SOU 1974:72

Energiforskning : Expertmaterial

Till statsrådet och chefen för industridepartementet

Chefen för industridepartementet tillkallade den 28 december 1973 en programkommitté för att utarbeta förslag till forsknings- och utvecklings- arbete inom energiområdet. Som sakkunniga utsågs generaldirektör Lars Lindmark, tillika ordförande, riksdagsman Staffan Burenstam Linder, professor Gunnar Hambrzeus, riksdagsman Kjell Nilsson, direktör Bengt Sjönell, planeringsdirektör Jörn Svensson, partisekreterare Carl Tham, statssekreterare Inga Thorsson och överingenjör Sigfrid Wennerberg. De sakkunniga antog namnet energiprogramkommittén.

Kommittén överlämnar härmed sitt betänkande jämte ett omfattande expertmaterial, vilket bildat underlag för kommitténs ställningstaganden. I en särskild bilaga överlämnas vidare ett antal idé-promemorior, vilka utarbetats på kommitténs uppdrag av fristående forskare.

Kommitténs arbete har bedrivits under stor tidspress och kommittén har härvid valt att söka slutföra utredningsarbetet inom den i direktiven angivna tidsramen. Som en följd härav har textmaterialet inte på sedvanligt sätt kunnat detaljgranskas av ledamöterna.

Jörn Svensson har icke deltagit i utredningens arbete. Reservationer har avgivits av Sjönell och Tham samt särskilda yttranden av Thorsson och experten Dick Lundqvist.

Stockholm den 9 september

Lars Lindmark

Gunnar Hambrceus Staffan Burenstam Linder Kjell Nilsson Bengt Sjönell Carl Tham Inga Thorsson Sigfrid Wennerberg

Nan-Eric Österlund Bo C Johanson

1. Inledning

1.1. Utredningens syfte och arbetsuppgifter

Kungl Maj:t bemyndigade den 30 november 1973 chefen för industri- departementet att tillkalla en programkommitte för att utarbeta förslag till forsknings- och utvecklingsprogram inom energiområdet. De av departementschefen den 28 december 1973 utsedda sakkunniga antog benämningen energiprogramkommittén (HPK).

Enligt direktiven (bilaga 1) skall utredningen göra en samlad översyn av forskning och utveckling (FoU) inom energiområdet. Utredningen skall därvidlag göra

0 en kartläggning av den FoU som bedrivs idag inom energiområdet och de personella och materiella resurser som är tillgängliga för sådan FOU . en kartläggning av behovet av FoU inom energiområdet.

Baserat på bl a dessa kartläggningar skall kommittén lämna förslag till

0 mål och riktlinjer för de samlade FoU-insatserna på energiområdet under den kommande tioårsperioden . konkreta FoU-program med kostnadsangivelser särskilt för de närmas- te åren.

1.1.1. FoU-programmets syfte

De forsknings— och utvecklingsprogram som presenteras av kommittén syftar till en effektivisering av den svenska energiförsörjningen genom att ange medel för att

. säkra och öka tillgången på energi . minska behovet av energi . minska kostnaderna för att utnyttja energi (per energienhet).

Ovanstående syften kan nås även utan FoU, t ex genom ökad informa- tion i energibesparingsfrågor eller genom ändrade avskrivningsregler för investeringar i utrustning för bättre energihushållning. Dessa syften kan å andra sidan inte uppnås endast genom forsknings- och utvecklingsarbete. FoU-verksamhet syftar till att skapa kunskap om och anvisa möjligheter för att genomföra förändringar, men förverkligandet av dessa kräver också ett antal genomförandeåtgärder, vanligen av investeringskaraktär.

När därför ändamålet med programmet har angivits till de tre ovanståen- de syftena måste det stå klart att även andra åtgärder kan leda till och krävs för att förverkliga dessa mål.

De ovan angivna syftena med ett program för FoU inom energiområ— det är av energipolitisk karaktär. Ett statligt stöd till energi-FoU kan därjämte motiveras av t ex industripolitiska, arbetsmarknadspolitiska och/eller miljöpolitiska mål eller av beredskapsskäl. Kommittén har i sitt arbete sökt särskilja den forskning som kan motiveras av energipolitiska skäl från annan forskning, och i enlighet med direktiven begränsat programförslagen till att omfatta sådana energipolitiskt motiverade åtgär- der som kan hänföras till de tre angivna syftena.

Denna ambition har dock i vissa fall varit svår att upprätthålla. Vad gäller forsknings- och utvecklingsarbeten rörande lättvattenreaktorer är det således svårt att avgöra vad som huvudsakligen kan motiveras utifrån energipolitiska respektive industripolitiska mål. Vid bl a kartläggningen av pågående FoU i kapitel 3 har kommittén därför behandlat hela den del av AB Atomenergis verksamhet inom lättvattenreaktorområdet som finansieras med allmänna medel.

Sådan FOU som kan begränsa miljöeffekterna vid nya former av energiproduktion har betraktats som ett sätt att öka och säkra energipro- duktionen. Härigenom skapas nämligen förutsättningar för att energipro- duktionen skall kunna äga rum under iakttagande av nuvarande och framtida, måhända kraftfullare, miljörestriktioner. Sådana projekt har därför hänförts till det delprogram där respektive energiproduktionsform behandlats. Dit hör tex torvteknikens miljöproblem. FoU kring redan idag tillämpade processers miljöproblem har däremot icke behandlats i programmet. Dit hör t ex de luftföroreningsproblem som konventionell förbränning av fossila bränslen ger upphov till.

1.1.2. E nergiförsön'ningss ystemet

Vid en studie av den svenska energiförsörjningen kan man skilja mellan en energiproduktions- och en energianvändningssida. Energiproduktions- systemet omvandlar via ett eller flera steg primärenergi såsom uran, vattenkraft, råolja och torv till förädlad energi som i form av t ex elkraft, fjärrvärme och bensin saluförs till konsumenterna. Inom energianvänd- ningssystemet är varje medborgare representerad. Näringsliv, förvaltning och hushåll förbrukar förädlad energi som en av produktionsfaktorerna — vid sidan av arbetskraft och kapital —— för att framställa nyttigheter av olika slag. Dessa nyttigheter utgörs inom näringslivet av varor och tjänster av olika slag och inom hushållssektorn omfattar de tex lokalkomfort genom uppvärmning och ventilation, matvaruberedning m m. Energiprogramkommittén vill särskilt betona att FoU inom energi- området bör avse inte endast den energiproducerande sektorn utan alla de processer i samhället där energiomvandling äger rum. Olika mot energianvändningssidan riktade FoU-åtgärder för att minska energibeho- vet har därför ägnats stor uppmärksamhet. Detta har i sin tur krävt en genomgripande analys av olika energiomvandlingsprocesser inom vitt

skilda samhällssektorer. Organisationen av denna kartläggning och analys redovisas närmare i avsnitt 1.2 och 1.3.

Målet att öka och säkra tillgången på energi är till sin dominerande del förknippat med aktiviteter inom energiproduktionsområdet. De energi- tillskott som kan bli aktuella utanför denna del utgöres istort endast av solenergi för uppvärmning av hus och eventuellt vindkraft i liten skala.

Även målet att minska kostnaden per energienhet kommer huvudsakli- gen att vara förknippat med produktionsdelen av energiförsörjningssy- stemet. När olika förändringar i energiproduktionssystemet diskuteras berörs alltså både målen att öka och säkra tillgången på energi och att minska kostnaden per energienhet.

Målet att minska behovet av energi är däremot främst förenat med energianvändningsdelen. Målet avser då närmast den förädlade energin även om detta indirekt påverkar behovet av primärenergi. De två delarna av energiförsörjningssystemet uppvisar således en rad skiljaktiga karakte- ristika som är intressanta för värderingen av ett offentligt finansierat FoU-program.

Åtgärder inom energiproduktionssidan för att uppnå de angivna syftena kan tex avse nya prospekteringsmetoder som ökar mängden inom Sverige utvinningsbar energi, verkningsgradsförbättringar i existe- rande processer som ökar den marknadsförda mängden förädlad energi vid samma primärenergiuttag eller åtgärder för att minska realkapital- behovet vid produktion av (förädlad) energi.

Åtgärder inom energianvändningssidan för att uppnå de angivna syftena kan avse FoU kring produktionsprocesser för att öka produktivi- teten hos produktionsfaktorn energi (dvs för att minska behovet av förädlad energi vid samma produktion av nyttigheter), åtgärder för att utnyttja spillvärme från industrin eller återvinna energikrävande råvaror såsom stål, papper och glas.

1.1.3. A vgra'nsning av Fo U—begreppet

Utredningen har i sitt program endast tagit upp sådan grundläggande forskning som är målstyrd. Den ej målstyrda grundläggande forskningen är vanligen disciplinorienterad och inte möjlig att relatera till de tre energipolitiska syftena. Däremot har kommittén pekat på behovet av att sådan forskning bedrivs som underlag för en målstyrd forskning.

Utredningen har enligt direktiven inte innefattat sådana utvecklings— åtgärder som kan hänföras till näringslivets sedvanliga produktutveckling. Genomförandeåtgärder, antingen de avser att sprida forsknings- och utvecklingsresultaten genom information och utbildning eller uppförande av försöks- och demonstrationsanläggningar, ligger också utanför pro- grammet. Kommittén har dock för varje område där mer ekonomiskt omfattande genomförandeåtgärder ansetts nödvändiga sökt att särskilt peka på detta.

Kommitténs arbete omfattar inte bara FoU inom det tekniska områ- det. Även samhällsvetenskaplig, beteendevetenskaplig och medicinsk forskning har omfattats i den mån den påverkar energiförsörjningen eller

energikonsumtionen. Den medicinska och beteendevetenskapliga forsk- ningen kan tex avse lokalkomfortområdet. Där kan analyser av hur människan påverkas av luftfuktighet, temperatur, drag och strålnings- värme kombineras med tekniska analyser av ventilationsanläggningar, belysning, isolering m m och ge ett samlat bidrag till energibesparingsmöj- ligheterna inom lokalkomfortområdet.

1.2. Utredningens organisation 1.2.1 Ledamöter

Med stöd av Kungl Maj:ts bemyndigande den 30 november och den 28 december 1973 tillkallade chefen för industridepartementet, statsrådet Rune Johansson, den 28 december 1973 såsom sakkunniga generaldirek— tör Lars Lindmark, riksdagsman Staffan Burenstam Linder, professor Gunnar Hambraeus, riksdagsman Kjell Nilsson, direktör Bengt Sjönell, planeringsdirektör Jörn Svensson, partisekreterare Carl Tham, statssekre- terare Inga Thorsson och överingenjör Sigfrid Wennerberg. Departements— chefen utsåg Lindmark att vara ordförande.

1.2.2. Expertmaterial, sponsorer och facksekreterare

För kartläggning och analys av behovet av FoU inom energiområdet som underlag för ett programförslag har kommittén låtit utarbeta ett särskilt expertmaterial. Detta har skett inom elva olika delområden, och för varje delområde har en av kommittén utsedd huvudman (sponsor) tagit ansvaret. I några fall har samme sponsor ansvarat för flera delar av materialet. Sponsorerna har utarbetat materialet tillsammans med för varje sponsorsområde utsedda facksekreterare som varit knutna till kommitténs sekretariat. Sponsorerna har haft fullständig frihet vid utformningen av expertmaterialet och härvid endast styrts av kommitténs avgränsningar och dispositionsförslag. De i expertmaterialet framlagda analyserna och programförslagen är därför att betrakta som sponsorernas egna. Kommitténs samlade bedömning redovisas i betänkandets kapitel 7.

Expertmaterialet har uppdelats på fyra avdelningar varav den första avser energiproduktionssystemet och de tre senare energianvändnings- systemet:

Avdelning A: Utvinning av energiråvaror och industriell energiproduk- tion. Avdelning B: Näringslivets energianvändning. Avdelning C: Energianvändning för transporter och samfärdsel Avdelning D: Energianvändning för lokalkomfort och hushåll.

Expertmaterialet inom de fyra avdelningarna publiceras i fyra separata volymer (SOU 1974:73—76).

Energiproduktionsdelens omfattning har motiverat en ytterligare un- derindelning, där kärnkraften genom sin särskilda karaktär fått utgöra ett eget område:

A Utvinning av energiråvaror och industriell energiproduktion

Al Utvinning av energiråvaror samt icke-konventionella energiproces- ser A2 Fissionsteknik

A3 El-, gas- och värmeförsörjning

Näringslivets komplexitet gör det inte möjligt att analysera dess energiproblem och behov av FoU samlat. Här har en uppdelning gjortsi olika branschgrupper enligt nedan. Vid bildandet av branschgrupperna har kommittén strävat efter att samla industrigrenar som är relaterade till varandra genom flödet av energikrävande varor. Så har t ex stålindustrin och verkstadsindustrin behandlats i samma expertmaterial. Problem kring återvinning av energikrävande varor och studier av dessa energibesparings- möjligheter har samlats i ett särskilt expertmaterial.

B Näringslivets energianvändning

Bl Malm-, järn- och stål-, metall— och verkstadsindustri B2 Petroleum-, kemi-, plast- och gummivaruindustri 133 Skogs-, massa-, pappersindustri samt grafisk industri B4 Jordbruk, livsmedels- och övrig industri BS Byggnadsindustri, jord- och stenindustri samt offentlig och privat förvaltning B6 Återvinning av energikrävande varor

Områdena C och D har inte bedömts fordra ytterligare uppdelning. De stora energibesparingsmöjligheter som finns inom lokalkomfortområdet har motiverat en noggrann penetrering varför två sponsorer gemensamt utarbetat och tagit ansvaret för materialet. Till lokalkomfortområdet har även förts hushållens energianvändning (för tex matlagning och kläd- vård) på grund av det starka sambandet med bostädernas uppvärmning, ventilation och varmvattenförsörjning.

Dispositionen av de olika delarna i expertmaterialet är beroende av respektive områdes karaktär, men den principiella uppläggningen är den att först ges en allmän översikt över områdets energiförsörjningssituation. Därefter behandlas möjligheterna att genom olika åtgärder uppnå de i avsnitt 1.1 angivna syftena, varefter speciellt de åtgärder som är av FoU—karaktär tas upp och struktureras i ett antal program. En resursbe- dömning görs för de olika programmen. I expertmaterialet redovisas ett omfattande antal projektförslag, i vissa fall behandlade i texten, i andra fall lagda som särskilda bihang till materialet.

Sponsorer och facksekreterare

Sponsor för område Al — Utvinning av energiråvaror samt icke-konven- tionella energiprocesser — har varit professor Gunnar I—Iambraeus, IVA, tillika ledamot av utredningen. Facksekreterare har varit civilingenjör

Gunnar Nordlöf, statens vattenfallsverk.

Sponsor för område A2 — Fissionsteknik — har likaså varit professor Hambraeus. Facksekreterarfunktionerna har fyllts av AB Atomenergi inom vilket företag docent Eric Hellstrand utarbetat materialet.

Sponsor för område A3 — El-, gas- och värmeförsörjning — har varit planeringsdirektör Bengt Nordström vid statens vattenfallsverk. Fack- sekreterare har varit civilingenjör Gunnar Nordlöf.

Sponsor för område Bl — Malm—, jårn- och stål-, metall- och verkstads- industri — har varit professor Per-Olof Strandell, KTH. Facksekreterare har varit fil kand Kurt Hedén, STU.

Sponsor för områdena BZ—B4 — Petroleum-, kemi-, plast— och gummi- varuindustri; Skogs—, massa-, pappersindustri samt grafisk industri respek- tive Jordbruk, livsmedels— och övrig industri — har varit tekn doktor Ingmar Eidem, KemaNord AB. Facksekreterare har varit överingenjör Gunnar Selin, Ångpanneföreningen.

Sponsor för område B5 — Byggnadsindustri, jord- och stenindustri samt offentlig och privat förvaltning — har varit direktör Bo Broms, AB Gustavsbergs Fabriker. Facksekreterare har varit direktör Sten Jacobsson.

Område Bö — Återvinning av energikrävande varor — har samman- ställts av civilingenjör Curt Nycander, Statskonsult AB, och baseras på material utarbetat av K-Konsult AB, fil kand Martin Carlstein, Sveriges Industriförbund, och civilingenjör Lars-Olof Södergren, IVA.

Sponsor för område C — Energianvändning för transporter och samfärdsel — har varit tekniske direktören Åke Karsberg vid Statens Järnvägar. Facksekreterare har varit överingenjör Sven Hugoson, Svenska Utvecklings AB.

Sponsorer för område D — Energianvändning för lokalkomfort och hushåll — har varit professor Bo Adamson, LTH, och professor Bengt Hidemark, KTH. Facksekreterare har varit civilingenjör Arne Boysen vid statens råd för byggnadsforskning.

Experter

Departementschefen har förordnat ovan angivna sponsorer som exper- ter åt utredningen. Därutöver har som experter förordnats byråchef Nils-Gustaf Danielson, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, professor Olof Eriksson, statens råd för byggnadsforskning, byråchef Carl-Erik Lind, statens industriverk, direktör Dick Lundqvist, Sveriges Industriför- bund, överingenjör Peter Margen, AB Atomenergi, byråchef Göran Persson, statens naturvårdsverk, professor Nils G Starfelt, styrelsen för teknisk utveckling, professor Hans Wilhelmsson, statens råd för atom- forskning, och departementssekreterare Suzanne Frigren, industrideparte- mentet.

Idépromemorior

Kommittén har inbjudit vissa särskilt vidtalade författare att utarbeta idépromemorior inom energiforskningsområdet. Promemoriorna är av-

sedda att redovisa en självständig syn på energiforskningsproble- matiken för att därigenom ge kommittén uppslag till angreppssätt, värderingsprinciper och forskningsprogram. Idépromemorior har förfat- tats av professor Torgny Segerstedt, Uppsala universitet, professor Arne Engström, forskningsberedningen, professor Dick Ramström, Uppsala universitet, och av Centrum för tvärvetenskap vid Göteborgs universitet genom Björn Eriksson, Karl-Erik Eriksson, CG Ivarsson och Britta Jungen. Idépromemoriorna utges separat (Departementsserien Dsl 1974c8) som särskild bilaga till betänkandet.

Sekretariat

Direktör Jan—Eric Österlund, Statskonsult AB, har tjänstgjort som utred- ningens huvudsekreterare. Sekretariatet har vidare bestått av civilingenjör Curt Nycander, Statskonsult AB, fil lic Erik Moberg, civilingenjör Bo C Johanson och tekn lic Thomas Sidenbladh, de båda sistnämnda vid industridepartementet. I sekretariatet har vidare ingått de ovan nämnda facksekreterarna.

I utarbetandet av kapitel 4 (den internationella översikten) har medverkat tekn lic Thomas Eckered och vidare har Ingenjörsvetenskaps- akademien på gemensamt uppdrag från EPK och styrelsen för teknisk utveckling gjort sammanställningar av material angående internationellt bedriven energi-FOU.

Enligt Kungl Maj:ts direktiv har vidare styrelsen för teknisk utveckling i samråd med programkommittén uppdragit åt Energicentrum vid tek- niska högskolan i Stockholm att inventera resurser och kompetens för FoU inom energiområdet vid de tekniska fakulteterna samt att utarbeta förslag till särskilda insatser vid fakulteterna inom detta område. Den senare delen av uppdraget avses utföras hösten 1974.

1.3. Arbetets uppläggning

Den begränsade tid som stått till kommitténs förfogande har nödvändig- gjort att arbetet styrts av en tämligen detaljerad arbets- och tidplan. Huvuddragen av denna plan redovisas i figur 1.1 som är ett utdrag ur och en schematisering av kommitténs arbetsplan.

Enkät (aktiviteterna 1—3)

Kommittén har baserat sitt arbete på två huvudsakliga informations— källor, dels en enkät som utsändes vid årsskiftet, dels och framför allt en serie hearings, som närmare redovisas längre fram. Enkäten utsändes till ur FoU-synpunkt mer betydelsefulla intressenter (anslagsfördelande och forskningsutförande organ) och avsåg planerad FoU. Den avsågs utgöra ett komplement till en under hösten 1973 av industridepartementet för OECD:s räkning genomförd enkätundersökning avseende pågående FoU. Det visade sig dock att även den av programkommittén genomförda enkätundersökningens svar i huvudsak kom att behandla redan pågående

1. Enkät 2. Analys enkät 3. Pågående FoU (kap 3) Figur 1.1: Schematiserad arbetsplan

5. 8. Struktur- Uppdrags- analys utformning 9. Energiförsörjningssystem (kap 2)

4. 6. Arbetets Värderingsprinci- uppläggning per FoU-program

7

U'ppläggning expertmaterial

#10. Plan för hearings mamma/Mm

16.18. FoU-programmets Programförslag

karaktär (kap 6) (kap 7) WWWM

19. 'Forskn.re- surser o resurs- styrn. (kap 8)

12.15. Samman- Områdesanalys och doku- ställn behov mentation expertmaterial av FoU (kap 5)

13.

Ovrig kartläggning och studier inom

expertområdet WWWWMM

20. Inled (kap 1) o sammanf.

14. Internationell FoU (kap 4)

17. Idé-PM mmm ,

_ Aktivitet för vilken kommittén WWW/A Aktivitet för vilken sponsor och och dess sekretariat har ansvarat facksekreterare har ansvarar

projekt. Enkäterna har därför framför allt kommit att utgöra ett betydelsefullt underlag vid utarbetandet av kommitténs översikt över pågående FoU inom energiområdet (betänkandets kapitel 3).

Slruktureringsskede (aktiviteterna 4—8)

I inledningsskedet av kommitténs arbete genomfördes en allmän avgräns- ning och planering av verksamheten (aktivitet 4) och en översiktlig analys av det svenska energiförsörjningssystemet och dess intressenter som underlag för en indelning i olika sponsorområden (aktivitet 5). Princi- perna för värdering av föreslagna FoU—projekt och för bildande och värdering av FoU-program i expertmaterialet fastställdes (aktivitet 6). Allmänna ramar för uppläggning av sponsorernas arbete och disposition av expertmaterialet lades fast (aktivitet 7). Baserat på planen och strukturanalysen lade kommittén ut ett antal uppdrag på olika experter och organisationer (aktivitet 8). Dessa har redovisats i avsnitt 1.2.

Expertmaterialet (aktiviteterna 10—13)

Aktiviteten 5 ledde till en indelning av energiförsörjningssystemet i 11 sponsorområden och för vart och ett av dessa utsågs sponsorer och facksekreterare. Sponsorn har på kommitténs uppdrag tagit ansvaret för utarbetande av expertmaterial inom sitt område. Områdesanalysen och utarbetandet av expertmaterialet inklusive dess programförslag (aktivitet 12) baserar sig på allmänna studier och analyser som initierats av Sponsorn och genomförts av sponsor och facksekreterare eller ivissa fall av särskilda av Sponsorn anlitade experter (aktivitet 13). Vidare, och detta är utredningens mest betydelsefulla underlag, har inom varje område ett antal hearings genomförts (aktivitet 11). Till varje hearing har eftersträvats en allsidig intressentsammansättning, så att varje delområde blivit belyst av representanter för forskning, forskningsplanerande och anslagsfördelande organ, näringsliv och konsumenter. Sammanlagt har kommittén genom sina sponsorer genomfört 46 hearings vid vilka ca 400 personer deltagit. En förteckning över de hearings som genomförts lämnas i bilaga 2.

Aktiviteterna 10—13 utgörs således egentligen av 11 parallella aktivi- tetsgrupper vilka var och en lett fram till expertmaterialet för de olika områdena.

Allmän analys (aktivitet 9 samt l4—l7)

En allmän och översiktlig analys av det svenska energiförsörjningssyste- met samt vissa internationella energiförsörjningsfrågor har behandlats i aktivitet 9. Analysen har byggt på befintligt material och kommittén har haft tillgång till energiprognosutredningens underlag. Baserat på denna analys har kommittén tagit ställning till vissa ur FoU-synpunkt betydelse- fulla utvecklingsvägar för energiförsörjningssystemet. Kommitténs sy- stemsyn och en beskrivning av systemet i nuläget presenteras i kapitel 2. I

kapitel 7 lägger kommittén, som underlag för sitt programförslag, vissa allmänna synpunkter på möjliga och önskvärda utvecklingsmöjligheter.

Forskning och utveckling inom energiområdet i vissa länder har behandlats i en särskild studie (aktivitet 14). Dessa länders FoU-policy och internationella samarbetsprojekt har dokumenterats i betänkandets kapitel 4.

Expertmaterialet har sammanställts (aktivitet 15) och redovisas i betänkandets kapitel 5. FoU-programmets allmänna inriktning, dess indelning och principerna för avvägning av dess storlek behandlas i kapitel 6 (aktivitet 16).

Ett antal idé-PM har utarbetats av särskilt vidtalade författare (aktivi- tet 17) och bildat underlag för programförslaget.

Kommitténs programförslag (aktiviteterna 18—19)

Utifrån det på detta sätt framtagna materialet har kommittén formulerat sitt programförslag (aktivitet 18), vilket redovisas i kapitel 7 ibetänkan- det. Baserat på programförslaget har utredningen lagt vissa allmänna synpunkter på forskningsresurserna och dessas styrning (aktivitet 19), vilket redovisas i kapitel 8.

Framställning av betänkandet (aktiviteterna 20—21)

[ slutskedet har utarbetats inledning och sammanfattning till betänkandet (aktivitet 20). Inledningen innehåller också en översikt över de övriga statliga utredningarna inom energiområdet och dessas beröringspunkter med energiprogramkommittén. Betänkandets slutliga revidering, faststäl- lande och tryckning ingår i aktivitet 21.

De olika kapitlen har disponerats så, att det i största utsträckning skall vara möjligt att studera enskilda kapitel fristående från de övriga. Detta gäller bla programförslaget i kapitel 7. Kapitlen 3, 5 och 7 har vidare disponerats utifrån samma struktur för att möjliggöra studium av enbart vissa program eller områden med hänsyn till pågående FoU (i kapitel 3), experternas analyser och bedömningar av behov av FoU (i kapitel 5) och kommitténs programförslag (i kapitel 7).

Sammanträden

Kommittén har sammanträtt den 19 februari, 14 mars, 9 maj, 17 och 18 juni, 31 juli, 7 augusti, 16 och 19 augusti, 3 och 4 september samt den 9 september 1974. Ett särskilt expertsammanträde hölls den 14 mars.

1.4 Andra utredningar

Ett omfattande energipolitiskt och energitekniskt utredningsarbete pågår för närvarande i landet. Delvis parallellt med energiprogramkommittén har arbetat bl a energiprognosutredningen, närförläggningsutredningen,

utredningen om radioaktivt avfall samt delegationen för forskning rö- rande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor.

1 .4. 1 E nergiprognosu tredningen

Energiprognosutredningen (EPU) har som huvuduppgift att utarbeta prognoser för energibehovet fram till år 1985 och att göra uppskattningar av behovet för ytterligare en tioårsperiod. Prognoserna görs med utgångspunkt från alternativa förutsättningar om energipolitik och energibehov. Utredningen bör enligt direktiven jämföra substituerbara former för energiproduktion med varandra och studera möjligheterna att inom olika områden begränsa energiförbrukningen, bl a genom effektiva- re användning av den producerade energin. Man bör söka Värdera sannolikheten för redovisade alternativ och analysera deras samhälls- ekonomiska och miljömässiga konsekvenser.

I utredningens direktiv har vidare framhållits att EPU närmare bör undersöka hur energimarknaden påverkas av prisutvecklingen för energi jämfört med den allmänna prisnivån och av förändringar i prisrelatio- nerna mellan olika energiformer.

Till EPU:s arbetsuppgifter hör vidare att undersöka behovet av en utvidgad energistatistik.

Energiprognosutredningen lämnade under sommaren 1973 en läges- rapport och utredningens slutbetänkande ligger fn under tryckning. Utredningen räknar i sitt betänkande med fyra huvudalternativ för den framtida energikonsumtionens utveckling och redovisar vilka typer av samhälleliga beslut och åtgärder som dessa alternativ bygger på. Alterna- tiven skiljer sig åt genom olika antaganden om dels konsumtionens tillväxttakt, dels produktionsapparatens sammansättning.

1 .4. 2 Närförläggningsutrea'ningen

Utredningens uppdrag har varit att belysa de ekonomiska, miljömässiga och säkerhetsmässiga konsekvenserna av att förlägga kärnkraftverk, företrädesvis avsedda för kombinerad el- och fjärrvärmeproduktion, i närheten av storstadsområden.

Utredningen avgav i augusti 1974 ett betänkande, Närförläggning av kärnkraftverk (SOU 1974z'56). Man finner att ekonomiska och försörj- ningspolitiska skäl samt önskemålet att reducera luftföroreningarna motiverar att värmeproduktionen i landets storstadsregioner baseras på kärnkraftvärmeverk. Utredningens undersökning av omgivningsriskerna visar att närförläggning av kärnkraftverk inte medför större risker än vad som accepteras för många andra verksamheter. Utredningen konstaterar att merkostnader vid en utpräglad närförläggning skall vägas mot kostnaderna för förlängning av hetvattenledningarna vid en mer avlägsen förläggning. De ekonomiska motiven för de mest utpräglade närlägena blir därigenom ej särskilt starka. Förläggning även på ca 20 km avstånd från Stadscentrum bedöms vara ekonomiskt intressant.

1.4.3 Utredningen om radioaktivt avfall

Utredningen om radioaktivt avfall (Aka-utredningen) har till uppgift att göra en genomgång av de tekniska, ekonomiska och säkerhetsmässiga problemen i samband med såväl upparbetning av kärnbränsle som den följande behandlingen och förvaringen av det högaktiva avfallet.

De sakkunnigas arbete bör leda fram till en översiktlig bedömning av storleken av de insatser som kan komma att behövas för en tillfredsstäl- lande svensk beredskap på dessa områden.

Utredningen avgav ijuni 1974 en lägesrapport, Kärnkraftens högaktiva avfall (Ds I 1974:6), där utredningen redovisar en genomgång av olika aspekter på hanteringen av det högaktiva avfallet. Rapporten behandlar kärnkraftprocessen, kärnkraftutbyggnad och avfallsmängder, geologiska strålningsrisker, hantering av högaktivt avfall med särskild redogörelse för pågående utvecklingsarbete samt några geologiska synpunkter på långtids- förvaring av högaktivt avfall i Sveriges berggrund. Utredningen har vid sin genomgång inte funnit något som talar mot att avfallsproblemen är tekniskt och säkerhetsmässigt möjliga att lösa.

1.4.4 Delegationen för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor

Delegationen för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och miljö- frågor (Kärnsäkforsk) ansvarar för ett särskilt program för kärn- kraftens säkerhets- och miljöfrågor vilket skall genomföras under en period av högst 4 år med början den 1 januari 1973. Programmet avser forskning och utveckling av betydelse för bedömning av kraftreaktorers, främst lättvattenreaktorers, säkerhet och inverkan på miljön såvitt avser radioaktivt utsläpp. Frågor om behandling och förvaring av högaktivt radioaktivt avfall ingår ej i delegationens arbetsuppgifter.

För de två första åren disponerar delegationen sammanlagt 12 Mkr. Dessa medel har tillskjutits av kraftproducenterna. Behovet av insatser under åren 1975 och 1976 avses bli föremål för närmare övervägande inom kort.

1.4.5 Övrigt

Chefen för jordbruksdepartementet tillsatte ijanuari 1974 en särskild arbetsgrupp för att utreda vissa frågor på avfallsområdet. Arbetsgruppen hade att med förtur behandla frågan om möjligheterna att spara och utvinna energi i samband med avfallshanteringen. En rapport, Avfall som energikälla, har framlagts sommaren 1974 (Jordbruksdepartementet Stencil Ds Jo 1974:5).

I en departementspromemoria (Ds I 197425) har framlagts förslag till lagstiftning om torvtäktskoncession.

sou 1974:72 1.5 Sammanfattning

Kapitel 2 ger en bild av energiförsörjningen dels ur ett globalt, dels ur ett svenskt perspektiv. Globalt svarar råoljan för 49 %, kolet för 30 % och naturgasen för 18 % av primärenergin. I Sverige är oljan än mer dominerande med 73 % varefter vattenkraften svarar för 14 %. Naturgas saknas och kolets roll i energiförsörjningen är mycket liten.

På konsumtionssidan kan man skilja på sektorerna industri och handel, hushåll samt transporter som svarar för ca 42, 41 resp 17 % av den svenska konsumtionen. Huvuddelen av konsumtionen i handels- och hushållssektorn och en del av industrikonsumtionen kan hänföras till energianvändning för lokalkomfort, dvs främst uppvärmning och ventila- tion.

I kapitlet beskrivs energiomvandlingsprocesserna i det svenska energi- försörjningssystemet ur ett antal aspekter. Härvid skall särskilt märkas de stora förluster av spillvärme, som erhålls vid produktion av elkraft.

Kapitel 3 ger en bild av den pågående forskningen och utvecklingen inom energiområdet och dessutom behandlas anslagsformer och organisa- tion. Den av allmänna medel finansierade forskningen och utvecklingen inom energiområdet uppgår för närvarande till omkring 50 Mkr/år. Härtill tillkommer vissa satsningar som görs av affärsverken, främst vattenfallsverket. Av det angivna beloppet hänför sig huvuddelen (mer än 80 %) till energiproduktionssidan, medan FoU rörande möjligheten att spara energi i konsumtionsskedet ges ett mycket begränsat stöd. Inom energiproduktionsområdet går huvuddelen av medlen till kärnkraftpro- grammet.

Kapitel 4 behandlar internationell energi-FoU dels genom att belysa energipolitik och energi-FOU i ett antal länder, dels genom att behandla internationellt samarbete avseende energi-FoU.

Kapitel 5 sammanfattar expertmaterialet och är istort sett disponerat som detta (se avsnitt 1.2).

Kapitel 6 presenterar de kriterier som kommittén har tillämpat vid uppbyggnaden av FoU-programmet och de principer som tillämpas för fördelning av medel för enskilda program, delprogram och programele- ment.

Kapitel 7 innehåller kommitténs programförslag. Kommittén har valt att använda begreppet huvudprogram för att beteckna det samlade FoU-programmet och har indelat detta i sex program:

energiproduktion

energianvändning i industriella processer energianvändning för transporter och samfärdsel energianvändning för lokalkomfort — boende och arbetsmiljö återvinning av energi i varor allmänna energisystemstudier

För att effektivare utnyttja energin har kommittén föreslagit kraftigt utökade insatser på ett FoU-program avseende tillvaratagande av spill- värme från såväl energiproduktion som industriella processer och

utnyttjande av detta värme för främst lokaluppvärmning (totalt 10 Mkr/år). Kommittén vill betona betydelsen av åtgärder som ökar flexibiliteten i energiförsörjningssystemet. FoU som skapar förutsätt- ningar att använda fler energislag, särskilt då inhemska sådana, har seitts som betydelsefull för att säkra tillgången på energi. Kommittén will därför prioritera FoU kring dels andra organiska bränslen (kol, skiffier, torv, avfall) som substitut för olja, dels FoU kring kärnkraften.

Oavsett riksdagens ställningstagande till fortsatt kärnkraftutbyggmad bör de närmaste årens föreslagna FoU-program avseende lättvattenreak- torer enligt kommitténs majoritet genomföras. Vidare