SOU 1973:6

Data och näringspolitik : lägesrapport

Till statsrådet och chefen för industridepartementet

Kungl. Maj: t har bemyndigat chefen för industridepartementet att tillkalla sakkunni- ga med uppdrag att utreda frågan om näringspolitiska åtgärder på det datatekniska området.

Med stöd av Kungl. Maj: ts bemyndigande tillkallade departementschefen, statsrådet Rune B Johansson, undertecknade sakkunni- ga och ett antal experter (se kapitel 2.2).

De sakkunniga har antagit namnet datain- dustriutredningen.

Utredningen framlägger härmed en läges- rapport baserad på det första årets arbete.

Rapporten har i första hand tre syften: 1 Den redogör kortfattat för utredning- ens hittillsvarande verksamhet särskilt beträf- fande arbetets uppläggning och organisation, avlämnade remisser och skrivelser, påbörjade och planerade delutredningar, kartläggningen av verksamheten i Sverige och andra länder och sambandet med andra utredningar inom dataområdet.

2 Den ger en sammanfattning av de områden, som berörs av utredningens arbete och en kort översikt av den internationella datamarknaden inklusive datapolitiska åtgär— der i några länder. Den svenska datamark- naden beskrives översiktligt med utgångs- punkt från strukturförhållanden, industriell verksamhet, avsättningsförhållanden, etc.

3 Den redogör för hittillsvarande arbete

vad gäller

— allmänna utvecklingstendenser beträffan- de datateknik och användningsområden, — vissa preliminära bedömningar av frågor som har stor betydelse för utredningens fortsatta arbete och

— några tänkbara ambitionsnivåer för ett lands dataverksamhet. Utredningen har haft förmånen av ett gott samarbete med ett flertal inom dataområ- det aktivt verksamma personer och därvid kunnat inhämta deras synpunkter och råd. Det datatekniska området är emellertid, särskilt på användarsidan, mycket vittförgre- nat och utredningen välkomnar därför kom- mentarer och förslag särskilt till punkt 3 ovan, så att dessa finns tillgängliga för utredningen inför dess slutliga ställningsta- ganden.

Lägesrapporten vill slutligen rent allmänt rikta uppmärksamheten på de näringspolitis- ka aspekterna av dataområdet som man i Sverige, inom en snar framtid måste ta ställning till. Dessa frågor kommer att ytterligare behandlas i utredningens slutbe- tänkande.

Herrar Pernelid och Wedell har först på ett sent stadium kunnat deltaga i utformningen av denna lägesrapport.

Stockholm i december 1972

Harry Brynielsson

Kers tin Anér

Allan Larsson

Åke Pernelid Knut Redvall

Kjell Hellberg Tord Lidmalm Lennart Pettersson

Gunnar Wedell Bengt We tterhalm

'...'”. Fll'wl 'x. . .. .

Il] y ' . ' ' "'llluf' ..'-”

l.; i rélå'zrm .: ,' v." '='-Gall .ru)

__ WMI .115 rl." I'd-dl |N11tu'uJ '='-Ja påntuif - :. lllil'rfllklllll' Il - .1... .. ' i|| "- I nd Dr.-n'»? ' ”matrum.”

1. Sammanfattning

Föreliggande lägesrapport ”Data och närings- politik” hari första hand tre syften: — Den redogör för dataindustriutredningens arbete under det första verksamhetsåret.

— Den ger en första kartläggning av den internationella och svenska datamarkna- den och beskriver datapolitiska åtgärder i några industriländer. _ Den skisserar allmänna utvecklingstenden- ser, ger vissa preliminära bedömningar och diskuterar några tänkbara ambitionsnivåer för ett lands dataverksamhet. De synpunkter som framförs är ännu preliminära och icke bindande. Med hänsyn till att de näringspolitiska aspekterna av dataområdet alltmer aktualiseras vill utred- ningen genom denna rapport stimulera till en konstruktiv debatt i dessa frågor. Utredning- en välkomnar kommentarer till det framför- da materialet liksom förslag till åtgärder på dataområdet i Sverige, så att de finns tillgängliga för utredningen inför dess slutliga ställningstaganden.

[ kapitel 2, inledning, framhålls först de två huvuduppgifter som nämns i direktiven nämligen:

— att utreda behovet av åtgärder, som syftar till att främja den svenska dataindustrins konkurrenskraft — tillverkarintresset, — att utreda behovet av åtgärder för att stärka det övriga näringslivets konkurrens- kraft genom en effektivare användning av

datatekniska hjälpmedel — användarm-

tresset.

Utredningen har funnit det nödvändigt att i detta sammanhang även ta upp frågor röran- de utbildning och forskning.

I särskilda referensgrupper med experter, aktiva inom olika delar av dataområdet, bearbetas följande fyra centrala problemom- råden:

— allmänna utvecklingstendenser (perspek- tivplanering) — tillämpningari Sverige under 1970-talet — behov av forskning, utveckling och utbild- ning — lämplig produktstrategi för svensk datain- dustri.

Arbetena i dessa referensgrupper är ännu inte avslutade men överläggningarna där har varit av värde vid utarbetandet av denna lägesrapport.

Slutligen redogöres i detta kapitel för andra utredningar och arbetsgrupperi Sveri- ge med anknytning till dataområdet.

I kapitel 3 görs en avgränsning av begrep- pet dataindustri. Till det vidare begreppet dataindustri har hänförts producenter inom delområdena maskinvaror, komponenter, programvaror, tjänster och tillbehör. Med datorindustri förstås däremot endast tillver- kare av maskinvara, företrädesvis datorer.

1 särskilda avsnitt redogöres kort för uppbyggnaden av en dator och beskrivs olika

maskinvaruenheter och några av de viktigaste komponenterna. Programvara och därtill hö- rande begrepp, samt några av tjänsterna inom databehandlingsområdet presenteras, liksom de viktigaste användningsområdena för dataindustrins produkter.

De flesta i rapporten använda fackut- trycken torde förklaras i detta kapitel. Som komplement finns sist i lägesrapporten en ordlista baserad på av svenska standardise— ringskommissionen antagna definitioner.

Beskrivningen av den internationella data- marknaden, kapitel 4, försvåras av att det statistiska materialet är otillfredsställande på grund av brist på entydiga definitioner, olika indelningsgrunder etc., varför överensstäm- melse mellan olika källor ofta är dålig. Materialet möjliggör jämförelse i stort men knappast några fördjupade analyser av läget i olika länder.

Marknadens starka ökningstakt av 15—30 % per år, den tilltagande betydelsen av programvaran och yttre enheter liksom den ökande användningen av kommunika- tionsutrustning är emellertid uppenbar.

Det totala värdet av alla datorer i bruk år 1971 uppskattas till över 40 miljarder dollar, en siffra som år 1975 väntas stiga till över 80 miljarder dollar. De årliga totala ADB-utgif- terna för dessa år uppskattas till 28 respek- tive 50 miljarder dollar. USA:s andel är betydligt större än alla andra länders sam- mantagna andelar. (Tabell 4.2)

Av redogörelsen för datamarknaden i USA, Västeuropa, Östeuropa och Japan framgår ytterligare USA:s ledande ställning samt den mycket starka aktiviteten på området i Japan. Samma sak framgår av beskrivningen av de viktigaste internationella dataindustrierna där IBM:s dominans inte bara beträffande omsättning, utan framför- allt resultatmässigt är påtaglig.

Sammanslagningar av datorföretag och samarbete för att skapa större och slagkrafti- gare enheter karaktäriserar såväl amerikansk som europeisk och japansk datorindustri. De enheter som därvid bildats är dock små i förhållande till IBM och jämförbara med de sju närmast mindre amerikanska datorföreta- gen. 8

I avsnittet om marknadsförhållandena re- dogöres kort för de för dataindustrin typiska konkurrensbetingelserna samt prispolitiken bl. a. beträffande hyra eller köp samt prisse- parering beträffande maskin- och program- vara, där IBM:s åtgärder varit styrande för utvecklingen.

Slutligen sammanfattas kort datain- dustrins kostnadsstruktur och vissa stor- driftsfördelar. Framställningen lider dock här av att tillgängligt material är mycket bristfälligt. Utredningen avser att återkomma med en närmare analys av dessa frågor liksom även med en ytterligare komplette- ring och bearbetning av det statistiska material som ingår i kapitel 4.

Datapolitiken i vissa länder behandlas i kapitel 5. Denna politik är av stor betydelse för bedömningen av den svenska datain- dustrins förutsättningar. De olika stödåtgär— der som tillämpas i många länder påverkar konkurrenskraften hos landets dataindustri inte minst på exportmarknaden. De kan också försvåra svensk export till landet i fråga.

Vid beskrivningen av ett lands datapolitik diskuteras först de mål för verksamheten som uppställts, vidare de åtgärder som vidtas för att nå dessa mål och slutligen vilken måluppfyllelse som kan konstateras.

De viktigaste målen för datapolitiken i många länder omfattar: — Breddad användning av datateknik i nä— ringsliv, vetenskap och teknik. — Rationalisering av bl.a. offentlig och privat förvaltning med hjälp av databe- handling.

— Behärskande av datateknik som en av de mest betydelsefulla nyckelteknologierna. _ Befordrande av en expansiv och konkur- renskraftig inhemsk dataindustri.

Bland offentliga datapolitiska åtgärder av gemensamt intresse för många länder märks:

— Utvidgad utbildning _ Forskningsstöd — Utläggande av utvecklingskontrakt till da- taindustrin — Preferenser i offentlig upphandling

— Standardiseringsåtgärder m. m.

1 USA, vars industri intar den klart dominerande ställningen inom dataområdet, är det direkta industristödet begränsat, me— dan Japan som beslutat sig för att nå en ledande position på detta område målmed- vetet satsar betydande belopp. De stora europeiska industriländerna gör med detta perspektiv för ögonen stora ansträngningar för att behålla och bygga ut en egen verksamhet på området och stöder på olika sätt den egna dataindustrin. Sam- manslagningar av dataföretag, såväl inom länderna vissa fall mellan olika nationer (t. ex. Siemens, Cll, Philips), för att skapa större och slagkraftigare enheter ka- raktäriserar läget i Europa. Redogörelsen i kapitel 5 bildar i viss mån bakgrunden till diskussionen om olika ambi- tionsnivåer för ett lands datapolitik i kapitel 1 1.

Kapitel 6 behandlar den svenska data— marknaden. Av de ca 800 installerade och beordrade generella datorerna finns 65—70 % i det privata näringslivet, 20—25 % i den statliga sektorn och 5—10 % hos kommuner och landsting. En aktuell under- sökning om fördelning på olika branscher saknas ännu. Mer än 80 % av den generella databehandlingen är för administrativa ända- mål och mindre än 20 % för tekniskt/veten- skapliga.

som i

Användarnas inflytande över utvecklingen på dataområdet är i Sverige liksom interna- tionellt alltför begränsat. Vissa användar— grupperingar finns emellertid och dessa pre- senteras i kapitlet.

Värdet av totalt installerad och beordrad maskinvara i Sverige 1972 uppskattas till 2 500 miljoner kronor. Ökningen, som tidi— gare varit 15—25 procent per år, var 1971 endast 10 procent och samma värde för— väntas för 1972, vilket motsvarar en nyför— säljning av omkring 250 miljoner kronor. Vissa uppskattningar lämnas för fördelning- en av marknaden på olika datorsystem och systemens sammansättning.

I olika avsnitt behandlas den svenska marknaden för maskinvara, komponenter, programvara, tjänster och tillbehör. Med

utgångspunkt härifrån kan den totala mark- naden i Sverige grovt uppskattas till över 1 miljard kronor per år. Om ökningstakten stannar vid 10 % per år blir marknaden år 1975 över 1,5 miljarder kronor per år. Om man räknar med 20% ökningstakt, vilket ansetts rimligt för 1970-talet, blir markna- den år 1975 över 2 miljarder kronor.

Endast mycket summariska uppgifter om den svenska datamarknaden har hittills stått till utredningens förfogande. Betydande kartläggningsinsatser kommer att erfordras på detta område i utredningens fortsatta arbete.

Även för kapitel 7 om dataindustrin i Sverige gäller att det siffermaterial som stått till utredningens förfogande varit mycket summariskt. Företagen önskar inte för publi- cering lämna ut detaljerade uppgifter om omsättning, resultat, utvecklingsarbete osv. Många av uppgifterna i detta kapitel måste därför baseras på utdrag ur de officiella årsredovisningarna och annat publicerat ma- terial, vilket inte ger en så fullständig beskrivning av förhållandena som önskvärt vore. Utredningen strävar efter att i sitt slutbetänkande redovisa ett mer fullständigt material.

Framställningen i detta kapitel omfattar endast maskinvarutillverkare och i skilda avsnitt behandlas de sex största svenska företagen och tolv utländska företags dotter- bolag i Sverige.

Vissa institutionella förhållanden i Sverige (kapitel 8) inleds med ett avsnitt om utbild- ning och statligt stödd forskning. Dessa frågor är av central betydelse även ur nä- ringspolitisk synpunkt.

Det nuvarande läget på utbildningsområ- det anses otillfredsställande, vilket utred- ningen tidigare framhållit ien till industride- partementet ingiven promemoria angående förstärkning av resurser inom högskolan, vilken bifogas såsom bilaga 6.

Även beträffande den statligt stödda forskningen anser utredningen att en för— stärkning är nödvändig, vilket även framhål- lits i yttrandet över anslagsframställning för år 1973/74 från STU (bilaga 4).

Avsnittet om den offentliga upphandling- en redogör för det nuvarande systemet och hänvisar till utredningens yttrande över upphandlingskommitténs förslag till ny upp- handlingskungörelse (bilaga 2).

Läget beträffande dataöverföring skildrasi ett avsnitt där även de internationella aspek- terna tas upp. Den undersökning av den långsiktiga marknadsutvecklingen, som 16 europeiska teleförvaltningar nu låter genom- föra, med det svenska televerket som aktiv deltagare, beräknas bli avslutad under 1973. Undersökningen gäller utvecklingen fram till 1985 och skall ge både kvalitativa och kvantitativa prognoser, vilket är av stort intresse för bedömningen av användnings- möjligheter, produktbehov osv.

Utredningen har i en PM om ett datanät för högskolan (bilaga 7) föreslagit ett närma- re studium av möjligheten att i ett speciellt datanät sammanbinda de datoranläggningar som finns vid landets universitet och högsko- lor. Avsikten skulle vara — förutom att förbättra datorkapaciteten inom högskole- väsendet — att på ett tidigt stadium ge direkta erfarenheter av de problem som kan förväntas vid tillämpning av dataöverföringi stor skala.

Avsnittet om standardisering understryker behovet av utökade insatser på detta område och hänvisar till ett tidigare avgivet förslag till åtgärder för ökad standardisering inom ADB-området (bilaga 5). Vidare redogörs för organisationerna i det internationella och svenska standardiseringsarbetet.

Kapitel 9 utvecklingstendenser är redan en sammanfattning av ett mycket omfattande område såväl beträffande tekniska framsteg som nya användningar. Utredningen behand- lar här inte blott den tekniskt betingade utvecklingen utan även några av de samhälls- aspekter, som datatekniken för med sig. Framställningen bygger på de intryck som erhållits under det hittillsvarande utrednings- arbetet och utredningen välkomnar synpunk— ter på hithörande frågor, som utgör den grund som de slutliga förslagen kommer att bygga på.

På maskinvaruområdet kommer utveck-

lingen inom halvledareteknologin att möjlig- göra mindre och billigare centralenheter och därmed sänkta databearbetningskostnader. Yttre enheter kommer att utgöra en domine- rande del av ett databehandlingssystem och även här kommer en utveckling mot förbätt- rad pris/prestandarelation att äga rum.

Programutveckling kommer att ta allt större resurser i anspråk för att man skall kunna hinna med och utnyttja utvecklingen på maskinvarusidan. De stora investeringarna i existerande programvaror och dataregister utgör dock en bromsande faktor. Förbätt- rade programmeringsspråk som underlättar för icke-experter att använda datatekniken kommer sannolikt att utvecklas.

Användningen av datateknik väntas öka med 15—30 % per är främst inom de fält där den redan vunnit insteg. Bland nya områden nämns datorstödd konstruktion, industri- robotteknik, datorstödd utbildning, bok- ningssystem, trafikstyrning m. fl.

Den kraftigt sjunkande maskinvarukostna- den har inte sin motsvarighet på programva- rusidan. Man får troligen räkna med mer kvalificerade databehandlingssystem till oförändrade kostnader snarare än oförändra- de system till lägre kostnader.

Bland samhällsaspekterna nämns samar- betstendenser, vilka tidigare främst varit nationella, men där även ett ökat internatio- nellt samarbete kan bli aktuellt. Koncentra- tionstendenser i första hand bland maskin- varuföretagen, men senare även bland pro- gramvaru- och tjänsteföretag kan förutses. I de fall där datatekniken leder till att en viss uppgift kan utföras mera effektivt frigörs ofta resurser som måste omfördelas till andra sektorer i ekonomin. Detta ställer skärpta krav på närings— och arbetsmarknads- politik. Programproduktion och tjänster kommer att ha starkt ökat behov av perso- nal. Även inom maskinvarutillverkningen kan sysselsättningen öka men i betydligt långsammare takt.

Samtidigt som man på tillverkningssidan — särskilt beträffande maskinvara — ser tendenser till centralisering kan man beträf— fande användningen se en motsatt tendens,

mot decentralisering. Den sjunkande maskin- varukostnaden och utvecklingen beträffande dataöverföring medverkar till denna utveck- ling.

1 datanäten kommer databankerna och deras information att utgöra tyngdpunkten snarare än de bearbetande datorerna. Kon- trollen av datanäten blir en fråga av stor politisk betydelse.

Datasysterr-ens potential och flexibilitet har hittills endast använts till en ringa del. Utvecklingen av hur datatekniken används är styrbar och datorerna omhändertar endast sådana samhällsfunktioner som vi överlåter åt dem.

I kapitel 10 redovisar utredningen några preliminära bedömningar som berör frågor av betydelse för utredningens fortsatta arbe- te. Dessa bedömningar presenteras först ien kortfattad mening — i vissa fall formulerad för att inbjuda till debatt ) följd av ett antal kommentarer. Det är utredningens förhopp- ning att diskussionerna om en svensk datapo- litik därmed skall stimuleras, och att ytterli- gare underlag härigenom skapas för utred- ningens ställningstaganden. Presentationen gör inte anspråk på att täcka alla avsnitt men tar upp några av de viktigaste näringspolitis- ka frågorna inom utredningens område.

De framförda synpunkterna återspeglar inte alltid varje enskild ledamots uppfatt- ning. Med hänsyn till att framställningen vill stimulera till debatt och icke är bindande har särmeningar icke redovisats i detta samman- hang.

Några exempel på sådana bedömningar redovisas ikoncentrerad form nedan, 1 övrigt hänvisas till kapitel 10.

Bland de allmänna slutsatserna framhållas att datatekniken under 1970- och 1980-talen kommer att vara det viktigaste tekniska hjälpmedlet för samhällsutvecklingen. Den är också av avgörande betydelse för Sveriges möjligheter att åstadkomma fortsatt ekono- misk tillväxt. Dataindustrin är unik genom sin höga expansionstakt och kännetecknas av starka koncentrationstendenser. Sverige be- höver en aktiv näringspolitik inom dataområ- det. Staten, näringslivet och löntagarna har

därför anledning att i samarbete studera och bedöma utvecklingen inom dataområdet och vidtaga åtgärder för att nå uppställda mål. Dataindustriutredningen är därvid en början till ett sådant samarbete. Dess arbete är tidsbegränsat och den kan endast ge allmän- na rekommendationer. En kontinuerlig upp- följning av den tekniska och ekonomiska utvecklingen inom dataområdet måste ske. Utredningen avser att föreslå organisatoriska former för en sådan bevakning.

Beträffande användningen av datateknik betonas att användarnas ställning måste stärkas och bättre balans uppnås mellan kompetensen hos tillverkare och användare. Standardisering är en svår men ofrånkomlig uppgift. Allmänheten måste ha en realistisk uppfattning både om datateknikens möjlig- heter och dess risker. Det konstateras vidare att datatekniken erbjuder nya möjligheter till insyn i beslutsprocessen och till ett decentraliserat beslutsfattande. Den har be- tydelse för den regionala strukturen och kan utnyttjas för att bidraga till regional balans.

Vad gäller dataindustrin framhålls att IBM:s dominans har gett upphov till en ”standardisering” som gör utveckling och marknadsföring av datorsystem utomordent- ligt vansklig för övriga fabrikanter. De internationella företagen har betydande kon- kurrensfördelar inom området administrativ databehandling. Den svenskägda datorindu- strin utgörs av internationellt sett mycket små självständiga enheter, som dessutom arbetar under svåra konkurrensbetingelser. Lönsamhet i svensk datorindustri uppnås säkrast genom inriktning mot speciella tillämpningsområden. Det framförs vidare att den offentliga upphandlingen på vissa områden är av central betydelse för svensk dataindustri. Avslutningsvis anföres att krets- tekniken kommer att styra datorutveck— lingen.

Utbildningen i datateknik betecknas som det från näringspolitisk synpunkt viktigaste området för statligt stöd. Den är för närva- rande eftersatt varför en kraftig utbyggnad behövs. Kraftigt statligt stöd bör vidare ges till svensk datateknisk forskning och utveck-

ling. Ett land av Sveriges storlek kan inte konkurrera med kvantitet, utan måste satsa på kvalitet. Endast på basis av en kvalificerad verksamhet inom landet möjliggörs vidare väl avvägda bedömningar av resultat, trender och produkter utifrån.

Ett ”centrum för datautveckling” kan ha olika inriktningar och utredningen avser att närmare bearbeta ett alternativ med ett användarinriktat centrum för att därigenom stimulera till ett effektivt utnyttjande av datatekniken.

Bland framtida tillämpningsområden nämns endast två — bägge med starkt inslag av utvecklingsarbete och av intresse för svensk dataindustri — nämligen hälso- och sjukvård samt datorstödd utbildning.

I kapitel 1 1 har utredningen som underlag för en senare diskussion av erforderliga statliga insatser schematiskt skisserat fyra ambitionsnivåer för ett lands datapolitik. Varje ny ambitionsnivå är därvid i princip tänkt som en funktionell påbyggnad av de föregående, även om överlappningar före- kommer.

Ambitionsnivå A, användarkompetens, in- nebär att såväl maskinvaran som huvuddelen av programvaran förvärvas genom import. Ingen egen produktion bedrivs. Hög kompe- tens eftersträvas när det gäller att rationellt utnyttja datatekniken.

Ambitionsnivå B, programvarukompetens, innebär att egen kvalificerad verksamhet bedrivs inom programvaru- och tjänsteom- rådet. Viss tillverkning av komponenter och yttre enheter kan förekomma.

Ambitionsnivå C, speciella datorer, inne- bär att på maskinvaruområdet eftersträvas en utveckling av lämpliga specialiteter, såväl av typen kringutrustning som av specialdatorer, däremot inte generella datorer. Specialdato- rerna marknadsförs som regel anpassade i tillämpningssystem som kan innehålla ma- skinvara och programvara av eget eller annat ursprung.

Ambitionsnivå D, generella datorer, inne- bär att en täckning av hela fältet av produkter eftersträvas inom ramen för lan- dets samlade dataindustri, från komponent-

tillverkning till produktion av generella da- torer för administrativt och vetenskapligt bruk, samt en därmed sammanhängande verksamhet inom programvaruområdet. Med generella datorer menas här datorer, som är konstruerade för att effektivt kunna utnytt- jas för många olika tillämpningar. Dessa marknadsförs som regel i ”familjer” eller serier med enheter i olika storleksklasser men med samma grundprincip.

För varje ambitionsnivå skisseras vidare vilka förutsättningar som måste uppfyllas för att nivån skall kunna upprätthållas, dagsläget och behovet av näringspolitiska insatser.

Slutligen görs en internationell jämförelse mellan ambitionsnivån i några industriländer. Denna jämförelse är mycket schematisk och huvudsakligen av kvalitativ natur. Sveriges läge motsvarar närmast ambitionsnivå C.

Utredningen är inte bunden till något av de här skisserade exemplen och inbjuder berörda och intresserade parter att lämna synpunkter och kommentarer.

En viktig uppgift för utredningen blir att söka klarlägga resursbehovet i form av kvalificerad personal, utvecklingsarbete m.m. vid olika ambitionsnivåer, liksom omfattningen av och formerna för det statliga stöd som kan erfordras för att man med lämplig inriktning skall kunna uppnå lönsamhet inom den svenska verksamheten. Inom ramen för ett sådant program kan ett agerande ske inom såväl samhälle som näringsliv och utgöra bas för den industriella forsknings- och utvecklingspolitiken.

2. Inledning

2.1. Utredningens huvuduppgifter

Direktiven (bilaga 1) anger följande två huvuduppgifter för utredningen:

att utreda behovet av åtgärder, som syftar till att främja den svenska dataindustrins konkurrenskraft — tillverkarintresset. Här inkluderas företag, som producerar varor eller tjänster med starkt inslag av datateknik — sålunda både maskin- och programvara — samt vissa komponentleverantörer, att utreda behovet av åtgärder för att stärka det övriga näringslivets konkurrenskraft ge- nom en effektivare användning av datatek- niska hjälpmedel — användarintresset.

Även om utredningens huvuduppdrag gäl- ler de näringspolitiska frågorna har det visat sig nödvändigt att även beröra vissa därtill anknutna problemställningar, främst inom utbildning och forskning.

Utredningsarbetet omfattar ett vidsträckt område och utredningen önskar i sitt arbete största möjliga förankring hos näringsliv och samhälle. Utredningen vill därför med denna lägesrapport inbjuda till ett informationsut- byte, vars resultat sedan kan ligga till grund för förslag i slutbetänkandet.

Det är utredningens förhoppning att fram- lagda slutliga förslag därmed får en så solid underbyggnad som möjligt och kan resultera i för svenskt näringsliv betydelsefulla åtgär- der.

Samtidigt står det klart — inte minst med

hänsyn till den snabba utvecklingen _ att de förslag till åtgärder, som kan framläggas, endast kan avse den närmaste framtiden och att utredningen även måste beakta, hur en fortsatt bevakning av de näringspolitiska frågorna inom dataområdet lämpligast bör utformas.

2.2. Utredningens sammansättning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1971 tillkallade departements- chefen, statsrådet Rune Johansson den 24 september 1971 såsom sakkunniga civil- ingenjören Harry Brynielsson, riksdagsleda- moten Kerstin Anér, direktören vid Datema AB Kjell Hellberg, utredningschefen vid Svenska Metallindustriarbetarförbundet Allan Larsson, direktören vid Saab-Scania AB Tord Lidmalm, riksdagsledamoten Len- nart Pettersson och sekreteraren vid Svenska Industritjänstemannaförbundet Knut Red- vall.

Departementschefen utsåg Harry Bryniels— son att vara ordförande.

Departementschefen förordnade vidare departementsrådet i industridepartementet Tony Hagström och tjänstemannen iindus- tridepartementet civilingenjören Lennart L'u- beck att vara experter åt de sakkunniga.

Med ändring av nämnda beslut bemyn- digade Kungl. Maj:t den 24 november 1972

chefen för industridepartementet att tillkalla ytterligare två sakkunniga.

Med stöd härav tillkallade departements- chefen såsom sakkunniga direktören vid Statskonsult AB Åke Pernelid och direk- tören vid Stansaab Elektronik AB Gunnar Wedell. I anslutning härtill beviljades Tony Hagström entledigande från förordnandet som expert fr.o.m. den 27 november 1972. I stället förordnades fr.o.m. samma tid- punkt tekn. lic. Karl-Henrik Pettersson, in- dustridepartementet, som expert.

Till sekreterare iutredningen fr. o. rn. den 15 november 1971 förordnades direktören Bengt Wetterholm, till biträdande sekretera- re fr. o. m. den 1 januari 1972 fil. lic. Tomas Ohlin och fr.o.m. den 12 november 1972 fil. kand. Ulf Eklund. Civilingenjören Gun- nar Kraulis, Statskonsult AB, har dessutom fr.o.m. den 1 januari 1972 anlitats som konsult av utredningen.

2.3 Organisation av utredningens arbete

Sammanträden Utredningen har under tiden november 1971 till december 1972 sammanträtt 18 dagar. Inom utredningen tillsatta referensgrupper har hållit tillhopa 17 sammanträden.

Studieresor

Sextioåtta besök vid departement, högsko- lor, företag och andra institutioner samt organisationer i Sverige och i andra länder har företagits.

Utredningen har av ett flertal företag och organisationer informerats om pågående och planerad verksamhet. Utredningen har funnit dessa genomgångar värdefulla och planerar att fortsätta med sådana kontakter.

Referensgrupper

Enligt direktiven skall utredningen söka ange huvuddragen av utvecklingen, inom Sverige och internationellt, inom dataområdet under främst 1970-talet, och bedöma konsekven- serna härav för företag inom dels dataindus- trin, dels övriga delar av näringslivet i Sveri- ge.

Bedömningen av de allmänna utvecklings- tendenserna, perspektivplanering, för områ- det är därför av stor betydelse för utredning- ens förslag.

En uppskattning av de allmänna utveck- lingstendenserna kan ge vissa underlag för en bedömning av de viktigaste tillämpningarna i Sverige under i första hand 1970-talet. Ett säkrare och mer kvantitativt underlag torde dock erhållas om man inventerat existerande utbyggnadsplaner och analyserar de speciella behov, som kan väntas uppkomma på den svenska marknaden. Detta bör gälla såväl den offentliga som den privata sektorn, och bör därför bedrivas i nära samarbete med data— samordningskommittén (se vidare 2.6). Frå- gorna rörande dataöverföring liksom sekre— tess- och säkerhetslagstiftning kan här få visst inflytande.

En förutsättning för en effektiv utbygg- nad på dataområdet är en efter behoven anpassad verksamhet för forskning och ut- veckling, samt en utbildning, som bl. a. tillgodoser det starkt ökade behovet av specialister på området. Denna fråga är av betydelse för såväl användare som tillverka- re.

Den allmänna utvecklingen på området, marknadsbilden i Sverige och resurserna be- träffande forskning och utveckling, samt utbildning är faktorer av stor betydelse för bedömning av vilken produktstrategi, som i första hand lämpar sig för svensk dataindus- tri. Även om detta i första hand är en fråga för producenterna har även statsmakterna ett stort intresse för bedömningen med hänsyn till de FoU-anslag, utvecklingskon- trakt m. m., som kan bli aktuella.

Ovannämnda fyra frågeställningar — de allmänna perspektivplanerna, de viktigaste tillämpningarna i Sverige, de svenska resur— serna för FoU och utbildning samt produkt- strategi för svensk dataindustri — har av utredningen gjorts till föremål för särskilda studier. Dessa bedrivs i fyra referensgrupper.

Referensgrupp l Perspektivplaner har föl- jande sammansättning:

Ordförande: Civilingenjör Harry Brynielsson, dataindus- triutredningen

Projektledare: Direktör Bengt Wetterholm, dataindustriut- redningen

Gruppmedlemmar: Universitetslektor universitet Civilingenjör Bengt Gällmo, IBM

Professor Gunnar Hambreeus, Ingenjörveten- skapsakademien Avd. dir. Hans Johanson, datasamordnings- kommittén Professor Börje Langefors, Kungl. Tekniska Högskolan Direktör Gunnar Lindström, Saab-Scania AB Direktör Åke Pernelid, Statskonsult AB Överingenjör Bejron Sigvardsson, SKF

Olle Dopping, Uppsala

Arbetsuppgifterna för gruppen har i kon- centrerad form och utan anspråk på fullstän- dighet formulerats på följande sätt:

Att med utgångspunkt från nuläget ge underlag för utredningens bedömning av den utveckling och de trender i stora drag som kommer att karaktärise- ra l970—talet (med vissa utblickar mot l980—talet). Detta sker genom studium av publicerat material, intervjuer, enkäter, Delfistudier etc. i såväl Sveri- ge som utlandet. Uppdraget gäller maskin- och programvara, organisatoriska och strukturfrågor, former för statligt stöd, utbildning m.m. Arbetet sker i växelverkan med övriga referensgrupper. I vissa avseenden kan bedömningarna endast bli kvalitativa, men där så är möjligt bör även kvantita- tiva och värdemässiga underlag tas fram.

Referensgrupp 2 Tillämpningar har följan-

de medlemmar:

Ordförande: Direktör Kjell Hellberg, dataindustriutred- ningen

Projektledare : Civilingenjör Gunnar Kraulis, dataindustriut- redningen

Gruppmedlemmar: Professor Walter Goldberg, Handelshögsko- lan i Göteborg Avd. dir. Hans Johanson, datasamordnings- kommittén Organisationsdirektör Lennart Lindberg, Försvarets Rationaliseringsinstitut

Direktör Johannes Norrby, Försäkrings AB Skandia

Sekreterare Knut Redvall, Svenska Industri- tjänstemannaförbundet Ingenjör Åke Rullgård, ASEA LME Automa- tion AB Direktör Sverre Sem-Sandberg, Telefon AB L M Ericsson Avdelningschef Per Svenonius, Statskontoret Sektionschef Sven Wendel, Spri

Arbetsuppgifterna har angivits till:

Att bedöma de viktigaste användningsområdena i Sverige i första hand under 1970-talet, inom såväl den statliga som enskilda sektorn, och de åtgärder, som krävs för att underlätta ett effektivt utnyttjan— de av datatekniken i det svenska näringslivet. I största möjliga omfattning bör kvantitativa upp- skattningar av marknaden göras (max- och minvär— den). I den mån den svenska marknaden väntas skilja sig från den i andra länder bör detta anges så att underlaget även kan användas för bedömning av exportmarknaden. Uppdraget gäller såväl maskin- som programvara.

Referensgrupp 3 FoU, Utbildning består av:

Ordförande: Riksdagsledamot Lennart Pettersson, datain- dustriutredningen

Projektledare: Fil. lic. Tomas Ohlin, ningen

dataindustriutred-

Gruppmedlemmar: Riksdagsledamot Kerstin Anér Bitr. professor Janis Bubenko, Stockholms universitet

Professor Germund Dahlqvist, Kungl. Tek- niska Högskolan Professor Per-Erik Danielsson, Linköpings högskola Professor Carl-Erik Fröberg, Lunds universi- tet

Byrådirektör Hans Larsson, UKÄ, (fr. o. m. den ljanuari 1973) Avd. dir. Lennart Lindeborg, STU Civilingenjör Kjell Mellberg, Stansaab Elek- tronik AB Bitr. professor Staffan Persson, Handelshög- skolan i Stockholm Professor Erik Stemme, Chalmers Tekniska Högskola

Att bedöma angelägenheten av att staten stöder forsknings- och utvecklingsarbete på ett urval av datatekniskt väsentliga områden. Härvid bör upp- märksammas önskvärdheten av prioritering i sain— band med den specialisering som är nödvändig för ett land av Sveriges storlek. Vidare bör undersökas hur forskningssamarbetet på dataområdet kan för— bättras mellan universitet och företag samt hur den svenska dataindustrins tillgång till internationella forskningsresultat och erfarenheter kan effektivise- ras. Nära anknutet härtill bör vara att se över inriktningen av datautbildningen inom landet, samt att ange var och hur förstärkningar härav är önskvärda.

Referensgrupp 4 Produktstrategi har sam- mansatts enligt nedan:

Ordförande: Direktör Tord Lidmalm, dataindustriutred- ningen

Projektledare: Direktör Bengt Wetterholm, dataindustriut- redningen

Gruppmedlemmar:

Direktör Bert Almqvist, Facit AB Direktör Lars Brising, Svenska Utvecklings AB Civilingenjör Bengt Jiewertz, Saab-Scania AB Utredningschef Allan Larsson, Svenska Me- tallindustriarbetarförbundet

Direktör Torsten Larsson, Televerket Direktör Gunnar Wedell, Stansaab

Arbetsuppgifterna har angivits till:

Att med utgångspunkt från den marknadsbild för maskin- och programvara som referensgrupp 2 tar fram, bedöma förutsättningarna för en konkurrens— kraftig tillverkning respektive utveckling i Sverige. Utgångsläget blir bl. a. marknadens omfattning, konkurrensläget, personella och materiella resurser, erfarenheter, sambandet med de militära behoven. Bedömningarna skall även kunna utgöra underlag för prioritering av de FoU-insatser, som kan kom- ma att utföras med statligt stöd.

Resultaten från dessa projektstudier kom- mer att ligga till grund för utredningens slutliga ställningstaganden och förslag. Vissa av de i denna lägesrapport framförda syn- punkterna har varit föremål för preliminära överläggningar i referensgrupperna.

Utredningen har angivit följande yttranden och promemorior

i juni 1972 yttrande över upphandlings— kommitténs betänkande angående offentlig upphandling (SOU 1971 : 88), bilaga 2

i augusti 1972 yttrande över datorutrust- ning för fastighetsregistrering, bilaga 3

i september 1972 yttrande över anslags— framställning för år 1973/74 från styrelsen för teknisk utveckling, bilaga 4

i september 1972 PM med förslag till åtgärder för ökad standardisering ADB-området, bilaga 5

i september 1972 PM angående förstärk- ning av resurser inom högskolan, bilaga 6

i september 1972 PM angående datanät för högskolan, bilaga 7

inom

2.5 Tid- och kostnadsplaner

Med hänsyn till den snabba utvecklingen på dataområdet bör erforderliga åtgärder sättas in så snabbt som möjligt för att bästa möjliga effekt skall kunna uppnås. 1 det tidprogram, som överlämnades den 31 januari 1972 till industriministern planerade utredningen där- för att framlägga sitt betänkande hösten 1973, så att erforderliga riksdagsbeslut kan fattas våren 1974. Samtidigt förutsågs ett eventuellt delbetänkande hösten 1972. Del- betänkandet har fått formen av denna läges- rapport kompletterad med ett antal tidigare avgivna förslag.

Samtidigt med tidprogrammet överlämna- des en budget, täckande samtliga kostnads- slag inklusive resor. För utredningsarbetet i dess helhet, fram till tidpunkten för slutbe- tänkandets avlämnande, slutar budgeten på 1 500 000 kronor. Det första verksamhets- årets budget har innehållits.

2.6 Andra utredningar och arbetsgrupper

Kommittén för samordning och kontroll av databanker m.m. datasamordningskom- mittén, DASK, tillsattes av finansministern den 26 oktober 1971 för att ”mot bakgrun-

den av dagens situation i fråga om etablerade och planerade databanker och med hänsyn till den överblickbara tekniska utvecklingen belysa vilken samordning — främst inom den offentliga sektorn men även i övrigt _ som är möjlig och önskvärd, såväl i dagsläget som på sikt”. Kommittén har bl. a. till uppgift att svara för löpande samordningsuppgifter vad gäller pågående eller planerade utredningar av övergripande natur. Dataindustriutred- ningen samarbetar med DASK, vars förslag såväl direkt som indirekt kan få stor närings- politisk betydelse.

Offentlighets- och sekretesslagstiftnings- kommittén, OSK, som tillsattes den 9 maj 1969, avgav ijuni 1972 ett delbetänkande ”Data och integritet” innehållande bl.a. förslag till datalag och ändrad lydelse av härav berörda lagtexter.

Upphandlingskommittén, tillsatt den 18 oktober 1969, avlämnade i december 1971 sitt betänkande: ”Offentlig upphandling", som bl. a. behandlar upphandling av tekniskt avancerade produkter såsom datorutrust- ningar. Dataindustriutredningens synpunkter har framförts i ett remissyttrande (bilaga 2).

Kungl. Maj: t uppdrog den 30juni 1971 åt skolöverstyrelsen att undersöka förutsätt- ningarna för att bedriva försöksverksamhet med undervisning i datateknik igrundskola och gymnasieskola m.m. Detta uppdrag, som berör dataindustriutredningens förslag till åtgärder, följs med intresse av utred- ningen.

Flertalet av de europeiska teleförvalt- ningarna genomför f.n. en marknadsstudie rörande kommande datakommunikationsbe- hov, vilken studie administreras av det svens— ka televerket. Resultatet är av stor betydelse för datautvecklingen såväl för producenter som konsumenter och följs därför av utred- ningen.

Generaldirektören för överstyrelsen för ekonomiskt försvar uppdrog den 25 februari 1971 åt en särskild arbetsgrupp att utreda den icke statliga sektorns tillgång till och behov av datorer och annan dimensioneran- de datateknisk utrustning samt datatjänster under beredskap och krig. Arbetsgruppen

överlämnade sin utredning den 13 april 1972.

Statistiska centralbyrån genomför för när- varande en enkät och Delfistudie om ”ADB och arbetskraften” i vilket arbete dataindus— triutredningen deltar.

Som ett speciellt kontaktorgan, represen- terande industrin, har Sveriges Industriför- bund i samverkan med Sveriges Mekanför- bund tillsatt en ”Industrins datagrupp”, vars uppgift skall vara att behandla frågor inom ADB-området av väsentlig betydelse för svensk industri. Tre av utredningens ledamö- ter ingår i denna grupp.

Leverantörföreningen Kontors- och Data- utrustning har bildat en annan referens- grupp, representerande medlemmar. Samarbete mellan gruppen och utredningen har inletts.

föreningens

3. Allmän bakgrund

3.1 Avgränsning av begreppet dataindustri

Dataindustrin kännetecknas av relativt kom- plicerade strukturella förhållanden med pro- duktion av maskinvaror, programvaror och tjänster inom databehandlingsområdet. En entydig, väl definierad avgränsning är svår att åstadkomma. Dataindustriutredningen har för sitt utredningsarbete gjort en schematisk avgränsning av begreppet dataindustri enligt nedanstående figur. Denna återspeglar en något vidare definition av en industribransch än brukligt, då även viss tjänsteproduktion ingår.

Till begreppet dataindustri har hänförts

helt och delvis producenter inom delområde- na maskinvaror, komponenter, programva- ror, tjänster och tillbehör. Dessa delområden diskuteras i nämnd ordning i delkapitel 3.1.1—3.l.5. Med datorindustri förstås i det följande tillverkare av maskinvaror, företrä- desvis datorer. Delområdet råvaror och halv- fabrikat, som innefattar producenter av t. ex. metaller, papper, plaster, gjutgods, metallprofiler rn. m., tillhör ej dataindustrin.

Idag kan många varianter och många kombinationer av maskinvaror, programva- ror och datatjänster levereras av en mångfald producenter. Det finns producenter som i sin verksamhet omspänner de flesta av ovan

Råvaror Halvfabrikat

l

KOMPONENTE R

i l

MASKINVAROR PROGRAMVAROR

|__—___.__.___.__ __

% #

| | | | | | TJÄNSTER — — _ — _]

l

Användare av databehandlingssystem

anförda delområden. Det finns också produ- center som levererar enbart en specifik pro- dukt inom ett delområde. Dessutom före- kommer det producenter, vars verksamhet delvis måste hänföras till ett delområde och delvis till ett annat. Denna exemplifiering visar att man många gånger endast med svårighet kan avgränsa och klassificera före- kommande producenter inom dataindustrin enligt de i den schematiska figuren antydda linjerna.

3.1.1 Maskinvaror

Den fysiska utrustningen, som används inom databehandling samlas under begreppet ma- skinvaror. Utförs databehandlingen med hjälp av datorer talar man om automatisk databe- handling (ADB). En dator eller datamaskin definieras, enligt SEN 011601, som en ”da- tabehandlare som utan mänskligt ingripande kan utföra omfattande beräkningar med stort antal aritmetiska eller logiska operatio- ner".

Med data menas representation av fakta, begrepp eller instruktioner i form lämpad för överföring, tolkning eller bearbetning utförd av människor eller av automatiska hjälpme- del. Ett datorprogram är en ordnad följd av instruktioner, som erfordras för att utföra en viss arbetsuppgift i en dator.

Den principiella uppbyggnaden av en da- tor är minne, centralenhet samt in/utorgan. I primärminnet eller datorns inre minne lagras i individuellt adresserbara minnespositioner dels program för databehandlingen och dels de data som bearbetas. I sekundärminnet lagras program och data som vid senare tillfälle skall behandlas. Centralenheten, som består av datorns styr- och räkneorgan, övervakar, samordnar och utför den medelst instruktionerna beordrade databehandlingen. Denna enhet ombesörjer överföring av data mellan sig och primärminnet, tolkar in- struktioner, utför aritmetiska och logiska operationer samt initierar överföring av data från/till datorns in/utorgan. In/utorgan är den utrustning som ombesörjer överföring av

data från/till ett yttre datamedium (hålkort, magnetband, etc.) och datorn. Yttre enheter, eller perifera enheter ombesörjer datorns externa kommunikation. Många exempel på yttre enheter kan anföras.

— En grupp utgöres av de yttre minnesenhe- terna (sekundärminnen): yttre kärnmin- nesenheter, trumminnesenheter, skivmin— nesenheter, magnetbandsenheter, magnet- kortsenheter etc.

— En annan grupp är de som ofta benämns datorns inmatningsenheter: hålkortsläsare, hålremsläsare, tangentbord, klarteckenlä- sare, magnetiska teckenläsare, vokala in- matningsenheter etc. — En tredje grupp är datorns utenheter: radskrivare, skrivmaskiner, olika slags da- taskärmar, hålremsstansar, hålkortsstan- sar, vokala utmatningsenheter, mikro- filmsenheter (COM = computer output microfilm) etc.

— En speciell grupp av in/utenheter utgör de olika slags givare/omvandlare, presenta- tionsenheter och indikatorer i bl. a. pro- cess- och produktionsstyrningssamman- hang.

Kontroll/anpassningsenheterna ansluter de yttre enheterna till datorn. Kontroll/anpass- ningsenheterna har tidigare antingen sam- manbyggts med de yttre enheterna eller har utgjort fristående enheter mellan de yttre enheterna och datorn. Numera förekommer det även att de placeras delvis i datorns centralenhet och delvis i den ifrågavarande yttre enheten.

På senare år har intresset och behovet att kommunicera med datorer på större avstånd ökat starkt. Kommunikationen medelst teleförbindelser och lämpligt utfor- made in/utenheter, dvs. terminaler. Med terminal förstår man en utrustning för mot- tagning och/eller sändning av data till/från en annan terminal eller central dator. Exem- pel på terminaler är dataskärmar, skrivmaski- ner, kombinationer av kortläsare och radskri- vare, magnetbandsenheter etc. I vissa fall förekommer speciella kommunikationsdato- rer med huvudsaklig uppgift att administrera dataöverföringen mellan den centrala datorn

realiseras

Indelning av datorer med hänsyn till konstruktion, användning, pris, prestanda etc. förekommer. Dessa indelningar lider oftast brist på strikta och samtidigt praktiskt användbara definitioner.

En med hänsyn till tillämpningarna före- kommande indelning är — generella (general purpose) datorer — speciella (special purpose, dedicated) da-

torer

En annan indelning är i små datorer, minidatorer (köppris omkring 200 000 kr), medelstora datorer (omkring 2 miljoner kr) och stora datorer (över 5 miljoner kr).

1 det senare fallet är, som antytts, priset huvudfaktorn vid indelningen men även pre- standa har därvidlag en viss men dock ej explicit uttalad betydelse. Definitionen av vad som inbegripes i ovanstående grova prisangivelser är oklar och varierar från fall till fall. De brukliga är att i ovanstående siffror inbegripes endast priset för centralen- het och minimistorlek av primärminne.

Många företag av varierande storlek, som konstruerar, tillverkar, säljer och levererar maskinvara finns i dag. Så exempelvis finns det i den ena ändan av skalan producenter av generella datorer med många modeller i klasserna små, medelstora och stora datorer med tillhörande yttre enheter och terminaler i stort urval. Omfattande programvara levere- ras tillsammans med maskinvaran av dessa producenter. Andra, fortfarande stora, pro- ducenter har begränsat sitt produktsortiment till några få datormodeller i en eller två klasser, t. ex. medelstora eller stora, enbart medelstora osv. Längre ner på skalan finner man datorproducenter med några få model- ler av enbart centralenheter och primärmin- ne i klassen små datorer (inkl. minidatorer), samt mindre omfattande programvara. Av- sättningsområdet för minidatorer varierar, och ofta ingår de som speciella, mycket anpassbara komponenter i en större maski- nell utrustning. Annat exempel på en katego- ri av maskinvaruproducenter är de som har specialiserat sig på produktion av några eller någon yttre enhet eller terminal, t. ex. skiv-

minnesenhet, radskrivare, remsläsare, data— skärm osv.

Förekomsten av kontrollenheter och data- kanaler gör att det finns tämligen väldefinierade gränsytor logiskt, mekaniskt, elektroniskt och funktionellt. Detta har medfört att en datorproducent inte nödvän- digtvis själv behöver konstruera och tillverka de yttre enheterna, utan kan anlita andra producenter av större komponenter i ett datorsystem, s.k. OEM-produkter (Original Equipment Manufacturer). Även om primär- minnet samarbetar på ett invecklat sätt med centralenheten och därför ofta konstrueras av datorproducenten själv, förekommer det specialiserade producenter av minnesenheter som tillverkar dessa enligt datorproducen- tens funktionskrav.

På senare år har förutom leveranser till datorproducenten även försäljningar till an— vändaren av yttre kärnminnesenheter, skiv- minnesenheter, magnetbandsenheter etc. börjat komma. Bidragande orsaker till detta har bl.a. varit det tekniskt väldefinierade gränssnittet och i allmänhet lägre priser. På senare tid har några producenter av datorer flyttat anpassningsenheterna och därmed det väldefinierade gränssnittet in i datorns cen- tralenhet. Därmed minskar möjligheterna för producenterna av yttre enheter att försälja direkt till slutanvändare.

Dataindustriutredningen har i sitt arbete till begreppet dataindustri hänfört alla pro— ducenter av maskinvaror, dvs. centralenhe- ter, primärminnen, yttre enheter, terminaler etc., oavsett storlek, produktionsinriktning och leveransinriktning. Även företag som levererar utrustningar med starkt inslag av datateknik, t. ex. kring datorer uppbyggda processtyrnings- och produktionsstyrningsut- rustningar, hänföres till begreppet dataindu- stri.

3.1.2 Komponenter

Grundelement för uppbyggnad av datorer, yttre enheter och terminaler är elektriska kretsar. En elektrisk krets består av ett antal komponenter, t. ex. dioder, transistorer,

motstånd, ledningsmönster, anslutningar, och skall förverkliga en viss logisk funktion. I yttre enheter och terminaler behövs ofta även elektromekaniska komponenter för t. ex. förflyttning av datamedia, in/avspel— ningsmekanismer etc. Andra komponenter som vanligen ingår i en maskinenhet är kraftaggregat, kontroll- och styrmekanismer vid till/frånslag av elkraft, kablage, kåpor och höljen, manöverorgan, anslutningskon- takter och anslutningskablar.

Maskinvaruproducenter förekommer, som producerar stor del av de ovan exemplifiera- de komponenterna själva, medan andra kö— per dessa. Om man undantar elektriska kretsar levereras komponenterna till maskin- varuproducenter som en av flera avnämar- grupper. Komponentproducenterna, undan- tag vissa producenter av elektriska kretsar, klassificeras här att ej tillhöra dataindustrin.

Vissa producenter av elektriska kretsar bör hänföras till dataindustrin av följande skäl. Utvecklingen går mot allt mer komplexa, små och tillförlitliga elektro- niska utrustningar. Allt fler elektriska kretsar med önskat antal funktioner inryms i en viss volym. Flera kretskomponenter blir oskilj- bart förbundna både mekaniskt och elek- triskt i en integrerad krets för att förverkliga en viss kretsfunktion. Ur specifikations-, provnings-, underhålls- och handelssynpunkt är en integrerad krets odelbar. Beroende bl.a. på packningstätheten talar man om MSI (Medium Scale Integration) och LSl (Large Scale Integration) kretsar. LSI-kretsar som inom en volym av någon cm3 innehåller upp mot 10000 transistorfunktioner och som därmed kan förverkliga en centralenhets alla funktioner, tillverkas och saluförs. Även LSI-kretsar med primärminnesfunktioner och med minneskapacitet strax under nuva- rande minidatorers har framställts. S. k. mi- krodatorer kan sålunda åstadkommas med några enstaka LSI—kretsar.

Ett annat skäl för att producenter av integrerade kretsar bör föras till begreppet dataindustri är följande. För ett 10-tal år sedan använde en konstruktör diskreta kom- ponenter, t. ex. transistorer, dioder, mostånd

etc. för uppbyggnad av en dator. Datorns egenskaper specificerades och förverkligades på underenhetsnivå. Med MSI- och LSI-kret- sar måste datorns egenskaper numera specifi- ceras redan på denna kretsnivå. Konsekven- serna därav är att en datorfabrikant själv måste tillverka integrerade kretsar eller att ett mycket intimt specifikationssamarbete mellan komponentproducent och datorpro- ducent måste ske. I båda fallen torde det krävas att en datorproducent besitter ingåen- de kunskaper om ekonomiska/tekniska möj- ligheter för förverkligande av sammansatta kretsfunktioner. Ty i viss utsträckning kan vissa maskinfunktioner förverkligas medelst programfunktioner och omvänt. De ekono- miska/tekniska kretsmöjligheterna är en av huvudfaktorerna vid denna avvägning mellan maskinvara och programvara ien datorkon- struktion.

3.1.3 Programvaror

Programvaror består av datorprogram, proce- durer, regler och dokumentation avseende användningen av ett databehandlingssystem. Arbetsuppgifterna i en dator utföres med hjälp av ett datorprogram, som utgöres av en serie maskininstruktioner eller satser. Ned- brytning av maskininstruktionerna till för datorn accepterbara steg sker oftast med hjälp av datorns mikroprogram. Mikropro- grammet kan sägas inta en ställning mellan maskinvaran och programvaran/Det spelar en integrerad, vital roll i datorns funktions— sätt och konstrueras och levereras därför vanligen av datorproducenten. Ibland före- kommer det också att en datorproducent köper konstruktionen som en konsulttjänst. Det är obekvämt för en människa att kommunicera med en dator medelst maskin- instruktioner. Programmeringsspråk har ut- vecklats som närmare ansluter sig till de arbetsuppgifter man vill utföra än till det redskap som användes vid bearbetningen. Numera finns det t. ex.: — maskinorienterade språk (assembly språk), dvs. symboliska språk som står nära ma- skininstruktioner,

_ problemorienterade språk (t. ex. COBOL, FORTRAN, ALGOL, PL/l etc.) som un- derlättar användarens problemformulering och programmering. Översättningen av program skrivna i dessa språk till maskininstruktioner sker med hjälp av datorer och speciella program för detta ändamål, de s.k. kompilatorerna. Till stor del utvecklas kompilatorerna av datorprodu- center, men även programvarufirmor är aktiva på detta område. Dessa senare levere- rar kompilatorer till både datorproducenter och ADB-användare.

Med ökade datorprestanda, databehand- lingsmöjligheter och behov av effektivare datordrift har övervaknings- och styrprogram av generell art utvecklats. I s.k. operativsy- stem samlas:

— program som styr databehandlingen i da- torn, dvs. program för inplanering av användarnas tillämpningsprogram, pro- gram för övervakning av bearbetningen och program för datahantering, in/utmat- ning,

— program som underlättar konstruktionen och igångkörningen av användarnas till- lämpningsprogram.

Operativsystemet omfattar sålunda även de olika kompilatorerna, hjälpprogram (t. ex. sor- teringsprogram, programuttestningsrutiner, programredigeringsrutiner, program för un- derhållsdiagnostik, etc.). Operativsystem sam- spelar på ett invecklat sätt med maskinvaran och spelar en mycket betydande roll vid da- torleveranser. Vissa funktioner kan antingen förverkligas i operativsystemets programvara eller i maskinvaran. Datorproducenter bru- kar svara för konstruktion, testning, modifi- kationer och underhåll av operativsystemet. För dess konstruktion kan datorproducenter ibland även köpa konsulttjänster från pro- gramvaruföretag, forskningsinstitutioner och universitet. Det förekommer också att dessa senare konstruerar och saluför såväl hela operativsystem för på marknaden redan be- fintliga datorer, som delar av ett operativ- system, t. ex. kompilatorer, sorteringspro- gram etc.

Krav på nya funktioner i datorers opera-

tivsystem uppstår ständigt. Två betydelse- fulla sådana som på senare tid har kommit fram är program för s.k. transaktionsöver- vakning dvs. styrning, övervakning av termi- naler och linjenät samt övervakning av bear- betning för meddelanden från terminaler, och program för databashantering, dvs. för lagring, utsökning, borttagning, tillägg, änd- ring och omorganisation av data lagrade i en för flera tillämpningsprogram gemensam da- tabas.

För vissa tillämpningar av allmän karaktär, t. ex. personal-, ekonomi-, förråds- och lager- redovisning har utvecklats mer eller mindre standardiserade tillämpningsprogram. Varje sådant programpaket består av ett antal datorprogram som kan bl. 3. vara utvecklade av datorproducenter, dataservicebyråer, pro- gramvaruföretag eller ADB-konsultföretag.

Redan efter några få år belöper sig en användares investeringar i datorprogram till mycket stora belopp. En användares kost- nader för maskinvara utgör ofta endast en mindre del av de totala systemkostnaderna. För en användare är frågan om kompatibili- tet, dvs. möjlighet att utbyta information mellan två olika databehandlingssystem, och den därmed sammanhängande frågan om omläggningskostnader betydelsefull. Pro- gram- och datakompatibilitet är faktorer som kan ha stor inverkan på kostnaderna vid byte av maskinsystem.

Av ovanstående har framgått att program- varuproducenter kan vara datorproducenter, programvaruföretag, forskningslaboratorier, universitet, dataservicebyråer och ADB-kon- sultföretag. De producenter, vars huvudsakli— ga verksamhet är att framställa programva- ror, hänföres till dataindustrin.

3.1.4 Tjänster

Uppbyggnaden av databehandlingssystem

sker normalt efter ett visst mönster som

grovt kan beskrivas: —- Övergripande målformulering, grovanalys. — Analys av systemkrav och systemets orga- nisatoriska inplacering, utformning av sy- stemspecifikationer.

— Grovsystemkonstruktion, analys av alter- nativlösningar, utformning av offertin- fordran för maskin- och programvaror.

— Infordran och värdering av anbud, beslut och anskaffning av utrustning. — Systemkonstruktion, dvs. analys och spe- cifikation av tillämpningsprocedurer, ut- veckling av program, organisation av per- sonal, utbildning av personal, utformning av reservförfaranden, testutformning, in- stallationsplanering, utformning av drift- rutiner och underhåll.

— Igångkörning av systemet, teknisk och ekonomisk analys av resultatet. — Finjustering av drift och underhåll, plane- ring av framtida tillväxt. Behovet av tjänster för de ovan antydda aktiviteterna kan tillgodoses av — egen grupp av ADB-specialister inom an-

vändarens organisation

— datorproducenternas försäljningsorganisa- tioner

—ADB—konsultföretag, dataservicebyråer, programvaruföretag, företag för special- tjänster.

Den ökande komplexiteten av ADB-sy— stem och behovet av specialisering gör att de enskilda användarnas egna resurser ofta visar sig vara otillräckliga. Tendensen är att tjänster av olika slag köps i allt större utsträckning.

ADB-konsultföretag finns, som enbart lämnar konsulttjänster av datateknisk art. Dessa bör hänföras till begreppet dataindu- stri. Dessutom finns det konsultföretag, vars ADB-tjänster utgör endast en del av företa- gets totala verksamhet. Generellt kan sådana företag knappast hänföras till dataindustrin. Frågan får avgöras från fall till fall.

Dataservicebyråer har som sin huvudsakli- ga uppgift att på egna dataanläggningar ombesörja olika kunders varierande databe- handlingsbehov. Servicebyråernas tjänster kan t. ex. spänna över från enbart försäljning av datortid, inkl. tidsdelningsservice (time- sharing), till konstruktion och drift av ensta- ka program för en användare och till åtagan- de av ett helt företags totala databehandling. Flera servicebyråer lämnar även datatekniska

konsulttjänster. Dataservicebyråer räknas till dataindustri. I praktiken förekommer dock att företag har en dataavdelning, som till sin funktion inte avviker från en servicebyrå, men som övervägande betjänar kunder inom det egna företaget. En sådan dataavdelning förs inte till dataindustrin utan till katego— rien användare.

Programvaruföretag producerar program av skilda slag. Det kan vara kompilatorer, operativsystem, sorteringsprogram, transak- tionskontrollprogram samt tillämpningspro- gram av varierande art. Dessutom kan dessa företag erbjuda konsulttjänster. Någon klar gräns mellan vad som menas med program— varuföretag och ADB-konsultföretag kan in- te dras. Förutom tjänster till användare erbjuder dessa företag — såsom det har framgått tidigare — tjänster till dataprodu- center i både maskin- och programvarufrå- gor. Programvaruföretag hänföres till datain- dustrin.

Utbildning i ADB-tekniska ämnen kan förutom av samhällets organisation, datorle- verantörernas marknadsföringsorganisatio— ner, ADB-konsultföretag, dataserviceföretag, programvaruföretag även ges av speciella utbildningsföretag. Dessa företag hänföres till dataindustrin.

Företag som erbjuder totalentreprenad på databehandling existerar. Denna omfattar hela arbetet alltifrån konstruktion av databe— handlingssystem och upphandling av utrust— ning till installation och drift av anlägg- ningar. Sådana specialföretag — de s.k. facilities management företag som på sven- ska kan betecknas som företag för system- och anläggningsservice — hänföres till data- industrin.

Datorleverantörerna försäljer och hyr ut. maskinvaror och programvaror. Bl.a. hyres- prisets storlek, maskinvarans avskrivningsti- der m. in. har föranlett bildandet av speciella ' leasingföretag för uthyrning av datautrust- ning. Företag för försäljning av begagnad ADB-utrustning börjar förekomma. Dessa två senare slags företag hänföres till datain- dustrin.

Underhåll av maskinvara och operativsy—

stem tillhandahålles i allmänhet av datorleve- rantören. Under senare tid har i allt större omfattning börjat marknadsföras framför allt yttre enheter direkt anslutningsbara till olika datorer, med en märkesblandning som följd. Därmed har ansvaret för underhållet blivit oklart och förutsättningar har bildats för speciella företag, som åtar sig underhåll oberoende av fabrikat. Sådana företag hän- föres till dataindustrin.

3.1.5 Tillbehör

Med tillbehör förstås här t.ex. hålkort, hålremsor, magnetband, magnetskivpackar, blanketter för datorutskrift, film för dator- utskrift osv. Försäljningsvolymen uppskattas f.n. värdemässigt grovt till 20% av de generella datorernas försäljningsvolym. Före- tag som koncentrerar sig på leveranser av tillbehör till datasystem hänföres till datain- dustrin.

3.2 Viktigare användningsområden för data- industrins produkter

3.2.1 Kort historik

Av tidigare kapitel har framgått att maskin- varor, programvaror och datatjänster finner avsättning dels internt inom dataindustrin och dels externt hos användare i näringsliv och förvaltning. I det följande skissas i grova drag utvecklingen fram till dagens använd- ningsstruktur av dataindustrins produkter. De första datorerna konstruerades i början av 1940-talet i samarbete med elektronisk industri vid universiteten i England och USA. Den principiella uppbyggnaden av en dator framgår av den kortfattade beskriv- ningen i kapitel 3.1.1. I början fick datorer- na sin huvudsakliga användning som hjälp- medel för matematiska beräkningar i tekni- ska och vetenskapliga sammanhang. Man kom dock snart till insikt om att datorn kunde vara ett verksamt verktyg även vid administrativt arbete. Arbetsfunktionerna här karaktäriseras ofta av repetitiva bearbet- ningar på omfångsrikt datamaterial. Tidiga administrativa tillämpningar var löneredovis-

ning, lagerbokföring, etc., varvid man meka- niserade arbetsfunktioner av typen sortering, enkel beräkning, kopiering, utskrift och regi- strering.

Det utmärkande draget för denna tidiga databehandling var att datorn med tillhöran- de perifera enheter användes till mycket väl avgränsade deluppgifter inom de nämnda huvudområdena. Kännetecknande för den tekniska/vetenskapliga databehandlingen var relativt komplicerat beräkningsarbete och relativt liten in/utmatning av data. Vid admi- nistrativ databehandling matades normalt stora kvantiteter data in och ut ur datorn, medan beräkningarna var relativt okomplice- rade. Den förra stimulerade utvecklingen av datorns primärminne och centralenhet, den senare utvecklingen av in- och utorganen. Genombrottet för datorer som hjälpmedel på det administrativa användningsområdet skedde i början av 1950-talet i samband med att magnetband började användas som in- och utmatningsmedium. Detta genombrott betydde också start för serietillverkning av datorer.

Stor betydelse för utveckling av både maskinvaror och programvaror har även de omfattande statliga beställningarna i USA haft. En tidig början under 1950-talet var vissa beställningar för militära tillämpningar, och under 1960-talet tillkom beställningar för rymdtekniska ändamål.

Maskin- och programvaran har snabbt utvecklats under de senaste decennierna. Dagens databehandlingsutrustning är ett mycket anpassbart verktyg och har fått en omfattande användning inom en mångfald sektorer, såsom industri, handel, förvaltning, forskning, utbildning, försvar, osv. Tillämp- ningssättet har vidgats från den tidigare bearbetningen av isolerade deluppgifter till framtagning av mera integrerade besluts- och handlingsunderlag. I grova drag kan princi- perna för databehandling sägas vara att bearbeta, överföra och tolka fakta och be- grepp till meningsfull information. Dagens databehandlingssystem, som är en kombina- tion av människor och maskinutrustningar samt systematiserade, organiserade åtgärder

och instruktioner, spelar en ökande roll som ett slags ”nervsystem” inom många sektorer i samhället.

3.2.2 Användning

Det totala antalet datorer i världen idag överstiger 100 000. Även antalet tillämp- ningsområden är mycket stort och är i starkt växande.

Många tusen tillämpningar inom databe- handlingsområdet finns. Definitionsproble- men är här svåra. Två typer av användnings- områden kan emellertid urskiljas: generell databehandling och specialiserad databe- handling.

Användningen av datorer för generell da- tabehandling är den mest utbredda. Hit hör administrativ databehandling dvs. datainsam- ling, lagring, bearbetning, sammanställning och presentation av — information rörande personer, varor och

tjänster (personregister, varuregister, löne- redovisning, budgetuppföljning, kostnads— uppföljning etc.),

— information för planering, styrning och kontroll av utveckling, produktion, mark- nadsföring, lagerhållning och underhåll (kvalitetskontroll, produktionsberedning, maskinallokering, kundregister, reskontra, försäljningsstatistik, lagerredovisning, un- derhållsschemor, etc.), — information över finansiella transaktioner av olika slag (skatteredovisning, revision, låneredovisning, spar- och checkredovis- ning, försäkringsbesked, etc.), — information för planering och uppföljning av sociala åtgärder (register inom sjukför- säkring, arbetsförmedling, bostadsförmed- ling, kriminalvård, sjukhusadministration, utbildningsadministration etc.), — information för samhällsplanering (fastig— hetsregister, befolkningsregister, bilregis- ter, etc.) osv. Även den databehandling som huvudsakli- gen består av matematiskt beräkningsarbete inom de tekniska och vetenskapliga område- na hänförs till den generella databehand- lingen (konstruktionsberäkningar, rymdfär-

der, simulering, väderleksprognoser, ekono— metri, etc.).

Den specialiserade användningen omfattar sådana fält som exempelvis

— processkontroll inom t. ex. pappers-, stål-, kemisk-, petrokemisk- och cementindu- stri,

— styrning av produktionslinjer inom t. ex. varvs-, bil-, gruv- och tryckeriindustri, — övervakning och styrning av t. ex. luftfart, landtrafik, telekommunikation, gods— och persontransport,

— övervakning och alarmering till mänskliga operatörer om omedelbara faror och be- hov av åtgärder, t. ex. patientövervakning på sjukhus, elkraftdistribution, osv. Speciella datorer finner sin användning även i operativa militära utrustningar.

3.2.3 Arbetsmetodik

Sättet att arbeta med datorer och datasy- stem har ändrats i takt med den tekniska utvecklingen. I början kunde endast en användare i taget disponera datorn. Kom- munikationen försiggick på dess eget interna språk, vilket var obekvämt för användaren. Datorn och speciella program, kompilatorer, användes i dag för översättningen av program skrivna i problemorienterade språk.

För att effektivisera driften utvecklades övervaknings- och styrprogram för den inter- na bearbetningen i ett datorsystem. Möjlig- het att samla flera bearbetningar i en sats har skapats, och vid bearbetningen kan datorn sköta växlingen maskinellt mellan olika an- vändares program. Datorkörningarna sköts av speciellt utbildade operatörer och använ- darna kan koncentrera sig på problemformu- lering och programmering.

En vidare effektivisering av datorsystem- driften möjliggjordes genom tekniska nyhe- ter i maskinvara och programvara. Program, som underlättar databehandlingen och styr bearbetning av tillämpningsprogram, samlas i s.k. operativsystem, och dessa får allt större betydelse vid leveranser av datorsystem. Da- torsystemen för generell databehandling ten- derar att bli allt större och mer komplexa både maskinvaru- och programvarumässigt.

Utveckling av terminaler och använd- ningen av teleförbindelser för dataöverföring mellan dessa och ett centralt datorsystem skapar nya alternativ till det centraliserade databehandlingssättet. Förutom ny maskin- vara (terminaler, dataöverföringsutrustning, etc.) erfordras härför även nya funktioner i datorernas operativsystem.

Ett av alternativen är att användare över- för hela program för satsvis bearbetning i den centrala datorn, och efter bearbetning får tillbaka sina resultat via terminaler. Ett annat är att flera användare står i direktkon- takt via terminal och telelinje med en central dator. Varje användare upplever som om han ensam hade tillgång hela tiden till datorns maskin- och programvaror. I verkligheten disponerar han dessa resurser för sina specifi- ka behov endast under korta tidsintervall. Användaren utför därvid databearbetningen i dialog med datorn medelst tidsdelningstek- nik. Varje alternativ ställer sina speciella krav på både maskin- och programutrustning.

Terminaler och dataöverföring på långa avstånd har även bidragit till uppkomsten av nya tillämpningar för datatekniken. Exempel på sådana är platsreservationssystem och banktransaktionssystem i vilka ett stort antal användare har direkt tillgång till specifika för arbetsuppgiften anpassade datasystem. Dessa tillämpningars krav har bidragit till att viss speciell maskin- och programvara har utveck- lats.

I många fall bearbetas en mängd tillämp- ningsprogram på samma datorsystem. Dessa program, som kan vara från det administrati- va databehandlingsområdet, produktions— styrningsområdet och funktionsövervak- ningsområdet, brukar i vissa fall ha samman- fallande i vissa fall avvikande krav på datastruktur och datahantering. Genom att samla data i en databas skapas förutsättning- ar för en effektivare datahantering. Den 5. k. databashanteringen har medfört nya krav, särskilt på programvaran.

Datorer, speciellt minidatorer, används även som delar av större maskinell utrust- ning. I dessa fall är kravet på generell, funktionsrik programvara mindre. Det före-

kommer ofta att datorn levereras som en utrustningskomponent och att användaren själv utvecklar eller låter utveckla program- varan i erforderlig utsträckning.

Hittills har utvecklingen inneburit koncen- tration av maskin- och programvaror till stora, funktionsrika, generella datorsystem. På senare tid har dock röster höjts för mera distribuerad användning av datorer bl. a. minidatorer i terminaler, s.k. intelligenta terminaler, och decentraliserade datasystem. Dessa senare kan ingå i ett datakraftnät innehållande både större och mindre datorer. Man har förhoppning att uppnå bl. 3. mindre komplex programvara inom de decentralise- rade systemen.

II

Kartläggning

4. Den internationella datamarknaden

4.1 Allmänt

Den snabbt ökande användningen av data- teknik inom allt fler sektorer inom förvalt- ning, näringsliv, forskning och utbildning har medfört att datamarknaden f. n. är en av de snabbast växande. Ökningstakten har för 1970-talet i medeltal uppskattats till

ca 15 % för USA 20 % för Västeuropa 30 % för Japan1

Under de första två åren av 70-talet har dock i Västeuropa detta värde ej uppnåtts. I Östeuropa väntas en kraftig ökning av minst samma omfattning som i Västeuropa, men från en lägre utgångsnivå.

USA är det ledande landet inom datatek- niken med betydligt fler dataanläggningar i bruk än i alla andra länder tillsammans. Här börjar emellertid nu en viss mättnad att göra sig gällande inom existerande användnings- områden. Nya tillämpningar kan dock till- komma. Japan torde vara det land, som nu satsar hårdast på den datatekniska utveck- lingen.

Den snabba ökningstakten kommer enligt vissa bedömare att resultera i att dataindu- strin vid slutet av 1970-talet i omsättning kommer att överträffas endast av olje- och bilindustrin. l begreppet dataindustri inklu- deras då maskinvara, programvara, samt vissa tjänster, tillbehör och komponenter.

Då man vill skildra datamarknaden meri detalj och göra jämförelser mellan olika länder stöter man på vissa svårigheter. Entydiga definitioner saknas som regel i det statistiska underlaget varför överensstämmel- sen mellan olika källor ofta är dålig. Leveran- törerna tillhandahåller programvara i olika omfattning. Viss programvara är inkluderad i priset, annan programvara debiteras särskilt. Datorsystemen skiljer sig avsevärt åt vad avser pris/prestande och önskvärt vore om man kunde uttrycka ”datakraften” som en funktion härav. Metodiken härför saknas emellertid, varför endast antal och genom- snittspris per installation här kan redovisas.

Mot bakgrund av det ovan sagda bör därför nedan angivna statistikuppgifter en- dast betraktas som närmevärden, som kan ge viss information rörande tendenser och järn- förelser i stort, men inte alltid kan användas för mer fördjupade analyser av läget i enskilda länder. Utredningen avser att i sitt slutbetänkande presentera ett grundligare statistiskt material.

Produktstrukturen har sedan SO-talet för- ändrats. Programvarans betydelse har ökat och är på väg att uppta en allt större del av datasystemens totala kostnad. Så t. ex. ut- gjorde utvecklingskostnaderna för program- varan i mitten av 50-talet 5—10% av de

1 Källa: The prospects for the UK Computer Industry in the 1970's; Oct 1971

1954 ru 75% 10% 15% , 1966 &_ 50% 18% 20% 12% 197211) : 25% 25% / 35% / 15% : Central- In- ut- Minnen Kommunika— enheter enheter tions- utrustning

(1) uppskattning

totala utvecklingskostnaderna, medan den idag stigit till över 50 %.

Inom maskinvaruområdet pågår liknande förskjutningar från kostnader för centralen- heter till yttre enheter. Tabell 4.1.

Den ökade betydelsen av programvara och yttre enheter är viktig vid bedömning av produktval och marknadsförutsättningar. Centralenheterna utvecklas (enligt olika käl-

utvecklingen inom komponentområdet, som där resulterat i kraftigt reducerade kostna- der. Specialisterna talar idag om ”computer on a chip”, där man i en enda integrerad komponent kan förverkliga en väsentlig del av en dators funktioner. Denna tendens kan också avläsas i att kretstillverkarna i flera fall tagit upp hela centralenheter i sitt produkt- program.

lor) mot ”no-cost computer”, dvs. mot en så liten kostnadsandel av det totala systemet, att den till slut blir närmast försumbar.l Detta beror bl. a. på den explosionsartade

' Källa: Gaps in technology between member countries, OECD 1968

Tabell 4.2 Fördelningen av ADB-utgifter och datorer mellan USA och världen i övrigt.

Rad Länder 1969 1971 1975 1 Tot ADB-utgifter, USA 11,6 16,0 30,6 miljarder dollar Övriga 4,5 12,1 19,7 2 ADB-utgifter i % av BNP USA 1,2 1,5 2,2 (lx 100: 9) Ovriga 0,4 0,6 1,1 3 Antal levererade datorer USA 15 500 17 800 43 000 Ovriga 6 800 9 800 15 000 4 Ackumulerat antal datorer USA 63 100 88 500 206 000 i bruk Övriga 31 500 45 300 104 000 5 Värdet av levererade dato- USA 4,9 4,3 8,3 rer, miljarder dollar Ovriga 3,2 3,5 9,8 6 Värdet i % av BNP USA 0,53 0,40 0,60 (5x100: 9) Ovriga 0,29 0,28 0,56 7 Ackumulerat värde av datorer USA 22,0 28,1 47,9 i bruk, miljarder dollar Övriga 10,2 15,6 36,7 8 Ackumulerat värde i % av USA 2,4 2.7 3,4 BNP (7 x 100:9) Ovriga 0,9 1,3 2,1 9 BNP, miljarder dollar USA 931 1 060 1 390 Övriga 1 100 1 230 1 750

Källor: Maptek Information Services, 1971 International Data Corp. 1972

För marknaderna i USA och i övriga delar av världen, exklusive öststaterna, visas i tabell 4.2 några jämförelsetal. Beloppen anges i mil- jarder dollar.

USA:s tidigare omnämnda dominans in- om dataområdet framgår av tabellen. Av antalet levererade datorer (rad 3 och 4) upptar minidatorer en betydande andel och de förväntas få sitt genombrott tidigare i USA än i övriga delar av världen. I tabellen kan man även se den upphämtning som övriga länder med högre tillväxttakt väntas göra redan fram till 1975. Detta gäller framför allt värdet av levererade datorer och det ackumulerade värdet av dessa installa- tioner (rad 5 resp. 7). Härtill kommer den ökade datakraft, som tillföres övriga världen i och med installationer av nyare utrustning. Trots att år 1975 värdet av under året levererade datorer är något lägre för USA än för övriga världen ligger samma år de totala utgifterna för USA ca 50 % högre än för övriga länder. Om prognoserna är riktiga skulle detta kunna betyda, att USA investe- rar mer på användarinriktad programvara, systemutveckling m. 111. Detta kan resulterai ett effektivare utnyttjande av datateknikens möjligheter, naturligt för det land, som har den största ”datamognaden”.

4.2.1 Datamarknaden i USA

Datormarknaden i USA och i övriga delar av världen har redovisats ovan. Skillnaderna i

marknadsstorlek kan också sägas vara en fråga om skillnad i tid. Marknaden utanför USA når värdemässigt den amerikanska marknadens storlek om 4 till 5 år. Med anledning härav behandlas den amerikanska marknaden i fortsättningen relativt utförligt, då utvecklingen i t. ex. Europa i flera avseenden kan förväntas komma att i stora drag uppvisa samma mönster.

Datorer

Marknadens utveckling för generella och speciella datorer framgår av tabell 4.3. Minidatorerna är här redovisade som speciel- la datorer.

Antal och värden skiljer sig till en del från motsvarande i tabell 4.2 beroende på att källorna i vissa stycken är olika.

Den värdemässiga ökningen i genomsnitt för 1972 har beräknats till ca 20 %, medan ökningen för enbart små datorer har upp- skattats till ca 30 %.

De små datorerna och de mycket stora förväntas öka ca tre gånger i antal mellan 1970 och 1975. Denna utveckling beror på nya användningsområden för de små och relativt billiga datorerna. Samtidigt ökar behovet av stora kommunikationsorientera- de system, betjänade av ett stort antal små satellitsystem. Tabell 4.4

Yttre enheter

Den ökade marknaden för yttre enheter har resulterat i att en mängd mindre, från de

Tabell 4.3 Marknadsutvecklingen för generella och speciella datorer i USA, enligt uppskatt- ning gjord 1971/72. Beloppen anges i miljarder dollar.

År Typ av Antal Värdet, miljarder dollar dator levererade ackumulerade i levererade ackumulerade i datorer bruk datorer bruk 1969 Generella 8 450 36 570 4,6 20,8 Speciella 6 700 16 100 0,3 , 1971 Generella 8 500 54 470 4,1 26, Speciella 9 000 33 500 0,2 1,7 1975 Generella 17 600 101 700 7,7 44,7 Speciella 24 000 102 000 0,6 3,2

Källa: International Data Corp. 1972

Tabell 4.4 Procentuella fördelningen av datorer efter storlek (pris). Avser USA-marknaden 1971/ 72. Storlek Pris Ackumulerat Ökning i 1 dollar antal 1972 antal värde i bruk i bruk Små ( 100 000 26 % 4 % 36 % Medelstora — 500 000 43 % 22 % 7 % Stora —1 500 000 27 % 48 % 10 % Mycket stora >I 500 000 4 % 26 % 19 % 100 % 100 % 16 %

] Uppskattning Källa: International Data Corp. 1972

stora datorföretagen, fristående företag eta- blerat sig inom detta område.

I första hand har inriktningen skett på magnetbandsenheter, skivminnesenheter, yttre minnen och terminaler för direktan- slutning till datorn via kommunikationsut- rustning av olika slag, men också på friståen- de inmatningssystem till magnetsbands- och skivminnesenheter. Utrustning levereras dels till tillverkare av centralenheter, dels direkt till användarna. Marknaden har förutskickats öka avsevärt. De från de stora datorfabri- kanterna fristående företagen hade 1971 ca halva den totala marknaden för yttre enheter i USA. Diagram 4.1.

Diagram 4.1 De fristående USA-företagens försäljning av yttre enheter

miljoner dollar

2000

1 000

| l ] r '

1 | 1970 1975

Källa: Arthur D Little lnc.

I ovan nämnda belopp ingår också termi- naler. Under 1971 levererades i USA ca 43 000 terminaler och det totala antalet i

användning vid denna tidpunkt har beräk- nats till ca 215 000. Tillväxten för 1972 har uppskattats till ca 30 %. År 1975 beräknas ca 800000 terminaler vara i användningi USA.

Marknaden för kassaterminaler för detalj- handeln förväntas öka snabbt. Under 70- talet förväntas den årliga försäljningen i USA uppgå till 20 000—30 000 terminaler för detta ändamål, motsvarande ett värde av 60—70 miljoner dollar. Ackumulerat antal år 1980 förväntas vara ca 200 000 terminaler till ett värde av 650 miljoner dollar. Genom- snittspriset per terminal blir därmed dryga 3 000 dollar.

Komponenter

Elektroniska komponenter har genomgått en snabb utveckling. Satsningen på rymd- och militärelektronik har bidragit starkt. Minia- tyrisering och prestandaförbättringar närmar sig i vissa fall de fysikaliska gränserna.

Endast USA och Japan har för närvarande tillräckligt stora marknader för en inhemsk produktion av alla de komponenter, som behövs inom elektronikindustrin. Kompo- nentindustrin i andra länder har därför specialiserat sig på särskilda produktgrupper. Komponentmarknaden i sin helhet har ut— vecklats och förväntas få en utveckling i USA som framgår av diagram 4.2.

Som tidigare nämnts tilldrar sig de integre- rade kretsarna speciell uppmärksamhet. Även här förväntas behoven öka mycket snabbt.

Diagram 4.2 Försäljning av komponenter i USA

miljoner dollar

Totalt

5000 —

Halvledare

r 1970 Källa: Electronics 1972

Tillbehör

Marknaden för tillbehör, dvs. media för in- och utmatning, blanketter, hålkort, magnet- band, har för de amerikanska företagen utvecklats och beräknats enligt tabell 4.5. Utvecklingen har stått i direkt proportion till den ökade användningen av databehandling. Den framtida tillväxten kan emellertid kom- ma att påverkas av antalet kommunikations- orienterade system, där överföring av infor- mation till och från användaren sker via terminaler.

Tabell 4.5 USA-företagens årliga försäljning av tillbehör på världsmarknaden.

Tillbehör Miljoner dollar 1966 1969 1971 1975

Blanketter 600 750 Hålkort 292 370 Skivpackar 86 290 Magnetband 78 52 Ovrigt 21 28

Totalt 725 995 I 077 I 490

Källa: International Data Corp. 1972

Skivpackarna ökar som synes kraftigt på magnetbandens bekostnad. Nya skivor vän-

tas med större lagringstäthet och lägre lag- ringskostnad. Marknaden för skivpackar och magnetband domineras f. n. av amerikanska tillverkare. Användningen av magnetbands— kassetter förväntas öka avsevärt. Ca 50 000 kassetter såldes 1969. Omkring 6000 000 kassetter beräknas bli sålda 1975. Tyvärr saknas en enhetlig standard för bandbred- den. För närvarande förekommer dels 0.15 tumsband från Philips och 0.25 tumsband från RCA.

Databehandlingsservice

I tabell 4.6 visas de amerikanska service- byråernas utbud av maskinkapacitet för satsvis bearbetning, datainsamling samt för realtid och tidsdelningsservice.

Tabell 4.6 USA-marknaden för databehand- lingsservice

Typ av service Miljoner dollar

1966 1969 1971 1975

Satsvis bearbetning I 065 1 900 Datainsamling 125 440 Realtid, tidsdelning 305 890 Totalt 425 940 1 495 3 230

Källa: International Data Corp. 1972

Datainsamling, dvs. då kunden kan överfö- ra sina data till servicebyrån med hjälp av terminaler, samt realtid och tidsdelning, då kunden kan kommunicera i båda riktningar- na med datorn, förväntas öka ca 35% respektive ca 30 % per år fram till 1975.

Ovanstående totaler kan indelas efter användningsområde, vilket framgår av tabell 4.7.

Med maskintid avses sådan bearbetning, där kunden direkt betalar för använd ma- skintid och kapacitet.

Vid transaktionsbearbetning betalar kun- den per utförd transaktion i stället för maskintid. I allmänhet är datainnehållet kundens, medan programvaran ägs av service- byrån.

Vid utnyttjande av databaser betalar i

Tabell 4.7 Årlig försäljning av databehand- lingsservice i USA per användningsområde.

Typ av service Miljoner dollar

1971 1975

Maskintid 385 900 Transaktionsbearbetning 995 1 870 Databastjänster 1 15 460 Totalt 1 495 3 230

Källa: International Data Corp. 1972

allmänhet kunden för det antal gånger han hämtat data från basen. Servicebyrån dispo- nerari dessa fall databasen.

Mot bakgrunden av de diskussioner, som för närvarande förs i Sverige om databaser och databasutnyttjande, är det intressant att notera i vilken omfattning servicebyråerna i USA redan tillhandahåller denna tjänst och vilken snabb utveckling man förväntar sig.

Inom området databehandlingsservice har utvecklingen i Europa ej nått samma omfatt- ning som i USA. På samma sätt som för maskinvaruområdet skiljer 4—5 år iutveck- lingen mellan blocken. I Europa svarar fortfarande datortillverkarna genom sina ser- vicebyråer för ca 50 % av servicen. Friståen- de verksamhet är emellertid iväxande även inom Europa.

Programvaror

De amerikanska specialiserade programvaru- företagens marknad framgår av diagram 4,3. Av summan 450 miljoner dollar för 1971 avser ca 350 miljoner dollar kundanpassade program, medan ca 100 miljoner dollar gäller 5. k. standardpaket. Andelen kundanpassade program sjunker, medan standardprogram- men förväntas få en allt större betydelse. Standardprogrammen fördelar sig värdemäs- sigt ungefär lika på systemorienterade och användarorienterade program.

Användarna i USA

Marknadens storlek, datortätheten, spelar en betydande roll. Av ännu större betydelse är

Diagram 4.3 USA-marknaden för extern programvara. miljoner dollar 500 | | I I I I [ 1970 1975 Källa: International Data Corp. 1972 emellertid datamognaden eller användar-

kompetensen.

Som tidigare visats i tabell 4.2 föreligger stora skillnader mellan USA och övriga världen i genomsnitt vad avser de totala utgifterna för databehandling. För 1971 beräknades de totala utgifterna för databe- handling i USA uppgå till ca 16 000 miljoner dollar. För 1972 har utgifterna uppskattats till ca 21 000 miljoner dollar fördelade enligt nedan i tabell 4.8.

ADB-utgifterna varierar i hög grad mellan olika näringsområden. För den amerikanska tillverkningsindustrin uppgick 1971 utgifter- na i genomsnitt till 0,9 % av omsättningen. För bilindustrin gällde 0,78, för elektroin- dustrin 1,41 och för flygindustrin 2,23 % för att nämna några exempel.

Inom tillverkningsindustrin var 1,34 % av samtliga anställda databehandlingspersonal. Av den totala budgeten för databehandling inom samma industri uppgick personalkost- naderna till 54 %, något högre än det genomsnitt, som visas i tabell 4.8 för samhälle och näringsliv i sin helhet i USA. Av personalkostnaderna för databehandling inom tillverkningsindustrin avsåg 28,6 % operatörer och 25,4 % systemkonstruktörer och programmerare.

Av resurserna för databehandling åtgick i genomsnitt ca 60 % till de dagliga driftskör- ningarna, ca 30 % till utveckling av nya

Utgift för Miljoner Ökning Andel dollar % %

Maskinvaror

Datorer, hyror 4 773 12 Yttre enheter, från fristående företag, hyror 162 53 Leasing 705 8 Maskinvaror, köp 1 574 47 Underhåll 287 10,5 Delsumma 7 501 18 35,8 Datainsamlingsutrustning 465 12 Terminaler m.m. 382 9,4 4,0 Tillbehör 1 181 10 5.6 Externa tjänster

Dataöverföring 405 33 Programvara 404 ./- 10 Utbildning 177 5 Ovriga tjänster 434 38 Delsumma 1 420 19 11,4 Summa 11 935 16 Löner 9 080 9,5 43,2

Totalt 21 015 13,1 100,0

Källa: International Data Corp. 1972

datasystem och ca 10 % till konverteringar. Ovanstående uppgifter härstammar från The Diebold Group Inc, som dock varnar för att använda uppgifterna reservationslöst, efter— som spridningen inom varje undersökt nä- ringsområde är stor.

Databehandlingen är i USA, som iandra länder, starkt koncentrerad till de större företagen och organisationerna.

Av tabell 4.9 framgår att de hundra största användarna har över 30% av det ackumulerade datorvärdet i USA. De 500 största användarna disponerar nästan 15 000

datorer fördelade på 6 500 olika platser. Dessa datorer representerar nästan 60 % av det ackumulerade värdet. Samma 500 använ- dare har installerat 80 % av landets datain- samlingssystem i realtid. De 10 000 största användarna, mindre än hälften av samtliga användare i USA, disponerar värdemässigt nästan 95 % av de amerikanska datorresur- serna.

Strukturen av den amerikanska markna- den uppdelad på användarkategori visas i tabell 4.10. Den procentuella fördelningen avser tillväxten under 1971 och antalet datorer i användning årskiftet 1971/72.

Tabell 4.9 Koncentrationen av generella datorer på amerikanska företag och organisationer, I 971/7 2.

Företag/ Andel Antal Andel Ack värde Andel organisation % datorer % milj dollar % 100 största 0,4 7 240 13,2 8 400 32,2 500 största 2,1 14 450 26,5 15 430 59,1 10 000 största 41,6 38 900 71,4 24 650 94,3 24 0001 100,0 54 470 100,0 26 400 100,0

' Samtliga tillfrågade Källa: International Data Corp. 1972

Tabell 4.1 0 Den amerikanska marknads- strukturen avseende antalet datorer 197 1/ 72. Näringsområde Tillväxt Antal i % datorer 1971 i % 197 1/ 72

Tillverkningsindustri 8 36,6 El, gas, värme, vatten 15 5,4 Gro sshandel 30 5 ,4 Detaljhandel 9 3,3 Samfärdsel, post, tele 11 2,5 Bank 14 1 1,0 Försäkring 10 5,3 Servicebyråer 19 10,6 Annan service 17 1,2 Federal förvaltning 1 1 6,5 Staternas och annan

lokal förvaltning 18 4,9 Sjukvård 24 2,4 Utbildning 18 6,5

Totalt 13 100,0

Källa: International Data Corp. 1972

Som synes ökade tillväxten under 1971 snabbast inom områdena för grosshandel och sjukvård.

4.2.2 Datamarknaden i Västeuropa

I slutet av 70-talet förväntas efterfrågan av databehandling för övriga delen av världen bli lika med eller större än den i USA. Europa och Japan är de mest intressanta marknaderna. Utvecklingsländerna har be— dömts som mindre intressanta under första hälften av 70-talet.

Marknaden utanför USA är större för nyinstallationer än den i USA. Därför har det bedömts som lättare för nya företag att göra inbrytningar i t. ex. Europa, på samma sätt som det blir lättare för etablerade företag att här öka sin marknadsandel. Omkring 40 % av leveranserna 1975 kommer att i USA avse utbyte och utökning av befintliga systern, vilket till en del p.g.a. kompatibilitetsproblem tenderar till att frysa marknadsandelarna i USA. Utbyte och utök- ningar av anläggningar utanför USA har bedömts omfatta endast 25 % av marknaden. Trots detta kommer USA givetvis att vara en mycket betydelsefull marknad.l

På grund av den redan stora datortätheten i USA kommer leverantörerna troligen att koncentrera sina ansträngningar på i första hand Väst- och Östeuropa. Möjligheterna till inbrytningar i Japan bedöms som begränsade såvida ej landet inför en mindre protektionis- tisk politik.

Det ackumulerade värdet av datoreri bruk på den västeuropeiska marknaden i sin helhet beräknades vid årsskiftet 1971/72 uppgå till ca 11 miljarder dollarjämfört med ca 8,9 miljarder dollar ett år tidigare. Detta representerar en ökning av omkring 23 % i värde, jämfört med en ökning i antal av endast 11 %.

Marknaden för datorer i några länder redovisas i tabell 4.11. Ackumulerat antal och motsvarande värde gäller för årsskiftet 1971/72. Beloppen anges i miljoner dollar.

Tabell 4.1] Marknaden för datorer i några europeiska länder

Land Ackumulerat Försäljning antal värde 1971 1972 miljoner dollar Belgien 1 100 355 40 46 Danmark 400 175 22 25 Storbritannien 7 600 2 500 512 500 Finland 250 105 — — Frankrike 6 700 2 150 528 609 Holland 1 700 530 47 49 Italien 3 300 1 040 403 475 Norge 270 100 20 24 Schweiz 760 345 36 40 Spanien 720 255 32 38 Sverige 800 405 45 50 Västtyskland 8 500 3 200 1 110 1 126 Källa: Electronics 1972

International Data Corp. 1972

Sverige redovisas här endast för jämförelse med andra europeiska länder. Sverige be- handlas mer i detalj i kapitel 6, och de värden som redovisas där överensstämmer ej helt med denna tabell.

Antalet terminaler i Västeuropa beräknas för närvarande uppgå till ca 34 000. 1975 beräknades antalet ha ökat till ca 230 000, under förutsättning att dataöverföringen kan utvecklas i denna takt.

] Källa: Maptek Information Services, 1971

Komponentmarknaden, som både 1970 och 1971 stagnerat på nivån 2,9 miljarder dollar, väntas under 1972 öka ca 7 % med en försäljning av omkring 3,1 miljarder dollar.

4.2.3 Datamarknaden i Östeuropa

Varje uppskattning av den östeuropeiska marknaden är svår på grund av brist på säkra källor.

Enligt uppgifter i EDP Europa Report fanns vid årsskiftet 1971/72 omkring 6 900 datorer i de östeuropeiska länderna. Dessa fördelar sig enligt tabell 4.12.

Härutöver kan nämnas att Bulgarien har licensavtal med det japanska bolaget Fujitsu för tillverkning av deras Facom-datorer.

Saab-Scania AB har också levererat ett antal datorer till Östeuropa, framför allt Tjeckoslovakien.

Sovjet har den utan jämförelse största marknadspotentialen. En mängd kvalificera- de administrativa system för en långtgående centralisering är också under utveckling. Behovet av stora datorer och kommunika- tionsorienterad utrustning kan förväntas bli stort. Ca 1 200 datorer tillverkades i Sovjet under 1970. Produktionen beräknas 1975 uppgå till 3 000 datorer. Målsättningen är att fram till 1975 ha installerat 33 000 datorer. Andra källor anger 1980 som tidpunkt för målsättningens uppfyllelse.

Den ökade användningen av datorer gör Östeuropa till en intressant exportmarknad,

som med all sannolikhet kommer att bevakas av flera leverantörer.

4.2.4 Datamarknaden i Japan

1 Japan fanns i slutet av mars 1971 ca 9 500 generella datorer i användning till ett värde av 3,0 miljarder dollar. Av dessa var 6 700 tillverkade i Japan (inklusive IBM, Japan) och 2 770 var importerade. De egentillverka- de datorerna uppgick därmed till 71 % av totala antalet och till 55 % av det totala värdet. Av dessa fanns 740 japansktillverka- de i användning inom statsförvaltningen av totalt 782 till ett värde av 310 miljoner dollar. Ovanstående uppgifter och de följande i avsnitt 4.2.4 har erhållits från Japan Electro- nic Industry Ass, 1971. Under 1970 tillverkades datorer för 862 miljoner dollar. Mer än hälften av antalet datorer finns inom den tillverkande industrin, inom bank och försäkring samt distribution. Använd- ningen av datorer inom dessa branscher ökar snabbt. Men även inom områdena statlig förvaltning, utbildning och sjukvård sker en snabb utveckling. 1 stor utsträckning återfinns därför dato- rerna hos de större företagen och organisa— tionerna. Där finns också de större datorer- na. Omkring 80% av de större datorerna finns hos företag etc. med mer än 1000 anställda. De mindre och medelstora datorer-

Tabell 4.12 Uppskattat antal datoreri Östeuropa 1971/72.

Land Antal Värde Import i antal

miljoner '

dollar IBM ICL l-IIS Cll _Sovjet 5 500 1 460 20 12 0 Östtyskland 500 13 3 2 0 Bulgarien 40 10 3 0 Tjeckoslovakien 300 14 22 ' ' Ungern 100 6 18 6 0 Polen 420 6 14 2 * Rumänien 50 10 2 0 9

Total 6 910

l Licensavtal för lokal tillverkning Källa: EDP Eur0pa Report

na återfinns i allmänhet hos företag med mellan 100 och 500 anställda.

Det är dessutom intressant att notera att de mycket små datorerna, till priser lägre än 30000 dollar, är ganska jämnt fördelade över företagen, oavsett storleksordning. En viss liten koncentration förekommer dock till de stora företagen, vilket kan betyda att dessa använder denna typ av datorer som terminaler och/eller koncentratorer.

Större delen av de datorer som finns installerade i Japan är förhyrda (71 %) dels p. g. a. de höga inköpspriserna men också beroende på den snabba tekniska utveck- lingen, som snabbt minskar effektiviteten hos äldre utrustning. Hyresförfarandet gäller för de stora, medelstora och små datorerna, medan de mycket små i större utsträckning köps (54 %). Det speciella bolag, Japan Electronic Computer Co, JECC, som bildats för att bl. a. ombesörja uthyrning av datorer, kan också ha bidragit till den stora mängden förhyrda datorer.

DatorernaiJapan användes 1971 igenom- snitt 248 timmar per månad. Av denna tid åtgår 64,7% för produktion, 16,9% för programkorrigering och 18,4% för annan databehandling.

I mars 1971 fanns ca 14000 terminaler installerade i Japan till ett sammanlagt värde av omkring 136 miljoner dollar. Inom enbart området bank och försäkring fanns vid samma tillfälle närmare 8000 terminaler, varav 4 000 var egentillverkade. Inom sam- färdsel fanns 1200 terminaler och inom offentlig förvaltning 2 200 sammanlagt.

4.2.5 Internationelljämförelse

I tabell 4.13 har leveransvärdet för maskin- vara angivits för ett antal länder. Värdet av leveranserna under 1969 och det uppskatta- de värdet, enligt en amerikansk källa, för 1975 redovisas. Leveransvärdet har ställts i relation till bruttonationalprodukten för res- pektive år. Tabellen åskådliggör därmed hur stor andel av ländernas totala resurser som investeras i maskinvara.

Tabell 4.13 Leveransvärdet för maskinvarai förhållande till BNP i 1969 års priser.

Land Lev.värde BNP Leveransvärde maskinvara i % av BNP miljarder dollar 1969 1975 1969 1975 1969 1975

Belgien 0,03 0,08 23 30 0,13 0,27 Danmark 0,02 0,04 14 18 0,14 0,22 Stor- britannienO,33 1,20 109 131 0,30 0,92 Frank-

rike 0,39 1,00 140 193 0,28 0,52 Holland 0,04 0,10 28 36 0,14 0,28 Italien 0,27 0,70 82 107 0,33 0,65 Japan 0,68 2,94 167 287 0,68 1,02 Schweiz 0,03 0,08 19 24 0,16 0,33 Sverige 0,05 0,14 28 34 0,18 0,44 Väst-

tyskland 0,47 l,50 153 198 0,31 0,76 USA 4,90 8,30 948 1 790 0,52 0,71

Källa: Leveransvärden: US Dept of Commerce BNP: Konjunkturinstitutet

Leveransvärdet i % av BNP är i genomsnitt högre för de stora länderna än för de mindre. En av anledningarna till detta kan möjligen vara att de har större företag och institu- tioner, vilka kunnat utnyttja stordriftsförde- Iar i dataanvändningen och därmed uppnått en högre grad av datamognad.

Enligt prognosen fördubblar länderna sina maskininvesteringsandelar fram till 1975, men spridningen länderna emellan är stor. Länder med låg maskinleveransandel i för- hållande till nationalinkomstnivån, t. ex. Sverige, synes dock inte komma att förbättra sin relativa position. Dataindustriutred— ningen avser att återkomma härtill.

Storbritannien har en svagare BNP-tillväxt än övriga länder, varför den planerade installationen av datorer leder till en kraftig ökning av leveransandel av BNP.

I Japan ökar investeringsandelen med endast 50 % trots att leveranserna fyrdubb- las. Orsaken till detta ligger i att Japan väntas få en betydligt snabbare BNP-tillväxt 1975 än övriga länder.

4.3 Dataindustrin

Dataindustrin omfattar företag, som kan indelas i tre huvudkategorier. Till den första kan hänföras ett antal stora, oftast interna- tionellt verksamma företag, med betydande resurser för forskning och utveckling, pro- duktion samt marknadsföring inom ett fler- tal produktområden:

centralenheter, minnen, komponenter,

tillbehör och

tjänster, som definierats i kapitel 3.1.

Till den andra kategorin kan hänföras företag som specialiserat sig på något eller några produktområden enligt ovan.

Företag inom den tredje kategorien har sin verksamhet i huvudsak inriktad på sam- mansättning av system, vars ingående enhe- ter i större eller mindre omfattning utvecklas och produceras av andra företag.

Gränserna mellan kategorierna är ofta oskarpa.

Dataindustrin betraktas vanligen som en del av elektronikindustrin. Initiativen och utvecklingen av de första datorerna skedde emellertid inte inom denna sektor utan i de flesta fall inom universitet, statliga organisa- tioner eller inom företag tillhörande andra industriella branscher; i flera fall inom kontorsmaskinindustrin.

Flera företag inom dataindustrin är därför fortfarande verksamma även inom andra näringsgrenar. Dataverksamheten bedrives då i allmänhet som en mer eller mindre friståen- de resultatenhet vars rörelseresultat dock ofta inte redovisas offentligt. Detta betyder att i de flesta fall fullständiga uppgifter om engagemangets omfattning och lönsamhet endast finns tillgängliga internt inom företa- gen. Externt tillgängliga uppgifter är därför få och osäkra. I fortsättningen angivna värden bör därför endast uppfattas som närmevärden.

Antalet företag i de olika kategorierna är mycket stort. I USA finns ett hundratal större tillverkare av enbart datorer. Fram-

ställningen i detta kapitel har därför begrän- sats att endast omfatta ett antal större företag enligt den första kategorien. Tabell 4.14 visar en översikt för några av de ledande företagens engagemang inom olika produkt- områden.

Härefter följer en kortfattad redogörelse för några större företag, som är verksamma inom ett flertal produktområden och alltså kan hänföras till kategori 1.

Den svenska datorindustrin redovisas i kapitel 7.

Fortsättningen av kapitlet koncentreras på datorindustrin. Övriga produktområden in- om dataindustrin kommer att behandlas i utredningens slutbetänkande.

Tillverkning av datorer är koncentrerad till ett fåtal länder: större datorindustri har för närvarande bara England, Frankrike, Holland, Japan, Sovjet, USA och Västtysk- land. Härutöver förekommer viss mindre datorindustri och licenstillverkning i andra länder.

Världsmarknaden fördelar sig värdemäs- sigt på datorindustrin enligt följande:

amerikanskägd datorindustri ca 88 % europeiskägd datorindustri ca 5 % japanskägd datorindustri ca 4 % övrig datorindustri ca 3 %

Totalt 100 %

Som synes är den amerikanska industrins dominans betydande.

Ett flertal företag, även mycket stora, har lönsamhetsproblem. Olika former av statligt stöd förekommer och olika samar- betsformer diskuteras mellan företagen för att åstadkomma en förstärkning av konkur- renskraften. Den japanska datorindustrin kan med ett massivt statligt stöd förväntas utvecklas mycket snabbt med inbrytningar på framförallt Öst- och Västeuropa i ett inledningsskede som följd.

4.3.1 USA

I tabell 4.15 redovisas några uppgifter om större amerikanska företag enligt kategori 1 och alltså engagerade inom flera produktom— råden.

Tabell 4.14 Större utländska företags engagemang inom olika produktområden

Företag Datorer Yttre Kompo- Till- Tjänster __— enheter nenter behör Gene- Speci- Data- Pro- rella ella behand- gram- datorer datorer lings- varor service

USA Borroughs Control Data Digital Equipment General Electric Hewlett-Packard Honeywell IBM ITT Memorex Mohawk NCR

Singer

Sperry Rand (UNIVAC) Xerox

XXX

XXXXXX

XX XXX XXXX XX XXXX XXX

X

XXXXXXXXXX XXX X X X XX

X X

XXXX XX

XX XX

Europa AEG—Telefunken Cll

ICL Nixdorf Olivetti

Philips

Siemens

XX XXXX XXXXXXX XX XXXX

XXXX X XX XX XX

Japan Fujitsu Hitachi Mitsubishi Oki

NEC Toshiba

XXXXXX XXXXXX XXXXXX XX

X XXXXXX

Tabell 4.15 De större amerikanska datorföretagen. Uppgifterna gäller verksamhetsåret 1971

Företag] Omsätt- Netto- Antal an- Datorleveranser 1971 Datorer i bruk

ning vinst ställda

. . miljoner % Förändr. miljoner % m1110ner do"” dollar 1970—71 dollar i%

IBM 8 274 1079 265 000 4 711 61,5 + 9 29 201 68,8 Honeywell 1 946 69 94 418 618 8,1 + 1 3 945 9,3 Sperry Rand 1 824 61 85 574 474 6,2 + 2 2 311 5,5 RCA 3 712 -/- 156 118 000 233 3,0 1—13 948 2.2 Burroughs 943 74 40 951 434 5,7 +12 1 778 4,2 NCR 1466 1 95 000 293 3,8 + 3 875 2,1 CDC 571 36 30 012 193 2,5 — 7 1611 3,8 DEC 147 11 6 200 120 1,5 +18 472 1,1 Xerox 1 961 213 66 728 54 0,7 —13 439 1,0 Ovriga 540 7,0 866 2,0 TOTAL för amerikansk datorindustri: 7 670 100,0 7% 42 446 100,0

Källa: International Data Corp Företagens årsberättelser Fortune

Sperry Rand Corp inkluderar Uhivac-divisionen RCA Corporation överlät under 1971 tillverkningen av generella datorer till Sperry Rands Univac-di- vrsron. NCR National Cash Register Co CDC Control Data Corp

Tabell 4.16 De större tillverkarnas installationer av generella datorer hos de amerikanska myndigheterna 1971—06—30

Företag Antal Värde Andelar Värde Federala miljo- värde- miljoner myndig- ner mässigt dollar heternas dollar i % totalt andelar

USA

IBM 1336 768 41,6 18 931 4,1 % Honeywell 268 141 7,7 2 103 6,7 % Sperry Rand 1 016 357 19,4 2 192 16,3 %

Univac RCA Burroughs 204 104 5,6 1 180 8,8 % NCR 298 43 2,3 530 8,1 % CDC 180 341 18,5 852 40,0 % DEC 23 12 0,7 75 16,07 Xerox 58 77 4,2 232 33,2%

Totalt 3 413 1 843 100,0 26 095 7,1 %

Källa: General Services Administration, USA

Företagen är, som framhölls i inledningen, i olika omfattning verksamhia inom datain- dustrin. Av IBM:s försäljning avser omkring 60 % dataprodukter. För Honeywell, Sperry Rand, Burroughs och CDC gäller ca 50%, medan DEC:s försäljning till 85—90 % gäller dessa produkter. För övriga företag saknas motsvarande uppgifter.

De amerikanska myndigheterna tillämpar en protektionistisk politik i sin upphandling av datorer, varom mera i detalj redogöres under kapitel 5. De federala myndigheternas upphandling framgår av tabell 4.16.

De ovannämnda amerikanska företagens produktion av generella och speciella datorer framgår av tabell 4.17. Härav framgår också företagens huvudsakliga inriktning.

IBM Corporation

Företaget etablerade sig inom datorbran- schen i början av 1950-talet och har sedan dess blivit det helt dominerande företaget med verksamhet inom samtliga produktom- råden. Härutöver utvecklar, tillverkar och marknadsför IBM sådana kontorsprodukter

som , . . elektriska skrivmaskiner,

dikteringsutrustning, redigeringsutrustning, kopieringsmaskiner och tillbehör.

IBM är ett av få företag som nått nuvaran- de position med egna resurser, praktiskt taget utan uppköp av eller fusioner med _ andra företag.

Förutom moderbolaget är verksamheten organiserad på tre dotterbolag:

IBM World Trade Corporation Science Research Associates Inc och

Service Bureau Corp.

Moderbolaget har ett stort antal laborato- rier, försäljningskontor, fabriker och utbild— ningscentraler inom USA.

IBM World Trade Corp. handhar verksam- heten utanför USA och är organiserade på samma funktioner som ovan i ett stort antal länder.

Science Research Associates Inc utvecklat och producerar utbildningsmaterial såväl för internt som externt bruk.

Service Bureau Corp., som avskiljdes un- der l960-talet på grund av amerikanska antirustlagar ombesörjer servicebyråverksam- heten i USA. Enligt uppgift har denna verksamhet, som under 1972 omsatte ca 60 miljoner dollar, nyligen överlåtits till CDC. I övriga länder, där företaget är representerat, ingår servicebyråverksamheten i det natio- nella företagens organisation.

Försäljningsutvecklingen av dataprodukter exklusive kontorsutrustning framgår av ta-

Tabell 4.1 7 De större amerikanska datorföretagens ackumulerade försäljning av generella och speciella datorer, årsskiftet 1971/72. Källa: International Data Corp

Företag USA Övriga världen Totalt typ av datorer

Antal % av Värde % av Antal % av Värde % av Antal % av Värde % av datorer total milj.dollar total datorer total milj.dollar total datorer total milj.dollar total

IBM: Generella 36 362 18 931 20 246 9 996 56 608 28 927 Speciella 903 173 452 101 1 355 274

Summa 37.265 42,4 19 104 68,6 20 698 46,6 10 097 69,2 57 963 43,7 29 201 68.8 Honeywell: Generella(GE) ] 195 753 5 277 925 6 472 1 678 (Honeywell) 3 386 1 350 1 753 649 5 139 1 999 Speciella (Honeywell) 2 525 212 770 56 3 295 268 Summa 7106 8,1 2 315 8,3 7 800 17,6 1630 11,2 14 906 11,3 3 945 9,3

Sperry Rand: Generella Univac 5 124 1 296 3 874 1015 8 998 2 311 RCA 1 052 896 61 52 1 113 948

Summa 6 176 7,0 2 192 7,9 3 935 8,9 1067 7,3 10 111 7,6 3 259 7,7

Burroughs: Generella 2 253 2,6 1 180 4,2 1 219 2,7 598 4,1 3 472 2,6 1 778 4,2

NCR: . Generella 3 837 4,4 530 1,9 3 250 7,3 345 2,4 7 087 5,4 875 2,1

CDC: Generella 487 852 323 486 810 1 338 Speciella 1 730 218 853 55 2 583 273 Summa 2 217 2,5 1 070 3,9 1 176 2,6 541 3,7 3 394 2,6 1611 3,8 DEC: Generella 161 75 67 34 228 109 Speciella 12 153 273 3 698 90 15 851 363

Summa 12 314 14,0 348 1,2 3 765 8,5 124 0 8 16 079 12,1 472 1,1

Xerox: Generella Speciella

Summa Övriga Generella Speciella Summa Summa Generella Speciella

Total

328 888

1216

283 15 324

15 607 54 468 33 523

1,4

17,6 61,9 38,1

232 136 368

89 651

740

26 184 1 663

1,3

2,7

94,0 6,0

69 142

_211

63 2 290 2 353

36 202 8 205

0,5

5,3

81,5 18,5

47 24 71 10 116 126

14 157 442

0,5

0,8

97,0 3,0

397 1 030

1 427

356 17 614

17 960 90 671 41 728

279 160

1,1 439

99 767

13,6 866

68,5 40 341 31,5 2 105

1,0

2,0

95,1 4,9

87 991

100,0

27 847

100,0

44 407

100,0

14 599

100,0

132 399

100,0 42 446

100,0

Källa: International Data Corp

bell 4.18. För jämförelse har övriga, tidigare nämnda amerikanska företags försäljning av dataprodukter inlagts i tabellen.

Tabell 4.18 IBM:s engagemang inom datain- dustrin ijämförelse med övriga amerikanska datorföretag

Dataprodukter miljoner dollar

Försälj- 1967 1968 1969 1970 1971 ning/år

[_BM 3 562 4 873 4 935 5195 5 400 Övriga 1 874 2 329 3 032 3 280 3 547 Total 5 436 7 202 7 967 8 475 8 947

1BMandel% 65,5 67,5 62,0 61,0 60,5

Källa: International Data Corp

IBM:s vinstutveckling under nämnda år framgår av tabell 4.19.

Tabell 4.19 IBM:s vinstutveckling från för- säljningen av dataprodukter i jämförelse med övriga amerikanska företags.

Dataprodukter miljoner dollar

Netto- 1967 1968 1969 1970 1971 vinst/år

IBM 843 1343 1389 1412 1403 Ovriga 12 123 168 34 73 Total 855 1466 1557 1446 1476

IBM andel % 99 92 89 98 95

Källa: International Data Corp

IBM:s resurser tillåter omfattande investe- ringar i forskning och utveckling (ca 600 miljoner dollar/år).

Honeywell Information Systems Inc (HIS)

HIS är ett dotterbolag till Honeywell Inc, som har bildats genom en sammanslagning av General Electrics och Honeywells enheter för utveckling, tillverkning och marknadsfö— ring av dataprodukter. Honeywell Inc äger 81,5 % av aktierna och General Electric Co övriga 18,5 %.

Honeywell Inc etablerade sig i branschen 1955 genom köp av 60% av aktierna i

Raytheon Manufacturing Company och Da- tamatic Corporation bildades för att utveck- la, tillverka och marknadsföra datorer. Sena- re övertogs även resterande andel och Ho- neywell fortsatte i eget namn inom bran- schen. Honeywell utökade 1966 sin produkt- linje med små datorer för vetenskapligt bruk genom köp av Computer Control Corpora- tion. I september 1970 skedde ett uppmärk- sammat övertagande av datorproduktionen hos General Electric Co.

General Electric Co gjorde sitt inträde i branschen i början av 50-ta1et. 1964 ägde ett samgående rum med det franska bolaget Compagnie des Machines Bull, en av pionjä- rerna inom branschen.

Under verksamhetsåret 1970, omedelbart före sammanslagningen av Ho- neywell och General Electric, uppgick Ho- neywells leveranser i USA till omkring 277 miljoner dollar från att 1969 ha varit ca 244 miljoner. Företagets leveranser till andra länder uppgick 1970 till ca 159 miljoner dollar.

General Electric sålde 1970 dataprodukter i USA för endast 91 miljoner dollar, efter en nedgång från 134 miljoner 1969. Leveranser- na i andra länder uppgick 1970 till totalt omkring 162 miljoner dollar. Dessa leveran— ser kom till stor del från Bull-divisionen.

De två företagen hade inför sammanslag- ningen datorer installerade i USA till ett sammanlagt värde av 2,1 miljarder dollar.

Honeywell samarbetar också med det ja- panska företaget Nippon Electronic Comp medan General Electric samarbetar med Toshiba, Japan. De bådajapanska företagen i sin tur samarbetar.

HIS inklusive Honeywell Bull har tillverk- ning på ett flertal platser iNordamerika och Europa.

alltså

Över 6 000 personer ägnar sig åt forskning och utveckling vid centra i USA, England, Frankrike och Italien.

Sperry Rand/Univac

Sperry Rand Corporation startade sin verk- samhet inom branschen med att överta

Eckert-Mauchly Corp 1950. (Eckert och Mauchly var pionjärer i USA och utvecklade en datamskin redan under andra världskri— get.) Efter ett flertal uppköp av andra företag organiserades UNIVAC-divisionen 1955 för utveckling, tillverkning och mark- nadsföring av dataprodukter. Divisionen var marknadsledare till 1956, då positionen för- lorades till IBM.

I slutet av 1971 övertogs från RCA Corp den generella datorverksamheten för 70,5 miljoner dollar plus ytterligare ersättning mellan 30—60 miljoner dollar beroende på den framtida omsättningen av RCA:s data- produkter fram till 1976 års utgång.

Företaget bedriver sin verksamhet på ett flertal platser förutom i Nordamerika, i Sydamerika, Europa, Afrika och Asien.

Burroughs Corp

Burroughs har utvecklats sedan början av 50-talet. Electrodata Corporation förvärva- des 1956. Det dröjde till in på 60-talet innan en effektiv integration bolagen emellan kun— de förverkligas.

Intäkterna för 1971 fördelar sig per pro- duktgrupp enligt nedan:

datorsystem 414 miljoner dollar kontorsmaskiner 398 miljoner dollar tillbehör 89 miljoner dollar specialprodukter 19 miljoner dollar komponenter 13 miljoner dollar övriga intäkter 10 miljoner dollar

Summa intäkter 1971 943 miljoner dollar

Produktgruppen kontorsmaskiner enligt ovan avser i huvudsak kontorsdatorer.

Bland datorsystemen och specialproduk- terna ingår ett flertal system som utvecklats tillsammans med amerikanska försvaret och statliga verk.

Utgifterna för forskning och utveckling uppgick 1971 till ca 47 miljoner dollar, ca 5 % av omsättningen.

National Cash Register (NCR )

NCR började också konstruera datorer i början av 50-ta1et. Kort härefter uppköptes

Computer Research Corp. Under senare de- len av 50-talet förekom också ett samarbete med General Electric, som tillverkade NCR—konstruerade datorprodukter.

Företaget har koncentrerat en stor del av sin verksamhet på kundkategorierna banker, handel och sjukvård inom vilka ca hälften av installationerna återfinns.

Utöver generella datorer har NCR under 1972 även inlett tillverkning och försäljning av kontorsdatorer. Det är tveksamt om företaget uppnått lönsamhet för sin produkt- grupp datorer.

Tillsammans med Control Data Corp, CDC, har företaget 1971 bildat ett gemen- samt dotterbolag Computer Peripherals Inc med aktiekapitalet fördelat lika mellan par- terna. Samarbetet avser i första hand utveck- ling och tillverkning av yttre enheter. Ge- mensam forskning och utveckling av såväl maskin- som programvara kan vara inled- ningen till en fusion mellan företagen.

Control Data Corp (CDC)

CDC har berörts ovan. Företaget startade 1957 och utvecklades mycket snabbt bl.a. genom förvärv av ett flertal företag. Dator- verksamheten hos Bendix Corp och General Precision Equipment Corp förvärvades 1963 resp. 1966. Man koncentrerade sig i början på mycket stora datorer speciellt för veten- skapliga ändamål.

De största försäljningsframgångarna har CDC haft inom sektorerna offentlig förvalt— ning, elektroindustri samt forskning och undervisning, inom vilka ca 50 % av företa- gets datorer återfinns. Härtill kommer en mindre andel inom rymd- och petroleumin- dustri. Omkring 25 % av företagets omsätt- ning kommer från dataserviceverksamhet inom områden för satsvis bearbetning, data- insamling och tidsdelningsservice.

Förutom ovannämnda samarbete med NCR samarbetar CDC bl, a. med det franska företaget CII och det engelska ICL.

DEC startade sin verksamhet 1957 och inriktade sig tidigt på speciella datorer (mini- datorer).

En stor del av produkterna ingår i system för processreglering. Forskning och undervis- ning, sjukvård och grafisk industri är andra sektorer, inom vilka företaget nått framgång.

Den tidigare specialiserade inriktningen har numera vidgats att även omfatta medel- stora datorer för generella tillämpningar.

Under verksamhetsåret 1971 utökades företagets försäljningsorganisation mer än 25 % och försäljningskontor finns nu i ett stort antal länder. I Tyskland och England etablerades under året kontor för program— varuutveckling. Dessutom utökades tillverk- ningskapaciteten. Produktion av företagets produkter sker nu förutom på ett flertal platser inom USA, i fabriker i Kanada, England och Irland.

Kostnader och överskott för 1971 fördela- de sig på följande poster:

forskning och utveckling ca 12 % produktion ca 52 % administration och försäljning ca 24 % vinst och skatter ca 12 %

100 %

De större europeiska företagen verksamma inom branschen redovisas i tabell 4.20. De svenska företagen anges i kapitel 7.

På samma sätt som i USA är flera företag resultatet av en mängd fusioner.

International Computers Limited (ICL)

ICL, bildades 1968 genom fusion mellan International Computer and Tabulators Ltd och datordivisionen hos English Electric. Bland de större aktieägarna 1971 kan nämnas English Electric Company Ltd med ca 18 % av aktiekapitalet, Plessey Company Ltd med lika stor del och engelska staten med ca 10 %. Övriga aktier finns fördelade på banker, försäkringsbolag, andra bolag och organisationer samt enskilda personer. Företaget blev efter fusionen den största datorindustrin i Europa med verksamhet inom de flesta produktområden. Den huvud- sakliga produktinriktningen är generella da- torer, utan kompatibilitet med IBM. Tjänster inom programvaruområdet tillhandahålles av ett helägt dotterbolag, Dataskil Ltd., Eng- lands största programvaruhus, och övriga servicebyråtjänster genom Baric Computing Services Ltd., ett annat dotterbolag ägt till

Tabell 4.20 De större europeiska datorföretagen. Uppgifterna gäller verksamhetsåret 1971.

Företagl Omsätt- Netto- Antal Dator- Föränd- Datorer ning, totalt vinst anställda leveranser ring i bruk miljoner miljoner miljoner 1970—71 miljoner dollar dollar dollar i % dollar

Storbritannien

ICL 392 23 32 600 15 1 250 Frankrike

CII 146 7 000 122 29 490 Holland Philips 5 200 119 367 000 14 Italien Olivetti 415 7 74 000 67 17 Västtyskland Siemens 4 680 74 306 000 280 50 510 AEG/Telefunken 2 180 155 000 95 Nixdorf 108 6 5 600 l ICL International Computers Ltd. CII Compagnie Internationale pour Plnformatique Nixdorf Nixdorf Computer Aktiengesellschaft 44 SOU 1973: 6

60 %. Övriga 40 % av aktiekapitalet innehas av Barclays Bank.

ICL har försäljningsbolag i ett flertal europeiska länder, i Nordamerika, Afrika, Asien och Australien. Försäljningen för 1971 fördelade sig enligt tabell 4.21.

Tabell 4.2] ICL:s försäljning 1971 fördelad på olika marknader

Marknad Försäljning % miljoner pund Storbritannien 101,33 7 65 ,4 Europa (exkl UK) 21,694 13,4 Afrika 12,567 8,3 Amerika 1,351 0,9 Asien 4,953 6,0 Australien 9,030 6,0 Totalt 150,932 100,0

Ca 10 % av den totala försäljningen avser den statliga förvaltningen. Om man inräknar övriga delar av den offentliga sektorn blir andelen avsevärt högre.

Det statliga stödet till ICL:s forskning och utveckling uppgår till omkring en fjärdedel av den totala satsningen om ca 40 miljoner pund. Produkterna favoriseras i viss utsträck- ning vid offentlig upphandling. Se vidare kapitel 5. Företaget har redovisat vinst sedan sin tillblivelse. Den senaste konjunkturned- gången har dock minskat resultatet under innevarande år (1972). Under 1971 reduce- rades antalet anställda från 36 329 vid årets början till 32 669 vid årets slut. Reduktio- nen inkluderade också en omfattande om- organisation inom företagsledningen. Med all sannolikhet måste ytterligare nedskärningar tillgripas.

1 sin senaste årsberättelse deklarerade styrelsen sitt intresse för samarbete med såväl europeiska, amerikanska som japanska företag. Början till ett sådant samarbete har inletts i Multinational Data S A med säte i Bryssel. Företaget ägs gemensamt med det amerikanska CDC och det franska CII. Sam- arbetet avser i första hand en gemensam standard för framtida produkter men också

en effektivisering av forsknings- och utveck- lingsarbetet.

Compagnie Internationale Pour l'Informa- tique, (CII)

Det franska datorföretaget bildades 1966 genom sammanslagning av Compagnie d”Automatique Europeene, CAE, och Socié- té Europeene d”Automatisme, SAE. Från 1970 ingår också det tidigare självständiga SPERAC. Aktiekapitalet har nyligen höjts till 166,7 miljoner franc. Ca 64 % av aktierna ägs av FININFOR, ett holdingbolag, som ägs av Thomson—CSF och Compagnie Générale d”Electricité. Schneider S A har dessutom ca 18 % av aktierna. Nyligen har det statliga Institutet för Industriell Utveckling, IDI, gått in som aktieägare. Övriga aktier är privatägda.

Företaget har sitt säte utanför Paris. Till- verkningen sker till största delen i verkstäder i Toulouse. Vissa forskningscentra är grup- perade runt Paris. Försäljningskontor finns, förutom i ett antal franska städer, i Afrika och nu senast i Moskva. Dotterbolag har upprättats i Västtyskland, Italien, Spanien och Brasilien.

Omsättningen har under de senare åren ökat med ca 30 % årligen ochmålsättningen är att 1975 nå ca 1000 miljoner francs. Bruttovinsten för 1971 uppgick till 5 miljo- ner francs.

CII hade 1971 värdemässigt ca 10% av den inhemska marknaden. Företaget har ett starkt statligt stöd, dels för forskning och utveckling, dels genom favorisering av pro- dukterna vid offentlig upphandling. Den egna målsättningen är att uppnå 50 % av den offentliga marknaden.

Till stor del koncentrerar CII sina export- ansträngningar på Östeuropa. I Rumänien och Ungern har företaget byggt upp kom- pletta fabriker för licenstillverkning av stora resp. små datorer. Det ungerska bolaget utvecklar dessutom programvara och yttre enheter för de större, franska datorerna.

I början av 1972 träffades principöverens— kommelse om ett samarbete med tyska

Siemens om gemensam produktutveckling och marknadsföring. Överenskommelse har träffats med det holländska Philips om att senare deltaga i samarbetet.

Representanter från CII besökte i början av 1972 Fujitsu, Hitachi och Mitsubishi i Japan för att diskutera samarbete. De japans- ka företagsledningarna kunde vid detta till- fälle ej se några fördelar av ett sådant samarbete.

Sedan ijuli 1970 har CII ett samarbetsav- tal med det amerikanska CDC för dator- orienterad forskning och utveckling. 1 no- vember 1970 bildade man tillsamman med CDC och ICL ett dotterbolag, Multinational Data S A med säte i Bryssel.

Philips

Den holländska Philipskoncernes verksamhet omfattar tre huvudkategorier: komponenter, konsument- och producentvaror.

Den totala försälningen uppgick 1971 till ca 5,2 miljarder dollar. Omkring 1 miljard avser produktområdet komponenter. övrig försäljning fördelar sig med omkring 60 % på konsumentvaror och 40 % på producentva- ror. Konsumentvarorna utgörs av glödlam- por, radio- och ”TV—apparater, hushållsappa- rater etc.

Producentvarorna omfattar bl. a. produkt— grupperna: telekommunikations- och för- svarssystem, datasystem, medicinsk appara- tur, industriell elektronik och elektroakustisk apparatur. Var och en av nämnda produkt- grupper omfattar utveckling, produktion, marknadsföring och service.

Forskning bedrives vid ett antal forsk- ningslaboratorier i olika europeiska länder. Sammanlagt sysselsättes ca 4 000 personer vid dessa laboratorier. Årligen investeras i genomsnitt ca 7% av koncernens totala försäljning i forskning och utveckling. För producentvarorna är dock andelen väsentligt högre.

Av de totalt 360 000 anställda är närmare 75 % verksamma utanför Hollands gränser.

Philipskoncernen har under ett 20-tal år varit engagerade i utvecklingen av datorer

jämte komponenter och tillbehör. Stora en- heter för vetenskapliga beräkningar utveck- lades redan på 50-ta1et för internt bruk inom koncernen. Marknadsföring av generella da- torer inleddes 1968. Målsättningen är att bryta sig in på datormarknaden inom hela produktområdet. Fram till 1972 hade företa- get installerat ca 9 000 kontorsdatorer i Europa.

Utveckling och produktion av datorer sker vid ”supply centres”, som f.n. finns i Holland, Belgien, Tyskland, Frankrike och Sverige. Varje nationell organisation speciali- serar sig på var sitt delområde; för Svenska Philips terminalsystem.

Vid slutet av 1971 sysselsattes ca 12 000 personer inom huvudgruppen datasystem. Härtill kommer systemtekniker och pro- grammerare inom andra produktgrupper, som sysslar med datatekniska tillämpningar. Inom huvudgruppen telekommunikation projekteras t.ex. hela kommunikationssy- stem, inklusive dataväxlar och koncentrato- rer.

Företaget är intresserat av ett samarbete inom datorbranscherna. Planerna tillsamman med Siemens och CII har tidigare nämnts.

Olivetti

Det italienska Ing C Olivetti & C, SpA med säte i lvrea rubriceras som kontorsmaskinin- dustri, även verksamt inom databranschen.

Företagets tidigare tillverkning av generel- la datorer har numera upphört och man koncentrerar sig nu på kontorsdatorer och små datorer för terminalsystem.

Omsättningen för 1971 fördelar sig på följande produktgrupper:

skrivmaskiner 16,2 % + 2 % räknemaskiner 46,3 % — 2 % datorer 16,2 % +17 % kontorsmöbler 4,9 % + 1 % kopieringsutrustning 2,8 % +45 % utrustning för numerisk styrning 4,2 % — 2 % övrigt 9,4 % +17 % 100,0 % SOU 1973: 6

Posten övrigt inkluderar tillbehör, reserv- delar och teknisk service.

Försäljning av de mindre datorerna mins- kade under 1971 med 8,5 % till ca 33,5 miljoner dollar, medan kontorsdatorerna ökade i försäljning med 60,7 % till ca 34 miljoner dollar. Av dessa exporterades 65 % respektive 63 %.

Företaget har en utbredd försäljningsorga- nisation med dotterbolag i de flesta västeuro- peiska länder, i Nordamerika, Sydafrika, Austrialien och Asien.

Försäljningen av samtliga produkter förde- lade sig enligt följande:

Italien 23,8 % Övriga EEC-länder 18,9 % Övriga Europa 14,9 % Nordamerika 19,2 % Sydamerika 14,8 % Afrika 2,8 % Asien och Australien 5,6 %

100,0 %

Försäljningen i Västtyskland ökade med nästan 18 %, främst beroende på framgångs- rik marknadsföring av datorerna. I USA sjönk försäljningen, enligt uppgift iårsberät- telsen beroende på dels konjunktursvackan, dels de federala myndigheternas protektio- nism.

Siemens

Det västtyska företaget Siemens Aktienge- sellschaft har i likhet med flera tidigare nämnda bolag datortillverkning som en av sina verksamheter. Redovisningsåret 1970/71 omfattade datateknik 11 % av om- sättningen. I övrigt har företaget bl. a. ener- giteknik, installationsteknik, medicinsk tek- nik, kommunikationsteknik och komponent- teknik på sitt program.

Komponenttillverkningen omfattade se- naste verksamhetsåret ca 4% av omsätt- ningen. Inom området datateknik täcker Siemens hela produktområdet.

Utvecklingen av de generella datorerna baserades i huvudsak på ett samarbetsavtal

med amerikanska RCA. Dessa datorer är IBM-kompatibla och täcker samtliga behov med undantag för sådana, som fordrar myc- ket stora maskiner. Samarbetet med RCA har numera upphört. Se avsnittet om RCA.

Företaget hade imitten av 1971 ca 16 % av den västtyska marknaden; en ökning från ca 5 % för 1965. Av datorerna inom den offentliga förvaltningen och för vetenskap, forskning och utbildning hade Siemens vär- demässigt ca 15 % resp. 20 %. Enligt uppgift från företaget har man satsat ca 2 miljarder D-mark för att bygga upp sin dataverksam- het.

Omkring 11 000 personer sysselsattes vid samma tidpunkt inom området datateknik: 2 200 anställda för forskning och utveckling, 4 200 för tillverkning och ca 3 600 för marknadsföring. Härtill kommer ca 3 500 personer för Siemens interna databehand- ling.

Företaget är representerat i de flesta västeuropeiska länder, i Brasilien och i Syd- afrika. För marknadsföring på Östeuropa har nyligen öppnats ett speciellt försäljningskon- tor i Munchen.

Som tidigare nämnts slutförhandlar Sie- mens, Philips och franska CII om ett nära samarbete.

Siemens diskuterar sedan ett år också ett samarbete med den japanska datorindustri- gruppen Fujitsu och Hitachi.

AEG-Telefunken

Västtyska AEG-Telefunken har tillverkning av datorer som en av ett flertal andra verksamheter.

Företaget har sin huvudsakliga inriktning på stora datorer, framför allt för vetenskap- ligt bruk och datorer för processkontroll.

Av den västtyska marknaden har AEG- Telefunken värdemässigt ca 3 %, en ökning från ca 2 % år 1965. Inom offentlig förvalt- ning och för vetenskap, forskning och utbild- ning har företaget en värdemässig andel om ca 5 % resp ca 12 %.

Tillsammans med Nixdorf Computer

Aktiengesellschaft har företaget i slutet av 1971 bildat ett dotterbolag Telefunken Computer GmbH. Se nedan.

Nixdorf

Nixdorf Computer AG har specialiserat sig på mindre datorer för speciella och generella ändamål.

Aktiekapitalet ökades under verksamhets- året 1971 från 60 till 72 miljoner mark.

Omsättningen har ökat från 28 miljoner mark 1966 till 344 miljoner 1971, en ökning med 27 % sedan föregående år. Under sam- ma tidperiod har antalet anställda ökat från ca 600 till 5 567 personer.

Dessa fördelade sig på följande verksamhe- ter:

administration 15 ] forskning och utveckling 456 tillverkning 2 039 utbildning 75 försäljning, hemmamarknad I 718 försäljning, dotterbolag i andra länder 989 inhemska dotterbolag 139 Totalt 5 567

Härtill kommer ca 4 816 personer verk— samma som agenter för företagets produkter på hemmamarknaden och i andra länder.

Under 1971 levererades 5 280 datorer. Totala antalet levererade datorer översteg vid 1971 års slut 23 000. Av dessa är ca 19 000 kontorsdatorer för administration och om- kring 4 000 terminalsystem. Totala antalet motsvarande värdemässigt ca 4 % av den västtyska marknaden. Omkring 10 % av den- na marknad avser mindre datorer, varav Nixdort har ca 40 %.

Nixdorf Computer AG har helt eller delvis ägda försäljningsbolag i ett flertal europeiska länder, i Australien och i Japan. Nyligen förvärvades aktierna i det amerikanska Vic- tor Comptometer Corp i USA för utveckling, tillverkning och marknadsföring på den ame- rikanska marknaden. Som tidigare redovisats har företaget tillsammans med AEG-Telefun- ken ett gemensamt dotterbolag, Telefunken Computer GmbH, för gemensam forskning och utveckling av stora datorer liksom till- verkning och försäljning av Telefunkens nu- varande stora datorer. Vidare har Nixdorf ett samarbetsavtal med Olympia Werke AG för utbyte av kunnande inom det elektroniska resp. finmekaniska området.

Nixdorf ingår dessutom tillsamman med Siemens, AEG-Telefunken/Olympia och det tyska postverket i Deutsche Datel, Gesell- schaft fiir Datenfemverarbeitung mbH, DDG, för att erbjuda små och medelstora företag dataöverföring i större omfattning.

Tabell 4.22 De större japanska datorföretagens verksamhet

1 2 3 4 Företag Omsättning Netto- Antal an- Maskinvaru- Förändring Datorer totalt vinst ställda leveranser 1970—7 1 i bruk miljoner miljoner miljoner dollar dollar dollar NEC 790 13 34 400 190 — 8 % 496 Toshiba 2 040 14 70 500 410 + 6 % 120 Fujitsu 540 16 28 200 310 + 8 % 481 Hitachi 2 580 34 86 900 530 + 2 % 481 Mitsubishi 1 380 11 55 147 350 +22 % 47 OKI 280 4 14 647 100 +22 % 118 1 NEC Nippon Electronic Co Toshiba Tokyo Shibaura Electric Co, Ltd Mitsubishi Mitsubishi Electric Co OKI Oki Electric Industry Co. Ltd 2 Omsättningen avser verksamhetsåret 1971-04-01—1972-03-3 1 3 Nettovinsten gäller endast halva verksamhetsåret; 1971-10-01— 1972-03-31 4 Maskinvaruleveransema avser hela verksamhetsåret.

De större japanska företagen verksamma inom branschen redovisas i tabell 4.22. De japanska företagen har sedan flera år haft ett omfattande samarbete med amerikansk da- torindustri. Under senare år har också ett intensivt samarbete inletts mellan de japans- ka företagen, som nu bildat tre grupperingar enligt figur 4.1.

Företagens huvudsakliga produktinrikt- ning inom området databehandling är olika:

NEC elektronisk utrustning Toshiba dataöverföringsutrustning Fujitsu databehandlingsutrustning Hitachi dataöverföringsutrustning Mitsubishi elektronisk processkontrollutrustning OKI elektronisk kontorsutrustning

Japansk datorindustri torde jämte den engelska och givetvis den amerikanska och ryska vara de enda, som svarar för merparten av installationerna i respektive hemland. Se tabell 4.23.

Tabell 4.23 Datorföretagens marknad san- delar i mars 1971 Företag Datorer i Andel av användning marknaden miljoner dollar NEC 496 16,7 % Fujitsu 481 16,2 % Hitachi 372 12,5 % Toshiba 120 4,0 % OKI 118 4,0 % Mitsubishi 47 1,6 % Ovriga inhemska 10 0,3 % IBM 838 28,2 % Univac 291 9,8 % Ovriga utländska 199 6,7 % Totalt 2 972 100,0 %

Källa: Gyokai—shirabe

1 mars 1972 hade totala värdet av datorer i användning ökat till 3 787 miljoner dollar; en ökning med 27,5 %.

Den offentliga förvaltningens datorinstal— lationer fördelar sig enligt följande:

NEC ca 36 % Fujitsu ca 17 % Toshiba ca 16 % Hitachi ca 13 % OKI ca 10 % UNIVAC ca 3 % IBM ca 1 % Övriga ca 4 %

100 %

De japanska företagen har under senare år förlorat andelar till framför allt de amerikan- ska konkurrenterna trots skyddsåtgärder av olika slag. Den japanska regeringen hävdar, att datorindustrin är alltför splittrad och enheterna för små. Man har därför inom Ministry of International Trade and Indus- try, MITl, arbetat aktivt under senare år för att få till stånd fusioner och för att stärka det gemensamma bolag för uthyrning av datorer, Japan Electronic Computer Com- pany, JECC, som bildats av datortillverkarna själva.

Arbetet har resulterat i ett beslut av Fujitsu och Hitachi att gå samman beträffan- de utveckling av nya modeller och marknads- föring. Liknande samarbetsavtal har också träffats mellan Toshiba och NEC samt av Mitsubishi och OKI. I ett uttalande efter den första fusionen deklarerade regeringen att man nu var beredd tillföra datorindustrin ytterligare bidrag, för 1972 ca 20 miljoner dollar.

Grupperingen innebär, som delvis fram- gått av figur 4.1 att — Hitachi—Fujitsu baserar sin vidareutveck-

ling på japansk teknologi i visst samarbete med MITI — NEC—Toshiba t.v. delvis

Honeywell-licenser och att — Mitsubishi—OKI t.v. baserar sin utveck-

ling på samarbete med UNIVAC. Utöver de i figur 4.1 angivna företagen finns sådana som specialiserat sig på smäda- torer, kontrollenheter, yttre enheter och terminaler.

arbetar på

Den japanska datorindustrins leveransvär- de, dess export och import av datorer redovisas i tabell 4.25.

Figur 4.1 Samarbete inom japansk datorindustri

aktiekapitalets fördelning anges i %.

_ _ _ _ _. _ tekniskt samarbete Källa: Japan Electronic Industry Development Ass.

Honeywell _— _ _ — _— _— — '— NEC

HIS

H E%”? —————— *— CFI j_,

| Fujitsu

avbröts i början av 1972 . .

RCA _ _— _ _— — -— -— —— — __- Hitachl XDS ______ |__— __—__:_— Mitsubishi __ __] | 0,7% : 34% * Japan Univac |

| | , , , ll | / / 4 0 ' 1” _i | Sperry Rand 9/6 Univac-OKI 5 & OKI

100% Japan IBM

100% NCR = Japan NCR & : ll

50% CDC ' Japan CDC

Tabell 4.24 Tillverkning, import och export av datorer i Japan

Miljoner dollar

1968 1969 1970 1971

Tillverkning 380 460 725 840 Import 125 165 265 250 Export 11 17 14 22

Källa: Computer White Paper 1972

Ökningen av tillverkning och import för 1970 var markant. Avmattningen under 1971 tillskrivs dels konjunkturerna, dels övergång till en ny generation datorer. Till- verkningen har stagnerat på samma nivå under första hälften av 1972, men beräknas sedan öka i samma takt konjunkturerna vänder. För 1973 och 1974 förväntas ök- ningen uppgå till ca 30 %. Man hävdar att det är omöjligt att bygga upp ett framtida informationssamhälle utan en egen datain- dustri.

Som ett medeltal för de angivna företagen har utgifterna för forskning och utveckling angivits till ca 11 %.

Utredningen avser att återkomma med en mer detaljerad information härom.

4.4 Marknadsförhållanden

4.4.1 Konkurrensbetingelser Allmänt

Av tidigare kapitel har det framgått att det dominerande företaget inom dataindustrin är IBM. Detta företag är betydligt större än sina närmaste konkurrenter i många avseenden, t. ex. omsättning, vinst, forsknings- och utvecklingsresurser, resurser för marknads- föring, produktionsvolym, etc. Det är natur- ligt att en sådan branschdominans påverkar konkurrensbetingelserna för övriga datorfö- retag. I konkurrensen om den marknad som behövs för en framgångsrik verksamhet, har många företag funnit det nödvändigt att utforma speciella strategier. Man koncentre- rar sina utvecklingsresurser på speciella pro-

dukter och inriktar sin marknadsföring mot utvalda användargrupper och användnings- områden.

Försök att förändra konkurrensbetingel- serna inom dataindustrin görs ivissa länder även medelst direkt och indirekt statligt stöd till egna, nationella dataföretag.

En uppfattning om vilka faktorer, som påverkar producenternas konkurrensbeting- elser på datormarknaden, kan fås genom att studera de metoder användarna utnyttjar vid offertinfordran och de bedömningsgrunder varpå leverantörsurval sker. De konkurrens- faktorer som erfarenhetsmässigt därvid är av betydelse är dels sådana som kan kvantifieras i ekonomiska och tekniska termer och dels sådana på vilka huvudsakligen kvalitativa aspekter kan anläggas. Bland kvantifierbara märks maskinprestanda och kostnader för maskin- och programvaror, omläggningskost- nader, kostnader för konstruktion, utveck- ling och idrifttagande av ADB-system (häri ingår systemassistans och utbildning), rabat- ter m.m. Bland svårkvantifierbara, men för en användare mycket betydelsefulla konkur- rensfaktorer finns driftsäkerhet (inkl. tek- niskt underhåll), flexibilitet hos leverantörer att kunna svara på ändringar i användarkrav, tilltro till leverantörers möjlighet att verkli- gen kunna leverera kontrakterad utrustning, hans leveransmöjligheter i framtiden, osv.

Bristande metodik för formulering och strukturering av en användares databehand- lingsbehov och bristande fackkunskap gör emellertid att utformningar av offertinford- ran och urval av leverantör i många fall är långtifrån rationella. Många av dagens data- behandlingssystem anskaffas fortfarande en- bart på totalt sett relativt marginella pro- gram- och maskinprestanda.

I följande avsnitt diskuteras några av de faktorer som påverkar producenternas kon- kurrensbetingelser.

Staligt stöd

Direkt eller indirekt stöd till företag kan rätt förvaltat ge stora konkurrensfördelar gente- mot andra företag. Inom dataindustrin har

det förekommit och förekommer i vissa fall omfattande statligt stöd.

Stödet kan utgöras av forskningsstöd, utläggning av statliga utvecklingskontrakt, preferenser vid statlig upphandling, kapital- stöd, stöd till fusioner inom dataindustrin, direkta subventioner till dataföretag, import- restriktioner m. m. Av de 10 större datorle- verantörerna, som konkurrerar i Sverige på områdetgenerella datorer är 7 amerikanska, ] engelsk, l västtysk och 1 svensk. (Se kap. 6.2.1). Av kap. 5 framgår det att statligt stöd har utgått i någon form till alla de utländska tillverkarna. Svenskt motsvarande stöd har varit obetydligt i jämförelse med de andra ländernas.

Både direkta och indirekta konkurrensför- delar för respektive industrier har uppnåtts med dylika stödåtgärder. Ett exempel är forsknings- och utvecklingsstöd, som direkt kan bidraga till att ett företag kan sätta mera konkurrenskraftiga priser på sina produkter. De forsknings- och utvecklingsresurser som krävs av en datorproducent är betydande. IBM avsätter till detta ändamål omkring 7 % av sin omsättning eller ca 600 miljoner dollar årligen. Andra amerikanska och europeiska datorföretag kan inte avsätta lika stora resurser i absoluta belopp räknat, men har i vissa fall funnit det nödvändigt för sin verksamhet att 15—25 % av omsättningen avsättes för forsknings- och utvecklingsända- mål. Bekostas en del därav medelst statligt stöd, kan en mera konkurrenskraftig prissätt- ning än eljest vara möjlig. En i absoluta belopp omfattande forsknings- och utveck- lingssatsning möjliggör även att tekniska nyheter kan omsättas snabbare till mark- nadsmässiga produkter med en mera konkur- renskraftig pris/prestandarelation. Företag, vars resurser inte medger en sådan kraftig satsning, specialiserar sig ofta på ett begrän- sat produktområde och kan på så sätt koncentrera sina forsknings- och utvecklings- insatser.

Kontrakt för utveckling av system i samarbe- te mellan tillverkare och användare kan ge både direkta och indirekta konkurrensförde- lar för tillverkaren i fråga. Utvecklingen kan resultera i produkter för en mera allmän avsättning och därmed finansieras utveck- lingskostnaderna genom det speciella utveck- lingskontraktet. Referensanläggningar kan utgöra en förutsättning för beställning av särskilt nya och oprövade produkter och därigenom ge betydande fördelar vid mark- nadsföringen. Utvecklingsprojekt kan även bidraga till uppbyggnad av tillverkarens know-how på området.

Ur tillverkarsynpunkt bör dock utveck- lingskontrakten ej vara alltför snävt inriktade på produkter av mycket speciell och en- gångskaraktär. Utvecklingskontrakt kan binda betydande personella resurser för tillverkaren under lång tid och utvecklings- arbetet av mera generellt avsättningsbara produkter kan bli lidande. Resultatet kan i sådana fall bli en konkurrensnackdel.

Statliga beställningar i USA har bidragit kraftigt till utvecklingen av datamarknaden där. Även i andra länder har statliga beställ- ningar använts som medel för att stimulera den datatekniska utvecklingen inom landet, om än i ett senare skede och mindre effektivt.

Finansiering vid hyra

Den snabba utvecklingen på datamarknaden kan huvudsakligen tillskrivas den stora efter- frågan från användare på snabb och billig databehandling. Denna efterfråga har från tillverkarhåll bl. a. stimulerats genom att man erbjuder användarna möjligheter till förhyrning av datautrustningar. Problema- tiken hyra kontra köp berörs kort i kap. 4.4.2. Förfaringssättet med uthyrning av datautrustningar medför en betydande finan- siell börda för tillverkarna. Dessa kan få igen sina utlägg för installerade system först efter ett antal år. För en tillverkare blir därvid behovet av stora kapitalresurser speciellt

uttalat vid introduktionen av en ny dator- familj. Efter det att utvecklingskostnaderna har tärt kraftigt på företagets kapitaltillgång, kommer produktionen och leveranserna med sina kapitalkrav. På en snabbt expanderande marknad kan utgifterna för nyinstallationer kraftigt överstiga intäkterna från de utrust- ningar som installerats under de föregående åren. P. g. a. denna uthyrningspraxis är be- hovet av kapital speciellt utpräglat för företag som söker vinna fotfäste på data- marknaden.

Liten marknadsandel ger sämre möjlighe- ter till snabb omplacering av de uthyrda datautrustningar, som användarna lämnar tillbaka till tillverkaren. Konkurrenskraften försämras om denne tvingas införa hyreskon- trakt med långa uppsägningstider. Dessutom kan långa hyreskontrakt medföra att man mera sällan kan komma med introduktion av nya produkter och produktfamiljer och därigenom ytterligare försämra konkurrens- kraften.

Om la'ggn in gskostnader

Omläggningskostnader och kompatibilitets- frågor vid övergång från ett databehandlings- system till ett annat påverkar leverantörers konkurrensbetingelser.

För en användare är möjligheten att utbyta data mellan två olika databehand- lingssystem och de kostnader som han därvid åsamkas av stor betydelse. Förekomsten av separat programvara och maskinvara ger principiellt goda grundförutsättningar att kunna isärkoppla användarens databehand- lingsbehov från tillgång till viss specifik maskinvara i viss specifik konfiguration. I praktiken kvarstår det dock fortfarande både tekniska och kostnadsmässiga problem. An- vändarnas standardiseringssträvanden på da- taområdet borde kunna intensifieras så att man med vederbörlig hänsyn till kostnaderna bättre kunde lösa kompatibilitetsproblemen. Marknadsstrategiska konkurrensmotiv gör att leverantörerna i vissa lägen motarbetar standardiseringsförsök.

I dag är övergångskostnaderna från ett

datorfabrikat till ett annat och även från ett datorsystem av ett visst fabrikat till ett annat av samma fabrikat ofta betydande. Över- gångsinsatserna och kostnaderna förekom- mer huvudsakligen på följande områden: dataomläggning, programomläggning, styr- kortsomläggning, omskolning av systemera- re/programmerare beträffande datorers styr- språk och programmeringskonventioner samt omskolning av driftspersonal. Konkurrens- fördelar kan uppnås av företag som kan erbjuda maskinella hjälpmedel och personel- la resurser för användarnas systemomlägg- ning.

Omläggningskostnaderna är även en av huvudorsakerna till användarnas anmärk— ningsvärt stora märkeslojalitet. Denna ”på- tvugna” märkeslojalitet innebär att mark- nadsandelarna på etablerade produkt- och användningsområden förändras mycket litet. Den relativt starka märkesbindningen tordei vissa fall utnyttjas avileverantörer vid för- handlingar för att begränsa direkta och indirekta försäljningsrabatter.

Tull och frakt

Tull och frakt för datautrustningar som importeras till Sverige uppgår normalt till omkring 7% av utrustningens värde. ln- hemska leverantörer kan härigenom uppnå en viss konkurrensfördel. Denna fördel redu- ceras om den inhemska leverantören måste anskaffa större delen av de maskinenheter, som ingår i hans leveranser av datorsystem, från utländska OEM-tillverkare (OEM = Original Equipment Manufacturer).

Systemassistans

Betydande systemerings-/programmeringsin- satser krävs när ett databehandlingssystem skall utvecklas och tas i drift hos en använda- re. En del av denna insats rör anpassningen av de generellt utformade maskin- och pro- gramvarorna till användarens specifika be- hov. Denna del kräver tämligen ingående kännedom om leverantörernas produkter. I sina offerter brukar därför datorleverantörer-

na förutom maskin- och programvaror offe- rera även viss systemassistans. Storleken på denna assistans och dess värde för använda— ren är faktorer som kan översättas i ekono- miska termer och direkt användas vid kon- kurrensbedömningar.

Bedömningsfaktorer av kvalitativ natur brukar i detta sammanhang vara storleken av leverantörens organisation i Sverige, offerera- de personresursers erfarenhet och använda- rens garanti att få tillgång till dem, leverantö- rens tillgång till moderbolagets erfarenheter etc. Vid konkurrensbedömningar av system- assistansen brukar även testmöjligheterna (rabatterad maskintid, testhjälpmedel etc), dokumentation av maskin- och programvara etc. värderas.

Betydande systemerings-/programmerings- kompetens krävs vid generell databehandling även från användarna. Leverantörernas möj- ligheter att utbilda användarnas personal beaktas vid konkurrensbedömningar. Viktiga konkurrensfaktorer därvid är storleken av leverantörens utbildningsorganisation och denna organisations erfarenheter från regel- bundet återkommande kurser av aktuellt slag.

Underhåll

Driftstörningar i en användares databehand- lingssystem kommer att inträffa förr eller senare oavsett leverantör. De huvudfrågor som därvid inställer sig är: — vilka konsekvenser kommer dessa stör- ningar att ha för driften? — hindras driften helt eller kan man fortsät- ta i begränsad omfattning? — hur snabbt kan full drift återupptagas? Hur ofta driftstörningar kommer att in- träffa och hur länge dessa kommer att störa driften påverkas på ett komplext sätt av maskinvarans konstruktion, programvarans konstruktion och funktionsomfång, under- hållets utformning, driftorganisationens ut- formning och databehandlingssystemets in- stallationsförhållanden. Vissa av dessa fak— torer är under användarens kontroll medan andra är i hög grad leverantörsberoende och

följaktligen av vikt vid konkurrensbedöm- ningen. Erfarenhetsmåssigt lägger användar- na största vikt i detta sammanhang vid: — underhållet och dess hjälpmedel (antalet personer för underhåll, underhållsperso- nalens utbildning och praktik, personalens stationering och arbetstider, reservdels- hållning, diagnostikhjälpmedel, krav på och disposition av maskinenheter vid preventivt och korrektivt underhåll)

— maskinvarans utformning avseende kon- trollfunktioner vid interna datatranspor- ter, omkopplingsmöjligheter till enheter i reserv osv.

— operativsystemets utformning (uttest- ningsgraden, funktioner för omkoppling vid driftstörningar etc) — förekomst av och tillgång till lämpliga maskinanläggningar hos andra användare vid reservbehov. Speciellt denna senare faktor medför att leverantörer med stor marknadsandel har ett visst konkurrensövertag.

Modularitet och utbyggbarhet

Vid anskaffning och utformning av sitt databehandlingssystem har en användare att välja bland många alternativ med olika ekonomiska konsekvenser. De uppskatt- ningar och behovsberäkningar, på vilka ur- valet måste ske, är svåra att genomföra vid konventionella ADB-system med satsvis bearbetning och är ännu svårare för terminal- baserade realtidssystem. För att få ett effektivt sådant system måste man använda sig av komplex utrustning, där enheterna arbetar överlappande i tiden. Dessutom varierar belastningen p.g.a. variationer i transaktionsankomsten från terminalerna på ett icke förutsägbart sätt.

Konsekvenserna av osäkra och felaktiga uppskattningar är mer ödesdigra i realtids- system än i satsvis arbetande system. En underskattning av tiden för exekvering av program kan i det senare fallet eventuellt avhjälpas genom att mera tid tas i anspråk, medan i realtidssystem ny utrustning med bättre prestanda ej sällan måste anskaffas

p.g. &. svarstidskrav i tillämpningen. Detta faktum i förening med den tidigare berörda kompabilitetsproblematiken gör att konkur- rensbetingelserna är mer gynnsamma för de leverantörer, som kan leverera datorfamiljer med sinsemellan kompatibla datorer av varie- rande pris och prestanda. Modulariteten, utbyggbarheten och leveransberedskapen är därvidlag mycket betydelsefulla konkurrens- faktorer.

I vissa fall kan en användares behov inte tillfredsställas med på marknaden förekom- mande standardprodukter. Speciellt i pro- cess- och produktionsstyrningssammanhang måste ofta omfattande användaranpassningar göras. I dessa fall är konkurrensbetingelserna bättre för inhemska företag, som på ett intimare sätt kan samarbeta med användaren än för utländska företag. Även mindre före- tag har här ett visst konkurrensövertag, då de kan snabbare tillmötesgår en användares krav och producera och leverera specialprodukter.

Leveransberedskap

Ej sällan offererar leverantörer produkter, som ännu inte nått produktion. Användarnas erfarenheter från ej fullt utvecklade datapro- dukter och då speciellt från produkter som vid offerttidpunkten har befunnit sig enbart på planeringsstadiet har ofta varit mycket negativ. Utlovade prestanda uppnås inte, mycket tid och personal återgår för opro- duktiva tolkningar av kontrakt och stora leveransförseningar har varit mera regel än undantag. [ viss män kan en användare gardera sig mot detta genom lämpligt utfor- made och i kontrakt stipulerade bötesklausu- ler. Dessa brukar dock inte kunna utformas med hänsyn till för användaren uteblivna rationaliseringsvinster, varför förfarandet med bötesklausuler får en begränsad bety- delse för honom. Som en följd därav har de företag, som kan offerera uttestade och i produktion befintliga utrustningar, ett klart konkurrensövertag. Även korta leveranstider och möjligheter till ändringar ikontrakterad utrustning kort före leverans, utan negativa

ekonomiska konsekvenser för användaren, är viktiga konkurrensfaktorer.

Sammanfattning

Konkurrensbetingelser för en leverantör be- stäms av en mängd faktorer vars betydelse och bidrag till totalbilden ofta är svårt att uppskatta. Några av dessa faktorer, som har betydelse på dataområdet, har diskuterats i detta kapitel. Betydelsen av IBM:s domi- nans, statliga stöd och utvecklingskontrakt i konkurrensen på datamarknaden har berörts, liksom några andra fa'ktorer som i hög grad påverkar marknadsföringen av generella data- behandlingssystem.

Svårigheterna att bli en framgångsrik producent av generella databehandlings- system är mindre av teknisk än av marknads- föringsmässig natur. Erfarenheten har visat att denna marknad inte enbart behöver maskinvara utan även i stor utsträckning programvara och massiv (och kostsam) as- sistans till användarna, t. ex. assistans i form av systemanalys, metod- och tillämpningsut- veckling, utbildning m. m.

Marknadsföringen av produkter för gene- rell databehandling ställer även hårda finan- siella krav på producenterna, då stor del av utrustningen måste levereras med hyreskon- trakt. Kompatibilitetsproblematiken och därmed sammanhängande marknadskrav på tillgång till en hel datorfamilj från samma producent — en liten användare kan byta sitt datorsystem till större så fort hans behov växer, utan stora omläggningskostnader — medför resursproblem vid utveckling och produktion.

De flesta av dessa faktorer — finansiering vid hyra, omläggningskostnader, systemassi- stans, underhåll, leveransberedskap m.m. — har kort diskuterats. Stordriftens inverkan på konkurrensen behandlas i kap. 4.4.3.

4.4.2 Prisutveckling och prispolitik

Hyra/köp

När ett företag har fastställt sitt databehand- lingsbehov kan utrustningen anskaffas ge-

nom hyra eller köp. Fördelningen mellan hyrd och köpt maskinvara i Sverige framgår av kapitel 6.2.1. Aktuella uppgifter beträf- fande fördelningen för olika leverantörer sak- nas. Enligt uppgift från 1967 var ett unge- färligt förhållande mellan hyrd och såld utrustning för — IBM 90 % till 10 %

— Honeywell Bull (General Electric) 70% till 30 % — Datasaab 50 % till 50 %'

Förhållandet mellan inköpspriset och må- nadshyra varierar mellan fabrikat och ma- skinenheter. lnköpspriset varierar mellan 40 och 60 månadshyror. Hyran är oftast obe- roende av hyrestiden dvs. hyran för 40 månader är 40 gånger hyran för en månad. Vissa leverantörer tillämpar dock ett med hyrestiden fallande hyrespris. ] hyran ingår avgifter för underhåll, vilket innebär att leverantören garanterar anläggningens tek- niska funktionsduglighet under hela hyres- tiden. I köpalternativet brukar kostnader för tekniskt underhåll inte vara inräknade i inköpspriset. Maskinenheters hyresbelopp varierar med antal drifttimmar per månad — t.ex. 10 % ökning i hyresbeloppet om drifttimmarna per månad ökar från 176 till 352. Om en användare beslutar att köpa en tidigare av honom hyrd utrustning, medgesi vissa kontrakt att en avräkning från köppri- set sker med en del av den tidigare erlagda hyran.

l hyresalternativet ofta förekommande villkor är att ett hyresavtal gäller minst 1 år och sedan kan sägas upp med tre månaders varsel från antingen kund eller leverantör. Vid långtidskontrakt t. ex. 3—5 år kan gynnsammare hyrespriser uppnås än vid dessa korttidskontrakt.

Bland de faktorer som en användare brukar beakta vid beslut av hyra eller köp märks den framtida tekniska utvecklingen och användarens framtida databehandlings- behov, kapitaltillgången inom företaget samt skattelagstiftningen för avdrag vid köp eller hyra.

Den snabba tekniska utvecklingen är ett av motiven för den relativa höga preferensen

av hyresalternativet. Vid hyra kan maskinen- heten återlämnas och ersättas av en moder— nare och effektivare. Hittills har det som regel inte tagit mer än 3—5 år innan en ny, förbättrad typ av datorer presenteras på marknaden. Även svårigheter att dels upp- skatta hur länge det dröjer innan man har ”växt ur” den aktuella utrustningen och dels hur den tekniska utvecklingen under den tid utrustningen är installerad kommer att påverka utrustningens restvärde, medför att hyresalternativet ofta har ett visst övertag över köpalternativet.

Köp av utrustning för databehandling betyder ofta en investering på flera miljoner kronor. Kapitaltillgången, kapitalets alterna- tiva användning och internräntans storlek är härvid väsentliga beslutsfaktorer.

Kostnads- och prisutveckling

Tendensen beträffande kostnadsutvecklingen för datorminnen och datorprestanda åskåd- liggörs i följande två diagram.?

Datorernas komponentkostnader har minskat och prestanda ökat mycket kraftigt under 1950- och 1960-talen. Under senaste 10-årsperioden har kostnaden för att i en dator utföra en instruktion minskat med mer än en faktor 100. Även om inga teknologiska genombrott skulle komma under 1970-talet förutser man att kostnader för LSI-kretsar kommer att minska mer än tiofalt under denna period.

Kostnader för kärnminnen har minskat kraftigt under 1960-talet. Minskningen före- faller emellertid att bli svag under 1970-ta- let. I stället kan man förvänta att kostnads- utvecklingen för halvledarminnen kommer att ha stor betydelse för datorers inre min-

! Källa: U Melin, Köp/hyra/servicebyrå? Data— behandling 1969

Diagrammen baseras på uppgifter från bl. a.

_ R Turn, Computer Hardware Trends — A ”Surprise-free” Technological Forecast, RAND 1971 — The Diebold Research Program, Technology Reports 1972 — J D Couger, The Influence of Large Information System on. . ., föredrag Lidingö 1972

Diagram 4.5 Utvecklingstrend beträffande tillverkningskostnad för datorminne i öre/bit (= binär minnesposition)

kostnad (öre/bit)

100 — LSI-kretsar (halvledare) 10 _ Karnmunne 1 _ | | 1960 1970 1980

nen under 1970-talet. En kostnadsminskning med minst en faktor 10 förväntas.

Perifera enheters prestandaökning och/ eller kostnadsminskning har under senaste lO-årsperiod varit ungefär femfaldig. Kost- nadsminskningen väntas bli måttlig under 70—talet för de enheter som är elektromeka- niska till sin natur, medan elektroniska enheter kan dra fördel av de förväntade framstegen på elektronikens område. Mycket snabba produktförbättringar förväntas under 1970-talet för insamlingsenheter för källda- ta.

Sammanfattningsvis kan sägas att kost- nadsutvecklingen för maskinvaran har varit snabb under den gångna tiden. Under den senaste 5-årsperioden har komponentkost- naderna minskat med en faktor 10—20. Prisutvecklingen för användarnas databe— handlingsutrustningar har däremot inte varit fullt så dramatisk som den ovan skildrade kostnadsutvecklingen. Sålunda är prestanda-

ökningen och/eller prisminskningen för in- troducerade datorer i början av 1970-talet i jämförelse med datorer annonserade i mitten av 1960-talet knappast mer än faktor 5.

Förklaringen till denna avvikelse mellan pris- och kostnadsutvecklingen kan dels ligga i att leverantörernas vinstandel i försäljnings- priset har ökat och dels i att nya produktom- kostnader har tillkommit. Så har den ökade komplexiteten bl. a. medfört nya och ökade utvecklingskostnader (operativsystem), pro— duktionskostnader (mera komplex produk- tion och kvalitetskontroll), försäljningskost- nader (utveckling av tillämpningsmetoder och tillämpningsprogram) och underhålls- kostnader (t. ex. utveckling av nya felöver- vakningsfunktioner i både maskin- och pro- gramvara, framställning av mera komplexa diagnostikprogram, osv.).

Diagram 4.6 Utvecklingstrend för datorer beträffande förhållandet pris/prestanda.

miljoner kronor/MIPS (MIPS = miljoner instruktioner/sekund)

100

01—

0,01—

l l 1 960 1 97 0 1 980

Prissättningen på datamarknadens produkter styrs i praktiken av IBM:s åtgärder på detta område. Praxis har varit att andra produ- center har anpassat sina introduceringar av nya produkter att i tiden infalla nära efter IBM:s introduktioner. Det förefaller även som om priserna oftast har anpassats till IBM:s prisnivå.

Från 1970 i USA och från 1972 i övriga delar av världen tillämpar IBM en ny prispolitik. Det råder delade meningar om huruvida introduktionen av denna nya pris— politik har påverkats eller ej av mot IBM lämnade domstolsstämningar för kränkning av antitrustlagarna i USA. Tidigare när en användare hyrde eller köpte ett datorsystem betalade han för ett paket bestående av både varor och tjänster. Förutom maskinvaran bestod detta paket av all tillgänglig program- vara och även av systemassistans, utbild- ningstjänster och underhållstjänster. ( I köp— alternativet debiteras underhållet separat.) Från och med nämnda tidpunkter har IBM infört prisseparering (s.k. ”unbundling") mellan maskinvara, viss programvara och tjänster. Några producenter har följt denna politik, medan andra fortfarande har en politik av icke prisseparering.

Vid tidpunkten för prissepareringen i USA reducerade IBM priset för viss maskinvara med 3 %. Timpriset för den prisseparerade systemassistansen varierade mellan 22—28 dollar och för underhållet mellan 18—39 dollar.

Motiv för prisseparering är att en använda— re, som inte behöver hela skalan av system- understöd ej heller skall behöva betala för detta. Prisseparering stimulerar även konkur- rens bland företag som kan tillhandahålla de varor och tjänster, som tidigare ingick i paketet. Sådan ökad konkurrens skulle leda till lägre kostnader och förbättrade prestan- da. Prissepareringens effekt på en användares databehandlingskostnader är invävd i andra kostnadseffekter, t. ex. maskinvarans prisut- veckling, personalens löneutveckling, föränd- rad databehandlingsvolym, etc. och svår att

mäta. Få användare kan redovisa att deras databehandlingsomkostnader i förhållande till den totala verksamhetens omkostnader har minskat efter prissepareringen.

Innebörden av prissepareringen på de fyra områdena av systemstöd från datorleveran- törer, dvs. systemassistans, programvara, un- derhåll och utbildning är följande.

Producenten kan fortfarande ge använda- ren systemassistans (t. ex. systemanalys, sy- stemkonstruktion, programmeringsassistans, programinstallation, etc.), men mot separat betalning. I viss utsträckning kan dock denna assistans fortfarande etiketteras som mark- nadsföringstjänst och rabatteras till använda- ren. Efter prissepareringen skedde av många samverkande orsaker en kraftig nedgång i efterfrågan av systemassistanstjänster. I många fall berodde den på bristande projekt— planering och behovsuppskattning hos an- vändaren, vilket i stor utsträckning resultera- de i projektförsening och projektfördyring. Allmänt har prissepareringen på detta områ- de fört det goda med sig att man ej längre utnyttjar systemerare/programmerare som ett slags '”rabattkuponger” vid anskaffning av datautrustningar. Som resultat kan för- väntas en förbättrad förståelse av vilken kvalitet och kvantitet av analys- och pro- grammeringsinsatser som krävs för ett fram- gångsrikt införande av databehandling.

All programvara, som levereras från en datorproducent, är inte föremål för prissepa- rering. Olika varianter av prispolitik tilläm- pas av de olika producenterna. I vissa fall används begreppet programprodukter för den programvara som debiteras separat. Pro- gramprodukter inkluderar t. ex. kompilato- rer, programmeringspaket för databashante- ring och transaktionshantering från termina- ler, sorteringsprogram, simuleringsprogram etc. Övervaknings- och styrprogram av gene— rell art, dvs. en övervägande del av datorer— nas operativsystem, är ej prisseparerat, utan ingår fortfarande i maskinvarnas pris.

Beträffande underhåll tillämpas blandad prispolitik. Visst underhåll för visst slag av utrustning (maskin- och programvaror) är inräknat i utrustningspriset, medan annat

Utbildningen brukar uppdelas i marknads- föringsinriktad utbildning (om producentens utrustning, dess funktion och prestanda, o. d.) och icke marknadsföringsinriktad kurs- verksamhet (principer, metoder och tillämp- ning; databehandling och dess verktyg). Denna senare är normalt avgiftsbelagd efter prisseparering medan den förra är avgiftsfri.

4.4.3 Dataindustrins kostnadsstruktur och stordriftsfördelar

Ba kgru nd

Kostnadsstrukturen inom dataindustrin, och därmed sammanhörande stordriftsfördelar, utgör endast en av flera faktorer bakom den industriella koncentrationsprocessen inom området. Konkurrensbetingelserna på avsätt- nirigssidan, finansieringsmöjligheter m.m., utgör viktiga kompletterande element. För principiell belysning av hithörande faktorer vad beträffar avsättningsmiljön, samt in- dustristruktur och finansieringsmöjligheter, hänvisas till koncentrationsutredningens be- tänkande SOU 1968: 3, SOU 1968:5 samt SOU 1970: 30.

Avsikten med diskussionen i detta kapitel är enbart att grovt och på ett inledande sätt belysa kostnadssituationen inom datain- dustrin, samt var och hur stordriftsfördelar är mest uppenbara. Diskussionen kommer att uppföljas och koncentreras under utred- ningens vidare arbete.

K os tnadsslag

Konkreta uppgifter om datorföretagens kost- nadsfördelning är svåra att erhålla för offi- ciell publicering. OECD har dock gjort vissa analyser, vilka visas i tabell 4.26

För utvecklingen efter 1968 kan allmänt noteras en viss förskjutning från kostnader för maskinvara till kostnader för program- vara samt marknadsföring. Denna förskjut—

Tabell 4.25 Relativ kostnadsfördelning 1968 för produktion av likvärdigt datorsystem.

Stort Litet

företag företag Maskinvara 20 % 35 % Programvara 25 % 25 % Försäljning och service 35 % 25 % FoU 5 % 10 % Vinst 15 % 5 %

Källa: OECD: Gaps in technology between member countries, Paris 1968.

ning väntas förstärkas under 1970-talet. Härtill medverkar specialiseringen inom ma- skinvaruproduktionen, varvid maskinvaru- komponenter (mindre och större maskin- delar) i ökande utsträckning inköps från underleverantörer. Detta kan även i viss utsträckning komma att gälla för systempro- gram. Härvid ökar datorindustrins karaktär av sammansättningsindustri. Nedan diskute- ras översiktligt en datorleverantörs kostna- der, uppdelade på forskning och utveckling, konstruktion, produktion, marknadsföring samt underhåll.

Forskning och utveckling

Datorutvecklingen tenderar att i ökad ut- sträckning få en forskningsintensiv karaktär. Utvecklingen är utomordentligt snabb, och den ekonomiska livslängden för dataproduk- ter är kort; kontinuerlig vidareutveckling hos leverantörerna blir allt viktigare. Denna vidareutveckling omfattar även tillämp- ningssidan, varför utvecklingsverksamheten utanför den egentliga datateknikens område tar i anspråk en allt större del av leverantö- rernas budget. Härigenom blir dataindustrin beroende av samarbete med andra verksam— hetsområden, vilket förstärker dess breda och tvärvetenskapliga karaktär.

Konstruktion

Såväl maskin- som programvara utmärks av stor komplexitet och hög abstraktionsnivå.

Genom investering i maskinella konstruk- tionshjälpmedel, t.ex. datorer, kan kon- struktionsarbetet påtagligt förenklas och ef- fektiviseras. Datatekniken utnyttjar såledesi stor utsträckning sina egna produkter som hjälpmedel inom konstruktionsarbetet. — Dataprodukternas komplexitet (särskilt vad gäller programvara) medför också att svaghe- ter i resultatet ofta inte upptäcks förrän efter lång tids drift, vilket innebär att leverantörernas resursinsatser endast lång- samt avtar med tiden, och att produktkon- troll och -underhåll ofta pågår under en produkts hela livslängd ute hos användaren. Höga krav ställs på bl. a. tillförlitligheten.

Produktion

Beroendet av utvecklingsresultat innebär att konstruktions- och produktionsarbetet ofta samverkar i tiden. De datorprodukter som kännetecknas av homogenitet (t. ex. integre- rade kretsar) lämpar sig väl för automatise- rad produktion, t. ex. med datorstöd. Dylik teknik kan även användas vid framställning av vissa typer av något mera heterogena produkter (t. ex. centralenheter). Ett krav är dock då att strukturen för produkterna kan formaliseras på ett för datorn begripligt sätt. Komplexiteten för de flesta datorprodukter- na medför att slutproven, kvalitets- kontrollen, måste utföras med hjälp av avancerad provutrustning, ofta datorer. De fördelar som kan uppnås med datorstödd och/eller på annat sätt automatiserad pro- duktion kräver ofta betydande investeringar i produktionsapparaten. Denna blir därvidi ökande utsträckning kapitalintensiv.

Marknadsföring

Arbetet på marknadsföring av dataindustrins produkter kräver tillgång till specialiserade försäljare. samhet kan ofta omhänderhas av på dataom- rådet mera allmänorienterad personal, men en på samtliga nivåer kontinuerlig vidareut-

Inledande marknadsföringsverk-

bildning av den marknadsförande personalen belägger allt större resurser hos producenter- na. — Den ökande komplexiteten hos data- produkterna medför att offertarbetet ofta blir omfattande, såväl kvalitativt som kvanti- tativt. Dessutom måste kunderna ges avse- värt stöd i form av systemassistans och extern utbildning. Sammanlagt innebär dessa faktorer att en stor kostnadspost utgörs av resursbehovet för marknadsföring.

Underhåll

Ovan har nämnts den systemassistans och externa utbildning som i stor utsträckning är nödvändig i marknadsföringsarbetet. Under- hållsarbetet kräver normalt mycket kvali- ficerad personal och utrustning, bl.a. för diagnosticering av ofta oförutsedda felkate- gorier inom datorsystemen (såväl maskin- som programvara). Ansvaret för underhåll ligger oftast helt hos systemleverantören, och servicepersonalen kan aktivt och påtag— ligt bidra till ett dataföretags anseende. Dessutom genereras ute på fältet värdefull information för nyförsäljning, produktkon- troll, nyutveckling osv, som en underhålls- organisation kan fånga upp.

Stordriftsfördelar Maskin- och programvara

På forsknings- och utvecklingsområdet är stordriftsfördelarna även av kvalitativ natur. Genom de stora FoU-satsningar som t. ex. en IBM gör (f.n. 600 miljoner dollar årligen) kan — förutom själva arbetsresulta- ten — en solid bevakning av den tekniska utvecklingen hållas på många områden. Ris- kerna att bli tekniskt utkonkurrerad är små i och med denna utvecklingstäckning, med vars hjälp nya produktidéer kan tagas fram ur laboratorierna och bringas till produktion i lämplig takt.

Det stora företaget har ett betydande övertag över de små, och kan även verka utvecklingsdämpande, eftersom produktut- vecklingen kan bli taktiskt styrd hos mark- nadsledaren. Nya produkter från denne kan lanseras i det tempo som marknaden tål och på ett sådant sätt att tidigare modeller ej konkurreras ut för snabbt. Det kan i detta sammanhang observeras att eftersom en del av FoU-aktiviteterna bedrivs utanför den egentliga dataindustrin, kan vissa stordrifts- fördelar uppnås genom samarbete mellan dataindustri och avnämarna av dess produk- ter, även om dataföretaget som sådant är relativt litet.

Produktion av viss datorutrustning lämpar sig som nämnts väl för automation. De produktionsmetoder som är aktuella i dator- sammanhang är kapitalkrävande. Inte bara framställningsprocessen utan även produkt- kontrollen kännetecknas av höga fasta kost- nader, samt endast måttliga rörliga kostna- der. Den på grund av dataprodukternas komplexitet nödvändiga produktkontrollen underlättas vid höga marknadsvolymer.

På programvarusidan är kostnadsförhållan- dena likartade vad gäller systemprogram, medan produktion och kontroll av tillämp- ningsprogram uppvisar högre rörliga kostna- der, framför allt rörande icke-standardpro- gram.

Totalt sett innebär stordrift vid datorpro- duktion — helt naturligt — att de fasta kostnaderna för produktionen av maskinvara och systemprogram kan slås ut på ett högre antal levererade enheter. Till detta kommer att felfrekvensen minskar när antaleti drift varande enheter ökar, eftersom svagheternai konstruktionen då snabbare kommer i da- gen. Stordriftsfördelar för underhåll framträ- der dessutom i och med att — förutom fördelning av kostnader för serviceutrustning — stora tillgängliga specialiststaber snabbare kan åtgärda fel än om personalresurserna är begränsade. I båda fallen krävs dock viss högt allmänutbildad personal för diagnosti- cering av felkategorier.

Vissa stordriftsfördelar föreligger även för

marknadsföring av dataprodukter, även om förhållandena här knappast är lika tydliga som inom övriga ovan nämnda fält. Tillgång till en bred skara specialister underlättar försäljning, då personal med kännedom om tillämpningsmiljön snabbare kan ställas till förfogande. Dylik tillämpningskännedom blir f.n. allt viktigare för bedömningar om införande av (och effektivisering med hjälp av) datateknik.

Tjänster

Företag som saluför datatjänster har —— åtminstone i Sverige -— ännu inte nått storlekar som ärjämförbara med framför allt maskinvaruföretag. Erfarenheter saknas såle- des i huvudsak från eventuella stordriftsför- delar i tjänsteproduktionen. Följande kan dock sägas.

De alltmer betydelsefulla kostnaderna för konstruktion och programmering av tillämp- ningssystem kan småningom komma att påverkas av stordriftsfördelar. En ökad an- vändning av ”standardiserade” tillämpnings- program — standardprogram — kan f.n. noteras. Härtill kommer förhållandena för produktion och underhåll av systemprogram, med tydliga stordriftsfördelar (se ovan). Själva tillämpningsmiljöerna kan dock knap- past väntas bli ”standardiserade”, varför tillämpningsanpassningen av standardpro- grammen fortfarande kan väntas uppvisa förhållandevis höga rörliga kostnader.

Avslutningsvis kan konstateras att dataser- vicebyråer i flera avseenden har fördelar av stordrift. Detta gäller dels för ovan diskute- rad programframställning (systemprogram och standardprogram, i den utsträckning dataservicebyråerna tillhandahåller dessa va- ror), och dels för erbjudande av ren maskin- tid. I detta senare fall finns mycket tydliga kostnadsmässiga centraliseringsfördelar vad avser ren bearbetningskapacitet och datalag- ring. Dessa sistnämnda kostnadsfördelar

motverkas dock av andra nackdelar av maskincentralisering (integritet, beredskap m.m.), vilket möjligen kan komma att dämpa intresset och fördelarna för stordrift i dataservicesammanhang.

5. Datapolitik i vissa länder

Nedan ges en kortfattad beskrivning av sådana datapolitiska handlingsmönster som kommer till användning i olika länder. Det bör betonas att den datapolitik, som de olika länderna tillämpar oftast är mångfacetterad och att i detta sammanhang endast vissa kännetecknande drag ges.

l begreppet datapolitik innefattas idetta kapitel i huvudsak endast åtgärder från den offentliga sektorns sida, och således endast i begränsad utsträckning industriella och an- dra åtgärder, som emanerar från näringsliv eller andra delar av den privata sektorn.

En diskussion av datapolitik förs naturli- gen i tre steg: —— Vilka mål för utvecklingen har definie- rats?

— Vilka åtgärder vidtas härför? — Vilken måluppfyllelse kan konstateras?

Datorer och annan datautrustning, samt framför allt utnyttjandet av denna teknik, har på grund av sin stora flexibilitet visat sig kunna påverka samhällsutvecklingen i många avseenden. Rationalisering — ett vanligt argument för datorisering — är endast en av många faktorer i detta sammanhang. Ett flertal samhällsmål berörs således av den datatekniska utvecklingen.

Det ökande samarbetet och internationel- la beroendet länder emellan leder bl. a. till en utjämning av skillnader i målsättning mellan de enskilda länderna. Ett flertal mål kan f. n. sägas vara gemensamma för åtmin-

stone mera typiska industriländer. Vid den diskussion om datapolitik som nedan ges är det därför naturligt, att inledningsvis belysa de för flera länder gemensamma mål som datautvecklingen berör, snarare än att för varje betraktat land föra en likartad diskus- sion.

Som grund för denna måldiskussion skis- seras nedan helt kort bakgrunden till f.n. tillämpad datapolitik.

5.1. Bakgrund

I motsats till den integration mellan länder som f.n. är på väg inom många andra områden (ex. handel, kulturellt utbyte m. m.), framstår dataområdet i stor utsträck- ning som ett område kännetecknat av natio- nella preferenser. Olika former av murar har byggts upp kring de enskilda länderna, och protektionistiska åtgärder tillämpas ymnigt, i mer eller mindre väl dold form. En del av bakgrunden härtill kan sägas vara följande. Trots vissa tidiga utvecklingsinsatser i Europa, bl. a. i Tyskland mot slutet av 1930-talet och i England i början av 1940- talet, kom USA successivt under 1940-talets slut och fr. o. m. l9SO-talet att framstå allt tydligare som datautvecklingens hemland. Detta hade ett viss samband med att för sin tid tämligen avancerade datorprodukter vid denna tid utvecklades i USA, men berodde kanske främst på det faktum att

dessa produkter där fann en marknad, och att således amerikanska datorer tidigt fann köpare i förhållandevis stort antal. Motsva- rande europeiska dataprodukter kan knap- past sägas ha varit de amerikanska laborato- rietekniskt underlägsna, ett förhållande som gäller även idag, men kunde — och kan än — inte avsättas i tillnärmelsevis lika stort antal. Det kan sägas att den tidiga konsumtions- mognaden av dataprodukter banade väg för den därefter expanderande USA-dominan- sen.

Verkningarna efter andra världskriget dämpade också sannolikt konsumtionskraf— ten för dataprodukter i Västeuropa.

Det bör nämnas att amerikanska beställ- ningar av datorer för militära och så små- ningom också rymdtekniska ändamål med- verkade till god avsättning för leverantörer- nas produkter. Detta gällde framför allt för stora datorsystem. Dessa specialbeställningar stödde den rent datatekniska utvecklingen; dock användes för rymdtekniken framför allt kommersiellt tillgänglig maskinvara.

En starkt bidragande orsak till den ameri- kanska dataexpansionen utgjorde även leve- rantörernas kraftiga satsning på marknads- föring. Man insåg tidigt att tekniska ka- raktäristika för dataprodukter knappast ut- gjorde lika goda säljargument som massiv övertalning med ”moderna' försäljningsmeto- der. Detta har också samband med svårighe- terna vid utvärdering av datorsystem, vilkas höga flexibilitet gör faktiska prestanda svår- gripbara. Den amerikanska säljtaktiken har sedan dess framgångsrikt fortsatts. Datapro- dukter likväl som andra tekniskt komplicera- de produkter, säljs idag endast till en (alltför liten) del på faktiska prestanda, avseende den verkliga användarmiljön.

Under 50-talet präglades USA dessutom av en utomordentligt hård konkurrens på datamarknaden, vilket tvingade fram nya produkter i ett högt tempo. Situationen var — av olika skäl — knappast lika utvecklings- främjande i Europa vid denna tid.

Datautvecklingen i Europa har under 50- och 60-talen i hög grad präglats av de stordriftsfördelar som gällt i USA isamband

med den tidiga marknadsutvecklingen. Euro- pa blev en sidomarknad till den amerikanska hemmamarknaden. Amerikanska datorer har funnit avsättning i europeiska länder i stor omfattning, till att börja med utan nämnvärd reaktion — eller försök till åtgärder — från politiska instanser.

Under 60-talet, då ett flertal europeiska regeringar började inse datautvecklingens samhällsbetydelse och diskutera egna former av datapolitik, var sålunda den amerikanska marknadsdominansen redan ett faktum. Denna situation är betydelsefull att utgå från vid resonemang om bl. a. europeisk datapoli- tik.

5.2. Ma'linriktning för datapolitiska åtgärder

Datapolitiska åtgärder i ett land är avsedda att bidra till att nå vissa nationella mål. Dessa senare definierar den allmänna natio- nella utveckling som är önskvärd.

En naturlig ansats för datapolitisk analys innebär nedbrytning av de högre, nationella målen till lägre mål, till vilka datapolitiska åtgärder kan relateras. De övergripande må- len måste uppenbarligen definieras. Två exempel kan här vara belysande.

En kanadensisk statlig utredning, the Ca- nadian Computer/Communications Task Force, har i sitt betänkande ”Branching out", maj 1972, ansett det naturligt att inledningsvis ge nedan sammanfattade mål- diskussion.

Man refererar där till följande uppsättning nationella mål:

— Nationell välfärd

— Fysisk och mental hälsa — Hög utbildningsstandard — Personlig frihet, rättvisa och säkerhet — Personlig utveckling

— Fred

— Vård av miljön

Den kanadensiska utredningen konstaterar vidare att nära nog alla datatekniska tillämp- ningar skulle kunna ge bidrag till uppfyllelse av åtminstone något av dessa mål. Databe- handlingens synnerligen höga flexibilitet

framträder här. Mätning av dessa möjliga bidrag ställer sig emellertid mycket svårt. Förutom mätproblemen måste också struk- turella målproblem betraktas, inklusive kon- flikter och prioriteringar. Detta innebär att en ”teknisk” begreppsapparat måste applice- ras på dessa problem, som närmast är av social natur.

I en annan kanadensisk utredningsrapport rörande datautvecklingen, Instant World, 1971, belyses den tämligen utbredda beteen- devetenskapligt färgade skepticismen inför naturvetenskaplig mätning av sociala före- teelser — såsom i detta fall — genom citat av följande poem av E E Cummings, 1959:

"While you and I have lips and voices which are for kissing and to sing with who cares if some one—eyed son of a bitch invents an instrument to measure Spring with?

Den förstnämnda kanadensiska Task For- ce går vidare med att ge en förteckning över mål på en lägre nivå, mål till vilka datapoliti- ska åtgärder mera direkt kan relateras. Föl- jande lista över lägre mål med dataanknyt- ning ges (i översättning): — Etablering av effektiv kapacitet för pro- blemlösning och beslutsfattande. — Skydd av nationell utveckling genom kon- troll av nationellt väsentliga data, samt genom att befordra utvecklingen av in- hemsk dataindustri och datateknisk kun- skap. — Skydd av personlig integritet i dataåldern.

- Främjande av regional utveckling, ge- nom allmän datatillgänglighet till geogra- fiskt balanserade kostnader, samt genom speciella dataöverföringsförmåner till min- dre väl utvecklade landsdelar.

— Rationalisering av struktur och konstruk- tion för databehandlingssystem, genom effektivt utnyttjande av tillgängliga resur- ser.

— Befordrande av privat initiativ och resurs- fördelning, genom effektivisering av kon- kurrens samt genom åtgärder mot orättvis konkurrensbegränsning. — Effektivisering av statliga åtgärder på data- området, under medverkan från alla av åtgärderna berörda instanser.

— Optimering av statlig resursfördelning med hänsyn till sociala prioriteringar.

— Kontinuerligt efterhörande om acceptans och möjlighet till medverkan i aktuell datapolitik från samhällsmedborgare och institutioner.

— Främjande av internationellt informa- tionsutbyte, samt genom att tillhandahålla datatekniska resurser och kunskaper till utvecklingsländer när sådant därifrån ef- terfrågas.

Det förs härefter en diskussion kring problemen med svårigheterna att mäta bi- drag till måluppfyllelse (jfr ovan), samt rörande tillgänglig analytisk metodik för val mellan olika åtgärdsmönster under restrik- tion av begränsade resurser. Här diskuteras bl. a. kostnads/värdeanalys. Det kan konsta- teras att i många fall intuitiva metoder får tillgripas för dylika val, speciellt då beslut måste tas under tidspress. Här kan tilläggas att datatekniken i sig kan medge tillgång till förbättrade beslutsunderlag vid dessa val, och sålunda utgöra ett betydelsefullt poli- tiskt hjälpmedel i beslutsfattandet.

Några andra länder ger i datapolitiska dokument liknande diskussioner av mål och åtgärder inom det datatekniska området. En föredömligt väl genomarbetad dylik belys- ning ges i en sammanfattning av en del av det västtyska 2. Datenverarbeitungsprogramm (Bundesministerium fiir Bildung und Wissen- schaft, Leistungsplan: Datenverarbeitung (DV), dec. 1971). I detta dokument utgår' man från mål på en något lägre nivå än i den ovan nämnda kanadensiska utredningen. I gengäld har åtgärdsmönstret spjälkats upp och explicit angivits i större detaljgrad. Som exempel kan visas den målbelysning som där ges för åtgärder från det nämnda ministeriet.

I det västtyska programmet anges för varje aktivitetsområde ett antal åtgärder, samt dessutom en föreslagen anslagstilldel— ning per åtgärd för åren 1966—70, 1971, 1972, 1971—75. Dessutom anges vilket mi- nisterium som avses ansvara för resp. åtgär- der.

Sammanfattningsvis framgår av dessa två exempel hur betydande arbete nedläggs på

Stärkere und

breitere Anwendung Ulltef programme mit:

Unterprogramme mit:

_ DV—Förderung als der DV in Wirtschaft _ DV-Fo'rderung als HA UPTZIEL und Wigsenschaf—t HA UPTZIEL — iiberwiegend DIREK- - iiberwiegend IND/REK- TEM Zielbeitrag TEM Zielbeing

Förderu ng von DV-Anwendungen

Förderung der DV in Forschung/Lehre an Hochschulen u. GroBforschungs- einrichtungen

Förderung von DV-Systemen

Rationalisierung u. Leistungssteigerung der öffentlichen Hand mit Hilfe der DV

Förderung der DV-

4— Ausbildung im Nicht-Hochschul- bereich

Beherrschung der

DV als eine d bedeut- sonst. MaBnahmen mit:

sonst. MaBnahmen mit: ."

. - DV-Fårderu als '. " - - D V-Förderun als NEBENZIEIflg ,: 58:13: : åCh lussel NEBENZIELg - iiberwiegend DIREK- .' oglen - iiberwiegend INDIREK- TEM Zielbeitrag ..' TEM Zielbeirrag ________ ' _ _ _ _ _ _ _ l- _l "' | Forschungsmall- _: ] Ressortbezogene |:- ____.__| nahmen anderer | | DV-Anwendung |. I Programme mit | 1. ________ _J L lll/"589529- _,

Schaffung ausge- wogener Wettbewerbs- verhältnisse auf dem deutschen DV-Markt

Målstruktur för en del av det västtyska 2. Datenverarbeitungsprogramm

Förderung der DV durch den BMBW

Förderung von

DV-Anwendungen

Rechnerunterstiitzte Info rmations-Systeme

DV im Bildungswesen

DV in der Medizin

Förderung von

Målnedbry tning för dataåtgärder inom det västtyska Bundesministerium fu'r Bildung und Wissenchaft (BMBW)

DV-Systemen

Rechnerunterstiitztes Entwickeln und Konstruieren

ProzeElenkung mit DV

Industriella Informatik

DV-Technologie

Entwicklung kleinerer u. mittlerer Rechnerfamilien

Förderung der GroBrechnerentwickIu ng

Ausbau der Rechenkapazität

Förderung der DV in Forschung/Lehre an Hochschulen u.

GroBforschungs- einrichtungen

DV-Forschung

DV-Sonderausbildung

|. | ForschungsmaB- I nahmen anderer

'I Programme mit

j !

Internationaler Erfahrungsaustausch

r _. —————————— _ _! | Bildungsforschung/ | | Bildungs-Informationssystem :

l'""'| Weltraumforschung

| DV-Bedeutung l. ________ J | Meeresforschu ng I |. ____________ _)

strukturering och relatering av mål och åtgärder, men att problem inte kan undgås vid kvantifiering av de berörda storheterna. Det kan konstateras vid studium av data-

politiska dokument även från andra än ovan relaterade länder, att enighet ofta råder beträffande mål på en relativt hög nivå, men att skillnader framträder vid en nedbrytning av dessa mål, samt beträffande vidtagna åtgärder för att uppnå målen.

En sammanställning av datapolitiska mål som synes aktuella för många länder visar upp likheter med de mål som angivits i det västtyska programmet, och omfattar — Breddad användning av datateknik i nä-

ringsliv, vetenskap och teknik.

-— Rationalisering av bl. a. offentlig (och privat) förvaltning med hjälp av databe- handling.

— Behärskande av datateknik som en av de mest betydelsefulla nyckelteknologierna.

— Befordrande av en expansiv och konkur- renskraftig inhemsk dataindustri.

Bland offentliga datapolitiska åtgärder av gemensamt intresse för många länder märks: — Utvidgad utbildning — Forskningsstöd — Utläggande av utvecklingskontrakt till da-

taindustrin

— Preferenser i offentlig upphandling

— Standardiseringsåtgärder

Härutöver märks i förekommande fall:

— Lagstiftning

—— Stöd till fusioner inorn dataindustrin

— Direkta dataindustriella subventioner

— Importrestriktioner

— Etableringskontroll

— Skattelättnader m.m.

Nedan belyses för ett antal länder mera detaljerat de datapolitiska åtgärder som vid- tas. Försök görs även att kommentera den måluppfyllelse som kan anses ha konstate- rats som följd av åtgärderna.

5.3 USA

Ett klart framträdande mål för amerikansk datapolitik är att bevara, och om möjligt förstärka nationens nuvarande ledarposition inom dataområdet. Detta gäller för såväl

produktion som konsumtion av dataproduk- ter och datatjänster.

Den amerikanska dominansen på den in- ternationella datamarknaden — främst på grund av IBM:s tunga position — medför att industriella stimulansåtgärder för den ameri- kanska dataindustrin i sin helhet knappast befinner sig lika högt upp på myndigheternas åtgärdslista i USA som i de flesta andra länder.

Som ett medel för stöd åt dataindustrin samt för att utjämna konkur- renssituationen på marknaden används i USA — liksom i andra länder — upphand— Iingspolitiken.

Här kan först konstateras att, i enlighet med den s.k. Buy-American Act, sådana frikonkurrensrestriktioner tillämpas att i praktiken för offentliga datorbehov endast inhemska leverantörer kommer i fråga. En importtull på 5,5 % tillämpas. Med USA:s dominerande dataindustriella ställning i tan- karna samt konkurrensförhållandet där är detta för de amerikanska myndigheterna knappast ett effektivitetsoffer, medan det för icke-amerikanska leverantörer (t. ex. ja- panska) är besvärande, och försvårar export till USA.

Omfattningen av den federala upphand- lingen av inhemska datorsystem innebär att det är motiverat att tala om en kraftfull upphandlingsprotektionism i USA.

De federala myndigheterna är totalt sett tillfreds med USA:s dominerande ställning

den egna

på datamarknaden, och underlåter därför att alltför aktivt dämpa IBM:s monopolliknan- de position. Med kännedom om detta före- tags försäljningsframgångar inom den privata sektorn, söker man dock enjämnare konkur- renssituation på marknaden. Inom den of- fentliga sektorn har IBM 1972 inte mer än 25 % av antalet datorer (40 % om i stället värdet av systemen betraktas), och denna andel väntas sjunka ytterligare. Detta kan jämföras med IBM:s ca 65 %-iga marknads- andel i antal datorer på den totala amerikan- ska marknaden. Från myndighetshåll är man i USA emellertid vanligen obenägen att uttrycka denna IBM-dämpning explicit, utan

man talar hellre om att sådan kompetens i datatekniska frågor numera samlats inom den offentliga förvaltningen att behoven där i stort sett bortfallit av sådan systemassistans och andra tillhörande datatjänster, som IBM i stor utsträckning säljer på inom den privata sektorn. (Ett mot den privata sektorns an- vändarkompetens i viss mån kritiskt uttalan- de). Kontakter med amerikanska federala myndigheter har givit vid handen att man där inte anser IBM vara prestandamässigt överlägsen sina konkurrenter.

Omfattningen av den totala federala upp- handlingen av datorsystem är årligen av storleksordningen 800 milj. dollar. För IBM:s amerikanska konkurrenter (ca 500 milj. dollar härav) innebär detta att de har ett gott utgångsläge för exportverksamhet, bl. a. till Europa. Här ligger ett väsentligt skäl till dessa fabrikanters bättre lönsamhet än motsvarande europeiska konkurrenters. Att tillverkning av datorsystem är synnerli- gen resurskrävande belyses dock tydligt av det faktum att flera leverantörer (vilka ej haft datorer som sitt huvudsakliga produk- tionsintresse) under senare år trots det fede- rala upphandlingsstödet tvingats ge upp, och låta sig uppköpas av konkurrenter (datasek- torn inom General Electric av Honeywell, och inom RCA — efter förlust på 250 milj. dollar — av Univac).

Representanter för den amerikanska för— valtningen betonar att man anskaffar datorer enbart på basis av pris/prestanda. Detta leder till att man i stor utsträckning på senare år väljer system som sammansätts av maskinen- heter från skilda leverantörer. En av dessa — ej nödvändigtvis en leverantör av maskinvara — anmodas därvid att ta totalansvar för det kompletta systemet.

För smärre upphandlingar (system och systemdelar ej överstigande 0.4 milj. dollar) används bl. a. metoden att årsvis teckna s. k. openend contracts, där aktuellt antal enheter över en minimigräns lämnas öppet. Härmed kan normalt mängdrabatter erhållas, och dessutom förenklas administration för dylik upphandling.

En löpande kontroll av federala datorsy-

stem utövas för att snabbt kunna konsta- tera var överskottskapacitet finns (såväl avse- ende maskiner som personal). Genom att ytterligare belägga existerande system i stål- let för att köpa nya anses att man under 1971 har sparat ca 100 milj. dollar.

Studier av likartade användarbehov inom den offentliga förvaltningen bedrivs vidare i avsikt att söka minimera det resurs- krävande utvärderingsarbetet vid upphand- lingar. Man koncentrerar sig — enligt en kvalitetslista — på sådana leverantörer som verkligen har en uppenbart rimlig chans att tilldelas beställningar, och begär ofta anbud endast från en mindre leverantörsgrupp (limited tendering). Behovsundersökningarna rör f.n. huvudsakligen minnen och vissa perifera maskinenheter, men man siktar mot att småningom kunna anskaffa större mäng- der av hela system (åt likartade användarmil- jöer). Ett kongressförslag i denna riktning har lanserats våren 1972, där det föreslås att ett speciellt federalt organ ges möjlighet teckna långtidskontrakt med leverantörer, och därefter självt hyra ut (leasa) maskiner inom den offentliga sektorn.

Det federala stödet till den amerikanska dataindustrin framträder även iforsknings- politiken — om än inte lika utpräglat som i upphandlingspolitiken. Den amerikanska da- taindustrin, som är helt privat, satsar mycket stora belopp i sina forsknings— och utveck- lingsavdelningar, och den samhälleliga påver— kan av den tekniska datautvecklingen har därför begränsade möjligheter. Det statliga datatekniska FoU-stödet är sålunda endast måttligt. Nedan ges belopp för år 1971: Statligt datatekniskt FoU-stöd 60 milj. dollar IBM:s FoU-budget 600 milj. dollar Övriga dataleverantörers sammanlagda FoU-budget 650 milj. dollar

Källor och destinationer för det statliga datatekniska FoU-stödet i USA år 1971 framgår nedan.

Det statliga datatekniska FoU-stödet utde- las f. n. huvudsakligen till projekt av tilläm- pad natur, i vetskap om att dataindustrin själv inte bortser från behovet av grundforsk- ning. Även universiteten blir sålunda i stor

50 % Dept of Defence

30 % Nat Science Foundation

Dept of Health Education and Welfare, NASA samt övr källor

20%

Statligt datatekniskt Fo U—stöd i USA 1971

utsträckning hänvisade till att bedriva kort- siktig och produktnära forskning; de univer- sitetsbidrag till dataområdet, som härrör från privata källor (Ford, Esso Foundations m.fl.) är av blygsam omfattning. En möjlig intresseförskjutning från kortsiktig till lång- siktig datateknisk forskning kan dock note- ras i och med ett kongressförslag våren 1972 om en kraftig årlig anslagstilldelning (100 milj. dollar), inriktat åt grundläggande datateknisk forskning.

En betydelsefull stödform med forsk- ningsanknytning, som tillämpas i många län- der, utgörs av utläggning av statliga utveck- lingsuppdrag till industrin. Dylik verksamhet har i USA nått ett betydande omfång, och endast inhemska företag kommer ifråga. Bland uppdragsmottagare kan förutom vissa större maskinvaruleverantörer t. ex. noteras Rand Corporation, Stanford Research Insti- tute, System Development Corporation, och många andra. Som exempel kan nämnas att år 1971 Rand gavs statliga uppdrag för ca 20 milj. dollar samt Stanford Research Insti- tute och System Development Corporation för ca 45 milj. dollar vardera. Denna utlägg- ning av statliga uppdrag, vars militära del numera är i minskande, har p. g. a. sin omfattning haft stor betydelse för den ame- rikanska dataexpansionen, inte minst på programvaru- och tillämpningsområdena.

Bland vidare datapolitiska åtgärder spelar standardisering en viktig roll. Såsom den tveklöst dominerande användaren inom data- området har här den amerikanska regeringen ett avgörande inflytande över utvecklingen. Dess åtgärder kanaliseras via National Bureau of Standards (NBS), ett organ med visträckta mandat inom området. Riktlinjerna för dess uppgifter har formulerats i den s. k. Brooks

miljoner

XW / d......

52% 24%

univeristet

statl lab o myn- digheter

19 % profit-företag

non profit-före- tag

sjukhus

Bill, oktober 1965, och kan kort sammanfat-

tas till:

— att bistå statliga institutioner och myndig- heter med vetenskapliga och tekniska råd inom dataområdet

— att rekommendera utformning av enhetli- ga statliga datatekniska standards, och att stödja frivillig anslutning till standards — att styra och utföra datateknisk forskning. De rekommendationer som framarbetats

inom NBS föreläggs American National Stan- dards Institute (ANSI), ett organ som samar- betar nära med International Organization for Standardization (ISO).

NBS är inriktat på att i första hand främja användarnas intressen bl. a. genom att verka för att bespara användarna frekventa system- omställningskostnader rn. m., och spelar där- för i många fall rollen som förhandlingsmot- pol till leverantörerna. Dessa senare framhål- ler att man anser att standardiseringsarbetet borde bedrivas i ett långsammare tempo än som är fallet, en inställning som emellertid knappast delas ute på användarfältet. Det är en utbredd uppfattning att datatekniken f.n. utvecklas snabbare än standardiserings- organen hinner med.

I de fall USA-regeringen hårt drivit vissa standardiseringsfrågor har IBM valt att an- sluta sig, om ock i ett så sent skede som möjligt. Som exempel kan här nämnas accep- terandet av programmeringsspråket COBOL år 1961. En liknande situation håller sanno- likt på att utveckla sig vad gäller databastek- nik. Den s.k. Codasyl Data Base Task Group, där både leverantörer och användare deltar, har 1970 lagt fram ett förslag till databaskonventioner, vars väg fram till stan— dardisering inte stöds av IBM.

Det synes vara en allmän uppfattning

inom dataområdet — bortsett från hos vissa leverantörer — att standardisering bör främ- jas i så stor utsträckning som möjligt. Vid datapolitiska kontakter i Västeuropa har framhållits att den amerikanska regeringen på standardiseringsområdet inte går fram fullt så kraftfullt som man har förmåga till, och detta som en (tämligen väl dold) stödåt- gärd för den egna dataindustrin. Man ser ogärna att landet som en följd av alltför hård standardisering över hela datafältet ökar risken att förlora den datatekniska ledning som man f. n. besitter.

I USA används lagstiftning i visst avseende som en styrande faktor i datautvecklingen, en datapolitisk åtgärdstyp som utanför detta lands gränser är tämligen ovanlig. De anti- trustlagar som skapats i USA, avsedda att motverka monopolbildningar i landet, har haft inflytande på IBM:s produktpolitik, i många fall till fromma för användarna. Med sina 2/3 av den totala marknaden har detta företag ofta tvingats gå ut extremt mjukt med systemnyheter. Med den stora kraft företaget besitter, är varje nyinmutat till- lämpningsområde eller ny dataprodukt ett omedelbart hot mot konkurrenter som spe- cialiserat sig därpå. I vissa fall har därvid mindre konkurrenter med de nämnda lagar- nas hjälp lyckats avhålla IBM från att lansera konkurrensbegränsande datatekniska nyhe- ter. Skapandet och tillämpningen av anti- trustlagarna har sålunda understött en de- centralisering inom dataindustrin, i vissa fall till förmån för exploateringen av enskilda datatekniskt betydelsefulla initiativ.

Det kan här nämnas att på senare tid legala stämningar från privatindustriellt håll -— och nyligen även från justitiedepartemen- tet — inlämnats mot IBM, med syfte att med hjälp av antitrustlagarna styra utvecklingen i riktning åt bättre konkurrensförhållanden på datamarknaden. I diskussionen kring detta har rent ut sagts att en uppsplittring av företaget IBM på mindre enheter skulle eftersträvas. Även om en sådan utveckling utan tvekan skulle vara fördelaktig för euro- peisk dataindustri, är de federala myndighe- terna i USA härvidlag enda instans med kraft

bakom orden. Övertygelsen därifrån om det önskvärda häri torde dock av skäl som tidigare framförts knappast vara entydig och helhjärtad.

En faktor av stor betydelse för vidmakt- hållandet av USA:s datatekniska lednings- position utgörs av den omfattande utbild- ning som bedrivs inom området. Den tidiga amerikanska datamognaden har medverkat till att kvalificerad datautbildning f.n. be- drivs i synnerligen stor omfattning. Många läroanstalter inkluderar kurser i datateknik som ett obligatorium inom alla utbildnings- linjer. Detta innebär att man f.n. erkänner datateknik som ett grundläggande ämne, parallellt med matematik, språk, humaniora rn. m. Lägre skolor är på väg att ansluta sig härtill, och ger datautbildning i ökande utsträckning. Även på universitetsnivå spelar datateknik en allt viktigare roll, och antalet universitet där doktorsgrad i ren datateknik kan avläggas är i kraftigt ökande.

Om den amerikanska datautbildningens innehåll kan sägas att den under 1960-talet varit huvudsakligen matematiskt orienterad (inriktning åt numerisk analys), men att datalogisk teori och administrativ databe- handling f. n. expanderar.

Man är i USA väl medveten om behovet av att vidareutveckla de datatekniska utbild- ningshjälpmedlen, och bedriver bl. a. utveck- lingsarbete betr. datorstödd undervisning på många håll. Som exempel på detta intresse kan nämnas att National Science Foundation till enbart detta område tilldelar drygt 3 milj. dollar av det årliga totala datateknis- ka utvecklingsanslaget på nära 20 milj. dol- lar.

Med bl. a. Japans kraftiga expansion på dataområdet i tankarna kan ett ökat datatek- niskt intresse börja noteras hos amerikanska politiker. Hittills har ledarskapet inom data- sektorn varit oomstritt, medan konkurrens utifrån i början av 1970-talet börjar märkas. Som exempel härpå kan ett kongressuttalan- de i februari 1972 citeras:

"Om USA förlorar sin datatekniska ledning _ om vi blir en andrarangs datornation — kommer vi samtidigt att bli en andrarangsnation både ekono- miskt och militärt . .

En förstärkning av de redan kraftiga data- tekniska stödåtgärderna från den federala regeringens sida är därför f. n. ej helt osanno- lik.

Ovan har huvuddragen av de amerikanska stödåtgärderna för den inhemska datautveck- lingen skisserats. Den samlade inriktningen för dessa kan _ i anslutning till senast nämnda citat — sägas vara att på så många datatekniska delområden som möjligt behål- la den ledarposition man under 1950- och 1960-talet skaffat sig.

Mycket talar för att USA under det närmaste decenniet behåller denna ledarposi- tion. Det bör dock framhållas att härför betydande insatser kommer att krävas, från såväl privat som statligt håll. Den existerande amerikanska dataindustrins styrka utgör dock en god jordmån för denna tillväxt. Med ett ökat statligt datatekniskt intresse i USA kommer betydande och oväntade internatio- nella förändringar att krävas för att någon part under 1970-talet skall kunna hota den amerikanska dominansen på området.

5.4 Kanada

Situationen i Kanada kan sägas vara präglad av dels landets geografiska utsträckning, med relativt gles befolkning, och dels närheten till USA. En tydlig medvetenhet av datautveck- lingens betydelse för landets framåtskridan- de kan konstateras. Den datapolitiska mål— sättningen i Kanada är under 1972 föremål för utredning, och nedanstående belysning måste därför kompletteras efter det att parlamentariska beslut tagits. Intresse knyts härvid främst till ett antal rekommenda- tioner som i maj 1972 framlagts för kommu- nikationsdepartementet av the Canadian Computer/Communications Task Force. Dessa rekommendationer är väl underbygg- da, och utarbetade under medverkan av omfattande datateknisk expertis. Vissa likhe- ter betr. bl. a. miljö och struktur mellan Kanada och Sverige medför att den kanaden- siska datautvecklingen speciellt nära bör studeras under utarbetandet av förslag till en svensk datapolitik.

Mål för den kanadensiska datapolitiken har i korthet berörts i avsnitt 5.2. Nedan belyses åtgärder inom dataområdet som f. n. är aktuella i Kanada.

Den dataindustriella utvecklingen äger rum i en miljö av en obetydlig egen maskin- varuproduktion. Den inhemska framställ- ningen av maskinvara begränsar sig till data- överföringsutrustning samt viss periferiut- rustning, med tonvikt på terminaler. Försö- ket att med företaget International Compu- ters of Canada Ltd få igång en produktion av medelstora centralenheter förefaller ha rönt mycket begränsad framgång. Det är därför naturligt att federala åtgärder inriktar sig mera på stöd åt framställning av programva- ror och datatjänster. lnget demokratiskt land torde f.n. — i början av 1970-talet — anse det rimligt att starta produktion av datorsystem (avseende kompletta sortiment av enheter), p. g. a. existerande industri- struktur på marknaden, även om inte minst Kanada noterar det i princip önskvärda häri.

En begränsad komponentproduktion finns dock i Kanada, vilken mottagit kraftigt federalt stöd. Som exempel tilldelades Mi- crosystems International Ltd (MIL) vid star- ten 1969 ca 48 milj. dollar, ihuvudsak utan återbetalningsskyldighet, för att åstadkom- ma en produktion av halvledarekomponen- ter. MIL hoppas nå lönsamhet 1973—74.

Bristen på egen maskinvaruproduktion hänvisar den federala regeringen till att satsa på utländska leverantörer. Bland annat ame- rikanska storleverantörer uppmuntras att förlägga utveckling och filialproduktion till Kanada, och t. ex. Control Data har tilldelats 20 milj. dollar (på 4—5 år) av statliga medel som förberedelse för etablering i landet. Även IBM och National Cash Register har liknande federala avtal. Viss inhemsk kritik häremot har dock framförts, det hävdas att uppkomsten av egen industri motverkas ge- nom detta stöd, som till en del uppges hamna utanför landets gränser.

Upphandlingspolitiken innebär stödåtgärder åt leverantörer med utveckling och produktion i Kanada. Dessa ges sissa fördelar vid upphandling för offentliga ända-

mjuka

mål. Man eftersträvar långsiktiga överens- kommelser mellan dataindustri och federala myndigheter, och tecknande av blockorder bl. a. för terminaler förekommer. Detta sena- re ger möjlighet till såväl mängdrabatter som viss produktpåverkan, och gehör för standar- disering vinnes i och med upphandlingen i större kvantiteter. — För handläggning av upphandlingsärenden med industripolitiska konsekvenser har en speciell federal delega— tion föreslagits (jfr den svenska upphand- lingskommitténs förslag i samma riktning).

Forskningspolitiken innebär, förutom ovan nämnt utvecklingsstöd, en prioritering av dataöverföringssystem med omfattande samhällelig användbarhet, och därvid särskilt rörande intressant programvara och speciali- serad dataöverföringsutrustning. En tvärve- tenskaplig och samhällsanknuten syn på des- sa system rekommenderas.

Som stöd till dylik innovationsverksam- het, företrädesvis bedriven i samarbete med universitet och statliga utvecklingslaborato- rier, har 1971 ca 30 milj. dollar anslagits.

Under inflytande av den viktiga roll som lagstiftningsätgärder spelar i USA, har förslag till liknande antitrustlagar formulerats i Ka- nada. Dessa förslag håller f. n. på att beredas. Man framhåller att reglering mot illojal konkurrens utifrån krävs, för att en egen serviceindustri skall kunna få fotfäste. Dess- utom föreslås omfattande reglering mot kon- kurrensbegränsning inifrån landet, varvid fö- retag med dataservice som internt hjälpme- del (banker, kommunikationsföretag, univer- sitet, vissa statliga bolag m.fl.) ej avses tillåtas tillhandahålla extern dataservice som bisyssla. Dylika företag anses ha otillbörliga förmåner framför rena dataserviceföretag, i och med den interna beläggningen på sina anläggningar. En ren struktur hos dataser- viceindustrin eftersträvas således.

Standardisering ges knappast speciell ton- vikt i kanadensisk datapolitik. Närheten till USA och formatet på den amerikanska dataindustrin, jämfört med den kanadensi— ska, dämpar de kanadensiska möjligheterna inom detta område. Bland aktuella intresse- områden märks dock gränssnitt rörande da-

taöverföringsutrustning och tillhörande pro- gramvara. Man talar för värdet av ett ökat inflytande från användargrupper vid formu- leringen av förslag till standarder.

Behovet av intensifierad utbildning inom dataområdet betonas i Kanada. Samarbetet mellan industri och utbildningsinstitutioner uppmuntras härvidlag. Tvärvetenskapligt upplagd datautbildning rekommenderas på stadier fr.o.m. grundskolans högstadium och framför allt på universitetsnivå. Dessut- om stöds utveckling av utbildningssystem där datateknik kommer till användning som hjälpmedel ”på alla utbildningsnivåer”.

Sammanfattningsvis karaktäriseras kana- densisk datapolitik av ett klart medvetande om datateknikens ökande samhällsbetydelse. Diskussion pågår bl. a. kring förslag om att inrätta ett permanent federalt interdeparte- mentalt organ för löpande datapolitisk be- vakning och handläggning. — Det kan kon- stateras att närheten till USA, Kanadas geografiska och regionala struktur m.m., ställer landet i en speciell situation som komplicerar bl. a. styrning av en egen dataut- veckling. Dataindustriella utbyggnadsplaner tillsammans med ett kvalificerat datamedve- tande synes dock skapa goda förutsättningar för en framgångsrik kanadensisk datautveck- ling.

5. 5 Storbritannien

Ett flertal utredningar med dataanknytning har i Storbritannien på senare år utförts på olika nivåer inom parlament, departement och offentliga institutioner. Det omfattande material som t. ex. publicerats i the Fourth Report from the Select Committee on Science and Technology, october l97l (par- lamentarisk utskottsrapport), beskriver tren- der och kvantitativa uppskattningar av data- områdets utveckling, men antyder emellertid inte explicit målen för den engelska verksam- heten. Det är dock möjligt att de parlamen- tariska beslut, som under 1972 eventuellt tas på basis av rekommendationeri den nämnda rapporten, och som förbereds av den s.k. Rothschild-kommittén, kan komma att bely-

sa målsättningen för dataverksamheten i landet.

En allmän slutsats som indirekt kan dras, dvs. på basis av den tillämpade engelska datapolitiken, innebär att man är mån om en expansion för såväl dataindustri som an- vändningen av databehandling i landet under 1970-talet, och att man vill motverka ett dataindustriellt USA-beroende.

Den engelska datapolitiken har fått till följd att England i början av 1970-talet är det enda västeuropeiska land där IBM har en total marknadsandel som understiger 50%.

Engelsk dataindustri kännetecknas av kon- centration till en dominerande leverantör, ICL, med ca 25 % av den totala engelska marknaden. Dessutom finns ett antal betyd- ligt mindre företag, såväl på maskinvaru- som på programvarusidan. Brittiska regeringen har mot denna bakgrund valt att kraftigt fokusera sitt intresse till ICL. Man har i detta företag ett 10 %—igt ägarintresse, och har för 1972 beslutat att på maskinvarusidan ej utdela stöd till andra leverantörer.

I England har man från statlig sida under slutet av 1960-talet aktivt verkat för fusioner inom dataindustrin. Den splittring på ett stort antal inhemska producenter som före- låg kring mitten av 1960-talet har med olika åtgärder kunnat motverkas genom bildandet av ICL. Det har från engelsk sida hävdats att därmed ett väsentligt bättre resursutnyttjan- de kunnat uppnås.

En samordning av personal och funktioner med datateknisk anknytning har 1972 ge- nomförts inom engelska departement. Där- vid har bildats den s.k. Central Computer Agency, som omfattar 600 personer, och som sorterar under Civil Service Department. Hit har alla frågor med datatekniska berö- ringspunkter sammanförts, utom ärenden av rent industripolitisk karaktär (vilka kvarlig- ger under Dept of Trade and Industry).

En utpräglat favoriserande upphandlings- politik förs i England. För offentliga ända- mål har slutet av 1960-talet inneburit en hård styrning till ICL, vilket företag oftast utgjort enda anbudsgivare. Dylik politik (s. k. single tendering) har sedan 1971 något

mjukats upp, men tillämpas fortfarande i icke ringa utsträckning. Följande samman- fattning av regler för upphandling av offent- liga databehandlingssystem i England kan ges:

— För stora datorsystem inhämtas anbud endast från ICL, om inte särskilt uppenba- ra omläggnings- och kompatibilitetspro- blem därvid föreligger.

— För mellanstora och sma" system används samma förfarande om kompatibilitetsskäl m.m. motiverar detta samt om maskin- prestanda och leveranstid är godtagbara. Detta gäller speciellt om det kan förutses att byte till större maskinstorlek senare kommer att behövas. I de fall ovanstående ej gäller infordras anbud från konkurre- rande leverantörer, dock skall minst en förfrågan ges till brittisk industri. Som en konsekvens av denna politik är f.n. ca 65 % av samtliga datorsystem inom den offentliga sektorn i England av fabrika- tet ICL, och detta företag får dylika prefe- rensorder till omfattningen 10—15 % av om- sättningen.

För programvara — samt även för termina- ler — tillämpas ingen skyddad upphandling. Det anges att en ökande del programvara för offentliga behov skall upphandlas från icke- statlig engelsk programvaruindustri. F. n. an- vänds ca 1,5 milj. pund härtill. Dessutom har angivits att för den statliga sektorns behov av datatjänster under 1972 ca 2 milj. pund kommer att spenderas på externa serviceby- råer exklusive tillhörande kostnader för ren datortid.

Den ovan nämnda Select Committee hari sitt betänkande anslutit sig till kritikerna av ”single tendering", och rekommenderar and- ra former av stödåtgärder för den inhemska industrin, bl.a. utläggning av utvecklings- kontrakt. Det återstår att se om denna rekommendation kommer att påverka ut- vecklingen.

Ett ökande intresse har märkts för att betrakta den statliga upphandlingen av da- torsystem i England i ett större samman- hang, och planera upphandlingen med hän- syn till hela den offentliga sektorns behov.

Detta skulle troligen även motverka ”single

tendering”.

Den engelska forskningspolitiken på data- området indikerar en ökande marknadsorien- tering, för vilket ändamål ett s. k. Require- ment Board skall inrättas, med stark repre- sentation från användarsidan.

Även det statliga forskningsrådet Science Research Council betonar nödvändigheten av en prioritering av användningen av datatek- nik. Begränsade resurser leder dock till att man inte kan avsätta mer än 0.8 milj. pund/år till datateknisk forskning, och detta inkluderar inköp av viss datorutrustning. De sociala databehandlingsproblemen anses där viktigare än de tekniska.

I ett regeringsuttalande ijuni 1972 annon- serades datatekniska stödåtgärder för den närmaste tiden. Statligt bidrag av omfatt- ningen I4.2 milj. pund kommer att tilldelas ICL fram till september 1973, för utveckling av en ny maskinserie, vilket belopp avses återbetalas genom royalties på senare försälj- ning. Reaktionen härpå har varit splittrad, det har (bl. 3. från labourpartiet) hävdats att upp mot 50 milj. pund skulle erfordras för ändamålet. (År 1971 satsade ICL 18 milj. pund på FoU, utgörande ca 12 % av omsätt- ningen.)

På programvarusidan och systemsidan meddelades samtidigt följande åtgärder:

— Ett antal utvecklingskontrakt tecknas med programvaruföretag, för utveckling av avancerade tillämpningssystem. — Speciellt stöd ges för användarspecificerad programvaruproduktion. Villkorlig återbe- talning avses tillämpas. — Ett antal utvecklingsstudier startas, bl. a. rörande datanät i England. Dessa tre åtgärder beräknas sammanlagt kosta 6 milj. pund/år, varav staten avser bidraga med hälften.

Stort intresse för utbildning i datatekniska ämnen visas i England. Det talas här — liksom i de flesta länder — om ”förstärk- ningar på alla nivåer”. Viss tillämpnings- orienterad datautbildning anses lämpligen kunna äga rum i direkt fysisk anknytning till de aktuella tillämpningarna (ute i fabriker

och andra institutioner), dvs. en decentralise- rad spridning av utbildningen övervägs. Bl. a. vid det halvstatliga National Computing Cen- tre ägnas mycket stort intresse åt utbild- ningsåtgärder, där företrädsvis med en tilläm- pad och extrovert inriktning.

Det engelska intresset för standardisering präglas i viss mån av att ICL i sina datorsy— stem hittills har valt att ej vara kompatibel med IBM. Användarorienterad standardise- ring bedöms som viktig. Som exempel på åtgärder som stöds i England kan nämnas vissa av Multinational Data (bestående av företagen ICL, CIl och CDC) lanserade standardförslag rörande programmerings- språk, teckenkoder samt band- och kortfor- mat.

Sammanfattat för de senaste åren innebär det engelska statsstödet till dataområdet (enligt Datamation, sept. 1972) följande 1968—71 12,7 milj. pund 1971—73 33,8 milj. pund.

Beträffande måluppfyllelse för de engel- ska datapolitiska åtgärderna kan trots bristen på klar målangivelse följande konstateras.

Satsningen på att söka få fram en slagkraf- tig engelsk dataindustri har under det senaste decenniet kostat stora belopp. Den kraftiga nationalism som tillämpats — och tillämpas — har i viss mån lett till en isolering från "övriga Europa. Inom landet har avsättningen av de inhemska dataprodukterna varit hårt styrd, och därigenom nått viss omfattning. P. g. a. ICL:s politik att nära nog fullstän- digt undvika att anlita utländska (t. ex. amerikanska) underleverantörer har ett gynnsamt utgångsläge formats för export till östeuropa. Exporten dit har dock varit endast av måttlig omfattning, för hela 1960-talet och till och med år 1971 totalt ca 50 milj. pund (motsvarande en tredjedels årsomsättning för ICL).

Sett i ljuset av storleken på investerade belopp, och med hänsyn till framtida tänk- bar europeisk datautveckling, bör den engel- ska marknadsframgången på dataområdet endast anses som mycket måttlig. En teknisk potential har dock byggts upp som kan ha betydelse i framtiden.

En viss omsvängning har dock antytts i engelsk datapolitik, i och med en uppluck- ring av preferenspolitiken och ett ökat in— tresse för användarsidans problem och möj- ligheter. Det återstår att se om antydningari denna riktning kommer att ges officiell prägel, och vilka konsekvenserna härav i så fall blir.

5.6 Frankrike

Under inflytande av den allmänna franska nationalismen under 1960-talet samt p. g. a. det amerikanska motståndet mot fri export till Frankrike av datorsystem — speciellt stora system, som möjligen kunde finna militär användning — beslöts ioktober 1966 om tillsättande av en Délégué å l”Informa- tique med omfattande mandat inom dataom- rådet. Den antagna verksamhetsplanen, kal- lad Plan Calcul, hade följande syften:

— att utforma en fransk datapolitik, samt att realisera denna på ett för fransk samhälls- utveckling nyttigt sätt, — att i samband därmed samordna personel- la, vetenskapliga, tekniska och finansiella resurser för utveckling av en fransk ”infor- mationsbehandlingsindustri”. Den verksamhet som därvid startades, och som ledde till skapandet av något som närmast kan karaktäriseras som ett ”departe- ment för datafrågor”, visade på två funda- mentala behov:

I utbildning av specialister inom informa- tionsområdet

2 introduktion av informationsbehandling inom "la culture générale”

Det första av dessa behov ledde till ökad satsning på ett förstärkt utbildningssystem för datateknik, med ett antal institut och utbildningsvägar på olika kvalifikationsni- våer. Det andra kom att koncentreras kring åtgärder till fromma för den franska datain- dustrin, med tonvikt på skapandet av före- taget Compagnie lnternationale pour l'Infor— matique (CII) i april 1967, samt kring förstärkning av de datatekniska forsknings- resurserna.

Organisationen för den ovan nämnda pla— nens utförande framgår av sid 77.

En sammanfattning av åtgärder som mot denna bakgrund vidtagits i Frankrike innebär följande.

Det har ansetts att en stor del av för ändamålet tillgängliga statliga resurser borde avsättas för den industriella expansionen, och då — åtminstone inledningsvis — främst för maskinvaruproduktion. Koncentrationen till CII, och den planerade resursutveck- lingen, framgår nedan:

Miljoner francs 1967—1970 1971 1972—1975 CII ca 610 135 ca 550 Annat ca 150 100 ca 400

Trots ett kraftigt statligt upphandlings- stöd till CII, som bl.a. 1971 lett till bildan- det av ett speciellt finansieringsbolag för uthyrning av CII-maskiner vad avser dator- system för offentliga ändamål, har företaget knappast expanderat i önskvärd takt. CII: s marknadsandel var 1971 inom den offentliga sektorn 30 %, och inom den privata 6—7 %. En viss, men ringa, export till främst östländer (Rumänien, Ungern, Sovjet) före- kommer.

Mot bakgrunden av CII: s långsamma för- säljningsutveckling kan den prioritetsföränd- ring, som 1971 framträder i ovanstående tabell noteras. De franska myndigheterna har ansett Cllzs uppbyggnad vara i stort sett genomförd, och låter således en ökande medelsandel avsättas till andra ändamål, vil- ken påverkan nu detta kan få på C11: 5 fortsatta utveckling.

Sådana andra ändamål, för vilka under 1970-talet intensifierade åtgärder skall sättas in, inkluderar:

— utvidgad utbildning — ökade insatser för forskning och utveck- ling

— stöd åt mindre maskinvaruindustri

— kraftigare stöd åt programvaruindustrin

Utbildningsåtgärderna kan naturligen in- rymmas inom den organisatoriska ram som Plan Calcul skapade, och föranleder sanno- likt knappast omfattande strukturella för-

Premier Ministre

Ministére du Développement Commisriat |__ _ . _ Industrial et Scientitique Général du Plan

Ministåre Ministére ' des de IzEconomie et ' ' Affaires Etrangeres des Finances l | Commision Permanente I de L'Electronique du Plan (COPEP)

Direction des Relations Economiques

Extérieures (D.R.E.E.)

Promotion du Plan Calcul å l'étrange

Cooperation européen ne

Détéoué A L'INFORMATIOUE

Président de la COPEP Président de l'l.R.I.A.

Organisation for den franska Plan Calcul

._____._.___._._._.ä

r _T____i______

PROMOTION DE L'UTILISATION DE L'INFORMATIOUE IPROMngljmP%ERILlA/Ä'lflgTJZATIONl PROMOTION DE L'lNDUSTRIE DE L'lNFOFlMATIOUE |__ _ _ _ _ _]

+ + 3;;£__, + +

Actions spécifiques F | | Développement 1 [ Recherche J

Actions dans le secteur public dans le secteur privé | || ' | i * * * | Sensibilisation Formation | Y

' .. ++ | 1 | de spécralistes | [Systemes de venerna ' ' [ Software J Institut de Rechereche Commission | | | en Informatique

I | + c . . . . . omiré — intermimstérielle _ _ __ _ _j [_ _ _ _ _| + ' + de Recherche et [lillilorln/axtljme de | mtormatrque Petits ordinateurs en lntormatique ' ' ' ' Composants Terminaux lC-R-l-l

1

Organismes publics

Peripheriques d'alde ä Ia recherche

Commissions ministérielles

ii

autres firmes industriellas

"T |— | I | | ' l l i i v'_T4

Ed / måfå??? X

Administrations I Autres ) et l formations ]

. publiques secreur public X Formation/l

x _prrvfe/

lnstitu ts Universités Recherche Privée

ändringar. Så t. ex. existerar redan en rent datateknisk ingenjörsutbildningslinje. För- stärkta utbildningsanslag kan emellertid vän- tas få stor betydelse för den långsiktiga utvecklingen. Det har bl. a. angivits att man 1971—75 avser utbilda ca 180 000 personer till datatekniska specialister, varav ca 55 000 med universitetsutbildning.

Den mindre maskinvaruindustrin samt framför allt den inhemska programvaruindu- strin skall ges utvidgat utvecklingsstöd. Detta inkluderar:

— Statlig hälftenfinansiering (med återbetal- ningsskyldighet) för framtagning av till- lämpningssystem rörande t. ex. admini- stration av sjukhus.

— Beställningsuppdrag rörande pilotstudier inom nya tillämpningsområden. _ Projektering av programvaruprodukter, bl. a. för ClI: s planerande datormodeller m.m.

Åtgärder för utvidgad standardisering in- ryms även naturligen inom dessa riktlinjer. En s.k. Plan Software har antagits 1971, varmed framställning av standardiserade pro- gramvaror stöds. Inledningsvis är emellertid budgeten härför av ringa omfattning, för 1971 endast 2 milj. francs.

Beträffande måluppfyllelsen för den fran- ska datapolitiken enligt Plan Calcul kan följande sägas.

Liksom i England har man i Frankrike valt att producera maskinvaror som inte år kom- patibla med motsvarande varor hos mark- nadsledaren IBM. Detta medför svårigheter vad gäller försäljning utanför landets gränser, och underlättar inte det internationella sam— arbete som fransk dataindustri väl behöver.

Den statliga satsningen på dataområdet har varit kraftig, men kan emellertid knap- past anses ha lett till framgång i önskad utsträckning. De franska dataprodukterna har som nämnts funnit avsättning i endast begränsad omfattning. Särskilt gäller detta exporten, vilken varit — och är — betydligt lägre än den engelska. Satsningen inom dataområdet har dock möjliggjort en värde- full utveckling av vetenskap och teknik.

Liksom i England, vilket land tillämpat ett liknande stödprogram, har ett visst ökat intresse för datautvecklingen utanför dator- fabrikerna börjat märkas. Denna utveckling kan småningom komma att bära frukt.

5.7. Västtyskland

Sedan 1966 föreligger i Västtyskland en planering på ministernivå av den offentliga dataverksamheten. Denna politik har definie- rats i två olika rapporter, Erstes och Zweites Datenverarbeitungsprogramm der Bundes- regierung, den första (nedan förkortad till 1 Dvp) gällande 1966—1970, och den andra (2 Dvp) gällande 1971—1975.

Dessa dokument utgör väl genomarbetade program, med detaljerade anvisningar om mål och åtgärder inom olika fält. Under avsnitt 5.2 ovan har kortfattat måldiskus- sionen i 2 Dvp berörts. Grovt kan sägas att 1 Dvp koncentrerades kring centrala åtgärder rörande den västtyska dataindustrins utveck- ling, under inflytande av diskussionen kring "det teknologiska gapet" mellan Europa och USA. Det kunde emellertid vid slutet av 1960—talet konstateras att det för uppfyllelse av målen i l Dvp erfordrades väl utbildad och kvalificerad personal i en utsträckning som var väsentligt större än existerande och planerad tillgång. Tillsammans med beslut om en mer användnings- och marknadsinrik- tad datapolitik än i ] Dvp har därför 2 Dvp kommit att koncentreras kring åtgärder för utvidgad undervisning samt forskning och utveckling.

Tilldelningen av medel till 2 Dvp överens- stämmer nästan helt med där äskade belopp. Programsatsningarna innebär:

miljoner D-mark 1 Dvp 2 Dvp 1966—70 1971—75 434 2 673

Följande belysning av västtyska dataåtgär- der ges i tidskriften Datamation, september 1972:

Miljoner D-mark Förh. Il/I I II 1967—71 l97le75 Datorin- tlustri 215 705 3.28 Tillämp- ningar 58 561 9.68 Utbild- __ ning 42 760 18.10 Ovrigt 48 404 8.42 Summa 363 2 430 6.70

En sammanfattande bild av den västtyska datapolitiken, uppdelat på aktuella åtgärds- typer, innebär följande:

Den totala västtyska dataindustrin anges ännu ej vara lönsam. Bidraget till handelsba- 1971 negativt (—260 milj. D- mark), denna industri förefaller dock visa

lansen var

upp en mindre ogynnsam utveckling än fallet är i de flesta andra europeiska länder där en aktiv datapolitik förs. Den västtyska data- exporten växer f.n. årligen med 27 %, och importen endast med 18 %.

Det kan nämnas att Siemens datasida 1971 satsade 20—25 % av sin omsättning på FoU (vilket kan jämföras med IBM:s 7 %), vilken situation synes utgöra en god expan- sionsbakgrund.

Den västtyska statliga upphandlingspoliti- ken bygger numera i princip på fri konkur- rens och man visar ringa förståelse för t. ex. den engelska protektionistiska upphand- lingen för offentliga behov. Ett sådant an— budsförfarande tillämpas i Västtyskland att för offentlig databehandling anbud skall inhämtas även från inhemska leverantörer. Beslut om anskaffning baserar sig därefter enbart på pris/prestanda. Den enda preferens som tillämpas innebär att vid lika pris/pre- standa europeiska leverantörer föredras framför icke-europeiska.

[ viss omfattning finns det inom lep omfattande direkta industristädet till väst- tyska datorleverantörer kvar inom 2Dvp. Satsningarna syftar till att dels främja stora företag med ett brett produktsortiment, och dels skapa mindre företag med specialinrikt- ning.

För att statliga bidrag till forskning och

utveckling skall komma västtysk dataindustri till del förutsättes följande. Industrin ifråga

— skall ha beslutsfunktioner för sin FoU samt sin marknadsföring förlagd inom landet.

4 får ej tillhöra koncerner som mottar stöd i andra länder. Utvecklingsstöd ges främst till marknads-

nära produkter, och man syftar som nämnts till att dels främja stora företag med ett brett produktsortiment, och dels bidraga till ska- pandet av små specialiserade dataföretag. Stöd utgår med 25 % av utvecklingskostna- derna, och villkorlig återbetalningsskyldighet tillämpas.

Forskningen på universitetsnivå stöds i huvudsak direkt från aktuellt ministerium, där projektvärdering och uppföljning äger rum. Endast i begränsad omfattning delege- ras ansvaret till forskningsråd o.d. Denna verksamhet har således givits en centraliserad prägel.

Stor tonvikt läggs vid standardisering. Många anser det troligt att på sikt IBM:s yttre standard (gränssnittet mot användarna) kommer att allmänt accepteras, och man koncentrerar f. n. ansträngningarna åt effek- tiviserad produktion och (främst) använd— ning av programvaror. Det konstateras att existerande datorpark inte utnyttjas effek- tivt, och man avser söka höja effektiviteten i utnyttjandet bl.a. med hjälp av utvidgad standardisering av företrädesvis modulära tillämpningsprogramvaror. Programvaruhus och andra producenter kan ges statliga ut- vecklingsbidrag om 40% av produktions- kostnaderna utan återbetalningsskyldighet, under förutsättning att produkterna överens- stämmer med accepterad standard. Kvalitets— bedömning av de producerade varorna görs ej, det får ”marknaden utföra”. Detta pro- gram har hittills kostat ca 10 milj. D—mark.

Som ovan nämnts är en tyngdpunkt i 2Dvp fäst vid utvidgad utbildning, bl.a. p. g. a. en önskan att förbättra datateknikens användning. Som exempel kan nämnas att en ny specialiserad högskoleexamen inrättats, utbildning till Diplominformatiker. Denna

utbildningslinje har redan attraherat över 2 000 studerande.

En koordination av forskning och utbild- ning på högskolenivå har givits den formen, att över en viss grundnivå medel för under- visning (inklusive datakraft) tilldelas i pro- portion till hur väl vid det enskilda lärosätet bedriven forskning till sin inriktning överens- stämmer med centrala önskemål.

Såväl på lägre utbildningsnivåer som inom dataföretagen arbetas f. n. i Västtyskland intensivt på utbildningsområdet. Enbart Siemens har på datasidan 160 heltidsanställ- da lärare, och över 30 000 personer på olika kvalifikationsnivåer utbildas där per år.

Utan att väsentliga resultat ännu föreligger kan betr. måluppfyllelsen för den västtyska datapolitiken konstateras att tämligen goda chanser till framgång synes föreligga. Man har insett behovet av att i rimlig utsträckning balansera förutsättningarna för den tyska dataindustrin i förhållande till bl. a. den amerikanska och den engelska och franska. Efter erfarenheter från 1960-talet har de direkta industriella stödåtgärderna emellertid kompletterats med — och delvis ersatts av — en solid satsning på användarnära databe- handling och utbildning.

Karaktären av de åtgärder inom dataområ- det som tillämpas i Västtyskland ger intryc- ket att detta land — möjligen tillsammans med Japan — är ett av få länder med en verkligt användarorienterad datapolitik. Det bör dock betonas att en eventuell västtysk framgång på dataområdet bör ses i ljuset av de omfattande offentliga resurser som här anslagits för väsentliga dataåtgärder.

5.8 Schweiz

Den dataindustriella situationen i Schweiz kännetecknas trots förhållandevis hög dator- täthet av en nära nog total frånvaro av inhemsk maskinvaruindustri. P. g. a. att även programvaruverksamheten i landet fram till ca 1970 hade en relativt blygsam omfattning har intresset för att forma en statlig datapoli- tik saknats.

Som en konsekvens härav har ingen klar måldiskussion för datapolitiska åtgärder förts i Schweiz. Nedan belyses därför enbart aktuella schweiziska åtgärder inom dataom- rådet.

Principiellt framhålls från schweiziskt håll att den traditionellt avvisande hållningen till statliga ingripanden i industrianknutna frå- gor i början av 1970—talet håller på att mjukas upp något. Eventuellt statligt stöd anges dock böra beröra endast forskning, och ej utveckling. Man är därför huvudsakli- gen intresserad av att främja samarbetet med universitet och högskolor.

Betr. det eventuella ”politiska behovet” av en egen datorindustri framhålls från schwei- ziskt håll att ett litet neutralt land bör kunna förlita sig på den internationella konkurren- sen. Den hittillsvarande utvecklingen visar att man knappast behöver befara att bli avskuren från utvecklingen. Skäl för att bedriva egen forskning i Schweiz hör sam- man med önskemål att upprätthålla en obe- roende kompetens, bl.a. som upphandlare, snarare än att söka driva forskningsresultaten till produktion.

Den schweiziska upphandlingspolitiken är renlärig. Preferenser i upphandling förekom- mer inte, men vissa möjligheter finns i praktiken inom ramen för aktuella upphand- lingsbestämmelser. Utvecklingsbeställningar har inte tillämpats för statliga behov. När- mast tänkbart är stöd för programvaruindu- stri, men frågeställningen har ännu inte aktualiserats.

Man har 1971 analyserat forskningsbeho- vet inom dataområdet, och kommit fram till att insatser bör sättas in huvudsakligen inom programvaruområdet, genom forskning och utbildning. Den mindre verksamhet med maskinvaruanknytning som rekommenderas rör sambandet mellan mekanik och elektro- nik (bl. a. för urindustrin), och processkon- troll.

Schweiz är liksom bl.a. Frankrike och Tyskland positivt till ett europeiskt institut för ”software engineering, vars inriktning passar det schweiziska dataintresset. Man ser gärna att ett sådant institut förläggs inom landet.

Utbildningsverksamheten i Schweiz är för- hållandevis aktiv, och kvalificerad utbildning ges bl. a. vid ett flertal universitet och högskolor. Inför framtiden pekar man på behovet av ”systemingenjörer”, såväl för att öka den systeminriktade användarkompeten- sen i stort, som för att minska beroendet av de utländska tillverkarna.

Till möjligheterna att driva standardise- ringsfrågorna ställer man sig i Schweiz tills vidare avvaktande.

Schweizarna är uppenbart intresserade av dataöverföringsfrågor, där landets centrala läge i Europa och den schweiziska program— varukompetensen kan medverka till att göra landet till en centralpunkt i ett kommande europeiskt nät.

Sammanfattningsvis kan sägas att den traditionella ”'icke—inblandningspolitiken” har lett till att ambitionsnivån för schweizisk datapolitik har begränsats till användarsidan. Kompetensen för användning av dataproduk- ter håller emellertid på att vidareutvecklas.

5.9 Japan

Intensiteten i och övertygelsen bakom ja- pansk datapolitik överträffar alla andra län- der, inklusive USA. Från att ha producerat sin första kommersiellt tillgängliga dator år 1958, 7 år efter USA och Europa har Japan avancerat till att 1971 vara världens näst datorrikaste land. Detta innebär att man redan hämtat in Europas försprång. Expan- sionen i Japan har varit så kraftig att man som mål nu sätter ”att på 5 år inhämta det nuvarande amerikanska dataförsprånget”. Det bör noteras att Japan genom sitt relativt sena ianspråktagande av datatekniska hjälpmedel kommit att använda förhållande- vis moderna och effektiva datorer, vilka uppvisar bättre prestanda/pris än genom- snittet i väst. Relativa jämförelser av typen "värdet av datasystem i drift och BNP” (f. n. USA ca 2,5 % och Japan ca 1 %) gör därför inte rättvisa åt tillgänglig datakraft i Japan. Följande motivering för de japanska ambi- tionerna på dataområdet har angivits:

1 Det är nödvändigt för Japan att bli en datatekniskt oberoende nation, på grund av att datorn utgör grundvalen för ”infor- mationssamhället'.

2 Dataindustrin är den teknologiska ledaren inom elektronikindustrin, och har dessut- om stort inflytande inom alla andra indu- strier.

3 Dataindustrin besitter en hög tillväxtpo- tential.

Utan överdrift kan sägas att japanerna utvalt *informationsindustrin' som en av de allra viktigaste för utvecklingen av hela det japanska samhället. Erfarenheter från andra områden, t. ex. varvsindustrin, tyder på att omvärlden gör klokt i att allvarligt betrakta denna nya japanska expansionsplanering. En japansk dominans på 1980-talet är fullt möjlig. Kraftfull export av dataprodukter har redan inletts.

En av orsakerna till den japanska expan- sionsmöjligheten är att finna i det väl funge- rande samarbetet mellan staten, i detta fall huvudsakligen det kraftfulla Ministry of In- ternational Trade and Industry (MITI), och såväl industri som forskningsinstitutioner. I Datamation, september 1972, framhålls:

"Japan är sannolikt det enda landet i världen med en sofistikerad teknologipolitik, vilken utgör en länk mellan vetenskap och industripolitik. .. . en solid statlig koordinering, inkluderande bl. a. omfattande utbildningsåtgärder, vilken avses bidra till skapandet av *informationssamhället” un- der 1970-talet".

Nyckeln till den möjliga japanska fram- gången ligger knappast i låga löner eller råmaterielkostnader, utan snarare i nationellt samarbete, koncentration på högteknologi- ska produkter, en global strategi, väl utbyggd service m. m. Sålunda angav MITI: s Industri- al Structure Council isin rapport 1971—75 att ”japansk industri måste gå in för avance- rade produktfält, såsom datorer, flygplan, elektriska bilar, industrirobotar, atomkraft, integrerade kretsar m. m.”.

Bakgrunden till den nuvarande japanska datapolitiken är i korthet:

— I slutet av l950-talet importerades datorer från USA, i syfte att börja reducera gapet mellan japansk och utländsk teknologi. — Omkring 1960 inköptes ett antal viktiga patent av IBM. — År 1961 togs ett regeringsbeslut om att skapa en egen dataindustri, varvid bl.a. beslöts om kraftiga importrestriktioner för utländska dataprodukter (vilka fortfa- rande tillämpas). Som en inledande åtgärd bildades 1961 med statligt stöd upphandlingsbolaget Japan Electronic Computer Company (JECC), med uppgiften att genom uppköp och uthyrning av inhemska datorer stödja den egna datain- dustrin samt öka användningen av dess pro- dukter. Verksamheten inom detta bolag har finansierats genom lån och bidrag från ban- ker och institut, bl. a. den statliga Japan Development Bank. Man erhöll 1961—69 lån på 150 milj. dollar och hade enbart för 1971 ca 95 milj. dollar till disposition, Inhemskt producerade datorer uthyrs via JECC med den intressanta klausulen att datorleverantö- ren är skyldig att (till marknadspris) återkö- pa sitt datasystem om inte användaren/kun- den efter en viss tid skulle vara nöjd med dess prestanda.

I gengäld tillåts leverantören att för varje till JECC sålt systern avsätta 15 % av försälj- ningspriset till en skattefri reservfond, som bl. a. kan disponeras för eventuella återköp. Uthyrningstiden från JECC löper årsvis, och service är inkluderad. Med detta system vill man — förutom att ge industristöd genom upphandlingarna — söka dämpa användar- problemen vid systembyten. De flesta dator- system hyrs (i stället för köps) i Japan, möjligen på grund av JECC: s existens, och företaget medverkade 1971 vid ca 80% av alla användarkontrakt med inhemska maski- ner. En viss övergång från hyrda till köpta maskiner kan dock 1972 börja skönjas i Japan, liksom i andra länder. Detta gäller inte minst minidatorer.

Industriministeriet MITI har även aktivt medverkat till de fusioner i den japanska databranschen som under de senaste åren ägt rum. Marknadssituationen i Japan är den att

IBM Japan har ca 30 %, Univac ca 10 % samt vissa andra amerikanska leverantörer totalt några enstaka procent, samt att resten delas på i huvudsak 6 inhemska leverantörer, Fujitsu, Hitachi, Nippon Electric, Toshiba, Oki samt Mitsubishi. Dessa senare har nu gått samman till de tre samarbetsparen Fujit- su—Hitachi, Nippon Electronic—Toshiba samt Oki—Mitsubishi. MITI anser emellertid inte att konkurrensförmågan hos dessa där- med stärkts tillräckligt, ytterligare samarbete. Det bör nämnas att japanska staten inte bara hittills upprätthållit kraftiga importre- striktioner för utländska dataprodukter, utan även aktivt har motarbetat nyetablering av utländsk maskinvaruproduktion i Japan. Enda undantaget gäller vissa mindre special- maskiner, samt fr. o. m. juli 1971 även pro- duktion av periferiutrustning exklusive se- kundärminnen och terminaler.

utan verkar för

Samarbetet inom den japanska datorindu- strin — under MITI: s planering — har sedan början av 1970 tagit sig konkreta uttryck vad gäller produktionen av periferiutrust- ning. Under inflytande av speciell lagstift- ning rörande befrämjande av den elektroni- ska industrin har en utvecklings— och produk- tionskoncentration genomförts. Endast nio ”produkttyper”, inkluderande kortläsare, radskrivare m. m., som har nått teknologisk stabilitet, framställs. Till utveckling och pro- duktion härav ställs lån till förfogande av Japan Development Bank. Genom denna koncentration väntar man förbättrade möj- ligheter för standardisering, samt en totalt sett reducerad produktionskostnad i och med samordnade råvaruinköp m.m. MITI använder för detta samarbete formuleringen ”produktion på en konsoliderad bas, under upprätthållande av en lämplig konkurrens- nivå”.

En lag, som väntas få stor betydelse för den kommande dataöverföringsutvecklingen i Japan, antogs 1970. I samband med att privat användning av publika dataöverfö- ringsnät fr. o. m. september 1972 möjliggörs i ökad utsträckning, anser man sig ha lagt grunden för ett "online information net-

work”. (Det är över huvud taget markant att man i Japan hellre talar om *information' än om ”data*, ett ordval som antyder en vid syn på den kommande utvecklingen).

Kraftfulla åtgärder vidtas f. n. i Japan för att effektivisera och sprida användningen av datateknik. Hit kan bl. a. stödåtgärder inom områdena programvaror och databehand- lingstjänster räknas.

Ett statligt kreditbolag bildades 1970 un— der 'the Information-Technology Promotion Agency” för att främja utvecklande av pro- gramvaror och tjänster. Budgeten för 1970 omfattande 40 milj. dollar. Härförutom medges vissa skattelättnader för program- varuindustrin. I detta sammanhang har angi- vits:

"Framtida programvaruutveckling kan inte läm— nas enbart till maskinvaruleverantörerna. En allt mer betydelsefull roll måste spelas av programvaru- företag, *informationsindustri' och av användarna själva”.

Denna formulering uttrycker en tendens som f.n. märks i ett ökande antal länder. Det statliga programstödet i Japan hade fr.o.m. 1970 inriktning åt — databassystem för medelstora och stora

datorsystem — parameterstyrda standardprogram — konverteringsprogram japanska—kinesiska — beslutstabellprogrammering m. m.

Skattelättnader av en allmän natur har även införts för innehavare av datorsystem. Fr.o.m. 1971 tillåts bl.a. ökade avskriv- ningar och sänkta investeringsavgifter för datorsystem.

För att främja programvaruspridning har MITI 1970 skapat ett publikt ”Program Survey Register”, där sammanfattningar av programkaraktäristika tillhandahålles. Själva programmen är emellertid inte offentligt tillgängliga utan upphovspersonernas medgi- vande. Pä detta sätt har man undvikit de svåra problemen vid lagstiftning (upphovs- mannarätt) vad gäller datorprogram. Syste- met har väckt internationellt intresse.

Även privata banker har på 1970-talet börjat intressera sig för programvaruindu- strin, i medvetande om den statliga positiva inställningen. Lågräntelån erbjuds härvidlag,

som en av nycklarna till utvecklingen av det *informationsorienterade” samhället”. Nära

30 milj. dollar disponerades under 1971 för

utlåning.

Det kan även nämnas att aktiva privata grupperingar inom dataindustrin på senare år formats. Hit hör the Japan Information Processing Center Association, the Japan Information Processing Development Center, the Japan Computer Usage Development Institute m. fl. Till och med inom parlamen- tet har av 160 ledamöter bildats en Federa- tion for the Promotion of the Information Industry, vilken organisation aktivt samarbe- tar med MITI.

Den statliga forskningspolitiken på data- området har inneburit stora satsningar under 1960-talet, vilka avses fortsättas på ett inten- sifierat sätt. Det uppges att MITI i slutet av 1971 framlagt en plan, enligt vilken japanska datorleverantörer 1972—76 skulle tilldelas 500 milj. dollar i utvecklingsstöd.

Två exempel på omfattande utvecklings- projekt med statligt intresse kan ges:

1 Sedan 1967 har ett flertal leverantörer under koordinering från MITI samarbetat kring konstruktion av en japansk storda- tor, som prestandamässigt framgångsrikt avses kunna mäta sig med västvärldens främsta. T. 0. m. 1970 har projektet kos- tat 33 milj. dollar. Maskinen är f.n. maskinvarumässigt i drift, men programva- rorna har försenats något. Projektet siktar även mot standardisering av gränssnitt för in/utmatning samt programmeringsspråk.

2 Med start 1971 har ett 8-års utvecklings- projekt rörande *pattern recognition' (automatisk igenkänning av mönster och former) lanserats, i vilket 112 milj. dollar avses investeras. Projektet siktar mot att med universitetsanknuten avancerad forskning kring artificiell intelligens som bas konstruera ett 4:e generationens ”pat- tern information processing system”, som väsentligt avses stärka Japans position på data- och robotområdet under 1980—talet. Naturligt nog utförs projektet isamarbe- te med denjapanska datorindustrin.

I linje med det stora intresset för använ- darstödjande åtgärder bedrivs i Japan en intensiv utbildningspolitik på dataområdet. Inom ett ökande antal datatekniska utbild- ningslinjer på olika nivåer (inklusive gymna- sier och vuxenskolor) bedrivs specialistut- bildning samt ges ett stort antal allmänorien- terade kurser. Det anges att behovet av all datapersonal (utom operatörer) väntas bli fördubblat 1972—75. Efter en utredning 1968—69 har MITI skapat ett Data Proces- sing Education Center, i anknytning till vilket ett officiellt system för prövning av kunskaper och utdelning av certifikat tilläm- pas. Dessutom har utbildningsministeriet skapat sju stora datacentra, anknutna till universitet, vilka nu skall byggas ut.

En i västvärlden ej (ännu) vanlig bildning utgörs av det 1970 skapade Institute of Information Technology, där bl.a. 1-årig vidareutbildning av systemerare och pro- grammerare med både universitetsutbildning och praktisk erfarenhet bedrivs. Detta insti- tut stöds med statliga medel, och kursavgif— tema är låga.

Den japanska aktiviteten inom standardi- seringsområdet är hög. Man anser att ”stan- dardisering är den mest fundamentala fak- torn för spridning av och kvalitetsförbättring för datoriserad informationsbehandling”. Ti- digare har nämnts att standardisering stödsi samband med stora Utvecklingsprojekt med statligt intresse. Man får intryck av omfat- tande standardiseringsaktivitet inom bl.a. områdena koder, symboler, datorprestanda m.m., vilka vidarebefordras till ISO. En speciell standardsavdelning inom MITI har dessutom framarbetat en femårsplan, vilken studeras av den statliga Agency of Science and Technology.

Beträffande måluppfyllelsen för de vidtag- na åtgärderna inom fältet kan följande sägas:

Med hjälp av en kraftigt importrestriktiv politik samt mycket omfattande statlig re- surstilldelning har Japan skapat sig en stark position på dataområdet. På grund av Japans problem med ett växande överskott i bytes- balansen, tvingas landet f.n. allmänt att luckra upp protektionismen och åstadkom-

ma en snabbare ökning av importen. Det är ännu oklart om datasektorn kommer att omfattas av dessa åtgärder, eller om den kommer att lämnas utanför. En tillräcklig utgångsnivå för den planerade starka japan- ska dataexpansionen inom och utom landet (bl. a. i Kina) har emellertid uppnåtts, och det väl fungerande samarbetet mellan stat, dataindustri och universitet m. fl. synes bor- ga för teknisk framgång. Den användarorien- terade prägel som japansk datapolitik på senare år givits, utgör ett betydelsefullt komplement till den tidigare industriella inriktningen. Detta ”komplement” kan sanno- likt i själva verket komma att dominera datapolitiken 1970-talet. övertygelsen i Japan att man inom data- området är på väg mot teknologisk ledningi världen, kommer sannolikt starkt att bidraga till expansionen. Om inga allvarliga utrikes- eller inrikespolitiska hinder kommer att resas under 1970-talet kan AB Japan bli den enda faktor som på allvar kan mäta sig med IBM vad gäller inflytande över vårt inträde i det *informationsorienterade samhället”.

redan fr.o.m. mitten av

5.10. Sovjetunionen

Information om rysk datapolitik har endast i begränsad omfattning stått till utredningens förfogande. Kompletteringar kommer att gö- ras vid senare tidpunkt. En preliminär belys- ning av situationen i Sovjet kan dock ges.

Den tekniska standarden på ryskfabricera- de datorer syns väsentligt lägre än motsva- rande i väst. Det systemmässiga kunnandet i Sovjet är emellertid av god kvalitet. Man har dock under 1960-talet från ryska statens sida ej prioriterat seriemåssig produktion av dato- rer, varför datautvecklingen på tillämpnings- fältet hittills gjort relativt långsamma fram- steg. Det har (i Sovjet Cybernetics Review, juli 1970) beträffande ryska framhållits att

”. .. produktionsnivån och den tekniska nivån för rysk datautrustning tillfredsställer ej de natio- nella behoven. I Sovjetunionen producerade dato- rer, och särskilt irl/utmatningsenheter, är inte alltid pålitliga och tillräckligt effektiva. lnadekvat pro-

situationen

gramvara sänker dessutom kraftigt systemens an- vändbarhet".

Den dataindustriella produktionsappara- ten är i Sovjetunionen tämligen splittrad, och lider dessutom av brist på tillräckligt kvalitativa elektroniska komponenter. Inget centralt ministerium har hittills haft ansvar för utveckling och produktion av datorer. Endast helt nyligen har leverantörerna börjat ta ansvar för programvara och systemunder- håll. Bristen på sådant ansvarstagande har verkat som en dämpande faktori utveckling- en. Det har hävdats att rysk datautveckling f. n. befinner sig minst 5f7 år efter utveck- lingen i USA, och således även flera år efter Västeuropa.

Datautvecklingen har emellertid genom partikongressbeslut 1971 givits ökat intresse, vilket kan sägas vara det första officiella ställningstagandet. Man har beträffande pro- duktion och installation av ryska datorer angivit att antalet tillgängliga utrustningar år 1975 skall vara 2.6 gånger nuvarande nivå. Detta innebär att 25 000 inhemska maskiner skall produceras, varav en viktig del avses användas för installation som ”styrsystem” i industrin.

Den planerade datautvecklingen känne- tecknas i Sovjet av ett centralistiskt tänkan- de. Datasystem avses i ökande utsträckning användas för central planering, och man eftersträvar t.ex. ”informationssystem för hela industribranscher”, en tendens som knappast gäller i västvärlden.

Vid partikongressen 1971 angavs att fem- årsplanen fram till 1975 skall omfatta upp- byggnaden av

” . ett nationellt informationssystem för redo- visning, planering och styrning av landets ekonomi,

på basis av ett statligt nät av datacentraler, sam- manknutna inom ett nationsvitt datanät".

Den oerhörda arbetsuppgift som det skul- le innebära att på några år realisera ett sådant centralt nät, inklusive dess avsedda tillämpningssystem, tycks knappast ha fram- gått vid beslutet. Det finns anledning ifråga- sätta möjligheten att i planerad tid förverkli- ga systemet. Vissa röster i Sovjet har dock insett problemets omfattning. Akademileda-

moten V Glushkov har t. ex. påtalat att de rent tekniska problemen med stor sannolik- het kommer att överskuggas av de informa- tionsanalytiska svårigheterna, inkluderande problemen kring vilka data som med syste- mets hjälp skall levereras till vilka beslutsfat- tare. Det har här påpekats att ett helt nationellt styrsystem först behövs, vilket är en betydligt svårare uppgift än att koppla samman datorer.

Det ovanstående har konkretiserats genom att man som mål för rysk dataexpansion angivit att år 1980 ett antal av 800 regionala datacentra skall ha färdigställts, samman- knutna med ett nät som inkluderar stora databanker med sociala och andra befolk- ningsuppgifter.

En stor del av intresset kring den ökade produktionen av egna datorsystem koncen- trerar sig kring den maskinfamilj som går under benämningen RJAD, och som avses bli av samma typ som IBM 360. Sju olika datormodeller planeras, och projektet reali- seras som ett internationellt samarbete inom COMECON. Man har kommit överens om följande arbetsfördelning: Polen: små centralenheter remsutrustning radskrivare

Östtyskland: övrig kringutrustning

Ungern: minnen

viss programvara Tjeckoslovakien: komponenter Bulgarien: kontrollenheter m. rn. viss programvara Sovjetunionen: grundläggande systemutformning

viss kretsteknik

större delen av programvaran (inkl. operativsystem)

större centralenheter.

Det kan här nämnas att Jugoslavien inte deltar i projektet (ej medlem i COMECON), samt att Rumänien har utträtt ur samarbe- tet.

RJAD-systemet skulle enligt planerna gåi full serieproduktion 1972, men har försenats till 1973. Samordningsproblemen mellan de ingående länderna har bidragit härtill.

Ökade kontakter med västländer har på

senare tid tagits, med sikte på utvidgad import av västeuropeiska datorer. Även USA avser expandera sin datorexport till bl.a. Sovjetunionen, även om amerikanska staten tillämpar en restriktiv exportpolitik, inom vilken endast små och medelstora system frisläpps. Ett ökande intresse från bl. a. rysk sida har märkts för företag i väst, som kan erbjuda totalt systemansvar (inkl. installa- tion, utbildning m.m.). Som utbyte för denna import avser man i öst bl. a. starta export av inhemskt fabricerade periferienhe- ter.

Utbildningssituationen på dataområdet i Sovjetunionen har angivits som ”otillfreds- ställande”. Speciellt bristfällig anses till- gången vara på kvalificerade programmerare. Man har hittills givit universitetsundervis— ningen en teoretisk prägel, vilket verkat främjande för den vetenskapliga dataut- vecklingen i landet, men vilket inte kunnat tillfredsställa de stora tillämpningsorientera- de behoven. Det talas härvid om behov av ”en mycket kraftig investering inom utbild— ningsområdet” för att kunna nå de till 1975 ställda målen.

Sammanfattningsvis kännetecknas den da- tatekniska utvecklingen i Sovjetunionen av en relativt sen start, men med omfattande planer för de närmaste åren. Datapolitiken syns i mycket liten utsträckning ha givits den användarorienterade prägel som av gjorda erfarenheter i väst visat sig önskvärd. Trots den kraftiga satsning som avses för utveck— lingen fram till 1975, finns det inte anled— ning att tro på något inhämtande av västvärl- dens datatekniska försprång. Det kan därför knappast väntas att västvärlden under 1970-talet kommer att möta någon väsentlig konkurrens från östeuropeisk dataindustri.

Det bör framhållas att information om dataaktiviteter i Sovjetunionen —— ovan hu- vudsakligen hämtad ur facktidskrifter - är förhållandevis ofullständig. Kompletteringar avses göras under 1973.

5.11 Norden (utom Sverige)

Med sina krav på effektivitet i förvaltning och näringsliv ligger de nordiska grannländer-

na väl framme vad gäller användning av datatekniken. Någon tydlig datapolitisk mål— sättning eller några formulerade program för statligt deltagande, motsvarande vad som tidigare beskrivits för vissa större industrilän- der, finns dock — till utredningens känne- dom — icke. På samma sätt som i de flesta andra industriländer av mindre format, utgår statliga bidrag i första hand till utbildning samt till forskning och utveckling.

Med hänsyn till det utvidgade samarbete inom dataområdet, som på flera områden är möjligt i Norden (utbildning, standardise- ringsverksamhet, dataanvändarstöd osv.) re- dovisas nedan några intryck från Danmark, Finland och Norge. (Isländsk datapolitik lämnas utanför denna belysning). Nämnas bör att visst informellt samarbete redan förekommer, t. ex. mellan teleförvaltningar- na i de nordiska länderna, samt mellan nordiska användarföreningar på dataområdet (varvid Nordisk Dataunion bildats). Hårför- utom är Nordiska Rådet en viktig kontakt- länk i ett ökande antal frågor.

I Danmark sköts den offentliga upphand- lingen av administrationsdepartementet. En betydande del av databehandlingen i den statliga sektorn verkställs inte i egna dataan- läggningar hos de skilda myndigheterna, utan i en central servicebyrå, I/S Datacentralen. IBM har en mycket stark ställning, men under senare år har konkurrensen blivit hårdare och ett flertal anläggningar av andra fabrikat har anskaffats.

Stödet till utvecklingsarbete inom data- området lämnas i första hand av ”Fondet till fremme af teknisk og industriel utvickling”. Fonden kan beställa utvecklingsarbete — t.ex. i form av triangelsamarbete tillsam- mans med användare och tillverkare — eller lämna lån med villkorlig återbetalningsskyl- dighet.

Betydande sådana lån har lämnats till den ledande tillverkaren av maskinvara, A/S Reg- necentralen, där fonden även tecknat prefe- rensaktier. Detta företag bedriver även ser- vicebyråverksamhet och utbildning. På till- verkarsidan har företaget numera upphört med medelstora datorer och koncentrerar sig

Forskning och utbildning bedrivs i huvud- sak vid universitet och högskolor, bl. a. tillämpas vid Danmarks Tekniska Högskola ett modulärt utbildningssystem, som kan anpassas såväl till specialistnivå, varvid om- fattande kurser studeras, som till andra fackområden, där endast mer orienterande kursmoduler ingår i utbildningen.

] Finland tillsattes i början av 1972 en kommitté, ADB-kommittén, som skall ”utre- da grunderna och målsättningen för den finska datamaskinpolitiken och uppgöra ett förslag till industri- och utbildningspolitiska åtgärder i anslutning till produktionen och användningen av datamaskiner”.

En arbetsgrupp kartlägger det finska beho- vet av olika utrustningar fram till 1980. En annan studerar möjligheterna till finsk pro- duktion av maskinvara, i första hand yttre enheter. En tredje uppskattar personalbeho- vet och den förstärkning av utbildningen som krävs.

ADB-kommittén väntas avge en rapport i mitten av 1973.

För offentliga databehandlingsfrågor i Norge finns ett rådgivande organ för samord- ning och expertbedömning, ADB-rådet, som sorterar under finansdepartementet. Den di- rekta upphandlingen sker via Statens Ratio- naliseringsdirektorat. Organisationerna mot- svarar ungefär Datasamordningskommittén och Statskontoret i Sverige. Man har även beslutat om en statlig driftcentral med en stor dataanläggning. Ett intressant system prövas med central upphandling av termina- ler som sedan hyrs ut till olika myndigheter.

Stödet till forskning och utveckling på dataområdet går över Norges Tekniska Na- turvetenskapliga Forskningsråd (NTNF), som tillsatt en särskild kommitté för auto- matisering och databehandling (AUDA-kom- mittén). En väsentlig del av anslagsmedlen går till Norsk Regnesentral, ett metodorien- terat institut som skall verka för ett bättre utnyttjande av datatekniken. Anslaget från NTNF täcker vissa baskostnader (ca 3,5 milj. kronor) och möjliggör för Regnesentra- len att bedriva extern uppdragsverksamhet

med kunder även från andra länder, däri- bland Sverige. Tidigare hade man även en egen datamaskinanläggning och uppträdde sålunda även som servicebyrå, men denna del av verksamheten har nu avvecklats. I sin konsultverksamhet samarbetar man med in- stitutioner vid universitet och högskolor.

De två maskinvarutillverkarna Kongsberg Våpenfabrikk och A/S Norsk Data-Elektro- nikk (huvudsakligen små datorer) har endast erhållit begränsade FoU-stöd från NTNF.

På utbildningssidan kan nämnas att man vid Tekniska Högskolan i Trondheim har en särskild utbildningslinje för datateknik av liknande uppläggning som den, som Datain- dustriutredningen föreslagit i sin PM om ”Förstärkning av resurser inom högskolan” i Sverige av den 29 september 1972.

5.12. Europeiskt samarbete

Det är en allmänt utbredd uppfattning att den datatekniska utvecklingen såväl natio- nellt som internationellt hämmas p. g. a. den nuvarande ensidiga industristrukturen, med ca 2/3 av världsmarknaden hos en enda leverantör. En bättre marknadsbalans och samtidigt en effektivare konkurrens inom området kan endast åstadkommas med poli- tiska medel.

Konflikterna mellan nationell suveränitet och internationell gemenskap har hittills dämpat förutsättningarna för gemensamma internationella strukturåtgärder på dataom- rådet. Det är med stor sannolikhet emellertid endast en tidsfråga tills motiven för datatek- nisk samordning kommer att mer uppmärk- sammas. Bakgrunden härtill är en ökande insikt om den nationella betydelsen av inter- nationell samordning på dataområdet. Detta hör i sin tur samman med den fundamentala betydelse användningen av datateknik är på väg att få inom alla industrialiserade samhäl- len. Ett lands utveckling kommer att kunna mätas i relation till dess förmåga till avance- rad informationsbehandling.

Mot denna bakgrund syns det intressant

att studera vilken internationell samordning som hittills ägt rum inom dataområdet. Det bör betonas att omfattningen varit ringa.

5.12.l Teknologiskt samarbete i Västeuropa

Ett samarbete startades 1967 av en grupp under EEC:s ministerråd, och hade till avsikt att undersöka möjligheterna till tekno- logiskt samarbete inom ett flertal områden. Gruppen som kallats Aigrain-gruppen efter sin ordförande, lade successivt fram till 1969 fram förslag om samarbete inom ett stort antal områden. Ett antal projekt har god- känts eller bearbetas ytterligare inom ramen för samarbetet, vilket numera har benäm- ningen COST (Cooperation Scientifique et Technique). Vissa av projekten har dataan- knytning:

Europeisk stordator (projekt COST 10)

Här lades förslag om att till 1975 gemensamt i Västeuropa konstruera en stordator, som avsågs följas av en europeisk superdator 1980. Det aktuella industrisamarbetet skulle stödjas kraftigt med statsmedel. Sedan indu- strin med vissa svårigheter lyckats övertyga ämbetsmän och politiker om att dessa dato- rer skulle få en alltför begränsad marknad, har projektet omformulerats till att gälla standardisering av europeisk maskin- och programvara. Låg aktivitet utvecklas f. n. inom projektet ifråga.

Europeiskt dataöverföringsnät (projekt COST 11)

Detta projekt avser närmast provdrift av dataöverföring mellan ett antal centra i Europa, med komplettering av viss program- varuutveckling för kommunikation mellan datorer av olika typ och fabrikat. Sverige deltar genom Televerket i projektet.

Här kan f.ö. nämnas en av CEPT (euro- peiska teleförvaltningar) organiserad omfat- tande europeisk marknadsanalys, där enskil-

da nationers behov av dataöverföring stuc'e- ras. Analysen avser täcka behoven fram till mitten av 1980-talet, och beräknas avsluta] i början av 1973.

Europeiskt program bibliotek (projekt COST 12)

Avsikten är här att söka realisera tanken på en gemensam programbank. Men hänsyn till de kommersiella intressen som finns, komra- tibilitetsfrågor, upphovsmannarättsliga pro- blem m.m., har Sverige hittills intagit en avvaktande hållning. Projektet avancerar för närvarande långsamt.

Europeiskt meteorologiskt datorcentrum (projekt COST 70)

Detta, som är ett av de mera konkreta och omfattande bland de nämnda förslagen, syf- tar till att omkring 1974 anskaffa en (p. g. a. kapacitetsbehoven nödvändigtvis ameri- kansk) superdator till ett gemensamt mete)- rologiskt datorcentrum, för att möjliggöra medellånga väderprognoser.

5.12.2. OECD

Inom OECD:s Committee for Scientific ard Technological Policy existerar två arbets— grupper med datateknisk anknytning: — Computer Utilization Group (CUG) — Information Policy Group (IPG)

Dessa gruppers verksamhet har hittills huvudsakligen varit inriktad på att med hjäip av tillkallade expertpaneler rapportvis belysa olika europeiska samordningsfrågor: viktiga datatillämpningar, administrativa informi- tionssystem, datautbildning, effektivitet i utnyttjande av datasystem, studier av tilläm- pad datapolitik, sociala databehandlingspro- blem, innovationsstudier med hjälp av dati- teknik m.m. En intensifiering och samord- ning av verksamheten inom grupperna kan väntas, och detta arbete kan komma att utgöra en betydelsefull bas för en småning- om realiserad gemensam europeisk datapoli- tik.

Upprinnelsen till detta projekt var en offert- förfrågan år 1968 från den europeiska rymd- organisationen ESRO. Anskaffningen gällde förnyelse av organisationens hela datorpark, och det framhölls att man skulle se välvilligt på europeiska leverantörer. Med hänsyn till leveransens storlek samt den politiska be— slutsordningen inom ESRO var en europeisk konsortiebildning naturlig. Efter ett flertal förhandlingsvarv under flera års tid har man trots en mycket ”europeisk” hållning _haft stora svårigheter finna möjligheter att låta ordern gå till Europa.

lnstallationstiden år framskjuten ett fler- tal gånger, och två europeiska leverantörs- konsortier (varav Saab-Scania ingår i ett) har ännu inte lyckats övertyga om sin möjlighet att i detta fall kunna hävda sig mot erbjuden IBM-utrustning. Beslut om en del- ning av ordern mellan de europeiska konsor- tierna och IBM fattades i december 1972. Samtidigt planeras för ett möjligt senare utbyte av IBM-utrustningen.

5.12.4. Europeiskt forskningsinstitut

Sedan 1969 har omfattande diskussioner pågått kring den ursprungligen från NATO härrörande tanken om bildandet av ett inter- nationellt institut för *software engineering”. Projektet har avancerat därhän att förslag om statuter inklusive finansieringsformer föreligger. Den vaga angivelsen av institutets planerade verksamhet — vilken närmast be- rör programvaruforskning — har emellertid medfört att man haft svårt att finna ett tillräckligt antal intresserade länder. Projek- tet stöds framför allt av Frankrike och Tyskland, medan England förklarat sig ej intresserat av att deltaga. Sverige intar en principiellt positiv, men tills vidare avvaktan- de hållning.

5.12.5. Europeiskt industriellt samarbete Multinational Data

Detta företag bildades 1970 av engelska ICL, franska CII, och amerikanska CDC, och har som mål att åstadkomma produktsamord— ning mellan de berörda företagen. I avvaktan på andra samarbetsbildningar inom euro- peisk datorindustri har man emellertid sänkt Multinational Data: s ambitionsnivå avsevärt, och talar f.n. endast om standardsamord- ning, med expansionsmöjlighet till gemen- sam FoU.

Som första externa åtgärd har 1972 vissa standardförslag lanserats, bl. a. beträffande koder, språk och datamedia. Multinational Data har ”huvudkontor i Bryssel, och kan — trots den nuvarande låga aktiviteten — med någon tvekan betraktas som ett möjligt embryo till ett mer omfattande europeiskt dataindustriellt samarbete.

Övriga samarbetsbildningar

Bland europeiskt dataindustriellt samarbete kan härförutom nämnas:

ClI—Siemens—Philips

Detta samarbete har hittills koncentrerats kring samordning mellan franska CII och tyska Siemens betr. framtida (1974—75) produktutveckling och marknadsföring. För- handlingarna med Philips är f.n. inne i en slutfas. (Det kan för övrigt nämnas att Siemens 1972 inlett vissa diskussioner med japanska Hitachi).

ICL—AEG/Telefunken—Nixdorf

Detta samarbete tycks främst drivas från västtyskt håll, och närmare detaljer är —— frånsett en gemensam Eurodataoffert (se pkt 3 ovan) — för utredningen okända.

Nära nog varje större amerikansk leverantör har någon eller några europeiska samarbets- partners. Även japanerna börjar intressera sig härför. Dylikt enskilt internationellt datain- dustrisamarbete är således av stor omfatt- ning, och undergår f.ö. ständiga föränd- ringar.

5.12.6. EEC: s hållning

EEC-kommissionen har hittills endast i be- gränsad utsträckning givit förslag till interna- tionell dataindustriell samordning. I augusti 1972 har emellertid ett uttalande gjorts med innebörden att EEC accepterar en fortsatt nationell protektionism på dataområdet, med syftet att stabilisera den europeiska dataproduktionen i förhållande till den ame- rikanska — och småningom den japanska.

Detta uttalande kan ses som betydelsefullt med hänsyn till en kommande möjlig euro- peisk dataintegration. Med de olika former av stödåtgärder som tillämpas i t. ex. Eng- land, Frankrike och Västtyskland föreligger dock svårigheter vid samarbete inklusive marknadsföring inom Europa. Även samar- bete med icke-europeiska parter komplice- ras. EEC har dock sannolikt i dagens läge m. h. t. medlemsländernas tillämpade former av datapolitik ej kunnat ta en mera framåt- syftande ståndpunkt.

Dessutom kan nämnas att strävanden in- om EEC att söka åstadkomma en gemensam upphandlingspolitik stött på vissa svårighe- ter. Praktiska resultat av betydelse härifrån har ännu inte kunnat noteras.

6. Den svenska datamarknaden

6.1 Användare 6.1.1 Användargrupper

De omkring 800 installerade och beordrade generella datorerna i Sverige äges av ca 650 användare. Fördelningen av datorerna är i grova drag: — privat näringsliv 65—70 % — statlig sektor 20—25 % — kommuner och landsting 5—10 %

Fördelning hos användarna med hänsyn till levererade och installerade utrustningars försäljningsvärde är:

Värdet av Antal an- Genomsnittl. % av datorutrustn. vändare värde per mark- miljoner användare naden kronor miljoner kronor

>20 ca 15 30 20—25 10-20 ca 30 15 20—25 2—10 ca 180 4 35—40 ( 2 ca 425 0,6 15—20

Uppgifter angående datortillgången bland svenska företag i olika branscher finns för 19681 . Då undersöktes företag med mer än 200 anställda eller 50 milj. kr i årsomsätt- ning, samt alla företag med egen datoranlägg- ning, exklusive den statliga sektorn. Material om denna senare finns i den årliga redovis- ningen från statskontoret. För den offentliga förvaltningen medtogs dock de tjugo största städerna och samtliga tjugofem landsting. Svarsfrekvensen var 65 % och tabellen överst på nästa sida är en del av undersökningens resultat.

Av de 784 svarande företagen hade 203 egen datoranläggning, 349 hade tillgång via andra företag och 232 använde inte alls ADB. Av de 349 hade 224 tillgång till datoranläggning via servicebolag, 85 via samägt dataföretag (moder- eller dotterföre- tag) och 40 via annat företag. Få datorinne- havare fanns inom textil- och sömnadsin- dustrin, byggnadsindustrin och organisatio- ner. Den låga procentsatsen innehavare inom byggnadsindustrin uppvägdes i viss mån av stor datortillgång via annat företag. Bland företag utan ADB—tillgång dominerade textil- företag, kommunala förvaltningar och för- valtningsbolag.

Sammanställda uppgifter om dagens situa- tion saknas. Källmaterialet till Överstyrelsen för Ekonomiskt Försvars (ÖEF) utredning DBK 71 kan dock ge viss aktuell informa- tion över datoranvändningen. Vissa förhopp- ningar kan även ställas till den pågående, av CEPT beställda marknadsundersökningen. Undersökningen syftar till att kartlägga dagens användning och framtida behov fram till 1985 av dataöverföring i europeiska länder. Marknadsstudien förväntas vara klar under 1973 och skall lämna detaljerad information för varje land och bransch. Under 1969 har det svenska televerket gjort en modemundersökning och av denna fram—

! Källa: Björkman, Eklund: ADB-undersökning, HHG 1968.

Bransch Antalet Eget dator— Datortillgång via ADB svar innehav servicebolag, samägt användes dataföretag eller ej annat företag

Metall, verkstads 180 22 % 46 % 32 % Massa, pappersind. 34 24 % 52 % 24 % Kemisk/teknisk ind. 41 32 % 46 % 22 % Textil, sömnadsind. 48 6 % 29 % 65 % Livsmedelsindustri 53 42 % 35 % 23 % Byggnadsindustri 67 12 % 67 % 21 % Övrig industri 67 16 % 49 % 35 % Detaljhandel 28 29 % 39 % 32 % Partihandel 54 32 % 41 % 27 % Övrig handel 25 28 % 52 % 20 % Bank 20» 55 % 35 % 10 % Försäkr.. förvaltn. 24 46 % 16 % 38 % Offentl. förvaltn. (exkl. statl. sekt.) 41 27 % 53 % 20 % Organisation 21 14 % 48 % 38 % Servicebyrå 37 65 % 31 % 4 % Ovriga 44 16 % 46 % 38 %

Totalt 784 26 % 44 % 30 %

gick att dataöverföringen var mest utbredd bland följande branscher: forskning och utbildning, servicebyråer och konsultverk- samhet, hälso- och sjukvård, verkstadsin- dustri, finansföretag och grafisk industri.

I Sverige fanns inom den statliga sektorni början av år 1963 ca 25 datorer med ett anskaffningsvärde av 75 miljoner kronor. Under de tio år som gått sedan dess har anskaffningsvärdet stigit till 501 miljoner kronor. Följande tabell visar fördelningen av datorutrustning mellan den statliga förvalt- ningen, de affärsdrivande verken och de statliga bolagen den 1 januari 1973.1

Kategori Anskaff- Belopps— Antal Antal nings- procent dato- dator- värde i rer inneha- milj. kr vare för dato- rer och termi- naler

Statl. förv. 299 60 % 65 29 Affärsdr. verk 150 30 % 17 7 Statl. bolag 52 10 % 15 14

Totalt 501 100 % 97 50

6.1.2 Användningsområden

Aktuella, kvantitativa uppgifter om före- komst av olika ADB-användningar är mycket få. Vissa uppgifter finns i den tidigare

refererade undersökningen 1968 vid Han— delshögskolan i Göteborg. Olika indelningar i tillämpningsområden förekommer. För den generella databehandlingen är en ofta anförd indelning: administrativ och tekniskt/veten- skaplig databehandling. Gränserna mellan olika tillämpningsområden är inte skarpa. De förändras och tenderar att suddas ut allt- mera. En mycket grov uppskattning är att mer än 80 % av den generella databehand- lingen är administrativ och mindre än 20 % är tekniskt/vetenskaplig.

Några datorleverantörers svenska försälj- ningsavdelningar har en branschinriktad or- ganisation. En kvalitativ antydan, om vilka de viktigaste användningsområdena och an- vändargrupperna i Sverige är enligt deras bedömning, kan man få från dessa försälj- ningsorganisationers branschinriktningar. Bland de viktigaste användargrupperna har de därvid bedömt vara offentlig förvaltning, hälso- och sjukvård, processindustri, verk- stadsindustri, grafisk industri, banker, för- säkringsbolag, handel, transporter och kom- munikationer, utbildning och forskning.

På några av tillämpningsområdena anses svenska användare ta en tämligen avancerad databehandling till hjälp i sin verksamhet. Bland förutsättningarna för sådana ”typiskt

* Källa: Statskontoret, Statliga datorer 1973.

svenska" tillämpningar är en väl tekniskt utvecklad verksamhet och en väl koordine- rad administration av verksamheten. Som konkreta exempel på sådana tillämpningsom- råden kan nämnas t. ex. sjukvården, banker, verkstadsindustri, varv, processindustri, of- fentlig förvaltning etc.

6.1.3 Användarorganisationer

Det är inom dataområdet en allmänt spridd uppfattning att användarnas inflytande över utvecklingen är alltför begränsat. Detta gäller såväl i Sverige som internationellt. Ännu existerar sålunda inga fora där användarna med önskvärd kraft kan hävda sig gentemot leverantörerna, användarsynpunkter fram- kommer — om alls — i ett sent skede, och då ofta vagt artikulerade.

Vissa användargrupperingar existerar emellertid. I Sverige liksom utomlands märks två olika dylika, de leverantörsfrista'ende och de leverantörsorienterade. De förstnämnda utgörs i vårt land av Svenska Samfundet för lnformationsbehandling/Systemutredarnas Riksförening (SSI/SUR) samt Svenska Data- föreningen.

SSI/SUR bildades 1972 genom samman- slagning av SSI och SUR. SSI är den äldsta av deSsa två, med verksamhet under hela 1960-talet, medan SUR existerat sedan ca 1969. SSI/SUR har som verksamhetsinrikt- ning att stimulera forskning, användar- och ämnesinriktat samarbete, kvalificerat infor- mationsutbyte, utveckling av standarder, utbildning samt god etik inom området. Detta vill föreningen uppnå genom att bl. a. anordna eller medverka i kongresser och konferenser, sprida information om använ- darnära forskning och utnyttjandeprinciper, starta och underhålla speciella intressegrup- per m. m. Föreningen har sedan starten en i någon mån vetenskaplig och kvalitets- medveten prägel, vilken man för närvarande expanderar i riktning åt mera praktiknära tillämpningar. Sverige representeras i IFlP, International Federation for Information Processing, av SSI/SUR.

Svenska Dataföreningen är en ideell före-

ning med ändamål att inom databehandlings- området

— befrämja den administrativa rationalise- ringsverksamheten — befrämja och bevaka utbildningsverksam- heten

— befrämja det internationella erfarenhetsut- bytet.

Föreningen omfattar f.n. ca 1 350 med- lemmar, vilka representerar drygt 600 före- tag. Föreningen bedriver sin verksamhet inom tre geografiskt spridda kretsar, med ett visst mått av lokal initiativkraft. (Tre fjärde- delar av medlemsantalet tillhör dock Stock- holmsdistriktet.) Inom kretsarna bedrivs in- formations- och studieverksamhet, lokala konferenser m. m. Ämnen för dylik verksam- het omfattar t.ex. Operationsanalys, data- överföring, datainsamling, drift av datacent- raler m.m. Den centralt samordnade före- ningsverksamheten ägnade sig under 1971/72 åt frågor av typen standardisering, upphandling av externa datatjänster, samar- bete med leverantörer m. m.

Ett intressant försök att stärka möjlighe- terna till användarbefrämjande åtgärder gjor- des 1967/68, då genom initiativ av Svenska Dataföreningen ett speciellt icke-vinstgivan- de bolag, Servidata AB, bildades. Häri tecknade initialt 52 företag och organisatio- ner andelar (årsavgift ca 5 000 kr/år); bland dessa representerades staten av statskonto- ret. Meningen var att man bl.a. genom utredningar, seminarier, publikationer och annat spridande av information skulle utföra konkret, användarnära arbete och delvis föra användarnas talan gentemot leverantörerna. På grund av underbemanning och annan resursbrist har företaget haft stora svårighe- ter att nå resultat. En del intressenter har successivt dragit sig ur, och den stipulerade undre ekonomiska gränsen för företagets existens underskreds 197 2.

I samråd med Svenska Dataföreningen tillsatte konsortiet för bolaget i detta läge en arbetsgrupp med uppgift att göra en översyn av verksamhetens målsättning, utreda samar- betsformer med Svenska Dataföreningen, föreslå åtgärder för breddning av medlems-

underlaget och se över servicearvodena. Arbetsgruppens förslag kommer att föreligga i maj 1973. Under mellantiden avses verk- samheten fortsätta som hittills.

Ett visst nordiskt samarbete förekommer mellan de leverantörsfristående användaror- ganisationerna. Formerna härför är dock trevande. De nationella organisationerna ifrå- ga inom de nordiska länderna har bildat Nordisk Dataunion, NDU, vilken ger ut tidskriften DATA (8 nummer årligen), samt organiserar de varje år förekommande Nord- data-konferenserna.

Bland de leverantörsorienterade användar- organisationerna existerar sammanslutningar med anknytning till nära nog varje större leverantör. Användare av ett visst dator- system eller en viss datorfamilj har funnit det lämpligt att gemensamt angripa sina likartade problem och svårigheter. Någon överordnad sammanslutning av datoranvän- dare, där principiella och gemensamma pro- blem angrips och förs fram, existerar dock ej, (de ovan nämnda leverantörsfristående organisationerna har betydligt vidare man- dat).

Som exempel på leverantörsorienterade organisationer kan nämnas GUIDE/SHARE. Båda dessa representerar IBM-användare. I GUIDE samlas användare av större IBM- system för administrativ databehandling, me- dan SHARE representerar användare av stör- re tekniskt/vetenskapliga IBM-system. Dessa två organisationer, som utomlands har för- hållandevis kraftfulla motsvarigheter (främst i USA), initierar arbetsgrupper, sprider doku- mentation och ger information om tekniska användarfrågor (rörande maskinvara, språk, operativsystem, drift m.m.) samt för fram krav och önskemål till leverantören. Delta- gande är i allmänhet kostnadsfritt, vissa mötesavgifter förekommer dock. GUIDE, som är den livaktigare av de två, har f. n. ca 60 svenska deltagare, huvudsakligen större företag.

Som exempel på en motsvarande gruppe- ring för en internationellt sett mindre leve- rantör kan nämnas DZO—användarföreningen, där användare av Datasaabs medelstora da-

torsystem samlas. Föreningens möte i nov. 1972 bevistades av drygt 40 personer. For- merna för denna förenings verksamhet är emellertid ej lika fasta och regelbundna som betr. t. ex. GUIDE.

6.2 Datamarknadens storlek

Till dataindustri, enligt dataindustriutred- ningens avgränsning i kapitel 3.l hör produ- center av maskinvara, programvara och till- behör samt vissa producenter av komponen- ter och datatjänster. Faktaunderlag angående producenternas avsättning i Sverige och efterfrågegeutvecklingen på datamarknaden, finns bl. a. i de olika företagens kundregister. Dataindustriutredningen har av förklarliga skäl för sina offentliga rapporter ej kunnat få tillgång till dessa uppgifter. Vissa samman- fattningar beträffande avsättningen av data- produkter har dock några producenter läm- nat till utredningen.

Mycket få och odetaljerade uppgifter över dataindustrins avsättningsförhållanden finns i den offentliga statistiken. Avvikelser före- kommer även mellan dessa siffror och producenternas. Några troliga orsaker härtill är definitions- och avgränsningssvårigheter beträffande dataindustri, avvikelser i pro- duktklassificering i handelsstatistiken och industristatistiken, tidsförskjutningar i upp- gifterna p. g. a. olika bokföringsperioder etc.

Förutom uppgifter direkt från vissa före- tag och statistik från Statistiska Centralby- rån har uppgifter hämtats även från tidigare utredningar (t. ex. Överstyrelsen för Ekono- miskt Försvar, Data under beredskap och krig, DBK 71; lndustridepartementets pro- memoria 1969: 5, Elektronikindustrin i Sve- rige; Statskontoret, Statliga datorer 1973; etc.) och från artiklar i fackpressen.

Av ovanstående framgår att de sifferupp- gifter som anföres i detta kapitel är mycket grova och enbart illustrerar storleksordningar i dataindustrins avsättningsförhållanden.

6.2.1 Maskinvara

Värdet av totalt installerad och beordrad maskinvara i Sverige 1972 uppskattas till

2 500 milj. kr. Från att under tidigare år ha haft en ökning av detta värde på 15—20 % per år, var ökningen endast 10 % under 1971. Även 1972 förutsäges ökningen av maskinvara i Sverige stanna vid 10 %, dvs. en nyförsäljning för omkring 250 milj. kr. Uppdelningen av de 2 500 milj. kr är: _ generella datorsystem, 80 %, tendensen — en minskning — speciella datorsystem (inkl. minidatorer), 10 %, ökning — terminaler, 10 %, kraftig ökning De generella datorsystemens genomsnitt- liga sammansättning i Sverige är kostnads- mässigt i grova drag: — centralenhet och inre minne 40 %

— perifera enheter 60 % Av perifera enheter är:

— sekundärminne (exkl. magnetband) 35 %

— magnetbandsenheter 35 % — inenheter 15 %

— utenheter 15 %

Försäljning av sekundärminnen inkl. mag- netbandsenheter direkt anslutningsbara till främst IBM-datorer från s.k. oberoende leverantörer förekommer. Uppskattningsvis någon procent av det totala värdet för befintlig maskinvara utgörs av sådana leve- ranser. 40—45 % av alla generella dator- system har f.n. någon slags terminalutrust- ning.

Av all installerad och beordrad maskinvara är f. n. i Sverige 15—20 % köpt och 80—85 % hyrd. Motsvarande siffror inom den statliga sektorn är 45 % respektive 55 %.

95 % av det totala värdet har levererats av 10 maskinvaruproducenter, medan ca 30 producenter har svarat för resten av installe- rad maskinvara. Någon officiell statistik beträffande leverantörsandelarna för den svenska marknaden finns inte. Grova upp- skattningar är: IBM Ca 60 % ICL ca 10 % Saab-Scania ca 8 % Honeywell-Bull ca 7 % Univac ca 5 % Burroughs, CDC, DEC, NCR, Siemens, vardera ( ca 5 % SOU 1973: 6

Leverantörernas värdemässiga marknads- andelar av installerade statliga datorer och terminaler framgår av figur 6.1, som är hämtad ur statskontorets rapport. Statli- ga datorer 1973.

6.2.2 Komponenter

Producenter av integrerade kretsar har i kapitel 3.1 hänförts till begreppet datain- dustri. Någon statistik över värdet av integre- rade kretsar för maskinvaruproduktion i Sverige finns inte. Totalt under det senaste året har konsumtionen av halvledare be- dömts vara ungefär 90 milj. kr. Uppskatt- ningsvis en tredjedel därav utgöres av integre- rade kretsar och endast en mindre del av dessa kretsar har gått till dataindustrins maskinvaruproducenter.

6.2. 3 Programvara

All programvara från en maskinvaruleveran- tör brukade ingå i priset för levererad maskinvara före IBM:s tillkännagivande 1969 (1970 i Europa) att tillämpa en ändrad prispolitik (kort beskrivning i kap. 4.4.2). Efter denna tidpunkt finns det ett antal maskinvaruproducenter som prismässigt se- parerar viss programvara från maskinvaran. Kostnaden för operativsystem brukar fort- farande ingå i maskinvarans pris, medan användaren får betala separat avgift för sådana program som t.ex. kompilatorer, sorteringsprogram, allmänna tillämpnings- program (t.ex. databashanteringsprogram) etc. Dessa program försäljs av både maskin- varuproducenter och programvaruföretag. Årlig hyra för installerad, avgiftsbelagd pro- gramvara i Sverige beräknas 1972 vara 3 milj. kr. Ökningen i detta värde har varit mer än 100% under 1972 och kan till stor del förklaras av att IBM:s ändrade prispolitik trädde i full kraft 1972-07-01. Någon realis- tisk uppskattning beträffande den framtida marknadsstorleken för prisseparerad pro- gramvara i Sverige kan knappast göras från dessa enstaka uppgifter.

Andra programvaruleveranser än ovan an-

Figur 6.1 Leverantörernas värdemässiga marknadsandelar av installerade statliga datorer och terminaler, 1973-01-01_

Burroughs 2'9%

IBM 54,9 %

Källa: Statskontorets rapport: Statliga datorer 1973

förda sker i viss utsträckning från bl.a. programvaruföretag till datorproducenter. Vanligen utvecklar datorproducenten sitt eget operativsystem och sina egna kompila- torer. Utvecklingskostnaderna för en kompi- lator varierar för olika programmeringsspråk och olika datorer. Kostnaderna brukar vara av storleksordningen 1—3 miljoner kr, men för utveckling av kompilatorer för mycket funktionsrika språk har exempel på ca 8 miljoner kr anförts. Utvecklingskostnaderna för operativsystem är mycket stora och ofta större än utvecklingskostnaderna för maskin- varan. 1 Sverige sker programvaruleveranser av både operativsystem och kompilatoreri begränsad omfattning från programvaruföre- tag till datorproducenter (bl. a. till Datasaabs och Stansaabs datorsystem), men dataindu-

501 milj kr

Totalvolym =

striutredningen har inte tillgång till siffror beträffande denna marknads storlek. Programvaror utvecklas och levereras även i samband med att ADB-anläggningar kon- strueras och tas i bruk. Till stor del utvecklar användaren själv sina tillämpningsprogram. Leveranser förekommer dock även från programvaruföretag, ADB-konsulter, dataser- vicebyråer och datorleverantörer. Dessa sena- re utför ibland sådant arbete utan extra avgift och har med andra ord redan i priset för maskinvaran räknat med detta slags omkostnader. Några explicita uppgifter över utvecklingskostnader för tillämpningspro- gram finns ej att tillgå. En uppfattning om storleksordningen härför kan man få indirekt genom att jämföra kostnader för maskinvara och systemutveckling för några ADB-projekt

i Sverige. Systemutvecklingskostnaderna, som till mycket stor del utgöres av program- utvecklingskostnader, belöper sig för några större projekt (SJ:s platsbokning, Centrala Bilregistret, några bankterminalsystem etc.) till 30—50 % av kostnader för maskinvara. För mindre och medelstora ADB-system är denna siffra avsevärt högre. I sådana ADB- anläggningar, där många företag utnyttjar ett och samma system, t. ex. dataservicebyråer och liknande, är kostnaderna för programut- veckling större än kostnaderna för maskin- vara. Detta torde resultera i att utvecklings- kostnader för användarprogram totalt i Sve- rige för närvarande är ca 200 miljoner kr per ar.

6.2.4 Tjänster

Datatjänster tillhandahålles av bl. a. ADB- konsulter, programvaruföretag och dataservi- ceföretag. Gränsdragningen mellan t. ex. ADB-konsulter och programvaruföretag är oklar. Likaså är gränserna mellan dataservice- byråer och ADB-konsulter många gånger flytande. Som renodlade konsultföretag kan verksamheter utan egen datorutrustning be- traktas. Servicebyråer har däremot en sådan, men många av dem utför även en omfattan- de konsultativ verksamhet. I olika kvantitati- va sammanställningar av marknadens storlek för datatjänster kan t. ex. samma företag räknas till flera företagsgrupper och därige— nom bidraga till ökad osäkerhet i redovisade siffror.

Det fanns ett 50-tal ADB-konsult- och programvaruföretag i Sverige 1971. Omsätt- ningen totalt under detta år var omkring 350 milj. kr. Antalet anställda per företag variera- de från 1 till 150. Omsättningen under tidigare år var 150 milj. kr 1969 och 450 milj. kr 1970.

Ett 75-tal dataservicebyråer omsatte 1971 totalt ca 600 milj. kr. Motsvarande siffra året innan var 750 milj. kr. Bland dessa företag finns 8 av dataleverantörer ägda servicebyrå- er, vars omsättning man fått uppskatta indirekt genom antalet anställda och den genomsnittliga omsättningen per anställd i

branschen. Antalet anställda per företagi de totalt 75 företagen varierade från 10 till 430.

De andra i kapitel 3.1.4 beskrivna före- tagen för datatjänster och deras verksamhet är än så länge av omsättningsmässigt ringa betydelse i Sverige.

6.2.5 Tillbehör

Beträffande den svenska marknadens storlek för tillbehör till databehandlingssystem har hittills inget siffermaterial stått till datain- dustriutredningens förfogande. Man kan dock anta att denna marknad i Sverige uppvisar liknande drag som motsvarande marknad i USA. Där beräknas det årliga försäljningsvärdet vara omkring 20% av maskinvarans årliga nettoförsäljningsvärde. För svenska förhållanden skulle då tillbe- hörsmarknadens storlek kunna uppskattas vara ca 50 milj. kr per år.

6.2.6 Sammanfattning

Några av de grundläggande uppgifter, på vilka dataindustriutredningen kommer att basera sina förslag i slutbetänkandet, är datamarknadens omfattning i Sverige. För den föreliggande lägesrapporten har som framgått av detta kapitel endast mycket summariska uppgifter stått till utredningens förfogande. Betydande kartläggningsinsatser kommer att erfordras på detta område i utredningens fortsatta arbete.

Med de reservationer som tidigare fram- förts under varje delavsnitt kan datamarkna- dens storlek i Sverige sammanfattas enligt följande tabell.

Tabell 6.1 Uppskattad storlek av markna- den för generell databehandling i Sverige under 1971

1. Maskinvara m. m., nyför- säljningsvärde ca 230 milj. kr 2. Komponenter, integrerade kretsar för maskin- vara mindre än 10 milj. kr 3. Programvara, avgiftsbe- lagda generella rogram mindre än 5 milj. kr rogramvara, leverantö- rers operativsystem, o. dyl. Programvara, utvecklings- kostnader för använ-

uppgift saknas

darprogxam ca 200 milj. kr 4. Tjänster, omsättning för

ADB-konsult- och programvaruföretag ca 350 milj. kr Tjänster, omsättning för dataservicebyråer ca 600 milj. kr 5. Tillbehör ca 50 mllj. kr

Beloppen i ovanstående tabell är inte alltid direkt jämförbara och är även delvis överlappande. Emellertid torde det framgå att den totala datamarknadens storlek i Sverige är över 1 miljard kronor per år. Marknadsandelen för maskinvaran, vari ej ingår militära och speciella teletransmissions- utrustningar, är endast en mindre del av den totala marknaden. Årliga investeringar av användarna i utveckling och idrifttagning av ADB—systemen är av samma storlek som de årliga investeringarna i maskinvara.

Med 10% ökningstakt kan den totala datamarknaden uppskattas till att år 1975 överstiga 1,5 miljarder kr. Om en öknings- takt på 20% antas (denna ökningstakt bedömdes 1970 som rimlig för hela 1970- talet), kan marknaden i Sverige uppskattas till att år 1975 överstiga 2 miljarder kr.

Omsättningssiffrorna för dataserviceby- råer samt ADB-konsult- och programvarufö- retag utgör en stor del av den totala datamarknaden. Dessa omsättningssiffror uppvisade under 1971 en 20 % nedgång. En av faktorerna i förklaringen till denna ned- gång torde vara den under detta år rådande lågkonjunkturen; företagen uppsköt sina

större ADB-projekt till en senare tidpunkt. En ytterligare förklaring är den egna utökade databehandlingskapaciteten hos företagen, dvs. övergången till senare typ av datorer utökade väsentligt datorkapaciteten inom oförändrade kostnadsramar.

7. Dataindustri i Sverige

I Sverige marknadsföres samtliga produkter, som kan hänföras till dataindustrin enligt definitionerna i kapitel 3.1.

Huvudparten av maskinvara, komponenter och tillbehör produceras i andra länder och importeras samt marknadsföres genom dot- terbolag till de utländska tillverkarna eller genom svenska agenter. Viss tillverkning förekommer dock inom landet.

Den maskinorienterade programvaran pro- duceras vanligen i anslutning till maskin- varans konstruktion och merparten införes därmed i anslutning till importen av maskin- varan. Den användarorienterade program- varan produceras i stor utsträckning inom landet; av användaren, av datorförsäljaren eller av tjänsteföretagen.

De i kapitlet omnämnda företagen har beretts tillfälle att granska innehållet. Fram- förda synpunkter vad gäller de egna företa- gen har beaktats.

7.1 Dataindustrins struktur

Maskinvara marknadsfördes i Sverige under 1972 av ett flertal företag.

Kompletta stora och medelstora maskin- system för generell databehandling av ca 15 olika fabrikat marknadsfördes inom landet. Små datorer, minidatorer för generella och speciella ändamål fanns till ett antal av omkring 20 olika fabrikat. Datorer för enbart speciell databehandling (processtyr-

ning, tekniskt-vetenskapligt arbete, etc.) fanns av ca 15 olika fabrikat. Yttre minnen av olika slag fanns representerade i ett tjugotal olika fabrikat. Ca 30 olika tillverka- re av in-utorgan fanns representerade på den svenska marknaden. Terminaler samt utrust- ning för dataöverföring marknadsfördes i omkring 40 olika fabrikat.

Ett flertal tillverkare av komponenter fanns företrädda på den svenska marknaden; till övervägande del utländska. Tillverkning- en inom landet omfattade i huvudsak elek- tromekaniska komponenter och passiva komponenter, framför allt kondensatorer. De för datorindustrin mest intressanta, halv- ledarna, utvecklades, tillverkades och mark- nadsfördes i ännu begränsad omfattning, främst av Hafo och Rifa.

Tillverkning, utförsel och införsel av halv- ledare under den senaste femårsperioden framgår av tabell 7.1.

Tabell 7.1 Tillverkning, utförsel och inför- sel av halvledare (stat. nr 85 21 600)

Halvledare Miljoner kronor 1967 1968 1969 1970 1971

Egen pro-

duktion 6,9 9,7 14,1 Utförsel 4,8 10,7 18,0 17,7 16,1 Produktion—-

utförsel —3,8 —8,3 —3,6 Införsel 40,0 48,9 87,0 103,4 78,3 Förbrukning 45,1 78,7 99,8

Källa: Statistiska centralbyrån.

Inom området datatjänster fanns 1972 omkring 150 företag representerade på den svenska marknaden. Företagen är i vissa fall fristående företag. Andra företag är dotter- bolag till svenska eller utländska företag, banker, etc.

Tillbehör av olika slag från ca 40 olika tillverkare finns representerade på markna- den. De flesta tillverkarna, bortsett från blankettryckerierna, är utländska.

! fortsättningen av kapitlet begränsas redogörelsen till datorindustrin och de större företag, som utvecklar, tillverkar och/eller marknadsför maskinvara dvs.

datorer, system inkluderande datorer, yttre enheter och

dataöverföringsutrustning.

Övriga företag inom dataindustrin kom- mer att diskuteras i utredningens slutbetän- kande.

Följande större företag har utveckling och/eller tillverkning inom landet:

Saab-Scania AB Telefonaktiebolaget L M Ericsson Facit AB

Stansaab Elektronik AB

ASEA LME Automation AB (ALA) ELLEMTEL Utvecklings AB (EUA) IBM Svenska AB och

Svenska AB Philips De två senare är helt utlandsägda.

Totalt sett är branschen fortfarande liten Sverige. Ovannämnda företag sysselsätter inom datoromra'det sammanlagt ca 6 000 personer. I detta antal har inkluderats endast de personer, som är verksamma med utveck- ling, tillverkning och marknadsföring av i Sverige tillverkade produkter enligt ovanstå- ende. Härtill kommer emellertid ca 20000 personer, som är direkt sysselsatta med användning av datorer.

Officiella statistiska uppgifter beträffande produktion inom landet, utförsel och inför- sel av datorer under den senaste femårsperio- den visas i tabell 7.2.

Tabell 7.2 Tillverkning, utförsel och inför- sel av datorer (stat. nr 84 52 300) i Sverige

Datorer Miljoner kronor 1967 1968 1969 1970 1971

Egen pro-

duktion 141 174 192 264 Utförsel 110 153 132 182 175 Produktion—

utförsel 32 21 60 82 Införsel 283 257 244 273 307 Förbrukning 314 278 304 355 Källa: Statistiska centralbyrån.

l tabell 7.3 redovisas de tillverkande datorföretagen i Sverige. En fullständig analys av verksamheten inom datorindustrin i Sverige har ännu ej

Tabell 7.3 I Sverige tillverkande företags totala omsättning, vinst och antal sysselsatta under verksamhetsåret 1971. Motsvarande uppgifter för produktområdet datorer, etc. saknas med undantag för vissa uppgifter om antal sysselsatta

Företag Omsättning Justerad Antal an— Anställda för totalt vinst] ställda datorproduk- Miljoner Miljoner totalt ter kronor kronor

Saab-Scania 4 111 77 29 587 900 L M Ericsson 3 759 219 66 900 Facit 953 '/' 27 12 785 Stansaab 64 */' 2 850 850 ASEA LME Automation| 11 150 150 ELLEMTEL 13 0.04 111 IBM 740 69 3 460 Philips 819 -/' 2 4 200 300

! Avser tiden 1971-04-28—1971-12-31.

Justerad vinst utgörs av nettoresultatet minus skatt (50 %) samt eventuella minoritetsandelar. Källa:

Veckans Affärer.

utförts beroende på flera försvårande fakto- rer. Den dataindustriella verksamheten ingår i flera företag endast som en del av den totala och redovisas ej officiellt av olika skäl: verksamheten befinner sig i ett utvecklingsin- tensivt skede, som påverkat resultatet nega- tivt. i några fall har företagen reorganiserats eller nyligen bildats, varför resultat och utveckling med svårighet kan bedömas. Verksamhetens koncerntillhörighet får mot bakgrunden härav i detta skede utgöra en antydan till förutsättningarna för en fortsatt utveckling.

Flera företag särredovisar ej resultatet av verksamheten inom här aktuellt produktom- råde. Andra företag redovisar underskott och det kan förmodas, att några av de övriga internt redovisar mindre tillfredsställande resultat.

Gemensamt för hela branschen är att den är synnerligen FoU-intensiv. De nämnda företagen satsar f. n. mellan 10—15 % av sin årliga omsättning avseende datorprodukter på forskning och utveckling med tyngdpunkt på utveckling.

Saab-Scania är det enda företaget inom landet som tillverkar generella datorer. Där- utöver tillverkas huvudsakligen mindre da- torer, dataöverförings- och terminalsystem.

L M Ericsson tillverkar specialiserade da- torer och system i huvudsak för styrning av telefonstationer men också för annan pro- cesstyrning. Härutöver tillverkas dataöverfö- ringsutrustning och terminaler.

Stansaab tillverkar bl. a. system för radar- övervakning av såväl militär som civil lufttra- fik, sjukhussystem och terminaler.

Facit vars huvudsakliga inriktning är kon- torsutrustning, tillverkar viss kringutrust- ning, kontorsdatasystem, dataregistreringsut- rustning inklusive programmerbara enheter och terminaler.

ASEA LME Automation tillverkar dator- baserade process- och produktionsstyrsystem för industri- och materialhantering.

ELLEMTEL, samägt av L M Ericsson och televerket, utvecklar teleöverföringsinriktade datorsystem, som tillverkas av moderorgani- sationerna.

IBM tillverkar inom landet yttre enheter,i huvudsak radskrivare.

Philips utvecklar och tillverkar terminalsy- stem samt datasystem för radar och eldled- ning.

Utöver ovannämnda verksamheter mark- nadsför flera av företagen utländska datapro- dukter, som antingen ingår i systemen eller säljes separat.

7.2. Svenskägda datorföretag

Gemensamt för samtliga, helt eller till större delen svenskägda datorföretag enligt ovan, är att de tillhör eller står nära den s. k. Wallenberg-gruppen. Härigenom finns också förutsättningar för samordning av resurserna för att stärka konkurrenskraften.

l.2.1 Saab-Scania Aktiebolag

Saab-Scania är börsnoterat och har ett aktiekapital om 425 miljoner kronor. Bland de större aktieägarna märks Svenska Järn- vägsverkstäderna, Skandiakoncernen och Stockholms Enskilda Banks Pensionsstiftel— se.

Företagets verksamhet fördelar sig på bil-, flyg-, data- och elektronik- samt Nordarma- turdivisionerna.

Den huvudsakliga dataverksamheten sker inom data- och elektronikdivisionen, som tillverkar bl. a. datasystem, styrutrustningar för maskiner och processer, vetenskapliga instrumentsystem och medicintekniska ut— rustningar. Divisionen är uppdelad på fyra sektorer

datasektorn (Datasaab), industrisektorn, medicin teknisk sektor och dataservicesektorn.

Datasektorns verksamhet som har som ursprung den dator (SARA), som utveckla- des för eget behov av teknisk-vetenskapliga beräkningar i mitten av 50-talet och vilken var en modifikation av den inom matematik- maskinnämnden med statligt stöd svensk- konstruerade datorn BESK.

Till datasektorn i Linköping är idag

koncentrerat utveckling och tillverkning av medelstora datorer, minidatorer och termi- naler. Produkterna används såväl för admi- nistrativ som teknisk/vetenskaplig databe- handling: administrativa rutiner som folk- bokföring och skatter, löneberäkningar, eko- nomisk redovisning, lagerstyrning och lager- optimering, väderprognoser, vägplanering, skeppsbyggeri m.m. Flertalet yttre enheter till de medelstora datorerna importeras. De mindre datorerna används dessutom som kommunikationsdatorer och koncentratorer. Datasektorn har också utvecklat en flyg- buren dator för militära flygplan.

Industrisektom är lokaliserad till Jönkö- ping. Elektroniska, hydrauliska och finmeka- niska produkter ingår i numerisk styrutrust- ning för verktygsmaskiner, processtyrutrust- ning, vetenskapliga instrumentsystem, auto- matiska trafiksystem, militär och civil mål- materiel, som sektorn utvecklar och tillver- kar. Ingående datorer är i huvudsak av amerikanska fabrikat.

Medicinska sektorn utvecklar och mark- nadsför medicinsk teknik inom röntgen och elektromedicin. Tillämpning av datateknik är under utveckling.

Dataservicesektorn arbetar som intern da- taservicebyrå för Saab-Scania. Dessutom pro- duceras programvara för datasystem. För verksamheten disponeras sju medelstora da- tasystem av eget och andra fabrikat.

Utöver dataverksamheten inom data- och elektronikdivisionen utvecklar och mark- nadsför flygdivisionen i Linköping ett dator- styrt datainsamlings- och styrsystem i real- tid. Som användningsområden märks

datalogging, övervakning, tillståndskontroll, styrning,

administrativ databehandling i realtid och kombinationer härav.

Datorerna är generella och kan antingen vara av Datasaabs fabrikat eller amerikanska Varian.

Även Nordarmaturdivisionen i Linköping utvecklar och marknadsför datorbaserade

reglersystem i huvudsak för marin använd- ning.

Saab-Scania samarbetar med andra företag för komplettering av det egna produktpro- grammet. Således finns samarbetsavtal med bl.a. Facit AB inom området terminaler. Dessutom representerar företaget det ame- rikanska Mohawk Data Sciences Corp på den svenska marknaden i huvudsak inom om- rådet magnetbandsregistreringsutrustning.

Data- och elektronikdivisionen sysselsatte under 1971 i genomsnitt omkring 2300 personer, varav drygt hälften inom industri- sektorn och dataservicesektorn. Datasektorn sysselsatte drygt 900 personer.

Under 1971 levererades ett tiotal medel- stora datorsystem. Kompletteringar har dess- utom skett av tidigare levererade system. Totalt har ca 80 datorsystem beställts och levererats till ett värde av omkring 280 miljoner kronor i huvudsak på den nordiska och tjeckoslovakiska marknaden. Inom om- rådet för numeriska styrutrustningar för verktygsmaskiner har Saab-Scania enligt upp- gift mer än 50 % av den svenska marknaden.

Enligt företagets årsberättelse utgjorde data- och elektronikdivisionens omsättning för verksamhetsåret 1971 ca 107 miljoner kronor, en ökning med 19 % sedan föregåen- de år. Enligt årsberättelsen försämrades rö- relseresultatet på grund av ”kostnadsinfla- tion i förening med konjunkturavmattning."

7.2.2. Telefonaktiebolaget L M Ericsson

Företaget är börsnoterat med ett aktiekapi- tal om 615 miljoner kronor. Bland de största aktieägarna återfinns Industrivärden, Provi- dentia, Investor och Skandiakoncernen.

Tillverkningen omfattar publika telefon- och telexstationer, telefonväxlar, system för interntelefoni, telefonapparater, transmis- sionsutrustningar, militär och industriell elek- tronik, telesignalmaterial, utrustningar för kommunikationsradio, trafiksignaler, nät- byggnadsmaterial, mätdon, strömför- sörjningsutrustningar, utrustningar för indu- striell automatik samt datakommunikations- utrustning.

Företagets resurser för försäljning och systemutveckling, installation och underhåll av datakommunikationssystem inkluderande telex, kommunikationsdatorer, koncentrato- rer, modemet, terminaler och datanät sam- manfördes i oktober 1971 till en datakom- munikationsavdelning.

Stora insatser görs på utveckling inom telekommunikationsområdet och framför allt med kopplingsteknik. Denna utveckling påverkas både av införande av datorstyrning för genomförande av kopplingsprocesserna och av den ökade användningen av digitala överföringssystem i telefonnätet. Antalet anställda inom moderbolaget, som arbetar med teknisk utveckling har under den senaste 10—årsperioden mer än fördubblats.

Faktureringens geografiska fördelning på huvudmarknader framgår av följande:

Huvudmarknader Milj. kr Andelar i %

Sverige 877 23,3 Övriga Europa 1 587 42,2 Latinamerika 769 20,5 Australien, Asien

och Afrika 449 12,0 USA och Kanada 77 2,0

Totalt 3 759 100,0

Bolaget har ett försäljningsnät som täcker så gott som hela världen. Fabriker finns i ett lS-tal länder, teknisk verksamhet iett lO-tal.

För viss utveckling inom koncernens hu- vudområden har företaget startat ett med televerket samägt företag ELLEMTEL. Ett liknande samarbete bedrivs inom Ste Lanio- naise d7EIectroniques av LME franska dotter- bolag och CITALCATEL. Inom området datorbaserade process- och produktionsstyr- system för industri- och materialhantering har L M Ericsson och ASEA startat ett ge- mensamt bolag, ASEA LME Automation AB.

Den första datorstyrda telefonstationen i Europa öppnades 1968 i Tumba. I slutet av 1971 togs i drift en datorstyrd telefonstation i Rotterdam. Det var den första i världen för

förmedling av internationell och interurban trafik. Vid full utbyggnad kommer stationen att vara utrustad med 16 datorer (av LME:s tillverkning). Bolaget har ytterligare ett 20-tal liknande anläggningari order.

Ett system för datorstyrd tågdirigering har utvecklats i samarbete med Statens Järnvä- gar.

Några uppgifter om lönsamheten av verk- samheten inom dataområdet anges ej offi- ciellt.

7.2.3. Facit AB

Facit tillhör de börsnoterade företagen. Aktiekapitalet uppgår till 80 miljoner kro- nor, som till över 90 % övertogs av Electro- lux i slutet av 1972.

Faktureringen för verksamhetsåret 1971 för- delade sig på produktgrupper enligt nedan:

Produktgrupp Milj. kr Andel i % kontorsmaskiner 800 84 kontorsmöbler 66 7 övrig träförädling 12 1 lantbruksredskap 29 3 kemisk-tekniska produkter 14 I övriga produkter 32 4 Totalt 953 100

Faktureringen på kunder i Sverige uppgick till 323 miljoner kronor.

Kontorsmaskiner fördelar sig på följande produkter:

Milj. kr Andel i %

dataprodukter 136 17 additionsmaskiner 160 20 skrivmaskiner 152 19 elektroniska kalkyl-

maskiner 152 19 mekaniska kalkylma-

skiner 72 9 övrigt 128 16 %

Totalt 800 100

Sortimentet av dataprodukter består av hålremsstansar med tillhörande skriv- eller additionsmaskiner magnetbandsregistreringssystem samt system för fakturerings-, lager- och bok-

föringssystem, inkluderande minidatorer och terminaler

Ett flertal OEM-produkter, som säljes till annan tillverkare för inbyggnad i dennes egna produkter, ingår i programmet:

numeriska tryckverk med och utan kalky- lerande enhet, alfanumeriska och numeris- ka tangentbord, remsstansar och remsläsa- re, kassettbandspelare och alfanumeriska rems- och dokomentskrivare.

En av Facit utvecklad dataskärm har 1972 överlåtits till Stansaab.

Under 1971 avsattes totalt för forskning och utveckling ca 35 miljoner kronor eller ca 4 % av omsättningen. Vad avser enbart dataprodukter var andelen betydligt högre, ca 15 %.

Konjunktursvackan under 1971 har i hög grad drabbat koncernen och då även dess datalinje.

7.2.4. Stansaab Elektronik AB

Stansaabs verksamhet daterar sig till början på 1940-talet, då Standard Radio & Telefon AB, SRT, som dotterbolag till amerikanska International Telegraph & Telephone Corp (ITT) började utveckla utrustning till mili- tära centraler för radarövervakning. Företa- get fick sitt nuvarande namn den 1 januari 1971 i och med att äganderätten till företa- get till lika delar övergick till Svenska Utvecklings AB, Saab-Scania AB och Stan- dard Radio & Telefon AB.

Aktiekapitalet uppgår till 13,2 miljoner kronor.

Företaget är lokaliserat till Barkarby utan- för Stockholm.

Bolaget söker finna lämpliga specialom- råden, där man kan erbjuda kunder på en världsmarknad kompletta system.

Verksamheten är för närvarande inriktad

:)

pa

patientdatasystem och dataterminalsystem. Huvudprodukterna baseras på informa- tionssystem inkluderande datorer och termi- naler av egen utveckling och tillverkning. Systemen kan ibland bli mycket stora och omfattar de flesta aspekter på realtidsbear— betning och man-maskindialog.

Radardatasystem marknadsföres för såväl militära som civila ändamål, och Stansaab är idag ett av de få företag i världen, som levererar kompletta flygtrafiklednings- system.

Bl.a. på dessa erfarenheter har företaget utvecklat datasystem i realtid för patient- övervakning på sjukhus.

Inom området dataterminalsystem är Stansaab enligt uppgift marknadsledare för dataskärmari Sverige.

Omsättningen under 1971 uppgick till 63,7 miljoner kronor och fördelade sig på verk- samhetsområdena enligt nedan:

radardatasystem 83 % patientdatasystem 1 % dataterminalsystem 16 % Av den totala omsättningen utgjorde ca 40 % export. Ungefär hälften av omsättning- en gällde militära leveranser.

För verksamhetsåret 1972 beräknas om- sättningen uppgå till ca 80 miljoner kronor, en ökning med 26 %.

7.2.5. ASEA LME Automation AB

Företaget bildades i april 1971. Aktiekapita- let är 10 miljoner kronor, som till 60 procent innehas av ASEA och till 40 procent av L M Ericsson.

Företaget är beläget i Västerås. Verksamheten är inriktad på utveckling och tillverkning av datorbaserade process- och produktionssystem i realtid och i de flesta fall on-line, för industri, kraftförsörj— ning, transport och materialhantering.

Företaget arbetar i nära samarbete med i första hand ASEA och L M Ericsson men även med andra leverantörer av utrustning av olika slag.

Bland samarbetande datorföretag kan nämnas L M Ericsson, Control Data Corpora- tion och Digital Equipment Corporation.

ASEA LME Automation har startat aktivi- teter förutom i Sverige, även i Finland, Tyskland, Kanada och Danmark i samarbete med moderbolagens dotterföretag.

] december 1972 hade 160 system be- ställts, varav 75 stycken inom området för kraftförsörjning, 20 inom materialhantering och produktionskontroll, 31 för industri, 8 för transport och 16 inom övriga områden.

Det ekonomiska resultatet av den hittills- varande verksamheten har ej redovisats offi- ciellt.

7.2.6. ELLEMTEL Utvecklings AB

ELLEMTEL bildades i april 1970. Aktieka- pitalet uppgår till 10 miljoner kronor och har tillskjutits i lika delar av televerket och L M Ericsson.

Bolaget har sin verksamhet förlagd till Stockholm.

Verksamheten är koncentrerad på forsk— ning och utveckling inom områdena dator- styrda televäxlar och digitala transmissions- system för telekommunikation med härtill hörande abonnentutrustningar. Bolaget be- driver inte någon egen tillverkning utan delägarna skall tillverka de produkter som utvecklas.

Målsättningen är att samarbetet skall leda till en strukturrationalisering, och åstadkom- ma en tillverkningsprocess, som fyller högt ställda krav på ändamålsenlighet och effekti- vitet. Man önskar koordinera utveckling och produktion så att Sveriges knappa resurser utnyttjas på bästa möjliga sätt.

De framtagna produkterna kommer att marknadsföras över hela världen genom L M Ericssons marknadsorganisation.

Moderbolagen hade under 1971 beställt tekniskt utvecklingsarbete för 18,8 miljoner kronor.

Vid verksamhetsårets (1971) slut uppgick personalen till 143 personer. 60 personer hade rekryterats från televerket och 49 från L M Ericsson.

Flera amerikanska och västeuropeiska dator- företag finns representerade i helägda dotterföretag.

Sverige av

Bland de större amerikanska företagen märks Burroughs CDC DEC Honeywell-Bull IBM NCR Sperry Rand (Univac)

Följande utländska västeuropeiska dator- företag marknadsför datorsystem i Sverige:

ICL

Nixdorf

Siemens

Philips

Olivetti Samtliga dotterbolag marknadsför moder- bolagens maskin- och programvara och ut— vecklar dessutom programvara för kundernas behov. Importen av maskinvara är betydan- de, som visats itabell 7.2. Följden blir också en värdefull import av kunnande.

Några företag bedriver dessutom utbild- nings- och servicebyråverksamhet inom lan- det.

Endast IBM och Philips bedriver verksam- het inom områdena forskning och utveckling samt tillverkning i Sverige. Svenska IBM har därmed också uppnått i det närmaste full- ständig balans mellan import och export av varor och tjänster.

7.3.1. Burroughs AB

Företaget är ett helägt dotterbolag till det amerikanska Burroughs Corporation.

Bolaget marknadsför moderföretagets pro- dukter jämte dataservice via en egen service- byrå.

Medelantalet anställda uppgick under verksamhetsåret 1971 till 131 personer. I löner och andra ersättningar har under samma tid utbetalats ca 4,6 miljoner kronor.

Milj. kr omsättning 26,7 resultat före skatt 2,8 skatt 1,6 nettovinst 1,2 utdelning till aktieägare 0,6

Efter vidtagna finansiella dispositioner upp- gick det egna kapitalet till:

Milj. kr aktiekapital 0,125 reservfond 0,025 skuldregleringsfond 1,629 vinstmedel 0,007 Summa 1.786

Moderbolagets omsättning under samma verksamhetsår var omkring 4,5 miljarder kronor med en nettovinst om ca 350 miljoner kronor.

7.3.2. Control Data Sweden AB

Företaget ägs till 100 % av det amerikanska Control Data Corp.

Företaget marknadsför moderbolagets pro- dukter och bedriver dessutom servicebyrå- verksamhet i Sverige

Under verksamhetsåret 1971 sysselsattesi medeltal 85 tjänstemän.

I löner har under samma tid utbetalats omkring 4,7 miljoner kronor.

Ekonomiska data för verksamhetsåret:

Milj. kr omsättning 27,3 förlust 1,6

Efter dispositioner uppgick det egna kapita- let till:

Milj. kr aktiekapitalet 1,0 villkorligt aktieägartillskott 1,6 Summa 1 ,0

Det amerikanska moderbolaget har totalt tillskjutit 14,4 miljoner kronor, som skall

återbetalas i mån av framtida vinster. Moder— bolaget hade under 1971 en omsättning av ca 2,7 miljarder kronor och en nettovinst av omkring 170 miljoner.

7.3.3. Digital Equipment AB (DEC)

Digital Equipment är ett helägt dotterbolag till det amerikanska DEC.

Verksamheten omfattar marknadsföring av moderbolagets datorsystem.

Under verksamhetsåret, som omfattade tiden 1 maj 1970—30juni 1971 var medelta- let anställda 28 personer, samtliga tjänste- män.

I löner och ersättningar utbetalades under motsvarande tid 1,6 miljoner kronor.

Ekonomiska data för det förlängda verksam- hetsåret (14 månader):

Milj. kr omsättning 19,6 resultat före skatt 0,944 skatt 0.514 nettovinst 0,430

Efter dispositioner uppgick det egna kapital- et till:

Milj. kr

aktiekapital 0,150 reservfond 0,030 skuldregleringsfond 0,032 vinstmedel 0,5 59 Summa 0.771

Moderbolagets omsättning för verksam- hetsåret var omkring 700 miljoner kronor med en nettovinst av ca 50 miljoner kronor.

7.3.4. Honeywell Bull AB

Företaget är ett helägt dotterbolag till Compagnie Honeywell Bull, som har sitt säte i Paris. Moderbolaget ägs till 66 % av det amerikanska Honeywell Information Sy- stems Inc. och till 34% av det franska bolaget Compagnie des Machines Bull. en av de europeiska pionjärerna på datorområdet.

Det svenska dotterbolaget marknadsför

moderbolagens produkter och levererar ock- så datatjänster genom egen servicebyrå.

Antalet anställda under verksamhetsåret 1971 var i medeltal 215 personer. [ löner och ersättningar utbetalades under samma tid ca 1 1,3 miljoner kronor.

Ekonomiska data för verksamhetsåret 1971: (omsättningen redovisas ej)

Milj. kr intäkter 10,7 förlust 2,9 Efter finansiella dispositioner uppgår det egna kapitalet till:

aktiekapital 24,0 balanserad förlust ca 12,0 Summa 12,0

Bolaget har en villkorlig skuld till aktie- ägarna om ca 6,3 miljoner kronor att betalas ur framtida vinster.

Den amerikanska Honeywell Inc., som är huvudintressenten, hade för motsvarande verksamhetsår en omsättning av ca 9,3 miljarder kronor och en nettovinst av om- kring 330 miljoner kronor.

7.3.5 IBM Svenska AB

Företaget är helägt av IBM:s dotterbolag IBM World Trade Corporation i New York. Förutom marknadsföring i Sverige av moderbolagets produkter bedriver företaget utveckling och tillverkning inom landet.

Av de vid årsskiftet 1971/72 i Sverige verksamma 3300 personerna sysselsattes 1400 med tillverkning och utveckling av datorenheter. Resterande 1900 arbetade med marknadsföring, teknisk service och administration inom dator- och kontors- maskinområdet. Maskinvarutillverkningen (främst radskrivare) utföres vid verkstäderi Järfälla utanför Stockholm och vid det nordiska laboratoriet, som är förlagt till Lidingö. På Lidingö finns dessutom ett nordiskt centrum för extern utbildning, framförallt på företagsledarnivå. Företaget har även kontor på ett antal platser i landet, varav vissa innefattar centraler för dataser- Vice.

I löner och andra ersättningar har under 1971 utbetalats ca 190 miljoner kronor.

Ekonomiska data för verksamhetsåret 1971:

Milj. kr omsättning 740 import 297 export (varor och tjänster) 267 resultat före skatt 124 skatt 5 5 nettovinst 69 utdelning till aktieägare 38

Dataverksamhetens ekonomiska resultat särredovisas ej.

Efter finansiella dispositioner uppgick det egna kapitalet till:

Milj. kr aktiekapital 1 15 reservf ond 23 skuldregleringsfond 33 vinstmedel 39 Summa 210

Det amerikanska moderbolaget IBM Cor- poration redovisade för samma verksam- hetsår en omsättning av ca 40 miljarder kronor och en nettovinst om ca 5 miljarder.

7.3.6. National Cash Register Co of Sweden AB (NCR)

Företaget är helägt av det amerikanska NCR.

Bolaget marknadsför moderföretagets pro- dukter inklusive datorsystem på den svenska marknaden.

Under verksamhetsåret 1971 sysselsattesi genomsnitt 327 personer.

I löner har under motsvarande tid utbeta- lats ca 13,3 miljoner kronor.

Ekonomiska uppgifter för verksamhetsåret:

Milj. kr omsättning 43,8 resultat före skatt 0,376 skatt _ nettovinst 0,376

Verksamheten inom dataområdet har ej särredovisats i årsberättelsen.

Efter finansiella dispositioner uppgick det egna kapitalet till:

Milj. kr aktiekapital 3,0 balanserad förlust 1,735 vinstmedel 0,376 Summa 1,641

Bolaget har en villkorlig skuld till moder- bolaget om ca 2,7 miljoner kronor att betalas ur framtida vinster.

Moderbolagets totala omsättning under 1971 var ca 7 miljarder kronor och netto- vinsten ca 4,8 miljoner.

7.3.7. Sperry Rand Aktiebolag (Univac)

Sperry Rand Aktiebolag är ett helägt dotter- bolag till det amerikanska Sperry Rand Corporation.

Verksamheten i Sverige är uppdelad på Remington (försäljning av rakapparater), Remington Rand (tillverkning och försälj-

ning av kontorsutrustning), Univac (försäljning och uthyrning av data-

system) och Vickers (försäljning av hydraulisk utrust-

ning).

Totalt var medelantalet anställda under verksamhetsåret 1971 603 personer, varav 163 kollektivanställda.

I löner och andra ersättningar har under samma tid utbetalats ca 24 miljoner kronor.

Ekonomiska data för verksamhetsåret 1971:

Milj. kr omsättning 120 resultat före skatt 21 skatt 13 nettovinst 8

Omsättning och resultat från Univac- verksamheten särredovisas ej. I verksamhets- berättelsen anges dock att ”Univac redovisar en väsentlig ökning av rörelseresultatet”.

Till aktieägarna utdelades ca 4,4 miljoner kronor.

Efter finansiella dispositioner uppgick det egna kapitalet till:

Milj. kr aktiekapital 16 reservfond 3 skuldregleringsfond 3 Summa 22

Det amerikanska moderbolagets totala omsättning uppgick under samma verksam- hetsår till ca 8,7 miljarder kronor med en nettovinst om ca 290 miljoner.

7.3.8. International Limited (ICL)

Computers

Företagets produkter marknadsfördes tidiga— re i Sverige av L M Ericsson Data Aktiebolag. År 1969 övertog ICL själva försäljningen av sina produkter i Sverige genom ett nybildat helägt dotterbolag, ICL Data AB.

Faktureringen av sålda dataanläggningar var lägre under verksamhetsåret 1971 än föregående år. Faktureringen av hyror och teknisk service ökade däremot med ca 30 % jämfört med året innan.

Företaget sysselsatte i genomsnitt 249 personer under 1971. 16 personer var kollek- tivanställda.

I löner och andra ersättningar har ca 10 miljoner kronor utbetalats under samma tid.

Ekonomiska data för verksamhetsåret 1971:

Milj. kr omsättning 3 2,0 resultat före skatt 0,044 skatt 0,029 nettovinst 0,015

Efter finansiella dispositioner uppgick det egna kapitalet till:

Milj. kr aktiekapital 5,0 reservfond 0,355 skuldregleringsfond 0,010 vinstmedel 0,016 Summa 5,38] SOU 1973: 6

Det engelska moderbolagets omsättning var under verksamhetsåret 1971 ca 1,9 miljarder kronor. Nettovinsten redovisades till ca 65 miljoner.

7.3.9. Nixdorf Computer AB

Det svenska bolaget, som bildades i augusti 1969, är helägt dotterbolag till västtyska Nixdorf Computer AG.

Företaget marknadsför moderbolagets produkter i Sverige. Verksamheten har under 1971 präglats av fortsatt uppbyggnad. Under verksamhetsåret sysselsattes i medeltal 55 tjänstemän.

I löner utbetalades under motsvarande tid ca 2,7 miljoner kronor.

Ekonomiska uppgifter för verksamhetsåret: (omsättning redovisas ej)

Milj. kr intäkter 0,009 förlust 2,9

För verksamhetsåret 1972 beräknas om- sättningen uppgå till ca 22 miljoner kronor med ett positivt resultat.

Under verksamhetsåret 1972 har bildats ett Nixdorf Competence Center, NCC, för vidare utveckling av terminalsystem i Skandi- navien.

Det tyska moderbolagets omsättning un- der verksamhetsåret 1971 uppgick till ca 520 miljoner kronor med en nettovinst om ca 29 miljoner.

7.3.10. Siemens

Siemens AB är ett helägt dotterbolag till Siemens Aktiengesellschaft i Västtyskland. Företaget marknadsför moderbolagets produkter, inklusive datoreri Sverige.

I medeltal har företaget under verksam- hetsåret 1971 sysselsatt 1486 personer, varav 843 tjänstemän och 643 kollektivan- ställda.

Totala utgifter för löner och ersättningar uppgick under samma tid till dryga 55 miljoner kronor.

Milj. kr omsättning 326,867 resultat före skatt 0,356 skatt 0,300 nettovinst 0,056

Verksamheten inom dataområdet särredo- visas ej i verksamhetsberättelsen. Där anges endast en ökning av beställningsingången och att marknadsandelen av nytecknade kon- trakt har ökat.

Efter finansiella dispositioner uppgick före- tagets eget kapital till:

Milj. kr aktiekapital 15 ,40 reservfond 2,79 vinstmedel 0,1 1 Summa 18,30

1 oktober 1972 sammanfördes dataavdel- ningarna i Sverige och Danmark till en för Skandinavien gemensam organisation.

Moderbolagets omsättning för 1971 upp- gick till ca 22 miljarder kronor med en redovisad nettovinst om ca 350 miljoner kronor.

7.3.11. Svenska AB Philips

Det svenska bolaget är helägt av holländska Philips.

Förutom marknadsföring av den interna- tionella koncernens produkter har företaget egen utveckling och tillverkning i Sverige fördelad på ett svenskt moderbolag och ett antal svenska dotterbolag.

Philipskoncernen i Sverige sysselsatte un- der verksamhetsåret den 1 maj 1970 till den 30 april 1971 i genomsnitt 4 570 personer. Medelantalet anställda i det svenska moder- bolaget var under samma tid 1 430 personer, varav 174 var kollektivanställda och 1 256 tjänstemän. Ca 400 tekniker, flertalet i Stockholmsområdet, utvecklar militära sy- stem, telekommunikationsutrustning, termi- nalsystem, mätinstrument och industriut- rustning. Omkring 2 500 personer är syssel-

satta vid ett antal fabriker och dotterbolag på olika platser i landet. Hittills har i flertalet fall produkterna från de svenska fabrikerna varit avsedda för den svenska marknaden.

1 stigande grad sker emellertid utveckling och produktion för den internationella kon- cernens räkning. Således är den svenska organisationen s. k. ”supply centre” för

bankterminalsystem, vissa mätinstrument, mikrovågsugnar och viss kommunikationsmaterial.

Philips Terminalsystem är förlagt till Väl- lingby, där totalt 300 personer sysselsattes. Förutom terminalsystem tillverkas utrustning för datainsamling.

Under 1971 uppgick den svenska Philips- koncernens omsättning till ca 819 miljoner kronor, varav exportförsäljningen utgjorde 205 miljoner kronor.

Enligt koncernbalansräkningen uppgick den svenska koncernens disponibla vist vid verksamhetsårets slut till 15,3 miljoner kro- nor, varav 1,8 miljoner kronor hänförde sig till årets verksamhet.

1 löner hade utbetalats 63,9 miljoner kronor.

Ekonomiska data avseende det svenska moderbolaget för verksamhetsåret:

Milj. kr Omsättningen 480,3' varav export 27,9 vinst före skatt 1,659 skatt 0,234 nettovinst 1,425

Resultatet av separata verksamheter, t. ex. inom området datasystem, redovisas ej i årsberättelsen.

Efter finansiella dispositioner uppgick det egna kapitalet till:

Milj. kr aktiekapital 40,00 reservfond 8,41 skuldregleringsfond 3,01 vinstmedel 13,02 Summa 64,44

Den holländska koncernen redovisade för verksamhetsåret en omsättning av ca 25 miljarder kronor och en nettovinst av ca 520 miljoner kronor.

7.3.12. Olivetti Svenska AB

Bolaget är helägt dotterbolag till det italiens- ka Olivetti. Verksamheten är inriktad på marknadsföring av moderbolagets produkter.

Under 1971 sysselsattes i genomsnitt 305 personer, varav 81 var kollektivanställda och 224 tjänstemän.

[ löner och ersättningar utbetalades under motsvarande tid totalt ca 10,6 miljoner kronor.

Ekonomiska data för verksamhetsåret: (omsättning redovisas ej)

Milj. kr bruttovinst 6,4 förlust 4,6

Resultatet av verksamheten inom dator- området redovisas ej.

Efter ett villkorligt tillskott från moderbo- laget om ca 2,5 miljoner kronor uppgick det egna kapitalet till:

Milj. kr aktiekapital 6,0 reservfond 0,002 balanserad förlust 1,0 årets förlust 2,1 Summa 2,9

Den italienska koncernens totala omsätt- ning för verksamhetsåret uppgick till ca 2 miljarder kronor med en redovisad netto- vinst om ca 33 miljoner kronor.

8. Vissa institutionella förhållanden i Sverige

8.1. Utbildning och statligt stödd forskning

8.1.1. Utbildning

Utbildning i databehandling och datateknik gesi Sverige:

— inom utbildningsväsendet — inom olika studieförbund (ABF, TBV, Kursverksamheten, Sommaruniversitetet, m. fl.)

- av leverantörer av datasystem

-— av vissa specialiserade tjänsteföretag — inom intresse- och branschorganisationer, samt andra användargrupperingar (större företag m.fl.)

Verksamheten inom utbildningsväsendet är nära helt koncentrerad till högskolenivån. Skolöverstyrelsen har visserligen 1971-06—30 av Kungl. Maj: t fått i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att bedriva försöks- verksamhet med undervisning i datateknik i grundskola och gymnasieskola, och därvid startat en intern utredning benämnd *Datorn i skolan” (DIS), men denna har ännu (dec. 1972) inte lett till att någon schemalagd utbildning kommit till stånd. Det kan därför sägas att svenska elever efter genomgången gymnasieutbildning idag nära nog totalt sak- nar uppfattning om vad en dator är och vad den kan användas till.

På yrkesskolenivå existerar postgymnasial ettårig datateknisk utbildning på några orter i landet, där undervisning ges i bl.a. grund-

läggande systemarbete och programmering, men elevantalet är — bl.a. på grund av ovanstående — hittills lågt.

En väsentlig del av den datatekniska ut- bildningen inom landet ges som närrmts inom högskolan. Inom filosofisk fakultet finns ämnena ”,informationsbehandling” och ”datateknik". Ämnet informationsbehand- ling, som inrättades 1965, är uppdelat på ”administrativ databehandling” samt "nume- risk analys” (införande av en tredje del "datalogi” planeras f. n.). Antalet studeran- de var vårterminen 1971 inom ämnet som helhet drygt 3 500. En reduktion på 25—30 % har märkts 1972. Undervisning ges upp till och med doktorsnivå (ackumulerat antal utexaminerade doktorer inom ämnet var vid årsskiftet 1972/73: inorn administra- tiv databehandling: 0; inom numerisk analys: 19). Ämnena "datateknik” och ”informa- tionsbehandling, särskilt informatik” (för utbildning av dokumentationsspecialister) in- om filosofisk fakultet är nystartade, och har hittills attraherat totalt ca 200 elever.

Inom teknisk fakultet är gränsdragningen till andra nära anknutna ämnen svår att dra, på grund av att datorer numera används som delsystem inom många olika tekniska sys- tem. Vid teknisk fakultet ges (inom civil- ingenjörsutbildningen) ett tämligen stort an- tal kurser, och de flesta nyutexaminerade civilingenjörerna har f.n. vissa grundkun- skaper i datateknik (dock oftast otillräckliga

Inom handelshögskolorna ges i ökande utsträckning kurser med datateknisk inrikt- ning. Sålunda förekommer inom ”ekono- misk informationsbehandling” moment av programmering, systemarbete, laborationer med vissa avancerade datatillämpningar m. in.

För övrigt kan vissa allmäninformerande datatekniska orienteringskurser (bl. a. vid institutionerna för informationsbehandling) nämnas.

Det bör framhållas att resursbrister inom den nämnda högskoleutbildningen har lett till det allmänna intrycket av i vissa avseen- den otillräcklig undervisningskvalitet. Ut— byggnaden av såväl antal tjänster som anslag för undervisningen (t.ex. för tillgång till datakraft) sker för närvarande — och har de senaste åren skett — i ett mycket långsamt tempo. Mot bakgrund av antalet datateknis- ka kurser på olika nivåer, och den ringa samordning som existerar mellan dessa, kan man f. n. tala om en splittrad undervisnings- struktur inom högskolan. (Beträffande ut- bildningssituationen vid högskolan, se utred- ningens speciella skrivelse i ärendet av den 29 september 1972, bilaga 6).

Inom olika studieförbund, bl. a. ABF, TBV, Kursverksamheten vid Stockholms uni- versitet, Sommaruniversitetet m. fl., bedrivs datateknisk utbildning på olika kvalifika- tionsnivåer. Sålunda förekommer kurser i grundläggande programmering, systemarbe- te, rationalisering med ADB m.m., samt dessutom akademisk utbildning i informa- tionsbehandling upp till 40 poäng (2 betyg). Den senare bedrivs vanligen i samarbete med universiteten, och utnyttjar till stor del tillgänglig akademisk lärarstab. Antalet ele- ver som utbildas i databehandling inom studieförbunden varierar starkt, men torde vara av storleksordningen I 000 per år, med genomsnittlig kurslängd på några veckor.

Omfattande utbildning ges av leverantörer av datasystem. Här förefinns sannolikt det största antalet elever inom den nämnda utbildningsverksamheten; dock är denna sist- nämnda utbildning oftast starkt systembun-

den. Detta innebär att leverantörerna huvud- sakligen utbildar i handhavande av de data- produkter som de själva saluför, och endast i undantagsfall ger utbildning av ”allmän" karaktär. Leverantörernas erbjudna utbild- ning är således ofta ”märkesbunden”, och syftar bl. a. till att sprida kunskaper om egna systern (datorer och/eller programsystem). Den stora omfattningen av den leverantörs- anknutna utbildningen (ca 10 000 elever per år, räknat på tvåveckorskurser) innebär dock att denna trots fabrikatsbundenhet bör be- traktas som ett viktigt komplement till övrig datateknisk utbildningsverksamhet i landet. Specialiserade tjänsteföretag med dataut- bildning på programmet ökar f.n. i antal. Dataservicebyråerna har sedan en längre tid betraktat utbildning som en viktig del av sin marknadsföring. Deras kursverksamhet har # liksom leverantörernas — vanligen en tilläm- pad prägel, stundtals med karaktären av system- eller tjänsteförsäljning. Förutom ser- vicebyråerna utökas tjänstesektorn som nämnts f.n. med (vanligen mindre) företag med rent utbildningsmässig specialisering. Dessa företag försäljer ”utbildningspaket” av normalt introducerande karaktär, med sikte på speciella mottagargrupper. De kurser som här erbjuds är vanligen orienterande, dock med enstaka undantag på mer kvalificerad nivå. Den av tjänstesektorn bedrivna datatek- niska utbildningen torde f. n. knappast vara av samma omfattning som leverantörernas. Härförutom bör den mera företagsinternt orienterade utbildningen nämnas. Användar— grupper, särskilt större företag, bedriver un- dervisning på många olika nivåer, och i ökande utsträckning. Stundtals ges denna utbildning i samarbete med den/de leveran— tör(er) som tillhandahåller utrustning eller programvara, men egna kurser förekommer ej sällan. Denna utbildning är omfattande, och ofta även högkvalificerad, stundtals över akademisk 60-poängsnivå (3 betyg), och bör — även om kurslängderna ofta är begränsade — ses som ett viktigt bidrag till en höjd utbildningsstandard i landet.

En dominerande del av den statligt stödda forskning inom det data/informationsbe- handlingstekniska området som bedrivs i landet, administreras av Styrelsen för Tek- nisk Utveckling (STU). Forskningsanslag ställs av STU till förfogande såväl för enskil- da forskare som för industrier, dock hittills med tonvikt på de förra. Dataområdet, som inom STU går under rubriken ”Informa- tionsbehandling samt styr- och komponent- teknik” utgör ett av STU: s tio olika behovs- områden, vart och ett under ledning av en nämnd av ca tio experter. Området ifråga är uppdelat i följande underområden:

l. lnformationsbehandling med matematik

2. Styr-, mät- och reglerteknik

3. Elektroniska och optiska komponenter och system

4. Undervisningsteknologi

5. Provnings— och tillförlitlighetsteknik

tillämpad

Årsanslaget till området budgetåret 1972/73 är totalt 14,6 milj. kr, varav ca 3 milj. kr vardera har tilldelats underområdena ] och 2, nära 7,5 milj. kr till underområdet 3 samt ca 0,5 milj. kr vardera till de båda resterande underområdena. En icke ringa del av de anslag som beviljas löper över flera är, varför rörligheten i anslagstilldelningen f.n. är begränsad. Genomsnittlig storlek på sökta anslag per projekt inom området var 1972/73 ca 170 000 kr. Nära hälften av totalt antal ansökningar beviljades, och vill- korlig återbetalning tillämpas i ca 15 % därav.

En av STU: s anslagsmottagare är Institu- tet för Tillämpad Matematik, inom vilket sedan tillkomsten den 2 februari 1971 målin- riktad forskning bedrivs inom den matema- tiskt orienterade delen av dataområdet. Insti- tutet finansieras till drygt hälften, 500 000 kr/år, av (f.n. 19 st.) privata företag, samt mottar 400 000 kr årligen från STU.

Vissa uppdrag av extern karaktär utförs på självkostnadsbasis, vilket höjer budgeten med 100 000—200 000 kr/år. F. n. är ca 30 forskare på deltid knutna till institutet.

Forskningsverksamhetens inriktning innebär tonvikt på algoritmer för matematisk plane- ring, samt metodutveckling för administrativ styrning av tekniska system. Merparten härav bör hänföras under rubriken informationsbe- handling på grund av dess anknytning till databehandling.

En annan av STU stödd verksamhet inom dataområdet förtjänar speciellt att nämnas. Under åren 1967-71 utgick anslag för ge- mensamma studier mellan svenska rymdor- gan och Saab-Scania angående en specialda- tor för satellitbruk. (De datamängder som via satelliter kan nyttiggöras ökas väsentligt om viss datareduktion och utvärdering sker redan före nedsändande till jorden.) Detta utredande förarbete, som avslutades 1971, har inom Saab-Scania skapat en kompetens för dylikt arbete. I samband med en förfrå- gan från ESRO angående studie av en gemen- sam prototypdator för satellitbruk har Saab- Scania hösten 1972 inlämnat en tekniskt kvalificerad offert. I december 1972 tilldela- des Saab-Scania denna order i konkurrens med ett flertal andra kvalificerade leveran- törer.

Forskningsråden (förutom STU) stöder i tämligen ringa utsträckning forskning med direkt datateknisk inriktning. Inom nära nog samtliga dessa förekommer projekt, i vilka databehandling utgör ett viktigt hjälpmedel, men vilkas huvudintresse ligger utanför data- området. Definitionsproblemen är här emel- lertid komplicerade och endast med svårig- het kan gränser dras för områdesmässig hemmahörighet. Som regel överlämnar dessa forskningsråd projektansökningar av datatek- nisk natur till STU.

Tidigare har redovisats de undervisningsin- stanser inom högskolan där utbildning i datatekniska ämnen ges. Inom merparten av dessa institutioner existerar tjänster, inom vilka forskning bedrivs som en naturlig del av verksamheten. Här avses främst professurer, docenturer och forskarassistenttjänster, samt i någon mån undervisningsassistenttjänster (varav i de senare ingår egen forskarutbild- ning på halvtid). Antalet professurer inom informationsbehandling/datateknik är f. n.

8, antalet docenturer 2, samt antalet forskar- assistenttjänster 3,5, medan antalet undervis- ningsassistenttjänster tilldelas i proportion till det årsvisa antalet studerande. Detta antal tjänster iinformationsbehandling/data- teknik måste ses som synnerligen lågt, och omfattningen av bedriven forskning är be- gränsad. De mest uppenbara bristerna rör tillgång till kvalificerad forskarhandledning, för att förbättra forskarutvecklingen och utföra det kvantitativa fortskridandet. Det existerar dock en potential för vidareutbygg- nad, och ett inom vissa områden kvalificerat kunnande. Detta gäller viss maskinvara, men kanske främst på programvarusidan. Det låter sig dock knappast göra att här på begränsat utrymme närmare beskriva denna forskning. Utredningen avser återkomma härtill. Noteras kan att viss del av denna forskning mottar stöd från STU, och i någon mån även från andra källor.

Förutom ovanstående bedrivs statligt stödd forskning inom informationsbehand- ling/datateknik vid Försvarets Forskningsan- stalt (FOA). Denna forskning är huvudsakli- gen målinriktad, och av tillämpad natur. Forskningssamarbete med industrin före- kommer endast i begränsad omfattning. lnom FOA kan sammanlagt ca 25 personer f.n. anses vara huvudsakligen verksamma med här berörd forskning. Områden av intresse innefattar bl. a. artificiell intelligens (små databaser), informationssökning, man- maskin kommunikation, grafisk informa- tionsbehandling, reglerteknik samt tillämpad matematik (med viss tyngdpunkt på det senast nämnda).

8.2. Offentlig upphandling

Den statliga upphandlingen av datorer och datautrustning regleras i allt väsentligt ge- nom 1952 års upphandlingskungörelse. För kungörelsen gäller som grundprincip att upp- handling skall ske på det sätt som är affärs- mässigt mest gynnsamt för det upphandlade organet med säkerställande av full konkur- rens. Den s.k. upphandlingskommittén har våren 1972 avlämnat förslag till en ny

upphandlingskungörelse som innebär en be- tydande förenkling av reglerna i formellt hänseende. Särskilt för tekniskt avancerad utrustning innebär förslaget möjligheter till ett smidigare förfarande. Dataindustriutred- ningen har avgett yttrande över förslaget (se bilaga 2). Proposition i ärendet väntas våren 1973.

Statskontoret svarar som centralt rationa- liseringsorgan bl. a. för samordning ifråga om anskaffning och utnyttjande av datorer inom statsförvaltningen. Anskaffningen av datorer utom för de affärsdrivande verken sker sedan den 1 juli 1969 via en central fond, statens datamaskinfond. Fonden, som förvaltas av statskontoret, består av två delfonder, en för försvaret och en för civila statsförvaltningen. Affärsverk och statliga bolag svarar själva för datoranskaffning.

Kapitalbehovet för maskinanskaffning täcks över fonden. Till den myndighet som driver respektive anläggning ställs maskinut- rustningen till förfogande mot avgift. Maskintid enligt särskild taxa upplåts i sin tur av driftmyndigheten. Varje ADB-projekt belastas sålunda löpande med samtliga upp- kommande kostnader inklusive kapitalkost- nader.

Som ett led i samordningsuppgifterna på datorområdet genomför statskontoret årli- gen en enkät hos statliga myndigheter, affärsdrivande verk och statliga bolag. 1 enkäten ingår frågor om installerade och beställda datorer, terminaler, programutrust- ning samt frågor rörande driften. Enkätma- terialet ligger till grund för de uppgifter om statliga datorer som redovisas i kapitel 6.2.1.

I praktiken tillgår en statlig upphandling på följande sätt. Efter en inledande diskus- sion mellan användaren och statskontoret anmäler användarmyndigheten till statskon- toret inför den årliga anslagsframställningen sitt behov av datorkapacitet. Statskontoret avger därefter en gemensam anslagsframställ- ning för all den datautrustning som kan behöva anskaffas över statens datamaskin- fond. Efter sedvanlig budgetprövning beviljar riksdagen varje är dels ett investeringsanslag till fonden (1972: 58 milj. kr) dels ett

bemyndigande att utlägga beställningar till en viss beloppsgräns (1972/73: 95 milj. kr). Statskontoret kan på grundval av dessa beslut genomföra de olika upphandlingarna. För varje enskilt upphandlingsärende krävs emellertid Kungl. Maj:ts bemyndigande om kontraktssumman överstiger 300000 kr. I allmänhet tecknas ett kontrakt med den utvalde leverantören med ett förbehåll för det nämnda bemyndigandet, varefter ärendet underställs Kungl. Maj:ts prövning.

Den upphandling som görs av kommuner och landsting sker i viss utsträckning efter regler liknande dem som gäller för den statliga upphandlingen. Kommunförbundet har utfärdat en rekommendation i form av ett normalförslag som emellertid tillämpas endast av ett mindre antal kommuner. Nå- gon formell samordning mellan de olika kommunerna och landstingen av upphand- lingen förekommer inte annat än i form av samköp för vissa varuslag. Beträffande t. ex. datorsystem förekommer endast en viss råd- givning från kommun- resp. landstingsför- bundet. I den ovan nämnda upphandlings- kommittén har dock en preliminär uppgörel- se träffats om att ett upphandlingsreglemen- te som är praktiskt taget identiskt med den föreslagna statliga kungörelsen framdeles skall tillämpas för den kommunala upphand- lingen.

8.3 Da ta överföring

Med dataöverföring avses den process som äger rum när terminaler eller datorer sänder data till andra terminaler eller datorer.

Den tidiga användningen av datorer och datorsystem kännetecknas av att in/utenhe- ter är placerade i nära anslutning till datorn. Under 1960-talet ökade intresset starkt för att kunna kommunicera med datorer på större avstånd. Detta realiserades praktiskt medelst lämpligt utformade in/utenheter och teleförbindelser. Förutom dataöverföring in- fördes begreppet terminal, varmed man för- står utrustning för mottagning och/eller sändning av data till/från en annan terminal eller central dator.

Trots det principiella intresset var den praktiska verksamheten inom dataöverfö- ringsområdet begränsad fram till 1967/68. Vid den tiden introducerades datorer som var bättre anpassade för dataöverföring. Ef- ter denna tidpunkt ökade användningen av terminaler fjärranslutna via telelinjer till cen- trala datorer starkt. En fördubbling av anta- let terminaler äger för närvarande rum varje år i USA och de flesta västeuropeiska länder- na. En stark tillväxt förutses bestå i stort sett under hela 1970-talet. En övervä- gande del av alla datorsystem kommer i slutet av 1970-talet att använda sig av dataöverföring. Dessutom förutses också vid den tiden en allmän förekomst av datorsy- stem förbundna med varandra medelst data- överföringslänkar i omfattande, både natio- nella och internationella datornät.

I Sverige påbörjades undersökningar av det svenska telefonnätets lämplighet för da- taöverföring i början på 1960-talet. För anpassning av signaler från terminaler och datorer för överföring på större avstånd erfordras speciell utrustning — modem (ut- rustning för modulering och demodulering av elektriska signaler). År 1962 kunde tele- verket erbjuda modemer och telefonförbin- delser för dataöverföringstjänster.

Offentliga teletjänster i Sverige tillhanda- hålles enbart av televerket. Televerket ansva- rar bl. a. för projektering, utbyggnad, under- håll och drift av ett telenät i Sverige, som skall vara väl avpassat beträffande omfatt- ning, variation av tjänster, ekonomi, säkerhet och kvalitet. l dataöverföringssammanhang är huvudkomponenterna terminaler, datorer, modemer och teleförbindelser. Televerket med sin monopolställning på teleområdet bedömer ett odelat underhållsansvar vara mycket viktigt för telenätets kvalitet och bl. a. därför låter man modemerna ingå i sitt ansvarsområde.

I dag erbjuds möjligheter till dataöverfö- ring främst med hjälp av telefon- och telex- näten samt via fasta telegraf— och telefonför- bindelser som hyrs ut till användaren. Nuva- rande telenät är emellertid konstruerade för helt andra ändamål och är inte idealiskt för

dataöverföring. Tillkomsten av allt fler snab- ba terminaler och de ökande kraven på högre överföringskapacitet och överföringssäkerhet i förening med andra krav gör att nya medel för dataöverföring måste skapas.

Utvecklingstendensen i Sverige liksom i många andra högt utvecklade industriländer är att ett stort antal separata datanät är under planering och uppbyggnad. Man kan konstatera detta på de många områden, inom vilka datatekniken är aktuell att tas till hjälp t. ex. hos statliga och kommunala myndigheter, inom bank-, försäkrings-, trans- port- och distributionsområdet etc.

För att skapa underlag för teknisk och ekonomisk planering har televerket utfört en utredning rörande den principiella utform- ningen av ett allmänt datanät, som fyller de krav som framtida dataanvändare kan kom- ma att ställa.

Ett sådant datanät måste, åtminstone till en början, ses som ett komplement till de befintliga näten, dvs. de allmänna telefon- och telexnäten samt de privata nät, som är baserade på av televerket uthyrda förbindel— ser. Man förutser att det framtida allmänna datanätet kommer att inbegripa, förutom teleförbindelser och modemer, även växlar med koncentratorer för dataöverföringstra- fik. Dessa senare kommer i stor utsträckning att utgöras av datorer anpassade för detta specialändamål.

Televerket beslöt sommaren 1972 att som ett första led mot ett allmänt datanät inrätta ett provnät för data. Avsikten med provnätet är att vinna erfarenhet för att sedan på rätt sätt kunna bygga upp ett definitivt allmänt datanät i full skala över hela landet. Provnä- tet kommer att omfatta verksamhet i Stock- holm, Göteborg och Malmö och beräknas gå i drift i olika former 1974/75. Utbyggnaden av ett definitivt allmänt datanät kommer att beslutas så snart provverksamheten givit till- fredsställande resultat. Landsomfattande täckning av ett definitivt nät beräknas upp- nås i slutet av 70-talet. Inom en rad västeuro- peiska länder har liknande beslut om provnät fattats eller väntas bli fattade.

Dataöverföring har även en stark interna-

tionell prägel. Trafik flyter över gränserna redan nu och detta förhållande kommer att accentueras ytterligare i framtiden. Den in— ternationella utvecklingen influeras kraftigt av de multinationella företagens utveckling och integrationstendenserna inom Europa. De flesta teleförvaltningarna i Västeuropa har konstaterat nödvändigheten att etablera telenät för att kunna möta den väntade expansionen på dataöverföringsområdet. Frågor angående de problem, som möter förvaltningarna vid etablerandet av separata och nationella datanät, behandlas inom både CCITT och CEPT (CCITT är den internatio- nella teleunionens, dvs. FN fackorgans råd- givande telegraf— och telefonkommitté. CEPT är ett samarbetsorgan inom de västeu— ropeiska post— och televerken). Frågorna är av normerings- och standardiseringskaraktär, dvs. hur dessa datanät skall utformas, vilka krav de skall fylla och hur datanäten i olika läner skall kommunicera med varandra och med andra former av telenät, t. ex. telefon- och telexnät.

Ett starkt känt behov av prognoser för en långsiktig marknadsutveckling har föranlett vissa teleförvaltningar inom CEPT att låta ett konsultkonsortium utföra en övergripande marknadsstudie inom dataöverföringsområ- det. En aktiv initiativtagare har härvid varit det svenska televerket. Undersökningen, som skall omfatta hala Västeuropa, stödes aktivt av 16 europeiska teleförvaltningar. En nog- grann kartläggning av dataöverföringsutveck- lingen fram till 1985 skall göras och skall ge såväl kvalitativa som kvantitativa prognoser. Undersökningen påbörjades 1972 och skall avslutas under våren 1973. Resultatet skall vara fem slutrapporter: prognos över data- trafikfördelningen (inom länderna, mellan västeuropeiska länder, mellan Västeuropa och andra telekommunikationscentra ivärl- den) väntade kundkrav för dataöverförings- tjänster, databehandlingens utveckling, ter— minalutveckling, och den europeiska data- överföringsutvecklingen.

År 1956 inleddes ett samarbete mellan televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson beträffande forskning och utveck-

ling inom en del av den elektroniska kopp- lingstekniken. Denna samordning av vissa aktiviteter mellan de båda företagen bredda- des ytterligare 1970, då riksdagen och LME:s styrelse godkände ett avtal om ett visst utvecklings- och produktionssamarbete på telekommunikationsområdet (inklusive dataöverföring). Både televerket och LME står inför kravet att introducera på detta område en ny teknik, som successivt kom- mer att ersätta den nuvarande. Digital teknik och datorer kommer att vara av stor betydel- se för framtida telekommunikation. Denna nya teknik kräver större utvecklingsresurser, än vad som hittills varit fallet. Därför kan en gemensam utvecklingsverksamhet ge bety— dande resursbesparingar.

Utvecklings- och konstruktionsarbetet be- drivs inom ett gemensamt ägt bolag, EL- LEMTEL Utvecklings Aktiebolag. Arbetet är närmast inriktat på att omfatta kopplingssy- stem, utrustningar för digital överföring och abonnentutrustningar i anslutning härtill samt utrustningar för dataöverföring och annan ny teknik inom telekommunikations- området. Produktionssamarbetet skall inle- das 1975 då bolagets utvecklingsverksamhet kan ha börjat resultera i produktion.

8 .4 Standardisering

Moderna databehandlingssystem utgöres av en kombination av människor, maskinutrust- ningar och systematiserade, organiserade åt- gärder och instruktioner. Stort antal och många varianter av sådana systemkomponen- ter som maskinvaror och programvaror finns att tillgå från många producenter. De enskil- da komponenterna kan kombineras till kom- plexa, mycket anpassbara system på ett mycket variationsrikt sätt. Därvid är det nödvändigt att väldefinierade gränsytor för funktionell, fysisk, logisk, etc. anpassning mellan komponenterna finns.

Regler, normer och standarder, som anger hur något skall utföras eller utformas, måste uppställas för att underlätta utbyte av såväl hela maskinsystem som av enskilda maskin- enheter, program och data. Behov av stan-

darder uppstår även när olika användare och databehandlingssystem skall kunna kommu- nicera med varandra. För dataindustrins pro- ducenter kan standardisering bidra till kost- nadsreduktioner vid konstruktion, produk- tion, utprovning, marknadsföring, underhåll och andra verksamhetsfaser. Genom standar— der skapas även ett gemensamt språk mellan producenter och avnämare och en grund för rationell utvärdering av konkurrerande alter- nativa förslag.

Dataindustrin är en ung industrigren och är fortfarande stadd i en mycket snabb tillväxt. Nya systemkomponenter kommer ständigt fram och ansträngningarna är fort- farande huvudsakligen inriktade på att få dessa att fungera i sitt sammanhang. Emeller- tid växer med ökande antal installerade databehandlingssystem även kravet på kom- patibilitet mellan systemen. Grova uppskatt- ningar ger vid handen att över 20% av dagens datorkapacitet användes enbart för att få olika system kompatibla med varand- ra. Företag som har specialiserat sig på omläggningstjänster finns. En intensifierad standardiseringsaktivitet borde därför kunna resultera i besparingar i tid, pengar och personal vid systemuppbyggnad och drift, samt bidra till en allmän ökning av ADB-sy- stemens användbarhet.

Det internationella normeringsarbetet in- om databehandlingsområdet bedrives huvud- sakligen inom ISO (International Organiza- tion for Standardization) och speciellt i dess tekniska kommitté TC 97, Computers and Information Processing. Andra betydande internationella organisationer i detta sam- manhang är IEC (International Electrotech- nical Commision) och ITU (International Telecommunication Union). Inom den sena— re organisationens arbetar CCITT (Comite' consultatif international télégra- phique et téléphonique), vilken som röstan- de medlemmar har respektive länders teleför- valtningar. CCITT samarbetar med ISO och IEC ifråga om datatransmissionsfrågor. CEPT (Conference européenne des admini- strations des postes et des télécommunica- tions) är en annan organisation på vars

ram

arbetsprogram står bl.a. standardiserings- frågor rörande datatransmission.

De mest kända branschorganisationerna och sammanslutningarna som aktivt bidrar med underlag till det internationella standar- diseringsarbetet inom databehandlingsområ- det är ECMA, European Computer Manufacturers Association BEMA, Business Equipment Manufacturers Association IATA, International Air Transportation Association SITA, Societé international des télécom- munication aéronautiques IFlP, International Federation for Infor- mation Processing IFAC, International Federation of Auto-

matic Control

I Sverige bedrives normeringsarbetet inom databehandlingsområdet av Sveriges Standar- diseringskommissions (SIS) standardkommit- té för administrativ teknik (T 32) och dess fackorgan i hithörande frågor, Svenska Elek- triska Kommissionens (SEK) normkommitté SEK/NK-ISO 97. Inom SEK behandlas frå- gor som i första hand berör maskin- och programvaror, dvs. motsvarande det som behandlas inom ISO/TC 97. Inom SIS T 32 behandlas standardiseringsfrågor i samband med systemutveckling, dokumentering och arbetsrutiner m.m. samt även motsvarande frågor som bearbetas inom ISO/TC 95, Of- fice machines, m.fl. kommittéer.

SIS 1972/73 års budget på ADB-området är 400 000 kr, varav 50 % kommer från det privata näringslivet, 35 % från statligt håll (både riktade och generella bidrag) och 15 % från försäljningsöverskottet. För SEK är motsvarande siffror 150 000 kr och 50, 40 och 10 %. I dessa siffror har ingen hänsyn tagits till de indirekta bidrag som erhålles genom den arbetskraft, som ställs till förfo- gande av staten och näringslivet i kommitté- arbetet och som erfarenhetsmässigt är 5—6 ggr större än ovanstående budgetsiffror.

Standardiseringsarbetet inom ADB-områ- det i Sverige har fått bedrivas med mycket små resurser. Arbetsriktlinjerna drogs upp

1967 och går i stort sett ut på att efter förmåga följa det internationella arbetet samt att ge svenska intressenter administrativ service och koordinera eventuella svenska intressen inom det aktuella standardiserings- området. Arbetet i Sverige bedrivs utan några direkta utredningsresurser. Om behov av mera aktiv insats på något område upp- står, bekostas och utföres det av den medlem i SEK respektive SIS som har intresse, kan avvara resurser och besitter detaljkunskap. De gånger sådana insatser har förekommit har de nästan uteslutande gjorts av produ- centerna.

Även om användarnas intresse för kompa- tibilitetsfrågor inom ADB och därmed behov av resultat från standardiseringsarbete är stort, har användarna varit mycket passiva både i Sverige och allmänt i världen. Produ- centernas intressen har företrätts starkare än användarnas i standardiseringssammanhang. Användarnas krav har varit bristfälligt struk- turerade och har framförts med otillräcklig tyngd.

Standardiseringens inflytande på mark- nadsstrukturen är mycket svårt att ange. Det krävs en ingående analys av de många, ofta motstridiga, hithörande faktorerna. Kvanti— fieringssvårigheterna härvid är stora. Några exempel på sådana faktorer är standardise- ringens inflytande:

— på producenternas önskemål om och möj-

ligheter till specialisering och produktdif- ferentiering, på innovationstakten av ny teknik, ny systemstruktur, nya systemkomponenter, — på koncentrationstendenser till några få, stora leverantörsblock och leverantörer,

— på uppkomst av specialleverantörer inom vissa marknadsmässigt stora både nya och etablerade delfält, ning, terminaler, — på ökade konkurrensmöjligheter och på förändringar i arten av konkurrens från producenternas sida, — på användarnas möjligheter till att få speciella funktionskrav tillgodosedda, — på användarnas handlingsfrihet gentemot producenter vid val av systemkomponen- ter,

t. ex. periferiutrust-

— på användarnas ”påtvungna” märkeslojali- tet vid datorsystembyten osv.

Förslag över åtgärder för standardisering inom ADB-området kräver en noggrann pe- netrering av hithörande problemställningar och även en angelägenhetsgradering av tänk- bara praktiska standardiseringsobjekt.

Både dataindustriutredningen och data— samordningskommittén arbetar på förslag till åtgärder för ökad standardisering inom ADB och därigenom bidra till en minskning av de extra insatser i tid, pengar och personal som åtgår idag för att överbrygga missanpass- ningar i olika leverantörers maskin-, pro- gram- och systemgränssnitt. Dataindustriut- redningen avser att komma med detaljerade ekonomiska och organisatoriska åtgärdsför- slag i sitt slutbetänkande. Emellertid har dataindustriutredningen redan nu ansett det vara angeläget att föreslå vissa ökade resurser inom de befintliga organisationsformerna för standardisering i Sverige. Dessa förslag åter— finns i bilaga 5, vari även vissa allmänna standardiseringsproblem och överväganden har behandlats.

III

Utredningens överväganden

9. Utvecklingstendenser

Enligt sina direktiv bör dataindustriutred- ningen grunda sina förslag på en bedömning av den förväntade utvecklingen på området i första hand under 1970-talet. Den utomor- dentligt starka dynamik som kännetecknar dataområdet, såväl beträffande tekniska framsteg som beträffande nya användnings— områden, medför att dylika bedömningar i vissa avseenden måste bli osäkra.

9.1. Tekniskt betingad utveckling

På det tekniska området sker en hastig utveckling av redan känd teknologi mot högre prestande, ökad tillförlitlighet och lägre framställningskostnader. Ny teknologi lämnar efter kort tid experimentstadiet och leder till nya produkter och nya tillämp- ningar, som snabbt kan göra de nuvarande oekonomiska. Härmed illustreras såväl beho- vet av en kompetens, som kontinuerligt kan följa utvecklingen och bringa de nya produk- terna till användning, som det risktagande som ett industriellt engagemang på området innebär.

9.1.1. Maskinvara

Fortsatta snabba framsteg rörande maskin- vara, speciellt baserad på halvledarteknolo- gins utveckling, kan förväntas. Det har visat sig möjligt att automatisera komponentpro- duktionen i allt större utsträckning. Den

massfabrikation, som härvid möjliggörs, vän— tas medverka dels till att kretsprestanda (internhastighet, tillförlitlighet m.m.) ökas, och dels till sänkta produktionskostnader, vilket kan leda till prissänkningar (jfr 9.1.5 nedan). Centralenheternas fysiska storlek kommer att krympa avsevärt, och man närmar sig snabbt den tid då väsentliga delar av ett datorsystem kan förverkligas med några få LSI-kretsar (till mycket lågt pris). Dylika enheter benämns ofta mikrodatorer. Kostnaderna för bearbetningskapacitet kommer i en nära framtid att utgöra en ringa del av användarnas totala databehandlings- kostnader.

Den billiga bearbetningskapaciteten väntas efter 1970-talets mitt komma att massan- vändas för styrning av en mängd nya proces- ser. I ökande utsträckning kommer dessa ”mikrodatorer" att utnyttjas av icke-specia- lister, för styrning av delsystem i offentli- ga transportmedel, bilar, arbetsplatser, hem osv.

Minnen och perifera enheter kommer i framtiden att utgöra en dominerande del av maskinvaran i ett databehandlingssystem. Utvecklingen beträffande halvledarteknolo- gin är även tillämpbar på minnenas styrelek- tronik.

De idag dominerande kärnminnena för- väntas få en stark konkurrens från minnen av halvledartyp. För sekundärminnen — vilka kännetecknas av krav på mycket stora data-

volymer till lågt pris per lagrad enhet, men med måttliga krav på åtkomsttider — nedläg- ges idag stora utvecklingsinsatser, i avsikt att förbättra pris/prestanda. Den nya tekniken kommer att innebära en övergång till andra lagringsmedia än nuvarande magnetiska (ex. bubbelteknik, optisk teknik, viss typ av halvledarteknik rn. m.).

Med den ökade miniatyriseringen av cen- tralenheterna följer ökade behov av ända- målsenliga in/utmatningsenheter. Utveck- lingen här kommer dock ej att förlöpa lika snabbt som på centralenhetsidan.

Fram till 1980-talet kommer elektrome- kaniska terminaler och in/utmatningsutrust- ningar fortfarande att vara i allmänt bruk. Detta innebär presentationsutrustningar av skrivande typ (mekaniska och optiska), samt huvudsakligen elektromekanisk dataregistre- ring. Den övergång från elektromekanik till elektronik, som i stort kännetecknar data- behandlingsfältet, väntas först på 1980-talet komma att omfatta in/utmatningsenheterna.

Terminaler väntas krympa avsevärt i stor- lek och pris jämfört med idag, och iökande grad automatiseras med hjälp av inbyggda mikrodatorer. Dessa läsare och skrivare kom— mer därvid att göras mer och mer "intelligen- ta”, och bl. a. utrustas med egna funktioner för datakomprimering/expansion, redigering, viss översättning m. m.

I terminalerna väntas i minskande ut- sträckning papper användas som bas för databärande media, till förmån för magne- tisk, optisk m.m. registrering och visuell presentation. Tendenser märks åt en ökad tillämpningsorientering av datainsamlingen, med specialiserad utrustning för sjukhus-, detaljhandels-, industriändamål m. m.

De höga tillförlitlighetskraven och det låga priset för maskinvaran leder därvid till att maskinfunktioner dubbleras inom systemen, så att reservkapacitet omedelbart finns till hands vid systemfel. Småningom kommer självreparerande system möjligen att öka i antal. Detta senare kan dock dämpas av att utbyte av hela maskinmoduler i viss utsträck- ning kan bli mera lönsamt än reparationer.

Den snabba utvecklingen på maskinvarusidan har hittills inte haft sin motsvarighet på programvarusidan. Omfattande ansträng- ningar görs emellertid, såväl hos användare som hos producenter.

Den tekniska programvaruutvecklingen bromsas i icke ringa utsträckning av de stora investeringar som hittills gjorts i existerande programvaror och dataregister. Betydande resurser används för underhåll av program och databaser i dagens databehandlingssys- tem. I samband med den kraftiga tendensen åt utveckling av förbättrade funktioner för databashantering — varmed datastrukture- ring och datalagring kan göras mer program- oberoende — väntas dessa kostnader kunna reduceras.

Standardisering till ett enda universellt programmeringsspråk väntas ej under 1970-talet och knappast heller därefter. För- bättrade programmeringsspråk väntas i stäl- let långsamt utvecklas, med goda möjligheter till programutveckling i dialog mellan använ- dare och datorsystem. Programmeringssprå- ken kommer alltmer att "flyttas in i datorer- na”, varvid kontakterna med användarna tar formen av instruktionsanrop av existerande programmoduler. Programmeringen kan un- der l980—talet ta formen av logiska formu- leringar i nära mänskligt språk, varvid datorn övertar en ökande del av arbetet. Härvid möjliggörs för icke-experter att kommunice- ra med/via datorer på ett tämligen naturligt sätt.

En tillämpning härav med ökande betydel— se rör definition och beskrivning av informa— tionssystem. De stora belopp som investeras i dessa kommer att driva fram ”språk” —— eller snarare användarkonventioner — med vars hjälp en utförlig systembeskrivning skall vara tillräcklig för datorstödd konstruktion av informationssystemen (avseende data- struktur, program och — småningom — val av maskinkonfiguration).

De nuvarande kompatibilitetsproblemens lösning, beträffande såväl maskin- som pro- gramvara, kommer att vara avhängiga den dataindustriella samordning som kan väntas växa fram. Dessa problem kommer dock knappast att hinna lösas på ett för användar— na önskvärt sätt före 1980.

En viss förändring vad gäller samspelet maskin/programvara väntas ske fram till 1980, innebärande en gränsförskjutning mel- lan de två. Detta innebär att funktioner som idag utförs i programvara, i ökande utsträck- ning väntas kunna utföras i maskinvara. Därmed kan databearbetningar utföras snab- bare, de tekniska resursbehoven minskas, och i många fall kan programmeringen un- derlättas. Totalt erhålls därvid sänkta kostna— der för den samverkande maskin/programva- ran, på grund av de lägre maskinvarukostna— derna. Den tekniskt sett minskade flexibili- tet som slutprodukten i och med denna interna förskjutning får, talar dock för att utvecklingstakten endast kommer att bli måttlig. Någon större flexibilitetssänkning beträffande användningen av produkterna väntas ej på grund härav.

9.1.4. Användningen av databehandling

Den utomordentliga flexibilitet och bearbet- ningssnabbhet som modem datautrustning medger, leder till att användningen av data- behandling i samhället väntas expandera i hög takt. En marknadstillväxt på 15—30 % per år väntas. En dämpande faktor i denna utveckling är dock de stora investeringar som görs i de tillämpningsorienterade systemen. De mänskliga omställningssvårigheterna vid systembyte — vilka är betydligt större än de maskinella — samt önskemål om rimliga avskrivningstider för dessa användarsystem, innebär en viss tröghet på tillämpningssidan. Denna bromsar emellertid ej enbart, utan stabiliserar även utvecklingen. Härigenom filtreras mera udda tekniska idéer bort, och möjliggörs en jämn tillämpningsexpansion. Man kan säga att flexibiliteten därmed är

betydligt mindre på användarsidan än på den rent tekniska sidan.

Som exempel på nya användningsområden där datatekniken under 1970-talet väntas få särskild betydelse kan nämnas datorstödd konstruktion, industrirobotteknik, dator- stödd utbildning, reservationssystem, trafik- styrning, m.fl. Intresset för bildbehandling (mönsterigenkänning, pattern recognition) väntas öka starkt, och stimulera till omfat— tande teoriutveckling och produktanpass- ning. Användningen av datateknik kommer dessutom att öka inom detaljhandeln, ban- ker, post, hälsovård m. m. I nära nog samtli- ga dessa väntas direktbearbetning (on-line) komma till användning.

Fysisk transport av människor till sam- manträden, konferenser m. m. väntas till viss del successivt ersättas av elektronisk trans- port av information, och dataöverföringens centrala betydelse väntas komma att innebä- ra att databehandling kring år 1980 kommer att spela en lika stor roll i vårt dagliga liv som telefonerna gör idag.

9.1.5. Kostnader

Vissa aspekter på maskinvarans kostnadsut- veckling har givits i avsnitt 9.1.1 ovan.

De sjunkande maskinvarukostnadema har icke sin likartade motsvarighet på program- varusidan. Emellertid väntas vissa konsekven- ser på kostnadsbilden för databehandlings- system som helhet. I och med att maskin- varans pris, vid oförändrad effektivitet, från 1970 till 1980, väntas reduceras med åtmin- stone en faktor 10, kommer motivationen för att utforma programsystem som på ”bästa” sätt utnyttjar maskinvaran, att bli mindre och mindre uttalad. Eftersom den dominerande kostnadsdelen för ett databe- handlingssystem redan ligger på tillämpnings- programsidan, får maskinvarumässig effekti- vitetsjakt i ökande utsträckning karaktären av mindre väsentlig suboptimering.

Kostnader för sekundärminnen och perife- ra enheter väntas ej kunna sänkas i samma utsträckning som beträffande centralenheter.

De förbättrade tekniska möjligheterna

väntas leda till mer kvalificerade databehand- lingssystem, arbetande på en höjd ambitions- nivå till oförändrade kostnader snarare än på en oförändrad ambitionsnivå till sänkta kost- nader. Incitament för denna typ av rationa- lisering innebär därmed krav på förbättrade möjligheter att precisera intäktssidan. Kvan- tifiering av kvalitativa systemegenskaper blir önskvärt i ökande utsträckning.

9.2. Samhällsaspekter

9.2.1. Datasamarbete

Vissa tendenser kan märkas rörande den samhällsmiljö i vilken datatekniken har att verka. Här kan först noteras det i många länder ökande intresse för datapolitisk akti- vitet, som har diskuterats i kap. 5. Detta baserar sig, som nämnts, på förbättrad insikt om datateknikens betydelsefulla roll inom ett ökande antal samhällssektorer. Den för- bättrade insikten har hittills främst kommit att få nationella konsekvenser, medan inter- nationell samverkan i stort sett låtit vänta på sig. 1970—talet kan bli tiden för start av detta senare samarbete i större omfattning.

Det är främst den japanska utvecklingen som väntas initiera ett utvidgat europeiskt datasamarbete. En ökande insikt i Västeuro- pa om obehaget av att bli klämd mellan två sköldar (USA och Japan) kan stimulera till samordnande uppgifter i större utsträckning på dataområdet. Härvid kan även ett data- samarbete med de östeuropeiska länderna aktualiseras.

9.2.2. Industristruktur

Detta utvidgade samarbete får konsekvenser för dataindustrins struktur. Koncentrations- tendenser framträder här i viss utsträckning. Förändrade konkurrensbetingelser kan ak- tualisera nya nationella industripolitiska åt- gärder. Strukturförändringen väntas ställa stora krav på dataindustrins flexibilitet och anpassbarhet.

Den nämnda koncentrationen väntas i första hand beröra leverantörer av maskin-

vara, medan programvaru- och tjänstesidan åtminstone inledningsvis inte berörs i lika stor utsträckning. Av skäl som tidigare nämnts (höga investerings- och utvecklings- kostnader m.m.) är maskinvaruindustrin sannolikt känsligare för strukturförändringar än programvaru- och tjänstesidorna. Dessa senare är dessutom till omsättning, syssel- sättning m.m. ännu betydligt mindre före— tagsenheter än datorindustrin, vilket i sig kan innebära lägre strukturkänslighet.

Kring 1980, då de fristående programvaru- och tjänsteindustrierna kan väntas ha nått maskinvaruindustrins omfång, kan koncen- trationstendenser uppträda även för pro- gramvaror och tjänster (_jfr nedan rörande centralisering). Utvecklingen härvidlag är dock ännu ej helt entydig, och utredningen avser återkomma härtill.

I omgivningen av de större industrienhe- liksom inom många andra områden — förbättrade möjligheter för specialiserade företag med tillämpningsorienterad inriktning. Dessa kommer sannolikt att finna marknader som de stora industrierna inte finner tillräckligt intressanta. Det totala omfånget på data- marknaden (jfr kap. 4) tyder på att dessa sidomarknader väl kommer att räcka till för viss specialiserad industri, hemmahörande i t. ex. länder som Sverige. terna väntas inom dataområdet —

9.2.3. Sysselsättning

Det har iinternationella prognoser framhål- lits att dataindustrin i början av 1980-talet väntas bli världens tredje industrigren om man ser till omsättningen. Denna ställning kommer som en följd av en snabb expansion under de kommande åren. Dataindustrins utveckling och datateknikens användning kommer att leda till förändringar på arbets- marknaden.

Användningen av datateknik syftar i första hand till att öka effektiviteten i företag och förvaltning. Effekterna på den totala sysselsättningsnivån är emellertid svåra att precisera kvantitativt. I de fall som datatekniken leder till att en viss uppgift kan

utföras mera effektivt, frigörs resurser för andra ändamål. För att skapa nya arbetstill- fällen och upprätthålla sysselsättningsnivån måste dessa resurser omfördelas till andra sektorer i ekonomin. En ökad användning av datateknik kommer därför att skärpa kraven på närings- och arbetsmarknadspolitik.

Inom de företag och myndigheter som tagit datatekniken i anspråk har personalin- besparingar hittills knappast förekommit i den utsträckning som förutsetts. Det har hävdats att denna utveckling blivit följden av ofullkomligheter i metodval och tillämpning vid konstruktion av databehandlingssystem. Denna uppfattning har visst fog. Den teore- tiska och praktiska metodutvecklingen avan- cerar visserligen för närvarande, men på grund av områdets stora komplexitet endast i ett långsamt tempo.

Det bör emellertid framhållas att använd- ningen av datatekniken ofta inneburit ökad kapacitet, förbättrad planering, säkrare re— surstillflöde och andra liknande effekter, som inneburit högre effektivitet i företagens eller förvaltningarnas verksamhet.

För individerna kan datatekniken ha ge- nomgripande effekter. Rutinbetonade ar- betsuppgifter försvinner och ersätts med databehandling. Kraven på kunskaper för- ändras och valmöjligheterna för dem som sysslat med rutinuppgifter inskränks medan möjligheterna för välutbildad personal med datatekniska kunskaper ökar. Åtgärder för att säkerställa anställningstryggheten och åstadkomma omskolningstillfällen blir nöd- vändiga i ökad utsträckning.

När det gäller dataindustrin kan en expan- sion av den totala sysselsättningen väntas ske. Programproduktion och tjänster samt användning av de tillämpningsorienterade datasystemen kommer att ha starkt ökande behov av personal. Även inom maskinvaru— tillverkningen kan sysselsättningen öka, men i betydligt långsammare takt. Detta under- stryks av utvecklingen i USA under de senaste fem åren, då enligt uppgift leveran- serna från datorindustrin ökat med ca 75 procent, samtidigt som den totala sysselsätt- ningen inom branschen ökat med ca 15

procent och antalet personer i tillverknings- arbete minskat med ca 15 procent.

Det kan nämnas att Statistiska Central- byrån f. n. utför en undersökning ”ADB och arbetskraften”, varvid inledningsvis verk- stadsindustrin betraktas. Utredningen har för avsikt återkomma till en diskussion av data- utvecklingens sysselsättningsaspekter.

9.2.4. Koncentrationstendenser

Vissa tendenser rörande strukturen inom dataindustrin framträder för 1970-talet. Som ovan nämnts märks ökad centralisering av själva maskinvaruproduktionen. Beträffande produktion av programvaror och tjänster är läget knappast lika entydigt. En motsvarande utveckling inom dessa områden är möjlig, men slår i så fall igenom först betydligt senare. Den jämförelsevis lägre automati- seringsmöjligheten i dessa industrier kommer troligen att verka dämpande, vilket medver- kar till den senare genomslagstidpunkten.

På programvaru— och tjänstesidorna finns fortfarande en förhållandevis stor industriell rörlighet. Positionerna har här ännu inte stabiliserats i samma utsträckning som röran- de maskinvaran. Flera länder har uppmärk- sammat detta, och driver en aktiv politik för befrämjande av egen programvaru- och tjänsteindustri. Denna industri är ännu av mindre omfång, och den förda industripoliti— ken har i dessa länder inte inriktats på att främja koncentration i branschen. Det skulle föra för långt att här vidare diskutera under vilka förutsättningar en koncentration av programvaru- och tjänsteindustrin kan bli aktuell. Utredningen avser återkomma här- till.

Tydliga decentraliseringstendenser fram- träder beträffande användningen av data- produkter. Den avgörande betydelsen av dataöverföring medverkar härtill. Såväl vid själva datorsystemens inre utformning som vid konstruktion av informationssystemen ökar intresset för fördelat ansvar. Så länge som effektivt maskinvaruutnyttjande utgjor- de en viktig kostnadsfaktor i tillämpnings- systemen rådde en tendens åt centralisering

av datorresurserna. Sjunkande kostnader för maskinvaran och dataöverföringsutveck- lingen möjliggör emellertid den ökande de- centralisering i systemen, som av många skäl är önskvärd.

Datasamordningskommittén bearbetar för närvarande frågan om centralisering/regiona- lisering. Även dataindustriutredningen avser återkomma härtill.

9.2.5. Datanät

Nära berörd av frågorna om centralisering/re- gionalisering är utvecklingen rörande data- överföring. Behoven av datakraft isamhället är redan så omfattande att helt fristående datasystem inte på önskvärt sätt är tillfyllest. De försök med nät av sammankopplade datorer och databanker som f. n. utförs, väntas under 1970-talet och framför allt under 1980-talet utvecklas till publika nät av stor räckvidd. Denna utveckling är ställd utom tvivel. Inom dessa datanät kommer datorer av olika fabrikat och typ att samver- ka. Dagens operativsystem för enskilda da- torsystem får sin utvidgade motsvarighet i de system som styr överföring och bearbetning inom de kommande datanäten. Datanätens styrsystem kan i stor utsträckning realiseras i maskinvara, och i dem kan tekniskt besluts- fattande i ökande grad automatiseras. Detta innefattar t. ex. anvisning om i vilken dator ett visst problem skall bearbetas, belägg- ningsutjämning, prognosticering m. m.

I datanäten kommer databankerna att utgöra tyngdpunkt, snarare än de bearbetan- de datorerna. Dessa databanker väntas inne- hålla information av ökande betydelse för samhällsplaneringen. Successivt kommer ökande mängder av data att disponeras inom dessa system; text, bilder, ljud m. m. Vidare väntas att kontrollen över datanäten på 1980-talet och därefter blir en fråga av stor politisk betydelse.

9.2.6. Informationssamhället

Ur det i detta kapitel nämnda framgår den kraftfulla potential som databehandlingen

besitter. Utvecklingen är givetvis styrbar såväl i riktning som i styrka. Datorerna omhändertar endast sådana samhällsfunk- tioner som vi överlåter åt dem. En sund utveckling även efter ”1984” är därför väl genomförbar.

De dämpande faktorer, som kan försena den ovan skisserade utvecklingen är huvud- sakligen av icke-teknisk natur, men därför inte mindre betydelsefulla. Datorer har hit- tills i huvudsak kommit till användning för teknisk rationalisering. Det hävdas därför från vissa håll ibland att databehandlingens expansion borde dämpas till förmån för bevarande av bl.a. de ”mänskliga” värdena. Dagens datasystem uppvisar förvisso brister i flera avseenden; höga kostnader, otillräcklig social anpassning, farhågor om otillbörligt intrång i personlig integritet m. m. Vissa av dessa innefattar svåra avvägningsproblem som kräver politiska ställningstaganden.

Viktigt är emellertid att notera att data- systemens flexibilitet ännu endast använts till en ringa del. Dessa system kan med fördel bringas i samhällets tjänst på många andra sätt än via teknisk rationalisering. Såväl samhället som den enskilde individen kan betjänas av datasystemen inom många nya områden. Genom information om dessa möjligheter skapas basen för kommande beslut om hur och i vilken takt vi önskar att datorer skall berika vår tillvaro.

10. Preliminära bedömningar

Utredningen skall enligt sina direktiv föreslå åtgärder, som syftar till att främja en ratio- nell användning av datatekniken och att stärka konkurrenskraften hos svensk datain- dustri. Dataindustriutredningen behandlar sålunda frågor som berör näringslivet, medan datasamordningskommittén behandlar frågor som främst berör den offentliga sektorn. Då det gäller åtgärder för att främja rationell användning av datatekniken samarbetar data- industriutredningen med datasamordnings- kommittén.

I detta avsnitt redovisar utredningen några preliminära bedömningar som berör frågor av betydelse för utredningens fortsatta arbe- te. Dessa bedömningar presenteras först i en kortfattad mening — i vissa fall formulerad för att inbjuda till debatt — följd av ett antal kommentarer. Det är utredningens förhopp- ning att diskussionerna om en svensk datapo- litik därmed skall stimuleras, och att ytterli— gare underlag härigenom skapas för utred- ningens slutliga ställningstaganden. Presenta- tionen gör inte anspråk på att täcka alla avsnitt men tar upp några av de viktigaste näringspolitiska frågorna inom utredningens område. Beträffande nya tillämpningar har endast medtagits två områden med starkt inslag av utvecklingsarbete och av intresse för svensk dataindustri.

De framförda synpunkterna återspeglar inte alltid varje enskild ledamots uppfatt- ning. Med hänsyn till att framställningen vill

stimulera till debatt och icke är bindande har särmeningar icke redovisats i detta samman- hang.

lO.l Allmänt

1 Datatekniken kommer att under 1970- och 1980-talen vara det viktigaste tekniska hjälpmedlet för samhällsutvecklingen

Datatekniken har redan en avgörande be— tydelse för näringslivets och förvaltningens effektivitet och lönsamhet i de flesta indus- triländer. Användningen kommer att för— djupas och utsträckas till allt err områden.

Inom många tekniska och vetenskapliga fält intar datatekniken vidare en nyckelställ- ning och den kan dessutom ge viktiga impul— ser inte bara inom närliggande områden utan över ett brett spektrum.

Under 1960-talet har antalet datorer lik- som snabbheten tiodubblats, varför kapacite- tenvnu är 100 gånger större än för tio år sedan. Om denna utveckling fortsätter kom— mer den helt övervägande delen av det arbete som 1980 utförs med hjälp av datorer att gälla uppgifter, där man idag inte använder datatekniken, vilket visar utvecklingspoten- tialen.

Datatekniken kommer att medföra ge— nomgripande ekonomiska konsekvenser. Den kommer därmed också att starkt påverka och förändra de sociala, kulturella och poli-

tiska villkoren. Vilka effekterna blir är i sista hand beroende av för vilka syften vi bestäm- mer oss att använda detta viktiga hjälpmedel.

2 Dataindustrin är unik genom sin höga expansionstakt och kännetecknas av starka koncentrationstendenser

Med dataindustri avses (se kapitel 3.1) pro- ducenter av maskinvara, programvara och datatjänster av olika slag.

Den starkt expanderande marknaden ger underlag för en snabb tillväxt av datain- dustrin. Tillväxttakten har för 1970-talet uppskattats till 15—30 % per år för olika marknader. Internationella prognoser anger att branschen omkring år 1980 i omsättning blir den tredje närmast efter olje- och bilin- dustrin.

Det dominerande företaget är IBM som idag värdemässigt har mer än 50 % av världs- marknaden. Andelen för samtliga amerikan- ska producenter uppgår till mer än 85 %.

Dataindustrins karaktär av starkt expande- rande nyckelbransch och den obalans som finns i industristrukturen har medfört att man i många länder _ särskilt i Europa och Japan — vidtar åtgärder för att bygga upp egen verksamhet på detta område.

3 Datatekniken är av avgörande betydelse för Sveriges möjligheter att åstadkomma fortsatt ekonomisk tillväxt

Den svenska ekonomin kännetecknas av hög produktivitet. Tack vare detta har vi en större nationalinkomst per invånare än övri- ga industriländer med undantag för USA. Det innebär emellertid att vi tagit i anspråk åtskilliga rationaliseringsmöjligheter, som fortfarande står till buds i andra länder. Vill vi ytterligare höja produktiviteten, vilket är nödvändigt för att hävda den svenska indu- strins internationella konkurrenskraft, måste vi ta i bruk nya tekniska hjälpmedel på bred front. Datatekniken kommer därvid att spela en avgörande roll.

Detta gäller självfallet för den konkurrens- utsatta sektorn ivår ekonomi, där datatekni-

ken kan bli ett viktigt medel till en effektiva- re planering och hushållning. Det gäller i än högre grad för den skyddade sektorn, dvs. varuproducerande företag, som inte arbetari internationell konkurrens samt tjänsteprodu- cerande företag och förvaltning. Inom denna sektor har produktivitetsökningen varit lång- sammare än inom den konkurrensutsatta. Samtidigt blir tjänsteproduktionen allt mer omfattande; den svarar nu för över hälften av den totala sysselsättningen. Inom tjänste- produktionen har rationalisering av tradi- tionellt slag i form av mekanisering inte åstadkommits i samma omfattning som inom varuproduktionen. Datatekniken erbjuder här nya möjligheter till en bättre hushåll- ning. Till en del har dessa möjligheter utnytt- jats, men åtskilliga återstår. Samtidigt kom- mer den tekniska utvecklingen att sänka kostnaderna för att utnyttja datakraften och göra denna mera anpassad efter skiftande behov hos användarna och därmed mera lättillgänglig.

Datatekniken har emellertid betydelse in- te enbart som ett hjälpmedel till ökad produktivitet och därmed en bättre hushåll- ning med knappa resurser. Den har samtidigt utomordentligt långtgående effekter på sam- hällsstrukturen, effekter som kan vara både på gott och ont. Det gäller t. ex. i fråga om sysselsättningen och fördelningen inom olika yrkesområden. Det gäller vidare den regiona- la fördelningen av service och arbetstillfällen, de anställdas inflytande i företag och förvalt- ning och medborgarnas möjligheter att på- verka samhällsutvecklingen i stort.

4 Sverige behöver en aktiv näringspolitik inom dataområdet

Datatekniken kommer att vara det viktigaste tekniska hjälpmedlet för samhällsutveck- lingen under de närmaste årtiondena. Den kommer att vara av avgörande betydelse för möjligheterna att åstadkomma fortsatt till— växt i den svenska ekonomin. Dataindustrin kommer samtidigt att vara den viktigaste tillväxtbranschen.

Redan datateknikens genomgripande ef-

fekter för samhällsstrukturen är ett tillräck- ligt motiv för en klart utformad politik för användningen av datatekniken. Det gäller därvid att stimulera till ett rationellt utnytt— jande av datatekniken inom ramen för de allmänna målen för samhällsutvecklingen.

Samtidigt är dataindustrin, som produ- cent av maskin- och programvara samt tjäns- ter en bransch av speciellt intresse. Den kommer också framöver att uppvisa en snabb tillväxt. Den är på maskinvarusidan kännetecknad av starka koncentrationsten— denser internationellt, och den domineras av ett stort företag vars beslut har långtgående konsekvenser för såväl konkurrentföretag som för användare. 1 de flesta länder med en egen dataindustri vidtas näringspolitiska åt- gärder för att skapa utvecklingsmöjligheter för den inhemska industrin. Däri ligger en strävan att bygga upp en egen teknisk kompetens, samt att förbättra konkurrens- betingelserna.

Även för Sveriges del, som har en från tekniska synpunkter intressant OCh lovande industri, finns det starka skäl att bedriva en aktiv näringspolitik på dataindustriområdet, för att därigenom skapa förutsättningar för dataindustrins utveckling.

Staten, näringslivet och löntagarna har därför anledning att i samarbete studera och bedöma utvecklingen inom dataområdet och vidtaga åtgärder för att nå uppställda mål. Dataindustriutredningen är därvid en början till ett sådant samarbete. Dess arbete är tidsbegränsat och den kan endast ge allmän- na rekommendationer. En kontinuerlig upp- följning av den tekniska och ekonomiska utvecklingen inom dataområdet måste ske. Utredningen avser att föreslå organisatoriska former för en sådan bevakning.

10.2 Användning av datateknik

5 Användarnas ställning måste stärkas

Den datatekniska kompetensen har tidigare huvudsakligen varit samlad hos tillverkarna. Större användare har numera skaffat sig egen kompetens. Eftersom marknaden för datateknik expanderar mycket snabbt till-

kommer ständigt nya användare, som saknar tillräcklig egen kompetens.

En obalans i den tekniska kompetensen mellan användare och tillverkare kan innebä- ra att användarkraven har svårt att komma till uttryck och att maskin- och programvara i alltför hög grad utformas av maskinvaru- producenter utan medverkan av användare.

En huvudlinje i utformningen av en svensk datapolitik måste vara att stärka användarnas ställning. Därvid är tillgång till kvalificerad personal ett viktigt led. Utbildningsfrågorna måste ägnas stor uppmärksamhet. Däri- genom skapas förutsättning för näringsliv och förvaltning att tillgodogöra sig datatek— nikens möjligheter.

6 Standardisering inom dataområdet är en svår men ofränkomlig uppgift

För användare underlättar standardisering utbyte av maskinenheter, program och data samt kan bidraga både till att datasystemens användbarhet ökar och att kostnaderna för databehandlingen minskar. För producenter av dataprodukter kan standardisering inne— bära kostnadsbesparingar genom masspro- duktion av enhetliga produkter, genom för- enklad tillverkning, konstruktion och utprov- ning, genom minskade lagerhållningskostna- der, genom förenklad marknadsföring etc. Standardiseringsåtgärder måste dock an- vändas med urskiljning, då mindre väl avväg— da sådana kan ha negativa konsekvenser för endera konsumenten eller producenten, eller båda. Så t. ex. måste man vara uppmärksam på att standardiseringen inte bromsar den tekniska utvecklingen, inte inför besvärande konstruktionsrestriktioner eller begränsar producentens strävan till specialisering. Behovet av ett mera aktivt engagemang i standardiseringsfrågor på dataområdet är stort både nationellt och internationellt. Betydande insatser av tid, pengar och perso- nal åtgår idag till att överbrygga missanpass- ningar i olika leverantörers maskin-, pro- gram- och systemgränssnitt. I Sverige har användarnas engagemang hittills varit myc- ket lågt och följdaktligen har deras krav inte

framförts med tillräcklig tyngd. För datain- dustriutredningen synes det angeläget att föreslå åtgärder inom standardiseringsområ- det som primärt syftar till att främja använ- darnas intressen.

7 Från näringspolitisk synpunkt är det ange- läget att allmänheten har en realistisk upp- fattning både om datateknikens möjligheter och dess risker

En väl genomtänkt lagstiftning rörande skydd för den personliga integriteten är en av förutsättningarna härför. GSK-kommit- téns betänkande ”Data och integritet" (SOU 1972147) är ett värdefullt bidrag i denna riktning,

Systemutformningen, och särskilt kon- taktytan mot allmänheten, måste planläggas på ett sätt som underlättar mottagarens förståelse och användning av resultaten. Människornas önskemål bör därvid väga tyngre än datorernas. Vänlig teknik kan bli ett framtida konkurrensmedel.

En saklig och begriplig upplysning både om möjligheter och risker med datatekniken, behövs för att göra allmänheten datamed- veten. Undervisningen måste ge kunskaper om datateknik så att medborgarnas möjlig- heter att behärska tekniken främjas.

8 Datatekniken erbjuder nya möjligheter till insyn i beslutsprocessen och till ett decentra- liserat beslutsfattande

Datatekniken har medverkat till ett allt effektivare centralt beslutsfattande, men den kan också användas till att stödja strävande- na att decentralisera beslutsfattandet och därmed öka medinflytandet i företag och förvaltning.

Även i det politiska arbetet inom partier- na, i organisationer och intressegrupper, som arbetar med samhällsfrågor, ställs ökade krav på insyn i beslutsprocessen och tillgång till information. Datatekniken kan användas så att också mera resurssvaga gruppers möjlig- heter att påverka beslutsfattandet underlät- tas.

Det är av stor betydelse att dessa utveck- lingstendenser uppmärksammas och att data- systemen utformas så att de står i överens- stämmelse med de nya krav som kommer att ställas från de anställda i företag och förvalt— ning och från medborgarna i allmänhet. Om tekniken utformas för att stödja demokrati- seringssträvandena kommer också datatekni- ken lättare att accepteras som ett hjälpmedel i samhällsutvecklingen.

Ett närmare studium av datateknikens betydelse för beslutsfattandet inom företag och förvaltning och för det politiska arbetet är av stor vikt såväl för statsmakterna som för parterna på arbetsmarknaden, och bör därför initieras.

9 Datatekniken har betydelse för den re- gionala strukturen och den kan utnyttjas för att bidraga till regional balans

Datateknik kan leda till att vissa typer av arbetsuppgifter ersätts och utförs av datorer. Vissa arbetsuppgifter försvinner medan nya tillkommer.

Utformningen av de datatekniska tillämp- ningarna har därför betydelse för den regio- nala strukturen både när det gäller tillgång till dataservice och till arbetstillfällen.

Ett viktigt mål för statsmakternas närings- politik är att skapa regional balans. Använd- ningen av datatekniken bör inordnas under detta mål. Regionala system är därvid en möjlighet. Dataöverföringsteknik möjliggöri ökad omfattning en decentralisering även över stora geografiska avstånd. Ett planerat data- nät måste utformas så att det står i överens- stämmelse med statsmakternas beslut om regionalpolitiken.

Därmed underlättas arbetet med att däm- pa de regionala koncentrationstendenserna inom näringsliv och förvaltning.

10 IBM:s dominans har gett upphov till en "standardisering", som gör utveckling och marknadsföring av datorsystem utomordent- ligt vansklig för övriga fabrikanter

I nuvarande situation där inköp av nya datorer till stor del är ersättningsanskaffning kommer IBM:s produktstandard i allt högre grad prägla den generella administrativa data- behandlingen. De investeringar som gjorts i programvara innebär att fabrikanter som önskar göra inbrytningar i IBM:s marknads- andel måste vara mer eller mindre kompa- tibla med IBM-standard. Härigenom skapas ett beroende som kan ha varit den direkta orsaken till ekonomiska misslyckanden för vissa tidigare IBM-konkurrenter. Endast före- tag med en etablerad marknadsposition kan överväga att välja en egen produktfilosofi.

På längre sikt kommer IBM:s möjligheter att styra utvecklingen i konkurrensbegrän- sande syfte att minska. Om lBM-standardi praktiken blir världsstandard kommer även IBM:s handlingsfrihet att inskränkas.

]] De stora internationella företagen har betydande konkurrensfördelar inom områ- det administrativ databehandling

Totalkostnaden för ett databehandlings- system kan uppdelas i kostnader för system- konstruktion, programmering och maskin- vara. Av dessa kostnader spelar maskinvaran en minskande roll men de rent tillverknings- tekniska stordriftsfördelar som föreligger på detta område har fortfarande en viss betydel- se för företagens relativa konkurrenskraft.

På programvaruområdet är tillämpnings- programmen till övervägande del särpräglade för användarna, vilka ofta också själv utveck- lar och anpassar dessa program. System- programmen (operativsystem, kompilatorer etc.) däremot är i allmänhet datorleveran- törens ansvar och dessa programvaror svarari praktiken för en ökande del av ett databe- handlingssystems kostnad.

För systemprogram är stordriftsfördelarna påtagliga. Flexibla och generella system-

program möjliggör enkel tillämpningspro- grammering och ekonomisk drift av dator- systemen. Kundkraven är i detta avseende ofta likartade olika länder. Stora investeringar i utveckling och underhåll av systemprogram förutsätter att man kan nå en tillräckligt stor kundkrets.

Genom att användarna oftast själva utför

inom olika branscher och i

tillämpningsprogrammeringen inom den ad- ministrativa databehandlingen är man be- roende av systemprogramtillgången från leve- rantörerna. Utbildning och kvalificerad pro— grammeringshjälp av olika slag har kommit att bli ett synnerligen viktigt, men för leverantören kostnadskrävande konkurrens- medel. De internationella storföretagen kan här göra stora rationaliseringsvinster på grund av sin större kundkrets.

De fördelar som mindre företag på en geografiskt begränsad marknad i allmänhet har ; flexibilitet, närhet till kunderna m. m. — kan inom området generell administrativ databehandling i allmänhet inte uppväga nackdelarna.

12 Den svenskägda datorindustrin utgörs av internationellt sett mycket små, självständiga enheter, som dessutom arbetar under svåra konkurrensbetingelser

På den internationella datamarknaden sker en fortgående strukturrationalisering. ] skug— gan av IBM har en rad fusioner och samar- betsöverenskommelser kommit till stånd. Flertalet datortillverkare har nu nått en betydande storlek — även om de är små i förhållande till IBM — och har en klart internationell inriktning.

Den svenskägda datortillverkande industrin är anmärkningsvärt liten i förhållande till det högt kvalificerade produktprogrammet. I västvärlden är Saab—Scanias datasektor, såvitt utredningen kunnat finna, den minsta före- tagsenheten som saluför generella adminis- trativa datorsystem av egen konstruktion. Stansaab är också. trots sin specialiserade inriktning, ett internationellt sett litet före- tag. Flexibilitet och hög teknisk kompetens har hittills kunnat kompensera de nackdelar

Samarbete inom den svenska datain- dustrin förekommer i viss utsträckning men förefaller i praktiken vara av ringa betydelse. Situationen i Sverige skiljer sig här från den i många andra länder.

De svenska datorföretagens omsättning är f.n. icke tillräcklig för att garantera ett så omfattande utvecklings- och marknads- föringsarbete som kommer att krävas. Pro- duktinriktning och struktur är av stor bety- delse för företagens konkurrenskraft och utredningen kommer att ägna stor uppmärk- samhet åt dessa frågor,

13 Lönsamhet isvensk datorindustri uppnås säkrast genom en ökad inriktning mot speci- ella tillämpningsområden

Datatekniken vinner insteg på allt fler områ- den inom varu— och tjänsteproduktion. I många fall sker detta genom att generella administrativa datsystem finner nya tillämp- ningsområden, men i allt fler fall utvecklas speciella ”skräddarsydda” datasystem, som löser bestämda uppgifter av administrativ eller teknisk natur. Datorleverantören skalli dessa fall tillgodose vissa av kunden formule- rade funktionskrav och behöver inte tillhan- dahålla ett system som kunden själv bygger på och vidareutvecklar.

Produktutveckling inom dessa områden är relativt sett mindre kostnadskrävande än för generella system. Samtidigt är marknaderna volymmässigt mer begränsade, vilket gör att stordriftsfördelar inte kan göra sig gällande. Av marknadens begränsade storlek följer visserligen kravet på en internationell mark- nadsföring. En leverantör av speciella data- system har en väldefinierad gränsyta gente- mot kunderna, vilket bl. a. innebär begränsa- de krav på assistans och service i olika former. Detta innebär att även ett interna- tionellt sett litet företag kan klara en världs- vid marknadsföring.

Den hemmamarknad som svensk datorin- dustri behöver för att kunna utveckla spe- ciella datorsystem bör i första hand sökas på de områden där näringsliv och förvaltningi

vårt land är internationellt framstående. Inom industrisektorn är pappers-, stål- och verkstadsbranscherna uppenbara exempel. lnom tjänsteproduktionen är framför allt den offentliga sektorn t.ex. sjukhusen in- tressant, men även inom t. ex. banker och varudistribution finns det redan idag en stor

efterfrågan.

14. Den offentliga upphandlingen är på vissa områden av central betydelse för svensk dataindustri

Dataindustrin har i de flesta länder ett omfattande statligt stöd. Den offentliga upp- handlingen spelar en viktig roll bland statliga stödåtgärder. [ flertalet länder med egen datorindustri finns därför mycket besväran- de handelshinder på den offentliga markna- den.

Den offentliga upphandlingen i Sverige bedrivs i huvudsak enligt affärsmässiga prin- ciper, vilket innebär att upphandlingsorga- nen söker åstadkomma en avvägning med hänsyn till pris och prestanda. Frikonkur- rensprincipen är dock urholkad genom att de utländska konkurrenterna som nämnts kan bygga sina försäljningsansträngningar på ett starkt inhemskt statligt stöd.

I upphandlingsförfarandet kan en målkon- flikt uppkomma mellan två nationella intres- sen, nämligen det statsfinansiella kravet på att till lägsta möjliga kostnad få tillgång till utrustning av önskvärt slag, och näringspoli- tiska önskemål att med hänsyn till sysselsätt- ning, teknisk utveckling etc. placera beställ- ningen inom landet.

Med hänsyn till den samhällsekonomiska betydelsen av en effektiv databehandling måste den grundläggande principen alltjämt vara att konkurrenspolitiska principer skall gälla. Med tanke på den bindning för fram- tiden som ett val av ett visst system innebär, måste man dock finna former förr att öka upphandlingsorganens valfrihet mellan olika tillverkare.

Det är samtidigt nödvändigt att man bedömer de industripolitiska effekterna av upphandlingen av avancerad teknisk utrust—

ning av det slag som dataindustrin levererar. De handelshinder som finns kring den of- fentliga sektorn i många länder gör att man vid bedömning av framtida exportmöjlighe— ter bör prioritera de produkter som har en vid användning även utanför den offentliga sektorn.

Dataindustriutredningen ha: i sitt yttran- de över upphandlingskommitténs betänkan- de tillstyrkt förslaget om en särskild delega- tion, som behandlar frågor av detta slag. En av statsmakterna accepterad näringspolitik på dataområdet och en föreställning om den framtida svenska dataindustrins struktur och inriktning är en nödvändig förutsättning för en sådan delegations arbete.

Samtidig upphandling av hela system (systemupphandling) inkluderade flera kom- ponenter såsom datorer, terminaler, kommu- nikationsutrustning, programvara etc. och även utbyggnadsetapper för en längre tids- period är ofta att föredra framför en upp- handling av enstaka produkter. Ett dylikt förfarande kan även underlätta samarbetet inom svensk dataindustri.

15 Kretstekniken kommer att styra datorut- vecklingen

Utvecklingen av de elektroniska systemen präglas idag starkt av övergången från diskre- ta komponenter till allt mer integrerade kretsar (LSI), Denna teknik är förutsätt- ningen för mer komplexa system med bibe— hållen eller ökad funktionssäkerhet och med minskad kostnad per funktion. Med den ständigt växande graden av integration följer att seriestorlekarna tenderar att minska och den krävande sluttestningen av komplexa funktioner får allt större betydelse.

Ansvaret och kostnaderna för konstruk- tion och tillverkning av kretsar, optimerade för speciell utrustning, överflyttas härigenom från apparat- eller systembyggaren till kom- ponenttillverkaren. Ett intimt samarbete måste därför organiseras mellan dessa.

För utveckling och tillverkning av vissa speciella kretsar, där ett dylikt samarbete är särskilt nödvändigt, är en inhemsk industri

önskvärd. Viss sådan finns också etablerad. Inom området finns dessutom en inhemsk expertis, varför forskning och utveckling bör stödjas så att kompetensen kan upprätthållas och utbyggas.

Standardkretsar med mindre omfattande integration kräver däremot så stora serier att möjligheterna till lönsamhet för en svensk industri bedöms som små.

10.4. Utbildning, forskning och utveckling

16 Utbildningen i datateknik — det från näringspolitisk synpunkt viktigaste området för statligt stöd — är för närvarande efter- satt

Det är naturligt att utbildningsväsendet en- dast relativt långsamt kan anpassa sig till snabbt förändrade krav. På dataområdet, som kännetecknas av en dynamisk utveck- ling, har detta medfört en eftersläpning och brist på samordning. vilket utredningen bl. a. framhållit i en särskild PM (bil. 6).

Kunskaper om databehandling kommer i allt högre grad att bli av betydelse inom alla utbildningsvägar. Utbildning i datateknikens möjligheter bör införas som obligatorium såväl i grundskola som i gymnasium och i postgymnasial utbildning.

Utbildningen i grundskolan bör huvudsak- ligen behandla användningsmöjligheterna, snarare än att tekniskt belysa databehand- lingssystemens uppbyggnad. Genom en tidig kontakt med datatekniken — helst genom egen användning av datorer — kan eleverna skapa sig en realistisk föreställning om denna tekniks möjligheter och begränsningar.

Yrkesutbildning, vidareutbildning företagen samt annan vuxenutbildning måste ge kunskaper om datatekniken. Detta är av stor betydelse för att man skall kunna möta de krav som 1970— och 1980-talets arbets- marknad kommer att ställa.

På postgymnasial nivå bör inte enbart ekonomer och tekniker utan även medicina- re, jurister, humanister m. fl. göras förtrogna med datorns användningsmöjligheter inom respektive fackområde.

inom

Inom ett tekniskt avancerat område som databehandling är tillgång till innovatörer och hög kompetens hos personal i utveck- lingsarbete särskilt viktigt.

Den datatekniska specialistutbildningen inom högskolan är därför i behov av kraftig utbyggnad. Även behovet av kvalificerade lärare i datateknik är stort.

Vid förstärkning av högskolererurser bör även incitament skapas för samarbete med avnämare och industrier för lämpliga utveck- lingsuppgifter.

17 Kraftigt statligt stöd bör ges till svensk datateknisk forskning och utveckling

Ett land av Sveriges storlek kan inte konkur- rera med kvantitet, utan måste satsa på kvalitet. För den svenska utvecklingen inom dataområdet krävs därför kompetens inom fundamentala delar av området. Inhemskt framtagna dataprodukter måste basera sig på modern teknik för att kunna hävda sig hemma och på exportmarknaden. För nya användningsområden krävs omfattande ut- vecklingsarbete. Endast på basis av en kvalifi— cerad verksamhet inom landet möjliggörs väl avvägda bedömningar av resultat, trender och produkter utifrån.

Utveckling och produktion av dator- system i andra länder kan i det stora flertalet fall lita till statliga stödåtgärder, exempelvis genom utvecklingskontrakt och favoriseran- de upphandlingspolitik.

För den svenska dataindustrin måste en stor del av kostnaderna för utvecklingsarbe- tet betalas med de resurser som företagen själva kan skapa. Det är nödvändigt att komplettera dessa resurser med betydande statliga insatser, i varje fall under ett upp- byggnadsskede. Det statliga stödet bör i första hand ges i utvecklingsskedet av såväl maskin- som programvara, i andra hand i upphandlingsskedet. Det statliga stödet bör ges i form av anslag till undervisning, forsk- ning, utvecklingsarbete samt i form av risk- villigt kapital varvid förutsättes motsvarande inflytande och del i den framtida avkast- ningen.

Styrelsen för Teknisk Utveckling bör med hjälp av ökade anslag stödja den datateknis- ka forskningen och utvecklingen inom lan- det. Riskvilligt kapital bör kunna lämnas av Utvecklingsbolaget, Investeringsbanken eller AP-fonderna.

18 Ett "centrum för datautveckling” bör vara användarinriktat

I utredningens direktiv omnämns möjlighe- ten av att vi i Sverige inrättar ett "centrum för datautveckling” närmast som ett slags branschforskningsinstitut för dataindustrin med ett flertal skilda uppgifter.

Datacentra i andra länder har olika ar- betsprogram såsom forskning, utbildning, rådgivning, informationsverksamhet. I några fall tillhandahålles programbibliotek och facklitteratur och i ett par fall finns datoran- läggning för eget eller externt bruk. Erfaren- heterna är blandade. Man varnar för att sammanföra uppgifter av olika karaktär t. ex. vetenskapligt arbete och användarnära verksamhet. För att ett centrum skall kunna bli av betydelse krävs stora insatser i perso- nal och utrustning.

Utredningen avser att närmare bearbeta ett alternativ med ett användarinriktat centrum för att därigenom stimulera till ett effektivt utnyttjande av datatekniken.

En tänkbar uppgift för ett centrum för datautveckling är att i samarbete med befint- liga standardiseringsorganisationer medverka i verksamheten, där ofta just användarintres- sena är otillräckligt representerade.

Möjligheterna att bygga uppp en verksam- het på nordisk bas bör även närmare under- sökas. Utredningen avser att återkomma till dessa frågor i sitt slutbetänkande.

19 Datatekniken är ett nödvändigt hjälp- medel i morgondagens hälso- och sjukvård

Samhällets kostnader för hälso- och sjukvård har under senare år blivit allt större. Under det senaste decenniet har dessa kostnader ökat med i medeltal 17 % per år, vilket är nästan dubbelt så snabbt som ökningen i

skatteunderlaget. Det är uppenbart att fort- satt rationalisering är nödvändig inom hälso- och sjukvården. Den svenska sjukvårdsorga- nisationen har en relativt homogen struktur, vilket är gynnsamt för användningen av databehandling rationaliseringshjälp- medel.

De möjligheter som finns inom området stora inter-

som

har uppmärksammats av de nationella företagen, som också har medver- kat i ett antal försöksprojekt bekostade av allmänna medel. Vid 1972 års slut uppgår den ackumulerade satsningen i form av direkta kostnader för dessa försöksprojekt till mer än 100 miljoner kr.

Försöksprojekten har i huvudsak oriente- rats mot överordnade, generella system av- sedda för olika administrativa ändamål. I den kliniska verksamheten, som med hänsyn till kostnadsstrukturen inom den slutna vården utgör ett minst lika angeläget rationalise- ringsområde, har datatekniken hittills kun- nat utnyttjas endast i ringa utsträckning. lnom den medicinska databehandlingen er- bjuder därför det kliniska området, inklusive speciella delområden som laboratoriesystem etc., intressanta möjligheter för svensk data- industri. Här föreligger de likartade krav som innebär goda konkurrensmöjlig— heter för specialiserade företag. Svensk data— industri har redan utvecklat ett kliniskt informationssystem som har rönt interna- tionell uppmärksamhet, vilket visar att såda- na system har en stor exportpotential.

De samhällsekonomiska aspekterna under- stryker angelägenheten av att kraftfulla åt- gärder vidtas i syfte att stimulera en riktig datateknisk utveckling inom hälso- och sjuk- vården. Sådana åtgärder kan samtidigt inne- bära ett verksamt stöd för svensk datain- dustri i fråga om produktutveckling och marknadsföring, inte minst för den interna- tionella marknaden.

20 Datorstödd utbildning, DU, är ett bety- delsefullt framtida tillämpningsomräde

Den internationella utvecklingen inom om- rådet datorstödd utbildning har hittills inne-

burit systemtekniska och praktiska prov på ett flertal håll, främst i USA och Japan. Metodiken torde på sikt med framgång kunna komplettera gängse undervisningsfor— mer. Studier av och experiment med DU bör därför initieras, så att man står redo för den kommande utvecklingen.

Datorstödd utbildning synes väl lämpat för situtationer där undervisning bör föras ut till eleven i stället för tvärtom. Detta kan bl.a. röra undervisning av rörelsehindrade eller på andra sätt handikappade, samt åter- kommande vuxenutbildning. Önskemålen om integrering av undervisning i arbetsmiljön bör därvid beaktas.

Kostnader för DU-system är ännu höga. Kostnadssänkningar är dock i sikte. En komplicerande faktor är emellertid mätsvå- righeterna inom undervisningsprocessen. ln— förandet av DU innebär snarare en höjning av kvalitén på undervisningen än en sänkning av kostnaderna.

Åtgärder i syfte att, bl. a. inom lärarkåren, öka kunskapen om och förståelsen för dator- stödd utbildning bör snarast vidtagas.

11. Ambitionsnivåer

ll.l Allmänt

Med hänsyn till datateknikens växande be- tydelse på allt fler områden i det moderna samhället lämnar man i många länder statligt stöd för att bygga upp en egen kompetens och verksamhet inom detta fält. Såsom närmare framgår av kapitel 5 har man därvid uppsatt olika mål och tillämpat olika meto- der för att uppnå dessa. Datapolitiken har med andra ord haft olika ambitionsnivåer. I vissa läner finns datapolitiken klart formule- rad medan man i andra länder kan bilda sig en uppfattning genom att studera vidtagna åtgärder.

Bland de olika skäl som angivits för ett statligt stöd till den egna verksamheten kan i korthet följande nämnas.

Den ökande tillämpningen av datatekni- ken gör att en självständig kompetens är nödvändig för bedömning av utvecklingen och de åtgärder som krävs beträffande både användning och tillverkning.

Dataindustrin som sådan — inkluderande såväl maskin- som programvara och tjänster — är en snabbt växande näringsgren. Den egna verksamheten ger därför ett ökande bidrag till såväl sysselsättning som bytesba- lans.

På det tekniska och vetenskapliga fältet är datateknologin ofta ett nyckelområde, som kan ge goda sidoeffekter, ej blott inom närbesläktade områden utan över ett brett spektrum.

För det moderna försvaret spelar datatek- niken ofta en avgörande roll och i många länder har försvarsbeställningar haft stor betydelse för utvecklingen.

Det finns emellertid även skäl som idag kan tala mot en kraftig utbyggnad av datain- dustrin ide mindre industrinationerna i varje fall för att täcka samtliga produktområden. Konkurrensen på området är och väntas förbli synnerligen hård. Även internationella storföretag såsom General Electric och RCA har efter betydande förluster lagt ner huvud- delen av sin verksamhet på området.

De sammanslagningar av företag till allt större — ibland multinationella — enheter som karaktäriserar branschen har också be- dömts nödvändiga för att företagen skall kunna överleva i en alltmer hårdnande kon- kurrens; datamarknaden karaktäriseras av betydande stordriftsfördelar, vilket ger de internationella storföretagen en stark ställ- ning.

I många fall får företagen också direkt eller indirekt stöd från sina respektive rege— ringar. Om man skall kunna konkurrera med dessa företag över hela fältet krävs betydan- de statliga stödåtgärder och dessa torde behövas inte endast under ett introduktions— skede utan under lång tid.

En fråga av stor betydelse för utform— ningen av ett lands datapolitik är vidare utgångsläget t. ex. beträffande den industri- ella verksamheten på området, utbildningslä- get samt övriga personella och materiella

För svenskt vidkommande är samtliga de ovan nämnda skälen för en egen verksamhet på området relevanta. Det starkt ökande behovet av datateknik inom näringsliv och offentlig förvaltning, skapar grunden för en kvalificerad marknad i expansion.

Den svenska dataindustrin för vilken vissa militära utvecklingar varit av stor betydelse har även på det civila området med begränsat statligt stöd följt med i utvecklingen i vissa produktområden och byggt upp ett tekniskt utgångsläge väl i nivå med situationen i många andra industriländer.

Även beträffande FoU på området finns en god potential, ehuru en kraftig utbyggnad här snabbt måste komma till stånd. Detta gäller även utbildningen.

Det finns emellertid även faktorer mot egen verksamhet på detta område, För svensk datorindustri är sålunda konkurrens- situationen särskilt kännbar då Sverige icke tillämpar statliga stödformer av protektionis- tisk eller motsvarande karaktär. Utländsk datorindustri torde idag täcka över 90 % av den svenska marknaden och betraktar Sveri- ge som en kvalificerad och intressant mark- nad för framtiden, varför konkurrensen vän- tas bli hård även i fortsättningen.

Vid utformningen av ett lands näringspolitik inom dataområdet måste man göra en avväg- ning mellan de positiva och negativa faktorer som ovan nämnts. Utredningen har som underlag för en senare diskussion av erfor- derliga statliga insatser schematiskt skisserat några ambitionsnivåer. Varje ny ambitionsni- vå är därvid i princip tänkt som en funk- tionell påbyggnad av de föregående, även om överlappningar förekommer. Givetvis kan dessutom varianter och kombinationer tän- kas.

Från industrins synpunkt kan t.ex. en indelning, som mer tar fasta på tekniska svårigheter inom maskinvaruområdet vara naturlig. Med hänsyn till att näringspolitiska statliga åtgärder för att stödja dataverksam- heten — i enlighet med direktiven — bör bedömas över ett vidare fält har utredningen

stannat för en modell som återspeglar den totala verksamheten på dataområdet.

11.2 Ambitionsnivå A (Användarekompe- tens)

Innebörd: Såväl maskinvara som huvuddelen av programvaran förvärvas genom import. Ingen egen produktion bedrivs. Hög kompe- tens eftersträvas när det gäller att rationellt utnyttja datatekniken.

Förutsättningar: Aktiv utbildning rörande datateknikens användningsmöjligheter, men även viss allmän forskning behövs för att upprätthålla den kompetens som de avance- rade upphandlingarna kräver.

Dagsläget: I Sverige handläggs den statliga förvaltningens upphandling centralt av stats- kontoret, som därvid kan samla och företrä- da användarkrav och användarkompetens. Någon motsvarande samordning betr. de affärsdrivande verken och på den kommuna- la och landstingskommunala sektorn före- kommer inte. På företagssektorn har större användare vanligtvis byggt upp en god upp- handlingskompetens. Inom många företag saknas emellertid en tillräcklig kompetens, och nya användare tillkommer ständigt.

Utöver kompetens vid upphandlingen krävs breda kunskaper när det gäller datatek- nikens användning. Undervisningen i data— teknik inom det offentliga utbildningssyste- met är emellertid företrädesvis begränsad till högskolenivå. Leverantörer av datasystem utbildar ett stort antal elever men utbild— ningen är som regel märkesbunden. Rege- ringen gav 1971 skolöverstyrelsen i uppdrag att utreda frågan om undervisning i datatek- nik i grundskola och gymnasium, men några praktiska resultat har ännu inte redovisats.

Behov av näringspolitiska insatser: Den nuvarande omfattningen såväl av den allmän- na utbildningen som specialistutbildningen och forskningen är otillräcklig för att vii Sverige under de närmaste åren skall kunna uppnå en god användarkompetens.

Ekonomiska och organisatoriska insatser kommer att erfordras för att stärka använ- darnas ställning och kompetens. Utbild-

ningen måste byggas ut och bli en del i den allmänna undervisningen. Specialistutbild- ningen mäste förstärkas. En viss ökning av forskningsinsatserna krävs. En ökad samord- ning av den offentliga upphandlingen är önskvärd.

11.3 Ambitionsnivå B (Programvarukompe- tens)

Innebörd: Egen kvalificerad verksamhet be- drivs inom programvaru- och tjänsteområdet. Viss tillverkning av komponenter och yttre enheter kan förekomma.

Förutsättning: På denna ambitionsnivå krävs betydande insatser för FoU och utbild— ning inom flera fackområden. En viss grund- läggande forskning på maskinvarusidan torde även vara nödvändig för bedömning av exis- terande och kommande möjligheter.

Dagsläget: Användarprogrammen, som i mitten av l950—talet endast utgjorde några få procent av totala kostnaden för ett databe— handlingssystem, har ökat till att idag utgöra nära hälften. Under de närmaste 10 åren beräknas dessa lönedominerade kostnader ytterligare öka till nära 60 procent av den totala kostnaden för ett databehandlings- system. Programvarans ökande andel av to- talkostnadema gör att man i många länder satsar på programvaruutveckling. Dessutom släpar programvaran efter i utvecklingen i förhållande till maskinvaran.

Avancerad forskning på programvaruom- rådet pågår i Sverige på vissa begränsade områden. Samordningen mellan programva- ru- och maskinvaruforskning är svag. STU: s anslag till FoU för informationsbehandling m. m. uppgår under budgetåret 1972/73 till drygt 14 miljoner kronor, av vilka en stor del avser utveckling av programvara.

Behov av näringspolitiska insatser: För- utom de insatser, som är nödvändiga enligt ambitionsnivå A krävs en snabb och kraftig utbyggnad av forskning och utveckling. Den huvudsakliga delen av dessa insatser inriktas på programvaruområdet.

Innebörd: På maskinvaruområdet eftersträ- vas en utveckling av lämpliga specialiteter såväl av typen kringutrustning som av spe- cialdatorer, däremot inte generella datorer. Specialdatorerna marknadsförs som regel i tillämpningsanpassade system, som kan inne— hålla maskinvara och programvara av eget eller annat ursprung.

Förutsättningar: Gränserna mellan pro- gramvara och maskinvara kommer att bli alltmer diffusa. Viss nuvarande programvara kommer framdeles att tillverkas som maskin— vara. För att uppnå denna ambitionsnivå krävs därför insikter i båda produktområde- na, dvs. såväl programvaru- som maskinvaru— kompetens. Stora insatser för forskning och utbildning är nödvändiga. Omfattande in- vesteringar i produktionsapparat och mark- nadsföring krävs.

Dagsläget: Sverige har en från tekniska synpunkter intressant och lovande maskin- varuindustri. Produktinriktningen faller i hu- vudsak inom ambitionsnivå C. Facits data- sektor, som hittills i huvudsak producerat kringutrustning, samt Stansaab, som är helt inriktat på speciella tillämpningar, för vilka företaget självt tillverkar datorer, kan räknas hit. Saab-Scanias produktion har en liknande inriktning, men en viktig del avser generella datorer. Även ASEA-LME Automation AB samt ELLEMTEL har en inriktning som överensstämmer med ambitionsnivå C.

Någon uppgift om den totala satsningen på FoU inom dataområdet hos de ovan— nämnda företagen finns inte tillgänglig, men den kan f.n. grovt uppskattas till 75 mkr/år. Satsningen via STU uppgår på maskinvaru- området till några få miljoner kronor per år. Statlig medverkan lämnas därutöver i första hand i form av utvecklingskontrakt (bl. a. militära tillämpningar), upphandlingsstöd (Bertil/Cecilia) och riskvilligt kapital (Stan- saab och ELLEMTEL).

Komponenttillverkning förekommer i be- gränsad utsträckning i Sverige i första hand hos Hafo och Rifa.

Behov av näringspolitiska insatser: Även om skillnaderna mellan ambitionsnivå B och C ligger på maskinvaruområdet krävs på ambitionsnivå C en ytterligare förstärkning av utbildningen. Den svenska maskinvaruin- dustrins omsättning är f.n. icke tillräcklig för att garantera en så omfattande verksam— het, som kommer att krävas när det gäller utveckling, tillverkning och marknadsföring. En kraftig ökning av insatserna för forskning och utveckling är nödvändig. Ett statligt stöd till maskinvarutillverkningen kan i vissa fall bli erforderligt, i varje fall under ett upp- byggnadsskede, Detta bör i första hand ges som utvecklingskontrakt, först i andra hand som upphandlingsstöd. Även insatser i form av riskvilligt kapital kan behövas.

11.5. Ambitionsnivå D (Generella datorer)

Innebörd: En täckning av hela fältet av produkter eftersträvas inom ramen för lan- dets samlade dataindustri, från komponent- tillverkning till produktion av generella dato- rer för administrativt och vetenskapligt bruk samt en därmed sammanhängande verksam- het inom programvaruområdet. Med generel- la datorer menas här datorer, som är kon- struerade för att effektivt kunna utnyttjas för många olika tillämpningar. Dessa mark- nadsförs som regel i ”familjer” eller serier med enheter i olika storleksklasser men med samma grundprincip.

Förutsättningar: En fullständig produkt- linje kräver mycket stora resurser för utveck- ling, produktion och marknadsföring. Efter- som de fasta kostnaderna är synnerligen höga, måste stora serier kunna uppnås, var- för marknadsföringen i betydande omfatt- ning måste ske internationellt. Området ge- nerella datorer domineras helt av IBM och få företag har i konkurrens med IBM lyckats uppnå och bevara lönsamhet med en sådan produktinriktning.

För att garantera tillgång till kvalificerad personal skärps kraven på utbildning ytterli- gare i förhållande till ambitionsnivå C.

Dagsläget: En viktig del av Saab-Scanias datorproduktion omfattar generella datorer. Denna produktion avser emellertid endast

vissa storleksklasser för vilka företaget be- dömer att det finns en intressant marknad.

Behov av näringspolitiska insatser: En näringspolitik för att uppnå denna ambi- tionsnivå med ett produktregister som täcker hela fältet kräver många gånger större insat- ser än vad som fordras för att uppnå ambitionsnivå C. Att söka förverkliga denna ambitionsnivå för Sveriges del torde endast vara möjligt som en del av ett omfattande internationellt samarbete. Endast stormak- terna på dataområdet har i dag inriktat sina näringspolitiska ansträngningar mot denna nivå, Ett massivt statligt stöd lämnas — i många fall omfattande flera hundra miljoner kronor per år. I USA är detta stöd mindre utpräglat med hänsyn till den starka inter- nationella ställning som den amerikanska datorindustrin redan har.

Internationell jämförelse

I tabell 11.1 har sammanställts dels nägra statistiska uppgifter av intresse för bedöm- ningen av ”datoriseringen” i några länder dels — huvudsakligen kvalitativt — uppgifter, som anger den ambitionsnivå resp. land kan sägas ligga på. Vidare har införts vissa uppgif- ter om det statliga stöd som lämnas, an- tingen kvalitativt eller som ett grovt medel- värde i Mkr/år. Slutligen har utmärkts vilka länder som har en av statsmakterna formule- rad datapolitik.

Tabellen är att betrakta som en modell och de ifyllda uppgifterna är ännu delvis ofullständiga och preliminära. Utredningen avser att sedan ytterligare materiel insamlats och bearbetats komplettera uppställningen och ev. bygga ut den med ytterligare infor- mation.

De värden som anges för statligt stöd till FoU, användning av datateknik samt till dataindustrin direkt är som nämnts ungefär- liga och ofta medelvärden av publicerade kostnader för flerårsprogram. Därutöver läm- nas i flera fall betydande stöd till utbild- ningen på området, vilket — liksom FoU- stödet — indirekt kommer såväl användarna som dataindustrin tillgodo.

Tabell II.] (preliminär). Dataaktiviteter och statlig medverkan i några industriländer 1971/72

Land

Danmark Storbritannien Finland Frankrike Holland Italien

J apan Kanada Norge Schweiz Sverige

USA

USSR Västtyskland

Invå- nare Mil- joner

quqwow

vuov—tmv'v—tmxoaolx

wquooo

N' xo

BNP Mil- jarder kro- nor

78 591

755 159

I 022 430

104 182 4 880 1 580 972

BNP/inv. Antal

kro- nor

15 600 10 500 10 900 14 700 12 000

8 600 9 800 19 700 16 400 16 300 22 500 23 600 6 300 15 700

datorer

i bruk

400

7 600 250 6 700 I 700 3 300 9 500 3 800 270 760 800 88 000 5 500 8 500

Värde av da- torer

i bruk Miljar- der kro- nor

0,84 [2,00

Produktion av

Statl. stöd Milj. kr/år

Gene- rella dato— rer

XX K

&)

Spech ella dato- rer

(M

xxxx >= xxxx

Yttre enhet

(X)

XXXXXX

&)

xxxx

Progr . varor

XXXXXXXXXXXXXX

FoU

X

300. N290

Användn. Data- av data— indu— teknik stri

A X ».:

35

(J lx _.

II) "3 ..4

&)

200

Pref. vid UPP” hand— ling

Ambi— tions-

niva

uogoouomumeono G

D

"Data- poli- tik"

Förekomsten av preferenser av olika slag t. ex. vid upphandling har angivits endast där de är officiellt beslutade.

Det svenska statliga stödet är synnerligen lågt med hänsyn till bredden på datain- dustrins verksamhet. Den stora skillnaden i förhållande till de viktigaste konkurrentlän- derna antyder den besvärliga marknadssitu- ationen som föreligger. En viktig uppgift för utredningen blir att söka klarlägga resursbe- hovet i form av kvalificerad personal, utveck- lingsarbete m.m. vid de olika ambitionsni- våerna liksom omfattningen och formerna för det statliga stöd som kan erfordras för att man med lämplig inriktning skall kunna uppnå lönsamhet inom den svenska verksam- heten. Inom ramen för ett sådant program kan ett agerande ske inom såväl samhälle som näringsliv och utgöra en bas för den industriella forsknings- och utvecklingspoliti- ken.

I sitt slutbetänkande kommer utredningen sålunda att närmare behandla frågan om lämplig ambitionsnivå för näringspolitiken på området. Utredningen är icke bunden till något av de här skisserade exemplen och inbjuder berörda och intresserade parter att lämna synpunkter och kommentarer.

_l|t1.sfltrir."1'd 'en 'L. L: EWCW lir ',itli t..-'...un. Vil-Rub inl:- "(mr. . '.:J

m.,: .. ”min:

tr, llmilii. Rt. I&I—ute!! iir l;- m ll" "Jli'i llull li' . . Eaquil' ' |.' manual . . :I ctt—Wai. Ij-"J JLLÅ .t'il. ni:—.- HMJI' lm; [IH 'lll .").u . || , _. , F'M _ a..: Wil,ulf'1'*—- ändå!; L'B Lillian»: lim: skymf. .u'atm-zxkj iii; där än intill "Wind tmlbiii ' : damm,. Llu'lll

IV

Bilagor

Bilaga 1

Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter gemensam bered- ning med statsrådets övriga ledamöter fråga om utredning rörande näringspolitiska åtgär- der på det datatekniska området och anför:

Den moderna datatekniken introducera- des under l950-talet och har redan satt sin prägel på väsentliga delar av samhället. Data- teknikens fortsatta utveckling kommer att avsevärt förändra de tekniska och ekonomi- ska förutsättningarna för samhällets vidare omdaning. Produktionen av varor och tjäns- ter inom det datatekniska området växer snabbt i betydelse. Internationellt har denna sektor en betydande omfattning och väntas inom en relativt nära framtid bli en av de största industrigrenarna. Datatekniken har blivit utvecklingsledande inom elektronik- området i stort. Datatekniken kommer där- för sannolikt att spela en betydande roll för strukturförändringar inom den elektroniska industrin.

Mekaniserade rutingöromål inom offentlig och privat administration torde idag vara det volymmässigt största användningsområdet för datatekniken, som har möjliggjort en kraftig rationalisering av administrativt arbe- te. Inom den offentliga sektorn har en vidareutveckling skett genom uppbyggnaden av stora informationssystem, vilket bidragit bl. a. till att datatransmissionstjänster blivit av allt större betydelse. Inom näringslivet har datatekniken kommit till användning på en

Dataindustriutredningens direktiv

rad områden. Vid sidan av administrativa rutingöromål utnyttjas datatekniken i ökad utsträckning för uppbyggnad av interna in- formationssystem med syfte att effektivisera och förkorta beslutsprocesser. Under senare år har betydande ansträngningar gjorts att utveckla integrerade styrsystem för före- tagen, som bl. a. ger företagsledningen möj- lighet att fatta snabba beslut på grundval av mer fullständig och aktuell information än f. n. om företagets situation. Resultaten sy- nes hittills ha varit relativt begränsade. Ut- vecklingen på detta område kan dock i framtiden få återverkningar på företagsstruk- turen genom att påverka vissa för den interna beslutsprocessen betydelsefulla fak- torer, exempelvis var i en företagsorganisa- tion beslutsunderlag sammanställs. Datatekniken har emellertid kommit till användning även direkt inom företagens pro- duktion av varor och tjänster. Sålunda har datatekniken möjliggjort en effektivare in- köps- och lagerplanering, som resulterat i mindre lagerhållning och därmed reducerat kapitalbehovet för detta ändamål. För ge- nomförande av komplicerade beräkningar har datatekniken blivit ett i många fall oundgängligt hjälpmedel. Inom den direkta produktionen har datatekniken fått en mångsidig användning vid utformning av produktionsprogram och för processtyrning. Datatekniken har möjliggjort införande av nya och effektivare tillverkningsmetoder.

Vid vissa typer av produktion inom främst verkstadsindustrin kan datatekniska hjälp- medel minska de ekonomiska nackdelarna av tillverkning i korta serier.

Den offentliga statistiken ärinte sådan att den ger en fullständig bild av den svenska dataindustrins omfattning och utveckling. Inom industridepartementet gjordes år 1969 en översiktlig undersökning (Ds I 1969: 5) av läge och utvecklingstendenser inom den svenska elektronikindustrin vari dustrin ingår. Av undersökningen framgår att elektronikindustrin expanderat snabbt under senare är liksom även export och import av elektroniska produkter. Inom datatekniken har svenska företag specialiserat sig på vissa i flera fall goda resultat.

datain-

områden med Tillverkningen av de för moderna datamaski- ner så väsentliga avancerade halvledarekom- ponenterna är emellertid blygsam, vilket enligt en del bedömare kan innebära bety- dande nackdelar på lång sikt.

Tillverkningen i Sverige av datamaskiner sker huvudsakligen vid Saab-Scania AB och Stansaab Elektronik AB. Flera företag salu- för dock datasystem för olika tillämpningar varvid den centrala datamaskinen kommer från något annat och oftast utländskt före- tag. De svenska leverantörerna av datautrust- ning har i betydande utsträckning slutit samarbetsavtal med utländska företag. Inter- nationellt finns en klar tendens till föränd- ring av företagsstrukturen i riktning mot mycket stora företag med ett brett sortiment av produkter och tjänster och stor finansiell styrka. Som ett led i denna strukturföränd- ring får också ses de långsiktiga samarbetsav- tal som slutits mellan dataföretag i olika länder. På dataområdet är de internationella företagens växande betydelse särskilt påfal- lande. Jag vill erinra om att koncentrations- utredningen (Fi 1962: 37) fått i uppdrag att från allmänna synpunkter undersöka konse- kvenserna för svensk ekonomi av de interna- tionella företagens utveckling.

När det gäller statliga åtgärder på dataom- rådet bör först framhållas att staten är den största köparen i landet av datautrustning. Upphandlingen sker på affärsmässiga grunder

i enlighet med upphandlingskungörelsen (SFS 1952: 496), vilket inte hindrar att den i åtskilliga fall är förenad med utvecklingsupp- drag avsedda att ge system anpassade till behovet i det aktuella fallet. Frågan huruvida upphandlingskungörelsen bör ses över när det gäller upphandling av tekniskt avancerad utrustning ingår i uppdraget till den sittande upphandlingskommittén. (Fi 1969: 60), som väntas avlämna sitt betänkande under år 1971.

En väsentlig fråga gäller samordning och kontroll av informationssystem inom den offentliga sektorn. Chefen för finansdeparte- mentet har tidigare denna dag bemyndigats tillkalla en kommitté med utredande och samordnande funktioner beträffande ADB- baserade informationssystem inom främst den statliga sektorn. Kommittén har till uppgift att följa pågående utrednings- och utvecklingsarbete, initiera kompletterande utredningar m. m. för att därigenom kunna tillhandahålla statsmakterna ett relevant be- slutsunderlag beträffande den fortsatta ut- vecklingen på ADB-området, främst inom den offentliga sektorn.

Införande av datateknik ingår vidare som ett viktigt led i den pågående rationali— seringen av sjukvården. Härvidlag kan sjuk- vårdens och socialvärdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) spela en viktig roll.

Statliga forsknings— och utvecklingsin- satser på dataområdet sker i inte oväsentlig omfattning i direkt anslutning till olika behov inom den offentliga sektorn. Utöver dessa insatser stöder styrelsen för teknisk utveckling (STU) forskning och utvecklings- arbete av betydelse för dataområdet.

På utbildningsområdet görs växande in- satser. Sålunda antalet tjänster som professor och universitetslektor i informationsbehandling liksom antalet stu- derande i detta ämne ökat snabbt under senare år. När det gäller utbildning på lägre nivå finns numera på ett antal orter ettåriga fackkurser av eftergymnasial karaktär i infor- mationsbehandling. Datamaskinleverantörer- na svarar dock fortfarande för en mycket

har exempelvis

betydande del av yrkesutbildningen på detta område. Det ökade utnyttjandet av datatek- niken inom skilda samhällsområden aktuali- serar också frågan om det framdeles finns anledning att genom skolans undervisning göra barn och ungdomar mer förtrogna med datatekniken. Denna fråga är f.n. föremål för överväganden inom utbildningsdeparte- mentet.

På produktionsområdet har staten i samar- bete med det privata näringslivet under det senaste året vidtagit två viktiga åtgärder. Dels har televerket tillsammans med LM Ericsson bildat ELLEMTEL Utvecklings AB, dels har Stansaab Elektronik AB etablerats med Svenska Utvecklings AB, Saab-Scania AB och Standard Radio & Telefon AB som delägare. ELLEMTEL Utvecklings AB ut- vecklar och konstruerar utrustningar inom telekommunikationsområdet. Stansaab Elek- tronik AB, som har ca 850 anställda, produ- cerar datasystem bl.a. för trafikreglering, sjukvård och utbildning.

Datateknikens stora betydelse för samhäl- let har helt naturligt i många länder aktuali- serat frågan om behovet av särskilda närings- politiska åtgärder på detta område. Med anledning av datateknikens betydelse men också för att motverka den starka amerikan- ska dominansen inom forskning och företa- gande har i flera länder, bl.a. Frankrike, Japan och Storbritannien, betydande statliga insatser gjorts för att främja en inhemsk datateknisk utveckling och gynna uppkom- sten av en omfattande nationell dataindustri. I väsentlig utsträckning har dessa insatser haft en protektionistisk karaktär. Man kan med visst fog tala om en skyddspolitik till stöd för en uppväxande industri (s.k. in- fant-industri politik), som syftat till att kompensera kunskapsmässiga, finansiella och strukturella handikapp i förhållande till ame— rikansk dataindustri. Det är ännu för tidigt att dra bestämda slutsatser om erfarenheter- na av denna typ av näringspolitik på dataom- rådet.

Den svenska ekonomins begränsade stor- lek och starka internationella beroende inte minst på detta område gör en protektionis—

tisk politik olämplig och ineffektiv från samhällsekonomisk synpunkt. Behovet av en långsiktig näringspolitisk planering i Sverige på dataområdet framstår samtidigt som allt— mer angeläget på grund av datateknikens växande betydelse och de förändringar inom bl. &. näringslivet som blir följden härav.

Jag har i det föregående nämnt Kungl. Maj: ts bemyndigande för statsrådet och chefen för finansedepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att svara för utredning av frågor rörande samordning och kontroll av informationssystem inom främst den statliga sektorn. Frågor rörande bl. a.

offentlighet och sekretess beträffande ADB- lagrat material utreds av offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (Ju 1970: 49). Jag finner det angeläget att jämsi- des härmed sakkunniga tillkallas för att utreda behovet av åtgärder som syftar till att främja dels den svenska dataindustrins kon- kurrenskraft, dels det övriga näringslivets konkurrenskraft i form av ett bättre ian- språktagande av datatekniska hjälpmedel. Med dataindustri avses här företag vilka producerar varor och/eller tjänster som har eller förväntas snart få ett starkt inslag av datateknik samt därutöver företag vilka leve- rerar för datateknisk utrustning väsentliga komponenter.

De sakkunniga bör söka ange huvuddragen i utvecklingen inom Sverige och internatio- nellt på dataområdet under främst 1970- talet och bedöma konsekvenserna härav för företag inom dels dataindustrin, dels övriga delar av näringslivet i Sverige. Eventuella förslag om önskvärda statliga och andra åtgärder bör grundas på denna bedömning.

De sakkunniga bör i sitt arbete utgå från att åtgärder för att förbättra den svenska dataindustrins konkurrensförutsättningar ej bör innefatta skyddsåtgärder. Det kan antas att specialisering är en väsentlig faktor för att företagen inom dataindustrin skall kunna hävda sig i internationell konkurrens. De sakkunniga bör därför med utgångspunkt från en värdering av på vilka områden de svenska dataföretagen har de bästa grundläg- gande konkurrensförutsättningarna bedöma

vilka åtgärder som kan behöva vidtagas för att underlätta en önskvärd specialisering. Härvid bör även beaktas eventuella svagheter i den svenska dataindustrins struktur.

Goda kunskaper om inhemska privata och offentliga avnämares nuvarande och framtida behov är en självklar förutsättning för ut- vecklingen av en effektiv dataindustri och ett viktigt hjälpmedel för att denna skall kunna hävda sig även på exportmarknaderna. De sakkunniga bör därför bedöma behovet av åtgärder för att underlätta kunskapsöver— föring varvid även bör uppmärksammas önskvärdheten av snabb återföring av av- nämarnas erfarenheter i fråga om redan installerade dataanläggningar.

Forsknings- och utvecklingsinsatser är av central betydelse för dataföretagens kon- kurrenskraft. Med krav på specialisering av produktionen följer krav på specialisering och koncentration av forsknings- och utveck- lingsresurser. De sakkunniga bör därför be- döma angelägenheten av att staten stöder forsknings- och utvecklingsarbete på ett ur- val av väsentliga områden mot bakgrund av forsknings- och utvecklingsresursernas nu- varande omfattning, fördelning och inrikt- ning inom dataindustrin. Vidare bör upp- märksammas möjligheterna att förbättra forskningssamarbetet på dataområdet mellan universitet och företag. Förutsättningarna att överföra resultat och know-how från för- svarssektorn till civila användningsområden bör likaså uppmärksammas, inte minst med hänsyn till att försvarsbeställningar varit av avgörande betydelse för dataindustrins ut- veckling.

De sakkunniga bör beakta behovet av åtgärder för att underlätta den svenska data- industrins tillgång till internationella forsk- ningsresultat och erfarenheter på det data- tekniska området för att härigenom förbätt- ra ifrågavarande företags konkurrensförut- sättningar. En bland flera tänkbara lösningar är att inom ramen för STU:s stöd till kollektiv forskning inrätta ett "centrum för datautveckling” vari dataindustrin och andra intressenter medverkar och som för dessas räkning aktivt bevakar den internationella

forsknings- och marknadsutvecklingen, för- medlar och främjar kontakter mellan bl.a. utländska forskningsinstitutioner och svens- ka företag, medverkar till erfarenhetsåter— föring från avnämare till producenter samt bedriver viss forsknings- och utvecklingsverk- samhet. Det bör uppmärksammas att samver- kan mellan flera intressenter på sådana om- råden inom ramen för ett dylikt centrum eller i annan form kan ge betydande storleks- fördelar. De kunskaper som samlas vid ett sådant centrum kan även ge ett viktigt underlag vid statsmakternas ställningstagan- den i fråga om inriktningen och omfatt- ningen av den statliga forsknings- och ut- vecklingspolitiken på dataområdet.

Beträffande näringslivets användning av datatekniska hjälpmedel bör huvudprincipen vara att introduktion och användning av datateknik skall underlättas i den utsträck- ning som är motiverad från samhällsekono- misk synpunkt med hänsyn tagen till med- borgarnas personliga integritet eller andra allmänna intressen. Uppgifter både i Sverige och utomlands tyder på att installerade dataanläggningars lönsamhet av olika skäl i åtskilliga fall avsevärt felbedömts, bl. a. be- roende på oförutsedda systemkostnader och lågt kapacitetsutnyttjande, som i sin tur ofta berott på bristande systemanpassning. De sakkunniga bör analysera det svenska nä- ringslivets hittillsvarande erfarenheter på det- ta område och bedöma behovet av åtgärder från statens och andras sida. Härvid bör också uppmärksammas dels möjligheterna att i vissa fall med datateknikens hjälp förbilliga produktion i korta serier, dels de svårigheter små och medelstora företag kan ha att tillgodogöra sig datatekniken.

Även bland användarna av datatekniska hjälpmedel finns sannolikt ett betydande behov av forsknings- och utvecklingsarbete på dataområdet, bl.a. för processkontroll och administrativa styrsystem. Behoven i sistnämnda hänseende illustreras bl.a. av STU:s erfarenheter vid planeringen av det särskilda stödet till skeppstekniskt forsk- nings— och utvecklingsarbete. Liksom beträf- fande dataindustrin bör de sakkunniga ifråga

om avnämarna bedöma angelägenheten av att staten stöder forsknings- och utvecklings- arbete på väsentliga områden för svenskt näringsliv. Dessa bedömningar bör grundas på bl. a. en analys av nuvarande omfattning, fördelning, inriktning och effektivitet beträf- fande avnämarnas forsknings- och utveck— lingsarbete på dataområdet.

Frågor rörande programvara, systemut- veckling och standardisering är av stor be- tydelse för både producenter och avnämare. Särskilt i de båda förstnämnda hänseendena krävs ett kvalificerat kunnande inom landet. De sakkunniga bör bedöma behovet av nä- ringspolitiska åtgärder på andra områden än sådana som avser den offentliga sektorn. Härvid bör samråd ske med den tidigare nämnda kommittén för samordning av of- fentliga informationssystem i syfte att erhål- la en gemensam bedömningsgrund och und- vika dubbelarbete. De sakkunniga bör pröva möjligheterna till och behoven av att inrätta centrala programbibliotek eller programin- dexbibliotek bl. a. mot bakgrund av små och medelstora företags behov på programom- rådet. Frågan om den lämpliga avvägningen mellan å ena sidan avnämarnas önskemål om standardisering och å andra sidan producen- ternas önskemål om specialisering och pro- duktdifferentiering bör analyseras och tänk- bara åtgärder anges. Frågan om upphovs- rättsliga skydd på systemområdet och andra upphovsrättsliga frågor, som sammanhänger med automatisk databehandling övervägs f. n. av nordiska kommittén för översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen (Ju 1970: 62). De sakkunniga bör beträffande skydd av upphovsrätten på systemområdet delge nämnda kommitté de synpunkter av vikt som framkommer inom ramen för ut- redningsarbetet. De sakkunniga bör vid utar- betande av förslag som berör standardise- ringsfrågor ta hänsyn till den begränsning av utrymmet för ensidiga svenska åtgärder, som kan följa av internationella samarbetssträva- nden.

De sakkunniga skall i sitt arbete så långt som möjligt anlita de resurser, som finns på olika håll inom och utom den offentliga

sektorn samt undvika dubblering av redan pågående arbete. De sakkunniga är oför- hindrade att redovisa resultatet av sitt utred- ningsarbete etappvis.

Bilaga 2 Yttrande över upphandlingskommitténs betänkande angående offentlig upphandling (SOU 1971 :88)

Remissvar avgiven den 22 juni 1971 till Statsrådet och chefen för finansdepartemen- tet

Utredningen rörande näringspolitiska åtgär- der på det datatekniska området (datain- dustriutredningen) har beretts tillfälle avge yttrande.

Yttrandet har begränsats till att omfatta upphandling av anläggningar, varor och tjän- ster med anknytning till databehandling samt speciellt med inriktning på främjandet av industriell utveckling.

Hithörande frågor kan ha stor näringspoli- tisk betydelse och är därför föremål för fortsatt behandling inom dataindustriutred- ningen, som dock redan nu önskar framföra vissa synpunkter.

I Upphandlingens omfattning

Omfattningen av den årliga upphandlingen av datautrustning, tjänster etc. för stat och kommun finns ej angiven i officiell statistik. Omfattningen har därför bedömts bl. a. mot bakgrunden av statskontorets årliga uppgif— ter om statliga datorer och grovt uppskattats till 150 mkr gällande 1971 och för hela den offentliga sektorn.

Internationella prognoser pekar på minst en fördubbling av anskaffningsvolymen un- der den närmaste femårsperioden. Med viss sannolikhet kan samma tillväxttakt bedömas

bli aktuell för svenskt vidkommande, vilket skulle betyda en investering av ca 300 mkr för offentlig upphandling i anknytning till databehandling under 1976.

2 Samverkan

Upphandlingskommittén och Riksrevisions- verket (RRV) jämte Svenska kommunför- bundet och Svenska Landstingsförbundet har tecknat en överenskommelse i syfte att erhålla enhetliga regler för upphandlingen. För behandling av upphandlingsfrågor, som berör såväl staten som kommunerna, är kommunförbunden beredda ingå i den inom RRV inrättade samarbetsdelegationen för upphandlingsfrågor.

Enligt upphandlingskommitténs mening är det angeläget att få till stånd en bred och allsidig bedömning av kraven på framför allt tekniskt avancerade produkter. Detta kräver en fortlöpande och samordnad överblick av dylik upphandling. Hit hörande uppgifter skall enligt kommittén åvila en särskild delegation med representanter för såväl myn- dighets- som forsknings- och tillverknings- sidan. En sådan åtgärd skulle förbättra sam- arbetet mellan den militära sektorn, den civila sektorn, forskningen och industrin. I samband med de kontakter kommittén tagit har framkommit att även kommunerna bor- de ingå i ett sådant samarbete.

Då det föreslagna samarbetet kan få

näringspolitiska effekter av stor betydelse tillstyrker dataindustriutredningen tillsättan- det av här nämnda delegation och att även kommunerna ingår. Härutöver vill datain- dustriutredningen föreslå att representanter för såväl affärsdrivande verk som statliga och kommunala bolag beredes plats i delega- tionen. Härigenom uppnås en samlad effekt för den offentliga sektorn, som kan bli av ännu större näringspolitisk betydelse för den alltmer expanderande dataindustrin.

Denna fördjupade samverkan skapar givet- vis också förutsättningar för större samlade beställningar med prissänkande effekter.

Upphandlingskommittén omnämnde sär- skilt de kommunägda inköpsföretagens vär- defulla insatser såväl i samband med mate- rielutveckling som genom att stimulera kon- kurrens på marknaden.

Tillsammans med bl. a. erfarenheterna av avancerad materielutveckling inom den mili- tära sektorn kan mot bakgrunden av ett definitivt långsiktigt behov av dataprodukter skapas förutsättning för forsknings- och ut- vecklingssamarbete med industrin som mäng- den kvalificerade användare kräver för rationalisering av verksamheten. Samarbetet bör utformas även med hänsyn till det privata näringslivets och exportmarknadens behov.

Den offentliga sektorn bör också i samar- bete med befintliga fackorgan definiera den nödvändiga standardisering av såväl maskin- vara som programvara, som i allt högre grad krävs för en effektiv användning av leverera- de datorsystem.

3 Interna och externa effekter

En samordnad upphandling kan leda till positiva effekter för den offentliga sektorn.

Upphandling av datautrustning m. m. krä- ver en kombination av hög teknisk och ekonomisk kompetens med speciell kommer- siell inriktning hos den upphandlande perso- nalen. Den i utredningen föreslagna nya upphandlingsformen ”förhandlingsupphand— ling”, sammantaget med de upphandlingsvo- lymer en samverkan leder till, bör möjliggöra

att intressena kan hävdas med den kraft kommittén önskar, så att staten kan få så fördelaktig upphandling som möjligt till gagn för samhällsekonomin.

Vad ovan sagts gäller givetvis generellt, men är av speciell betydelse vid komplicera- de beställningar och som följd därav alltmer avancerade former för avtalsslut, som är kännetecknande för datorsystem: tekniskt avancerade produkter med höga utvecklings- kostnader.

I riktlinjerna för den offentliga upphand- lingen har affärsmässigheten angivits som en grundläggande princip. Varje avsteg från affärsmässigheten betyder risker för obalans mellan marknadskrafterna och kan lätt skapa ett drivhusklimat till nackdel för en sund utveckling.

Redan i 1893 års leveransförordning stad- gades dock att vid anbudsprövning inte endast priset skulle vara avgörande för ett anbuds antagande. Dataindustriutredningen önskar ansluta sig till denna uppfattning. Priset måste kunna vägas mot andra omstän- digheter, varom mer nedan.

Staten har ett stort ansvar vid upphand- ling inom dataområdet. Varje upphandlings- ärende har såväl kortsiktiga som långsiktiga aspekter. Dataindustriutredningen vill beto- na de långsiktiga samhällsekonomiska sam- manhangen, i syfte att i möjligaste mån undvika suboptimeringar. Det är betydelse- fullt att finna en modell för en dylik långsiktig överordnad affärsmässighet i ett samhällsekonomiskt perspektiv.

4 Upphandlingen som medel att främja in- dustriell utveckling

En förutsättning för ett främjande av den industriella utvecklingen är klarläggande av önskvärd industriell inriktning och struktur. Inom ramen för en sådan definition kan ett agerande ske såväl av samhälle som näringsliv och utgöra bas för den industriella forsk- nings— och utvecklingspolitiken. Datain- dustriutredningen kommer att ägna denna fråga fortsatt stor uppmärksamhet. Kommittén har i sitt förslag skilt på

sysselsättnings- och industripolitik. Att här göra en entydig åtskillnad synes förenat med vissa svårigheter. Industripolitiken har en sysselsättningsaspekt på sikt och en lyckad satsning på den industriella utvecklingen kan ge betydelsefulla arbetstillfällen i framtiden. Den industriella utvecklingen kan ibland främjas genom enstaka upphandling, even- tuellt med frångäende av affärsmässigheten. En framgångsrik utveckling torde emellertid kräva en genomtänkt upphandlingspolitik under en följd av år för att uppnå vad som är mest förmånligt för samhället som helhet.

5 Perspektivplaner

De datatekniska applikationerna inom vårt samhälle och näringsliv anses i många fall vara avancerade och effektiva. Det höga kostnadsläget inom landet har bl. a. tvingat fram sådana lösningar.

Detta gör landet intressant som testmark- nad för producenter av datautrustning och gjorda installationer tjänstgör i många fall som referensanläggningar för försäljning på andra länder.

Ett alltmer kärvt internationellt konkur- rensklimat tvingar fram ständigt rationellare tillämpningar inom näringslivet. Samma krav finns inom den offentliga sektorn. Möjlig- heterna att rationalisera ökar, om en utveck- ling av erforderliga hjälpmedel och produk- ter kan ske mot bakgrunden av de komman- de behoven. En förutsättning härför är att behoven preciseras för en längre tid fram- över, t.ex. en femårsperiod. En sådan be- hovsanalys för hela den offentliga sektorn kan utgöra erforderlig grund för utläggning av FoU-uppdrag och produktion i seriestor- lekar, som kan vara tillräckliga som basbe- ställningar.

Ett kontinuerligt samarbete mellan repre- sentanter för såväl myndighets- som forsk- nings- och tillverkningssidan bör kunna öka insikterna om behov och tekniska möjlig- heter för underlättande av specifikationsar- betet.

Fastställda behov inplaneras lämpligen i en flerårsplan efter de prioriteringar, som

gjorts bl. a. med hänsyn lönsamhetsvärderingar. Härav följer också fördelen av en flerårs- budget, inom vars ram upphandling av dato- rer m.m. kan ske. Hittillsvarande förhållan- den för upphandling av försvarsmateriel kan

till nödvändiga

ge nödvändiga erfarenheter för utveckling av ovanstående förslag i detalj.

Den i svensk förvaltning tillämpade of- fentlighetsprincipen gäller givetvis också per- spektivplanerna med angivande av behov, tider och budget, dock med få undantag för viss försvarsmateriel. Perspektivplanerna ut- gör härmed den för datorindustrin nödvän- diga informationen om utvecklingsuppdrag, produktion och leveranser, som är betydelse- full även för skapande av en nödvändig konkurrens.

6 Upphandlingsformer

Principen om affärsmässigheten har tidigare diskuterats. Gällande upphandlingskungörel— se torde emellertid bygga på antagandet om konkurrens på lika villkor. Dessa förhållan- den råder för närvarande ej. Ett flertal industrinationer med egen datorindustri läm- nar omfattande stöd för utveckling av den egna datorindustrin.

Konkurrensen är därför besvärlig för den svenska industrin, som dock utan väsentligt stöd lyckats uppnå viss marknadstäckning. Fortsatt verksamhet kräver emellertid större volymer på såväl hemma- som exportmark- naden och därmed förbättrat konkurrenslä- ge.

Utvärderingen av andra länders stöd till de egna datorindustrierna och effekterna av liknande tillämpningar för den svenska data- industrin har ännu ej slutförts av datain- dustriutredningen, som därför avser åter- komma i denna fråga.

Den nya upphandlingsformen "förhand- lingsupphandling” bedöms av dataindustriut- redningen som ett värdefullt komplement till tidigare här diskuterade förslag. Datain- dustriutredningen delar kommitténs uppfatt- ning, att upphandlingen många gånger är av

så komplicerad teknisk och ekonomisk art, att förhandlingar blir nödvändiga.

Vissa myndigheter har för att kunna tillvarata statens intressen funnit det nödvän- digt att redan i dagsläget förhandla om priser och andra leveransvillkor. Myndigheternas upphandling av datorsystem handlägges emellertid i andra formella former. De fall, som återförvisats av Kungl. Maj:t för ny behandling, har i vissa fall lett till förhand- lingar, oftast med ekonomiska förbättringar resultat. För att rätt utnyttja dessa möjligheter, krävs emellertid den tekniskt och ekonomiskt välutbildade personal med

som

stor kommersiell erfarenhet, som tidigare diskuterats.

Den samordning av upphandlingsverksam- heten, som berörts, föreslår dataindustriut- redningen även omfatta utformningen av datacentraler med deras speciella krav och framförallt arbetsplatser med terminaler för att uppnå bästa möjliga arbetsmiljö inom sektorn.

Genom den överblick, som samordningen erbjuder, kan även ersatta datorsystem för- väntas bli utnyttjade på andra arbetsställen inom förvaltningen intill tidpunkten, när optimalt ekonomiskt utnyttjande upphör.

Central upphandling med uthyrning av hela datorsystem eller delar därav inklusive terminaler, ett leasingförfarande för den offentliga sektorn, prövas i andra länder.

Dataindustriutredningen föreslår vidare att upphandling av programvara övervägas bli samordnad för den offentliga sektorn liksom upphandling av sådana tjänster som över- skottstid och underhåll; det senare av allt större betydelse för de blandade system, som kan förväntas öka i numerär.

Genom kungörelse 1968:4l4 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att upphandling av kon- torsmateriel för statsverkets behov skall ske genom postverkets försorg. Dataindustriut- redningen föreslår även här till prövning lämpligheten av att utvidga kungörelsen att även omfatta sådana förnödenheter som magnetband, skivor etc. för hela sektorn. I princip kan t. ex. årsbehov upphandlas. För att eliminera vissa nackdelar bör övervägas

att materielen beställes för leverans i konsig- nation till de olika förbrukningsställena. Besparingar torde härigenom kunna uppnås.

7 Infordrande och prövning av anbud

I varje anbudsinfordran rörande datorsystem bör ingå preciserade uppgifter om leverans- kontroll och följder av ej innehållna krav efter leverans.

Noggranna kriterier bör uppställas för systemens utvärderingar. Bättre metoder för mätning av såväl maskin- som programvarans prestanda måste utvecklas. Dataindustriut- redningen avser återkomma till denna fråga.

Ett större hänsynstagande till möjlig för- sörjning med hela reservmaskiner och d:o delar synes motiverat. I flera fall saknas sådana enheter i tillräcklig omfattning inom landet.

8 Beslu tsordning

Kommitténs förslag om en särskild delega- tion med representanter för såväl myndig- hets- som forsknings- och tillverkningssidan har berörts tidigare. Delegationens samman- sättning är betydelsefull och delegaterna bör därför utses med hänsyn till sin kompetens i industripolitiska frågor. Dataindustriutred- ningen har tidigare berört nödvändigheten av att definiera den önskvärda industripolitiska målsättningen. En sådan definition är givet- vis av betydelse för delegationens handlande.

Dataindustriutredningen ansluter sig till kommitténs uppfattning om betydelsen av, att presumtiva leverantörer så tidigt som möjligt meddelas därest hänsynstaganden, som inte regleras i upphandlingskungörelsen, kan komma att inverka vid prövningen av anbuden. Anbudsgivarna förutsättes ocksåi ett tidigt skede kunna anmäla sin uppfatt- ning om ärendets betydelse för den indus- triella utvecklingen och sin önskan att an- budet förelägges delegationen.

Försvarets materielverk har sedan sin start upphandlat tekniskt avancerad materiel med höga utvecklingskostnader. För upphandling av datorsystem är det därför naturligt att

Inom försvarsmaterielområdet finns en långsiktig planering och en stor omfattning av FoU—uppdrag. För samordning av upp- handlingsarbetet finns enheten för industri- och inköpssamordning. Ytterligare samord- ning har erhållits genom att typansvar tillde- las viss huvudavdelning, som utarbetar tek- niskt och annat underlag för själva inköps- arbetet och även ombesörjer detta. Dess- utom medför typansvar skyldighet att utfär- da eller lämna underlag till föreskrifter om drift, underhåll och förvaring, att fortlöpan— de lämna råd i ärendet inom ansvarsområdet samt följa den tekniska utvecklingen inom detta.

Dataindustriutredningen understryker be- tydelsen av ett sådant typansvar och föreslår att motsvarande typ av ansvar, här benämnt objektansvar för datorsystem, tilldelas en bestämd instans. Det är nödvändigt, att delegationen ges tillgång till kvalificerade specialister med arbetsuppgifter, i princip i överensstämmelse med avd som gäller för motsvarande organ inom försvarsmaterielver- ket, för handläggning av ärenden i anslutning till upphandling av datorsystem.

Behovet av viss samordning konstaterades tidigt som nödvändigt. Härför tillsatte fi- nansministern bl. a. datasamordningskom- mittén, med vilken upphandlingskommittén föreslagen delegation och här föreslagna specialister med objektansvar förutsättes samarbeta. Här föreslagen komplettering av upphandlingskommitténs förslag bör verk- samt kunna bidraga till samordning inom den offentliga sektorn, effektivisering av upphandlingen och främjande av den indus- triella utvecklingen.

9 Merkastnader

Kommittén har vidare diskuterat eventuella merkostnader för främjandet av den industri- ella utvecklingen.

Genom att enligt ovan samordna behoven inom dataområdet för hela den offentliga sektorn och genom en produktutveckling,

anpassad till de krav ett fortsatt rationalise- ringsarbete kräver, vill dataindustriutred- ningen ifrågasätta, om merkostnader över huvud taget blir aktuella. Målsättningen bör vara att i ett samhällsekonomiskt perspektiv nå besparings— och vinsteffekter.

Om trots allt merkostnader till synes skulle bli aktuella på kort sikt, bör behovs- instansen kompenseras enligt något av de alternativ kommittén diskuterar.

10 Sammanfattning

Dataindustriutredningen ansluter sig till grundtankarna i kommitténs betänkande och vill särskilt understryka betydelsen av

0 en vidgad samordning . den nya formen för behandlingsupphand- ling, . kvalificerad personal, tekniskt ekonomiskt välutbildade med kommersiell erfarenhet, 0 den föreslagna delegationen för tekniskt avancerade produkter, 0 en typansvarig enhet.

Härutöver föreslår dataindustriutred-

nin ge 11

0 att den vidgade samordningen omfattar hela den offentliga sektorns behov av datorsystem, . att upphandlingen ses i ett samhällsekono- miskt perspektiv, . att behoven definieras i perspektivplan med angivande av tider och kostnader, 0 att FoU-samarbete inleds med industrin för utveckling av produkter avsedda att öka rationaliseringseffekterna, . att en ”typansvarig” enhet får objektan- svar för datorsystem, som specialistfunk- tion åt nämnda delegation.

Såsom tidigare nämnts kommer datain- dustriutredningen att i sitt fortsatta arbete vidareutveckla flera av de frågor, som här aktualiserats. Dessa kommer att i vanlig ordning redovisas i dataindustriutredningens betänkanden.

I behandlingen av detta ärende har delta- git, förutom undertecknade Brynielsson och

Wetterholm, riksdagsledamoten Kerstin Anér, direktören vid Datema AB, Kjell Hell- berg, utredningschefen vid Svenska metallin- dustriarbetarförbundet, Allan Larsson, direk- tören vid Saab-Scania AB, Tord Lidmalm, riksdagsledamoten Lennart Pettersson, sekre- teraren vid Svenska industritjänstemannaför- bundet, Knut Redvall och tjänstemannen i industridepartementet, civilingenjören Len- nart Lubeck. Vidare har från dataindustriut- redningens sekretariat deltagit biträdande sekreteraren, fil. lic. Tomas Ohlin och avdel- ningschefen i Statskonsult AB, civilingen- jören Gunnar Kraulis,

Skrivelse till Konungen avgiven den 16 augusti 1 972.

Statskontoret har efter framställan från cen- tralnämnden för fastighetsdata (CFD) teck- nat avtal

med IBM om hyra av en datoranläggning IBM 370/155 och

med BASF Svenska AB om hyra av yttre minnesutrustning

till en sammanlagd årshyra av kr 3 561 868:—, vilket motsvarar det kapitalise- rade värdet av en investering om ca kr 15 000 OOO:—. Investeringen avser trots sin storleksordning endast en begränsad försöks- verksamhet.

På grund av tidsnöd har valet av maskinut- rustning ej föregåtts av normalt upphand- lingsförfarande med inhämtande av anbud från flera leverantörer.

En mångfald erfarenheter från liknande situationer inom svensk förvaltning pekar på faran av att på prov låsa sig för en system- princip (och/eller utrustningsleverantör) som beslutats i tidsnöd. Svårigheterna och kost- naderna för att senare — om så skulle visa sig önskvärt — kunna modifiera principen har i flera fall lett till att den inledande systemlös- ningen av ekonomiska skäl tvingats bli den slutliga. Detta har blivit fallet p. g. a. de normalt höga kostnaderna för omprogram- mering och systemarbetsändringar.

CFD verksamhet bygger på ett beslut om

Datorutrustning för fastighetsregistrering rn m

centralisering av hela verksamheten inklusive databehandling och datorer. Beslutet fatta- des redan 1968. På grund av den snabba utvecklingen och de möjligheter som idag erbjudes samt de aktuella diskussionerna om centralisering och regionalisering kan riktig- heten av den planerade verksamheten och de äskade investeringarna starkt ifrågasättas.

Utvecklingen av databehandlade system har sedan beslutstidpunkten för CFD—syste- met i allt större utsträckning inneburit ökan- de intresse för en utspridning av databehand- lingen, och avlägsnat sig från de centralise- ringstankar som i mitten på 1960-talet av ekonomiska skäl var aktuella. Denna nämnda utveckling innebär i huvudsak att informa- tion bör lagras på ett ställe där den främst behövs, vilket i många situationer innebär lokal förvaring, dock med möjlighet till central åtkomst vid enstaka erforderliga styr- tillfällen. Kostnadsutvecklingen för databe- handlingssystem möjliggör för närvarande realisering av en sådan systemprincip.

Som ovan nämnts avser den nu föreslagna investeringen endast en begränsad försöks- verksamhet. Storleken av den maskinpark, som skall ombesörja hela landets fastighets- registrering, inger farhågor ur såväl ekono- misk som teknisk och social synpunkt. Pro- jektet i sin helhet måste vara lönsamt. Några fullständiga lönsamhetskalkyler har dock ej framlagts.

Med anledning av vad i korthet framförts

att Kungl. Maj:t återförvisar ärendet till statskontoret och uppdrar åt myndigheten

att upprätta en fullständig lönsamhetskal- kyl utvisande de effektivitetsvinster och be- sparingar investeringen leder till och inom vilken tid densamma kan återbetalas

att utarbeta en alternativkalkyl, som byg- ger på en regionaliserad databehandling med utnyttjande av förslagsvis länsdatakontoren.

Visar sig något av alternativen med data- behandling vara lönsamt hemställer dess- utom dataindustriutredningen

att Kungl. Maj: t låter värdera projektet ur näringspolitisk synpunkt och eventuella för- delar av att utveckla systemet i sin helhet inklusive terminaler i samarbete med svensk industri beaktas.

Utredningens ledamot Tord Lidmalm har ej deltagit i besluten.

Underd ånigst Dataindustriutredningen

Yttrande över anslagsframställning för år 1973 / 74 från styrelsen för teknisk utveckling

Remissvar till Statsrådet och chefen för industridepartementet avgivet den 29 sep- tember1972

Utredningen rörande näringspolitsika åtgär- der på det datatekniska området (datain- dustriutredningen) har beretts tillfälle att avge yttrande över Styrelsens för Teknisk Utveckling anslagsframställning för år 1973/74 vad avser behovsområdet Informa- tionsbehandling, styr- och komponenttek- nik, och får med anledning härav framföra följande.

1 Bakgrund

För att kunna hålla och förstärka en position i en accelererande datautveckling är kvalifi- cerad egen forskning inom viktiga områden en förutsättning.

En internationell jämförelse rörande data- politiska åtgärder visar den stora betydelse som tillmäts inhemsk datateknisk forskning och utveckling. Detta gäller inte minst för länder som i storlek är jämförbara med Sverige.

En av anledningarna härtill är att datatek- nik är en ung och synnerligen expansiv vetenskap, som därför är speciellt i behov av utvecklingsstöd.

Existerande datateknisk forskning och ut- veckling inom landet bedrivs till sin över- vägande del inom näringslivet. Det kan anses

naturligt att så är fallet. En initiativrik industri utgör såväl datatekniskt som sam- hällsekonomiskt en betydande faktor i ut- vecklingen.

Det statliga stödet till forskningen inom området — i huvudsak bedriven vid universi- tet och högskolor — kanaliseras huvudsakli- gen via Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU), samt till en mindre del via andra forskningsråd. Dessa övriga forskningsråd kan stödja projekt vilkas huvudeffekter lig- ger utanför databehandlingsområdet, men som har vissa datatekniska inslag.

Utredningen vill framhålla betydelsen av att STU i så stor utsträckning som möjligt tar tillvara möjligheterna att främja såväl samarbete mellan den svenska dataindustrin och högskoleforskningen som utvidgat sam- arbete inom svensk dataindustri. Härmed kan ett gott utnyttjande av vårt lands be- gränsade resurser av kapital och kvalificerad personal uppnås.

2 Verksamhetsinriktning

STU anför under rubriken Måldiskussion i anslagsframställningen att i och med inrikt- ningen på närhet till nyttiggörande av arbets— resultat Styrelsens stöd till forskning och utveckling kompletterar grundforsknings- rådens stöd, vilket senare i icke oväsentlig utsträckning kan innebära framtagande av ny kunskap. Detta synes vara en rimlig ansvars-

fördelning, även om önskemålen om koordi- neringmellan råden och STU därmed blir mer accentuerade än utan dylikt delat an- svar.

Vissa behovsområden kan emellertid löpa risk att bli lidande av en dylik ansvarsfördel- ning. De delar av dylika områden som ej naturligen hör hemma inom de olika grund- forskningsrådens mandat kan i olyckliga fall bli lämnade utan stöd vad gäller den mera långsiktiga forskningen. Detta kan speciellt gälla nya områden, samt områden som är stadda i särskilt snabb utveckling. Här kan fallet bli att den beskrivna ansvarsfördel- ningen antingen ej hunnit med, eller ej hinner med, att klarlägga ansvarsområde.

Behovsområdet informationsbehandling kan till stora delar kännetecknas av båda dessa egenskaper, nyhetskaraktär samt snabb utveckling. Den ovan nämnda ansvarsfördel- ningen kan därför innebära att inom vissa delar av informationsbehandling endast forskning av mera kortsiktig tillämpningstyp får möjlighet till stöd.

Det framgår av anslagsframställningen att STU noterat dessa risker, i och med att det beträffande behovsområdet i fråga framhålls att ”behov av inslag av grundläggande forsk- ning (här) kan behöva bli förhållandevis stort”.

Utredningen vill betona den aktuella situa- tionen, vilken som konsekvens har att STU inom detta behovsområde även bör beakta situationen inom den icke direkt tillämp- ningsnära forskningen. Härvid kommer ett något ökad risktagande i blickpunkten i STU: s bedömningar inom det aktuella områ- det.

En fullständig projektbedömning förutsät- ter — speciellt i tider av resursknapphet — goda kunskaper om marknadssituationen inom av projekten berörda områden. Resur- ser för sådan marknadsanalys bör därför avsättas.

3 R esu rsla'ge t

Utrymmet inom en för STU oförändrad budgetram för åtgärder inom det datateknis-

ka området är otillräckligt. För att den statliga satsningen skall kunna få en påtaglig effekt för den datatekniska utvecklingen inom landet är det utredningens uppfattning att ökade anslag måste ställas till STU:s förfogande.

STU anger i anslagsframställningen för år 1973/74 fyra prioritetsnivåer (0, 1 och 3) inom behovsområde 6. Utredningen har, bl.a. i en för forskning, utveckling och utbildning tillsatt referensgrupp, diskuterat resursbehovet för den av STU finansierade verksamheten. Det är utredningens uppfatt- ning att den önskvärda förstärkningen för forskning och utveckling inom det datatek- niska området motiverar högsta prioritet.

En ökad anslagstilldelning ställer ökade krav på tillgänglig personal för administra- tion av verksamheten inom STU. Utred- ningen utgår från att medelsbehovet härför beaktas, så att planering, uppföljning m. ni. kan ske på ett effektivt sätt.

4 Områdesprioriteringar

STU anger i anslagsframställningen vid prio- ritet 3 följande fördelning mellan delområ- den inom behovsområde 6:

Milj. kr

Allmänt 0,20 lnformationsbehandling med

tillämpad matematik 7,40 Styr-, mät- och reglerteknik 6,50 Elektroniska och optiska

komponenter och system 11,00 Undervisningsteknologi 1,20 Provnings- och tillförlitlighetsteknik 0,90

Totalt 27,20

Utredningen har diskuterat internfördel- ningen inom aktuellt behovsområde, och funnit skäl tala för en satsning speciellt på delområdet Informationsbehandling med tillämpad matematik (innefattande under- områdena Matematiska metoder, Planering och administrativ styrning, Maskin- och pro- gramvara, mandatorkommunikation). Som skäl härför vill utredningen framföra följan- de.

Det är sannolikt att nya former för maskinell informationsbehandling i ökande grad kommer att aktualiseras i samhället.

Allt viktigare samhällsfunktioner kommer att på detta sätt bli berörda på grund av höjd effektivitet, ökade möjligheter till medinfly- tande, utvidgad styrbarhet rn. m. Den stora betydelse som därmed kommer att fästas vid flexibilitet, säkerhet, hanterbarhet m. m. för dessa informationssystem ställer ökade krav på den teknik varmed dessa systern byggs upp. Det är sålunda inte enbart fråga om att finslipa systemens uppbyggnad, utan även om många grundläggande problem samt upp- byggnad av helt nya system. Tillförlitlighets- frågor blir av stor betydelse.

För att dessa informationssystem skall fungera ändamålsenligt ställs höga krav på deras människoanpassning. Utvecklingen måste bringas därhän att systemen styrs av människorna, och inte tvärtom.

Det bör betonas att dessa system kan komma till användning inom ett stort antal samhällsområden, sociala, ekonomiska, tek- niska,juridiska m. fl.

Detta bör — vad gäller prioriteringar för resurssatsningar — jämföras med insatser för utvecklingen av hjälpmedel vilka sannolikt endast kommer till användning inom ett mera begränsat antal miljöer.

För att den skisserade utvecklingen skall komma till stånd krävs insatser både från producent- och avnämarhåll. Dataindustrin kan här ge viktiga bidrag till den teknologis- ka utvecklingen genom utveckling och mark- nadsföring av byggstenar till informations- system. Avnämarna bör på ett tidigt stadium ges möjlighet framföra önskemål om syste- mens egenskaper, vilket bör ligga till grund för systemutformningen, samt dessutom lö- pande kunna påverka utvecklingen.

Den utveckling som här helt kort skisse- rats ställer höga krav på en intensifierad forskning och utveckling just vad gäller metoder och produkter för konstruktion av informationssystem.

Utredningen finner det därför önskvärt med en ökad satsning av STU på delområdet Informationsbehandling med tillämpad ma- tematik.

Utredningen vill dessutom som en följd härav framhålla att inom detta område sär-

underrubriker, nämligen

— Planering och administrativ styrning

- Maskin- och programvara, kommunikation

Utredningen har i enlighet härmed funnit skäl tala för att av STU framlagd fördelning inom behovsområde 6 modifieras, så att ökad vikt ges delområdet Informationsbe- handling med tillämpad matematik, med särskild tonvikt vid ovan angivna två under- rubriker.

Ett annat delområde, som kan bli av stor betydelse för den datatekniska utvecklingen i Sverige, är området Styr-, mät- och regler- teknik, vilket likaledes bör få hög prioritet vid fördelningen av tillgängliga anslag.

Härförutom finner utredningen det inter- nationellt sett intressanta projektområdet datorstödd undervisning, inom STU:s del- område Undervisningsteknologi, speciellt ef- tersatt i Sverige, och rekommenderar en satsning på minst ett experimentellt projekt inom detta område. Beloppet 200 000 kr är enligt utredningens uppfattning lämpligt som riktpunkt för en rimlig startverksamhet inom området. Ett konkret projektförslag inom detta område föreligger, och utredningen är beredd att medverka vid den närmare ut- formningen härav.

Det har efter kontakter med STU fram- kommit att projekt även inom andra behovs-

man—dator-

områden än det ovan berörda (nr 6) i enstaka fall har uppenbara datatekniska be- röringspunkter. Utredningen anser att ovan föreslaget förstärkt stöd till en del må kunna användas till dylika projekt, i de fall det kan styrkas att den datatekniska utvecklingen därmed främjas.

Ovan av utredningen framförda ställnings— taganden innebär förslag till hög prioritering av delområdena Informationsbehandling med tillämpad matematik, Styr-, mät- och reglerteknik samt Undervisningsteknologi.

Det är utredningens mening att därvid tilldelningen till övriga under behovsområde 6 ingående delområden på STU: s prioritets— nivå 3 bör reduceras. Utredningen ger inga rekommendationer avseende fördelningen av denna reduktion.

Promemoria till statsrådet och chefen för industridepartementet avgiven den 29 sep- tember 1972

Inledning

Behovet av ett mera intensivt standardise- ringsarbete på ADB-området är stort både nationellt ochvinternationellt. Väl avvägda standardiseringsinsatser som underlättar ut- byte av maskinenheter, program och data bidrar både till att ADB-systemens använd- barhet ökar och att användarnas kostnader för ADB minskar. Även för producenter av dataprodukter kan standardisering bidraga till kostnadsbesparingar vid konstruktion, produktion, utprovning, marknadsföring och underhåll.

Standardiseringsområden

Standardiseringsarbetet inom databehand- lingen kan bedrivas på många specifika områ- den, t. ex. maskinenheter, program, data, datakommunikation, datorsystems prestan- da, tillämpningar, systemutveckling, utrust- ningsanskaffning och drift. Ur användarsyn- punkt kan ett antal mål för specifikt inriktat standardiseringsarbete formuleras och för varje mål kan ett eller flera standardiserings- objekt igenkännas. I det följande exempli- fieras några mål och inom parentes anges de till målen hörande standardiseringsobjekten.

PM med förslag till åtgärder för ökad standardisering

Att underlätta utväxling av maskinellt läsbara data inom en eller mellan flera ADB-installationer. (Normer för tecken- uppsättningar, koder, media, klarskrift— läsning.) Att underlätta utväxling av datorpro- gram mellan datorer från skilda produ- center, eller olika datormodeller från samma producent. (Programmerings- språk. Operativsystem. Filhanterings- systern.) Att underlätta utbyte av olika ADB -systemenheter. (Elektriska, mekaniska och logiska gränssnitt.) Att utforma enhetliga normer för data- kommunikationsbaserade ADB—system. (Teckenuppsättningar. Koder. Tecken- strukturer. Meddelandestrukturer. Drift- procedurer. Terminalgränssnitt.)

Att utforma objektiva mätmetoder av prestanda för datorsystem, maskinen— heter och programsystem. (Prestandakör- ningar, prestandasimulatorer, prestanda- monitorer. Analytisk utvärderingstek- nik.) Att befrämja ökad användning av tillämpningsprogram mellan användar- grupper med liknande användningsbe- hov. (Klassificering av tillämpningar och varianter därav. Tillämpnings- och ser- viceprogramnormer.) Att underlätta utväxling av data på dataelementnivå. (Dataelement. Koder.

Dataposter. Metoder för specificering av det logiska sambandet i dataposter.) 8 Att utforma metoder för effektivare ADB-arbete. (Dokumentation. Defini- tioner, terminologi. Man—maskingräns- snitt, dvs. både maskin- och program— varumässiga.) 9 Att utforma riktlinjer för en mera ända- målsenlig driftsomgivning. (Utformning av lokaler, serviceutrustning, reservut- rustning, driftsprocedur.)

10 Att utforma verktyg för ett mera ända- målsenligt utrustningsval. (Prestandamät- metoder. Analytiska utvärderingsmeto- der. Katalogisering och utvärdering av ADB-produkter.) 11 Att underlätta upphandlingsproceduren och förkorta tiden för den. (Utformning av offertinfordran och offertutvärdering. Behovsbeskrivning. Kriterier för offert- värdering. Kriterier för prestandamät- ning.) 12 Att förlänga den ekonomiska livslängden för gjorda investeringar i data, program och personal (Teckenuppsättningar. Ko- der. Media. Programmeringsspråk. Opera- tivsystem. Filhanteringssystem. Normer för tillämpningsprogram och servicepro— gram. Dataelement. Dataposter. Logiskt samband i dataposter.) 13 Att underlätta anskaffning av ADB-ut- rustningar från olika producenter. (Teckenuppsättningar. Koder. Media. Programmeringsspråk. Operativsystem.

Filhanteringssystem. Elektriska, meka- niska och logiska gränssnitt. Driftsproce- durer.)

Överväganden vid standardisering

Ett för all standardisering centralt problem är att en för tidig standardisering kan hämma den tekniska utvecklingen i onödigt hög grad. En för snabb genomdrivning av en standard kan betyda att användarkraven är otillräckligt specifierade och därigenom inne- bära en risk för ofullständig standard.

Om å andra sidan standardiseringen kom- mer sent, uppkommer en mängd varianter,

som kan representera stora investeringar. Detta betyder i praktiken ett alltför stort motstånd mot en senare införd gemensam standard.

Proceduren att utforma och godkänna en standard har skapats med tanke på att skydda alla inbegripna parters rättigheter och att bädda för en rimlig internationell ecceptans. Denna procedur upplevs av många som komplex och tidsödande och medför ofta att producenter tvingas till interimslös- ningar. Det praktiska värdet för en använda— re av en standard minskar, om slutversionen inkluderar alltför många alternativ och op- tioner. Ibland kan en producent gynnas av en lång behandlingstid och t. o. m. sträva att förlänga proceduren av marknadsstrategiska skäl.

I vissa lägen kan det vara nödvändigt att för acceptansens skull ta fram breda ram- standarder. Dessa löser ej de grundläggande kompatibilitetsproblemen utan resulterar i praktiken i ett antal avvikande varianter.

Inom databehandlingsområdet är använ— darnas intresse för behov av resultat från standardiseringsarbetet större än traditio- nellt. Hittills har dock producenterna före- trätts starkare än användarna i detta arbete. Användarnas krav har varit bristfälligt struk— turerade och har framförts med otillräcklig tyngd.

Införandet och tillämpningen av en stan- dard är förenat med problem av administra- tiv art. Genomtänkta ställningstagande till sådana frågor som hur nära en standard skall följas, vilka avvikelser kan vara motiverade, etc. måste göras. Informations- och utbild- ningsbehov föreligger men kostnaderna här- för kan vara för stora för varje enskild användare.

Standardprodukter har stor betydelse för en användares handlingsfrihet gentemot pro- ducenter i hans val av systemkomponenter. En förutsättning härför är att standardisera- de testmetoder finns varmed man kan avgöra om en produkt uppfyller standard eller ej. Sådana testmetoder saknas i regel för närva- rande.

Allt standardiseringsarbete bör med hän-

syn till sin natur bedrivas på bred basis _ helst internationellt. Begränsade expertresur- ser medför att de svenska insatserna måste inriktas på sådana områden där vi har sär- skild anledning att påverka resultaten. Ett starkt agerande i tidiga utvecklingsfaser kan medföra att gehör vinnes för tekniskt väl- grundade svenska krav och svensk praxis. En förutsättning härför är en aktiv kartläggning och strukturering av användarkraven innan förslagen tar slutgiltig form. Ett snabbt och effektivt handläggande av ett standardise- ringsärende beror till icke obetydlig del på de resurser som står till förfogande för ärendets pådrivning och bevakning. Genom- slagskraften hos en standard är avhängig av effektiv, användaranpassad spridning av in- formation.

Förslag

Att föreslå åtgärder för ökad standardisering inom ADB och därigenom bidra till en minskning av de extra insatser i tid, pengar och personal som åtgår idag för att överbryg- ga missanpassningar i olika leverantörers maskin-, program- och systemgränssnitt är angeläget både ur dataindustriutredningens och datasamordningskommitténs synpunkt. Förslag över åtgärder inom detta område kräver en noggrann penetrering av hithöran- de problemställningar och en angelägenhets- gradering av tänkbara standardiseringsmål och standardiseringsobjekt. I dessa frågor samarbetar dataindustriutredningen och da- tasamordningskommittén. Dataindustriut- redningens arbete är inriktat att ge förslag om lämpliga ekonomiska och organisatoriska åtgärder som främjar standardiseringsverk- samheten inom databehandlingsområdet. Da- tasamordningskommitténs avsikt är att arbe- ta för lämpliga standardiseringsåtgärder vid aktuella samordningssituationer och där- igenom underlätta en eventuell integrering av olika statliga databehandlingssystem.

I Sverige bedrives standardiseringsarbetet inom databehandlingsområdet av Sveriges Standardiseringskommissions (SIS) standard- kommitté för administrativ teknik (T32) och

dess fackorgan i hithörande frågor, Svenska Elektriska Kommissionens (SEK) normkom- mitté SEK/NK-ISO 97. Inom SEK behandlas frågor som i första hand berör maskin- och programvaror, dvs. motsvarande det som behandlas inom ISO/TC 97 ”Computers and information processing” (International Orga- nization for Standardization, Technical Committee). Inom SIS T32 behandlas sys- temutveckling, dokumentering coh rutiner m.m. samt även det som bearbetas inom ISO/TC 95 ”Office machines” m.fl. kom- mittéer.

Dataindustriutredningen avser att kom- ma med detaljerade ekonomiska och organi- satoriska åtgärdsförslag i sitt slutbetänkande. Emellertid anser dataindustriutredningen re- dan nu vara angeläget att föreslå vissa ökade resurser inom de befintliga organisationsfor- merna för standardisering i Sverige.

Sålunda föreslår dataindustriutredningen att resurser för en heltidsengagerad sekrete- rare vid SEK för samordning av arbetet inom arbetsgrupperna under SEK/NK-ISO 97 an- slås. Denne bör, som expert på ADB och standardisering, verka för en effektivisering av standardiseringsärendenas handläggning och som förbindelselänk mellan de olika arbetsgrupperna under SEK/NK-ISO 97. In- förandet av en sekreterartjänst bör underlät- ta möjligheterna till en mera samlad och långsiktig arbetsplanering, samt till ökade initiativ inom specifika delområden. Sekrete- raren bör lämpligen även ingå i relevanta styrgrupper inom SIS och i mån av tid vara engagerad i arbetsgrupper under SIS. Kostna- den för heltidsengagerad sekreterare beräk- nas till 125 000 kr/år.

Mycket av det resultatgivande arbetet sker vid internationella möten inom under- kommittéerna och arbetsgrupperna vid ISO/TC 97. Om ett effektivt arbete skall kunna bedrivas av bl. a. den heltidsengagera- de sekreteraren vid SEK, måste ökade resur- ser härför anslås. Dataindustriutredningen föreslår att 25 000 kr/år ställs till SEKzs förfogande för ökat internationellt engage- ment.

Användarbehovet att vid vissa återkom-

mande beslutstillfällen vara detaljinformerad om specifika standarders innebörd och kon- sekvenser är i växande. Detta behov kan tillfredsställas genom en central utbildning och informationsverksamhet. Därför föreslår dataindustriutredningen ett direkt bidrag på 25 000 kr/år till SIS: s standardkommitté för administrativ teknik (T32). Medelst exem- pelvis förstärkta kanslifunktioner kan en ökad informationsspridning angående stan- dardiseringsarbetet och resultaten från stan- dardiseringsarbete inom ADB-området ske.

Ett effektivt sätt att samla och tillvarata- ga ökade användarintressen angående stan- dardisering inom ADB är att initiera och utföra kartläggningar av användarnas behov och krav. Anslag till särskilda utredningsre- surser erfordras för att snabbt och med kort varsel kunna genomföra sådana uppdrag. Dataindustriutredningen förutser ett ökat behov av detta och föreslår att 25 000 kr/år utgår till vardera SEK och SIS, dvs. samman- lagt härför 50 000 kr/år.

Bilaga 6 högskolan

Promemoria till Statsrådet och chefen för industridepartementet avgiven den 29 sep- tember 1972

Som en röd tråd genom utredningens erfa- renheter vid informationsutbyte inom och utom landet går önskemål om utvidgad och förbättrad datateknisk utbildning. Utred- ningen delar denna åsikt och betraktar för- slag om expanderande utbildningsåtgärder på alla nivåer som synnerligen betydelsefulla.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1971 upp- dragit till Skolöverstyrelsen att undersöka möjligheterna till införande av undervisning i datateknik i grundskola och gymnasium. Utredningen finner det angeläget att denna undersökning måtte leda till snara konkreta resultat.

Det är utredningens uppfattning att även resursmässiga förstärkningar bör ges till hög- skolan. önskvärda åtgärder berör här såväl undervisning som forskning.

I Strukturella åtgärder

Högskoleundervisning och forskning i data- behandling bedrivs för närvarande huvudsak- ligen vid institutionerna för informationsbe- handling (administrativ databehandling samt numerisk analys), datateknik, samt elauto- matik och datamaskinteknik. Härutöver in- går begränsade kursavsnitt i flera icke direkt dataorienterade utbildningslinjer, t. ex. för civilekonomer.

PM angående förstärkning av resurser inom

I kapitel 3 har belysts ett antal fundamentala datatekniska begrepp, vilket har ansetts nöd- vändigt för den fortsatta diskussionen. Som komplement härtill ges nedan en ordlista, som utgör ett utdrag ur svensk standard på området (Svenska Standardiseringskommis- sionen, SEN 01 16 00)

Undervisningen inom ämnesområdet in- formationsbehandling/datateknik kan sägas successivt ha vuxit upp utan klart definierad yrkesmässig målinriktning. Utformningen är idag splittrad och på flera sätt kvalitetsmäs- sigt otillfredsställande. Existerande resursför- delning inom ämnesområdet synes dessutom motverka en kvalitativ utveckling, bl. a. i och med att doktorandutbildningen tilldelats en- dast minimala resurser under uppbyggnads- skedet. En brist på kvalificerade lärare är därför ett faktum.

Det är av stor betydelse att utbildnings- situationen snarast förbättras. I likhet med erfarenheter utomlands, där flerårig specia- listutbildning existerar på många håll (bl. a. i Norge och Västtyskland), finner utredningen skäl att föreslå inrättandet av en speciell utbildningslinje för datateknik, förslagsvis förlagd till de tekniska högskolorna. Utbild- ningen bör vara fyraårig, för att kunna ge goda kunskaper i tillräckligt vid del av det omfattande databehandlingsområd et.

Diskussion av möjlig utformning av en dylik utbildning, bl. a. belysande behovet av förståelse av den nära samverkan mellan programvara och maskinvara i databehand-

lingssystem, har påbörjats inom utredningen. På detta stadium kan ej detaljerade rekommendationer om kursinnehållet i den nämnda utbildningslinjen ges. Utredningen vill dock ange en för detta ändamål tänkbar indelning av ämnesområdet. Denna indelning utgör enbart en inledande ansats till struk- turering, och är här närmast avsedd att förtydliga den inriktning som avses i detta sammanhang. (Indelningen är baserad på en skrivelse röran- de datateknisk forskning och utbildning som utarbetats i september 1972 av en konsisto- riekommitté vid Tekniska Högskolan i Stockholm.)

Förslag till struktur för civilingenjörsutbild- ning med inriktningen datateknik.

l Gemensam grundutbildning under års- kurserna 1 och 2 i nära anslutning till existerande grundutbildning vid sek- tionerna för elektroteknik samt teknisk fysik.

2 Under årskurserna 3 och 4 möjlighet till kombination av kursmoduler inom områ- dena:

A Maskinvara

Processorer, mikroprogrammering, min- nesenheter, perifera enheter, terminaler, dataöverföring, datornät m. m.

B Programvara

Operativsystem, kompilatorer, databas- hanteringssystem m. nr.

C Systemkonstruktion Objektsystem- och informationsanalys, funktionell struktur, projektplanering, system av processorer och andra samver- kande maskinenheter, implementering, prestandaanalys, utvärdering av data- system, dokumentation, informations- sökning, drift och underhåll, feldiagnos- tik, tillämpningar m. m.

D Teoretisk datalogi Analys av komplexa data- och process- trukturer, algoritmanalys, artificiell intel-

ligens, logik, språk- och automatteori, sumbol- och formelmanipulering, bildbe- handling m. m.

Bred möjlighet till kombination av kurser inom ovan angivna områden bör möjliggöras. Så t. ex. kan inom avdelningen C ovan två specialinriktningar särskiljas:

— datasysteminriktning — tillämpningsinriktning Flera dylika specialiteter av liknande art kan tänkas inom de två senare årskurserna vid denna utbildningslinje.

Det är betydelsefullt inte bara att den ovan belysta specialistutbildningen med da- tateknisk inriktning skapas, utan även att samtliga utbildningsvägar till akademisk grundexamen (avseende övriga ingenjörer, ekonomer, humanister, läkare m.fl.) ges möjlighet att passera delar av en dylik utbildning.

Dessa högskoleutbildade personer bör nor- malt genomgå kursmoduler i datateknik varierande exempelvis mellan tre och fem arbetsmånader. Inom en datateknisk utbild- ningslinje bör även dylik utbildning för icke-dataexperter kunna erbjudas på ett na- turligt sätt.

Utredningen vill rekommendera att en arbetsgrupp tillsätts för närmare studium av förslaget till datateknisk utbildningslinje, och är beredd att deltaga i en sådan grupp.

2 Åtgärder av omedelbar natur

Utredningen har i en för bl. a. utbildningsfrå- gor speciell referensgrupp berett förslag till omedelbar förstärkning av universitetsutbild- ningen inom nuvarande organisatoriska ram. Samråd har skett med en inom Universitets- kanslerämbetet under första halvåret 1972 verksam ”Utredningsgrupp för informations- behandling”, vilken den 19 maj 1972 till UKÄ avlämnat slutrapport.

2.1 Materiella resurser 2.1.1 Resurser för grundutbildning

Den för grundutbildning inom informations- behandling på högskolenivå gällande resurs- tilldelningen för lärarkraft är otillräcklig för att driva en kvalitativt tillfredsställande un- dervisning. Som jämförelse kan anges gällan- de lärarkrafttilldelning för några högskole- ämnen:

kr/stud.

Fysik 5 000 Kemi 7 000 Biologi 6 000 Psykologi 3 830 Informations-

behandling 1 540 Statistik 1 540 Språk ] 260 Sociologi ] 380 Företagsek. ] 050

Som speciellt eftersatt på grund av denna _ ijämförelse med andra universitetsämnen av laborativ karaktär — låga medelstilldelning till ämnet informationsbehandling, kan näm- nas elevernas möjligheter till lärarledd under- visning rörande praktisk kontakt med äm- nets grundläggande instrument — datorn. Utredningen föreslår att den nämnda ekono- miska ramen för lärarkrafttilldelning i infor- mationsbehandling på högskolenivå höjs till ett läge i paritet med andra experimentella och laborativa universitetsämnen, innebäran- de minst en fördubbling jämfört med nuva- rande läge.

2.1.2 Datorresurser

Datorresursbehovet för en institution för informationsbehandling/datateknik är nor- malt av annan art än motsvarande behov för sådana ämnen, för vilka databehandling en- dast är att betrakta som ett tillämpnings- hjälpmedel, men vilkas huvudproblem befin- ner sig utanför datorn. Hittills har — utom i enstaka undantagsfall — institutioner för informationsbehandling/datateknik måst samordna sitt datorresursbehov med en

mångfald andra användares behov, var- igenom utvecklingen inom informationsbe- handlingen har hämmats.

Detta har blivit fallet på grund av att den typ av databehandling, som från informa- tionsbehandlingens sida är nödvändig, nor- malt endast på ett mindre smidigt sätt låter sig kombineras med övrig databehandling vid universitetens datacentraler.

Som en följd härav har driftsledningen vid datacentralerna, som av naturliga skäl söker anpassa sin service till önskemålen från det stora flertalet användare, stundtals varit hän- visade till att nedprioritera serviceåtgärder riktade åt informationsbehandling.

Med minidatorernas utveckling erbjuds numera alternativ till den tidigare centrali- seringen av datorresurserna vid universitetens datacentraler. Förbättrade möjligheter er- bjuds att separera sådana typer av databe- handling som endast med svårighet låter sig behandlas inom samma maskinsystem. Skäl talar således för en utspridning av datortill- gången inom universiteten, med speciell hän- syn till lokala resursbehov inom institu- tionerna för informationsbehandling/data— teknik.

Det är önskvärt med en förstärkning och särbehandling av anslagstilldelningen för da- tortid till institutionerna för informationsbe- handling/datateknik, på grund av dessa insti- tutioners starkt poängterade behov av såväl satsvis som interaktiv bearbetning i större skala än hittills. Det kan noteras att dataan- slagstilldelningen per studerande vid post— gymnasiala skolor genomsnittligt är ca tre gånger så stor som tilldelningen inom hög- skolan. Motiv finns således för att öka anslagstilldelningen inom högskolans spe- cialistutbildning.

Det system, enligt vilket datorresurserna vid universitetens datacentraler hittills ad- ministrerats, kan enligt mångas uppfattning knappast sägas ha inneburit att dessa resurser utnyttjats rationellt. Så t. ex. har i många fall universitetsmaskinerna stått outnyttjade, trots att forskare och högskolelärare samti- digt förgäves uttryckt starka önskemål om att få utnyttja maskinerna.

Det har tydligen bedömts att merkostna- den för en utvidgad drift av maskinerna inte uppvägts av värdet hos de forskningsresultat som kunnat erhållas vid ett mera fullständigt utnyttjande av maskinparken. Det bör beto- nas att datautvecklingen löper snabbt, och att därför ett så fullständigt utnyttjande av installerad utrustning som möjligt bör efter- strävas under den tid maskinerna är moder- na. Det har från forskarhåll hävdats att en följd av det administrativa system som tillämpats för användning av universitets- maskinparken blivit att kvaliteten på forsk- ning och högre utbildning på ett omotiverat sätt blivit lidande.

Utredningen föreslår att en sådan metod tillämpas vid tillgodoseendet av lokala dator- resursbehov vid institutionerna för informa- tionsbehandling/datateknik att möjlighet i större skala ges till anskaffning av lokala, flexibla mindre datorer, dedikerade för un- dervisning och forskning i informationsbe- handling/datateknik. I samband härmed bör existerande redovisningssystem för datorut- nyttjande ses över, så att en större flexibili- tet erhålls, samtidigt som tillgängliga maski- ner utnyttjas på ett effektivt sätt.

Utredningen föreslår vidare, i avvaktan på en dylik översyn av redovisningssystemet för datorutnyttjande, att anslagstilldelningen för informationsbehandling/datateknik höjs vä- sentligt, och till en sådan nivå att den genomsnittliga anslagstilldelningen per un- dervisad studerande fördubblas (jfr tabell på föregående sida).

Utredningen hänvisar även till sin skrivelse den 29 september 1972 ställd till Universi- tetskanslersämbetet med förslag rörande un- dersökning av förutsättningarna för ett data- nät för högskolan inom Sverige.

2.2 Tjänster

Behovet av forskarutbildning inom informa- tionsbehandling/datateknik är av flera skäl stort. Det har ovan antytts att situationen för närvarande härvidlag är otillfredsställan- de. Som exempel kan nämnas att — på grund av brist på högre tjänster — ingen forskarut-

bildning för närvarande kan bedrivas vid institutionerna för informationsbehandling — administrativ databehandling i Göteborg och Lund. Detta har bl. a. som följd stora svårigheter att rekrytera och behålla en kompetent lärarstab vid institutionerna, då en väsentlig del av motivationen för dessa personers verksamhet därmed saknas.

2.2.1 Professurer

Antal, inriktning och placering för nyinrätta- de högre tjänster i informationsbehand- ling/datateknik bör enligt utredningens me- ning samordnas med behoven inom den ovan föreslagna nya utbildningslinjen för datatek- nik. Behoven härför är emellertid ännu inte klarlagda. Utredningen har efter övervägande dock funnit de tekniska högskolorna i Stock- holm och Linköping lämpliga som startorter för den nya utbildningslinjen, på grund av den värdefulla anknytning till kvalificerad dataindustriell verksamhet som förefinns på dessa orter.

Utredningen har analyserat den existeran- de fördelningen av högre tjänster inom infor- mationsbehandling/datateknik och funnit behoven mest angelägna inom avdelningarna för datalogi och administrativ databehand- ling. Utredningen föreslår därför inrättandet av två nya professurer: — Professur i informationsbehandling, sär- skilt datalogi

— Professur i informationsbehandling, sär- skilt administrativ databehandling

Utredningen framhåller att dessa tjänster bör inrättas snarast. Beträffande den geogra- fiska placeringen bör sådan universitetsan- knytning väljas som kan samordnas med den ovan föreslagna utbildningslinjen för data- teknik.

Utredningen vill härutöver framhålla att, i ett speciellt yttrande den 27 juni 1972 till utbildningsrådet för elektroteknik vid de tekniska högskolorna, ett förslag till om- vandling av en 1973 ledig professur i plasma- fysik vid Tekniska Högskolan i Stockholm till professur i ämnet datorsystem vid samma lärosäte tillstyrkts.

Resurser m. m. för landets högskoleinstitutioner för informationsbehandling samt data (maskin) teknik, läsåret 1971/72 Institutioner med vissa datatekniska beröringspunkter (viss forskning, vissa kurser) finns härförutom i några fall)

Universitetsort Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Datortids- Genomsnittl. Dator (inkl. filial) profes- ord. e.o. ordianie forskar- dokto- dokto- anslag datortids- sorer bitr. docen- universitets assistent- rander randsti- (undervisn.+ anslag per profes- turer lektorat tjänster pendier forskn.) undervisad sorer tusen student, kronor kronor

Stockholm Uppsala Umeå Linköping

76 — 674 250 IBM 360/75 39 I 320 350 IBM 370/155 200 350 CD 3200

II — 43 150 Terminal till Univac 1108 samt SAAB D22

16 1 360 950 IBM 360/65 16 2 275 215 Univac 1108

I [* -—1--0|

Göteborg Lund

vi o.—

[

vmwm loin N I !

N—IN N—

N

N I

oo

Summa ' 3,5 165 4 1 872 ca 375

' Ej samtliga tillsatta

Härutöver bör betonas det betydelsefulla i att svensk forskning hålls å jour med den internationella utvecklingen inom dataområ- det. Utredningen finner det motiverat att föreslå tilldelning av resurser för tre utländ— ska gästprofessurer per år, exempelvis halv- eller helårsvis ambulerande mellan landets olika lärosäten. Ämnesavdelningarna datalogi och administrativ databehandling bör priori- teras.

2.2.3 Övriga forskartjänster

Antalet forskarassistenttjänster inom infor- mationsbehandling är för närvarande ringa (jfr tabell sid. 9). En ökning av detta antal skulle få stor betydelse för ämnets utveck- ling. UKÄ bör vara lämplig beslutsinstans för en dylik ökning, snarare än lokala lärosätens konsistorer, vilka sällan har överblick över hela landets forskningsutveckling. Därvid bör beaktas motiven för särskilt initialt stöd till ämnen under uppbyggnad.

Den svenska datautvecklingen visar för närvarande behov av forskningsmiljöer med goda resurser. Nuvarande situation kan här- vid förbättras med hjälp av ett ökat antal forskarassistenttjänster.

UKÄ har i skrivelse den 28 januari 1971 med titeln ”Förslag till nytt system för tilldelning och disposition av lärarkrafter för forskarutbildning vid filosofisk fakultet” fö- reslagit riktlinjer med den innebörden att genomsnittligt antal doktorander per högre tjänst (professor, bitr. professor, docent och forskarassistent) totalt sett per ämne inte bör överstiga 9, men helst vara lägre.

Utredningen har utgående härifrån stude- rat situationen inom informationsbehand- ling/datateknik (med f.n. ca 165 doktoran- der samt 12,5 tillsatta högre tjänster i landet, jfr tabell sid. 9) och funnit dessa riktlinjer motsvara en nytilldelning med minst 6 tjän- ster totalt.

Utredningen föreslår härför — såsom en engångsåtgärd — en ökning av antalet for-

skarassistenttjänster med minst 6 inom infor- mationsbehandling/datateknik.

Promemoria till universitetskanslersiimbetet avgiven den 29 september 19 72

1 Bakgrund

Dataindustriutredningen har enligt sina di- rektiv att föreslå åtgärder som syftar dels till förstärkning av den svenska dataindustrins konkurrenskraft, dels till förbättring av ef— fektiviteten i användandet av databehandling i landet. Utredningen anser att ett gott resursutnyttjande inom en expansiv dataut— veckling bör kunna uppnås via samarbete mellan dataindustri och högskoleforskning inom dataområdet.

En viktig del av de akademiska resurserna för forskning och utbildning utgörs av till- gång till datakraft. Anskaffning av datorer till högskolan har tidigare varit föremål för intensiva diskussioner. En utbyggnad av ka- paciteten synes nödvändig. Därvid skulle en systemanordning vara önskvärd. En utjäm- ning av kapaciteten lärosäten emellan skulle kunna bidraga till att begränsa erforderliga investeringar.

2 Sam verkan

En koppling mellan de befintliga och även framledes erforderliga utrustningarna till ett gemensamt kommunikationssystem skulle kunna möjliggöra en kapacitetsutjämning, samt medverka till ett ökat datautbyte läro- säten emellan.

PM angående datanät för högskolan

Ett projekt av denna art är under upp- byggnad i USA, och knyter f. n. där samman 25 forskningscentra över hela landet. Projek- tet går under benämningen ARPA Network (Advanced Research Project Agency) och är inriktat mot resursdelning och förbättrat samutnyttjande.

Dessutom pågår i anknytning till EEC ett projekt rörande ett europeiskt datanät, COST 11. I detta samarbete deltar även Sverige. Kostnaderna härför bestrids huvud- sakligen av Televerket, med vissa bidrag från L M Ericsson och Saab-Scania AB.

Vid ett svenskt datanät för högskolan kan förutom fördelarna med ett förbättrat an- vändarsamarbete noteras möjligheterna till

databasdelning, dvs. gemensamt utnyttjande av intressanta datamängder, lokaliserade på skilda orter, programvarudelning, dvs. gemensamt utnytt- jande av producerade program och stan- dardiserade programbibliotek, varigenom onödigt dubbelarbete undvikes.

Inom ett dylikt datanät bör sådana admi— nistrativa utnyttjanderutiner för ingående utrustningar komma till användning, att maskinerna utnyttjas rationellt under den tid de är moderna och visar upp gott pris/pres- tandaförhållande.

Etablering av ett dylikt datanät i Sverige bör ses som ett utvecklingsprojekt, vars framgång inte på förhand säkert kan faststäl-

las. Emellertid torde projektet besitta sådan utvecklingspotential, att en närmare studie av möjligheterna är motiverad.

3 Följdeffekter

Följande följdeffekter kan förväntas:

1) Projektet med ett datanät för hög- skolan inbjuder till forsknings- och utveck- lingsinsatser, både inom högskolan och data- industrin.

2) Erfarenheter byggs upp för utnyttjan- de av liknande teknik i andra sammanhang, t. ex. inom övrig del av den offentliga sektorn, inom servicenäringar m. m.

3) Projektets omfattning medför goda förutsättningar för framgångsrika diskus— sioner om önskvärd standardisering.

4 Förslag

Utredningen har erfarit att Universitets- kanslersämbetet i oktober 1972 avser till- sätta en expertgrupp för att ge förslag rörande möjligheterna att tillgodose hög- skolans behov av datakraft.

Utredningen vill i samband härmed föreslå att härför avsedd grupp speciellt noterar ovan nämnda möjlighet till realisering av förbättrat samarbete och samutnyttjande via ett datanät för högskolan.

Refererande till sin skrivelse till UKÄ av den 16 maj 1972 är utredningen beredd att lämna ytterligare synpunkter i detta ärendes fortsatta behandling.

Ordlista

I kapitel 3 har belysts ett antal fundamentala datatekniska begrepp, vilket har ansetts nöd- vändigt för den fortsatta diskussionen. Som komplement härtill ges nedan en ordlista, som utgör ett utdrag ur svensk standard på området (Svenska Standardiseringskommis- sionen, SEN 01 16 00)

centralenhet

cybernetik

databank

databas

databehandling

i dator ingående enhet som kan tolka och utfö- ra instruktioner

vetenskapsgren som av- ser kommunikation och styrning hos maskiner och levande organismer eller grupper av sådana

samling av databiblio- tek

samling av data som be- står av åtminstone ett register och som är till- räcklig för ett visst än- damål eller för ett visst databehandlingssystem och som kan utgöra en del av en annan samling av data

genomförande av en systematisk serie av operationer på data

databehandlings- system

databibliotek

dataskärm

dator, data- maskin

datorprogram

datum (singu- laris) data (pluralis)

inenhet

organiserad samling av människor, maskiner och metoder med upp- gift att genomföra data- behandling

samling av samhörande register

utenhet som visar data i visuell och icke perma— nent form

databehandlare utan mänskligt

som ingri- pande kan utföra om- fattande beräkningar med stort antal aritme- tiska eller logiska opera- tioner

förteckning över en se- rie instruktioner eller satser, avsedda att utfö- ras av en dator

representation av fakta, begrepp eller instruk— tioner i form lämpad för överföring, tolkning eller bearbetning utförd av människor eller av automatiska hjälpmedel

i databehandlingssys- tem ingående anordning som möjliggör att data kan föras in i systemet

information vid databehandling

informations- behandling

informations- behandlings- system

inmatning

integrerad krets

in/utenhet

kompatibel kompilator LSI

maskinvara

mikroprogram- mering

operativ- system

den innebörd en motta- gare inlägger i givna da- ta

härledning av informa- tion ur given informa- tion

samling av metoder, procedurer eller tekni- ker för informationsbe— handling som genom re- gelstyrd samverkan bil- dar ett organiserat helt

process i vilken data tas emot av ett databe- handlingssystem eller en datorenhet

se kapitel 3.1.2

i databehandlingssys- tem ingående anordning som möjliggör att data kan föras in i systemet och tas ut därifrån, eventuellt samtidigt

se kapitel 3.1.3 se kapitel 3.1.3 se kapitel 3.1.2

fysisk utrustning som används inom databe- handling, till skillnad från datorprogram, pro- cedurer, regler eller till- hörande dokumenta- tion

se kapitel 3.1.3

programvara som styr verkställande av dator- program och som kan avse tidplanering, rätt- ning av fel, styrning av inmatning och utmat- ning, redovisning, kom- pilering, minnesdispo- nering, dataadmin'istre- ring och liknande upp- gifter

perifer enhet, yttre enhet

post

programmera

programvara

register, fil

terminal

tidsdelning

utenhet

utmatning

i dator ingående enhet som ej tillhör centralen- heten och som i vissa fall ombesörjer datorns externa kommunika- tion

samling av samhörande data eller ord som be- handlas som en enhet

utforma, skriva och tes- ta program

datorprogram, procedu- rer, regler och doku- mentation avseende an- vändningen av ett data— behandlingssystem

mängd av samhörande poster som behandlas som en enhet

in-utenhet genom vil— ken användare kan kommunicera med ett automatiskt databe- handlingssystem

se kapitel 3.2.3

i databehandlingssys- tem ingående anordning som möjliggör att data kan tas ut från systemet

process i vilken data av- ges från ett databehand- lingssystem eller en da- torenhet

Kronologisk förteckning

Litteraturen i skolan. U. Högskolan. U.

Högskolan. Sammanfattning. U. Fastighetstaxering. Fi. Museerna. U.

mm;-sovr

Data och näringspolitik. [.

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Fastighetstaxering. (4)

Utbildningsdepartementet

Litteraturen i skolan. Separat bilagedel 4 till littera- turutredningens huvudbetänkande. [1 | 1968 års utbildningsutredning. 1. Högskolan. [2] Högskolan. Sammanfattning. [3] Museerna. [5]

lndustridepartementet Data och näringspolitik. [6]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

w '. .- al Allmanna Forlaget ISBN 91-38-01370—3