter inöyttningsår till Sverige. Sär- redovisning efter medtagande av önska läromedel. I procent.

Medförde Medförde

' finska ej finska Uppg. Ant. popula- Inöyttningsår läromedel läromedel Vet ej sakn. Summa tionsindivider 1967 10 79 2 9 100 1 008 1966 11 78 3 8 100 1 424 1964—65 15 78 3 4 100 2 813 1962—63 14 79 5 2 100 1 054 1959—61 13 77 8 2 100 950 1958 el. tidigare 9 83 4 4 100 158 Uppg. saknas 8 75 2 15 100 213

Totalt 13 78 4 5 100 7 620

Tabell 3.8. Individer som bott i Finland. Särredovisning efter språk i hem, kommun och skola i Finland. 1 procent.

Både önska och Uppg. Ant. popula- Finska Svenska svenska saknas Summa tionsindivider Språk i hem 79 15 4 2 100 22 885 Språk i kommun 70 9 17 4 100 22 885 Språk i skola 73 22 3 2 100 7 620

Tabell 3.9. Individer som har bott i Finland. Redovisning efter förmåga att tala önska och svens— ka vid emigrationen. 1 procent.

Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg. Ant. popula- hindrat bra ligt alls sakn. Summa tionsindivider Talade önska 56 9 8 25 2 100 22 885 Talade svenska 13 2 4 77 4 100 22 885

ningen kan ligga långt tillbaka i tiden och respondenterna kan i viss utsträckning ha glömt bort de faktiska språkkunskaperna vid emigrationstillfället.

Det bör påpekas att i tabell 3.9 även in- går individer som flyttade till Sverige un- der de allra första levnadsåren. Detta är orsaken till att 25 % uppger att de inte alls kunde tala finska medan samtidigt en- bart 19 % uppger att de kunde någon svens- ka. Tendensen är ändå densamma som i tabell 3.8, att andelen svenskspråkiga bland emigranterna till Sverige är ungefär dub- belt så stor som motsvarande andel av Fin- lands totalbefolkning.

4. Nuvarande förhållanden

4.1. Inledning

Detta kapitel skall ägnas åt de variabler som beskriver populationsindividemas ak- tuella språk- och skolsituation.

Dessa variabler är indelade i fyra grup- per:

A. Nuvarande sysselsättning

Yrkesverksamhet — skolform

B. Skolutbildning i Sverige Erhåller/erhållit hjälp av tvåspråkig lärare Deltager/har deltagit i stödundervisning Går/har gått i hjälpklass Går/har gått om någon årskurs Har/har haft svårighet att följa undervis- ningen Har/har haft svårigheter i vissa ämnen Behöver/har behövt hjälp av tvåspråkig lä- rare

C. Språkmiljö i Sverige

Språk som används med närmast anhöriga Språk som används i skolan/på arbetet Språk som används på fritiden

D. Nuvarande språkkunskaper

Förmåga att förstå, läsa och skriva svenska Kunskaper i svenska i vissa situationer Förmåga att förstå, läsa och skriva finska.

Här skall först enkla fördelningar för de olika variablerna redovisas. För varje varia- belgrupp behandlas även eventuella sam-

band mellan variablerna inom gruppen. Där- efter redovisas samband för variabler till- hörande olika grupper, dvs. nuvarande sys- selsättning och skolutbildning i Sverige, nu- varande sysselsättning och språkmiljö i Sve- rige osv.

4.2 Nuvarande sysselsättning

I fråga 8 i frågeformuläret redovisade re- spondenterna sina barns resp. sin egen nu- varande sysselsättning (tabell 4.1).

Enligt uppgift från Skolöverstyrelsen fort- satte omkring 30 % av eleverna i svenska grundskolan läsåret 1967—68 till gymnasiet läsåret 1968—69. 20 % fortsatte till fack— skolan. Detta är ca 6 resp. 10 gånger större andel än andelen finska medborgare i åld- rarna 17—19 år som gick i gymnasiet resp. fackskolan i oktober 1968. En förhållande- vis mycket större andel av de finländska ungdomarna var således yrkesverksamma och somliga har förmodligen flyttat till Sverige efter avslutad skolgång i Finland just för att arbeta. En viss del torde även vara långtidspraktikanter som ämnar fort- sätta sin utbildning i Finland.

9,6—12,8 % av populationens 17—19- åringar var utan sysselsättning vid under- sökningstillfället. Då ingen har varit i Sve- rige under kortare tid än 10 månader torde den relativt höga siffran ej kunna förkla- ras av att man ej har hunnit få arbete eller påbörja någon utbildning. Vid jämförelse

Tabell 4.1. Populationen redovisad efter sysselsättning hösten 1968. Särredovisning efter ålder.

Ålder

Nuvarande sysselsättning 3—6 7—12 13—16 17—19 Har ännu ej börjat skolan 85 0 0 0 Går i förskola 12 1 0 0 Går i grundskola 0 96 75 1 Går i realskola 0 0 4 0 Går i flickskola 0 0 0 0 Går i gymnasium 0 0 3 5 Går i fackskola 0 0 2 2 Går i yrkesskola 0 0 5 8 Går på universitet eller högskola 0 0 O 1 Annan utbildning 0 1 1 9 År yrkesverksam 0 0 6 56 Ar utan sysselsättning 0 0 2 11 Uppgift saknas 3 2 2 7

Summa 100 100 100 100 Antal populationsindivider 14 056 15 402 6 680 5 039

med den arbetskraftsundersökning för hös- ten 1968 som Statistiska Centralbyrån ut- fört på uppdrag av Arbetsmarknadsstyrelsen finner man att andelen utan sysselsättning bland de finska medborgarna i åldrarna 17—19 år är ungefär dubbelt så stor som motsvarande andel av svenska totalbefolk- ningen. Av arbetskraftsundersökningen framgår att omkring 5 % av Sveriges 17— 19-åringar tillhör någon av kategorierna ar- betslösa, arbetar i eget hushåll, intagna för anstaltsvård och arbetsoförmögna.

4.3. Skolutbildning :" Sverige

4.3.1. Inledning

Till de individer som uppgivit sig gå eller ha gått i skola i Sverige ställdes frågan om de har eller har haft svårigheter att följa un- dervisningen på grund av bristande kunska- per i svenska. De svar som erhölls innebär att ca 25 600 av populationsindividerna gick eller hade gått i skola i Sverige och att ca 25 % av dessa hade eller hade haft nämnda svårighet.

4.3.2. Hjälp av tvåspråkig lärare

De som uppgivit sig ha eller ha haft svå- righet att följa med undervisning på grund av bristande svenskkunskaper besvarade

frågan om huruvida man fått hjälp av två- språkig lärare (fråga 23 a) enligt tabell 4.2.

Tabellen visar att omkring 66 % av dem som har eller har haft svårt att följa med undervisningen på grund av Språksvårighe- ter ej har fått hjälp av tvåspråkig lärare. Den nuvarande hjälpen tycks vara störst på grundskolans lågstadium och avta successivt för högre årskurser och skolformer. Detta kan bl. a. tänkas bero på att det finns en större andel yngre barn bland de nyinflyt- tade för vilka även hjälpbehovet är störst. Dock kan inte den möjliga förklaringen uteslutas att tillgången på tvåspråkiga lärare är störst för de yngsta eleverna.

Omkring 25 % av dem som haft svårig- heter har dock någon gång under skoltiden i Sverige fått hjälp av tvåspråkig lärare. Emellertid går det inte utifrån åldersindel- ningen att avgöra på vilket skolstadium man har fått hjälpen, då flyttningen är utspridd i tiden. Gruppen »har ej någon gång fått hjälp av tvåspråkig lärare» är relativt sett minst för 10—12-åringarna och inte som kanske väntat för åldersklassen 13—16 år förutsatt att tillgången på tvåspråkiga lärare varit oförändrad under de närmast föregå- ende åren. Finskspråkiga elever torde såle- des under de senaste 4—5 åren i ökad ut- sträckning haft tillgång till hjälp av två- språkig lärare.

Med tvåspråkig lärare avses naturligtvis

Tabell 4.2. Individer med svårigheter i skolarbetet p. g. a. bristande svenskkunskaper indelade i åldersklasser. Särredovisning efter hjälp av tvåspråkig lärare. I procent.

Får Fått Hjälp både Har ej hjälp hjälp nu och fått Uppg. Ant. popula-

Ålder nu tidigare tidigare hjälp saknas Summa tionsindivider 6— 9 9 14 0 71 6 100 1 902 10—12 5 30 1 60 4 100 1 814 13—16 2 31 0 66 1 100 1 847 17—19 0 32 0 65 3 100 1 026 Totalt 5 26 0 66 3 100 6 589

i denna undersökning enbart den lärare som behärskar finska och svenska.

4.3 .3 Stödundervisning

Med stödundervisning avses i denna under- sökning sådan extra undervisning som un— der kortare eller längre tid kan ges från utlandet inflyttade elever i svenska språket, i andra ämnen på modersmålet och även i viss mån i modersmålet. Möjlighet till den- na stödundervisning finns i den obligato- riska skolan, yrkesskolan, fackskolan och gymnasiet.

Till dem som har redovisat skolsvårighe- ter på grund av bristande svenskkunskaper ställdes även frågan om man får eller har fått stödundervisning (fråga 23 b).

Liksom för hjälp av tvåspråkig lärare är stödundervisning vanligast på grundskolans lågstadium och blir mer sällan förekomman- de högre upp i årskurserna. Totalt har stöd— undervisning meddelats till omkring hälften av de elever som redovisar svårigheter i skolarbetet på grund av bristande kunska- per i svenska. (Tabell 4.3).

4.3.4. Hjälpklass

Andelen elever som går eller har gått i hjälpklass (fråga 23 c) av de populations- individer som redovisats ovan framgår av tabell 4.4.

Även andelen som f.n. går i hjälpklass är störst på lågstadiet. Gentemot de två ti— digare redovisade stödåtgärderna skiljer sig dock ovanstående tabell såtillvida att den äldsta åldersgruppen inte enbart uppvisar den minsta andelen som nu går i hjälpklass utan även den minsta andel som tidigare har gått i hjälpklass.

Av samtliga elever som redovisar skol- svårigheter på grund av bristande svensk- kunskaper är det 15—19 % som går eller har gått i hjälpklass i svensk skola.

4.3 .5 Kvarsittning

Slutligen ställdes frågan om man för när- varande går eller tidigare har gått om nå- gon årskurs till de elever som redovisat svå- righeter i skolarbetet (fråga 23 d). Svarens fördelning framgår av tabell 4.5.

Tabell 4.3. Individer med svårigheter i skolarbetet p. g. a. bristande svenskkunskaper indelade i åldersklasser. Särredovisning efter deltagande i stödundervisning. I procent.

Har fått Har ej Får stöd- stödunder- Både nu fått stöd- undervis- visning och under- Uppg. Ant. popula- Ålder ning nu tidigare tidigare visning saknas Summa tionsindivider 6— 9 19 25 1 49 6 100 1 902 10—12 10 39 1 44 6 100 1 812 13—16 6 46 0 46 2 100 1 848 17—19 1 40 0 54 5 100 1 026 Totalt 10 37 0 48 5 100 6 589 32 SOU 1970: 44

Tabell 4.4. Individer med svårigheter i skolarbetet p. g. a. bristande svenskkunskaper indelade i åldersklasser. Särredovisning efter huruvida man har gått i hjälpklass eller ej. I procent.

Går nu i Har gått hjälpklass tidigare och har Har ej Går i i hjälp- även gått gått i Uppg. Ant. popula- Ålder hjälpklass klass tidigare hjälpklass saknas Summa tionsindivider 6— 9 9 11 0 76 4 100 1 902 10—12 7 11 1 76 5 100 1 815 13—16 6 10 0 83 1 100 1 847 17—19 1 8 0 88 3 100 1 026 Totalt 6 10 1 80 3 100 6 589

Åldersgruppen 6—9 år uppvisar ett rela- tivt högt bortfall, omkring 11 %, vilket i huvudsak torde ha orsakats av att vissa målsmän vars barn går i årskurs 1 av grundskolan ej har ansett sig kunna svara på denna fråga. Man kan därför anta att bortfallet inte i någon större utsträckning har påverkat ovan redovisade skattningar.

Inom de två äldsta åldersgruppema har omkring en femtedel gått om någon årskurs.

4.3.6. Svårigheter att följa undervisningen i vissa ämnen

Även de avslutande frågorna i enkäten (frå- gorna 24—27) ställdes enbart till dem som gick i skola i Sverige vid undersökningstill- fället, och berörde elevernas svårigheter att följa undervisningen i vissa ämnen. För varje ämne var frågan uppdelad på två del— frågor: delfråga a där man redovisade even- tuella svårigheter i ämnet överhuvudtaget, och delfråga b, som bara besvarades av den som svarat ja på a, där man skulle ange om svårigheterna berodde på bristande kunska- per 1 svenska. Tabell 4.6 nedan är en sam—

manfattning av svaren på frågorna 24—27.

I tabellen kan en och samma elev före- komma mer än en gång. Den som t. ex. an- givit både svårigheter i svenska och svårig- heter i främmande språk på grund av bris- tande kunskaper i svenska förekommer så- ledes två gånger i tabellen.

Individer per åldersklass och ämne utgör redovisningsgrupp i tabellen, dvs. de elever som redovisat svårigheter överhuvudtaget i resp. ämne. Antalet urvalspersoner per re- dovisningsgrupp är relativt litet, endast om- kring 100 i genomsnitt, vilket medför att skattningar av populationsstorleken, t. ex. andelen 7—12-åringar vars svårigheter i ma- tematik beror på bristande kunskaper i svenska, blir osäkra. Dessutom kan det här föreligga en risk för att eleverna, eller de- ras målsmän, felbedömt sin resp. sina barns skolsituation, exempelvis såtillvida att man kan ha överdrivit de bristande svenskkun- skaperna som förklaring till svårigheterna i enskilda ämnen. Av dessa orsaker torde det vara lämpligare att göra jämförelser mellan olika ämnen och åldersklasser, även om också dessa måste göras med viss försiktig-

Tabell 4.5. Individer med svårigheter i skolarbetet p. g. a. bristande svenskkunskaper indelade i åldersklasser. Särredovisning efter huruvida man har gått om någon årskurs eller ej. I procent.

Går om Har ti— Både nu Har för när- digare och ti- aldrig Uppgift Antal popula—

Ålder varande gått om digare gått om saknas Summa tionsindivider 6— 9 3 5 0 81 11 100 1 902 10—12 0 16 0 81 3 100 1 814 13—16 1 20 0 77 2 100 1 847 17—19 0 20 0 76 4 100 1 026 Totalt 1 15 0 79 5 100 6 589

Tabell 4.6. Individer som går i skola i Sverige och angivit svårigheter i vissa ämnen. Redovis- ning per årsklass och ämne. Särredovisning efter orsaken till svårigheterna. I procent.

Beror svårigheterna på bristande kunskaper i svenska?

_. Uppg. Ant. popula- Ålder Amne Ja Nej Vet ej sakn. Summa tionsindivider 6—9 ar Matematik 47 24 24 5 100 925 Svenska 80 6 l l 3 100 930 Främmande språk — — — — — — Annat läsämne 74 9 16 1 100 781 10—12 år Matematik 16 51 29 4 100 778 Svenska 58 13 28 1 100 341 Främmande språk 36 29 32 3 100 528 Annat läsämne 45 24 22 9 100 459 13—16 år Matematik 12 69 12 7 100 603 Svenska 53 28 l 3 6 1 00 205 Främmande språk 18 54 23 5 100 840 Annat läsämne 41 34 23 2 100 279 17—19 år Matematik 22 65 13 0 100 337 Svenska 37 16 44 3 100 140 Främmande språk 14 60 19 7 100 454 Annat läsämne 41 39 20 0 100 179 het. sa skillnader föreligger som strax skall kom—

Den genomgående stora andelen >>vet ej»- svar visar att respondenterna har haft svårt att bedöma om orsaken till svårigheterna har varit bristande svenskkunskaper eller ej. Speciellt tycks detta ha gällt 17—19- åringarnas bedömning i fråga om undervis- ningen i svenska.

Vid en ämnesjämförelse finner man att svårigheterna i matematik genomgående i minst utsträckning förklaras av Språksvårig- heter. Detta bekräftas både av andelen »ja»-svar och andelen »nej>>-svar för samt- liga åldersgrupper. Därefter kommer äm- nena/ämnesgruppema i ordningen främman- de språk, annat läsämne och svenska. I den äldsta åldersgruppen är ordningen något omkastad men detta kan rymmas inom gränserna för slumpvariationen. Det är så- lunda inte oväntat i ämnet svenska som svå- righeterna att följa undervisning i störst utsträckning beror på Språksvårigheter.

För den yngsta åldersklassen har bristan- de kunskaper i svenska även för övriga äm- nen angetts som den främsta orsaken till svårigheterna att följa undervisningen. För övriga åldersklasser blir här denna orsak av relativt mindre betydelse. Mönstret är för dessa grupper ungefär likartat, men vis—

menteras. 6—9-åringarnas stora andel »ja>>- svar beror förmodligen ej på att målsmän- nen besvarat frågorna för sina barns räk- ning eftersom detta skedde för första och andra åldersklassen. Snarare torde förkla- ringen ligga i att en relativt större andel av nyinflyttade återfinns i den yngsta ålders- gruppen, vilket gör att kunskaperna i svens- ka är relativt sämre för denna. Man kan dock inte helt utesluta en andra förklaring till den uppkomna skillnaden, nämligen att behärskandet av det svenska språket i de första årskurserna är viktigare för att till- godogöra sig undervisningen än i de senare årskurserna.

Andelen elever som anser sina svårighe— ter i svenska och främmande språk bero på bristande svenskkunskaper avtar successivt för högre årskurser och skolformer. Där— emot är för matematik och gruppen annat läsämne samma andel ungefär konstant över åldern, med undantag för den yngsta åldersgruppen.

4.3.7. Behov av tvåspråkig lärare

I fråga 21 fick målsmännen resp. ungdo— marna själva ange om man nu behöver el-

Tabell 4.7. Individer som går eller har gått i skola i Sverige indelade i åldersklasser. Särredovis- ning efter redovisat behov av tvåspråkig lärare. I procent.

Anser Ni att Ni (barnet) för närvarande behöver eller tidigare skulle ha behövt hjälp i skolarbetet av lärare som kan tala både finska och svenska?

Ja, för Ej nu, nårva- men Uppgift Ant. popula- Ålder rande tidigare Nej Vet ej saknas Summa tionsindivider 6— 9 13 13 60 7 7 100 8 778 10—12 4 29 61 3 3 100 6 882 13—16 2 30 63 2 3 100 6 628 17—19 0 30 56 4 10 100 3 345 Totalt 6 24 61 4 5 100 25 633

ler tidigare skulle ha behövt hjälp i skol- arbetet av lärare som kan tala både finska och svenska. Hur svaren fördelade sig inom de olika åldersklasserna framgår av tabell 4.7.

Omkring 30 % av populationsindividerna redovisar behov av tvåspråkiga lärare vid något tillfälle under skolgången i Sverige. Ett aktuellt behov anger dock enbart om- kring 6 % av individerna, av vilka den största delen återfinns bland 6—9—åringarna. Detta beror delvis på överrepresentationen av nyinflyttade i denna åldersklass. Det bör emellertid påpekas att det här är måls- männens uppfattning som redovisas och svaren är sålunda beroende av de faktorer som påverkat målsmännens bedömning. Målsmännen kan t. ex. känna ett behov av finskspråkig lärare för att själva kunna kommunicera med denne, en omständighet som ytterligare skulle kunna förstärka ef- fekten av den stora andelen nyinflyttade i lågstadiegruppen. En allmän förklaring kan också vara den att, som ovan nämnts, be- hovet av hjälp med språket är större vid skolstarten, dvs. att risken är större att skol— arbetet störs genom brister i svenskkunska- perna. (Jämför föregående avsnitt.)

Den relativt stora andelen »uppgift sak- nas» för de yngsta och äldsta åldersgrup- perna kan förklaras av att målsmännen har haft svårt att bedöma sina barns eventuella behov i detta avseende om deras barn ny- ligen har börjat i årskurs 1, resp. att de äldsta individerna i viss utsträckning har avslutat sin skolgång för ett eller flera år

sedan och därigenom har haft svårt att i efterhand erinra sig sina eventuella behov av hjälp av tvåspråkig lärare.

4.3.8. Tvåspråkig lärare — faktisk hjälp och redovisat behov

Hittills har redovisats hur många som er— hållit hjälp av tvåspråkig lärare och hur många som redovisat ett dylikt hjälpbehov. Den naturliga frågeställningen blir nu: i vad utsträckning har de som anser sig be- höva eller tidigare ha behövt hjälp med språket i skolundervisningen verkligen fått sitt behov tillgodosett? Tabell 4.8 ger be- sked på den punkten.

Av rubriken framgår att tabellen enbart omfattar elever som har eller har haft svå— righeter att följa undervisning i skola i Sve- rige på grund av bristande kunskaper i svenska. Begränsningen beror på att frågor- na angående stödåtgärder från skolans sida enbart ställdes till denna grupp.

Tabellen visar att en knapp femtedel av de elever som för närvarande anser sig ha behov av hjälp av tvåspråkig lärare också får det. Omkring en tredjedel av dem som anser sig tidigare ha haft ett dylikt behov har fått detta tillgodosett. Här skall dock nämnas att det i allmänhet finns en tendens till överskattning av »egna behov» då frå- gan framställs på det sätt som är gjort i denna enkät; trots detta torde det av re- sultatet klart framgå att många målsmän och elever känner ett starkt icke tillgodosett behov av hjälp av tvåspråkiga lärare.

Tabell 4.8. Individer med svårigheter i skolarbetet p. g. a. bristande svenskkunskaper. Redo- visning efter angivet behov av hjälp av tvåspråkig lärare. Särredovisning efter faktisk förmedlad hjälp. I procent.

Hjälp Får Fått både nu Har ej hjälp hjälp och ti- fått Uppg. Sum— Ant. popula— nu tidigare digare hjälp sakn. ma tionsindivider Har behov av hjälp nu 16 12 2 65 5 100 1 240 Haft behov av hjälp tidigare 2 31 0 65 2 100 4 503 Ej behov av hjälp 2 19 0 71 8 100 548 Vet ej 4 27 0 66 3 100 256 Uppgift saknas 0 21 0 49 30 100 43

Urvalet är för litet för en meningsfull uppdelning på åldersklasser för tabellen i sin helhet. I tabell 4.9 redovisas dock grup- pen ahaft behov av hjälp tidigare» efter ål- der och faktiskt förmedlad hjälp, vilken är den enda redovisningsgrupp som ur tillför- litlighetssynpunkt tål en uppdelning i ål- dersklasser. (Gruppen »uppgift saknas» har eliminerats då den är av så obetydlig stor- lek, att den ej kan påverka fördelningama i denna tabell.)

Den yngsta åldersgruppen uppvisar en något högre andel elever som ej har fått hjälp av tvåspråkig lärare men tidigare skul- le ha behövt dylik trots att hjälp av två- språkig lärare har sin största omfattning just på lågstadiet (se tab. 4.2). Skillnaden mellan denna åldersgrupp och de övriga är signifikant.

4.3.9. Redovisat behov av tvåspråkig lärare och stödundervisning

Hur angivet behov av hjälp av tvåspråkig lärare samvarierar med variabeln erhållit stödundervisning framgår av tabell 4.10.

Å ena sidan erhåller de som anser sig ha behov av tvåspråkig lärare nu relativt sett i större utsträckning stödundervisning, och de som anser sig tidigare ha haft ett dylikt behov av hjälp har även tidigare i större omfattning fått stödundervisning. Å andra sidan är summan av grupperna som nu får och som tidigare fått stödundervisning un- gefär konstant över variabeln behov av två- språkig lärare. Dock är redovisningsgrup- perna >>ej behov av hjälp» och >>vet ej» små varför skattningama för dessa är mycket osäkra. Konfidensintervallet för t. ex. grup- pen ej behov av hjälp och har ej fått stöd- undervisning är 40—58 %. En rimlig slut— sats kan därför vara att tabell 4.10 ger be- lägg för att elever med ett uttalat behov av hjälp av tvåspråkig lärare i högre grad ten— derar att delta i stödundervisning.

4.3.10. Behov av tvåspråkig lärare och gått i hjälpklass resp. gått om

Något entydigt samband tycks av under- sökningsresultaten att döma inte finnas mel- lan redovisat behov av hjälp från tvåsprå-

Tabell 4.9. Individer som redovisat tidigare behov av hjälp av tvåspråkig lärare indelade i ålders- klasser. Särredovisning efter faktisk förmedlad hjälp. I procent.

Har ej Antal popu- Får hjälp Fått hjälp fått lations- Ålder nu tidigare hjälp Summa individer

6— 9 2 23 75 100 717 10—12 3 34 63 100 1 360 13—16 1 32 67 100 1 531 17—19 0 36 64 100 794 Totalt 2 31 67 100 4 402

Tabell 4.10. Individer med svårigheter i skolarbetet p g a bristande svenskkunskaper. Redovis- ning efter angivet behov av hjälp av tvåspråkig lärare. Särredovisning efter erhållen stödunder- visning. I procent.

Fått Har ej

Får stöd- fått Antal stöd- under- Både nu stöd- popu- under— visning och under Uppgift lations- Behov av hjälp visning tidigare tidigare visning saknas Summa individer Har behov av hjälp nu 25 12 1 55 7 100 1 240 Har haft behov av hjälp tidigare 5 46 1 44 4 100 4 503 Ej behov av hjälp 12 31 1 49 7 100 548 Vet ej 10 24 0 59 7 100 257

kig lärare och huruvida man har gått i hjälpklass resp. gått om. Ett undantag är dock de som nu har behov av tvåspråkig lärare. Omkring 10 % av dessa går för när- varande i hjälpklass, medan motsvarande andel för övriga grupper är ca 5 %.

4.3.11. Svårigheter i vissa ämnen och behov av tvåspråkig lärare

I detta avsnitt skall följande frågeställning behandlas: Föreligger det något samband mellan det anmälda behovet av tvåspråkiga lärare och redovisade svårigheter i skilda ämnen? Ett försök skall även göras att stu- dera dessa samband för det enskilda skol— stadiet. I tabell 4.11 redovisas dock först de som anmält svårigheter i vissa ämnen oav- sett om orsaken har varit bristande kunska- per i svenska eller ej mot behovet av två— språkig lärare.

Först skall påpekas att frågan angående behov av tvåspråkig lärare inte är anknuten till något eller några ämnen utan avser skol- arbetet i allmänhet. Det är dock inte ute- slutet att en viss del av de elever som an-

mält ett dylikt behov upplever detta behov begränsat till undervisningen i ett eller ett par ämnen. Exempelvis kan en elev som har svårigheter i svenska och främmande språk anse sig behöva hjälp av en tvåspråkig lä- rare för att klara svårigheterna i ämnet svenska, men för svårigheterna i det främ- mande språket skulle den tvåspråkiga lära- ren inte vara till stor hjälp, fortfarande en- ligt elevens bedömning. Detta bör hållas i minnet vid tolkningen av tabellerna 4.11— 4.13.

De som har svårigheter i svenska anmä- ler även det största aktuella behovet av hjälp från tvåspråkig lärare, omkring hälf- ten av eleverna i denna grupp (tabell 4.12). Näst störst tycks behovet vara för dem som har svårigheter i annat läsämne, under det att behovet är minst för de elever som re- dovisar svårigheter i matematik och främ— mande språk. Samma relation mellan ämne- na ger även kolumnen »ej behov av hjälp», dvs. andelen är störst för ämnet matematik, därefter följer främmande språk osv. I av- snitt 4.3.6 och tabell 4.6 gjordes det sam— stämmiga konstaterandet att ordningen ma-

Tabell 4.11. Elever som redovisar svårigheter i vissa ämnen eller ämnesgrupper. Redovisning efter angivet behov av hjälp av tvåspråkig lärare. I procent.

Har be- Haft be-

hov av hov av Antal popu- .. hjälp hjälp Ej behov Uppgift lations- Amne nu tidigare av hjälp Vet ej saknas Summa individer Matematik 26 33 35 5 1 100 2 636 Svenska 54 26 13 6 1 100 1 612 Främmande språk 13 53 29 4 1 100 1 950 Annat läsämne 44 34 14 7 1 100 1 690

Tabell 4.12. Elever med svårigheter i vissa ämnen p g a bristande kunskaper i svenska. Redo- visning efter angivet behov av hjälp av tvåspråkig lärare.1 I procent.

Har Haft behov behov Ej Antal popu- av hjälp av hjälp behov lations- Ämne nu tidigare av hjälp Vet ej Summa individer Matematik 62 28 3 7 100 706 Svenska 69 23 3 5 100 1 087 Främmande språk 38 51 8 3 100 479 Annat läsämne 65 25 4 6 100 968

1 Då gruppen »uppgift saknas» år obetydlig har den uteslutits ur tabellen.

tematik, främmande språk, annat läsämne och svenska tycks gälla vad beträffar gra- den av förklaring till svårigheterna utifrån de bristande kunskaperna i svenska.

En något avvikande bild uppvisar de ele- ver som redovisar svårigheter i främmande språk på grund av bristande kunskaper i svenska. Huvuddelen av dessa anser näm- ligen att de tidigare i större utsträckning än för närvarande skulle ha varit i behov av tvåspråkig lärare trots att de aktuella svå- righeterna beror på brister i svenskkunska- perna. De som för närvarande läser främ- mande språk i skolan är de äldre grupperna av populationens individer. Den konstate- rade avvikelsen för gruppen >>främmande språk» kan således ha sin egentliga orsak

i skillnaden mellan olika åldersgrupper, vil— ket tabell 4.13 bekräftar.

Redovisningsgruppema i tabell 4.13 är i allmänhet mycket små varför den inte kan tjäna som underlag för intervallskattning av antal individer eller procenttal av popula- tionsindivider. Sambandet mellan ålder, svå- righeter i vissa ämnen på grund av bristan- de kunskaper i svenska och behov av två- språkig lärare är dock otvetydigt: de yngre eleverna som har svårigheter i vissa ämnen på grund av språksvårigheter redovisar ett stort aktuellt behov av tvåspråkig lärare under det att de äldre eleverna med mot- svarande svårigheter anser att de skulle ha behövt hjälpen tidigare. Detta förhållande kan tänkas förklaras på följande sätt:

Tabell 4.13. Elever med svårigheter i vissa ämnen p g a bristande kunskaper i svenska. Redo- visning efter ålder. Särredovisning efter angivet behov av hjälp av tvåspråkig lärare. I procent.

Har Haft behov behov Ej Antal popu- av hjälp av hjälp behov lations- Åmne nu tidigare av hjälp Vet ej Summa individer Matematik 82 12 2 4 100 435 Svenska 78 14 3 5 100 746 6—9 år Främmande språk — — — —— — — Annat läsämne 81 12 2 5 100 580 Matematik 52 48 0 0 100 398 10— Svenska 62 31 2 5 100 197 12 år Främmande språk 42 42 16 0 100 192 Annat läsämne 58 30 8 4 100 205 Matematik 21 65 7 7 100 68 13— Svenska 28 60 8 4 100 109 16 år Främmande språk 23 71 3 3 100 148 Annat läsämne 39 57 0 4 100 1 13 Matematik 1 3 55 1 3 l 9 100 75 17— Svenska 19 52 10 19 100 52 19 år Främmande språk 2 90 2 6 100 65 Annat läsämne 7 67 13 13 100 74 38 SOU 1970: 44

a) De som går i första klass och där- med ej tidigare har gått i skolan har natur- ligtivs tidigare ej heller haft något behov av hjälp från tvåspråkig lärare.

b) De äldre eleverna har i allmänhet gått i skola i Sverige under längre tid. Visserli- gen redovisar man svårigheter i vissa ämnen på grund av bristande svenskkunskaper, men då man en gång började sin skolgång i Sve- rige var svårigheterna och bristerna i svens- ka språket betydligt större. Man har fått perspektiv på sina svårigheter och därige- nom 1 större utsträckning angivit att man tidigare har varit i behov av tvåspråkig lä- rare.

c) Eleverna och deras målsmän är av den åsikten att svårigheterna att följa undervis- ningen i angivna ämnen i större utsträck- ning kan lösas med hjälp av tvåspråkig lä- rare under de första åren i skolan än mot slutet av skoltiden.

4.4. Språkmiljö i Sverige

I fråga 5 skulle respondenterna ange vilket språk som talades med de närmaste i Sve- rige. Närmaste som bor i Sverige behöver sålunda inte nödvändigtvis innebära föräld- rarna utan kan vara andra anhöriga (syskon, släktingar o. a.) tillsammans med vilka ur- valspersonerna bor. Den huvudsakliga av- sikten med denna fråga har varit att stu- dera sambanden mellan det språk som an- vänds i hemmiljön och de faktiska språk- kunskaperna resp. eventuella svårigheter i skolarbetet. I detta avsnitt skall dock först de enkla svarsfördelningarna redovisas. Konfidensintervallet för dem som till

övervägande delen talar svenska med sina närmaste är 38,0—39,8 %, 29,9—31,5 % för dem som talar hemma enbart svenska. Mot- svarande intervall för dem som till över- vägande delen talar finska är 39,4—41,2 % och för dem som talar endast finska 23,5— 24,3 %. Av de hem där svenskan är det dominerande språket talas finska i någon utsträckning i enbart omkring 21 % under det att svenska talas i någon utsträckning i omkring 41 % av de hem där finskan domi- nerar (se tabell 4.14).

Vidare framgår av tabell 4.14 att finska språket talas i störst utsträckning av de yngsta resp. äldsta barnens närmaste anhö- riga i Sverige.

I betydligt mindre utsträckning tycks finskan förekomma i 7—16—åringarnas hem. Ett av skälen till skillnaden mellan den yngsta och näst yngsta gruppen kan vara att i och med att barnen börjar i skola i Sve- rige lär de sig svenska själva i accelererad takt vilket påverkar språket som används i hemmet. Man övergår till att i större ut- sträckning tala svenska med syskonen och så småningom även med föräldrarna. I den äldsta åldersgruppen har dock skolan be— gränsad inverkan eftersom många i denna grupp är yrkesarbetande och aldrig har gått i skola i Sverige.

I ännu större utsträckning tycks svenskan dominera när det gäller det språk som an- vänds på fritiden utanför hemmet. Konfi- densintervallet för andelen som till över- vägande delen talar svenska på fritiden är 66,6—68,2 % (se tabell 4.15).

I umgänget med kamrater på fritiden ta- las finska i mycket ringa omfattning bland

Tabell 4.14. Populationen indelad i åldersklasser. Redovisning efter språk med närmaste. I procent. Antal Lika mycket popu- Endast Mest Endast Mest svenska och Uppgift lations- Ålder svenska svenska finska finska finska saknas Summa individer 3-— 6 31 4 32 17 12 4 100 14055 7—12 31 11 16 18 21 3 100 15402 13—16 33 10 16 17 22 2 100 6 680 17—19 25 7 32 14 15 7 100 5 039 Totalt 31 8 24 17 17 3 100 41 176 SOU 1970: 44 39

Tabell 4.15. Populationen indelad i åldersklasser. Redovisning efter språk på fritiden. I procent.

Lika mycket Antal popu— Endast Mest Endast Mest svenska och Uppgift lations-

Ålder svenska svenska finska finska finska saknas Summa individer 3— 6 41 13 17 11 14 4 100 14 055 7—12 57 23 1 3 13 3 100 15 042 13—16 48 24 2 5 17 4 100 6 680 17—19 37 14 14 13 15 7 100 5039 Totalt 49 19 8 14 3 100 41 176

barn i grundskoleåldem. Endast någon pro— cent av dessa talar endast finska. För de yngsta och äldsta åldersgrupperna däremot har finskan större betydelse som språk på fritiden. Dock är det endast omkring hälf- ten av dem som endast talar finska med sina närmaste, som även gör det med sina kamrater.

I fråga 6 slutligen, där språk i skolan el- ler på arbetet efterfrågades, dominerar svenskan helt för gruppen 7—16 år. Av 17— 19-åringarna däremot talas endast svenska i 57 %, mest svenska i 11 %, endast finska i 8 %, mest finska i 8 % och lika mycket svenska och finska i 7 % av fallen.

4.5. Nuvarande språkkunskaper

4.5.1. Inledning

Till undersökningens viktigaste variabler hör frågorna angående nuvarande kunska— per i finska och svenska. För att erhålla ett någorlunda tillfredsställande mått på dessa kunskaper med det relativt grova mätinstru- ment som en postcnkät utgör, ställdes dels frågor angående individernas nuvarande för- måga att förstå, tala och skriva svenska resp. finska, dels frågor angående deras möjligheter att klara språket i vissa situa— tioner som t. ex. läsa en bok, följa en tea- terpjäs i radio osv. I de samband och ta- beller som kommer att redovisas i denna rapport har huvudsakligen den första grup- pen av frågor använts som ett mått på kun- skapsnivån. Den andra gruppen har använts i kontrollsyfte i den meningen, att den be- lyser i form av konkreta situationer vad sva- ren på kunskapsfrågorna i dessa avseenden

motsvarar. I detta avsnitt skall först svaren på de enskilda frågorna (nr 2—4) redovisas och därefter konstaterade samband mellan olika frågor rörande nuvarande språkkun- skaper.

4.5.2. Förmåga att förstå, tala och skriva svenska

I följebrevet till enkäten och i anvisningar- na i själva frågeformuläret påpekades vik- ten av att målsmännen som svarade för de yngre barnens räkning redovisade barnens faktiska förmåga att förstå, tala och skriva enligt något av de givna svarsalternativen. Avsikten var att t. ex. för en fyraåring svars- alternativet »inte alls» skulle väljas på frå- gan angående förmåga att skriva svenska. Tyvärr har dessa anvisningar inte följts i full utsträckning utan man har i stället i vissa situationer avstått från att svara. Detta medför att gruppen »uppgift saknas» har blivit relativt stor för de yngsta åldersklas- serna. Vidare kan det finnas risk för att vissa föräldrar har redovisat barnens kun- skaper »för sin ålder».

Tabell 4.16 bekräftar de ovan nämnda bristerna: Andelen uppgift saknas är spe— ciellt stor för frågan angående förmåga att skriva svenska för de två yngsta åldersgrup— perna. Huvuddelen av dessa (18 resp. 10 %) torde vara att hänföra till gruppen »inte alls». Vidare har 6 % av målsmännen till de barn som ännu ej fyllt 7 år vid undersök- ningstillfället angivit att deras barn obe- hindrat kan skriva svenska, vilket torde tyda på att man i viss utsträckning har redovisat hur man har uppfattat barnets förmåga i re- lation till dess ålder. Denna överskattning

|

Tabell 4.16. Populationen indelad i åldersklasser. Redovisning efter förmåga att förstå, tala resp. skriva svenska. I procent.

Förstår, talar resp. skriver svenska: Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp— Inte Uppg lations- Ålder hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Förstår svenska 42 17 20 17 4 100 14 056 3—6 år Talar » 40 16 20 19 5 100 » Skriver » 6 0 1 75 1 8 100 » Förstår svenska 67 19 9 1 4 100 8 484 7—9 år Talar » 65 19 9 2 5 100 » Skriver » 35 20 14 21 10 100 » Förstår svenska 81 13 3 0 3 100 6 916 10—12 år Talar » 80 13 4 0 3 100 » Skriver » 69 21 7 0 3 100 » Förstår svenska 82 13 2 1 2 100 6 680 13—16 år Talar » 80 14 3 0 3 100 » Skriver » 73 17 6 1 3 100 » Förstår svenska 60 15 12 6 7 100 5 040 17—19 år Talar » 57 13 14 8 8 100 » Skriver » 51 13 12 17 7 100 »

finns förmodligen även för frågorna förstå resp. tala svenska i den yngsta gruppen.

Om man bortser från den yngsta ålders- gruppen tycks det vara sämst ställt med kunskaperna i svenska bland 7—9-åringarna och bland 17—19-åringarna. Det torde främst ha sin förklaring i att dessa båda grupper ej i så stor utsträckning går eller har gått i skola i Sverige som de som är 10—16 år gamla. Det är t. ex. ca 3 gånger så stor an- del av lågstadieeleverna som enbart hjälp- ligt förstår svenska jämfört med eleverna på grundskolans mellanstadium.

Enligt denna undersökning föreligger det ingen signifikant skillnad mellan kunskaps- nivån i svenska för grupperna 10—12 år och 13—16 år. För den yngre av dessa fyllde målsmännen i formuläret under det att i den äldre gruppen ungdomarna själva be- svarade frågorna. Förutsatt att det inte finns någon faktisk skillnad i kunskapsnivån i detta avseende mellan åldersgruppema kan man dra den slutsatsen att det ej föreligger någon systematisk skillnad i uppfattning av undersökningsindividernas förmåga att för- stå, tala och skriva svenska. Någon över- skattning av de egna kunskaperna tycks så- lunda inte finnas, åtminstone inte i jämfö- reise med målsmännens uppfattning.

Varje åldersgrupp uppvisar som väntat

samma ordning mellan funktionerna för- stå, tala och skriva. Man förstår svenska i något större utsträckning än man talar svenska, vilket man i sin tur behärskar bättre än man skriver svenska. Sambandet mellan förmåga att förstå och skriva svens- ka framgår av nedanstående tabell.

Tabell 4.17 baseras enbart på svarsindi- vider och procenttalen för den yngsta grup— pen är justerade såtillvida att huvuddelen av dem som ej svarat på frågan angående förmåga att skriva svenska är omfördelad till svarsalternativet inte alls. I övrigt torde bortfallet för dessa frågor ej påverka svars- individernas fördelning. Vidare ingår ej de som uppger sig inte alls förstå svenska, ef- tersom dessa ej heller uppger sig kunna skriva svenska.

Bästa förmågan att skriva svenska i re- lation till förmågan att förstå svenska tycks 13-16-åringarna ha. Närmare 90 % av dem som obehindrat förstår svenska skriver även obehindrat, vilket även omkring 8 % upp— ger sig göra av dem som förstår tämligen bra, under det att drygt 60% av dessa även skriver svenska tämligen bra. Motsva— rande procenttal är lägre för såväl den yngre som den äldre åldersgruppen, vilket torde vara en effekt av skolundervisningen i Sve- rige. En avvikande bild uppvisar dock de i

Tabell 4.17. Populationen indelad i åldersklasser. Redovisning efter förmåga att förstå svenska. Särredovisning efter förmåga att skriva svenska. I procent.

Skriver svenska

Antal popu- Obe— Tåml. Hjälp- Inte lations- Ålder Förstår svenska hindrat bra ligt alls Summa individer Obehindrat 15 0 1 84 100 5 591 3—6 år Tämligen bra 0 1 1 98 100 2 326 Hjälpligt 0 0 0 100 100 2 693 Obehindrat 69 17 4 10 100 11 017 7—12 år Tämligen bra 3 48 25 24 100 2 526 Hjälpligt 0 3 50 47 100 966 Obehindrat 88 10 2 0 100 5 419 13—16 år Tämligen bra 8 64 25 3 100 890 Hjälpligt 0 14 75 11 100 122 Obehindrat 84 4 1 100 3 027 17—19 år Tämligen bra 2 37 40 21 100 767 Hjälpligt 2 29 69 0 100 612

den äldsta åldersgruppen som enbart hjälp- ligt förstår svenska. Av dessa har ca 30 % uppgivit att de skriver svenska åtminstone tämligen bra. Skillnaden gentemot 13—16- åringarna är signifikant.

4.5.3. Förmåga att förstå, tala och skriva finska

Fråga 3 i formuläret var helt analog med fråga 1 men avsåg kunskaperna i finska. Svaren fördelar sig enligt tabell 4.18.

Någon säker indikation finns inte på att det i tabell 4.18 för de yngsta barnen finns en motsvarande överskattning av deras för- måga att förstå och tala finska som konsta- terades i tabell 4.16 för svenska språket. Risken härför bör dock inte uteslutas.

Någon stor skillnad mellan åldersgrup- perna med avseende på kunskaper i finska existerar inte. Kunskaperna tycks dock vara störst bland de yngsta och äldsta individer- na. Förhållandet är sålunda det motsatta gentemot kunskaperna i svenska som var

Tabell 4.18. Populationen indelad i åldersklasser. Redovisning efter förmåga att förstå, tala resp. skriva finska. I procent.

Förstår, talar resp skriver finska

Antal popu- Obe- Täml. Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Förstår finska 54 9 4 29 4 100 14 056 3—6 år Talar » 49 1 1 5 31 4 100 » Skriver » 0 0 2 85 12 100 » Förstår finska 47 16 10 24 3 100 8 484 7—9 år Talar » 45 15 1 1 26 4 100 » Skriver » 1 4 16 74 5 100 » Förstår finska 40 24 10 24 2 100 6 916 10—12 år Talar » 37 23 10 27 3 100 » Skriver » 7 7 25 58 3 100 » Förstår finska 42 24 11 21 2 100 6 680 13—1 6 år Talar » 39 23 11 25 2 100 » Skriver » 19 l 1 21 47 2 100 » Förstår finska 58 14 6 15 7 100 5 040 17—19 år Talar » 56 14 6 17 7 100 » Skriver » 44 9 14 26 7 100 » 42 SOU 1970: 44

Tabell 4.19. Populationen indelad i åldersklasser. Redovisning efter förmåga att förstå finska. Särredovisning efter förmåga att skriva finska. I procent.

Skriver finska

Antal popu- Obe- Tåml . Hjälp— Inte lations- Ålder Förstår finska: hindrat bra ligt alls Summa individer Obehindrat 1 0 4 95 100 7 453 3—6 år Tämligen bra 0 0 2 98 100 1 130 Hjälpligt O 0 2 98 100 516 Obehindrat 8 12 33 47 100 6 605 7—12 år Tämligen bra 0 3 27 70 100 2 902 Hjälpligt 0 0 8 92 100 1 546 Obehindrat 45 22 23 10 100 2 833 13—16 år Tämligen bra 0 7 44 49 100 1 562 Hjälpligt 0 O 8 92 100 711 Obehindrat 76 11 10 3 100 2 943 17—19 år Tämligen bra 1 18 48 33 100 678 Hjälpligt 0 0 27 73 100 310

bäst för mellangrupperna. Orsaken torde vara densamma, nämligen skolans inverkan till förmån för svenskkunskaperna, varige- nom kunskaperna i finska språket trängs tillbaka.

Även då det gäller finska språket finner man samma ordning mellan förmågan att förstå, tala resp. skriva. Dock är det betyd- ligt sämre ställt med förmågan att skriva finska än att förstå och tala. Detta gäller för samtliga åldersgrupper utom den äldsta som i större utsträckning än de övriga po- pulationsindividerna har gått i skola i Fin— land och där lärt sig skriva finska.

Sambandet mellan förmåga att förstå resp. skriva finska belyses i tabell 4.19.

Av tabell 4.19 framgår att populations- individema i betydligt mindre utsträckning kan skriva än förstå finska. Så uppger t. ex. knappt hälften av dem som är 13—16 år och som obehindrat förstår finska att de kan skriva finska obehindrat. Motsvarande an— del för svenska språket var 88 %. Detta förhållande kan främst förklaras av att un- dersökningens individer till stor del har emigrerat i förskoleåldem och därigenom aldrig fått tillfälle att lära sig skriva finska. Förmågan att förstå har dock bibehållits genom kontakt med kamrater och anhöriga. I enlighet med detta visar även tabellen att de äldsta ungdomarna som i störst utsträck- ning har gått i skola i Finland också har

den bästa förmågan att skriva finska. Dock är andelen som både förstår och skriver finska obehindrat lägre än motsvarande an- del avseende svenskkunskaperna.

4.5.4. Sambandet mellan kunskaper i finska och kunskaper i svenska

I detta avsnitt skall populationsindividernas kunskaper i finska och svenska redovisas samtidigt. Tabell 4.20 återger graden av kunskaper i svenska för varje åldersgrupp och kunskapsnivå för finska språket.

För samtliga åldersgrupper utom den yngsta tycks gälla att talar man inte alls finska så talar man svenska obehindrat. Denna grupp utgöres främst av dem som är födda i Sverige samt av dem som härstam— mar från svenskspråkig bygd i Finland.

I åldrarna 10—16 år återfinns den största gruppen som talar båda språken obehind- rat; omkring 65 % av dem som obehindrat talar finska talar även svenska obehindrat. Motsvarande andelar för grupperna 7—9 år och 17—19 år är 46 resp. 40 %.

Vidare är följande frågeställning av in- tresse: Hur stora är de grupper som har reducerade kunskaper i svenska av dem som ej helt behärskar finska? Nedanstående ut- drag ur tabell 4.20 belyser detta:

Tabell 4.20 a visar att ca 30 % av dem som enbart talar finska tämligen bra bland

Tabell 4.20. Populationen indelad i åldersgrupper och efter förmåga att tala finska. Särredo- visning efter förmåga att tala svenska. I procent.

Talar svenska

Antal popu- Talar Obe- Täml. Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder finska: hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Obehindrat 12 22 32 32 2 100 6 926 Tämligen bra 29 27 23 19 2 100 1 615 3—6 år Hjälpligt 58 18 15 9 O 100 635 Inte alls 90 6 2 0 2 100 4 344 Uppgift saknas 7 0 l 4 88 100 535 Obehindrat 46 33 17 3 1 100 3 780 Tämligen bra 67 22 8 1 2 100 1 266 7—9 år Hjälpligt 83 14 l l 1 100 912 Inte alls 97 1 0 0 2 100 2 228 Uppgift saknas 5 1 1 0 93 100 296 Obehindrat 66 24 8 1 1 100 2 597 Tämligen bra 85 13 1 .0 1 100 1 575 10—12 år Hjälpligt 88 10 2 0 0 100 698 Inte alls 99 0 0 0 1 100 1 861 Uppgift saknas 29 O 2 0 69 100 183 Obehindrat 65 26 8 1 0 100 2 582 Tämligen bra 90 10 0 0 0 100 1 552 13—16 år Hjälpligt 91 7 1 O 1 100 707 Inte alls 96 2 O 0 2 100 1 700 Uppgift saknas 3 0 0 0 97 100 139 Obehindrat 40 20 25 14 1 100 2 807 Tämligen bra 88 10 1 0 1 100 687 17—19 år Hjälpligt 96 3 0 0 1 100 301 Inte alls 97 3 0 O 0 100 877 Uppgift saknas 4 2 2 1 91 100 367

7—9-åringarna även talar svenska högst täm— ligen bra, varav 8 % uppger sig enbart kunna hjälpligt. För de äldre grupperna är motsvarande andelar drygt 10 % resp. om- kring 1 %. Även för grupperna som hjälp- ligt talar finska finns motsvarande avvikelse

mellan de olika åldrarna. Den uppkomna skillnaden kan ha sin förklaring i att en viss del av målsmännen till 7-, 8- och 9- åringarna ej anser att deras barn behärskar svenska obehindrat i tal trots att det ej finns någon »stöming» av det finska språ—

Tabell 4.20a. Individer med reducerade kunskaper vad gäller förmågan att tala finska och svenska redovisade efter ålder och förmåga att tala finska. Särredovisning efter förmåga att tala svenska. I procent.

Talar svenska

Antal popu- Tämligen lations— Ålder Talar finska: bra Hjälpligt Inte alls individer 7—9 år Tämligen bra 22 8 1 1 266 Hjälpligt 14 l 1 912 10—12 år Tämligen bra 13 1 0 1 575 Hjälpligt 10 2 0 698 13—16 år Tämligen bra 10 0 0 1 552 Hjälpligt 7 1 0 707 17—19 år Tämligen bra 10 1 0 687 Hjälpligt 3 0 0 301 44 SOU 1970: 44

ket. Dvs. denna skillnad för gruppen 7—9 år hade kanske uppträtt om samma fråga hade ställts till en helt enspråkig kategori, t. ex. ett urval bland svenska medborgare. Å andra sidan torde man inte kunna bortse från den möjligheten att det bland 7—9- åringama faktiskt finns en större andel in- divider, som inte till fullo behärskar något språk. Dessa går ännu i grundskolans låg- stadium och har ej fått samma träning i svenska som de äldre barnen, samtidigt som man kanske hemma till största delen talar finska. Följden av detta kan bli att först så småningom svenska språket kommer att kunna talas obehindrat.

Sambandet mellan förmåga att tala fins- ka och förmåga att skriva svenska är av samma typ som det ovan redovisade dock med procenttalen på en genomgående >>lägre nivå», dvs. förmågan att skriva svens- ka är mindre för samtliga kategorier av för- måga att tala finska.

Slutligen skall dessa förhållanden ytter- ligare illustreras med en redovisning efter variablerna förmåga att skriva finska och förmåga att tala svenska (se tabell 4.21).

Observera att 3—6-åringarna är uteslutna ur tabell 4.21.

En del av dem som inte alls kan skriva finska, omkring 30 % för lågstadieeleverna och ca 10 % för de äldre barnen, har be- gränsad förmåga att tala svenska. Andelen är ytterligare större för dem som hjälpligt kan skriva finska. En betydande del av po- pulationens individer har således begränsa- de kunskaper i både finska och svenska.

4.5.5. Kunskaper i svenska och förmåga att läsa bok på svenska

Att förstå, tala och skriva ett språk obe- hindrat, tämligen bra osv. kan uppfattas på olika sätt, beroende på i vilken situation man svarar utifrån. Kravet på språkkunska- per skiljer sig t. ex. när det gäller att obe- hindrat förstå svenska vid umgänget med kamraterna och när det gäller att obehind- rat förstå en teaterföreställning eller en skön- litterär bok. För att ge någon uppfattning om vad de olika graderna av förmåga att förstå, tala och skriva resp. språk, har des- sa variabler samkörts med svaren på frå-

Tabell 4.2]. Populationen indelad i åldersgrupper och efter förmåga att skriva finska. Särredo— visning efter förmåga att tala svenska. I procent.

Talar svenska

Antal popu— Obe— Täml. Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder Skriver finska: hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Obehindrat 33 56 3 8 0 100 118 Tämligen bra 58 26 15 0 1 100 353 7—9 år Hjälpligt 57 24 17 1 1 100 1 322 Inte alls 70 18 8 2 2 100 6 236 Uppgift saknas 29 8 0 1 62 100 454 Obehindrat 39 43 13 5 0 100 446 Tämligen bra 68 21 9 O 2 100 502 10—12 år Hjälpligt 80 16 3 0 1 100 1 757 Inte alls 89 8 2 0 1 100 4 009 Uppgift saknas 32 2 4 0 62 100 205 Obehindrat 44 40 14 2 0 100 1 274 Tämligen bra 83 14 2 1 0 100 724 13-16 år Hjälpligt 86 13 1 o 0 100 1 402 Inte alls 95 4 0 O 1 100 3 121 Uppgift saknas 11 0 0 0 89 100 157 Obehindrat 28 23 31 18 0 100 2 235 Tämligen bra 84 10 3 2 1 100 442 17—19 år Hjälpligt 90 5 0 1 4 100 702 Inte alls 95 5 0 0 0 100 1 300 Uppgift saknas 4 1 2 1 92 100 358 SOU 1970: 44 45

Tabell 4.22. Populationen indelad i åldersklasser. Redovisning efter förmåga att förstå, tala och skriva svenska. Särredovisning efter förmåga att läsa en bok på svenska. I procent.

Låser bok på svenska

Antal popu- Uppgift lations- a. 3—6 år Ja Nej saknas Summa individer Förstår svenska obehindrat 13 57 30 100 5 913 tämligen bra 2 84 14 100 2 385 hjälpligt 0 91 9 100 2 732 inte alls 1 95 4 100 1 414 Talar svenska obehindrat 13 56 31 100 5 622 tämligen bra 2 83 15 100 2 318 hjälpligt 0 91 9 100 2 780 inte alls 0 96 4 100 2 644 Läser bok på svenska _ Antal popu— Uppgift lations- b. 7—9 år Ja Nej saknas Summa individer Förstår svenska obehindrat 76 17 7 100 5 665 tämligen bra 56 41 3 100 1 634 hjälpligt 34 64 2 100 737 inte alls 13 87 0 100 126 Talar svenska obehindrat 77 17 6 100 5 512 tämligen bra 58 39 3 100 1 668 hjälpligt 34 64 2 100 764 inte alls 6 91 3 100 144 Skriver svenska obehindrat 97 1 2 100 2 951 tämligen bra 95 4 1 100 1 693 hjälpligt 74 24 2 100 1 177 inte alls 3 95 2 100 1 838 Läser bok på svenska Antal popu- Uppgift lations— c. 10—12 år Ja Nej saknas Summa individer Förstår svenska obehindrat 100 0 0 100 5 569 tämligen bra 98 l 1 100 932 hjälpligt 73 25 2 100 240 inte alls 0 0 0 0 0 Talar svenska obehindrat 100 0 0 100 5 551 tämligen bra 100 0 0 100 911 hjälpligt 78 17 5 100 237 inte alls 0 100 0 100 22 Skriver svenska obehindrat 100 0 0 100 4 739 tämligen bra 99 l 0 100 1 445 hjälpligt 90 8 2 100 514 inte alls 16 69 15 100 26 46 SOU 1970: 44

Forts. Tabell 4.22.

Läser bok på svenska

Antal popu- Uppgift lations- d. 13—16 år Ja Nej saknas Summa individer Förstår svenska obehindrat 100 0 0 100 5 490 tämligen bra 94 6 0 100 898 hjälpligt 61 32 7 100 123 inte alls 0 100 0 100 35 Talar svenska obehindrat 100 0 0 100 5 341 tämligen bra 95 5 0 100 921 hjälpligt 72 24 4 100 202 inte alls 0 100 0 100 35 Skriver svenska obehindrat 100 0 0 100 4 875 tämligen bra 99 l 0 100 1 147 hjälpligt 86 12 2 100 372 inte alls 0 100 0 100 74 Läser bok på svenska __ Antal popu- Uppgift lations- e. 17—19 år Ja Nej saknas Summa individer Förstår svenska obehindrat 99 1 0 100 3 044 tämligen bra 74 24 2 100 772 hjälpligt 14 82 4 100 616 inte alls 0 100 0 100 280 Talar svenska obehindrat 100 0 0 100 2 874 tämligen bra 87 12 1 100 667 hjälpligt 29 69 2 100 711 inte alls 0 98 2 100 416 Skriver svenska obehindrat 100 0 0 100 2 564 tämligen bra 97 3 0 100 641 hjälpligt 63 35 2 100 593 inte alls 12 86 2 100 887

gorna om förmågan att läsa en bok.

Tabell 4.22 omfattar ej de individer som inte svarat på frågorna för förstå, tala och skriva svenska. Då detta bortfall är relativt litet (finns dessutom redovisat i tabell 4.16) torde det ej påverka svarsindividernas för- delning i tabell 4.22.

I avsnitt 4.5.2 konstaterades det att po- pulationsindividerna förstår svenska i något högre grad än de talar, och att man vidare talar svenska i högre grad än man skriver. Detta förhållande återspeglas även i tabell 4.22: Vid jämförelse av t. ex. nivåerna »hj'a'lpligt» för de olika funktionerna för- står, talar och skriver, finner man för samt- liga åldersklasser den lägsta andelen som även kan läsa en bok för »förstår svenska» och den högsta för »skriver svenska».

Att obehindrat förstå svenska tycks för

omkring 13 % av de yngsta barnen inne- bära att man också kan läsa en bok på svenska. Motsvarande andel för 7—9-åring- arna är ca 3/4 under det att samtliga av de äldre populationsindividema som förstår svenska obehindrat även kan läsa en svensk bok. För dem som enbart förstår svenska tämligen bra minskar däremot procenttalen något för de individer som även kan läsa bok på svenska. Minskningen är dock minst för 10—16-åringarna, dvs. för dem som i all— mänhet har gått längst i skola i Sverige. För dem som hjälpligt förstår svenska avtar an- delen »kan läsa bok på svenska» ytterligare, dock fortfarande ej så mycket för de mel- lersta åldrarna. En stor del av dem som går i grundskolans mellan- och högstadium (över 70 %) tycks anse sig kunna läsa en bok på svenska trots tämligen blygsam-

Tabell 4.23. Populationen indelad i åldersklasser. Redovisning efter förmåga att förstå, tala och skriva finska. Särredovisning efter förmåga att läsa en bok på finska. I procent.

Läser bok på finska

Antal popu- UPPS lations— a. 3—6 år Ja Nej saknas Summa individer Förstår finska obehindrat 2 87 11 100 7 546 tämligen bra 0 82 18 100 1 317 hjälpligt 0 77 23 100 620 inte alls 0 81 19 100 4 078 Talar finska obehindrat 2 87 11 100 6 926 tämligen bra 0 86 14 100 1 614 hjälpligt 0 75 25 100 637 inte alls 0 82 18 100 4 344 Läser bok på finska Antal popu- Uppg lations- b. 7—9 år Ja Nej saknas Summa individer Förstår finska obehindrat 33 63 4 100 3 959 tämligen bra 14 79 7 100 1 331 hjälpligt 1 96 3 100 878 inte alls 0 98 2 100 2 045 Talar finska obehindrat 34 63 3 100 3 780 tämligen bra 18 75 7 100 1 266 hjälpligt 2 95 3 100 912 inte alls 0 98 2 100 2 228 Skriver finska obehindrat 92 8 0 100 118 tämligen bra 89 5 6 100 353 hjälpligt 62 37 1 100 1 322 inte alls 4 94 2 100 6 235 Läser bok på finska __ Antal popu- Uppg lations- c. 10—12 är Ja Nej sakn Summa individer Förstår finska obehindrat 60 37 3 100 2 773 tämligen bra 29 68 3 100 1 649 hjälpligt 5 94 1 100 703 inte alls 0 99 1 100 1 661 Talar finska obehindrat 62 35 2 100 2 598 tämligen bra 29 68 3 100 1 575 hjälpligt 11 88 1 100 698 inte alls 0 100 0 100 1 862 Skriver finska obehindrat 99 1 0 100 444 tämligen bra 90 7 3 100 502 hjälpligt 60 36 4 100 1 756 inte alls 5 94 1 100 4 009 48 SOU 1970: 44

Tabell 4.23. Forts.

Läser bok på önska

Antal popu- Uppg lations- d. 13—16 år Ja Nej sakn Summa individer Förstår önska obehindrat 81 19 0 100 2 842 tämligen bra 32 67 1 100 1 576 hjälpligt 4 95 1 100 715 inte alls 0 100 0 100 1 417 Talar önska obehindrat 85 15 0 100 2 581 tämligen bra 38 61 1 100 1 553 hjälpligt 9 91 0 100 706 inte alls 0 100 0 100 1 700 Skriver önska obehindrat 100 0 0 100 1 274 tämligen bra 91 9 O 100 725 hjälpligt 54 45 1 100 1 403 inte alls 5 95 0 100 3 121 Läser bok på önska —-—————— Antal popu- Uppg lations- e. 17—19 år Ja Nej sakn Summa individer Förstår önska obehindrat 91 9 0 100 2 943 tämligen bra 43 56 1 100 682 hjälpligt 1 99 0 100 310 inte alls 0 100 0 100 746 Talar önska obehindrat 90 9 1 100 2 807 tämligen bra 57 43 0 100 686 hjälpligt 9 90 1 100 301 inte alls 0 100 0 100 877 Skriver önska obehindrat 100 0 0 100 2 235 tämligen bra 88 11 1 100 442 hjälpligt 44 54 2 100 703 inte alls 3 97 0 100 1 301

ma kunskaper när det gäller att förstå och tala språket. Förklaringen torde ligga i att i och med att man i skolan har läroböcker på svenska (som man förmodligen läser med varierande framgång) så anser man sig kunna läsa en bok på svenska. De som ej går i skolan däremot, främst gruppen 17—19 år, skulle då ej ha besvarat frågan mot denna bakgrund utan förmodligen relaterat frågan till böcker i allmänhet.

För samtliga åldersklasser tycks steget mellan förstå svenska tämligen bra och för- stå svenska hjälpligt vara större än mellan förstå svenska obehindrat och förstå svens- ka tärnligen bra. Det tycks även gälla för hur man talar resp. skriver svenska.

Slutligen ger tabell 4.22 ej någon indi- kation på att respondenterna har överskat- tat sina eller sina barns förmåga att förstå,

tala och skriva svenska. Om man antar att uppgifterna om läsförmågan är riktiga skul- le detta i så fall ha resulterat i att man i uppseendeväckande låg grad skulle ha kun- nat läsa en bok på svenska då man hade god förmåga att förstå, tala och skriva.

4.5.6. Kunskaper i finska och förmåga att läsa bok på finska

Även för finskan finner man samma ord- ning mellan funktionerna förstå, tala och skriva, vilket bl. a. framgår av tabell 4.23.

Av samma skäl som för tabell 4.22 är gruppen uppgift saknas utelämnad för rad- variabeln i tabell 4.23.

Liksom för svenska språket tycks skill- naden för samtliga funktioner och ålders- klasser mellan obehindrat och tämligen bra

vara mindre än mellan tämligen bra och hjälpligt.

Den stora skillnaden mellan tabellerna 4.22 och 4.23 är att för samma nivå vad gäller förmåga att förstå och tala, man i betydligt mindre utsträckning kan läsa en bok på finska än man kan läsa en bok på svenska. Exempel på detta är åldersgrup- pen 10—12 år: Samtliga de som obehindrat förstår svenska kan även läsa en svensk bok, under det att enbart ca 60 av dem som obehindrat förstår finska kan läsa en finsk bok. Ett annat exempel är gruppen 17—19 år där omkring 87 % av dem som uppger sig tala svenska tämligen bra även läser bok på svenska, medan motsvarande andel för finska språket är ca 57 %. Denna skill- nad är störst för grundskoleelevema vars höga procentandel med förmåga att läsa bok på svenska beror på att man läser enbart svenska läroböcker i skolan. En bidragande orsak till skillnaden mellan åldersgrupperna torde även vara att de äldsta individerna i större utsträckning än de yngre har gått i skola i Finland och där lärt sig läsa. De som flyttat till Sverige i förskoleåldern har till stor del hunnit lära sig att förstå och tala finska och i stor utsträckning bibehållit dessa kunskaper under vistelsen i Sverige. De har dock aldrig haft tillfälle att lära sig läsa finska och förmodligen i ännu mindre grad lärt sig skriva det. Någon skillnad mellan språken för sambandet förmåga att skriva och förmåga att läsa en bok uppträ-

der inte för nivåerna obehindrat och täm ligen bra. Däremot tycks för alternativet skriva hjälpligt en större andel kunna läsa bok på svenska än på finska. En möjlig förklaring till detta kan vara en skillnad i det mönster enligt vilket man har lärt sig de två språken. Om kunskaperna i finska i huvudsak har erhållits i Finland och i för— skoleåldern har man därigenom aldrig meto- diskt inom skolans ram lärt sig att läsa el- ler skriva finska. Dock har man efter flytt— ningen till Sverige, om tex finska språket fortfarande är det dominerande i hemmet, erhållit viss förmåga att både skriva och läsa finska. Man kanske dock ej i så myc— ket större utsträckning har lärt sig att läsa än att skriva. Svenska däremot har man lärt sig från början i svensk skola där man först lär sig att läsa och sedan att skriva.

4.6 Nuvarande sysselsättning och skolut— bildning i Sverige

4.6.1. Inledning

De återstående avsnitten i detta kapitel skall ägnas åt samband mellan variabler tillhö- rande olika undergrupper inom huvudgrup- pen >>nuvarande förhållanden». I detta av- snitt behandlas först sysselsättningsvariabeln mot svårighet att följa undervisningen i svensk skola på grund av bristande kunska- per i svenska och angivet behov av tvåsprå— kig lärare.

Tabell 4.24. Individer som går eller har gått i skola i Sverige. Redovisade efter angivna svårig— heter i skolarbetet. Särredovisning efter sysselsättning. I procent.

Har Ni eller har Ni haft svårigheter att följa med undervisningen i svensk skola p g a

. . Antal popu— bristande kunskaper ! svenska? ] ati ons— Sysselsättning Ja Nej Uppg saknas Summa individer Grundskola 25 69 6 100 19 712 Realskola 39 61 0 100 284 Gymnasium 18 81 1 100 437 Fackskola 21 75 4 100 245 Yrkesskola 35 63 2 100 716 Annan utbildning 23 74 3 100 499 Yrkesverksam 42 55 3 100 1 876 Utan sysselsättning 39 60 1 100 509 Uppgift saknas 2 4 94 100 1 322 Totalt 25 65 10 100 25 600 50 SOU 1970: 44

4.6.2. Sysselsättning och svårigheter i skolarbetet

Tabell 4.24 är en samkörning av svaren på frågorna 10 och 22. Vid tabellens tolk- ning måste man hålla i minnet att svaren på fråga 10 motsvarar den aktuella sysselsätt- ningen vid undersökningstillfället under det att de angivna svårigheterna i fråga 22 kan vara av såväl aktuell art som att hänföra till något eller några år tillbaka i tiden.

Största andelen personer med svårigheter i skolarbetet återfinns bland de kategorier som ej går i skolan. En närliggande grupp utgör realskoleeleverna. Skillnaden för den— na grupp gentemot övriga skolformer är signifikant. Även yrkesskoleeleverna är en grupp med stora svårigheter.

4.6.3. Sysselsättning och behov av tvåsprå- kig lärare

En samkörning av sysselsättningen och sva- ren på fråga 2 ger resultat vilka redovisas i tabell 4.25.

Det nuvarande behovet av tvåspråkig lä- rare i skolan tycks vara störst i grundsko- lan; dock har ej fler än omkring 7 % an- mält ett dylikt behov. När det gäller tidi- gare behov tycks detta ha varit störst, för- utom för nuvarande realskoleelever, för dem som nu går i yrkesskola samt för dem

som är yrkesverksamma resp. är utan sys- selsättning. Gymnasieelevema har i minst utsträckning ansett sig tidigare ha varit i behov av tvåspråkig lärare.

4.7. Sysselsättning och nuvarande språkmiljö

De som går i gymnasium talar i störst ut- sträckning enbart svenska med sina när- maste, vilket bl. a. framgår av tabell 4.26.

Observera att flickskoleelever och stude- rande vid universitet ej ingår i tabellen enär dessa redovisningsgrupper är alltför små för att ge meningsfyllda resultat.

Tabellen visar vidare att realskoleeleverna i större omfattning än elever i andra skol- former talar finska hemma. De största an- delarna i finsktalande hemmiljö återfinns bland de grupper som ej går i skolan; om- kring 45 % av dem som är utan sysselsätt- ning talar enbart finska med sina närmaste.

4.8. Sysselsättning och nuvarande språk- kunskaper

I avsnitt 4.5.2 förmodades skolan ha en po- sitiv inverkan då det gällde individernas förmåga att förstå, tala och skriva svenska. Detta förhållande framgår direkt av tabell 4.27.

Svenskan behärskas bäst av gymnasie- och fackskoleeleverna, vilka förmodligen

Tabell 4.25. Individer som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter angivet behov av tvåspråkig lärare. Särredovisning efter sysselsättning. I procent.

Anser Ni att Ni (barnet) för närvarande behöver eller tidigare skulle ha behövt hjälp i skolarbetet av lärare som kan tala både finska och svenska? Ja, för Ej nu,

Antal popu-

Vet lations-

Uppg

Sysselsättning närv. men tid. Nej ej sakn Summa individer Grundskola 7 23 63 5 2 100 19 712 Realskola 0 45 52 3 0 100 284 Gymnasium 0 19 79 0 2 100 437 Fackskola 0 27 70 2 1 100 245 Yrkesskola 2 39 56 3 0 100 716 Annan utbildning 5 22 69 3 1 100 499 Yrkesverksam 0 38 56 5 1 100 1 876 Utan sysselsättning 1 37 56 6 0 100 509 Uppgift saknas 0 1 4 0 95 100 1 322 Totalt 6 24 61 4 5 100 25 600

Tabell 4.26. Populationen redovisad efter språk med närmaste. Särredovisning efter sysselsätt- ning. I procent.

Lika mycket Antal popu-

Syssel— Endast Mest Endast Mest svenska och Uppg lations- sättning svenska svenska finska finska finska sakn Summa individer Ännu ej börjat i skolan 33 4 35 17 11 0 100 11 851 Förskola 34 6 21 18 20 1 100 1 828 Grundskola 32 11 16 18 22 1 100 19 729 Realskola 25 6 20 26 23 0 100 282 Gymnasium 43 10 10 19 18 0 100 437 Fackskola 38 14 12 10 26 0 100 253 Yrkesskola 29 7 1 8 21 25 0 100 718 Annan utbildning 42 11 16 12 19 0 100 647 Yrkesverksam 23 7 39 15 15 1 100 3 227 Utan syssel- sättning 24 7 45 7 17 0 100 711 Uppgift saknas 1 1 1 0 2 95 100 1 338

Totalt 31 8 24 17 17 3 100 41 126

är de som har tillbringat längsta tiden i svensk skola. Men det kan även vara så att till dessa skolformer söker sig i första hand de populationsindivider som bäst behärskar svenska språket och därigenom även klarar av skolarbetet bäst. Yrkesskoleelevema har något lägre kunskaper i svenska under det att de yrkesverksamma i betydligt mindre omfattning klarar av svenska språket. Allra sämst ställt med förmågan att tala svenska bland de äldre barnen tycks det vara bland dem som är utan sysselsättning en grupp in- om vilken omkring 35 % inte talar bättre än hjälpligt.

I de föregående tabellerna, vid samkör-

ning med svårigheter i skolarbetet, behov av tvåspråkig lärare samt språk med när- maste, har gruppen realskoleelever uppträtt som mer finskspråkiga än grundskoleelever- na. I tabell 4.27 däremot kan man inte fin— na denna skillnad, dvs. grundskole- och real- skoleelever äger ungefär samma förmåga att tala svenska.

Motsvarande mönster uppträder vid sam- körning av sysselsättning och förmåga att skriva svenska (se tabell 4.28).

För skrivkunskaperna i svenska uppträ- der dessutom en viss skillnad mellan gym- nasiet och fackskolan. Gymnasieelevema har en något bättre förmåga att skriva än

Tabell 4.27. Populationen redovisad efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter nu— varande sysselsättning. I procent.

Talar svenska

Antal popu-

Syssel- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- sättning hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Ännu ej börjat i skolan 39 16 22 21 2 100 11 851 Förskola 56 22 14 7 1 100 1 828 Grundskola 76 16 6 1 1 100 19 729 Realskola 77 20 3 O 0 100 282 Gymnasium 97 2 0 0 1 100 437 Fackskola 96 2 2 O 0 100 253 Yrkesskola 83 15 2 0 0 100 718 Annan utbildning 82 7 8 3 0 100 647 Yrkesverksam 53 18 18 10 1 100 3 227 Utan sysselsättning 51 14 19 16 0 100 711 Uppgift saknas 5 2 0 0 93 100 1 338

Totalt 61 16 11 8 4 100 41 126 52 SOU 1970: 44

Tabell 4.28. Populationen redovisad efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter sysselsättning. I procent.

Skriver svenska

Antal popu- Obe— Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations-

Sysselsättning hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Grundskola 57 20 10 9 4 100 19 729 Realskola 68 21 11 0 0 100 282 Gymnasium 96 3 0 0 1 100 437 Fackskola 91 7 2 0 0 100 253 Yrkesskola 72 20 7 1 0 100 718 Annan utbildning 74 9 7 10 0 100 647 Yrkesverksam 46 1 5 1 6 22 1 100 3 227 Utan sysselsättning 44 14 14 28 0 100 711 Uppgift saknas 3 2 0 1 94 100 1 338

Totalt 55 18 10 10 7 100 27 342 fackskoleeleverna.

För kunskaper i finska språket väntar man sig nu det omvända förhållandet, dvs. att icke skolelever skall ha bättre kunskaper i finska än skolelever. Detta bekräftas av tabellerna 4.29 och 4.30.

För funktionen tala finska och ännu tyd- ligare för skriva finska uppvisar grupperna utanför skolan en betydligt större andel som anser sig behärska detta obehindrat. Över 40 % av eleverna kan inte alls skriva finska och endast omkring 60 % kan tala språket bättre än hjälpligt. Intressant är vi- dare att konstatera att realskoleeleverna har bättre kunskaper i finska än övriga elever, under det att man som tidigare konstaterats har ungefär samma svenskkunskaper.

4.9. Skolförhållanden och språkmiljö

I avsnitt 4.3 har tidigare de frågor som be- rörde skolans åtgärder för att undanröja elevens svårigheter presenterats. Där be- handlades även dessa frågor i samband med redovisat behov av tvåspråkig lärare. I detta och det följande avsnittet skall nu dessa åt- gärder relateras dels mot elevens språkmiljö och dels mot elevens språkkunskaper. Här kommer även redovisade svårigheter i vissa ämnen i samband med språkmiljö och språkkunskaper att behandlas. Populationen begränsas sålunda återigen till enbart dem som har uppgivit sig ha eller ha haft svå- righeter med skolarbetet på grund av bris- tande kunskaper i svenska. Huvudparten av

Tabell 4.29. Populationen redovisad efter förmåga att tala finska. Särredovisning efter syssel- sättning. I procent.

Talar finska Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Sysselsättning: hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Ännu ej börjat skolan 50 12 5 32 1 100 11 851 Förskola 50 13 5 32 0 100 1 828 Grundskola 41 21 11 27 0 100 19 729 Realskola 54 17 10 9 0 100 282 Gymnasium 34 22 14 30 0 100 437 Fackskola 34 27 14 25 0 100 253 Yrkesskola 41 25 1 1 22 1 100 718 Annan utbildning 33 27 9 29 2 100 647 Yrkesverksam 68 11 5 16 0 100 3 227 Utan sysselsättning 64 9 6 19 2 100 711 Uppgift saknas 3 1 0 1 95 100 1 338 Totalt 45 16 8 27 4 100 41 126 SOU 1970: 44 53

Tabell 4.30. Populationen redovisad efter förmåga att skriva önska. Särredovisning efter nu- varande sysselsättning. I procent.

Skriver önska Antal popu- Obe— Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Sysselsåttning hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Grundskola 7 7 21 63 2 100 19 729 Realskola 35 8 22 35 0 100 282 Gymnasium 17 22 18 43 0 100 437 Fackskola 25 9 21 43 2 100 253 Yrkesskola 22 13 22 42 1 100 718 Annan utbildning 19 11 26 43 1 100 647 Yrkesverksam 54 9 13 24 0 100 3 227 Utan sysselsättning 55 9 6 29 1 100 711 Uppgift saknas 1 0 1 3 95 100 1 338

Totalt 15 7 19 53 6 100 27 342

populationen kommer således att innehålla helt eller huvudsakligen finsktalande (se ta- bellerna 4.31—33).

Någon stor skillnad med avseende på språkmiljö i hemmet existerar inte för den grupp individer som får hjälp i skolan av tvåspråkig lärare och den grupp som inte får det. Av dem som nu får hjälp domine— rar finskan hemma i 86 % under det att motsvarande andel för dem som ej får hjälp är 73 %. Skillnaden är dock signifikant.

För erhållen stödundervisning däremot existerar inte detta samband. Deltagandet i stödundervisning tycks sålunda vara obero- ende av språkmiljön i hemmet bland dem som har eller har haft svårigheter i skol- arbetet på grund av bristande svenskkun- skaper, vilket tabell 4.32 visar:

Något samband mellan »att gå 1 hjälp- klass» resp. kvarsittning och språk med när- maste tycks heller inte finnas.

Däremot är som väntat sambandet tyd- ligt mellan svårigheter att följa undervis- ningen i svenska och språk med närmaste, vilket framgår av tabell 4.33.

Då grupperna >>uppgift saknas» är myc- ket små för denna kategori är de också ute— slutna.

Om man först ser på gruppen elever med svårighet att följa undervisning i svenska i sin helhet finner man att dessa elever i be- tydande utsträckning kommer från finsk- språkiga hem. I omkring 70 % av hemmen dominerar finskan medan motsvarande an- del för hela populationen är 15 %. Vidare har över 90 % av dem som anser att svå- righeterna beror på bristande kunskaper i svenska finskspråkig hemmiljö mot enbart ca 30 % för dem som inte anser detta.

Gruppen som är tveksam om orsaken till svårigheterna har dock i närmare 70 % av fallen finskspråkiga hem. Det bör även ob-

Tabell 4.3]. Populationsindivider med svårigheter i skolan p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter språk med närmaste. Särredovisning efter erhållen hjälp av tvåspråkig lärare. I procent. Antal Hjälp av Lika mycket popu- tvåspråkig Endast Mest Endast Mest svenska och Uppg lations- lärare svenska svenska önska önska önska sakn Summa individer För närvarande 0 1 56 30 13 0 100 307 Tidigare 1 6 42 31 20 0 100 1 712 Varken nu eller tidigare 2 9 34 29 26 0 100 4 345 Uppgift saknas 11 8 28 26 23 4 100 231

Totalt 2 8 37 29 24 0 100 6 595 54 SOU 1970: 44

Tabell 4.32. Populationsindivider med svårigheter p g a bristande kunskaper i svenska redo- visade efter språk med närmaste. Särredovisning efter erhållen stödundervisning.

Antal Deltager i Lika mycket popu— stödunder- Endast Mest Endast Mest svenska och Uppg lations- visning svenska svenska önska önska finska saknas Summa individer För närvarande 2 3 46 28 20 1 100 655 Tidigare 2 9 32 32 25 0 100 2 448 Varken nu eller tidigare 2 7 40 28 23 0 100 3 161 Uppgift saknas 7 4 38 28 23 0 100 323

Totalt 2 8 37 29 24 0 100 6 587

Tabell 4.33. Populationsindivider med svårigheter att följa undervisningen i svenska redovisade efter språk med närmaste. Särredovisning efter orsak till svårigheterna. I procent.*

Svårigheterna beror på Lika mycket Antal popu- bristande kunskaper i Endast Mest Endast Mest svenska och lations- svenska svenska svenska önska önska finska Summa individer Ja 0 1 64 29 6 100 1 095 Nej 47 10 17 12 14 100 176 Vet ej 2 10 36 33 19 100 253

Totalt 7 5 52 26 10 100 1 524

* Då grupperna »uppgift saknas» är mycket små för denna kategori är de också uteslutna.

T abc/1 4.34. Individer som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter ålder och svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska. I procent.

Talar svenska Antal popu— Svårigheteri Obe— Täml Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder skolan hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Ja 23 39 30 6 2 100 1 902 6—9 år Nej 83 13 2 0 2 100 5 658 Uppgift saknas 39 19 6 1 35 100 1 216 Samtliga 64 19 9 2 6 100 8 776 Ja 50 37 11 1 1 100 1 816 10—12 år Nej 94 4 1 0 1 100 4 575 Uppgift saknas 60 14 3 0 23 100 493 Samtliga 80 13 4 0 3 100 6 884 Ja 51 39 9 0 1 100 1 848 13—16 år Nej 95 4 0 0 1 100 4 523 Uppgift saknas 46 3 0 0 51 100 257 Samtliga 80 14 3 0 3 100 6 628 Ja 62 27 9 1 1 100 1 024 17—19 år Nej 94 3 0 1 2 100 1 918 Uppgift saknas 10 6 3 2 79 100 402 Samtliga 74 11 3 1 11 100 3 344 Totalt 74 15 5 1 5 100 25 632 SOU 1970: 44 55

Tabell 4.35. Individer som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter ålder och svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska. I procent.

Skriver svenska

Antal popu- Svårigheter i Obe- Täml Hjälp- Inte Uppg lations— Ålder skolan hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Ja 9 25 28 35 3 100 1 902 6—9 år Nej 46 19 10 18 7 100 5 658 Uppgift saknas 16 13 8 22 41 100 1 216 Samtliga 34 19 14 22 11 100 8 776 Ja 30 47 21 1 1 100 1 816 10—12 år Nej 86 11 2 0 1 100 4 575 Uppgift saknas 50 19 8 0 23 100 493 Samtliga 68 21 8 0 3 100 6 884 Ja 38 42 18 1 1 100 1 848 13—16 år Nej 90 8 1 0 1 100 4 523 Uppgift saknas 37 7 3 2 51 100 257 Samtliga 74 17 5 1 3 100 6 628 Ja 45 34 14 7 0 100 1 024 17—19 år Nej 92 5 1 2 0 100 1 918 Uppgift saknas 10 0 6 5 79 100 402 Samtliga 68 13 5 4 10 100 3 344 Totalt 58 18 9 8 7 100 25 632

serveras att samtliga grupper vare sig man uppger att språkproblemet är orsaken till svårigheterna med svenskundervisningen el- ler ej i avsevärt högre grad talar finska med sina närmaste än populationen i sin helhet.

4.10. Skolförhållanden och språkkunskaper

4.10.1. Allmänna skolsvårigheter och språk- kunskaper

Ett entydigt samband för samtliga ålders- klasser finns mellan frågan om man har el- ler har haft svårigheter att följa undervis- ningen i svensk skola och nuvarande kun- skaper i svenska. Detta speglas av tabeller- na 4.34 och 4.35, som omfattar samt— liga populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige.

I stort sett dubbelt så stor andel talar resp. skriver svenska obehindrat av dem som inte har haft några svårigheter i sko- lan jämfört med dem som har haft svårig- heter. Mest markant är skillnaden i språk- kunskaper för elever i grundskolans lågsta- dium där över en tredjedel av dem som har svårigheter enbart talar på sin höjd hjälplig svenska, under det att nästan samtliga av

dem som ej har redovisat några svårigheter talar svenska åtminstone tämligen bra. I grundskolans mellan- och högstadium talas svenska enbart hjälpligt av ca 10 % av ele- ver med skolsvårigheter och 20 % av dessa kan blott skriva svenska hjälpligt. Man kan förmoda att de elever som både talar och skriver svenska obehindrat men trots det redovisar svårigheter i skolarbetet på grund av bristande kunskaper i svenska avser svå- righeter som de hade längre tillbaka i tiden.

Sambandet är det motsatta för kunskaper i finska, dvs. ju större svårigheter i skolan på grund av bristande kunskaper i svenska desto bättre kunskaper i finska (se tabell 4.36).

Det bör observeras att någon procent av dem som har eller har haft skolsvårigheter på grund av bristande kunskaper i svenska inte alls kan tala finska. Dessa kan vara elever vars modersmål utgörs av ett tredje språk. En annan tänkbar förklaring är att finlandssvenska dialekter inverkar såtillvida att elever som ej talar finska ändå kan få svårigheter i skolarbetet på grund av svå- righeter med det rikssvenska språket. Men det kan även vara så att det finns en viss,

Tabell 4.36. Individer som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter förmåga att tala önska. Särredovisning efter ålder och svårigheter i skolarbetet p ga bristande kunskaper i svenska. I procent.

Talar önska Antal popu- Svårigheteri Obe- Täml Hjålp- Inte Uppg lations- Ålder skolan hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Ja 81 12 5 1 1 100 1 902 6—9 år Nej 33 16 13 38 0 100 5 658 Uppgift saknas 37 13 8 8 34 100 1 216 Samtliga 44 15 10 26 5 100 8 776 Ja 69 21 7 2 1 100 1 816 10—12 år Nej 26 23 12 38 1 100 4 575 Uppgift saknas 34 20 7 16 23 100 493 Samtliga 38 22 10 27 3 100 6 884 Ja 77 18 4 1 0 100 1 848 13—16 år Nej 23 26 14 37 0 100 4 523 Uppgift saknas 24 14 5 8 49 100 257 Samtliga 38 23 11 26 2 100 6 628 Ja 76 20 2 2 0 100 1 024 17—19 år Nej 29 23 12 35 1 100 1 918 Uppgift saknas 15 4 0 1 80 100 402 Samtliga 41 20 8 21 10 100 3 344 Totalt 41 20 10 25 4 100 25 632

ehuru kanske obetydlig tendens att skylla sina svårigheter i skolarbetet på bristande svenskkunskaper. Detta torde dock inte på

något avgörande sätt förändra den bild av sambandet mellan skolsvårigheter och språk- kunskaper som ges av tabellerna 434—437.

Tabell 4.37. Individer som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter förmåga att skriva önska. Särredovisning efter ålder och svårigheter i skolarbetet p ga bristande kunskaper i svenska. I procent.

Skriver önska Antal popu- Svårigheter i Obe- Täml Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder skolan hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Ja 5 7 24 62 2 100 1 902 6—9 år Nej 1 3 13 81 2 100 5 658 Uppgift saknas 1 5 9 48 37 100 1 216 Samtliga 2 4 15 72 7 100 8 776 Ja 17 13 34 35 1 100 1 816 10—12 år Nej 3 5 22 68 2 100 4 575 Uppgift saknas 3 5 24 45 23 100 493 Samtliga 7 7 25 58 3 100 6 884 Ja 50 15 19 15 1 100 1 848 13—16 år Nej 6 9 23 62 0 100 4 523 Uppgift saknas 9 7 8 27 49 100 257 Samtliga 19 11 21 47 2 100 6 628 Ja 54 15 20 11 0 100 1 024 17—19 år Nej 12 13 22 52 1 100 1918 Uppgift saknas 10 3 3 5 79 100 402 Samtliga 25 13 19 33 10 100 3 344 Totalt 10 8 20 57 5 100 25 632 SOU 1970: 44 57

Tabell 4.38. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p ga bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter erhållen hjälp av två- språkig lärare. 1 procent.

Talar svenska

Antal popu-

Hjälp av tvåspråkig Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- lärare hindrat bra ligt alls sakn Summa individer För närvarande 14 33 41 9 3 100 307 Tidigare 42 41 15 2 0 100 1 712 Varken nu eller tidigare 48 35 14 2 1 100 4 345 Uppgift saknas 28 30 30 8 4 100 231

Totalt 44 36 16 3 1 100 6 595

4.10.2. Skolans stödåtgärder och språkkun- skaper

För de elever som enligt ovan har eller har haft svårigheter i svensk skola på grund av språket skall nu studeras om grupper som erhållit resp. inte erhållit olika form av hjälp skiljer sig med avseende på kunskaper i svenska och finska. Urvalets storlek till- låter därvid inte någon uppdelning på olika åldersklasser.

Tvåspråkig lärare och språkkunskaper

Först skall konstateras att elever som för närvarande får hjälp i skolarbetet av två- språkig lärare har sämre förmåga att både tala och skriva svenska än gruppen i övrigt (se tabell 4.38). Dessutom tycks de som tidi- gare har fått dylik hjälp och de som aldrig har fått det ha ungefär samma kunskaper i svenska.

Vidare uppger sig ca 10 % av dem som för närvarande får hjälp tala och skriva

svenska obehindrat. Samtidigt tycks det vara drygt 15 % av dem som varken nu eller tidigare har fått hjälp som enbart kan tala svenska hjälpligt, och de har förmodligen även mycket begränsad förmåga att skriva svenska. Detta framgår dock ej direkt av tabell 4.39 eftersom denna även omfattar barn som nyligen har börjat i grundskolans årskurs 1 och ej alls ännu lärt sig skriva.

Någon stor skillnad när det gäller för- mågan att tala finska mellan gruppen som får eller tidigare har fått hjälp av tvåsprå- kig lärare och dem som inte får eller har fått detta, finns inte. Det är dock en signi- fikant större andel av den förstnämnda grup- pen som talar svenska obehindrat (se tabell 4.40).

Vad beträffar funktionen skriva finska tycks de som tidigare har fått hjälp av två- språkig lärare i större utsträckning behärska detta än både de som nu får hjälp och de som aldrig har fått det. Detta torde bero på flera förhållanden. De som tidigare fått hjälp återfinns i högre grad i de högre ål-

Tabell 4.39. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p ga bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter erhållen hjälp av två- språkig lärare. I procent.

Skriver svenska

Antal popu-

Hjälp av tvåspråkig Obe— Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- lärare hindrat bra ligt alls sakn Summa individer För närvarande 9 24 30 36 1 100 307 Tidigare 27 46 22 4 1 100 1 712 Varken nu eller tidigare 31 35 19 13 2 100 4 345 Uppgift saknas 13 19 39 23 6 100 231

Totalt 28 37 21 12 2 100 6 595 58 SOU 1970: 44

Tabell 4.40. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p ga bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att tala finska. Särredovisning efter erhållen hjälp av två- språkig lärare. I procent.

Talar finska

Antal popu—

Hjälp av tvåspråkig Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- lårare hindrat bra ligt alls sakn Summa individer För närvarande 86 11 1 0 2 100 307 Tidigare 84 14 2 O 0 100 1 712 Varken nu eller tidigare 72 19 6 2 1 100 4 345 Uppgift saknas 62 17 7 8 6 100 231

Totalt 76 17 5 l 1 100 6 595

Tabell 4.41. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att skriva finska. Särredovisning efter erhållen hjälp av två- språkig lärare. I procent.

Skriver finska

Antal popu-

Hjälp av tvåspråkig Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- lärare hindrat bra ligt alls sakn Summa individer För närvarande 25 11 19 44 1 100 307 Tidigare 48 13 22 17 0 100 1 712 Varken nu eller tidigare 21 12 27 39 1 100 4 345 Uppgift saknas 9 13 23 51 4 100 231

Totalt 28 12 25 34 1 100 6 595

Tabell 4.42. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter deltagande i stödunder- visning. I procent.

Talar svenska

Antal popu—

Deltager i stödunder— Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- visning hindrat bra ligt alls sakn Summa individer För närvarande 20 40 35 4 1 100 655 Tidigare 49 40 10 0 1 100 2 448 Varken nu eller tidigare 46 34 16 3 1 100 3 161 Uppgift saknas 35 26 26 13 0 100 323

Totalt 44 36 16 3 1 100 6 587

Tabell 4.43. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter deltagande i stöd— undervisning. I procent.

Skriver svenska

Antal popu-

Deltager i stödunder— Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- visning hindrat bra ligt alls sakn Summa individer För närvarande 7 30 33 29 1 100 655 Tidigare 27 48 22 2 1 100 2 448 Varken nu eller tidigare 34 32 17 15 2 100 3 161 Uppgift saknas 22 21 30 26 1 100 323

Totalt 28 37 21 12 2 100 6 587

Tabell 4.44. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p ga bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att tala finska. Särredovisning efter deltagande i stödunder- visning. I procent.

Talar finska

Antal popu-

Deltager i stödunder- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- visning hindrat bra ligt alls sakn Summa individer För närvarande 73 21 3 2 1 100 655 Tidigare 78 16 5 1 0 100 2 448 Varken nu eller tidigare 75 18 5 l 1 100 3 161 Uppgift saknas 74 12 5 6 3 100 323

Totalt 76 17 5 1 1 100 6 587

dersgruppema av den population — domine- rad av finskspråkiga — som redovisat skol- svårigheter på grund av bristande kunskaper i svenska. De som nu får hjälp återfinns till stor del i de lägre åldersgrupperna som trots finskspråkighet ännu ej lärt sig skriva obehindrat (se tabell 4.41).

Stödundervisning och språkkunskaper

Sambandet för kunskaper i svenska och del- tagande i stödundervisning är mycket lik- artat det mellan svenskkunskaper och hjälp av tvåspråkig lärare (se tabell 4.42 och 4.43).

Av dem som redovisat skolsvårigheter på grund av bristande kunskaper i svenska och som nu deltar i stödundervisning talar ca 20 % svenska obehindrat medan omkring hälften gör det av dem som tidigare har fått stödundervisning. Denna skillnad i språk- kunskaper behöver inte enbart vara en posi— tiv effekt av själva stödundervisningen. Det är t. ex. troligt att de som tidigare har fått stödundervisning har gått längre tid i skola

i Sverige än de som nu får stödundervisning. En förhållandevis stor del av dem som inte har svarat på frågan om deltagande i stödundervisning talar och skriver svenska hjälpligt eller inte alls. Detta torde innebära att tabellerna för dem som varken nu eller tidigare har fått stödundervisning ger en viss underskattning av andelen individer, som talar och skriver svenska på sin höjd hjälpligt. Detta förhållande förstärker in- trycket av att de som aldrig har deltagit i stödundervisning har något sämre kunska- per i svenska än de som tidigare har fått sådan undervisning. Men även denna skill- nad kan bero på att den sistnämnda grup- pen har tillbringat längre tid i svensk skola. Än en gång erinras om att samtliga indivi- der i ovanstående tabeller har sagt sig ha eller ha haft svårigheter i skolarbetet på grund av bristande kunskaper i svenska. Tabellerna 4.44 och 4.45 ger inte någon signifikant skillnad med avseende på kun- skaper i finska för de grupper av elever som deltar eller har deltagit i stödunder-

Tabell 4.45. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p ga bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att skriva finska. Särredovisning efter deltagande i stödunder— visning. I procent.

Skriver finska Antal popu-

Deltager i stödunder- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- visning hindrat bra ligt alls sakn Summa individer För närvarande 17 8 24 50 1 100 655 Tidigare 36 15 24 24 1 100 2 448 Varken nu eller tidigare 25 11 26 37 1 100 3 161 Uppgift saknas 24 11 23 42 0 100 323

Totalt 28 12 25 34 1 100 6 587 60 SOU 1970: 44—

Tabell 4.46. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p ga bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter huruvida man går i hjälpklass eller ej. I procent.

Talar svenska

Antal popu— Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations—

Går i hjälpklass hindrat bra ligt alls sakn Summa individer För närvarande 30 45 22 3 0 100 401 Tidigare 59 31 9 0 1 100 672 Varken nu eller tidigare 43 37 16 3 1 100 5 308 Uppgift saknas 34 30 23 9 4 100 206

Totalt 44 36 16 3 1 100 6 587

visning och den grupp som ej har gjort det. Ett undantag utgör de som nu får stödun- dervisning vad beträffar förmågan att skriva finska; dessa elever har sämre förmåga i detta avseende än övriga. Detta förklaras dock av att även stödundervisningen till största delen förekommer på grundskolans lågstadium, vilket visades i avsnitt 4.3.3, varför den grupp som nu får stödundervis- ning till stor del omfattar yngre barn som nyligen har börjat skolan.

H jälpklass och språkkunskaper Även sambandet »går eller har gått i hjälp- klass» och språkkunskaper är av den art som ovan redovisats för skolans övriga stödåt- gärder: De som nu går i hjälpklass har sämre kunskaper i svenska än den övriga gruppen av dem som har eller har haft svå- righeter i skolarbetet på grund av bristande kunskaper i svenska. De bästa kunskaperna i denna grupp har de elever som tidigare gått i hjälpklass.

I avsnitt 4.34 har det konstaterats att en

större andel av populationens elever som har angivit att de har eller har haft skol- svårigheter på grund av bristande kunska- per i svenska går i hjälpklass än övriga ele- ver i Sveriges grundskolor. Tabellerna 4.46 och 4.47 ger belägg för att en väsentlig för- klaring till detta är dessa elevers bristande kunskaper i svenska. Tyvärr har ej en mot- svarande tabell för hela populationen tagits fram.

De elever som för närvarande går i hjälp- klass avviker inte markant från gruppen i dess helhet vad beträffar kunskaperna i finska. Däremot uppträder gruppen som ald— rig har gått i hjälpklass annorlunda i jämfö- relse med dem som aldrig har fått hjälp av tvåspråkig lärare och dem som aldrig har fått stödundervisning (jämför tabellerna 4.41, 4.45 och 4.49). De som aldrig har gått i hjälpklass har de bästa kunskaperna i finska, ett förhållande som ej gällde för stödåtgärdema hjälp av tvåspråkig lärare och stödundervisning, där grupperna >>tidi— gare» hade de bästa finskkunskaperna.

Tabell 4.47. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p ga bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter huruvida man går i hjälpklass eller ej. I procent.

Skriver svenska

Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations— Går i hjälpklass hindrat bra ligt alls sakn Summa individer För närvarande 14 28 37 19 2 100 401 Tidigare 36 36 24 3 1 100 672 Varken nu eller tidigare 29 39 19 12 1 100 5 308 Uppgift saknas 19 21 32 19 9 100 206 Totalt 28 37 21 12 2 100 6 587 SOU 1970: 44 61

Tabell 4.48. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p ga bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att tala finska. Särredovisning efter huruvida man går i hjälp- klass eller ej. I procent.

Talar finska Antal popu- _ Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations-

Går 1 hjälpklass hindrat bra ligt alls sakn Summa individer För närvarande 71 23 4 2 0 100 401 Tidigare 64 23 8 4 1 100 672 Varken nu eller tidigare 79 16 4 l 0 100 5 308 Uppgift saknas 60 19 6 4 11 100 206

Totalt 76 17 5 1 1 100 6 587

4.10.3. Svårigheter i vissa ämnen och språk- kunskaper

I detta avsnitt skall först sambanden mellan av respondenterna angivna svårigheter att följa undervisningen i vissa ämnen å ena si- dan och kunskaper i svenska och finska å andra sidan redovisas. I nästa avsnitt går vi vidare och studerar sambandet mellan den angivna orsaken (bristande kunskaper i svenska) till dessa svårigheter och språkkun- skapema.

För varje åldersgrupp och för varje ämne har de grupper av elever som uppger sig ha svårigheter i det enskilda ämnet sämre för- måga att tala svenska än övriga elever i po- pulationen. Detta gäller även för matema- tik, även om eleverna med svårigheter i detta ämne kommer närmast övriga popu- lationen vad gäller förmågan att tala svens- ka. Även i övrigt tycks samma ordning mel— lan ämnena gälla beträffande graden av förklaring av svårigheterna utifrån bristan- de svenskkunskaper som konstaterades i av-

snitt 4.3.6. I tabell 4.6 i detta avsnitt redo- visades populationsindividernas egen upp- fattning om orsaken till sina svårigheter vil— ken sålunda verifieras av tabell 4.50. I den senare tabellen finner man även liksom tidi- gare att de bristande kunskaperna i svenska som orsak till svårigheterna är mer domi- nant för de yngre eleverna än för de äldre. Dvs. skillnaden i förmåga att tala svenska mellan elever med svårigheter och elever utan är större för de yngre grupperna än för de äldre.

Sambandet för funktionen skriva svenska är detsamma som ovan men ännu tydligare uttalat.

Tabeller 4.52 och 4.53 beskriver samma elevers förmåga att tala resp. skriva finska.

Såsom i många tidigare tabeller är sam- bandet det omvända för kunskaper i finska och nuvarande svårigheter i enskilda ämnen. Sålunda har de elever som redovisar svårig- het i något ämne eller ämnesgrupp bättre kunskaper i finska än populationen i övrigt. Vidare återfinns den bästa förmågan att

Tabell 4.49. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att skriva finska. Särredovisning efter huruvida man har gått i hjälpklass eller ej. I procent.

Skriver finska

Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Går i hjälpklass hindrat bra ligt alls sakn Summa individer För närvarande 14 8 22 55 1 100 401 Tidigare 12 9 31 47 1 100 672 Varken nu eller tidigare 32 13 24 30 1 100 5 308 Uppgift saknas 17 8 28 38 9 100 206 Totalt 28 12 25 34 1 100 6 587 62 SOU 1970: 44

Tabell 4.50. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige och som anmält svårig- heter i vissa ämnen redovisade efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter ålder och ämnen där svårigheter förekommer. I procent.

Talar svenska

Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp— Inte Uppg lations-

Ålder hindrat bra ligt alls sakn Summa individer

Svårigheter i matematik 30 25 35 8 2 100 925 6—9 år Svårigheter i

svenska 11 31 43 13 2 100 931 Svårigheter i övr läs- ämnen 12 30 46 11 1 100 782 Samtliga 6—9 år 64 19 9 2 6 100 8 776

Svårigheter i

matematik 64 24 9 3 0 100 778

Svårigheter i

svenska 31 40 23 6 0 100 341 10—12 år Svårigheter i främ—

mande språk 50 37 12 0 1 100 528 Svårigheter i övr läsämnen 28 45 19 5 3 100 459 Samtliga 10—12 år 80 13 4 0 3 100 6 884

Svårigheter i

matematik 69 25 4 1 1 100 600 Svårigheter i svenska 28 45 23 2 2 100 204 13—16 år Svårigheter i främ-

mande språk 45 43 11 1 0 100 839 Svårigheter i övr låsämnen 38 39 22 1 0 100 279 Samtliga 13—16 år 80 14 3 0 3 100 6 628

Svårigheter i

matematik 61 23 13 3 0 100 337 Svårigheter i svenska 34 19 38 9 0 100 140 17—19 år Svårigheter i främ—

mande språk 57 25 15 2 1 100 453 Svårigheter i övr läsämnen 37 24 34 5 0 100 178 Samtliga 17—19 år 74 11 3 1 11 100 3 344

tala och skriva finska för varje åldersgrupp hos dem som har svårigheter att följa un- dervisningen i svenska. Därefter följer äm- nena i ordningen läsämnen, främmande språk och matematik, dvs. den omvända gentemot ordningen i kunskaperna i svenska.

4.10.4. Angiven orsak till svårigheterna och språkkunskaper

Frågorna angående svårigheter i enskilda ämnen var konstruerade så att de som sva- rade »ja» på upplevda problem med ämnet även skulle ange om det berodde på bris-

tande kunskaper i svenska eller ej. Tabelle- rar man nu svaren på denna b-fråga mot svaren på frågorna angående kunskaperna i svenska förväntar man sig ett starkt sam- band (se tabell 4.54).

De som har uppgivit att svårigheterna i resp. ämne beror på bristande kunskaper i svenska har ungefär samma begränsade för- måga att tala språket. En mycket liten del av dessa talar svenska obehindrat under det att huvuddelen gör det hjälpligt eller täm- ligen bra. 10—15 % av dessa uppger sig inte alls kunna tala svenska.

De elever, vars svårigheter däremot har andra orsaker än bristande svenskkunska-

Tabell 4.5]. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige och som anmält svårig- heter i vissa ämnen redovisade efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter ålder och ämnen där svårigheterna förekommer. I procent.

Skriver svenska

Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations-

Ålder hindrat bra ligt alls sakn Summa individer

Svårigheter i matematik 1 1 16 29 41 3 100 925 6—9 år Svårigheter i

svenska 3 8 26 59 4 100 931 Svårigheter i övr läsämnen ] 10 30 56 3 100 782 Samtliga 6—9 år 34 19 14 22 11 100 8 776

Svårigheter i matematik 51 24 23 2 0 100 778 Svårigheter i svenska 1 8 35 42 5 0 100 341 10—12 år Svårigheter i främ-

mande språk 24 49 25 2 0 100 528 Svårigheter i övr läsämnen 16 43 34 5 2 100 459 Samtliga 10—12 år 68 21 8 0 3 100 6 884

Svårigheter i matematik 54 25 16 1 4 100 600 Svårigheter i svenska 17 34 45 2 2 100 204 13—16 år Svårigheter i främ-

mande språk 33 41 24 1 1 100 839 Svårigheter i övr läsämnen 28 31 39 2 0 100 279 Samtliga 13—16 år 74 17 5 1 3 100 6 628

Svårigheter i matematik 48 20 19 13 0 100 337 Svårigheter i

svenska 16 12 25 47 0 100 140 17-19 år Svårigheter i främ-

mande språk 40 31 14 14 1 100 453 Svårigheter i övr läsämnen 22 19 24 35 O 100 178 Samtliga 17—19 år 68 13 5 4 10 100 3 344

per enligt deras egen bedömning, behärskar svenska i tal åtminstone tämligen bra upp till drygt 90 %. Övriga 10 % kan t. ex. få hjälp av tvåspråkig lärare varför tabell 4.54 inte behöver avslöja någon direkt felbedöm- ning från elevernas sida när det gäller or- saken till uppkomna skolsvårigheter. Gruppen >>vet ej», som sålunda är osäker på om svårigheterna med ämnet i fråga be- ror på bristande svenskkunskaper, har över— lag sämre förmåga att tala svenska än hela den del av populationen som går eller har gått i skola i Sverige (jämför tabell 4.39, avsnitt 4.10.1). Detta torde innebära att man i allmänhet har varit mycket försiktig

vid bedömningen av språksvårigheternas be- tydelse för skolarbetet i övrigt. Snarare av- slöjar detta en underskattning av den in- verkan på skolarbetet som luckorna i kun- skaperna i svenska har.

I tabell 4.55 redovisas även motsvarande samband med förmågan att skriva svenska.

Elever som uppgivit språksvårigheter som orsak till sina svårigheter i de enskilda äm- nena har mycket begränsad förmåga att skriva svenska; närmare 50 % av dessa kan inte alls skriva svenska.

Som komplettering av den språkliga bil- den skall även angiven orsak till svårigheter i vissa ämnen redovisas mot förmågan att

Tabell 4.52. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter för- måga att tala finska. Särredovisning efter ålder och angivna svårigheter i vissa ämnen. I procent.

Talar finska Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp— Inte Uppg lations-

Ålder hindrat bra ligt alls sakn Summa individer

Svårigheter i

matematik 67 17 9 7 0 100 925 6—9 år Svårigheter i

svenska 80 10 6 3 1 100 931

Svårigheter i övr

läsämnen 79 13 4 3 1 100 782 Samtliga 6—9 år 44 15 10 26 5 100 8 776

Svårigheter i matematik 47 22 10 20 1 100 778 Svårigheter i svenska 65 8 8 17 2 100 341 10—12 år Svårigheter i fråm—

mande språk 68 13 7 11 1 100 528 Svårigheter i övr läsämnen 71 12 6 8 3 100 459 Samtliga 10—12 år 38 22 10 27 3 100 6 884

Svårigheter i

matematik 40 22 16 22 0 100 600

Svårigheter i

svenska 72 17 5 6 0 100 204 13—16 år Svårigheter i fråm—

mande språk 62 19 5 13 1 100 839 Svårigheter i övr läsämnen 66 11 14 9 0 100 279 Samtliga 13—16 år 38 23 11 26 2 100 6 628

Svårigheter i

matematik 52 31 8 8 1 100 337

Svårigheter i svenska 88 9 0 3 0 100 140 17—19 år Svårigheter i fråm—

mande språk 61 21 7 11 0 100 453 Svårigheter i övr läsämnen 64 20 2 14 0 100 178 Samtliga 17—19 år 41 20 10 25 4 100 3 344

tala och skriva finska (se tabeller 4.56 och 4.57).

För varje ämne har elever vilka anger sina svårigheter bero på bristande kunska- per i svenska betydligt bättre kunskaper i finska än de som inte anger denna orsak till sina svårigheter.

Vid jämförelse med kunskaperna i finska för hela gruppen som går eller har gått i skola i Sverige (tabellerna 4.36 och 4.37 avsnitt 4.10.1) finner man att gruppen >>vet ej» i tabell 4.56 i större utsträckning be— härskar finska i tal. Däremot tycks förmå- gan att skriva finska vara densamma för de elever vars svårigheter beror på brister i

svenskkunskaper som för övriga skolelever i populationen.

4.10.5. Behov av tvåspråkig lärare och kun- skaper i svenska och finska

Nu återstår en variabel tillhörande gruppen skolförhållanden i Sverige att redovisa mot kunskaper i svenska och finska: av respon- denterna angivet behov av tvåspråkig lärare i undervisningen. Frågan om detta behov ställdes till alla dem som går eller tidigare har gått i skola i Sverige. Som kommer att framgå av tabellerna avser viss del av sva- ren ett behov som fanns tidigare (många av

Tabell 4.53. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter för- måga att skriva finska. Särredovisning efter ålder och angivna svårigheteri vissa ämnen. I

procent.* Skriver finska Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations-

Ålder hindrat bra ligt alls sakn Summa individer

Svårigheter i matematik 1 3 19 75 2 100 925 6—9 år Svårigheter i

svenska 3 4 17 75 1 100 931 Svårigheter i övr läsämnen 3 4 16 77 0 100 782 Samtliga 6—9 år 2 4 15 72 7 100 8 776

Svårigheter i

matematik 13 5 23 5 8 1 100 778 Svårigheter i svenska 24 9 1 8 46 3 100 341 10—12 år Svårigheteri övr

läsämnen 27 7 22 41 3 100 459 Samtliga 10-12 år 7 7 25 58 3 100 6 884

Svårigheter i

matematik 19 13 22 45 1 100 600 13—16 år Svårigheter i

svenska 55 9 21 13 2 100 204 Svårigheter i övr läsåmnen 50 3 19 28 0 100 279 Samtliga 13—16 år 19 11 21 47 2 100 6 628

Svårigheter i matematik 35 21 17 27 0 100 337 17—19 år Svårigheter i

svenska 56 7 28 9 0 100 140 Svårigheter i övr läsämnen 47 5 17 31 0 100 178 Samtliga 17—19 år 25 13 19 33 10 100 3 344

' P g a ett förbiseende vid tabellbestållningen finns ej elever med svårigheter i främmande språk redovisade efter förmåga att skriva finska.

Tabell 4.54. Elever med svårigheter i vissa ämnen redovisade efter förmåga att tala svenska. Sär- redovisning efter angiven orsak till svårigheterna. I procent.

Svårigheterna

Talar svenska

beror på bris— Antal popu- _ tande kunska- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Amne per i svenska hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Matematik Ja 3 33 46 17 1 100 733

Nej 84 12 3 0 1 100 1 262 Vet ej 44 41 13 1 1 100 554 Svenska Ja 3 34 46 15 2 100 1 140

Nej 79 10 7 2 2 100 1 83 Vet ej 40 40 1 8 0 2 100 283 Främmande Ja 10 52 27 11 0 100 511 språk Nej 65 26 8 0 1 100 914

Vet ej 52 35 12 0 1 100 454 Annat läs- Ja 4 32 52 11 1 100 1 004 ämne Nej 68 24 5 1 2 100 349

Vet ej 34 52 12 1 1 100 332 66 SOU 1970: 44-

Tabell 4.55. Elever med svårigheter i vissa ämnen redovisade efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter angiven orsak till svårigheterna. I procent.

Svårigheterna Skriver svenska beror på bris- Antal popu- __ tande kunska- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Amne per i svenska hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Matematik Ja 1 15 34 49 1 100 733 Nej 64 18 12 3 3 100 1 262 Vet ej 21 33 32 13 1 100 554 Svenska Ja 1 13 34 50 2 100 1 140 Nej 38 31 19 7 5 100 183 Vet ej 15 23 31 29 2 100 283 Främmande Ja 2 43 35 20 0 100 511 språk Nej 49 36 10 4 1 100 914 Vet ej 26 36 34 3 1 100 454 Annat läs- Ja 2 15 35 47 1 100 1 004 ämne Nej 41 32 14 9 4 100 349 Vet ej 8 38 34 20 0 100 332

populationens individer har ju redan avslu- tat sin skolgång i Sverige), under det att språkkunskaperna avser den aktuella situa- tionen.

Tabellerna 4.58 och 4.59 ger för det för— sta ett klart samband mellan angivet behov av tvåspråkig lärare och kunskaper i svens- ka. Inom varje åldersgrupp är svenskkun- skapema under genomsnittet för de elever som nu anser sig behöva hjälp, och kunska- perna ligger över gruppens genomsnitt för dem som varken nu eller tidigare anser sig behöva eller ha behövt det. De osäkra indi- viderna, dvs. de som har svarat »vet ej»,

uppvisar genomgående sämre kunskaper i svenska än hela gruppen, något som även utmärker dem som tidigare har fått hjälp. För det andra rymmer tabellerna en nå- got förvånande information: av dem som nu anser sig ha behov av tvåspråkig lärare har omkring hälften av 10—16-åringarna samti- ' digt redovisat åtminstone tämligen bra kun- skaper i svenska! Detta skulle kunna tänkas förklaras dels av att man har överskattat sitt behov av dylik hjälp och mer redovisat ett önskemål, dels av att frågeställning- ama inte är jämförbara. Dvs. att man obe- hindrat kan tala svenska behöver inte nöd-

Tabell 4.56. Elever med svårigheter i vissa ämnen redovisade efter förmåga att tala finska. Sär- redovisning efter angiven orsak till svårigheterna. I procent.

Svårigheterna Talar finska beror på bris- Antal popu- __ tande kunska- Obe- Tåmligen Hjälp— Inte Uppg lations- Amne per i svenska hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Matematik Ja 85 12 2 0 1 100 733 Nej 33 26 14 26 1 100 1 262 Vet ej 57 19 13 10 0 100 554 Svenska Ja 89 9 1 0 1 100 1 140 Nej 43 5 12 38 2 100 183 Vet ej 55 19 14 12 0 100 283 Främmande Ja 86 10 2 1 1 100 511 språk Nej 51 21 9 19 0 100 914 Vet ej 64 19 6 11 0 100 454 Annat läs- Ja 88 8 2 l 1 100 1 004 ämne Nej 36 20 16 25 3 100 349 Vet ej 62 21 10 7 0 100 332

Tabell 4.57. Elever med svårigheter i vissa ämnen redovisade efter förmåga att skriva finska. Särredovisning efter angiven orsak till svårigheterna. I procent.

Svårigheterna Skriver finska beror på bris- Antal popu- _ tande kunska- Obe- Tämligen Hjälp- Inte lations- Åmne per i svenska hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Matematik Ja 23 7 14 54 2 100 733 Nej 5 10 22 62 1 100 1 262 Vet ej 13 4 23 59 0 100 554 Svenska Ja 20 6 18 54 2 100 1 140 Nej 12 7 17 62 2 100 1 83 Vet ej 14 2 21 62 1 100 283 Främmande Ja 65 10 13 20 1 100 511 språk Nej 31 8 17 43 1 100 914 Vet ej 27 10 29 34 0 100 454 Annat läs- Ja 25 6 16 52 1 100 1 004 ämne Nej 1 1 4 14 69 2 100 349 Vet ej 15 4 26 55 0 100 332

Tabell 4.58. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter för- måga att tala svenska. Särredovisning efter ålder och angivet behov av tvåspråkig lärare. I pro- cent.

Talar svenska

Behov av Antal popu- tvåspråkig Obe— Tämligen Hjälp— Inte lations- Ålder lärare hindrat bra ligt alls Summa individer Ja, nu 12 31 45 10 2 100 1 169 Ja, tidigare 45 43 11 0 1 100 1 104 6—9 år Nej 87 10 1 0 2 100 5 290 Vet ej 42 44 12 1 1 100 602 Uppgift saknas 21 7 4 2 66 100 611 Samtliga 6—9 år 64 19 9 2 6 100 8 776 Ja, nu 29 37 34 0 0 100 285 Ja, tidigare 60 33 5 1 1 100 1 976 10—12 år Nej 96 2 1 0 1 100 4189 Vet ej 75 19 2 0 4 100 226 Uppgift saknas 40 4 3 0 53 100 206 Samtliga 10—12 år 80 13 4 0 3 100 6 882 Ja, nu 35 29 36 0 0 100 148 Ja, tidigare 59 34 6 0 1 100 2 012 13—16 år Nej 95 4 0 0 1 100 4149 Vet ej 71 19 10 0 0 100 135 Uppgift saknas 26 2 0 0 72 100 183 Samtliga 13—16 år 80 14 3 0 3 100 6 627 Ja, nu 0 0 100 0 0 100 13 Ja, tidigare 64 27 8 1 0 100 992 17—19 år Nej 92 4 1 1 2 100 1 874 Vet ej 69 17 10 4 0 100 127 Uppgift saknas 4 1 0 1 94 100 340 Samtliga 17—19 år 74 11 3 1 11 100 3 246

Tabell 4.59. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter för- måga att skriva svenska. Särredovisning efter ålder och angivet behov av tvåspråkig lärare. I procent. Skriver svenska Behov av Antal popu- tvåspråkig Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder lärare hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Ja, nu 4 12 24 57 3 100 1 169 Ja, tidigare 20 41 31 6 2 100 1 104 6—9 år Nej 48 18 9 17 8 100 5 290 Vet ej 12 20 17 41 10 100 602 Uppgift saknas 14 3 3 9 71 100 611 Samtliga 6—9 år 34 19 14 22 11 100 8 776 Ja, nu 23 23 48 6 0 100 285 Ja, tidigare 41 44 14 0 1 100 1 976 10—12 år Nej 86 10 2 0 2 100 4189 Vet ej 64 27 7 0 2 100 226 Uppgift saknas 34 8 5 0 53 100 206 Samtliga 10—12 år 68 21 8 0 3 100 6 882 Ja, nu 23 24 50 3 0 100 148 Ja, tidigare 47 40 12 0 1 100 2 012 13—16 år Nej 91 6 1 1 1 100 4149 Vet ej 48 32 13 7 0 100 135 Uppgift saknas 24 5 0 0 71 100 183 Samtliga 13—16 år 74 17 5 1 3 100 6 627 Ja, nu 0 0 31 69 O 100 13 Ja, tidigare 51 30 14 5 0 100 992 17—19 år Nej 90 6 l 2 1 100 1 874 Vet ej 48 28 10 14 0 100 127 Uppgift saknas 4 0 l 1 94 100 340 Samtliga 17—19 år 68 15 5 4 10 100 3 246

vändigt innebära att man verkligen inte har ett behov av hjälp av tvåspråkig lärare för att klara skolarbetet.

För det tredje ger tabellerna ett, gentemot det ovanstående sagda, motsägande intryck: De som nu inte har behov av hjälp av två- språkig lärare men tidigare anser sig ha haft det har i betydande grad sämre kun- skaper i svenska än de som aldrig anser sig ha haft ett dylikt behov. Visserligen rym- mer den senare gruppen ett stort antal ele- ver som är födda här och aldrig har haft några språkproblem, men en risk för un- derskattning av de aktuella behoven i detta avseende är uppenbar; man hade stora språkproblem i skolan i samband med emi— grationen, men man har successivt lärt sig klara skolarbetet med svenskan som under- visningsspråk. Beroende på vilken situation respondenten refererar till, kan helt olika bedömningar av behoven av hjälp av två- språkig lärare i skolarbetet göras. Hur stort

det nuvarande behovet i detta avseende verkligen är kan sålunda knappast utläsas från svaren på denna direkta fråga.

De avgjort bästa kunskaperna i finska har de som har anmält aktuellt eller tidigare behov av tvåspråkig lärare. Dock finns det några procent som nu anser sig ha detta behov och samtidigt uppger sig inte alls kunna tala finska, vilket ytterligare under- stryker den reservation som måste anföras mot frågan angående detta hjälpbehov (se tabeller 4.60 och 4.61).

Av dem som inte uppger detta behov kan ca 40 % ej heller tala finska och kom- mer förmodligen från enspråkig svensk miljö i Sverige eller i Finland. Övriga ca 60 % är sålunda inflyttade från Finland, vilket ytterligare understryker den risk för underskattning av det aktuella behovet av tvåspråkiga lärare i skolan som tidigare har påpekats i detta avsnitt.

För att ge ytterligare belysning åt samban-

Tabell 4.60. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter för- måga att tala finska. Särredovisning efter ålder och angivet behov av tvåspråkig lärare. I procent.

Talar finska Behov av Antal popu- tvåspråkig Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder lärare hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Ja, nu 81 11 6 l 1 100 1 169 Ja, tidigare 80 14 5 1 0 100 1 104 6—9 år Nej 29 16 14 41 O 100 5 290 Vet ej 66 23 6 4 1 100 602 Uppgift saknas 13 6 6 10 65 100 611 Samtliga 6—9 år 44 15 10 26 5 100 8 776 Ja, nu 70 14 9 6 1 100 285 Ja, tidigare 68 23 7 1 1 100 1 976 10—12 år Nej 22 23 12 42 1 100 4 189 Vet ej 46 38 6 10 0 100 226 Uppgift saknas 11 8 0 30 51 100 206 Samtliga 10—12 år 38 22 10 27 3 100 6 882 Ja, nu 79 6 0 15 0 100 148 Ja, tidigare 76 19 5 0 0 100 2 012 13—16 år Nej 19 26 15 40 0 100 4149 Vet ej 55 26 3 13 3 100 135 Uppgift saknas 5 17 2 7 69 100 183 Samtliga 13—16 år 38 23 11 26 2 100 6 627 Ja, nu 100 0 0 0 0 100 13 Ja, tidigare 75 21 2 1 1 100 992 17—19 år Nej 31 21 12 36 0 100 1 874 Vet ej 38 41 7 14 0 100 127 Uppgift saknas 4 3 0 0 93 100 340 Samtliga 17—19 år 41 20 10 25 4 100 3 246

det behov av tvåspråkig lärare och kunska- per i svenska skall här slutligen redovisas två tabeller som omfattar svaren på frågan om man kan läsa en tidning på svenska resp. frågan om man kan förstå ett radio- eller TV-program på svenska (se tabeller 4.62 och 4.63).

I det närmaste hela populationen som är äldre än 9 år tycks både kunna läsa en svensk tidning och följa ett radio- eller TV- program på svenska. De som inte klarar det- ta har även anmält ett aktuellt behov av två- språkig lärare i skolan på några undantag nar.

4.11. Språkmiljö i Sverige och skolutbildning

I tidigare avsnitt har var för sig variabler rörande sysselsättning och skolutbildning i Sverige redovisats mot nuvarande språk— miljö och språkkunskaper. Härvid har ett likartat mönster kunnat konstateras; indi- vider som inte går i skolan lever i större

utsträckning i finskspråkig miljö och har sämre kunskaper i svenska än skolelever. Detta gäller även för de elever som på ett eller annat sätt har svårigheter i skolarbetet jämfört med populationens övriga elever. Det som nu återstår för att bilden skall bli fullständig är en redovisning av sambandet mellan de tidigare var för sig studerade va- riablerna språkmiljö och språkkunskaper. Detta belyses i tabellerna 4.64—67.

I det närmaste samtliga av dem som en- bart talar svenska med sina närmaste har även förmåga att tala språket obehindrat. Endast några procent av de allra yngsta talar blott tämligen bra. Förmågan att skriva svenska är obetydligt sämre, en skillnad som är negligerbar om man bortser från de >>normala>> svårigheter detta innebär för dem som börjar i årskurs 1 i grundskolan.

Något sämre kunskaper i svenska har de som mest talar svenska med sina närmaste. I det närmaste samtliga talar och skriver dock svenska åtminstone tämligen bra.

Tabell 4.6]. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter för- måga att skriva finska. Särredovisning efter ålder och angivet behov av tvåspråkig lärare. I procent. Skriver finska Behov av Antal popu- tvåspråkig Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder lärare hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Ja, nu 3 3 23 69 2 100 1 169 Ja, tidigare 6 15 31 47 1 100 1 104 6—9 år Nej 1 2 11 83 3 100 5 290 Vet ej 1 6 17 72 4 100 602 Uppgift saknas 0 l 4 27 68 100 611 Samtliga 6—9 år 2 4 15 72 7 100 8776 Ja, nu 23 8 26 40 3 100 285 Ja, tidigare 13 15 36 35 1 100 1 976 10—12 år Nej 3 4 20 71 2 100 4189 Vet ej 2 7 37 54 0 100 226 Uppgift saknas 0 2 4 43 51 100 206 Samtliga 10—12 år 7 7 25 58 3 100 6 882 Ja, nu 59 6 11 24 0 100 148 Ja, tidigare 45 18 22 14 1 100 2 012 13—16 år Nej 4 8 22 66 0 100 4149 Vet ej 29 10 29 29 3 100 135 Uppgift saknas 5 2 0 24 69 100 183 Samtliga 13—16 år 19 11 21 47 2 100 6 627 Ja, nu 69 0 0 31 0 100 13 Ja, tidigare 53 18 20 9 0 100 992 17—19 år Nej 14 12 21 52 1 100 1 874 Vet ej 28 14 31 27 0 100 127 Uppgift saknas 3 1 1 1 94 100 340 Samtliga 17—19 år 25 13 19 33 10 100 3 246

De som talar svenska och finska lika myc- ket med sina närmaste har för varje ålders- grupp kunskaper i svenska som ungefär överensstämmer med gruppens genomsnitt- liga kunskaper.

De som till övervägande delen talar fins- ka i hemmet har svenskkunskaper som lig- ger under gruppens genomsnitt, och ytter- ligare något sämre har den som endast ta- lar finska med sina närmaste. En stor andel av de sistnämnda har dock goda kunskaper i svenska; så t. ex. redovisar över 70 % av 7—16-åringarna att man åtminstone talar svenska tämligen bra. Andelarna är mindre för de yngsta och äldsta åldersgrupperna samt genomgående mindre för förmågan att skriva svenska.

Sambandet språk med närmaste och kun- skaper i finska som det gestaltar sig i ovan- stående tabeller utgör spegelbilden av tabel- lerna 4.64 och 4.65. De som endast talar svenska med sina närmaste kan nästan inte

alls tala eller skriva finska och de som en- dast talar finska hemma har också mycket god förmåga att tala och skriva språket. Dock har den sistnämnda gruppen inte lika goda kunskaper i finska som den först- nämnda har kunskaper i svenska. Exempel: Av de 7—9-åringar som endast talar svenska med sina närmaste talar ca 98 % svenska obehindrat, under det att de i samma ålders- grupp som enbart talar finska med sina när- maste talar finska obehindrat i ca 87 % och tämligen bra i ca 11 %. Här bör sålunda observeras att omkring 10 % av dem av po- pulationens barn som endast talar finska i hemmet inte kan tala språket obehindrat. Ännu sämre ställt är det med förmågan att skriva finska för denna grupp. Så har t. ex. bland 13—16-åringama mer än en fjärdedel på sin höjd förmåga att skriva finska.

Tabell 4.62. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter förmåga att läsa en tidning på svenska. Särredovisning efter ålder och angivet behov av tvåspråkig lärare. I procent. Kan läsa en tidning på svenska Antal popu - Behov av tvåspråkig lations- Ålder lärare Ja Nej Uppg sakn Summa individer Ja, nu 24 71 5 100 1 170 Ja, tidigare 80 17 3 100 1 104 6—9 år Nej 70 22 8 100 5 290 Vet ej 38 56 6 100 602 Uppgift saknas 18 13 69 100 611 Samtliga 6—9 år 60 30 10 100 8 776 Ja, nu 77 20 3 100 285 Ja, tidigare 96 3 1 100 1 976 10—12 år Nej 99 0 1 100 4189 Vet ej 98 0 2 100 226 Uppgift saknas 47 0 53 100 206 Samtliga 10—12 år 95 2 3 100 6 882 Ja, nu 82 15 3 100 148 Ja, tidigare 98 1 1 100 2 012 13—16 år Nej 99 l 0 100 4149 Vet ej 93 7 0 100 135 Uppgift saknas 28 0 72 100 183 Samtliga 13—16 år 97 l 2 100 6 627 Ja, nu 69 31 0 100 13 Ja, tidigare 98 2 0 100 992 17—19 år Nej 98 2 0 100 1 874 Vet ej 83 14 3 100 127 Uppgift saknas 5 1 94 100 340 Samtliga 17—19 år 88 2 10 100 3 246

Tabell 4.63. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter för- måga att förstå ett radio- eller TV—program på svenska. Särredovisning efter ålder och angivet behov av tvåspråkig lärare. I procent.

Kan förstå ett radio- eller TV- program på svenska Antal popu- Behov av tvåspråkig lations- Ålder lärare Ja Nej Uppg sakn Summa individer Ja, nu 72 24 4 100 1 170 Ja, tidigare 97 1 2 100 1 104 6—9 år Nej 97 1 2 100 5 290 Vet ej 91 6 3 100 602 Uppgift saknas 32 1 67 100 611 Samtliga 6—9 år 89 4 7 100 8 776 Ja, nu 80 17 3 100 285 Ja, tidigare 99 0 1 100 1 976 10—12 år Nej 98 0 2 100 4189 Vet ej 96 0 4 100 226 Uppgift saknas 43 0 57 100 206 Samtliga 10—12 år 96 1 3 100 6 882 Ja, nu 100 0 0 100 148 Ja, tidigare 99 1 0 100 2 012 13—16 år Nej 99 1 0 100 4 149 Vet ej 93 7 0 100 135 Uppgift saknas 26 0 74 100 183 amtliga 13—16 år 97 1 2 100 6 627 72 SOU 1970: 44

Kan förstå ett radio- eller TV- program på svenska: Antal popu- Behov av tvåspråkig lations- Ålder lärare Ja Nej Uppg sakn Summa individer Ja, nu 69 31 0 100 13 Ja, tidigare 98 1 1 100 992 17—19 år Nej 98 1 1 100 1 874 Vet ej 90 7 3 100 127 Uppgift saknas 5 1 94 100 340 Samtliga 17—19 år 88 2 10 100 3 246

Tabell 4.64. Populationen efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter ålder och språk med närmaste. I procent.

Talar svenska

Antal popu- Språk med Obe— Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder närmaste hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Endast svenska 91 6 l 0 2 100 4 400 Mest svenska 80 14 6 0 0 100 572 Endast finska 3 10 32 53 2 100 4 551 3—6 år Mest finska 15 34 41 8 2 100 2 324 Lika mycket svenska och finska 40 43 16 0 1 100 1 704 Uppgift saknas 3 2 l 3 91 100 503 Samtliga 3—6 år 40 16 20 19 5 100 14 054 Endast svenska 98 0 0 0 2 100 4 758 Mest svenska 90 7 1 0 2 100 1 768 Endast finska 35 35 23 6 1 100 2 408 7—12 år Mest finska 53 32 13 1 1 100 2 815 Lika mycket svenska och änska 75 21 2 0 2 100 3 213 Uppgift saknas 11 2 0 0 87 100 437 Samtliga 7—12 år 72 17 6 1 4 100 15 396 Endast svenska 96 2 0 0 2 100 2 215 Mest svenska 93 6 0 0 1 100 685 Endast finska 45 38 13 3 1 100 1 070 13—16 år Mest finska 72 24 4 0 0 100 1 096 Lika mycket svenska och finska 88 11 l 0 0 100 1 491 Uppgift saknas 0 0 0 0 100 100 122 Samtliga 13—16 år 80 14 3 0 3 100 6 679 Endast svenska 94 5 1 0 O 100 1 282 Mest svenska 87 11 1 0 1 100 327 Endast finska 25 17 34 24 0 100 1 629 17—19 år Mest finska 53 31 16 0 0 100 697 Lika mycket svenska och finska 81 11 2 3 3 100 752 Uppgift saknas 2 0 3 1 94 100 350 Samtliga 17—19 år 57 13 14 8 8 100 5 037

T abell 4.65. Populationen efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter ålder och språk med närmaste. I procent.

Skriver svenska

Antal popu- Språk med Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder närmaste hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Endast svenska 79 7 3 6 5 100 4 758 Mest svenska 59 21 6 8 6 100 1 768 Endast önska 21 28 24 24 3 100 2 408 7—12 år Mest önska 30 31 18 18 3 100 2 815 Lika mycket svenska och finska 46 28 11 12 3 100 3 213 Uppgift saknas 9 2 0 1 88 100 437 Samtliga 7—12 år 50 20 11 12 7 100 15 396 Endast svenska 93 3 0 1 3 100 2 215 Mest svenska 87 10 2 0 1 100 685 Endast önska 38 38 18 4 2 100 1 070 13—16 år Mest finska 62 27 11 0 0 100 1 096 Lika mycket svenska och önska 76 21 3 0 0 100 1 491 Uppgift saknas 0 0 0 0 100 100 122 Samtliga 13—16 år 73 17 6 1 3 100 6 679 Endast svenska 92 4 3 1 0 100 1 282 Mest svenska 79 13 7 0 1 100 327 Endast önska 16 16 22 45 1 100 1 629 17—19 år Mest önska 46 25 16 12 1 100 697 Lika mycket svenska och önska 73 15 6 6 0 100 752 Uppgift saknas 1 0 4 1 94 100 350 Samtliga 17—19 år 51 13 12 17 7 100 5 037

Tabell 4.66. Populationen efter förmåga att tala önska. Särredovisning efter ålder och språk med närmaste. I procent.

Talar önska

Antal popu— Språk med Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder närmaste hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Endast svenska 0 0 4 35 1 100 4 400 Mest svenska 10 38 38 15 2 100 572 Endast önska 87 10 2 0 1 100 4 551 3—6 år Mest önska 79 18 3 0 0 100 2 324 Lika mycket svenska och önska 62 29 8 1 0 100 1 704 Uppgift saknas 2 1 0 6 91 100 503 Samtliga 3—6 år 49 11 5 31 4 100 14 054 Endast svenska 1 3 12 83 1 100 4 758 Mest svenska 16 43 36 5 0 100 1 768 Endast önska 87 11 1 0 1 100 2 408 7—12 år Mest önska 74 21 4 0 1 100 2 815 Lika mycket svenska och önska 57 34 7 1 1 100 3 213 Uppgift saknas 5 0 2 8 85 100 437 Samtliga 7—12 år 41 18 11 27 3 100 15 396

Tabell 4.66. Forts.

Talar önska: Antal popu- Språk med Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations Ålder närmaste hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Endast svenska 1 6 17 76 0 100 2 215 Mest svenska 17 52 28 3 0 100 685 Endast önska 88 10 1 0 1 100 1 070 13—16 år Mest önska 67 31 2 0 0 100 1 096 Lika mycket svenska och önska 51 41 8 0 0 100 1 491 Uppgift saknas 0 0 0 0 100 100 122 Samtliga 13—16 år 39 23 11 25 2 100 6 679 Endast svenska 9 4 18 68 1 100 1 282 Mest svenska 31 57 12 0 0 100 327 Endast önska 96 3 0 0 1 100 1 629 17—19 år Mest önska 85 14 0 0 1 100 697 Lika mycket svenska och önska 156 40 3 0 1 100 752 Uppgift saknas 6 0 0 0 94 100 350 Samtliga 17—19 år 56 14 6 17 7 100 5 037

Tabell 4.67. Populationen efter förmåga att skriva finska. Särredovisning efter ålder och språk med närmaste. I procent.

Skriver önska:

Antal popu— Språk med Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder närmaste hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Endast svenska 0 1 2 96 1 100 4 758 Mest svenska 0 3 21 73 3 100 1 768 Endast önska 11 13 30 44 2 100 2 408 7-12 år Mest önska 6 9 33 49 3 100 2 815 Lika mycket svenska och önska 4 7 29 58 2 100 3 213 Uppgift saknas 0 0 2 12 86 100 437 Samtliga 7—12 år 4 6 20 66 4 100 15 396 Endast svenska 1 1 6 91 1 100 2 215 Mest svenska 6 13 34 46 1 100 685 Endast önska 58 14 17 10 1 100 1 070 13—16 år Mest önska 36 15 27 21 1 100 1 096 Lika mycket svenska och önska 14 19 37 30 0 100 1 491 Uppgift saknas 0 0 0 0 100 100 122 Samtliga 13—16 år 19 11 21 47 2 100 6 679 Endast svenska 7 3 10 79 1 100 1 282 Mest svenska 18 25 41 15 1 100 327 Endast önska 85 6 6 2 1 100 1 629 17—19 år Mest önska 60 13 18 9 0 100 697 Lika mycket svenska och önska 34 18 30 18 0 100 752 Uppgift saknas 6 0 0 0 94 100 350 Samtliga 17—19 år 44 9 14 26 7 100 5 037

5. Bakgrundsdata och nuvarande förhållanden

5.1. Inledning

De variabler som presenterats i föregående kapitel rörande nuvarande sysselsättning, aktuell och tidigare skolsituation i Sverige, språkmiljö i Sverige och nuvarande språk- kunskaper skall i detta kapitel sammanstäl- las med insamlade bakgrundsdata. Härvid kommer ett avsnitt att ägnas åt varje ovan nämnd variabelgrupp. Hela populationen kommer att omfattas av redovisningen utom vad gäller tabeller beskrivande skolsituatio- nen i Sverige, där enbart de individer som går eller har gått i skola i Sverige ingår.

Redovisningen och kommentarerna kom- mer främst att inriktas på skiljaktigheter mellan grupper av individer med olika vär- den för resp. bakgrundsvariabel med avse- ende på variabler rörande nuvarande för- hållanden.

5.2. Kön och nuvarande sysselsättning

Studerar man fördelningen för sysselsätt- ningsvariabeln för pojkar och flickor för sig, finner man ingen slående skillnad mel— lan könen i detta avseende (se tabell 5.1). Fördelningen på olika sysselsättningsalter— nativ är i det närmaste identisk för pojkar och flickor. Dock finns det vissa skillnader för några av de alternativ som totalt sett representerar få individer. Mer än dubbelt så många flickor som pojkar är utan syssel— sättning. Däremot är det dubbelt så många

pojkar som går i yrkesskola och bedriver annan utbildning även om tabellens siffror inte visar detta på grund av avrundningar till hela procenttal.

5.3. Bakgrundsdata och skolförhållanden [ Sverige

5.3.1. Flyttningsår och stödåtgärder från svensk skola

Av de omkring 6 500 som redovisat svårig- heter i skolarbetet på grund av bristande kunskaper i svenska är knappt 10 % födda i Sverige. Dessa har i mindre omfattning erhållit hjälp av tvåspråkig lärare än de ele- ver som är inflyttade från Finland. Den nu- varande hjälpen är störst för dem som har flyttat hit under senare år, men även den totala hjälpinsatsen från skolans sida tycks ha ökat under senare år. Detta kan bäst utläsas ur tabell 5.2, kolumnen »får hjälp varken nu eller tidigare», som stadigt avtar ju närmare i tiden flyttningen ligger.

Även stödundervisningen har ökat i om- fattning för de finska barn och ungdomar som har eller har haft svårigheter i skol- arbetet på grund av bristande kunskaper i svenska, vilket framgår av tabell 5.3 Däre— mot tycks det inte vara någon skillnad mel- lan dem som är födda här och dem som har immigrerat vad beräffar det nuvarande del— tagandet. Dock får de som varit i Sverige ning än de som har varit här längre tid.

Tabell 5.1. Populationens pojkar och flickor redovisade var för sig efter nuvarande syssel- sättning. I procent.

Pojkar Flickor Ånnu ej börjat skolan 29 29 Förskola 5 4 Grundskola 48 48 Realskola 1 1 Gymnasium 1 1 Fackskola 1 1 Yrkesskola 2 2 Annan utbildning 2 1 Yrkesverksamma 7 8 Utan sysselsättning 1 2 Uppgift saknas 3 3 Summa 100 100 Antal populationsindivider 20 270 20 856

Tabell 5.4 nedan utvisar att något mot- svarande samband mellan inflyttningsår och hjälpklass inte finns. I stort sett lika stor andel av eleverna går nu i hjälpklass obe— roende av hur länge de har varit här. Ser man däremot även till svaren avseende ti- digare perioder i skolan tycks frekvensen hjälpklasselever ha minskat under senare år. Detta stämmer väl överens med de två föregående tabellerna där motsvarande ök- ning kunde iakttagas under de senaste åren för de alternativa stödåtgärderna tvåspråkig lärare och stödundervisning.

5.3.2. Flyttningsår och svårigheter i vissa ämnen

Tabellerna 5.5—5.8 nedan beskriver samban- det mellan inflyttningsår och av eleverna själva uppgiven orsak till svårigheter i en- skilda ämnen. Varje tabell omfattar enbart de elever som angivit att de har svårigheter med just det ämnet eller ämnesgruppen. Av tabellernas högra kolumn framgår att en större andel av elever med svårigheter i matematik är född i Sverige jämfört med motsvarande andelar för de övriga ämnena. Skillnaden är signifikant och torde, så som tidigare tabeller har utvisat, bero på att matematik är det ämne som är minst >>känsligt» för brister i elevernas svenskkun- skaper. Studerar man tabellernas ja-kolum- ner finner man vidare att en mycket stor andel av de elever som invandrat under de allra senaste åren anser sina svårigheter med ämnet i fråga bero på svårigheter med svenska språket. Något förvånande har en större andel av invandrarna under 1967 och med svårigheter i matematik angivit denna orsak än invandrarna under samma år men med svårigheter i främmande språk. Redovisningsgruppema är dock små och denna omkastade ordning mellan dessa äm- nen jämfört med tidigare tabeller kan bero på det relativt stora slumpfelet. I övrigt ut- visar ja-kolumnen ett klart samband; ju när-

Tabell 5.2. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p ga bristande kunskaper i svenska redovisade efter erhållen hjälp av tvåspråkig lärare. Särredovisning efter flyttningsår till Sverige. I procent.

Får hjälp av tvåspråkig lärare

Varken nu Antal popu- För eller Uppg lations- nårvarande Tidigare tidigare sakn Summa individer Födda i Sverige 6 14 73 7 100 520 Inflyttningsår 1967 14 27 54 5 100 388 1966 8 33 54 5 100 860 1964—65 3 33 61 3 100 2 379 1962—63 4 24 70 2 100 867 1959—61 2 20 76 2 100 1 075 1958 eller tidigare 0 8 88 4 100 414 Uppgift saknas 24 9 62 5 100 92 Totalt 5 26 66 3 100 6 595 SOU 1970: 44

Tabell 5.3. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p ga bristande kunskaper i svenska redovisade efter deltagande i stödundervisning. Särredovisning efter flyttningsår till Sverige. I procent.

Får stödundervisning

Varken nu Antal popu- För eller Uppg lations- nårvarande Tidigare tidigare sakn Summa individer Födda i Sverige 21 27 44 8 100 520 Inöyttningsår 1967 23 27 42 8 100 388 1966 11 40 44 5 100 860 1964—65 9 42 43 6 100 2 379 1962—63 7 42 48 3 100 867 1959—61 5 35 58 2 100 1 075 1958 eller tidigare I 24 73 2 100 414 Uppgift saknas 38 14 43 5 100 92 Totalt 10 37 48 5 100 6 595

Tabell 5.4. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet pga bristande kunskaperli svenska redovisade efter huruvida man har gått i hjälpklass eller ej. Särredovisning efter flytt- ningsår till Sverige. I procent.

Går i hjälpklass

Varken nu Antal popu- För eller Uppg lations- närvarande Tidigare tidigare sakn Summa individer Födda i Sverige 6 16 71 7 100 520 Inöyttningsår 1967 8 3 87 2 100 388 1966 5 6 86 3 100 860 1964—65 7 7 83 3 100 2 379 1962—63 7 11 79 3 100 867 1959—61 6 18 74 2 100 1 075 1958 eller tidigare 4 17 77 2 100 414 Uppgift saknas 0 14 81 5 100 92 Totalt 7 10 80 3 100 6 595

Tabell 5.5. Elever med svårigheter att följa undervisningen i matematik redovisade efter orsak till svårigheterna. Särredovisning efter flyttningsår till Sverige. 1 procent.

Svårigheterna beror på bristande kunskaper i svenska Antal popu- lations- Ja Nej Vet ej Uppg sakn Summa individer Födda i Sverige 12 67 13 8 100 717 Inflyttningsår 1967 83 4 10 3 100 126 1966 59 20 20 1 100 287 1964—65 43 26 26 5 100 640 1962—63 15 47 35 3 100 174 1959—61 15 51 31 3 100 384 1958 eller tidigare I 88 11 0 100 287 Uppgift saknas 25 42 25 8 100 52 Totalt 27 47 21 5 100 2 667

Tabell 5.6. Elever med svårigheter att följa undervisningen i svenska redovisade efter orsak till svårigheterna. Särredovisning efter flyttningsår till Sverige. 1 procent.

Svårigheterna beror på bristande kunskaper i svenska Antal popu- lations- Ja Nej Vet ej Uppg sakn Summa individer Födda i Sverige 38 32 22 8 100 262 Inflyttningsår 1967 92 2 4 2 100 213 1 966 94 3 3 0 100 288 1 964—65 76 4 1 7 3 100 527 1962—63 64 11 25 0 100 122 1959—61 42 8 50 0 100 157 1958 eller tidigare 0 78 11 11 100 39 Uppgift saknas 60 20 10 10 100 43 Totalt 69 11 17 3 100 1 651

Tabell 5.7. Elever med svårigheter att följa undervisningen i främmande språk redovisade efter orsak till svårigheterna. Särredovisning efter flyttningsår till Sverige. I procent.

Svårigheterna beror på bristande kunskaper i svenska Antal popu- lations- Ja Nej Vet ej Uppg sakn Summa individer Födda i Sverige 7 64 21 8 100 253 Inflyttningsår 1967 60 20 1 5 5 100 174 1 966 61 22 1 5 2 1 00 256 1964—65 28 43 25 4 100 554 1962—63 9 63 22 6 100 236 1959—61 13 40 42 5 100 241 1958 eller tidigare 2 73 19 6 100 209 Uppgift saknas 34 49 8 9 100 52 Totalt 26 46 23 5 100 1 975

Tabell 5.8. Elever med svårigheter att följa undervisningen i övriga läsämnen redovisade efter orsak till svårigheterna. Särredovisning efter flyttningsår till Sverige. I procent.

Svårigheterna beror på bristande kunskaper i svenska Antal popu- lations- Ja Nej Vet ej Uppg sakn Summa individer Födda i Sverige 29 50 19 2 100 270 Inflyttningsår 1967 90 4 4 2 100 204 1 966 82 4 1 1 3 1 00 309 1964—65 66 7 23 4 100 501 1962—63 37 37 24 2 100 165 1959-61 38 18 38 6 100 149 1958 eller tidigare 14 68 18 0 100 95 Uppgift saknas 67 l 1 22 O 100 39 Totalt 58 20 19 3 100 1 732

mare i tiden flyttningen ligger desto större betydelse tillmäter eleverna de bristande i svenskkunskaperna för svårigheterna med resp. ämnen.

Vidare bör observeras att ju längre tid man har varit i Sverige desto osäkrare tycks man bli om orsaken till skolsvårigheterna. Andelen vet ej-svar ökar markant med an- talet år man bott i landet.

5.3.3. Flyttningsår och angivet behov av tvåspråkig lärare

Vid samkörning av variabeln flyttningsår och svaren på frågan huruvida man nu an-

ser sig behöva eller tidigare har ansett sig behöva hjälp i skolarbetet av tvåspråkig lärare, förväntar man sig att de som varit i Sverige kortast tid har det största aktuella behovet. Bl.a. detta utvisar tabell 5.9

Tabellen visar även att det existerar ett visst behov, om dock mycket litet 5—10 %), bland de elever som är finska medborgare och födda i Sverige.

Ser man till grupperna som anser sig var- ken nu eller tidigare behöva eller ha behövt hjälp av tvåspråkig lärare finner man att denna grupp ökar ju längre tid man har varit i Sverige. Detta kan ha två orsaker; för det första kan språkstrukturen bland de

Tabell 5.9. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter angivet behov av tvåspråkig lärare. Särredovisning efter ålder och flyttningsår till Sverige. I procent.

Behov av tvåspråkig lärare

Antal popu- För när- Ej nu, Vet Uppg lations- varande men tid. Nej ej sakn Summa individer 6— 9 år: Födda i Sverige 5 4 72 7 12 100 4 299 Flyttn år 1967 41 20 33 5 1 100 265 1966 35 32 27 5 1 100 541 1964—65 23 23 45 7 2 100 1 831 1962—63 15 16 55 12 2 100 781 1961 eller tidigare 10 15 66 6 3 100 962 Uppgift saknas 18 0 82 0 0 100 96 Samtliga 6—9 år 13 13 60 7 7 100 8 778 10—12 år: Födda i Sverige 2 9 81 2 6 100 2 663 Flyttn år 1967 19 32 49 O 0 100 161 1966 19 55 18 8 0 100 419 1964—65 5 61 32 2 0 100 1 233 1962—63 1 41 51 6 1 100 629 1959—61 3 26 66 5 0 100 1 320 1958 eller tidigare 0 19 71 7 3 100 410 Uppgift saknas 0 36 55 0 9 100 47 Samtliga 10—12 år 4 29 61 3 3 100 6 882 13—16 år: Födda i Sverige 2 3 85 1 9 100 1 623 Flyttn år 1967 18 47 32 3 0 100 148 1966 11 50 38 1 0 100 367 1964—65 3 65 26 5 1 100 1 157 1962—63 1 50 47 ] 1 100 633 1959—61 0 37 61 1 1 100 1 164 1958 eller tidigare I 12 85 2 0 100 1 414 Uppgift saknas 4 36 57 0 3 100 123 Samtliga 13—16 år 2 30 63 2 3 100 6 628 17—19 år: Födda i Sverige 0 1 36 2 61 100 533 Flyttn år 1967 4 16 69 8 3 100 114 1966 5 51 39 5 0 100 78 1964—65 1 53 42 3 1 100 469 1962—63 0 43 53 4 0 100 401 1959—61 0 52 43 5 0 100 514 1958 eller tidigare 0 20 76 3 1 100 1 197 Uppgift saknas 0 26 74 0 0 100 35 Samtliga 17—19 år 0 30 56 4 10 100 3 345

invandrande barnen ha förändrats dvs. en förskjutning i invandringen har skett mot mer enspråkigt finska barn, och för det andra kan det bero på minnesfel, dvs. man kommer inte exakt ihåg de svårigheter man hade och därmed inte det eventuella behov av tvåspråkig lärare som fanns. Mot den senare förklaringen står dock det faktum att andelen vet ej—svar är konstant över alla flyttningsår.

5.3.4. Föräldrarnas språk och barnens svårigheter i skolan

Till bakgrundsdata räknas även uppgifter om det språk populationsindividernas för- äldrar för närvarande talar. I tabell 5.10 är denna variabel jämte åldern samkörd med svaren på frågan angående nuvarande eller tidigare svårigheter att följa skolarbetet på grund av bristande kunskaper i svenska. De individer som ingår i tabellan är enbart de som går eller har gått i skola i Sverige och de svårigheter som avses är såväl aktuella som >>gamla», medan föräldrarnas språkkun- skaper enbart avser den aktuella situatio- nen.

För samtliga åldersgrupper finns ett lik- artat samband mellan föräldrarnas språk )ch barnens svårigheter i skolan. Svårighe- terna är störst där båda föräldrarna enbart talar finska, näst störst i de familjer där en förälder talar enbart finska. Därefter mins— kar andelen elever med svårigheter i skolan med tilltagande svenskkunskaper hos för- äldrarna, för att vara minst för de elever vars föräldrar talar enbart svenska.

En jämförelse mellan olika åldersgrupper av t. ex. grupperna »båda föräldrarna talar finska och svenska åtminstone hjälpligt» ger att andelen elever med skolsvårigheter ökas med åldern. Detta torde inte bero på att äldre elever är mer beroende av sina för— äldrars kunskaper i svenska i sitt skolarbe- te. Snarare torde det vara så att de redo- visade svårigheterna är att hänföra några år tillbaka i tiden, då föräldrarna kanske ej kunde någon svenska och ej heller ele- ven själv. Sedan dess har emellertid både

föräldrar och barn förkovrat sig i svenska språket, och tabellen avser ju föräldrarnas nuvarande språkkunskaper.

5.3.5 Föräldrarnas språk och barnens behov av tvåspråkig lärare.

Efter att ha sett tabellen i föregående av- snitt förväntar man sig att graderingen av föräldrarnas språkkunskaper direkt skall av- speglas i det anmälda behovet av tvåspråkig lärare i skolan. Det är även vad tabell 5.11 utvisar, nämligen att det nuvarande behovet av tvåspråkig lärare avtar med tilltagande kunskaper i svenska hos föräldrarna.

5.3.6. Bostadsort och skolförhållanden i Sverige

Antalet populationsindivider per län som har eller har haft svårigheter i skolarbetet på grund av bristande kunskaper i svenska är alltför litet för att bilda underlag för en meningsfylld redovisning av skolans stöd- åtgärder inom varje enskilt län. (Frågor an- gående hjälp av tvåspråkig lärare, stödun- dervisning m.m. ställdes enbart till elever som redovisat svårigheter.) En statistiskt sä- kerställd iakttagelse kan dock göras. Hjälp av tvåspråkig lärare i skolan förekommer i större utsträckning i Norrbotten än i riket i övrigt (se tabell 5.12).

Andelen populationsindivider med nuva- rande eller tidigare svårigheter i svensk skola på grund av brister i kunskaperna i svenska är som framgår av tabellen nedan minst i Stockholms län (med undantag för Gotland som dock har alltför få individer för att ge en säker skattning). Även Kris- tianstads, Kopparbergs och Västerbottens län har en förhållandevis liten andel. Jäm- förelsevis stor frekvens finländska elever med skolsvårigheter har däremot Jönkö- pings, Blekinge, Skaraborgs och Jämtlands län. Det största antalet populationsindivider med svårigheter i skolan på grund av bris- tande kunskaper i svenska återfinns däremot i Stockholms län som har ca 1 000 elever i denna situation.

Behovet av tvåspråkig lärare, som ele-

Tabell 5.10. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter svårig- heter i skolan. Särredovisning efter ålder och föräldrarnas språk. I procent.

Svårigheter i skolan p g a bristande svenskkunskaper Antal popu- lations-

Ålder Föräldrarnas språk Ja Nej Uppg sakn Summa individer 6—9 år: Båda föräldrarna talar önska och

svenska obehindrat 5 86 9 100 664 Båda föräldrarna talar finska och svenska minst tämligen bra 9 83 8 100 1 271 Båda föräldrarna talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 25 63 12 100 3 068 En förälder talar enbart önska 49 40 11 100 946 En förälder talar enbart svenska 2 95 3 100 867 Båda föräldrarna talar enbart önska 77 15 8 100 433 Båda föräldrarna talar enbart svenska 1 95 4 100 427 Uppgift saknas 15 40 45 100 1 100 Samtliga 6—9 år 22 64 14 100 8 778 10—12 år: Båda föräldrarna talar önska och

svenska obehindrat 8 88 4 100 425 Båda föräldrarna talar önska och svenska minst tämligen bra 15 83 2 100 1 118 Båda föräldrarna talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 32 62 6 100 2 451 En förälder talar enbart önska 48 44 8 100 694 En förälder talar enbart svenska 4 90 6 100 544 Båda föräldrarna talar enbart önska 69 22 9 100 485 Båda föräldrarna talar enbart svenska 1 96 3 100 492 Uppgift saknas 20 58 22 100 673 Samtliga 10—12 år 26 67 7 100 6 882 13—16 år: Båda föräldrarna talar önska och

svenska obehindrat 4 95 1 100 427 Båda föräldrarna talar finska och svenska minst tämligen bra 12 87 1 100 1 090 Båda föräldrarna talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 37 60 3 100 2 316 En förälder talar enbart önska 60 37 3 100 647 En förälder talar enbart svenska 4 94 2 100 750 Båda föräldrarna talar enbart önska 72 27 1 100 389 Båda föräldrarna talar enbart svenska 1 98 1 100 379 Uppgift saknas 22 56 22 100 619 Samtliga 13-16 år 28 68 4 100 6 629 17—19 år: Båda föräldrarna talar önska och

svenska obehindrat 4 92 4 100 108 Båda föräldrarna talar önska och svenska minst tämligen bra 24 74 2 100 562 Båda föräldrarna talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 41 56 3 100 1 062 En förälder talar enbart önska 64 34 2 100 367 En förälder talar enbart svenska 4 96 0 100 223 Båda föräldrarna talar enbart önska 66 26 8 100 152 Båda föräldrarna talar enbart svenska 0 98 2 100 187 Uppgift saknas 16 35 49 100 682 Samtliga 17—19 år 31 57 12 100 3 345

Tabell 5.11 . Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter anmält behov av tvåspråkig lärare. Särredovisning efter ålder och föräldrarnas språk. I procent.

Behov av tvåspråkig lärare

Antal popu- Föräldrarnas För när- Tidi- Vet Uppg lations- Ålder språk varande gare Nej ej sakn Summa individer

6—9 år: Båda föräldrarna talar önska och svenska obehindrat 3 4 84 5 4 100 664 Båda föräldrarna talar önska och svenska minst tämligen bra 5 8 82 5 0 100 1 271 Båda föräldrarna talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 16 19 53 10 2 100 3 068 En förälder talar enbart önska 32 20 36 8 4 100 946 En förälder talar enbart svenska 1 1 95 2 1 100 867 Båda föräldrarna talar enbart önska 45 30 11 12 2 100 433 Båda föräldrarna talar enbart svenska 0 1 97 0 2 100 427 Uppgift saknas 9 7 39 4 41 100 1 100 Samtliga 6—9 år 13 13 60 7 7 100 8 778 10—12 år: Båda föräldrarna talar önska och svenska obehindrat 2 8 87 1 2 100 425 Båda föräldrarna talar önska och svenska minst tämligen bra 4 18 75 3 0 100 1 118 Båda föräldrarna talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 3 36 55 5 1 100 2 451 En förälder talar enbart önska 1 1 52 30 7 0 100 694 En förälder talar enbart svenska 1 4 92 0 3 100 544 Båda föräldrarna talar enbart önska 13 66 17 2 2 100 485 Båda föräldrarna talar enbart svenska 0 0 95 2 3 100 492 Uppgift saknas 3 22 54 0 21 100 673 Samtliga 10—12 år 4 29 61 3 3 100 6 882 13—16 år: Båda föräldrarna talar önska och svenska obehindrat 1 4 91 4 0 100 427 Båda föräldrarna talar önska och svenska minst tämligen bra 2 17 78 1 2 100 1 090 Båda föräldrarna talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 2 40 55 3 0 100 2 316 En förälder talar enbart önska 4 64 28 3 1 100 647 En förälder talar enbart svenska 0 4 95 0 1 100 759 Båda föräldrarna talar enbart önska 9 71 15 4 1 100 389 Båda föräldrarna talar enbart svenska 0 1 96 2 1 100 379 Uppgift saknas 2 26 52 0 20 100 619 Samtliga 13—16 år 2 30 63 2 3 100 6 629

' Tabell 5.1]. Forts.

Behov av tvåspråkig lärare

Antal popu-

Föräldrarnas För när- Tidi- Vet Uppg lations- Ålder språk varande gare Nej ej sakn Summa individer 17—19 år: Båda föräldrarna talar

önska och svenska obehindrat 0 0 100 0 0 100 108 Båda föräldrarna talar önska och svenska minst tämligen bra 0 21 74 4 1 100 562 Båda föräldrarna talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 0 41 55 4 0 100 1 062 En förälder talar enbart önska 1 62 30 7 0 100 367 En förälder talar enbart svenska 0 8 90 2 0 100 223 Båda föräldrarna talar enbart önska 6 54 25 6 9 100 152 Båda föräldrarna talar enbart svenska 0 0 100 0 0 100 187 Uppgift saknas 0 16 34 3 47 100 682 Samtliga 17—19 år 0 30 56 4 10 100 3 345

Tabell 5.12. Andel individer med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska. Särredovisning per län. I procent av samtliga populationsindivider inom länet.

Andel indivi— der med svå- righeter i skolan p g a Antal po- brist kunsk pulations- Län i svenska individer Stockholms län 10 10 509 Uppsala län 15 1 186 Södermanlands län 19 3 030 Östergötlands län 16 1 265 Jönköpings län 28 882 Kronobergs län 23 286 Kalmar län 17 298 Gotlands län 6 70 Blekinge län 27 437 Kristianstads län 13 274 Malmöhus län 20 1 147 Hallands län 19 342 Göteborgs och Bohus län 18 2 947 Älvsborgs län 19 3 200 Skaraborgs län ' 26 801 Värmlands län 19 866 Örebro län 24 2 193 Västmanlands län 14 5 003 Kopparbergs län 13 2 045 Gävleborgs län 18 1 430 Västernorrlands län 18 949 Jämtlands län 27 307 Västerbottens län 11 425 Norrbottens län 17 1 285

Hela riket 16 41 177

vema själva har upplevt det, tycks, vid jäm- förelse av den procentuella andelen, vara minst i och kring Storstockholrnsområdet jämte Västmanlands, Kopparbergs och Väs- terbottens län. Det största behovet har an- mälts i Kalmar, Blekinge, Hallands och Jämtlands län. Dessa län hade även, som har påpekats i kapitel 2, en förhållandevis stor andel yngre barn, under det att Stock- holms län uppvisade den största andelen populationsindivider födda i Sverige. (Se ta- bellerna 2.15 och 2.16). Även här förtjänar dock att påpekas att Stockholms län har det största antalet elever i populationen som redovisar behov av hjälp av tvåspråkig lärare (se tabell 5.13).

5.4. Bakgrundsdata och språkmiljö i Sverige

Mer än 50 % av de populationsindivider som är födda i Finland lever i finskspråkig hemmiljö i Sverige. Dock talar också en re- lativt stor del av dem som är födda i Sve- rige finska med sina närmaste, vilket fram- går av tabell 5.14.

Konfidensintervallet för andelen födda i Finland som nu i huvudsak talar svens— ka med sina närmaste är 27,4—28,6 %. An- delen är mindre för yngre barn och större för äldre, vilket främst beror på att famil-

Tabell 5.13. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter an-' givet behov av tvåspråkig lärare. Särredovisning per län. I procent.

Behov av hjälp av tvåspråkig lärare

Antal popu- För när- Vet Uppg lations- Län varande Tidigare Nej ej sakn Summa individer

Stockholms län 3 16 70 3 8 100 6 500 Uppsala län 5 21 66 5 3 100 716 Södermanlands län 5 28 55 5 7 100 1 911 Östergötlands län 8 23 59 2 8 100 776 J önköpins län 11 31 48 5 5 100 564 Kronobergs län 6 24 63 2 5 100 1 65 Kalmar län 14 17 61 2 6 100 208 Gotlands län 0 9 82 9 0 100 43 Blekinge län 17 33 45 2 3 100 260 Kristianstads län 6 18 67 6 3 100 143 Malmöhus län 10 26 48 3 13 100 715 Hallands län 13 29 44 5 9 100 195 Göteborgs och Bohus län 6 29 51 6 8 100 1 807 lvsborgs län 8 29 50 5 8 100 1 908 Skaraborgs län 9 34 48 6 3 100 507 Värmlands län 9 27 56 4 4 100 603 Örebro län 7 31 52 8 2 100 1 464 Västmanlands län 4 23 64 5 4 100 3 308 Kopparbergs län 5 18 67 4 6 100 1 448 Gävleborgs län 10 25 53 6 6 100 906 Västernorrlands län 9 19 62 4 6 100 649 Jämtlands län 15 32 46 2 5 100 177 Västerbottens län 4 16 69 0 1 1 100 325 Norrbottens län 12 26 56 2 4 100 872 Hela riket 6 23 60 4 6 100 26 170

Tabell 5.14. Populationen redovisad efter språk med närmaste. Särredovisning efter ålder och födelseland. I procent.

Språk med närmaste

Lika mycket svenska Antal popu- Födelse- Endast Mest Endast Mest och Uppg lations- Ålder land svenska svenska finska finska finska sakn Summa individer 3—6 år: Finland 13 2 55 19 11 0 100 4 532 Sverige 42 5 23 16 14 0 100 8 903 7—12 år: Finland 19 9 24 24 24 0 100 8 381 Sverige 48 15 7 11 18 1 100 6 457 13-16 år: Finland 26 9 21 19 25 0 100 4 835 Sverige 56 14 4 9 17 0 100 1 641 17—19 år: Finland 25 7 37 15 16 0 100 4 422 Sverige 62 9 3 5 21 0 100 288 Samtliga: Finland 21 7 32 20 20 0 100 22 170 Sverige 46 10 14 14 16 0 100 17 289

Tabell 5.15. Populationen redovisad efter språk med närmaste. Särredovisning efter flyttningsår till Sverige. I procent.

Språk med närmaste

Lika mycket svenska Antal popu- Endast Mest Endast Mest och Uppg lations- svenska svenska finska finska finska sakn Summa individer Födda i Sverige 46 10 14 14 16 0 100 17 289 Flyttningsår 1967 26 1 42 20 10 1 100 1 381 1 966 l 6 4 51 20 9 0 100 2 988 1964—65 11 4 41 26 18 0 100 7 958 1962—63 23 9 21 18 29 0 100 2 951 1959—61 30 13 12 18 27 0 100 3 952 1958 eller tidigare 33 13 9 14 31 0 100 3 089

Tabell 5.16. Populationen redovisad efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter ålder och födelseland. I procent.

Talar svenska

Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder Födelseland hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 3—6 år: Finland 21 18 29 31 1 100 4 531 Sverige 52 17 16 13 2 100 8 903 7—9 år: Finland 53 28 14 3 2 100 4 287 Sverige 82 11 4 1 2 100 3 838 10—12 år: Finland 73 20 5 1 1 100 4 092 Sverige 95 3 1 0 1 100 2 619 13—16 år: Finland 76 18 4 l 1 100 4 835 Sverige 98 2 0 0 0 100 1 640 17-19 år: Finland 58 15 16 10 1 100 4 423 Sverige 100 0 0 0 0 100 289

Tabell 5.17. Populationen redovisad efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter ålder och födelseland. I procent.

Skriver svenska

Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder Födelseland hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 7—9 år: Finland 29 24 18 24 5 100 4 287 Sverige 43 17 11 20 9 100 3 838 10—12 år: Finland 60 28 11 0 1 100 4 092 Sverige 85 11 3 0 1 100 2 619 13—16 år: Finland 67 22 8 2 1 100 4 835 Sverige 94 4 0 0 2 100 1 640 17—19 år: Finland 52 14 13 20 1 100 4 423 Sverige 99 1 0 0 0 100 289

Tabell 5.18. Populationen redovisad efter förmåga att tala finska. Särredovisning efter ålder och födelseland. I procent.

Talar finska Antal popu- Obe— Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder Födelseland hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 3—6 år: Finland 74 11 2 13 0 100 4 531 Sverige 39 12 6 42 1 100 8 903 7—9 år: Finland 64 13 9 13 1 100 4 287 Sverige 26 17 14 43 0 100 3 838 10—12 år: Finland 52 23 7 17 1 100 4 092 Sverige 18 23 16 42 1 100 2 619 13—16 år: Finland 48 24 9 19 0 100 4 835 Sverige 14 25 15 46 O 100 1 640 17—19 år: Finland 63 14 6 16 1 100 4 423 Sverige 9 23 9 58 1 100 289

jer med äldre barn har tillbringat längre tid i Sverige. Lika stor, dvs. omkring 28 %, är andelen populationsindivider som är föd— da i Sverige och som huvudsakligen talar finska med sina närmaste. I analogi med det svenska språkets ställning i hemmet ta- las finskan i störst utsträckning i de yngsta barnens hem och avtar successivt i betydelse med stigande ålder.

Betydelsen av den tid man har tillbringat i Sverige för språket i hemmet belyses mer detaljerat i tabell 5 .15 .

Tabellen visar att ju längre tid popula— tionsindividerna har tillbringat i Sverige i desto större omfattning talar de svenska med sina närmaste. Ett undantag utgör de som har flyttat under 1967. Dessa talar svenska i större omfattning än de individer

som kom året före. Skillnaden mellan grup- perna är signifikant.

Tabellen visar även hur finska språket successivt trängs tillbaka efter några års vistelse i Sverige. Strax efter flyttningen ta- las huvudsakligen finska i 60—70 % av hem- men. Efter 5 år har andelen sjunkit till ca 40 % och efter ytterligare 5 år till omkring 20 % .

5.5. Bakgrundsdata och nuvarande språkkunskaper

5.5.1. Födelseland och språkkunskaper

De finska medborgare som är födda i Sve- rige har betydligt bättre förmåga att tala och skriva svenska än de som är födda i

Tabell 5.19. Populationen redovisad efter förmåga att skriva önska. Särredovisning efter ålder och födelseland. I procent.

Skriver önska Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations— Ålder Födelseland hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 7—9 år: Finland 2 7 22 66 3 100 4 287 Sverige 0 2 9 86 3 100 3 838 10—12 år: Finland 10 10 32 47 1 100 4 092 Sverige 1 3 17 78 1 100 2 619 13—16 år: Finland 25 14 23 37 1 100 4 835 Sverige 3 4 16 76 1 100 1 640 17—19 år: Finland 50 9 15 25 1 100 4 423 Sverige 6 6 15 73 0 100 289 SOU 1970: 44 87

Tabell 5.20. Populationen redovisad efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter ålder och flyttningsår till Sverige. I procent.

Talar svenska

Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations

Ålder Flyttningsår hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 3—6 år: Födda i Sverige 52 17 16 13 2 100 8 903 Flyttn år 1967 24 12 22 42 0 100 515 1966 20 12 28 39 1 100 1 069 1964—65 20 19 31 28 2 100 2 654 1962—63 43 28 21 8 0 100 336 7—12 år: Födda i Sverige 83 8 2 0 7 100 6 733 Flyttn år 1967 38 21 32 7 2 100 423 1966 35 37 23 5 0 100 956 1964—65 52 32 12 2 2 100 3 056 1962—63 71 23 4 1 1 100 1 413 1959—61 85 12 2 0 1 100 2 249 1958 eller tidigare 90 7 0 0 3 100 423 13—16 år: Födda i Sverige 91 1 0 0 8 100 1 623 Flyttn år 1967 24 29 33 14 0 100 182 1966 45 37 17 0 1 100 371 1964—65 56 37 5 1 1 100 1 165 1962—63 82 17 0 O 1 100 634 1959—61 91 7 0 0 2 100 1 165 1958 eller tidigare 94 6 0 0 0 100 1 419 17—19 år: Föddai Sverige 100 0 O 0 0 100 289 Flyttn år 1967 21 16 36 26 1 100 580 1966 21 24 33 21 1 100 603 1964—65 38 23 25 13 1 100 1 082 1962—63 79 15 6 0 0 100 423 1959—61 89 8 1 0 2 100 515 1958 eller tidigare 93 5 O 0 2 100 1 233

Tabell 5.21. Populationen redovisad efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter ålder och flyttningsår till Sverige. I procent.

Skriver svenska

Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder Flyttningsår hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 7—12 år: Födda i Sverige 57 14 7 11 11 100 6 733 Flyttn år 1967 24 19 23 29 5 100 423 1966 19 35 24 19 3 100 956 1964—65 31 29 19 18 4 100 3 056 1962—63 52 23 8 12 5 100 1 413 1959-61 66 22 8 2 2 100 2 249 1958 eller tidigare 79 17 2 0 2 100 423 13—16 år: Födda i Sverige 87 4 0 0 9 100 1 623 Flyttn år 1967 24 21 38 17 0 100 182 1966 40 34 25 0 1 100 371 1964—65 45 39 14 1 1 100 1 165 1962—63 70 26 3 0 1 100 634 1959—61 84 13 1 0 2 100 1 165 1958 eller tidigare 88 10 0 2 0 100 1 419

Tabell 5.2]. Forts.

Skriver svenska

Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder Flyttningsår hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 17—19 år: Födda i Sverige 99 1 0 0 0 100 289 Flyttn år 1967 22 10 21 46 1 100 580 1966 20 14 25 39 2 100 603 1964—65 27 18 22 32 1 100 1 082 1962—63 64 23 8 5 0 100 423 1959—61 70 20 6 1 2 100 515 1958 eller tidigare 91 8 1 0 0 100 1 233

Finland. Skillnaderna är minst för elever 10—16 år gamla, vilket speglar skolans bety- delse för träningen i svenska. Det må er- inras om att en inte obetydlig del av 17—19- åringama ej har gått i svensk skola. För kunskaper i finska gäller det omvända för—

hållandet, dvs. barn och ungdomar födda i Finland har bättre förmåga att tala och skriva finska än barn födda i Sverige (se ta- bellerna 5.16—17 resp. 5.18—19).

Först skall konstateras att förmågan att skriva finska är betydligt mindre än förmå-

TabeII 5.22. Populationen redovisad efter förmåga att tala önska. Särredovisning efter ålder och öyttningsår till Sverige. I procent.

Talar önska Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder Flyttningsår hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 3—6 år: Födda i Sverige 39 12 6 42 1 100 8 903 Flyttn år 1967 68 10 0 22 0 100 515 1966 73 9 2 16 0 100 1 069 1964—65 75 12 2 10 1 100 2 654 1962—63 69 12 1 18 0 100 336 7—12 år: Födda i Sverige 20 19 14 41 6 100 6 733 Flyttn år 1967 68 11 2 18 1 100 423 1966 80 7 3 10 0 100 956 1964-65 72 15 5 8 0 100 3 056 1962—63 58 16 8 17 1 100 1 413 1959—61 36 25 13 25 1 100 2 249 1958 eller tidigare 24 38 9 27 2 100 423 13—16 år: Födda i Sverige 11 21 16 45 7 100 1 623 Flyttn år 1967 86 5 2 7 0 100 182 1966 68 7 18 7 0 100 371 1964—65 78 10 3 8 1 100 1 165 1962—63 52 20 9 19 0 100 634 1959—61 33 30 10 27 0 100 1 165 1958 eller tidigare 24 39 11 26 0 100 1 419 17—19 år: Födda i Sverige 2 23 9 58 1 100 289 Flyttn år 1967 80 2 3 13 2 100 580 1966 83 2 4 9 2 100 603 1964—65 84 2 6 7 1 100 1 082 1962—63 61 4 6 27 2 100 423 1959—61 47 28 2 22 1 100 515 1958 eller tidigare 32 33 11 24 0 100 1 233

Tabell 5.23. Populationen redovisad efter förmåga att skriva önska. Särredovisning efter ålder och flyttningsår till Sverige. I procent.

Skriver önska

Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder Flyttningsår hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 7—12 år: Födda i Sverige 1 2 11 79 7 100 6 733 Flyttn år 1967 26 14 18 41 1 100 423 1966 19 13 21 43 3 100 956 1964—65 5 9 33 51 2 100 3 056 1962—63 3 8 27 59 3 100 1 413 1959—61 1 4 26 67 2 100 2 249 1958 eller tidigare 2 5 21 70 2 100 423 13—16 år: Födda i Sverige 1 4 13 74 8 100 ] 623 Flyttn år 1967 81 7 5 7 0 100 182 1966 65 5 9 21 0 100 371 1964—65 54 20 13 12 1 100 1 165 1962—63 22 17 22 38 1 100 634 1959—61 5 10 34 51 O 100 1 165 1958 eller tidigare 2 12 29 57 0 100 1 419 17—19 år: Födda i Sverige 6 6 15 73 0 100 289 Flyttn år 1967 80 2 3 14 1 100 580 1966 81 4 4 9 2 100 603 1964—65 81 3 3 12 1 100 1 082 1962—63 55 10 5 29 1 100 423 1959—61 26 26 20 27 1 100 515 1958 eller tidigare 2 14 37 47 0 100 1 233

gan att tala språket, särskilt för dem som är födda i Sverige, för vilka förmågan att skriva finska i det närmaste är obefintlig.

Av tabell 5.18 torde man även kunna dra den slutsatsen att kunskaperna i finska i betydande grad trängs tillbaka efter längre tids vistelse i Sverige. Om man ser till in- divider födda i Sverige har närmare 40 % av 3—6-åringarna obehindrad förmåga att tala finska. Denna andel avtar successivt ju högre upp i åldrarna man kommer bland barn födda i Sverige. I den äldsta ålders- gruppen är det enbart omkring 10 % som obehindrat kan tala finska. Det skall påpe- kas att föreliggande data är tvärsnittsdata. För att med full säkerhet kunna dra ovan- stående slutsats borde man ha haft möjlig- het att följa individerna under en lång tid och kontinuerligt mäta kunskaperna i finska. Skillnaden mellan åldersgrupperna i tabell 5.18 är dock så klar att det inte torde råda någon tvekan om att finskan glöms bort ungefär i den takt tabellen visar.

5.5.2. Flyttningsår och språkkunskaper

Förändringen av populationsindividemas språkkunskaper med vistelsetiden i Sverige torde bl. a. framgå av tabellerna 5.20—23.

Tabellerna 5.20 och 5.21 visar att kun- skaperna i svenska har förbättrats succes- sivt ju längre tid populationsindividerna har varit i Sverige. Av de 13—16-åringar t.ex. som invandrade under 1967 kan ca 24 % tala svenska obehindrat. Av dem som kom året innan uppger ca 45 % kunna detta, och andelen stiger därefter upp till ca 94 % för dem som har flyttat till Sverige under 1958 eller tidigare.

Det bör även observeras att bland 17— 19-åringar som flyttade till Sverige under 1964—65 , finns det ca 13 % som fortfarande inte alls kan tala svenska och över 30 % som inte alls kan skriva språket.

Den takt med vilken kunskaperna i finska ' trängs tillbaka till förmån för svenskan framgår av tabellerna 5.22 och 5.23. Detta

illustreras bäst av individer 13 år och äldre, eftersom många yngre barn vid flyttnings— tillfället var så små att de ej alls hade lärt sig att tala. Omkring 80 % av 17—19-åringarna som flyttat under 1967 talar finska obe- hindrat. Motsvarande andel för dem som varit i Sverige 5—6 år är omkring 60 %, och av dem som varit här 10 år eller mer är det omkring 30 % som obehindrat talar finska. Även förmågan att skriva finska av- tar i samma takt.

Den något bättre förmågan att tala och skriva finska hos dem som har flyttat un- der 1964—65 jämfört med dem som har flyttat under 1966—67 (både kolumnerna »obehindrat» och »inte alls» utvisar detta) kan bero på skiljaktigheter i Språkstruktu- ren. Det tycks vara så att vid den stora flyttningen under 1964—65 finskan i större utsträckning dominerade bland emigran- terna.

5.5.3. Föräldrars och barns språkkunskaper

Tabellerna 5.24 och 5.25 visar stor samstäm- mighet mellan föräldrarnas och deras barns kunskaper i finska och svenska. Bästa kun- skaperna i svenska har barn till föräldrar av vilka båda två eller enbart en av dem är enspråkigt svensk. Därefter i förmåga att tala svenska kommer i ordningen barn vars föräldrar är helt tvåspråkiga, nästan helt två— språkiga och något tvåspråkiga. Det är så- lunda sannolikt att gruppen något tvåsprå- kiga, dvs. >>båda talar finska och svenska åt- minstone hjälpligt» huvudsakligen utgörs av föräldrar som talar finska obehindrat och svenska hjälpligt. Detta styrkes av tabell 5.25 där barnen till föräldrar i denna grupp har bättre kunskaper i finska än barnen till öv— riga grupper där båda föräldrarna är två- språkiga. Även i övrigt gäller den omvända ordningen för barnens förmåga att tala fins- ka gentemot förmågan att tala svenska, dvs. sämsta kunskaperna i finska har naturligt nog de barn vars föräldrar enbart talar svenska osv.

5.5.4. Bostadsort och populationsindivider- nas språkkunskaper

Den största andelen 3—19 år gamla finska medborgare som obehindrat kan tala svens- ka har Stockholms län. Däremot vad be- träffar förmågan att skriva svenska skiljer sig inte länet åt från riket i övrigt. Tabell 2.15 3. 20 har inte heller visat att popula- tionsindividerna i Stockholms län är yngre än i övriga län, varför denna skillnad mel- lan tal- och skrivfunktionerna ej förklaras av skiljaktigheter i åldersstrukturen. I öv- riga län med ett stort antal populations- individer avviker inte fördelningen för kun- skapsvariablerna i jämförelse med landet i sin helhet. Ett undantag utgör Älvsborgs län där populationsindividema är mer finsk- språgika än riksgenomsnittet (se tabeller 5.26 och 5.27).

Av tabellerna 5.28 och 5.29 framgår att populationens kunskaper i finska ligger över landets genomsnitt för de län där kunska- perna i svenska låg under motsvarnde ge— nomsnitt.

Tabell 5.24. Populationen redovisad efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter föräld- rarnas nuvarande språkkunskaper. I procent.

Talar svenska

Antal popu- Föräldrarnas Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- språkkunskaper hindrat bra ligt alls sakn Summa individer

Båda talar önska och svenska obehindrat 86 7 4 1 2 100 2 417 Båda talar önska och svenska åtminstone tämligen bra 77 13 6 3 1 100 6 100 Båda talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 57 20 13 9 1 100 4 543 En förälder talar enbart önska 30 26 25 18 1 100 4 227 En förälder talar enbart svenska 93 4 l 0 2 100 2 930 Båda talar enbart önska 17 27 32 24 0 100 2 620 Båda talar enbart svenska 95 2 2 0 1 100 13 801 Uppgift saknas 48 13 8 7 24 100 4 208 Totalt 61 16 11 8 4 100 40 846

Tabell 5.25. Populationen redovisad efter förmåga att tala önska. Särredovisning efter för- äldrarnas nuvarande språkkunskaper. I procent.

Talar önska Antal popu- Föräldrarnas Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- språkkunskaper hindrat bra ligt alls sakn Summa individer

Båda talar önska och svenska obehindrat 31 16 21 31 1 100 2 417 Båda talar önska och svenska åtminstone tämligen bra 37 30 15 18 0 100 6 100 Båda talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 57 22 8 12 1 100 4 543 En förälder talar enbart önska 80 15 3 1 1 100 4 227 En förälder talar enbart svenska 3 2 6 89 0 100 2 930 Båda talar enbart önska 90 9 1 0 0 100 2 620 Båda talar enbart svenska 0 0 1 98 1 100 13 801 Uppgift saknas 31 8 7 24 30 100 4 208 Totalt 45 16 8 27 4 100 40 846

T abell 5.26. Populationen redovisad efter förmåga att tala svenska. Särredovisning per län. 1 procent.

Talar svenska

Antal popu-

Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Län hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Stockholms län 71 12 8 4 5 100 10 509 Uppsala län 59 16 11 10 4 100 1 187 Södermanlands län 58 15 12 9 6 100 3 030 Östergötlands län 58 15 12 9 6 100 1 265 Jönköpings län 52 21 16 7 4 100 880 Kronobergs län 53 15 17 9 6 100 285 Kalmar län 61 13 10 10 6 100 299 Gotlands län 75 19 6 0 0 100 69 Blekinge län 41 18 20 14 7 100 437 Kristianstads län 59 25 6 5 5 100 273 Malmöhus län 47 15 17 13 8 100 1 149 Hallands län 49 24 15 8 4 100 342 Göteborgs och Bohus län 56 19 12 8 5 100 2 946 Alvsborgs län 49 18 16 13 4 100 3 202 Skaraborgs län 45 20 16 12 7 100 802 Värmlands län 64 16 9 9 2 100 867 Örebro län 53 20 14 11 2 100 2 193 Västmanlands län 63 15 12 7 3 100 5 002 Kopparbergs län 68 14 8 6 4 100 2 044 Gävleborgs län 57 14 14 11 4 100 1 430 Västernorrlands län 62 21 9 5 3 100 949 Jämtlands län 39 28 13 17 3 100 308 Västerbottens län 64 12 7 8 9 100 423 Norrbottens län 59 18 13 9 1 100 1 285

Hela riket 61 16 11 8 4 100 41 175

Tabell 5.27. Populationen redovisad efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning per län. I procent.

Skriver svenska

Antal popu-

Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Län hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Stockholms län 42 11 5 29 13 100 10 509 Uppsala län 40 9 7 35 9 100 1 187 Södermanlands län 40 10 7 32 11 100 3 030 Östergötlands län 35 10 8 36 11 100 1 265 Jönköpings län 31 17 8 34 10 100 880 Kronobergs län 32 23 0 38 7 100 285 Kalmar län 42 14 12 22 10 100 299 Gotlands län 19 6 6 32 37 100 69 Blekinge län 24 15 10 41 10 100 437 Kristianstads län 35 9 6 37 13 100 273 Malmöhus län 29 11 8 40 12 100 1 149 Hallands län 33 11 7 44 5 100 342 Göteborgs och Bohus län 32 14 8 37 9 100 2 946 Alvsborgs län 29 12 8 42 9 100 3 202 Skaraborgs län 29 16 10 37 8 100 802 Värmlands län 49 14 6 27 4 100 867 Orebro län 35 17 9 33 6 100 2 193 Västmanlands län 43 11 6 32 8 100 5 002 Kopparbergs län 48 11 7 24 10 100 2 044 Gävleborgs län 35 14 9 34 7 100 1 430 Västernorrlands län 46 12 6 26 10 100 949 Jämtlands län 32 13 7 44 4 100 308 Västerbottens län 50 10 4 25 11 100 423 Norrbottens län 44 13 6 32 5 100 1 285

Hela riket 39 12 7 32 10 100 41 175

Tabell 5.28. Populationen redovisad efter förmåga att tala önska. Särredovisning per län. [ procent.

Talar önska Antal popu— Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations-

Län hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Stockholms län 31 14 9 41 5 100 10 509 Uppsala län 50 15 9 24 2 100 1 187 Södermanlands län 52 17 5 22 4 100 3 030 Östergötlands län 44 20 6 25 5 100 1 265 Jönköpings län 51 16 9 19 5 100 880 Kronobergs län 65 14 1 15 5 100 285 Kalmar län 42 1 4 47 6 100 299 Gotlands län 31 0 13 56 0 100 69 Blekinge län 68 15 6 8 3 100 437 Kristianstads län 30 25 0 43 2 100 273 Malmöhus län 51 10 6 23 8 100 1 149 Hallands län 51 23 1 20 5 100 342 Göteborgs och Bohus län 50 17 11 18 4 100 2 946 Alvsborgs län 58 18 7 13 4 100 3 202 Skaraborgs län 60 10 8 16 6 100 802 Värmlands län 47 20 8 25 0 100 867 Örebro län 55 22 8 15 0 100 2 193 Västmanlands län 47 16 8 26 3 100 5 002 Kopparbergs län 39 17 8 33 3 100 2 044 Gävleborgs län 47 28 7 23 3 100 1 430 Västernorrlands län 41 19 5 32 3 100 949 Jämtlands län 55 20 14 10 1 100 308 Västerbottens län 30 16 10 35 9 100 423 Norrbottens län 61 19 7 12 1 100 1 285

Hela riket 45 16 8 27 4 100 41 175

Tabell 5.29. Populationen redovisad efter förmåga att skriva önska. Särredovisning per län. 1 procent.

Skriver önska

Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations—

Län hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Stockholms län 8 4 11 69 8 100 10 509 Uppsala län 8 5 14 68 5 100 1 187 Södermanlands län 11 5 14 62 8 100 3 030 Östergötlands län 10 5 13 64 8 100 1 265 Jönköpings län 17 2 13 59 9 100 880 Kronobergs län 21 6 17 50 6 100 285 Kalmar län 16 1 12 62 9 100 299 Gotlands län 0 0 13 81 6 100 69 Blekinge län 12 1 13 70 4 100 437 Kristianstads län 11 3 5 75 6 100 273 Malmöhus län 12 4 14 61 9 100 1 149 Hallands län 9 7 11 67 6 100 342 Göteborgs och Bohus län 10 7 15 61 7 100 2 946 Älvsborgs län 15 6 13 59 7 100 3 202 Skaraborgs län 15 6 16 56 7 100 802 Värmlands län 9 6 17 64 4 100 867 Örebro län 14 6 12 65 3 100 2 193 Västmanlands län 8 5 16 65 6 100 5 002 Kopparbergs län 6 5 14 68 7 100 2 044 Gävleborgs län 6 5 16 66 7 100 1 430 Västernorrlands län 8 7 13 66 6 100 949 Jämtlands län 25 6 8 58 3 100 308 Västerbottens län 5 3 12 70 10 100 423 Norrbottens län 12 6 20 58 4 100 1 285

Hela riket 10 5 13 65 7 100 41 175

6 Språksituationen i Finland före flyttningen och

nuvarande förhållanden

6.1. Inledning

I detta kapitel omfattar redovisningen enbart de populationsindivider som är födda eller har bott i Finland och som har flyttat till Sverige (omkring 44 % av hela populatio- nen).

Den huvudsakliga frågeställningen i ka- pitlet är följande: Hur fördelar sig de grup- per av individer i populationen som kom- mer från skilda språkmiljöer i Finland med avseende på nuvarande kunskaper i svenska och finska? Dessutom skall ytterligare något behandlas förändringen av kunskaperna i finska efter flyttningen till Sverige.

6.2 Språk i hem och kommun i Finland redovisat mot aktuella kunskaper i svenska

I följande tre tabeller är svaren på frågan angående språk som talades i hemmet och i hemkommunen i Finland (fråga 16) ställda mot den redovisade förmågan att tala och skriva svenska (se tabeller 6.1—3). Sambandet mellan det språk som talades i hemmet i Finland vid flyttningstillfället och populationsindividemas nuvarande språkkunskaper är av förväntat utseende. Den grupp som levde i svenskspråkig miljö i Finland har nu de bästa kunskaperna i svenska. Därefter i kunskapsordning kom- mer de barn och ungdomar som är upp- växta i tvåspråkig miljö, och de sämsta kun- skaperna i svenska har de individer i vars

hem och hemkommun i Finland enbart finska talades. Skillnaderna i kunskaperna tenderar dock att utjämnas ju äldre indivi- derna är, speciellt för grupperna från en- språkigt finska och tvåspråkiga hem. Detta torde främst bero på att de äldre individer- na i genomsnitt har varit i Sverige under längre tid än de yngre.

6.3 Språk i hem och kommun i Finland redovisat mot aktuella kunskaper i finska

De nuvarande kunskaperna i finska är bäst för de grupper av populationsindivider som är uppvuxna i en finskspråkig miljö i Finland helt naturligt. För de grupper som enbart talade finska i hemmet i Finland avtar dock den nuvarande förmågan att tala finska med stigande ålder fram till 16 år. Även detta är en effekt av den tid man har tillbringat i Sverige eftersom, vilket tidigare har visats (se 5.5.2), kunskaperna i finska successivt avtar vid vistelse i svenskspråkig miljö. Dock har 17—19-åringarna som kom- mer från finskspråkiga hem bättre förmåga att tala finska än lägre åldersgrupper. Som visades i avsnitt 2.8.2, beror detta dels på att de i genomsnitt har varit i Sverige kor- tare tid än 13—16-åringarna, och dels torde det bero på att de i mindre utsträckning än 13—16-åringarna torde gå eller ha gått i skola i Sverige, varigenom de troligen i stör- re utsträckning bibehåller finskspråkig miljö i Sverige (se tabeller 6.4—6).

Tabell 6.1. Populationsindivider som har bott i Finland redovisade efter nuvarande förmåga att tala svenska. Särredovisning efter ålder och språk i hem i Finland. I procent.

Talar svenska

Antal popu- Språk i hem Obe— Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder i Finland hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 3—6 år: Finska 11 20 32 36 1 100 3 920 Svenska 98 1 0 1 0 100 487 Både önska och svenska 68 16 11 5 0 100 166 Uppgift saknas 29 29 29 9 4 100 106 Samtliga 3—6 år 23 18 28 30 1 100 4 680 7—9 år: Finska 44 34 17 3 2 100 3 616 Svenska 97 0 l 1 1 100 528 Både önska och svenska 87 13 0 0 0 100 201 Uppgift saknas 87 9 4 0 0 100 101 Samtliga 7—9 år 53 28 14 3 2 100 4 445 10—12 år: Finska 67 25 6 1 1 100 3 335 Svenska 100 0 0 0 0 100 654 Både önska och svenska 96 4 O 0 0 100 200 Uppgift saknas 89 11 0 0 0 100 35 Samtliga 10—12 år 74 20 5 0 1 100 4 224 13—16 år: Finska 71 23 5 1 0 100 3 727 Svenska 95 1 0 0 4 100 894 Både önska och svenska 94 6 0 0 0 100 305 Uppgift saknas 70 20 7 0 3 100 131 Samtliga 13—16 år 76 18 4 1 1 100 5 058 17—19 år: Finska 48 18 21 12 1 100 3 949 Svenska 96 3 0 0 1 100 789 Både önska och svenska 97 3 0 0 0 100 157 Uppgift saknas 90 0 0 10 0 100 39 Samtliga 17—19 år 59 15 16 9 1 100 4 480 6.4 Språk kanska pernas förändring efter lertrd enbart indrvrder som Vid flyttnmgstrll—

flyttningen till Sverige

Av kapitel 5 (avsnitt 5.2.2) har framgått hur populationsindividemas nuvarande kunska- per 1 svenska och finska varierar med in- flyttningsåret. Detta förutsattes huvudsak- ligen bero på vistelsen i svenskspråkig miljö. Man kunde dock i detta sammanhang inte isolera effekten av en eventuell förändring under senare år i den ursprungliga språk- strukturen hos emigranterna till Sverige.

I tabellerna 6.7 och 6.8 är dock denna komplikation delvis undanröjd genom att re— dovisning har skett efter kunskaper i finska vid flyttningstillfället. För att erhålla någor- lunda stora redovisningsgrupper ingår emel—

fället har uppgivit sig obehindrat kunna tala finska. Deras kunskaper i svenska vid emi- grationen går dock ej att samredovisa i des- sa tabeller.

Tabell 6.7 visar att förbättringen av för- mågan att tala svenska tycks gå snabbast för åldersgruppen 13—16 år. Detta torde främst bero på att dessa barn i störst ut- sträckning har gått i skola i Sverige sedan flyttningen. Tabell 6.8 visar även att denna åldersgrupp snabbast glömmer av förmågan att tala finska. Anmärkningsvärt är vidare att ca 15 % (konfidensintervallet är 10— 20 %) av 17—19-åringarna har varit i Sve- rige i 3—5 år utan att ha lärt sig någon svenska.

Tabell 6.2. Populationsindivider som har bott i Finland redovisade efter nuvarande förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter ålder och språk i hem i Finland. I procent.

Skriver svenska

Antal popu- Språk i hem Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder iFinland hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 7—9 år: Finska 20 27 20 28 5 100 3 616 Svenska 79 2 3 7 9 100 528 Både finska och svenska 59 15 7 13 6 100 201 Uppgift saknas 65 13 9 13 O 100 101 Samtliga 7—9 år 29 23 17 25 6 100 4 445 10—12 år: Finska 52 34 13 0 1 100 3 335 Svenska 97 3 0 0 0 100 654 Både önska och svenska 81 19 O 0 0 100 200 Uppgift saknas 74 26 0 0 0 100 35 Samtliga 10—12 år 60 28 10 1 1 100 4 224 13—16 år: Finska 61 28 9 1 1 100 3 727 Svenska 95 1 0 0 4 100 894 Både önska och svenska 87 9 4 0 0 100 305 Uppgift saknas 66 7 7 17 3 100 131 Samtliga 13—16 år 69 22 7 l 1 100 5 058 17—19 år: Finska 40 17 17 25 1 100 3 494 Svenska 96 3 0 0 1 100 789 Både önska och svenska 86 14 0 0 0 100 157 Uppgift saknas 90 0 0 10 0 100 39 Samtliga 17—19 år 52 14 13 20 1 100 4 480

Tabell 6.3. Populationsindivider som har bott i Finland redovisade efter nuvarande förmåga att tala svenska. Särredovisning efter ålder och språk i hemkommun i Finland. 1 procent.

Talar svenska

Antal popu- Språk i hemkom- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder mun i Finland hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 3—6 år Finska 12 18 32 37 1 100 3 484 Svenska 92 5 1 2 0 100 252 Både önska och svenska 45 17 21 16 1 100 753 Uppgift saknas 44 23 17 9 7 100 188 Samtliga 3—6 år 23 18 28 30 1 100 4 648 7—9 år: Finska 44 32 18 4 2 100 3 229 Svenska 98 0 1 0 1 100 305 Både önska och svenska 73 22 3 1 1 100 688 Uppgift saknas 67 20 7 2 4 100 223 Samtliga 7—9 år 53 28 14 3 2 100 4 445 10—12 år: Finska 66 26 6 1 1 100 2 911 Svenska 100 0 0 0 0 100 340 Både önska och svenska 90 8 2 0 0 100 780 Uppgift saknas 78 13 7 0 2 100 192 Samtliga 10—12 år 74 20 5 0 1 100 4 224 SOU 1970: 44 97

Talar svenska

Antal p-opu-

Språk i hemkom- Obe— Tämligen Hjälp- lnte Uppg lations- Ålder mun i Finland hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 13—16 år: Finska 70 23 6 1 0 100 3 295

Svenska 89 4 0 0 6 100 589 Både önska och svenska 90 10 0 0 0 100 954 Uppgift saknas 82 10 6 0 2 100 218 Samtliga 13—16 år 76 18 4 ] 1 100 5 058 17—19 år: Finska 46 18 22 13 1 100 3 139

Svenska 94 5 0 0 1 100 545 Både önska och svenska 85 9 5 0 1 100 646 Uppgift saknas 88 6 0 6 0 100 149 Samtliga 17—19 år 59 15 16 9 1 100 4 480

Tabell 6.4. Populationsindivider som har bott i Finland redovisade efter nuvarande förmåga att tala önska. Särredovisning efter ålder och språk i hem i Finland. I procent.

Talar önska Antal popu-

Språk i hem Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder i Finland hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 3—6 år: Finska 85 11 2 2 O 100 3 920

Svenska 1 0 4 94 1 100 487 Både önska och svenska 37 29 10 24 0 100 166 Uppgift saknas 50 21 0 29 0 100 106 Samtliga 3—6 år 74 11 2 13 0 100 4 680 7—9 år: Finska 76 14 7 2 1 100 3 616

Svenska 0 3 8 89 0 100 528 Både önska och svenska 3 3 22 26 17 2 100 201 Uppgift saknas 22 18 39 22 0 100 101 Samtliga 7—9 år 64 13 9 13 1 100 4 445 10—12 år: Finska 63 26 7 3 1 100 3 335

Svenska 0 3 7 90 0 100 654 Både önska och svenska 35 33 6 26 0 100 200 Uppgift saknas 50 12 12 26 0 100 35 Samtliga 10—12 år 52 22 7 18 1 100 4 224 13—16 år: Finska 62 29 7 2 0 100 3 727

Svenska 1 4 14 80 1 100 894 Både önska och svenska 26 13 23 38 0 100 305 Uppgift saknas 10 37 7 46 0 100 131 Samtliga 13—16 år 48 24 9 19 0 100 5 058 17—19 år: Finska 77 16 3 3 1 100 3 494

Svenska 2 4 18 76 O 100 789 Både önska och svenska 38 20 14 22 6 100 157 Uppgift saknas 34 10 23 33 0 100 39 Samtliga 17—19 år 62 14 6 17 1 100 4480

Tabell 6.5. Populationsindivider som har bott i Finland redovisade efter nuvarande förmåga att skriva önska. Särredovisning efter ålder och språk i hem i Finland. I procent.

Skriver önska Antal popu-

Språk i hem Obe— Tämligen Hjälp— Inte Uppg lations- Ålder i Finland hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 7—9 år: Finska 3 8 26 60 3 100 3 616

Svenska 0 1 0 98 1 100 528 Både önska och svenska 0 7 16 65 2 100 201 Uppgift saknas 0 4 4 92 0 100 101 Samtliga 7—9 år 2 7 22 66 3 100 4 445 10—12 år: Finska 12 12 38 36 2 100 3 335

Svenska 0 0 1 99 0 100 654 Både önska och svenska 5 8 31 56 0 100 200 Uppgift saknas 0 12 12 75 0 100 35 Samtliga 10—12 år 10 10 32 47 2 100 4 224 13—16 år: Finska 33 16 28 22 1 100 3 727

Svenska 1 1 5 92 1 100 894 Både önska och svenska 5 16 20 59 0 100 305 Uppgift saknas 10 7 13 70 0 100 131 Samtliga 13—16 år 25 13 23 38 1 100 5 058 17—19 år: Finska 62 10 16 11 1 100 3 494

Svenska 1 3 11 85 0 100 789 Både önska och svenska 28 22 14 28 8 100 157 Uppgift saknas 10 0 10 80 0 100 39 Samtliga 17-19 år 50 9 15 25 1 100 4 480

Tabell 6.6. Populationsindivider som har bott i Finland redovisade efter nuvarande förmåga att tala önska. Särredovisning efter ålder och språk i hemkommun i Finland. I procent.

Talar önska Antal popu-

Språk i hemkom- Obe- Tämligen Hjälp— Inte Uppg lations- Ålder mun i Finland hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 3—6 år: Finska 84 11 2 3 0 100 3 484

Svenska 4 2 3 90 1 100 252 Både önska och svenska 47 16 3 34 0 100 753 Uppgift saknas 70 7 0 23 0 100 188 Samtliga 3—6 år 74 11 2 13 0 100 4 680 7—9 år: Finska 76 14 7 2 1 100 3 229

Svenska 3 9 4 83 1 100 305 Både önska och svenska 37 13 12 38 0 100 688 Uppgift saknas 55 8 21 14 2 100 223 Samtliga 7—9 år 64 13 9 13 1 100 4 445 10—12 år: Finska 64 25 6 3 2 100 2 911

Svenska 2 3 3 92 0 100 340 Både önska och svenska 32 18 10 40 0 100 780 Uppgift saknas 37 34 9 20 0 100 192 Samtliga 10—12 år 52 22 7 18 1 100 4 224

Tabell 6.6. Forts.

Talar önska Antal pop u-

Språk i hemkom- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder mun i Finland hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 13-16 år: Finska 65 27 6 2 0 100 3 295

Svenska 2 2 11 83 2 100 589 Både önska och svenska 22 24 15 39 0 100 954 Uppgift saknas 24 32 16 28 0 100 218 Samtliga 13—16 år 48 24 9 19 0 100 5 058 17—19 år: Finska 79 15 3 2 1 100 3 139

Svenska 2 3 10 84 1 100 545 Både önska och svenska 38 16 16 29 1 100 646 -- Uppgift saknas 47 23 6 24 0 100 149

Samtliga 17—19 år 62 14 6 17 1 100 4 480

Tabell 6.7. Populationsindivider som har bott i Finland och som vid öyttningstillfället obe- hindrat kunde tala önska redovisade efter nuvarande förmåga att tala svenska. Särredovisning efter ålder och öyttningsår till Sverige. I procent.

Talar svenska

Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder Flyttningsår hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 3—6 år: 1967 10 18 21 51 0 100 302 1966 5 20 38 35 2 100 406 1965 eller tidigare 11 26 40 23 0 100 689 7—12 år: 1967 24 27 41 7 1 100 309 1966 28 42 27 3 0 100 777 1964—65 48 36 12 2 2 100 2 505 1962—63 78 19 2 0 1 100 780 1961 eller tidigare 88 9 2 0 1 100 651 13—16 år: 1967 15 28 40 17 0 100 152 1966 25 52 22 0 1 100 262 1964—65 52 41 6 1 0 100 1 008 1962—63 78 20 0 O 2 100 459 1959—61 95 5 0 0 0 100 807 1958 eller tidigare 97 3 O 0 0 100 464 17-19 år: 1967 5 20 44 30 1 100 471 1966 11 26 38 25 0 100 490 1964—65 29 25 31 15 0 100 877 1962-63 72 19 9 0 0 100 293 1959—61 89 8 1 0 2 100 398 1958 eller tidigare 93 7 0 0 0 100 524 100 SOU 1970: 44

Tabell 6.8. Populationsindivider som har bott i Finland och som vid öyttningstillfållet obehind- rat kunde tala önska redovisade efter nuvarande förmåga att tala önska. Särredovisning efter ålder och flyttningsår till Sverige. I procent.

Talar önska Antal popu- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder Flyttningsår hindrat bra ligt alls sakn Summa individer 3—6 år: 1967 96 0 0 4 0 100 302 1966 99 0 1 0 0 100 406 1965 eller tidigare 96 2 0 1 1 100 689 7-12 år: 1967 92 6 0 1 1 100 309 1966 93 4 1 1 1 100 777 1964—65 82 13 3 1 1 100 2 505 1962—63 73 17 8 2 0 100 780 1961 eller tidigare 51 32 9 4 4 100 651 13—16 år: 1967 97 3 0 0 0 100 152 1966 97 3 0 0 0 100 262 1964—65 90 9 1 0 0 100 1 008 1962—63 70 22 6 2 0 100 459 1959—61 47 37 10 6 0 100 807 1958 eller tidigare 34 45 11 10 0 100 464 17-19 år: 1967 97 1 0 0 2 100 471 1966 100 0 0 0 0 100 490 1964—65 99 1 0 0 0 100 877 1962—63 88 6 3 0 3 100 293 1959-61 61 34 2 2 1 100 398 1958 eller tidigare 44 38 12 6 0 100 524

7. Framtidsplaner och önskemål angående

undervisning i önska

7.1. Inledning

I detta kapitel skall redogöras för popula- tionsindividernas framtidsplaner. I början av kapitlet beskrives frågeställningarna och de enkla svarsfördelningarna redovisas. Däref- ter studeras de redovisade framtidsplanema mot bakgrund av tidigare behandlade va- riabler. På samma sätt kommer i detta ka- pitel önskemål om olika former för under- visning i finska att studeras.

7.2. Framtidsplaner

Variabeln framtidsplaner innefattar två frå- gor, som rör dels planerna på att återvända till Finland, dels planer beträffande utbild- ning eller annan verksamhet (fråga 12 och 10 i formuläret). På frågan om avsikten att flytta till Finland och bosätta sig där erhål— les följande svarsfördelning (se tabell 7.1): Av samtliga populationsindivider har en— dast ca 5 % för närvarande några planer på att återvända till Finland för att bosät- ta sig där. Speciellt för de yngre barnen måste man räkna med att svaren avser hela familjens planer. l7—19-åringarna är något mer benägna att återvända än de övriga. Det är troligt att detta resultat återspeglar situationen för de ungdomar som efter av- slutad skolgång i Finland kommit över till Sverige. I övrigt tyder resultaten nämligen på att ju äldre barnen är, i desto högre grad

har man för avsikt att stanna i Sverige. Osäkerheten är genomgående mycket hög, högst i yngsta åldersgruppen med 51 % och lägst i den äldsta åldersgruppen med 35 %. Familjer med äldre barn har genomsnittligt bott längre i Sverige och ju längre tid man bott här desto mindre är benägenheten att återvända till Finland. I vilken mån dessa planer realiseras är ej möjligt att bedöma.

I den andra frågan som rör framtidspla- ner har intervjupersonerna mera detaljerat fått ange sina planer i fråga om utbildning eller arbete. Frågan har getts olika utform- ning för de yngre barnen, 3—12 år, och de äldre, 13—19 år, på så sätt att svarsalterna— tiven för de äldre är mer detaljerade beträf- fande olika former av fortsatt utbildning. För de yngre har efterfrågats vilka planerna är sedan barnet slutat grundskolan och för de äldre vilka planer de har efter det att de avslutat den nuvarande skolan eller om de är yrkesverksamma, vilka planer de har för de närmaste två åren. Intervjupersonerna har tillåtits att markera ett eller fler alternativ. Detta medför att tabellerna för denna fråga har en annorlunda uppbyggnad än de öv— riga. Tabellema omfattar det antal marke- ringar som gjorts för varje enskilt alternativ och procenttalen uttrycker hur stor del av individerna i en viss kategori som markerat detta alternativ. Procenttalen kommer alltså ej att addera till hundra. Planerna efter av- slutad grundskola för de yngsta åldersgrup- perna redovisas i tabell 7.2.

Tabell 7.1. Avsikt att återvända till Finland. Särredovisning efter ålder. I procent.

Avsikt att öytta:

Ja, men ej inom Antal popu- Ja, inom de när- de närmaste 2—3 Vet Uppg lations- Ålder maste 2—3 åren åren Nej ej sakn Summa individer

3— 6 år 1 3 40 51 5 100 14 056 7— 9 år 1 3 44 48 4 100 8 485 10—12 år 1 2 46 48 3 100 6 917 13—16 år 1 2 53 41 3 100 6 680 17—19 år 3 4 51 35 7 100 5 038 Samtliga 2 3 45 46 4 100 41 176

Endast 1 % i båda åldersgrupperna har för närvarande planer på att utbilda sig i Finland och mindre än 1 % på att arbeta i Finland. Osäkerheten är mycket stor i båda grupperna och allra störst för de yngsta. Ju längre fram i tiden avgörandet ligger, desto större är tveksamheten. Dominansen för utbildning eller arbete i Sverige jämfört med Finland är tydlig i båda åldersgrup- perna, störst i den äldre gruppen där an- delen osäkra har minskat.

Då somliga av dem som har markerat ut- bildning i Finland även kan ha för avsikt att flytta till Finland innan de har gått ige— nom grundskolan i Sverige kan man inte förutsätta något om vilken utbildningsnivå i Finland som avses.

För de båda äldsta ålderskategorierna är planerna enligt denna undersökning efter av- slutad skolgång i nuvarande skola eller i fråga om de yrkesverksamma för de när- maste två åren redovisade i tabell 7.3.

Samma tendenser som kunde iakttas för

de yngre grupperna gäller även här. Alter- nativen för utbildning eller arbete i Sverige är helt dominerande över de alternativ som gäller Finland. Tveksamheten fortsätter att minska med stigande ålder.

För ungdomarna i 17—19-årsåldern är arbete i Sverige utan jämförelse det vanli- gaste alternativet, 61 % av samtliga har an- gett detta.

Bland 13—16-åringar är planer på arbete i Sverige resp. genomgång av gymnasium och fackskola i Sverige ungefär lika vanliga med ca 20 % för varje alternativ. 20 % har angett att de tänker fortsätta till gymnasium och 8 % till fackskola. För närvarande fort- sätter i Sverige ca 30 % av eleverna i grund- skolan till gymnasiet och ca 20 % till fack— skolan.

För samtliga ålderskategorier utom den yngsta kan man notera att andelen >>vet ej» är mindre för frågan om utbildning eller arbetsplaner än för frågan om planer att flytta till Finland (tabell 7.1). Den förra frå—

Tabell 7.2. Framtidsplaner efter avslutad grundskola. Särredovisning efter ålder, 3—12 år.

3—6 år 7—12 år

% av Antal om- % av Antal om- Framtidsplaner 14 056 nämnanden 15 402 nämnanden Utbildning i Sverige 41 5 695 59 9 088 Utbildning i Finland 1 126 1 100 Arbeta i Sverige 11 1 572 19 2 896 Arbeta i Finland 0 30 0 48 Övrigt 1 114 o 65 Vet ej 52 7 315 36 5 620 Totalt antal omnämnanden 14 841 17 817 Antal individer som angett minst ett alternativ 13 216 14 970 SOU 1970: 44 103

Tabell 7.3. Framtidsplaner. Särredovisning efter ålder, 13—19 år.

13—16 år ]7—19 år

% av Antal om- % av Antal om- Framtidsplaner 6 680 nämnanden 5 038 nämnanden Arbeta i Sverige 18 1 236 61 3 062 Gymnasium i Sverige 20 1 317 1 44 Fackskola i Sverige 8 515 1 61 Yrkesskola i Sverige 20 1 310 2 105 Universitet eller högskola i Sverige 2 140 4 209 Annan utbildning i Sverige 4 257 5 268 Utbildning i Finland 0 26 1 37 Arbeta i Finland 1 34 ] 61 Övrigt 0 8 4 1 87 Vet ej 28 1 859 15 738 Totalt antal omnämnanden 6 702 4 772 Antal individer som angett minst ett alternativ 6 535 4 619

gan rör dock en mer avgränsad tid än den senare.

Förekomsten av dubbelmarkeringar på denna fråga varierar för de olika åldersgrup- perna. Bland 3—6-åringar har 12 % av dem som besvarat frågan markerat två alterna- tiv, bland 7—12-åringar 19 % och bland de äldsta 3 % i båda kategorierna. För de båda yngsta grupperna är det ena alterna- tivet, utom i några enstaka fall, utbildning i Sverige. Det andra alternativet är i det stora flertalet fall antingen arbete i Sverige eller vet ej.

7.3 Önskemål om undervisning i finska

Intervjupersonerna har tillfrågats om sina önskemål ifråga om olika former för under- visning i finska. Svaren på frågorna redo- visas nedan i tabell 7.4 (för frågans och alternativens fullständiga formulering se fråga 11).

De yngsta åldersgrupperna har dessutom fått en fråga rörande intresse för Språkträ- ning i finska i förskolan. Intresset för språk— träningen i finska i förskolan är inte upp- delat på »Ja, nu» och »Ja, i framtiden», utan omfattar endast det aktuella intresset för barnen i den aktuella åldern. Svarsför- delningen på denna fråga framgår av tabell 7.5.

Ett jakande svar på dessa frågor om önskemål om olika former för undervisning

i finska skulle kunna betyda två saker. Dels att man tycker att sådan undervisning skulle finnas även om man inte själv är in- tresserad av att deltaga i den, dels att man själv är intresserad av att deltaga. Måls— männen, som besvarat formulären för bar- nen i åldern 3—12 år, har tillfrågats om in- tresset för sina barns räkning. I frågefor- muleringen till de äldre barnen har inte ut- tryckligen angetts att de skulle besvara frå- gan med utgångspunkt från om de själva skulle vara intresserade av att deltaga. Det är dock troligt att svaren för samtliga kate- gorier mäter intresset för att själv deltaga i de olika undervisningsformerna. Vid be- dömningen av behovet av olika former av undervisning i finska, måste man beakta att frågor om önskemål och behov kan medföra en överskattning av de verkliga behoven.

För samtliga frågor redovisas en hög an- del >>uppgift saknas». Över 700 fall (ca 5—6 %), där frågan inte alls var besvarad återsändes för komplettering. Dessutom fö- rekom en hel del fall där endast något eller några alternativ var markerade med ja-svar och övriga blanka. Detta kan ha flera för- klaringar. En förklaring är att responden- terna endast markerat svar för de undervis- ningsformer de varit intresserade av och hoppat över övriga alternativ. Åter en an- nan kan vara att i de fall där alternativen kan sägas vara varandra uteslutande, t. ex.

Tabell 7.4. Önskemål om undervisning i önska. Särredovisning efter ålder.

Intresse för sådan undervisning

Antal popu- Ja, i fram- Uppg lations-

Ålder Undervisningsform Ja, nu tiden Nej Vet ej sakn Summa individer 3—6 år: Undervisning i önska på

skolschemat 6 37 21 19 16 100 14 055 Frivillig undervisning i önska i skolan 3 23 23 19 32 100 14 055 Kvällskurser i önska 1 10 28 21 40 100 14 055 Lägerkurser i finska 2 17 25 20 36 100 14 055 7—9 år: Undervisning i finska på

skolschemat 23 21 26 14 16 100 8 485 Frivillig undervisning i finska i skolan 12 16 29 12 31 100 8 485 Kvällskurser i önska 2 9 33 14 42 100 8 485 Lägerkurser i önska 8 13 30 13 36 100 8 485 10—12 år: Undervisning i önska på

skolschemat 31 7 33 14 15 100 6 917 Frivillig undervisning i finska i skolan 14 7 36 13 30 100 6 917 Kvällskurser i önska 2 6 41 13 38 100 6 917 Lägerkurser i önska 11 5 37 13 34 100 6 917 13—16 år: Undervisning i önska på

skolschemat 11 5 57 15 12 100 6 680 Frivillig undervisning i önska i skolan 5 5 61 12 17 100 6 680 Kvällskurser i önska 3 6 63 10 18 100 6 679 Lägerkurser i önska 7 6 57 14 16 100 6 679 17—19 år: Undervisning i finska på

skolschemat 3 4 59 13 21 100 5 039 Frivillig undervisning i önska i skolan 3 3 59 11 24 100 5 040 Kvällskurser i önska 3 8 60 11 18 100 5 040 Lägerkurser i önska 2 3 62 11 22 100 5 040 Samtliga: Undervisning i önska på

skolschemat 14 19 35 16 16 100 41 176 Frivillig undervisning i önska i skolan 7 14 37 14 28 100 41 179 Kvällskurser i önska 2 8 41 15 34 100 41 179 Lägerkurser iönska 5 11 38 15 31 100 41 175

Tabell 7.5. Önskemål om språkträning iönska i förskolan. Särredovisning för 3—6 år.

Intresse för språkträning i önska i förskolan

Antal popu— Barnet för Ej Uppgift lations- Ja gammalt intresserad Vet ej saknas Summa individer 19 1 26 20 34 100 14 057 SOU 1970: 44 105

undervisning på skolchemat och frivillig undervisning i finska i skolan, har man an- sett att ett jakande svar för det ena automa- tiskt medfört ett nekande svar för det andra alternativet. Båda dessa förklaringar skulle innebära att den allra största delen av >>uppgift saknas» skulle kunna tolkas som »troligen ej intresserad» eller >>vet ej».

En konsekvens av detta förhållande att många endast har markerat ja—svar och ute- lämnat markering för de alternativ de ej är intresserade av torde vara att vi för de två äldsta åldersgrupperna, där andelen ja—svar totalt sett är mycket lägre än för de yngre, skulle ha en lägre andel uppgift saknas. Detta är också fallet.

Man kan även notera att rangordningen i andelen uppgift saknas för de olika alterna- tiven mycket väl följer rangordningen i an— delen vet ej—svar och att hög andel ja-svar medför låg andel uppgift saknas och vice versa. Detta är naturligtvis också en effekt av att svarsmarkering endast har gjorts för de alternativ man är intresserad av.

Vid Särredovisning efter ålder finner man att de båda yngsta åldersgrupperna har näs- tan identiska svarsmönster, utom det att 3—6—åringama har en större andel av de po- sitiva svaren på alternativet »ja, i framti- den». Den mest föredragna undervisnings— formen för dessa grupper är finska på skol- schemat med 43 resp. 44 % (a-grupperna sammanslagna), därefter följer frivillig un— dervisning i finska, lägerkurser i finska och slutligen kvällskurser i finska med 11 % i båda de yngsta åldersgrupperna. För 3—6— åringama tillkommer dessutom alternativet språkträning i finska i förskolan där ca 1/5 har angett att de är intresserade.

Även åldersgruppen 10—12 år har samma rangordning mellan alternativen. Intresset ligger dock här genomgående på en något lägre nivå.

Intresset fortsätter att sjunka i de två äldsta åldersgrupperna. För 13—16-åringar är alternativet undervisning i finska på skol— schemat med 16 % positiva svar den mest föredragna formen, och därefter kommer lägerkurser i finska. Det vanligaste alterna— tivet för 17—19—åringar är kvällskurser i

finska med 12 % positiva svar. Endast 7 % har här angett att de nu eller i framtiden är intresserade av underivsning i finska på skolschemat. Eftersom detta alternativ har varit det vanligaste för dem som fortfarande går i skolan, har vi här fått ett belägg för att svaren på frågorna speglar det egna in— tresset och inte bara ett allmänt intresse av att undervisningsformema finns tillgängliga.

Det förhållandet att intresse för under- visning i finska avtar markant för de båda äldsta åldersgrupperna skulle kunna tyda på att föräldrarna, som besvarat formulären för barnen i åldern 3—12 år, skulle ha ett in- tresse av annan karaktär än det barnen själ- av äger. Visserligen är det rimligt att tänka sig att intresse för undervisning i finska varierar beroende på ålder men skillnaden t.ex. för intresse av undervisning i finska på skolschemat mellan åldersgrupperna 10— 12 år (31 %) och 13—16 år (11 %) förefal- ler dock vara alltför stor för att endast kunna förklaras med skilda intresseinrikt- ningar för åldersgrupperna.

7.4. Bakgrundsdata och framtidsplaner

Ifråga om bakgrundsdata har vi här valt att studera sambanden mellan avsikt att flytta till Finland och flyttningsår till Sve- rige resp. föräldrarnas språk samt samban— det mellan planer på utbildning eller arbete och föräldrarnas språk. I tabell 7.6 redo- visas avsikten att flytta till Finland efter flyttningsår till Sverige.

För samtliga åldersklasser kan i stort sett samma tendens urskiljas. Ju längre tid man har varit i Sverige i desto mindre grad har man för avsikt att flytta till Finland. An- delen »vet ej» minskar också med ökad tid i Sverige och andelen som ämnar stanna i Sverige ökar i motsvarande mån. Den högs- ta andelen, 15 %, för avsikt att flytta till Finland finns bland dem i åldern 17—19 år som kommit till Sverige efter 1964. I den äldsta åldersgruppen bryts den i övrigt rå- dande fördelningen av gruppen födda i Sve- rige som redovisar en jämförelsevis låg andel som ämnar stanna i Sverige. Detta beror dock på att andelen >>uppgift sak-

Tabell 7.6. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och Särredovisning efter flyttnings- år. I procent.

Avsikt att nytta

Antal popu— Uppg lations- Ålder Flyttningsår Ja Nej Vet ej saknas Summa individer 3—6 år: Födda i Sverige 3 45 6 100 9 376 1967 11 30 59 0 100 516 1966 8 61 0 100 1 068 1965—64 7 67 1 100 2 656 1963 eller tidigare 2 40 57 1 100 377 Uppgift saknas 6 47 14 100 66 Samtliga 3—6 år 4 51 5 100 14 056 7—12 år: Födda i Sverige 1 37 7 100 6 732 1967 7 54 0 100 423 1966 4 59 1 100 957 1965—64 9 63 1 100 3 055 1963—62 5 57 0 100 1 413 1961—59 2 50 0 100 2 251 1958 eller tidigare 4 52 44 0 100 423 Uppgift saknas 3 50 2 100 148 Samtliga 7—12 år 4 48 3 100 15 402 13—16 år Födda i Sverige 0 66 24 10 100 1 622 1967 7 62 0 100 183 1966 13 36 51 0 100 371 1965—64 6 42 52 0 100 1 165 1963—62 4 53 O 100 633 1961—59 1 59 40 0 100 1 164 1958 eller tidigare 2 57 40 1 100 1 418 Uppgift saknas 0 50 43 7 100 122 Samtliga 13—16 år 3 41 3 100 6 680 17—19 år: Födda i Sverige 0 5 58 100 559 1967 15 32 52 1 100 581 1966 15 47 0 100 602 1965—64 13 42 44 1 100 1 083 1963—62 3 34 O 100 423 1961—59 3 34 0 100 515 1958 eller tidigare 2 27 0 100 1 232 Uppgift saknas 0 40 60 0 100 43 Samtliga 17—19 år 7 35 7 100 5 038

nas» här är så pass stor och majoriteten av dessa kan antas tillhöra gruppen som inte ämnar flytta. Gruppen födda i Sve- rige har i alla ålderskategorier högre an- del »uppgift saknas» än övriga grupper, allra högst i åldern 17—19 år. Troligen har frågan för dem, i synnerhet för de äldre, upplevts som helt inaktuell.

Av tabell 7.7 framgår att i samtliga ål- derskategorier är det grupperna där båda och oftast även där den ena av föräldrarna talar enbart finska som är mest benägna att flytta till Finland och grupper där båda eller en av föräldrarna talar enbart svenska som har lägst andel för alternativet att flyt- ta till Finland. Vi finner också en större an-

del vet ej-svar från dem vars föräldrar är mer finskspråkiga. Vidare är andelen vet ej- svar minst för dem vars föräldrar talar en- bart svenska.

Föräldrarnas språk har även betydelse för planerna beträffande utbildning och arbete, vilket framgår av tabell 7 .8.

I de båda yngsta ålderskategoriema, 3—6 år resp. 7—12 år, har alternativen utbildning i Sverige och i någon mån även arbete i Sverige markerats i högre grad ju mer svenskspråkiga föräldrarna är. Ju mer finsk- språkiga föräldrarna är i desto högre grad är man osäker beträffande framtidspla- nerna.

Bilden för 13—16-åringarna är inte helt

Tabell 7. 7. Avsikt att Hytta till Finland. Särredovisat efter ålder och föräldrarnas språk. I pro- cent.

Avsikt att flytta

Antal popu- Uppgift lations-

Ålder Föräldrarnas språk Ja Nej Vet ej saknas Summa individer 3—6 år: Båda talar finska och svenska

obehindrat 3 50 46 1 100 783 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 3 41 55 1 100 2 019 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 6 30 63 1 100 4 790 En förälder talar enbart finska 8 26 64 2 100 1 624 En förälder talar enbart svenska 0 64 35 1 100 1 756 Båda talar enbart finska 10 18 72 O 100 687 Båda talar enbart svenska 1 76 23 0 100 1 086 Uppgift saknas 1 36 25 39 100 1 308 Samtliga 3—6 år 4 40 51 5 100 14 056 7—9 år: Båda talar finska och

svenska obehindrat 3 52 44 1 100 642 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen

ra 4 44 50 2 100 1 237 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 4 37 57 1 100 3 016 En förälder talar enbart finska 8 23 68 1 100 933 En förälder talar enbart svenska 0 81 18 1 100 855 Båda talar enbart finska 8 25 67 O 100 433 Båda talar enbart svenska 1 79 18 2 100 427 Uppgift saknas 2 38 32 28 100 943 Samtliga 7—9 år 4 44 48 4 100 8 485 10—12 år: Båda talar finska och

svenska obehindrat 2 62 36 0 100 424 Båda talar finska och svenska åtminstone täm- ligen bra 5 48 47 O 100 1 152 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 2 39 57 2 100 2 451 En förälder talar enbart finska 2 33 65 0 100 695 En förälder talar enbart svenska 1 69 29 1 100 545 Båda talar enbart finska 12 22 65 1 100 484 Båda talar enbart svenska 1 75 23 1 100 491 Uppgift saknas 2 53 27 18 100 673 Samtliga 10—12 år 3 46 48 3 100 6 917 13—16 år: Båda talar finska och

svenska obehindrat 1 56 43 0 100 427 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 1 62 36 1 100 1 095 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 4 51 44 1 100 2 325 En förälder talar enbart svenska 7 38 55 0 100 652 En förälder talar enbart svenska 3 70 26 1 100 758 Båda talar enbart finska 6 26 68 0 100 420 Båda talar enbart svenska 0 81 18 1 100 379 Uppgift saknas 3 43 32 22 100 624 Samtliga 13—16 år 3 53 41 3 100 6 680

Tabell 7. 7. Forts.

Avsikt att nytta

Antal popu- Uppgift lations-

Ålder Föräldrarnas språk Ja Nej Vet ej saknas Summa individer 17—19 år: Båda talar finska och

svenska obehindrat 3 65 32 0 100 139 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 2 68 29 1 100 597 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 3 62 35 0 100 1 220 En förälder talar enbart finska 13 46 41 O 100 642 En förälder talar enbart svenska 1 71 28 0 100 313 Båda talar enbart finska 18 30 51 0 100 850 Båda talar enbart svenska 0 70 30 0 100 236 Uppgift saknas 7 35 27 31 100 1 041 Samtliga 17—19 år 7 51 35 7 100 5 038

lika entydig som för de yngre. Fortfarande kvarstår förhållandet att osäkerheten är stör- re ju mindre svenskspråkiga föräldrarna är. För grupperna inom vilka båda eller en av föräldrarna talar enbart finska och båda talar finska och svenska åtminstone hjälp- ligt är >>vet ej» det vanligaste alternativet. Inom dessa grupper väljer man också i hög- re grad än övriga grupper alternativen ar- bete i Sverige och lägre utbildning som yr- kesskola framför högre utbildning som gym- nasium och universitet.

De fyra övriga grupperna som har mer svenskspråkiga föräldrar väljer i ungefär lika hög grad arbete i Sverige (15—19 %). För gruppen >>båda talar svenska och finska obehindrat» dominerar gymnasiealtemativet med 45 %. Även för grupperna »båda talar finska och svenska tämligen bra» och »en förälder talar enbart svenska» är utbildning i gymnasium det alternativ som fått flest markeringar, dock inte lika dominerande som i den förra gruppen. För gruppen »bå- da talar enbart svenska» hamnar däremot gymnasium med 17 % först på tredje plats efter yrkesskola och vet ej.

För den äldsta åldersgruppen 17—19 år är alternativet arbete i Sverige det domine- rande för samtliga grupper. De som har en- bart finskspråkiga föräldrar har även här en större andel för »vet ej» och väljer i läg- re grad högre utbildning som universitet och

fackskola. Gruppen »båda talar finska och svenska obehindrat» avviker här från de övriga med relativt hög andel markeringar för yrkesskola och alternativet övrigt. Då antalet personer i gruppen är mycket få kan detta vara en effekt av slumpvariationeu.

7.5 Senaste skolform i Finland och framtidsplaner (tabell 7.9)

Någon Särredovisning efter ålder har inte givits då antalet individer är alltför få. De som kommer från medborgarskola och an- nan skola är mer benägna än de övriga att återvända till Finland. Skillnaden mellan folkskola och annan skola är signifikant och om man antar att i alternativet annan skola ryms huvudsakligen elever från högre utbildningsformer skulle alltså personer med högre utbildning från skolor i Finland vara mer benägna att återvända än de som har lägre utbildning. Det bör dock än en gång påpekas att svaren ej avser aktuell utbild- ningsnivå utan den vid flyttningstillfället varför kompletterande utbildning i Sverige kan ha påverkat flyttningsbenägenheten.

7.6. Nuvarande sysselsättning och framtidsplaner

I följande tabellerna 7.10 och 7.11 redovi— sas dels avsikten att flytta till Finland och

0 Tabell 7.8. Framtidsplaner särredovisade efter ålder och föräldrarnas språk.

Föräldrarnas språk

Båda Båda Båda talar talar talar finska finska finska och och och svenska svenska obe- tämligen hindrat bra

% av 783

En förälder En förälder Båda Båda svenska talar talar talar talar

åtminstone enbart enbart enbart enbart Antal hjälpligt finska svenska svenska svenska Uppg sakn omnäm- % av 2 019 % av 4 790 % av 1 624 % av 1 756 % av 687 % avl 086 % 1 308 av % av 14 056 nanden

Framtids- Ålder planer

3—6 år: Utb i Sv 52 48 33 27 63 20 63 27 41 5 695

Utb i Fi 1 1 1 2 0 l 0 0 1 126

Arbeta i Sv 12 11 8 8 18 3 24 11 11 1 572

Arbeta i Fi 0 0 0 l 0 1 0 O 0 30 1 1 0 0 0 0 1 1 14 2 7 0

Övrigt 2 1 Vet ej 46 49 6 6 33 8 35 30 52 7 315

Totalt antal omnämnanden 14 852 Antal individer som angett minst ett alternativ 13 216

7—12 år:

13—1 9 år:

Utb i Sv Utb i Fi Arbeta i Sv Arbeta i Fi Övrigt Vet ej Totalt antal

%av1066 %av2389

75 69 1 1

17 17 2 0 1 0

25 30

omnämnanden

% av5 467

54 1 16 0 1 44

Antal individer som angett minst ett alternativ

Arbeta i Sv Gymn i Sv Facksk i Sv

% av 427

19 15 45 29 6 6

Yrkessk i Sv 4 19

%av1095

% av 2 325 20 16

8 23

% av1628

43 0 15 0 0 53 % av 652 21 7 9 23

%avl400

87 0 26 0

0

13

% av 758

15 28 14 15

%av9l7

37 1 20 l 0 57 % av 420 28 10

1 17

% av 805 87 0 38 0 0 23 % av 379 17 17 12 28

% av 1 567 46

1 19 0 0 31

% av 624 16 9 5

%av15402

59 9 088 1 100 19 2 896 0 48 0 65 36 5 620

% av6 680

18 1236 20 1317 8 515 20 1310

17—19 år:

Universitet el högsk i Sv Annan utb i Sv

Utb i Fi Arbeta i Fi 34 Övrigt Vet ej 22 2 2 1 859

Totalt antal omnämnanden 6 702 Antal individer som angett minst ett alternativ 6 535

%av139 %av597 %av1220 %av642 %av3l3 %av850 %av236 %av1041 %av5038

Arbeta i Sv 41 57 68 63 73 66 74 45 761 3 062

Gymn i Sv 0 2 0 0 Facksk i Sv 0 4 1 1 61

Yrkessk i Sv 16 0 2 1 105 209

140

_— .—

257

£

N Q's—Ooa N ”d'—__ON N Nocom O Q'NN—wl— '0 "$O—OO

"'>'—MON!)

sro—oas n mOOOSD # NOOO

Universitet el

högsk i Sv 6 11

Annan utb i

Sv 3 4 Utb i Fi 0 0

Arbeta i Fi 0 0 4 5

v—lv—IN ? _: v—1

268 37 61

=!"

Övrigt 19 187 Vet ej 19 1 738

Totalt antal omnämnanden 4 772 Antal individer som angett minst ett alternativ 4 619

'n'-n—unm

'—

NOW *I' NDOQNGN

DON N ViN—mh

-4

'N sto—Qcc

(hv—NW?

———N 'I) OCH—lv _

Tabell 7.9. Populationsindivider som gått i skola i Finland redovisade efter avsikt att flytta till Finland. Särredovisning efter senaste skolform i Finland. I procent.

Avsikt att flytta Antal popu-

Senaste skolform i lations- Finland Ja Nej Vet ej Uppg saknas Summa individer Folkskola 6 45 48 1 100 5 212 Medborgarskola 13 35 51 1 100 1 349 Mellanskola 8 45 47 0 100 628 Annan skola 15 41 44 0 100 407 Uppgift saknas 0 64 36 0 100 48

Totalt 8 44 48 0 100 7 643

dels planer beträffande utbildning och ar- bete med populationsindividerna fördelade efter nuvarande sysselsättning.

Någon uppdelning i åldersklasser har inte gjorts här, då åldern oftast framgår av den nuvarande sysselsättningen.

Gruppen utan sysselsättning har den högs- ta andelen med avsikt att flytta till Finland, 12 % mot genomsnittet 5 % för samtliga. Som vi sett tidigare är osäkerheten större bland de yngre, vilket här slår igenom i de fyra första kategorierna. Gruppen »annan utbildning» har lägsta andelen för >>vet ej» och är den som är mest benägen att stanna iSverige.

I tabell 7.11 redovisas planer rörande ut- bildning och arbete efter nuvarande syssel- sättning endast för de två äldsta katego- rierna, då de yngsta utgör en mycket ho- mogen grupp ifråga om nuvarande syssel- sättning.

Bland 13—16-åringarna går flertalet i

grundskolan. 31 % av dessa, som till allra största delen går på grundskolans högsta- dium, redovisar inga planer för verksamhe- ten efter grundskolan. »Vet ej» är det vanli- gaste alternativet följt av gymnasium i Sve— rige och yrkesskola i Sverige med 24 resp. 23 %. Svaret >>vet ej» kan dels uttrycka osäkerhet inför förverkligandet av faktis- ka framtidsplaner och dels att man för när- varande inte har några bestämda planer för sin framtid. Den näst största gruppen ut- göres av yrkesverksamma, av vilka 78 % angett att de ämnar fortsätta arbeta i Sverige. Även för dem som går i yrkesskola är alter- nativet arbeta i Sverige det vanligaste med 61 %. Övriga grupper är alla mycket små och resultaten för dessa innehåller stora slumpvariationer.

Bland 17—19-åringar utgörs den största gruppen av yrkesverksamma. 79 % av dessa har för avsikt att fortsätta att arbeta i Sverige.

Tabell 7.10. Avsikt att flytta till Finland. Särredovisat efter nuvarande sysselsättning. I procent.

Avsikt att flytta Antal popu—

Nuvarande lations- sysselsättning Ja Nej Vet ej Uppg saknas Summa individer Ännu ej börjat i skolan 5 42 52 1 100 11 851 Förskola 3 40 56 1 100 1 821 Grundskola 3 48 48 1 100 19 729 Realskola 8 45 46 1 100 282 Gymnasium 1 61 38 0 100 437 Fackskola 2 61 37 0 100 253 Yrkesskola 4 59 36 1 100 718 Annan utbildning 5 73 21 1 100 647 Yrkesverksamma 8 50 42 0 100 3 227 Utan sysselsättning 12 57 31 0 100 711 Uppgift saknas 0 2 3 95 100 1 338

Samtliga 5 45 46 4 100 41 126 1 12 SOU 1970: 44

Tabell 7:11. Framtidsplaner sårredovisade efter ålder och nuvarande sysselsättning.

Ålder

Sysselsättning

Yrkes- Grund- Real- Gymna- Fack- Yrkes- Annan Utan sys- Uppgift verksam skola skola sium skola skola utbildn selsättn sakn Totalt Antal Framtidsplaner % av 423 % av4 988 % av 244 % av 166 % av 123 % av 348 % av 94 % av 149 % av 144 % av 6 679 omnäm-

13—16 år: 17—19 år:

11 7 24 32 10 2 23 23 Nm")? ("1 m

41 10 4 10

NOG—- m

18 1236 20 1317 8 515 20 1310

Arbeta i Sv 7 Gymnasium i Sv Fackskola i Sv Yrkesskola i Sv Universitet eller högskola i Sv

Annan utbildning i Sv Utbildning i Fi

Arbeta i Fi

Övrigt 0 0 8 Vet ej 2 32 3 28 1 859

Totalt antal omnämnanden _ 6 702 Antal individer som angett minst ett alternativ 6 535

_o—xo OOOOv—q

0 10 0 4

2 140 4 257 0 26 1 34

Ohommoo _.

xenon ooooom _o69xo m

v—INOO—N

N 00000 XDWOOOOO 0 _

NWQQOIN OMOOO—

m Ova—OW

% av2 810 % av 270 % av 122 % av 372 % av 585 % av 563 % av 354 % av 5 076

_. Q' ON (P

60 3 062 44 61

105

Arbeta i Sv 79 10 43 65 Gymnasium i Sv 0 Fackskola i Sv 8 Yrkesskola i Sv 2 Universitet eller högskola i Sv

Annan utbildning i Sv Utbildning i Fi Arbeta i Fi Övrigt 187

Totalt antal omnämnanden 4 772 Antal individer som angett minst ett alternativ 4 619

209 268 37 61

v—lF—CN v-n—n-wrsr MODO OOO—'Om —05 m 'nm'n thO—N '— _ O_o—00 .— FOIN hhoomm v—oo smoocm OWN Om——m

_. N

Elever i gymnasiet uppvisar den lägsta siffran för alternativet arbete i Sverige, 10 %. De är däremot naturligtvis den grupp där alternativet universitetsutbild- ning är dominerande, 66 % planerar att studera på denna nivå. För dem som går på gymnasiet existerar tydligen inte i större omfattning några språksvårigheter som skul- le avskräcka från högre studier. Ungefär 1/4 av eleverna i gymnasiet är osäkra om sina planer efter skolan.

För övriga grupper är arbete i Sverige det alternativ som fått flest markeringar, med högsta andelen för dem som nu går i yr- kesskola, 65 %. Elever i fackskola och de som är utan sysselsättning är mest osäkra, 25 resp. 26 % har markerat >>vet ej»-alter- nativet. Gruppen utan sysselsättning har jämfört med andra grupper i högre grad an- gett alternativen annan utbildning och övrigt.

7.7. Skolutbildning i Sverige och framtidsplaner

I detta avsnitt redovisas framtidsplanerna ställda mot svårigheter i svensk skola på grund av bristande språkkunskaper i svens- ka. Avsikt att flytta till Finland redovisas

dessutom efter förekomsten av olika former av stödåtgärder i skolan (se tabell 7.12).

Den andel av hela populationen som har för avsikt att flytta till Finland är totalt sett mycket låg, varför skillnader i denna an- del mellan olika grupper vid Särredovisning- ar inte heller kan bli särskilt stora. För samt- liga åldersklasser gäller dock här att de som angett att de har haft svårigheter att följa med i skolan genomgående i högre grad än övriga har markerat att de tänker åter- vända till Finland. De är också i samtliga åldersklasser mer osäkra beträffande sina flyttplaner. Man kan notera att denna ten- dens är lika stark i äldsta åldersgruppen som i övriga grupper trots att 81 % av de som har angett att de haft svårigheter re- dan är yrkesverksamma.

I tabell 7.13 redovisas flyttningsplanerna för dem som angett att de har svårigheter i skolan efter deltagande i olika former av stödåtgärder.

Något samband mellan deltagande i olika former av stödåtgärder och återflyttningsbe- nägenheten har ej kunnat konstateras.

Slutligen redovisas i detta avsnitt samban- det mellan svårigheter i skolan på grund av bristande kunskaper i svenska ställd mot planer på utbildning och arbete (tabell 7.14).

T abell 7.12. Populationsindivider som går eller har gått i svensk skola. Avsikt att flytta till F in- land. Indelning i åldersgrupper och särredovisning efter svårigheter att följa med i skolan. I

procent. Avsikt att flytta Antal popu- Svårigheter lations- Ålder att följa med Ja Nej Vet ej Uppg sakn Summa individer 7—9 år: Ja 7 27 65 1 100 1 902 Nej 3 52 44 1 100 5 657 Uppgift saknas 3 26 36 35 100 1 217 Samtliga 7—9 år 4 43 47 6 100 8 778 ]0—12 år: Ja 5 33 61 1 100 1815 Nej 2 54 43 1 100 4 573 Uppgift saknas 4 28 44 24 100 494 Samtliga 10—12 år 3 46 48 3 100 6 882 13—16 år: Ja 7 38 55 0 100 1 849 Nej 2 62 35 1 100 4 523 Uppgift saknas 0 24 24 52 100 257 Samtliga 13—16 år 3 54 40 3 100 6 629 17—19 år: Ja 7 47 46 0 100 1 025 Nej 2 73 25 0 100 1 919 Uppgift saknas 1 8 11 80 100 402 Samtliga 17—19 år 3 57 30 10 100 3 345 1 14 SOU 1970: 44

Tabell 7.13. Populationsindivider med svårigheter i skolan p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter avsikt att flytta till Finland. Särredovisning efter deltagande i olika former av stödåtgärder. I procent.

Avsikt att flytta

Antal popu- Uppgift lations- Form av stödåtgård Ja Nej Vet ej sakn Summa individer Hjälp av tvåspråkig lärare: För närvarande 7 34 59 0 100 307 Tidigare 5 39 56 0 100 1 712 Varken nu eller tidigare 7 34 58 1 100 4 345 Uppgift saknas 4 25 64 7 100 231 Totalt 6 35 58 1 100 6 595 Går i hjälpklass: För närvarande 5 37 57 1 100 401 Tidigare 4 39 57 0 100 672 Varken nu eller tidigare 7 34 58 1 100 5 308 Uppgift saknas 2 30 62 6 100 206 Totalt 6 35 58 1 100 6 587 Stödundervisning: För närvarande 7 29 63 1 100 655 Tidigare 7 37 56 0 100 2 488 Varken nu eller tidigare 6 35 58 1 100 3 161 Uppgift saknas 6 27 66 1 100 323 Totalt 6 35 58 1 100 6 587 För åldersgruppen 7—12 år föreligger längre tid än de yngre och svårigheterna kan skillnader ifråga om alternativen utbildning i Sverige och vet ej. De som har eller har haft svårigheter i skolan anger i lägre om- fattning än övriga att de tänker fortsätta sin utbildning i Sverige och är i högre grad osäkra beträffande sina planer.

Även i åldersgruppen 13—16 år är de som har redovisat svårigheter i skolan något mer osäkra, 35 % mot 26 %. Här framgår också mycket klart att fortsatt utbildning i Sverige är mycket vanligare bland dem som ej haft svårigheter i skolan, medan de övriga i hög- re grad väljer alternativet arbete i Sverige.

För åldersgruppen l7—19 år framträder däremot inga större skillnader. De som har haft svårigheter är fortfarande något mer osäkra, men fördelningen på övriga altema- tiv är mycket lika för de båda grupperna.

Man kan alltså konstatera att för ung- domarna i denna ålder har svårigheterna i skolan inte längre, såsom för de yngre, nå- gon större betydelse för valet av sysselsätt- ning inom den närmaste framtiden. De i åldersgruppen 17—19 år som haft svårigheter i skolan och fortfarande går kvar i skolan kan antas ha varit i Sverige genomsnittligt

därför i många fall tänkas ligga relativt långt tillbaka i tiden.

7.8. Språkmiljö och framtidsplaner

I detta avsnitt redovisas endast en tabell (ta— bell 7.15), vari flyttningsplanema ställs mot det språk som talas med de närmaste.

Den tendens som kunde förväntas fram- träder tydligt i samtliga åldersklasser. De som har för avsikt att flytta talar i högre grad finska än svenska med sina närmaste och de som har för avsikt att stanna lever oftare i svenskspråkig miljö än i finsksprå- kig. I yngsta åldersgruppen lever tex 4 % av dem som tänkt flytta i en hemmiljö med svenska som vardagsspråk och 89 % i en hemmiljö där det talas enbart eller mest finska, 54 % av dem som inte tänker flytta lever i en hemmiljö där det talas enbart el- ler mest svenska och 31 % i miljöer där det talas enbart eller mest finska. Andelar- na varierar något i olika åldersklasser mest beroende på att andelen finsk- eller svensk- språkig miljö skiftar mellan olika ålders- grupper, men tendensen är hela tiden mycket

Tabell 7.14. Framtidsplaner för populationsindivider som går eller har gått i svensk skola. Sär- redovisning efter ålder och svårigheter i skolan p g a bristande kunskaper i svenska.

Svårigheter i skolan

Antal

Framtidsplaner efter Ja Nej Uppg sakn Totalt nanden-

Ålder grundskolan % av 3 718 % av 10 232 % av 1 710 % av 15 660 omnäm

7—12 år: Utbildning i Sv 43 66 36 58 9 006 Utbildning i Fi 1 1 l 1 100 Arbeta i Sv 18 20 12 18 2 865 Arbeta i Fi 0 0 0 0 48 Övrigt 1 0 l 0 65 Vet ej 50 31 31 36 5 567 Totalt antal omnämnanden 17 651 Antal individer som angett minst ett alternativ 14 813

% av 1 848 % av 4 523 % av 257 % av 6 628

13—16 år: Arbeta i Sv 24 16 15 18 1 191 Gymnasium i Sv 7 26 7 20 1 317 Fackskola i Sv 5 9 4 8 515 Yrkesskola i Sv 2 18 17 20 1 306 Universitet eller högskola i Sv l 3 0 2 140 Annan utbildning i Sv 4 4 0 4 257 Utbildning i Fi l 0 0 0 27 Arbeta i Fi ] 0 0 1 35 Övrigt 0 0 0 0 4 Vet ej 35 26 12 28 1 855 Totalt antal omnämnanden 6 647 Antal individer som angett minst ett alternativ 6 433

%av1024 %av1918 %av403 %av3345

17—19 år Arbeta i Sv 65 64 12 58 1 942 Gymnasium i Sv 2 1 0 1 40 Fackskola i Sv 1 3 0 2 62 Yrkesskola i Sv 3 3 0 2 78 Universitet eller hög- skola i Sv 5 8 2 6 205 Annan utbildning i Sv 6 8 1 7 221 Utbildning i Fi 0 0 0 0 8 Arbeta i Fi 1 1 0 1 26 Övrigt 3 3 1 3 87 Vet ej 19 11 6 13 428 Totalt antal omnämnanden 3 097 Antal individer som angett minst ett alternativ 3 005

markant. skaper i svenska och finska (se tabeller 7.16

I samtliga åldersklasser lever också de som är osäkra beträffande sina flyttplaner i mycket högre grad i finskspråkig än svensk- språkig miljö.

7.9. Nuvarande språkkunskaper och framtidsplaner

I detta avsnitt redovisas framtidsplanema i fråga om flyttning till Finland resp. om utbildning och arbete efter nuvarande kun-

och 7.17).

Det är tydligt att de som har för avsikt att flytta till Finland talar genomsnittligt sämre svenska än de som inte ämnar flytta. Samma markanta tendens återfinns i samt- liga åldersklasser, även om kunskapsnivån ökar och skillnaderna minskar med stigande ålder med undantag för den äldsta ålders- gruppen. I den äldsta åldersgruppen är skill- naden i språkkunskaper mellan dem som ämnar flytta och inte ämnar flytta återigen

Tabell 7.15. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och språk med de närmaste. I procent. Lika mycket Talar: finska Antal popu-

Avsikt att Endast Mest Endast Mest och Uppg lations- Ålder flytta svenska svenska finska finska svenska sakn Summa individer 3—6 år: Ja 4 0 75 14 7 O 100 588

Nej 50 4 19 12 15 0 100 5615 Vet ej 21 5 42 21 11 0 100 7 202

Uppgift

saknas 10 0 10 6 3 71 100 647 Samtliga 3—6 år 31 4 32 17 12 4 100 14 055 7—9 år: Ja 7 6 41 31 15 0 100 338

Nej 48 12 11 12 16 1 100 3 702 Vet ej 18 10 24 25 23 0 100 4 088

Uppgift

saknas 8 5 4 5 7 71 100 356 Samtliga 7—9 år 31 10 18 19 19 3 100 8 484 10—12 år: Ja 6 6 28 44 16 0 100 219

Nej 46 15 8 10 20 1 100 3 209 Vet ej 20 12 17 24 27 0 100 3 297

Uppgift

saknas 14 5 2 2 11 66 100 192 Samtliga 10—12 år 31 13 13 18 23 2 100 6 916 13—16 år: Ja 27 0 42 19 12 0 100 209

Nej 43 12 10 13 22 0 100 3 575 Vet ej 21 9 23 22 25 0 100 2 723

Uppgift

saknas 20 0 2 5 3 71 100 174 Samtliga 13—16 år 33 10 16 17 22 2 100 6 680 17—19 år: Ja 4 4 65 23 3 1 100 370

Nej 39 9 21 13 17 1 100 2 557 Vet ej 15 5 48 15 17 0 100 1 776

Uppgift

saknas 0 1 1 0 0 98 100 336 Samtliga 17—19 år 25 7 32 14 15 7 100 5 039

mycket stor. I det föregående har påvisats att detta torde bero på de bristande kunska- perna i svenska och den jämförelsevis höga frekvensen för flyttningsplaner som de ung- domar i denna ålder har som varit i Sverige högst några få år.

I tabell 7.17 redovisas planer rörande ut- bildning och arbete ställda mot förmåga att tala svenska.

Tendensen är exakt densamma i båda de yngsta åldersgrupperna. Ju sämre man talar svenska desto större är osäkerheten. En- dast för dem som talar svenska obehindrat har alternativet utbildning i Sverige fått fler markeringar än »vet ej». Utbildning i Sve- rige är för samtliga grupper ett mycket van- ligare alternativ än arbete i Sverige. Syssel- sättning i Sverige dominerar liksom tidiga-

re helt över sysselsättning i Finland.

I åldersgruppen 13—16 år framträder den tendens som kunde förväntas. De som talar svenska obehindrat väljer i högre grad studier i gymnasiet och i lägre grad arbete än övriga grupper. De är också liksom inom den yngre åldersgruppen även mindre osäkra beträffande sina planer.

För äldsta åldersgruppen, slutligen, kan man iakttaga att språkkunskaperna inte spelar någon roll för i vilken grad man tän- ker arbeta i Sverige. Ungefär 65 % i samt- liga grupper har markerat detta alternativ. Osäkerheten är här lägre för både gruppen som talar svenska obehindrat och dem som talar tämligen bra. Planer på universitetsut- bildning förekommer nästan enbart bland dem som talar svenska obehindrat (ca 7 %).

Tabell 7.16. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och redovisat efter förmåga att . tala svenska. I procent.

Talar svenska

Antal popu- Obe- Tämli- Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder Avsikt att flytta hindrat gen bra ligt alls sakn Summa individer 3—6 år: Ja 11 18 29 40 2 100 590 Nej 58 16 14 11 1 100 5 614 Vet ej 30 18 25 25 2 100 7 204 Uppgift saknas 13 5 3 6 73 100 648 Samtliga 3—6 år 40 16 20 19 5 100 14 056 7—9 år: Ja 41 25 27 3 4 100 337 Nej 80 14 4 1 1 100 3 703 Vet ej 57 26 13 2 2 100 4 088 Uppgift saknas 23 4 2 0 71 100 358 Samtliga 7—9 år 65 19 9 2 5 100 8 484 10—12 år: Ja 68 18 12 0 2 100 217 Nej 90 7 2 0 1 100 3 210 Vet ej 75 19 4 1 1 100 3 297 Uppgift saknas 32 0 2 0 66 100 192 Samtliga 10—12 år 80 13 4 0 3 100 6 916 13—16 år: Ja 69 23 6 2 0 100 209 Nej 87 10 2 0 1 100 3 574 Vet ej 74 19 5 1 1 100 2 722 Uppgift saknas 28 0 0 0 72 100 174 Samtliga 13—16 år 80 14 3 0 3 100 6 680 17—19 år: Ja 22 28 31 26 3 100 372 Nej 76 12 6 5 1 100 2 556 Vet ej 47 16 25 11 1 100 1 776 Uppgift saknas 3 0 0 1 96 100 336 Samtliga 17—19 år 57 13 14 8 8 100 5 040

Samma tendenser som gällde för framtids- planer och förmåga att tala svenska kan för- väntas föreligga om man jämför framtids- planer och förmåga att skriva svenska (ta- bell 7.18 och 7.19).

Resultaten redovisas här endast för indi- vider över 7 år.

Den förväntade tendensen framträder tyd- ligt. De som har för avsikt att flytta till Finland har sämre förmåga att skriva sven- ska än de som planerar att stanna. Skillna- den är återigen störst för åldern 17—19 år.

Även ifråga om planer på sysselsättning erhålles samma tendenser vid redovisning efter förmåga att skriva svenska som efter förmåga att tala svenska, vilket framgår av tabell 7.19.

En skillnad jämfört med tabellen för ta- lad svenska är att i åldersgruppen 13—16 år de som skriver svenska tämligen bra här har flera markeringar för alternativet yrkessko- la i Sverige än för arbeta i Sverige. I ål-

dersgruppen 17—19 år har de som talar svenska hjälpligt en större andel än övriga grupper för alternativet »övrigt», vilket in- te heller gällde tidigare. Osäkerheten för denna grupp är också lägre än för dem som talade svenska hjälpligt. Eftersom skrivkun- skaperna »hjälpligt» troligen motsvaras av något bättre talkunskaper är detta inte för- vånande.

Närmast skall framtidsplanerna redovi- sas efter förmåga att tala och skriva finska (tabeller 7.20 och 7.21).

Som man kunde förvänta råder här det motsatta förhållandet mot kunskaper i sven- ska. De som planerar att flytta till Finland talar bättre finska än de som har för avsikt att stanna. En överväldigande majoritet av dem som ämnar flytta till Finland talar fin- ska obehindrat eller tämligen bra. Sämst kunskaper i finska bland dem som har för avsikt att flytta finner man i åldersgruppen 13—16 år, där ca 12 % inte alls talar finska

Talar svenska:

Obe- Tämli- Hjälp- Inte Uppg hindrat gen bra ligt alls sakn Totalt Antal om- % av % av % av % av % av % av nämnan- Ålder Framtidsplaner 5 622 2 318 2 780 2 645 691 14 056 den 3—6 år: Utbildning i Sv 58 37 30 25 11 41 5 695 Utbildning i Fi 0 1 1 2 1 0 126 Arbete i Sv 17 7 8 8 5 11 1 572 Arbete i Fi 0 0 0 1 1 0 30 Övrigt 0 1 1 2 0 1 114 Vet ej 39 59 66 68 16 52 7 315 Totalt antal omnämnanden 14 852 Antal individer som angett minst ett alternativ 13 216 %av %av %av %av %av %av 11 064 2 579 1 000 165 594 15 402 7—12 år: Utbildning i Sv 66 44 35 42 24 59 9 088 Utbildning i Fi 1 1 l 0 0 0 100 Arbete i Sv 21 14 16 16 11 19 2 896 Arbete i Fi 0 0 1 0 0 0 48 Övrigt 0 0 0 0 0 0 65 Vet ej 32 54 63 58 1 36 5 620 Totalt antal omnämnanden 17 817 Antal individer som angett minst ett alternativ 14 970 % av % av % av % av % av 5 341 920 236 183 6 680 13—16 år: Arbeta i Sv 16 27 47 17 19 1 236 Gymnasium i Sv 24 6 2 0 20 1 317 Fackskola i Sv 9 3 2 2 8 515 Yrkesskola i Sv 20 20 19 7 20 1 310 Universitet eller högskola i Sv 3 0 0 0 2 140 Annan utbildn i Sv 4 3 0 2 4 257 Utbildning i Fi 0 1 2 0 0 26 Arbeta i Fi 0 0 0 0 0 34 Övrigt 0 0 2 0 0 8 Vet ej 26 40 35 5 28 1 859 Totalt antal omnämnanden 6 702 Antal individer som angett minst ett alternativ 6 535 %av %av %av %av %av %av 2 873 667 712 416 371 5 039 17—19 år: Arbeta i Sv 64 65 66 65 11 61 3 062 Gymnasium i Sv 1 0 1 0 0 1 44 Fackskola i Sv 2 1 0 0 0 1 61 Yrkesskola i Sv 2 4 1 0 0 21 105 Universitet eller högskola i Sv 7 1 0 0 1 4 209 Annan utbildn i Sv 8 2 2 0 0 5 268 Utbildning i Fi 0 2 1 2 0 1 37 Arbeta i Fi 0 5 1 2 1 1 61 Övrigt 3 7 7 l 0 4 187 Vet ej 13 14 23 28 0 15 738 Totalt antal omnämnanden 4 772 Antal individer som angett minst ett alternativ 4 619 SOU 1970: 44 1 19

Tabell 7.18. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och redovisat efter förmåga att skriva svenska. I procent.

Skriver svenska

Antal popu- Avsikt att Tämligen Inte Uppg lations- Ålder liytta Obehindrat bra Hjälpligt alls sakn Summa individer 7—9 år: Ja 17 23 18 35 7 100 337 Nej 49 18 10 17 6 100 3 703 Vet ej 25 23 18 26 8 100 4 088 Uppg saknas 13 5 1 8 72 100 357 Samtliga 7—9 år 35 20 14 21 10 100 8 484 10—12 år: Ja 50 28 18 2 2 100 218 Nej 79 16 4 0 1 100 3 209 Vet ej 62 27 10 0 1 100 3 297 Uppg saknas 30 2 2 0 66 100 192 Samtliga 10—12 år 69 21 7 0 3 100 6 916 13—16 år: Ja 52 33 11 2 2 100 209 Nej 81 14 3 1 1 100 3 574 Vet ej 66 22 9 2 1 100 2 722 Uppg saknas 25 2 0 0 73 100 173 Samtliga 13—16 år 73 17 6 1 3 100 6 680 17—19 år: Ja 13 26 16 44 11 100 371 Nej 70 12 9 9 0 100 2 557 Vet ej 41 14 17 27 1 100 1 776 Uppg saknas 1 0 1 1 97 100 335 Samtliga 17—19 år 51 13 12 17 7 100 5 040

Tabell 7.19. Framtidsplaner redovisade mot ålder och förmåga att skriva svenska.

Skriver svenska

Obehind- Tämligen Hjälp- Inte Uppg rat bra ligt alls sakn Totalt % av % av % av % av % av % av Antal om- Ålder Framtidsplaner 7 690 3 137 1 692 1 864 1 017 15 400 nämnanden 7—12 år: Utbildning i Sv 70 53 46 48 38 59 9 088 Utbildning i Fi 0 1 2 1 0 1 100 Arbeta i Sv 24 14 17 12 14 19 2 896 Arbeta i Fi 0 O 0 0 0 0 48 Övrigt 0 0 1 0 0 0 65 Vet ej 27 45 53 53 24 36 5 620 Totalt antal omnämnanden 17 817 Antal individer som angett minst ett alternativ 14 970

Skriver svenska

Hjälpligt Obe- Tämligen eller inte hindrat bra alls Uppg sakn Totalt % av % av % av % av % av Antal om- Ålder Framtidsplaner 4 875 1 147 445 213 6 680 nämnanden 13—16 år: Arbeta i Sv 26 20 43 16 18 1 236 Gymnasium i Sv 25 6 1 10 20 1 317 Fackskola i Sv 9 4 2 2 8 515 Yrkesskola i Sv 19 27 18 20 1 310 Universitet eller högskola i Sv 3 1 0 O 2 140 Annan utbildn i Sv 4 5 1 2 4 257 Utbildn i Fi 0 1 1 2 0 26 Arbeta i Fi 0 1 1 0 1 34 Övrigt 0 0 2 0 0 8 Vet ej 26 36 36 4 28 1 860 Totalt antal omnämnanden 6 702 Antal individer som angett minst ett alternativ 6 535 %av %av %av %av % av % av 2 564 641 594 887 354 5 039 17—19 år: Arbeta i Sv 64 66 67 65 5 61 3 062 Gymnasium i Sv 1 0 1 0 0 1 44 Fackskola 1 Sv 2 1 1 0 0 ] 61 Yrkesskola i Sv 3 2 2 1 0 2 105 Universitet eller högskola i Sv 8 1 0 0 1 4 209 Annan utbildn 1 Sv 8 4 5 0 0 5 268 Utbildn i Fi 0 2 1 1 0 1 37 Arbeta i Fi 0 3 l 2 1 1 61 Övrigt 3 2 12 3 0 4 187 Vet ej 12 14 15 27 1 15 738 Totalt antal omnämnanden 4 772 Antal individer som angett minst ett alternativ 4 619

och ca 11 % talar finska endast hjälpligt. Dessa 23 % utgör dock i absoluta tala en mycket liten grupp.

Sambandet mellan förmåga att tala finska och planer på sysselsättning framgår av ta- bell 7.21.

För de yngsta åldersgrupperna har de med sämre kunskaper i finska även i stör- re utsträckning angett alternativen utbild— ning i Sverige och arbete i Sverige. Osäker- heten växer med ökade kunskaper i finska. Sambandet är tydligt och ger exakt det om— vända förhållandet mot förmågan att tala svenska.

För olika förmåga att tala svenska avvi— ker inte framtidsplanerna för 13—16-åring- arna. Samtliga grupper har här ungefär sam-

ma andel för de olika alternativen med un- dantag av gruppen som talar finska obe- hindrat, där alternativet gymnasium har fått mindre andel markeringar än i övriga grup— per och här föredras i mindre utsträckning än arbete och yrkesskola i Sverige. Kunska- perna i svenska är i denna åldersgrupp ge- nomsnittligt bättre än i övriga grupper och det är dessa kunskaper som har betydelse för valet av framtida sysselsättning. Endast för de individer som har goda kunskaper i det ena språket men ej motsvarande kunskaper i det andra kan man alltså förvänta att få ett klart samband mellan kunskaper i finska och planer.

Vi fann tidigare i tabell 7.17 att, för ål- dersgruppen 17—19 år, olika förmåga att

Tabell 7.20. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och redovisat efter förmåga att tala finska. I procent.

Talar finska Antal popu- Obe- Tämli— Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder Avsikt att fiytta hindrat gen bra ligt alls sakn Summa individer 3—6 år: Ja 80 15 1 3 1 100 587 Nej 35 10 5 49 1 100 5 616 Vet ej 61 13 4 21 1 100 7 204 Uppg saknas 15 3 4 7 78 100 647 Samtliga 3—6 år 49 11 5 31 4 100 14 056 7—9 år: Ja 78 14 3 5 0 100 338 Nej 31 12 14 43 O 100 3 701 Vet ej 57 19 9 15 0 100 4087 Uppg saknas 12 6 4 7 71 100 358 Samtliga 7—9 år 45 15 11 26 4 100 8 484 10—12 år: Ja 76 14 8 2 0 100 217 Nej 28 19 12 40 1 100 3 210 Vet ej 46 28 8 16 2 100 3 297 Uppg saknas 1 1 5 7 16 61 100 193 Samtliga 10—12 år 37 23 10 27 3 100 6 916 13—16 år: Ja 62 15 11 12 0 100 210 Nej 30 23 12 35 0 100 3 575 Vet ej 50 26 9 15 1 100 2 722 Uppg saknas 5 5 3 17 70 100 174 Samtliga 13—16 år 39 23 11 25 2 100 6 680 17—19 år: Ja 90 4 2 2 2 100 369 Nej 47 16 9 27 1 100 2 556 Vet ej 71 14 4 10 1 100 1774 Uppg saknas 3 1 0 0 96 100 336 Samtliga 17—19 år 56 14 6 17 7 100 5 040 Tabell 7.2]. Framtidsplaner redovisade efter ålder och förmåga att tala finska. Talar finska Obe- Tämli— Hjälp- Inte Uppg Framtidsplaner hindrat gen bra ligt alls sakn Totalt efter % av % av % av % av % av A, av Antal om- Ålder grundskolan 6 926 1 614 637 4 344 535 14 056 nämnanden 3—6 år: Utbildning i Sv 31 37 46 61 6 41 5 695 Utbildning i Fi 2 1 1 0 0 1 126 Arbeta i Sv 7 10 15 19 2 11 1 572 Arbeta i Fi 0 1 0 0 0 0 30 Övrigt 1 1 l 0 0 1 114 Vet ej 63 59 48 38 7 52 7 315 Totalt antal omnämnanden 14 852 Antal individer som angett minst ett alternativ 13 216 % av % av % av % av % av % av 6 378 2 842 1 611 4 090 480 15 401 7—12 år: Utbildning i Sv 49 53 72 78 11 59 9 088 Utbildning i Fi ] 1 0 0 0 1 100 Arbeta i Sv 15 17 19 27 7 19 2 896 Arbeta i Fi 0 0 1 O 0 0 48 Övrigt 0 0 0 0 1 0 65 Vet ej 48 43 27 20 11 36 5 620 Totalt antal omnämnanden 17 817 Antal individer som angett minst ett alternativ 14 970 122 SOU 1970: 44

Talar finska

Obe— Tämli- Hjälp- Inte Uppg hindrat gen bra ligt alls sakn Totalt Framtids- % av % av % av % av % av % av Antal om- Ålder planer 2 581 1 552 707 1 700 139 6 679 nämnanden 13—16 år: Arbeta i Sv 21 15 22 18 3 18 1 236 Gymnasium i Sv 12 24 25 27 0 20 1 317 Fackskola 1 Sv 5 9 9 10 3 8 515 Yrkesskola 1 Sv 22 20 16 19 0 20 1 310 Universitet eller högskola i Sv 2 1 2 3 0 2 139 Annan utbildning i Sv 5 3 4 3 3 4 257 Utbildning i Fi 1 0 0 0 0 0 26 Arbeta i Fi ] 0 0 0 0 1 34 Övrigt 0 0 0 0 0 0 8 Vet ej 32 30 23 24 3 28 1 859 Totalt antal omnämnanden 6 702 Antal individer som angett minst ett alternativ 6 535 %av %av %av %av %av %av 2 807 687 301 877 367 5 039 17—19 år: Arbeta i Sv 66 56 62 71 5 61 3 062 Gymnasium i Sv 1 1 3 1 0 1 44 Fackskola i Sv 2 0 4 0 O 1 61 Yrkesskola i Sv 2 1 10 3 0 2 105 Universitet eller högskola i Sv 3 6 9 5 1 4 209 Annan utbildning i Sv 4 13 4 5 0 5 268 Utbildning i Fi 1 0 0 0 0 1 37 Arbeta i Fi 1 1 1 0 2 1 61 Övrigt 4 1 0 6 1 4 187 Vet ej 17 20 9 8 2 15 738 Totalt antal omnämnanden 4 772 Antal individer som angett minst ett alternativ 4 619

tala svenska inte medförde skillnader 1 an- delen som planerade att arbeta i Sverige, men att de som talade svenska däremot var mer osäkra än övriga beträffande sina pla- ner och mer sällan hade planer på högre studier. Skillnader i osäkerheten finns även för förmåga att tala finska och går, liksom för de yngsta grupperna, i motsatt riktning mot vad som gällde för förmågan att tala svenska. Med ökade kunskaper i finska (liktydigt med sämre kunskaper i svenska) följer ökad tveksamhet om framtidsplaner- na. Här varierar andelen som planerar att arbeta i Sverige något litet men skillnader- na tyder dock inte på något samband mel- lan kunskaper i finska och framtidsplaner. De som talar finska tämligen bra har i nå-

got större utsträckning än övriga angett al— ternativet annan utbildning.

Slutligen skall i detta avsnitt framtidspla- nerna redovisas efter förmåga att skriva finska (tabeller 7.22 och 7.23).

Sambandet är detsamma som för förmå- ga att tala finska. De som har för avsikt att flytta till Finland behärskar finska i skrift genomsnittligt bättre än dem som inte pla— nerar att flytta. Även för dem som tänker flytta till Finland ligger skrivkunskaperna på en avsevärt lägre nivå än talkunskaperna, med undantag för den äldsta åldersgruppen. Fortfarande med undantag av den äldsta åldersgruppen är deras förmåga att skriva finska också sämre än förmågan att skriva svenska. I åldersgruppen 13—16 år anger

Tabell 7.22. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och redovisat efter förmåga att skriva finska. I procent.

Skriver finska

Antal popu— Avsikt Obe- Tämli- Hjälp- Inte Uppg lations- Ålder att flytta hindrat gen bra ligt alls sakn Summa individer 7—9 år: Ja 3 5 36 55 1 100 337 Nej 2 2 9 85 2 100 3 702 Vet ej 1 6 21 69 3 100 4 088 Uppg saknas 0 l 4 24 71 100 357 Samtliga 7—9 år 1 4 16 74 5 100 8 484 ]0—12 år: Ja 8 16 50 24 2 100 218 Nej 5 5 18 71 1 100 3 209 Vet ej 8 9 32 49 2 100 3 296 Uppg saknas 0 2 9 27 62 100 191 Samtliga 10—12 år 7 7 25 58 3 100 6 916 13—16 år: Ja 48 15 12 25 0 100 210 Nej 14 9 18 59 0 100 3 575 Vet ej 25 13 26 34 1 100 2 722 Uppg saknas 0 2 2 25 71 100 173 Samtliga 13—16 år 19 11 21 47 2 100 6 680 17—19 år: Ja 85 5 7 2 1 100 370 Nej 34 8 18 39 1 100 2 557 Vet ej 59 12 12 16 1 100 1 776 Uppgift saknas 3 0 1 0 96 100 336 Samtliga 17—19 år 44 9 14 26 7 100 5 040

t.ex. 85 % av dem som tänker flytta att de skriver svenska obehindrat (tabell 7.18) eller tämligen bra, medan 63 % skriver fin- ska obehindrat eller tämligen bra. Motsva- rande siffror för åldersgruppen 10—12 år är 78 resp. 24 %.

I tabell 7.23 redovisas planer rörande ut- bildning och arbete efter förmågan att skri- va finska.

Någon lika klar tendens, liknande den som återfanns vid redovisning efter förmå- ga att skriva svenska och, för de yngre, efter förmåga att tala finska, kan man inte urskilja här. De skillnader som finns är ge- nomgående rätt små och återspeglar sällan ett linjärt samband mellan planer och skriv— kunskaper. Dock kan man för åldersgrup- pen 13—16 år utläsa att de som skriver finska obehindrat i högre grad än övriga väljer alternativet arbete i Sverige och i lägre grad gymnasieutbildning. I åldersgrup- pen 17—19 år framträder också en viss skillnad ifråga om graden av osäkerhet.

7.10 Önskemål om undervisning i finska och framtidsplaner

Av de tidigare avsnitten i detta kapitel har framgått att för dem som har för avsikt att flytta till Finland präglas de nuvarande förhållandena i högre grad av finskspråkig- het än för dem som ämnar stanna. De kom- mer oftare från hem där föräldrarna talar enbart eller mest finska och språket med de närmaste är finska i större utsträckning än för övriga. Deras kunskaper i svenska är sämre och kunskaperna i finska bättre, även om kunskapsnivån i finska, speciellt förmågan att skriva, för vissa åldersgrupper ändå är relativt låg. Här skall närmast stu- deras i vilken mån även intresset för att lära sig eller upprätthålla kunskaperna i finska avviker för dem som planerar att flytta till Finland.

I tabell 7.24 redovisas först intresset av några timmars undervisning i finska i vec- kan på skolschemat.

I samtliga åldersgrupper utom 13—16 år föreligger ett starkare intresse för sådan un— dervisning bland dem som har för avsikt

Tabell 7.23. Framtidsplaner särredovisat efter ålder och förmåga att skriva finska.

Skriver finska

Obe- Tåmli- Hjälp- Inte Uppg hindrat gen bra ligt alls sakn Totalt Antal Framtids- % av % av % av % av % av % av omnäm- Ålder planer 7 563 855 3 079 10 246 659 15 402 nanden 7-12 år: Utbildning i Sv 60 57 54 63 23 59 9 088 Utbildning i Fi 1 1 11 l 0 1 100 Arbeta i Sv 26 15 14 21 9 19 2 896 Arbeta i Fi 1 0 0 0 0 0 48 Övrigt 0 1 0 0 1 0 65 Vet ej 29 39 44 35 22 36 5 620 Totalt antal omnämnanden 17 817 Antal individer som angett minst ett alternativ 14 970 %av %av %av %av %av %av 1 274 725 1 402 3 122 157 6 680 13—16 år: Arbeta i Sv 24 18 16 18 6 19 1236 Gymnasium i Sv 10 20 24 23 3 20 1 317 Fackskola i Sv 5 4 7 10 3 8 515 Yrkesskola 1 Sv 21 19 20 20 6 20 1 310 Universitet eller högskola i Sv 1 4 2 2 0 2 140 Annan utbildning i Sv 4 7 4 3 3 4 257 Utbildning i Fi 1 1 O 0 0 0 26 Arbeta i Fi 2 1 0 0 0 1 34 Övrigt 1 0 0 0 0 0 8 Vet ej 33 28 29 26 3 28 1 859 Totalt antal omnämnanden 6 702 Antal individer som angett minst ett alternativ 6 535 % av % av % av % av % av % av 2 235 442 703 1 301 358 5 039 17—19 år: Arbeta i Sv 65 64 56 71 4 61 3 062 Gymnasium i Sv 1 1 1 1 0 1 44 Fackskola 1 Sv 1 1 4 1 0 1 61 Yrkesskola i Sv 1 0 7 2 0 2 105 Universitet eller högskola i Sv 3 9 4 6 1 4 209 Annan utbildning i Sv 4 10 10 6 0 5 268 Utbildning i Fi 1 2 0 0 0 1 37 Arbeta i Fi 2 0 1 O 3 1 61 Övrigt 5 1 l 4 1 4 187 Vet ej 19 16 15 10 1 15 738 Totalt antal omnämnanden 4 772 Antal individer som angett minst ett alternativ 4 619

att flytta. Största skillnaden finns i åldern 7—9 år där 80 % av dem som skall flytta är intresserade nu eller i framtiden och 32 % av dem som inte skall flytta. Minsta skill- naden återfinns i äldsta åldersgruppen där motsvarande siffror är 17 resp. 6 %. Att motsvarande skillnad inte finns för 13—16- åringama kan mycket väl bero på slump-

variationen eftersom antalet personer som har för avsikt att flytta till Finland är myc- ket litet. Tidigare har dock framgått att bland dem som ämnar flytta har just den- na ålderskategori de sämsta kunskaperna i finska (tabell 7.20). Det bör dock påpe- kas att de grupper av individer som ämnar flytta till Finland är förhållandevis små var-

Tabell 7.24. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och redovisat efter intresse av undervisning i finska på skolschemat. I procent.

Intresserad av sådan undervisning

Antal popu— Avsikt Ja, i Vet Uppg lations- Ålder att flytta Ja, nu framtiden Nej ej sakn Summa individer 3—6 år: Ja 12 53 4 17 14 100 588 Nej 5 27 39 17 12 100 5 615 Vet ej 8 46 11 21 14 100 7 205 Uppg saknas 1 9 6 5 79 100 648 Samtliga 3—6 år 6 37 21 19 16 100 14 055 7—9 år: Ja 54 26 9 5 6 100 336 Nej 16 16 44 13 11 100 3703 Vet ej 27 28 13 16 16 100 4 088 Uppg saknas 10 4 7 5 74 100 358 Samtliga 7—9 år 23 21 26 14 16 100 8 485 10—12 år: Ja 66 2 10 10 12 100 220 Nej 19 5 51 13 12 100 3 210 Vet ej 41 10 19 16 15 100 3 296 Uppg saknas 7 2 14 9 69 100 191 Samtliga 10—12 år 31 7 33 14 15 100 6 917 13—16 år: Ja 37 11 30 17 6 100 209 Nej 44 15 14 19 8 100 3 574 Vet ej 15 7 47 18 13 100 2 722 Uppg saknas 0 2 18 2 78 100 173 Samtliga 13—16 år 11 5 57 15 12 100 6 680 17—19 år: Ja 6 11 54 15 14 100 369 Nej 2 4 73 10 11 100 2 557 Vet ej 3 4 51 18 24 100 1 774 Uppg saknas 0 0 1 3 96 100 336 Samtliga 17—19 år 3 4 60 12 21 100 5 039

för skattningama av det absoluta intresset ej i nämnvärd grad påverkas av dessa.

När det gäller frivillig undervisning i finska i skolan men utanför skolschemat finner vi i åldersgrupperna 3—16 år ett större intresse för detta bland dem som äm- nar flytta än bland dem som tänker stanna i Sverige. I åldersgruppen 17—19 år är det redovisade intresset lika stort, men gruppen >>vet ej» är dock större för dem som äm- nar flytta (tabell 7.25).

De som ej vet om de skall flytta redovi- sar i regel ett intresse som ligger mellan an- delen intresserade i de båda övriga grupper- na. De är dock oftast något mer osäkra än de övriga även ifråga om sina önskemål.

Av tabell 7.26 finner vi återigen att de som ämnar flytta är mer intresserade av att få undervisning i finska, här i form av kvälls- kurser i finska. Skillnader kan konstateras i samtliga åldersgrupper utom bland 10— 12-åringar. För åldersgrupperna 13—16 och

17—19 år föreligger också en viss skillnad ifråga om andelen >>vet ej», som är högre för dem som ämnar flytta.

Man kan notera att det för ca 1/4 av ål- dersklassen 3—6 år av dem som ämnar flytta har angetts att de i framtiden är in- tresserade av att deltaga i kvällskurser i finska. Det förefaller rimligt att anta att kvällskurser kan bli aktuella för dessa först om åtskilliga år, och att denna undervisning knappast kan bli aktuell i Sverige om fa- miljen realiserar sina flyttplaner.

I tabell 7.27 redovisas önskemål om läger- kurser i finska i Sverige eller Finland under ferierna.

Samma tendens som tidigare framträder här. De som ämnar flytta är mer intres- serade av lägerkurser i finska än övriga.

För den yngsta åldersgruppen redovisas i tabell 7.28 intresset för språkträning i finska i förskolan efter avsikt att flytta till Finland.

Tabell 7.25. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och redovisat efter intresse av fri- villig undervisning i finska i skolan utanför ordinarie skolschemat. I procent.

Intresserad av sådan undervisning

Antal popu- Ja, i Uppg lations- Ålder Avsikt att flytta Ja, nu framtiden Nej Vet ej sakn Summa individer 3—6 år: Ja 2 35 9 19 35 100 588 Nej 2 18 40 16 24 100 5 615 Vet ej 3 27 13 23 34 100 7 204 Uppg saknas 0 4 5 4 87 100 648 Samtliga 3—6 år 3 23 23 19 32 100 14 057 7—9 år: Ja 22 18 13 9 38 100 335 Nej 9 12 47 11 21 100 3 701 Vet ej 15 20 16 14 35 100 4 088 Uppg saknas 1 7 7 4 81 100 357 Samtliga 7—9 år 12 16 29 12 31 100 8 485 10—12 år: Ja 16 18 16 8 42 100 219 Nej 10 6 53 11 20 100 3 209 Vet ej 17 8 22 16 37 100 3 296 Uppg saknas 7 5 11 9 68 100 192 Samtliga 10—12 år 14 7 36 13 30 100 6 912 13—16 år: Ja 25 2 38 12 23 100 209 Nej 3 4 72 10 11 100 3 573 Vet ej 6 6 51 17 20 100 2 722 Uppg saknas 0 2 15 5 78 100 174 Samtliga 13—16 år 5 5 61 12 17 100 6 680 17—19 år: Ja 3 1 59 18 19 100 370 Nej 2 3 72 9 14 100 2 556 Vet ej 4 5 50 15 26 100 1 776 Uppg saknas 0 0 1 3 96 100 336 Samtliga 17—19 år 3 3 59 11 24 100 5 040

Föräldrarna till dem som uppger av- sikt att flytta till Finland är, liksom för öv— riga undervisningsformer, mer intresserade av språkträning i finska i förskolan än de som inte ämnar flytta.

7.11 Bakgrundsdata och önskemål om undervisning i finska

Önskemål om olika former av undervisning i finska skall i detta avsnitt studeras dels efter flyttningsår och dels efter föräldrar- nas språk. Vid redovisning efter flyttnings- år är vi främst intresserade av att se vilken riktning ett eventuellt samband har. Dels kan man tänka sig att de som relativt nyli- gen kommit från Finland har ett större in- tresse för Finland och finska språket än de som bott här längre tid och hunnit anpas- sa sig till det svenska samhället i högre grad. Dels kan det i stället vara så att intresset för undervisning i finska framträder först när

man har bott i Sverige en längre tid och kunskaperna i finska språket kanske börjar trängas undan. För att finna belägg för om något av dessa samband existerar har här de mest föredragna undervisningsformerna i de olika åldrarna valts ut för redovisning. För den yngsta åldersgruppen, 3—6 år, har vi dock valt alternativet språkträning i fin- ska i förskolan som ju för denna grupp är det enda just nu aktuella alternativet. För grupperna 7—12 och 13—16 år redovisas alternativen undervisning i finska på skol- schemat och frivillig undervisning i finska och för 17—19-åringarna alternativet kvälls- kurser (tabeller 7.29—32).

För de yngsta gäller tydligen att ju kor- tare tid familjen har bott i Sverige desto mer intresserade är föräldrarna av att barnet kan få språkträning i finska i förskola. Ca 28 % av dem som kom 1967 redovisar ett aktuth intresse för detta och ca 16 % av dem som kom 1963 eller tidigare, vilket är samma

Tabell 7.26. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och redovisat efter intresse av kvällskurser i finska. I procent.

Intresse av sådan undervisning

Antal popu- Ja, i Uppg lations- Ålder Avsikt att flytta Ja, nu framtiden Nej Vet ej sakn Summa individer 3-6 år: Ja 1 24 15 18 42 100 588 Nej 1 7 44 18 30 100 5 615 Vet ej 1 11 19 26 43 100 7 204 Uppg saknas 0 2 6 5 87 100 647 Samtliga 3—6 år 1 10 28 21 40 100 14 056 7-9 år: Ja 10 10 21 13 46 100 338 Nej 2 8 50 12 28 100 3 702 Vet ej 2 11 20 17 50 100 4 087 Uppg saknas 0 0 10 2 88 100 358 Samtliga 7-9 år 2 9 33 14 42 100 8 486 10—12 år: Ja 4 6 26 14 50 100 219 Nej 2 5 56 11 26 100 3 209 Vet ej 3 6 28 15 48 100 3 297 Uppg saknas 0 2 14 9 75 100 191 Samtliga 10—12 år 2 6 41 13 38 100 6 918 13—16 år: Ja 15 6 41 17 21 100 210 Nej 2 5 74 8 11 100 3 575 Vet ej 4 7 53 14 22 100 2 722 Uppg saknas 2 0 18 2 78 100 173 Samtliga 13—16 år 3 6 63 10 18 100 6 679 17—19 år: Ja 8 16 46 17 13 100 371 Nej 2 7 75 8 8 100 2 556 Vet ej 6 9 54 15 17 100 1 775 Uppg saknas 0 0 1 3 96 100 336 Samtliga 17—19 år 3 8 60 11 18 100 5 040

andel som för dem som är födda i Sverige.

För åldersgruppen 7—12 år finner man här visserligen inte, som för den yngsta ål- dersgruppen, en stadigt minskande andel för intresset för undervisning i finska ju längre man varit här, men det totala intresset (nu och i framtiden) ligger dock något högre för dem som kom hit 1964 eller senare än för dem som kom tidigare än 1964. För 13—16-åringarna är det däremot så att in— tresset i stället tycks öka ju längre man har varit här. Någon tolkning av den motsatta riktningen av sambandet för de äldre och yngre skall här inte ges. Man finner samma förhållande ifråga om frivillig undervisning i finska (tabell 7.31).

I åldersgruppen 7—12 år förefaller fort- farande det totala intresset vara något litet högre för dem som flyttade hit 1964 eller senare och minskande för dem som kom ti- digare. För 13—16-åringarna finner man som tidigare att intresset ökar något ju läng-

re man bott i Sverige.

I tabellen framträder ännu ett annat möns- ter utöver det som förekom för de yngre. In- tresset är högst bland de nyinflyttade, mins- kar sedan för att därefter åter öka. Även om det alltså i vissa fall tycks finnas ett sam- band mellan flyttningsår och intresse för un— dervisning i finska varierar sambandets ka- raktär för de olika åldersgrupperna och nå— gon generell slutsats kan inte dras.

I samtliga tabeller 729—7.32 kan man notera att de som är födda i Sverige Visserli- gen ofta är den grupp som har det lägsta intresset för undervisning i finska, men att andelen intresserade dock inte är avsevärt lägre än för gruppen med det lägsta intres— set bland de inflyttade.

Bakgrundsvariabeln föräldrarnas språk användes i tabellerna 7.33—37 som redovis- ningsgrund för samtliga i formuläret upp- tagna former för undervisning i finska.

För de fyra yngre åldersgrupperna är

Tabell 7.27. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och intresse för lågerkurser i finska. I procent.

Intresse för sådan undervisning

Antal popu- Ja, i Uppg lations- Ålder Avsikt att flytta Ja, nu framtiden Nej Vet ej sakn Summa individer 3—6 år: Ja 1 29 10 18 42 100 589 Nej 2 14 40 17 27 100 5 615 Vet ej 2 21 15 24 38 100 7 204 Uppg saknas 1 2 6 5 86 100 648 Samtliga 3—6 år 2 17 25 20 36 100 14 055 7—9 år: Ja 14 16 15 19 36 100 338 Nej 6 12 46 12 24 100 3 702 Vet ej 10 16 18 15 41 100 4 088 Uppg saknas 1 5 6 3 85 100 358 Samtliga 7—9 år 8 13 30 13 36 100 8 485 10—12 år: Ja 11 22 21 6 40 100 218 Nej 10 4 51 11 24 100 3 209 Vet ej 13 5 26 16 40 100 3 298 Uppg saknas 0 0 11 9 80 100 192 Samtliga 10—12 år 11 5 37 13 34 100 6 916 13—16 år: Ja 11 8 48 19 14 100 208 Nej 6 6 66 11 11 100 3 575 Vet ej 8 5 49 18 20 100 2 722 Uppg saknas 0 2 20 0 78 100 174 Samtliga 13—16 år 7 6 57 14 16 100 6 679 17—19 år: Ja 3 2 54 15 26 100 370 Nej 1 3 76 8 12 100 2 557 Vet ej 3 5 55 16 21 100 1 776 Uppg saknas 0 0 1 3 96 100 336 Samtliga 17—19 år 2 3 62 11 22 100 5 040

svarsmönstren mycket lika varandra. I samt- liga dessa åldersgrupper anger de, vars ena förälder eller båda föräldrar talar enbart svenska en avsevärt lägre grad av intresse än de övriga. Med undantag av den allra yngsta gruppen gäller också att det största intresset finns i gruppen vars båda föräld- rar talar enbart finska.

Beträffande graden av osäkerhet ifråga

om intresset gäller i regel att ju mer svensk— språkiga föräldrar desto mindre osäker är man och ju mer finskspråkiga desto mer osäker.

Åldersgruppen 17—19 år avviker från de övriga såtillvida att intresset är avsevärt högre för dem vars båda föräldrar talar finska och svenska obehindrat. Observatio- nerna i denna grupp avser dock ett mycket

Tabell 7.28. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder, 3—6 år, och intresse av språk- träning i finska i förskolan. I procent.

Intresse av sådan undervisning

Barnet Antal popu- för Vet Uppg lations-

Avsikt att flytta Ja gammalt Nej ej sakn Summa individer Ja 35 2 7 22 34 100 589 Nej 13 1 44 17 25 100 5 614 Vet ej 23 1 17 24 35 100 7 204 Uppgift saknas 3 0 5 5 87 100 648

Samtliga 19 1 26 20 34 100 14 057

Tabell 7.29. Intresse för språkträning i finska i förskolan. Särredovisning efter flyttningsår och ålder, 3-6 år. I procent.

Intresse av sådan undervisning

Antal popu- Ja, i Vet Uppg lations-

Ålder Flyttningsår Ja, nu framtiden Nej ej sakn Summa individer 3—6 år: Födda i Sverige 16 1 30 20 33 100 9 376

1967 28 0 25 19 28 100 516 1966 26 1 20 25 28 100 1 068 1965—64 23 2 18 19 38 100 2 656 1963 eller tidigare 16 4 22 14 44 100 377 Uppg saknas 20 0 6 48 26 100 66 Samtliga 3—6 år 19 1 26 20 34 100 14 056

litet antal personer och resultatet riskerar innehålla stora slumpvariationer. I övrigt är variationerna i graden av intresse mycket små. De vars båda föräldrar talar enbart svenska har lägre intresse än övriga och har den högsta andelen nej-svar.

Även för undervisningsformen frivillig un- dervisning i finska i skolan men utanför skolschemat (tabell 7.34) gäller för samt- liga åldersgrupper att de vars båda föräld- rar talar enbart svenska har ett mycket låg- re intresse än övriga. Skillnaderna i andelen intresserade mellan olika kategorier inom varje åldersgrupp är här i övrigt något mind- re än vad som var fallet ifråga om den för-

ra undervisningsformen. De som har rent finskspråkiga föräldrar är inte längre mar- kant mer intresserade än övriga.

Tendensen för undervisningsforrnen kvällskurser (tabell 7.35) är densamma som tidigare i samtliga åldersgrupper. Barn med föräldrar som båda enbart talar svenska är minst intresserade. Mellan övriga grupper är skillnaderna i andelen intresserade ganska små. Som tidigare varierar också osäkerhe- ten i samtliga åldersgrupper på så sätt att de vars båda föräldrar talar enbart svenska har markant lägst andel >>vet ej». Även de vars ena förälder talar enbart svenska är också mindre osäkra än de övriga.

Tabell 7.30. Intresse för undervisning i finska på skolschemat. Särredovisning efter inflyttningsår och ålder, 7—16 år. I procent.

Intresse för sådan undervisning

Antal popu- Ja, 1 Vet Uppg lations- Ålder Inflyttningsår Ja, nu framtiden Nej ej sakn Summa individer 7—12 år: Födda i Sverige 19 12 35 14 20 100 6 732 1967 32 18 24 21 5 100 423 1966 33 18 28 11 9 100 957 1965—64 34 22 20 14 10 100 3 055 1963—62 28 20 23 13 16 100 1 413 1961—59 28 12 31 14 15 100 2 251 1958 eller tidigare 35 4 32 15 14 100 423 Uppg saknas 36 23 23 9 9 100 148 Samtliga 7—12 år 26 15 30 14 15 100 15 402 13—16 år: Födda i Sverige 8 4 58 13 17 100 1 622 1967 5 5 59 19 12 100 183 1966 7 9 73 7 4 100 371 1965—64 10 5 56 18 11 100 1 165 1963—62 13 8 54 17 8 100 633 1961—59 12 6 51 18 13 100 1 164 1958 eller tidigare 18 3 50 15 14 100 1 418 Uppg saknas 3 0 31 6 60 100 122 Samtliga 13—16 år 11 5 57 15 12 100 6 680 130 SOU 1970: 44

Tabell 7.3]. Intresse för frivillig undervisning i finska. Särredovisning efter flyttningsår och ålder, 7—16 år. I procent.

Intresse för sådan undervisning

Antal popu- Ja, 1 Vet Uppg lations- Ålder Flyttningsår Ja, nu framtiden Nej ej sakn Summa individer 7—12 år: Födda i Sverige 11 12 36 13 28 100 6 732 1967 8 11 25 21 35 100 423 1966 13 13 31 11 32 100 957 1965—64 15 15 25 11 34 100 3 055 1963—62 15 12 28 14 31 100 1 413 1961—59 13 11 34 13 29 100 2 251 1958 eller tidigare 12 4 35 14 35 100 423 Uppg saknas 9 11 18 24 38 100 148 Samtliga 7—12 år 13 12 32 13 30 100 15 402 13—16 år: Födda i Sverige 4 2 64 9 21 100 1 622 1967 2 2 57 17 22 100 183 1966 1 8 79 5 7 100 371 1965—64 4 4 60 15 17 100 1 165 1963—62 7 5 56 16 16 100 633 1961—59 6 4 60 13 17 100 1 164 1958 eller tidigare 8 7 57 13 15 100 1 418 Uppg saknas 3 7 50 15 25 100 122 Samtliga 13—16 år 5 5 61 12 17 100 6 680

Intresset för lägerkurser i finska är åter- igen minst utbrett bland dem som har en- bart svenskspråkiga föräldrar. En skillnad mot vad som gällt för de tidigare redovisa- de undervisningsformerna är att intresset för lägerkurserna genomgående är något större bland de grupper vars båda föräldrar är mer eller mindre tvåspråkiga jämfört med de grupper där båda eller någon av föräld- rarna talar enbart finska (tabell 7.36).

De grupper där båda eller enbart en av föräldrarna talar enbart svenska är i mindre utsträckning intresserade av finsk språk- träning i förskolan (tabell 7.37) än övriga

och är också mindre tveksamma. I övrigt är intresset ungefär lika stort i samtliga grup- per.

Som tidigare har nämnts är andelen »upp— gift saknas» mycket hög för frågan om önskemål om undervisning i finska. Ett stu- dium av kolumnen >>uppgift saknas» i tabellerna 733—7.37 visar att denna andel genomgående är avsevärt mycket mindre för gruppen vars båda föräldrar talar enbart svenska. Vi har tidigare konstaterat att en stor del av fallen där uppgift saknas beror på att respondenterna enbart har marke- rat svar för de alternativ de varit intres-

Tabell 7.32. Intresse för kvällskurser i finska. Särredovisning efter flyttningsår och ålder, 17—19 år. I procent. Intresserad av sådan undervisning Antal popu- Ja, i Vet Uppg lations- Ålder Flyttningsår Ja, nu framtiden Nej ej sakn Summa individer 17—19 år: Födda i Sverige 3 3 28 5 61 100 559 1967 9 8 54 15 14 100 581 1966 6 10 58 8 18 100 602 1965—64 1 7 65 14 13 100 1 083 1963—62 0 6 76 8 10 100 423 1961—59 2 10 68 13 7 100 515 1958 eller tidigare 3 9 67 10 11 100 1 232 Uppg saknas 0 0 70 21 9 100 43 Samtliga 17—19 år 2 8 41 15 34 100 5 038

Tabell 7.33. Intresse för undervisning i finska på skolschemat. Särredovisning efter föräldrarnas språk och ålder. I procent.

Intresse av sådan undervisning

Antal popu- Ja, i Vet Uppg lations-

Ålder Föräldrarnas språk Ja, nu framtid. Nej ej sakn Summa individer 3—6 år: Båda talar finska och

svenska obehindrat 9 42 19 14 16 100 784 Båda talar finska och svenska åtminstone tämli- gen bra 8 47 12 20 13 100 2 020 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 8 41 15 18 18 100 4 790 En förälder talar enbart finska 8 45 10 25 12 100 1 625 En förälder talar enbart svenska 4 24 40 18 14 100 1 757 Båda talar enbart finska 9 44 5 32 10 100 687 Båda talar enbart svenska 2 3 78 14 3 100 1 086 Uppgift saknas 2 19 20 12 47 100 1 308 Samtliga 3-6 år 6 37 22 19 16 100 14 055 7—9 år: Båda talar finska och

svenska obehindrat 25 12 35 8 20 100 641 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 22 20 20 20 18 100 1 236 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälp- ligt 29 28 16 14 13 100 3 015 En förälder talar enbart finska 25 33 12 19 11 100 933 En förälder talar enbart svenska 12 1 1 59 7 11 100 854 Båda talar enbart finska 35 29 10 18 8 100 433 Båda talar enbart svenska 2 2 83 7 6 100 427 Uppgift saknas 16 12 24 12 36 100 943 Samtliga 7—9 år 23 21 26 14 16 100 8 485 10—12 år: Båda talar finska och

svenska obehindrat 29 7 41 8 15 100 424 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 34 6 32 14 14 100 1 152 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 38 9 23 15 15 100 2 451 En förälder talar enbart finska 38 8 26 15 13 100 695 En förälder talar enbart svenska 13 6 59 9 13 100 544 Båda talar enbart finska 42 9 17 21 11 100 484 Båda talar enbart svenska 7 0 84 6 3 100 493 Uppgift saknas 15 7 32 16 30 100 673 Samtliga 10—12 år 31 7 33 14 15 100 6 917 13—16 år: Båda talar finska och

svenska obehindrat 13 7 65 11 4 100 429 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 13 6 51 16 14 100 1 094 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 11 7 52 19 11 100 2 325 132 SOU 1970: 44

Tabell 7.33. Forts.

Intresse av sådan undervisning

Antal popu- Ja, i Vet Uppg lations-

Ålder Föräldrarnas språk Ja, nu framtid. Nej ej sakn Summa individer

En förälder talar enbart finska 12 4 54 17 13 100 650 En förälder talar enbart svenska 6 4 73 10 7 100 758 Båda talar enbart finska 15 6 52 18 9 100 420 Båda talar enbart svenska 1 0 85 11 3 100 380 Uppgift saknas 3 52 9 28 100 623 Samtliga 13—16 år 11 5 57 15 12 100 6 680 17—19 år: Båda talar finska och

svenska obehindrat 9 19 56 7 9 100 139 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 3 3 67 13 14 100 596 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 5 2 63 12 18 100 1 219 En förälder talar enbart finska 1 7 64 16 12 100 642 En förälder talar enbart svenska 1 1 81 9 8 100 313 Båda talar enbart finska 3 5 52 20 20 100 851 Båda talar enbart svenska 0 2 87 6 5 100 235 Uppgift saknas 2 4 41 7 46 100 1 041 Samtliga 17—19 år 3 4 59 13 21 100 5 039

Tabell 7.34. Intresse av frivillig undervisning ifinska utanför schemat. Särredovisning efter ål- der och föräldrarnas språk. I procent.

Intresse av sådan undervisning

Ja, i Antal popu- fram— Vet Uppg lations-

Ålder Föräldrarnas språk Ja, nu tiden Nej ej sakn Summa individer 3—6 år: Båda talar finska och

svenska obehindrat 2 29 26 11 32 100 784 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 3 27 19 16 35 100 2 020 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 3 29 14 21 33 100 4 790 En förälder talar enbart finska 2 22 12 26 37 100 1 625 En förälder talar enbart svenska 3 20 41 17 19 100 1 757 Båda talar enbart finska 3 24 8 33 32 100 687 Båda talar enbart svenska 1 4 77 14 4 100 1 086 Uppgift saknas 1 7 18 13 61 100 1 308 Samtliga 3—6 år 3 23 23 19 32 100 14 055 7—9 år: Båda talar finska och

svenska obehindrat 19 13 31 14 23 100 641 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 15 21 22 13 30 100 1 236 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 14 18 21 15 32 100 3 015 SOU 1970: 44 133

Tabell 7.34. Forts.

Intresse av sådan undervisning

Ja, i Antal popu- frarn- Vet Uppg lations- Ålder Föräldrarnas språk Ja, nu tiden Nej ej sakn Summa individer En förälder talar enbart finska 10 21 16 14 39 100 933 En förälder talar enbart svenska 10 8 60 8 14 100 854 Båda talar enbart finska 12 14 18 14 '42 100 433 Båda talar enbart svenska 0 2 83 5 10 100 421 Uppgift saknas 7 13 26 9 45 100 943 Samtliga 7—9 år 12 16 29 12 31 100 8 485 10—12 år: Båda talar önska och svenska obehindrat 20 4 44 6 26 100 424 . Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 18 10 35 11 26 100 1 153 Båda talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 16 7 27 15 35 100 2 451 En förälder talar enbart finska 14 10 29 14 33 100 695 En förälder talar enbart svenska 7 11 58 10 14 100 544 Båda talar enbart finska 18 6 15 21 40 100 484 Båda talar enbart svenska 2 1 89 5 3 100 492 Uppgift saknas 3 4 34 18 41 100 672 Samtliga 10—12 år 14 7 36 13 30 100 6 917 1'3—16 år: Båda talar finska och svenska obehindrat 7 6 70 9 8 100 428 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 7 4 57 14 18 100 1 094 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 5 . 6 56 15 18 100 2 326 En förälder talar enbart önska 3 4 57 17 19 100 651 En förälder talar enbart svenska 9 4 74 5 8 100 759 Båda talar enbart finska 2 6 60 17 15 100 420 Båda talar enbart svenska 0 1 87 8 4 100 379 Uppgift saknas 4 4 50 7 35 100 624 Samtliga 13—16 år 5 5 61 12 17 100 6 680 17—19 år: Båda talar finska och svenska' obehindrat 9 0 50 16 25 100 140 ' Båda talar finska och svenska åtminstone _ tämligen bra 3 2 66 11 18 100 596 Båda talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 4 2 65 8 21 100 1 218 En förälder talar enbart finska ] 4 66 15 14 100. 643 En förälder talar enbart ' svenska 1 1 84 4 10 100 313 Båda talar enbart önska 3 6 51 19 21 100 850 Båda talar enbart svenska 0 2 86 7 5 100 235 Uppgift saknas 1 5 38 9 47 100 1 041 Samtliga 17—19 år 3 3 59 11 24 100 5 040 134 SOU 1970:44

Tabell 7.35. Intresse av kvällskurser i önska. Särredovisning efter ålder och föräldrarnas språk. I procent. Intresse av sådan undervisning Ja, i Antal popu- fram- Vet Uppg lations- Ålder Föräldrarnas språk Ja, nu tiden Nej ej sakn Summa individer 3—6 år: Båda talar önska och

svenska obehindrat 0 7 34 12 47 100 784 Båda talar önska och svenska åtminstone tämligen bra 0 8 26 19 47 100 2 020 Båda talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 1 14 20 24 41 100 4 790 En förälder talar enbart finska ] 11 16 28 44 100 1 625 En förälder talar enbart svenska 0 8 44 21 27 100 1 757 Båda talar enbart önska 2 16 11 34 37 100 686 Båda talar enbart svenska 0 2 79 14 5 100 1 086 Uppgift saknas 0 3 20 14 63 100 1 308 Samtliga 3—6 år 1 10 28 21 40 100 14 056 7—9 år: Båda talar önska och

svenska obehindrat 1 5 39 16 39 100 643 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 1 8 32 16 43 100 1 237 Båda talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 3 10 25 16 46 100 3 016 En förälder talar enbart önska 4 15 18 15 48 100 932 En förälder talar enbart svenska 0 10 62 9 19 100 854 Båda talar enbart önska 2 12 8 26 52 100 433 Båda talar enbart svenska 0 2 83 5 10 100 428 Uppgift saknas 3 8 29 9 51 100 944 Samtliga 7—9 år 2 9 33 14 42 100 8 486 10—12 år: Båda talar önska och

svenska obehindrat 3 4 54 5 34 100 424 Båda talar önska och svenska åtminstone tämligen bra 1 6 45 12 36 100 1 153 Båda talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 2 6 29 16 47 100 2 452 En förälder talar enbart önska 4 7 35 13 41 100 694 En förälder talar enbart svenska 2 4 60 9 25 100 545 Båda talar enbart önska 8 5 23 15 49 100 ' 484 Båda talar enbart svenska 1 3 88 5 3 100 492 Uppgift saknas 0 4 40 13 43 100 673 Samtliga 10—12 år 2 5 41 13 39 100 6 918 13—16 år: Båda talar önska och

svenska obehindrat 3 16 64 10 7 100 429 Båda talar önska och ' svenska åtminstone tämligen bra 4 7 63 9 17 100 1 095 Båda talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 2 6 60 12 19 100 2 325

Intresse av sådan undervisning

Ja, i Antal popu- fram- Vet Uppg lations- Ålder Föräldrarnas språk Ja, nu tiden Nej ej sakn Summa individer En förälder talar enbart önska 3 4 58 14 21 100 650 En förälder talar enbart svenska 8 2 74 5 11 100 757 Båda talar enbart önska 5 6 61 14 14 100 420 Båda talar enbart svenska 0 1 88 7 4 100 378 Uppgift saknas 1 4 50 9 36 100 624 Samtliga 13—16 år 3 8 60 11 18 100 6 679 17-19 år: Båda talar önska och svenska obehindrat 3 Båda talar önska och svenska åtminstone tämligen bra 4 6 71 12 7 100 598 Båda talar önska och svenska åtminstone

(» a 0 ... N 22 100 138

hjälpligt 4 7 66 10 13 100 1 219 En förälder talar enbart önska 3 12 60 14 1 1 100 642 En förälder talar enbart svenska 1 6 84 4 5 100 314 Båda talar enbart önska 5 9 53 16 17 100 851 Båda talar enbart svenska 0 5 87 6 2 100 235 Uppgift saknas 2 8 41 8 41 100 1 040 Samtliga 17—19 år 2 8 41 15 34 100 5 040

Tabell 7.36. Intresse av lägerkurser i önska. Särredovisning efter ålder och föräldrarnas språk. I procent.

Intresse av sådan undervisning

Ja, i Vet Uppg Antal popu- fram- ej sakn lations— Ålder Föräldrarnas språk Ja, nu tiden Nej ej sakn Summa individer

3—6 år: Båda talar finska och svenska obehindrat 5 22 28 9 36 100 784 Båda talar önska och svenska åtminstone tämligen bra 2 20 21 15 42 100 2 019 Båda talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 2 23 16 22 37 100 4 791 En förälder talar enbart önska 3 18 13 26 40 100 1 625 En förälder talar enbart svenska 1 17 39 20 23 100 1 757 Båda talar enbart önska 1 16 11 37 35 100 687 Båda talar enbart svenska 0 2 78 14 6 100 1 086 Uppgift saknas 1 5 20 12 62 100 1 308 Samtliga 3—6 år 2 17 25 20 36 100 14 056 7—9 år: Båda talar önska och svenska obehindrat 10 20 29 16 25 100 643 Båda talar önska och svenska åtminstone tämligen bra 9 14 28 13 36 100 1 237 Båda talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 10 15 22 14 39 100 3 016

Tabell 7.36. Forts.

Intresse av sådan undervisning

Ja, i Antal popu- fram Vet Uppg lations—

Ålder Föräldrarnas språk Ja, nu tiden Nej ej sakn Summa individer

En förälder talar enbart önska 6 17 20 16 41 100 932 En förälder talar enbart svenska 8 10 54 10 18 100 854 Båda talar enbart önska 9 10 20 16 45 100 433 Båda talar enbart svenska 1 5 80 3 11 100 428 Uppgift saknas 3 10 26 11 50 100 944 Samtliga 7—9 år 8 13 30 13 36 100 8 486 10—12 år: Båda talar önska och

svenska obehindrat 27 4 39 6 24 100 5424 Båda talar önska och svenska åtminstone täm- ligen bra 12 11 34 13 30 100 1 153 Båda talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 12 5 28 15 40 100 2 452 En förälder talar enbart önska 13 3 35 13 37 100 694 En förälder talar enbart svenska 5 4 56 10 25 100 545 En förälder talar enbart svenska 5 4 56 10 25 100 545 Båda talar enbart önska 11 4 18 20 47 100 484 Båda talar enbart svenska 3 0 86 9 2 100 492 Uppgift saknas 5 4 37 12 42 100 673 Samtliga 10—12 år 11 5 37 13 34 100 6 918 13—16 år: Båda talar önska och

svenska obehindrat 12 6 55 20 7 100 429 Båda talar önska och svenska åtminstone tämligen bra 8 11 47 18 16 100 1 095 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 8 5 54 15 18 100 2 325 En förälder talar enbart önska 7 6 56 16 15 100 650 En förälder talar enbart svenska 2 2 78 6 12 100 757 Båda talar enbart önska 5 5 56 20 14 100 420 Båda talar enbart svenska 1 0 89 8 2 100 378 Uppgift saknas 3 4 48 10 35 100 624 Samtliga 13—16 år 7 6 57 14 16 100 6 679 17—19 år: Båda talar finska och

svenska obehindrat 3 0 60 9 28 100 138 Båda talar önska och svenska åtminstone täm- ligen bra 4 5 74 7 10 100 598 Båda talar önska och

svenska åtminstone .

hjälpligt 3 5 64 11 17 100 1 219 En förälder talar enbart önska 1 3 66 13 17 100 642 En förälder talar enbart svenska 1 1 84 4 10 100 314 Båda talar enbart önska 2 4 56 17 20 100 851 Båda talar enbart svenska 0 2 87 7 4 100 235 Uppgift saknas 1 1 44 10 44 100 1 040 Samtliga 17—19 år 5 11 38 15 31 100 5 040

Tabell 7.37. Intresse av språkträning i önska i förskolan. Särredovisning efter ålder och för- äldrarnas språk, 3—6 år. I procent.

Intresse av sådan undervisning

Barnet Antal popu- för Vet Uppg lations- Ålder Föräldrarnas språk Ja gammalt Nej ej sakn Summa individer 3—6 år: Båda talar önska och svenska obehindrat 24 2 27 15 32 100 784 Båda talar önska och svenska åtminstone täm- ligen bra 17 2 24 16 41 100 2 020 Båda talar önska och svenska åtminstone hjälpligt 25 1 18 22 34 100 4 790 En förälder talar enbart » önska 22 2 15 25 36 100 1 625 En förälder talar enbart , svenska 14 0 44 20 22 100 1 757 Båda talar enbart önska 26 0 11 31 32 100. 686 Båda talar enbart svenska 2 0 79 14 5 100 1 086 Uppgift saknas 8 0 16 16 60 100 1 308 Samtliga 3—6 år 19 1 26 20 34 100 14 056

serade av. Eftersom de svenskspråkiga grup— perna till så liten del är intresserade av nå- gon undervisning i finska överhuvudtaget, har inte detta förhållande gällt för svaren från denna grupp och andelen uppgift sak- nas har därmed också blivit mindre än för övriga grupper.

7.12 Sysselsättning och önskemål om undervisning i finska (tabeller 7.38—41 )

Sysselsättning och önskemål kommer här endast att redovisas för åldersgruppen 13— 19 år. De yngre utgör ifråga om sysselsätt- ning en mycket homogen grupp, varför det är mindre intressant att studera dessa. Intresset för undervisning i finska på skol- schemat är, som man kunde förvänta, stör- re bland de ungdomar som går i skolan,

Tabell 7.38. Intresse av undervisning i önska på skolschemat. Särredovisning efter sysselsättning och ålder, 13—19 år. I procent.

Intresse av sådan undervisning

Ja, i Antal popu- fram- Vet Uppg lations- Sysselsättning Ja, nu tiden Nej ej sakn Summa individer Yrkesverksam 1 3 64 13 19 100 3 233 Grundskola 12 5 57 16 10 100 5 019 Realskola 17 9 47 24 .3 100 257 Gymnasium. 13 5 64 8 10 100 437 Fackskola 11 5 73 4 7 100,- 245 Yrkesskola 6 3 62 16 13 100 720 Annan utbildning 3 7 64 15 11 100 551 Utan sysselsättning 2 ; . 7 65 15 11 100 712 Uppgift saknas 0 , 0 8 1 91 ., 1.00 498

Samtliga 13—19 år 8 ' 5 57 14 16 100 11 672

Anm: Elever i öickskola och på universitet *har uteslutits p g a för små frekvenser. 138 SOU 1970: 44

”Tabell 7.39. Intresse av frivillig undervisning i önska. Särredovisning efter sysselsättning och ål- der, 13—19 år. I procent.

Intresse av sådan undervisning

Ja, i Antal popu- fram- Vet Uppg lations- Sysselsåttning Ja, nu tiden Nej ej sakn Summa individer Yrkesverksam 2 4 61 12 21 100 3 233 Grundskola 6 4 61 14 15 100 5 019 Realskola 5 12 58 13 12 100 257 Gymnasium 5 5 70 7 13 100 437 Fackskola 7 4 68 9 12 100 245 Yrkesskola 4 4 67 10 15 100 7 20 Annan utbildning 2 4 61 11 22 100 551 Utan sysselsättning 1 2 67 15 15 100 712 Uppgift saknas 0 0 8 1 91 100 498

Samtliga 13—19 år 4 4 60 12 20 100 11 672

Anm: Elever i öickskola och på universitet har uteslutits p g a för små frekvenser.

och speciellt då i skolor med mer teoretisk studieinriktning än yrkesskola. Realskole— elever visar det största intresset. Gruppen är dock mycket liten och slumpvariationen här betydande. Vi har dock tidigare sett (ta- bell 4.29) att elever i realskolan är, bland dem som fortfarande går i skolan, de som i störst utsträckning är finskspråkiga. Man kan anta att det i första hand är dessa som är mest intresserade av att upprätthålla och förbättra sina kunskaper i finska. Detta skulle då medföra att realskoleelevema vi- sade större intresse än övriga. Elever i grundskola, gymnasium och fackskola har

alla ungefär samma. intresse för denna un- dervisningsform, ca '17 %. Gruppen yrkes— verksamma är minst intresserade av samtli— ga grupper, ca 4 %.

Realskoleeleverna är även i fråga om fri- villig undervisning i finska de som är mest intresserade. De som går i gymnasium, grundskola och fackskola är, liksom tidiga- re, också något mer intresserade än övriga.

När det gäller intresse för kvällskurser i finska framträder inte längre den tendensen att skolelevema skulle vara mer intressera- de än de övriga. Några större variationer ifråga om det totala intresset för kvällskur-

Tabell 7.40. Intresse av kvällskurser i önska. Särredovisning efter sysselsättning och ålder, 13—19 år. I procent.

Intresse av sådan undervisning

Ja, i Antal popu- fram- Vet Uppg lations- Sysselsättning Ja, nu tiden Nej ej sakn Summa individer Yrkesverksam 3- 7 64 12 14 100 3233 Grundskola 3 — 5 64 11 17 100 5 019 Realskola 2 12 59 13 14 100 257 Gymnasium ] 12 73 4 10 100 437 Fackskola 14 ' ' 4 61 9 12 100 245 Yrkesskola 5 7 68 8 12 100 720 Annan utbildning 5 9 61 11 14 100 551 Utan sysselsättning 2 12 66 9 11 100 712 Uppgift saknas 0 l 9 1 89 100 498

Samtliga 13—19 år 3 7 62 10 18 100 11 672

Anm: Elever i flickskola och på universitet har uteslutits p g a för små frekvenser.

Tabell 7.4]. Intresse av lägerkurser i önska. Särredovisning efter sysselsättning och ålder, 13—19 år. I procent.

Intresse av sådan undervisning

Ja, i Antal popu- fram- Vet Uppg lations- Sysselsättning Ja, nu tiden Nej ej sakn Summa individer Yrkesverksam 2 3 66 12 17 100 3 233 Grundskola 7 5 57 16 15 100 5 019 Realskola 5 10 59 17 9 100 257 Gymnasium 3 11 65 9 12 100 437 Fackskola 9 1 1 61 9 10 100 245 Yrkesskola 5 3 67 1 1 14 100 720 Annan utbildning 2 5 60 14 19 100 551 Utan sysselsättning 1 3 67 11 18 100 712 Uppgift saknas 0 0 8 1 91 100 498

Samtliga 13—19 år 4 4 60 13 19 100 11 672

Anm: Elever i flickskola och på universitet har uteslutits p g a för små frekvenser.

ser framkommer inte här. Man kan dock notera att eleverna i fackskolan redovisar ett aktuellt intresse i större utsträckning an övriga. I samtliga andra grupper är intres- set i framtiden större än intresset för när—

varande.

Intresset för lågerkurser är större i någon mån hos skolelever, alltså samma grupp som också föredrog undervisning i finska på skolschemat och frivillig undervisning i sko- lan mer än de övriga.

Tabell 7.42. Populationsindivider som går eller har gått i svensk skola. Intresse för olika former av undervisning i önska. Redovisning efter svårigheter att följa med i skolan p g a bristande kun- skaper i svenska och ålder, 6—9 år. I procent.

Svårighet i skolan Antal popu-

Intresse för sådan lations- Undervisningsform undervisning Ja Nej Uppg sakn Summa individer Undervisning på Ja, nu 33 57 8 100 1 952 skolschemat Ja, i framtiden 31 58 11 100 1 856

Nej 7 86 7 100 2 252 Vet ej 25 61 14 100 1 208 Uppg saknas 12 53 35 100 1 510 Frivillig undervisning Ja, nu 22 70 8 100 1 049

Ja, i framtiden 26 64 12 100 1 376 Nej 13 81 6 100 2 468 Vet ej 24 64 12 100 1 059 Uppg saknas 26 50 24 100 2 830 Kvällskurser i önska Ja, nu 33 59 8 100 171

Ja, i framtiden 30 59 11 100 807 Nej 1 1 82 7 100 2 81 1 Vet ej 29 61 10 100 1 238 Uppg saknas 25 54 21 100 3 751 Lägerkurser i önska Ja, nu 31 63 6 100 694

Ja, i framtiden 23 66 11 100 1 178 Nej 14 79 7 100 2 550 Vet ej 24 65 11 100 1 139 Uppg saknas 24 52 24 100 3 216 Samtliga 6—9 år 22 64 14 100 8 778 140 SOU 1970: 44

Tabell 7.43. Populationsindivider som går eller har gått i svensk skola. Intresse för olika former av undervisning i önska. Redovisning efter svårigheter att följa med i skolan p g a bristande kun- kaper i svenska och ålder, 10—12 år. I procent.

Svårighet i skolan Antal popu- Intresse för sådan lations- Undervisningsform undervisning Ja Nej Uppg sakn Summa individer Undervisning på Ja, nu 40 56 4 100 2 083 skolschemat Ja, i framtiden 36 54 10 100 508 Nej 15 81 4 100 2 311 Vet ej 26 65 9 100 956 Uppg saknas 21 63 16 100 1 024 Frivillig undervisning Ja, nu 31 63 6 100 909 Ja, i framtiden 36 55 9 100 506 Nej 15 81 4 100 2 495 Vet ej 28 63 9 100 921 Uppg saknas 35 55 10 100 2 052 Kvällskurser i önska Ja, nu 52 46 2 100 161 Ja, i framtiden 34 60 6 100 380 Nej 17 79 4 100 2 806 Vet ej 30 60 10 100 877 Uppg saknas 33 57 10 100 2 657 Lägerkurser i önska Ja, nu 39 56 5 100 731 Ja, i framtiden 26 69 5 100 366 Nej 15 80 5 100 2 539 Vet ej 27 63 10 100 917 Uppg saknas 34 56 10 100 2 330 Samtliga 10—12 är 26 67 7 100 6 882

7.13. Skolsvårigheter i Sverige på grund av bristande kunskaper i svenska och önskemål om undervisning i finska (tabell 7.42—45 )

I detta avsnitt studeras om det finns något samband mellan förekomsten av svårigheter i skolan på grund av bristande kunskaper i svenska och önskemål om undervisning i finska. De som har svårigheter i skolan är i högre grad finskspråkiga än de övriga och om det förhållandet gäller att det främst är de finskspråkiga som är intresserade av undervisning i finska, så kan man här för- vänta att svårigheter i skolan också inne- bär större intresse för undervisning i finska. Det kan dock också förhålla sig så att de som har haft svårigheter i skolan inte är särskilt intresserade av att deltaga i ytterli- gare undervisning.

I tabellerna redovisas samtliga undervis- ningsformer för varje åldersgrupp för sig.

Av tabell 7.42 framgår tydligt att de 6—9- åringar som nu eller i framtiden är intres- serade av att få undervisning i finska i hög- re grad än övriga har eller har haft svårig-

heter i skolan på grund av bristande språk- kunskaper, vilket alltså ger det samband som angavs i indelningen till detta avsnitt. Detta förhållande gäller för samtliga under- visningsformer.

Den för de yngre barnen iakttagna ten- densen gäller även för 10—12-åringama. De som är intresserade har i betydligt högre grad haft svårigheter i skolan än de som inte är intresserade av undervisning i finska.

Bilden förändrar sig inte heller för ålders- gruppen 13—16 år, även om skillnaderna här i regel är något mindre än för de yngre. Ifråga om kvällskurser i finska avviker vis- serligen inte de som är intresserade nu från dem som inte är intresserade, men om man tar hänsyn till gruppen »intresserade i fram- tiden» får man samma förhållande som ti- digare, nämligen att de som är intresserade har haft svårigheter i högre grad än de övriga (tabell 7.44).

För åldersgruppen 17—19 år är grupper- na som är intresserade av undervisning i finska genomgående mycket små, varför re— sultaten är osäkra. Tendensen är dock fort-

Tabell 7.44. Populationsindivider som går eller har gått i svensk skola. Intresse för olika former av undervisning iönska. Redovisning efter svårigheter att följa med i skolan p g a bristande kun— skaper i svenska och ålder, 13—16 år. I procent.

Svårighet i skolan Antal popu- Intresse för sådan lations- Undervisningsform undervisning Ja Nej Uppg sakn Summa individer Undervisning på Ja, nu 37 60 3 100 689 skolschemat Ja, i framtiden 38 58 4 100 345 Nej 23 76 1 100 3 785 Vet ej -* 36 61 3 100 1012 Uppg saknas 27 53 20 100 798 Frivillig undervisning Ja, nu 33 63 4 100 344 Ja, i framtiden 41 55 4 100 309 Nej 22 77 1 100 4 024 Vet ej 37 60 3 100 829 Uppg saknas 37 48 15 100 1 121 Kvällskurser i önska Ja, nu 21 77 2 100 209 Ja, i framtiden 40 59 1 100 380 Nej 24 75 1 100 4 174 Vet ej 37 59 4 100 689 Uppg saknas 33 52 15 100 1 177 Lägerkurser i önska Ja, nu 28 69 3 100 446 Ja, i framtiden 38 57 5 100 361 Nej 23 76 1 100 3 803 Vet ej 36 62 2 100 950 Uppg saknas 33 51 16 100 1 068 Samtliga 13—16 år 28 68 4 100 6 629

Tabell 7.45. Populationsindivider som går eller har gått i svensk skola. Intresse för olika former av undervisning i önska. Redovisning efter svårigheter att följa med i skolan p g a bristande kunskaper i svenska och ålder, 17—19 år. I procent.

Antal popu-

Svårighet i skolan lations—

Intresse för sådan

Undervisningsform undervisning Ja Nej Uppg sakn Summa individer Undervisning på Ja, nu 29 71 0 100 122 skolschemat Ja, i framtiden 45 55 0 100 127 Nej 31 66 3 100 1 959 Vet ej 46 52 2 100 412 Uppg saknas 19 34 47 100 726 Frivillig undervisning Ja, nu 37 59 4 100 96 Ja, i framtiden 40 60 0 100 108 Nej 30 68 2 100 1 970 Vet ej 50 46 4 100 341 Uppg saknas 22 37 41 100 830 Kvällskurser i finska Ja, nu 26 70 4 100 100 Ja, i framtiden 39 60 1 100 279 Nej 30 68 2 100 2 018 Vet ej 43 53 4 100 336 Uppg saknas 22 23 55 100 613 Lägerkurser i önska J å, nu 43 57 0 100 61 Ja, i framtiden 59 41 0 100 128 Nej 29 69 2 100 2 060 Vet ej 49 46 5 100 367 Uppg saknas 19 34 47 100 729 Samtliga 17—19 år 31 57 12 100 3 345 142 SOU 1970: 44

farande i stort sett densamma, dvs. de som är intresserade av undervisning i finska har i större utsträckning redovisat skolsvårighe- ter på grund av bristande kunskaper i svenska (tabell 7.45).

7.14 Språkmiljö och önskemål om undervisning i finska

I detta avsnitt redovisas endast en tabell som rör betydelsen av det språk man talar med sina närmaste för intresset av under— visning i finska på skolschemat (tabell 7.46).

I de fyra yngsta åldersgrupperna före- kommer samma tendens. De som talar en- dast svenska med sina närmaste är i samtliga fall de som är minst intresserade. Skillna- den är oftast mycket stor, i de tre yngsta åldersklasserna t. ex. en skillnad på ca 25 % mellan gruppen som har det lägsta intresset och den därnäst följande gruppen. De som talar endast finska eller mest finska med si- na närmaste har genomgående det största intresset för undervisning i finska på skol- schemat.

Mönstret för åldersgruppen 17—19 år är däremot inte helt detsamma som tidiga- re. Skillnaderna är mycket mindre och här är det de som talar lika mycket finska och svenska som har ett något större intresse för undervisningsformen än övriga grupper. De som talar endast svenska med sina när- maste är dock avsevärt mindre osäkra än övriga grupper och andelen ej intressera- de är högst för denna grupp, vilket också gäller för övriga åldersgrupper.

7.15. Nuvarande språkkunskaper och önskemål om undervisning i finska

7.15.1. Kunskaper i svenska och undervis- ning i finska

Slutligen skall vi i detta kapitel studera hur populationsindividernas kunskaper i svenska och finska varierar med intresset för de oli- ka undervisningsformerna i finska. De föl- jande tabellerna är uppställda så att man för varje åldersgrupp och undervisningsform skall kunna utläsa språkkunskaperna för de

grupper som är intresserade för resp. un— dervisningsform nu, i framtiden, ej intres- serade, osäkra samt för dem som ej lämnat svar. '

De fem första tabellerna, en tabell för varje åldersklass, återger sambandet mellan angivna undervisningsformer och förmågan att tala svenska (tabeller 7.47—51).

För samtliga undervisningsformer gäller att de barn i åldern 3—6 år (tabell 7.47) för vars räkning föräldrarna ej är intresserade av någon undervisning i finska har den bästa förmågan att tala svenska. Detta resultat överensstämmer med tidigare framkomna och är inte särskilt förvånande med tanke på att en stor del av dessa är födda i Sve- rige i enspråkig svensk miljö.

De barn för vilka föräldrarna hyser ett aktuellt intresse för sådan undervisning är så få (med undantag för språkträning i för- skolan) att någon statistiskt säkerställd avvi- kelse med avseende på kunskaper i svenska ej finns.

De grupper där intresse finns för framti— den bildar heller inte något avvikande mön- ster vad beträffar förmågan att tala svenska.

Av intresse är vidare att konstatera att de grupper som ej lämnat svar på frågan an- gående intresset för undervisning i finska närmast ansluter sig till det kunskapsmönster som de Osäkra, dvs. gruppen >>vet ej», upp- visar. Det finns sålunda ej skäl att tro att en stor del av dem som inte har besvarat denna fråga fullständigt skulle vara nega- tivt inställda till de olika alternativen.

De barn för vilka ett aktuellt intresse finns för språkträning i förskolan, den un- dervisningsform som är speciellt avsedd för denna åldersgrupp, har något sämre förmå- ga att tala svenska och förmodligen även bättre kunskaper i finska än de övriga bar- nen.

För elever i grundskoleåldern visar tabel— lerna 7.48—50 i stort sett samma tendens som för de yngsta barnen. Elever som ej har nå- got intresse för undervisning i finska har även de bästa kunskaperna i svenska. Dock tenderar skillnaderna att minska med ökad ålder. Någon skillnad mellan de olika före— slagna undervisningsformema i fråga om

Tabell 7.46. Intresse för undervisning i finska på skolschemat. Särredovisning efter språk med närmaste och ålder. I procent.

Intresse av sådan undervisning

Ja, i Antal popu- fram- Vet Uppg lations- Ålder Föräldrarnas språk Ja. nu tiden Nej ej sakn Summa indivder 3—6 år: Endast svenska 3 19 49 16 13 100 4 399 Mest svenska 3 49 6 17 15 100 572 Endast finska 9 51 7 22 11 100 4 551 Mest finska 7 49 10 20 14 100 2 325 Lika mycket svenska och finska 11 35 17 22 15 100 1 705 Uppg saknas 1 5 0 3 91 100 504 Samtliga 3—6 år: 6 37 22 19 16 100 14 055 7—9 år: Endast svenska 10 10 58 9 13 100 2 587 Mest svenska 28 17 15 20 20 100 868 Endast finska 33 34 8 15 10 100 1 514 Mest finska 34 29 12 13 12 100 1 601 Lika mycket svenska och finska 23 26 17 19 15 100 1 628 Uppg saknas 5 2 3 1 89 100 283 Samtliga 7—9 år 23 21 26 14 16 100 8 485 10—12 år: Endast svenska 12 4 62 10 12 100 2 172 Mest svenska 37 6 30 12 15 100 900 Endast finska 44 10 20 14 12 100 894 Mest finska 43 10 16 17 14 100 1 213 Lika mycket svenska och finska 38 9 21 17 15 100 1 583 Uppg saknas 6 3 8 6 77 100 153 Samtliga 10—12 år 31 7 433 14 15 100 6 917 13—16 år: Endast svenska 5 4 74 9 8 100 2 214 Mest svenska 11 4 56 20 9 100 684 Endast finska 15 7 52 15 11 100 1 070 Mest finska 15 5 49 17 14 100 1 097 Lika mycket svenska och finska 12 7 48 22 11 100 1 492 Uppg saknas 0 0 O 0 100 100 122 Samtliga 13—16 år 11 5 57 15 12 100 6 680 17—19 år: Endast svenska 2 4 80 6 8 100 1 283 Mest svenska 1 1 55 22 21 100 328 Endast finska 4 5 56 15 100 20 1 628 Mest finska 3 3 61 16 17 100 699 Lika mycket svenska och finska 5 7 57 14 17 100 751 Uppg saknas 0 0 3 2 95 100 350 Samtliga 17—19 år 3 4 59 13 21 100 5 039

kunskapsmönstret i svenska tycks inte finnas för grundskoleleverna. De som är intresse- rade av såväl undervisning på schemat, fri- villig undervisning, kvällskurser resp. läger- kurser i finska har ungefär likartad förmåga att tala svenska.

I den äldsta åldersgruppen däremot tycks inte något entydigt samband mellan intres- se för undervisning i finska och kunskaper

i svenska finnas (tabell 7.51). Detta kan bero på att andelen intresserade är så liten vilket medför stor slumpvariation, varigenom even- tuella samband inte avslöjas. Dock skall no- teras att signifikant lägre kunskaper i sven- ska har gruppen som är intresserad av kvälls- kurser i finska än den grupp som inte är det.

Tabell 7.47. Intresse för vissa former av undervisning i önska. Redovisning efter förmåga att tala svenska. 3—6 år. I procent.

Talar svenska

Antal popu- Undervisnings- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- form Intresse hindrat bra ligt alls sakn Summa individer På skolschemat Ja, nu 30 24 23 22 1 100 911 Ja, i framtiden 29 18 26 25 2 100 5 192 Nej 72 11 9 6 2 100 3 026 Vet ej 31 19 21 26 2 100 2 662 Uppg saknas 36 13 17 13 21 100 2 266 Frivillig under Ja, nu 43 20 12 25 O 100 354 visning Ja, i framtiden 35 20 22 22 1 100 3 163 Nej 67 12 10 9 2 100 3 296 Vet ej 30 19 22 27 2 100 2 691 Uppg saknas 30 16 24 19 11 100 4 551 Kvällskurser Ja, nu 42 10 10 38 0 100 92 Ja, i framtiden 30 15 26 27 2 100 1 397 Nej 62 14 12 10 2 100 3 969 Vet ej 31 19 23 26 1 100 3 017 Uppg saknas 32 17 22 19 10 100 5 580 Lägerkurser Ja, nu 43 15 20 20 2 100 283 Ja, i framtiden 38 17 22 21 2 100 2 438 Nej 63 12 12 11 2 100 3 480 Vet ej 30 19 23 26 2 100 2 783 Uppg saknas 31 17 23 19 10 100 5 072 Språkträning i Ja 32 16 25 26 1 100 2 636 förskolan Barnet för gammalt 47 22 16 12 3 100 138 Nej 67 13 12 7 1 100 3 716 Vet ej 35 18 23 23 1 100 2 853 Uppg saknas 33 20 20 16 11 100 4 713 Samtliga 3—6 år 40 16 20 19 5 100 14 056

Tabell 7.48. Intresse för vissa former av undervisning i önska. Redovisning efter förmåga att tala svenska. 7—9 år. I procent.

Talar svenska

Antal popu—

Undervisnings- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- form Intresse hindrat bra ligt alls sakn Summa individer På skolschemat Ja, nu 60 24 12 2 2 100 1 933

Ja, i fram- tiden 51 29 16 3 1 100 1 814 Nej 86 8 4 1 1 100 2 217 Vet ej 60 25 10 2 3 100 1 169 Uppg saknas 60 15 3 1 21 100 1 353 Frivillig Ja, nu 68 18 11 1 2 100 1 040 undervisning Ja, i fram-

tiden 60 23 12 2 3 100 1 344 Nej 80 12 6 1 4 100 2 439 Vet ej 63 21 11 3 2 100 1 046 Uppg saknas 53 25 9 9 11 100 2 614 SOU 1970: 44 145

Talar svenska

Antal popu-

Undervisnings- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- form Intresse hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Kvällskurser Ja, nu 57 28 10 3 2 100 171

Ja, i fram- tiden 55 25 15 3 2 100 785 Nej 80 11 7 1 1 100 2 775 Vet ej 60 24 12 3 1 100 1 202 Uppg saknas 57 24 9 1 9 100 3 548 Lägerkurser Ja, nu 71 15 10 3 1 100 674

Ja, i fram- tiden 63 22 10 3 2 100 1 144 Nej 78 13 7 1 1 100 2 523 Vet ej 60 22 14 2 2 100 1 125 Uppg saknas 56 24 9 1 10 100 3 020 Samtliga 7—9 år 65 19 9 2 5 100 8 484

Tabell 7.49. Intresse för vissa former av undervisning i önska. Redovisning efter förmåga att tala svenska. 10—12 år. I procent.

Talar svenska

Antal popu- Undervisnings- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- form Intresse hindrat bra ligt alls sakn Summa individer På skolschemat Ja, nu 75 19 5 0 1 100 2 122 Ja, i framtiden 71 24 4 0 1 100 507 Nej 89 7 1 1 1 100 2 317 Vet ej 79 15 5 0 1 100 957 Uppg saknas 77 8 2 0 13 100 1 024 Frivillig Ja, nu 78 16 5 O 1 100 934 undervisning Ja, i framtiden 80 15 2 0 3 100 506 Nej 89 8 1 1 1 100 2 498 Vet ej 79 13 6 0 2 100 921 Uppg saknas 72 17 5 0 6 100 2 056 Kvällskurser Ja, nu 59 27 14 0 0 100 161 Ja, i fram- tiden 77 16 6 0 1 100 379 Nej 87 9 2 1 1 100 2 838 Vet ej 77 16 4 0 3 100 877 Uppg saknas 75 16 4 0 5 100 2 661 Lägerkurser Ja, nu 75 19 4 0 2 100 753 Ja, i framtiden 75 20 5 0 0 100 367 Nej 89 8 1 1 1 100 2 548 Vet ej 79 13 6 0 2 100 916 Uppg saknas 73 16 4 0 6 100 2 334 Samtliga 10—12 år 80 13 4 0 3 100 6 916

Tabell 7.50. Intresse för vissa former av undervisning i önska. Redovisning efter förmåga att tala svenska. 13—16 år. I procent.

Talar svenska

Antal popu- Undervisnings- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations— form Intresse hindrat bra ligt alls sakn Summa individer På skolschemat Ja, nu 81 14 3 1 1 100 693 Ja, i framtiden 77 17 5 0 1 100 346 Nej 83 12 3 1 1 100 3 824 Vet ej 80 16 4 0 O 100 1 011 Uppg saknas 64 16 2 1 17 100 805 Frivillig Ja, nu 85 12 0 0 3 100 344 undervisning Ja, i framtiden 73 17 7 0 3 100 310 Nej 84 12 2 1 1 100 4 055 Vet ej 79 16 5 0 0 100 829 Uppg saknas 68 16 3 1 12 100 1 142 Kvällskurser Ja, nu 84 14 2 0 0 100 208 Ja, i framtiden 65 25 3 0 7 100 383 Nej 84 12 3 1 0 100 4 204 Vet ej 79 17 4 0 0 100 689 Uppg saknas 70 14 3 1 12 100 1 194 Lägerkurser Ja, nu 84 13 1 0 2 100 445 Ja, i framtiden 79 19 1 0 1 100 361 Nej 84 12 3 1 0 100 3 834 Vet ej 75 17 6 0 2 100 950 Uppg saknas 69 15 3 1 12 100 1 090 Samtliga 13—16 år 80 14 3 0 3 100 6 680

Tabell 7.5]. Intresse för vissa former av undervisning i önska. Redovisning efter förmåga att tala svenska. 17—19 år. I procent.

Talar svenska

Antal popu- Undervisnings— Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- form Intresse hindrat bra ligt alls sakn Summa individer På skolschemat Ja, nu 73 9 18 0 0 100 144 Ja, i framtiden 50 23 8 19 xO 100 209 Nej 67 12 12 8 1 100 2 983 Vet ej 49 19 19 13 0 100 629 Uppg saknas 33 12 17 6 32 100 1 075 Frivillig Ja, nu 69 21 7 3 0 100 126 undervisning Ja, i framtiden 46 21 15 18 0 100 169 Nej 68 11 12 8 1 100 2 965 Vet ej 47 21 22 10 0 100 572 Uppg saknas 35 12 17 7 29 100 1 205 Kvällskurser Ja, nu 49 18 28 5 0 100 170 Ja, i framtiden 47 26 11 14 2 100 388 Nej 68 12 12 7 1 100 3 052 Vet ej 52 15 22 11 0 100 537 Uppg saknas 27 12 16 9 36 100 892

Tabell 7.5]. Forts.

Talar svenska

Antal popu—

Undervisnings- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- form Intresse hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Lägerkurser Ja, nu 55 18 23 4 O 100 95

Ja, i framtiden 67 20 8 5 0 100 171 Nej 66 12 12 8 2 100 3 130 Vet ej 50 20 22 8 0 100 539 Uppg saknas 33 11 16 10 30 100 1 083 Samtliga 17—19 år 57 13 14 8 8 100 5 040

Tabell 7.52. Intresse för vissa former av undervisning i önska. Redovisning efter förmåga att tala finska. 3—6 år. I procent.

Talar önska Antal popu- Undervisnings- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- form Intresse hindrat bra ligt alls sakn Summa individer På skolschemat Ja, nu 71 11 3 14 1 100 911 Ja, i framtiden 63 15 5 17 0 100 5 192 Nej 21 6 2 71 0 100 3 026 Vet ej 56 13 6 25 O 100 2 662 Uppg saknas 40 9 6 23 22 100 2 266 Frivillig Ja, nu 56 9 6 28 1 100 354 undervisning Ja, i framtiden 58 12 7 22 1 100 3 163 Nej 26 8 2 64 0 100 3 296 Vet ej 56 13 4 27 0 100 2 691 Uppg saknas 55 13 5 16 11 100 4 551 Kvällskurser Ja, nu 58 14 5 19 4 100 92 Ja, i framtiden 65 9 5 20 1 100 1 397 Nej 31 9 3 57 0 100 3 969 Vet ej 55 13 6 26 0 100 3 017 Uppg saknas 55 13 5 18 9 100 5 580 Lägerkurser Ja, nu 60 12 6 20 2 100 283 Ja, i framtiden 54 15 7 23 1 100 2 438 Nej 30 7 3 60 0 100 3 480 Vet ej 57 12 4 27 0 100 2 783 Uppg saknas 56 13 4 17 10 100 5 072 Språkträning i Ja 62 14 5 19 0 100 2 636 förskolan Barnet för gammalt 79 12 3 3 3 100 138 Nej 28 8 3 61 0 100 3 716 Vet ej 54 12 6 28 0 100 2 853 Uppg saknas 55 13 5 16 11 100 4 713 Samtliga 3—6 år 49 11 5 31 4 100 14 056

Tabell 7.53. Intresse för vissa former av undervisning i önska. Redovisning efter förmåga att tala önska. 7—9 år. I procent.

Talar önska Antal popu-

Undervisnings- Obe— Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- form Intresse hindrat vbra ligt alls sakn Summa individer På skolschemat Ja, nu 61 16 11 11 1 100 1 93 3

Ja, i framtiden 61 20 8 11 0 100 1 814 Nej 21 8 10 60 1 100 2 217 Vet ej 49 18 15 18 0 100 1 169 Uppg saknas 33 16 12 20 19 100 1 353 Frivillig Ja, nu 50 16 13 20 1 100 1 040 undervisning Ja, i

framtiden 50 20 13 16 1 100 1 344 Nej 30 8 9 52 1 100 2 439 Vet ej 48 16 16 20 0 100 1 046 Uppg saknas 52 18 8 12 10 100 2 614 Kvällskurser Ja, nu 72 15 5 8 0 100 171

Ja, i framtiden 50 17 12 20 1 100 7 85 Nej 31 9 11 49 0 100 2 775 Vet ej 51 17 13 19 0 100 1202 Uppg saknas 51 18 10 13 8 100 3 548 Lägerkurser 1 a, nu 48 22 15 15 0 100 674

Ja, i framtiden 47 19 12 21 1 100 1 144 Nej 31 9 1 1 49 0 100 2 5 23 Vet ej 52 16 12 19 1 100 1 125 Uppg saknas 51 16 9 15 9 100 3 020 Samtliga 7—9 år 45 15 11 26 4 100 8 484

Tabell 7.54. Intresse för vissa former av undervisning i önska. Redovisning efter förmåga att tala önska. 10—12 år. I procent.

Talar önska

Antal popu- Undervisnings- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- form Intresse hindrat bra ligt alls sakn Summa individer På skolschemat Ja, nu 48 32 8 10 2 100 2 122 Ja, i framtiden 51 26 9 13 1 100 507 Nej 23 14 12 50 1 100 2 317 Vet ej 43 24 11 20 2 100 957 Uppg saknas 35 22 10 22 11 100 1 024 Frivillig Ja, nu 41 30 14 14 1 100 934 undervisning Ja, i framtiden 45 23 11 21 21 100 506 framtiden 45 23 11 21 O 100 506 Nej 25 14 11 49 1 100 2 498 Vet ej 43 26 9 21 1 100 921 Uppg saknas 47 28 9 10 6 100 2 056 Kvällskurser Ja, nu 52 24 8 16 0 100 161 Ja, i framtiden 39 28 9 24 O 100 379 Nej 28 16 11 44 1 100 2 838 Vet ej 42 27 10 19 2 100 877 Uppg saknas 45 28 9 13 5 100 2 661

Talar önska Antal popu-

Undervisnings- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- form Intresse hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Lägerkurser Ja, nu 48 32 9 11 0 100 753

Ja, i framtiden 46 23 14 17 0 100 367 Nej 27 15 10 47 1 100 2 548 Vet ej 42 26 10 20 2 100 916 Uppg saknas 43 27 9 15 5 100 2 334 Samtliga 10—12 år 37 23 10 27 3 100 6 916

7.15.2 Kunskaper i finska och undervisning i finska (tabeller 7.52—60).

För den yngsta åldersgruppen tycks intres- set för undervisning i finska samvariera med kunskaper i finska så att de barn vilkas föräldrar är intresserade för sina barns räk- ning har bättre förmåga att tala finska än de barn vars föräldrar ej redovisar ett dy-

likt intresse. Detta gäller även för språkträ- ning i finska i förskolan, där ca 60 % av barnen till föräldrar som anger sig vara in- tresserade, talar finska obehindrat, medan enbart ca 30 % gör det av de barn som har föräldrar vilka ej är intresserade (tabell 7.52).

Sambandet inget intresse för undervisning i finska och, relativt de intresserade, sämre förmåga att tala finska tycks av tabell 7.53

Tabell 7.55. Intresse för vissa former av undervisning i önska. Redovisning efter förmåga att tala önska. 13—16 år. I procent.

Talar önska Antal popu-

Undervisnings- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- form Intresse hindrat bra ligt alls sakn Summa individer På skolschemat Ja, nu 50 31 5 14 0 100 693

Ja, i framtiden 41 37 11 11 0 100 346 Nej 36 19 12 33 0 100 3 824 Vet ej 46 29 8 17 0 100 1 011 Uppg saknas 34 24 11 15 16 100 805 Frivillig Ja, nu 33 28 9 29 1 100 344 undervisning Ja, i

framtiden 41 35 10 14 0 100 310 Nej 36 20 12 32 0 100 4 055 Vet ej 44 33 0 15 0 100 829 Uppg saknas 44 23 8 13 12 100 1 142 Kvällskurser Ja, nu 31 17 2 50 0 100 208

Ja, i

framtiden 35 41 7 16 1 100 383 Nej 36 21 12 31 0 100 4 204 Vet ej 47 30 11 12 0 100 689 Uppg saknas 44 23 8 14 11 100 1 194 Lägerkurser Ja, nu 37 31 15 16 1 100 445

Ja, i

framtiden 41 34 7 18 0 100 361 Nej 35 20 12 33 0 100 3 834 Vet ej 47 30 9 14 0 100 950 Uppg saknas 43 24 7 14 12 100 1 090 Samtliga 13—16 år 39 23 11 25 2 100 6 680 150 SOU 1970: 44

Tabell 7.56. Intresse för vissa former av undervisning i finska. Redovisning efter förmåga att tala önska. 17—19 år. I procent.

Talar önska Antal popu-

Undervisnings- Obe- Tämligen Hjälp— Inte Uppg lations- form Intresse hindrat bra ligt alls sakn Summa individer På skolschemat Ja, nu 45 40 6 9 0 100 144

Ja, i x framtiden 54 21 13 12 0 100 209 Nej 58 11 6 24 1 100 2 983 Vet ej 62 25 4 8 1 100 629 Uppg saknas 47 11 4 6 32 100 1 075 Frivillig Ja, nu 45 31 14 7 3 100 126 undervisning Ja, i

framtiden 54 26 2 16 2 100 169 Nej 59 12 6 23 0 100 2 965 Vet ej 66 18 3 13 O 100 572 Uppg saknas 46 13 6 6 29 100 1 205 Kvällskurser Ja, nu 46 31 15 2 5 100 170

Ja, i framtiden 57 22 8 12 1 100 388 Nej 58 12 6 24 0 100 3 052 Vet ej 61 23 5 11 0 100 537 Uppg saknas 47 8 3 3 38 100 892 Lägerkurser Ja, nu 46 31 10 4 9 100 95

Ja, i framtiden 46 33 13 8 0 100 171 Nej 58 12 9 24 0 100 3 130 Vet ej 66 20 5 9 0 100 539 Uppg saknas 46 11 6 5 32 100 1 083 Samtliga 17—19 år 56 14 6 17 7 100 5 040

och 7.54 även gälla för elever upp till 12- årsåldern. Men i tabell 7.55, för gruppen 13—16 år, framträder det inte lika tydligt. Studerar man t. ex. alternativet kvällskurser i finska i den sistnämnda tabellen, finner man att de som nu är intresserade tycks kunna tala finska sämre än de som ej är intresserade av kvällskurser i finska. Det- ta kan tyckas något förvånande eftersom ål- dersgrupperna 10—12 och 13—16 har upp- trätt likartat i tidigare tabeller där kunska- per i finska har ingått som variabel, och även i de sammanhang där eleverna redo- visas efter önskemål om undervisning i fin- ska. Det bör dock påpekas att för individer upp till 12 år har föräldrarna redovisat in— tresse för sina barns räkning, medan de som är 13 år och äldre själva har redovisat sitt eget intresse för resp. undervisningsform i finska.

I ett avseende skiljer sig ja-gruppema från den övriga populationen, något som

gäller såväl lO—lZ—åringar och 13—16— åringar som den äldsta åldersgruppen (se tabell 7.56). Andelen för de barn som eller de barn vars föräldrar är intresserade upp- visar genomgående större andelar för nivå- erna talar finska tämligen bra och talar fin— ska hjälpligt. Det verkar sålunda rimligt att tro att de som har medelmåttiga kunskaper i finska i större utsträckning är intresserade för undervisning i finska än de som talar språket obehindrat eller inte alls.

Övriga iakttagelser man kan göra för de äldsta populationsindividerna är att de som är intresserade av undervisning i finska ge- nomgående uppvisar mindre andelar som kan tala finska obehindrat och »inte alls» än de som ej är intresserade. Detta torde vara en återspegling av den äldsta ålders- gruppens heterogenitet. En stor del av des- sa har ju nyligen kommit till Sverige för att börja arbeta medan andra åter är födda här och uppväxta i enspråkig svensk miljö.

Tabell 7.57. Intresse för vissa former av undervisning i önska. Redovisning efter förmåga att skriva önska. 7—9 år. I procent.

Skriver önska Antal popu-

Undervisnings— Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- form Intresse hindrat bra ligt alls sakn Summa individer På skolschemat Ja, nu 2 7 25 64 2 100 1 933

Ja, i framtiden ] 5 15 77 2 100 1 814 Nej 1 2 9 86 2 100 2 217 Vet ej 1 3 16 78 2 100 1 169 Uppg saknas 2 3 14 59 22 100 1 353 Frivillig Ja, nu 2 7 22 66 3 100 1 040 undervisning Ja, i

framtiden 0 4 16 77 3 100 1 344 Nej 2 1 9 86 2 100 2 439 Vet ej 1 2 16 79 2 100 1 046 Uppg saknas 2 6 19 61 12 100 2 614 Kvällskurser Ja, nu 5 2 32 61 0 100 171

Ja, i framtiden 1 4 14 78 3 100 785 Nej 1 3 10 84 2 100 2 775 Vet ej 3 3 17 76 1 100 1 202 Uppg saknas 1 6 19 64 10 100 3 548 Lägerkurser Ja, nu 1 7 21 69 2 100 674

Ja, i framtiden 2 4 13 75 6 100 1 144 Nej 1 2 10 86 1 100 2 523 Vet ej 1 3 19 76 1 100 1 125 Uppg saknas 1 6 19 63 11 100 3 020 Samtliga 7—9 år 1 4 16 74 5 100 8 484

Tabell 7.58. Intresse för vissa former av undervisning i önska. Redovisning efter förmåga att skriva önska. 10—12 år. I procent.

Skriver önska Antal popu-

Undervisnings- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- form Intresse hindrat bra ligt alls sakn Summa individer På skolschemat Ja, nu 6 9 37 46 2 100 2 112

Ja, i framtiden 5 9 32 53 1 100 507 Nej 6 6 13 74 1 100 2 317 Vet ej 12 7 27 52 2 100 957 Uppg saknas 2 7 25 54 12 100 1 024 Frivillig Ja, nu 6 8 30 56 0 100 934 undervisning Ja, i

framtiden 4 11 30 55 0 100 506 Nej 7 5 14 72 2 100 2 498 Vet ej 12 7 27 52 2 100 921 Uppg saknas 5 9 35 45 6 100 2 056 Kvällskurser Ja, nu 24 6 30 40 0 100 161

Ja, i framtiden 4 13 24 59 0 100 379 Nej 7 6 16 69 2 100 2 838 Vet ej 9 6 28 54 3 100 877 Uppg saknas 4 8 34 49 5 100 2 661

Tabell 7.58. Forts.

Skriver önska Antal popu-

Undervisnings- Obe Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- form Intresse hindrat bra ligt alls sakn Summa individer Lägerkurser Ja, nu 10 11 32 47 0 100 753

Ja, i framtiden 5 14 31 50 0 100 367 Nej 6 5 16 71 2 100 2 548 Vet ej 12 5 26 55 2 100 916 Uppg saknas 4 8 32 50 6 100 2 334 Samtliga 10—12 år 7 7 25 58 3 100 6 916

Ej på någondera av kategorierna torde un- visningsform även innehåller den största an- dervisning i finska utöva någon större drag- delen individer som inte alls kan skriva ningskraft. finska. Likartat mönster för sambandet mellan önskemål om undervisning i finska och för- mågan att skriva finska kan ej urskiljas (ta— beller 7.57—60). Ett undantag är att grupper- na som inte är intresserade av resp. under-

Tabell 7.59. Intresse för vissa former av undervisning i önska. Redovisning efter förmåga att skriva önska. 13—16 år. I procent.

Skriver önska Antal popu-

Undervisnings- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- form Intresse hindrat bra ligt alls sakn Summa individer På skolschemat Ja, nu 16 11 34 39 0 100 693

Ja, i framtiden 27 16 29 28 0 100 346 Nej 20 10 16 54 0 100 3 824 Vet ej 20 15 25 40 0 100 1011 Uppg saknas 14 6 26 38 16 100 805 Frivillig Ja, nu 14 6 19 58 3 100 344 undervisning Ja, i

framtiden 22 10 37 31 0 100 310 Nej 19 11 18 52 0 100 4 055 Vet ej 20 14 25 41 0 100 829 Uppg saknas 19 11 26 32 12 100 1 142 Kvällskurser Ja, nu 21 4 17 58 0 100 208

Ja, i framtiden 23 16 31 29 1 100 383 Nej 20 10 18 52 0 100 4 204 Vet ej 18 15 25 42 0 100 689 Uppg saknas 17 11 26 35 11 100 1 194 Lägerkurser Ja, nu 19 9 24 45 3 100 445

Ja, i framtiden 23 13 30 34 O 100 361 Nej 19 11 17 53 0 100 3 834 Vet ej 21 13 26 40 0 100 950 Uppg saknas 17 11 25 35 12 100 1 090 Samtliga 13—16 år 19 11 21 47 2 100 6 680

Tabell 7.60. Intresse för vissa former av undervisning i önska. Redovisning efter förmåga att skriva önska. 17—19 år. I procent.

Skriver önska Antal popu—

Undervisnings- Obe- Tämligen Hjälp- Inte Uppg lations- form Intresse hindrat bra ligt alls sakn Summa individer På skolschemat Ja, nu 34 18 27 21 0 100 144

Ja, i framtiden 42 10 19 24 O 100 209 Nej 47 8 12 33 0 100 2 983 Vet ej 51 13 20 15 1 100 629 Uppg saknas 36 8 12 13 31 100 1 075 Frivillig Ja, nu 31 17 24 28 0 100 126 undervisning Ja, i

framtiden 44 5 18 31 2 100 169 Nej 47 8 1 2 32 1 100 2 965 Vet ej 54 12 16 18 0 100 572 Uppg saknas 36 8 16 12 28 100 1 205 Kvällskurser Ja, nu 39 15 21 20 5 100 170

Ja, i framtiden 48 13 10 28 1 100 388 Nej 45 8 13 34 0 100 3 052 Vet ej 47 11 27 15 0 100 537 Uppg saknas 38 8 11 6 37 100 892 Lägerkurser Ja, nu 32 14 27 18 9 100 95

Ja, i framtiden 36 10 16 18 0 100 171 Nej 46 8 1 2 3 3 1 1 00 3 1 30 Vet ej 54 11 19 16 0 100 539 Uppg saknas 38 9 11 11 31 100 1 083 Samtliga 17—19 år 44 9 14 26 7 100 5 040 1 54 SOU 1970: 44

8. Sammanfattning

8.1 Allmänt om undersökningen

Statistiska Centralbyråns Utredningsinstitut har på uppdrag av Finsk-svenska Utbild- ningsrådet under 1968 utfört en enkätun- dersökning bland i Sverige bosatta finska medborgare i åldrarna 3—19 år.

Undersökningens syfte har varit att kart— lägga finsktalande barns och ungdomars språk- och skolsituation. Kartläggningen har avsett omfatta

a språkkunskaper, språkmiljö och utbild— ningsnivå i Finland före flyttningen till Sve- rige,

b aktuella språkkunskaper, skolförhållan- den och aktuell språkmiljö i Sverige,

0 framtidsplaner och utbildningsönskemål samt

d intresse för vissa former av undervis- ning i finska i Sverige.

Undersökningen omfattar ett urval om 10 000 individer motsvarande en urvals- fraktion om ca 23 %.

Enkäten genomfördes under september— -oktober 1968. Det slutliga individbortfallet efter uppföljningsintervjuer blev 3 %.

Två versioner av tvåspråkigt frågeformu- lär förekom, en version att besvaras av måls- männen till 3—12—åringarna och en version att direkt besvaras av urvalspersonema i ål- dern 13—19 år.

Resultatet redovisas i tabeller belysande eventuellt förekommande samband mellan undersökningens variabler och innehållande

procenttal som utgör skattningar av andelar i populationen.

8.2. Populationsindividernas bakgrund och situation i Finland före flyttningen

I populationen dominerar de yngre barnen. De fem yngsta årsklasserna (3—7-åringar- na) utgör vardera ungefär dubbelt så stora andelar av populationen som vardera av de fem äldsta (15—19-åringarna).

Ca 43 % av populationsindividerna är föd- da i Sverige och ca 55 % i Finland. Immig- rationen till Sverige av barn och ungdomar i denna undersökning var störst under 1964—65 och minskade i omfattning un- der 1966 och 1967.

Huvuddelen av föräldrarna till finländska barn och ungdomar i Sverige talar både fin- ska och svenska åtminstone hjälpligt. Om- kring 8 % av föräldrarna är enbart finsk- språkiga och ca 7 % kan endast tala svens- ka.

Av populationen återfinns 1/4 i Stock— holms län. Därefter följer Västmanlands län som har omkring 12 % av populationen. Ser man till andelen finska medborgare av samt— liga invånare i dessa åldrar har Västman- lands län däremot den största koncentra— tionen varefter följer i tur och ordning Sö- dermanlands, Stockholms, Älvsborgs, Öre- bro och Kopparbergs län. Omkring 40 % av individerna bor i landskommuner och 60 %

i städer eller köpingar.

Omkring 1/3 av den del av populationen som har bott i Finland har även gått i sko- la där. Den senaste skolformen i Finland var i de flesta fall för dessa folkskola (om- kring 70 % ), varefter skolformerna medbor- garskola, mellanskola och »annan skola» följer. Under senare års inflyttning har an- delen bam och ungdomar vilka senast gick i folkskola i Finland minskat till förmån för övriga skolformer.

Information från skolmyndigheter i Fin- land angående skolgång i Sverige har en- dast i obetydlig omfattning meddelats till de elever som stått i begrepp att flytta. Där- emot har finska läromedel medtagits vid flyttningen i något större utsträckning (ca 13 %). Från finskspråkiga hem i Finland kommer 79 %, 15 % kommer från svensk— språkig hemmiljö under det att 4 % av po- pulationens individer är uppvuxna i tvåsprå- kiga hem i Finland. Som jämförelse kan nämnas att vid 1960 års folkräkning i Fin- land uppgick den finlandssvenska befolk- ningen till 7,4 % av landets samtliga invå- nare.

Av de undersökta barnen och ungdomar- na talade drygt hälften finska obehindrat un—. der det att 1/4 inte alls kunde tala finska vid flyttningstillfället. Svenska talades obehind- rat av 13 % medan 77 % inte alls kunde tala svenska. Här måste dock observeras att många av barnen flyttade vid så späd ålder att de ännu ej alls hade lärt sig tala.

8.3 Aktuella kunskaper i svenska och finska

Med bl. a. hänsyn till det något grova mät- instrument som en postenkät utgör valdes kartläggningen av individernas språkkunska- per att göras så att frågor ställdes angående individernas förmåga att förstå, tala resp. skriva svenska och finska. För vardera av dessa frågor fanns svarsalternativen »obe- hindrat», »tämligen bra», »hjälpligt» och »inte alls».

Undersökningen visar att den bästa för— mågan att förstå, tala och skriva svenska återfinns hos barn 10—16 år gamla, dvs. hos grundskolans mellan- och högstadieele-

ver. Av dessa förstår och talar ca 80 % svenska obehindrat och ca 70 % skriver språket obehindrat. Den äldsta åldersgrup- pen, ungdomar 17—19 år gamla, består i stor utsträckning av individer som flyttat till Sverige på egen hand för att efter avslutad skolgång i Finland börja arbeta eller skaffa sig långtidspraktik, vilket återspeglas i den lägre nivån på kunskaper i svenska jämfört med ungdomar i grundskoleåldern.

Drygt 40 % av populationen förstår och talar finska obehindrat medan ca 1/4 inte alls gör det. En mycket liten del skriver finska obehindrat utom för åldersgruppen 17—19 år där denna andel är 44%. Av grundskolans lågstadieelever är det vidare omkring 1/3 av dem som talar finska på sin höjd tämligen bra som inte heller kan tala svenska obehindrat. Motsvarande andel för övriga i populationen är ungefär 10 %.

Undersökningens resultat ger även i viss mån en bild av hur kunskaperna i svenska successivt förbättras med vistelsens längd i Sverige och även den takt med vilken finska språket glöms bort. Omkring 1/4 av de fin— ländska ungdomar som har varit i Sverige ett år talar svenska obehindrat. Efter två års vistelse har andelen stigit till närmare 50 % och efter åtta år till omkring 90 %. Närma- re 90 % har motsvarande förmåga att tala finska under första året i Sverige. Efter två år har andelen minskat till knappt 70 % och efter åtta års vistelse i Sverige talar en 1/3 finska obehindrat. Bland 17—19-åringarna finns det drygt 10 % som efter fyra år i Sve- rige uppger sig fortfarande inte alls kunna tala svenska, och 1/3 av dem kan inte alls skriva svenska.

8.4. Språkmiljö i Sverige

För att utröna vilket »vardagsspråk» popu— lationsindividerna talade ställdes frågor an— gående språk med närmast anhöriga i Sve— rige samt språk som talades på fritiden utan— för hemmet. Närmare 40 % av populationen talar till övervägande delen svenska med si- na närmast anhöriga i Sverige. Ungefär lika stor andel talar till övervägande delen fin- ska. Svenskan dominerar däremot som språk

på fritiden i umgänget med kamrater m.fl. 2/3 av populationen talar till övervägande delen svenska utanför hemmet och ca 15 % talar mest finska.

De som är födda i Finland talar också helt naturligt mer finska med sina närmaste i Sverige. Dock är det närmare 30 % av barn födda i Sverige som till övervägande delen talar finska hemma.

8.5 Sysselsättning och skolförhållanden — sambandet med språkkunskaper

8.5 .1 Sysselsättning

Huvuddelen av populationen gick i grund- skolan. En, i jämförelse med riket i sin helhet, liten andel av 17—19-åringarna gick i gymnasium och fackskola. Drygt 10 % av ungdomarna i den äldsta åldersgruppen var utan sysselsättning, dvs. omkring dubbelt så stor andel som bland svenska totalbefolk- ningen i dessa åldrar.

De bästa kunskaperna i svenska har ele- ver i gymnasiet och fackskolan, vilket kan bero på att de under förhållandevis lång tid har gått i skola i Sverige, men det kan även vara så att elever med goda kunskaper i svenska i större utsträckning söker sig till gymnasium och fackskola än elever med sämre svenskkunskaper. Yrkesskole- och realskoleelevema har något sämre förmåga att tala svenska, och sämst förmåga har de som är yrkesverksamma och utan syssel- sättning. För kunskaper i finska uppträder det omvända förhållandet, dvs. icke skol- elever har bättre kunskaper i finska än skol- elever.

8.5.2. Svårigheter i svensk skola

Av de 62 % av populationens individer som går eller har gått i skola i Sverige uppgav ca 25 % att de hade eller hade haft svårigheter i skolan på grund av bristande kunskaper i svenska.

Svårigheter i skolan, utan specificering av orsak, tycks för populationens skolelever va- ra vanligast i ämnet matematik varpå följer svenska, främmande språk och övriga läs-

ämnen. Rangordnar man ämnena efter den andel som uppger svårigheter på grund av bristande kunskaper i svenska får man en annan ordning. För samtliga åldersgrupper är svårigheter på grund av bristande kunska- per i svenska vanligast just i ämnet svenska. För grundskolans lågstadium beror i ca 80 % av fallen svårigheter i svenska på bris- tande svenskkunskaper, för mellan- och hög- stadiet i drygt hälften och för 17—19-åring- arna i knappt 40 % av fallen. Därnäst i om- fattning har svårigheterna i »övriga läsäm- nen» ansetts bero på brister i svenskkunska— pema varpå följer ämnena främmande språk och matematik. Denna ordning gäller för samtliga åldersgrupper. Däremot avtar ande- len elever som förklarar sina svårigheter med bristande svenskkunskaper för ämnena svenska och främmande språk i äldre ål- dersgrupper, medan den är ungefär konstant över alla åldrar för matematik och övriga läsämnen.

Ovanstående rangordning stämmer väl överens med det samband som råder mellan angivna svårigheter och förmåga att tala och skriva svenska. Dvs. sämst kunskaper i sven- ska har elever som redovisat svårigheter i ämnet svenska. På grundskolans lågstadium är det enbart ca 11 % av dessa som obe- hindrat kan tala svenska och ca 13 % som inte alls kan det. Av 10—16-åringarna med svårigheter i ämnet svenska kan ca 30 % tala svenska obehindrat och andelen är un- gefär densamma för de äldsta eleverna.

Av elever på lågstadiet med svårigheter att följa undervisningen i »övriga läsämnen» talar omkring 13 % svenska obehindrat me- dan över 40 % enbart kan tala språket hjälpligt. För mellan- och lågstadiet är mot- svarande andelar omkring 30 resp. 20 % och för elever utanför den obligatoriska sko- lan 40 resp. 30 %. Något bättre kunskaper i svenska har elever med svårigheter i främ- mande språk, dvs. främst engelska. Närmast populationens genomsnitt i fråga om kun- skaper i svenska ligger de elever som har svårigheter i matematik. Andelarna för des- sa är för kategorierna talar svenska obehind- rat och talar svenska hjälpligt bland lågsta- dieeleverna 30 resp. 35 %, bland mellan—

och högstadieeleverna 66 resp. 7 % och bland elever 17—19 år gamla 61 resp. 13 %.

Samma mönster uppträder för förmågan att skriva svenska.

8.5.3. Angivet behov av tvåspråkig lärare

De barn och ungdomar i populationen som går eller har gått i skola i Sverige fick ange om de nu eller tidigare ansåg sig vara i behov av hjälp från lärare som behärskade både finska och svenska. Föräldrar till barn på lågstadiet ansåg i 13 % av fallen att det- ta behov fanns vid undersökningstillfället och lika stor andel ansåg att detta behov hade funnits tidigare. På mellan- och hög— stadiet ansågs aktuellt behov föreligga i en- bart 3 % av fallen, medan dock 30 % redo- visar ett tidigare behov, lika stor andel som elever utanför den obligatoriska skolan, vil- ka dock inte alls redovisar något aktuellt behov.

Frågor angående de svarandes behov i ett eller annat avseende måste alltid tolkas med försiktighet (behovet kan få karaktär av önskemål) varför ovanstående siffror ej utan vidare får anses mäta det verkliga be- hovet av tvåspråkiga lärare.

Inom varje åldersgrupp ligger svenskkun- skaperna för dem som har ett aktuellt behov av tvåspråkig lärare klart under genomsnit— tet för samtliga populationens skolelever i resp. åldersgrupp. Dock kan man konstate- ra att närmare hälften av eleverna på mel- lan- och högstadiet som anmält ett dylikt behov talar svenska åtminstone tämligen bra. Förmågan att skriva svenska är emeller— tid för denna kategori betydligt sämre; över hälften av eleverna i samtliga åldersklasser kan på sin höjd skriva svenska hjälpligt.

De elever som har angivit sig ha svårighet att följa undervisningen i vissa ämnen på grund av bristande kunskaper i svenska har naturligt nog även redovisat ett stort behov av hjälp av tvåspråkig lärare. På lågstadiet anser omkring 80 % av föräldrarna till barn med dylika svårigheter att hjälpen skulle behöva sättas in nu. Andelen är ungefär densamma för samtliga ämnen. På mellan- och högstadiet sker dock en förändring i

uppfattningen såtillvida att man anser att hjälpen skulle ha satts in tidigare trots att svårigheterna kvarstår. På högstadiet t. ex anser ca 25 % av elever med skolsvårigheter att de nu behöver hjälp av tvåspråkig lära- re medan omkring 65 % anser att de skulle ha behövt hjälpen tidigare.

8.5.4. Stödåtgärder från skolans sida

De elever i populationen som hade eller hade haft svårigheter att följa undervisning- en i svensk skola på grund av bristande kun— skaper i svenska tillfrågades om skolan hade vidtagit vissa åtgärder för deras räkning. Dessa åtgärder var: hjälp av lärare som be- härskar både finska och svenska, stödun- dervisning, placering i hjälpklass samt kvar- sittning. En översikt av läget ges i tabell 8.1.

Stödundervisning är den vanligast före- kommande stödåtgärden av de här under- sökta. Den förekommer vidare i störst ut- sträckning på grundskolans lågstadium där ca 20 % av dem som redovisar svårigheter i skolarbetet på grund av bristande kunska- per i svenska deltager i sådan undervisning. På högstadiet är det däremot under 10 % av elever med svårigheter på grund av språ- ket som nu får stödundervisning. Dock har närmare hälften av dessa tidigare fått dylik undervisning. I skolformer utanför den obli- gatoriska skolan (gruppen 17—19 år) tycks de undersökta åtgärderna i det närmaste helt saknas.

Urvalet är för litet för en meningsfull redovisning av i vilken utsträckning de som nu anser sig vara i behov av hjälp från två- språkig lärare verkligen får det. Man kan dock konstatera att bland elever på lågsta- diet drygt 1/5 av dem som angivit ett tidigare behov och som redovisat svårigheter i skol- arbetet även har fått hjälp av tvåspråkig lä— rare. Motsvarande andelar för övriga skol- stadier är omkring 1/3.

Av elever på lågstadiet vars målsmän an- ser att deras barn tidigare skulle ha varit i behov av hjälp från tvåspråkig lärare har ca 70 % tidigare även erhållit stödundervis- ning. Motsvarande andelar för de äldre ål- dersgrupperna är i det närmaste 90 %.

Tabell 8.1. Elever i populationen med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska indelade i åldersklasser. Särredovisning efter deltagande i skolans stödformer. I pro- cent. Antal popu- lations- Aldrig individer Deltager Deltagit deltagit per ålders- Ålder Åtgärd nu tidigare +uppg sakn Summa grupp 6—9 år: Tvåspråkig lärare 9 14 77 100 1 902 Stödundervisning 20 25 55 100 » Hjälpklass 9 11 80 100 » Kvarsittning 3 5 92 100 » 10—12 år: Tvåspråkig lärare 6 30 64 100 1 814 Stödundervisning 11 39 50 100 » Hjälpklass 8 11 81 100 » Kvarsittning 0 16 84 100 » 13—16 år: Tvåspråkig lärare 2 31 67 100 1 847 Stödundervisning 6 46 48 100 » Hjälpklass 6 10 84 100 » Kvarsittning 1 20 79 100 » 17—19 år: Tvåspråkig lärare 0 32 68 100 1 026 Stödundervisning 1 40 59 100 » Hjälpklass 1 8 91 100 » Kvarsittning 0 20 80 100 » Alla Tvåspråkig lärare 5 26 69 100 6 589 åldrar: Stödundervisning 10 37 53 100 » Hjälpklass 7 10 83 100 » Kvarsittning 1 15 84 100 »

Elever i populationen för vilka skolans stödåtgärder har satts in har betydligt säm- re kunskaper i svenska än populationens öv- riga elevcr med skolsvårigheter. Av dem som nu får hjälp av tvåspråkig lärare talar 3/4 svenska hjälpligt eller inte alls. Bland dem som deltager i stödundervisning är det ca 40% som på sin höjd talar svenska hjälpligt. Elever som deltar i stödformerna har däremot enbart något bättre kunskaper i finska än övriga elever med svårigheter i skolarbetet på grund av språket.

8.6. Planer på flyttning till Finland

En mycket liten del av populationen (ca 5 %) har redovisat planer på att flytta till Finland. Emellertid har endast drygt 40 % svarat nej på frågan angående flyttning och återstoden, i det närmaste hälften av indi- viderna, är osäkra.

Flyttningsbenägenheten är störst för indi- vider som varit i Sverige kort tid och av- tar successivt med längden av vistelsen i

Sverige. Detta mönster kan urskiljas i samt- liga åldersgrupper men är tydligast för grup- pen 17—19 år, där omkring 15 % av dem som varit i landet ett år har för avsikt att återvända. Motsvarande andel är 3 % för dem som varit i Sverige i 6 år.

Barn och ungdomar vars föräldrar är finskspråkiga är mest benägna att flytta till Finland. Andelen individer med dylika flytt- ningsplaner minskar successivt med ökande svenskspråkighet hos föräldrarna. Man bör hålla i minnet att det för de yngre barnen inte är deras egna självständiga planer som redovisas utan familjens i sin helhet.

De som har för avsikt att flytta har för samtliga åldersgrupper klart sämre kunska- per i svenska. Skillnaderna är tydligast för förskolebarnen och gruppen 17—19 år. I den äldsta gruppen är det omkring 1/4 av dem som ämnar flytta som även talar sven— ska obehindrat; lika stor andel som inte alls kan tala språket. Bland dem som ämnar stanna i Sverige är dessa andelar ca 1/4 resp. 1/20. Av barn och ungdomar 10—16 år

gamla som planerar att flytta till Finland talar ca 70 % svenska obehindrat, medan 90 % gör det av dem som ej har för avsikt att flytta. Man finner även betydligt bättre kunskaper i finska bland dem som ämnar flytta till Finland än för övriga individer i populationen.

I något större utsträckning ämnar de som har eller har haft svårigheter i svensk skola på grund av bristande kunskaper i svenska flytta till Finland än populationens övriga elever. Skillnaden är ungefär densamma för samtliga åldersgrupper.

8.7. Planer angående framtida sysselsättning

I enkäten ställdes även en fråga angående vilka utbildnings- alternativt yrkesverksam— hetsplaner man har. För barn i förskole- åldern avsågs verksamheten efter avslutad grundskola, för dem som gick i skola verk- samheten efter det att de hade gått ut den aktuella skolan och för äldre icke skolele- ver verksamheten under de närmaste två åren. Av de svarsalternativ som gavs fick respondenterna välja högst två.

Bland målsmän till barn i förskoleåldern är omkring hälften osäkra angående sina barns sysselsättning efter grundskolan, dvs. man har svarat >>vet ej». »Utbildning i Sverige» har valts av ca 40 % och »arbeta i Sverige» av ca 10 %. Utbildning och ar- bete i Finland har valts av en obetydlig an- del av föräldrarna.

Ca 60 % av målsmännen till barn i grund— skolans låg- och mellanstadium har valt »utbildning i Sverige» som trolig verksam- het för sina barns räkning. Omkring 1/3 är osäkra och närmare 1/5 tror att deras barn kommer att börja arbeta i Sverige direkt ef- ter grundskolan. Även för denna ålderska- tegori har alternativen som avser verksam- het i Finland valts i helt obetydlig omfatt- ning.

Omkring 28 % av 13—16-åringarna är osäkra angående den närmaste framtiden. Ca 20 % planerar att börja i gymnasium i Sverige och lika stor andel avser att söka sig till yrkesskolan. Omkring 8 % har för avsikt att välja fackskolan och ca 2 % uni-

versitet eller högskola, och ca 18 % plane- rar att börja arbeta i Sverige. Sysselsättning i Finland planeras enbart av någon procent- enhet.

Av 17—19-åringarna väljer drygt 60% alternativet »arbeta i Sverige» medan 1 % väljer —»arbeta i Finland». Alternativet »universitet eller högskola» omfattas av ca 4 % och »annan utbildning» av ca 5 %. Omkring 15 % är osäkra angående sina pla- ner.

Sambandet mellan framtidsplaner och kunskaper i svenska är entydigt för samtli- ga åldersgrupper såtillvida att de som väl- jer »utbildning i Sverige» har bättre för- måga att tala och skriva svenska än övriga av populationens individer. För barn 3—12 år gamla är det vidare så att ju sämre man talar svenska desto större är osäkerheten angående framtiden.

De ungdomar 13—16 år gamla som ta- lar svenska obehindrat väljer i störst ut- sträckning » gymnasium i Sverige» (ca 24 %) varefter följer »yrkesskola i Sverige» (ca 20 %), »arbeta i Sverige» (ca 16 %) och »fackskola i Sverige» (ca 9 %). Därefter följer »universitet» och »annan utbild- ning» med vardera omkring 4 %. Av dem som högst hjälpligt kan tala svenska i den- na åldersgrupp väljer närmare hälften (ca 47 %) att börja arbeta i Sverige. Omkring 19 % avser att söka sig till yrkesskola i Sve- rige varefter följer gymnasium och facksko- la i Sverige med vardera 2 %. Lika stor an- del har för avsikt att fortsätta sin utbild- ning i Finland.

För 17—19-åringama tycks gälla att pla- ner på att fortsätta arbeta i Sverige är lika aktuella oavsett kunskaperna i svenska (ca 65 %). Däremot är det enbart de som talar svenska obehindrat eller tämligen bra som har för avsikt att fortsätta sin utbildning i Sverige.

För barn i åldrarna 7—12 år som har el- ler har haft svårigheter i skolan på grund av bristande kunskaper i svenska har måls- männen i mindre omfattning än för övriga elever i åldersgruppen angivit »Utbildning i Sverige» som mest aktuell sysselsättning efter avslutandet av nuvarande skola. Detta

förhållande gäller även för högstadieele- vema. För elever 17—19 år gamla finns däremot inte denna skillnad.

8.8 Önskemål om undervisning i finska

Intervjupersonema tillfrågades om sina öns- kemål ifråga om vissa former för undervis— ning i finska. Följande undervisningsformer specificerades: undervisning i finska på skol- schemat, frivillig undervisning i finska i skolan men utanför skolschemat, kvällskur- ser i finska, lägerkurser i finska samt för åldersgruppen 3—6 år även språkträning i finska i förskolan.

8.8.1. Åldersgruppemas önskemål om undervisning i finska

Ca 1/5 av föräldrarna till barn i 3—6-årsål- dern angav att de för sina barns räkning var intresserade av språkträning i finska i förskolan, den enda undervisningsform som kan komma ifråga för denna åldersgrupp. För samtliga övriga alternativ fanns även möjlighet att ange att man var intresserad av undervisning i framtiden. 37 % av för- äldrarna till barnen i denna åldersgrupp var i framtiden intresserade av undervisning i finska på skolschemat. Framtida intresse av frivillig undervisning av finska i skolan angavs av 23 %, lägerkurser i finska av 17 % och slutligen kvällskurser i finska av 10 %.

Den mest föredragna undervisningsfor— men för 7—9-åringar var undervisning i finska på skolschemat med 23 % som var intresserade nu och 21 % i framtiden. Där- efter följde frivillig undervisning i skolan med 12 resp. 16 %, lägerkurser med 8 resp. 13 % och slutligen kvällskurser med 2 resp. 9 %.

Rangordningen är densamma för 10—12- åringar men tyngdpunkten ligger här med undantag av kvällskurser mera på det ak- tuella intresset än på framtida intresse, t. ex. för undervisning på skolschemat 31 % som är intresserade nu och 7 % i framtiden.

För de två äldsta åldersgrupperna avtar intresset för undervisning i finska betyd-

ligt. Undervisning i finska på skolschemat är dock fortfarande det mest föredragna al- ternativet bland 13—16-åringar, 11 % är in- tresserade nu och 5 % i framtiden. Därnäst i ordningen kommer här lägerkurser med 7 resp. 6 %, frivillig undervisning i skolan med vardera 5 % och kvällskurser med 3 resp. 6 %.

Bland 17—19-åringama sjunker intresset ytterligare något. Här föredrar man i något högre grad kvällskurser (3 resp. 8 %) fram- för andra undervisningsformer, vilket är na- turligt med tanke på att en stor del av denna grupp inte längre går i skolan. För övriga undervisningsformer är intresset ungefär jämnt fördelat med ca 3 % vardera för aktuellt och framtida intresse.

8.8.2. Avsikt att flytta till Finland och öns— kemål om undervisning i finska

De som har angett att de planerar att flyt- ta till Finland har ett betydligt större in- tresse av undervisning i finska. Denna grupp utgör dock endast 5 % av populationsindivi- derna.

För undervisningsformen undervisning på skolschemat finner man detta samband i samtliga åldersgrupper utom 13—16-åring- ar, och mest markant bland 7—9-åringar där 80 % av dem som har för avsikt att flytta är intresserade nu eller i framtiden och 32 % av dem som inte skall flytta.

När det gäller frivillig undervisning i sko- lan finner man i åldersgrupperna 3—16 år ett större intresse bland dem som ämnar flytta än bland dem som ämnar stanna.

För kvällskurser och lägerkurser gäller i samtliga åldersgrupper att de som plane- rar att flytta är mera intresserade av under- visning i finska än övriga.

8.8.3. Föräldrarnas språk och önskemål om undervisning i finska

Undervisning i finska på skolschemat var den mest föredragna undervisningsformen för de fyra yngsta åldersgrupperna, 3—16 år. För åldersgruppen 3—6 år finns här det lägsta intresset bland dem vars båda

föräldrar talar enbart svenska med 2 % som är intresserade nu och 3 % i framtiden. Motsvarande andelar för dem vars ena för— älder talar enbart svenska är 4 resp. 24 %. Andelarna för övriga former av tvåspråkig- het bland föräldrarna är ungefär lika stora ' med ca 8 % på aktuellt intresse och 45 % på framtida intresse.

Bland 7—9-åringar är de vars båda för- äldrar talar enbart finska mer intresserade av undervisning i skolan än övriga, 35 % för aktuellt och 29 % för framtida intresse. De, vars båda föräldrar talar enbart svenska har fortfarande det lägsta intresset, med var- dera 2 %.

Samma mönster som för 7—9-åringar återfinns bland IO—lZ—åringar och 13—16- åringar. I de fall föräldrarna till barnen i åldern 10—12 år talar enbart finska redo- visas det största intresset med 42 resp. 9 % och det lägsta med 7 resp. 0 % i de fall för- äldrarna är enbart svenskspråkiga. Motsva- rande för åldersgruppen 13—16 år är 1 resp. 0 % ifråga om lägsta intresse och 15 resp. 6 % ifråga om största intresset.

För åldersgruppen 17—19 år återfinns det lägsta intresset för undervisning i fin- ska i skolan fortfarande bland dem vars föräldrar talar enbart svenska. Variationer- na i graden av intresse mellan övriga grup- per är mycket små.

Beträffande graden av osäkerhet ifråga om intresset (andelen »vet ej»-svar) gäller i regel att ju mer svenskspråkiga föräldrar- na är desto mindre osäker är man och ju mer finskspråkiga desto mer osäker.

Genomgående för även övriga undervis- ningsformer gäller att de vars båda föräld— rar talar enbart svenska är mindre intres- serade än övriga. Skillnaderna i andelen in- tresserade mellan övriga grupper är dock mindre och de som har rent finskspråkiga föräldrar är inte markant mer intresserade än övriga.

8.8.4. Samband mellan önskemål om under- visning i finska och språkkunskaper

De som nu eller i framtiden har intresse för undervisning i finska har i regel sämre kun-

skaper i svenska än övriga. Detta samband gäller för samtliga undervisningsformer och åldersgrupperna 3—16 år. För 17—l9-åringar tycks däremot inget samband föreligga.

Skillnaderna i svenskkunskaper mellan in— tresserade och inte intresserade är ungefär desamma för samtliga undervisningsformer, men tenderar att utjämnas med stigande ål— der. Andelen lågstadieelever, som nu är intresserade av undervisning i finska på skolschemat och som obehindrat talar sven— ska är t. ex. ca 60 % och motsvarande andel bland dem som ej är intresserade är ca 86 %.

Analoga andelar för gruppen 13—16 år är 81 resp. 83 %.

Ett ännu mera markerat samband finner man för kunskaper i finska och intresse för undervisning i finska på skolschemat. De som är intresserade av undervisning i fin- ska på skolschemat har i betydande grad bättre kunskaper i finska. Ca 71 % av grup- pen intresserade bland förskolebarnen talar finska obehindrat medan enbart 21 % bland dem som ej är intresserade talar obehindrat finska. Motsvarande andelar är för lågsta- diebarnen 61 resp. 21 %, för barnen på mel- lanstadiet 48 resp. 23 %, för ungdomar 13— 16 år gamla 50 resp. 36 %. För 17—19-- ringar saknas motsvarande skillnader här lik— som ifråga om svenskkunskaper.

Likartat samband finns även, i åldersgrup- perna 3—1 2 år, för undervisningsformerna frivillig undervisning, kvällskurser, lägerkur- ser och språkträning i förskolan.

8.8.5 Samband mellan önskemål om under- visning i finska och skolsvårigheter

Som tidigare har konstaterats är elever med svårigheter i skolan på grund av bristande kunskaper i svenska i högre grad finsksprå- kiga än övriga elever i populationen. I före- gående avsnitt fann vi även att de mer finsk- språkiga hyser det största intresset för un- dervisning i finska. Man kan därför förvän— ta att elever med svårighet i skolan är mer intresserade av sådan undervisning. Under- sökningsresultaten tycks verifiera detta an- tagande.

Bilaga 1 Teknisk rapport

avseende språkundersåkningen bland finländska barn och ungdomar i Sverige

1 Bakgrund och syfte 1.1 Inledning

I denna rapport redovisas en undersökning som Statistiska Centralbyråns Utredningsin- stitut utfört på uppdrag av Finsk-svenska utbildningsrådet under 1968.

Undersökningen har genomförts i två etapper, dels i form av en totalräkning av antalet finländska barn och ungdomar i Sve- rige och dels i form av en enkätundersök- ning bland dessa. Undersökningen har haft till syfte att belysa omfattningen och arten av språksvårigheter som uppstår vid emigra- tion från Finland till Sverige samt ge un— derlag för förslag till åtgärder främst inom skolväsendets ram, för att överbrygga des- sa svårigheter. Enkätundersökningens resul— tat har även avsetts ge ledning vid utbild- ningsrådets prövning av alternativa åtgär- der för att tillgodose eventuellt intresse av undervisning i finska för bevarandet av kon- takter med det finska språket och kulturen hos den från Finland inflyttade befolkning- en.

För att kartläggningen av språksvårigheter i den angivna kategorin skulle kunna bli så fullständig som möjligt krävdes en ingående kännedom om den språkliga bakgrunden, nuvarande språkmiljö samt sysselsättnings- förhållanden. Mot denna bakgrund skulle man bl.a. belysa nuvarande kunskaper i finska och svenska, önskemål om undervis- ning i finska språket och svårigheter i sko- lan på grund av bristande kunskaper i sven- ska.

Undersökningen kan sägas huvudsakligen omfatta följande variabler:

1) Ålder 2) Kön

3) Bostadsort 4) Nuvarande sysselsättning 5) Födelseland 6) Flyttningsår till Sverige 7) Språk i hem, skola och kommun i Finland

8) Skolutbildning i Finland

-9) Information från Skolmyndighet iFin- land i samband med flyttningen

10) Medtagande av finska läroböcker vid flyttningen

11) Förmåga att före flyttningen tala fin— ska resp. svenska

12) Föräldrarnas språkkunskaper i finska och svenska

13) Förmåga att förstå, tala och skriva finska resp. svenska

14) Språk med närmast anhöriga i Sve- rige

15) Språk i skolan eller på arbetet 16) Språk på fritiden 17) Stödåtgärder från svensk skola i form av hjälp av tvåspråkig lärare, stödundervis- ning, placering i hjälpklass eller kvarsittning

18) Svårigheter att på grund av bristande kunskaper i svenska följa undervisning i svensk skola

19) Nuvarande eller tidigare behov av tvåspråkig lärare

20) Planer angående återflyttning till Finland

21) Planer angående utbildning och/ eller yrkesverksamhet

22) Önskemål om undervisning i finska språket

2 Etapp 1 , totalräkning och provundersök- ning för etapp 2

Sylte

Totalräkningen hade följande syften.

1) Räkna antalet finska medborgare 3— 19 år gamla per kommun och åldersklass för planering av åtgärder på det regionala och lokala planet.

2) Skapa ett register som kunde använ- das som urvalsram i en ev. enkätunder- sökning.

Genomförande och resultat

Samtliga i Sverige kyrkobokförda finska medborgare födda 1949—1965 utvaldes från länsstyrelsernas kameralband, vilket var uppdaterat per den 1.12.1967. Från detta datum var sålunda även adressuppgiftema aktuella. Personerna sorterades därefter ef- ter län, kommun och personnummer (i ål- dersordning), varpå 6 gummerade etiketter per individ skrevs ut. Varje etikett i det sålunda uppgjorda registret innehöll följan- de uppgifter:

Personnummer

Namn Adress Län Kommun

Församling

Ordningsnummer i registret (användes som identifikationsbegrepp i undersökning- en).

Från detta register framställdes en tabell där individerna var fördelade efter kom- muntillhörighet och födelseår. Dessutom gjordes en sammanfattning per län. Dessa tabeller levererades i mitten på maj må- nad.

Totala antalet finska medborgare födda 1949—1965 befanns vara 43 724.

1.2. Undersökningens allmänna uppläggning

Undersökningen genomfördes i två etapper. Etapp 1 omfattade en totalräkning av an- talet finska medborgare födda 1949—65 kyrkobokförda i Sverige den 1.12.1967. Re- dovisning skedde efter län, kommun och ålder. I denna etapp genomfördes även en

provundersökning omfattande ca 300 per- soner vars syfte främst var att testa det frå— geformulär som avsågs komma till använd- ning i den efterkommande enkätundersök- ningen. Etapp 1 avslutades i juni 1968.

Etapp 2 utgjordes av en enkätundersök- ning. Denna omfattade 10 000 personer från den i etapp 1 kartlagda populationen om ca 43 000 personer. Undersökningen genom- fördes under september—november 1968 och omfattade även en uppföljning med in- tervjuer av ett suburval bland dem som ej svarat i enkäten. Materialet granskades och bearbetades under oktober 1968—januari 1969, och resultatet föreligger nu i form av ca 300 tabeller.

2.2. Provundersökningen

Syfte

Provundersökningens syftc omfattade föl- jande moment:

1) Test av enkätundersökningens fråge- formulär

2) Samla erfarenhetsdata inför admini- strationen av enkätundersökningen

3) Inhämta information om bortfallssitua— tionen vid enkätundersökningen.

Formulärprovet syftade till att utröna om frågorna över huvudtaget gick att besvara, och om frågor och svarsalternativ var till— räckligt entydiga och fullständiga. Avslöjan— de av brister i dessa avseenden väntades främst ske i form av utelämnade svar och tillskrivna kommentarer. En speciell faktor

i denna undersökning var att formuläret skulle göras tvåspråkigt.

Eftersom undersökningspopulationen ut- gjordes av finska medborgare fanns det an- ledning att inhämta erfarenheter angående flyttningsfrekvensen. För bedömning av kostnaderna för huvudundersökningen skul- le omfattningen av upprättandet av adres- serna i urvalet skattas.

Informationen angående bortfallet skulle bl. a. ge underlag för bedömning av omfattt- ningen av en ev. uppföljning av huvudun- dersökningens enkätbortfall.

Provundersökningens planering

Population och urvalsram. Undersöknings- populationen utgjordes av de i populations— beskrivningen framtagna individerna. Som urvalsram användes det därvid även upp- rättade etikettregistret. Urval. Då det utifrån provundersökningens syften ej förelåg starka skäl att göra ett riks- representativt urval från hela populationen, valdes för att uppnå administrativ enkelhet enbart fyra län. Urvalet drogs systematiskt från etikettregistret enligt tabell 1. Mätinstrument. Efter ett utkast som gjorts av Finsk-svenska utbildningsrådet i samar- bete med Skolöverstyrelsen utarbetades ett frågeformulär av utredningsinstitutet. For- muläret gjordes tvåspråkigt med finska som

Tabell 1 .

Antal Antal Urvals— individer individer frakthn i pop i urvalet 5)

Tabell 2.

Datum l:a utsändningen 13.5 l:a påminnelsen 27.5 2:a » 4.6 3:e » 10.6

huvudtext och svensk text med mindre stil under den finska texten. Två versioner ut- arbetades, en version avseende barn i åld- rarna 3—12 år som skulle besvaras av bar— nets målsman, och en version till l3—19- åringama som skulle besvaras av urvals- personerna själva. Fullständig innehållsmäs- sig överensstämmelse mellan versionerna ef— tcrsträvades.

Provundersökningens genomförande

Vid utsändningen av enkäten användes ett kuvert med en påtryckt uppmaning om att ej eftersända försändelsen utan i förekom- mande fall sända tillbaka kuvertet till sta- tistiska centralbyrån med adressatens nya adress noterad. Detta förfarande användes för att få en uppfattning om flyttningsfre— kvenser i populationen.

Utsändningen av enkätformulären och påminnelsebrev skedde enligt tabell 2.

Vid avräkningen inför 3:e påminnelsen uttogs 18 individer för att i stället för att få den 3:e påminnelsen bli intervjuade av utredningsinstitutets lokalombud. 6 finsk— språkiga lokalombud deltog jämte ett lokal- ombud som använde tolk. 4 intervjuer skul- le erhållas vid besök och övriga per tele— fon. Intervjuerna skulle vara avslutade den

(N) (n) N 17.6 Fältarbetet gav följande resultat. Stockholms län 11 156 85 1 & Tabell 3. Alvsborgs lan 3 462 72 __1_ Antal % 48 Västmanlands län 5 161 85 1 Bruttourval 319 "E Utdyttade till Finland 6 Numera svenska medborgare 2 Norrbottens län 1 412 77 1 ?; Nettaurval 31 1 — Svar 282 90,7 Totalt 319 Bortfall 29 9,3 SOU 1970: 44 165

Utvärdering av provundersökningens resul- tat i samband med planering av huvudunder- sökningen

Definition av undersökningspopulationen. Då andelen födda i Sverige i populationen blev oväntat stor tog utredningsinstitutet upp en diskussion angående möjligheten att utesluta denna kategori ur undersöknings- populationen. Det kunde nämligen förvän- tas att denna grupp skulle ge ett större bort- fall än den från Finland inflyttade gruppen, vilket i sin tur avsevärt skulle fördyra un- dersökningen genom en mer omfattande bortfallsuppföljning, och eventuellt även öka felnivån. Utbildningsrådet ansåg dock att även de i Sverige födda borde ingå i un— dersökningen trots de nackdelar detta kun- de tänkas medföra.

Mätinstrumentet. Vissa frågor i provunder- sökningen föranledde ett mycket högt par- tiellt bortfall. Detta berodde främst på att individer var födda i Sverige och formuläret därför ej passade för denna kategori. Utan att frågan ställdes uppgav ca 30 % av de tillfrågade att urvalspersonen var född i Sverige.

Anmärkningsvärt låg svarsfrekvens note- rades även på frågan angående önskemål om undervisning i finska. För närmare re- dogörelse av de enskilda frågornas svars- frekvens hänvisas till utredningsinstitutets preliminära rapport angående etapp 1, juni 1968.

Omfattande förändringar av formuläret visade sig sålunda nödvändiga i en huvud- undersökning med hänsyn till gruppen födda i Sverige. Vidare visade erfarenheterna från provundersökningen att speciella påpekan- den behövdes då det gällde svar angående de allra yngstas förmåga att tala, läsa och skriva resp. språk. För att öka svarsfrekven- sen krävdes en omarbetning av frågan om önskemål om undervisning i finska. Frågan om anledningen till flyttningen till Sveri- ge borde strykas helt då vissa alternativ ha- de givit mycket låg svarsfrekvens. Frågan om när man ev skulle återvända till Finland

gav dålig differentiering varför antalet svars- alternativ kunde skäras ner.

Aktualisering av adresser. Av de 319 indi- viderna i provundersökningen hade 39 flyt- tat till ny adress. 5 av dessa hade återvänt till Finland. Av de 12 personer som ej ha- de uppgift om ny adress på det returnerade kuvertet gick 8 att spåra per telefon via pastorsämbeten, försäkringskassor m.fl. myndigheter. Den genomsnittliga tidsåtgång- en för varje individ som spårades på detta vis var ca 20 minuter.

Efter provundersökningens resultat kun- de det förväntas att vid en enkätundersök- ning i september 1968 aktuella adressupp- gifter genom det ursprungliga registret eller genom uppgifter från postverket skulle sak- nas för ca 10 procent av urvalet. För att adresskompletteringen ej skulle fördröja un- dersökningen skulle detta moment kräva in- gående planering och förberedelser, som i hög grad underlättades då provundersök- ningen dels hade gett en skattning av anta- let individer som skulle bli föremål för ef- terforskningar, dels information om tids- åtgången för en dylik efterforskning.

Bortfallssituationen. Provundersökningen ut- visade att enkätundersökningens individbort- fall kunde förväntas uppgå till ca 10 %. Denna uppgift kom främst till användning vid planeringen av bortfallsuppföljningen med intervjuer i huvudundersökningen.

3 Etapp 2, huvudundersökningen

Enkäten sändes ut första gången den 23.9. 1968. Försändelsen innehöll förutom for- mulär även ett tvåspråkigt följebrev jämte ett svarskuvert. En gummerad etikett med bl. a. namn och adress fästes på formulä- ret varför fönsterkuvert användes vid ut- sändningen. På detta kuvert fanns en tryckt uppmaning att i de fall adressaten ej fanns på den angivna adressen ej eftersända för- sändelsen, vilken i stället skulle returneras till utredningsinstitutet. Avsikten med detta förfarande var att skapa möjlighet att ak- tualisera registret samt förhindra att för— sändelserna blev liggande utan att nå adres- saten. Om den nya adressen var känd skulle den antecknas på kuvertet.

De inkomna returerna behandlades på särskilt sätt som närmare beskrivs i avsnitt 3.5.2. För att den förnyade utsändningen med upprättade adresser skulle ske enligt samma mönster som utsändningen av hu- vuddelen, samlades returerna upp i fyra olika omgångar, R l—R 4.

Utsändningarna skedde enligt följande tidsschema.

Vid varje påminnelse utsändes ett nytt formulär men två olika typer av följebrev användes; en typ för första och andra på- minnelsen och en annan typ för tredje på- minnelsen. Vid de tre första insamlings- omgångam-a användes lösenkuvert som svarskuvert, medan vid tredje påminnelsen ett frankerat svarskuvert användes för att öka benägenheten att svara.

Påminnelser

Första utsändn l:a 2:a 3:e Ordinarie

utsändn 23.9 1.10 9.10 17.10 Rl 2.10 10.10 18.10 26.10 R 2 18.10 24.10 30.10 5.11 R3 9.10 17.10 25.10 1.11 R 4* 25.10

* Utsändningarna skedde kontinuerligt fr o m den 25.10 allteftesom adressuppgifter kom in. Påminnelser med 1 veckas intervall.

Aktualisering av adressuppgifter

Av de returförsändelser som inkom till ut- redningsinstitutet hade somliga uppgifter om ny bostadsadress, medan andra saknade så- dana. De behandlades i fyra omgångar en- ligt följande:

A Returer med uppgift om ny adress (R 1)

Adressen på formulärets etikett och på re- gisterkortet ändrades och registerkorten överfördes till särskilt register. Förnyad ut- sändning ägde rum den 2.10. enligt schemat i4.3.l.

B Returer utan uppgift om ny adress (R2)

Registerkorten för dessa överfördes till ett särskilt register. För att erhålla uppgifter från mantalsskrivningen av senare datum överfördes individernas identifikationsdata till hålkort, varefter dessa matchades i da- tamaskin mot Registret över totalbefolkning- en i Sverige (RTB), som statistiska central- byrån har tillgång till. RTst mantalsskriv- ningsuppgifter var aktuella från juli 1968, och dessa skrevs ut på lista varefter formu- lär sändes ut till de individer för vilka nya adresser hade framkommit. 530 individer matchades mot RTB, men gav endast 120 nya adressuppgifter. Detta torde innebära att eftersläpningen i flyttningsanrnälan till pastorsämbetet är betydande.

C Returer med uppgift om ny adress (RS)

De returer med uppgift om nya adresser som inkom efter det att Rl hade sänts ut

på nytt rättades och samlades upp i om- gång R3 och utsändes på nytt den 9.10.

D Returer utan ny adress från R2 (R4)

Individer i omgång R2 som efter komplet- tering från RTB fortfarande saknade aktuell adress samlades till en särskild omgång, R4. För att komplettera dessa personers adres- ser, sändes till berörda pastorsämbeten ett brev med förfrågan om den aktuella adres- sen. Utsändningen till pastorsämbeten gjor- des den 22.10. 415 förfrågningar utsändes varav 395 kom in besvarade. Bland dessa svar återfanns 209 nya uppgifter. Formu- läret sändes ut till urvalspersonerna thefter- som nya adressuppgifter erhölls.

För de 186 individer för vilka fortfaran- de aktuell adressuppgift saknades, gjordes efterforskningar per telefon hos de allmän- na försäkringskassorna. Därigenom erhölls ytterligare uppgifter för 89 individer. Så— lunda återstod 97 individer för vilka inga nya adressuppgifter kunde erhållas.

Enkätbortfallets uppföljning

Bland de personer som en vecka efter 3:e påminnelsens utsändning inte besvarat en- käten gjordes ett suburval i två etapper. Suburvalet gjordes vid två tillfällen från oli— ka urvalsramar eftersom returregistren sänts ut senare än den ordinarie utsändningen. Första suburvalet (I) drogs bland de ej in- komna svaren från ordinarie utsändningen. Det andra suburvalet (II) drogs bland den återstående delen av de fyra returomgång— arna.

Urvalet var systematiskt med dragning av var 5:e individ. Urvalsfraktionen var så- lunda 0,2 (20 %), och antal individer och fältarbetstid enligt följande:

Antal individer Tidpunkt Fältarbets- i sub- för urval tid urvalet

Suburval I 25.10 Suburval 11 8.11

28.10—15.11 190 11.11—15.11 &

283

60 av utredningsinstitutets lokalombud deltog i uppföljningen. I första hand skulle kontakt tas per telefon för att om möjligt även göra intervjun per telefon. Om detta icke var lämpligt hade lokalombuden till uppgift att erbjuda sig att göra ett besök för att intervju skulle komma till stånd. För de urvalspersoner som saknade telefon skul- le besök göras direkt. Om språkproblem uppstod fanns 8 finsktalande lokalombud till hands att överta intervjun. Inte i något fall behövde denna utväg tillgripas, utan intervjuerna gick i allmänhet att få direkt, i något enstaka fall med hjälp av en tolkan- de familjemedlem.

Frågorna ställdes ordagrant enligt formu- läret till målsman resp. urvalspersonen. Någ- ra speciella problem vid intervjuerna har lokalombuden ej rapporterat, utan under- sökningens frågor bedömdes i allmänhet som »lätta».

Redovisning av svarsindivider och bortfalls— individer

Felet i en statistisk undersökning på grund av bortfall måste studeras för varje redo- visningsgrupp och variabel för sig. Bortfallet består nämligen dels av individer som ej alls medverkat i undersökningen (individ- bortfall) och dels av individer som uteläm— nat svar på vissa frågor (frågebortfall eller partiellt bortfall). Som ett grovt kvalitets- mått ur bortfallssynpunkt brukar dock in- dividbortfallet användas.

Postenkätens resultat. Urvalets 9 997 indi- vider fördelade sig efter postenkäten på följande vis:

Faktiskt urval 9 997 Ej i urvalsramen: 80 svenska medborgare 80 Bruttourval 9 917 Ej i undersöknings- populationen 206 avlidna 2 utflyttade till Fin- land 172 utflyttade övrigt 32 Nettourval 9 711 Bortfall i enkäten ] 551 (16,0 %) SOU 1970: 44

skrivna 81 (0,8 %) svårt sjuka 6 (0,1 %) inkomna blanka formulär 44 (0,5 %) Ej svar 1 416 (14,6 %) Ovrigt 4 (0 %) Svar i enkäten 8 160 (84,0 %

Å kommunen skrivna är sådana individer som är skrivna på en viss kommun, men för vilka övriga uppgifter saknas. Efter någon tid brukar dessa personer överföras till bok över obefintliga.

Intervjuuppföljningens resultat. Bland de 1416 individer som ej svarat på enkäten drogs ett suburval på sammanlagt 283 indi- vider att ingå i intervjuuppföljningen.

Dessa fördelade sig enligt följande:

Bruttaavtal 283 Ej undersöknings- populationen: 27 uttlyttade till Fin- land 26 utflyttade övrigt 1 Nettourval 256 Bortfall i uppfölj— ningen 31 (12,1 %) på sjukhus 1 (0,3 %) ej anträtl'ade 18 (7,0 %) vägrare 5 (2,0 %) ej inkomna svar, trots ipzs löfte att medverka 7 (2,7 % Svar i uppföljningen 225 (87,9 %) genomförda inter- vjuer 180 svar under fältar— betstiden 45

Sammanfattande bortfallsredovisning. Vid sammanställning av enkätens resultat och resultatet av bortfallsuppföljningen fick var- je individ i uppföljningen vikten 5 eftersom urvalsfraktionen i suburvalet var 0,2. Un- dersökningsresultat kan sammanfattas på följande vis:

Faktiskt urval 9 997 Ej urvalsramen: svenska medborgare 80 Bruttourval Ej i undersöknings- populationen: 341 avlidna 2

9917

land 302 utflyttade övrigt 37 Nettourval 9 576 Bortfall 290 (3,0 %) å kommunen skrivna 81 (0,9 %) svårt sjuka 11 (0,1 %) ej anträffade 90 (0,9 %) vägrare 104 (1,1 %) övrigt 4 (0 %) Antal observationer 9 286 (97,0 %)

Individbortfallet slutade sålunda på 3 % vil- ket i jämförelse med andra likartade under— sökningar får anses vara ett gott resultat. Dessutom torde den relativt stora gruppen å kommunen skrivna jämte ej anträffade till stor del bestå av individer som återvänt till Finland, dvs. de skulle definitionsmässigt ej tillhöra undersökningspopulationen.

Granskning och kodning

Formulären granskades allteftersom de kom in. Detta arbete omfattade en kontroll av att svar förekom på de frågor som var ak— tuella för urvalspersonen. För närmare de— taljer i detta avseende hänvisas till gransk- ningsinstruktionen, (bilaga 2).

Vidare har genom granskningen otillåtna dubbelmarkeringar eliminerats. Vissa kom- pletteringar av svarsmarkeringar har även förekommit utifrån de tillskrivna kommenta- rer som den svarande har gjort. Vid gransk- ningen har även överflödiga svarsmarke- ringar strukits.

Frågan angående föräldrarnas kunskaper i svenska resp. finska (fråga nr 8 i det gula formuläret) har omkodats och den nya ko- den har tillskrivits i stanskolumn 77 på korttyp 1. Kodningen har skett enligt följan- de:

9 : Ett eller fler delsvar på fråga 8 sak- nas

1=Både fadern och modern talar obe- hindrat finska och svenska

2 = Både fadern och modern talar obe- hindrat eller tämligen bra finska och svenska

3 : Endera fadern eller modern talar inte alls svenska

4 = Endera fadern eller modern talar inte alls finska

5 : Både fadern och modern talar inte alls svenska

6 :Både fadern och modern talar inte alls finska

7 : Övrigt Granskama var instruerade att gå igenom denna kodförteckning uppifrån och ner tills de stötte på det alternativ som passade för frågans besvarande.

Detta kodningsförfarande innebär att man kan skilja ut grupper av familjer: familjer som har två olika grader av tvåspråkiga föräldrar (1 och 2), familjer där ena för- älder är finskspråkig (3), familjer där ena föräldern är finskspråkig (3), familjer där ena föräldern är svenskspråkig (4), familjer där båda föräldrarna är finskspråkiga (5), familjer där båda föräldrarna är svensk- språkiga (6) samt en grupp familjer med övriga språ'kförhållanden (7).

Komplettering av enkätsvaren

Formulär som saknade svar på frågan an- gående önskemål om undervisning i finska kompletterades beträffande denna fråga ge- nom förnyad utsändning till urvalspersoner- na. Utsändningen gjordes den 15.11. Totalt kompletterades 726 formulär, 292 med svensk text och 434 med finsk text. Påmin- nelser sändes ej ut och den 29.11 hade 451 eller 62,1 % av kompletteringarna inkom- mit.

Stansning

Svaren överfördes till två hålkort per indi- vid med den hålkortsdisposition som fram- går av formuläret (stanskolumnerna står an- givna i sidornas högermarginal). Därutöver förekommer följande uppgifter:

Kol. 1 : Korttyp 1 resp. 2 Kol. 2—10 : Personnummer innehållande födelseår, födelsemånad, födelsedag och fö- delsenummer utan kontrollsiffra

Kol. 11—12 = länskod

Kol. 13—14 : kommunkod Kol. 15—16 : församlingskod Kol. 17—21 : löpande nummer (identifi— kationsbegrepp i undersökningen)

I kort 2 stansades dessutom: Kol. 30—33 Dag och månad då formu- läret kom in

Kol. 34 Om adressändring hade gjorts stansades en etta, i övrigt lämnades kolum- nen blank

Kol. 76—80 Vikttal (se avsnitt 3.2.5) För detaljer i stansarbetet hänvisas till stansinstruktionen.

Kontrollprogram

Materialet kördes i utredningsinstitutets standardprogram för EDB avseende logiska kontroller. De kontrollfunktioner som ge- nomfördes omfattade:

& Att stans, dvs. markering, förekom i de kolumner som var aktuella för personen i fråga,

b att stanskolumnerna innehöll enbart va- lida tecken,

c att stans ej förekom i kolumner som ej var aktuella för personen i fråga, och

d att kodningen av föräldrarnas språksi- tuation (kol. 77 i kort 1, se avsnitt 4.3.4) var rätt gjord.

Omkring 330 fel hittades och rättades.

4 Osäkerheten i undersökningsresultaten

I tabellbilagan redovisas skattningar av po- pulationsvärden. Då en skattning ej överens- stämmer med motsvarande värde i under— sökningspopoulationen säges skattningen ha ett visst fel.

4.1 En sammanställning av olika typer av fel

Allmänt sett kan följande feltyper före- komma: undertäckningsfel, urvalsfel, bort- fallsfel, mätsituationsfel, mätinstrumentfel och bearbetningsfel.

Med undertäckningsfel menas det fel i en skattning som kan uppkomma genom att

urvalsramen inte helt täcker undersöknings- populationen;

med urvalsfel menas det fel i en skattning som kan uppkomma genom att endast ett urval studeras;

med bortfallsfel menas det fel i en skatt- ning som kan uppkomma på grund av att en eller flera uppgifter saknas för en eller flera individer i nettourvalet;

med mätsituationsfel menas det fel i en skattning som kan uppkomma på grund av bristande kontroll över mätsituationen;

med mätinstrumentfel menas det fel i en skattning som kan uppkomma på grund av brister i mätinstrumentet; och

med bearbetningsfel menas det fel i en skattning som kan uppkomma vid det ma- nuella och maskinella handhavandet av det insamlade materialet.

3.1. Syfte

Enkätundersökningen syftade främst till en kartläggning av de språksvårigheter som fö- rekommer bland finskspråkiga barn och ungdomar i Sverige, huvudsakligen i form av svårigheter att följa med i undervisningen i skolan på grund av bristande kunskaper i svenska. Vidare skulle undersökningen be- skriva ev samband mellan nuvarande kun- skaper i svenska och finska och olika bak- grundsvariabler såsom födelseland, flytt-

ningsår till Sverige, föräldrarnas språkkun- skaper, m.m. Undersökningen skulle även ge underlag för planering i Finland för den återvändande delen av finska medborgare i Sverige, varvid variabler såsom nuvarande sysselsättning och planer angående utbild- ning och yrkesverksamhet var väsentliga.

Slutligen skulle undersökningen även ut- röna intresset för olika former av undervis— ning i finska språket med tanke på bevaran- det av kontakterna med finsk kultur och finsktalande släkt och vänner.

3.2. Urvals- och estimationsförfaranden

Målpopulation, undersökningspopulation och undersökningsstratum

Utbildningsrådets huvudsakliga sakproblem är sålunda att föreslå åtgärder för att undan— röja språkproblem för finskspråkiga barn och ungdomar i Sverige nu och i framtiden. Undersökningen skall bidra med ett sta- tistiskt material som underlag för att lösa detta problem. Resultatet av undersökning- en skall således beröra en viss grupp som kan benämnas målpopulation och som inte är entydigt avgränsad i tiden. Den popula— tion som man mot denna bakgrund vill un- dersöka är i Sverige bosatta finsktalande barn och ungdomar födda 1949—1965. Denna population kallas i fortsättningen un— dersökningspopulation.

Det har inte varit möjligt att direkt stu— dera undersökningspopulationen då det ej finns något register över samtliga finskta— lande i här aktuella åldrar som kan använ- das som urvalsram. Det har sålunda varit nödvändigt att utifrån en alternativ individ- förteckning definiera ett undersökningsstra- tum som skulle studeras. Förhållandet kan principiellt åskådliggöras med följande fi— gur:

Den grå ytan utgörs av undersöknings- stratumet. Bristande överensstämmelse mel- lan undersökningspopulation och urvalsram leder till täckningsfel av två slag.

a Undertäckning: de individer som vi vill studera men inte kan, ty de tillhör ej urvalsramen; (se vidare avsnitt 4.2.2).

Undersökning-

Urvalet-m population *. (

Under- täckning

Över- lickn ing

Figur 1 .

b Övertäckning: de individer som in- går i urvalsramen, men som vi inte är in- tresserade av att studera.

Den urvalsram som varit tillgänglig ger upphov till övertäckning av följande orsa- ker:

1) Då ramen utgörs av finska medborga- re finns det i denna individer som är helt svenskspråkiga. Storleken av denna grupp kan uppskattas genom enkätsvaren.

2) Eftersom urvalsramen hänför sig till förhållanden från den 1.12.1967 och under- sökningens fältarbete genomfördes under hösten 1968 har denna tidsförskjutning gi- vit upphov till en viss övertäckning av föl- jande kategorier:

a Emigranter b Avlidna En skattning av storleken av dessa grup— per kunde erhållas som en biprodukt till enkätundersökningen.

Urvalsram

Den urvalsram som varit tillgänglig utgjor- des av den i etapp 1 framtagna etikettlistan över i Sverige kyrkobokförda finska med- borgare den 1.12.1967 födda åren 1949— 65. Dock ingick provundersökningens 319 individer ej i urvalsramen. Dessutom ute— slöts av undersökningstekniska skäl de in- divider som var finska medborgare 1.12. 1967, men var svenska medborgare vid un— dersökningstidpunkten.

Urvalsstorlek

Urvalets storlek betingas främst av kravet på undersökningsresultatets precision samt

kostnaderna. Undersökningsresultatens pre- cision ökar då urvalet görs större.

Med tanke på de redovisningsgrupper som var aktuella ansågs en urvalsstorlek på ca 10000 individer vara lämplig. Det faktis— ka urvalet uppgick till 9 997 individer. Den använda urvalsfraktionen var 0,2303.

U rvals för farand e

Individerna i urvalsramen var sorterade per kommun och inom kommun i åldersord- ning. Urvalet drogs systematiskt varigenom det kom att bli proportionellt med avseende på dessa indelningsgrunder. Detta innebär en garanti för att även kommuner med få populationsindivider blir representerade i urvalet med samma urvalsfraktion som öv- riga kommuner.

Estimationsförfarande

Variablerna i denna undersökning är av kva- litativ natur. Resultatet av undersökningen redovisas i s.k. korstabeller som innehåller skattningar dels av totaler i undersöknings- populationen och dels av procenttal.

Vi inför följande beteckningar:

f = den använda urvalsfraktionen, dvs f = = 0,2303. N, =antal individer i undersökningspopula- tionen som tillhör en viss redovisningsgrupp i. Mu = antal individer i undersökningspopula- tionen som tillhör redovisningsgruppen ioch som har en viss egenskap j.

= antalet individer i nettourvalet (n = 9576, se avsnitt 3.5.4) n, =antal individer i nettourvalet som tillhör redovisningsgruppen i. mu = antal individer i nettourvalet som till- hör redovisningsgruppen i och som har egen— skapen j. Korstabellernas uppräknade tal är skattning— ar av talen N, och MU med följande esti- matorer:

»— 1 1 . . . . Mu = mu - 7 där 7 är »Vikten per mdwrd och .. 1 . .

N , =n, - —Dessa estimatorers varians skat-

f 1_ fn—Z-(1—£)där y=mu n n

tas med fa

resp. "1' Undersökningspopulationens procenttalpu =

:J- 100 dvs procenten 1nd1v1der med en

: viss egenskap j i redovisningsgruppen i skat-

m tas med p,] =n—U- 100 i Denna estimators varians skattas med

100 — Var (Pu) =(1 —f)-f_"f_(n_P'-f) [

Variansestimatorerna torde ofta ge en överskattning av variansen av den anled- ningen att urvalet är draget systematiskt med ramen ordnad i kommun— och ålders— ordning. Variansestimatorerna tar nämligen inte hänsyn till de precisionsvinster som kan tänkas föreligga tack vare att urvalsförfa- randet kan betraktas som en form av pro- portionellt stratifierat urval med avseende på kommun och ålder. Å andra sidan tar estimatorerna inte heller hänsyn till de pre- cisionsförluster som hänger samman med att somliga observationer utgörs av suburvals- enheter i enkätbortfallet. Detta torde dock inte diskvalificera estimatorn som en i den- na undersökning lämplig estimator för va— riansskattningar.

3.3 Mätinstrumentet

Enkätformuläret utgjordes av en omarbet- ning av provundersökningens formulär. För- ändringarna omfattade främst de moment som berörts i avsnitt 22.42. Det trycktes i AS-format för att göras mer lätthanterligt, med svensk text på vänstersidoma och mot- svarande finsk text på högersidorn'a. Finska texten var dessutom grön till skillnad mot den svenska som var svart. Formuläret ut- arbetades i två versioner; en som riktade sig till målsmännen för barn födda 1956—65 (vitt formulär), och en version att besvaras av urvalspersonen själv till dem som var födda 1949—55 (gult formulär). Fullständig innehållsmässig överensstämmelse eftersträ- vades mellan de båda versionerna, så att be- arbetningen gemensamt kunde ske för de två grupperna.

Undersökningen planerades genomföras som en postenkät med fyra insamlingsomgångar, dvs. en första utsändning samt därefter tre påminnelser. Bland dem som efter tredje påminnelsen fortfarande inte hade svarat drogs ett suburval för intervju per telefon eller besök av utredningsinstitutets lokalom- bud. Detta suburvals storlek var beroende av enkätbortfallets storlek, dock maximerat av kostnadsskäl till 280 individer.

4.2. Felets sannolika omfattning

Kon fidensin tervall

För att få en uppfattning om felets sannoli- ka omfattning för resp. skattning användes den statistiska teorin. Varje skattning anta- ges ha en viss slumpfördelning, som beror på samtliga i avsnitt 4.1 nämnda feltyper. Den 5. k. standardavvikelsen, som definieras som kvadratroten ur skattningens varians (och som kan beräknas för varje skattning, se avsnitt 3.2.5) uppskattar slumpvariatio— nens storlek i denna fördelning. Om medel- värdet i slumpfördelningen ej överensstäm- mer med motsvarande populationsvärde sä— ges skattningen ha ett systematiskt fel.

Felets sannolika omfattning kan anges ge- nom ett konfidensintervall, som anger grän— serna innanför vilka populationsvärdet lig- ger med en viss sannolikhet. Ett 95 % :s kon- fidensintervall beräknas som skattningen i 2 gånger standardavvikelsen för skatt- ningen.

Redovisningen av undersökningen sker i form av ca 300 s. k. korstabeller, som inne- håller skattningar av antal resp. procent- tal av individer i undersökningspopulationen med vissa egenskaper. Procenttalen är så gott som genomgående beräknade på rad-

summor, vilket innebär att varje tabellrad är att betrakta som en redovisningsgrupp. Radvariabler (y) kan alltså betraktas som bakgrundsvariabler, medan kolumnvariabler (x) kan betraktas som undersökningsvaria- bler.

Fingerat exempel på beräkning av konfi— densintervall för procenttal med hjälp av variansformeln i avsnitt 3.2.5:

Antag att en tabell visar att det i netto- urvalet finns 600 individer som tillhör re- dovisningsgruppen »personer i åldern 13— 16 år som talar lika mycket finska och sven- ska med sina närmaste». Ifrågavarande rad- summa är sålunda 600. Tabellens kolumn— variabel är »förmåga att skriva svenska». Det konstateras nu att 60 % av individerna uppger sig skriva svenska obehindrat. Ett 95 %:s konfidensintervall beräknas nu med hjälp av variansformeln i avsnitt 3.2.5 på följande sätt:

' P, 100—P Puizvi(—f)-J(—nå= ! = 60i2(/0Jö97 . %?g) = =60i3,6

Det 95 %:iga konfidensintervallet blir så- lunda 56,4—63,6 %.

Detta innebär att andelen individer som uppger sig obehindrat skriva svenska bland undersökningsstratumetsl3—16-åringar som talar lika mycket finska som svenska med sina närmaste ligger med 95 % sannolikhet mellan 56,4 % och 63,6 % om inget syste- matiskt fel föreligger.

Exemplet visar att antalet individer i net- tourvalet som tillhör den aktuella redovis- ningsgruppen är av avgörande betydelse för konfidensintervallets bredd. Hade man i ovanstående exempel enbart haft 200 indi- vider i redovisningsgruppen hade precisio— nen blivit i 6,2 %, dvs. populationens vär— de hade med 95 % sannolikhet legat i in- tervallet 53,8—66,2 % om inget systematiskt fel förelegat. Exemplet slut.

Några beräkningar av tabellresultatens precision har ej begärts av utbildningsrådet. För att underlätta dylika beräkningar med-

följer som bilaga (bilaga 4) till denna rap— port en tabell över slumpfel vid olika pro- centtal och urvalsstorlekar. Det är endast uttrycket

P 100 — P v/%, där P=procenttal och n = urvalsstorlek som är angivet i tabellen. För beräkning av standardavvikelsen för en total måste tabellvårdet multipliceras med

/1—f 1 V1—o,2303 V ' _ 0,2303 '95'76_

f n . 100 _. =365 (se avsnitt 3.2.5).

Eftersom tabellmaterialet innehåller antal individer uppräknade till undersökningsstra- tumsnivå, måste de absoluta talen multipli- ceras med faktorn 0,2303 (urvalsfraktionen) för att antal personer per redovisningsgrupp i urvalet skall erhållas.

Om ett systematiskt fel förekommer mins- kas sannolikheten för att konfidensinterval- let omsluter populationsvärdet.

I kommande avsnitt diskuteras riskerna för systematiska fel i anslutning till feltyper- na i avsnitt 4.1.

Und ertäekningsfel

Den urvalsram som varit tillgänglig utgöres av vid undersökningstidpunkten finska med- borgare kyrkobokförda i Sverige den 1.12. 1967 födda 1949—1965. Denna ram ger upphov till undertäckning av följande slag:

A Begränsningen till finska medborgare

Då ramen utgörs enbart av finska medbor- gare uppstår undertäckning, eftersom det existerar finsktalande barn och ungdomar som är svenska medborgare och som kan vara i behov av de stödåtgärder som utbild- ningsrådet ämnar föreslå. Begränsningen till finska medborgare gjordes av kostnadsskäl, främst på grund av att det hade fordrats ett 35—40 gånger så stort urval för att erhålla samma antal individer med »språkproblem» om urvalet hade gjorts bland samtliga i Sverige kyrkobokförda individer. Dessutom hade mätinstrumentet komplicerats avsevärt.

B Tidsförskjutningen

En viss undertäckning har uppkommit ge- nom den fördröjning som förekommer mel- lan bosättning på ny ort och anmälan till pastorsämbetet för kyrkobokföring. Av stör- re betydelse är dock den undertäckning som har uppstått till följd av att urvalsramen hänför sig till förhållanden den 1.12.1967, medan undersökningen genomfördes under september—november 1968. Detta innebär att de finska medborgare i aktuella åldrar som inflyttat till Sverige från december 1967 till hösten 1968 ej kommit med i undersök— ningen. Detta har ej gått att undvika då en komplettering av urvalsramen inför hu- vudundersökningen ställde sig alltför kost- sam.

I första hand är det viktigt att observera att förekomsten av undertäckning leder till underskattning av totaler i undersöknings- populationen eftersom det i avsnitt 3.2.5 beskrivna uppräkningsförfarandet endast in- nebär en uppräkning till undersökningsstra- tums värden. Sålunda gäller att i och med att gruppen finsktalande svenska medbor- gare ej finns med i undersökningsstratumet uppstår en viss underskattning av t. ex. an- talet finsktalande ungdomar med svårigheter i skolan på grund av bristande kunskaper i svenska.

De systematiska felen i procenttalen på grund av begränsningen till finska medbor- gare torde vara försumbara.

Systematiska fel i procenttal till följd av tidsförskjutningen förutsätter att de nyinflyt— tade finska medborgarna skiljer sig med av- seende på undersökningens variabler gent- emot dem som fanns i landet i december 1967. En av undersökningens viktigaste va- riabler är förmåga att förstå, tala och skriva svenska och de senast inflyttade individer- na torde avvika åtminstone för denna varia— bel från undersökningsstratumets individer.

Då undertäckningen på grund av tids- förskjutningen torde vara liten i relation till undersökningspopulationens storlek, kan man dock antaga att något större systema- tiskt fel i skattningar av procenttalen ej uppkommer på grund av tidsförskjutningen.

Urvalsfel

Genom att studera ett urval av individer i stället för hela populationen införes en viss osäkerhet i resultaten av undersökningen. I stället för att mäta populationens paramet- rar skattas dessa med hjälp av urvalets re- sultat.

Det urvalsförfarande som tillämpats i den- na undersökning är ett sannolikhetsurval, dvs. urvalssannolikheten för varje individ är känd. Vidare är den estimator som an- vänts sådan att något systematiskt fel icke införes.

Bortfallsfel

I avsnitt 4.1 angavs bortfallet av observa- tioner som en felkälla i undersökningen. Det har tidigare framhållits vikten av att stude- ra bortfallets storlek för varje tabell och variabel för sig och ej enbart se till individ— bortfallet.

Bortfallet kan sägas ha snedvridande in- verkan på resultatet om bortfallsindivider— nas fördelning med avseende på de aktuella variablerna avviker från fördelningen för urvalet i övrigt. För att avgöra detta skulle sålunda ingående vetskap om bortfallsindi- videma krävas. Förutom kännedom om bortfallsorsaken för individbortfallet äger vi inte denna kunskap.

Skulle å andra sidan fördelningen för den aktuella variabeln för bortfallet ej avvika gentemot urvalet i övrigt, ger bortfallet inte upphov till något systematiskt fel.

Antag att vi studerar tabell nr 10 i tabell- planen av den 11.12.1968 och att tabellen

Tabell 10 a. Skattade populationstotaler.

med skattade populationstotaler för ålders- gruppen 7—12 år har det utseende som fram- går av tabell 10 a.

I anslutning till denna tabell erhålles en tabell med procenttal, beräknade med rad— summoma som bastal (tabell 10 b).

Tabellen ger t.ex. att 40 % av 7—12— åringama som skriver finska obehindrat även talar svenska obehindrat. Bortfallet för variablerna skriver finska och talar sven- ska återfinns i raden resp. kolumnen uppgift saknas.

Tabellens procenttal är skattningar av po- pulationsstorheter där även bortfallsindivi- der ingår i det bastal som procenttalen är beräknade på. Ofta är man intresserad av en redovisning baserad enbart på svarsindi- viderna.

En redovisning baserad endast på svars- individerna i tabell 10 a får följande utseen-

Till en redovisning baserad enbart på svarsindividerna hör en bedömning om hur kunskap om bortfallsindividernas variabel- värden skulle kunna ändra skattningarna i tabell 10 c. En sådan bedömning baserar sig på antaganden om avvikelser i bortfallsin— dividernas fördelning från svarsindividernas fördelning.

Exempel: Tabell 10 c anger att bland svarsindividerna gäller att av dem som obe— hindrat talar finska talar 45 % obehindrat svenska.

Antag att av de 60 individer som svarat »obehindrat» på variabel X och för vilka uppgift saknas på variabel Y skulle 30 ha svarat »obehindrat» på denna variabel. (Om ingen skillnad i fördelningen föreligger mel- lan svars- och bortfallsindivider hade anta-

Talar sv (X) (Y) Obe- Täml Hjälp- Inte Uppg. Ålder Skriver ii hindrat bra ligt alls sakn Summa 7—1 2 Obehindrat 160 80 80 40 40 400 Täml bra 300 150 0 0 50 500 Hjälpligt 300 150 25 0 25 500 Inte alls 800 100 0 0 100 1 000 Uppg sakn 60 60 0 0 80 200 Summa 1 620 540 105 40 295 2 600 SOU 1970: 44 175

Talar sv (X) (Y) Obe- Täml Hjälp- Inte Uppg Ålder Skriver ti hindrat bra ligt alls sakn Summa 7—1 2 Obehindrat 40 20 20 10 10 100 Täml bra 60 30 0 0 10 100 Hjälpligt 60 30 5 0 5 100 Inte alls 80 10 0 0 10 100 Uppg sakn 30 30 0 0 40 100 Summa 62 21 4 2 11 100

let varit ca 6).

Antag att av de 80 personer för vilka uppgift saknas för båda variablerna skulle 20 ha svarat »obehindrat» på såväl X som Y. (Om ingen skillnad i fördelningen före- ligger mellan svars— och bortfallsindividerna hade antalet varit 6).

Antag att av de 200 individer för vilka uppgift saknas för variabel Y skulle 100 ha svarat »obehindrat» på denna variabel. (Om ingen skillnad i fördelningen förelig- ger mellan svars- och bortfallsindivider ha- de antalet varit ca 35).

Antag att av de 40 individer som svarat »obehindrat» på variabel Y men för vilka uppgift saknas på variabel X skulle 30 ha svarat »obehindrat» på denna variabel. (Om ingen skillnad i fördelning föreligger mellan svars- och bortfallsindivider hade antalet va- rit ca 18).

Utifrån dessa antaganden kan en korri- gerad skattning beräknas och den blir

160+30+20+30_

] . _ 00 400 + 100 48

Den korrigerade skattningen skiljer sig alltså 3 procentenheter från den icke korri-

gerade om ovanstående antaganden om bort- fallet görs. Exemplet slut.

I exemplet har bara en uppsättning an- taganden gjorts. Det är lämpligt att göra flera uppsättningar med rimliga antaganden om bortfallsindividernas fördelning vid en detaljerad bedömning av bortfallets effekt på en skattning.

Det har framgått ovan att de tabeller med skattningar av procenttal som levereras är av typ tabell 10 b. Om tabeller av typ tabell 10 c önskas kan sådana tabeller kö- ras fram.

Slutligen skall rent allmänt nämnas att bortfallet för variablerna »stödåtgärder från svensk skola» och »svårigheter att på grund av bristande kunskaper i svenska följa un- dervisning i svensk skola» kan ge upphov till systematiska fel. Det kan nämligen fin— nas en tendens att hellre avstå från att sva- ra än att t. ex. uppge att man har gått om resp. att man har svårigheter i matematik. Detta skulle ge en systematisk underskatt— ning av andelen kvarsittare resp. elever med svårigheter i matematik bland undersök- ningsstratumets individer. Som framgått av räkneexemplet måste dock storleken av det-

Tabell 10 c. Talar sv (X) (Y) Obe- Täml Hjälp- Inte Ålder Skriver & hindrat bra ligt alls Summa 7—12 Obehindrat 45 22 22 1 1 100 Täml bra 67 33 0 0 100 Hjälpligt 63 32 5 0 100 Inte alls 89 11 0 0 100 Summa 70 24 4 2 100 176 SOU 1970: 44

ta eventuella fel bedömas för varje tabell för sig där dessa variabler förekommer.

I övrigt kan utredningsinstitutet inte fin- na någon grund att misstänka att bortfallet skall ha givit upphov till stora systematiska felskattningar.

Mätinstrumentfel

Som tidigare har påpekats uppstår problem i samband med mätningen av främst försko- lebarnens förmåga att förstå, läsa och skri- va. I anvisningarna står angivet att t.ex. frågan om förmåga att skriva finska skall besvaras även om barnet överhuvudtaget än- nu ej har lärt sig skriva. I detta exempel skulle sålunda alternativet »icke alls» väl- jas.

Mer problematiskt har det kanske dock varit för målsman att t. ex. redovisa en helt svenskspråkig treårings förmåga att tala svenska. I allmänhet torde svaren ha redo- visat de faktiska kunskaperna, men man kan inte utesluta möjligheten att några föräldrar besvarat frågan utifrån barnets kunskaper för sin ålder. Detta ger risk för överskatt- ning av variabeln förmåga att tala svenska. Problemet reduceras dock i allmänhet då man i tabeller även har med åldersvariabeln och intresset ej torde koncentreras på den yngsta gruppen. Denna risk för överskatt- ning av kunskaperna föreligger för frågorna i, 3 och 14 i den vita versionen av formulä- ret.

Risk för fel av denna typ kan även tän- kas föreligga för frågorna 21, 23, 24, 25 och 26 i det vita formuläret (även för mot- svarande frågor i det gula). Felet kan tän- kas bestå i att de svarande har en tendens att medvetet eller omedvetet »ta chansen» att förklara sina svårigheter i skolan med bristande kunskaper i svenska, och att man därigenom får en överskattning av denna anledning till svårigheter i skolan.

M ätsituationsfel

Någon anledning att misstänka bristande kontroll över mätsituationen finns knappast i denna undersökning. Fel i detta hänseende skulle t. ex. kunna tänkas uppstå om formu-

läret ifylldes av fel person, eller avseende fel person, eller att anvisningarna i annat avseende var oklart utformade. De lokal- ombud som utfört intervjuerna har heller ej rapporterat några svårigheter.

Bearbetningsfel

I avsnitt 3.6.1 och 3.6.4 har redogjorts för de manuella och maskinella kontrollåtgär- der som vidtagits för att eliminera fel som kan tänkas uppstå vid handhavandet av da- tamaterialet. De fel i bearbetningen som uppstått har därvid rättats och även genom- förda rättningar har kontrollerats ytterligare en gång. Det finns sålunda ingen anledning att misstänka att några systematiska fel av denna typ vidlåder resultaten.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis vill Ui lägga följande synpunkter på osäkerheten i undersöknings- resultaten:

1 Överskattning av kunskaper i svenska samt underskattning av svårigheter i skolan kan förekomma på grund av att de senast inflyttade jämte finsktalande svenska med- borgare ej är med i undersökningen. 2 Underskattning av stödåtgärder från svensk skola och svårigheter att följa med undervisning kan förekomma genom före- komsten av bortfall för dessa variabler. 3 Överskattning för grupper i förskole- åldern vad gäller kunskaper i finska och svenska kan förekomma till följd av att har- nets målsman uppger kunskaper »för bar— nets ålder». 4 Överskattning av antalet individer som har svårigheter att följa med undervisningen på grund av bristande kunskaper i svenska kan förekomma genom att frågan inbjuder till just denna förklaring av svårigheterna. 5 Underskattning av totaler förekommer på grund av undertäckningen. 6 Allmänt bedömer Ui att det 95 %-iga konfidensintervallet beräknat enligt avsnitt 4.2.1 är ett lämpligt mått på osäkerheten i en skattning. Särskild försiktighet bör iakt- tagas vid skattningar som beröres av på- pekandena 1—5 .

vill "nm." .i' få ' 1',.|;"|3-- ""'-' ...då—14.3. - '=--åtn |||, w.. ,i.m|fn' . h...... ' 131 |.m1||'—t.|;l_.' i.. ;

”in. ”'.,3, "

a.*,-511.111 941.591;

,. ; .. tl Få'l'” '|' ' -

; '.FNQ..';'.-iu;. 311—3.514...”- "mi.. ”ruts-utåt.; .' .,!å r.i;%gg,4r|.1_r..- . ._ ..'-,'j .'.'m- .'.w. N|.-.”; -1' WW "' m..-"".'." lif Silvia; . .? " ;- Ffu-"ji' ;. |: ., ".... ,. . . |: ' .-......-.....- .

.'h'.,:.'|'.:| . " '

. i'3ii'51hunnw iq?»- wah tim 1.17 '

:$ Egil-1.35, En; .'. |||—gm ;..Ji . ".': WSP-'.: ..| ...på. -

95111555 his" .-.man-11.1 "|!" "3

""... "' ."?W'F' '1|| V' E|Tl.|".',.'f'| I"" -'|.. ;1 '. %” lå'llulz'f' li, HEIL ..|' QQPQZI '||.""'. lil” .'. .||1Euh'31'm _""l*_ ' ".""| 'fu'ä's'k. i'l'f ' '.'"J'ha:'|||n..a.'......'1..',u.mli | ||*_» .||). ;.a'l'. ..,... |...ä..år ..1.-|. ' " .|| .»a'i- nt.—.|' ' ; .» : . ' "-ii*,-..||,|3I.'|..1'I 'J-jd %&'fmmä 351111”?meålmhrt:..umu.z.|a ' "".,"33'11'333'3331'1' .'|'|,.. I1|||"|.|""." ki Muhl' 5.3-fi:. :p "Mmu'lpl': it.-.'.'." .|.1A13'|".i'|'|..'. ' .a: Man äng.-H | EE;|E*I1'",£|_.|.||".'&'hhHwF—u | _" '="'-':; ; |..' IL,!!! .'|1|'m:|._llh 3.193".— .. | ;:ul ..')..nf'. .. Bååt .H.)»; ',|'I hit".-[p'rpjmuå 131323" ,, "E'l'! HMI?) '."_'..||.|,|'l|' ,, u,! *. |”, . 4F.—u1|ujäld .! mh 413"|l"""'håi'w f?r-.], '- ' !. Q' 7 I ' mig???... ”ralhgji |rgm_1| 4|||. u_'. 45' ||: ”gill-"häl f-l- ## tuli 53' | ' [&%%'—i .-."H,"L'1d" zåéuwd—L . _| ”J.. . "|| nimi... 3531-51-11" | || mut'a." "'un' dit"-'||. ' - Wii,. -....åi'iu'li'. m.., _T'IMLu-L ii.].llq'v'h'. "" lga-%&WWY-w 35% åå IuLf'Öå IL,—Q'" midi-il iam], IW; ä."...i-jflfå" . ä '- " ("'.' ,. ' ""Ma”" "" " Wir-Fm uar-gång. WMP—' HM. lwmm-låJém'F' . .."" ,,,I f..-| pr'iimlj'h . |A, '%ll' 5.541?ij .!g. ""-Li kl.. Tlf!" gå.; 319115.le ,” ..'H'u' '#' '_' ' "" "$, ryss.-...min ...-gammal,” .' "- ".'" " 33.5... W. w.: Jig". mum mmm..- £.*1.'téw.kn,l_ 3... '"1 L53'1. i.'. |... .'| WFL-J J,;

===-:..?!) -

JN— ?

funka..: nämna!" aidata-..' ....aiit .:"| |.- unrui |... m.m.. .|'.» 11.1 in?” Mid-jr '

...-.""1'. "w," ' '» . 'i'.!— .' Fh" Wärn—rm. .:a. ..'... .'....

.|| ...nu ;.'.|' .,'. '.'! ...l'f' , "& .,.w .||; .. Ffä Hihi, "”L': '.i'rä'. ":=-||, .,... ,, ”,,,,”ng ,. .. 33.35.9151 ...;1

fångat-trä ; '. i"? ' -n"'.'rm-..||' .Ii'ii m..-i.): .. - 1;._.||—.. '|' 15.151

.]

”F.ö-,

|||-F 3511 |! FL. || .nu. |.' .

%:f' [EW—'g' & . " :argMQEM f:.i l'IIl "IHM” '|' ".'.” J]|'.i.| "rd &.

._ .M_1»"' |||-anih "? ika—ml....» '||?- m.m-.- .:-... |. .. . E ' |'|*' Haganah "' . 53.63;- Ar' J 13 ägg,? "I." . lägs: 'l'gu mm.).; | '..»3 "..'|_ ||E'V|' "|||;- nimi-'a' |||-1 ||. ' |.'.. ä"_ & ';'L'?” ”"' ". "lh-älv" .m'. [jag ,-. unll'N'i | '|- .| ;.. Jam”! 3.1-lm. ler. ri i "f "'_'” ||fi.'|.f31|-'Iu"','_liii' '11: a.m.";n.» 'M'l 'v'mrm "i|i.b .'331'331333'341'33'03'” f "inf.. ' .")l ""J' i'll. ' ' ':'. i.u!” ..||.'. HH" | |." |_'||L||_'i,|...'| Ill; Quim-vän!. .

"j: trea—__ in! '|| '|ng |." .|| & .

l|

.._,”an ";-F ”.a-,,. ,II __ . || '|'. .;'jfc '.'-134133” l... m'*' - ' "1_ '3-3 ""f' . " lab.. .'si'l||||f|.lii-". ' . '

. | 151 |>--.1;.—u||'-,u,||1' __, _. |, . -""'"".""i'|1£|'l515 '=”'!” "t'," .. "åtmlnäuä' ”MM... J"-' vattnar-Lt.. nog...”. '? " .. " ' ',. .;'ngjz' anim—nå..: mmm.- ml ......-- ..' four-.||” .j av” .. hitta wir lfinuhnu annah - '|' 31" MW.. .|':t Imi. :l emma J:"; "' .|' . H'

Bilaga 2 a

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Produktionsfilialen Box 902 701 22 ÖREBRO 1

SPRÄKUNDERSÖKNINGEN BLAND FINSKA MED- BORGABE I SVERIGE

Detta enkätformulär är tvåspråkigt med svensk text tryckt med svart och finsk text med grönt. Ni får svara på vilket språk Ni vill.

ANVISNINGAR

Till målsman för: P 0853 Alla mainitun LAPSEN holhoojalle:

TUTKIMUS RUOTSISSA ASUVIEN SUOMEN KANSALAISTEN KIELITAIDOSTA

Tämä kyselykaavake on kaksikielinen. Sen ruotsinkielinen osa on painettu mustalla ja suomenkielinen osa vih— reällä. Voitte itse valita, millä kielellä haluatte vastata.

FRÅGORNA AVSER BARNET som STÅR ANGIVET rl FÖRSTA SIDAN!

VEM BESVARAR FRÅGORNA?

Det är viktigt att frågorna BESVARAS AV MÅLSMAN till ovan angivna barn. I denna undersökning är målsman den.anhörig hos vilken barnet bor i Sverige.

HUR BESVARAS FRÄGORNA?

De allra flesta frågorna besvaras genom att sätta kryss ( [:] ) i rutan för det svarsalternativ Ni väljer.

BARN UNDER SKOLÄLDERN.

Om barnet är i förskoleåldern är Ert svar lika viktigt för oss. Vi vet däremot att några frågor kan verka en smula underliga om barnet ännu inte har hunnit lära sig att läsa och skriva. Vi ber Er dock överse med detta och ändå besvara dessa frågor med det lämpligaste svarsalternativet.

VART SKALL FORMULÄRET SÄNDAS? När Ni fyllt i'formuläret lägger Hi det bara i bifogat svarskuvert. Detta behöver Hi inte frankera utan bara lägga på brevlådan.

HEMLIGT!

De uppgifter Ni lämnar är skyddade av sekretesslagen och kommer enbart att ingå i statistiska sammanställningar och tabeller.

Sill

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Till målsman för: P 0853 Produktionsfilialen Alla mainitun LAPSEN holhoojalle: Box 902 701 22 ÖREBRO 1

SPRAKUNDERSÖKNINGEN BLAND FINSKA MED- TUTKIMUS RUOTSISSA ASUVIEN SUOMEN BORGARE I SVERIGE KANSALAISTEN KIELITAIDOSTA

Detta enkätformulär är tvåspråkigt med Tämä kyselykaavake on kaksikielinen. svensk text tryckt med svart och finsk Sen ruotsinkielinen osa on painettu text med grönt. Ni får svara på vilket mustalla ja suomenkielinen osa vih— språk Ni vill. reällä. Voitte itse valita, millä kielellä haluatte vastata.

OHJEITA

KYSYMYKSET TARKOITTAVAT LASTA, JONKA NIMI ON MERKITTY ENSIMMÄISELLE SIVULLE!

KUKA VASTAA KYSYMYKSIIN? On tärkeää, että YLLÄ MAINITUN LAPSEN HOLHOOJA vastaa kysymyksiin. Tässä tutkimuksessa tarkoitetaan holhoojalla sitä omaista, jonka luona lapsi asuu Ruotsissa; KUINKA KYSYMYKSIIN VASTATAAN?

Useimpiin kysymyksiin vastataan merkitsemällä raéti ( [g] ) siihen ruutuun, joka vastaa valitsemaanne vaihtoehtoa.

LAPSET, JOTKA EIVÄT VIELÄ OLE EHTINEET KOULUIKÄÄN. Vastauksenne on meille tärkeä, vaikka lapsi ei vielä olisikaan kouluiässä. Olemme tosin tietoisia siitä, että muutamat kysymykset_voivat tuntua oudoilta, ellei lapsi vielä ole ehtinyt oppia lukemaan ja kirjoittamaan. Tästä huolimatta pyydämme Teitä ystävällisesti vastaamaan näihinkin kysymyksiin parhaiten soveltuvalla vaihtoehdolla.

NIHIN KAAVAKE LÄRETETÄÄN? Kun olette täyttänyt kaavakkeen, sulkekaa se oheiseen vastauskuoreen. Sitä postittaessanne ette tarvitse postimerkkiä _ pudottakaa se vain lähimpään postilaatikkoon.

TIEDOT OVAT SALAISIA! Laki asiakirjojen salaisina pitämisestä turvaa antamienne tietojen pysymisen salaisina. Niitä tullaan käyttämään yksinomaan tilastojen ja taulukkojen laatimiseen.

BARNETS kunskaper i svenska &. Förstår BARNET svenska?

1 [] Obehindrat 2 D Tämligen bra 3 [] Hjälpligt 4 |:] Inte alls 22

b. Talar BARNET svenska?

.1 [] Obehindrat 2 [) Tämligen bra 3 C] Hjälpligt 4 [] Inte alls 23

c. Skriver BARNET svenska?

1 [j Obehindrat 2 D Tämligen bra 3 [] Hjälpligt 4 [] Inte alls 24 2. Hur är BARNETS kunskaper i svenska i följande situationer? "" Ja Nej

Kan BARNET läsa en tidning på svenska? 1 D 2 |:] 25

Kan BARNET läsa en bok på svenska? 1 [:] 2 [:] 26

Kan BARNET förstå ett radio— eller TV—program på 1 [:] 2 [] 27 svenska (barnprogram, underhållningsprogram, nyhets- program m m)?

Har

Kan BARNET följa undervisning på svenska? 1 D 2 E] 3 D ej 28 börjat skolan

_ 5 _ 3. BARNETS kunskaper i finska

a. Förstår BARNET finska?

1 |:] Obehindrat 2 [] Tämligen bra 3 ]] Hjälpligt 4 [] Inte alls 29

b. Talar BARNET finska?

1 D Obehindrat 2 [] Tämligen bra 3 D Hjälpligt 4 [] Inte alls 30

c. Skriver BARNET finska?

1 [[ Obehindrat 2 ['_'] Tämligen bra 3 [] Hjälpligt 4 [] Inte alls 31 4. Hur är BARNETS kunskaper i finska i följande situationer? Ja Nej

Kan BARNET läsa en tidning på finska? 1 [] 2 [:] 32

Kan BARNET läsa en bok på finska? 1 |:] 2 [: 33

Kan BARNET förstå ett radioa eller TVgprogram på 1 [:] 2 [:] 34 finska (barnprogram, underhållningsprogram, nyhets— program m m)?

Kan BARNET följa undervisning på finska? 1 D 2 |:] 3 I:] får 35 börjat skolan

1. LAPSEN ruotsin kielen taito &. szuärtääkö LAPSI ruotsla? . . Jokseenkin .. ,. ,. . Ei 1 l:] Sujuvastl 2 hyvin 3 [__—_] Valttavastl 4 D ollenkaan 22 b. Puhuuko LAPSI motsia? . . Jokseenkin .. .. .. . Ei 1 |:] Sujuvastl 2 |:] hyvin 3 D Valttavastl 4 D ollenkaan 25 c. Kirjoittaako LAPSI ruotsia? __ . _ . Jokseenkin ,). u. ;. . Ei 1 [:] oujuvastl 2 [:l hyvin 3 D Vultud-Vdstl 4 ollenk 24 2. Minkälainen on LAPSEN ruotsin kielen taito seuraavissa tilanteissa? Kyllä Ei Osaako LAPSI lukea ruotsinkielistä sanomalehteä? 1 [__"l 2 [] 25 Osaako LAPSI lukea ruotsinkielistä kirjaa? 1 D 2 [:] 26 Ynunåirtääkö LAPSI ruotsinkielisiä radio— tai TV— 1 |:] 2 |:] 27 ohjelma-(esim. lasten ohjelmia, viihdeohjelmia, uutlslahetykSIa)? Ei ole aloitta- Pystyykö LAPSI seuraamaan ruotsinkielistä opetusta? 1 D 2 D 3 [:l nut 28 koulun— käyntiä _ 5 .. 5. LAPSEN suon'len kielen taito &. sznärtääkö LAPSI suomea? . .- Jokseenkin .. __ ;. .. . Ei 1 [:] Sujuvastl 2 [___j hyvin 3 [___] Val utavastl 4 [] ollenkaan 29 b. Pulauuko LAPSI suomea? 1 |:] Su'uvasti 2 [j JOkseenkin 3 [] Välttävästi 4 [] Ei 30 J hyvin ollenkaan c. Kirjoittaako LAPSI suomea? . . . Jokseenkin .. .. .. . Ei 1 [:] Eiujuvastl 2 |:] hyvin 5 EI Valttavastl 4 ollenkaan 31 4. ilinkälainen on LAPSEN suomen kielen taito seuraavissa tilanteissa? Kyllä Ei Gsaako LAPSI lukea suomenkielistä sanomalehteä? 1 D 2 D 32 Osaako LAPSI lukea suomenkielistä kirjaa? 1 [] 2 [___] 33 Ymmärtääkö LAPSI suomenkielisiä radio— tai TV- 1 D 2 D 34» ohjelmia (esim. lasten ohjelmia, viihdeohjelmia, uutislähetyksiä)? Ei ole aloitta— Pystyykö LAPSI seuraamaan suomenkielistä opetusta? 1 I:] 2 D 3 Dnut 35 koulun— käyntiä

_7-

5. På vilket språk talar BARNET med sina närmaste (far, mor, syskon osv) i Sverige?

1 DEndast svenska

2 I:] Mest svenska

3 [] Endast finska 36 4 B Mest finska

5 D Lika mycket finska och svenska

6. Vilket språk talar BARI'IET på sin fritid utanför hemmet? 1 B Endast svenska 2 D Mest svenska 3 |:] Endast finska 38 4 [3 Mest finska

5 D Lika mycket finska och svenska

_9..

7. BARNETS föräldrars kunskaper i finska och svenska

Obehindrat Tämligen bra Hjälpligt Inte alls

BARNETS fader

talar finska 1 [:| 2 [I 3 [] 4 [:] 39

BARNETS fader

talar svenska 1 D 2 D 3 |:] 4 [:| 40

BARNETS moder

talar finska 1 I:] 2 D 5 B 4 D 41

BARNETS mo & e r

talar svenska 1 I] 2 E] 3 |:] 4 B 42

8. Vad är BARIIETS nuvarande sysselsättning? (OBS! Ange även klass (årskurs) i förekommande fall!)

08 D Har ännu ej börjat skolan

09 [] Går i förskola

43—44 11 B Går i grundskola (folkskola) klass . . . . . . 45 12 i Går i realskola klass . . . . . . 13 [] Går i flickskola klass

18B'Går i annan skola, ange vilken ................. klass ......

-a-

5. Mitä kieltä. LAPSI puhuu omaistensa (isän, äidin, sisarusten jne.) kanssa Ruotsissa?

1 D-Ainoastaan ruotsia 2 D Enimmäkseen ruotsia

3 [:] Ainoastaan suomea.

36 4 D Enimmäkseen suomea 5 D Yhtä paljon suomea kuin ruotsia 6. Mitä-kieltä LAPSI puhuu vapaa-aikanaan kodin ulkopuolella? 1 D Ainoastaan ruotsia 2 [] Enimmäkseen ruotsia 3 D Ainoastaan suomea 38 4 D Enimm'a'kseen suomea 5 [:| Yhtä paljon suomea kuin ruotsia .. 10 .. 7. LAPSEN vanhempien suomen ja ruotsin kielen taito Sujuvasti Jokseenkin Välttävästi Ei hyvin ollenkaan LAPSEN isä puhuu suomea 1 D 2 I] 3 D 4 D 39 LAPSEN isä puhuu ruotsia 1 D 2 [I 3 E] 4 D 40 LAPSEN äiti puhuu suomea 1 D 2 [___I 3 E] 4 D 41 LAPSEN äiti puhuu ruotsia 1 [:] 2 D 3 [:l 4 [] 42 B. Mitä LAPSI .llykyään tekee? (HUOM! Merkitkää myös luokka (vuosikurssi), jos LAPSI käy koulua!) oa [] Ei ole vielä aloittanut koulunkäyntiä 09 D Käy leikkikoulua (esikoulua) 43—44 11 [:| Käy peruskoulua (kansakoulua) luokka . . . . . . 45 12 [] Käy keskikoulua (realskola) luokka .. .. .. 13 [[ Käy tvttökoulus luokka .. .. .. 1sDKäy muuta koulue, mitä luokka

9. Vilka är planerna för BARNET sedan BARNET gått ut grundskolan?

5 I:] Övrigt

6 [:] Vet ej 3[:] BARNET skall börja arbeta i Sverige 4 [:] BARNET skall börja arbeta i Finland

_15-

1 [:] BARNET skall fortsätta sin utbildning i Sverige

2 D BARNET skall fortsätta sin utbildning i Finland

46-47

10. Denna fråga gäller Era eventuella önskemål om undervisning i finska för BARNETS räkning för att bl a upprätthålla kontakten med släkt och vänner i Finland ock—17eller för en eventuell framtida flyttning och bosättning i Finland. Är Ni för BARNETS räkning för närvarande intresserad, av någon. eller några av nedanstående. undervisningsformer i finska utan att den ordinarie utbildningen blir eftersatt?

U'

0

p. e

s

Några timmars under— visning i finska i veckan på. skolschemat

Frivillig undervisning i finska några timmar i veckan genom skolans försorg, men utanför det ordinarie skol- schemat

Kvällskurser i finska

Lägerkurser med under— visning i finska som anordnas under ferie— tid i Sverige eller Finland under ledning av finska lärare och ungdomsledare

Språkträning i finska i förskolan

1 Intresserad nu

Intresserad 1E3n.

Intresserad 1 D nu

Intra "serad 1E3n. ”

1 [:] Intresserad

Intresserad

2 D när barnet

2E3

ZE]

2

blivit större

Intresserad när barnet blivit större

Intresserad när barnet blivit större

Intresserad när barnet blivit större

Barnet är för gammalt

. Ej Vet 3 D intresserad 4 D ej 52 Ej Vet 5 D intresserad 4 D ej 53

Ej Vet 5 D intresserad 4 D ej 54"

Ej Vet 3 D intresserad 4 B ej 55

Ej Vet 3 D intresserad 4 D ej 56

_. 12 _ 9. Mitkä ovat suunniltelmanne LAPSEN käytyä peruskoulun? 1 I:] LAPSI aikoo jatkaa koulutustaan Ruotsissa 2 [| LAPSI aikoo jatkaa koulutustaan Suomessa 3 D LAPSI aikoo työhön Ruotsissa 46-47 4 D LAPSI aikoo työhön Suomessa 5 D Muita sv-lznnitelmia

6 [I En tiedä

-14-

10. Tämä kysymys koskee mahdollisia toivonuksianne suomen kielen Lietuksen suhteen, jonka tarkoituksena olisi helpottaa LAPSEN nuhdollisuuksia ylläpitäa yhteyksiä Suomessa asuviin sukulaisiin ja tuttaviin sekä/tai helpottaa tulevaisuudessa mahdollisesti suunnittelemaanne muuttoa Suomeen. lialuaisitteko, että LAPSI saisi opetusta suomen kielessä yhdellä tai useammalla alla mainl- tuista tavoista edellyttäen, että LAPSEH varsinainen koulunkäynti ei Siitä kärsi? a. Muutama viikkotunti Kiinnostunut Kiinnostunut Ei En suomea lukujärjestylzsen 1 D seamaan 2 D opetukeesta, ':' [:| kiinnos— 4 D tiedä 52 puitteissa opetusta kun lapsi on tin-lut nyt vanhcmpi b. i-iuutama viikkotunti vapaaehtoista ope— Kiinnostunut Kiinnostunut Ei _. tusta koulun toimesta, 1 l:] samman 2 opetuksesta, 3 D kiinnos— 4 [j ”.' _, 53 mutta varsmalsen k 1 i on tunut tieua lukujärjestyksen ”ams” "" ”5 nyt vanhempi ulkopuolella Kiinnostunut Kiinnostunut Ei __,_ c. Iltakursseilla 1 [] saamaan 2 opetukeesta, 3 [:] kiinnos— 4 "E'-1 d?" 54 opetusta kun lapsi on tunut le d nyt vanhempi d. Lems-aikana Ruotsissa tai Suomessa suomalaisen opettajan ja nuorieo- Kiinnostunut _Kiinnostunut Ei E ohjasjan johdolla 1 [] seamaan 2 opetulcsesta, 3 D kiinnos- 4 l:] tliled” 55 järjästettävillä opetusta kun lapsi on tunut & leirikursseilla .nyt vanhempi e. Leikkikoulussa unnettavasta kielen Lapsi on Ei .. harjoituksesta 1 D_Kiinnostunut 2 D jo liian 3 D kiinnos- 4 gy.—Ami,; 56 vanha tum—lt 1 "

_ 15 _ 11. Skall BARNET flytta till Finland och bosätta sig där? 1E] Ja, inom de närmaste 2-3 åren

2 :] Ja, men ej inom närmaste 2-3 åren

57 3 [:| Nej 4 [:] Vet ej 12. I vilket land föddes BARNET? 1 |] Finland 2 :] Sverige 58 3 DAnnat land, ange vilket ..... ! Om BARNET 31 är fött i Finland och/eller om BARNET gi varit bosatt i i Finland "fortsätt direkt på sid 23. _ 17 _ Frågorna 13—19 på sidorna 17—21 besvaras endast om BARHET är fött i Finland och/eller om BARHET varit bosatt i Finland! 15. Vilket år flyttade BARHET till Sverige (senaste flyttningsår)? 19...... 59—60 14. ?. Kunde BARNET före flyttningen till Sverige tala finska? 1 [] Obehindrat 2 [:| Tämligen bra 3 [:| Hjälpligt 4 [] Inte alls 61 l:. E-iunde BARNET & flyttningen till Sverige tala svenska? 1 [] Obehindrat 2 [:l Tämligen bra 3 [] Hjälpligt 4 |:] Inte alls 62 15. Vilket språk talades där BARNET bodde i Finland? Finska Svenska Både finska

och svenska

i sinn,-Ts hem 1 [] 2 [:l 5 [:] 63 I EAP.?!ETS hcmkoxmnun 1 |:] 2 D 3 E] 64

. skela (om 1 D 2 D 3 D 65

I? T gick _ skola i Finland

_ 15 _ 11. Aikooko 'LAPSI muuttaa Suomeen asumaan? 1 DKyllä, lähimpien 2-3 vuoden aikana

2 E] Kyllä, mutta ei lähimpien 2—3 vuoden aikana

57 3 [] Ei 4 I:] En tied'a'. 12. Missä maassa LAPSI on syntynyt? 1 D Suomessa 2 D Ruotsissa 58 3 D Muussa maassa, missä .............................u...-......" Jos! LAPSI ei ole syntynyt Suomessa eikä asunut Suomessa, vastatkaa vasta sivulle 24 oleviin kysymyksiin. _ 15 _ Kysymykset 15— 19 sivullla 18- 22 ainoastaan niille, jotka vastaavat Suomessa syntynyttä tai Suomessa asunutta LASTA koskeviin kysymyksiin. 13. Minä vuonna LAPSI muutti Ruotsiin (viimeinen muuttovuosi)? 19...... 59-60 14. &. Osasiko LAPSI puhua suomea ennen muuttoa Ruotsiin? . Jokseenlcin ' 1 D Suguvasti 2 I:] hyvin BD Välttävästi 4 En ollenkaan 61 b. Osasiko LAPSI puhua ruotsia ennen muuttoa Ruotsiin? . . Jokseenkin 1 I:] SuJuvasti 2 |:] hyvin 3 D Välttävästi 4 |__—lm ollenkaan 62 15. liite". kieltä puhuttiin LAPSEN kotiseudulla Suomessa? Suomea Ruotsia Sekä suomea että ruotsia L'APSEN kodissa 1 [:] ' 2 [:| 5 l:] 63 LAPSEN kotikunnassa 1 I:] 2 [] 5 |:] 64 LAPSEN koulussa (jos 1 E] 2 E] 5 D 65 LAPSI kävi koulua Suomessa) ÅSOU 1970: 44 189

16. Har BARHET gått i skola i Finland?

1 [[ Ja 66 2 [] Nej _afortsätt direkt på sid 23

Frågorna 17-19 på sidorna 19—21 besvaras endast om BARNET gått i skola i Finland!

17. I vilken skola gick BARNET senast i Finland?

1 [] Folkskola senast i klass ..... . 67 2 [:| Medborgarskola senast i klass ...... 68 3 [:] Mellanskola senast i klass ...... 4 |:] Annan skola, ange vilken ............ ..................................... senast i klass ...... _ 21 ..

18. Fick Ni information från skolmyndi het (skolstyrelsen, skolinspektör, skoldirektion, rektor eller lärare? i Finland om frågor rörande svensk skolgång?

1 :] Ja 69 2 [] Nej

19. Fick BARNET från skolan i Finland ta med sig finska läroböcker

eller annat finskt studiematerial vid flyttningen till Sverige?

1 (] Ja

2 D Nej 70 3 [[ Vet ej

Om BARHET går i skola i Sverige fortsätt på nästa sida! Om BARHET däremot ej har börjat skolan i Sverige går Ni direkt till sid 333

16. Onko LAPSI käynyt koulua Suomessa?

1 [] Kyllä

2 [] Ei—————> vastatkaa vasta sivulla 24 oleviin kysymyksiin

Kysymykset 17—19 sivuilla 20—22 ainoastaan niille, jotka vastaavat Suomessa koulua käynyttä LASTA koskeviin kysymyksiin!

17. Hitä koulua LAPSI kävi viimeksi Suomessa?

ca N|

1 [] Kansakoulua viimeksi ...... luokalla

01 (D

2 [] Kansalaiskoulua viimeksi ...... luokalla 5 [] Keskikoulua viimeksi ...... luokalla 4 [] Huuta koulua, mitä ...................

...................................... viimeksi ...... luokalla

_ 22 - 18. Saitteko ruotsalaista koulunkäyntiä koskevia tietoja ja neuvoja Suomen

kouluviranomaisilta (kouluhallitukselta, kansakouluntarkastajalta, koulun johtokunnalta, rehtorilta tai opettajalta) ennen muuttoa Ruotsiin?

1 [___] Kyll'a'. 2.12] Ei

19. Salko LAPSI koulustaan Suomessa mukaansa suomalaisia oppikirjoja tai muuta suomalaista oppiaineistoa muuttaessaan Ruotsiin?

1 B Kyllä 2 [I Ei 70

3 [] En tiedä

Jos IQPSI käy koulua Ruotsissa, siirtykää seuraavalla sivulla oleviin kysymyksiin! Ellei LAPSI vielä ole aloittanut koulun— käyntiään, vastatkaa suoraan sivulle 54!

Frågorna 2_O - 26 på sidorna 25 - 31 besvaras endast om' BARNET går i skola i Sverige!

20. Anser Ni att BARNET för närvarande behöver eller tidigare skulle

ha behövt hjälp i skolarbetet av lärare som kan tala både finska och svenska?

1 l:] Ja, för närvarande

2 |:] Ej nu, men tidigare

71 3 1] Nej 4 D Vet ej 21. Har eller har BARNET haft svårigheter att följa med undervisningen i svensk skola på. grund av bristande kunskaper i svenska? 1 |:] Nej —> fortsätt direkt med fråga 25 72 2 |] Ja. .. 25 _ Om ja på. fråga. 21: 22. Vad har skolan vidtagit för åtgärder för att hjälpa BARNET? 3. Får BARNET nu eller har BARNET tidigare fått hjälp av tvåspråkig lärare i svensk skola? 1 [] Ja, för närvarande 2 D Ja, tidigare 73 4 [:] Nej, varken nu eller tidigare 13. Får BARNET nu eller har BARNET tidigare fått stödundervisning i svensk skola? 1 [] Ja, för närvarande 2 [1 Ja, tidigare 74

4 [1 Nej, varken nu eller tidigare

Kysymykset 20—26 sivuilla 24-32 ainoastaan niille, jotka vastaavat Ruotsissa koulua käyvää LASTA koskeviin kysymyksiinl

20. Tarvitseeko LAPSI mielestänne tällä hetkellä tai olisiko Lapsi aikaisemmin tarvinnut koulutyössä apua opettajalta, joka hal- litsee sekä suomea että ruotsia?

1 D Kyllä, nyt

2 [] Ei nyt, mutta aikaisemmin

71 5 [] Ei 4 [] En tiedä 21. Onko LAPSELLA nyt tai onko LAPSELLA aikaisemmin ollut heikosta ruotsin kielen taidosta johtuvia vaikeuksia seurata opetusta ruotsalaisessa koulussa? 1 [] Ei —————> vastatkaa suoraan kysymykseen 23 72

2 B Kyllä

-26-

Jos vastaus kysymykseen 21 on kyllä:

22. Mihin toimenpiteisiin koulu on ryhtynyt_auttaakseen LASTA?

a. Saako LAPSI nyt tai onko LAFSI aikaisemmin saanut kaksikielisen opettajan apua ruotsalaisessa koulussa?

1 [] Kyllä, nyt 2 [I] Kyllä, aikaisemmin ' ' 75

4 [:]Ei nyt eikä aikaisemminkaan

b. Saako LAPSI nyt tai onko LAPSI aikaisemmin saanut tukiopetusta ruotsalaisessa koulussa?

1 Dkyllä, nyt 2 [:]Kyllä, aikaisemmin 74

4 [] Ei nyt eikä aikaisemminkaan

c. Går BARNET nu eller har BARNET tidigare gått i hjälpklass i svensk skola?

1 [1 Ja, 'för närvarande

2 [] Ja, tidigare 75 4 [:| Nej, varken nu eller tidigare d. Går BARNET nu om eller har BARNET tidigare gått om någon års- kurs i svensk _skola'? 1 |] Ja, för närvarande 2 [___] Ja, tidigare 76 4 :] Nej, varken nu eller tidigare - 29 .. 1 2-21 23. a. Har BARNET för närvarande svårighet att följa med undervisningen i matematik? 1 [] Ja 2 [] Nej 22 b. Om Ja: Beror svårigheterna på. bristande kunskaper i svenska? 1 [] Ja. 2 [[Nej 3 [] Vet ej 25 24. a. Har BARNET för närvarande svårighet att följa med undervisningen i svenska? 1 [[ Ja 2 [] Nej 24 b. Om Ja: Beror svårigheterna på att BARNET fortfarande är finsk— språkigt och ännu inte hunnit lära. sig svenska? 1 13 Ja 2 [] Nej 3 [] Vet ej 25 194 SOU 1970: 44

C-

1

_23_

Käykö LAPSI nyt tai onko LAPSI aikaisemmin käynyt apuluokkaa motsalaisessa koulussa?

[: Kyllä, nyt

2 [:| Kyllä, aikaisemmin 75 4 [___] Ei nyt eikä aikaisemminkaan d. Onko LAPSI nyt tai aikaisemmin jäänyt luokalle ruotsalaisessa koulussa? 1 [___] Kyllä, tänä vu'onna 2 l:] Kyllä, aikaisemmin 76 4 D Ei nyt eikä aikaisemminkaan _ 30 .. 1 2-21 23. a. Onka LAPSELLA. nyt vaikeuksia seurata opetusta matematiikassa? 1 [] Kyll'e'. zl] Ei 22 ”9. J os vastaus on "kyllä": Johtuvatko vaikeudet heikosta ruotsin kielen taidosta? 1 |:] Kyllä 2 [] Ei 3 [] En tiedä 23 24. a. Onko LAPSELLA nyt vaikeuksia seurata opet'usta ruotsin kieleseä? 1 [] Kyllä 2 [:l E:]. 24 b. Jos vastaus on "kyllä": Johtuvatko vaikeudet siitä, että. LAPSI on suomenkielinen eikä vielä ole eh'tinyt oppia ruotsia? 1 D'Kyllä .2 [] Ei 5 |:] En tiedä 25 SOU 1970: 44 195

25.

_31_

a. Har BARNET för närvarande svårighet att följa med undervisningen i engelska?

1 D Ja. 2 [:].Nej 3 D Har ej börjat med engelska

b. Om Ja: Beror svårigheterna på bristande kunskaper i svenska?

1[]Je ZDNej 3['_'_IVetej

26.

e.. Har BARNET för närvarande svårighet att följa. med undervisningen i något annat läsämne?

1 [:| Ja 2 [:| Nej 11. Om Ja: Beror svårigheterna på. bristande kunskaper i svenska?

1BJa 2C|Nej 31:117et ej

_33_

INNAN NI SÄNDER IN FORMULÄRET BER VI ER VARA VÄNLIG- 005 SE EFTER ATT NI HAR BESVARAT SAMTLIGA FRÅGOR som ÄR AKTUELLA rön ERT BARNs SITUATION.

ANVÄND SVARSKUVERTET - DET BEHÖVER NI INTE FRANKERA!

TILL SIST _ ETT HJÄRTLIGT TACK FÖR ER VÄRDEFULLA MEDVERKAN!

- 32 _

25. &. Onko LAPSELLA nyt vaikeuksia seurata opetusta englannin kielessä? 1 |:] Kyllä 2 [] Ei 3 [:| Ei ole alkanut lukea englantia 26 b. Jos vastaus on "kyllä": Johtuvatko vaikeudet heikosta ruotsin kielen taidosta? 1 [___| Kyllä 2 |:] Ei 3 [] En tiedä 27 26. &. Onko LAPSELLA nyt vaikeuksia seurata opetusta jossakin muussa lukuaineessa? 1 [] Kyllä 2 [:| Ei 28 b. Jos vastaus on "kyllä": Johtuvatko vaikeudet heikosta ruotsin kielen taidosta? 1 [] Kyllä 21] Ei 3 I:] En tiedä 29 _ 34 _ PYYDÄMNHB TEITÄ' _ ENNEN KUIN LÄIETÄTTE mm: VASTAUKSENNE _ YSTÄVÄLLISESTI TARKISTAMAAN, ETTÄ OLETTE VASTANNUT KAIKKIIN KYSYMIKSIIN, JOIHIN SISÄLLÖN KANNALTA PYSTYTTE VASTAAMAAN! KÄYTTÄKÄÄ VASTAUSKUORTA _ SIIHEN ETTE TARVITSE POSTII'JERKKIÄ! JA LOPUKSI .- SYDÄMEILINEN KIITOS ARVOKKAASTA AVUSTANNEL SOU 1970:44 197

Bilaga 2 b

SBH

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Produktionsfilialen Box 902 701 22 öREBRO 1

SPRÅKUNDERSÖKNINGEN BLAND FINSKA MED- BORGARE I SVERIGE

Detta enkätformulär är tvåspråkigt med svensk text tryckt med svart och finsk text med grönt. Ni får svara på vilket språk Ni vill.

ANVISNINGAR

VEM BESVARAR FRÄGORNA?

P 0853

TUTKIILTUS RUOTSISSA ASUVIEN SUOMEN KANSAIIAISTH'Y KIELITAIDOSTA

Tämä kyselykaavake on kaksikielinen. Sen ruotsinkielinen osa on painettu mustalla ja suonenkielinen osa vih- reällä. Voitte itse valita, millä kielellä haluatte vestata.

Det är mycket viktigt att formuläret fylls i av den person som är angiven på första sidan.

HUR BESVARAS FRÅGORNA? De allra flesta frågorna besvaras genom att sätta kryss ( En] ) i rutan för det svarsalternativ Ni väljer.

VART SKALL FORMULÄRET SÄNDAS?

När Ni fyllt i formuläret lägger Ni det bara i bifogat svarskuvert. Detta. behöver Ni inte frankera utan bara lägga på brevlådan.

HEMLIGTÅ

De uppgifter Ni lämnar är skyddade av sekretesslagen och kommer enbart att ingå i statistiska sammanställningar och tabeller.

SEB

STATISTISKA CENTRALBYRÅN P 0853 Produktionsfilialen Box 902 701 22 ÖREBRO 1

SPRÅKUHDERSÖKNINGEN BLAND FINSKA MED— TUTKIMUS RUOTSISSA ASUVIEN SUOMEN BORGARE I SVERIGE KANSALAISTEN KIELITAIDOSTA

Detta enkätformulär är tvåspråkigt med Tämä kyselykaavake on kaksikielinen. syensk text tryckt med svart och finsk Sen ruotsinkielinen osa on painettu text med_grönt. Ni får svara på vilket mustalla ja suomenkielinen osa Vih- språk Ni vill. reällä. Voitte itse valita, millä

kielellä haluatte vastata.

OHJEITA

KUKA VASTAA KYSYMYKSIIN?

On hyvin tärkeää, että henkilö, jonka nimi on merkitty ensimmäiselle sivulle, vastaa kysymyksiin.

KUINKA KYSYHYKSIIN VASTATAAN? Useimpiin kysymyksiin vastataan siten, että merkitsette rastin (' ) sitä vaihtoehtoa vastaavaan ruutuun, jonka valitsette.

MIHIN KAAvANE LÄHETETÄÄN?

Kun olette täyttänyt kaavakkeen, sulkekaa se oheiseen vastauskuoreen. Sitä postittaessanne ette tarvitse postimerkkiä - pudottakaa se vain lähimpään postilaatikkoon.

EIEDOT OVAT SALAISIA!

Laki asiakirjojen salaisina pitämisestä turvaa antamienna tietojen pysymisen salaisina. Niitä tullaan käyttämään yksinomaan tilastojen ja taulukkojen laatimiseen.

'10 Era kunskaper i 'svenska a. Förstår Ni svenska?

1 [] Obehindrat 2 (:| Tämligen bra 3'D_Hjäl'pligt ,'b. 213; Ni svenska?

1 l:! Obehindrat 2 [:| Tämligen bra 3 ]] Hjälpligt c. Skriver Ni svenska?

1 [:| Obehindrat 2 E] Tämligen bra 3 |:] Hjälpligt

4 [___] Inte alls 22 41] Inte alls 23 4 [] Inte alls 24

2. Hur är Era kunskaper i svenska i följande situationer? Ja Nej Kan Ni läsa en tidning på svenska? 1 l:] 2 D 25 Kan' Ni läsa en bok på. svenska? 1 [] 2 [:| 26 Kan Ni förstå ett radio— eller TV-program på 1 |:] 2 [I 27 svenska (teaterpjäs, underhållningsprogram, nyhetsprögram m 111)? Kan Ni följa undervisning på svenska? 1 |:] 2 |:] 28 _ 5 .. 3. Era kunskaper i' finska a. Förstår Ni finska? 1 l:] Obehindrat 2 [] Tämligen bra 3 [] Hjälpligt 4 [] Inte alls 29 b. Talar Ni finska? 1 ]] Obehindrat 2 [] Tämligen bra 3 [| Hjälpligt 4 [] Inte alls 30 c. SkriVer Ni finska? 1 |:] Obehindrat 2 [] Tämligen bra 3 [] Hjälpligt 4 D Inte alla 31 4. Hur är Era kunskaper i finska i följande situationer? Ja. Nej Kan Ni läsa en tidning på finska? 1 [:] 2 D 32 Kan Ni läsa en bok .på finska? 1 D 2 D 33 Kan Ni förstå ett radio- eller TWI-program på 1 D 2 D 54 finska (teaterpjäs, underhållningsprogram, ' nyhetsprogram m 111)? Kan Ni följa undervisning på finska? 1 [:| 2 E] 35 SOU 1970: 44

..4...

1. Ruotsin kielen taitonne a. Ymmärrättekö ruotsia? . ' Jokseenkin .. .. .. . Ei 1 [| SuJuvasti 2 [] hyvin 3 D Valttavastl 4 ollenkaan 22 b. Puhutteko ruotsia? Jokseenkin .. .. ., . 1 D Sujuvasti 2 D hyvin 5 [:l Valttavas'ti 4 Bm ollenkaan 25 c. Kirjoitatteko ruotsia? .. Jokseenkin .. .. .. . Ei 1 [:] SuJuvasti 2 hyvin 3 [] Valttavastl 4 ollenkann 24- . 2. Minkälainen on ruotsin kielen taitonne seuraavissa tilanteissa? Kyllä Ei Osaatteko lukea ruotsinkielistä sanomalehteä? 1 I] 2 [:i 25 Osaatteko lukea ruotsinkielistä kirjaa? 1 D 2 B 26 Ymmärrättekö ruotsinkielisiä radio- tai 'l'V—ohjelmia 1 B 2 [21 27 (esim. näytelmiä, viihdeohjelmaa, uutislähetyksia')? Pystyttekö seuraamaan ruotsinkielistä opetusta? 1 B 2 D 28 .. 6 _ 3. Suomen kielen taitonne a. Ymmärrättekö suomea? . . Jokseenkin ,,. _.. ;. . 1 [: Suguvastl 2 D hyvin 3 |:] Valttavastl 4 Dm ollenkaan 29 b. .Puhutteko suomea? . Jokseenkin :. .. ;. . Ei 1 i:] Suguvasti 2 [] hyvin 3 D Valttavasti 4 ollenkam 30 c. Kirjoitatteko suomea? 1 [[ Sujuvasti 2 [] Jekseenkin 3 :] Välttävästi 4 BEL 31 ' hyvin ' ollenkaan 4. Minkälainen on suomen kielen taitonne seuraavissa tilanteissa? Kyllä Ei Osaatteko lukea suomenkielistä sanomalehteä'? 1 D 2 D 52 Osaatteko lukee. suomenkielistä kil-jaa? 1 B 2 [:[ 33 Ymmärrättekö suomenkielisiä radio— tai TV-ohjelmia 1 J:] 2 [[ 34 (esim. näytelmiä, 'viihdeohjelmaa, uutislähetyksiä)? Pystyttekö seuraamaan suomenkielistä opetusta? 1 D 2 D 35 SOU 1970: 44 203

5.

På vilket språk talar Ni med Era närmaste (far, mor, syskon osv) i Sverige? 1 DEndast svenska 2 |:] Mest svenska 3 [:| Endast finska 4 D Mest finska

.5 D Lika mycket finska och svenska

6.

7.

Vilket språk talar Ni i skolan eller på arbåtet? 1 DEndast svenska 2 [:| Mest svenska 3 D Endast finska 4. D Mest finska

5 D Lika mycket finska och svenska

_ 9 .. Vilket språk talar Ni på fritiden?

1 [:] Endast svenska 2 D Mest svenska

3 |:] Endast finska 4 D Mest finska

5 I:] Like. mycket finska och svenska

Era föräldrars kunskaper i finska och svenska

Obehindrat Tämligen bra Hj älpligt Inte alls

Fadern talar

finska 1 D 2 D 3 D

Fadern. talar

svenska 1 |:] 2 |:] 3 D

Modern talar

finska 1 [| 2 [:| 3 D

Modern talar

svenska 1 l:] 2 D 3 D

4121 413 M:] 413

5. Mitä kieltä puhutte omaistenne (isän, äidin, sisarusten jne) kanssa Ruotsissa?

1 [j Ainoastaan ruotsia

2 D Enimmäkseen ruotsia

3 D Ainoastaan suomea 35 4 [:] Enimmåkseen suomea 5 [:] Yhtä paljon suomea kuin ruotsia 6. Mitä kieltä puhutte koulussanne tai työssänne? 1 [:| Ainoastaan ruotsia 2 D Enimmäkseen ruotsia 3 D Ainoastaan suomea 37 4 D Enimmäkseen suomea 5 [] Yhtä paljon suomea kuin ruotsia .. 10 .. 7. Mitä. kieltä puhutte vapaa-aikoina? 1 [:] Ainoastaan ruotsia 2 [] Enimmäkseen ruotsia 3 :[ Ainoastaan suomea 38 4 D Enimmäkseen suomea 5 I:] Yhtä paljon suomea kuin ruotsia 8. Vnnhempienne suomen ja ruotsin kielen taito Sujuvasti Jokseenkin Välttävästi Ei ollenkaan hyvin Isä puhuu suomea 1 D 2 D 3 D 4 D 39 Isä puhuu ruotsia 1 |] 2 C] 3 [] 4 D 40 Äiti puhuu _m_ 1 [II 2 Cl :» B 4 E] 41 Äiti puhuu .ruotsia 1 D 2 [| 3 D 4 E] 42 SOU 1970: 44 205

9. Vad är Er nuvarande sysselsättning? (OBS: Ange även klass (årskurs) i förekommande fall!)

10. D Är yrkesverksam

11 [] Går i grundskola (folkskola) klass ......

12['_']Går 13DGår MDC-år 15DGår 16DGir 17DGår

i

i

i

i

i

realskola klass . . . . . . 45—44

flickskola klass .. . 45

gmnasium klass . .. . . . fackskola

yrke sskola

på universitet eller högskola

18 Blixman utbildning, ange Vilken .||.ocou.||-.cn-oooloooJA-oonoo-noo

19 |:] Är utan sysselsättning

..13...

10. Vilka är Era planer sedan Ni gått ut Er nuvarande skola, eller om Ni är yrkesverksam för de närmaste två åren?

10 D Skall börja/fortsätta arbeta i Sverige

11 [] Skall i första hand söka till gymnasium i Sverige

12 [:] Skall i första hand söka till fackskola i Sverige

13 [:] Skall i första hand söka till yrkesskola i Sverige 48-51 14 [] Skall i första hand söka till universitet eller högskola i Sverige

15 Dskall börja annan utbildning i Sverige, ange vad .................

16 [] Skall fortsätta utbildningen i Finland

17 [I] Skall börja arbeta i Finland

18. I:] övrigt

19 |:] Vet ej

9. Mitä nykyään teette? (Huoml Merkitkää myös luokka (vuosikurssi), jos käytte koulual)

1_o l:] Olen tx'össä

12 |:] Käyn 13 |__—| Käyn

11 [:] Käyn peruskoulua (kansakoulua) luokka . . . . . . keskikoulua (realskola) luokka . . . . . . 43—44- txttökoulua luokka . . . . . . 45 lukiota luokka . . . . . .

14. I:] Käyn 15 |:] Käyn

16. D Käyn

erikoiskoulua (fackskola)

ammattikoulua (yrkesskola)

17 D Opiskelen lliopistossa tai korkeakoulussa

18 |:] Opiskelen muussa oppilaitoksessa, missä .......................

19 [] En ole työssä enkel opiskele

10. Mätkä ovat Jos olette

1o DAion 11 D Aion 12 [] Aion 13 D Aion 14 |:] Alan 15 [:l Aion 16 D Aion

17 [:| Aion

-14_

suunnitelmanne nykyisen koulutusvaiheenne päätyttyä? työssä, mitkä ovat suunnitelmanne kahden lähivuoden aikana?

työhön/aion _;Latkaa työtäni Ruotsissa

ensi sijassa pyrkiä lukioon Ruotsissa

ensi sijassa pyrkiä erikoiskouluun (fackskola) Ruotsissa

ensi sijassa pyrkiä ammattikouluun (yrkesskola) Ruotsissa 48-51 ensi sijassa pyrkiä ;Lliopistoon tai korkeakouluun Ruotsissa pyrkiä muuhun koulutukseen Ruotsissa, mihin . . . . . . . . . . . . . . . jatkaa koulutustani Suomessa

pyrkiä työhön Suomessa

18 [:llaiuita suunnitelmia ....................

19 B En tiedä

11.

Denna fråga gäller Ers eventuella önskemål om undervisning i. finska för att 51 & upprätthålla kontakten med släkt och vänneggfi Finland och/eller'för en eventuell framtida flyttning-ooh bosättning i Finland.

Är Ni för närvarande intresserad av någon eller några av nedanstående undervisningsformer i finska utan att den ordinarie utbildningen blir eftersatt?

&. Några timmars under; Intresserad Intresserad

visning i finska i 1 av under— 2 D av under- 3 Entresserad 4 D ger 5: veckan på skolschemat visning nu visning i J framtiden - b. Frivillig undervisning i finska-några timmer Intresserad Intresserad Ej -Vet i veckan genom skolans 1 av under— 2 D av under— 3 D intresserad ..4 e' . 52 försorg, men utanför visning nu. visning i:; 3 det ordinarie skol— fremtiden' schemat Intresserad Intresserad Ej Vet c. Kvällskurser. i finska 1 av under- 2 |:] av under- 3 I:] intresserad 4 D e' 5. visning nu visning i & framtiden d. Lägerkurser med under- visning i finska som Intresserad Intresserad E' Vet anordnas under ferietid 1 av under- 2 av under— 3 |:] intresserad 4 D ej 5. i Sverige eller Finland visning np. visning :l. ' under ledning av finska framtiden lärare och ”ungdomsledare.. .. 17 .. 12. Skall Ni flytta till Finland och bosätta Er där? 1 :] Ja, inom de närmaste 2-5 åren 2 |:] Ja, men ej inom de närmaste 2—3 åren 57 5 D Nej 4 El Y'et e:] 13. I' vilket land är Ni född? 1 |__—] Finland 2 |:] Sverige 58

3 Dunst land, ange vilket ........................................

Om Ni 31 är född i Finland och/eller om Ni 51 varit bosatt i Finland fortsätt direkt på. sid 25.

_ 16 _

Tämä kysymys koskee mahdollisia toivomuksianne saada. opetusta suomen kielessä, jotta mm. voisitte säilyttää yhteydet Suomessa asuviin sukulaisiin ja tuttaviin ja7tai jotta .tulevaisuudessa mahdollisesti suunnittelemanne muutto Suomeen näin' helpottuisi.

Oletteko tällä hetkellä kiinnostunut saamaan opetusta suomen kielessä yhdellä tai us'ea'mmalla alla mainituista tavoista edellyttäen, että varsinainen koulunkäyntinne ei siitä kärsi?

&. Muuteme. viikkotunti Kiinnostunut Kiinnostunut suomea lukujärjeetyksen 1 :] samat-m ope— 2 saamaan ope— 3 DlEciinnoe-4 BEn tied" puittsissa tusta nyt tusta vastai— tunut & suudessa b. Muutame. viikkotunti vapaaehtoista opotusta Kiinnostunut Kiinnostunut Ei koulun toimesta," mutta 1 D seamaan ope— 2 I:] saamaan ope- 5 [:| kiinnoe- 4 Dm t' edä 53' varsinaisen lukuj ärjes— tusta nyt tusta vastai— tunut 1 tyksen ulkopuolella suudesse. Kiinnostunut Kiinnostunut Ei c. Iltakursseilla 1 sasmaan ope— 2 D saemaan ope- 3 [] kiinnos- 4 DE 171 d" 54- tusta nyt tusta vastai— tunut e &. suudessa

& . Lama-aikana Ruotsissa

tai Suomessa suomalai- Kiinnostunut Kiinnostunut Ei sen opettajan ja nuoriso— 1 D sasmaan ope- 2 D saamaan ope— 3 Dkiinnos- 4 Dm tiedä 55 ohjaajan johdolla järjes- tusta nyt tusta vastai- tunnt tettävillä leirikurseilla suudessa _ "18 ..

12. Aiotteko muuttaa Suomeen asumaan? 1 ['_'] Kyllä, lähimpien 2—3 vuoden aikana

2 D_Kyllä, mutta en lähimpien 2-3 vuoden aikana 57 3 El En

4 B En tiedä

13. Missä maassa olette syntynyt'? 1" |:] Suomessa 2 [:| Ruotsissa 58

51 [£qu538. maassa, missä ...-o.tell-lo....counnolenneitonen-venn-

_ Ellette ole syntynyt Suomessa ja./tai asunut,Suomesss, vastatkaa vasta sivulle 26 oleviin kysymyksiin.

Frågorna 14 - 20 på sidorna 19 — 23 besvaras endast om Ni är född i Finland och/eller om Ni varit bosatt i Finland!

14, Vilket år flyttade Ni till Sverige (senaste flyttningsår)? 19...... 59—50 15. &. Kunde Ni före flyttningen till Sverige tala finska? 1 [j Obehindrat 2 [] Tämligen bra 3 [] Hjälpligt 4 I:] Inte alls 61 b. Kunde Ni före flyttningen till Sverige tala svenska'? 1 D Obehindrat 2 [] Tämligen bra 3 [:l Hjälpligt 4 [[ Inte alls 62 16, Vilket språk talades där Ni bodde i Finland? Finska Svenska Både finska och svenska I Ert hem 1 D 2 I:] 3 B 63 I Er hemkommun 1 D 2 D ?: [___] 64 ! I Er skola (om Ni gick 1 :[ 2 D 3 C! 65 i skola i Finland - 21 _ 17. Har Ni gått i skola i Finland? 1 D Ja 66 2 [:] Nej -—->fortsätt direkt på 515, '25 Frågorna 18 — 20 På. sidorna 21 - 2 besvaras endast N'- gått i skola i Finland! 5 * om 1 har 18. I vilken skola gick Ni senast i Finland?

1 |:] Folkskola senast i klass . . . . . . 62 2 [:] Medborgarskola senast i klass . . . . . . 3 EI Mellanskola. senast i klass . . . . . . 68

4DAnnan skola, ange vilken ...-..."...

I.In...-eeuenlulen'celulnnecoulechllco senast i klass soo-en

Kysymykset 14 — 20 sivuilla 20: 24 vain Suomessa syntyneille ja/tai Suomessa asuneille henkilöillel

14. Minä vuonna muutitte Ruotsiin (viimeinen muuttovuosi)? 19 59—50 15. a. Osasitteko puhua w Ruotsiin? . Jokseenkin .. .. .. . Ei 1 [] SuJuvasti 2 B hyvin 3 [] Valttavastl 4 D ollenkaan 61 b. Osasitteko puhua w Ruotsiin? . . Jokseenkin .. .. .. . Ei 1 |:] Suauvasti 2 D ] 'n 3 I:] Valttavasti 4- 12] ollenkaan 62 16. Mitä kieltä puhuttiin kotiseudullanne Suomessa? Suomea Ruotsia Sekä suomea että ruotsia Kodissanne 1 |:] 2 D 3 El 53 Kotikunnassanne 1 Cl 2 [:| 3 [:| 64- Koulussanne (jos 1 [__—_l 2 D 3 [___| 65 kävitte koulua Suomessa) _ 22 .. 17. Oletteko käynyt koulua Suomessa? 1 D Kyllä. ' 66 2 D Ei ——v vastatkaa vasta sivulle. 26 oleviin kysymyksiin Kysymykset 18 - 20 sivullla 22 - 24 vain Suomessa koulua käyneillel 18. Mitä koulua kävitte viimeksi Suomessa? 1 D Kansakoulua viimeksi . . . . . . luokalla 67 2 |:] Kansalaiskoulua viimeksi luokalla 3 |] Keskikoulua viimeksi luokalla. 68 4 [] Muuta koulua, mitä u...-once.... ooo-uoooclocou-nuevo-ooouo-oouoo viimeksi .'.-oo luckalla SOU 1970: 44 211

_ 23 _. 19. Fick Ni eller Era föräldrar före flyttningen till Sverige information

från Skolmyndighet (skolstyrelsen, skolinspektör, skoldirektion, rektor eller lärare) i Finland om frågor rörande svensk skolgång?

1DJa 2[:|Nej 69 3 [:IVet ej

20. Fick Ni från skolan i Finland ta med Er finska läroböcker eller annat finskt studiematerial vid flyttningen till Sverige?

1DJa 2[]Nej 70

3 BVet ej

Om Ni går eller har gått i skola i Sverige, fortsätt på nästa sida! Om Ni däremot ej har gått i skola i Sverige, gå direkt till sid 55.

_.25_

Frågorna 21 — 27 på sidorna 25 - 35 besvaras endast om Ni går eller har gått i skola i Sverige!

21. Anser Ni att Ni för närvarande behöver eller tidigare skulle ha behövt hjälp i skolarbetet av lärare som kan tala både finska och svenska?

1 [| Ja, för närvarande

2 DE:] nu, men tidigare

571 3 D Nej 4 D Vet ej 22. Har eller har Ni haft svårigheter att följa med undervisningen i svensk skola på grund av bristande kunskaper i svenska'? 1 I:] Nej —9 fortsätt direkt med. fråga. 24 72

ZDJa

_24_

19. Saitteko Te itse tai vanhempanne ruotsalaista koulunkäyntiä koskevia neuvoja ja tietoja Suomen kouluviranomaisilta (kouluhallitukselta, kansakouluntarkastajalta, koulun johtokunnalta, rehtorilta tai opettajalta) ennen muuttoanne Ruotsiin?

1 D Kyll'a 2 I:] Ei 69

3 [:| En tiedä

20. Antoiko koulunne Suomessa suonalaisia oppikirjoja tai muuta suomalaista opintoaineistoa mukaanne muuttaessanne Ruotsiin?

1 [] Kyllä 2 [___] Ei 70

3 [:| En tiedä

Jos käytte tai olette käynyt koulua Ruotsissa, vastatkaa seuraavalla sivulla oleviin kysymyksiin! Ellette ole käynyt koulua Ruotsissa, vasta kaa suoraan sivulle 36 oleviin kysymyksiin.

_.26_

Vastatkaa kysymyksiin 21 — 27 sivuilla 26 - 34 ainoastaan, jos käytte tai olette käynyt koulua Ruotsissa!

21. Tarvitsetteko mielestänne nyt tai olisitteko aikaisemmin tarvinnut koulutyössänne apua opettajalta, joka hallitsee sekä suomea että ruotsia?

1 [] Kyllä, nyt

2 [:]Ei nyt, mutta aikaisemmin

311-lm

4 EI En tiedä

22. Onko Teillä nyt tai onko Teillä ollut aikaisemmin ruotsalaisessa koulussa sellaisia vaikeuksia seurata opetusta, jotka johtuvat heikosta ruotsin kielen taidosta?

1 |:] Ei -———> vastatkaa vasta kysymykseen 24 72 2 [] Kyllä

23.

_27_

Om ja på fråga 22:

Vad har skolan vidtagit för åtgärder för att hjälpa Er?

a. Får Ni nu eller har Ni tidigare fått hjälp av tvåspråkig lärare i svensk skola? '

1 [:] Ja, för närvarande 2 D Ja, tidigare 75

4 [: Nej, varken nu eller tidigare

b. Får Ni nu eller har Ni tidigare fått stödundervisning i svensk skola?

1 |:] Ja, för närvarande

—J 4)

2 |] Ja, tidigare

4 [] Nej, varken nu eller tidigare

-29-

c. Går Ni nu eller har Ni tidigare gått i hjälpklass i svensk skola?

1 D Ja, för närvarande 2 D Ja, tidigare 75 4 [:| Nej, varken nu eller tidigare

d. Går Ni nu om eller har Ni tidigare gått om någon årskurs 1 svensk skola?

1 B Ja, -för närvarande 2 [] Ja, tidigare 76

4 |] Nej, varken nu eller tidigare

..28-

Jos vastaus kysymykseen 22 on" "kyllä":

23. Idihin toimenpiteisiin koulu on ryhtynyt auttaakseen Teitä?

a. Saatteko nyt tai oletteko aikaisemmin saanut apua kaksikieliseltä opettajalta ruotsalaisessa koulussa?

1 DKylla', saan nyt 2 [] Xyllä, aikaisemmin 73

4 D Ei nyt eikä aikaieenuninkaan

b. Saatteko nyt tai oletteko aikaisemmin saanut tukiopetusta motsalaisessa koulussa?

1 [:| Kyllä, saan nyt

2 [] Kyllä, aikaisemmin 74 kl:] Ei nyt eikä aikaieemminkaan !- 30 — c. Oletteko nyt tai oletteko aikaisemmin ollut apuluokalla ruotsalaisessa koulussa? ' 1 Dliyllä, nyt 2 [] Kyllä, aikaisemmin 75 4 D Ei nyt eikä aikaisemminkaan d. Oletteko jäänyt luokalle nyt tai aikaisemmin ruotsalaisessa lcoulussa? 1 [] Kyllä, tän'a' vuonna 2 D-Kyllä, aikaisemmin 76

4 [] Ei nyt eikä aikaiseminkaan

_31_

2—21

24. a. Har Ni för närvarande svårighet att följa med undervisningen i matematik?

1[:]Ja 2DNej 22 b. Om Ja: Beror svårigheterna på bristande kunskaper i svenska?

111.721 2DNej ;DVet ej 25

25. &. Har Ni för närvarande svårighet att följa med undervisningen i svenska?

1 [:| Ja 2 [] Nej 24

b. Om Ja: Beror svårigheterna på att Ni ännu inte har hunnit lära Er svenska?

1[]Ja ZDNej 3DVet ej 25

_33_

26. &. Har Ni för närvarande svårighet att följa med undervisningen i främmande sgråk (engelska, tyska, franska)?

1DJa ZDNej 26

b. Om Ja: Beror svårigheterna på bristande kunskaper i svenska?

1C|Ja 2DNej 3DVet ej 27

27. &. Har Hi för närvarande svårighet att följa med undervisningen i något annat läsämne?

1 [I Ja 2 D Nej 28

b. Om Ja: Beror svårigheterna på bristande kunskaper i svenska?

1DJa 2[]Nej BDVet ej 29

2-21 24. a. Onko Teillä nyt vaikeuksia seurata opetusta MEM? 1 [] Kyllä 2 |:] Ei 22 b. Jos vastaus on "kyllä": Johtuvatko vaikeudet heikosta ruotsin kielen taidosta? 1 [:] Kyll'a'. 2 |:] Ei 3 I:] En tiedä 23 25. a. Onko Teillä nyt vaikeukaia seurata opetusta M? 1 D Kyllä 2 |:] Ei 24 b. Jos vastaus on "kyllä": Johtuvatko vaikeudet siitä, että ette vielä ole ehtinyt oppia ruotsia? 1 [] Kyllä 2 [| Ei 3 |:] En tied'a'. 25 .. 34 .. 26. a. Onko Teillä nyt vaikeuksia seurata opetusta vieraissa kielissä esim. englanti, saksa, ranska)? 1 [] Kyllä 2 [] Ei 26 b. J'os vastaus on "kyllä": johtuvatko vaikeudet heikosta ruotsin kielen taidosta? 1 [] Kyllä 2 [] Ei 3 I:] En tiedä 27 27. a. Onko Teillä nyt vaikeuksia seurata opetusta jossakin muussa lukuaineessa? 1 [| Kyll'a'. 2 ]] Ei 23 b. Jos vastaus on "kyllä": Johtuvatko vaikeudet heikosta ruotsin kielen taidosta? 1 [] Kyllä. 2 [___] Ei 5 [:| En tiedä 29 SOU 1970:44217

_35_ INNAN NI SÄNDER IN FORMULÄRET BER VI ER VARA VÄNLIG OCH SE EFTER ATT NI HAR BESVARAT SAMTLIGA FRÅGOR som ÄR AKTUELLA rön ER SITUATION.

ANVÄND SVARSKU'VERTET - DET BEHÖVER NI INTE FRAI—IKERA!

TILL SIST _ ETT HJÄRTLIGT TACK FÖR ER VÄRDEFULLA MEDVERKAN:

:>an TEITÄ - ENNEN KUIN LÄHETÄTTE MEILLE VASTAUKSENNE - YSTÄVÄLLISESTI TARKISTAMAAN, ETTÄ OLETTE VASTANN'UT KAIKKIIN KYSYMYKSIIN, JOIHIN SISÄLLÖN KANNALTA VOITTE VASTATA.

KÄYTTÄKÄÄ VASTAUSKUORTA - SIIHEN ETTE TARVITSE POSTIMERKKIÄZ

JA LOPUKSI — SYDÄMELLINEN KIITOS ARVOKKAASTA AWSTANNE!

KUNGL. BIBL.

1 AUG 1970 STOCKHOLM

Nordisk Udredningsserie (Nu) 1970

Kronologisk förteckning

m ämw—

. Samordnad utbyggnadsplanering inom Nordel. . Uddannelses- og forskningssporgsmål. . Provelosladelse. .La cooperation internordique en matiéres écono—

miques et culturlelles. .Nordisk gränsregion miljövård och Urbanisering.

Statens offentliga utredningar 1970

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Grundlegberedningen. 1. Rihdegegruppernn . Regerings— bildnlngen. [16] 2. Ersättare för riksdagsledamöteml. [17] 3. Allmänna val] & våren ? [27] Svenak Fil-lag. [191 1 . Militära straff och disciplinmedel. [31] Polisen i samhället. 732] Hemförså-ining. [35 Revision av vattenlagen, [40]

Försvaredepartomentet Vimplikmjänngöringem civila meritvärde. [12]

Socialdepartemontet

Livsmedekstndgekommittén. 1. Ny livnmedeleefodge mm. Del 1. Förslag och motiv. [6] 2. Ny livsmedel-naden m.m. Del. II. Bilagor. [7] Folktandvården utbyggende och reglering. [11]

Kommunlkatlo'nedepertementet

Snaphanen) — iordonetoch föraren. [9] Körkort och körkomegiegerlng. [26]

Finanedepertementet

Upphandling av byggnader. Del 2. Adminimationen. [18] Understöd öreningar. [23] _ Aspirationer, möjligheter och ekanemoraf. [25] Tiänetgömgsbetyg. [28 Decentralisering ev "statlig verksamhet. [29] Stordrifaiördeler inom industriproduktionen. [30] Kilometerbeskattning. [36]

versyn av vissa punktskattar. [37] Fönrolig företegsinformatlon och börshandel. [38]

Utbildningedopartementet

Om nu och kyrka. [2]

Yin-kurftålgnlvn mot gänga” ulä'eilc.år;lrl'riiendalärarutbild— nng. en n . oe i .

Fria läromedel. 510] ha [ ] Kompeteneutre ningen V. Behörighet, meritvärderl , etu- dieprogjnoe. Specielundersökningar av kompet (. gå)] ( tkommer senare.) VI. Väger till högre utbildning. Pedagogiek utbildning och forskning. [22] Sexualkunskapen p grundskolans låg— stadier. [39] Språkuridersökning bland finländska barnvoch u'ng'do'mari Sverige. [44]

och mellan-

Jor'cl b'rukedepertementet

smilgt nöd till fiskehamnen [5]

Hendelsdap'artementet Rationell bensinhandel. [24]

Inrikesdepnrtementet

Expertgruppen för ' ional utredningeverkeemhet (ERU) 1. Balanserad regions utvecklin . [3] 2. Urbaniseringenr Sverige. Bilegedel | till Balansen regional lifvockling. [14] 3. Regionalekonomlek utveckling. Bilegedel II till Belen- eerad regional utveckling. [15] Medel för styrning av byggnadsverksamheten. [33] Svenska folket: inkomster. [34] (Utkommer senere.) Ungdom — Bostad. [43]—

Civildepertementet— Banu utemiljö;_[.1]

Industrideperte'mentet avgiven enargifönörlnin'g. Energipoiltlk och aramis-tion.

Sa'marbetst'it'redningen. 1. Företag och Samhille. Del 1. Förslag med .motiv som bilagor. [41] 2. Företag” och Samhälle. Del 2. 'He'arlnga med företrädare för samhällnorgan. företag, löntagarorganiutioner, poll— tiska panier rn. fl. [42] ' '