SOU 1971:72

Maskinell teknik vid de allmänna valen

Till Statsrådet och Chefen förjustitiedepartementet

Genom beslut 15.1.1965 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartemen- tet att tillkalla högst sex sakkunniga att utreda vissa tekniska valfrågor.

Med stöd av detta bemyndigande tillkal- lades följande sakkunniga att verkställa ut— redningen. nämligen numera lagmannen Björn Widegren, ordförande, ledamoten av riksdagen. ombudsmannen Thure Dahlberg, byrådirektören Stig Lundgren. ledamoten av riksdagen, lantbrukaren N. Yngve Nilsson, då- varande ledamoten av riksdagens andra kam- mare. redaktören Olaus Nyberg och ledamo- ten av riksdagen, lantbrukaren lvan Svan- ström.

De sakkunniga antog namnet 1965 års valtekniska utredning.

Till sekreterare fr. o. m. 10.5.1965 förord- nades 13.4.1965 hovrättsassessorn Per-Erik Nilsson. Till ny sekreterare förordnades fr.o.m. 10.11.1969 numera avdelnings- direktören Per-Ola Larsson. Nilsson förord- nades samtidigt att biträda utredningen som expert.

Utredningen har tidigare avlämnat be- tänkandena (SOU 1965174) Gemensam val- dag, ( SOU 1967:27 ) Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval och (SOU 1969119) Ny Valteknik. [ sistnämnda be- tänkande lade utredningen fram förslag om övergång till maskinell teknik i valförfaran- det för riksdagsvalens del.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande 29.10.1969 uppdrog chefen för justitie- departementet i tilläggsdirektiv åt utred- ningen att vidareutveckla det föreslagna syste- met, bl.a. så att den maskinella tekniken kunde användas även för de kommunala valen.

Vid utförandet av detta uppdrag har utredningen förutom av Nilsson biträtts av följande experter nämligen numera departe- mentsrådet Nils Olof Wentz (förordnad 23.4.1968). numera avdelningschefen Ulf Carlsson och avdelningschefen Gunnar E. Ekstam (förordnade 10.5.1968), numera av— delningsdirektören Kenny Thärnström (för- ordnad 27.3.l969), byrådirektören Karl Axel Eriksson (förordnad 12.3.1970). Där- jämte har Larsson före sitt förordnande till sekreterare biträtt utredningen som expert (förordnande 27.3.1969).

Dessutom har utredningen biträtts av or- ganisationskonsulten Bengt Bohman.

Utredningen har i vissa frågor överlagt med företrädare för de i riksdagen represen- terade politiska partiernas kanslier.

Chefen för justitiedepartementet har upp- dragit ät Svenska Utvecklings AB att ansvara för framtagandet av den föreslagna valappa- raturen.

Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande Maskinell teknik vid de allmänna valen. [ betänkandet föreslär utredningen

att maskinell teknik skall användas vid de all- männa valen med undantag av kyrkofull- mäktigvalen.

För utredningen återstår att pröva regler- na för kyrkofullmäktigvalen och vissa andra frågor som överlämnats till utredningen.

Till betänkandet har fogats ett särskilt ytt- rande av experterna Ekstam och Carlsson.

Stockholm 27.8.1971

Björn Widegren Thure Dahlberg Stig Lundgren N. Yngve Nilsson Olaus Nyberg Ivan Svanström /Per-01a Larsson

1. Utredningsuppdraget

Vägledande för utredningens arbete har varit framför allt de tilläggsdirektiv som innefattas i chefens för justitiedepartementet anföran- de till statsrådsprotokollet 24.10.1969. Tidi- gare direktiv till utredningen finns redovi- sade i betänkandena (1965z74) Gemensam valdag och (1969zl9) Ny valteknik. I de nämnda tilläggsdirektiven anförde chefen för justitiedepartementet följande.

1965 års valtekniska utredning har i sitt betänkande 111 Ny valteknik (SOU 1969219) lagt fram förslag om övergång till ett valför- farande som bygger på användning av maski- nella hjälpmedel. I korthet innebär förslaget följande.

Valsedlarna får formen av hålkort, som skall räknas maskinellt. Vid röstningen er- sätts valkuverten av specialkonstruerade kas- setter. Sedan väljaren stoppat in sin valsedel i en kassett, överlämnar han kassetten till valförrättaren, som skjuter in kassetten i en likaledes specialkonstruerad valbox. Valför- rättarcn trycker därefter ned en manöverarm på valboxen, varvid valsedeln förs över från kassetten till valboxen utan att valhemlig- heten röjs. Kassetten kan därefter användas av en ny röstande. Räkningen av rösterna koncentreras till räkningscentraler, dit val- materialet förs omedelbart efter röstningens slut. Transporten av valsedlarna sker direkt i valboxen. Förfarandet används även vid röst.- ning på postanstalt.

Enligt utredningens förslag skall det nya systemet tillämpas första gången vid riks- dagsvalet år 1970. Beträffande de samtidiga kommunalvalen föreslår utredningen att röst- avgivningen skall äga rum i samma former som vid riksdagsvalet men att röstsamman-

räkningen liksom hittills skall ske manuellt. Utredningen fortsätter sitt arbete och har som nästa punkt på sitt program att utarbeta ett system för maskinell sammanräkning även av de kommunala valen.

Utredningens betänkande har remissbe- handlats och därvid i det stora hela fått ett gynnsamt mottagande. Inom justitiedeparte— mentet har arbetet fortsatts med sikte på att en proposition i huvudsaklig överensstäm- melse med utredningens förslag skulle läggas fram för riksdagen under hösten 1969. Emel- lertid har det nyligen visat sig att Facit AB, som skulle tillverka den specialkonstruerade valapparaturen, inte längre kan garantera le- verans av tillräckligt antal valboxar och kas- setter till 1970 års val. I detta läge har övergången till den nya tekniken måst skju- tas upp till år 1973.

Uppskovet bör uttnyttjas till att låta val- tekniska utredningen vidareutveckla det föreslagna systemet och för att ytterligare förbereda övergången till detta. Det kan härvid bli aktuellt att företa jämkningar i de lösningar som utredningen har föreslagit när systemet byggs ut till att omfatta maskinell sammanräkning även av de kommunala va- len. I det fortsatta utvecklingsarbetet bör vidare beaktas synpunkter och uppslag som har kommit fram vid remissbehandlingen.

Det är framför allt i två hänseenden som kritik har riktats mot utredningens förslag. Dels har det ansetts vara en brist att förslaget inte innebär redovisning av valresultatet val- distriktsvis. Dels har det framställts önske- mål om att resultat från de kommunala valen skall kunna lämnas redan på valdagens kväll. Det sistnämnda önskemålet bör bli tillgodo- sett i och med att man genomför maskinell sammanräkning av de kommunala valen, Vad

beträffar den valdistriktsvisa redovisningen av valresultatet visar undersökningar som gjorts inom justitiedepartementet att man bör kunna åstadkomma en sådan redovisning genom att i större utsträckning än utred- ningen har tänkt sig använda datamaskiner för sammanräkningen. Undersökningarna visar dessutom att man i det föreslagna systemet inte behöver avsluta poströstningen redan på fredagen före valdagen utan kan låta den pågå t. 0. m. valdagen utan att man därigenom äventyrar möjligheterna till snabba och rättvisande besked om valresul- tatet. Jag vill desssutom inte hålla för uteslu- tet att den snabba utvecklingen bl.a. på datateknikens område kan erbjuda möjlig- heter att ytterligare utveckla och förbättra det föreslagna systemet. Givetvis bör sådana möjligheter tas till vara i det fortsatta arbe— tet.

En fråga som bör särskilt undersökas vid det fortsatta utredningsarbetet gäller möjlig- heterna att minska antalet valsedlar som framställs till valen. De nuvarande formerna för distribution av valsedlar till väljarna leder till att åtgången på valsedlar blir mångdub- belt större än som behövs för själva röst- ningen. Det torde inte vara en överdrift att räkna med att det vid tre samtidiga val kommer att framställas mer än 500 milj. valsedlar, om inte distributionsformerna änd- ras. Detta antal bör jämföras med att själva röstningen i de tre valen inte kräver mer än ca 15 milj. valsedlar. För framställningen av de hålkortsvalsedlar som skall användas i det nya systemet finns endast ett mycket be- gränsat antal tillverkare, och valsedelsupp- lagorna får därför stor betydelse för den tid som går åt för att få fram valsedlarna. Ju större valsedelsupplagorna blir, desto tidigare måste valsedlarna beställas. Härtill kommer att hålkortsvalsedlarna ställer sig dyrare i framställning än de nu använda typerna av valsedlar och att en begränsning av valsedels- upplagorna kan innebära en besparing både för staten och för partierna. Det är därför önskvärt att finna sådana former för distri- bution av valsedlar att valsedelsupplagorna minskar utan att vare sig väljarnas möjlig- heter att få tag i önskad valsedel eller partier- nas möjligheter att sprida information om sina valsedlar försämras.

Utredningens förslag till valtekniskt sys— tem bör läggas fram före mitten av år 1971.

Ett grundvillkor för det nya valtekniska systemet är att kassetterna och valboxarna fungerar på ett fullt tillfredsställande sätt. De prototyper som den tilltänkte tillverka- ren har konstruerat innefattar i och för sig

en bra lösning av de rent tekniska delarna av systemet. Emellertid måste man även när det såsom här är fråga om relativt okomplicerade tekniska apparater räkna med att konstruk- tionens tillförlitlighet inte kan absolut garan- teras förrän man har varit i tillfälle att i praktiska prov testa apparater som fram— ställts i serieproduktion. Det rådrum som nu har uppstått bör därför utnyttjas för att på ett så realistiskt sätt som möjligt prova ut serieproducerade kassetter och valboxar. En sådan utprovning bör också utnyttjas för att ge administrativa erfarenheter av det nya systemet inför 1973 års val. Valtekniska utredningen bör i samråd med centrala val- myndigheten utarbeta planer för en sådan utprovning. Tidsmässigt bör utprovningen förläggas så att dess resultat kan beaktas när statsmakterna skall ta ställning till den nya valtekniken, vilket bör ske under våren 1972.

I valtekniska utredningens uppgifter ingår en lagteknisk modernisering av vallagstift- ningen. Ett stort steg i denna riktning har tagits genom det förslag till lag om val till riksdagen som utredningen har utarbetat. Den omständigheten att den nya tekniken redan från början kommer att tillämpas på alla de tre samtidiga valen talar emellertid för att man nu går in för att åstadkomma en gemensam vallag för riksdagsvalen och de kommunala valen.

En mera systematisk fördelning av lagreg- lerna beträffande val än som nu gäller bör därvid kunna åstadkommas. Det torde sålun- da vara lämpligt att en ny vallag begränsas till att omfatta de rent valtekniska reglerna rörande riksdagsval samt stads- och kommu- nalfullmäktigval. De materiella reglerna om mandatfördelning, inbegripet reglerna om ut- seende av representanter på partiernas man- dat, bör i så fall tas in iden författning som närmast innehåller reglerna för ifrågavarande representation, d.v.s. i resp. riksdagsord- ningen, landstingslagen samt kommunallagen och kommunallagen för Stockholm.

Även inom andra utredningar än valteknis- ka utredningen, såsom grundlagberedningen och kommunalvalskommittén, behandlas frå- gor som kan få betydelse för det fortsatta re- formarbetet på den lagtekniska sidan av val— lagstiftningen. Det synes därför mest ända- målsenligt att arbetet på modernisering av vallagstiftningen fortsätts inom justitiedepar— tementet och där bedrivs i nära kontakt med de olika utredningarna. Valtekniska utred- ningens uppdrag bör således inte omfatta den fortsatta lagtekniska moderniseringen av vallagstiftningen. Min avsikt är att arbetet

inom departementet skall bedrivas så att förslag till ny lagstiftning på valområdet kan läggas fram samtidigt som valtekniska utred- ningen presenterar sina slutliga förslag be- träffande valsystemet.

2. Sammanfattning

2.1. Inledning

År 1969 lade utredningen i betänkandet Ny valteknik (SOU 1969zl9) fram förslag till ett nytt valförfarande där maskinella hjälpmedel utnyttjades vid både röstning och samman- räkning. Förslaget, som i första hand tog sikte på riksdagsvalen, fick ett i stort sett positivt mottagande vid remissbehandlingen, och enligt de ursprungliga planerna skulle det nya förfarandet ha tillämpats första gången vid 1970 års val. Dessa planer kunde emellertid inte realiseras på grund av förse- ningar vid tillverkningen av de maskinella hjälpmedlen. I tilläggsdirektiv 24.10.1969 fick utredningen i uppdrag att utnyttja det nödtvungna uppskovet med reformens ge- nomförande för att vidareutveckla och för- bättra det föreslagna systemet med sikte på ett genomförande till 1973, varvid den ma- skinella tekniken skulle komma till använd- ning fullt ut inte bara för riksdagsvalet utan även för de samtidiga landstings- och kom- munfullmäktigvalen. I föreliggande be- tänkande redovisar utredningen resultatet av detta arbete.

Det förslag som utredningen nu lägger fram bygger alltså på de grundläggande sys- temlösningar som anvisades i 1969 års betän- kande. De allmänna utgångspunkterna för arbetet i denna etapp har sålunda varit dels att röstningen i såväl vallokal som på post- anstalt skall ske med användande av valboxar och kassetter, dels att sammanräkningen av

rösterna skall ske maskinellt i särskilt inrätta- de räkningscentraler och dels att ett i princip fullständigt valresultat _ i första hand såvitt gäller mandatens fördelning mellan partierna — skall föreligga redan under valnatten.

Utredningsarbetet har vidare syftat till att utforma systemet så att valresultaten kan redovisas valdistriktsvis och så att poströst- ning kan ske även på valdagen. Det förslag som utredningen nu lägger fram innebär att samtliga dessa krav tillgodoses. Utredningen föreslår även andra förbättringar i förhållan- de till 1969 års förslag, bl. a. ett förenklat kontrollförfarande. Den utformning som ut- redningen sålunda gett kontrollförfarandet ger som en biprodukt möjlighet att redovisa även poströsterna valdistriktsvis.

2.2 Valsedlarna

Enligt förslaget skall standardiserade valsed- lar i form av hålkort användas vid alla de samtidiga valen. Valsedlarna, som skall vara gula för riksdagsval, blå för landstingsval och vita för kommunfullmäktigval, framställs av statsverket och tillhandahålls partier och andra efter beställning. Centrala valmyndig- heten skall ansvara för valsedelsframställ- ningen. Valsedlar som partierna beställer för- ses vid framställningen dels med partibeteck- ning, kandidatnamn osv. i klartext enligt partiernas önskemål, dels med maskinläsbar information för parti, slag av val och för den kandidatgrupp (listtyp) som sedel gäller för

(maskinläsbara valsedlar). Dessutom till- handahåller statsverket för partier som är representerade i riksdagen valsedlar till samt- liga tre val som endast upptar partibeteck- ning och uppgift om det slag av val sedeln avser i klartext och i maskinläsbar form men som i övrigt är blanka (partimarkerade val- sedlar), samt valsedelsblanketter på vilka väl- jarna själva kan fylla i partibeteckning och kandidatnamn (ifyllningsvalsedlar).

Förändrar en väljare innehållet i en ma- skinläsbar sedel eller skriver han till nanm på en partimarkerad valsedel, skall han trycka ut ett förmarkerat fält. Underlåter han detta beaktas inte förändringen eller de namn som han kan ha försett valsedeln med.

Utredningen föreslår i förhållande till 1969 års förslag nya regler om valsedelstill- delningen. Enligt det nya förslaget ställer staten inför varje val till förfogande för de partier som är representerade i den försam- ling valet gäller, ett belopp som är lika med kostnaden för framställning av maskinläsbara valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade vid valet i valkretsen (vid riksdagsval) och i landstings- kommunen resp. kommunen (vid landstings- och kommunfullmäktigval). Partierna får se- dan själva avgöra om de vill ha valsedlar för hela detta belopp eller endast en del av detta. Vill partiet endast utnyttja en del av beloppet till valsedlar, erhåller partiet kon- tant det överskjutande beloppet som partiet får utnyttja efter eget gottfinnande. Görs valsedelsbeställningen av parti utan represen- tation i den församling valet avser eller görs beställningen av någon som inte är behörig att företräda partiet skall valsedlarna betalas i förskott. Blir ett parti som betalt valsedlar i förskott genom valet representerat i den församling valet avser, erhåller partiet i efter- skott ett kontantbelopp som motsvarar vad det skulle ha kostat att framställa valsedlar för partiet till ett antal av fyra gånger antalet röstberättigade.

Partierna får självfallet beställa större val- sedelsupplagor än som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade. Sker det får emeller- tid partiet betala överupplagan.

Partiernas beställning kan avse valsedlar av alla de tidigare nämnda typerna. Enligt för- slaget skall emellertid statsverket svara för att partirnarkerade valsedlar och ifyllnings- valsedlar finns tillgängliga överallt där röst- ning äger rum (vallokaler, postkontor osv.)

Förslaget utgår från att valsedlarna iprin- cip skall ha samma innehåll som f. n., dvs. uppta bl.a. kandidatnamn. Den ändringen förordas dock att föreskrifterna om hur många namn valsedeln högst får innehålla slopas. Utredningen för emellertid till diskus- sion fram ett alternativt valsedelssystem, som enligt utredningen från främst tekniska synpunkter är överlägset det nuvarande. Det alternativa förslaget innebär i korthet att valsedlarna inte skall förses med namn utan endast uppta parti- och listtypsbeteckning. Vilka kandidater som förekommer på de olika listtyperna, därom förutsätts väljarna bli grundligt informerade genom partiernas propaganda före valet. Vidare skall det i de lokaler där röstning äger rum finnas informa- tion att tillgå om vilka kandidater de olika listtypsbeteckningarna avser.

2.3 Röstning i vallokal

Utredningen föreslår att röstningen på val- dagen avslutas en timme tidigare än nu. På valdagen sker alltså röstningen mellan kloc- kan 8 och 20. l undantagsfall får dock — när särskilda skäl föreligger — medges att röst- ningen i vallokal skall sluta redan klockan 17 på valdagen.

Vid röstningen i vallokal används en val- box för varje val. Valboxarna förseglas vid en offentlig förrättning före valet. Valet inleds med att valförrättaren matar in ett särskilt hålkort — valdistriktskort — i varje valbox. Valdistriktskortet är försett med maskinläs- bar information om valdistriktet. Härigenom blir det möjligt att vid sammanräkningen, som förutsätts ske i datorer, fördela rösterna valdistriktsvis.

Vid förrättningen tar valförrättaren hand om väljarens röstkort. Har väljaren inte med sig röstkortet antecknar valförrättaren för— hållandet på en särskild lista.

Någon sammanräkning av de avgivna rös- terna skall inte ske i vallokalerna. Omedel- bart efter röstningens slut skall valboxarna i förseglat skick transporteras till särskilt in- rättade räkningscentraler (se avsnitt 2.5).

Möjligheten för make samt sjuka personer m.fl. att rösta med valsedelsförsändelse be- hålls.

2.4. Röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg

Röstning på postanstalt och hos utlands- myndighet föreslås börja 18 dagar före valda- gen. På svenskt fartyg i utrikes fart skall röstningen få bölja 45 dagar före valdagen. På postanstalt inom riket skall röstningen på valdagen börja senast klockan 9 och alltid avslutas klockan 11. Hos utlandsmyndighet och på fartyg skall röstningen avslutas på sådan tid att de avgivna rösterna är framme hos centrala valmyndigheten före klockan 11 på valdagen.

Vid röstning på postanstalt används en valbox för alla de samtidiga valen. Postfunk- tionären matar ned alla de valsedlar väljaren avlämnar i valboxen. Dessutom matas röst- kortet ned i boxen sedan väljarens namn och adress gjorts oläsliga. Med hjälp av röstkor- ten — som utformas som hålkort — kontrol- leras sedan att väljaren inte har dubbelröstat. Vidare bygger den valdistriktsvisa redovis— ningen av poströsterna på röstkorten.

De valsedlar som mottagits på postanstalt sänds — inneslutna i den förseglade valboxen — som regel in för sammanräkning i två omgångar, den första på fredagen, den andra när röstningen slutar klockan 11 på val- dagen.

2.5 Sammanräkning och kon trollförfarande

För sammanräkning av vallokalrösterna inde- las landet i sammanräkningsområden med en räkningscentral i varje område. I räknings- centralerna sker sammanräkningen i datorer. Praktiskt taget samtliga valboxar som an-

vänts ute i valdistrikten beräknas vara fram- me 1 räkningscentralen inom två timmar efter röstningens slut på valdagen.

Poströsterna föreslås räknas i en för hela riket gemensam central förlagd till Stock- holm. Undersökningar som postverket på utredningens begäran gjort visar att de val- boxar som använts ute på postanstalterna under valdagen och lördagen dessförinnan kan vara framme i Stockholm senast om- kring klockan 23, om särskilda åtgärder vid- tas.

De röster som avgetts utomlands och på fartyg sänds till centrala valmyndigheten där valsedlarna matas ner i valbox. Räkningen sker sedan i den för hela riket gemensamma räkningscentralen.

Vid inläsningen i datorn sker en registre- ring på band av de uppgifter som det inlästa materialet — valdistriktskort, valsedlar osv. — innehåller. Valsedlar utan maskinläsbar in- formation utsorteras och banden komplette- ras med de uppgifter de innehåller. Uppgif- ten om hur rösterna fördelar sig på parti på varje räkningscentral inrapporteras så snart den föreligger till centrala valmyndigheten som sammanställer uppgifterna till ett för hela riket (landstingskommunen reSp. kom- munen) gällande resultat. Det förutsätts i förslaget att delresultat från de olika valen skall lämnas vid lämpliga tidpunkter under sammanräkningens lopp.

Det föreslagna förfarandet gör det också möjligt att göra fördelningen av platser inom partierna maskinellt i mycket stor utStIäCK- ning.

Innan ett slutligt resultat fastställes måste kontrolleras att dubbelröstning inte skett och att endast röstberättigade personer del— tagit i valet. Som redan sagts föreslår utred- ningen ett i förhållande till 1969 års förslag nytt kontrollförfarande. Det nya kontroll- förfarandet bygger på att röstkorten innehål- ler ett för varje väljare unikt identifikations- begrepp i maskinläsbar form, och att de uppsamlas vid röstningen.

I en särskild maskinell bearbetning jäm- förs röstkorten som avlänmats vid poströst- ningen dels med röstkorten som omhänder—

tagits i vallokal och dels med innehållet iett register innehållande samtliga personer som har rösträtt (röstlängsbandet). Om det därvid framkommer att dubbelröstning skett eller att poströstning förekommit av person som ej finns på röstlängdsbandet kasseras motsva- rande poströster.

2.6. Övriga förslag

Utredningen lägger i betänkandet också fram förslag till ändringar i fråga om röstlängds- förfarandet, såvitt gäller den allmänna röst- längden, och reglerna om valnämnd.

Beträffande röstlängdsförfarandet för- ordar utredningen att kyrkobokföringen och inte som nu mantalsskrivningen läggs till grund för röstlängden. Bakom förslaget lig- ger önskemålet att göra röstlängden aktuella- re än vad den är i dag. Det föreslås att 30.4 görs till kvalifikationsdatum så att alla perso- ner som den 30 april är svenska medborgare och i övrigt uppfyller rösträttsvillkoren tas upp i röstlängden för året. Denna kommer alltså enbart att uppta namn på personer som är röstberättigade under längdens giltig- hetstid. Dessutom föreslås vissa justeringar av tidpunktema för anmärknings framstäl— lande och sammanträde för prövning av gjor- da anmärkningar.

I fråga om valnämnden förordar utred- ningen att den nuvarande bestämmelsen att det obligatoriskt skall finnas en valnämnd i varje kommun utgår. I stället förordas att kommunerna själva får bestämma vilken or- ganisationsform man vill ha för att fullgöra uppgiften att organisera och administrera genomförandet av val, som är den enda uppgift som valnämnden numera har att svara för.

Utredningen föreslår slutligen att bestäm- melserna om vals kungörande SIOpas i nuva- rande form.

3 1969 års förslag och remissyttrandena

3.1 1969 års förslag

I den utredningsetapp som avslutades med betänkandet ”Ny valteknik” (SOU 1969: 19) hade det uppdragits åt utredningen att undersöka möjligheterna för en sådan omläggning av valtekniken att valmaterialet skulle kunna sorteras, räknas och registreras på maskinell väg. Därvid hade angivits som särskilt angeläget att resultatet av poströster- na redovisades redan på valnatten. Utred- ningen som fick uppdraget om en övergång till maskinell teknik i tilläggsdirektiv 1.3. 1968 arbetade med sikte på en reform av valtekniken till 1970 års val.

I betänkandet lade utredningen fram för- slag till helt nytt valtekniskt förfarande be- träffande riksdagsvalen. Om förslaget genom- förts hade det blivit möjligt att redan under valnatten lämna ett i princip definitivt val- resultat såvitt gällde mandatens fördelning på partier. Detta skulle åstadkommas bl.a. genom att poströstningen avslutades på fre- dagen före valdagen och att sammanräk- ningen skulle ske maskinellt i hålkortssorte- rare och/eller datorer. Förslaget fick formen av en ny lag om val till riksdagen.

Beträffande val av kommunfullmäktige och landstingsman kunde inte utrednings- arbetet drivas lika långt. Utredningen var av tidsskäl nödsakad att begränsa sig till att få fram ett enhetligt system för röstningen vid de val som skulle äga rum samtidigt för att därigenom göra röstavgivningen så enkel som

möjligt för väljarna. Något maskinellt sam- manräkningsförfarande föreslogs inte infört vid de kommunala valen. Utredningen fram- höll att denna fråga skulle tas upp i en senare utredningsetapp.

I korthet innebar förslaget beträffande riksdagsvalen följande.

De röster som avges i valdistrikt på valda- gen skulle räknas samman i särskilt inrättade räkningscentraler. I varje riksdagsvalkrets skulle det finnas minst en räkningscentral. Räkningscentralen skulle förläggas så att val- sedlarna från de valdistrikt som skulle räknas där som regel kunde nå centralen inom loppet av två timmar. I vissa valkretsar borde därför flera räkningscentraler inrättas. Cen- trala valmyndigheten skulle i samråd med länsstyrelserna och valnämnderna bestämma var centralerna skulle vara belägna.

Poströsterna skulle räknas i en för hela riket gemensam räkningscentral.

Valsedlarna skulle enligt förslaget standar- diseras och få formen av hålkort. De skulle framställas av statsverket och tillhandahållas partier och andra efter beställning.

Vid framställningen skulle valsedlarna för- ses dels med tryckt text dels med marke— ringar för den maskinella räkningen. Parti med representation i riksdagen skulle kost- nadsfritt få valsedlar till ett högsta antal motsvarande fem gånger antalet röstberätti- gade i den valkrets beställningen avsåg. Stats- verket skulle dessutom tillhandahålla väljar- na blanketter, som de själva kunde fylla i för

det fall att inte någon av parti uppgjord valsedel godtogs (ifyllningsvalsedlar).

Poströstningsreglerna föreslogs ändrade så att detta slag av röstning generellt förlades före valdagen samtidigt som kretsen av dem som fick rösta före valdagen väsentligt utvid- gades. Röstmottagning föreslogs anordnad på postanstalt fr.o.m. 18:e dagen före val- dagen. Möjligheterna för makar, sjuka perso- ner m. fl. att rösta med valsedelsförsändelse bibehölls.

Vid personlig röstning i vallokal och på postanstalt skulle väljaren lägga in sin val- sedel i en kassett som tillhandahölls i röst- ningslokalen. Vid röstning genom valsedels- försändelse skulle dock alltjämt användas kuvert liksom vid röstning utom riket.

Efter röstningens slut skulle valboxarna från vallokalerna oöppnade sändas till den regionala räkningscentralen, medan poströs- terna skulle sändas till den för riket gemen- samma centralen i Stockholm. Vid samman- räkningen skulle i första hand de avgivna rös- terna fördelas på de partier som deltagit i va— let. Resultatet skulle genast per telex eller te- lefon under valnatten meddelas till centrala valmyndigheten som hade att sammanställa uppgifterna och under valnatten räkna fram ett riksresultat inklusive poströsterna. När därefter protokollen över förrättningarna i räkningscentralerna kommit in till centrala valmyndigheten och det kontrollerats att samma väljare vid valet inte avgett mer än en valsedel, skulle den fastställa det definitiva valresultatet.

Vidare föreslogs väsentligt enklare regler för valsedlars ogiltighet.

Angående förslaget hänvisas i övrigt till det nämnda betänkandet (SOU 1969219). Utredningen lämnar dessutom en närmare redogörelse för vissa delar av förslaget i det följande.

3.2. Remissyttrandena

Utredningens betänkade remissbehandla- des. Över förslaget avgavs yttrande av rege— ringsrättens ledamöter, poststyrelsen, stats— kontoret, statistiska centralbyrån (SCB),

centrala folkbokförings- och uppbördsnämn- den (CFU), samtliga länsstyrelser, grundlag- beredningen, Svenska landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Föreningen Sve- riges fögderichefer, Sveriges radio och Tid- ningarnas telegrambyrå (TT). Dessutom in- kom yttrande från Kristen demokratisk sam- ling (KDS).

Utredningens förslag fick ett genomgåen— de positivt mottagande vid remissbehand- lingen. Så gott som alla remissinstanser till- styrkte eller lämnade utan erinran att ett nytt valtekniskt förfarande genomförs i hu- vudsak enligt de riktlinjer som utredningen dragit upp. I flera yttranden — bl.a. från länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar och Norrbottens län — framhölls också att det nuvarande valförfarandet var föråldrat och otidsenligt och att tiden otvivelaktigt var mogen för en radikal omläggning av röst- nings- och sammanräkningsförfarandet.

Som allmänt omdöme om de lösningar som utredningen kommit fram till anfördes från flera håll att förfarandet skulle bli enk- lare utan att säkerhetskraven eftersattes. Ut- talanden av denna innebörd gjordes bl. a. av CF U, grundlagberedningen, länsstyrelsernai Östergötlands, Malmöhus och Västerbottens lan. Statskontoret ansåg att utredningen väl löst de problem som hängde samman med ett mekaniserat valsätt. Enligt postverket hade utredningen åstadkommit en teknisk lösning som skulle göra röstningen på post- anstalt enklare och framför allt säkrare än tidigare både för väljare och röstmottagare. Betänkandet innehöll enligt TT en rad för- slag som kunde leda till klara förbättringar. Länsstyrelsen i Gotlands län ansåg att för- slaget i stort sett var väl avvägt och genom- tänkt samt präglat av sinne för praktiska väsentligheter. Denna länsstyrelse framhöll dock att man inte kunnat bilda sig en närma- re uppfattning om funktionssäkerheten hos de hjälpmedel — kassett och valbox — som utredningen föreslog komma till användning vid röstavgivningen. Man förutsatte emeller- tid att såväl kassett som valbox ingående prövats och att de skulle uppfylla säkerhets- kravet. Liknande uttalanden förekom iytt-

randena från bl. a. länsstyrelserna i Göte- borgs och Bohus samt Värmlands län.

Förslagets allmänna konstruktion föran— ledde i huvudsak kritik i två hänseenden. Dels menade åtskilliga remissinstanser att det var en brist hos förslaget att det inte skulle ge en valdistriktsvis redovisning av valresulta- tet. Dels ansågs det från flera håll otillfreds- ställande att resultaten från de kommunala valen inte kunde redovisas preliminärt redan under valnatten.

Grundlagberedningen underströk att det såväl för den partipolitiska verksamheten som för den vetenskapliga analysen var yt- terst angeläget att de röster som på valdagen avgetts i vallokalerna, särredovisades på val- distrikt. Beredningen menade att det inte rimligen kunde vara omöjligt att finna tek- niska eller administrativa metoder att åstad- komma en sådan redovisning. Beredningen förutsatte därför att valresultatet också i framtiden skulle redovisas för valdistrikten. SCB var än skapare i sin kritik och uttalade att utredningens förslag om ett ändrat röst- avgivningsförfarande kunde godtas endast under förutsättning att förfarandet ändrades så att valdistriktsresultat från samtliga samti- diga val kunde erhållas redan vid 1970 års val. Krav på att förfarandet vid riksdagsvalen skulle utformas så att resultatet kunde redo- visas valdistriktsvis restes även av Svenska landslingsförbundet och Svenska kommun- förbundet.

Bl.a. länsstyrelserna i Stockholms, Upp- sala, Kronobergs, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Västmanlands län ansåg att det varit önskvärt att få fram rösternas för— delning på valdistrikt. Man betonade att det var angeläget att ytterligare undersökningar gjordes för att möjliggöra en redovisning valdistriktsvis. Analyser av kommunalvalen kan, menade man från flera håll, ersätta den analys av riksdagsvalet, som en distriktsvis redovisning av detta val ger möjlighet till. Länsstyrelsen i Gävleborgs län erinrade dock om att ingen kunde förutse vilka avvikelser från riksdagsvalets tendens som där kan framkomma. Länsstyrelsen i Västernorrlands

län konstaterade att många torde beklaga att möjligheten att redovisa valresultatet dist- riktsvis skulle försvinna i och med det nya förfarandet.

Av de remissinstanser som tog upp frågan om den valdistriktsvisa redovisningen gick statskontoret uttryckligen på utredningens linje. Denna remissinstans menade att starka skäl talade för den föreslagna ordningen. Statskontoret pekade därvid dels på att kom- munvalen skulle ge uppgift kommunvis om partifördelningen vid dessa val, dels på att en valdistriktsvis redovisning skulle innebära vis— sa risker för valhernligheten. De lösningar som är tänkbara för att åstadkomma en sådan lösning skulle alla bli mycket arbets- krävande. ] några av dessa yttranden diskute— rades olika tekniska eller administrativa åt- gärder som skulle kunna vidtas för att möj- liggöra en sådan redovisning. CFU delade utredningens uppfattning att avgörande in- vändningar kan riktas mot lösningen att vid framställningen förse valsedlarna med hål- markering för valdistrikt. Genom att räkna varje valbox för sig skulle det vara möjligt att få en valdistriktsvis redovisning av de valsed- lar som avgetts i vallokal. Ett sådant förfa- rande skulle emellertid inte tillåta ett ratio- nellt utnyttjande av hålkortssorterarna, framhölls det i yttrandet. CFU betonade också att en valdistriktsvis räkning enligt denna modell skulle skärpa kraven på arbets- disciplin i räkningscentralerna. Den åtgärd som låg närmast till hands var enligt SCB och lärzssttrt'else/i i Göteborgs och Bohus län att förse valboxarna med en anordning som vid inmatningen i valboxen försåg valsedeln med en markering för valdistrikt.

Länsstyrelsen i Uppsala län uttalade rent allmänt att det borde övervägas att förse valsedeln med hålmarkering för valdistrikt. Länsstyrelsen i Västmanlands län noterade att en valdistriktsvis redovisning kunde fås om sammanräkningen gjordes i datorer, ef- tersom matriskort för de olika valdistrikten då kunde framställas. Denna metod skulle emellertid inte vara möjlig att använda om hålkortssorterare användes som sammanräk- ningsmaskiner.

De båda kommunförbunden framförde bestämd kritik mot att enligt förslaget kom- munalvalen inte skulle räknas preliminärt i omedelbar anslutning till röstningens slut. Förbunden utvecklade utförligt skälen varför även resultaten från kommunalvalen borde bli kända redan under valnatten. Svenska landstingsförbundet konstaterade att kom- munalpolitiken får en allt större betydelse inom samhällsförvaltningen. Under senare tid hade flera förslag lagts fram för att stärka den kommunala demokratins ställning inom folkstyret. Redan den omständigheten att de kommunala frågorna skulle kon- kurrera om väljarnas intresse i den ge- mensamma valrörelsen, ställde stora krav på de lokala partierna när det gällde att föra fram de kommunala frågorna vid sidan av de rikspolitiska. Kommunal- och lands- tingsvalen är — liksom riksdagsvalen — en höjdpunkt i det demokratiska livet. Valhand- lingen med åtföljande valvaka betraktas av en bred allmänhet som ett väsentligt inslagi demokratin, betonade förbundet. Utred- ningens förslag i denna del skulle innebära en otillfredsställande lösning. Det borde därför allvarligt övervägas menade förbundet att för 1970 års val behålla det nuvarande förfaran- det, dvs. med preliminär räkning av kommu- nalvalen ute i valdistrikten. På liknande sätt uttalade sig Svenska kommunförbundet.

Grundlagberedningen och åtskilliga läns- styrelser beklagade eller fann det otillfreds- ställande att enligt förslaget några preliminä- ra resultat från kommunalvalen inte skulle tas fram. CFU framhöll emellertid att om riksdagsvalet redovisades på mindre enheter än valkretsar så behövde frånvaron av preli- minär redovisning av kommunalvalen inte inge betänkligheter. Några remissinstanser — bl. a. länsstyrelserna i Södermanlands, Öster- götlands och Jönköpings län — betonade vikten av att utredningens arbete på att få fram ett maskinellt förfarande vid dessa val bedrevs med största möjliga kraft och skynd- samhet. Andra länsstyrelser gick på kom- munförbundens linje och förordade att den nuvarande ordningen skulle behållas så att kommunalvalsrösterna räknades preliminärt

redan på valnatten. För denna lösning uttala- de sig länsstyrelserna i Stockholms och Kro- nobergs län. I nästan alla länsstyrelsers ytt- randen framhölls att utredningens förslag beträffande sammanräkningen av kommunal- valen medförde ett ökat arbete för länssty- relserna eftersom valmaterialet kom in i helt obearbetat skick. Länsstyrelsen i Älvsborgs län menade för sin del att den lättnad som uppstod genom att länsstyrelserna befriades från uppgiften att räkna samman riksdagsva- let syntes ringa i förhållande till det merarbe- te som åsamkades länsstyrelserna genom det nya förfarandet, allra helst som det förut- sattes att cheferna för räkningscentralernai första hand skulle utses bland länsstyrelser- nas personal. Det kan befaras, uttalade läns- styrelsen, att inte alla länsstyrelser hinner slutföra samtliga sammanräkningar före val- årets utgång.

CF U tog upp kassett- och valboxmetoden till en principiell granskning. CFU framhöll att riskerna för fel och misstag vid röst- ningen minskade genom metoden. Väljaren skulle visserligen få tre kassetter att hålla reda på, men han behövde inte bekymra sig om i vilken kassett de olika valsedlarna placerades. Det blev i stället valförrrättarens sak att se till att valsedlarna hänfördes till rätt val. Enligt CFU:s mening medförde an- vändandet av valbox större säkerhet än da- gens förfarande, eftersom valsedlarna hela tiden fram till sammanräkningen kom att ligga inneslutna i boxen utan möjlighet för någon att komma åt dem.

I fråga om röstmottagningen på post- anstalt-uttalade postverket att kassett- och valboxmetoden eliminerade de felkällor som finns i nuvarande system för poströstningen. Väljaren behövde med den föreslagna meto- den inte fylla i uppgifter om kommun, val- distrikt, nurmner i röstlängden etc. Det nya systemet inrymmer, framhöll postverket, inte några nya felkällor av motsvarande om- fattning.

Stockholms stads valnämnd ifrågasatte om valboxar och kassetter borde användas vid röst- ningen. Valnämnden framhöll att införandet av en helt ny röstavgivningsmetod vid röst-

ning i vallokal samtidigt med den gemensam- ma valdagen kunde befaras medföra att valet blev svårmanövrerat och — även i mindre valdistrikt — leda till stockningar och köer. Utredningens förslag torde göra det nödvän- digt med formliga instruktionskurser för val- funktionärema. Själva tjänstgöringen torde bli mer krävande än hittills, vilket kunde visa sig bli ett försvårande moment vid rekryte- ringen. Härtill kom att åtgärder måste vidtas för att underlätta valförrättarens handhavan- de av kassett och valboxar. Valnämnden menade att en omläggning till kassett- och valboxmetoden inte var en förutsättning för eller en ofrånkomlig konsekvens av en över- gång till hålkortsvalsedlar, vilken nämnden tillstyrkte. Även med sådana valsedlar borde det vara nyttigt att använda en kuvertmetod. Nämnden skisserade i sitt yttrande hur en sådan metod skulle kunna utformas. När det gällde poströstningen däremot menade nämnden att kassett- och valboxmetoden hade vissa fördelar framför kuvertmetoden. Sammanfattningsvis uttalade nämnden att den visserligen inte ville hävda att kassett- och valboxmetoden inte gick att använda också vid vallokalsröstningen. Nämnden me- nade emellertid att en totalredovisning av rösterna kan uppnås med den enklare kuvert- metoden, som mera ansluter till hittillsvaran- de förfarande. Nämnden hemställde därför att detta alternativ skulle tas upp till en noggrann prövning innan ett avgörande träf-

fades. Även länsstyrelsen i Gotlands län ifråga-

satte — under hänvisning till att den tekniska utrustningen kan klicka — om inte den nuva- rande kuvertmetoden kunde användas men det föreslagna systemet i övrigt behållas. Även i andra yttranden framhölls att man förutsatte att driftsäkerheten fyllde mycket högt ställda krav. Man utgick också allmänt från att en betryggande reserv av boxar skulle finnas så att om något skulle hända med boxen denna snabbt kunde bytas ut mot en ny. Uttalanden av denna innebörd gjordes av bl. a. länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs- och Bohus, Jämtlands och Norr- bottens län samt Svenska kommunförbundet

Över förslaget att kassett- och valbox- metoden skulle användas även till röstning med valsedelsförsändelse har endast länssty- relsen i Göteborgs och Bohus län yttrat sig. Länsstyrelsen anförde att reglerna om hur kuvertet skulle öppnas föreföll invecklade och att det torde innebära viss risk för att valsedeln skadades.

Att den maskinella sammanräkningen skulle utföras i hålkortssorterare godtogs el- ler lämnades utan erinran av majoriteten av remissinstanserna. CF U delade utredningens uppfattning att hålkortssorte rare var lämpliga för sammanräkningen i de regionala räk- ningscentralerna. Dessa maskiner tillgodosåg väl kraven på snabbhet, säkerhet och nog- grannhet. Även datorer skulle vara använd- bara för denna uppgift. Datorerna är emeller- tid, framhöll CFU, inte nämnvärt överlägsna hålkortssorterarna i detta sammanhang, ef- tersom vissa nödvändiga kontrollåtgärder skulle kräva hålkortssortering.

Till förmån för datorer som sammanräk- ningsmaskiner uttalade sig länsstyrelserna i Gävleborgs och Västmanlands län samt data- sektionen vid länsstyrelsen iJönköpings län. I datasektionens yttrande framhölls bl. a. att hålkortssorterare kräver en stor manuell ar— betsinsats. Någon egentlig programmering av arbetsuppgiften förekommer inte. Datorn däremot har en högt uppdriven styrning av arbetsuppgifterna genom programmering. Antalet manuella rutiner är därför ringa. Härtill kommer, betonades det i yttrandet, att hålkortssorteraren ställer höga krav på kortmaterialets kvalitet. Kortläsaren vid da- torn är mera tolerant i detta hänseende. Några förödande kortkvaddar uppstår inte vid bearbetningen i en sådan maskin. Även TT syntes förorda sammanräkning i datorer.

SCB anslöt sig i sitt yttrande till utred- ningens uppfattning att en maskinell sam- manräkning i princip kan innebära ett enkla- re och säkrare förfarande. Det föreslagna sammanräkningsförfarandet kan dock ifråga- sättas, menade denna instans. Den omstän- digheten att sammanräkningen måste ske

under stark tidspress enligt rutiner som inne- bär ett stort antal manuella moment, kan lätt leda till att fel uppkommer. SCB fann det därför angeläget att sammanräkningen under valnatten efter valet borde kontrolle- ras med hjälp av datorer.

] flera yttranden tog man upp frågan om hur sammanräkningen skulle organiseras och genomföras. CFU ifrågasatte om inte syste- met med regionala räkningscentraler borde inrymmas i länsstyrelsefunktionerna, så att det skulle ankomma på länsstyrelsen att fullgöra de uppgifter som skulle utföras på räkningscentralerna. CFU menade dock att det skulle vara myndighetens sak att utfärda instruktioner för länsstyrelserna och faststäl- la vilka räkningscentraler som skulle finnas. I samma riktning uttalade sig länsstyrelserna i Stockholms och Kalmar län. Den senare länsstyrelsen fann det mindre välbetänkt att skapa ett nytt fristående organ för en så speciell arbetsuppgift som det här gällde. I stället föreslog länsstyrelsen att de regionala räkningscentralernas uppgifter skulle läggas på något redan befintligt statligt organ. Läns- styrelsen torde redan av det skälet att till- gången på lämplig personal där är begränsad inte böra komma i fråga. Däremot borde lokala skattemyndigheten kunna anförtros dessa uppgifter. Lokala skattemyndigheten har redan nu hand om flera uppgifter som har samband med valen. Den nödvändiga förstärkningen av personalen skulle kunna fås från bl. a. de lokala skattemyndigheter som inte tas i anspråk för sammanräknings- arbete.

Tanken på att sammanräkningen i räk- ningscentralerna skulle gälla inte bara att räkna fram hur rösterna fördelar sig på par- tier utan även att fastställa ordningen mellan namnen på partiernas valsedlar, föranledde invändningar från några länsstyrelser. Läns- styrelsen i Gävleborgs län befarade att cen- trala valmyndigheten skulle ställas inför en hel del svårlösta problem om myndigheten — utan att ha tillgång till valsedlarna — skulle fastställa vilka kandidater som skall gå in på partiernas mandat. All erfarenhet visar enligt

denna länsstyrelse hur svårt det är att räkna ut namnen om man inte har valsedlarna direkt under ögonen, och enligt länsstyrelsens bestämda uppfattning måste den myndighet som verkställer namnräkningen ha samtliga valsedlar till sitt förfogande. Två alternativ i fråga om sammanräkningen skulle därför stå öppna. Antingen skulle allt material sändas till centrala valmyndigheten direkt efter det partifördelningen var klar, varefter myndig- heten med ledning av detta prirnärmaterial kunde räkna fram namnen. Eller också skulle en av de regionala centralerna få karaktären av ”länscentral”, som skulle ta emot allt valmaterial inom valkretsen, varefter uträk- ning av namnen kunde ske regionalt. För egen del förordade länsstyrelsen det senare alternativet. Genom ett sådant förfarande kunde även problemet med personalrekryte- ringen lösas på ett enkelt sätt. Detta problem kunde annars bli svårbemästrat, i varje fall så länge som länsstyrelserna var kvar som sam- manräkningsmyndighet för kommunvalen. På i princip samma linje som länsstyrelsen i Gävleborgs län gick även länsstyrelserna i Örebro och Västernorrlands län.

Nästan alla remissinstanser tog upp frågan om tiden för val. Man diskuterade i det sammanhanget både frågan om en eller två valdagar och Spörsmålet när under val- dagen som röstning skulle få ske. Huvudpro— blemet i detta sammanhang är , framhöll grundlagberedningen — att de samtidiga va- len skulle kunna leda till ökad köbildning av väljare. Allt bör därför göras för att påskyn- da röstavgivningen i vallokalen. Med hänsyn till de olägenheter som skulle vara förenade med ett tvådagarsval var det enligt bered- ningens mening önskvärt om endagsval kun- de bibehållas. En ändring som borde kunna få stor betydelse för undvikande av köbild- ning i de mera folkrika distrikten var att vallokalerna skulle vara öppna utan avbrott mellan kl. 8 och kl. 21. Till dem som uttryckligen anslöt sig till förslaget att valen skulle genomföras på en dag var bl. a. läns- styrelserna i Stockholms, Jönköpings, Kal- mar, Kronobergs och Jämtlands län.

Meningarna gick något mera isär om förslaget att valförrättningen undantagslöst skulle pågå till kl. 21. Från flera håll ifråga- sattes om inte en dispensmöjlighet skulle vara både önskvärd och lämplig. Grundlag- beredningen menade att det är osäkert om röstningen kan få pågå så länge som till kl. 21 även i avlägsna eller eljest isolerade distrikt utan att äventyra den preliminära sammanräkningen. Beredningen föreslog därför att centrala valmyndigheten skulle få möjlighet att förordna att röst- ningen skulle sluta något tidigare än eljest i valdistrikt där svårighet kunde föreligga atti rimlig tid få in valboxarna till räknings- centralen. Samtidigt betonade beredningen vikten av att undantag skulle medges restrik- tivt för att inte väljarnas möjligheter att delta i valet skulle beskäras. Synpunkter av liknande slag fördes fram i yttrandena från länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Älvs- borgs, Värmlands, Kopparbergs, Jämtlands och Norrbottens län.

Flera instanser tog i detta sammanhang också upp frågan om valdistriktens storlek. Grundlägberedningen framhöll att endagsval torde få till konsekvens att vissa av de större distrikten måste förminskas något. Enligt beredningens mening var dock detta en kon- sekvens som borde tas. Länsstyrelsen i Sö- dermanlands län betonade vikten av en sådan översyn av valdistriktsindelningen att valför- rättningen kunde fortgå relativt obehindrat. I samma riktning uttalade sig länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Göteborgs och Bohus samt Jämtlands län.

Länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasatte om det inte skulle bli nödvändigt att göra valdistriktsindelningen så att distrikten om- fattade högst 1 200 röstberättigade och läns- styrelsen i Jämtlands län fann det väl opti- mistiskt att tro att röstningen skulle kunna genomföras utan svårighet i så stora valdist- rikt som med 1 500 röstberättigade.

I anslutning till behandlingen av särskilda frågor återkommer utredningen med utförli- gare redogörelse för remissinstansernas ståndpunkter.

4. Allmänna överväganden

4. l Utgångspunkter

Varje valtekniskt system måste uppfylla vissa allmänna krav. Ett självklart sådant krav är att systemet skall vara absolut tillförlitligt i alla led. Bade röstning och sammanräkning maste sålunda genomföras under sådana for- mer att valhemligheten alltid skyddas och så att ett riktigt valresultat kan garanteras. Sys- temet bör vidare vara enkelt för både väljare och valförrättare och medge en enkel och snabb röstning. Samtidigt bör systemet vara så konstruerat att valresultatet kan bli känt i mycket nära anslutning till valet.

Den allmänna uppfattningen om det val- tekniska system som utredningen år 1969 föreslog för riksdagsvalen är att detta ihögre grad än det hittills använda tillgodosag ovan- nämnda allmänna krav. Enligt planerna skul- le ocksa systemet ha tillämpats första gången redan vid 1970 ars val. Dessa planer kunde emellertid inte fullföljas. (Se prop l969:l48. s 61 .)

Det utredningsarbete som nu redovisas har därför kunnat bygga pa de grundläggande systemlösningar som anvisades i 1969 års betänkande. De allmänna utgångspunkterna för arbetet i denna etapp har alltså varit dessa:

]. Röstningen såväl i vallokal som på post- anstalt skall ske med användande av val- boxar och kassetter. 2.Sammanräkningen av rösterna skall ske

maskinellt i särskilt inrättade räknings- centraler.

3. Ett i princip fullständigt valresultat såvitt angår mandatens fördelning mellan par- tierna skall föreligga redan under valnat- ten.

Uppgiften har varit att ifrån dessa utgångs- punkter vidareutveckla och förbättra det år 1969 föreslagna maskinella systemet. Därvid har det i första hand gällt att undersöka möjligheterna till att fullt ut foga in även de kommunala valen — dvs. landstings- och kommunfullmäktigvalen — i systemet. Som har framgått av vad som tidigare sagts. inne- bar 1969 års förslag en fullständig reglering endast av riksdagsvalet. För de kommunala valens del innebar förslaget att röstningen skulle ske med hjälp av valboxar och kasset- ter, medan sammanräkningen skulle ske i manuella former. De tilläggsdirektiv som ut- redningen fick 29.10.l969 förutsätter dess- utom att l969 års systemjusteras dels så att valresultatet kan redovisas valdistriktsvis och dels så att poströstningen kan få paga t. o. m. valdagen.

Det bör i detta sammanhang framhållas att utredningen under denna utrednings- etapp i samarbete med centrala valmyndig- heten prövat den föreslagna röstningstekni- ken under realistiska former. något som av tidsskäl inte var möjligt under det arbete som ledde fram till 1969 års förslag. Val— apparaturen (dvs. valboxar och kassetter) har

sålunda använts vid valet är 1971 av fullmäk- tige för Umeå studentkår. Vidare har appara- turen använts vid några ”val” på pensionärs— hem. För dessa prov lämnas en redovisning 1 kap 9. Här skall bara sägas att dessa val visat att det alldeles övervägande flertalet av de deltagande funnit den maskinella röstnings- tekniken både enklare och snabbare än den hittills använda. Avsikten är att dessa prak- tiska prov skall fortsättas under hösten och vintern bl. a. vid valet av ombud till 1972 års värnpliktskonferens. Meningen är att hela systemet — dvs. såväl röstnings— som sam- manräkningsdelen _ därvid skall prövas. Re- sultatet av dessa nya prov bör föreligga innan statsmakterna går att ta slutlig ställning till det förslag som nu läggs fram.

Justitieministern uppdrog ijuni 1970 åt Svenska Utvecklings AB (SU) att på statens vägnar upphandla och leda framtagandet av den nödvändiga valapparaturen (valboxar och kassetter). Apparaturen har därefter un- derkastats omfattande tester. Utfallet av des- sa tester har föranlett ett antal ändringar i den ursprungliga konstruktionen. Både SU och tillverkaren (Facit AB) har lämnat garan- tier för att apparaturen kommer att fungera med den höga grad av säkerhet som måste ställas på denna.

4.2 Maskinell sammanräkning av de kommunala valen

Det ligger i sakens natur att en maskinell sammanräkning av de kommunala valen krä- ver valsedlar som är anpassade till den maski- nella behandlingstekniken. Redan i sitt förra betänkande förordade utredningen att de kommunala valsedlarna skulle ha formen av hålkort, trots att sammanräkningen av dem skulle ske i manuella former. Förslaget att även de kommunala valsedlarna skulle ha hålkortsform motiverades av önskemålet att samma röstningsteknik skulle kunna använ— das vid alla de samtidiga valen. För att steget från en manuell sammanräkningsteknik till en maskinell skall kunna tas krävs i och för sig inte annat än att de kommunala valsedlar- na förses med uppgifter om parti osv. i

maskinläsbar form. En annan sak är att om resultatet av de kommunala valen. som för- utsätts i direktiven, skall föreligga redan under valnatten, behövs uppenbarligen också större maskinella och personella resurser i sammanräkningscentralerna än som förutsat- tes i 1969 års förslag. Detta är emellertid inte någon systemteknisk utan en organisa- torisk—administrativ fråga.

Utredningen kan konstatera att övergång- en till maskinell sammanräkning av alla de samtidiga valen inte bereder nägra svårighe— ter från rent sammanräkningstekniska syn- punkter. De frågor som måste lösas är av annat slag och hänger samman med att det här i landet f. n. finns endast två företag som kan tillverka hålkortsvalsedlar med maskin- läsbar information. Att framställa maskinläs- bara valsedlar för alla de samtidiga valen ställer mycket stora krav på både produk- tions- och distributionsapparaten. Utredning— en går emellertid inte i detta sammanhang närmare in på frågan om valsedelsframställ- ningen. Denna behandlas särskilt iett följan- de kapitel. Utredningen för där fram två alternativa förslag till lösning av valsedelsfra- gan. Utan att ta ställning till vilken av alter- nativlösningarna som är att föredra, vill ut- redningen emellertid i detta sammanhang slå fast att problemet att få fram maskinläsbara valsedlar för alla de samtidiga valen kan lösas. De överväganden som redovisas i det följande har detta konstaterande som ut- gångspunkt.

4.3 Vallokalsrösterna. Sammanräkningsorganisation och redovisning

1969 års förslag utgick från att sammanräk- ningen av de röster som avgetts i vallokal och som avsåg riksdagsvalet skulle ske i 58 sär- skilt inrättade räkningscentraler som var ge- mensamma för flera valdistrikt. Där skulle i första hand hålkortssorterare användas vid sammanräkningen. Utredningen framhöll att man genom att använda hålkortssorterare, som fanns i betydande antal och som dess-

utom var lätta att flytta, kunde bygga upp en tätare sammanräkningsorganisation än om datorer skulle användas. Utredningen beto- nade det angelägna i att hålla transporttider- na från vallokalerna till sammanräkningsstäl- let nere och därigenom skapa förutsättningar för att snabbt få fram valresultatet. Utred- ningen påpekade också att hålkortssortera- ren hade den fördelen framför datorn som sammanräkningsmaskin att valsedlarna sorte- rades fysiskt på parti osv. vid räkningen, vilket innebar en fördel från kontrollsyn- punkt. Utredningen framhöll emellertid att den var medveten om att en sammanräk- ningsteknik som bygger på att hålkortssorte- rare används vid sammanräkningen inte — med mindre särskilda åtgärder vidtogs — medgav en valdistriktsvis redovisning av val- resultatet. En tänkbar åtgärd för att åstad- komma sådan redovisning var att förse val- sedlarna med maskinläsbar information om valdistrikt. Utredningen avvisade emellertid denna lösning (5 65). Den skulle, framhölls det. leda till en från flera synpunkter olämp- lig bindning mellan valsedlarna och val- distrikten och tvinga fram en sammanräk— ningsordning, där innehållet i varje valbox behandlades för sig. Detta skulle i sin tur förhindra ett rationellt utnyttjande av den maskinella tekniken och försinka samman- räkningen.

! och för sig kan den år 1969 föreslagna sammanräkningstekniken användas även när det maskinella systemet byggs ut till att omfatta alla de samtidiga valen. Skall emel- lertid valresultatet från alla valen — i varje fall såvitt gäller partifördelningen — dels föreligga redan under valnatten, dels också kunna redovisas valdistriktsvis, är det enligt utredningens uppfattning uteslutet att an- vända den år 1969 föreslagna sammanräk- ningstekniken med hålkortssorterare. Förser maninte valsedlarna med maskinläsbar markering för valdistrikt måste man särbehandla varje valbox vid samman- räkningen. Med en sådan ordning är det tveksamt om något resultat alls kan lämnas på valnatten. Förser man å andra sidan val- sedlarna med maskinläsbar valdistriktsinfor-

mation för att på så sätt möjliggöra en kontinuerlig maskinbehandling så medför det — som utredningen framhöll redan i sitt förra betänkande — dels att såväl valsedels- framställning som distribution och röstning i utomordentligt hög grad kompliceras, dels att sammanräkningen tar avsevärt mycket längre tid.

Genom att konsekvent utnyttja datorer vid sammanräkningen öppnas emellertid förutsättningar för att tillgodose de nämnda två kraven utan att man behöver tillgripa utvägen att förse valsedlarna med maskinläs- bar information om valdistrikt. Detta åstad- koms på följande sätt. Varje valbox innehål- ler när den kommer till räkningscentralen ett särskilt hålkort som upptar en unik beteck— ning i maskinläsbar form för det valdistrikt där boxen använts. Vid sammanräkningen är datorn så programmerad att den med ledning av det nämnda kortet (benämnt valdistrikts- kort) dels noterar från vilket valdist- rikt som ifrågavarande valsedlar kommer dels också fördelar valdistriktets röster på parti. Uppgiften om den valdistriktsvisa partifördelningen registreras i datorns minne och kan tas fram antingen i omedelbar an- slutning till sammanräkningen eller vid ett senare tillfälle.

Den här skisserade lösningen förutsätter för sitt genomförande att datorer kan dispo- neras på orter som från transportsynpunkter är lämpliga. Utredningen har undersökt var datorer finns och om dessa kan disponeras för sammanräkningen. I bilaga 3 redovisas denna undersökning. Enligt utredningens uppfattning är tillgången på datorer sådan att en tillfredsställande indelning av landet i sammanräkningsområden kan åstadkommas. Utredningen finner det angeläget framhålla vikten av att synnerlig omsorg ägnas åt ut- formningen av transportrutinerna eftersom tidpunkten för presentation av valresultatet är direkt beroende av transportrutinernas effektivitet.

Utredningen kan alltså konstatera att det är tekniskt möjligt att genomföra samman- räkningen av de samtidiga valen dels så att

den kan klaras av redan under valnatten och dels så att valresultatet kan redovisas valdi— striktsvis. I ett senare kapitel redogör utred- ningen närmare för hur sammanräkningen genomförs i detalj. Utredningen vill här bara tillägga att man genom att använda datorer vid sammanräkningen maskinellt kan inte bara fördela rösterna på parti utan även utse innehavare av de mandat som varje parti vunnit.

Utredningen går inte in på frågan hur landets indelning i sammanräkningsregioner skall göras. Att besluta härom bör vara cen- trala valmyndighetens sak. Utredningen ut— går dock från att de allmänna riktlinjer som utredningen angav i sitt förra betänkande (_s 63) alltjämt skall vara vägledande. Avvikelser bör göras endast när tillgången på datorer gör detta nödvändigt.

Den omständigheten att sammanräkning- en förutsätts ske i datorer föranleder vissa justeringar — bl. a. i fråga om valsedlarnas utformning — av de lösningar som föreslogs är 1969. Till dessa frågor återkommer utred- ningen i det följande.

44 Poströsterna. Tid för poströstning, sammanräkningsorganisation och valdistriktsvis redovisning

4.4.1 Tid för poströstning och sammanräkningsorganisation

Med utgångspunkt från det naturliga kravet att det resultat som blir känt under valnatten skall omfatta även de röster som avgetts på postanstalt, ställde utredningen i sitt förra betänkande upp tre alternativa förslag för hur denna sammanräkning kunde organise- ras. Antingen kunde sammanräkningen tån- kas ske i en för hela riket gemensam central, förslagsvis förlagd till Stockholm, eller i en särskild central i varje valkrets eller också i de centraler som föreslogs inrättade för sam- manräkning av vallokalsrösterna. Utredning- en fann för sin del att det första alternativet med en för riket gemensam sammanräknings—

central var att föredra. Detta alternativ inne— har enligt utredningen den från inrapporte- ringssynpunkt säkraste lösningen samtidigt som det från administrativ synpunkt var det enklaste.

Den valda lösningen innebar att slutpunk- ten för poströstningen maste bestämmas med hänsyn till den tid som transporterna av valboxarna från de olika postanstalterna till den gemensamma räkningscentralen krävde. Fran förutsättningen att postens reguljära transportorganisation skulle användas, kom utredningen fram till att poströstningen bor- de avslutas på fredagen före valet. Någon avgörande försämring av väljarnas röstnings- möjligheter betydde inte detta enligt utred- ningens mening, eftersom utredningen sam- tidigt föreslog att kretsen av dem som far poströsta före valet skulle utvidgas högst väsentligt. Detta senare förslag, som genom- fördes redan till 1970 års val, innebar i praktiken att väljarna själva fick avgöra om de ville rösta i vallokal eller på postanstalt. Av i huvudsak samma skäl förordade utred- ningen att tiden för poströstning inom riket skulle kortas från 30 till 18 dagar före valet.

l direktiven sägs nu att det bör vara möjligt att så modifiera 1969 års system att det blir möjligt att poströsta även på val- dagen. En lösning som ligger nära till hands för att åstadkomma detta är att förlägga sammanräkningen av poströsterna till de re- gionala räkningscentraler som skall inrättas för räkning av vallokalsrösterna. Denna lös- ning antyds också i direktiven. Utredningen anser emellertid nu liksom tidigare att detta inte är den lämpligaste lösningen. Övervägan- de skäl talar enligt utredningens mening i och för sig för en centraliserad sammanräk- ning av poströsterna enligt 1969 års modell. En förutsättning för att den centraliserade sammanräkningen skall kunna behållas sam- tidigt som direktivens krav på poströstning t. o. m. valdagen skall tillgodoses är emeller- tid att det är praktiskt möjligt att få in valboxarna från postanstalterna till räknings- centralen under loppet av valdagen. Utred- ningen har därför tagit kontakt med postver- ket och begärt en undersökning för att utrö-

na om det finns praktiska förutsättningar för att åstadkomma detta (se bil. I). Utredningen angav i sin framställning till postverket kloc- kan 23.00 pä valdagen som den senaste tidpunkt då poströsterna borde vara framme i räkningscentralen. Utredningen framhöll vi- dare att den var medveten om att poströst- ningen inte kunde få pågå hela valdagen men angav klockan 11.00 på valdagen som den tidigaste slutpunkt för poströstningen var- med man borde räkna. [ skrivelsen anfördes vidare att om det skulle visa sig möjligt att låta poströstningen pågå t. o. m. valda- gen, så var det från sammanräkningssyn- punkt önskvärt om tidigare avlämnade post- röster kunde sändas in till räkningscentralen redan på fredagen före valdagen. Förutsätt- ningarna för en sadan ordning borde därför ocksa undersökas av postverket. Utredningen hemställde slutligen om uppgift på de kost- nader som en lösning enligt skrivelsen skulle föra med sig. Postverkets svar på utredning- ens skrivelse återfinns i bilaga 2 med under- bilagor.

Resultatet av postverkets undersökningar kan sammanfattas sålunda. Avslutas post- röstningen klockan 11.00 på valdagen (alt A) kommer transporten av valboxarna att kun- na ordnas sa att alla använda valboxar är framme i räkningscentralen senast omkring klockan 23.00 på valdagens kväll. En särskild transportorganisation erfordras. eftersom de ordinarie postförbindelserna inte kan utnytt— jas i detta fall. Flertalet av boxarna kommer att kunna transporteras med bil och tåg. Flyg används för transport av boxar från Gotland samt från vissa delar av Värmland, Dalarna och Norrland (totalt 5 linjer). Av- slutas poströstningen klockan 13.00 (alt B) eller 14.00 (alt C) kan valboxarna från ett antal orter i Norrland (42 resp 68) inte nå sammanräkningscentralen till omkring kloc- kan 23.00, såvida inte alldeles extraordinära atgärder vidtas. Vidare förutsätter alternati- ven B och C att flyg utnyttjas för valbox— transporterna i betydligt större utsträckning än enligt alternativ A.

Den gjorda undersökningen visar alltså att den i direktiven förutsatta förlängningen av

poströstningsperioden t.o.m. valdagen i princip kan ske även om — som utredningen tidigare förordat — sammanräkningen av poströsterna koncentreras till en för hela riket gemensam räkningscentral belägen i Stockholm. Visserligen kan inte — som hit- tills — poströstningen få pågå hela valdagen utan endast en del av denna. Fördelarna med en centraliserad sammanräkning är emeller- tid så stora att denna konsekvens enligt utredningens mening bör godtas. Utredning- en förordar alltså att sammanräkningen or- ganiseras enligt det anförda. Det torde f. ö. inte med fog kunna hävdas att det innebär någon avgörande försämring i den service som erbjuds väljarna om poströstning inte får ske hela valdagen. I sammanhanget får inte glömmas bort att väljarna numera har praktiskt taget obegränsade möjligheter att poströsta före valdagen.

[ fråga om vid vilken tidpunkt på valdagen som poströstningen skall avslutas, har utred— ningen stannat för att förorda att poströst- ningen avslutas klockan 11.00 (alt A i post- verkets undersökning). Denna lösning ökar säkerheten för att valboxarna med poströs- terna verkligen når räkningscentralen i tid. bl.a. därigenom att det väderlekskänsliga flyget inte behöver utnyttjas i någon större utsträckning. Det synes också för flertalet fall vara tillräckligt att postanstalterna halls öppna för röstning på valdagen två timmar. dvs. klockan 09.00—11.00. Möjlighet bör dock finnas för postverket att öppna post- anstalterna för röstning redan klockan 08.00 på valdagen på orter med en erfarenhetsmäs- sigt större poströstningsftekvens. Utred- ningen har vid sitt ställningstagande inte förbisett att om poströstningen på valdagen koncentreras på sätt här förordats kan det bli svårt att anordna poströstning på sjukhus och liknande vårdinrättningar på valdagen bl. a. av hänsyn till rutinerna på dessa inrätt- ningar. Är detta fallet bör enligt utred- ningens mening röstning få anordnas där på lördagen före valdagen eller, om särskilda skäl motiverar det, någon annan dag under veckan före valdagen. Hinder bör inte heller möta mot att anordna röstning på sådan

anstalt under mer än en dag, om detta bedöms lämpligt.

Som utredningen framhöll i sin skrivelse till postverket är det från sammanräknings- synpunkt angeläget att inte alla under post- röstningsperioden avgivna poströster kom- mer in till räkningscentralen på valdagens kväll. Postverkets undersökningar visar att det är möjligt att sända in poströsterna i två omgångar så att de poströster som avgetts t.o.m. fredagen sänds in denna dags kväll, medan de poströster som avges på lördagen och på valdagen sänds in vid poströstningens slut sistnämnda dag. Utredningen förordar att denna ordning kommer till användning åtminstone i fråga om de postanstalter där mera betydande röstning förekommer.

Vad angår de kostnader som uppstår om transporterna av poströsterna organiseras på det sätt som föreslagits har postverket före- tagit vissa beräkningar. Enligt dessa kommer den föreslagna ordningen — inklusive dels ersättning till den personal som tjänstgör på valdagen, dels viss beredskap för att neutrali- sera störningar som kan inträffa vid transpor- terna — att i det pris— och löneläge som gällde vid tiden för postverkets beräkningar dra en kostnad av ca 1,7 milj. kr. [jämfö- relse med nuvarande ordning innebär den angivna kostnaden en ökning. Storleken av denna ökning har inte beräknats men upp— skattas utgöra endast en mindre del av den angivna kostnaden. Enligt utredningens me- ning får en sådan kostnad anses måttlig och utgör ej något avgörande skäl mot den före- slagna ordningen.

Avslutningsvis vill utredningen uttala att den inte funnit anledning att gå ifrån sitt tidigare framförda förslag — mot vilket remisskritik ej framfördes — att poströstningen skall påbörjas 18 dagar före valet. Det bör härvid även framhållas att vid 1970 års val inte mindre än 94,9% av de poströstande avlämnade sina röster på 18:e dagen före valdagen eller senare.

Vad gäller den förtidsröstning som liksom hittills skall äga rum hos svensk utlandsmyn— dighet finns det numera med de snabba transportmöjligheter som står till buds enligt

utredningens uppfattning knappast skäl var- för denna skall påbörjas så tidigt som 30 dagar före valdagen. Utredningen förordar därför att även den röstning som sker hos sådan myndighet skall börja först 18 dagar före valdagen. Däremot bör den år 1969 införda regeln att röstning på svenska fartyg i utrikes fart får börja 45 dagar före valdagen behållas. De förhållanden under vilka far— tygsröstning sker är så speciella att längre röstningperiod är motiverad. Med hänsyn till att den tid som det tar att befordra de röster som avgetts hos utlandsmyndighet eller på fartyg till centrala valmyndigheten varierar starkt, är det inte lämpligt att ange en bestämd tidpunkt när röstningen där skall avslutas. I principiell överensstämmelse med vad som hittills gällt, bör i stället föreskrivas att röstningen bör avslutas så att avgivna röster är myndigheten till handa vid en angiven tidpunkt. Denna bör bestämmas till kl. 11.00 på valdagen. Som närmare skall utvecklas i ett följande kap. bör denna tid- punkt vara fast i den meningen att valsedlar som kommer in därefter inte tas med i sammanräkningen.

4.4.2 Valdistriktsvis redovisning av poströsterna

[ föregående avsnitt har utredningen föror— dat sådan modifiering av det år 1969 före— slagna systemet att de i vallokal avgivna rösterna skall redovisas valdistriktsvis. Vär- det av att kunna redovisa vallokalsrösterna på detta sätt minskar emellertid i samma mån som antalet poströster ökar. Vid 1970 års val röstade ca 700000 väljare eller drygt 14% på postanstalt. Det kan inte uteslutas att än fler väljare vid kommande val kommer att utnyttja denna möjlighet att rösta. Det nuvarande valsystemet medger som känt inte en valdistriktsvis redorisning av poströsterna. Väl har det uttalats jnske- mål om en sådan reform att även poströster— na kan redovisas valdistriktsvis, men i med- vetande om det besvärliga i att med beva- rande av valhemligheten åstadkomma en så-

dan ordning har några krav härom inte ut- tryckligen framställts. När utredningens di- rektiv talar om valdistriktsvis redovisning av rösterna, avses därmed också endast vallo- kalsrösterna.

Som närmare skall utvecklas i ett följande kapitel föreslår utredningen att den i 1969 års betänkande angivna metoden för kontroll att väljare som röstat på postanstalt inte dubbelröstat eller röstat utan att vara röst- berättigad skall ersättas av en annan metod som enligt utredningens mening är både enk- lare och snabbare. I den nya metoden, som ifråga om poströstningen förutsätter dels att alla de valsedlar som en väljare avger upp- samlas i en och samma valbox, dels att datorer används vid sammanräkningen, för- ses röstkortet redan vid framställningen med ett för varje röstberättigad unikt identifika— tionsbegrepp i maskinläsbar form. Röstkor- tet tas om hand vid såväl vallokals- som poströstning. Vid poströstning matas röst- kortet ner i boxen tillsammans med de val- sedlar väljaren avger sedan person- och adressuppgifter gjorts oläsliga. Vid samman- räkningen av poströsterna läses röstkorten in på ett band Och valsedlarna på ett annat. De två banden förvaras och bearbetas därefter åtskilda. Härigenom förhindras att någon skaffar sig kännedom om hur väljaren röstat. För att möjliggöra en senare maskinelljuste- ring av eventuella dubbelröster anges i de två banden ett anonymt referensbegrepp. De röstkort som tagits om hand i vallokalerna sänds in till centrala valmyndigheten och läses in på band. Genom att köra de olika röstkortsbanden mot varandra och mot de band som upptar alla de röstberättigade (dvs. det band från vilken röstlängden framställs, röstlängdsbandet: se vidare kap 8) får man besked om någon dubbelröstat eller röstat på postanstalt utan att vara röstberättigad. Det band på vilket post- och utlandsröster lästs in justeras därefter. Detta sker med hjälp av det förut nämnda referensbegreppet som finns mellan röstkorts- och valsedelsbanden.

Genom att utforma det identifikations- begrepp som varje röstkort sålunda skall vara försett med så att därav också framgår vilket

valdistrikt väljaren tillhör, kan man som en biprodukt av det nya kontrollförfarandet få en valdistriktsvis redovisning även av poströs- terna. Utredningen menar att denna möjlig- het bör tillvaratas och föreslår därför att röstkorten utformas på sätt här skisserats. Det bör tilläggas att varken röstkortsfram- ställningen eller sammanräkningen komplice- ras härigenom. I likhet med vad som gäller för vallokalsrösterna kan uppgifterna om poströsternas valdistriktsvisa fördelning läm- nas antingen redan vid sammanräkningen eller vid en annan senare tidpunkt om detta bedöms lämpligare.

4.5 Information om det nya valsystemet

I sitt förra betänkande (s 83) förklarade utredningen att den utgick från att en fyllig och slagkraftig information skulle lämnas både väljare och valförrättare om hur röst- ningen skulle gå till och hur det nya syste- met i stort fungerade. Betydelsen av en sådan information kan knappast överskattas. Det förhållandet att 1970 års val, som även förrättades enligt regler som i åtskilliga hän— seenden awek från de tidigare gällande, kun— de genomföras snabbt och säkert, torde till väsentlig del få tillskrivas den utomordentligt omfattande och upplysande informations- kampanj som föregick valet. Utredningen vill med anledning av de förslag som nu fram- läggs ånyo understryka värdet av sådan infor- mation. Utredningen förutsätter sålunda att både väljare och valförrättare grundligt infor- meras om det nya systemet till 1973 års val. För denna informationskampanj bör den som föregick 1970 års val kunna stå som modell.

5. Valsedlarna. Utformning, framställning och tillhandahållande

5.1. Inledning 5.1.1 Gällande bestämmelser

I 59 ;; ValL föreskrivs att valsedel för riks- dagsval skall vara av gult papper. Enligt 23 & KVL skall valsedel för landstingsval framstäl— las pä blått papper och valsedel för fullmäk- tigval på vitt. Några bestämmelser om pap— perskvalitet ges inte i vallagarna. Inte heller innehåller de nagra föreskrifter om valsedels storlek.

Valsedel skall enligt båda de nämnda lag- rummen innehålla partibeteckning och namn på en eller flera kandidater. På valsedel får dessutom finnas valkrets- och valbeteckning. Nagra tvingande regler om var på valsedeln som de olika beteckningarna skall placeras ges inte. Däremot rekommenderar lagen att partibeteckningen placeras ovanför namnen och vidare att valkretsbeteckningen placeras överst och valbeteckningen nederst på val- sedeln.

Namnen på valsedeln får ordnas antingen i en följd under varandra (rak valsedel) eller i två kolumner (spaltad valsedel). Används spaltad valsedel avser namnen i den högra kolumnen val av efterträdare till avgången ledamot (vid riksdagsval och fullmäktigval i kommun där det inte skall finnas supplean- ter för fullmäktige) eller suppleant (vid landstingsval). Används rak valsedel får an- talet namn vara vid riksdagsval högst fyra fler än antalet fasta valkretsmandat ikretsen

och vid val av landstingsmän och kommun- fullmäktige högst dubbelt så tnånga nanm som antalet platser valet avser. Pa spaltad valsedel får namnen i vänstra kolumnen vara vid riksdagsval högst fyra fler än antalet fasta valkretsmandat i valkretsen och vid val av landstingsmän eller kommunfullmäktige högst två fler än det antal landstingsmän eller fullmäktige som valet avser. För varje namn i vänstra spalten far högst tva nanm upptas i den högra. För val av fullmäktige i kommun eller församling, där det skall fin- nas suppleanter för fullmäktige. far spaltad valsedel inte användas.

Vallagarna bygger i nu aktuellt hänseende pä förutsättningen att väljaren själv framstäl- ler sin valsedel. I praktiken torde det emel— lertid vara utomordentligt sällsynt att sa sker, Istället används nära nog undantagslöst valsedlar som partierna latit trycka och till— handahåller väljarna. För att förebygga miss— tag som kan leda till kassationer (t, ex. ge- nom färgavvikelser som kan tolkas som en märkning av sedeln) infördes ar 1969 den bestämmelsen att statsverket kostnadsfritt skall tillhandahålla partierna det papper de behöver för sin valsedelsframställning enligt de närmare regler som Kungl. Maj:t meddelar (97 % ValL och 60 a & KVL). Nagra sådana regler har hittills inte meddelats.

Utöver de valsedlar som partierna tillhan— dahåller skall det i vallokalen finnas blanka valsedlar (valsedelsblanketter) i färgerna gult,

blått och vitt. Dessa skall användas av väljare som vill framställa sin egen sedel (t. ex. under en egen partibeteckning).

Enligt 97% ValL och 60 åå KVL har parti som är representerat i riksdagen rätt att erhålla ersättning av statsverket för de kost- nader partiet haft för att trycka upp valsed- lar för riksdags- och landstingsvalen. De når- mare bestämmelserna härom finns i KK (19642395) om gottgörelse för kostnader för valsedlar. Enligt denna kungörelse är parti berättigat att få ersättning för att trycka upp högst det antal valsedlar som motsvarar fem gånger antalet röstberättigade vid valet i de valkretsar där val förrättas samtidigt. Ersätt- ningen skall utgå med belopp som motsvarar den faktiska kostnaden dock högst med sex kronor för I 000 valsedlar. I fråga om valsed- lar för fullmäktigval kan kommunfullmäk- tige enligt 60 åå KVL besluta att lämna bidrag för framställning av valsedlar till parti som är eller genom valet blir representerat i fullmäktige. Ersättning skall utgå efter en- hetliga grunder till de bidragsberättigade par- tierna. Den får inte utgå i den mån partiet fär gottgörelse av statsverket.

5.1.2 1969 års förslag

Utgångspunkten för den reform som utred- ningen föreslog år 1969 var att valsedlarna skall räknas maskinellt. I fråga om riksdags— valet innebar förslaget en övergång till en sådan teknik. Frågan om möjligheterna att införa motsvarande sammanräkningsteknik av de kommunala valen avsåg utredningen att ta upp i en senare etapp.

En nödvändig förutsättning för att valsed- larna skulle kunna behandlas maskinellt var att valsedlarna fick en till denna behandlings- form anpassad yttre utformning. Utredning- en föreslog därför att valsedlarna skulle få formen av hålkort.

I fråga om valsedelns närmare utformning innebar förslaget att det på sedeln skulle finnas maskinläsbar information (hålmarke— ringar) för parti, listtyp (fraktion) och val— krets. I klartext skulle finnas parti-, valkrets-

och valbeteckning. Partibeteckning och — såvitt gällde valsedlar som avlämnades på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg — valkretsbeteckning måste alltid fin- nas pä valsedeln. Något krav på att det skulle finnas kandidatnamn på valsedeln uppställ- des inte men väl en rekommendation att valsedeln skulle uppta sådana namn. Fanns det mer än ett kandidatnamn på sedeln skulle kandidaterna numreras.

Utöver de tidigare angivna hålmarkeringar- na skulle det på valsedeln finnas ett förmar- kerat hål. Detta skulle tryckas ut av den väljare som gjort strykning eller tillägg på valsedeln. Ändrade väljaren valsedelns inne- håll utan att trycka ut det förmarkerade hålet, beaktades enligt förslaget inte ändring— en vid sammanräkningen.

Utöver valsedlar med hålmarkering och de tidigare nämnda uppgifterna i klartext (tryckta valsedlar), skulle väljarna ha tillgång till valsedelsblanketter (ifyllningsvalsedlar) att användas om väljaren själv ville framställa sin valsedel.

Enligt förslaget skulle endast statsverket få framställa valsedlar. Partierna fick beställa det antal valsedlar de önskade hos centrala valmyndigheten. Önskade parti, som var rep- resenterat i riksdagen, tryckta valsedlar till- handahöll statsverket sådana gratis till ett antal som motsvarade fem gånger antalet röstberättigade i den valkrets för vilken de var avsedda. En förutsättning för att partiet skulle få valsedlar gratis var dock att beställ- ningen gjordes av det ombud som partiet anmält enligt registreringsbestämmelserna el— ler någon som denne förordnat. Beställdes valsedlar av parti utan representation i riks- dagen eller gjordes beställningen av annan än behörigt ombud för partiet, utfördes beställ- ningen endast under förutsättning dels att beställaren förskottsvis ersatte statsverket för framställningskostnaden, dels att den partibeteckning som önskades utsatt på val- sedlarna överensstämde med registrerad par- tibeteckning eller tydligt skilde sig från så- dan beteckning.

Hade förskott betalts för valsedlar för parti som var berättigat att få sådana

utan kostnad, skulle förskottet återbetalas till partiet i den mån antalet valsedlar som partiet fick gratis inte kom att överstiga det antal som partiet maximalt kunnat få kost- nadsfritt.

lfyllningsvalsedlar skulle utan kostnad till- handahållas väljarna i lokal där röstning ägde rum.

I fråga om de kommunala valen föreslogs att även de valsedlar som skulle användas vid dessa val skulle få formen av hålkort. Efter- som de kommunala valen t. v. föreslogs skola räknas manuellt skulle valsedlarna inte ha någon maskinläsbar information. Statsverket skulle efter beställning tillhandahålla partier och andra blanketter till valsedlar enligt i princip samma regler som gällde för riksdags- valet. Det skulle emellertid vara beställarens sak att förse valsedelsblanketterna med tryck, dvs. parti-. valkrets- och valbeteckning samt kandidatnamn.

5.1.3. Remissyttrandena över 1969 års förslag

I stort sett godtogs utredningens förslag om valsedlarnas utformning av de remissinstan- ser, som tog upp denna del av förslaget i sina yttranden. Några av dessa instanser pekade dock på risken för att avvikelser kunde förekomma mellan partibeteckningen i klar- text och hålmarkeringen för sådan beteck- ning. Länsstyrelsen iKristianstads län fram- höll sålunda att den röstande syntes sakna möjlighet att på något sätt kontrollera sam— bandet mellan dessa båda beteckningar. Möj— ligheterna till valfusk var också uppenbara menade länsstyrelsen. Skulle t. ex. falska el- ler felaktiga valsedlar placeras i vallokalen torde dessa bli svåra att avslöja. Länsstyrel- sen föreslog att man — för att förebygga möj— ligheterna till oegentligheter — skulle förse varje utrymme där väljarna skulle lägga in sin valsedel i kassetten med en mall med vars hjälp väljaren snabbt kunde kontrollera kor- rektheten hos den valsedel han tänkte använ- da. Även länsstyrelserna i Stockholms, Öre- bro och Värmlands län uttryckte farhågor för att det kunde bli möjligt att manipulera

med valsedlarna så att partibeteckningen i klartext var en men hålmarkeringen för parti en annan. Länsstyrelsen i Stockholm ifråga- satte om inte valsedelsframställningen borde förenas med någon form av offentlig gransk- ning av valsedelsprototyperna.

Ett par remissinstanser kände tveksam- het inför utformningen av strykningsvalsed- larna. Man kunde utgå från, anförde sålunda länsstyrelsen i Blekinge län, att väljarna i betydande omfattning inte skulle trycka ut det perforerade fältet för att markera att en partivalsedels innehåll ändrats. Liknande far— hågor uttalade valnämnden i Stockholm. CF U menade att det fanns viss risk för att ”strykningshålet” trycktes ut av okynne. Detta skulle öka det manuella arbetet vid namnfördelningen. Emellertid syntes det f. n. vara svårt att finna en bättre lösning summerade CFU.

Gmndlagberedningen anförde att det kan- ske skulle vara en fördel om det fanns en mellanform mellan tryckt valsedel och ifyll- ningsvalsedel, dvs. valsedel med parti- och valkretsbeteckning i klartext och i förrn av hålmarkering resp. valsedelsblankett med en- bart partibeteckning. Därigenom skulle, ut— talade beredningen, behovet av manuell be- handling av valsedlarna minska i viss mån.

5.1.4 Valsedlarna vid 1970 års val

Enligt planerna skulle, som nämnts. den nya maskinella valtekniken ha använts redan vid 1970 års val. Av skäl för vilka tidigare redogjorts kom emellertid så ej att ske. I det uppkomna läget beslutade statsmakterna på hösten 1969 (prop. 1969zl48, KU 50) om vissa ändringar i valförfarandet för att trygga ett smidigt och snabbt genomförande av 1970 års samtidiga val.

Vissa av dessa ändringar — t. ex. de som berörde poströstningsreglerna — byggdes in i den gällande vallagstiftningen. Andra — bl. a. de som gav bestämmelser om valsedels ut- formning m.m. _ samlades i lagen (19692825) om de allmänna valen den 20 september 1970 som gällde endast vid nämn- da valtillfälle. Lagens bestämmelser ersatte

alltså vid detta tillfälle motsvarande regler i ValL och KVL.

Enligt 1969 års lag skulle till valsedlar användas blanketter som centrala valmyndig- heten tillhandahöll. Valsedlarna skulle vara lika till storlek och material (standardiserade valsedlar) samt framställas i de förut bestäm- da färgerna gult, blått och vitt.

Reglerna om valsedels utseende i övrigt anknöt nära till motsvarande bestämmelseri 1969 års förslag. 1 lagen föreskrevs sålunda att valsedel måste ha partibeteckning. Sakna- des partibeteckning eller fanns det mer än en sadan beteckning på valsedeln var sedeln ogiltig. Pa valsedeln fick men behövde inte finnas kandidatnamn samt valkrets- och val- beteckning. Några regler eller rekommenda- tioner om var på valsedeln som de olika beteckningarna skulle placeras innehöll lagen dock inte.

Partierna fick beställa sina valsedlar hos centrala valmyndigheten som svarade för framställningen. Om beställaren begärde det försåg centrala valmyndigheten utan särskild kostnad valsedlarna med önskad text (parti- beteckning, kandidatnamn osv.). I övrigt gäll- de för tillhandahallandet de regler som ut- redningen föreslagit i fråga om hålkortsval- sedlarna.

Lagen gav centrala valmyndigheten rätt att bestämma den sista dag som beställning måste göras för att leverans av valsedlar med tryck skulle kunna garanteras senast 31.7.1970. För särskilda fall — varmed av- sags den situationen att kommun var föremål för indelningsändring i anslutning till 1970 ars val — fick centrala valmyndigheten be- stämma en senare beställningsdag och även en senare leveransdag än 31.7. Det föreskrevs vidare att om beställning gjordes senare än den dag som centrala valmyndigheten så- lunda bestämt. så skulle de beställda valsed- larna levereras endast under förutsättning att leverans kunde ske före valdagen och utan att tidigare gjorda beställningar försenades.

Centrala valmyndigheten fastställde seder- mera ll.5.l970 som sista beställningsdag. l kommuner och landstingsområden som be- rördes av indelningsändringar fick valsedlar

beställas senast 30.6 för leverans senast 20.8.1970.

I sammanhanget kan framhållas att centra- la valmyndigheten till 1970 års val lät fram- ställa totalt ca 540 milj. valsedlar. Antalet valsedelstyper var vid riksdagsvalet 359. vid landstingsvalet 1 139 och vid kommunfull- mäktigvalet drygt 4 500. Totalt förekom alltså vid valet över 6 000 valsedelstyper.

För tryckningen anlitades 30 tryckerier. Tre av dessa tryckte vart och ett mer än 50 milj. valsedlar. Vid distributionen från dessa tryckerier uppstod i några fall sammanbland- ning av de olika partiernas valsedlar. Genom en intensiv arbetsinsats kunde dock dessa fel rättas till itid.

5.2. Utredningens Övervägande/r

5.2.1 Inledning [ val skall väljaren ge till känna dels vilket parti han vill stödja, dels vilka personer han vill se i den församling valet gäller. Konkret sker detta genom att väljaren avger en valse- del som upptar en viss partibeteckning och namnet på en eller flera kandidater. Vid vart och ett av de samtidiga riksdags- och kom— munalvalen avges ca 5 milj. valsedlar. Det antal valsedlar som framställs till valen är emellertid mångdubbelt större. Vid 1970 års samtidiga val var, som nämnts, antalet drygt 540 milj. Att så stora valsedelsupplagor framställs torde till väsentlig del bero på att valsedeln anses fylla funktioner vid sidan av den som sedeln primärt är avsedd för. Parti- erna sprider sålunda före val regelmässigt sina valsedlar bland allmänheten oftast till— sammans med annat valtryck, t. ex. propa- gandabroschyrer och kandidatpresentatio- ner. Valsedeln som sådan tilläggs alltså ett propagandavärde. Den maskinella sammanräkningstekniken kräver, som tidigare framhållits, valsedlar av ett annat slag än dem som hittills använts. Valsedlarna måste ha formen av hålkort och vara försedda med maskinläsbar information för parti m.m. Detta ställer speciella krav. Absoluta garantier maste sålunda finnas för

att den information av valsedelns innehåll som vägleder väljaren — dvs. i första hand partibeteckningen i klartext — överensstäm- mer med den som styr den maskinella bear- betningen — dvs. motsvarande maskinläsbara markering. Sådana garantier kan uppenbar— ligen inte uppnås i en ordning som innebär att framställningen delas upp så att valsedlar— na förses med den maskinläsbara informatio- nen i ett framställningsled och med motsva- rande information i klartext i ett annat. Den enda framkomliga vägen är enligt utredning- ens mening att hela framställningsprocedu- ren fram till den färdiga produkten sker på ett och samma ställe. Det kan knappast komma i fråga annat än att låta staten svara för valsedelsframställningen — förslagsvis ge- nom centrala valmyndigheten. Valsedlarna bör alltså framställas på i princip samma sätt som vid 1970 års val. Till frågan hur valse- delstillverkningen rent tekniskt skall gå till återkommer utredningen i det följande. Här skall bara tilläggas att den enda tekniskt möjliga framställningsordningen synes vara att förse valsedlarna med tryck och hålmar- keringar i en och samma process.

Antalet företag som här i landet kan tillverka valsedlar av det slag som den maski- nella tekniken kräver är begränsat. F.n. finns det bara två sådana — IBM Svenska AB i Stockholm och Th. Stråhlfors AB i Ljung— by. Sävitt nu kan bedömas kommer antalet inte att öka under en överskådlig framtid. Det ligger i sakens natur att valsedelssyste- met — dvs. de regler som rör framställning och tillhandahållande av valsedlar — mäste påverkas av det förhållandet att endast två tillverkare finns att tillgå.

5.2.2 Införande av hålkortsvalsedlar i nuvarande valsedelssystem

Med 1970 års tilldelningsregler som utgångs- punkt har utredningen undersökt vilka kon- sekvenser som en övergång till hålkortsval- sedlar men med i övrigt oförändrade regler om valsedelsutforrnning och valsedelstilldel— ning skulle få från produktionstekniska och andra synpunkter. Det antal valsedlar som i

så fall behöver framställas torde komma att uppgå till i runt tal 600 miljoner. Anlitas en av de två möjliga hålkortstillverkarna blir pro- duktionstiden för detta antal valsedlar — in- klusive tillverkningen av de nödvändiga kliché- ema — ungefär sju månader. Det kan tilläggas att framställningen av fullmäktigvalsedlarna är den produktionsmässigt tyngsta posten i sammanhanget. Dessa valsedlar förekommer i många olika varianter (4 500 vid 1970 års val) och i förhållandevis korta serier.

Undersökningen visar alltså att en över- gång till hålkortsvalsedlar men med i övrigt oförändrade valsedelsregler far till följd att partierna måste klara av sina nomineringar i mycket god tid före valen. Vid ordinarie val bör man räkna med att nomineringen för samtliga val måste vara klar i gynnsamrnaste fall senast under mars månad. I detta sam- manhang bör även eventualiteten av ett ny- val tas med i bilden. Med hänsyn till de regler som gäller för sådant val (se RO 5 &) är det angeläget att få fram valsedlarna snabbt. Även om valsedlar för bara ett val skall framställas får man räkna med att framställningen — inklusive nominering — kommer att kräva drygt en manad. Även andra konsekvenser måste beaktas. Sålunda kommer kostnaderna för valsedelsframställ- ning att öka. ! dagens läge kostar det ca 11 kr att framställa ] 000 hålkortsvalsedlar. Kostnaden för att framställa samma antal ”konventionella" valsedlar ligger på ca 5 kr. Vidare kommer distributionen av det stora antal valsedlar av många olika typer som det blir fråga om att fordra stora insatser. Garan- ti måste skapas för att varje parti får de valsedlar det beställt för de olika valen i landets olika delar. Det måste därför förut- sättas att tillverkarnas egen, interna distribu- tionskontroll kompletteras med ingående. kontinuerlig kontroll frän statens (centrala valmyndighetens) sida.

5.2.3. Allmänna synpunkter på ett valsedelssystem

Ett naturligt krav på ett valsedelssystetn är enligt utredningens mening att nomineringar-

na kan ske förhållandevis nära inpå valet. En tidig nominering kan bl. a. leda till att kan- didatordningen måste göras om och en om- fattande nytillverkning av valsedlar ske där- för att en kandidat avlider eller av annan anledning inte bör stå på valsedeln. Den leder vidare till att de partier som brukar låta sina nomineringar föregås av provval tvingas att hålla dessa vid en tidpunkt när det politis- ka intresset ännu inte hunnit stimuleras i nå- gon högre grad av det förestående valet.

Utredningen anser också att man bör strä— va efter en rimligare relation än f.n. mellan det antal valsedlar som framställs till ett val och det antal som verkligen används. Utred- ningen erinrar i detta sammanhang om att den enligt sina direktiv har att söka finna sadana former för distribution av valsedlar att valsedelsupplagorna minskar utan att väl- jarnas möjligheter att få tag i önskad valsedel eller partiernas möjligheter att sprida infor- mation om sina valsedlar försämras.

Enligt utredningens uppfattning bör val- sedelssystemet vidare i princip vara så kon- struerat att väljarna har tillgång till valsedlar inte bara i vallokalerna utan även på post- anstalterna. Hittills har detta inte varit prak— tiskt möjligt men mot bakgrund av att anta- let poströstande ökat från val till val — vid 1970 ars val röstade sålunda 14 % av väljarna på detta sätt _ är en sådan ordning numera långt mera angelägen. Som utredningen kun— nat konstatera. har det förhållandet att väl— jarna inte kunde få tag på valsedlar på postanstalterna vållat irritation Och missnöje. särskilt när som vid 1970 års val partierna inte hade sin valbyraorganisation klar när poströstningsperioden började.

Det nuvarande valsedelssystemet överfört pä hälkortsvalsedlarna uppfyller inte dessa allmänna krav. Även i andra hänseenden kan enligt utredningens mening invändningar rik- tas mot att föra över systemet till en ordning med hålkortsvalsedlar. Dels blir det kostsamt och dels ställer det utomordentligt stora krav på distributionsapparaten. Utvägen att skära ner partiernas ”fria” kvot erbjuder enligt utredningens mening ingen väg att komma förbi dessa invändningar. Redan den omstän-

digheten att partierna — som erfarenheterna från 1970 års val visar - ofta beställer valsedlar till avsevärt större antal än vad de kan få gratis, innebär att produktionsupp- läggning måste ske med beaktande av denna eventualitet med de konsekvenser detta får bl. a. för nomineringarna.

Mot denna bakgrund har utredningen utar— betat ett system som enligt dess mening bättre än det nuvarande tillgodoser både de princi- piella och praktiska aspekter som bör läggas på ett sådant.

5.2.4. Ett alternativt valsedelssystem

Det system som utredningen utarbetat är i korthet konstruerat på följande sätt.

Den nuvarande ordningen enligt vilken kandidatnamnen skall tas upp på valsedeln sloPas. I stället får väljarna på annat sätt än direkt av valsedeln kännedom om vilka kan- didater som partierna ställer upp med. Val- sedeln upptar — förutom partibeteckningen — en särskild beteckning, som består av partiets namn i sedvanlig förkortning (M, Fp, C, S. Vpk, KDS) plus en siffra (1. 2, 3 osv.) som anger vilken listtyp detär fråga om. Ett exempel kan illustrera det sagda. ] en val- krets avser X-partiet att gå fram med tre olika listor. På listorna står resp. A, B och C som första namn. Under partibeteckningen (X-partiet) finns på lista 1 beteckningen X I (lämpligen inramad) som alltså anger att valsedeln gäller för listan med A som första namn, X 2 anger att valsedeln har B som första namn och X 3 avser den listtyp där C står först. För att väljarna skall få detta klart för sig skall de genom broschyrer, annonser, affischer o. [. informeras vad de olika beteck- ningarna betyder. I varje avskärmat utrymme i vallokalerna skall det dessutom finnas pär- mar med förteckningar över vilka kandidater som partierna ställer upp med under de olika beteckningarna. I den mån väljaren inte före besöket i vallokalen har bestämt sig för vilken lista han skall rösta på. så kan han alltså i vallokalen snabbt skaffa sig känne— dom om vilka kandidater han stöder genom att ta den ena eller andra listan. På varje

postanstalt skall det finnas förteckningar över samtliga partier och de kandidater de ställer upp med i de olika valen och i de olika valkretsarna eller kommunerna.

Utöver beteckningar för parti och listtypi klartext skall valsedlarna självfallet vara för- sedda med motsvarande beteckningar i ma- skinläsbar kod. Dessutom skall det på valse- deln finnas utrymmen där väljaren kan ange dels vilken eller vilka kandidater som han vill ha strukna på listan, dels de ev. namn som han vill ha tillagda på den. I likhet med vad som gällde vid 1970 års val skall kandidater- na vara numrerade iden ordning som partiet ansett att de skall komma ifråga. Väljare som vill stryka något eller några namn från listan, behöver alltså bara ange ifrågavarande kandi- dats nummer på det för strykningar anvisade utrymmet. På motsvarande sätt går han till väga om han vill ändra ordningsföljden mel- lan kandidaterna. ( Se bil. 6.)

Gör väljaren ändringar av ett angivet slag, skall detta markeras på ett maskinläsbart sätt genom att ett perforerat fält trycks ut.

En analys av det tänkta systemet visar att både de principiella och praktiska nackdelar- na elimineras vilka är oupplösligt förenade med ett system som bygger på nuvarande val- sedelsregler.

Sålunda bryts sambandet mellan kandidat- nomineringar och valsedelsframställningen. Nomineringarna kan alltså ske mycket nära valet. Valsedlarna kan tryckas upp när som helst och vid den från kostnadssynpunkt lämpligaste tidpunkten. Eftersom valsedeln som sådan inte har något större informa- tions- eller propagandavärde, bör valsedels- upplagorna kunna hållas på en rimlig nivå.

De valsedlar som inte använts vid ett val kan utnyttjas vid ett följande val. Systemet innebär alltså på sikt lägre valsedelskostnader och förkortad framställningstid. Dessutom bör framhållas att det alltid kommer att finnas ett tillräckligt antal valsedlar i lager om ett nyval skulle bli aktuellt.

En väsentlig fördel är att valsedelsdistribu- tionen blir enklare. Riskerna för svårbemäst- rade fel och misstag reduceras praktiskt taget helt. Eftersom valsedlarna inte är knutna till

någon viss valkrets kan valsedlar avseende samtliga val och av alla typer tillhandahållas på postanstalterna. Den här beskrivna valse- delsordningen har vidare den fördelen att antalet namn på valsedeln inte behöver be- gränsas av hänsyn till valsedelns format.

En fördel med det tänkta systemet är vidare att antalet valsedelstyper kan avsevärt nedbringas. En gul valsedel med beteckning- en X 1 representerar i t. ex. Stockholm en viss grupp kandidater för X-partiet där. Sam- ma sedel representerar i Göteborg X-partiets kandidatgrupp där. En väljare som har röst- rätt i Stockholm men som poströstar i Göte- borg kan alltså använda samma valsedelstyp som väljare med rösträtt i Göteborg. Om X-partiet inte i någon valkrets nominerar mer än en grupp kandidater behövs bara en enda valsedelstyp för partiet. Antalet valse- delstyper minskar alltså i sådant fall med 27 för partiet i riksdagsvalet. Under samma förut- sättning minskar antalet för partiet vid kom- munfullmäktigvalet med ca 500. Förekom— mer tler listtyper blir minskningen givetvis större. Att detta väsentligen underlättar val- sedelsframställningen som helhet säger sig självt.

Enligt utredningens uppfattning erbjuder det skisserade systemet partierna åtminstone lika goda möjligheter som de nuvarande att sprida information om sina kandidater. Väl- jarna kan lätt informeras om sambandet mellan listtypsbeteckningen och viss eller vissa kandidater: ”Vill Ni se N.N. i riksdagen, tag lista X 1.” Enligt utredningens mening kan man lägga upp valkampanjerna så att personvalsmomentet stimuleras utan att par- tivalseffekten går förlorad. Utredningen vill i sammanhanget erinra om att en informa— tionsteknik av här antytt slag inte är ny. Vid tidigare val har partierna distribuerat bro- schyrer där man presenterat sina kandidater med porträtt och kortfattade redogörelser för deras politiska målsättning. Utredningen vill tillägga att den förutsatt att statsverket —— med hänsyn bl. a. till de minskade valsedels- kostnaderna — skall lämna bidrag till partier- nas informationskampanj.

Avslutningsvis kan erinras om att inte heller idén att förse valsedlarna med num- mer, vilkas innebörd klargörs på annat sätt, är alldeles ny. Vid ATP-valet år 1958 tilldelades de olika alternativen (linjerna) var sitt nummer och dessa nummer trycktes sedan upp på valsedlarna. Vad linje 1, 2 eller 3 innebar, informerades väljarna separat om.

5.2.5. Sammanfattande synpunkter

Det valsedelssystem som presenterats i av- snitt 5.2.4. är enligt utredningens mening — främst från tekniska synpunkter — överlägset det som hittills tillämpats oavsett vilken typ av valsedlar som används. Denna överlägsen- het blir än mer framträdande i system sådant som det som avses skola tillämpas fr.o.m. 1973 års val. Med hänsyn till att systemet bryter tämligen radikalt med den traditionel- la ordningen på detta område har utred- ningen emellertid ansett det lämpligt att redan under utredningsarbetets gång inhämta synpunkter på systemet från de politiska partierna. Utredningen har därför utförligt presenterat systemet dels vid ett tillfälle då representanter från samtliga partier (M, C, Ep, S, Vpk och KDS) deltagit, dels också för varje parti för sig och inför en större krets av huvudsakligen partiombudsmän. I ett fall har partiet självt ombesörjt presentationen av systemet för sina funktionärer på olika nivå- er.

Reaktionerna på det tänkta systemet har varit blandade. De som var positiva menade att systemet visserligen inte var helt invänd- ningsfritt men framhöll att fördelarna med systemet dock var så uppenbara att utred- ningsarbetet borde bedrivas enligt de angivna principerna. De som var kritiska mot syste— met har visserligen vitsordat dess tekniska förtjänster. Man har emellertid ansett att systemet från andra synpunkter är sämre än det nuvarande främst därigenom att det en- ligt kritikernas mening innebär en försvag- ning av personvalsmomentet i valakten.

Utredningen delar, som framgått av vad som tidigare anförts, inte sistnämnda upp- fattning att ett nytt system utarbetat enligt

angivna grunder innebär en försvagning av personvalsmomentet. Enligt utredningens me- ning blir effekten snarare den motsatta. Som utredningen redan uttalat anser den att systemet även i övrigt är överlägset den nuvarande ordningen. Från de rent tekniska synpunkter som utredningen har att anlägga kan därför en övergång till det nya systemet förordas. Frågan om valsedlar enligt det nya systemet skall införas har emellertid andra, närmast psykologiska aspekter. Mot bak- grund av detta förhållande och med hänsyn till den tveksamhet som enligt det nyss anförda kommit till synes vid den första presentationen inför partierna av tanken på ett sådant nytt valsedelssystem anser sig utredningen inte nu kunna föreslå att valför- farandet skall grundas därpå utan begränsar sig till att framföra uppslaget som en alterna— tiv lösning på frågan om valsedlarnas utform- ning beträffande sitt innehåll. Det sätt på vilket denna fråga löses får emellertid som antytts betydande återverkningar i skilda hänseenden vid valens genomförande. Utred- ningen finner det därför angeläget att frågan blir föremål för fortsatta överväganden, när— mast inom de politiska instanserna. Genom- förandet av maskinell teknik vid de allmänna valen är mer krävande om den nuvarande ordningen med namnvalsedlar bibehålls än om den skisserade nya ordningen för valsed- larnas innehåll godtas. Skulle inställningen till detta nya system ändras under tiden före 1973 års val, möter det därför knappast några svårigheter att anpassa det valtekniska förfarandet i övrigt till detta.

Om man sålunda tills vidare får utgå från att det nuvarande valsedelssystemet i princip behålls, innebär detta att valsedlarna utfor- mas i principiell överensstämmelse med vad utredningen föreslog år 1969. Längre fram i detta avsnitt utvecklar utredningen närmare hur valsedlarna bör utformas i första hand såvitt gäller den maskinläsbara informatio— nen. I detta sammanhang vill utredningen dock framhålla följande. F. n. innehåller, som nämnts, vallagarna regler om hur många kandidatnamn som valsedlarna vid de olika valen får innehålla. Reglerna härom torde ha

haft sin grund i att man ville undvika att så många namn togs upp på valsedlarna att dessa blev ohanterligt stora. Genom över- gången till valsedlar av hålkortsformat står ett givet utrymme till förfogande för den text — partibeteckning, kandidatnamn osv. — som skall resp. får finnas på valsedeln. Mot denna bakgrund är det enligt utredningens mening svårt att motivera en regel som maxi- merar antalet kandidatnamn på valsedeln. De omständigheter som bestämmer hur många namn som ett parti anser sig böra föra fram växlar från valkrets till valkrets och från kommun till kommun, bl.a. beroende på hur många listtyper som partiet avser att gå fram med. Det framstår mot denna bakgrund som en lämpligare ordning att partierna själ- va inom den givna utrymmesramen får be- döma och avgöra hur många kandidater som de vill föra fram på varje valsedelstyp. Vill t. ex. ett parti i en kommun på en valsedel gå fram med mer än dubbelt så många namn som antalet platser i fullmäktige så bör partiet få göra detta om man är villig att godta en liten typografisk stilsort.

I förhållande till den år 1969 använda nomenklaturen vill utredningen föreslå den ändringen att benämningen ”hålmarkerade valsedlar” för valsedlar med tryck och full- ständig maskinläsbar information byts ut mot benämningen ”maskinläsbara valsedlar”. Den- na benämning är enligt utredningens mening att föredra, eftersom den inte » till skillnad från den tidigare föreslagna — säger något om själva inläsningstekniken, varför den alltså kan användas om förutsättning för en optisk inläsning av valsedlarna framledes kommer att föreligga och övergång till en sådan teknik kan ske.

Genom att införa ytterligare en valsedels— typ kan man emellertid uppnå några av de fördelar som är förbundna med det tidigare skisserade alternativa systemet. För den hän- delse det hittillsvarande valsedelssystemet bibehålls föreslår utredningen sålunda att statsverket tillhandahåller — förutom ma- skinläsbara valsedlar och ifyllningsvalsedlar — valsedlar med enbart partibeteckning i klartext och maskinläsbar form (jfr grundlag-

beredningens yttrande över utredningens ti- digare betänkande). Genom att införa denna typ av valsedlar ' som lämpligen kan benäm- nas partimarkerade valsedlar — kan önske- målet att valsedlar för de olika valen skall finnas tillgängliga på postanstalterna i prin- cip tillgodoses. Eftersom utredningen förut- sätter att regeln att valsedel inte behöver uppta något namn för att bli giltig skall behållas, kan alltså väljarna alltid räkna med att finna ”sitt” partis valsedlar på posten för vart och ett av valen. Väljaren skall kunna fylla i namn på partimarkerad valsedel om han vill göra det. En förutsättning för den maskinella bearbetningen är att även på des- sa valsedlar finns en förmarkerad ruta som väljaren får trycka ut om han utnyttjar möjlig— heten att förse valsedeln med kandidatnamn. Dessa valsedlar bör självfallet framställas för vart och ett av de samtidiga valen. Av främst praktiska skäl kan det knappast ifrågakomma att statsverket skall för väljarna tillhandahålla partimarkerade valsedlar för andra partier än sådana som är representerade iriksdagen. Vill annat parti ha sådana valsedlar kan partiet be- ställa sådana valsedlar enligt de regler som gäl— ler för valsedlar med namn.

Enligt sina direktiv har utredningen, som nämnts tidigare, att pröva vilka åtgärder som kan vidtas för att minska de valsedelsuppla- gor som framställs för val utan att väljarnas möjligheter att få tag i önskad valsedel eller partiernas möjligheter att sprida information om sina valsedlar minskar. Det torde inte kunna bestridas att sådana åtgärder framstår som motiverade när man besinnar att endast inemot 3 % av de valsedlar som framställdes till 1970 års val användes för sitt primära ändamål. Utredningen har tidigare också klarlagt de produktionstekniska och ekono- miska konsekvenser som dessa stora valse- delsupplagor drar med sig när en övergang till hålkortsvalsedlar sker. En åtgärd som i och för sig ligger nära till hands för att minska valsedelsupplagorna är att skära ned partiernas ”fria" valsedelskvot, som f. n. uppgår till ett antal motsvarande fem gånger antalet röstberättigade i valkretsen (vid riks- dagsval) och i valet (vid de kommunala

valen). Skälen för en sådan nedskärning får ökad tyngd om, som utredningen tidigare för- ordat, partimarkerade valsedlar införs. Det kan då först konstateras att om partierna även i fortsättningen beställer lika mycket valsedlar som hittills så ökar istället för minskar det totalantal valsedlar som måste framställas, något som står i strid mot de i di- rektiven uttalade önskemålen. Vidare kan anföras att partiernas behov av att före valet sprida sina valsedlar bland allmänheten bör minska i viss utsträckning, när staten garan- terar att partimarkerade valsedlar finns till- gängliga överallt där röstning sker.

Mot bakgrund av det anförda har utred- ningen funnit det motiverat att förorda att partiernas fria valsedelskvot minskas från fem till fyra gånger antalet röstberättigade. Med detta förslag som utgångspunkt har utredningen emellertid gått ett steg längre och även tagit upp den principiella frågan om tilldelningssystemets allmänna konstruk- tion. Därvid har utredningen kommit fram till ett system som enligt utredningens me— ning kan bidra till att hålla valsedelsuppla- gorna på en rimlig nivå men som även från andra synpunkter är överlägset det år 1969 föreslagna och vid 1970 års val praktiskt tillämpade systemet. Det tänkta systemet bygger på dessa principer. Staten ställer för varje val ett visst belopp till partiernas för- fogande. Detta belopp skall motsvara kost— naden för att framställa valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röst- berättigade i valkretsen resp. landstingskom— munen och kommunen. Partierna får däref- ter bestämma om de vill ha valsedlar för hela beloppet eller om de vill använda en del av detta till valsedlar och återstoden för annan verksamhet, t. ex. informationsverksamhet inför valet. Närmare utfört innebär systemet följande. Centrala valmyndigheten infordrar före varje val i god tid uppgift från valsedels- tillverkarna till vilket pris de är villiga att framställa valsedlar. Med ledning härav fast- ställer myndigheten det valsedelspris som skall gälla vid valet. När så skett un- derrättar myndigheten varje parti om storleken av de medel som står till partiets

förfogande i varje riksdagsvalkrets, lands- tingskommun och kommun. Samtidigt begär myndigheten besked hur partiet vill dispo- nera dessa medel, dvs. hur stor del därav som skall användas för valsedlar. I den män par- tiet inte vill använda hela beloppet till val- sedlar så utbetalas den del av totalbeloppet som inte tas i anspråk för valsedlar till partiet. Centrala valmyndigheten svarar se- dan för framställningen av de valsedlar som partiet uppgivit sig vilja ha. Centrala val- myndigheten bestämmer en sista dag när partiet s. a. 5. skall ha träffat sitt val och när partiet skall ha kommit in med sin beställ- ning. Försitter partiet den bestämda fristen. skall det visserligen kunna få valsedlar, om det är produktionstekniskt möjligt att få fram sådana i tid före valet och förutsatt att i rätt tid gjorda beställningar inte därigenom försenas, men partiet får självt stå kostnaden för valsedlarna. Betalningen bör då erläggasi förskott.

Självfallet skall det vara partierna obetaget att beställa större valsedelsupplagor än den fria kvoten innebär. Gör parti detta får dock partiet — i likhet med vad som gällde vid 1970 års val — betala överupplagan med egna medel. Även en sådan överbeställning skall göras inom den tidigare nämnda fristen.

De nu angivna reglerna tar sikte på parti som är representerat i den församling valet gäller och förutsätter att beställning görs av behörig företrädare för partiet. Beställer an- nat parti valsedlar eller görs beställningen av annan än sådan företrädare för partiet skall den utföras endast om beställaren betalar framställningskostnaden i förskott. Blir parti som beställt och betalt sina valsedlar i för- skott representerat i ifrågavarande försam- ling, skall centrala valmyndigheten räkna fram och till partiet återbetala ett belopp som motsvarar vad det skulle ha kostat att framställa valsedlar till ett antal om fyra gånger antalet röstberättigade. Återbetal- ningen sker alltid till partiet oavsett vem som gjort beställningen och erlagt förskottet.

Systemets konstruktion är sådan att an- tingen utnyttjar partiet hela det belopp som står till dess förfogande till valsedlar eller

också uppbär partiet skillnaden mellan valse- delskostnaden och det nämnda beloppet kon- tant. Till skillnad från 1970 års system kom- mer det i detta system aldrig att finnas någon 5. a. s. ”outnyttjad” kvot.

Utredningen som förordar att det nu be- skrivna systemet kommer till användning, utgår från att partierna i mycket god tid före valet bör kunna lämna besked om hur de vill utnyttja det disponibla beloppet. Centrala valmyndigheten bör alltså tidigt få känne- dom om hur mycket valsedlar som behöver framställas, vilket underlättar planeringen av valsedelsframställningen i olika hänseenden.

Utredningen kan givetvis inte här exakt ange de tider för beställning och tillverkning av valsedlar av tidigare beskrivet slag som kommer att gälla vid olika valtillfällen. Att fastställa beställnings- och leveranstider får bli centrala valmyndighetens sak sedan myn- digheten inför varje valtillfälle noggrant ana- lyserat marknadsläge och behov. Det synes e- mellertid realistiskt att vid de samtidiga valen räkna med en produktionstid om 3—4 måna- der förutsatt att produktionen delas upp på de två möjliga tillverkarna inom landet. Det bör här tilläggas att båda dessa tillverkare har tryckerikapacitet utom landet. Utredningen anser emellertid det mindre lämpligt att byg- ga valsedelstillverkningen på detta förhål- lande. Däremot anser utredningen att man i speciella fall när så erfordras kan utnyttja den möjlighet som utlandstillverkning erbju- der.

[ fråga om den närmare utformningen av valsedlarna vill utredningen framhålla följan- de. 1969 års förslag innebar att valsedlarna skulle förses med maskinläsbar information för parti, fraktion och valkrets. Valkretsbe- teckningen behövdes visserligen inte på de valsedlar som avgavs i vallokal, eftersom dessa 5. a. s. automatiskt styrdes till den valkrets där väljaren hörde hemma och där valsedeln därför skulle räknas. Däremot mås- te de valsedlar som användes vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg ha denna beteckning i klartext och maskinläsbar form. I fråga om de valsedlar som avges där finns nämligen inte något

inbyggt samband mellan röstavgivningsställe och valkrets. Det ålåg enligt förslaget den som tog emot valsedeln att mot väljarens röstkort kontrollera att väljaren använt en valsedel från den egna valkretsen. Utred- ningen betonade dock att det av flera skäl var olämpligt att i fråga om valsedels utform- ning såvitt gällde valkretsmarkeringen ha en regel för de valsedlar som avges i vallokal och en annan för dem som avges på postanstalt. Utredningen utgick därför från att samtliga valsedlar vid framställningen skulle förses med valkretsbeteckning i klartext och i ma- skinläsbar form.

Utredningen har i avsnitt 4.4.2 skisserat en i förhållande till 1969 års förslag ny metod för rösträtts- och dubbelröstkon— trollen och i samband därmed även ett i vissa hänseenden modifierat förfarande vid röst- ning på postanstalt. Som där framgått inne- bär metoden bl.a. att röstkortet utformas som ett hålkort med ett för varje väljare unikt identifikationsbegrepp, utvisande väl- jarens valdistrikt och hans nummer i röst- längden. Vid poströstningen skall röstkortet — efter utplåning av person- och adressupp- gifter — matas ner i valboxen tillsammans med de valsedlar väljaren avger. [ och med att detta identifikationsbegrepp införs blir det möjligt att hänföra väljarens valsedlar till hans valdistrikt och därmed också till den valkrets eller — vid kommunfullmäktigval i inte valkretsindelad kommun — till den kom- mun där väljarens röst skall räknas. Röst- kortet övertar m. a. 0. de uppgifter som val- kretsbeteckningen på valsedeln i 1969 års förslag skulle fylla. Av den beskrivna ord- ningen följer också att den som tar emot röster på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg inte behöver kontrollera att väljaren använt en valsedel för den valkrets eller kommun där han är röstberättigad. De valsedlar som avges på postanstalt behöver därför lika litet som de som avlämnas i vallokal i och för sig vara försedda med valkrets- eller kommunbeteckning i klartext eller maskinläsbar form. En annan sak är att det särskilt med tanke på de kommunala valen är lämpligt att valsedlarna till väljarnas

ledning upptar sådan beteckning i klartext. Väljarna kan då vid dessa val genom att ta en valsedel från den egna valkretsen eller kom- munen vara säkra på att de kandidater som finns på valsedeln också är valbara. Som bekant är endast sådana personer valbara till landsting eller kommunfullmäktige som är bosatta inom landstingskommunen eller kommunen.

Som utredningen tidigare antytt och som närmare skall utvecklas i kap. 7 öppnar användandet av datorer vid sammanräk- ningen möjligheter att göra även mandatför- delningen inom partierna maskinellt. En förutsättning härför är dock att valsedlarna förses med en unik, maskinläsbar uppgift om den grupp av kandidater som just den valse- deln innehåller (listtyp). Utredningen föror— dar därför att valsedlarna i principiell över- ensstämmelse med vad som föreslogs år 1969 förses med sådan uppgift.

I avsnitt 4.4 har framhållits att den före- slagna nya kontrollmetoden förutsätter att alla de valsedlar som den poströstande välja- ren avlämnar uppsamlas i en och samma valbox. När det gäller poströsterna liksom utlandsrösterna sker i stället uppdelningen av valsedlarna på de olika valen vid sammanräk- ningen i datorn. För att möjliggöra denna uppdelning måste valsedlarna vara försedda med maskinläsbar uppgift om vilket val som resp. sedel gäller för. Då det är olämpligt att ha olika regler för valsedlar som används för poströstning och eljest föreslår utredningen att samtliga valsedlar förses med en sådan uppgift. Vad nu sagts skall självfallet gälla samtliga förekommande valsedelstyper (maskinläsbara valsedlar, partimarkerade val- sedlar och ifyllningsvalsedlar).

Dessutom skall samtliga valsedelstyper va- ra försedda med en förmarkerad ruta, som väljaren skall trycka ut om valsedeln föränd- rats.

Sammanfattningsvis föreslår alltså utred- ningen att valsedlarna — utöver partibeteck- ning, kandidatnamn samt valkrets- och val- beteckning i klartext — vid framställningen förses med uppgifter i maskinläsbar form för (1) det slag av val som sedeln avser, (2) parti

och (3) listtyp. Det ligger i sakens natur att de partimarkerade valsedlarna skall ha de vid (1) och (2) angivna uppgifterna men ifyll- ningsvalsedlarna endast uppgiften vid (1).

6. Röstning och rösträttskontroll

6.1 Gällande bestämmelser, m m

När en väljare avlämnar sina valkuvert till valförrättaren i vallokalen skall denne för- vissa sig om att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden och att han en- dast avlämnat ett valkuvert för varje val. Vid varje val används valkuvert med ändamålsbe- teckning för valet ifråga. Vid 1970 års val användes emellertid enhetliga valkuvert med avskurna hörn, så att valförrättaren med led- ning av färgen på den inneliggande valsedeln kunde hänföra valkuvertet till rätt val. Sedan valförrättaren konstaterat att väljaren äger rösträtt läggs kuverten ned i valurnan samt antecknas i röstlängden att rösträtten ut- övats. Det bör observeras att röstkort ej är obligatoriskt vid röstning i vallokal.

Vid röstning på postanstalt, hos utlands- myndighet och på fartyg är röstkort obliga— toriskt. Den som innehar sjöfartsbok kan dock rösta utan röstkort på det fartyg där han är anställd. Väljaren avlämnar valkuvert av samma typ som i vallokal. Dessutom avlämnas tre ytterkuvert som väljaren fyllt i med ledning av röstkortet. Röstmottagaren lägger in valkuverten i var sitt ytterkuvert. Till 1970 års val förenklades emellertid reg- lerna så att ett gemensamt ytterkuvert (fönsterkuvert) användes för samtliga val. Röstmottagaren lade in väljarens röstkort i ytterkuvertet tillsammans med de tre valku- verten. Ytterkuverten insändes successivt till resp länsstyrelse.

Sedan röstlängderna kommit till länssty-

relsen efter valet kontrolleras för varje välja- re att han ej har röstat i vallokal och att han är röstberättigad. När detta konstaterats bryts ytterkuvertet och en markering görs i röstlängden att rösträtten utövats.

6.2 1969 års förslag

Röstningen i såväl vallokal som på postan- stalt skulle som nämnts enligt 1969 års förslag ske med hjälp av kassetter och val- boxan

Rösträttskontrollen i vallokal förutsattes enligt förslaget ske på samma sätt som fn. Dock skulle röstkorten samlas upp för senare kontroll.

För väljare som röstat på postanstalt skul- le enligt förslaget rösträttskontrollen ske på följande sätt.

1. Vid röstningen numreras säväl valsedeln som väljarens röstkort med samma nummer i löpande följd innan valsedeln uppsamlas i valboxen. Numreringen utförs med en stämpel och anbringas på den del av valse- deln som är synlig när valsedeln är inlagd i kassetten.

2. Röstmottagaren tar hand om väljarens röstkort. Röstkorten sänds in till centrala valmyndigheten som för över röstkortens uppgifter på band med hjälp av s k optiska läsare. På bandet ordnas uppgifterna i kame- ral ordning, dvs valdistriktsvis efter fastighets- beteckning och personnummer. Hos centrala valmyndigheten kontrolleras om samme väljare förekommer mer än en gång på ban- det. Skulle detta vara fallet skall samtliga de förtidsröster som väljaren avlämnat kasseras.

Röstkort och valsedlar från dem som röstat på detta sätt plockas fram med hjälp av nummerbeteckningen.

3. Bandets uppgifter överförs till valkrets- visa förteckningar.

4. Förteckningarna översänds därefter om— gående till vederbörande länsstyrelse, där förteckningarna granskas mot röstlängderna. Skulle denna granskning visa att en väljare röstat både före valet och vid valförrätt- ningen, plockas röstkortet från vallokalen fram för att verifiera att anteckningen i röstlängden är riktig, varefter centrala val- myndigheten genast underrättas om detta förhållande. Med ledning av röstkortsnumret kan den valsedel som avgetts vid förtidsröst- ningen tas fram och kasseras. Förfarandet blir detsamma om det skulle visa sig att den förtidsröstande över huvud taget inte är röst- berättigad.

5. De röstkort som inte plockats fram för— störs omedelbart efter kontrollgenomgången.

Visade det sig vid kontroll enligt 1969 års förslag att en väljare röstat utan att vara röstberättigad eller att han avgivit mer än en röst, skulle således förtidsrösten kasseras. Vallokalsrösten påverkades inte och samman- räkningen i de regionala räkningscentralerna kunde alltså genomföras utan att hänsyn be- hövde tas till eventuellt oriktigt avgivna rös- ter. Utredningen avsåg inte heller att samman- räkningen i den för hela riket gemensamma räkningscentralen skulle anstå till dess kon- trollen var klar.

6.3. Utredningens överväganden

6.3.1. Inledning

Utredningen utgår från att röstningen skall ur väljarens synpunkt tillgå på samma sätt som föreslogs i 1969 års betänkande. Utred- ningen har som nämnts emellertid nu funnit en enklare och snabbare kontrollmetod. Den nya metoden beskrivs närmare i avsnitt 6.3.6.

Som föreslogs i 1969 års betänkande skall valboxen tillslutas och plomberas vid offent- lig förrättning som skall utsättas och kungö— ras i god tid före förrättningen. Utredningen

utgår från förslaget i dessa delar. En väsentlig fördel med det nya systemet är att valboxar— na sedan de förseglats före valet är tillslutna under hela valförrättningen. Som en ytterli- gare försiktighetsåtgärd vill emellertid utred- ningen nu förorda att ett hålkort med val- boxens nummer (valboxkort) läggs in i val- boxen i samband med förseglingen av val- boxen.

6.3.2 Öppethållande _

Vid 1970 års val var vallokalerna öppna klockan 8—21. Länsstyrelsen fick medge un- dantag från denna regel. Alla vallokaler skulle dock vara öppna klockan l9—21. Vid 1970 års val var länsstyrelserna ytterligt restriktiva vid sin bedömning av kommunernas ansökan om avkortad valtid. Motiveringen torde ha varit att tre val för första gången förrättades samtidigt.

Motsvarande överväganden föranledde ut- redningen att år 1969 avstå från att ingå på frågan om att generellt avsluta valförrätt- ningen tidigare än vad hittills varit fallet. Utredningen framhöll emellertid att till- strömningen av väljare brukar vara relativt begränsad under den första och sista timmen av öppethållandet.

Starka önskemål föreligger otvivelaktigt såväl från allmänhetens som från de nyhets- förmedlande organens sida att valresultatet framkommer så tidigt på valnatten som möj- ligt. Röstningens avslutande vid en tidigare tidpunkt bidrar givetvis härtill. Erfarenheter- na från 1970 års samtidiga val har gett utredningen anledning att uppta även denna fråga.

Såvitt kommit till utredningens kännedom var vid 1970 års val längre köbildningar ovanliga i vallokalerna. På en del häll i mindre valdistrikt förekom tom mycket långa pauser mellan väljarnas besök. Det standardiserade valmaterial som för första gången användes 1970 medförde vissa för- enklingar för väljarna och bidrog därigenom säkerligen till det smidiga genomförandet av röstningsproceduren. En annan bidragande

orsak var otvivelaktigt den omfattande statli- ga informationskampanjen om de tekniska nyheterna vid valen. Att poströstningen öka- de torde också i viss mån ha bidragit till en något lugnare tillströmning av röstande till

vallokalerna på valdagen. Till erfarenheterna från 1970 års allmänna val bör även läggas de prov med praktisk tillämpning av den nya valapparaturen som nu genomförts bl a vid ett studentkårsval. Utredningen har i dessa fall funnit bekräftat att det för väljarna i allmänhet ter sig lättare att föra in en valsedel av hålkortstyp i en kassett än att lägga ned en valsedel av tradi- tionellt utförande i ett valkuvert. Den tid som erfordras för väljaren vid röstningen bör därför snarast bli mindre vid genomförandet av det nya röstningsförfarandet.

På grund av anförda förhållanden hyser utredningen numera ingen tvekan om att röstningen väl kan medhinnas i vallokalerna på en dag även om tiden för öppethållandet något förkortas.

Mot tanken att stänga vallokalerna tidiga- re än nu är fallet kan möjligen anföras att vissa väljare — om än jämförelsevis få — kan vara hindrade att rösta tidigare under dagen och att man därför av hänsyn till dem alltjämt bör hålla lokalerna öppna till klockan 21.00. Med de starkt vidgade möjlig— heter till röstning på postanstalt som genom- fördes 1970 och även avses bli införda enligt föreliggande förslag synes den nämnda in— vändningen dock inte behöva bli avgörande. Skäl föreligger emellertid att framgå med viss försiktighet.

Utredningen har vid sina överväganden på anförda skäl stannat för att som allmän regel förorda att vallokalerna stängs klockan 20.00 i stället för klockan 21.00.

Det är ett naturligt önskemål att valloka- lerna i allmänhet hålls öppna samma tider. Förhållandena skiljer sig emellertid avsevärt på olika håll i landet. Av hänsyn till väljarna i avskilda bygder inrättas där ofta särskilda valdistrikt ehuru befolkningen inom området är jämförelsevis fåtalig. Om kommunika- tionsförhållandena inom valdistriktet inte ta- lar däremot, kan det för sådana fall framstå

som föga påkallat att hålla öppet för röst- ning hela dagen. När särskilda skäl av denna beskaffenhet föreligger i något valdistrikt bör det därför liksom hittills vara möjligt att förordna om ett kortare öppethållande av vallokalen i distriktet. En förutsättning för ett sådant förordnande bör emellertid vara att det finns skäl att anta att väljarnas möjligheter att utöva sin rösträtt inte nämn- värt begränsas genom det kortare öppethål- landet. Även de undantagsfall varom här är fråga bör emellertid kunna regleras jämförel- sevis enhetligt, förslagsvis så att röstningen i dessa fall avslutas klockan 17.00. Särskilt för att få till stånd en enhetlig bedömning torde det böra ankomma på centrala valmyndighe- ten att förordna om sådan tidigare stängning av vallokal. Det torde få förutsättas att kommunala organ ofta tar initiativ till en sådan åtgärd och i varje fall får tillfälle yttra sig före beslut.

Om tidpunkten för röstning på postanstalt har redogjorts i kapitel 4.

6.3.3. Röstkort

Som tidigare nämnts i kapitel 5 behöver valsedel ej vara försedd med maskinläsbar kod för valkrets. Valsedel som avlämnas i vallokal kommer att styras till rätt valkrets av de valdistriktskort som finns i valboxen. Poströsterna skall styras till rätt valkrets med hjälp av följekortet (röstkortet). Röstkortet kan användas även för rösträttskontrollen. Röstkortet får då två nya funktioner. Det måste därför utformas som hålkort med maskinläsbar information om valdistrikt och väljarens nummer i röstlängd. Dessa uppgif- ter skall även finnas i klartext liksom välja- rens namn och adress samt övriga uppgifter som finns på det nuvarande röstkortet (se bil 5). Beträffande rutinerna för genomförandet av rösträttskontrollen hänvisas till avsnitt 6.3.6.

Röstkort som här avses kan ej framställas med hjälp av länsstyrelsens datorer. Det krävs en specialrnaskin varför röstkorten med ledning av länsstyrelsens justerade röst- längdsband måste framställas genom service-

körning på annan dator. Utredningen har förvissat sig om, att kapacitet av sådana specialrnaskiner finns tillgänglig för detta ar- bete (se bil 4).

Sedan röstkorten framställts sänds de till vederbörande lokala skattemyndighet för kontroll. Efter kontrollen sänds de till välja- ren. Detta bör ske i god tid före valet.

Enligt gällande regler kan den som ej fått röstkort eller den som förlorat sitt röstkort begära ett nytt sådant (dubblettröstkort) hos lokala skattemyndigheten senast dagen före valdagen. Möjligheten att erhålla dubblett- röstkort bör bibehållas. Lokal skattemyndig- het har emellertid ej apparatur för framställ- ning av dubblettröstkort med maskinläsbar information. Enligt utredningens mening bör dubblettröstkort utfärdas av centrala val- myndigheten eller den myndighet centrala valmyndigheten bestämmer. För att dubb- lettröstkort skall kunna utfärdas före val- dagen bör stadgas att beställning av sådant röstkort skall ha kommit in till myndigheten senast fredagen före valdagen.

6.3 .4 Röstningen

6.3.4.l Vallokal

Röstningen i vallokal bör inledas med att valförrättaren visar de närvarande att va]— boxarnas räkneverk står på noll. Vidare kon- trolleras att varje box är låst. Därefter bryts nyckelplomben och boxen låses upp. [ kapi- tel 4 har nämnts att rösterna kan redovisas per valdistrikt. För röster avgivna i vallokal kan detta åstadkommas bl a med hjälp av det omtalade valdistriktskortet. Detta kort stop— pas nu in i en kassett och matas ned i valboxen, varefter räkneverket visar 1. (Skulle valdistriktskortet glömmas bort kan dock valdistriktstillhörigheten i efterhand av- göras med hjälp av det tidigare omtalade valboxkortet.)

Då väljaren kommer till vallokalen får han en kassett för varje val, dvs i allmänhet tre. På en av de avskilda platserna lägger han in en valsedel i varje kassett, varefter kassetter- na överlämnas till valförrättaren tillsammans

med röstkortet. I likhet med vad som gällde vid 1970 års val bör valsedeln ej få vikas innan den läggs in i kassetten. Sedan valförrättaren konstaterat att väljaren är röstberättigad och ej röstat i vallokalen tidigare, sätter han kas- setterna i valboxarnas intag. En valbox finns för varje val. Valsedlarna nedmatas i val- boxarna, vilket registreras av räkneverket. Kassetterna frigörs och kan användas på nytt.

Liksom hittills skall valsedel i vissa fall få inges genom bud (röstning med valsedelsför- sändelse). Make kan sålunda avlämna valse- del för andra maken. Vidare får den som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är uppförd i röstlängd rösta med valsedelsförsändelse.

För detta ändamål föreslår utredningen i enlighet med 1969 års förslag att speciella innerkuvert skall användas. Med jämkning av det förslaget föreslår dock utredningen att tillvägagångssättet blir detsamma som vid 1970 års val, nämligen att ett gemensamt ytterkuvert används för samtliga val som väljaren vill delta i. Väljaren lägger alltså för varje val in en valsedel i ett innerkuvert. Innerkuverten läggs in i ett ytterkuvert, på vilket väljaren tecknar försäkran att han själv frivilligt lagt in sina valsedlar i innerkuverten etc. Budet lämnar ytterkuvertet till valförrät- taren som kontrollerar rösträtt och kuvert. Valförrättaren bryter ytterkuvertet och kon- trollerar för varje innerkuvert mot en sär- skild spalt i valboxen att kuvertet inte inne- håller mer än en valsedel, samt lägger inner- kuverten i var sin kassett. Valförrättaren öppnar innerkuvertet i ena ändan när kuver— tet ligger skyddat i kassetten, varefter kasset- ten sätts in i valboxens intag. När manöver- spaken trycks ned dras valsedeln ur kuvertet och kassetten samt matas ned i valboxen utan att valhemligheten röjs.

Väljaren skall som föreslogs i 1969 års betänkande lämna röstkortet ifrån sig i vallo— kalen. Röstkortet är enligt riksdagsordningen ej obligatoriskt vid röstning i vallokal. En undersökning som redovisats i utredningens förra betänkande visar emellertid att 97,8 % av väljarna medförde röstkort till vallokalen.

En förutsättning för rösträttskontrollen är att valförrättaren samlar upp röstkorten. För de väljare som inte har röstkorten med sig föreslår utredningen att valförrättarna an- tecknar deras namn och nummer i röstläng- den på en särskild lista som senare får bilda underlag för stansning av de uppgifter som krävs för dubbelröstkontrollen. Röstkorten och stansningsunderlagen insänds tillsam— mans med valboxarna till räkningscentralen efter valets slut.

När den sista väljaren avlämnat sina valsed- lar skall valförrättaren mata ned ett val- distriktskort i valboxen på samma sätt som skedde vid valets början. Det medför att valsedlarna från ifrågavarande valdistrikt lig— ger inneslutna i valboxen mellan två val- distriktskort.

Sedan valet sålunda avslutats, låses val- boxen. Nyckeln stoppas ned i ett särskilt förvaringsutrymrne på valboxens lock. Däri- från kan nyckeln ej tas ut med mindre valboxens försegling bryts.

63.42 Postanstalt

Vid röstning på postanstalt kan valdistrikts- kort inte användas. Rösterna förs i stället till rätt valdistrikt med hjälp av röstkortet.

Utredningen förordar att röstningen skall tillgå på följande sätt.

Väljaren visar upp sitt röstkort och legiti- merar sig för röstmottagaren. Väljaren erhål- ler en kassett för varje val där han är röstbe- rättigad, dvs i regel tre kassetter, och upp- söker en av de avskilda platserna, där han lägger in en valsedel i varje kassett. Kassetter och röstkort lämnas därefter till postfunktio- nären. Postfunktionären makulerar uppgifter om väljarens identitet på röstkortet med hjälp av särskild makuleringsstämpel. Röst- kortet blir då 5 k följekort. (Utredningen har förvissat sig om att lämplig makuleringsut- rustning finns tillgänglig med vars hjälp iden- titetsuppgifter på röstkortet utplånas full- ständigt.) Postfunktionären lägger följekortet i en fjärde kassett. Följekortet och väljarens valsedlar nedmatas i valboxen. Det bör an- komma på centrala valmyndigheten att fast-

ställa i vilken ordning detta bör ske. Röst- ningen avslutas på liknande sätt som i vallo- kalen, dock utan att valdistriktskort matas ned.

Med hänsyn till det nya kontrollsystemet som utredningen föreslår torde den försäk- ran som föreslogs i 1969 års betänkande ej vara erforderlig. Vidare bör observeras att postfunktionären befrias från flertalet av de kontrollrutiner som ålades honom enligt det förra förslaget.

6.3.4.3 Utlandsmyndighet

I överensstämmelse med 1969 års förslag utgår utredningen från att kassetter och val- boxar ej skall användas vid röstavgivning utomlands. I stället för kassetter får väljaren tre innerkuvert, i vilka valsedlarna läggs in. Kuverten lämnas till röstmottagaren, som lägger innerkuverten tillsammans med röst- kortet i ett ytterkuvert. Med ändring av 1969 års förslag vill dock utredningen föreslå, att väljaren får skriva sin namnteckning i ett särskilt fält på ytterku- vertet. Om namnteckningsfältets baksida karboniseras, kopieras namnteckningen på det inneliggande röstkortet varigenom säker- heten i det nya valtekniska systemet ökas. Om namnteckningen saknas på kuvertet eller röstkortet bör följden bli att rösten ej räknas. Utan en sådan regel skulle den säkerhetsfunk- tion som namnteckningen skall fylla lätt kunna bli illusorisk. Röstmottagaren sänder kuverten till centrala valmyndigheten, där de tas om hand på följande sätt. Ytterkuvertet för varje väljare öppnas och namnteckningen kontrolleras. Röstkortets identitetsuppgifter makuleras på sätt som nämnts för poströs- terna och instoppas i kassett och nedmatas i valboxen. Innerkuverten läggs oöppnade ivar sin kassett. Kuvertet öppnas i ena ändan när det ligger skyddat i kassetten, varefter kasset- ten sätts in i valboxens intag. Med hjälp av manöverspaken dras valsedeln ur kuvertet och matas ned i valboxen utan att valhemligheten röjs. Förrättningen hos centrala valmyndighe- ten bör vara offentlig.

Tidigare har nämnts att utlandsrösterna —

liksom fartygsrösterna — skall vara centrala valmyndigheten tillhanda senast kl. 11.00 på valdagen. Ytterkuvert som inte kommit in vid denna tidpunkt bör ej beaktas. Regeln motsvarar bestämmelsen i gällande lagar (77 ä 2 mom. ValL och 44 ä 2 mom. KVL) att ytterkuvert som kommer in till länsstyrelsen efter sammanräkningsförrättningens början inte skall beaktas vid sammanräkningen. Re- geln motiveras av att centrala valmyndigheten i den här förordade ordningen inte enbart — liksom hittills — är mottagare av ytter- kuverten, utan myndigheten kommer också att överta den granskningsfunktion som tidi- gare ålegat länsstyrelsen och som ut|ort det första ledet i själva sammanräkningen. Det synes därför följdriktigt att föreskriva en be- stämd tidpunkt när utlandsrösterna senast skall vara myndigheten till handa. Hänsynen till offentlighetskravet talar också härför.

6.3.4.4 Fartyg

Samma röstningsprocedur som gäller för ut- landsmy ndighet tillämpas ifråga om röstning på fartyg. Ett undantag måste dock göras för de ombordanställda som har rätt att rösta utan röstkort. För sådana väljare upprättade röstmottagaren vid 1970 års val särskilda adresskort. Det hade samma funktion som röstkortet. dvs att leda rösten till rätt val- krets. Det är inte praktiskt genomförbart att röstmottagaren upprättar adresskort med maskinläsbar information. För denna katego- ri väljare bör därför i princip samma rutin gälla som tillämpades vid 1970 års val.

Väljaren lägger in hålkortsvalsedeln i den sorts innerkuvert som användes vid övrig utlandsröstning. Innerkuverten lämnas till röstmottagaren som upprättar ett adresskort. Innerkuvert och adresskort inlägges i ett ytterkuvert som sänds till centrala valmyn- digheten. Dessförinnan skriver väljaren sin namnteckning på kuvertet på samma sätt som angivitsi föregående avsnitt.

Centrala valmyndigheten införskaffar med ledning av adresskortet information från ve- derbörande lokala skattemyndighet om sjö- mannens valdistriktskod m m. Med ledning

härav upprättar centrala valmyndigheten ett röstkort som tillsammans med valsedlarna nedmatas i valboxen på samma sätt som beskrivits i föregående avsnitt.

6.3.5. Transport av valboxar

6.3.5.l Vallokaler

I kapitel 4 har utredningen behandlat frågan om sammanräkningscentraler. Omedelbart efter vallokalens stängning skall valboxarna oöppnade transporteras till den räknings- central som bestämts för vallokalen.

Transporterna från vallokalerna inom en sammanräkningsregion bör planeras och or- ganiseras enligt centrala valmyndighetens riktlinjer av ledningen för räkningscentralen i samråd med kommunerna inom regionen. Kostnader för transporter av valboxar bör bäras av statsverket.

6.3.5.2 Postanstalter

På fredagen före valdagen sänds som regel valboxarna från postanstalterna till den för riket gemensamma sammanräkningscentralen för att sammanräkningen av huvuddelen av poströsterna skall kunna vara avslutad tidigt på valdagens kväll. För den följande röst- ningen frarn till och med valdagen används en ny valbox som sänds till Stockholm enligt den transportplan som redovisas i bilaga 2. Undantag bör dock göras för postanstalt, där endast ett mindre antal röster avges. I sådana fall bör valboxen behållas och användas fram to m valdagen. Det kan lämpligen anförtrOs postverket efter samråd med centrala valmyn- digheten att närmare bestämma i vilka fall in- sändande kan underlåtas på fredagen.

6.3 .6 Kontrollrutiner

Som framgår av kapitel 4 utgår utredningen från att alla poströster räknas centralt i Stockholm. Valsedlarna och tillhörande föl- jekort (makulerat röstkort) delas vid den maskinella räkningen av poströsterna upp och registreras på två magnetband. På det

ena (följekortsbandet) registreras sådan in- formation om väljarna som erfordras för kontroll av att en väljare inte utövat sin rösträtt mer än en gång. På det andra (post- röstbandet) registreras den information som behövs för röstsammanräkningen dvs valsed- larna och deras valkrets(valdistrikts)tillhö- righet. Informationen i de båda magnetban- den knyts samman genom ett anonymt refe- rensbegrepp. De två banden förvaras skilda åti separata arkiv. De används i de senare kon- trollmomenten aldrig tillsammans. Genom att hålla banden isär kan sålunda uppgifter om hur en viss person röstat ej erhållas med hjälp av dessa magnetband.

Röstkorten för dem som röstat i vallokal och listor på dem som ej medfört röstkort till vallokal insändes efter valets slut till räkningscentralen där de läses in på ett särskilt vallokalsband som sänds till centrala valmyn- digheten.

Vallokalsbandet och följekortsbandet in- går tillsammans med röstlängdsbanden i en maskinell bearbetning. I denna undersöks dels om dubbelröstning förekommit dels be- träffande poströsterna om röstkort förekom- mer för vilka motsvarande personuppgifter saknas på röstlängdsbandet. Om någon av dessa awikelser från det normala påträffas markeras att motsvarande poströst skall kas- seras. De ogiltiga poströsterna tas i en efter- följande maskinell bearbetning med hjälp av det anonyma referensbegreppet bort från poströstbandet.

Efter det att valet vunnit laga kraft för- störs följekortsbandet. Vidare bortsorteras följekorten från valsedlarna. Genom att vid- taga de beskrivna åtgärderna menar utred- ningen att betryggande garantier erhålls för att valhemligheten ej skall röjas.

6.3.7 Kontroll av valsedlarnas riktighet

I sitt förra betänkande föreslog utredningen att hålkortssorterare skulle användas vid röstsammanräkningen. Därvid skulle valsed- larna sorteras på parti varvid man genom bläddrings- och genomlysningskontroll kun- de förvissa sig om att några valsedlar inte

obehörigen framställts där den i klartext angivna partibeteckningen awek från den maskinläsbara.

De hålkortsläsande datorer som skall an- vändas enligt nu föreliggande förslag kan däremot ej sortera de enskilda valsedlarna.

Kontroll av partibeteckningens överens- stämmelse med den maskinläsbara infonna— tionen kan dock genomföras på annat sätt.

Till en början kan påpekas att ytterligt små möjligheter föreligger för någon att sys- tematiskt genomföra felstansning. De valsed- lar som skall användas tillhandahålls av cen- trala valmyndigheten. Det bör åligga myndig- heten att före leveranserna bla kontrollera att partibeteckningen överensstämmer med den maskinläsbara informationen på valsed- larna. Denna kontroll kan ske genom blädd— ring och genomlysning.

Man måste vidare förutsätta att partierna liksom hittills noggrant bevakar utform- ningen av olika valsedelstyper — såväl dem som berör det egna partiet som övriga par- tiers valsedlar. I den för allmänheten avsedda informationen om den nya valtekniken bör även ingå upplysning rörande de beteck- ningar imaskinläsbar information som tillde- lats vart och ett av partierna så att även enskilda personer kan förvissa sig om att valsedlarna är riktigt utformade. Möjligheter- na att utan upptäckt sprida felaktiga valsed- lar vid ett val måste sålunda betecknas som praktiskt taget obefintliga.

Som en ytterligare säkerhetsåtgärd före- slår utredningen att en systematisk stick- provskontroll av valsedlarna skall genomföras i omedelbar anslutning till sammanräkningen av valet. Som närmare framgår av kapitel 8 förutsätter utredningen att denna kontroll skall utföras av särskilda för detta ändamål avdelade arbetsgrupper. Skulle det — trots de omständigheter som nyss berörts — vid denna slutliga kontroll verkligen visa sig att några av— vikelser förekommer får centrala valmyndig- heten besluta vilka åtgärder som skall vidtagas med anledning därav. Tilläggas bör att om det skulle visa sig att partibeteckningeni klartext på valsedeln avviker från partibeteckningeni maskinläsbar form, så bör i likhet med vad

som förordades år 1969 den förra gälla. Bl. a. för att underlätta sammanräkningen bör dock föreskrivas att tryckt partibeteckning på ma- skinläsbar valsedel och partimarkerad val- sedel ej f är ersättas med annan sådan beteck- ning. Om så skett skall den tryckta och där- med också den maskinläsbara partibeteck- ningen gälla.

7. Röstsammanräkning och mandatfördelning

7.1. Inledning

7.1.1. Gällande bestämmelser

Enligt hittillsvarande bestämmelser uppdelas röstsammanräkningen dels i en preliminär del. som görs omedelbart efter valet i vallo- kalen, dels i en slutlig del hos länsstyrelsen. Sammanräkningen är vid båda tillfällena of- fentlig.

Den preliminära sammanräkningen går i stort sett till på följande sätt. Valförrättarna kontrollerar att antalet valkuvert stämmer mot avpn'ckningarna i röstlängden.Valsed- larna _ först för riksdagsvalet och sedan för de kommunala valen — tas ut ur valkuverten. De valsedlar som bedöms som ogiltiga läggs in i särskilda omslagskuvert. Övriga valsedlar ordnas partivis och räknas. Valresultatet för varje enskilt val intelefoneras genast efter sammanräkningen till televerket fv b till massmedia. Protokolletjusteras och valmate— rialet sänds in till länsstyrelsen.

Den slutliga sammanräkningen hos läns— styrelsen skall påbörjas så snart som möjligt. Vid 1970 års val påbörjades den iallmänhet onsdagen efter valet. Sammanräkningen in- leds med en rösträttskontroll av de röster som avlämnats på postanstalt, fartyg och hos utlandsmyndighet. Valsedlarna tas ut ur ku- verten och granskas tillsammans med de valsedlar som sänts in från vallokalerna. När rösterna räknats och fördelats på parti görs mandatfördelningen mellan partierna och fördelas platserna inom varje parti. För riks-

dagsvalet görs dock mandatfördelningen mel- lan partierna av centrala valmyndigheten på grundval av länsstyrelsernas protokoll.

7.1.2 1969 års förslag

Sedan röstningen avslutats i vallokal skulle valboxarna för riksdagsvalet oöppnade föras till en regional räkningscentral. Där skulle boxarna öppnas och valsedlarna tas ur för maskinell räkning. Sammanräkningen skulle i första hand gå ut på att få fram hur de avgivna rösterna fördelades på de partier som deltagit i valet (partifördelningen). Resulta- tet därav skulle meddelas till centrala val— myndigheten för sammanställning med resul- tatet av de tidigare mottagna poströsterna.

När protokollen över förrättningarna i räkningscentralerna kommit in till centrala valmyndigheten och det kontrollerats att samme väljare inte avlämnat mer än en valse- del, skulle det definitiva valresultatet fast- ställas på grundval av protokollen. Någon n_v sammanräkning skulle alltså inte ske hos myndigheten.

Valboxarna för de kommunala valen skul— le oöppnade sändas till länsstyrelsen för ma— nuell sammanräkning.

Samtidigt föreslogs enklare regler för val- sedels ogiltighet. Saknade valsedeln partibe- teckning blev den liksom hittills ogiltig. Kra- vet att valsedel måste innehålla giltigt namn togs däremot bort, ett förslag som fö genom- fördes redan till 1970 års val. Inte heller märkning blev kassationsanledning. Skulle

valsedels håhnarkering för parti avvika från partibeteckningen i klartext, skulle den sena- re gälla.

7.2 Utredningens överväganden

7.2.1. Maskinell sammanräkning

Som föreslogs i 1969 års betänkande skall val- boxarna ej öppnas i vallokalerna. De skall oöppnade transporteras till en regional sam- manräkningscentral för räkning i dator.

Sammanräkningen i dator föreslås följa den schematiska plan som presenteras när— mare i nästa kapitel. Först räknas riksdagsva- let och därefter de kommunala valen. I de regionala räkningscentralerna påbörjas sam- manräkningen så snart de första valboxarna kommit fram dit.

Valboxarna från vallokaler i närheten av sammanräkningscentralen kan således vara framme icke långt efter röstningens avslut- ning i dessa vallokaler. Omkring två timmar senare beräknas i varje fall huvuddelen av samtliga vallokalsröster ha nått den regionala sammanräkningscentralen.

Röster som avgivits hos utlandsmyndighe- ter och på fartyg sänds till centrala valmyn- digheten, där de samlas upp i valboxar till— sammans med åtföljande följekort (makule- rade röstkort). För fartygsröster som åtföljs av adresskort upprättas ett ersättningsröst- kort. vilket nedmatas i valboxen tillsammans med valsedlarna. Dessa valboxar överlämnas till den för riket gemensamma sammanräk- ningscentralen, där även poströsterna räknas.

Räkningen av poströster kan påbörjas re— dan på fredagskvällen före valdagen, dä de första poströsterna beräknas komma till den för riket gemensamma sammanräkningscen- tralen, och pågår tills de sista poströsterna räknats på valdagens kväll.

Delresultat av sammanräkningen bör vid lämpliga tillfällen, efter det att röstningen avslutats i vallokalerna, meddelas till centrala valmyndigheten. Resultaten omfattar för varje val rösternas fördelning på valkrets och parti.

Centrala vahnyndigheten ställer efter hand

samman uppgifterna i dator och kungör del- resultaten för publicering.

Utredningen utgår från att det övervägan- de flertalet av poströsterna skall vara räkna- de när valet avslutas kl 20 på valdagen. Dessa poströsters fördelning på valkrets och parti bör därför kunna meddelas då. Någon publi— cering dessförinnan får givetvis ej ske. Ruti- nen för sammanräkning av poströsterna bör för säkerställande härav utformas så att den omöjliggör ett tidigare framtagande av några röstsiffror från den maskinella sammanräk- ningen. Från de regionala sammanräknings- centralerna kan de första rapporterna om resultaten av röstningen i vallokalerna börja inflyta till centrala valmyndigheten snart därefter.

Vad beträffar riksdagsvalet torde man i normalfallet kunna räkna med att röst- och mandatfördelningen mellan partierna skall vara slutförd inom några timmar efter vallo- kalernas stängning på valdagens kväll. Att vissa förseningar vid enstaka tillfällen kan uppstå p g a transportsvårigheter eller något svårbemästrat maskinhaveri är dock själv- klart. Motsvarande resultat från övriga val presenteras så snart som möjligt därefter. På grund av den efterföljande rösträttskontrol— len kan dessa uträkningar behöva justeras i någon mån. Då kontrollen förutsätter att samtliga protokoll och vallokalsband från de regionala räkningscentralerna inkommit till centrala valmyndigheten kan denna kontroll genomföras tidigast på tisdagen efter valet. Om den ger vid handen att någon dubbelrös- tat, bortses från den väljarens poströster.

Så snart rösträttskontrollen genomförts påbörjar centrala valmyndigheten fördel- ningen av platserna inom partierna. Fördel- ningen förutsättes ske med hjälp av dator. Utredningen räknar för normalfallet med att de definitiva valresultaten omfattande även de valdas namn skall föreligga en eller två veckor efter valet. Tidpunkten kan givetvis variera till följd av de mer eller mindre komplicerade röstningsförhållandena vid oli— ka val. Rutinen bör också i de senare delarna av förfarandet utformas så att riksdagsvalet prioriteras.

Sarnmanräkningsförfarandet beskrivs i öv- rigt detaljerat i nästa kapitel.

7.2.2. Sammanräkningsorganisation

Utredningen utgår från att principerna för den organisation för sammanräkningen av riksdagsvalet som föreslogs i 1969 års be- tänkande nu skall ligga till grund för sam- manräkningen av samtliga tre val. Utred- ningen har redan tidigare nämnt att de princi- per för regionindelningen som föreslogs år 1969 alltjämt bör vara vägledande.

För varje central skall finnas en chef och övrig personal för mottagning av boxar, sam- manräkning etc. Personalen bör förordnas av centrala valmyndigheten efter hörande av ve- derbörande länsstyrelse.

Utredningen vill betona att rutinerna för handhavandet av valmaterialet i samband med sammanräkningen noga måste planeras och trimmas. Såväl snabbheten i sammanräk- ningen som säkerheten i resultatredovis- ningen är direkt beroende av en mycket god arbetsdisciplin.

Som föreslogs i 1969 års betänkande skall sammanräkningen äga rum inför öppna dör- rar. Utrymmet inne i en datahall är emeller- tid begränsat. Utanför själva hallen torde dock oftast finnas utrymmen där allmänhe- ten kan följa sammanräkningen. För att allmänhetens insyn alltid skall vara tillgodo- sedd även där utrymmet är begränsat föror- dar utredningen nu ytterligare en åtgärd för att öka sammanräkningens offentlighetska- raktär. Utredningen föreslår sålunda att ve- derbörande landsting för varje sammanräk- ningscentral utser en grupp observatörer om förslagsvis högst fem personer. Observatörs- gruppen för den för riket gemensamma sam- manräkningscentralen bör lämpligen utses av Stockhoms läns landsting. Observatörerna skall alltid ha rätt att närvara inne i själva data- hallen vid sammanräkningen.

7.2.3. Reservrutiner

Utredningen har som tidigare nämnts utgått från att datorer skall användas vid samman-

räkningen. För den händelse en dator skulle gå sönder och ej kan repareras inom rimlig tid bör en reservdator kunna utnyttjas. På vissa orter, där sammanräkning måste ske, är tillgången på datorer begränsad. Det skall an- komma pä centrala valmyndigheten att för så- dana orter förbereda en reservrutin för räk- ning av vallokalsrösterna i räkningscentralen. Transportrutiner måste även utarbetas av cen- trala valmyndigheten för att vid ett eventuellt maskinhaveri valsedlarna snabbt skall kunna flyttas till en annan dator.

8. Schematisk plan över röstning och sammanräkning

8.1 Förfarandet till och med valnatten 8.1 .l Behandling av vallokalsröster

(Siffror inom parentes hänvisar till figuren på motstående sida).

För varje val används en valbox. Valför- rättningen börjar med att valförrättaren visar de närvarande att valboxarnas försegling är obruten samt att räkneverken visar noll.

Därefter bryts nyckelplomberingen och boxarna låses upp. Ett hålkort med uppgift om valdistriktets nummer (valdistriktskort) matas ned i varje box (1).

Varje väljare får vid ankomsten till vallo— kalen en valkassett för varje val som förrättas där. Väljaren stoppar in en valsedel i varje kassett vid någon av de avskilda platserna. Röstkort och kassetter lämnas till valförrät- taren, som i röstlängden undersöker om väl- jaren är röstberättigad Och ej har röstat tidigare (2).

Kassetten med den gula valsedeln sätts in i valboxen för riksdagsvalet, kassetten med den blå valsedeln i landstingsvalboxen och kassetten med den vita valsedeln i kommun- valboxen. Med hjälp av boxarnas manöver— spakar nedmatas valsedlarna i valboxarna (3).

Röstkorten samlas upp i en särskild låda (4). Väljare som saknar röstkort antecknas på särskild lista, som används som stans- ningsunderlag i samband med rösträttskon- trollen. Listan sänds efter valförrättningen via den regionala räkningscentralen till cen-

trala valmyndigheten (CVM) (5). När den siste väljaren avlämnat sina röster avslutas röstningen. Därvid nedmatas ett nytt valdi- striktskort i varje valbox (6). Vidare låses valboxarna och nyckeln för varje valbox stoppas ned i ett särskilt förvaringsutrymme i boxen. Omedelbart därefter sänds valbox- arna tillsammans med de uppsamlade röst- korten, listan över dem som röstat i vallokal men saknat röstkort och valprotokollet till den regionala räkningscentralen (7).

Valdistriktskort

Inledning Val— boxar Röstkort Valsedlar Avprickning _ _ (vaför Rostlangd rättaren)

©

Valsedlar Röstkort Va" Låda boxar Valdistriktskort Röstningen avslutad Val- boxar Transport Sid. 55

Lista över väljare som saknar röstkort

CVM

Valboxarna och övrigt valmaterial motta- ges efter hand på den regionala räkningscen- tralen (1 ).

För varje valbox kontrolleras att sigillet är obrutet (2). På en särskild lista noteras varje valbox som mottagits och räkneverkets ställ— ning. Mottagningsbevis lämnas till den som avlämnat boxen.

Valboxarna för de kommunala valen (K och L) och röstkorten från vallokalerna lag- ras för senare bearbetning (3).

En arbetsgrupp öppnar valboxen för riks- dagsvalet (R) (4). Det kontrolleras att valsed- larna omslutes av valdistriktskort samt att ett riktigt valboxkort finns med i boxen. Kortmassan läggs över i en särskild förva- ringslåda med samma nummer som valboxen i avvaktan på sammanräkning. I samband med överflyttningen läggs valboxkortet främst. Uppenbart skadade valsedlar ersätts. Valsedlarna läses in i dator (5).

Sid 53 REGIONAL RÄKNINGSCENTRAL .

Val- boxar

Valbox K

Mottagning Avprickning Valli-iox Utlämning

Mo ttagni ngs- bevis

Valbox .. _______ (R)

Öppnande kontroll av val- distriktskort

Val- box

Förvarings. låda med valsedlar

i Valboxkort (Ialdistriktskort

Valdistrikts- kort

Maskinell inläsning

För varje valsedelslåda skrivs på radskriva— ren ut en lista med uppgift om ifyllningsval- sedlarnas läge i lådan (1). Listan behövs för att snabbt kunna plocka fram ifyllningsval— sedlar. Den listan läggs i förvaringslådan, som överlämnas till en annan arbetsgrupp. Denna tar med ledning av lägesuppgifterna i listan fram motsvarande valsedlar ur lådan och över- för partinarnn och eventuellt partikod till lis- tan. Framtagna valsedlar läggs tillbaka på sam- ma plats i lådan (2). Från listan med ifyllda partikoder stansas komple tteringskort (3).

Ytterligare en arbetsgrupp utför stick- provskontroll bl. a. på att valsedlarnas ma- skinläsbara partikod överensstämmer med par- tinamnet i klartext. Det sker på följande sätt.

Alla valsedlarna i slumpmässigt valda lådor kontrolleras. För varje partinamn i klartext räknas antalet förekommande valsedlar utan att ordningsföljden ändras mellan valsedlarna inbördes.

De erhållna antalsuppgifterna för varje parti skall överensstämma med det antal som erhållits vid den maskinella sammanräk— ningen för samma låda (4).

Vid den maskinella inläsningen bildas ett magnetband (vallokalsband) innehållande samtliga valboxkort, valdistriktskort och val— sedlar för de tre valen samt avlämnade röst- kort (5).

När samtliga valsedlar för ett val lästs in trycks en lista med partifördelningen inom regionen (6). Med ledning av listan lämnas uppgift om partifördelningen per telefon eller telex till centrala valmyndigheten (7). Dessförinnan trycks med lämpliga mellan- rum listor med då föreliggande delresultat inom regionen.

Sedan vallokalsbandet kompletterats med uppgift om ifyllningsvalsedlarnas partitillhö- righet (8) framställs en lista över sammanräk- ningsresultatet från vallokalerna för regionen för att biläggas protokollet till centrala val- myndigheten (9). Denna sänds tillsammans med vallokalsbandet och protokollet till centrala valmyndigheten.

När arbetet på regioncentralen är klart sänds de förseglade valsedelslådorna till

Lista med ifyll- ningsvalsedlar och partifördelning

Valsedlar

Framtagning av ifyllnings- valsedlar

Valsedlar

Stickprovs— kontroll

Lista med parti- namn

Stansning

Förvarings- låda Kompletterings- kort Till Lsn med bud Ordnas Maskinell ”Fh komplettering arkiveras Arkiv

Partifördelning för regionen

Telefon till CVM

Lista med valresultat

Till CVM med post

Sid 59

Centrala valmyndigheten tar emot telex- eller telefonrapporter från de regionala sam- manräkningscentralerna betr. vart och ett av valen, dels under sammanräkningens gång, dels sedan valet färdigräknats (I). Det mottagna resultatet stansas för ma- skinell bearbetning (2). Undan för undan offentliggörs delresultaten från valet, så att dessa kan publiceras (3). Samtidigt ackumu- leras i maskinens minne det samlade sam- manräkningsresultatet (4).

CENTRALA

Sid 57 VALMYNDIGHETEN

Telefonrapport

Mottagning o stansning av resultat

©

Resultatkort

Mask inell räkning Fram tagning av delresultat

©

Sam lade samman- rä kn ings- resultatet

Delresultat

offentliggöran- de av delresultat

Sid 67

Väljaren lämnar röstkort och kassetter till röstmottagaren (1). Sedan uppgifter om väl— jarens identitet utplånats på röstkortet (2) matas det som följekort (3) tillsammans med väljarens samtliga valsedlar ned i samma val- box (4).

Sedan röstningen på postanstalt pågått t. o. m. fredagen före valdagen förseglas val- boxen och sänds genast till den för riket gemensamma sammanräkningscentralen i Stockholm. (Undantag för postanstalt med obetydlig röstningsfrekvens.)

På lördagen och söndagen används en ny omgång valboxar som sänds in på söndagen efter poströstningens slut klockan 1 1.00.

___—=.. » -

Valsedlar

©

Mottagning. Ut- plåning av ID— uppgifter. Koll av legitimation

Följekort

Valsedlar

Val- box

Avslutning

Transport till CVM

Sid 63

Så snart valboxarna börjar anlända till räkningscentralen kontrolleras mot valbox- förteckning att rätta boxar tas emot. Samti- digt kontrolleras försegling o. d. (1).

Innehållet i varje box tas ut och läggs in i sådan förvaringslåda som nämnts tidigare för vallokalsrösterna (2). Valsedelslådan förflyt- tas till kortläsaren och materialet (valbox— kort, följekort och valsedlar) läggs in i kort— läsaren för maskinell läsning (3).

DEN FÖR RIKET GEMENSAMMA

RÄKNINGS-

CENTRALEN Sid 61

Val— box Mottagning Mottagnings— Kontroll bevis Utlämning

Val- box

Överföring till förvarings— låda

För— varings— låda

Framtagning av kort

Följekort

Poströster

Röster från postanstalterna läses in i da- torn. Vid inläsningen utnyttjas dator med stor kapacitet med möjlighet att samtidigt använda minst tre snabba hålkortsläsare (1).

Under inläsningen erhålls — lista med uppgift om ifyllningsvalsedlarnas

placering (2)

— delresultat med rösternas fördelning på

valtyp, valkrets och parti (3). I samband med inläsningen produceras även två magnetband: poströstband (4) och följekortsband (5). Dessutom ackumuleras sammanräkningsresultatet i maskinens minne (6)-

På poströstbandet registreras varje enskild valsedel med referens till följekortsbandet. På följekortsbandet registreras uppgifterna om väljaren med referens till poströstbandet. Genom att på detta sätt separera uppgifterna på olika band är det omöjligt att kunna röja en persons valhemlighet. De båda banden som hålls åtskilda under lås i separata arkiv skall i ett senare skede användas för röst- rätts— och dubbelröstkontroll.

lfyllningsvalsedlar tas fram (7) med hjälp av framställda listan (2) med uppgift om ifyllningsvalsedlarnas placering. Listan kom- pletteras med ifyllningsvalsedlarnas partibe- teckningar (8), vilken utgör underlag för stansning (9) av kompletteringskort (10).

Korten läses in maskinellt (11) för kom- plettering av poströstbandet, som därefter ar- kiveras.

Medan kompletteringen pågår, utförs sam- ma typ av stickprovskontroll (12) som be- skrivits för vallokalsrösterna.

När arbetet med valsedelslådorna är avslu— tat arkiveras dessa genom centrala valmyndig- hetens försorg (13).

Enl—u- emm _

Maskinell läsning

Lista med ifyll- ningsvalsedlar och partiför-

delning

Valsedlar

sedlar

Framtagning av ifyllningsval-

Delresultat

Offentl iggörande

| Valsedlar ii!"

Stickprovs- kontroll

För- varings— låda

Ordnas Arkivering

Arkiv lll

__

Lista med ifyllda parti— koder

Stansning

Kompletterings kort

©

Maskinell in- läggning av parti

Samlade post- röstre- sultatet

Sid 67

Sedan valresultatet för riksdagsvalen motta- gits hos centrala valmyndigheten från alla regioncentralerna och den för riket gemen- samma sammanräkningscentralen samkörs valresultaten. Samkörningen resulterar i röst- fördelning — absolut och relativt — samt mandatfördelning mellan partierna.

Detta resultat behöver inte justeras i vida- re mån än det föranleds av den efterföljande rösträttskontrollen eller att någon valbox inte kommit fram i tid.

Sedan räkningen av riksdagsvalet avslutats i räkningscentralen vidtar där räkningen av de kommunala valen.

Liksom för riksdagsvalet meddelas resul- tatet till centrala valmyndigheten som sam- manställer uppgifterna och räknar fram slut- resultaten.

A.: .-. i

CENTRALA VALMYNDIGHETEN

Sid 59

Val- lokals— röster

Samkörning Mandat- fördelning

Slutresultat

8.3 Kontroller efter valnatten

Omedelbart efter sammanräkningens slut sänder varje regioncentral till centrala val- myndigheten tillsammans med protokollet

— magnetband med vallokalsröster och upp- gift om personer som röstat i vallokal (vallokalsband) (1) — lista över personer som är röstberättigade men som saknade röstkort ivallokalen (2) Med ledning av listan stansas (3) ersätt—

ningsröstkort (4) som ingår i den maskinella

bearbetningen.

Röstlängdsbandet körs mot följekortsban- det och vallokalsbandet (5). Därvid bildas ett band som innehåller väljare som dubbelrös- tat eller poströstande som saknar rösträtt (dubbelröstband) (6).

Följekortsbandet arkiveras (7). Poströst- bandet tas fram (8) och körs mot dubbel- röstbandet, varvid obehöriga röster med led- ning av den dubbelröstandes referensnum- mer från följekortsbandet tas bort (9).

_ ”(.-...a- _ r; __ -.;_ mm;—___. ___L.__._______. ___ _ l 5

CENTRALA VALMYNDIGHETEN

Från sammanräk- ningsställe

Lista över saknade röstkort

Mottagning ;

Sak nade

©

Maskinell kontroll

röstkort

Stansning

© / Ersättnings-

röstkort

© Dubbel-

röstband

Maskinell bortplockning av dubbelröster

I samband med part1ernas beställning av valsedlar har centrala valmyndigheten re- gistrerat samtliga kandidaters namn och per- sonnummer för varje listtyp på särskilt mag- netband (1). Detta magnetband körs mot poströstbandet (2) och vallokalsbandet (3).

Vid bearbetningen fördelas för varje parti och valkrets antalet erhållna platser mellan kandidaterna. Hänsyn tas härvid till de för- ändrade valsedlarna på så sätt att de alltid vid jämförelse mellan två kandidater tillgo- doräknas kandidaten med det lägre jämförel- setalet. Om den kandidatens nya jämförelse- tal då blir större än den förste kandidatens måste de förändrade valsedlarna för det ak- tuella partiet i berörd valkrets tas fram. Dessa valsedlar är vid inläsningen lägesbestämda och kan tas fram ur datorns minne.

Syftet med bearbetningen är att utföra en första provnamnfördelning (4) för att få fram de förändrade valsedlar som kan påverka namnfördelningen. Bearbetningen görs för vart och ett av valen och resulterar eventuellt i att en förteckning till länsstyrelsen framställs (5). Förteckningen innebär en uppmaning att ta fram (6) och sända in uppgifter om vilka kandidater de i förteckningen medtagna änd- rade valsedlarna innehåller. Vid länsstyrelsen tas en typvalsedel för varje kandidatsamman- sättning fram och på var och en av dessa an- tecknas vilka av valsedlarna som avser just des- sa kandidater. Typvalsedlarna skickas tillsam- mans med förteckningen tillbaka till centrala valmyndigheten (7).

Maskinell provnamn- fördelning

© Landsting

Kommun

Val- lokals- reg

Komplettering? begäran Riksdag

Till Lsn

Kompletterings- begäran

" Framtagning av " For— avgivna. änd' vafizr-s- varlngs- rada valsed— g låda lar låda Arkiv

Typvalsedlar

Kandidatförteckningama med tillhörande valsedelsidentifikationer stansas ( 1) och regi- streras på bandet med kandidatnamnen resp. på vallokalsbandet. Kontroll av kandidats val- barhet görs maskinellt. Vid den maskinella kontrollen av valbarheten görs först en kon- troll av kandidats valbarhet mot röstlängds- bandet. Dessutom kontrolleras manuellt om namn på valsedel skall anses obefintligt.

En andra provnamnfördelning (2) utförs därefter för att konstatera om ändringar på poströster kan påverka valresultatet. Om det är fallet för något parti i någon valkrets framställs även här en förteckning som inne- håller uppgift om var dessa ändrade valsedlar ligger.

Namnlistor med antal val- lokalröster

Stansning

Val-

Valsedals— lokals- identifikationer band

Namn- förteckningar

©

Maskinell provnamn— tördelning 2

Sid 75

Sedan ändrade valsedlar — i den mån sådana kan ha inverkan på namnfördelningen — tagits fram sker bearbetningen på samma sätt som tidigare beskrivits (l, 2, 3). Därefter görs slutlig namnfördelning (4).

Listor skrivs med uppgift om de valdas namn för samtliga tre val (5). Även supplean- ternas namn skrivs i förekommande fall. Valen avslutas med kungörelse — betr. riks- dagsvalet i Post- och Inrikes tidningar och betr. de kommunala valen i de ortstidningar där kommunens styrelse har beslutat att kommunala kungörelser skall tas in.

Innehållet i följekortsbandet förstörs. Följekorten separeras från valsedlarna.

Valboxar Post- röster

Framtagning av för- varingslåda och lägen för ändr valsedlar

Begäran om kom- plettering av änd- rade poströster

Framtagning av ändrade valsedlar

Ändr valsedlar med uppgift om valkrets och läge

Valsedels- identifikationer

Namn— fördelningar

© Maskinell I slutlig

namnför- delning

] Landsting

Kommun

Riksdag slutligt val— resultat

Arkiv

9. Praktiska prov med den nya valapparaturen

9.1 Umeå studentkår

Valboxar och kassetter har använts vid val av kårfullmiiktige för Umeå studentkår den 27 och 28 april 1971. Därvid har använts hål— kortsvalsedlar av den typ som framgår av bi- laga 7.

Valet gällde 51 fullmäktige. Nio partier deltog. Förutom genom partiernas valpropa— gande hade information om den nya valtek- niken lämnats väljarna genom tidningsartik- lar i studentkårens tidning Vertex, genom annonser och affischer samt genom broschy- ren ”Kårval nytt röstsätt” som bifogas som bilaga 8 till detta betänkande.

4001 studenter deltog i valet. Av dessa tillställdes 3 735 ett frågeformulär, där väljar— nas erfarenheter av valet skulle lämnas. Anta- let svar blev 2 680 eller 72 %.

Enligt de avlämnade svaren har 90 % tidi- gare erfarenheter av val, allmänt val eller kår- val. Av de svarande uppger 96 % att de före själva röstningstillfallet kände till att val- boxar, hålkort och kassetter skulle användas. Broschyren ”Kårval nytt röstsätt” nådde 76 % av studenterna. Av dessa läste 83 % den.

Ca 87 % tyckte att det var mycket lätt att rösta, ll % att det var ganska lätt, 2 % att det varken var lätt eller krångligt.

Vid uppdelning av de svarande i en grupp, som kände till att den nya valtekniken skulle användas, och en som inte gjorde det blir resultatet följande: Av dem, som var infor- merade, tyckte 88 % det var mycket lätt att

rösta; 10% att det var ganska lätt och 2 % att det varken var lätt eller svårt. För dem, som inte visste något om nyheterna vid valet, är motsvarande procentsiffror 77 %, 17 resp. 6 %; endast en procent tyckte det var ganska krångligt. Att det är mycket lätt att stoppa ner valsedel i en kassett ansåg 91 %, 7% menade att det var ganska lätt. och 1 % att det var varken lätt eller svårt. Mindre än 1 % ansåg att det var ganska, eller mycket svårt. Vidare ansåg 13 % att kassettsystemet erbjöd ett bättre skydd för valhemligheten än ku— vertsystemet, medan 72 % menade att syste— men är likvärdiga. Övriga 15 % tyckte att kuvertet erbjöd ett bättre skydd för valhem- ligheten än kassetten.

Av de svarandes egna kommentarer på enkäten framgår att några missöden inträffat vid hanterandet av kassetten.

Tretton personer hade inte lagt in valse- deln ordentligt i kassetten — i åtta fall ledde detta till att sedeln så när gled ur. En person uppgav också att spärrarna inte fungerade. Den troliga orsaken till dessa malörer torde vara att vissa av kassetterna varit behäftade med konstruktionsfel så att spärren inte fungerade.

Systemet med att trycka ut ett förmarke- rat fält för att markera förändrade valsedlar tyckte 71 % var mycket lätt; 17 % tyckte det var ganska lätt och 8 % menade att det varken var lätt eller krångligt. Knappt 4 % uppgav att detta system var ganska eller mycket krångligt. Av de röstande använde

w____._=—_=._.__ _a._._._ ___..__ _____.

ååå-;?; vm mr.— __..- —=T'f*-—.

sig 3 % av möjligheten att göra ändringar på valsedeln.

Av dem som svarade menade 166 st att den nya valtekniken ej i full utsträckning garanterade valhemligheten. Detta förklarade man genom att peka på förhållandet att valsedlarna stackas i strikt ordning i val- boxarna; genom att fastställa den turordning vari en person röstar skulle det vara möjligt att identifiera vederbörande vid sammanräk— ningen.

Det kan dock påpekas att denna risk i praktiken är obetydlig och genom ett enkelt förfarande helt kan uteslutas. Genom att vid sammanräkningen lägga en kortbunt framför en annan bryts genast ordningen. Det blir då ej möjligt att på denna väg identifiera de enskilda väljarna.

9.2 Väl på pensionärshem

För att utröna äldre personers reaktion för valbox och kassetter genomfördes i maj 1971 provval med fingerade valsituationer på två pensionärshem i Stockholm.

Valen genomfördes på Bromma ålder- domshem (96 platser) och Skärholmens pen— sionärshotell (ca 300 platser). Pensionärernas val gällde

val av utflyktsmål (gul valsedel) val av bostadsområde (blå valsedel) val av besöksplats (vit valsedel)

Av det 60-tal pensionärer som befann sig på Bromma ålderdomshem på valdagen del- tog 42 i valet och 29 i den efterföljande enkäten.

I Skärholmen deltog 140 pensionärer i valet och lika många i enkäten. Ca 200 pensionärer befann sig i pensionärshotellet på valdagen.

I såväl Bromma som Skärholmen gick valet till på samma sätt. Väljarna, som ett par dagar före valet fått skriftlig information om valet och det nya valsättet instruerades om valsättet vid en muntlig genomgång. Omedelbart därefter röstade man. Efter röst- ningen följde en intervju.

1 det följande redovisas väljarnas synpunkter.

(Siffrorna inom parentes visar svarens fördel- ning på Bromma — Skärholmen i nu nämnd ordning.)

130 (16, 114) ansåg att det var lätt att läsa texten på hålkortet. tyckte att det var svårt och att det var varken lätt eller svårt

20(10,10) 18(3.15)

För vanliga valsedlar var motsvarande läsbar- hetssiffror

91 (15, 76) lätt 27(7, 20) svårt 50 (7, 43) varken lätt eller svårt.

En jämförelse mellan hålkort och vanliga valsedlar utföll på följande sätt.

52 (7,45) ansåg att det var lättare att läsa texten på hålkortet än att läsa texten på en vanlig valsedel. ansåg hålkortstexten svårläst, 16 (8, 8) mer

Angående kassetter uttalades följande

[58 (23, 135) ansåg att det var lätt att stop- pa hålkortet i kassetten.

4 (3, 1) ansåg att det var svårt 6 (3, 3) ansåg att det var varken lätt eller svårt 8 (5, 3) av de 169 som deltog i inter-

vjun hade behövt hjälp med att stoppa hålkortet i kasset- ten.

Av intervjusvaren framgår vidare att

84 (9, 75) tyckte det var lättare att stoppa ett hålkort i en kassett än att stoppa en valsedel i ett valkuvert. 3 (2. 1) ansåg det var svårare att stop- pa hålkortet i kassetten än valsedeln i valkuvertet. 3 (2, 1) personer som tidigare behövt

hjälp med att stoppa valse- deln i kuvert klarade nu själva kassetten.

6 (4, 2) personer som tidigare inte be- hövt hjälp med valkuvertet behövde nu hjälp med kasset-

ten.

På frågan om hur valhemligheten bevaras i det nya systemet jämfört med det gamla svarade

77(13,64) 12 (4,8)

bättre sämre

och resterande 79 väljare trodde att valhem- ligheten bevarades lika bra som i det gamla systemet.

Någon nämnvärd skillnad i denna attityd— fråga mellan dem som läst och dem som inte läst valbroschyren märktes inte.

Väljarna ombads svara på om de förändrat någon valsedel. Till dem som svarade jakande ställdes frågan om det var lätt eller svårt att trycka ut det förmarkerade fältet på hålkor— tet.

72 (12, 60) svarade lätt 3 (2, 1) svarade svårt och 1 (0. 1) svarade varken lätt eller svårt. 12 (6, 6) hade behövt hjälp med att

trycka ut det förmarkerade fältet.

Vid valet av lämplig stadsdel för pensionärs- bostäder, det val som ledde till flest föränd- rade valsedlar, hade

82 (26, 56) väljare förändrat valsedlarna

Av dessa hade 29 (5, 24) tryckt ut det förmarkerade fältet 52 (21, 31) hade inte klarat detta

En väljare hade tryckt ut fältet riktigt men ej förändrat valsedeln.

9.3 Sammanfattning

Det otvetydiga intrycket under valdagarna var att väljare och valförrättare reagerade positivt på den nya valtekniken och i allmän— het utan större svårigheter satte sig in i det

nya förfarandet. Intrycket bekräftas av enkä- ter och intervjuer.

10. Vissa specialfrågor

l anslutning till sitt arbete på att utforma den nya, maskinella valtekniken har utred- ningen kommit in på ett antal spörsmål som visserligen inte har ett så direkt samband med den nya tekniken att de krävt ett omedelbart ställningstagande från utred- ningen men som dock varit av den art att utredningen ansett det motiverat att ta upp dem till behandling. Bland dessa spörsmål märks i första hand frågan om en reform av förfarandet vid upprättande av allmän röst- langd.

Motsvarande fråga beträffande särskild röstlängd hänger ihop med de materiella reglerna om utlandssvenskars rösträtt. Riks- dagen har i skrivelse till Kungl. Maj:t (1970179) hemställt att valtekniska utred- ningen skulle genomföra en förutsättningslös prövning av möjligheterna att vidga den krets av utlandssvenskar, som kan delta i val till riksdagen. Skrivelsen överlämnades till utred- ningen 6.3.1970. Denna fråga tillhör dem som utredningen ämnar ta upp i en avslutan- de utredningsetapp.

Av praktiska skäl bör man söka åstadkom- ma en tidsmässig samordning vid upprättan- det av de båda slagen av röstlängd. Detta bör dock icke hindra att man nu lämnar åt sidan frågan om ändrade regler för den särskilda röstlängden.

1 0.1 Röstlängds förfarandet

10.1.1 Gällande bestämmelser

Rätt att delta i val tillkommer endast den som upptagits som röstberättigad i röstlängd.

Röstlängden är som inledningsvis nämnts av två slag: allmän och särskild röstlängd.

l allmän röstlängd, som upprättas gemen- samt för riksdagsval och kommunala val, upptas som röstberättigade personer som är mantalsskrivna här i landet och som upp- fyller de i RO samt landstings- och kommu- nallagarna uppställda rösträttsvillkoren. l sär- skild röstlängd. som endast gäller vid val till riksdagen, upptas svenska medborgare som inte är mantalsskrivna här i landet men som varit kyrkobokförda här någon gång under de senaste fem åren och som i övrigt uppfyl- ler rösträttsvillkoren. För att bli upptagen i särskild röstlängd krävs dessutom särskild ansökan.

Röstlängden har betydelse inte bara för rösträtten utan även för valbarheten. ! R0 (26 &) föreskrivs att endast den som är upp- tagen som röstberättigad i röstlängd (allmän eller särskild) kan vara ledamot av riksdagen. Enligt landstingslagen (8 &) och de två kom- munallagarna (7 5) skall landstingsmän och kommunfullmäktige väljas bland de röstbe- rättigade som är bosatta ilandstingskommu- nen respektive kommunen (dvs. bland dem som i röstlängd upptagits som röstberättiga- de). Motsvarande regel aterfinns i lagen om församlingsstyrelse (10 5).

Allmän röstlängd upprättas varje år av lokala skattemyndigheten. Allmän röstlängd upprättas valdistriktsvis. Längden skall vara upprättad senast den 30 juni. 1 den upptas som röstberättigade alla personer i valdistrik- tet som enligt mantalslängden uppnått eller under kalenderåret uppnår 19 års ålder och som den ]0 juni i övrigt uppfyllde de villkor

som gäller för rösträtt. [ fråga om den som först under kalenderåret fyllt eller fyller 19 år skall i längden antecknas att han blir röstberättigad först nästa kalenderår.

Allmän röstlängd läggs ut för granskning hos lokala skattemyndigheten under tiden 6 — 12 juli. Länsstyrelsen kan bestämma att ett exemplar av längden skall vara utlagd även på annat ställe än hos lokala skattemyn- digheten. De är då ordinarie val till riksdagen och kommunalval, som omfattar hela landet, förrättas, skall lokala skattemyndigheten sär- skilt underrätta var och en som antecknats som icke röstberättigad i längden om detta. Underrättelse skall dessutom innehålla upp— gift om vad den skall iaktta som vill anmärka mot längden samt om tid och plats för prövning av framställda anmärkningar.

Rätt att anmärka mot längden har-den som menar att han oriktigt uteslutits från rösträtt eller att annan oriktigt upptagits som röstberättigad. Anmärkning mot läng- den skall göras hos länsstyrelsen senast den 18 juli. Länsstyrelsen prövar anmärkningarna vid sammanträde den 25 juli.De rättelser som föranleds av anmärkningsprövningen förs in i längden. Mot länsstyrelsens beslut i anmärk- ningsärenden får talan föras endast i sam— band med besvär över valet.

Länsstyrelsen skriver under de röstlängder mot vilka anmärkning riktats. Lokala skatte- myndigheten förser de röstlängder mot vilka några anmärkningar inte framställts med in— tyg härom. När nu beskrivna åtgärder vidta- gits är längden justerad och gäller till dess ny längd kommit till stånd.

Har någon på grund av uppenbart fel inte blivit upptagen som röstberättigad i allmän röstlängd och har inte felet påtalats i an- märkningsärende kan länsstyrelsen i extra- ordinär väg besluta om rättelse på ansökan av den som uteslutits från rösträtt eller av lokala skattemyndigheten. Ansökan om rät- telse skall göras senast den 1 september. Beslutas rättelse skall lokala skattemyndig— heten underrättas om beslutet. Detta skall också kungöras. Det åligger lokala skatte- myndigheten att rätta längden i enlighet med beslutet.

10.1.2 Synpunkter på den gällande ord- ningen

Enligt gällande ordning upprättas den all— männa röstlängden på grundval av denjuste- rade mantalslängden. Denna bindning mellan röstlängd och mantalslängd innebär dels att röstlängden vid ordinarie val relaterar till förhållandena ca tio månader före valdagen, dels att en i och för sig röstberättigad person som inte kommit med i mantalslängden inte under några omständigheter kan komma med i röstlängden.

Varje år byter ett stort antal personer bostadsort. Bortsett från de personer som flyttade mellan församlingarna i Stockholms och Göteborgs kommuner, flyttade drygt 450 000 personer från en församling till en annan är 1970. Härtill kommer de flytt- ningar som sker inom församlingarna. Totalt torde man kunna räkna med att ca 1 million människor flyttar under loppet av ett år. Eftersom röstlängden låses i princip redan 1 november året före det då längden upprättas, kommer ett mycket stort antal personer att upptas som röstberättigade i annat val— distrikt än det inom vars område de faktiskt bor. Åtskilliga personer kommer att vara röstberättigade i valdistrikt som ligger i an- nan valkrets eller i annan kommun. Dessa konsekvenser är enligt utredningens mening ägnade att inge betänkligheter både av prin- cipiell och praktisk natur. Ett mycket stort antal väljare kommer sålunda att sakna möj- lighet att i val påverka den politiska samman- sättningen i eller för den ort eller del av landet där de faktiskt är bosatta. Vidare leder det sätt på vilket valbarhetsreglerna är uppbyggda till att en person som efter l.ll flyttat från en kommun (landstings- eller primärkommun) till en annan inte kan väljas till ledamot av kommunal församling vid val som hålls under den gällande röstlängdens giltighetstid. Den nuvarande ordningen inne- bär vidare att ett mycket stort antal väljare saknar praktisk möjlighet att på valdagen rösta i vallokalen för det valdistrikt där de är uppförda i röstlängden utan är hänvisade till att rösta på postanstalt. Det från val till val

mb.; ___... . __.=_-_._ ___4...__..__.__ ______ _

alltmer ökade antalet poströstande torde till en inte obetydlig del få tillskrivas detta förhallande.

Vad som nu har anförts har lett utred- ningen till slutsatsen att en reform av röst- längdsförfarandet för att göra röstlängden mera aktuell med närmare anknytning till rådande person- och bostadsförhållanden, framstår som både önskvärd och angelägen. Så länge den nuvarande bindningen mellan mantalslängd och röstlängd består är det dock inte möjligt att åstadkomma en aktuel— lare röstlängd. Med den registreringsteknik som utvecklats under senare år har emeller- tid förutsättningar skapats för att bryta den- na bindning och i stället låta kyrkobokfö- ringen ligga till grund för röstlängden. Det bör framhållas att detta inte innebär en så genomgripande nyordning som det i förstone kan synas. Röstlängden kommer även i en sådan ordning som den antydda att bygga på samma primärmaterial som f. n., nämligen kyrkobokföringen, dock vid en senare tid- punkt.

Det ligger i sakens natur att röstlängden måste läsas viss tid före valet. Genom att utgå från förhållandena enligt kyrkobokfö- ringen i stället för att knyta röstlängden till uppgifterna i mantalslängden kan emellertid kvalifikationsdagen — dvs. den dag som blir avgörande för om en person skall tas upp i röstlängd och i vilken längd han skall tas upp -— förläggas avsevärt närmare ett ordina- rie val än vad som är fallet f. n.

I följande avsnitt lämnar utredningen en redogörelse för ett på kyrkobokföringen byggt röstlängdsförfarande som utredningen menar bör införlivas med lagstiftningen.

10.1.3 Röstlängdsförfarande bokföringen som grund

med kyrko-

Det röstlängdsförfarande som utredningen vill föreslå följer i grova drag följande schema. Förfarandet anknyter till de regler om framställning av röstkort som föreslagits i det föregående.

Från länsstyrelsernas personregister fram— ställs ett magnetband — rösträttsbandet —

med samtliga personer som en viss given dag uppfyller villkoren för rösträtt, dvs. som är svenska medborgare och som uppnått eller under kalenderåret uppnår 19 års ålder. Den som på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig tas alltså inte med. Eftersom röst- längden har giltighet över ett årSSkifte och den som fyller 19 år det år röstlängden upprättats enligt gällande regler får rösta nästa kalender- år görs anteckning om att han får rösträtt först vid val under följande kalenderår.

Utredningen har ingående prövat vilken dag som bör vara kvalifikationsdag. Olika synpunkter gör sig här gällande. Å ena sidan är det naturligtvis önskvärt att kvalifikations- dagen ligger så nära den ordinarie valdagen som möjligt. Å andra sidan måste kvalifika- tionsdagen bestämmas under hänsynstagande till den tid som behövs för andra nödvändiga rutiner, t. ex. utläggning av röstlängden för offentlig granskning och anmärkningspröv- ning. Enligt utredningens mening bör utlägg- ningen ske redan i maj och ej under den vanligaste semesterperioden som sker f.n. Vidare bör beaktas den tid som röstkorts- framställningen kräver.

En samlad bedömning av dessa faktorer har lett utredningen till slutsatsen att kvali- fikationsdagen bör bestämmas till 30.4. Där- med framtlyttas den såvitt angår bosätt- ningen avgörande tidpunkten ett halvt år och det blir möjligt att få en långt mer aktuell röstlängd än f. n. Alla de per- soner som 30.4 är svenska medborgare och i övrigt uppfyller rösträttsvillkoren tas upp på bandet. På bandet ordnas uppgifterna valdistriktsvis. Från bandet datatrycks sedan röstlängden. För att länsregistret skall hinna föras fram till och med 30.4 — dvs. för att de ändringar i kyrkobokföringen som inträffar fram till den dagen skall kunna beaktas — bör den dag då röstlängden senast skall vara upprättad bestämmas till 15.5. En följd av den tänkta ordningen blir att svenska med- borgare som utvandrar under tiden fram till 1.5 inte kommer med i den allmänna röst- längden. Omvänt kommer de svenskar som invandrar under samma tid att tas med i

denna längd. De utvandrande kan dock be- hålla sin rösträtt genom att ansöka om att bli upptagna i den särskilda röstlängden. Utred- ningen vill i sammanhanget framhålla att det förefaller lämpligt att pastorämbetena i sär- skild ordning aviserar länsregistret om sådana förändringar i kyrkobokföringen som inträf- far fram till 1.5 och som är av betydelse i rösträttshänseende, t. ex. ändrade medborgar- skapsförhållanden samt in- och utvandring för införande i länsregistret.

I det föreslagna systemet behövs ej kon- trolläsning av röstlängden mot mantalsläng- den. Den del av kontrollen som sker vid ut- läggningen av röstlängden för offentlig gransk- ning kan som förut antytts bättre tillgodoses om utläggningen sker i slutet av maj månad. Vidare bör framhållas att röstkort sänds till alla personer som enligt röstlängd är röstbe- rättigade. Allrnänheten bör uppmanas att i augusti månad exempelvis senast 25.8 kon- trollera att de fått röstkort. Om en person inte fått röstkort före denna dag kan han begära att få dubblettröstkort. Skulle det då visa sig att personen inte är upptagen i röstlängden bör undersökas om fel föreligger i röstläng- den. Om så är fallet skall länsstyrelsen föran- stalta om rättelse av röstlängden enligt de reg- ler som f. n. finns i 52 a & ValL. Sådan rättelse kan ske senast den 1.9 det år röstlängden upp- rättas.

Om man alltså lägger ut röstlängden för granskning under en tid som ej infaller under den vanligaste semesterperioden och dess- utom ger möjligheten att rätta röst- längden sedan röstkorten sänts ut, menar utredningen att man med fördel kan slopa de nuvarande underrättelserna om rösträttshin- der.

Det syns lämpligt att röstlängden läggs ut för offentlig granskning redan mellan den 2] och 28 maj. Tiden för framställande av anmärkning bör då bestämmas till den 10 juni och anmärkningssammanträde bör hållas den 18 juni. Infaller denna dag en lördag eller söndag bör sammanträdet hållas på- följande måndag.

Föranleder länsstyrelsens prövning att röstlängden skall rättas, bör länsstyrelsen

— förutom att föra in rättelsen i längden — också se till att det band rättas från vilket röstlängden framställts. När så skett över- sänds banden till röstkortstramställaren.

Någon överprövning av länsstyrelsens be- slut i anmärkningsärende bör enligt utred- ningens mening inte kunna ske redan av hänsyn till de tidsmarginaler som står till förfogande. [ överensstämmelse med gällan— de ordning bör dock talan mot länsstyrelsens beslut kunna föras i samband med besvär över val. vid vilket beslutet länt till efterrät- telse.

10.2 Valnämnden

10.2.1 Inledning

Enligt gällande regler skall det finnas en valnämnd i varje kommun. Valnämnden be- står av ordförande och fyra ledamöter. För ordföranden skall finnas ersättare och för ledamöterna suppleanter. Endast den som är boende i kommunen kan ingå i valnämnden. Länsstyrelsen utser ordförande och hans er- sättare. Ledamöterna och deras suppleanter väljs av kommunfullmäktige. Mandatperio- den är i samtliga fall tre år.

Valnämnden har till uppgift att svara för valförrättningen. Är kommun indelad i val- distrikt, skall nämnden för varje distrikt utse minst fyra personer att som nämndens depu- terade vara valförrättare i distriktet. Det åligger vidare valnämnden att se till att val- lokalerna utrustas på föreskrivet sätt och att i vissa hänseenden gå väljarna till handa. Valnämnden skall sålunda tillhandahålla väl- jarna inner- och ytterkuvert för valsedelsför- sändelse samt ytterkuvert för poströstning.

1 en motion till 1970 års riksdag (11:644) hemställdes bl. a. om vissa ändringar i be- stämmelserna om valnämnden. 1 sitt utlåtan- de (nr 13) över motionen anförde KU att motionen innehöll synpunkter som är för- tjänta att beaktas. Utskottet hemställde där- för att motionen skulle överlämnas till val- tekniska utredningen för att prövas i sam- band med dess arbete på en ny vallagstift- ning. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

10.2.2 Överväganden och förslag

De ändringar i vallagstiftningen som genom— fördes år 1969 innebar bl. a. att valnämnder- na fick betydligt färre uppgifter än tidigare. Valnämnderna befriades då från bestyren med röstlängd och röstkort. Tidigare hade det varit valnämndens uppgift att lägga ut längden för granskning, att underrätta de personer som i längden upptagits som inte röstberättigade, att pröva anmärkningar mot längden samt att utfärda röstkort. Dessa uppgifter övertogs år 1969 av lokala skatte- myndigheten. I fråga om valnämndens upp— gifter kan tilläggas att det knappast lär före- komma att nämnden som sådan fungerar som valförrättare. Valnämnden torde regel- mässigt förordna särskilda deputerade för den uppgiften.

Medan valnämnden tidigare årligen — både val- och mellanvalsår — hade uppgifter som krävde arbete under längre tid, behöver nämnden numera fungera endast under valår och då under relativt kort tid. Härtill kom- mer att de uppgifter nämnden nu har kvar är rent organisatoriskt — administrativa. Dessa uppgifter kräver knappast ett organ av nämn- dens typ med en av länsstyrelsen utsedd ordförande och av fullmäktige valda leda- möter.

Den omständigheten att valnämnden så- lunda befrias från merparten av sina tidigare uppgifter har föranlett utredningen att ifrågasätta om det är motiverat att obligato- riskt ha en särskild nämnd inom varje kom- mun för att där fullgöra den enda uppgiften att organisera och administrera genomföran- det av val. Enligt utredningens mening innebär det en smidigare ordning om kom- munen lämnas frihet att själv välja den orga- nisationsform man finner lämpligast för att fullgöra de uppgifter det här gäller. Utred- ningen förordar därför att den blivande val- lagstiftningen utformas i överensstämmelse härmed. Givetvis hindrar ingenting att kom- mun tillsätter en särskild nämnd för ända- målet men enligt utredningens mening bör det inte föreligga något tvång att använda sig av denna organisationsform. Förslaget inne-

bär att valförrättare utses av kommunfullmäk- tige eller efter deras uppdrag av annat kommu- nalt organ.

På motsvarande sätt bör de kommuner som berörs av indelningsänd ring ha frihet att bestämma hur förberedandet och genomfö- randet av valen i den nya kommunen skall ske, däri inbegripet frågan om något särskilt samar- betsorgan skall utses eller inte. Detta bör för- anleda ändring av 18 & kommunala indel- ningslagen.

Den ordning som utredningen nu förordat innebär att åtskilliga av de frågor rörande valnämnden som aktualiserats i KUzs, av riksdagen godkända utlåtande nr 13 förlorar aktualitet. En däri berörd fråga om möjlig- heterna att inkalla medhjälpare till deputera- de vid sammanräkningen kommer ävenledes att sakna aktualitet vid genomförande av utredningens förslag till nytt valtekniskt för- farande, eftersom någon sammanräkning ute i vallokalerna enligt detta inte kommer att ske.

10.3 Kungörelse om val

Enligt gällande bestämmelser skall kungörel- se utfärdas orn att allmänt val skall förrättas. ValL 56% 4 mom föreskriver sålunda betr. riksdagsval att länsstyrelsen omedelbart efter det den tid gått ut under vilken gjorda kandidatanmälningar får ändras eller kom- pletteras—dvs. i praktiken 31 dagar före valet—skall utfärda kungörelse om valet. Kungörelsen som skall anslås på kommuner- nas anslagstavlor och införas i ortstidningar skall bl. a. innehålla uppgift om antalet fasta valkretsmandat i valkretsen, dag och tiden för valet och valstället för varje valdistrikt. 20% KVL innehåller motsvarande bestäm- melser om kungörelse för kommunala val.

De givna bestämmelserna om kungörelse- förfarandet har i rättspraxis tillmätts sådan vikt att felaktigheter i kungörelsen, som kunnat påverka valutgången, som regel för- anlett att valet upphävts.

Det kan enligt utredningens mening allvar— ligt ifrågasättas om kungörelseförfarandet

bör tilläggas den avgörande betydelse det nu har. Att väljarna informeras om att val skall förrättas och när och var det skall ske är en självklar sak. För denna information fram- står emellertid kungörelse som en mindre ändamålsenlig form. Den publicitet som nu- mera omger de allmänna valen — oavsett om fråga är om ett ordinarie val eller ett ny- eller omval — gör att väljarna långt tidigare än när kungörelsen utfärdas är medvetna om att val kommer att förrättas. De uppgifter i kungörelsen som främst riktar sig till väljar- na — uppgifterna om tid för röstning och om vallokaler — får väljarna individuellt del av genom de röstkort som numera obligatoriskt tillställs dem. Kungörelsens uppgift om anta- let av dem som skall väljas, vilken i första hand väl är av intresse för partierna, torde dessa ha skaffat sig kännedom om på ett betydligt tidigare stadium. Dessa förhållan- den gör att kungörelsens informations- och läsvärde torde vara minimalt. Utredningen har därför kommit till slutsatsen att kun— görelseförfarandet i sin nuvarande form och betydelse utan olägenhet kan avvaras i fort— sättningen.

Särskilt yttrande

De argument, som i avsnitt 5.2.4 förts fram för ett valsedelsalternativ utan kandidaternas namn angivna på själva valsedeln är av den bärkraft, att detta alternativ bör vara att föredra med hänsyn till dess överlägsenhet i både tekniskt och ekonomiskt hänseende. Därom synes inte heller råda delade mening- ar.

Pa grund av att den namnlösa sedeln fått ett blandat mottagande hos företrädare för de politiska partierna finner vi det emellertid naturligt, att utredningen i sina förslag likväl utgått från en valsedel, som till sitt innehåll är konventionellt utformad.

Det är naturligt nog en grundförutsättning för en reform av detta slag, att den röner allmän politisk uppslutning.

För att det skall vara möjligt att redan till 1973 års val genomföra den föreslagna kas- settröstningen är det av praktiska skäl nöd- vändigt att man koncentrerar förberedelse- arbetet till endast ett alternativ. Att man därvid i detta skede föredrar att inrikta sig på det från tekniska synpunkter mest komp- licerade alternativet är givetvis välmotiverat. En modifiering av detta system till det enk- lare system, som bygger på den namnlösa sedeln är relativt lätt att genomföra, medan en förändring i motsatt riktning skulle erbju— da stora svårigheter.

Den tid som statt till utredningens förfo- gande för att på ett allsidigt och övertygande sätt för de politiska partierna belysa också vilka praktiska och psykologiska fördelar

den tänkta sedeln innebär i valarbetet har varit förhållandevis kort.

Mot denna bakgrund anser vi det angelä- get att man i det fortsatta arbetet allvarligt överväger det namnlösa valsedelsalternativet.

25.8.1971

Gunnar Ekstam Ulf Carlsson

Utredningens skrivelse till postverket

1965 års valtekniska utredning lade i sitt be- tänkande "Ny valteknik” (SOU 1969119) bl. a. fram förslag till en reform av valförfa- randet som skulle göra det möjligt att redan under valnatten redovisa ett i praktiken defi- nitivt resultat av riksdagsval. Detta resultat skulle alltså omfatta både de i vallokal och de inför röstmottagare avgivna rösterna. Ut- redningen föreslog att vallokalsrösterna skulle räknas i särskilt inrättade regionala räknings- centraler (58 st_) medan poströsterna skulle räknas centralt i Stockholm. Enligt förslaget skulle poströstningen avslutas på fredagen före valdagen.

[ tilläggsdirektiv till utredningen 24.10. 1969 har justitieministem i anslutning till förslaget bl. a. anfört följande:

”Det är framför allt i två hänseenden som kritik har riktats mot utredningens förslag. Dels har det ansetts vara en brist att förslaget inte innebär redovisning av valresultatet val- distriktsvis. Dels har det framställts önske— mål om att resultat från de kommunala valen skall kunna lämnas redan på valdagens kväll. Det sistnämnda önskemålet bör bli tillgodo- sett i och med att man genomför maskinell sammanräkning av de kommunala valen. Vad beträffar den valdistriktsvisa redovisningen av valresultatet visar undersökningar som gjorts inom justitiedepartementet att man bör kunna åstadkomma en sådan redovisning genom att i större utsträckning än utred- ningen har tänkt sig använda datamaskiner för sammanräkningen. Undersökningarna vi— sar dessutom att man i det föreslagna syste- met inte behöver avsluta poströstningen re- dan på fredagen före valdagen utan kan låta den pågå t. o. m. valdagen utan att man däri-

genom äventyrar möjligheterna till snabba och rättvisande besked om valresultatet. Jag vill dessutom inte hålla för uteslutet att den snabba utvecklingen bl.a. på datateknikens område kan erbjuda möjligheter att ytterliga- re utveckla och förbättra det föreslagna systemet. Givetvis bör sådana möjligheter tas till vara i det fortsatta arbetet."

Av särskilt intresse i detta sammanhang är vad som i direktiven sägs om tiden för post- röstningen. Uttalandet härom förutsätter uppenbarligen att poströsterna skall räknas regionalt i de centraler som utredningen 1969 föreslog skola inrättas för räkning av vallokalsrösterna. Detta är en i och för sig tänkbar ordning. Utredningens fortsatta undersökningar. som bedrivs från förutsätt- ningen att sammanräkningen skall ske i data- maskiner visar emellertid att vissa praktiska problem är förbundna med en sådan ord— ning. Erfarenheterna från 1970 års val gör det realistiskt att räkna med att totalt ca 3 miljoner valsedlar kommer att avges vid 1973 års samtidiga val. Det framstår som tveksamt om alla regionala centraler redan till 1973 års val får den datakapacitet som behövs för att klara av sammanräkningen av såväl vallokalsrösterna som inom dess områ- de avgivna poströster inom den förutsatta ti- den, dvs. i princip inom ca fyra timmar efter röstningens slut i vallokalerna. Härtill kom- mer — som utredningen också framhöll i sitt tidigare betänkande (s. 64) att inrapporte- ringen pä valnatten av valresultatet från de olika centralerna kan bli osäker och besvärlig med hänsyn till det stora antal uppgifter som

Mot denna bakgrund har utredningen fun- nit det angeläget att ytterligare undersöka frågan om inte en till Stockholm centralise- rad sammanräkning är möjlig att åstadkom- ma även om poströstningen fär pågå t. 0. rn. valdagen och utan att kravet pa att poströs- terna skall vara räknade under valnatten be- höver uppges.

Avgörande för frågan hur länge poströst- ningen kan få pågå enligt en sådan samman- räkningsordning blir den tid som behövs för att få in valboxarna från de olika postanstal— terna till räkningscentralen. Självfallet kan poströstningen — om det över huvud taget är möjligt att tillåta sådan röstning på valdagen — inte få pågå hela valdagen utan endast under en del av denna. Utredningen har pre- liminärt ansett att poströstningen i varje fall bör få pågå till kl. 1 1.00 på valdagen.

] sammanhanget skall framhållas att utred- ningen avser att förorda att man på postan- stalerna samlar upp riksdags- och kommunal- valsedlarna i en gemensam valbox. Eftersom boxen rymmer drygt 1 500 valsedlar. torde på flertalet postanstalter endast en box be- höva tasi anspråk.

Under hänvisning till det anförda får ut- redningen hemställa om svar på följande frå- gor:

[. Om röstmottagningen pa postanstalter- na slutar kl. l 1.00 på valdagen. hur stort an- tal (lämpligen uttryckt i procent) av de där- vid använda boxarna kan postverketgarante- ra är framme för sammanräkning i Stock- holm

a kl. 20.00. b kl. 20.30. c kl. 2l.0005v.t.o.m.

kl. 23.00?

2. Om inte alla valboxar kan vara framme i Stockholm vid i fraga 1 angivna tidpunkter. vilka postanstalters boxar kan beräknas kom— ma att saknas vid envar av dessa tidpunkter?

3. När maste poströstningen avslutas på de postanstalter som avses med fråga 2 för att där använda boxar skall vara framme i Stockholm vid de tidpunkter som anges i frä—

4. Om postanstalterna hålls öppna för röstmottagning kl. 9.00—11.00 på valdagen (söndag) vilka kostnader kan detta beräknas föranleda?

5. Är det en väsentlig förutsättning för svaren under punkterna 1.2 och 4 att såsom där antagits röstmottagningen på postanstal- terna slutar redan kl. 11.00 på valdagen? I vilken omfattning kan m. a. o. postverket ga- rantera att valboxarna är framme i Stock- holm vid angivna tidpunkter. om röstmottag- ningen på postanstalterna i stället utsträckes en eller några timmar efter kl. 11.00 på val- dagen och hur förändras därvid kostna- derna? Utredningen har i samtliga fall förutsatt att, då transportvägarna är långa, extraordi- nära åtgärder får vidtas för att genomföra transporterna av boxarna. Om det visar sig möjligt att låta poströst- ningen pägå t.o.m. valdagen, är det från sammanräkningssynpunkt önskvärt att inte poströstningsmaterialet kommer in till den gemensamma räkningscentralen under en alltför koncentrerad tidsperiod. Utredningen har därför övervägt att låta insändandet av poströsterna ske i två omgångar, dels på fre- dagen före valdagen, dels när poströstnings- perioden slutar. Det bör tilläggas att utred- ningen. i fråga om de boxar som sänds in på fredagen. har räknat med de befordringstider som redovisas i 1969 års betänkande (se 5. 71—72). Utredningen vill underställa postverket frågan om det är praktiskt möjligt att ge- nomföra en transport på fredagen och en på söndagen och ; om denna fråga besvarasja- kande — vilka k05tnader som i så fall upp- kommer. Utredningen vore tacksam om kostnaderna kunde anges särskilt för envar av dagarna. Med hänsyn till den tidsplan efter vilken utredningen har att arbeta. hemställer utred- ningen att svar pa de i denna skrivelse ställda frågorna om möjligt lämnas senast den 14 april 1971.

Postverkets skrivelse med bilagor

Transport av poströster till en samman- räkningscentral [ Stockholm

Er skrivelse i rubricerade ärende åberopas.

Poststyrelsen har undersökt möjligheterna att låta poströstningen på valdagen pagå till kl. 11 (alt. A) resp. kl. 13 (alt. B) och kl. 14 (alt. C) och samtidigt ordna transporten av poströsterna så att rösterna är framme vid sammanräkningscentralen i Stockholm se— nast omkring kl. 23 på valdagen. Styrelsen har vidare gjort vissa kostnadsberäkningar för de olika alternativen.

Resultatet av undersökningen redovisas i bifogade promemoria (bilaga A). Till upp- gifterna i promemorian lämnas följande kompletterande upplysningar.

Undersökningen avser endast ordinarie val med valdag tredje söndagen i september. Om valdagen förläggs till annan dag blir beräk- ningarnas giltighet beroende av väg- och väderförhållandena för årstiden. ev. också av den transportkapacitet som järnväg och flyg då med hänsyn till säsongvariationerna kan ställa till förfogande.

Antalet poströstande har beräknats till ca 1 milj., dvs. en ökning av antalet poströstan- de från ca 14% till ca 20% av det totala antalet röstande vid samma antal röstberät- tigade och samma valdeltagande som vid valen 20.9.1970. Även en något större ökning av antalet poströstande än den här förutsatta bör kunna rymmas inom ramen för beräkningarna utan att transportkapaci— teten överskrids.

De tillfälliga postanstalterna för röstmot— tagning på olika slag av vårdanstalter har förutsatts i regel bli inrättade söndagen före valdagen. lnga tillfälliga postanstalter skulle således inrättas på valdagen. Valboxarna från de tillfälliga postanstalterna har under punkt 2 i promemorian räknats in bland de boxar som sänds in på fredagen före valdagen. [ praktiken kan sådana boxar från de tillfälliga postanstalterna som inte behöver användas vid ordinarie postanstalt sändas in tidigare under veckan före valdagen. Likaså kan sådana boxar från de ordinarie postanstalter- na som blivit helt fyllda under förtidsröst— ningen sändas in tidigare.

I punkt 2 har vidare antagits att alla valboxar skall sändas in till sammanräknings- centralen på fredag oavsett hur stort antal röster de innehåller. I praktiken torde man kunna föreskriva att en box skall innehålla minst ett visst minimiantal hålkort för att sändas in på fredag.

] förutsättningarna har ingått att ett styrkort och tre valsedlar läggs ned i val- boxen för varje väljare. Varje box beräknas alltså rymma styrkort och valsedlar avseende högst 400 väljare.

Vad beträffar postanstalternas öppethål- lande på valdagen har förutsatts att det — som hittills — skall förekomma ett generellt öppethållande då alla ordinarie postanstalter, där röstmottagning äger rum, har öppet. Detta generella öppethållande har hittills varit förlagt till kl. 10—11 och kl. 15—16

och alltsa omfattat två timmar. Mot bak- grund av erfarenheterna från 1970 års val har ett generellt öppethållande på två timmar bedömts som fullt tillräckligt även i fortsätt— ningen. För alternativ B har dock det generella öppethållandet satts till tre timmar (kl. 10—13). Motivet för detta är att röstmottagningen inte ansetts böra börja senare än kl. 10 på valdagen. Det har då bedömts vara föga meningsfullt att använda sig av två öppethållanden. Naturligtvis kan man i stället tänka sig att öppethållandet förläggs till tiden 9—10 och 12413. Det medför dock en ganska stor kostnadsökning på grund av övertidsreglerna.

Det har ocksa förutsatts att vissa post- anstalter liksom hittills skall ha ett längre öppethållande. Ingen postanstalt förutsätts dock ha öppet längre än till kl. 11 i alt. A. kl. 13 i alt. B eller kl. 14 i alt. C.

Utredningen visar att det är möjligt att under de angivna förutsättningarna låta poströstningen paga till kl. 11 på valdagen och ända hinna transportera fram valboxarna till sammanräkningscentralen i Stockholm senast omkring kl. 23. Den transportplan som redovisasi bilaga A är att betrakta som preliminär. ] bilaga B har gjorts en samman- ställning över det antal valboxar som enligt denna plan har kommit fram vid de i fråga 1 i Er skrivelse nämnda tidpunkterna.

Vid en slutlig planläggning torde vid behov vissa mindre tidsvinster kunna göras.

Statens Järnvägar har vid underhands- kontakter i ärendet preliminärt förklarat att de avsedda tågen får utnyttjas för transpor- terna i fråga och att erforderligt transport— utrymme skall ställas till förfogande i dessa tåg.

Linjeflyg AB har likaledes vid underhands- kontakter i ärendet preliminärt förklarat att erforderliga flygtransporter skall ställas till förfogande.

Avskrift av skriftliga besked från Statens Järnvägar och Linjeflyg AB kommer att översändas så snart dessa besked erhållits.

En absolut garanti för att alla valboxarna under alla förhållanden skall vara framme hos räkningscentralen i Stockholm senast kl.

23 valdagens kväll i alternativ A kan inte lämnas. l åtagandet måste från Postverkets sida göras vissa förbehåll. Dessa kan graderas i förhållande till den beräknade risken för att en händelse av visst slag skall inträffa, möjligheterna att förutse händelsen. den verkan den har och möjligheterna att neutra- lisera dess verkan genom särskilda åtgärder. Mot denna bakgrund kan sägas följande om de förbehåll som måste göras. 1 Under förutsättning att rimlig tid inte finns för åtgärder som fordras för att neutralisera verkan av händelsen maste förbehåll göras för allvarligare naturhän— delse. t.ex. översvämning som undermine- rat en banvall så att tågförbindelserna inte kan upprätthållas. strejk. lockout, allvar- ligare olyckor och andra allvarligare hän- delser. t. ex. längre och mera omfattande strömavbrott. 2 Förbehåll måste vidare göras för allvarli- gare olyckor vid transporterna. oförut- sedda hinder för trafiken i form av tågurspåring och dikeskörning. tekniska fel på flygplan. lok och bilar, väderhinder vad beträffar flygtrafiken samt för miss- öden av olika slag. Ett försök till närmare analys av förbehål- lens omfattning och betydelse redovisas i bilaga C.

Det är också möjligt att låta poströst- ningen påga till kl. 13 (alt. B) resp. 14 (alt. C) på valdagen och ändå hinna få fram valboxarna från flertalet postanstalter till sammanräkningscentralen i Stockholm se- nast omkring kl. 23.00 på valdagens kväll. Från ett mindre antal postanstalter kan dock valboxarna inte hinna fram till kl. 23 utan att extraordinära åtgärder sätts in. Det är emellertid osäkert om ens sådana åtgärder gör det möjligt att hinna fram i tid. Det antal postanstalter det gäller är för alt. B 42 st. och för alt. C 68 st. Vid dessa postanstalter röstade den 19 och 20 september 1970 802 (alt. B) resp. 1 142 väljare (alt. C).

| alt. B och (' måste flygtransporter användas i betydligt större utsträckning än i alt. A. Marginalerna blir givetvis knappare och tidsschemat mera pressat. Detta gör att

risken för förseningar ökar. Till detta skall läggas att valboxarna över lag kommer fram senare till räkningscentralen i alt. B och C. Antalet boxar som kommer fram efter kl. 22 är följande i de tre alternativen.

Alt. A 941 (18,9 %) Alt. B 2 315 (46.4 %) Alt. c 2 785 (55.9 %)

Kostnaderna för röstmottagningen vid de ordinarie postanstalterna på valdagen och för transporten av valboxarna till sammanräk- ningscentralen i Stockholm, inberäknat viss beredskap för att neutralisera störningar som kan inträffa i transportsystemet, har beräk- nats till följande belopp för de olika alterna- tiven i dagens pris- och löneläge.

A: 1.5 milj. kr. B: 1,7 milj. kr. C: 2 milj. kr.

Till detta kommer beräknat porto med dagens portonivå för de valboxar som enligt förutsättningarna i Er skrivelse skall sändas in på fredagen före valdagen. Denna kostnad blir 162 817 kronor.

Sammanfattningsvis kan sägas att Post— styrelsen är beredd att äta sig uppdraget att transportera fram valboxarna enligt alterna- tiv A med de förbehåll för störningar i transporterna som angetts här ovan. Regula- riteten i transporterna bedöms bli tillfreds- ställande. Givetvis måste man ta med i beräkningen att störningar i transporterna kan komma att inträffa. Verkningarna därav kan självfallet i extrema fall bli omfattande. Det synes dock vara realistiskt att anta att verkningarna i regel inte blir större än att ett tillförlitligt valresultat skall kunna redovisas på valnatten.

Vid inträffade förseningar kotnmer givet- vis att göras allt för att så mycket som möjligt mildra verkningarna. Det är dock önskvärt att de regionala sammanräknings- centralerna såvitt möjligt får anlitas för sammanräkning av sådana poströster som i nagot särskilt fall på grund av störningar i transporterna inte kan hinna fram till sam- manräkningscentralen i Stockholm på val-

[ alternativen B och C bedöms osäkerhets- faktorerna bli så pass mycket större än i alternativ A att regulariteten i transporterna generellt sett inte beräknas kunna bli helt godtagbar. Med de knappa tidsmarginaler som står till buds kan även mindre störningar i transportsystemet få så pass stora verk- ningar att det inte blir möjligt att redovisa ens ett någotsånär rättvisande valresultat på valnatten. Med bibehållande av kravet att ett tillförlitligt valresultat skall kunna redovisas på valnatten vill Postverket för sin del avråda från att vid 1973 ars val välja något av alternativen B eller C. Redan alternativ A innebär en stor anspänning och resursinsats. Om något av de tre alternativen skall väljas synes det vara befogat att vid 1973 års val stanna för alternativ A. Med ledning av erfarenheterna från 1973 års val bör man ha bättre möjligheter att bedöma om man i fortsättningen kan sträcka sig så langt som till alternativ B eller C.

Poststyrelsen är beredd att om så erford- ras lämna ytterligare upplysningar i de transportfrågor m.m. som ovan behandlats, t. ex. om vilka postanstalters valboxar som saknas vid de i bilaga B angivna klockslagen och om det antal väljare som poströstade vid dessa postanstalter den [9 Och 20 september 1970.

argue.— ._ . ._.__ _.

Bilaga 2.71 (Bilaga A till postverkets skrivelse)

1965 års valtekniska utredning har i skrivelse till Poststyrelsen 24.2.1971 hemställt om en undersökning av Postverkets möjligheter att på valdag, efter det att poströstningen har avslutats. befordra valboxar från samtliga postanstalter till Stockholm för sammanräk- ning av poströsterna. Utredningen anger att poströstningen i varje fall bör pågå till kl. 11.00 på valdagen men att möjligheterna att utsträcka röstmottagningen på postanstalter- na en eller några timmar efter kl. 11.00 på valdagen även bör undersökas. Samtidigt an- ges att valboxarna måste vara framme för sammanräkning i Stockholm senast kl. 23.00.

Utredningen hemställer vidare att Poststy- relsen undersöker huruvida det är praktiskt möjligt att låta insändandet av poströsterna ske i två omgångar. dels på fredagen före

Alt. A Postkontorct Stockholm 1 kl. 8— 11 Göteborg 1 MMmöl Övriga postkontor kl. 8— 11 Postcxpcdition A kl. 9— 11 Övriga postanstalter kl. 9,1 l

2. Följande antal valboxar sänds från postanstalterna:

från postkontor klass B 5—A 28 från postkontor klass A 26—A 23 från postkontor klass A Zl—A 19 från postcxpcdition A från postexpcdition B från poststation

valdagen. dels efter postanstalternas stäng- ning på valdagen.

Utredningen hemställer slutligen om en uppskattning av kostnaderna för Postverkets åtaganden i samband med poströstning, transporter m. m.

För att kunna lämna utredningen begärda uppgifter har ett omfattande utredningsarbe— te varit nödvändigt. ] detta arbete har samtli— ga postdirektioner engagerats.

Föm tsättningar vid utredningsarbetet

Följande förutsättningar har gällt vid utred- ningsarbetet.

]. Röstmottagningen pågår på fredagen och lördagen före valdagen under postanstal- ternas ordinarie öppethållande samt på val- dagen enligt följande tre alternativ.

Alt. B Alt. C 8—13 8—14 9— 13 9—14 10—13 9—11. 13—14 10—13 10411. 13—14 På fredagen På valdagen 15 st. 7 st. 10 st. 5 st. 5 st. 3 st. 3 st. 3 st. 2 st. 2 st. 1 st. [ st.

Valboxar från tillfälliga postanstalter för- utsätts ingå i dessa antalssiffror.

3. Valboxarna betraktas i befordringshän- seende som assurerade ilpaket.

4. Nuvarande postlägenheter antas gä kvar efter oförändrad tidtabell vid nästkom- mande val. likaså i nu gällande edition av Sveriges kommunikationer intagna tåg- och flyglägenheter.

5. Flygbefordran av valboxar undviks så långt möjligt med hänsyn till flygets väder- känslighet.

6. På fredagen fårdigställda valboxar be- fordras med ordinarie postlägenheter. För befordringen av på valdagen färdigställda val- boxar till Stockholm utnyttjas i bilaga 1 upptagna tåg- och tlyglägenheter. Om detta inte är möjligt anordnas särskilda biltrans- porter. som bör ankomma till Stockholm kl. 1900—1930 och senast kl. 22.00. Flyg- lägenhetema utnyttjas endast då så är ound- gängligen nödvändigt.

7. För uppsamling av valboxarna anord- nas postföringar med bil till lämpliga upp- samlingsorter och därifrån (i förekommande fall) till ort vid järnväg eller med flygplats.

8. Uppsamlingstransporterna utförs med Postverkets fordon och personal. Fordons- kostnad beräknas enligt lämplig bilstorlek.

9. l Stockholm transporteras valboxarna successivt till Postbankens lokaler på Klara Norra Kyrkogata. För transporten dit (inklu- sive tid för lossning av valboxarna vid postfö- rande lägenhet) från Stockholm C, Bromma och Arlanda beräknas ätgä 1 tim., 1 tim. 15 min. resp. 1 tim. 30 min.

10. Bevakningsman sätts in vid järnvägs- och landsvägsbefordran på valdagen. 11. Följande timkostnader tillämpas vid beräkning av personalkostnader (= 1970 års löneläge; sociala förmåner etc. inräknade).

Lönegrad Ortsgrupp 4 Ortsgrupp 5 Kr Kr

Poststationsförcständare klass 1—1 1 24.00 24.00 Poststationsföreständare klass 12 27.00 27.00 A 9 24.80 26.10 A 10 26.00 27.40 A 11 27.40 28.60 A 12 28.70 30.00 A 13 29.60 30.90 A 14 31.10 32.40 A 15 32.60 33.90 A 16 34.00 35.30 A 17 35.70 37.00 A 18 37.40 38.80 A 19 39.40 40.70 A 203 5 40.00 40.00

Ersättning utgår vid varje inställelse för minst 3 timmar. Om tjänstgöringen översti— ger 3 timmar, utgår ersättning efter verklig tjänstgöringstid (avrundad till nämtaste fjär- dedels timme).

Insändande av valboxar pa” fredagen

Gjorda undersökningar visar att valboxarna från i stort sett samtliga postanstalter kan ingå till Stockholm lördag morgon med ordi- narie postlägenheter. Återstoden (i huvudsak valboxar från postanstalter i Norrland) ingår söndag f. m. De ordinarie uppsamlingslägen— heterna synes i regel ha erforderlig kapacitet (volymmässig) för ifrågavarande befordran men för postlägenheterna mot Stockholm och vissa andra större lägenheter behöver i allmänhet extra utrymmen rekvireras. Extra- personal behöver sättas in i viss omfattning. framför allt på uppsamlingspostanstalterna.

Antalet valboxar som ingår till Stockholm lördag morgon resp. söndag f. ni. (ett begrän- sat antal) med olika postlägenheter har be- räknats till 4999 st. Utöver detta antal sam- las 965 st. boxar upp fredag kväll från postanstalterna i Stor-Stockholrnsområdet. Totalt således 5964 st. valboxar.

Insåndande av valboxar på valdagen. Post- röstningen pågår till kl. 1 1.00.

Undersökningen visar. att valboxarna från samtliga postanstalter kan ingå till samman- räkningscentralen i Stockholm senast kl. 23.20. Av bifogade sammanställning, bilaga 2. framgår vilka lägenheter till Stockholm som utnyttjas. antalet valboxar som sänds med resp. lägenhet. ankomsttider m.m. Föl- jande kommentarer kan göras till uppgifter- na i sammanställningen.

Ett förhållandevis stort antal valboxar in- går relativt sent till sammanräkningscentra- len. i vissa fall efter kl. 23.00. Det är möjligt att den beräknade tidsåtgången i Stockholm för lossning av postlägenheter och transport till sammanräkningscentralen kan pressas nå- got. l sa fall kan valboxarna inga till sam— manräkningscentralen senast omkring kl. 23.00. dvs. det klockslag som den valteknis- ka utredningen angivit.

Enligt förutsättningarna har flygbefordran av valboxarna så långt möjligt undvikits. I de fall flyglägenheter har utnyttjats för beford- ran av valboxar har detta således varit nöd— vändigt för att nå Stockholm på valdagen. Ett ökat utnyttjande av flyg skulle helt naturligt innebära tidigare ankomsttider till Stockholm och dämied till sammanräknings— centralen.

Uppsamlingen av valboxar sker som tidiga— re nämnls genom att särskilda billinjer inrät- tas. Om antalet sådana billinjer ökas. vilket medför ökade kostnader, torde det vara möj— ligt att i vissa fall kunna sända ett antal valboxar med en tidigare tåglägenhet. Möjlig- heterna härtill är dock begränsade och det antal valboxar som därigenom skulle ingå till Stockholm tidigare fär bedömas vara alltför litet för att kunna påverka arbetet vid sam- manräkningscentralen.

[måna/ande av valboxar på valdagen. Post- röstningen pågår till kl. 13.00

Undersökningen visar. att valboxar från fler- talet postanstalter kan ingå till Stockholm inom utsatt tid. Utnyttjade lägenheter, antal

valboxar m.m. redovisas i bilaga 3. I detta alternativ har flygbefordran mast utnyttjas i relativt stor omfattning och vidare har anta— let sent inkommande valboxar till Stock- holm ökat. De kommentarer som gjorts till bilaga 2 kan anses gälla även i detta fall.

Postdirektionerna i Övre norra och Nedre norra postdistrikten har i detta alternativ redovisat 19 resp. 23 postanstalter vilkas valboxar inte kan när befordran till Stock— holm pa valdagen med tillgängliga flyglägen- heter. Postanstalterna redovisas i bilaga 4. Det torde dock vara möjligt att beträffande vissa postanstalter nä ifrågavarande flyglä- genheter om direktbil sätts in till lämplig flygplats medan beträffande andra postan- stalter enda lösningen torde vara att utnyttja helikopter för befordringen.

lnsåndande av valboxar på valdagen. Post- röstningen pågår till kl. 14.00

Undersökningen visar. att valboxar från fler- talet postanstalter kan ingå till Stockholm inom utsatt tid. Utnyttjade lägenheter, antal valboxar m.m. redovisas i bilaga 5. Antalet till Stockholm sent inkommande valboxar ökar i detta alternativ, likaså antalet postan- stalter i Norrland vilkas valboxar inte kan nå befordran till Stockholm på valdagen med tillgängliga flyglägenheter. Dessa postanstal- ter redovisas i bilaga 4. Möjligheterna att genom extraordinära åtgärder ”rädda” dessas valboxar minskar.

Kostnader för Postverkets åtaganden [ sam- band med poströstningen m m.

Kostnaderna för röstmottagningen vid post- anstalterna till och med lördagen före valda- gen har inte beräknats. Så har inte heller kunnat ske beträffande röstmottagningen på valdagen vid förenade post- och järnvägssta- tioner. För röstmottagningen på valdagen vid övriga postanstalter blir kostnaden. om post- röstningen pågår till kl. 1 1.00: 350.000 kr. 13.00: 450.000 kr. 14.00: 600.000 kr.

Kostnaderna för transport av valboxarna till sammanräkningscentralen blir för val- boxar som sänds in på fredagen: 163.000 kr. För valboxar som sänds in på valdagen blir kostnaden, om poströstningen pågår till kl. 11.00: 260.000 kr. kl. 13.00: 295.000 kr. kl. 14.00: 310.000 kr.

Vid ovanstående kostnadsberäkningar har för fredagen förutsatts — ettersom valboxar— na befordras med ordinarie postlägenheter — att Postverket för befordringen av valboxar- na ersätts med ett belopp motsvarande por- tot för 5964 assurerade ilpaket som vart och ett väger 8.5 kg. (beräknad vikt för valbox med inneliggande poströster) dvs. efter nuva- rande taxa 5964 x 27.30 kr = 162 817 kr.

Kostnaden för uppbyggnad av erforderlig transportorganisation. som torde bli hög. administrationskostnader och samkostnads- bidrag ingår inte i ovanstående belopp. Kost- naderna för utsändande av tomma valboxar före valet till postanstalterna har inte beräk- nats.

Kommentarer

Som framgår av ovanstående är det möjligt att sända in valboxar till Stockholm i två omgångar. dels efter postanstalternas stäng- ning pä fredagen före valdagen dels efter poströstningens avslutande på valdagen.

De valboxar, som sänds in på fredagen ankommer till Stockholm på lördag morgon och söndag f. ni. (ett fåtal).

Valboxar. som sänds in efter poströst— ningens avslutande kl. 11.00 på valdagen. ingar till sammanräkningscentralen i Stock- holm samma dag senast omkring kl. 23.00. Om poströstningen skall pågå till kl. 13.00 resp. kl. 14.00 på valdagen kan valboxarna fran ett antal orter i Norrland inte ingå i tid såvida inte extraordinära åtgärder kan vidtas. Möjligheterna härtill har inte undersökts. Om poströstningen avslutas kl. 11.00 kan i allmänhet befordringen av valboxar ske med järnvägslägenheter. Från Norrland och Got- land måste dock flyg utnyttjas. Om poströst—

ningen avslutas kl. 13.00 resp. kl. 14.00 maste flygbefordran utnyttjas i avsevärd om- fattning (10 olika flyglägenheter).

Som en allmän förutsättning för utred- ningsarbetet har gällt att nuvarande postlä— genheter antas gå kvar efter oförändrad tid- tabell vid nästkommande val. likaså i nu gällande edition av Sveriges kommunikatio- ner intagna tåg- och flyglägenheter. Vidare har förutsatts att samtliga lägenheter får utnyttjas för befordran av valboxar om så behövs.

Några kontakter har inte tagits med S] Centralförvaltning eller flygbolagen (SAS/ LIN) i detta ärende. Många av de tag som har utnyttjats i detta sammanhang används nor- malt inte för postbefordran. en del av tågen medtar f. ö. inte gods i dagens läge. Uppe— hållstidema vid de stationer där tågen stan- nar är mycket korta (endast 2 minuter) och inlastning av valboxar medhinns inte på den- na tid. Det är således nödvändigt att SJ Centralförvaltning i förekommande fall vid- tar åtgärder för att tillgodose Postverkets behov av transportlägenheter för valboxar.

Möjlighet att chartra särskilda flyg för befordringen av valboxar torde finnas om antalet flygningar begränsas. Beträffande de flyglägenheter som i detta sammanhang har utnyttjats har förutsatts att flygplanskapaci- tet finns. men som tidigare nämnts har nä- gon kontakt inte tagits med flygbolagen.

Beträffande transporterna på landsväg finns med all sannolikhet erforderlig kapaci- tet för planerade postföringar. l kostnadsbe- räkningarna har förutsatts att postföringarna utförs med Postverkets fordon och personal. men i nuläget har Postverket inte resurser, varken ifråga om bilar eller chaufförer att utföra alla de transporter som planerats. Dessa maste därför i relativt stor utsträck- ning anförtros ät akerier. taxiföreningar osv.

Den valtekniska utredningen förutsätter att Postverket skall kunna garantera att val— boxarna kan ingå till sammanräkningscentra- len i Stockholm vid vissa angivna klockslag och senast kl. 23.00 pa valdagen. En sådan garanti kan helt naturligt inte lämnas. då för befordringen i viss utsträckning måste använ-

das flyg. som av väderleksskäl kan bli in- ställt. senarelagt eller dirigerat till annan än avsedd flygplats. Även tekniska fel på exem- pelvis bilar kan medföra förseningar. Av bl.a. anförda skäl anses det nödvändigt — om poströstningen skall pågå även på valda- gen — att samtliga länssammanräkningscen- traler (eller några av dem) vid behov kan disponeras för sammanräkning av det med all sannolikhet begränsade antal poströster, som av tekniska fel, väderleksskäl etc. inte kan ingå till Stockholm i tid för sammanräkning där.

Bilaga 2.'A ] (Bilaga 1 till postverkets skrivelses bilaga A)

Tåglågenheter

Malmöl lislöv Hässleholm Alvesta Nässjö Mjölby Linköping Norrköping Stockholm

Göteborg] Falköping Skövde Hallsberg Örebro Arboga Västerås linköping Katrineholm Stockholm

Karlstad Kristinehamn Hallsberg Katrineholm Stockholm

Mora Borlänge Avesta Sala Stockholm

Sundsvall Hudiksvall Söderhamn

1 Om flyg måste utnyttjas, används i första hand

reguljärt flyg

S 226 fr

"

t

11.40 12.10 12.54 14.00 14.55 16.04 16.29 17.08 19.15

S 722 fr

11

8416—426 l'r

"

(

11.30 13.01 13.26 14.50 15.18 16.07 17.05 17.38

18.42

15.55 16.28 17.51 18.28 19.55

S 677 tr

" n

n

1

14.15 16.14 17.17 17.45 19.30

8261 fr

”

13.45 14.50 15.37

S 224 13.50

14.45 15.44 16.39 17.35 17.57 18.34 20.43

S 426 14.45 16.16 16.36 17.51

18.28 19.55

X95 17.10 18.14 19.00

Gävle Stockholm

Östersund Ånge Ljusdal Bollnäs Gävle Stockholm

Göteborg Falköping Stockholm

Sundsvall Hudiksvall Söderhamn Gävle Stockholm

” 16.55 20.00 t 19.35 22.15

X 85 fr 15.50 ” 17.05 ”' 18.14

20.12 t 22.20

X 34 fr 17.15 " 18.32 t 21.55

X95

” 18.14 ” 19.00 " 20.00 t 22.15

[flyglägenheter (max. 650 valboxar/flyglägenhet)

MMmö Kristianstad Ronneby Kalmar Bromma

Ängelholm Halmstad Jönköping Bromma

Växjö Bromma

fr *

” 18.20 " 1830—1900 " 19.2541955 t 21.00

fr 18.05 " 18.2541855 " 19.30—20.00 ! 21.00

fr 19.15 t 20.30

18.45

20.30

Göteborg Bromma

Karlstad Borlänge Bromma

Östersund Sundsvall Bromma

Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Bromma

Kiruna Luleå Arlanda

fr

av

fr

”

fr

”

"

20.05 21.30

20.10 20.45—2 ] . 15 22.00

19.35 20.15—20.45 22.00

18.40 19.10—19.40 20.00—20.30 22.00

19.00 l9.40—20.10 21.20"

Anm. Ca 150 val- boxar måste sändas med X 34.

Bilaga 2.'AZ (Bilaga 2 till postverkets skrivelses bilaga A)

Befordringslägenhet

expedierade Tåg Flj Valboxar från uppsamlingsorterna via Bil Bil Bil S 722 Vit Storstockholm — 739 Malmö, Lund, Ystad Malmö Eslöv, Hälsingborg, Landskrona, Ängelholm, Kristianstad, Karlshamn, Sölvesborg Hässleholm Hässleholm, Halmstad, Karlskrona, Värnamo, Kalmar Nybro, Växjö, Alvesta Alvesta Oskarshamn, Hultsfred, Jönköping, Nässjö Nässjö Tranås Tranås Mjölby Mjölby 4 Västervik, Gamleby, Linköping Linköping Finspång, Norrköping Norrköping Nyköping Nyköping Eskilstuna, Katrineholm Katrineholm Varberg, Borås, Trollhättan, Kungälv, Strömstad, Stenungsund. Göteborg Göteborg Uddevalla. Vänersborg, Ulricehamn, Lidköping, Falköping Falköping 29 Skövde Skövde 66 Visby Visby Kristinehamn. Hagfors, Filipstad. Åmål, Sunne, Torsby. Arvika, Karlstad Karlstad Mora Mora Falun. Ludvika, Borlänge Borlänge Avesta Avesta Sala Sala Hallsberg Hallsberg 23 Karlskoga, Örebro Örebro 125 Västerås Västerås 81 Enköping Enköping 18 Sandviken. Gävle Gävle Norrtälje Norrtälje 36 Uppsala Uppsala 89 Strömsund, Hoting. Nälden, Östersund Östersund Ånge Ånge Sveg, Ljusdal Ljusdal Bollnäs Bollnäs Sollefteå, Härnösand. Sundsvall Sundsvall Hudiksvall Hudiksvall Söderhamn Söderhamn Örnsköldsvik Örnsköldsvik Storuman. Lycksele. Äscle,Vilhe1mina, Umeå Umeå Skellefteå Skellefteå Arvidsjaur, Älvsbyn, Arjeplog, Gällivare. Pitea, Kalix, Överkalix. Övertorneå, Boden, Luleå Luleå Vittangi, Kiruna Kiruna Antal valboxar 739 36 89 342 Ankomsttid till Cst/Bromma/Arlanda — — 4 18.42 1 Ankomsttid till Postbankcn 13.00—

14.00 15.30 15.45 19.42

Ankomsttider till Stockholm på valdagen för lägenheter som medför valboxar. Poströst- ning pågår till kl. 11.00.

Tåg Tåg Tåg Tåg Flyg fr Tåg Tåg Tåg Flyg fr Flyg fr Flyg fr 5677 5261 5426 S224 Kiruna X34 X95 X85 Karlstad Skellefteå Östersund 275 303 381 26 32 492 9 169 208 24 147 12 47 19 110 95 21 39 47 30 55 104 39 26 64 165 95 215 45 237 230 869 1017 260 9 104 211 12 324 21 19.30 19.35 19.55 20.43 21.20 21.55 22.15 22.20 22.00 22.00 22.00 20.30 20.35 20.55 21.43 22.50 22.55 23.15 23.20 23.15 23.15 23.15 SOU1971:72 99

| Befordringslägenhet j 1 expedierade Tåg Flyg fr Tåg Tåg Valboxar från uppsamlingsorterna via Bil Bil S 722 Visby S 226 Bil S 677 Storstockholm -— 739 I Malmö, Lund, Ystad Malmö Hälsingborg, Landskrona, Ängelholm Ängelholm Halmstad Halmstad Karlshamn, Eslöv, Sölvesborg, Hässleholm, Kristianstad Kristianstad Karlskrona, Ronneby Ronneby Alvesta, Värnamo Alvesta Växjö Växjö Nybro, Oskarshamn, Kalmar Kalmar Vetlanda, Jönköping, Nässjö Nässjö 51 Värnamo, Jönköping Jönköping Tranås Tranås 17 Mjölby Mjölby 19 Västervik, Gamleby, Linköping Linköping 83 Finspång, Söderköping, Norrköping Norrköping 81 Nyköping Nyköping Eskilstuna, Katrineholm Katrineholm 77 Varberg, Borås, Kungälv, Trollhättan, Strömstad, Stenungsund, Göteborg Göteborg Uddevalla, Vänersborg, Ulricehamn, Lidköping, Falköping Falköping Skövde Skövde Kristinehamn, Hagfors, Filipstad, Åmål, Sunne, Torsby, Arvika, Karlstad Karlstad Visby Visby 44 Falun, Mora, Ludvika, Borlänge Borlänge 35 Avesta Avesta 47 Sala Sala 19 Hallsberg Hallsberg 12 Karlskoga, Örebro Örebro 56 69 Västerås Västerås 81 Enköping Enköping 18 Sandviken, Gävle Gävle Norrtälje Norrtälje 36 Uppsala Uppsala 89 Strömsund, Hoting, Nälden, Östersund Östersund Ånge Ånge Sveg, Ljusdal Ljusdal Bollnäs Bollnäs Solletteä, Härnösand, Sundsvall Sundsvall Hudiksvall Hudiksvall ' Söderhamn Söderhamn Örnsköldsvik Örnsköldsvik Storuman, Lycksele, Åsele, Vilhelmina, Umeå Umeå Skellefteå Skellefteå Arvidsjaur, Älvsbyn, Arjeplog, Gälli» vare, Piteå, Kalix, Överkalix, Över- torneå, Boden, Luleå Luleå Vittangi, Kiruna Kiruna Antal valboxar 739 125 167 44 328 69 101 Ankomsttid till Cst/Bromma/Arlanda — -— 18.42 18.55 19.15 — 19.30 Ankomsttid till Postbankcn 15.00— 16.00 17.30 19.42 20.10 20.15 20.30 20.30

L

Flyg fr Flyg fr Flyg fr Flyg fr Flyg fr Flyg fr Tåg Flyg fr Flyg fr Ängel- Kristian- Göte- Flyg fr Tåg Tåg Tåg Karl- Skellef— Öster- 8224 Malmö Växjö holm stad borg Kiruna X34 X95 X85 stad teå sund 232 140 81 206 61 61 73 104 67 42 31 32 9 247 126 118 148 26 35 70 28 11 36 30 71 81 25 15 64 143 95 208 45 191 232 73 263 371 9 253 373 137 129 266 302 162 20.43 20.30 20.30 21.00 21.00 21.30 21.20 21.55 22.15 22.20 22.00 22.00 22.00

21.43 21.45 21.45 22.15 22.15 22.45 22.50 22.55 23.15 23.20 23.15 23.15 23.15

Bilaga 2.'A 4 (Bilaga 4 till postverkets skrivelses bilaga A)

Sammanställning över postanstalter från vilka valboxar ej kan ingå till Stockholm på valdagen om poströstningen får pågå till kl. 13.00 resp. kl. 14.00

Poströsming till kl. 13.00 Fjällnäs Tänndalen Funäsdalen Bruksvallarna Ljusnedal Tännäs Hede Vemdalen Vemhån Stora Blåsjön Jormvattnet Jormlien Gäddede Håkafot Fågelberget Lidsjöberg Högbynäs Alanäset Havsnäs Kvikkjokk Tärnaby Hemavan Umfors Vilhelmina Bäsksjö Latikberg Laxbäcken Lomsjökullen Malgomaj Marstjäll Nästansjö Storseleby Dorotea Borgatjäll Högland Ormsjö Risbäck Svanavattnet Pajala Kangosfors Muodoslompolo Sattajärvi

Poströstning till kl. 14.00

Vid stående postanstalter + Lillhärdal Herrö Lofsdalen Glöte Linsell Laisvall Randijaur Karesuando Kuttainen Pojus Dokkas Ullatti Örträsk Dikanäs Dajkanvik Meselefors Ammarnäs Slussfors Lajksjöberg Lavsjön Lomsjö Jarhois Kaunisvaara Narken Nuoksujärvi Pello

Bilaga 2.A5 (Bilaga 5 till postverkets skrivelses bilaga A)

Befordringslägenhet

expedierade Tåg Flyg fr Tåg Tåg Tåg Tå Valboxar från uppsamlingsorterna via Bil Bil S 722 Visby S 226 S 677 S 261 S Storstockholm 739 Malmö, Lund, Ystad Malmö Hälsingborg, Landskrona, Ängelholm Ängelholm Halmstad Halmstad Karlshamn, Eslöv, Sölvesborg, Hässleholm, Kristianstad Kristianstad Karlskrona, Ronneby Ronneby Alvesta, Växjö Växjö Nybro, Oskarshamn, Kalmar Kalmar Vetlanda, Nässjö Nässjö 9 Värnamo, Jönköping Jönköping Tranås Tranås 10 Mjölby Mjölby 19 Västervik, Gamleby, Linköping Linköping 33 Finspång, Söderköping, Norrköping Norrköping 80 Nyköping Nyköping Eskilstuna, Katrineholm Katrineholm 77 Varberg, Borås, Kungälv, Trollhättan, Ström stad, Stenungsund, Göteborg Göteborg Uddevalla, Vänersborg, Ulricehamn, Lidköping, Falköping Falköping Skövde Skövde Kristinehamn, Hagfors, Filipstad, Åmål, Sunne, Torsby, Arvika, Karlstad Karlstad Visby Visby 44 Falun, Mora, Ludvika, Borlänge Borlänge 35 Avesta Avesta 47 Sala Sala 19 Hallsberg Hallsberg 3 Karlskoga, Örebro Örebro 7 Västerås Västerås 81 Enköping Enköping 18 Sandviken, Gävle Gävle 24 Norrtälje Norrtälje 36 Uppsala Uppsala 89 Strömsund, Hoting, Nälden, ' Östersund Östersund Ånge Ånge Sveg, Ljusdal Ljusdal Bollnäs Bollnäs Sollefteå, Härnösand, Sundsvall Sundsvall Hudiksvall Hudiksvall Söderhamn Söderhamn 1 1 Örnsköldsvik Örnsköldsvik Storuman, Lycksele, Åsele, Vil- helmina, Umeå Umeå . Skellefteå Skellefteå - Arvidsjaur, Älvsbyn, Arjeplog, Gälli- * vare, Piteå, Kalix, Överkalix, Över- torneå, Boden, Luleå Luleå Vittangi, Kiruna Kiruna Antal valboxar 739 125 109 44 228 101 35 Ankomsttid till Cst/Bromma/Arlanda — _ 18.42 18.55 19.15 19.30 19.35 1 Ankomsttid till Postbanken 16.00—

17.00 18.30 19.42 20.10 20.15 20.30 20.35 2

Ankomsttider till Stockholm på valdagen för lägenheter som medför valboxar. Poströst- ning pågår till kl. 14.00.

Flyg fr Flyg fr Flyg fr Flyg fr Flyg fr Flyg fr Tåg Flyg fr Flyg fr Ängel- Kristian- Göte- Flyg fr Tåg Tåg Tåg Karl- Skellef- Öster- 5224 Malmö Växjö holm stad borg Kiruna X34 X95 X85 stad teå sund i 232 * 140 81 206 61 120 104 68 97 7 81 32 176 318 169 170 148 86 26 79 28 11 30 30 66 93 39 15 64 133 95 196 43 188 232 120 318 371 176 239 487 206 114 318 292 183 20.43 20.30 20.30 21.00 21.00 21.30 21.20 21.55 22.15 22.20 22.00 22.00 22.00

21.43 21.45 21.45 22.15 22.15 22.45 22.50 22.55 23.15 23.20 23.15 23.15 23.15

Bilaga 2.'B (Bilaga B till postverkets skrivelse)

Sammanställning Antal valboxar som ankommit till sammanräkningscentralen i Stockholm vid vissa klockslag på valdagens kväll.

Alternativ A Alternativ B Alternativ C . Ack. Ack. Ack. Klockslag Antal antal Antal antal Antal antal 20 1 206 1 031 973 (24.2 %) (20,7 %) (19.5 %) 20.30 721 1927 542 1573 373 1346 (14,5 %) (38,7 %) (10.9 %) (31,6 %) (7,5 %) (27,0 %) 21 1099 3 026 600 2173 195 1541 (22.0 %) (60.7 %) (12,0 %) (43,6 %) (3,9 %) (30.9 %) 21.30 — — 118 1 659 (2,4 %) (33,3 %) 22 1 017 4 043 496 2 669 540 2 199 (20,4 %) (81,1 %) (10.0 %) (53,6 "a) (10,8 %) (44,1 %) 22.30 — 634 3 303 689 2 888 (12,7 %) (66.3 %) (13.8 %) (57,9 %) 23 269 4 312 635 3 938 902 3 790 (5,4 %) (86.5 %) (12,7 %) (79,0 %) (18.1 %) (76,0 %) 23.20 672 4 984 996 4 934 1 113 4 903 (13,5 %) (100 %) (20,0 %) (99,0 %) (22,4 %) (98,4 %) senare — 50 4 984 81 4 984 (10%) (100%) (1.6 %) (100 %)

Bilaga 2.'C (Bilaga C till postverkets skrivelse)

Försök till analys av förbehållens omfattning och betydelse.

Vad beträffar punkt 1 avser förbehållet det fall att sådan händelse oförutsett inträf- far under valdagen eller strax före, så att andra transportanordningar inte rimligtvis kan hinna vidtas. När det gäller strejk eller lockout som föregås av föreskrivet varsel får händelsen anses vara känd i så god tid i förväg att särskilda åtgärder för att eliminera verkningarna bör hinna vidtas.

Händelser av det slag som avses i punkt 1 är närmast hänförliga till hinder av force majeure-karaktär. Det är relativt ovanligt att sådana händelser inträffar. De kan dessutom beräknas ha begränsad räckvidd, dvs. endast viss eller vissa transporter drabbas. Man får vidare förutsätta att det vanligen endast blir fråga om större eller mindre förseningar även om det också kan inträffa att valboxar går förlorade. Man torde kunna räkna med för- ståelse från allmänhetens sida för att trans- portema under sådana förhållanden inte kan fullgöras inom planerad tidsram.

Förbehållet enligt punkt 2 avser till stor del händelser som oförutsett inträffar under själva transporten. Risken för sådana händel- ser är större än för sådana händelser som avses under punkt 1. Risken kan inte före- byggas. Varje särskild händelse får förutsät- tas ha begränsad räckvidd, dvs. endast viss transport drabbas. Även här torde det i regel endast bli fråga om större eller mindre förse- ningar.

Till de faktorer som avses i punkt 2 hör väderhinder för flygtrafiken.

Vid underhandskontakter med luftfarts- verket har inhämtats vissa uppgifter om regu- lariteten i flygtrafiken på flertalet av de flygplatser som berörs i den skisserade trans- portplanen för alternativ A. Som avvikelser från regulariteten har räknats dels inställd landning dels försening på mera än en tim- me. Under tiden 15—21 september, dvs. den tid under vilken valdagen vid ordinarie riks- dagsval kan infalla med nuvarande lagstift- ning, var regulariteten 1963—1969 mellan kl. 18.00 och 23.00 i genomsnitt följande.

Visby 99 % Kiruna 99 % Karlstad 97 % Skellefteå 98 % Östersund 98 % Bromma 99 % Arlanda 99 %

Under tiden 15—21 september 1970, kl. 18.00—23.00, var antalet inställda eller för- senade landningar vid vissa flygplatser följan- de.

Visby 0 Kiruna 1 (16 sept. planet kl. 23.00 förse- nat 1 tim. 24 min.) Karlstad 1 (16 sept. planet kl. 19.45 inställt på grund av åska och dimma) Skellefteå 0 Östersund 0

På själva valdagen 1970, dvs. söndagen den 20 september, förekom således inga inställda eller avsevärt försenade landningar

Från luftfartsverkets sida har vid kontak- terna i ärendet framhållits att det vid denna tid på året knappast förekommer väderhin— der för landning vid ett flertal flygplatser samtidigt. Om en flygplats har landningsför- bud kan man räkna med att landning kan ske på annan närbelägen flygplats i stället. Bl. a. nämndes att landningsförbud sällan före- kommer på Bromma och Arlanda samtidigt.

Man meddelade vidare att tekniska fel uppträder så sällan att de knappast kan mätas statistiskt. Oväder hindrar i och för sig inte flygtrafiken. Det är dimman som utgör problem. Omkring 20—25 september börjar sämre väder uppträda norrut i landet och eftermiddagsdimma kan förekomma även om vädret är vackert. Man uppgav dock att det med stor säkerhet kan förutses när det blir dimma.

Ljungby Växjö

Utredningen har genomfört en enkät bland de företag och institutioner som har datorer. Datorer som kan användas vid inläsning av hålkortsvalsedlar vid 1973 års val finns på de orter som framgår av följande tabell.

Län

Stockholms län

Uppsala län

Södermanlands län

Östergötlands län

Jönköpings län

Kronobergs län

Kalmar län

Datororter

Stockholm Lidingö Nacka Solna Huddinge Danderyd Sollentuna Älta Nynäshamn Södertälje

Uppsala Ultuna

Eskilstuna Nyköping Linköping Norrköping Åtvidaberg Jönköping Huskvarna Älmhult

Kalmar

Blekinge län

Kristianstads län

Malmöhus län

Hallands län

Göteborgs och Bohus län

Älvsborgs län

Skaraborgs län

Värmlands län

Örebro län

Västmanlands län

Karlshamn Karlskrona Olofström

Bromölla Perstorp Kristianstad

Malmö Helsingborg Lund Trelleborg Landskrona

Varberg

Göteborg Mölndal Uddevalla

Borås Trollhättan Alingsås Vänersborg

Skara Älvenäs, Vålberg

Karlstad Forshaga

Örebro Karlskoga Laxå Hällefors

Arboga

Kopparbergs län

Gävleborgs län

Västernorrlands län

Jämtlands län

Västerbottens län

Norrbottens län

Hallstahammar Västerås Fagersta Surahammar Köping

Falun Borlänge

Gävle Iggesund Sandviken

Härnösand Örnsköldsvik Kramfors Sundsvall

Östersund

Skelleftehamn Kristineberg Umeå

Kiruna Luleå

BHagr4

röstkort

Under förutsättning att nedanstående villkor uppfylles. atar sig IBM att tillse att erforder- lig personell och maskinell kapacitet finns tillgänglig för att till den 8 augusti 1973 framställa röstkort. 1

lx)

IBM erhåller totalansvaret för ADB- framställningen av röstkorten. IBM-kompatibla magnetband, innehållan- de uppgift om de röstberättigade, skall finnas tillgängliga pa IBM Datacentral senast den 5 juli 1973. Ett röstkort, innehållande uppgift om namn, adress, postadress, vallokal, valti- der. valdistrikt och löpnummer på de röstberättigade, framställs. Informationen stansas och skrivs i klartext enligt bifogad kortlayout. Antalet röstberättigade 1973 beräknas uppgå till maximalt 6 miljoner. IBM är villigt att sluta ett preliminärt avtal under hösten 1971 med reservation för myndigheternas definitiva godkännande. Detta skall ske senast den 30/6 1972, eljest förfaller vårt åtagande enligt detta brev.

Såvitt kan förutses. kommer IBM att kunna erbjuda maskinkapacitet via 2560 eller motsvarande även 1976. IBM förbinder sig att hålla berörd myndighet underrättad om förändringar. som kan påverka genom- förandet i maskinellt avseende.

Åtagande av IBM Svenska AB att framställa

LOKALA SKATTEMYNDIGHETEN R 0 S T K O R T W Ni är röstberättigad vid val till riksdagen,

| " val av landstingsmän och val av kommun- | " fullmäktige söndagen den XX.9.1973

Län Komrn Förs Valdistr Löpnr

BETEHEEDH: öETEH 14 en en öl 1534

RgnggGEH 13 345 5? cereanen

Valdistrikt

Eli'rliililil 119

Va okal EHCHHEKBLQH ER

"grät.;

R

X-PARTIET

X1

out—| _uN—na bum

us-—:o e.-—4- lou—om

595

Jag stryker kandidat (erna) ................................ Jag lägger till ......................................................

...........................................................................

som kandidat nr .................................................

Strykning eller tillägg gäller bara om denna ruta [1] tryckts ut.

VAL TILL RIKSDAGEN

S IBM 52356 P

Valkrels 0] Stockholms stad

PARTIBETECKNINGEN

1. Aftärsbiträde Adam Adamsson, Astad

2. Byggmästare Bertil Bertilsson, Bköping 3. Civilekonom Cecilia Ceasarsson, be 4. Droskagare David Davidsson, Dstad

5. Elektriker Erik Eriksson, Eköping

6. Fru Fillppa Filipsson, Fby

7. Grovarbelare Gustav Gustavsson, Gstad 8. Hemmansägare Harald Haraldsson, Hköping 9. Ingenjör lvar Ivarsson, Iby 10. Journalist Johanna Johansson, Jstad 11. Kontorist Karla Karlsson, Kköping 12. Lokförare Ludvig Ludvigsson, Lby 13. Maskinist Martin Martinsson, Mstad 14. Nattvakt Nicklas Nicklasson, Nköping 15. Ombudsman Olov Olovsson, Oby 16. Professor Petter Pettersson, Pstad 17. Representant Rudolf Rudolfsson, Rköping 18. Sekreterare Signe Sigurdsson, Sby 19. Tandläkare Tore Torsson, Tstad 20. Urmakare Urban Urbansson, Uköping 21. Verkmäslare Vlklor Viktorsson, be 22. Yrkeslarare Yngve Yngvesson, Ystad 23. Åkare Åke Åkesson, Åköplng 24. Ämneslärare Ärla Ärligsson, Äby 25. Överiurir Östen Östensson. Öslad 26. Advokat Adam Bertilsson, Aköping 27. Banktjänsteman Bertil Ceasarsson, Bby 28. Chafiör Cecilia Davidsson, Cstad 29. Direktör David Eriksson, Dköping 30. Ekon.föreståndare Erik Filipsson, Eby 31. Folkskollärare Filippa Gustavsson. Fstad 32. Guldsmed Gustav Haraldsson. Gköping 33. Hamnarbetare Harald Ivarsson, Hby 34. Inspektör lvar Johansson, lstad 35. Jur kand Johanna Karlsson, Jköping 36. Kassörska Karla Ludvigsson, Kby 37. Lagerchei Ludvig Martinsson, Lstad

D.— Stryltningcr och namnlillögg beaktas endast om rutan till vänster trycks uf.

Val till riksdagen

Stockholms stad _

Ol

Valkrets

.es—*!»

_Ut

10.

PARTIBETECKNINGEN

Kandidater Atfärsbiträde Adam Adamsson, Astad

Byggmästare Bestil Bertilsson, Bköping Civilekonom Cec ia Ceasarsson, be Droskägare David Davidsson, Dstad Elektriker Erik Eriksson, Eköping

Fru Fi ippa F' 'psson. Fby

Grovarbetare Gustav Gustavsson, Gstad Hemmansägare Harald Haraldsson, Hköping Ingenjör Ivar ivarsson, lby

Journalist Johanna Johansson, Jstad

la. lb. ?a. Zb. 3a. 3b. Aa, 4b. Sa. Sl). 6a. ob. 7a. 7b. Ba. Bb. %. Ob.

10a. 10b. Bildhuggare Ludvig Olovsson, Bby

Efterträdare

Ackvisitör Martin Nicklasson, Aköping Badmästare Ceasar F ipsson, Bby ADB-chef Nicklas Olovsson, Aby Bageriarbetare David Gustavsson, Bstad Adjunkt Olol Pettersson, Astad

Banbiträde Erik Haraldsson, Bköping Advokat Petter Rudolfsson, Aköping Banktjänsteman 'ppa Ivarsson, Bby Affärsbiträde Rudolf Sigurdsson, Ab Barnläkare Gustav Johansson, Bsta Aflärsföreständare Signe Torsson, Astad Barnstugeinsp Harald Karlsson, Bköping Agronom Tore Urbansson, Aköping Bensinstnsförest Ivar Ludvigsson, Bby Aktuarie Urban Viktorsson, Aby Bergsingenjör Johanna Martinsson. Bstad Amanuens Viktor Yngvesson, Astad Bibliotekarie Karla Nicklasson. Bköpinz Anläggningsarbetare Yngve Åkesson, köping Strykningar och namntillögg beaktas endast om rutan till höger trycks ut.—+H

Val till riksdagen

Förslag till valsedel enligt 1969 års betänkande

Exempel på valsedlar, Umeå studentkår

Val av kårlullmöktige

_ c

N

om s: as U'! lN-N ..

KÄRPARTIET CENIERN

1. Björn Sundelin

2. Per Nilsson

3. Elsa Karlsson

4. Sven—Olof Edvinsson 5. Verner Westerlund 6. Sven Weinehall

7. Håkan Nygren

.8. Alf Jonsson

9. Ralf Olofsson

10. Ingvar Byström 11. Karin Burman

12. Tore Hultin

13. Karin Liljengård 14. Björn Wanman 15. Anita Forsberg 16. Thore Forsman 17. Bertil Molin

18. Karin Sile'n

19. Torbjörn Wennebro 20. Astrid Karlsson 21. Inger Ödling

22. Alva Gustafsson 23. Lars Weinehall

För att strykningar och / eller tillägg skall kunna beaktas vid den maskinella sammanräkningen måste rutan här in- till tryckas ut. D

Umeå studentkår

X

Val av kårfullmöktige

saa: was-:s w & _- o : 5

KÄRPARTIET FRIA STUDENTER

Håkan Jönsson Birgitta Hammarström Hans Saers Annika Balter Christer Olsson Nils Bennedich Rolf Hörnqvist Per Davidsson Wilhelm Geijer BO—Eflk Kristensson Karin Eriksson Bibi Holmber Björn Lindwal Torbjörn Oscarsson Rune Grundström Roland Edin Ulf Parde Nick Lemberg Runa—Bertil Johnson Marja Sjoberg Jerker Stavre'n Ulf Bennedich Gunnar Karlsson Carin Hjort

25. Lena Sander 26. Fredrik Schmidt 27. Staffan Norin 28. Ingrid Petrini 29. Petter Lundstro'rn

PPNTPPPNPQPPNHPPWFPPPPNf

numrena—Ad......idgu

30. Carl—Erik Samuelsson 31. Karin E. Ågren 32. Per Riese 33. Margareta Bure'n 34. Jörgen FGrstenau 35. Bengt Grundström 36. Lars Sahle'n 37. Gunilla Palmblad 38. P—G Nyberg 39. Britt—Marie Eriksson 40. Anders Forsman 41. Michel Verdin 42. Torbjörn Styrka 43. Goran Nilsson 44. Berit Ekman 45. Elly Gunarsson

För att strykningar och / eller tillägg skall kunna beaktas vid den maskinella sammanräkningen måste rutan har in- till tryckas ut. D

Umeå studentkår

Vol ov kårfullmöktige

_ c

www-u!:— wu.—

Zl

KÄRPARTIET LIBERALERNA

1. Sven—Erik Wallin

2. Jan Sundström

3. Örjan Asplund

4. Allan Öhvall

5. Bertil Holmlund

6. Lars—Olof Lundberg

7. Åsa Andersson

8. Eva Lundgren

9. Bosse Blideman 10. Annbritt Johanson 11. Ricard Backlund 12. Arne Håll 13. Jörgen Ohlsson 14. Birgitta Johansson 15. Berit Inga 16. Birgit Nilsson 17. Erik Johansson 18. Christer Edling 19. Staf'an Berglund 20. Ulf G Hägglund 21. Leif Hansson 22. Eira Johansson 23. Lars Thomasson 24. Elisabeth Nilsson 25. Tore Dale'n 26. Ulf Ärnström 27. Staffan Sundin 28. Staffan Laestadius

För att strykningar och ,' eller tillägg skall kunna beaktas vid den maskinella sammanrakningen måste rutan har in- [I till tryckas ut.

Umeå studentkår

Val av kårfullmöktige

X

to w x: a— s.a- s..: N) —- c _

SUCIALDEMOKRATISKA KÄRPARTIET

Bo—Martin Ruthström Anders Hjelm Curt VVlkiund Anita Satstrom Jan-Erik Damber Irene Ferm Curth Lovgren Dage Åberg

9. Patricia Naslund 10. Lars—Erik Öhlund 11. Leif Hjaimarsson 12. Bjorn Adolfsson 13. Lars Jansson

14. Kjell-Anders Hietala 15. Dick Sundelin

16. Arne Johansson 17. Linda Fredriksson 18. Stina Andersson 19. Roland Carlsson 20. Anders Strömqvist 21, Jerry Bergstedt 22. Staffan Wennberg 23. Leif Wikman 24. Ingegerd Olofsson

FONPPWPPNf

25. Ingmar Näslund 26. Jan-Åke Morin

27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44. 45. 46. 47. 48. 49. 50. 51.

Sten Hellström Lars-Gunnar Nilsson Le»' Ytterbo

Kaj Hammarberg Leif Pehrsson

Kjell Mårtensson Håkan Larsson

Sven Jonsson Lars-Eddy Bergström Anita Östling

lnez Backlund Bruno Hägglof Britt-Marie Kindblad Anders Fahlgård Ewa Hedkvist

Kjell Nygren Catherine Bohman Mauritz Nystrom Ingela Blixt Conny Sawatiuk Karin Rodhe Gudmund Andersson Stig Eriksson

5:49 Brodin

Ervor Edman

For att strykningar och/ eller tillägg skall kunna beaktas VJd den maskinella sammanfattningen maste rutan har in— i: till tryckas ut.

Umeå studentkår

KÅRVAI.

Inf orm ationsbroschyr

den 21och 28 april- nyl't röslsc'in

Tid och plats för valet — se annons i denna Vertex.

Krav för att ta rösta: medtog legitima- tion + kvitto (terminskort) på erlagd terminsov itt. Du har det | legitimatio- nens plast tgicko. Valet och vad det gäller Genom ett dello | kårvalet har du möi— lighet att påverka den politisko sam— mansöttnin en av korfullmökti e. Detta för omedel ara konsekvenser ör vilken politik som kommer att föras av bla

kårstrrelsen, SUSB—styrelsen och USlB- styre sen eftersom dessa styrelser utses genom kårtullmöktige.

Som du ser är det betydelsefullt att du röstar. När du har läst den hör broschy ren vet du hur man gör när man röstar. När du har läst denna Vertex vet du kanske också hur du skall rösta. Låt det nu bara bli av! Hur valsedlarna ser ut och var de Finns samt hur strykningar och tillägg går till visas po sista sidan.

UMEÅ STUDENTKÅRS VALN'A'MND *

5501 här rostar du

me hålkort

Vid det här valet har

— valurnan ersatts av en speciell valbox — valkuvertet bytts ut mot en kassett — valsedlarna utformats som

hålkort (får ei vikos)

Avsikten är att detta nya röstsött — där valhemlighe- ten givetvis ör fullständigt

.. . När du kommer lill vallokalen På en avskild lats sto or du in Skyddgd _ skdanvondos Vld får du en kossett.Hör finns också din valsedel (Flitålkortegpi kasset- 1973 ars ollmanno vol. volsedlar (hålkort). ten — kontrollera att du stoppar

i rött valsedel.

Eftersom kassetten är lika i båda ändar spelar det Go fram till valförrättaren och lämna kassetten, ingen roll från vilket håll valsedeln stoppas in. Valförrättaren kontrollerar att du är röstberät- Genom att trycka på knappen vid någon av pilarna tigad och markerar att du röstat. Sedan pla- kan du ta ur valsedeln ur kassetten om du av nå on ceror han kassetteni valboxen och trycker ner anledning skulle behöva det. Tryck in valse eln manöverspaken. Dö töms kassetten, valsedeln ordentligt så att den befinner sig mellan de två ligger i valboxen och därmed är röstningen spärrarna på kassetten — då syns bara valsedelns avslutad. båda kortsidor och valhemligheten är skyddad.

Så här ser valsedlarna ut

Valsedeln ser alltså ut som ett vanligt hål- kort. Overst står vilket vol det gäller och dör— under anges partibeteckning och kandidat- namn. Det finns även blanka valsedlar där du själv kan fylla i partibeteckning och kandidat- namn.

Partiernas valsedlar och blanka valsedlar (som man själv fyller i) finns

— på kårexpeditionen fr o m den 17.4. - vid vallokalen på valdagarna.

Eftersom valsedlarna utgörs av hålkort får man inte använda egna valsedlar.

Om du vill u-n nuntlir mösie d S' ka eller låg 0 H - sedeln _” "'Yc o ut den ögrurgknjgm" P0 Valsedeln

men endost dölAnv "95, ner På val—

ond gärna en penna

a.- ______________. _ _v . . L.

lNordiisk udredningsserie (Nu) 1971

Kronrologisk förteckning

_.

(J!-bb) N

. Forsknning med relation till utbildning för åldersklasserna 16—119 år. . Harmnonisering av matematikundervisningen i årskurs 1 —6 i de nordiska länderna. . Konsuument— och marknadsföringsfrågor. . Nordixiska transportproblem. . Nordixiska ministerrådets arbetsformer.

Systematisk förteckning

Juatitie'departementet

Post- och Inrikes Tidningar. [2] Snatteri. [1 Förslag ti ! Ny domstobadminiatration. [4 Utsökningaiätt Xl. [45] Unga lagöverträdare !. [49] Råttentill droit. [58 Högsta domstolens kansli. [59] Maskinell teknik vid de allmänna valen. [72]

ol . . .. | tie'bolagslag.m.m1.][15]

Socialdepartamente:

Familjepensionsfrågor m.m. [19] _ Saårskilda tandvårdsanordningar för Vissa patientgrupper. 8 l&ikårtjänster. [68]

Försvarsdepartementet

Utredningen om handråckningsvårhpliktiga. 1. Hend- räckning inom försvaret. [56] 2. Utbildning av vissa värnpliktiga'i stabetjånet. [5 ]

Kommunikationsdepertementet

Ny sjömanslag. [6] Ett nytt bilregiater. [11] Utredningen angande befordran av farligt goda på väg m.m. 1. Europeisk överenskommelse om internationell transport av_farligt gods på väg. (ADR) Betänkande !. [20] 2. Euro- peisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Bilaga A [21] 3. Europeisk överens- kommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Bilaga 8. [22] 4. Europeisk överenskom- melse om internationell traneport av farligt gods på väg. åADR) Register m.m. [23]

iömanapenaion. 30] Lastbil och Taxi. Vintersjöfart. [63

Finansdepartementet

SOU 71. Handbok för det officiella utredn'ingetryckat. [1] 1970 års långtidsutredning. 1. Svensk industri under 70- talet med utb *ick mot 80-talet. Bilaga 2. [5] 2. Finansiella tillväxtaepekter 1960-1975. Bilaga 4. [7] 3. Arbetskrafte- resurserna 1965-1990. Bilaga 1. [8] 4. Miliövlrden i Sve- rige under 79-talat. Bilaga . 2128 5. Utvecklingatendenser inom offentlig sektor. Bilaga . 13] 6. Varuhandaln fram till 1975. Bilaga 3. [14% 7. Regionaiutveckling och plane- ring. Bilaga . [16 . Export och import 1971—1975. Bilaga 5. [40] 9. Pan och prognos. 1970 års långtidsut— redning. Bilaga 9. [70] Större företags offentliga redovisning. [9] Man ochvikt. [18] Betalningabalansutredningen. 1. Den svenska betalninga- balanaatatlatiken. [31] 2. Valutareeerven och utrikeshan— deina_ finansiella struktur. Bilaga:. [32] Teknisk översyn av kapitaibe ttningen. [46]

. . Fivkoloeinkn uti/a " , statsförvaltnln en. '[17J'2._Pmöntfml medmiaip logiska unde _ _ki-ringar. [48] ,, : *. Mellanölafragan. [6 ]

Teetu'treänin'ge'r'i'. "i.

Utbiid'ningadeparterne'nte't?

Vuxenpadagogiak forskning och utbildning. [34]

Kyrkan kostar. [29] _ j _ _ , Produktionsreeurser för tv och radio i utbildningen. [SB] Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållenden: ]. Lärar- nas arbete. En statistisk arbetstidsstudie. 353] 2. Latamaaar- bete. Bilaga |. Tekniska rapporter. [541- -. Lärarnas arbete. Bilaga ll. abeller. [55] _ . , _ . 1968 års utbildningsutradning: 1. Unweraitetaatudier utan , examen. [60] ?, Val av utbildning och ke. 561] . , 3. Högre utbildning och arbetsmarkna . [62

Jordbruksdepartementet

Veterinärdletrikteindelningen. m m. [3] Bokskogens bevarande. [71]

Handelsdepertementet.

Fri a'tfårstid. [Sä . _ . Koneumentpol' ' "- riktlinier och organisation. [37] Näringspolitiken — ny verksorganisation. [69]

lnrikesdepartementet

Servicekdmmitten. 1. Boendeservice 3. Kommunetudlen. . [25] 2. Boendeservice 4. Proiektatudlen; 2_6]'3. Boende- service 5. Totalkostnadastudlen. [27] 4. oendeaemlce 6. Strukturstudien. [28]

Den fria rörligheten fö personer inom EEC. SSS] Den svenska köpkraftsfördelningen 1967. [3 ] KSA-utredningen. 1. Försäkring och annat kontantstöd vid ' arbetslöshet. [42] 2. Arbetskraftens struktur och dlmenaio- . ner. [43] 3. Bilagor till KSA-utredningena betänkande. [44] ' Invandrarutredningen I. [51] Byggandeta industrialiserin . [52] _ — Sanerin sutredningen. 1. anering i. [64] 2. Sanering II. ;. Bilagor?65] Rånteomfördelning och vinstutdelning. [67]

Civildepartemontot

Kommunala val. [4 Räddningstjänst. [ 0]

Industridepartementet Malin - Jord - Vatten. [17]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningamaa nummeri den kronologiaka förteckningen. K L Beckmans Tryckerier AB 1971