SOU 1971:27

Boendeservice

Till Statsrådet och chefen för Inrikesdepartementet

Genom beslut den 14 april 1967 bemyn- digade Kungl. Maj:t statsrådet och chefen för inrikesdepartementet att tillkalla en kom- mitté med uppdrag att behandla vissa frå- gor angående service i bostadsområden. Kommittén utgav i augusti 1968 en infor— mationsskrift med titeln Boendeservice 1 (SOU 1968: 38) med syfte att öka intresset för servicefrågorna genom att ge informa— tion för dimensionering och lokalisering av serviceanläggningar i tätorter. Den 2 novem- ber 1970 utgav kommittén ett delbetänkande med titeln Boendeservice 2, mål, finansie- ring av lokaler, utvecklingsprojekt (SOU 1970: 68).

Under 1968 påbörjade kommittén utred— ningsarbete i form av fyra specialstudier, avsedda att ge bättre underlag för förslag än redan tillgängliga data utgör. Studierna presenteras under följande titlar:

Boendeservice 3: kommunstudien — en enkät om kommunernas serviceförsörjning och serviceplanering.

Boendeservice 4: projektstudien — en re- dovisning av aktuella serviceanläggningar.

Boendeservice 5: totalkostnadsstudien — en diskussion av ekonomiska konsekvenser av några former av boendeservice.

Boendeservice 6: srrukturstudien — tio uppsatser om samhällsförändringar som på— verkar boendeservice.

[ denna volym redovisas totalkostnads— studien — en diskussion av ekonomiska kon— sekvenser av några former av boendeservice.

Motivet för servicekommitténs totalkost- nadsstudie var att bidra med ett konkret utredningsmaterial till diskussionen av eko- nomiska konsekvenser av alternativa ser— viceforrner. Studien inleds med en diskute- rande del, som försöker kartlägga de för- väntade konsekvenserna av ökning av olika former av boendeservice. I studiens andra del tillämpas en nyttokostnadskalkyl på åld- ringsservice, för att i exemplifierande syfte visa hur sådana kalkyler skulle kunna ut- nyttjas för att förbättra kunskapen om ser- viceutbudets konsekvenser.

Totalkostnadsstudien har utförts av civil- ekonom Per Åhrén, inom Förvaltningseko- nomiska sektionen, Ekonomiska Forsknings- institutet (EFI) vid Handelshögskolan i Stockholm, som expertuppdrag till kom- mittén.

Stockholm i april 1971

Camilla Odhnof Sven Thiberg

1. Ekonomiska konsekvenser av några former av boendeservice

lnledning och syfte ..... Metod och begränsningar

Bamtillsyn . Konsekvenser för samhället Konsekvenser för staten (statsfinan- siella) . . . .

Konsekvenser för kommunen (kom- munfinansiella) .......... Konsekvenser för individer och hus- håll .....

Sammanfattande kommentar. . . . Kommunala familjedaghem

Fritidsservice och kulturdistribution

Bostadsvård . . Konsekvenser för samhället Konsekvenser för stat och kommun (stats- och kommunfinansiella). . . Konsekvenser för individer och hushåll

Tvätt och klädvård .....

Konsekvenser för samhället Konsekvenser för staten (statsfinan- siella). Konsekvenser för kommunen (kom- munfinansiella) .......... Konsekvenser för individer och hus- håll . .

Varudistribution, expeditiva tjänster

samt mathållning ........ Konsekvenser för individer och hus— håll ............... Konsekvenser för kommunen (kom- munfinansiella) ........ Konsekvenser för staten och sam- hållet ............

2. Nyttokostnadskalkyler för åldringsservice

Inledning och syfte . . . Nyttokostnadskalkyler ........

Användning av nyttokostnadskalkyler för åldringsvård Diskussion av olika konsekvenser till följd av ett ökat antal platser på ålderdomshem Kommuntinansiella konsekvenser . . Statsfinansiella konsekvenser . . . . Konsekvenser för samhället

Räkneexempel från Göteborg Syfte Metod .............. Förutsättningar och antaganden. . . Beskrivning av åldringens situation Konsekvenser för en åldring av en flyttning från egen lägenhet till ålder- domshem Konsekvenser för kommunen (kom- munfinansiella) ...... Konsekvenser för staten (statsfinan- siella) .......... Konsekvenser för samhället Sammanfattning av resultaten

Användning av resultaten

Avslutande synpunkter på användning av nyttokostnadskalkyler för åld- ringsvård . . . Sammanfattning

Bilagor

Bilaga 1. Vårdkvalitetsbeskrivning för ålderdomshem i Göteborg Bilaga 2. Åldringsservice i Stock- holms stad ........ 52

boendeservice

Inledning och syfte

I servicekommitténs första betänkande Bo- endeservice 1 (SOU 1968: 38, sid. 9) defi- nierades boendeservice genom en uppräk- ning av ett antal servicefunktioner:

Barntillsyn i form av institutionell barntillsyn, familje- daghem och tillsyn i barnets eget hem av person utanför familjen samt tillfällig barn- tillsyn

Åldrings-, sjuk- och handikappservice förutsatt att den ges i bostaden eller i dess närhet

Fritidsservice och kulturdistribution i form av ordnad verksamhet för alla ålders- och intressegrupper förutsatt att den sker i bostadsområdet

Mathållning för alla åldersgrupper som alternativ eller komplement till självständig hushållning i den egna bostaden. Hit hänförs också frå- gor om distribution av färdigmat till hushål- len för konsumtion i bostaden

Bostadsvård daglig städning, veckostädning och storstäd- ning. Hit hänförs olika former för hemhjälp — ofta kombinerad med tillsyn och vård

Tvätt och klädvård såväl i bostaden, bostadsfastigheten som ge- nom kommersiella anläggningar

Varudistribution och expeditiva tjänster för alla hushållstyper. Hit hänförs frågor om handelns och de offentliga och expedi- tiva tjänsternas lokaltyper, lokalisering och öppethållande, om olika former av förmed-

ling av varor och tjänster samt distributions- former.

I betänkandet heter det vidare (SOU 1968: 38, sid. 10): »Det vore önskvärt att för varje servicefunktion kunna redovisa kostnaderna — såväl för individen som för samhället — och hur de fördelar sig på olika led.

På samma sätt vore det önskvärt att, ut- över de sociala eller andra fördelar som bo- endeservicen medför, också kunna redovisa dess intäktssida på olika nivåer».

Utgångspunkten för denna redovisning är att samhället beskrivs som ett stort, komp- licerat system uppbyggt av ett stort antal mindre system. Varje system är uppbyggt av ett antal element. Sambanden mellan det sto- ra systemet och de mindre samt beroendet mellan elementen inom systemen är kompli— cerade. Om vi ser ett bostadsområde som ett litet system så kan elementen vara bostäder, kommunikationer, olika former av boende— service etc. Vid studium av ett element, t. ex. en viss form av boendeservice, måste man vara medveten om och försöka analysera sambanden mellan det studerade elementet och andra element i det lilla systemet samt klargöra detta systems beroendeförhållande till övriga system. Antag att vi studerar barntillsyn. Om vi ökar antalet platser på daghem kan sannolikt fler kvinnor börja förvärvsarbeta. Följden härav kan bli att efterfrågan på bostadsvård, tvätt- och kläd- vård samt mathållning stiger pga. ökade in-

komster och mindre disponibel tid. Man kan även tänka sig att ökad tillgång till bo- stadsvård, mathållning etc. medför ökad ef— terfrågan på daghemsplatser pga. att den disponibla tiden ökar och man vill använda den till förvärvsarbete eller annan aktivitet utom hemmet.

Detta starka ömsesidiga beroende inom och mellan systemen medför att det uppstår ett stort antal förändringar i andra element när man medvetet ändrar på ett element.

Syftet med den första delen av denna stu- die är då att, med utgångspunkt från defini- tionen av boendeservice, försöka kartlägga förväntade konsekvenser av en ökning av olika former av boendeservice. Det sker genom en beskrivning och diskUSsion av dessa konsekvenser. Kartläggningen kan tjäna som beslutsunderlag vid ställningsta- gande till en utbyggnad av boendeservice.

Metod och begränsningar

Jag har studerat en form av boendeservice i sänder. Eftersom det föreligger ett inbördes beroende mellan de olika serviceformerna kan detta tillvägagångssätt inverka på kon- sekvensbeskrivningen. Antag t.ex. att man ökar bostads— och tvättservice. Detta kan medföra att fler kvinnor vill börja förvärvs- arbeta. Men har några av dem barn i för- skoleåldern måste även barntillsynen ordnas för att dessa kvinnor skall kunna förvärvs- arbeta. Härav följer att konsekvenserna av en given utbyggnad av bostads— och tvätt- servicen kan väntas medföra olika föränd- ringar i förvärvsintensiteten beroende på vilka antaganden man gör om tillgång på barntillsyn. Som komplement till de delana- lyser som görs här skulle man därför kunna göra konsekvensanalyser av olika »paket» av boendeservice där man kombinerade oli- ka mängder av servicealternativ. Konsekvenserna av en förändrad service har så långt det är möjligt uppdelats i posi- tiva (prestationer) och negativa (uppoff- ringar). En uppdelning av konsekvenserna har dessutom gjorts på olika nivåer eller in- tressenter nämligen samhället, staten, (pri- mär- och sekundär-)kommunen och den en- skilde individen. En förändrad boendeser- vice får i första hand konsekvenser för dem som servicen är ägnad åt, nämligen in- divider eller hushåll. Kommunen och sta- ten kommer därvid också att få vidkännas olika slag av konsekvenser. Om man lägger ihop konsekvenserna för dem som använder

servicen med dem som uppstår för kommu- nen och staten får man totalkonsekvenserna för hela samhället.1 Naturligtvis kan man tänka sig att en förändrad boendeservice medför konsekvenser för andra än de här uppräknade intressenterna. Man kan t. ex. tänka sig effekter på företag och på indivi- der som ej tar boendeservicen i anspråk. I de fall som dessa effekter har ansetts vara vä- sentliga så har de medtagits, framför allt på samhällsnivån. Sambandet mellan de fyra nivåerna visas i fig. 1.

Kartläggningen av konsekvenser gör inte anspråk på att vara fullständig i den me- ningen att alla konsekvenser finns med utan förhoppningen är att väsentliga konsekven- ser har identifierats.

Något försök att bestämma när konse- kvenserna inträffar har ej gjorts utan kart- läggningen skall tolkas så att det är sanno- likt att dessa konsekvenser kan uppstå. En förfining av analysen skulle kunna göras genom att behandla ökningen av service som ett investeringsbeslut som får konse- kvenser långt framåt i tiden och därvid stu- dera konsekvenser på kort och på lång sikt.

I konsekvensbeskrivningen har jag försökt att identifiera väsentliga konsekvenser. I idealfallet borde därvid väsentliga konse- kvenser definieras med utgångspunkt från mål på de olika nivåerna. Eftersom det i denna studie ej har varit möjligt att under-

1 Rena inkomstöverföringar tas inte med på samhällsnivån.

Individer el. hushåll som använder service

Övriga kommuner

Övriga individer

Boendeservice

Företag

Kommunen

andra intressenter

Samhället

= primära intressenter

konsekvenser

» konsekvenser

Figur 1 . Samband mellan de olika nivåbeskrivningarna.

söka dessa mål, grundar sig konsekvensbe- skrivningen på ett urval av konsekvenser som jag gjort mot bakgrund av vad jag uppfattar som intressenternas mål.

Slutligen bör framhållas att det är konse- kvensbeskrivningen på samhällsnivån som är den centrala. De övriga nivåbeskrivningarna kan främst ses som kompl-ement till sam- hällsnivåns beskrivning. Dessa komplement kan t. ex. användas för att studera de skill- nader i fördelningen av konsekvenser på olika nivåer som föreligger mellan olika ser- vicealternativ. Härigenom kan man också bedöma om prioriteringar mellan olika al- ternativ medför en godtagbar kostnadsbe- lastning på de studerade nivåerna.

Det grundläggande i analysmetoden är sålunda en systemsyn. Varje nivå kan be- traktas som ett delsystem. De olika former- na av boendeservice består av sidoordnade delsystem.

Av de i inledningen nämnda typerna av boendeservice behandlas barntillsyn, fritids- service och kulturdistribution, bostadsvård, tvätt och klädvård, varudistribution, expedi- tiva tjänster och mathållning i denna del.

I del 2 behandlas åldringsservice. Utöver identifieringen av konsekvenser diskuteras där också möjligheten att kvantifiera och värdera de olika konsekvenserna och där— med genomföra analysen som ett konkret räkneexempel.

Barntillsyn

Analysen av förväntade konsekvenser av en ökning av barntillsyn grundar sig på en jäm- förelse mellan tillsyn i barnets eget hem och ökad tillsyn i institutionsbunden form (dag- hem eller lekskola). Dessa konsekvenser jäm- föres därefter med dem som uppstår vid till- syn i familjedaghem. För fullständighetens skull borde även fritidshem och tillfällig till- syn i form av barnparkering och parklek ha behandlats. Detta har dock inte varit möj- ligt inom ramen för denna undersökning, men större delen av den gjorda analysen kan direkt överföras till dessa områden. Det vore även av intresse att studera kombina- tioner av olika tillsynsformer t. ex. familje- daghem och lekskola. Ej heller detta har gjorts.

Jag har i det följande antagit att den ökade institutionella barntillsynen kan få till följd att en hemmavarande kvinna bereds möjlighet att gå ut i förvärvslivet. I fram- tiden torde det bli vanligare än idag att män sköter barnen och att det därför också blir dessa som kan frigöras för förvärvsarbete. Detta ändrar inte analysen. Det kan även bli fråga om att friställa anställd hemhjälp vid en ökning av den institutionella tillsynen. Analysen kan med vissa modifikationer även användas för dessa alternativ. Alla de som sålunda sysslar med tillsyn av egna barn i hemmen kallas i fortsättningen »hemarbe- tande» i motsats till dem som är avlönade, vilka kallas förvärvsarbetande.

Konsekvenser för samhället

Antag till en början att samhällets mål vore att maximera nationalprodukten. För att uppnå det målet måste produktionsresur- serna i form av arbetskraft, kapital osv. användas effektivt. Det innebär att resur- serna bör användas där de ger den största avkastningen. Det är alltså lönsamt att om- fördela resurser om det medför en ökning i nationalprodukten (överflyttningsvinst). Detta har t. ex. skett när man gjort en över- flyttning av arbetskraft från jordbruket, där produktiviteten är låg, till industri med hög produktivitet.

Om vi resonerar analogt för hushållssek- torn verkar det rimligt att man även här skulle kunna få överflyttningsvinster om man kan förmå arbetskraft att söka sig ut i förvärvslivet genom att förändra tillsyns- formema för barnen. Härigenom skulle man få en effektivare användning av den arbets- kraft som nu sysselsätts i hemmen.

Denna förändring av nationalprodukten skulle dock ej kunna uppnås utan kostna— der. För det första måste samhällelig barn- tillsyn ordnas. Det medför vanligen inves- terings- och driftkostnader. Härtill kommer kostnader för utbildning av vårdpersonal. Dessutom tillkommer följdinvesteringar pga. ökat förvärvsarbete för f.d. hemarbetande samt kostnader för arbetsresor. Däremot kommer investeringar på annat håll att

Negativa konsekvenser

Investeringi lokaler o. inventarier

Driftkostnad

Följdinvesteringar pga. ökat för- värvsarbete för f. d. hemarbetande

Resekostnader till och från arbetet för f.d. hemarbetande

Kostnad för utbildning av vård- personal”

_, Kostnad för utbildning och lön åt + fler barnvårdare

Positiva konsekvenser

Produktionsökning1

Subjektiva värden: Valfrihet, trygghet etc.

Investeringskostnader som blivit nödvändiga för samhället om alt. varit inflyttning av arbetskraft

Inverkan på barnen: Social anpassning, mognad

Figur 2. Sammanfattning av konsekvenser för samhället.

+ innebär en ökning och — en minskning av storleken på den studerade konsekvensen. 1 Ungefär lika med förvärvsinkomster minus merkostnad för de tjänster som tidigare utfördes i hemmet men som nu köpes.

” Det finns skäl som talar både för och emot att ta med denna post. Om det är fråga om special- utbildning, som inte kan utnyttjas på annat håll, så talar detta för att kostnaden skall medtagas. År däremot utbildningen mer generell, eller om någon form av utbildning av de aktuella personerna skulle ha skett under alla omständigheter, bör man ej belasta barntillsynen med denna kostnad.

minska, nämligen de samhällsinvesteringar (nya bostäder etc.) som blivit nödvändiga om man för att tillfredsställa efterfrågan på arbetskraft varit tvungen att ta arbets- kraft från andra orter. En eventuell över- flyttningsvinst blir skillnaden mellan ök- ningen i produktionen (som är approxima- tivt lika med lönen minus ev. merkostna- der för de tjänster som tidigare produce- rades i hemmet men som nu köpes) och nettokostnadema för att uppnå denna löne- inkomst. Dessutom tillkommer subjektiva konsekvenser som är svåra att värdera, som ökad valfrihet för de enskilda individerna samt förändrad social anpassning hos bar- nen. Dessutom inverkar bl. a. antal barn per

anställd inom barntillsynen, antal barn per person som friställes för arbete utom hem- met samt andelen personer som tar barn- tillsynen .i anspråk och som vill förvärvsar- beta.

Om man utgår från tidigare nämnda mål att maximera nationalprodukten, kunde det synas riktigt att i en situation där efterfrå- gan på barntillsyn är större än utbudet prio- ritera de barn vars föräldrar förväntas bi- draga mest till nationalprodukten. Visserli- gen uppställs ofta ekonomisk tillväxt som ett huvudmål, men i detta sammanhang överväger andra samhällsmål som jämlikhet och social trygghet. Prioritering sker där- för nu främst efter sociala skäl. Detta med-

Negativa konsekvenser

Investeringsbidi ag

Driftbidrag

Kostnad för utbildning av vård- personal

+ Bidrag till barnvårdare

Positiva konsekvenser

Statsskatt

Bostadstillägg

Figur 3. Sammanfattning av konsekvenser för staten

för sannolikt att allteftersom barntillsynen utbygges kommer den samhällsekonomiska intäkten av barntillsynsplatser att öka. Den- na slutsats grundar sig på det rimliga anta- gandet att det föreligger ett negativt sam- band mellan sociala skäl för tillsyn och ve- derbörandes bidrag till nationalprodukten.

Om den från hemmen överförda arbets- kraften blir verksam i en sektor med brist på kvalificerad arbetskraft (t. ex. sjukvårds- personal) kan vi få externa effekter av det primära arbetsutbudet som medför att natio- nalprodukten ökar mer än med den nya ar- betskraftens lön. Antag t.ex. att en sjuk- sköterska kan lämna sina barn på daghem och återuppta sitt förvärvsarbete. Härige- nom kan sjuka personer få vård tidigare och de kan återgå till sina arbeten tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet. Detta är en extern effekt av sjuksköterskans ar- bete. Man skulle även här kunna tänka sig en prioritering till institutionell barntillsyn av arbetskraft med dessa externa effekter. Så torde också ske i vissa fall.

Genom tillgång till barntillsyn förkortas den tid som mödrarna kan väntas vara borta från yrkesverksamhet efter barnsbörd. Här- igenom förkortas uppehållet i deras kontakt med förvärvslivet och benägenhet att återgå till arbete blir troligen större. Dessutom

glömmer de ej i samma grad kunskaper och färdigheter som är nödvändiga vid ett återinträde i arbetslivet.

Konsekvenser för staten (statsfinansiella)

Staten kommer att få betala investerings— och driftbidrag till kommunerna. Dessutom tillkommer bidrag till det ökade antal barn- vårdare som behövs i kommunerna. Ökade kostnader för utbildning av vårdpersonal kommer även att belasta staten. Dessutom kan det kommunala skatteutjämningsbidra— get påverkas.

På den positiva sidan kommer statsskatt som följd av ett ökat antal förvärvsarbe- tande samt en minskning i bostadstillägg som är inkomstgrundat.

Konsekvenser för kommunen (kommunfi— nansiella)

Utökad barntillsyn medför framför allt öka- de drift- och kapitalkostnader (dock ej kapi- talkostnader för familjedaghem). Vid be- slut om ökad boendeservice torde kommu- nens nettokostnad vara avgörande. Netto- investeringskostnad utgöres då av total in- vesteringskostnad minus statsbidrag och net-

Negativa konsekvenser

Investerings kostnad

Driftkostnad

Barnvårdaretjänster för sjuka barn

Invest. o. drift av allm. kommuni- kationer för från hemmen överförd arbetskraft

Fritidsservice o. kulturdistribution

Positiva konsekvenser

Statliga invest.-bidrag

Driftbidrag

F öräldraavgif ter

Bostadstillägg o. socialhjälp

Kommunal- o. landstingsskatt

Invest.-kostn. som blivit nödvän- diga om alt. varit inflyttning av arbetskraft

Företagslokalisering

Multiplikatorverkningar inom pro- duktion o. handel

Figur 4. Sammanfattning av konsekvenser för kommunen.

todriftkostnad av total driftkostnad minus statligt driftbidrag och föräldraavgifter. Net- tokostnadstänkandet innebär att bidrag och avgifter kan ha stark styrningsverkan. Ut— över dessa kostnader tillkommer ökade in- vesterings- och driftkostnader för vissa sam- hällsanläggningar (t.ex. kommunikationer) som en direkt följd av den förväntade ök- ningen i kvinnornas förvärvsfrekvens. På längre sikt kommer ytterligare samhällsin- vesteringar till följd av den ökade efterfrå- gan på varor och tjänster som uppstår ge- nom ökade inkomster och därav följande multiplikatorverkningar.

Den ökade tillgången på barntillsyn kom- mer även att ställa större krav på tillgång på bamvårdare som tar hand om barnen

när dessa är sjuka och ej kan vistas bland andra barn. Dessutom kan efterfrågan på fritidsservice och kulturdistribution av olika slag öka om den ökade disponibla tiden till viss del användes som fritid, Slutligen kan eventuellt kommunalt skatteutjämningsbi- drag påverkas. De positiva konsekvenserna är dels de tidigare nämnda investerings- och driftbidragen samt föräldraavgifterna1 där de senare vanligen torde bestämmas en- ligt kommunförbundets rekommendationer. Dessutom tillkommer ökade skatteintäkter och en sannolik minskning av bostadstillägg och socialhjälp som en följd av ökade för- värvsinkomster.

1 Avgift per barntillsynsplats beror på antal barn per familj samt familjens inkomst.

Negativa konsekvenser

Avgift för tillsyn

Förflyttningskostnad till och från tillsyn och arbete

Bostadstillägg o. socialhjälp

Kostnadsökning f. mathåll- ning, tvätt etc.

+

Positiva konsekvenser

Möjl. till förvärvsarbete och ökad inkomst

Ökad valfrihet, trygghet

Inverkan på barnen: Social anpassning, mognad

Figur 5. Sammanfattning av konsekvenser för individer och hushåll.

Indirekta och mer långsiktiga konsekven- ser kan bli att företag väljer att etablera sig på orter med utbyggd barntillsyn och därmed följande tillgång på arbetskraft. Dessutom kommer multiplikatoreffekter till följd av ökningen i förvärvsinkomsten att uppstå. Denna medför bl. a. ökad omsätt— ning inom handeln.

Konsekvenser för individer och hushåll

Konsekvenserna kan uppdelas i 4 huvud- grupper beroende på vilka förutsättningar som göres.

1. Tillsynen tages i anspråk av barn, som redan tidigare haft tillsyn av annan än mo- dem, som redan förvärvsarbetar. Konse- kvenserna kommer här att inskränka sig till eventuell förändring av kostnaden för tillsyn (avgift per dag) samt förändring i förflytt- ningskostnad (kostnad för resor och uppoff- ring av tid).

2. Tillsynen tages i anspråk av barn som ej tidigare haft tillsyn och vars moder avser att börja förvärvsarbeta. Detta medför en ökning av inkomster. Kostnaderna ökar med avgift för barntillsyn, kostnader för inkoms- tens förvärvande, samt en sannolik ökning

av kostnad för mathållning, tvätt och städ- ning.

Genom ökade förvärvsinkomster minskar statliga och kommunala bidrag som är in- komstgrundade t. ex. bostadstillägg och so- cialhjälp.

3. Tillsynen tages i anspråk av barn vars moder ej tidigare förvärvsarbetat och ej hel- ler avser att arbeta. Härvid ökar kostnaden för tillsyn och förflyttningskostnad till den- samma. De positiva konsekvenserna blir be- roende av hur den frigjorda tiden användes.

4. Tillsynen tages i anspråk av barn som tidigare ej haft tillsyn och vars moder för- värvsarbetar. Kostnaderna ökar med avgift för barntillsyn och förflyttningskostnad till och från tillsyn. I samtliga dessa fall uppkommer konse- kvenser i form av subjektiva värden som trygghet etc., inverkan på barnen samt att de enskilda individerna på ett eller annat sätt kommer att beröras av kommunens och sta- tens nettokostnad för tillsynen, där konse- kvenserna blir beroende av på vilket sätt dessa myndigheter försöker få kostnadstäck- ning (t.ex. skattehöjningar). Denna konse- kvens kommer även att drabba dem som ej tar barntillsynen i anspråk.

Om den person, vars barn får plats i in- stitutionell barntillsyn, ej vill börja förvärvs- arbeta eller ej kan få något lämpligt arbete kommer konsekvensbeskrivningarna att på- verkas väsentligt även för samhället, staten 'och kommunen. Härvid bortfaller de poster som har med produktionsökningen att göra såsom resekostnader, följdinvesteringar, skatter etc.

De här redovisade analyserna är, som ti- digare framhållits, endast översikter som an- ger de väsentliga konsekvenserna. Ett full- ständigt genomförande av en konkret analys kräver naturligtvis att varje konsekvens stu- deras för sig i syfte att om möjligt kvanti- fiera och värdera dess betydelse på ett mer exakt sätt. En sådan analys redovisas i del 2 för åldringsservice.

Kommunala familjedaghem

Statsbidragsbestämmelserna för familjedag- hemsverksamheten förutsätter att avtalsenlig lön skall utgå till dagbarnvårdama. Om man jämför institutionell tillsyn på daghem med familjedaghem kan man konstatera att driftkostnadema per plats därmed i stort sett kommer att ligga på samma nivå för de båda tillsynsformerna. I vissa avseenden föreligger dock skillnader i konsekvenser av en utbyggnad av familjedaghemsverksamhe- ten jämfört med institutionell tillsyn. För det första kräver familjedaghem ingen speciell investering. För det andra är de statliga bi- dragen till kommunerna för löpande utgif- ter för familjedaghem kopplade till utbygg- naden av den institutionella barntillsynen, vilket är av stor betydelse för kommunernas val mellan olika tillsynsformer.1

Inverkan på barnen torde även skilja sig mellan de olika tillsynsformerna. Detta kan bl. a. hänföras till utbildningsnivå hos vår- dama samt möjligheterna till en kontinuer- lig vård utan täta byten av vårdare.

1 Vid beräkning av underlag för statsbidrag får platser som anordnats i kommunalt familje- daghem ej medräknas i den mån de överstiger antalet platser i barnstuga.

Fritidsservice och kulturdistribution

En samlad utbyggnad av boendeservice torde förändra individens användning av sin tid. Den disponibla tiden bör öka tack vare ett ökat utbud av olika former av boende- service. Denna tid kan antingen användas till arbete eller som fritid. Om tiden helt eller delvis används till fritid kan efterfrågan på olika former av aktiviteter framför allt i bostadens närhet påverkas. Dessutom kan efterfrågan på fritidssysselsättning påverkas av en förändring i de enskildas inkomster (inkomsteffekt). Boendeservicens utbyggnad kan således tänkas öka efterfrågan på fri- tidsservice och kulturdistribution. Samban- det kan också vara det omvända så att till- komsten av fritidsservice och kuturdistribu- tion skapar en växande efterfrågan på annan boendeservice.

Det är dock av förklarliga skäl mycket svårt att uttala sig om konsekvenser till följd av ett ökat utbud av dessa tjänster. Allmänt kan sägas att fritidssysselsättning, särskilt så- dan av motionskaraktär, bör befrämja kroppslig och mental hälsa, som i sin tur kan påverka sjukvårdskostnaderna i dämpande riktning. Dessutom kan attraktiva möjlighe- ter till fritidssysselsättning främja den socia- la och personliga utvecklingen samt skapa ett breddat ansvar Och engagemang i sam— hällsarbetet.

Kulturdistributionen påverkar på lång sikt den allmänna bildningsnivån och per- sonlighetsutvecklingen med åtföljande verk- ningar på olika aktiviteter i samhället.

Uppoffringar för denna service skulle också kunna uppdelas på olika nivåer. Men det skulle främst bli en uppräkning av de bidrag och lån som redan finns i service- kommitténs första betänkande.

Bostadsvård

Även för bostadsvården kan man tillämpa ett effektivitetskriterium vid val mellan oli- ka alternativ. Bostadsvården kan då sägas vara effektiv om man minimerar kostnaden för att uppnå en viss prestationsnivå.

För enskilda finns för närvarande endast ett fåtal alternativ att välja mellan. Man kan mot ersättning få hjälp med städning av per- sonal som i många fall utbjuder sina tjänster genom arbetsförmedlingar, man kan städa själv, och vissa kategorier som åldringar, sjuka och handikappade kan få hjälp ge- nom den sociala hemhjälpen. Den senare hjälpen berörs i samband med diskussion av åldringsservice i del 2, varför den ej be- handlas här.

Behovet av bostadsvård bör i stor ut- sträckning kunna påverkas genom plane- ringen av och utrustningen i lägenheten. Ytterligare en faktor som påverkar behovet är val av material.

Bostadsvården kan i viss utsträckning rationaliseras. Men med hänsyn till de små produktionsenheterna (bostäderna) kan ma- skiner bli olönsamma om de ägs av en fa- milj. För städföretagen förhåller det sig där- emot annorlunda. Det går dock ej att kom- ma ifrån att bostadsvård fortfarande är ar- betsintensiv dvs. kräver förhållandevis myc- ket arbete även om maskinutrustning an- vändes, varför köp av dessa tjänster betingar ett högt pris även om vissa stordriftsfördelar kan föreligga.

I det följande görs en översikt av sanno— lika konsekvenser av en relativ ökning av bostadsvård med maskinella hjälpmedel el-

ler särskild Städpersonal jämfört med kon- ventionell bostadsvård.

Konsekvenser för samhället

I förening med annan boendeservice kan bostadsvården komma att påverka förvärvs- frekvensen för män och kvinnor. Däremot torde det ej vara sannolikt att bostadsvår- den ensam är avgörande för val mellan hemma— och förvärvsarbete.

Konsekvenser för stat och kommun (stats- och kommunfinansiella )

Stats- resp. kommunalskatteintäkter kan öka om det visar sig att bostadsvården påverkar förvärvsfrekvensen.

Konsekvenser för individer och hushåll

Antag att en familj som tidigare städat själv överlåter veckostädningen åt ett städföretag eller en städhjälp. Härvid uppkommer kost- nader i form av lön åt städpersonalen, men å andra sidan ökar den disponibla tiden (dvs. den tid som tidigare gick åt för att städa). Om den disponibla tiden användes till förvärvsarbete får man ett visst mått på värdet av den friställda tiden. Om däremot tiden användes som fritid blir det svårare att uppskatta värdet. Det bör dock vara åt- minstone lika stort som kostnaden för städ- ningen eftersom det var en friving för- ändring.

Tvätt och klädvård

Boendeservice i form av tvätt och klädvård domineras av problemet med tvätt. Olika alternativ för hushållstvätt kan vara:

1. Tvätt utan maskinell utrustning i hem-

. Tvätt med maskinell utrustning i hem—

. Tvätt i fastighetstvättstuga . Tvätt i kvarters- eller områdestvättstu-

. Tvättitvättautomat . Bortlämning av tvätt

(7. Användning av engångsprodukter).

Ofta använder en och samma familj fler alternativ samtidigt bl. a. pga. att alla ma- terial ej tål att tvättas på samma sätt.

Valet av tvättalternativ torde i stor ut- sträckning påverkas av tidigare erfarenhet samt av den egna bostadens konstruktion och utrustning. För samhället gäller det dock att få tvättarbetet så effektivt som möjligt. Det innebär att man strävar efter att minimera kostnaderna för en viss presta- tion.

I det följande redovisas en översiktlig ana— lys av konsekvenserna av en relativ ökning av användningen av maskinella hjälpmedel vid tvätt (alt. 2—6 ovan) i jämförelse med alt. 1. Analysen genomföres liksom tidiga- re för olika nivåer.

Konsekvenser för samhället

Maskinell tvätt förutsätter vanligen investe- ring i lokaler både när det är fråga om yr- kesmässig tvätt och tvätt i hemmet där det

i det senare fallet kan bli fråga om särskilt tvättutrymme. Härtill kommer drift- och kapitalkostnader för maskinell utrustning. Här ingår även kostnad för renvatten och avloppsvattenrening. Vid beräkning av upp- offringar måste man även medtaga de miljö- effekter som uppkommer genom att avlopps- vatten ej renas fullständigt. Tvättmedel tor- de svara för en icke ringa del av miljöför- störingen i vattendrag. Det har framförts att miljöeffekterna av tvättmedel kan komma att minska vid en övergång till kommersiell tvättning pga. att enskilda vanligen överdo— serar med tvättmedel till skillnad från före- tag.

Som en stor post tillkommer även tidsåt- gång vid tvättning och efterbehandling. Det är sannolikt på denna punkt som altemati- ven skiljer sig mest åt.

Vid en ökning av tvättservicen (framför allt av alt. 6) kommer de positiva effekterna främst att bestå i att tidsåtgången torde minska och den disponibla tiden därmed öka. Värdet av denna ökning blir beroende av hur tiden användes.

Konsekvenser för staten (statsfinansiella)

Statsskatten ökar om tvättservice medför ökat förvärvsarbete eller om tvättföretagen får större inkomster.

Konsekvenser för kommunen (kommun/i- nansiella).

Kommunalskatten ökar om tvättservice med— för ökat förvärvsarbete eller om tvättföre-

Efterfrågan på fritidsservice och kultur- distribution ökar om den disponibla tiden tas ut i form av fritid.

Konsekvenser för individer och hushåll

Uppoffringar

Uppoffringar/Alt. 1 2 3 4 5 6

Tid för sortering x x x x x Förfiyttningstid x x :( x Tid för tvättning o. efterbehandling x )( Investering i mas- kiner o. hjälpmedel x Tvättmedel x x x x x Merhyra f. tvättutrymme x x Avgift f. att utnyttja tvättstuga Tid f. räkning och kontroll av tvätt x Avgift f. bort- lämnad tvätt x

Prestationer.

Denna sida är svårare att få något grepp om.-'Det torde dock vara så att dels själva tvättresultatet (renhet) dels förslitning och färgpåverkan är olika i de uppräknade al- temativen.

I alternativet med egen tvättmaskin eller tvättstuga i den egna fastigheten är lättill- gängligheten samt möjligheten att samordna olika aktiviteter i tiden av stort värde. Van- ligen förutsätter dock dessa alternativ att någon i familjen är hemma på dagen el- ler endast arbetar deltid, eftersom tvättstu- gor oftast är öppna på dagtid på vardagar, samt att man ibland ej kan tvätta i den egna maskinen på kvällen, då detta kan bli stö- rande för grannarna. Möjligheten att tvätta ofta bör även ha ett samband med behov av kläder dvs. ju oftare man kan tvätta desto färre ombyten behöver man. Detta kan ha stor betydelse särskilt för barnfamiljer.

Av betydelse för valet mellan alternativ är även om bostaden är utrustad med sär- skilt tvättutrymme och -utrustning eller om fastighetstvättstugans kostnader helt eller

delvis belastar hyran. I det senare fallet kom— mer konsumentens val av tvättalternativ tro- ligen att styras i riktning mot det alternativ som de måste vara med och betala för, vare sig man använder det eller ej. Detta drab- bar särskilt dem som har svårt att använda sig av t. ex. fastighetstvättstugan (pensionä- rer, sjuka, förvärvsarbetande).

Möjligheterna att använda engångsmate- rial (papperslakan, -handdukar etc.) samt nya syntetfibrer (som i vissa fall ej kan tvättas hemma) torde på sikt komma att få stor betydelse för behovet och utformningen av tvättservice.

Varudistribution, expeditiva tjänster samt mathållning

Man kan tänka sig en rad olika lösningar av distribution av konsumentvaror1 med avseende på de enskilda individernas och företagens uppdelning av distributionsarbe— tet. Olika lösningar medför skilda kon— sekvenser för individerna och företagen. För att göra analysen mer lättförståelig kom- mer jag att anknyta till utvecklingen på se- nare år inom varudistributionen. Jag kom- mer därvid att jämföra en koncentrerad va- rudistribution (t. ex. centralt belägna snabb- köpsbutiker) med en situation som karak- täriseras av ett stort antal små butiker (t. ex.

Funk! ion Planering

Distribution

Mathållning Konsumtion

Efterarbete (disk etc.)

kvartersbutiker). Konsekvenserna av en kon- centrering av varudistributionen kommer då att vara skillnaden mellan dessa varudistri- butionssystem.

Samtidigt diskuteras förväntade konse- kvenser av en förändrad mathållning, t. ex. att äta på kvartersrestaurang i stället för att laga mat själv. Konsekvensbeskrivningen ut- går här ifrån individnivån.

1 Diskussionen kommer i huvudsak att beröra distribution och konsumtion av livsmedel, men kan även appliceras på andra varor och tjänster.

Resursbegränsningar Tid

Inkomst, likviditet

Transportredskap

Lagerutrymme

Teknisk utrustning

Information om alt.

Figur 6. Samband mellan distributions— och mathållningsfunktioner och resursbegrånsningar.

Mathållningen är i stor utsträckning bero- ende av utformningen av livsmedelsdistri- butionen samt vilka möjligheter som finns att välja mellan olika mathållningsaltema- tiv. Mathållningen påverkar även livsmedels- distributionen på längre sikt.

Distributionen (eller inköpsverksamheten) och mathållningen kan uppdelas i olika funktioner (se fig. 6). Till dessa funktioner hör en eller flera resursbegränsningar som tid, inkomst, information etc. som påverkar beteendet. Målet för funktionerna eller akti- viteterna är att konsumera, där konsum- tionsaltemativen teoretiskt går från att till- laga all mat hemma till att intaga all mat utom hemmet. Det slutliga valet av konsum- tionsaltemativ påverkar och påverkas enl. ovan av livsmedelsdistributionen där den enskildes alternativ kan vara att ej köpa något livsmedel alls (då man äter ute), köpa färdig mat från centralkök för konsumtion i hemmet eller att i stadsdels- eller närhets— butik köpa livsmedel. I det senare fallet kan man välja mellan att köpa färdiglagad mat och att köpa »råvaror».

För närvarande torde det dock endast vara ett fåtal personer som har reell val- möjlighet när det gäller att besluta om de skall äta sitt huvudmål hemma eller ute.

Funktion Planering Förflyttning Upphandling Transport

Lagring Tillagning

Konsumtion Efterarbete

Detta beror bl. a. på att det vanligen är lång väg till matställena (åtminstone i rena bo- stadsområden), priserna uppfattas som höga samt att man ej tänker på barnen vid ut- formning av inventarier och val av mat.

Uppoffringama för den enskilde vid olika former av varudistribution och mathållning kan knytas till de tidigare uppräknade funk- tionerna (se uppställningen nedan).

En stor post för alternativet att äta hem- ma är den tid som går åt i olika funktioner. Förutom kostnaderna för varorna tillkom- mer sedan bl. a. kostnader för själva resan till och från inköpsstället. Har personen ifrå- ga bil som användes vid inköpen måste en del av drift- och avskrivningskostnaderna för denna hänföras till detta handlingsalter- nativ. Om man ej har bil så måste man van- ligen bära sina varor, vilket innebär fysisk påfrestning. För tillagning krävs utrymme och utrustning som också medför kostnader.

Om man i stället väljer alternativet att äta ute så blir konsekvenserna färre. De blir sannolikt:

Förflyttningstid

Kostnad för färdmedel (ev.) Väntetid Kostnad för måltid

Till de ovanstående alternativen måste dessutom fogas konsekvenser i form av pres-

U ppoffring

Tid

Tid, kostn. f. färdmedel Tid, kostn. f. varor Tid, drift- o. avskrivningskostn. f. transport— redskap, fysisk påfrestning Räntekostnad, svinn Tid, avskrivningskostnad f. tillagnings- och konsumtionsutrymme, servis och bestick, avskrivning och drift av tillagningsutrust- ning

Tid, måltidspris

Tid, ev. avskrivning o. drift av efterbearbet- ningsutrustning (diskmaskiner), kostn. f. förbrukningsmateriel (diskmedel, vatten etc.).

tationer som dessa medför. Det blir främst fråga om kvalitet och variation i mathåll- ning etc.

Konsekvenser för kommunen (kommunfi- nansiella)

Varud istribution

"En koncentrering av detaljhandeln till ett fåtal butiker kommer primärt att påverka investering och drift av gator, parkerings- platser och allmänna kommunikationer. Dessutom bör behovet av social hemhjälp eller särskild distributionsverksamhet för hjälp med inköp av varor åt åldringar stå i direkt samband med avståndet till affären. En koncentrering inom t. ex. livsmedelshan- deln skulle då medföra att kommunen be- höver utöka hemhjälpsverksamheten eller hemsändning av varor.

Mathållning

När det gäller mathållningen så bör den ock- så påverka behovet av social hemhjälp om det är så att t.ex. åldringar kan rekvirera färdiglagad mat i stället för att behöva an— lita hemhjälp. För närvarande föreligger ett lågt kapacitetsutnyttjande av kommunala kök och matsalar, varför dessa skulle kun- na användas för att förbättra matservicen i bostadsområden.

Konsekvenser för staten och samhället

Varudistribution

En koncentrering av varudistributionen (t.ex. en övergång till stora, centralt be- lägna snabbköpsbutiker) medför troligen en övervältring av vissa kostnader, framför allt transportkostnader, från företagen till kon- sumenterna. Sett ur företagets synvinkel kan denna övergång vara lönsam om t. ex. in- täkterna blir oförändrade men kostnaderna sjunker. Men är det så, att kostnaderna och andra uppoffringar för konsumenterna ökar mer än företagens kostnadsminskning och annat är oförändrat (prestationssidan), är

den nya distributionen sämre än den tidiga- re sett från samhällets synpunkt. Man kan även tänka sig att förändringen kan vara lönsam för samhället men att distributions- företagen ej låter konsumenterna få del av kostnadsbesparingarna. Detta innebär att in- komstfördelningen förändras. Denna konse- kvens måste även beaktas.

Dessutom påverkar vissa av företagens åtgärder samhällets investeringar och un- derhållskostnader för t.ex. gator och par- keringsplatser.

Mathållning

En förändring av mathållningen kan ha en positiv effekt från samhällets synpunkt om det t. ex. är så att det genom stordriftsför- delar och samanvändning av lokaler är möj- ligt att sänka kostnaderna för måltider. Det- ta skulle kunna ske genom att använda be- fintlig utrustning i skolor eller öka använd— ningen av färdiglagad mat. Här förutsättes då att kvaliteten på prestationen blir oför— ändrad. I verkligheten sker ju förändringar även här. För vissa personer kan en föränd- ring medföra sämre mat och sämre matva- nor. För andra som nu slarvar med maten kan en förändring vara en klar förbättring. En förändrad mathållning kan också med- föra en förbättrad kostsammansättning, vil- ket på något längre sikt påverkar vederbö- randes allmänna hälsotillstånd och medför förändrad efterfrågan på medicinsk vård och större möjligheter till produktivt arbete förutom ökat välbefinnande. Detta kan få särskilt stor betydelse för känsliga grupper som barn, sjuka och åldringar.

Inledning och syfte

Den kartläggning av tänkbara konsekven- ser av en utbyggnad av olika former av boendeservice som har gjorts i del 1 kan vara till hjälp vid beslut om en utbyggnad av boendeservice.

För att få en utförligare bild av konse- kvenserna av en utbyggnad av service vore det önskvärt att kunna mäta storleken av förväntade konsekvenser. Beslutsunderlaget skulle därigenom ge bättre vägledning.

Syftet med del 2 är att analysera möjlig— heterna att genomföra denna mätning av konsekvenser. Analysen görs för en ser- vicefunktion, nämligen åldringsservice,1 var- vid konsekvenserna systematiseras i en nyt- tokostnadskalkyl.2 Efter en inledande teore- tisk del exemplifieras analysen med hjälp av ett räkneexempel från Göteborg.

1 Vid genomförandet av den teoretiska delen har jag haft värdefull hjälp av en referensgrupp bestående av Ingemar Andersson, Socialstyrel- sen, Rune Bergsten, Svenska Kommunförbundet, Ingrid Dalén, Inrikesdepartementet, Gun Hall- berg, avdelningen för byggnadsfunktionslära, KTH, Ursula Wallberg, Statens konsumentråd. * Cost-benefitkalkyl.

Nyttokostnadskalkyler

En nyttokostnadskalkyl kan beskrivas som en samhällsekonomisk kostnads—intäktskal- kyl. Dess syfte är att ge en vägledande över- sikt för de politiska beslutsfattarna över vä- sentligare samhällskonsekvenser av ett ifrå- gasatt beslut. Denna metodik har i begrän- sad omfattning använts i offentlig förvalt- ning sedan l930-talet i USA framför allt för kraftverks- och bevattningsprojekt. Det är en utvidgning av den i företag använda kostnads—intäktskalkylen där man ersätter begreppen kostnad och intäkt med sam- hällsekonomiska uppoffringar och prestatio- ner. Uppoffringar knytes till användningen av resurser som t. ex. arbetskraft, kapital och tid, medan prestationer knytes till posi— tiva konsekvenser av en viss resursanvänd- ning. Därigenom får man med inte enbart konsekvenser för den enskilde beslutsfatta- ren, som i kostnads—intäktskalkyler, utan också indirekta effekter sett ur samhällets synvinkel. Som exempel kan man ta en kalkyl för ett tunnelbanenät. Om företaget själv gjorde denna kalkyl skulle man ta med kostnader och intäkter som enbart berör den egna verksamheten dvs. kostnader för banläggning, vagnar, personal etc. samt in- täkter för biljettförsäljning. Gör man där- emot en nyttokostnadskalkyl måste man dessutom beakta faktorer som värdering av uppoffrad restid och återverkningar på ut- byggnad av det lokala vägnätet. Kalkylen är speciellt lämpad för projekt som har svåröverskådliga och långsiktiga konsekven-

ser. I Sverige har man t. ex. använt meto- den i Vägplan 70 (SOU 1969: 56, 57). Hit- tills har man dock i huvudsak använt den- na kalkylmetod vid investeringar och hand- lingsaltemativ av teknisk natur, medan so- ciala investeringar, som det närmast är fråga om i detta fall, har undandragits från sådan metodisk undersökning sannolikt beroende på de svårigheter som är förknippade där- med. Men utan tvekan kan nyttokostnads- kalkylering även för denna kategori av in— vesteringar medföra ett bättre beslutsunder- lag eftersom man dels tvingas att formulera och precisera målen för ett visst projekt, dels tvingas göra en systematisk genomgång av förväntade konsekvenser för noggrant valda och preciserade handlingsalternativ.

Genomförandet av en nyttokostnadskal- kyl kan uppdelas i olika steg.

1. Ett försök görs att konkret ange de mål som finns för den studerade verksam- heten. Utan att ha gjort klart för sig vad man egentligen vill uppnå kan man inte motivera ett val bland möjliga former för verksamheten.

2. Urval och beskrivning av alternativ till den studerade verksamheten som i första hand verkar lämpliga.

3. Försök att allsidigt beskriva och kvan- tifiera de sannolika konsekvenserna av de i punkt 2 utvalda alternativen.

4. Konsekvenserna enligt punkt 3 jäm- förs med målen enligt punkt 1 i en vägle- dande översikt för beslutsfattarna.

Användning av nyttokostnadskalkyler för åldringsvård

Steg 1

Utgångspunkten har varit de av statsmak— terna år 1957 fastställda riktlinjerna för åldringsvården (prop. 1957: 38, statsutskot— tets utl. nr 170) enligt sammanfattningen i Åldringsvårdens läge (SOU 1963: 47).

l. »Samhällets åldringsvård bör avse den efterfrågan, som grundas på åldersbetinga- de behov i fråga om bostäder, omvårdnad och service. Denna efterfrågan bör tillgodo- ses inom ramen för ett så långt möjligt fritt konsumtionsval.»

2. »Det är inte bara ur de enskilda män- niskornas utan även ur folkhushållets syn- punkt viktigt, att åldringarnas arbetskraft tillvaratas så långt detta kan ske utan att andra intressen åsidosättes.»

3. »Allt bör göras för att så många gam- la som möjligt skall kunna få leva kvar i sina invanda miljöer. I strävan att hålla till- baka behovet av anstaltsvård måste man vidtaga särskilda hjälpåtgärder för de gamla i deras hem 5. k. öppen åldringsvård.»

4. »Det är önskvärt, att sjukvården ut- bygges så att det blir möjligt att ge alla sjuka åldringar en vård som syftar till att så långt våra kunskaper räcker återföra dem till hälsa eller relativ hälsa.»

För att konkretisera dessa mål och fram- för allt mål 3 som torde vara viktigt i detta sammanhang, bör en framkomlig väg vara att analysera de faktorer som påverkar be- hoven av service samt söka finna lämpliga mått på behoven. Sådana faktorer som på-

verkar behoven och indikatorer som små- ter» dessa kan vara:

]. Hälsotillstånd. Indikatorer t. ex. antal dagar i sängläge per år, rörlighet.

2. Boendeform. Indikatorer t. ex. egen lä- genhet, pensionärslägenhet, pensionärshem, ålderdomshem, sjukhem.

3. Bostadens utrustning. Indikatorer t. ex. tillgång till varmvatten, matlagningsmöjlig- heter, tvättmöjligheter, centralvärme, bad— rum, wc, förvaringsutrymme för mat.

4. Bostadens läge. Indikatorer t.ex. av- stånd till butik och andra serviceinrättning- ar (mätt i meter eller restid).

5. Avstånd till och kontakt med närstå— ende. Indikatorer t.ex. avstånd i meter eller restid, antal besök per månad etc.

För att dylika indikatorer skall kunna bli praktiskt användbara som mått, måste de dels kunna mätas på ett relativt enkelt och tillförlitligt sätt, dels kunna ställas i relation till en väsentlig aspekt på åldringsvård. ln- dikatorema mäter som tidigare nämnts vis- sa behovspåverkande faktorer. Om dessa se- nare är inbördes beroende kan man behöva använda icke endast en utan flera indika— torer för att mäta sambandet med ett be- hov. Eftersom behoven kan ses som en spe- gelbild av målen kan man på detta sätt få en rad indikatorer som mäter var sin aspekt av de mål för åldringsvården varifrån hela analysen startat.

En ekonomisk målformulering som an- vändes i praktiskt arbete är att försöka upp-

nå största möjliga prestationsmängd åld- ringsservice till en given kostnad, respektive att göra kostnaden så liten som möjligt för en given prestationsmängd åldringsservice av viss specificerad standard. Prestations- mängden måste i praktiken uttryckas i ett icke alltför stort antal mätbara storheter, eftersom hela problemet annars blir ohan- terligt. Å andra sidan löper man allvarlig risk för att lämna felaktig åldringsservice om antalet mätbara storheter skärs ned så mycket att en eller flera väsentliga kvali- tetsaspekter hos åldringsservicen blir bort- glömda. Antag att vi har en åldring som har svårt att klara sig själv och därför be— höver tillsyn. Om vi med tillsyn endast me- nar någon form av kontinuerlig uppsikt kanske den lägsta kostnaden för en viss uppsikt blir den, som uppkommer om åld- ringen bor på ålderdomshem, och vi skulle alltså flytta honom från den egna bostaden till detta. Men då har vi helt bortsett från åldringens egen värdering av de två alter— nativen, dvs. främst trivseln av att bo hem- ma. Ett mått på denna trivsel måste ovill- korligen ingå i beslutsunderlaget.

Steg 2 Sedan man på detta sätt analyserat målen för åldringsvården och angivit sätt för dess mätning kan man gå över till det andra steget vid utförandet av en nyttokostnads- kalkyl, nämligen att göra ett urval av alter- nativ till åldringsvård, som i första hand verkar lämpliga. Man kan då t.ex. börja med att förteckna de huvudtyper av bo- stadsaltemativ för åldringen som finns:

a) Bostadslägenhet

b) Pensionärslägenhetl

c) Pensionärshem2

d) Pensionärshotell3

e) Ålderdomshem

f) Långtidsvård för somatiskt sjuka: Lång- vårdsklinik, centralt sjukhem, perifert sjuk- hem

g) Psykiatriskt sjukhus

Dessutom tillkommer de alternativ som kan innebära temporära lösningar som t. ex. vård på akutsjukhus.

Punkterna a—e avser permanent bostad för åldringar. Vid analys av de servicebehov som kan fyllas av den permanenta bosta- den får man icke förbise det samband, som kan finnas mellan åldringamas utnyttjande av sin permanenta bostad och behoven av att utnyttja boendeformema f och g. De olika alternativen till permanent bostad skil- jer sig från varandra främst genom service- gradcn, där ålderdomshem torde ha den högsta och vanliga bostäder den lägsta. Ge- nom att tillföra de olika grundaltemativen komplement minskar skillnaderna i service.

Av tab. l framgår bl. a. att det ofta finns flera former av komplementservice som sva- rar mot samma behov inom åldringsvården. I dessa fall är det befogat att undersöka prestationsnivån och kostnaderna för pres- tationen. Hur stor är t.ex. kostnaden för att låta en hemvårdarinna städa en lägenhet i förhållande till att anlita speciell städhjälp t. ex. i form av städpatrull?

I bilaga nr 2 finns en beskrivning av några former av komplementservice i Stock- holms stad samt kostnader för denna ser- vrce.

1 Pensionärslägenhet. I hyreshus belägen bo- stadslägenhet som vanligen förhyres av kommu- nen och förmedlas till pensionärer. Förutsätt- ningen för att man skall få hyra en pensionärs- lägenhet är att den nuvarande lägenheten har tillräckligt låg standard. Läkarintyg på hälsa eller ohälsa fordras inte.

” Pensionärshem. Pensionärslägenheter sam— manförda till ett kategorihus. Service: Huset förestås ofta av en vaktmästare, hemsamarit eller vårdarinna. Ibland kan man ha tillgång till ge- mensam hemsamarit för hushållshjälp. I andra fall anlitas den kommunala hemhjälpen enskilt av var och en.

En annan form av pensionärshem är pensio- närshus som kan ligga i anslutning till ålder- domshem och förestås då av hemsamarit eller vårdbiträde som kanske också arbetar på ålder- domshemmet. Matservering i eller matdistribu- tion från ålderdomshemmet. Övrig service är ålderdomshemmets läkarmottagning, tvättan- läggning, bad, fotvård, ibland hårvård samt ring- ledning från varje lägenhet. Även ålderdoms- hemmets hobbylokaler, sällskapsrum, TV-rum och bibliotek får användas av pensionärshusets hyresgäster. Lägenheterna består av I eller 2 rum och kök eller kokvrå samt dusch eller bad.

* Pensionärshotell. Hyreshus med självständiga lägenheter med fullt utbyggd service ifråga om tillsyn, hälsovård, städning, sysselsättning, mat- hållning.

Serviceutbud (komplement)

Kval. sjukvård Mindre kval. sjukv. Varudistribution

Mathållning

Hjälp m. städning Tvättservice och klädvård Hjälp vid förflyttning Sjukgymnastik

Kval. fotvård

Fot- o. annan hygien Aktivering

Rekreation Tjänsteförmedling Information

Hemsjukvård Hemvårdarinna Hemsamarit Läkarmottagning Sjuksköterskemottagning

X

Sjukgymnastik Offentlig uppsökande verksamhet Jourtjänst (per tel.)

Tillhandahållande av tel.

Sjukpassning

Tvättanläggning Linneuthyrning Städhjälp Badanläggning Fotvård

Hårvård Klädvård

Färdtjänst Matservering

Matdistribution (färdiglagad mat)

Servicebutik Hemsändning av varor Off. serviceinrättn. (post etc.) Kiosk

Expeditiva tjänster

Hobbylokal Arbetsterapeut Sällskapsrum TV-rum Bibliotek

XXX

Samlingssal Motionsgymnastik Organiserad underhålln. Trivselträffar

Studiecirklar Spelklubb Resor 0. utflykter

XXX XXXX XXXXX

XXX XXXX

)(

Ett bestämt behov av åldringsservice kan i många fall tillgodoses på alternativa sätt: bostadsforrn a + viss komplementservice, bostadsforrn b + viss annan komplement-

service etc. Om man utgår från en given bostadsforrn, så är det kvaliteten hos den— na samt åldringens förutsättningar som be- stämmer behovet av komplementservice. Det

innebär att man genom att förändra bo- stadsformens kvalitet kan påverka efterfrå- gan på komplementservice. Särskilt bety- delsefullt är detta för åldringar som bor i vanliga bostäder. Ett flertal undersökningar har visat att äldre personer bor sämre än yngre. En förbättring av dessa åldringars boendeförhållanden kommer direkt att på- verka behovet av institutionell vård och komplementservice i dämpande riktning.

På kort sikt kommer en ökad tillgång på komplementservice att innebära en ökad valfrihet för åldringen beträffande val av b0stadsforrn. På längre sikt kommer ök- ningen i efterfrågan på institutionell vård att bli mindre än vad som skulle bli fallet om en utökning av tillgång på komplement- service ej kommer till stånd.

På detta sätt framkommer ett sortiment av bostadsserviceåtgärder som kan väntas tillgodose ett eller flera av de specificerade delmålen för åldringsvården. Dessa utgör byggstenar till alternativ i steg 2. De alter- nativ som skall analyseras består alltså av kombinationer i bestämda relationer av oli- ka serviceutbud.

Steg 3

Det tredje steget består i att försöka beskriva och kvantifiera altemativens förväntade kon- sekvenser.

Varje särskilt serviceutbud har en viss kostnad. Det åstadkommer också i kombi- nationer med dels övrigt serviceutbud i al- ternativet, dels rådande bostadsstruktur för åldringama och dels hälsotillståndet hos åld- ringama vissa prestationer. Eftersom en un- dersökning kan omfatta många alternativ som sinsemellan behöver jämföras, är det troligen lämpligast att tekniskt genomföra konsekvensbedömningen så att varje alter- nativ först jämförs med ett tänkt läge utan någon särskild boendeservice. Det ger kost- nader och prestationer för varje alternativ för sig. Därefter kan man lätt jämföra de olika altemativens konsekvenser för att av- göra vilket alternativ som är bäst.

Från analyssynpunkt kan det vara lämp- ligt att dela upp konsekvenserna på olika nivåer eller intressenter. Den primära intres—

senten är åldringen. Andra intressenter är kommunen och staten, vilka står för huvud- delen av kostnaderna, men också åldringens anhöriga är betydelsefulla intressenter. Jag har dock valt att ej behandla åldringens an- höriga som en särskild intressent, utan kon- sekvenserna för dem kan inräknas på sam- hällsnivån, där en summering av intressen- ternas konsekvenser sker (med undantag av rena inkomstöverföringar). Denna uppdel- ning på intressenter kan bl. a. användas för att se hur mål om fördelning av kostnader mellan olika intressenter påverkas av olika alternativ (inkomstfördelning). Det bör dock åter framhållas att det är konsekvensbedöm- ningen på samhällsnivån som är den centra- la, medan de övriga nivåbedömningarna kan ses som komplement till denna bedömning.

Konsekvenserna kan även delas upp i positiva (prestationer eller intäkter) och ne— gativa (uppoffringar eller kostnader). Pres- tationer är värdering av den nytta som en viss resursanvändning medför, medan upp- offringar är värdering av den resursmängd som måste användas för att få denna nytta.

Konsekvenser för åldringen består dels av uppoffringar av t. ex. tid och pengar för att erhålla vissa tjänster (bostad och kom— plementservice), dels av prestationer i form av värdering av själva tjänsten.

För kommun och stat är konsekvenserna av finansiell karaktär, där prestationer och uppoffringar till största delen består av subventioner, skatter och andra poster av kostnadsfördelningstyp. På samhällsnivån medtages endast realekonomiska konsekven- ser dvs. sådana som direkt är förknippade med användningen av resurser och värde- ring av denna användning i olika alternativ. Kvantifieringen av konsekvenserna kan de- las upp i 2 delar. Dels gäller det att mäta konsekvenserna i olika dimensioner (restid. trivsel etc.), dels att försöka uttrycka dem i ett gemensamt mått för att kunna jämföra dem. Närmast till hands ligger att försöka uttrycka konsekvenserna i kronor. Om det finns ett marknadspris på prestationer eller uppoffringar kan detta under vissa förut— sättningar användas (Se nedan). Föreligger däremot inte någon marknad uppstår frå-

f. åldringen

f. kommunen

Uppoffringar

Intäkter

Konsekvenser _

f. staten

Kostnader

Intäkter

f. samhället

Kostnader

Prestationer

Uppoffringar

Figur 8. Sammanfattningen av konsekvensuppdelningen.

gan om det går att göra någon uppskatt- ning av värderingen (jag antar tills vidare att det rör sig om en tjänst som går att kvan— tifiera i fysiska termer). I vissa fall kan man då finna något substitut, vars värde man kan använda som närmevärde. Svårast tor- de det vara att värdera prestationerna till åldringama. De kan troligen i de flesta fall fysiskt mätas som en kombination av boen- deservice och bostadens struktur, men vär- det kommer därutöver att variera med åld- ringens hälsotillstånd. En sammanvägning av prestationerna med vägningstal, respekti- ve användning av nyanserade minimistan- dards, bör emellertid göra det fullt möjligt att rangordna alternativen efter den åld- ringsvårdsstandard som kan nås för samma kostnad i kronor. Går inte det tvingas man att i det slutliga valet mellan olika alternativ ta hänsyn till konsekvenser, som uttrycks i fysiska termer genom en subjektiv sam- manvägning med övriga konsekvenser. Det- samma gäller för konsekvenser som varken kan kvantifieras eller värderas i kronor. På samhällsnivån kan även varor och tjänster med marknadspris medföra svårig- heter. Marknadspriset bör, för vårt syfte, uttrycka alternativkostnaden1 för använd- ning av resurser. Men föreligger det mark-

nadsimperfektioner kommer priset sanno- likt att avvika från denna kostnad, varvid snedvddning av resursallokeringen uppstår om man direkt tar marknadspriset. Alter- nativet är då att man försöker komma fram till ett »skuggpris» som bättre ut— trycker alternativkostnaden.

Diskussion av olika konsekvenser till följd av ett ökat antal platser på ålderdomshem

Antaganden och begränsningar

Beskrivningen av konsekvenser som har gjorts här måste med nödvändighet bygga på ett antagande om i hur många led en konsekvens skall tas med. I största utsträck- ning har jag endast tagit med primära ef- fekter.

Jag har i det följande antagit att den åld- ring vi studerar flyttar från en vanlig hyres- lägenhet (Ho) till ålderdomshem (H,) om ej annat anges.

För att få en fullständig bild av konse- kvenserna av en utbyggnad av ålderdoms- hem skulle man behöva studera hela den tidsperiod under vilken man antar att ål-

1 Alternativkostnad = vad man skulle få ut av resurserna vid bästa alternativa användning.

derdomshemmet kan användas. Kommun- förbundet räknar för sitt modellålderdoms— hem med en avskrivningstid på 30 år.1 Men med tanke på de svårigheter som föreligger att identifiera konsekvenser i nutid har jag avstått från att försöka göra en framtidsbe- dömning. (Betr. vilka effekter detta får för en kalkyl så hänvisar jag till räkneexemplet för Göteborg.) Jag räknar sålunda endast med en antagen årskostnad för en plats på ålderdomshem.

Genom att analysen av konsekvenser ej sträcker sig över en lång tidsperiod utan endast över ett år behöver den komplice- rade frågan angående kalkylränta ej be- handlas.

Jag har vidare antagit att det föreligger ett positivt samband mellan egna frivilliga utgifter för konsumtion och värdering eller nytta av konsumtionen, där nyttan åtmins- tone bör vara lika stor som utgiften (an- nars skulle utgiften ej företagas). Med hjälp av detta antagande har vi en grund för upp- skattningen av åldringens värdering av stan— darden i den egna bostaden och på ålder- domshem dvs. ett lägsta värde. Om nämligen flyttningen från hyreslägenhet till ålderdoms- hem görs frivilligt av åldringen kan det då tolkas som att han uppskattar standarden hos ålderdomshemmet som mera värd än i hyreslägenheten. Utöver detta värde återstår f.n. endast att diskutera faktorer som bör ha samband med den totala värderingens (nyttans) storlek.2

Jag antar också att det kommunala bo- stadstillägget av åldringen uppfattas som disponibel inkomst. Detta kan bl. a. moti- veras med åldringars ovilja mot att flytta vilket medför att åldringen i största ut— sträckning försöker bo kvar i en viss lägen- het oavsett det kommunala bostadstillägget. Om han inte hade något bostadstillägg så innebär antagandet att han alltså skulle be- tala hyran för denna lägenhet med sin folk- pension. Genom att han får bostadstillägg kan han i stället använda folkpensionen till andra ändamål.

Det finns vidare skäl att antaga att det i de flesta fall även föreligger ett positivt samband mellan andras (t. ex. kommunens)

utgifter för en åldring och åldringens vär- dering av dessa. I detta fall finns det dock inget som säger att det bör föreligga ett visst förhållande mellan utgift och värde- ring. Om vi tar den kommunala hemhjälpen som exempel, så bör åldringen uppfatta till— gång till sådan som positiv, medan det där— emot ej går att direkt säga om åldringens värdering är lägre, lika med eller högre än kommunens eller samhällets kostnader för att tillhandahålla den.

Den fortsatta analysen kommer att grun- da sig på dessa antaganden liksom räkne- exemplet. För den enskilde åldringen kan följande konsekvenser uppstå:

Inkomstförändrin gar l. Bostadstillägget (Kbt)

Bestämmelserna om Kbt till pensionärer på ålderdomshem varierar. I en del kommuner utgår inget Kbt (Kommunförbundets nor- malförslag) medan det i andra uppgår till ett generellt belopp, vanligen 500 kr per ensamstående och år.

2. Socialhjälp

Enligt en undersökning från socialdeparte- mentet erhöll ca 4,5 % av ålderspensionä- rerna socialhjälp under längre eller kortare tid 1967 (Socialdep. 1969: 9 sid. 73). Mot— svarande siffra för 1959 var 3,4 % (1959 års socialhjälpsundersökning, SOS sid. 25). Genomsnittsbeloppet uppgick 1967 till drygt 1 200 kr. (Socialdep. 1969: 9 sid. 77.)

Utgiftsförändringar 3. Kostnader för uppehälle

Dessa kostnader betalas ej längre separat av åldringen.

" Ålderdomshem. Samband mellan storlek och driftkostnader. Kommunförbundets förlag, sid. 12.

* Den totala värderingen motsvarar utgiftsbe- loppet plus en del som man ej direkt betalar för.

Dessa kostnader bortfaller också vid en flyttning utom i vissa fall där dessa är av- giftsbelagda även på ålderdomshem.

5. Vårdavgift

För närvarande finns 2 huvudprinciper för avgiftssättning. Antingen kan vårdavgiften bestämmas till ett belopp som motsvarar folkpensionen minskat med utgående fick- pengar, eller så kan den differentieras med hänsyn till inkomstens och eventuellt för- mögenhetens storlek. (Den senare avgifts- sättningen står dock ej i överensstämmelse med kommunallagens likställighetsprincip och är därför under utredning.)

Nyttoförändringar

6a. Nyttan eller värderingen av den egna lä— genheten

Genom flyttning till ålderdomshem går åld— ringen miste om värdering av den egna lä- genheten och den standard han kan uppnå där. Enligt tidigare resonemang kan denna värdering delas upp i 2 delar, den egna ut- giften och övrig nytta.

6b. Nyttan eller värderingen av ålderdoms— hem

Som kompensation för förlusten av nyttan av den egna lägenheten kommer nyttan av altemativet ålderdomshem som också kan uppdelas enligt 6 a.

Nyttoförändringen blir då lika med 6 b minus 6 a. Sambandet mellan dessa 3 olika förändringar kan visas på följande sätt:

Inkomstförändringar 3 Nyttoförändringar l Utgiftsförändringar

Med underlag i form av inkomster och inkomstanvändning i de båda boendealterna— tiven bör man kunna få ett grepp om nytto- förändringar.1

Detta är dock en metod som användes i denna studie eftersom det i viss utsträck- ning redan finns statistik över inkomster etc. Men en bättre metod torde vara att försöka komma fram till indikatorer på värdering av standarden i den egna lägen- heten och på ålderdomshem enligt samma linjer som i måldiskussionen. Dessa indika- torer kan t.ex. uppdelas i olika grupper (tab. 2).

För vissa av dessa grupper och indikato- rer föreligger sannolikt kritiska värden el- ler »trösklar», som måste överskridas eller underskridas för att tillvaron för åldringen skall vara acceptabel. Vissa av grupperna kan ersätta varandra. Låg bostadsstandard kan t. ex. i viss utsträckning kompenseras av riklig tillgång på komplementservice.

Inte heller med denna metod kommer man fram till något värde i kronor på vär- deringen eller nyttan av olika alternativ, ef- tersom många av indikatorema är svåra el- ler omöjliga att översätta i pengar. Men man har kommit en lång bit på väg om man kan uppskatta uppoffringar i kronor och prestationer i fysiska termer och på så sätt få fram vad t. ex. en kostnadsskillnad mel- lan två alternativ medför för prestationsskill- nad.

Kommunjinansiella konsekvenser

1. Kapitalkostnad

Storleken blir bl. a. beroende av hemmets utformning, avskrivningstid och kalkylrän- ta.

2. Driftkostnad. 3. Utbildning av nettokostnad.) Det finns skäl som talar både för och emot att ta med denna post. Om utbildningen är speciellt avsedd för personal på ålder- domshem och endast med svårighet kan ut- nyttjas på annat håll, så talar det för att kostnaden skall medtagas. Är däremot ut-

personal. (Kommunens

1 Det måste dock observeras att nytta inte endast hänger samman med inkomster och ut- gifter. Faktorer av betydelse är om flyttningen skett fullständigt frivilligt och med korrekt in- formation.

Grupp

Indikatorer

Bostadsstandard

Bostadsmiljö

Bostadens läge Kommunikationer Bostadskomplement Disponibel inkomst Valfrihet

Trygghet Konsumtionsstandard

Aktivering

Hälso- och sjukvård

Bostadsyta, antal rum, tekn. utrustn. (WC, varmvatten, bad) (byggn. år) Grannar, buller, aktivitet, rekreationsomr., träffpunkter, luftföroreningar, trafiksä- kerhet Avstånd (i tid och rum) till olika service, släktingar etc. Avstånd (i tid och rum) till hållplats, turtät— het, bekvämlighet (sittplatser, stighöjd), tillgänglighet (hiss, rulltrappa) Hemhjälp, matdistribution etc.

Inkomst efter skatt + bidrag - fasta kostn. (t. ex. hyra, försäkringar)

Disp. inkomst, ordningsregler, bestämda ti- der, psykisk och fysisk kondition Tillgång till telefon, telefonjour, nattvak, regelbundna besök

Antal måltider o. sammansättning, inkoms- tens fördeln. på olika utgifter Tid m. organiserad sysselsättning, antal sys- selsättningstyper, externa kontakter, un- derhållning

Läkarbesök, fotvård, bad, hårvård, sjuk- och motionsgymnastik

bildningen användbar på andra områden, eller om någon utbildning av de aktuella personerna skulle ha skett under alla om- ständigheter, bör man ej belasta ålderdoms- hemmen med denna kostnad.

4. Vårdavgifter. (Se punkt 5 under kon- sekvenser för den enskilde individen.)

5. Kommunalskatt. Förändringar av kommunalskatteintäktema kan uppstå om f. d. vårdare i hemmet bör- jar eller förändrar sitt förvärvsarbete eller om sysselsättningen i kommunen ökar ge- nom att personal till ålderdomshemmet överförs från någon annan kommun.1 Skat- teutjämningsbidraget kan också påverkas.

6. Kommunalt bostadstillägg. Om åldringen erhöll sådant i den egna lä- genheten bortfaller det vanligen vid flytt— ning till ålderdomshem (se dock punkt 1 för den enskilde individen).

7. Socialhjälp (se punkt 2 för den enskilde individen).

8. Andra vårdkostnader. Minskningen i dessa beror på vilka komple- ment som åldringen togi anspråk i den egna lägenheten (t. ex. hemhjälp). Endast kom— munens nettokostnad är relevant.

.Sratsfinansiclla konsekvenser

1. Utbildning av personal. (Se punkt 3 un- der kommunfinansiella konsekvenser.) En- dast statens andel av totalkostnaden skall medtagas.

2. Statsskatt. Förändringar i statens skatteintäkter upp— står om f.d. vårdare börjar eller förändrar sitt förvärvsarbete.

1 Detta kan även medföra investeringar i bo- städer och följdverkningar av dessa.

3. Bidrag till social hemhjälp. Statsbidrag utgår för närvarande med 35 % av lönekostnaden minus avgifter.

4. Förbättringslån. Utgiftema för förbättringslån i form av ka- pital- och räntesubventioner kan påverkas. 5 . Skatteutjämningsbidrag.

Konsekvenser för samhället

l. Investeringskostnad (Se punkt 1 under kommunfinansiella konsekvenser).

2. Driftkostnad (Se punkt 2 under kom— munfinansiella konsekvenser).

3. Utbildning av personal (Se punkt 3 un- der kommunfinansiella konsekvenser och punkt 1 under statsfinansiella konsekvenser). 4. Kostnad för uppehälle och tidigare vård- form. Denna kostnad, som i alternativet egen lä- genhet belastade den enskilde individen, kommunen och staten, bortfaller.

5. Förändring i produktionen. Om den f.d. vårdarens produktivitet för- ändras vid övergång till annan sysselsätt- ning uppstår förändringar i totalproduktio- nen i landet (BNP).

6. Åldringens värdering av förändrad boen- deform och standard. (Se punkt 6a och b under konsekvenser för individen.)

7. Inverkan på anhöriga.

Det kan framför allt bli fråga om ett mins- kat behov av hjälp till åldringen, förändra- de möjligheter till besök och eventuellt för— ändrade kostnader.

Steg 4

Detta steg består i att ställa de under- sökta alternativens konsekvenser mot må- len för att göra en utvärdering av och järn- förelse mellan alternativen.

Konsekvenserna kommer att vara av fle- ra typer:

1. Endast identifierade

2. Identifierade och kvantifierade

3. Identifierade, kvantifierade och ut- tryckta i kronor. Endast den tredje typen av konsekvenser är sådan att man direkt kan få underlag för en jämförelse mellan alternativen. De öv—

riga konsekvenserna får vägas samman på subjektiva grunder av beslutsfattarna. Den- na sammanvägning skulle kunna ske genom användning av vägningstal för olika typer av konsekvenser.

Räkneexempel från Göteborg

Syfte

Syftet med försöket till kvantifiering av för— väntade konsekvenser av en flyttning till ålderdomshem är dels att se vilka uppgif- ter som redan finns tillgängliga för en så- dan beräkning, dels att diskutera hur en beräkning kan ske och hur den bör använ- das.

Metod

I samarbete med Göteborgs socialförvalt- ning har grundmaterial framtagits.1 Detta sammanställs i en nyttokostnadskalkyl, där prestationer och uppoffringar hänför sig till ett år. Detta innebär naturligtvis en stor förenkling, eftersom man kan se en satsning på komplement eller ålderdomshem som en investering med återverkningar långt framåt i tiden. Att enbart se på storleken av ett års konsekvenser och ej se på t. ex. det dis- konterade värdet2 av konsekvenser under en följd av år innebär att man antingen an- tar att storleken på konsekvenserna är oför- ändrad över tiden och att man har en ome- delbar anpassning till förändringar eller att relationen mellan konsekvenserna är oför- ändrad. Man måste dock vara medveten om att stora förändringar i de relativa priserna på framför allt arbetskraft och kapital på- verkar jämförelsen mellan olika alternativ. Eftersom serviceaktiviteter är arbetsintensi- va kommer t. ex. valet för kommunen mel-

lan hemhjälp och plats på ålderdomshem att vara mycket känsligt för förändringar i pri— serna på arbetskraft (löner) i förhållande till investeringskostnader.

Men då föreliggande beräkningar endast skall utgöra ett räkneexempel som visar storleksordningen av konsekvenserna och därför ej gör anspråk på att vara exakta har jag begränsat mig till att se på ett år. Dessutom torde det ej finnas underlag för en bedömning över en längre tidsperiod.

Större delen av siffrorna hänför sig till 1969. Några siffror gäller dock för andra år, men inga omräkningar har gjorts pga. svårigheter att finna rättvisande indexse- rier. Felen till följd av detta blir sannolikt sma.

Förutsättningar och antaganden

I idealfallet skulle man behöva en beskriv- ning av de åldringar för vilka alternativet till nuvarande boendeform och vård är att flytta till ålderdomshem. Men uppgifter om denna åldringsgrupp finns ej. Det finns en- dast begränsad information om karakteris- tika hos den grupp som flyttar till ålder- domshem, varför dessa uppgifter måste kompletteras med uppgifter hämtade från statistik om alla åldringar i Göteborg.

1 Jag är härvid mycket tacksam för all den hjälp jag har fått från Astrid Carlsson, Hans Enlund, Axel Gisslén, Bo Johansson, Leif Nord- kvist och Åke Nilsson. ” Nuvärdet av framtida konsekvenser.

Den metod som användes innebär att man endast ser på skillnader i två situationer som jämföres. Situationen att bo på ålderdoms- hem kallas därvid H1 och jämförelsealter- nativet Ho. Konsekvenser av en flyttning från Hu till H1 är då lika med Hl—Hn be- träffande alla relevanta faktorer. I många fall är Hl—H0 : 0, dvs. ingen förändring har inträffat. Dessa faktorer har då ute- lämnats ur beskrivningen. I vissa fall har flera faktorer sammanvägts i ett överordnat begrepp. Detta har framför allt skett vid begreppet standard. Delfaktorema i detta be- grepp kommer dock att diskuteras.

Beskrivning av åldringens situation

Genomsnittsåldern på de till ålderdomshem intagna 1969 var 84 år (1968: 81 år). Un- der 1969 intogs 292 personer. Av dem kom 44,9 % från hemvården, 42,4 % från sjuk- hus och 12,7 % från övriga håll. Jag har där- för i detta exempel utgått från att åldringen flyttar från en egen lägenhet (Ho) med till— gång till hemvård till ålderdomshem (Hl).

Eftersom inkomst och förmögenhet på- verkar t. ex. vårdavgiften har även dessa framtagits.

Tabell 3. Inkomstkalkyl

Av de intagna på ålderdomshem har 40 % endast folkpension och kapitaltillgångar som ej överstiger 2 000 kr. Jag har då anta- git att åldringens inkomst uppgår till 5 856 kr (folkpension plus pensionstillskott) samt att förmögenheten är noll.

Jag har vidare antagit att åldringen inte kan spara någon del av inkomsten utan att den helt konsumeras. Detta antagande kommer att vara av stor betydelse i den fortsatta analysen. Det som talar för an- tagandet är dels att inkomsten är så låg, dels att åldringama vanligen inte har någon förmögenhet.

Konsekvenserna uppdelas i positiva (pre- stationer) och negativa (uppoffringar). Då det är av intresse att se de poster som för- ändras har jag gjort en bruttoredovisning.

Konsekvenser för en åldring av en flytt— ning från egen lägenhet (Ho) till ålderdoms- hem (HI)

Jag har i det följande gjort beräkningar för två alternativ. I det första alternativet har jag försökt att få fram typtal för olika konsekvenser (dvs. vanligast förekomman— de). Det går dock ej att med bestämdhet ut-

Konsekvens (HI—Ho)

Alt. ] Alt. 2

Folkpension Kommunalt bostadstillägg

0 0 —818 ——5 000

U tgi ftskalkyl

—818 —5 000

Konsekvens (Hl—Ho)

Alt. 1 Alt. 2

Kostn. f. uppehällelL Kostn. f. bostad som täcks av Kbt. Vårdavgift

Fickpengar

——5 856 —5 820 5 476 1 200?

Summa

1 Varav kostnad för hemhjälp 120 kr.

—5 000

tala sig om att alla dessa typtal verkligen sammanfaller hos en viss åldring. Där typ- tal ej har funnits har jag använt genom- snittssiffror.

I alternativ 2 har jag använt siffror som kan betecknas som maximisiffror beträffan- de kommunens kostnader, för att visa hur mycket kommunen kan tänkas satsa i en- skilda fall.1

I inkomsttermer medför flyttningen att det bostadstillägg som åldringen fick i den egna lägenheten dras in och ersättes med ett generellt bostadstillägg. Folkpensionen på- verkas ej. Inkomsten användes dels till att betala vårdavgiften på ålderdomshem dels till fickpengar.

Inkomst- och utgiftsförändringama för en åldring i Göteborg framgår av tab. 3.

Ser man på prestationer och uppoffringar blir prestationen lika med den värdering av standard som åldringen kan uppnå på ålder- domshem medan uppoffringen blir värde- ringen av standarden i den egna lägenheten som han går miste om.

Vilka möjligheter har man då att upp- skatta dessa värderingar? Enligt tidigare re- sonemang (sid. 32) antog vi att det förelåg ett positivt samband mellan inkomst, ut- gift och nytta. Vi antog vidare att nyttan av en egen frivillig utgift åtminstone upp- går till utgiftens belopp i kronor.

Värdering av standard i den egna lägenheten

I alternativet egen lägenhet har åldringen en inkomst som han använder för sitt uppehäl— le och för att betala hyra. Beloppet uppgår till 7 494 kr. i alt. 1 och 11676 kr. i alt. 2. Enligt ovanstående antagande uppgår vär— deringen av dessa utgifter lägst till samma belopp.2 Därutöver bör en hel del faktorer komma in och värdesättas, sådana som för närvarande ej direkt köpes (se t. ex. indika- torerna på sid. 34). Antag att vi kunde sätta värden på alla dessa faktorer och sum- mera dem till ett totalbelopp (a). Detta be- lopp plus utgiften i altemativet egen lägen- het skulle då utgöra värderingen av den stan— dard och miljö som åldringen har i den egna

Värdering av standard på ålderdomshem

På ålderdomshem har åldringen en inkomst på 6 676 kr. (folkpension + bostadstillägg) som han använder till att betala Vårdavgift (5 476 kr.) och resterande 1 200 kr. till fick- pengar. Värderingen av dessa utgifter upp- går enligt tidigare antagande till lägst 6 676 kr. Den totala värderingen består dessutom av andra poster som inte direkt går in un- der utgifter (b). En del av standarden på ålderdomshem i Göteborg kan belysas med en av Socialförvaltningen uppgjord vårdkva- litetsbeskrivning (bil. 1). Genom en summe— ring av åldringens utgifter och övriga värde- ringar av faktorer kommer man fram till den totala värderingen av standard på ålder- domshem. Det blir lika med 6 676 + b kr.

Vid uppskattningen av värderingen av standard i den egna lägenheten och på ål— derdomshem har vi alltså utgått från det be- lopp i kronor som åldringen själv betalar Och till detta lagt ett belopp som skall ge ut- tryck för värderingen av faktorer, som ej direkt kan hänföras till en viss utgift.

Detta förfarande att basera värderingar på kostnader kan naturligtvis ifrågasättas. Men eftersom det sannolikt för närvaran- de ej finns någon tillförlitligare metod an- vändes denna. Ytterligare ett skäl kan va- ra att om en person frivilligt betalar en summa pengar för en vara eller tjänst, så

1 Även här gäller reservationen att det ej går att uttala sig om att t. ex. högt bostadstillägg och många hemhjälpstimmar sammanfaller hos en viss åldring. ? När det gäller alt. 2 med ett kommunalt bo- stadstillägg på 5 820 kr per år är det dock uppen- bart att hela detta belopp ej av åldringen upp- fattas som disponibel inkomst eftersom han ej skulle ha råd att bo i lägenheten ifråga om han inte fick detta bostadstillägg. Frågan är då om åldringens värdering av den egna lägenheten uppgår till ett belopp som motsvarar bostads- tillägget eller om värderingen är lägre (jmfr med tidigare antaganden). Sannolikt innebär en be- räkning av åldringens värdering av bostaden en överskattning om den baseras på det höga bo- stadstillägget. Men eftersom det ej finns underlag för en rimlig reducering av åldringens värdering i detta fall, så behandlas bostadstillägget i alt. 2 som disponibel inkomst.

Tabell 4. Nyttokalkyl

Ho Alt. 1

Alt. 2

Konsekvens (H,—H.,) H, Alt. 1 Alt. 2

Värdering av standard i' (7 494+a1) (11 676+a,) (6 676+b)

(6 676+b)— (6 676+b)— (7 494+a1) (ll 676+az)

* a och b är vädering av faktorer utöver utgiften.

bör personens uppfattning om nyttan av varan eller tjänsten ifråga minst uppgå till utgiftens belopp, annars skulle han ej över- väga att göra utgifterna ifråga. Nyttoföränd- ringarna framgår av tab. 4.

Slutsatser

Av inkomstkalkylen framgår det att in- komsten i alternativet ålderdomshem min- skar med 818 kronor i alt. 1 och 5 000 kr. i alt. 2. Den lägre inkomsten användes, enligt utgiftskalkylen, till Vårdavgift och fickpeng- ar. Slutsatserna för nyttokalkylen blir då att om åldringen anser att hans värdering av

standarden på ålderdomshem, beträffande den del som går utöver utgiften, är mer än 818 kr.,1 alt. 5 000 kr.,2 större än motsva- rande del i alternativet egen lägenhet så bör han flytta. Annorlunda uttryckt så innebär det att nyttan per spenderad krona måste vara högre i alternativet ålderdomshem än i alternativet egen lägenhet för att åldringen skall flytta.

Konsekvenser för kommunen (kommunfi- nansiella)

Konsekvenserna för kommunen består av intäkter och kostnader.

De positiva konsekvenserna består dels av Vårdavgift på ålderdomshem som upp- går till 5 476 kr. per år. Härtill kommer att kommunen ej längre behöver betala indivi- duellt bostadstillägg som i alt. 1 uppgår till 1638 kr. och i alt. 2 5 820 kr. Dessutom bortfaller kostnaden för hemvårdare som i alt. 1 beräknas till 2 411 kr. (312 tim) och i

alt. 2 17362 kr. (2184 tim).

De negativa konsekvenserna består av drift- och kapitalkostnader (ränta och av— skrivning) för ålderdomshemmet, som för ett nytt 96 platsers hem uppgår till 15 400 kr. per år.3 Detta belopp blir naturligtvis i hög grad beroende av ålderdomshemmets stan— dard och personaltäthet. Dessutom tillkom- mer generellt bostadstillägg på 820 kr. Slut- ligen tillkommer kostnad för utbildning av personal på ålderdomshemmet. Denna pcst är dock svår att uppskatta. Sammanställ- ningen blir då:

Intäkter4

Vårdavgift

Bortfall av bostadstillägg Bortfall av kostnad för hemvårdare

Alt. 1

5 476 1 638

Alt. 2 5 476 5 820

2 411

9 525

17 341 28 637

Kostnader

Drift- och kapitalkostnader Bostadstillägg

15 400 820

16 220

15 400 820

16 220

Enligt alt. 1 uppstår en »förlust» för kommunen på 6 695 kr. om åldringen flyt- tar till ålderdomshem, medan det i alt. 2 blir en »vinst» på 12 417 kr.

Av detta kan man dra slutsatsen att om kommunen endast ser på den finansiella sidan så bör kommunen i första hand satsa ytterligare 6695 kr. per år på åldringens hemvård. Det är snävt ekonomiskt billiga-

1 Om H1 är bättre än H.,, dvs. (6676+b) > (7494+a1)så måste b—a1 vara större än 818. = För alt. 2blir villkoret (6676+b) > (11676+ a,) vilket innebär att b—a, > 5 000. 3 Detta genomsnittsbelopp skulle kunna diffe- rentieras med hänsyn till åldringens vårdtyngd. * Intäkter omfattar även bortfall av kostnader.

re för kommunen än om åldringen flyttar till ålderdomshem. Det motsvarar t. ex. yt- terligare 866 tim. i hemvård per år.

Detta gäller dock bara om kommunen måste investera i ett nytt ålderdomshem för att kunna vårda åldringen. Finns det där- emot redan ledig kapacitet så uppgår inte längre uppoffringarna till hela beloppet för drift- och kapitalkostnader, utan endast den kostnadsökning som ytterligare en åldring förorsakar är relevant. Det blir då främst fråga om kostnader för kosthåll, läkarvård, medicin, renhållning och tvätt. Övriga kost- nader antages vara fasta kostnader eller språngkostnader. De rörliga kostnaderna el- ler särkostnaderna per åldring uppgick för Göteborg till ca 1 916 kr per år och åldring (år 1968). Detta belopp ligger sannolikt i underkant. Motsvarande kostnad för det mo- dellhem varifrån totalkostnaden på 15 400 kr. har hämtats ligger på 3 650 kr. per år och åldring. I situationer med överkapacitet torde det följaktligen vara »lönsamt» för kommunen att förmå en åldring att flytta till ålderdomshem, eftersom det är osannolikt att särkostnaderna på ålderdomshemmet ens uppgår till vårdavgiften (5 476 kr). Därtill kommer sedan ytterligare prestationer för kommunen i form av olika kostnadsminsk- ningar.

I alt. 2 uppstår däremot en vinst på 12417 kr. Till största delen består den av bortfallet i kostnaden för hemvårdare.

Konsekvenser för staten (statsfinansiella)

Konsekvenserna för staten inskränker sig till den minskning i bidrag till den kommu- nala hemvården. I alt. 1 uppgår den till 1 297 kr. och i alt. 2 till 9 337 kr.

Alt. 1 1 297

Alt. 2 9 337

Intäkter

Bidrag till hemvårdare Kostnader

Konsekvenser för samhället'

Prestationer för samhället består av lägre kostnader för hemvård enl. alt. 1 på 3 828

kr2 (alt. 2 26 798 kr.-"*). Dessutom tillkom- mer lägre kostnader för uppehälle på 5 736 kr. i båda alternativen samt en lägre kostnad för bostadstillägg på 1 638 kr. (alt. 2 5820 kr). Ytterligare poster är åldringens värde- ring av ålderdomshemmets prestationer samt eventuellt en ökning i produktionen om f. d. vårdare övergår till mer produktiv sys- selsättning.

På uppoffringssidan kommer drift- och kapitalkostnader på 15 400 kr., använd— ning av fickpengar 1 200 kr. samt eventuellt kostnader för utbildning av personal. Slut- ligen kommer värdering av uppoffrad stan- dard i den egna bostaden.

Sammanställningen kommer då att bli:

Prestationer Alt. 1 Alt. 2 Kostnader för hemvårdare 3 828 26 798 Kostnader för uppehälle' 5 736 5 736 Kostnader för bostadstillägg5 1 638 5 820 Förändring i prod. 21 12 Värdering av standard på ålderdomshemmet yi ya 11202+ 38 354+ Zi + Y 1 22 + y 2 Uppofringar Drift- och kapitalkostn. 15 400 15 400 Värdering av standard i egna bostaden x1 x2 Kostn. f. utbildning av personal v1 v1 Användning av Hckpengar ] 200 1 200 16 600+ 16 600+ x1 +v1 x2+v2

Om vi antar att VI och zl : 05 så mås— te y1 överstiga x1 med 5 398 kr. för att prestationerna skall bli lika stora som upp- offringama, medan alt. 2 innebär att x2 mås- te överstiga yz med 21 754 kr. för att sam- ma resultat skall uppnås.

* Med samhället avses här staten, kommunen och åldringama, betraktade som en enhet varvid man bortser från inbördes transaktioner inom enheten.

2120—1—2411+1297 kr. 3 120+ 17 341 +9 337 kr. ' Exklusive avgift för hemvårdare eftersom den ingår i kostn. för hemvården (5 856—120).

5 Bostadsbidrag + nettohyra (som ingår i kostn. för uppehälle) borde egentligen vara lika med hyran på lägenheten vid jämvikt på bostads- marknaden, vilket skulle utgöra värdet av den frigjorda bostaden. " Antagandet görs pga. att det ej finns under- lag för kvantifiering.

Vi kan nu sammanställa totalförändring- ar och kritiska värden för de olika nivåerna:

Åldringen Alt. 11 Alt. 22

Förändringivärdering|+ 818||+ 5000|

Kommunen

Förändring i netto-

kostnader + 6 695 — 12 417

Staten

Förändring i netto-

kostnader — 1297 — 9337

Samhället

Förändring i värdering

av standard li". &II— 21 754|

| : kritiska värden

Kostnadsförändringama för kommun och stat uppstår vid en eventuell flyttning från alternativet egen lägenhet till ålderdomshem medan de kritiska värdena för åldringen och samhället måste uppnås för att en flyttning skall övervägas av åldringen resp. samhället.

För att klargöra sambanden mellan de oli- ka nivåerna och förklara sammanställningen av totalförändringar och kritiska värden an- tar vi att en genomsnittsåldring enligt alt. 1 flyttar till ålderdomshem. Vad innebär det- ta för de olika nivåerna?

Å ldringen

För att en flyttning skall övervägas av åld— ringen måste den totala värderingen av stan- darden på ålderdomshem vara större än vår- deringen (av standarden i den egna lägen- heten. Detta innebär att värderingen av fak- torer utöver utgiften (b)3 på ålderdomshem måste vara mer än 818 kr. större än värde- ringen av faktorer utöver utgiften (a,)4 i den egna lägenheten.

Kommunen

Kommunens kostnader ökar med 6 695 kr.

Flyttningen är alltså inte önskvärd ur kom- munfinansiell synvinkel.

Staten

Statens kostnader minskar med 1297 kr. p. g. a. minskat bidrag till hemvården.

Samhället

För att flyttningen skall vara önskvärd ur samhällelig synvinkel måste åldringens vär- dering av standarden på ålderdomshem över- stiga värderingen av standarden i den egna lägenheten med 5 398 kr. enl. alt. 1. Då blir prestationerna större än uppoffringama på samhällsnivån. .

Målkonflikter mellan de olika nivåerna kan uppstå. I ovanstående exempel flyttar åldringen om han anser att ålderdomshem är något bättre än den egna lägenheten. Men för att flyttningen från samhällets syn- punkt skall vara önskvärd måste ålderdoms- hem vara mer än 5 398 kr. bättre än den egna lägenheten för åldringen.5 En målkon- flikt uppstår även mellan åldringen och kom- munen.

I jämförelse med alt. 1 kommer åldringen i alt. 2 att vara mer obenägen att flytta ef- tersom villkoret för att ålderdomshem skall vara bättre än den egna lägenheten är att värderingen av faktorer utöver utgiften (b) på ålderdomshem måste vara mer än 5 000 kr. större än faktorer utöver utgiften (212) i den egna lägenheten. Kommunen och sam- hället6 har däremot intresse av att åldringen flyttar.

Att staten i båda fallen »tjänar» på en flyttning beror på att något stimulansbidrag till kommunerna för att tillhandahålla hem- hjälp inte längre utgår.

1 Typfall. ' Max.alt. ' Värderingen av ålderdomshem uppgår till utgiften+faktorn b. ' Värden'ngen av den egna lägenheten uppgår till utgiften plus faktorn al. " En målkonhikt uppstår dock inte i de fall då värdering av standard görs på samhällsnivån och ej av åldringen själv. ” Om Ho—Hl ( 21 754 kr.

Användning av resultaten

I detta räkneexempel har jag försökt att så långt som möjligt göra en värdering i kro- nor av de konsekvenser som kan uppstå om en åldring flyttar från en lägenhet till ål- derdomshem. För kommunens och statens del är resultaten konkreta och entydiga, ef- tersom det på dessa nivåer endast handlar om inkomster och utgifter och ej några subjektiva värderingar. Men på individ- och samhällsnivån medtages dessa subjektiva värderingar. Pga. svårigheter att uppskatta dessa är det nödvändigt att på nuvarande stadium behandla värderingarna som kritis- ka värden.

Användningen av de uppskattade eko- nomiska konsekvenserna blir beroende av vem som skall besluta och vilka mål som skall uppfyllas. Jag skall avslutningsvis ge några beslutssituationer från olika nivåer.

Kommunen: Eftersom kommunen är hu— vudman för åldringsvården tittar vi först på denna nivå.

Beslutssituation 1: Långsiktiga beslut om resursfördelningen mellan öppen och slu- ten vård. Vi antar att kommunen bl. a. har målet att åldringar bör få bo hemma så länge detta är möjligt. Genom räkneexem- plet får kommunen reda på hur mycket man i ett typfall kan satsa på öppen vård in- nan rent ekonomiska motiv talar för en utbyggnad av ålderdomshem. Men även and- ra faktorer kan påverka beslutet. Om man vill prioritera öppen vård så bör man ock- så vara villig att göra uppoffringar från

kommunens sida för att åldringama verkli- gen skall kunna bo kvar hemma. Det inne- bär att kommunen bör vara beredd att på- taga sig en merkostnad för den öppna vår- den i förhållande till vad det kostar kom- munen att bygga och driva ålderdomshem.

Beslutssituation 2: Kortsiktigt beslut om vård av en viss åldring. Genom kalkyler får kommunen en uppfattning om vad det kostar att ha åldringen i en annan vårdform. Men även här bör överordnade kommunala mål som t. ex. hemmiljö och individuell fri— het få fälla avgörandet.

I båda dessa situationer kan kommunen påverka individens val genom utbud av t.ex. komplement och avgiftssättning och bidragsbestämmelser.

Individen: Om individen befinner sig i en valsituation beträffande vård kan man antaga att han gör någon form av värdering av olika alternativ. Det är några av kom- ponenterna i denna värdering som räkne- exemplet försöker ta fram.

Samhället: Långsiktiga beslut om avväg- ning mellan öppen och sluten vård och vårdkvalitet. Utgångspunkt är de av sam- hället fastställda målen. Kalkylen ger här vägledning för hur värderingar och kostna- der bör förhålla sig för att det ena eller andra alternativet skall vara önskvärt från ekonomisk synpunkt. Genom uppdelningen på olika nivåer får man en uppfattning om hur konsekvenserna fördelar sig mellan des- sa. Ur inkomstfördelningssynpunkt (eller

konsekvensfördelningssynpunkt) torde t. ex. ej det kritiska värdet för samhället enligt alt. 2 kunna användas som beslutsunderlag, eftersom detta i realiteten innebär att åld- ringen skulle kunna belastas med en upp— offring (: minskning i värdering) på 21 754 kr. utan att det blev »olönsamt» för samhället med en flyttning.

Med hjälp av konsekvensuppdelningen på nivåer kan man även få underlag för beslut om styrning av individer eller kommuner om deras handlande avviker från samhäl- lets mål. Styrningen kan t.ex. ske genom bidragsbestämmelser eller normer för taxe- sättning.

Men även på denna nivå kommer ett stort antal faktorer att inverka på beslu- ten varför den ekonomiska kalkylen ej gör anspråk på att vara något fullständigt be- slutsunderlag.

Avslutande synpunkter på användning av nyttokostnads- kalkyler för åldringsvård

Av den tidigare diskussionen i denna un- dersökning har det tydligt framgått att det uppstår betydande problem när man skall använda nyttokostnadskalkyler för åldrings- vård. För att kunna genomföra en kalkyl tvingas man göra ett antal förenklingar och antaganden, som man måste vara medveten om vid bedömningen och användningen av resultaten. En av dessa förenklingar är att uppskattningen av åldringamas värderingar av olika boendealtemativ utgår från kost- naden för alternativen ifråga. Därför är det främst storleksordningen på konsekven- serna och ej den absoluta storleken som är av största intresse.

Fördelarna med att angripa problemet med hur man skall utforma åldringsvården på ovan skisserat sätt är, enligt min me- ning, att man försöker genomföra en syste- matisk problemlösning genom att följa de olika stegen i kalkylen. Det kan även bli lättare att göra den oundvikliga avvägning- en mellan ekonomiska och icke ekonomiska faktorer genom denna systematik. Nackde- larna med denna form av kalkylering är främst att resultaten i kronor kan innebä- ra en falsk precision (med hänsyn till alla antaganden) och kan därför missbrukas.

Behovet av ett förbättrat kunskapsunder- lag för att genomföra nyttokostnadskalky- ler är uppenbart. Det vore önskvärt att ge- nomföra forskning framför allt om målfor- mulering, modellbyggande och mätning av värderingar. Beträffande målformuleringen

är problemet dels vilka mål som skall upp- ställas, dels hur dessa skall formuleras för att bli entydiga och vägledande för besluts- fattare på olika nivåer. En utökad forsk- ningsinsats på analys av samhällssystem och konstruktion av modeller skulle framför allt underlätta identifiering och beskrivning av konsekvenser till följd av planerade åtgär- der. Studium av värderingar och möjlighe- ter att mäta dessa skulle kunna ge svar på vilka faktorer som är av betydelse i en viss valsituation och hur man skall kunna mäta dessa.

Slutligen skulle det också vara önskvärt med ett mer intensifierat uppsamlande av basdata, t.ex. i databank. Detta utgör en förutsättning för att mer omfattande empi- riska beräkningar av effekter av åtgärder som vidtages inom den offentliga sektorn skall kunna göras.

Sammanfattning

Syftet med del 1 av denna studie är att med utgångspunkt från definitionen av boende- service i servicekommitténs första betän- kande (SOU 1968: 38) försöka kartlägga för- väntade konsekvenser av en ökning av oli- ka former av boendeservice. Härvid har följande former studerats:

l. Barntillsyn

2. Bostadsvård

3. Tvätt och klädvård

4. Varudistribution och expeditiva tjäns- ter.

Dessutom har fritidsservice och kultur- distribution berörts. I denna kartläggning, som kan tjäna som beslutsunderlag vid över- väganden om boendeservice, beskrivs sam- hället som ett komplicerat system av inbör- des beroende delsystem och element. Boen- deservice kan då vara element i ett del- system som utgörs av bostadsområdet.

Konsekvenserna av boendeservice upp- delas i positiva prestationer och negativa uppoffringar, samt fördelas på följande ni- våer eller intressenter:

individ eller hushåll kommun

stat

samhälle.

Samhället omfattar härvid samtliga kon- sekvenser exklusive inkomstöverföringar. Konsekvensbeskrivningen på samhällsnivån bör ligga till grund för beslut. De övriga

nivåbeskrivningama kan främst ses som komplement till samhällsnivån. De kan an- vändas för att studera de skillnader i för- delning av konsekvenser på olika nivåer som föreligger mellan olika servicealternativ.

1. Barntillsyn

Konsekvensbeskrivningen grundar sig här på en jämförelse mellan tillsyn i hemmet eller annan privat tillsyn och tillsyn i kommunal, institutionsbunden form (daghem eller lek- skola). På samhällsnivån medför en ökad institutionsbunden barntillsyn uppoffringar bl. a. i form av investeringar i lokaler och inventarier, driftkostnader samt eventuellt följdinvesteringar. På prestationssidan kom- mer främst inverkan på barnen i form av social anpassning, mognad etc. samt en pro- duktionsökning, under förutsättning att för- värvsfrekvensen påverkas. För stat och kom- mun uppkommer konsekvenser i form av investerings— och driftbidrag och en ökning av skatteintäkter om förvärvsfrekvensen på- verkas. Konsekvenser för enskilda består främst av avgifter för tillsyn samt möjlighet till förvärvsarbete och ökad inkomst.

2. Bostadsvård

Väsentliga konsekvenser är här att den en- skildes användning av tiden kan förändras om han kan få hjälp med bostadsvård. Om tiden användes till ökat förvärvsarbete kom-

3. Tvätt och klädvård

Man kan tänka sig följande huvudaltemativ för att tillgodose behovet av tvätt:

tvätt utan maskinell utrustning i hemmet tvätt med maskinell utrustning i hemmet tvätt i fastighetstvättstuga bortlämning av tvätt.

Alternativen skiljer sig främst beträffan— de tidsåtgång samt storlek på utgifterna.

4. Varudistribution och expeditiva tjänster samt mathållning

Varudistributionen kan uppdelas i olika funktioner:

planering förflyttning upphandling transport lagring.

Även mathållning kan uppdelas i funk- tioner:

tillagning konsumtion efterarbete (disk etc.).

Till dessa funktioner kan man knyta en eller flera resurser som t. ex. tid och pengar. Individens resursanvändning är olika för oli- ka alternativ av varudistribution och mat— hållning.

För kommunen kan framför allt investe- ring i och drift av gator, parkeringsplatser och allmänna kommunikationer komma att påverkas av vilket alternativ som väljes.

Syftet med del 2, Nyttokostnadskalkyler för åldringsservice, är att analysera möjlig— heterna att kunna mäta storleken av för- väntade konsekvenser av en utökad boende- service. Analysen görs för en servicefunk- tion, nämligen åldringsservice, varvid kon- sekvenserna systematiseras i en nyttokost- nadskalkyl. Efter en inledande teoretisk del

exemplifieras analysen med hjälp av ett räk- neexempel från Göteborg.

Genomförandet av en nyttokostnadskal- kyl kan uppdelas i olika steg.

1. Konkretisering av de mål som finns för den studerade verksamheten. Utgångs- punkten har här varit de år 1957 fastställ- da riktlinjerna för åldringsvård där man bl. a. understryker att allt bör göras för att så många gamla som möjligt skall kunna få leva kvar i sina invanda miljöer. För att precisera de fastställda målen skulle man behöva analysera faktorer som påverkar be— hov av service samt diskutera indikatorer som »mäter» behoven. En sådan faktor kan vara hälsotillstånd varvid indikatorer kan vara antal dagar i sängläge per år och rörlighet. Andra faktorer är boendeform och bostadens läge.

2. Det andra steget i nyttokostnadskalky- len är att göra ett urval av alternativ. Al— ternativen för åldringsvård kan t. ex. syste- matiseras efter bostadsalternativ. De vikti- gaste är därvid:

bostadslägenhet pensionärslägenhet ålderdomshem.

Dessa alternativ, grundalternativ, kan kompletteras med olika former av service såsom hemvård, färdtjänst, matdistribution. fotvård etc. Alternativen för den åldrings- service som skall analyseras består då av olika kombinationer av grundalternativ och kompletterande service.

3. Det tredje steget består i att försöka beskriva och kvantifiera alternativens för- väntade konsekvenser. Dessa kan uppdelas i positiva och negativa och fördelas på ni— våerna samhället, staten, kommunen och den enskilde individen. För alternativet ål- derdomshem kommer väsentliga förväntade konsekvenser vid en flyttning till detta från en egen lägenhet att bli:

För åldringar

Förlust av nyttan eller värderingen av den egna lägenheten. Mot denna står nyttan el- ler värderingen av ålderdomshemmet. Upp-

skattningen av nyttoförändringar diskuteras härvid mot bakgrund av inkomst— och ut- giftsförändringar.

För kommunen (kommunfinansiella konse- kvenser)

Kostnad per plats för ett nytt ålderdoms- hem. Mot denna kostnad står eventuella minskningar i kommunalt bostadstillägg, so- cialhjälp och andra vårdkostnader.

För staten (statsfinansiella konsekvenser)

Minskning i bidrag till kommunal hemhjälp.

För samhället

Kostnad per plats för ett nytt ålderdomshem.

Däremot bortfaller kostnader för uppe- hälle och tidigare vårdform. Slutligen till- kommer åldringens värdering av förändrad boendeform och standard.

4. Det fjärde och sista steget består i att ställa de undersökta alternativens konsekven- ser mot målen för att göra en utvärdering av och jämförelse mellan alternativen.

Räkneexempel från Göteborg

Ovanstående kalkylschema applicerades på Göteborgs stad. Beräkningarna gjordes en— ligt två alternativ. I alternativ 1 användes typtal medan alternativ 2 kan betecknas som maximialternativ beträffande kommu- nens kostnader för en åldring. Beräkning- arna avser ett år.

I alternativ 1 kommer en flyttning från egen lägenhet till ålderdomshem att med- föra att åldringens inkomster sjunker med drygt 800 kronor. Motsvarande siffra för al- ternativ 2 är 5 000 kronor. Slutsatsen för nyttokostnadskalkylen på denna nivå blir då att om åldringen anser att hans värdering av standarden på ålderdomshemmet kom- penserar förlusten av 800 kronor alternativt 5 000 kronor så bör han flytta till ålder- domshemmet.

För kommunen uppstår enligt alternativ 1 en »förlust» på ungefär 6 700 kronor om

åldringen flyttar till ålderdomshem medan det i alternativ 2 blir en »vinst» på ca 12 400 kronor. Det innebär att om kommu- nen endast ser på den finansiella sidan så bör kommunen i alternativ 1 i första hand satsa ytterligare upp till 6700 kronor på åldringens hemvård. Det är snävt ekono- miskt billigare för kommunen än om åld- ringen flyttar till ålderdomshem. I alterna- tiv 2 är det önskvärt för kommunen att åld- ringen flyttar. För staten uppstår en minsk- ning i bidrag till den kommunala hemvården på ca 1300 kronor i alternativ 1 och ca 9 300 kronor i alternativ 2.

På samhällsnivån blir resultatet av kalky— len att om åldringens värdering av standar- den på ålderdomshemmet överstiger värde— ringen av standarden i hemmet med ca 5 400 kronor i alternativ 1 så bör åldringen flytta till ålderdomshem. Enligt alternativ 2 bör åldringen från samhällets synpunkt flytta om värderingen av standarden på ålder- domshemmet ej understiger värderingen av standarden i hemmet med mer än ca 21 800 kronor.

Ett räkneexempel av ovanstående slag bör kunna användas i olika beslutssituationer:

1. Långsiktiga beslut om resursfördelning mellan öppen och sluten vård i kommunerna

2. Kortsiktiga beslut om vård av en viss åldring

3. Beslut på samhällsnivå om avvägning mellan öppen och sluten vård samt beslut om styrning av individer eller kommuner om deras handlande avviker från samhäl- lets mål.

Vårdkvalitetsbeskrivning för ålderdomshem i Göteborg

Denna bilaga visar hur Göteborgs social- förvaltning beskriver vårdkvaliteten på ål- derdomshem. Alternativen 1 och 2 innebär

därvid en högre ambitionsnivå beträffande vårdstandarden. Frekvenssiffroma bör tol- kas som genomsnittssiffror.

Arbetsuppgift

Nuvarande vårdkvalitet frekvens

Alternativ ] frekvens

Alternativ 2 frekvens

Personlig hygien Övre toalett Nedre toalett Tandborstning, munhygien Rakning Badning Nagelvård Fotvård

Hårvård utförd av

hemmets per- sonal

damfrisör

herrfrisör

Båddm'ng

Bäddning uppe- gående pensionär Bäddning stol- el sängbunden pen- sionår

2 g/dag 2 g/dag

2 g/dag 2—3 g/vecka

] g varannan vecka

] g/vecka 1—3 g/kvartal avgiftsbelagd

Daglig kamning vid behov, hår- tvätt i samband med bad avgiftsbelagd

1—3 g/kvartal av- giftsfri klippning

2 g/dag 2 g/dag

2 g/dag 3—4 g/vecka l g/vecka ] g/vecka 2 g/kvartal avgiftsfri vård

Daglig kamning vid behov, hår- tvätt i samband med bad avgiftsbelagd

1—3 g/kvartal av- giftsbelagd samt-

på tre hem i övrigt liga hem avgiftsbelagd

1 g/dag

2—6 g/dag

l g/dag

2—6 g/dag

2 g/dag 2 g/dag

2 g/dag Dagligen 1 g/vecka ] g/vecka l g/månad avgiftsfri vård

samt vid behov

samt vid behov

Daglig kamning vid behov, hår- tvätt i samband med bad 2 g/kvartal avgifts- fri klippning, iövrigt avgiftsbelagd 2 g/kvartal avgifts- fri klippning

Arbetsuppgift

Nuvarande vårdkvalitet frekvens

Alternativ 1 frekvens

Alternativ 2 frekvens

Vändning säng- bunden pensionär samt smörjning mot liggsår Byte av sänglinne

Vädring av sång- kläder

Sängutrustning

Madrasser Kuddar

Blandade vård- uppgifter

Av- och påklädning samt hjälp med arm och benproteser Toalettbesök, till- handahålla bäcken, urinflaska, toalett- hink Byte hygienblöjor inkl. tvättning Byte av uridom uribage colestomipåsar Byte av underkläder

handdukar Anskaffning och vård av pensionä- rernas privata kläder

Personliga ärenden åt pensionär

Sjukvård och hälsokontroll

Läkarbesök på hemmen

Medicinutdelning Behandlingar, injektioner, kateterisering, blåssköljning, omläggningar etc

4—10 g/dag samt vid behov

] g varannan vecka Varierande dock minst 2 g/år

Tagel Polyeter Fjäder, syntet- material

Ylle, bomull tvättas efter varje pensionär och vid behov

2 g/dag

Vid hjälpbehov

3—4 g/dag och vid behov

2 g/dag vid behov l g/vecka

1 g/vecka Tid för vård av pensionärernas pri- vata kläder finns ej i erforderlig omfattning Utföres ofta på fritid

1—4 tim/vecka och hem

1—4 g/dag Enligt läkar— ordination

4—10 g/dag samt vid behov

1 g varannan vecka 2 g/år

Polyeter Fjäder, syntet- material. Kasseras efter varje pen- sionär Ylle, bomull tvättas efter varje pensionär och vid behov

2 g/das

Vid hjälpbehov

3—4 g/dag och vid behov

2 g/dag

vid behov

2 g/vecka

2 g/vecka Utökning av tiden med 30 min per pensionär och vecka

Kioskförsäljning på samtliga hem

1—4 tim/vecka och hem

1—4 g/dag Enligt läkar- ordination

4—10 g/dag samt vid behov

1 g/ vecka

1 g/kvartal

Polyeter Fjäder, syntet- material. Kasseras efter varje pen- sionär Ylle, bomull tvättas efter varje pensionär och vid behov

2 g/dag

Vid hjälpbehov

3—4 g/dag och vid behov

2 g/dag vid behov 3 g/vecka

2 g/vecka Utökning av tiden med 60 min per pensionär och vecka

Kioskförsäljning på samtliga hem

1—4 tim/vecka och hem

1—4 g/dag Enligt läkar- ordination

Dessutom vid behov

Dessutom vid behov

Möjligheten att införa bankser- vice kommer att utredas

Läkarinsatsens omfattning bör efter behov om- prövas av åld- ringsvårdsläka- ren

Arbetsuppgift

Nuvarande vårdkvalitet frekvens

Alternativ 1 frekvens

Alternativ 2 frekvens

Provtagning: Rutinprover HB, SR, urin, vikt- kontroll Kontroller av diabetespatienter och prover av akut karaktär Sjukgymnastik

Medfölja pensio- närer vid poliklinik. tandläkarbesök etc Tillsyn nattetid

av sjuksköterska

Matservering

Förbereda pensio- när för måltid

Sysselsättning Motionsgymnastik Underhållning film, sång, musik föredrag etc Gudstjänst

Sysselsättning utförd av vårdpersonal: Hjälp till vistelse i dagrum Tillhandahålla tal- böcker och band- spelare för syn- skadade, pussel, spel, promenader, högläsning Hjälp och handled— ning för terapi- arbete genom sär- skilda handledare

Lokalvård

Städning av pensionärsrum

Städning toaletter Städning matsalar Städning dagrum och övriga all- männa utrymmen Storstädning Fönsterputsning Gardinbyte

Efter läkarens bedömande dock minst 1 g/år

Enligt läkar- ordination

Sporadiskt och ofullständigt

Vid behov

Till samtliga måltider

1 g/vecka ] g/månad

] g/vecka

Dagligen vid önskemål Sker i obetydlig omfattning (5 min/ pensionär och vecka)

En handledare per 200 pensionärer

Tillsyn och lättare städning dagligen. Noggrann städning ca 1 g/vecka 1 g/dag

Dagligen Daglig tillsyn och noggrann städning l g/vecka

2 g/år 2—3 g/år 2—3 g/år

Efter läkarens bedömande dock minst 1 g/år

Enligt läkar- ordination

Enligt läkar- ordination

Vid behov

En s'uksköterska vid rgrytehemmet i övrigt en sjukskö- terska för två hem

Till samtliga måltider

] g/vecka l g/månad

1 g/vecka

Dagligen vid önskemål Tid att ägna 1 timma per pensio- när och vecka åt promenader och övrig sysselsättning

0,5 arbetsterapeut och 1 handledare per 100 pensionärer

Centraliserad städning. Städfrekvensen fastställes i samråd med fastighetskontorets städavdelning

Efter läkarens bedömande dock minst 1 g/år

Enligt läkar- ordination

Enligt läkar- ordination

Vid behov

En sjuksköterska per hem

Till samtliga måltider

2 g/vecka 2 g/månad

] g/vecka

Dagligen vid önskemål Tid att ägna 2 timmar per pensio- när och vecka åt promenader och övrig sysselsättning

l terapeut och 1 handledare per 100 pensionärer

Centraliserad städning. Städfrekvensen fastställes i samråd med fastighetskontorets städavdelnin g

Sjukgymnaster saknas för när-

varande

Stadsfullmäktige har för år 1969 beviljat viss ut- ökning av syssel— sättningen

Servering av mat. Schema över hemmens mattider Nuläge

Ålderdomshem

N O

Kl

Kungsladugårdshemmet Sprängkullshemmet Örgrytehemmet Kålltorpshemmet Dicksonshemmet Bjurslättshemmet Glöstorpshemmet K Kyrkbyhemmet Järnbrottshemmet K

K = Kaffe med vetebröd eller smörgås. F = Frukost. M = Middag. J = Juice. E = Kaffe tillgängligt.

mmmmmmmmm

Alternativ 1

Klockslag

>— 00

10 11 12 13 14

Morgonkaffe Mellanmål, glass, saft Kaffe, smörgås

Alternativ 2

Klockslag

_ NO

10 11 12 13 14

Kaffe, smörgås

Omfattningen av den nuvarande sysselsättningsverksamheten vid ålderdomshemmen

Antal Antal Tid för varje pensio- Ålderdomshem tim/vecka pensionärer när min/vecka Kun gsladugårdshemmet 22 87 15,1 Sprängkullshemmet 20 81 14,0 Örgrytehemmet 32 263 7,2 Kålltorpshemmet 22 100 13,2 Dicksonshemmet 6 23 15,6 Bj urslättshemmet 32 125 15,3 Glöstorpshemmet 12 50 14,4 Kyrkbyhemmet 22 94 14,0 J ämbrottshemmet 22 84 15,7 Summa 190 907 12,6

Åldringsservice i Stockholms stad

Syftet med denna bilaga är dels att disku- tera utbud av några former av åldrings— service i Stockholms stad och kostnader för dessa, dels att kortfattat diskutera behov av dessa serviceformer.

År 1969 fanns det 115 994 folkpensionä- rer i Stockholm. De fördelade sig på föl- jande vårdformer: långtidsvård ålderdomshem pensionärshem 7 579 i enskilda hem som betalas av sociala

nämnderna 860 antal pensionärer som erhållit hemhjälp 29 000 övriga 71 535

Om man antar att de som erhållit hem- besök inom den uppsökande verksamheten 1968 är representativa för de 71 535 pensio- närer som 1969 ej erhållit någon form av vård, kan man få en uppfattning om otill-

6 000 1 020

fredsställda behov hos pensionärer i Stock- holm. Totalt skulle då 6,5 % av dem som ej erhållit hemhjälp vara i behov av sådan hjälp. En uppdelning av detta behov under samma antagande som ovan skulle se ut på detta sätt: Behov av städning 1—3 tim./ vecka ca städning, upphandling, matlagning

4—10 tim./vecka ca hemvård mer än 10 tim./vecka ca fotvård övriga

643

229 207 ca 1 230 2 341

Det kan också vara av intresse att studera behoven av olika service hos dem som er- hållit hemhjälp. För de olika behoven har för enkelhetens skull endast en indikator fastställts. Man kan naturligtvis även tänka sig andra indikatorer och andra värden på dessa.

Behovet av olika vårdformer inom hemtjänstverksamheten vid Stockholms stads socialnämnd år 1968

Behov Kriterium

Längtidsvård derdomshem Hemvård Upphandling, matlagning Städning Tillfälligt ej i behov av hemhjälp

Natthjälp Hjälp alla dagar > 10 tim./v.

4—10 t/v 1—3 t/v

Antal fall vid årsskiftet 68—69 % av samtliga

257 848 1 176

7 755 2 954

693

Utbud av service i Stockholms stad samt kostnader för denna Ofentlig uppsökande verksamhet Antal hembesök Antal planerade besök Antal avböjda besök Endast mottagit broschyrer 4 848 Antal genomförda besök 3 839 Källa: Meddelanden från hemtjänsten 16.10 1968 och 5.2 1970.

År 1968

9 413 726

På grundval av »Preliminär rapport an- gående uppsökande verksamhet bland ål— derspensionärer från hemtjänsten 16.9.1968» beräknas att den uppsökande verksamheten sysselsatte i genomsnitt 7 hemvårdsassisten- ter under 3 månader. Hemvårdsassistentlön (15 lgr 1970) år 2 262 kr/mån. Härur fås kostnaden för att genomföra motsvarande antal besök (3 839) år 1970 och kostnaden för varje besök. Den uppsökande verksam— heten ligger f. n. (är 1970) nere på grund av brist på medel.

Sjukpassning (Vakhjälp) Ersättning

Vaknatt måndag—fredag 85

lördag—söndag 124 Antal patienter Antal vaknätter

1 635 84 463

Antal patienter med behov av vakhjälp vid årsskiftet 1968/69: 257. Vakhjälp i hem- met är ett alternativ till långtidsvård i de fall då plats ej kunnat beredas eller åld- ringen ej önskar lämna sin hemmiljö.

H emtjänstverksamhet Städhjälp upphandling matlagning hälsovård klädvård veckotvätt samtal Tjänsterna utförs av hemvårdsbiträden.

Källa: Hemtjänstverksamhetsberättelse 1968. Stockholms stads socialnämnd.

Storstädning, fönsterputsning, hemsanering Kostnaden för hemvårdsbuss.

Bussarna har anlitats i 178 fall och an- talet arbetstimmar uppskattas till 2 122, dvs. i genomsnitt 12 timmar per gång. Till kost- naden för hemvårdsbussen skall läggas kost- naden för 12 timmars städhjälp för att man ska få fram totala kostnaden i genomsnitt för storstädning.

Källa: Hemtjänstverksamhetsberättelse 1968.

En behandling kostar i arvode till fotvårdare 12:20 kr. (enligt kollektivavtal 1968). År 1968 gavs 96 111 behandlingar till 15 911 personer, dvs. 6,0 behandlingar per person i genomsnitt. Kostnader för administration och kontroll, som betalas av kommunen var 143 250 kronor : 1: 49 kr/ behandling.

Den enskilde åldringens kostnad per be-

6 400 handling var 2 : 0:27 kr. Inget stats- 96 1 11

bidrag.

Behovet av fotvård avgörs av hemvårds- assistenterna samt i tveksamma fall av en heltidsanställd fotvårdskonsulent. För att kommunen ska kunna ge bidrag till fotvård fordras en undersökning av åldringens eko- nomi. En åldring som inte vill vara med om en sådan undersökning kan få fotvård på fritidscentrum eller i bostaden, men måste då betala 12 kronor.

Antal personer i öppen vård i Stockholm som under en januarivecka 1968 använt sig av fotvård: 1955.

Hårvård

Sköts av det privata företaget Hårvårdscen- tralen, som ej subventioneras av kommunen. Uppgifter från företaget:

Pris för 1 klippning (herre) = Samhällets kostnad 1970

7:25 7:25 eller 9:00 21:50

På fritidscentrum På ålderdomshem I hemmet

Pensionär kan ej få hjälp av socialvården med kostnaden för hårvård.

Färdtjänst

72 enkla resor per år (med taxi) erbjudes av Arbetsvårdsbyrån. 52 enkla resor per år till och från fritidscentrum erbjudes av Pen— sionäremas fritidsverksamhet (enligt Stock- holms stad socialnämnd ärende 205/1970 bilaga 2). Pensionärer som enligt läkarintyg är i behov av gymnastik och renlighetsbad kan erhålla ytterligare fria resor till fritids- centrum.

Skolluncher för pensionärer

Lunch omfattande smör, bröd, ost, mjölk, varmrätt och kaffe. Pensionären betalar självkostnadspris 3: 50 kr. Kommunen betalar kostnad för måltidsvär- dinna som 1968 var 6 600 kronor. Antal måltider 1968 (2 mån.) 13 636 I genomsnitt 349 personer per dag. Lunch erbjudes alla skoldagar : gar/ år.

175 da-

Övrig matservering

Matservering vid Sirius handikappcenter: Pensionären betalar 4:25 kronor/ portion varmrätt. Kommunen betalar 1: 25 kronor.

Matdistribution av färdiglagad mat

Maten distribueras till pensionärshem, men servicen anlitas även av pensionärer boende i närheten av dessa. Antal personer i öppen vård i Stockholm

som under en januarivecka 1968 använt sig av matdistribution = 3 513. Pensionären betalar 3: 00 kronor/ portion. Kommunen betalar 1: 25 kronor/ portion.

Källa: Socialstyrelsens meddelandeblad 12 febr. 1969.

226 179 261 000

Totalt antal portioner 1969 Beräknat för år 1971

Källa: 1971 års socialförvaltningsstat

Under hösten 1970 planeras en enkät om pensionärernas behov av matdistribution, hemsändning av varor och tvättservice.

Tvättservice Stortvätt för åldringar

I hus med modern tvättstuga tvättar hem- vårdsbiträdet i tvättstugan. Hemvårdsbiträ— det kan också uppsöka tvättautomat. Kom— munen betalar hemvårdsbiträdets arbetstid. Åldringen betalar tvättavgiften.

Veckotvätt sköts av hemvårdsbiträdet.

Kostnader för komplement inom öppen åldringsvård i Stockholms hemtjänstverksamhet

Kostnad för

Komplement

Offentlig uppsökande verksamhet 1 besök Sjukpassning I natt måndag—fredag Städhjälp 1 timme Upphandling, matlagning, hälsovård, veckotvätt, samtal Storstädning 12 t. Användning av hemvårdsbuss. Per gång (exkl. städningskostnaden) Fotvård i hemmet på fritidscentrum Hårvård 1 klippning för herre i hemmet på fritidscentrum (Hårvårdscentralen) Matservering 1 portion Matdistribution 1 portion (genom Förvaltningen för Sthlms stads pensionärsbost.) Färdtjänst enkel resa (Arbetsvårdsbyrån) Stortvätt 12 kg i tvättomat (exkl. hemvårdsbiträdets arbetstid) (Gärdets tvättbar)

Åldring

Kommun Stat Samhälle

Förekommer ej.

Inkontinenta åldringar utrustas med en— gångsmaterial genom socialbyrås försorg.

Äldringar kan erhålla linne från social- byrå i samband med en allmän upprustning av hemmet men måste själva klara av tvät— ten.

Kostnaderna för dessa serviceformer kan uppdelas på åldring, kommun och stat. To- talkostnad blir lika med kostnaden för sam- hället (enl. tab. på föregående sida).

Slutligen uppräknas även ett antal former av komplementservice som har samband med pensionärernas fritidsverksamhet samt kommunens kostnader för dessa.

Sjukgymnastik

Kurator 1 st. heltidsanställd vid Sirius fri— tidscentrum. Baderska 1 st. centrum. Antal bad: 1970 mars 140, april 171, maj 148.

Modernt duschbad med vilorum. Hobbylokal med 2 arbetsterapeuter och 10 handledare.

Antal besökande 1970: mars 1 516, maj 1 272 (vid fritidscentrum). Totalt antal besökare vid samtliga hobbylo- kaler, ber. för 1971: 85 000. Motionsgymnastik år 1971 beräknas 140 grupper om 30 del- tagare var vår och höst. Antal deltagare en januarivecka 1968 = 1 800 enl. Socialstyrel- sen.

Utomhusidrott 300 deltagare en gång varje vecka under 12 veckor.

Organiserad underhållning.

1 restaurangbesök »Kul efter Jul» 23 000 deltagare Trivselträff

1 000 deltagare i de trivsclträffar som an- ordnas speciellt till julen för ensamma. Dess— utom träffar i Sirius fritidscentrum men då får pensionärerna betala förtäring själva, Antal besök vid fritidscentrum 1970 mars

heltidsanställd vid fritids—

6130, maj: 3 100. Föreläsning 15 144 deltagare i 337 föreläsningar 1969 Studiecirkel 941 cirklar med i genomsnitt 11,2 deltagare 1969. Antal deltagare en januarivecka 1968 : 500. Film för 12 000 pensionärer 8 gånger Utfärder 3 st per år Totalt antal deltagare 1969: 34 014 Spelklubb Totalt antal deltagare beräknas 1970 till 2 000. Information om fritidsverksamhet Antal åldringar 1969: 98 339 Antal besök på hobbylokal: 63 078. Pensionärernas fritidsverksamhet finansie- ras i princip av kommunen. Åldringen betalar: Hobbymaterial och för- täring. Staten betalar: Tekniska hjälpmedel för handikappade. Kommunens kostnader för dessa former av komplementservice framgår av tabellen på nästa sida.

Sjukgymnast ] timme 15: 05 Kurator 1 timme 14: 25 Baderska 1 timme 9: 03 Handledare ] timme 9: 55 Hobbylokalz ] besök 19: 07

Lön till 10 handledare 13: 43 Hyra 2: 52 Lön till 2 arbetsterapeuter 3: 12 Arbetsterapeut 10: 90 Motionsgymnastik 24: _

Utomhusidrott 33:

Organiserad underhållning

Trivselträff Föreläsning Studiecirkel Film

Utfärd Spelklubb

Information om fritidsverksamhet per åldring per besök på hobbylokal

The aim of Part 1 of this study is to try to describe the expected consequenses of an increase in different forms of resident service on the basis of the definition of resident service given in the Service Com- mitteeis first report (SOU 1968: 38). The forms of service studied were the following:

1. Child supervision

2. Home help

3. Laundry service

4. Goods delivery and other dispatch service.

Consideration has also been given to re— creational service and cultural facilities. In this paper, which may serve as a basis for decisions in dealing with resident service, the community is described as a complex pattern of interdependent sub-systems and elements. Resident service may then con- stitute an element of a subsidiary system made up of the residential area.

The consequences of resident service are divided into positive achievements and neg- ative sacrifices and are distributed over the following levels or among the following interested parties:

individual person or household municipality State

community

Here all consequences apart from trans- fers of income affect the community. The

description of consequences on the com- munity level should form a basis for deci- sions. The description of consequences of the other levels may be regarded mainly as complementary to the community level and may be used for studying differences in the distribution of consequences over the different levels which exist between different service alternatives.

1. Child supervision

The description of consequences is here based on a comparison between care in the home or other forms of private supervision and supervision organized by the local authority and provided in an institutional form; i. e. day nursery or kindergarten. An increase in supervision for children in the institutional form involves sacrifices, for example in the form of investments in premises and fittings, running costs and other resulting expenses. Among the positive achievements of institutional day care is notably its effect on the children in that it stimulates social adjustment and develop- ment and in addition leads to an increase in production in that it influences the number of gainfully employed members of the community. In the case of the State and municipality the consequences manifest themselves in the form of investment and operational subsidies and an increase in revenue from taxation through the increase

of wage-earners. Consequences for the indi- vidual are mainly costs of supervision for children and the possibility of paid employ- ment and thereby increased income.

2. Home help

Important consequences here are that the ways in which the individual person will spend his time can change if he is able to obtain home help. If his time is instead used for an increased wage-earning, the State and the municipality will also benefit in that their revenue from taxation will increase.

3. Laundry service

The following are the main solutions con- ceivable for providing for the need of laundry facilities:

washing without mechanical appliances in the home

washing with the aid of mechanical appli- ances in the home

washing in communal laundry room (6. g. in block of flats)

sending of washing to commercial laundry The solutions differ mainly with regard to time consumption and cost.

4. Goods delivery, other dispatch services, and catering

Goods delivery comprises the following ele- ments:

planning

transfers

purchasing

transport storage Catering, too, can be divided into different phases:

preparation consumption finish (dish-washing etc.)

To each of these phases we may relate one or more types of resources; e. g. time and money. People use their resources in different ways for the altematives listed

under the headings goods distribution and catering.

For the local authority investments in and management of streets, parking facilities and public transport systems will be affected by the choice of alternative.

The aim of Part 2, Cost—benefit estimales for service for old people, is to analyse thc possibilities of measuring the magnitude of expected consequences of extended resident service. This analysis is being conducted for one form of service, namely that designed for old people, after which the consequences are systematized in the form of a cost-benefit estimate. After an introductory theoretical section, the analysis is illustrated by an example deriving from Gothenburg.

The making of a cost-benefit estimate can be divided into a number of steps:

1. Definition of goals existing for the activity studied. The starting point in this case was the guiding principles for care of old people approved in 1957 emphasizing that everything should be done to ensure as many old people as possible to be able to continue to live in the environments to which they are accustomed. In order to de- fine the goals approved, it should be neces- sary to analyse factors which affect the need of service and to discuss indicators which measure needs. One such factor might be state of health and indicators might be the number of days spent in bed each year and general level of mobility. Other factors are type of living accommodation and its location.

2. The second step in the cost-benefit estimate is to obtain a sample of altema— tives. In the case of care of the elderly the altematives can be ranged according to type of living accommodation. The main alterna— tives are:

flat pensioner's flat old people's home

These basic alternatives can be supple— mented by various forms of service such as care in the home, transport service, meals

service, chiropody service etc. The alterna- tives for the old people's service to be an- alysed thus consist of a number of combi— nations of the basic alternatives plus auxi— liary service.

3. The third step consists of an attempt to define and quantify the expected con- sequences of the different alternatives. These consequences can be classified as either po— sitive or negative and divided among the different levels, i.e. community, State, mu- nicipality and the individual person. Appre— ciable consequences will be involved in the choice of the old people's home when a person moves to such an institution from a home of his own.

For old people themselves

Loss of the benefit or valuation of the individual dwelling. In contrast to this is the use or valuation of the old people's home. The appreciation of changes in benefit are discussed at this point on the basis of chang- es in income and liabilities.

For the municipality (consequences relating to local finance)

The cost per place in a new home for old people. Counterbalancing this we have pos- sible reductions in municipal rent subsidies, social assistance and nursing costs.

F or the State (consequences relating to pub- lic finance)

Decrease in subsidies for municipally or- ganized home help service.

F or the community

Cost per place in a new home for old people.

On the other hand, living expenses and cost of the former type of care cease, and finally, we have to add the old persons assessment of the change in the form and standard of his pattern of living.

4. The fourth and final step is to range the consequences of the alternatives studied alongside the goals in order to arrive at an evaluation and comparison of the alterna— tives.

Example from Gothenburg

The above sequence for cost-benefit esti- mating was applied to the City of Gothen- burg and calculations were made on the basis of two alternatives. Modes were used for Alternative 1 while Alternative 2 may be described as the maximum example with regard to the cost of one old person to the municipality. The calculations referred to a period of one year.

In Alternative 1 a move from a home of one's own to an institution for old people will mean a fall in income of a little over Sw. Kr. 800 for the individual person. The corresponding amount for Alternative 2 is Sw. Kr. 5000. The conclusion of the cost- benefit estimate on this level is then that if the old person concerned considers that his appreciation of the standard at the old people's home will compensate the loss of income of Sw. Kr. 800 or Sw. Kr. 5000 respectively, he should move to the old people's home.

According to Alternative 1, the munici- pality will sustain a "loss” of around Sw. Kr. 6700 if an old person moves to an old people's home, while according to Alterna- tive 2, it will enjoy a "profit” of around Sw. Kr. 12,400. This means that if the local authority considers only the financial aspect of the matter, it should in Alternative ] invest in the first place a further maximum of Sw. Kr. 6700 in home care for each old person. Economically speaking, this is slightly cheaper for the municipality than if an old person moves to an old people's home. In Alternative 2 the municipality stands to gain if an old person moves to a home. For the State this means a reduction in subsidies for municipally organized home help of some Sw. Kr. 1300 in Alternative 1 and around Sw. Kr. 9300 in Alternative 2.

On the community level, the result of

the estimate is that if an old person's eval- uation of the standard in the old peoplels home exceeds his evaluation of the standard in his own home by about Sw. Kr. 5400 in Alternative 1, he should move to the old people's home. According to Alternative 2, the old person should in the opinion of the community move if his evaluation of the standard in the old people's home does not fall short of his evaluation of the standard in his own home by more than approximate— ly Sw. Kr. 21,800.

It should be possible to use an example of the above type of calculation in different decision-making situations:

1. Long-range decisions concerning allo— cation of resources between open and insti- tutionalized care in the municipality

2. Short—term decisions concerning the care of a particular old person

3. Decisions on the community level con- cerning allocation of resourses between open and institutionalized care and decisions con- cerning correction of individual or munici- pality choice if their actions do not corre—

spond to the goals of the community.

KUNGL. BIBL. 2 1 * ;3 9,71