Till Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

Arbetet inom veterinärväsendeutredningen har nu kommit så långt, att utredningen är sysslsatt med arbetet på sitt huvudbetänk- ande, som i huvudsak kommer att inne- hålla förslag till ny veterinärdistriktsindel- ning. Såsom underlag vid detta arbete har utredningen bl. a. en undersökning rörande distriktsveterinärernas tjänstgöringsförhål- lancen som enligt vederbörligt bemyndigan- de utförts av statistiska centralbyråns ut- redningsinstitut. Sammanställningen av un- dersökningsresultatet har utförts av en sär- skild, till utredningen knuten arbetsgrupp.

Sven Persson

Utredningen har funnit lämpligt att publi- cera denna rapport särskilt. De synpunkter som framförs i denna behöver inte nöd- vändigtvis delas av samtliga gruppmedlem- mar eller av utredningens ledamöter.

Under åberopande av det anförda får veterinärväscndeutredningen härmed över- lämna »Distriktsveterinärernas tjänst- göringsförhållandcn, m.m.» ( SOU 1970:53 ).

Stockholm den 31 mars 1970

/ Lars Ovegård

• Sida 4
•  Original

Plugin—fimpar: * SPITDI'H' lll'l'lr'l'u' "lim-"a'

knänm 'nn'll |!le & Jinn" ] m ' ' nam-'a'! I"! ln, kl! m.m [Järn In.-mma "im än:-nimi; .dzlJ nu! | mm: .:um'i ' »; ill.:- ualm' multi», "'%f'åuluhnu tll-w.- man ni!—lur bildhm' w» .:JH- tygel-www. r:,»lJ..11ho'nhu ”ph 'åmmämmm "mb

'31' man

I.,” '»i' pH:-Näin gall-. Mm "sm muut. ab ' 'f'. mur '»rlz» rl WHWIIA jmmnrgglunm: iZi-.; um mmm m;- »mliunvarimlawq »'umn!m#m|m 1133"th l'h» Mitä.

'.j'l. '

lll ' 1 ...II l !

ÄH!”- - '» _ '. ' »_'E.j"'

karma. m! mmmw' " sallam maa mlmsl ,'

• Sida 5
•  Original

1. Redovisningsblankett

2. Antal distrikt inom population och urval för olika redovisningsgrupper

3. Tabellbilaga

Tabeller 1 Arbetstid, exkl restid, förde- lad på distriktsveterinärtjänst samt andra befattningar eller uppdrag .

Arbetstid såsom distriktsvete- rinär, fördelad på olika akti- viteter

Veterinärdistriktens fördel- ning efter veterinärens arbets- tid såsom distriktsveterinär, inkl restid Veterinärdistriktens fördel- ning efter veterinärens arbets- tid såsom distriktsveterinär, exkl restid .

24

24 26

26

27

28

29

30

34

34

35

36

36

• Sida 6
•  Original

9 a—b

10 a—b

11 a—b

12 a—b

13 a—b

14 a—b

15 a—b

Arbetstid såsom distriktsvete- rinär, exkl restid, fördelad på olika huvudaktiviteter .

Arbetstid såsom distriktsvete- rinär, exkl restid, fördelad på eget och annat distrikt .

Arbetstid såsom distriktsvete- rinär, exkl restid, fördelad på olika djurslag .

Arbetstid såsom distriktsvete- rinär, exkl restid, fördelad på olika djurslag och per 1000 djur

Arbetstid såsom distriktsvete- rinår, fördelad på olika akti- viteter under olika perioder av året, samtliga distrikt .

Arbetstid såsom distriktsvete- rinär inom grupp 1, fördelad på olika aktiviteter under oli- ka perioder av året .

Arbetstid såsom distriktsvete- rinär inom grupp 2, fördelad på olika aktiviteter under oli- ka perioder av året

Arbetstid såsom distriktsvete- rinär inom grupp 3, fördelad på olika aktiviteter under oli- ka perioder av året .

Arbetstid såsom distriktsvete- rinär inorn grupp 4, fördelad på olika aktiviteter under oli- ka perioder av året .

Arbetstid såsom distriktsvete- rinär inom grupp 5, fördelad på olika aktiviteter under oli- ka perioder av året .

Arbetstid såsom distriktsvete- rinår inom grupp 6, fördelad på olika aktiviteter under oli- ka perioder av året .

37

37

38

39

40

41

42

43

45

46

16 a—b

17 a—b

18 a—b

19

Arbetstid såsom distriktsvete- rinär inom grupp 7, fördelad på olika aktiviteter under oli- ka perioder av året .

Arbetstid såsom distriktsvete- rinär inom grupp 8, fördelad på olika aktiviteter under oli- ka perioder av året .

Spridning av arbetstid såsom distriktsveterinär, exkl restid, på olika perioder av dygnet

Arbetstid såsom distriktsvete- rinär, exkl restid, fördelad på olika kontaktformer (motsva- rande)

47

48

49

50

• Sida 7
•  Original

2.1. Bokföringshäfte

De uppgifter som togs in från de i under- sökningen deltagande veterinärerna samla- des som förut nämnts in genom dels bok- föring, dels en avslutande postenkät om ef- terutbildning, utrustning i tjänsteavdelning och dylikt. Postenkäten omfattade samtliga distriktsveterinärer.

Det för bokföringen utarbetade bokfö- ringshäftet innehöll dels en närmare redogö- relse för undersökningens uppläggning och anvisningar för bokföringen, dels bokfö- ringsblanketter (bilaga 1). Häftet testades genom en provundersökning, i vilken sju distriktsveterinärer deltog under en vecka. Med ledning av denna och efter telefonkon- takt (i ett fall dessutom besök) med de bok- förande veterinärerna gjordes vissa förtyd- liganden av anvisningarna.

På bokföringsblanketten indelades före- kommande sysselsättningar i nio olika grupper, »AKTIVITETER» (1—9 på bok- föringsblanketten), varvid 1—8 omfattade veterinär verksamhet av olika slag och 9 annan verksamhet än veterinär. Den vete- rinära verksamheten specificerades närma- re enligt vissa »UNDERRUBRIKER» (I—V på bokföringsblanketten). Den första (1) omfattade sju alternativ (a—g) och av- såg att klassificera verksamheten beträffan- de >>Tillämplig(t) befattning eller uppdrag» enligt något av uppräknade alternativ, den andra (II) avsåg att klassificera verksamhe-

Närmare utformning

ten beträffande »Huvudaktivitet» (Hälso- och sjukvård bland husdjur resp. Livsme- delshygien och annan omgivningshygien). III avsåg »Aktuellt distrikt», IV »Kontakt- form» och V »Djurslag».

Bokföringen gick till så att för varje gång en ny sysselsättning påbörjades med redovisning som skilde sig från närmast fö- regående i fråga om aktivitet (1—9) och/ eller specificering (I—V), antecknades tid- punkten i bokföringshäftet.

Såsom kommentar till vissa aktiviteter och underrubriker i bokföringshäftet kan anföras följande.

Djursjukvård (akt 1) Till djursjukvård hänfördes förutom egentlig djursjukvård sådana aktiviteter som med hänsyn till sin karaktär huvudsakligen hade anknytning till djursjukvård, t. ex. be- redning av medicin, receptinringning och hämtning av medicin, iordningställande av praktikväskor och tjänsteavdelning. Dess- utom hänfördes till djursjukvård profylak- tisk behandling i anslutning till behandling av ett sjukt djur i samma besättning, dräk- tighetsundersökningar, sterilitetsbehandling- ar som ej skett i anslutning till organiserad profylax och kastreringar.

Organiserad profylax (akt 2) Till organiserad profylax hänfördes all sådan profylaktisk verksamhet som djuräga- ren på förhand anslutit sig till och träffat avtal om, t.ex. svinhälsokontroll, juverhäl- sokontroll samt sexuell hälsokontroll och

• Sida 10
•  Original

sterilitetsbehandling i anslutning till organi- serad Ai-verksamhet.

Annan profylax (akt 3) Hit hänfördes fristående hälsokontroll, tuberkulinundersökningar, vaccination och profylaktisk serumbehandling.

Annan veterinär verksamhet (akt 8) Vid bokföringen beskrevs aktiviteten när- mare på bokföringsblankettens baksida. Vid granskningen på utredningsinstitutet gjordes sedan följande indelning:

1 Hygienuppdrag, t. ex. inspektion av livs- medelslokaler, pasteuriseringskontroll vid MC och deltagande i sammanträde med hälsovårdsnämnd. 2 Semin, t.ex inseminationer, iordning- ställande av seminutrustning och hämt- ning av sperma. 3 Aktiviteter avseende verksamheten som helhet; journalföring, årsrapporter, dia- rieföring av tjänsteskrivelser, kontakt med annan veterinär (t.ex. genomgång av arbetsuppgifter med Vikarie och upp- läggning av jourplan), veterinärmöten och läsning av facklitteratur är exempel på dylika aktiviteter. 4 Övrigt; levandedjursbesiktningar, mönst— ring av hästar och obduktioner i anslut- ning till utfärdande av tjänsteintyg (ob- duktioner som ägde rum för fastställ- ande av diagnos fördes till akt 1) redo- visades under denna rubrik.

Aktiviteterna (1—8) specificerades en- ligt samtliga underrubriker (I—V), med föl- jande undantag:

1 Resor specificerades ej enligt någon un- derrubrik, då det ej var praktiskt möj- ligt att göra en sådan särredovisning. Resorna avsåg i allmänhet flera aktivi- teter och underrubriker samtidigt. 2 Undervisning redovisades endast under tillämplig befattning (underrubrik I) och huvudaktivitet (underrubrik II). 3 Följande aktiviteter redovisades ej en- ligt djurslag (underrubrik V): Aktivite- ter som ej är att hänföra till egentlig djursjukvård men som med hänsyn till sin karaktär redovisats under »Djursjuk-

vård» (akt 1) (se kommentarer till Djur- sjukvård ovan), »Köttbesiktningar» (akt 5) och »Annan veterinär verksamhet) (akt 8) med undantag av semin, som redovisats under »Nötkreatur» (under- rubrik V c). För kontaktform (underrubrik IV) gäller att direkta kontakter med djurägaren redo visades under alternativen »Besök av veteri- nären» (a), »Besök hos veterinären» (b) eller »Telefonkontakt» (d). Övriga aktiviteter, med undantag av sammanträden som utgör ett eget alternativ (c) redovisades un- der >>Övrigt>> (e). Laborationer, iordningstäl— lande av tjänsteavdelning, medicinhämtning och receptinringning är exempel på aktivi- teter sorn redovisats under »Övrigt».

2.2 Population och urvalsenhet

Man kan i denna undersökning tala om en population omfattande samtliga veteri- närdistrikt med veterinärdistriktet som ur- valsenhet, av vilka vart och ett i sin tur be- står av de 52 veckorna under undersök— ningsåret med veckan som urvalsenhet.

2.2.1 Urvalsenhet — distrikt

När det gällde indelningen av distrikten på grupper (strata), var avsikten att som redo- visningsenhet erhålla så homogena grupper som möjligt i fråga om faktorer, som kan påverka de veterinära arbetsförhållandena. Samtidigt borde dock de olika grupperna vara någorlunda geografiskt sammanhäng- ande för att de redovisade värdena skulle kunna ge ett lämpligt underlag för en kom- mande nyindelning av landet i veterinär- distrikt. Då det viktigaste syftet med un- dersökningen får anses vara att ge under- lag för en ny distriktsindelning, var det inte motiverat att söka konstanthålla distriktens storlek (antal djur och yta). Denna kom- mer nämligen att förändras genom den nya indelningen. Efter noggrant övervägande av olika alternativ ansågs det mest tillfreds-

• Sida 11
•  Original

ställande att i stort sett följa den indelning i åtta produktionsområden som redan fanns i jordbruksstatistiken. För detta talade också den brist på mera detaljerade krite- rier rörande vad som kan påverka det ve- terinära arbetet. Distrikten indelades sålun- da i åtta grupper (strata). Indelningen fram— går av bilaga 2.

För närmare undersökning utvaldes 100 av de då förekommande 287 distrikten, dvs

Tablå I . Antal distrikt inom population och

i runt tal 1/3 av samtliga. Som utgångs- punkt för urvalsdragningen gällde att ur- valet skulle fördelas på de åtta grupperna så att samma precision i skattningarna upp- nåddes inom varje grupp. Då närmare kun- skaper om variansen i populationen sak- nades, antogs att denna var densamma in- om var och en av grupperna. Detta gav följande fördelning av urvalet.

urval för resp grupper.

Grupp

1 2 3 4 5 6 7 8 Summa Population 32 17 72 19 38 42 32 35 287 Urval 12 9 16 10 13 14 13 13 100

Även de i urvalet ingående distrikten framgår av bilaga 2.

2.2.2 Urvalsenhet — observationsperiod

Inom varje distrikt i urvalet skedde bok- föring av det veterinära arbetet under nio veckor spridda över ett år (28/11 1966-— 26/11 1967).

För urvalet av observationsperioder (re- dovisningsveckor) användes ett systematiskt urvalsförfarande. Detta innebär att den förs- ta enheten dras slumpmässigt. De övriga enheterna bestäms sedan enligt en viss se— kvens, t.ex. var femte enhet. Om den förs- ta enheten är tredje veckan under året, blir de följande enheterna den åttonde veckan, den trettonde osv. En viss anpass- ning skedde så att redovisning lämnades för ungefär samma antal distrikt under varje vecka av redovisningsåret. Denna urvals- design skulle som förut nämnts tillförsäkra representativitet och bedömdes ge godtag- bar precision i skattningarna.

2.3. Redovisningsenhet

Undersökningen avsåg att mäta samtliga distriksveterinära aktiviteter inom de olika distrikten i urvalet. Undersökningsenhet var

därför distriktet och ej den enskilde veteri- nären. Redovisningen utfördes i enlighet därmed av den veterinär som tjänstgjorde under mätperioden, dvs ordinarie di- striktsveterinär eller vikarierande veterinär. Om extra veterinär förekom, redovisade också denne sina aktiviteter i ett särskilt bokföringshäfte. Sådan parallellredovisning förekom inom 13 distrikt. Redovisningen i tabellbilagan (bilaga 3) avser genomsnittlig arbetstid per distrikt. Att flera veterinärer samtidigt tjänstgjort inom vissa distrikt in- nebär, att om uppgifter önskas om arbets- tiden per veterinär får värdena i tabellbi- lagan reduceras (multipliceras) med tal en- ligt tablå 2, där också anges antal distrikt och veckor under vilka parallellredovisning förekommit. Reduceringstalen anger antalet »distriktsveckor» (antalet distrikt inom res- pektive grupp multiplicerat med antalet re- dovisningsveckor dvs 9) som andel av antalet »veterinärveckor» (summan av to- tala antalet redovisningsveckor för varje veterinär som deltagit i undersökningen inom respektive grupp).

• Sida 12
•  Original

Tablå 2. Parallellredovisning och reduceringstal för beräkning av genomsnittlig arbetstid per veterinär.

Grupp Parallellredovisning Antal Antal Reduce- distrikt veckor ringstal l l 8 1 1 0,92 2 l 2 l 1 0,96 3 1 7 2 1 0,94 4 1 9 1 7 0,85 5 1 7 0,94 6 1 2 0,98 7 1 3 l 1 0,97 8 __ _ _ Samt- liga 0,95

2.4. Försök med veterinärstationer

Under tiden maj—oktober 1967 genomför- de veterinärväsendeutredningen enligt ve- derbörligt bemyndigande försök med fler- veterinärstationer i Örebro och Norrkö- ping. Stationen i Örebro omfattade distrik— ten Örebro, Odensbacken, Pålsboda och Fellingsbro och stationen i Norrköping di- strikten Norrköping, Söderköping och Östra Husby. Av dessa distrikt ingick samtliga utom Pålsboda och Fellingsbro i bokfö- ringsundersökningen. Under de veckor då någon av de i undersökningen ingående distrikten hade observationsperiod, bokför- de samtliga veterinärer vid den aktuella ve- terinärstationen. Vid veterinärstationen i Örebro skedde redovisning under åtta vec- kor och i Norrköping under tio veckor. I Örebro tjänstgjorde fyra veterinärer under tre av de åtta redovisningsveckorna och tre veterinärer under övriga veckor. I Norr- köping tjänstgjorde tre veterinärer under åtta, fyra under en och två under en av de tio redovisningsveckorna.

• Sida 13
•  Original

4. Osäkerhet i resultaten

4.1. Urvalsfel

Med urvalsfel menas de fel som kan upp- stå på grund av att endast ett urval av po- pulationen undersöks. Eftersom endast ett urval av veterinärdistrikt (1/3 av distrik- ten) och observationsperioder (9 veckor un- der ett år för varje distrikt) studerats, kan sådana fel förväntas förekomma i denna undersökning.

4.2. Mätfel

Med mätfel menas här skillnaden mellan en individs (distrikts) riktiga värde och det re- dovisade värdet. Måtfelen brukar indelas i slumpmässiga icke systematiska mätfel och slumpmässiga systematiska mätfel. Vid slumpmässiga icke systematiska mätfel ten- derar felen att ta ut varandra.

Rent allmänt kan sägas att det vid en bokföringsundersökning av denna typ kan föreligga risk för systematiska mätfel av olika typer. För det första kan en individ ändra sitt beteende under mätperioden för att kunna lämna en redovisning som av en eller annan anledning framstår som önsk- värd, t.ex. att mer arbetstid kan redovisas än vad normalt skulle vara fallet. För det andra kan den bokförande medvetet läm- na felaktiga uppgifter. I det här samman- hanget bör också en annan faktor nämnas som i visst avseende kan jämföras med mät- fel, nämligen att veterinärens personlighet

och arbetssätt kan betyda mycket för både efterfrågan på veterinärens insatser från djurägarna och vilken arbetsmängd mätt i tid dessa insatser kommer att kräva. För det enskilda distriktet kan det betraktas som mätfel, om veterinären på grund av personliga egenskaper ger distriktet en an- nan arbetsvolym än vad en »medelvete- rinär» skulle ha givit i samma distrikt. Så- dana variationer mellan veterinärerna gör det ofruktbart att använda redovisningen för de enskilda distrikten som underlag för några mer avancerade former av statistisk sambandsanalys, t.ex. att genom regres- sionsanalys söka kvantifiera sambandet mellan djurantal och arbetsvolym. För de medelvärden för grupper av distrikt som redovisas i denna undersökning får dock sådana mätfel anses vara av mindre bety— delse, då dessa värden grundas på flera veterinärers redovisning och därigenom bör närma sig vad som skulle gälla för en »me— delveterinär».

Som en tredje felkälla kan nämnas risk för minnesfel i den mån bokföringen inte skett i omedelbar anslutning till påbörjan- det och avslutandet av en aktivitet enligt meddelade anvisningar.

4.3. Bortfallsfel

För samtliga distrikt som ingick i urvalet i undersökningen lämnades redovisning för de nio bokföringsveckorna. Något bortfall

• Sida 15
•  Original

förekom alltså inte. I ett par fall var det dock nödvändigt att för några redovis- ningsperioder i efterhand med ledning av journalföring och andra anteckningar re- konstruera erforderliga uppgifter. Även i postenkäten deltog samtliga tillfrågade ve— terinärer.

4.4. Konfidensintervall

Standardavvikelsen1 är ett mått på slump- felets storlek. Storleken på detta mått be- ror både på urvalsfelet (jmf 4.1), mätfelet (jmf 4.2) och bortfallsfelet (jmf 4.3). Ett 95 %-igt konfidensintervall beräknas som stickprovsmedelsvärdet i 2 gånger stand- ardavvikelsen. Sannolikheten att ett inter- vall, som konstruerats på detta sätt kom- mer att innehålla populationsmedelvärdet, är ungefär 95 % om inga slumpmässiga sy- stematiska fel förekommer. Om sådana fel finns, minskas sannolikheten för att konfi- densintervallet omsluter populationsvärdet.

Nedan redovisas standardavvikelser och relativa precisioner i skattningarna för de viktigaste variablerna, nämligen för den to- tala arbetstiden, inklusive och exklusive restid, för varje enskild redovisningsgrupp och för samtliga distrikt. Som framgår av tablåerna 3 a och b är standardavvikelser- na tämligen stora. Detta är ett uttryck för den betydande spridningen av mätvärdena (den genomsnittliga arbetstiden per vecka) inom de olika grupperna.

1 Standardavvikelsen har för respektive redo- visningsgrupp beräknats enligt formeln

i=l

n = antalet distrikt i urvalet

x,= variabelmedelvärdet för izte distriktet

x = variabelmedelvärdet i urvalet

i = 1, 2, ...... , 11 För att förenkla beräkningarna har hänsyn inte tagits till ändlighetskorrektionen, vilket innebär en viss överskattning av standard- avvikelsen och därmed konfidensintervallet.

Tablå 3 a. Variationskoefficienter avseen- de total arbetstid, inkl restid.

Relativ pre- cision (stand- ardavvikelsen Genom- i % av den snittlig ar— genomsnitt- betstid per Standard- liga arbets- Grupp vecka, tim avvikelse tiden) 54 18 1 64 E 5 &) 8,2 25 23 2 54 6—0 4 äl' 8,1 36 52 3 56 & 2 60 5,1 58 30 4 64 60 5 6—0 8,5 49 54 5 49 & 5 60 11,9 39 47 6 40 % 2 & 6,8 36 22 7 52 &) 3 60 6,4 8 16 8 47 6—0 2 6—() 4,8 Samt- 28 26 lrga 53 & 1 36 2.7

Tablå 3 b. Variationskoefficienter avseende total arbetstid, exkl restid.

Relativ pre- cision (stand— ardavvikelsen Genom— i % av den snrttlrg ar— genomsnitt- betstid per Standard- liga arbets- Grupp vecka, tim avvikelse tiden) 40 44 1 47 60 4 3—0 9,6 30 22 2 36 6—0 3 60 9,2 14 2 3 36 & 2 60 5.6 40 55 4 43 5 3 a) 9.0 49 58 5 32 a 3 60 12.1 29 34 6 27 6—0 2 & 9.3 25 30 7 34 & 2 & 7.3 34 12 8 27 E 2 5 8.0 Samt- . 22 5 lrga 35 &) l % 3.1 15

• Sida 16
•  Original

4.5. Sammanfattande omdöme

Sammanfattande kan sägas om undersök- ningens tillförlitlighet att felen kan vara slumpmässiga eller systematiska. De slump— mässiga felen, urvalsfel och slumpmässiga mätfel, kan uppskattas genom angivande av konfidensintervall, vilket skett för den to- tala arbetstiden. Om systematiska mätfel förekommer, och i så fall i vilken omfatt- ning, föreligger inga kvantitativa uppgifter om, då någon statistisk kontrollundersök- ning för att söka mäta minnesfelen eller andra mätfel som kan förekomma i bok- föringen inte kunnat göras. Erfarenheter från andra liknande undersökningar talar dock för att mätfelen med hänsyn till den valda uppläggningen av undersökningen samt omständigheterna i övrigt inte gärna kan ha givit upphov till fel i någon större omfattning. De punktvis genomförda infor- mella kollationeringarna och bedömningar- na som kunnat utföras rörande faktiska för- hållanden har också visat god överensstäm- melse med de redovisade resultaten. Tillför- litligheten i undersökningsresultaten har hel- ler inte rubbats av något bortfall, då sådant inte förekommit i denna undersökning. De slutliga värden som redovisats i denna un- dersökning kan därför förväntas ge en rätt- visande bild av förhållandena inom distrikts- veterinärväsendet under den aktuella tiden.

• Sida 17
•  Original

5. Resultat

5.1. Allmänt

Resultatet av den sålunda genomförda un- dersökningen presenteras i tabellerna 1—19 (bilaga 3); till dessa hänvisas i första hand. Redovisning sker gruppvis (jfr bilaga 2) och för samtliga distrikt. Dels anges me— delvärden, dels relativa fördelningar. Me- delvärdena avser genomsnittlig arbetstid per distrikt. Såsom redan nämnts har under vissa redovisningsveckor s.k. extra veteri- närer tjänstgjort i några distrikt vilket in- nebär att de i tabellbilagan redovisade me- delvärdena får reduceras, om en uppskatt- ning önskas av arbetstid per veterinär (jfr avsnitt 2.3). Detta bör beaktas då orden distriktsveterinär och veterinärdistrikt an- vändes synonymt i den följande redogörel- sen. Tabellerna avser följande redovisningar:

Tab I redovisar arbetstidens fördelning på distriktsveterinärtjänst samt andra befatt- ningar eller uppdrag.

Tab 2—19 innehåller uppgifter som ute— slutande hänför sig till distriktsveterinär- tjänst. Med »arbetstid» avses sålunda i des- sa tabeller enbart arbetstid såsom distrikts- veterinär.

Tab 2 upptar arbetstidens fördelning på olika aktiviteter.

Tab 3 och 4 visar veterinärdistriktens för- delning efter redovisad arbetstid, tab 3 inkl restid och tab 4 exkl restid.

Tab 5 redovisar arbetstidens fördelning ef- ter huvudaktivitet.

Tab 6 innehåller uppgifter om arbetstidens fördelning på eget och annat distrikt.

Tab 7—8 anger arbetstidens fördelning ef- ter djurslag (tab 7), resp per 1000 djur (tab 8). (Vilka aktiviteter som redovisats under djurslag anges ovan i avsnitt 2.1).

Tab 9—17 a och b upptar arbetstidens för- delning efter aktivitet och period av året (jan—april, maj—aug och sept—dec i ta- bellerna a och mars—juni, juli—okt och nov—febr i tabellerna b). Samtidigt anges indextal.

Tab 18 a och b visar arbetstidens fördel- ning på olika perioder av dygnet; tab 18 a: kl OOO—7.00, kl 7.00—17.00 och kl. 17.00— 24.00, tab 18 b: kl OOO—7.00, kl 7.00— 18.00 och kl 18.00—24.00.

Tab 19 visar arbetstidens fördelning efter kontaktform.

Uppgifterna i tabellerna skall i det föl- jande under särskilda rubriker sammanfat- tas och kommenteras.

• Sida 18
•  Original

5.2. Distriktsveterinärernas totala arbets/id, dess fördelning på distriktsveterinär— tjänst, särskilda uppdrag och resor

Av undersökningen (tab 1 och 2) framgår bl.a. den totala tjänstgöringstid distrikts- veterinärerna har i egenskap av veterinärer. Såsom tjänstgöringstid avses då arbete både såsom distriktsveterinär och annan veteri- när samt restid. Vad den sistnämnda bc- träffar må framhållas att delade meningar kan råda om och i vilken utsträckning res- tid skall beaktas vid beräkning av arbets- tiden såsom distriktsveterinär. Frågan här- om torde få närmare diskuteras av veteri- närväsendeutredningcn. Vad som i denna rapport anföres om restiden såsom en del av arbetstid utgör således inte något ställ- ningstagande i detta hänseende utan endast en redovisning av faktiska förhållanden. Be- träffande restiden må även anmärkas att det av praktiska skäl inte varit möjligt att avgöra. om denna hänför sig till tjänsten såsom distriktsveterinär eller veterinärt uppdrag vid sidan av denna. Ej heller kan restiden fördelas på de olika uppdragen i

tjänsten utan denna tid måste redovisas som en enhet.

Av redovisningen i tab 1 kan utläsas att en distriktsveterinär i genomsnitt har en arbetstid exkl restid av 36 tim 47 min per vecka. Om uppdragen vid sidan av tjänsten borträknas, blir arbetstiden 35 tim 22 min (tab 2). Till resor använder distriktsveteri— närerna i genomsnitt 18 tim 6 min per vecka. Detta ger alltså en total arbetstid om 54 tim 53 min. Motsvarande tal med de särskilda uppdragen borträknade blir 53 tim 28 min. Mellan de olika grupperna varierar den totala arbetstiden, inkl resor och särskilda uppdrag mellan 41 tim 45 min (grupp 6) och 66 tim 58 min (grupp 1).

I tablå 4 redovisas för de olika grupper- na arbetstidens relativa fördelning på di- striktsveterinärtjänst, särskilda uppdrag och resor. Av tablån framgår att i runt tal 2/3 (64,4%) av den totalt redovisade arbetsti- den, exkl restid, genomsnittligt hänför sig till distriktsveterinärtjänst. Inom de olika grupperna varierar talen mellan 55,1 % (grupp 8) och 71,2 % (grupp 1).

Tablå 4. Arbetstidens fördelning på distriktsveterinärtjänst, särskilda uppdrag och resor.

Relativ fördelning, %

Grupp

1 2 4 5 6 7 8 Samtliga Distriktsveterinärtjänst 71.2 66.5 2.9 67.2 65,2 65,9 61,7 55,1 64,4 Särskilda uppdrag 3,1 0.9 1,7 0,1 1.2 2.6 5.7 5,3 2,6 Resor 25,7 32,6 35,3 32,8 33,6 31,6 32,6 39,7 33,0 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 5.3 Arbetstiden såsom distriktsveterinär skrifter rörande hälso- och sjukvården

och dess innehåll

Enligt allmänna veterinärinstruktionen (19681405) åligger det distriktsveterinär bl.a. att tillhandagå med hälso- och sjuk- vård i fråga om husdjur, tillse att de be- stämmelser i livsmedelsstadgan den 21 de- cember 1951 (nr 824) och hälsovårdsstad- gan den 19 december 1958 (nr 663), vilka angår hans verksamhetsområde, samt före-

bland husdjuren och djurskyddet efterleves och i detta syfte efter anmodan av läns- veterinär företaga besiktning eller inspek- tion.

5.3.1. Arbetstidens omfattning

Tab 2 redovisar arbetstidens omfattning per vecka såsom distriktsveterinär. I den- na tid har inräknats veterinära aktiviteter,

• Sida 19
•  Original

vare sig de hänför sig till det egna distriktet eller annat distrikt. Den totala arbetstiden har redovisats dels inkl restid dels exkl så- dan. Av tab 2 framgår att arbetstiden exkl restiden för en distriktsveterinär i Sverige i genomsnitt omfattar ca 35 1/2 tim per vecka. Till resor använder distriktsveteri— närerna i genomsnitt 18 tim 6 min per vecka. Restiden varierar mellan 13 tim 10 min (grupp 6) och 21 tim 18 min (grupp 4). Inräknas restiden blir den totala arbetsti- den 53 tim 28 min i genomsnitt per vecka.

Vid jämförelse mellan de åtta redovis- ningsgrupperna kan konstateras att skillna- den i arbetstid är avsevärd. Om arbetstid exkl resor först beaktas, har veterinärdistrik- ten i grupp 1 den längsta arbetstiden med 47 tim och 40 min i genomsnitt per vecka, följd av grupp 4 med 43 tim och 40 min. Den kortaste arbetstiden redovisas för grup- perna 6 och 8 med 27 tim 29 min resp 27 tim 24 min. För övriga grupper varierar den mellan ca 33 och 36 tim och skillnaden är alltså tämligen liten. En klar tendens före— ligger till kortare arbetstid i de norra delar- na av landet. Så varierar arbetstiden mellan ca 36 och 47% tim i grupperna l—4 mot ca 27% och 34% tim i grupperna 5—8.

Av tab 2 framgår vidare att andelen res- tid för grupperna 2—7 är tämligen kon- stant, varierande mellan ca 32 och 36 % av arbetstiden som distriktsveterinär. Där- emot har grupp 1 en avvikande låg andel restid, 26,6 %, och grupp 8 en avvikande hög andel restid, 41,9 %. Detta innebär en viss utjämning av skillnaderna i arbets- tid mellan grupperna, då grupp 1 har den längsta arbetstiden exkl restiden, medan grupp 8 har den kortaste. Med restiden inkluderad varierar arbetstiden för de olika grupperna mellan 40 tim 39 min för grupp 6 och 64 tim 54 min för grupp 1. För grupperna 1—4 ligger arbetstiden inom in— tervallet 54%—65 tim och för grupperna 5—8 inom intervallet 40%—52% tim.

Som orsak till skillnaderna i fråga om arbetstid mellan grupperna kan nämnas faktorer som djurantal, djurens fördelning på besättningar, besättningarnas samman- sättning (djurslag och ras), driftintensitet,

djurägarnas intresse för aktiv djurhållning, avstånd och dess beroende av t.ex. vägnät m.m. Beaktas bör också att arbetstiden inom distrikten i väsentliga avseenden på- verkas av veterinärernas personliga egen- skaper och intresseinriktning. Detta försvå- rar jämförelser mellan olika distrikt och grupper av distrikt, då dessa faktorer ej låter sig infångas i en undersökning av här ifrågavarande slag (jfr avsnitt 4.2).

Av tab 1 framgår att av den totalt redo- visade arbetstiden, exkl resor, hänför sig i genomsnitt 96,1 % till distriktsveterinär- tjänsten. Inom de olika grupperna varierar procenttalen mellan 91,2 (91,5) och 99,9. Det lägsta talet hänför sig till grupp 8 (grupp 7), där således nära 9 % av den to- tala arbetstiden upptages av annat arbete än distriktsveterinärt. Att de särskilda upp- dragen upptar en större andel av arbetsti- den i grupp 7 och 8 än i övriga grupper är i och för sig naturligt med hänsyn till att arbetsbördan såsom distriktsveterinär i den- na del av landet (den nordligaste) i regel torde vara mindre än på andra håll. Sam— tidigt är de krav på veterinära insatser av annan karaktär, som inom dessa distrikt ställs, i regel av så pass liten omfattning att sådana göromål inte kan bereda sysselsätt— ning åt särskilda veterinärer.

I övrigt är variationen i fråga om den to- tala arbetstidens användning inom de olika grupperna liten.

Den tid som redovisats för de veterinära uppdragen vid sidan om distriktsveterinär- tjänsten är som redan framgått ringa. Upp— drag såsom besiktningsveterinär och Ai—ve— terinär väger tyngst men omfattar dock i genomsnitt endast 25 resp 21 min per vecka och distrikt. Vid bedömning av dessa ge— nomsnittsvärden får emellertid beaktas att tid som åtgår för uppdrag vid sidan om distriktsveterinärtjänsten i det enskilda fal- let kan vara betydligt mer omfattande då långt ifrån alla distriktsveterinärer innehar ifrågavarande bisysslor. Genom den förut nämnda postenkäten har uppgifter erhållits om det faktiska antalet distriktsveterinärer som innehade särskilda uppdrag den 1.12 1967. Uppgifterna härom har sammanställts

• Sida 20
•  Original

i tablå 5. Denna visar att de vanligaste upp- veterinär (16,6 %). Observeras bör vid tolk- dragen vid sidan om tjänsten är uppdrag ningen av tablå 5 att en distriktsveterinär som besiktningsveterinär (29,3 %) och Ai- ofta innehar mer än ett uppdrag samtidigt.

Tablå 5. Distriktsveterinärer med särskilda uppdragl.

Grupp Samtliga Särskilda uppdrag 1 2 3 4 5 6 7 8 Antal % Stadsveterinär ] — l — — — — 1 3 1,1 Besiktningsveterinär 2 3 18 3 4 10 15 28 83 29,3 Ai-veterinär — — 4 — 4 8 l 1 20 47 16,6 Banveterinär — 2 l 1 — 6 9 3 22 7,8 Gränsveterinär 6 2 6 2 9 4 4 4 37 13,1 Annan/t befattning eller upp- drag 6 8 — 4 13 7 9 48 17,0 1 Avser endast ordinarie tjänster. Vid bok- rar skillnader i förhållande till uppgifterna

föring har även vid vikariat arbetstiden re- itab 1. dovisats under resp uppdrag. Detta förkla-

5.3.2 Veterinärdistriktens fördelning efter tiva fördelning framräknats i tablå 6 resp arbetstid tablå 7.

För att ytterligare belysa den i föregåen- I tab 3 och 4 har distrikten grupperats med de avsnitt nämnda tendensen till kortare hänsyn till den genomsnittliga arbetstiden arbetstid i de norra delarna av landet re- per vecka; tab 3 upptar arbetstid inkl restid dovisas dessutom fördelningen för grupp— och tab 4 exkl sådan. Som komplement erna 1—4 och 5—8 i tablå 8 (inkl restid) till tabellerna har motsvarande kumula- ochitablå 9 (exkl restid).

Tablå 6. Distriktens fördelning efter arbetstid, inkl restid, inom olika grupper av di- strikt.

Relativ fördelning, kumulativ procent

Genomsnittlig arbetstid per vecka, Grupp Samt— tim 1 2 3 4 5 6 7 8 liga —39 8,3 22,2 12,3 — 30,8 35,7 15,4 23,1 19,2 40—49 16,6 22,2 31,3 10,0 61,6 85,7 61,6 61.6 46,7 50—59 41,6 66,6 50,1 50,0 77,0 100 84,7 92,4 69,9 60—69 58,3 88,8 93,9 80,0 84,7 100 84,7 100 88,0 70— 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Tablå 7. Distriktens fördelning efter arbetstid, exkl restid, inom olika grupper av di- strikt.

_ _ Relativ fördelning, kumulativ procent Genomsnittlig

arbetstid per vecka, Grupp Samt- tim 1 2 3 4 5 6 7 8 liga —19 8,3 — — — 15,4 21,4 — 15,4 8,0 20—29 8,3 22,2 18,8 10,0 46,2 50,0 38,5 61,6 32,8 30—39 33,3 66,6 75,1 50,0 84,7 92,9 84,7 100 76,2 40—49 58,3 100 93,9 80,0 84,7 100 84,7 100 88,7 50—59 75,0 100 100 100 92,4 100 100 100 94,9 60— 100 100 100 100 100 100 100 100 100

• Sida 21
•  Original

Tablå 8 Distriktens fördelning efter arbets- tid, inkl restid, inom grupperna 1—4 och 5—8.

Relativ fördelning

515.333?" Kumulativ

: 1 1 p t

arbetstid rocen procent per vecka, Grupp Grupp tim 1—4 5—8 1—4 5—8 —39 11,4 26,5 11,0 27,0 40—49 12,9 41,5 23,9 68,5 50—59 25,0 20,4 50,1 88,9 60—69 33,6 4,1 83,7 92,7 70— 17,1 7,5 100 100

Summa 100 100 100 100

Tablå 9 Distriktens fördelning efter arbets- tid, exkl restid, inom grupperna 1—4 och 5—8.

Relativ fördelning

512333?" Kumulativ P 1.

arbetstid rocen procent per vecka, Grupp Grupp tim 1—4 5—8 1—4 5—8

—19 2,1 13,6 1,9 13,8 20—29 14,3 35,4 15,6 49,3 30—39 44,3 41,5 61,0 90,7 40—49 24,3 2,0 84,5 92,7 50—59 6,4 5,4 91,6 98,0 60— 8,6 2,0 100 100 Summa 100 100 100 100

Av de relativa fördelningarna i nämnda redovisningar framgår, att om restiden in- kluderas fördelar sig distrikten tämligen jämnt med 20 å 25 % på intervallet mind- re än 40 tim, 40—49 tim, 50—59 tim och 60—69 tim, medan 12 % har en redovisad arbetstid om minst 70 tim per vecka (tab 3). I grupperna 1—4 har 50,1 % av distrik- ten en arbetstid som understiger 60 tim mot hela 88,9% i grupperna 5—8 (tablå 8). Om restiden exkluderas, har majoriteten av distrikten eller ca 45 % en redovisad ar- betstid som ligger mellan 30—39 tim per vecka. Ca 25 % ligger i intervallet 20—29 tim per vecka och 8 % under 20 tim (tab 4). Detta innebär att ca 75 % av distrikts-

veterinärerna har en arbetstid som under- stiger 40 tirn, om restiden exkluderas. Av de 25 % av distriktsveterinärerna som har en arbetstid om 40 tim eller mer, har 5 % en arbetstid som omfattar minst 60 tim per vecka (tablå 7). I grupperna 1—4 har 61,0 % av distrikten en arbetstid som understiger 40 tim i veckan mot hela 90,7 % i grupper— na 5—8 (tablå 9).

I tab 3 och 4 redovisas slutligen uppräk- nat antal distrikt till populationsnivå. Från dessa beräkningar kan följande noteras. Av de 287 distrikten i landet har 134 en ar- betstid om mindre än 50 tim per vecka inkl restid. 35 distrikt har en arbetstid som omfattar minst 70 tim inkl restid. I 23 di- strikt beräknas arbetstiden understiga 20 tim exkl restid. Sammanlagt 218 distrikt har en arbetstid under 40 tim exkl restid. 32 distrikt har en arbetstid om minst 50 tim, därav 15 minst 60 tim, allt exkl restid. Di- strikt med låg arbetstid finns inom alla delar av landet.

5 .3 .3 Huvudaktiviteter

Distriktsveterinärens arbetsuppgifter kan i stort sett fördelas på två huvudaktiviteter, nämligen dels hälso- och sjukvård bland husdjur, dels livsmedelshygien och annan omgivningshygien. I sistnämnda avseende må erinras om att distriktsveterinär är skyl— dig att delta i hälsovårdsnämnds samman- träden, därest han inte är ledamot av nämnden, om nämndens ordförande finner hans närvaro erforderlig och han inte hind- ras av andra tjänsteåligganden. Distriktsve- terinär kan dessutom på eget initiativ delta i hälsovårdsnämnds sammanträde samt då få sin mening antecknad till protokollet. Undersökningen visar att den första hu- vudaktiviteten — hälso- och sjukvård — är den helt dominerande och upptar i ge- nomsnitt för samtliga distrikt 98,9 % av ar- betstiden (tab 5). För de olika grupperna va- rierar talen mellan 96,5 (grupp 8) och 99,7 (grupp 5). Inte mindre än fem grupper redo- visar tal över 99 %. Uttryckt i absoluta tal varierar arbetstiden per vecka för djursjuk- vård, exkl restid, mellan 47 tim 13 min

• Sida 22
•  Original

(grupp 1) och 26 tim 26 min (grupp 8). För samtliga distrikt utgör den genomsnittliga arbetstiden för djursjukvård, exkl restid, 34 tim 59 min.

Av vad nu upplysts framgår att en myc- ket begränsad del av arbetstiden åtgår för livsmedelshygien och annan omgivningshy- gien. De procentuella talen härför varierar för de olika grupperna mellan 3,5 (grupp 8) och 0,3 (grupp 5), vilket innebär en ge- nomsnittlig arbetstid av mellan 58 och 5 min per vecka för ifrågavarande upp- gifter. För samtliga distrikt blir arbetstiden genomsnittligt 23 min. I grupperna 6—8 omfattar hygienuppdragen en något större andel arbetstid än i övriga grupper. Detta

torde bero på att tillräckligt underlag ofta saknas för anställande av särskild exper- tis i hygienfrågor inom dessa områden, som utgörs av norrlandsdistrikt. Beträffan- de samtliga här redovisade uppgifter rö- rande arbetstidens fördelning på huvudak- tiviteter gäller att erforderlig restid ej in- räknats.

Till komplettering av nämnda uppgifter må erinras om att i den postenkät som av— slutade bokföringsundersökningen uppgifter per den 1.12 1967 insamlades om i vilken utsträckning distriktsveterinär var ordföran- de eller ledamot i hälsovårdsnämnd. Upp- gifterna har sammanställts i tablå 10.

Tablå IO Medlemskap i hälsovårdsnämnd inom olika grupper av distrikt.

Anknytning till hälso- Grupp Samtliga vårdsnämnd 1 2 3 4 5 6 7 8 Antal % Ordförande 2 l 4 — 1 l — 1 10 3,5 Vice ordförande 1 — 1 — — — — — 2 0,7 Ledamot S 6 18 7 8 9 8 9 70 24,7 Suppleant/adjungerad — — 2 1 1 3 — 1 8 2,8

Antal 8 7 25 8 10 13 8 11 90 31,8 Summa

% 25,0 43,8 35,2 42,1 27,0 31,7 25,0 31,4 31,8

Av tablån framgår bl.a. att 4,2 % av distriktsveterinärerna engagerat sig i hälso— vårdsnämndernas verksamhet såsom ordfö- rande eller vice ordförande och 24,7 % så- som ledamot. Dessa tal är emellertid så- som framgår av vad förut nämnts inte nå- got mått på distriktsveterinärernas samlade verksamhet i sådana nämnder.

5.3.4. Närmare fördelning på olika aktiviteter

Vid bokföringen var det veterinära arbetet uppdelat på följande aktiviteter.

1. Djursjukvård, 2. Organiserad profylax (redovisas ej i detta sammanhang då den organiserade profylaxen inte är ett obliga- toriskt uppdrag för distriktsveterinär), 3. Annan profylax, 4. Djurskydd, 5. Köttbe-

siktning, 6. Undervisning, 7. Resor och 8. Annan veterinär verksamhet. Den senare indelades i följande grupper: ]. Hygien, 2. Semin, 3. Verksamheten som helhet och 4. Övrigt.

Av tab 2 framgår den genomsnittliga arbetstiden för respektive aktivitet inom de olika grupperna med relativ fördelning be- räknad på total arbetstid, inkl restid. Som komplement till tab 2 redovisas i tablå 11 den relativa fördelningen på olika aktivi- teter, beräknad på den totala arbetstiden, exkl restid. Då tid för »Verksamheten som helhet» i vissa avseenden får anses ha en annan kvalité än övriga aktiviteter, har det också ansetts vara av intresse att redovisa en fördelning med, förutom restiden, också tid för »Verksamheten som helhet» exklude- rad. Denna fördelning framgår av tablå 12.

• Sida 23
•  Original

Tablå I I Arbetstid såsom distriktsveterinär, fördelad på olika aktiviteter, % av total ar- betstid exkl restid.

Grupp Samt-

Aktivitet 1 2 3 4 5 6 7 8 liga Djursjukvård 82,4 83,9 81,2 85,3 82,2 80,3 75,3 80.2 81 ,4 Annan profylax

än organiserad 2,1 5,3 3,4 3,7 3,1 3.0 2,5 1,1 3,0 Djurskydd 0.1 0 0,1 0,3 0.1 0,2 0,2 0,1 0,1 Köttbesiktning 0,5 0,1 0,1 — 0,2 0.2 0.3 3,0 0,5 Undervisning — 0,3 0,1 0,2 0.1 0,2 0,4 0,7 0,2 Annan veterinär

verksamhet 14,9 10,5 15,0 10,4 14,4 16,1 21,2 14,8 14,9 Därav avseende

Hygien 0,5 0,6 0,6 0,2 0,1 1.2 1.0 0,5 0,6

Semin — — 1,2 — — 0.6 0,1 0,4 0,4

Verksamheten som helhet 13,8 9,4 12,5 9,8 13,6 13,1 18,8 13,2 13,1 Övrigt 0,6 0,5 0,7 0,4 0,7 1,2 1,3 0,7 0,8 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Tablå 12 Arbetstid såsom distriktsveterinär, fördelad på olika aktiviteter, % av total arbetstid exkl restid och exkl tid avseende verksamheten som helhet.

Grupp Samt-

Aktivitet 1 2 3 4 5 6 7 8 liga Djursjukvård 95,6 92,5 92,7 94,5 95,2 92,4 92,7 92,4 93,7 Annan profylax

än organiserad 2,5 5,8 3,9 4,1 3,6 3,5 3.1 1,3 3,5 Djurskydd 0,1 0,1 0,2 0,4 0,1 0,3 0,2 0,1 0,2 Köttbesiktning 0,6 0,1 0,1 —— 0,2 0,2 0,4 3,5 0,5 Undervisning — 0,3 0,1 0,3 0,1 0,2 0,5 0,8 0,2 Annan veterinär

verksamhet 1,2 1,2 2,9 0,8 0,9 3,3 3,1 1,9 2,0 Därav avseende

Hygien 0,5 0,7 0,7 0,3 0,1 1,3 1,3 0,6 0,7

Semin — — 1,4 — — 0,7 0,2 0,5 0,4

övrigt 0,7 0,5 0,8 0,5 0,8 1,3 1,6 0,8 0,9 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Bokföringsresultaten visar (tab 2) att di- striktsveterinärerna huvudsakligen är syssel- satta inom djursjukvården. Ungefär hälf- ten av arbetstiden (inkl restiden) eller 53,8% avser djursjukvård. 33,9 % av ar- betstiden avser restid. Av återstående 12,3 % utgör 2,0 annan profylax än organi— serad och 9,8 % annan veterinär verksam— het, varav 8,7 % är tid avseende verksamhe- ten som helhet. För övriga aktiviteter är an- delen av arbetstiden mindre än 0,5 %. Det innebär i absoluta tal att av de ca 53% tim som arbetsveckan i genomsnitt omfattar för en veterinär, avser 29 tim djursjukvård, 18

tim resor, 1 tim annan profylax än organi- serad, 5 tim annan veterinär verksamhet och % tim övriga aktiviteter. Om restiden exkluderas (tablå 11), omfattar djursjuk- vården 81,4 % av arbetstiden, annan pro- fylax än organiserad 3 % och annan vete- rinär verksamhet 14,9 %. Motsvarande tal efter exkludering av tid för verksamheten som helhet blir 93,7 %, 3,5 % och 2,0 % (tablå 12).

Som framgår av tablå 11 är variationen mellan grupperna i vad avser tid för djur- sjukvård relativt liten, om restiden exklu— deras. Lägsta andel har grupp 7 (75,3 %)

• Sida 24
•  Original

och högsta grupp 4 (85,3 %). Den varia- tion som finns mellan grupperna efter ex— kludering av restid beror till stor del på den tid som redovisats under »Verksam- heten som helhet». Detta framgår av tablå 12, där djursjukvården (med restid och tid avseende verksamheten som helhet exklu- derad) omfattar i genomsnitt 93,7 % av arbetstiden med små avvikelser mellan grupperna.

Den profylaktiska verksamheten utgör som nämnts endast en mycket ringa del, 2,0 %, av arbetstiden. Hänsyn måste dock tas till att distriktsveterinärernas viktigaste profylaktiska verksamhet, nämligen den som sker i anslutning till behandlingen av ett sjukt djur enligt anvisningarna redovi- sats under djursjukvård. Som nämnts ingår ej heller i redovisningen den organiserade profylaxen, då denna ej är en aktivitet som utförs i egenskap av distriktsveterinär.

Av återstående aktiviteter är med undan- tag av restiden endast tid avseende verk- samheten som helhet av nämnvärd bety- delse med i genomsnitt 8,7 % av arbets- tiden. Skillnaden mellan grupperna är rela— tivt stor, 6,3 % av arbetstiden för grupp 2 och 12,3 % för grupp 7. Någon speciell trend i materialet som förklaring till skill- naderna är inte skönjbar. Förmodligen be- ror dessa delvis på de relativt stora möjlig- heter till subjektiv tidsallokering som före— låg för denna aktivitet.

Restiden, som i genomsnitt omfattar 33,9 % av arbetstiden, utgör som framgår av tab 2 en relativt konstant andel för grupperna 2—7 med en variation mellan 32,4 och 36,0 %. Däremot har grupperna 1 och 8 en något avvikande andel för restiden, 26,6 % för grupp 1 och 41,9 % för grupp 8. Trots denna differens mellan den sydli- gaste och nordligaste gruppen kan det före- falla förvånande att skillnaderna i andel restid inte är större mellan grupperna med tanke på den stora variationen i ytstorlek för distrikten i de norra och södra delar- na av landet. Förklaringen till denna stabi- litet i andelen restid torde närmast ligga i den relativt ringa spridning bebyggelsen har i de norra delarna av landet med gårdarna

samlade kring landsvägar och med stora områden helt obebodda. En bidragande or- sak torde också vara att resrouten för da- gen planeras på ett annat sätt i de stora distrikten utan någon återfärd till hem— met för lunch mitt på dagen, vilket torde vara vanligt i distrikt med mindre av- stånd. Den något större andel restiden ut- gör av totala arbetstiden i grupp 8 (41,9 %) jämfört med övriga grupper, torde huvud— sakligen kunna förklaras av de mycket sto- ra distrikt som ingår i denna grupp. Even- tuellt torde också viss förekommande sub— ventionering av resekostnaderna främst i de här aktuella områdena ha gjort djur- ägarna mer benägna att tillkalla veterinär.

5.3.5. Arbetstidens fördelning på olika distrikt

Såsom framgår av tabell 6 är den arbets- insats distriktsveterinärerna i denna egen- skap utför utanför det egna distriktet rela- tivt liten. I genomsnitt är endast 4,8 % av arbetstiden att hänföra till annat distrikt. Detta motsvarar 1 tim 42 min per vecka. Jourtjänst anges härvid omfatta 1,5 % (32 min), vikariatsförordnande av annan an- ledning än jourtjänst 0,4 % (9 min) och an- nan anledning 2,9 % (1 tim 1 min). I sist- nämnda tal ingår t.ex. sådan praktik som är hänförlig till annat distrikt än det egna och som vissa distriktsveterinärer mer eller mindre regelbundet utövar.

Konstateras kan att för grupperna 1 och 6 en avsevärt större andel arbetstid avseen- de annat distrikt redovisats (9,3 resp 8,2 %). Vid bedömningen av dessa värdens repre- sentativitet för grupperna i sin helhet bör man ta i beaktande att det i stort sett en- dast är ett distrikt i vardera gruppen som givit de höga genomsnittsvärdena.

5 .3.6 Arbetstidens fördelning på olika djurslag

Vid bokföringen redovisades arbetstiden för de aktiviteter som direkt avsåg ett visst djurslag under detta djurslag. Undantag från denna redovisning var, som ovan

• Sida 25
•  Original

nämnts, förutom restid, tid som avsåg kött- besiktning (akt 5), undervisning (akt 6) samt annan veterinär verksamhet (akt 8), dock med undantag av semin, som hänförts till nötkreatur (underrubrik V c). Dessutom bokfördes ej under djurslag aktiviteter som med hänsyn till sin karaktär huvudsakligen hade allmän anknytning till djursjukvård (t. ex. beredning och hämtning av medicin, receptinringning och iordningställande av tjänsteavdelning). I dessa fall avsåg alltså aktiviteten i allmänhet flera djurslag sam- tidigt, varför en särredovisning ej var möj- lig. 8% tim, dvs ca 25 % av arbetstiden (exkl restid) har ej hänförts till djurslag (tab 2 och 7). Denna andel är såsom framgår av tablå 13 tämligen konstant för de olika grupperna.

Tablå 13. Andel arbetstid ej redovisad ef- ter djurslag, % av total arbetstid exkl restid.

Grupp 12345678 Samtliga 23 18 25 19 23 26 31 25 24

Av tab 7 framgår distriktsveterinärernas arbetsinsats, fördelad på djurslag. Denna tabell belyser bl. a. den minskade roll häst- arna har för veterinärernas arbetsbörda. Detta djurslag var tidigare det domineran- de djurslaget i veterinärernas praktik men upptar numera genomsnittligt endast 6,0 % av den arbetstid som redovisats per djurslag (ca 1% tim). Trots att de varmblodiga häs- tarna endast torde utgöra drygt 1/5 av to- tala antalet hästar i landet, åtgår för dessa hästar praktiskt taget samma tid som för de kallblodiga (2,8 resp 3,2 %). Förklaringen härtill är givetvis de varmblodiga hästarnas betydligt större ekonomiska värde, som gör veterinära insatser särskilt angelägna.

Det dominerande djurslaget utgör nöt- kreaturen, som i genomsnitt upptagit 60,9 % (16% tim) av den arbetstid som re- dovisats på djurslag. Denna fördelning är

genomgående i samtliga grupper utom i grupp 1, där för nötkreatur och svin redo- visas en tidsåtgång på vardera 44 %. Över huvud gäller att nötkreaturen till följd av fördelningen på djurslag i olika delar av landet spelar en större roll i nu förevaran- de avseende ju längre norrut man kommer i landet (44,0 % i grupp 1 mot 71,0 i grupp 8).

Det djurslag som eljest utgör distrikts- veterinärens viktigaste klientel är som vän- tat svinen med genomsnittligt 18,1 % (5 tim) av arbetstiden. För dessa föreligger för olika delar av landet en omvänd tendens i förhållande till nötkreaturen, dvs svi- nen spelar den viktigaste rollen i de södra delarna av landet (44,2 % i grupp 1 mot 4,7 % igrupp 8).

Av övriga djurslag upptar hundarna den största delen av distriktsveterinärens arbets- tid. För dessa redovisas i genomsnitt 11,7 % eller 3 tim 9 min. I de södra delarna av landet har hundarna en relativt sett mindre betydelse för arbetsbördan än i norr. I grupp 1 är den relativa fördelningen 5,3 % mot 14,8 i grupp 7 och 14,4 i grupp 8. Detta resultat av undersökningen kan sy- nas förvånande, då hundtätheten är lägre i norra Sverige än i södra. Förklaringen till den gjorda iakttagelsen torde emellertid vara att hundarna i de södra delarna av landet, där de mest arbetstyngda veterinär- distrikten finns, i stor utsträckning är loka- liserade till de stora tätorterna, där de ofta sköts av andra veterinärer än distriktsvete- rinärer. I de nordligare delarna av landet är tillgången på privatpraktiserande veterinä- rer ringa samtidigt som hundarna för di- striktsveterinärerna ur sysselsättningssyn- punkt måste antas spela en avgjort större roll än längre söderut. Men tydligt är dock att hundarna i praktiskt taget hela landet spelar en väsentlig roll för distriktsveteri- närerna.

Övriga djurslag än de här nämnda har en relativt sett liten betydelse för omfattning- en av distriktsveterinärernas arbetstid. Där— med är givetvis inte sagt att veterinärerna inte har en väsentlig uppgift att fylla även när det gäller vården av dessa djur.

• Sida 26
•  Original

5.3.7. Arbetstid per 1 000 djur

Utöver de förut nämnda redovisningarna på olika djurslag har arbetstid beräknats per 1000 djur för hästar, kor1 och svin (tab 8). Beräkningarna har skett med led- ning av redovisad tid inom redovisnings- grupperna för respektive djurslag och an- tal djur enligt 1966 års jordbruksräkning. Resultatet blev att distriktsveterinärerna äg- nar ca 6% tim åt 1000 hästar, 5 tim åt 1000 kor och 50 min åt 1000 svin. Per djurenhet kräver en häst alltså 30 % större veterinär arbetsinsats mätt i tid än en ko, medan ett svin behöver endast ca 15 % av insatsen för en ko.

Vid jämförelse mellan grupperna är upp- gifterna för hästar tämligen oregelbundna, vilket torde vara en följd av att hästarna är så fåtaliga och värdena därför grundade på ett mycket litet antal fall. För både nöt- kreatur och svin gäller en tendens mot ökad arbetsinsats per djur i de norra delarna av landet. Arbetstiden är i genomsnitt för nöt- kreatur 4 tim 35 min i grupperna 1—4 och för svin 45 min. För grupperna 5—8 är motsvarande tid 5 tim 45 min respektive 55 min. Angivna skillnad torde bl.a. sam- manhänga med att besättningarna i de södra delarna av landet i regel är större än i de norra. Arbetstiden per djur räknat blir ofta av olika skäl kortare i större besätt- ningar än i mindre.

Vid användningen av de redovisade vär- dena per 1000 djur för uppskattning av arbetsmängden inom ett givet distrikt bör beaktas att dessa värden inte är något mått på det totala vårdbehovet för respektive djurslag. Där ingår endast tid som redovi- sats under djurslag. Som nämnts utgör den- na tid ca 75 % av totala arbetstiden. Även restiden som tillkommer måste beaktas. Vi- dare bör hållas i minnet att endast distrikts- veterinärer deltagit i undersökningen. I den mån andra veterinärer även i fortsättning- en kommer att vara verksamma i ungefär samma omfattning som f.n., kan man dock bortse från detta. Beaktas bör också att de angivna värdena är genomsnitt för djur- slagen som helhet. Kravet på arbetsinsatser

torde variera mycket inom djurslagen, t. ex. mellan avelssvin och övriga svin.

I tab 8 redovisas även relationstal, där arbetstiden (per 1000 djur inom redovis- ningsgrupperna) för hästar och svin satts i relation till arbetstiden för nötkreatur. Om värdet för nötkreatur betecknas med 1, blir relationstalet för svin 0,2 i fem grupper, 0,1 i tre grupper och 0,2 i genomsnitt för samtliga grupper. Det genomsnittliga rela- tionstalet för hästar blir 1,3. Då som nämnts en viss överskattning av arbets- tiden per 1 000 kor förekommer torde dock relationstalen för hästar och svin ligga'i verkligheten något högre.

Veterinärstyrelsen brukar uppskatta ar— betsmängden inom de olika distrikten bl.a. med hjälp av s.k. jämförelsetal som fram- räknas genom sammanräkning av antalet hästar, kor och svin inom resp distrikt, varvid häst och ko multipliceras med koef- ficienten 1 och svin med 0,1. Resultatet i bokföringsundersökningen skulle alltså ty- da på att koefficienten för svin i stället borde vara 0,2 eller ev högre med tanke på den nämnda överskattningen av arbets- tiden för kor.

5.3.8. Arbetstidens fördelning på olika tider av året

Tab 9—17 redovisar arbetstiden (exkl. res- tiden) såsom distriktsveterinär för olika perioder av året. Redovisningen avser för respektive grupper och samtliga, dels en indelning av året i perioderna jan—april, maj—aug och sept—dec (tab 9 a—17 a med sammanfattning i tablå 14 a), dels perio- derna mars—juni, juli—okt, nov—febr (tab

1 Redovisningen i bokföringsundersökningen avser samtliga nötkreatur (tjurar, kor, kvi- gor och kalvar), medan vid dessa beräk- ningar endast använts antalet kor i nämna- ren. Antalet nötkreatur finns nämligen inte framräknat för distrikten. Detta innebär en överskattning av arbetstiden per 1000 kor som dock inte torde vara av alltför stor be— tydelse, då huvuddelen av den arbetstid som redovisats under nötkreatur med säkerhet avser kor.

• Sida 27
•  Original

9 b—l7 b med sammanfattning i tablå 14 b).

Av de två redovisade periodindelningar- na visar den andra (mars—juni, juli—okt och nov—febr) klarast variationerna i den veterinära arbetsbelastningen under året. Av tablå 14 b framgår att arbetstiden för perioden mars—juni ligger i genomsnitt ca 20 % och för perioden nov—febr ca 15 % över den tid som redovisats för pe- rioden maj—aug. Skillnaderna mellan de olika perioderna är kanske mindre än vad som kunde förväntas, då det i allmänhet anses att säsongvariationerna i den vete- rinära verksamheten är avsevärda. Med fö- religgande stora variationer i årstidernas växlingar mellan olika delar av landet är det möjligt att en noggrannare differentie- ring av periodindelningen efter redovis- ningsgrupp skulle ge mer markanta säsong- variationer. Det har dock ansetts att det re- dovisningstekniskt enkla förfarandet med fast periodindelning enligt två alternativ ger en för ändamålet tillräcklig informa— tion.

Tablå 14 a. Genomsnittlig arbetstid per vecka under perioderna jan—april, maj— aug och sept——dec.

Genomsnittlig arbetstid per Index vecka, tim (Maj—Aug = 100) Jan— Maj— Sept— Jan— Maj—Sept— Grupp April Aug Dec April Aug Dec 14 58 48 1 51% 43% 47% 117 100 109 04 24

52 2 386?) 3466 36% 114 100 107 46 06 45 3 41 36 32— 122 100 96

GT) & 60 4 50% 392—33 4OZ—å 12,7 100 103 5 36% 28% 32% 127 100 114 6 31% 262—% 24273; 120 100 94 7 38% 33% sog—(9) 115 100 92

40 19 8 2955 255 275 117 100 108 Sarm- 30 53 40 l1ga 3936 325 335120 100 102

Tablå 14 b. Genomsnittlig arbetstid per vecka under perioderna mars—juni, juli— okt och nov—febr.

Genomsnittlig arbetstid per Index vecka, tim (Juli—Okt = 100) Mars- Juli— Nov— Mars- Juli— Nov— Grupp Juni Okt Febr Juni Okt Febr 20 36 5 1 4960 435 5060 113 100 115 52 1 38 2 39& 3235 3735 125 100 118

46 3 49 3 39.6_() 32% 366—() 124 100 115

55 44 25 47_ _ _

4 60 3860 4460 124 100 115 30 1 56

s 35& 306—0 325118 100 110 29 52

6 32.4. 23_ 26— 137 100 114

60 60 60

15 40 7 37% 31 34—119 100 11 &) 60 53 8 29% 2335 285 122 100 121 Samt- liga 382 3130 352 122

60 86 60 100 114

5.3.9. Arbetstidens fördelning på olika tider av dygnet

Arbetstiden (exkl restiden) har redovisats dels med uppdelning av dygnet i perioder- na kl 0.00——7.00, kl 7.00—17.00 och kl 1700—2400 (tab 18 a), dels i perioderna kl OOO—7.00, kl 7.00—18.00 och kl 18.00— 24.00 (tab 18 b). Distrikten har därvid in- delats i sex kategorier efter total arbetstid. Av redovisningarna framgår att i genom- snitt för samtliga kategorier är 2 % (40 min) av arbetstiden under en vecka förlagd till perioden kl 000—700, 76 % (26% tim) till perioden kl 7.00—17.00 och 23 % (8 tim) till perioden kl 17.00—24.00. Om gränsen sätts vid kl 18.00 i stället för kl 17.00, erhålls följande fördelning på de olika tidsperioderna, nämligen 2 % (40 min), 80 % (28 tim) och 18 % (6% tim). Av distriktsveterinärernas arbetstid är allt- så i genomsnitt 5 % förlagd till perioden kl 17.00—18.00.

Fördelningen av arbetstiden på olika ti-

• Sida 28
•  Original

der av dygnet är tämligen konstant och oberoende av den totala arbetstiden i di- striktet. Dock finns som väntat en viss ten- dens som visar att en större del av arbetet är förlagd till tiden efter kl 17.00 resp kl 18.00, när den totala arbetstiden ökar. För distrikt med en genomsnittlig arbetstid om mindre än 20 tim är 21,2% av arbetsti- den förlagd till tiden efter kl 17.00 mot 24,4 % för distrikt med en genomsnittlig arbetstid om 60 tim eller mer. Motsvarande andelar för tiden efter kl 18.00 är 16,8 och 19,2 %.

Gränsdragningen vid kl 17.00 resp. kl 18.00 har motiverats av att arbetsdagen av- slutas vid dessa tidpunkter för de flesta yrkesgrupper. En annan tidpunkt, t.ex. kl 19.00, skulle förmodligen ha medfört en avsevärd minskning av andelen arbetstid under den sista perioden av dygnet. Dess- utom skulle antagligen ett starkare positivt samband framkomma mellan total arbets- tid och den andel av arbetstiden som för- lagts till kvälls- och nattid.

5.3.10. Arbetstidens fördelning på olika kontaktforrner

Vid bokföringen har en indelning av ar- betstiden skett efter kontaktform, varvid direkt kontakt med djurägaren hänförts till »Besök av veterinären», »Besök hos vete- rinären» eller »Telefonkontakt». Den sist-

nämnda kontaktformen har indelats i te- lefontid och annan tid. Övriga aktiviteter, med undantag av sammanträden som utgör ett särskilt alternativ, har redovisats under »Övrigt» (som exempel kan nämnas kött- besiktning, undervisning, laboratoriearbete, iordningställande av tjänsteavdelning, me- dicinhämtning och receptinlämning).

Den övervägande delen av distriktsvete- rinärernas arbete i tjänsten redovisas så- som ambulant verksamhet, dvs veteri- nären besöker vederbörande djurägare. I genomsnitt 52,0 % av arbetstiden exkl res- tid åtgår för dylik verksamhet (tab 19). Ytterlighetsvärdena representeras av grupp 7 med 43,4 % och grupp 2 med 58,3 %. Av den återstående arbetstiden är den andel som avser telefonkontakt tämligen kon- stant för de olika grupperna, i genomsnitt 16,3 % vilket motsvarar 5 tim 45 min. För »Besök hos veterinären» (8,7 % i genom- snitt eller 3 tirn 4 min) och »Övrigt» (22,4 % i genomsnitt eller 7 tim 54 min) är va- riationen mellan grupperna däremot relativt stor. Detta torde kunna förklaras av att uppdelningen av arbetstiden på »Besök hos veterinären» och >>övrigt>> i många fall blivit godtycklig. Till »Övrigt» har sålun- da hänförts sådana aktiviteter som labo- ratoriearbete och iordningställande av tjänsteavdelning, där gränsdragningen mel- lan »Besök hos veterinären» och »Övrigt» lätt kan bli flytande.

• Sida 29
•  Original

Bilaga 1 Redovisningsblankett

| Bokföring för _...._.....--...,dagen den __-._/___.. 1966/67 | AKTIVITETER Anteckna nedan klockslaget, då en ny aktivitet påbörjas.

Sif/roma inom parentes avser de underrubri- ker under vilka aktiviteten skall speci/iceras För vidare anvisningar '" Sid" 2—3'

Velerinlr verksamhet !. Djursjukvård (I—V) .................... .. 2. Organiserad profylax (I—V) ........ 8. Annan profylax (I—V) ............. 4. Djurskydd (I—V) .................. 5. Köllhesiktningnr med därtill nnsl. verks. (l—IV) ..................... 6. Undervisning (ll) ......................... 7. Resor och andra förflyttningar i tjäns- ten ..............................

8. Annan veterinär verksamhet (I—V) (ange vilken på blankettens baksida)

Övrig verksamhet 0. Måltider. vila-sömn m.m. ..........

UNDERRUBRIKER Markera med ett kryss i tillåta pliga rutor. För vidare anvisningar se sid. 3. I. Tillämplig/I befattnlng eller uppdrag &. Distriklsvelerinär .............. _____ . Stadsvelerinär ................

. Besiktningsveterinår . .

. Bunveterinär .................. . Grånsvelerinär/importbesiktnings- veterinär ...................... .. ., . . . ,, _... .,,...,_ __... g. Annan/! befattning eller uppdrag

ll. Huvudlkllvltel :l. Hälso- och sjukvård bland husdjur ........ .. , ,..., b. Livsmedelshygien och annan om- givningshygien ........................... Ill. Aktuellt distrikt o. Egna distriktet . ................ . ..... b. Annat distrikt (ange vilket) 1. Jourtjänst ................ ........ . .. .... . ....... . 2. Viknriatförordnande ....... .. . 3. Annan anledning ........................ .. ..... IV. Kontnkuorm (och motsv.] a. Besök av veterinären (ej samman- träde) ........................ . . . . . .. ...... .

b. Besök hos veterinären (ej samman—

träde) ........................ . . .

. Sammanträde .................. .. .. d. Telefonkontakt

1. Telefontid ................

2. Annan tid ................

e. Övrigt ................................. .

V. Djurslag . Häst, varmblodig ...................... . ...... . ..,.

. Häst, kallblodig ................ l ....... ..... . Nötkreatur .................... . . Får och get ................... Svin .......................... . Tamfågel . .................... . Pälsdjur . Hund Katt ............ . Annat djurslag ................ -- - ————————— b c d. Ai—veterinär ......... .. .. ,,,,,,,, ....,... . e f n

F'D'W'QEVG-OU'D

.....

Var vänlig kontrollera att blanketten lr fulletlndlgt ltylld!

nu 55906

• Sida 30
•  Original

Kommunikationsdepartementet

Snöskoth — fordonet och föraren. [9] Körkort och körkorteregietrering. [26]

Finanedepartementet

Upphandling av byggnader. Del 2. Administrationen. [18] Understödeföreninger. [23] Aapiretioner. möjligheter och ekattemorel. [25] Tjänngöringrbatyg. [28] Decentmlieering av statlig verksamhet. [29] Stordriftsfördelar inom industriproduktionen. [30] Kilometerbeskattning. [36] Översyn av vissa punktskatter. [37] Fönroiig företagsinformation och börehandel. [38]

Utbildningedepertementet

Om stat och kyrka. [2 _ . Yrkesutbildningebere ningen. 1. Reformerad lerarutbrld- ning. [4] 2. Yrkesteknisk högekoleutbildning. [8] 3. Viss medicinsk och farmaceutisk yrkesutbildning. [50] Fria läromedel. [10] _ Kompetensutredningen V. Behörighet. meritvärdering, studieprognos. Specialundersökninger ev kompetensfrågor. [%% (Utkommer senare.) Vi. Väger. till högre utbildning.

Pedagogisk utbildning och forskning. [22] Sexualkunskapen på grundskolans låg- och mellan- stadier. [39] Språkundersökning bland finländska barn och ungdomari Sverige. [44]

Jordbruksdepa rtementet

Statligt stödvtill fiskehamnen [5], Distrikteveterinårernas tjänstgöringeförhållenden. m.m. [53]

Handeiedepartementet

Rationell beneinh'andel. [24] Om lotterier. [52]

Inrikeedepart'ementet

Expertgruppen för r ional utrednin erksemhet (BRU) 1. Balanserad reglone utvecklin . [3 2. Urbenleerin enl Sverige. Bilag'edeil till Balansen) regional utveckling. 11 4] 3. Regionelekonomisk utveckling. ilagedei II till Baan- aerad regional utveckling. [15] Medel för styrning av byggnadsverksemheten. [33] Svenska folkets inkomster. [34]

Ungdom — Bostad. [43] .

Den äldre ärbetskraften inom byggnadsindustrin. [46]

Civildepartementet Berne utemiljö. [1]

Induetridepartementet

????” energiföreörining. Energipoiitlk och organisation.

Samarbeteutredningan. 1. Företag, och Samhälle. Del 1. Förele med motiv lamt bilagor. [Avd] 2. Företag och ni er Samheiie. Del 2. Hearing: med [året 9 för samhälls- ngrän, företag, löntagarorganisationer, politiska partier m.fl.

Mellansvenek gruvindustri. [51]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarna: nummer i den kronologiska förteckningen. k L Beokmene Tryckerier Asj 1970 ALLF 108 2 006