SOU 1971:40

Svensk ekonomi 1971-1975 med utblick mot 1990 : huvudrapport

183. C:2

185

länder samt svenska importande- lar, 1954—1969 ........ Import av papper för vissa länder samt svenska importandelar 1954—1969 .......... Produktionskapacitet av papper i vissa länder, 1954—1974 Produktionskapacitet av pappers— massa i vissa länder, 1954—1974 Konsumtion av papper i vissa länder, 1954—1969 . Export och import av pappers- massa för större export- resp. importländer, 1954—1969 . . . 191 Export och import av papper för större export- resp. importländer, 1954—1969 .......... 192 Om Import av kemiska produkter samt Sveriges importandel, 1954— 1969 ............. 193 Import av järn och stål samt Sveriges importandel, 1954—1969 C:12 Import av personbilar samt Sve- riges importandel, 1953—1969. 195 C:13 Import av verkstadsprodukter, exkl. bilar, samt Sveriges im- portandel, 1953—1969 ..... C:14 Import av verkstadsprodukter, exkl.bilar: konsumtionsvaror samt Sveriges importandel, 1953—1969 C:15 Import av verkstadsprodukter exkl. bilar: insatsvaror samt Sveriges importandel, 1953—1969 C:16 Import av verkstadsprodukter exkl. bilar: investeringsvaror samt Sveriges importandel, 1953—1969 .......... C:17 Import av textil, kläder och skor samt Sveriges importandel, 1954— 1969 ............. 200 Källor är om ej annat angives: OEEC:s och OECD:s publikationer om utrikeshandels- statistik och FN:s utrikeshandelsstatistik.

186 C24

187. C:5 188 C26 189 C:7 190 C:8

C29

C:11 194

196

197

198

199

Avdelning D. Sveriges import på varu- grupper, 1954—1970 D:] Sveriges import fördelad på an- vändningsgrupper och ursprungs- grupper, genomsnittliga årliga för- ändringar samt trendtillväxt; 1959 års priser ........... 201 D:2 Sveriges import fördelad på an- vändningsgrupper och ursprungs- grupper, genomsnittliga årliga för—

ändringar samt trendtillväxt; lö- pande priser 206

Importen enligt handelsstatistiken, SCB, med konjunkturinstitutets definition av varugrup- perna.

Diagramförtecknin g

Kapitel 3 3.111 Större exportländers andelar av importen av trävaror till sex stora importörländer ..... Exportprisindex för massa och papper Avvecklingen av EEC-staternas interna tullar samt anpassningen till den gemensamma yttre tull- tariffen Avvecklingen av EFTA—staternas interna tullar Sammanfattning av beräkningar— na för massa- och pappersin- dustrin 1970 och 1975 Kapacitets- och produktionsut- veckling i Storbritanniens pap- persindustri Nordens och Nordamerikas an- delar av pappersimporten till EEC och övriga EFTA jämfört med möjligt exportutrymme. . Nordens och Nordamerikas an- delar av pappersimporten till övriga EFTA jämfört med möjligt exportutrymme ........ Nordens och Nordamerikas an- delar av pappersimporten till EEC exklusive intrahandel jäm- fört med möjligt exportutrymme Nordens och Nordamerikas an- delar av massaimporten till EEC, övriga EFTA samt USA jämfört med möjligt exportutrymme. . 3.3:10 EEC:s export av papper . . . . 3.3:11 EEC:s, övriga EFTA2s samt USA:s handel med massa. . . Sveriges importandel av kemiska produkterivissa länder . . . . Sveriges importandel av järn och stål i vissa länder ....... Sveriges export av handels— resp. specialstål till olika länder. . . Totala fartygsleveranser från världens skeppsvarv ..... 3.3:1 3.3:2 3.323 3.326 3.3:7 3.3:8 3.3:9 3.621 3.7:1 3.7:2 3.11:1

38

48

49

50

55

59

61

63

64

68 70

73

82

85

86

3.11:2 Den totala orderingången till världens varv ........ Kapitel 5 5.1:1 Importen av textilkonsumtions- varor 5.122 Antalet nyregistrerade och skro- tade personbilar i Sverige, samt bilbeståndets tillväxt ..... 5.1:3 Importen av insatsvaror, verk- stad ............. 5.124 Importen av insatsvaror, övrigt 5.2:1 Importutvecklingen 1950—1970,

totalt ............

114

127

131

133 136

147

, . , , ,, » .. '$1JH'*'I*I '.' %u., '.'-.n'

,, ,.,', | '. l|il'|"_ l'Il—lt""%i i'm år.

Q'” " 'i _ . . _3;'| fl:—lll 7_. "law | .L» | _l'l. . , I,.

. ' '**— '.' ' '. ."r

'. ”l..-61 ... f _" . , _ : ' ”” manilla? i—n *_**'—| v. _.; _ , * Kram»?! - .. i” _ ,. ;-' - mma-.cn»; . j". ,” _ — . ._. |. Mätt"

kil...;

"' mani... ' "Mhnnlnl—

'_'-. vnume'aadol .. ,, _ - mflwä'd'i

'.'. ; ._"..:- ':' *.'.'*'* "E '. ., .». ' ”Här!: i.!

» A i ; nME—ilil'wlu

. . __ _ "_n ;' dynwmmå S:TÅP '. . |__ - _, -— MME-id.;!” .__, :"_ . .l' ' ._ ,. . .... '.. nr.

] Målsättning, uppläggning av exportstudien och

allmänna förutsättningar

1.1. Målsättningar och uppläggning

Till 1965 års långtidsutredning genomför- des en speciell exportstudie1 i ett försök att ställa en meningsfull exportprognos på basis av uppgifter om efterfrågeutveckling- en utomlands. Denna ansats var i och för sig inte särskilt originell men omfattning- en avseende antalet studerade länder och varugrupper var vid mitten av 60-talet rätt unik jämförd med de betydligt enklare an- satser som tillämpades 'i andra länder. Ex— portprognosen byggdes upp i tre steg. I första steget gjordes en serie transforma— tioner från aggregerade efterfrågevariabler såsom BNP, industriproduktion och total investering till mer specifika importbestäm- mande faktorer såsom konsumtion av oli— ka varugrupper, maskininvesteringar och produktion inom vissa sektorer.

Nästa steg specificerade för olika varu- grupper importfunktioner land för land. I sista steget söktes sambandet mellan im— port från samtliga länder och import från Sverige, vilken fick representera exporten från Sverige till respektive land av respek— tivc varugrupp.

Avsikten med denna studie är i stort sett densamma som vid förra långtidsutredning- en, att genom marknadsstudier skapa ett underlag för bedömning av exportefterfrå- gan för den kommande femårsperioden. Det finns dock vissa skillnader i uppläggning- en, dels i det tekniska förfarandet, vilket

berörs i följande avsnitt, dels i synsättet på de exportbestämmande faktorerna. I bör- jan av 60-talet var diskussionen om den framtida exportutvecklingen mycket starkt knuten till hur marknadsbildningarna i En- ropa, bildandet av EEC och EFTA, skulle påverka vår handel. Det föreföll då rätt naturligt att i en analys av exportens be- stämningsfaktorer lägga tonvikten på efter- frågetillväxten utomlands och i möjligaste mån söka fånga in inverkan av tullar och marknadsbindningar.

Under senare delen av 60-ta1et har del- vis andra frågeställningar kommit i för- grunden, såsom betalningsbalansrubbningar och exportens samband med den "interna ekonomin. Frågeställningen om den lång- siktiga jämvikten i vår bytesbalans har i rätt hög grad kommit att prägla utformningen av 1970 års långtidsutredning.

Till sin grundkaraktär är dock export- prognoserna även för 1970—1975 att be— trakta som en bedömning av den utländska efterfrågan på svensk export. Men då strä— van samtidigt har varit att komma fram till en bedömning av den sannolika utveckling- en under hänsynstagande till så många rele— vanta faktorer som möjligt har förutsätt- ningar om den interna ekonomin delvis tillåtits påverka prognosen.

Då syftet med studien är att fånga in

1 [1] i källhänvisning, appendix 1, Export och import 1966—1970, SOU 1966: 2.

marknadsefterfrågan har detta fått avgöra vilken disaggregering på länder och varor som varit befogad. Att disaggregering på länder i vissa fall även förekommer där det ej är analytiskt betingat sammanhänger med att en komplett bild av en möjlig utveckling för länder och varuaggregat är av intresse isig.

För större varuaggregat har prognosen byggts upp via olika länders importefterfrå- gan och de svenska andelarna av importen till respektive land, vilket är helt parallellt med exportstudien för 1966—1970. För vis- sa mindre varugrupper har dock analysen baserats på exportdata med eller utan län- deruppdelning. En ambitiöst upplagd stu- die över efterfrågan borde bl. a. belysa vil- ken relativ prisutveckling som förutsatts i prognosen. Längre än till antydningar om prisutvecklingens inverkan på exportefter- frågan på vissa varugrupper sträcker sig dock inte ambitionerna.

Den bestämning av industriländernas im- port för olika varugrupper som gjorts här är baserad på tillväxtprognoser från resp. land. Den av tillväxten genererade importefter- frågan implicerar i stort sett samma län- ders exportefterfrågan. Industriländerna är till övervägande del varandras handelspart— ners. Exporten till råvaruländerna och stats- handelsländerna är i hög grad knuten till industriländernas import från dessa länder- grupper, kanske särskilt påtagligt för råva- ruländema. De av varandra mer eller mind- re oberoende tillväxtprognosema för olika industriländer kan således sammantaget in- nebära inkonsistenser i utrikeshandelspro- gnoserna såtillvida att exportströmmarna blir större eller mindre än importströmmarna. Kravet på konsistens är dock större än att export och import skall bli lika på global nivå. Det andra nödvändiga villkoret är att de beräknade import- och exportströmmar- na leder till »acceptabel» balans för varje land. Obalanser i utrikeshandeln uppstår för många länder och den ekonomiska politi- ken tar oftast sikte på att rätta till under- skott. Ingreppen kan vara kraftiga och man kan utgå ifrån att obalanser i handelsström- marna leder till en mindre världshandel än

de primära tillväxtprognOSerna för enskilda länder implicerar.

Denna problemställning ligger dock utan- för ramen för denna studie. Valet av ansats med utgångspunkt från utlandets primärt beräknade importefterfrågan innebär såle- des en approximation. Med tanke på kom- plexiteten i denna konsistensproblematik gör vi klokt i att betrakta denna approximation som ringa. En annan approximation som görs är att betrakta utvecklingen av de sven- ska andelarna av importen till ett land oberoende av exporten till andra länder. Dvs. även i skattningen av importandelar- na finns independenser som inte beaktas. Även här kan man hävda att dessa felkäl- lor torde vara obetydliga jämfört med svå— righeterna att över huvud taget kunna be- döma importefterfrågan och andelsutveck- lingen.

1.2. Allmänna bestämningsfaktorer för internationella utrikeshandelsströmrnar

I avsnitt 1.1 berördes den konsistensproble- matik som består i att en exportprognos för Sverige inte kan göras oberoende av i vil- ken riktning och takt förändringarna i världshandelsströmmarna går. Som en bak- grund till de antaganden som görs i följan- de avsnitt och kapitel om de faktorer som speciellt antas påverka Sveriges export (och import) skall här något beskrivas ett par modeller som tar sikte på att ge en allmän bild av världshandelsströmmarna. Intensi- teten i handelsströmmarna mellan olika län- der kan åskådliggöras i en matris av export- eller importandelar. En sådan matris kan också bilda en utgångspunkt för projektio— ner av handelsströmmarna, exempelvis för att testa om en uppsättning importprogno- ser leder till en konsistent handel i den be- tydelsen vi diskuterade i föregående av- snitt. Nu visar det sig emellertid svårt att göra projektioner av export- eller import- andelar av flera skäl. Man har därför sökt definiera andra mått för att mäta styrkan i handelsutbytet mellan olika länder som är bättre för analyser och projektioner. Ett

Tabell 1.2: ]. Importandelar och ö—koefticien- ter för Sverige, Nederländerna och Storbri- tannien 1960 och 1968 för vissa marknader.

A. Importandelar

Procent Andelar i resp. lands import för Neder- Storbri- Sverige länderna tannien 1960 1968 1960 1968 1960 1968 Norge 17,5 21,3 5,7 3,2 15,0 12,4 Danmark 10,6 16,6 6,4 3,8 14,7 13,7 Storbritannien 3,4 4,5 4,0 5,2 —- — Västtyskland 4,2 3,3 8,6 10,9 4,5 4,1 USA 1,1 1,2 1,5 1,4 6,8 6,2 Sovjet 0,7 0,9 0,2 0,5 1,8 2,6 Brasilien 2,2 2,6 1,7 1,3 3,6 5,0 Indien 1,0 1,3 0,9 0,7 2,3 6,9 Ghana 0,5 0,5 4,2 3,6 34,6 25,4 E. ö-koefjfcienter Neder- Storbri—

Sverige länderna tannien 1960 1968 1960 1968 1960 1968

Norge 8,7 10,3 1,8 0,9 1,9 2,0 Danmark 5,3 8,0 2,0 1,1 1,8 2,2 Storbritannien 1,7 2,2 1,3 1,5 _ — Västtyskland 2,1 1,6 2,7 3,1 0,6 0,7 USA 0,6 0,6 0,5 0,4 0,9 1,0 Sovjet 0,4 0,4 0,1 0,1 0,2 0,4 Brasilien 1,1 1,3 0,5 0,4 0,5 0,8 Indien 0,5 0,6 0,3 0,2 0,7 1,1 Ghana 0,2 0,3 1,4 1,0 4,3 4,1 Andel av världsexporten

2,0 2,1 3,2 3,5 8,0 6,2

sådant är t.ex. S-koefficienterna.l Defini— tionen är följande:

X X.. X. J :;”—'_J (1) X.. X.. X..

där X står för export eller import, i är det exporterande landet och i det importerande. XL betyder således total export från land i och X.,- land j:s totala import och X. . världshandeln. X,,- (1and i:s export till land j) är värdet av en handelsström och 8,1- är en entydig transformation av denna. Inne- börden av denna transformation är att man får en normering av handelsströmmarna med hänsyn till såväl det exporterande lan- dets andel av världsexporten som det im-

porterande landets andel av världsexpor- ten. Innebörden av detta framgår om man skriver:

_Xu Xi. ”_X. X..

dvs. 8,1— är importandel dividerad med det exporterande landets andel av världsexpor— ten. I tabell l.2: 1 A och B illustreras några importandelar och 8-koefficienter dels för Sveriges export 1960 och 1968 till några län- der samt motsvarande importandelar, dels för Storbritanniens och Nederländernas ex- port 1960 och 1968 som en jämförelse.

Tabell 1.2: 1 A ger en bild av skillnader i exportinriktning för Sverige, Nederländerna respektive Storbritannien. Vi kan ur denna tabell studera deras relativa betydelse på de här godtyckligt valda marknaderna. Då des- sa tre länders totala andel av världsexporten dels har olika storlek, dels utvecklas olika, kan inte importandelarna jämföras om man vill studera relationerna emellan de tre ex- portländerna. Beräknar vi nu motsvarande S—koefficienter, dvs. dividerar importande- larna i tabell 1.2: 1 A med resp. exportlands andel av världsexporten, får vi motsvarande S-koefficienter i tabell 1.2: 1 B.

Det framgår av beräkningsförfarandet att när 8 får värdet 1 så är importandelen lika stor som exportlandets andel av världsex— porten. 8 :l kan sägas motsvara en ge— nomsnittsintensitet för en handelsström. Jämför vi exempelvis Sveriges och Neder- ländernas export till Storbritannien och Västtyskland ser vi hur strömmarna vridit sig mellan 1960 och 1968. Den enorma kon- centrationen i Sveriges export till Norge och Danmark är här mycket påtaglig, inte ens Storbritanniens anknytning till sina forna kolonier har räckt för att uppnå den inten- siteten i handelsutbytet. Med dessa anmärk- ningar torde innebörden av 8-koefficien— terna vara tillräckligt illustrerad.

Studier av S-koefficienterna över tiden tyder på att dessa uppvisar en rätt stor sta- bilitet eller trendmässigt regelbunden för- ändring. Därför är det också möjligt att mer eller mindre mekaniskt extrapolera fram en

Tabell 1.2: 2. Ovägda medelvärden av Ö-koefficienter för sju ländergrupper, 1957 och 1966 samt projektioner för 1975.

Import till Utom- _ euro- Övriga _ peiska industri- Syd- Öst- industri- Råvaru- Export från Norden EEC länder europa europa länder länder Norden 1957 3,5 1,2 1,0 0,8 0,9 0,3 0,5 1966 5,1 0,9 1,2 0,9 0,6 0,4 0,5 1975 6,2 0,6 1,4 0,9 0,6 0,5 0,4 EEC 1957 1,5 1,9 1,5 1,7 0,4 0,3 1,1 1966 1,0 2,1 1,2 1,3 0,4 0,3 0,8 1975 0,6 2,2 1,0 1,0 0,4 0,4 0,5 Övriga industriländer 1957 1,0 1,2 2,0 1,3 0,7 0,6 0,7 1966 1,1 1,0 2,4 1,1 0,7 0,7 0,7 1975 1,3 0,8 2,9 1,0 0,8 0,6 0,7 Sydeuropa1 1957 0,8 1,4 1,4 1,4 1,6 0,3 0,8 1966 0,7 1,1 1,0 1,6 1,8 0,3 1,0 1975 0,8 0,9 1,3 1,8 1,6 0,5 1,0 Östeuropa 1957 1,1 0,3 0,7 1,3 9,4 0,0 0,2 1966 0,6 0,4 0,5 1,3 6,9 0,1 0,4 1975 0,4 0,4 0,5 1,2 6,0 0,2 0,7 Utomeuropeiska 1957 0,3 0,6 0,6 0,4 0,1 1,5 1,2 industriländer2 1966 0,3 0,4 0,6 0,5 0,1 1,9 1,3 1975 0,4 0,3 0,6 0,5 0,2 2,1 1,5 Råvaruländer 1957 0,4 1,1 0,6 0,6 0,2 1,2 0,9 1966 0,5 ],0 0,7 0,8 0,4 1,2 1,0 1975 0,5 0,8 0,7 0,9 0,4 1,5 0,9

1 Grekland, Jugoslavien, Portugal och Spanien. 2 Canada, USA, Japan, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika. Källa: ECE: Economic Projections for Europe, Chapter V, Table V.5. [2].

ö-matris för exempelvis 1975, vilket ECE har gjort i Economic Projections for Europe, Chapter IV, [2]. Ett utdrag ur detta material är redovisat i tabell 1.2: 2. Denna handels- matris är konsistent med en extrapolation av totala exporten och importen för varje land baserade på BNP-elasticiteter. Dessa båda projektioner förutsätter en ökning av världs- handelns värde från 1965—67 till 1975 på 8,5 % årligen. För att ytterligare exempli- fiera användningen av S-koefficienter skall tabellens första rad med de nordiska län- derna sammantagna betraktas. Deras ex- port är extrapolerad med en årlig ökning på 10,4 % under perioden, vilket innebär att Nordens andel av världsexporten skulle

öka från ca 5 % 1966 till nästan 6 % 1975. Detta skulle, enligt ö-koefficienterna i tabell 1.2: 2, innebära att Nordens andel av im- porten till Norden kommer att öka från ca 1/4 1966 till drygt 1/3 1975.1 Nedgången i 8 för EEC är dock så pass kraftig att im- portandelen, trots ökad andel av världsex- porten, sjunker från ca 4l/2 procentenheter till 31/2 procentenheter. I övrigt torde im- portandelarna för Norden öka utom för u- länderna.

Vilken grad av realism har en kalkyl av

X,]. X, 1 "f' = a.,- -1,—'=5,0x5=25,1 (;;, resp. 6,0)(6 .j .. =36,2 %.

ovan redovisat slag? I stort sett innebär detta en extrapolation av Världshandelsström- marna under förutsättning att historiska trender står sig vad avser tillväxt, export och importelasticiteter. Vi kan här bara konstatera att något annat prognosmaterial för världshandelsutvecklingen under 70-ta- let än detta inte föreligger.

I kapitel 2 och 3 skall redogöras för de antaganden och prognoser om den interna- tionella utvecklingen som ligger till grund för den där presenterade exportprognosen. Dessa, av ECE-studien oberoende, beräk- ningar ger ett resultat beträffande export- utvecklingen som synes ligga väl i linje med vad som kan utläsas om inriktningen av den nordiska handeln i tabell 1.2: 2.

Ö-koefficienterna är ett statiskt mått som det är svårt att ge en ekonomisk-teoretisk tolkning. Många olika teorier finns för att förklara handelsströmmar mellan olika län- der. Flera av dessa är s.k. gravitationsmo- deller, analoger till Newtons allmänna gravi- tationslag inom fysiken. En av de mera kända är >>Linnemannmodellen>>1, som kan skrivas:

& # X.-=oc-S"—,f)' (2) Ru där X,] är exporten från land i till land j, S,- land i:s potentiella utbud och D,- land j:s potentiella efterfrågan. R,,— står för det eko- nomiska »handelsmotståndet», oftast repre- senterat av det geografiska avståndet. S och D antas i sin tur vara funktioner av BNP ch befolkning i resp. länder. Linnemann redovisar estimationer för 1958—1960 års handel mellan 80 länder och resultaten visar att handelsströmmarnas storlek till ca 60 % kan förklaras av modellen.

Ett annat sätt att belysa detta är med en generell tvärsnittsmodell för industriländer- nas import.

(fw-(%?

där M/N är importen per capita 1966 i dollar Y/N BNP per capita 1966 N befolkning 1966

i står för 15 olika industriländer som är observationerna i tvär- snittet.

Beräkningarna är gjorda för 7 olika import- grupper jämte total import.

at 5

Importgrupp (ca) (5,3) R2

Råvaror, —0,3 3 —0, 16 0,282 exkl. livs (0,30) (0,08) Bränslen 0,09 —0,31 0,600 (0,28) (0,07) Kem. produkter 0,36 —0,61 0,894 (0,23) (0,06) Textilvaror 1,52 —0,69 0,75] (0,51) (0,14) Järn och stål 1,13 ——O,58 0,803 (0,35) (0,09) Verkstads- 1 , 14 ———0,65 0,848 produkter (0,34) (0,09) Färdigvaror, 1,09 —-0,62 0,86] totalt (0,30) (0,08) Total import 0,53 —0,42 0,777 (0,26) (0,07)

Ju större befolkning desto större bas för den inhemska industrin och följaktligen minskar importbehovet med landets befolk- ning. Denna inverkan är som synes klart signifikant för alla importvarugrupper. Det är också mycket rimligt att behovet av rå- varu- och bränsleimport inte är så starkt korrelerad med befolkningens storlek, då importen bl.a. beror på inhemska råvaru- tillgångar. Inkomstelasticiteten är stor för alla färdigvaror utom för kemiska produk- ter. Anledningen till den låga inkomstelasti- citeten för dessa varor är svår att förklara; man kunde ha förväntat ett värde kring 1.

Variationerna i importen per capita är betydande såväl för totala importen som för olika varugrupper, från t. ex. 96 dollar i Ja- pans totala import till 753 dollar i Belgiens. Spännvidden mellan länderna är särskilt markerad för textilvaror med 1 dollar i Ja- pan och 68 dollar i Nederländerna. Japan har över huvud taget en >>onormalt>> liten import, i synnerhet av färdigvaror. Dessa beräkningar är således en tydlig illustration av effekten av Japans tullpolitik. Belgien

1 H. Linnemann: An Econometric Study of International Trade Flows, Amsterdam 1966.

Tabell 1.2: 3. Faktisk och beräknad per capita-import 1966 för vissa industriländer.

Färdigvaruimport Total import

Fakt/ Fakt/ Faktisk Beräkn. Beräkn. % Faktisk Beräkn. Beräkn. % Canada 332 245 135 456 404 113 USA 65 89 74 130 189 69 Japan 18 32 57 96 124 77 Belgien 430 269 160 753 460 164 Nederländerna 397 195 203 643 383 168 Västtyskland 133 91 146 302 220 137 Frankrike 117 113 103 240 249 96 Italien 60 56 107 165 177 93 Storbritannien 105 93 113 304 224 136 Norge 442 511 86 641 701 91 Sverige 376 473 79 586 620 95 Danmark 405 505 80 623 677 92 Finland 244 402 61 369 609 61 Osterrike 214 223 96 319 434 74 Schweiz 442 479 92 662 644 103

Anm. Beräknad import refererar till samband (3). Källor: OECD och konjunkturinstitutet.

och Nederländerna kan å andra sidan sägas ha en »övernormal» import. Från resulta- ten av Linnemanns kalkyler kan detta del- vis förklaras av de stora resp. små geogra- fiska avstånden till länder med stor efter- frågan. Tabell 1.2: 3 redovisar för färdig- varor och totalen dels faktisk per capita- import och dels enligt (3) beräknad per capita-import samt kvoten mellan faktisk och beräknad import uttryckt i procent. Genom att också beakta avståndsaspek- ten kan ett lands importnivå rätt väl för- klaras med så enkla modeller som här redo- visats. Andra faktorer kan också förklara skillnaderna. Jämför man t.ex. Tyskland, Frankrike och Storbritannien så har dessa ungefär samma beräknade import, men den faktiska importen avviker betydligt (se ta- bell l.2: 3). Det förefaller även vara en klar skillnad mellan EFTA—länderna (utom Stor— britannien) och EEC-länderna såtillvida att EFTA-ländernas import är något »under- normal» och EEC-ländernas »övernormal». Detta kan i och för sig inte tolkas som ut— slag för betydelsen av blockbildningen i Eu- ropa. Ett lands avstånd till stora markna- der torde spela en viss roll. En jämförelse t. ex. mellan Schweiz och Sverige tyder på detta. Båda har en ungefär lika stor beräk- nad import, men Schweiz” geografiska läge

är troligen huvudorsaken till den högre fak- tiska importen.

De i detta avsnitt antydda strukturmo- dellerna för handelsströmmar och handel mellan länder är till sin natur statiska och som sådana mindre väl lämpade att använda för prognosändamål. Men vi har velat de- monstrera dessa generella ansatser som en bakgrund till de mer specifika modeller och tillvägagångssätt som redovisas i det följande för beräkningar av Sveriges export och import.

1.3 Metoder och material

Man kan skilja på fyra olika ansatser be- träffande prognosmodeller för olika varu- grupper:

a) Marknadsstudier

b) Försörjningsbalansansats — utbudsbe-

stämd export

c) Tentativa framskrivningar på basis av

särskild information

d) Trendextrapolationer. Ansatsen a) marknadsstudier anknyter till de metoder som användes för exportprogno- sen i förra långtidsutredningen och har till- lämpats mer eller mindre renodlat för skogs- produkter, kemiska produkter, textilvaror, verkstadsprodukter och gruppen andra får-

digvaror. Marknadsstudiema har följande grundelement:

(l)M, =D,(Y,P,....) (2) M,,lM, = 5, (r, k, . . . .) (3) Xi = Ti (Mt.)

där M, står för land i:s totala import och M,, importen från Sverige. X, är exporten från Sverige till land i. Y står för den im- portgenererande efterfrågan och P för pris- inverkan. I andelssambandet (2) är : tiden och k, eventuell inverkan av utbudsfaktorer i Sverige. Eventuell förekomst av andra för- klaringsvariabler är markerad med . . . . Sam- band (3) är en teknisk omräkning1 från im- portdata till motsvarande exportdata och saknar intresse från modellsynpunkt.

Importefterfrågefunktionens (1) specifice- ring varierar helt naturligt med varugrup- pen. För att modellen skall vara direkt an- vändbar krävs att för efterfrågevariablerna (Y) skall prognoser för utvecklingen 1970— 1975 vara tillgängliga. Detta krav kan säl- lan uppfyllas om man samtidigt vill speci- ficera importsambandet så att efterfrågan från de relevanta användningssektorerna skall fångas in. Vid studierna av de olika importsambanden förutsattes att vid tid- punkten för prognosarbetet det skulle finnas prognoser 1970—1975 för BNP-utvecklingen och dess komponenter. Detta var emellertid inte fallet då OECD i sin studie över 70- talets utveckling [4], [5] inriktade sig på till- växtmöjligheterna från utbudssidan. Pro- gnosinformationen om sådana storheter som konsumtion och investering är därför ofull- ständig.

Detta har inneburit att irnportsambanden specificerats på sådant sätt att de oberoende variablerna i många fall fått skrivas fram mer trendmässigt. Detta gäller i än högre grad andra importbestämmande faktorer än efterfrågevariabler såsom relativ prisutveck- ling, kapacitetstillväxt m.m. som samban- den (1) kan innehålla. En strävan har varit att även söka analysera de importbestäm- mande faktorerna för våra exportvaror även om utvecklingen måste skrivas fram med mer eller mindre godtyckliga antaganden

om dessa faktorers inverkan.

För vissa varugrupper har i stället för den mer fullständiga ansatsen med såväl import- funktion (1) som andelsfunktion (2) och eventuellt omräkningssamband (3) en mer komprimerad ansats använts:

X,=F,(Y, ....) (4)

dvs. Sveriges export satt i direkt beroende av efterfrågeutvecklingen Y (vanligen BNP). Så är fallet för textil och kemiska produk- ter. Man kan betrakta (4) som en reducerad form av sambanden (1)—(3). Denna ansats ger dock ingen större möjlighet att bedöma till vilka delar exporten är beroende av im- portefterfrågan respektive inverkan av kon- kurrensläge och utbudsfaktorer. Inte för nå- gon varugrupp har det dock befunnits möj- ligt eller lämpligt att tillämpa ansats (a) för alla i länderförteckningen i avsnitt 1.4 upp- tagna länder eller ländergrupper. För att få fram den totala exporten har därför kom- pletteringar fått göras med trendberäkningar (d) eller andra överväganden (c). Bl. a. har den ansatsen prövats att exporten till vissa mindre marknader har betraktats som mer utbudsbestämd än exporten till de större avnämarländerna. Tanken bakom en sådan hypotes är att på etablerade marknader kommer exporten i högre grad att följa ef- terfrågan medan exporten till andra mark- nader skulle vara marginell och exportvo- lymen bestämmas av vilken »satsning» man är villig att göra eller kan göra. Om denna »satsning» kommer till stånd bör den i sin tur vara beroende av t. ex. produktionska-

1 Man kan konstatera att en registrerad ex- portström i den svenska utrikeshandelsstatisti- ken oftast avviker från motsvarande ström i av- nämarlandets importstatistik såväl beträffande nivå (utöver vad som är rimligt med hänsyn till skillnaden mellan fob och cif; gäller ibland även fysiska kvantiteter) och årlig förändringstakt. Orsakerna till detta kan vara systematiska och slumpmässiga skillnader i värdering, definition av varugruppen, registreringstidpunkt rn. m. I många fall kan man få en bättre överensstäm- melse mellan dessa två registreringar avi princip samma varuström om man »översåtter» import- strömmen till en exportström genom: X =a+bM eller X=A - Ma i stället för att sätta den pro- centuella förändringen i M lika med den pro- centuella förändringen i X som korrigering mel- lan fob och cif.

pacitet, vinst- och kostnadsläge.

Andelssambanden (2) är i marknadsansat- sen (a) den kritiska punkten. Andelsutveck- lingen kan rent allmänt antas ge uttryck för dels inverkan av den aktuella konkur- renssituationen, dels den tillgängliga export- kapaciteten på ett visst land. Fördelningen av exporten på olika marknader, och där- med andelsutvecklingen, kan vara beroende av utvecklingen av exporten till andra mark- nader. Ett exempel på en sådan effekt är sannolikt inverkan av EFTA och EEC. Av- trappningen av tullnivån inom EFTA har gjort denna marknad mer attraktiv för svensk export, varför exportresurser dragits över till denna marknad (trade creation). Samtidigt har en ökad konkurrens inom EEC genom intern tullavtrappning, even- tuellt förstärkt av en högre tullmur, minskat den marknadens attraktivitet (trade diver- sion). Att studera denna ömsesidiga påver- kan är rätt komplicerat, antydningar till så- dana analyser återfinns i avsnitt 3.3 be- träffande massa och papper.

Omfattande försök har gjorts att finna andelssamband som på ett teoretiskt till- fredsställande sätt kan fånga in inverkan av konkurrenssituationen och utbudsfaktorer- na. Som regel har dessa ansträngningar va- rit föga framgångsrika. En bra förklarings- modell för andelsutvecklingen kan dessutom vara svår att använda för prognossyften då förklaringsvariablemas utveckling under prognosperioden kan vara helt okänd. Även om det kan vara svårt att i en formell mo- dell specificera andelssamband, kan man dock på basis av en analys av utvecklingen och allmänna antaganden göra framskriv- ningar. Sådana andelsprognoser får då ka- raktären av rimlighetsbedömningar, vars kvantitativa effekt på exportutvecklingen exempelvis kan jämföras med någon form av naiv prognos.

För en del varugrupper, t. ex. vissa me- taller, bränslen, vissa jordbruksprodukter och personbilar, kan man konstatera en mer direkt koppling mellan export och import, dvs. där export och import står i ett rela- tivt nära substitutionsförhållande till var- andra än vad gäller andra varor. Är dess-

utom den utländska efterfrågan mer svår- identifierad vad avser länderinriktning och andelsutveckling (t. ex. genom mycket små andelar) förefaller det vara enklare att söka sig fram helt från utbudssidan. Ett sätt att göra detta är att via försörjningsbalanser för sådana varor simultant söka bestämma pro- duktion, import, export och inhemsk för- brukning. Detta förfarande är mest renod- lat tillämpat för koppar och aluminium (i gruppen icke-järnmetaller), bränslen och personbilar. Exportprognosen (och import- prognosen) för järn och stål har också fram- kommit via sådana överväganden, även om exporten primärt är studerad med en mark- nadsansats, vilken givit antydningar om ef- terfrågeutvecklingen.

För övriga varugrupper har framskriv- ningar fått göras på tillgänglig information — eller om sådan ej förelegat genom trend- framskrivningar. För en varugrupp - flyg- plan och vapen — är ej ens något försök gjort att bedöma exportens storlek, då denna får betraktas som helt politiskt bestämd. Godtyckligt har därför valts att sätta ex- porten 1975 ungefär lika med genomsnittet för 60-talet.

Prognosmetodema för olika varor och länder är åskådliggjorda i tabell 1.3: 1, med bokstäver för olika metoder. Som framgår av tabellen dominerar trendbräkningama antalsmässigt, men värdemässigt är prognos- beräkningama bara till ca 10 % baserade på trendextrapolationer.

Ett syfte med att arbeta med länderför- delade prognoser är att de möjliggör en summering över varor till en prognos för den totala exporten till resp. land, vilken kan prövas mot landets totala importutveck- ling. En sådan prövning är redovisad i av- snitt 2.2.

Prognosberäkningarna fram till 1975 är gjorda för exporten i fasta priser, dvs. i vo- lymtermer. De prisindexserier som förelig- ger för exporten avser enbart varufördelad export. För att komma över till länder- och varufördelad export i fasta priser, som är nödvändigt för den gjorda ansatsen, måste därför något approximeringsförfarande till- gripas. För var och en av de i följande av-

Tabell 1.3: ]. Sammanställning över använda prognosmetoder på varor och länder.

)jaetuuea 'uueirrqrois Jspugjnmmm euzapugpsQ GOHO 133!le epeueg 931qu91! (195193 europugmpoN PUBPISÄJJSEA [nämna

under 3351 neuen zyamuos

nappa/t eIaH

Trävaror Rundvirke

Massa Papper

Järnmalm Livsmedel

Icke järnmetaller Bränslen

Övriga råvaror Kemiska produkter Järn och stål Personbilar Verkstadsprodukter Textilvaror

Andra varor

Flyg och vapen Fartyg

Total export

N

puelugg 'u

ut

VSD "3 exjuotsg 'U

jaaa]

N

aäroN v:: a

Trendextrapolationer (d)

&

aaaaaaaa då (1

ingen länderfördelning studerad (d) ingen länderfördelning studerad (d) ingen länderfördelning studerad (d) ingen länderfördelning studerad (d) ingen länderfördelning studerad (d)

d a d

(a)

(c) (a) (e) |(a)| (c) l(a)| (c)

ingen länderfördelning studerad (d)

alalalalalalalal lalalaldldlc

d

d laj d |a| d

ingen länderfördelning studerad (d) Ingen länderfördelning studerad (d)

Summerad ] c

Summerad Summerad + c Summerad

c + spec. informationer b + c

b + 0 b c

Summerad

b b

Summerad Summerad Summerad Godtyckligt värde c c Summerad

Not. a = marknadsstudier, b = försörjningsbalans, e = tentativa framskrivningar, d = trendextrapolationer. Bokstäver inom parentes avser sekundärprognoser för länderfördelning.

Tabell 1.4: ]. Definition av exportvarugrupper.

Material redovisat i tabell-

årgång] av bilagan1 som nummer: exporten SITC Internationell Export- Benämning 1970, % definition statistik statistik Trävaror; sågade och hyvlade av barrved 5,0 243.2 C: 2 B: 1 Rundvirke 0,9 242 Massa 8,5 25 C' 3 C' 9 B: 2 Papper (inkl. träfiberplattor) 8,8 64 ' _ ' B: 3 Järnmalm 3,4 281 Livsmedel; livsmedel och jordbruksprod. 2,4 0,1,22,4 Övriga metaller; icke-järn- metaller 2,4 68 Bränslen 0,9 3 Övriga råvaror 1,6 21,23,24 exkl. 242 o.

243.2, 26,27,28 exkl. 281,29

Råvaror totalt 33,9 0—4,64,68 A: 11, B: 4 Kemiska produkter 4,1 5 C: 10 B : 5 Järn och stål 8,9 67 C: 11 B : 6 Personbilar 4,7 732.1 C: 12 Verkstadsprodukter 69,7 exkl. 732.1, exkl. personbilar, flygplan, 734 o. 735,8l,861,864 fartyg o. vapen 34,6 C: 13—C: 16 B: 7 Textilvaror; textil- o. beklädn.- varor, skor 0. lädervaror 3,3 61,65,84,85 C: 17 B: 8 Andra varor; övriga industri- 62,63,66,8 exkl. produkter 4,6 81,84,85,861,864 Fårdigvaror 60,2 5—8 exkl. 64,68,734,735 A: 12, B: 9 Råvaror o. färdigvaror 94,1 0—9 exkl. 734,735,95 B: 10 Flyg och vapen 0,7 734,95 Fartyg 5,2 735 Total export 100,0 0—9 C: 1 A: 8—A: 10

1 För övriga tabeller hänvisas till tabellförteckningen i början på bilagan.

snitt definierade varugrupperna och länder- na har exportvärden för perioden 1959— 1970 insamlats. Exportvärdema för alla län- der har sedan deflaterats med exportprisin- dex (1968 = 100) för resp. varugrupp. Ge- nom summering över en varugrupp för resp. land får man då ett slags fastprisberäknad länderfördelad export. Av uppställningen i tabell 1.3: 1 framgår att för flera vara/land- kombinationer är trendextrapolationer an- vända, dels direkt, markerade med »d», dels indirekt som ett fördelningssätt av en total varugruppsprognos, markerad med »(d)». Trendextrapolationer har sedan genom ett iterationsförfarande kombinerats med pro- gnoserna för land/ vara, för vara totalt eller för ett land totalt så att en summering av den fastprisberäknade exporten över länder och sedan varor överensstämmer med en

summering över varugrupper. Förfarandetl är använt för att kunna tillvarata prognos- informationen så optimalt som möjligt och samtidigt få en rimlig fördelning av den ex- port som ej är prognoserad. De tabeller över varor och länder resp. länder och varor som redovisas i tabellbilaga B: l—B: 17 för

1 Den teknik som här utvecklats är egentligen avsedd för att kunna kombinera varugrupps- prognoser (utan länderfördelning) med länder- prognoser (utan varufördelning) dvs. radsum- mor och kolumnsummor i en exportmatris till länderfördelade varugruppsprognoser. Här har detta bara utnyttjats för råvaruländerna. Fördel- ningen av exporten på matrisens celler utgår från trendframskrivna vården vilka kan sägas inne- hålla en större information än en procentuell för- delning av exporten baserad på historiska data kolumn- eller radvis. Beräkningsförfarandet, som är helt mekaniskt, innebär att smärre justeringar görs i prognosvärden på ett kanske godtyckligt sätt. I de föreliggande beräkningarna är dock dessa justeringar mycket små.

Tabell 1.4: 2. Definitioner av verkstadsprodukter efter användningsområden, använda för im- porten i avnämarländer.

Procentandel av olika SITC-nummer, som hänförs till respektive användningsgrupp

Konsum- Investe- Konsum- Investe- tions- Insats- rings— tions- Insats- rings- SITC varor varor varor SITC varor varor varor 691 100 7198 100 692 100 719.9 100 693 100 7221 51 49 694 100 7222 100 695 100 723 100 696 100 724.1 100 697.1 100 7242 100 6972 100 724.9 100 697.9 100 725 100 698 100 726 100 711.1—711.3 100 729.1—729.5 100 711.4 100 729.6 100 711.5 100 729.7 100 711.6—711.8 100 7293 100 712 100 731.1—731.6 100 714 100 731.7 100 7151 100 732.2—732.5 100 715.2 27 73 7326—7328 100 717.1 25 75 7329 100 717.2 100 733 100 717.3 100 81 100 718.1 10 90 861.1 100 718.2 100 861.2—861.6 100 718.3 20 80 861.7—861.9 100 718.4 25 75 864 100 718.5 31 69 Totalt 719.1 41 59 69 7192 15 85 7 exkl. 732.1 7193 18 82 » 734 719.4 100 » 735 719.5 51 49 81 7196 100 861 719.7 100 864

Anm. De procentandelar som använts för delning av ett SITC-nr är beräknade på en väldefinierad fördelning av exporten på insatsvaror och investeringsvaror 1963.

utvecklingen fram till 1975 utgör resultaten av dessa beräkningar. Prognosemas tillför- litlighet får således bedömas med hänsyn till beräkningssättet enligt uppställningen i tabell 1.3: 1.

1.4. Varu- och ländergrupperingen

Den varugruppering som använts är redovi- sad i tabellerna 1.4: 1 och 1.4: 2. För att få analytiskt mer hanterbara grupper har exem- pelvis trävarorna (SITC 24) delats i tre de— lar. Den största gruppen, sågade och hyvla- de trävaror, omfattar ca 90 % av SITC 24 och refereras till som »Trävaror». Rund- virke har blivit en särskild grupp. Övriga

varor inom SITC 24 har placerats i gruppen »Övriga råvaror». På liknande sätt har för- farits med mahn (SITC 28), där järnmalm bildar en grupp och övriga malmer och skrot även förts till »Övriga råvaror». Bräns- lena (SITC 3) är utbrutna då dessa behand- las tillsammans med importen i en försörj- ningsbalans. Detsamma gäller för icke- järn- metallerna (SIT C 68).

Problemet med varugrupperingar är att alla analytiska aspekter är svåra att tillgodo- se samtidigt. För en analys med utgångs— punkt från utbudssidan torde en ursprungs- gruppering vara mest relevant. Betraktas ex- porten från efterfrågesidan blir användnings- området för produkterna av större bety-

delse. I en del fall är en produktinriktning påfordrad. Marknadsstudier kräver även att internationell handelsstatistik analyseras. Tillgången på sådan statistik hänvisar dock till en uppdelning efter grova SITC-aggre- gat. För ett så väsentligt område som verk- stadsprodukter har betydande ansträng- ningar dock gjorts för att få fram en indel- ning av importstatistiken i olika länder för- delad efter användning. Definitionen av verkstadsprodukterna på användningsområ- den (tabell 1.4: 2) är i stort sett densamma som i marknadsstudien till långtidsutred- ningen 1965, vilket möjliggjort att denna studies material kunnat utnyttjas. Vissa ap- proximationer har därvid inte kunnat und- vikas.

Den använda grupperingen utgör av ovan- nämnda skäl en kompromiss. Påtagliga nackdelar med den gruppering som använts har inte kunnat undvikas. Bland dessa kan framför allt påtalas att järn och stål (SITC 67) fått utgöra en grupp, när en uppdelning i specialstål och handelsstål varit det natur- liga. Textilvarorna borde helst ha delats upp i konsumtionsvaror och insatsvaror dels till textil- och konfektionsindustrin, dels till annan industri. Beträffande massa (SITC 25) så finns här två vitt skilda produkttyper, papperscellulosa och textilråvaran dissol- vingmassa. Papper (SITC 64) inkluderar även träfiberplattor som är en byggnadsrå- vara med en annan efterfrågeutveckling. Den använda ländergrupperingen framgår av vidstående uppställning.

Där importstatistik har insamlats och an- vänts (se tabell 1.4:1) gäller detta dock endast de kursiverade länderna. För län- deraggregaten föreligger endast exportsta— tistik. I tabellbilagan C: l—C: 17 är import- data för perioden 1953—1969 redovisade. Exportvärden för varor och länder 1959— 1970 återfinns i tabellbilagan A: 1—A: 12.

1.5. Internationella förutsättningar, prognos— material om ekonomisk tillväxt

De allmänna förutsättningarna om den in- ternationella utvecklingen för 70-talets för- sta hälft är redovisade i långtidsutredningens

Andel av Sveriges export 1970, %

Norge 1 1 Danmark 10 Finland 6 Norden 27 Storbritannien 13 Schweiz 3 Österrike 1 Portugal 1 EFTA 45 Västtyskland 12 Nederländerna 5 Belgien-Luxemburg 3 Frankrike 5 Italien 3 EEC 28 Övriga OECD-Europa 3 (omfattande Island, Ir- land, Spanien, Turkiet, Grekland, Jugoslavien) Japan 1 Canada 1 Förenta Staterna 6 Summa OECD-länder 84 Östländer 5 (omfattande Östeuropa, Kina, Yttre Mongoliet, Nordkorea, Nordviet-

nam)

Råvaruländer 1 1 (omfattande övriga länder) Hela världen 100

huwdrapport (avsnitten 1.4.1, 1.4.2 och i viss mån 3.5.6) varför vi här kan inskränka oss till att komplettera denna framställning vad avser de mer specifika antaganden, som ligger bakom långtidsutredningens bedöm- ning av avsättningsutrymmet för svensk ex- port. I appendix är en sammanställning gjord över viktigare använda källor till vil- ken vi här kommer att hänvisa i den föl- jande genomgången av föreliggande pro- gnoser för enskilda länder. Av arbetsteknis- ka skäl har bara prognosmaterial som fanns tillgängligt hösten 1970 kunnat beaktas.

Norge

OECD-material [4] jämte långtidsprogram- met [7] ger följande uppgifter:

Den låga importtillväxten sammanhänger med att man för 1973 antagit en låg far- tygsimport i långtidsprogrammet. Exklusive fartyg torde importprognosen innebära en

Volymökning/år

1960— 1965— 1970—— 1965 1970 1975 BNP 5,4 4,6 4,8 Privat konsumtion 3,9 4,4 3,9 Bruttoinvesteringar 6,9 3,2 3,8 Import varor 9,5 7,1 4,6 Industriproduktion 4,4 8,0 4,5

ökning om drygt 6 %. Varuexporten är beräknad öka ca 5 % om året 1970—1975. De i tablån givna prognoserna torde i stor utsträckning vara baserade på långtidspro- grammet trots att detta primärt behandlar S-årsperioden 1968-1973.

För Danmark finns inga andra prognoser än de som OECD [4] gjort för BNP-tillväx- ten:

1960— 1965— 1970— 1965 1970 1975 BNP 5,1 4,1 3.8

Finland

OECD [4] jämte Outlook for Growth 1969—1973 [8] är här prognoskällan:

1960— 1965— 1970—— 1965 1970 1975 BNP 5,2 4,2 4,5 Privat konsumtion 5,7 3,6 4,6 Bruttoinvestering 4,4 3,4 4,5 Import varor 8,2 6,7 7,3 Industriproduktion 5,9 5,5 5,9

Liksom för Norge kan man utöver dessa prognoser på aggregat få vissa sektorprogno- ser vilka delvis är utnyttjade i kapitel 3 för vissa varugrupper.

Storbritannien

OECD [4] uppskattar BNP-tillväxten för Storbritannien till 2,8 % för 1970—1975 att jämföra med 2,3 % 1965—1970 resp. 3,4 % 1960—1965. Det enda prognosmaterial som föreligger »The Task Ahead» [9] sträcker sig bara till 1972 och avser en prognos för S-årsperioden 1967—1972. Denna torde nu

vara tämligen inaktuell varför vi avstår från referat. De speciella efterfrågeprognoser som använts i kapitel 3 för Storbritannien är dock i allmänhet hämtade ur denna källa och mer eller mindre skönsmässigt juste- rade.

Övriga EFTA

För Schweiz, Österrike och Portugal finns i stort sett bara tillgång till BNP-estimat från OECD [4].

1960— 1965— 1970— BNP-föt'åndring 1965 1970 1975 Schweiz 5,3 3,8 3,3 Österrike 4,1 4,8 4,7 Portugal 6,4 5,6 7,1

För övriga eventuellt behövliga prognoser har framskrivning gjorts med hänsyn till BNP-utvecklingen.

Västtyskland

Ur OECD-materialet [5] finns inga uppgif- ter om Västtyskland. Den enda källan blir därför »Perspektiven des Wirtschaftswachs- tums bis Jahre 1980» [10], vilken i period- val ej överensstämmer med vad vi använder oss av. Denna källa ger dessutom två alter- nativ. Här är valt att presentera ett genom- snitt av dessa. Skillnaden mellan högsta och lägsta alternativ är i allmänhet ca 1 %.

1960—1965—1968—1973— 1965 1968 1973 1980 BNP 5,1 2,3 4,1 4,5 Privat konsumtion 5,5 2,0 4,5 4,6 Bruttoinvestering 7,0 —0,5 4,7 4,9 Industriproduktion 5,9 1,7 4,4 5,2

För BNP har OECD [4] gjort vissa be- räkningar och estimerat tillväxten 1965— 1970 till 4,5 % och lika mycket för 1970— 1975.

Nederländerna

Ur OECD-materialet [4] och [5] kan föl- jande uppgifter hämtas:

1960— 1965— 1970— 1960— 1965— 1970— 1965 1970 1975 1965 1970 1975 BNP 5,0 4,9 4,6 BNP 5,2 6,0 5,5 Privat konsumtion 6,8 4,6 5,5 Bruttoinvestering (inkl. lager) 6,3 8,0 4,6 Import, varor 8,9 9,4 6,2 Japan Industriproduktion 6,1 6,7 5,7 1960— 1965— 1970— För Nederländerna finns dessutom opub- 1955 1970 1975 licerat och publicerat (tidskrifter) material BNP 10 1 4 o - »» , 12, 10,0 fran-.CentraallPlanbureau, Vilket gor att Ne- Privat konsumtion 8,9 9,9 9,3 derlanderna ar ovanhgt bra belyst med pro- Bruttoinvestering 13,3 18,4 13,4 oser. Import, varor 9,9 16,5 13,6 811 Industriproduktion 11,5 17,1 11,9

Belgien OECD-uppgifter enligt källa [4]:

1965— 1970— 1970 1975 BNP 3,8 4,3 Privat konsumtion 3,4 3,8 Bruttoinvestring exkl. bostäder och offentliga investeringar 5,7 6,1 Industriproduktion 4,6 5,1

När det gäller utrikeshandelsdata är all- tid Luxemburg inkluderat, medan vi i detta sammanhang ej har några uppgifter för Luxemburg, som följaktligen antas ha sam- ma utveckling som Belgien.

Frankrike

Uppgifterna för den franska utvecklingen kommer ur den 6:e Planen [11] och är till skillnad från uppgifterna för andra länder mindre av prognoser utan snarast målsätt- ningar.

1960— 1965— 1970— 1965 1970 1975 BNP 6,2 5,9 6,0 Privat konsumtion 6,1 5,2 5,6 Bruttoinvestering exkl. bostäder, off. invest. 8,6 8,4 7,2 Import (inkl. tjänster) 10,1 11,4 10,0

För Italien har vi bara haft tillgång till BNP-prognos från OECD [4]:

Den japanska industrins tillväxt är unge- fär dubbelt så stor som för andra industri- länder. Det har ifrågasatts om denna höga tillväxttakt kan upprätthållas under 70—talet, bl. a. genom de icke önskvärda sidoeffekter som tillväxten medför [12].

Canada

Utvecklingen är belyst genom en canaden- sisk utredning om perspektiven fram till 1975 [13] och genom OECD—material [4]- 1960— 1965— 1970—— 1965 1970 1975 BNP 5,5 5,4 5,5 Privat konsumtion 4,6 5,2 5,2 Bruttoinvesteringar 7,0 5,2 5,7 därav i maskiner 8,9 6,1 6,3 i byggnader 6,0 4,7 5,3 Importvolym, varor 7,4 10,3 6,5 USA 1960— 1965— 1970— 1965 1970 1975 BNP 4,8 3,4 4,1 Privat konsumtion 4,7 3,8 5,0 Bruttoinvesteringar 5,4 1 ,9 8,1 Import, varor och tjänster 6,3 10,4 3,2

Några aktuella inhemska prognoser har varit svåra att få tag på. Förutom OECD- material [4] har viss information stått att

För övriga OECD-länder har inte fun— nits något direkt behov av tillväxtprognoser då exporten är trendextrapolerad för det- ta område (se tabell 1.4: 1). Den informa- tion som föreligger om tillväxttakten fram till 1975 i dessa länder tyder inte på något trendbrott i förhållande till 60-talet vilket kan tas som ett stöd för att nöja sig med rena trendprognoser för Sveriges export till området.

Importefterfrågan för de centralt plane- rade ekonomierna i Östeuropa och Asien är svår för att inte säga omöjlig att få nå- gon uppskattning på. Detsamma kan i stort sett sägas om råvaruländerna. För de sist— nämnda har dock försök gjorts av UNC- TAD [6] till uppskattning av det realiser- bara importbehovet. Man har estimerat det- ta till ca 6% för perioden 1963-1975, vilket är ca 1 % högre än trendtillväxten under 50- och 60-talen.

Med hänsyn till de vaga uppgifter som föreligger om importefterfrågan för öststa- terna och råvaruländerna får exportprogno- sen för dessa länderområden ett visst in- slag av godtycke.

För industriländerna föreligger inga stör- re skillnader i fråga om tillväxt 1970—1975 mot perioden 1960—1970. Om exporttill- växten kommer att utveckla sig annorlunda fram till 1975 än tidigare blir mer avhängigt hur utvecklingen av importandelarna för skilda varugrupper i de olika länderna be- döms än skillnader i BNP-tillväxt. Under 60-talet har stora andelsvinster gjorts i de nordiska länderna och de andra EFTA-län- derna, samtidigt som förluster skett på EEC. Beträffande de nordiska länderna har Sve- rige nu på flera varugrupper nått betydan- de andelar av storleksordningen 20 %. Här kan man i flera fall fråga sig hur pass sto- ra möjligheter svensk industri har att kun- na förse ett utvecklat industriland med den mångfald av differentierade produkter som efterfrågas. Sannolikt finns en »naturlig» gräns för de svenska importandelarna be- roende på efterfrågans inriktning och den svenska industrins struktur. En allmän käns- la av att de stora andelsförändringarna un-

det 60-talet inte kommer att upprepas un— der 70-ta1et har helt naturligt kommit att påverka andelsframskrivningarna. Här är dock generellt räknat med en fortsatt ut- vidgning av det nordiska handelsutbytet om än i något långsammare takt än hittills. EEC-frågan har antagits icke komma att spela någon större roll på annat sätt än att en viss uppbromsning av andelsförlus- terna kommer att ske, dvs. någon form av lösning av marknadsfrågorna bör ha skett eller skymta omkring 1975. Denna lösning förutsätts således verka svagt gynnsamt på (EFTA) och mindre negativt (EEC) på a_n- delsutvecklingen för importen från Sverige.

2. Exporten 1975. Sammanfattning och kommentarer

2.1 Exporten totalt och på varugrupper

De prognoser som presenteras för 1975 är baserade på de överväganden och förut- sättningar som redovisas i kapitel 3 och avser den volymmässiga utvecklingen. Pri- märt är prognoserna gjorda innan utfallet för 1970 var känt. I efterhand har 1970 års faktiska export förts in i alla tabeller och uppställningar. Resultaten av beräkningar- na är presenterade i tabell 2.1: 1. Export- prognosen för 1975 kan bedömas från två utgångspunkter, dels från utbudssidan, dels från efterfrågesidan. Utbudsrestriktioner i form av arbetskraft och kapital är utför- ligt diskuterade i långtidsutredningens hu— vudrapport och i bilaga 2, Svensk industri under 70-talet med utblick mot 80-talet, varför endast några kommentarer skall till- fogas här. Exportprognosens allmänna upp- byggnad är, som framgick av avsnitt 1.4, till stor del att karakterisera som en prognos för efterfrågan på svenska exportvaror. Be- tingelserna för utvecklingen är dock bara delvis kända och därför blir även avsätt- ningsutrymmet för svensk export osäkert in- om rätt vida marginaler. Ett försök till bedömning av svensk export i förhållande till totalimportutvecklingen i världen och på olika marknader skall dock göras i föl- jande avsnitt.

Som framgår av tabell 2.1:1 och ne- danstående tablå föreligger vissa skillnader mellan exportutvecklingen 1970—1975 och under 60-talet vad avser sammansättning-

en. Medan färdigvaruexportens årliga ök— ningstakt väntas gå ned från 101/2 % 1960— 1970 till 9 % 1970—1975 beräknas råvaru- exportens ökningstakt bli drygt 1/2 % högre under 1970—1975.

Exportutvecklingen 1960—1975, årlig förändring, 0 Å;

1960—1970 1970—1975 Råvaror 5,1 5,8 Färdigvaror 10,7 9,0 Summa rå- och färdigvaror 8,3 7,9 Total export1 8,1 7,5

1 Av tabell 2.1:1 framgår vilka varugrupper som räknas som rå- resp. färdigvaror. Fartyg, Hygplan och vapen är ej inräknade i färdig- varorna.

Råvarornas andel av exporten har suc- cessivt minskat under efterkrigstiden. Den- na utveckling fortsätter även fram till 1975. Råvarornas andel av exporten i fasta pri- ser (exkl. fartyg, flygplan och vapen) var 1960 44% och hade 1970 minskat till 33 %. Enligt föreliggande prognos kommer denna andel att minska till 31 % 1975. Det ökade inslaget färdigvaror innebär att ex- portens beroende av konjunkturväxlingar i utlandet minskar, till priset av en ökad känslighet för variationer i den inhemska efterfrågan.

Råvaruexporten

Som framgår av tabell 2.1: 1 kan den hög- re tillväxttakten för råvarorna i stort åter—

Tabell 2.1: 1. Svensk export till hela världen på varugrupper. 1968 års priser. Värden milj. kr. Proc. ärlig förändring

Proc. förändr. Faktisk utveckling Prognos Faktisk utveckling Prognos prognos

1960 1965 1969 1970 1975 69/70 60/70 60/65 65/70 70/75 l970——1975

TRÄVAROR 1168 1211 1548 1565 1940 1 1 RUNDVIRKE 71 162 207 289 311 39 3 MASSA 1763 2043 2300 2354 2702 2.3 PAPPER 1371 1924 2687 2868 4501 6 7 JÄRNMALM. 735 935 1244 1107 1543 —11.1 LIVSMEDEL 488 651 813 670 985 —17.6 ÖVR METALLER 402 463 765 732 970 —4.2 BRÅNSLEN 64 121 331 369 360 11.6 ÖVR RÅVAROR 334 461 481 522 600 8.5 RÅVAROR TOT 6395 7970 10375 10476 13912 KEMISKA PROD 358 691 1224 1392 2469 JÄRN & STÅL 969 1618 2451 2446 3594 PERSONBILAR 366 657 1163 1535 2095 VERKST—BILAR 4381 6704 9345 11070 16705 TEXTILVAROR 265 557 979 1066 1947 ANDRA VAROR 558 879 1347 1493 2409 FÄRDIGVAROR 6895 11105 16509 19002 29219 RÅ+FÄRDIGVAR 13290 19075 26885 29478 43130 FLYG & VAPEN 249 217 103 292 200 FARTYG 846 1700 1508 1571 1600 TOTAL EXPORT 14386 20992 28495 31341 44930

23.9 7.8 14.8 56.9 39.4 47.0 32.4 —2.5 15.0 32.8 77.4 46.9 36.5 50.9 82.6 61.3 53.8 46.3 ”31.4 1.8 43.4

' | r—i . v—l | v—l

Qmmvmommmwwoecwooomqm oo ' . 00 H r—moooxoa—h-omoco—ro—omomt—oo- . 9 | . OFmFd'VONF'Iwa'Q'ONCOsDOOl—NmN OHOI—NNNN—CHmr—QFOQFm—OQH .. e

. mrvodm MCDC*Q1UU1Ulw(D N I H . PC

. —cm Otvtn m 0 m OXN & 0 H I _aH

00

. Hu—(u—l ov . rd

|.

| mmo—m—roco—m—oo—om—o . . O v—lI-i 9- "1—

0 P-hJC>uxO—m?—to P—hjc I

"|

C...... | _i— 0

. m rd

11.2

minoth-ttW—oa=q—wx# aln O—m c>ocnuaq>w H _q—uu

1—4

...

q-ncvöxocouwotuuxNceqawcuc70r—7-ot— vi

#

. C

|.

| _

..

..

w _ r4

föras på prognoserna för exporten av trä- varor och papper.

Prognosen för trävaror är inte konsistent med den produktionsprognos för sågverken som långtidsutredningen förutsatt. Anting- en krävs en praktiskt taget stagnerande ef- terfrågan på sågvaror inom landet eller ock- så en högre produktion för att skapa ut— rymme för en exportökning av storleks- ordningen 1 680 t ut8 (ca 350 t stds) vilket motsvarar 4,4 % årlig ökning. Produktions- restriktionerna kan här vara av två slag, brist på arbetskraft och brist på råvara- sågtimmer. Produktionskapaciteten är in- om denna bransch rätt flexibel — bl. a. ge- nom möjligheterna att i större utsträckning övergå till skiftarbete. Exportprognosen för- utsätter en tillräcklig arbetskraftstillgång. Även en tillräcklig råvarutillgång förutsätts, men frågan är om förutsättningen är realis— tisk. En överslagsberäkning av råvarube- hoven för att producera de trävaror, mas— sa och papper som behövs för de här pre- senterade exportprognoserna tyder på ett skogsuttag som något överstiger virkes- balansutredningens [6] maximialternativ som är förenligt med ett uthålligt skogsbruk. På så pass kort sikt som 5 år behöver detta inte vara någon bindande restriktion, men rotprisnivån kan påverkas och därmed såg- verkens konkurrensförmåga, då export- prognosen förutsätter rätt stora andels- vinster i de större avnämarländernas im- port.

Massa- och pappersprognosen är efter- frågeprognosen, som framgår av avsnitt 3.3, varför den inte behöver vara kon- sistent med produktionsförutsättningarna i form av råvarutillgång och produktions- kapacitet. Den tekniskt bestämda produk- tionskapaciteten i form av maskin- och an- läggningskapacitet är inom denna sektor en restriktion vilket innebär att export— ökningen av papper på 9,4% bara kan realiseras om produktionskapaciteten 1975 blir något högre än den 1970 planerade. Skillnaden mellan behövlig och planerad kapacitet är dock rätt liten varför export- prognosen inte behöver bedömas som orea- listisk ur denna synpunkt.

Massaexporten har förutsatts öka rätt måttligt, 2,8 %, vilket ligger inom ramen för produktionskapacitetens tillväxt. Blir övergången från avsalumassaexport till pap- persexport långsammare än som förutsatts här kan massaexporten eventuellt öka på pappersexportens bekostnad.

Exportefterfrågan på rundvirke torde va— ra större än vad som bedöms vara realiser- bart med hänsyn till virkestillgång. Dessa resonemang beträffande skogsprodukter pe- kar mot att exportprognoserna är något hö- ga i förhållande till nu aktuella utbuds- restriktioner i form av virkestillgångar, men bedömningarna är i detta avseende osäkra.

Prognosen för järnmalm är helt baserad på en bedömning från branschen om pro- duktions— och avsättningsförhållandena fram till 1975. Tar man hänsyn till den krafti- ga minskning av exporten som skedde 1970 är en ökningstakt på 8 1/2 milj. ton till 1975 tämligen måttlig i förhållande till 60-talet. Man torde snarare kunna anta att even- tuella restriktioner för exporten ligger på efterfrågesidan än på utbudssidan.

Livsmedelsexportens storlek bestäms till stor del av jordbrukets överskottsproduk- tion. Prognosen bör innebära att nivån 1975 , under förutsättning av normalskörd, kom- mer att ligga ca 300 milj. högre än 1970. För livsmedelsexporten från den icke-reg- lerade sektorn, dvs. i huvudsak industrin, förutses endast en svag ökning. Så långt det varit möjligt är denna beräkning kon- sistent med bedömningarna av jordbrukets produktionsutveckling. För övriga metaller och bränslen är exportprognosen i tabell 2.1:1 framkommen genom simultana av- vägningar i försörjningsbalanser mellan pro- duktion, import och inhemsk förbrukning. De övriga råvarorna är en restgrupp som inte är så mycket att säga om. För denna grupp liksom för livsmedel, övriga metaller och bränslen torde utlandsefterfrågan kun- na betraktas som relativt ointressant att studera jämfört med produktionsförutsätt— ningarna.

F ärdigvaruex porten

Exporten av kemiska produkter är starkt koncentrerad till Norden, Storbritannien och Västtyskland. Tillväxttakten sjunker väsent- ligt 1970—1975 jämfört med 60-talet bl. a. genom att den gynnsamma andelsutveck- lingen på Norden under 60-talet inte synes kunna fortsätta i samma takt. För övriga länder (ca 1/ 3 av exporten) är trendextra- polationer gjorda, under hänsynstagande till andelsutveckling i olika länders import. För en lägre takt i exportökningen talar också att produktionstillväxten inom den kemiska industrin väntas avta.

Variationer i efterfrågan inom landet på järn och stål förefaller i första hand påver- ka exporten av handelsstål medan avsätt- ningen av specialstål mer tycks vara knu- ten till den utländska efterfrågan. Under 60-talet har exporten av båda dessa stål- typer ökat snabbt. Den strukturella utveck- lingen inom stålindustrin tyder på en ökad inriktning på specialstål, delvis på handels- stålens bekostnad. Exporten av handelsstål är betydligt mer snävt länderinriktad än av spe- cialstål, vilket bl. a. visar sig i att ca hälften av handelsstålet avsätts inom Norden. Till- växten av exporten till Norden har drivits på genom mycket stora andelsvinster. En viss uppbromsning av marknadsutvidgning- arna synes vara ofrånkomlig. Vid bedöm- ningen av exporten fram till 1975 har be- aktats den balans mellan export och import man kan få vid given hemmaefterfrågan och produktionsutveckling. Prognosen på en exportökning på 8 % 1970—1975 jäm- fört med 91/2 % under 60-talet har sin mot- svarighet i en importökning på drygt 4 % 1970—1975 mot ca 51/2 % under 60—talet.

Personbilsexporten är av analytiska skäl behandlad som en särskild varugrupp. Även storleksordningen av exporten motiverar detta. Grundtanken är att betrakta export- efterfrågan som given inom ramen för den möjliga produktionstillväxten. Detta förenk- lade synsätt gör det möjligt att beräkna im- porten som en residual sedan produktion och avsättning inom landet är bedömda. Des- sa beräkningar som är närmare presentera-

de i avsnitt 5.1.2 innebär följande föränd- ringar i antalet personbilar 1970—1975.

Produktion +105 000 Import + 37 000 Export + 62 000 Nyregistrering + 73 000

För exporten kan 62 000 bilar antas mot- svara en årlig exportvolymökning på 6 1/2 % .

För verkstadsexporten i övrigt har en uppdelning i användningsgrupper gjorts. Närmare % av verkstadsexporten (exkl. bi- lar, fartyg och flygplan) utgörs av inves- teringsvaror och därmed uppemot 1/4 av totala exporten. Investeringsutvecklingen utomlands är således en väsentlig faktor för vår export. Som framgick av avsnitt 1.5 föreligger inte investeringsprognoser för fle- ra länder, vilket innebär en icke ringa osä- kerhet beträffande exportefterfrågan fram till 1975 . Beräkningarna vad avser importef- terfrågan har gett en prognos för utveckling- en 1968—1975 i löpande priser, för EFTA, EEC, Nordamerika samt Japan sammanta- get på 14,5 % jämfört med 13 % 1960— 1968. Under 1968—1970 expanderade verk- stadsexporten mycket starkt vilket skulle innebära en tämligen måttlig exportökning 1970—1975 om ovannämnda ökningstakt för 1968—1975 skulle anses vara giltig. Detta har dock ej gjorts full ut utan visa upp- justeringar har ansetts befogade. Trots det- ta synes exporttillväxten mattas 1970—1975 jämfört med 60-talet med drygt 1% ut- tryckt i volymtermer. I denna bedömning av exporten av verkstadsprodukter har ingen preciserad hänsyn tagits till möjligheterna att från kapacitetssynpunkt realisera export- ökningen. Avstämningar av överslagskarak- tär som gjorts med andra poster tyder dock på att exportprognosen är rimlig.

En förutsättning för en tillväxt av textil- produktionen under perioden är en mycket snabb exportökning. Det kraftiga import- trycket gör att en allt mindre del av pro- duktionen finner avsättning på hemmamark— naden. Förutsättningarna för en fortsatt snabb exportökning förefaller också vara goda. Exporten har en relativt snäv länder-

inriktning med stark dominans för Norden och Storbritannien där exportökningarna till stor del kommit till stånd genom andels- vinster. I de flesta andra industriländer är de svenska andelarna av textilimporten di- minutiva, t. ex. ca 1/3 % i EEC och Nord- amerika. Måttliga andelsökningar, åstad- komna t.ex. genom målinriktade export- ansträngningar eller genom produkter med särprägel, skulle kunna innebära kraftiga exportökningar. Den potentiella marknaden för svenska textilvaror torde vara enorm.

Exporten av andra varor är framskrivna med tämligen schematiska metoder, för de större länderna genom att sätta exporten från Sverige i relation till BNP-tillväxten och för övriga länder genom trendextra- polationer. Summerat innebär detta en nå- got lägre ökningstakt, 10%, 1970—1975 jämfört med 10 1/2 % under 60—talet.

Vid bedömningen av den sannolika nivån för fartygsexporten 1975 har hänsyn tagits till orderstockamas storlek 1970 och det nybyggnadsbehov som världshandelns till- växt kan medföra. Bedömningen måste dock karakteriseras som mycket osäker för att inte säga godtycklig. De värden som är in- satta i tabell 2.1: 1 för exporten av flygplan och vapen är däremot enbart godtyckliga eftersom omfattningen av denna export är en politisk fråga. Det finns i och för sig påtagliga möjligheter till en väsentligt högre export såväl från efterfrågesynpunkt som utbudsmässigt.

2.2. Exporten på länder och ländergrupper Utvecklingen 1960—1970

Under 60-talet har exportens fördelning på olika länder undergått stora förändringar. Ett sätt att åskådliggöra detta är att appli— cera 1960 års procentuella fördelning av exporten på 1970 års exportvärde.

Vi kan konstatera från följande tablå att omfördelningen främst inneburit att Nor- dens betydelse för Sveriges export kraftigt ökat på EEC:s och Storbritanniens bekost- nad. Den förhållandevis svaga ökningen av exporten som går till Norge beror på ut- vecklingen av fartygsexporten till Norge.

Diff. i milj. kr. mellan 1970 års faktiska export och för-

Procentuell fördelning av exporten delning enligt 1960 1970 1960 års andel Norge 9,1 10,8 612 Danmark 6,6 9,8 1 126 Finland 4,2 6,3 730 Norden 19,9 26,6 2 467 Storbritannien 16,0 12,5 —1 230 Övriga EFTA 2,8 5,0 782 EFTA 38,6 44,5 2 054 Västtyskland 15,2 11,7 —1 216 Nederländerna 5,1 4,5 — 209 Belgien 4,2 3,1 —— 384 Frankrike 3,9 5,0 400 Italien 3,3 3,2 — 39 EEC 31,7 27,6 —1 447 Övriga OECD Europa 2,6 3,1 184 Japan 0,3 1,0 236 Canada, USA 7,2 7,4 68 OECD 80,3 83,5 1 130 Östländer 4,8 5,3 185 Råvaruländer 14,9 11,2 —1 315 Hela världen 100 100 0

Denna, som 1960 svarade för ca 21/2 % av totala exporten, hade gått ner till drygt 11/2 % 1970. Motsvarande beräkning för totala exporten exklusive fartyg skulle för Norges del givit en positiv effekt på ca 2 miljarder kr. beräknad på motsvarande sätt.

De andelsförskjutningar som ägt rum har flera olika orsaker, ändrad varufördelning genom olika efterfrågemönster i olika län- der, olikheter i tillväxten av importefterfrå— gan och förändringar i Sveriges andel av importen till olika avnämarländer.

Tabell C: 1 i tabellbilagan redovisar total import för länderna i ovanstående tablå och importandelar för Sverige 1955—1969. Av tabell Czl framgår att importandels— förskjutningarna har varit fördelaktiga vad gäller EFTA-länderna och ofördelaktiga för samtliga EEC-länder utom Frankrike. Att resultatet av omfördelningen i exporten mel- lan EFTA och EEC ändå är positivt sam- manhänger med att EEC-ländernas import- tillväxt varit 2 år 3 % snabbare per år än EFTA-ländemas. Detta är särskilt påtagligt för Storbritannien (se tabell 2.2: 3) vars be- tydelse som marknad för Sverige minskat

just av denna orsak, trots att importandelen för Sverige ökat under perioden. Att ex- portutvecklingen till Frankrike utgör ett un- dantag bland EEC-länderna beror framför allt på att Sveriges andel ökat. För OECD- området som helhet torde Sverige i stort sett ha haft oförändrade delar av importen mellan 1960 och 1970. Den ökade bety- delsen av industriländerna som handelspart- ners kan därför återföras till importtillväx- ten som är större för detta område än för resten av Världen.

Vill man analysera utvecklingen av Sve- riges export i förhållande till östländernas och råvaruländernas import eller världsim- porten uppstår vissa statistiska svårigheter beroende på att rapporteringen är bristfäl- lig. Följaktligen finns inte bara en uppskatt- ning för världsimporten och världsexpor- ten utan flera.

Man kan dock dra den slutsatsen att Sve- riges andel av världsexporten (eller världs- importen) under hela 60-talet varit ca 2 % eller några tiondels procent däröver. Enligt en källa (UNCTAD) skulle Sveriges andel av världsexporten ökat svagt under 60-ta— let, enligt en annan källa (IMF) skulle mot- satsen ha inträffat. Beträffande råvarulän- dema förefaller dock Sveriges importandel ha stigit något under perioden, en utveck- ling som gäller även för industriländerna sammantagna. Beträffande östländerna är utvecklingen än mer osäker.

Den slutsats vi kan dra av ovan relate- rade förhållanden är att Sveriges position i världshandeln i varje fall inte har försäm- rats under 60-talet. Att hävda att en för- bättring skett kan dock ej göras på detta underlag.

Den förenklade analys av Sveriges ex- portutveckling vi här applicerat är inte sär- skilt belysande om vi t. ex. vill besvara frå- gan om någon försämring av den interna- tionella konkurrenskraften har inträffat som kan försvåra genomförandet av målsätt— ningen i långtidsutredningen om ett bety- dande exportöverskott fram till 1975. För en sådan analys krävs ett mer dynamiskt betraktelsesätt. Man skulle då inte kunna nöja sig med att beskriva utvecklingen av

exporten varu- och ländervis och import— andelsutvecklingen. Därtill fordras att man även för in bl. a. resursallokering, investe- ringsutveckling, produktionskostnader och produktivitet i analysen. Genom en kom- parativ analys med sådana element skulle det eventuellt vara möjligt att bedöma om t. ex. importandelsförluster på EEC även innebär en förlust vad avser ekonomisk till- växt eller konkurrensförmåga. En sådan för- djupad analys ligger dock utanför denna studies ram.

Utvecklingen fram till 1975

Genom det förfarande som tillämpats för sammanställningen av exportprognoserna (se avsnitt 1.3) kan exporten 1975 redovi- sas länderfördelad såväl för totala expor- ten som exporten för samtliga varugrupper. En del sådana tabeller finns i tabellbilagan B: 9—B: 17. Prognoserna för olika varugrup- per, som är sammanfattade i avsnitt 2.1 och detaljredovisade i nästa kapitel, är huvudre- sultatet av denna studie. När vi nu övergår till att diskutera utvecklingen av totala ex- porten till olika länder 1960—1975 i 1968 års priser enligt tabell 2.2: 1 när vi utkanten av materialets tillförlitlighet. Några reservatio- ner bör därför infogas. Som redan påpekats i avsnitt 1.3 finns inga länderfördelade prisin- dexserier utan tabell 2.2: 1 beskriver egentli- gen bara volymutvecklingen för olika länder förutsatt att exportprisutvecklingen för en varugrupp är giltig för alla länder. Detta in- nebär att hänsyn ej är tagen till att olika va- ror kan ha olika prisutveckling inom en varugrupp, vidare att prisdifferentiering på olika marknader ej skulle förekomma. Län- derfördelningen i tabellen avser 18 mark- nader och totalexporten är framsummerad för 17 varugrupper, dvs. det finns 306 pro- gnoselement i exporten 1975. Detta inne- bär dock inte att lika många prognoser är gjorda utan många element har framkom- mit genom en mekanisk extrapolation (se not, avsnitt 1.3). Trots dessa reservationer menar vi att tabell 2.2:1 ger en länder- prognos vars giltighet är en följd av varu- gruppsprognoserna i tabell 2.1:1. Export-

DJ N Tabell 2.2:1. Svensk total export till olika länder. 1968 års priser.

Värden milj. kr. Proc. årlig förändring

_ Proc. förändr. Faktisk utveckling Prognos Faktisk utveckling Prognos prognos

1960 1965 1969 1970 1975 69/70 60/70 60/65 65/70 70/75 1970——1975 NORGE 1331 2612 2834 3425 5174 20.9 9.9 14.4 DANMARK 1015 1923 2863 3156 4778 10.3 12.0 13.6 FINLAND 659 1097 1572 1995 3344 26.9 11.7 10.7 NORDEN 3005 5631 7269 8576 13296 18.0 11.1 13.4 STORBRITANN. 2120 2664 3704 3865 5527 4.4 6.2 4.7 SCHWEIZ 233 438 773 912 1393 18.0 14.6 13.4 öSTERRIKE 103 201 339 487 789 43.8 16.8 14.3 PORTUGAL 70 119 161 197 338 22.3 EFTA 5531 9052 12245 14038 21343 14.6 VÄSTTYSKLAND 2070 2901 3340 3631 5007 8.7 NEDERLÄNDER. 740 1059 1268 1406 1844 BELGIEN 530 691 946 979 1355 FRANKRIKE 540 1001 1476 1542 2445 ITALIEN 458 613 882 960 1380 EEC 4338 6264 7912 8518 12032 OVR OECD EUR 390 732 945 972 1377 OECD EUROPA 10259 16048 21103 23528 34752 JAPAN 56 137 266 307 630 CANADA 133 259 390 453 783 USA 967 1282 1780 1895 2808 OECD TOTALT 11415 17727 23539 26183 38973 OSTLÄNDER 691 881 1418 1644 1894 RÅVARULÄNDER 2280 2384 3539 3514 4064 HELA VÄRLDEN 14386 20992 28495 31341 44930

51.1 51.4 67.6 55.0 43.0 52.8 62.1 71.6 52.0 37.9 31.2 38.5 58.6 43.7 41.3 41.6 47.7

105.1 72.9 48.2 48.8 15.2 15.7 43.4

OOONQwH—TPOQFÖMNNHJONMOOW . WCDOOFCOOHQOm—DOr—I—FWMHGJGJNKIP— n—lv—C

.

Piu-l .

FCH—4

O

..1

.

»o—rl—wr—mthmcmmoemmocw—c—m—m ! momwr—mooovmr—oocnmr—memmm

0

0 O -—(

| | '

v—l

. | ! | |

| . Oxfml—lC—Ox'rxf—DNCONOCPO | . Fhmm—GPMONONQ'UWONLDOF v—f omm—omnr—o-ov—moov—Herv-d |. I

!. Fn.-1 .. _up-c .. wc.-4 Cl. OchHPFO—wwmhwméw riv-| . . memt—Nwmo—Ov—e—o rdr-ini Pl

.--1 u—c

» | ' . QQ'OsDOmQO—ILDNOFO . .

OO |-(

.

Tabell 2.2: 2. BNP-förändringar och importelasticiteter 1959—1970 i OECD-länderna Volymföråndringar

Faktisk import—

Impo't' 1 t' 'tet Im ort/BNP Årlig BNP-förändring, ? elasticitet Quai m . p ” 1959_1970 forandrmg 1960—1965 1965—1970 1970—1975 reg. est. 1960-1965 1965—1970

Norge1 5,4 4,3 4,8 2,09 1,5 3,0 Danmark 5,2 4,5 3,8 1,69 1,7 1,7 Finland 5,2 4,7 4,5 1,63 1,5 1,8 Summa Norden 5,3 4,5 4,3 1,6 2,2 Storbritannien 3,4 2,0 2,8 1,67 1,0 2,8 Schweiz 5,3 3,7 3,3 1,96 1,7 2,8 Österrike 4,1 5,1 4,7 2,17 2,5 1,9 Portugal 6,4 5,0 7,1 1,97 2,1 2,1 Summa EFTA 4,7 3,7 3,8 1,5] 2,3 Västtyskland 5,0 4,5 4,5 2,08 2,2 2,2 Nederländerna 5,0 5,2 4,6 1,77 1,8 2,0 Belgien 5,1 4,3 4,3 2,13 2,0 2,2 Frankrike 6,1 5,6 6,0 1,92 1,6 2,2 Italien 5,3 5,5 5,5 2,04 1,6 2,5 EEC 5,2 4,9 4,9 . . 2,0 2,2 Övr. OECD-Europa 7,3 ( ) (5,8) 2,2 (1,7) Summa OECD-Europa 5,0 4,3 4,3 1,7 2,2 Japan 10,0 12,3 10,0 1,27 1,2 1,4 Canada 5,5 4,6 5,5 1,56 1,2 1,8 USA 4,8 3,3 4,1 1,82 1,4 2,9 Summa OECD total 5,1 4,3 4,4 1,7 2,2

1 För Norge avses importvolym exklusive fartyg. Fartygsimporten bör exkluderas då den utgör en stor del av totala importen. Anm. BNP-förändringarna sammanställda ur avsnitt 1.5. Importvolymföråndringarna från OECD och redovisas i tabell 2.2: 3. Importelasticiteterna 1959—1970 beräknade på konjunktur— institutet. I vissa fall är 1970 års import skattad. BNP-utvecklingen 1968—1970 OECD:s skatt- ning mars 1971. Parentes markerar tal med stor osäkerhetsmarginal. Summa länder ihopvågda med svensk export 1970, exklusive fartyg, Byg och vapen, löpande pris. '

utvecklingen till de olika länderna fram till 1975 kommer nu inte att bli särskilt dra- matisk jämfört med 60-talets senare hälft. Inriktningen av exporten på EFTA på EEC:s bekostnad beräknas fortgå om än i långsammare tempo. För industriländer- na som helhet synes inte ökningstakten 1970—1975 komma att avvika från utveck- lingen 1965—1970. En betydande skillnad föreligger dock för resten av världen, öst- länderna och råvaruländerna. Här är dock prognosunderlaget Speciellt dåligt, varför re- sultatet kan tolkas på flera sätt. Antingen kan exportökningen för dessa områden vara underskattad eller också har för litet ex- port avdelats till dessa områden i förhål-

lande till industriländerna. Prognoserna in- nebär dock inte att importtillväxten för des- sa länder är bedömd att sacka kraftigt el- ler att Sveriges position skulle undergå en direkt försämring.

Upplysande vore nu att jämföra export- prognoserna i tabell 2.2:1 med de olika ländernas egna importprognoser för att kun- na dra slutsatser om dessa är rimliga med hänsyn till utvecklingen på, olika markna- der. Härför saknas dock material i rätt stor utsträckning. Importprognoser för 1970— 1975 finns bara för några av de länder vi närmare har behandlat. För att inte missa hela poängen med att ha länderfördelade exportprognoser skall vi här i form av ett

Tabell 2.2: 3. Importvolymförändring 1960—1970 i olika länder. Sveriges export länderför- delad och deHaterad 1960—1970. Beräkningar för importen respektive prognoser för Sveriges export 1970—1975 Procentuella årliga förändringar

1960—1965 1965—1970 1970—1975 Svensk Svensk Beräknad Prognos svensk Import export Import export import export Norge 8,0 11,8 13,1 12,5 10,0 9,8 Danmark 8,8 13,5 7,5 10,1 6,4 9,2 Finland 7,9 11,1 8,3 12,6 7,3 11,2 Summa Norden 8,3 12,3 9,7 11,5 7,9 9,9 Storbritannien 3,4 3,3 5,6 8,7 4,7 7,2 Schweiz 9,2 13,9 10,3 14,9 6,5 9,0 Osterrike 10,2 14,8 9,9 17,8 10,2 11,9 Portugal 13,4 11,3 10,3 9,6 14,0 12,3 Summa EFTA 7,1 9,0 8,6 11,0 7,0 9,2 Västtyskland 11,2 7,0 9,7 5,5 9,4 6,6 Nederländerna 8,8 7,5 10,5 5,9 8,1 5,6 Belgien 10,1 6,8 9,6 7,3 9,2 6,7 Frankrike 9,9 12,6 12,2 9,4 11,5 9,8 Italien 8,7 6,0 13,5 9,0 11,2 7,8 Summa EEC 10,2 7,7 10,7 6,8 9,7 7,2 Övr. OECD-Europa 15,8 12,7 (10) 6,4 (12) 6,8 Summa OECD-Europa 8,7 8,6 9,5 9,1 8,2 8,4 Japan 11,9 18,6 17,4 18,2 12,7 15,3 Canada 6,7 14,6 8,2 11,3 8,6 11,5 USA 6,8 6,3 9,6 8,3 7,5 8,3 Summa OECD 8,6 8,6 9,6 9,2 8,2 8,5 Östländer (6,3)1 2,2 7,3' 13,7 (7) 5,0 Råvaruländer 4,5 2,6 (5 %)* 6,6 (6) 3,9 Summa Hela världen 8,1 7,5 9,1 9,1 7,9 7,9

1 Värdemässig utveckling enligt UNCTAD deHaterad med världsexportprisindex enligt FN. * Utvecklingen 1965—1969 deflaterad med världsexportprisindex. ' Skattad på utvecklingen 1965—1969 enligt UNCTAD. Anm. Svensk export avser utvecklingen, exklusive fartyg, flyg och vapen enligt tabell B 11. Summa länder ihopvägd med svensk export 1970, exklusive fartyg, flyg och vapen, löpande pris. Källor: OECD-länder, OECD utom Norge nationell statistik, se anm. till tabell 2.2: 2. Östländer, råvarulånder UNCTAD. Beräknad import tabell 2.2: 2 för OECD. ECE för östländer och UNCTAD för råvaruländer.

räkneexempel göra en jämförelse mellan Sveriges export till olika länder och dessa länders importutveckling 1960—1975 . Beräkningsmetodiken har för OECD-län- derna varit att med hjälp av utvecklingen 1959—1970 skatta deras importelasticitet (i volym) med avseende på BNP med sed- vanlig regressionsanalys och applicera elas- ticiteterna på BNP-prognoserna 1970—1975

enligt avsnitt 1.5. För ländergruppen övri- ga OECD-Europa har vissa elasticitetsbe- räkningar från ECE använts för de olika länderna i gruppen. Resultatet av dessa be- räkningar återfinns i tabell 2.2: 2 vad av- ser elasticitetema och tabell 2.2: 3 vad av- ser importutvecklingen 1970—1975. För öst- länderna Och råvaruländerna och därmed hela världen är importberäkningarna som

ovan nämnts tämligen osäkra och bör där- för omges med starka reservationer. Ge- nom att vägning här har skett med Sve- riges export kommer givetvis inte utveck- lingen för länderaggregaten att helt över- ensstämma med motsvarande länderaggre- gats summerade utveckling. Vägningen är gjord för att få en närmare anknytning till den svenska exportutvecklingen. Jäm- förelsen har gjorts mellan total import (utom för Norge) och exporten exklusive fartyg, flygplan och vapen. Det kan hävdas att ut- vecklingen av den svenska exporten exklu— sive dessa varor är mer jämförbar med ut- vecklingen av ett lands totala import, då fartygen i allmänhet har betydligt större vikt i Sveriges export än i avnämarländernas import. Dessutom är exportens länderför- delningen vad avser fartyg, flygplan och vapen 1975 tämligen godtycklig. För Nor- ge, där fartygsimporten av naturliga skäl är mycket betydande, har denna dock ex- kluderats.

Ser vi till importutvecklingen under 60- talet var denna under andra hälften av 60- talet snabbare än under första delen för de flesta OECD-länder (tabell 2.2: 3) sam- tidigt som BNP-tillväxten var lägre än un- der 1960—1965 (tabell 2.2: 2). Detta inne- bär således att den faktiska importelasti- citeten var väsentligt högre 1965—1970 än 1960—1965 (tabell 2.2:2). Denna utveck— ling har gällt nästan alla OECD-länder (även Sverige har haft en liknande utveck- ling). De nationella importprognoser som finns för 1970—1975 synes tyda på en viss tendens till att anta att importelasticiteterna för 1970—1975 blir mer i linje med dem un- der 60—talets första hälft än de i allmänhet högre elasticiteterna 1965—1970 (gäller även i stort sett för Sverige). Då BNP-tillväx- ten 1970—1975 ligger närmare utveckling- en 1965—1970 än 1960—1965 skulle såle- des de beräknade importökningama för 1970—1975 tendera att vara för höga i för- hållande till vad länderna själva räknat med. Samtidigt kan man spåra en tendens i de spridda prognosuppgifterna om exporten 1970—1975 att man här snarast tror på en utveckling som är starkare än under 60-

talet. Ambitionen att förbättra handels- balansen delar således Sverige med flera andra länder. Den inkonsistens i handels- utbytet vi kan skymta kan dock tyvärr inte belysas med tillgängligt material.

Jämför man totala importutvecklingen 1960—1965 respektive 1965—1970 för de skilda länderna med Sveriges export före- faller utvecklingen överensstämma i stort sett med vad som kan förväntas med hän— syn till importandelsutvecklingen (tabell C 1 i tabellbilagan). De grundantaganden om im- portandelsutvecklingen som gjordes i av- snitt l.5 har således resulterat i att expor— ten till Norden kommer att öka mindre ut- över importtillväxten än tidigare. För EFTA som helhet förefaller dock andelsvinsterna kunna fortsätta i ungefär samma takt som 1965—1970. För EEC minskar spännvidden mellan importtillväxten och vår export dit vilket indikerar en uppbromsning av andels- förlusterna. Exporten till OECD-Europa sy- nes komma att öka i ungefär samma om- fattning som områdets import, vilket inte utesluter smärre andelsvinster. De andels- förluster som noterats i importen till USA under 60-talet synes i viss mån kunna åter- vinnas 1970—1975. Den japanska import- clasticiteten är, som framgår av tabell 2.2: 2, osedvanligt låg. Man kan här starkt ifråga- sätta om inte importliberalisering och en fortsatt snabb tillväxt kommer att medföra en betydligt snabbare importökning än vad som gällt under 60-talet. För industrilän- derna sammantaget ligger exportprognosen väl i linje med den kalkylerade importök- ningen 1970—1975. Sverige skulle också eventuellt kunna återvinna något av andels- förlusten 1965—1970. Skall å andra sidan importtillväxten för OECD 1970—1975 på drygt 8 % betraktas som hög i enlighet med föregående resonemang kanske man får an- ;e exporttillväxten till området om 8 1/2 % vara i största laget då strukturen av vår ex- port är sådan att det är svårt att föreställa sig att exporten till industriländerna över en längre period skall kunna öka så värst myc- ket snabbare än importefterfrågan.

En lägre exportökning till OECD-områ- det kan dock vara helt konsistent med den

beräknade exportökningen på 7,9 % till hela världen (7,5 % för totala exporten) om, som förut nämnts, för-litet export skulle ha av- delats till resten av världen. Skulle å andra sidan importberäkningen för 1970—1975 - trots att de olika länderna kanske inte vill vidkännas de prognoser vi gjort åt dem — vara tämligen realistisk så är det uppen- bart att Sveriges export sedd från efterfrå- gesidan skulle kunna öka något snabbare än vad som här beräknats.

3 .1 Trävaror1

Den svenska exporten av trävaror pendla- de under 50-talet och första delen av 60- talet kring 4 700 t. m8 (1 000 stds) och ha- de dessförinnan under 30- och 40-talen va- rit fallande efter den rekordartade expor- ten 1929. Under 1967 skedde ett nivålyft till stor del som följd av ökade svenska an— delar av importen till Storbritannien och ex- porten ökade även 1968, 1969 och något 1970 vilket medförde att 1929 års export- kvantitet har överträffats sedan 1968. Den genomsnittliga tillväxten av exporten un- der 60—talet uppgick till ca 31/2 % .

Denna förhållandevis svaga tillväxt häng- er samman med att den utländska förbruk- ningen av trävaror har ökat ganska lång- samt. Under de senaste tio åren har kon— sumtionen i Västeuropa ökat med 21/2 % per år vilket i sin tur torde bero på den långsamma tillväxten av bl. a. byggnadsin- vesteringarna. En stor del av trävarorna används inom byggnadsproduktionen medan en del går till träindustrin vilken i sin tur till en del är beroende av utvecklingen av exempelvis bostadsbyggandet. Importen till sex stora importländer (Storbritannien, Dan- mark, Västtyskland, Nederländerna, Frank- rike och Belgien), vilka 1969 tog närmare 85 % av den svenska exporten, ökade un- der 50-talet med 6 % per år för att stiga med endast 2 1/2 % per år under 60-talet. Importen har emellertid uppvisat stora av-

Exportutvecklingen för olika varugrupper

vikelser från denna trend vilket är en följd av att trävarorna har varit utsatta för kraf- tiga lagervariationer.

Den svenska exporten har alltså under den senaste tioårsperioden ökat något snab- bare än importen till de stora västeuropeiska förbrukarländema, vilket innebär att den svenska andelen av dessa sex länders im- port har stigit från 26 1/2 % 1960 till 31 % 1969. Som framgår av diagram 3.1: 1 var dock andelen 1969 inte lika hög som i början och mitten av 50-talet. Andelsutveck- lingen kan hänföras till åtminstone två fak- torer. För det första påverkar förändring— ar i utbudssituationen i Sverige den svenska andelen av importen till olika länder., Ut— budssituationen kan i sin tur förändras ge- nom exempelvis förändringar av produk- tionskapaciteten, genom förändringar av be— tydelse i den inhemska efterfrågan och genom förändringar av färdigvarulagren. Även prisutvecklingen torde spela en" viss roll beträffande utbudet. För det andra kan andelsförskjutningarna sammanhänga _med förändringar i konkurrensen från de vik- tigaste konkurrentläuderna Finland, Sov- jetunionen och Canada. Om dessa senare förändringar starkt påverkar utvecklingen av de svenska andelarna förutsätter detta att det svenska utbudet är helt elastiskt. Denna förutsättning kan sägas vara delvis uppfylld, varför det finns skäl att närmare

1 Avsnittet författat av Hans Lindblom och Björn Magnusson.

Diagram 3.1: I . Större exportländers andelar av importen av trävaror till sex stora importör- länder. Procent, 1952—1969.

1

30 - Sverige

B

30 l Finland

20 -A/T/ V

|

20 — Sovjetunionen FA

/

10-

207

Canada 10 x /X/X

() 1 | | [ 1 | | I | | | 1 1 1 _]

1955 60 65 69

Anm. De sex importörländerna är Storbritannien, Danmark, Västtyskland, Nederländerna,Frankrike och Belgien. Källor: Svenska Trävaruexportföreningen och konjunkturinstitutet

Tabell 3.1 : ]. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror t. m”, barr- och lövträ, 1957—— 1975. 1970 1975 1957 1960 1965 1968 1969 prel. prognos

Produktion 7 532 8 415 10 320 10 803 11 450 12 120 13 730 Import 120 214 213 155 161 154 180 Tillgång 7 652 8 629 10 533 10 958 11 611 12 274 13 910 Export 4 953 5 096 5 298 6 395 6 815 6 900 8 570 Varuinsats 3 135 3 616 5 060 5 476 5 770 5 900 5 940 Lagerförändring och saldopost ——436 —83 175 ——913 —974 —526 ——600 Användning 7 652 8 629 10 533 10 958 11 611 12 274 13 910

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

studera utvecklingen av Sveriges och kon- kurrentländemas andelar under 50- och 60- talen.

Den finländska andelen låg i börjau av 50-talet ganska stadigt kring 20 % men i samband med devalveringen i slutet av 1957 steg andelen markant under de följan- de fyra åren. Det synes som om de fin- ländska andelsvinsterna till största delen skedde på Sveriges bekostnad. Den 'i sam- band med devalveringen ökade konkurrens- kraften bibehölls under fem år men från 1962 till 1965 sjönk de finländska andelar- na. Den senaste devalveringen i slutet av 1967 synes inte ha haft några påtagliga ef- fekter på den finländska andelen vilket möj- ligtvis beror på den allt knappare råvaru- tillgången i Finland. En annan stark kon- kurrent på de västeuropeiska trävarumark- naderna är Sovjetunionen, vars andel (se diagram 3.1: 1) växte under i stort sett hela 50—talet. Orsaken till denna frammarsch tor- de vara möjligheterna för Sovjetunionen att priskonkurrera effektivt. Under 60-talet sy— nes Sovjetunionens andel ha legat på sitt maximum med hänsyn till möjligheterna att få fram sågtimmer och till den kraftiga inhemska efterfrågan. En av följderna har blivit att de ryska priserna på senare år har legat i nivå med exempelvis de svenska.

Den canadensiska andelen av Västeuro- pas import har visat stora variationer. Från toppunkten 1952 sjönk andelen till ett bot- tenläge 1959 för att sedan i stort sett kon- tinuerligt stiga till 1965. Därefter har den canadensiska andelen ånyo sjunkit kraftigt.

Dessa fluktuationer har till stor del varit avhängiga efterfrågeutvecklingen framför allt i Förenta staterna och i viss mån även i Japan. Vid hög efterfrågan från Förenta staterna, främst i samband med expansion av bostadsbyggandet, har Canadas andel av Västeuropas import sjunkit, medan dess an- del vid avtagande efterfrågan i Förenta sta- terna ökat. Som framgår av diagram 3.1: 1 har Canadas och Sveriges andel i relativt hög grad motvarierat och det är framför allt trävaror från södra Sverige som kon- kurrerar med trävaror från Canada till Stor- britannien. Den svenska andelsökningen un- der de tre sista åren på 60-talet kan nästan helt hänföras till minskande canadensisk konkurrens på den brittiska marknaden.

Den svenska andelen påverkas också av situationen på hemmamarknaden. Som framgår av tabell 3.1: 1 exporteras ungefär hälften av produktionen varför kraftiga ök- ningar av den inhemska förbrukningen tor- de medföra minskade andelar på export- marknadema och i det motsatta fallet med låg inhemsk efterfrågan kan andelarna på exportmarknaderna antas påverkas i posi- tiv riktning. I de studier som här gjorts framgår att sådana faktorer som lagerställ- ning och kapacitetsutnyttjande till viss del påverkar utvecklingen av andelarna på oli- ka marknader.

Länderfördelningen av den svenska ex- porten redovisas i tabell 3.l: 2. Av det ti- digare har framgått att den svenska expor- ten av trävaror är koncentrerad till ett få-

tal marknader och utvecklingen av efter-

Tabell 3.1: 2. Den svenska trävaruexportens länderfördelning, 1960—1969.

Impor- tens trend- Svensk Svensk importandel, tillväxt export Svensk export, t.ma Total import, t.ma % perår 1969, t.m”1959 milj.kr. 1960 1965 1969 1960 1965 1969 1960 1965 1969 —1969 Danmark 204 529 759 812 917 1183 1192 53,6 62,5 68,0 26 Storbritannien 465 1873 1252 2007 8367 8868 7729 21,8 14,0 26,7 193 Västtyskland 200 730 781 741 3353 3935 3472 21,1 19,5 22,4 65 Nederländerna 284 927 1136 1206 2238 2650 2749 41,0 43,3 46,4 82 Frankrike 154 220 378 582 681 1463 1790 32,0 24,4 32,4 88 Belgien 40 173 119 137 764 831 968 22,5 14,3 16,0 27 Spanien 100 180 377 431 . 723 838 .. 50,2 57,4 .. Övriga länder 189 448 480 870 .. .. .. .. .. Hela världen 1636 5074 5282 6786 ..

Källor: ECE och Statistiska centralbyrån.

frågan och lager i dessa länder bestämmer alltså tillsammans med andelsutvecklingen exportkvantiteten. För att prognosera ex- portutvecklingen fram till 1975 har valts att försöka beräkna tillväxten av efterfrå- gan och därmed importen till de viktigaste länderna samt att med relevanta förkla- ringsvariabler försöka få grepp om utveck- lingen av de svenska andelarna av dessa län- ders import.

Beträffande importefterfrågan antas den- na vara beroende av utvecklingen av den inhemska efterfrågan på trävaror vilken kan riktas mot såväl inhemsk produktion som import. Då de flesta av de stora importlän- derna är helt beroende av import kan den- na estimeras direkt mot efterfrågan. Som nämnts tidigare har trävarorna ett viktigt användningsområde inom byggnadsverksam- heten varför investeringarna i byggnader har använts som en förklaringsvariabel. En del trävaror används också som input i in- dustrin och som förpackningsmaterial. Som mått på denna efterfrågan har industripro- duktionen använts. För att undvika pro- blemet med kollinearitet mellan dessa två variabler har investeringarna i byggnader och industriproduktionen vägts samman till ett index som mått på efterfrågan på trä- varor. De bästa resultaten av ekvationerna för importefterfrågan redovisas i tabell 3.1: 3.

I några fall har lagren av trävaror med— tagits som förklaring till importutvecklingen. Koefficienten för lagervariabeln har i des- sa fall blivit större än 1, vilket torde för- klaras av att lagervariabeln fångar upp fluktuationer som härrör från annat håll och/eller att mätningen av lagren är ofull- ständig. Av de i tabell 3.1: 3 redovisade län- derna har Frankrike och Västtyskland en relativt betydande inhemsk produktion. I de samband som prövats har hänsyn till detta tagits endast för Västtyskland genom relationen mellan hemmamarknadspriser och importpriser. Förklaringsvärdet är i det- ta fall relativt lågt.

Nästa steg är att försöka komma åt och kvantifiera de faktorer som kan antas på- verka utvecklingen av de svenska andelar— na. En faktor är de svenska prisernas ut- veckling i förhållande till konkurrentlän- dernas (Finland, Sovjetunionen och Cana- da). Hypotesen om de relativa prisernas in- verkan på andelsutvecklingen har testats ge- nom att använda de genomsnittspriser som framkommer i utrikeshandelsstatistiken som värde dividerat med kvantitet. Som fram- går av tabell 3.1: 4 har detta mått givit sig— nifikanta resultat i de fall det har använts även om förklaringsvärdet är relativt lågt. Särskilt intressant är resultatet beträffande den svenska andelsutvecklingen på Storbri- tannien, där två prisvariabler använts —

Tabell 3.1: 3. Sambandet mellan import av trävaror och efterfrågan i vissa länder. Import i tusen standards.

Regressionskoefticienter Estima- Konstant I 1/2(I + 0) AL PH/PM Ra tionsperiod Danmark ; 297 0,14 0,814 1957—1969 (0.02) Storbritannien 3 046 45,0 1,51 0,875 1957—1969 (6,1) (0,30) Västtyskland ——9 084 80,8 89,3 0,569 1957—1968 (24,9) (32,1) Nederländerna 1 228 9,6 3,5 0,843 1960—1968 (1.9) (0,8) Frankrike —628 17,8 0,914 1957—1969 ( 1,6) Belgien 270 5,4 0,783 1957—1969 (0.9) Anm. I = investeringar i byggnader och anläggningar 0 = industriproduktion

A L = lagerförändring

PH/PM= kvoten mellan hemmamarknadspris och importpris I +0 = index hopvägt av investeringar i byggnader och anläggningar samt industriproduk— tion

Tal inom parentes avser standardavvikelsen för ovanstående koefficient.

Tabell 3.1: 4. Sambandet mellan Sveriges andel av trävaruimporten i vissa länder och relativa priser m. m. Importandel i procent.

Regressionskoefticienter

Estima- Konstant (L/O).1 Relativa priser Ra tionsperiod Danmark 55,5 72,1 0,477 1957—1969 (22,7) Storbritannien 139,9 -—0,68 —0,44 0.818 1957—1968 (0,25) (0,10) Västtyskland 37,8 —0,16 0,466 1956—1968 (0.06) Nederländerna 67,9 48,8 ——O,29 0,755 1960—1968 (9,5) (0,30) Belgien 28,8 —-—0,30 0,349 1957—1969 (0.1 3)

Anm. (L/O).1 = kvoten mellan lager och produktion under föregående år i Sverige. Relativa priser är kvoten mellan priset på importen från Sverige och priset på importen från vissa andra länder. För Storbritannien står i nämnaren i den första kvoten Sovjetunionen, i den andra Canada. gör Västtyskland utgörs nämnaren av ett vägt pris med Sovjetunionen, Rumänien, Finland och sterrike. För Nederländerna utgörs nämnaren av priset på importen från Sovjetunionen. För Belgien utgörs variabeln endast av det svenska exportpriset. Alla prisvariabler är i indexform. Inom parentes standardavvikelsen.

en för Sovjetunionen och en för Canada.

Orsakerna till skillnaderna i prisutveck- lingen kan vara utbudssituationen i export- länderna. Ett mått på denna har testats på den danska trävarumarknaden, där Sve- rige och Finland klart dominerar, vilket in- nebär att andelsutvecklingen för dessa bå- da länder är spegelvänd. Som mått på ut- budssituationen i Sverige har kvoten mel- lan lager och produktion under föregående år använts och har som framgår av ta- bell 3.1: 4 givit signifikant resultat för bå— de Danmark och Nederländerna. Generellt kan sägas att en stor del av andelsfluktua— tionema dock återstår att förklara.

Exporten till övriga marknader har an— tagits vara helt utbudsbestämd. Exporten dit kan alltså antas vara en funktion av pro- duktionskapaciteten och avsättningsmöjlig- heterna på de primära marknaderna (Sve- rige och de sex stora västeuropeiska län- derna) samt lagerställningen vid ingången av perioden. Denna hypotes har testats och befunnits vara giltig även om förklarings- värdet inte är helt tillfredsställande. Den po- sitiva inverkan av försäljningspriserna (P) är svårtolkad men priserna kan i och för sig vara en faktor bakom det ökande ut- budet och de ökade ansträngningarna att exportera till dessa länder.

X = —589+l965,3 (L/O)_1+9,9 P * = 0,724; Estimationsperiod 1959—1969.

Ovan redovisade försök att klarlägga or- sakerna till den svenska trävaruexportens utveckling under 60-talet kan sägas ha va- rit föga framgångsrika framför allt när det gäller möjligheten att använda sambanden för att prognosera exporten under perioden 1970—1975. Förutom att ekvationerna har visat ett relativt ringa förklaringsvärde är de förklaringsvariabler som använts svåra att skriva fram över en så lång period som fem år. Detta gäller framför allt priserna. Fram- skrivningen av importefterfrågan har där- emot kunnat göras på ett något så när till- fredsställande sätt. Eftersom modellen li- der av dessa brister har den fått komplet- teras med kvalitativa överväganden fram- för allt vad gäller andelsutvecklingen. Re-

sultaten av beräkningarna och övervägan— dena framgår av nedanstående tablå som redovisar utvecklingen av den svenska ex- porten av trävaror 1970—1975 totalt och på olika länder.

Ökning 1970—1975. t. rna Import Import Sveriges totalt från andel av Sverige ökningen,

% Danmark 180 145 80 Storbritannien 1 365 500 37 Västtyskland 600 140 23 Nederländerna 500 250 50 Frankrike 715 350 49 Belgien 160 30 20 Övriga länder — 260 — Totalt — 1 675 —

Den svenska exporten av trävaror be- räknas alltså öka med 4 1/2 % per år i kvan- titet under prognosperioden. Antagandena innebär en relativt kraftig fortsatt andels- vinst för Sverige av de sex största länder- nas trävaruimport då efterfrågan kan för- utses växa i fortsatt långsam takt. Bakom andelsvinsterna ligger antaganden om kon- kurrentländernas avsättningsmöjligheter un- der prognosperioden. Beträffande Finland torde råvarutillgångarna inte kunna ökas i någon större omfattning under de närmas- te fem åren. Devalveringen i slutet av 1967 resulterade som nämnts inte i några bety— dande andelsvinster vilket kan ha varit en följd av att råvarutillgången var för knapp för att kunna utnyttja den konkur- rensfördel devalveringen innebar. Även Sov- jetunionens möjligheter att framgångsrikt kunna konkurrera på de västeuropeiska marknaderna under de närmaste fem åren torde vara begränsade genom dels svårighe- ter att få fram sågtimmer, dels den kraftiga efterfrågan på trävaror från hemmamark- naden. En ytterligare faktor att räkna med är att Sovjetunionen under de senaste åren inte kunnat tillfredsställa efterfrågan på paketerade trävaror i den utsträckning som varit erforderlig för att effektivt konkurre- ra. Osäkerheten om avsättningsutrymmet för de svenska trävarorna gäller emellertid

Tabell 3.2: I . Rundvirkes-handeln i Finland, Norge och Sverige. Kvantiteter i t. m”.

Importland

1962 1968 Exportland Finland Norge Sverige Finland Norge Sverige Finland — 478 846 — 3 152 Norge 21 — 179 0 — 143 Sverige 18 701 — 357 2 661 —- Total import 529 1 312 1 066 1 840 2 844 340

Källor: Nationell statistik. Handelsströmmarna mellan två länder enligt importstatistik.

konkurrensen från Canada. Som tidigare nämnts har utvecklingen på den amerikan— ska och i viss mån även på den japanska marknaden stor betydelse för Canadas möj— ligheter att exportera till framför allt Stor- britannien. Om efterfrågan från Förenta staterna drastiskt skulle falla fram till 1975 finns det starka skäl att ändra på antagan- den om utvecklingen av de svenska andelar— na framför allt på Storbritannien.

I tabell 3.1: 1 redovisas en försörjnings- balans för sågade och hyvlade trävaror. En sammanställning i försörjningsbalansen för 1975 visar att den i långtidsutredningens huvudbetänkande redovisade produktions— prognosen synes vara i lägsta laget för den exportprognos som här framkommit genom studier av de största marknadernas efterfrågan och utvecklingen av den sven- ska konkurrenssituationen. Om produktion och export samtidigt skall kunna realiseras torde möjligheterna att uppfylla de krav som hemmamarknaden beräknas komma att ställa vara ringa.

3.2 Rundvirke

Sveriges export av rundvirke går huvud- sakligen till Norge och Finland. Av intres- se för den svenska exporten är framför allt handelsströmmarna mellan dessa länder. Under 1960-talet har mönstret i handelsut- bytet mellan de tre länderna kraftigt skif- tat, som framgår av tabell 3.2: 1.

Man kan konstatera att Finland från att ha haft ett exportöverskott blivit en stor nettoimportör av rundvirke. Omslaget kom omkring 1964. Orsaken kan återföras till

en virkesbrist i landet, vilket bl.a. resul- terade i kraftigt stigande exportpriser på rundvirke mellan 1963 och 1966. Exporten till Norge upphörde helt och exporten till Sverige minskade markant. Finland har på senare år täckt sitt importbehov i första hand från Sovjet. Priset på svenskt rundvirke sy- nes vara högre än det sovjetiska. Blir detta förhållande bestående så torde Sveriges rundvirkesexport till Finland de närmaste åren bli ganska ringa. Den finska devalve- ringen 1967 gav här ett mycket tydligt utslag. Därför torde det vara rimligt att räkna med enbart en viss av transportförhållanden be- tingad lokal gränshandel mellan Sverige och Finland för perioden 1968—1975, dvs. en svensk respektive finsk export av stor- leksordningen 200—300 t. m3/ år.

Sveriges export av rundvirke går i ökad utsträckning till Norge (ca 80 %) till vilket land Sverige nu står som praktiskt taget den enda leverantören (importandel ca 95 %).

Norge har under hela 60-talet haft ett stigande importbehov, vilket synes samman- hänga med svårigheter att utnyttja norska skogstillgångar ekonomiskt för de ökade be- hoven från skogsindustrin. Enligt bedöm- ningarna i Langtidsprogrammet 1970—1973 [7] är produktionskostnaderna på rundvirke i vissa distrikt högre än i Sverige, varför köp från Sverige är ett alternativ även vid högre transportkostnader. Genom olika åtgärder beräknas dock kostnadsrelationen kunna för- bättras under femårsperioden. Trots att det i Langtidsprogrammet inte explicit framgår att rundvirkesimporten kommer att fortsätta att öka i takt med produktionen synes dock så bli fallet även med ett högre norskt skogs-

uttag. Langtidsprogrammet ger ingen direkt prognos för produktionstillväxten 1968— 1973 inom skogsindustrin men antyder att tillväxten kommer att sjunka under perio— den. Denna var 1961—1968 5,7 %. Med ledning av nämnda uttalanden är här räk- nat med en tillväxt 1968—1975 om 3,5 % per år för denna industri. En importekva- tion för rundvirke till Norge har fått föl- jande utseende:

Q,," = —2112+35,7 O,_l (7,4) Rz = 0,93]; Estimationsperiod 1960—1969.

där Om är Norges import av rundvirke i t. m3 och 0 är produktionsindex för träför- ädlingsindustrin (1961 = 100).

Laggen i 0 kan förklaras på så sätt att uppköpen för nästkommande år i allmän- het görs på hösten året innan varför pro- duktionsläget då synes vara av betydelse för inköpens storlek. En olaggad produk- tion svarar mycket dåligt mot importvaria- tionerna mellan olika är.

Med ovanstående ekvation fås följande prognos för det norska importbehovet 1970—1975.

1969 1 970 1 975 Kvantitet 2 717 3 827 4 707 Årlig förändring, % —5 41 4

Tar vi hänsyn till ett beräknat bättre utnyttjande av de norska skogstillgångama (enl. Langtidsprogrammet) skulle detta im- portbehov tendera att bli för högt varför behovet 1975 skulle kunna bli något läg- re.

Frågan är om Norges skogsindustrier pris- mässigt kan konkurrera med de svenska köparna om den trots allt relativt knappa råvaran. Här kan man peka på utbyggna- den av skogsägarindustriema som tar hand om en allt större del av de mindre skogs- brukarnas virkesutbud. Man torde också kunna räkna med en viss efterfrågan från Finland och åtminstone potentiellt från Tyskland (både Väst- och Öst-) på virke i Sydsverige. Det förefaller med denna bak-

grund rimligt att räkna med att den sven- ska exportens ökningstakt kommer att av- ta så att norrmännens ökade efterfrågan ej helt kan tillfredsställas.

Vi får då följande prognos för rund- virkesexporten:

1969 1970 1975 Kvantitet 3 060 4 211 4 550 Årlig ökning, % 10 38 2 Milj.kr. 1968 års priser 207 289 311

Huvuddelen av exporten torde även 1975 gå till Norge. Priserna kan snarast antas bli stigande då vi får en tendens till efterfrå- geöverskott på svenskt rundvirke. Rund- virkesexporten 1970 överstiger den normala kvantiteten beroende på stormfällningarna som inträffade 1969. Detta bör dock ej påverka bedömningen för 1975 .

3.3 Massa och papper1 3.3.1 Historisk bakgrund

Mellankrigsperioden kännetecknades av en snabb utveckling för massa- och pappers- industrierna i Sverige. Vid 30-talets slut ha- de massaproduktionen mer än fördubblats sedan 1920 och ökningen i pappersproduk- tionen var nästan lika stor. Under mellan- krigstiden byggdes i första hand kapacite- ten för sulfatmassa ut och denna produktion mångdubblades. Under perioden 1940— 1945 uppgick massaproduktionen endast till omkring hälften jämfört med 30-talets sista år. Även pappersproduktionen i Sverige sjönk betydligt under krigsåren. Återhämt- ningen inom massaindustrin under de för- sta efterkrigsåren gick ganska långsamt och det skulle dröja ända till 1951 innan 1937 års produktionsvolym hade överträffats. Pappersindustrin däremot upplevde en myc- ket snabb produktionsökning under åren 1945—1951. Efter en mindre stagnation un— der 50-talets första år i samband med Ko- reakriget har såväl massa— som papperspro- duktionen ökat snabbt. Massaproduktionen

1 Avsnittet utarbetat och författat av Hans Engman.

har under de sista femton åren ökat i ge- nomsnitt ca 5 % per år. I motsats till ut- vecklingen under 30-talet har nu pappers- industrin varit den mest expansiva. Pappers- produktionen har sedan 1954 ökat med knappt 7,5 % i genomsnitt per år. Tyngd- punkten inom pappersproduktionen ligger idag liksom tidigare på olika kvaliteter som är lämpade för tillverkning inom integrera- de produktionsled såsom tidningspapper, kraft— och annat omslagspapper samt vissa typer av papp.

Utbyggnaden av kapaciteten för sulfat- massa har fortsatt under efterkrigstiden och speciellt för blekt sådan. Under några år efter mitten av 60-talet skedde en ganska omfattande nedläggning av sulfitfabriker, vilket medförde en minskning av den tota- la massaproduktionskapaciteten i landet. Produktionen av dissolving har stagnerat och under de sista femton åren har den med smärre variationer hållit sig omkring en ungefär oförändrad produktionsvolym. Hu- vuddelen av produktionen av dissolving ex- porteras. Halvkemisk massa började tillver- kas mot slutet av 50-talet och har ökat snabbt, men dess andel av totala massapro- duktionen är dock fortfarande förhållan- devis liten. Produktionen av slipmassa har ökat i genomsnitt något mindre än 4,5 % per år sedan 1958 och 1969 uppgick slip- massans andel av totalproduktionen av mas- sa till drygt 18 %. Se appendix till av- snitt 3.3.

Den svenska massa- och pappersindustrin har traditionellt varit starkt exportinriktad och för många såväl massa- som pappers- producenter är exporten av mycket större betydelse än leveranserna till hemmamark- naden. Genom denna marknadsinriktning har massa- och pappersproduktionen varit starkt beroende av den internationella ef- terfrågeutvecklingen för dessa båda varu- kategorier.

Massaindustfin i Sverige har under 60- talet varit utsatt för markerade konjunktur- växlingar. Både 1962 och 1966 uppvisar massaproduktionen volymmässiga nedgång- ar. Dessa kan i princip sägas ha uppkom- mit som följd av försvagningar i den inter-

nationella konjunkturen. Minskningar i den svenska exportvolymen av massa inträffa- de 1961, 1965 och 1967 (se tabell 3.3: 1 a).

En betydande kapacitetsutbyggnad ägde rum i Europa och Nordamerika under de sista åren på 50-talet och en bit in på 60- talet. 1 relation till den faktiska efterfråge- utvecklingen ledde detta till att viss över- kapacitet uppstod omkring 1962. Den svens- ka massaexporten sjönk 1961 med 200 000 ton bl. a. som en följd av betydande lager- neddragningar hos våra större avnämarlän— der på kontinenten. Under intryck av det försvagade marknadsläget beslöt de svenska massaproducenterna att frivilligt inskränka produktionsvolymen 1962. I förhållande till fullt kapacitetsutnyttjande beräknas pro- duktionsbegränsningen ha utgjort mer än 20 %. 1962 och 1963 följde en period med lageruppbyggnad i köparländerna, vilket medverkade till en relativt snabb uppgång av den svenska massaexporten. 1963 kom vår massaexport att gynnas genom att tryc— ket på den europeiska marknaden från ex- portförsäljningar från Nordamerika lättade som följd av högkonjunkturen på den ame- rikanska kontinenten. En viss avmattning i den svenska massaexportutvecklingen på Storbritannien förmärktes vid mitten av 60- talet som ett resultat av en integration mel- lan brittisk och kanadensisk pappersindustri vilket medförde en krympning av den brit- tiska marknaden för avsalumassa. 1965 minskade åter den svenska exportvolymen som en följd av lagemeddragningar hos vå- ra större avnämarländer. Exportvolymen av massa till Storbritannien ökade dock även 1965 bl.a. beroende på ett mycket högt kapacitetsutnyttjande inom den brittiska pappersindustrin, vilket i sin tur drivits fram av de förbättrade konkurrensförhållanden som den sedan mitten av 1964 införda brit- tiska importavgiften på bl. a. papper med- förde. 1966 förbättrades det svaga efter- frågeläget något beträffande massa och det- ta i kombination med vissa produktionsin— skränkningar medförde en betydande av— tappning av de tidigare mycket stora pro— ducentlagren. Den förväntade stora ökning— en av massautbudet från Nordamerika ute-

Tabell 3.3: I . Produktion och export av massa och papper 1960—1969 i Sverige.

a. Massa (] 000 ton)

1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 Massaproduktion totalt 5 023 5 273 5 124 5 738 6 401 6 644 6 521 6 792 7 082 7 604 % förändring från föregående år +5,0 —2,8 +12,0 +11,6 +3,8 —1,9 +4,2 +4,3 +7,4 Massaproduktion för avsalu 3 248 3 344 3 086 3 463 3 963 4 030 3 840 4 051 4 048 4 160 % förändring från föregående år +3,0 ——7,7 +12,2 +14,4 +1,7 4,7 +5,5 —-0,1 +2,8 Massaexport 2 931 2 731 2 839 3 209 3 490 3 342 3 625 3 532 3 603 3 685 % förändring från föregående år —6,8 +4,0 +13,0 +8,8 —4,2 +8,5 —2,6 +2,0 +2,3 b. Papper (1 000 ton) 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 Totala produktionen av papper och papp 2151 2292 2405 2673 2940 3122 3182 3296 3635 4113 % förändring från föregående år +6,6 +4,9 +11,l +10,0 +6,2 +1,9 +3,6 +10,3 +13,1 Leveranser av papper och papp till den svenska marknaden 824 840 868 943 1039 1 122 1 130 1 137 1 225 1 334 % förändring från föregående år +1,9 +3,3 +8,6 +10,2 +8,0 +O,7 +0,6 +7,7 +8,9 Export av papper och papp 1 282 1 387 1 459 1 664 1 886 1 897 2 034 2 031 2 379 2 729 % förändring från föregående år +8,2 +5,2 +14,1 +13,3 +0,6 +7,2 ——0,1 +l7,1 +14,7

Källa: Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen: Marknadsöversikt 1969.

blev helt detta år beroende på dels förse- ningar i kapacitetsutbyggnaden i Nordame- rika, dels den höga massakonsumtionen i Förenta staterna.

Den brittiska devalveringen 1967 i no- vember torde ha lett till ett ökat massabe- hov genom den produktionsökning i den brittiska pappersindustrin som devalvering— en medförde. De fallande priserna ledde under 1966, 1967 och 1968 till att flera — i huvudsak äldre — sulfitfabriker i Sverige lades ned på grund av den försämrade lön- samheten. Detta medförde att det tillgäng- liga exportutbudet för sulfitmassa minska- de. Konkurrensen från Nordamerika på de västeuropeiska marknaderna blev åter känn- bar under 1967 och 1968 för de nordiska massaproducenterna. När sedan återhämt- ningen satte in 1968 blev takten i efterfrå- getillväxten betydligt starkare än vad som allmänt förväntades och 1969 innebar nya produktionsrekord inom de flesta delsekto- rer inom såväl massa- som pappersindus—

trin. Totalproduktionen av massa ökade mellan 1968 och 1969 med ca 600 000 ton till mer än 7,6 milj. ton. Då en alltmer sti- gande andel av den svenska massan föräd- las Vidare till papper har massaexporten ej kunnat växa i samma utsträckning som pap- persexporten. Exporten av papper ökade vo- lymmässigt med 8,5 % i genomsnitt mellan 1959 och 1969, medan massaexporten un- der samma tidsperiod steg med drygt 3,5 % per år. Tendensen till ökad integrerad pro- duktion inom massa- och pappersindustrin, dvs. allt större andel av massakapacitetens ökning används för papperstillverkning, framgår av tablån på nästa sida.

Den totala kapacitetstillväxten under 60- talet har varit knappt 5 % i genomsnitt per år medan den integrerade kapaciteten har vuxit med drygt 7,5 % om året. Avsalukapa- citeten steg varje år fram till 1965 och har sedan mer eller mindre legat kvar på oförändrad nivå.

Massaexportprisernas utveckling under

Den svenska massaindustrins kapacitetsutveck- ling 1960—1970

1 000 ton 1960 1965 1970 Total kapacitet 5 571 7 567 8 890 därav: Avsalukapacitet 3 620 4 741 4 770 Integrerad kapa— citet 1 951 2 826 4 120

Källa: Svenska Cellulosa- och Pappersbruks- föreningen: Marknadsöversikt 1969.

60-talet uppvisar ett markerat konjunkturellt förlopp. Massapriserna steg under hela 1960 för att alldeles i början av 1961 börja falla. Vid slutet av 1962 nåddes den lägsta nivån under hela 60-talet — ca 7 procentenheter lägre än genomsnittet för 1959. Därefter steg massaexportpriserna igen fram till mit- ten av 1965 till en nivå ca 10 procentenheter högre än 1959. Andra halvåret 1965 och första halvåret 1966 var åter en period med fallande massapriser. Under andra halvåret 1966 tycktes en stabilisering av priserna ske men detta förbyttes i början av 1967 genom en omfattande rabattering till ännu en period med fallande priser. Nya netto— priser fastställdes så småningom. Det svaga marknadsläget för pappersmassa kom att bli bestående hela 1967 och en bit in på 1968. Under 1968 stabiliserades massaex- portpriserna på en nivå något under den som rådde 1959. Mot slutet av 1968 bör- jade massapriserna stiga snabbt. Denna steg— ring har pågått under hela 1969 och 1970 och jämfört med 1959 ligger priserna nu på en mer än 28 procentenheter högre nivå (se diagram 3.3: l).

Pappersindustrins konjunkturcyklar under 60-talet uppvisar i stort sett samma mönster som det för massaindustrin men med be- tydligt mindre fluktuationer. Så har t. ex. produktionsvolymen stigit under hela 60- talet (se tabell 3.3: 1 b). De försvagningar i marknadsläget som inträffat har för pap- persproduktionens del endast inneburit minskningar i ökningstakten. Detta gäller även för den svenska pappersexporten med undantag för 1967 då den minskade med den obetydliga volymen 3 000 ton jämfört

med året innan.

Produktionen av papper och papp öka- de starkt 1960 och produktionskapaciteten var i stort sett fullt utnyttjad vid utgången av året. Under de båda första åren på 60- talet ökade pappersproduktionen med ca 6,5 % resp. knappt 5 %. Kapacitetstillväxten var dock ännu snabbare varvid kapacitets- utnyttjandet kom att bli mindre tillfreds- ställande under särskilt 1962.

Ökningstakten beträffande exporten av papper och papp minskade 1961 och ånyo 1962. Kapacitetsutbyggnaden i konkurrent- länderna torde därvidlag ha spelat en viss roll samtidigt som det finns anledning att tro att tullsänkningarna inom EFTA per den 1 juli 1961 torde ha verkat återhållande på order- och leveransutvecklingen. En härav oberoende lageravveckling tycks också ha ägt rum under denna tidsperiod i våra av— nämarländer. 1963 ökade produktionen starkt och kapaciteten torde ha varit i stort sett fullt utnyttjad. Produktionsökningstak- ten avtog något under 1964 och mer mar- kerat under 1965 och 1966. Förklaringen till denna nedgång i produktionsökningen kan vara att lagerökningar ägde rum 1963 inom de inhemska förbrukningssektorerna samt i avnämarländerna.1 Vissa tecken tyder också på att viss kapacitetsbrist förelåg 1964 och att lönsamheten inom delar av bran- schen var alltför låg. Vid mitten av 1964 in- förde Storbritannien en importavgift vilken bl. a. drabbade importen av papper. Denna avgift sänktes i slutet av april 1965 och av- vecklades helt vid utgången av 1966. 1965 arbetade de allra flesta sektorer inom pap- persindustrin under fullt kapacitetsutnytt- jande. Den kapacitetsbrist som förelåg 1964 tycks ha tilltagit under 1965. Den starka ökningen av hemmamarknadsleveranserna 1964 bestod i nästan samma utsträckning under 1965. Exportutvecklingen däremot. stagnerade under 1965 från att under 1964 ha ökat mycket starkt. Produktionsutveck- lingen under 1966 var mycket varierande

1 Lagersituationen inom de inhemska för— brukningssektorerna är icke statistiskt belysta. Lagren av papper hos avnämarländerna är en- dast ofullständigt redovisade.

Diagrarn 3.3: ]. Exportprisindex för massa och papper. Index 1959 = 100. Kvartalsdata 1959 —1970. Övre diagrammet avser massapriser och det nedre papperspriser.

130-

120-

110-

100—

90

80

110-

100—X_—

90

80

1960

Källa: Statistiska Centralbyrån

för de olika papperskvaliteterna. Den totala pappersproduktionens ökning var dock svag. Generellt innebar utvecklingen under detta år en klar avmattning av efterfrågeläget in- om landet. I viss mån kunde detta efterfråge- bortfall på hemmamarknaden kompenseras genom ökad export. En stor del av denna ex- portökning utgjordes av en mycket snabb stegring av den svenska exporten av papper till Storbritannien. Det svaga efterfrågeläget bestod under hela 1967 och medförde en ic- ke oväsentlig lageruppbyggnad hos produ- centerna. Kapacitetsutnyttjandet sjönk mot slutet av året efter att tidigare ha legat re- lativt högt. Exportvolymen 1967 var prak- tiskt taget densamma som året innan. Mot slutet av 1967 devalverade Storbritannien

65 70

(och Danmark) varvid detta lands inhem- ska pappersindustri fick en konkurrensför- del gentemot Sverige. Genom att de nor- diska producenterna inte fullt ut räknade upp sina priser i pund kom konkurrensför- delen av devalveringen att bli mindre än storleken av devalveringen. Det svaga mark— nadsläget förbyttes under 1968 till en si- tuation med mycket snabbt växande efter- frågan på den europeiska kontinenten. En ökad förbrukning och sannolikt ett lager- omslag inom EEC medförde att exporten ökade mycket snabbt till detta område 1968 och 1969. Även exporten till Storbritannien ökade mycket snabbt dessa år. Totalproduk- tionen av papper och papp uppgick till mer än 4,1 milj. ton 1969 efter att detta år ha

Diagram 3.3: 2. Awecklingen av EEC-sta- ternas interna tullar samt anpassningen till den gemensamma yttre tulltarill'en (i % av bastullen resp i % av differensen).

% 100

80 Västtyskland

60. Frankrike—'- | | 40 Italien

20 Västtysklarid".

: 1 1 | | | | | | | | | 1

60 65 68

1955 Not Den skuggade kurvan anger den fastställda tullaweeklingen mellan EEC:s medlemssta- ter. De streckade kurvorna anger enskilda EEC-länders tidigarelagda tulljusteringar. Dessa har vidtagits av konjunkturpolitiska skäl. Den heldragna kurvan anger hur an- passningen till den gemensamma yttre tull- tariffen genomförts. Denna kurva visar så- lunda vid värdet 0 att från denna tidpunkt råder en för alla EEC-staterna gemensam yttre tullmur.

Tidigareläggning av tullawecklingen vidtogs av Västtyskland hösten 1957 samt 1/7 1964 av Frankrike 1/1 och 15/9 1961 av Italien 28/8 1962.

Handelsdepartementet; Europeiska Ekono- miska Gemenskapen, del III.

Källa:

ökat med mer än 450 000 ton.

Exportpriserna på papper har sedan 1959 stigit mycket svagt. 1966 och 1967 låg de på en ca 5 procentenheter högre nivå än 1959. Mot slutet av 1967 sjönk priserna ganska markerat ett par procentenheter för att från mitten av 1969 börja stiga kraftigt. Vid mitten av 1970 låg de på sin högsta nivå under de senaste tio åren vilket jäm- fört med 1959 innebar en höjning med ca 10 % (se diagram 3.3: 1). Till skillnad från prisindex för massa kan man dock på goda grunder misstänka att exportprisindex för papper ej korrekt fångar upp de faktiska prisförändringarna.

3.3.2 Ändrade marknadsförutsättningar

Under tidsperioden 1958—1969, vilken ut- gjort underlag för prognosberäkningama här, har en genomgripande förändring i den västeuropeiska marknadsbilden ägt rum. 1957 bildades tullunionen EEC i och med att de sex länder som tidigare bildat Kol- och stålunionen undertecknade det s.k. Romfördraget. 1959 träffades i Stockholm representanter för de sju länder som sena- re skulle bli EPTA:s medlemmar för att utarbeta en konvention för ett frihandels- område. I maj 1960 bildades EFTA och i juni 1961 blev Finland associerad medlem.

Bildandet av tullunionen EEC innebar bl.a. att de sex EEC-statema successivt skulle ta bort de tullar och de kvantitativa begränsningar rörande handeln som förelåg mellan EEC-staterna inbördes. Samtidigt skulle varje enskilt lands tullmur gentemot stater utanför EEC anpassas till en gemen- sam nivå vilken skulle utgöra ett genom- snitt av medlemsländernas tullnivå i ut- gångsläget. För Franrike och Italien som tidigare varit utpräglade högtulländer med- förde detta en anpassning nedåt medan det för lågtullandet Västtyskland kom att med- föra en höjning av den yttre tullmuren. Som framgår av diagram 3.3: 2 påbörjades de interna tullawecklingarna vid årsskif- tet 1958—1959 och tullanpassningen mot tredje land vid årsskiftet 1960—1961. Vid halvårsskiftet 1968 var såväl EEC:s inter- na som externa tullanpassning avslutad.

Skapandet av frihandelsområdet EFTA medförde att medlemsländerna beslöt att med början vid halvårsskiftet 1960 avskaf- fa alla tullar sinsemellan medan däremot varje medlemsnation var fri att själv avgö- ra tullnivån gentemot tredje land. EFTAzs tullavveckling var avslutad vid årsskiftet 1966—1967 (se diagram 3.3: 3).

EEC:s stegvis genomförda interna tull— avveckling påbörjades den 1/1 1959 och var slutförd den 1/ 7 1968. Genom två s.k. accelerationsbeslut kunde tullunionen förverkligas ett och ett halvt år tidigare än vad Romfördraget ursprungligen förutsat- te. Anpassningen till den gemensamma ytt-

Diagram 3.3: 3. Avvecklingen av EFTA-sta- ternas intema tullar (i % av bastullen).

% 100

60 ] 40

20

] | I | I | I

60 65 67

1955

Not Tullawecklingarna har ägt rum vid hel- resp. halvårs- skiftena utom 1962 då tullsatsändringarna genom- fördes den 1/3 resp. 31/10.

Källa. Handelsdepartementet, Europeiska Ekonomiska Gemenskapen, del lll.

re tullmuren skedde i tre steg och var även den avslutad den 1/ 7 1968. Vid denna tid- punkt var alltså tullunionen fullt genom- förd (se diagram 3.3: 2). Tullunionen om- fattar hela industrivaruområdet samt huvud- delen av jordbruksprodukterna. För dessa varor var alltså vid mitten av 1968 tullarna i princip avskaffade beträffande EEC-sta- ternas intema handel och en gemensam ytt- re tulltariff var i kraft avseende medlems- ländernas handel med tredje länder. Avsteg från tullavvecklingsplanen har förekommit men därvidlag har det endast varit fråga om tidigareläggning av redan beslutade tull— sänkningar, vilket framgår av diagram 3.3: 2. Tidigareläggningar genomfördes vid olika tillfällen av vissa länder — Tyskland, Italien och Frankrike —- av konjunkturpo- litiska skäl.

Avvecklingen av tullarna mellan EFTAzs medlemstater tog sin början den 1/ 7 1960 och hade avslutats den 31/ 12 1966 (se dia- gram 3.3: 3). Vid 1964—1967 års tull- och handelsförhandlingar i GA'I'I' — den s.k. Kennedyrundan — förband sig de sex EEC- staterna att sänka vissa tullar. Dessa tull- sänkningar skall genomföras i fyra etapper med början 1/7 1968 då 2/5 av tullsänk-

ningen genomfördes. Resten av tullsänk- ningarna skall genomföras med 1/ 5 per 1/1 1970, 1/1 1971 och slutligen 1/1 1972.

I GATT har EEC bundit en tullfri kon- tingent om årligen 625000 ton tidnings- papper. Utöver denna kvantitet har med—3 lemsländerna möjlighet att genom autono—5 ma beslut införa mer tidningspapper med tullfrihet eller nedsatt tull. 1969. uppgick den tullfria kontingenten av tidningspapper till EEC till mer än 1 050 000 ton och 1970 infördes ungefär samma kvantitet tullfritt. Den tullfria kontingenten mekanisk och halvkemisk massa uppgår till 170000 ton och beträffande kemisk massa uppgår den- samma till 1 935 000 ton. Dessa kvantiteter har höjts genom autonoma beslut av med- lemsstaterna och 1970 omfattade de tull— fria kontingenterna enligt tillgängliga uppgif- ter följande kvantiteter: [28], [29]

Västtyskland: 1 200 000 ton kemisk massa Frankrike (1969): 900000 ton kemisk massa, 100000 ton mekanisk eller halvkemisk massa ' Italien: 1 555 000 ton kemisk massa, 250 000 ton mekanisk eller halvkemisk massa (1969) Benelux: All massaimport tullfri.

EEC:s pappersindustri åtnjuter idag ett tullskydd på i genomsnitt 150 kr/ ton vilket alltså belastar det papper som importeras till den gemensamma marknaden. Den unge- färliga belastningen på de olika kvaliteter- na av importerat papper redovisas nedan. Tullbelastningen är beräknad på dagens papperspriser men med den tullsats som skall gälla från den 1/1 1972, nämligen 12 %. -

Papperskvalitet: Ungefärlig tull i kr/ton: Tråfritt tryckpapper i ark 190 Ensidigt glåttat rent sultitpapper (25 g/må) 210 Säckpapper 125 Ensidigt glättat omslagspapper 150 Kraftliner 100 Blekt falskartong 130

Källa: »Svenska Cellulosa- och Pappersindu- strin inför den gemensamma marknaden.» Arti- kel av civilingenjör Carl J. Bergendahl i Svensk Tråvaru— och Pappersmassetidning nr 15 1970.

I den mån som ingen eller ringa till- verkning sker inom EEC av en viss pap- perskvalitet bestämmes priserna av den in- ternationella marknaden. Detta gäller t. ex. kraftliner och säckpapper. Tullen kommer då inte att innebära ett skydd för den in— hemska industrin utan medför en förhöjd prisnivå för konsumenterna. Beträffande å andra sidan tryck- och skrivpapper samt många kartongkvaliteter föreligger en rela- tivt stor tillverkningskapacitet inom EEC. Priset på dessa varor bestäms av pappers- tillverkarna inom EEC-området och det papper som importeras måste följa dessa priser för att kunna säljas. Tullen verkar i dessa fall reducerande på exportörens net- topris.

3.3.3 Några problemställningar

De bestämningsfaktorer som ligger bakom efterfrågeutvecklingen inom ett land på papper och papp kan kort anges såsom be- roende av dels landets inkomstnivå, dels den allmänna ekonomiska aktiviteten in- om landet ifråga. På den västeuropeiska marknaden är Norden och Nordamerika de stora utbudsområdena vad beträffar massa och papper.

För de länder vilka inte tillhör de stora utbudsnationerna föreligger regelmässigt ett nettoimportbehov.1 Nettoimportbehovet be— träffande papper bestäms i huvudsak av marknadsefterfrågans storlek i relation till den inhemska pappersindustrins kapacitet. Importbehovet av massa i sin tur påverkas dels av det från pappersindustrin härledda massabehovet, dels av i vilken utsträckning detta behov tillfredsställs genom inhemsk massaproduktion.

Den modell som redogörs för nedan ut- går från redan gjorda studier vad beträf- far den framtida konsumtionen av papper och papp. I detta avseende kan den i det- ta sammanhang använda prognosmodellen alltså ses som en vidareutveckling av de studier som tidigare bl. a. gjorts av Arne Sundelin (Pulp and Paper Prospects in Western Europe) [22]2 och Carl Johan Åberg (The Demand for Paper and Board in Wes-

tern Europe 1950—1962) [25]. För ändamålet att skriva fram efterfrågan på papper och papp använder dessa båda författare regres- sionsanalys. Variationer i konsumtionen för— söks därvidlag knytas till variationer i en eller flera förklarande variabler om vars framtida utveckling vissa specifika antagan- den kan göras. Ett väsentligt villkor som måste uppfyllas för att en meningsfull fram- skrivning skall erhållas är att ingen grund-_ läggande förändring i de funktionella sam- banden mellan den beroende variabeln — konsumtionen — och förklaringsvariablerna inträffar under prognosperioden. V variablerna inträffar under prognosperiodEn.

Arne Sundelin använder i sin studie in”-' komst och en tidstrend som variabler för att förklara förändringarna i den aggregera- de konsumtionen av papper och papp. Tids- trenden får därvid ses som en faktor som skall förklara effekten på konsumtionen av papper och papp av alla andra faktorer än inkomsten. Carl Johan Åbergs modell har befolkning, BNP och en trendfaktor som förklarande variabler och både tidsserie och tvärsnittsansatser används för att estimera den använda modellen. Båda ansatserna an- vänds sedan för att skriva fram konsum- tionsutvecklingen av papper och papp i Västeuropa för 1963 och 1964 varvid en jämförelse med det faktiska utfallet för dessa båda år fått utgöra ett test på respek— tive ansats funktionsduglighet för prognos— ändamål [22], [25]. —

Det amerikanska handelsdepartementet har medelst en logaritmisk lineär funktion studerat konsumtionsutveckling'en beträffanq de papper Och papp under perioden 1929-— 56.3 Genom att pröva olika ansatser åsyf- tades bl.a. att finna den förklaringsvariabel som gav det bästa förklaringsvärdet för de olika kvaliteterna av papper och papp. Den

1 USA utgör härvidlag ett undantag. USA är både en stor utbudsnation beträffande massa och papper samtidigt som landet är nettoimportör. 2 Under detta arbetes gång utkom av Arne Sundelin: »Paper and Board Consumption Pat- terns and Development Trends in the OECD Countries», OECD 1970. ” »Technical Guide to Pulp, Paper and Board Supply-Demand» US Department of Commerce Washington, 1957.

förklaringsvariabel som gav den högsta kor- relationskoefficienten för respektive varu- grupp anges nedan.

Varugrupp (enligt Bästa förklarings-

amerikansk nomen- variabel

klatur)

Tidningspapper Disponibel inkomst Tryckpapper Industriproduktion Finpapper Disponibel inkomst Industripapper Industriproduktion Mjukpapper Disponibel inkomst Lådkartong Disponibel inkomst Falskartong Disponibel inkomst Livsmedelskartong Tidstrend

När det gäller att bedöma den svenska exportutvecklingen av massa och papper un- der prognosperioden 1970—1975 skall här några grundläggande förhållanden framhål- las vilka kommit att påverka utformningen av den nedan redovisade modellen:

1) Den helt dominerande ställning som avsättningsmarknad för svensk (och nor- disk) export av massa och papper som Väst- europa intar.

2) Det uppenbara inbördes beroendet mellan efterfrågeutvecklingen för pappers- massa å ena sidan samt papper och papp å den andra. Sammansättningen av den fram- tida efterfrågan rörande dessa två varuka- tegorier har följaktligen ett nära samband med kapacitetsutbyggnaden av såväl avnä- marländernas egna massa- och pappersin- dustrier som konkurrentländernas. Dessa ut- byggnader får återverkningar på den fram- tida svenska exportutvecklingen rörande massa och papper. Den planerade kapaci- tetsutbyggnaden inom dessa båda branscher i avnämarländerna och konkurrentländerna kan ses som ett uttryck för producenternas bedömning av den framtida marknadsut- vecklingen.

3) Den likartade situation som råder be- träffande avsättningsmöjligheterna av mas- sa och papper för samtliga de tre nordiska länderna. Sålunda har i viss utsträckning en gemensam finsk-norsk-svensk marknadsfö- ring av dessa produkter bedrivits.

4) Den mycket påtagliga förändring i marknadsförutsättningarna för papper som ägt rum under 60-talet.

De avnämarländer som ingår i model- len är samtliga EFTA- och EEC-länder samt U.SA. Dessa länder svarade 1969 till- sammans för 83 % av det svenska export— värdet av massa och 78 % av det svenska exportvärdet av papper. Dessa marknader kan i praktiken anses ha ett slags preferen- tiell ställning vad beträffar avsättningen av svensk (nordisk) massa och papper. Övriga länder kan alltså betraktas som ett sekun- därt avsättningsområde till vilket ökade le- veranser kan förväntas när efterfrågan på den primära marknaden är vikande och omvänt -— dvs. minskade leveranser — när stor efterfrågan råder på den primära mark- naden med därav föranlett högt kapacitets— utnyttjande i Sverige (Norden).

Importvolymen av svensk massa resp. papper till de olika länderna i modellen har erhållits genom att multiplicera den pro- gnoserade svenska importvolymandelen med resp. lands totala importvolym av massa resp. papper. I vissa av de fall där beräk- ningarna utförts för ländergrupper har im- portandelen beräknats på nettoimporten, dvs. områdets totala import exklusive in- trahandeln. (Härom mera nedan.) Med svensk importandel avses alltså den andel av avnämarländernas import av massa re- spektive papper som utgörs av i Sverige producerade varor.

Den svenska importandelens utveckling under prognosperioden har bestämts genom regressionsberäknade lineära ekvationsesti- mat grundade på hypoteser som redogörs för nedan i avsnitten rörande beräkningen av massa- resp. pappersimportandelarna för prognosperioden. Genom att sedan aggrege- ra avnämarländernas import av svensk mas- se respektive svenskt papper för prognos- åren erhålls importutvecklingen för dessa båda varugrupper till dessa länder. Den svenska exportvolymutvecklingen av resp. varukategori under perioden 1970—1975 antas utvecklas med samma takt som den sålunda prognoserade importvolymutveck- lingen för svensk massa resp. papper på de angivna avnämarområdena.

Parallellt med de beräkningar och esti—

mationer som utförts och syftat till att för- klara den svenska importandelens utveck- ling, har försök gjorts att även förklara den nordiska importandelens förändring. I vis- sa fall har det varit förenat med svårig- heter att estimera en ekvation som tillfreds- ställande förklarar just den svenska import- andelens utveckling. Den nordiska import- andelens förändring har dock i dessa fall ofta kunnat förklaras betydligt bättre. En av anledningarna till detta förhållande tor- de vara den gemensamma marknadsföring som praktiserats från de nordiska ländernas sida beträffande massa och papper.

Som ovan redogjorts för har under 60- talet omfattande tulländringar genomförts i Västeuropa. Dessa har ej berört den sven- ska massaexporten primärt då handeln med massa i princip har varit tullfri under den tidsperiod som betraktats här. På grundval av detta förhållande har den svenska resp. den nordiska massaimportandelen i model- len beräknats för modellens alla avnämar- länder som en enda marknad.

Vid beräkningen av pappersimportande- larnas utveckling under prognosperioden har de sex i EEC ingående länderna behandlats som en marknad och importandelen beräk- nats för regionen som en enhet. Vid 60- talets början var papper så gott som ge- nomgående belastat med ett ganska omfat- tande tullskydd. Utvecklingen under 60- talet har inneburit betydande förändringar i konkurrensförutsättningarna för utbuds- ländema. Samtidigt som EEC-länderna av- vecklade sina interna tullar och anpassa- de sina respektive tullar utåt till en och samma nivå, genomfördes en tullavveck- ling bland EFTA-länderna. För Norden, som en av de stora utbudsregionerna (lik- som för övriga ländcr inom EFTA), med- förde tullavvecklingen inom EFTA natur- ligtvis en konkurrensfördel på denna mark- nad gentemot de nordamerikanska leveran- törerna av papper. På grund av de tull- ändringar som genomförts under 60-talet och vilka i huvudsak tilldragit sig inom (och i viss män mellan) de två västeuropeiska handelsblocken EEC och EFTA, har pap- persimportandelarnas utveckling beräknats

för å ena sidan EEC — som nämndes ovan — samt å andra sidan EFTA-regionen som en helhet. Med EFTA-regionen avses då na- turligtvis »övriga EFTA» eller EFTA ex- klusive utbudsländema Finland, Norge och Sverige. Inom denna ländergrupp är Storbri- tannien den helt dominerande avsättnings- marknaden. Nedan lämnas en närmare redo- görelse för hur importandelsberäkningarna genomförts och på vilka länder respektive ländergrupper de är beräknade.

För att avnämarländernas importprogno- ser för massa resp. papper sinsemellan skall vara konsistenta med andra storheter som papperskonsumtion, pappersproduktion, massaproduktion etc. har försök gjorts att knyta samman bedömningen av dessa bå- da branscher på respektive ländermarkna- der. En liknande ansats har valts vid be- dömningen av utvecklingen på den svenska massa- resp. pappersmarknaden.

Av avgörande betydelse för exportpro- gnoserna för massa och papper är dock först och främst med vilken takt papperskonsum- tionen beräknas öka under prognosperioden på de olika avsättningsmarknaderna samt inom Sverige.

I modellen har papperskonsumtionen be- handlats som en exogen faktor såväl inom avnämarländerna som inom Sverige. Ut- gångspunkten för dessa bedömningar av papperskonsumtionens utveckling inom av- nämarländerna har varit FAO/ECB:s pro- gnosstudier över papperskonsumtionens ut- veckling under 1970-talet1 [18], [21]. Den tillförselberäknade konsumtionen av papper och papp i Europa beräknas enligt dessa stu— dier öka från 38,2 miljoner ton 1970 till nära 50,9 miljoner ton 1975. Mellan 1950 och 1965 tenderade tillväxten i papperskon- sumtionen att gradvis sakta av och denna trend beräknas av FAO komma att fortsät- ta även under den här ifrågavarande pro- gnosperioden. Beträffande konsumtionsut- vecklingen för papper inom Sverige under

1 Prognosberäkningarna av FAO/ECE är utför- förda på grundval av studier för olika västeuro- peiska länder rörande relationen mellan per capita-konsumtionen av olika papperskvaliteter och BNP.

perioden '1970—1975 har en separat pro- gnos utarbetats. Därvidlag har papperskon- sumtionsutVecklingen även under 1969 kun- nat beaktas. Det sista ex post-år som FAO/ ECEzs studier omfattar är 1967 [18], [21] och- [23].

FAO sammanställer årligen nationellt in- samlade data över den beräknade kapaci- tetstillväxten inom massa- och pappersin- dustrin fem år framåt i tiden för de fles- ta länder i världen [19]. Dessa tal har i mo- dellen använts för att skriva fram produk- tionsutvecklingen av papper respektive mas- sa inom de i modellen ingående avnämar- länderna.

Denna framskrivning har genomförts med hjälp av enkla massa- respektive pappers- produktionsfunktioner vilka estimerats för modellens olika länder. Förklarande varia- bel därvidlag har varit produktionskapaci- tetstal för respektive bransch. Dessa ka- pacitetsuppgifter har redovisats av FAOl och de ärsammanställda av de olika länder- nas nationella branschorganisationer, vilka i sin tur inhämtat uppgifterna från produ- centerna inom landet ifråga. När det gäller den planerade kapacitetsutbyggnaden kan alltså de till FAO årligen redovisade upp- gifterna ses som ett uttryck för en framti- da marknadsbedömning gjord av producen- terna i de olika uppgiftslämnande länder- na.

"Då FAO:s sammanställningar över mas- sa- resp. papperskapacitetsutvecklingen en- dast sträcker sig fram till och med 1974 har 1975 beräknats genom en lineär trend- framskrivning på grundval av data för åren 1954—1974. Beträffande Sverige har dock kapacitetsuppgifter även omfattande 1975 kunnat erhållas från Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen.

-Importandelarna för såväl massa som papper har beräknats i kvantitetstermer. Räkneenheten har varit metriska ton. I mo- dellen har praktiskt taget genomgående ton- uppgifter använts. Den resulterande ton- prognosen beträffande exporten av massa _resp. papper ger ett uttryck för den volym- mässiga steg'rir'rgsom kan förväntas inträf- fa under prognosperioden förutsatt att ingen

grundläggande förändring inträffar som ändrar de antaganden och samband som ligger till grund för prognoserna. Underla- get för beräkningen av importandelarna för såväl papper som massa har hämtats ur den av OECD årligen utgivna publikatio- nen >>The Pulp and Paper Industry».

Med papper avses i modellen nedan ge- nomgående papper och papp såsom beståen- de av summan av tidningspapper, annat tryck- och skrivpapper, kraftpapper och papp, halmpapper och papp, tissue och spe- cialpapper, smörpapper och pergamyn samt annat papper och papp.

Med pappersmassa avses summan av me- kanisk massa, sulfitmassa (blekt och oblekt), sulfatmassa (blekt och oblekt), halvkemisk massa samt dissolving. Modellen är baserad på varuaggregaten papper och papp respek- tive pappersmassa enligt dessa definitioner.? Om träfiberplattor fogas till varugruppen papper och papp enligt ovan erhålls över- ensstämmelse med varugruppen papper en- ligt avsnitt 1.4 dvs. SITC 64. Definitionen av pappersmassa ovan överensstämmer med varugruppen massa enligt avsnitt 1.4 (SITC 25).

3.3.4 Modellbeskrivning och ekvationer

Prognosmodellen består egentligen av två delar eller delmodeller, den ena avseende massa- och pappersmarknaderna i Sverige och den andra avseende utlandet.

M assa- och pappersmarknaderna i Sverige

I delmodellen för Sverige ingår den svenska papperskonsumtionen samt Sveriges export av massa och papper exogent. Konsumtions- prognosen är utarbetad separat med ledning av det observerade sambandet mellan pap-

1 För några år i början av estimationsperioden har av OECD redovisade kapacitetstal använts. På dessa tal har sedan kedjats de av FAO redo- visade kapacitetsuppgifterna [20]. 2 De definitioner som använts för papper och papp respektive pappersmassa har erhållits ur OECD-publikationen 'The Pulp and Paper Industry.

Diagram 3.3: 4. Sammanfattning av beräkningarna för massa- och pappersindustrin 1970 och 1975, 1 000 ton.

PAPPER MASSA

1970 1970 _ Konsumtion 1550 4353. Konsumtion Papper i 6330 guss-a | Sverige 2100 verige minus: [ 1975 1975 [ minus: import 70 |mport_ Papper till - Massa till Sverige 11 0 25 Sverige ger: [ ger: Produktion 1590 1 4338 Produktion Papper för Massa for Svensk marknad 1990 6305 Svensk marknad plus: "plus: Export 2815 modell 3774 Export Papper 4580 lågland; 4340 Massa ger: 1 1 ger: Produktion 4405 8112 moduktion Papper .— _ __ __. assa Totalt 6570 10645 Totalt Kapacitets- 8900 Kapåcnels' begränsning 4860 6460 —— — —— -— — 11200 ' begransmng

Underskotts-H respektive Överskotts— (+) kapacitet

Not

Underskotts—H

Överskotts-H') kapacitet

De definitioner som i modellen genomgående använts för konsumtion, import, produktion etc. är OECD:s erhållna ur publikationen The Pulp and Paper Industry. Ur denna publikationuhar _ värden t.o.m.1969 kunnat erhållas. 1970 har erhållits genom att på respektive 1969 års verden appli- cera de preliminära utvecklingstal som föreligger för 1969 — 1970 enligt den prelimmara national- budgeten för 1971.

perskonsumtionens utveckling och BNP:s förändring. Prognosvärdena för exportvo- lymen av massa och papper erhålls från den andra delmodellen vilken avser utlands- marknaderna. Genom att insätta konsum- tionsvolymen av papper samt de från ut- landsmodellen erhållna prognosvärdena be- träffande exporten av massa och papper i modellen avseende den svenska massa- resp. pappersmarknaden har inbördes kon- sistens erhållits mellan de olika i resp. mark- nad ingående storhetema — konsumtion, produktion, export och import. Diagram 3.3: 4 åskådliggör detta närmare. De hel- dragna pilarna illustrerar hur de olika va- riablerna behandlas i modellen för de svens-

ka massa- och pappersmarknaderna. Pro- duktionen av papper totalt erhålls som sum- man av den med pappersimporten reduce- rade papperskonsumtionen och pappersex- porten. Den mot den sålunda erhållna pap- persproduktionen svarande massakonsum- tionen erhålls genom ekvationen

C,, = 85,75 + 0,95 O,, (0,04) Rå =0,9739 1954—1969 där C", står för massakonsumtionen och O,. för pappersproduktionen.1 Båda variab- 1 Även pappersavfall används vid papperspro- duktionen. Här har ej pappersavfall medtagits. Den tillförselberäknade totala konsumtionsvoly- (forts. pd nästa sida)

lerna är uttryckta i tusen ton. Massakonsum- tionen minus importen av massa plus massa- exporten ger totalproduktionen av massa. Importen till Sverige av såväl papper som massa är obetydlig och för perioden 1970- 75 har en tentativ framskrivning gjorts för dessa båda importströmmar. Den streckade pilen i diagrammet mellan produktionen av papper och massa avser att illustrera det in- bördes beroendet mellan produktionen av dessa två varukategorier i de integrerade produktionsleden. Viss substitutionsmöjlig— het råder i dessa produktionsled mellan pro- duktionen av massa och papper. Den ens- riktade streckade pilen från massakapacite- ten till papperskapaciteten avser att illus— trera hur produktionskapaciteten rörande papperstillverkningen ytterst är avhängig massakapaciteten.

Kapacitetstalen i diagram 3.3:4 är er- hållna från Svenska Cellulosa- och Pappers- bruksföreningen och överensstämmer med de uppgifter som lämnats till FAO över planerna på utbyggnaden av den svenska massa- resp. pappersindustrin under perio- den 1970—75.

Modellen för Sverige är efterfrågebe- stämd såtillvida som kapacitetsbegränsning- en inom massa- resp. pappersindustrin ej till- låtits påverka den produktion av massa resp. papper som framkommer när papperskon- sumtionen, pappersexporten samt massaex— porten insätts i systemet. Underskotts- resp. överskottskapacitet skall alltså - vid den givna efterfrågesituationen såväl inom som utom Sverige — ses som en indikator på att, i det första fallet ett investeringsbehov före- ligger, i det andra fallet att för stor kapaci- tet råder. Framhållas bör dock att de kapa- citetstal som FAO redovisar — och vilka är baserade på data erhållna från branschorga- nisationerna i de enskilda länderna — avser den tekniskt möjliga kapaciteten. I prak- tiken torde fullt kapacitetsutnyttjande anses

(forts. fr. föreg. sida) men av pappersavfall uppgick 1969 endast till ca 260 tusen ton. Konsumtionsvolymen utvecklas ej särskilt snabbt och det förhållandet att pappers- avfall ej medtagits här torde ej nämnvärt påverka beräkningarna.

råda vid en något lägre produktionsnivå än vad som motsvaras av den tekniskt möj- liga produktionsvolymen.

U tlandsmarknaderna

Modellen för utlandet i sin tur består egent- ligen av tolv ländermodeller samt en grupp där övriga länder sammanslagits. De i mo- dellen ingående länderna är Storbritannien, Norge, Danmark, Schweiz, Österrike, Portu- gal, de fem EEC-länderna (Belgien-Luxem- burg behandlas som ett land) samt USA.

Relationen mellan de olika ländernas pap- persproduktion och papperskapacitet har fastställts genom regressionsberäkning. Ett lineärt samband tänks alltså råda mellan pappersproduktionen och papperskapacitets- utvecklingen enligt formeln Op : a + b K,, där 01, står för pappersproduktion och K,, för pappersproduktionskapacitet. De ovan angivna kapacitetsuppgifterna för pappers- industrin i olika länder, vilka redovisats av FAO för perioden 1969—1974 och fram- skrivits till och med 1975, har insatts i de estimerade ekvationerna. En framskrivning av produktionsutvecklingen under prognos- perioden har erhållits för de olika länderna i modellen genom att applicera det genom- snittliga kapacitetsutnyttjandet för estima- tionsperioden på kapacitetsuppgifterna för prognosperioden. Estimationsperioden är för samtliga länder 1954-1969.

På motsvarande sätt har förfarits för att erhålla en framskrivning av massaproduk- tionen för prognosperioden och den förkla- rande variabeln har härvidlag utgjorts av de tidigare omnämnda ex ante-uppgifterna från FAO över massakapacitetsutbyggnaden i olika länder. Massakonsumtionen är också bestämd i modellen genom regressionsberäk- ning och som förklarande variabel har pap- persproduktionen ingått. I tabell 3.313 till 3.3: 5 redovisas de estimerade funktionerna för de olika länderna rörande massa- resp. pappersproduktionen samt massakonsumtio- nen. Funktionssambanden i utlandsmodellen samt dess uppbyggnad framgår av samman- ställningen i tabell 3.3: 2. Produktionsfunk- tionerna är baserade på av producenter läm—

nade — i ton uttryckta — uppgifter över den planerade kapacitetsutvecklingen. Detta tor- de innebära att ett visst hänsynstagande till produktivitetens inverkan tagits då produ- centerna i sin bedömning av den framtida kapacitetsutvecklingen kan antas ha kalky- lerat in en viss produktivitetsutveckling.

Exogent i modellen ingår papperskonsum- tionen — baserad på ECE/ FAO:s prognos- studier — samt exportvolymen av massa resp. papper. De senare två storheterna är tämligen obetydliga för de flesta av de i mo- dellen ingående avnämarländema. Länder- nas totala importvolym av papper resp. massa erhålls sedan genom identiteten M = C — 0 + X, där M står för import- volym, C för konsumtionsvolym, 0 för produktionsvolym och slutligen X för ex- portvolym.

Koefficienten för den förklarande varia- beln — massa— resp. papperskapaciteten — i tabellerna 3.3: 3 och 3.3: 4 ger i respektive ekvation ett uttryck för det genomsnittliga marginella kapacitetsutnyttjandet under esti- mationsperioden. Beträffande papperspro- duktionsfunktionerna uppgår det genom— snittliga koefficientvärdet för samtliga län- der i modellen till drygt 0,88 för perioden 1954—1969. Danmark, Schweiz och Väst- tyskland har alla erhållit ett koefficientvär- de på 0,77 vilket är lägst bland de tolv län- derna.

Tre länder — Storbritannien, Österrike och Belgien-Luxemburg — har erhållit en koefficient större än 1. Dessa tre länder har också erhållit negativt intercept. An- ledningen till att dessa tre länder erhållit en koefficient större än 1 är inte helt klar— lagd. Ett gemensamt drag tycks vara att dessa tre länders pappersproduktion varit utsatt för starka konjunkturfluktuationer under estimationsperioden. I diagram 3.3: 5 visas hur Storbritanniens papperskapacitet utvecklats under estimationsperioden samt hur kapaciteten utnyttjats, dvs. papperspro- duktionens utveckling. Pappersproduktions— funktionerna har genomgående erhållit en hög korrelationskoefficient (R?). I endast ett fall — Portugal — är korrelationskoeffi- cienten R2 mindre än 0,90.

Tabell 3.3: 2. Modell för sambanden mellan massa och papper i importländerna.

Papper Massa

(1 a) 01: =f(Kp) (2 a) Xp = exogent (3 a) C,, = exogent (3 b) C,. = f(Op) (4 a) M,, = C,,—0,,+ (4 b) Mm E Cm—Om

X,, +Xm

(5 a) S; = enligt ek- (5 b) S; = enligt ek- vation — se avsnitt vation _ se avsnitt rörande pappersan- rörande massaande- delarnas beräk- larnas beräkning ne- ning nedan dan

8 (6a)M; = spo, (6b)Mf,, = 3,3,me

(1 b) Om =f(Km) (2 b) X”. = exogent

Symbolförklaringar:

Op = produktionsvolymen av papper Om = produktionsvolymen av massa Kp = produktionsvolymkapaciteten för pappersindustrin Km = Produktionsvolymkapaciteten för massaindustrin X,, = exportvolymen av papper Xm = exportvolymen av massa C,, = konsumtionsvolymen av papper Cm = konsumtionsvolymen av massa M,, = importvolymen av papper Mm = importvolymen av massa

s; = importvolymandelen för svenskt papper s;, = importvolymandelen för svensk massa M; = importvolymen av svenskt papper M,; = importvolymen av svensk massa

Anm. Subscript p respektive m står för papper respektive massa. Superscript 5 (respektive No) står för Sverige (respektive Norden).

Beträffande produktionsfunktionerna för massatillverkning uppgår koefficienten för den förklarande variabeln för modellens län- der tillsammans till i genomsnitt 0,90 dvs. jämfört med pappersproduktionsfunktio- nerna har alltså koefficienterna i de senare ekvationerna något högre värden i genom- snitt. Framhållas bör dock att massatillverk— ningskapaciteten för samtliga länder i mo- dellen utom USA är förhållandevis liten. Endast ett land har i massaproduktions— funktionen erhållit en koefficient med värde högre än 1, nämligen Portugal. För Väst- tyskland uppgår koefficienten till 1,00. Kor- relationskoefficientema R2 är för massa- produktionsfunktionen i samtliga fall utom ett — Frankrike — något lägre än korre-

Tabell 3.3: 3. Samband mellan kapacitet och produktion av papper i vissa länder.

Importländer Danmark O,,= 31,84+ 0,77 XX,, (0.09) Storbritannien 0, =—225,29 + 1,01 X K ,, (0,07) Österrike 0, = —72,73 + 1,07 x K , (0,10 Schweiz 0, = 74,45 + 0,77 x K ,, , (0,10 Portugal 0,,= 12,08+ 0,83 XX,, (0,05) Västtyskland O,, = 562,72 + 0,77 x K,, (0.10) Italien 0, = 72,07 + 0,80 X Kp (0,09) Frankrike O,,= 109,13+ 0,89 XX,, (0,07) Nederländerna 0, = 38,59 + 0,89 x K ,, (0,06) Belgien 0,,= ——89,26+ 1,09 XX,, (0,13) USA 0,,= 725,02+ 0,91 XK, (0,07) Exportlån der Sverige O,,= 268,57+ 0,82 XX,, 0,09) Finland 0, = —96,48 + 0,93 x K ,, (0,06) Norge O,,= 47,76+ 0,83 XX,, (0,09) Canada 0 ,,=1910,96+ 0,70 xx, 9)

!

Nat. Estimationsperiod 1954—1969.

lationskoefficienten för motsvarande pap- persproduktionsfunktioner.

Som framgår av diagram 3.3: 5 översteg för Storbritannien produktionsvolymen pro- duktionskapaciteten 1960. Detta har inträf- fat enstaka år även för andra länder i mo— dellen och att så sker är i och för sig inte särskilt märkvärdigt. Vissa möjligheter torde alltid föreligga att överskrida det kapacitets- tak som vid normala förhållanden skulle be— traktas som fullt kapacitetsutnyttjande. Den definition som FAO använder för kapa- citetsuppgifterna anges till: ». . . practical, maximum or all-out basis». Över en längre tidsperiod torde också viss osäkerhet vidlåda bedömningarna av kapacitetsvolymen på grund av den omsättning av den produktiva utrustningen som hela tiden äger rum.

Koefficienten i massakonsumtionsfunktio- nerna ger ett uttryck för ett genomsnittligt

R"=0,9345 R==o,9420 R==0,9541 R'=0,9830 R==0,3831 R==o,9844 R' =o,9901 R2=0,9822 R*=0,9517 R2=0,9186 R==o,9823

R5=0,9901 R2 =0,9873 R”=0,9887 R2 =0,9007

produktionstekniskt förhållande. Som fram- går av tabell 3.3: 5 varierar koefficientens storlek ganska avsevärt. Sverige har erhållit ett koefficientvärde på 0,95 medan detsam- ma i Västtysklands ekvation endast uppgår till 0,49. Denna kraftiga skillnad i massaåt- gång vid pappersproduktionen samman- hänger dels med vilka olika papperskvalite- ter som tillverkas, dels med i vilken mån som avfallspapper används vid papperstill- verkningen. I Sverige har produktionen av tidningspapper och vissa typer av embal- lagepapper en framskjuten plats medan för Västtyskland bl. a. skriv- och tryckpapper utgör en stor andel av pappersproduktio- nen.

Vissa papperskvaliteters procentuella an- del av Västtysklands resp. Sveriges produk- tion av papper och papp 1969 framgår av vidstående tablå.

Tabell 3.3: 4. Samband mellan kapacitet och produktion av massa i vissa länder.

Importländer

Danmark 0 ,,,= 0,28 + 0,88 x K ,, R2=0,8491 0,04 Storbritannien 0 ,,,= 5,07+ 0,90 )( K ,, R2=0,9058 0,03 Österrike O ,,,= 54,28+ 0,91 XX,, R2=0,9169 (0,02) Schweiz 0 ,,,= 57,89+ 0,68 >(K,,l R”=0,8376 (0,08) Portugal 0 ,,,= —10,81 + 1,02 XX”, R”=0,9686 0,06 Västtyskland 0 ,,,= —59,58+ 1,00 xK ,, R2=0,7567 (0,15) Italien 0 ,,,= ——68,51 + 0,90 X K ,, R”=0,9550 (0.06) Frankrike 0 m= 56,64+ 0,91 x K,, R2=0,9838 (0,07) Nederländerna 0 ,,,= 23,57+ 0,82 me R3=0,8766 (0,06) Belgien 0 ,,,= —16,82+ 0,95 me R2=0,9178 (0.05) USA 0 ".:—2 204,01 + 0,99 XX,, R*=0,9636 (0,04) Exportländer Sverige O ,,,= 800,45 + 0,76 )( K ,, R2=0,9529 (0,09) Finland 0 ,,,= 377,82+ 0,79 x K,,I R2=0,9806 (0,09) Norge 0 ,, = 33,27 + 0,86 )( K ,, R2=0,9061 (0,05 Canada O,": 1 132,80+ 0,77 me R2=0,9628 (0,09) Not. Estimationsperiod 1954—1969. Väst tysk- Sverige Diagram 3.5: 5. . Kapacrtets— _och produk- land tionsutveckling 1 Storbritanniens pappers- industri, 1 000 ton, 1954—1969. 21. Tidningspapper 6,3 22,7 2. Annat tryck- och skriv- PaPPel' 32,7 12,7 3. Emballagepapper och papp 45,5 52,2 . därav bl. a. Kraftliner 0 10,4 480- Säckpapper 1,8 14,8 _ Falskartong 8,8 7,2 Annat emballagepapper 440- och papp 31,6 5,8 _ Källa: The pulp and paper industry; OECD 400- Paris. Västtyskland, Storbritannien och Frank- 360— rike är idag de största konsumenterna av _ avfallspapper i Västeuropa. Om konsum- 320_

tionsvolymen av avfallspapper (C,,,,) sätts i relation till

pappersproduktionsvolymen

11114

70

Tabell 3.3: 5. Samband mellan konsumtion av pappersmassa och produktion av papper i vissa länder. Importländer Danmark C ,,,= 18,24+ 0,50 x O,, R2 =0,8320 0,08) Storbritannien C ,, = —17l,72 + 0,74 X O,, R2 =0,9587 0,09 Österrike C ,,, = 59,93 + 0,80 x O,, R” =0,9973 (0,10) Schweiz C ,,, = 51,09 + 0,57 x 0, R'=0,9774 0,10 Portugal C ,, = —29,78 + 0,96 )( O,, R”=0,8782 0,08 Västtyskland C,,,= 428,82+ 0,49 x 0, R3=0,9710 (0.09) Italien C ,,, = 103,20+ 0,64 x O,, R2 =0,9965 (0,10) Frankrike C ,,, = 52,28 + 0,68 )( O, R2 =0,9930 (0,10 Nederländerna C ,, = —222,70+ 0,70 x 0, R”=0,9833 (0,10) Belgien C ,, = 2,36+ 0,80 x O,, R” =0,9733 (0,09) USA C,,,=—1051,84+ 0,83 XO, R3=0,9913 (0,09) Exportländer Sverige C ,, = 85,75 + 0,95 X O,, R2 =0,9739 (0,04) Finland C ,,,= 321,51 + 0,88 x O, R2 =0,9952 (0.08) Norge C ,, = 37,47+ 0,94 )( O,, R2=0,9914 (0 06) Canadal C R”=0,9765

»

Nat. Estimationsperiod 1954—1969.

,,,=—1125,56+ 1,12) x 0,

* Osäkra och interpolerade data i början av estimationsperioden torde förklara det höga koefficient- värdet för Canada.

(O,,) framgår att Västtyskland, Storbritan- nien och Nederländerna 1969 var de länder som konsumerade mest avfallspapper i för- hållande till den inhemska pappersproduk- tionen. Om kvoten Cu,/O,, beräknas årli- gen för perioden 1958-69 för modellens län- der framgår att denna kvot över tiden i de flesta fall tycks vara svagt trendmässigt sti- gande. Mot bakgrund av att denna kvot har förändrats långsamt för de flesta länder har den i modellen valda massakonsumtions- funktionen ansetts tillfyllest och den torde ge en godtagbar approximation av den mot en given pappersproduktion svarande mas- sakonsumtionen.

Fyra av modellens importländer uppvisar ett negativt intercept, nämligen Storbritan-

nien, Portugal, Nederländerna och USA. Detta torde sammanhänga med en över ti- dcn ändrad produktionsinriktning mot mer massakrävande papperskvaliteter. Korrela- tionskoefficienten R2 är i de flesta fall hög. Av modellens elva importländer har nio en korrelationskoefficient större än 0,95. Dan- mark och Portugal har erhållit en korrela- tionskoefficient på 0,83 resp. 0,88.

De sålunda för perioden 1970—1975 fram- skrivna produktionsvärdena har insatts till- sammans med motsvarande konsumtions- värden och exportvärden? i identiteten

? Exportvolymen av massa och papper är obe- tydlig för alla av modellens importländer utom USA. Ett tentativt framskrivningssått har prakti- serats beträffande massa- och pappersexportens utveckling under prognosperioden.

Diagram 3.3: 6. Nordens och Nordamerikas andelar av pappersimporten till EEC och övriga EFTA jämfört med möjligt exportutrymme.

milj. ton

Produktionskapacitet papper minus konsumtion = Exportutrymme

Nordamerika

iLb— _" .....

l

4. WWW ----- 2 -——_—,__r_,__l———I—l—r—r

Sverige 0 lmport- . andel % IMPORTANDELAR PÅ ÖVRIGA EFTA OCH EEC exkl. mtrahandel 90” ___—__...____...__ Norden + Nordamerika 80 — 70 -— Norden ___—_______..__ 60 — 30 _ % 20 - Nordamerika | | | | 1 l 1 I | 1 L l 1 | i | 1 L 1960 65 70 75

Anm. Norden = Finland, Norge och Sverige. Övriga EFTA = EFTA exkl. Norden

M = C — 0 + X varvid landets totala im- portvolym erhållits. EEC-länderna har be- handlats som en enhetlig region vid beräk— ningen av pappersimportandelsutvecklingen under prognosperioden (se nedan). Vid be— räkningen av produktionsvolymerna för prognosperioden har EEC:s samlade pro- duktion av papper resp. massa erhållits ge- nom att summera den från varje enskilt lands produktionsfunktion erhållna produk- tionsvolymen. Alternativt skulle produk— tionsvolymen för EEC kunna ha beräknats med en produktionsfunktion för hela regio- nen.1 Det sätt som valts medför dock i detta sammanhang ingen skillnad. De produktions- volymer som erhålls ur ekvationen för hela EEC för 1970 och 1975 — något skilda från de över de enskilda länderna aggrege- rade produktionsvolymerna — skiljer sig nämligen endast med avseende på produk- tionens absoluta nivå och inte med avseende på dess utvecklingstakt.

3.3.5 Framskrivning av importandelarna

Papper

När det gällt att fånga upp inverkan på den nordiska respektive den svenska pappers- importandelens utveckling av de integra- tionssträvanden som redogjordes för i av- snitt 3.3: 2 ovan, har utgåtts från följande förhållanden och förutsättningar.

1. De två huvudleverantörerna av pap- per till-såväl EEC som EFTA är Nordame- "rika" och Norden. Enligt diagram 3.3: 6 framgår att dessa två utbudsområdens sam- manlagda marknadsandel på EEC exkl. in- trahandel och övriga EFTA (Norden mi- nus Finland, Norge och Sverige) sedan 1962 "hållit sig*mycket stabil Omkring 90 %. Nor- dens samt Nordamerikas gemensamma marknadsandel på enbart övriga EFTA har även den hållit sig mycket stabil, strax över 90 %, sedan 1962. På EEC. exkl. intra- handel kan en mycket svagt stigande trend skönjas sedan 60-talets början. Även här är marknadsandelen i närheten av 90 % — en aning lägre än den på övriga EFTA.

2. Bildandet av EEC har antagits ej med-

föra någon ändring i konkurrensbetingel- serna mellan Norden och Nordamerika med avseende på den gemensamma marknaden.

3. Tullavvecklingen inom EFTA har där- emot inneburit en för de nordiska producen— terna betydande konkurrensfördel gentemot Nordamerika. Detta har under 60-talet med- fört en ökande importandel för Norden på övriga EFTA. Detta i sin tur har, som framgår av diagram 3.3: 7, lett till en mins- kad andel för Nordamerika på övriga EFTA. Utträngningen av nordamerikanskt papper på övriga EFTA har antagits med- föra en uppgång av den nordamerikanska importandelen i EEC:s nettoimport. Detta har skett på bekostnad av den nordiska an- delen på EEC exkl. intrahandel. Hur an- delsutvecklingen påverkats —: under infly- tande av integrationsutvecklingen i Väst- europa under 60—talet — på de två markna- derna övriga EFTA och EEC (exkl. intra— handel) samt hur orsakssambanden tänkes ha verkat, framgår av sammanställningen nedan. Den streckade pilen avser att indi— kera att andelsförlusterna på EEC tidvis kan ha berott på kapacitetsbrist inom Nor- den.

Marknad Utbuds- Övriga EEC exkl. intra- område EFTA handel Norden ökande ____ minskande

andel andel

i t

Nordamerika minskande _ ökande

andel andel

Att Norden under första hälften av 60- talet vunnit andelar totalt på bekostnad av den nordamerikanska ställningen på de här betraktade marknaderna i Västeuropa är ett konstaterande från diagram 3.3: 6. Det in- nebär att de vinster Norden gjort på övriga EFTA ej har medfört motsvarande andels-

1 Produktionsfunktionerna rörande massa- resp. papperstillverkning för hela EEC har esti— merats och erhöll följande utseende: Op = 6,85 + 0,84 - Kp R” = 0,9939 0 09 Om = —124,82,+ 0,96 - Km R2=0,9907 (0,05)

Diagram 3.3: 7. Nordens och Nordamerikas andelar av pappersimporten till övriga EFTA jämfört med möjligt exportutrymme.

milj. ton

10

Import andel %

90-

80.

2

40-

1307—157"

4 ___!— Finland + Norge 2 —'—_J_'__,__.—__/—'_—I_r , — Sverige

Produ ktionskapacitet papper Nordamerika minus konsumtion = Exportutrymme

ILJ—

|__-_. |

, ..... __l

IMPORTANDELAR ÖVRIGA EFTA

Norden + Nordamerika

Nordamerika

_—_____

. _—__ Sverlge _——_ ___ _—

70 75

Diagram 3.3:8. Nordens och Nordamerikas andelar av pappersimporten till EEC exklusive intrahandel jämför med möjligt exportutrymme. IMPORTANDELAR EEC exkl. intrahandel

milj. ton Produktiö nskapacitet papper minus konsumtion = Exportutrymme 10 Nordamerika ._J—— r---- , __--- 3 . ,__i

Import- andel %

90-

I

Norden

70 '-

60-

WWW

6 ' %

Finland + Norge

Sverige

--—----____- _

Norden + Nordamerika

20 ' ___——_-————_ 10 - Nordamerika 0 I | 4 . | . | . . . d | | . | . | 1960 55 70 75 64 SOU_1971: 40

förluster på EEC. De tullsänkningar, vilka — som ett resultat av Kennedyrundan — har vidtagits efter utgången av 1969 och kom- mer att vidtagas under början av 70-talet, torde ej påverka marknadsfördelningen i Västeuropa mellan Norden och Nordame- rika, emedan det är fråga om generalla tullsänkningar vilka i princip gynnar båda utbudsområdena lika. Eventuellt skulle dock en viss fördel för Nordamerika kunna tän— kas då det skydd i tullavseende som Nor- den åtnjuter inom EFTA i förhållande till Nordamerika kommer att bli något mindre.

Även andra faktorer påverkar dock an- delsutvecklingen för utbudsnationerna. Un- der de sista tre åren har Nordamerika åter- tagit den marknadsmässiga ställning som fö- relåg under perioden 1958—1960. Detta har skett genom de markant stora kapacitets- tillskott som framkommit i Nordamerika under åren 1967—1969. Som framgår av diagram 3.3: 6—3.3: 8 har de nordamerikans- ka andelsvinstema under de tre sista åren inom det Västeuropa vi betraktar här till övervägande delen varit koncentrerade till övriga EFTA. Vid sidan av tulländringarnas inverkan har sålunda antagits att Nordens resp. Nordamerikas exportkapacitet — mått som produktionskapacitet minus konsum- tion (= förklaringsvariabel Exö) — i väsent- lig utsträckning kommit att påverka den realiserade exportutvecklingen och därmed även marknadsandelarna. Då det här an- vända konsumtionsbegreppet avser den till- förselberäknade konsumtionsvolymen fångas lagerförändringarnas inverkan delvis upp i exportkapacitetsvariabeln Exö. När det gäl- ler den svenska importandelens utveckling har hänsyn tagits till det förhållandet att Sverige då även konkurrerat med Finland och Norge förutom med Nordamerika. Lik- som beträffande den nordiska andelsutveck- lingen har själva utgångspunkten varit an- delsutvecklingen på övriga EFTA.

Med hänsyn tagen till ovanstående rela— terade samband har följande två ekvationer estimerats för den nordiska resp. den svens- ka andelsutvecklingen1 på övriga EFTA:

(1) så; = 63,76 — 0,1875 TEm - 0,0005 Em)” (0,0123) (0,0002) R” = 0,9856 1958—1969 (2) Så,,— = 39,03 — 0,1366 TE,—T,, — domarna,?” (0,0488) (0,0025) — 0,00017 ExöfA + 0,0018 Exa'",', (0,00015) (0,0013) = = 0,9758 1958—1969

där Term = avvecklingen av EFTA-tullarna uttryckt i procent av bastullen

Exo"; = Sveriges exportöverskott mått

som produktionskapacitet minus konsumtion Exö i”" = Finlands och Norges export- överskott

Exöf," = Nordamerikas exportöverskott ÖE = övriga EFTA (EFTA minus Fin- land, Norge och Sverige)

Med ledning av den hypotes rörande or- sakssambanden beträffande andelsförskjut- ningarna på de båda marknaderna övriga EFTA och EEC, vilka redogjorts för ovan under punkt 3 på sid. 62, har följande två ekvationer estimerats för den nordameri- kanska importandelsutvecklingen på övriga EFTA (ekv. 3) resp. EEC (ekv. 4):

(3) 352 = 71,43 — 0,66 så;

(0,28) R” = 0,8974 1958—1969 (4) sig, = 51,16 —1,07 så; (0,50) R” = 0,8933 1958——1969

1 Som jämförelse till ekv. (2) ovan kan påpekas att samma ansats har använts vid försöksestime- ring för att förklara den svenska andelsutveck-

lingen på Storbritannien. Variabeln Exöbf;l blev därvidlag ej signifikant varvid den uteslöts vid förnyad estimation. Den resulterande ekvationen fick följande utseende:

(forts. på nästa sida)

Den nordiska andelsutvecklingen på öv- riga EFTAl— erhållen från ekv. (1) — får i ekv. (3) förklara den nordamerikanska im- portandelens förändring på denna marknad. Som nämndes ovan antages denna utträng— ning av nordamerikanskt papper på övriga EFPA ha lett till nordamerikanska andels- vinster på EEC. I ekv. (4) har detta sam- band estimerats. Genom att minska den lineärt trendframskrivna: för Norden och Nordamerika gemensamma importandelen på EEC med den nordamerikanska import- andelen på denna marknad erhålls Nordens importandel. Trendframskrivningen av Nor-' dens och Nordamerikas importandel på EEC har genomförts på grundval av data för perioden 1962—1969. Enligt vad som framgår av diagram 3.3: 6—3.3: 8 så kan en marknadsmässig stabilisering ansesha blivit etablerad från och med 1962. Nordens och Nordamerikas gemensamma importandel på övriga EFTA resp. EEC exkl. intrahandel har legat på en praktiskt taget oförändrad nivå sedan detta år. Ekv. (5) visar den ekva- tion som använts för trendframskrivningen av Nordens och Nordamerikas gemensam- ma importandel på EEC:

(5) sååå" = 88,51 + 0,17 : (0,07) R* = 0,5100 1962—1969 där t står för tiden (1,2,3,4,5 etc.)

Den nordiska importandelen på EEC er- hålls genom identiteten:

No+NA NA __ No (6) SEEC _ SEEc=SEEC

Den svenska andelsutvecklingen på EEC exkl. intrahandel har beräknats enligt två al- ternativa ekvationer. I diagram 3.3: 8 vi- sas den nordamerikanska, nordiska och svenska andelsutvecklingen på EEC under

(fors. fr, föreg. sida) _ ' --sF+N fy,—47,46—0,20 Tum—0,76 Exo +

(0.08) (0.44) + 0,34 Exö; R==o,9124 (0,23) 1958—1969

estimationsperioden. Sveriges importandel Visar en vis men tydlig följsamhet mot den nordiska andelens utveckling. I ekv. (751) och (7: 2) har estimerats hur den svenska importandelen utvecklats i förhållande till dels den nordiska importandelen på EEC, dels den nordamerikanska på samma mark- nad. För de båda prognosåren 1970 och 1975 ger dessa båda ekvationer mycket lika resultat. De prognoserade importandelarna skiljer sig endast med 0,2 procentandelar 1970 och 0,5 1975.

(7: 1) Si,—EC = 11,99 + 0,26 sggc

(0,06) R* = 0,4735 1958—1969 (7: 2) sig,—C = 34,41 = 0,22 si,—Våg (0,08) m = 0,6749 1958—1969

Sveriges importandel på Norge har skrivits fram medelst en lineär trend —- ekv. (8):

(8) va= 17,58 + 2,04 ! (0,82) _ R2 = 0,3814 1958—1969

Beträffande Sveriges importandel på USA föreligger endast data för åren 1964—1969. På grund av de få år perioden omfattar har det ej lyckats att estimera några signi- fikanta samband och ej heller varit menings- fullt att tillämpa trendframskrivning. En schablonmässig framskrivning av den svens- ka importandelen på USA har därför måst tillgripas. USA utgör dock — liksom Norge — en mycket liten avsättningsmarknad för svenskt papper. 1969 avsattes ca 1% av den svenska pappers- och pappexporten i USA. Exportvolymen till Norge var detta år något mindre än den till USA.

M assa

Handeln med pappersmassa har under den här betraktade tidsperioden och på de här betraktade marknaderna i princip ej hind- rats av kvantitativa eller andra begränsning- ar. För de tolv avnämarländer som ingår i modellen är Canada och Norden huvud-

leverantörer.1 Även Portugal 'och Österrike är dock nettoexportörer av massa men dessa = båda länders exportvolym är i förhållande till Canadas och Nordens mycket liten. Ge- ' nom att lägga ihop modellens alla länders totala import av massa och sedan därifrån dra den handel som dessa länder bedrivit- sinsemellan — leverantörer härvidlag är ovan- nämnda Portugal (mest till Storbritannien) och Österrike (mest till EEC) samt USA — har dessa länder kunnat behandlas som en enda marknad. Canada och Norden har

tillsammans en marknadsandel som under.-

estimationsperioden genomgående hållit; sig omkring 94—95 %. Den nordiska såväl som den svenska andelen har minskat under hu- vuddelen av perioden vilket framgår av dia- gram 3.3: 9. _

En ekvation för den nordiska importan- delens förändring — ekvation 9 — och en för den svenska — ekvation 10 — har estimerats. Som synes ingår i dessa båda ekvationer va- riabeln Oö, beräknad som produktion av massa minus konsumtion. Denna variabel ger ett uttryck för exportförmågan för lan- det resp. länderna i fråga och den ersätter här variabeln Exö vilken ingick i ekvatio- nerna för pappersandelarna ovan. Anled- ningen till denna förändrade ansats beror på att — på grund av att det under estima-f tionsperioden i utbudsländema förekommit en starkt fluktuerande produktionsvolym med tidvisa produktionsinskränkningar (se avsnittet om ' utvecklingen under 60-talet ovan) = endast ett svagt samband råder mel- lan produktionsvolymen av massa och pro- duktionskapaciteten.

(10) sÖEU= 65, 45 + 0,16 052 — 0,47 052"

(0,05) (004) = 0,9691 1958—1969 (11) sah—U = 36,43 — 0,33 06,5” = (0,02) — 0,42 0 oSF+N+0,57 ca:, (0114) (0,13) R* = 0,9845 1958—1969 där 062 = Exportförmåga beräknad som

produktion minus konsumtion

Ca =Can'ada : --" "=

SF+N= Finland sanit Norge ” _ s _=Sverige_

ÖEU = övriga EFTA, EEC samt USA

Den svenska importandelen på :Norge har framskrivits medelst en lineär tidstrend. Lik- som rörande importen av svenskt papper är Norges import av svensk pappersmassa re- lativt obetydlig. 1969 utgjorde den till Nor- ge från Sverige exporterade pappersmasssan ca 4 % av Sveriges totala massaexport. Ek- vationsestimatet för Sveriges importandels- utveckling på Norge visas i ekvation (12)

nedan:

(12) s;, = 92,77 — 0,70 t (0,31) Ra = 0,3445 - 1958—1969 5

Den nordiska importandelen på Norge har sedan 1959 nästan varje år legat om— kring 98—99 %. På senare år har den finska massan vunnit andelar på den norska mark- naden på den svenska andelens bekostnad, vilket kommer till uttryck i den negativa koefficienten i ekvationen för den svenska importandelsutvecklingen på denna mark- nad.

3.3.6 Prognosresultat/

_ ., Pa pperskonsumtionsprognosen

På nästa sida redovisas en framtidsbedöm- ning av FAO/ECE rörande förändringen av konsumtionsvolymen av papper och papp för perioden 1970—1975. " , En prognos'för den svenska papperskon- sumtionen har utarbetats fristående från FAO/ECB:s bedömning och konSumtionen av papper beräknas enligt denna komma att stiga under prognosperioden med 4,8 % per år. Sambandet mellan BNP:s förändring

1 Många av Canadas såväl massa- som pap- persproducerande företag ingår som dotterföre- tag i amerikanska koncerner. _ 3 Genom valet av variabeln Oö försvåras prog- nosberäkningen då den svenska produktionen av massa måste (preliminärt) beräknas innan ex- portutvecklingen för prognosperioden kan kalky- leras. Vid beräkningen av massaimportandelens utveckling har därför ett iterativt förfaringssätt använts med avseende på massaproduktionen och massaexporten.

Diagram 3.3: 9. Nordens och Nordamerikas andelar av massaimporten till EEC, övriga EFTA samt USA jämfört med möjligt exportutrymme.

milj Produktionsvolym massa minus konsumtion = Exportutrymme 'ton

Finland +'Norge

4 4 .

2 _—'__J—,__|J—_-'—1-—l_— () .

6 1 Produktionsvolym massa minus

konsumtion = Exportutrymme Canada _---

2 _ Sverige 0 = 3553, ' IMPORTANDELAR PÅ öVRlGA EFTA, EEC samt USA 90 , ' Norden + Canada 80 - 70 _-1 50 - Norden !, _ 50 - '. äxxx xxx—— _N— 40 _ Canada ! ___—' _NN__—__ 30 - Sverige *x___ —____ ___—_ ___ 20 - 0 | | | | | | | l l 1 1 | | | 1 | 1 | 1960 55 70 75 68 SOU 1971: 40

Papperskonsumtionens förändring 1970—' 1975 eniigt FAO/ECE

Årlig procentuell för- ändring 1970—1975

Hela Europa 5,9 Nordeuropa1 5,0 EEC 5,6 Brittiska öarnaSl 4,2 Centraleuropaa 6,4 Sydeuropa4 2

1 » Östeuropa exkl. Sovjet 6,7

* Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige. * Storbritannien, Irland. ** Österrike, Schweiz, Jugoslavien. ** Grekland, Portugal, Spanien, Turkiet. Källa: European Timber Trends and Prospects 1950—80; [18].

och papperskonsumtionen har därvid beak- tats. USA och Canada inbegrips ej i FAO/ ECB:s studie ovan varvid även för dessa två länder separata konsumtionsprognoser utarbetats. Papperskonsumtionen beräknas sålunda för USA komma att öka med 3,6 % årligen under prognosperioden. Denna pro- gnos ligger i linje med FAO/ECEzs bedöm- ning att papperskonsumtionens ökningstakt successivt kommer att avta i höginkomst- länderna. För Canada beräknas papperskon- sumtionen öka med drygt 51/2 % fram till 1975. Det bör här påpekas att de BNP-an- taganden som ligger bakom FAO/ECB:s pappersprognos kan avvika från de BNP- prognoser som redovisas i avsnitt 1.4. Dess— värre har det inte funnits någon möjlighet att ta hänsyn till detta förhållande.

Pappersproduktionsprognosen

Produktionsutvecklingen i de länder som in- går i modellen har erhållits genom de ovan redovisade produktionsfunktionerna. Den re- sulterande produktionsprognosen för EEC- området beräknas stiga med nära 31]; % per år 1970—1975, för övriga EFTA-länder- na med 4 %, för Norge med drygt 41/2 % och slutligen för USA med nära 3 %. De från produktionsfunktionerna erhållna pro- duktionsvolymtalen för Norge (1975) och USA (1970 och 1975) har uppjusterats nå— got då annars de resulterande importvärdena skulle blivit orealistiskt höga. Troligtvis be-

ror detta på underskattadexbedömningar rö- rande kapacitetstillväxten. Beräkningsmäs— sigt innebär denna justering att ett något högre kapacitetsutnyttjande antages för des- sa två länder under prognosperioden än det genomsnittliga för estimationsperioden.

I m portandelsu tvecklingen

De prognoserade importandelarna framgår av diagram 3.3: 7 och 3.3: 8. I beräkning- arna har de prognoserade importandelarna ingått med följande värden för de betrak- tade marknaderna:

Sveriges importandel 1970 1975 Övriga EFTA 25,95 20,95 EEC 30,30 30,40 Norge 44,60 54,30 USA 0,40 0,40 EEC:s intrahandel

Då importandelarna på EEC är beräknade på EEC:s nettoimport, dvs. totala importen minus intrahandel, har en framskrivning av EEC:s intrahandel gjorts. Denna är utförd enligt följande: exogent ingår i modellen EEC:s totala export av papper. Detta värde för 1970 resp. 1975 minskas med de för dessa år framskrivna värdena för EEC:s ex- port av papper till tredje land. Det, resul- terande värdet dras sedan från EEC:s total— import av papper, vilket framkommit i be- räkningarna tidigare, varvid erhålls netto- importen av papper till denna marknad. Av diagram 3.3:10 framgår de sålunda pro- gnoserade värdena för EEC:s intrahandel resp. export till tredje land,

T räfiberplattor —

Beräkningarna ovan har genomgående ut- förts exklusive träfiberplattor. Till den ex- portutveckling som alltså erhålls genom att applicera de prognoserade importandelsta- len på de — för de olika marknaderna —' be; räknade importvolymerna, måste följaktli- gen läggas — förutom exporten av papper till övriga länder. —_ exporten av träfiber- plattor för att en. prognos för den svenska

Diagram—3.3: IOAEECS export av papper, 1 000 ton-..

"2200 -- / " I ' I I 2000 -' I, I I " / I 1800 . ,' ' I I ' I I I, 1600 - I '1460 - ;1200 _ _ EEC: intrahandel 1000 - >800 - "I, I _ ,,, I [I 600 - ,; » EEC: export till tredje land 400 - . .» . . . . _l— 1960 65 70 75

exporten av hela varugruppen papper och papp skall erhållas. Exporten av träfiberplat- tor har legat på en ungefär oförändrad nivå under hela 60-talet, och någon större för- ändring förutses inte till 1975 .

Sveriges export av träfiberplattor vissa år 1961—1975 (1 000 ton).

1961 , . 416 1953 _ 421 1965 " _ .. , 3947 1967 , . , : 399. 1269 * _ ' _404 1970 ' ? ' — 4 —' 400 1975 . '. . 440

Övriga länder

Exporten av papper till övriga länder upp- gick till 572 tusen ton 1969. 1970—1975 be- räknas denna export av papper öka med drygt 14 % per år, vilket nästan innebär en fördubbling av exporten till denna länder- ngPP-

Exporten av papper och papp till övriga länder vissa år 1961—1975 (1 000 ton).

1961 407 1963 363 1965 340 1967 313 1969 572 1970 520 1975 1 030

Sveriges export av papper och papp 1970— 1975

Samtliga ovan redovisade prognosbedöm- ningar sammantagna ger en volymmässig ökning av den svenska exporten av papper och papp mellan åren 1970—1975 med ca 9,4 % per år eller drygt 56,5 % för hela perioden. Denna ökning fördelar sig myc- ket olika på de olika marknader som be— traktats i beräkningarna.

Årlig volymmässig ökning 1970—1975 av Sveriges export av papper och papp till olika marknader.

Övriga EFTA 1,9 EEC 12,9 Norge 25,2 USA 9,6 Övriga länder 14,6 Summa 10,2 Träfiberplattor 1 ,9 Totalt 9,4

Anledningen till att exporten till övriga EFTA erhållit ett så lågt ökningstal jämfört med t.ex. exporten till EEC, beror på att produktionen av papper inom övriga EFTA- regionen beräknas öka betydligt snabbare än den inom EEC samtidigt som konsum- tionsutvecklingen inom EEC bedöms öka väsenligt snabbare än bland övriga EFTA- staterna. Detta leder till att den totala im- porten till EEC för perioden 1970—1975 väntas komma att öka dubbelt så snabbt jämfört med övriga EFTA — en ökning med 72 % för EEC jämfört med en på 36 % för övriga EFTA. Den procentuella ökning- en av exporten till Norge kan förefalla hög men skall ses mot bakgrund av en mycket låg nivå i utgångsläget — drygt 20 tusen ton 1969.

Exportprognosen exklusive träfiberplattor

är insatt i diagram 3.3: 4 över den svenska pappers— resp. massamarknaden.

Massakonsumtionsprognosen

Massakonsumtionsutvecklingen för model- lens länder har erhållits genom de ovan re- dovisade konsumtionsfunktionerna. Dessa ekvationer ger för EEC-ländema en årlig konsumtionsökning för prognosperioden med knappt 3 %, för övriga EFTA med 4 %, för Norge med ca 41/2 % samt för så- väl USA som Canada ca 3 %.

Massaproduktionsprognosen

Funktionerna för massaproduktionens be— räkning är redovisade i tabell 3.3: 4. Lik- som beträffande pappersproduktionens be- räkning ovan har även här i några fall ett något högre kapacitetsutnyttjande måst anta— gas för prognosperioden än det som fram- kommer ur produktionsfunktionen då annars en orealistiskt hög importutveckling skulle erhållits _ givet konsumtionsprognosen och den exogena exportutvecklingen. Detta pro- blem har dock endast uppstått för några av utbudsländema.1 Förhållandet torde förkla- ras av de mycket markerade konjunktur- cyklar som massaproduktionen varit utsatt för i dessa länder.

Inom avnämarländergruppen övriga EFTA, EEC samt USA beräknas massaproduktio— nen tillväxa med i genomsnitt 2,4 % per år vilket skall ses mot bakgrund av en beräk— nad massaproduktionskapacitetstillväxt un- der prognosperioden med nästan 2,6 % i ge- nomsnitt per år. Detta är en något lägre pro- duktionstillväxt än den som är erhållen från de olika ekvationsestimaten. Denna juste- ring motsvarar i ton en ca 1 % lägre pro- duktionsnivå 1975 än den erhållen från pro- duktionsfunktionerna. Ändringen har vidta- gits i samband med en avstämning av lån- dergruppens totalimport, totalexport, tredje- landsexport och intrahandel.

1 Främst Norge och USA. Även för Österrike har en mindre uppjustering av produktionsvoly- men 1975 vidtagits. För Portugal har produk- tionsvolymen 1970 och 1975 nedjusterats då importvolymen annars dessa år skulle erhållit negativa vården.

I mportandelsutveckli ngen

Importandelen för övriga EFTA, EEC samt USA för såväl ex post-perioden som pro- gnosperioden framgår av diagram 3.3: 9. I beräkningarna har de prognoserade import- andelarna ingått med följande värden:

Sveriges importandel 1970 1975 Övriga EFTA, EEC samt USA 27,14 22,54 Norge 83,67 80,16

Intrahandeln inom ländergruppen övriga EFTA, EEC samt USA

Importandelarna på ländergruppen övriga EFTA, EEC samt USA är beräknad på om- rådets nettoimport. Då konsumtions- och produktionsfunktionerna tillsammans med den exogena exportutvecklingen ger områ- dets totala massaimport måste följaktligen en framskrivning av områdets intrahandel vidtagas. Denna är genomförd på samma sätt som beträffande framskrivningen av in- trahandeln med papper inom EEC; från ländergruppens exogena exportprognos har den framskrivna exporten av massa till tred— je land dragits varvid intrahandeln erhållits som en residual. I diagram 3.3: 11 redovi- sas såväl den framskrivna tredjelandsexpor— ten som den på angivet sätt beräknade intra- handelns utveckling för prognosperioden.

Dissolving

I beräkningarna ovan har dissolving ej ex- kluderats utan denna massakvalitet ingår ge- nomgående i de olika aggregaten beträffan- de pappersmassa. De nordiska länderna pro— ducerade 1969 tillsammans ca 640 tusen ton dissolving och därav svarade Sverige för något mer än hälften. Den svenska produk- tionen av dissolving utgjorde 1969 något mer än 4 % av den totala massaproduktio- nen. Som framgår av sammanställningen ne— dan har exporten av dissolving legat på en ungefär oförändrad nivå sedan 1959. Prak- tiskt taget all inom Sverige producerad dis- solving exporteras.

Sveriges export av dissolving 1959—1970 (1 000 ton).

1959 325 1960 398 1961 371 1962 341 1963 347 1964 392 1965 361 1966 332 1967 358 1968 334 1969 322 1970 274

Genom förhållandet att exporten och pro- duktionen av dissolving legat på en i stort sett oförändrad nivå under den här betrak- tade ex post-perioden torde beräkningarna ej ha påverkats nämnvärt av att dissolvingen ej separerats.

Övriga länder

Exporten av pappersmassa till övriga länder uppgick 1969 till 590 tusen ton. För pro— gnosperioden beräknas denna massaexport öka med ca 6 % per är.

Sveriges export av massa till övriga länder vissa år 1961—1975 (1 000 ton)

1961 337 1963 512 1965 583 1967 715 1969 590 1970 625 1975 880

Sveriges export av massa 1970—1975

De ovan redovisade prognosbedömningar- na sammantagna ger en volymmässig ök- ning av den svenska exporten av pappers- massa mellan åren 1970—1975 med ca 2,8 % per år eller omkring 15 % för hela perio— den. Denna ökning fördelar sig enligt föl— jande på de länderområden för vilka beräk— ningarna utförts:

Årlig volymökning 1970—1975 av Sveri- ges export av massa till olika marknader

Övriga EFTA, EEC samt USA 1,9 Norge 6,0 Övriga länder 6,0 Totalt 2,8 SOU 1971 : 40

Diagram 3.3: 11. EEC:s, övriga EFTAzs samt USA:s handel med massa. 1 000 ton, log. skala.

1000 ton 20000- _; 15000- ___,» _, rfd ', ' » ", Total massaimport 10000- 9000— 8000- Total massaimport 7000— exkl. intrahandel 6000— 5000— 4000— 3000— I 'I f,), 2000— ", __ _ff ,,,- /_/'_ ff,/, ' lntrahandel .ll . ", I., --/_ _-__,- i] 1000” _f-—.______-,- -.--__/ ].” ___/' Export till tredje land I, &..—'N 'F._._', _/' ./ I L | I | 1 | I | | | | | | I I | | I 1960 65 70 75

Exportökningen på ländergruppen övriga EFTA, EEC samt USA är som synes rela- tivt svag. Nettoimporten till dessa länder beräknas under prognosperioden öka med omkring 5,8 % årligen. Den fallande svens- ka andelen på denna marknad kan i hu- vudsak återföras på det tilltagande utbudet av framför allt canadensisk men även finsk och norsk massa vilket förutses följa i takt med realiserandet av den planerade utbygg- naden av den canadensiska, finska och nors— ka produktionskapaciteten.

Massaexportprognosen är insatt i diagram 3.3: 4 över den svenska pappers- resp. mas- samarknaden.

Appendix till 3.3

I den ovan använda modellen har ej de olika

massa- resp. papperskvaliteterna särskilts. Modellens prognosresultat ger därför ej hel- ler någon ledning vid bedömandet av ex- portutvecklingen för de olika massa- resp. papperskvaliteterna under prognosperioden. Det finns dock anledning räkna med att de förskjutningar som ägt rum under 60-talet mellan de olika kvaliteterna i vår massa- resp. pappersexport kommer att fortsätta under perioden 1970—1975.

Beträffande massaexporten så har som framgår av tabell 3.3.A: 1 sulfatmassans an— del ökat starkt ända sedan mitten av 50-ta- let från drygt 30 % till idag nära 60 %. Detta har i huvudsak skett på sulfitmas- sans bekostnad vilken under 60-talet mins— kat från drygt 30 % till knappt 22 % 1969. Den mekaniska massans andel av totala massaexporten sjunker svagt från år till år

Procentuell fördelning och kvantiteter i tusen ton.

Total Sulfat- Sulfit- Dissol- Mekanisk Halvkemisk År export massa massa ving massa massa 1955 100,0 32,4 34,9 16,0 16,7 0,0 1960 100,0 41,6 30,7 13,6 14,1 0,0 1965 100,0 46,8 28,8 10,8 13,3 0,3 1969 100,0 58,9 21,7 8,7 10,2 0,5 Kvantiteter 1970 3 774 2 238 796 332 389 19 1975 4 340 2 851 707 356 404 22

och den uppgick till omkring 10 % 1969. Volymmässigt har den årliga exporten av mekanisk massa varit mycket stabil ända sedan mitten av 50-talet och hela tiden hål- lit sig i intervallet 350—450 tusen ton. Ex- porten av dissolving utgjorde 1955 omkring 16 % av totala massaexporten. Dissolving- ens andel sjunker även den svagt varje år och 1969 uppgick den till knappt 9 %. Ex- portvolymen av dissolving har — liksom den för mekanisk massa — förhållit sig stabil under de sista femton åren och pendlat i in— tervallet 350—400 tusen ton per år. Den halv- kemiska massans del av totala massaexpor- ten är obetydlig.

Fördelningen av pappersexporten på kva- liteter. redovisas i tabell 3.3.A: 2. Av pap— persexporten utgör exporten av industripap- per den alldeles övervägande delen. 1969 uppgick andelen av industripapper till mer än 66 % av totala pappersexporten. Av ex- porten av industripapper utgör kraftpapperet mer än hälften. Dess andel av totalexporten av papper har under praktiskt taget hela

60-talet legat omkring 40 %. Vid sidan av kraftpapperet är tidningspapper den stora pappersexportvaran. Tidningspapperets an- del har sjunkit något under 60—talet men har under de sista åren ökat något. 1969 utgjorde tidningspapperet drygt 23 % av to- tala pappersexporten.

För prognosperioden 1970—1975 kan sul- fatmassans andel av totala massaexporten väntas fortsätta att öka på övriga kvalite- ters bekostnad. Skulle exporten av dissol- ving och mekanisk massa ligga kvar på un- gefär den resp. volym som dessa kvaliteter omfattat under 60-talet får den svenska mas- saexporten den sammansättning 1975 som finns i tabell 3.3A: 1.

För pappersexporten kan inga klara tren- der utläsas av de andelsförskjutningar som ägt rum under de sista tio åren. Antages för de olika papperskvaliteterna att dessa kom- mer att motsvara ett genomsnitt av resp. kvalitets andel under de sista åren på 60- talet - erhålls den i tabell 3.3.A: 2 beräknade sammansättningen av pappersexporten 1975.

Tabell 3.3./1 : 2. Olika papperskvaliteters andel av den totala'pappersexportvolymen, 1955—1975. Procentuell fördelning och kvantiteter i tusen ton.

Total Tidnings- Övrigt Kraft- Övrigt År export papper kulturpapper papper industripapper 1955 100,0 23,9 . . 39,8 .. 1960 100,0 31,1 7,5 33,2 28,2 1965 100,0 23,4 9,4 42,3 24,9 1969 100,0 23,5 10,1 38,5 27,9 Kvantiteter 1970 2 815 647 282 1 126 760 1975 4 580 1 053 458 1 832 1 237 74 SOU 1971: 40

Den kalkyl som presenteras här över export- utvecklingen fram till 1975 är en bransch- prognos. Denna kan förmodas vara i hu- vudsak baserad på företagens bedömningar av sina produktionsförutsättningar och marknadsställning. Vilken internationell ef- terfrågeutveckling som ligger bakom kalky- len är därför oklart. Man torde kunna hävda att prognosen kan vara realistisk även un- der något varierande efterfrågeförutsättning- ar vad avser den kvantitetsmässiga exporten, då man kan förutsätta att branschen rea- gerar på efterfrågevariationer i första hand genom prisanpassning.

Järnmalmsexporten beräknas kunna öka med 5 miljoner ton till 1975 från 32 mil- joner ton 1969. Den härför erforderliga pro- duktionsökningen kommer till stor del att bestå av fosforfattig malm, speciellt då i mer förädlad form som kulsinter. För att få av- sättning för de ökade kvantiteterna torde detta även vara en förutsättning då mark- naden för fosforrik malm är vikande genom att färskningsprocesserna för stål alltmer ba- seras på fosforfattig malm. En ökande av- sättning förutsätter att svensk malm förblir metallurgiskt attraktiv också i andra avse- enden. Konkurrensen på malmmarknaden har nämligen påtagliga kvalitativa inslag och större delen av det ökade utbudet av malm från de transoceana länderna består just av högvärdig järnmalm. I de investeringspro- gram som är förutsättningen för produk- tionsökningen ingår även en väsentlig ut- byggnad av Narviks hamn, vars kapacitet för närvarande är i det närmaste helt ut- nyttjad.

Till marknadsbilden hör också malmkö- parnas behov av att gardera sig mot poli- tiska risker och andra labila produktionsför- hållanden som kan innebära störningar i le- veranserna. LKAB-strejken i slutet av 1969 och början av 1970 var för många malm- köpare i detta avseende en tankeställare.

För efterfråge— och utbudssituationen i rent kvantitativ mening kring 1975 är olika bedömningar gjorda dels för hela världen, dels för EEC och Storbritannien. För dessa sistnämnda länder räknar man med ett im-

portbehov av storleksordningen 130 milj. ton år 1975 att jämföra med en import 1969 på ca 95 milj. ton (exkl. EEC intra- handel). Detta behov anses kunna tillgodo- ses med nuvarande kända produktionspla- ner för större gruvföretag världen runt. Det är dock ingalunda säkert att marknaden kommer att vara i balans omkring 1975 . Så- väl en viss brist som ett överutbud kan tän- kas föreligga. Om inte överutbudet är allt- för påtagligt bör vi kunna påräkna avsätt- ning för vår produktion.

Som framgår av uppställningen nedan motsvarar exportökningen på 5 milj. ton en kvantitetsökning 1970—1975 på knappt 5 % per år. Volymökningen i miljoner kronor i 1968 års priser blir ca 1% högre be- roende på det ökande inslaget kulsinter som har ett betydligt högre enhetspris än stycke- malm.

1969 1970 1975 Värde, milj.kr., 1968 års priser 1 244 1 107 1 540 Procentuell förändring per år 12,7 11,1 7 Miljoner ton 32,0 28,4 37 Procentuell förändring per år 10,3 —-11,2 5 %

3.5. Annan råvaruexport

Under denna rubrik är samlad sådan export där det inte varit meningsfullt att ens för- söka diskutera den externa efterfrågans in- verkan. Det är också fråga om ganska små exportgrupper: livsmedel (836 milj. kr. ex- port 1970), bränslen (330 milj. kr.), icke- järn metaller (855 milj. kr.) och övriga rå- varor (560 milj. kr.). Även om de flesta va- rorna inom dessa grupper på exportmark— nadema möter en konkurrenssituation och påverkas av efterfrågeutvecklingen är dock utbudsfaktorerna så dominerande att ana- lysen i första hand bör inriktas på att kart- lägga dessa. Med något enstaka undantag är de exporterade varornas importandel av varje marknad ytterst marginell. Detta gäller i ännu högre grad andelarna av avnämar- ländernas försörjning då det huvudsakligen rör sig om typiska hemmaproducerade va- ror.

3 .5 .1 Livsmedel

Varugruppens benämning är litet missvi- sande då den även omfattar jordbrukspro— dukter som används för framställning av såväl livsmedel som djurfoder. Livsmedels- exportcn har under 60-talet i stort sett för- dubblats. Ökningen har varit ungefär lika stor för jordbruksvarorna och livsmedels- produkter inom den reglerade sektorn som de icke-reglerade livsmedelsprodukterna (köksväxter, fiskkonserver, fodermedel, drycker och tobak). Dessa senare produkter utgör dock bara ca en sjättedel av hela gruppen.

De exportöverskott som uppstått inom den reglerade sektorn har uppenbarligen bli- vit större än vad jordbrukspolitiken syftat till. Trots överskott på flera produkter har det förekommit en viss tendens till ökad import. Såväl konsumenternas preferenser som förädlingstekniska faktorer har här spe— lat in. Exempel på detta är importen av ve- getabiliska oljor och fetter för margarintill— verkning som komplement till raps- och rybsolja samt veteimport för att höja mjö- lets bakbarhet. I någon mån kan goda skör- dar och en minskning av kreaturskapitalet kortsiktigt ha givit ett större exportöverskott än vad som motsvarar den långsiktiga ut- vecklingen.

Bedömningen av export— och importut- vecklingen till 1975 har, vad gäller de reg- lerade livsmedlen och jordbruksprodukterna, baserats på jordbruksdepartementets pro- gnoser för jordbruket till långtidsutredning- en. För de flesta delområden har dessa pro- gnoser för konsumtion, produktion och net- toexport (export ./. import) under ett s.k. normalår för skördeutfallet legat till grund för bedömningen.

För de stora posterna innebär nämnda prognoser på vegetabiliesidan bl. a. ett fort- satt överskott på brödsäd och fodersäd 1975. Beträffande animalieförsörjningen räknas med ett mindre underskott för nötkött men överskott av fläsk och smör. De nämnda produkterna svarade för ca halva livsme- delsexporten 1969. Någon väsentlig föränd- ring i exportmönstret fram till 1975 förut-

ses ej. Mot en minskad köttexport står en ökad fläskexport. För de icke-reglerade livs- medlen är exportutvecklingen till 1975 ten- tativt extrapolerad. Ökningstakten kan för- väntas minska då exporten 1970 blev för- hållandevis liten genom vissa tillfälligheter.

Export, 1968 års priser, milj.kr.

1960 1965 1969 1970 1975

Livsmedel, totalt 488 651 813 670 985 Därav icke—reglerade 84 107 145'173 190

Årlig ökning, %

1960— 1965— 1970—- 1965 1970 1975 Livsmedel, totalt 6,0 0,6 8 Därav icke-reglerade 4,9 10,1 2

3.5.2. Bränslen

Bedömningen av exporten av bränslen 1975 bygger på kontakter med de svenska raffi- naderierna och har framkommit i en s. k. försörjningsbalans för bränslen. Denna ba- lans är huvudsakligen ett hjälpmedel för be— dömningen av bränsleimporten och redovi- sas i avsnitt 5.l.6. Detta innebär att be— räkningarna för export ozh import är kon- sistenta. Under första hälften av 70-talet planeras omfattande utbyggnader av den svenska raffinaderikapaciteten. Exporten av flytande bränslen är en endast marginell del av raffinaderiproduktionen och är därför svår att prognosera. Vid kapacitetsutvidg- ningarna under slutet av 60-talet steg ex- porten kraftigt för att sedan falla tillbaka. Med de kraftiga utbyggnader som planeras för första hälften av 70-talet beräknas ex- porten 1975 bli av ungefär samma storlek som 1970.

Exportvärde, bränslen, 1968 års priser, milj.kr.

1960 1965 1969 1970 1975 64 121 331 369 360 SOU 1971 : 40

Årlig ökning, %

1960—1965 1965—1970 1970—1975

13,7 24,9 —1/2

3.5.3. Icke-järn metaller (övriga metaller)

Koppar och aluminium svarar för över 80 % av hela exportvärdet inom denna grupp. En- ligt de bedömningar som därvid framkom- mit vid hearings kan man räkna med en exportökning 1970—1975 på ca 6 % för gruppen som helhet. En närmare presenta- tion av prognosen är gjord i samband med importberäkningarna i avsnitt 5.1.5. Expor- ten och importen är svårbedömda då en hel del varuströmmar består av s. k. lego-bear— betningar eller strömmar mellan moderfö- retag och dotterföretag. Den internationella prisutvecklingen för koppar kan väsentligt påverka utvecklingen. Fortsatt höga eller sti- gande kopparpriser kan påskynda substitu- tionen av koppar med andra material och därmed ändra på förutsättningarna för des- sa beräkningar.

Den utländska efterfrågan kan antas spc- la en mer underordnad roll för utvecklingen av exporten av dessa produkter.

Exportvärde, icke-järn metaller, 1968 års priser, milj.kr. 1960 1965 1969 1970 1975 402 463 765 732 970 Årlig ökning, %

1960—1965 1965—1970 1970—1975 2,9 9,6 6

3.5 .4 Övriga råvaror

De produkter som ingår i denna grupp är med något undantag förhållandevis små ex- portvaror såväl nationellt som internatio- nellt. Det har inte ansetts möjligt att söka finna någon generell förklaringsfaktor till exporten av gruppen som helhet — därtill är den för heterogen. Ett försök har gjorts

att studera de större produkterna från ut- budssidan, nämligen minkskinn (96 milj. kr. export 1970), råhudar (61 milj. kr.), di- verse malmer (159 milj. kr.), rayonull (55 milj. kr.).

Av ett visst intresse i detta sammanhang är kanske minkskinnen. Världskonsumtio- nen ligger på ca 22—23 miljoner skinn. Sve- riges export har under 60-talet legat på ca 1,4—1,7 miljoner skinn. Utbudet anses rätt känsligt för prisvariationer — ett prisras ut- löser efter en tid utslaktning av avelsdjur som minskar utbudet, vilket leder till höjda priser som stimulerar aveln på nytt etc.l Man anser i branschen att en export av storleksordningen 1,7 miljoner skinn bru- kar innebära priser som ger det bästa eko- nomiska utbytet.

För hela gruppen har beräkningarna gi- vit följande resultat:

Exportvärde, övriga råvaror, 1968 års priser, milj.kr.

1960 1965 1969 1970 1975 334 461 481 522 600 Årlig ökning, %

1960—1965 1965—1970 1970—1975 6,6 2,5 2 1/2

3.6. Kemiska produkter

Kemiska produkter är en av de snabbast växande exportgrupperna och är till följd av expansionen under 60-talet av ungefär samma storlek som exporten av järnmalm och personbilar.

1 Detta samband kan illustreras med följande ekvation: X,=593—12,6 (P:—1 —F) + 0,64 X:_1 (5.0) (0.19) R”=O,661; Estimationsperiod 1961—1959 där X, är exporten i tusentals skinn år ! och (PH—P) är avvikelserna från medelvärdet i enhetspriserna i exporten. Detta samband år på lång sikt dessvärre ej användbart för prognosän- damål då marknadspriset på minkskinn ej kan förutses och därmed ej hur utbudet kommer att utvecklas.

Tabell 3.6: l . Marknadsstrukturen för Sveriges export av kemiska produkter. Löpande priser.

Svenska exportdata

Internationella utrikeshandelsdata

Årlig , trend- Totalt Export- till- import- värde, växt, Andelar av - värde, Årlig tillväxt, % milj. /,, totala [ml]. 4 _ S k . t d 1 kr. exporten dollar " vens impor an e ' 1959— 1955— 1960— 1965— _— 1969 1969 1960 1969 1969 1960 1965 1969 1960 1965 1969 Norge 156 19,6 9 13 271,6 14,9 12,6 11,9 6,1 8,9 10,6 Danmark 185 16,0 12 15 350,2 14,0 9,1 9,4 5,6 7,9 9,9 Finland 166 21,8 8 14 216,2 10,8 11,7 6,5 6,7 12,1 14,0 Norden 506 18,8 29 42 838,0 13,3 10,8 9,4 6,1 9,4 11,2 Storbritannien 146 13,9 14 12 1111,3 9,3 10,0 8,8 2,1 1,6 2,7 Övriga EFTA 69 16,8 4 6 972,1 14,1 10,4 12,4 0,9 1,2 1,7 EEC 211 7,3 27 17 5 526,5 16,4 12,4 16,9 1,2 1,0 0,8 därav: Västtyskland 106 8,5 12 9 1 260,2 20,8 13,0 10,6 1,9 1,6 1,3 Nordamerika 51 13,7 5 4 1934,6 8,0 10,0 11,1 0,4 0,6 0,6 Industriländerx ] 028 14,4 81 85 10 240' 10,8 11,2 10,1. 1,3 1,5 1,6” Östländer1 62 ' 12,9 6 5 3 840” 13,7 14,3 11,6'5 0,6 0,6 0,63 Råvaruländer1 124 8,6 13 10 16453 6,2 7,8 9,45 0,4 0,4 0,4' ' Hela världen1 1 214 13,6 100 100 17 100: 9,8 10,3 8,84 1,0 1,1 1,2' '

1 Världsexporten (fob) till resp. område. I övrigt avses resp.

områdes eller lands import från

hela världen. ” 1968. 3 1967. * 1965—1968. ? 1965—1967.

Källor: OECD, UNCTAD, GATT.

Den kraftiga ökningen av den svenska exporten av kemiska produkter har sin motsvarighet i andra industriländer. Han- delsutbytet för kemiska produkter, i första hand mellan industriländerna, ökar i likhet med de flesta andra industriprodukter snab- bare än produktionstillväxten. För hela OECD var den trendmässiga ökningen 1958—1968 av produktionen ca 10 % per år. Importen har under samma tid ökat med ca 13 % i värde per år. Volymtakten är san- nolikt 1—2 % högre då importpriserna tro- ligen har fallit under denna 10-årsperiod. Sammanfattande data om Sveriges export och dess andelar av olika länders import återfinns i tabell 3.6:1 samt i tabellerna B: 5 och C: 10 i tabellbilagan. Av tabell 3.6: l framgår att Sveriges andel av världs- exporten varit svagt stigande under 60-talet beroende på en gynnsam utveckling på fram- för allt de nordiska länderna och EFTA i övrigt.

Sveriges export av kemiska produkter är betydligt mer koncentrerad på Norden än andra varor. Som framgår av tabell 3.6: 1

avsätts ca 40 % i Norden mot ca 25 % för totala exporten medan Storbritannien och Västtyskland svarar för 20 %. Det är på dessa länder som Sveriges importandel är av nämnvärd storleksordning.

Tendensen till internationell arbetsför"- delning är markant inom denna sektor. In- slaget av multinationella företag är också mycket betydande. Detta tar sig bl. a. ut- tryck i att för många viktiga kemiska pro- dukter domineras världsproduktionen av några få stora företag med produktion i flera länder. Dessa företags beslut om var produktion bör ske påverkar då i hög grad handelsströmmama. Typiska exempel på kemisk industri av denna karaktär är den petrokemiska industrin, syntetisk gummi- framställning och läkemedel. På vad sätt dessa förhållanden mer specifikt påverkar olika länders import och utvecklingen av Sveriges importandelar har dock inte kun- nat beaktas i detta sammanhang.

Importen kan antas i huvudsak bero på tillväxten i den samlade efterfrågan, då ke— miska produkter finner användning inom al—

la sektorer i ekonomin. Tendensen till in- tensifierat produktutbyte kommer då att ta sig uttryck i en hög elasticitet med avseen- de på BNP. Produktionen inom denna sek- tor kan antas vara synnerligen kapitalinten- siv och ha markanta stordriftsfördelar. In- vesteringsutvecklingen kan därför antas ha en direkt inverkan på exportutvecklingen. Detta är bl. a. en följd av" att stordriftsför- delama gör att en ny anläggnings kapaci- tet ofta blir betydande och därigenom kan komma att överstiga efterfrågan inom lan— det. Följden blir då att investeringen även medför ett språngvis ökat exportutbud och/ eller minskat importbehov. För ett större land kan dessa effekter antas vara svårare att särskilja, varför produktionskapaciteten kan antas tillväxa mer kontinuerligt. Dess- värre är data om investeringsutvecklingen svåråtkomliga vilket innebär att en import- funktion för ett land måste approximeras med andra mer lättillgängliga uppgifter. Importberoendet kan även antas vara be- roende på den relativa prisutvecklingen för importerade och hemmaproducerade varor. Det kan förutsättas att en stor del av han- deln består av väldefinierade produkter av bulkkaraktär (t. ex. grundämnen och kemis- ka organiska och oorganiska föreningar) identiska med inom landet producerade. Importfunktionen får med dessa allmänna förutsättningar utseendet:

M= A . (BNP)” . (Pm/P,)c . Kd (1 )

där M är importen i fasta priser, Pm/Pd re- lativt pris mellan import och hemmapro- duktion. K är ett uttryck för kapacitetstill- växtens inverkan. Variabeln K är uttryckt på två sätt, beroende på hur kapacitetstill— växten kan tänkas ske. I länder med bety- dande kemisk industri antages produktions- kapaciteten tillväxa tämligen kontinuerligt. Konjunkturella variationer i kapacitetsut- nyttjandet kan därför tänkas fångas upp av kvoten O/0* där 0 avser produktionen och 0* är den skattade kapaciteten. Produk- tionskapaciteten 0* är beräknad på likartat sätt som för den svenska sågverkskapacite- ten i avsnitt 3.1, dvs. en trend för pro- duktionsindexen 0 är beräknad. De är som_

då ger positiva residualer (den faktiska—pro- duktionen högre än den trendmässiga) an- vänds för en ny trendberäkning. Dessa »toppår» betraktas som år med fullt ka— pacitetsutnyttjande och ger då ett uttryck för kapacitetstillväxten. O*-värdena utgörs av dessa senare trendvärden. Detta innebär att K = 0/0* kan ha värden något över 1, vilket är ett uttryck för att K inte är ett bra mått på kapacitetstillväxten. .

Kvoten 0/O* kan antas fånga in kort- siktiga variationer i kapacitetsutnyttjandet, vilket skulle medföra att koefficienten d i samband (1) får positivt tecken. Ansträngt kapacitetsläge innebär då att ett visst im— portspill uppstår. För länder där kapaci— tetstillväxten kan antas ske mer språngvis kan ansatsen ovan ej tillämpas. Kan man förutsätta att de konjunkturellt betingade variationerna i kapacitetsutnyttjandet är små i'förhållande till kapacitetstillväxten'l kom- mer produktionen 0 i huvudsak att beskri- va kapacitetsutvecklingen. K :O/OT, där OT är den trendmässigt beräknade produk- tionen, kommer då att ge ett" uttryck för hur snabbt kapacitetsutvecklingen sker. En framskrivning av O/OT med 0 som den verkliga kapacitetstillväxten kommer då att ge uttryck för den modifiering av efterfråge- elasticiteten som behövs för hänsynstagan- de till att kapacitetstillväxten kan ske i en annan takt än tidigare. Vid estimering bör koefficienten för O/OT få ett negativt tec- ken.

Den kraftiga koncentrationen av exporten på några få länder har gjort att endast för de nordiska länderna, Störbritannien och Västtyskland är försök gjorda att estimera importfunktioner. Resultatet av dessa. beräk— ningar framgår av tabell 3.6: 2.

Kommentar till importfunktionerna

Med undantag av Danmark har importelas— ticiteten genomgående fått höga värden. An- ledningen till den förhållandevis låga im- portelasticiteten för Danmark kan bl. a. tän- kas bero på att den danska kemiska in— dustrin är rätt liten varför utrymmet för importsubstitution som tillväxtfaktor är be-

Tabell 3.6: 2. Importfunktioner för kemiska produkter i vissa länder. 1963 års priser resp.

index 1963 = 100.

Elasticiteter med avseende på: (Inom parentes standardavvikelse)

Årlig till- Kapacitets- Relativa växttrend inverkan priser Estimations- i importen BNP K Pm/Pd R* period 1953—1968 Norge 2,92 ——0,27 — 0,996 1959—1968 15,0 (0,08) (0,20) Danmark 1,66 —— —1,08 0,994 1959—1968 8,8 (0,08) (0,26) Finland 2,20 —— —1,93 0,965 1958—1968 7,5 (0,16) (0,88) Storbritannien 2,80 1,20 —0,91 0,996 1959—1968 14,1 (0,77) (0,50) (0,50) Västtyskland 2,88 —— —0,92 0,973 1959—1968 22,6 (0,57) (0,54)

gränsat. Det relativa kapacitetsutnyttjandet K = 0/0* är testat för Storbritannien och Västtyskland men blev endast signifikant för Storbritannien. Inte heller för Finland är någon K—variabel testad då den finska kemiska industrin har antagits vara av un- derordnad betydelse för importkonkurren- sen. För Norge är K : O/OT och har här fått negativt tecken om än osäkert. Kapa- citetstillväxten inom den norska industrin (här rensad för gödningsämnesindustrin) an- tas därför ske språngvis. För Storbritannien synes konjunkturella variationer i kapaci- tetsutnyttjandet ha viss inverkan på impor- ten. Den inhemska kemiska produktionen i Storbritannien svarar för en mycket stor del av försörjningen. Bättre lycka att för- klara importutvecklingen hade vi med de relativa priserna, där man i tre fall kan no- tera ungefär normal substitutionselasticitet. Den höga relativa priselasticiteten för Fin- land torde ha samband med devalvering- arna 1957 och 1967. För Storbritannien har importprisindex approximerats med ett vägt exportprisindex för större exportörer, varför effekterna av devalveringen 1967 och importavgiften 1964—1966 kan ha un- dertryckts i prisvariabeln.

Andelssam band

Nästa steg i analysen är att diskutera de an- delssamband som kan vara relevanta. Den

svenska importandelen har i enlighet med den generella modellen som beskrivits i avsnitt 1.4, förutsatts vara bestämd dels av kapaciteten i den svenska kemiska in- dustrin och dels av den relativa prisutveck- lingen mellan svensk export och import för landet i fråga. När det gäller kapaci- tetsutnyttjandet för den svenska industrin har samma beräkning gjorts som relaterats ovan. Det testade sambandet får således ut- seendet:

Ss=a+b—Px/Pm+c(O/O*)s (2)

Estimaten av andelsberäkningarna är re- dovisade i tabell 3.6: 3. Då dessvärre den- na modell i flera fall inte fungerade har några förenklade trendansatser också prö- vats.

Om importutvecklingen kan sägas kunna förklaras någotsånär nöjaktigt med de re- dovisade sambanden gäller detta knappast andelsutvecklingen, som framgår av tabell 3.6: 3. Den formellt sett goda förklaringen för de nordiska länderna sammanhänger uppenbarligen med den starka trenddomi- nansen i andelerna som framgår tydligt av diagram 3.6: 1. Kapacitetsutnyttjandet inom den svenska industrin gav som synes knap- past något klart utslag. För Storbritannien fungerade inte denna variabel. Andelsextra- polationen har för detta land därför gjorts helt resonemangsmässigt. Som framgår av diagram 3.6: 1 har de svenska andelarna på

Tabell 3.6: 3. Samband för den svenska importandelen av kemiska produkter. Procent, löpande priser. Lineära samband.

Koefficientvärden och standardavvikelse inom parentes

Relativa Relativt priser kapacitets— Trend, Px/Pm utnyttjande Konstant skala: skala: O/O* i svensk term, ! = 1,2,3, index kem.industri Estima- % . . . . 63 = 100 Skala: 1 R2 tionsperiod Norge 8,90 0,5 7 _ —4,21 0,965 1959—1968 (0.08) (4.64) Danmark 14,68 0,42 —0,10 — 0,925 1959—1968 (0,06) (0,04) Finland 10,02 1,32 —0,06 —— 0,971 1959—1968 (0,12) (0,03) Västtyskland 5,21 —— —0,01 —2,49 0,730 1959—1968 (0,01) (2,05)

Storbritannien varit ganska stabila fram till 1966 då ett markant lyft inträffade. Det förefaller som om detta bör sammanhänga med den slutliga avvecklingen av EFTA- tullarna. Att andelseffekter inte kan spåras tidigare kan inte direkt förklaras. De ef— fektiva tullsatsema har varit rätt varierande under perioden.

Andelssambandet för Västtyskland kan så- gas på sitt sätt vara det bästa som estime- rats då såväl prisinverkan som kapacitets- utnyttjandet i viss mån kunnat säkerställas. De svenska importandelarna har varit stän- digt fallande från 3—4 % på 50—talet till för närvarande något över 1% (se diagram 3.6: 1). Denna utveckling kan förklaras av att de relativa priserna utvecklats ogynn- samt för Sveriges del då de tyska import- priserna fallit betydligt snabbare än de svens- ka exportpriserna. Men exporten är också tydligen känslig för kapacitetsutnyttjandet.

Som ovan diskuterades är tolkningen av kapacitetsvariabeln inte självklar. Det kan diskuteras huruvida kapacitetstillväxten i den svenska kemiska industrin sker så trend— mässigt som inverkan av variabeln 0/O* implicerar. Språngvisa kapacitetstillskott ger värden på 0/0* nära 1 och skulle då in- dikera högt kapacitetsutnyttjande och där— med en återhållande faktor för exporten fastän man borde få en viss export-push av sådana förändringar. En annan kompli-

kation med denna variabel är att den kan tendera att fånga upp effekter av att »sats- ningar» görs på olika marknader, dvs. före— tagens beslut att exportera på en viss mark- nad och ej på en annan.

Då data över importen från Sverige icke helt överensstämmer med motsvarande ex- portdata, även bortsett från skillnaden mel- lan fob och cif, har ett lineärt omräknings- förfarande tillgripits i några fall enligt sam- bandet:

X=a+sz (3)

X uttrycker här exporten i miljoner kro- nor i löpande pris och M, uttrycker impor- ten från Sverige i miljoner dollar, löpande priser, till respektive land. Koefficienten b kommer då att vara en omräkningsfaktor från dollar till kronor jämte skillnaden fob —cif. I den mån koefficienten a är väsent- ligt skild ifrån 0 är detta ett uttryck för att den procentuella förändringen i dessa data inte är densamma. Detta kan bero på att det föreligger skillnader ifråga om tids— allokering, definitionsskillnader etc. Resul- taten av estimeringen av dessa omräknings- samband framgår av nedanstående tablå. Som framgår av tablån kan man för Nor- ge, Danmark och Västtyskland räkna med att en procentuell förändring i importen från Sverige motsvaras av en lika stor pro- centuell förändring i exporten från Sverige,

Diagram 3.6: I . Sveriges andel av importen av kemiska produkter. Procent.

% 14- .. ., .F'—._', 'I 12_ Finland ,! I 'I 'I Norge_.,_ __.- 10- ! ' | .. ', _." o/ .u'" "" _.' . Danmark 8- ., O.! , - :. '.. , ....- . . o .. ..ooo' ". =. ., .. ". " A/ IN, J,, A n] 1 |. " ., I . ..., '- ' _/'._ Storbritannien . o/ . ,,,—.N— 2 ___-P '&'å-w=_7,-p,_,_-_ '_'-r,.- ___-__ * ,,, _,z' ***, Västtysklånd _ I | | | | l l 1 | I | 1_ 1955 60 65 69 hypotesen att den i huvudsak skulle vara a b R8 utbudsbestämd. Samband av ty n: pe Norge 0,886 5,243 0,999 (0,068) X ”" = a + bl ' P../P; + ba (O/0*)s + Danmark 0,216 5,260 0996 ((nu) +bs (XII/Xlr'1_ 1) Finland —5,20 5,46 0,995 Storbritannien 5 84 (424 0 98 5 P; är exportprisindex för större export- ” (0:19) ' länder (konkurrentpriser) och (X,,/X,,_1 Västtyskland 1,93 (få 215? 0,977 —1) är den procentuella förändringen i ex-

Anm. Estimationsperioden år 1959—1968, utom för Finland där den år 1958—1968.

då intercepten a är små i förhållande till nivån. För Finland och Storbritannien bör i stället de ovan redovisade sambanden an- vändas.

Exporten till övriga länder är testad mot

porten till de studerade länderna. Om den antydda hypotesen varit riktig skulle bl, bg och bg alla ha fått negativa tecken. Så blev dock ej fallet utom för b3 men dess inverkan var varken betydande eller signi- fikant. Vi avstår därför från att söka ett exportsamband för övriga länder. Prognosen är i stället baserad på modifierade trendan- taganden.

Tabell 3.6: 4. Den svenska importandelens utveckling 1968—1975 i vissa länder av kemiska pro- dukter, Procent.

Andelsförändring 1968—1975 beroende på

Import- Rel. Import- andel priser Svensk Övriga andel 1968 Trend Pl./Pm kap. faktorer 1975 Norge 10,0 4,0 —— —0,2 —0,8 13,0 Danmark 9,5 2,9 0,2 — 1,4 14,0 Finland 13,2 9,2 0 3 — —5,7 17,0 Storbritannien 3,1 — _— — 0,4 3,5 Västtyskland 1,3 — —0,1 —0,1 0,2 1,3 k ' ' . Utvec lingen "111975 Total importförändring i fasta För importefterfrågan i de studerade län— priser per år beroende-på dema är BNP-utvecklingen den viktigaste Rel. Kapac" , .. .. . priser tetsutnytt- faktorn. Prognoser for denna ar redov1sade Tillväxt P / jande [ avsnitt 1.5. For de ovriga variablerna som (BNP) Pd o/OT Totalt ingår i importfunktionerna och andelssam- banden föreligger inga prognoser utan vi Norge 13,1 — — lä.?) .. - -- Danmark 6,3 1,6 — , far arbeta med hypotetiska data, som gor Finland 9,9 2,9 _ 14,2 att prognosen delvrs far karaktaren av rak- Storbritannien 7,8 2,7 _2,4 8,1 neexempel. Västtyskland 12,1 0,9 — 13,0

Vad prisrelationerna beträffar så synes relativpriset mellan import— och inhemska priser visa en sjunkande tendens för Norge, Storbritannien och Västtyskland. För Fin- land och Danmark föreligger ingen klar ten- dens över hela perioden. Här är dock räk- nat med att för Danmark, Finland, Stor- britannien och Västtyskland sjunkande re- lativpriser mellan import- och hemmamark- nadspris kommer att råda 1970—1975 av storleksordningen 11/2, 11/2, 3 och l % per år respektive.

Beträffande kapacitetsutnyttjande behö- ver bara ett antagande göras för Storbri— tannien för att importfunktionerna i tabell 3.6: 2 skall kunna användas. Kapacitetsut— byggnaden i Storbritanniens kemiska indu— stri kan förväntas gå snabbare första delen av 70-talet än tidigare enligt bedömningar i The Task ahead» [9], vilket här bedöms innebära en viss importsubstitution. Inver- kan av de olika faktorerna är redovisade i vidstående tablå.

Som framgår av tablån har våra anta- ganden dels om relativpriser och dels om kapacitetsutnyttjandet i rätt liten utsträck- ning modifierat den importökning som ge-

nereras av efterfrågan.

För bedömning av andelsutvecklingen be— hövs ytterligare några antaganden. Det svenska exportprisindexet har visat fallan- de tendens under 60-talet om än förhållan- devis svagt. I relation till importprisindex i Västtyskland har exportprisindexet fallit långsammare varför relativpriset successivt ökat. Tendensen är här framskriven för 1970—1975 med 1,2 % ökning per år. För Danmark är bilden ej så entydig, varför vi nöjer oss med en höjning på 0,2 %. I Fin- land däremot har relationen svenska ex- portpriser totala importpriser visat en sjun— kande tendens, vilken skrivs fram med 0,8 % per år. De implikationer dessa an- taganden får på importandelarna redovisas i tabell 3.6: 4. Det svenska kapacitetsutnytt- jandet förefaller enligt långtidsutredningen bli något långsammare än tidigare, vilket bör minska tillväxtmöjligheterna för expor- ten. För att markera denna tendens antar vi att kapacitetsutnyttjandet kommer att va- ra högre 1975 än 1970.

Inverkan av såväl relativpriser som kapa— citetsvariabeln förefaller således att bli av

Tabell 3.6: 5. Exporten av kemiska produkter 1969—1975 till vissa länder och totalt. 1968 års

priser.

Exportvärden 1969—1975, milj.kr. Årlig förändring, %

1969 1970 1975 1960—1965 1965—1970 1970—1975 Norge 157 190 408 20,3 19,4 16,5 Danmark 186 208 326 17,8 16,4 9,4 Finland 167 193 412 26,8 15,4 16,4 Storbritannien 147 173 265 5,9 21,8 8,9 Västtyskland 107 136 199 11,1 13,7 7,9 Övriga länder 460 570 992 11,7 14,9 11,7 Total export 1 224 1 470 2 602 14,0 16,3 12,1

rätt underordnad betydelse. »Övriga fakto- rer» innebär vissa skönsmässiga justeringar av andelsutvecklingen. Dessa är motiverade dels av vad som har hänt 1969 och 1970 och dels av allmänna överväganden om in- tegrationseffekter och inverkan av t. ex. Kennedyrundans tullsänkningar. För de här behandlade fem länderna kan vi med ovanstående antaganden räkna fram en ex- portprognos. Vid denna omräkning är då hänsyn tagen till, förutom import och an- delsutveckling, även inverkan av att export- priser och importpriser kan utveckla sig nå- got annorlunda samt att importen från Sve- rige inte alltid är exakt densamma som ex- port från Sverige till resp. land. Dessa re- sultat är redovisade i tabell 3.6: S.

Kalkylerna för exporten till övriga län- der har gjorts genom trendstudier för de i gruppen ingående länderna och länderaggre- gaten. I en del fall fås vissa hållpunkter för bedömningen genom den tidigare totala im- portutvecklingen och andelsutvecklingen för respektive land.

3.7 Järn och ställ

Den svenska exporten av järn och stål ökade under perioden 1959—1969 med lll/g % i volym per år. Detta innebär att exporten av järn och stål var en av de mest expansiva va- rugrupperna med en tillväxt som ligger en— dast obetydligt lägre än ökningstakten för kemiska produkter, textil— och beklädnadsva- ror samt personbilar.

Av tabell 3.7: 1 framgår att ungefär hälf- ten av produktionen exporterades under 1969 vilket skall jämföras med ungefär en tredjedel 1960. Samtidigt har den svenska järn- och stålindustrin kunnat behålla sin andel av den inhemska förbrukningen. Im- portandelen har varierat mellan 35 och 40 % under 60-talet. Variationerna kring medelvärdet har avspeglat svängningarna i den inhemska förbrukningen. Den svenska stålindustrins kapacitetsutbyggnad har dock varit tillräcklig för att försörja större delen

1 Avsnittet författat av Hans Lindblom och Björn Magnusson.

Tabell 3.7: ]. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, 1955—1975. Milj.kr., 1959 års priser.

1970 1975 1955 1960 1965 1968 Preliminär Prognos Produktion 1 460 2 129 3 090 3 445 3 765 4 855 Import 685 888 1 071 1 074 1 430 1 740 Tillgång 2145 3 017 4161 4 519 5195 6 595 Export 338 683 1 162 1 613 1 744 2 565 Varuinsats ] 602 2 150 2 939 3 072 3 400 4 130 Lagerförändring +l80 +159 +116 —62 +211 0 Saldopost 25 25 —56 —104 —160 —100 Användning 2 145 3 017 4 161 4 519 5 195 6 595 SOU 1971: 40

Diagram 3.7: I . Sveriges importandel av järn och stål i vissa länder, procent.

%

25 20 Finland /

10 / s/x/

20 15 Danmark : .. A_—

FH

20 EEC exkl. intrahandeln M 15 W—

,.

10 Förenta Staterna "r)-M o

2" Storbritannien 15 &

10

5 _,

o . . . . . . . . . . . . 1955 60 65 70

av den inhemska efterfrågan samt att öka exportandelen av produktionen. Denna ut— veckling har järn— och stålindustrin gemen- sam med vissa råvaruexporterande indu- strier medan utvecklingen inom verkstads-

och textilsektorcma gått mot en ökning av både export— och importandel.

I diagram 3.7: 1 visas utvecklingen av de svenska andelarna av importen av järn och stål till några viktiga marknader. Av dia- grammet framgår att den svenska järn- och stålindustrin framgångsrikt kunnat konkur- rera på de nordiska länderna, Storbritan- nien och EEC med utanför EEC stående exportländer. Däremot föll andelen av den amerikanska importen under perioden 1955 —1960 för att sedan stabiliseras. Den svens- ka stålindustrins internationella konkurrens- kraft, som den framgår av ett studium av andelsutvecklingen, beskrivs också i tabell 3.7: 2. I tabellen visas även effekterna av den svenska exportens länderinriktning. Ta- bellens första rad anger den faktiska för- ändringen från föregående år av den svens- ka exporten av järn och stål i Värde räk- nat. Av den andra raden i tabellen fram- går nettoeffekten av andelsförändringar på olika marknader. Ett positivt tal visar hur många procentenheter av den faktiska för- ändringen som hänför sig till andelsvinster.

Ländereffekten anger hur importen till de för Sverige viktigaste marknaderna utveck- lats i förhållande till andra marknader. Marknadscffekten slutligen visar den fak- tiska förändringen av industriländernas to- tala exportvärde.

Av tabell 3.7: 2 framgår att den svenska exporten av järn och stål ökat sin andel av industriländernas totala export av järn och stål under 60-talet med vissa fluktuationer kring denna trend. Den svenska exporten har alltså till följd av andelsvinster sedan 1960 vuxit 30 % mer i värde än vad den annars skulle gjort. Stegringen av andelarna

Tabell 3.7 : 2. Sveriges export av järn och stål, 1961—1969. Procentuella förändringar från före- gående år.

1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 Faktisk förändring 12,9 —2,4 9,2 22,8 10,3 11,1 14,0 6,3 17,1 Andelseffekt 19,0 0,6 2,9 4,6 -——0,8 9,6 2,6 —l,9 —8,7 Länderelfekt ——1,7 —l,6 2,0 0,6 —3,3 3,0 4,3 ——4,0 5,5 Marknadseffekt —4,4 —l ,4 4,2 17,6 14,4 —1,5 7,1 12,2 20,3

Källor: FN, OECD och konjunkturinstitutet.

Diagram 3.7: 2. Sveriges export av handels- resp. specialstål till olika länder. Milj. kr. Lö- pande pris. Log. skala.

HANDELSSTÅL

Totalt

400

200 Norden

100'

1960 65 69 Källor: Jernkontoret, SCB

under 60-talet är sannolikt följden av det stora och ökande inslaget av specialstål i exporten. Fluktuationerna kring trenden sammanfaller med förändringarna av den inhemska efterfrågan och avspeglar fram- för allt hemmaefterfrågans effekter på ex- porten av handelsstål. Även om produk- tionen av handelsstål till stor del är avsedd för hemmamarknaden söker sig handels- stålverken vid vikande efterfrågan ut på exportmarknaderna, främst de nordiska län- derna och Storbritannien, och kan på detta sätt hålla ett relativt jämnt och högt kapa- citetsutnyttjande. Den mycket kraftiga an- delshöjningen 1961 torde till stor del kunna hänföras till igångsättningen av produktion vid Oxelösunds järnverk, vilken samman- föll med en nedgång av den totala handeln med järn och stål.

SPECIALSTÅL

Totalt

E FTA

Förenta Staterna

Av diagram 3.7: 2 framgår utvecklingen av exporten av dels handelsstål, dels special— stål. Generellt kan sägas att de variationer specialstålexporten uppvisar nära följer den internationella efterfrågan medan fluktuatio- nema i exporten av handelsstål synes vara effekter av variationer i efterfrågan i Sve- rige.

Det skulle därför vara. önskvärt att ar- beta med en uppdelning av den svenska exporten av järn och stål på handelsstål respektive specialstål. Detta har dock inte varit möjligt bl. a. därför att internationell statistik uppdelad på dessa grupper inte fö- religger. Exportprognosen har därför gjorts utifrån den tidigare nämnda försörjnings- balansen för handelsfärdigt järn och stål (tabell 3.7:1). Sammanhangen mellan de fyra kategorierna i försörjningsbalansen är

dock inte lätta att fastställa. Olika mönster för samspelet mellan kategorierna kan tän- kas.

I följande uppställning visas exempel på olika hypoteser. X står för export, O för produktion, M för import och C för den inhemska förbrukningen.

1) X—>O 2) X(—O 3) Xzo irl irl C——>M C M C—>M

O+MEX+C

I 1) bestäms alltså produktionen av endast exporten medan den inhemska förbrukning- en genererar import. Denna modell torde vara en rimlig approximation beträffande specialstål. Produktionsförutsättningarna bör vara starkt beroende av den utländska ef- terfrågan då storleken av den svenska mark- naden är rätt begränsad för de olika spe- :ialstålskvalitetema. Importen torde huvud- sakligen bestå av sådana produkter som inte tillverkas inom landet. Hypotesen i 2) är att den inhemska förbrukningen påverkar såväl export som produktion medan produktionen i sin tur bestämmer exporten och importen. Det förefaller rimligt att betrakta 2) som den mest realistiska modellen vad gäller handelsstål. Vi har tidigare påpekat förhål- landet mellan produktion, export, hemma- efterfrågan och import av handelsstål. Pro- duktionen påverkas av förändringar av ef- terfrågan i Sverige. På samma sätt fluktue- rar importen med efterfrågan men propor- tionellt mer då produktionskapaciteten be- gränsar ökningen av leveranserna till den svenska marknaden i lägen med kraftigt sti- gande efterfrågan samtidigt som järn— och stålindustrin mer än väl täcker behovet i lä- gen med sjunkande förbrukning. I dessa lä— gen minskar alltså importen kraftigt. I 3) slutligen påverkar den inhemska efterfrågan såväl export, produktion som import medan påverkan mellan export och produktion går i båda riktningarna. 3) kan också ses som en kombination av 1) och 2) och vore den mest lämpliga för den svenska stålindustrin. Nu har emellertid möjligheterna att använ- da modellen 3) varit begränsade såtillvida att de planer för produktionen som företa-

gen själva själva lagt fram inte är konsis- tenta med möjligheterna att erhålla arbets- kraft och skulle samtidigt innebära en myc- ket låg importtillväxt. Den preliminära pro— duktionsprognosen har därför justerats i ne- gativ riktning. Importen har justerats upp med utgångspunkt från den beräknade till- växten av den inhemska efterfrågan. Pro— duktionskapaciteten i Sverige planeras byg— gas ut under den närmaste femårsperioden främst i syfte att substituera import av vis- sa kvaliteter. Den av försörjningsbalansre- sonemang resulterande exportprognosen in- nebär en ökning med 8 % i volym per år 1970—1975.

Den beräknade produktionsökningen un— der den närmaste femårsperioden torde in- nebära fullt kapacitetsutnyttjande 1975. Frå- geställningen är då huruvida den av för- sörjningsbalansen resulterande exporten mot- svaras av efterfrågan från utlandet. Den in— hemska efterfrågans utveckling är konsistent med utvecklingen av produktionen i andra branscher. För att pröva om den i försörj- ningsbalansen framräknade exporttillväxten är konsistent med exportefterfrågan har oli— ka överslagsberäkningar gjorts. En fram- skrivning av tillväxten av industriländernas export under 60—talet ger en tillväxt med drygt 7 % per år. Denna tillväxt är lägre än vad som beräknats för den svenska ex- porten under prognosperioden. Det kan dock bedömas som troligt att den svenska exporttillväxten blir högre än tillväxten av den totala exporten från industriländerna på grund av det stora och ökande inslaget av specialstål.

En annan faktor att räkna med är kapa- citetsutbyggnaderna i de viktigaste avnämar- ländema. I samband med högkonjunkturen 1969—1970 framlades planer inom EEC på mycket betydande utbyggnader vilka före- trädesvis torde gälla handelsstål. Under 1970 kom emellertid även stora kapacitetstillskott för rostfri plåt i EEC och Japan. Detta tor- de innebära — åtminstone på kort sikt — ökade svårigheter att finna avsättning för den svenska produktionen inom framför allt EEC. Det torde dock vara möjligt att finna nya avsättningsmarknader eller öka andelen

av andra länders import. Exempel på det sistnämnda är öststaterna och råvarulän- derna.

En mer omfattande undersökning av den framtida efterfrågan och den svenska ex- portutvecklingen kan göras genom en upp- delning på länder och ländergrupper och för varje land eller ländergrupp söka skri— va fram stålförbrukning och import. Däref- ter söks den sannolika utvecklingen av de svenska andelarna av respektive lands/län- dergrupps import och resultatet blir impor- ten från Sverige, vilken sedan kan räknas om i svensk export. Denna modell kan samman- fattas sålunda:

S = f (0) M,- = f (S, P,) Mu = f (M T, Pm) A = f (Os/Ks)

MS = A - M,,

Xs = f (Ms! sz)

där

S = stålförbrukningen 0 = industriproduktion (efterfrågan)

MT = import i ton, totalt P' = relativpris mellan import och hem- maproduktion RK EEC = Råstålskapacitetsutnyttjande i EEC:s stålindustri M,, = importvärde, totalt Pm = importpris Ms = import i värde från Sverige A = svensk andel av det totala import- värdet Oles = kapacitetsutnyttjandet i svensk stål- industri X, = export i värde från Sverige P;, = svenskt exportpris

Denna modell är rekursiv och kan sam- manfattas i en s. k. reducerad form

Xs=f(0, Pr! P:s ”') Lösningen är dock mycket komplicerad bl. a. därför att några av sambanden inte är lineära. Därför har denna funktionsform inte använts. Tabell 3.7: 3 visar länderstrukturen av

den svenska exporten samt den totala im- porten till olika länder och länderområden samt den svenska andelen av importen.

I följande tablå sammanfattas några av de samband mellan stålförbrukning och efterfrågan som estimerats.

Ekvationer för stålförbrukningen estime- rad över 1955—1968 för EEC och Storbri- tannien samt 1961—1968 för Norge och Finland. ( O' 4) - 100 ():—1 Konstant R” EEC ——5,3 1,61 0,648 (0,36) Storbritannien —3,2 1,44 0,479 (0,59) Norge —10,4 2,79 0,358 . (2,97) Finland 0,2 0,55 0,024 (1,06)

Av tablån framgår att resultaten för EEC väl överensstämmer med de resultat som re- dovisas i »Utvecklingstendenser för svensk stålindustri» [31]. Stålkonsumtionens elas— ticitet med avseende på efterfrågan — i detta fall industriproduktionen — är 1,6 (1,8 enligt den tidigare nämnda källan) med ett nega- tivt intercept på drygt 5 % som bl. &. anty- der en minskad specifik stålförbrukning samt substitution med andra material.

Sambanden mellan stålförbrukning och in- dustriproduktion för Storbritannien, Norge och Finland är som synes mycket svaga.

I nedan redovisade tablå framgår några av de estimerade sambanden mellan stål- förbrukning och import av järn och stål. Beträffande EEC har två hypoteser prövats. Den första innebär att importen är margi- nell och komplementär och alltså vid given efterfrågan varierar med kapacitetsutnytt- jandet i den inhemska stålindustrin. I det andra fallet antas importen vara konkurre- rande och varierar vid given efterfrågan med förhållandet mellan import och hemma- marknadspriser. En hopkoppling av dessa båda fall har också gjorts men liksom i de två i tablån redovisade fallen var ingen av

Tabell 3.7: 3. Marknadsstrukturen för Sveriges export av järn och stål, 1955—1969. Löpande priser. Svenska exportdata Årlig Internationella utrikeshandelsdata Ex ort-5161?d- Andel av Total väåe växt totala import Årlig tillväxt, , 7 a 0 ' _ milj. % ?porten, milj. ,, 2:32? émport ) 0 kr* 1959— —"——— douar 1955— 1960— 1965— —— 1969 1969 1960 1969 1969 1960 1965 1969 1955 1960 1969 Norge 177 13,1 5 7 171 14,0 5,3 14,7 8,2 11,1 21,0 Danmark 238 15,9 6 9 249 11,5 6,9 7,0 6,5 8,8 19,2 Finland 155 10,0 7 6 137 . . 1,7 3,7 22,1 Norden 570 13,1 18 22 557 . . 5,2 13,7 . . 20,5 Storbritannien 326 18,7 9 12 417 0,4 —5,1 17,6 3,7 6,6 16,3 Ovriga EFTA3 126 12,2 6 5 480 . . 3,6 8,0 . . 4,1 5,1 EEC 823 10,3 34 31 3 919 14,0 5,3 14,7 3,7 3,7 4,1 därav: Västtyskland 400 8,7 19 15 1 397 10,5 6,8 14,0 3,8 5,7 5,5 Övriga OECD-Europa 68 12,6 2 3 603 . . . . 2,9 . . . 2,1 Nordamerika 330 16,0 9 13 2 248 15,9 18,1 8,6 3,1 2,4 2,8 Japan 36 13,8 1 1 233 . . . . 13,4 . . . . 4,0 OECD totalt 2 279 12,8 79 87 8 629 19,4 18,5 11,6 13,1 13,9 5,2 1968 1965— 1967 1967 Östländer1 171 11,3 10 7 1 820 21,3 3,0 7,0 0,8 0,9 1,3 Råvaruländer1 171 3,3 11 6 1 940 5,1 4,1 —1,0 1,0 2,4 2,6 1965— 1968 1968 Hela världen1 2 620 11,7 100 100 11 500 10,0 6,5 5,9 2,2 3,6 4,3

1 Importvärdet är svåråtkomligt. Beräkningarna baserade på världsexporten till resp. länderom- råde. Den svenska andelen skattad med Sveriges export till resp. område och världsexporten till detta område. 2 Genomsnittsförändringen 1959—1969. Källor: Svensk exportstatistik; SCB och konjunkturinstitutet. Internationell statistik; UNCTAD, OECD.

koefficienterna, bortsett från efterfrågevaria- beln, signifikant skild från noll. Ekvationer för importen av järn och stål, tusen ton. 2,20 0,47 EEC 0,06- 10—6 . så”? (RKEEC) U'”)

! 1

R2 = 0,825 1956—1968

P —1.23 EEC 17,6- 53'098- (_?!)"3" P EB : 2 = 0,602 1959—1968 där Pau är prisindex för EEC:s import av stål från 3:e land, PE,; prisindex för handeln inom EEC.

1,63 P 0,97 Storbritannien 28 - 10—G - 35037) - (LX)U'08) PRO :

R2 = 0,299 1954—1968

1,40 S 4.48 Storbritannien 16 - 10—3 - SSL”) - (SL—>(Z'03) t—i

R2 = 0,410 1955—1968

där PEX är prisindex för EEC:s export av stål till 3:e land. PRO partiprisindex för stål i Storbritannien. 1.34 Norge 0,055 - 35034) R2 = 0,929 1960—1968 0,54 Finland 509 - 050-23) R" = 0,260 1960—1967 1,036 Danmark 0,055 - [(Tan) R2 = 0,554 1957—1968

Danmark A M, (%) = —5,9 + 1,77 - A Im (%) R” = 0.979 1959—1968

där I står för investeringar och index ,. total investering och index B för bygginveste- ringar.

Beträffande prisvariabeln vad gäller sam- banden för EEC kan sägas att denna ger ett helt annat resultat om perioden 1954—1958 delas upp i två perioder. Före 1959—1960 var förhållandena annorlunda än efter vilket kan vara en effekt av såväl tullavvecklingen mellan EEC-länderna som den allt starkare samordningen av produktionen inom kol- och stålunionen. Som också framgår av tab- lån har några tillfredsställande resultat inte erhållits för Storbritannien, vilket delvis kan bero på bristfällig statistik.

Norges självförsörjningsgrad är lägre än EEC:s och Storbritanniens varför genomsla- gen av efterfrågeförändringar på importen borde vara större. Importen synes dock vara starkare korrelerad med den direkta efter- frågan på stål (industriproduktionen) än med stålförbrukningen. För Finland är samban- det mellan industriproduktion och import mycket svagt, vilket kan bero på att vissa större investeringsprojekt är mycket stålkrä- vande och stålet till dessa investeringar har nästan helt fått importeras.

För Danmark svarar importen för 80 % av stålförbrukningen och den egna produk- tionen är liten. Sambandet mellan stålför— brukning och import är därför så starkt att estimationen gjorts direkt med efterfrågan som förklarande variabel. I detta fall har investeringarna använts som efterfrågevaria- bel då data för industriproduktionen i Dan- mark saknas. Dels har de totala investering- arna använts, dels investeringar i maskiner och byggnader var för sig och dels tillsam— mans. Inverkan av maskininvesteringarna är osäker, vilket kan hänga samman med den tidsmässiga eftersläpningen mellan stålför- brukning och investering och/eller en stor importandel i maskininvesteringarna. Bygg- nadsinvesteringarna synes däremot förklara importen av stål tillfredsställande.

För att komma fram till importen från Sverige har andelsutvecklingen studerats. Utvecklingen av de svenska andelarna 1955 —1969 på ovan studerade marknader fram- går av diagram 3.7: 1.

Den svenska andelen av den totala im- porten till EEC har inte nämnvärt föränd- rats under denna period. Däremot har Sve- riges andel av EEC:s import från andra län- der än EEC—länderna stigit något vilket framgår av diagrammet och nedan redovi- sade beräkningar. En förklaring till den sti- gande andelen kan vara att inslaget av spe- cialstål är olika för importen från Sverige och från andra utanför EEC stående län- der. Konkurrensen från dessa länder bör inte heller ha varit så svår hittills vilket in— nebär att även den volymmässiga andelen har stigit. Någon inverkan på andelsutveck— lingen av relativa priser har inte erhållits.

Liksom för EEC är man för Storbritan— nien hänvisad till en trend då det gäller an- delsutvecklingen. Vare sig de relativa pri- serna eller en utbudsvariabel ger signifikan- ta utslag. Trenden för Storbritannien är dock starkare än för EEC och tillväxten har varit större under 60-talet än under se- nare hälften av 50-ta1et, vilket framgår av tablån nedan. Detta förhållande synes del— vis vara en effekt av tullsänkningarna inom ramen för EFTA. Ett kraftigt engångslyft skedde emellertid, som framgår av diagram 3.7: 1, från 1960 till 1961. Andelen var tro- ligen nedpressad under 1960 av den starka hemmaefterfrågan för att under 1961 i sam— band med en lättande inhemsk efterfrågan och stora kapacitetstillskott stiga. Importen till Storbritannien sjönk också relativt kraf- tigt 1960—1961. Tillväxten av andelen var mer än dubbelt så stark under 60-talet som under senare hälften av 50-talet vilket till stor del ändå måste tillskrivas nedtrappning- en av tullarna.

Även utvecklingen av den svenska ande- len av den norska importen är starkt trend— dominerad. Någon inverkan av relativa pri- ser har inte registrerats bl. a. på grund av att exportpriser på enskilda länder saknas. En stor del av den svenska exporten av handelsstål avsätts i Norge (se diagram 3.7: 2) varför den svenska andelsutveck- lingen kan förväntas sammanhänga med fluktuationerna i den svenska efterfrågan. Vi har tidigare visat att den totala ex— porten från och importen till Sverige upp-

Ekvationer för den svenska andelsutveck- lingen estimerad för 1954—1968.

Procentenheter Konstant Tiden EEC 12,3 0,51 (0,1 1) R2 = 0,655 ,Storbritannienx 7,3 0,64 —3,0 Q (0,24) R2 = 0,830 "Storbritannien” 5,3 0,38 - Q1 0,81 ' Q, , 9) R2 = 0,847 Norge 7,4 0,83 (0,07) Ra = 0,906 Norgea 1,3 0,73 6,8 - K, (0,11) (5,7) R2 = 0,91 6 Danmark 3,5 0,94 (0,92) R2 = 0,891

1 Q=dummy 1 för 1954—1960 0 för 1961—1968 2 Q1 och Qg är dummies Q1 ] för 1954—1960 0 för 1961—1968 Q,1 för 1961—1968 Oför 1954—1960 3 K, är ett modifierat mått på kapacitetsutnytt- jandet inom den svenska stålindustrin. K; = götstålskapacitet/stålkonsumtion (stålkonsumtionen är mätt med totala till- förseln).

visar svängningar som torde kunna hän- föras till fluktuationerna i den inhemska efterfrågan. Om nu Norge kan antas vara en primär marknad för handelsstål dvs. att avnämarna i första hand tar stål från Sverige borde det svenska kapacitetsutnytt- jandet påverka utvecklingen av den svenska andelen av den norska importen. Ett av skälen till detta är de förhållandevis låga transportkostnaderna. Det mått på kapaci- tetsutnyttjandet som används — kvoten mel- lan götstålsproduktionen och götstålskapaci- teten — är inte något tillfredsställande mått. I stället har kvoten mellan götstålskapacite- ten och tillförseln av stål till den svenska marknaden använts. Därvid är handelsfar- digt stål: götstål/ 1,43 — allt räknat i ton. Då importen av götstål till Sverige är be- gränsad skulle alltså kapaciteten i stort sett visa den maximala tillförseln av götstål till valsning och en ökning av efterfrågan på

vidarearbetat stål skulle alltså leda till mins- kad export eller ökad import. Kvantifie- ringen av denna hypotes framgår av den ti- digare nämnda tablån.

Det kapacitetsmått som användes för att förklara andelsutvecklingen i den norska im- porten gav inte signifikant utslag vad gäller Danmark. Relativa priser synes inte heller ha någon inverkan i statistisk mening. Koef- ficienten för trenden framgår av tablån.

Som framgår av diagram 3.7: 1 steg den svenska andelen av Finlands import av järn och stål stadigt fram t. o. m. 1962 för att sedan falla under två år. Utvecklingen under perioden 1961—1967 följer till en del ut- vecklingen av det svenska kapacitetsutnytt— jandet men i samband med devalveringen 1967 ändrades detta förhållande. Den totala finska importen sjönk 1967-1968 medan den svenska exporten i kvantitet räknat öka- de med 16 %. En stor del av exportökningen föll på det ordinära stålet (stänger och balk). Trendberäkningar på utvecklingen av den svenska andelen av Finlands import är allt— så ganska intetsägande. Exkluderas 1968 ur hela perioden skulle 1968 års andel uppnås först 1980 och en trend anpassad på perio- den 1961—1968 ger 1968 års andel 1972.

Ovan behandlade länder tog 1969 65 % av Sveriges totala export av järn och stål. Som framgår av diagram 3.7: 2 är även För- enta staterna en betydande marknad fram- för allt vad gäller specialstål. Under perio- den 1953—1958 var Förenta staternas im- port av järn och stål relativt obetydlig. Im- portvärdet var då ungefär 200 miljoner dol- lar och den svenska andelen av Förenta staternas import var ungefär 5 % . I samband med stålstrejken 1959 fördubblades den amerikanska importen och tillfälliga krafti— ga ökningar skedde också 1965 och 1968. Vid dessa tillfällen sjönk den svenska im— portandelen markant. Orsaken till dessa ned- gångar av de svenska andelarna torde vara att det är den amerikanska importen av handelsstål som påverkas av stålarbetarstrej- ker eller av hot om strejk medan importen till Förenta staterna från Sverige nästan ute— slutande består av specialstål. Denna im- port har delvis också ett annat efterfråge-

mönster än den totala importen av järn och stål. Mot denna bakgrund och med hänsyn till den ringa importandelen för Sverige har den tidigare redovisade modellen ej använts för Sveriges export till Förenta staterna utan den svenska exporten kan betraktas som ej konkurrerande med övrig import och inhemsk tillverkning. Modellen blir då föl- jande:

XSUS/sz = =216,2 + 3,42- 0, (1,72) m = 0,967 1957—1968

Exportvärdet i fasta priser är alltså bero- ende på utvecklingen av den amerikanska ef— terfrågan mätt med industriproduktionen.

Om vi i stället antar att den svenska ex- porten konkurrerar prismässigt med annan import och inhemsk produktion får vi:

ng = 58,4 + 3,65 - 0t — 2,73 P... (0,14) (0,97) R2 = 0,987 1957—1968

Exporten till övriga länder — öststater- na, Japan, mindre industriländer i Europa samt råvaruländerna — kan antas dels vara beroende av efterfrågan i dessa länder, dels vara känslig för utbudssituationen i Sverige. Dessa marknader antas alltså vara margi- nella vilket innebär att exporten till dessa länder först och starkast påverkas vid högt efterfrågetryck i Sverige och i de västeuro- peiska länderna medan ansträngningarna att exportera till dessa länder ökas vid sviktan- de efterfrågan i Sverige och i de västeuro- peiska länderna. Detta innebär att expor- ten till dessa länder förutsätts vara negativt korrelerad med dels exporten till Västeuro- pa, dels med kapacitetsutnyttjandet i den svenska järn— och stålindustrin. De test som har gjorts visar att båda ansatserna har ett visst förklaringsvärde:

A XfV= 11,8 +o,51 A E— 0,32 A XI” R” = 0,227 1961—1968 A XfV= 6,9+ 0,59 A E+ 0,26 A K R” = 0,435 1961—1968

A står för procentuell förändring från före- gående år

X ? Vvärdet av exporten från Sverige till be-

rörda länder E »världsexporten» till berörda länder Vägd med Sveriges export föregående år för olika ländergrupper den totala svenska exporten av järn och stål exklusive exporten till berörda länder K kvoten mellan tillförseln av stål i Sverige och götstålskapacitet (tidigare använt för Norge)

Xi”

Sammanfattningsvis kan sägas att ovan redovisade modell lider av en del svagheter. För det första har svårigheterna varit stora att förklara stålkonsumtionen i de olika län- derna vilket kan bero på att industripro- duktionen är ett alltför grovt mått på efter-— frågan. För det andra var resultaten av sambanden mellan stålförbrukning och im— port svaga för vissa länder och torde sam- manhänga med att importen i många fall är marginell och att förskjutningar i kvali- tetssammansättningen sker över tiden. An— delsutvecklingen har vidare i de flesta fall »förklarats» med en trend.

Modellen har ändå använts för att efter- frågemässigt testa den exportprognos som framkom som residual i försörjningsbalan- sen. De prognoser som föreligger för in- dustriproduktionen i de olika länderna är följande:

Förändring av industriproduktionen 1968—1975

Procent per år

EEC 4,9 Storbritannien 4,0 Norge 5,0 Finland 5,9 Förenta staterna 4,1

De danska byggnadsinvesteringarnt be- räknas öka med 6 % per år under prognos- perioden.

För priserna, som låg på en mycke: hög nivå under 1969 Och 1970, har en återgång fram till 1975 till 1968 års nivå antagts.

Med insättande av dessa data i ekvatio- nerna resulterar modellen i en expcrtök- ning 1970—1975 med mellan 7 och 8%

i volym per år. Det finns alltså anledning att behålla den ur försörjningsbalansen fram- komna exportprognosen på 8 % per år. Denna prognos innebär en ganska markant dämpning av den tillväxt som ägde rum un- der 60-talet (11 % per år) och hänger sam— man med den betydligt lugnare utbyggna- den av kapaciteten under 70-talets första hälft än under 60—talet.

3 .8 Verkstadsprodukter

Verkstadsprodukter i egentlig mening, då även omfattande fartyg, flygplan och vapen, utgör drygt 40 % av hela exporten. Dess an- del är också ständigt växande och omkring 1975 beräknas dessa produkter komma att svara för ungefär halva exportvärdet. Verk- stadsprodukter är ej något enhetligt begrepp och för att möjliggöra mer preciserade ana- lyser måste uppdelningar göras.

Två indelningar faller sig naturligt att göra, den ena med hänsyn till produkter- nas ursprung, den andra med hänsyn till deras användning. En analys på grundval av den förstnämnda indelningsgrunden kan vara lämplig då man har skäl att tro att det föreligger skillnader mellan olika delbran- scher 'inom verkstadsindustrin t. ex. vad av- ser utbudsförhållanden som produktion, ka- pacitet och kostnadsläge. Förhållandena i detta avseende inom exempelvis elektroindu- strin är sannolikt annorlunda än inom t. ex. jämmanufakturindustrin. En uppdelning av verkstadsprodukterna efter delbransch eller produktionsförutsättningar bör tillgripas om man speciellt lägger tonvikten på utbudsfak- torer. För en mer renodlad efterfrågeansats ligger en uppdelning efter användningsom- råden närmast till hands. Det är denna se- nare ansats som tillämpats här, väl medve- tande om att detta inte löser alla problem.

Centrala faktorer vid exportbedömningen är inhemsk och utländsk efterfrågan, kapa- citets— och kostnadsutveckling och i sam- band därmed konkurrensförmågan såväl in- om som utom landet. Att formulera en mo- dell för att fånga in interdependensen mel- lan dessa storheter har inte varit möjligt. Här blir det närmast fråga om en partiell

analys inriktad på den utländska efterfrågan samt en mer skönsmässig bedömning av öv- riga faktorer. Under vånda tvingas vi kon- statera att den viktigaste exportprognosen måste göras på ett bräckligt underlag. Som redogjorts för i avsnitt 1.3 är exportbedöm— ningarna gjorda för den volymmässiga ut- vecklingen.

En distinktion mellan real och värdemäs— sig utveckling är mycket svår att åstadkom— ma då prismätning av verkstadsprodukter är oerhört komplicerad och förenad med betydande felmarginaler. Därtill kommer att prisutvecklingens inverkan på t. ex. konkur- rensförmåga och avsättningsmöjligheter inte är särskilt entydig för sofistikerade industri- produkter. Av dessa skäl har analysen ba- serats på värdeutvecklingen i löpande priser (med undantag för personbilar). För att få jämförbarhet med prognoserna för övrig ex- port har dock en deflatering företagits med en prognoserad enhetsprisindexserie för verkstadsprodukter.

Basdata för verkstadsexporten på olika länder och Sveriges relativa storlek på olika marknader ges i tabell 3.8: 1. Den svenska andelen av världsexporten med verkstads- produkter är av storleksordningen 3 %, vil- ket är ca 1/ 2 procentenhet högre än hela exportens andel av världsexporten.

Prognoaerna är gjorda på samma handels— data som finns redovisade i tabell 3.811. För EFTA— och EEC-länderna samt USA, Canada och Japan har importvärden sam- lats för 1953—1968 och sammanställts på de fyra analysgrupperna personbilar, kon- sumtions—, insats— och investeringsvaror. Det— ta gäller såväl för den totala importen som för impOrten från Sverige. Data om detta återfinns i tabellbilagan B: 8, C: 13—C: 16 Definitionsmässigt föreligger vissa skillnader i materialet för perioderna 1953—1960, 1961—1962, 1963 och 1964—1968, be- roende på handelsstatistikens utseende un- der olika perioder. Genom olika former av korrigeringar har dock dessa olikheter sökt överbryggas så att serierna skall vara i stort sett konsistenta för hela perioden 1953— 1968. Varugruppernas definition (se tabell 1.4: 2) följer i stort sett definitionerna av

Tabell 3.8: I . Marknadsstrukturen för Sveriges export av verkstadsprodukter, 1955—1969. Löpande priser.

Svenska exportdata

Internationella utrikeshandelsdata Årlig trend- Total

.. . . tillväxt, imp., Exportvarde, mllj. % Andelar av totala milj-

kr. exporten, % dollar Årlig tillväxt, %

Svensk importandel, %

1959— 1955— 1960— 1965— 1960 1969 1969 1960 1965 1969 1968 1960 1965 1968 1955 1960 1968

Norge 350 1036 13,0 10 10 10 693 10,7 10,4 7,6 1 Danmark 294 1060 14,9 8 10 10 910 17,4 11,8 6,9 1 Finland 294 769 11,1 8 8 7 496 13,6 11,5 —7,4 I Norden 938 2865 13,1 26 28 27 2099 13,9 11,3 2,9 14 Storbritannien 186 751 17,7 5 6 7 2760 18,4 14,5 12,6 4 Övriga EFT A 152 605 15,9 4 5 5 2483 . . 26,3 1 7,0 . EEC 723 2132 12,2 20 21 20 13407 14,3 17,4 10,9 3

7 5 4 2 1 2 5

.. o-

.— H .

därav: Västtyskland 259 717 12,1 8 7 3169 29,7 19,9 8,2 Övr. OECD-Europa 136 450 14,4 5 4 2813 . . . . 10,5 . Nordamerika 430 1405 16,4 1 11 13 14674 11,3 11,3 28,1 1,1 Japan 31 173 19,7 1 2 1241 . . 12,2 23,1 . OECD totalt 2596 8381 14,1 7 77 78 41295 12,5 13,6 14,2 3 Östländer 191 516 10,8 3 5 8177 12,9 8,8 10,7 1

1 2

n n ..

n ..

NWNW qwaomm vumv-N—m—Nw

»

Råvaruländer 846 1907 9,7 23 20 17 15715 8,3 7,4 11,1 Hela världen 3633 10804 13,0 100 100 100 64963 10,4 10,5 12,4

1 Data för Schweiz saknas, skattning gjord.

—th*DINQ_OXIXON% 'thMN—N'Hv—NN

..

Anm. Verkstadsprodukter inkluderar här personbilar; definitionen i övrigt enligt kap. 1 för exportdata och alla länder t.o.m. Japan. För OECD totalt, Öst- länder, Råvaruländer och hela världen avses SITC 7. Internationella utrikeshandelsdata avser för dessa ländergrupper även världsexporten, fob, till resp. länder- område till skillnad från övriga länder där landets totala import, cif, avses.

Källor: Svenska exportdata; SCB och konjunkturinstitutet. Internationella importdata; OECD, FN och UNCTAD.

Tabell 3.8: 2. Import av verkstadsprodukter, exkl. bilar, 1968. Procentuell fördelning av im-

porten på användningskategorier.

Verkstadsimporten från Sverige Totala verkstadsimporten

Konsum- Investe- Insats- Konsum- Investe- Insats- tionsvaror ringsvaror varor tionsvaror ringsvaror varor Norge 8 52 39 10 52 38 Dan mark 5 52 42 11 53 36 Finland1 6 58 36 9 56 35 Storbritannien 5 60 35 11 53 36 Övriga EFTA 10 57 34 16 51 33 Västtyskland 2 64 34 13 49 38 Övriga EEC 2 63 35 10 49 41 Japan 2 74 24 5 66 29 Canada 2 65 33 7 41 52 USA 7 61 32 22 37 41 Summa ovanstående 5 59 36 12 47 41 Total export 5 64 31

1 Avser 1967.

Anm. Definitionen av delgrupperna given i tabell 1.4: 2. Källor: OECD, FN samt konjunkturinsti— tutet.

varugrupperna i LU 65, bilaga 1. Definitio- nen är i sin tur en approximation till den användningsgruppering som ligger till grund för importberäkningarna av verkstadspro- dukter i kapitel 4 och 5. För personbi- larna har dock använts en försörjnings- balansansats och redovisningen av denna sker i avsnitt 5.4.3. Fortsättningsvis kom- mer vi därför här enbart att behandla verk- stadsexporten exklusive personbilar.

Den procentuella fördelningen av vår ex- port på användningsgrupper till olika län- der framgår av tabell 3.8: 2, där även re- spektive lands import är procentuellt förde- lad på användningsgrupper. De i tabellen angivna procentsiffrorna för fördelningen inom respektive land baseras på importen från Sverige samt på total import. Genom- gående är importen från Sverige mer inrik— tad på investeringsvaror än totala importen medan konsumtionsvarorna har en betydligt mer underordnad roll. Även beträffande in- satsvarorna är den svenska inriktningen nå- got avvikande, vilket t.ex. framgår av att Sverige har markant högre andel investe- ringsvaror hos EEC-länderna. Man ser ock— så att mönstret är rätt entydigt. Av Väst- europas verkstadsimport utgör ca 50 % in— vesteringsvaror och 10—12 % konsumtions-

varor, medan Sverige har en betydligt högre andel investeringsvaror och lägre andel kon- sumtionsvaror. De transoceana industrilän- derna har här ett annat mönster.

Verkstadsexporten till »övriga länder», dvs. vissa smärre semi-industriländer i Väst- europa, statshandelsländerna och råvarulän- derna, domineras i rätt hög grad av investe- ringsvaror med mer eller mindre starka in- slag av insatsvaror. Konsumtionsvarorna ut— gör en försvinnande liten del. För dessa län- der är mycket schematiska framskrivningar gjorda. Visst material från UNCTAD och ECE [6], [2] har varit till nytta. Därför har ingen importstatistik bearbetats utan Sve- riges export (utan uppdelning på använd- ningsgrupper) har bedömts direkt.

Redan valet av ansats för denna under- sökning innebär att exporten till EFTA, EEC och de utomeuropeiska industriländer- na antas ha högre grad av efterfrågeanpass- ning än exporten till övriga länder. Finns en etablerad marknad för en produkt så följer av detta ett efterfrågeberoende. Man kanske kan förutsätta att många verkstads- produkter som ej är introducerade på alla marknader exporteras även till andra län- der. I första hand kan denna marknadsvidg- ning antas beröra de »övriga länderna)

Tabell 3.8: 3. Importekvationer för verkstadsprodukter, konsumtionsvaror för vissa länder. Import i löpande priser.

MT=A - c; Trend=A - ef” Estimations- Estima- b R2 period a R2 tionsperiod Norge 2,7 0,98 1955—1968 0,091 0,96 1953—1968 Danmark 3,1 0,99 1955—1968 0,119 0,97 1953—1968 Finland 1,6 0,89 1958—1967 0,097 0,91 1954—1967 Storbritannien 4,3 0,98 1955—1968 0,125 0,98 1953—1968 Övriga EFTA . . . . . 0,091 0,99 1962—1968 EEC 1,9 0,99 1955—1968 0,136 0,98 1953—1968 Förenta staterna 3,3 0,97 1955—1968 0,126 0,96 1953—1968 Canada 1,7 0,82 1955—1968 0,069 0,79 1953—1968 Japan 2,1 0,96 1956—1968 0,176 0,95 1956—1968

Anm. A är en skalfaktor. b = importelasticitet.

varför en del av exporttillväxten består av företag som marknadsför sina produkter mer aktivt bearbetar och söker upp nya marknader. Detta begränsar då värdet av att studera efterfrågeutvecklingen.

3.8.1. Verkstadsprodukter: konsumtions- varor

Konsumtionsvaror exkl. personbilar är en liten grupp, ca 450 miljoner kronors export- värde. Industriländernas import av dessa va- ror är också förhållandevis blygsam, i all- mänhet ca 10 % av verkstadsimporten (se tabell 3.8: 2). USA och Japan representerar här ett motsatspar. För USA är ca 1/ 4 av verkstadsimporten direkta konsumtionsva- ror, medan för Japan det endast rör sig om 5 %. Sveriges importandel är här också ge- nomgående mindre än för andra verkstads- grupper, exempelvis endast 1/ 2 % på hela EEC mot" 3 % för verkstadsprodukter totalt (exkl. bilar).

Importen är antagen i första hand vara beroende av utvecklingen av de disponibla inkomsterna, dvs. importvarorna kan sna- rast betraktas som komplementära och icke- konkurrerande med inhemsk produktion. I strikt mening kan troligen få importerade konsumtionsvaror anses vara komplementä- ra i den betydelsen att motsvarande varor ej tillverkas i det egna landet. Däremot tor- de importen ge möjlighet till ett mer diffe-

a = trendtillväxten i en exponentialfunktion.

rentierat val vad avser kvalitet, utförande och speciella egenskaper. I stället för att sät- ta importen i förhållande till de disponibla inkomsterna är totala konsumtionen vald, då sambandet mellan total konsumtion och disponibla inkomster är starkt. Vi får då sambandet:

MT=A-Cl;'— där MT är total import av konsumtionsva- ror, mätt i löpande priser och CT är totala privata konsumtionen, mätt i 1963 års pri- ser. Tabell 3.8: 3 ger en uppfattning om sambanden.

De höga elasticiteterna, som redovisas i tabell 3.8: 3, verkar litet förvånande men får ses mot bakgrunden av att importen kan ha en rätt marginell karaktär: sådana varor som TV, hushållsmaskiner etc. kan som importerade eventuellt ha en exklusiv status, med vilket bör följa en hög inkomst- elasticitet. För EEC gäller ej detta och här kan varuutbytet vara mer integrerat (T V från Holland, hushållsmaskiner från Tysk- land, kylskåp från Italien). Därtill bör be- aktas att importen som är mätt i löpande priser sannolikt även innefattar trendmäs— sigt stigande priser.

De höga korrelationskoefficienterna (R2) beror huvudsakligen på den kraftiga tren- den. Försök har även gjorts att estimera importförändringarna som en funktion av förändringarna i konsumtionen. Även i det- ta fall erhölls höga elasticiteter för konsum-

Tabell 3.8: 4. Svenska importandelar för verkstadsprodukter, konsumtionsvaror i vissa länder 1955—1975. Procent.

Importandelar Prognos

1955 1960 1965 1968 1975 Norge 19,1 18,5 19,6 18,8 20 Danmark 7,7 8,1 10,5 9,2 12 Finland 6,5 11,4 14,1 13,11 15 Storbritannien 2,2 2,1 1,9 2,2 2 Övriga EFTA (2,0)'2 2,7 2,1 21/2 EEC 1,3 1,3 1,1 0,6 1/2 Förenta staterna 0,8 1,0 0,8 0,6 % Canada 0,2 0,3 0,3 0,2 1/2 Japan 0 0 2,1 1,5 2

1 1967. ” Skattad då Schweiz saknas.

Källor: OECD, FN.

tionsförändringarna. Motsvarande försök med förändringarna i konsumtionen av var— aktiga konsumtionsvaror som importförkla- ring gav icke så höga elasticiteter, vilket kan tas som ett stöd för hypotesen att det snarare är totala inkomsten än efterfrågan på varaktiga konsumtionsvaror som bestäm- mer importen.

I följande tablå är konsumtionsökningen 1968—75 till vissa länder angiven. Dessa är baserade på prognoserna i avsnitt 1.5 för privata konsumtionen, där sådana finns. Ge- nom att multiplicera dessa konsumtionsök— ningar med de i tabell 3.8: 3 redovisade im- portelasticiteterna får vi en prognos på im- porten av konsumtionsvaror.

Konsumtions- ökning Importökning 1968—1975 1968—1975 %] år %/år Norge 3 ,8 10 1/2 Danmark 4,0 12 1/2 Finland 5,4 8 % Storbritannien 2,4 10 1/2 Övriga EF TA . . 9 EEC 7,0 13 1/2 Förenta staterna 4,6 15 Canada 5, 3 9 Japan 9,0 19

Att estimera några andelssamband för denna grupp har inte varit möjligt. Därför är importandelarna schematiskt framskriv- na till 1975 på det sätt som redovisas i tabell 3.8: 4.

3.8.2. Verkstadsprodukter: insatsvaror

Mycket av dynamiken inom verkstadsindu- strin härrör från tendensen till specialisering och produktbyten, såväl inom regioner och länder som internationellt. Den alldeles do- minerande delen av insatsvarorna används inom verkstadsindustrin som delar av eller komponenter till andra insatsvaror, konsum- tionsvaror eller investeringsvaror. Praktiskt taget inga slutprodukter, dvs. för konsum- tion eller investering, tillverkas i en enda an- läggning eller ett enda företag från utgångs- materialen. Nationell och internationell stan- dardisering av olika produkttyper spelar här en helt avgörande roll för den takt i vilken specialisering kan bedrivas och stordriftsför- delar utnyttjas. Internationell standardisering eller anpassning till tongivande större län— ders nationella standard gör också produk- terna anonyma i förhållande till ursprungs- land. Kvalitet, pris och trade-marks blir kon— kurrensvapen och produkterna och företa- gen internationaliseras. Omfattningen av ett visst lands deltagande i det internationella produktbytet och arbetsfördelningen på det- ta område blir bl.a. beroende på storleken av landets verkstadsindustri samt skyddet från utländsk konkurrens.

Av tabell 3.8: 5 framgår att den gi- gantiska amerikanska verkstadsindustrin är nästan självförsörjande medan alla mindre länder är beroende av insatsvaruimport. Den

97

Andel insats- Importtill-

. .. varuimp. av växt, insats- . . . .. .. . . 192431968 verkst a d sin d. varor, % årgåategånomsmtthga forandrimgar | verkstads- leveranser trend produktion 1966 1953—1968 1955—1960 1960—1965 1965—1968 Västtyskland 7,1 3,9 28,3 33,3 37,4 8,5 Frankrike 6,8 6,0 21,5 17,0 33,4 15,6 USA 4,5 0,9 21,3 20,8 24,4 33,8 Storbritannien 3,8 3,5 19,7 22,7 24,6 14,3 Italien 7,3 7,6 19,6 15,3 25,2 18,2 Japan 17,0 7,4 18,5 3,61 31,4 25,1 Österrike 5,8 21,5 17,6 7,6 30,1 7,1 Nederländerna 6,0 22,2 14,8 6,3 25,7 8,5 Belgien 5,8 41,3 14,7 11,2 17,7 8,0 Schweiz 3,8 12,8 13,7 . . 27,13 7,1 Danmark . . 21,6 13,4 5,8 25,3 9,2 Finland 5,7 . . 13,4 13,8 14,6 1,03 Norge 5,8 25,0 11,9 4,9 22,9 7,9 Portugal 9,4 . . 11,3 —1,7 36,6 —8,0 Sverige 7,3 12,4 10,9 Canada 5,2 . . 10,0 3,2 17,4 18,7 1 1956—1960. 2 1962—1965. 3 1965—1967. Källa: OECD.

exceptionellt höga importandelen för Belgien beror på att den belgiska verkstadsindustrin i stor utsträckning är inriktad på samman— sättning t. ex. för bilar.

Importen av insatsvaror bör vara en funk- tion av produktionen inom verkstadsindu- strin. Detta skulle kunna uttryckas så att importens ökning är direkt proportionell mot produktionsökningen. Ett mått på den- na proportionalitet (efterfrågeelasticitet) er- hålls om importens tillväxttakt i tredje ko- lumnen i tabell 3.8: 5 divideras med tillväx— ten i verkstadsindustrin (första kolumnen). Härvid får man starkt varierande värden för länder från ca 1 för Japan till ca 5 för Storbritannien. Denna stora variation kan peka på olikheter i strukturen hos verkstads- industrin i olika länder. Nu visar estima- tionsförsök att en konstant elasticitet ger en sämre regressionsanpassning än en rent ex- ponentiell trend. Importen av insatsvaror förefaller att utvecklas tämligen oberoende av produktionen, såvida inte produktionen direkt faller. Man kan därför ha anledning att snarare betrakta styrkan i importtillväx— ten som ett strukturdrag i landets verkstads- industri än som följd av denna industris

tillväxt. lmporttrenden kan konstateras få en bättre signifikans ju starkare tillväxttak- ten är. Detta förefaller sammanhänga med beroendet av insatsimport. Som framgår av tabell 3.8: 5 är insatsimportens andel av verkstadsleveranserna minst för de större länderna. Variationerna i efterfrågan från verkstadsproduktionen kan därför tänkas få mindre effekt på importen än i ett mindre industriland. Då samtidigt de större länder— na har en kraftigare importtrend tenderar denna att bli stabilare ju högre den är. Man kan fråga sig om det kan finnas något skäl till att importtrenden förefaller vara omvänt korrelerad med importandelen. Ett mindre industriland torde både på grund av en di- rekt brist på egen produktion eller för små serier av många komponenter och material rent strukturth vara inriktat på import och är följaktligen mer integrerat i den interna- tionella arbetsprocessen. Utrymmet för snab- ba importökningar över en längre tid blir därför i viss mån begränsat. Bärs import- tillväxten främst upp av ständiga vidgningar av produktsortimentet eller av att de enskil- da importvarornas andel av insatsen ökar så bör en stor marknad tendera att öka

snabbare än en liten. Importtillväxten kan också genereras av att integrationen tar sig uttryck i att insatsimportens förädlingsvärde ständigt ökar på så sätt att det sker en för— skjutning från råmaterial till ämnen och vi- dare till detalj, del och till komponent. En ökad bearbetningsgrad av importen behöver inte vara beroende på landets storlek. Un- der 60-talet har insatsimportens andel av bruttoproduktionsvärdet ökat markant i de flesta industriländerna. Andelsökningen har dock varit betydligt kraftigare i de större länderna än i de mindre. Om andelsökning- ama i de större länderna framför allt bärs upp av sortimentsvidgningar skulle slutsat— sen bli att den höga importtillväxten i de stora länderna skulle tendera att sjunka allt eftersom importens andel av tillförseln ökar.

Som framgår av tabell 3.8: 5 var tillväx- ten i allmänhet högre under 60-talet än un- der SO—talet. I nästan alla länder förmärks en betydande avsaktning 1965—1968. Den- na förklaras till en del av avmattningen 1967. Perioden 1960—1965 framstår för flera länder som ganska unik, främst då EEC-länderna. Möjligen skulle detta kun- na tolkas som en integrationseffekt.

Vad tillväxttakten i importen beror på kan tillsvidare ej förklaras på annat sätt än vad som ovan antydningsvis har framskym- tat. Test har dock gjorts huruvida import— tillväxten förutom trenden kan förklaras av variationer i produktionen inom verkstads- industrin genom sambandet:

M=A - e'" » (O/O')” där 0/0* är ett

index på produktionsavvikelse från sin trend. Trendkoefficienten b förblev praktiskt taget oförändrad för alla länder när denna varia- bel infördes. Elasticiteten e för variationer i produktionen blev signifikant skild från noll bara för Västtyskland, Nederländerna, Italien, Belgien, USA och Canada, med vär- den omkring 1,5. Innebörden är att om pro- duktionen t. ex. ökar 1 % över sin trend ökar importen 1,5 %, vilket skulle kunna tolkas som den konjunkturella inverkan på impor- tens strukturella ökning. Denna koefficients inverkan är dock liten i förhållande till tren-

den. Modellen ovan är också estimerad med den totala industriproduktionen, varav någ- ra samband redovisas i tabell 3.8: 6. Tanken är då att O/0*, mätt på den totala industri- produktionen bättre skall fånga in variatio- nerna i det allmänna ekonomiska klimatet samt att vara lättare att göra prognoser på. Detta gav dock knappast något högre för- klaringsvärde. För att bedöma utvecklingen 1970—75 kommer ovanstående modell att användas med 0/0* för totala industripro- duktionen.

Som framgår av tabell 3.8: 6 har det ané setts nödvändigt att justera ökningstalen för vissa länder med hänsyn till 60-talets ut- veckling. För Japan har det ansetts befogat att anta att en mindre protektionistisk inf riktning kommer att medföra en högre im- porttillväxt.

För EEC-länderna utom Frankrike samt för USA och Canada bör således import- tillväxttrenden modifieras om industripro- duktionen utvecklar sig annorlunda 1968— 1975 än tidigare.

Med ledning av de i avsnitt 1.5 redovisa- de prognoserna för totala industriproduktio- nens tillväxt kan värdet av O/O* kalkyle- ras:

Industri- produk- tion (0), Industri- % lår produk- 1968— tionstrend 1975 (O") %Iår 0/0* Västtyskland 4,4 6,5 0,980 Nederländerna 5,3 6,2 0,992 Belgien 4,8 4,2 1,006 Italien 6,0 8,4 0,978 USA 4,3 4,3 1,000 Canada 6,0 5,3 1,007

Insättandet av dessa värden i ekvationer-' na i tabell 3.8: 6 ger bidraget till import- ökningen 1968-1975 för dels trend och dels hur mycket denna bör modifieras med hänsyn till att allmänna efterfrågan ökar snabbare eller långsammare (O/ 0*).

Tabell 3.8: 6. Importekvationer för verkstadsprodukter, insatsvaror för vissa länder. Import i löpande priser.

Modell: MT=A * ebt - (O/O")c

Justerad b b c R8 Finland 0,134 — 0,960 Norge 0,15 0,120 — 0,896 Danmark 0,15 0,134 — 0,942 Storbritannien 0,18 0,197 — 0,991 Portugal 0,113 — 0,780 Schweiz 0,17 0,137 — 0,818 Österrike 0,176 — 0,956 Västtyskland 0,290 2,48 0,988 Nederländerna 0,150 3,01 0,952 Belgien 0,14?» 5,47 0,895 Frankrike 0,215 — 0.912 Italien 0.196 3,69 0,945 USA 0,211 2,13 0,983 Canada 0,096 5,29 0,928 Japan 0,25 0.185 — 0,898

Anm. MT = landets totala import, A = en skalfaktor, b = trendfaktorn i tillväxten. c = elasticitet för avvikelser i totala industriproduktionen från produktionens trendtillväxt. c är angiven bara då koefficienten blev signifikant skild från 0.

Estimationsperiod i allmänhet 1954—1968, eller den period importdata är tillgängliga för, se C:15 i tabellbilagan.

nemangsmässigt och utan stöd av någon modell.

Man kan konstatera att andelsutveckling- en för gruppen i stort har utvecklats som

Importförändring Procent per år beroende på:

Industri- prod. ”

Trendl variationen Totalt förutsagts i den föregående exportbilagan,

"t ' t f 'l 6 , (1 'n kande

Västtyskland 33,6 —4,8 27,2 & mms one. ram M 1119? m "5,11 155171” A Nederländerna 16,1 —2,5 13,2 andelar Pa EEC OC okände pa - Belgien 15,4 3,3 19,2 Däremot synes andelsutvecklingen för USA 16212” åå; —å'0 %% snarast innebära en försämring än en för- Canada 1011 3,8 1413 bättring. Fram till 1975 förefaller det svårt

att tänka sig ytterligare större andelsökning- ar beträffande de nordiska länderna. In- tegrationen mellan de nordiska länderna bör ha gått så pass långt, åtminstone att döma av importandelarnas storlek, att en upp-

1 Beräknas genom formeln (e” —— 1) ' 100. * Beräknas genom (0,'0')c—1) ' 100 - b, 0/0' från tablån ovan och c från tabell 3.8: 6.

Andelsutvecklirigen

Även analysen av andelsutvecklingen mås- te dessvärre bli av rätt summarisk karak- tär. Detta beror på att någon penetrering av utbudsfaktorerna inte kunnat göras. Dess- utom slår här (liksom för investerings- och konsumtionsvarorna) oregelbundenheter i definitionerna för olika tidsperioder igenom rätt markant. Dessa har ej heller kunnat beaktas i någon större utsträckning. I lik- het med vad som gjordes i LU 65, bilaga 1, har andelsbedömningarna gjorts mer reso-

bromsning av andelsökningarna inte före- faller orimlig. För övriga EFTA-länder tycks utvecklingen tyda på ännu en del outnyttjade möjligheter. För EEC-länderna bör Kennedyrundans tullsänkningar bidra till uppbromsningar av andelsförlusterna. Andelsminskningen i den amerikanska im- porten bedöms fortsätta, till följd av den japanska expansionen och den omständig- heten att en ökad del av den amerikanska importen utgörs av handel mellan USA- ägda företag.

T abell 3.8: 7. Svenska importandelar för verkstadsprodukter, insatsvaror i vissa länder 1953— 1975. Procent.

Prognos

1953 1955 1960 1965 1968 1975 Finland (18,0) 17,4 21,5 19,5 (23,0) 25 Norge 24,7 25,0 (25,0) 22,7 24,8 26 Danmark 13,3 14,1 21,8 18,6 20,8 23 Storbritannien 5,5 7,5 4,8 4,6 4,6 5 Portugal 5,5 7,6 5,4 4,8 3,9 5 Schweiz — — — 3,5 3,9 41/2 Österrike 3,5 1,7 1,3 2,1 2,9 3 1/2 Västtyskland 5,5 6,9 6,6 3,8 3,7 3 1/2 Nederländerna 4,9 3,8 4,6 3,1 3,0 3 Belgien 2,6 3,3 3,1 2,6 2,9 3 Frankrike 3,4 3.8 2,0 1,7 1,5 11/2 Italien 2,7 3,5 3,3 2,2 1,6 2 USA 3,6 2,9 3,3 2,0 1,7 11/2 Canada 0,3 0,3 0,4 0,7 0,5 1 Japan — — 1,5 4,2 2 4 3

».

Anm. Andelar inom parentes skattade från närliggande år. Källor: OECD, FN.

I tabell 3.8: 7 är andelsutvecklingen 1953—1968 redovisad jämte en bedömning för 1975.

3.8.3. Verkstadsprodukter: investeringsvaror

Man kan konstatera ett ganska klart sam- band mellan importen av investeringsvaror och maskininvesteringarna för de flesta in- dustriländer. Det samband som här i första hand har använts har formen: M =A ' I”, där M står för importvärdet i löpande pri— ser och I för investeringarna i löpande eller fasta priser. I allmänhet fick elasticiteten b i ovannämnda samband värden på mellan ] och 2. Anledningen till att löpande priser använts är dels att det möjliggör en längre estimationsperiod och dels att deflatering av investeringar i allmänhet är statistiskt vansklig. Vidare bör detta korrespondera bättre mot importen i löpande priser vid parallella prisförändringar på import och maskininvesteringar. Då prognoser för in- vesteringar i regel bara kan fås i realter- mer måste dock prisutvecklingen för ma- skininvesteringama på ett eller annat sätt prognoseras.

Estimationsresultaten för M = A ' I” med I i dels fasta och dels löpande priser ger ingen klar vägledning vid valet av pris-

alternativ. För vissa länder, Portugal, Väst- tyskland, Belgien, Italien, USA och Canada, synes investeringar i löpande priser ha ett klart större förklaringsvärde än fasta priser. Det omvända gäller för Frankrike och med tvekan för Finland och Japan medan för övriga, dvs. Danmark, Norge, England, Ös- terrike, Nederländerna och Schweiz, ingen direkt slutsats kan dras. Vid beräkningar— na i löpande priser är estimationsperioden i allmänhet från 1953 eller 1954 till 1968 utom för Japan med perioden 1958—1968. När modellen har avsett investeringar i fas- ta priser är perioden 1958—1968, utom för Norge och Finland, där estimationsperioder— na var 1953—1968 respektive 1954—1967.

När investeringarna i löpande priser an- vänds är prisprognosen för deflatering ba- serad på en implicit prisförändringstakt i trendframskrivna investeringsserier.” Det kan här tilläggas att för England, Portugal och Frankrike är importens ökning enligt en ex- ponentiell trend dominerande över'samban— det med investeringamas variationer.

För länder utan egen utvecklad maskin- industri bör importen och investeringarna utvecklas tämligen parallellt och elastici- teten bör ha värden kring 1. Detta gäller i stort sett för de nordiska länderna, Portu— gal, Österrike, Nederländerna och Belgien.

Importelasti-

Maskininvest. Import 1968 citet, maskin- 1968, milj. invest.varor Import- inv., fasta Svensk imprort- dollar milj. dollar kvot prisera andel 1968 Danmark 1 115 429 38 1,2 17,8 Finland 8001 2771 35 1,0 23,0 Norge 742" 319 43 0,9 24,0 England 8 270 1 405 17 1,6 5,3 Portugal 386 167 43 0,8 4,8 Österrike 1 265 360 28 1,2 3,0 Schweiz 1 509 532 35 0,3 4,0 Västtyskland 14 580 1 334 9 1,8 5,4 Nederländerna 2 560 970 38 1,1 3,5 Belgien 1 574 720 46 1,1 2,0 Frankrike 10 300 1 839 18 1,2 3,9 Italien 5 123 930 18 1,6 3,7 USA 59 490 2 149 4 2,3 3,5 Canada 4 960 2 013 41 0,7 1,3 Japan . . 780 ca5 0,6 3,3

* 1967. ” Exkl. transportmedel. * Dessa elasticitetsberäkningar är dels hämtade ur tablåerna avsnitt 3.8.3, dels från beräkningar

som ej använts för prognosen. Källa: OECD.

Inget av dessa länder kan anses vara själv- försörjande med alla olika slags maskiner, varför ett direkt importberoende föreligger. Detta gäller troligen även Canada där elas- ticiteten är osedvanligt låg, 0,7. För de stör- re länderna, England, Västtyskland, Frank- rike, Italien, USA och Japan, finns det san- nolikt inhemsk konkurrens till importen av investeringsvaror på alla områden. Detta il- lustreras av tabell 3.8: 8, som även ger vis— sa basdata för maskininvesteringar och in— vesteringsvaruimport.

Det är svårt att finna en säker förklaring till varför en liten importandel i tillförseln av investeringsvaror i ett stort industriland skall vara parad med en hög importelastici- tet. Man kan gissa på ungefär samma för- klaringsfaktorer som antyddes i det före- gående avsnittet om insatsvarorna, dvs. för ett litet land uppnås fortare en viss »mätt— nad» för import. Maskininvesteringar tor- de, förutom kostnaderna för den rent fy- siska produkten, även inkludera transpor- ter, installationer, leveransservice och diver- se utrustning som rimligtvis ej kan importe- ras. Medräknas även tullar och handels- marginaler torde importandelen ha ett max- imum kanske på 60—70 %. .

Den låga elasticiteten för Japan i kom-

bination med liten importandel (se tabell 3.8: 8) får snarast ses som ett uttryck för den allmänna avskärmning från import som Japan bedrivit med hjälp av höga tullar. Importkvoten varierar mellan olika år, vil- ket sannolikt kan tolkas som uttryck för det inhemska kapacitetsutnyttjandet. De es- timationer som gjorts i detta sammanhang ger en viss antydan om att importen för- klaras bättre av investeringsutvecklingen ju större importkvoten är, dvs. variationen i importkvoten minskar ju mer inriktad på import man är. Man skulle också förvänta sig att totala importen förklaras bättre av maskininvesteringsutvecklingen än importen från ett enskilt land t. ex. Sverige, då im- portandelsutvecklingen kan påverkås av fak- torer som ej samvarierar med investerings- utvecklingen. För de större länderna är det i stället så (med undantag för Italien) att importen från Sverige är starkare korrele— rad med investeringarna än totala importen. Man kan tänka sig att Sverige har en wan- lig» mix av investeringsvaror, som följer in- vesteringsutvecklingen, medan i lägen med t. ex. speciellt högt kapacitetsutnyttjande andra. investeringsvarutyper efterfrågas. Slutsatsen skulle då bli att sambandet (1) M=A 'lb för större länder i allmänhet

Tabell 3.8: 9. Svenska importandelar för verkstadsprodukter, investeringsvaror i vissa länder 1955—1975. Procent.

1975 1955 1960 1965 1968 Prognos Norge 18,7 17,2 22,2 24,0 27% Storbritannien 4,9 5,2 5,4 5,3 5 1/2 Västtyskland 5,6 4,9 5,4 5,4 5 1/2 Frankrike 3,9 2,9 3,3 2,7 2 1/2 USA 4,7 4,6 4,2 3,5 3 Canada 0,7 0,8 1,2 1,3 2 Japan .. 1,9 3,8 3,3 41/2 Portugal 3,8 4,7 4,1 4,8 5 1/2 Schweiz . . . . 3,2 3,7 4 Belgien 2,6 2,7 2,1 2,0 2 Danmark 14,4 12,8 16,0 7,7 19 Finland 10,8 14,8 21,4 13,01 25% Österrike 2,6 1,9 2,7 23,0 3 1/2 Italien 2,9 2,8 2,6 3,9 4 Nederländerna 3,5 2,9 3,0 3,5 3 1/2 1 1967. Källor: OECD, FN.

skall gälla även för importen från Sverige. för andelarna kombinerade. Här kan en Detta implicerar då ett antagande om att svenska investeringsvaror i mycket liten ut- sträckning befinner sig i konkurrens med annan import och inhemsk tillverkning och huvudsakligen är efterfrågebestämda. För de mindre länderna finns ingen klar tendens be- träffande sambandens styrka mellan total import resp. importen från Sverige. Inves- teringsvaruimportens sammansättning kan tänkas variera beroende på maskininveste- ringarnas inriktning på branscher och in— vesteringstyp, vilket kan ta sig uttryck i att påverkan på importen från Sverige blir oli- ka. Man kan också tänka sig att exporten till mindre länder blir mer utbudsbestämd. En modell som ovan med totala importen förklarad av investeringsutvecklingen mås- te kompletteras med någon importandels- uppskattning för Sverige.

M Ansatsen (2) Ms/M, = a + bt + c- _”!—

r,r—1

har valts. Denna har givit sig-

nifikant utslag för de nordiska länderna, Västtyskland, Belgien och USA, dvs. im- portandelen påverkas av importförändring- amas styrka. Vid en jämförelse med ansat- sen Mg =A ' I” blev dock bara residua- lema mindre för Danmark och Finland med ansatsen (1) för totala importen jämte (2)

förklaring vara att exempelvis fartygsinves- teringar kan störa investeringsserierna. För Norge har det varit möjligt att rensa in- vesteringsseriema från fartyg.

De samband som används för progno- sen av import av investeringsvaror från Sve— rige är således av tre slag. I det första fal- let är Ms direkt uppskattad som en funk- tion av maskininvesteringarna. Detta har tillämpats för Norge, Storbritannien, Väst- tyskland, Frankrike, USA, Canada och Ja- pan. De samband som därvid tillämpats har följande utseende:

Importen från Sverige Elasticitet för maskininvest. R”

Norge 1,56 fasta priser 0,988 Storbritannien 1:75 löp. priser 0,993 0,04 Västtyskland 1,74 fasta priser 0,96] (0.12) Frankrike 2,40 » 0,98] (0,1 1) USA 1,85 » 0,968 (0,1 ])

Canada 1,81' » , 0.924 (0.17) Japan 1,07 » 0.901 (0,12)

Anm. Estimationsperiod 1958—1968 utom för Norge och Storbritannien med 1953—1968,

Tabell 3.8: 10. Importen av verkstadsprodukter (exkl. personbilar) totalt för vissa länder och från Sverige 1960—1975. Löpande priser. Årliga procentuella förändringar.

a. Faktisk utveckling 1960—1968.

Sammansättning av utvecklingen av Importen importen från Sverige från Sverige Total = 1 +2 +3 import Låndereffekt Varueffekt Andelseii'ekt +4 1 2 3 4 5 EFTA 10,2 ——0,6 0,7 1,7 12,0 därav Norden 8,6 —0,1 1,2 2,0 11,7 EEC 14,0 1,4 -—0,8 —1,7 12,9 Japan, Canada, USA 15,9 2,7 —O,2 1,7 16,1 Summa 13,7 ——O,6 0,0 0,2 12,9 b. Prognos för utvecklingen 1968—1975. Sammansättning av utvecklingen av Importen importen från Sverige från Sverige Total = 1 +2 + 3 import Länderelfekt Varuetfekt AndelselTekt +4 1 2 3 4 S EFTA 13,0 ——0,4 0,1 1,4 14,1 därav Norden 12,2 —0,1 0,2 1,5 13,8 EEC 15,4 0,3 —0,9 ——-0,1 14,7 Japan, Canada, USA 14,9 1,2 -——l,4 0,6 15,3 Summa 14,7 —0,5 —-0,5 0,8 14,5

För Storbritannien har en implicitprisför- ändring mellan fasta och löpande priser för maskininvesteringarna på 1,5 %/år använts för uppräkningen av investeringsprognosen i fasta priser för prognosperioden 1968-— 1975.

I fall två har modellen M =A 'I” an- vänts för totala importen jämte samban-

Total importelasticitet för maskininvest. R*

Danmark 1,35 fasta priser 0,980 (0,06) Finland 1,46 » 0.983 (0.06) Österrike 1,36 » 0,963 (0,09) Nederländerna 1,21 » 0,983 (0,05) Italien 1,65 löp. priser 0,978 (0, 07)

Anm. Estimationsperiod 1958—1968. Finland och Italien 1954—1968 . .

det (2) för andelar för Danmark och Finland. För Österrike, Nederländerna och Italien har andelssambandet (2) ej kunnat utnyttjas varför andelarna 1975 är >fri- handsuppskattade».

Implicitprisförändring mellan fasta och löpande priser är för Italien 0,8 %/ år under estimationsperioden, vilket även antas gäl-

la för prognosperioden.

De svenska importandelarna för Dan- mark och Finland bestäms enligt följande samband:

Danmark: 13,54 + 0,22 t — 0,07 A M, (0,05) (0,02) Ra = 0797 1953—1968

l l

Tabell 3.8: 11 . Jämförelser mellan »naiva» och faktiska prognoser 1968—1975 för importen av verkstadsprodukter (exkl. personbilar) i vissa länder från Sverige. Löpande priser. Årliga pro- centuella förändringar.

Importprognos för totala importen enligt tabell 3.8: 10 b

Importprognos för totala importen enligt 1960—1968 års mönster, »naiva» prognosen

Andelsutveck- Andelsutveck- Andelsutveck- Andelsutveck- ling enligt ling enligt ling enligt ling enligt prognos naiv ansats prognos naiv ansats 1 2 3 4 EFTA 14,1 13,1 14,8 13,4 därav Norden 13,8 12,2 14,8 12,8 EEC 14,7 13,2 13,8 11,9 Japan, Canada, USA 15,3 19,6 13,1 17,6 Summa 14,5 14,5 14,2 13,8 Flnland: 8,48 + 0,97 ! - 0,03 A MT Årlig procentuell ökning (0,09) (0,02) 1968—1975 R" = 0383 Maskin— 1954—1967 invest. i Import fasta '_l'otal från_ där t står för tiden (trend) och A M,. för priser ""Do" Sverige procentuell förändring av totala investe- . . ., .. ., ., Norge 6,1 7,5 9,5 ringsvaruimponen fran foregaende ar. Storbritannien 5 3 11_4 12,1 För Portugal, Schweiz och Belgien har Västtyskland 4,7 7,7 8,2 enkla exponentiella trender uppskattats. Ersagkrike %& HW?) IS,?) I den mån importen från Sverige beräk- Canada 612 413 1122 nats direkt som en funktion av investe- %apan ] 12,5 3,3 3,1 . . .. . ortuga . . , » ringsutvecklingen behovs 1nget andelsantaj Schweiz .. 2,0 4,0 gande sasom skett betraffande landerna 1 Belgien __ 8,8 4,4 den första gruppen samt för Portugal, Danmark 7 9-5 10,5 Schw i ch B 1 . (1 t df Finland 6,8 9,9 10,9 . elz 0 egle? me en ren ram— Österrike 5,2 7,1 10,8 skrivning. För att fa parallellitet med öv— Italien 5,8 10,9 14,8 Nederländerna 7,1 8 6 8 9

riga beräkningar har dock de implicerade andalsförändringarna i dessa fall även be- räknats. Detta har gått till så att motsva- rande samband för totala importen appli- cerats även på den prognoserade investe- ringen. För länderna i grupp 2 har andels- prognoser gjorts direkt. Andelsutveckling- en är redovisad i tabell 3.8: 9.

Beräkningarna för importen 1968—1975 av investeringsvaror till de studerade län- derna har givit följande resultat med ne- dan redovisade antaganden om investerings- utvecklingen samt redovisade elasticiteter och andel'santaganden.

'

3.8.4. Utvecklingen 1960—1975 totalt för verkstadsprodukter

För att möjliggöra en överblick och bedöm- ning av de i avsnitten 3.8.1—3.8.3 redo- visade beräkningarna för 1968—1975 skall dessa här sammanfattas och jämföras med utvecklingen 1960-1968. För överskådlig- hetens skull är länderna summerade till 4 länder-aggregat. Tabell 3.8:10a redovisar perioden 1960—1968 för total import resp. importen från Sverige, och tabell 3.8: 10 b .för prognosen 1968—1975. Om: import- prognoser fram till 1975 för verkstadsprow dukter från enskilda länder funnits till—

gängliga skulle det varit naturligt att göra jämförelser. Då så ej är fallet har i stället s.k. naiva prognoser konstruerats med ut- gångspunkt från ökningstakten 1960—1968 för varje delvarugrupp (investering, kon- sumtion och insats) för resp. land. Denna s.k. naiva prognos är redovisad i tabell 3.8: 11.

Tabellerna 3.8: 10 a och b är så konstrue- rade att man skall kunna avläsa till hur stor del den svenska importökningen beror på marknadstillväxten (kol. 1 i tabellerna), för- skjutningar i länderinriktningen (kol. 2), för- skjutningar i varusammansättningen (kol. 3) samt andelsförändringar för enskilda varor (kol. 4). Adderas1 dessa fyra olika kompo- nenter erhålls importökningen från Sveri- ge (kol. 5).

Om vi först jämför prognosperioden 1968—1975 med perioden 1960—1968 en- ligt tabellerna 3.8: 10 a och b kan konsta- teras att industriländernas totala import be- räknas bli något högre fram till 1975. Till en del är detta hänförbart till konjunktur- dämpningen 1967. För perioden 1960-— 1968 ökade importen från Sverige närmare 1 % mindre än totala importen. Framför allt var länderinriktningen svagt negativ bero- ende på att. inriktningen bland EFTA-län- derna ej var den bästa. Att varusamman- sättningen ej verkade gynnsam för EEC och de transoceaniska industriländerna samman- hänger med konsumtionsvarornas större vikt i importen för dessa länderområden. Detta blir även förhållandet fram till 1975. De rätt betydande andelsförlusterna på EEC 1960—1968, motsvarande ca 1,5 % om året av ökningstakten för exporten till industri- länderna, kunde kompenseras genom ut- vecklingen på EFTA och då främst Nor- den. Effekten av de antaganden vi gjort om en stabilisering av EEC—andelarna och mins- kad ökningstakt i andelsutvecklingen på EFTA svarar för närmare 1 % extra ök- ningstakt per år fram till 1975.

Man kan konstatera att skillnaden mellan prognosen för den summerade totala import- ökningen .1968—1975 för de 15 länderna över de tre typerna verkstadsprodukter på 14,7 % ligger ca 1 % lägre än den import—

1 Beräkningsförfarandet har gått till på föl- jande sätt. Fyra olika tillväxttakter har beräknats för varje låndergrupp. 1) Totala importvärden för resp. två år adderade över länder varpå ök- ningstakter har framtagits (kol. 1). 2) För slut- året har den import från Sverige beräknats, som skulle ha varit om den svenska importandelen totalt sett varit densamma som begynnelseåret för varje land. Härvid fås en ökningstakt för en ländersumma som jämfört med 1) motsvarar effekten av att Sveriges export kan ha en bättre eller sämre fördelning mellan länderna med hän- syn till ökningstakten i de skilda länderna. Diffe- rensen mellan 2) och 1) är införd i kol. 2 i tabel— lerna. 3) Den import från Sverige för slutåret som skulle ha uppstått om Sveriges andel i importen för varje varugrupp och varje land förblivit den— samma som för begynnelseåret. Om denna ök- ningstakt jämförs med 2) erhålls ett mått på effekterna av att Sveriges varuinriktning kan vara en annan än för de enskilda länderna. Kol. 3 är således differenserna mellan 3) och 2). 4) slut- ligen är den faktiska förändringen i importen från Sverige för de två jämförelseperioderna. Skillnaden mellan 4) och 3) (kol. 4) är därför ett mått på andelsetfekten av förändringarna för enskilda varor och till enskilda länder. Att de olika effekterna (kol. 2—4) här är framtagna som skillnader är matematiskt ej korrekt då det rör sig om procentuella årliga förändringar. Approxi- mationen är dock god för »måttliga» förändrings- tal. Formelmässigt kan denna beräkningstyp åskådliggöras för absoluta värden på följande sätt:

SL:". k innebär nedan landets (Sveriges) andel av landet izs import av vara j för året k; 0=basåret 1=jämförelseåret. V, ] k motsvarar landet izs importvärde av vara j, år k. + Marknadsen'ekt:

2'.'22'V,.,j_l 223 -V ”_4 11 1.1.0 1,1,0 ff,/tm + Ländereifekt: Eli,-,: OZVUO ] .. ZZV [] 1.1.1

ÅFF/um ! 1

2 ZS 'V i j 1.1.0 i.],

"ff—91.130" V1.1.o

+ Varuell'ekt: 2 Vi...1 223 -V —223 -V f_— :i r.1.o 1.1.1 , I. r.f.o l.].Ozijyi'j'o

+ Andelsetl'ekt: 22311.j.1'Vi.1.1* 2231.i.o'Vi.J.1

== Total förändring för landet fäst). 1 ' Vu. 1 "Ffsum' "1.1.0

Tabell 3.8: 12. Exporten av verkstadsprodukter (exkl. personbilar) 1968—1975. Löpande priser.

Genomsnittliga årliga procentuella förändringar

Primär prognos Exportvärde, milj.kr

import fr. Exportutveckling 1968—1975 _— Sverige = Justerad tabell Kol. 1 Faktiskt Kol. 2/ Justerad slutlig 3.8: 10 b ' områknad utfall kol. 3 slutlig Faktiskt prognos

1968—1975 1968—1975 1968—1970 1970—1975 1970—1975 1970 1975

1 - 2 3 4 5 6 7 Norge 12,9 14,5 25,9 10,2 12,5 1 187 2140 Danmark 14,4 16,0 24,5 12,8 13,0 1 137 2 095 Finland 14,1 14,6 33,8 7,7 14,0 972 1 875 Norden 13,8 15,1 27,6 10,5 13,1 3 296 6110 Storbritannien 15,7 14,6 31,4 8,5 12,0 969 1 710 Schweiz 12,3 11,3 33,7 3,4 12,0 348 615 Österrike 14,6 13,7 44,2 3,4 13,0 217 400 Portugal 13,1 13,7 18,0 12,0 15,0 97 195 EFTA 14,1 14,7 29,1 9,4 12,9 4 926 9 030 Västtyskland 15,7 15,9 27,3 11,6 11,8 959 1 675 Nederländerna 9,8 10,2 25,2 4,7 10,0 506 815 Belgien 12,4 12,4 30,9 5,8 9,0 281 435 Frankrike 17,9 17,2 18,7 16,6 16,0 537 1 130 Italien 12,9 12,1 22,6 8,2 10,0 352 570 EEC 14,7 14,4 24,7 10,5 11,9 2 635 4 625 Övr. Västeuropa . . . 15,8 . . 12,0 491 865 Japan 18,7 19,7 24,5 17,8 18,4 225 525 Canada 17,4 16,1 13,9 17,0 17,9 257 585 USA 13,1 13,0 8,1 15,0 15,0 785 1 580 OECD .. .. 24,3 .. 13,0 9 320 17 210 Östländer 17,9 6,0 680 910 Råvaruländer 12,3 7,8 2 129 3 100 Hela världen 21,6 11,7 12 128 21 220

ökning man skulle få för varje land och vara om resp. tillväxttakt 1960—1968 app- licerades på 1968 års värden.

Denna »naiva» prognos för totala im— porten för resp. land och vara kan vi ta som en utgångspunkt för en jämförelse med de gjorda prognoserna för importen från &ferige. Om de faktiskt gjorda importan- delsprognoserna appliceras på denna naiva prognos får vi den hypotetiska prognos för importen från Sverige, som är redovisad i tabell 3.8:5, kol. 3. En enaiv» prognos för andelsutvecklingen är också gjord ge- nom att andelarna fått förändra sig till 1975 i samma takt som 1960—1968.

Denna »naiva» andelsprognos kan app- liceras på de båda prognoserna för den to- tala importutvecklingen. I tabell 3.8: 11 är även dessa båda beräkningar redovisade; kol. 2 »naiva» andelar på prognoserad to-

talimport; kol. 4 »naiva» andelar på snai- va» prognoser. En jämförelse mellan kol. 1 och 2 i tabellen illustrerar effekten av de .orda andelsprognoserna. Samma effekt åskådliggörs också i skillnaderna mellan kol. 3 och 4. Tabellens kol. 1 och 3 resp. 2 och 4 ger inverkan på importen från Sverige av sättet att beräkna totala importtillväxten.

Av dessa olika övningar kan Vi dra den slutsatsen att de gjorda prognoserna i rätt hög grad liknar en extrapolation av tidiga- re tendenser. Detta är icke särskilt förvå- nansvärt med hänsyn till att prognosen är uppbyggd med tillväxtförutsättningar för 1968—1975 som inte på ett markant sätt skiljer sig från utvecklingen under 60—ta- let.

I tabell 3.8: 12 redovisas dels de ur- sprungliga prognoserna för verkstadsimpor- ten från Sverige 1968—1975 och dels den-

na prognos omräknad till exportnivå.l Av perioden 1968—1975 är utvecklingen 1968— 1970 känd vad avser totala verkstadsexpor— ten till resp. land. Detta gör att exportpro- gnosen 1968—1975 på ett eller annat sätt måste räknas om för att kunna avse ut- vecklingen 1970—1975. Här kommer med nödvändighet ett visst godtycke in. För att inte belasta framställningen skall här inte i detalj redovisas för hur exportprognosen 1968—1975 justerats till att avse perioden 1970—1975. Det kan dock nämnas att vid justeringen är speciellt två faktorer beakta- de, dels att värdeexporten 1968—1970 del- vis ökat genom markanta prishöjningar, dels att ursprungsprognoserna till en del är att betrakta som nivåprognoser, dvs. sådana prognoser som fastlägger ett visst värde 1975. Vid en sådan prognos bör utveckling- en ett par år av perioden ej påverka pro- gnosen för slutåret om inte nya drag i ut- vecklingen avslöjas. Att ökningstakten 1970—1975 blir lägre än för 1968—1970 beror bl.a. på att prognoserna för efterfrå— gevariablerna (konsumtion, investering och produktion) av konjunkturella skäl indike- rar en snabbare ökning än tillväxtprogno- serna 1970—1975.

Beträffande de ländergrupper för vilka inga importstudier genomförts, övriga Väst— europa, östländer och råvaruländer, kan ba- ra konstateras att exportutvecklingen inte kan bedömas med någon säkerhet. För ex- porten till övriga Västeuropa baseras pro- gnosen på en extrapolation av utveckling- en under 60-talet. För råvaruländerna har UNCTAD estimerat att totala importbeho— vet bör öka ca 6 %/år fram till 1975. Med hänsyn till att importen av verkstadsproduk— ter växer snabbare än totala importen kan under antagande av ungefär oförändrade importandelar Sveriges export kunna öka mer. Exporten till östländerna torde i ännu högre grad än exporten till andra marknader vara påverkad av utbudsfaktorer. Någon möjlighet att göra en sannolik prognos före- ligger ej.

Som inledningsvis framhölls är prisut— vecklingen för verkstadsprodukter svår att ange. Här har därför valts att deflatera

exportvärdeprog'nosen på 11,7 % med 3 %, som motsvarar den årliga indexmässiga pris- förändringen under 60-talet. »Volymutveck- lingen» blir således 8,4 % per år eller 50 % för hela perioden.

3.9. Textilvaror

Gruppen omfattar, förutom alla typer av textila produkter från garner och vävnader till konfektion, även skor samt klädesper- sedlar av skinn och läder. Gruppen är så- ledes en blandning av konsumtionsvaror och insatsvaror t. ex. i konfektionsindustrin. För en grundligare analys skulle således en viss uppdelning behöva göras i likhet med vad som skett för verkstadsprodukter. Textilva— roma har även andra särdrag som gör att gruppen analysmässigt skulle kunna jäm- ställas med verkstadsprodukter. För det för- sta är variationsrikedomen vad avser pro- dukttyper, form och modellvariationer oänd- lig. För det andra är insatsvarorna liksom för verkstadsprodukterna till övervägande del insats i den egna industrin. Inom vissa områden torde kapitalintensiteten också va- ra jämförbar med verkstadsindustrin och liksom för verkstadsprodukter sker en suc- cessiv övergång till alltmer bearbetade in— satsvaror. Den svenska textilindustrin har dock inte verkstadsindustrins internationella konkurrenskraft. Tekoindustrin i Sverige har länge varit en hemmamarknadsinriktad in- dustri. Först på 60—talet har även exporten blivit av någon betydelse men till skillnad från verkstadsindustrin, som expanderat genom export, har textilföretagen snarast varit tvingade att exportera för att över- leva.

Genom efterfrågans splittring på ett otal produkter finns det utrymme för en hem— mamarknadsinriktad textilindustri endast i befolkningsmässigt stora länder. Textilin— dustrin hör vidare till de skyddade industri- erna vilket gör att den internationella ar- betsfördelningen ännu inte helt kunnat ver- ka. Effekterna av den fortgående avveck- lingen av skyddstullarna, speciellt då inom

1 Denna typ av omräkning har skett enligt dei avsnitt 1.3 redovisade metoderna.

EFTA, kan dock nu avläsas i den snabba export— och importökningen.

En del av de stora import- och export- ökningar som skett under 60-talet är att hänföra till handel mellan svenskägda fö- retag som flyttat tillverkningen från Sveri- ge till andra EFTA-länder, främst Finland och Portugal. De förses i icke ringa utsträzk— ning med insatsvaror från Sverige. Till den- na del av konsumtionsvaruimporten knyts på så sätt en export av insatsvaror. Att vi- dare tullavvecklingzn inom EFTA väsentligt förändrat strukturen — beträffande utveck- lingen på EFTA resp. EEC — framgår klart av tabell 3.9: 1.

För många produkter har exportandelen stigit avsevärt under 60-talet, vilket gäller såväl konsumtionsvaror som insatsvaror. Ge- nom att produktionskostnaderna till så stor del består av löner samt det förhållandet att tekniken och produktiviteten är tämli- gen likartade industriländerna emellan slår skillnader i arbetslöner kraftigt igenom i konkurrensförmågan. Detta begränsar den svenska textilindustrins möjliga produktions- utrymme högst väsentligt. Produktsortimen- tets bredd borde emellertid lämna utrymme för en ganska omfattande svensk textil- export. Man kan peka på att en hög grad av sofistikation hos produkterna, dvs. pro- dukter med stort inkomstberoende, kan ge upphov till en export till »kräsna» köpa- re. Då Sverige är en mycket liten textil- exportör på världsmarknaden med i all- mänhet rent diminutiva importandelar kan man förvänta sig att »satsningar» på olika marknader kommer att ge relativt stora ex- portökningar. En tillfredsställande export- modell borde därför vara uppbyggd från ut- budssidan. Detta har emellertid tyvärr inte varit möjligt. Visst material för detta har visserligen sammanställts och diskuterats av Teko-utredningen [33] men denna har inte ansett sig kunna lägga fram någon explicit prognos för exportutvecklingen 1970—1975 . Utredningens material var heller inte till— gängligt när uppläggningen av denna studie gjordes. Därför har vi valt den traditionel- la ansatsen med bedömningar av exportut— vecklingen på olika marknader. Med tanke

på textilexportens snäva marknadsinrikt- ning har vidare endast de nordiska länder- na och Storbritannien närmare studerats. För övriga länder har exporten extrapole- rats huvudsakligen med trender.

För de fyra största importörerna av svens- ka textilvaror har sambandet X = A ' BNP” estimerats för perioden 1954—1969, där X är exporten till respektive land i 1968 års pris och BNP i 1963 års pris (milj dollar) med följande resultat.

b ab R* Norge 2,65 1,17 0,966 Danmark 3,54 2,04 0,979 Finland 3,18 0,07 0,964 Storbritannien 7,05 5,96 0,946

Det bör kanske noteras att den kraftiga elasticiteten för Storbritannien inte bara är ett uttryck för en förhållandevis svag till- växt av BNP utan även för att exporten till detta land ökat från en låg nivå (se tabell 3.9: 1). Detta. görs troligt av den kraf— tiga ökningen av importandelen. Beträffan- de Danmark och Storbritannien är testat om bildandet av EFTA inneburit någon föränd- ring av importelasticiteterna. Dessa försök gav inga entydiga resultat, bl.a. sannolikt beroende på att prisutvecklingen för tex- tilprodukter i importen från Sverige inte kunnat beaktas.

På basis av ovannämnda samband och extrapolationer för övriga marknader har exporten 1975 beräknats. Dessa beräkning- ar som gav till resultat en exportökning 1970—1975 på knappt 13 % årligen bör med hänsyn till beräkningarnas art betrak- tas med reservation.

Den bedömning som gjorts i långtidsut— redningen om dessa branschers produktions- utveckling1 1970—1975 pekar mot en pro- duktionsökning av storleksordningen 2 %/ år. Denna produktionsökning förefaller kun- na förverkligas förutsatt att konsumtionen av beklädnadsvaror kan öka i en hög takt (4—5 %/ år) och med en export om minst

1 Svensk industri under 70-talet, Bilaga 2, 1970 års långtidsutredning, SOU 1971: 5.

Tabell 3.9: I . Marknadsstrukturen för Sveriges export av textil, kläder, skor. Löpande priser.

Svenska exportdata Internationella utrikeshandelsdata

Årlig Total Exportvärde, trendtill— Andel av totala import, Årlig tillväxt, % milj. kr. växt, % textilexporten, % milj. __1959— _ dollar 1955— 1960— 1965— 1960 1970 1970 1960 1970 1969 1960 1965 1969 1955 1960 1965 1969

Svensk importandel, %

Norge 58 264 16,1 Danmark 41 244 19,3 Finland 15 176 26,8 Norden 114 683 19,1 Storbritannien 11 111 26,4 Övriga EFTA 11 95 22,9 EEC 50 102 7,4 därav Västtyskland 36 56 3,8 Nordamerika 12 77 18,0 Övriga länder 23 80 13,9 Hela världen 221 1 147 17,4

Källa: OECD, SCB.

279 372 168 819 1047 929 5928 2527 3438

.. o. .-

vwawq_hom

Nv—i

.. .— . . '— n .. . '— COONONWQ'

» .- .. »

voquomvn m_mmn—eoo NNv—I'Q

u—tv—i—CN lr,

nov.-TV:;

.. . ..

vnmö——e N

&

. mwhtcNOÄGQNNr-n N N

v—ANv—t m—anxcxoooosr

ooqu wc— XOle-s'nv JWDON _ hwaQOWVQ hNhQNanh

soon—viewers— sometime—eco v—osvtxq—uqmox v—noost-QONMOM

o'o” -odo" -Nv—1v—o

sa'-n' _

.

01 kom 6 _

==. 8 v—l 0. 8 v—

13 %. En importökning på 10 % per år — enligt uppskattningen i kapitel 4 — förefal— ler då också kunna inrymmas inom den to- tala efterfrågan. Härvid bör dock betonas att den här skisserade utvecklingen avviker rätt markant från den tidigare utveckling- en. Av flera skäl kan man betrakta pro- duktionsprognosen, sedd från utbudssidan, snarast som ett maximialternativ, vilket så- ledes implicerar att importökningen kan bli än kraftigare.

Även tillväxten 1970—1975 av bekläd- nadsposten i konsumtionen innebär en skill- nad mot utvecklingen 1965—1970, med en årlig ökning på ca 2 %. En lägre kon- sumtionstillväxt 1970—1975 än 4 %, vilket icke förefaller helt osannolikt, skulle därför högst väsentligt minska förutsättningarna för produktionstillväxten från efterfrågesidan om inte exporten kan öka mer än 13 %. Som framgått av det föregående är export- prognosen baserad på BNP-samband och trender för olika länder. Detta gör att ex- portskattningen genom länderinriktningen ger till resultat än lägre tillväxttakt än un- der 60-talet. Det har dock betonats att för- utsättningarna för en högre exportökning från efterfrågesynpunkt bör vara goda. Med hänsyn till de exportfrämjande åtgärder, som beslutas för textilindustrin, bör man kunna förutse en högre export än vad som här prognoseras.

Exportvärde, textilvaror, 1968 års priser, milj.kr.

1960 1965 1969 1970 1975 265 557 979 1066 1945 Årlig ökning, %

1960—1965 1965—1970 1970—1975 16,0 13,9 12,8

3.10 Andra varor

I denna restgrupp, som huvudsakligen ut- görs av industriprodukter, är samlade så- dana varor som inte kunnat behandlas se-

parat. Här ingår diverse produkter av olika material t. ex. trä (möbler, trähus), plast och gummi, glas, keramik. Varorna är ock— så särskilda genom sina användningsområ- den, t. ex. sportredskap och leksaker, kon- torsmateriel.

Exportutvecklingen för denna diverse- grupp har totalt sett varit mycket jämn med en tillväxt omkring 91/2—101/2 % per år under 60-talet. Med undantag för Norden, som mottar en stor del av exporten, har exporten till olika länder uppvisat stora kast. Dessa varor produceras inom nästan alla industribranscher och exporten är i allmänhet en liten del av produktionen. Ut— budsfaktorernas inverkan på exporten är följaktligen svår att fastställa. Sambandet mellan exporten och den inhemska efter- frågan, då främst konsumtion, är troligen starkt, men betydelsen av detta har ej hel- ler kunnat påvisas i denna studie. Gruppen består dels av varor som är tämligen stag- nerande, t. ex. tändstickor, och dels av va- ror med en betydande tillväxt, t. ex. möb- ler, leksaker, plastartiklar. Man skulle här i likhet med textilexporten kunna hävda att marknaden är obegränsad för många »nya» produkter inom gruppen varför tillväxtmöj- ligheterna kan bedömas som mycket goda. Detta i synnerhet som exporten är starkt koncentrerad till Norden.

Tillväxten på EFTA-länderna Schweiz och Österrike har varit mycket påtaglig — en 7-dubbling under 60-talet — vilket kan jämföras med ungefär en fördubbling för de mindre EEC-länderna, Nederländerna och Belgien. Detta förhållande kan knap- past betraktas enbart som en effekt av den ökade konkurrensförmågan genom att tul- larna avvecklats. Tullavvecklingen torde ha verkat stimulerande på exportutbudet ge- nom att den givit incitament till att över- huvud taget börja exportera till dessa mark- nader. Att denna process ej enbart har med kostnadsfördelarna att göra visar sig i att exporten fortsatt att öka lika kraftigt när tullarna har avvecklats. Slutsatsen blir så- ledes att det främst är en fråga om mark- nadsetableringar och om de många företag det här rör sig om i än större utsträckning

sökte etablera sig som exportörer — då i första hand på EEC — skulle exporttill- växten för gruppen kunna öka icke obe- tydligt.

Data för importutvecklingen i större av- nämarländer är icke samlade. Prognosen är baserad på ett samband mellan de större avnämarländernas BNP och svensk export jämte trendextrapolationer för övriga län— der. För de nordiska länderna gav detta samband god anpassning medan resultaten för övriga studerade länder är mindre en- tydiga. Resultaten av dessa estimationer för perioden 1959—1969 redovisas i följande tablå.

Svensk export=A - BNP!”

b ab RR Norge 3,05 1,47 0,983 Danmark 3,93 2,26 0.991 Finland 2,78 1,27 0,970 Storbritannien 1,54 0,59 0,666 Västtyskland 0,90 0,18 0,671 USA 1,56 0,63 0,419

Med ledning av de ovan beräknade BNP- elasticiteterna för exportefterfrågan och BNP-prognoserna i avsnitt 1.5 kan denna del av exporten beräknas komma att öka i en fortsatt hög takt, ca 13 %/år 1970— 1975. Därvid är utvecklingen för andra länder extrapolerad med hänsyn till den trendmässiga utvecklingen.

Exportvärde, Andra varor, 1968 års priser, milj.kr.

1960 1965 1959 1970 1975 558 879 1347 1493 2850 Årlig ökning, %

1960—1965 1965—1970 1970—1975 17,9 12,3 13 1/2

3.11. Fartyg1

Världshandelsflottan uppgick vid mitten av 1970 till ca 227 milj. ton brutto. Tanker-

flottan som då utgjorde 39 % av den tota- la flottan har under en längre tid i stort sett utvecklats i samma takt som världens oljeproduktion. Vid befraktning av torra laster har under de senaste femton åren skett en övergång från lågproduktiva far- tygstyper till mer specialiserade fartyg dvs. fartyg konstruerade för en viss typ av va- ror och/eller ett speciellt transportsystem.

Långsiktiga prognoser över Världshandels- flottans tillväxt bestäms främst utifrån an- taganden om den internationella sjöburna handelns utveckling. Sådana prognoser samt beräkningar över skrotningstakten ligger i allmänhet till grund för en bedömning av storleken av det framtida nybyggnadsbeho— vet. Detta gäller även för nedanstående två prognoser.

I bilaga 1 till varvskommitténs betänkan- de beträffande >>Varvsindustrins problem» (Industriens Utredningsinstitut, 1970) he- handlas bl. a. världens handelstonnagebehov för åren 1969—1985. Beräkningarna över tonnagebehovet bygger här främst på kal- kyler över den framtida produktions- och konsumtionsutvecklingen i de viktigaste im- port— och exportländerna. I utredningens hu- vudalternativ har beräknats att världshan- delsflottans tillväxttakt kommer att bli läg- re under perioden 1969—1985 jämfört med tillväxttakten under 60-talet. Detta gäller främst tankerflottan, vars ökningstakt har förutsetts bli lägre jämfört med den beräk— nade oljeproduktionens. Nybyggnadsbeho- vet kommer enligt utredningen att sjunka markant under början av 70-talet.

I en undersökning från US Department of Commerce (Oceanborne Shipping: De- mand and Technology Forecast, Part 2, 1968) redovisas prognoser över världshan- deln och tonnagebehovet 1968—2043. Man har här räknat med en årlig ökning i olje- handeln på 8 % fram till år 1983. Däref- ter har antagits en lägre ökningstakt moti- verad av bl. a. en ökad konkurrens från na- turgas och elenergi mot slutet av århundra- det. Jämfört med varvsutredningens huvud- alternativ redovisar denna undersökning en

1 Avsnittet utarbetat och författat av Barbro Gutfelt.

högre tillväxttakt i världshandelsflottan fram till år 1985.

Kortsiktiga prognoser över handelsflot- tans tillväxt kan beräknas utifrån informa- tion angående varvens orderstockar. En prognos fram t.o.m. år 1975 kan, beroen— de dels på de idag mycket välfyllda order— böckerna vid världens varv och dels på att det här rör sig om relativt få enheter med förhållandevis långa byggnadstider, mer be- traktas som en kortsiktig än långsiktig prognos. Vår ansats för att belysa de svens- ka varvens exportmöjligheter omkring 1975 samt tillskotten från utlandet till den svens- ka handelsflottan blir därför att söka ett samband mellan orderingång, orderstockar och leveranser. Vi kommer således i de följande beräkningarna att frångå de ovan nämnda prognoserna över tonnagebehoven.

Orderingång och leveranser vid världens skeppsvarv fram t. o. m. 1975 — några räkneexem pel

Alltsedan Mellersta Östernkrisen 1967 har orderingången vid världens skeppsvarv ökat kraftigt och i slutet av 1970 uppgick de to- tala orderstockarna till 79 milj. ton brutto. Det levererade tonnaget har som framgår av diagram 3.11: 1 successivt stigit sedan 1963 och utgjorde 1970 ungefär 20 milj. ton brut- to. Storleken av fartygsleveranserna fram t.o.m. 1975 bestäms dels av den nu inne- liggande orderstocken samt av orderingång- en under de närmaste åren. På basis av in- formation angående den totala orderingång- en1 vid världens skeppsvarv samt deras le- veranser mätt i ton brutto för perioden 1950—1970 har ett samband testats, som uttrycker leveranserna under perioden 1950—1970 som en funktion av en vägd orderingång. Efter ett stort antal försök framkom att bästa anpassning till de fak- tiska leveranserna (L) erhålls då leveranser- na under ett år antas härröra från orderin- gången (OR) under detta år samt från de tre föregående åren enligt nedanstående för- delning:

Diagram 3.11: ] . Totala fartygsleveranser från världens skeppsvarv.

Milj.ton brutto

25— sax I *sx 1 , _ ” åå Faktiska leveranser 15— _— ,'X 10— ,!'—X , _— / —'I 5 "' Beräknadelevleranser I I ..

1955. 60 65 70 75

L, = 3,77 +0,59 (0,10- 0R,+0,40 OR,_l +O,30 OR,_2+0,20 OR,_3) R2 = 0,88 Estimationsperiod 1955—1970

där leveranser och orderingång mätts i milj. ton brutto. I diagram 3.11:1 är faktiska och enligt sambandet ovan beräknade le- veranser inritade.

Vid fördelning av orderingången på leve- ransår har hänsyn ej tagits till variationer i orderstockamas storlek under perioden. I de lägen då orderstockarna är extremt sto- ra och utbyggnadstakten av en ny produk- tionskapacitet ej ökar i motsvarande omfatt- ning kommer leveranstiderna att förlängas jämfört med de i sambandet fixerade. Det— ta var troligen fallet under perioden 1957— 1960, då de faktiska leveranserna väsentligt understeg de med de senaste årens orderin- gång beräknade, som framgår av diagram 3.11: 1.

Med hjälp av tre räkneexempel över or- deringångens storlek under perioden 1971— 1975 skall nedan belysas hur, enligt sam- bandet detta kommer att påverka det le- vererade tonnagets storlek fram t.o.m. 1975. I diagram 3.11: 2 redovisas den fak- tiska orderingången under perioden 1955—

1 Orderingången har framräknats som sum— man av förändringen i den inneliggande order- stocken och det sjösatta tonnaget mellan två tid- punkter.

Diagram 3.1]: 2. Den totala orderingången till världens varv.

Mili ton brutto 40- l l i l l, _____ 1 30- QR xx xx2 & x 20- / '_'4'3 0 [

1955 60 65 70 75

Anm. Siffrorna hänför sig till olika räkneexempel Källa. Lloyd's Register of Shipping

1970 samt de tre alternativen enligt våra räkneexempel för perioden 1971—75. Här framgår att orderingången 1970 ökade kraf- tigt jämfört med 1969 års nivå. Mot bak- grund av den långsiktiga balansen mellan tonnageutbud och fraktefterfrågan förefal- ler det föga troligt att orderingången kom- mer att fortsätta att öka under de närmas- te åren. Därför har i räkneexemplen kal- kylerats med en minskad orderingång järn- fört med 1970 års nivå.

Orderingången 1971 har i alla exemplen antagits bli av samma storleksordning som under 1969. I exempel ett har därefter räk- nats med en oförändrad årlig orderingång fram t. o. m. 1975. I det andra exemplet har den årliga orderingången antagits successivt minska under hela perioden och år 1975 va- ra av ungefär samma storleksordning som 1968. I det tredje exemplet har kalkylerats med en betydligt lägre orderingång än i ex- empel två. Här har ordertillförseln 1975 uppskattats bli ungefär jämförbar med den nivå som rådde innan krisen i Mellersta Östern bröt ut 1967.

De framräknade leveranserna för åren fram t.o.m. 1975 redovisas i diagram 3.11: 1. Här framgår att det levererade brut—

totonnaget under 1971, som enligt samban- det till 90 % härrör från en faktiskt registre- rad orderingång, väsentligt kommer att över- stiga 1970 års nivå för att 1972 ligga kvar på denna nivå. Först 1973 pekar kurvorna på en minskad leveransvolym. Den oförändrade orderingången i exempel ett för perioden 1971—1975 medför att leveranserna fram t.o.m. 1975 kommer att väsentligt översti- ga 1970 års leveransnivå. Om man ut- går från den antagna orderingången i ex- empel två kommer fartygsleveransema 1975 att vara ungefär oförändrade jämfört med 1970 års nivå, medan orderingången i ex- empel tre resulterar i en leveransvolym 1975 som mer överensstämmer med 1969 års ni— vå. Som framgår av diagrammet är dock skillnaden i leveranserna relativt måttlig för de två ytterlighetsexemplen.

Resultatet av varvsutredningens beräk- ningar pekade emellertid på att en bety— dande minskning i levererat tonnage skulle vara att vänta under de första åren på 70- talet. Detta skulle emellertid enligt våra kal- kyler fordra en betydligt mer drastisk minsk- ning av orderingången under perioden 1970—1973 än vad exempel tre visar. Re- sultatet från varvsutredningens beräkning- ar och våra kalkyler är ej helt jämförbara, då de senare endast avser leveranser fram t.o.m. år 1975 medan varvsutredningens prognoser bygger på beräkningar över ton- nagebehovets storlek åren 1975, 1980 och 1985 utan större hänsynstagande till den stora orderingången under de senaste åren.

Många av världens varv var dock redan i slutet av 1970 kontrakterade för leveran- ser, som täcker den nuvarande produk- tionskapaciteten 3 år 4 år framåt. Detta kommer troligen att innebära att den an- vända fördelningen av orderingången på le- veransår inte är helt relevant för orderin— gången under de närmaste åren, dvs. en situation lik den som redovisas i digrammet för perioden 1957—1961 kan bli aktuell även för perioden 1971—1975. Det skulle i så fall innebära att leveranserna 1971 och 1972 skulle bli lägre än de i ekvationen beräknade samtidigt som den beräknade år- liga minskningen i leveransvolymen 1973—

1975 skulle bli mindre accentuerad (se den heldragna linjen i diagram 3.11:1). Med hänsyn till orderstockarnas storlek i slutet av 1970 har denna utveckling bedömts som mest trolig vad gäller fartygsleveransema under perioden 1971—1975.

Den svenska marknadsandelen fram t. o. m. 1975

Den svenska andelen av det i världen totalt levererade bruttotonnaget, som i genom- snitt för perioden 1960—1967 var 9,5 %, minskade under 1968 och 1969 till knappt 7 %. Under 1970 ökade emellertid denna andel till 7,5 %. Exporten till Norge utgjor- de fram t.o.m. 1968 merparten av de svenska varvens leveranser till utlandet. Un- der 1969 minskade emellertid den svenska exporten till Norge. Denna nedgång kom- penserades i viss mån av en förhållande- vis stor export till Liberia och Sovjet. En- ligt en i Norge utförd prognos för perio- den 1969—1973 beräknas importen av far- tyg till Norge minska jämfört med 1968 års nivå. Att döma av information om or- derstockarnas storlek tycks emellertid den minskade orderingången från Norge ej re- sultera i en ytterligare sänkning av den svenska marknadsandelen av världens varvsproduktion. De svenska varvens inne- liggande orderstockar avseende leveranser fram t.o.m. 1974 utgjorde nämligen vid slutet av år 1970 nästan 9 % av de totala orderstockarna vid världens varv. Vid be- räkning av de svenska varvens leveran- ser omkring år 1975 har här utgåtts från en marknadsandel på 8,5 %.

Exporten och importen av fartyg omkring 1975

En prognos över exporten/ importen av far- tyg ett visst år måste göras med en bety- dande osäkerhetsmarginal, vilket vi här ve- lat markera med uttrycket »omkring 1975». Storleken av fartygsleveransema omkring 1975 har uppskattats till 21 milj. ton brut- to (se den heldragna kurvan i diagram 3.11: 1) dvs. endast obetydligt större än 1970 års leveransvolym. Den svenska andelen av

de totala leveranserna skulle därmed uppgå till 1,8 milj. ton brutto vilket motsvarar en ökning på 17 % för perioden eller drygt 3 % / år. I bilaga 2 till 1970 års långtidsutredning beträffande »Svensk industri under 1970- talet» (SOU 1971: 5) beräknas de svenska varvens produktionsvolym öka med 4 % per år under 70-talet. Leveransvolymens ökning uttrycker även på ett ungefär produktions- tillväxten varför dessa båda prognoser inte behöver vara motstridande.

Den totala svenska fartygsexporten 1975, dvs. utförseln av nybyggda och begagnade fartyg, är även beroende av hur stor del av varvens totala produktion som avser svens- ka beställare samt försäljningen av begag- nade fartyg till utlandet. Prognoser över den svenska handelsflottans tillväxt fram t. o. m. 1975 har för långtidsutredningen utförts av sjöfartsverket. Här har man för perioden 1971—1975 räknat med ett tillskott av ny- byggda fartyg från såväl svenska som ut- ländska varv på 3,8 milj. ton brutto. För- säljningen av begagnade fartyg till utlandet har beräknats till 2,5 milj. ton. Jämfört med närmast föregående femårsperiod innebär ovanstående uppgifter betydande ökningar i leveranser av såväl nybyggda som begag— nade fartyg. Då de svenska varvens leve- ranser till svenska redare fluktuerar mar- kant mellan olika år är det ytterst osäkert att utifrån dessa uppgifter bedöma storleken av leveranserna ett visst år. I våra beräk— ningar har antagits att det årliga tillskot— tet av nybyggda fartyg under perioden 1971—1975 kommer att vara störst un- der periodens första år och därefter minska successivt och för 1975 har de totala leve- ranserna antagits bli ca 500 tusen ton brut- to av vilka 350 tusen ton har uppskattats utgöra leveranser från svenska varv. Ut- förseln av begagnade fartyg har antagits bli 500 tusen ton brutto per år.

Med utgångspunkt från ovan redovisade kalkyler och antaganden beräknas den to— tala fartygsexporten omkring 1975 uppgå till omkring 2 milj. ton brutto dvs. en ök- ning med ungefär 10 % jämfört med 1970 års nivå. Den totala importen av fartyg omkring 1975 har uppskattats till 150 tusen

Tusen ton brutto 1965 1970 1975

Leveranser från svenska varv 1 266 1 532 1 800 därav till utländska beställare 1 037 1 351 1 450 Tillkommet tonnage till den svenska handelstlottan 366 298 500 därav från svenska varv 229 181 350 från utländska varv (inkl. begagnade fartyg) 137 117 150 Avfört tonnage från den svenska handelsflottan till utlandet 388 424 500 Handelstiottans netto- tillskott —22 —126 0

Källor: SCB, Lloyd's register of shipping och konjunkturinstitutet.

ton brutto.

Att från dessa beräkningar över fartygs— leveransema bestämma värdet av exporten/ importen omkring år 1975 är ytterst vansk- ligt bl.a. beroende på att priset per ton brutto varierar starkt för olika fartygstyper. I brist på annan information har import- resp. exportvärdet uppskattats utifrån tidi- gare års erfarenheter av sambandet mellan leveransvolym (ton brutto) och leveransvär— de mätt i fasta priser. Dessa mycket osäkra skattningar resulterar i ett export- resp. im- portvärde som endast obetydligt överstiger 1970 års nivå. Exportvärdet omkring år 1975 har uppskattats till 1 600 milj. kr. mot 1560 milj. kr. 1970 i 1968 års priser. Im- porten har beräknats uppgå till 400 milj. kr. 1975 mot 381 milj. kr. 1970.

ningarna1

4.1. Målsättning och uppläggning

För bedömningen av importutvecklingen under den kommande femårsperioden har två olika ansatser använts. Å ena sidan har en partiell ansats använts där importen — varugrupperad efter användningsområde som konsumtionsvaror, investeringsvaror el- ler insatsvaror — prognoserats med hjälp av tidsserie- och regressionsanalys på olika va- rugrupper. Å andra sidan har importen be- stämts inom en disaggregerad totalmodell för hela den svenska ekonomin i vilken pro- duktionen sektorfördelats. Den sektorvisa importen behandlas där endogent och fram- kommer som ett av flera resultat vid givna produktionsresurser och given efterfrågan. Denna senare ansats skall dock bara jämfö— relsevis beröras i detta sammanhang då den är utförligt redovisad i bilaga 9 till långtids- utredningen.

Vissa fördelar är förknippade med en dis- aggregerad ansats. Genom en lämpligt vald varugruppering kan importen relateras till delområdenas efterfrågeutveckling. Vad be- träffar såväl disaggregeringsnivån som sät- tet att varugruppera skiljer sig den partiella ansatsen och totalmodellen högst avsevärt åt. I den partiella ansatsen har utgångs- punkten varit att bilda användningshomo— gena varugrupper för att sektorvis kunna studera ekonomins importberoende. För va- let av sektorer och varugruppering i total- modellen har flera andra målsättningar beto-

Uppläggning och sammanfattning av importberäk-

nats, då man inte i första hand eftersträvar att analysera ekonomins importberoende.

En disaggregerad partiell ansats har dock uppenbara begränsningar när det gäller att studera importutvecklingen över en längre tidsperiod. Den blir troligen alltför statisk i sitt funktionssätt genom att det är svårt att tillfredsställande fånga upp strukturella för- skjutningar i ekonomin. En disaggregerad partiell importkalkyl kan göras oberoende av en underliggande total BNP-beräkning vilket naturligtvis är en fördel, men samti- digt är det ej klarlagt vilken grad av kon- junkturkänslighet som vidlåder koefficien- tema i de olika importekvationerna eller hur de använda förklaringsvariablerna på- verkas av den importutveckling vilken de avser att förklara.

Genom att importen till större delen be- står av produkter som produceras inom lan- det kommer importutvecklingen att påverka och påverkas av den konkurrerande pro- duktionen. Den importefterfrågande sektorn kan sedan i sin tur på olika sätt indirekt på- verkas av dessa sektorers utveckling. I de fall man har att göra med varor som impor- teras på grund av att de ej kan produceras inom landet, s.k. komplementär import, uppstår ingen sådan återföring. Den par- tiella ansatsen är i sådana fall bättre läm— pad att analysera importutvecklingen, då det går att särskilja denna import. Total-

1 Kapitlet utarbetat av Hans Engman och Björn Magnusson.

modellen däremot har sin stora styrka i att de olika variablerna för ekonomin bestäms simultant, vilket bl. a. medför att importen blir bestämd på sådant sätt att eventuell på- verkan av importen på dess förklarings- variabler beaktas. Med en partiell modell är detta ej möjligt.

Den disaggregerade partiella ansatsen har vidare den begränsningen att svårigheter föreligger när det gäller att särskilja effek- terna på importen av olika alternativa förut- sättningar. Effekterna av dessa olika förut- sättningar har däremot kunnat beräknas med den totalmodell som använts. Totalmo- dellen relaterar importutvecklingen till olika efterfrågekategorier, som exempelvis privat konsumtion, offentlig konsumtion, produk- tionssektorernas insatsefterfrågan och im- portprognosen framkommer — vid givna produktionsresurser — när modellens ekva— tionssystem löses simultant. På det sätt som totalmodellen använts för långtidsutred- ningen synes dock återföringen bli mycket svag då mycket redan från början är fixerat i modellen, såsom exportutveckling genom ett bytesbalanskrav, BNP och investeringar. I praktiken innebär detta sannolikt att för- delarna med totalmodellen reduceras fram- för den partiella analysen, vad avser impor- ten.

Den totala importens utveckling i förhål- lande till den ekonomiska aktiviteten inom landet har även studerats med hjälp av en aggregerad partiell modell. För att möjlig— göra överslagsberäkningar beträffande den framtida importutvecklingen har importen relaterats till BNP och dess komponenter. Tidsseriestudier visar således att det för im- porten föreligger ett ganska nära samband med BNP:s utveckling. För perioden 1950—1968 har den marginella importbenä— genheten beräknats till 0,34. Importelastici— teten, beräknad över en längre tidsperiod, tycks för Sveriges vidkommande ligga på en »normal» nivå jämfört med andra industri- länder, dvs. mellan 1,5 och 2,0 (jfr. tabell 2.2: 3).

Om importutvecklingen beräknas med en importbenägenhets- och elasticitetskalkyl på totalnivå avsäger man sig möjligheterna att

fördela den resulterande importvolymen på varugrupps- och branschnivå givet en viss efterfrågesituation. Det är också svårt att tolka de årliga förändringarna i de elastici- teter som erhålles. Så t. ex. är det praktiskt taget omöjligt att särskilja konjunktur- re- spektive strukturförändringarnas inverkan på elasticitetstalen. Då totalmodellen endast ger importen som en biprodukt och på så- dana varuaggregat som ej kunnat användas i andra sektoranalyser inom långtidsutred- ningen har det varit nödvändigt att studera importen separat. Detta är huvudmotivet till att man har behov av den disaggregerade partiella ansats som närmare redovisas i av- snitt 5.l. Uppläggningen vad avser varu- gruppering och sambandstyper skiljer sig inte mycket från vad som används inom konjunkturinstitutet för prognosering av im- portutvecklingen på ett års sikt.

4.2. Något om importens bestämningsfaktorer

I likhet med andra industriländer känne- tecknas den svenska importen av en mycket snabb utveckling under efterkrigstiden. Sve- riges andel av världsimporten har legat omkring 2 %. I takt med den ökade världs- handeln har alltså Sverige deltagit i den in- ternationella arbetsfördelningen. Räknat i löpande priser har vi idag en importandel i den svenska ekonomin på ca 20—22 % vil- ket är lika mycket som för 15 år sedan. I 1959 års pris däremot har den svenska im- portens andel av BNP stigit kontinuerligt. År 1955 utgjorde importen ca 20 % av BNP och 1970 hade denna andel stigit till ca 30 %. Detta beror på att priserna på de varor Sverige importerat har stigit lång- sammare än de inhemska priserna.

Såväl export som import och deras re- spektive fördelning på varor och länder un- dergår ständiga förändringar. Detta beror på att ett lands produktionsinriktning hela tiden ändras. Efterfrågestrukturen ändras samtidigt både i vårt land och i utlandet och detta leder till ett ständigt ändrat import- behov. Den på användningshomogena varu- grupper disaggregerade ansatsen söker fånga upp dessa förändringar.

Under ekonomisk tillväxt kommer vissa delar av samhällsekonomin att vara utsatta för en expansionsproceSS och andra för en kontraktionsprocess och genom verkningar via investeringar, konsumtion och inkomst— bildning leder detta till en ändrad import- sammansättning och ändrade orsakssam- band bakom importutvecklingen. Även ex- porten synes ha förskjutits i riktning mot ökat importinnehåll bl. a. på grund av till- växten i exporten av verkstadsprodukter. Exporttillväxten kräver i sig en relativt stor del importerade insatsvaror. Dessutom torde exporttillväxten delvis ske på bekost- nad av produktion för hemmamarknaden, som då substitueras med import. Denna problematik har beaktats i den disaggrege— rade modellansatsen genom att exporten av verkstadsprodukter fått ingå som förkla- ringsvariabel i ekvationsestimatet beträffan- de importen av olika verkstadsprodukter.

En stigande utrikeshandel leder vidare till en begränsning av produktionen av med im- porten konkurrerande varor. Specialise- ringen av utrikeshandeln leder till en sådan produktionsstruktur att orimligt höga kost— nader skulle vara förenade med en inhemsk produktion av vissa sådana varor. För vissa andra varugrupper som t.ex. livsmedel har emellertid beredskapsöverväganden och and- ra skäl lett till att Sverige upprätthåller en produktion till högre kostnader än världs- handelspriserna.

Det sätt på vilket exporten behandlas i beräkningarna är av betydelse för import- kalkylen. Det är ingalunda självklart att ex- porten bör ingå som exogen faktor då efter- frågan i utlandet inte är ensamt bestäm- mande för exportens förändring. Genom användande av försörjningsbalanser för vissa importvarugrupper i den disaggrege- rade ansatsen har en total bedömning kun- nat ske och överensstämmelse erhållas mel- lan tillförsel och användning för dessa varu- kategorier. Försörjningsbalansansatser har gjorts för importbedömningen av bränslen, personbilar och övriga metaller och delvis också för bedömningen av järn och stål och textila konsumtionsvaror.

4.3. Importvarugruppering, prognosmetoder och material

4.3.1. Totalmodellansatsen1

Den sektorindelning som totalmodellen byg- ger på har valts med tanke på att å ena si- dan tillgodose de krav på interdependens som erfordras inom en långtidsmodell, å andra sidan att samtidigt försöka hålla en disaggregeringsnivå som är driven så långt som är praktiskt möjligt och statistiken med— ger.

Den viktigaste sektoruppdelningen skiljer mellan den producerande sektorn och den offentliga sektorn. Uppdelningen är viktig såväl med tanke på det ändamål för vilket modellen uppbyggts som det förhållandet att den offentliga sektorns output mäts från inputsidan.

Modellens båda delar är sedan uppdelade enligt två klassificeringsprinciper: den pro- ducerande delen — vilken innehåller 15 produktionssektorer — har klassificerats med avseende på aktiviteten medan den of- fentliga delen har indelats i 7 statliga sekto- rer och 6 kommunala med avseende på verksamhetens ändamål. I detta samman— hang är dock endast den producerande delen av intresse.

Sektor 1 Jordbruk, fiske 2 Skogsbruk 3 Extraktiv industri 4 Livsmedelsindustri 5 Textilindustri 6 Trä-, massa- och pappersindustri 7 Petroleum- och kolindustri 8 Järn, stål och andra metaller 9 Övrig industri 10 El, gas och vatten 1 1 Byggnadsindustri 12 Varuhandel 13 Transport och kommunikation 14 Produktion av bostadstjänster 15 Övriga privata tjänster

* Framställningen i detta avsnitt är baserad på en uppsats av Carl Johan Åberg, A Medium- Term Policy Model for the Swedish Economy,

(Forts. på nästa sida)

Tabell 4.3: ]. Importfunktionerna i totalmo- dellen

M, = —2,093 + 0,038 X, +0,050 X,+ 1,270 Pc, M, = a,(z)+o,1so X-,+0,023 X, M. = a4(t)+0,125 PC. + 0,079 X. Ms = ”s(1)Xs M, = —376+0,958 PC5+0,726 OC. M, = a7(7)X7 M, = a,(t)+oo4o X,+o, 0104 X11+0, 851 A 5, M: = a9(t)+0, 220 PC9+0, 290 PID-l—O, 199X9+ 0, 403 A S., Mia = die(t)+0,149X13 Mrs = ais(t)+0,131Xis Mu= a1,(t)+0,051 DISP

Anm. Alla data är uttryckta i 1959 års priser. Importvariablema är angivna i mottagarpriser, vilket innebär att till cif-värdet lagts tullar, införsel- och kompensationsavgifter.

Importen till sektorerna 2 och 10, vilka alltså i huvudsak består av ved resp. elektrisk ström, har behandlats exogent i modellen.

Symboler

Subskripten hänvisar till resp. produktions- sektor.

X = Bruttoproduktion PC = Privat konsumtion OC = Offentlig konsumtion AS = Lagerförändring Pl, = Maskininvesteringar Mm = Importen av utländska turisttjånster DISP = Hushållens disponibla inkomster

Källa: Se not 1 föregående sida.

Om totalmodellens sektorindelning för produktionssektorerna jämförs med den varugruppsindelning som använts i den dis- aggregerade ansatsen framgår att resp. va- rugrupperingar ganska kraftigt skär igenom varandra. Detta förhållande har försvårat en jämförelse av prognosresultaten för im- porten enligt de två ansatserna.

Importen behandlas i totalmodellen på så sätt att till var och en av de producerande sektorerna är ett samband estimerat som be- skriver importen till respektive sektor. Dessa är sammanställda i tabell 4.3: 1. Im- porten av turisttjånster har beräknats sepa- rat via en konsumtionsfunktion för denna grupp. Det karaktäristiska för behandlingen av importen är kanske inte importfunktio- nernas utseende utan det förhållande att im— porten för prognosperioden utlöses ur ett si-

(Forts. fr. föreg. sida) Stencil, Stockholm, September 1970. En utför- ligare redogörelse återfinns i bilaga 9 till lång— tidsutredningen.

multant ekvationssystem, som till resultat ger en import som är konsistent med ut- vecklingen inom ekonomins olika sektorer. Detta innebär således att importen även på- verkar produktionssystemet till skillnad från den disaggregerade modellen där ingen så- dan återföring (feed-back) sker.

Beträffande de olika importfunktionerna så framgår av tabell 4.3: 1 att konstanterna är tecknade som a(t) vilket implicerar att dessa är tidsberoende, dvs. utvecklas trend- mässigt. Anledningen till detta är att lineära importfunktioner inte tycks ta tillräcklig hänsyn till den ökande importbenägenhet som har ägt rum speciellt från 1965. Esti- maten av a(t):s utveckling är baserad på utvecklingen under 60-talet vilka sedan ex- trapolerats till 1975 . I två av importekvatio- nerna är koefficienterna utsatta för en para- metrisk variation, nämligen de för textilin- dustri (sektor 5) och oljeraffinaderier (sek- tor 7). Anledningen till detta är att utveck- lingen i dessa sektorer till en del är resulta- tet av selektiva politiska åtgärder varför koefficienterna blir handlingsparametrar, vars effekter kan studeras inom modellens ram.

4.3.2. Disaggregerade partiella ansatsen

Den varugruppering som den disaggrege- rade ansatsen arbetar med framgår av tabell 4.3: 2. Importen har i denna indelats verti- kalt efter användningsområde i grupperna konsumtionsvaror, investeringsvaror, insats- varor samt bränslen. Konsumtionsvarorna har uppdelats i varaktiga resp. icke-var- aktiga och insatsvarorna i sin tur efter an- vändningsområde i grupperna konsumtions- varuindustri, övrig industri, byggnadsverk- samhet samt jordbruk. Råoljeimporten — importvarugrupp 145 — utgör en insatsvara i industrin enligt användningsklassifice- ringen men har i tabellen redovisats under rubriken bränslen.

Horisontellt har importvarorna indelats efter ursprungssektor. Huvudgrupperna därvidlag är verkstadsindustri, livsmedelsin- dustri och jordbrukssektor, järn och stål, övriga metaller, textilindustri samt en övrig—

grupp. Importen av verkstadsprodukter har delats upp på datamaskiner, personbilar, fartyg, flygplan och vapen samt övrigt. Därutöver är importen av vissa varor sepa- ratbehandlade såsom kaffe och massaved. Livsmedelsimporten har indelats i reglerade respektive icke reglerade jordbruksproduk- ter och livsmedel.

Importvärden 1954—1970 för de olika importgrupperna redovisas i tabell D: 1, D: 2 i tabellbilagan såväl i 1959 års pris som lö- pande pris.

Sättet att varudisaggregera importen på användningsområden och produkttyper an- ger huvuddragen i prognosmetodiken. Tan- ken bakom denna ansats är således att bilda så användningshomogena varugrupper som möjligt för att kunna knyta importefterfrå- gan till utvecklingen av relevanta efterfråge— faktorer. Detta är i och för sig tilltalande men i praktiken leder förfarandet till en del egendomligheter. Man börjar med att kon- statera att en importgrupp (t.ex. insatsva- ror till industrin) är för stor och alltför hete- rogen. Genom att bryta ut sådana varor man tror sig kunna analysera separat (t. ex. verk- stadsprodukter, järn och stål) får man till sist en restgrupp som utgör en sammanfatt- ning av det man vet minst av. Som framgår av tabell 4.3: 2 finns det en hel del sadana restgrupper. Detta är orsaken till det slapp- täcke» av importgrupper som vi i nästa ka- pitel skall försöka beskriva utvecklingen för. Att vi ändå använt oss av detta system — som ju under en följd av år utvecklats och använts inom konjunkturinstitutet för kort- tidsprognoser — beror på att det bedömts som det bäst tillgängliga. Ansatsen att analy- sera importen inom en totalmodell är ny och oprövad för Sverige, men den har an- vänts som ett alternativ till den beprövade metoden. Även i 1965 års långtidsutredning analyserades importen med utgångspunkt från användningssidan, men varugruppe- ringen var då mer aggregerad.

Importens beroende av efterfrågan har analyserats på olika sätt. För större delen av importen har det varit möjligt att specifi- cera formella samband i form av regres— sionsekvationer. I flera fall ingår lagerinves-

tering som förklaringsvariabel, vilken är en utpräglad korttidsfaktor. Nu har dock la- gerprognoserna för långtidsutredningen tänkts beskriva ett visst cykliskt förlopp, kraftig avtrappning 1971 och 1972 från en mycket hög nivå 1970 och sedan uppåt 1973—1975. Denna uppdelning på delperio- der har föranlett särskilt beaktande av la- gerfaktorn som annars brukar försummas i långtidsperspektivet.

För några varugrupper har importen ana- lyserats i försörjningsbalanser eller med lik- nande teknik. Då produktionen av t. ex. bränslen och aluminium har bestämts följer att importen av råvaror för denna produk— tion, råolja och aluminiumoxid, direkt kun— nat bestämmas med en teknisk koefficient.

När det inte gått att formalisera analysen på något av de ovan beskrivna sätten har importen fått bedömas tentativt i förhål- lande till olika efterfrågeindikatorer. För en del konsumtionsgrupper har rena trendex- trapolationer gjorts med den motiveringen att konsumtionsutvecklingen som sådan ut- vecklas trendmässigt och importgrupperna än mer genom att importsubstitutionen är så markant att variationer i den privata kon- sumtionen ej ger signifikanta utslag i impor- ten. Dessutom har som regel en trendfram— skrivning gjorts för sådana restgrupper till vilka man inte kunnat knyta några speciella förklaringsvariabler.

Regressionsestimaten är som regel base- rade på perioden 1960—1969. Periodvalet har dels styrts av tillgången på tillförlitliga förklaringsvariabler och dels varit präglat av problemet med en relevant jämförelsepe- riod. Importen torde ha undergått sådana strukturella förändringar att SO-talet inte längre är representativt för den framtida ut- vecklingen.

Beträffande data för de olika förklarings- variablerna har dessa i tillämpliga fall häm- tats från den tillgängliga nationalräken- skapsstatistiken samt från statistiska central- byråns övriga statistik. Då prognosarbetet avslutades i oktober 1970 avser alla förkla— ringsvariablers värde för 1970 de prognoser som återfinns i Konjunkturläget, oktober 1970. För 1975 ingår långtidsutredningens

Tabell 4.3: 2. Varugruppering och prognosmetoder för den disaggregerade importansatsen

Importen fördelad på sektor: 11 12 12 13

Ursprungs- sektor/ vara Data- Far- Använd- Verkstad ma- Per- Mas- tyg, ningsgrupp ski- som sa- flyg, ner bilar ved vapen

Konsumtionsvaror:

Varaktiga 1 1" trend mbal 1”tent tent

Icke varaktiga 2 "2 trend

Investeringsvaror 3: "3 ekv tent la”tent

Insatsvaror:

Konsumtionsvaru- produktion 4 u"trend

Övrig industri 5 u**ekv 1"'ltent lastent bal

Byggnad 6 mekv Jordbruk 7 Bränslen 8:

Anm. Ekv indikerar att prognosen gjorts med en regressionsekvation, tent = tentativa beräkningar, bal = försörjningsbalansansats, trend = trendansats.

14 15

Livsmedel Jordbruk ej

regl regi

mekv mbal

kaffe ekv mbal lllövr tent lssregj trend + tent

1"tent 157tent

I importgruppernas benämning står de första siffrorna för ursprungssektor resp. varugrupp och

16 17

Järn och stål

165bal 1"tent u"bal "'tent

18 19 10

Övriga me— taller Textil Övrigt uutrend mekv '”trend mekv

mekv uutent laåbal liöekv loäekv Iniba] lodekv m"tent loebal råolja bal

sista siffran för användningsgrupp.

Tabell 4.4: 1. Sveriges import fördelad på varugrupper 1955—1975. Förändring i volym, procent per år

1970 Milj.kr. 1955— 1960— 1965— 1970— löp. pris 1960 1965 1970 1975 Konsumtionsvaror 8 494 7,3 10,7 7,1 9,9 textil 2 134 13,4 13,5 15,0 14,5 personbilar 1 002 5,7 13,0 —7,5 6,7 Investeringsvaror 4 367 6,4 7,5 7,2 6,8 Konsumtionsråvaror 3 168 7,5 4,2 3,7 4,4 textil 1 527 6,9 5,1 3,2 3,5 Andra industriråvaror 14 743 10,3 6,7 9,2 6,7 verkstadsprodukter 4 854 11,8 6,5 9,4 8,1 råolja 985 6,9 7,6 25,0 10,5 Byggnadsråvaror 1 281 2,7 8,8 7,2 4,0 Jordbruksråvaror 697 2,0 2,7 3,3 0 Bränslen 2 745 2,8 5,7 5,2 —0,1 Totalt, exkl. fartyg, flygplan, vapen 35 496 6,7 7,1 7,2 6,5 Fartyg, flygplan, vapen 743 17,6 1,7 1,7 3,3 Total import 36 239 7,5 6,9 7,2 6,5 därav: verkstadsprodukter 11 879 9,3 8,0 6,0 7,3 järn och stål 2 283 8,7 4,3 5,4 4,3 textil 3 908 8,4 8,4 8,7 10,0 livsmedel 3 921 3 7 5 5 5 1 3 9

v .. -.

prognoser för de olika sektorerna, men som förklaringsvariabler i importen är de låsta. Den modell som långtidsutredningen base- ras på ger konsistenta prognoser på aggrege- rad nivå men med nödvändighet ej på en dis- aggregerad sektornivå. Bortsett från den här omnämnda totalmodellen kan långtidsutred- ningens arbetssätt karaktäriseras som en .approximativ icke formaliserad totalmodell, där sektorprognoser bedöms, ställs mot var- andra, revideras och aggregeras. Progno- serna för aggregaten används sedan för för- nyad prövning av de olika sektorprogno— serna och detaljprognosema. Men här av— bryts i allmänhet processen. De med hänsyn till den totala ekonomin reviderade detalj- prognoserna sammanställs inte på nytt för en konsistensprövning och följaktligen kan man inte vara säker på att alla efterfrågeva- riabler som t. ex. varit utgångspunkten för importbedömningen är konsistenta med långtidsutredningens huvudalternativ. Vore det arbetstekniskt möjligt att fortsätta ytter- ligare ett varv i prognosarbetet skulle san- nolikt den partiella ansatsen ge en praktiskt taget lika konsistent importprognos som to- talmodellen. Det finns med andra ord ingen anledning att misstänka att importprognosen är otillförlitlig på grund av inkonsistens mel-

lan importen och dess förklaringsvariabler.

Importen 1975 för olika varugrupper har erhållits genom att i de olika sambanden (där sådana förekommer) sätta in progno- serna för förklaringsvariablerna såväl 1970 som 1975. Den mot dessa värden svarande förändringstakten har i allmänhet betraktats som en prognos på importutvecklingen. När sedan 1970 års faktiska import blivit känd har 1975 erhållits genom att skriva fram 1970 med de tidigare prognoserade föränd- ringstakterna. Undantagsvis för några mindre importgrupper och försörjningsba- lansberäknad import har prognosvärdet för 1975 bibehållits och tillväxttakten anpassats till utfallet 1970.

4.4 Sammanfattning av importberäkning- arna

Beräkningarna enligt den disaggregerade modellansatsen, som endast avser den rena varuimporten, ger en importvolymökning 1970—75 på närmare 37% vilket innebär en årlig importtillväxt på 6,5 %. Bland de förutsättningar som ligger till grund för denna importprognos kan nämnas att den privata konsumtionen antagits öka med 3,3 % per år, verkstadsindustrins produktion

Tabell 4.4: 2 Importutvecklingen 1970—1975 enligt totalmodellen. Förändring, procent per år

Alternativ I II III 1970— l970— 1970— 1970— 1970— 1970—- 1975 1973 1975 1973 1975 1973 Import av icke-förädlade jord- och skogsbruksprodukter 2,5 1,9 2,5 1,6 2,6 2,0 Import av malmer och industri- varor 6,5 5,4 6,4 5,3 6,5 5,6 Import av tjänster 6,9 6,2 6,8 6,0 7,0 6,4 Totala importen 6,2 5,2 6,2 5,1 6,3 5,4 Anm. Tabellen är densamma som tabell 3: 5.7 i långtidsutredningens huvudrapport.

och export med 6,0 respektive 8,2 % årligen och slutligen maskininvesteringarna med 4,5 % per år. Importelasticiteten 1970—1975 blir enligt denna prognos 1,7, vilket kan jämföras med 1,8 för 1965—1970 och ca 1,5 för hela 60—talet. Jämförd med beräk- ningarna i avsnitt 5.2 ligger således import- tillväxten väl i linje med en rätt primitiv överslagsberäkning.

Importprognosen implicerar en höjning av de importerade konsumtionsvarornas andel av den privata konsumtionen 1970 med mer än 4 procentenheter till en importandel på mer än 17 % 1975. En starkt bidragande faktor till denna andelsutveckling är den förväntade, relativt snabba importstegring- en av textilvaror. Bruttoinvesteringarnas im- portandel beräknas stiga under prognospe- rioden från knappt 12 % till drygt 13 % 1975. Den totala importens andel av BNP (1959 års pris) kommer enligt prognos- beräkningarna att uppgå till omkring 32 % 1975, vilket innebär en höjning med ca tre enheter från 1970.

Beräkningarna enligt den disaggregerade ansatsen har givit till resultat att importen av varor stiger ca en halv procentenhet snabbare per år än vad som framkom vid prognoserna enligt totalmodellen. Denna skillnad är inte särskilt stor med hänsyn till olikheterna i de båda ansatserna.

Resultaten av tre alternativa import— beräkningar enligt totalmodellen redovisas i tabell 4.4: 2. Uppgifterna avser importen av såväl varor som tjänster. I tabellen redovi- sas dessa prognoser med uppdelning på tre

olika sektorer, där de två första avser im- port av varor och den tredje import av tjänster (i huvudsak turism och transport- tjänster). Alternativ I innebär att extern ba- lans skulle uppnås 1975 vid en genomsnitt- lig ökningstakt av offentlig konsumtion på 4,5 %. Detta alternativ ligger närmast de förutsättningar som gäller för den disaggre- gerade ansatsen. I alternativ II förläggs — med oförändrad förutsättning om offentlig konsumtion — balanstidpunkten i stället till 1973. I alternativ III förläggs också balans- tidpunkten till 1973 medan den offentliga konsumtionen får öka i en något långsam- mare takt.

Sett över hela femårsperioden leder de olika alternativen till relativt små skillnader. Utslagen blir däremot större när man stude- rar förloppet under perioden. Om man — inom ramen för det givna totala konsum- tionsutrymmet — vill åstadkomma en ex- tern balans redan 1973 måste den privata konsumtionens utveckling hållas nere på en historiskt sett mycket låg nivå. Importbeho- vet blir då t.o.m. mindre än för alter- nativ 1. Av tabellen framgår emellertid att om man lyckas pressa ned den offentli- ga expansionstakten till den nivå som för- utsätts i alternativ III och därmed tillåter en i jämförelse med alternativ II snabbare tillväxt av den privata konsumtionen, kom- mer importefterfrågan att stiga väsentligt snabbare. Detta leder då i sin tur till ytterli- gare anspråk på den export som måste av- sättas på Världsmarknaderna för att bytes- balansmålsättnin gen skall kunna realiseras.

5. Redovisning av importberäkningarna

5.1. Importen enligt varudisaggregerad ansats1

Redovisningen under detta avsnitt är täm- ligen kortfattad för de varugrupper där be- räkningarna är gjorda medelst en regres- sions- eller trendansats. Detta gäller även om bara ett tentativt förfarande har tilläm- pats. Framställningen är såtillvida tämligen teknisk med en redovisning av enbart re- gressions- och prognosdata samt några kor- ta kommentarer i vissa fall. Vad gäller de importgrupper som behandlas inom försörj- ningsbalanser är dock redovisningen mer utförlig och redovisas i särskilda avsnitt, personbilar 5.1.2, icke—järn metaller 5.1.5 och bränslen 5.1.6. Sifferbenämningarna för de skilda importgrupperna hänvisar till upp- ställningen enligt tabell 4.3: 2. Samma sif- ferbenämningar återfinns även i tabellbila- gan D: 1, D:2 för importdata 1954—1970. Beräkningarna är, om ej annat angivits, gjor- da i 1959 års priser såväl vad avser import som förklaringsvariabler.

5.1.1. Konsumtionsvaror

Konsumtionsvarornas andel av totala im- porten uppgick i löpande priser till omkring 25 % 1969. Denna andel har under senare år stigit betydligt, vilket till mycket stor del har varit beroende av den mycket snabba ansvällningen av textilimporten.

De varor som importeras för konsum-

tionsändamål har indelats i sju huvudgrup- per, nämligen

— konsumtionsvaror från verkstadsindust- rin (varaktiga — dock ej personbilar — respektive icke varaktiga konsumtionsva- ror samt konsumtionsråvaror)

- personbilar (behandlas i avsnitt 5.1.2) — konsumtionsvaror från textilindustrin (bå- de varaktiga och icke varaktiga) —- övriga icke varaktiga konsumtionsvaror — livsmedel (reglerade och oreglerade) — övriga varaktiga konsumtionsvaror — fartygs-, flyg- och vapenimport för kon- sumtion

Varaktiga (II I ) och icke varaktiga (112) konsumtionsvaror samt konsumtionsråvaror (114) från verkstadsindustri

För dessa tre importgrupper har på senare år importandelarna ökat. De varaktiga kon- sumtionsvaroma utgör den alldeles övervä— gande delen av importen av konsumtions- varor från verkstadsindustrin. Exempel på varor som ingår i dessa varugrupper: radio- och TV—apparater, tvättmaskiner, hushålls— maskiner, släpfordon, klockor (varaktiga) glödlampor, torrbatterier (icke varaktiga). Som framgår är det delvis fråga om varor med hög inkomstelasticitet. Flera olika an- satser har prövats för att finna några signi- fikanta förklaringssamband för de tre varu-

1 Avsnittet utarbetat av Hans Engman och Björn Magnusson om ej annat angives.

De olika prognoserna för konsumtionsvarorna redovisas i följande tablå:

Volymförändring %lär

Värde 1970 milj.kr. 1960—1970 1970—1975 Konsumtionsvaror från verkstadsindustrin 2 214 4,8 7,4 därav: varaktiga exkl. bilar (111) 1 049 6,8 7,8 icke varaktiga (112) 104 12,7 10,1 konsumtionsråvaror1 (114) 59 11,7 6,0 personbilar (121) 1 002 2,2 6,7 Konsumtionsvaror från textilindustrin 2 134 14,2 14,5 därav: varaktiga (191) 250 12,4 11,0 icke varaktiga (192) 1 884 14,3 14,9 Övriga varaktiga konsumtionsvaror (101) 661 12,9 10,0 Konsumtionsvaror, livsmedel 2 105 7,5 3,6 därav: icke reglerade (142) 1 655 6,8 3,2 reglerade (152) 450 10,6 5,2 Övriga icke varaktiga konsumtionsvaror (102) 1 440 10,6 12,8 Summa konsumtionsvaror 8 494 8,9 9,9 därav: varaktiga 2 962 6,6 8,3 icke varaktiga 5 533 10,2 10,6

1 Ingår ej i summa konsumtionsvaror.

grupperna men främst för varugrupp 111. Försöken har ej varit framgångsrika. På grund härav har varugrupperna framskrivits för prognosperioden medelst trendberäk- ningar för perioden 1959—1969.

Varaktiga (191) och icke varaktiga (192) konsumtionsvaror från textilindustrin

Importen av textila konsumtionsvaror har ökat mycket snabbt under senare år. Pro- gnosen för varugrupperna 191 och 192 har beräknats med en lineär resp. exponentiell trend-extrapolation för åren 1954—1969. Den faktiska importutvecklingen för hela denna importvarugrupp — beklädnadsvaror m. m. — har de senaste åren (utom för 1970) faktiskt legat över den för importvarugrup- pen trendmässigt beräknade ökningen (se diagram 5.1: 1). Visst stöd för den sålunda beräknade importprognosen för varugrup- pen textila konsumtionsvaror har erhållits genom att pröva densamma i förhållande till konsumtionsprognosen, produktionsprogno— sen samt exportbedömningen för prognos- perioden (se avsnitt 3.9).

Trenderna har höga förklaringsvärden. (R2 : 0,9993 resp. 0,9950). De båda varu- grupperna tillsammans beräknas komma att fortsätta att öka i samma starka takt under

prognosperioden som tidigare, motsvarande en fördubbling vart femte år. Innebörden av denna kraftiga importökning är, som tidi- gare framhållits i avsnitt 3.9 om textilimpor- ten, en undanträngning av inhemsk produk- tion.

Icke varaktiga konsumtionsvaror (152) — reglerade livsmedel

Prognosen är utarbetad i överensstämmel- se med bedömningarna för jordbruket till långtidsutredningen (se avsnitt 3.5.1). Exem- pel på varor: främst fisk och kräftdjur men även vissa köttvaror och köttkonserver, mjölk, mejeriprodukter och ägg, bearbetade spannmålsprodukter, bakverk m.m. ingår i denna importvarugrupp.

Icke varaktiga konsumtionsvaror (142) - ej reglerade livsmedel

Exempel på varor: fiskkonserver, alkohol- haltiga drycker, kryddor, te, apelsiner och andra frukter m.m. För denna varugrupp har en lineär modellansats valts. Som för- klarande variabel ingår i ekvationen livsme— delskonsumtionen. Konsumtionen av livs- medel beräknas öka med drygt 1,5 % per år under prognosperioden. Den beräknade im-

Diagram 5.1:1. Importen av textilkonsumtionsvaror. Milj. kr., 1959 års priser.

4

2000 -

1800 ?

1600-

1400 -

1200 -

1000 '

800 -

600-

200

0 | 1 l I | I

1955 60

65 70

Anm. Varugrupp 191 + 192. Se tabell B:1 itabellbilaga

portökningen för perioden 1970—1975 upp- går till 2,8 % per år vilket implicerar en importelasticitet på något mer än 1 1/2.

Modell: = —1056,70 + 0,1617 ,C, R2 = 0,9691 (0,039) 1954—1969

där ,C, =1ivsmedelskonsumtionen period t.

Med hänsyn till att det här synes förelig— ga stor importsubstitution torde ovanstående ekvation kunna leda till en underskattning. Speciellt måste beaktas det ökande inslaget sydfrukter. Importestimatet har därför kor- rigerats så att en importelasticitet på 2 anta- gits, vilket ger en importökning med 3,2 % per år.

Övriga icke varaktiga konsumtionsvaror (102)

Exempel på varor ingående i denna import- varugrupp: grammofonskivor, film, kosmeti- ka, trycksaker, plastartiklar m.m. Denna importvarugrupp har sedan 1954 trendmäs- sigt ökat med mer än 10 % per år och det finns anledning förmoda att denna snabba ökning blir bestående och kanske t.o.m. accelererar. På grund härav har för pro- gnoseringen av denna importvarugrupp ett icke lineärt funktionsuttryck ansetts vara mest ändamålsenligt. Den hypotes som mo- dellen baseras på är att förändringstakten i den disponibla inkomsten från föregående period påverkar importtillväxten.

Modell:

M=A -eb' tYP/Ylluc där Y,D = disponibel inkomst period t t = tiden

Estimationen gav följande koefficienter för perioden 1954—1969

A = 344,79 c = 3,76 (1,45) b = 0,099 R2 = 0,978 (0,005)

De disponibla inkomsterna i 1959 års pris i kvoten Y,D/Y,D_1 har här skattats så att de står i överensstämmelse med en kon- sumtionsökning på 3,3 % /år 1970—1975.

Övriga varaktiga konsumtionsvaror (101)

Denna mycket heterogena grupp inkluderar sådana varor som möbler, sportartiklar, porslin och keramik, konstverk och antik— viteter. På dessa områden är det svårt att få fram konsumtionsdata. Försök har gjorts att förklara importen med privat konsum- tion av varaktiga varor .,C (exkl. personbi- lar). Denna konsumtionskategori omfattar dock även en hel del andra varor som ej infattas i importgruppen. M= —516,5 + 0,18 ,,,C, (0,05)

R2 = 0,982 1959—1969

För 1970—1975 finns ingen prognos för konsumtionsutvecklingen rörande varaktiga konsumtionsvaror varför vi estimerat ett samband mellan ..,C och total privat konsum- tion C, för perioden 1954—1969.

thzA ' C;»35 . Vid en total konsum- tionsökning på 3,3 %/år skulle ,,,C öka 4,5 %/ år. Den trendmässiga tillväxten för denna importgrupp ligger på ca 12 %. Elas- ticiteten med avseende på ,,,C har varierat kraftigt från år till år och just aldrig varit lägre än 2. Därför förefaller det redovisade sambandet kunna innebära en underskatt- ning av det framtida importbehovet av des- sa varor.

Fartyg, flyg och vapen (131) — konsumtions- varudelen

Vad avser fartygen i gruppen är dessa be- dömda i samband med fartygsexporten (av- snitt 3.9). De varor det här är fråga om av- ser nästan uteslutande nöjesbåtar (plastbå- tar), och sådana kuriosating som varmlufts- ballonger och prydnadsvapen (Jmf [16]).

5.1.2. Personbilar

En försörjningsbalansansats för analys av utrikeshandeln med personbilar motiveras av att man i försörjningsbalansen har en mo- dell som förutsätter ett direkt samband mel- lan export och import. För Sverige förkla- ras exporten mer av utvecklingen inom lan- det än utom landet. Man kan åskådliggöra sambanden mellan delposterna konsumtion (C), import (M), produktion (O) och export (X) i försörjningsbalansen med ett pilsche- ma.1

C—>M C—->M C—>M 1) l _ 2) t» _ 3) 2 o eXé—El o—> x=|5| o—> x

Schema 1) är en ren marknadsansats där exporten bestäms av utlandsefterfrågan (E). Produktion och import påverkas av den in— hemska efterfrågan. Importen antas bero på

1 En likartad diskussion återfinns i avsnitt 3.6 beträffande järn och stål.

konsumtionen och konsumtionspreferenser— na. Produktionen blir härigenom residualt bestämd. Denna modell har huvudsakligen tillämpats för export- och importprognoser för andra verkstadsprodukter än bilar liksom för flera andra varugrupper.

Den diametralt motsatta ståndpunkten be— träffande sammanhangen representeras av schema 3) där (0) och (C) bestämmer så- väl export som import. Efterfrågans inver- kan är här undertryckt av producenternas förmåga och vilja att avsätta en bestämd ex- portkvantitet. Importen blir i detta fall resi- dualt bestämd. Ingen av dessa två förenk- lade modeller är dock helt realistisk. Olika kombinationer av dem är mer naturliga. En sådan kombination är 2) där man kan före— ställa sig att produktionen planeras och på- verkas av hemmaefterfrågan och exporten delvis blir residual. Variationer i inhemsk och utländsk efterfrågan leder till att man i första hand ökar eller minskar ansträng- ningarna på hemmamarknaden, dvs. impor- ten påverkas av produktionen.

Den snabba ökningen av bilproduktionen är, som framgår av tabell 5.1: 1, förknippad och möjliggjord genom en stark tillväxt av nyregistreringarna av nya personbilar fram till mitten av 60-talet samt senare en stor exportökning. Under 50-talet dominerade hemmamarknadsefterfrågan som tillväxtfak- tor medan exportmöjligheterna och export- förmågan kommit att bestämma produk- tionsvolymen i högre grad under 60-talet. Utvecklingen enligt försörjningsbalansen för personbilar över en 20-årsperiod passar rätt väl in på modellschema 2). Exportutveck- lingen har också, som framgår av nedan- stående tablåer, drivits fram av snabba an- delsökningar i avnämarländernas import.

Som framgår är utvecklingen av import— andelarna högst anmärkningsvärd för Nor- den, övriga EFTA och USA, trots den kraf- tiga importtillväxten. Den kraftiga sänk- ningen av importandelen på USA mellan 1965 och 1969 får ses mot bakgrunden av den formliga explosion av den amerikanska efterfrågan som skedde mellan dessa år från ca 600 miljoner dollar till 1,6 miljarder dol— lar 1969. Sveriges export fördubblades un-

Import av personbilar. Miljoner dollar, lö- pande pris.

Värde Årlig procentuell ökning 1969 1955—60 1960—65 1965—69

Norden exkl. Sv) 339 17,6 14,6 6,3 vriga EFTA 596 13,3 21,0 11,0 EEC 1 987 18,9 33,0 16,8 USA1 3 508 50,5 1,9 21,3 Canada 1 026 22,5 0,0 46,9

1 Se not nästa tablå.

Svensk andel av importvärdet till respektive område. Procent.

1955 1960 1965 1969

Norden (exkl. Sv.) 3,7 7,5 11,6 13,9 Övriga EFTA 0,2 0,7 3,7 6,6 EEC 0,1 0,9 0,7 0,7 USA1 0,0 4,9 6,9 4,9 Canada 0,0 0,9 2,0 1,2

1 USA:s import exklusive importen från Ca- nada, då USA från Canada importerar ett stort antal i Canada genom ett särskilt avtal produ- cerade USA-bilar.

der denna period. Här är det ingen tvekan om att produktionskapaciteten varit den be- gränsande faktorn jämte det förhållandet att man ej anser sig vilja satsa hela exportkapa- citeten på en marknad. Av detta skäl kan man fram till 1975 förvänta sig en viss om- fördelning av exporten bl. a. så att EEC får en större del, varför importandelen på den marknaden troligen kommer att stiga.

Att klargöra på vad sätt den utländska ef- terfrågan påverkar vår bilexport är tämli— gen komplicerat, bl.a. beroende på svårig- heterna att bedöma utvecklingen av den amerikanska bilefterfrågan. För en export— bedömning över en relativt begränsad tids- rymd torde detta ej heller vara helt nöd- vändigt, då det från producenthåll är om- vittnat att kapaciteten är exportbegränsan- de och ej efterfrågan. Detta motiverar mo- dellansats 3). I denna ansats måste produk- tion, export och inhemsk konsumtion (nyre- gistrering) bestämmas.

Beträffande produktionen föreligger fixe- rade planer för den närmaste femårsperio-

1950 1955 1960 1965 1970 1975 prel. prognos

Produktion 10 33 108 182 270 375 Import 58 90 113 199 123 160

Summa tillgång 68 123 221 381 393 535

Nyregistrering 62 133 161 286 212 285 därav: Nettotillförsel 58 101 106 127 94 (105) Export 1 3 51 87 188 250 Lagerförändring och residual 5 —13 9 8 —7 —

Summa användning 68 123 221 381 , 393. 535

Marknadsandel för importbilar % 94 68 70 70 58 55 Exportandel av produktionen % 10 9 47 48 69 66 Bilbeständ vid årets början 253 637 1 088 1 666 2 194 Antal bilar på 100 invånare 3 8 14 22 28 Nettotillförseln andel av bilbeståndet % 23 16 10 8 (5—6)

Källor: Bilismen i Sverige, Sveriges Bilindustri- och Bilgrossistförening (årspublikation), SCB.

den. Enligt hearings kan produktionen 1975 beräknas till 375 tusen personbilar. Produk- tionsplanema är i sin tur påverkade av vissa föreställningar om efterfrågeutvecklingen såväl inom som utom landet. Produktions— målet torde upprätthållas så långt som möj- ligt. Först vid väsentliga förändringar av ef- terfrågebilden kan man förvänta sig att pro- duktionsplanema påverkas. Det spelrum som finns i valet mellan export eller hem- maavsättning vid given inhemsk konsum— tion kan antingen slå på exporten eller im- porten, dvs. antingen betraktas exporten som residual och den andel man vill ha av hemmamarknaden fixeras, alternativt mål- sätts exportandelen av produktionen. I var— je fall leder båda betraktelsesätten till i stort sett samma inverkan på handelsbalansen. I föreliggande prognos betraktas exportande— len som målsatt.

Med dessa förutsättningar givna återstår att skatta utvecklingen av antalet nyregistre— ringar 1975. Antalet nyregistreringar har två komponenter, nämligen skrotningar och bilstockens tillväxt. Dessa två komponenter har som framgår av diagram 5.1: 2 haft oli- ka utveckling under perioden 1951—1970. En framskrivning av skrotningen kan göras med hjälp av observerade skrotningsrisker för olika åldersklasser i bilparken. Skrot- ningsriskema påverkas dock starkt av olika

institutionella förhållanden t.ex. införande av obligatorisk besiktning av äldre bilar, omläggning till högertrafik, preferensför- skjutningar m.m. Dessa förhållanden kan vara svåra att kvantifierai Appliceras 1969 års skrotningsrisker på bilbeståndet fram till 1975 skulle man få en skrotning av stor- leksordningen 180 tusen bilar detta år. Det- ta är i förhållande till tidigare en högre skrotning, vilket sammanhänger med bil- parkens åldersstruktur. Å andra sidan kan man notera att skrotningsriskema ständigt minskat från 1967 och även minskade 1970. Skulle denna tendens fortsätta fram till 1975 finns skäl att befara att skrotningen blir lägre än här beräknats, vilket med givet nettotillskott till bilstocken innebär en lägre nyregistrering. Importbehovet är under des- sa förutsättningar för högt angivet.

Som framgår av de två sista raderna i ta- bell 5.1:1 så förefaller biltätheten (antalet bilar på 100 invånare) vara negativt korre- lerad med bilstockens tillväxt. Detta sam— band kan illustreras med en logaritmfunk- tion av typen X : a — b log BT där X är re- lativa stockti'llväxten och BT biltäthet. Den-

1 En närmare teoretisk diskussion om de här relaterade sambanden för skrotning, nettotill- skott och nyregistreringar återfinns hos Lars Jacobsson, »An econometric model of Sweden», Stockholm 1971.

Diagram 5.1:2. Antalet nyregistrerade och skrotade personbilar i Sverige samt bilbeståndets tillväxt. Antal personbilar.

280 000 - 240 000 - A 200 000 - V Nyregistrering 160 000 — Itt I, x Nettotillskott On"., !] , x __0 o .s",_ x .», . 120 000 ' ! float. 'a' xx ”*:.dzr / o'» Ngfz .c: 4'4' lll ', "u, ", o 80 000 - ,, I Skrotning 40 000 0 _ __ *.f, . | | | | | | | | | | | 1955 60 65 70.

Källa: Bilismen i Sverige

na typ av samband föreligger också om man studerar tvärsnittsdata för olika länder. På kort sikt förefaller nettotillförseln påverkas av inkomstvariationer och relativa priser på bilar i förhållande till andra konsumtions- varor. På basis av dessa resonemang är net- totillförseln skattad till 105 tusen bilar 1975 vilket ger en nyregistrering av 285 tusen och tillsammans med övriga data en resi- dual import på 160 tusen bilar. Nyregistre— ringen på 285 tusen motsvarar en antals— mässig tillväxt på 6,4 % 1967—75 att jäm— föra med en i långtidsutredningens huvud- rapport1 angiven volymmässig ökning på 7,3 % 1967-1975.

Dessa två beräkningar råkar vara ungefär jämförbara då tillväxten i volym bör vara något högre än antalsökningen beroende på en fortlöpande storleksökning (»kvalitetsef— fekt») i nyregistreringarna.

För att vi skall komma över till volym-

termer beträffande export och import krävs också en översättning av antalsprognosen. Export- och importvolymen av personbilar ökar mer än motsvarande antalsmässiga be- räkning beroende på ovannämnda faktorer. Dessa differenser är emellertid mycket svåra att uppskatta.

Export och import av personbilar

Volymförändring % per år Värde 1970 1960— 1970— milj.kr. 1970 1975 Export ] 641 15,4 6,4' Import ] 002 2,2 6,7

1 Fördelningen av konsumtionen på delvaru- grupper i LU avsnitt 3.7 är bara approximativt konsistent med utvecklingen av totala privata konsumtionen enligt LU:s grundkalkyl.

5.1.3. Investeringsvaror

Investeringsvarorna, som nästan helt be- står av verkstadsprodukter, har här inde- lats i tre importvarugrupper, nämligen

— datamaskiner

— övriga investeringsvaror från verkstadsin- dustrin, som helt dominerar gruppen = fartyg, flygplan och vapenimport för in- vestering Utvecklingen av investeringsvarorna fram- går av följande tablå.

Förändring

Värde Procent/år

1970 1960— 1970— milj.kr. 1970 1975 Datamaskiner 309 20,9 16,0 Övriga investeringsvaror 4 050 6,8 6,0 S:a investeringsvaror1 4 367 7,3 6,8 Fartyg, flygplan o vapen 743 1,7 3,3

1 Inkluderar även investeringsvaror som ej är verkstadsprodukter.

Datamaskiner

Importen av datamaskiner nådde en topp 1967 i samband med introduktionen av den s. k. tredje generationens datamaskincr. Im- porten har sedan dess legat på i stort sett samma nivå. Fram till 1975 förutses en fördubbling av importen trots att man kan— ske inte kan räkna med några helt nya ty- per. Denna beräkning bygger på förmodade ersättningsinvesteringar och vidgade an- vändningsområden för datamaskiner, icke minst genom introducerandet av de s.k. mi- nidatorerna med stor kapacitet och lågt pris.

Övriga investeringsvaror från verkstadsindu- strin (113)

Andelen importerade investeringsvaror i ma- skininvesteringarna uppgick till ca 36 % i löpande priser 1970. Vid en internationell jämförelse (se tabell 3.8: 8) är detta en rätt normal andel för ett land som Sverige. I im- porten av verkstadsprodukter är däremot investeringsvarorna något mindre framträ— dande än för andra industriländer.

För att förklara importen av investerings- varor skulle det ligga nära till hands att an- vända en ungefär liknande ansats som vid förklaringen av andra industriländers im- port av investeringsvaror, nämligen ett konstantelastiskt samband med maskinin- vesteringarna. Sådana har också prövats men förkastats, då det varit möjligt att bätt- re specificera importberoendet.

Importen av investeringsvaror visade sig kunna förklaras av, förutom maskininveste- ringarna, även av kapacitetsutnyttjandet in- om verkstadsindustrin. Den sistnämnda va- riabeln är en typisk konjunkturindikator och som sådan svår att bedöma för prognospe— rioden. Ett annat sätt att fånga upp bl.a. effekterna av kapacitetsutnyttjandet är att föra in en lagervariabel och differensen mel- lan produktions- och exportvärdet för verk— stadsprodukter, ,,O—tX . Dessa två variabler har den fördelen att de är prognoserade i andra sammanhang för perioden. Variabeln O—X kan tolkas på annat sätt än som en konjunkturvariabel, bl. a. kan den fånga upp eventuella förskjutningar mellan inhemska och utländska leveranser, dvs. variationer i importandelen i investeringarna. Den mo- dell som härvid specificerats har fått ett mycket högt förklaringsvärde även med be- aktande av den korta estimationsperioden 1960—1969.

Modell: M= 23,05 + 0,498 ,,,I, — 0,142 (,0, — ..X,) + (0,030) (0,023) + 0,535 AL (0,040) R2 = 0,997 1960-1969 där m], : maskininvestering exkl. fartyg, flygplan, vapen, personbilar och datamaskiner, 1959 års pris YO, : produktionsvärde verkstad, 1959 års pris VX, : exportvärde verkstad, 1959 års pris

A L : förändring i insatslager, verk- stad, 1959 års pris.

Fartyg, flygplan och vapen (133)

Huvuddelen av importen av dessa katego- rier är helt naturligt investeringsvaror. Prog- nosen är även gjord för alla tre använd- ningsområdena tillsammans. Fartygsimpor- ten beräknades i avsnitt 3.9 endast öka obe- tydligt mellan 1970 och 1975, varför den här beräknade ökningen på ca 80 milj. kr. (1959 års pris) huvudsakligen avser flyg- plan och vapen. I likhet med exporten blir bedömningen av dessa varukategorier täm- ligen godtycklig.

5.1.4. Insatsvaror

Insatsvarorna uppgick 1969 i löpande priser till 54 % av den totala importen och den helt dominerande delen därav bestod av olika industriråvaror. Insatsvarorna har här indelats i 12 hu- vudgrupper nämligen import av = industriråvaror från verkstadsindustrin = byggnadsråvaror från verkstadsindustrin = järn och stål = textilråvaror till textilindustrin = insatsvaror från textilindustrin till övrig industri = kaffe — övriga konsumtionsråvaror = massaved = övriga insatsvaror för övrig industri — övriga byggnadsråvaror — jordbruksråvaror = fartyg, flygplan och vapen för insats Icke-järnmetallerna är redovisade i avsnitt 5.1.5.

Insatsvaror från verkstadsindustri (115) till industrin

Då större delen av dessa varor utgör in- sats inom verkstadsindustrin själv uppstår svårigheter att specificera sambandet. Dels är verkstadsproduktionen en efterfrågefak— tor, dels konkurrerar produktionen med im- porten. Vi har dock applicerat samma typ av samband på denna importgrupp som för investeringsvaroma. Som framgår av det redovisade estimatet och diagram 5.1:3 fö-

Diagram 5.1:3. Importen av insatsvaror, verkstad. Milj. kr., 1959 års priser.

milj.

kr 3000— 2000- " '_'/f

, fe ,,, f.”, 1000 1960 65 70

Anm. Varugrupp 115, se tabell B:1 itabellbilagan. Beräknad import avser enligt redovisad ekvation estimerad import.

refaller detta rätt väl förklara utvecklingen.

Modell: M= 71,43 + 13,63 ,0; = 0,13 (,0, — ,X,) + (1,36) (0,04) + 0,34 AL (0,03) R2 = 0,990 1959—1969

där .,.Ol', : produktionsvolymindex, verk- stad, 1959 = 100

,,0, : produktionsvärde, verkstad, 1959 års pris ,,X, : exportvärde, verkstad,

1959 års pris A L = insatslager, verkstad, 1959 års pris

Byggnadsråvaror från verkstadsindustri ( I I 6)

Exempel på varor i denna varugrupp: mutt- rar, bultar, elkylskåp för hushåll, konstruk- tioner av järn och stål.

Modell: M= —146,85 + 0.023 ,,,,1, + 0,05 AL (0,003) (0,03)

Ra = 0,9071 1959—1969

Importutvecklingen av insatsvarorna framgår av följande tablå.

Volymföråndring %/år

Värde 1970 milj.kr. 1960—1970 1970—1975 Insatsvaror från verkstadsindustrinl 5 366 8,2 7,7 därav: för industri (115) 4 854 7,9 8,1 för byggnadsverksamhet (116) 453 11,0 3,9 Insatsvaror, handelsfärdigt järn och stål 1 743 4,7 4,0 Insatsvaror, övrigt järn och stål 539 8,2 5,0 Summa järn och stål 2 283 5,4 4,3 därav: för industri 1 994 5,4 4,5 för byggnadsverksamhet 289 5,3 2,5 Insatsvaror, oädla metaller ] 755 3,6 4,3 Insatsvaror, textilvaror 1 775 4,8 4,0 därav: textilindustri (194) 1 527 4,1 3,5 övrig industri (195) 248 11,0 7,5 Insatsvaror, jordbruksprodukter, livsmedel 1 815 3,2 4,2 därav: icke reglerade kaffe (144) 642 3,7 2,9 övriga till konsumtionsvaruindustri (144) 252 2,2 7,8 till jordbruk (147) 320 3,5 1,7 reglerade till konsumtionsvaruindustri (154) 465 3,6 6,2 till övrig industri (155) 114 7,0 2,8 till jordbruk (157) 22 —9,1 0 Insatsvaror, övrigt till konsumtionsvaruindustri (104) 223 4,7 7,1 Insatsvaror, massaved 31 0 0 Insatsvaror, råolja 985 16,0 10,5 Insatsvaror, industri övrigt (105) 4 766 8,7 6,0 Insatsvaror, byggnadsverksamhet övrigt (106) 536 7,4 4,7 Insatsvaror, jordbruk övrigt (107) 355 3,5 —1,3 Summa, insatsvarorl 19 889 6,9 6,3 Konsumtionsvaruindustri1 3 168 4,0 4,4 Övrig industri 14 746 7,9 6,7 Byggnadsråvaror 1 278 8,0 4,0 Jordbruksråvaror 697 3,0 0

1 Inkluderar även grupp 114. Se tablå för konsumtionsvaror.

: investeringar i byggnader och anläggningar exkl. vägar (nyin- vesteringar samt underhåll)

A L : förändringar i råvarulager inom

verkstadsindustrin.

där 1,51,

Precisionen i sambandet är låg, varför en frihandsjustering har vidtagits i progno- sen.

Järn och stål

Importen av järn och stål består till drygt 80 % av handelsfärdigt järn och stål. Öv- rigt järn och stål utgörs av tackjärn, ferro- legeringar och produkter som måste un- dergå vidare bearbetning i järn— och stål-

verken. Denna senare grupp är således en insatsvara till stålindustrin. För importen av handelsfärdigt järn och stål är prognoserad en ökning 1970—1975 på 4 % årligen i för- sörjningsbalansen, avsnitt 3.7 (tabell 3.7: 1).

Övrigt järn och stål är framskrivet med ett enkelt samband mellan produktion i järn- och stålverken och denna import. Härvid har gruppen bedömts komma att öka med ca 5 %/år 1970=1975. Liksom andra im- portgrupper är även järn och stål indelat efter användningsområden, i detta fall bygg- nadsjäm och insats till industrin. Härav föl- jer att järn och stål är delat i fyra grupper. För användningsområdena är bara en sche- matisk fördelning gjord för att möjliggöra en summering till användningsgrupper.

Insatsvaror för textil- och beklädnadsindustri ( 1 94 ) = konsumtionsvaruinsats

Denna grupp består av varor som utgör in- sats i den egna industrin — textil, beklädnad, skor och läder = producerade inom den eg- na industrin eller spånadsråvaror. På sam- ma sätt som den föregående gruppen blir det därför svårt att särskilja efterfrågan från produktionen och konkurrensen mellan pro— duktion och import. Omstruktureringen av TEKO—industrin försvårar även möjligheter— na till en bedömning av insatsimporten.

Modell: M= —226,8 + 19,31 0, — 2,62 P + 1,01 AL (2,50) (0,45) (0,48) R2 = 0,960 1960—1969 där 0, : Vägd produktionsindex: 1959 = 100 med ,,,0, : produktionsindex för textil- och beklädnadsindustrin (vikt 0,89) ,,,-0, : produktionsindex för läderindu— strin (vikt 0,11) P : råvaruprisindex, spånadsämnen A L : råvarulager i textil— och Sömnads— industri, milj. kr., 1959 års pris

Insatsvaror för textil, beklädnad (195 ) = annan industri

Exempel på varor i denna varugrupp: cord- väv, maskinfilt, impregnerade vävnader.

Modell: M= —85,8 + 1,48 0, (0,43) där 0, : vägd produktionsindex 1959 = 100

med: gummiproduktionsindex, vikt 0,4 textilproduktionsindex, vikt 0,2 verkstadsproduktionsindex, vikt 0,4

Kaffe

Sedan mitten av 50-talet till mitten av 60- talet ökade råkaffeimporten relativt konstant med ca 6 % om året. Variationerna från år till år kan i ganska stor utsträckning återfö- ras till lagersvängningar hos rosterierna och

till beredskapslagringen av kaffe. De först- nämnda lagervariationerna sammanhänger till stor del med prisfluktuationerna på den internationella kaffemarknaden. Under se- nare delen av 60-talet kunde man dock börja märka en viss avsaktning i förbruknings- ökningen (mätt i ton råkaffe). Till en liten del sammanhängde denna med importen av direkt vattenlösligt kaffepulver (»instant coffee»), men till större delen med en prefe- rensförskjutning hos konsumenterna. Därför har vi infört en beteendevariabel för att för- klara denna preferensförskjutning, nämli- gen konsumtionen av maltdrycker, med vil- ken 'vi modifierar den trendmässiga tillväx- ten av kaffeimponen. Lagervariationerna anses kunna jämna ut sig på den period vi prognoserar.

Modell:

M= 361,66 — 0,19 C51+ 18,90 t (0,09) (1,53)

R? = 0,988 1960—1969

där Cö, : konsumtionen av maltdrycker (exkl. starköl), milj. liter t : tiden

Övriga konsumtionsvaruindustriråvaror

= icke reglerade livsmedel (144) exkl. kaffe — reglerade livsmedel (154) = övriga konsumtionsråvaror (104) Exempel på varor: 104 djurtarmar; 144 råtobak, kakao, lökar, papper; 154 socker- betor, bet- och rörsocker, färskt, kylt eller fryst kött, saltat, torkat eller rökt kött, vete samt blandsäd, oljefrön, oljehaltiga nötter, sojabönolja. För importvarugruppema 104 och 144 har endast trendextrapolationer gjorts. Gruppen 154 har utarbetats i överensstäm- melse med balansberäkningar för vissa reg- lerade livsmedel i likhet med vad som gjorts för varugrupp 152.

Industriråvaror (155) = reglerade livsmedel

Exempel på varor: vissa animaliska oljor, linolja, beredda oljor samt vax.

Diagram 5.1 : 4. Importen av insatsvaror, öv- rigt. Milj. kr., 1959 års priser.

milj.

kr 4000 % I, 3000 Faktisk import / Beräknad import 2000 1000 l l I | _L 1 1960 65 70

Anm. Varugrupp 105 exkl. vissa mineralier.

Till grund för prognosen ligger trend- och regressionsstudier samt rena gissningar.

Massaved (125)

Här förekommer bara en liten import i sam- band med gränshandel. Någon större för- ändring förutses inte.

Råolja (] 45 )

Importen av varugruppen behandlas i av- snitt 5.1.6 tillsammans med bränslen.

Övriga insatsvaror (105) till industrin

I denna stora (4 766 milj. kr. 1970) och snabbt växande (ca 9,5 % i volymmässig årsrat) heterogena importgrupp har sam- lats all insatsimport till industrin som är svår att särskilja vad avser ursprungs- eller för- brukningskategorier. Gruppen består av ett otal råvaror och produkter av andra mate- rial än metaller. Som exempel på produkt- typer kan nämnas kemiska produkter, gum- mi- och plastvaror, trävaror och mineraler. Aluminiumoxid och en del andra malmer och mineraler har särbehandlats då de ut- gör råvaror för framställning av vissa icke— järnmetaller (se avsnitt 5.1.5). Dessa varor inkluderas dock i gruppen 105.

Det visar sig att denna grupp (exkl. alu— miniumoxid m. m.) ganska väl låter sig för- klaras med utvecklingen av sammanvägd in-

dustriproduktion för viktigare mottagande branscher och råvarulagrens förändringar inom vissa branscher. Som framgår av en jämförelse mellan diagram 5.1: 3 och dia- gram 5.1: 4 har importen för gruppen ut- vecklats mycket snarlikt importen av insats- varorna från verkstadsindustri till industri (grupp 115).

Modell:

M= =160,l + 15,22 0, + 0,26 AL (0,42) (0,06)

R2 = 0,995 1960—1969

där 0, = Vägd produktionsindex, 1959 = 100 vikt 0,02 gruvindustri

0,40 järn och stålindustri 0,34 verkstadsindustri 0,23 kemisk industri 0,02 massaindustri

AL = råvarulager, värde milj. kr, 1969 års pris, för industribranscherna: verkstad, järn och stål, kemisk och jord och sten.

Övriga byggnadsråvaror (106)

Exempel på varor i denna varugrupp: lino- leummattor, lacker, fernissa, planglas.

Modell:

M= =118,7 + 0,025 bål, + 0,13 AL (0,003) (0,06)

R2 = 0,911 1960-1969

där bölt : investeringar i byggnader och anläggningar exkl. vägar (nyin- vesteringar och underhåll) milj. kr. 1959 års pris

A L = lager detaljhandeln, milj. kr.

1959 års pris

Jordbruksråvaror

— icke reglerade livsmedel (147) — reglerade livsmedel (157) — övriga jordbruksråvaror (107)

Exempel på varor: 147 melass, Oljeka— kor, köttmjöl, fodermedel; 157 levande djur; 107 naturliga gödselmedel, fiskavfall, kvävegödselmedel, kaligödselmedel, insekts-

gifter, växtgifter.

Till grund för importprognosema för des- sa tre varugrupper ligger trend- och regres— sionsstudier samt rimlighetsresonemang.

1959 Milj. års kr., pris 1970 1975 Utfall resp. prognos: Varugrupp 147 276 300 157 24 20 107 278 260 Summa jordbruks- råvaror 578 580

5.1.5. Icke-järn-metaller (övriga metaller)1

Den svenska importen av övriga metaller steg volymmässigt med drygt 31/2 % per år under perioden 1965—1970. Exporten ökade samtidigt med drygt 91/2 %. Skill- naden i ökningstakt förklaras till stor del av att den svenska produktionskapaciteten för aluminium utbyggdes kraftigt under perio- den. Dessutom skedde en nivåhöjning av silverexporten 1968 i samband med att myntverket slutade använda silver i skilje- mynten. Koppar och aluminium svarade 1970 för närmare 65 % av importvärdet och drygt 80 % av exportvärdet av övriga metaller. För dessa båda metaller har där- för gjorts ett försök att sammanställa för- sörjningsbalanser framför allt med tanke på den konsistensprövning av exporten i för- hållande till import och produktion detta ger. På grund av den svenska metallproduk- tionens mycket ringa andel av världspro- duktionen torde vid bedömningen av ex- porten inte någon större hänsyn behöva ta- gas till utvecklingen av den utländska efter- frågan och prisutvecklingen kan ur svensk synvinkel betraktas som exogen. Under ar- betet med balanserna har kontakt tagits med företag i branschen. Försörjningsbalanserna har ändock blivit ganska ofullständiga be— roende på svårigheten att få fram uppgifter framför allt avseende insatsen av metaller i olika industrier och omöjligheten att göra en uppdelning av den slutliga förbrukning- en på olika kategorier. Försörjningsbalanserna för såväl koppar

som aluminium är uppbyggda av tre delar.

1. Den första delen avser råvaruinsatsen i den inhemska produktionen av respektive metaller och har framför allt varit till hjälp vid bedömningen av importbehovet av dessa insatsvaror (jfr. avsnitt 5.1.4, övriga insats- varor).

2. Följande del är en försörjningsbalans för den obearbetade metallen, där råvaru- insatsen kommer in som produktion. Till— sammans med importen av obearbetad me- tall och insatsen av skrot i halvfabrikatpro- duktionen utgör detta tillgångssidan i ba— lansen. Det skrot som alstras vid smältver- ken för att åter gå in i raffineringsprocessen återfinns ej i tabellerna (förutom att det kan ha påverkat de residualt beräknade lager- rörelsema på råvarusidan). Användningssi- dan i denna andra del av balanserna utgörs av export samt insats till halvfabrikatpro- duktionen.

3. Den tredje och sista delen av balan- serna avser halvfabrikat. Här ingår natur— ligtvis insatsen i halvfabrikatproduktionen som produktion, vilken tillsammans med importen ger totala tillgången. På använd- ningssidan finns dels exporten, dels en post som benämnts inhemsk förbrukning, men som förutom förbrukning även omfattar eventuella lagerrörelser.

Koppar

Under senare delen av 60-talet föreligger ett samband mellan förändringen i den svenska exportkvantiteten (och därmed även importen) av koppar, och kopparpriset på London Metal Exchange (LME). Detta pris återspeglar oftast tillgång och efterfrågan på världsmarknaden, men kan också i vissa lägen vara ett »fiktivt» pris framför allt på— verkat av spekulationshandel med koppar. För att undvika problemet med olika lege- ringsgrad i kopparmetallerna har beräkning- arna för balanserna gjorts i kopparinnehåll, dvs kvantiteterna avser ren koppar med le- geringsmetallema frånräknade. Därefter har prognoserna för export och import schablon- mässigt omräknats till total kvantitet.

1 Avsnittet författat och utarbetat av Marian- ne Johansson.

Tabell 5 .1 : 2 Råvaruinsats i produktionen av raffinerad koppar, 1965—1975. Tusen ton koppar- innehåll.

Råvaruinsats 1965 1966 1967 . 1968 1969 1970 1975 Malm 33 30 30 32 33 33 45 Skrot 21 22 15 12 13 13 4 Aska och återstoder 5 6 7 6 5 5 5 Kopparskärsten — — 1 1 l 1 1 J. Lagerresidual +8 +7 +5 +4 — —— —— Råvaruinsats 51 51 48 47 52 52 55

Råvaruinsatsen för framställning av raffi- nerad koppar består av framför allt malm och skrot. Dessutom används i viss mån kopparskärsten samt aska och återstoder innehållande koppar. I tabellen ovan är rå- varuinsatsen beräknad som produktion plus import minus export. Exporten är i det när- maste negligerbar och väntas inte öka un- der perioden 1970—1975. Under senare de— len av 60-talet har insatsen av malm varit relativt konstant. Fram till 1975 beräknas dock dess andel av produktionen öka bero- ende på att malmbrytningen förutses öka snabbare än utbyggnaden av smältverkska- paciteten. I stället väntas insatsen av skrot minska relativt kraftigt. Den importerade malmens andel av insatsen sjönk under se- nare delen av 60-ta1et. Här är räknat med att importkvantiteten kommer att bli i stort sett oförändrad 1970—1975, vilket innebär att andelen importmalm fortsätter att sjunka. De använda kvantiteterna av aska och åter- stoder samt kopparskärsten är så gott som helt importerade och man torde kunna räk- na med ungefär oförändrad import 1970—

1975. Under antagande om oförändrade la- ger har skrotinsatsen för 1975 beräknats re- sidualt.

Produktionen av raffinerad koppar anta- ges främst betingad av smältverkskapacite- ten. För prognosen 1975 har företagens pro- duktionsplaner accepterats. Att blisterkop- par år en »slutprodukt» som dessutom helt går på export beror på att kapaciteten för elektrolys förutses bli begränsad. Den blis- terkoppar som beräknas importeras torde vara mer lämpad för direkt användning i halvfabrikatproduktionen än den som fram- ställs i Sverige. Import och export av obe- arbetad koppar torde sammanhänga med dels utvecklingen av kopparpriserna på LME, dels de svenska producenternas in- riktning på den inhemska marknaden. Den minskade andelen importerade råvaror i produktionen av obearbetad koppar torde underlätta en ökad försäljning inom lan— det, varför exporten beräknas stagnera 1970—1975. Importen förutses däremot sti- ga för att täcka behovet i halvfabrikatpro- duktionen, vilken under förutsättning att

Tabell 5.1: 3. Försörjningsbalans för råkoppar, 1965—1975. Tusen ton kopparinnehåll.

1965 1966 1967 1968 1969 19701 1975 Tillgång: Produktion, raff. koppar 51 51 48 47 52 52 55 Produktion, blisterkoppar 1 1 1 1 1 1 10 Omsmält skrot 28 35 28 20 23 21 25 Importerad rail”. koppar 67 57 57 70 64 64 80 Importerad blisterkoppar — — 8 9 9 4 9 Summa 147 144 142 147 149 142 179 Användning: Export, raff. koppar 19 33 36 30 37 30 30 Export, blisterkoppar — —— — — — — 10 Insats (inkl. lager) 128 111 106 117 112 112 139

1 Se not till tabell 5.1: 4.

Tabell 5.1 :4. Försörjningsbalans för halvfabrikat av koppar, 1965—1975. Tusen ton koppar- innehåll.

1965 1966 1967 1968 1969 719701 1975

Produktion 128 111 106 117 112 112 139 Import 23 23 17 16 16 22 18 Summa 151 134 123 133 128 134 157 Export 33 32 25 35 33 25 45 Inhemsk förbrukning (inkl. lager) 118 102 98 98 95 109 112 Kopparpris, LME 459 543 412 515 611 590 500

1 Lagerrörelserna inom metallverken torde som regel vara negligerbara, men det är högst sannolikt att de under 1970 varit större än vanligt, vilket bekräftas av tillgänglig lagerstatistik. Det finns därför skäl att något närmare analysera utvecklingen 1969—1970. Ingenting tyder på att någon större för- ändring av halvfabrikatproduktionen skulle ha inträffat 1969—1970, varför den i tabellen satts lika stor 1970 som 1969. Att insatsen i halvfabrikatproduktionen under 1970 (tabell 5.1: 3) satts oföränd- rad från 1969 har medfört att man fått dra ner skrotinsatsen något från 1969 års nivå, vilket inte är orimligt med tanke på att den minskade exporten, även om den också kan indikera en viss lagerök- ning hos producenterna (i vilket fall insatsen och därmed halvfabrikatproduktionen kan tänkas ha varit lägre än 1969), till stor del beror på en från svenska producenters sida starkare inriktning på hemmamarknaden än tidigare (sannolikt i samband med kraftigt fallande priser). Detta borde ha medfört en minskad import och att denna minskning uteblev kan tyda på att tillgången på skrot varit begränsad. Det mycket kraftiga prisfallet under loppet av 1970 kan också ha varit orsaken till en mer eller mindre frivillig uppbyggnad av färdigvarulagren hos halvfabrikatproducenterna. Om nämligen råvaran inköpts i början av 1970 torde försäljning av den färdiga produkten till de priser som råddei slutet av året ha medfört förluster. Därför kan man ha föredragit att skjuta på försäljningarna, dvs. ta en lagerökning, speciellt om man väntade en prishöjning inom en nära framtid (en prisstegring inträffade för övrigt under början av 1971). Detta bekräftas av den relativt kraftiga exportminskningen 1969—1970. Slutsatsen av detta blir alltså att den inhemska förbrukningen 1970 som den framkommer i tabell 5.1: 4 torde vara alldeles för hög. Även om en viss ökning inträffade 1969—1970 var förbruk- ningen 1970 sannolikt inte högre än 100 tusen ton.

prisprognosen för koppar är riktig bedöms öka 1970—1975. Här är räknat med ett ge- nomsnittspris för koppar på ca 500 pund/ ton 1975 att jämföra med 590 pund/ton under 1970.

Balansen för halvfabrikat är som synes av tabellen mycket ofullständig. Omöjlig- heten att få fram uppgifter om den in- hemska förbrukningen har medfört att den— na beräknats residualt. Detta är också en av orsakerna till att man inte kan komma längre än till halvfabrikat i balanserna. Dessutom föreligger inte data avseende den totala slutliga konsumtionen; än mindre finns några specifikationer för förbrukarka- tegorier.

Bortsett från 1967 visar den »inhemska förbrukningen» liksom insatsen av råkoppar (= halvfabrikatproduktionen) en negativ korrelation med kopparpriserna på LME. Den absoluta minskningen av såväl produk- tion som förbrukning 1965—1970 torde ha samband med den fortgående substitutio-

nen mot alumininum. Denna substitution beräknas fortsätta 1970-1975 såtillvida att förbrukningen av halvfabrikat i förhållan— de till produktionsutvecklingen torde kom- ma att minska ytterligare. På grund av fal- lande kopparpriser och i stort sett oföränd- rat relativpris gentemot aluminium kan man dock räkna med en svag absolut ökning av produktion och förbrukning av halvfabri- kat. Importen av halvfabrikat har under de senaste åren varit relativt stabil och väntas förbli så fram till 1975. Exporten däremot beräknas öka i samband med produktions- ökningen.

Aluminium

Försörjningsbalansema för aluminium har gjorts utan hänsyn till att legeringsgraden varierar något. Detta har dock inte be- dömts öka felmarginalerna i någon större utsträckning då legeringsgraden för alumi- niumprodukter är ganska låg jämfört med

Tabell 5.1 : 5. Försörjningsbalans för råaluminium, 1965—1975. Tusen ton.

1965 1966 1967 1968 1969 1970 1975

Insatt rd vara

Import alum.oxid 66 44 81 133 121 148 196 ./. Lagerresidual +4 —12 +15 +21 —10 +18 0 2 Råvaruinsats 62 56 66 112 131 130 196 Rdaluminium Produktion 32 29 33 57 67 66 1 00 Import 27 41 30 25 35 40 56 Omsmält skrot 5 —3 8 11 11 11 20 2 Tillgång 64 67 71 93 113 117 176 Export 2 1 4 16 16 1 6 20 Insats 62 66 67 77 97 101 156

exempelvis kopparprodukter. Aluminiumin- nehållet i de produkter som är mest lege- rade torde vara ca 90 %.

I balansen för råaluminium utgår man från produktionen av raffinerat råalumi- nium, varvid man även får en uppskatt- ning av importen av råvaran — aluminium- oxid. Oxiden framställs ur bauxit och som denna malm ej finns i Sverige måste hela förbrukningen importeras. Nyttiggjort alu- miniuminnehåll i den importerade oxiden var för perioden 1959—1969 i genomsnitt 51 %. Som framgår av tabell 5.1: 5 kom stora kapacitetstillskott i bruk under 1968 och här är räknat med relativt kraftiga ka- pacitetsutvidgningar fram till 1975 . Produk- tionsprognosen för 1975 bygger på företa- gens planer och medför en import av alu- miniumoxid på bortåt 200 tusen ton.

För att täcka insatsbehovet som 1970—— 1975 förutses öka i nästan samma takt som 1965—1970 erfordras en ökad import. Ex- porten av råaluminium består till största delen av sådant som förädlas i utlandet och alltså kommer tillbaka i form av import

av halvfabrikat eller färdiga produkter. Som synes har vi ej kunnat få bort en felaktig- het i balansen för 1966. Att skrotinsatsen skulle vara negativ är orimligt. Det kan dock bero på lagersvängningar. Uppgifter om lagerrörelserna är svåra att få fram, varför dessa har fått ingå i posten omsmält skrot, som framkommit residualt. I progno- sen för 1975 är denna post en gissning.

Liksom för koppar är balansen för halv- fabrikat av aluminium ofullständig och man möter samma svårigheter att få uppgifter om användningen. Såväl produktion som efterfrågan av aluminiumprodukter steg kraftigt under 60-talet i samband med ökad användning i verkstadsindustrin, bl. a. sub- stitut för dyrare metaller. Under första hälf- ten av 70-talet torde konsumtionen av alu- miniumprodukter fortsätta att stiga i relativt snabb takt. Halvfabrikatproduktionen (: in- satsen av råaluminium) beräknas öka i unge- fär samma takt som under senare delen av 60-talet. Både export och import förutses därför öka kraftigt 1970—1975.

Tabell 5.1: 6. Försörjningsbalans för halvfabrikat av aluminium, 1965—1975. Tusen ton.

1965 1966 1967 1968 1969 1970 1975 Produktion 62 66 67 77 97 101 156 Import 19 22 25 26 32 34 64 Summa 81 88 92 103 I 29 135 220 Export 8 14 19 18 26 28 60 Inhemsk förbrukning 73 74 73 85 103 107 160 140 SOU 1971: 40

Import av icke-järnmetaller, sammanfattning

1970 1975 %lår

Koppar, tusen ton 99 115 1968 års pris 638 729 2,7 Aluminium, tusen ton 74 120 1968 års pris 259 429 10,7 Övrigt, 1968 års pris 495 562 2,6 Totalt, 1968 års pris 1 392 1 720 4,3 (Totalt 1959 års pris) 931 1 150 4,3

Importen av aluminium förutses öka re- lativt kraftigt 1970—1975 medan importen av koppar och andra metaller väntas stiga i måttlig takt. Nickelimporten var mycket hög under 1970, sannolikt som en följd av nickelbristen i slutet av 1969, och beräk- nas ligga på en lägre nivå 1975. För andra metaller, framför allt zink, är här räknat med en fortsatt relativt svag trendmässig ökning. Totala importen av övriga metaller skulle därmed stiga med närmare 41/2 % per år 1970—1975.

Export av icke-järnmetaller,

sammanfattning 1970 1975 %/år

Koppar, tusen ton 66 90

1968 års pris 441 568 5,2 Aluminium, tusen ton 44 80 __ 1968 års pris 154 270 11,9 Ovrigt, 1968 års pris 137 132 —0,7 Totalt, 1968 års pris 732 970 5,8

Under perioden 1970—1975 förutses ex- porten av koppar och aluminium alltså öka. Exporten av andra metaller beräknas bli ungefär oförändrad 1970—1975. De mest betydande metallerna är då silver och nic- kel. Silverexporten är helt avhängig pro- duktionen som är relativt svår att progno- sera då silvret i det närmaste kan räknas som en biprodukt vid kopparframställning- en. Här är räknat med att något mindre silver kommer att exporteras 1975 än 1970. Nickelexporten beräknas ligga på ungefär samma nivå 1975 som 1970, då den emel- lertid kraftigt översteg den trendmässiga ut- vecklingen, sannolikt som följd av nickel- bristen och de mycket höga priserna. Ex-

porten av övriga metaller totalt förutses i volym öka med genomsnittligt närmare 6 % per år 1970—1975.

5 . 1 .6 Bränslen1

Den ekonomiska tillväxten i Sverige har medfört en snabb ökning av energibehovet. Under perioden 1955—1970 ökade energi- förbrukningen med knappt 6 % per år. En- ligt Centrala driftsledningens beräkningar i långtidsutredningens huvudrapport skulle den totala energiförbrukningen öka med knappt 61/2 % årligen under perioden 1970-1975 för att under den därpå följande tioårsperioden stiga något långsammare el— ler med 5 % per år.

Av intresse från importsynpunkt är hur stor del av den beräknade ökningen av energibehovet som kan tillgodoses av vat- ten- och kärnkraft respektive hur stor del som måste täckas av ökad bränsleimport. Under den tidsperiod som här främst är av intresse = fem år — torde man kunna räkna med att den substitution mellan elenergi och annan energi som kan beräknas före- ligga på längre sikt inte kommer att på- verka förbrukningen av bränslen, vilka byg- ger på relationen mellan utvecklingen för olika förbrukarkategorier och förbrukning- en av bränslen. På längre sikt kan det vara nödvändigt att räkna med en övergång från oljeuppvärmning till eluppvärmning i snab- bare takt än hittills samt en kraftig utbygg- nad av kärnkraftverken.

Under perioden 1960—1970 växte den totala tillförseln av flytande bränslen till den svenska marknaden med mellan 8 och 10 % per år. Tillförseln av fasta bränslen (kol och koks) sjönk under samma period. Den kraftiga förbrukningsökningen har till stor del täckts genom import och importan- delen var 1960 ungefär 80 % och lika stor 1965. Under perioden 1965—1970 skedde emellertid en kraftig utbyggnad av den svenska raffinaderikapaciteten och import— andelen sjönk till ungefär 65 % 1970. Ned— gången i importandelen av tillförseln för färdiga bränslen hade dock en motvikt i en

1 Avsnittet författat av Hans Lindblom.

kraftigt ökande import av råolja.

För att beräkna importbehovet 1975 har försörjningsbalanser för olika bränslekvali- teter upprättats. Balansernas efterfrågesida bestäms genom att studera hur olika förbru- karkategoriers utveckling har påverkat bränsleförbrukningen. Då beträffande fly- tande bränslen raffinaderiernas produktions- planer är kända framkommer importbeho- vet som en residual. Den ökade raffinaderi- kapaciteten beräknas medföra en ytterliga- re sänkning av importandelen fram till 1975 samtidigt som importen av råolja behöver ökas relativt kraftigt.

För att komma förbi svagheterna med att väga ihop olika bränslen med priser har försörjningsbalanser upprättats för fem oli- ka typer. Olika användningsområden moti— verar även en sådan uppdelning. Använd- ningssidan i de olika försörjningsbalanserna har delats upp i så homogena användnings- sektorer som statistiken tillåter. Nedan föl— jer en närmare genomgång av de olika för- sörjningsbalanserna och av de antaganden och förutsättningar som gäller för import- prognosen för 1975.

Flytande bränslen

I gruppen flytande bränslen ingår eldnings- oljor och bensin. För eldningsoljorna har två försörjningsbalanser upprättats —- en för motorbrännolja och tunna eldningsoljor samt en för tjocka eldningsoljor. Gemensamt för de flytande bränslena är beräkningen av produktionen 1975. Denna har erhållits ge- nom kontakter med raffinaderiema som uppgivit det planerade råoljebehovet 1975. Råoljebehovet är beräknat från den tillgäng— liga kapaciteten, som beräknas utnyttjas fullt. Under den närmaste femårsperioden kommer ett nytt raffinaderi att byggas och kapacitetstillskottet mätt i råolja uppgår till 6,7 milj. ton. Utifrån det beräknade råolje- behovet har på grundval av den kända re— lationen mellan input av råolja och output i form av färdiga bränslen produktionen av de olika kvaliteterna framräknats. Rela— tionstalen är bestämda utifrån den tekniska proceduren i raffinaderiema och beräknas ej

komma att ändras. De tre försörjningsba— lansema är redovisade i tabell 5.1: 7.

Den svenska raffinaderiproduktionen har sin tyngdpunkt på framställningen av tjocka" oljor. Även i det under perioden 1970- 1975 planerade nya raffinaderier kommer tyngdpunkten i produktionen att ligga på tjockolja. Den kraftigt utbyggda kapacite— ten synes Vara tillräcklig för att hålla im- portbehovet oförändrat mellan 1970 och— 1975.

Större delen av förbrukningen av tjockol- ja sker inom industrin och där främst vid" framställningen av massa och papper. För- brukningen av tjocka oljor inom industrin, beräknas öka med ca 6 % per år under pe- rioden 1970—1975 (tabell 5.1:7). Industrins, förbrukning är framräknad utifrån förhål— landet mellan förbrukning och industripro- duktion under perioden 1960—1968. Indu- strin har i beräkningarna av oljeförbruk- ningen delats upp i tolv branscher och för varje bransch har förbrukningen skrivits fram med långtidsutredningens prognoser för produktionen. Förbrukningen inom in- dustrin är alltså summan av dessa delpro— gnoser. Orsaken till en uppdelning i olika. branscher är deras olika oljebehov och de— ras olika produktionsutveckling såväl under den gångna perioden som under perioden 1970—1975.

En annan stor post på användningssidan för tjocka eldningsoljor är förbrukningen för uppvärmningsändamål i den privata sek- torn. Förbrukningen för uppvärmning öka— de med 131/2% per år 1960—1965 men ökningstakten avtog avsevärt under den där- på följande femårsperioden. Den årliga till- växten var då endast 1 1/2 %. Orsakerna till detta brott i utvecklingen torde vara flera. En orsak synes vara övergången från. tjocka till tunna oljor som påskyndats av miljövårdsskäl, samt att en övergång från koks till tjocka oljor ägde rum under pe- rioden 1960—1965. Denna utveckling har fortsatt under de senaste fem åren men i betydligt långsammare takt. För perioden 1970—1975 beräknas förbrukningen för upp— värmningsändamål öka med 4 % per år- Denna tillväxt är något högre än den som

Tabell 5.1: 7. Försörjningsbalanser för flytande bränslen, 1960—1975. Tusen rn”.

1960 1965 1968 1970 1975 (preliminär) Tjocka eldningsoljor Produktion 1 468 1 924 4 750 5 666 8 000 Import 4 716 6 534 7 409 10 949 10 475 Export 39 75 637 638 410 Förbrukning: kraftvärme 666 537 2 169 4 511 5 000 industri 3 295 4 404 5 159 6 000 7 665 uppvärmning 1 094 2 051 1 982 2 213 2 700 sjöfart 338 651 896 859 900 annan 752 740 1 316 2 394 1 800 Motarbrännolja och tunna eldningsoljor Produktion 673 1 051 2 373 3 943 6 200 Import 4 840 7 229 8 187 8 424 8 880 Export 15 105 477 531 475 Förbrukning: industri 537 742 795 840 1 045 Uppvärmning 2 690 4 770 5 575 6 313 8 285 annan 2 271 2 663 3 713 4 683 4 275 Bensin Produktion 522 814 1 989 2 114 4 200 Import 2 104 3 289 3 452 3 506 3 310 Export 12 177 702 750 1 000 Förbrukning: industri 92 115 105 130 160 annan 2 522 3 811 4 634 4 740 6 350 Källor: SCB och konjunkturinstitutet. registrerades för den föregående femårs- Beträffande försörjningsbalansens an- perioden och hänger samman med en ökan— de andel lågsvavlig olja, vilket innebär att övergången till tunna oljor förutses brom- sas upp.

En särskild post på användningssidan ut- görs också av förbrukningen inom sjöfar— ten. Storleken av denna post sammanhäng- er med bunkringsvolymen i svenska ham- nar.

Förbrukningen av tjocka eldningsoljor i kraftvärmeverken steg kraftigt 1969 och 1970 i samband med den låga fyllnadsgra- den i de svenska vattenmagasinen vilket led— de till en kraftigt ökad produktion av el- ström i kraftvärmeverken. En viss kapaci- tetsutbyggnad planeras under perioden 1970—1975 men med en normal vatten— kraftsproduktion torde elproduktionen vid mindre effektiva kraftvärmeverk helt bort— falla. Därför har oljeförbrukningen vid kraftvärmeverken beräknats bli något stör— re 1975 än 1970.

vändningssida återstår en post som i tabell 5.1:7 kallats »annan förbrukning». I denna förbrukning ingår lagerförändringar bl.a. av beredskapsskäl samt offentlig förbruk— ning. Lagringen av beredskapsskäl är en speciellt besvärlig post då uppgifter om lag- ringskraven är konfidentiella och då dessa lagerförändringar ibland kan vara mycket stora. Den offentliga förbrukningen torde till stor del vara för uppvärmningsändamål och antas växa i samma takt som förbruk— ningen för övrig uppvärmning.

Exporten har samtidigt som produktions- planema inhämtats direkt från företagen. Allmänt sett torde den inhemska produk- tionen huvudsakligen vara ämnad för hem- mamarknaden men i inkörningsskedet för ett nytt raffinaderi synes en större del av produktionen gå till export. Sålunda var ex- porten av tjocka oljor mycket stor i slutet av 1960-talet.

Ovan redovisade beräkningar för förbruk—

ningen av tjocka oljor och för den inhemska produktionen 1975 resulterar i ett import- behov som minskar med knappt 1 % per år 1970—1975. Denna förhållandevis svaga utveckling sammanhänger med den kraftigt utbyggda raffinaderikapaciteten under pe- rioden. lmportandelen av den totala tillför- seln beräknas därför minska från drygt 65 % 1970 till drygt 55 % 1975.

Produktionen av tunna oljor och motor- brännolja är på samma sätt som tjocka ol- jor ett resultat av företagens egna uppgif— ter om råoljebehovet. Produktionen beräk- nas öka med 9 1/2 % per år 1970—1975.

Av den totala tillgången förbrukas unge- fär hälften för uppvärmning. Under perio- den 1960—1965 ökade förbrukningen för uppvärmning med ungefär 12 % per år och ökningstakten halverades under nästa fem- årsperiod. Även här gäller att en övergång från fasta till flytande bränslen ägde rum under den förra femårsperioden men att takten i substitutionen nu har dämpats. För- brukningen för uppvärmningsändamål be— räknas öka med 5 1/2 % per år 1970—1975 vilket är ungefär samma takt som under den föregående femårsperioden.

Även för tunna oljor ligger i posten an- nan förbrukning de lagerförändringar som företas av beredskapsskäl. Osäkerheten rö- rande storleken av dessa förändringar är lika stor beträffande tunna oljor som för tjocka oljor. En annan del av posten annan förbrukning av stor betydelse är transport- sektorns förbrukning av motorbrännolja, som 1968 utgjorde nästan 15 % av den to- tala tillförseln av motorbrännoljor och tun- na eldningsoljor. Förbrukningen av motor- brännolja har stigit trendmässigt den se- naste tioårsperioden och antas stiga enligt denna trend de närmaste fem åren.

Förbrukningen inom industrin utgör en- dast 7 % av totala tillgången och förbruk- ningen 1975 har beräknats på samma sätt som förbrukningen av tjocka oljor — alltså utifrån beräkningarna beträffande produk- tionstillväxten för tolv olika branscher.

Skillnaden mellan den beräknade in- hemska produktionen och förbrukningen 1975 resulterar i att importen skulle behö-

va öka med 1 % per år fram till 1975. Det innebär att tillväxten av importen un— der prognosperioden skulle bli ungefär 2 procentenheter lägre än under föregående femårsperiod.

Bensinförbrukningen ökade under 60- talets första hälft med 8 1/2 % per år och 1965—1970 med 6 % per år. Under prognos- perioden beräknas förbrukningen av bensin öka med 4 1/2 % årligen. Orsaken till ut- vecklingen med en successivt sänkt öknings- takt torde till stor del hänga samman med den långsamma tillväxten av bilstocken.

Detta talar för en relativt låg tillväxt av förbrukningen under perioden 1970—1975. Exporten 1975 har som tidigare nämnts in- hämtats från raffinaderiföretagen. Progno- sen innebär att exporten av bensin skulle uppgå till 1 miljon kbm 1975.

Differensen mellan den beräknade för- brukningen 1975 och den inhemska produk- tionen av bensin innebär ett importbehov med 3,3 miljoner m3 vilket är av samma storlek som under perioden 1965-1968 och något mindre än importbehovet 1970.

Fasta bränslen

Balanser har upprättats för stenkol och koks (se tabell 5.1:8). Den totala tillförseln av fasta bränslen har under den senaste tioårsperioden minskat. Tyngdpunkten i den strukturella förändringen med övergång från fasta till flytande bränslen låg på pe- rioden 1960—1965 och tidigare. Under 60- talets andra hälft var den totala tillförseln i stort sett oförändrad. De två behandlade kvaliteterna hänger delvis ihop såtillvida att förbrukningen av stenkol i gas— och koks- verk till en del resulterar i produktion av koks. Under perioden 1970—1975 kommer ett av de större gasverken att lägga ned koksproduktionen vilket visar sig i ett minskat importbehov av stenkol. Å andra sidan ökar då importbehovet av koks. Den svenska produktionen av stenkol är negli- gerbar. Förbrukningen som till större delen ägt rum i gas— och koksverken har alltså till sin helhet täckts genom import. För- brukningen inom industrin och annan för-

Tabell 5.1: 8. Försörjningsbalanser för stenkol och koks, 1960—1975. Tusen ton.

1960 1965 1968 1970 1975 Stenkol Produktion 250 59 20 20 20 Import 1 929 1 704 1 734 1 660 ] 100 Export 0 3 1 139 0 Förbrukning industri 716 501 300 250 270 Förbrukning el-, gas- och koksverk ] 136 1 160 1 212 1 200 750 Annan förbrukning 327 99 241 141 100 Koks Produktion 732 897 996 970 600 Import ] 824 1 404 1 074 1 208 1 855 Export 11 9 9 38 0 Förbrukning industri ] 247 1 733 1 808 2 020 2 255 därav: järn- och stålverk 997 1 391 1 512 1 628 1 955 Annan förbrukning 1 298 559 253 170 200

Källor: SCB och konjunkturinstitutet.

brukning har minskat under de senaste tio åren och förutses fortsätta minska. Tillsam- mans med den tidigare nämnda minskade förbrukningen inom gas- och koksverken beräknas importbehovet av stenkol minska kraftigt mellan 1970 och 1975. Detta har som följd att produktionen av koks väntas minska under samma period från ungefär 1 miljon ton till 0,6 miljoner ton.

Förbrukningen av koks inom industrin beräknas öka. De största förbrukarna inom industrin är järn- och stålverken, där dock åtgången per ton stål beräknas minska. Öv— rig förbrukning har minskat i betydelse un- der den gångna tioårsperioden. Förbruk— ningen inom andra sektorer än industrin väntas fortsätta minska under den närmaste femårsperioden om än i betydligt långsam- mare takt än tidigare.

Genom den minskade inhemska produk— tionen och den ökade industriförbrukning- en ökar importbehovet av koks från 1,2 miljoner ton till ca 1,9 miljoner ton 1975.

Sammanfattning

En sammanvägning av de resultat som framkommit av beräkningarna i de olika försörjningsbalansema ger en importökning av bränslen 1970—1975 med drygt 2 1/2 % i fasta priser för perioden som helhet. Detta

innebär en ökning med knappt 1/2 % per år. Som tidigare nämnts förutsätter ovan redovisade beräkningar för importen av fly- tande bränslen en kraftigt utbyggd raffina- derikapacitet, vilket medför en import av råolja på mer än 19 miljoner ton 1975 att jämföra med knappt 12 miljoner ton 1970. I gruppen bränslen ingår även elektrisk ström, fotogen och en del andra produkter till ett värde av drygt 300 milj. kr. 1970. Importen av elström var 1970 osedvanligt hög och beräknas minska till en mer normal nivå 1975. Detta implicerar att bränsleim- porten totalt kommer att bli praktiskt taget lika stor 1975 som 1970 i fasta priser.

5.2 Totala importens utveckling i förhål- lande till BNP och dess komponenter

I olika sammanhang i denna bilaga har vi använt enkla importsamband av typen (1) M=a+b " Yeller(2)M=AchärM är importen och Y BNP. Dessa enkla sam- band har fördelen av att vara lätthanterliga och överskådliga. Här skall vi först under— söka stabiliteten över tiden för den mar- ginella importbenägenheten (b) och import- elasticiteten (0), Vidare skall en något ut- vidgad importfunktion analyseras.

(3) M : bo + bly1 + bgyg + b3y3 . . . . där yl, yg, ys etc. är olika komponenter av BNP

(konsumtion, investering, export och lager) för att se hur importen påverkas av sam- mansättningen av BNP—tillväxten. Estima- tion har gjorts för olika tidsperioder av sam- banden (1), (2) samt beträffande (3) med y1 : BNP ./ . lager och y2 : lager. Impor- ten1 och BNP är mätta i 1959 års priser och estimationsperioden 1950—1968 ("1954— 1968).

Importkoefficientemas stabilitet i tiden

Importkoefficienternas stabilitet i tiden är av intresse om man skall kunna ha någon tilltro till en prognos gjord med samband av typen (1) _ (3). För att undersöka stabili- teten har de marginella irnportbenägenhe- terna enligt (1) och (3) resp. importelasti- citetema enligt (2) beräknats på 12 olika tidsperioder i 8-års intervall, 1950-1957, 1951—1958 etc. t. o. m. 1961—1968 samt för hela perioden 1950—1968. För hela perio- den fick sambanden följande utseende:

(1) M = —8163 + 0,339 Y (0,007)

R2 = 0,992, d—w = 2,14 (2) M =A - Yl-61

Rz = 0,988, d—w = 1,86 (3) M = —8183 + 0,335 y1 + 0,674 y2 (0,006) (0,127) R2 = 0,995, d—w = 1,46 I beräkningarna med glidande perioder har i allmänhet R2 fått ett högrevärde i (1) än för (2). De marginella importbenägenhe- terna i (l) förefaller också vara stabilare än importelasticiteten i (2). Fortsättningsvis skall vi också utgå från att den långsiktiga utvecklingen bäst beskrivs med en modell baserad på konstant marginell importbenä- genhet för efterfrågan. Importbenägenheten i (1) varierar mellan extremvärdena 0,300 och 0,410 för 1957—1964 resp. 1953—1960. Någon trendmässig utveckling kan knappast konstateras utan koefficienten ligger i de flesta fall mellan 0,32 och 0,36. Den största variabiliteten gäller a-koefficienter som pendlat mellan —5 600 och —12 250. Detta

innebär att importekvationen snarast para)— lellförskjuts fram och tillbaka i tiden utan något påtagligt mönster annat än att benä- genheten förändras (linjerna skär ej var- andra).

I sambandet (3) är lagren separerade, då man på goda grunder kan anta att det för lagerinvesteringama råder en annan import- benägenhet än för BNP i övrigt. Det visar sig också att benägenheten för BNP ./. lager har ett något mindre variationsområde än för hela BNP och tenderar att vara något lägre än för hela BNP. Koefficienten varie— rar mellan 0,29 (1958—1965) och 0,37 (1961—1968). Någon trendmässig utveck- ling kan inte konstateras här heller.

Importbenägenheten för lagerinveste— ringarna varierar mellan 0,47 (1961— 1968) och 0,97 (1954—1961) och ligger över 0,82 utom för 1960—1967 (0,65) och 1961—- 1968 (0,47). Dessa importbenägenheter är överraskande stora. Även om den är minst för de två senaste perioderna tycks tenden- sen ej vara att den minskar. Liksom i (1) är a-termen synnerligen varierande från —5 330 (1958—1965) till —10780 (1961—1968). Även för denna estimation får man parallellför- skjutningar av importekvationen för olika perioder.

Som framgår av diagram 5.2:1 har im- porten vissa perioder ökat synnerligen snabbt, avbruten av perioder med svagt ökande eller stagnerande import. Jämför vi nu importelasticiteten och den marginella importbenägenheten för stagnations— resp. expansionsperioder för BNP får vi:

1 Definitionen av import är total varuimport enligt handelsstatistiken ./. importen av fartyg, flygplan och vapen. Från maskininvesteringarna är sedan importen av fartyg och flygplan exklu- derad. Importen av vapen är bortdragen från offentlig konsumtion. Exporten omfattar varu— export enligt handelsstatistiken. Privat konsum- tion inkluderar ej turistnettot. Vid beräkningar med hela BNP är dock inga justeringar gjorda. Med råvaruexport avses här exporten av malm, trävaror, massa, papper, stål och andra metaller, livsmedel och andra råvaror inom SITC 2. Vid tidpunkten för dessa beräkningar var BNP-be- räkningarna för 1969 så preliminära att detta år inte kunde inkluderas.

Diagram 5.2:1. Importutveckling 1950—1970, totalt. Milj. kr., 1959 års priser. Log. skala

30.

20-

15—

10- L L] L | | | | | | | I l I I I I | I | 1 1950 55 eo 65 70

Import- Marginell elasticitet benägenhet Stagnation 1952—1953 —0,20 —0,03 1957—1959 0,80 0,16 1960—1961 0,12 0,28 1965—1967 0,88 0,22 Expansion 1953—1957 1,63 0,46 1959—19601 4,91 0,98 1961—1965 1,63 0,38 1967—1970 3,22 0,57

1 För 1960 visar sannolikt Nationalräkenska- perna fel för BNP varför resultatet får tas med reservation.

Detta visar att samband av typen (l) — (3) är synnerligen känsliga för den konjunktur- fas man befinner sig i, vilket beror på ka- pacitetsutnyttjandet. Detta fenomen som är av största betydelse vid konjunkturanalys kan man eventuellt bortse från när en lång- re period skall bedömas.

Inverkan av BNP:s sammansättning

Variationerna i den totala importbenägen— heten kan eventuellt tolkas så att BNP-sam- mansättningen har skiftat under den stude- rade perioden. Detta skulle kunna studeras med ett samband av följande slag:

(4) M = bo + b1Cp + b,,C0 + bala, + b,,IBa + + bÖIMa + bsXFä + b7XRå + balla åtaga? där C står för konsumtion, I investering, X export och subskripten p privat, o offentlig, By byggnader, Bo bostäder, Ma maskiner, Fä färdigvaror, Rå råvaror, La lager. För- delen med en sådan ansats skulle vara att man får en uppfattning om hur importut- vecklingen påverkas av var tillväxten i eko- nomin sker. Dessvärre kan (4) icke estimeras med vanliga metoder då de oberoende variabler- na a priori är starkt korrelerade med var-

andra. En teknik är då att sätta in vissa sannolika värden på några av koefficien- terna bl—bs och estimera de övriga med standardmetoder. På grund av det stora an- talet försök som måste göras är detta en rätt mödosam väg och leder också lätt till orimliga resultat, exempelvis negativa koef- ficientvärden. I, stället för den vanliga regressionsestimeringen enligt minsta kvad- ratmetoden (MKM) har ett annat estima- tionsförfarande tillämpats.

MKM går som bekant ut på att estimera koefficienterna bo, bl, b2 etc. i uttrycket y=bo+b1x1+b2x2+ . +bkxk+e,

så att:

(I) E(y—bo_b1x1—b2x2_ —bkxk)=0 (H) 2 (y— bo _ blxl _ baxa " --- * bkxk)2 = = minimum

l regressionsestimering får man koefficien- terna genom att först derivera (II) med (I) som bivillkor. Det lineära ekvationssystem som då erhålls löses sedan med avseende på bo, bl...b,,. Om man på något annat sätt kan hitta koefficientvärden som uppfyl- ler villkoren (I) och (11) så är dessa också minsta kvadratestimat. Lägger man nu restriktioner på koefficienterna b1 . . . b,, t.ex. 0 (b, (19,51 i = 1,2. .. k så finns inom detta område en uppsättning koeffi- cientvärden för vilket (I) är uppfyllt och (II) är minimum och därmed uppfyller kraven för MKM—estimatet i detta område. Det gäller nuatt på något annat sätt än med den vanliga MKM hitta ett minimum på (11) inom ett rimligt intervall för koefficien- terna. En 'mindre kvadratsumma kan dock finnas utanför definitionsområdet och skul- le då erhållas vid ordinär MKMzs estima— tion.

Den här tillämpade estimationsmetoden är i princip mycket enkel. Den består i att hitta till synes sannolika koefficientuppsätt— ningar och beräkna kvadratsumman (med medelvärdecentrerade data så att villkoret (I) är uppfyllt). Genom att med upprepade beräkningar söka av fältet runt dessa koef- ficientuppsättningar och sedan jämföra de

beräknade kVadratsummorna erhålls ett partiellt minimum. För att man skall ha en rimlig chans att hitta en koefficientupp- sättning som ger minimum eller ligger myc- ket nära minimum måste man göra ett till- räckligt stort antal beräkningar (det låter sig utan svårighet göras med en dator) och dessutom »hitta på» initiala koefficient— kombinationer på ett systematiskt sätt.

Detta har gått till på så sätt att till varje koefficient b, väljs ett tillskott, säg u,, av lämplig storlek i förhållande till det valda maxvärdet för koefficienten #, samt ett god- tyckligt utgångsvärde inom intervallet (0, p.). Sedan väljs slumpmässigt en varia- bel1 ut åt gången som får ett tillskott tu,. För den på så sätt erhållna nya koefficient— uppsättningen beräknas en ny residualkvad- ratsumma som jämförs med den föregå- ende. Endast koefficientkombinationer med lägre kvadratsumma accepteras så att av- sökningen av intervallet sker genom att man ständigt »går i nedförsbacke».

Någon säker garanti för att man verk- ligen hittar ett minimum kan man inte få annat än i begränsad omfattning t.ex. ge- nom att avsöka koefficienternas variations- område punktvis i det valda intervallet för att hålla antalet möjliga kombinationer nere.

På detta sätt har vi för importsambandet (4) låtit undersöka 10-tusentals koefficient- kombinationer med olika uppsättningar be- gränsningsvärden #, och tillskott ut. Dessa beräkningar gav ett oförutsett resultat. Vårt estimat med den minsta kvadratsumman fick formen:

(4) M= —5052 + 0,2 C,, + 0,3 Co + 0,09 13, + + 0,08 180 + 0,175 IMa + 0,375 XFå + + 0,4—75 XRå + 0,45 [La

R2 = 0,998 1954—1968

1 Förutsättningen för att man skall hitta ett minimum är att funktionen (II) är kontinuerlig och att residualkvadratsumman (funktionsvär- det) kan avta vid förändring av endast en varia- bel. I och för sig skulle avsökningen kunna göras genom att förändra två eller flera variabler sam- tidigt och låta avsökningen ske systematiskt kring en viss punkt i definitionsområdet så att man bara fick allt mindre funktionsvärden. Detta kräver dock ofantligt fler beräkningar.

Tabell 5.2: I . Faktisk och beräknad import enligt vissa importsamband 1954—1968. 1959 års

pris. Residual (= faktisk-beräknad import) enl. estimat Importvärde, (l) (3) (4) milj.kr. M=a+b (BNP-lager)

År 1959 års pris M=a+b BNP +c lager

1954 9 028 —336 —168 —116 1955 10126 174 75 31 1956 10 582 — 9 — 72 ——145 1957 11211 182 112 —— 26 1958 11 626 138 267 252 1959 12 254 ——-329 —127 — 1 1960 14 278 926 674 439 1961 14 546 — 88 —159 — 33 1962 15 349 —248 —192 —— 78 1963 16 330 —456 —271 —178 1964 18 157 -—523 —627 —425 1965 20 191 326 -—-104 16 1966 20 661 3 —109 — 61 1967 21 071 —267 11 35 1968 23 047 508 689 290 Standard err. of. est. 406 367 317

Trots att man sannolikhetsmässigt mycket väl kan tänka sig andra koefficientkombi- nationer med lägre residualkvadratsumma än de här erhållna så torde det vara svårt att hitta en koefficientuppsättning som kom- mer att ge annat än en marginell sänkning av residualkvadratsumman. Det kan här nämnas att den med (4) beräknade impor- ten ger klart bättre anpassning, även med hänsyn till förlusten av frihetsgrader, till faktiska importen än tidigare ordinära MKM-estimationer givit till resultat, vare sig dessa gjorts med hela BNP eller med någon komponentuppdelning (se tabell 5.2:1).

De marginella importbenägenheter vi estimerat i (4) överensstämmer endast del- vis med vad man brukar räkna för de olika BNP-komponenterna. För privat konsum- tion (Cp), byggnads— och bostadsinveste- ringar, färdigvaruexport (X M) och lager lig- ger benägenheterna till sin storleksordning inom ramen för vad man med utgångspunkt från ekonomisk teori och empirisk kunskap om det faktiska importinnehållet möjligen kan föreställa sig. Det mest uppseende- väckande är de mycket höga importbenä- genheterna för offentlig konsumtion (C,) och råvaruexport (Xml) samt den låga be-

nägenheten för maskininvesteringarna. Be- träffande maskininvesteringar kan den låga koefficienten möjligen förklaras av att im- portinnehållet i investeringarna kan vara starkt skiftande. I avsnitt 5.1.3 påvisades ett samband mellan verkstadsexporten och importen av investeringsvaror, vilket kan vara en förklaring till resultatet i (4). Den mycket höga importbenägenheten för ex- porten och då i synnerhet råvaruexporten är märklig. En möjlig orsak kan vara en konjunkturell samvariation mellan impor- ten och råvaruexporten som inte har något direkt samband.

På likartat sätt kan det tänkas att den höga importbenägenheten för offentlig kon- sumtion kommit fram. Det kan ju vara helt slumpmässigt så att de offentliga utgifterna råkar expandera särskilt starkt när impor- ten av helt andra orsaker också gör det. Även om man bortser från slumpmässighe- ten kan detta vara tänkbart, t. ex. om de ekonomiskt politiska åtgärderna verkar med en viss lag. T. ex. en ökning av den offent- liga konsumtionen (särskilt då varudelen) som sätts in i stabiliseringssyfte får effekt först när ekonomin börjar expandera. Den- na tolkning pekar i så fall på behovet av dynamiska importfunktioner (med lagstruk-

turer). ' ' — Å

Den slutsats vi dragit av de här relatera- de undersökningarna är att importfunktio- ner av typen (4) bör undvikas för prognos- ändamål. Vad beträffar de enklare sam- banden av typ (1)—(3) förefaller dessa för en längre tidsperiod kunna ge en viss väg- ledning för importutvecklingen. En sådan beräkning ger dock ingen upplysning om det konjunkturella importförloppet, vilket helt kan förrycka resultatet för prognosen i den mån denna avser skillnaden i nivån mellan prognosperiodens början och slut.

Appendix

[l] Export och import 1966—1970, 1965 års långtidsutredning, bilaga 1. SOU 1966: 2. [2] Economic Projections for Europe 1965 to 1980, A Progress Report by the Sec- retariat of Economic Commission for Europe. Geneve, September 1969. (Sten— cil) [3] Det statistiska grundmaterialet för utrikes— handeln är, vad avser Sverige: SOS Utrikeshandel, i bearbetningar inom konjunkturinstitutet. För internationell utrikeshandel är de vik- tigaste källorna: OECD: Commodity Trade: Imports, årlig

publikation. United Nations Trade statistics, olika publikationer.

UNCTAD: Handbook of International Trade and Development sta— tistics, United Nations, New York 1969. GATI": International Trade, årlig publi-

kation.

[4] The Growth of Output in OECD Coun- tries 1960—1980, Working Party No 2 of the Economic Policy Committee. OECD, Paris 1970 (stencil). [5] Working Party No 2 of the Economic Policy Committee. OECD, Replies of the Questionnaire for Projections of Demand 1970—1975, 1975—1980, Paris 1970. (Sten- ciler för vissa länder.) [6] Trade Prospects and Capital Needs of Developing Countries, Study prepared by the UNCTAD Secretariat, United Nations, New York 1968. [7] Norge: Langtidsprogrammet 1970—1973, Finans- og tolldepartementet, St. meld, nr 55. (1968—1969), Oslo 1969. [8] Finland: Outlook for Growth in the Finnish Economy 1969—1973, The Secre-

Viktigare använda källor för utrikeshandelsprog- noserna 1970—1975

tariat of the Economic Council, Helsinki 1969.

[9] Storbritannien: The Task Ahead, Econo— mic Assessment to 1972, Department of Economic Affairs, Her Majesty's Sta- tionary Office, London 1969. [10] Västtyskland: Perspektiven des "Wirt- schaftswachstums in der Bundesrepublik Deutschland bis zum Jahre 1980, Die wirtschaftliche Lage in der Bundesrepublik Deutschland, 3. Vierteljahr 1968, Der Bundesminister fiir Wirtschaft, Bonn 1968. [11] Frankrike: Rapport sur les principales options qui commandent la preparation du VI' Plan, Rapport de M. le Commissaire général au Plan sur les travaux de la Commission de l'économie générale et du financement, Paris 1970. [12] Japan: OECD Economic Surveys, Paris July 1969. [13] Canada: Perspective 1975, Sixth Annual Review, Economic Council of Canada, Ottawa September 1969. [15] USA: U.S. Economic Growth to 1975: Potentials and Problems, Joint Economic Committees, Congress of the United States, Washington 1966. [16] USA: The secret of getting ahead, US Government printing office: 1967—267— 978, Washington 1966. [17] Virkesbalanser 1967, Betänkande avgivet av Virkesbalansutredningen, Stockholm 1968, SOU 1968: 9. [18] European Timber Trends and Prospects, 1950—1980, An interim review, FAO/ECE, Geneve 1969. [19] World Pulp and Paper Capacities, FAO (årlig publikation). [20] The Pulp and Paper Industry OECD, Paris (årlig publikation).

[21]

[221

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]

[32]

[33]

World Demand for Paper to 1975, FAO. Rom 1960. Pulp and Paper Prospects in Western Europe, Arne Sundelin, FAO, Miinchen 1963. De framtida behoven av papperscellulosa i Västeuropa — en långtidsprognos, Arne Sundelin, Stockholm 1964. Marknadsöversikt, Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen (årlig publika- tion.) The Demand for Paper and Paperboard in Western Europe 1950—1962, Carl Johan Åberg, Stockholm Economic Studies 1968. Skogsindustrins strukturomvandling och expansionsmöjlighet, Lars Wohlin, IU1 1970. Korttids- och Långtidsperspektiv på det svenska skogsbruket. Artikel av professor Torsten Streyffert i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift nr 1—2, 1970. European Tariff Survey, Federation of Swedish Industries, Stockholm 1960. Europeiska Ekonomiska Gemenskapen, del I—VII, Handelsdepartementet, Stock- holm 1970. Development in the iron and steel indus- try, Special report 1964, Her Majesty,s Stationary Office 1964. Utvecklingstendenser för svensk stålindu- stri, Erik Ruist, IUI 1966. Svensk stålindustri inför 1970-talet. En studie av Jernkontorets strukturkommitté, Stockholm 1969. TEKO-industrierna inför 70-talet, del 1. Analys, slutsatser, förslag, Betänkande avgivet av TEKO-utredningen, Stockholm 1970, SOU 1970: 59.

Tabellbilaga

Tabell A: ]. Exportvärden milj. kr löpande priser. Varuvis.

Hela världen 1959

1 960

1961

1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970

TRÄVAROR 87108 RUNDVIRKE 9500 MASSA 163501 PAPPER 115005 JÄRNMALM 84201 LIVSMEDEL 46308 DVR HETALLER 25504 BRÄNSLEN 4703 OVR RÅVAROR 30006 RÅVAROR TOT 566106 KEMISKA PROD 34402 JÅRN & STAL 80902 PERSONBJLAR 28405 VERKST—BILAR 266706 TEXTILVAROR 18109 ANDRA VAROR 42509 FÄRDIGVAROR 471303 RÅ+FÄRDIGVAR 1037409 FLYG & VAPEN 13902 FARTYG 91003 TOTAL EXPORT 1142404

108401 7107 184705 135108 105303 44601 26407 6101 32404 650407 38403 102108 31803 331408 22100 47009 573101 101407 8305 173903 145703 108303 49508 25107 5601 34803 652908 41207 115404 30508 398105 31405 53103 670002

1223508 1323000

10608 93002

8204 88506

1327208 1419800

97704 9101 168300 150502 98000 57507 25008 6106 36807 649305 45805 112600 36501 457605 38000 59207 749808 1399203 7606 106005 1512904

105202 10203 195304 169504 92606 61802 27701 7609 40403 710604 53500 122903 45004 478201 41307 66000 807005 1517609 8006 131003 1656708 128402 13804 228101 191607 111605 61807 30509 10205 48007 824407 64105 150807 52401 556709 49901 74806 134106 17209 223609 194007 112009 70804 42909 12205 51808 859206 72102 166406 60202 597106 53709 83404 125206 17905 233200 207201 101302 71007 61505 13701 56107 887404 83002 184609 75008 711400 65102 93000

948909 1033109 1212301 1892405 2099705 1773406 94. 8 118401 1901305

13603 148003

8509 98800

2054101 2207104

130304 20401 226709 213209 94408 73004 55206 19106 47309 880106 88701 210402 96507 745307 77006 104203 1322306 2202502 10105 129503 146303 19006 224303 237706 110403 70503 68503 33209 50402 960608 102309 225700 108208 820807 83604 115301 1456109 2416807 12504 125900 163507 19609 245207 270507 121807 85201 83608 29507 53403 1072806 121306 261908 119802 960506 101501 136902 1702105 2775001 11401 156106

2342200 2555301 2942508

176307 29803 296501 309309 120003 83509 85406 33002 56001 1190201 144703 313108 164102 1212803 114704 161201 2110801 3301002 23809 183406 3508307

Tabell AV:! 2. Procentuella ärliga-förändringar för exportvärden. Löpande priser.

Hela världen

59/70 5W60 6051 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70

TRÄVAROR RUNDVIRKE MASSA

PAPPER JÄRNMALM LIVSMEDEL OVR METALLER BRÄNSLEN

OVR RÅVAROR RÅVAROR TOT KEMISKA PROD JÄRN & STÅL PERSONBILAR VERKST—BILAR TEXTILVAROR ANDRA VAROR FÄRDIGVAROR RA+FÅRDIGVAR FLYG & VAPEN

'FARTYG

TOTAL EXPORT

606 1100 506 904 303 505 1106 1903 508 700 1309 1301 1703 1408 1802 1209 1406 1101 500 606 1007

2404 '2190 5 1303 1705 2501 __308 306 2902 709 1409 1107 2603 1109 2403 2105 1006 2106 1709 *Z3o3 202 1602

”6.4 1605 ”5.9 708 208 1101 —409 ”802 703 0.4 704 1300 _309 2001 4203 1208 1609 801 '2208 —408 700

—307

900 -302 303 -905 1601 '094 908 509 ”0.6 1101 —205 1904 14.9 2008 1106 1109 7.7 1203 1601 1206 —504 704 1005 2408 907 904 1607 902 2304 405 809 1104 706 805 502 2306

905

2200 3503 1608 1301 2005

001 1004 3303 1809 1600 1909 2207 1604 1604 2006 1304 1706 1609 1706 "906 1408

405 2409 —109 103 004 1405 4005 1905 709 402 1204 1003 1409 703 7.8 1105 809 607 4308 2500 800 401 1307 ”2.7 209 —608 208

”1002 3908 "1506 —008

609 1309 2806 408 1803 1201 901 409 1802 3101 601

1203 —606 ”1.1 1105 1609 ”3.9 2400 7307

604 901 1504 703 1201 1001 805 1006 10.1 907 2305 —208 901

1108 708 303 5105 903 2009

13.8 14.3 1004 _105 2008 _109

2201 201

-1102 1107 600 408

1107 1009 1805 1903 1601 1905 1007 3700 1700 2603 2104 1300 1807 1707 1609 2400 1405 1900

—900 10904

2400 1705 1502 1902

Tabell A: 3. Exportvärden milj. kr 1968 års priser. Varuvis. Varusummor adderade.

lida vädden 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970

TRÄVAROR 105607 116707 104103 105000 111303 128505 121007 114304 127004 146303 154708 156504 RUNDVIRKF 10102 7008 7908 8804 10107 13100 16105 16504 19907 19006 20701 28805 MASSA 161001 176304 163909 173001 196804 213901 204304 223106 220008 224303 229908 235308 PAPPER 118305 137009 146909 153602 172405 193106 192306 203109 207700 237706 268702 286804 JÄRNMALM 57502 73408 75605 72705 75808 92302 93408 85806 90205 110403 124401 110606 LIVSMEDEL 48300 48708 52904 61606 63706 58305 65103 64704 68107 70503 81303 67000 ÖVR METALLER 41209 40106 39803 39600 43508 39703 46208 56400 58600 68503 75405 73204 BRÄNSLEN 4909 6308 6002 6402 7701 10103 12104 13800 18801 33209 33008 36903 OVR RÅVAROR 31505 33402 39102 40503 42402 43406 46005 51504 48002 50402 48007 52107 RÅVAROR TOT 578800 639500 636606 661402 724105 792700 [96909 829506 858604 960608 1037502 1047601 KEMISKA PROD 32506 35803 39100 44800 52501 61608 69007 80509 86003 102309 122306 139106 JÄRN & STXL 83905 96900 109304 108807 124200_ 149807 161802 180308 207303 225700 245102 244600 PERSONBILAR 33109 36505 34304 40805 49105 57107 65609 81704 99707 108208 116300 153503 VERKST-BILÅR 360608 438006 508802 568806 572804 643804 670306 772501 763309 820807 934409 1107000 TEXTTLVAROR 22507 26406 36404 42604 45304 53204 55608 65703 76800 83604 97903 106600 ANDRA VAROR 51003 55705 62701 68405 74100 81501 87901 94507 104009 115301 134703 149300 FÄRDIGVAROR 583908 689504 790704 874407 918105 1047301 1110503 1275502 1337401 1456109 1650901 1900108 RÅ+FÄRDIGVAR 1162708 1329005 1427400 1535809 1642300 1840000 1907502 2105008 2196005 2416807 2688404 2947709 FLYG & VAPEN 29905 24901 19304 18602 18208 17904 21703 11003 12508 12504 10302 29107 FARTYG 82005 84600 83609 107305 133508 133602 169907 113502 139805 125900 150705 157100 TOTAL EXPORT 1274707 1438505 1530403 16618-7 1794105 1991505 2099203 2229603 2348408 2555301 2849500 3134006

Tabell A: 4. Procentuella årliga förändringar för exportvärden. 1968 års priser.

Hela världen

59/70 59/60 6051 61/62 62/63 63/64 64/65

65/66 66/67

67168 68/69 69/70

TRÄVAROR RUNDVIRKE MASSA

PAPPER JÄRNMALM LIVSMEDEL ÖVR METALLER BRÅNSLEN

OVR RÅVAROR RÅVAROR TOT KEMISKA PROD JÄRN & STÅL PERSONBILAR VERKST—BILAR TEXTILVAROR ANDRA VAROR FÅROIGVAROR RÅ+FÄRDIGVAR FLYG & VAPEN FARTYG

TOTAL EXPORT

3.6 805

1005 -3000 905 1508 2708 100 _2n7 2709 509 1005 10.0 1504 1001 2105 1702 903 1801 1403 "1608 3.1 1208

_1908 1207 "700

702 300 805 ”0.8 "506 1701 "004 901 1208 -600 1602 3707 1205 1407 704

-2203

_101 604

008 1007 505 405 —308 1605 ”0.6 606 306 309 1406 _004 1900 1108 1700 9.2 1006 706 —307 2803 806 600 1501 1308 1203 403 304 1000 2001 4.7 905 1702 1401 2003 007 603 8.3 500 609 —109 2404 800

1505 2808

807 1200 2107 i805 —808 3103 2.4

905 1705 2007 1603 1204 1704 1000 1401 1200 ”109 0.0 1100

-5.8 2303 "4.5 '004 103 11.6 1605 1909 6.0 005 1200 800 14.9 4.1 406 708 600 307 2102 2702 504 _506 204 902 506 -802 ”0.6 2109

1307 1109 401 1607

11.5 2404 1502 1801 706 1409 1004

—4903 —3302 602

1101 2007 —104 202 501 503 309 3603 ”6.8 305 608 1409 2201 '102 1608 1001 409 403 1401 2302 503 1502 "40 6 109 1405 2204 305 1609 7700 500 1109 1900 809 8.5 705 809 1008 809 1001 "003 '1000 808

508 807 205 1300 1207 15.3 1106 —O06 -407 800 19.5 806 704 1308 1701 1608 1304 1102 —1707 1907 1105 101 3903 204 607 —1101 ”17. 6 -402 1106 805 100 13.7 —O02 3200 1805 809 1008 1501

18208 402 1000

Tabell A: 5. Exportprisindex 1968 = 100.

Vara

TRÄVAROR RUNDVIRKE MASSA

PAPPER JARNMALM LIVSMEDEL oVR METALLER BRÄNSLEN

OVR RÅVAROR RAVAROR TOT KEMISKA PROD JÅRN & STAL PERSONBILÄR VERKST-BILAR TEXTILVAROR ANDRA VAROR FÄRDIGVAROR RA+FAROIGVAR FLYG & VAPEN FARTYG

TOTAL EXPORT

1959

82.50 93.89 101.55 97.21 148.41 96.C2 61.86 94.80 95.29 98.53 105.70 96.39 85.73 73.96 80.58 83.47 80.98 88.03 48.48 110.95 89.09

1960

92.84 101.24 104.77 98.61 143.34 91.46

65.91 95.71 97.06 101.46 107.25 105.45 87.09

75.67 83.53 84.47 83.27 90.80

42.88 109.95 91.49

1961

97.45 104.72 106.06 99.14 143019

63.20

93.12 88.95 102.21 105.56 105.58 89.04 78.25 86.30 84.73 85.08 92.09 42.80 105.82 92.51

1962

93.09 103.07 97.28 97.98 134.70 93.37 63.33 95.92 90.98 98.09 102.35 103.43 89.37 80.45 89.11 86.59 86.34 90.94 41.13 98.79 91014

1963

94.51 100.56 99.24 98.31 122.11 96.96 63.59 99.70 95.30 98.14 101.88 98.98 91.63 83.48 91.24 89.07 88.15 91.98 44.10 98.09 92.09

1964

99.90 105.64 106.64 99.23 120.94 106.04 77.00 101.20 110.60 103.68 104.01 100.67 91.57 86.48

93.74 91.84 90.73

95.85 52.85 88.62 94.83

1965

110.81 107.04 109.47 100.89 119.91 108.77 92.90 100.89 112.66 107.61 104.41 102.87 91.67 89.08 96.61 94.92 93.05 98.85 62.72 87.09 97.80

1966

109.55 108.53 104.50 101.98 118.01 109.77 109.14 99.34 108.98 107.00 103.01 102.39 91.85 92.09 99.07 98.34 95.11 99.79 77.90 87.03 98.99

1967

102.60 102.21 103.05 102.69 104.69 107.14 94.30 101.87 98.68 102.50 103.11 101.49 96.79 97.64 100.34 100.14 98.87 100.29 80.68 92.62 99.73

1968

100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00

1969

105.68

95.07 106.65 100.69 97.96 104.77 109.45 89.38 111.16 102.10 99.18 106.88 103.03 102.79 103.66 101.63 103.14 102.73 110.61 103.59 103.33

1970

103.39 125.97 107.86 108.47 124.76 116.68

89.41 107.37 112.49 104.00 128.04 106690 109.56 107.64 107.98 111.46 111585 81.89 116.78 112.51

Tabell A: 6. Årliga procentuella exportprisförändringar.

Vara 59/60 60/61 61/62 6m63

6M64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70

TRAVAROR RUNDVIRKE MASSA

PAPPER JARNMALM LIVSMEDEL OVR METALLER BRÅNSLEN

OVR RAVAROR RAVAROR TOT KEMISKA PROD JARN & STÅL PERSONBILAR VERKST—BILAR TEXTILVAROR ANDRA VAROR FÄRDIGVAROR RA+FAROIGVAR FLYG & VAPEN "FARTYG

TOTAL EXPORT

12.53 7.83 3.17 1.44

—2.10 —4.75 6.55 0.96 1.86 2.97 1.47 9.40 1.59 2.31 3.66 1.20 3.36 3.15 -7.75 —0.90 2.69

4.97 3.44 1.23 0.54 -00 10 2.41 "4011 —2.71 —8.36 0.74 —1.58 0.12 2.24 3.41 3.32 0.31 2.17 1.42 —0.65 —..76 1.11

”(1.47 —1.58 _8028 —1.17 "5093 40.31

0.21 3.01 2.28 —4.03 —5.04

-2.04

0.37 2.81 3.26 2.20 1.48 '_1. 25 -3.45 "6064 "1. 48

1.53 ”2.44 2.01 0.34 —9.35 3.84 0.41 3.94 4.75 0.05 —Oo46 —4.30 2.53 3.77 2.39 2.86 2.10 1.14

7.22"

”0.71 1.04

5.70 5.05 7.46 0.94 —O.96 9.36 21.09 1.50 16.05 5.64 2.09 1.71 0.04 3.59 2.74 3.11 2.93 4.21— 19.84 "9.65 2.98

10.92 1.33 2.65 1.67

-O.85 2.57

20.65 —0.31 1.86 3.79 0.38 2.19 0.0 3.01 3.06 3.35

2056 3.135

*18.68 -1.73 3.13

—1.14 1.39 —4.54 1.08 -1.58 0.92 17.48 -1.54 -3.27 ”0057 —1.34 —0.47 3.38 2.55 3.60 2.21

40.95-

24.20

-o.ovnm

1.22

—6.34 —5.82 —1.39 0.70 —11.29 -2.40 '13060 ,2.55 _9045 _li'c 21 0.10 "0. 88 5.38 6.03 1.28 1.83 3.95 0.50 3.57 6.42 0.75

"2. 53 -2.16 —2.96 —2.62 -4.48 -6. 66 6.09 -1.84 1.34 ”20 44 —3.02 —1.47 3.32 2.42 -0.34 —O.14 1.14 _D. 29 23.95 7.97 0.27

5.68 —4.93 6.65 0.69 —2.04 4.77 9.45 —10.62 11.16 2.10 -O.82 6.88 3.03 2.79 3.66 1.63 3.14 2.73 10.61 3.59 3.33 6.61 3.75 18.12 7.12 10.73 19.08 6.61 0.03 '3.41 10.18 4086 19.80 3.76 6.59 3.84 6.25 8.07 8.88 i25097 12.73 8.88

Tabell A: 7. Årliga genomsnittliga procentuella exportprisförändringar.

Vara

TRÄVAROR RUNDVIRKE MASSA

PAPPER JÄRNPALM LlVSMEDEL öVR METALLER BRÄNSLEN

öVR RÅVAROR RÅVAROR TOT KEMISKA PRDD JÄRN & STÅt PERSGNBILAR VERKST-BILAR TEXTILVARDR ANDRA VAROR FÄRDIGVAROR. RÅ+FÄRDIGVAR FLYG & VAPEN FARTYG

TOTAL EXPORT

1959——70

2087 0.88 1.98 0.95 _2069 2.41 5.94 -0053 1.09 1.21 *0.15 2.61 2.03 3.64 2.67 2.37 3.00 2.20 5.28 0.47 2.14

1960——70

1.95 0.21 1.86 0.90 -2075 3.15 5.88 "0.68 1.01 1.04 -0031 1.96 2.07 3.77 2.57 2.49 2.96 2.11 6.68 0.60 2.09

1960——65

3.60 1.12 0.88 0.46 ”3051 3.53 7.11 1.06 3.03 1.18 "0054 -0.49 1.03 3.32 2.95 2.36 2.25 1.71 7.90 —4.55 1.34

1965——70

0.33 —0.69 2.85 1.35 —1.99 2.78 4.66 "2.39 '0096 0.89 _0008 4.47 3.12 4.23 2.19 2.61 3.68 2.50 5.48 6.04 2.84

Trendl

2.05 0.13 0.91 0.61 -3.64 1.99 6.70 _0917 1.47 0.66 -0.41 1.02 1.82 3.59 2.49 2.38 2.68 1.79 9.51 _0.37 1.73

R (2):1

0.665 0.011 0.240 0.598 0.895 0.629 0.867 0.016 0.406 0.316 0.403 0.258 0.896 0.991 0.974 0.967 0.968 0.891 0.824 _0.018 0.868

1 Trend avser en exponentiell trend uttryckt som årlig procentuell förändring.

* R (2) avser trendanpassningen, mått som kvadraten på korrelationskoefficienten.

Tabell A: 8. Exportvärden milj. kr löpande priser. Ländervis.

Total export

1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970

NORGE DANMARK FINLAND NORDEN STORBRITANN. SCHWEIZ ÖSTERRIKE PORTUGAL EFTA VÄSTTYSKLAND NEDERLÄNDER. BELGIEN FRANKRIKE ITALIEN

EEC

OVR OECD EUR OECD EUROPA JAPAN CANADA

USA

OECD TOTALT ÖSTLÄNDER RXVARULÄNDER HELA VÄRLDEN

1141.4 737.7 379.1 2258.2 1712.6 142.3

65.5 52.9

4231.5

1723.1 557.8 435.1 434.6 381.5 3532.1 282-0

8045.6

38.0 94.0 906.5

9084ol 588.8 175105

1142404

121z.a s7z.1 552.. 2637.1 2121.a 206.3 92.2 60.9 5118.3 2016.9 519.8 554.3 515.2 43... qzoz.a 343.z 9664.8 46.2 108.9 844.8 10664.7 .33.o 1975.1 1385.3 1070.6 653.0 3108.9 2118.0 286.4 114.3 80.8 5708.4 2234.4 788.7 559.3 609.5 490.5 4682.4 397.4 1457.1 1198.1 688.9 3344.1 1996.9 320.3 110.0 79.2 5850.5 2310.2 824.8 560.4 670.2 608.0 4973.6 447.4

10788.2 11271.5

89.5 116.5 700.8 73.2 118.2 842.6

1169500 12305.5

635.5 1867.5

809.8 201401

13272.8 14198.0 15129.4

1860.9 1272.9 716.0 3849.8 2237.6 361.6 145.5 71.8 6666.3 2341.3 838.6 617.0 781.4 716.7 5295.0 606.7 12568.0 82.1 150.3 915.5 13715.9 715.3 2136.6 16567.8 202508 165003 39303 456904 264607 405-2 16108 80.2 7863.3 272700 97609 71405 95507 65801 603202 65103 14546.8 17409 17605 102801 1592603 943-9 2143.3 1901305 2409.4 1850.7 1033.9 5294.0 2721.6 423.8 189.7 113.1 8742.2 2967.2 1064.8 721.0 1001.3 629.9 6384.2 717.7 15844.1 126.1 240.6 1232.1 17442.9 872.3 2225.9 232901 198006 119702 550609 280205 479.7 21801 18504 919206 283809 109006 73706 120204 79302 666207 84801 1670304 14804 36205 151201 1872604 96507 237903 2799.1 2210.6 1200.6 6210.3 3123.1 516.6 278.7 125.3 10254.0 2576.6 1010.0 752.7 1091.9 836.7 6267.9 855.5 17377.4 211.2 324.9 1702.6 19616.1 1210.9 2595.0 2661.0 2419.7 1199.8 6280.5 3784.4 610.3 285.1 155.6 11115.9 2959.5 1175.7 781.8 1188.8 799.6 6905.4 853.1 18874.4 218.7 361.2 1972.5 21426.8 1288.6 2837.7 2910.6 293809 1613e6 746301 3538.7 80101 34901 16601 1261801 344608 131503 96601 153400 92300 818502 98105 2178408 27403 40309 184502 2430802 146300 364906 3804.4 3441.3 2203.1 9448.8 4383.6 1015.5 527.3 221.4 15596.6 4116.7 1580.7 1089.4 1768.2 1119.1 9674.1 1096.4 26367.1 341.3 497.6 2096.0 29302.0 1868.8 3912.9

20541.1 22071.4 23422.0 25553.1 29425.8 35083.7

Tabell A: 9. Procentuella årliga förändringar för exportvärden. Löpande priser.

Total export

59/70 59/60 60/61 61/62 62/63 6M64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69n0

NORGE DANMARK FINLAND NORDEN STORBRITANN. SCHWEIZ OSTERRIKE PORTUGAL EFTA VÄSTTYSKLAND NEDERLÄNDER. BELGIEN FRANKRIKE ITALIEN

EEC

OVR OECD EUR OECD EUROPA JAPAN

CANADA

USA

OECD TOTALT OSTLÄNDER RÅVARULÄNDER HELA VÄRLDEN

11.6 15.0 13.9 8.9 19.6 20.9 13.9 12.6 8.2 9.9 8.7 13.6 10.3 9.6 1301 11.4 2201 1604 7.9 1102 1101 706 1007

6.2 1802 45.8 16.8 2309 45.0 40.8 1501 21.0 1701 21.9 2704 1805 1404 19.0 2109 2001 2106 1509 ;608 1704 7.5 1208 1602

14.3 22.8 18.2 17.9 —0.2 38.8 24.0 32.7 11.5 10.8 16.0 0.9 18.3 12.3 11.4 15.6 11.6 93.7 7.0 _1700 9.7 0.4 —5.4 7.0

5.2 11.9 5.5 7.6 _507 11.8 _308 _200 2.5 3.4 4.6 -O.2 10.0 24.0 6.2 1206 4.5 —18.2 1.5 20.2 5.2 27.4 7.8 6.6

27.7 6.2 3.9 15.1 1201 12.9 3203

"90 3.

13.9 1.3 1.7 10.1 1606 17.9 6.5 3506 11.5 1202

27.2 8.7 1105

_1107 601 905

29.6 24.8 18.7 1803 1201 11.2 11.7 18.0 16.5 16.5 15.8 2203 ”802 1309 7.4 15.7 11300 17.4 1203 1601 3200 0.3 14.8

18.9 1201 15.7 15.9 2.8 4.6 17.2 41.0 11.2 8.8 9.0 0.9 4.8 _403 5.8 10.2

”2709. 36.3 19.8

9.5 -7.6 3.9 8.0

—303 7.0 15.8 4.0 3.0 13.2 15.0 63.9 5.2 '403 2.4 2.3 20.1 25.9 4.4 18.2 5.4 17.7 50.7

”22.7

7.4 10.7 6.9 7.4

20.2 11.6 0.3 12.8 11.4 7.7 27.8 —32.4 11.5 '9.2 _704 2.0 —9.2 5.5 —5.9 0.9 4.0 42.3 _1004 12.6 4.8 25.4 9.1 601 "409 9.5 "001 1.1 21.2 18.1 2.3 24.2 8.4 1409 16.4 3.9 8.9 _404 10.2 40.3 8.6 3.6 11.2 15.9 9.2 6.4 9.4 9.L

9.4 21.5 34.5 18.8 1.4 31.3 22.4

13.5 16.5 11.9 23.6 29.0 15.4 18.5 15.1 15.4 25.4 11.8 —6.5 13.4 13.9 28.6 15.2

3007 1701 3605 2606 1402 26.8 5100 3303 23.6 19.4 20.2 12.8 15.3 2102 1802 11.7 2100 2404 2302 13.6 2005 2703

702 1902

Tabell A: 10. Procentuell fördelning av exporten på olika länder. Löpande priser.

Total export

1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970

NORGE DANMARK FINLAND NORDEN STORBRITANN. SCHWEIZ ÖSTERRIKE PORTUGAL EFTA -VÅSTTYSKLAND NEDERLÄNDER. BELGIEN FRANKRIKE ITALIEN

EEC

OVR OECD EUR OECD EUROPA JAPAN

CANADA

USA

OECD TOTALT ÖSTLÄNDER RÅVARULÄNDER HELA VÄRLDEN

10.0 6.5 3.3 19.8 1500 1.2 0.6 0.5 37.0 15.1 4.9 3.8 3.8 3.3 30.9 2.5

70.4 003 0.8

9.1 6.6 4.2 19.9 16.3 1.6 0.7 0.5 38.6 15.2 5.1 4.2 3.9 3.3 31.7 2.6 72.8 0.3 0.8 6.4 80.3 4.8 14.9 100.9 9.8 7.5 4.6 21.9 14.9 2.0 0.8 OCÖ 40.2 15.7 5.6 3.9 4.3 3.5 33.0 2.8 76.0 0.6 0.8 4.9 82.4 4.5 13.2 100.0

9.6 7.9 4.6 22.1 13.2 2.1 0.7 0.5 38.7 15.3 5.5 3.7 4.4 4.0 32.9 3.0 74.5 005 0.8 506 81.3 5.4 13.3 100.0

11.2 7.7 4.3 23.2 13.5 2.2 0.9 0.4

40.2

14.1 5.1 3.7 4.7 4.3

32.0 3.7 75.9 0.5 0.9 5.5 82.8 4.3 12.9

100.0

10.7 8.7 4.7 24.0 13.9 2.1 0.9 0.4 41.4 14.3 5.1 3.8 5.0 3.5 3.4 76.5 0.9 0.9 5.4 83.8 5.0 11.3

100.0

11.7 9.0 5.0 25.8 13.2 2.1 0.9 42.6 14.4 5.2 3.5 4.9 3.1 31.1 3.5 77.1 0.6 1.2 6.0 84.9 4.2 10.8 100.0

10.6 9.0 5.4 25.0 12.7 2.2 1.0 0.8

41.6 12.9 4.9 3.3 5.4 3.6

30.2 3.8 75.7 0.7 1.6 6.9 84.8 4.4 10.8

100.0

12.0 9.4 5.1

26.5

13.3 2.2 1.2 0.5 43.8 11.0 4.3 3.2 4.7 3.6 26.8 3.7 74.2 0.9 1.4 7.3 83.8 5.2 11.1

100.0

10.4 9.5 4.7 24.6 14.8 2.4 1.1 0.6 43.5 11.6 4.6 3.1 4.7 3.1 27.0 3.3 73.9 0.9 1.4 7.7 83.9 5.0 11.1

100.0

9.9 10.0

25.4 13.0 2.7 1.2 42.9 11.7 4.5 3.3 5.2 3.1 27.8 3.3 74.0 0.9 1.4 6.3 82.6 5.0 12.4 100.0 10.8 9.8 6.3 26.9 12.5 2.9 1.5 0.6 44.5 11.7 4.5 3.1 5.0 27.6 3.1 75.2 1.0 1.4 6.0 83.5 5.3 11.2 100.0

Tabell A: 11. Exportvärden milj. kr löpande priser. Ländervis.

Ilåvarortot? 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970

* NORGE 146.9 186.7 209.3 240.9 276.5 328.8 416.9 460.5 540.8 646.1 733.6 858.9 DANMARK 329.4 359.5 417.6 425.3 437.8 545.3 651.8 636.4 693.1 743.4 862.7 970.8 FINLAND 48.2 70.8 68.5 73.8 88.9 121.3 138.5 174.1 139.6 132.6 202.1 246.2 NORDEN 524.5 617.3 695.5 740.0 803.2 995.4 1207.2 1271.0 1373.5 1522.1 1798.4 2075.9 STORBRITANN. 1337.5 1674.5 1528.3 1401o2 1526.5 1785.8 1768.2 1827.1 1866.9 2105.0 2214.3 2288.3 SCHWEIZ 43.1 53.8 71.5 77.6 99.8 120.0 122.2 132.4 150.9 173.8 231.9 283.4 OSTERRIKE 13.4 27.4 26.9 24.1 31.0 33.3 37.4 43.8 45.6 44.9 57.8 83.9 PORTUGAL 15.3 20.5 23.4 16.2 25.6 23.6 31.4 34.4 31.4 48.6v 45.5 53.2 EFTA 1933.8 2393o2 2345.7 2259.1 2486.1 2958.1 3166.4 3308.7 3468.3 3894.4 4347.9 4784.7 VÄSTTYSKLAND 1214.3 1372.5 1469.1 1473.3 1496.0 1794.1 1802.9 1716.4 1592.0 1782.6 1979.4 2278.b NEDERLÄNDER. 376.7 442.5 431.8 431.9 495.4 585.5 643.3 634.6 564.9 687.8 730.4 863.4 BELGIEN 312.2 364.Q 377.2 374.2 407.0 457.9 458.4 457.4 457.8 486.3 563.0 562.6 FRANKRIKE 289.0 343.6 379.8 384.5 462.1 588.3 561.8 686.8 591.7 626.2 835.6 953.0 ITALIEN 242.7 260.7 263.1 307.8 404.3 400.9 421.9 475.5 490.9 431.0 512.9 581.0 EEC 2434.9 2783.3 2921.0 2971.7 3264.8 3826.7 3888.3 3970.7 3697.3 4013.9 4621.3 5238.7 ÖVR OECD EUR 121.5 164.1 179.2 193.5 257.2 282.8 322-O 342.2 340.6 328.0 375.2 406.7 OECD EUROPA 4490.2 5340.6 5445.9 5424.3 6008.1 7067.6 7376.7 7621.b 7506.2 8236.3 9344.4 10430.1 JAPAN 3.2 3.7 5.6 4.2 8.2 11.7 11.5 31.5 23.0 22.4 31.2 44.2 CANADA 5.3 7.9 8.5 7.8 7.6 8.4 10.5 16.9 11.0 14.1 13.5 11.7 USA 331.3 288.8 248.5 282.2 265.8 282.0 325.4 346.1 335.8 344.3 215.9 165.8 OECD TOTALT 4830.0 5641.0 5708.5 5718.5 6289.7 7369.7 7724.1 8016.1 7876.0 8617.1 9605.0 10651.8 ÖSTLÄNDER 237.1 283.2 299.0 284-2 298.5 330.8 337.8 304.8 396.9 439.2 466.2 547.0 RÅVARULÄNDER 594.5 580.5 522.3 490.8 518.2 544.2 530.7 553.5 528.7 550.5 657.4 703.3 HELA VÄRLDEN 5661.6 6504.7 6529.8 6493o5 7106.4 8244.7 8592.6 8874.4 8801.6 9606.8 10728.6 11902.1

1 För definition se tabell 1.4:1.

Tabell A: 12. Exportvärden milj. kr löpande priser. Ländervis.

Färdigvaror1

1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970

NORGE DANMARK FINLAND NORDEN STORBRITANN. SCHWEIZ öSTERRIKE PORTUGAL EFTA VÄSTTYSKLAND NEDERLÄNDER. BELGIEN FRANKRIKE ITALIEN

EEC

OVR OECD EUR OECD EUROPA JAPAN CANADA

USA

OECD TOTALT OSTLÄNDER RÅVARULÄNDER HELA VÄRLDEN

42809 39800 31807 114506 29303 .9708 4903 3706 162306 42408 17508 12204 14505 13300 100105 15006 277507 34.8 8802 54806 344703 31409 95101 471303

541.5 499.3 447.7 1488.5 413.4 149.7 62.3 39.9 2153.8 598.7 233.3 151.8 167.7 174.5 1326.0 177.5 3657.1 42.5 99.2 524.1 4323.1 322.6 1085.4 5731.1 63209 64209 55704 183203 49005 21200 7703 5704 266905 73803 28303 18009 22307 22308 165000 19809 4518.4 8207 10709 44901 515801 32504 121607 670002 722.7 753.8 592.1 2068.6 468.5 234.0 85.0 63.0 2919.1 811.0 301.9 185.4 282.1 287.8 1868.2 249.3 5036.6 69.0 110.3 558.4 5774.3 493.6 1230.9 7498.8 839.5 782.0 590.8 2212.3 551.6 256.0 106.4 45.9 3172.2 813o5 33802 209.9 315.4 308.5 1985.5 326.0 5483.7 69.0 142.7 646.5 6341.9 395.7 1332.9 8070.5 99305 105509 75004 279908 76003 28107 12209 56.6 402103 90302 37908 25503 36408 25100 215401 348.1 652305 16208 16801 73900 759304 37602 1520.3

1075.4 116501 86400 310405 78309 30008 14709 8106 441807 104402 41404 26100 41706 20509 234301 37303 713501 11106 23000 89103 836800 414.5 154904 119604 131108 98906 349708 87700 32706 17206 15100 502600 1087.8 448.9 27906 49909 30204 261806 48507 813003 11308 317.0 116201 972302 62900 177009 1411.7 1484.0 977.5 3873.2 1162.8 354.0 223.8 93.9 5707.7 974.4 423.8 294.6 498.1 342.4 2533.3 470.8 B711.8 187.5 306.0 1364.4 10569.7 814.0 1839.9

948909 10331.9 12123.1 13223.6

1441.1 1606.9 1026.2 4074.a 1300..

413.6 224.1 107.0 6120.1 1155.1 474.a 295.0 5.0.7 3.1.4 ze5o.o 4ee.z 9456.3 193.2 344.5 1625.2 11.19.z 849.4 2093.3 14561.9

184502 2054.4 1356.5 525601 144501 53700 29001 12005 764808 139406 58102 40300 68309 40509 346806 58605 11703.9 23608 36506 162201 13928.4 810.3 228208 2210.6 2364ol 1865.8 6440.4 1951.7 700.5 404.7 157.3 9654.7 1811.6 707.1 526.5 796.8 513.4 4355.3 679.3 14689.3 296.7 477.6 1921.1 17384.7 1051.1 2672.4

17021.5 21108.1

1 För definition se— tabell 1.4:1.

Tabell B: 1. Svensk export av trävaror till olika länder. 1968 års priser.

Vården milj. kr. Proc. årlig förändring

Proc. förändr. Faktisk utveckling Prognos Faktisk utveckling Prognos prognos

1960 1965 1969 1970 1975 69/70 60/70 60/65 65/70 70/75 l970——1975

NORGE 19 35 60 72 117 19.8 14.5 DANMARK 112 169 193 "192 222 -O.4 5.5 FINLAND 0 1 O 1 0 ** **

NORDEN 131 204 253 264 339 4.6 7.3 STORBRITANN. 414 278 440 407 470 -7.6 —O.2 SCHWEIZ 2 7 10 13 20 25.5 23.1 ÖSTERRIKE O 0 0 1 O ** **

PORTUGAL l 2 3 2 2 —34.6 EFTA 548 491 706 686 832 -2.8 VÄSTTYSKLAND 195 200 189 231 256 22.1 NEOERLÄNDER. 199 251 269 280 324 4.2 BELGIEN 43 28 37 32 40 —13.6 FRANKRIKE 54 91 146 138 205 —5.8 ITALIEN 7 b 12 13' 19 12.1 EEC 498 575 652 693 844 6.3 ÖVR OECD EUR 61 117 142 131 225 -8.0 OECD EUROPA 1108 1183 1501 1510 1900 0.6 JAPAN 0 0 0 O O **

CANADA O 0 D 0 0 **

USA 0 D 0 0 0 **

OECD TOTALT 1108 1183 1501 1511 1901 0.6 ÖSTLÄNDER 3 1 l 1 1 85.7 RÅVARULÄNOER 57 27 46 54 38 15.8 —0.6 HELA VÄRLDEN 1168 1211 1548 1565 1940 1.1 3.0

Q' . Fl

10.2 62.3 6 2.9 15.6 ** 28.1 15.6 59.9 ** 33.0 21.2 11.0 15.8 23.8 49.1 44.9 21.7 71.6 25.8 ** ** ** ** 25.8 2101 _501 ”2301 14.6 —6.5 #28.6 5.3 4.4 23.9

FC som I I

* * 'å- *

"'Om OOHOQ'MFOQ'N | | 045 (nr—m 0 0 09? lm '— I N

0 NHMNOMMNPON-ä'

"I-*

000 . lv-ll 0.

0 mmä'ahd'å'lnNOsTmr-IQ'NM—lä-IGÄ'HOMO

| mNilva-N'l'OvONNthfONl—h'k'l' Pl

0**.

H

OODNmemmO | quw—ommv—m » mFlnCDQC'Q'mN 0

mNO*mmNm—1'uor—s1'H—1'*

,—

* *.

*»?

O

*0 * m ***-lå * *

(”O.-| II NO 0 man I mHOP 000

Tabell B: 2. Svensk export av massa till olika länder. 1968 års priser.

Värden milj. kr. Proc. årlig förändring

Proc.förändn Faktisk utveckling Prognos Faktisk utveckling Prognos prognos

1960 1965 1969 1970 1975 69/70 60/70 60/65 65/70 70/75 1970——1975

NORGE 23 25 91 79 87 -12.7 13 DANMARK 32 34 34 39 41 1412 2 FINLAND 2 6 3 4 9 37.5 10 NORDEN 56 64 128 122 137 -4.3 8. 0 0 *

N

10.1 7.2 100.0 12.4 12.9 35.3 ** 25.0 25.5 "008 19.0 —4.0 31.7 5.1 10.7 -8.6 15.2 21.9 ** 27.5 15.3 46.0 _2806 14.8

o '

HHQ'NNO'I'QNT _|

uoeooor-m ". '

STORBRITANN. 549 555 522 537 606 2.8 — SCHWEIZ 34 48 69 90 121 29.5 1 DSTERRIKE 2 8 16 21 100 ** PORTUGAL 16 11 15 13 16 —13.7 EFTA 656 685 749 781 980 433 1.8 VÅSTTYSKLAND 238 332 392 445 441 13.4 6.5 NEDERLÄNDER. 84 103 124 123 146 —0.6 3.8 BELGIEN 62 65 74 79 76 7.2 FRANKRIKE 193 228 279 317 417 ITALIEN 165 201 266 260 273 EEC 741 929 1134 1223 1353 OVR OECD EUR 68 102 108 107 OECD EUROPA 1465 1716 1991 2111 2431 JAPAN 1 5 7 5 6 CANADA 1 2 O 0 1 USA 112 105 28 11 14 OECD TOTALT 1581 1827 2025 2127 2452 ÖSTLÄNDER 59 79 142 119 .173 RÄVARULÄNOER 124 138 133 108 77 HELA VÄRLDEN 1763 2043 2300 2354 2702

Idi—' N QOOHNM .

. mNmmom—u-mmsomm—omm

NHODNM . N—lmNOF—X- OQO—me 00 oo—lu

oä- '

!

..;

. N I

#OOOva-COMNO' .

. on1ou1—(UHKVQ

waI—OOODOO*OU*0*LDQ .

|...

. .. v—d

. | mF—OFOQNF—ONF o-unl—O . . 0. |. |

oo . . .. | CD 0

!

ol MNT—** .

m mdPHOI—m »DOMQO Outi? . mefmé'mmä'ng—HN I

I '

| omm—TN m | . PO'OQHMQQGJMO'X-HNONM

I

|

0

.

_.

Ferm—a_n? MHQCM

. . mNhO—ONåt—O'In—OCDN

M m I |

. *LnNF—fN ! I . _er Il

. QmO—CO non

.

Tabell B: 3. Svensk export av papper till olika länder. 1968 års priser. Vården milj. kr.

Proc. årlig förändring

Faktisk utveckling

Prognos

Faktisk utveckling

Prognos

1960 1965 1969 1970 1975

69/70

60/ 70

60/65 65/70 70/75

1970——1975

NORGE DANMARK FINLAND NORDEN STORBRITANN. SCHWEIZ DSIERRIKE PORTUGAL EFTA VÄSTTYSKLAND NEDERLÄNDER. BELGIEN FRANKRIKE ITALIEN

EEC avg necn EUR OECD EUROPA JAPAN

CANADA

USA maormuu OSTLÄNDER RÅVARULÄNDER HELA VÄRLDEN

8 24 105 181 2 8 114 213 295 345 7 41 3 16 2 12 422 626 264 423 111 155 49 74 48 139 23 64 496 854 25 '54 943 1534

42 58 988 1596 34 41 349 287 1371 1924

51 274 15 340 536 97 23 22 1017 469 57

2868

255 419 37 711 876 197 42 28 1854 868 280 142 410 220 1920 26 3800 4

3

56 3863 257 381 4501

**

7.3

OQNWMOmCO N .

.....

FmNI—ONm—IOQ

»DO PM |

'25.3 21.9 —2.9

6.7

N |.

** 10.7 28.5 12.3

6.8 30.8 22.7

l....l... FCI—IHH

ommhommm—ooomdh

FmQP—NQNOOOOOS?F

H 11.6 38.3 13.2

3.2 41.0 36.3 41.0 8.2 9.9

6.8 8.7 23.5 22.2

**

9.9 19.3 11.5 10.6 21.3 10.5 12.2

FNHOOFmOmF—meFV—m . . .. O . . . .. . I... "'mexfämml—an.sf*OI—UNMCD .-o -4 m I 01

* * o—lI-i

. h-c-tc=niminr4or—U*—

(larver—U-orumtvuxmr—c-dh-mcanOcu-aq

!!... | ud H—d _|

11.

35.0 56.9

Proc. förändr. prognos

Tabell B: 4. Svensk export av råvaror totalt till olika länder. 1968 års priser.

Värden milj. kr. Proc. årlig förändring

Proc. förändr. Faktisk utveckling Prognos Faktisk utveckling Prognos prognos

1960 1965 1969 1970 1975 69/ 70 60/70 60/ 65 65/ 70 70I75 1970—1975

NORGE 220 396 720 782 1211 8.7 13.5 DANMARK 399 627 844 889 1126 5.3 8.3 FINLAND 80 129 199 228 272 14.3 11.0 NORDEN 700 1152 1763 1899 2609 7.7 10.5 STORBRITANN. 1610 1625 2133 1993 2576 -6.6 2.2 SCHWEIZ 53 115 223 244 381 9.4 16.4 ÖSTERRIKE 24 36 55 73 165 31.2 11.9 PORTUGAL 20 30 44 47 55 6.1 EFTA 2407 2959 4219 4256 5785 0.9 VÄSTTYSKLAND 1278 1649 1924 2007 2617 4.3 NEDERLÄNDER. 448 601 702 759 930 8.2 BELGIEN 312 405 556 505 730 —9.3 FRANKRIKE 335 525 801 820 1212 2.4 ITALIEN 254 390 486 482 700 —0.9 EEC 2626 3570 4469 4573 6189 2.3 ÖVR OECD EUR 166 297 357 352 381 *1.4 OECD EUROPA 5199 6826 9045 9181 12356 1.5 JAPAN 5 11 30 40 56 29.8 CANADA 8 10 13 11 12 —18.0 USA 309 309 204 146 250 OECD TOTALT 5520 7154 9290 9377 12673 0.9 ÖSTLÄNDER 287 308 449 478 608 6 RÅVARULÄNDER 589 508 636 621 632 —2 HELA VÄRLDEN 6395 7970 10375 10476 13912 1

C.!

14.6 7.2 12.0 54.8 26.1 19.2 37.4 29.2 56.0 126.6 16.7 35.9 30.4 22.5 44.7 8.1 47.8 7.8 45.3 6.2 35.3 _ 8.2 6.1 34.6 1 40.6 2 5.9 4 71.8 2 35.2 g

3 8

O.. r-IH H

000.

. | | . .

HOOOMMOHMQH

'...'...OII

mQOmNOOONNOWQOMMOm—fömmom . NOGOOOQFQm—DmGOONKXOQer-INQ owmomor—m—omwh N . 0 -|

|— . 00.3 Juul

. I N pc N .. | C.. l e . w N I

OPQQ'QOQWMVDOQEUXWNTIA I

......O.....

. '

27.2 1.7 32.8

. I _| » m—o—to*d-cr—u>o*c>£>N #fuuxw . | mtnq-m-toxouxplnd-Nr—umeDm

0 ! Fi mmowmmm—éaooo—ON—co | 0 .. I ..

Tabell B: 5. Svensk export av kemiska produkter till olika länder. 1968 års priser.

NORGE DANMARK FINLAND NORDEN STORBRITANN. SCHWEIZ OSTERRIKE PORTUGAL EFTA VÅSTTYSKLAND NEDERLÄNDER. BELGIEN FRANKRIKE ITALIEN

EEC

OVR OECD EUR OECD EUROPA JAPAN

CANADA

USA

OECD TOTALT OSTLÄNDER RÅVARULÄNDER HELA VÄRLDEN

Vården milj. kr.

Proc. årlig förändring

Faktisk utveckling

Prognos

Faktisk utveckling

Prognos prognos

1960 1965

31 78 43 97 29 94 103 270 49 65 6 16 7 15 2 4 166 368 42 72 17 25 13 11 12 23 13 20 96 150

273 536 2 10

14 33 291 584 21 41 46 66 358 691

1969 157 186 167 510 147

33 29

727 107 33 18 33 22 212 964 22

44 1036

125 1224

1970

175 202 174 551 169

1975

376 316 372 1064 259 93 67 17 1499 177 45 24 51 54 351 60 1910 68 16 117 2111 170 188 2469

69/70

_!

I...... O.. HN l

de-dO-dQJQCVO=OCUO . _em.tu)uxm—twdw mrum

d|—

-6.4

60/70 18.9 16.8 19.7 18.3 14.2 14.5 60/65 20.3 17.8 26.8 21.3

5.9 20.4 16.0 12.6 17.2 11.1 813 -3.7

65/70 17.5 15.7 13.1 15.4 21.2 20.8 15.7 16.1 15.0 70/75 13.4

7.0 1.9 10.8 17.8 8.9 17.3 12.6 29.9 ** 14.9 12.2 16.3 8.2 12.2

1970——1975

114.6 56.7 113.7 93.1 53.2 129.7 122.1 110.0 87.8 46.3 40.3 9.9 67.0 126.8 53.2 122.1 81.1 269.9 ** 100.3 70.2 112.8 40.3 77.4

Proc.förändr.

Tabell B: 6. Svensk export av järn och stål till olika länder. 1968 års priser.

Vården milj. kr. Proc. årlig förändring

_ Proc. förändr. Faktisk utveckling Prognos Faktisk utveckling Prognos prognos

1960 1965 1969 1970 1975 69/70 60/70 60/65 65/70 70/75 1970——1975 1960 1965 1969

NORGE 50 111 166 154 275 -7.2 11.8 DANMARK 59 116 222 194 309 -12.9 12.7 FINLAND 69 87 145 191 276 31.8 10.7 NORDEN 178 313 533 539 859 1.1 11.7 STORBRITANN. 90 170 305 321 494 5.4 13.5 SCHWEIZ 41 58 76 84 116 10.4 7.4 ÖSTERRIKE 13 23 32 36 64 11.6 10.9 PORTUGAL 6 9 10 21 35 102.9 13.5 EFTA 328 572 956 1000 1569 4.6 11.8 VÄSTTYSKLAND 180 279 374 385 550 2.8 7. NEDERLÄNDER. 33 62 97 72 120 —25.6

BELGIEN 25 39 69 64 93 —6.9 FRANKRIKE 35 89 136 142 200 4.3 1 ITALIEN 54 45 94 88 110 —5.9 EEC 327 514 770 751 1073 —2. ÖVR OECD EUR 20 44 64 70 122 8. 1 OECD EUROPA 674 1130 1789 1820 2763 1. 1 JAPAN 9 9 34 30 54 —12.5 1 CANADA 10 41 58 49 72 —15.5 1 USA 75 178 251 207 283 —17.6 10.6 OECD TOTALT 769 1357 2132 2105 3173 —1.2 10.6 GSTLÄNDER 92 132 160 179 240 12.2 6.8 RXVARULÄNDER 108 129 160 162 182 1.1 4.1 HELA VÄRLDEN 969 1618 2451 2446 3594 -0.2 9.7

| hd'd' udi-4

_]

78.6 59.6 44.2 59.6 53.9 30.3 00.7 68.3 56.9 43.0 66.9 44.4 41.0 24.6 42.9 74.6 51.8 03.5 47.8 37.0 . 50.7 6.3 33.0 4.6 12.5 8.6 8.0 46.9

Moe—owe ||-

. I 0 .

.r-ln—lv—lu-l 00 Plc-l

mm

I 0 OohomOm—OWNQNOODQOOOQOQOGD

000 ! 0. 7-1

. NOFOOON—(OP—OI—P

H—I

I

mcoOQ'OO—T—OQO I »OOPHMFOQHON ,...-4

00000000 _| 0 .ru—r— 00000 .00 O ätt—0 _| u-o 00000... NMPNCDHO'MOSOMOFOO—UCDNFMO _! .-1 N'

10.0 27.7 3.6 3.1 9.2

I0000 »TI—HQNQQQ u _

....

FOOcho—mtho—mmc v-lp-C ('n'-inl

: .. 'DN 00. H

Tabell B: 7. Svensk export av verkstadsprodukter exkl. personbilar till olika länder. 1968 års priser.

Vården milj. kr. Proc. årlig förändring

. _ Proc. föråndr. Faktisk utveckling Prognos Faktisk utveckling Prognos prognos

1960 1965 1969 1970 1975 69/70 60/ 70 60/ 65 65/ 70 70/ 75 1970—1975

NORGE 437 647 919 1083 1685 17.8 DANMARK 328 641 911 1038 1649 14.0 FINLAND 379 594 702 887 1476 26.4 NORDEN 1144 1882 2532 3009 4810 18.8 STDRBRITANN. 241 430 645 884 1346 37.1 SCHWEIZ 88 167 239 317 484 32.5 GSTERRIKE 48 88 150 198 315 31.6 PORTUGAL 38 69 79 89 154 12.7 EFTA 1559 2635 3646 4497 7109 23.3 VÄSTTYSKLAND 329 564 678 876 1319 29.2 NEDERLÄNDER. 193 297 371 462 642 24.4 BELGIEN 126 182 201 256 342 27.3 FRANKRIKE 143 290 452 490 890 8.4 ITALIEN 127 143 258 321 449 24.4 EEC 918 1476 1960 2405 3642 22.7 DVR OECD EUR 178 317 450 449 681 4.4 OECD EUROPA 2655 4428 6036 7350 11432 21.8 1 10.8 10. JAPAN 41 97 164 206 413 25.3 17.6 19.1 16. CANADA j90 164 210 234 461 11.5 1031 12.9 7.4 USA 276 413 681 717 1244 5.3 10.0 8.4 11.6 OECD TOTALT 3061 5103 7091 8507 13550 20.0 10.8 10.8 10.8 OSTLÄNDER 252 231 496 621 716 25.0 9.4

RÅVARULÄNDER 1068 1369 1758 1943 439 10.6 6.2 5.1 7.2 HELA VÄRLDEN 4381 6704 9345 11070 16 05 18.5 9 7

55.6 58.8 66.3 59.9 52.2 52.5 59.4 73.6 58.1 50.6 39.0 33.4 81.6 39.9 51.4 51.8 55.5 101.0 96-7 73.5 15.4 25.5 50.9

'_' Nåd” . 0

_|

8. 14. 9.

... _q |||

HHC—IM

a.aw |» 9 ro H ' . a(uu)crnnwvxmrac>or4510C>a=O FIH

.

v—l

'...'-C.C.. . .. _l

. . Pl

mdémumNmNm—HMMNf—H . czcam otnnwhnn.40—o|—-ab-or— w-l H . 0-4 H mNONOFHwNMHQHh—Np . Nr—hwwmmt—ommmh-o—ht—Norrut—000140 o—o—oo—oowo—HoscoomN—ooowa—mvHoNq-m l—C HMI-|

l....

Tabell B: 8. Svensk export av textilvaror till olika länder. 19681ärs priser.

Vården milj. kr.

Proc. årlig förändring

Faktisk utveckling

I&ognos

Faktisk utveckling

Prognos

Proc. föråndr. prognos

1960 1965 1969 1975

69/70 60/70 60/65 65/70 70/75

1970——1975

NORGE DANMARK FINLAND NORDEN STORBRITANN. SCHWEIZ ÖSTERRIKE PORTUGAL EFTA VÅSTTYSKLAND NEDERLÄNDER- BELGIEN FRANKRIKE ITALIEN

EEC DVR OECD EUR OECD EUROPA JAPAN

CANADA

USA

OECD TOTALT ÖSTLÄNDER RAVARULÅNDER HELA VÄRLDEN

70 146 49 117 .IE 46 136 308 14 41 10 21 3 10 3

383 43 54 10 20 3 4

2 19

2 3 60 99 6 9 229 491 1 1 2 7 12 17 243 516 9 23 12 17 265 557

221 979 360 388 448 1197 207 76 42 59 1580 54 27 12 28 15 136 27 1743 10 16 105 1875 34 38 1947

1 6

12 -28.7 11 4

2

2 1 1 2 1

_4108

1

7 13.4 8 16.5 2 24.8 8 16.6 0 22.4 5

4

0.4 6.5 1 0.3 15.1

38.1 19.2

1.4 2.2 18.0 1.0 6.0 8.9 15.0

16.0 18.9 20.7 24.8 15.2 32.2 50.6 18.6

4.7

H—t01N—wcauxmcDGXNruaao I......IOC éh-O-$

H m H _

.. . COCOOFOHOO N HN v—l

10.9 14.2 29.0 15.5 20.1 17.6 20.0 39.5 16.6 —0.8 0.1 17.1 _1705 19.6 "0.9 16.7 13.8 29.4 1.0 29.0 14.4 1.1 10.5 13.9

8.0 11.4 22.4 13.5 15.1 10.2 10.8 29.0 13.9 0.3 6.6 6.8 31.2 16.1 7.6 7.4 13.2 28.5 10.8 11.1 13.1 6.8 6.0 12.8

46.9 71.6 174.7 88.6 102.0 62.5 67.0 257-2 91.5 4.2 37.8 38.6 288.9 111.3 44.1 42.8 85.7 250.4 67.0 69.3 85.1 38.9 33.6 82.6

Tabell B: 9. Svensk export av färdigvaror till olika länder. 1968 års priser.

NORGE DANMARK FINLAND NORDEN STORBRITANN- SCHWEIZ ÖSTERRIKE PORTUGAL EFTA VÄS7TYSKLAND NEDERLÄNDER- BELGIEN FRANKRIKE ITALIEN

EEC ÖVR OECD EUR OECD EUROPA JAPAN

CANADA

USA

OECD TOTALT ÖSTLÄNDER RÅVARULÄNDER HELA VÄRLDEN

Vården milj. kr.

Proc. årlig förändring

Faktisk utveckling

Prognos

Faktisk utveckling

Prognos

Proc.förändr. prognos

1960

666 598 544 1808 479 174 74 49 2584 687 283 183 202 203 1558 221 4363 52 123 622 5160 380 1356 6895

1965

1155 1249 930 3334 832 322 158 89 4735 1104 447 283 448 220 2502 407 7644 122 249 954 8969 435 1701 11105

1969

1795 1998 1320 5113 1399

521 282 117 7431 1347

11353

1570 13506 784 2219 16509

1970

2011 2148 1687 5846 1743 631 367 141 8728 1599 636 474 706 455 3869 611 13208 267 433 1738 15645 934 2422 19002

1975

3253 3580 2991 9824 2703 966 608 281 14381 2347 900 624 1219 665 5756 958 21095 570 752 2551 24967 1195 3057 29219 69/70 12.0

7.5 27.8 14.3 24.6 21.2 30.2 20.3 17.4 18.7 13.0 21.5 6.7 16.2 15.4 7.3 16.3 16.3 22.4 10.7 15.8 19.2 9.2 15.1

60/70 11.7 13.6 12.0 12.4 13.8 13.7 11.7 10.7 60/65 11.6 15.9 11.3 13.0 11.7 13.1 16.4 12.6

OOO—MOOOO—OHOI—CDOO ... N

.-1 H

'.'. 0.000. u-lHn-lv—du-t

. oxo»or—-4orn—4m1nu>Hrvq-o

H

65/70 11.7 11.5 12.6 11.9 15.9 14.4 18.4

or—awoinh—H-t(>or—u>m ...IOICOOI'Il mr—FCDOLna*miHh-dtv H H d A..—.—

F! H

16.5

rn . |—

11.3

70/75 10.1 10.8 12.1 10.9

9.2 8.9 10.6 14.8

' 000 1-1

moNl—oo—md'cod-r—ooooooo o......lo-oool Fmthao'äDHwomqm

'_' I'll-(

l970——1975

61.8 66.7 77.2 68.0 55.1 53.0 65.6 99.3 64.8 46.8 41.4 31.8 72.8 46.1 48.8 56.9 59.7

113.5 73.7 46.7 59.6 27.9 26.2 53.8

Tabell 13:10. Svensk export av rå- och färdigvaror till olika länder. 1968 års priser. Värden milj. kr. Proc. årlig förändring

_ _ Proc. förändr. Faktisk utveckling Prognos Faktisk utveckling Prognos prognos

1960 1965 1969 1970 1975 69/70 60/70 60/65 65/70 70/75 l970——1975

59.8 55.0 70.3 60.5 41.3 53.8 75.7 78.6 55.3 37.7 31.1 38.5 59.4 45.7 41.5 39.1 49.4 104.1 72.0 48.7 50.4 27.7 21.2 46.3

NORGE 886 1551 2514 2793 4463 11.1 12.2 11.8 12.5 DANMARK 997 1876 2842 3036 4707 6.8 11.8 13.5 10.1 FINLAND 625 1059 1519 1915 3263 26.1 11.9 11.1 12.6 NORDEN 2508 4486 6876 7745 12433 12.6 11.9 12.3 11.5 STORBRITANN. 2089 2457 3532 3736 5279 5.8 6.0 3.3 8.7 SCHWEIZ 227 437 744 875 1346 17.7 14.4 13.9 14.9 ÖSTERRIKE 97 194 337 440 773 30.4 16.3 14.8 17.8 PORTUGAL 70 119 161 188 336 16.4 10.4 11.3 EFTA. 4991 7693 11650 12984 20166 11.4 VÄSTTYSKLAND 1965 2752 3271 3606 4964 10.3 NEDERLÄNDER. 731 1048 1265 1395 1830 10.3 BELGIEN 495 688 946 978 1355 FRANKRIKE 537 973 1462 1526 2431 ITALIEN 456 610 878 937 1365 EEC 4184 6072 7822 8442 11945 DVR OECD EUR 387 705 -926 963 1339 OECD EUROPA 9563 14470 20398 22389 33450 JAPAN 56 133 260 307 626 CANADA 131 259 367 444 763 USA 931 1262 1773 1884 2801 OECD TOTALT 10680 16122 22796 25022 37641 öSTLÄNDER 666 744 1233 1412 1803 RÅVARULÄNDER 1945 2209 2855 3044 3688 HELA VÄRLDEN 13290 19075 26885 29478 43130

.. 0101—1me .-1

wNNQNOONNoc .

'I I ama—cmoo—r—l—omm—cmwmmt— pi.—1

|

8

9 | D:!nl-DPQO'OOOwHQDMOP

.

O

. O ,.q I . ' mysgommmo—q-omo—mcm ' ©

comomx'r .

. . . .—8 | .

pmmeQmMMmeoo ' | | | . I

OGQ'HNMMNF-OH v—l

0.0 '_'-l om. vid ... .—|—| 0.00 .or—erh-axmri—GDI—Qw -r-|-4 I '. HN

u-l . .|

I .

OOmw—OOPN—O—O—OMONOM . OFF—»DNQNNQCDQ'OCDNNF

| ' .. Q'WNOOQONONGD—D—D—D . mQ—Oh-Q'OI—OOO'x'r—DO” .-c

Tabell B: ] I . Svensk export till Norden på varugrupper. 1968 års priser.

Väuhnnmu.kn

Proc. årlig förändring

Faktisk utveckling

Prognos

Faktisk utveckling

Prognos

Proc. föråndr.

prognos

1960 1965 1969 1970 1975

69/70 60H0 60/65 6570 70/75

l970——1975

TRÄVAROR RUNDVIRKE MASSA

PAPPER JÄRNMALM LIVSMEDEL OVR METALLER BRÅNSLEN

DVR RÅVAROR RÅVAROR TOT KEMISKA PROD JÄRN & STAL PERSONBILAR VERKST—BILAR TEXTILVAROR ANDRA VAROR FÄRDIGVÅRDR RÅ+FÄRDIGVAR FLYG & VAPEN FARTYG

TOTAL EXPORT

131 204 31 124 56 64 114 213

6 25 63 134

200 184 53 112 46 92

700 1152

103 270 178 313 84 178

1144 1882

136 308 164 383 1808 3334 2508 4486

22 61

475 1084

3005 5631

253 170 128 340 24 191 291 268 99 1763 510 533 254 2532 573 710 5113 6876 23 370 7269 264 231 122 366 19 194 290 296 117 1899 551 539 309 3009 635 804 5846 7745 112 720 8576 339 277 137 711 29 298 355 320 142 2609 1064 859 396 4810 1197 1497 9824 12433 45 818 13296

N

70

00.90.0000 WUer—OI*QCDQr—w-4H Inti-|

wD—DM—OFFNQ'OI—O—QP—QCDNM

N

I mc>md' Anu—o—

12.6 **" 94.5 18.0

mm—cm—coeowom . t | |

ror—c— |. (nu-cm Ft—IH

N

0 0 -—|

16.6 17.2 12.4 11.9 ** 4.2 11.1

17.9 13.4

11.5 -5.6 7.7 9.6 21.5 4.9 10.5 15.4 11.4 11.7 9.8 15.5 16.0 11.9 11.5 ** -.,-9 8.8

14.1 9.8 5.1 9.3 13.5 13.2 9.9 ** 2.6 9.2

28.1 20.0 12.4 94.4 54.0 53.6 22.3

8.2 22.1 37.4 93.1 59.6 28.1 59.9 88.6 86.3 68.0 60.5

** 13.6 55.0

Tabell B: 12. Svensk export till Storbritannien på varugrupper. 1968 års priser.

Värden milj. kr. Proc. årlig förändring

_ _ Proc. förändr. Faktisk utveckling Prognos Faktisk utveckling Prognos prognos

1960 1965 1969 1970 1975 69/70 60/70 60/65 65/70 70/75 1970-—1975 TRÄVAROR 414 278 440 407 470 —7.6 -O.2 RUNDVIRKE 3 5 6 2 4 -69.4 —4.1 MASSA 549 555 522 537 606 2.8 —0.2 PAPPER 295 345 536 570 876 6.2 .6.8 JÄRNMALM 195 242 212 156 172 —26.2 —2.2 LIVSMEDEL 117 96 162 116 155 —28.2 —0.1 ÖVR METALLER 4 63 161 109 200 —32.1 40.7 BRÄNSLEN 2 3 49 43 34 —11.3 37.4 OVR RÅVAROR 32 38 45 54 59 19.1 5.4 RÅVAROR TOT 1610 1625 2133 1993 2576 —6.6 2.2 KEMISKA PPOD 49 65 147 169 259 15.1 13.3 JÄRN & STÅL 90 170 305 321 494 13.5 PERSONBILAR 4 39 85 137 250 43.5 VERKST—BILAR 241 430 645 884 1346 13.9 TEXTILVARCR 14 41 97 103 207 22.4 ANDRA VAROR 82 88 120 130 147 4.7 FÄRDIGVAROR 479 832 1399 1743 2703 13.8 RÅ+FÄRDIGVAR 2089 2457 3532 3736 5279 6.0 FLYG & VAPEN 1 42 21 22 40 37.4 FARTYG 31 165 150 108 209 13.5 TOTAL EXPORT 2120 2664 3704 3865 5527 6.2

7.9 —15.8 -0.7 10.6 —8.4

15.6 110.5 12.9 53.7 9.7 34.1 82.8 —21.1 10.8 29.2 53.2 53.9 82.9 52.2 102.0 13.7 55.1 41.3 83.6 93.8 43.0

_|

O'HIGOOOUDOHMDOQCDM—DNNO—Csf . NONOHONQNMQONmmle—NQP

. _ai

() . 1—1 _.1

.

its—1

| _ WD . (I) N 0 o

C t'”.

. mov—or—em—mq—

. |

. p—l N htUhJNWQF—NYO h—olo Mr401m mr—HWhl—ih . hoomqu—nmommowc—d—Ammov _aoram

"! -—1

0 O N

. .

o

. H N

0

. -——r H

'

'

Fc—

_|

I m

I .. 3.4-.o-o cin O'm # I I I

N

I

Tabell B: 13. Svensk export till EFTA på varugrupper. 1968 års priser. Vården milj. kr. Proc. årlig förändring

_ . Proc. förändr. Faktisk utveckling Prognos Faktisk utveckling Prognos prognos

1960 1965 1969 1970 1975 69/70 60/70 60/65 65/70 70/75 l970——1975

| | I . .

TRÄVAROR 548 491 706 686 832 RUNDVIRKE 34 129 177 237 281 MASSA 656 685 749 781 980 PAPPER 422 626 1017 1091 1854 JÄRNMALM 212 268 236 179 202 LIVSMEDEL 189 251 393 332 489 ÖVR METALLER 205 252 470 426 583 BRÄNSLEN 55 117 319 343 354 öVR RÅVAROR 84 138 152 180 210 RÅVAROR TOT 2407 2959 4219 4256 5785 KEMISKA PRUD 166 368 727 798 1499 JÄRN & STAL 328 572 956 1000 1569 PERSONBILAR 110 267 459 599 813 VERKST—BILAR 1559 2635 3646 4497 7109 TEXTILVAROR 163 383 742 825 1580 ANDRA VAROR 258 509 902 1009 41810 14.6 14.6 FÄRDIGVAROR 2534 4735 7431 8728 14381 12.9 12.9 RÅ+FÄRDIGVAR 4991 7693 11650 12984 20166 11.4 10.0 9.0 11.0 FLYG & VAPEN 35 111 71 213 148 197.8 19.9 26.1 13.9 FARTYG 506 1249 523 842 1029 60.8 5.2 19.8 —7.6 TOTAL EXPORT 5531 9052 12245 14038 21343 14.6 9.8 10.4 9.2 21.2 18.7 25.5 69.9 12.8 47.2 37.0 3.1 16.4 35.9 87.8 56.9 35.8 58.1 91.5 79.5 64.8 55.3 _300 3 22.2 52.0

v—C m N m

|

0

o

. m—QMMMQQO'DONOOQ'MNOQ'

. .

.... vi

H |

.. *ONNHI—MHQmF—O

|

|

. | Nv—IHOv—lmf—OhmF—l

.

| . I

N—l ill

. . . —1N . vid N . _!

616 0 N wcooué-rrvon m M .

. G'a—r—h-mrn—tommr—oou' .

. NOOQQ'WQOCQN

v—l | ' '

wmacor—oco—cc—oocod-N—c .

| .— .—4.—1 | i—Io-i ' . . . Hr— Fn.—1 . o v—l . w v—l . . 018 419 Q'm OI* mio & & 0 |

. v—C —-J

. H H H H

MOP-O .

()me HVC—|

. ys .—c

. (O.—c mm.-4

18.6

HM.-c .

HF _iu—l

a—ch—rom—o—tmxfd-m—oovmmo—r— | MNQHNQOOMOMQOOMNOOPQQ? v-o

Tabell B: 14. Svensk export till Västtyskland på varugrupper. 1968 års priser. Värden milj. kr. Proc. årlig förändring

Proc.förändr. Faktisk utveckling Prognos Faktisk utveckling Prognos prognos

1960 1965 1969 1970 1975 69/70 60/70 60/65 65/70 70/75 1970——1975

TRÄVAROR 195 200 189 231 256 22.1 RUNDVTRKE 32 25 16 35 15 119-6 MASSA 238 332 392 445 441 13.4 PAPPER 264 423 469 519 868 10.7 JÄRNMALM 298 366 530 434 606 -18.1 LIVSPEDEL 142 137 110 83 132 —23.8 ÖVR METALLER 42 52 98 112 135 15.0 BRÅNSLEN 1 1 4 13 5 **

OVR RÅVAROR 67 113 118 136 158 15.7 RÅVAROR TOT 1278 1649 1924 2007 2617 4.3 KEMISKA PRCD 42 72 107 121 177 13.0 JÅRN & STAL 180 279 374 385 550 2.8 PERSONBILAR 11 13 20 51 119 156.3 VERKST—BILAR 329 564 678 876 1319 '29.2 TEXTILVAROR 43 54 50 52 54 4.2 ANDRA VAROR 82 123 118 115 128 —3.0 FÄRDIGVAROR 687 1104 1347 1599 2347 18.7 RX+FÄRDIGVAR 1965 2752 3271 3606 4964 10.3 FLYG & VAPEN 105 39 3 8 11 FARTYG 1 110 67 17 32 —74.2 TOTAL EXPORT 2070 2901 3340 3631 5007 8.7

2.1 11.0 —15.4 —56.8 _002 _0-8 67.3 9 39.8 .6 58.0 .8 20.4 * ** 16.5 30.4 46.3 43.0 132.9 50.6 4.2 12.0 46.8 37.7 43.1 86.2 37.9

0 0 |

m . 0 _| oxo O(u.ruxw . atmosOcuq>m . Neruxocn—qt .

nu. Iv—l cae- H we v—l

, uno-u 0»m mcr—ruawwo-o & .

HQOQQmwMOOQN—D || o .

I ONv—ONFJ'NLRONOH—DO | .

H

0 | | .

. | M . ... |. v—Cv—l

. | | ' H . '

| x'!”

. 0 N ...

. mio H*D o Alm #*” w-é O'O I 0 . .

nam ! I

. O%OO—TOQ—ch—TMHONHQQONQMF Han |.—4

| M 0 o:»cnuxo *l— Q'H h'o o-quwm cum Qin .—| Nm

| . Oomä'mmFl—waNm—Ohmo .-| -—1 o . .

Tabell B: 15. Svensk export till EEC på varugrupper. 1968 års priser.

Vården milj. kr. Proc. årlig förändring

Proc. förändr. Faktisk utveckling Prognos Faktisk utveckling Prognos prognos

1960 1965 1969 1970 1975 69/70 60/70 60/65 65/70 70/75 1970—_l975

TRÄVAROR 498 575 652 693 844 RUNDVIRKE 35 28 25 47 22 MASSA 741 929 1134 1223 1353 PAPPER 496 854 1023 1117 1920 JÄRNMALM 475 618 945 843 1245 LIVSMEDEL 192 262 280 198 313 ÖVR METALLER 64 127 201 220 257 BRÄNSLEN 7 2 8 19 5 ÖVR RÅVAROR 118 173 200 212 230 RÅVAROR TOT 2626 3570 4469 4573 6189 KEMISKA PROD 96 150 212 229 351 JÄRN & STAL 327 514 770 751 1073 PERSONBILAR 32 71 114 175 289 VERKST—EILAR 918 1476 1960 2405 3642 TEXTILVAROR 60 99 94 94 136 ANDRA VAROR 124 192 202 215 265 FÅRDIGVAROR 1558 2502 3352 3869 5756 RA+FÄRDIGVAR 4184 6072 7822 8442 11945 FLYG & VAPEN 114 62 7 22 24 ** FARTYG 41 131 85 53 63 TOTAL EXPORT 4338 6264 7912 8518 12032

21.7 —53.7 10.7 71.9 47.8 57.7 16.8 —73.6 8.6 35.3 53.2 42.9 65.3 51.4 44.1 23.1 48.8 41.5 **

19.5 41.3

0 —|

...

u-u N I

mmmemmmHmmeNq-m .

ONPOOODSONFNMNOO l—l

' | . I |

OMOQHmNQI—NO—tol—ONMN —1H ann I th—$—4m—oertn—oo=or4c>o Grrr-* ol— .—u N . | . I mtnuxw mio Rio-o vie mem o-e mJTr—ä hlh

|| ' QQNHGOMSHOQFOMFQQP'I'MF I |

| . | | |

|. A

.. Hud|

C.. ..!!—I—

000 HFI

...

ImN

»?

| ln v—l

mm!—mvcom—u—mo—r—mo—mww I

Ocd—OUWQ'm h-Q'O Minin m 0 Q'F'O > .

Q'H-quxo-m NCUC>h-oI——o-*o enn m I

|* liv "31- på? 0" ls . . l— ?— R* I

| mOmmOmHNQmQFOOCNOO'RO—O .d |

6

mo ' N *00 |

0 | ,—

»DN |

om .

Tabell B: 16. Svensk export till USA på varugrupper. 1968 års priser.

Värden milj. kr. Proc. årlig förändring

_ _ Proc.förändn Faktisk utveckling Prognos Faktisk utveckling Prognos prognos

1960 1965 1969 1970 1975 69/70 60/70 60/65 65/70 70/75 1970—_l975

* *

** ** 27.5 35.0 31.6 54.4 189.9

"** 58.2 71.9 100.3 37.0 15.3 73.5 69.3 15.9 46.7 48.7

** ** 48.2

TRÄVAROR 0 0 0 0 0 ** ** ** ** RUNDVIRKE O O O 0 O ** **- ** ** MASSA 112 105 28 11 14 -59.3 —20.6 —1.4 —36.0 PAPPER 42 58 55 41 56 —25.3 —0.0 6.9 —6.5 JÄRNMALM 5 3 8 10 13 21.5 6.7 -9.7 26.2 LIVSMEDEL 12 13 22 24 38 13.5 7.4 1.9 13.1 OVR METALLER 71 60 49 28 80 -43.1 —9.1 —3.6 -14.2 BRANSLEN O 0 O 0 0 ** ** ** ** OVR RÅVAROR 67 70 43 32 50 —26.0 —7.2 0.9 —14.7 RÅVAROR TOT 309 309 204 146 250 —28.4 —7.2 —0.0 —13.9 KEMISKA PROD 14 33 44 58 117 32.2 15.8 19.9 11.8 JÄRN & STAL 75 178 251 207 283 —17.6 10.6 18.8 3.1 PERSONBILAR 167 225 420 555 640 32.2 12.8 6 2 19.8 VERKST-BILAR 276 413 681 717 1244 5.3 10.0 8 4 11.6 TEXTILVAROR 12 17 51 62 105 22.2 18.0 7 9 29.0 ANDRA VAROR 79 87 124 139 162 12.9 5.9 2.0 10.0 FÅRDIGVAROR 622 954 1570 1738 2551 10.7 10.8 8.9 12.8

6 3 * * 5

* *

.

_ONo—ah | |* || N HP.-'

| momo—m*a—Hq.»om—wmwwå*w

||| l—l—i

. Od'ole—HOOM |

RÅ+FÄRDIGVAR 931 1262 1773 1884 2801 6.2 7.3 FLYG & VAPEN 11 9 1 11 3 ** ** FARTYG 25 12 6 0 4 ** ** TOTAL EXPORT 967 1282 1780 1895 2808 6.5 7.0

. 8.3 #: ** * ** .8 8.1

-**

N

Tabell B: 17. Svensk export till OECD totalt på varugrupper. 1968 års priser. Värden milj. kr. Proc. årlig förändring

Proc. förändr. Faktisk utveckling Prognos Faktisk utveckling Prognos prognos

1960 1965 1969 1970 1975 69/70 60/70 60/65 65/70 70/75 1970——1975

TRÄVAROR 1108 1183 1501 1511 1901 RUNDVIRKE 69 158 201 286 304 MASSA 1581 1827 2025 2127 2452 PAPPER 988 1596 2177 2335 3863 JÄRNMALM 692 889 1203 1061 1492 LIVSMEDEL 398 537 711 565 855 ÖVR METALLER 343 445 729 682 930 BRÅNSLEN 62 120 329 363 359 OVR RÅVAROR 280 400 414 447 518 RÅVAROR TOT 5520 7154 9290 9377 12673 KEMISKA PROD 291 584 1036 1185 2111 JÄRN & STÅL 769 1357 2132 2105 3173 PERSONBILAR 321 595 1060 1426 1950 VERKST—BILAR 3061 5103 7091 8507 13550 20. TEXTILVAROR 243 516 913 1013 1875 11.0 15.3 ANDRA VAROR 475 813 1274 1410 2309 10.7 11.5 11.3 FÄRDIGVARDR 5160 8969 13506 15645 24967 15.8 11.7 11.7 11.8 RÅ+FÅRDIGVAR 10680 16122 22796 25022 37641 9.8 8.9 8.6 9.2 FLYG & VAPEN 161 192 83 259 184 ** ** ** ** FARTYG 575 1413 659 902 1149 36.9 4.6 19.7 —8.6 TOTAL EXPORT 11415 17727 23539 26183 38973 11.2 8.7 9.2 8.1

25.8

6.3 15.3 65.5 40.6 51.3 36.3 "I-1 15.8 35.2 78.2 50.7 36.8 59.3 85.1 63.7 59.6 50.4

** 27.3 48.8

r-l 'å' v—l | Haomomcmd-r—mm

| mthm—wqmmmao v-d

. ' I | .

.

'

| NMOCQOv—Cmmq—Hc

| . mmmonFOme

.

_q

0 0 o u .

FNOxO—l—OQ'NONlenm—Ovmm

.

|

'

I

I.. ONmf—HOOOCOOQ'HQ'

TNI !

| . |

y—l _|

1 I 0 . |

. | . N nama—Nm—cmoo—wm .

9 I . v—I oH—Nmmqe—co—mmco . . | OOHOOOOFMONNHwQ—O

1—4 7—1 r-l

O _. -—' l

16.1

I I 4

vi m

'. 0. O»? o—lv—I MMO—D _A—cr-i—O

(O

. O l—l

I QHNOFCD—OCm—ONCOOOMOO—w'kxfw _ ro—

' v-l _!

cil-

om '

Tabell C: ]. Importen till olika länder och hela världen i miljoner US 25 samt importandelar för Sverige 1953—1969.

Storbri- Portu- Öster- Väst- Neder- Frank- Norge Danmark Finland Norden tannien gal Schweiz rike EFTA tyskland länderna Belgien rike Italien

EEC

Miljoner dollar

1953 3 912 993 528 2 433 9 366 331 1 182 546 13 858 3 809 2 331 2 424 4 166 1954 1 019 1 160 :*! 659 2 837 9 461 351 1 304 653 14 606 4 601 2 813 2 547 4 349 1955 " 1 088 1 171 766 3 025 10 881 398 1 494 887 16 685 5 822 3 208 2 831 4 733 1956 1 210 1 303 885 3 394 10 890 441 1 773 974 17 471 6 660 3 712 3 278 5 646 1957 1 273 1 353 51 899 3 526 11412 500 1971 1 128 18 537 7 524 4104 3 417 6170 1958 1 308 1 339 729 3 377 10 583 480 1 711 1 072 17 222 7 412 3 625 3 136 5 608 1959 1315 1 594 826 3 735 11 172 473 1913 1 144 18 438 8 371 3 939 3 445 5 094 1960 1460 1 795 1063 4 318 12 758 544 2 235 1416 21 270 10164 4 531 3 889 6 282 1961 1 614 1860 1 153 4 627 12 314 654 2 696 1485 21 776 10 940 5 112 4164 6 682 1962 1 655 2 117 1 228 5 000 12 578 587 3 002 1 552 22 718 12 280 5 347 4 471 7 521 1963 1 822 2115 1 208 5 144 13 497 651 3 238 1 675 24 205 13 019 5 967 5 126 8 730 1964 1 983 2 596 1 505 6 084 15 949 761 3 598 1 863 28 256 14 613 7 055 5 953 10 071 1965 2 206 2 811 1 645 6 662 16138 896 3 680 2101 29 477 17 472 7 461 6 374 10 342 1966 2 404 2 990 1726 7120 16 651 1012 3 931 2 328 31041 18 023 8 018 7174 11884 1967 2748 3135 1698 7581 17716 1013 4110 2310 32730 17 352 8 337 7165 12406 1968 2 706 3 213 1 598 7 517 18 959 1039 4 502 2 497 34 513 20150 9 293 8 304 13 982 1969 2 943 3 800 2 022 8 766 19 956 1 231 5 272 2 825 38 050 24 926 10 991 9 984 17 392

Sveriges importandel i procent

1953 13,1 1954 15,7 1955 16,5 1956 14,0 1957 16,2 1958 15,9 1959 16,1 1960 15,9 1961 16,3 1962 17,1 1963 19,1 1964 19,1 1965 21,0 1966 18,8 1957 19,4 1968 19,2 1969 19,0

u:”.

.— n ..

.. .. .— .. ..

.— ..

.

2,4

..

OW€MYrONONq——FOOOO©MMM NONqo—hm

mmaoo—OCLOO—(NWQ'NND OXONWOXCNOQOX—NNMMM .—

..

ovh—mqoow—

.. .. .—

.. .. ..

vwvmmhaodä

.. .. &_ =1- p-c _ln .. .. v—(v— ___—17.4

mmsobcoonxoh_m=r-ljhhmoo

12,9 15,7

.. » .— ..

mmmmmmm'mmmmmmm

» ,...—___.—

.—

v—cthmQL—Nv-u—c

OXOOONOOOININORCXONOONQOO

N*DWXDNDV'OOO—ANNMMQNDOOO

..

'd'NYl'NMNNd'VLWFONOOOÄQ—lm

..

mmmmhwGaN_th—ovv»o

..

N.

ND .— N??? __|—4

vvvvvwvémmmmwmcwm mmmmmmmmämNNNNNNN —>mwhmva—aamm_—q mvvw*#äävvmmmmmmm

__NNN——HN_—NNNNNN

..

mmmmmmNNJNNNNNNNN

.-

...—qu—l—q—c—a—q—n—u—u-q—t—n—NNN

N_—___—_NÄNNNNNNM NNNNNäNNmNNN

.

FNMQOOMOQ'NWVÄXD

när? *". w v—Q vsqxo Q'lhln I—lv—lI—l

&

15,2 16,6

2 395 2 402 2 707 3 170 3 627 3 170 3 363 4 747 S 256 6 098 7 581 7 240 7 347 8 589 9 827 10 253 12 450

...—...... ...—o......

h—axooxo—mqommhoolxmm HNv—iNv—ONN—rv—QNv—t—v—(v—tv—l—lv—t

.—

15 126 16 711 19 300 22 466 24 842 22 951 24 212 29 613 32 155 35 718 40 423 44 932 49 000 53 688 55 087 61 981 75 742

nunnnnnnnhnh$hn

N—tNNNOOO—Ooooohkovmm mmmmmmmmmmNNNNNNN

Tabell C: 1 forts. Totala importen till olika länder och hela världen i miljoner US 8 samt importandelar för Sverige 1953—1969.

Övriga OECD OECD OECD Industri- Öst- Råvaru- Hela Världs- Europa Europa Japan Canada USA totalt länder länder länder världen exporten

Miljoner dollar

1953 2 406 31 390 2 410 4 456 10 778 49 033 51 975 7 800 24 425 84 200 82 700 1954 2332 33649 2399 4204 10231 50487 53699 8700 26201 88600 85900 1955 2 586 38 571 2 472 4 774 11 334 57 150 61 117 9 200 28 483 98 800 93 800 1956 2 707 42 644 3 230 5 804 12 490 64 169 68 550 10 200 30 150 108 900 103 900 1957 3 039 46 418 4 284 5 866 12 920 69 489 74 645 11 500 33 855 120 000 112 000 1958 3 056 43 230 3 033 5 351 12 734 64 348 69 571 12 600 31 929 114100 108 100 1959 3 180 45 830 3 599 5 898 14 987 70 314 75 433 14 700 31 267 121 400 115 700 1960 3443 54325 4492 5663 14652 79132 84489 16100 34911 135500 128000 1961 4033 57964 5810 5696 14357 83828 88996 16500 35504 141000 134000 1962 4 637 63 073 5 635 5 852 16 249 90 809 96 167 17 700 35 933 149 800 141 400 1963 5 474 70103 6 738 6 081 17 014 99 936 105 620 18 900 37 880 162 400 154 100 1964 6110 79298 7938 6944 18600 112779 118696 21000 42204 181900 172400 1965 7 196 85 673 8 169 7 986 21 282 123 109 130 074 22 600 44 726 197 400 186 400 1966 8 317 93 046 9 523 9 126 25 542 137 238 144 605 23 700 46 995 215 300 203 600 1967 8 308 96 125 11 663 10 250 26 816 144-854 152 202 25 700 49 398 227 300 214 600 1968 8 794 105 288 12 987 11 439 33 114 162 829 171 218 27 500 53 182 251 900 239 100 1969 10253 124045 15024 13137 36052 188257 197210 29600 57390 284200 271600

Sveriges importandel :" procent Sveriges exp. andel

1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969

Anm. Från enskilda OECD-länder är uppgifterna såväl för landets totala import som för importen från Sverige hämtade från OECD:s utrikeshandelssta- tistik. Ländergrupper är summerade över enskilda länder. Sverige ingår således ej i någon summa till och med kolumnen OECD totalt. I tabellens andra av- delning, Industriländer, Hela världen samt världsexporten ingår Sverige. Totalimporten för länderaggregaten enligt UNCTAD, Handbook of International Trade. Importen från Sverige är approximerad med svensk export enligt handelsstatistiken, SCB, plus 10 % påslag för att approximera cif-bas från feb—bas.

Exportandelen är kvoten mellan Sveriges export och världsexporten, båda enligt UNCTAD.

o” "1. o lx. m a. N

.— : : .-

»qxe ONOONOOOONj—NNNNNNN med

» » .. . o—

thaa HQOOO

. » . .— . ..

—Noq—qe

Hood—ooo ooodooo GOOOWOXOxOxcxono—n—n—n—v—t—u—(v—i .. & QNNVQMNQM

ONNqo—lv—u—v—NNO ___—"___I—Cv—lv—IH

cc"

NNNNNN'NNchim" "

NNmmmmqq-ttqvlwhhkoxo OOOOOOOOOOO moonmwmq—NqN—c—No

. ”FFXDXD & &

N—(NNv—l—n—n—u—q— .. .. .— u . ..

.. .. o ..

.. Whhc

»

..

.

..

..

v—w—qv—qv—v—lv—t—NNÖI'NNNNNNN _N—NNNNNNdNNNNNNä ___—____;__H___H_ OQÄ

o—o—oo———

NNMNNÄ NNNNNNNäNNNNNå oodod

mvquwt

ooooooo mmmmmmmmåmmmmmmä NNN—————NäNNNNNd

Tabell C: 2. Importen av trävaror för vissa länder i tusen m” samt svenska importandelar, 1953—1969.

Danmark

Storbritannien

Västtyskland

Nederländerna

Belgien

Frankrike

Summa sex länder

Ibsen nf 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969

Sveriges importandel i procent

1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969

680 812 622 494 575 604 802 917 830 945 832 1 082 1 183 976 1 048 944 1 192

58,6 63,4 67,8 75,8 70,1 65,5 61,4 53,6 56,9 66,2 61,9 62,7 62,5 69,8 68,1 66,9 68,6

6 503 6 806 7 829 5 885 6 669 5 927 6 743 8 367 7 482 7 171 7 814 9 363 8 868 7 847 8 287 9 031 7 729

31,3 24,3 26,7 31,8 32,0 26,6 25,3 21,8 19,0 16,8 15,7 15,6 14,0 15,4 21,3 25,6 26,7

1 732 2 270 2 636 2 250 2 695 2 731 2 940 3 353 3 298 3 566 3 592 3 716 3 935 3 510 2 685 3 028 3 472

27,6 24,1 24,7 25,6 23,0 21,5 23,5 21,1 20,2 21,2 22,2 22,2 19,5 18,7 19,1 20,3 22,4

1 552 1 787 1 866 1 815 1 967 1 572 1 968 2 238 2 120 2 144 2 181 2 877 2 650 2 344 2 352 2 655 2 749

va'—___”. 3

Du.—.!—

v—mm—oqvaolnmh— oo WINM ON N—MMND nävvvggmsvvqu-

47,3 46,4

Källor: Sveriges Tråvaruexportförening, FAO/ECE Yearbook of Forest Products.

487 607 700 549 665 607 705 764 799 800 887 952 831 869 909 835 968

30,8 25,4 23,6 27,3 28,6 22,5 21,2 22,5 15,7 17,1 20,1 14,1 14,2 15,1 15,4 16,3 16,0

415 405 478 748 817 791 682 681 937 959 1 347 1 553 1 463 1 473 1 578 1 548 1 790

29,0 24,2 31,2 35,1 31,7 18,2 29,6 32,0 25,1 23,8 24,6 27,1 25,4 25,6 26,3 30,0 32,4

11369 12688 14131 11741 13 389 12 232 13 840 16322 15 467 15 585 16653 19 544 18 931 17019 16 860 18042 17900

34,1 28,9 30,1 34,5 33,9 29,9 29,7 26,5 24,3 24,5 23,9 24,1 23,2 24,0 27,5 29,9 30,8

Tabell C: 3. Import av pappersmassa för vissa länder i ton samt svenska importandelar, 1954—1969.

Norge

Danmark

Storbri- tannien Schweiz

Österrike

Väst— tyskland

Neder- länderna

Belgien—

Luxemburg Frankrike

Italien

Förenta staterna

Tan

1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969

28 142 36 447 23 653 22 994 23 770 40 937 48 111 38 118 41 288 55 776 50 347 49 956 85 727 112 865 146 968 194 022

134121 146 341 140 976 139 549 150465 137 635 177 950 161 114 149 346 167 035 157 247 171 101 158 859 143 618 173 416 162 008 Sveriges importandel i procent

1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969

88,3 89,8 91,6 90,5 92,2 90,1 85,2 82,6 92,2 95,9 89,2 87,9 89,3 84,8 85,2 83,9 45,1 47,0 44,7 44,0 46,8 44,2 48,2 46,2 49,0 50,5 47,0 49,0 42,0 43,9 44,4 47,5

1 959 468 2 291 997 2 243 977 2 179 427 2 146 627 2 289 825 2 777 245 2 640 922 2 484 903 2 700 988 3 039 037 3 018 248 2 985 256 2 775 844 3 045 664 3 053 664

36,5 35,2 39,0 37,0 38,6 36,3 34,8 34,4 34,7 35,4 34,9 33,3 33,7 33,2 31,0 30,0

137 113 (150165)1 (131 500)1 (161 623)1

177115

158 383 169 010 194 841 213 105 223 883

36,5 37,0 41,1 48,7 45,2 46,8 50,9 48,5 49,8 51,3

19 543 25 701 27 249 29 690 32 403 37 898 58 029 (53 157)1 (51 110)1 (64 720)1 73 969 75 411 75 938 79 304 119 355 138 511

-—1

&

&?NFNQNBWO—

.— v—1

n

-—1———

owmmäm—oav

'—

15,7

1 Beräknad importvolym med ledning av den värdemässiga importen. Källor: 1954—1958 Foreign Trade; OEEC Statistical Bulletins. OEEC Paris.

1959—1963 Trade by commodities: Imports (OEEC) OECD, Paris.

596 651 661 541 677 983 779 570 766 043 901 161 1 084 417 1 083 145 I 138 035 1 311 672 1 489 526 1 461 606 1 460 696 1 477 834 1 733 322 1 946 374

39,1 38,2 39,4 39,0 40,1 41,1 38,4 39,3 39,3 40,8 39,7 37,6 38,7 36,8 33,0 33,6

295 912 326 645 319 089 374 960 362 844 440 460 529 844 499 057 485 425 596 826 673 203 695 918 734 515 731 249 762 602 801 369

50,1 49,6 49,7 51,1 45,1 40,9 31,6 26,8 25,8 25,8 26,7 26,6 27,9 22,1 21,1 24,4

1964—1968 Commodity Trade: Imports; detailed analysis by products. OECD, Paris.

189 507 204 707 216 770 219 658 198 962 217 662 213 008 236 973 234 229 255 236 265 947 250 904 286 655 297 277 366 264 397 684

43,5 44,9 45,8 45,9 41,9 43,1 39,9 35,2 36,3 37,4 35,2 35,5 42,1 43,7 36,4 33,3

725 254 842 602 894 472 883 562 927 019 847 810 1 021 553 1 067 401 1 024 538 1 224 714 1 238 898 1 026 823 1 233 467 1 163 810 1 264 133 1 479 921

34,5 37,2 38,4 36,7 33,2 41,6 37,8 36,9 37,7 35,7 39,1 38,9 39,0 36,2 32,6 31,9

338 173 357 11 1 436 118 490 085 448 657 552 059 706 148 664 351 773 797 969 404 969 692 1 048 431 1 280 635 1 426 094 1 435 151 1 720 918

47,1 42,5 42,7 43,1 37,4 36,8 36,6 36,6 35,7 33,7 31,6 29,1 29,7 27,1 26,3 23,7

1 860 545 2 007 823 2 118 008 1 911 853 1 907 959 2 206 300 2 161 239 2 239 444 2 584 020 2 568 570 2 748 397 2 943 731 3 154 156 3 003 962 3 302 278 3 749 898

MOOONFOO—OONDINIOWVÄ'OQ'N—q .—

n '='—nnan

Tabell C :4. Import av papper för vissa länder i ton samt svenska importandelar, 1954—1969.

Storbri- _ Väst- Neder- Belgien— Förenta Norge Danmark tannien Schweiz Österrike tyskland länderna Luxemburg Frankrike Italien staterna

Ton

1954 10 639 177 356 917 710 .. 4 627 326 331 175 889 198 917 90 415 54 872 .. 1955 10 849 187 490 1 114 421 .. 12158 416 774 190150 225 632 165 218 56 591 .. 1956 8 354 175 485 1 060 849 . . 12 341 453 492 205 430 226 312 268 757 50 702 . . 1957 6 009 190 274 1 149 282 . . 12 374 587 032 236 849 268 386 289 969 83 685 . . 1958 9 388 212108 1 155 213 .. 15 522 676 427 233 021 259 860 254 681 87 058 1959 12 879 218 399 1 222 998 . . 21 866 834 927 282 537 273 470 153 278 94 599 1960 (13 061) 247 079 1 443 168 30 917 19 007 1 109 301 353 437 325 848 219 477 131 244 . . 1961 6 723 195 290 1 222 187 49 274 (7 291) 1 004 881 378 456 250 049 204 894 170 832 (5 015 621) 1962 16 391 330 901 1 785 319 (45 884) (15 275) 1 451 891 497 243 382 456 383 142 246 648 (5 201 572) 1963 21 941 337 874 1 921 666 104 251 34 032 1 604 578 579 709 453 497 500 220 334 937 . . 1964 28 324 405 616 2 178 303 116 390 43 091 1 860 678 660 128 510 732 621 864 315 329 . . 1965 36 535 420 145 2 000 700 120 365 50 824 2 143 956 724 194 541 097 656 056 315 831 .. 1966 44 580 443 775 2 137 389 130 149 63 109 2 173 207 744 667 578 182 794 029 290 393 . . 1967 59 445 469 593 2 400 649 171 230 71 776 . 1 968 287 763 420 593 764 832 899 313 020 . . 1968 66 089 484 605 2 596 582 205 596 74 244 2 566 165 894 507 688 153 949 935 358 924 . . 1969 75 117 577 648 2 722 050 259 771 105 590 3 073 942 1 049 763 809 911 1 215 923 440 546 . .

Sveriges importandel i procent 1954 43,3 36,1 20,2 . . 1955 42,0 38,3 20,1 . . 1956 37,5 40,3 19,1 .. 1957 27,1 42,4 17,3 . . 1958 26,7 41,0 15,8 . . 1959 22,4 45,5 15,0 1960 29,3 43,3 17,8 8 1961 24,9 41,4 20,5 25 1962 32,3 47,8 21,5 24, 23

24

8

23,2 30,1 24,6 23,4 23,6 20,3 27,2 22,6 18,7 25,8 . . 23,8 29,4 22,6 23,0 29,1 . . 24,9 29,0 21,4 19,5 28,5 . . 27,5 29,8 18,8 20,5 22,3 . . 27,7 26,6 16,5 20,7 22,7

27,8 24,6 14,6 22,9 20,2 . . 29,0 28,1 18,8 37,7 28,5 0,0 28,7 27,8 17,8 29,2 25,1 1,9 28,4 28,2 17,0 28,0 22,1 . . 28,7 28,1 17,3 27,4 24,1 1965 39,8 46,9 22,2 2 25,5 25,9 17,5 27,1 22,4 . . 1966 31,0 46,7 22,6 3 24,9 25,4 17,6 25,8 19,1 . . 1967 34,6 46,8 24,5 29,5 25,5 23,4 24,8 17,0 24,3 20,4 . . 1968 41,7 45,4 25,3 29,6 18,7 22,0 24,1 15,1 23,2 21,8 . . 1969 39,8 45,4 24,2 28,9 18,4 20,4 23,4 15,2 22,6 16,9 . .

Källor: 1954—1958 Foreign Trade; OEEC Statistical Bulletins. OEEC Paris. 1959—1963 Trade by commodities: Imports (OEEC) OECD, Paris. 1964—1968 Commodity Trade: Imports; detailed analysis by products. OECD, Paris.

...-t.. 7—1

.. .—

_mwhäovww

1963 37,5 46,5 22,1 1964 38,8 48,3 22,6

n

-w©hkohkq©v—N—m

Hhse v—u—tMv—NNNN

n

Tabell C: 5. Produktionskapacitet av papper i vissa länder, 1954—1974, 1 000 ton.

1954 1960 1965 1966 1967 1968 1969 1970

1971 1974

Sverige 1 440 Norge 600 Danmark 121 Finland 1 230 NORDEN 3 391 England 3 277 Schweiz 310 Österrike 460 Portugal 50 EFTA 7 488 Västtyskland 2 390 Holland 789 Belgien 345 Frankrike 1 750 Italien 783 EEC 6 057 Övriga Västeuropa

Västeuropa

Japan

Canada 6 737 USA 25 000 Östeuropa

Sovjetunionen

Hela världen Källor: Se tabell C: 6

2 245 850 187 2 114 5 396 4 000 520 617 112

10 645

3 635 1 110 473 2 776 1 600 9 594 5 900 8 770 31 250

3 400 1 160 225 3 540 8 325 4 576 670 744 135 14 450 4 780 1 455 570 3 550 2 554 12 909 8 398 10 320 40 229 3 540 1 250 226 3 790 8 806 4 762 714 778 147

15 207 4 859 1 491 572

3 689 3 300 13 911 9 341 11 090 42 361

3 660 1 320 240 3 930 9 150 4 845 753 749 160

15 657 4 920 1 530 529

3 880 3 405 14 264

10 083 11 559 44 750

4 030 1 450 245 4 020 9 745 5 061 780 780 185 16 551 5 628 1 560 658 4 045 3 759 15 650

11 004 12 012 47 938

4 630 1 530 247 4 230 10 637 4 965 750 952 240 17 544 5 983 1 623 764 4 121 4 096 16 587 1 337 11 723 12 477 48 915 4 406 7 550 4 860 1 580 252 4 470 11 162 5 336 760 988 265 18 511 6 731 1 715 830 4 545 4 600 18 421 1 395 38 327 12 945 13 022 50 563 4 614 8 300

141 752

5 050 1 650 258 4 950 11 908 5 542 780 1 055 277 19 562 6 987 1 800 843 5 025 4 810 19 465 1 549 40 576 14 169 13 804 52 368 4 865 9 050

149 682

5 940 1 800 270 6 160 14 170 6 107 900 1 405 300 22 882 7 500 1 964 847 5 400 5 000 20 711 1 740 45 333 18 819 15 045 57 090 5 939 11 300

171 230

Tabell C: 6. Produktionskapacitet av pappersmassa i vissa länder, 1954—1974, 1 000 ton.

1954 1960 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1974

Sverige Norge Danmark Finland NORDEN England Schweiz Österrike Portugal EFTA Västtyskland Holland Belgien Frankrike Italien

EEC

Övriga Västeuropa Västeuropa Japan Canada

USA

OECD totalt Östeuropa Sovjetunionen Övriga länder Hela världen

3 785 1 350 6 2 607 7 748 154 185 525 44 8 656 1 270 120 108 635 413 2 546 9 562 20 688 5 555 1 768 12 3 980 11 315 205 247 706 101 12 574 1 520 135 179 1 145 573 3 552 4 847 11 958 25 274 7 650 2 040 60 6 305 16 055 242 280 721

1 67

17 465 1 525 150 294

1 500 815

4 284 5 886 14 707 29 576

7 780 2 093 63 6 560 16 496 322 290 761 172

18 041 1 450 1 75 247

1 625 805

4 302

5 828 15 860 31 721

7 320 2 095 67 6 830 16 312 397 300 810 270 18 089 1 439 205 308 1 705 880 4 537

6408 17 214 35 777

7 910 2 195 71 6 760 16 936 414 310 810 325 18 795 1 484 240 321 1 750 1 025 4 820

7073 18153 38 044

Källor: The pulp and paper industry; OECD Paris. World pulp and paper capacities; FAO surveys.

8 560 2 195 74 6 600 17 429 439 295 902 355

19 420 1 688 240 342

1 850 1 190 5 310 565 25 295 8 661 19 128 37 992 91 076 3 463 6 800 5 639

106 978

8 900 2 260 77 6 890 18 127 473 295 930 470 20 295 1 789 245 344 1 955 1 220 5 553 625 26 473 9 523 19 400 39 120 94 516 3 542 7 500 6 076

111634

9 280 2 335 80 7 250 18 945 513 300 960 548

21 266 1 933 245 374

2 000 1 245 5 797 678

27 741 9 869 20 611 40 408 98 629 3 640 8 200 6 488

116957

10 650 2 685 89

8 190 21 614 589 340 970 601 24 114 2 180 270 412 2 190 1 350 6 402 840

31 356 11 827 22 783 42 776 108 742 4 544 10 300 8 711

132 297

Tabell C: 7. Konsumtion av papper i vissa länder, 1954—1969, 1 000 ton.

1954 1960 1961 1962

1963 1964 1965

1966 1967 1968 1969

Sverige Norge Danmark Finland NORDEN England Schweiz Österrike Portugal EFTA Västtyskland Holland Belgien Frankrike Italien

EEC

Övriga Västeuropa Västeuropa 1 Japan Canada

USA

OECD totalt? Sovjetunionen

Hela världen 1 Exkl. Turkiet

Anm. Med konsumtion avses »apparent consumption» och med papper »total paper and board». Siffrorna inom parentes är interpolerade eller uppskattade

tal.

670 218 280 240

1 408 3 741 316 208 61

5 734 2 553 629 412

1 603 775 5 972 389 12 095 (1 890) (2 030) 27 188

(2 200) 52 700

968 310 414

370; 2 062

5 313 495 316 105 8 291 4 388 970 575 2 608 1 565

10 106 602 18 999 4 341 2 456

(33 700)

3 211 73 900

2 Inkl. Turkiet.

Källor: Se tabell C :9.

959 328 430 450

2 167 5 332 562 340 118 8 519 4 592 1 021 631 2 818 1 802 10 864 654 20 037 5 156 2 246 34 959 3 500 78 100

991 324 458 389

2 162 5 318 590 340 128 8 538 4 810 1 058 651 2 989 1 976 11 484 677 20 699 5 492 2 463 (36 750) 3 637 81 600

1 074 332 458 451 2 315 5 587 629 367 128 9 026 5 025 1 152 723 3 242 2 204 12 346 829 22 201 6 188 2 653 (38 200) 3 963 85 900 1 111 345 515 472 2 443 6 075 651 415 137 9 721 5 522 1 226 781 3 461 2 267

13 257 933 23 911 7 267 2 466 41 849 75 626 4 096 92 400

1 323 365 534 537 2 759 6 117 691 440 172 10 179 5 988 1 291 809 3 529 2 352 13 969 1 052 25 200 7 085 2 700 42 026 77 149 4 580

97 400

1 272 417 561 562 2 812 6 279 720 437 176 10 424 6 079 1 362 838 3 921 2 600 14 800 1 218 26 442 7 897 2 777 45 166 82 438 5 000

104 284

1 408 410 560 577 2 955 6 375 771 444 190

10 735

5 881 1 347 821 4 000 2 937 14 986 1 341 27 062 8 843 2 849 44 234 83 146 5 500

106 260

1 433 409 569 596 3 007 6 762 802 489 207 11 267 6 674 1 587 928 4 100 3 135 16 424 1 370 29 061 9 796 3 008 47 090 89 144 5 680

112906

1 526 438 641 691 3 296 7 129 892 536 236 12 089 7 453 1 760 1 034 4 666 3 547 18 460 1 649 32 198 11 135 3 271 50 323 97 128 6 180

123 020

Tabell C: 8. Export och import av pappersmassa för större export- respektive importländer, 1954—1969, i 1000 ton.

1954 1960

1961

1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969

Export av massa I 000 ton

NORDEN 4 051 Därav:

Sverige 2 229

Norge 674

Finland 1 148 Övriga EFTA 170 EEC 90 Canada ] 970 USA 400

Import av massa I 000 ton

NORDEN 109 Därav:

Danmark 82 Övriga EFTA 2 049 Därav: Storbritannien 1 950

Västtyskland 422 Holland 205 Belgien 165 Frankrike 555 Italien 314 EEC 1 661 Japan

USA 1 861

Källor: Se tabell C:9

5 338 2 931 807 1 594 269 162 2 360 1 120

167 113 2950

2 755

773 385 188 774 578 2 698

2115

5 096 2 731 759 1 601 243 172 2 602 1 069

140 101 2817

2 622 798 352 210

579 2 739

2 230

5 318 2 838 766 1 709 227 173 2 762 1 115

135

93 2 654 2 471 856 34] 210 790 2 841 2 480

5931

3 210 783 1 927 236 167 3 029 1 170

167 111 2892

2 660

980 426 233 956 802 3 397

2 480

6513

3 490 872 2 125 244 176 3 288 1 225

154 107 3 243

3017

1 096 500 237 963 828 3 624 529 2 635

6 358 3 342 866 2 118 258 224 3 500 1 272

168 116 3170

2 974 1 064 540 222 812 884 3 522 504 2 831

6 730 3 625 847 2 218 250 243 3 716 1 428

191 107 3161

2 955

1 100 580 264 968 978

3 890 669 3 046

6 525 3 533 820 2 124 288 275 3 872 1 561

212

97 2 984 2 748

1 127 563 274 939 1 147

4 050 723 2 876

6 798 3 602 916 2 224 359 312 4 509 1 726

258 118 3 283

3001

1 313 609 324 1 061 1 188 4 495 785 3 177

6915

3 686 946 2 217 413 342 5 257 1 909

314 112 3 269

2 978 1 549 654 357 1 228 1 388 5 176 858 3 644

Tabell C: 9. Export och import av papper för större export- respektive importländer, 1954—1969 i 1 000 ton.

1954

Export papper I 000 ton NORDEN 1 981 Därav:

Sverige 771

Norge 356

Finland 852 Övriga EFTA 494 EEC 578 Canada 5 235 USA 310

Import av papper I 000 ton

NO RD EN 177 Därav:

Danmark 1 54 Övriga EF TA 941 Därav:

Storbritannien 908

Västtyskland 325 Holland 171 Belgien 163 Frankrike 88 Italien 54 EEC 801 USA 4 677

Anm. Siffrorna inom parentes är interpolerade eller uppskattade tal. Källor: Pulp and paper prospects in Western Europe; Arne Sundelin FAO 1963. The pulp and paper industry; OECD Paris. Sammanställningar hos Svenska

1960

3 362 1 267 490 1 599 463 778 5 809 835

260 229 1 456

1 406 1 066 314 284 170 133 1 967 5 065

1961

3 861 1 389 506 1 956 427 789 5 877 926

285 252 1 526

1 436 1 175 334 314 237 240 2 300 5 090

Cellulosa- och Pappersbruksforeningen.

1962

4 072 1 436 494 2 133 421 770 5 811 1 068

311

278 1 588

1 497 1 320 361 332 313 244 2 570 5 175

1963

4 512 1 626 577 2 297 450 829 5 911 1 210

325 283 1 718

1 598 1 424 410 382 395 311 2 922 5 245

1964

5 006 1 837

644 2 508 450 1 002 6 501 1 358 388 335 1 948

1811

1 664 448 421 499 291 3 323 5 766

1965

5181

1 835

654 2 675 486 1 158 6 791 1 456 412 347 1 882

1 723 1 929 464 449 557 295 3 694

5 920

1966

5 555

1 951

677 2 902 530 1 308 7 557 1 756 448 368 2 086

1 895 1 954 524 476 672 263 3 889 6 672

1967

5 528 1 936

747 2 820 554 1 442 7 288 1 858 479 381 2 332

2 085 1 743 529 482 698 283 3 735 6 258

1968

6216

2 258

876 3 042 634 1 722 7 307 2 228 501 389 2 570

2 273 2 296 634 552 785 323 4 590 6 127

1969

7013

2 650

960 3 375 762 1 970 8 026 2 315 531 428 2 798

2 419 2 733 747 644 986 373 5 483 6 490

Tabell C: 10. Import av kemiska produkter (SITC 5) i miljoner US 8 samt Sveriges importandel i procent, 1954—1969.

Storbri— Övriga1 Väst- Övriga Övriga Nord- Danmark Finland Norge Norden tannien EFTA EFTA tyskland EEC EEC västeuropa” amerika Totalt”

1954 82 54 43 178 285 170 633 145 513 658 .. 496 1 969 1955 82 58 48 188 314 192 694 177 599 775 .. 537 2 222 1956 102 61 54 216 301 213 731 187 754 941 .. 591 2567 1957 113 63 65 241 320 254 816 227 593 821 .. 622 2 610 1958 118 56 68 242 335 249 827 272 828 1 100 .. 610 2 903 1959 135 76 81 292 387 298 977 335 932 1 267 .. 783 3 482 1960 158 97 96 350 491 372 1 213 456 1 198 1 653 .. 789 4137 1961 171 104 97 372 473 406 1251 450 1302 1752 333 809 4481 1962 181 106 110 397 486 423 1306 487 1410 1897 407 870 4781 1963 186 111 124 421 577 450 1447 561 1643 2204 506 940 5465 1964 217 132 150 499 707 538 1 744 673 1 912 2 585 584 1 143 6 514 1965 244 168 173 586 792 609 1 987 840 2 123 2 963 683 1 272 7 313 1966 266 173 190 628 825 660 2114 877 2477 3 353 798 1 471 8 233 1967 285 176 207 667 907 724 2 298 941 2 537 3 478 847 1 529 8 763 1968 297 186 237 721 997 824 2542 1192 3282 4474 961 1750 10416 1969 350 216 272 838 1 111 972 2 921 1 560 3 966 5 527 1 127 1 935 12 592

Sveriges importandel i procent

1954 4,9 1955 1956 1957 1958 1959 mm 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 14,0 10,6

1. Övriga EFTA = Portugal, Schweiz och Österrike ” Övriga västeuropa = OECD Europa exkl. EFTA och EEC ' Inklusive Japan

& N'himm 0 30006th . . oq—wqo—o mowo1wwma oohqociooxoaxo OO—OOOO NSWWT. mwööc NNNÄNNN vmmth NNmmvmc

.. ..

_vohhaaqm vnvwewcd cooöwocö mmVNåN—NN oowwto—wm

N_u—u—u—v—qdoo ha

oooodoooo mw—vtN—i—o— __NNNNNNN

mmödH

.. ..

NINQOx—q (NINOOGOON

n

Newsam—.— Domo—NM v—w—iv—iv—i OOYOM DOONCÅONO ....

hoom—114190 .

caooeoaoookoxomm

'I)

.. O v—l O_N MM v—uv—i

vNNN—qommqw Q o _ om o '_'1

v—_-————-—u——-—-—4————u—1

"QQQ'V'ÖVZWXDVIIANOXO

oodooo ooooooooo ——————————Äoooo ooodooo

'.

oNovaax—lmahommmm

—.—-—.-—T—.—_ mmmmävvsrv _—_v—1—:v—1_——

NN—ämnN

..

_c—%_h % '— v—l

'.

WOMQL'OON hoooooxox

Tabell C: 11. Import av järn och stål (SITC 67) i miljoner US 3 samt Sveriges importandel i procent, 1954—1969.

Stor- EEC Dan- Fin- Nor— britan- Portu- Schweiz Öster- Väst- Neder- Bel- Frank- extra- Ca- mark land Norge den nien gal rike EFTA tyskland länderna gien rike Italien EEC handel USA nada Japan

1954 70 61 66 197 79 31 . . 16 .. 217 181 62 64 102 626 171 108 177 .. 1955 79 66 84 228 277 36 . . 24 . . 362 237 85 113 108 906 243 133 202 . . 1956 87 76 92 255 296 42 . . 35 . . 341 260 105 144 121 971 284 233 390 . . 1957 106 90 104 299 222 53 .. 37 .. 352 305 117 212 157 1 144 327 256 410 . . 1958 88 64 77 229 130 42 . . 30 . . 413 224 84 203 140 1 064 292 202 268 . . 1959 109 71 75 255 112 43 . . 38 . . 490 252 99 207 173 1 220 282 564 231 . . 1960 136 109 91 337 283 51 188 58 916 596 312 125 400 314 1 747 448 483 219 . . 1961 137 114 96 348 137 64 245 59 853 565 308 142 413 407 1 835 465 411 180 . . 1962 138 98 97 333 150 41 236 51 810 644 278 149 447 464 1 981 524 513 179 . . 1963 124 84 93 301 210 40 213 49 813 639 295 168 500 549 2 150 601 657 204 . . 1964 174 105 118 396 297 50 227 60 1 031 787 392 197 574 398 2 347 559 783 287 176 1965 190 118 127 435 218 58 224 72 1 007 827 377 198 549 314 2 264 504 1 235 380 141 1966 167 113 133 413 246 59 212 83 1 013 822 406 237 626 409 2 500 549 1 305 337 133 1967 172 115 134 421 330 54 211 71 1 087 734 430 269 718 481 2 632 559 1 373 339 369 1968 172 105 127 404 371 55 223 80 1 028 075 435 263 725 427 2 923 650 2 046 315 246 1969 249 137 171 556 417 63 318 99 1 777 1 397 547 347 991 636 3 919 1 002 1 809 439 233

Sveriges importandel i procent

1954 3,0 7,8 1955 8,2 1956 11,9 1957 11,6 1958 12,0 1959 11,4 1960 11,1 1961 14,2 1962 14,9 1963 13,8 1964 18,0 1965 18,2 1966 18,3 1967 18,1 19,4 19,8 1968 20,2 25,0 18,7 1969 19,2 22,1 21,0

_

..

Oqolh—O—lnmmnlooomm _srm—otwocrtvxrxw-VM—m '. aanDXDVSVN'hIWINNONQVm

Q'NDININOKONwOO—Q'NXD v—tv—v—tv—lv—qv—t

Inrxxooo—vio-nmm

hlnlnwv-nwloo—v—NNQ

I—nv—lF—lv—tv—l—v—l

WBWINOOOONDQ—OVÄ'ÖOINF wMV'nOOGNDV—t—MXONDINNO ___—___— commvaomqvmqmmam

"1 se _. 01

ommm—NCNWNOOMLOO

-wwoqvo __N—Nq- OOOOOO—v—v—N—NNM vämmvhovooaooq— whmvnmmmmmmmmm'ef ") rx hhmvohhv_ooaohiqm_ v.mvcnmmmqummvvvl-V vvvvammmmmmwév oo-nvuver—NmNNmmr—q'm vr-rivmvmmsr'mmmvmm'm 'MFJMMOINKXQW ©o—moxd'xoo'flkb—OWS1'V— wvvaVYrV-mwwxocrxh

»aNmoo—N—xoaoorxoowvrm 'rxooxcx"-——N=rm

,...—...,...—

oGGo—*DONNOwliWM—IXNOOW NONDONDOOXOOÖIFiMWQ'IXOv—O

—_eq—r—JNNNNNc—Jmmmmrä FOOONGNNCOOKXMÄO'J—Wlxwlxlxm v.mq—mer-mrxmcosom-nm ?VVQ'MVVWQ' . Q—_———N—MMNMMQMM v—n—nv—qv—v—v-q—l——OIN

"1 N' ("1 =?” C

16,3

> ”c.. N o se o_ ("3 2; in" vi se G :F

Tabell C: 12. Import av personbilar (SITC 7321) 1 miljoner US $ samt Sveriges importandel i procent, 1953—1969.

Dan- Fin-

mark land Norge

Flor- dm

Storbri- Portu- Schweiz Öster-

tannien ga] rike

Väst-

Neder- Bel- EFTA tyskland länder. gien

Frank- HR

Italien EEC

WA

Ca nada

1953 27 .. 13 1954 39 14 19 1955 27 18 15 1956 31 21 15 1957 37 16 23 1958 41 16 26 1959 58 21 22 1960 74 26 35 1961 72 29 51 1962 97 50 48 1963 77 50 52 1964 104 94 62 1965 99 102 64 1966 119 78 69 1967 113 64 75 1968 101 47 77 1969 140 82 117

Sveriges importandel i procent

1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 143 1964 laz 1965 16J 1966 1a9 1967 223 1968 193 1969 1e7 ' Exkl. Schweiz

..

.. ..

»DOxNDOQooso—uln— '_'-101000me

.. .. n

v—ch—q

..

.. ..

N?V'3INNDODOOOOv—io

.. .. v—qF—1

-Noooomoonmoov1|— N(NIOOMNNN'Q'|N

_q Omv-1 ___

v

14,

14n 1s0 143 145

(N 11” u—l OQ1_

mmmew

mmqv

% n & W % & Nl IM 12 US lm zm 26 2% 52 25 39

...—.. n

-owquvqmmhmww mmvoo—ONINOXOXNN—N _

HF—(v—lv—l

.

avla WWM v—qv—4u—1

)

3 M

M M E % & & w U ” 1m ln ln

.. .. ..

v—n—OQOON—GIXO

'—

.

momqn—m awmaNNv l-lF-Qv—C

8 H B B M M m ” w m n 4 6 % % Q %

,...—......

wwaNOhomanwnqu ——o_o—N——Novmoo

mä; __

'aQWQYQ NNNm mmuftom

”i”

w % & & B 5 m n & % Nl lm IB 1% 16 In B4

...... .. ..

OOOOQOQQQQQQQQ ooooooooo "

___—_NNM '

hqo

HE 1411 1371 1561 1671 2121 2851 409 493 516 631 657 725 750 773 935

_: .. ,......

WMWIONOBWIN

.. ..

NOR—NDWQONONDOXM

ada

6 5 5 m N % % & % lä 1” ml MZ %] %4 4” &]

......

Om900mqumm9h©mm© ouoood—_____ddddo

&

M % M 6 % & $ & m7 lm 1” 27 ”6 2” 58 3” %2 owwqqq.. OOOOOO oooo—oooodo % 5 ” m lm 13 IM % % M & IM IM 18 ln ml %]

ooddd'

Omoom—nQQQBQQq

——ooodo———oo

..

quh

m B m m U M M M & 12 l% 1” w7 M0 M7 35 65 OQOmmqqumev oo—ooooo—oåå—

..

2 2 3 5 6 7 & M M % ]” H7 lm IH 15 NZ ”7

OOOQQQäädQQQääNO— ooooooooooooocddo

% & lm ”8 ml M4 B6 2% Bä sw 72 sm 1%6 IBS 1M6 137 l%7 do.—......

......

Ost—ONDo—oxhhhootxc

oooc—oöoooooo

QQ" oo

..

M % m IR M8 m3 %] M3 M8 43 %4 ”8 W9 12% 172 285 ams

oodäé

OOONanQ—€Nhom

vvvnömvd€2

NqN va

N & % Bl IM lm ZM 20 12 lm % IH 21 ”0 m7 %4 1M6

..

oooÄ—mm V'ONONKNGIC'Q w_qxo qu N_Ä—q—

QO

..

ooqomw _q

.. _ v—qN OOO—__NNN

Tabell C: 13. Import av verkstadsprodukter exkl. bilar (SITC 69, 7, 81, 861, 864, exkl. 734, 735, 732,1.) i miljoner US 8 samt Sveriges importandel i procent 1953—1969.

Dan— Fin- Nor- Storbri-Portu- Öster- Väst- Neder- Bel- Frank— Ca- mark land Norge den tannien ga] Schweiz rike EFTA tyskl. länder. gien rike Italien EEC USA nada Japan

1953 147 . . 186 . . 365 70 . . 86 8531 137 370 409 383 330 1 630 472 1 569 1954 172 117 208 497 322 77 . . 120 1 0151 182 476 440 389 346 1 833 464 1 435 1955 165 174 189 528 406 90 .. 171 1 1951 261 581 502 459 350 2 153 585 1 663 .. 1956 180 216 202 599 477 100 . . 182 1 3581 324 697 603 615 373 2 613 689 2 117 164 1957 204 186 229 619 555 113 . . 238 1 5251 385 734 540 702 419 2 779 783 2 085 289 1958 231 190 232 653 595 118 . . 259 1 6251 515 657 510 668 378 2 728 860 1 882 348 1959 290 249 229 768 730 120 . . 277 1 8941 669 748 544 663 437 3 059 1 199 2 157 339 1960 353 337 304 994 926 130 . . 365 2 4161 929 926 815 837 644 4 152 1 291 2 041 366 1961 401 434 325 1 160 1 014 149 . . 420 2 7431 1 261 1 147 940 1 080 866 5 294 1 305 2 099 572 1962 463 419 366 1 248 1 050 151 710 421 3 578 1 448 1 276 1 105 1 369 1 173 6 370 1 572 2 231 729 1963 480 369 446 1 294 1 294 165 775 451 3 978 1 499 1 476 1 275 1 680 1 538 7 468 1 714 2 381 765 1964 592 443 448 1 483 1 725 213 857 508 4 786 1 728 1 702 1 421 2 007 1 392 8 249 2 085 2 769 749 1965 646 523 492 1 661 1 866 267 846 589 5 228 2 192 1 781 1 526 2 157 1 095 8 752 2 798 3 289 638 1966 724 528 563 1 815 2 140 286 938 659 5 838 2 417 1 974 1 827 2 537 1 310 10 065 4 072 4 022 678 1967 776 448 648 1 921 2 618 282 953 669 6 443 2 318 1 997 1 718 2 835 1 608 10 475 4 646 4 471 943 1968 809 449 616 1 874 2 639 306 1 056 695 6 569 2 713 2 182 1 894 3 331 1 750 11 870 5 855 4 960 1 203 1969 994 575 725 2 294 2 867 348 1 263 821 7 593 3 696 2 584 2 452 4 272 2 205 15 209 7 174 6 118 1 467

Sveriges importandel i procent

1953 12,7 .. 19,6 . . 1954 12,9 14,0 18,9 15,7 1955 13,6 12,1 20,2 15,5 1956 16,8 11,3 20,3 16,0 1957 14,0 12,5 20,3 15,9 1958 15,4 16,2 19,5 17,1 1959 12,9 16,6 19,3 16,0 1960 14,2 16,2 20,0 16,6 1961 15,2 16,0 20,1 16,9 1962 17,2 18,4 21,7 18,9 1963 15,5 18,4 19,9 17,8 1964 16,1 20,1 22,4 19,2 1965 16,4 20,2 22,1 19,3 1966 16,5 20,5 21,5 19,2 1967 16,7 22,0 21,9 19,8 1968 17,9 23,5 23,8 21,2 1969 18,6 24,0 24,4 21 ,8

' Exkl. Schweiz

ww

"101va

. . män

..

00.

ON

.. mms?

vmliinko'lexlxwm NNth

..

_

N. & trott—105 mmNNH—

FIN NNNNN

xoooqoo ("»ququ

..

vmÄMMM . mwmmmv Nwaqu NNNMNN

. ; vvqmmm oooood

qm

mnmwimnm

mNom .. Q cs O_o MN'N v .. 'i oo N'N

&— ww qm & ("inramning-JN & Ommvtwwaoq mm?” H _

& vmwNQmwmwv wmmé

v'

..

»D'lxoo-n-n-neoxorxln

ém _ QW aa

_.

.. Nm

mwmmqu_jq N.

"ON

__;N

FOO—MMVWQ'

9.01 'mem OOJN'Q'QMNM

MMMNNN vx:-Jämv-

—w—mwquqav hwoququv wqhaa ”wii. mad '8 'WmYQY Qmommåhå' wwwNQQQQ

(*ly—UJQOn0063lx IntnNQNQN OODOONON män

[x—

'#'va

mwwtho—awh ooooooo—ooo vv-

NIXI'NOOOO'WMN—w MNNNNNNNN—

N——mnäNNN mm?—_qooOh mmmmmmmNMN NNNNNNNNNN

NNNNäNNNN

NNNdNNNN NNJN Wmvvvvvm NNNämNm mmåmm

_.chln

wf'l ..

Tabell C: 14. Import av verkstadsprodukter exkl. bilar, konsumtionsvaror i miljoner US 11 samt Sveriges importandel i procent, 1953—1969.

Dan- Fin- Nor— Storbri-Portu- Öster- Väst- Neder— Bel- Frank- Ca- mark land Norge den tannien gal Schweiz rike EFTA tyskl. länder. gien rike Italien EEC USA nada

1953 18 .. 19 .. 50 10 .. 13 .. 20 56 40 40 31 186 196 107 1954 19 12 21 52 46 12 .. 18 1281 24 71 39 40 33 208 183 96 1955 17 17 19 53 55 13 .. 26 1481 31 85 44 47 29 237 216 111 1956 19 22 21 62 64 15 .. 28 1691 39 100 51 64 34 289 247 144 1957 20 18 24 62 73 17 .. 35 1881 46 104 47 72 37 305 266 142 1958 22 19 24 65 78 18 .. 38 198! 59 93 45 66 34 297 375 128 1959 27 25 24 76 93 18 .. 41 2291 71 107 48 65 36 328 368 144 1960 33 31 31 95 121 16 .. 53 2851 97 132 68 82 49 427 394 134 1961 36 36 32 105 132 19 .. 58 3141 123 161 76 104 62 526 390 127 1962 41 36 37 113 135 19 106 59 433 141 177 87 133 81 619 460 135 1963 43 31 45 119 167 21 116 63 485 146 205 101 164 106 721 501 145 1964 51 41 48 140 210 28 131 72 581 184 243 126 196 108 856 586 181 1965 63 43 54 160 194 33 137 83 606 245 272 135 220 100 971 772 217 1966 70 46 55 170 206 36 143 91 646 278 273 148 243 118 1 059 996 254 1967 84 47 61 192 263 38 154 93 740 269 283 154 273 136 1 113 1 025 309 1968 86 42 65 192 283 45 172 104 796 345 291 180 332 149 1297 1 321 339 1969 108 54 83 244 254 52 203 121 874 430 391 217 464 184 1687 1 716 401

Sveriges importandel i procent

1953 6,0 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969

* Exkl. Schweiz Anm. För definitionen av konsumtionsvaror se tabell 1.4:2

& QFXDFNMVÄWBWQHM

mn .. mp 1m 194 1L4 ms mp np rm nn las m7 np ms np mg np ms ua n7 mA mA np wp MJ ms us me up ms BJ , ms Må

0; 02 az az

. _ .. . . . .. . 100st . . .

_m'qoo odd NåN—

.

mata 0000 man 50% Nh— . . hhax

d _—äNN

ohqu oooo

qahtmww w K&N

. . n . .. .

Odo odd

Oq—lv—t

Nqum_—o hmaqwqmm OOOOO o—uqao

v—lv—lv—l

wm—doom

.

NMQYMNN— .

"i % 'I) mmoaqumq _

v—n-u-udebfv-iv—NN o—u-u—ulrl—q'hN —dd mvvtqu O aa_— MWh—hhch_oaoo v—v—u—cv—(v—t—Au—Nv—UNN "| i "I

..

ooodoo o—qu NNNNNN

qwqowm .

_od—o IHH—ll!—

. WOOQQQOQFQWN . .

sfv—_l!) #

. . .. .. .

NNMMMMÄNMQMNM

. en 1-1

hem .. . -meBQQNh NNNNNNNN _ . n _ wwhwwaämodda ___

mvqu'qv mwaoqwhqw & N _

ooodoo _oodoc—

. % —————n—.—.—u.—._——.—coooo oooodoooo ___—.v—n—u—u-w—t—u-n—uooooo odoo _ *Qwä ___—___.q—v-u—v-n—ooo N—n—u—ioo mvanmvw v—Iv—l—tHv—nv—(NäNNv—Hm

. . ..

..

v—XDOS'OQNOON OooqN

OVQMWQQWM _mvmmNN

0000;qu v-u—u-u-(NN

XD v _ & o _

v—l—aQNWN HN—qv—u—nv—t

Tabell C: 15. Import av verkstadsprodukter exkl. bilar, insatsvaror 1 miljoner US 13 samt Sveriges importandel i procent, 1953—1969.

Dan- Fin- mark land Norge

1953 45 .. 48 1954 55 29 55 1955 55 45 52 1956 61 54 59 1957 68 46 68 1958 68 52 69 1959 62 71 53 1960 73 86 66 1961 100 92 76 1962 124 99 107 1963 147 107 124 1964 197 140 160 1965 226 170 185 1966 250 169 221 1967 268 174 255 1968 294 131 232 1969 363 194 268

Sveriges importandel i procent

1953 13,3 .. 24,7 1954 145 184 234 1955 144 174 24J 1956 22,9 14,1 23,1 1957 114 105 237 1958 19,9 19 2 23,6 1959 19,8 21,0 25,7 1960 2Ls 2L5 293 1961 267 zac 249 1962 226 263 20; 1963 18,5 19,1 23,5 1964 267 192 23n 1965 18,6 19,5 22,7 1966 192 125 2L4 1967 l&9 210 223 1968 20,8 25,2 24,8 1969 22,0 23,0 23,7

1 Exkl. Schweiz

Anm. För definitionen av insatsvaror se tabell 1.4: 2

Nor-

den 139 152 173 181 189 186 225 267 330 378 497 580 641 696 657 825

up mg mp mg mn MJ BJ ns

Storbri- Portu-

tannien gal

61 61 76 95 126 139 193 212 238 265 411 535 637 728 832 950 1 074

Incommxovlkqoqm'lj—LO mansnamn-wave:!-

wanna %%???va

19 22 27 30 30 30 29 25 28 31 50 89 120

vil/iFox; wwwoaqua.

.

. wawmwmao mmammwmm

..

vmémv

322 351 451

..

-lnv—XOV5Q;w0x'/'t 'MVMMMMMM

Öster- Schweiz rike

” n u ” & 9 M n & & us lm 13 m9 us zu ns

..

'It—INOQONDXDNOMV va—o—lv—lv—uv—n—tv—

qu—tmmm "_NNNNmNm

Väst-

EFTA tyskl.

nu av ”& %# mm 5» ny mv sa 11% 153 wu 191 ms 2283 2739 11,4

20 26 39 51 65 84 129 166 269 341 514 644 810 890 868 1 034 1 469

'"."LOZYTQSCWLQ . IONDXDINXDNOWXOWWYI'

INI'ÖONOOYILÖIINIx

"INSTQFMN

Neder- Bel- länder. gien

112 140 169 201 208 174 190 230 309 401 588 720 722 801 818 922 1 062

vvmmmmwrv—

axNoolchvaNxocx_txl_Nh——N_oxo=r mmmmmNmm

146 166 206 239 156 133 141 349 204 490 650 709 790 982 856 994 1 386

...... ©”M_W*.Q"L"L"lcl . . . .. - NNMMNNNMB

NNMNNNNN

_NOMONOXND

Frank-

rike

63 65 82 101 112 120 128 179 231 300 500 689 753 886 976 1 160 1 559

tnnhqqqquwqwqonm MNMMMNNNNN—u—n—u—tv—q—a—q

Italien EEC USA

55 62 65 66 70 73 90 132 191 300 498 485 407 516 598 671 867

[N— NNm'qu"

..

XONQOXXDIII MNMNNNNNNv—n—n—q

397 458 561 659 611 584 678 1 055 1 204 1 832 2 750 3 247 3 481 4 073 4 115 4 781 6 343

mtrooqxquloqooqooqhoohxom mmmmmmmmémNNNNNNN

88 98 130 155 184 214 319 334 325 369 480 694 996

1 501 1 787 2 385 2 866

qnqquanqwnqnqu

mmNNNMNmNmNNN—rv—n—q—

Ca- nada 565 517 597 713 706 652 723 698 460 844 1 027 1 286 1 558 1 903 2 180 2 607 3 276

Japan

39 46 60 69 45 58 142 177 175 176 195 295 345 438

- > (Nl—SQINOVSNOOND'MNQXDä'ON

. . .. .. .. v—tv—qu—n—qv—qo—t

nväNN—

..

Tabell C:16. Import av verkstadsprodukter exkl. bilar, investeringsvaror i miljoner US $ samt Sveriges importandel i procent, 1953—1969.

Dan- Fin- Nor- Storbri-Portu- Öster- Väst- Neder- Bel- Frank- Ca- mark land Norge den tannien gal Schweiz rike EFTA tyskl. länder. gien rike Italien EEC USA nada Japan

1953 85 . . 119 . . 254 41 . . 58 . . 97 202 224 280 243 1 047 188 897 . . 1954 98 76 132 306 215 43 . . 79 6441 132 264 235 284 252 1 167 183 822 . . 1955 92 112 118 323 275 49 . . 110 7561 190 327 252 330 253 1 352 239 955 . . 1956 101 140 122 363 318 55 .. 115 8521 234 397 313 450 273 1 665 287 1 260 119 1957 116 122 137 375 356 66 .. 153 9501 274 422 336 518 313 1 863 333 1 238 233 1958 141 119 139 399 378 70 .. 169 1 0171 372 391 331 481 272 1 847 371 1 101 278 1959 201 153 153 506 443 73 .. 191 1 2131 469 451 354 470 310 2 054 512 1 290 260 1960 247 220 207 674 593 89 . . 261 1 6181 667 565 398 577 463 2 670 562 1 209 310 1961 265 306 217 788 644 103 . . 293 1 827l 868 677 660 745 613 3 564 590 1 512 497 1962 298 284 222 805 650 101 464 278 2 298 966 698 527 936 792 3 919 744 1 252 562 1963 290 230 276 797 717 94 450 270 2 329 839 684 524 1 016 933 3 997 733 1 210 561 1964 344 263 240 846 888 96 453 277 2 560 901 728 586 1 122 799 4 136 784 1 302 541 1965 357 310 253 921 977 114 423 318 2 752 1 138 777 602 1 184 589 4 289 1 013 1 505 434 1966 404 313 287 1 004 1 138 167 464 359 3 133 1 250 901 698 1 409 675 4 933 1 575 1 842 449 1967 424 277 332 1 033 1 342 155 477 362 3 369 1 181 896 708 1 586 874 5 246 1 833 1 973 601 1968 429 276 319 1 024 1 405 168 532 360 3 489 1 334 970 720 1 839 930 5 792 2 149 2 014 800 1969 523 328 373 1 224 1 539 192 609 415 3 980 1 797 1 130 850 2 249 1 153 7 179 2 593 2 441 941

Sveriges importandel i procent

1953 13,9 .. 17,7 .. 1954 13,1 13,4 17,4 15,0 1955 14,4 10,8 18,7 14,7 1956 14,8 11,1 19,4 14,9 1957 13,0 14,2 18,1 15,2 1958 14,3 15,1 17,8 15,7 1959 11,5 15,1 17,4 14,3 1960 12,3 14,8 17,2 14,8 1961 14,1 14,4 18,8 15,5 1962 16,1 16,6 22,7 18,1 1963 15,0 19,0 18,6 17,4 1964 14,5 21 ,8 22,6 19,1 1965 16,0 21 ,4 22,2 19,5 1966 15,9 22,1 22,0 19,6 1967 16,6 23,0 22,1 20,1 1968 17,7 24,3 24,0 21 ,5 1969 17,8 26,1 25,7 22,4

1 Exkl. Schweiz Anm. För definitionen av investeringsvaror se tabell 1.4:72

__ H "WINNGOON

Ftv-IHH

NNNN'N" ' Monrad-"sfv" Noagqqoqmmw—Qmwmm

mquoo MMNNNN Oft'ookch—dxlx wwcmaqqamhm

..

QwaCN—NNooondlwhNONlem NNNNNMMNMMNNNMMMM v—llhoocNm—v—NDNXDYP'YCMOXINVÄIN VÄNDOXOOWVÄYrONO_—NMMONINONXD mmmmmmmwmmmmmmmmm -thmQhoN mmmmmmwv

vmmmmmNNvammmmmm MNDMNWNQLWNNDW

ooommthh'BOm N—NNNNNNMMM

omeQqumwm_—aqo— hw—mo1mqwo

.

vvvvvwvvémwvvmmmm Ow——N—NQN'—CN—NNOMND mNmmmmmNmmNmmmmmm mmmmmmmvömwcmmqmv mmvmmmmmmmvmmmvmm WXDBOXDWXOOQIN_INOOOXNNNM—4_ OOOOQOOOOOOO—v—n—q—qv—q moomwoooooeoxcxoocxmcxoxaxax

.

-NN—maquhw—Omw 'mmNN—N——Nmmmmm mmNNNdNNH—NN mvchnvvwmqm

ost-100400

Tabell C:17. Import av textil, kläder och skor (SITC 61, 65, 84, 85) i miljoner US 3 samt Sveriges importandel i procent, 1954—1969.

1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969

Sveriges importandel i procent

1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969

Danmark Finland

HG IM IM lm 1w 86 ]” lm ]” ZM M7 26 RS mz sm BD

.....

hwhqmqq

.—

. oo—(NKDOOQINQ'INO ??????Whh »

hhhdoo— _I—lH

..

M & n

IB 15 lm lä

IM

dwantääqäwaquw ___—Neuro

wwhwäonm

'.!—HH

liorge

IM

% lm IH % H2 ”6 BS IQ lä ”6 lä I” ZM 28 ”9

o.... WW

ox

*OOFFWON v—lv—l

UA

Piorden

”4 2& ”9 39 M8 MS BM RO Q7 Mö 26 M6 m7 m9 M6 sw

......

vvvämmw vawwq—thnq 500000—

omgä- Nmm

l—ll—lI-lv—lv—l

.—

Stor- britannien

”3 37 53 %6 ”6 49 69 WO MS HG

dddd

..

mnvvvtnhqq..

Goode—__...

—Mt%qo HNN

Övriga Väst— Övriga EFTA EFTA tyskland EEC

.. 623 268 461 .. 658 334 512 .. 707 381 599 .. 780 476 654 .. 723 496 555 .. 879 613 656 325 1 285 783 816 377 1427 926 978 408 1 483 1 082 1 090 484 1 646 1 187 1 444 563 1 938 1 331 1 720 589 1 844 1 670 1 905 651 2039 1814 2188 692 2 220 1 526 2 152 777 2 401 1 951 2 561 929 2795 2527 3340

.. ..

.. ..

.. ..

vvvvquvemv oodo

.. .

.— .

whmmxougox—qoohsoko'nvv

sed—_ N—NNäNNNm :OQO

.. .. ..

.» .. ..

.. o. ..

oooooooöooooooo

.— ..

—oaoo—N—xov-1_N=r0xq0xom mmmvwrlnln ooodooo

0 ___—013050

'.

EEC

73 M6 %0 11n IMZ 129 199 19M 2U2 2 631 3 051 35” 4MH 358 4513 5927

......— V'Iilh'h'hqlolxhqlll _ __

ooooooodoooooo 0 d

Iiord— amerika

6M WG %] %0 9& IRI 1Q6 135 1$9 160 lWl ZWM 2302 2350 2915 3437

on...-.... unn—

v—lv—ll—IF-lv-Imv—l—l-lNNN OOOOOOOOOOOO

Tabell D:]. Sveriges import fördelad på användningsgrupper och ursprungsgrupper. Milj. kr 1959 års priser.

År

Konsumtionsvaror

Verkstadsprodukter

ln 112

E

Bilar

T extilvaror

191 192

2

Övrigt Livsmedel

101 142 152

Övrigt 102

Z

1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970

55/60 60/65 65/70 60/70 54/70

TREND V R(Z) TREND % R(Z)

174 207 237 278 331 405 418 354 807

15.14 4.55 9.10 6.80 10.06

32.3 0.893 8.27 0.915

6.02 15.56 9.91 12.70 11.1?

3.7 0.900

10.71 0.971

50.12

9.57 13.82 11.67 20.22

3.4 0.942

25.34 0.839

191 226 257 301 359 440 459 401 398 438 503 598 580 643 694 841 938

15.23 5.44 9.41 7.41 10.45

39.4 0.910 8.90 0.937

481 482 488 563 666 617 638 646 719 867 992 1174 847 645 752 875 795

5.76 12.97 -7.51 2.22 3.19 25.9 0.480 3.88 0.569

_4001

7.31 40.07 22.60 12.36 10.0 0.630

13.18 0.620

203 240 260 295 319 383 483 560 644 724 803 922 933 1240 1394 1644 1725

15.06 13.78 13.35 13.57 14.30

94.1 0.923

14.72 0.994

234 272 290 329 353 407 509 584 670 753 833 959 1064 1373 1555 1838 1924

13.40 13.49 14.95 14.21 14.07 104.4 0.906 14.62 0.995

96 102 91 107 255 133 177 186 214 256 305 366 380 420 460 559 594

11.50 15.71 10.16 12.90 12.08

30.6 0.901

12.79 0.924

600 719 658 590 664 675 719 748 854 872 906 981 1074 1124 1203 1248 1388

0.02 6.41 7.19 6.80 5.38 46.6 0.907 5.30 0.928

30 103 103 104 131 130 133 170 182 196 214 252 267 275 294 333 365

5.16 13.65 7.68 10.63 9.99 17.1 0.963 9.62 0.986

152 229 194 212 236 339 401 386 420 509 607 707 673 783 861 1006 1100

11.82 11.99

9.25 10.61 13.18 57.0 0.947

12.81 0.974

831 1051 955

906 1030 1144 1253 1303 1456 1578 1727 1940 2014 2182 2358 2587 2853

3.58 9.13 8.02 8.57 8.01

120.8 0.942

7.92 0.975

Anm. Raderna benämnda 55/60 tom 54170 avser årlig procentuell förändring respektive år. TREND V avser linjär trendtillväxt 1954—1970 i 11111]. kr. R (2) trendanpassnmg, mått som kvadraten på korrelationskoefficienten. TREND % avser exponentiell trend 1954—1970 i årlig

procentuell.

8 Tabell D:]. forts. Milj. kr 1959 års priser.

Investeringsvaror Insatsvaror, industri och byggnadsverksamhet

Verkstadsprod. Verkstadsprod. Järn och stål

Data- Handels- . Oädla År 113 maskiner 115 116 165 175 E 166 176 )] färdigt Övrigt metaller

1954 863 1955 968 1956 1020

753 36 415 41 456 80 37 118 495 78 448 834 45 533 47 579 95 40 134 627 86 421 888 46 405 74 479 82 33 115 487 107 448 1957 1159 942 46 508 61 568 98 32 130 606 93 447 1958 1334 1017 56 504 42 546 73 38 111 577 79 470 1959 1174 34 1154 96 612 77 688 50 37 87 662 113 502 1960 1290 29 1454 119 827 144 970 72 43 115 898 187 657 1961 1445 83 1553 142 699 120 819 104 42 145 803 162 600 1962 1545 100 1569 156 658 96 754 101 48 149 759 144 613 1963 1498 116 1568 128 647 121 768 95 46 141 742 167 618 1964 1650 104 1698 161 796 147 943 124 54 178 920 201 651 1965 1790 104 1992 193 905 241 1146 132 63 195 1037 303 775 1966 1858 159 2047 197 849 291 1140 120 52 171 968 343 756 1967 1897 218 2033 218 816 201 1017 118 49 167 934 249 705 1968 1866 198 2228 238 918 253 1171 111 46 157 1029 299 778 1969 2243 175 2627 283 1159 323 1482 144 48 192 1303 371 803 1970 2486 190 3115 338 1281 358 1638 142 51 193 1422 409 931

00000

55160 5.90 0.0 11.76 21.62 9.19 25.28 10.87 —5.45 1.76 —3.09 7.45 16.76 9.33 60165 6.78 29.57 -6.50 10.09 1.82 10.90 3.38 13.11 7.82 11.24 2.92 10.22 3.36 65/70 6.79 12.73 9.35 11.90 7.19 8.25 7.42 1.34 —4.08 —O.28 6.51 6.13 3.74 60/70 6.78 20.86 7.92 10.99 4.47 9.56 5.38 7.06 1.70 5.32 4.70 8.16 3.55 54/70 6.84 60.27 9.28 15.03 7.30 14.50 8.33 3.60 1.97 3.12 6.82 10.88 4.68

TREND V 86.8 14.8 127.6 17.2 44.3 19.0 63.3 4.0 —1.2 5.2 48.3 20.2 28.9 R(ZJ 0.945 0.910 0.936 0.941 0.835 0.854 0.861 0.608 0.568 0.662 0.847 0.865 0.912

"1125an 5.94 76.73 8.5614.76 6.2814.59 7.40 4.02 2.83 3.64 5.96 11.27 4.81 12121 0.963 0.749 0.974 0.942 0.864 0.894 0.898 0.519 0.604 0.616 0.876 0.907 0.920

Tabell D:]. forts. Milj. kr 1959 års priser.

Insatsvaror till konsumtionsvaru- och övrig industri Byggnads- 'verksamhet

Textilvaror Livsmedel Övrigt Råolja Massa- Livs. Övrigt ved

Övrigt rest År 194 195 Kaffe 144 154 104 E 155 105 2 106

1954 734 58 215 106 225 39 585 183 15 59 1061 1119 171 1955 754 70 237 96 198 43 574 196 15 54 1154 1208 197 1956 765 73 259 111 239 44 653 188 18 60 1147 1207 181 1957 857 81 256 124 343 61 784 207 16 78 1246 1324 200 1958 815 93 257 126 300 52 735 225 14 57 1333 1390 211 1959 932 61 305 144 270 79 797 245 16 70 1529 1598 170 1960 1054 77 328 166 263 79 836 273 23 64 1907 1971 193 1961 1050 86 348 161 326 90 925 264 61 72 1915 1987 182 1962 1161 87 375 140 274 80 870 252 45 71 2003 2073 192 1963 1329 102 389 158 331 49 927 283 23 88 2173 2261 212 1964 1330 169 409 255 320 42 1026 367 13 84 2532 2616 229 1965 1349 144 412 170 324 57 963 394 15 102 2922 3024 264 1966 1257 144 429 241 333 73 1076 381 15 77 3093 3170 261 1967 1435 153 450 216 313 69 1047 626 18 105 3046 3151 268 1968 1465 172 470 214 331 83 1098 921 14 118 3497 3615 313 1969 1583 207 469 204 334 103 1111 1073 17 117 3962 4079 370 1970 1581 219 471 206 373 124 1174 1201 25 126 4381 4508 392

55/60 6.93 1.87 6.72 11.53 5.92 12.85 7.82 6.86 9.27 3.45 10.58 10.30 —O.37 60/65 5.06 13.29 4.65 0.47 4.23 -6.07 2.87 7.58 -7.87 9.67 8.91 8.93 6.47 65/70 3.23 8.77 2.72 3.90 2.87 16.64 4.04 25.00 10.29 4.43 8.44 8.31 8.22 60/70 4.14 11.01 3.68 2.17 3.55 4.67 3.45 15.96 0.80 7.02 8.67 8.62 7.35

TREND V 57.6 9.4 17.5 8.2 7.2 3.1 36.0 54.0 0.0 4.2 201.1 205.3 11.5 R(Z) 0.960 0.840 0.976 0.733 0.594 0.448 0.955 0.701 0.000 0.821 0.950 0.950 0.740

TREND % 5.37 8.30 5.27 5.34 2.63 4.60 4.32 11.99 0.44 5.07 9.53 9.35 4.64 R(Z) 0.953 0.868 0.954 0.789 0.586 0.446 0.925 0.857 0.003 0.838 0.987 0.988 0.778

8 Tabell 1).-1. forts. Milj. kr 1959 års priser.

"Jordbruksråvaror Bränslen Fam/g. flys och vapen Total import Differens!

. * - Faktisk- Jordbruksprod. Övrigt Faktisk Summe— '/.Summe—

133 135 2 "4 fad

År 147 157 107 2 108

_ m '—

1954 76 30 183 289 1328 1955 106 102 183 390 1624 1956 _118 73 198 389 1845 1957 99 11 208 317 1725 1958 90 56 184 331 1627 1959 123 95 175 394 1548 1960 196 63 173 431 1862 1961 157 46 157 321 1876 1962 172 32 173 377 2087 221 66 293 15749 15779 —30 1963 230 11 151 392 2250 260 77 345 16798 16850 —52 1964 268 13 161 441 2386 11 196 51 258 18508 18580 —73 1965 272 12 208 492 2452 19 294 54 366 20670 20694 —24 1966 290 14 242 545 2816 19 282 73 375 21162 21252 —90 1967 268 9 221 498 2475 28 382 57 466 21692 21656 36 1968 265 14 266 545 2624 39 313 43 394 23572 23614 —43 1969 _265 16 273 554 2787 49 274 74 369 26682 26655 27 1970 276 24 278 578 3161 43 288 68 399 29235 29230 5 196 29 228 9248 9216 32 130 16 149 10280 10290 —10 339 59 401 10958 10796 162 515 73 593 11731 11601 130 355 89 449 12040 12087 —47 197 34 234 12488 12473 15 280 51 336 14774 14725 48 129 72 208 14824 14865 —42

mmm—fmq-mrw—aco

55/60 13.16 —9.28 —1.10 2.04 2.77 8.90 16.59 26.30 17.64 7.52 7.43 60/65 6.79 —28.72 3.80 2.66 5.66 30.72 0.96 1.00 1.73 6.95 7.04 65170 0.33 15.76 5.94 3.30 5.21 18.12 —O.40 4.71 1.71 7.18 . 7.15 60/70 3.51 —9.17 4.86 2.98 5.44 24.26 0.28 2.84 1.72 7.06 7.10 54l70 8.44 —1.37 2.63 4.44 5.57 17.86 2.45 5.34 3.55 7.46 7.48

7REND V 14.5 —3.7 5.3 16.0 98.3 2.6 2.2 1.3 5.7 1153.6 1159.0 R(Z) 0.868 0.360 0.429 0.775 0.900 0.764 0.013 0.119 0.069 0.957 0.959 TREND % 8.88 —9.34 2.39 3.80 4.74 20.54 1.63 3.71 2.51 7.08 7.12 R(Z) 0.851 0.310 0.378 0.753 0.900 0.925 0.051 0.182 0.133 0.991 0.992

1 Se not efter tabellen

Tabell D:]. forts. Milj. kr 1959 års priser.

Insatsvaror

Konsum- Inves- Industri Byggnads- Jord- Bränslen Total8 Fartyg, Total' Verk- Järn Textil- Livs-

tions- tcrings- Kon- verk- bruk import flyg och import stads- och varor medel varor varor samhet 'I. Fartyg, vapen produkter stål

sum- tions- &" 0.

Är _ * varu- Övrig vapen

1954 1830 863 1322 3032 324 289 1328 8988 228 9248 2324 573 1026 1389 1955 2131 968 1330 3322 375 390 1624 10141 149 10280 2555 713 1096 1614 1956 2078 1020 1420 3301 342 389 1845 10395 401 10958 2699 594 1128 1621 1957 2203 1159 1644 3584 376 317 1725 11009 593 11731 3011 699 1268 1605 1958 2661 1334 1553 3755 378 331 1627 11638 449 12040 3431 657 1262' 1681 1959 2729 1208 1743 4264 353 394 1548 12238 234 12488 3515 775 1401 1812 1960 3018 1318 1908 5426 427 431 1862 14389 336 14774 3988 1085 1640 1932 1961 3098 1527 1996 5371 468 321 1876 14658 208 14824 4269 965 1720 1988 1962 3436 1645 2052 5392 496 377 2087 15485 293 15749 4487 903 1917 2100 1963 3869 1613 2279 5621 481 392 2250 16505 345 16798 4614 909 2184 2276 1964 4335 1754 2381 6457 568 441 2386 18322 258 18508 5107 1121 2331 2469 1965 5007 1894 2341 7489 652 492 2452 20328 366 20670 5851 1341 2451 2524 1966 4850 2017 2366 7653 629 545 2816 20878 375 21162 5688 1311 2465 2724 1967 5225 2115 2520 7703 653 498 2475 21189 466 21692 5654 1184 2961 2760 1968 5774 2064 2608 8898 708 545 2624 23220 394 23572 5977 1328 3192 2908 1969 6646 2418 2749 10288 844 554 2787 26286 369 26682 7044 1674 3628 2987 1970 7048 2676 2810 11636 923 578 3161 28832 399 29235 7861 1831 3724 3230

55/60 7.21 6.37 7.49 10.31 2.59 2.04 2.77 7.25 17.64 7.52 9.32 8.75 8.40 3.66 60/65 10.66 7.52 4.17 6.66 8.85 2.66 5.66 7.15 1.73 6.95 7.97 4.33 8.37 5.49 65/70 7.08 7.15 3.72 9.21 7.19 3.30 5.21 7.24 1.71 7.18 6.08 6.43 8.72 5.05 60/70 8.85 7.34 3.95 7.93 8.02 2.98 5.44 7.20 1.72 7.06 7.02 5.37 8.55 5.27 54/70 8.79 7.33 4.83 8.77 6.75 4.44 5.57 7.56 3.55 7.46 7.91 7.53 8.39 5.42

TRENDV 317.7 101.6 97.1 488.6 34.0 16.0 98.31153.3 5.71153.6 311.8 68.5 171.5 111.5 1112) 0.954 0.964 0.982 0.928 0.897 0.775 0.900 0.959 0.069 0.957 0.964 0.869 0.952 0.979

TREND: 8.79 6.66 5.04 8.52 6.49 3.80 4.74 7.25 2.51 7.08 7.34 6.88 A8.82 5.24 1112) 0.990 0.976 0.965 0.979 0.944 0.753 0.900 0.991 0.133 0.991 0.978 0.903 0.990 0.987

1 Genom bla prisdeiiateringen för enskilda varugrupper avviker den av delgruppcrna summerade totala importcnifrån totala importen deflaterad med totala importprisindex

' Avser totaldedatcrad import

' Totaldeiiaterad import exkl. fartyg, flyg och vapen

0 Tabell D:2. Sveriges import fördelad på användningsgrupper och ursprungsgrupper. Miljoner kr, löpande priser.

Konsumtionsvaror

Verkstadsprodukter Textilvaror Övrigt Livsmedel Övrigt

År 111 112 114 Z BHar 191 192 E 101 142 152 102 E

1954 195 13 3 211 458 33 265 298 64 506 75 193 774 1955 220 15 2 237 461 31 293 324 74 621 100 268 989 1956 239 18 2 258 460 28 290 318 63 633 102 231 965 1957 276 21 2 299 555 33 322 355 85 601 106 254 961 1958 318 27 2 347 649 34 335 369 106 678 128 283 1089 1959 405 22 14 440 617 25 383 407 134 675 130 339 1144 1960 440 23 18 482 644 27 473 500 163 711 131 401 1243 1961 392 26 21 439 668 26 550 575 174 751 168 405 1323 1962 403 29 21 -453 749 29 626 655 201 891 179 454 1524 1963 443 34 23 500 914 34 703 737 261 954 199 561 1714 1964 515 39 25 579 1059 36 806 842 310 1006 231 690 1927 1965 609 52 29 690 1270 47 932 978 385 1102 278 834 2214 1966 586 56 34 676 926 127 979 1107 395 1229 304 827 2360 1967 655 63 39 758 714 162 1227 1388 432 1283 309 992 2584 1968 708 80 46 833 849 186 1367 1552 473 1357 324 1082 2764 1969 884 95 53 1033 1015 229 1698 1927 599 1441 372 1272 3085 1970 1049 104 '59 1212 1002 250 1884 2134 661 1655 450 1440 3545

55/60 14.86 9.12 55.70 15.23 6.90 —2.98 10.05 9.04 17.28 2.75 5.55 8.43 4.69 60/65 6.71 17.60 9.57 7.45 14.55 11.57 14.52 14.37 18.71 9.14 16.26 15.78 12.24 65/70 11.48 15.07 15.34 11.93 -4.63 39.96 15.12 16.88 11.40 8.48 10.09 11.54 9.87 60/70 9.07 16.33 12.42 9.67 4.52 24.96 14.82 15.62 15.00 8.81 13.13 13.64 11.05 54/70 11.08 14.04 20.98 11.56 5.01 13.55 13.04 13.10 15.71 7.69 11.86 13.39 9.98

TREND V 44.3 5.2 3.5 53.1 38.0 12.7 95.1 107.8 36.6 66.1 21.2 74.0 161.3 R(Z) 0.896 0.852 0.93 0.901 0.654 0.661 0.889 0.869 0.931 0.940 0.934 0.911 0.931

TREND % 9.80 13.38 26.75 10.43 5.44 15.13 13.66 13.83 16.88 7.24 11.10 13.45 9.66 R(Zl 0.962 0.963 0.832 0.971 0.731 0.689 0.986 0.980 0.985 0.974 0.985 0.982 0.983

Tabell D:2 forts. Milj. kr löpande priser.

År

Investerings-

varor

Verkstads- produkter Insatsvaror, industri och byggnadsverksamhet Verkstads- produkter

Jårn och stål

Data-

1 13 maskiner

115 165 175

Z

Handels-

färdigt

Övrigt

Oådla metauer

1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970

55160 60/65 65/70 60/70 54/70

TREND'V R(Z)

TREND % R(Z)

736 800 886 1034 1209 1174 1333 1566 1738 1799 2106 2416 2604 2722 2719 3339 4050

10.74 12.63 10.88 11.76 11.24 183.3 0.936 10.70 0.990

0.0 36.75 17.04 26.51 65.24

22.0 0.909

81.95 0.760

717 805 916 983 1081 1154 1462 1622 1728 1842 2091 2527 2816 2916 3135 3793 4854

12.66 11.57 13.95 12.75 12.70 219.4 0.901 11.93 0.991 24.39 12.90 15.52 14.20 17.90

22.5 0.909

17.36 0.956

385 511 455 655 614 612 898 720 638 600 756 856 778 747 815 1150 1540

11.97 "0195 12.46 5.54 9.05

42.5 0.622 5.63 0.709

41 56 96 93 50 77 147 117 93 105 131 221 272 190 231 307 453

21.07

8.53 15.46 11.94 16.15 18.7 0.740

12.90 0.834

427 567 552 748 664 688 1045 837 731 705 887 1077 1050 938 1046 1457 1994

13.01 0.61 13.10 6.67 10.12

61.1 0.677 6.74 0.780

203

-3.75 10.72 9.16 9.94 6.38

4.4 0.444

3.94 0.416

106 128 125 153 121

87 122 147 152 141 179 202 180 174 162 216 289

—0.89 10.58 7.41 8.98 6.49

7.6 0.646

4.72 0.659

461 606 550 776 696 662 977 824 739 691 875 987 895 859 917 1294 1743

10.03 0.21 12.04 5.96 8.67

46.9 0.622 5.37 0.711

71 89 126 124 88 113 190 160 144 155 191 292 335 253 292 379 539

16.43

8.95 13.05 10.98 13.46 21.9 0.779

11.13

-O.881

6.37 8.85 10.90 9.87 8.92 65.8 0.797 8.04 0.868

Tabell D:2 forts. Milj. kr löpande priser.

"A.

Insatsvaror till konsumtionsvaru— och övrig industri

— Textilvaror

Livsmedel

194

'KMR

rest 144 154

Övrigt

104

E

Råolia

Massa-

ved

155

Livs. Övrigt

105

Byggnad& verk- samhet

Övrigt 106

1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1902 1963 1964 1905 1966 1957 1968 1969 1970

55/60 60/65 65/70 60/70 54/70

TREND V R(Z) TREND Z R(Z)

949 915 855 977 900 932 1086 1109 1185 1359 1414 1394 1288 1387 1363 1523 1527

3.49 5.12 1.84 3.47 3.02 43.8 0.883 3.83 0.876

156 165 182 227 248

0.28 14.21 9.95 12.06 8.08 10.4 0.804 8.28 0.826

422 385 420 403 380 305 326 339 345 351 45. 439 491 468 482

4479 642

_3029 8.46 5.60 7.02 2.65

10.7 0.418 2.38 0.386

129 111 114 129 107 144 151 151 144 173 257 132 238 198 211 216 252

6.47 "2069 13.82 5.24 4.27

8.2

0.680

5.02 0.712

217 183 222 308 268 270 256 316 260 316 340 344 362 335 367 379 465

6.96 6.05 6.23 6.14 4.88 12.6 0.820 4.29 0.813

17 25 23 39 30 79 89 94 103 81 103 130 136 143 158 183 223

29.10 7.78 11.44 9.40 17.55

11.5 0.934

15.96 0.893

785 703 779 878 785 797 822 901 852 920 1155 1094 1226 1144 1218 1256 1582

3.18 5.88 7.65 6.76 4.48 43.0 0.828 4.28 0.867

194 209 210 250 240 245 253 246 224 246 298 319 311 560 850 887 985

3.91 4.71 25.32 14.55 10.70 41.8 0.640 9.68 0.738

16 16 22 18 15 16 26 70 52 28 17 21 21 25 15 21 31

9.87 ”4044 8.59 1.87 4.47

0.3 0.013

1.81. 0.044

1.48 2.04 6.26 4.13 3.59

0.7 0.068

0.82 0.065

971 1166 1214 1340 1321 1529 1955 1898 1940 2081 2491 2943 3121 3115 3617 4166 4766

10.88 8.53 10.12 9.32 10.45 214.1 0.924

9.86 0.983

103. 1237 1302 1430 1385 1598 2031 1955 2002 2157 2561 3020 3130 3109 3690 4244 4880

10.42 8.31 10.02 9.16 10.17 214-8 0.921

9.51 0.981

142 167 163 185 202 170 201 210 222 245 280 333 338 352 403 474 536

3.77 10.60 10.01 10.31 .8.66 21.6 0.875 8.02 0.946

Tabell D:2 forts. Milj. kr löpande priser.

År

Jordbruksråvaror

Jordbruksprod.

147 157

Övdg 107

2

Bränslen

108

Fartyg, Hyg och vapen

Total import

_. 81 1-1

133 135

Fakdsk

rad

Differe1'1s1 Fhkdsk Summe- 'I. summe—

rad

1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1984 1965 1966 1907 1968 1969 1970

55/60 60165 65/70 60/70 54/70

TREND V 'RKZ) TREND ; R(Z)

78 116 127 99 81. 123 180 134 164 211 243 272 320 287 275 278 320

9.13 8.61 3.32 5.93 9.27 15.9 0.877 9.31 0.857

31 107 76 12 51 95 65 8 40 14 18 26 19 11 16 15 22

-9.35 "16.82 _3020 _1099

"93.6 0.354

0.301

182 181 205 216 184 175 191 191 205 215 246 285 317 294 336 341 355

1.08 8.31 4.45 6.36 4.24 11.4 0.810 4.64 0.815

290 404 407 327 317 394 437 333 408 440 506 573

-656 592 627 634 597

1.55 5.59 3.98 4.79 5.62 23.7 0.817 5.11 0.801

1223 1583 2042 2127 1743 1548 1768 1717 1854 2026 2092 2050 2273 2060 2293 2205 2745 2.24 3.00 6.02 4.50 5.18 54.6 0.618 2.92 0.606

Rimma-merman— H

HFmNMO—D pl.—INNI'HANO

m 'n

17.45 26.89 18.13 22.43 20.27

3.7 0.787

23.70 0.957

188 28 135 17 334 58 487 69 335 84 197 34 404 53 187 88 320 80 372 94 298 65 400 69 412 99 541 66 483 56 514 89 585 101

24.43 25.99 —0.20 5.63 7.94 7.72 3.79 6.67 7.37 8.24

19.3 3.1 0.529 0.394

6.12 6.26 0.493 0.393

219 155 395 561 424 234 464 284 408 477 380 494 539 641 595 669 743

24.47 1.26 8.53 4.83 7.94

26.1 0.634 6.70 0.579

9192 10337 11434 12567 12249 12488 15006 15151 16154 17552 19946 22644 23704 24319 26516 30562 36239 7.74 8.58 9.86 9.22 8.95

1460.2 0.918

8.17 0.980

9194 10397 11429 12560 12240 12516 15006 15151 16154 17552 19945 22644 23704 24322 26516 30571 36240 7.62 8.58 9.86 9.22 8.95

1459.4 0.917

8.16 0.980

-2 —60 ä 7 9 428 0 —1 —1 —1 1 —1 o -3 o _a —1

1 Se not efter tabellen.

Tabell D:2 forts. Milj. kr löpande priser.

År

Konsum- tions- varor

Inves- terings- varor

Insatsvaror

Industr Byggnads- J ord- verk- bruk Kon- samhet

sum- tions varu-

Brånslen Totala

import

Fanyg Hyg och

'I. Fartyg, vapen

flyg och vapen

Total2 import

Verk- stads-

Järn och

produkter stål Textil- varor

Livs- medel

1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960

| 1961

1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968

! 1969

1970

55/60 60/65 65/70 60/70 54/70

TREND V R(21 TREND % R12)

1801 2083 2063 2253 2557 2730 3013 3157 3561 4103 4693 5508 5430 5837 6426 7605 8494 7.67 12.82 9.05 10.92

10.18 393.2 0.934 10.11 0.990

736 800 886 1034 1209 1250 1374 1668 1860 1953 2254 2576 2835 3044 3019 3608 4367

11.41 13.40 11.14 12.26 11.77 206.1 0.946 11.46 0.993

1737 2907 280 290 1620 3416 335 404 1636 3671 329 407 1857 4019 381 327 1686 3926 379 317 1743 4264 353 394 1926 5581 443 437 2031 5455 507 333 2058 5463 541 408 2301 5722 530 440 2594 6791 635 506 2517 8172 755 573 2547 8675 748 656 2569 8795 783 592 2627 10083 845 627 2838 11974 1037 634 3168 14746 1278 697

3.52 10.32 5.75 1.55 5.49 7.92 11.24 5.59 4.71 12.53 11.10 3.98 5.10 10.20 11.17 4.79 3.83 10.68 9.95 5.62 90.3 613.7 51.7 23.7 0.916 0.878 0.881 0.817 4.17 9.58 8.98 5.11 0.927 0.971 0.964 0.801

1223 1583 2042 2127 1743 1548 1768 1717 1854 2026 2092 2050 2273 2060 2293 2205 2745 2.24 3.00 6.02 4.50 5.18 54.6 0.618 2.92 0.606 8975 10241 11034 12000 11817 12282 14542 14867 15745 17075 19565 22150 23165 23681 25920 29901 35496 7.26 8.78 9.89 9.33 8.97

1433.2 0.917

8.22 0.982

219 155 395 561 424 234 464 284 408 477 380 494 539 641 595 669 743

24.47 1.26 8.53 4.83 7.94

26.1 0.634

6.70 0.579

9192 10337 11434 12567 12249 12488 15006 15151 16154 17552 19946 22644 23704 24319 26516 30562 36239 7.74 8.58 9.86 9.22 8.95

1460.2 0.918

8.17 0.980

2154 2345 2562 2916 3342 3542 4069 4532

4948

5339 6144 7263 7477 7679 8107 9788 11879

11.66 12.28 10.34 11.31 11.26 538.4 0.936 10.78 0.992

532 695 676 901 785 775 1167 984 883 846 1066 1280 1229 1112 1209 1673 2283

10.94 1.85 12.27 6.94 9.53

68.8 0.687 6.40 0.790

1318 1317 1249 1416 1368 1401 1665 1776 1930 2202 2444 2526 2551 2940 3097 3682 3908 4.80 8.70 9.12 8.91 7.03

161.9 0.916

7.69 0.961

1522 1693 1781 1755 1757 1812 1897 1934 2084 2294 2620 2727 3027 2966 3106 3258 3921 2.30 7.53 7.53 7.53 6.09

131-8 0.909

5.62 0.948

1 Genom avrundningsfel m m avviker den summerad

2 Total import, ej summerad " Total import '/., Fartyg, flyg och vapen

e importen något från den faktiska totalen

.f' L""-' "|" ,

| |._— | ":W' ! __"I . . _|| _ _ .— , _ '. "**. |» || || " |" _| |' ' || _| '- I |! | ,, .. . ." ,, ||| , -| | =.- | ' _ | _ | 'I ' '. — | '| | , |,|| . _. | |__, , . | '_'|| ,,. , '( | | | _ | '.'"—' -_, _ ' ' | , _- |'| || ' _ |"_' | _ _ , | || . | _ _, .: ”."”l' . : |, _, _ H I " |. " _ I _! "IWF" , _ _ H '. _ II | | | | 'I | | _. '|' 1 , , ., | . 1" r .. , *. |. —' ' _ | | * _J' ||| fl _| - " " | I _ _ . w.. _. .'_,,,H. , . . |A ;'H| _ _| |, " . ,_ , , | . . , _" . "' ' . —_. ' ' '|'-" ' || ' . ,. .| | __ ||, "'|_|| (. " M :| | | _ _|v ' ' | _ _ _ || " " I. _| ' |'| '] ' ' || | _ , . . . " l"' _. __ ., '., |. __ .,A |, |"' "| _. _.) |" , . _ . j ” ._ |”| * .* | _ | .._'|_u||.'.._ . ||, , _

var...! _, ,, , , . ' , ' v

"1 || || , ||.T | * I|_," * ", —

. . . . |. . . . |. |. | . . |. . _ . . ' . , . . || —. . . . ,. . .. I_l! . .. .

- ' | | | _ _ | '. , 1||_| _ | ' .."I ||| |||]. ' _||'| | | | '|| ' || . ,

Allmänna Förlaget