Till Statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet

Den 15 mars 1968 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för utbildnings— departementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom departe- mentet biträda med revidering av den svenska kyrkohandboken och övriga kyrkans böcker i den mån de kan beröras av en handboks- revision. Samma dag beslöt chefen för utbildningsdepartementet tillkalla professorn Åke Andrén, biskopen Ragnar Askmark, kontraktsprosten Pehr Edwall, musikdirektören Harald Göransson och författarinnan Britt G. Hallqvist att biträda med ifrågavarande uppdrag. Åt biskop Askmark uppdrogs att såsom ordförande leda utredningsuppdraget.

De sakkunniga antog namnet 1968 års kyrkohandbokskommitté. Till sekreterare förordnades den 16 december 1968 numera dom— prosten Per-Olov Ahrén. Till biträdande sekreterare förordnades den 2 juni 1971 docenten Lars Eckerdal samt den 15 september 1972 pastorn Lars Aldén.

Som sekreterare under tiden t.o.m. 31 december 1968 fungerade utan särskilt förordnande sekreteraren i Svenska Kyrkans liturgiska nämnd numera kyrkoherden Gunnar Weman.

Kommittén har i sitt arbete i vad gäller detta betänkande biträtts av följande experter: professorn Ragnar Holte (förordnad den 11 april 1969), numera docenten Lars Eckerdal (förordnad den 17 november 1969), kyrkoherden Tord Simonsson (förordnad den 17 november 1969), domkyrkoorganisten Olle Ljungdahl (förordnad den 2 mars 1970), musikdirektören Torsten Nilsson (förordnad den 2 mars 1970), docenten Berndt Gustafsson (förordnad den 29 juni 1970), numera professorn Bertil Molde (förordnad den 29 juni 1970), professorn Birger Gerhards- son (förordnad den 29 juni 1970), numera prosten Torsten Andersson (förordnad den 14 mars 1972), stiftssekreteraren Göran Göransson (förordnad den 12 januari 1973) samt expeditionschefen Berndt Eme- holm (förordnad den 7 september 1973).

För att inhämta upplysningar om den liturgiska utvecklingen i andra länder och kyrkor har studieresor företagits till Italien (samtliga leda- möter samt sekreteraren), Holland (samtliga ledamöter utom Pehr Edwall samt sekreteraren), Storbritannien (Ragnar Askmark och Pehr Edwall), Danmark, Västtyskland och Schweiz (Åke Andrén och Harald Göransson), Frankrike (Ragnar Askmark, Åke Andrén och Harald Göransson) samt USA (Åke Andrén och Harald Göransson).

För den liturgiska försöksverksamheten har kommittén utgivit Ma- terial för försöksverksamheten 1 (januari 1969), Material för försöks—

• Sida 4
•  Original

verksamheten 2 (februari 1970) samt Material för försöksverksamheten 3—6 (september 1971). Arbetsdagar kring den liturgiska försöksverk- samheten har hållits i september 1969 i Båstad, Vadstena och Uppsala. Till arbetsdagama inbjöds representanter för samtliga försöksförsam- lingar. Överläggningar om försöksverksamheten har hållits med repre- sentanter för samtliga domkapitel i Sigtuna i maj 1970. Kommitténs ledamöter och sekreterare har vid ett flertal tillfällen deltagit i arbets- dagar kring försöksverksamheten ide olika stiften.

Under tiden maj 1968 till februari 1973 har vid sex tillfällen gemen- samma sammanträden hållits med Svenska Kyrkans liturgiska nämnd. Ledamöter av kommittén samt sekreterama har vid ett flertal tillfällen deltagit i sammanträden med Nordiska kommittén för revision av kyrkoårets texter, Svenska Kyrkans liturgiska nämnd, Svenska Kyrkans Centralråds Söndagsskolnämnd samt 1969 års psalmkommitté. Fr.o.m. mars 1972 har kommitténs expert prosten Andersson följt arbetet inom Nordiska kommittén för revision av kyrkoårets texter och deltagit i dess sammanträden.

Kommittén får härmed vördsamt överlämna ett delbetänkande med förslag till ordning för huvudgudstjänst på sön- och helgdagar samt för övriga gudstjänster (band 1) jämte förslag till musik för de föreslagna gudstjänsterna (band 2—3). I särskilda bilagor redovisas den liturgiska utvecklingen i Svenska kyrkan och i vissa andra kyrkor de senaste decennierna (bilaga 1, SOU 1974: 67) samt den liturgiska försöksverk- samheten (bilaga 2, SOU 1974: 68).

I betänkandet föreslås att de framlagda förslagen till ordning för huvudgudstjänst samt för övriga gudstjänster jämte därtill hörande musik må tills vidare i avvaktan på fastställande av ny kyrkohandbok och mässmusik brukas i församlingarna som alternativ till nu gällande ordningar. Förslag till kungl. förordning härom framläggs.

I betänkandet föreslås vidare att icke prästvigd medlem av Svenska kyrkan ges möjlighet att biträda vid nattvardsdistributionen. Förslag till kungl. förordning härom samt till ändring i 1942 års kyrkohandbok framläggs.

I betänkandet framläggs slutligen som komplement till de av kom- mittén utarbetade ritualen förslag till nya kollektböner samt läsningar ur Gamla testamentet.

Kommittén har genom detta betänkande framlagt förslag i vad avser revision av 1942 års kyrkohandbok kap. 1 avd. 1, 5, 10 och 11 samt kap. 2 avd. 1 och 2. Till övriga partier av kyrkohandboken återkommer kommittén i senare betänkanden.

Stockhohn den 28 november 1974

Ragnar Askmark Åke Andrén Pehr Edwall Harald Göransson Britt G. Hallqvist /P.-O. Ahrén Lars Aldén

Lars Eckerdal

• Sida 5
•  Original

1. Utredningsuppdraget och dess fullföljande. Sammanfattning

av kommitténs förslag . . . . . . . . . . . . . . VII Summary . . . . . . . . . . . . . . . . . . XX

2. Gudstjänstordning 1 2.1 Kyrkorättslig reglering . 1 2.2 Gudstjänstritual . . . . 2 Detaljerad innehållsförteckning. 2 Kapitel I Huvudgudstjänster . . . . . . . . . . . 3

A Huvudgudstjänst med nattvard . . . . . . . . . 3

B Huvudgudstjänst utan nattvard . . . . . . . . . 31 Kapitel II Övriga gudstjänster . . . . . . . . . . . 51

A Övriga gudstjänster med nattvard . . . . . . . . 51

B Övriga gudstjänster utan nattvard . . . . . . . . 87 KapitelIII Böner . . . . . . . . . . . . . . 95 Kapitel IV Gammaltestamentliga läsningar. . . . . . . 117

2.3 Motivering . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 2.3.1 Allmänna principer . . . . . . . . . . . . . 119 2.3.2 Gudstjänsttyper . . . . . . . . . . . . . . 138 2.3.3 Gudstjänstmoment . . . . . . . . . . . . . 146

3 Icke prästvigds medverkan vid nattvardsdistribution . . . . 166 3.1 Förslag . . . . . . . . . . . . . 166 3.1.1 Förslag till kungl. cirkulär.. . . . . . 166 3.1.2 Förslag till ändring 1 1942 års kyrkohandbok . . . . 166

3.2 Motivering . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 3.2.1 Bakgrunden . . . . . . . . . . . 167

3. 2. 2 Kyrkohandbokskommitténs överväganden och förslag . 173 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . 179

• Sida 6
•  Original

• Sida 7
•  Original

Sammanfattning av kommitténs förslag

1 Den svenska kyrkohandboken av 1942 innehåller tre delar. Kom- mittén har under en första etapp arbetat med den första delen, den allmänna gudstjänsten, och inom denna del de gudstjänstritual, som utgör ordning för antingen huvudgudstjänst på sön- och helgdagar eller nattvardsgudstjänst. I detta betänkande framläggs reviderade eller helt nya ritual härvidlag. Dessutom framläggs förslag till ordning för tema— gudstjänst och söndagsbön. Bådadera kan under vissa betingelser utgöra huvudgudstjänst i en församling. Sedan 1942 års kyrkohandbok och mässbok tagits i bruk har skett vissa ändringar och tillägg. Så är fallet även i fråga om övriga kyrkans böcker. I det följande förtecknas vad som har betydelse för den allmänna gudstjänsten.

a) K yrkohana'bokens första del

KC 1952-03-07 ang. rätt att vid vissa högmässogudstjänster under Fastan utbyta litanian mot annan allmän kyrkobön KC 1954-06-18 ang. vidgad rätt att vid högmässogudstjänst bruka den nicenska trosbekännelsen, läst eller sjungen KC 1959-04-10 ang. dels rätt att som lovsång vid högmässogudstjänst alternativt bruka Vi prisa dig, dock ej under Fastan och på Botdagen; dels lekmans medverkan med textläsning vid högmässo- gudstjänst efter särskilt tillstånd (senare ändrat) KC 1966-10-21 ang. dels rätt att göra vissa kyrkliga tillkännagivanden genom utdelat skriftligt meddelande; dels ändring av lydelsen i det andra avlösningsalternativet (Begär du av uppriktigt hjärta dina synders förlåtelse . . .) KC 1969-01-24 ang. dels textval m.m. för predikan i aftonsång; dels rätt till aftonsång i koral-, vesper- eller friare form KC 1969-04-11 ang. lekmans medverkan med textläsning vid allmän gudstjänst (j/r ovan) KC 1969-04-11 ang. tillkännagivande av lysning (j/r KC samma dag med tillämpningsföreskrifter) KC 1969-05-09 ang. alternativ syndabekännelse och avlösning vid allmänt skriftermål KC 1969-06-13 ang. alternativ till allmän kyrkobön i högmässan KC 1971-05-14 ang. alternativ inledning i högmässa utan nattvard

b) Mässboken

KK 1949-10-28 ang. alternativ musik för introitus vid högmässa (nr 531)

• Sida 8
•  Original

KC 1969-04-11 ang. alternativ mässmusik (Förslag till ny mässmusik, Ny mässmusik samt Tillägg till Den svenska mässboken)

c) 1942 års evangeliebok

KC 1966-01-22 ang. rätt att utlämna vissa inledningsord vid läsning av evangeliebokens texter KBr 1970-10-16 ang. dels predikotexter ur Gamla testamentet som alterna- tiv till andra och tredje årgångens predikotexter (Alter- nativa predikotexter ur Gamla testamentet); dels rätt att bruka en ny upplaga av En liten bönbok (Att bedja i dag. En liten bönbok)

d) 1939 års koralbok

KC 1964-09—09 ang. alternativ till koralbokens melodier (Tillägg till Den svenska koralboken) KC 1969-01-24 ang. alternativ till koralbokens melodier till vissa i psalm- boken upptagna väckelsesånger

Kommitténs uppdrag sådant detta formuleras i Kungl. Maj:ts be- myndigande den 15 mars 1968 innebär att biträda med revision av den svenska kyrkohandboken och övriga kyrkans böcker i den mån de kan beröras av en handboksrevision. Uppdraget innebär alltså i första hand en genomgång av ritualen i gällande handbok och fram- läggande av förslag till förändringar i desamma. Därtill kommer emellertid uppgiften att utarbeta nya ritual i den mån behov föreligger av sådana för det i kyrkohandboken reglerade gudstjänstlivet. Däremot tillhör det icke kommitténs uppgift att utarbeta ritual och modeller för gudstjänster inom den sektor av gudstjänstlivet som icke regleras av handboken. I den mån behov finns av ritual också för denna sektor måste dessa framkomma på annan väg än genom handbokskom- mittén. I Svenska kyrkan finns för närvarande bl.a. Svenska Kyrkans liturgiska nämnd som forum härför.

När kommittén i detta betänkande begränsar sina förslag till att gälla huvudgudstjänsten samt övriga gudstjänster med nattvard har detta inte enbart arbetstekniska skäl. Motsvarande avsnitt i första delen i 1942 års kyrkohandbok har nämligen särskild karaktär så till vida att präst och församling här är helt bundna till vad som föreskrivs i gällande handbok samt att dessa gudstjänster förekommer i alla kyrkans församlingar. Övriga gudstjänster i första delen av 1942 års kyrkohandbok har karaktär av bigudstjänster. Kommittén kommer att behandla dessa i ett senare betänkande. Ifråga om aftonsång gjordes genom KC 1969-01-24 vissa ändringar i kyrkohandboken, innebärande bl.a. att aftonsång får förekomma i ”friare form”. Därmed har det förhållandet inträtt att en gudstjänst, som i vissa församlingar skall firas varje sön- och helgdag, ifråga om ritual överförts till den fria sektorn av kyrkans gudstjänstliv. Också aftonsången kommer kyrko- handbokskommittén att uppmärksamma i ett kommande betänkande.

En översikt över kyrkorättslig praxis i dessa hänseenden ges i bilaga 1 kap. 9.

• Sida 9
•  Original

2 Med huvudgudstjänst avser kommittén vad som i 1686 års kyrko- lag kap. 2 55 3 och 5 kallas högpredikan och som enligt kyrkolagen skall hållas varje sön- och helgdag såväl ”uti alla städer” som ”uti landskyrkorna”. I 1942 års kyrkohandbok finns som ordning för denna gudstjänst högmässa med och utan nattvard samt högmässa med infogat skriftermål. Vidare finns ordning för barngudstjänst. Enligt lag 1942- 03-20 (118) äger domkapitlet rätt att, efter vederbörande pastors och kyrkoråds hörande, bestämma att årligen högst två högmässogudstjäns- ter ”må anordnas såsom barngudstjänster i den ordning som för barn- gudstjänst är föreskriven i kyrkohandboken”. Slutligen finns också ordning för förkortad högmässa. Denna ordning får enligt anvisning i kyrkohandboken brukas ”vid söndagsgudstjänst på annan plats än i kyrka”. Undantagsvis kan den därför komma att utgöra ordning för huvudgudstjänst i församlingen. Med få undantag är alltså högmässa med eller utan nattvard den form, enligt vilken huvudgudstjänsten enligt gällande bestämmelser skall förrättas i Svenska kyrkans församlingar. Också i fortsättningen bör enligt kyrkohandbokskommitténs mening högmässa med eller utan nattvard de flesta sön- och helgdagar på året vara den form, enligt vilken huvudgudstjänsten förrättas. Av denna anledning har kom- mittén i hög grad inriktat sitt arbete på en revision av högmässans ordning. Resultatet av revisionen redovisas i detta betänkande liksom motiveringarna för densamma. Vid sidan av högmässan bör emellertid enligt kyrkohandbokskom- mitténs mening också andra former för gudstjänst kunna få brukas som huvudgudstjänst på sön- och helgdagar. Gudstjänstlivets utveck- ling de senaste decennierna har i såväl Svenska kyrkan som i andra kyrkor utmärkts av strävan till variation och flexibilitet. I görligaste mån bör, har man menat, gudstjänsten anpassas till användningsom- rådet. En församling med omfattande kyrkomusikalisk verksamhet bör sålunda ges möjlighet att utnyttja sina resurser i gudstjänsten och därmed ge gudstjänsten en rikare musikalisk utformning. En utbyggd nattvardsordning kan i vissa sammanhang ha sitt värde medan i andra en kortare ordning är att föredra. En kyrkvan församling kan ha stort utbyte av en i långa stycken traditionellt utformad gudstjänst medan en mer kyrkfrämmande får större utbyte av en gudstjänst som i språk och stil mer anknyter till vår egen tid. Kommittén har i sina förslag till ordning för huvudgudstjänsten sökt tillmötesgå önskemålen om variation och flexibilitet på två sätt. Dels ges inom ramen för högmässa med och utan nattvard stora möjligheter till variation såväl musikaliskt som ifråga om gudstjänstens textmässiga utformning. Dels och framför allt framlägger kommittén förslag också till andra former för huvudgudstjänst än högmässan. Två sådana for- mer finns i förslaget, söndagsgudstjänsten och familjegudstjänsten. Dess- utom föreslås att för enstaka tillfällen även andra former skall få användas. Som närmare utvecklas nedan i kapitel 3.3 bygger också söndags- gudstjänsten på den struktur, som utgjort grundstomme i den svenska lutherska gudstjänstutformningen alltsedan reformationstiden och som

• Sida 10
•  Original

även överensstämmer med allmänkyrklig tradition. För en gudstjänst- deltagare är det därför lätt att känna igen sig också i denna gudstjänst. Samtidigt har kommittén sökt göra gudstjänsten mer lättförståelig. Språket har förts närmare det talade nutidsspråket än vad som skett i högmässan. Musiken är från vår egen tid. För predikan föreslås att också andra former än den traditionella textutläggningen skall få an- vändas.

Söndagsgudstjänsten presenterades första gången vid de arbetsdagar för försöksverksamheten, som anordnades i september 1969 och till vilka inbjudits representanter för samtliga försöksförsamlingar i stiften. Gudstjänsten mottogs positivt, och på önskemål från de närvarandes sida hemställde kommittén senare under hösten hos domkapitlen att den fick prövas i stiftens försöksförsamlingar. Samma gudstjänst har sedan med vissa förändringar prövats under såväl andra som tredje etappen av försöksverksamheten. Den gudstjänstordning, som nu fram- läggs som förslag, överensstämmer till sin struktur och i stor ut- sträckning även till sina detaljer med den som första gången firades vid arbetsdagarna 1969. De förändringar som vidtagits är till största delen resultat av den relativt långa försöksperioden. Nytt material, främst introitustexter med tillhörande musik, har också tillkommit.

Ordning för familjegudstjänst presenterades första gången i Material för försöksverksamheten 3. Gudstjänsten har sedan omarbetats med ledning av resultatet av försöksverksamheten och ett av Svenska Kyr- kans Centralråds Söndagsskolnämnd utarbetat förslag.

Nu omnämnda fyra ritualförslag (högmässa med och utan nattvard, söndagsgudstjänst och familjegudstjänst) bör fritt få användas i för- samlingarna. Som ordning för huvudgudstjänst på sön- och helgdagar bör de dock få brukas först sedan församlingens kyrkoråd givit sitt medgivande härtill. Samråd med i församlingen tjänstgörande präster och kyrkomusiker bör ha föregått kyrkorådets beslut. Beslutet bör ha karaktär av medgivande att de alternativa ordningarna får ersätta motsvarande ordningar i 1942 års kyrkohandbok vid huvudgudstjänst i församlingen.

Ifråga om söndagsgudstjänst och familjegudstjänst bör dessutom krävas att kyrkorådet inhämtar domkapitlets tillstånd att använda ifrågavarande ordning som ordning för huvudgudstjänst på sön— och helgdagar. I tillståndet bör anges hur många gånger årligen som ifråga- varande ritual får utgöra huvudgudstjänst i församlingen. Härmed markeras att högmässan fortfarande är den normala formen för huvudgudstjänst. En möjlighet till flexibilitet har dock öppnats, som av kommittén bedöms vara av stort värde.

Utöver nu omnämnda fyra ritual finns under rubriken huvudguds- tjänst också anvisningar för firande av temamässa och temagudstjänst. Också sådana gudstjänster bör fritt få firas i församlingarna. Som huvudgudstjänst på sön- och helgdagar bör temamässa eller temaguds- tjänst dock få användas endast om gudstjänsten till sin struktur över- ensstämmer med högmässa med respektive utan nattvard, eller ifråga om temamässa med veckomässa enligt kommitténs förslag. Domkapit- lets tillstånd bör krävas för varje särskild gång. Tillstånd bör kunna

• Sida 11
•  Original

inhämtas av församlingens pastor, därest kyrkorådet beslutat godkänna principen att temamässa eller temagudstjänst får brukas som huvud- gudstjänst i församlingen.

I en församling, där huvudgudstjänsten en viss sön- eller helgdag av någon anledning inte kan förrättas av präst (t.ex. på grund av sjukdom, tillfällig vakans, prästbrist eller på grund av att en annexförsamling i ett flerförsamlingspastorat en viss sön- eller helgdag blir utan guds- tjänst), bör gudstjänsten kunna förrättas av någon lekman i försam- lingen. Att så sker är enligt kyrkohandbokskommitténs mening mer meningsfullt än att gudstjänsten inställs eller en veniat tillkallas. Söndagsbönen, som i kommitténs förslag återfinns under rubriken Övriga gudstjänster, är tänkt som ordning för sådan gudstjänst.

3 För nattvardsgudstjänst finns i 1942 års kyrkohandbok två ritual, nämligen skriftermål jämte nattvard samt nattvardsgudstjänst, hög- tidligare form. För båda gäller att nattvardsmässan är densamma som i högmässan. Något av ritualen skall användas om nattvard firas på annan tid och efter annan ordning än högmässans. Enligt gällande bestämmelser är alltså i Svenska kyrkan nattvardsmässan i dess tradi- tionella västerländska form den enda tillåtna formen för nattvards- gudstjänst. Enligt kommitténs mening bör också i fortsättningen den traditionella västerländska formen för nattvardsmässa i regel brukas när nattvard firas inom Svenska kyrkan, antingen detta sker i högmässan eller i annat sammanhang. Kommitténs förslag till skriftermålsmässa och veckomässa bygger på detta. Skriftermålsmässan består liksom skrifter- mål jämte nattvard i 1942 års kyrkohandbok av högmässans skrifter- målsdel jämte nattvardens gudstjänst i högmässan. Det är kommitténs uppfattning att denna form för nattvardsfirande är uppskattad i många församlingar och att behov finns för en på detta sätt uppbyggd gudstjänst Också i en reviderad handbok. Också veckomässan bygger på högmässan. Kommittén har emellertid här försökt att åstadkomma en kortare form för nattvardsfirande än högmässan utan att gudstjänsten för den skull enbart får karaktär av en högmässa, ur vilken vissa moment tagits bort. För överväganden härvidlag hänvisas till kap. 3.3.3 Gudstjänstmoment. Ordning för veckomässa presenterades av kommittén redan i Material för försöksverksamheten 1. Denna veckomässa var tänkt som en helt läst mässa, där också psalmerna skulle läsas. Denna först presenterade ordning har senare helt omarbetats. Bl.a. har väsentliga förkortningar skett. Också den veckomässa, som nu framläggs som förslag, kan vara en helt läst gudstjänst. Anvisningar finns dock för sång av vissa partier. Psalmerna är i första hand avsedda att sjungas. Förslaget att läsa psalmerna vid gudstjänsten har i försöksförsamlingarna inte mötts av positiv reaktion. En i världens kyrkor allt oftare använd form för nattvardsgudstjänst är temamässan. I bilaga 1 berörs typen i flera sammanhang. Kommittén har velat öppna möjlighet att också i Svenska kyrkan utforma natt- vardsmässan på detta sätt. Under rubriken Temamässa ges anvisningar

• Sida 12
•  Original

för hur en temamässa kan utformas. Som ovan påpekats bör dom- kapitlets tillstånd krävas, om huvudgudstjänst skall utformas som temamässa. I andra sammanhang bör nattvardsgudstjänsten kunna få formen av temamässa enligt i detta betänkande givna anvisningar utan att särskilt tillstånd krävs härför.

Kommittén har under sitt arbete också tagit upp frågan om inte i vissa sammanhang nattvard bör kunna firas också i annan och enklare form. Kommitténs tanke har därvid varit att använda bibeltexter, som antingen handlar om en måltid eller som på annat sätt för tankarna till nattvarden, och kring dessa texter bygga nattvardsgudstjänster av meditativt slag, med starka inslag av aktivitet från de deltagandes sida. Gudstjänsterna skulle enligt kommitténs mening firas i mindre grupper, kanske också på annan plats än i en kyrka. Förslag till nattvardsguds- tjänster av detta slag presenterades av kommittén i Material för för- söksverksamheten 2. Också en ”Jerusalemsmässa” presenterades, som byggde på det judiska sabbatsfirandet i hem och synagoga. Om mässor- na hette det i Material för försöksverksamheten 2 på följande sätt.

Samtliga mässor är avsedda för den mindre gruppen, samlad i ett kyrkorum eller på annan plats. De bör också kunna firas som ”huskommunion”, exempelvis som avslutning på en samtalskväll i en studiegrupp, eller ifråga om Tiberiasmässan i det fria. Däremot är de inte avsedda att brukas som form för söndagens huvudgudstjänst.

Som framgår av bilaga 2 har dessa mässor, som prövats i försöksför- samlingarna under etapp 2 och 3 av försöksverksamheten, mottagits positivt. En svårighet har varit att de i viss utsträckning fört tankarna till kyrkospel med rolläsning från de deltagandes sida. Det har också ifrågasatts om en mässa av detta slag kan användas mer än en gång i samma grupp.

Samtliga fyra mässor från Material för försöksverksamheten 2 åter- finns i detta betänkande som förslag från kommitténs sida. De är dock omarbetade i relativt stor utsträckning. Bl.a. har kommittén sökt minska intrycket av kyrkospel. Ytterligare en mässa har tillkommit med motiv från Joh. 6. Kommittén föreslår även att nattvard skall kunna firas i mycket enkel form kring ett bord (bordsmässa).

Ingen av dessa mässor är avsedd att brukas som församlingens huvudgudstjänst. De hör hemma i den mindre gruppen. Om någon av dem skall firas på annan plats än i kyrka krävs domkapitlets god- kännande enligt lag 1927-03-04 (28). Godkännandet skall gälla den plats, där mässan skall firas. I övrigt bör dessa mässor fritt få användas i församlingarna, då nattvard firas på annan tid än i samband med söndagens huvudgudstjänst.

4 Kommittén framlägger i band 2 och 3 förslag till musik till de i band 1 framlagda ritualförslagen. Den musik till högmässan, som kommittén framlägger (band 2 kap. 1.1), bygger i allt väsentligt på den sedan 1800-talets slut utformade traditionen, dvs. närmast på 1942 års mässbok och på den revision

• Sida 13
•  Original

därav som föreligger i 1968 års mässbokstillägg. I förhållande till mäss- bokstillägget, som utförligt beskrivs i bilaga 1: 8.1.2, innebär kom- mitténs förslag endast smärre omdisponeringar och kompletteringar samt vissa förändringar, som avser att göra melodierna mer lättsjungna. Endast då nya textformer krävt detta har nykomposition företagits i detta material. Till mässmusiken hör vissa gammalkyrkliga introitus (band 3 kap. 1.2). Dessa bygger på Liturgiska nämndens utgåva 1967, vilken godkändes för allmänt bruk 1969. Utgåvan har endast obetydligt bearbetats och utvidgats. Därjämte innehåller den av kommittén före- slagna serien bearbetningar av gammalkyrkliga introitus i 1942 års mässbok.

Utöver nu angiven mässmusik innehåller band 2—3 musik till sön- dagsgudstjänst och familjegudstjänst, litanian, introitus med försam- lingsomkväde samt fyra nykomponerade mässor. De nya mässorna har på kommitténs uppdrag komponerats av tonsättarna Sven-Erik Bäck, Egil Hovland, Sven—Eric Johanson och Torsten Nilsson. Musiken till söndagsgudstjänsten, familjegudstjänsten och till samtliga introitus med församlingsomkväde har komponerats av Egil Hovland.

Kommittén föreslår att till högmässa med och utan nattvard skall användas den musik som framläggs i band 2. Som alternativ bör dock utan särskilt tillstånd få användas de i band 3 intagna fyra nykompo- nerade mässorna. Som introitus används gammalkyrkliga introitus eller introitus med församlingsomkväde i band 3.

När söndagsgudstjänst och familjegudstjänst firas som huvudguds- tjänst bör användas den i band 2 och 3 intagna musiken.

Den nykomponerade musiken aktualiserar emellertid hela frågan om mässmusikens auktorisation. Enligt kommitténs mening vore det olämp- ligt att nu auktorisera de av kommittén framlagda förslagen på sådant sätt, att ytterligare nykomponerande omöjliggörs. Kommitténs förslag har tillkommit under en begränsad tidsperiod. De nya introitus har tonsatts av en enda komponist.1 De nykomponerade mässorna har ännu inte prövats i praktiken. Kommittén anser därför att omsorgen om en fortsatt förnyelse på detta område kräver en auktorisation enligt andra och smidigare principer än dem som nu gäller. Med anledning härav föreslår kommittén att nykomponerad musik till högmässa med och utan nattvard samt till söndagsgudstjänst och familjegudstjänst, när dessa firas som huvudgudstjänst, skall kunna godkännas av dom- kapitlet, vid fråga om regelbunden användning efter hörande av Svenska Kyrkans liturgiska nämnd. Ansökan skall inges av kyrkorådet efter samråd med församlingens präster och kyrkomusiker.

Då det gäller psalmsång avser kommittén med ordet psalm psalmer och sånger i dels 1937 års psalmbok med tillhörande koralbok 1939 och tillägg 1964 jämte de 1969 godkända Väckelsetidens melodier, dels det psalmbokstillägg, som 1969 års psalmkommitté avser att framlägga. I de fall, då även andra psalmer och sånger enligt kommitténs mening bör få komma till användning, framgår detta av till ritualförslagen hörande anvisningar.

1 Kommittén har beställt liknande introitussättningar av flera andra tonsättare men ännu inte fått in material i den ut- sträckning att någon publicering blivit aktuell.

• Sida 14
•  Original

5 Språket i de reviderade och nya ritualen har varit föremål för särskild uppmärksamhet från kommitténs sida. Till sin hjälp har kom- mittén därvid haft en särskild expertgrupp, bestående av professorerna Birger Gerhardsson, Ragnar Holte och Bertil Molde samt föreståndaren för Religionssociologiska Institutet docent Berndt Gustafsson. Gruppen har successivt granskat inom kommittén utarbetade ritualförslag och till kommittén redovisat sina synpunkter på desamma. Från profes- sorerna Gerhardsson och Holte har därvid inhämtats synpunkter på valda formuleringar också från exegetisk och teologisk-systematisk syn- vinkel. Genom Religionssociologiska Institutets försorg har en särskild un- dersökning gjorts beträffande begripligheten hos texter, ingående i Material för försöksverksamheten 1 och 2. Undersökningens resultat presenteras i bilaga 2. För kommentarer hänvisas till framställningen i bilaga I, uppsatsen om det liturgiska språket. Språket i högmässan i 1942 års kyrkohandbok har på kommitténs initiativ undersökts i en uppsats av fil. mag. Carin Sandqvist vid Institutionen för nordiska språk vid Lunds universitet. Resultatet av undersökningen kommenteras i bilaga I, uppsatsen om det liturgiska språket. Vad gäller den diskussion som under de senare decennierna förts på skilda håll angående det liturgiska språkets karaktär och de krav som kan ställas på detta, har kommittén uppdragit åt sin ledamot Britt G. Hallqvist att presentera den och därjämte undersöka, vilka utvecklings- tendenser i nutida svenska som kan och bör inverka på kyrkans språk. Resultatet av denna undersökning presenteras i en uppsats i bilaga 1. I denna uppsats liksom 1 kap. 3.3.1.2 nedan redogörs också för kom- mitténs principer då det gäller språket i de reviderade och nya ritualen.

6 Kommitténs arbete med revision av den svenska kyrkohandboken sker under en tid, då i praktiskt taget alla kyrkor på olika sätt arbetas med frågan om gudstjänstens förnyelse. Många kyrkor har det senaste decenniet fått nya handböcker för sitt ”officiella” gudstjänstliv. I andra pågår arbetet på revision av gällande gudstjänstordning. På nästan alla håll bedrivs försöksverksamhet samt vid sidan av det ”officiella” guds- tjänstlivet omfattande experiment med mer eller mindre radikala försök till förnyelse. Kommittén har i görligaste mån sökt följa detta arbete genom dels studieresor, dels studium av tillgänglig litteratur samt utnyttjande av personliga kontakter. Åt olika ledamöter liksom åt kommitténs sekre- terare har därvid uppdragits att närmare undersöka utvecklingen inom någon eller några kyrkor samt presentera resultatet härav i form av skriftliga framställningar till kommittén. Dessa framställningar publi- ceras såsom uppsatser i bilaga I. I samma bilaga ges också en översikt över den utveckling, som ledde fram till 1942 års kyrkohandbok, samt vad som skett ifråga om liturgisk utveckling i Svenska kyrkan sedan tillkomsten av denna handbok. För kommitténs arbete har översikterna över vad som hänt i världens kyrkor på gudstjänstlivets område de senaste decennierna varit av stor betydelse. En sammanfattning av

• Sida 15
•  Original

aktuella tendenser inom olika kyrkor ges 1 kap. 3.3.1.1, där också ställning tas till dessa och deras betydelse för det svenska handboks- arbetet.

7 Genom den liturgiska försöksverksamheten har kommittén haft möjlighet att pröva de inom kommittén utarbetade ritualen i försam- lingar av olika struktur samt genom utvärdering av verksamheten få veta hur församlingarna uppfattat desamma. För kommitténs arbete har försöksverksamheten varit av utomordentligt stort värde. Kom— mittén har också genom att dela försöksperioden i olika etapper kun- nat utveckla och på nytt pröva ritual, som på ena eller andra sättet visat sig inte motsvara kommitténs intentioner eller som i försöks- församlingarna mött påtaglig kritik. Därmed har försöksförsamlingarna aktivt kommit att delta i utarbetandet av de nya ritualen. Också dom- kapitlens synpunkter har inhämtats. En redogörelse för resultatet av försöksverksamhetens tre etapper liksom en värdering av detsamma ges i bilaga 2. Uppläggningen av verksamheten från kommitténs sida liksom av kommittén vidtagna åtgärder har i korthet inneburit följande. Lag om försöksverksamhet utfärdades 1968-12—13 (737). Lagen, som trädde i kraft den 1 januari 1969, har följande lydelse:

l &. Utan hinder av 2 kap. 14 & kyrkolagen får under åren 1969—1975 allmän gudstjänst försöksvis hållas enligt ordning som avviker från den som föreskrives i kyrkohandboken. 2 &. Försöksverksamhet får samtidigt bedrivas i högst tio församlingar i varje stift. 3 &. Fråga om försöksverksamhet prövas av domkapitlet. Försöksverksamhet får anordnas endast om kyrkorådet i församlingen medger det. Fråga om sådant medgivande avgöres efter samråd med församlingens präster och kyrkomusiker. 4 &. Försöksverksamhet bedrives under domkapitlets ledning och tillsyn.

Avsikten med lagen var enligt förarbetena till densamma bl.a. att ge erfarenheter för en kommande ny kyrkohandbok. Kyrkohandboks- kommittén skulle enligt förarbetena samordna verksamheten på riks- planet.

I januari 1969 framförde kyrkohandbokskommittén i skrivelse till domkapitlen sina synpunkter på försöksverksamhetens omfattning, igångsättande och fortsatta bedrivande i stiften. Samtidigt översändes till domkapitlen Material för försöksverksamheten 1 med hemställan att i varje stift skulle utses högst tio församlingar med uppgift att pröva i Material för försöksverksamheten 1 ingående förslag. Samtliga domkapitel biföll kommitténs hemställan och utsåg försöksförsamlingar. En förteckning över försöksförsamlingarna återfinns i bilaga 2.

Material för försöksverksamheten (MFV) 1 prövades i försöksför- samlingarna fram till den 1 maj 1970. Därefter utvärderades verksam— heten på sätt som framgår av bilaga 2. I februari 1970 utsändes MFV 2 med hemställan att däri ingående förslag skulle prövas i försöksför- samlingarna fram till 1 maj 1971. MFV 3—6 utsändes på likartat sätt i september 1971 för att prövas t.o.m. utgången av 1972. Formerna för

• Sida 16
•  Original

utvärdering av de olika etapperna liksom resultatet av densamma fram- går av bilaga 2.

Inom Västerås och Göteborgs stift har det av kyrkohandbokskom- mittén utarbetade materialet prövats endast i begränsad utsträckning. Anledningen härtill är att domkapitlen i dessa stift låtit utarbeta egna försöksritual, som inom stiften prövats i stället för eller tillsammans med kyrkohandbokskommitténs förslag. Kyrkohandbokskommittén har haft tillfälle att ta del av de särskilda försöksritualen liksom utvärde- ringen av desamma.

Kyrkoherde Tord Simonsson har som kommitténs expert ansvarat för utarbetandet av utvärderingsinstrument samt för bearbetandet av de inkomna svaren. Han har därvid biträtts av kommitténs bitr. sekr. Lars Aldén. Arbetet har bedrivits i visst samarbete med religionssocio- logisk expertis vid Sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Simonsson och Aldén har också ansvarat för utarbetandet av bilaga 2.

8 Till kommitténs uppdrag hör revision av den svenska kyrkohand- boken och övriga kyrkans böcker i den mån de kan beröras av en handboksrevision. Ifråga om övriga kyrkans böcker berörs evangelie- boken och mässboken samt psalmboken av kommitténs i detta be- tänkande framlagda förslag. Kommittén föreslår sålunda då det gäller evangelieboken nya introitustexter och nya kollektböner samt vissa alternativa kollektböner, då det gäller mässboken ny musik till de föreslagna reviderade och nya ritualen, och då det gäller psalmboken att också andra psalmer och sånger får användas tillsammans med de föreslagna ritualen än de som ingår i 1937 års psalmbok.

I samtliga fall är vad som föreslagits direkt beroende av den av kommittén föreslagna revisionen av 1942 års kyrkohandbok. För mässmusiken är detta självklart. Då det gäller kollektbönerna ingår dessa i de föreslagna gudstjänstordningarna och bör inte alltför mycket avvika från den språkliga formen i kringliggande texter.

Kommittén har låtit sin ledamot Britt G. Hallqvist översätta och bearbeta ett antal böner från det pågående danska handboksarbetet. Bönerna, som till sin stil avviker från hittills brukade kollektböner, är författade av cand. mag. Anna Sophie Seidelin. Kyrkohandbokskom- mittén har ansett det värdefullt att dessa böner får brukas i Svenska kyrkans gudstjänst som alternativ till de traditionella kollektbönerna i den av kommittén utarbetade kollektbönserien.

Också då det gäller textläsningarna har kommittén ansett det nöd- vändigt att beröra evangelieboken i sitt arbete. Sedan 1862 finns utöver de gamla epistlama och evangelierna två nya textserier med högmässo- och aftonsångstexter för samtliga sön- och helgdagar. För textläsningen i högmässan innebär detta att två år av tre en evangelie- text läses från altaret och från predikstolen en annan evangelietext, över vilken sedan predikas. Detta kan enligt kommitténs mening inte vara en lämplig ordning. Kommittén föreslår därför att andra och tredje årgångens evangelietexter får utgöra evangelium i högmässan de år, då det skall predikas över dessa texter. Undantag bör dock göras för vissa högtidsdagar. Att på detta sätt använda andra och tredje

• Sida 17
•  Original

årgångens texter har prövats i försöksverksamheten och där mött positiv reaktion. I väntan på revision av evangeliebokens textserier bör därför enligt kommitténs förslag godkännas, att nuvarande textserier används på detta sätt när de av kommittén föreslagna ritualen brukas.

Kommittén föreslår också att möjlighet öppnas till läsande av gam- maltestamentlig text. I flera andra kyrkor har detta skett de senaste decennierna. Det är kommitténs mening att samma möjlighet bör finnas också i Svenska kyrkan. I väntan på revision av evangelieboken framlägger kommittén två gammaltestamentliga textserier, som bygger på ett förslag utarbetat av den nedan nämnda nordiska perikopkom- mittén. Seriernas texter bör även kunna brukas som predikotexter. Härför bör även kunna användas den 1970 godkända serien Alternativa predikotexter ur Gamla testamentet.

Då det gäller perikopordningen pågår ett arbete inom de lutherska kyrkorna för att om möjligt åstadkomma en för de lutherska kyrkorna gemensam textserie. Arbetet är uppdelat på regionala kommittéer, av vilka en kommitté består av representanter för de nordiska länderna. Kyrkohandbokskommittén har deltagit i detta kommittéarbete genom dels sin sekreterare, dels särskild tillkallad expert, prosten Torsten Andersson. Sedan arbetet i den nordiska perikopkommittén framskridit så långt att förslag till ny perikopordning färdigställts, har kyrkohand- bokskommittén i särskild skrivelse till Kungl. Maj:t aktualiserat frågan om evangeliebokens revision och framhållit vikten av att den utförs i nära samband med kyrkohandbokens revision.

9 Kommittén har i sitt arbete haft möjlighet att anlita Svenska Kyrkans liturgiska nämnd som dels referensgrupp, dels arbetsgrupp med särskilda uppgifter som av kommittén överlämnats till nämnden. Ett antal gemensamma sammanträden för bl.a. diskussion av i för- söksverksamheten ingående förslag har hållits. Nämndens deltagande i arbetet har för kyrkohandbokskommittén varit av stort värde.

10 Genom beslut den 31 januari 1969 överlämnade Kungl. Maj:t åt kommittén att utreda frågan om behov förelåg av hjälp från icke prästvigds sida vid nattvardsdistributionen och i vilka former sådan kunde möjliggöras. Utredningsuppdraget skulle enligt Kungl. Maj:ts förordnande fullgöras under iakttagande att 'veniainstitutet icke fick utvidgas. Kommittén överlämnade den 27 januari 1970 den begärda utredningen till Statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet jämte förslag i anledning av densamma (Utbildningsdepartementet 1970: 2. Stencil). Sedan de i utredningen framförda förslagen varit föremål för yttrande från 1970 års kyrkomöte har Kungl. Maj:t den 4 juni 1971 överlämnat handlingarna i ärendet till kommittén för att övervägas i samband med fullgörande av utredningsuppdraget. Kom- mittén behandlar frågan i särskilt kapitel i detta betänkande och avger förslag i anslutning härtill.

• Sida 18
•  Original

11 Förteckning över remisser, utredningsuppdrag m.m. som till- ställts kommittén under utredningsarbetets gång

A För övervägande i samband med fullgörande av utredningsupp- draget har till kommittén överlämnats följande ärenden:

kyrkomötets skrivelse till Konungen den 1 oktober 1963, nr 20, i vad avser av väckt motion angående kungörandet av kyrkliga tillkänna- givanden i högmässan föranledd fråga om förbön för sjuka;

Svenska Kyrkans Missionsstyrelses skrivelse till Konungen den 14 juni 1968 angående nytt ritual för missionärssändning samt Stockholms stifts prästsällskaps skrivelse till Konungen april 1968 angående bidrag till ”marknadsundersökning” som underlag för handboksrevision;

kyrkomötets skrivelse till Konungen den 27 september 1968, nr 8, med anledning av väckta motioner angående vissa ändringar i Den svenska kyrkohandboken;

kyrkomötets skrivelse till Konungen den 22 september 1970, nr 6, angående icke prästvigds medverkan vid nattvardsdistributionen;

kyrkomötets skrivelser till Konungen den 24 september 1970, nr 17, angående ändringar i Den svenska kyrkohandboken, nr 18, angående alternativ syndabekännelse, nr 19, angående alternativ ordning för enskilt skriftermål, och nr 21, angående ändrad rubricering i evangelie- boken av andra och tredje årgångens texter;

framställning den 14 december 1972 från Egon Henelid till stats- ministern, angående införande av tio Guds bud 1 högmässan; och

framställning den 23 januari 1973 från 0. Gärtner till statsrådet Myrdal, angående påbud om särkalkar vid nattvardsdistribution samt i anslutning härtill Socialstyrelsens utlåtande till Konungen den 24 september 1968 över förslag om allmänt införande av särkalk vid nattvardsgång i svenska kyrkor.

B Under utredningsarbetets gång har Kungl. Maj:t till kommittén överlämnat att verkställa följande utredningar:

den 31 januari 1969 frågan om behov föreligger av hjälp från icke prästvigds sida vid nattvardsdistributionen; Utredningsuppdraget har fullgjorts enligt punkt 10 ovan; och

den 30 oktober 1970 frågan om böndagarnas inarbetande i kyrkoårets ordinarie textföljd med anledning av 1970 års kyrkomötes skrivelse, nr 23, angående böndagama m.m. Utredningsuppdraget vilar i avvaktan på lösningen av frågan om evangeliebokens revision.

C Därtill anmodad har kommittén till chefen för utbildningsdeparte- mentet avgivit följande remissyttranden:

den 15 januari 1969 över skrivelse från 1968 års kyrkomöte nr 10 angående lekmans medverkan med textläsning vid allmän gudstjänst;

den 15 januari 1969 över skrivelse från 1968 års kyrkomöte nr 11 angående ritual för missionärssändning;

den 15 januari 1969 över skrivelse från 1968 års kyrkomöte nr 12 angående alternativ syndabekännelse;

den 15 januari 1969 över skrivelse från 1968 års kyrkomöte nr 20 angående de allmänna kyrkobönerna;

• Sida 19
•  Original

den 15 januari 1969 över skrivelse från 1968 års kyrkomöte nr 21 angående ny mässmusik;

den 14 maj 1969 över det av perikopkommittén för gammaltesta— mentliga texter avgivna betänkandet Förslag till predikotexter ur Gamla Testamentet för kyrkoårets sön— och helgdagar (SOU 1968: 42);

den 14 oktober 1969 över det av 1963 års bibelkommitté avgivna betänkandet Nyöversättning av Nya Testamentet. Behov och principer (SOU 1968: 65); och

den 12 februari 1971 över skrivelse från 1970 års kyrkomöte nr 20 angående alternativ till kyrkohandbokens ingress vid högmässa utan nattvard.

D Kommittén har i enlighet med PM från kyrkoenheten i utbildnings- departementet till Biskopsmötet avgivit följande yttranden:

den 14 maj 1969 över domkapitlens anmärkningar gentemot kyrko- mötets förslag till allmän kyrkobön; och

den 14 maj 1969 över domkapitlens anmärkningar gentemot kyrko- mötets förslag till ritual för missionärssändning.

E Svenska Kyrkans Centralråds Söndagsskolnämnd har i skrivelse till kommittén den 10 juni 1969 överlämnat förslag till ordning för barngudstjänst m.m. Det gemensamma riksmötet för Riksförbundet Kyrkans Ungdom och Sveriges Kristliga Gymnasiströrelse i Västerås den 16—22 juni 1969 har genom riksmötets verkställande utskott i skrivelse till kommittén den 11 maj 1970 överlämnat uttalanden angå- ende principer för gudstjänstlivets förnyelse. Till kommittén har slut- ligen inkommit ett flertal skrivelser från enskilda personer.

12 Kommittén har genom skriftväxling med de författare och tonsättare vilkas verk ingår i de av kommittén framlagda förslagen träffat överenskommelse av innebörd att detta material utan särskild ytterligare ersättning får användas, då i församling ur föreliggande upplaga av Gudstjänstordning respektive Gudstjänstmusik framställs agendor för gudstjänstbruk.

13 Med överlämnande av detta betänkande jämte tillhörande bilagor föreslår kyrkohandbokskommittén att de framlagda ritualen och till dessa hörande musik skall få användas som alternativ till motsvarande ritual i 1942 års kyrkohandbok och musik i 1942 års mässbok. Ett slutligt fastställande av ny kyrkohandbok och mässmusik bör ske först i samband med att förslag föreligger till hela kyrkohandboken med tillhörande musik.

• Sida 20
•  Original

Summary

2.3. Family service

During the last few years, family service has become more and more common in the Church of Sweden parishes. The 1942 Manual, however, contains no proper ritual for that type of worship. The Commission considers that such a ritual is needed and that permissions should be granted to have a Family service on certain Sun- and Holydays.

The name of Family service holds a theological connotation. It hints at the belonging together of God,s family, assembled for worship. The liturgy submitted by the Commission tries to express that in various ways. The sense of religious affinity is emphasized when Baptism is celebrated during the service and a new member of the Church is thus admitted into its community.

The liturgy of Family service gives rich opportunities for activity on the part of the congregation.

• Sida 25
•  Original

2.4 Eucharistic services

In some of the separate Eucharistic services the Eucharistic Prayer corresponds exactly to that of High Mass. Thus Confession and Eucha- rist (skriftermålsmässa) consists of Confessional homily, Confession and Absolution, directly followed by the Eucharistic Prayer. Ferial Mass (veckomässa) also includes readings, Collects and Creed. Both masses follow patterns extant in the 1942 Manual.

The Bible Masses are built upon biblical texts which are closely followed and form the ritual. In various ways the chosen texts have connection with Eucharistic situations: it may be a meal with Jesus at its centre (Barley Bread Mass, Emmaus Mass, Tiberias Mass) or a narra- tive of a meeting with the Risen Lord (Thomas Mass, Emmaus Mass, Tiberias Mass). The ritual subordinates itself to the biblical text and becomes an exegesis thereof, often in an active way but sometimes in a meditating one. The text may be presented by a group of readers or by single lectors, in much the same way as in Church drama. The Bible masses give ample opportunity for congregational activity and seem to have a special quality of creating a sense of community.

The Jerusalem Mass tries to bring the congregation closer to the situation where the Lord's last supper took place. The Commission has been well aware how difficult it is to make a Jewish liturgy a base for & Christian Eucharistic order. In spite of that the Commission has made a serious effort at composing a liturgy which is closer to the Jewish prototype than are traditional eucharistic rituals. The Jewish seder- and sabbath liturgies are not copied in detail, but have provided a general background. The Psaltar readings correspond to the Hallel readings of the seder ritual, and some of the prayers emanate from the same source.

The Table Mass emphasizes the sense of belonging together. Its structure is utterly simplified, as is the language. A short Eucharistic prayer precedes the Words of Institution. When the priest has said the first part of those words, the bread is broken (preferably an ordinary bread of a suitable size) and immediately distributed among the communicants. Then he continues to say the rest of the Words of Institution, and a chalice is sent round the table. The service ends with a short Prayer of Thanksgiving.

3. Music

The music, which the Commission submits in part 2, is essentially founded upon the medieval inheritance of Gregorian chant, as presented in the 1942 Mass Book and its Appendix, which appeared in 1968. If compared with that Appendix, part 2 of the report only provides some rearrangement and amplification and certain changes, in order to make it easier to sing the melodies. Only in a few cases have new compositions been introduced, due to new texts in the rituals. The Mass music also includes 41 Gregorian introits. By using some of them on

• Sida 26
•  Original

more than one Sunday the material actually covers the whole of the Ecclesiastical Year.

But even if the main line is the Gregorian one, the Commission has not aimed at excluding new Mass music in the proper sense of the word.

So the Commission submits a series of entirely new Introits with refrains, meant as alternatives to the Gregorian introits in High Mass and to be used as introits also in Sunday service and Family service. Those introits are composed by the Norwegian church musician Egil Hovland. What is new about his introits is the antiphony between congregation and choir (or priest/cantor). The congregation sings a refrain which is repeated between the Psaltar verses. This alternating singing should be able to activate the congregation in a way which as a rule has been absent in traditional Gregorian introits. The new introits can be performed in various ways, according to the resources of the congregation: from a very simple form (a small choir group and the congregation, to organ accompaniment) to richer ones (choir of two, three or four parts, accompanied by organ and/or other instruments).

The Commission has also asked four renowned composers (Sven-Erik Bäck, Egil Hovland, Sven-Eric Johanson and Torsten Nilsson) to write a Mass each. The composers were chosen in order to make sure that different musical styles should be represented. The Commission suggests that those newly composed Masses should be permitted in congregational worship. Furthermore, the Commission proposes that other forms of newly composed music should also be permitted for public use. But if newly composed masses should be intended for the Main service, the Chapter has to grant its permission. The Commission submits entirely new music for Sunday service and Family service.

4. Language of the Liturgy

Liturgical language is not a language in its own right. Wording, grammar and syntax are not holy in themselves. But the content is. In order to make the content understandable to new generations, the language must be revised from time to time. The Commission has considered such a revision one of its most important tasks.

Some particular features must, however, be kept in mind, partly due to the origin of liturgical language as such, partly due to the context in which it functions.

Since the main source of Liturgy is the Bible, liturgical language will necessarily acquire a biblical colouring. This creates some obvious problems, for the biblical environment and ideas differ considerably from those of our time. An important question is how a modern translation of the Bible should be worded. In Sweden a new translation of the New Testament is being made, and preparations are under way for a translation of the Old Testament, too. Pending those new

• Sida 27
•  Original

versions, the Commission has used the present translation (of 1917), in some cases carefully revised.

Liturgical language has a connection with theology, too. Modern theology must not leave its imprint on Liturgy too much, because if so the Liturgy may become too much set in its period to meet the actual needs of the worshipping congregation.

At present the great risk seems to be that the human aspect gets the better of the divine one, that worship loses its divine character and becomes too trivial and earth-bound. Expressions of thanksgiving and adoration must never be wanting in liturgical language.

Liturgical language is a collective language and for that reason has to have as universal an application as possible. Furthermore it is a written language, aiming at being spoken and sung. So it has to be more disciplined, more logical and concentrated than spoken language, which is often soft and flowery, at the same time poor and rich in words. It is also important to consider the rhythm of language. A good rhythm facilitates understanding.

For those reasons the Commission has tried to cultivate a language which is characterized by simplicity, clarity and concentration. Various styles have been allowed to assert themselves in various liturgies: in High Mass a more traditional usage of the language, in Sunday service a plainer and more modern one. Even within the same liturgy some parts may have different linguistic styles. Some liturgical texts are of very long standing, and the Commission has taken that into account when it comes to the actual wording. In new liturgical texts the Commission has refrained from imitating older styles. Our own time should be permitted to speak in its own tongue.

• Sida 28
•  Original

• Sida 29
•  Original

2.1. KYRKORÄTTSLIG REGLERING

Kungl. Maj:t förordnar följande efter inhämtande av kyrkomötets yttrande.

Utan hinder av vad som i kungörelserna (1942: 816) angående stad- fästande av ny svensk kyrkohandbok, (1942: 817) angående stadfästande av ny svensk evangeliebok, (1942: 818) angående stadfästande av första delen av ny svensk mässbok, (1944: 722) angående godkännande av andra delen av ny svensk mässbok samt (1937: 882) angående stad- fästande av ny svensk psalmbok är stadgat om dessa böckers användan— de i den allmänna gudstjänsten får tills vidare —— i avvaktan på fast- ställande av ny kyrkohandbok och mässbok — de av särskilda sak- kunniga framlagda förslagen till ordningar för huvudgudstjänst samt övriga gudstjänster jämte därtill hörande musik brukas av församlingar- na vid den allmänna gudstjänsten. -

För huvudgudstjänst på sön- och helgdag får dock de i förslaget intagna ordningarna härför brukas endast om församlingens kyrkoråd efter samråd med i församlingen tjänstgörande präster och kyrko- musiker förklarat sig icke ha något att erinra mot att så sker. Ord- ningarna för temamässa, söndagsgudstjänst, familjegudstjänst och tema- gudstjänst får brukas för församlingens huvudgudstjänst endast i den utsträckning domkapitlet efter framställning av församlingens kyrkoråd finner skäligt medgiva. I fråga om temamässa och temagudstjänst får medgivande ges endast för visst tillfälle och om högmässans eller vecko- mässans struktur bibehålls.

Om en församling vid visst tillfälle önskar använda annan, nykom- ponerad mässmusik till de i förslaget intagna ordningarna för högmässa med eller utan nattvard, söndagsgudstjänst eller familjegudstjänst när dessa firas som huvudgudstjänst, skall kyrkorådet beträffande före- slagen musik inhämta domkapitlets medgivande. Innan sådant lämnas skall domkapitlet höra sin musiksakkunnige. Därest fråga är om förslag till regelbundet använd gudstjänstmusik skall jämväl Svenska Kyrkans liturgiska nämnd höras.

När kyrkoråd anhåller om domkapitlets medgivande i fall som ovan sägs, skall det framgå av ansökan att samråd skett med i församlingen tjänstgörande präster och kyrkomusiker.

• Sida 30
•  Original

2.2. GUDSTJÄNSTRITUAL

Innehåll Kapitel I Huvudgudstjänster . . . . . . . . . . . . . 3 A Huvudgudstjänst med nattvard 3 1 Högmässa med nattvard. . . . 3 I Inledning s. 3 — II Ordets gudstjänst s. 8 — III Natt- vardens gudstjänst s. 17 —— IV Avslutning s. 28 2 Temamässa . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 B Huvudgudstjänst utan nattvard . . . . . . . . . . . 31 3 Högmässa utan nattvard . . . . . . . . . . . . . 31 4 Söndagsgudstjänst . . . . . . . . . . . . . . . 39 5 Familjegudstjänst . . . . . . . . . . . . . . . 45 6 Temagudstjänst . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Kapitel II Övriga gudstjänster . . . . . . . . . . . . . 51 A Övriga gudstjänster med nattvard . . . . . . . . . . 51 1 Skriftermålsmässa . . . . . . . . . . . . . . . 51 2 Veckomässa . . . . . . . . . . 53 Alternativ 1 s. 53 —— Alternativ 2 s. 61 3 Bordsmässa . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 4 Temamässa . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 5 Särskilda mässor . . . . . . . . . . . . . . . 66 A Bibelmässor . . . . . . . . . . . . . . . . 67 1 Tomasmässan . . . . . . . . . . . . . . . 67 2 Tiberiasmässan . . . . . . . . . . . . . . 70 3 Emmausmässan . . . . . . . . . . . . . . 74 4 Kornbrödsmässan , . . . . . . . . . . . . . 78 B Jerusalemsmässan . . . . . . . . . . . . . . 83 B Övriga gudstjänster utan nattvard . . . . . . . . . . 87 6 Temagudstjänst . . . . . . . . . . . . . . . . 87 7 Söndagsbön . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Inledningsord ur Psaltaren . . . . . . . . . . . 90 Kapitel III Böner . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 l Kollektböner . . . . . . . . . . . . . . . . 95 2 Alternativa kollektböner. . . . . . . . . . . . . 107 3 Litanian . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 4 Kyrkoböner . . . . . . . . . . . . . . . . . 113

Kapitel IV Gammaltestamentliga läsningar . . . . . . . . 117

• Sida 31
•  Original

HÖGMÄSSA MED NATTVARD

I INLEDNING

'TJ'U'TJ'U'TJ'U

Orden inom klammer kan uteslutas. Herre, förbarma dig kan sjungas eller läsas sexfaldigt eller trefaldigt. Det kan också sjungas niofaldigt i växelsång.

eller

P Herre, du blev vår broder. Du känner vår nöd. Du bar den på ditt kors. Ge oss din frälsning.

F Herre, förbarma dig.

• Sida 35
•  Original

P Kristus, du är den levande Herren. Du är hos oss efter ditt löfte. Bevara oss i din närhet.

Kristus, förbarma dig.

Herre, du sitter på Faderns högra sida. Bed för oss och styrk vår tro. Vi ser mot din tillkommelses dag. Du, vår Herre, kom.

Herre, förbarma dig.

Herre, du blev vår broder sjungs eller läses.

4 Lovsången

P

Kör/P

Kör/ P

Kör/ P

Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, till människorna ett gott behag.

Församlingen står upp och sjunger i växelsång med kören eller prästen:

Vi lovar dig, vi välsignar dig, vi tillber dig, vi prisar och ärar dig.

Vi tackar dig för din stora härlighet, Herre Gud, himmelske konung, Gud Fader allsmäktig.

Vi lovar dig, vi välsignat dig, vi tillber dig, vi prisar och ärar dig.

Herre, Guds enfödde Son, Jesus Kristus, Herre Gud, Guds Lamm, Faderns Son, du som borttager världens synder, förbarma dig över oss.

Vi lovar dig, vi välsignar dig, vi tillber dig, vi prisar och ärar dig.

Ty du är allena helig, du allena Herre, du allena den Högste, Jesus Kristus, med den helige Ande, i Guds Faderns härlighet.

Vi lovar dig, vi välsignar dig, vi tillber dig, vi prisar och ärar dig. Amen.

I stället för Vi lovar dig kan en av följande lovsånger användas.

Vi prisar dig, vi tillber dig, vi tackar dig för dina verk. Herre Gud, evige konung, vår himmelske Fader. Herre Guds Son, vår broder, Jesus Kristus. Helige Ande, livets källa, vår hjälp och tröst. Amen.

eller

Allena Gud i himmelrik. (Sv. ps. 24: 1 [3, S])

• Sida 36
•  Original

11 ORDETS GUDSTJÄNST

S Kollektbön

"U'HTJ

6. Textläsning

7. Gradualpsalm

8. Evangelium

Församlingen förblir stående. Kollektbönen kan in- ledas med salutationen, som sjungs eller läses.

Herren vare med er. Med dig vare ock Herren. Låt oss bedja.

Prästen ber dagens kollektbön (nedan 5. 95). En av de alternativa kollektbönerna (nedan s. 107) kan i stället användas.

Församlingen förblir stående. Dagens epistel läses av lekman eller prästen. Läsningen inleds med orden: Så står skrivet i . . .

Som epistel kan under andra och tredje årgången läsas den till dessa årgångar hörande aftonsångs- texten.

I stället för episteln kan dagens gammaltestament- liga text (nedan s. 117) läsas, av lekman eller prästen. Läsningen inleds med orden: Så står skrivet i . . .

Alternativt kan både den gammaltestamentliga tex— ten och episteln läsas i omedelbar följd. En psaltar- psalm med församlingsomkväde eller en svensk psalm kan förekomma mellan läsningama.

Om episteln utgör predikotext, läses den omedel— bart före predikan (moment 9). Under moment 6 läses då den gammaltestamentliga texten. Om den gammaltestamentliga texten utgör predikotext, läses denna text före predikan. Under moment 6 läses då endast episteln.

Församlingen reser sig upp. Texten läses av prästen från altaret, ambo i koret eller predikstolen. Texten kan också läsas av lekman. Läsningen inleds med orden: Hör Herrens ord i . . . evangelium.

Som evangelium läses första, andra eller tredje årgångens evangelietext för dagen i evangelieboken. På de större högtidsdagarna läses dock alltid första årgångens evangelium, varvid andra eller tredje år- gångens evangelium kan utgöra predikotext, uppläst i samband med predikan. Efter evangeliet kan sjungas evangeliemotett eller annan körsång med anknytning till evangeliet.

• Sida 37
•  Original

9 Predikan

10. Trosbekännelse

Predikan sker från ambo eller predikstolen. I senare fallet kan den föregås av en psalm, försåvitt inte körsång har förekommit.

Predikan hålls över det upplåsta evangeliet eller särskild predikotext. Denna utgörs av dagens epistel eller aftonsångstext eller gammaltestamentliga text, som uppläses av prästen eller lekman. Församlingen står upp under läsningen.

Den apostoliska eller nicenska trosbekännelsen läses. En kyrkvärd, någon annan lekman eller prästen kan inleda med orden: Låt oss stämma in i kyrkans be- kännelse. Församlingen står upp.

Vi tro på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. Vi tro ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda. Vi tro ock på den helige Ande, en helig, allrnännelig kyrka,

de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv.

eller

Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är; och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa; som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna,

• Sida 38
•  Original

och stigit sida;

upp till himmelen och sitter på Faderns högra

därifrån igenkommande i härlighet

till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände; och på den helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och

äras,

och som har talat genom profeterna; och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka. Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv. Amen.

Trosbekännelsen kan i stället läsas efter evangeliet (moment 8). I så fall sjungs eventuell evangeliemotett eller annan körsång med anknytning till evangeliet först efter trosbekännelsen.

Efter trosbekännelsen (eller efter predikan, om tros- bekännelsen lästs före denna) kan körsång före- komma.

1 1 Tillkännagivanden

Påbjudna kungörelser, såsom böndagsplakatet, läses.

Uppgifter om gudstjänster och övrig församlings- verksamhet lämnas genom anslag på församlingens anslagstavla eller på blad som utdelas i kyrkan eller muntligt här. Kollektändamålet anges.

Särskild förbön för sjuk(a) sker här med t.ex. en bön ur Att bedja i dag (En liten bönbok) eller med orden: Herre, kom till NN med din kraft. Förbönen kan även ske i den allmänna kyrkobönen (moment 12), om denna utgörs av Herre, vår Gud, styrk och led din kyrka eller Herre, vi ber för den värld som du har skapat. Den kan också formuleras fritt.

Dop, lysning till äktenskap och dödsfall tillkännages tillsammans med korta förböner, t.ex. följande:

Dop — Herre, bevara dem i din kärlek. Lysning —— Herre, låt deras kärlek växa i din kärlek. Dödsfall —— Herre, låt ditt eviga ljus lysa för dem.

Dessa tillkännagivanden och förböner kan i stället infogas i den allmänna kyrkobönen (moment 12), om denna utgörs av Herre, vi ber för den värld som du har skapat eller För din kyrka i världen, eller formu- leras fritt.

12 Allmän kyrkobön eller Allmän kyrkobön med skriftermål

Om skriftermål förrättats i högmässans inledning (moment 2A), används moment 12 A, i annat fall moment 12 B, Allmän kyrkobön med skriftermål. Bönen förrättas av prästen från predikstolen, ambo

• Sida 39
•  Original

eller altaret. I sistnämnda fallet kan den föregås av en psalm. Kollekten kan insamlas under denna eller tillredelsepsalmen.

Kyrkobönen kan även bedjas av en eller flera lek- man.

12 A Allmän kyrkobön

Någon av följande böner används. Man kan också välja någon av kyrkobönerna nedan s. 113 eller litanian nedan s. 111, eller en fritt formulerad förbön för kyrkan, världen, dem som är i nöd etc.

P Låt oss bedja.

P Herre vår Gud, styrk och led din kyrka. Samla ditt folk kring Ordet och sakramenten. Låt ditt evangelium spridas i hela världen och väcka levande tro. Ge dina vittnen kraft när de får lida för din skull. Skydda och bevara vårt land. Led alla som har ansvar i samhället. Skänk världen fred. Välsigna vårt arbete och ge oss dagligt bröd att dela med varandra. Låt våra hem präglas av sammanhållning, trygghet och öppenhet. Hjälp också församlingen att bli ett hem där unga och gamla möts i bön, arbete och vänskap. Gå med oss till de ensamma, de sjuka och fattiga, alla som behöver vår omtanke och vårt bistånd. (Särskilt ber vi för . . .) Följ oss hela livet med din nåd och låt oss till sist komma hem till din eviga glädje. Amen.

eller

P Herre, vi ber för den värld som du har skapat. Befria den från själviskhet och misstro, från våld och krig. Gör den beboelig för människorna. Låt ditt rike ta gestalt och din vilja ske på jorden. Herre, förbarma dig.

F Kristus, förbarma dig. Herre, förbarma dig.

P Herre, vi ber för din kyrka. Ge henne tro och kärlek, så att hon kan tjäna dig och ditt rike. Gör henne öppen för människornas nöd, örn och fast, vaksam och trogen. Herre, förbarma dig.

F Kristus, förbarma dig. Herre, förbarma dig.

• Sida 40
•  Original

P Herre, vi ber för alla människor. Du ser vad de behöver: kom till dem med din hjälp. Du ser de ensamma: var dern nära. Du ser de oroliga: ge dem frid. Tänk på dem som vi nu tyst nämner för dig: . . . (Vi ber för dem som har begärt församlingens förbön: . . .) Herre, förbarma dig.

F Kristus, förbarma dig. Herre, förbarma dig.

Herre, vi ber för dem som genom dopet har blivit upptagna i vår församling: . . . Bevara dem i din kärlek.

F Herre, hör vår bön.

P Herre, vi ber för hemmen i vår församling och för dem som skall bli äkta makar: . . . Bevara dem i din kärlek.

F Herre, hör vår bön.

P Herre, vi ber för dem som har tagits ifrån oss genom döden: . . . Bevara dem i din kärlek.

F Låt ditt eviga ljus lysa för dem.

Herre, vi tackar dig för att du hör innan vi ropar. Vi är för ringa för all din nåd och trofasthet.

F Dig vare ära i evighet. Amen.

Härefter följer Nattvardens gudstjänst (s. 17).

12 B Allmän k yrkobön med skriftermål

Skriftermålet kan föregå (I) eller infogas i (II) den allmänna kyrkobönen.

l Skriftermål och allmän kyrkobön

S yndabekännelse

P Låt oss bedja och bekänna.

Församlingen kan läsa med i syndabekännelsen.

Barmhärtige Gud, gode Fader.

Du har tålamod med oss. Du förlåter var och en som ångrar sina synder. Från släkte till släkte varar din trofasthet.

Herre, inför dig bekänner jag att jag har syndat och gjort det som är ont i dina ögon. Jag är inte värd din godhet,

• Sida 41
•  Original

A vlösm'n g

P

men tänk inte på mina överträdelser och handla inte med mig så som jag har förtjänat. Tag emot mig i nåd. Hjälp mig, Gud, min Frälsare. Förlåt vad jag har försummat och brutit. Skapa om mitt hjärta med din helige Ande, så att jag kan börja ett nytt liv efter din vilja.

Som syndabekännelse kan också användas en av bönerna i moment 2 A (5. 4).

Du som ber om dina synders förlåtelse, på Jesu Kristi uppdrag säger jag dig: Dina synder är dig förlåtna. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

eller

På vår Herres Jesu Kristi uppdrag och med hans egna ord säger jag dig: Min vän, dina synder förlåtes dig. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

eller

Begär du dina synders förlåtelse för Jesu Kristi skull, så är i kraft av Guds ord och löfte fast och visst att Gud av nåd förlåter dig alla synder. Och denna förlåtelse tillsäger jag dig nu på vår Herres Jesu Kristi befallning. I Guds, Faderns Och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

Tacksägelsebön

P Gud, vår Fader, tack för att vägen till dig alltid är öppen genom Jesus Kristus. Hjälp oss att hålla fast vid ditt löfte och leva i din" förlåtelse. Stärk vår tro, öka vårt hopp och uppliva vår kärlek. Amen.

eller

Käre Fader i himmelen. Tack för din förlåtelse. Hjälp oss att leva i den. Låt oss i tro ta emot din Son

• Sida 42
•  Original

och stärk vår kärlek med hans kärlek. Bevara oss i hoppet om en evighet hos dig, du som redan här låter oss finna himmelrikets skatt i din Sons nattvard. Amen.

Allmän kyrkobön

Som kyrkobön används en av bönerna i moment 12 A (ovan s. 11).

II Allmän kyrkobön med infogat skriftermål

Alternativ A eller B används. Församlingen kan läsa med i syndabekännelsen, varefter prästen meddelar avlösningen.

Låt oss bedja.

Alternativ A

K yrkobön P Gud, av din förlåtelse lever vi. Därför ber vi nu till dig för din kyrka i hela världen. Ena och förnya henne med din Ande. Hjälp oss att ta ansvar för henne. Befria oss från tröghet och ängslan, så att världen kan se att din kärlek verkar.

Gud, vi ber till dig för alla som lider under krig och katastrofer, rashat och sociala orättvisor. Vi ber för de torterade. Hindra oss från att ta andras lidanden med ro. Ge oss förstånd, fantasi och kraft att hjälpa.

Vi ber för vårt land och folk, för konung, regering och riksdag. Hjälp oss att vårda naturen och ta väl vara på dess tillgångar. Hjälp oss att skapa ett bättre samhälle med rättvisa och trygghet för alla.

Vi ber för dem som saknar hälsa och arbete, för de bortglömda, de ensamma, de utfrusna, för de barn som misshandlas och försummas. Ge oss blick för den dolda nöden och mod att gripa in.

S yn d abekännelse

P Gud, av din förlåtelse lever vi. För dig vill vi nu bekänna vår synd, vår självgodhet som hindrar oss

• Sida 43
•  Original

A vlösning

P

från att växa och utvecklas i tro, vårt ägandebegär som binder oss vid tingen och skiljer oss från dig, våra fördomar som hindrar oss från att se medmänniskan så som vår Frälsare såg henne, och hjälpa henne så som han gjorde. Befria oss, förlåt oss för Jesu Kristi skull.

Du som ber om dina synders förlåtelse, på Jesu Kristi uppdrag säger jag dig: dina synder är dig förlåtna. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

eller

På vår Herres Jesu Kristi uppdrag och med hans egna ord säger jag dig: Min vän, dina synder förlåtes dig. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

eller

Begär du dina synders förlåtelse för Jesu Kristi skull, så är i kraft av Guds ord och löfte fast och visst att Gud av nåd förlåter dig alla synder. Och denna förlåtelse tillsäger jag dig nu på vår Herres Jesu Kristi befallning. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

Gud, vi tackar dig.

Alternativ B

K yrkobön P För din kyrka i världen, för hennes gudstjänst och arbete bland människor, för hennes uppgift att bära bud om frälsning och fred ber vi till dig, Herre vår Gud.

Herre, hör vår bön.

Vi ber för dem som genom dopet har blivit upptagna i vår församling: . . . Bevara dem i din kärlek.

Herre, hör vår bön.

• Sida 44
•  Original

P Vi ber för hemmen i vår församling och dem som skall bli äkta makar: . . . Bevara dem i din kärlek.

F Herre, hör vår bön.

P Vi ber för dem som har tagits ifrån oss genom döden: . . . Bevara dem i din kärlek.

F Låt ditt eviga ljus lysa för dem.

P För vårt land och folk, för konung, regering och riksdag, för vårt arbete och vår helg ber vi till dig, Herre vår Gud.

F Herre, hör vår bön. P För den värld som har glömt att alla människor är dina barn,

för dem som är indragna i krigets elände, för dem som lider under rasförtryck och sociala orättvisor, för dem som kämpar för sitt människovärde ber vi till dig, Herre vår Gud.

F Herre, hör vår bön.

P För dem som är ensamma, för dem som har svårigheter med sitt arbete, med sitt hem och sina barn, för dem som glider utanför mänsklig gemenskap, för dem som plågas av kroppslig och själslig nöd, för dem som har svårigheter med sin tro ber vi till dig, Herre vår Gud.

F Herre, hör vår bön. S yndabekännelse P Låt oss nu bekänna vår synd och skuld. P Herre, vi har del i ansvaret för våra medmänniskors nöd.

Vi känner den som en skuld inför dig och vår nästa. Vi bekänner den för dig och ber dig förlåta vad vi har syndat genom det vi har gjort och det vi har försummat att göra. Hör vår bön och bekännelse för din Sons skull, han som gav sitt liv för oss syndare.

A vIösning

P Du som ber om dina synders förlåtelse, på Jesu Kristi uppdrag säger jag dig:

• Sida 45
•  Original

dina synder är dig förlåtna. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

eller

På vår Herres Jesu Kristi uppdrag och med hans egna ord säger jag dig: Min vän, dina synder förlåtes dig. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

eller

Begär du dina synders förlåtelse för Jesu Kristi skull, så är i kraft av Guds ord och löfte fast och visst att Gud av nåd förlåter dig alla synder. Och denna förlåtelse tillsäger jag dig nu

på vår Herres Jesu Kristi befallning. . I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

F Gud, vi tackar dig.

III NATTVARDENS GUDSTJÄNST

13 Tillredelsen

Tillredelsepsalm sjungs. Kyrkvärdarna och andra med- hjälpare kan under den bära fram nattvardsgåvorna som prästen tillreder.

Kollekten insamlas — om det inte skett under psalmen före den allmänna kyrkobönen (moment 12) — och kan bäras fram till altaret.

Efter psalmen kan följande bön bedjas. Medhjälpar- na står då kvar i koret.

P Herre, bröd och vin här vi fram och vad vi har samlat till hjälp åt vår nästa. Av ditt ger vi åt dig. Till dig bär vi fram oss själva sådana vi är med all vår oro, all vår glädje. Amen.

Medhjälparna återvänder till sina platser.

14. Lovsägelsen Lovsägelsens inledning

Prästen sjunger eller säger:

• Sida 46
•  Original

P

”U

Upplyft era hjärtan.

Församlingen reser sig upp och svarar: Vi lyfter dem till Herren.

Tacka Herren vår Gud.

Han ensam är värd vårt lov.

Lavsägelsens fortsättning

Prästen fortsätter med en av följande böner, vilka alla har samma avslutning (nedan s. 20). Församlingen förblir stående.

Vi tackar dig, Gud,

för att du är en Fader för oss människor, för att du nämner oss alla vid namn

och håller världen i dina händer. Ty därtill har du skapat oss och därför gav du oss livet, att vi skulle höra samman med dig och bli ditt folk på denna jord.

eller (särskilt under Fastan)

Vi tackar dig, Gud, för att din Son gick lidandets och lydnadens väg, för att den som tror på honom är räddad från död till liv, för att han i sin nattvard ger oss det yttersta beviset på sin kärlek.

eller (Advent)

Vi tackar dig, Gud, för Jesus Kristus som du har sänt med glädjens budskap för de fattiga, frihet för de fångna och syn för de blinda. Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.

eller (Jul)

Vi tackar dig, Gud, för att du så älskade världen att du lät din Son bli människa för vår skull. I honom får vi bli ditt folk, frälsta från mörkret till ditt underbara ljus.

eller (Påsk)

Vi tackar dig, Gud, för att du har uppväckt din Son från de döda och så fött oss på nytt till ett levande hopp. Vi tackar dig för att du i nattvarden låter oss få del av Kristi uppståndelses kraft.

• Sida 47
•  Original

eller (Pingst)

Vi tackar dig, Gud, för att du har upphöjt din Son, vår Frälsare, till din högra sida och sånt din Ande för att leda, trösta och styrka oss. I honom skall alla folk och tungomål förhärliga ditt namn.

eller (Andra—Fjärde söndagen i Advent, Alla Helgons dag och vid kyrkoårets slut)

Vi tackar dig, Gud,

för att du ger oss en framtid och ett hopp. Hjälp oss att vaka och bedja med din stora dag för ögonen. Låt oss fira denna nattvard som himmelrikets måltid, och låt oss en gång få dricka av det nya vinet i ditt rike.

I stället för ovanstående kyrkoårsanknutna böner kan prästen läsa en av de följande.

Ja, det är gott att tacka dig, Herre vår Gud, och att lovsjunga ditt namn, du den Högste, att om morgonen förkunna din nåd och när natten har kommit din trofasthet. Genom Jesus Kristus har du lärt oss

att människan lever inte blott av bröd

utan av ditt ord. Han är själv det levande Ordet, brödet som ger världen liv.

eller

Det är i sanning rätt och saligt, det är vår glädje att lovsjunga, tacka och tillbedja dig, Herre vår Gud, alltid och överallt i ditt väldiga rike. Över hela jorden går ditt Ord ut att möta människor och gripa in i deras liv. Över hela jorden följer ditt Ord oss — det Ord som är Jesus Kristus, vår medmänniska här och nu. Över hela jorden sker under då människor känner igen din Son som sin Broder och Frälsare

och lär av honom ditt namn som är Fader

och ser i honom ditt väsen som är kärlek.

eller

Det är i sanning rätt och saligt, det är vår glädje att lovsjunga, tacka och tillbedja dig, Herre vår Gud, för alla dina välgärningar

• Sida 48
•  Original

och främst för din Son, vår Frälsare. Kvällen före sitt lidande bad han att alla skulle bli ett i dig, i honom, i helig Ande. Vi tackar dig för att du bönhör honom, och vi längtar efter att bli fullkomligt förenade. Så skall världen veta att Jesus är din Son och att han älskar oss så som du älskar honom.

eller

Ja, det är gott att tacka dig, Herre vår Gud, och att lovsjunga ditt namn, du den Högste, att om morgonen förkunna din nåd och när natten har kommit din trofasthet. Du ger oss allt: liv och hälsa, hem och arbete, vänskap och kärlek. Du lät din Son leva

som en människa bland människor, dö en människas död, oss till frälsning, och stå upp till gudomligt liv utan gräns. Du gav oss den helige Ande, kärlekens Ande i en hård värld,

hjälparen och tröstaren

som inte lämnar oss ensamma med sorgen. I honom är du hos oss alla dagar.

Lovsägelsens avslutning

P Därför vill vi med dina trogna i alla tider och med hela den himmelska härskaran prisa ditt namn och tillbedjande sjunga:

F Helig, helig, helig är Herren Sebaot. Himlarna och jorden är fulla av hans härlighet. Hosianna i höjden. Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn. Hosianna i höjden.

15 Nattvardsbönen

Prästen läser en av bönerna A—F.

N attvardsbän A

P Vi tackar dig, du himmelens och jordens Herre, som öppnar din hand och mättar allt levande med nåd. Du ger oss dagligt bröd, hälsa och kraft. Du låter åkrarnas kom och bergens druvor mogna till bröd och vin. Du dukar för oss ditt bord.

• Sida 49
•  Original

Låt din Ande röra vid oss och dessa gåvor, så att vi här får del av det himmelska bröd och den välsignade kalk som är Kristi lekamen och blod.

Ty i den natt då han blev förrådd tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät. Detta är min lekamen

som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse. Likaså tog han kalken, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, gör det till min åminnelse.

Herre, vi minns natten då de dina övergav dig — vi var med bland dem som svek. Vi minns ditt lidande på korset och din uppståndelse — vi såg den tomma graven och mötte dig levande. Vi minns din hirnmelsfärd

— vi stod under dina välsignande händer. Allt detta är nära och nu. Här är platsen där du har sagt att du vill möta oss.

Fortsättning nedan 3. 25 moment 16.

Nattvardsbön B

P Vi tackar dig, du himmelens och jordens Herre, som öppnar din hand och mättar allt levande med nåd. Du ger oss dagligt bröd, hälsa och kraft. Du låter åkrarnas korn och bergens druvor mogna till bröd och vin. Du dukar ditt bord för oss. Låt din Ande röra vid oss och dessa gåvor, så att vi här får del av det himmelska bröd och den välsignade kalk som är Kristi lekamen Och blod.

Ty i den natt då han blev förrådd tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät. Detta är min lekamen som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse.

• Sida 50
•  Original

P+F

Likaså tog han kalken, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, gör det till min åminnelse.

Din död förkunnar vi. Din uppståndelse bekänner vi. Din återkomst förbidar vi.

Här ser vi din Sons lidande och död, hans uppståndelse från de döda och hans liv i härlighet hos dig. Här möter vi honom som ber för oss och som skall komma för att döma levande och döda den dag du bestämmer. Vi tackar dig, Gud, för löftet om nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor. Vi tackar dig för hoppet om en salig uppståndelse genom din Son, vår Frälsare.

Fortsättning nedan s. 25 moment 16.

Nattvardsbön C

P Vi lovar dig, Gud, som håller himmel och jord i din hand. I dig är det som vi lever och rör oss och är till. Din nåd är bättre än liv. Dig skall våra läppar prisa. Vi tackar dig som sände din Son för att frälsa världen. Vi tackar dig som lät honom lida döden på korset för att så upphöja honom och ge honom det namn som är över alla namn. Efter hans instiftelse firar vi nu nattvard. Låt din Ande röra vid oss och dessa gåvor. Visa oss att denna nattvard är din Sons offer som en gång för alla har försonat världen med dig.

Ty i den natt då han blev förrådd tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät. Detta är min lekamen som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse. Likaså tog han kalken, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod

• Sida 51
•  Original

P+F

som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, gör det till min åminnelse.

När vi äter detta bröd och dricker detta vin förkunnar vi Herrens död, till dess han kommer åter.

Helige Fader, gör oss alla som delar detta bröd och denna kalk till ett i kärleken genom den helige Ande,

till ett i tron på dig och den du har sänt, Jesus Kristus. Genom honom, med honom och i honom tillhör dig all ära och lovsång.

Amen.

Fortsättning nedan 5. 25 moment 16.

N attvardsbön D

P Herre, av ditt ger vi åt dig. Välsigna oss och dina gåvor. Gör denna nattvard till det himmelska gästabudet för din Sons skull, han som var död men har fått liv igen. Tack för att vi får vara med, vi förlorade söner och döttrar

som genom din Son är återfunna.

Gud, din kärlek drar oss till dig. Så älskade du världen att du utgav Jesus Kristus för att i honom försona allt med dig själv. Din kärlek blödde när Maria födde sin Son. Din kärlek blödde när han dog på sitt kors. Din kärlek segrade när han gick ut ur graven och steg upp till din högra sida. Gud, din kärlek drar oss till dig här i din Sons nattvard.

I den natt då han blev förrådd tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät. Detta är min lekamen

som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse. Likaså tog han kalken, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod

• Sida 52
•  Original

som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, gör det till min åminnelse.

Fortsättning nedan s. 25 moment 16.

Nattvardsbön E

P Vi tackar dig, helige Fader, för att du låter ditt namn bo i våra hjärtan och genom Jesus Kristus har givit oss kunskap, tro och odödlighet.

F Dig vare ära i evighet.

Allsmäktige Fader, du har skapat allt, och du ger oss människor mat och dryck. Åt din kyrka har du skänkt den andliga mat och dryck som ger evigt liv genom Jesus Kristus. Framför allt tackar vi dig för att du har all makt i himmelen och på jorden.

Dig vare ära i evighet.

I den natt då vår Herre Jesus Kristus blev förrådd tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät. Detta är min lekamen

som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse.

Likaså tog han kalken, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, gör det till min åminnelse.

P + F När vi äter detta bröd och dricker detta vin förkunnar vi Herrens död, till dess han kommer åter.

P Liksom åkrarnas kom och bergens druvor har blivit ett i brödet och vinet, så förena oss med varandra och med Herren Jesus Kristus.

Fortsättning nedan 5. 25 moment 16.

Nattvardsbön F

P Lovad vare du, himmelens och jordens Herre. Du har förbarmat dig över människors barn

• Sida 53
•  Original

och utgivit din enfödde Son för att var och en som tror på honom inte skall förgås utan ha evigt liv. Vi tackar dig för den frälsning du har berett oss genom Jesus Kristus. Sänd din Ande att tända en levande tro och bereda oss att rätt fira vår Frälsares åminnelse, så att vi kan ta emot honom då han kommer till oss i sin heliga nattvard.

I den natt då vår Herre Jesus Kristus blev förrådd tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät. Detta är min lekamen som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse. Likaså tog han kalken, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, gör det till min åminnelse.

16 Fader vår

P+F

Som inledning kan prästen säga:

I den helige Ande och med alla dina trogna ber vi nu den bön som din Son själv har lärt oss.

Fader vår som är i himmelen. Helgat varde ditt namn. Tillkomme ditt rike. Ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden. Vårt dagliga bröd giv oss i dag, och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro, Och inled oss icke i frestelse

utan fräls oss ifrån ondo.

Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen.

17. Brödsbrytelsen

Prästen tar ett nattvardsbröd, bryter det och säger: (Momentet kan utgå.)

Herre Jesus Kristus, så som vi nu bryter brödet,

• Sida 54
•  Original

bröts din kropp ned i döden. Genom din uppståndelse blev det brutna helat.

eller

Herre Jesus Kristus, så som vi nu bryter brödet bröts din kropp ned i döden. Genom din uppståndelse blev det brutna helat. I en söndrad och brusten värld är din försoning vårt enda hopp. Ena allt som är splittrat. För din kristenhet samman i tron på

en Fader och en Frälsare. Låt jordens folk finna väg till varandra i fred.

18 Herrens frid P Herrens frid vare med er.

Församlingen reser sig upp. Fridshälsning kan ut- växlas mellan nattvardsgästerna.

19 0 Guds Lamm

F O Guds Lamm som borttager världens synder, förbarma dig över oss. 0 Guds Lamm som borttager världens synder, förbarma dig över oss. 0 Guds Lamm som borttager världens synder, giv oss din frid.

Alternativt kan församlingen sjunga O Guds Lamm under utdelandet.

20 Utdelandet P Kom, nu är allt redo.

Nattvardsgästerna går fram och tar emot brödet och vinet. Till varje nattvardsgäst säger prästen:

P Kristi lekamen, för dig utgiven. Kristi blod, för dig utgjutet.

Om nattvardsgästen samtidigt tar emot både brödet och vinet (intinktion), säger prästen: Kristi lekamen och blod, för dig utgivna.

Om icke prästvigd medlem av Svenska kyrkan med vederbörligt tillstånd biträder vid utdelandet, går medhjälparen till altaret när utdelandet skall börja, medverkar vid utdelandet efter tjänstgörande prästs anvisning, uttalar därvid distributionsorden och åter- går efter utdelandet till sin plats i församlingen.

• Sida 55
•  Original

Om utdelandet sker vid slutna duklag, säger prästen sedan alla i duklaget tagit emot nattvardsgåvorna:

P Ni har nu mottagit Kristi lekamen och blod. Han bevare er till evigt liv. Amen.

Gå i Herrens frid.

Om utdelandet sker vid obrutet duklag, säger prästen efter utdelandet:

P Vi har nu mottagit Kristi lekamen och blod. Han bevare oss till evigt liv. Amen.

Under utdelandet kan förekomma orgelmusik, kör- sång eller psalmsång.

21 Bön efter utdelandet P Låt oss bedja.

Prästen eller någon annan ber en av följande böner.

Vi tackar dig, vår Gud och Fader, för att du genom din Son Jesus Kristus har stiftat den heliga nattvarden till vår tröst och salighet. Vi ber dig: ge oss nåden att så fira Jesu åminnelse på jorden att vi får vara med om den stora nattvarden i himmelen.

F Amen. eller P Herre Jesus Kristus, du som har kallat oss till din nattvard,

vi tackar dig av allt hjärta för att du i din barmhärtighet här har givit dig själv åt oss och uppfyllt och omslutit oss med din godhet. Herre, bli kvar hos oss. Åt dig överlämnar vi oss. Låt oss alltid leva nära dig.

F Amen. eller P Evige Gud, barmhärtige Fader,

vi tackar dig för att vi har fått ta emot nådens bröd och välsignelsens kalk. Låt oss leva i Kristi uppståndelses kraft, våra medmänniskor till glädje, ditt heliga namn till pris och ära.

F Amen.

• Sida 56
•  Original

eller

P Tack, Herre, för dina gåvor. Tack för din kärlek, din förlåtelse, din närhet. Herre, bli kvar hos oss. Låt oss gå från denna nattvard med dig i våra hjärtan. Hjälp oss att bära din kärlek vidare. Din är makten och äran i evighet.

F Amen. eller P Kristus, du som blev ett svar på vår bön,

ett bröd för vår hunger, hjälp oss nu att vara ditt svar till dem som saknar vad vi äger i överflöd. Hjälp oss att höra det rop som du har hört, förstå den nöd som du har förstått, tjäna den mänsklighet som du har tjänat. Uppenbara för oss nattvardens hemlighet — ett enda bröd och en enda mänsklighet.

F Amen. eller P Vi tackar dig, Herre,

för det innerlighetens mysterium vi åter fått dela ned dig. Liksom brödet och vinet blir ett med våra kroppa, uppbyggande och fömyande, så är du själv förenad med hela vår varelse. Stärkta av måltidsrasten bryter vi glada upp, lovprisande din eviga närvaro.

F Amen.

IV AVSLUTNING

AVSlutningcn tillgår på ett av följande sätt 'A eller B).

Alternativ A

22. Lovpsalm

Församlingen reser sig upp och förblir stämde under välsignelsen och sändningsorden. 23 Välsignelsen

P Herren välsigne er och bevare er. Herren låte sitt ansikte lysa över er och vare er nålig.

• Sida 57
•  Original

Herren vände sitt ansikte till er och give er frid. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

F Amen. eller P Vår Herres Jesu Kristi nåd,

Guds kärlek Och den helige Andes gemenskap vare med er alla.

F Amen.

24. Sändningsord

P Gå i frid och tjäna Herren med glädje.

25. Postludium

Om procession äger rum, går den ut under postludiet. Församlingen kan ansluta sig till den.

Postludiet kan också spelas före sändningsorden. En psalm kan då sjungas när processionen lämnar kyrkan efter sändningsorden.

4lternativ B 22 Tacka och lova Herren

P Tacka och lova Herren.

Församlingen reser sig upp och förblir stående under välsignelsen.

F Herren vare tack och lov. Halleluja, halleluja, halleluja.

23. Välsignelsen

P Herren välsigne er och bevare er. Herren låte sitt ansikte lysa över er och vare er nådig. Herren vände sitt ansikte till er och give er frid. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

F Amen, amen, amen.

TEMAMÄSSA

Med vederbörligt tillstånd kan som huvudgudstjänst med nattvard brukas temamässa. Anvisningar om sådan lämnas nedan i kapitel II A: 3 (s. 65).

• Sida 59
•  Original

HÖGMÄSSA UTAN NATTVARD

Före gudstjänstens början kan präst, kyrkvärd eller någon annan hälsa välkommen. En bön för guds- tjänsten kan också förekomma.

Gudstjänsten förrättas från ambo i koret, eller från altaret. Inledningens skriftermål (moment ZA) kan hållas från kortrappan. Om gudstjänstens förra del förrättats från ambo, kan prästen gå till altaret under psalmen efter predikan och förrätta återstoden av gudstjänsten därifrån. Om prästen inte sjunger, kan prästens partier i momenten Herre, förbarma dig och Lovsången samt i litanian utföras av försångare.

I INLEDNING

! Ingång

Ingången utgörs av ingångspsalm eller introitus med församlingsomkväde.

Ingången kan i stället utgöras av endast gammal- kyrklig introitus eller orgelmusik eller ingångspsalm jämte gammalkyrklig introitus.

Om introitus med församlingsomkväde eller gammal- kyrklig introitus inte används, kan prästen efter in- gångspsalmen sjunga eller säga:

P Helig, helig, helig är Herren Sebaot. Hela jorden är full av hans härlighet.

13. Allmän kyrkobön eller Allmän kyrkobön med skriftermål

Om skriftermål förrättats i högmässans inledning (moment 2A), beds den allmänna kyrkobönen (A). I annat fall sker skriftermål i samband med den allmänna kyrkobönen (B).

Kyrkobönen kan bedjas av prästen och/eller en eller flera lekmän.

13 A Allmän kyrkobön

Någon av följande böner används. Man kan också välja någon av bönerna nedan 5. 113 eller litanian nedan 8. 111, eller en fritt formulerad förbön för kyrkan, världen, dem som är i nöd etc.

P Herre vår Gud, styrk och led din kyrka. Samla ditt folk kring Ordet och sakramenten. Låt ditt evangelium spridas i hela världen och väcka levande tro. Ge dina vittnen kraft när de får lida för din skull. Skydda och bevara vårt land. Led alla som har ansvar i samhället.

• Sida 63
•  Original

Skänk världen fred. Välsigna vårt arbete och ge oss dagligt bröd att dela med varandra. Låt våra hem präglas av sammanhållning, trygghet och öppenhet. Hjälp också församlingen att bli ett hem där unga och gamla möts i bön, arbete och vänskap. Gå med oss till de ensamma, de sjuka och fattiga, alla som behöver vår omtanke och vårt bistånd.

(Särskilt ber vi för . . .) Följ oss hela livet med din nåd och låt oss till sist komma hem

till din eviga glädje. Amen.

eller

P Herre, vi ber för den värld som du har skapat. Befria den från själviskhet och misstro, från våld och krig. Gör den beboelig för människorna. Låt ditt rike ta gestalt och din vilja ske på jorden. Herre, förbarma dig.

F Kristus, förbarma dig. Herre, förbarma dig.

P Herre, vi ber för din kyrka. Ge henne tro och kärlek, så att hon kan tjäna dig och ditt rike. Gör henne öppen för människornas nöd, öm och fast, vaksam och trogen. Herre, förbarma dig.

F Kristus, förbarma dig. Herre, förbarma dig.

P Herre, vi ber för alla människor. Du ser vad de behöver: kom till dem med din hjälp. Du ser de ensamma: var dem nära. Du ser de oroliga: ge dem frid. Tänk på dem som vi nu tyst nämner inför dig: . . . (Vi ber för dem som har begärt församlingens förbön: . . .) Herre, förbarma dig.

F Kristus, förbarma dig. Herre, förbarma dig.

P Herre, vi ber för dem som genom dopet har blivit upptagna i vår församling: . . . Bevara dem i din kärlek.

F Herre, hör vår bön.

P Herre, vi ber för hemmen i vår församling och för dem som skall bli äkta makar: . . . Bevara dem i din kärlek.

F Herre, hör vår bön.

• Sida 64
•  Original

P Herre, vi ber för dem som har tagits ifrån oss genom döden: . . . Bevara dem i din kärlek.

F Låt ditt eviga ljus lysa för dem.

P Herre, vi tackar dig för att du hör innan vi ropar. Vi är för ringa för all din nåd och trofasthet.

F Dig vare ära i evighet. Amen.

Fortsättning nedan s. 37 moment 14.

13 B Allmän k yrkobön med skriftermål Syndabekännelse

P Låt oss bedja och bekänna.

Församlingen kan läsa med i syndabekännelsen.

Barmhärtige Gud, gode Fader. Du har tålamod med oss. Du förlåter var och en som ångrar sina synder. Från släkte till släkte varar din trofasthet.

Herre, inför dig bekänner jag att jag har syndat och gjort det som är ont i dina ögon. Jag är inte värd din godhet. Men tänk inte på mina överträdelser och handla inte med mig så som jag har förtjänat. Tag emot mig i nåd. Hjälp mig, Gud, min Frälsare. Förlåt vad jag har försummat och brutit. Skapa om mitt hjärta med din helige Ande, så att jag kan börja ett nytt liv efter din vilja.

Som syndabekännelse kan också användas en av bönerna i moment 2 A (ovan s. 32).

Avlösning

P Du som ber om dina synders förlåtelse, på Jesu Kristi uppdrag säger jag dig: Dina synder är dig förlåtna. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

eller

På vår Herres Jesu Kristi uppdrag och med hans egna ord säger jag dig: Min vän, dina synder förlåtes dig. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

• Sida 65
•  Original

eller

Begär du dina synders förlåtelse för Jesu Kristi skull, så är i kraft av Guds ord och löfte fast och visst att Gud av nåd förlåter dig alla synder. Och denna förlåtelse tillsäger jag dig nu på vår Herres Jesu Kristi befallning. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

Tacksägelsebön

P Gud, vår Fader, tack för att vägen till dig alltid är öppen genom Jesus Kristus. Hjälp oss att hålla fast vid ditt löfte och leva i din förlåtelse. Stärk vår tro, öka vårt hopp och uppliva vår kärlek. Amen.

Allmän kyrkobön

Som kyrkobön används en av bönerna enligt moment 13 A (ovan s. 34).

14 Fader vår

P + F Fader vår som är i himmelen. Helgat varde ditt namn. Tillkomme ditt rike. Ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden. Vårt dagliga bröd giv oss i dag, och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro, och inled oss icke i frestelse utan fräls oss ifrån ondo. Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen.

lV AVSLUTNING

Avslutningen tillgår på ett av följande sätt (A eller B).

Alternativ A

15. Lovpsalm

Församlingen reser sig upp och förblir stående under välsignelsen och sändningsorden.

• Sida 66
•  Original

16. Välsignelsen

P Herren välsigne er och bevare er. Herren låte sitt ansikte lysa över er och vare er nådig. Herren vände sitt ansikte till er och give er frid. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

F Amen.

SÖNDAGSGUDSTJÄNST

Före gudstjänstens början kan präst, kyrkvärd eller någon annan hälsa välkommen. En bön för guds- tjänsten kan också förekomma.

Gudstjänsten förrättas från ambo i koret eller från altaret. Om förra delen av gudstjänsten förrättats från ambo, kan prästen gå till altaret under psalmen efter predikan och förrätta återstoden av gudstjänsten där- ifrån.

Texterna kan med fördel läsas av lekmän/ lekman. Om denna ordning skall användas som huvudguds- tjänst, krävs domkapitlets tillstånd.

1 Ingång Ingången består av introitus med församlingsomkväde eller psalm. 2 Lovsång P Stora och underbara är dina verk,

Herre Gud, du allsmäktige; rättfärdiga och rätta är dina vägar, du folkens konung. Vem skulle inte frukta dig och prisa ditt namn? Du allena är helig, och alla folk skall komma och tillbedja inför dig.

Kör(P) Vi prisar dig, vi tillber dig, vi tackar dig för dina verk.

F Vi prisar dig, vi tillber dig, vi tackar dig för dina verk.

P(Kör) O Gud, du råder bortom alla stjärnor och skapar varje strå på jorden, du skådar ner i nödens världar och är oss en Fader, en Fader.

F Vi prisar dig, vi tillber dig, vi tackar dig för dina verk.

P(Kör) Jesus Kristus, vår plåga har du och tog vår skuld ifrån oss, uppstånden är du alltid hos oss, evigt ber du för oss hos Fadern.

• Sida 68
•  Original

F Vi prisar dig, vi tillber dig, vi tackar dig för dina verk.

P(Kör) Helige Ande, du förnyar jordens anlete och giver världen liv, du vittnar om syndares tröst och lyser oss hem till Fadern, till Fadern.

F Vi prisar dig, vi tillber dig, vi tackar dig för dina verk. Amen.

3 Bön

12. Sång

Alla, eller de som har haft särskilda uppgifter i guds— tjänsten, kan gå ut i procession. Det kan också ske under musik efter sången.

• Sida 78
•  Original

TEMAGUDSTJÄNST

Efter särskilt tillstånd kan som huvudgudstjänst utan nattvard brukas temagudstjänst. Anvisningar om sådan lämnas nedan i kapitel II B: 5 (s. 87).

• Sida 79
•  Original

SKRIFTERMÅLSMÄSSA

Skriftermålet kan hållas från kortrappan, ambo eller altaret. Nattvardens gudstjänst förrättas vid altaret.

1 SKRIFTERMÄL

1 Psalm

2 Skriftetal

Skriftetalet kan också bestå av valda bibelord.

VECKOMÄSSA

Vid veckomässa används följande ordning (1). Mässan kan också firas som högmässa med nattvard (2).

Veckomässa alternativ 1

1 ORDETS GUDSTJÄNST

1 Psalm 2 Kollektbön P Låt oss bedja.

Prästen ber föregående söndags kollektbön eller evan- geliebön.

5. A Skriftermål och allmän kyrkobön

Syndabekännelse P Låt oss bedja och bekänna. Församlingen kan läsa med i syndabekännelsen. P Barmhärtige Gud, gode Fader.

Du har tålamod med oss. 6 —— Svenska kyrkans gudstjänst. Band 1

• Sida 82
•  Original

Avlösning

P

Du förlåter var och en som ångrar sina synder. Från släkte till släkte varar din trofasthet.

Herre, inför dig bekänner jag att jag har syndat och gjort det som är ont i dina ögon. Jag är inte värd din godhet. Men tänk inte på mina överträdelser och handla inte med mig så som jag har förtjänat. Tag emot mig i nåd. Hjälp mig, Gud min Frälsare. Förlåt vad jag har försummat och brutit. Skapa om mitt hjärta med din helige Ande, så att jag kan börja ett nytt liv efter din vilja.

Som syndabekännelse kan också användas någon av bönerna ovan s. 4 f. och s. 12.

Du som ber om dina synders förlåtelse,

på Jesu Kristi uppdrag säger jag dig: Dina synder är dig förlåtna.

I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

eller

På vår Herres Jesu Kristi uppdrag och med hans egna ord säger jag dig: Min vän, dina synder förlåtes dig. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

eller

Begär du dina synders förlåtelse för Jesu Kristi skull, så är i kraft av Guds ord och löfte fast och visst att Gud av nåd förlåter dig alla synder. Och denna förlåtelse tillsäger jag dig nu på vår Herres Jesu Kristi befallning. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

Tacksägelsebön

P

Gud, vår Fader,

tack för att vägen till dig alltid är öppen genom Jesus Kristus. Hjälp oss att hålla fast vid ditt löfte och leva i din förlåtelse. Stärk vår tro, öka vårt hopp och uppliva vår kärlek. Amen.

• Sida 83
•  Original

eller

Käre Fader i himmelen. Tack för din förlåtelse. Hjälp oss att leva i den. Låt oss i tro ta emot din Son och stärk vår kärlek med hans kärlek. Bevara oss i hoppet om en evighet hos dig, du som redan här låter oss finna himmelrikets skatt i din Sons nattvard. Amen.

Allmän kyrkobön

Som kyrkobön används någon av bönerna ovan s. 11 eller nedan s. 113. Också litanian (nedan s. 111) kan läsas eller sjungas. Kyrkobönen kan även utgöras av en fritt formulerad förbön för kyrkan, världen, dem som är i nöd etc.

5 B Allmän kyrkobön med infogat skriftermål

P

Kyrkobön P

Låt oss bedja.

Gud, av din förlåtelse lever vi. Därför ber vi nu till dig för din kyrka i hela världen. Ena och förnya henne med din Ande. Hjälp oss att ta ansvar för henne. Bevara oss från tröghet och ängslan, så att världen kan se att din kärlek verkar.

Gud, vi ber till dig för alla som lider under krig och katastrofer, rashat och sociala orättvisor. Vi ber för de torterade.

Hindra oss från att ta andras lidanden med ro. Ge oss förstånd, fantasi och kraft att hjälpa.

Vi ber för vårt land och folk, för konung, regering och riksdag. Hjälp oss att vårda naturen och ta väl vara på dess tillgångar. Hjälp oss att skapa ett bättre samhälle med rättvisa och trygghet för alla.

Vi ber för dem som saknar hälsa och arbete, för de bortglömda, de ensamma, de utfrusna, för de barn som misshandlas och försummas. Ge oss blick för den dolda nöden och mod att gripa in.

• Sida 84
•  Original

Syndabekännelse

P

Avlösning

P

Församlingen kan läsa med i syndabekännelsen.

Gud, av din förlåtelse lever vi. För dig vill vi nu bekänna vår synd, vår självgodhet som hindrar oss från att växa och utvecklas i tro, vårt ägandebegär som binder oss vid tingen och skiljer oss från dig, våra fördomar som hindrar oss från att se medmänniskan så som vår Frälsare såg henne, och hjälpa henne så som han gjorde. Befria oss, förlåt oss för Jesu Kristi skull.

Du som ber om dina synders förlåtelse, på Jesu Kristi uppdrag säger jag dig: Dina synder är dig förlåtna. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

eller

På vår Herres Jesu Kristi uppdrag och med hans egna ord säger jag dig: Min vän, dina synder förlåtes dig. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

eller

Begär du dina synders förlåtelse för Jesu Kristi skull, så är i kraft av Guds ord och löfte fast och visst att Gud av nåd förlåter dig alla synder. Och denna förlåtelse tillsäger jag dig nu på vår Herres Jesu Kristi befallning. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

Gud, vi tackar dig.

Man kan också använda bönen För din kyrka i världen (ovan s. 15).

H NATTVARDENS GUDSTJÄNST

Nattvardens gudstjänst tillgår på följande sätt. Alter— nativt kan den firas enligt ordningen i högmässa med nattvard från moment 13 (s. 17).

• Sida 85
•  Original

6 Tillredelsen

Tillredelsepsalm kan sjungas. Kyrkvärdarna och andra medhjälpare kan bära fram nattvardsgåvorna som prästen tillreder. Kollekt kan insamlas och bäras fram. Vid tillredelsen kan man också följa ordningen i Jerusalemsmässan (s. 84).

Efter tillredelsen kan följande bön bedjas. Med- hjälparna står då kvar i koret.

Herre, bröd och vin här vi fram och vad vi har samlat till hjälp åt vår nästa. Av ditt ger vi åt dig. Till dig bär vi fram oss själva sådana vi är med all vår oro, all vår glädje. Amen.

Medhjälparna återvänder till sina platser.

7 Nattvardsbönen

P Lovad vare du, himmelens och jordens Herre. Du har förbarmat dig över människors barn och utgivit din enfödde Son för att var och en som tror på honom inte skall förgås utan ha evigt liv. Vi tackar dig för den frälsning du har berett oss genom Jesus Kristus. Sänd din Ande att tända en levande tro och bereda oss att rätt fira vår Frälsares åminnelse, så att vi kan ta emot honom då han kommer till oss i sin heliga nattvard.

I den natt då vår Herre Jesus Kristus blev förrådd tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät. Detta är min lekamen

som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse.

Likaså tog han kalken, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade:

Drick av den alla.

Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, gör det till min åminnelse.

9. Brödsbrytelsen

Prästen tar ett nattvardsbröd, bryter det och säger: (Momentet kan utelämnas.)

P Herre Jesus Kristus, så som vi nu bryter brödet, bröts din kropp ned i döden. Genom din uppståndelse blev det brutna helat.

10 Herrens frid

P Herrens frid vare med er.

Församlingen reser sig upp. Fridshälsning kan ut— växlas mellan nattvardsgästerna.

11 0 Guds Lamm

Församlingen förblir stående och läser eller sjunger: (Momentet kan utelämnas.)

F 0 Guds Lamm som borttager världen synder, förbarma dig över oss. 0 Guds Lamm som borttager världens synder, förbarma dig över oss. 0 Guds Lamm som borttager världens synder, giv oss din frid.

12 Utdelandet P Kom, nu är allt redo.

Nattvardsgästerna går fram och tar emot brödet och vinet. Till varje nattvardsgäst säger prästen:

P Kristi lekamen, för dig utgiven. Kristi blod, för dig utgjutet.

Om nattvardsgästen samtidigt tar emot både brödet och vinet (intinktion), säger prästen: Kristi lekamen och blod, för dig utgivna.

• Sida 87
•  Original

Om icke prästvigd medlem av Svenska kyrkan med vederbörligt tillstånd biträder vid utdelandet, gäller anvisningar ovan s. 26.

Om utdelandet sker vid slutna duklag, säger prästen sedan alla i duklaget tagit emot nattvardsgåvorna:

P Ni har nu mottagit Kristi lekamen och blod. Han bevare er till evigt liv. Amen.

Gå i Herrens frid.

Om utdelandet sker vid obrutet duklag, säger prästen efter utdelandet:

P Vi har nu mottagit Kristi lekamen och blod. Han bevare oss till evigt liv. Amen.

13 Bön efter utdelandet

P Låt oss bedja. Prästen eller någon annan ber en av följande böner.

Vi tackar dig, vår Gud och Fader, för att du genom Jesu Kristus har stiftat den heliga nattvarden till vår tröst och salighet. Vi ber dig: ge oss nåden att så fira Jesu åminnelse på jorden

att vi får vara med om den stora nattvarden i himmelen.

F Amen. eller P Herre Jesus Kristus, du som har kallat oss till din nattvard,

vi tackar dig av allt hjärta för att du i din barmhärtighet här har givit dig själv åt oss och uppfyllt och omslutit oss med din godhet. Herre, bli kvar hos oss. Åt dig överlämnar vi oss. Låt oss alltid leva nära dig.

F Amen. eller P Evige Gud, barmhärtige Fader,

vi tackar dig för att vi har fått ta emot nådens bröd och välsignelsens kalk. Låt oss leva i Kristi uppståndelses kraft, våra medmänniskor till glädje, ditt heliga namn till pris och ära.

F Amen.

• Sida 88
•  Original

eller

Tack, Herre, för dina gåvor. Tack för din kärlek, din förlåtelse, din närhet. Herre, bli kvar hos oss. Låt oss gå från denna nattvard med dig i våra hjärtan. Hjälp oss att bära din kärlek vidare. Din är makten och äran i evighet.

Amen. eller

Kristus, du som blev ett svar på vår bön, ett bröd för vår hunger, hjälp oss nu att vara ditt svar till dem som saknar vad vi äger i överflöd. Hjälp oss att höra det rop som du har hört, förstå den nöd som du har förstått, tjäna den mänsklighet som du har tjänat. Uppenbara för oss nattvardens hemlighet — ett enda bröd och en enda mänsklighet.

Amen. eller

Vi tackar dig, Herre, för det innerlighetens mysterium vi åter fått dela med dig. Liksom brödet och vinet blir ett med våra kroppar, uppbyggande och fömyande, så är du själv förenad med hela vår varelse. Stärkta av måltidsrasten bryter vi glada upp, lovprisande din eviga närvaro.

Amen.

AVSLUTNING

En psalm kan sjungas.

TEMAMÄSSA

Temamässa kan utformas så att högmässans eller veckomässans liturgi präglas av ett genomgående, inte kyrkoårsbundet tema. Den i kyrkohandboken fast- ställda gudstjänststrukturen behålls, men samtliga mo- ment förutom instiftelseorden, eller vissa av momen— ten (exempelvis inledningsord, kollektbönen, textläs- ningarna, kyrkobönen, prefationen och bönen efter nattvardens utdelande) gestaltas med ledning av det ämne som valts. Temamässa enligt denna ordning kan, med domkapitlets tillstånd, firas som huvud- gudstjänst, då särskilda omständigheter föreligger.

Temamässa kan också bestå av ett ritual, där första delens både struktur och texter utformas med ut- gångspunkt från det ämne som har valts. Nattvardens gudstjänst åter följer den i kyrkohandbpken fast- ställda strukturen, men det är möjligt att tematiskt gestalta enskilda moment med undantag för instiftelse- orden. Temamässa enligt denna ordning kan inte ut- göra huvudgudstjänst.

Temamässa kan slutligen utformas så att strukturen även i Nattvardens gudstjänst utformas med ledning av det valda temat. Instiftelseorden behålls dock oför- ändrade. Temamässa av detta slag kan inte utgöra huvudgudstjänst.

• Sida 94
•  Original

SÄRSKILDA MÄSSOR

Vid särskilda tillfällen då en mindre grupp skall fira nattvard, kan någon av följande ordningar brukas. Mässorna utgörs av bibelmässor (A) och Jerusalems- mässan (B). Mässans karaktär och tema bör i förväg meddelas.

Efter särskilt tillstånd kan dessa mässor firas på annan plats än i kyrka. Liturgins utförande får då anpassas efter de yttre omständigheterna.

Även om det eljest inte brukas i församlingen, kan det i dessa mässor vara lämpligt att som nattvardsbröd använda vanligt bröd.

• Sida 95
•  Original

TOMASMÄSSAN

Joh. 20: 24—29

Deltagarna samlas runt altarringen. Prästen står vid altaret, om möjligt bakom det, vänd mot deltagarna.

Deltagarna kan också samlas i de främsta bänkarna. Prästen och lektorerna (L ], L2) kan då sitta bland deltagarna eller stå i koret. När instiftelseorden skall läsas, går prästen till altaret och deltagarna till altar— ringen och stannar kvar där till gudstjänstens slut.

Prästen kan upprepa distributionsorden till var och en, eller säga dem innan brödet respektive vinet delas ut. I så fall kan också brödet och vinet räckas från nattvardsgäst till nattvardsgäst.

Om gudstjänsten firas på annan plats än i kyrka, är det lämpligast att alla sitter runt ett bord. Bröd och vin skickas då runt bordet sedan prästen sagt distribu- tionsorden.

Psalm Inledning L 1 Jesus, du var verklig för mig. Du var min stora glädje. Men så försvann du. Det var som om du var död och borta, och jag var alldeles ensam. Du vet att jag saknar dig. Jag vet att jag behöver dig, intill förtvivlan. Jag kan inte leva utan din närhet. Textläsning L 2 Hör hur Jesus kom till de ensamma lärjungarna

och den förtvivlade Tomas. Så skriver evangelisten Johannes:

Tomas, en av de tolv, han som kallades Didymus, var inte med bland lärjungarna när Jesus kom. Då nu de andra lärjungarna sade till honom att de hade sett Herren, svarade han dem: ”Om jag inte ser hålen efter Spikarna i hans händer

• Sida 96
•  Original

och sticker mitt finger i hålen efter spikama och sticker min hand i hans sida, så kan jag inte tro det.” Åtta dagar därefter var hans lärjungar åter samlade, och Tomas var med bland dem. Då kom Jesus medan dörrarna var stängda och stod mitt ibland dem och sade: ”Frid vare med er!” Sedan sade han till Tomas: ”Räck hit ditt finger, se här är mina händer, och räck hit din hand och stick den i min sida. Och tvivla inte utan tro.” Tomas svarade och sade till honom: ”Min Herre och min Gud!” Jesus sade till honom: ”Eftersom du har sett mig tror du? Saliga är de som icke ser Och dock tror.” (Joh. 20: 24—29)

L 2 Herre, vi tror. Hjälp vår otro.

Herre, vi tror. Hjälp vår otro.

Psalm

Instiftelseorden P Detta har Kristus gjort för vår frälsning:

I den natt då han blev förrådd tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät. Detta är min lekamen

som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse. Likaså tog han kalken, tackade Gud

och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla.

Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den,

gör det till min åminnelse.

Nattvardsbön

F Gud, gör oss öppna och tillgängliga, så att vi kan ta emot ditt rike tveklöst som ett barn kastar sig i sin mors famn.

• Sida 97
•  Original

Utdelandet

P Kom och möt vår Frälsare i hans nattvard.

Räck hit din hand Och tag emot Kristi lekamen.

Var och en tar emot brödet i sin hand.

Räck hit din hand och tag emot Kristi blod.

Var och en tar kalken med händerna.

Sedan alla har tagit emot brödet och vinet säger prästen:

Tvivla inte utan tro.

F Min Herre och min Gud!

Bön efter utdelandet P Låt oss tacka och bedja.

Vår Herre och vår Gud, vi tackar dig av hjärtat för att du har kommit till oss i din nattvard. Följ oss också hem och gå med oss ut i världen. Lär oss att känna igen dig i varje människa som behöver vår hjälp.

F Amen.

Psalm

Lämpliga psalmer är: sv. ps. 380: 7—9; 108: 1—3; 380: 10—11, eller i Psalmer och visar Du räckte ut din hand v. 1—2; 3—4; 5.

• Sida 98
•  Original

TIBERIASMÄSSAN

Ioh. 21: 2—13

Deltagarna samlas i kyrkans främsta bänkar. Där kan också prästen sitta. Lektorn (L) står lämpligen vid en ambo i koret. Efter inledningen gär deltagarna till altarringen. Prästen går till altaret och ställer sig, om möjligt bakom det, vänd mot deltagarna och stannar kvar där till gudstjänstens slut.

Om gudstjänsten firas på annan plats än i kyrka, är det lämpligast att alla sitter runt ett bord. Bröd och vin skickas runt bordet sedan prästen läst distribu— tionsorden.

Gudstjänsten kan också firas i det fria, lämpligen runt en eld. Bröd och vin kan skickas mellan deltagar- na eller på vanligt sätt delas ut av prästen.

Under inledningen kan växelläsningarna fördelas mellan präst (I) och deltagare (11), eller mellan präst (I) och lektor (II), eller mellan två lektorer. Inled- ningen kan också tillgå så att lektorn (L) läser Joh. 21: 2—8 i en följd, varpå prästen håller en meditation över texten.

Psalm Inledning L Simon Petrus och Tomas, på grekiska Didymus, vidare Natanael från Kana i Galileen, Sebedeus söner och två andra lärjungar var tillsammans vid Tiberiassjön. Simon Petrus sade: ”Jag ger mig ut och fiskar.” ”Vi följer med”, svarade de andra. De gick ut och steg i båten, men den natten fick de ingenting. (Joh. 21: 2—3) I Herre, vi har arbetat och strävat. Det blev inte mycket av det. II Vi ville göra någonting för dig. Det blev inte mycket av det. I Utan dig är vi hjälplösa. II Båten är tom.

Det blev ingenting.

• Sida 99
•  Original

II

11

F

Nattvarden

Alla reser sig upp.

När det dagades stod Jesus där på stranden, men lärjungarna visste inte att det var han. Då frågade Jesus: ”Mina barn, har ni något att äta?” De svarade honom: ”Nej.” (Joh. 21: 4—5)

Vem kallar oss sina barn? Är det någon som bryr sig om oss?

Vi trodde vi var starka och kloka. Vi trodde vi skulle klara oss själva, men vi är hjälplösa och små.

Vem kallar oss sina barn? Är det någon som bryr sig om oss?

Kan det vara du, Herre? Är du här, fast vi inte ser dig?

Han sade till dem: ”Lägg ut nätet på högra sidan om båten, så får ni fångst.” De gjorde så, och nu orkade de inte dra upp det för all fisken. Den lärjunge som Jesus höll kär sade då till Simon Petrus: ”Det är Herren.” (Joh. 21: 6—7)

Det är Herren!

Församlingen går till altarringen, prästen till altaret. Deltagarna knäböjer.

När Simon Petrus hörde att det var Herren fäste han upp manteln — det enda han hade på sig —

och gav sig i sjön. De andra lärjungarna kom efter i båten med fångsten på släp; de hade inte varit långt från land, inte stort mer än hundra meter. Då de steg i land såg de att där var en koleld med fisk på glöden och litet bröd. Jesus sade till dem: ”Hämta några av fiskarna som ni fick nyss.” Simon Petrus steg 1 båten och drog i land nätet. Det var fullt av stora fiskar, 153 stycken, men fast det var så många gick nätet inte sönder. (Joh. 21: 7—11)

• Sida 100
•  Original

P Herre, här står vi som dina häpna barn. Vi hör och ser dig som i den natt då du blev förrådd tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät. Detta är min lekamen som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse.

Vi hör och ser dig som tog kalken, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, gör det till min åminnelse.

F Nu gör vi som du har sagt, mot allt förnuft, mot alla invändningar, mot alla tvivel. Men på ditt ord, Herre, på ditt ord — låt oss kasta ut näten! Låt djupen öppnas och ditt under ske!

L Jesus sade: ”Kom och ät.” Ingen av lärjungarna vågade fråga: ”Vem är du?” De visste att det var Herren. Då gick Jesus fram och tog brödet och gav dem, likaså fisken. (Joh. 21: 12—13)

Utdelandet

P Herre, lydnad och under är ett. Vi ser det här i din nattvard. Här är elden tänd. Här är bröd och vin. Här är du själv, Herre —— fisken på glöden, offrad för syndares liv och frälsning. Herre, du tar själv brödet och vinet. Du ger det åt oss till att äta och dricka.

Prästen delar ut brödet och vinet.

P Detta är Kristi lekamen.

Detta är Kristi blod.

• Sida 101
•  Original

Bön efter utdelandet

Deltagarna reser sig upp.

P +F Herre, tack för din gåva. Tack för din närhet. Tack för att det är du. Amen.

Psalm

Lämpliga psalmer är: sv. ps. 376 och i Psalmer och visar De trodde att Jesus var borta.

• Sida 102
•  Original

EMMAUSMÄSSAN

Luk. 24: 13—35

INLEDNING

Meditationsbön

Under inledningen sitter prästen och lektorerna (L 1, L2, L3) tillsammans med övriga deltagare i koret eller de främsta bänkarna. Textläsningen fördelas på flera röster. Texten kan också läsas av endast en lektor. Meditationen kan prästen leda från ambo.

Vid tillredelsen går församlingen fram till altar- ringen. Prästen ställer sig vid altaret, om möjligt bakom det, vänd mot deltagarna. Om inte alla natt- vardsgäster samtidigt ryms runt altarringen vid ut- delandet, läser prästen instiftelseorden i sin helhet innan bröd och vin delas ut.

Denna mässa bör firas på kvällen. En intim prägel bör eftersträvas, t.ex. genom att endast låta en mindre del av kyrkorummet vara upplyst.

Om gudstjänsten firas på annan plats än i kyrka, är det lämpligast att alla sitter runt ett bord. Brödet och vinet skickas mellan deltagarna sedan prästen läst distributionsorden.

L 3 O Gud, hur djupt skall min ensamhet nå? Det finns ingen som lyssnar mer än väggarna omkring mig. Det finns ingen som svarar mer än den bullrande trafiken eller tystnaden.

Hur skall jag nå fram till mina vänner? Vad vi talar om är bara på ytan. Vår vänskap är utan gemenskap, vår kärlek utan värme.

Hur skall jag nå fram till dig, Gud? Du är själv lika död för mig

som Kristus när han togs ner från korset. Min tro är utan kraft.

Jag är på väg mot förtvivlan. Finns det inget annat än ensamhet? Jag är på flykt

• Sida 103
•  Original

Psalm

Textläsning

Ll

L2

Ll

L3

Ll

L2

L3

Ll

från andra människor och från dig, min Gud, så som de båda lärjungarna den första påskdagen lämnade Jerusalem, utan vänner och utan Herre. 0 Gud, hur djupt skall min ensamhet nå?

Bönen kan också formuleras fritt.

På första veckodagen var två lärjungar på väg till Emmaus, en by som ligger drygt en mil från Jerusalem.

De talade med varandra om allt som hade hänt. Medan de gick där fördjupade i sitt samtal,

kom Jesus själv och slog följe med dem. Men de var som blinda och kände inte igen honom. Han frågade:

”Vad är det ni går och talar om så ivrigt?”

De stannade och såg bedrövade ut, och den ene, han som hette Kleopas, svarade:

”Du måste vara den ende i Jerusalem som inte vet vad som har hänt där under de senaste dagarna.”

Han frågade:

”Vad då?”

”Detta med Jesus från Nasaret, en profet med makt i ord och handling inför Gud och hela folket. Han utlämnades av översteprästerna och rådet, och de fick honom dömd till döden och korsfäst. Vi hade hoppats att han var den som skulle befria Israel. Nu är det dessutom tredje dagen sedan detta hände. Några kvinnor i vår krets har också gjort oss uppskakade. De var tidigt i morse vid graven men kunde inte finna hans kropp utan kom tillbaka och berättade att änglar hade visat sig för dem och sagt att han lever. Några av de våra gick dit och fann att där var allt som kvinnorna hade sagt, men honom såg de inte.”

Då sade han:

• Sida 104
•  Original

L2

Ll

Meditation

Ll

L3

Ll

”Så litet ni förstår, så tröga ni är att tro på det som profeterna har sagt! Måste inte Messias lida detta för att gå in i sin härlighet?”

Och med början hos Mose och profeterna förklarade han för dem vad som står om honom överallt i skrifterna.

(Luk. 24: 13—27)

Prästen håller en meditation över texten som lästs. Meditationen leder över i fortsatt textläsning:

När de var framme vid byn som de skulle till och han såg ut att vilja fortsätta bad de honom stanna:

”Bli kvar hos oss; det kvällas och snart är det mörkt.”

Då följde han med dem in och stannade där. (Luk. 24: 28—29)

NATTVARDEN

Psalm

Under psalmen reder prästen till nattvardsgåvorna. Efter psalmen samlas deltagarna kring altarringen.

När han nu låg till bords med dem tog han brödet och välsignade och bröt det och räckte åt dem. Därvid öppnades deras ögon så att de kände igen honom (Luk. 24: 30—31)

som i den natt då han blev förrådd tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät. Detta är min lekamen

som blir utgiven för er.

Gör detta till min åminnelse.

Prästen delar ut brödet till nattvardsgästerna med orden:

Kristi lekamen, för dig utgiven.

De kände igen honom som tog kalken, tackade Gud

• Sida 105
•  Original

och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, gör det till min åminnelse.

Prästen räcker kalken till nattvardsgästerna med orden:

Kristi blod, för dig utgjutet.

AVSLUTNING

Psalm

Textläsning

Ll

Under psalmen och till gudstjänstens slut står alla kvar vid altarringen.

De sade till varandra: ”Var inte våra hjärtan brinnande i oss när han talade med oss på vägen och uttydde skrifterna?” Så bröt de genast upp och återvände till Jerusalem. De fann där de elva och alla de andra församlade och möttes med orden: ”Herren är verkligen uppstånden! Simon har sett honom.” Då berättade de själva vad som hade hänt dem på vägen och att de hade känt igen honom när han bröt brödet. (Luk. 24: 32—35)

Bön efter utdelandet

P Herre, vi tackar dig för att du kom till oss, och vi ber: Bli kvar hos oss! Bli kvar hos oss, var med oss när vi bryter upp från bordet för att gå till våra bröder och tala om för dem att du är uppstånden och att du lever med Fadern och Anden i evighetens glädje. Amen.

Lämpliga psalmer är: sv. ps. 447: 1—2; 3—4; 7, eller i Psalmer och visar Som ett sorl från nattlig brunn; Varför gick vi bort att söka dig v. 1—2; 3.

• Sida 106
•  Original

KORNBRÖDSMÄSSAN

Joh. 6: 1—13

INLEDNING

Psalm

Textläsning

Textläsningen kan utföras av endast en lektor, men flera röster (L 1—4) är att föredra. Det är lämpligt att lektorerna står i koret. När responsorium och offertorium brukas, läses de av röster (I—II) i en talkör som också står i koret. Sången före själv- rannsakan liksom den avslutande sången framförs av sånggrupp eller soloröst från lämplig plats i koret.

Under inledningen står prästen lämpligen vid ambo, och går vid tillredelsen till altaret och står om möjligt bakom det, vänd mot församlingen. Vid utdelandet kan nattvardsgästerna ta emot brödet och vinet ståen- de eller knäböjande i obrutet eller slutet duklag.

Gudstjänsten kan också firas på annan plats än i kyrka, t.ex. idet fria.

L 1 Jesus for över till andra stranden av Galileiska sjön

eller Tiberiassjön.

Mycket folk följde efter därför att de såg vilka tecken han gjorde genom att bota de sjuka. Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina

lärjungar.

Och påsken, judarnas högtid, var nära.

När Jesus lyfte blicken och såg att en stor skara var på väg till honom, sade han till Filippus:

L 2 ”Var kan vi köpa bröd, så att alla dessa får något att äta?”

L 1 Det sade han för att sätta honom på prov, ty själv visste han vad han skulle göra. Filippus svarade:

• Sida 107
•  Original

L3

L 1 En av hans lärjungar, Andreas, bror till Simon Petrus, sade: L 4 ”Det är en pojke här som har fem kornbröd och två fiskar. Men vad förslår det för så många?” (Joh. 6: 1—9) Följande responsorium kan användas, utfört av tal- kör. I Ja, vad förslår det för så många? II Fem tusen människor och fem kornbröd. I Fem tusen människor och två fiskar. II Så mycket hunger. I Så små tillgångar. I—II Vad förslår det för så många? Sång SJÄLVRANNSAKAN P Här håller vi måltid. Men vid vår dörr ligger Lasarus med sin hunger. Han har otaliga bröder och systrar i världen. Herre, hjälp oss att se att vi har del i deras nöd. Den angår oss. De angår oss. Vi kan inte skylla på att världen inte fördelar sina tillgångar rättvist. Världen är vi. F Vi vände oss bort och gjorde ingenting. Vår skuld, Vår skuld, vår stora skuld. P Ser vi att det är du, Herre, som hungrar i de hungrande? Skall du säga åt oss på domens dag: Jag var hungrig och ni gav mig inte att äta? Skall vi svara: Herre, när såg vi . . .? F Vi vände oss bort och gjorde ingenting. Vår skuld, vår skuld, vår stora skuld. P Jesus sade:

”Det räcker inte med bröd för två hundra silvermynt, om de skall få en aldrig så liten hit var.”

Du skall älska Herren din Gud av allt ditt hjärta och din nästa såsom dig själv.

• Sida 108
•  Original

F Herre, du ser vår själviskhet. Hjälp nu oss att se den. Hjälp oss att känna den och bekänna den som synden i vårt liv. Herre, vi vågar be dig: Bryt upp våra hjärtans lås och rena vårt inre med din kärlek. Låt den öppna våra händer, så att vi inte lever för oss själva utan för honom som dog och uppstod för oss. P Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son för att var och en som tror på honom inte skall förgås utan ha evigt liv. Amen. En stunds tystnad kan följa. TILLREDELSEN L 1 Jesus sade: L 2 ”Låt folket slå sig ner.” L 1 Det var mycket gräs på den platsen. Och alla lade sig ner — där var omkring fem tusen. (Joh. 6: 10) Följande affertorium kan användas, utfört av talkör. I Var är den lille pojken med matsäcken? II Fem kornbröd och två fiskar . . . I Men var är pojken? 11 Är det du som har fem bröd och två fiskar? I—II Är det du som har fem bröd och två fiskar? Ge dem åt Herren! Ge dem åt Herren! En psalm sjungs. Kollekten tas upp och bärs fram. Bröd och vin bärs också fram. Altaret dukas till nattvard. NATTVARDEN L 1 Jesus tog nu bröden, tackade Gud och delade ut åt dem som låg där, och likaså av fiskarna, så mycket de ville ha. (Joh. 6: 11) P Gud, förnya oss genom din Ande när vi nu firar din Sons

nattvard.

• Sida 109
•  Original

P+F

P+F

Utdelandet

Ge oss i dag det bröd som kommer ner från himmelen. Räck oss vinet i ditt rikes gästabudskalk. Och liksom åkrarnas korn och bergens druvor har blivit ett i brödet och vinet, så förena oss med varandra och med Herren Jesus Kristus.

I den natt då han blev förrådd tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät. Detta är min lekamen

som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse.

Likaså tog han kalken, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod som blir utgjutet för många, till synderas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, gör det till min åminnelse.

När vi äter detta bröd och dricker detta vin förkunnar vi Herrens död, till dess han kommer åter.

Låt oss nu be den bön som Herren Jesus Kristus själv har lärt oss:

Fader vår som är i himmelen. Helgat varde ditt namn.

Tillkomme ditt rike. Ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden. Vårt dagliga bröd giv oss i dag, och förlåt oss våra skulder såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro, och inled oss icke i frestelse utan fräls oss ifrån ondo. Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen.

Herrens frid vare med er.

Fridshälsning kan utväxlas mellan nattvardsgästerna.

Nattvardsgästerna går fram till altarringen. Brödet och vinet delas ut med orden:

Kristi lekamen, för dig utgiven.

Kristi blod, för dig utgjutet.

• Sida 110
•  Original

AVSLUTNING

Ll L2

Ll

Sång

När de hade ätit sig mätta sade Jesus till lärjungarna:

”Samla ihop de brödbitar som har blivit över, så att inget förfares.”

De gjorde så och fyllde tolv korgar med de bitar av de fem kornbröden som hade blivit över efter måltiden. (Joh. 6: 12—13)

Himmelsbröd som mättar kropp och själ — livets Ord som förvandlar fattigdom till överflöd — eviga rikedom som fyller den tomma handen, det tomma hjärtat — himmelska kraft som fullkomnas i svaghet! Herre, vi tackar dig för vad du har givit oss. Vi har nu fått ut allt, och det i överflöd. Hjälp oss att slösa med din kärlek!

Amen.

Gå i frid och tjäna Herren med glädje.

Lämpliga psalmer är: sv. ps. 119: 1; 119: 2—3; 202: 1—2; 202: 3, eller i Psalmer och visar Mycket folk kring Jesus var v. 1—2; 3—4; 5—6; 7.

• Sida 111
•  Original

J ERUSALEMSMÄSSAN

Denna mässa firas helst på kvällen, i kyrka eller något annat rum. Måltiden hålls vid ett fristående nattvards- bord. På ett bord vid sidan om finns från början det som bärs fram vid tillredelsen.

Deltagarna sitter först så att de kan läsa, sjunga och be tillsammans. Bland dem sitter prästen och de båda lektorerna (L 1, L 2). När måltiden tillretts går alla och sätter sig runt nattvardsbordet. Om deltagar- na är många, kan man sitta också i en yttre ring kring bordet.

Upp till Jerusalem

Ll

L2

Psalm

Mästaren låter säga: Min tid är nära; hos dig vill jag hålla måltid med mina lärjungar. (Matt. 26: 18)

Hos mig, Herre? Jag är den som skall förråda dig. Jag är den som skall förneka dig. Jag är den som skall fly.

Inte är det väl jag, Herre?

Rannsaka mig och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar och se efter om jag är inne på en olycksväg och led mig på den eviga vägen.

Ur djupen ropar jag till dig, Herre. Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud. Om du, Herre, vill räkna med våra missgärningar, Herre, vem kan då gå fri?

Dock, hos dig är ju förlåtelse för att man skall frukta dig. Du, Herre, ser ner från himmelen. Du bevarar alla dina barn.

• Sida 112
•  Original

Nattvardssalen

Ll

Psalm

Då skall han visa er en stor sal i övre våningen, ordnad för måltid. Red till där! Och de gick åstad och fann det så som han sagt dem, och de redde till där. (Luk. 22: 13)

Herre, du skapar Vinrankans frukt och frambringar brödet från jorden. Du fyller hela jorden med din nåd och förnyar din skapelse dag för dag.

Ge oss alla av det himmelska brödet och det sanna vinet och förnya din skapelse i oss. Låt oss dela ditt bröd med andra, du som är oss nära i din nattvard och nära i varje broder på vår väg. Den som är hungrig må komma och äta, den som behöver det må komma och fira högtid med oss.

Tillredelsen

Medhjälpare dukar nattvardsbordet. De eller en lek- tor och prästen säger därvid följande:

Så säger Herren: De skall gå in i min helgedom och träda fram till mitt bord för att göra tjänst inför mig.

När duken läggs på:

Många skall komma från öster och väster och få vara med Abraham, Isak och Jakob till bords i himmelriket.

När ljusen tänds:

Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte fått makt därmed.

När kalk och paten ställs fram:

Guds bröd är det bröd som kommer ned från himmelen och ger världen liv. Jag vill taga frälsningens bägare och åkalla Herrens namn.

Nattvarden

P Kom, nu är allt redo.

Alla går till nattvardsbordet och sätter sig.

• Sida 113
•  Original

P I den natt då vår Herre Jesus Kristus blev förrådd tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät. Detta är min lekamen som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse. Likaså tog han kalken, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, gör det till min åminnelse.

P + F Fader vår som är i himmelen. Helgat varde ditt namn. Tillkomme ditt rike. Ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden. Vårt dagliga bröd giv oss i dag, och förlåt oss våra skulder såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro, och inled oss icke i frestelse utan fräls oss ifrån ondo.

Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen.

Patenen och kalken sänds runt bordet, och var och en tar bröd och vin och säger:

Kristi lekamen, för mig utgiven. Kristi blod, för mig utgjutet.

Alternativt kan prästen före utdelandet säga: Kristi lekamen och blod, för oss utgivna.

Efter utdelandet följer tacksägelsebönen.

P Käre himmelske Fader, du som alltid visar oss din kärlek, vi tackar dig för att du här har räckt oss nådens bröd och välsignelsens kalk. Hjälp oss nu att leva det nya livet, i tro förenade med Kristus, i kärlek förenade med varandra. Med dina trogna i alla tider och med hela den himmelska härskaran prisar vi ditt namn och sjunger:

Alla står upp och sjunger:

F Helig, helig, helig är Herren Sebaot. Himlarna och jorden är fulla av hans härlighet. 8 — Svenska kyrkans gudstjänst. Band 1

• Sida 114
•  Original

Hosianna i höjden. Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn. Hosianna i höjden.

L 1 När de sedan hade sjungit lovsången gick de ut.

(Matt. 26: 30)

P Gå i frid och tjäna Herren med glädje.

Lämpliga psalmer är: sv. ps. 70: 1—4; 196.

• Sida 115
•  Original

TEMAGUDSTJÄNST

Temagudstjänst kan utformas så att ordningen för högmässa utan nattvard eller söndagsgudstjänst eller familjegudstjänst präglas av ett genomgående, inte kyrkoårsbundet tema. Den i kyrkohandboken fast- ställda gudstjänststrukturen behålls men samtliga mo- ment eller vissa av dessa (exempelvis inledningsord, kollektbönen, textläsningarna, kyrkobönen) gestaltas med ledning av det ämne som har valts. Då särskilda omständigheter föreligger, kan temagudstjänst av detta slag, med domkapitlets tillstånd, firas som huvud- gudstjänst.

Temagudstjänst kan också firas enligt ett ritual, där både struktur och texter gestaltas med utgångspunkt från det valda ämnet. Sådan temagudstjänst kan inte utgöra huvudgudstjänst.

• Sida 116
•  Original

SÖNDAGSBÖN

1 Psalm

Följande ordning används vid gudstjänst ledd av lekman.

Lekmannen/lektorn (L) leder gudstjänsten från koret — gärna från ambo — eller gången eller den främsta bänken.

11. Välsignelsen

L Herren välsigne oss och bevare oss. Herren låte sitt ansikte lysa över oss och vare oss nådig. Herren vände sitt ansikte till oss och give oss frid. I Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

F Amen.

12 Psalm

Kollekten kan tas upp under slutpsalmen.

KOLLEKTBÖNER

Första söndagen i Advent

Gud, du ensam är konung. I Jesus Kristus kommer du till oss, vapenlös och starkare än all världens makt. Skydda oss mot det onda som tränger sig på. Låt under detta nya kyrkoår ditt Ord och dina sakrament ge oss ny kraft och ny glädje. Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn. Amen.

Andra söndagen i Advent

Fader, gör oss beredda att ta emot din Son när han kommer. Hjälp oss att bryta upp och skynda honom till mötes och alltid tjäna dig i hans heliga namn. För Jesu Kristi skull. Amen.

Tredje söndagen i Advent

Hoppets Gud, kom till oss och skingra vårt mörker med ditt ljus. Uppfyll oss med glädje och frid i tron, så att vi bevarar ett överflödande hopp. Dig vare ära i evighet. Amen.

Fjärde söndagen i Advent

Herre vår Gud, kom snart och hjälp oss med din kraft, så att inte vår synd fördröjer och hindrar det goda som du vill ge oss. I Jesu namn. Amen.

Juldagen — tidig högmässa

O Herre Gud, du har låtit denna natt upplysas av det sanna ljuset. Låt oss leva i det ljuset, och låt oss en gång få återse det i himmelens glädje. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig och den helige Ande, från evighet till evighet. Amen.

• Sida 124
•  Original

Juldagen — senare högmässa

Herre Gud, himmelske Fader, vi tackar dig för att du har låtit din Son bli människa. Låt oss se ljuset som strålar från hans krubba och fyller världen. Låt oss vandra i hans ljus och tacka för din kärlek.

I Jesu namn. Amen.

Annandag Jul

0 Herre Gud, du ledde den helige Stefanus, så att han stod fast under sitt lidande och bad för dem som dödade honom. Ge oss del av din kärlek, så att vi älskar våra ovänner och alltid ber också för dem. I Jesu namn. Amen.

Söndagen efter Jul

Fader, du lät din Son bli ett hjälplöst barn här på jorden och växa upp till man. Led oss i vår hjälplöshet, fostra oss och håll oss kvar hos dig, du som för evig tid vill göra oss till dina barn. För din Sons skull, vår Broder och Frälsare. Amen.

Nyårsdagen

Fader, du lät din Son bli människa för vår skull och lät honom få namnet Jesus. Hjälp oss att leva vår korta tid här på jorden så, att vi inte förnekar hans namn utan genom honom får frälsning och salighet. För Jesu skull. Amen.

Söndagen efter Nyår

Gud, du lät din Son döpas i vatten och ande och kallade oss i vårt dop till gemenskap med honom. Behåll oss i din hand. Förnya oss genom din levande Ande. För vår Herres Jesu Kristi skull. Amen.

Trettondedag Jul

Herre 'vår Gud, med stjärnan ledde du hedningarna till din Sons krabba. Led också oss till honom, så att vi möter honom i tro och en gång med alla folk får skåda hans härlighet i himmelen. Dig vare ära i evighet. Amen.

Första söndagen efter Trettondedagen

Gud, din Son undervisade lärarna i templet. Hjälp alla som vittnar om dig

• Sida 125
•  Original

att ärligt och frimodigt bära fram sanningen. Gör våra sinnen öppna, så att vi lyssnar efter ditt ord. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Andra söndagen efter Trettondedagen

Evige Gud, du råder över himmel och jord. Kom oss nära, släck vår törst, ; låt oss finna vår trygghet i dig. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig och den helige Ande, från evighet till evighet. Amen.

Tredje söndagen efter Trettondedagen

Gud, du kan ge styrka åt den som intet förmår. Hjälp oss med allt som vi inte orkar och inte kommer till rätta med. Räck oss din mäktiga hand och för oss till dig. För din Sons, vår Herres Jesu Kristi skull. Amen.

Fjärde söndagen efter Trettondedagen

Herre Gud, himmelske Fader, du vet allt om oss. Du vet hur rädda vi kan bli när vi kommer i fara. Styrk oss till kropp och själ, så att vi inte ger vika eller misströstar. Till dig sätter vi vårt hopp. Dig vare ära i evighet. Amen.

Femte söndagen efter Trettondedagen

Helige Gud, förnya oss med din förlåtelses kraft. Visa oss vägar att arbeta för ditt rike. Gör oss fördragsamma och beredda att hjälpa varandra. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Sjätte söndagen efter Trettondedagen

Gud, du som ständigt verkar genom din Son Jesus Kristus, förnya oss med din kärlek. Tag oss in i ditt verk och hjälp oss att lyssna och lyda. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Septuagesirna

Gud, du har en uppgift för var och en av oss. Du ger oss långt mer än vi är värda. Använd oss efter din vilja och skänk oss den kraft vi behöver för att kunna tjäna dig. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

• Sida 126
•  Original

Sexagesima

Fader, vi har ingen väg att gå om inte du visar oss den. Öppna ditt ord för oss. Led oss i dess ljus. Låt oss i ordet möta din kärlek och makt, till tro, lydnad och tjänst. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Fastlagssöndagen

Fader, din Son går nu upp till Jerusalem för att ta lidandet på sig. Låt oss få del av hans kärlek som tror, hoppas och uthärdar allting. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Första söndagen i Fastan

Fader, din Son blev frestad som vi. Hjälp oss att alltid lita på honom och aldrig förtvivla när vi blir frestade. För Jesu Kristi skull. Amen.

Andra söndagen i Fastan

Gud, du ser hur litet vi förmår. Skydda vår kropp och själ mot allt som kan skada oss. Driv bort våra onda tankar. Befria oss från fruktan och hopplöshet. För din Sons skull. Amen.

Tredje söndagen i Fastan

Gud, sträck ut din hand och rädda oss från de onda makterna. Du ser hur svaga vi är när frestelser och faror sätter an. Du har genom Jesus Kristus besegrat allt som står oss emot. Låt din kraft fylla vår tomhet och ge oss del i vår Frälsares seger. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Midfastosöndagen

Herre vår Gud, du som ger världen bröd, mätta de hungriga både till kropp och själ. Ge oss din kärlek och kraft. Förvandla sorgen till glädje. För din Sons och hans lidandes skull. Amen.

Femte söndagen i Fastan

Gud, du utgav din Son till ett offer för världens synd. Hjälp oss att gripa om hans kors ' och leva i tro på hans försoning. För Jesu skull. Amen.

• Sida 127
•  Original

Palmsöndagen

Evige Gud, din Son blev människa och tog på sig förnedring och lidande ända till döden på korset. Hjälp oss att följa honom i tro och lydnad. Låt oss med honom uppstå till evigt liv. För vår Herres Jesu Kristi skull. Amen.

Långfredagen

Herre Gud, himmelske Fader, din Son har dött på ett kors för att vi skulle räddas från döden. Hjälp oss att alltid förtrösta på honom, så att förtvivlan och synd inte blir oss övermäktiga. Låt oss genom honom få evigt liv. Amen.

Påskdagen

Allsmäktige Gud, vi prisar din Son Jesus Kristus som har vunnit seger över döden och öppnat porten till det eviga livet. Bevara oss i uppståndelsens glädje och ge oss evig salighet. Genom Jesus Kristus, vår uppståndne Herre. Amen.

Annandag Påsk

Gud, din Son var död men har fått liv igen. Öppna våra ögon så att vi möter honom i tro. Gör våra hjärtan brinnande och låt oss vandra med honom på det nya livets väg. Genom Jesus Kristus, vår uppståndne Herre. Amen.

Första Söndagen efter Påsk

Herre Gud, låt oss som nu har firat påsk bevara korsets och uppståndelsens evangelium i våra hjärtan och vittna om det med våra liv. 1 Jesu namn. Amen.

Andra söndagen efter Påsk

Gud, din Son är herden som gav livet för sina får. Han gjorde oss fria till att vara hans. Hjälp oss att känna hans röst och lyda den. Bevara oss i hans närhet och låt oss följa honom in i den eviga glädjen. För Jesu skull. Amen.

Tredje söndagen efter Påsk

Gud, för oss på dina vägar fram till det mål du har lovat oss. Hos dig finns den trygghet som världen inte kan bjuda. Låt våra hjärtan få fäste hos dig. I Jesu Kristi namn. Amen.

• Sida 128
•  Original

Fjärde söndagen efter Påsk

0 Gud, allt gott kommer från dig. Styr våra tankar, så att vi frågar efter vad du vill. Led våra gärningar och för oss genom din Ande till hela sanningen. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Bönsöndagen

Gud, vår tillflykt och starkhet, din Son har lärt oss att bedja. Hör våra böner,

svara oss i din kärlek, handla med oss efter din vilja. I Jesu namn. Amen.

Kristi Hirnmelsfärds dag

0 Gud, du har upphöjt din Son ur förnedring och lidande och satt honom till konung över ditt rike. Låt oss i tron följa honom genom kampen och nöden till segern och härligheten i din himmel. Genom Jesus Kristus, vår korsfäste och upphöjde Herre. Amen.

Sjätte söndagen efter Påsk

0 Gud, du har upphöjt din Son till platsen på din högra sida. Uppfyll hans löfte till oss och sänd oss Tröstaren, den helige Ande, som leder oss fram till hela sanningen om dig och den du har sänt. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Pingstdagen

O Herre Gud, du sänder din helige Ande

för att trösta och undervisa oss. Hjälp oss att ta emot honom.

Ge oss klarsyn och glädje. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som med dig och den helige Ande lever och verkar, i en gudom, från evighet till evighet. Amen.

Annandag Pingst

Gud, låt din kyrka nå ut över hela jorden och vittna för alla människor om din frälsning. Förnya oss genom din helige Andes kraft. I din Sons Jesu Kristi namn. Amen.

Heliga Trefaldighets dag

Treenige Gud, du är större än ord kan utsäga. Av dig och genom dig och till dig är allting. Vi prisar ditt namn. Dig helige Gud, Fader, Son och Ande ske ära i evighet. Amen.

• Sida 129
•  Original

Första söndagen efter Trefaldighet

Fader, du har skapat oss. Allt gott är en gåva från dig. Hjälp oss att använda allting efter din vilja och inte klamra oss fast vid vårt eget. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Andra söndagen efter Trefaldighet

Gud, du kallar på oss. Gör våra sinnen öppna, så att vi hör dig och följer dig. Ge oss en fast tro, så att vi aldrig släpper din hand. För Jesu skull. Amen.

Tredje söndagen efter Trefaldighet

Gud, för din kärlek finns inga hopplösa fall. Tack för att du aldrig ger upp.

Sök oss var vi än är —

sök tills du finner.

Drag oss upp ur nöd och förtvivlan. Bevara oss i tryggheten hos dig. För Jesu skull, han som är syndares vän. Amen.

Fjärde söndagen efter Trefaldighet

Gud, ge världen fred. Håll din skyddande hand över alla som hotas av våld. Hjälp alla som känner ångest. Ge din kyrka frimodighet och frid. För din Sons Jesu Kristi skull. Amen.

Femte söndagen efter Trefaldighet

Gud, du ger oss långt mer än vad vi kan bedja eller tänka. Genom din Son kallar du oss till lärjungar och tar oss i din tjänst. Låt oss liksom hans apostlar få följa honom vart han än vill föra oss. I Jesu namn. Amen.

Sjätte söndagen efter Trefaldighet

Gud, du älskar oss. Hjälp oss att älska med din kärlek. Förlåt oss våra skulder och gör oss villiga att förlåta varandra. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Kristi Förklarings dag

Evige Gud, du lät din Son bli människa bland människor. På förklaringsberget visade du vem han var. Öppna våra ögon, så att också vi ser ljuset omkring honom. Dig vare ära i evighet. Amen. 9 — Svenska kyrkans gudstjänst. Band 1

• Sida 130
•  Original

Åttonde söndagen efter Trefaldighet

Gud, du ensam känner oss. Hjälp oss till sanning och ärlighet. Använd oss i ditt verk och ge oss den kraft vi behöver. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Nionde söndagen efter Trefaldighet

Gud, gör oss kloka och trogna. Hjälp oss att tjäna dig och vår nästa i vaksam tro och tålig kärlek. Ge oss uthållighetens gåva, och låt oss ärligt sköta vår tjänst efter den kraft du förunnar oss. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Tionde söndagen efter Trefaldighet

Gud, du har makt att hjälpa oss hur långt borta vi än är. Ropa på oss och väck oss till liv. För din Sons Jesu Kristi skull. Amen.

Elfte söndagen efter T refaldighet

Gud, du är också de misslyckades och förtvivlades Gud. Var oss nära när vi inte har något hopp kvar,

och ge oss mer än vi vågar bedja dig om. För Jesu skull. Amen.

Tolfte söndagen efter Trefaldighet

Gud, du har talat till oss genom din Son. Hjälp oss att alltid lyssna efter ditt ord, och lär oss att tala oförfärat och klart. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Trettonde söndagen efter Trefaldighet

Gud, låt oss växa till i kärlek. Befria oss från vår feghet och visa oss vägen till andra. Hjälp oss att inse var du behöver oss. För Jesu Kristi skull. Amen.

Fjortonde söndagen efter Trefaldighet

Gud, bevara oss från otacksamhet och likgiltighet. Låt oss förenas i ständig lovsång och tjänst inför dig. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Femtonde söndagen efter Trefaldighet

Gud, du är vår enda trygghet. » Allt som har varit och allt som skall komma lägger vi i din hand.

• Sida 131
•  Original

Lär oss att alltid lita på dig. För Jesu Kristi, din Sons skull. Amen.

Sextonde söndagen efter Trefaldighet

Gud, du är Herre över liv och död. Bevara oss nu och i evighet. Driv undan mörkret och för oss till frihet och ljus. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Sjuttonde söndagen efter Trefaldighet

Gud, gör oss fria från att frukta människor mer än dig, fria från själviska omsorger, från bekymmer och ängslan. Gör oss fria till att tjäna dig och vår nästa, frimodiga i din kärlek. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Artonde söndagen efter Trefaldighet

Gud, du vet att vi utan din hjälp inte kan lyda dina bud. Styr våra hjärtan genom din helige Ande och ge oss själv den kärlek som är lagens fullbordan. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Nittonde söndagen efter Trefaldighet

Gud, du har skapat oss, och du har givit oss vilja att bedja.

Ge oss den tro som övervinner världen. Hjälp oss mot alla mörka makter. För Jesu skull. Amen.

Tjugonde söndagen efter Trefaldighet

Gud, du har kallat oss till ditt rike och givit oss uppdrag och förtroende. Förlåt oss att vi så ofta svek och misslyckades. Ta oss på nytt i din tjänst och ge oss kraften att hålla ut i trohet mot dig, du trofaste Gud. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Tjugoförsta söndagen efter Trefaldighet

Gud, du läker och tröstar. Visa din makt i vår hjälplöshet. Bevara oss från missmod och ängslan. Ge oss trygghet och tillförsikt i liv och död. I dina händer lämnar vi oss och våra bördor. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

• Sida 132
•  Original

Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet

Gud, i överflödande mått förlåter du våra synder. Fyll våra hjärtan med din glädje

och lär oss att allt mer förlåta varandra. För Jesu skull. Amen.

Tjugotredje söndagen efter Trefaldighet

Gud, du har satt oss att leva detta liv på jorden med dess ansvar och glädje. Hjälp oss att lyssna till ditt ord och leva därefter. Låt våra ord och gärningar vittna om din rätt och rättfärdighet. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Tjugofjärde söndagen efter Trefaldighet

Gud, du lät din Son Jesus Kristus dö och uppstå från döden. Hjälp oss att tro på honom, vår Frälsare. Låt oss få vara med honom i evigheten. I Jesu Kristi, din Sons namn. Amen.

Tjugofemte söndagen efter Trefaldighet

Gud, du ensam känner framtiden. Gör oss vaksamma inför tidens tecken och frimodiga i prövningar och oro. Och när världens tid går mot sitt slut, låt oss då med alla dina trogna få möta din evighets sommar. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Söndagen före Domssöndagen

Gud, du som har all makt, vi längtar efter din dag, efter nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor. Hjälp oss, så att vi inte tröttnar och slår oss till ro. Var alltid nära oss, nu och i evigheten. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Domssöndagen

Herre Gud, makt Och rikedom, förtryck och vånda skall en gång förgä, men du förbliver. Gör oss vaksamma, så att vi inte fastnar i det förgängliga utan söker ditt rike och din rättfärdighet och alltid tjänar din Son i hans minsta bröder. Förbarma dig över oss, nu och på domens dag. För Jesu, vår Frälsares skull. Amen.

Kyndelsmässodagen

Gud vår Fader, vi tackar dig för att din Son är världens ljus. Låt honom besegra vårt mörker.

• Sida 133
•  Original

Rena oss med elden från ditt altare. För din Sons, vår Herres Jesu Kristi skull. Amen.

Jungfru Marie Bebådelsedag

Gud vår Fader, för vår frälsnings skull har du låtit din Son bli född av jungfru Maria. Vi tackar dig för din godhet. Fyll våra hjärtan med glädje över vår Frälsare. Dig vare ära i evighet. Amen.

Midsommardagen

Gud, du sände din utkorade vän Johannes Döparen för att han skulle predika omvändelse och bereda väg för din Son. Omvänd oss till dig, fostra oss i din tjänst och gör oss trofasta och modiga som Johannes.

I Jesu namn. Amen.

Den helige Mikaels dag

Herre, härskaromas Gud, du sänder oss dina heliga änglar till hjälp mot ondskans alla makter. Ge oss din glädje och gör oss uthålliga i den goda kampen. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Alla Helgons dag

Vi tackar dig, Gud, för alla som har förvandlats genom din kärlek och vittnat om dig. Led oss, så att vi följer deras exempel. Låt oss en gång få instämma i den stora lovsången med alla din helgon. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Botdagen

Herre Gud, himmelske Fader, du har inte lust till syndares död utan vill att de omvänder sig och lever. Utplåna våra synder och för oss genom din barmhärtighet till bättring och förnyelse. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Reformationsdagen

Gud, du sänder ut din Ande och förnyar jordens anlete. Förnya din kyrka, så att hon ständigt lyssnar till ditt ord som är Ande och liv. Ge oss genom tron del av den rättfärdighet som Jesus Kristus vann åt syndare. Lägg i vår mun den nya sången som ger dig äran, nu och i evighet.

Amen.

• Sida 134
•  Original

Missionsdagen

Himmelens och jordens Gud, din kärlek famnar alla folk. Väck oss till tro. Låt evangelium föras från ort till ort och från land till land ut över hela jorden. Bevara din kyrka och alla som där söker ett fäste. Dig vare ära i evighet. Amen.

Tacksägelsedagen

Fader, vi tackar dig för din godhet under varje dag som du ger oss. Mätta alla med dina gåvor. Låt marken förnyas och bära sina skördar. Ge världen bröd. Vi tackar dig i Jesu namn. Amen.

• Sida 135
•  Original

ALTERNATIVA KOLLEKTBÖNER

Första söndagen i Advent

Väck våra hjärtan ur sömnen, Herre. Sänd oss ut att bygga en väg för din Son. Ge oss tid att rena och smycka oss till fest. Och när du sänder din ende Son, och han kommer, förunna oss då en plats i hans följe. Förunna oss att tjäna honom, din älskade Son, som med dig och den helige Ande lever och verkar, nu och i evighet. Amen.

Juldagen — midnattsmässa

Gud, denna natt har du gjort helig. Du lyfte den ut ur årets alla nätter, du lyfte den ut ut allt mörker. Du lät natten börja lysa, det sanna ljuset lät du tändas. Det flammade och upplyste mörkret denna utvalda natt.

Vi ser det sanna ljuset, vi ser dess mysterium i världen denna utvalda natt.

Gud, nu ber vi dig: låt oss en gång se ljuset i din himmel. Låt oss dricka djupt av dess glädje. Amen.

Juldagen — tidig högmässa

Se, det är morgon, allt är nytt. Nyfött är Ordet, Ordet blev människa. Nyfött är ljuset, ditt ljus blev kött. Ljus flyter genom honom, ljus strålar från honom, fyller hans födelserum, fyller all världen. Se, det är morgon, vi har vaknat omstrålade av ljus. Ge oss, vi ber dig, Fader allsmäktige, återglans av Ordet ut i vårt arbete,

• Sida 136
•  Original

återglans av blixten, Gud, när genom tron Ordet föder ljus i vårt hjärta. Amen.

Söndagen efter Jul

De var bara små barn. De kunde inte tala rent. De kände inte den Ondes namn. De visste inte vad kungen hette. De kunde inte förråda en nyfödd broder av Juda, inte röja ditt namn för att rädda sig. Utan skuld dog de för dig. Herre, vi känner den Ondes namn. Hans fruktan bor i oss. Vi lyder när han befaller, går med svärd till Betlehem när han ger order. Herre, dräp vår fruktan och hejda oss på vägen. Låt inte vår tunga förråda dig,

låt inte våra gärningar förråda dig. Herre, låt oss leva och dö med dig, du som med Fadern och den helige Ande lever och verkar, nu och i evighet. Amen.

Nyårsdagen

Allsmäktige, evige Gud. Du sänder stjärnorna genom rymden. Du leder jorden i solens band. Du fördelar ljuset i regnbågen och kläder världen i färger. Rummets gränser känner du och överskådar med en blick allt som är och var från dess uppkomst till dess ände, nutid och forntid och framtid från gräns till gräns. Utanför, inuti är du, Gud, allsmäktige, evige. Vi når inte dig, namnlöse. Vi svänger med jorden i solens band. Herre Jesus, du kom innanför

— innanför regnbågen, in i färgerna,

innanför gränserna,

in i namnen. Jesus, vi griper om ditt namn. Amen.

Kyndelsmässodagen

Vår värld ligger i halvmörker, vi spejar utan att kunna se klart. Någonstans långt framme anar vi ditt hus

• Sida 137
•  Original

med alla festljus tända. Vi vet att vi är väntade, men världen ligger i halvmörker, ingenting är tydligt, vägen blir borta för oss. Herre, vi ber dig: öppna din dörr på glänt. Låt ljuset från din fest skina ut över vägen. Amen.

F astan

l Stå upp med makt, Herre, det ber vi dig. Stå upp och kom. Våra synder hotar oss. Herre, vi går under. Beskydda oss, befria oss, fräls oss, du som med Fadern och den helige Ande lever och verkar, nu och i evighet. Amen.

Evige, starke Gud, var barmhärtig, hör våra fattiga böner. Vi tvivlar på det vi gör, ja, vi har förlorat förmågan att handla. Allt vi är och har är värdelöst. Inte dom, allsmäktige Gud, inte dom utan nåd, det ber vi dig om, genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Allmän serie

l

Herre, vi ber dig: böj dig djupt,

så att ditt öra kan uppfånga ljudet av böner som mumlas av jordiska läppar. Kom och gästa vårt förmörkade sinne, du som är ljus, du som lever och verkar med Fadern och den helige Ande, nu och i evighet. Amen.

Mildhetens Gud, vi anropar dig. Hör våra böner som kommer till dig långt bortifrån. Se, vi är fångna av våra synder, vi är lagda i bojor. Lös oss, Herre, befria oss. Befriade ber vi dig: släpp oss inte ur sikte. Löser du oss, ser våra fiender det. De förföljer oss, vi slipper inte undan. Hjälp oss, Herre, skydda oss,

bevara oss i din frihet genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

• Sida 138
•  Original

3 Herre vår Gud, osynliga gåvor bereder du för dem som älskar dig. Se vårt hjärta — torrt, oberört av dina osynliga gåvor. Låt din kärleks flöde strömma genom vårt hjärta, röra vid det, göra det levande. Alltid, överallt och högre än allt vill vi älska dig. Till oss som älskar dig har du givit löften. Dina löften övergår allt — våra önskningar når inte upp. Våra önskningar kryper utmed jorden, lågt. Herre, låt oss önska att dina löften blir uppfyllda. Herre, låt oss nå fram genom din älskade Son Jesus Kristus, vår Herre, som med dig lever och verkar i den helige Ande, sann Gud från evighet till evighet. Amen.

4 Allsmäktige, evige Gud, ge oss dina gåvor. Utan dig lider vi brist på allt. Vi är utan tro och hopp, utan kärlek. Ge oss åter vad du en gång har givit. Ge oss tro och hopp, ge oss kärlek. Föröka dina gåvor, ge växt. Det som inte förökas nöts ut av tiden. Det som inte växer vissnar med tiden. Förnya oss genom din Son Jesus Kristus. Amen.

• Sida 139
•  Original

LITANIAN P Gud vår Fader, F förbarma dig över oss. P Jesus Kristus, Guds Son, F förbarma dig över oss. P Helige levande Ande, F förbarma dig över oss. P Du som har skapat världen och skapar den ständigt på nytt. F Herre, förbarma dig. P Skydda luften och vattnet och marken och det som växer på marken. F Herre, förbarma dig. P Hjälp alla hungriga, övergivna och hemlösa. F Herre, förbarma dig. P Ge oss gemenskap och fred. Läk såren som kriget slagit. F Herre, förbarma dig. P Låt inte människor bli förtryckta, utnyttjade eller föraktade. F Herre, befria oss. P Låt alla få arbete. Låt inte arbetet bli meningslöst. F Herre, befria oss. P Gör oss fria från feghet och lögn. Håll fast vid oss när vi sviker eller blir svikna. F Herre, befria oss. P Hjälp oss att tro på ditt ord, och hjälp alla som förnekar dig. F Herre, befria oss. P Fyll din kyrka med lovsång och trohet och kraft. F Herre, bevara oss. P Låt alla dagar fyllas av dig, och hjälp oss när tiden är ute. F Herre, bevara oss. P Böj dig emot oss

och stilla vår oro och tag oss till dig.

• Sida 140
•  Original

F Herre, bevara oss. P Förbarma dig över oss alla när världens tid är förgången. F Herre, bevara oss.

P Fader, som skapade oss och bevarar din skapelse, F Herre, förbarma dig. P Kristus Guds Son, som har gett ditt liv för oss, F Kristus, förbarma dig. P Helige Ande, som tröstar oss och förnyar oss, F Herre, förbarma dig.

P Gud, du är vår tillflykt och vår starkhet. Du känner den nöd som vi inte själva vet om. Hjälp oss, bevara oss för det onda, drag oss till dig. Låt oss en gång med alla trogna få stämma in i den eviga lovsången. F Amen.

Som annan form kan även användas litanian i 1942 års kyrkohandbok.

• Sida 141
•  Original

KYRKOBÖNER

Ll

Gud, hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus.

Därför ber vi dig om kraft för de små och svaga, de hetsade och utsläpade, de gamla och sjuka, de förtryckta, så att de förmår hävda sin rätt. Ge dem kraft, Herre.

Ge dem kraft.

Vi ber om fred för de länder som härjas av krig eller plågas av inre konflikter. (Särskilt ber vi för . . .) Ge dem fred, Herre.

Ge dem fred.

Vi ber om visdom för dem som regerar folk och länder, för dem som ägnar sig åt politiken, för dem som forskar och undervisar, för dem som planerar för jordens försörjning. (Särskilt ber vi för . . .) Ge dem visdom, Herre.

Ge dem visdom.

Vi ber om kärlek för dem som arbetar bland barn och gamla, bland sjuka och handikappade,

bland fångar och flyktingar.

Ge dem kärlek, Herre. '

Ge dern kärlek.

Vi ber om tålamod för oss som så ofta tröttnar på

• Sida 142
•  Original

L2

L3

L4

L5

att bedja och verka för vår nästa. Ge oss tålamod, Herre.

Ge oss tålamod.

Gud, hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus.

Amen.

Herre, till dig ber vi för alla de människor som lider orätt: de socialt försummade, de som inte får äta sig mätta, de som förtrycks i familjen, i skolan eller på sin arbetsplats, de som blir illa behandlade på grund av sin ras, hudfärg eller övertygelse. Vi ber för dem som lever i ofrihet (särskilt för . . .).

Herre, vi tackar dig för de människor som har tagit upp striden mot det onda: de som oförfärat säger sin mening även om de får lida för det, de som bekämpar sociala orättvisor, de som verkar för freden, de som läker och vårdar, odlar och bygger upp.

Herre, vi tackar dig för din kyrka, för allvaret och glädjen i ditt Ord och dina sakrament. Vi tackar dig för alla kristna som söker förverkliga din vilja, här hemma och ute i världen.

(Särskilt tackar vi dig för . . .)

Herre, vi ber om klarhet när det gäller vår uppgift i ditt rike. Vi ber om förstånd att lösa problemen, så att vi inte i svärmisk iver bortser från fakta eller försjunker i hopplöshet. Vi ber dig om hjälp att älska också dem som står oss emot.

Vi tror att Jesus kan visa oss vägen till ett mänskligare liv. Vi hoppas på en framtid utan krig, svält och orättvisor. Under bön och arbete väntar vi på Guds dag som skall komma med nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor. Amen.

Gud, vi vet inte vad framtiden för med sig. Vi vet inte om det kommer att finnas bröd, arbete och utrymme för alla. Det okända skrämmer oss,

• Sida 143
•  Original

o:h vi bävar för att krossas av de krafter som vi har släppt loss på jorden och i rymden. 'Iill vem skulle vi gå med vår om om inte till dig, vår Fader?

Fader, ta hand om dina barn.

Vi ber för barnen och de unga. Gör dem rustade att möta morgondagen med tillförsikt, vad som än händer. Ge dem ett tryggt fäste hos dig, Herre, så att de inte går under i denna förvirrande värld. Gud, hör vår bön.

Fader, ta hand om dina barn.

Vi ber för vårt samhälle. Hjälp oss att göra det varmare, gladare, mänskligare. Låt det alltid finnas rum för de annorlunda, för dem som inte orkar med några krav. Hjälp oss att verka för en trygg tillvaro åt alla. Ge oss vett att vårda naturen, så att detta land blir beboeligt för våra efterkommande. Gud, hör vår bön.

Fader, ta hand om dina barn.

Vi ber för dem som har politisk och ekonomisk makt. Hindra dem från att missbruka den. Ge :lem insikt och kraft att sträva för fred och välfärd, hur hopplöst det än kan se ut. Låt det bli slut på detta slöseri med människoliv. Guc', hör vår bön.

Fader, ta hand om dina barn.

Vi ter för kyrkan, för le kristna i hela världen.

Väd: oss till ansvar för medmänniskan. Låt oss inte bli efter på vägen, isolerade och förskrämda. Ge din kyrka kraft att bemästra de kriser som drabbar henne. Ge "Jenne blick för de nya möjligheter som du erbjuder med varje ny tid.

Lys upp henne med din glädje, låt lenne stråla av din kärlek. Gut, hör vår bön. Fader, ta hand om dina barn.

Amen.

Gud du vet att människan, av kvinna född, leve' en liten tid och mättas av oro.

• Sida 144
•  Original

Du vet att hon behöver all den hjälp och tröst, all den kärlek du har att ge. Därför kommer vi till dig i bön.

L 1 Hjälp den människa som inte orkar med omgivningens krav, den som inte klarar av sitt arbete, den som är arbetslös, den som tvingas att lämna sin förtrogna miljö för att börja om på nytt i ovana förhållanden. Gud, se människan.

F Herre, skynda till vår frälsning.

L 2 Hjälp den människa som blir hämmad och isolerad genom sjukdom eller handikapp, den som sitter fast i grämelse och avundsjuka, den som älskar och blir försmådd, den som har svårt att stå ut med sina närmaste, den som har svårt att stå ut med sig själv. Gud, se människan.

F Herre, skynda till vår räddning.

L 3 Hjälp den människa som drabbas av krig och katastrofer, den som svälter, den som inte vet vad frihet och trygghet vill säga. Gud, se människan.

F Herre, skynda till vår frälsning.

L 4 Hjälp den människa som blir besviken på kyrkan, den som inte har lärt känna dig, den som inte kan tro på dig. Gud, se människan.

F Herre, skynda till vår räddning.

L 5 Hjälp människan när hon blir gammal och beroende av andra, när hon klamrar sig fast vid sina ägodelar fastän hon vet att hennes tid är ute. Hjälp henne när hon måste gå den väg där ingen människa kan följa henne, när hon räds för att möta dig. Gud, se människan.

F Herre, skynda till vår räddning.

P Gud, vi är alla dina barn. Gör oss till medmänniskor. Lär oss att dela bröd och bekymmer, glädje och lidande med varandra.

F Amen.

• Sida 145
•  Original

GAMMALTESTAMENTLIGA LÄSNINGAR

l sönd. i Advent 2 sönd. i Advent 3 sönd. i Advent 4 sönd. i Advent Juldagen Annandag Jul Söndagen efter Jul Nyårsdagen Söndagen efter Nyår Trettondedag Jul 1 sönd. e. Trett. 2 sönd. e. Trett. 3 sönd. e. Trett. 4 Sönd. e. Trett. 5 sönd. e. Trett.

6 Sönd. e. Trett. Septuagesima Sexagesima Fastlagssöndagen 1 sönd. iFastan 2 sönd. i Fastan 3 sönd. i Fastan Midfastosöndagen 5 sönd. i Fastan Palmsöndagen Långfredagen Påskdagen Annandag Påsk 1 sönd. e. Påsk 2 sönd. e. Påsk

För den gammaltestamentliga läsningen i högmässa (moment 6) och söndagsgudstjänst (moment 4) väljs den till dagen hörande texten i endera av följande två serier.

Som gammaltestamentlig predikotext i högmässa (moment 9) och söndagsgudstjänst (moment 7) väljs den till dagen hörande texten i 1970 års Alternativa predikotexter ur Gamla testamentet eller i följande serier.

Serie I Serie 2

Jes. 62: 10—12 Psalt. 24: 7—10 Mal. 4: 1—2 b, 5—6 Hes. 39: 7—8 Jes. 35: 3—6, 10 Jes. 51: 3—6 Jes. 7: 10—14 Jes. 45: 8 Jes. 9: 2—7 Jes. 11: 1—5 Jer. 1: 17—19 Jer. 20: 11 Jes. 63: 7—9 Jer. 31: 15—17 Jes. 43: 1—3 a Psalt. 113: 1—6 1 Sam. 16: 7—13 4 Mos. 6: 22—27 Jes. 60: 1—6 Jes. 2: 2—5 Psalt. 2: 6—8 Jes. 42: 1—4 2 Mos. 33: 18—23 Jer. 17: 12—14 Jes. 49: 5 a—6 Jes. 43: 5—7 Jes. 40: 26—31 2 Sam. 22: 4—7, 17 Psalt. 37: 1—7 Jer. 23: 5—6 Psalt. 104: 27—30 __— Jer. 9: 23—24 5 Mos. 8: 7, 11—18 Jes. 55: 8—11 Jer. 20: 7—9 Jes. 52: 13—15 4 Mos. 21: 4—9 1 Mos. 3: 1—6 1 Mos. 4: 3—7 1 Mos. 32: 24—30 1 Kon. 18: 36—39, 41—45 a Sak. 2: 10, 3: 1—2 Psalt. 18: 3—7 2 Mos. 16: 11—15, 31, 35 Amos 8: 11—12 1 Mos. 22: 6—13 Jer. 11: 19

2 Mos. 12: 21—27 Sak. 9: 9—11 a Psalt. 118: 14—24 Jes. 25: 8—9 Jona 2: 6—11 Psalt. 16: 8—11 Jes. 43: 10—12 Psalt. 116: 1—9 Hes. 34: 11—16 a Psalt. 23

• Sida 146
•  Original

3 sönd. e. Påsk

4 sönd. e. Påsk Bönsöndagen

Kristi Himmelfärds dag 6 sönd. e. Påsk Pingstdagen Annandag Pingst Heliga Trefaldighets dag 1 sönd. e. Tref.

2 sönd. e. Tref. 3 sönd. e. Tref. 4 sönd. e. Tref. 5 sönd. e. Tref. 6 sönd. e. Tref. Kristi Förklarings dag 8 sönd. e. Tref. 9 sönd. e. Tref.

10 sönd. e. Tref. 11 sönd. e. Tref. 12 sönd. e. Tref. 13 sönd. e. Tref. 14 sönd. e. Tref. 15 sönd. e. Tref. 16 sönd. e. Tref. 17 sönd. e. Tref. 18 sönd. e. Tref. 19 sönd. e. Tref. 20 sönd. e. Tref. 21 sönd. e. Tref. 22 sönd. e. Tref. 23 sönd. e. Tref. 24 sönd. e. Tref.

25 sönd. e. Tref.

Sönd. före Domssöndagen Domssöndagen Kyndelsmässodagen J. Marie Bebådelsedag Midsommardagen Den hel. Mikaels dag Alla Helgons dag

Jes. 54: 7—10 Hes. 36: 26—28 Jes. 29: 11—13 Psalt. 47: 6—10 Joel 2: 28—29 1 Sam. 10: 6—7 Jes. 44: 3—6 5 Mos. 6: 4—7, 13 a Jes. 12: 2—6

Jes. 25: 6—7 Mika 7: 18—19 1 Mos. 4: 8—13 1 Mos. 12: 1—4a 5 Mos. 30: 11—16 2 Mos. 34: 27—29 Mika 3: 5—7 Ordspr. 2: 1—6 Jer. 18: 1—6 Jes. 2: 12—17

1 Mos. 1: 27—31 a 3 Mos. 19: 16—18 Psalt. 146: 5—10 Ordspr. 8: 17—20 Hosea 6: 1—3 Psalt. 95: 1—7 Mika 6: 6—8 1 Mos. 15: 1—6 1 Mos. 8: 15—22 Pred. 12: 1—5 a, 6 b, 7 1 Mos. 50: 15—20 Dan. 2: 44 Hes. 37: 1—2, 4—5, 10—14 Amos 4: 12—13 Psalt. 103: 19—22 Jes. 65: 17—19 Mal. 3: l—4

3.1. FÖRSLAG

3.1.1. Förslag till kungl. cirkulär

Kungl. Maj:t förordnar, efter inhämtande av kyrkomötets yttrande, att domkapitel får meddela tillstånd åt icke prästvigd medlem av Svenska kyrkan att biträda vid utdelandet av nattvarden. Tillstånd får meddelas efter framställning från pastor och skall avse viss församling. Av fram- ställningen skall framgå att kyrkorådet förklarat sig icke ha något att erinra mot att icke prästvigd medlem av Svenska kyrkan biträder vid nattvardsgudstjänst i församlingen. Tillstånd får meddelas att gälla tills vidare eller för visst i framställningen angivet tillfälle. Såsom villkor för tillstånd skall föreskrivas, att medhjälparen genom pastors försorg får erforderlig information om hur utdelandet går till.

Den som erhållit tillstånd får, sedan nämnda villkor uppfyllts, i den utsträckning tillståndet gäller biträda vid nattvardens utdelande i för- samlingen, när tjänstgörande präst begär sådant biträde.

3.1.2. Förslag till ändring i 1942 års kyrkohandbok ] kapitlet

. avdelning I A moment 23

Efter orden ”Kristi blod, för dig utgjutet” insättes följande stycke:

Om icke prästvigd medlem av Svenska kyrkan med vederbörligt tillstånd biträder vid utdelandet, går medhjälparen till altaret när utdelandet skall börja, medverkar vid utdelandet efter tjänstgörande prästs anvis- ning, uttalar de med utdelandet förenade orden och återgår efter ut- delandet till sin plats i församlingen.

• Sida 195
•  Original

3.2. MOTIVERING

3.2.1. Bakgrunden 3.2.1.l Kyrkohandbokskommitténs utredning 1970

Genom beslut den 31 januari 1969 överlämnade Kungl. Maj:t åt 1968 års kyrkohandbokskommitté att utreda frågan om behov förelåg av hjälp från icke prästvigds sida vid nattvardsdistributionen och i vilka former sådan kan möjliggöras. Utredningsuppdraget skulle enligt Kungl. Maj:ts förordnande fullgöras under iakttagande av att veniainstitutet icke fick utvidgas.

Den 27 januari 1970 överlämnade kyrkohandbokskommittén den be- gärda utredningen jämte förslag i anledning av densamma (Utbild- ningsdepartementet 1970: 2. Stencil). I utredningen föreslogs att icke prästvigd genom ändring i kyrkohandboken gavs rätt att medverka vid nattvardens utdelande. Ändringen föreslogs få följande lydelse:

Förslag till ändring i kyrkohandbokens första kapitel, avd. 1 A, mom. 23: Efter orden ”Kristi blod, för dig utgjutet” insättes följande stycke: Icke prästvigd må efter särskilt tillstånd medverka vid nattvardens utdelande. Medhjälparen går till altaret när utdelandet skall börja och lämnar altaret sedan utdelandet skett. Han/hon bör icke bära liturgisk dräkt. Vid större nattvardsgångar må mer än en icke prästvigd medverka.

Kyrkohandbokskommittén föreslog vidare att i administrativ ordning bestämdes på vilket sätt tillstånd skulle ges icke prästvigd att medverka vid nattvardens utdelande. Bestämmelserna föreslogs i sak överens- stämma med vad som sägs om lekmäns medverkan som textläsare vid allmän gudstjänst i KC 1969-04-11 och ges följande lydelse:

Kungl. Maj:t har funnit gott förordna att tillstånd för icke prästvigd att medverka vid nattvardens utdelande må kunna meddelas av pastor eller den präst i pastoratet han i sitt ställe förordnar, med iakttagande att sådant till- stånd får meddelas endast om kyrkorådet förklarar sig icke ha något att erinra häremot. Pastor eller den präst i pastoratet han i sitt ställe förordnar avgör om medverkan skall avse brödet eller vinet eller, vid större nattvards- gångar med mer än en icke prästvigd som medverkande, bådadera.

Någon kyrkolagsändring för genomförande av förslaget ansåg kyrko- handbokskommittén icke erforderlig. Om motiven för förslaget säger kyrkohandbokskommittén i sitt betänkande sammanfattningsvis följan- de:

Utredningen har visat att den starkt ökade nattvardsfrekvensen motiverar att möjlighet öppnas för icke prästvigd att medverka vid nattvardsdistributionen.

• Sida 196
•  Original

Att detta sker ligger också helt i linje med den aktivering av lekmän inom gudstjänstens ram, som kännetecknar utvecklingen i den svenska kyrkan liksom i praktiskt taget alla kyrkor och samfund.

Några teologiska hinder för icke prästvigds medverkan på denna punkt i gudstjänsten föreligger icke i en luthersk kyrka. Motsvarande ordning finns också redan genomförd i de danska och norska kyrkorna. Att förslag i samma riktning avvisats i Finland har icke haft teologiska skäl, som rört ämbetet eller nattvardens förvaltande. De invändningar mot lekmannamcd- verkan vid nattvardsdistributionen, som framförts i Finland och som haft frågan om kyrkotukten som orsak, kan för övrigt undvikas om den icke prästvigde medhjälparen anförtros distributionen av vinet och därmed går efter prästen. Ingen församling skall självfallet påtvingas en ordning med icke prästvigd som medhjälpare vid nattvardens utdelande. Men där behov finns och där församlingen är positiv till att en sådan ordning tillämpas bör den efter gemensamt beslut av pastor och kyrkoråd kunna införas.

Huvudprincip ifråga om utväljande av medhjälpare bör vara att dessa kommer från den egna församlingen. I första hand bör församlingens för- troendemän och då främst kyrkvärdarna komma ifråga. Därjämte bör i församlingen arbetande diakoner och diakonissor kunna anförtros samma uppgift. Kyrkohandbokskommittén har därmed icke tagit ställning till den större frågan om de diakonvigdas befattning med nattvardens utdelande i övrigt, vilken bör överlämnas till utredning i samband med frågan om diakonatets ställning i kyrkan.

Utväljandet bör dock icke begränsas till nu anförda kategorier. I stället bör prästen ha möjlighet att välja relativt fritt. Vid en ungdomshögmässa t.ex. kan det vara naturligt att någon från de ungas egna led anförtros uppgiften ifråga.

Då det gäller formen för medgivande åt icke prästvigd att medverka vid nattvardsdistributionen föreslår ärkebiskopen i skrivelse den 3 jan. 1969 att det uppdras åt domkapitlen ”att efter prövning ge sådan rätt för begränsad tid åt lekman efter hemställan därom från församlings pastor och kyrkoråd”. En sådan ordning skulle innebära att icke prästvigds medverkan på denna punkt i gudstjänsten reglerades på i princip samma sätt som lekmans med- verkan som textläsare enligt KC 10 april 1959. Riktigare syns emellertid vara att här följa den ordning beträffande lekmans medverkan som textläsare, som införts genom KC 11 april 1969 och där det heter ”att tillstånd för lekman att vid allmän gudstjänst läsa epistel, evangelium eller annan text skall meddelas av pastor eller av den präst i pastoratet han i sitt ställe förordnar, med iakttagande att sådant tillstånd får meddelas endast om kyrkorådet förklarat sig icke ha något att erinra mot att dylik text läses av lekman”. Bestämmelserna om icke prästvigds medverkan i gudstjänsten torde i båda fallen böra ha likartad form. Något skäl att kräva tillstånd från domkapitlet ifråga om medverkan vid nattvardsdistributionen men avstå här- ifrån då det gäller textläsning finns icke.

Över kyrkohandbokskommitténs betänkande avgavs efter remiss ytt- rande av samtliga domkapitel samt av ärkebiskopen efter hörande av övriga biskopar. Endast två remissinstanser avstyrkte förslaget, näm- ligen Göteborgs domkapitel, som ansåg att dokumenterat behov icke förelåg och att den föreslagna ordningen av många nattvardsgäster kunde komma att uppfattas som olämplig, samt Visby domkapitel, som menade att förslaget först borde prövas inom den liturgiska försöks-

• Sida 197
•  Original

verksamheten. Åtta ledamöter av de remissinstanser som tillstyrkte förslaget reserverade sig eller avgav särskilda yttranden. Fem av dessa ledamöter avvisade helt förslaget.

3.2. 1.2 Kyrkomötet 1970

I skrivelse nr 5 till 1970 års kyrkomöte inhämtade Kungl. Maj:t kyrko- mötets yttrande över det av kyrkohandbokskommittén avgivna förslaget. Vid kyrkomötet avgavs också en motion i ärendet av biskop Nivenius m.fl. (nr 15). Motionen biträdde den av kyrkohandbokskommittén företrädda uppfattningen att teologiska hinder icke förelåg mot icke prästvigds medverkan vid nattvardsdistributionen, att uppenbara behov kunde anses föreligga samt att medgivande kunde ges i administrativ ordning. Förslaget borde dock enligt motionärerna ges en delvis annan utformning. Den föreslagna ändringen i kyrkohandboken borde sålunda ges följande formulering och cirkulär utformas i anslutning härtill:

Icke prästvigd medlem av svenska kyrkan, som är döpt och konfirmerad, må efter särskilt tillstånd biträda vid nattvardens utdelande, där så befinnes önskvärt, och läser därvid förekommande distributionsord. Medhjälparen går till altaret när utdelandet skall börja och lämnar altaret sedan utdelandet skett.

Särskida utskottet, som behandlade skrivelse nr 5 och i anslutning till denna motion nr 15, anslöt sig till kyrkohandbokskommitténs uppfatt- ning ztt behov av icke prästvigds medverkan vid nattvardsdistributionen fannsi många församlingar, att inga teologiska hinder kunde resas mot att icke prästvigd biträdde prästen vid nattvardens utdelande samt att frågan kunde lösas i den ordning, som föreslagits, dvs. genom ändring i kyrkohandboken och utfärdande av kungl. cirkulär. I likhet med vad som uttalats i motion nr 15 ansåg dock utskottet det icke nödvändigt att reglera frågan om bärande av liturgisk eller annan dräkt. Lokala önskemål borde därvidlag få bli avgörande. Utskottet ansåg vidare, också här i likhet med motionen, att tillstånd åtminstone till en början borde meddelas icke av pastor utan av domkapitlet. I klarhetens intresse borde vidare i författningstexten angivas att förslaget avsåg medverkan endast av medlem av Svenska kyrkan. Med viss avvikelse från vad kyrkohandbokskommittén föreslagit föreslog alltså särskilda utskottet följande ändring i kyrkohandboken 1 kapitlet avdelning I A moment 23:

Efter orden ”Kristi blod, för dig utgjutet” insättes följande stycke:

Icke prästvigd medlem av svenska kyrkan må efter särskilt tillstånd av dom— kapitlet biträda vid nattvardens utdelande. Medhjälparen går till altaret när utdelandet skall börja, utdelar brödet eller vinet efter pastors anvisning och uttalar distributionsorden samt lämnar altaret efter utdelandet.

KC i anslutning härtill föreslogs få följande lydelse:

Kungl Maj:t har efter framställning från kyrkomötet funnit gott förordna att domkapitel må meddela tillstånd åt icke prästvigd medlem av svenska kyrkan att biträda vid utdelandet av nattvarden. Den som erhållit sådant tillstånd må biträda vid nattvardens utdelande i

• Sida 198
•  Original

församling där kyrkoherden begär sådant biträde och kyrkorådet förklarat sig icke ha något att erinra.

Mot utskottets betänkande avgavs två reservationer. I den ena hävdades att distributionen utgjorde en så väsentlig del av sakramentsförvalt- ningen, att den enligt de lutherska bekännelseskrifterna kunde utföras endast av dem som är rite vocati. Förslaget stred alltså mot bekännelse- skrifterna. Det kunde inte heller enligt denna reservation motiveras av starka praktiska skäl. (Reservationen betecknas i det följande som reservation I.)

Också i den andra reservationen (i det följande kallad reservation II), som avgavs av biskoparna Palmqvist och Giertz samt teol. dr Ove Hassler, underströks att distributionen utgjorde en väsentlig del av nattvardsfirandet och av denna anledning borde anförtros endast den som var rite vocatus. Prästen borde följaktligen icke ha rätt att inom församlingen utse mer eller mindre tillfälliga medhjälpare härvidlag. En kyrklig auktorisation behövdes, ”jämförlig med den som är före- skriven för predikobiträden”. Att ge denna auktorisation borde an- komma på biskopen. Reservanterna menade vidare att bemyndigande för biskopen att ge ifrågavarande auktorisation kunde ges endast genom särskild lag härom. I reservationen föreslogs följaktligen att kyrko- mötet skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t meddela att mötet för sin del antagit förslag till tillägg till kyrkolagen av följande lydelse:

Lag om icke prästvigd kyrkomedlems biträde vid nattvardens utdelande: Biskop må meddela tillstånd åt icke prästvigd, för ändamålet lämpad kyrko- medlem att biträda vid utdelandet av nattvarden, då antalet nattvardsgäster är så stort att biträde befinnes påkallat. Sådant tillstånd må meddelas efter kyrkoherdens anhållan och med kyrko— rådets samtycke.

Ifråga om tillägget till kyrkohandboken l kapitlet avdelning I A moment 23 föreslogs i reservation II följande lydelse:

Om icke-prästvigd kyrkomedlem med vederbörligt tillstånd biträder vid ut- delandet, träder medhjälparen innanför altarringen när utdelandet skall börja, utdelar brödet eller vinet alltefter tjänstgörande pastors anvisning, uttalar de därmed förenade distributionsorden och återgår efter utdelandet till sin plats i församlingen.

När utskottets betänkande togs upp till behandling i kyrkomötet kom frågan i den långa debatten, som i kyrkomötets tryckta protokoll upptar inte mindre än 55 sidor, att i första hand handla om i vilken egenskap en icke prästvigd medverkade vid nattvardsdistributionen: om det skedde ”som endast biträde åt prästen” eller om det skedde genom ”delegation av ett stycke av prästämbetet”. Den förra uppfattningen hävdades av dem som stödde utskottsmajoritetens förslag, det senare av dem som stödde reservation II. När överläggningen var avslutad ställdes proposition på dels bifall till utskottets hemställan, dels bifall till reservation I, dels bifall till reservation H, varvid ärkebiskopen förklarade bifall till utskottets hemställan vara med erforderlig två tredjedelars majoritet besvarad. Votering begärdes av biskop Giertz,

• Sida 199
•  Original

varvid först röstades om bifall till utskottets hemställan. Röstsiffrorna blev här 58 ja och 36 nej. En närvarande avstod. Då för bifall krävdes två tredjedelars majoritet bland närvarande ledamöter, hade alltså kyrkomötet avslagit utskottets hemställan. Vid votering medels uppres- ning befanns sedan det i reservation II framställda yrkandet bifallet med erforderlig två tredjedelars majoritet. Kyrkomötet hade alltså be- slutat dels hemställa hos Kungl. Maj:t om tillägg till kyrkohandboken i enlighet med vad som föreslagits i reservation II, dels meddela Kungl. Maj:t att kyrkomötet för sin del antagit förslag till tillägg till kyrko- lagen enligt samma reservation.

Kyrkomötets skrivelse utsändes på remiss till samtliga domkapitel, ärke- biskopen efter övriga biskopars hörande, de teologiska fakulteterna i Uppsala och Lund samt Svenska Kyrkans församlings- och pastorats- förbund. Domkapitlen i Uppsala, Skara, Västerås, Härnösand och Luleå samt Svenska Kyrkans församlings- och pastoratsförbund tillstyrkte utan kommentarer. Domkapitlen i Göteborg och Visby avstyrkte med hänvis- ning till sina tidigare remissyttranden över kyrkohandbokskommitténs förslag. Domkapitlet i Göteborg anslöt sig dessutom till den uppfattning av frågans teologiska aspekter, som framkommit i reservation 1. Dom- kapitlet i Karlstad sade sig denna gång inte kunna ta ställning. En utredning om prästämbetets religiösa karaktär och innebörd måste enligt domkapitlets mening först komma till stånd.

Ärkebiskopen tillstyrkte, efter övriga biskopars hörande, men under- strök att enligt hans mening icke prästvigd borde kunna medges rätt att medverka vid nattvardsdistributionen utan att stadgande härom in- togs i kyrkolagen. Efter kyrkomötets behandling av frågan ville ärke- biskopen dock icke motsätta sig kyrkomötets beslut. Samma mening uttrycktes av domkapitlen i Linköping och Lund. Teologiska fakulteten i Lund avstyrkte direkt lagstiftningsvägen. Lagförslaget borde enligt fakultetens mening ersättas med cirkulär med tillämpningsföreskrifter. I övrigt tillstyrkte fakulteten förslaget.

Teologiska fakulteten i Uppsala hänvisade till att representanter för fakulteten deltagit i ärendets handläggning i kyrkomötet. Fakultetens representanter hade varit professorerna Åke Andrén och Ragnar Holte, som båda tillstyrkte det av utskottet framförda förslaget. Ifråga om den lagtekniska sidan ansåg båda att vägen över tillägg till kyrkolagen var olycklig. Liturgiska föreskrifter jämte cirkulär var den väg som borde väljas.

Ifråga om motiv för icke prästvigds medverkan vid nattvardsdistribu- tionen pekade domkapitlet i Linköping på ytterligare ett sådant. Allt fler konfirmandgrupper undervisas numera av icke prästvigda pedagoger eller församlingssekreterare. När dessa grupper går till sin första natt- vardsgång får deras konfirmandlärare icke medverka i nattvardsguds- tjänsten, vilket enligt domkapitlet förefaller både de unga och konfir- mandläraren egendomligt. Rätt för icke prästvigd att delta i nattvards- distributionen skulle lösa detta problem. Domkapitlet sade sig också övertygat om att icke prästvigds rätt att delta i nattvardsdistributionen på sina håll skulle ha positiv betydelse för relationerna till Evangeliska

• Sida 200
•  Original

Fosterlandsstiftelsen. Argumentet borde enligt domkapitlets mening icke föras åt sidan i debatten.

Domkapitlet i Växjö menade att föreskriften att biskop skulle med- dela ifrågavarande tillstånd borde vara garanti för att lämplighets— prövning föregick tillståndsgivningen samt att kravet på god kyrklig ordning upprätthölls. Domkapitlet påpekade också att enligt förslaget kyrkoherde och kyrkoråd skulle vara överens innan tillstånd inhämtades, vilket garanterade att den föreslagna ordningen icke kom till stånd mot församlingens önskan. Frihet skulle sålunda komma att råda för den enskilda församlingen ”i såväl positiv som negativ riktning". I likhet med domkapitlet i Stockholm menade dock domkapitlet att viss restrik- tivitet i tillståndsgivningen borde iakttas på grund av frågans delvis kontroversiella natur.

Domkapitlet i Stockholm underströk att med icke prästvigd i detta sammanhang måste avses döpt och konfirmerad samt i det kyrkliga livet aktivt engagerad medlem av Svenska kyrkan.

Domkapitlet i Strängnäs påpekade att det av anvisningarna klart borde framgå om biskops tillstånd skall vara generellt eller avse endast visst angivet tillfälle. Flera domkapitel slutligen anslöt sig till ett redan i kyrkomötet framkommet önskemål att informationskonferenser borde anordnas stiftsvis för personer som av biskopen getts ifrågavarande tillstånd. Viss utbildning kunde då ges beträffande distributionens tek- niska sida.

Sju ledamöter av de remissinstanser som tillstyrkte förslaget reser- verade sig eller avgav särskilda yttranden. Sex av dessa avvisade för- slaget av teologiska skäl. Den sjunde, komminister Sam Aurelius i Linköpings domkapitel, uttalade sig för en restriktiv tolkning av det framlagda förslaget utan att därför avstyrka detsamma.

I Göteborgs domkapitel uttalade biskop Bertil Gärtner i ett särskilt yttrande att enligt hans mening inga svårigheter förelåg att låta icke prästvigd deltaga i distributionen och därvid läsa distributionsorden. Gärtner menade därför att domkapitlet bort tillstyrka den föreslagna ändringen i kyrkohandboken. Ifråga om den lagtekniska sidan ansåg Gärtner att frågan borde lösas genom cirkulär och icke genom tillägg till kyrkolagen.

Domkapitlen i Strängnäs, Lund, Göteborg och Härnösand hade enligt anvisningar i samband med remissen att avge sina yttranden efter hörande av vardera tre församlingar. Två av ifrågavarande tolv för- samlingar avstyrkte kyrkomötets förslag. Av övriga tio underströk fler- talet att icke prästvigds medverkan borde ifrågakomma endast där verkligt skäl förelåg med hänsyn till den tidsutdräkt som nattvards— distributionen kunde tänkas få. Några församlingar ansåg därvid att diakon eller diakonissa i första hand borde anförtros uppgiften att biträda prästen.

Sedan samtliga remisser inkommit beslöt Kungl. Maj:t den 4 juni 1971 att vad i ärendet förekommit icke skulle föranleda någon annan åtgärd än att handlingarna överlämnades till kyrkohandbokskommittén för att övervägas i samband med fullgörande av utredningsuppdraget (Utbildningsdepartementet 1971-06-04. Dnr 4269/70).

• Sida 201
•  Original

3.2.2. K yrkohandbokskommitténs överväganden och förslag

I den 1970 överlämnade utredningen ansåg sig kyrkohandbokskommit- tén kunna konstatera att behov av icke prästvigds medverkan vid nattvardsdistributionen fanns i många församlingar. Som grund härför angav kommittén dels uttalanden härom i kyrkomötet och i samband med pågående liturgisk försöksverksamhet från skilda församlingars sida, dels tillgänglig statistik ifråga om nattvardsfrekvensen de senaste decennierna. Särskilda utskottet vid 1970 års kyrkomöte kompletterade utredningsmaterialet genom att tillfråga pastor i sammanlagt fyrtio församlingar i Växjö, Härnösands och Stockholms stift, om de ansåg behov föreligga av lekmannamedverkan på denna punkt i gudstjänsten. Församlingarna utsågs av respektive domkapitel. Elva av tillfrågade kyrkoherdar besvarade frågan med ja, ytterligare två ja med tvekan. Nära en tredjedel av de tillfrågade menade alltså att vid vissa tillfällen icke prästvigds medverkan behövdes vid nattvardsdistributionen. Någon anledning för kyrkohandbokskommittén att ifråga om behovet frångå sin tidigare uppfattning finns följaktligen icke. I icke få församlingar finns utan tvekan behov av att vid vissa tillfällen anlita annan än präst att medverka vid nattvardsdistributionen.

Genom att antaga det av reservanterna Palmqvist, Giertz och Hassler framlagda lagförslaget uttalade sig kyrkomötet för en begränsning av icke prästvigds medverkan till de nattvardstillfällen, ”då antalet natt- vardsgäster är så stort att biträde befinnes påkallat”. Antalet natt- vardsgäster och den därav betingade tidsutdräkten gjordes därmed till enda skäl för pastor att anlita icke prästerligt biträde. Begränsningen är enligt kyrkohandbokskommittén olycklig. Visserligen menar också kyrkohandbokskommittén att biträde i första hand bör ifrågakomma, då antalet nattvardsgäster förväntas bli stort. Någon utvidgning till ”alla övriga nattvardsgudstjänster” (citat från reservation II) åsyftas sålunda icke. Endast präster bör fortfarande i regel medverka vid distributionen. Tillfällen kan dock tänkas, då skäl finns att annan än präst medverkar, utan att antalet nattvardsgäster därför är osedvanligt stort och annan präst icke kunnat uppbringas. Linköpings domkapitel nämner i ytt- rande över kyrkomötets förslag som exempel på sådana tillfällen en konfirmandgrupp, som undervisats av en icke prästvigd pedagog eller församlingssekreterare och som vid sin första nattvardsgång gärna vill se sin lärare medverka i gudstjänsten på just denna punkt. Kyrkohand- bokskommittén har i sin utredning exemplifierat med en ungdomshög- mässa, då det kan vara naturligt att någon från de ungas egen krets medverkar vid distributionen. Också tillfällen av detta slag bör kunna rymmas inom ramen för i lag eller cirkulär givna bestämmelser. Till- räcklig garanti för att icke prästvigds medverkan icke skall påkallas vid tillfällen då det i församlingen kan anses obefogat att göra detta finns i stadgandet att pastor och kyrkoråd skall vara ense, om den föreslagna ordningen skall kunna tillämpas i församlingen. Kyrkorådet torde icke stillatigande åse att pastor utvidgar det givna tillståndet utöver vad församlingen anser lämpligt.

I detta sammanhang kan finnas anledning understryka, vilket också

• Sida 202
•  Original

skedde i kyrkomötesdebatten, att ett genomförande av den föreslagna reformen icke tvingar någon församling att anlita icke prästvigd vid nattvardsdistributionen. Avgörandet ligger på pastor och kyrkoråd. Endast om pastor och kyrkoråd är ense härom kan i församlingen icke prästvigd anmodas medverka.

Teologiska hinder för icke prästvigd att medverka vid nattvardsdistribu— tionen fanns enligt den av kyrkohandbokskommittén 1970 överlämnade utredningen icke. Kommitténs uppfattning fick starkt stöd hos remiss— instanserna. Tolv av fjorton remissinstanser tillstyrkte sålunda kom- mitténs förslag. Flera domkapitel uttalade dessutom direkt att enligt deras mening inga invändningar av teologisk art kunde resas mot för- slaget. Samma uppfattning uttalades vid kyrkomötet 1970 av såväl särskilda utskottets majoritet som av de reservanter som stod bakom reservation II. Reservation I däremot, som avgavs av de prästerliga ledamöterna G. A. Danell, Yngve Ekström och Åke Hultmark samt lekmannaledamöterna Sven Lampers och Arne Svenungsson, ansåg förslaget strida mot luthersk uppfattning om rite vocatus och avstyrkte främst av detta skäl detsamma.

Kyrkomötet antog utan rösträkning men efter votering medels upp- resning det i reservation II framlagda förslaget. Minst två tredjedelar av närvarande ledamöter måste alltså ha röstat härför. Tretton av sexton remissinstanser tillstyrkte sedan förslaget. Påfallande enighet kan alltså sägas råda i den för reformens genomförande viktiga frågan om dess överensstämmelse med luthersk teologi. Däremot bröt sig vid kyrkomötet meningarna starkt då det gällde den närmare teologiska innebörden i den biträdeshjälp som åsyftas. Kyrkohandbokskommittén hade i utredningen 1970 hävdat att prästen, även om icke prästvigd biträdde vid nattvardsdistributionen, fortfarande var den som förvaltade sakramentet. Den icke prästvigde medverkade som lekman. Någon kyrklig auktorisation i form av venia eller dylikt behövdes därför icke. Sedan pastor inhämtat kyrkorådets tillstånd till anlitande av icke präst— vigd som medhjälpare kunde han själv utvälja lämplig sådan för det eller de tillfällen, då biträde erfordrades. I första hand borde därvid församlingens förtroendemän, främst kyrkvärdarna, samt i församlingen arbetande diakon eller diakonissa ifrågakomma.

Vid kyrkomötet 1970 instämde särskilda utskottets majoritet i princip i detta. Utskottet hade sålunda intet att erinra ”mot en ordning, som låter prästen bära ansvaret för sakramentsförvaltningen och den icke prästvigde framstå endast som ett biträde, vars hjälp påkallas av prak- tiska skäl och begränsas till att under prästens överinseende medverka vid distributionen av brödet eller vinet”. Ifråga om personvalet ansåg dock utskottsmajoriteten att åtminstone till en början det var att före- draga att tillstånd meddelades inte av pastor utan av domkapitlet. Så hade till en början skett också ifråga om dem som fått tillstånd att i högmässan läsa epistel eller evangelium. Utskottet anslöt sig här till vad som föreslagits i motion nr 15 samt av domkapitlet i Härnösand vid remissbehandlingen av kyrkohandbokskommitténs förslag.

Reservation II däremot menade att distributionen som en väsentlig

• Sida 203
•  Original

del av nattvardsfirandet enligt luthersk uppfattning borde utföras endast av dem ”som är *rite vocati' och alltså av kyrkan kallats och beklätts med detta uppdrag”. ”Kyrklig auktorisation, jämförlig med den som är föreskriven för predikobiträden”, måste därför ges av biskopen, ”som enligt 24 kap. 1 & kyrkolagen är tillsynsman över församlingarna och skall vaka över bl.a. sakramentsförvaltningen". Venia för nattvards- distribution skulle alltså med andra ord krävas på sätt som venia för predikan nu krävs av den som utan att vara präst vill predika i för- samlingens gudstjänst. Att veniainstitutet enligt direktiven till kyrko- handbokskommittén icke fick utvidgas omnämns icke i reservationen.

Den långa kyrkomötesdebatten kom, som redan påpekats, att till stor del handla om nu redovisade två tolkningar av i vilken egenskap en icke prästvigd person i en luthersk kyrka deltar i nattvardsdistribu- tionen: om han gör det som biträde åt prästen och därmed som lekman eller om han gör det som meddelaktig i prästens ämbete, som rite vocatus i den uppgift som det gäller. Huvudtalare för den senare upp- fattningen var biskop Giertz, som i sin motivering för reservation II uttalade bl.a. följande:

När enligt vår kyrkas bekännelse endast den som har kyrkans uppdrag får förvalta sakramentet och predika Ordet innebär detta att den som får sådant uppdrag och fullgör det, därvid icke längre fungerar som lekman. Det är alltså här egentligen inte fråga om ”lekmannamedverkan”, utan kyrkan har högtidligen delegerat en del av ämbetets funktioner till någon som icke permanent innehar ämbetet. En person som innehar venia är i det ögon- blick han förkunnar Guds Ord sänd av kyrkan till att göra detta, och han fungerar i den stunden icke längre som lekman. Enligt reservanternas upp- fattning måste det vara på samma sätt med den som delar ut nattvarden under tillsägande av Kristi löftesord. Han är i den stunden betrodd av kyrkan med att förvalta sakramentet, och han fungerar i det ögonblicket icke som lekman.

Motsatt uppfattning uttalades av bl.a. lagman K.-G. Lindelöw som talesman för utskottets förslag samt professor Ragnar Holte, som med skärpa invände mot den av biskop Giertz företrädda uppfattningen:

Att det i bekännelseskrifterna finns klara uttalanden om prästämbetet och dess uppgifter är i och för sig riktigt. Men dessa uttalanden är inte oförenliga med förslaget om ett lekmannabiträde vid nattvardsdistributionen. Det har i denna diskussion talats så mycket om den skarpa uppdelningen mellan präster och lekmän, och biskop Giertz har t.ex. förklarat att en lekman, som fått venia, i det ögonblick när han predikar inte längre är lekman utan på något sätt präst. Jag uppfattar denna ständigt betonade motsatsställning mel- lan präster och lekmän som något för luthersk syn på Kristi församling och på kyrkans ämbete utomordentligt främmande.

Genom att i den slutliga voteringen antaga det i reservation II fram- lagda förslaget med biskopen som den som hade att meddela tillstånd anslöt sig kyrkomötet formellt till den i reservation II uttryckta uppfatt— ningen. Som redan påpekats berodde detta emellertid på att för bifall till ändring i kyrkohandboken krävs två tredjedelars majoritet bland närvarande ledamöter. Den första voteringen, som gällde bifall till utskottets förslag, gav till resultat 58 röster för och 36 mot detsamma.

• Sida 204
•  Original

En närvarande ledamot lade ned sin röst. Faktisk majoritet för utskottet och därmed också för dess uppfattning i den fråga som nu behandlats fanns alltså i kyrkomötet. Kyrkohandbokskommittén, som 1970 före- trädde samma uppfattning som utskottet och som nu har att på nytt ta frågan under övervägande med ledning av bl.a. kyrkomötets hand— läggning av densamma, måste tillmäta detta förhållande stor vikt. Remissinstansernas syn på frågan diskuteras nedan i samband med reformens lagtekniska sida.

I anslutning till sin uppfattning av i vilken egenskap en icke prästvigd medverkar vid nattvardens utdelande föreslog kyrkohandbokskommittén i sin utredning 1970 att icke prästvigd genom ändring i kyrkohandboken skulle ges rätt till sådan medverkan samt att genom kungligt cirkulär närmare skulle bestämmas hur tillstånd skulle ges härför. Den lagtek— niska formen borde enligt kyrkohandbokskommitténs förslag bli den— samma som den som sedan 1969 gällt för lekmäns medverkan som textläsare vid allmän gudstjänst. Kyrkolagsändring ansågs däremot av kyrkohandbokskommittén icke nödvändig. Ingen ändring gjordes ju i vad kyrkolagen säger om prästämbetet eller om prästen som förvaltare av sakramenten. Särskilda utskottet vid 1970 års kyrkomöte instämde i kommitténs uppfattning. ”Liksom textläsningen är medverkan vid natt- varden av sådan art, att den bör kunna beslutas i den ordning kyrko- handbokskommittén föreslagit, dvs. genom ändring i kyrkohandbok och utfärdande av ett kungl. cirkulär.”

Motsatt uppfattning hävdades i reservation II. Frågan gällde ju enligt reservanterna vem som inom Svenska kyrkan hade rätt att förvalta sakramentet. Att denna fråga var att räkna till kyrkolagsområdet var enligt reservanterna allmänt erkänt. Alltså krävdes för reformens ge- nomförande kyrkolagsändring eller, vilket reservanterna föredrog, till- lägg till kyrkolagen av särskild lag. Den teologiska frågan avgjorde vilken lagteknisk form man anslöt sig till, vilket också underströks i kyrkomötesdebatten. Biskop Giertz påpekade att man genom att gå på reservation II gjorde klart att det var fråga om delegation av ett stycke av prästämbetet, lagman Lindelöw att med den syn på prästen som alltjämt ansvarig för sakramentsförvaltningen och lekmannen som endast biträde åt prästen kyrkolagsform var ”icke erforderlig eller ens lämplig”. För kyrkohandbokskommittén är det av stor betydelse att konstatera detta.

Vid remissbehandlingen av kyrkomötets förslag har såsom ovan an— getts fyra remissinstanser direkt framhållit att de i första hand önskar en lösning av frågan i enlighet med kyrkohandbokskommitténs ur- sprungliga förslag. Då den av kyrkomötet föreslagna vägen över tillägg till kyrkolagen ger samma resultat, vill tre av dessa fyra dock icke motsätta sig att denna väg väljs (ärkebiskopen efter övriga biskopars hörande samt domkapitlen i Linköping och Lund). Den fjärde, teolo— giska fakulteten i Lund, avstyrker direkt lagstiftningsvägen. Ändring i kyrkohandboken jämte kungligt cirkulär i anslutning härtill är enligt fakulteten rätt väg att åstadkomma den önskade reformen.

Kyrkohandbokskommittén har efter genomgång av kyrkomöteshand-

• Sida 205
•  Original

lingar och remissvar icke kunnat finna anledning ändra sin ursprungliga syn på frågan om i vilken egenskap icke prästvigd biträder prästen vid nattvardsdistributionen. Kommittén har därför anledning att fasthålla sitt ursprungliga förslag då det gäller frågans lagtekniska sida. Anvis- ning i kyrkohandboken jämte kungligt cirkulär är enligt kommitténs mening den väg som bäst överensstämmer med den teologiska uppfatt- ningen icke endast inom kommittén själv och hos dem som står bakom särskilda utskottets betänkande utan också hos majoriteten av kyrko— mötets medlemmar 1970. Endast 36 av kyrkomötets medlemmar röstade som framgått av ovanstående mot att frågan löstes genom kyrkohand- boksändring och cirkulär. Ingen av de tillstyrkande remissinstanserna invände vid remissen av kyrkohandbokskommitténs förslag våren 1970 mot att så skulle ske. Kyrkohandbokskommittén föreslår nu liksom 1970 denna väg.

Ifråga om personvalet föreslog kyrkohandbokskommittén 1970 att det skulle överlämnas åt pastor eller den präst i pastoratet han i sitt ställe förordnar att, sedan kyrkorådet förklarat sig icke ha något att erinra häremot, meddela icke prästvigd tillstånd att medverka vid nattvardens utdelande i församlingen. Mönstret hämtades från gällande bestäm- melser om lekmäns medverkan med textläsning vid allmän gudstjänst (KC 1969-04-11). I anslutning till vad som föreslogs i motion nr 15 samt av domkapitlet i Härnösand vid remissbehandlingen av kyrko- handbokskommitténs förslag föreslog särskilda utskottet att tillstånd skulle meddelas icke av pastor utan av domkapitlet. Samma ordning tillämpades till en början när möjlighet först öppnades för lekman att läsa epistel eller evangelium i högmässan. Det föreföll utskottet lämpligt att åtminstone till en början domkapitlet fick samma funktion ifråga om tillstånd för nattvardsdistribution.

Kyrkohandbokskommittén har intet att invända mot att den av utskottet föreslagna ordningen tillämpas under en övergångs— och för- söksperiod såsom fallet var ifråga om tillståndsgivning för medverkan med textläsning. När erfarenhet vunnits av den föreslagna ordningen bör frågan prövas på nytt såsom fallet var med lekmäns medverkan som textläsare.

Domkapitlet bör kunna ge tillstånd tills vidare eller för visst tillfälle. Tillstånd bör ges efter framställning från församlingens pastor och avse nattvardsfirande i den församling från vilken framställning gjorts. Generellt tillstånd för vissa personer att biträda vid nattvardens ut- delande i vilken församling som helst som begär detta bör icke förekomma. Även om tillstånd ges av domkapitlet bör det vara fråga om icke prästvigd från den egna församlingen eller med anknytning till det tillfälle för vilket tillstånd söks. Därmed understryks att den som fått tillståndet fortfarande är lekman när han fullgör sin uppgift.

Av pastors framställning skall framgå att församlingens kyrkoråd vid sammanträde förklarat sig icke ha något att erinra mot att vid nattvardsgudstjänst i församlingen icke prästvigd medverkar vid distri- butionen. Sedan pastor erhållit sådan förklaring från kyrkorådet bör det vara pastors sak att utvälja lämpliga personer och från domkapitlet

• Sida 206
•  Original

inhämta vederbörligt tillstånd för dessa. Tillstånd tills vidare bör i första hand ges förtroendemän i församlingen, främst församlingens kyrkvärdar samt i församlingen arbetande diakoner och diakonissor. Tillstånd för visst tillfälle bör kunna ges också annan lämplig person. Anknytning bör därvid finnas till det tillfälle för vilket tillstånd söks.

Den vidare frågan om diakon— och diakonissvigdas befattning med utdelande av nattvarden som del av den tjänst till vilken de vigts bör utredas i annat sammanhang.

Kyrkohandbokskommittén föreslog 1970 att icke prästvigd som biträd- de vid nattvardsdistributionen icke skulle bära liturgisk dräkt. Motive- ringen var densamma som ifråga om tillståndsgivning: att understryka att medhjälparen utför sin uppgift som lekman, icke som meddelaktig i prästens ämbete. Särskilda utskottet liksom några av remissinstanserna vid remissbehandlingen av kyrkohandbokskommitténs förslag menade att det icke var nödvändigt att reglera frågan om liturgisk dräkt. Som framhölls också i motion nr 15 ansågs frågan böra avgöras ”med hänsyn till lokala förhållanden”.

Kyrkohandbokskommittén menar att också här ett konsekvent fast— hållande av den teologiska synen på i vilken egenskap en icke prästvigd medverkar vid nattvardens utdelande är att föredra. Liturgisk dräkt bör sålunda enligt kommitténs uppfattning icke förekomma. Den av några remissinstanser dragna parallellen med icke prästvigd som innehar venia och som vid gudstjänsten använder ”kappa och krage” eller alba visar hur lätt en annan teologisk syn tränger in. Lekmannen blir något annat än lekman, vilket utmärks genom hans klädsel vid gudstjänsten.

Kommittén vill dock icke motsätta sig att stadgandet om liturgisk klädsel utelämnas i kyrkohandbokens anvisning. Kyrkohandboken är ju också i övrigt återhållsam på denna punkt.

I sitt förslag 1970 förutsatte kyrkohandbokskommittén som självklart att tillstånd skulle meddelas endast medlem av Svenska kyrkan. Särskilda utskottet föreslog att detta direkt skulle framgå av anvisningen i kyrko— handboken liksom av det kungliga cirkuläret. Kyrkohandbokskommittén har intet att invända häremot. Tvärtom torde ett direkt påpekande av att det gäller ”icke prästvigd medlem av Svenska kyrkan” kunna undan- röja missförståndet att avsikten varit att på denna väg söka lösa pro— blemet med interkommunion och intercelebration. Att så inte varit fallet underströks av kyrkohandbokskommittén i utredningen 1970. Trots detta har i olika sammanhang och med positivt eller negativt förtecken den uppfattningen framförts att förslaget avsåg också med- verkan av pastor i annat samfund än Svenska kyrkan. Om i anvisning och cirkulär används uttrycket ”icke prästvigd medlem av Svenska kyrkan” är en sådan missuppfattning utesluten.

Frågan om nattvardsgemenskap mellan Svenska kyrkan och andra samfund har för övrigt sedan kyrkohandbokskommittén avgav sitt förra förslag överlämnats till en särskild utredning, tillsatt av ärke- biskopen och med ledamöter också från andra samfund än Svenska kyrkan. Enligt uppgift avser utredningen att överlämna betänkande i frågan 1975.

• Sida 207
•  Original

I motion nr 15 föreslogs att informationskonferenser skulle anordnas stiftsvis eller regionalt genom domkapitlens försorg för personer som föreslagits medverka vid nattvardens utdelande, innan tillstånd med- delades dessa. I likhet med särskilda utskottet instämmer kyrkohand- bokskommittén i förslaget. I första hand bör dock information till ifrågavarande personer ankomma på församlingens pastor. I av dom- kapitlet utfärdat tillstånd bör som villkor anges att den som fått till- ståndet genom pastors försorg informeras om hur distributionen går till, innan han/hon första gången delar ut brödet eller vinet. Om så anses erforderligt bör domkapitlet därutöver kunna anordna särskilda infor- mationskonferenser och som villkor för tillstånd kräva deltagande i dessa. Om tillstånd söks för någon att vid ett enstaka tillfälle medverka vid distributionen torde dock knappast som villkor kunna uppställas att vederbörande deltagit i sådan konferens.

Sammanfattning Kyrkohandbokskommittén har vid förnyat övervägande av den fråga som det här gäller icke funnit anledning att frångå sitt ursprungliga förslag om icke prästvigds medverkan vid nattvardsdistributionen samt att frågan härom regleras i kyrkohandboken och genom kungl. cirkulär. Motiveringen härför framgår av ovanstående. Då det gäller vem som har att meddela tillstånd har kyrkohandbokskommittén intet att invän— da mot att särskilda utskottets förslag om att tillstånd skall meddelas icke av pastor utan av domkapitlet tillämpas under en övergångsperiod. Sedan erfarenhet vunnits av den föreslagna ordningen bör frågan prövas på nytt.

Då det gäller vid vilka tillfällen icke prästvigds biträde får anlitas, bör begränsning icke ske till sådana nattvardsgudstjänster då antalet nattvardsgäster är så stort att biträde är påkallat. Också andra tillfällen kan tänkas. Kyrkohandbokskommittén har genom exempel angivit vilka tillfällen som här kan komma ifråga. Författningstexten bör utformas så att den möjliggör icke prästvigds biträde också vid tillfällen av detta slag.

Ifråga om uteslutande av stadgandet att liturgisk dräkt icke bör användas har kyrkohandbokskommittén intet att invända mot kyrko- mötets förslag.

Vad gäller detaljutformningen i övrigt anser kyrkohandbokskommit- tén i likhet med kyrkomötet det vara av värde, att i författningstext anges att medverkan endast avser icke prästvigd medlem av Svenska kyrkan. Kommittén har vidare instämt i särskilda utskottets uttalande om behovet av information om hur distributionen går till. Informa— tionen bör dock enligt kyrkohandbokskommittén i första hand ges genom vederbörande pastors försorg. Som villkor för att ett givet till- stånd skall träda i kraft bör i tillståndet anges att information skall ha skett. Ett stadgande härom bör intagas i författningstexten. Förslag till författningstext framläggs ovan i 3.1.1.

Då enligt kyrohandbokskommitténs mening icke prästvigd bör ges möjlighet att medverka vid nattvardsdistributionen antingen gudstjäns- ten följer kyrkohandboken av 1942 eller de av kyrkohandbokskommit-

• Sida 208
•  Original

tén föreslagna ritualen, föreslår kommittén ifråga om kyrkohandboken dels tillägg till 1 kapitlet avdelning IA moment 23 i 1942 års kyrko- handbok (förslag ovan i 3.1.2), dels särskild anvisning om icke prästvigds medverkan i de nu föreslagna ritualen. Ifråga om den senare anvis— ningen finns denna införd i ritualen för högmässa med nattvard och för veckomässa (ovan s. 26 respektive 59). Också ifråga om övriga mässor förutsätts, utan att detta direkt utsägs i ritualen, att icke präst- vigd har möjlighet att medverka på motsvarande sätt.

• Sida 209
•  Original

Statens offentliga utredningar 1974

Kronologisk förteckning

. Orter i regional samverkan. A.

2. Ortsbundna levnadsvillkor. A.

5”

599035”

11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19.

20. 21 .

23. 24. 25. 26.

28. 29. 30. 31 . 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41 .

42. 43. 44. 45. 46. 47. 48. 49.

50.

Produktionskostnader och regionala produktions- system. A. Regionala prognoser i planeringens tjänst. A. Boken. Litteraturutredningens huvudbetänkande. U.

Förenklad konkurs m.m. Ju. Barn- och ungdomsvård. S. Rättegången i arbetstvister. A. Samhälle och trossamfund. Sammanställning av remissyttranden över betänkanden av 1968 års beredning om stat och kyrka. U. Data och näringspolitik. |. Svensk industri. Delrapport 1. Svensk industri. Delrapport 2. Svensk industri. Delrapport 3. Svensk industri. Delrapport 4. Sänkt pensionsålder m.m. S. Neutral bostadsbeskattning. Fl. Solidarisk bostadspolitik. B.

Solidarisk bostadspolitik. Bilagor. B. Högskoleutbildning. Läkarutbildning för sjukskö- terskor. U. Förslag till skatteomläggning m.m. Fl. Markanvändning och byggande. B. Vattenkraft och miljö. B. Reklam V. information i reklamen. U. Förslag tIII hamnlag. K. Fri sterilisering. Ju. Motorredskap. K. Mindre brott. Ju. Räntelag. Ju. Att utvärdera arbetsmarknadspolitik. A. Jordbruk i samverkan. Jo. Unge lagöverträdare V. Ju. Solidarisk bostadspolitik. Följdfrågor. B. Att översätta Gamla testamentet. U. Grafisk Industri l omvandling. |. Spridning av kemiska medel. Jo. Skolan, staten och kommunerna. U. Mut- och bestickningsansvaret. Ju. FFV. Förenade fabriksverken. I. Socialvården. Mål och medel. S. Socialvården. Mål och medel. Sammanfattning. S. Statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och familjedaghemsverksamhet. Fi. Barns fritid. S. Utställningar. U. Effekter av förpackningsavgiften. Jo. Samordnad traktamentsbeskattning. Fi. Befordringsförfarandet inom krigsmakten. Fö. lnstallationssektorn. I. lnstallationssektorn. Bilagor. l. Bevissäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen. Fi. information och medverkan i kommunal planering. Rapport. Kn.

51. 52. 53. 54. 55. 56. 57. 58. 59. 60. 61 . 62. 63. 64. 65. 66.

Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 1. Fö. Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 2. Fö. Skolans arbetsmiljö. U. Vidgad vuxenutbildning. U. Utsökningsrätt Xlll. Ju. Närförläggning av kärnkraftverk. l. Lägenhetsreserv. B. Skolans arbetsmiljö. Bilagor. U. Sexual— och samlevnadsundervisning. U. Trafikbuller. Del I. Vägtrafikbuller. K. Trafikbuller. Bilagedel. K. Studiestöd åt vuxna. U. Internationellt patentsamarbete l. H. Energi 1985, 2000. !. Energi 1985, 2000. Bilaga. I. Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudgudstjänster och övriga gudstjänster. Band 1. Gudstjänstord- ning m.m. U.

• Sida 210
•  Original

Statens offentliga utredningar 1974

Systematisk förteckning

Justitledepartementet Förenklad konkurs m.m. [6] Fri sterilisering. [25]

Mindre brott. [27]

Räntelag. [28] Unga lagöverträdare V. [31] Mut- och bestickningsansvaret. [37] Utsökningsrått XIII. [55]

Försvarsdepartementet

Befordringsförfarandet Inom krigsmakten. [46] Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning 1. Ut- bildning I förvaltning inom försvaret. Del 1. [51]

2. Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 2. [52]

Socialdepartementet

Barn- och ungdomsvård. [7] Sänkt pensionsålder m.m. [15] Socialutredningen. 1. Socialvården. Mål och medel. [39] 2. Socialvården. Mål och medel. Sammanfattning. [401 Barns fritid. [42]

Kommunlkationsdepartementet

Förslag till hamnlag. [24] Motorredskap. [26] Trafikbullerutredningen. 1. Trafikbuller. Del 1. Väg- trafikbuller. [60] 2. Trafikbuller. Bilagedel. [61]

Finansdepartementet

Neutral bostadsbeskattnlng. [16] Förslag till skatteomläggnlng m.m. [20] Statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och famiijedaghemsverksamhet. [41] Samordnad traktamentsbeskattning. [45] Bevissäkrlngslag för skatte- och avgiftsprocessen. [49]

Utbildningsdepartementet

Boken. Litteraturutredningens huvudbetänkande. [51 Samhälle och trossamfund. Sammanställning av re- missyttranden över betänkanden av 1966 års bered- ning om stat och kyrka. [9] Högskoleutblldning. Läkarutbildning för sjuksköter- skor. [19] Reklam V. Information I reklamen. [23] Att översätta Gamla testamentet. [33] Skolan. staten och kommunerna. [36] Utställningar. [43] Skolans inre arbete. 1. Skolans arbetsmiljö. [53] 2. Skolans arbetsmiljö. Bilagor. [58] Vidgad vuxenutbildning. [54] Sexual- och samlevnadsundervisning. [59] Studiestöd att vuxna. [62]

1968 års kyrkohandbokskommitté. 1. Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudgudstjänster och övriga gudstjänster. Band 1. Gudstjänstordning m.m. [66]

Jordbruksdepartementet Jordbruk i samverkan. [30] Spridning av kemiska medel. [35] Effekter av förpackningsavgiften. [44]

Handelsdepartementet Internationellt patentsamarbete I. [63]

Arbetsmarknadsdepartementet

Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. 1. Orter i regional samverkan. [1] 2. Ortsbundna levnadsvillkor. [2] 3. Produktionskostnader och regio- nala produktionssystem. [3] 4. Regionala prognoser i planeringens tjänst. [4] Rättegången I arbetstvister. [8] Att utvärdera arbetsmarknadspolitik. [29]

Bostadsdepartementet

Boende- och bostadsflnansieringsutredningarna. 1. Solidarisk bostadspolitik. [17] 2. Solidarisk bostads- politik. Bilagor. [18] 3. Solidarisk bostadspolitik. Följdfrågor. [32] 4. Lägenhetsreserv. [57] Markanvändning och byggande. [21] Vattenkraft och miljö. [22]

Industridepartementet

Data och näringspolitik. [10] lndustrlstrukturutredningen. 1. Svensk Industri. Del- rapport 1. [11] 2. Svensk industri. Delrapport 2. [12] 3. Svensk Industri. Delrapport 3. [13] 4. Svensk in— dustri. Delrapport 4. [14] Grafisk Industri i omvandling. [34] FFV. Förenade fabriksverken. [38] InstalIetlonsbranschutredningen. 1. lnstallationssek— tom. [47] 2. lnstallationssektorn. Bilagor. [48] Närförläggning av kärnkraftverk. [56] Energiprognosutredningen. 1. Energi 1985, 2000. [64] 2. Energi 1985, 2000. Bilaga. [65]

Kommundepartementet

Information och medverkan i kommunal planering Rapport. [50]

___—___—

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

• Sida 211
•  Original

Nordisk utredningsserie (Nu) 1974

Kronologisk förteckning

1. Sverigefinnarna och deras organisationer

2. Naturorienterande ämnen i grundskolan i Norden, årskurserna 1—6 Förslag till Nordisk tentamensgyldighed Grunnskolen i Norden Spesialundervisning i Norden Fareyene i Norden Heyere utdanning av sykepieiere Äldres integration i samhället Kontrollpolitik och narkotika

PPNPP'PP

• Sida 212
•  Original

• Sida 213
•  Original

-u=.=:- »

.m. I.. I'll- .. .-

I._= . u:;

.net-r” " -- ». -

. ' |.—| lm .— | ”_i'" , tu. ' l.. II |. .

"| =g'rl' | Inkl-.

'. . ....J lr-' -._ |. H. aw . ' l'l'lllfi lr'iL '! *.

ll "*,th '.':

• Sida 214
•  Original

W & Allmänna Förlaget : ISBN 91 _sa-ozoaa—s