SOU 1975:100

Samerna i Sverige

+ & x ålllllbl'llål

Bilagor

+ x ålllllbl'llål

Swougiggo

Tod ör språk och kulrur

Bilogor

Beronkonde ov someurredningen SEE 2"

Statens offentliga utredningar ww l975:1_05l låg]

Utbildningsdenartementet

Samerna i Sverige Stöd åt språk och kultur

Bilagor

Betänkande av sameutredningen Stockholm 1975

Omslag Håkan Lindström ISBN 91-38-02474-8 Göteborgs Oft'scttryckeri AB Stockholm 1975

MW.—samm .; __-.A.

InnehåH

Bilaga 1. De renskötande samerna iSverige 1958—1972

Förord .............................................. 9 En befolkningsstudie ................................... 1 1 Bakgrund .......................................... 1 1 Syfte ............................................. 1 1 Metod ............................................. 1 1 Resultat ........................................... 13 Jämförelser med tidigare undersökningar .................... 20 Nomadskoleutredningen 1958 .......................... 20 Rennäringssakkunniga 1964 ............................ 26 Reliabilitet och validitet ................................. 25 Diskussion av resultaten ................................. 36 Referenser ........................................... 39 Bilagor .............................................. 40

Bilaga 2. Den icke renskötande samebefolkningen iSverige

Förord .............................................. 237 Bakgrund ............................................ 238 Syfte ............................................... 238 Metod ............................................... 238 Resultat ............................................. 239 Civilstånd, ålder och kön .............................. 242 Den renskötande och den icke renskötande populationen sammantagna ....................................... 245 Flyttningar ......................................... 247 Reliabilitet och validitet ............................... 258 Diskussion ........................................... 259 Referenser ........................................... 260 Bilagor .............................................. 261

Bilaga 3. Samernas språk och kultur. En intervjuundersökning rörande kulturella, sociala och psykologiska frågor

Förord .............................................. 271 Teoretisk bakgrund .................................... 272 Etnisk grupp ........................................ 272 Social struktur ...................................... 273

............................................ 273 Begreppens relationer till varandra ....................... 275 Den marginella situationen ............................... 277 Samerna och den marginella situationen ..................... 280 Undersökningens syfte .................................. 281 Undersökningsprocedur ................................. 282 Population och urval ................................. 282 Svagheter i urvalet ................................... 282 Bortfall ............................................ 283 Formulär och intervjuer ............................... 284 Bakgrundvariabler ................................... 284 Frågeställningar och resultat .............................. 285 Samebyn som renskötselorganisation ..................... 285 Samebyn som en befolkningsenhet ....................... 295 Samebyn som ett geografiskt område ....................... 307 Samebyn och anslutning av icke renskötande samer .......... 313 Medlemskap för icke renskötande samer i samebyn eller någon annan lokal organisation ............................... 315 Språk, utbildning och övrig kulturell verksamhet ............ 334 Resultaten med hänsyn till bakgrundsvariahlerna .............. 346

Skillnader och tendenser med hänsyn till näringsförankring . . . . 347 Skillnader och tendenser med hänsyn till språklig förankring . . . 349 Skillnader och tendenser med hänsyn till geografisk förankring . 353

Disk ussio ner och slutsatser ............................... 360 Referenser ........................................... 365 Bilagor .............................................. 368

Bilaga 4. Historisk återblick rörande samerna

Inledning ............................................ 375 Det samiska bosättningsområdet och samerna .............. 379 Fyra naturgeografiska områden ......................... 379 Spår efter människor ................................. 380 Boplatser på Traena .................................. 380 Hällristningar och hällmålningar ......................... 380 Fångstgrupper m. m. ................................. 381 Blodegenskaper ..................................... 381 Ur historien .......................................... 382 De äldsta uppgifterna ................................. 383 Alfred den store, Ottar och dennes exploatering av samerna . . . 382 Finnskatt, finnfärder och finnkaup ...................... 382 Finnskatten ........................................ 383 Birkarlarna och deras exploatering av samerna .............. 383 Benämningen lapp ................................... 384 Samekvinnan Margareta ............................... 384 1 600-ta1et ............................................ 3 8 5 Samepojkar till Uppsala ............................... 386 De första böckerna på samiska .......................... 386

Skytteanska lappskolan ............................... 386 Schefferus" Lapponia ................................. 387 Kristningsarbetet .................................... 388

Nasa silverbruk ...................................... 388

1683 års brev ....................................... 389

Året 1695 .......................................... 389

1695 års lappfogdeinstruktion .......................... 391 1695 års plakat ...................................... 392 1700—talet ............................................ 392

; Pietismens missionsintresse ............................. 392 t' Lappmarks ecklesiastikve'rk ............................ 392 Undervisningen och hushållningen. Stark centralstyrning ...... 393 Assimilationsmålet ................................... 393 Trolltrummor och kompasser ........................... 393 Svårigheter att få elever till skolorna ..................... 394

lver och misskundsamhet .............................. 395 Förordningen av år 1723 .............................. 396 Pehr Fjellström och Per Högström ....................... 396 Samer i den stort anlagda politiska processen ............... 396

Johan Graan ........................................ 397

Tre kyrkoherdar Graan ................................ 397 Släkten Sundelin .................................... 398 Släkten Laestadius ................................... 398 Laurentius Rangius ................................... 398 Samer i premieundervisningen och som kateketer ........... 398 Samernas inställning till lappskolorna ..................... 399 Carl Solander: Om samerna ............................ 399 Arjeplogs lappskola .................................. 400

1 Johan Öhrling ....................................... 400 2 Eric Fjellström och Emanuel Öhrling ..................... 401 i Olof Mårtensson Norenius och Carl Fredrik Alenius .......... 401 # Avtynande intresse för samiskan ........................ 401 Skolmästaren som nybyggare och lapplandet Sikuar ......... 402 Hötäkt och fiske för Skolmästaren och lappskolan ........... 402 Eric Fjellströms ”landnam" ............................ 402

i Sundelin som jordbrukare ............................. 403 i Samernas andel ijordbrukskolonisationen ................. 403 De tre nybyggarsläkterna i Arjeplog ...................... 403 ; Det ecklesiastika och kolonisationen igen .................. 404 * Nybyggarnas konkurrens med samerna och kolonisationspoliti- 404 l ken ............................................... 405 i Ambivalens på centralt håll ............................ 405 l Lappmarksgränsen och samernas hävd .................... 406 ' Om svensk-norska gränsen och 1751 års traktat ............. 406 1760 års lappfogdeinstruktion och en analys av densamma . . . . 406 l Namnet Arjeplog .................................... 407 Fogden som övervakare av gränstraktatens efterlevnad ........ 408 Fogden skulle vara ett slags jordbrukskonsulent och bilägga

1800-talet ............................................ Inledande avsnitt .................................... 408 Petrus Laestadius om samernas förhållanden i början av 1800-talet .......................................... 409 Samerna gör sig gällande i ringa grad ..................... 413 Ur biskop Lars Landgrens yttrande ...................... 414 Två motioner i ståndsriksdagen ......................... 414 af Robsons motion ................................... 415 Ur Israel Bergmans motion i prästerståndet ................ 416 Statlig fattigvård för samerna ........................... 417 En vändpunkt ....................................... 418 af Robson, Bergman och Falkman ....................... 418 En motion 1899 ..................................... 420 De icke-renskötande samernas rättslöshet .................. 420

1900-talet ............................................ 422 1908 års stora motion ................................ 422 Elsa Laulas skrivelse och samernas syn .................... 423 Biskop Bergqvists syn ................................. 424 Segregation mellan renskötande och icke-renskötande samer . . . 425 Stark statlig rennäringsadministration .................... 426 Skolfrågan ......................................... 427

Begynnande samisk aktivitet och samarbetet med Lindhagen . . . 428 Landsmötet i Östersund och samisk kritik av den officiella

samepolitiken ....................................... 429 Parks kritik i skolfrågan ............................... 431 Organisationsfrågan .................................. 43 2 Avslutande reflexioner ................................ 433 Bilaga 5. Litteratur av samer och om samer 435

Bilaga 6. Yrkesfisket ovan odlingsgränsen iNorrbottens län

1 Utredningsuppdrag ................................... 459 1.1 Grundmaterial .................................... 459 1.2 Metodik m. m. .................................... 459 1.3 Redovisningsmetod ................................ 460 2 Förutsättningar för yrkesfiske .......................... 461 2.1 Allmänt ......................................... 461 2.2 Vattentillgång .................................... 461 2.3 Fiskarter ........................................ 462 2.4 Fisktillgång ...................................... 462 2.5 Fiskhandel, avsättning m. m. ......................... 464 2.6 Fiskemetoder .................................... 465 2.7 Fiskesäsong ...................................... 465 3 Yrkesfisket ovan odlingsgränsen ......................... 466 3.1 Kiruna kommun .................................. 466

3.1.1 Yrkesfiskets omfattning, berörda vatten rn. m. ....... 466 3.1.2 Antal yrkesfiskare ............................

3.1.3 Fiskerättslig grund ............................ 467 3.1.4 Bruttoinkomster m. m. ......................... 467 3.2 Gällivare kommun ................................. 468 3.2.1. Yrkesfiskets omfattning, berörda vatten m. m. ....... 468 3.2.2 Antal yrkesfiskare ............................ 469 3.2.3 Fiskerättslig grund ............................ 469 3.2.4 Bruttoinkomster m. rn. ......................... 470 3.3 Jokkmokks kommun ............................... 472 3.3.1 Yrkesfiskets omfattning, berörda vatten m. m. ....... 472 3.3.2 Antal yrkesfiskare ............................ 473 3.3.3 Fiskerättslig grund ............................ 474 3.3.4 Bruttoinkomster m. m. ......................... 474 3.4 Arjeplogs kommun ................................ 476 3.4.1 Yrkesfiskets omfattning, berörda vatten m. m. ....... 477 3.4.2 Antal yrkesfiskare ............................ 477 3.4.3 Fiskerättslig grund ............................ 478 3.4.4 Bruttoinkomster m. m. ......................... 478 3.5 Sammanställning av yrkesfisket ovan odlingsgränsen ....... 479 3.5.1 Yrkesfiskets omfattning, berörda vatten m. m. ....... 479 3.5.2 Antal yrkesfiskare ............................ 479 3.5.3 Fiskerättslig grund ............................ 479 3.5.4 Bruttoinkomster m. m. ......................... 480 3.5.5 Åldersfördelning .............................. 48] 3.5.6 Lönsamhet m. m. ............................. 481 4 Framtida förutsättningar för yrkesfiske ................... 482 5 Stödåtgärder till yrkesfisket ............................ 483 5.1 Åtgärdsplan för yrkesfisket ovan odlingsgränsen .......... 484 5.1.1 Fiskevård ................................... 484 5.1.2 Byggnadsverksamhet .......................... 484 5.1.3 Redskapsstöd ................................ 484 5.1.4 Fraktstöd ................................... 485 5.2 Villkorsmedel .................................... 486 5.3 Samefondsmedel .................................. 487 5.4 Bensinskattemedel ................................. 487 5.5 Övriga stödåtgärder ................................ 487 6 Upplåtelser av fiskerätt på statens vatten .................. 488 6.1 Tillämpad praxis .................................. 488 6.2 Antal tillstånd till yrkesfiske ......................... 488 7 Sammanfattning ..................................... 489

. .av(——a—:mm ___—

Bilaga 1 De renskötande samerna i Sverige 195 8— 1 972]

En befolkningsstudie av Henning Johansson

Förord

Datainsamlingen för detta arbete har varit omfattande med avsevärda praktiska vanskligheter som lösts genom medverkan av många enskilda personer och offentliga inrättningar av olika slag. Särskilt aktivt har per- sonal vid pastorsämbetena och lantbruksnämndernas rennäringsavdelnin- gar liksom enskilda personer i samebyarna deltagit under olika faser av undersökningen.

Huvuddelen av insamlingsarbetet har utförts av fil. kand. Anita Salo— monsson, Övriga medarbetare har varit: Yvonne Andersson, Ingeborg Commes, Helena Hoas, Ingrid Inga, Anders Lööv och Karl Axel Persson. Behjälplig vid databehandlingen har Mats Hamrén varit. Ritarbeten har utförts av Mathy Lundström. Utskrift av rapporten har utförts av Carin Fils och Birgitta Lindgren. Offsettryckning har utförts av Jan Olof Kar- lendahl och Staffan Sjögren. Fortlöpande vetenskaplig handledning har erhållits från professorerna Sten Henrysson och Hannes Hyrenius samt docent Egil Johansson.

Till alla dessa riktas ett varmt tack.

Henning Johansson

' Pedagogiska Institu— tionen Umea Universitet 1974. Delrapport till sa- meutrcdningen.

. -——=—- www—_a—

Bilaga 1 En befolkningsstudie

Bakgrund

Inför den svenska folkbokföringen är alla människor lika. Någon form av särredovisning av t. ex. samerna förekommer ej. Emellertid föreligger inom vissa områden frågeställningar som i första hand berör samerna. Planering av samernas undervisningsfrågor är ett sådant område. Avsak- naden av befolkningsdata försvårar och många gånger t. o. m. omöjliggör långsiktig planering.

Redan från mitten av 1700-talet har man trots allt möjlighet att, åt- minstone inom vissa församlingar, följa befolkningsutvecklingen bland samerna. De tidigaste uppgifterna i folkbokföringen förefaller dock i stort sett vara obehandlade. Utifrån tidigare publicerat demografiskt material har en sammanställning över befolkningsutvecklingen gjorts och är under utgivning (Johansson, 1974).

[ föreliggande rapport kommer jämförelser med tidigare demografiskt material att begränsas till de två senaste undersökningarna av större om- fattning. Den första från mitten av 1950-talet (Ahlfort, 1958) och den andra avseende förhållandena vid mitten av l960-ta1et(Hyrenius, 1968).

Syfte

Syftet med undersökningen är att ge sådant demografiskt material om den renskötande befolkningen i Sverige att jämförelser med tidigare un— dersökningar skall kunna göras och att därmed också kunna ge en bild av befolkningsutvecklingen under de senaste decennierna.

Metod

Som utgångspunkt för registrering av befolkningen i föreliggande under- sökning har använts renlängdema för 1965—1971. Renlängdernas uppgif- ter har i samtliga fall kompletterats med data från församlingsböckerna. Kompletteringarna har bestått i att för varje person som under ifrågava- rande tid upptagits på renlängd har dels fullständiga uppgifter om den egna familjen inhämtats, dels har vederbörandes kompletta födelsefamilj upptecknats. För Jämtlands län, som tidigare hade speciella lappförsam- lingar, har härvidlag dessa informationskällor kunnat tas till användning.

Uppgifterna i dessa har fr. o. m. 1925 följts upp och kompletterats med data fram till årsskiftet 1971/72. Därefter har kontrollerats att samtliga namnuppgifter från renlängderna under 1965—1971 funnits med i det sålunda insamlade materialet.

Med denna metod har erhållits ett utgångsmaterial som varit avsevärt större än den renskötande befolkningen som redovisas i denna rapport. Avsikten härmed har varit att lägga sig vinn om att eliminera riskerna för att någon som borde ifrågakomma för databehandlingen faller utanför på grund av en snäv utgångspopulation. Den närmast tidigare undersök— ningen rörande den renskötande befolkningen utfördes på uppdrag av rennäringssakkunniga (Hyrenius, 1968). Bedömningar av utvecklingen därefter måste ske genom jämförelser med detta material. Detta förhål- lande har styrt metoden för den slutliga avgränsningen av den renskötan- de befolkningen.

I undersökningen för rennäringssakkunniga användes lappväsendets instruktörer som uppgiftslämnare vid den slutliga avgränsningen av be- folkningen. För att erhålla jämförbarhet även i detta avseende har lant- bruksnämndernas assistenter vid rennäringsavdelningarna anlitats för motsvarande uppgift i denna undersökning. Detta förfarande uppmärk- sammas i diskussionen samt i en särskild undersökning som företagits i Västerbottens län vilken redovisas i bilaga 139.

Tillvägagångssättet vid den slutliga avgränsningen av befolkningen har bestått i att utgångsbefolkningen presenterats för assistenterna iform av individkort upptagande födelsedata, namnuppgifter, ev. reninnehav enligt renlängd, uppgifter om vigsel, barn, dödsfall och flyttningar. Assistenter- na har för varje person fått ta ställning till om vederbörande kan hänföras till den renskötande befolkningen eller ej. För att ytterligare minska riskerna för att någon faller utanför har de fått göra en indelning i åtta klasser enligt nedan.

]. Personer som själva aktivt bedriver renskötsel eller biträder däri 2. Personer som tidigare bedrivit renskötsel men upphört därmed utan att övergå till annat stadigvarande yrke w . Familjemedlemmar till personer under(1) utan annat eget yrke . Familjemedlemmar till personer under (2) utan annat eget yrke

5. Personer som någon gång under tiden 1965—1971 bedrivit renskötsel men upphört därmed och som ägnar sig stadigvarande åt annat yrke

6. Familjemedlemmar till personer undertl) med annat eget yrke

7. Familjemedlemmar till personer under (2) med annat eget yrke

8. Familjemedlemmar till personer under (5). .b

Utöver denna klassificering har även indelning av personerna i olika hus- håll ägt rum. Avsikten med klassificeringen har också varit att ge en något mer nyanserad bild av befolkningen än den vanliga grupperingen renskö- tande — icke renskötande.

Uppgifterna avser förhållandena vid årsskiftet 1971/72. Denna tid- punkt har valts emedan arbetet med insamlingen av data för utgångs— populationen startades hösten 1972. Det bör också påpekas att undersök- ningen även innefattar koncessionssamebyarna. Dessa byar har i tidigare undersökningar ofta lämnats utan avseende.

i l i.

Resultat

Resultatredovisningen omfattar först en beskrivning av befolkningen ut- ifrån insamlade data. Därefter följer jämförelser med undersökningarna från 1958 (Ahlfort, 1958) och 1968 (Hyrenius, 1968). Kommentarernai anslutning till tabellerna är kortfattade och utvecklas något mer under rubriken: "Diskussion av resultaten”. 1 resultatredovisningen är "distrik- tet”, dvs. ett antal samebyar hoptagna, den minsta redovisningsenheten. Data som avser enskilda byar redovisas i bilagorna.

Totalt har assistenterna fått ta ställning till cirka 5 000 personer vid den avslutande avgränsningen. Den befolkning som slutligen erhållits för databehandling uppgår till 2 749 personer. Det är således denna befolk- ning som redovisas i föreliggande rapport. 1 tabell 1 ges en översiktlig redovisning av befolkningen.

Tabell | Översikt av undersökspopulationen. Folkmängd Kumulativ folkmängd A. Personer som själva aktivt bedriver ren- skötsel ellcr biträder däri 915 B. Familjemedlemmar till personer under A utan annat eget yrke 1 177 2 092 C. Personer som 1965— 1971 upphört med ren- skötsel utan att övergå till annat yrke 179 2 271 D. Familjemedlemmar till personer under C utan annat eget yrke 141 2 412 I-'.. Familjemedlemmar till personer under A med annat eget yrke 28 2 440 F. Familjemedlemmar till personer under C med annat eget yrke 4 2 444 G. Personer som någon gång under tiden 1965— 1971 bedrivit renskötsel men upphört därmed och som ägnar sig stadigvarande åt annat yrke 65 2 509 H. Familjemedlemmar till personer under G 75 2 584 |. Personer som 19657 71 utgått ur befolk—

ningen A 11 ovan 165 2 749

Summa 2 749

Tabell 2 Undersökningspopulation fördelad på åldersgrupper och distrikt.

Distrikt Antal Åldersgrupper Samtliga byar ___—— 0— 14 15—59 60— &) BDN 9 196 633 146 975 BDS 6 97 352 81 530 SKOGS 10 116 314 67 497 AC 6 49 154 36 239 Z 12 102 242 74 418 KONC 6 15 62 13 90

Summa 49 575 1 757 417 2 749

Tabell 3 Familjemedlemmar som 1965—1971 utgått ur den renskötande befolk- ningen enligt klasserna I—8. Fördelning på distrikt. kön och åldersgrupper.

Distrikt Antal Åldersgrupper och kön Samtliga byar

0—14 15459 15459 15—59 60—w Samt- Män Kvin- Samt- Samt- liga nor liga liga BDN 9 6 20 47 67 6 79 BDS 6 3 3 21 24 0 27 SKOGS 10 l 6 17 23 4 28 AC 6 0 3 6 9 O 9 Z 12 4 2 7 9 2 15 KONC 6 1 3 3 6 0 7

Summa 49 15 37 101 138 12 165

Undersökningspopulationens geografiska fördelning framgår av tabell 2 där befolkningen uppdelats på åldersgrupper och distrikt. Distriktens om- fattning framgår av bilaga 50.

Befolkningen, 2 749 personer, är uppdelad på drygt 2 000 i Norrbotten, cirka 300 i Västerbotten och cirka 400 i Jämtland. Av befolkningen utgörs 575 av barn under 15 år, vilket motsvarar 21 procent. Andelen över 60 år är 15 procent och i mellanåldrarna 64 procent.

I tabellerna 3—1 6 redovisas befolkningen fördelad på åldersgrupper och distrikt samt uppdelning på olika grupper enligt assistenternas klassifice- ring. Åldersgruppen 15—59 år har även uppdelats i kön. Motsvarande uppgifter för enskilda samebyar redovisas i bilagorna 1—49.

Av tabell 3 framgår att flerparten av de 165 personer som ej har kun- nat klassificeras i de åtta klasserna är kvinnor i åldern 15—59 år. Civil- ståndsfördelningarna i bilaga 112— 123 visar också att dessa kvinnor oftast är ogifta. Drygt 80 procent av samtliga kan härföras till Norr- bottensbyarna. Anmärkningsvärt är att enbart Norrbottens norra distrikt upptar cirka 50 procent av samtliga. Studerar man närmare ur vilka klas- ser denna avgång skett framgår att cirka 70 procent tidigare hänförts till klassen ”familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva rensköta- re”. För kvinnorna har avgången i cirka 35 procent skett i samband med ingående av äktenskap medan motsvarande tal för männen är cirka 15 procent. Det har senare med säkerhet kunnat konstateras att ett antal har kommit att åter bli hänförda till någon av klasserna 1—8 under 1972 eller 1973. Sålunda har fyra män återgått till aktiv renskötsel och sju kvinnor återkommer som ”familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare”. Om personerna i tabell 3 tages ifrån undersökningspopula— tionen får den återstående befolkningen den sammansättning som fram- går av tabell 4i bilaga 51.

Tabellerna 5—8 redovisar omfattningen av avgången från renskötseln till andra yrken under tiden 1965—71. Under tiden 1965—71 har den kraftigaste avgången från renskötseln till annan verksamhet ägt rum inom skogssamebyarna och Norrbottens norra distrikt. Inkluderande familje- medlemmar omfattar avgången totalt 140 personer. Av dessa belöper sig

Tabell 5 Familjemedlemmar till personer som 1965—1971 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. Fördelningen på distrikt, kön och åldersgrupper.

Distrikt Anta] Åldersgrupper och kön Samtliga byar 0—14 15—59 15—59 15—59 60—w Samt- Män Kvin- Samt- Samt- liga nor liga liga BDN 9 15 4 12 16 1 32 v BDS 6 4 O 3 3 7 *; SKOGS 10 10 5 15 20 30 " AC 6 0 O 0 0 0 2 12 0 0 0 0 O 6 5 0 1 1 6

upphört därmed och som ägnar sig stadigvarande åt annat yrke. Fördelning pa distrikt. kön och åldersgrupper.

Distrikt Antal Åldersgrupper och kön Samtliga byar

0—14 15—59 15—59 15—59 60—0.) Samt- Mån Kvin- Samt— Samt- liga nor liga liga

BDN 30 31 6 17 2 0 4

9 0 35 BDS 6 0 5 SKOGS 10 0 17 18 AC 6 0 2 2 12 0

6 0

KONC

0 4

GOOD—"— ooo—o.:— N

Summa 49 0 58 N 60 Ur 65

l l ' KONC Summa 49 34 9 31 40 1 75 Tabell 7 Personer som någon gång under tiden 1965—1971 bedrivit renskötsel men

drygt 80 procent till skogssamebyarna och Norrbottens norra distrikt. Som framgår av figur 9 i bilaga 124 är de flesta kvinnor över 20 är gifta. Flerparten är gifta med män som övergått till annat yrke. Detta innebär således att avgången till stor del bestått av kompletta familjer.

I den återstående undersökningspopulationen som framgår av tabeller- na 6 och 8 i bilagorna 52 respektive 53 ingår ett antal personer som har ett annat stadigvarande yrke än renskötseln. Det är då fråga om dels familjemedlemmar i renskötande familjer, dels familjemedlemmar till dem som 1965—1971 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. Omfattningen av sådana familjemedlemmar framgår av tabell 9.

Endast fyra av ovanstående 32 personer är familjemedlemmar till per- soner som 1965—71 lämnat rennäringen utan att övergå till annat yrke.

Tabell 9 Familjemedlemmar med annat eget yrke. dels i renskötande familjer. dels till dem som 1965—71 lämnat rennäringen utan att övergå till annat yrke. Fördelningen pa distrikt, kön och åldersgrupper.

Distrikt Antal Åldersgrupper och kön Samtliga byar

0—14 15—59 15—59 15—59 60—w Samt— Män Kvin— Samt— Samt- liga nor liga liga BDN 9 0 0 4 4 0 4 BDS 6 O 3 13 16 0 16 SKOGS 10 0 4 2 6 0 6 AC 6 0 1 O 1 0 1 Z 12 0 0 5 5 0 5 KONC 6 0 0 0 0 0 0

Summa 49 0 8 24 32 0 32

Tabell 11 Familjemedlemmar utan annat eget yrke till renskötare som 1965—71 upphört med renskötsel utan att övergå till annat yrke. Fördelning på distrikt. kön och åldersgrupper.

Distrikt Antal Äldersgrupper och kön Samtliga byar

0—14 15—59 15—59 15—59 60—w Samt- Män Kvin Samt- Samt— liga nor liga liga BDN 9 4 6 15 21 13 38 BDS 6 12 5 19 24 11 47 SKOGS 10 4 1 12 13 5 22 AC 6 0 0 1 1 5 6 2 12 7 1 7 8 10 25 KONC 6 0 O 0 O 3 3 Summa 49 27 13 54 67 47 141

Av dessa fyra finns tre i Norrbottens södra distrikt och en i Västerbotten. Övriga 28 är således familjemedlemmar i renskötande hushåll. Ungefär 50 procent av dessa kan hänföras till Norrbottens södra distrikt. Av bilagorna 112— 123 framgår att samtliga män är ogifta medan hälften av kvinnorna är gifta. När undersökningspopulationen i tabell 8 bilaga 53 reduceras med ovanstående 32 personer erhåller den återstående befolkningen den sammansättning som framgår av tabell 10 i bilaga 54.

1 tabellerna 5 och 7 redovisades avgång från renskötseln till andra näringar. Tabellerna 11— 14 berör sådan avgång från rennäring där över- gång till annat yrke ej ägt rum.

Av tabellerna 11 och 12 framgår att en betydande avgång skett från rennäringen utan att övergång till annat varaktigt yrke ägt rum. Numerärt har avgången varit störst i Norrbottens södra distrikt men även Norr- bottens norra distrikt och Jämtland uppvisar höga siffror. Ser man till

Tabell 12 Aktiva renskötare som 1965—71 upphört med renskötsel utan att övergå till annat stadigvarande yrke. Fördelning på distrikt, kön och åldersgrupper.

Distrikt Antal Äldersgrupper och kön Samtliga byar

0—14 15—59 15—59 15—59 60—w Samt— Män Kvin- Samt- Samt- liga nor liga liga BDN 9 0 8 0 8 39 47 BDS 6 0 12 1 13 28 41 SKOGS 10 0 6 0 6 18 24 AC 6 0 3 0 3 11 14 Z 12 0 8 0 8 38 46 KONC 6 0 0 0 0 5 5

Summa 49 0 37 1 38 139 177

Tabell 14 Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke. Fördel- ning på distrikt, kön och åldersgrupper.

Distrikt Antal Åldersgrupper och kön Samtliga byar

0—14 15—59 15—59 15—59 60—w Samt- Mån Kvin- Samt— Samt— liga nor liga liga BDN 9 171 290 196 486 83 740 BDS 6 78 165 101 266 42 386 SKOGS 10 101 141 88 229 39 369 AC 6 49 88 50 138 20 207 Z 12 91 137 75 212 24 327 KONC 6 9 34 17 51 5 65

Summa 49 499 855 527 1 382 213 2 094

åldersgrupperna framgår att avgången varit störst i den äldsta gruppen, dvs. personer över 60 år. Numerärt är avgången iden äldsta gruppen störst i Norrbottens norra distrikt och Jämtland medan avgången i de yngre grupperna är störst i Norrbottens södra distrikt. Av bilagorna 118— 123 framgår att i åldrarna 20—60 år är ungefär hälften av både män och kvinnor gifta. När undersökningspopulationen enligt tabell 10 i bilaga 54 reduceras med befolkningen enligt tabell 1 1 erhåller den återstående populationen den sammansättning som framgår av tabell 13 i bilaga 55.

Den del av undersökningspopulationen som återstår när även befolk- ningen i tabell 12 tages från tabell 13 redovisas i tabell 14.

Den återstående befolkningen som redovisas i tabell 14 utgöres således av personer som själva aktivt bedriver renskötsel eller biträder däri samt

Tabell 15 Familjemedlemmar, utan annat eget yrke, till personer som själva aktivt bedriver renskötsel eller biträder däri. Fördelning på distrikt. kön och ålders- grupper.

Distrikt Antal Åldersgrupper och kön Samtliga byar

0—14 15—59 15—59 15—59 60—w Samt- Män Kvin- Samt- Samt- liga nor liga liga BDN 9 170 46 167 213 38 421 BDS 6 78 25 98 123 18 219 SKOGS 10 100 14 80 94 18 212 AC 6 14 9 46 55 11 115 Z 12 91 4 71 75 9 175 KONC 6 9 9 16 25 3 37 Summa 49 497 107 478 585 97 1 179

Tabell 16 Personer som själva aktivt bedriver renskötsel eller biträder däri. Fördel- ning på distrikt. kön och åldersgrupper.

Distrikt Antal Åldersgrupper och kön Samtliga byar

0—14 15—59 15—59 15—59 60—02 Samt- Män Kvin- Samt- Samt- liga nor liga liga BDN 9 1 244 29 273 45 319 BDS 6 0 140 3 143 24 167 SKOGS 10 1 127 8 135 21 157 AC 6 0 79 4 83 9 92 i 2 12 0 133 4 137 15 15 2 1 KONC 6 0 25 1 26 2 28 1

Summa 49 2 748 49 797 116 915

deras familjemedlemmar utan annat eget yrke. Denna befolkning utgör de renskötande familjerna i dess snävaste bemärkelse. Ser man till stor- leken på åldersgrupperna inbördes framgår att cirka 24 procent utgöres av barn under 15 år. Andelen över 60 år är drygt 10 procent ochi mellan- åldrarna 66 procent. Det framgår också att antalet kvinnori mellanåldrar- na är betydligt lägre än antalet mån, 527 respektive 855.

De renskötande familjerna består av dels personer som själva aktivt arbetar inom renskötseln, dels familjemedlemmar till dessa. Dessa båda grupper redovisas i tabellerna 15 och 16.

Det framgår klart ur tabell 15 att antalet kvinnor utan annat yrke ide renskötande familjerna är förhållandevis stort. För undvikande av miss- förstånd måste det redan här framhållas att det ej är fråga om ett kvinno- överskott utan är en följd av att hemmafruar till renskötare i de allra flesta fallen hänförts till denna grupp.

Tabell 16 visar hur kraftig den manliga dominansen är inom yrkesgrup- pen renskötare. Av totalt 797 personer imellanåldrarna är 748 män mot 49 kvinnor. Jämföres distrikten sinsemellan framgår av bilagorna 112— 123 att Norrbottens norra distrikt uppvisar betydligt fler i renskötseln aktiva kvinnor än övriga distrikt.

Civz'lstårzd, ålder och kön

Fördelningen av hela undersökningspopulationen på civilstånd, ålder och kön framgår av tabell 17. Utifrån tabellen har konstruerats en ålderspyra- mid (figur 1) som i koncentrerad form återger ålders-, köns- och civil- ståndsfördelningen.

Av tabell 17 och figur 1 framgår att könsproportionerna upp till 25 års ålder är relativt jämna. Åldrarna 25—75 år uppvisar emellertid stort kvin- nounderskott. Civilståndsfördelningen uppvisar betydande skillnader mellan könen. [ åldrarna 30—50 år är drygt 50 procent av männen ogifta mot endast ca 13 procent av kvinnorna. Fördelningen inom de olika distrikten framgår av tabellerna 18—23 i bilaga 56—61. Koncentrerade

Tabell 17 Undersökningspopulationen fördelad på kön, åldersgrupper och civilstånd.

Ålder Män Samt— Kvinnor Samt— liga liga Og G FG Og G FG

0— 4 84 O 0 84 99 0 0 99 5— 9 107 0 0 107 104 0 0 104 10—14 91 0 0 91 90 O 0 90 15— 19 109 0 0 109 102 0 0 102 20- 24 106 1 0 107 105 29 2 136 25—29 108 19 O 127 45 66 1 112 30—34 74 31 1 106 17 70 3 90 35—39 53 71 1 125 7 48 1 56 40—44 58 73 4 135 7 55 1 63 45—49 61 57 2 120 4 53 5 62 50—54 35 56 4 95 2 47 4 53 55—59 33 58 2 93 4 51 11 66 60—64 19 40 3 62 7 47 11 65 65—69 15 43 8 66 4 24 13 41 70—74 8 37 11 56 1 22 10 33 75—79 2 13 9 24 0 7 15 22 80—60 8 11 8 27 3 3 15 21 Summa 971 510 53 1534 601 522 92 1215

Teckenförklaring: Og = Ogifta, G = Gifta, FG = Förut gifta.

Båda könen Samtliga

183 211 181 211 243 239 196 181 198 182 148 159 127 107

89 46 48

2 749

distriktsfördelningar framgår av ålderspyramiderna i figur 2, bilaga 130. Det kan konstateras att civilstånds- och könsfördelningarna är likartade inom samtliga distrikt. [ fråga om åldersfördelningen framgår dock att BDN har stadigt minskande antal barn i de yngre åldrarna.

Jämförelser med tidigare undersökningar

Numadskaleulredningen 1958

För 1957 års nomadskoleutredning utfördes en demografisk undersök- ning av den renskötande befolkningen i landet (Ahlfort, 1960). Uppgif— tema i undersökningen avser förhållandena den 1 september 1958. Vid detta tillfälle avgränsades undersökningspopulationen som framgår av föl- jande citat.

”Undersökningspopulationen återfinns inom den stora gruppen av ren- skötselberättigade som har en mycket heterogen sammansättning och bl. a. innefattar:

1. Sådana som ägnar sig åt andra näringar än renskötseln 2. Sådana som är renskötande lappar 3. Sådana som är overksamma p. g. a. exempelvis ålder eller sjukdom.

Den förstnämnda kategorin ingår ej i denna undersökning, medan den andra kategorin utgör kärnan i undersökningspopulationen. Det är i huvudsak de renskötande lapparna som tillhör lappby. Renbeteslagen stadgar nämligen, att den som är renskötande lapp, dvs. den som själv

Män / 80(' Kvinnor

—///////. __ _f//////////////// —7///////////////

Nkkk

%/I

0 Figur] Undersöknings— I populationensålders—, 140 120 100 80 60 40 20 20 40 60 80 100 120 140 köns- och civilstånds— _ fördelning. [:] Ogifta Gifta Förut gifta

eller genom medlemmar av sitt hushåll driver renskötsel, skall tillhöra lappby. Till lappby hör dock även den, som biträder i renskötseln samt hustru och hemmavarande barn till den som tillhör lappby. Lapp som drivit eller på stadigvarande sätt biträtt i renskötseln men upphört där- med och icke stadigvarande ägnat sig åt annat yrke tillhör lappby i likhet med änka och omyndiga barn till avliden renskötande lapp. Övriga ren- skötselberättigade betecknas såsom icke renskötande och eftersom de ej tillhör lappby har de ej ingått i 1958 års undersökning.” (Ahlfort: 1960, s. 165— 166.)

Den population som ovanstående citat täcker motsvaras i föreliggande undersökning av klasserna ], 2, 3 och 4 iassistentemas bedömningar (se bilaga 1 l l ).

Ahlfort använder i resultatredovisningen en gruppering av samebyarna som något avviker från grupperingen i denna rapport. Nedanstående upp- ställning visar skillnaderna.

U meåu ndersökningcn Ahlfort

BDN Byarna Könkämä, Lainiovouma och Saarivuoma bildar: KÖNKÄMÄGRUPPEN BDS Tillsammans med Talina sameby bildar dessa byar gruppen: ÖVRIGA BD FJÄLL AC AC FJÄLL Z Z FJ ÄLL SKOGS Bildar tillsammans gruppen: KONC BD och AC SKOGS.

Vid jämförelse med Ahlforts material har Umeåmaterialet omgruppe— rats i enlighet med den högra kolumnen ovan. Ahlfort utförde också en befolkningsframskrivning fram till 1973. I nuläget kan man konstatera att man inte då kunde förutse den stora utflyttning från samebyarna som senare ägt rum. Antagandena om flyttningsförlusterna blev således för låga Vilket i sin tur medförde att den beräknade storleken på den ren- skötande befolkningen blev för hög. Denna befolkningsframskrivning är alltså i dagsläget överspelad varför inga jämförelser med den görs här.

Nedanstående tabell upptar en jämförelse i absoluta tal av den ren- skötande befolkningens storlek 1958 och 1972. Vid jämförelser med Ahlforts material användes genomgående definitionen på den renskötan- de befolkningen som användes 1958.

Samtliga fjällbyar omfattade 1958 totalt 2 365 personer eller cirka 79 procent av den totala renskötande befolkningen. Motsvarande siffror för 1972 är 1 526 respektive 79 procent. [ absoluta tal har befolkningen i fjällbyarna minskat med 839 personer men utgör fortfarande samma procentuella andel av den renskötande befolkningen som 1958. Skogs- byarnas befolkning uppgick 1958 till 645 personer mot 488 år 1972, således en minskning med 157 personer. Den länsvisa fördelningen av befolkningen framgår av tabell 19.

Huvudparten, 2 287 personer eller 76 procent av den totala befolk— ningen, fanns 1958 inom Norrbottens län. Fortfarande återfinns huvud-

parten, 1 720 personer, inom Norrbottens län. Den procentuella andelen av totala befolkningen har dock sjunkit till 71 procent. Västerbottens och Jämtlands andel av totala befolkningen har på motsvarande sätt ökat från 11 respektive 13 procent till 12 respektive 17 procent. Jämtland är för övrigt det enda län som visar en ökning i absoluta tal. Kvinnornas andel av totala befolkningen 1958 uppgick till 44,8 procent mot 42,3 procent 1972. Figur 10 visar denna utveckling för respektive sameby. Figuren visar att utvecklingen varit något olika inom olika byar. Så- lunda har kvinnornas andel av totalbefolkningen minskat under åren 1958—1972 i Norrbottens fjällsamebyar, varit i stort sett oförändrad i skogssamebyarna (inklusive koncessionsbyarna) och Västerbottens fjäll- samebyar samt ökat något i Jämtland. Speciellt stor har ökningen varit inom Frostvikens södra och Hotagens samebyar. Befolkningen i Sangis koncessionssameby utgörs 1972 enligt ifrågavarande definition endast av en ogift mansperson vilket förklarar den låga noteringen för by nr 49 i

figuren. Ser man till könsproportionerna inom olika åldersgrupper uppdagas

stora skillnader mellan åldersgrupperna. Figur 11 belyser förhållandet 1958 och 1972.

Tabell 18 Antal personer i den renskötande befolkningen. 1958 och 1972. Fördel- ning på distrikt.

År Könkämä- Övriga AC Z BD och Summa gruppen BD fjäll fjäll fjäll AC skogs

1958 590 1125 272 378 645 3 010 1972 463 836 227 398 488 2 412

Tabell 19 Den renskötande befolkningen fördelad efter län 1958 och 1972.

Län Fjällbyar Skogsbyar Samtliga

1958 1972 1958 1972 1958 1972

Norrbottens län 1 715 1 299 572 421 2 287 1 720 Västerbottens län 272 227 73 67 345 294 Jämtlands län 378 398 378 398

Totalt 2 365 1924 645 488 3 010 2 412

100

90

80 70 50 ” I).

40 ' . ' s 7 o

I

30 , I 20 l

.. V'

1 2 3 4 5 6 7 8 910111213141516171819202122232425262728293031323334353637383940414243444546474849

Bv

_ % Kvinnor 1972 N = 2412 -- % Kvinnor 1958 N = 3010 Byarnas nr och namn framgår av bilaga 50.

Figur 10 Procentuell andel kvinnor av den renskötande be folk- 5 =. ca re = N »o Ul en 0 n R' N © 33

Figur 1 ] Procentuell köns- och åldersför- delning [ renskötande befolkningen I 958 och I 972.

Som synes fanns redan 1958 avsevärd brist på kvinnor i åldrar över 20 år. Denna brist har inte avhjälpts under tiden fram till 1972. Den övre delen av figur 11 visar att kvinnobristen följt männen upp i ålders- klasserna.

Olika åldersgruppers andel av den totala befolkningen inom reSpektive distrikt visade 1958 stora skillnader mellan distrikten. Sålunda utgjorde

Män Kvinnor

AW

1972 N=2412

V

&

V Överskott av män & resp kvinnor

glx

_f///// _7//////// —7////////

_////// _W/

åk

888

sk

IRleXXQX MKV .

% 5 4 3 2 1 1 2 3 4 %

Män Kvinnor

1958 N=3010

t. ex. barn under 15 är cirka 38 procent av befolkningen inom Könkämä— gruppen medan motsvarande andel inom Västerbottens fjällsamebyar var cirka 17 procent. Figur 12 visarjämförelser av de procentuella fördelnin- garna1958 och 1972.

Av figur 12 framgår bl. a. att andelen barn under 15 år minskat klart i Könkämägruppen, minskat något inom övriga fjällsamebyar i Norrbotten och i skogssamebyarna samt ökat något inom fjällsamebyarna i Väster- botten och Jämtland. Likaledes har andelen i åldrarna 15—65 år ökat klart i Könkämägruppen och skogssamebyarna medan Jämtland uppvisar en minskning. För närmare jämförelser av åldersfördelningarna inom de olika distrikten hänvisas till bilagorna 125— 129. Idessa bilagor redovisas även överskott av män respektive kvinnor. Utvecklingen från 1958 till 1972 beträffande kvinnounderskottet är klar och entydig inom samtliga

% 50

30

20

10E

:. &.

Q %& E%N

0 _ 1 - . __ . .. 0—15 5— 65 65—( 0—15 15— 65 65( 0-15 15—65 65( Könkämägruppen Övriga BD Fjäll AC Fjäll N=590 N=1125 N=272 N=463 N=863 N=227 % 50

Teckenförklaring 1958 1972

Män E Kvinnor

0—15 15—65 65(

2 Fjäll Skogs N=378 N=645 N=398 N=488

Figur I 2 Procentuell ålders— och könsfördel- ning inom olika distrikt 1958 och 19 72.

distrikt. Bilden från figur 11 över hela landets renskötande befolkning upprepas. Inom samtliga distrikt kvarstår kvinnobristen dock med för— skjutning uppåt iåldrarna jämfört med 1958.

Sammanfattningsvis framgår av jämförelserna med undersökningen från 1958 följande.

Totalt har den renskötande befolkningen minskat från 3 010 till 2 412 personer under tiden 1958—1972. Procentuellt har minskningen varit lika stori fjällbyarna sammantagna och skogsbyarna sammantagna. Fortfarande återfinns huvuddelen av den renskötande befolkningen i Norrbottens län även om den procentuella andelen av hela befolk- ningen har minskat från 76 procent till 71 procent. Procentuellt av landets hela renskötande befolkning har Jämtlands län en ökning från 12 procent till 17 procent. Jämtland är det enda län som uppvisar en ökning i absoluta tal, från 378 till 398 personer. Kvinnornas andel av den totala befolkningen har minskat från 44,8 procent till 42,3 procent. Utvecklingen beträffande kvinnornas andel av hela befolkningen är något olika i olika byar. Andelen har minskat i Norrbottens fjällsame- byar, år i stort sett oförändrad i skogssamebyarna och Västerbotten samt har ökat något i Jämtland. Könsproportionerna inom olika åldersgrupper uppvisar stora skillnader mellan åldersklasserna.

Den brist på kvinnor som fanns 1958 i åldrar över 20 år har ej av- hjälpts utan följt männen upp iåldersklasserna. Barnens andel av befolkningen har minskat klart i Könkämägruppen, minskat något inom övriga samebyar i Norrbotten samt ökat något i Västerbottens fjällsamebyar och Jämtland. Den framskrivning av befolkningen som gjordes 1958 är i dagsläget överspelad på grund av större utflyttning än beräknat.

Rennäringssakkunniga ] 964

På uppdrag av rennäringssakkunniga utförde Göteborgsuniversitctet en demografisk undersökning av den renskötande befolkningen (Hyrenius, 1968). Uppgifterna i undersökningen avser förhållandena omkring den ljuli 1965. Den definition som uppställdes på den renskötande befolk— ningen framgår av följande citat.

"Inventeringen har begränsats till de personer, som enligt 1965 års renlängder tillhörde kategori (a), dvs. renskötande hushåll." (Hyrenius, 1968, s. 11.)

Kategori (a) bestod av "medlemmar av renskötande hushåll (minst en person aktivt verksam i renskötseln)". (Hyrenius. 1968, sid. 1 1.)

Avgränsningen av befolkningen vid undersökningstillfället 1958 sam— manfaller ej helt med avgränsningen 1965. För att emellertid möjliggöra

rättvisande jämförelser även med undersökningen från 1965 har Umeå- undcrsökningen även insamlat uppgifter om hushållstillhörighet. Häri- genom har det blivit möjligt att jämföra resultaten med undersökningarna från 1958 och 1965 med användande av de definitioner som respektive undersökning uppställt. Vid jämförelser mellan undersökningen från &_ 1965 och 1972 används den distriktsindelning som framgår av bilaga 50 ! och som genomgående använts vid redovisning av Umeåundersökningen. & Den befolkning som undersökningen 1965 redovisade uppgick till 2 497 personer. Motsvarande definition ger 2 270 personer 1972. Tabell 20 visar en översiktlig jämförelse av den renskötande befolkningen enligt undersökningen 1965 och 1972.

Befolkningens storlek har minskat i samtliga distrikt utom Jämtland. Största avgången, i förhållande till distriktets storlek 1965, har skett i koncessionsbyama och Norrbottens norra distrikt. I båda distrikten kan mer än hälften av minskningen hänföras till den yngsta åldersgruppen. Som framgår av figur 19 i bilaga 131 har barnantalet sjunkit inom samt- liga byar utom en i Norrbottens norra distrikt. För enskilda koncessions- byar saknas uppgifter 1965. 1 Norrbottens södra distrikt har den yngsta åldersgruppen minskat i tre av sex byar. Inte heller i skogssamebyarna och i Västerbotten har utvecklingen varit entydig inom samtliga byar. Ungefär en tredjedel av byarna där har ökat barnantal, en tredjedel minskat och resterande tredjedel har oförändrat barnantal. För Jämtlands del kan konstateras att befolkningsökningen så gott som helt kan hän-

i föras till den yngsta åldersgruppen. Endast fyra byar har små minskningar av barnantalet.

När det gäller mellanåldrarna, 15—59 år, framgår att antalet ökat i Västerbotten och Jämtland men minskat inom övriga distrikt. Antalet kvinnor har minskat i Norrbottens norra distrikt och koncessionsbyama men ökat något i de övriga distrikten. lnom Norrbottens fjällsamebyar har mellanåldrarna minskat i samtliga utom tre byar (se figur 20, bilaga 132). Även i skogsbyarna uppvisar tre byar små ökningar. Ökningen i Västerbotten kan i stort sett hänföras till två byar, Ran och Umbyn,

1 1

Tabell 20 Översikt av den renskötande befolkningen 1965 och 1972.

Kvinnor15—59 60—00 Samtliga

Tabell 044 Män 15—55

1965 1972 1965 1972 1965 1972 1965 1972 1965 1972

BDN 243 170 330 307 238 230 131 99 942 806 BDS 96 78 180 172 124 126 72 50 472 426 ' SKOGS 116 102 166 151 105 109 60 45 447 407 ! AC 54 49 84 87 50 51 34 21 222 208 i Z 68 88 144 139 81 87 37 38 330 352 KONC 16 9 38 37 20 19 10 6 84 71

Summa 593 942 893 618 622 344 259 2 497 2 270 496

medan de övriga varit oförändrade. I Jämtland har Offerdal och Kall minskat medan övriga varit oförändrade eller ökat något. För konces- sionsbyama saknasjämförelsematerial från 1965.

Den äldsta åldergruppen, 60 år och äldre, har minskat i stort sett i samtliga byar inom Norrbotten och Västerbotten medan ett par byar i Jämtland uppvisar små ökningar (se figur 21, bilaga 133). Civilstands— oci könsfördelningen inom de renskötande hushållen framgår av figur 22. l åldrarna upp till 25 år är könsproportionernajämna medan åldrarna 25— 70 ar uppvisar stora kvinnounderskott. I jämförelse med förhållandet 1965 framgår att kvinnounderskottet då var påtagligt redan från 20 år och uppåt. Den unika civilståndsfördelningen som konstaterades 1965 kvarstår fortfarande, dock framgår att vissa förändringar främst i aldrarna mellan 20 och 30 år inträffat. Antalet kvinnor i dessa åldrar har ökat från 132 till 186 samtidigt som antalet gifta kvinnor varit konstant. Detta innebär således att antalet ogifta kvinnor ökat. Samtidigt har den manliga befolkningens storlek i åldersgruppen varit oförändrad med även oför- ändrat antal gifta män. Bilaga 134 visar ålderspyramider för de enskilda distrikten 1972. Det framgår där att i åldrarna 20—29 år är könspropor— tionerna bland ogifta jämnast i skogssamebyarna och Norrbottens norra

Män Kvinnor

kx.

_ | 7/ I..%//// pa=/////// -'fi//////// _V///////////A —////////// //////////////// —'///////// /////// _7/

ssk

XX

A //////////l

s

Figur 22 De renskötande hushållens medlemmar Gifta I 972, fördelade på kön. alder och civilstånd. Förut gifta

distrikt. Tyvärr kan man ur redovisningen av 1965 års material ej få fram uppgifter om aldern 20—29 år för enskilda distrikt. Jämförelser av ut- vecklingen inom och mellan distrikten måste ske med större ålders— grupper. Dessa jämförelser kan göras i tabell 2], bilaga 135. Jämförelser av åldersgruppen 15—29 år visar att antalet ogifta kvinnor ökat markant i Norrbottens norra distrikt och skogssamebyarna. Ett annat påtagligt resultat är att antalet ogifta män i åldern 45—59 år ökat i samtliga

Procent av to- tala hushålls- antalet resp. befolkningen

20 l l l l l l I I 15 , nu mer 10 5 1 2 3

Teckenförklaring

ökning 1965—1972

% Minskning 1965—1972

___ Procent av hushållsan- talet 1965 N=696

Procent av hushållsan- talet 1972 N=673

Staplarna i histogrammet anger den procentuella andel av be- folkningen som omfattas av resp hushållsstorlek.

1965 N=2497 1972 N=2270

Antal personer per hushåll

Figur 24 Procentuell fördelning av de ren- skötande hushållen, efter hushållstorlek 1965 och 1972, samt procentuell fördelning av befolk- ningen på olika hushålls— storlekar 1965 och 1972.

distrikt. ] Jämtland har antalet gifta män och kvinnor ökat och då huvud- sakligen i åldern 30—44 år. Det framgår också att befolkningsökningen i Jämtland berör samtliga åldersgrupper utom 15—29 år. Vidare framgår av bilaga 135 att åldersgruppen 45—59 ar ökat i koncessionsbyama. Okningen kan i stort hänföras till gifta män och kvinnor.

I tabell 22, bilaga 136 redovisas den totala renskötande befolkningen uppdelad efter hushållsstorlek 1965 och 1972. Det totala antalet hushåll har minskat från 696 till 673. Ser man till antalet framgår att hushull med 1, 2, 3 eller 4 personer är ungefär lika vanliga vid båda mättillfällena. Figur 24 visar den procentuella sammansättningen av hushållen efter stor— lek 1965 och 1972.

En skillnad mellan de båda åren framstår däri att enpersonshushållen ökat klart. Det framgår också att 1972 omfattas drygt hälften av befolk- ningen av 1, 2, 3 och 4 personshushållen sammantagna mot knappt hälften 1965!)

Totalt sett innebär detta alltså en förskjutning mot mindre hushålls- storlekar. Jämföres distrikten sinsemellan kan man igrova drag konstate- ra att utvecklingen varit likartad med ett par undantag. Sålunda har

Tabell 23 De renskötande hushållen 1965 och 1972 fördelade med hänsyn till antalet barn under 16 år.

Antal barn under 16 år

Antal hushåll

1965 197 2 0 408 407 1 107 111 2 89 90 3 53 41 4 21 13 5 10 8 6 3 2 7 4 0 8 l l &_ — _ __ _. __ 1 Totalt 696 673

Tabell 24 Antal barn under fem är per 100 gifta kvinnor under 45 år distriktsvis

1 . .! . inom de renskötande hushållen 1965 och 1972. Vid redov1sn1ngen av

1965 års material anges

1965 '

dock att 1, 2, 3 och 4- D_isiäét_________ ___._.____._________,__,__, _ 197 2 pcrsonshushållcn tillsam- " ___ '" _. T'” '" __— mans omfattar drygt två BDN 103 63 tredjedelar av den rensko- BDS 77 78 tande bclolknmgcn AC

_ 75 58 (Hyrenius, 1968, s. 15). 7. 107 100 Det? Syncsubsfqpå en SKOGS och KONC ' 71 62 fclrakmng satillv1da att __ __ -,-.- __ _2_#._-._ _,_.___ ___ _ även 5-personshushållen Samtliga hushåll 83 70

medräknats.

enpersonhushållens andel av totala antalet hushåll inom distriktet minskat i Jämtland och koncessionsbyama men ökat i de övriga distrik- ten. Relativt sett var enpersonhushållen 1963 mycket vanligare i de båda södra länen än i Norrbottens län. Figur 25, bilaga 137, visar emeller- tid att en utjämning skett i detta avseende.

Vil 1965 års undersökning fann man att 41,4 procent av hushållen hade barn under 16 år. Motsvarande procenttal 1972 är 39,5. Nedan- stående tabell särskiljer barn under 16.1r och visar antal hushåll för respektive barnantal.

Betraktar man enbart de hushåll som har barn framgår att medel- antalet barn per hushåll 1965 var 2,2 mot 2,0 är 1972. Det är här således fråga om en viss nedgång.

Ett enkelt sätt att jämföra de renskötande hushållens fruktsamhet med andra befolkningars är att beräkna kvoten mellan antalet barn under 5 år och antalet gifta kvinnor under 45 år. Tabell 23 visar de värden som därvid erhålles för de olika distrikten.

Som synes av tabell 23 har samtliga distrikt utom BDS lägre värden 1972 än 1965. Den största minskningen uppvisar Norrbottens norra distrikt.

Ett ungefärligt mått på nativiteten erhålles också om man beräknar medelantalet födda barn per aldersår i de fem yngsta kullarna i relation till hela folkmängden. För de renskötande hushållen erhåller man sålunda ett allmänt födelsetal på cirka 14 promille vilket är en minskning från 16 promille 1965. Skillnaden framträder något klarare om man görjämförel- sen enbart med den mer ”normalt” aldersfördelade manliga befolknin- gen. Det framgår du att talet blir 11 promille jämfört med 14 promille år 1965.

På motsvarande sätt kan man göra beräkningar rörande giftermålen. Inom de renskötande hushållen fanns 1972 totalt 306 bestående äkten- skap ingangna 1940—1971. Omräknat till ett allmänt giftermålstal, dvs. det årliga antalet giftermål på 1 000 av medelbefolkningen, erhålles unge- fär 4 promille. Motsvarande allmänna giftermålstal 1965 var 5 promille. Även här är det således fråga om en nedgång.

Den särpräglade civilståndsfördelningen har tidigare berörts och åter- speglas även i medelvigselåldrarna. Studerar man de första gången ingång- na äktenskapen finner man medelvigselåldern för kvinnorna i de ren- skötande hushållen vara 25,7 år mot 31,1 för män. Skillnaden är således 5,4 år i genomsnitt. Vid undersökningen 1965 var medelvigselåldern för kvinnorna 26,2 ur och för männen 31,5 år. Differensen var 5,3 år. För- hållandet från 1965 står kvar med en tendens till lägre vigselålder men ökad åldersskillnad i äktenskapen. Vissa skillnader i detta hänseende före- ligger dock mellan distrikten. Tabell 25 visar medelvigselåldrar inom respektive distrikt.

Av tabellen framgår att Jämtland har den högsta medelvigselåldern för både män och kvinnor samtidigt som man har den näst lägsta åldersskill- naden i äktenskapen. Lägsta medelåldrama och högsta differens uppvisar koncessionsområdet. Norr- och Västerbottens fjällsamebyar uppvisar i stort sett lika åldrar och differenser. Skogssamebyamas värden ligger

Tabell 25 Medelvigselålder för män oeh kvinnor i bestående äktenskap 1972 inom renskötande hushåll distriktsvis.

Distrikt Män Kvinnor Differens

BDN 31,5 25,1 6,4 BDS 31,8 26,3 5,5 SKOGS 29,3 25,0 4,3 AC 31,4 26,0 5,4 Z 32,2 27,5 4,7 KONC 28,9 21,6 7,3

Tabell 26 Distriktsvis fördelning av giftermålen 1940—1965 vid Göteborgsunder- sökningen samt giftermålen 1946—1971 vid Umeåundersökningen.

Göteborgsundcrsök— Umeåundersök- ningen 1940—65 ningen 1946—71 BDN 1 12 91 BDS 60 52 AC 32 34 Z 42 43 SKOGS 72 58 Samtliga 318 278

något under fjällsamebyamas både i fråga om medelvigselålder och diffe- rens.

Tabell 26 visar fördelning av giftermålen på distrikt de senaste 25 åren före respektive undersökningstillfälle.

Antalet äktenskap ingångna de närmaste 25 åren före respektive under- sökningstillfälle är som synes mindre vid Umeåundersökningen än vid Göteborgsundersökningen. Det kan dock noteras att medan antalet i Norrbottens fjällsamebyar och skogssamebyarna vid Umeåundersökning- en väsentligt understiger antalet vid Göteborgsundersökningen, uppvisar Jämtland och Västerbotten i stort sett oförändrade värden. Den procen- tuella sammansättningen av äktenskapen ingångna de senaste 25 åren före , respektive undersökningstillfälle kan studeras i figur 26, bilaga 138. Av figuren framgår en klar tendens. Procentuellt upptar äktenskap ingångna under den senaste tidsperioden före 1972 större andel av äktenskapen de i senaste 25 åren än motsvarande tidsperiod före 1965 års undersökning. i Detta förhållande föreligger inom samtliga distrikt utom Västerbotten där den procentuella andelen är lika stor vid båda tillfällena. Betraktar man den senaste tidsperioden före respektive undersökningstillfälle er- hålles följande värden.

Det framgår av tabell 27 att av tidsperioden närmast före respektive ! undersökningstillfälle uppvisar Umeåundersökningen genomgående något högre värden. Sammanfattningsvis förefaller det således som om äkten-

Tabell 27 Antalet äktenskap ingångna 1956—65 (Göteborgsundersölmingen) samt 1962—1971 (Umeåundersökningen). Fördelning på distrikt.

Göteborgsundersökningcn Umeåundersökningen Ingångna äktenskap Ingångna äktenskap 1956—65 1962—71

BDN 37 38 BDS 17 24 AC 13 14 Z 21 25 SKOGS 29 30

Samtliga 117 131

Tabell 28 Skattning av antalet män i åldern 20—59 ar under tiden 1965—2000.

Artal

1965 1977 1982 1987 1992 2000

Antal mån 820 755 700 635 555 515

skapsbildningen vid mitten av 60-talet nådde ett bottenläge och att man nu kanske kan skönja en viss återhämtning.

Vid 1965 års undersökning utfördes även beräkningar kring rensköt- selns försörjningsförmåga. Detta ligger dock utanför Umeåundersökning- ens syfte. I samband med dessa beräkningar gjordes emellertid även uppskattningar av tillgången på arbetskraft inom de renskötande hus- hållen vid mitten av 70-talet varför det är av intresse att göra vissa jäm- förelser med Umeåmaterialet. Man uppställde 1965 tre flyttningsalterna- tiv: Alternativ 0 med framskrivning av befolkningen enbart med avseende på dödlighet. Alternativ 1 med en antagen utflyttning innebärande 2,4 procents utflyttning årligen av män i åldern 20—59 år. Alternativ 2 med en 4,4 procentig årlig utflyttning av män i åldern 20—59 år. De olika flyttningsalternativen i 1965 års undersökning avsågs vara enbart refe- rensramar. Någon ställning till den troliga utvecklingen togs ej. Med de data som föreligger 1972 om personer som under tiden 1965—1971 upp- hört med renskötsel förefaller emellertid uppgifterna om män i åldern 20—59 år vara genomgående något för lågt angivna 1965.

En översiktlig beräkning visar att utvecklingen från 1965 till 1972 närmast kan hänföras till ett flyttningsaltemativ som ligger mellan alter- nativ O och alternativ 1 i 1965 års beräkningar.

I detta sammanhang kan en grov skattning av arbetskraftstillgången inom renskötseln fram till år 2000 göras. Under antagande att dödlighet, nativitet och utflyttning fram till år 2000 antar samma proportioner som under tiden 1965—1972 erhålles följande tabell över antalet män i åldern 20—59 är.

Som utgångspunkt förjämförelser kan de ”normala” renantal tas som anges i renbetesmarkutredningens kalkyler. Hyrenius (1968) beräknar med hjälp av dessa arbetskraftsbehovet vid exempelvis 400 renar per man till 610 årsarbetare. Jämför man detta tal med tabell 28 framgår att man vid slutet av 1980-talet kan få problem med arbetskraftsrekryteringen till renskötseln. Ett lägre renantal än 400 renar per man medför givetvis att arbetskraftsproblemen uppträder ännu tidigare. Betraktar man slutligen der totala renskötande befolkningen kan den, under förutsättning att utvecklingen fortsätter, beräknas omfatta 1 400—1 500 personer år 2000.

Sammanfattningsvis framgår av jämförelserna med undersökningen från 1965 följande.

— Totalt har de renskötande hushållen minskat sin befolkning från 2 497 år 1965 till 2 270 år 1972.

— Befolkningen har minskat i samtliga distrikt utom Jämtland.

Största minskningen uppvisar koncessionsbyama och Norrbottens norra distrikt. Största delen av minskningen kan där hänföras till åldern 0—14 år. Utvecklingen är likartad ide flesta byarna inom Norr- bottens norra distrikt.

— 1 Jämtland kan befolkningsökningen hänföras till åldern 0— 14 år och åldrar över 30 år.

— Åldern 15—59 år uppvisar minskning i alla distrikt utom Jämtland och i Västerbotten.

Åldersgruppen 60 år och äldre har minskat inom samtliga distrikt utom Jämtland. — Kvinnounderskottet, som 1965 var påtagligt från 20 år och uppåt, är 1972 märkbart från 25 år och uppåt. Den unika civilståndsfördelningen från 1965 kvarstår. — 1 åldern 20—30 år har antalet ogifta kvinnor ökat tydligt. Norrbottens norra distrikt och skogssamebyarna visar markanta ökningar av ogifta kvinnor i åldern 15—29 år. Könsproportionerna bland ogifta i åldern 20—29 år ärjämnast iskogs- samebyarna och Norrbottens norra distrikt. — Antalet ogifta män i åldern 45—59 år har ökat i samtliga distrikt. i — Antalet gifta män och kvinnor har ökat i Jämtland huvudsakligen i åldern 30—44 år.

Antalet hushåll har minskat från 696 år 1965 till 673 år 1972.

— Hushållsantalet har minskat i samtliga distrikt utom Jämtland. , En tendens till mindre hushållsstorlekar förmärks.

— Enpersonhushållen har ökat markant i Norrbottens norra distrikt. — 1965 var enpersonhushållen, relativt sett, vanligare i de båda södra länen än i Norrbotten. 1972 framgår att en utjämning skett härvidlag. — Den procentuella andelen hushåll med barn under 16 år har minskat. Medelantalet barn per hushåll har minskat från 2,2 till 2,0. — Fruktsamheten har sjunkit framför allt i Norrbottens norra distrikt men även i övriga distrikt utom Norrbottens södra. Giftermålstalen har minskat, dock kan kanske en viss tendens till åter- hämtning förmärkas de senaste åren.

Antalet äktenskap har minskat främst i Norrbottens norra distrikt. — Medelvigselåldern för män och kvinnor har sjunkit något men ålders- differensen tenderar att öka. Största åldersdifferens uppvisar konces- sionsbyama och Norrbottens norra distrikt. — Avgången från renskötseln har i genomsnitt per år varit cirka 1,5 procent i Norrbotten och knappt 1 procent i Västerbotten och Jämt- land.

— Om utvecklingen fortsätter beräknas den renskötande befolkningen

fram till år 2000 minska till cirka 1 500 personer.

Reliabilitet och validitet

Undersökningen har utgått från renlängderna 1965—1971 som komplet- terats med data från församlingsböckerna. Den renskötande befolkningen har definierats dels utifrån familjetillhörighet, dels utifrån hushållstill- hörighet. Resultaten grundas på den klassificering som finns beskriven under avsnittet Metod. Klassificeringarna har utförts av assistenterna vid lantbruksnämndernas rennäringsavdelningar. Utgångspunkten för diskus- sion och reliabiliteten är att varje individ kan anses ha ett karakteristiskt ”sant värde” i den beskrivna klassificeringen och att det för bedömaren gäller att klassificera vederbörande i detta ”sanna värde”. Det första fel som kan uppstå är att bedömaren av slarv eller okunnighet gör en felaktig klassificering. I undersökningen har åtgärder vidtagits för att motverka detta fel. Den första åtgärden har varit att uppgifter om familjernas kompletta sammansättning i förväg inhämtats från församlingsböckerna. Dessa uppgifter har insamlats av projektpersonal som varit väl förtrogna med undersökningsmetodiken. Uppgifterna har insamlats genom besök vid respektive pastorsexpedition. Detta kompletta material har presente- rats för assistenterna. Någon möjlighet att genom ”slarv” inte behöva ta ställning till samtliga familjemedlemmars klassificering har således ej före- legat. Den andra åtgärden som förebyggt denna typ av fel har varit att bedömningarna genomgående gjorts av den assistent som handlägger ifrågavarande samebys ärenden i renskötselfrågor inom lantbruks- nämnden och som således är den av assistenterna som har största erfaren- heterna av just den byn.

En annan typ av fel kan vara att bedömaren missförstår klassificerin- gen. Detta har motverkats genom att samtliga assistenter erhållit samma skriftliga instruktion om klassificeringen. Därefter har ett antal personer uttagits som assistenten ”provbedömt” och samtidigt muntligen redo- gjort för undersökningsledaren motiveringarna till varför personen i fråga erhållit den eller den klassificeringen. Undersökningsledaren har däri- genom haft möjlighet att avgöra om assistenten uppfattat klassificeringen rätt innan arbetet påbörjats och även haft möjlighet att göra eventuella korrigeringar. Slutligen har några assistenter för ett slumpmässigt urval av personer per telefon fått avge klassificering vid ytterligare ett tillfälle ungefär två veckor efter den första klassificeringen varvid proceduren upprepats. Överensstämmelsen mellan de båda klassificeringarna har varit total. Med de åtgärder som vidtagits för att motverka mätfelen och efter

de kontroller som utförts kan man anse att klassificeringen varit tillförlit- lig och felen negligerbara.

När det gäller att avgöra om mätproceduren verkligen ger en sann bild av den renskötande befolkningen är man inne på frågan om validitet. Med andra ord har man mätt det man avsåg mäta? Rent allmänt kan man säga att data alltid är valida i något sammanhang. Det gäller då att kunna avgöra vilket detta sammanhang är. I föreliggande undersökning har klas- sificeringen utförts av assistenterna vid rennäringsavdelningarna. ”Sam- manhanget” i detta fall är således den syn på rennäringen som myndig- hetens ”rennäringsadministratörer” representerar. Det måste redan här påpekas att denna syn inte nödvändigtvis sammanfaller med t. ex. en— skilda renskötares syn. Syftet med undersökningen har emellertid varit att få fram data som möjliggör jämförelser med de senaste föregående undersökningarna av den renskötande befolkningen. Vid dessa under- sökningar användes också assistenterna som informanter. Denna under- sökning har anpassat avgränsningen av den renskötande befolkningen till de båda tidigare undersökningarna med vilka jämförelser göres. Häri- ; genom har man undvikit den vid tidigare undersökningar ofta före- i kommande svagheten i fråga om bristande överensstämmelse mellan jäm- . förda populationers avgränsningar. Genom att dels anpassa avgräns- ningen till de båda jämförelseundersökningarna, dels använda sig av * informanter för vilka sammanhanget varit klart och i stort sett identiska 1 har förutsättningar skapats för valida resultat. Skillnader mellan under- sökningstillfällena av den typ som framgår i tabell 28 mellan kolumn 1 och 2 kan hänföras till förhöjd reliabilitet idenna undersökning föranlett av förfinade undersökningsrutiner där erfarenheterna från de tidigare undersökningarna kunnat tillvaratagas.

För att emellertid understryka vikten av att använda data i rätt sam- manhang har en särskild undersökning utförts i Västerbottens län som klart illustrerar konsekvenserna. Vid denna delundersökning har två olika ”sammanhang” konfronterats med varandra (se bilaga 139). Det framgår där att bymedlemmens och assistentens klassificering överensstämmer i stort sett till drygt 60 procent och att det således föreligger betydande diskrepans.

Diskussion av resultaten

Den renskötande befolkningen har i denna rapport studerats med tre i något olika avgränsningar som också ger olika storlek på befolkningen. Nedanstående figur ger en uppfattning om vilken innebörd de olika av- gränsningarna ger för befolkningens storlek.

Som synes av figur 29 föreligger en skillnad på drygt 470 personer mellan den snävaste och den vidaste avgränsningen. Skillnaderna mellan storleken på befolkningen beroende på vilken avgränsning man använder sig av kanske för många förefaller vara marginella. Det måste emellertid här kraftigt understrykas att dessa differenser har stor betydelse och inte får negligeras. Om man ställer de renskötande hushållen i centrum kan man illustrera befolkningen med figur 30.

nition, N 2270 Populationen 1972 i Umeåmaterialet enligt 1965 års defi-

centrum.

renskötande hushållen i

Populationen 1972 i Umeåmaterialet enligt 1958 års defi- nition, N=2412

Figu populat definitio

io r 30 Undersöknings- nen efter olika ner 1972 med de

arrng

Populationen 1972 enligt Umeåundersökningen, N 2749

Teckenförkl

» 0.1.3. _ |; ., a ' ” ”' U...?— o en. .— » c » . o . '.'.*.*.'-%f ...g » o,. . .o'. o o'!» ohh—tm ( x » . v . o . '!fédåo'o'e har,»

. v 0 9,0 - , . av J...”.

vo... . 0 '.'—...g?»

.,. .. . 'a'—.o'åéo . &...QVQ'OOA. _ . . - . . . evo. & (

at...... '.).z*|1v00

ooo—on |. .»... oo pgg.”

.....

va..-oo | ( > » 4 . ..

. . 4 o o ». ._u någ...». » |; . . . . .

.—.o_o'-'o(o)o'

».oo » v . .*?-'.".ä's' få”! . . . . + :— o a

. ),._w.v ' 4 v .-..e

(.., o o . . . . &

o ,.C

Jat-8»

. o o

»

.. _D, :—

'. ,» .

o o &? ':

of '(

» .. . o'.

| .3

» . . !» . '

» » . ( | . oo. _( D : .

o » Po o o,.

o . ov. ) ( | » 010. o o .

1 .

'e » | .

.v

» o .. . .

0: ( »

oo | .

& ,; » _4 »

' . oo. |

+ » |”): * VDAVOOO . . sjå—%* . » — c. . " '&'!» 4'.'f.*o » c » . one,... _ w .. » v ( >

'?

> 4

,—

00-400 _ ,v')(0

...oo

.» 006 | . " | . ,. . .

...... .::.nw . två.-OQO ...... ........ V..... i.e.)”; lvaochQÅ I

Åtta.

( . ref.—:. ; »— » t ( ». få" '. . o . ooo.» vä......) . op.. . »

XXXXXXXX

& A......)

o o'o'ro'o'

XX

XXNÄ

2749

efter oli 1972.

ka definitioner

populationens storlek

kn ings-

[Zl .

k Populat å

i ri sö Umeåu nder-

alet enligt 1965 å Populationen Umeåmate-

VS

definition

ningen Umeåmat rs definition let enligt 1958

ionen eria-

qgur 29 Undersö

% Populat 1972 e

armg

i nli

onen gt

Teckenförkl

Den innersta cirkeln omfattar personer som tillhör de renskötande hushållen. Den mellersta cirkeln innesluter härutöver familjemedlemmar som t. ex. bildat egna hushåll utan att någon ihushållet direkt är knuten till rennäringen. Den yttre cirkeln slutligen innehåller även familjer som under tiden 1965—71 upphört med renskötseln. Genom denna illustra- tion framgår det att den differens i befolkningens storlek som upp- kommer genom användande av olika avgränsningar ger upphov till en kringbefolkning i nära anslutning till de renskötande hushållen. Dessa differenser är, proportionellt mot distriktens storlek, ungefär lika i samt- liga distrikt som framgår av bilaga 140 även om de kanske mest märks i de folkrika byarna längst upp i norr.

Möjligen kan man hävda att Västerbotten uppvisar något mindre differenser än de övriga distrikten. Vikten av att denna kringbefolkning tas i beaktande i olika sammanhang visar sig klart i bilaga [39 där den särskilda undersökningen i Västerbottens län redovisas. Där framgår att de bedömare som utvalts från byarna i stor utsträckning räknar med denna kringbefolkning i den renskötande befolkningen. För människorna i byarna är det således onaturligt att ställa dessa grupper utanför. När man närmare studerar utvecklingen från 1958—1972 bör således detta sammanhang hållas i minnet.

Trots att jämförelserna med 1958 års undersökning och 1965 års undersökning skett med hjälp av olika avgränsningar av befolkningen går resultaten entydigt i samma riktning. Detta kan ytterligare understryka undersökningens tillförlitlighet. Ur de båda jämförelserna kan noteras att avgången från den renskötande befolkningen i genomsnitt per år varit ungefär lika stor under tidsperioden 1958—1965 som 1965—1972. I sammanhanget kan också påpekas att 1958 års undersökning klart under- skattade avgången medan 1965 års undersökning tenderar att överskatta den.

Resultaten, som genom sammanfattningar i slutet av jämförelserna noggrant redovisas, talar sitt tydliga språk och kräver knappast detalje- rade diskussioner. Emellertid måste ett huvudintryck av resultaten ytter- ligare understrykas. Det allt överskuggande problemet, som även tenderar att växa, är de ojämna könsproportionerna. Dessa är i stort sett orsaken till de övriga negativa tendenserna i form av t. ex. minskad fruktsamhet och lägre giftermålsfrekvens. Samtidigt som dessa befolkningsmässigt ogynnsamma faktorer frodas har paradoxalt nog i Norrbottens norra distrikt antalet ogifta kvinnor ökat markant. Här måste man dock varna för en överdriven optimism om radikala förändringar i form av jämnare könsproportioner eftersom det ökade antalet ogifta kvinnor till största delen kan förklaras som en fördröjning av utflyttningen som samman- hänger med förlängd skolgång. Tvärtom måste man vara beredd på att radikala förändringar bara inom några år kan inträffa som innebär att den fördröjda utflyttningen kommer till stånd. I detta sammanhang blir den kringbefolkning som tidigare diskuterats ytterligt viktig. Inom denna befolkning finns bl. a. ett 50—tal ogifta kvinnor i åldern 15—24 år. Dessa kvinnor plus de ogifta kvinnor som för närvarande finns i de renskötande hushållen måste beredas möjligheter att stanna inom renskötselområdet.

Det kan tyckas att 50 kvinnor inte kan ha någon betydelse för den framtida utvecklingen. Man glömmer då bort att detta skall ställasi rela- tion till de renskötande hushållens omfattning. En viss uppfattning av betydelsen kanske man får om man tar samma procentuella andel av hela Sveriges befolkning. Man erhåller då cirka 176 000 personer. Vilken inver- kan på samhället i övrigt skulle det inte ha om det någonstans i landet fanns ett stort antal ogifta män och man till detta område kunde knyta dessa kvinnor?

När man i olika sammanhang diskuterat den renskötande befolkningen har de ur befolkningssynvinkel ogynnsamma förhållandena oftast lämnats åsido. Man har riktat sitt intresse enbart på ekonomiska faktorer och därvid oftast kommit fram till slutsatsen att den renskötande befolknin- gen kraftigt måste decimeras för att näringen skall kunna ge bärgning åt befolkningen. De ekonomiska beräkningarna grundas på att rennäringen skall utgöra den enda inkomstkällan som hushållen kan ha. Därvid har man helt negligerat kvinnorna inom befolkningen. På senare år har man dock aktivt arbetat med att genom kvinnlig slöjd skapa inkomster. Detta är i och för sig tacknämligt men man måste samtidigt vara klar över att inte alla har de anlag som denna typ av arbete kräver. Likaledes bör man förstå att många kvinnor utbildat sig på helt andra områden, t.ex. kontorsutbildning, lärarutbildning etc., och helt naturligt vill få menings- full användning för sina kunskaper. SSR har många gånger fört fram synpunkter om att rennäringen skall kunna drivas som kombinations— näring till någon annan näring. När man i föreliggande undersökning ser hur de negativa tendenserna fortsatt kan man inte annat än understryka SSR:s synpunkter förutsatt att det blir fråga om arbetstillfällen för kvinnor. Allvaret i situationen framträder kusligt när man blickar fram- över och ser en växande obalans i könsproportionerna. Kan inte denna negativa utveckling hejdas kommer de folkrikare byarna med stor sanno- likhet att drabbas av allvarliga sociala problem. Utvägen ur denna dystra utveckling är att skapa arbetstillfällen i renskötselområdet åt kvinnlig arbetskraft. Härigenom skapas förutsättningarna för normal familjebild- ning som är till fromma för både den renskötande befolkningen och kringbefolkningen.

Referenser

Ahlfort, B. Den renskötande befolkningen i Sverige. Samernas skolgång SOU '.960:4l sid 163—201. Hyrenius, H. Den renskötande befolkningen i Sverige 1965. Rapport nr 7, 1968. Demografiska institutionen Göteborgs universitet. Johansson, H. Sameundervisningen samernas önskemål och behov i skolfrågor. Dell: Avgränsning av populationen och upplevelse av sameiceiititet. Palagogiska rapporter, Umeå nr 30, 1973. Johansson, H. Samerna i den svenska befolkningspolitiken. (Rapport under utgivning, 1974).

I bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr ].

Ålder Män Kvinnor

0—14 15—59 60-02 2 0—14 15—59 60—(0 Z

Hela materialet 20 54 6 80 20 49

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras tamiljeniedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 2.

Ålder Män Kvinnor Samt—

__ _ I. 044 15—59 60—w 2 0—14 15—59 (;O—w 2 lga

Hela materialet 11 50 11 72 7 48 10 65 137

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8 (9) 0 3 0 3 l 9 1 11 14

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8 11 47 11 69 6 39 9 54 123

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke (8) 0 0 0 O O 0 0 0 ()

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln samt de ras familjemedlemmar 11 47 ll 69 6 39 9 54 12 3

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke (5) 0 O 0 0 O 0 O 0 0

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt-

seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar 11 47 11 69 6 39 9 54 123

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (7) 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke 11 47 11 69 6 39 9 54 123

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare (6) 0 0 0 0 0 0 O 0 0

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt-

seln utan att över år till annat yrke samt famil'emedlemmar utan annat yrke g J 11 47 11 69 6 39 9 54 123

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (4) 0 0 0 0 0 0 1 l 1

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat

yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln 7 utan att övergå till annat yrke 11 47 11 69 6 39 8 5 3 12-

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (2) 0 2 Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke 11 45 65

16 49

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare (3) 10 6

Bilaga] 41 !x "=P -—1 nn _ ("*I 00 lf) M -— rx m =:- GN N

ONDNDO NUNOC)

Aktiva renskötare (1) 1 39

[ bilagorna l—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 3.

Alder Män Kvinnor Samt-

0— 14 15—59

940—14 ” bga

Hela materialet 29 76 29 731

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8 21

Samtliga som hänförts till någon av klasserna l——8

familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer sorti 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämtc familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemcdlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965471 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965” 71 lämnat renskötseln titan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 4. Ålder Män Kvinnor

0—14 15—59 60—00 2 044 15—59 60fw

Hela materialet 8 31 6 45 7 22 6

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 118

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965 —7] lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare jämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—"ll lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat pa större aldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 5.

Alder Män Kvinnor 0—14 15——59 604» ): 0—14 l5—59

Hela materialet 22 7 30 0 14 4

Personer som 1965—71 utgatt ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga sorti hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergä till annat yrke samt deras familjemed- lemmar

l-"amiljemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965 —71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare jämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

I imiljemetllemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare och personer som 1965 -—71 nnat rensköt' seln utan att övergä till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som l965—7l lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Aktiva renskötare och deras famijemedlemmar utan annat yrke samt personer som 19654 7l lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965471 lämnat renskötseln utan att övergä till annat vrke

Aktiva renskötare och deras familjemcdlemmar utan annat yrke |'amiljemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

l bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat pa större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 6.

Ålder

Män Kvinnor

0—14 15—59 6404—10442 0—14

154 59 60—03 2

liga

llela materialet 4 21 7 32 3 13 7 23 55

Personer som l965——7l utgatt ur den renskötande befolkningen enl. 1—48

Samtliga som hä nförts till någon av klasserna lf8

Familjemedlemmar till personer som 1965— -71 övergått till annat yrke

Aktiva renskötare. och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln santt deras familjemedlemmar

Personer som l965 -—7l lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed— lemmar

l"antiljernedletttmar (med eget annat yrke) till personer som l96547l lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare . mte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln titan att övergå till anrtat yrke jämte familjemedlemmar titan annat eget yrke Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare och personer som 1965» 71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som l965——7l lämnat renskötseln tttan att överga till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965 471 lämnat renskötseln tttan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras t'arniliemedlemrnar utan annat yrke

F" :ttiljemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva re nskötarc

l bilagorna l—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 7. Ålder Män Kvinnor

0— 14 15—59 60—(0 2 0—14

Hela materialet 6 40 9 55 10

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som l965--7l lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar Familjemedlemmar (mcd cget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

[familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—”(l lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat pa större aldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 8.

Hela materialet Personer som 19654471 utgått ur den renskötande befolkningen en]. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln samt deras familjemetllemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed— lemmar

lfamiljemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar titan annat eget yrke

l'amiljemetllemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

I-amiljemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 19654-71 lämnat renskötseln utan att övergii till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Ifamiljemetllemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

Alder Män

(9) (8) (5)

(7) (6)

(4)

(2) (3) (1)

044

10

OMMO

27

25

16

16

16 16 12

15459 60400 2

10

XDMOM

47 44 37

28

28

28 22

Kvinnor

0414

OM—O

10

ODI/)—

7

ONNO

15459 460403 2

21

14

14

14

Casco-—

68 65 14 51

42

42 42

37 31 15 16

l bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar; Denna bilaga avser: By nr 9.

Ålder Män Kvinnor

6214 15—59 Gata 2 044 låsa—6040

Hela materialet 15 37 8 60 12 27 9

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar titan annat eget yrke

l'amiljemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

l'amiljemedlemmar (titan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemetllemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 10.

Hela materialet Personer som 1965w7l utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som l965—7l övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejamte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke _"'mte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 19654?! lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

Ålder Män 15—59 (JO—o.) 2 0-»14 15 59 00_w v

Kvinnor

liga

Ofl4

18 78 19 115 27 65 9

11 54

] bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 11.

Ålder Män Kvinnor 0—14 15-59 60—03 2 044 ViS—59 so--w

Hela materialet 13 11

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. l—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965a71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarej mte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

l"amiljemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som l965-—7l lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

l-amiljemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Aktiva renskötare oehderas familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 19654 7] l; nnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965 v-7l liimnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Aktiva renskötare och deras famil 'medlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva—re nskötare

I bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 12.

Ålder Män Kvinnor Samt— * liga

044 1549 60-575 Enig—EET?

Hela materialet 1 34 8 43 3 27 4 34 77

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8 (9) 0 l 0 l l 5 0 6 7

Samtliga som hänförts till någon av klasserna l—8 1 33 8 42 2 22 4 28 70

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke (8) O O 0 0 O 0 O O 0

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar [ 33 8 42 2 22 4 28 70

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke (5) 0 0 0 O O O 0 0 0

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt—

seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar 1 33 8 42 2 22 4 28 70

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (7) 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke 1 33 8 42 2 22 4 28 70

Familjernedlelmnar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare (6) 0 0 O 0 0 1 0 1 1

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt—

seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke 1 33 8 42 2 21 4 27 69

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (4) 0 0 0 0 0 3 2 5 5

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke 1 33 8 42 2 18 2 22 64

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (2)

18 18 20 58 20 26

33 38

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare (3) Aktiva renskötare (1)

NOOO ommo vat-mm o—v—o

30 32

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 13.

Ålder Män Kvinnor

0—14 15—59 60—w 2 0—14 15—59 60—00

Hela materialet 7 32 46 14 28 9

Personer som 1965 —71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som _ 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämtc familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—7l lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 196547] lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke Aktiva renskötare och deras fami *emedlemmar utan annat yrke [familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva re nsköta re

l bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 14 Ålder Män Kvinnor

0—14 15—59 60—00 2 o_14 15—59 604» 2

Sam t- liga

Hela materialet Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8 Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

(9) (8) (5)

(7) (6)

(4)

(2) (3) (l)

DINING

21

21

21

21

20 18 17

GMO")

33

33

33

33

30 28 20

4

ommo

20 20 20

20

20 18

14 14 13

4

OVVO

28

28

28

26

21' 20

61

61

61

59

51 49 28 21

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 15.

Ålder Män Kvinnor

0—14 15—59 60—w 2 0_14 15:59! 60—00 2

Hela materialet 15 8 13

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna lv—8

Tamiljemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

lfamiljemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

l'amiljemedlemmar (titan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965— 71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke lfamiljemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

[bilagorna 1-49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 16.

Hela materialet Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke saint familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva re nskö tare

Ålder

(9) (8) (5)

(7) (6)

(4)

(2) (3) (1)

Män

0— 14

15:59 ' (;o—a)

27

27

22

22

22 22 18

"afro?

2

43

42

37

37

37 34 12 22

Kvinnor

0—14

13

OONONO

15—59

21

12

12

12

60—00

6

——me

2

40

27

27

27

27 26 19

69

64

64

64 60 31 29

l bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 17.

Alder Män Kvinnor

0—14 15—59 60—09 2 0—14 15—59 60—w

Hela materialet _ 14 75 16 36

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—171 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 196547] lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar

Familjemedlemmar (mcd eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965-71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke j”mte familjemedlemmar utan annat eget yrke

lamiljemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965e71 lämnat rensköt— seln utan att överga till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

l'amiljemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergår till annat yrke Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965— 71 lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Personer som l965—47l lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke lfamiljemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

[ bilagorna l-49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 18.

Män Kvinnor

0—14 15—59 (so—w 2 0—14 15—59 so—w )?

llela materialet 0 2 O 0 O

Personer som 1965471 utgått ur den renskötande befolkningen enl. ]» 8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

liamiljemedlemmar till personer sorti l965—7l övergart till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som l965 —7l lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som l965—7l lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar

I ainiljemedleminar (med eget annat yrke) till personer som l965--71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötareja'mte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke jamie familjemedlemmar titan annat eget yrke

! ainiljemetlleinmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965 4471. lämnat rensköt- seln titan att överga till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke l'amiljemedlernmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke saint personer som 1965 77! liiinnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Personer som 1965 71 lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke |familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

l bilagorna l—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 19.

A ld er M än Kvinno r

0—14 15—59 60—03

0—14 15—59 öO—w 2

llela materialet 3 11 3 17 1 11 6

Personer som 1965—7l utgått ur den renskötande befolkningen enl. l—78

Samtliga som hänförts till nagon av klasserna 1—8

I-'amiljemedlemmar till personer som 1965—71 övergatt till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965 —71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lamnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed— lemmar

Ifamiljemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke Aktiva renskötarejiimte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke

jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke l'amiljemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965 471 lämnat rensköt— seln utan att överga till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke l'amilj medlemmar (titan annat eget yrke) till personer som l965--7l lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965471 ! mat renskötseln utan att överga till annat yrke Personer som 1965 7l liiinnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Aktiva renskö :lh' och deras farit 'rnetllemmar utan annat )rke

l '.uniljemedlernrnar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskurare

[ bilagorna l—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 20.

Kvinnor

d45”4"BÖEåAQBÖZIMMs

0414Å

llela materialet () 8 3 11 4

Personer som l965-—7l utgatt ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till nagon av klasserna 1—8

l-amiljemedlemmar till personer sotn 1965— 71 övergatt till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965v71 lämnat rensköt- seln samt deras tam'Lljemedlemmar

Personer som 1965 —71 lämnat renskötseln och övergatt till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att överga till annat yrke samt deras familjemed- lemmar

l'amiljemcdlennnar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare mte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke jamte familjemedlemmar utan annat eget yrke

l-antiljemcdlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare och personer som 1965 ,4 71 lamnat rensköt- seln utan att överga till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

l*amiljemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som l965——7l lli anat renskötseln utan att övergå till an tat ere

Personer som 1965- -71 lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke lamiljemedlemmar (utan artnat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva re nskötare

[ bilagorna l—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 21.

Alder Män Kvinnor Sa 0_414 15—59 044 15—59 60—04 2 "ga

llela materialet 5 14 9 1 22 45

Personer som 1965—41 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till nagon av klasserna 1—-8

l-amiljemedlemmar till personer som 1965—H övergatt till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965 —71 lämnat rensköt- seln samt deras l'amiljemetllemmar

Personer som 1965 — 71 Izimnut renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som l965—7l lämnat rensköt— seln utan att överga till annat yrke samt deras familjemed— lemmar

l'amiljemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965 ——7l lamnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare jämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

! amiljeinedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 liimnat rensköt- seln utan att överga till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

l-amiljemetllemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att overga till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar titan annat yrke samt personer som 1965—71 lamnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Personer som 1965 7l lämnat renskotseln utan att överga till annat yrke Aktiva renskötare och deras fan ' iedlemmar utan annat yrke

l-amiljemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskomre

Aktiva renskonire

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 22. Hela materialet

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 148

amiljemedlenimar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965 —71 lämnat rensköt— seln samt deras fam" .. 'niedlemmar Personer sorti 1965 471 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965A 7l liininat rensköt— seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar

l'amiljemedlenimar (med eget annat yrke) till personer som 196547] lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare ämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke iiimte familjemedlemmar utan annat eget yrke

l amiljenicdleinniar (tried eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer sorti 1965 »71 l"innat rensköt- seln utan att överga till annat yrke samt famiijenietileniniar utan annat yrke

l-aniiljemedlemmar (titan annat eget yrke) till personer som l965—-71 lämnat renskötseln u n att överga till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlenimar utan annat yrke samt personer som 1965 471 nnat renskötseln utan att övergå till at iat )ILU

Personer sorti 1965 7l lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras faniillenietllemmar utan annat yrke killnliiCmCdlCllllllill' (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva re nskötare

Alder

(9) (8) (5)

(7) (6)

(4)

(2) (3) (1)

M än

0-14

2

ONNO

15—59 60—00 2

14

14

14

14

14 13 13

6

_in—q-

22

22

22

22

22 20 17

Kvinnor

0—14 15,59 60—00

4

OMMO

12

11 11

11

OV)?—

3

Omhl

_:

? L.

19

18

18

16

40

40

38

31 12 19

l bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 23.

Ålder Män Kvinnor

0—i4 15—59 sti—w 2 0—14 15—59 eo—w 2

Hela materialet 10 14 4 28 4 10 3 17

Personer som 1965-—7l utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga sotn hänförts till någon av klasserna 1—8

[fan ljeniedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965471 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar

liainiljemetlleiiimar (med eget annat yrke) till personer som 1965471 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare-jämte. familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln titan att övergå till annat yrke ia'mte familjemedlemmar utan annat eget yrke

l imiljeniedletnmar (med eget annat yrke) ti aktiva renskötare

Aktiva renskötare och personer som 1965471 lämnat rensköt- seln utan att överga till annat yrke saint familjemedleminar utan annat yrke

l-amilje medlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Aktiva renskötare och deras fainiljetnetlletnmar titan annat yrke saint personer som 196; 47] ianinat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergii till annat yrke

Aktiva renskt' te och det s fami tnietlletiimar utati annat yrke l'amiliemedlemmar (utan annat eget yrke) t aktiva renskötare

Aktiva renskötare

1 bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 24.

Alder Män Kvinnor Samt- 0—14 15—59 60—03 __________.. * bga

0—14 15-959 6044) 2

Hela materialet 1 6 1 8 3 12 1 16 24

Personer sorti 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1——8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

lfarriiljemedlemniar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer sorti 1965—71 lämnat rensköt— seln samt deras familjemedlemmar Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed— lemmar familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer sorti 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedletnniar samt personer sorti 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergår " I annat yrke jämte familjemedlemmar titan annat eget yrke

["arniljemedlenimar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare och personer som 1965 ——71 lämnat rensköt— seln utan att övergå till annat yrke saint familje.medlemmar titan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln titan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965 1-71 lämnat renskötseln titan att övergå till annat yrke

Personer som 1965471 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras fariiiljemedlenirnar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 25.

Ålder Män Kvinnor 0—14 15—59_60—w 2 0—14 15-—59 60—03 2

Hela materialet 9 40 17 1 27

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 14—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar l-"amiljernedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke santt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln rrtan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—11 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras fantiljernedlemrnar utan annat yrke Familjemedlemmar (titan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 26

M __ _; .H- Ålder Män Kvinnor Samt—

0—14 15—59 GO—w Y,- 0_14 15—59 60—09 2 bga

Hela materialet 5 11 3 19 4 6 3 13 32

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke (8) 0 0 0 O 0 0 O 0 O

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln samt deras familjemedlemmar 5 10 3 18 4 6 3 13 31

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke (5) 0 O 0 0 0 0 0 0 0

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (7) 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke 5 10 3 18 4 6 3 13 31

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare (6) 0 0 0 0 0 O 0 0 0

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar

utan annat yrke 5 10 3 18 4 6 3 13 31

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (4) O 0 O O 0 l 0 l 1

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke 5 10 3 18 4 5 3 12 30

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (2)

16 12 28 11 17

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare (3)

OMN—r OWWO __cox—ioo o—n-no OVQO ND v—tNON

Aktiva renskötare (1) 10

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 27.

Ålder Män Kvinnor 0—14 15—59 60—03 2 0—14 15—59 60—02 2

Hela materialet 8 23 34 12

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt—

seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare jämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat

yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

1 bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper öch klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 28

Åld er Män Kvinnor Samt- 0—14 15—59 60—w 2 o_14 1559 60—03 2

Hela materialet 5 15 5 25 6 16 5 27 52

Personer som 1965 4—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 148

Familjemedlemmar till personer som 1965-71 övergått till annat yrke (8) 0 0 0 O O 0 0 O 0

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar 5 15 5 25 6 13 5 24 49

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke (5) 0 1 0 1 0 O O 0 1

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt-

seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar 5 14 5 24 6 13 5 24 48

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (7) 0 0 0 0 0 0 0 O 0

Aktiva renskötare jämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke 5 14 5 24 6 13 5 24 48

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare (6) 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt—

seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke 5 14 5 24 6 13 5 24 48

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (4) 0 0 0 0 O 0 4 4 4 Aktiva renskötare och eras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke 5 14 5 24 6 13 1 20 44

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (2)

14 13 11 20 40 18 25

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke 20 Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare (3) Aktiva renskötare (1)

o—e—uo OkDNDO rx V—Ov—t N oval/ao

12 13

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 29.

Hela materialet Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt-

seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt-

seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare oelneras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat _vrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

Ålder

Män

Kvinnor

0—14

15—59 60—05 2

8 1

0—14

15—59

60—(0

T

[ bilagorna l—49 redovisas hela materialet uppdelat pa större aldersgrupper och klasser enligt assistentern .)edömningar. Denna bilaga avser: By nr 30.

Alder Män Kvinnor

0—14 15—59 60—w 2

0—14 l5—59460—w E

Hela materialet 5 17 3 25 3 9 4

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. l—-8

Samtliga som hänförts till nagon av klasserna 1»8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergatt till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—7l lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare jämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar

utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

[ bilagorna l-—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 31.

Ålder Män Kvinnor

0—— 14 15—59 60—03 0—14 15—59 60—03

Hela materialet 23 10

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare jämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och eras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965— 71 lämnat renskötseln utan att övergå till . annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

I bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat pa större aldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 32.

Hela materialet Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som l965»71 lämnat rensköt— seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed— lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare jämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

Ålder

Män

Kvinnor

0— 14

15—59 60—00

2 .

o_14

5

15f59 60—03

2

] bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 33.

Hela materialet Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl, 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt-

seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt—

seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som l965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

Ålder

Män

Kvinnor

0—14

15—59

(J.)

0—14

15—59 GO—w

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 34.

Ålder Män Kvinnor Samt— ; liga 0—14 15—59 60—0.) 2 0—14 15—59 60—00 2

Hela materialet l 5 1 7 2 3 1 6 13

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. l—8 (9) 0 0 0 O 0 1 O 1 1

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8 1 5 1 7 2 2 1 5 12 Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergatt till annat yrke (8) 0 O O 0 0 O 0 O O

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar l 5 1 7 2 2 1 5 12

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke (5) O 0 0 0 0 0 0 0 0

Aktiva renskötare och personer som 1965—7] lämnat rensköt—

seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar 1 5 1 7 2 2 l 5 12

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (7) 0 0 O 0 0 0 0 0 0

Aktiva renskötare jämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke l 5 1 7 2 2 l 5 12

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare (6) 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke 1 5 1 7 2 2 l 5 12

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (4) 0 0 0 0 O 0 1 1 1

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke l 5 1 7 2 2 0 4 11

Personer som 1965—71. lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (2)

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare (3)

OOOO ONNO ONNO **kD—ln O—t—to

Bilaga 1 73 2

O =P (" O

** O O O

Aktiva renskötare (l)

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 35.

Åld er Män Kvinnor

0—14 15—59 60—00 2 0—14 15—59 60—03 2

Hela materialet 4 13 8 6 1 15

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8 0

Samtliga som hänförts till någon av ldasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare jämte familjemedlemmar samt personer som 1965-71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

1 bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större aldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 36.

llela materialet

Personer som l965— 7l utgått ur den renskötande befolkningen enl, 1 ._8

Samtliga som hänförts till nagon av klasserna 1—8

familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergatt till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare jämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965471 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke ihmiljemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

Ålder

(9) (8) (5)

(7) (6)

(4)

(2) (3) (1)

2

CNN 0

Män

0—14

15—59

11

11

11

11

11 11 11

60—03

4

OQO?!”

Li

17

17

17

17

17 17 15

Kvinnor

0; 14

15f59 6044)

2

Samt- liga

2

ONNO

3

OMMO

2

ONNO OBFO

24 24 24

24

24 24

24 24 15

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Derma bilaga avser: By nr 37.

Alder Män Kvinnor

Ö——14 15—59 60—w 2 0—14 15—59 60—03 2

Hela materialet 0 4 2 2 8

Personer som 1965 ——71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. ] —8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergatt till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965» 71 lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Personer som 19654] lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (2)

Aktiva renskötare och deras familjeiiietllt'mnwr utan annat yrke

& 'miljemedlemmar (utan annat eget yrke”; till aktiva renskötare (3)

Aktiva renskötare (l)

l bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 38.

Ålder Män Kvinnor

Hela materialet Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1-8

Familjemetilemmar till personer som 1965 —71 övergått till annat yrkc

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed' lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare jämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

l-"amiljemetllemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som |965-7l lämnat renskötseln utan att överga till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke l-amiljemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

(9) (8) (5)

(7) (6)

(4)

(2) (3) (1)

0—14 15—59 60—00 2

0

O OOOO

4

_mom

3

—N_—

7

NIO—Q'

0—14 15—59 60—w Z

0

4

ONNO

2

O__O

6

ommo

13

13

11

NCO???

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 39,

Ålder Män Kvinnor

0—14 15—59 60—03 2 0—14 15—59'60—w E

Hela materialet 6 19 13 38 1 10 5 16 Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8 Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8 Familjemedlemmar till personer som 1965—”il övergått till annat vrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed— lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare jämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

[familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965A7l lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln titan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjernedlemmar utan annat yrke familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva re nskö tare

I bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 40.

Hela materialet Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1»8

Familjemedlemmar till personer som l965—-7l övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare jämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965e71 lämnat rensköt— seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln

utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

Åld er

(9) (8) (5)

(7) (6)

(4)

(2) (3) (1)

Män

0-14

ammo

15-—59

17

17

17

17

17 15 15

60—03

m——o

2

27

27

27

27

19 15

Kvinnor

0—14

OXDNDO

15—59_ GO—w

13

11

11

11

OFO—'

N NOOO

2

24

21

21

21

15 13 12

Samt- liga

51 48 48

48

48 48

39 21 16 16

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 41.

Åld er Män Kvinnor

0—14 15—59 0—14 15—59 60—00 2

Hela materialet 9 21 8 16

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—""! övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare jämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71. lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

I bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 42.

0! _a _t._ _. _ __ . _ _ __ ___” A_r ___ _ ____,,__,__ A . __.___ A_ ; __.._ __ _-

Ålder Män Kvinnor Samt- liga

0—14 "is—59 60—00 Z." o_14 iS—Så GO—w 2

Hela materialet 9 24 4 37 11 19 5 35 72

Personer som l965--71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—48

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 19654—71 övergått till annat yrke (8) 0 0 0 O 0 0 0 O 0

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln samt deras familjemedlemmar 8 24 4 36 10 17 5 32 68

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke (5) 0 0 0 0 0 O 0 0 0

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (7) 0 0 0 0 0 0 0 O O

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke 8 24 4 36 10 17 5 32 68

Familjemedlemmar (med eget an nat yrke) till aktiva renskötare (6) O 0 0 0 0 3 0 3 3

Aktiva renskötare och personer som [965471 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke 8 24 4 36 10 14 5 29 65

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (4) 1 0 O 1 1 2 1 4 5

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke 7 24 4 35 9 12 4 25 60

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke (2)

23 31 12 12 21 52 21 28 0 24

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare (3)

Aktiva renskötare (1)

Bilaga 1 81 Q' 0 O 0 o Ch ox o 0 [* (x 0

23 24

l bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 43.

Hela materialet Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln samt deras familjemedlemmar Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat

yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

Ålder

Män

Kvinnor

0— 14

15—59 60—09

0—14

15—59 60—00

I bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 44

Ålder Män Kvinnor 0—14 15—59 eo—w 2 0_14 15259460—0) 2

Hela materialet 16 20 4 9 14

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

I bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 45.

Hela materialet Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965 —7l övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed— lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt— seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965v7l lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

Ålder

Män

Kvinnor

0—- 14

15—59

60—w

0—14

15—59 60—w

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 46.

Hela materialet Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. l—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965 -71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71. lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

Äld er

Män 0-14

15—59 GO—w

2

Kvinnor

0—14

15—59

5

60—40

2

I bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 47.

Ålder Män Kvinnor

0—14 15—59 eo—w 2 0_14 15_59._ eo—w 2

Hela materialet 0 0

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare jämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

[ bilagorna l—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 48.

Hela materialet Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

Alder

(9) (8) (5)

(7) (6)

(4)

(2) (3) (1)

Män

0—14

o—HO

15—59 60—w

v—(OOO

Z

'_'NDNQ'

Kvinnor

0—14

0

OOOO

l5—59

oNr—(v—l

60—00

Ord—O

Z

omm—(

Samt- liga

11

11

11

11

'_'Chvln

[ bilagorna 1—49 redovisas hela materialet uppdelat på större åldersgrupper och klasser enligt assistenternas bedömningar. Denna bilaga avser: By nr 49.

Ålder Män Kvinnor

0—14 15-59 so—w AZ o_14 15—59 60—w Z

Hela materialet ()

Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8

Samtliga som hänförts till någon av klasserna 1—8

Familjemedlemmar till personer som 1965—71 övergått till annat yrke Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln samt deras familjemedlemmar

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke '

Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemed- lemmar

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötarejämte familjemedlemmar samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke jämte familjemedlemmar utan annat eget yrke

Familjemedlemmar (med eget annat yrke) till aktiva renskötare Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat rensköt- seln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke

Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke

Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke Familjemedlemmar (utan annat eget yrke) till aktiva renskötare

Aktiva renskötare

Förteckning över samebyar indelade i distrikt

Nr i vissa tabeller

Distrikt Samebyns namn

Norrbottens Norra distrikt Könkämä 1 (BDN) Lainiovuoma 2 Saarivuoma 3 Talma 4 Rautasvuoma 5 Laevas 6 Norr Kaitum 7 Mellanbyn 8 Sör Kaitum 9

Norrbottens Södra distrikt Sirkas 10 (BDS) Jåkkåkaska 11 Tuorpon 12 Luokta—Mavas 13 Semisjaur-Njarg 14 Svaipa 15 Skogs samebyar Vittangi 16 (SKOGS) Gällivare 17 Serri 18 Udtja 19 Ståkke 20 Östra Kikkejaure 21 Västra Kikkejaure 22 Massjaure 23 Maskaure 24 Malå 25

Västerbottens fjällsamebyar Gran 26 (AC) Ran 27 ' Umbyn 28

Vapsten 29 Vilhelmina Norra 30 Vilhelmina Södra 31

Jämtlands län och Kopparbergs län Frostviken Norra 32 (Z) Frostviken Mellersta 33 Frostviken Södra 34 Hotagen 35 Offerdal 36 Sögö 37 Kall 38 Tåssåsen 39 Handölsdalen 40 Mittådalen 41 Tännäs 42 ldre 43

Koncessionssamebyar Muonio 44 (KONC) Sattajärvi 45 Tärendö 46 Kalix 47 Övertorneå 48 Sangis 49

Bilaga 51 —53

Tabell 4. Undersökningspopulationen reducerad med personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. klasserna 1—8 s. 5. Fördelning på distrikt, kön och åldersgrupper.

Distrikt Antal Åldersgrupper och kön Samtliga by” 0-14 15-59 15—59 15—59 60—w Samt- Män Kvin- Samt- Samt- liga nor liga liga BDN 9 190 338 228 566 140 896 BDS 6 94 190 138 328 81 503 SKOGS 10 115 174 117 291 63 469 AC 6 49 94 51 145 36 230 Z 12 98 146 87 233 72 403 KONC 6 14 38 18 56 13 83 49 560 980 639 1 619 405 2 584

Tabell 6. Aktiva renskötare och personer som 1965 ——7l lämnat renskötseln samt familjemedlemmar till aktiva renskötare och till personer som 1965—71 lämnat rennäringen utan att övergå till annat yrke. Fördelning på distrikt, kön och ålders— grupper. Distrikt Antal Åldersgrupper och kön Samtliga b y" 0-14 15—59 15—59 15—59 6040 Samt- Män Kvin- Samt- Samt- liga nor liga liga BDN 9 175 334 216 550 139 864 BDS 6 90 190 135 325 81 496 SKOGS 10 105 169 102 271 63 439 AC 6 49 94 51 145 36 230 Z 12 98 146 87 233 72 403 KONC 6 9 38 17 55 13 77 49 526 971 608 1 579 404 2 509

Tabell 8. Aktiva renskötare och personer som 1965 —71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke samt deras familjemedlemmar. Fördelning pä distrikt, kön och åldersgrupper.

Distrikt Antal Åldersgrupper och kön Samtliga byar 0—14 15—59 15 —59 15—59 GO—w

Samt- Män Kvin- Samt— Samt— liga nor liga liga BDN 9 175 304 215 519 135 829 BDS 6 90 185 134 319 81 490 SKOGS 10 105 152 102 254 62 421 AC 6 49 92 51 143 36 228 Z 12 98 146 87 233 72 403 KONC 6 9 34 17 51 13 73

526 913 606 1519

Tabell 10. Aktiva renskötare och personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke samt familjemedlemmar utan annat yrke. Fördelning på distrikt, kön och åldersgrupper.

Distrikt Antal Åldersgru pper och kön Samtliga

1) yi" 0—14 15_59 15—59 Samt— Män Kvin- liga nor

BDN 9 175 304 211 BDS 6 90 182 121 SKOGS 10 105 148 100 AC 6 49 91 51 Z 12 98 146 82 KONC 6 9 34 17

49 526 905 582

Tabell 13. Aktiva renskötare och deras familjemedlemmar utan annat yrke samt personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. Fördel- ning på distrikt, kön och åldersgrupper.

Distrikt Antal Åldersgrupper och kön Samtliga

b ”' 0—14 15—59 15—59 15—59 Samt— Män Kvin- Samt- liga nor liga

171 298 196 494 78 177 102 279 101 147 88 235 49 91 50 141 91 145 75 220

9 34 17 51

499 892 528 1 420

Bilaga 54 —55

Bilaga 56 —5 7 Tabell 18. Undersökningspopulationen inom BDN fördelad kön, åldersgrupper och civilstånd.

Ålder Män Kvinnor

OG G FG Z OG G FG 2 0—4 25 0 0 25 22 0 0 22 5—9 40 0 0 40 36 0 0 36 10—14 39 O 0 39 34 0 0 34 15—19 45 0 0 45 46 0 0 46 20—24 46 l 0 47 43 15 1 59 25—29 37 5 0 42 18 20 0 38 30—34 26 3 0 29 7 15 0 22 35—39 17 20 0 37 2 17 0 19 40—44 24 31 0 55 2 17 0 19 45—49 17 17 1 35 3 21 1 25 50—54 14 19 0 33 2 19 3 24 55—59 9 25 1 35 1 18 4 23 60—64 9 13 1 23 4 19 5 28 65—69 6 10 2 18 1 6 7 14 70—74 2 15 3 20 0 7 2 9 75—79 1 8 2 11 0 1 6 7 80—6) 3 2 3 8 1 0 7 8

360 169 13 542 222 175 36 433

Tabell 19. Undersökningspopulationen inom BDS fördelad kön, åldersgrupper och civilstånd.

Ålder Män Kvinnor OG G OG G FG 2 ':1 C) M

0—4 18 0 0 18 22 0 0 22 5—9 10 0 0 10 15 0 0 15 10—14 15 O 0 15 17 0 0 17 15—19 19 0 0 19 19 0 0 19 20—24 18 O 0 18 25 4 0 29 25—29 24 3 0 27 10 10 0 20 30-34 14 9 0 23 6 19 1 26 35—39 11 12 1 24 3 8 0 11 40—44 13 11 0 24 2 10 0 12 45—49 13 11 0 24 0 10 1 11 50—54 4 10 0 14 0 11 0 11 55—59 6 14 0 20 1 14 5 20 60—64 3 7 1 11 0 7 4 11 65—69 3 13 1 17 0 4 2 6 70—74 4 3 3 10 0 4 2 6 75—79 0 2 4 6 O 1 4 5 80—0.) 1 3 0 4 0 1 4 5

N w

,... O

Tabell 20. Undersökningspopulationen inom SKOGS fördelad kön, åldersgrup- per och civilstånd.

Bilaga 5 8 —5 9

Ålder Män Kvinnor OG G OG G FG 2 -n C) M

0—4 18 0 0 18 21 0 0 21 5—9 18 0 0 18 23 0 0 23 10—14 17 0 0 17 19 O 0 19 15—19 24 0 0 24 18 0 0 18 20—24 20 0 0 20 17 5 0 22 25—29 14 8 0 22 8 20 0 28 30v34 12 8 0 20 1 13 1 15 35—39 6 17 0 23 1 10 1 12 40—44 11 15 1 27 0 14 0 14 45 —49 6 15 1 22 0 9 2 11 50—54 4 10 1 15 0 7 0 7 55—59 4 3 0 7 0 7 0 7 60—64 3 8 1 12 1 11 1 13 65—69 1 8 0 9 1 4 1 6 70—74 0 7 1 8 0 3 3 6 75—79 0 2 2 4 0 1 1 2 80—w 0 0 3 3 1 0 3 4 158 101 10 269 111 104 13 228

Tabell 21. Undersökningspopulationen inom AC fördelad kön, åldersgrupper och civilstånd.

Ålder Män Kvinnor

oo G FG 2 oc G FG 2

* 0—4 6 0 0 6 9 0 0 9 ; 5_9 13 0 0 13 6 0 o 6 1 10_14 7 o 0 7 8 0 0 8 1 15-19 9 0 0 9 9 0 0 9 20_24 5 0 0 5 6 1 0 7 25_29 10 1 0 11 0 6 0 6 30_34 8 4 0 12 2 8 0 10 35_39 7 7 0 14 0 6 0 6 40_44 3 7 0 10 1 7 0 8 45_49 7 8 0 15 o 3 0 3 50_54 6 6 o 12 0 4 0 4 55-59 4 5 0 9 0 3 1 4 60—64 0 4 0 4 1 5 0 6 65—69 1 4 1 6 0 3 2 5 70_74 0 2 1 3 0 3 1 4 75_79 0 1 1 2 0 2 0 2 80—61 0 3 0 3 0 o 1 1

86 52 3 141 42 51 5 98

Bilaga 60—61

civilstånd.

Tabell 22. Undersökningspopulationen inom Z fördelad kön, åldersgrupper och

Ålder Män Kvinnor OG G FG 2 OG G FG 2

0—4 16 0 0 16 22 0 0 22 5—9 24 0 0 24 20 0 0 20 10—14 9 0 0 9 11 0 0 11 15—19 9 0 0 9 10 0 0 10 20—24 11 0 0 11 11 4 1 16 25—29 17 l 0 18 6 8 1 15 30—34 10 6 1 17 1 14 0 15 35—39 11 14 0 25 1 5 0 6 40—44 5 9 2 16 2 5 1 8 45—49 17 2 0 19 1 7 1 9 50—54 6 10 2 18 0 5 l 6 55—59 7 7 1 15 l 7 1 9 60—64 4 6 0 10 1 5 l 7 65—69 4 8 4 16 0 5 1 6 70—74 1 6 3 10 1 4 2 7 75—79 1 0 0 1 O 1 4 5 80—01) 4 3 2 9 1 2 0 3 156 72 15 243 89 72 14 175

och civilstånd. Tabell 23. Undersökningspopulationen inom KONC fördelad kön, åldersgrupper

Ålder

Män

O C) C) 11 0 M

Kvinnor

OGG FG Z

0—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25 —29 30—34 35—39 40—44 45 —49 50—54 55 —59 60—64 65 —69 70—74 75—79 80—0.)

OO—OOw—u—Nn—Aaxaxwåtvv— OOAONA—ho—t—lt—OOOOO OOUIONNIWUIUJNUIQONWÄN— O—r—NONi—WNN—NHOOOO oooooooooo—oooooo o—P-ÅÖOW—WIUNNMwo—ÖW

b.) Lh .— (I)

N oooooo—o—oooooooo

(A U|

O'! OOONo—OOOOOWNOHÅU)

>.. >_- 00 ... DJ u-

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62-110. Denna bilaga avser: By nr ]

Kön Män Kod 1

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

80( 75—79 70—74

65—69 1 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14 5—9 0—4

Summa 22 24 2 28 1 3

N— NNUIUJ-P-UH—H—l—

bon—www

mooqawu—

Civilstånd Kod O = Ogift ] = Aktiva renskötare, G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965 —71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor

] 2 3 4 5 6 7 8 9 2 Civilstånd 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F

1

N D—D—lHI—INF—lw— i...

r—nN NU)

16 15 13 12

4111 135124 521 156

40!me—

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110.

Denna bilaga avser: By nr 2

Kön Män ,, , Kod 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGuFOVGF

80( 1 75—79 1 70—74 1 1 65—69 2 60—64 3 1 55—59 5 50—54 1 3 6 l

)—

45—49 40—44 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 10-14 5—9 0—4

Summa 27 21 l 2 2 16 i i 3

'_'wawa— >_- »—

#ww-A

Civilstånd Kod 0 = Ogift 1 = Aktiva renskötare. ; G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke, F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. , 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. i 8 = F arniljemedlemmar till personer under 5. i 9 = Personer som 1965 —71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 23 Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

2 3 1 2

1 3

2 1 6

1 1 1 7 1 3 10 1 4 1 1 9 2 2 9 2 12 2 1 8 2 1 5

1 1 7

8 2 2 20 8 3 18

1 5

3 6 3 7

___—___—

284 123132 1 722 137

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110.

Denna bilaga avser: By nr3 Kön Män Kod * 1 2 3 4 5 6 7 8 ' 9— Ålder Civilstånd _ OGFOGF OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGMF

80 ( 1 75—79 1 70—74 1 4 1 65—69 2 1 2 60—64 3 55—59 1 2 l l l 50-54 5 1 45—49 1 4 40—44 4 4 35—39 1 3 1 30— 34 6 l 1 25—29 3 1 1 l l l 1 20—24 1 5 2 2 l l 1 15—19 6 9 1 10— 14 1 1 1 1

5—9 10 0—4 5 1

Summa 23 22 2 8 2 41 4 4 5 3 5 2

Civilstånd Kod 0 = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. i

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. , 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. * 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor 1 2 i 3 4 s 6 7 s 9 _ _2:__ Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

_— HWHNANNMA >— U)

— _- ÖOOONw—l ;— i—l-ÄN _— mb) |_- (a) 1—

5124276

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 4

Kön Män Kod 1 Ålder Civilstånd

OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFÅ

804 75—79

70—74 1 1 65—69 1 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 1 1 25—29 20—24 15—19 3 10-14

5—9 0—4

Summa 1410 3 2 10 2 2 1 l

Nu—nb—nwmi— v—hww

... ... ...

vaN

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. i 5 = Personer som 1965—7 l lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. * 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. * 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. * 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

sou1975:100 Bilaga 1 103 'Kvinnor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 2 Civilstånd

OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

1 3

1 2

1 21 7

11 7

1 1 10 5 7

2 1 1 6

2 1

1 1 12 8 3 1 10 4 1 10 2 5

1 13101 11 2 2 2 2 80

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 5

Kön

.(od

Män 1 2 3 4 5 6 7 8 79

Ålder Civilstånd

804: 75—79 70—74 65—69 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 30-34 25—29 20—24 15—19 10—14 5—9 0—4

... i—INb—t ...

MAH—- —N

1—

.. ...

Summa

Civilstånd

O = Ogift G = Gift F = Förut gift

134 116 11 _21

Kod

1 = Aktiva renskötare. 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. 1 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. ! 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. * 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. , 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 1 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

! Kvinnor, 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 " 2 ' Civilstånd . -.... 10 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F |

l

......

>.- .. b—IUIGNONUJ

.. .. ,. .. Nån—NN

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 6

Män

Kod l 2 3 4 5 6 7 8 9 1

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF Kön

804: 1 75—79 2 1 70—74 65—69 1 60—64 1 55—59 2 50—54 45—49 4 1 40—44 35—39 30—34 25-29 2 1 1 20—24 1 15—19 10—14 5—9 0—4

Summa 10 6 1 3 l

...

p—u—v— NN .-

A N_—

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 1 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. i 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

sou 1975:100 Bilaga 1 107 Kvinnor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 2 Civilstånd

'OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

1 2

1 1 5

1 1 3

1 1 3

1 3

1 2

1 6

12 6

1 2

1 1 6 1 1 1 4 1 1 2 3 1 2

8 7 12 1 1 3 55

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 7

Kön Män Kod 1 2 3 4 5 6 ' 7 8 9 "

Alder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

80( 1 75—79 1 1 70—74 1 1 1 65—69 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 2 10—14 2 1 5—9 2 0—4

Summa 2211 1 4 2 7 l 5 " 2

......

>—-v—-NWNJ=—->NN1— NNNN NN

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. i 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. * 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. i 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. * 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. l—8. *

Kvinnor, 1 » 2 3 4 5 6 7 8 9 27 Civilstånd . "

0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F

2 3 2 4

2 5

1 3

2 5

6 8

3 1 11

l 1 1 8 1 1 5 l 1 1 l 7 2 1 5 l 1 S 4 2 9 2 5 2 2 12 10 4 2 3 2 3 1 92

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr &

Kön Män Kod l 2

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGWF

80( 1 1 75—79 2 1 70—74 2

65—69

60—64 2 1 55—59 1 50—54 2 45—49 1 2 40—44 35—39 1 30—34 3 25—29 2 1 20—24 2 15—19 2 l l 2

.. ..- NN

>_- ..

10—14 5—9 0_4

Summa 10 5 5 1 7 5 4

.) H&M

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. , F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. i 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8. ;

sou 1975:100 Bilaga I 111 Kvinnor

_1 2 3 4 s 6 7 s 9 , 2 .Civilstånd

OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

2 3

1 3 2 2

2 2 7

1 2

1 4 2 1 7 1 1 5 1 11 6

5 3 3

1 4

2 8 1 2

1 15 2 5 4 3 68

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 9

Kön Män Kod 1

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

80(: l 1 75—79 70—74 65—69 60—64 55—59 50—54 45—49 1 40—44 4 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14 5—9 0—4

Summa 14 20 2 l 2 16 1 1 2 1

1

NUVN _amwo—n—Nt—ut—n #— _

arv-N_— ..

Civilstånd Kod O = Ogift ] = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget y:ke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

, Kvinnor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 2 Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

1

U)

wwåNb—v— »— 1— .. .. H).-l _! UIUJxINt—lkowmn—w-ÄMU!

& Ulm—Nu— I—l )— _— b—lb—l

192 l l 2 11 42 108

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 10

Kön Män Kod 1

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

80( 75—79 70—74 65—69 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14 5—9 0—4

Summa 27 29 1 3 7 432 2 3 l 2 1 '>-

NN

NWUIONNONNNI— »—

wm-PWNNWHWN

maxlkOI-MN »—

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor . l 2 3 4 5 6 7 8 9 2

Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

.. ..

..

xlxl-lå

13 17

b—IU'IUIWLIINNID—l

23 1 21 16 11 18

3 9 2 216

N o.) 1—-o—->—-

301451 221

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—1 10.

Denna bilaga avser: By nr 11

Kön Män Kod 1

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGWF

80(: 1 75—79 1 1 70—74 1 65—69 1 1 1 60—64 1 55—59 50—54 3 1 45—49 1 1 40—44 35—39 1 1 30—34 1 25—29 2 1 20—24 15—19 10—14 5—9 0—4

Summa 57 331

..

Ch (»Nu—a 1—

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 1 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

sou 1975:100 Bilaga] 117 Kvinnor

1 2 3 4 s 6 7 8 9 2 Civilstånd

OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

1 2

1 2 l 4

1 1 3

2 6

1 1 1 1 4

1 1 11 7

1 1 3

1 1 4 1 5

27222 12 1 47

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110.

Denna bilaga avser: By nr 12 Kön Män Kod 1

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

8041 1 75—79 1 70—74 1 1 65—69 1 1 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14 5—9 0—4 1

Summa 239 314 2 _ ' 1

u—IUJN

a—v—IOxO'xt—Nmu—

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. , 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor

1 " 2 : Civilstånd

OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

1 l l 1 331 3 1 211 1 3 l 1 l 1

wooso—ammm—wwmw—

w.—

289323

x! x)

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110.

Denna bilaga avser: By nr 13

Kön Män Kod 1 2 3 4 5 6 7 8 _» 9

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

80 ( 1 75—79 70—74 1 65—69 1 l 1 60—64 1 55—59 1 1 1 1 50—54 1 2 1 45—49 2 l 1 40—44 3 2 35—39 1 3 1 30— 34 2 l 1 25—29 1 1 20—24 1 15—19 1 l 1 10— 14 1 5—9 1 0—4 2 2 1 Summa 14 12 2 6 5 4 1 l l Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1-8.

Kvinnor , l 2 3 4 5 6 7 8 9 2 Civilstånd 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 2 l 2 l l l 2 l 5 2 l 4 l l 6 2 6 l l l 7 2 l 8 l 8 4 l 1 10 l l l 5 2 l l 5 3 l 7 7 l 9 3 l 5 2 7 2 2 3 15 10 2 6 6 1 2 l 1 97

i i

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 14 Kön Män Kod 1

_Ålder Civilstånd _ _ OGFOGFOGFOGFOGFOGÅFOGFOGFOGfF

804: 1 75—79 70—74 65—69 1 60—64 55—59 1 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 25—29 3 1 20—24 1 15—19 10—14

5—9 0—4

Summa 10 10 2

......

båt—lh— v—nv—w—

oo v—Må

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F=F&Mgm 3=FmMmehmmmmmnmmmymatMpmmmnmnrL 4=mehmwhmmuwmnmmMymatmpummrmMHZ 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8=FththmmmtmpummrmMm5 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

sou1975:100 Bilaga ] 123 Kvinnof _

1 2 3 4 5 6 7 8 9 2

Civilstånd - __ 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F

1 2

1 1

1 l 2

l 1

1 1 4

1 1 1 4

l l 1 7

l 5

1 3 5

l l 6

l l 5

2 2 4

1 3 2 l 5

7 10 3 3 2 2 61

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 15

12611 1 2 3 4 5 6m Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

___..-

U) lo U) & (»Nu)— _- N ? N .k- 1—

5—9 1 04

Summa 10 5 4

Civilstånd Kod

O = Ogift ] = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. _F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

, Kvinnor

1 '2 3 4 5 6 7 87 9 E' Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

11 3 1 l 1 2 2 2 1 3

11 5 3

l l 3

1 3 l 1 l 2 2 551 1 1 32

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 16

Kön Män Kod-_ 1 2 3 4 5 6 7 8 Ålder Civilstånd

OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

80( 2 75—79 1 70—74 1 65—69 3 60—64 55—59 50—54 1 1 45—49 1 3 40—44 3 2 35—39 1 l 1 30—34 1 1 25—29 1 l 1 20—24 2 l 1 15—19 1 3 10—14 1 5—9 5 0—4 2 1 Summa 9 13 3 12 2 3 1 Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor

] Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

1

|.- OOOAONQONUIQONNNONNb—lb— ..

oo U)

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110.

Denna bilaga avser: By nr 17

Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOG___F

8041 1 75—79 1 70—74 1 65—69 1 60—64 1 1 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14 5—9 0—4

Summa 14 16 1 2 1 1

WWNNNN _NNWN-h

N .. WN

oo WÅONWN

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor ' i 2 3 4 5 6 7 8 9 2:

Civilstånd .OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

1 2

l 2

l 1 3 2 3

1 3

l 6 2 1 2 9 4 9 1 9

1 4 2 12 2 1 l 9

2 l 2 1 1 17 6 1 20 5 2 13 5 1 10 2 1 7

1 20 17 2 1 l 7 5 1 2 2 134

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110.

Denna bilaga avser: By nr 18

Kön Män 16611 1 Ålder Civilstånd

OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF_QG_F

80( 75—79 70—74 65—69 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 1 30—34 1 25—29 20—24 15—19 10—14

5—9 0—4

Summa 2

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. — G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinncor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 2 Civilståind ' 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 19

Kön Män

Kod 1 2 3 4 5 6

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

*I i 00 O

80(

75—79 70—74 1 65—69 1 60—64 1 55—59 2 1 50—54 45—49 1 40—44 2 2 35—39 30—34 1 1 25—29 20—24 1 15—19 10—14 2 5—9 1 0—4

Summa 7 4 2 l 3

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. . 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor 1 _____._2 __ 3 4 5 6 71 s ' 9 ' ' 2 Eivilstånd ' ' " OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

l l 2 l 1 3

1 2

1 2 1 4

l 1

1 2

l 1 1 3

l 1 1 3 1 1 3 l 1 2 l 2

... & 3:— N |— N U) — U.) U|

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 20

Kön Män

Kod Ålder

1 Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

804: 75—79 70—74 65—69 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14 5—9 0—4

Summa 3

Civilstånd

0 = Ogift G = Gift F = Förut gift

Kod

1 = Aktiva renskötare. 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 2 Civilstånd 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F

l l 3 l 2 4 2 3

1 l 2 2 1 l 1 1 53 1 20

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110.

Denna bilaga avser: By nr 21

Kön Män ' Kod 1 2 3 4 5 6 7 8 " 9 ' ;3 Ålder Civilstånd ; ; ; _ ;; 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F

80(

75—79 1 70—74 1 65—69 1 60—64 1 55—59 50—54 45—49 1 40—44 1 35—39 30—34 25—29 2 20—24 1 15—19 10—14 1 5—9 1 0—4 3 Sumnm 5 8 1 1 2 5

u—n—y—NN—

Civilstånd Kod O = Ogift ] = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

sou1975:100 Bilaga 1 137 Kvinnor _ _ _

1 2 3 9 __2

Civilstånd __ OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

1 1 1

1 2

1 3 1 1 5

1 2 1 2 3 7 1 3

1 1 2 4 4 5 2 5

9 s 2 45

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 22

Män Kod; 1 2 3 4 5 6 7 _8 _ &” index Civilstånd ' __ _

OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

Kön

80(

75—79 70—74 2 65—69 1 l 1 60—64 1 55—59 1 50—54 1 45 —49 1 40—44 1 1 35 —39 1 30—34 4 25—29 1 1 20—24 1 15— 19 1 ; 10— 14 * 5—9 * 0—4 2 Summa 9 8 2 2 1 Civilstånd Kod ] O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. * G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor 1 _2'__ 3 4 5 6 _ 7 8 9; __ _;_ Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

[ 3

l l 3 1 2

1 2

l 1 4

1 5

2 l 5

l l 1 4 1 2 1 l

3 5

Kön Kod Ålder

80( 75—79 70—74 65—69 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 25—29 20—24 15=l9 10—14 5—9 0—4

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 23

Män [ 2 3 4 5 6 7 8 .. 9 . .. Civilstånd " " ' -— _ . , 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G; P;;O G; __F_9_ E_Fo G [__

Summa

0. JAA—

610 2

Civilstånd

0 = Ogift G = Gift F = Förut gift

Kod

1 = Aktiva renskötare. 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen en]. 1—8.

Kvinnor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 __ _ __Z Civilstånd 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F

.... N

1 l 5 2 4

2 2

3 6 1 2 3 7

l 1 2

l 5 3 7

_ A 1— O N A UI

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 24

Kön Män

Kod Ålder

1 Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOG;_F;_O;_G___

80( 75—79 70—74 65—69 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14 5—9 0—4

Summa 1 4

Civilstånd

O = Ogift G = Gift F = Förut gift

Kod

1 = Aktiva renskötare. 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor

1 _ 2 . 3 4 5 6 7 _ 8 _ __9 _ _ 2.

Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

1 1 1

1 4 2 1 3 2 1 1

1 1 1 1 2

3 1 4 1 1 1 2 2 64 21 21 24

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62-1 10. Denna bilaga avser: By nr 25

Kön Män

Kod; 1

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOG;_FOGF;OG__F_O__G__F

80(

75—79 70—74 65—69 2 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14 5—9 0—4

Summa 11 11 3 1

Nu—

w...—__...

Civilstånd Kod 1 O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. : F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under i.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke; till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen en]. 1—8.

Kvinnor

1 2

Civilstånd

OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

N|—

wN—o—

ah—lxlleUlåmUlwxlN—N

.— ON x)

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 26

Kön Män Kod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ' Ålder Civilstånd

OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF____(;)___GF_

80( 75—79 70—74 1 65—69 1 60—64 1 55—59 1 50—54 1 45—49 40—44 35—39 30—34 1 25—29 2 20—24 15—19 10—14

5—9 0—4

Summa 4 5 1 1 1

___-|__—

Ox v—wn—u—

Civilstånd Kod

0 = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen en]. 1—8.

sou1975:100 Bilaga 1 147 Kvinnor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 _2_ Civilstånd

OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

1 2

1 1 3

1 3

1 2 1 2 2 3

1 3

1 2

3 4

1 5 6 1 32

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—l l0. Denna bilaga avser: By nr 27

Kön Man

Kod Ålder

Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF_;O_G_F

804: 75—79 70—74 65—69 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14 5—9 0—4

Nv—i—ov—uu—N

__

h-l—NA

Summa

Civilstånd

0 = Ogift G = Gift F = Förut gift

1210 11

Kod 1 = Aktiva renskötare. 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

sou 1975:100 Bilaga I 149 _ Kvinnor _ __ __ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 22 Civilstånd 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 1 2 1 2 1 2 2 3 4 2 6 2 l 5 l 2 2 4 2 4 2 5 3 2 3 l 5 l 5 9 1 2 52

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 28

Kön Män

Kod; 1

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFO__GF

805: 75—79

7o_74 65—69 60—64 1 55—59 50—54 45—49 4o_44 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 1 10—14

5—9 o_4 ,

Summa 4 9 4 7 1

t—INNN >— 1—1—1—o—n

HN

WN—

Civilstånd Kod * 0 = Ogift 1 = Aktiva renskötare G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 2 Civilstånd

0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F

1 2 1 2 1 2

1 1 3

l 2

1 1

3 1 6 2 4 l 4 1 1 4

1 l

l 3 6

3 5

3 3

1 1 9 8 l 4 2 1 52

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 29

Kön Män Kod 1 2 3 4 5 6 7 s _ 9;

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

804i

75—79 70—74 65—69 60—64 1 55—59 1 50—54 45—49 40—44 1 35—39 30—34 25—29 2o_24 15—19 , 10—14 1 5—9 1 1 o_4

Summa 6 2 1 1

NNN

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor __

1 2 3 4 5 6 7 8 9 X Civilstånd ___-__ 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 1 1 1 2 l 1 2 2 1 l 4 2 l 1 |_- ....

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110.

Denna bilaga avser: By nr 30

Kön Män Kod 1 2 3 4 5 6 7 8 _ _5 _ _ Ålder Civilstånd _

OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOG_F

8041 1 75—79 70—74 65—69 1 1 60—64 55—59 1 1 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 25—29 1

20—24 1 15—19 * 10—14 5—9 0—4

Summa 8 6 2 2

WN

--N (N)—_—

U'l ww»—

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

sou 1975:100 Bilaga 1 155 Kvinnor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 __ _ 2);

Civilstånd __ 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F

1 2

1 1

1 3

1 1

1 4 1 5 1 2

2 5 1 2

1 1 2 1 1 1 2 1 4 1 2

1 5 6 2 1 1 41

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 31

Kön Kod Ålder

Män 1 ' 2 3 4 5 6 7 ' _8 .. . .9_. .. Civilstånd ' ' - - .. . 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 (_; |: 0 G_F _0 G F 0 GDF

80( 75—79 70—74 65—69 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 30=34 25—29 20—24 15—19 10—14 5—9 0—4

1

__|—.— NM.—_Ni— i—nNu—AN .— _-

Summa 1091151 1

Civilstånd

O = Ogift G = Gift F = Förut gift

Kod

1 = Aktiva renskötare. 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. l=8.

Kvinnor

1 2 3 __ _ __Z__ Civilstånd

0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F

1 1

1 1

1 4 1 4

1 4 2 4 2 4

l 1 5 1 4 2 2 2 4 1 1

7 9 44

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 32

Kön Män Kod 1

Ålder Civilstånd __ OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOG;__F

804 75—79 70—74 65—69 60—64 1 55—59 1 50—54 1 45—49 1 1 40—44 1 35—39 1 .30—34 1

25—29 1 20—24 15—19 1 10-14 5—9 2 0—4

Summa 5 3 l 3 1

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 ;P; Civilstånd

0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F

1 1

1 2

1 2 1 1

2 3

1 1

1 2 1 l 2 4 2 2

1 6 3 1 23

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 33

Kön Män Kod_v 1 2 3 4 5 6 _ 7 8; "9 _ _ÅldeF Civilstånd _ OGFOGFOGFOGFOGFOGFO_GFO__G__F__O___GF

80( 75—79

70—74 65—69 60—64 55—59 2 50—54 45—49 2 40—44 1 35—39 30—34 25—29 2 1 1 20—24 15—19 10—14 5—9 0—4

Summa 7 6 7 l

HN—

... _ut—N

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

sou1975:100 Bilaga 1 161 Kvinnor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 E Civilstånd

0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F

1 2 1 5 1 2 2 4

1 5

l 4 1 2

3 1

2 6 29

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110.

Denna bilaga avser: By nr 34

Kön Män Kod 1

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFV

804:

75—79 70—74 1 65—69 60-64 55—59 50—54 45—49 1 40—44 1 1 35—39 1 1 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14

5—9 1 0—4

Summa 2 2 l l l

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor

Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110.

Denna bilaga avser: By nr 35

Kön Män Kod ]

Ålder Civilstånd ' A ' ' 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F

8041 75—79 70—74 65—69 1 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 1 1 35—39 1 30—34 25—29 20—24 15—19 1o—14 1 5—9 o_4 3

Summa 2 5 2 4

NU)

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor

] Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 36

Kön Män Kod 1

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

8041 75—79 70—74 1 65—69 2 60—64 1 55—59 50—54 1 45—49 1 40—44 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14 5—9 0—4 2

Summa 8 6 1 2

i—u—wN

Civilstånd Kod * 0 = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 länmat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor

1 2 Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 37

Män Kod 1 2 3 4 5 6 7 8 " 97

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF Kön

80 ( 75—79 70—74 65—69 1 60—64 55—59 1 50—54 45—49 40—44 1 1 35-39 1 30—34 25—29 20—24 1 15—19 1 10— 14 i. 5—9 0—4

Summa 1 4 1 l

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor

1 Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 38

Kön Män

Kod *

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

804: 75—79 70—74 65—69 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14 5—9 0—4

)..

Summa

Civilstånd

O = Ogift G = Gift F = Förut gift

Kod 1 = Aktiva renskötare. 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1-—8.

Kvinnor

1 Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

1

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 39

Mån 1

Ålder" Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

804: 1 1 1 1 75—79 1 70—74 3 1 65—69 2 1 60—64 1 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14 5—9 1 0—4 5

NN—Ni—r—AN »— ....

Summa 15413426 1 2

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965 —71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor

1 2 Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

1

wth—NqA—Nmm—m

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 40

Män

Civilstånd

OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

804:

75—79 70—74 65—69 60—64 55—59 1 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14 5—9 0—4

b—INUÄI—le—l

1— .—

Summa 11 312124 3

Civilstånd

O = Ogift G = Gift F = Förut gift

Kod 1 = Aktiva renskötare. 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965 —71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor

1 2 Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

)— QwUrNOt-DNNA—AMNUJ—

Lh

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 41

Kön Man Kod 1 2 3 4 5 6 7 8 79 Ålder Civilstånd _

OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

Ur Ur I Ur xo _.

5—9 8 o_4 1

Summa 91016 4 4 9 1 '

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965 —71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor

] 2 Civilstånd

OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

l

(.!l

OXXONHwKDwONWOSww-ÄQNN

Nl Us)

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 42

Kön Män

Kod ' l

Ålder

80( 75—79 70—74 65—69 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14 5—9 0—4

Civilstånd

OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGWF

Nt—nwi—nr—b—Nr—i—n—

1

NU)

NN»—

Summa 1410 2 2

x) l—thl—l _

Civilstånd

O = Ogift G = Gift F = Förut gift

Kod 1 = Aktiva renskötare. 2 = Personer som 1965 —71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965 —71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1-8.

Kvinnor

l Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

... mommäombhwmqm—NN—

x] N

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 43

Män

Kod 1 2 3 4 5 6 7 8

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF Kön

80( 75—79 70—74 65—69 60—64 55—59 50—54 1 2 45—49 1 , 40—44 1 1 35—39 1 * 30—34 25—29 1 20—24 15—19 1 10—14

5—9 3 0;4

Summa 5 4 4

|—

...

Civilstånd Kod . O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965 —71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. , 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965 —71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor

l 2 Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

]

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byari bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 44

Kön Män

Kod 1

Ålder C ivilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOQF

80( 75—79

70—74 1 65—69 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 1 25—29 1 20_24 15—19 10—14

5—9 0—4

ND—lNi—l

(N)—ww—

Summa 1 7 1 10 1

Civilstånd Kod

O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 19 65 —71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor

l Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byari bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 45

Kön Män

Kod Ålder

1 Civilstånd __ 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F 0 G F

80( 75—79 70—74 65—69 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14 5—9 0—4

Summa

2 1 2 .

Civilstånd

O = Ogift G = Gift F = Förut gift

Kod 1 = Aktiva renskötare. 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965—71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1-8.

Kvinnor

l Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 46

Kön Män Kod 1

Ålder Civilstånd . . ....-.— OGFOGFOGFo-GFOGFOGFOGFOGFOGF

8041 75-79

70—74 1 2 65—69 60—64 55—59 1 50—54 45—49 1 40—44 1 35—39 30—34 2 25—29 1 i 20—24 15-19 2 10—14 5—9 0—4 !

...

Summa 3 2 1 2 l 3

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965 —71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1.

4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965 —71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965 —71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Kvinnor

l 2 Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

r—N—Nwt—HH

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byari bilaga 62-110. Denna bilaga avser: By nr 47

Kön Män Kod" ] 2 3 4 5 6 " 7 i 787 99 MTM Ålder Civilstånd

OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGVF

80( 75—79 70—74 65=69 60—64

55—59 1 1 50—54 1 45—49 1 40—44 1 35—39 30—34 25—29 20—24 1 15—19 10—14

5=9 0—4

Summa 3 2 1

Civilstånd Kod O = Ogift ] = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965 —71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under l. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965 —71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110.

Denna bilaga avser:

Kön Män Kod ]

By nr 48

Ålder Civilstånd OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFQGWE

80( 75—79 70—74 65—69 60—64 55—59 50—54 1 45—49 1 40—44 35—39 1 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14

5—9 0—4

Summa 3 1 1 2

Civilstånd O = Ogift

G = Gift F = Förut gift

Kod 1 = Aktiva renskötare. 2 = Personer som 1965 —71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965—71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer und er 5 . 9 = Personer som 1965 —71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

[ SOU1975:100 Bilaga] 191 i

21 2 3 4 5 6 7 8 9 _,2, .Civilstånd ;OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF

l 1 2

2 1 1

1 2

1 1

1 11 1 11

Hela materialet (2 749 personer) redovisas uppdelat på enskilda byar i bilaga 62—110. Denna bilaga avser: By nr 49

Kön Män

lZodw 1 2 3 4 5 6 ' 7 8 #9 " * Ålder Civilstånd

OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGVFJOVGNF—

80( 75—79 70—74

65—69 60—64 55—59 50—54 45—49 40—44 1 35—39 1 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14

5—9 2 0—4 1

Summa 1 1 3

Civilstånd Kod O = Ogift 1 = Aktiva renskötare. G = Gift 2 = Personer som 1965 —71 lämnat renskötseln utan att övergå till annat yrke. F = Förut gift 3 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 1. 4 = Familjemedlemmar (utan annat yrke) till personer under 2. 5 = Personer som 1965 —71 lämnat renskötseln och övergått till annat yrke. 6 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 1. 7 = Familjemedlemmar (med annat eget yrke) till personer under 2. 8 = Familjemedlemmar till personer under 5. 9 = Personer som 1965 —71 utgått ur den renskötande befolkningen enl. 1—8.

. = . !! Kvmnor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 2 LCivilstånd ['OGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGFOGF 1

5». 1 1 1 1 3 2 1 8

Nu—n—

!

%

Teckenförklaring till bilagorna 1 12—1 17

en»

990991

. Personer som själva aktivt bedriver renskötsel eller biträder däri. . Personer som tidigare bedrivit renskötsel men upphört därmed utan att övergå till annat stadigvarande yrke. Familjemedlemmar till personer under (1) utan annat eget yrke. Familjemedlemmar till personer under (2) utan annat eget yrke. Personer som någon gång under tiden 1965—71 bedrivit renskötsel men upphört därmed och som ägnar sig stadigvarande åt annat yrke. Familjemedlemmar till personer under (1) med annat eget yrke. Familjemedlemmar till personer under (2) med annat eget yrke. Familjemedlemmar till personer under (5). Personer som 1965—71 utgått ur befolkningen 1—8 ovan.

196 Bilaga 1 sou1975:100 Bilaga 112 1 Män Kvinnor 2 Män Kvinnor 3 Mån 0 G F 2 0 G F 2 22 0 G F 2 0 G F 2 22 0 G F 2 0—4 22 22 5—9 34 34 10—14 1 1 1 32 32 15-19 18 18 18 23 23 20—24 18 18 18 2 2 2 13 13 25—29 22 2 24 1 1 2 26 5 5 30—34 18 3 21 1 3 4 25 1 1 1 35—39 13 16 29 3 3 32 1 1 1 3 3 40—44 20 25 45 1 3 4 49 2 2 2 45—49 14 17 1 32 2 5 7 39 50—54 10 18 28 1 1 1 3 31 1 1 55—59 7 21 1 29 3 3 6 35 2 2 2 1 1 60—64 8 9 1 18 l 2 1 4 22 l 1 2 2 1 1 65—69 4 7 1 12 2 2 14 2 3 1 6 6 70—74 1 4 2 7 7 1 11 1 13 13 75—79 1 1 2 2 6 2 8 1 1 9 80 ( 3 2 3 8 1 1 9 Summa 155 123 6 284 7 21 7 35 319 9 27 7 43 1 1 2 4 47 135 135 6 Män Kvinnor 7 Män Kvinnor 8 Mån 0 G F 2 0 G F 2 22 0 G F 2 0 G F 2 22 0 G F 2 0—4 1 1 5—9 5 5 10— 14 4 4 15—19 2 2 20—24 1 1 25—29 2 2 2 l 1 30—34 1 1 1 35—39 40—44 1 1 1 45—49 50—54 55—59 60—64 65—69 70—74 75—79 80 ( Summa 4 4 4 14 14

].

SOU1975:100 Bilaga] 197 Kvinnor 4 Män Kvinnor 5 Män Kvinnor OGFZZZOGFEOGFZEZOGFEOGFZZZ 21 21 43 32 32 66 29 29 61 2 2 2 2 4 40 40 63 1 1 1 23 8 1 32 45 2 2 5 5 7 4 4 4

5 10 15 20 2 2 2 4 1 5 5 3 7 10 10 1 1 1 l 2 5 5 5 2 11 13 16 2 2 2 1 3 4 1 1 5

12 12 12 2 2 2 1 3 4 4

1 15 1 17 17 1 1 1 2 2 2 1 12 13 14 2 2 2 3 l 4 4 1 13 1 15 16 2 2 2 2 2 2 2 10 2 14 15 5 5 5 4 4 4 l 4 3 8 8 2 1 3 3

3 2 5 5 4 4 4 4 4 4 1 1 1 l 5 6 6 162 105 19 286 421 8 8 10 19 1 30 38 20 14 34 l 1 35 9 Män 0 G F 2 l 1 2 2 2 2 3 3 8 1 I 1 l 2 1 1 5 2 2 2 2 1 l 5 5 6 1 1 2 3 8 l 9 14 6 20 29 2 2 3 4 2 6 10 5 15 21 1 1 2 2 1 l 1 2 3 4 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 3 1 1 1 3 3 3 1 2 3 3 1 1 1 1 1 1 2 2 2 1 1 1 1 1 1 1 2 l l 1 7 11 18 32 19 5 24 34 14 7 55 79

, Teckenförklaring se bilaga 111.

Undersökningspopulationen inom BDS fördelad kön, civilstånd, ålder och klasser enligt assistenternas bedömning.

198 Bilaga 1 sou1975:100 Bilaga 113 1 Män Kvinnor 2 Män Kvinnor 3 Män 0 G F 2 0- G F 2 22 0 G F 2 0 G F 2 22 0 G F ); 0—4 12 12 , 5—9 9 9 10—14 13 13 15—19 3 3 3 13 13 20—24 9 9 9 7 7 25—29 19 19 19 2 2 2 2 2 30—34 13 6 19 1 1 20 2 2 2 35—39 10 11 21 21 40—44 9 10 19 19 1 1 1 2 2 45—49 12 9 21 1 1 22 2 2 1 1 3 1 1 50—54 3 9 12 12 1 1 2 2 55—59 5 12 17 1 1 18 1 2 3 3 60—64 3 7 1 11 2 2 13 65—69 1 6 7 7 2 6 8 1 1 9 1 1 2 70—74 2 1 3 3 2 2 3 7 1 1 8 75—79 2 3 5 1 1 6 1 1 80( 1 1 1 1 2 3 2 2 5 Summa 89 72 1162 1 2 2 5167 8 21 6 35 6 6 41 59 1 2 62 6 Män Kvinnor 7 Män Kvinnor 8 Män 0 G F 2 0 G F 2 22 0 G F 2 0 G F 2 22 0 G F 2 0—4 1 1 5—9 10—14 » 15—19 1 1 1 20—24 3 3 3 1 1 1 25—29 1 1 4 1 5 6 1 1 1 1 2 30—34 1 1 1 35—39 1 1 1 40—44 45—49 50—54 55—59 1 1 1 60—64 65—69 70—74 75—79 80( Summa 1 1 8 4 12 13 2 2 1 1 3 1 1

? : l

i 1

Känner 4 Män KWnnor 5 Män KWnnor OGFEZZOGFZOGFZEZOGFZOGFEEE 17 17 29 4 4 3 3 7 12 12 21 1 1 2 2 3 15 15 28 1 1 l 1 2 15 15 28 2 2 3 3 5 8 8 15 1 1 4 2 6 7 1 1 1 4 4 6 1 1 1 2 3 4 1 1 l 3 14 17 17 1 l 2 2 1 1 1 2 7 9 9 1 l 1 1 2 l 2 2 1 8 9 11 1 2 3 3 1 1 1 9 9 10 11 11 11 1 11 4 16 16 1 1 1 1 1 2 2 6 1 7 7 2 1 3 5 2 2 2 3 1 4 4 1 1 1 3 3 4 1 1 1 1 2 3 3 74 71 12 157 219 11 11 17 18 1 36 47 4 5 l 1 6 9Män 0 G F 2 1 l 2 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 l 1 1 l 1 1 1 1 9 1 10 10 4 3 7 7 2 2 2 1 l 1 1 1 3 4 1 1 1 1 1 l 3 3 6 7 5 5 15 5 2 22 27

Teckenförklaring se bilaga 111. Undersökningspopulationen inom SKOGS fördelad kön, civilstånd, ålder och klasser enligt assistenernas bedömning.

1 Män

KWnnor

0 G F 2 () (i F 2 22)() G F

0—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 1 45—49 50—54 55—59 60—64 65—69 70—74 75—79 80(

o—Nawan—unooooooo— I—I—lI—l woowwwaxax

waax

___-|_-

.— N-Ä-PWNIN

10 15 17 19 26 21 12

10

Sununa 66 77 3 146

11 157

6 Män

Kvinnor

OGFZOGFZZZOGFZOGFZZZOG

0—4 5—9 10—14 15—19 3 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59 60—64 65—69 70—74 75—79 804i

,.-

NU)

3Män 2 220 G F

Kvinnor

ZOGF

2 Män

.—

waist—) bow-b&b) Umm-åhh)

ON bälg»—

2 24 62 l 8 Män

N

7 Män Kvinnor

NU) Nb)

. Kvinnor 4 Män Kvinnor 5 Män Kvinnor OGFZZZOGFZOGFZZZOGFZOGFZEZ

18 18 34 20 20 37 l 1 l i 14 14 29 l l 2 2 3 1 12 12 21 2 2 2 i 3 2 5 9 3 3 3 3 3 3 i 4 14 18 18 1 1 2 2 3 1 1 2 2 1 10 10 11 1 2 3 3 1 8 9 9 1 1 1 l 4 5 5 10 10 10 l l l 6 1 7 7 2 2 2 5 5 5 2 2 2 2 2 2 4 4 4 1 l 1 1 6 7 7 2 2 2 l 1 l 1 3 1 5 6 2 2 2 2 1 3 3 1 1 l l 1 1 1 1 1 74 70 5 149 212 3 3 9 10 19 22 6 11 1 18 18 9 Mån 0 G F 2 3 3 5 3 3 3 2 2 2 l 1 1 3 3 6 l 1 1 1 2 3 l 4 6 1 l 5 2 7 8 2 2 2 3 l 4 2 3 5 9 2 2 2 1 1 1 1 1 1 1 l 1 2 2 2 1 1 1 1 l 1 1 1 1 1 l 1 2 2 2 1 1 1 14 9 23 30 5 l 6 9 7 6 22 28 1 Teckenförklaring se bilaga 1 11. Undersökningspopulationen inom AC fördelad kön, civilstånd, ålder och klasser enligt assistenternas bedömning.

1 Män KWnnor 2 Mån KWnnor 3 Mån "0 G F 2 0 G F 2 22 0 G F 2 0 G F 2 22 0 G F 2

0—4 6 5—9 13 10—14 15—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59 60—64 65—69 2 3 70—74 1 2 75—79 1 1 2 3 3 8

uAainooxn—ah ...—.xsmaxxiqu .— v—Nåmo oo _- ... ...

1»wa

80( Sununa 44 41 1 86 2 3 1 6 92 3

2 13 1 1 14 35 1 36

6 Män KWnnor 7 Män Känner 8 Mån 0 G F 2 0 G F 2 22 0 G F 2 0 G F 2 22 0 G F 2

0—4 5—9 10—14 15—19 1 20—24 25—29 1 l 1 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59 60—64 65—69 70—74 75—79 804:

Smnma 1 l l

Kvinnor 4 Män Kvinnor 5 Män Kvinnor 'OGFZZEOGFEOGFZZEOGFZOGF222 ? 9 9 15 ' 6 6 19 1 8 8 15 8 8 13 2 1 3 5 4 4 6 1 1 1 1 8 9 9 5 5 5 7 7 7 3 3 3 3 3 3 3 1 4 4 1 3 4 4 2 2 2 1 1 2 3 1 l 1 1 1 2 2 l 1 1 l 1 1 1 1 1 1 l 1 35 40 4 79115 6 6 6 9 Män Kvinnor 0 G F 2 0 G F 23 232 4 4 4 1 1 l 1 2 1 1 1 1 1 1 1 2 l 2 3 5 1 6 9

Teckenförklaring se bilaga 111. 1 Undersökningspopulationen inom Z fördelad kön, civilstånd, ålder och klasser enligt assistenternas bedömning.

1 Män Kvinnor 2 Män Kvinnor 3 Män

() G F 2 () G F 2 EZIC) G F 2 () () F 2) 223() G F 2

0—4 15 15 1 5—9 29 291 10—14 11 11 15—19 7 7 7 2 2 20—24 9 9 9 2 2 25—29 16 1 17 17 30—34 10 6 16 16 35—39 11 14 25 25 40—44 5 8 2 15 15 l l 1 45—49 13 3 16 1 l 2 18 2 2 2 50—54 4 9 2 15 1 1 16 2 1 3 3 55—59 5 7 1 13 1 1 14 2 2 2 60—64 1 5 6 l 1 7 2 l 3 l 1 4 l 1 65—69 5 5 5 3 3 4 10 l 1 11 1 1 70—74 1 1 2 2 l 5 2 8 1 2 3 11 1 1 75—79 1 l l 2 2 3 3 5 8051 2 3 2 7 7 Sununa 81 59 6 146 l 5 6 152 16 14 8 38 2 6 8 46 60 2 62

6 Män Kvinnor 7 Män Kvinnor 8 Män

0 G F 2 0 G F 2 22 0 G F 2 0 G F 2 22 0 G F 2

0—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59 60—64 65—69 70—74 75—79 804:

? sou 1975:100 1 1 |

Kvinnor 4 Män Kvinnor

5 Män

Kvinnor

"OGF_ZZZOGFZOGFZZZOGFZOGFZZZ

? 19 19 34 1 1 ]

12 512 12 411 1 1 i 5 516 2 2 2 2 4 110 1012 1 5 31911 3 3 3 ». 3 6 9 9 12 1212 1111 2 3 15 6 6 1 2 417 7 7 7 7 5 5 5 6 6 6 11 2 2 1 12 3 3 3 3 3 4 13 4 4 1 12 1 11 1 11 1 11 1 11 57 54 2113175 4 1 5 911 20 25 9Män Kvinnor m 0 G F 2 223 1 11 12 2 2 2 4 4 4 1 1 213 4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 s 5 7 211015

Teckenförklaring se bilaga 111. Undersökningspopulationen inom KONC fördelad kön, cibilstånd, ålder och klasser enligt assistensernas

bedömning.

1 Män Kvinnor 2 Män Kvinnor 3 Män 0 G F 2 0 G F 2 22 0 G F 2 0 G F 2 22 0 G F 2

o_4 5—9 10_14 15-19 20—24 2 25—29 1 30—34 3 35—39 1 40—44 2

1 1 2

.. ..

_WW—www _uaw—uww

45—49 50—54 55—59 60—64 65—69 70—74 1 4 5 5 75—79 8051

Sunnna 13 13 1 27 1 1 28 1 4 5 5 16 16

NOtAUrN—ANN NOwUINH-b—wto

6 Män KWnnor 7 Män KWnnor 8 Män

cor-*ZOGFZZZOGFZOGI-2220ch

0—4 » 1 1 5—9 2 2 10—14

15—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59 60—64 65—69 70—74 75—79 80(

Kvinnor 4 Män Kvinnor 5 Män Kvinnor 1OGF2220GFZOGF2220GFZOGFZZZ 1 1 2 ; 1 1 3 E 1 1 4 1 ' 1 1 2 5 1 1 1 1 1 2 5 1 l 1 1 1 2 2 2 2 1 l l 2 2 2 1 1 l 3 3 3 1 1 l 1 2 3 4 2 1 3 3 l 1 1 1 1 1 l 1 1 714 2137 3 3 3 21 14 4" 9Män Kvinnor 0 G F 2 0 G 1— 2 22 1 1 2 l 1 3 1 1 1 2 2 2 1 1 1 l 1 1 1 1 1 12 1 1 1 1 * 2 1 3 6 4 4 2 13 7

Teckenförklaring se bilaga 111. Undersökningspopulationen inom KONC fördelat kön, civilstånd, ålder och klasser enligt assistenternas bedömning

Bilaga 118 Fig. 3

Teckenförklaring:

tn' mixades"

Personer som sjalva aktivt bedriver renskötsel eller bitra'der dari.

Personer som tidigare bedrivit renskötsel men upphort darmed utan att övergå till annat stadigvarande vrke.

Fami 'emedlemmar till personer under 11) utan annat eget vrke. Familjemedlemmar till personer under (21 utan annat eget vrke.

Personer som någon gång under tiden 1965—71 bedrivit renskötsel men upphort darmed och som ägnar sig stadigvarande ät annat yrke.

Fam" 'emcdlummar till personer under (1) MED annat eget yrke. Fam” emedlemmar till personer under (21 MED annat eget yrke. emedlemmar personer under (51.

Personer som 1965—71 utgått ur befolkningen 1—8 ovan.

XXXV sxxxw

Mån 80 Kvinnor

8

momomo

. % Förut gifta

Linjemarkering avser familjemedlemmar. Punktmarkering avser personer som själva varit aktiva renskötare.

Bilaga 119 Fig. 4

80. Kvinnor " 80 Kvinnor

LOOLDOLD ln ("MNW—9 O

Teckenförklaring: 1. Personer som sjalva aktivt bedriver renskötsel eller bitrader dari.

2. Personer som tidigare bedrivit renskötsel men upphört darmed utan att övergå t annat stadigvarande yrke, 3. Fam'ljemedlemmar t'll personer under 11) utan annat eget vrke. Familjemedlemmar till personer under 12) utan annat eget yrke. Personer som någon gång under tiden 1965—71 bedrivit renskötsel men upphört darmed och som ägnar sig stadigvarande ät annat yrke. Fam'ljemedlemmar till personer under (11 MED annat eget vrke. Fam jemedlemmar till personer under (2) MED annat eget yrke.

sim”

_ Linjemarkering avser familjemedlemmar. Famliem8d|emmaf1l|1 personer UDdef 151. Punktmarkering avser personer som själva Personer som 1965—71 utgått ur befolkningen 1—8 ovan. varit aktiva renskötare_

cdrx'cxjoi

Bilaga 120 Fig. 5

Män 80 Kvinnor " ' Mån 80 Kvinnor Mån 80 Kvinnor

221883

Teckenförklaring: 1. Personer som sjalva aktivt bedriver renskötsel eller bitrader dari.

2. Personer som tidigare bedrivit renskötsel men upphört darmed utan att övergå 'Il annat stadigvarande yrke.

3. Fa emedlemmar personer under (1) utan annat eget yrke. 4, Fam medlemmar personer under (2) utan annat eget yrke.

5. Personer som någon gång under tiden 1965—71 bedrivit renskötsel men upphört darmed och som agnar sig stadigvarande åt annat yrke.

personal under (1) MED murat eget yrke. . % Förut gifta

Fam emedlemmart personer under (21 MED annat eget yrke. Linjemarkering avser familjemedlemmar.

Fam emedlemmar t personer under (51, Punktmarkering avser personer som själva Personer som 1965—71 utgått ur befolkningen 1—8 ovan. varit aktiva renskötare.

Fam cmcdlcmma- t

SOU1975:100 ei rx" co ai

Bilaga 12] Fig. 6

Teckenförklaring:

1. 2, v'u'i (ordade;

Personer som själva aktivt bedriver renskötsel eller biträder dari. Personer som tidigare bedrivit renskötsel men upphort därmed utan att övergå till annat stadigvarande yrke. Familjemedlemmar till personer under (i) utan annat eget yrke. Familjemedlemmar till personer under (2) utan annat eget yrke. Personer som någon gång under tiden 1965—71 bedrivit renskötsel

men upphört därmed och som ägnar sig stadigvarande åt annat yrke.

Fam' 'emedlemmar personer under (1) MED annat eget yrke. Familjemedlemmar personer under (2) MED annat eget yrke. Familjemedlemmar till personer under (5). Personer som 1965—71 utgått ur befolkningen 1—8 ovan.

Män

80 Kvinnor

|:] Ogifta % Gifta ' % Förut gifta

Linjemarkering avser fam” 'emedlemmar. Punktmarkering avser personer som själva varit aktiva renskötare.

Bilaga 122 Fig. 7

Män 80 Kvinnor Mån 80 _ Kvinnor innor Mån 80 Kvinnor

Teckenforklaring: 1. Personer som sjalva aktivt bedriver renskotsel eller bitrader dari.

2. Personer som tidigare bedrivit renskotsel men upphort darmed utan att overgä till annat stadigvarande yrke.

3. Familjemedlemmar t'l personer under (1) utan annat eget yrke. 4. Familjemedlemmar t personer under (2) utan annat eget yrke. 5. Personer som någon gång under tiden 1965—71 bedrivit renskotsel

men upphort darmed och som agnar sig stadigvarande åt annat yrke. / .. . . %% Forut gifta

Familjemedlemmar t' personer under (1) MED annat eget yrke. Fami 'emedlemmar till personer under (2) MED annat eget yrke. Linjemarkering avser famjjiemedlemmar'

emedlemmar ti personer under (5). Punktmarkering avser personer som själva Personer som 1965—71 utgått ur befolkningen 1—8 ovan. varit aktiva renskötare.

Bilaga 123 Fig. 8

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

Kvinnor Män

nun txxxv axx-

,. "Måäe x.:

Teckenförklaring: 1. Personer som själva aktivt bedriver renskötsel eller biträder däri.

2. Personer som tidigare bedrivit renskötsel men upphört därmed utan att övergå till annat stadigvarande yrke. 3. Familjemedlemmar till personer under (1) utan annat eget yrke. 4. Fam jemedlemmar till personer under (2) utan annat eget yrke. 5. Personer som någon gång under tiden 1965—71 bedrivit renskötsel

men upphört därmed och som ägnar sig stadigvarande åt annat yrke. / j_ . Familjemedlemmar till personer under (1) MED annat eget yrke. . %% FOfUt Q'fta

6 7 Familjemedlemmar till personer under (2) MED annat eget yrke. Linjemarkering avser fam emedlemmar. 8- Familjemedlemmar till personer under (5). Punktmarkering avser personer som själva 9 Personer som 1965—71 utgått ur befolkningen 1—8 ovan. varit aktiva renskötare.

Bilaga [24 Fig. 9

Kvinnor

. % Förut gifta

Linjemarkering avser familjemedlemmar. Punktmarkering avser personer som själva varit aktiva renskötare.

S()L11975:100 Bilaga 125 Fig. 13

i

A resp kvinnor N==463 % Överskott av män 1972

Kvinnor

Män

..WU—

///

Bilaga 126 Fig. 14

Män Kvinnor

1972 N=836

% Överskott av män resp. kvrnnor

_WM

V////////// —7//////////

, Kvinnor %- ' %— 1958 N=1125 / 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 /

Bilaga 127 Fig. 15

1972 N=227

7 Överskott av män % resp kvinnor

i Män ' Kvinnor

_ 7///////////////. _ %— 2 3 4

Kvinnor

1958 N = 272

Bilaga 128 Fig. 16

Mån

-% _%

_WM _/;.

Kvinnor

1972 N= 398 . Överskott av mål ' resp kvinnor

Bilaga 129 Fig. 17

Män Kvinnor

1972 N=488

V / _ .Överikott av män _m 50 _ resp. VlnnOr _WM _W/f/A 40

| sou1975:100 Bilaga] 219

Män Kvinnor

&

l

% tl||

xt

!|

'///A

Kvinnor Män 5555; Kvinnor

$'% (5 & &. U..) Q 3! QQ N

% Förut gifta

antal personer

SOU19751100 Bilaga 131 Fig. 19

100

90 80 70 60

soi.

| 40 : | | 30 |. . "

'. 10 3. * ' ' 's

___-__

[ . B n 1 2 3 4 5 6 7 8 910111213141516171819202122232425262728293031323334353637383940414243444546474849 y r

Teckenförklaring

-- 1972

Byarnas namn framgår av bilaga 50

antal personer

130 120

Bilaga 132 Fig. 20

110 100

90 80 70 60 50 40 30 20 10

1 2 3 4 5 6 7 8 910111213141516171819202122232425262728293031323334353637383940414243444546474849

Teckenförklaring _ 1965

-- 1972

Byarnas namn framgår av bilaga 50

Bilaga 133 Fig. 21

antal personer

1 2 3 4 5 6 7 8 9101112131415161718192021222324252627282930313233343536373839404142434445 464748

-- 1972

Byarnas namn framgår av bilaga 50

By nr

Bilaga 134 Fig. 23

77/ % 23 % _513/ ////// / 45/ ”

_r/fsor' . ”mi

Tabell 21 De renskötande hushållen 1965 och 1972 fördelade kön, civilstånd och större åldersgrupper. (Bilaga 135)

Distrikt Ålder

BDN 0—14 15—29 30—44 45—54

60—

Summa BDS 0—14 15—29 30—44 45—59 60—

Sumnm

AC 0—14 15—29 30—44 45—49 60—

Summa

Z 0—14

15429 30—44 45—59 60—

Sumnm

Män

1965 og

119 113 71 29 16

348

42 63 44 15

7

171

29 20 24 7 1 81 32 43 37 17

1972 og

89 112 55 34 17

307

35 56 37 21

6

155

26 21 17 14 78 44 37 26 24

1965 g

46 68 53

169

23 34 23 80 19 12 11 44 21 23 13 59

1972 g &

44 57 30

134

27 31 21 79 17 18 43 28 18 16 63

1965

'—

1972

1 NMM %

Samtliga

1965

119 115 118 97 75 524

42 63 67 50 37

259

29 22 43 19 17

130

32 45 59 40 21

1972

89 115 99 93 54

450

35 56 64 52 31

238

26 21 34 32

122

44 38 56 45 23

Kvinnor

1965 og

124 74 11

8 1

218

54 41

104

25 10 37 36 22 64

1972 08

81 88 9 6 5

189

43 40 93 23 13 39 44

WVN N

1965 g

19 53 69 28

169

7 23 38 12

80

17 13

44

15 15 21 60

1972 g

28 40 50 19

137

31 35

80

21 10 43 23 19 10 61

1965

4

27 31

20 29

10 11

[x

1972

8 21

30

10 15

_iv—iMxrj O

Sannhga 1965 1972

124 81 93 117 64 49 81 64 56 45

418 356

54 43 48 45 29 40 47 41 35 19

213 188

25 23 17 18 19 23 14 10 17 12 92 86 36 44 37 35 20 28 24 24 16 15

133 146

1965

Båda könen

Samtliga

243 208 182 178 131 942

96

1972

170 232 148 157

99

806

78

111 101 96 104

97 72

472

54 39 62 33 34

222

68 82 79 64 37

93 50

426

49 39 57 42 21

208

88 73 84 69 38

Kvinnor Båda könen

1972. Samtliga 1965 1972 1965 1972 Samtliga Samtliga fg 1965 1972 og og fg fg 1965 1972 1965 1972

57 49 59 53 59 53 116 102 62 53 25 35 43 55 105 108 63 59 3 2 34 97 93

41 39 2 20 69 59 34 24 2 21 60 45

224 91 183 447 407

3 16 9 15 26 22 8 20 13 14 12 21 4 10 6

44 84 71

Tabell 22 Den renskötande hushållen efter storlek och ålderssammansättning, distriktsvis 1965 och 1972. (Bilaga 136) Hushål- Åldeissam- BDN BDS AC Z SKOGS KONC HUSH PERS lens mansättning stor— lck 16— 0—15 65 72 65 72 65 72 65 72 65 72 65 72 65 72 65 72

l 1 0 24 48 18 22 19 19 27 26 14 17 8 6110138 110 138 2 1 1 1 2 2 1 2 0 39 33 31 24 16 19 15 21 27 23 3 5131125 266 252 3 1 2 1 1 2 2 1 11 19 12 14 7 1 7 10 9 5 2 2 48 51 3 0 33 24 13 17 7 5 11 6 12 7 3 3 79 62 381 345 4 1 3 1 1 2 2 15 14 6 9 9 6 7 10 14 19 2 1 53 59 3 1 8 5 4 1 1 4 4 4 2 7 2 2 21 23 4 0 18 16 10 7 2 1 5 9 8 8 1 44 41 472 496 5 2 3 13 9 4 3 3 7 9 7 5 6 34 32 3 2 5 3 2 2 3 4 1 3 3 1 14 13 4 1 7 7 3 5 2 1 1 3 2 1 17 15 5 0 12 5 7 7 1 2 6 1 7 2 1 33 18 490 390 6 2 4 6 2 2 1 1 5 3 11 9 3 3 4 1 1 3 1 1 8 3 4 2 6 1 2 3 1 1 2 1 1 12 6 5 1 5 3 3 1 1 3 3 1 2 1 14 9 6 O 1 9 1 2 1 3 3 2 1 8 15 318 252 7 2 5 2 4 2 1 1 1 2 6 7 3 4 1 2 1 1 2 4 3 4 3 1 1 1 1 1 3 2 5 2 3 3 2 2 1 1 1 1 7 7 6 1 3 4 1 2 1 1 5 7 7 0 1 1 2 2 2 4 189 210 8 2 6 1 1 1 1 5 3 5 2 1 1 1 8 2 7 1 1 1 8 0 2 1 1 2 6 2 2 1 3 4 4 3 1 4 136 48 9 4 5 1 l 1 1 7 2 1 1 8 1 l 1 2 9 0 1 1 5 4 1 1 3 6 1 1 2 7 2 2 45 45 10 2 8 l 1 4 6 1 1 7 3 1 1 8 2 1 1 2 10 0 1 1 5 5 l 1 10 60 11 7 4 1 1 1 1 10 1 1 6 5 1 1 4 7 1 1 2 44 22 12 11 l 1 1 7 5 1 1 6 6 1 1 4 8 1 1 36 12

Summa 235 226 132 127 76 72 104 111 123 114 26 23 696 673 2497 2270

% av totala antalet hus- håll inom distriktet

BDN 808 N = 235 132

AC 76 1965

Z

SKOGS KONC

104 123 26

BDN 226

BDS 127

AC 72 1972

2 111

._i_Distrikt

SKOGS KONC 114 23

Bilaga 137 Fig. 25 228 Bilaga 1 SOU l975:lOO

Bilaga 138 Fig. 26

Procent av äktenskap ingångna 1940—65 resp 1946—71

N1965=112 N1972= 91

30 20

10

1 2 3 4 BDN

SKOGS

N1965=32 N1972=34

Teckenförklaring

Avser materialet från 1965 års undersökning D 1. Aktenskap ingångna 1940—45

2. " 1946—50 3. " 1951 —55 4. " 1956-65

Avser material i Umeåundersökningen 1. Aktenskap ingångna 1946—51

2. " 1952—56 3. " 1957—61 4. " 1962—71

Avgränsning av den renskötande befolkningen inom Västerbottens län

Bakgrund

Erfarenheter från tidigare undersökningar rörande samerna visar att avgränsningen av populationen ofta är förenad med stora svårigheter (Johansson, 1973). Vid planeringen av befolkningsstudien avseende den renskötande befolkningen befanns det angeläget att närmare fästa uppmärksamheten på detta förhållande.

Syfte

Att studera överensstämmelse mellan olika kategoricrs avgränsning av den renskötande befolkningen i Västerbottens län.

Metod

Utgångspunkt för kartläggning av den renskötande befolkningen var renlängderna för tiden 1965—1971. Dessa uppgifter har kompletterats med data från församlingsböckerna om den kompletta födelsefamiljen och den egna familjen. [den särskilda undersökningen i Västerbotten har uppgifterna från renlängderna förts över på kort. Olika färger har använts för sterbhus och övriga. Sterbhuskorten har kompletterats med uppgifter om sterbhusdelägarna från domsagorna. Därefter har för varje sterbhus- ägare upprättats ett nytt personkort. Samtliga kort har också komplette- rats med uppgifter om på vilken fastighet vederbörande varit mantalsskri- ven 1971. Fastighetsnumren har hämtats från länsstyrelsernas person- register. Med ledning av fastighetsnumren har listning av samtliga personer mantalsskrivna 1971 på fastigheterna utförts. Uppgifterna har insamlats från länsstyrelsernas databand. Slutligen har även datalistornas uppgifter kompletterats med uppgifter från pastorsexpeditionernas per- sonkort och församlingsböckerna beträffande den egna familjen. Följan— de sammanställning visar ett flödesschema över den något komplicerade insamlingsrutinen.

Med denna insamlingsmetod har för Västerbottens län ett stort antal personkort erhållits. Nämnas kan att totalt har inte mindre än 717 fastigheter varit med i insamlingen. Det totala arbetsmaterialet omfattade ca 3000 personer. Eftersom insamlingen gjordes bl.a. via mantalsskriv- ningsuppgifter fastighetsvis medtogs även många icke samer i materialet.

Hela detta material presenterades byvis för assistenterna vid lantbruks- nämndens rennäringsavdelning. Parallellt härmed presenterades materialet också för en slumpmässigt utvald person från respektive sameby som ingick i materialet. Samtliga bedömare hade att ta ställning till om en namngiven person kunde hänföras till den renskötande befolkningen eller ej. Den renskötande befolkningen skulle utgöras av den befolkning, som yrkesmässigt är sysselsatt i renskötseln eller som varit sysselsatt däri men ej stadigvarande övergått till annan verksamhet ävensom familjemedlem-

Bilaga 139 Fig. 27

Källa Data Lagring av data Renlängder 3 Namn ) lndividkort (Grön) [___—___] 1965—1971 Renantal (Röd)

Domsagor STBH Bouppteckningar Delägare Namn > lndividkort _— Länsstyrelsernas personregister-

kort 3 Fastighetsnr > lndividkort Föd.data (Grön) Civilstånd etc.

Listning av fastighetsnr

Länsstyrelsernas databand över Namn, föd.data lndividkort mantalsskrivn. 3 hemvist etc 3 (Grön) 1971

Pastorsexpedition Uppslag I personkort % förs. bok lndividkort (Grön)

Förs. bok

födelsebok etc. % Övr.fam.medl. > lndividkort

även utflytt.

Teckenförklaring

Visar på vilka data som hämtas ur resp. källa Visar på var data lagras under pågående insamling

—> Anger tidsföljden för olika arbetsmoment

(Grön) Hänvisar till olika arbetsblanketter (Röd)

Illustrerar hur populationen "växer" ju längre arbetet fortskrider

mar till dylika personer. Bedömarna skulle inte göra någon klassificering i dessa grupper utan endast ta ställning till om vederbörande tillhörde den renskötande befolkningen eller ej.

Resultat

Det slutliga resultatet blev att 473 personer kom att av någon bedömare hänföras till den renskötande befolkningen. De resultat som redovisas avser dessa 473 personer. Nedanstående tabell visar assistenternas och de övriga bedömarnas resultat.

Tabell 29. Den renskötande befolkningen i Västerbottens län vid årsskiftet 1971—72 enligt olika bedömare.

Renskötande Tveksamma Icke renskötan- Summa befolkning fall de befolkning

Assistenternas bedömning 334 139 Övriga bedömare 44 7 7

Det framgår av tabellen att de övriga bedömarna har infört en tredje klass där tveksamma fall placeras. Vidare framgår att assistenterna bedömning av den renskötande befolkningens storlek väsentligt under- stiger de övriga bedömarnas. Överensstämmelsen i assistenternas och de övriga bedömarnas bedömningar kan studeras i tabell 30.

Tabell 30. Överensstämmelsen i assistenternas och de övriga bedömarnas klassifice- ning av den renskötande befolkningen i Västerbottens län vid årsskiftet 1971—72.

Assistenterna

Renskötande Icke renskötan— Summa befolkning de befolkning

Övriga Renskötande befolk- bedömare ning 323 124

Tveksamma fall 4 15 19 Icke renskötande

befolkning 7 0 7 Summa 334 139 47 3

Av tabell 30 framgår att båda bedömargrupperna är överens om 323 personer och att dessa ingår i den renskötande befolkningen. I relation till totala antalet är man således ense om ca 68 procent. Resterande 150 personer har man klassificerat olika. Som en liten kuriositet framgår att assistenterna ansett sju personer, vilka klassificeras som icke-renskötande befolkning av övriga bedömare, tillhöra den renskötande befolkningen.

För ytterligare jämförelser insamlades även uppgifter om medlemskap i byarna. Totalt upptogs 172 personer som medlemmar samt 72 personer som familjemedlemmar till dessa. Nedanstående tabeller visar hur dessa enligt klassificeringarna placera- des av olika bedömare.

Tabell 3l. Medlemmar i Västerbottens läns samebyar klassificerade efter olika bedömare.

Assistenterna

Renskötande Icke renskötan- Summa befolkning de befolkning

Övriga Renskötande befolk- bedömare ning 155 12 Tveksamma fall 2 2 Icke renskötande befolkning 3 3

Summa l58 14 172

Tabellen visar att bedömarna är överens om att 155 personer av samtliga 172 medlemmar bör räknas till den renskötande befolkningen. Överensstämmelse erhålles således i ca 90 procent av fallen.

Tabell 32 Personer angivna som familjemedlemmar till medlemmar i Västerbottens läns samebyar klassificerade efter olika bedömare.

Assistenterna

Renskötande Icke renskötan- Summa befolkning de befolkning

Övriga Renskötande befolk- bedömare 'ning 63 Tveksamma fall Icke renskötande befolkning

Summa 63 72

Som framgår av tabell 32 är båda bedömargrupperna överens om att 63 av de 72 familjemedlemmarna tillhör den renskötande befolkningen. Detta innebär en överensstämmelse till ungefär 86 procent vilket således är något lägre än vad medlemmarna beträffar.

Fig. 28 Bedömargrup- pemas klassificering av den renskötande befolk- ningen. Överensstäm- melse mellan grupperna i procent av respektive medlemskategori.

Tabell 33, Personer som ej upptagits på medlemsförteckningarna fördelade efter olika bedömare,

A ssistente rna

Renskötande Icke renskötan- Summa befolkning de befolkning

Övriga Renskötande befolk- bedömare ning 105 106

Tveksamma fall 4 10

Icke renskötande befolkning

Summa

Av tabell 33 framgår att båda grupperna är överens om att 105 av de 229 personerna, eller ca 46 procent, är att hänföra till den renskötande befolkningen. Assistenterna har för övrigt klassificerat knappt hälften av dessa i den renskötande befolkningen, medan övriga bedömare tagit med drygt 90 procent. Överensstämmelsen mellan de båda bedömargrupperna avseende medlemmar, familjemedlemmar och övriga icke medlemmar kan sammanfattas i följande figur.

90 ' Teckenförklaring

// Upptagna som medlemmar 80 i sameby. N = 172 Upptagna som familje- medlemmar till medlem i sameby. N = 72

70 60 __ Ovriga. N = 229 50

40

30

20

10

Det syns av figuren att överensstämmelsen mellan bedömargruppernas klassificering av medlemmarna och deras i förteckningarna upptagna familjemedlemmar är stor. När det gäller personer som ej är upptagna i medlemsförteckningarna går meningarna starkt isär.

Diskussion av resultaten

Resultaten visar tydligt ett par förhållanden. För det första att assistenternas bedömning, mer än i de övrigas, tycks vara starkare knuten till föreställningen att antingen skall man räknas till den renskötande befolkningen eller inte. De övriga bedömarna inför spontant en mellan- grupp där man placerar några gränsfall. Anledningen till denna, visserligen inte särskilt omfattande, men ändock skillnad kan man förmodligen finna i olika syn på rennäringen. Assistenternas bedömning grundas troligen på en mera företagsekonomisk syn på renskötseln där tradition osv. kanske inte får samma rum som i de övriga bedömarnas bedömning. Dessa har en bindning av emotionell art till rennäringen och till människorna i och kring näringen. Detta återspeglas i att man dels innesluter fler iden renskötande befolkningen, dels drar en mjuk och töjbar gräns kring denna befolkning och tillåter en mellangrupp att uppstå. För det andra framgår att man är relativt ense om en kärna i den renskötande befolkningen bestående av de personer som upptages i medlemsförteck- ningarna. När det emellertid gäller befolkningen utanför denna kärna går däremot klassificeringarna starkt isär. Slutsatsen bör vara att assistenter- nas bedömning delvis sker mot bakgrund av ett annat sammanhang än övriga bedömares.

Bilaga I 40 Fig. 29

BDN SKOGS+ KONC

Teckenförklaring

& Population 1972 enligt Umeåundersökningen

[: Population 1972 i Umeåmaterialet efter 1958 års definition

Population 1972 i Umeåmaterialet efter 1965 års definition

Bilaga 2 Den icke renskötande samebefolkningen i Sverige

Storlek. Sammansättning och geografisk utbredning 1973

Av Henning Johansson

Förord

Detta arbete har varit möjligt att genomföra tack vare många insatser från personal vid så gott som hälften av landets pastorsexpeditioner. Bland dessa vill jag särskilt omnämna f. kyrkoherden i Vittangi församling i Luleå stift, Sigvard Andersson, som i undersökningens inledningsskede aktivt bidrog till att en fungerande insamlingsrutin kunde upprättas.

Det omfattande och tålamodsprövande insamlingsarbetet har genom- förts huvudsakligen av fil. kand. Anita Salomonsson-Lundberg. Material från Jämtland har av fil. lic. Anders Lööv välvilligt ställts till undersök- ningens förfogande. För databehandlingen har Mats Hamrén svarat. Utskrift av rapporten har utförts av Carin Fils och Birgitta Lindgren. Fortlöpande vetenskaplig handledning har erhållits från professor Sten Henrysson och docent Egil Johansson.

Till alla dessa riktas ett varmt tack.

Henning Johansson

Denna undersökning har utförts på uppdrag av Sameutredningen. Avsikten med föreliggande rapport är dels att beskriva den icke renskötande befolkning på vilken delar av en särskilt avrapporterad intervjuundersökning baserats (Johansson, H. 1975), dels att studera flyttningarna inom denna population.

Bakgrund

På senare år har man ibland från samiskt håll framhållit att det vimlar av forskare som undersöker samerna. Den som är intresserad av empiriska forskningsresultat inom beteendevetenskaperna och andra samhällsveten- skaper blir därför kanske något konfunderad över den begränsade vetenskapliga produktion som finns. En förklaring härtill är emellertid att den tidigare forskningen volymmässigt varit företrädesvis av etnologisk, etnografisk eller antropologisk karaktär. Den forskning som finns inom samhällsvetenskaperna är också oftast begränsad till en mindre del av den samiska befolkningen den renskötande. Även i fråga om den renskötan- de befolkningen har forskningen oftast varit begränsad, t. ex. geografiskt till enstaka samebyar eller till husbönderna i byarna. Vad beträffar den icke renskötande samebefolkningen måste man konstatera att det knappast finns någon forskning som direkt sysslat med denna grupp. Detta beror troligen mindre på forskarnas bristande intresse för denna grupp än på de praktiska svårigheter som sammanhänger med att över huvud taget få fram nödvändiga uppgifter om befolkningen för att t. ex. kunna göra slumpmässiga urval. När sameutredningen efterfrågade en undersökning rörande bl. a. medlemskap i sameby och inställning till vissa språk- och skolfrågor även bland samer utanför renskötseln framstod det därför nödvändigt att göra en särskild befolkningsunder- sökning. Tidigare har redan en rapport rörande den renskötande befolkningen publicerats (Johansson, H., 1974). Föreliggande rapport kompletterar således den tidigare rapporten med den icke renskötande befolkning som den för båda rapporter gemensamma utgångspunkten ger.

Syfte

Syftet med undersökningen är att beskriva den icke renskötande samebefolkning som erhålles med utgångspunkt i den renskötande befolkning som tidigare beskrivits i en särskild rapport (Johansson, H., 1974) och att ge en bild av denna icke renskötande befolknings geografiska utbredning och dess flyttningar.

Metod

Utgångspunkten för registrering av den renskötande befolkningen var renlängderna för åren 1965—1971. Renlängdernas uppgifter komplettera— des med data från församlingsböckerna och kompletteringarna bestod i att för varje person som under ifrågavarande tid upptagits på renlängd inhämtades fullständiga uppgifter om vederbörandes egen familj. Vidare upptecknades ifrågavarande persons födelsefamilj. Detta material har även utgjort grunden för den befolkning som denna rapport behandlar. Personerna i den kompletta egna och födelsefamiljen har systematiskt följts upp till den 31 december 1973. Uppföljningen har bestått i att uppgifter om eventuella giftermål, födslar, skilsmässor, dödsfall eller

flyttningar insamlats. Detta har skett dels genom personliga besök vid pastorsexpeditioner, dels genom blanketter som per post tillställts expeditionerna. För Jämtlands län har också ett av Anders Lööv vid institutionen för allmän och jämförande etnografi i Uppsala insamlat material använts. Jämtlandsmaterialet har omarbetats för att bli jämför- bart med det nordligare materialet. Endast en viss olikhet föreligger i fråga om flyttningarna. Detta behandlas i samband med att flyttningarna redovisas.

Denna insamlingsteknik har medfört att uppgifter om totalt ca 25 000 personer utspridda över hela landet, och i vissa fall även i utlandet, insamlats. Genom tillvägagångssättet att gå tillbaks till födelsefamiljen och därefter följa utvecklingen framåt i tiden har det varit oundvikligt att insamla uppgifter även om personer som i dagsläget ej längre är i livet. Av det totala materialet var drygt 15 000 i livet den 31 december 1973. Härav har ca 2 400 tidigare inräknats i den renskötande befolkningen. Det slutliga antalet icke renskötande samer som levde den 31 december 1973 och redovisas i denna rapport är 12 930. I denna samebefolkning har således medräknats personer som ej inräknats i den renskötande befolkningen (se bilaga 3) som redovisats i den särskilda rapporten men som uppfyller ett av följande villkor:

1. Som själv är upptagen på någon renlängd under tiden 1965—1971. (Dock ej person om vilken det i renlängden framgår att vederbörande räknas som icke-same).

. Själv är ättling i rakt nedstigande led till person som 1965—1971 är upptagen på någon renlängd. . Själv är förälder till person som 1965—1971 upptagits på någon renlängd. . Själv är ättlingi rakt nedstigande led till person under 3. . Själv är make/maka till person Linder 1—4.

Beträffande den femte punkten bör observeras att även icke-same som gift sig med same medräknats. Om äktenskapet emellertid upplösts har icke-samen avförts från populationen. Eventuella barn har dock även fortsättningsvis medräknats.

Resultat

Resultaten avser genomgående de förhållanden som gällde den 31 december 1973. När annat i enstaka fall gäller anges detta i texten eller i anslutning till tabeller eller figurer.

Betraktar man den erhållna icke renskötande befolkningen framgår det att den är utspridd över hela landet. Härutöver är även 14 andra länder berörda. Följande tabell visar översiktligt populationens utbredning.

Av tabell 1 framgår att populationen finns inom samtliga län i landet. Det största antalet finns inom Norrbottens län som ensamt har ca 47 %av hela populationen. För Västerbottens län är motsvarande andel l7 %, Stockholms län 9 % och Jämtlands län 7 %. Totalt finns 3 765 personer

Tabell ]. Populationens fördelning på olika länder samt län inom Sverige.

Stockholms län 1 179 Västernorrlands län Uppsala län 183 Jämtlands län Södermanlands län 178 Västerbottens län Östergötlands län 126 Norrbottens län Jönköpings län 71 Sjömanshus Kronobergs län 26 Okänd vistelseort Kalmar län 54 Norge Gotlands län 39 Danmark Blekinge län 19 Finland Kristianstads län 26 Holland Malmöhus län 131 Västtyskland Hallands län 17 Frankrike Göteborgs och Bohus län 161 Schweiz Älvsborgs län 75 Italien Skaraborgs län 74 England Värmlands län 72 Liberia Örebro län 176 Kanada Västmanlands län 161 USA Kopparbergs län 231 Australien Gävleborgs län 202 Brasilien

Totalt

b—ll—l WMOOUINV—walkxl

utanför Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Kartan på nästa sida visar en koncentrerad bild av befolkningens utbredning. Principerna för kommunangivelserna framgår av bilaga 4.

Tabell 2 visar kommuner med fler än 50 personer ur populationen. Övriga kommuner med någon person ur populationen framgår av bilaga 1.

Tabell 2. Kommuner i Sverige med fler än 50 personer ur populationen.

Kiruna 1 678 Sundsvall Gällivare 1 445 Göteborg Arvidsjaur 570 Åre Jokkmokk 569 Älvsbyn Storuman 441 Härjedalen Luleå 437 Västerås Stockholm 433 Botkyrka Arjeplog 391 Haninge Norsjö 389 Kalix Boden 330 Södertälje Umeå 304 Åsele Östersund 288 Upplands Väsby Skellefteå 257 Berg Vilhelmina 242 Sollentuna Pajala 231 Nyköping Sorsele 223 Falun Strömsund 175 Gävle Piteå 171 Ludvika Lycksele 166 Sandviken Krokom 159 Karlskoga Örnsköldsvik 158 Norrköping Uppsala 127 Järfälla

Totalt

Dep. of Educ. University of Umeå 1975. Icke renskötande samer Den 31-12-1973.

Beteckningar: Skala 1: 7000000 B= Nuv. kom. 1mm2 = 5 ind

Hela riket

D Okänd vistelseort

D Sjömanshus samt Norden förutom Sverige

Cl Nord- och Sydamerika

I] Afrika och Australien

Tabell 3. Populationens fördelning på kommuner med fler resp. färre än 50 personer ur populationen, samt utrikes bosatta eller med okänd bostadsort.

Bosatta inom kommun med minst 10 815 50 personer ur populationen Bosatta inom kommun med mindre 1 977 än 50 personer ur populationen Bosatta utomlands 111 Sjömanshus eller okänd bostadsort 27

Totalt 1 2 93 0

Som framgår av tabell 2 finns över 80 % av populationen inom de 44 kommuner som medtagits i tabellen. De övriga inom landet boende fördelar sig på 183 kommuner med omfattning enligt bilaga 1. Totalt har således 227 av landets samtliga 278 kommuner, eller drygt 80 %, någon person ur ifrågavarande population. Sammanfattningsvis kan populatio— nens bosättningsorter anges med tabell 3.

Varje person i undersökningspopulationen har åsatts en uppgift om ursprungsbyn. Denna uppgift har därefter även tillförts barn, barnbarn osv. Härigenom har man möjlighet att få en översiktlig bild av den ursprungliga geografiska förankringen. Tabell 4 återger undersöknings- populationen fördelad på län efter ursprungsbyn.

Som synes har 63 % av undersökningspopulationen någon anknytning till samebyarna inom Norrbottens län, medan 25 % har anknytning till Västerbotten och 12 % till Jämtland. Av undersökningspopulationen i Norrbotten kan ca 57 % hänföras till skogssamebyarna. I Västerbotten är motsvarande andel ca 30 %.

Civilstånd, ålder och kön

Undersökningspopulationens fördelning på civilstånd, ålder och kön framgår av figur 1.

Figur 1 har som synes ett utpräglat pyramidalt utseende. Detta innebär således att antalet i de yngre åldrarna är relativt stort och att antalet personer minskar successivt när man går högre upp i åldrarna. Vad avser den renskötande befolkningen har tidigare konstaterats att civilståndsför—

Tabell 4. Undersökningspopulationens fördelning på län efter ursprungssameby.

Län Antal Procent

Norrbotten 8 104 63 Västerbotten 3 255 25 Jämtland” 1 571 12

Totalt 12 930 100

” Här inräknas även Kopparbergs län.

Kvinnor

700 600 500 400 300 200 100 100 200 300 400 500 600 700

|:] Ogifta % Gifta ; Förut gifta

delningen är mycket sned (Johansson, H., 1974). Det är därför intressant att jämföra figur 1 med figur 2 som avser den renskötande befolkningen enligt den tidigare rapporten. Det framgår klart att den mycket sneda civilstånds— och åldersfördelning som finns i den renskötande befolk- ningen inte föreligger inom den icke renskötande samebefolkningen.

I tabell 5 jämföres andelen ogifta i figur 1 för valda åldersgrupper med motsvarande värden för hela rikets befolkning.

Inom undersökningspopulationen är andelen ogifta något högre än för hela riket. Detta gäller för männen speciellt i åldern 25—34 år medan

Kvinnor

///////| %%)? ////|

7/////////////_ W.—

140 120100 80 60 40 20 40 60 80 100 120 140

Figur ]. Undersöknings- populationens ålders-, köns- och civilståndsför- delning, N = 12 930.

Figur 2. Den renskö- tande befolkningens ålders-, köns- och civil- ståndsfördelning. (Källa: Johansson, H.

:] Ogifta % Gifta 1555 5552 Förut gifta 1974).

Tabell 5. Andelen ogifta (i %) inom undersökningspopulationen enligt figur 1 och rikets befolkning.

Ålder Hela riket Undersökningspopulationen

Män Kvinnor Män Kvinnor

15—19 100 98 100 99 20—24 88 68 90 78 25—29 46 26 56 35 30—34 22 12 32 20 35—39 16 8 19 15

” Källa SCB l974z4.

största skillnaden för kvinnorna finns i åldern 20—24 år. Vad avser rikets hela befolkning är emellertid andelen ogifta upp till 30—årsåldern mindre bland utländska medborgare i Sverige än bland svenska medborgare. Detta innebär att om man ej tar hänsyn till utländska medborgare kommer skillnaderna mellan rikets övriga befolkning och undersöknings- populationen i tabell 5 att minska. För exempelvis åldern 20—24 år blir andelen ogifta män för hela riket 90,5 % och andelen ogifta kvinnor 73,8 %. Antalet kvinnor per 1 000 män är för rikets hela befolkning 1 009 (SCB 197417) mot 1 011 i undersökningspopulationen. Även här är således överensstämmelsen mellan rikets befolkning i övrigt och undersökningspopulationen god.

Ålderspyramidens utseende återspeglas också i ett högt allmänt födelsetal. Detta är för undersökningspopulationen 16,17 0/00 medan riket som helhet har 13,49 0/oo. Det allmänna födelsetalet är ett ungefärligt mått på nativiteten vilken alltså är högre för undersöknings- populationen än för hela riket. För den renskötande populationen var motsvarande tal 11 0/00 om man gjorde uträkningen i förhållande till den mera ”normalt” åldersfördelade manliga befolkningen. Medelvigsel- åldern för första gången vigda framgår av tabell 6.

Av tabell 6 framgår att undersökningspopulationen även i detta avseende i betydligt mindre grad än den renskötande befolkningen avviker från riksgenomsnittet.

Tabell 6. Medelvigselålder och differens i vigselålder för första gången vigda i rikets hela befolkning, den renskötande befolkningen och undersökningspopulationen.

Hela riket Undersöknings- Den renskötan— populationen de befolkningen

Medelvigselålder män 26,6 28,1 31,1 Medelvigselålder kvinnor 24,4 25,6 25,7 Differens 2,2 2,5 5,4

Mån ;; Kvinnor

Z//////// /////////////// ////////////////// ////_/ .

600 500 400 300 200 100 100 200 300 400 500 600 700

_JOgitta % Gifta Förut gifta

Den renskötande och den icke renskötande populationen sammantagna

Som ovan angivits har undersökningen av den renskötande befolkningen och den icke renskötande befolkningen haft en gemensam utgångspunkt. De båda undersökningarnas resultat kompletterar således varandra. I figur 3 har de båda populationerna sammanförts till en ålderspyramid.

Den renskötande befolkningens sneda civilstånds- och könsfördelning inverkar vid sammanslagningen så till vida att ett visst kvinnounderskott uppstår i totalpopulationen. Antalet kvinnor per 1 000 män blir efter sammanslagningen 962 vilket således ligger under värdet för hela riket. Vidare framgår att även andelen ogifta män ökar något. Som jämförelse till figur 3 kan det vara av intresse att något studera figur 4.

Som synes avviker formen på pyramiden i figur 3 väsentligt från åldersfördelningen för riket år 1970 i figur 4. Närmaste likhet finner man med pyramiderna från 1925 och 1950. Ser man framåt i tiden kommer den samiska populationen relativt sett således att öka snabbare än rikets övriga befolkning.

Genom att utgångspunkten för undersökningen togs i renlängder under ett begränsat antal år, 1965—1971, täcker figur 3 ej hela den samiska befolkning som skulle erhållas om man bearbetat samtliga renlängder och för tidigare år även lappbyindelningslängder för de områden där dessa förekommer. En sådan total undersökning kräver stora personella resurser och kan knappast göras utan tillgång till databasen i Haparanda. Föreliggande material och övriga undersökningar för sameutredningen ger dock möjlighet att göra en försiktig uppskattning av storleken på den befolkning en total undersökning kunde ge. 1 en tidigare rapport (Lööv, 1973) gjordes en total uppföljning av samtliga utflyttade och ättlingar till dessa från Tännäs sameby i Jämtlands län. Tidsperioden under vilken flyttningarna följdes var 1896—4972. Totalt erhölls 197 personer vilka

Figur 3. Den renskö- tande och icke renskö tan- de samebefolkningen sammantagna. N= 15 342.

60' 50 40 30 20 10 o/ooi10 20 30 40 50 60 50 40 30 20 100/00 10 20 30 40 50

1970

50 40 30 20 100/0010 20 30 40 50 50 40 30 20 10 o/oo10 20 30 40 50

Figur 4. Relativ ålders- fördelning för Sveriges befolkning vid valda tid- punkter. (Ka'lla: SCB 1972). var i livet vid årsskiftet 1972/73. Av dessa var en del aktiva i renskötsel inom andra samebyar men totalt l73 personer hänfördes till icke renskötande befolkning. Med den metodik som föreliggande undersök- ning tillämpat har sammanlagt 148 av de 173 personerna, eller ca 85 %, kommit med i undersökningspopulationen. Låter man denna andel representera även övriga samebyar skulle man vid en total undersökning få en samisk befolkning på 17 526 personer. Det finns dock anledning att antaga att flyttningarna från samebyarna startade tidigare i de sydligare delarna av renskötselområdet än längre norrut. Bl. a. visar vissa resultat i denna undersökning detta. Tar man hänsyn därtill kan man kanske

reducera den totala samebefolkningen enligt denna metod till ca 17 000 personer. Utgår man från detta och räknar med en årlig naturlig folkökning på ca 6 0/00 skulle man vid år 2000 i Sverige ha en samisk befolkning på ungefär 20 000 personer.

Flyttningar

För varje person som ingår i undersökningspopulationen har uppgifter om flyttningar över församlingsgränser insamlats. I den fortsatta fram- ställningen används några begrepp som närmare behöver förklaras. Med begrnnelsejörsamling (eller kommun) avses den församling resp. kom- mun varifrän första flyttning sker. Nuvarande församling (eller kommun) avser den församling eller kommun där personen i fråga var kyrkobokförd den 31 december 1973. Personer som aldrig flyttat har således begynnelseförsamling lika med nuvarandeförsamling. För ickeesamer som ingått äktenskap med någon i undersökningspopulationen har som begynnelseförsamling angivits den församling där vederbörande var kyrkobokförd vid äktenskapets ingående. Ingen hänsyn har tagits till vederbörandes eventuella tidigare flyttningar. Om äktenskapet har upplösts har icke—samen avförts från undersökningspopulationen. För barn och barnbarn etc. till perSOner som flyttat ut från samebyarna har som begynnelseförsamling angivits den församling där vederbörande är född. Begynnelseförsamlingen kan således ligga långt ifrån den sameby till vilken vederbörande har anknytning. Med ursprungsby avses den sameby till vilken vederbörande har anknytning. Barn till föräldrar med anknytning till olika samebyar har som ursprungsby erhållit den by där föräldrarna tillsammans varit bosatta efter ingående av äktenskap. I övriga fall har barnen i regel slumpmässigt hänförts till moderns eller faderns by. Undantag härifrån utgör de barn vilkas ena förälder varit icke-same. I dessa fall har som ursprungsby angivits sameförälderns ursprungsby.

Figur 5 visar registrerade första flyttningar med hänsyn till tidpunkten för utflyttningen och vederbörande persons ursprungslän.

l figur 5 ser man en tendens till att utflyttningen kommit igång tidigast från Jämtlands län, därefter från Västerbottens län och sist från Norrbottens län. De tre heldragna kurvorna återspeglar den manliga utflyttningen. För Jämtlands län har också en kurva lagts in för den kvinnliga utflyttningen. Det framgår att den kvinnliga kurvan ligger förskjuten något till vänster om den manliga vilket innebär att den kvinnliga utflyttningen varit tidigare än den manliga. Samma förskjutning mellan könen föreligger också inom de övriga länen även om kurvorna av läsbarhetsskäl inte redovisas i figuren. Kartorna1 i bilagorna 69—74 återspeglar i viss mån samma tendens. För varje distrikt har begynnelse- kommuner markerats för populationen. (För information om distriktens geografiska läge se bilaga 7.) Det framgår att relativt få personer med anknytning till det nordligaste distriktet har begynnelsekommuner utanför distriktet. Dessa personer är till största delen barn och barnbarn till utflyttade från samebyarna. Andelen sådana personer synes öka ju

1 De nämnda kartorna har inte av bl. a. kost- nadsskäl tagits med här men finns tillgängliga hos den pedagogiska institu- tionen vid universitetet i Umeå för den intressera- de.

Figur 5. Procentuell fördelning av registrerade första flyttningar efter ursprungslän och år för första flyttning.

Procent av antal första flyttningar

..,l

Norrbotten män _ _ ' Västerbotten män

- ------ Jämtland män u...... Jämtland kvinnor

.__,......;/'_ n.. ”___ __.. ___:__ez Är för I | _|— v | —'— T ' T—'— _| f" 1905 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 ;;;ng

1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970

längre söderut bland distrikten man kommer vilket delvis är en följd av att utflyttningen där startat tidigare än längre norrut. Flyttningarnas omfattning återges översiktligt i tabell 7.

Av tabell 7 framgår att ungefär hälften av undersökningspopulationen någon gång har flyttat över församlingsgränsen. Som senare kommer att diskuteras under rubriken ”Reliabilitet och validitet" finns det anledning förmoda att andelen ”ej flyttat någon gång” iverkligheten är något lägre p. g. a. viss tröghet i anmälan om utflyttning från begynnelseförsamling. I verkligheten har således drygt hälften av populationen någon gång företagit en flyttning. Det framgår också att andelen kvinnor som flyttat någon gång är större än andelen män. Ser man enbart på dem som flyttat någon gång framgår också att en större andel av kvinnorna än männen finns i kategorin ”flyttat mer än en gång”. Flyttningarnas omfattning med hänsyn till ursprungsbyns geografiska läge kan studeras i tabell 8.

Tabell 7. Undersökningspopulationen fördelad efter kön och antal flyttningar. (Procentuell fördelning anges inom parentes.)

Män Kvinnor 2

Ej flyttat någon gång 3 250 (50,5) 2 794 (43,0) 6 044 (46.7) Flyttat en gång 1434 (22,3) 1477 (22,7) 2 911 (22,5) Flyttat mer än en gång 1 746 (27,2) 2 229 (34,3) 3 975 (30,8)

6 430 (100) 6 500 (100) 12 930 (100)

Tabell 8. Flyttningarnas omfattning med hänsyn till ursprungsregion. Procentuell fördelning på antal flyttningar.

BDN BDS SKOGS KONC AC

lij flyttat någon gång 62,3 47,5 45,8 51,6 44,4 Flyttat en gång 20,5 25 23,2 25,5 21,9 [flyttat mer än en gång 17,2 27,5 31 22,9 33,7

100 100 100 100 100 2129 1 112 5 377 498 2 243

Byarnas fördelning på regioner framgår av bilaga 2. Av tabellen framgår att andelen som inte flyttat någon gång är störst i norr och minskar söderut. Flerstegsflyttarnas andel synes också öka ju längre söderut ursprungsbyn finns. Som kommer att diskuteras i avsnittet ”Reliabilitet och validitet” finns det också anledning att förmoda att den tendensen är starkare än vad tabell 8 visar. För Jämtlands län kan nämligen andelen flerstegsflyttare i verkligheten vara något högre än vad tabellen anger. Totalt har ungefär 30 % av undersökningspopulationen flyttat mer än en gång. Beräknar man medelantalet flyttningar bland dessa får man resultat som går i samma riktning som tabell 8. För de personer som har sin ursprungsby längst upp i norr blir medelantalet flyttningar två medan de som har ursprungsbyn i Jämtland får medelan- talet flyttningar fyra. I området mellan dessa är medelantalet tre. Medelantalet flyttningar ökar således från norr till söder när man enbart ser till dem som flyttat mer än en gång och relaterar resultatet till ursprungsbyn.

För att något belysa hur flyttningarna ägt rum har kartor upprättats över dessa distriktsvis i bilagorna 75—124.1 (Se bilaga 7 för information om distriktens geografiska omfattning.) På kartorna anges de kommuner dit l:a, Zia, 3:e osv. flyttningen ägt rum för dem som flyttat minst 1 gång, 2 gånger osv. När det på kartan anges 1. FLY. KOM. menas härmed att det är fråga om första flyttningen för dem som flyttat minst en gång. Beteckningen 2. FLY. KOM. anger på samma sätt andra flyttningen för dem som flyttat minst två gånger osv.

Betraktar man första flyttningen för personerna från de olika distrikten framgår vissa drag tydligt. Som synes av bilagorna 75, 83, 90, 100, 110 och 120 sker den första flyttningen i mycket stor utsträckning inom det egna distriktet. Vidare framgår att kuststäderna i höjd med respektive distrikt har stark dragningskraft. Genomgående är också att Mälardalen för samtliga distrikt är ett stort inflyttningsområde redan vid första flyttningen. Påpekas bör dock att flyttning även iviss utsträckning sker norrut från Västerbotten (distrikt 4) och Jämtland (distrikt 5). I övrigt kan man se att de första inflyttningsorterna i stort sett är utspridda över hela landet. Enda undantaget utgör koncessionssamebyarna (distrikt 6) varifrån utflyttning till mellersta och södra Norrland förekommer i ringa omfattning. Slutligen visar bilagorna 75—1241 även att det framför

1 De nämnda kartorna har inte av bl. a. kost- nadsskäl tagits med här men finns tillgängliga hos den pedagogiska institutionen vid univer- sitetet i Umeå för den intresserade.

Medelvärde i km

Figur 6. Mede/värdet i km för avståndet mellan ursprungsförsamling och in fl yttningsförsamling.

Figuren avser totala '_'—' '_'—' ”'_'—"

Antal flytt-

papulmonm 1 2 3 4 5 6 7 8 910111213141516171819202122 ningar

allt är fråga om inflyttningsorter i Syd- och Mellansverige för dem som flyttar många gånger. Detta illustreras även i viss mån av figurerna 6 och 7.

Figur 6 visar medelvärdet för flyttningsavståndet från ursprungsför- samlingen till respektive inflyttningsort för dem som flyttat minst en gång, två gånger, tre gånger osv. Figuren visar en klar tendens till att ju fler gånger man flyttat ju längre bort från ursprungsförsamlingen har man kommit. Det bör dock tilläggas till figuren att endast åtta personer flyttat

Medelvärde i km

distrikt 1

%.----- distrikt 2

_/ distrikt 3

_..distrikt 4

Figur 7. Medelvärdet i km för avståndet mellan ursprungsförsamling och in fly ttningsförsamling Antal med hänsyn till ur- fl)/tt-

sprungsdistrik !. m ngar

Dep. of Educ. University of Umeå 1975.

& lcke renskötande samer *Nx Den 3142—1973. l. &( Beteckningar: Skala 1: 7000000 l |:]=Nuv.kom. 1mm2 =5|nd Lt . . Cl Distrikt 1 x X 1 I ( B x l

D Utomlands, skrivna på siömanshus eller på okänd vistelseort

Dep. of Educ. University of Umeå 1975. Icke renskötande samer Den 31-12-1973.

Beteckningar: Skala 1: 7000000 [] = Nuv. korn 1mm2 = 5 lnd

Distrikt 2

l / x /RNJ / / I ) D

D Utomlands, skrivna på siömanshus eller på okänd vistelseort

SOU l975:lOO / ( /'R7J / I ) C] D l

(WN Dep. of Educ. University of Umeå 1975. ) & Icke renskötande samer (, xxx Den 3142-1973.

a, l.

* Beteckningar: Skala 1:7oooooo B= Nuv. kom 1mm2 = 5 lnd

ij ! l |. B] EI Distrikt 3 x 1 l ( Cl x X

[] Utomlands, skrivna på sjö- manshus eller på okänd vistelseort

Dep. of Educ. University of Umeå 1975.

Icke renskötande samer wa Den 3142-1973. , X (& _xle & X Beteckningar: Skala 1: 7000000 ', k B= Nuv. kom 1 mm2 = 5 lnd ,md' / ,' [:l x Distrikt 4 , LX r ! X GX ) D ( I, i I, [] ( ( Cl & i ) l l

[___] Utomlands, skrivna på ! siömanshus eller på okänd ; I vistelseort

(R Dep. of Educ. University of Umeå 1975 .' & Icke renskötande samer A_N (, *Nx Den 3142—1973. || Nsl & Px ,' &! Beteckningar: Skala 21 : 7000000 !, 4 Cl l |:]=Nuv.kom 1 mm =5lnd I LX r' ( Distrikt 5 * x 1 B x I, i ) ' ( (I G D & ) _I l l ) i | i i / D / / ( E] N I ) /*xJ

[] Utomlands, skrivna på siömanshus eller på okänd vistelseort

Dep. of Educ. University of Umeå 1975 icke renskötande samer Den 31-12-1973.

Skala 1 : 7000000

Beteckningar: 1 mm2 = 5 lnd

Cl = Nuv. kom

Distrikt 6

D Utomlands, skrivna på sjö- manshus eller på okänd vistelseort

mer än 15 gånger. [ figur 7 har motsvarande kurvor uppritats för de olika distrikten. Distrikt nr 6 (koncessionssamebyarna) är ej inritat. Detta distrikts kurva har dock samma utsträckning som för distrikt 3 (skogssamebyarna). Enbart de tio första flyttningarna har medtagits i figur 7 enär totalt endast 70 personer flyttat mer än 10 gånger. Vid fördelning av dessa på distrikt blir antalet alltför ringa per distrikt för att medelvärdesberäkningarna skall vara meningsfulla. Flgur 7 visar samma tendens för samtliga distrikt. Avståndet ökar således för varje flyttning. Figuren återspeglar också att en stor del av flyttningarna går söderut. För de nordligare distrikten ligger kurvorna genomgående högre än för de sydligare.

Det kan också konstateras att totalt 6 354 personer har begynnelseför— samling lika med nuvarande församling. Av dessa har ungefär 5 % någon gång flyttat ut men senare återkommit för att den 31 december 1973 åter vara bosatta inom begynnelseförsamlingen. Koncentrationen av personer med nuvarande kommun inom ursprungsdistrikten illustreras av kartorna på föregående sidor. (För information om distriktens geografiska läge, se bilaga 7.) '

Kartorna på föregående sidor kan jämföras med kartan i bilaga 7. Denna jämförelse ger vid handen att en stor del av populationen med anknytning till respektive ursprungsdistrikt fortfarande finns inom eller i nära anslutning till distriktet. Det framgår också att samtliga distrikt bidragit med någon person till den befolkning som finns utomlands, är skriven på sjömanshus eller för vilka vistelseorten är okänd.

Av flera anledningar är det angeläget att veta till vilket ursprungsom— råde den samiska befolkningen inom olika nuvarande kommuner eller län har anknytning. En sådan anledning är t. ex. att den språkliga förankring- en varierar från ett ursprungsdistrikt till ett annat. Planering av exempelvis språkundervisning i skolan måste med nödvändighet ta hänsyn till dessa variationer som också kan förekomma inom de nuvarande bostadsorterna. I bilagorna 8—68l har därför kartor upprät- tats för varje nuvarande kommun eller län med avseende på befolkning- ens ursprungsbyar. överst på varje karta anges en sifferkod för ifrågavarande kommun eller län. Av bilaga 6 framgår vilken eller vilka kommuner koden avser.

Studerar man bilagorna 8—68I närmare framgår att ungefär hälften av samtliga län inom sig har samisk befolkning med ursprung i alla 6 distrikten. Ser man på totalpopulationens sammansättning med avseende på ursprungsdistrikt och jämför detta med länens samiska befolkning och sammansättning visar det sig att Uppsala och Stockholms län har den sammansättning som mest liknar totalpopulationen i detta avseende. I övrigt kan man notera att de sydligare länen relativt sett i regel har en något större andel av samer med ursprung i Jämtland än från övriga distrikt. Enda egentliga undantagen härifrån är Gotlands och Blekinge län där samerna i huvudsak har sitt ursprung i Västerbotten. Kartorna visar också tydligt att samebefolkningen i Norrlandskommunerna i regel kommer från den närmaste omgivningen.

1 De nämnda kartorna har inte av bl. a. kost- nadsskäl tagits med här men finns tillgängliga hos den pedagogiska institutionen vid univer- sitetet i Umeå för den intresserade.

Reiiabilitet och validitet

För personer med ursprungsbyar i Norrbotten och Västerbotten, som omfattar 88 % av materialet, har en särskild blankett använts vid insamling av data om flyttningarna. Denna blankett har följt varje persons flyttväg genom att den sänts från begynnelseförsamling till första flyttförsamling osv. Härigenom har fortlöpande kontroll kunnat ske att samtliga flyttningar medtagits. Insamlingen har varit mycket tidsödande och fortfarande saknas uppgifter om 48 personer. Av dessa är troligen några avlidna medan andra åter har fått barn. Totalt kan man beräkna att högst ca 60 personer saknas i materialet. Detta utgör ett bortfall på mindre än 0,5 % och saknar betydelse i detta sammanhang.

Materialet från Jämtland har insamlats delvis i annat sammanhang och omarbetats för att få jämförbarhet med det nordligare materialet. Vad avser det totala antalet flyttningar varje person företagit kan vissa personer ha erhållit ett för lågt antal enär mellanliggande flyttningar fortlöpande inte kunnat kontrolleras. I de fall där jämförbarheten varit osäker har detta angivits i resultatredovisningen. Vidare har angivits i vilken riktning ifrågavarande resultat eventuellt kan ha påverkats härav.

Frågan om validitet avser huruvida resultaten ger en riktig bild av den verkliga flyttningen. Det måste här poängteras att resultaten återger de flyttningar som registrerats av församlingarna. Man får här räkna med att, framför allt längre tillbaka i tiden, alla verkliga flyttningar inte registrerats. Vid de kontroller som gjorts framgår att det ibland varit en viss tröghet i fråga om registrering av flyttning från begynnelseförsam- lingen. l-lur denna tröghet kan ha påverkat resultaten har i förekom- mande fall angivits vid redovisningen. De som flyttat fler än en gång har i regel fått rutin på hur flyttningar skall anmälas varför man också kan förvänta sig att deras registrerade flyttningar bättre motsvarar verklighe- ten än enstegsflyttarnas. Om man bortser ifrån att trögheten iregistre- ringen medför en viss tidsmässig förskjutning mellan verklig och registre- rad flyttning torde dock de registrerade flyttningarna ge en god bild av de verkliga flyttningarna över församlingsgränserna.

På vissa kartor hänförs populationen till olika ursprungsbyar. Eftersom byarna omfattar stora geografiska områden har detta medfört vissa svårigheter när det gällt att ange byns läge genom en punkt på kartan. Där tveksamhet har förelegat om vilken församlingskyrka som skulle anges som ursprungskoordinat har detta lösts genom att den församling som för de flesta personerna från en viss by varit begynnelseförsamling också fått utgöra läget för ifrågavarande by. Det kan därför tänkas att detta läge ej till 100 procent stämmer överens med den församling där den nuvarande renskötande befolkningen från respektive by bor. Det har dock bedömts vara väsentligt att anpassa byns läge till den studerade populationen eftersom de satta koordinaterna för byn också utgjort utgångspunkt för vissa beräkningar av flyttningsavstånden. Bilaga 5 visar vilken församlingskyrka som angivit byns läge. Samma problemitik har i princip också förelegat vid angivande av koordinater för nivarande bostadsort. Av läsbarhetsskäl har det varit ogörligt att på kartorna ange

alla de kommuner som inrymmer endast ett fåtal ur den studerade

populationen. Vilka principer som härvidlag uppställts för kartritningen framgår av bilaga 4.

Diskussion

Syftet med föreliggande rapport är att ge en bild av den icke renskötande samebefolkningen och dess utflyttning från samebyarna. Den använda metodiken har gett en population på 12 930 personer vilket uppskattats vara ca 85 % av den icke renskötande samebefolkningen i Sverige. Sammanlagt med den renskötande befolkningen har den samiska befolk- ningen i landet uppskattats till ca 17 000 personer vilka fram till år 2000 beräknas öka till ca 20 000 personer.

Tidigare har man oftast angett att antalet samer i Sverige uppgår till ca 10 000 (se t. ex. Svensson 1966 och Ruong 1969). Detta tal bygger på uppgifter i 1945 års folkräkning (SOS 1945). På senare år har man i många olika sammanhang allvarligt ifrågasatt uppgiftens riktighet (se t. ex. Johansson 1973 och Svonni 1974). Föreliggande arbete har klart visat att tveksamheten inför uppgiftens riktighet varit berättigad.

Vid 1945 års folkräkning angavs att 208 samer eller 2 % av hela samebefolkningen, var bosatta utanför Norrbotten, Västerbotten och Jämtland (SOS 1945). I det material som presenteras i denna rapport är motsvarande antal 3 765, vilket utgör ca 25 % av hela den samiska populationen. Dessutom framgår av kart materialet att kommunerna efter Norrlandskusten blivit stora inflyttningsorter även för samerna varför även omfattande förändringar inom norrlandslänen ägt rum. Bosättnings- mönstret har således genomgått stora förändringar de senaste 30 åren.

1 den intervjuundersökning som tidigare avrapporterats (Johansson 1975) jordes urvalet från denna population. Ungefär 15 % var totalt ointresserade av allt som hade med samer och samekultur att göra. Även om man är medveten härom måste de nya fakta om populationens sammansättning och utbredning som denna undersökning lett fram till rimligtvis få vissa konsekvenser för den framtida kulturpolitik som berör samerna. Det mest iögonfallande resultatet är populationens utbredning över hela landet. Detta om inte annat bör leda till insikt om att samekultur och stöd till densamma är en riksangelägenhet och att de ekonomiska och andra konsekvenser detta medför inte enbart skall beröra kommunerna i renskötselområdet. En sådan fråga av riksintresse bör vara skolans roll som förmedlare av de färdigheter, kunskaper etc. som möjliggör fortsatt kontakt med den egna kulturen även för dem som lämnar sin hemby. Inte ens om man pressar befintliga data till det yttersta, vilket i detta fall innebär att man t. ex. accepterar 6—7 mils skolskjuts även för de minsta barnen, kan man se att de nuvarande sameskolorna erbjuder en acceptabel lösning av skolfrågan. Tolkar man data från denna undersökning välvilligt kan man konstatera att för högst 30% av den samiska befolkningen kan sameskolorna vara ett reellt alternativ till den vanliga grundskolan. Föreliggande data om den icke

renskötande samebefolkningen påkallar i högsta grad nytänkande ifråga om utbudet av sameundervisning.

Referenser

Johansson, H. Måste man vara renskötare för att få vara same? Pedagogisk debatt Umeå nr 4, 1973. Johansson, H. De renskötande samerna i Sverige 1958—1972. En befolkningsstudie. Delrapport till Sameutredningen. Pedagogiska insti- tutionen, Umeå universitet, 1974. Johansson, H. Samernas språk och kultur. En intervjuundersökning rörande kulturella, sociala och psykologiska frågor. Delrapport till Sameutredningen. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 1975. Lööv, A. Tännäs sameby. De utflyttade och deras ättlingar 1896—1972. Delrapport till Sameutredningen. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 1973. Ruong, I. Samerna. Aldusserien 268. Stockholm, 1969. SCB. Trender och prognoser befolkning. Utbildning och arbetsmark- nad. Information i prognosfrågor 1972110. SCB Giftermålens och skilsmässornas utveckling efter 1950. Information iprognosfrågor 197414. SCB Befolkningsprognos för riket 1974—2000. Information i prognosfrå- gor 1974:7. SOS. Sveriges Officiella Statistik. IV. Folkräkningen den 31 december 1945. Totala räkningen behandlar statistiken över Lappbefolkningen. Svensson, T. G. De renskötande samernas ställning i Sverige. I D. Schwarz Svenska minoriteter. Aldusserien A 172. Stockholm 1967.

Svonni, L. (red.). Samerna ett folk ifyra länder. Prismaserien, Falköping 1974.

Bilaga 1 Kommuner med färre än 50 personer ur populationen

Kommuner med färre än 50 personer ur populationen

Vallentuna Värmdö Ekerö Huddinge Tyresö Upplands Bro Täby Danderyd Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Håbo Älvkarleby Tierp Enköping Östhammar Vingåker Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Ydre Kinda Åtvidaberg Finspång Linköping Söderköping Motala Mjölby Aneby Gnosjö Gislaved Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo Vetlanda Eksjö Uppvidinge Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Högsby Torsås

6 6 4 47 11 24 32 12 32 20 42 16 18 9 45 19 9 10 15 9 13 1 25 19 24 26 28 6 5 4 13 20 3 12 11 2 10 8 11 N _.

__ mxl—wA—bJUi-Iåxl-låå

Hultsfred Mönsterås Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Gotland Olofsström Karlskrona Ronneby Östra Göinge Tomelilla Osby Perstorp Klippan Åstorp Båstad Kristianstad Hässleholm Svalöv Bara Staffanstorp Vellinge Bjuv Kävlinge Svedala Malmö Lund Landskrona Helsingborg Höganäs Eslöv Ystad Trelleborg Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Härryda Partille Sotenäs Mölndal Kungälv Uddevalla Ale Lerum Tranemo Bengtsfors Mark Herrljunga Vänersborg Trollhättan

bao—-

wc—NwN—AN—qum_wmmxlkov—ww-Iåxl-h

o_4—NU_) mamma-:>

_... ...

._ AxlO-h—AwoxmAN-P-Oxox—Nw—wm

Alingsås Borås Ulricehamn Habo Karlsborg Gullspång Vara

Götene Tibro Mariestad Lidköping Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping Torsby Storfors Hammarö Munkfors Grums Karlstad Kristinehamn Filipstad Arvika Säffle Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Nora Lindesberg Skinnskatteberg Surahammar Heby Kungsör Hallstahammar Norberg Sala Fagersta Köping Arboga Vansbro Malung Gagnef Leksand Rättvik Orsa Älvdalen Smedjebacken Mora Borlänge Säter Hedemora

N OH-hkOON—ONNWQ-P-OOWUIQJÅ .— >....

»— N_— thmwQÅNNmr—mv—N

.b. _. N N OCAxlCX

...

...

N ÄOOOXOOOWOOQUIONWANOLAQxl—XIWIAM _. N

Alvesta Ockelbo Hofors Ovanåker Ljusdal Söderhamn Bollnäs Hudiksvall Ånge Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Ragunda Bräcke Nordmaling Vindeln Robertsfors Vännäs Överkalix Övertorneå Haparanda

23

8 38

4 9 9 10 17 11 18 31 44 46 11 20

1 7 18 23 37 29 29

Bilaga 2 Förteckning över samebyar indelade i distrikt

Distrikt Samebyns namn

Norrbottens Norra distrikt (BDN) Anges på vissa kartor som distrikt 1.

Norrbottens Södra distrikt (BDS) Anges på vissa kartor som distrikt 2.

Skogssamebyar (SKOGS)

Anges på vissa kartor som distrikt 3.

Västerbottens fjällsamebyar (AC) Anges på vissa kartor som distrikt 4.

Jämtlands län och Kopparbergs län

(Z)

Anges på vissa kartor som distrikt 5.

Koncessionssamebyar (KONC)

Anges på vissa kartor som distrikt 6.

Könkämä Lainiovuoma Saarivuoma "1" alma Rautasvuoma Laevas Norrkaitum Mellanbyn Sörkaitum

Sirkas J åkkåkaska Tuorpon Luokta-Mavas Semisjaur-Njarg Svaipa

Vittangi

Gällivare Serri Udtja Ståkke Östra Kikkejaure Västra Kikkejaure Massjaure Maskaure Malå

Gran Ran U mbyn

Vapsten Vilhelmina Norra Vilhelmina Södra

Frostviken Norra Frostviken Mellersta Frostviken Södra Hotagen Offerdal

Sögö

Kall Tåssåsen Handölsdalen Mittådalen Tännäs Idre

Muonio Sattajärvi Tärendö Kalix Övertorneå Sangis

SOU l975:lOO Bilaga 3

I rapporten om den renskötande befolkningen (Johansson, 1974) ingick totalt 2 749 personer. Av dessa ingår 337 i föreliggande rapport. Övriga 2 412, som tillhör nedanstående grupper, har utförligt redovisats i den tidigare rapporten.

A. Personer som själva aktivt bedriver renskötsel eller biträder däri 915 B. Familjemedlemmar till personer under A utan annat eget yrke ] 177 C. Personer som 1965—1971 upphört med renskötsel utan att

övergå till annat yrke 179 D. Familjemedlemmar till personer under C utan annat eget yrke 141 2 412

Bilaga 4

För att göra kartorna så tydliga som möjligt har följande principer använts vid angivande av befolkningens storlek inom kommuner och län.

1.

2.

Varje kommun som inom sig rymmer fler än 50 personer ur populationen har markerats på kartorna så vitt punkt två inte gäller. De sju kommuner inom Stockholms län vilka har fler än 50 personer ligger samtliga inom ett begränsat geografiskt område. Samtliga kommuner inom länet har därför markerats med en markering. . [ län där endast en kommun har fler än 50 personer ur populationen

har samtliga i hela länet markerats i denna kommun. I övrigt har markering av befolkningen inom län angivits med den kommun som har flest personer ur populationen. . Markeringen har i samtliga fall geografiskt lokaliserats till församlings-

kyrkan. När fler än en församlingskyrka varit aktuell har lokalisering skett till kyrkan i den församling som inrymmer de flesta personerna ur populationen. . De sålunda erhållna kommunerna och länen har på vissa kartor angivits

med nummer från 1—55. Kommunkoderna i klartext framgår av bilaga 6.

SOU 1975: 100 Bilaga 5 Sameby Församling angiven som ursprungskoordinat Könkämä Karesuando Lainiovuoma Karesuando Saarivuoma Vittangi Talma Jukkasjärvi Rautasvuoma Jukkasjärvi Laevas Jukkasjärvi Norrkaitum Gällivare Mellanbyn Gällivare Sörkaitum Gällivare Sirkas Jokkmokk Jåkkåkaska Jokkmokk Tuorpon Jokkmokk Luokta-Mavas Arjeplog Semisjaur-Njarg Arjeplog Svaipa Arjeplog Vittangi Junosuando Gällivare Hakkas Serri Jokkmokk Udtja Arvidsjaur Ståkke Arjeplog Östra Kikkejaur Arvidsjaur Västra Kikkejaur Arvidsjaur Mausjaur Arvidsjaur Maskaure Arjeplog Malå Malå Gran Sorsele Ran Sorsele U mbyn Tärna Vapsten Tärna Vilhelmina Norra Vilhelmina Vilhelmina Södra Dorotea Frostviken Norra Frostviken Frostviken Mellersta Frostviken Frostviken Södra Frostviken Hotagen Hotagen Offerdal Offerdal Sösjö Kall Kall Åre Tåssåsen Oviken Handölsdalen Undersåker Mittådalen Storsjö Tännäs Tännäs Idre Idre Muonio Muonionalusta Sattajärvi Pajala Tärendö Tärendö Kalix Överkalix Övertorneå Övertorneå Sangis Haparanda

Personer i Jämtland som ej kunnat hänföras till någon sameby har erhållit Östersund som ursprungskoordinat.

Bilaga 6 Kom.kod Län eller kommun 1. Stockholms län 2. Uppsala län 3. Södermanlands län 4. Östergötlands län 5. Jönköpings län 6. Kronobergs län 7. Kalmar län 8. Gotlands län 9. Blekinge län 10. Kristianstads län 1 1. Malmöhus län 12. Hallands län 13. Göteborgs och Bohuslän 14. Älvsborgs län 15. Skaraborgs län 16. Värmlands län 17. Örebro län 18. Västmanlands län 19. Falun 20. Ludvika 21. Kopparbergs län utom Falu och Ludvika kommuner 22. Gävle 23. Sandviken 24. Gävleborgs län utom Gävle och Sandvik ens kommuner 25. Sundsvall 26. Örnsköldsvik 27. Västernorrlands län utom Sundsvalls och Örn- sköldsviks kommuner 28. Krokom 29. Strömsund 30. Åre 31. Berg 32. Härjedalen 33. Östersund 34. Ragunda och Bräcke kommuner 35. Norsjö 36. Storuman 37. Sorsele 38. Vilhelmina 39. Åsele 40. Umeå 41 . Lycksele 42. Skellefteå 43. Nordmalings, Vindelns, Robertsfors och Vännäs kommuner 44. Arvidsjaur 45. Arjeplog 46. J okkmok k 47. Kalix 48. Pajala

SOU l975:lOO Kom.kod Län eller kommun 49. Gällivare 50. Älvsbyn 51. Luleå 52. Piteå 53. Boden 54. Kiruna 55. Överkalix, Övertorneå och Haparanda kom- muner

1 | 1 l l l l i | 1 % i l i ___———I

sou1975:100 Bilaga 2 269 Bilaga 7

Översiktlig geografisk indelning av ursprungsbyarna i distrikt efter tillhörande församlingar. Siffrorna anger distriktsnummer som använts på vissa kartor.

(» | x , k ( NN fx_x / X & l ) LF . ,.' .(Pajala xx x | X I/ 6 ) Jokkmokk ( X

Arjeplog

Arvidsjaur

Vilhelmina

Stockholm

Bilaga 3 Samernas språk och kultur

En intervjuundersökning rörande kulturella, sociala och psykologiska frågor

Av Henning Johansson

Förord

Drygt tvåhundra samer bosatta över hela landet har genom sin medverkan gjort det möjligt att genomföra denna undersökning. För detta är de värda ett stort tack.

Samtliga intervjuer i huvudundersökningen har utförts av fil. kand. Ingrid Inga. Behjälplig vid databehandlingen har Mats Hamrén varit. Ritarbeten har utförts av Mathy Lundström. Utskrift av rapporten har Gerd Andersson, Carin Fils och Birgitta Lindgren svarat för. Offsettryck- ning har utförts av Jan—Olof Karlendahl och Staffan Sjögren. För den vetenskapliga handledningen har professor Sten Henrysson och docent Egil Johansson svarat.

Till alla dessa riktas ett varmt tack.

Henning Johansson

Denna undersökning har utförts på uppdrag av sameutredningen vilkens huvuduppgift är att utreda möjliga åtgärder till stöd för samernas språk och kultur.

Avsikten med föreliggande undersökning är att studera beteende— mönster, sociala relationer och inställning till olika företeelser som har att göra med samernas ställning som etnisk minoritet i Sverige samt att diskutera konsekvenser av resultaten.

Teoretisk bakgrund

När man i olika sammanhang behandlar minoritetsgrupper använder man sig av begrepp som många gånger är oklara. Detta förhållande har påtalats bl. a. av Andersson GB., och Larsson M. (1971) och Dahlström E. (1972). Denna framställning tar därför inledningsvis upp begrepp som med stor frekvens använts inte bara i denna rapport utan även i dagligt tal om samer i allmänhet.

Etnisk grupp

Samerna anses allmänt utgöra en etnisk grupp i Norden och Ryssland. Den finske sociologen Arne Runeberg har försökt finna en definition av begreppet ”etnisk”.

”Ordet etnisk härleder sig från det grekiska ethnos, som betyder folk. I den mån en förklaring av dess betydelse är nödvändig kan man säga, att det närmast motsvaras av svenskans folklig eller nationell; snarast ligger det någonstans emellan dessa båda, i det folklig är lite för vardagligt och nationell lite för högtidligt för att väl svara mot vad som avses med etnisk. Det finska kansallinen är då bättre. Jag har naturligtvis gjort en del försök att finna en tillfredsställande definition av begreppet etnisk, men inte lyckats komma mycket längre än till ovanstående synpunkter .. .” (Runeberg, 1970, s. 1.)

Många författare av t. ex. beteendevetenskapliga rapporter kommer aldrig längre än vad som framgår av citatet ovan. Detta har fått till följd att ”etnisk” allt för ofta använts synonymt med ”nationell”. Några har dock försökt ange ett antal kännetecken som inte har att göra med nationellt ursprung. Harald Swedner (1967) t. ex. har i en artikel i en handbok om befolkningsminoriteterna i Sverige (Schwarz, 1907) gett sociologiska synpunkter på minoritetsproblemen i Sverige. Han talar om etniska minoriteter och anger också vissa kännetecken härför men når aldrig fram till en definition. Det kanske vanligaste sättet att handskas med detta begrepp kan också illustreras ur samma handbok. Tom G. Svensson fastslår i en artikel om de renskötande samernas ställning i Sverige att: ”Samerna utgör en etniskt sett speciell folkgrupp/”(Svens- son, 1967, s. 223).

I citatet ovan förutsättes tydligen att läsaren är väl förtrogen med språkbruket och också känner till uttryckets innebörd vilket natlrligtvis ej alltid är fallet.

Redan för ett tiotal år sedan påtalade Milton Gordon (1964) )ehovet av en striktare användning av begreppet. För sin egen del införde han ett nytt begrepp ”sense of peoplehood” med vilkens hjälp ”etnisk grupp” slutligen definieras. Enligt Gordon var för stenåldersmännislan allt väsentligt i ”sense of peoplehood” förenat till en helhet i den ongivning där denne levde. Nutidsmänniskans situation karakteriseras dotk av en mycket större komplexitet.

”At one time he may feel his peoplehood on the basis of present or past national grouping, at another on the basis of common ieligions

adherence, and at still another, on the basis of common racial identity. Common to all these objective bases, however, is the social-psychological element of a special sense of both ancestral and futureoriented identifica- tion with the group. These are the ”people' of my ancestors, therefore they are my people, and they will be the people of my children and their children. With members of other groups I may share political participa- tion, occupational relationships, common civic enterprise, perhaps even an occasional warm friendship. But in a very special way which history has decreed, I share a sense of indissoluble and intimate identity with this group and not that one within the larger society and the world.” (Gordon, 1964, s. 29)

En grupp som delar känslan av ”peoplehood” utgör enligt denna mening en etnisk grupp. Detta synsätt är i och för sig inte nytt utan snarare ett välbehövligt understrykande av vad en ännu tidigare forskare, Francis (1947), avsett med begreppet. När det i föreliggande undersök— ning talas om etnisk grupp är det denna definition som gäller.

Social struktur

Gordon (1964) menar att förutom känslan av ”peoplehood” skiljer sig en etnisk grupp ofta från andra grupper med avseende på social struktur som han definierar på följande sätt.

”By the social structure of a society I mean the set of crystallized social relationships which its members have with each other which places them in groups, large or small, permanent or temporary, formally organized or unorganized, and which relates them to the major institu- tional activities of the society, such as economic and occupational life, religion, marriage and the family, education, government, and recreation. To study a society's social structure is to study the nature of its family groups, its age and sex distribution and the social groupings based on these categories, its social cliques, its formal and informal organizations, its divisions on the basis of race, religion, and national ,origin, its social classes, its urban and rural groups, and the pattern of social relationships in school and college, on the job, in the church, in voting behavior and political participation, and in leisure time activities." (Gordon 1964, s. 30—31)

Definitionen är visserligen ganska vid men konsekvent såtillvida att den tar vara på de varaktiga sociala relationer som i viss utsträckning kan prediceras och också i viss utsträckning baseras på delade förväntningar.

Kultur

I dagligt tal använder man begreppet ”kultur", liksom många andra begrepp, på ett sätt som kan leda till otydlighet. Man talar om fin kultur, folkets kultur, den västerländska kulturen, den samiska kulturen osv. Det är uppenbart att man här rör sig med olika indelningsgrunder. Vad man mer eller mindre omedvetet gör är en avgränsning av olika samhällsen- heter till vilka man knyter olika kulturbegrepp. En summarisk paradigm över detta språkbruk kan se ut som i tabell 1.

Denna distinktion innebär dock inte att det på något sätt skulle vara

Figur 1 Modell över komponenter i en kultu- rell situation.

Tabell ] Summarisk paradigm över några samhällsenheter och motsvarande kultur- begrepp.

Samhällsenhet Kulturbegrepp Världen Mänsklighetens kultur Nationen Nationell kultur Subsamhälle Subkultur Grupp Gruppkultur

vattentäta skott mellan enheterna eller begreppen. Ett bra exempel härpå är just samekulturen. Denna kultur ingår som subkultur inom åtminstone fyra nationella kulturer: finsk, svensk, rysk och norsk. Samtidigt kan man också tala om att den samiska kulturen inom sig inrymmer subkulturer. Men vad är då kultur? En ofta citerad definition finner man hos den tidige antropologen E.B. Tylor.

”Culture or Civilization, taken in its wide ethnographic sense is that complex whole which includes knowledge, belief, art, morals, law, custom, and any other capabilities and habits acquired by man as a member of society.” (Tylor, 1958, s. 1)

Vad definitionen uttrycker är den komplexa helhet människan förvär- var som en medlem i samhället eller med andra ord ett uttryck för samhällets sätt att leva. Analyserar man kulturbegreppet närmare kan man skilja på det man brukar kalla för ”icke materiell kultur” och ”materiell kultur”. Det förra består då av vissa bestämda beteende- normer, trosföreställningar, värderingar och färdigheter jämte beteende- mönster som baseras på dessa. Det senare av produkter, ivid mening, som skapats genom de färdigheter etc. som ingår i det förra. Följande citerade kulturdefinition har försökt fånga dessa båda aspekter

”. . . patterned ways of thinking, feeling, and reacting, acquired and transmitted mainly by symbols, constituting the distinctive achievements

_ Icke Materiell materiell

of human groups, including their embodiment in artifacts; the essential core of culture consists of traditional (i.e., historically derived and selected) ideas and especially their attached values.” (Kluckhohn, 1951, s. 86).

Båda dessa definitioner betonar att kultur är något som den enskilde individen förvärvar. När man ibland talar om kulturarv måste man således vara medveten om att det inte är fråga om arv i genetisk bemärkelse. Det man då avser är ett socialt arv som förmedlas genom en inlärningsprocess där formella och informella metoder och institutioner kommer till användning.

Begreppens relationer till varandra

Framställningen hittills har definierat några begrepp som alla har viss anknytning till varandra. Nedanstående modell beskriver dessa relationer i ett tillstånd där inflytande från andra kulturer lämnas utan avseende.

Social struktur och kultur ses här som olika sidor av det mänskliga livet. Båda dessa sidor är emellertid nära relaterade till varandra i en konstant och dynamisk interaktion. Den icke materiella kulturen, dvs. normer, värderingar etc., bestämmer i hög grad de sociala grupperingar och relationer som medlemmarna upprättar. Omvänt förändras och modifieras också kulturen av den sociala strukturen. För att illustrera det förra kan man peka på att gemensamma värderingar etc. leder till att man t. ex. bildar föreningar av olika slag. Att kulturen kan påverkas av den sociala strukturen kan illustreras med hur bolsjevikerna förändrade den ryska kulturen. Den sociala strukturens påverkan på kulturen blir således ofta en kraft som förändrar och utvecklar kulturen. Påverkan mellan de två komponenterna inom kulturen följer delvis redan av definitionen enligt vilken den materiella kulturen skapas genom de färdigheter, värderingar etc. som ingår i den icke materiella. Påverkan i omvänd riktning kan illustreras med ett exempel. Renskötarens lasso, som tillkommit genom värderingar etc. i den icke materiella kulturen, kom sannolikt under lång tid att påverka normer etc. om hur renskötsel skulle bedrivas. Kultur, sedd på detta sätt, är alltså inte något statiskt utan något som hela tiden förändras och utvecklas även om inflytande från andra kulturer skulle saknas.

Allt eftersom kommunikationen kulturer emellan ökat har också kulturerna utsatt varandra för ömsesidig påverkan. Detta förhållande är givetvis högst påtagligt inom moderna samhällen som delvis består av etniska minoriteter. Tidigare i denna rapport har redan påtalats att den samiska kulturen ingår som en subkultur inom åtminstone fyra nationella kulturer. Detta har naturligtvis omedelbara konsekvenser för både de nationella kulturerna och den samiska. Figur 2 illustrerar förhållandet.

Den samiska kulturen är i denna figur i centrum och pilarna illustrerar påverkan i olika riktningar. Som subkultur inom de nationella kulturerna är den samiska utsatt för kraftig påverkan inom respektive nation. Denna påverkan blir helt naturligt kraftigare än den påverkan den samiska kulturen kan utöva på den nationella. Detta föranleds dels av minoritets-

Figur 2 Den sam iska kulturen i interaktion med de nationella kultu— rerna.

förhållandet, dels av att det är den nationella kulturen som har det huvudsakliga inflytandet över de kanaler varigenom folket påverkas. Den påverkan som den samiska kulturen utövar på den nationella kanske många gånger är av sådan karaktär att man inte förknippar resultatet direkt med samekulturen. Faktum kvarstår dock att inom framför allt fjälltrakterna har den nationella kulturen i avsevärd utsträckning påver- kats ifråga om t. ex. kost- och klädvanor. I andra fall är orsakssambanden dock klarare som t. ex. i fråga om hur samekulturen påverkar fritidsvanor- na för människor inom renskötselområdet. Påfallande är emellertid att den ömsesidiga påverkan som sker hitintills företrädesvis skett inom respektive nation. Några medvetna gemensamma strävanden från någon- dera parterna förefaller ej ha förelegat annat än i undantagsfall. På senare år har dock ett Nordiskt samiskt institut upprättats och de streckade pilarna i figur 2 avser illustrera att gemensamma samiska strävanden i framtiden kan komma att påverka de nationella kulturerna. I figuren har en del av den samiska kulturen avskärmats med dubbelstreck. Härmed avses att sambanden mellan de ryska samerna och samerna i Norden är ytterst sporadiska. Av de skildringar som föreligger om de ryska samerna framgår dock att den ömsesidiga påverkan även försiggår där.

Inom sådana moderna samhällen som här är fråga om kommer också de tidigare berörda skillnaderna i social struktur tydligt idagen. Gordon (1964) har belyst detta med figur 3 som åskådliggör amerikanska förhållanden. Med denna figur vill Gordon illustrera att de sociala relationer man utvecklar på primärgruppsnivå företrädesvis också finns inom den egna etniska gruppen. Relationer på sekundärgruppsnivå däremot tenderar att återfinnas utanför den etniska gruppen men innanför det nationella storsamhället. Gordon har här använt sig av begrepp som använts av bl. a. den amerikanske sociologen Charles Hoston Cooley som definierat primärgrupp enligt nedan.

”By primary groups I mean those characterized by intimate face-to- face association and cooperation. . . . it involves the sort of sympathy and mutual identification for which 'we' is the natural expression.” (Cooley, 1963, s. 23).

Area of Secondary relationship

Ethnic

group F

Area of primar relationship

Ethnic group E

Detta sätt att beskriva relationerna i en primärgrupp passar som synes väl till den definition som givits tidigare på etnisk grupp. Cooley menar dock att det är fel att tro att en primärgrupp alltid är en harmonisk enhet utan problem.

”It is not to be supposed that the unity of the primary group is one of mere harmony and love.” (Cooley, 1963, s. 23).

Detta gäller i hög grad även om en etnisk grupp. Riesman (1954) menar t. ex. att även inom minoriteter uppstår det minoriteter och att deras situation många gånger är svår

”. . . I think it is more oppressive to be a minority within a minority than to be a minority within a more loosely organized and defined majority group.” (Riesman, 1954, s. 177).

Den marginella situationen

Redan 1928 myntade Robert Park begreppet "marginal man" och definierade det som

”a man living and sharing intimetely in the cultural life and traditions of two distinct peoples; never quite willing to break, even if he were permitted to do so, with his past and his traditions, and not quite accepted, because of racial prejudice, in the new society in which he now sought to find a place.” (Park, 1928, s. 891—892).

Figur 3 A merican socie- ty (Från Gordon M. Assimilation in A merican life, New York 1964, s. 36).

Park betonade kraftigt den biologiska och kulturella sidan av defini- tionen vilket även kommer till uttryck i hans språkbruk. Han använde t.ex. begreppet ”cultural hybrid” synonymt med ”marginal man”. Senare har bl. a. Stonequist (1935 och 1937) utvecklat och diskuterat begreppet. Stonequist fäste dock större uppmärksamhet på de psykolo- giska mönster som gruppen ”marginal man” besitter. Han menar att ”the marginal man”:

”. . . is poised in psychological uncertainity between two (or more) social worlds; reflecting in his soul the discords and harmonies, repulsions and attractions of these worlds, one of which is often 'dominant' over the other; within which membership is implicity based upon birth or ancestry (race or nationality); and where exclusion removes the indivi- dual from a system of group relations.” (Stonequist, 1937, s. 8).

Senare har Stonequist (1964) försökt något begränsa de generalisering- ar som ursprungligen gjordes och som bl. a. Green (1947) och Glovensky (1952) kritiserat. Fortfarande utgör dock de arbeten som Park och Stonequist publicerat grunden för forskning på området.

Antonovsky (1956) riktar kritik mot den sociologiska forskningen som han menar ägnat ringa uppmärksamhet åt ”marginality”. Detta trots att den förekommer på många håll och trots att det egentligen är fråga om en social situation med speciella karakteristika. Han lägger således inte som Park (1928) och Stonequist (1935) vikten på det kulturella eller psykologiska utan på det sociologiska. Antonovsky får senare också stöd av Dickie och Clark (1966 b).

De menar också att den marginella situationen är betydligt mer mångfasetterad än vad man ofta tänker sig den.

”Marginal situations differ from one another according to the compo- sition, scope, duration and criterion of membership of the hierarchy and also on the basis of whether the inconsistencies created for whatever reasons lie in the cultural or the social dimension of the area regulated.” (Dickie—Clark, 1966 a, s. 48).

Ett talande praktiskt exempel härpå finner man dock redan hos Sutherland (1937). Där beskrivs den professionelle tjuvens relationer till samhället i övrigt som en mångfasetterad marginell situation. Att man inte uppmärksammat komplexiteten tidigare i forskningen om ”margi- nality” beror enligt bl. a. Antonovsky (1956) samt Wright och Wright (1972) på bristen av empiriska undersökningar inom området. Forsk- ningens nuvarande ståndpunkt synes emellertid vara ett accepterande av företeelsens mångsidighet. Företeelsens betydelse har Antonovsky ut- tryckt på följande sätt:

”Marginality is an important source of problems in a pluralistic world with some degree of horizontal and/or vertical mobility.” (Antonovsky, 1956, s. 61).

Forskningen på området har också många gånger påtalat de negativa sidorna av den marginella situationen. Negativa effekter har t. ex. uppmärksammats i skolsammanhang (Acosta, 1966) och som isclations— tendenser i samhället (Anderson, 1969). Några (t., ex. Riesman, 1954 och

Antonovsky, 1956) har emellertid påpekat att den marginella situationen kan få positiva effekter som större insikt och kreativitet. Liknande uttryck kan man också finna hos Derbyshire och Brody.

7

'. . . it is possible that we will eventually Witness the evolution of an individual whose empathic insights into the minority, marginal and majority societies will result in unique creativity.” (Derbyshire & Brody, 1964, s. 11).

Derbyshire och Brody menar också att man inte har avgränsat de olika begreppen som används inom denna typ av forskning och understryker behovet härav. Senare har Gist (1967) samt Wright och Wright (1972) konstaterat samma sak och samtidigt försökt systematisera användningen genom att skilja på fem olika begrepp och ger följande definitioner.

”Marginality : The consept of marginality has reference to the general and all inclusive situation that exists when a group is situated on the periphery of, has continuous interaction with, has a dependency upon, and deviates in certain socially normative patterns from, a more dominant group." (Wright & Wright, 1972, s. 365).

Begreppet står för den totala livssituationen som en grupp befinner sig i när den är i utkanterna av en dominant grupp.

”Marginal man: This group may have ties with both groups (culturally, socially, or psychologically), but still exists as a separate entity being either unable or unwilling to assimilate into one of the more dominant groups.” (Wright & Wright, 1972, s. 366).

Här är det fråga om den grupp som befinner sig mellan två mera dominerande grupper.

”Cultural marginality: Cultural marginality refers to the marginal or peripheral position of a group with respect to the beliefs, traditions, social organisation patterned behavior, and systems of values that distinguish it from other groups or communities.” (Gist, 1967, s. 365).

Begreppet har således att göra med värderingar, beteendemönster och traditioner.

”Psychological marginality:

Psychological marginality has referense to the commonly shared attitudes of a marginal group (or marginal man group), the deviation of these attitudes from the more dominant group, and the impact of various psychological (and/or social psychological) patterns found in the mar- ginal group as a direct result of membership within that marginal group.” (Wright & Wright, 1972, s. 367).

Här avses de attityder som den marginella gruppen vanligtvis uppvisar.

”Social marginality: The primary emphasis of social marginality is the patterned inter— relationships that can be observed as uniquely characteristic of the marginal (or marginal man) as well as the dominant group.” (Wright & Wright, 1972, s. 367).

Figur4 Interaktion mellan Cultural marginal- ity Psychological margin- alit y och Social margin- ality.

__"

CM: Cultural Margit— nality

PM: Psychological Marginality

SM: Social Margi— nality

Begreppet avser närmast den sociala struktur som utmärker den marginella gruppen men omfattar även de utkristalliserade inbördes relationerna mellan grupperna.

Tidigare har dessa fem begrepp alltför ofta använts synonymt vilket naturligtvis många gånger lett till oklarhet om vad som egentligen avhandlats. I denna framställning kommer dock i fortsättningen ovan angivna avgränsningar att tillämpas. Relaterar man begreppen tilll varand- ra kan man konstatera följande:

Den marginella gruppen (marginal man) befinner sig i en marginell situation (marginality) vilken utmärks av den interaktion som kan åskådliggöras med figur 4.

Beteendemönster, traditioner, normer och värderingar skapar olika attityder som i sin tur kan påverka den sociala strukturen vilken slutligen kan modifiera och förändra normer etc. Omvänt kan dessa mönster, normer, traditioner och värderingar också ge upphov till social struktur som i sin tur kan förändra attityder som slutligen kan påverka normer etc. Denna interaktion har således många likheter med de relationer som illustreras i figur 1 rörande den kulturella situationen. Det är emellertid väsentligt att uppmärksamma att om figur 1 representerar den nationella kulturen finns interaktionen i figur 4 inom den kulturella situation som figur 1 illustrerar. Situationen kännetecknas dessutom av interaktion med de dominanta grupperna, beroende av dem och i viss mån avvikande från dessa. Allt detta medför således att den marginella situationen i hög grad också är föränderlig.

Samerna och den marginella situationen

Utifrån de begrepp som ovan behandlats och relationerna mellan dessa begrepp kan man rent teoretiskt se varje kultur som en normalfördelning. Ju längre ifrån medelvärdet på fördelningen man går ju större awikelse kan man förvänta sig. För en person som befinner sig nära medelvärdet i den svenska nationella kulturen, ett slags Medel—Svensson, förefaller tro- ligen det samiska vara en marginell företeelse kulturellt och socialt. Betraktar man emellertid den samiska kulturen som en egen kultur, låt vara att den är subkulturi fyra olika nationer, kan man se förhållandet ur dess synvinkel. I många sammanhang anser man att kärnan i samekulturen utgöres av det som har med renskötseln att göra. För en person som är

Svenskt

Samiskt

mitt uppe i denna verksamhet förefaller säkerligen mycket iden svenska kulturen inte bara marginellt utan även främmande kulturellt och socialt.

I ett modernt samhälle som det svenska möter en etnisk grupp med egen kultur som den samiska det övriga samhället på en rad olika områden och mångfasetterad interaktion uppstår. Detta möte kan illustreras med figur 5.

Fördelningarna i figur 5 representerar befolkningen inom den samiska gruppen och det svenska samhället i övrigt. Inom det prickade området kan man då finna de personer som i något avseende befinner sig i en marginell situation. Utgår man ifrån den samiska fördelningen finner man snabbt att de icke renskötande samerna befinner sig i en sådan situation. Utgår man från den svenska fördelningen finner man också personer i en marginell situation. Där ingår t. ex. befolkningsgmpper som under år- hundraden och åtskilliga generationer varit mer eller mindre bofasta i nära anslutning till renskötseln. Dessa gruppers situation ingår inte i sameutredningens arbetsuppgifter och faller även utanför ramen för detta arbete. Dessa har f. ö, ej heller tidigare varit föremål för någon utrednings intresse.

De icke renskötande samernas marginella situation karakteriseras av ett visst beroendeförhållande till både den renskötande gruppen och den grupp som utgörs av övriga svenskar. Beroendeförhållandet till den renskötande gruppen är dels en följd av lagstiftningen rörande rensköt- seln, dels en följd av renskötselns behov även där lagstiftningen ej reglerar förhållandet. Beroendeförhållandet till den övriga svenska befolkningen är uppenbar i och med att man försöker finna sin utkomst inom den. Den icke renskötande samebefolkningens situation utgör huvudfrågan för sameutredningen. I denna undersökning kommer dock även jämförelse— data från den renskötande befolkningen att behandlas.

Undersökningens syfte

Att studera samernas marginella situation med avseende på aspekter av kulturell, psykologisk och social marginalitet.

Att utifrån resultaten diskutera möjliga åtgärder till stöd för kulturens framtid och vidareutveckling.

De frågeställningar som uppställts utifrån syftet anges närmare i anslutning till resultatredovisningen.

Figur 5 K ulturer [ kon- takt med varandra.

Undersökningsprocedur

Population och urval

I undersökningen ingår renskötande och icke renskötande samer. En utförlig beskrivning av den renskötande populationen har tidigare publi— cerats (Johansson, 1974). En liknande beskrivning av den icke renskötan- de populationen publicerades under våren 1975. Det är här tillfyllest att endast ange avgränsningen av denna population. Den icke renskötande befolkningen utgöres av dem som uppfyller minst ett av följande krav: Person som ej inräknats i den renskötande befolkningen som redovisas iden särskilda rapporten men

1. själv är upptagen på någon renlängd under tiden 1965—1971. (Dock ej den person varom det i renlängden framgår att vederbörande ej räknats som same)

2. själv är ättling i rakt nedstigande led till person som 1965—1971 är upptagen på någon renlängd

3. själv är förälder till person som 1965—1971 upptagits på någon renlängd

4. själv är ättling i rakt nedstigande led till person under 3.

5. själv är make/maka till personer under 1—4.

Urvalet ur undersökningspopulationen har tagits proportionellt mot storleken på varje by. Åldersmässigt har urvalet begränsats till personer födda 1900—1955. Ungefär var 17:e person i denna ålder ur den renskötande befolkningen och var 34:e person ur den icke renskötande befolkningen ingår i undersökningen. I fråga om den renskötande befolkningen representerar urvalet de personer som den 1 januari 1972 tillhörde de åtta klasserna i undersökningen om den renskötande befolkningen (se Johansson s. 3). Samma tidpunkt för representativiteten gäller även för den icke renskötande befolkningen. Totalt omfattar urvalet 233 icke renskötande och 1 13 renskötande samer.

Svagheter i urvalet

Den renskötande populationen varifrån urvalet tagits innehåller även en viss ”kringbefolkning” vilken ej helt är direkt sysselsatt inom rennäringen. Detta kan vid första anblicken förefalla vara en svaghet. Tidigare forskning (Johansson, 1974) har emellertid visat att det för den renskötan- de befolkningen är onaturligt att ställa dessa personer utanför på något sätt. Eftersom deras eventuella anknytning till renskötseln dessutom ingår som en bakgrundsvariabel kan denna hållas under kontroll. I övrigt vågar man påstå att urvalet ur den renskötande befolkningen är det tillförlitligaste som någonsin gjorts eftersom den grundas på en stort upplagd populationsundersökning som föregått urvalet (Johansson, 1974).

Den icke renskötande befolkningen har i tidigare undersökningar oftast ställts åt sidan p. g. a. de stora praktiska svårigheter som varit

förenade med att erhålla data om populationen. I en tidigare undersök- ning (Johansson, 1973) gjordes det av allt att döma hittills första försöket att få ett representativt urval av personer som lämnat rennäring- en. Urvalet behäftades då med tre svagheter. För det första att utflytt- ningen endast avsåg de senaste 20 åren före undersökningstillfället. För det andra att utgångspunkten för undersökningen var renlängder för ett enda år. För det tredje att urvalet togs proportionellt mot storleken på den renskötande byn. I föreliggande undersökning har det varit angeläget att förbättra urvalet ytterligare. Begränsningen till utflyttning under viss tid har helt eliminerats. Den andra begränsningen har mildrats så till vida att renlängder under tiden 1965—1971 tagits som utgångspunkt samt att populationen bestämts som redovisats under avsnittet population och urval. Det har slutligen också varit möjligt att helt eliminera den tredje begränsningen. I denna undersökning har urvalet ur den icke renskötande befolkningen uttagits proportionellt mot denna populations storlek byvis. Fortfarande kvarstår dock en del icke renskötande samer som saknas i populationen och som således inte heller har möjlighet att komma med i urvalet. Dessa personer har alla det gemensamt att de inte uppfyller något av de fem kriterierna som redovisats ovan. Hur många personer som finns kan man endast spekulera om. En görsiktig gissning är ca 3 000. Det är emellertid högst ovisst hur många av dessa som själva anser sig vara samer eller som av sin omgivning betraktats som samer.

Bortfall

Bortfallet i en undersökning av denna typ kan vara av två slag. För det första s.k. totalt bortfall vilket innebär att den för intervju uttagna personen inte alls kan intervjuas. För det andra kan bortfallet vara partiellt, vilket innebär att intervjun visserligen kommit till stånd men att intervjupersonen inte svarar på vissa frågor. I denna undersökning är bortfallet i huvudsak av det första slaget. Endast en intervjuperson uppvisar bortfall av det andra slaget. För att underlätta för läsaren att ta del av resultaten har detta enda fall inräknats i det totala bortfallet. Analysen av bortfallet omfattar det totala bortfallet. Grundprincipen för urvalet har varit att detta skall vara representativt för hela renskötsel- området vad gäller den renskötande befolkningen och för det geografiska ursprunget vad gäller den icke renskötande befolkningen. När nu bortfall uppstått är det angeläget att kontrollera om grundprincipen fortfarande gäller för de kvarvarande intervjupersonerna. Kontrollen har utförtsi bilaga 5 varifrån kan konstateras att de personer från den renskötande befolkningen som deltagit i undersökningen är representativa för de olika regionerna. När det gäller den icke renskötande befolkningen framgår att tolkning av data för de utflyttade ifrån Jämtlands län måste ske med stor försiktighet. Hänsyn härtill kommer att tagas vid diskussionen av resul- taten.

Formulär och intervjuer

Frågorna konstruerades under fortlöpande revideringar. I dessa revidering- ar ingick samtal och provintervjuer med samer från olika landsdelar, yrkesgrupper och organisationer. Av praktiska skäl uppdelades frågorna slutligen på två frågeformulär. Det ena för intervjuer med de renskötande det andra för intervjuer med de icke renskötande.

Intervjupersonerna kontaktades i förväg, i möjligaste mån per telefon, och informerades om undersökningen varvid tid avtalades för besök. Samtliga intervjuer indelades i två faser. Fas 1 hade formen av ett samtal med utgångspunkt i undersökningens syfte. Avsikten var att samtalet dels skulle utvisa om vederbörande över huvud taget var intresserad av något som berörde samekultur, dels skulle försöka utröna orsakerna till varför vissa personer eventuellt ej ville bli intervjuade. Denna fas tog 10—20 minuter i anspråk. Fas 2 utgjorde den huvudsakliga intervjun. Den totala tidsåtgången för fas 2 varierade mycket beroende på att de flesta frågorna hade följdfrågor som varierade i antal beroende på vilket svar som gavs till respektive fråga. De flesta intervjuerna tog dock 1 1/2 tim—2 1/2 timi anspråk. Samtliga intervjuer företogs av en och samma intervjuare.

Bakgru nds variabler

Samerna som etnisk grupp utgör i många avseenden en till synes heterogen grupp. Detta har att göra med iakttagbara bakgrundsvariabler som t. ex. språk vilka företer stora olikheter från ett område till ett annat. Vad en iakttagare kan uppleva som heterogent är dock i själva verket bara en bekräftelse på att samekulturen uppvisar samma varia- tionsrikedom som vilken annan kultur som helst. Bakgrundsvariablerna är dock inte oväsentliga i den process som formar individens uppfattning om sig själv. I stora drag kan detta förhållande illustreras med figur 6.

Variablernas inbördes placeringar får ej uppfattas som rangordningi något avseende. Tvärtom kan man f. n. enbart spekulera om hur de kan vara arrangerade runt självuppfattningen. Figuren kräver av bl. a. denna anledning några kommentarer.

Ser man till de enskilda individernas nationella förankring har redan tidigare påpekats att den samiska kulturen är en del av åtminstone fyra nationella kulturer. I denna undersökning ingår dock enbart de svenska samerna. Den språkliga förankringen är mycket olika från område till område. Språkgränserna följer ej heller nationsgränserna vilket är av vikt att ha i minnet. Den språkliga förankringen indelas i denna undersökning i klasserna: finska, norska/svenska, nordsamiska, lulesamiska och syd- samiska. Den geografiska förankringen motsvaras i undersökningen av den angivna samebytillhörigheten. Med näringsförankring avses olika grader av anknytning till rennäringen. Bakgrundsvariablerna presenteras närmare i anslutning till det särskilda avsnitt i resultatredovisningen där resultaten testats mot ifrågavarande variabler. Ett översiktligt schema över resultatredovisningen återfinns i bilaga 1.

Närings

Geografisk

Språklig

Nationell

Förankring

Förankring

Förankring

Förankring

Frågeställningar och resultat

Huvudintresset ägnas åt de personer som genomfört fas 2 av undersök- ningen, dvs. den huvudsakliga intervjun.

De personer som här är fråga om har i regel vissa relationer till någon sameby som övriga svenskar för det mesta saknar. Dessa relationer har att göra med vad som ovan benämnts ”social marginality”. En av huvud- frågorna i denna undersökning är att belysa dessa relationers omfattning och styrka. Samebyn betraktas då ur tre olika aspekter. För det första som organisation för renskötselns bedrivande, för det andra som den enhet människor vilka byn utgör och för det tredje som det geografiska område byn omfattar. Beträffande den första aspekten har följande frågor uppställts vad avser den icke renskötande samebefolkningen.

Samebyn som renskötselorganisation

]. I vilken utsträckning deltar de icke renskötande samerna i samebyns offentliga verksamhet?

2. Av vilka anledningar deltar man respektive uteblir från denna verksam- het?

Figur 6 Bakgrunds- variabler iden etniska identiteten.

3. Hur bedömer man möjligheterna vara att upprätthålla kontakten? 4. Vill man i framtiden upprätthålla kontakten? 5. Känner man samhörighet med samebyn i detta avseende?

Samebyns offentliga verksamhet har i denna undersökning uppdelazs i tre olika verksamhetsfält. Det första avser deltagande isamebyns möten, det andra deltagande i renskötseln och det tredje deltagande i arbetet med renskötselns anläggningar. Deltagande i samebyns möten framgår av tabell 1. För att inte ytterligare tynga ner framställningen med siffror kommer utförda statistiska signifikansprövningar ej att redovisas annat än i allmänna ordalag. När det anges att klara skillnader föreligger innebär detta en signifikans på minst 10 % nivån. Detta innebär att sannolikheten för att värdet ifråga skulle uppkommit av en slump är mindre än 10 procent. När det talas om tendenser är motsvarande sannolikhet 10—30 procent.

Deltagande i samebyns möten sker som synes av tabellen i mycket liten utsträckning. Det framgår också att både män och kvinnor i lika liten utsträckning deltar i dessa möten. För samtliga som deltagit : dessa möten har informationsbehovet om renskötseln varit den pådrzvande kraften för deltagande. Information om mötestider har man fått antingen genom kallelser eller genom bekanta. I samtliga fall har det också varit fråga om hembyns möten, som man besöker regelbundet. Anledningen till att man inte deltar framgår av tabell 2, som visar den procentuella fördelningen för båda könen.

Tabell 1 Procentuell andel män resp. kvinnor som det senaste året deltagit i samebyns möten.

Män Kvinnor Har deltagit 11.1 8,8 Har ej deltagit 88.9 91,2

100 100

N = 63 N = 57

Tabell 2 Anledning till att man inte deltar i samebyns möten. Procentuell fördelning för män och kvinnor.

1 2 3 4 5 6 7 E N = 52 Kvinnor 26,9 19,2 17,3 15,4 7 7 1,9 11,5 100 N = 56 Män 42,9 17 9 12,5 10,7 7,1 1,8 7,1 100 Teckenförklaring 1. Anser sig inte ha något att göra på samebyns möten. 2. Arbetet hindrar deltagande. 3. Ej intresserad av verksamheten. 4. Har ej blivit av. 5. Äldersskäl. 6. Har inget inflytande — onödigt deltaga. 7. Bristande information om mötestider etc.

Huvudanledningen till att man inte deltar i samebyns möten är att dessa inte angår dem. Denna åsikt uppvisas i något större utsträckning av män än av kvinnor. I övriga angivna orsaker är fördelningen bland män och kvinnor i stort sett lika.

Omfattningen av deltagandet i renskötseln framgår av tabell 3, som visar den procentuella fördelningen för män respektive kvinnor.

Av tabellen framgår att ungefär 1/4 av både männen och kvinnorna någon gång under det senaste året hjälpt till inom renskötseln. I alla fall utom två har det rört sig om renskötseln inom hembyn. Hjälpens omfattning har i 90 % av fallen varat högst någon dag. Oftast har hjälpen skett i samband med renskiljningar. Deltagandet har i allra flesta fall också skett på eget initiativ och av eget intresse. Endast 14 % uppger att deras deltagande varit enbart en följd av de renskötande samernas intresse och förfrågningar. Anledningen till att man inte hjälpt till inom renskötseln framgår av tabell 4.

Huvudskälet till att man inte engagerat sig i renskötseln är de långa avstånden till hembyn som verkar hindrande. Andra praktiska problem som kvinnorna anger är svårigheter att ordna barnpassning under tiden. Avsaknaden av renar bidrar också i hög grad till att man inte deltar. Den tredje aspekten som lagts på samebyns offentliga verksamhet är skötsel av anläggningar vilka har samband med renskötseln. Här avses t. ex. kåtor,

Tabell 3 Procentuell andel män resp. kvinnor som det senaste året hjälpt till inom renskötseln.

Män Kvinnor Har deltagit 26,9 21,1 Har ej deltagit 73,1 78,9

100 100

N = 63 N = 57

Tabell 4 Anledning till att man inte hjälpt till inom renskötseln det senaste året. Procentuell fördelning för män resp. kvinnor.

1 2 3 4 '5 6 7 E

N = 45 Kvinnor 42,2 15,6 13,3 22,2 2,2 4,4 0 100 N = 46 Män 56,5 6,5 8,7 19,6 6,5 0 2,2 100

Teckenförklaring

. Arbetar på annat håll. Långa avstånd. . Andra praktiska problem. Ej intresserad. . Har själv inga renar ingen anledning. Hälsoskäl. Behövs ej där.

Ej tillfrågad.

H.GP'APJN—

Tabell 5 Procentuell andel av män resp. kvinnor som det senaste året hjälpt till eller arbetat med renskötselanläggningar.

Män Kvinnor Har arbetat med anläggningar 6,3 1,8 Har ej arbetat med anlägg- ningar 93,7 98,2 100 100 N = 63 N = 57

Tabell 6 Anledning till varför man inte deltagit i arbeten med renskötselns anläggningar. Procentuell fördelning för män och kvinnor.

N = 59 Män 3,4 55,9 5 1 N = 56 Kvinnor 12,5 26,8 32,1 8,9 10,

Teckenförklaring

Ej tillfrågad.

Har ej tid till det. Ej intresserad. Har inte blivit av. Arbetet olämpligt (p. g. a. ålder eller annars för krävande). Kan ej p. g. a. avstånd från hemtrakten. Hälsoskäl.

.*?)?"PPJN?

stugor, stängsel, broar, hagar och slaktplatser. Tabell 5 visar i vilken omfattning de icke renskötande deltagit i denna verksamhet. Det framgår klart av tabellen att de icke renskötande i mycket ringa utsträckning deltar i skötseln av renskötselanläggningarna. Anledningen härtill framgår av tabell 6.

För kvinnorna är huvudskälet till att det inte arbetar med anläggning- arna att de helt enkelt inte är intresserade av det. Därnäst kommer att bristande tid omöjliggör deltagande. Tidsbristen är för männen det klart dominerande skälet till uteblivet deltagande.

Sammanfattningsvis kan man om de icke renskötandes deltagande i samebyns offentliga verksamhet säga följande:

1. Deltagande i samebyns möten sker iliten utsträckning. Främsta skälet härför är att man inte känner sig berörd av denna verksamhet.

2. Ungefär 1/4 har under det senaste året hjälpt till någon dag inom renskötseln i hembyn. Deltagandet har skett på eget initiativ och av eget intresse. De som inte har deltagit anför i de flesta fall långt avstånd till hembyn som hinder.

3. Ytterst få har deltagit i arbeten rörande renskötselns anläggningar. Anledningen härtill är för kvinnorna i första hand bristande intresse, för männen tidsbrist.

Procent av män

40 30 20 10 Svårighets- Mycket 5 Mycket grad N=63 lätt svårt Procent av kvinnor 30 20 I. . 10 .. Svårighets- Mycket Mycket grad N: 57 lätt svårt

Den följdfråga det ringa deltagandet ger upphov till är hur man upplever möjligheterna vara att upprätthålla kontakterna. På frågan om man tyckte det var lätt eller svårt att hålla kontakten erhölls de svar som framgår av figur 7.

Ungefär hälften av både män och kvinnor anser att det är svårt att upprätthålla kontakten med samebyns offentliga verksamhet. En viss tendens finns till att kvinnorna anser svårigheterna vara större än männen. Huvudsakligen har svårigheterna att göra med det faktum att man själv inte har renar och också ofta saknar personliga kontakter i hembyn. Dessa skäl framförs av ungefär hälften av dem som säger sig ha svårt eller mycket svårt att upprätthålla kontakten. En fjärdedel anför skäl som har att göra med att man emotionellt känner sig vara utanför verksamheten, resterande fjärdedel en mängd skäl som sinsemellan ej har något samband.

Av dem som tycker att kontakten är ganska eller mycket lätt att upprätthålla anför huvuddelen att det är de personliga kontakterna som

Figur 7 Värdering av svårigheterna att hålla kontakt med samebyn Procentuell fördelning av män och kvinnor.

Figur 8 Samhörighet med sam eb yns offentliga verksamhet. Procentuella fördelningar för icke renskötande män och kvinnor.

underlättar. Därnäst anser man att det egna intresset i kombination med att man har någon skötesren gör kontakterna lättare.

Mot bakgrund av dessa resultat kan man ställa frågan om de icke renskötande i framtiden skulle vilja ha kontakt med samebyn i dessa avseenden. Tabell 7 "visar svaren på frågan.

Tabell 7 Procentuell andel män respektive kvinnor som i framtiden vill ha kontakt med samebyns offentliga verksamhet.

l 2 3

Ja Nej Ja Nej Ja bej .

, , 1 N = 63 Män 55,6 44,4 50,8 49,2 36,5 63,5 N = 57 Kvinnor 61,4 38,6 56,1 43,9 43,9 56,1

Teckenförklaring

1. Vill i framtiden ha kontakt med samebyns möten. i 2. Vill i framtiden ha kontakt med samebyns renskötsel. ; 3.Vi11 i framtiden ha kontakt med arbetet rörande samebyns renskötseianlägg- *

ningar.

Procent av mä n ,

40 i 30 =; ! 20 ] i N=63 1 10 Samhörigtet med samebyns offentliga __ verksamhet Inte 1 2 3 4 5. Mycket alls starkt Procent av kvinnor i 30 4 20 10 N=57 . Samhörighet med san-'Leby nhs )ffentl iga , _ ver sam et. ' Inte 1 2 3 4 5 Mycket alls starkt

Vad avser samebyns möten framgår att flertalet män och kvinnor i framtiden vill ha kontakten. Påfallande är också att kvinnorna i större utsträckning än männen uttalar denna önskan. I fråga om deltagande i renskötseln är också flerparten av män och kvinnor intresserade av att deltaga. Denna tendens är dock klarast uttalad hos kvinnorna. Arbetet med renskötselns anläggningar förefaller dock ej tilldraga sig något påfallande stort intresse. Majoriteten är inte intresserad av att ha kontakter i framtiden. Detta gäller speciellt för männen. Studerar man närmare dem som svarat nej på de tre aspekterna framgår att huvudanled- ningen till att man inte vill ha kontakt i framtiden är bristande intresse.

Med dessa resultat i bakgrunden kan man fråga sig om de icke renskötande känner samhörighet med samebyns offentliga verksamhet. I undersökningen har intervjupersonerna fått avge sitt svar på en femgradig skala. Svaren framgår av figur 8.

Resultaten visar att samhörighetskänslan i detta avseende är relativt svag. Det finns också en tendens till att kvinnorna upplever samhörig- heten svagare än männen. I detta sammanhang kan en jämförelse med den renskötande befolkningen vara intressant. Urvalet inom denna grupp har fått ta ställning till samma fråga. Resultat framgår av figur 9.

Procent av män

30 20 N=47 10 Samhörighet med samebyns offentliga Inte 1 2 3 4 5 Mycket , verksamhet alls starkt

Procent av kvinnor

30

20

N=26

10 Figur 9 Samhörighet med samebyns offentliga

Samhörighet med verksamhet. Procentuella samebyns Offentliga fördelningar för ren-

Inte 1 2 3 4 5 Mycket vaksamhet skötande män och alls starkt kvinnor.

Som framgår av figuren är samhörighetskänslan inom den renskötande gruppen, oavsett kön, stark. Vid jämförelsen av figur 9 med figur 8 ser man en tydlig skillnad såtillvida att den renskötande gruppen uppvisar en klart starkare samhörighetskänsla än den icke renskötande gruppen.

Av de icke renskötande vill övervägande delen, 73 % av männen och 60 % av kvinnorna, att samhörigheten med samebyn i detta avseende skall bli bättre. Vad man tror skulle kunna bidra härtill framgår av tabell 8.

Som synes av tabellen lägger både män och kvinnor stor vikt vid att möjligheterna att träffas kan förbättras. Många anser också förbättrad information från samebyn till de icke renskötande vara viktig. Medlem- i skap och rösträtt i samebyn tror drygt 20 % av männen och knappt 15 % av kvinnorna skulle kunna stärka samhörighetskänslan.

Av de renskötande vill 60 % av männen och 89 % av kvinnorna stärka samhörighetskänslan med samebyns offentliga verksamhet. Detta tror man är möjligt genom de åtgärder som framgår av tabell 9.

Tabell 8 Åtgärder för att öka samhörighetskänslan mellan icke renskötande samer och samebyn. Procentuell fördelning av icke renskötande män och kvinnor som vill att samhörighetskänslan skall stärkas. I

1 2 3 4 5 6 2 ' N = 46 Män 17,4 34,8 2,2 0 23,9 21,7 100 : N = 34 Kvinnor 5,9 58,8 2,9 5,9 11,8 14,7 100 *

Teckenförklaring l. Ökat samarbete renskötare—bofasta.

2. Möjlighet att träffas oftare.

3. Bättre språkkunskaper. l

4. Kvinnorna bör få mer att säga till om i samebyn. %

5. Mer information från samebyn till icke renskötande samer.

6. Medlemskap och rösträtt i samebyn för icke renskötande samer. i I 1 I I

Tabell9 Åtgärder som de renskötande tror kan öka samhörigheten mellan de renskötande och samebyns offentliga verksamhet. Procentuell fördelning av renskötande män och kvinnor.

l 2 3 4 5 6 7 8 2 N = 28 Män 7,1 35,7 35,7 17,9 3.6 100 ] N = 23 Kvinnor 4,3 4,3 26,2 8,7 34,8 4,3 17,4 100 , Teckenförklaring 1. Ekonomiskt stöd till rennäringen. Ökad information. 2. Möjligheter att träffas oftare inom byn. 3. Arbeta mera tillsammans. . 4. Kvinnorna bör få mer att säga till om inom samebyn. ' 5. Mer information om och bättre anpassning till nya lagen. 6. Medlemskap och rösträtt i byn för icke renskötande. 7. Bättre kontakter med olika myndigheter. 8. Har inga direkta förslag.

För både män och kvinnor förefaller en bättre anpassning till den nya rennäringslagen vara ett sätt att öka samhörighetskänslan med samebyn. En annan åtgärd av vikt som man tror kan öka samhörighetskänslan är att arbetet i större utsträckning genomföres tillsammans inom byn. En intressant detalj i sammanhanget är frågan om medlemskap och rösträtti samebyn för de icke renskötande samerna. Inom de båda grupperna anser ca 20 % av männen att denna åtgärd kan öka samhörighetskänslan med samebyns offentliga verksamhet.

Hitintills har framställningen om samebyarnas offentliga verksamhet behandlats på bynivå. Samma fråga om samhörighet har emellertid även tagits upp på nationsnivå. Resultaten för den icke renskötande gruppen framgår av figur 10.

63

Procent av män N

40

30

20

Samhörighetskänsla med same- byarnas offentliga verksamhet på nationsnivå

Inte 1 2 3 4 5 Mycket alls starkt Procent av kvinnor N=57 ,

50—1

mi

30—

20—I Samhörighetskänsla med same-

10— byarnas offentliga verksamhet på nationsnivå

Inte 1 2 3 4 5 Mycket alls starkt

Figur 10 Samhörighets— känsla med samebyarnas offentliga verksamhet på nationsnivå. Procentuell fördelning av icke ren- skötande män och kvinnor.

Figur I I Samhörighets— känsla med samebyarnas offentliga verksamhet på nationsnivå. Procentuell fördelning av ren- skötande män och kvinnor.

Figuren ger en klar bild av att samhörighetskänslan i detta avseende på nationsnivå måste betecknas vara ganska ljurn. Ungefär hälften av både män och kvinnor vill dock att den i framtiden skall bli bättre. Detta tror man bäst kan ske genom att folk från olika byar kan träffas och diskutera om saker som händer i deras byar. Som jämförelse visar figur ll motsvarande fråga för den renskötande gruppen.

Som synes upprepas i stort sett samma bild som för de icke ren- skötande. Ungefär 30 % av männen och ca 15 % av kvinnorna tror inte heller att det går att öka samhörighetskänslan i detta avseende. En relativt stor del, 15 % av männen och 23 % av kvinnorna, anser dock att det är Svenska samernas riksförbund (SSR:s) uppgift att ordna samarbete mellan byarna och lära folk känna varandra. Detta kan ske, menar man, genom att man träffas och utbyter informationer och diskuterar vad som sker inom de olika byrarna. Ungefär 13 % av männen i den renskötande

Procent av män 50

40

N=47 30

Samhörighetskänsla med same— byarnas offentliga verksamhet på nationsnivå

20

10

Inte 1 2 3 4 5 Mycket alls starkt

Procent av kvinnor

sol

40—l

30— N=26 20— Samhörighetskänsla med same' byarnas offentliga verksamhet 10_ på nationsnivå

Inte 1 2 3 4 5 Mycket alls starkt

gruppen anser också att en ändring av rennäringslagen kan öka samhörighetskänslan på nationsnivån.

Slutligen kan man sammanfattningsvis säga om samebyarnas offentliga verksamhet:

Att de icke renskötande i liten utsträckning deltar i den offentliga verksamheten.

Att de som deltar gör det av eget initiativ och eget intresse. Att personliga kontakter samt någon skötesren i hembyn underlättar kontakterna.

Att man, och speciellt då kvinnorna, i framtiden gärna vill deltagai samebyns möten och även hjälpa till inom renskötseln.

Att de icke renskötandes samhörighetskänsla med samebyn i detta avseende är svag och att man vill stärka den.

Att de icke renskötande anser att samhörighetskänslan kan ökas om man kan träffas oftare och utbyta informationer.

Att de renskötandes samhörighetskänsla med samebyn i detta avseende är starkare men att man också vill stärka den.

Att de renskötande anser att samhörighetskänslan ökar om man bättre anpassar sig till rennäringslagen och i större utsträckning arbetar gemen- samt.

Att samhörighetskänslan på nationsnivån är svag i båda grupperna. Att ungefär hälften vill stärka den genom att öka möjligheterna att träffas och utbyta informationer och diskutera vad som skeri andra byar.

Att den renskötande ser det som en av SSR:s uppgifter att stärka samhörigheten på nationsnivån.

Samebyn som en befolkningsenher

Den andra aspekten ur vilken man kan betrakta samebyn är att se på den som den enhet människor den utgör. I detta avseende består samebyn av dels renskötande, dels icke renskötande samer. De frågor som nedan uppställts berör således båda dessa grupper. Även här är utgångspunkten den icke renskötande befolkningen som ivissa avseenden dock jämföres med den renskötande befolkningen.

l.I vilken sameby har den icke renskötande gruppen den bästa kon— takten med renskötande samer? , Känner de båda grupperna samhörighet med de renskötande samerna på bynivå och nationsnivå? 3. Hur ser man på kontakterna i framtiden? 4. Vill de båda grupperna stärka samhörigheten sinsemellan och inom sig? Hur kan det ske? 5. Med vilka icke renskötande samer har de båda grupperna den bästa kontakten? 6. Vad underlättar respektive försvårar kontakterna med de icke ren- skötande samerna? 7. Känner man samhörighet med de icke renskötande samerna på bynivå och nationsnivå? IQ

Figur 12 Den icke ren- skötande gruppens sam- hörighetskänsla med de renskötande samerna i hembyn. Procentuell fördelning av män och kvinnor.

8. I vilken omfattning är relationerna mellan grupperna av primär natur?

När det gäller den icke renskötande samebefolkningens kontakter med den renskötande befolkningen framgår att de bästa kontakterna i regel finns i hembyn. Endast ca tre procent säger sig helt sakna kontakter med renskötande samer. Dessa tre procent lägger skulden för denna kontakt- löshet helt på sig själva och menar att kontakterna uteblivit p. g. a. bristande intresse. Ungefär 20% anger att de har sina bästa kontakter med personer i flera byar. I så gott som samtliga fall är det då fråga om grannbyar till hembyn. Hur stark samhörigheten är med den renskötande befolkningen på bynivå framgår av figur 12.

Procent av män

60

50

40

30 N=62

20

Samhörighetskänsla med ren- skötande samer i hembyn

10

Inte 1 2 3 4 5 Mycket alls starkt

Procent av kvinnor

50

30 N=54

20

Samhörighetskänsla med ren-

10 skötande samer i hembyn

Inte 1 2 3 4 5 Mycket alls starkt

Det framgår av figur 12 att de icke renskötande övervägande har en ganska stark samhörighetskänsla med de renskötande i hembyn. En svag tendens föreligger till att kvinnorna ger uttryck för starkare samhörig- hetskänsla än männen. Som jämförelse redovisas motsvarande resultat för den renskötande gruppen.

Figur 13 visar att den renskötande gruppens samhörighetskänsla är mycket stark. Vid jämförelse med figur 12 ser man en klar skillnad till den icke renskötande gruppen. Av den renskötande gruppen anser också ca 70 % att samhörigheten är tillräckligt bra. Drygt 10 % av kvinnorna och drygt 15 % av männen tror dock att den kan stärkas genom att olika arbetsuppgifter utförs tillsammans. Härigenom kan man minska på den avundsjuka och misstänksamhet människor emellan som man ibland säger sig ha kunnat se.

Procent av män N=47 I 50 40 30 20 10 . Inte 1 2 3 4 5 Mycket alls starkt Procent av kvinnor N=26 40 30 20 10 Inte 1 2 3 4 5 Mycket alls starkt

Figur 13 Den renskötan- de gruppens samhörig— hetskänsla med männi- skorna i hembyn. Procen- tuell fördelning för män och kvinnor.

Tabell [0 Åtgärder för att öka de icke renskötande samernas samhörighetskänsla med den renskötande befolkningen i hembyn. Procentuell fördelning av män och kvinnor.

1 2 3 4 5 6 7 2 N = 63 Män 12,7 22,2 3,2 4,8 7,9 15,9 33,3 100 N = 57 Kvinnor 15,8 21,0 7,0 8,8 15,8 31,6 100

Teckenförklaring

. Redan tillräckligt bra. _ lij intresserad. Medlemskap i samebyn för icke renskötande. Mer information till de icke renskötande. Öka samarbete mellan ortsbefolkning och renskötarna. [cke renskötande får hjälpa till inom renskötseln. . Bättre möjligheter att träffas.

seweww—

Av de icke renskötande är det en betydligt mindre andel som anser att samhörigheten med den renskötande befolkningen i hembyn är tillräck— ligt bra. Tabell 10 visar hur man tror samhörigheten kan bli bättre.

Som synes av tabellen lägger man största vikten vid ökade möjligheter att träffas. Därnäst tror man att om icke renskötande får möjligheter att hjälpa till inom renskötseln kommer samhörighetskänslan att öka. Unge- fär 20 % förefaller dock f. n. vara helt ointresserade av frågan.

Ungefär hälften anser sig också ha mycket bra kontakt med de renskötande. Ca 60 % tycker också att det inte är några större svårigheter att etablera dessa kontakter. Återigen anser man personliga kontakter i byn vara av stort värde. Vad som dock ibland försvårar kontakterna är att man upplever sig inte ha något med renskötseln att göra.

Frågar man om hur man ser på de framtida kontakterna får man resultat som framgår av tabell 1 l.

Resultaten visar att viljan till kontakter med hembyns renskötande befolkning är mycket stor inom den icke renskötande gruppen. Det bör observeras att de tre procent som f. n. inte har kontakter med den renskötande befolkningen ej heller önskar sådana kontakter i framtiden. Detta innebär att de kvinnor som nu har kontakter samtliga också vill ha det i framtiden. För männens del däremot innebär detta att av dem som nu har kontakter troligen ca fem procent kommer att avbryta dessa.

Går man från den egna hembyn till nationsnivån och frågar om samhörighetskänslan med alla renskötande i Sverige får man resultat som åskådliggörs av figur 14.

Tabell [1 lcke renskötande samers Önskemål om kontakter med hembyns ren- skötande befolkning i framtiden. Procentuell fördelning av män och kvinnor.

Önskar kontakter Önskar cj kontakter 2 i framtiden i framtiden

N = Män 92,1 7,9 100 N = 57 Kvinnor 94,7 5,3 100

SOL 1975:100 Bilaga 3 299 Procent av män N=63 Procent av kvinnor N=57 A 50— 50 401 40 30— 30 Figur 14 Samhörighets- 20" 20 känsla med den renskö- tande befolkningen i 10— 10 Sverige. Procentuell för- _ delning för icke ren- Inte 1 2 3 4 5 Mycket Inte 1 2 3 4 5 Mycket skötande män och

alls starkt alls starkt kvinnor,

Tabell l2 Åtgärder för att stärka de icke renskötande samernas samhörighetskänsla med den renskötande befolkningen i Sverige. Procentuell fördelning av icke renskötande samer efter kön.

1 2 3 4 5 6 7 8 2

N = 63 Mån 7,9 3 N = 57 Kvinnor 15,8 40,

Teckenförklaring

. Icke renskötande deltar i renskötseln oftare. _ Möjligheter skapas att träffa varandra. . Större samarbete icke renskötande—renskötande. . Större informationsutbyte. . Större inflytande för icke renskötande i samebyarna. . Ökat samarbete mellan bofasta och renskötare. Tillräckligt bra redan nu. . Ej intresserad av frågan.

Här syns att de icke renskötande samernas samhörighetskänsla med de renskötande på nationsnivån är förhållandevis svag om man jämför med bynivån (se figur 12). Det framgår av figur 14 att cirka en fjärdedel av männen och en tredjedel av kvinnorna inte alls känner någon samhörig- het. Hur man tror att samhörigheten kan stärkas framgår av tabell 12. Det framgår klart av tabell 12 att man i stor utsträckning tror på, att ökade möjligheter att komma tillsammans kan stärka samhörigheten. Emellertid framgår det också att ca 30 % inte är intresserade av frågan. Här kan man återigen göra en jämförelse med den renskötande gruppen. Figur 15 visar denna grupps samhörighetskänsla på nationsnivå.

[jämförelse med den icke renskötande gruppen visar den renskötande gruppen betydligt starkare samhörighetskänsla på nationsnivån. Jämför man figur 15 med figur 13 framgår det emellertid att samhörigheten på bynivån dock är starkare än på nationsnivån.

Frågar man slutligen efter hur samhörigheten kan bli bättre får man svar enligt tabell 13.

Även här är det således fråga om att man vill öka möjligheterna till samvaro byarna emellan. Påfallande stor andel ser dock inga möjligheter att stärka samhörigheten.

Figur 15 Den ren- skötande gmppens sam— hörighet med den ren- skötande befolkningen i Sverige. Procentuell för- delning efter kön.

Procent av män N=47

50

40

30

Samhörighet med den ren- skötande befolkningen i Sverige

20

10

Inte 1 2 3 4 5 Mycket alls starkt

Procent av kvinnor N=26

40

30

20 Samhörighet med den ren-

skötande befolkningen i Sverige 10

Inte 1 2 3 4 5 Mycket alls starkt

Tabell 13 Åtgärder som behövs för att stärka den renskötande befolkningens samhörighetskänsla med den renskötande befolkningen i Sverige. Procentuell fördelning av renskötande män och kvinnor.

1 2 3 4 E N = 47 Män 46,8 6,4 8,5 38,3 100 N = 26 Kvinnor 65,4 3,9 3,8 26.9 100

Teckenförklaring

1. Möjligheter att träffa varandra skapas.

2. Kan stärkas genom SSR:s arbete.

3. Ändring av rennäringslagen kan skapa bättre ekonomi som i sin tur befrämjar & samhörighetskänslan.

4. Kan ej se något som kan förbättra den.

Tabell 14 Den icke renskötande gruppens kännedom om byatillhörighet för de icke renskötande som de känner. Procentuell fördelning efter kön.

1 2 3 2 N = 63 61,9 34,9 3,2 100 N = 57 43,9 52,6 3,5 100

Teckenförklaring

1. Känner till byatillhörighcten för alla. 2. Känner till byatillhörigheten för några men inte alla. 3. Vet inte om någon är icke renskötande same i bekantskapskretsen.

Hittills i detta avsnitt har behandlats kontakter och samhörighet med den renskötande befolkningen på by och nationsnivå. Motsvarande frågor har även ställts rörande den icke renskötande befolkningen och resultaten redovisas i tabell 14. Den första frågan gäller vilka icke renskötande man överhuvudtaget känner.

Det framgår av tabellen att man i stor utsträckning känner till från vilka byar de icke renskötande i bekantskapskretsen kommer. Endast ca tre procent är helt ovetande om deras bekanta över huvud taget är samer eller ej. Studerar man närmare varifrån de icke renskötande i bekant- skapskretsen kommer visar det sig att det oftast är ifrån hembyn. Med dessa har man också den bästa kontakten vilket visas av figur 16.

Procent av män N=63 Hembyn Övriga byar 50 40 30 20 10 > Kontaktens 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 styrka Procent av kvinnor N=57 Teckenförklaring 1. Ingen eller mycket Hembyn Övriga byar dål'g kontakt 50 5. Mycket bra kontakt 40 30 20 "” ; ln > Kontaktens 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5

styrka

Figur 16 Den icke ren- skä tande gruppens kon- takter med icke ren- skötare från hemh yn och övriga byar. Värdering av kontaktens styrka pro- centuellt för båda könen.

Figur 1 7 Den icke ren— skötande gruppens sam- hörighetskänsla med icke ren skö tare frå n 11 em byn och övriga byar. Procentu- ell fördelning efter kön.

Det framgår klart att de icke renskötande bedömer kontakten med andra icke renskötande från hembyn vara ganska god. Däremot saknar många kontakter med icke renskötande från övriga byar. Man bedömer också det ganska lätt att hålla de etablerade kontakterna. Vad som försvårar nya kontakter är, vad både hembyn och andra byar beträffar, svårigheterna att komma tillsammans och träffas. Över 90 % vill också i framtiden ha kontakter med de icke renskötande från hembyn medan motsvarande andel rörande övriga byar är ca 60 %. Det främsta motivet för dessa kontakter i framtiden är, dels naturligtvis att man inte vill bryta kontakten med vänner och bekanta, dels också att man ser detta som en möjlighet att bevara hemkulturen. I vilken utsträckning man känner samhörighet med andra icke renskötande framgår av figur 17,

Av figuren framgår att man i större utsträckning känner samhörighet med icke renskötande från hembyn än från andra byar. Jämför man den vänstra delen av figur 17 med figur 12 kan man se en svag tendens till att en större andel av de icke renskötande känner samhörighet med den renskötande befolkningen från hembyn än med icke renskötande från hembyn. När det gäller samhörigheten i framtiden vill en stor majoritet behålla den samhörighet som finns eller stärka den. Detta gäller såväl hembyn som övriga byar. Även här tror man att ett sätt att göra detta är att öka möjligheterna att komma samman. Samhörigheten med alla icke renskötande samer i landet framgår av figur 18.

63 Hembyn Övriga byar

40 30 20 10 /—'—1 Samhörig- ' het 1 2 3 4 Inte 5 Mycket Inte 1 2 3 4 5 Mycket alls starkt alls starkt

Procent av män N

Procent av kvinnor N=57 Hembyn Övriga byar 40

30

20

10 Samhörig- > het Inte 1 2 3 4 5 Mycket Inte 1 2 3 4 5 Mycket alls starkt alls starkt

Procent av män N=63 Procent av kvinnor N=57

40 30 20

10 '

_ Sem.- Inte 1 2 3 4 5 Mycket Inte1 2 3 4 5 Mycket honghel alls starkt alls starkt

Totalt sett är samhörighetskänslan på nationsnivån i detta avseende klart svagare än på bynivån. Jämför man figur 18 med figur 14 kan man se en svag tendens till att samhörigheten med den renskötande befolk- ningen även på nationsnivån verkar vara starkare än med den icke renskötande befolkningen. Ungefär 40 % tycker också att det i framtiden räcker med den samhörighetskänsla man har på nationsnivån. Även här menar man att om samhörigheten skall kunna stärkas måste man oftare träffas och diskutera gemensamma frågor och ca 25 % tror att detta kan ske genom att bilda nya gemensamma föreningar.

Går man till den renskötande gruppen kan samma frågor ses ur en annan synvinkel. Av denna grupp har ungefär 85 % kontakt med de icke renskötande som härstammar från hembyn. Hur bra denna kontakt är framgår av figur 19.

Merparten av den renskötande befolkningen säger sig också ha goda kontakter med de icke renskötande från hembyn. Likaså vill över 90 % ha kvar dessa kontakter i framtiden. När det dock gäller kontakten med icke renskötande från andra byar inskränker den sig till de allra närmaste byarna. Dessa kontakter förefaller också vara något ljummare än med de icke renskötande från hembyn. Man uppleveri allmänhet inte heller stora problem att upprätthålla kontakterna. Nya kontakter försvåras dock av att många flyttar långt hemifrån och att man träffar dern alltmer sällan. Figur 20 visar samhörighetskänslan med de icke renskötande från hembyn.

Procent av män N=47 Procent av kvinnor N=26

40

30 20

10 Kontak- __ tens Ingen 1 2 3 4 5 Mycket Ingen 1 2 3 4 5 Mycket styrka kon- bra kon— bra takt kontakt takt kontakt

Figur 18 Den icke ren- skötande gruppens sam- hörighetskänsla med alla icke renskötande samer i landet. Fördelning procentuellt efter kön.

Figur 19 Den renskö- tande gruppens kontakter med de icke renskötande från hembyn. Procentuell fördelning på kön.

Figur 20 Den renskötan- de gruppens sam- hörighetskänsla med de icke renskötande från hembyn. Procentuell fördelning av män och kvinnor.

Procent av män N=47 Procent av kvinnor N=26

50 40

30 20 10 Samhörig- , _ het Inte 1 2 3 4 5 Mycket Inte 1 2 3 4 5 Mycket alls starkt alls starkt

Den renskötande gruppens samhörighetskänsla med de icke ren- skötande från hembyn är som framgår av figur 20 övervägande god. Intressant är att jämföra resultaten i figur 20 med figur 12 som visar den icke renskötande gruppens värdering av samhörighetskänslan med den renskötande gruppen. Som synes är överensstämmelsen god vilket inne- bär att den upplevda samhörighetskänslan är ömsesidig. Emellertid finns det många som anser att samhörigheten kan bli ännu bättre. De åtgärder man tror kan leda dithän framgår av tabell 15.

De åtgärder som man i allmänhet tror kan förbättra samhörighets- känslan är att man vidtar åtgärder som möjliggör att renskötande och icke renskötande samer oftare kan träffa varandra. Den renskötande gruppens samhörighetskänsla med alla icke renskötande samer i landet framgår av figur 21.

Vid jämförelse av figur 21 med figur 20 framgår tydligt att samhörig- heten på nationsnivån är betydligt ljummare än på bynivån. Frågar man vidare om och hur samhörighetskänslan kan stärkas på nationsnivån framgår att drygt 40 % inte tror att det är möjligt.

Bland de alternativ man tror kan förbättra är sammankomster av olika slag det dominerande inslaget.

Slutligen kan man beträffande den icke renskötande gruppens rela-

Tabell 15 Åtgärder som den renskötande gruppen tror kan leda till större sam» hörighetskänsla med de icke renskötande. Fördelning procentuellt efter kön.

l 2 3 4 5 2 N = 47 Män 38,3 8,5 8,5 23,4 21,3 100 N = 26 Kvinnor 46,1 15,4 15,4 7,7 15,4 100 Teckenförklaring

1. Större möjligheter att träffas måste skapas.

2. Icke renskötande hjälpa till i renskötseln när de kan. 3. Icke renskötande bli stödjande medlemmar i samebyn. 4. Samhörigheten är redan tillräckligt bra.

5. Tror inte det går att göra något åt detta.

Procent av män N=47 Procent av kvinnor N=26

50 40 30 20

10 Samhöriga >het Inte 1 2 3 4 5Mycket|nte1 2 3 4 5 Mycket alls starkt alls starkt

tioner inom gruppen och gentemot den renskötande gruppen studera karaktären av relationerna. Tidigare har i den teoretiska bakgrunden bl. a. talats om primärgrupper och deras relationer och vidare också om s. k. sekundära relationer (se figur 3). Med användande av dessa begrepp har de angivna kontakterna klassificerats som antingen primära eller sekun- dära relationer. De procenttal som redovisas bygger på de intervjuperso- ner som haft kontakter. Tabell 16 avser de icke renskötandes kontakter med andra icke renskötande från andra byar.

Ur tabellen framgår att relationerna med de icke renskötande från hembyn i större utsträckning är av primär natur än med icke ren- skötande från andra byar.

En annan jämförelse av intresse som kan göras är klassificering av de icke renskötandes relationer med de renskötande i hembyn och tvärtom. Tabell 17 visar resultaten.

Tabellen visar att drygt 80 % av både män och kvinnor i den icke renskötande gruppen anger relationer med renskötarna i hembyn som primära relationer. När den renskötande gruppen anger relationerna till de icke renskötande från hembyn framgår att kvinnorna uppger primära relationer i lika stor omfattning som den icke renskötande befolkningen. Männen däremot anger i klart mindre omfattning (65 %) sådana relatio-

Tabell 16 Primär- och sekundärrelationer mellan icke renskötande samer i hemby och andra byar. Procentuell fördelning efter kön.

Män Kvinnor

Primär Sekundär 2 Primär Sekundär 2 1. 91,7 8,3 100 86,8 13,2 100 2. 64,9 35,1 100 63,2 36,8 100 Teckenförklaring

]. Avser icke renskötande samers relationer till andra icke renskötande från hembyn.

2. Avser icke renskötande samers relationer till andra icke renskötande från andra samebyar.

Figur 2] Den renskötan- de gruppens samhörig- hetskänsla med de icke renskötande samerna i Sverige. Procentuell för- delning efter kön.

Tabell 17 Primär- och sekundärrelationer mellan den icke renskötande gruppen och den renskötande gruppen. Båda gruppernas uppgifter om relationerna procentuellt efter kön.

Män Kvinnor

Primär Sekundär Z Primär Sekundär Z 1 80,3 19,7 100 84,9 15,1 100 2 65 35 100 82,6 17,4 100 Teckenförklaring

l Relationerna med de renskötande i hembyn enligt den icke renskötande gruppen. 2 Relationerna med de icke renskötande från hembyn enligt den renskötande

gruppen.

ner. Detta kan tolkas så att relationerna mellan den renskötande befolkningen och den icke renskötande befolkningen från samma by i stor utsträckning är av primär natur men att det i den renskötande befolkningen oftast är kvinnorna som upprätthåller dessa relationer. Jämför man tabell 17 med tabell 16 framgår en tendens till att den icke renskötande gruppens relationer inom gruppen i större utsträckning är av primär natur än relationerna med den renskötande gruppen. Sammanfattningsvis kan man om relationerna och samhörigheten inom och mellan den renskötande och den icke renskötande gruppen anföra.

Att övervägande god och ömsesidig samhörighetskänsla råder på bynivå mellan de renskötande och icke renskötande från samma by.

Att den renskötande gruppens samhörighetskänsla inom gruppen på bynivå är stark.

Att den icke renskötande gruppens samhörighet med de renskötande på nationsnivån är låg jämfört med hembyn.

Att även de renskötandes samhörighet med icke renskötande på nationsnivån är ljummare än på bynivå.

Att den renskötande gruppens samhörighetskänsla med de renskötande på nationsnivån är betydligt starkare än de icke renskötandes med de renskötande på nationsnivån. Dock ej så stark som på bynivån.

Att de icke renskötandes samhörighetskänsla inom gruppen på nations- nivån är klart svagare än på bynivån.

Att man genomgående anser att relationerna och samhörigheten inom och mellan grupperna kan stärkas genom åtgärder som gör det möjligt för folk att träffas.

Att drygt 30 % av de renskötande ej kan se något som kan stärka samhörigheten på nationsnivå inom gruppen.

Att ungefär 30 % av de icke renskötande är ointresserade av att stärka samhörigheten med de renskötande på nationsnivå.

Att ungefär 40 % av de renskötande tror att samhörigheten med de icke renskötande ej kan stärkas på nationsnivån.

Att 40 % av de icke renskötande tycker att samhörigheten på nations- nivån inom gruppen är tillräckligt stark.

Att de icke renskötande som vill stärka samhörigheten inom gruppen

på nationsnivå anser att detta bäst kan ske genom gemensamma samman- slutningar.

Att den icke renskötande gruppen med renskötarna har den bästa kontakten i hembyn.

Att de icke renskötande anser att etablerade kontakter med hembyns renskötare är ganska lätta att upprätthålla men svårt att upprätta nya.

Att över 90% av de icke renskötande i framtiden vill upprätthålla kontakter med de renskötande i hembyn.

Att de renskötande anser sig ha goda kontakter med icke renskötande från hembyn. Kontakterna är lätta att upprätthålla men svåra att

upprätta. Att 90 % av de renskötande i framtiden vill upprätthålla kontakter

med icke renskötande från hembyn.

Att de renskötandes kontakter med icke renskötande samer från andra byar är mycket sporadiska.

Att de icke renskötande i regel känner till varifrån övriga icke renskötande i deras bekantskapskrets kommer. Oftast kommer dessa nämligen från hembyn.

Att de icke renskötandes kontakter med andra icke renskötande från hembyn är goda, relativt lätta att upprätthålla men svåra att upprätta p. g. a. svårigheter att träffas.

Att många icke renskötande helt saknar kontakt med icke renskötande från andra byar än hembyn.

Att över 90 % av de icke renskötande i framtiden vill upprätthålla kontakter med andra icke renskötande från hembyn.

Att 60 % av de icke renskötande i framtiden också vill ha kontakter med icke renskötande från andra byar än hembyn.

Att de renskötandes relationer med icke renskötande från hembyn i högre grad är av primär natur än med icke renskötande från andra byar.

Att dessa primäara relationer i stor utsträckning från den renskötande gruppens sida handhas av kvinnor.

Samebyn som ett geografiskt område

Den tredje aspekten ur vilken man kan betrakta samebyn är att se den som ett geografiskt område. Följande frågor har uppställts.

1. Finns det något område i landet som de icke renskötande betraktar som sin hemtrakt?

.Var ligger denna hemtrakt och vad avser man med begreppet hem- trakt?

. Vistas man i hemtrakten, hur ofta och hur länge? . Varför besöker man hemtrakten?

. Hur ordnar man bostadsfrågan vid besöken i hemtrakten?

. Hur ser man dessa besök i relation till framtiden?

. Känner man samhörighet med hemtrakten? . Kan man stärka samhörigheten med hemtrakten?

lx.)

kDOOxIOXUt-ÄUJ

. Känner man samhörighet med renskötselområdet i Sverige?

Även i dessa frågor utgör den icke renskötande gruppen utgångspunkt för resultatredovisningen. Jämförelser görs i förekommande fall med den renskötande gruppen.

Vad gäller den första frågan framgick klart att de icke renskötande hade en mycket bestämd uppfattning om vad som de betraktade som sin hemtrakt. Hela 97,5 % kunde direkt svara Ja på frågan om det fanns något område i landet som kunde sägas vara deras hemtrakt. De kunde också klart utpeka och avgränsa området på kartan. De övriga 2,5 % uppgav sig känna sig hemma överallt och tyckte sig ej ha någon speciell hemtrakt. Av dem som sade sig ha en speciell hemtrakt och beskrev dess omfattning kunde man konstatera att ungefär 90 % tog med sin hem- samebys område i denna angivelse. Det framgick dock att drygt 20 % av kvinnorna inte kände till att detta område låg inom någon sameby. Motsvarande tal för männen var drygt 5 %, således påfallande mycket lägre. Studerar man angivelserna närmare framgår följande beträffande hemtraktens geografiska omfattning och relation till samebyns geogra- fiska utsträckning.

Som framgår av tabell 18 anger större delen av både män och kvinnor ett område på kartan som istort överensstämmer med hemsamebyns område. Samebyarnas områden har då definierats som framgår av kartan i bilaga 2. Resultaten visar att man, med några få undantag, placerar

Tabell 18 Avgränsning av hemtrakten på kartan. Procentuell fördelning för icke renskötande gruppen efter kön.

N = 63 Män N = 57 Kvinnor

Teckenförklaring

1. Anger ett sammanhängande område som överensstämmer i stort med hemsame byns område.

2. Anger ett sammanhängande område som omfattar två eller tre samebyars områden.

3. Anger flera ej sammanhängande områden.

4. Anger inget område alls.

Tabell 19 Konkretisering av begreppet hemtrakt. Fördelning procentuellt för den icke renskötande gruppen efter kön.

Z

N = 63 Män 66,7 22,2 100 N = 57 Kvinnor 59,7 22,8 100

Teckenförklaring

1. Avser speciella orter i området. 2. Avser området i största allmänhet. 3. Avser bådadera.

hemtrakten väster om lapplandsgränsen i norr och Västerbottens län samt väster om inlandsbanan i Jämtlands län. Vad man egentligen avser med sin hemtrakt framgår av tabell 19.

Det är inte att ta miste på resultatet. Vad man avser är i de allra flesta fallen ett större geografiskt område och inte enstaka orter. Kontakten med hemtrakten är också synnerligen stabil vilket synes av tabell 20. Av tabellen framgår att en mycket stor del av den icke renskötande gruppen faktiskt finns mer eller mindre regelbundet inom hemsamebyns område. Ungefär 80 % av både män och kvinnor säger sig således vistas inom området minst någon gång varje månad. Detta innebär också att dessa människor finns inom området så gott som året om. För de övriga 20% är vistelsen inom området koncentrerad .till månaderna juni— augusti.

Av de ca 40 % som inte mer eller mindre bor inom området stannar Herparten en eller ett par nätter varje gång de kommer till hemtrakten. Ungefär 1/3 av dessa förläggeri regel också sin semester dit. Anledningen till att man söker sig till hemtrakten är dels att man har släkt där, dels att man vill upprätthålla kontakten med naturen. Båda dessa skäl anges ungefär lika ofta. Påfallande är dock att endast några få personer anger kontakten med renskötseln som ett skäl. Ungefär 75 % är också fast beslutna att de även i framtiden skall vistas i området i ungefär samma utsträckning som nu. Resten skulle gärna vilja det men är något oroliga för var och hur de kan bo där den dag då föräldrar eller annan släkt är borta. Denna oro återspeglar också något av de nuvarande bostadsförhållandena för dessa besökare. Huvuddelen bor således under besöken hos släktingar. Endast ca 15 % äger själv fritidsbostad av något slag. Den verksamhet man utövar under besöken anges inte behöva någon längre planering. Besöken kan på så vis göras spontant när andan faller på. Männen uppger oftast att de jagar, fiskar och går omkring i markerna under besöken. Kvinnorna uppger oftare att de hälsar på hos vänner och bekanta. Flerparten av besökarna bor under vistelsen i hemtrakten i småbyar, således inte i de större tätorter som finns inom vissa samebyars områden. Om de i framtiden hade ett fritt val ifråga om bostadsort vid

Tabell 20 Den icke renskötande gruppens vistelse i hemtrakten. Procentuell fördelning efter kön.

1 2 3 4 5 6

N = 63 Mån 61,9 8,0 11,1 6, N = 57 Kvinnor 57,9 14,0 12,3 7

3,2 100

Teckenförklaring

Mer eller mind re bor inom området. . Så gott som varje vecka. . Varje månad någon gång.

Någon gång varje år. En gång varje år. Mera sällan.

. Aldrig.

sewewwr

Figur 22 Den icke ren- skötande gruppens sam- hörighetskänsla med hem trakten. Procentuell fördelning för män och kvinnor.

besöken skulle det även då troligen bli en mindre by inom området. F. n. tycker man att det inte är några större problem att lösa bostadsfrågorna inom området men många är oroliga inför framtiden. Ungefär 25 % tycker också att det ekonomiskt blir ganska kostsamt med dessa besök och att man troligen skulle göra tätare besök om kostnaderna kunde nedbringas. Drygt 60 % skulle vara intresserade av att på något sätt skaffa sig en fritidsbostad inom området som man helst skulle placera i en mindre by. En fjärdedel vill dock i så fall bygga sin bostad inom samebyns område men utanför den befintliga bebyggelsen. Huvudparten skulle också själv vilja bygga denna bostad. Alla dessa resultat pekar på en mycket stark bindning till hemtrakten och stark samhörighet med den, vilket också figur 22 visar.

Av en följdfråga framgår det också att över 80 % av båda könen känner större samhörighet med renskötselområdet i hela landet än med övriga riket. Trots den starka samhörighetskänsla med hemtrakten som resul- taten visar anser dock många att den ytterligare kan stärkas vilket framgår av tabell 21.

Den huvudsakliga åtgärd man ser kan ytterligare förbättra relationerna med hemtrakten är att öka möjligheterna till arbete där. I viss utsträck—

Procent av män N=63 Procent av kvinnor N=57

60 50 40 30 20 1 0 Sam-

5 Mycketlnte 1 4 5 Mycket hörighet stark alls starkt

Tabell 21 Åtgärder som kan förbättra samhörigheten med hemtrakten enligt den icke renskötande gruppen. Procentuell fördelning efter kön.

2

N = 63 Mån N = 57 Kvinnor

Teckenförklaring

1. Förbättra relationerna renskötande—bofasta.

2. Ökade möjligheter att få arbete i hemtrakten.

3. Ta vara på turismen tillsammans med renskötande. 4. Kan ej förbättras.

Procent av män Procent av kvinnor

N=47 N=26 50

40

30 20

10

Sam- _ __ hörighet 5 Mycket Inte 1 2 3 4 5 Mycket

stark alls stark

Inte 1 2 3 4 alls

ning tror man också att detta kan ske genom att engagera sig inom turistnäringen.

I detta sammanhang är det också möjligt att jämföra vissa resultat med den renskötande gruppens resultat. Den renskötande gruppens samhörig- hetskänsla med hemtrakten framgår av figur 23.

Resultaten visar även här en mycket stark samhörighet. Jämför man figur 23 med figur 22 ser man en tydlig skillnad såtillvida att i den icke renskötande gruppen en större andel återfinns i extremvärdet än i den renskötande gruppen. Den renskötande gruppen tror dock att samhörig- heten med hemtrakten skulle kunna stärkas om man visste att det fanns möjligheter att bo kvar även om man inte sysslade med renskötsel. Övervägande delen av båda könen känner också samhörighet med hela renskötselområdet. Av svaren framgår dock att den icke renskötande gruppen betydligt mer klart och entydigt uppger sig känna denna samhörighet på nationsnivån. Den renskötande gruppen anför i mycket stor utsträckning, 76 % för män och hela 96 % för kvinnor, att området är för stort för att man egentligen skall få denna känsla för närvarande.

Den starka känsla för hemtrakten och de framförda önskemålen om kontakter med både renskötande och icke renskötande samer styrde följdfrågorna till att behandla eventuella träffpunkter i hemtrakten. Följande fråga ställdes: Finns det någon träffpunkt här i närheten (t. ex. samegård, hembygdsgård, ungdomsgård, kafé e. d.) där man kan träffa t. ex. utflyttade samer? Den renskötande gruppens svar framgår av tabell 22.

Förekomsten av sådana träffpunkter är således mycket ovanlig inom samebyarna. Endast ca 15 % av de renskötande samerna har tillgång till något sådant i sin hemtrakt. Knappt en tredjedel av den icke renskötande

Tabell 22 Förekomst av träffpunkter i hemtrakten enligt den renskötande gruppen. Fördelning procentuellt efter kön.

Ja Nej 2

N = 47 Mån 17 83 N = 26 Kvinnor 15,4 84,6

100 100

Figur 23 Den renskötan- de gruppens samhörig- hetskänsla med hem trak- ten. Procentuell fördel- ning för män och kvinnor.

gruppen nås genom dessa lokaler. De lokaler man angivit är Samernas folkhögskola och de fåtaliga samegårdar som finns, vidare någon skola eller föreningshus. Drygt 70 % av männen och 50 % av kvinnorna i den icke renskötande gruppen, vilka har tillgång till sådana lokaler, anser att dessa träffpunkter underlättar för dem att hålla kvar kontakten med såväl andra icke renskötande samer som med de renskötande och hemtrakten i övrigt. Av dem som tycker att dessa träffpunkter inte har någon större betydelse för kontakterna anser de flesta att det beror på att träffpunk- terna inte erbjuder lämpliga möjligheter. Av dem som inte har tillgång i hemtrakten till en träffpunkt, oavsett om de är renskötande eller ej, tror ungefär hälften att en träffpunkt skulle underlätta kontakterna med varandra och hemtrakten. Vad båda grupperna gärna skulle vilja ha vid en sådan träffpunkt är aktiviteter som gör att vem som helst kan söka sig dit utan någon annan avsikt än att just träffa någon annan. Vad man klart understryker är att en träffpunkt inte får vara så ambitiös att folk tycker att det blir lite märkvärdigt att gå dit. Exempel på innehåll man vill ge samlingsplatsen är någon möjlighet till enklare förtäring, kanske övernattningsmöjlighet ibland och viss upplysningsverksamhet.

Sammanfattningsvis kan man om hemtrakten som geografiskt område säga:

Att den icke renskötande gruppen mycket klart kan ange ett geogra— fiskt område som sin hemtrakt.

Att det geografiska området motsvarar i stora drag hemsamebyns utsträckning.

Att ca 20 % av kvinnorna dock inte kände till att området låg inom någon sameby.

Att man i första hand med hemtrakten avser ett större geografiskt område och inte enstaka orter.

Att kontakten i form av vistelse i hemtrakten är mycket frekvent och stabil.

Att av de ca 40 % som inte mer eller mindre anser sig bo inom området förlägger ungefär 1/3 sin semester dit.

Att anledningen till att man vill besöka hemtrakten är naturupplevelser och släktband.

Att kontakten med renskötseln i mycket liten utsträckning anges som anledning till att man vill besöka hemtrakten.

Att 75 % även i framtiden är fast beslutna att tidvis vistas i hemtrak- ten.

Att de övriga också skulle vilja vistas i hemtrakten i framtiden men är oroliga för bostadsförhållandena.

Att huvuddelen f. n. vid vistelsen i hemtrakten bor hos släktingar. Att endast 15 % själv äger en fritidsbostad i hemtrakten. Att besöken i hemtrakten ofta sker spontant utan längre planering. Att männen ofta under besöken jagar, fiskar och går omkring i markerna.

Att kvinnorna ofta fördriver tiden med att besöka vänner och bekanta.

Att merparten vid besöken ihemtrakten vistas i mindre byar och inte i de större tätorter som finns inom vissa samebyars områden.

Att de även i framtiden vid fritt val föredrar dessa småbyar som bostadsort under besöken i hemtrakten.

Att ungefär 25 % anser att besöken i hemtrakten blir ekonomiskt betungande och att man oftare skulle besöka den om kostnaderna kunde nedbringas.

Att drygt 60% är intresserade av att på något sätt skaffa sig en fritidsbostad i hemtrakten.

Att man helst av allt själv skulle vilja bygga sin fritidsbostad och placera den i en mindre by inom området.

Att ungefär en fjärdedel av dem som önskar sig en fritidsbostad helst dock vill förlägga den helt utanför bebyggelsen.

Att samhörighetskänslan med hemtrakten är mycket stark. Att över 80 % säger sig känna en större samhörighet med renskötsel- området i hela landet än övriga landet.

Att samhörigheten ytterligare dock kan stärkas anser ca 50 %. Detta kan främst ske genom ökade möjligheter till arbete i hemtrakten.

Att även den renskötande gruppen visar stor samhörighet med hem- trakten.

Att de renskötande mindre ofta än de icke renskötande anger sam- hörighetskänslan med extremvärdena.

Att den renskötande gruppen anser att samhörighetskänslan med hemtrakten kan stärkas om framtida bosättning där kan tillförsäkras.

Att en mycket klar majoritet inom den renskötande gruppen anser att hela renskötselområdet i landet är ett stort område med vilket den enskilde individen har svårt att känna samhörighet.

Att endast ca 15 % av den renskötande befolkningen uppger sig ha tillgång till lämpliga samlingslokaler för samer med olika bakgrund och verksamhet.

Att trots att de befintliga samlingslokalerna i regel finns i de större centralorterna nås endast ca en tredjedel av den icke renskötande samebefolkningen genom dessa.

Att de som har tillgång till samlingslokaler anser dessa ha en mycket stor betydelse när det gäller möjligheterna att upprätthålla goda kontak- ter såväl mellan olika kategorier av samer som med hemtrakten i övrigt.

Att samlingsplatsernas utformning och innehåll skall erhålla en ambi- tionsnivå som gör det naturligt för vanliga människor att söka sig dit.

Samebyn och anslutning av icke renskötande samer

En fråga som varit aktuell de senaste åren är om och i så fall hur man eventuellt kan knyta de icke renskötande samerna till samebyn. Detta är för många en angelägen men samtidigt en mycket känslig fråga. Man har här att göra med frågeställningar som berör det som i den teoretiska delen benämnts "psychological marginality”. I anslutning härtill har följande frågor uppställts.

l.Vilka kunskaper har den icke renskötande gruppen om sitt eget medlemskap i samebyn?

. I vilken utsträckning har den icke renskötande gruppen kunskaper om rennäringslagens konsekvenser för medlemskap i samebyn? . Hur skulle man kunna knyta de icke renskötande närmare till varandra och till de renskötande?

. Vilket innehåll vill man ge ett medlemskap i en lokal organisation (t. ex. samebyn)? . Hur vill man helst lösa frågan om medlemskap? . Vilka förutsättningar kräver man för medlemskap? . Vem skall fatta avgörande om medlemskap? . Hur skall organisationsfrågan lösas på nationsnivån för att bäst gagna samhörigheten?

9. Vilka för— och nackdelar ser man i olika lösningar?

En viktig aspekt i detta sammanhang är i vilken utsträckning man själv är medveten om sitt förhållande till samebyn dvs. om man vet huruvida man är upptagen som medlem eller ej. I attitydsammanhang kan man hänföra detta till attitydens kunskapskomponent. Tyvärr är alla samebyar ej helt klara med sina medlemsförteckningar varför vissa fel kan föreligga i dessa. Till undersökningens förfogande har dock de senaste förteckningarna ställts varvid även muntliga kompletteringar erhållits. Dessa uppgifter har därefter ställts mot intervjupersonernas egen uppfattning om sitt medlemskap varvid följande resultat erhållits.

Tabell 23 Den icke renskötande gruppens egen uppfattning om medlemskap jämfört med medlemsförteckningarnas uppgifter. Procentuell fördelning för män. N = 63.

Tror själv Vet inte Tror inte 2 att han är om han är själv att medlem medlem han är med- lem

Upptagen på medlems- förteckning som medlem 3,2 Ej upptagen som medlem 19,0

2 22,2

Tabell 24 Den icke renskötande gruppens egen uppfattning om medlemskap jämfört med medlemsförteckningamas uppgifter. Procentuell fördelning för kvinnor. N = 57.

Tror själv Vet inte Tror inte 2 att hon är om hon är själv att medlem medlem hon är med— lem

Upptagen på medlems- förteckning som medlem Ej upptagen som medlem

2

Tabell 25 Den icke renskötande gruppens kunskaper om krav för medlemskap i sameby. Procentuell fördelning efter kön.

l 2 3 2 Män N = 63 27,4 24,2 48,4 100 Kvinnor N = 57 12,5 32,1 55,4 100

Teckenförklaring

1. Anger helt felaktiga krav. Ofta gissningar. 2. Anger rätta krav enligt rennäringslagen . 3. Anger direkt att de ej har någon aning om förutsättningarna för medlemskap.

Ungefär 70 % av männen och ca 65 % av kvinnorna erhåller överens- stämmelse med vad de tror om sitt medlemskap och vad det är enligt medlemsförteckningarna. De aktuella värdena är kursiverade i tabellerna ovan. Huvuddelen, över 90 %, är som synes inte upptagna som med- lemmar. Av männen tror sig drygt 20% vara medlemmar vilket i verkligheten motsvaras av endast 3 procent, således ungefär en sjundedel. Av kvinnorna tror ca 30 % att de är medlemmar. Dock är enbart 7 % upptagna på förteckningarna.

En näraliggande fråga som också har med kunskapskomponenten att göra är huruvida man är medveten om vad rennäringslagen ställer för krav på medlemskapet. Tabell 25 utvisar i vilken utsträckning man är informerad om rennäringslagen idetta avseende.

Av tabellen ovan framgår att i stort sett hälften av både män och kvinnor inte har några som helst kunskaper om rennäringslagen i detta avseende. Endast ungefär en fjärdedel av männen och cirka en tredjedel av kvinnorna har kunskaper om lagens innebörd. Mot denna bakgrund är det angeläget att få kunskap om hur man ställer sig till möjligheterna att eventuellt knyta den icke renskötande gruppen till samebyn genom någon form av medlemskap.

Medlemskap, för icke renskötande samer, i samebyn eller någon annan lokal organisation

Den fråga som man kan ställa sig mot bakgrund av de tidigare resultaten är vilket innehåll man vill ge ett eventuellt medlemskap för att detta skall kunna stärka samhörigheten med samebyn. Det är således fråga om den handlingstendens man vill uttrycka. Tabell 26 redovisar de rättigheter man vill knyta till medlemskapet.

Det enskilda alternativ som samlar den största andelen av båda könen är alternativ 2 som innebär vissa jakt- och fiskerättigheter. Ungefär 40 % av både män och kvinnor anger detta som angeläget innehåll i ett ev. medlemskap. Det föreligger en klar skillnad mellan könen ifråga om tilltron till att ett medlemskap kan öka samhörigheten. Ca 20% av kvinnorna tror inte detta medan tvivlarna bland männen endast utgör ca 8 %. Alternativen 3 och 5 representerar den extrema linje som vill

Tabell 26 Den icke renskötande gruppens åsikter om rättigheter som bör knytas till medlemskap i syfte att öka samhörigheten med samebyn. Procentuell fördelning för båda könen.

1 2 3 4 5

Män N = 63 7,9 42,9 27 7,9 3,2 3,2 Kvinnor N = 57 21,0 38,6

Teckenförklaring

l. Tror inte att någon form av medlemskap i samebyn eller annan lokal organisation kan öka samhörigheten med samebyn. . Jakt och fiskerätt iviss utsträckning. . Samma rätt till jakt och fiske som de renskötande. _ Rätt att utnyttja samebyns område samt jakt och fiske iviss utsträckning. . Medinflytande i samebyn. Rösträtt. . Ortsbefolkningen tillförsäkras samma rätt som de renskötande. Övriga kommer därefter. . Tidigare renskötare samma rätt som renskötare. Övriga icke renskötande samcr ges begränsade rättigheter. . Vet inte eller spelar ingen roll för intervjupersonen.

jämställa de icke renskötande med de renskötande. Dessa samlar i runt tal 30 % av båda könen. Ser man närmare på svaren framgår att alternativen 2, 4 och 7 alla förespråkar en linje som innebär begränsade rättigheter. Totalt ansluter sig drygt 50 % av männen och 40 % av kvinnorna till dessa alternativ. När samma fråga ställs till de renskötande erhålls det resultat som framgår av tabell 27.

Även för den renskötande gruppen är alternativet med jakt- och fiskerättigheter i viss utsträckning det alternativ som samlar största delen av både män och kvinnor. Drygt 40 % av männen och 50 % av kvinnorna avger svar med denna innebörd. Totalt sett är således både den icke renskötande och den renskötande gruppen i stor utsträckning överens om att dessa rättigheter kan verka i åsyftad riktning. Inom den renskötande

Tabell 27 Den renskötande gruppens åsikter om rättigheter som bör knytas till medlemskap i syfte att öka samhörigheten med samebyn. Procentuell fördelning för båda könen.

1 2 3 4 5 6 2

Män N=47 21,3 44.7 17 Kvinnor N=26 23,1 53,9

Teckenförklaring

1. Tror inte att någon form av medlemskap i samebyn eller annan lokal organisation kan öka samhörigheten med samebyn. . Jakt och fiske iviss utsträckning. . Samma rätt tilljakt och fiske som de renskötande. . Rätt utnyttja samebyns område +jakt och fiske i viss utsträckning. . [full rösträtt i samebyn. . Begränsad jakt- och fiskerätt för tidigare renskötare men inte för andra. . Rätt att delta i samebyns arbete. . Begränsadjakt— och fiskerätt samt rätt att få information om renskötseln. . Vet inte, har ingen betydelse för intervjupersonen.

NOOOXIONUI-b-WN

Tabell 28 Skyldigheter som bör åligga medlemmar. Procentuell fördelning för icke renskötande män och kvinnor som tror att medlemskap kan öka samhörighetskänslan med samebyn.

1 2 3 4 5 6 2

Män N = 58 10,3 5,2 10,4 1,7 Kvinnor N = 45 6,7 8,9 13,3 2,2 2,2

Teckenförklaring

1. Hjälpa till vid behov i samebyns arbete.

2. Ta hänsyn till renskötseln och hjälpa till i renskötseln.

3. Ta hänsyn till renskötseln. Betala medlemsavgift till byn.

4. Hjälpa till i samebyn när man blir tillfrågad.

5. Ta hänsyn till renskötseln. Barajaga och fiska till husbehov. 6. Samma skyldigheter som renskötarna.

7. Arbeta tillsammans för att bevara samekulturen.

8. Tillsammans diskuteras hur man bäst skall använda markerna. 9. Tveksamt om man ska ha några skyldigheter.

gruppen är emellertid tveksamheten större än inom den icke renskötande gruppen i fråga om medlemskapets möjligheter att öka samhörighets- känslan. lnom den renskötande gruppen framför drygt 20% av båda könen denna tveksamhet. Den extrema ståndpunkten att de icke ren- skötande skall jämställas med de renskötande framförs av 17 % av männen och 3,8 % av kvinnorna. Således en klart mindre del av gruppen än vad fallet var beträffande den icke renskötande gruppen.

Studerar man närmare dem som tror på att medlemskap eventuellt kan främja samhörigheten och frågar dem om vilka skyldigheter som bör åvila medlemmarna erhålls det resultat som framgår av tabell 28.

Hälften av både män och kvinnor är tveksamma om man överhuvud- taget skall knyta några skyldigheter till medlemskapet. För de övriga är hänsynen till renskötselns behov det genomgående temat. I stort sett svarar de renskötande på samma sätt ifråga om skyldigheterna. De enda större skillnaderna framgår av tabell 29.

Tabell 29 Jämförelse av den renskötande och den icke renskötande gruppen ifråga om skillnader rörande åsikter om vilka skyldigheter som bör knytas till medlem- skap. Procentuell fördelning efter kön och grupp.

1

chskötande Män Kvinnor

Icke renskötand e Män Kvinnor

Teckenförklaring

1. Ta hänsyn till renskötseln. Bara jaga och fiska till husbehov. 2. Samma skyldigheter som renskötarna.

Det framgår av resultaten ovan att den renskötande gruppen starkare än den icke renskötande betonar att jakten och fisket skall stanna vid husbehovet. Vidare syns det även att den icke renskötande gruppen oftare än den renskötande menar att skyldigheterna för båda grupperna bör vara lika. Hur man inom den icke renskötande gruppen tror att medlemskapet skall lösas framgår av tabell 30.

Medlemskap i samebyn är som synes det klart dominerande alterna— tivet för båda könen. Klara könsskillnader framgår såtillvida att männen betydligt oftare än kvinnorna förespråkar sameförening eller annan lokal organisation. Motsvarande resultat för den renskötande gruppen framgår

av tabell 31. Tabell 3] visar att den renskötande gruppen mycket starkt menar att

medlemskapet bör lösas genom samebyn. I jämförelse med den icke renskötande gruppen framstår den renskötande gruppens procentuella andel för båda könen klart högre för detta alternativ. De icke renskötan- de som anser att medlemskapet skall lösas genom annan lokal organisa- tion än samebyn eller sameförening uttrycker att organisationen skall vara opartisk. I den renskötande gruppen anser man att denna organisa- tion skall tillkomma genom lagstiftning.

Nästa fråga som uppkommer är vilka man anser bör få bli medlemmar. Det måste redan här förutskickas att denna fråga i hög grad är emotio-

Tabell 30 Den icke renskötande gruppens åsikter om hur medlemskapet bäst skall lösas. Procentuell fördelning för män och kvinnor.

Z)

Män N = 58 Kvinnor N = 45

Teckenförklaring

1. Ordna medlemskapet genom samebyn. 2. Ordna medlemskapet genom sameförening. 3. Ordna medlemskapet genom annan lokal organisation.

4. Spelar ingen roll. 5. Vet inte. 6. Kombination av 1 och 2.

Tabell 31 Den renskötande gruppens åsikter om hur medlemskapet bäst skall lösas. Procentuell fördelning för män och kvinnor.

2

Män N = 37 Kvinnor N = 20

Tecken fö rklaring (se tabell 30).

Tabell 32 De båda undersökningsgruppernas åsikt om medlemsinträde iden lokala organisationen. Procentuell fördelning.

1 2

Renskötandc N = 57 5,3 94,7 lcke renskötande N= 103 14 85

Teckenförklaring

1. Ja, vem som helst får bli medlem. 2. Nej, vissa förutsättningar måste uppfyllas. 3. Kan ej ta ställning till frågan.

nellt engagerande för det stora flertalet samer. På frågan: Tycker du att vem som helst skall få bli medlem svarar de båda grupperna enligt tabell 32.

Av tabell 32 framgår att en klar majoritet i de båda grupperna menar att vissa förutsättningar måste uppfyllas av den person som skall bli medlem i samebyn. ] detta avseende uppvisar båda könen inom respek- tive grupp samma resultat. Vilka förutsättningar man tänker på framgår av tabell 33.

Som framgår av tabellen anser drygt 40 % av båda könen att samisk börd Skall vara förutsättningen för medlemskap. Ytterligare ca 40% anger också denna förutsättning men tillfogar dessutom en begränsning såtillvida att dessa personer av samisk börd måste vara ifrån den sameby där de önskar medlemskap. Observeras bör att kriteriet ”renskötsel- berättigad” endast anförs av 12,3 % män och 5,3 % kvinnor. Motsvarande resultat för den renskötande gruppen framgår av tabell 34.

Majoriteten av männen i den renskötande gruppen anser att förutsätt- ningen för medlemskap är att man är född same. Till skillnad från den icke renskötande gruppen talar man dock aldrig om samisk börd. Den icke renskötande gruppen ger detta begrepp ett vidare omfång än vad den renskötande avser med att vara född same. Vad man riktigt avsåg med att

Tabell 33 Förutsättningar som måste uppfyllas av medlem. Den icke renskötande gruppens åsikter procentuellt efter kön.

1 2

Män N = 49 Kvinnor N = 38

Teckenförklaring

l. Samisk börd (född same).

2. Född same samt vara från den samebyn. 3. Samer bosatta inom samebyns område. 4. Renskötselberättigad.

5. Kan ej specifikt ange förutsättningar.

Tabell 34 Förutsättningar som måste uppfyllas av medlem. Den renskötande gruppens åsikter procentuellt efter kön.

2

Män N = 37 59,5 2,7 21,6 5,4 5,4 2,7 Kvinnor N = 20 40 10 45

Teckenförklaring

. Vara född same. . Samerna själva avgör från fall till fall. . Född same samt vara från samebyn. . Samer bosatta inom samebyns område. . Renskötselberättigad. . Prövning av något slag men vet inte hur. . Vet inte hur man skulle avgöra.

vara född same är diffust men för majoriteten innebär det i praktiken att föräldrarna till personen ifråga skulle ha en mycket nära anknytning till renskötseln. I den renskötande gruppen framträder också skillnaderi resultaten mellan könen. Alternativ ] samlade således 59,5 procent av männen mot 40 procent av kvinnorna. Kvinnorna i gruppen ansåg också oftare (45 %) än männen (21,6 %) att kravet skulle vara ”född same från samebyn”. Nästa fråga som uppkommer är vem som skall avgöra vilka som får bli medlemmar. Resultat för den icke renskötande gruppen

framgår av tabell 35.

Det enskilda alternativ som samlar största andelen inom respektive kön är alternativ 5. Av männen anser 32,7 procent att hela samebyn, dvs. alla som bor där även om de inte är renskötande, skall avgöra vilka som skall få bli medlemmar. Motsvarande andel för kvinnorna är 47,4 procent. Kvinnorna anser alltså i större utsträckning än männen att detta för- faringssätt är den bästa lösningen. Ytterligare cirka 20 % av båda könen anser att ”samerna själva” skall avgöra frågan. Meningarna går dock starkt isär om vilka ”samerna själva” egentligen är. Samebyns styrelse anser

Tabell 35 Åsikt om vem som skall avgöra om inträde som medlem. Procentuell fördelning för den icke renskötande gruppen efter kön.

1 2

Män N = 49 6,1 10,2 4,1 20,4 32,7 16,7 Kvinnor N = 38 26,3 18,4 47,4 2,6

Teckenförklaring

. Medlemmar i samebyn avgör. . Samebyns styrelse. Lantbruksnämnd en. . ”Samerna själva". . Hela samebyn. Alla som bor där även om de inte är renskötande. . Objektivt avgörande genom någon offentlig instans. Lantbruksnämnden i samråd med byns styrelse. . Vet inte.

ingav-Apus).—

Tabell 36 Åsikter om vem som skall avgöra om inträde som medlem. Procentuell fördelning för den renskötande gruppen efter kön.

1 2

Män N= 37 5,4 24,3 2,7 Kvinnor N: 20 20 5 5

Teckenförklaring

. Medlemmarna i samebyn.

Samebyns styrelse.

Lantbruksnämnden.

. ”Samerna själva".

Hela samebyn i samråd med Lanbruksnämnden. chskötarna + de som bor i samebyn. Objektiv bedömning av någon instans. . Sameföreningarna genom SSR.

Vet inte.

Pmseweww—

10% av männen och 26 % av kvinnorna vara en lämplig instans att avgöra. Motsvarande resultat för den renskötande gruppen framgår av tabell 36

Som framgår av tabell 36 är alternativ 5 det enskilda alternativ som samlar största andelen av respektive kön. Bland männen anser därnäst 24,3 % att medlemskap skall avgöras av samebyns styrelse medan 20 % av kvinnorna menar att medlemmarna i samebyn tillsammans skall avgöra dessa frågor. Vid jämförelse av den icke renskötande gruppen med den renskötande gruppen bör man observera en viss skillnad mellan alternativ 5 i tabellerna 35 och 36. Det bör i tabell 36 observeras att den renskötande befolkningen i alternativ S vill få med lantbruksnämnden i beslutsprocessen vilket saknas hos den icke renskötande gruppen.

Hitintills har frågan om medlemskap rört sig på det lokala planet. Emellertid måste man också konfronteras med frågan på nationsnivån. Undersökningen har försökt ta reda på hur man tror sig bäst kunna stödja samhörigheten på nationsnivån med olika organisationsalternativ. Tabell 37 visar resultat för den icke renskötande gruppen.

Tabell 37 Stöd för samhörighet på nationsnivå genom olika typer av organisationer. Procentuell fördelning för icke renskötande gruppen efter kön.

l 2 3 2

Män N = 63 Kvinnor N = 57

Teckenförklaring

1. Bäst stödjes samhörigheten om alla samer är enade ien enda organisation av typ SSR.

2. Bäst stödjes samhörigheten om de icke renskötande har en egen organisation på nationsnivån.

3. Organisationer kan inte öka samhörigheten.

Tabellen visar att en klar majoritet av båda könen anser att det bästa sättet att stödja samhörigheten är att ha en enda organisation på riksplanet för alla samer. Det framgår också att kvinnorna i större utsträckning än männen hävdar detta. För den renskötande gruppen presenteras motsvarande resultat i tabell 38.

Även inom denna grupp har majoriteten den åsikten att en enda riksorganisation för alla samer är den bästa lösningen. Jämföres tabell 37 och 38 med varandra framgår också att de båda grupperna i stort sett uppvisar identiska resultat.

Den ringa andel av den icke renskötande gruppen som anser att de borde ha en egen riksorganisation menar att fördelarna för båda grupper- na skulle vara att man kunde snabbt komma till beslut eftersom man kunde koncentera sig på den egna gruppens intressen. Den stora majori- teten inom gruppen anser dock att nackdelarna med en egen organisation för de icke renskötande är mycket stora och överväger för alla. En sådan ordning skulle enligt dessa leda till små och ineffektiva organisationer som slutligen skulle medföra en definitiv splittring av samerna. Även den renskötande gruppen framför liknande farhågor. Enigheten i detta avse- ende mellan de båda grupperna är således stor.

När det sedan gäller för— eller nackdelar med en enda organisation av typ SSR är enigheten också mycket stor. Båda grupperna anser att en enda organisation kan bli starkare än två mindre organisationer. Häri- genom har man också möjlighet att diskutera eventuella motsättningar som finns, innan de behöver leda till splittring. Man tror också att en gemensam organisation är en förutsättning för gemensamt ansvar för den samiska kulturens fortlevnad och vidareutveckling. Endast på en punkt går meningarna isär mellan de båda grupperna. Den icke renskötande gruppen har farhågor för att renskötselns problem helt kommer att dominera organisationen och att de icke renskötande på så vis kommeri skymundan. Den renskötande gruppen däremot har farhågor för att de icke renskötande som till numerären är fler kommer att dominera organisationen och att de renskötandes problem blir mindre uppmärk- sammade.

Tabell 38 Stöd för samhörighet på nationsnivå genom olika typer av organisationer. Procentuell fördelning för den renskötande gruppen efter kön.

1 2 3 2

Män N = 47 80,9 17 2,1 Kvinnor N = 26 . 7.7

Teckenförklaring

l. Bäst stödjes samhörigheten om alla samer är enade ien enda organisation av typ SSR.

2. Bäst stödjes samhörigheten om de icke renskötande har en egen organisation på nationsnivån.

3. Kan ej ta ställning till frågan.

Resultaten från frågorna rörande samebyn och anslutning av icke renskötande samer visar:

Att ungefär 90 % i den icke renskötande gruppen inte är upptagna som medlemmar i sameby.

Att drygt 20 % emellertid tror att de är upptagna som medlemmar. Att endast ungefär en tredjedel av den icke renskötande gruppen har kunskap om vad rennäringslagen säger om medlemskap i sameby.

Att drygt 50 % av männen och 40 % av kvinnorna i den icke renskötande gruppen anser att rättigheter som knytes till medlemskap i sameby endast bör omfatta begränsade jakt- och fiskerättigheter.

Att även den renskötande gruppen stödjer begränsade rättigheter. Att majoriteten män och kvinnor i den icke renskötande gruppen anser att medlemskap i samebyn ökar samhörighetskänslan samer emellan.

Att ungefär 20 % i den renskötande gruppen är tveksamma om medlemskap kan öka samhörighetskänslan.

Att ungefär hälften i båda grupperna är tveksam till om medlemskap skall medföra några skyldigheter alls gentemot samebyn.

Att den andra hälften anser att medlemmarnas enda skyldighet är att ta hänsyn till renskötselns behov.

Att båda grupperna klart anger att medlemskap skall ordnas genom samebyn och inte genom någon annan lokal organisation.

Att båda grupperna anser att vissa förutsättningar skall uppfyllas av den som skall antas till medlem i samebyn.

Att ungefär 80 % i båda grupperna anser att samisk börd skall vara kriteriet för inträde i byn.

Att hälften av dessa dock inför begränsningen att personen ifråga måste vara från den by där han vill vinna inträde som medlem.

Att knappt 10 % vill ha renskötselrätt som krav för inträde. Att drygt 30 % av männen och nästan 50 % av kvinnorna i den icke renskötande gruppen anser att hela samebyn, dvs. även icke renskötande, skall avgöra vilka som skall antas som medlemmar.

Att nästan 50 % av männen och 30 % av kvinnorna i den renskötande gruppen anser att hela samebyn i samråd med lanbruksnämnden skall avgöra vilka som skall antas som medlemmar.

Att ungefär 80 % av männen och 90 % av kvinnorna i båda grupperna anser att samhörigheten på nationsnivå bäst stöds om både renskötande och icke renskötande samer är enade i en enda riksorganisation av typ SSR.

Att denna stora majoritet är enig om att olika organisationer på riksplanet slutligen skulle splittra samerna.

Att den icke renskötande gruppen emellertid har farhågor för att renskötselns problem helt kommer att dominera en gemensam organisa— tion och att de icke renskötande därigenom kommer i skymundan.

Att den renskötande gruppen har farhågor för att den icke renskötan- de gruppen p.g.a. sin större numerär helt kommer att dominera en gemensam organisation och att de renskötandes problem blir mindre uppmärksammade.

Språk, utbildning och övrig kulturell verksamhet

När det gäller aspekter av den kulturella marginaliteten har språk- och skolfrågor länge intagit en central plats i diskussionen om den samiska kulturens möjligheter till fortlevnad i Sverige. Kunskaperna om språkets utbredning och status inom framför allt den icke renskötande same- befolkningen har dock varit mycket dåliga. En ofta framförd åsikt är att samiskan som språk i framför allt de sydligare delarna av renskötsel- området i stort sett är på utdöende. I andra sammanhang har man hävdat att språket även i dessa områden lever och blomstrar även om det sker under karga yttre omständigheter. Karakteristiskt för sådana uttalanden om språket är emellertid att den empiriska grunden för dessa är högst bristfällig. I denna undersökning framstod det därför nödvändigt att ta reda på:

1. Språkkunskaper i samiska. 2. Intresse för förkovran i språket. 3. Intresse för skolundervisning med anknytning till kulturen.

Vad avser språkkunskaper är en stor del av den studerade befolkningen tvåspråkig. När det gäller att beskriva språkkunskaperna har dock tidigare forskning (Johansson, H & Wikström, J., 1974) visat att språkkunskaper- na bör beskrivas separat för de båda språken. I detta fall är intresset knutet till enbart det ena språket det samiska. Även när det gäller att beskriva kunskaper i ett språk är det fråga om en mycket komplex färdighet som inte är mätbar med enkla metoder. I föreliggande under- sökning har kunskapen indelats i förmåga att tala, förstå, läsa och skriva. Tabell 39 visar i vilken utsträckning samiska förstås av de båda grupperna.

Som framgår av tabellen finns en klar skillnad mellan de båda grupperna i detta avseende. Den renskötande gruppen uppvisar en klart större andel av personer som förstår samiska än den icke renskötande gruppen. Kvinnorna inom båda grupperna anger något oftare än männen att de förstår samiska. Med samiska avses här, och även i fortsättningen om inte annat anges, den egna dialekten. Kunskaperna i det talade språket framgår av tabell 40.

Tabell 39 Förståelse av samiska språket inom respektive undersökningsgrupp. Procentuell fördelning på män och kvinnor.

Förstår Kan följa Förstår Förstår 2 det mes- med i sam- några inte ta tal ord alls

Renskötande N = 47 Män 76,5 4,3 6,4 N = 26 Kvinnor 84,7 3,8 Icke renskötande N = 63 Mån 58,8 6,3 28,6 N = 57 Kvinnor 68,4 5 3 17,5 ,

Tabell 40 Kunskaper i att tala samiska inom undersökningsgrupperna. Procentuell fördelning efter kön.

Kan sam— Kan göra Kan någ- tala på sig för- ra ord stådd på

Kan inte 2 alls

chskötande N = 47 Män 59,6 N = 26 Kvinnor 73,1 Icke renskötande N = 63 Män 34,9 N = 57 Kvinnor 43,9

23,4 15,4 46,1 36,8

Även här kvarstår ungefär samma relationer mellan de båda grupperna och könen. Det framgår emellertid också att andelen som inte alls kan tala språket är klart större än andelen som inte alls förstår. Fortsätter man och ser efter hur läskunskaperna fördelar sig på resp. kön och grupp erhålles följande resultat.

Läskunskaperna inom båda grupperna är utan tvivel mycket brist— fälliga. Ungefär hälften av den renskötande gruppen och ungefär 70 procent av den icke renskötande gruppen kan överhuvudtaget inte läsa sitt eget språk. I övrigt kvarstår ungefär samma relationer mellan grupperna som ifråga om förståelse och talkunskaper. Skrivkunskaperna slutligen framgår av tabell 42.

Beträffande Skrivkunskaperna kan man säga att det tillhör undantagen att man påträffar någon inom de båda grupperna som skriver samiska utan svårigheter. Även här kvarstår de tidigare skillnaderna mellan grupperna även om skillnaderna dock är betydligt mindre. Mot bakgrund av dessa resultat ifråga om läs-, tal- och skrivkunskaper samt förståelse av

Tabell 41 Läskunskaper i samiska inom de båda undersökningsgrupperna. Fördelning procentuellt efter kön.

Läser Läser Läser det enstaka några mesta meningar ord

Läser 2 inte alls

Renskötandc N = 47 Mån 27,7 14,9 1 , N = 26 Kvinnor 34,6 11,5 lcke renskötande N = 63 Män 14,3 12,7 N = 57 Kvinnor 19,3 5,3

46,8 46,2 68,2 68,4

Tabell 42 Skrivkunskaper i samiska inom de båda undersökningsgrupperna. Procentuell fördelning efter kön.

Skriver Skriver Skriver det med stor några mesta svårigh. ord

Skriver 2 inte alls

Renskötandc N = 47 Mån

N = 26 Kvinnor Icke renskötande N = 63 Män

N = 57 Kvinnor

80,9 76,9 85,7 89,4

Tabell 43 Intresse för kurs i samiska språket inom de båda grupperna. Procentuell fördelning efter kön.

Intresserad Inte intresse- Kan ej ta 2 av kurs i rad ställning samiska

Renskötande N = 47 Mån 55,3 42,6 2,1 N = 26 Kvinnor 57,7 42,3 Icke renskötande N = 63 Mån 44,4 53,9 1,7 N = 57 Kvinnor 45,6 54,4

Tabell 44 Barnens kunskaper i samiska. Procentuell fördelning för intervjupersoner med barn inom de båda undersökningsgruppema.

Alla barn Några barn Inga barn 2 kan sa— kan samiska kan sa- miska miska

Renskötande 44,2 100 N = 52 Icke renskötande 7 1 100 N = 85 |

samiska är det intressant att ställa sig frågan om man är intresserad av en kurs i samiska. Svaren på den frågan framgår av tabell 43.

Ungefär hälften av båda grupperna är intresserade av en kurs i samiska. De som inte är intresserade vill ej heller att någon språkkonsulent eller liknande tar kontakt med dem för att diskutera olika möjligheter att lära sig samiska. De hittills redovisade resultaten om språkkunskaper har berört intervjupersonerna själva. Till dem som hade barn ställdes frågan om barnen kunde samiska. Tabell 44 visar resultaten.

I tabell 44 framgår en mycket klar skillnad mellan de båda grupperna. Inom den renskötande gruppen uppger ungefär hälften att barnen inte kan samiska. Inom den icke renskötande gruppen anges detta av över 90 procent. Frågar man dessa om man önskar att barnen kunde samiska erhålles följande resultat.

Intresset för att barnen skall kunna samiska är klart större hos den renskötande gruppen.

Tabell 45 Önskemål om barnens kunskaper isamiska inom de båda undersöknings- gruppema bland föräldrar med barn som inte kan samiska.

Vill att Vill inte Kan ej 2 barnen lär att barnen ta ställ- sig samiska lär sig ning

samiska

Renskötande 100 N = 27 Icke renskötande 10,4 100 N = 77

Tabell 46 Önskemål om undervisning i samiska. Procentttell fördelning för båda undersökningsgrupperna för föräldrar vilkas barn ej kan samiska.

Renskötande Icke renskötande

Vill att barnen får undervisning i satiriska i skolan Vill inte att barnen får under— visning i satiriska i skolan Tveksam till undervisning i satiriska i skolan Barnen får redan undervisning i satiriska i skolan

En fråga som uppkommer är om man vill att barnen skall erhålla undervisning i samiska i skolan. Tabell 46 visar resultaten.

Som framgår av tabellen är det en mycket ringa andel som anger att barnen erhåller undervisning i samiska i skolan. En stor del av den icke renskötande gruppen är också tveksam till sådan undervisning. Det är därför av intresse att ytterligare studera dessa föräldrar vilkas barn inte kan samiska. Tabell 47 visar hur önskemål om barnens kunskaper i samiska resulterar i önskemål om undervisning i skolan.

Som framgår av tabell 47 vill 74 procent av föräldrar nred barn som inte kan samiska att de borde lära sig det. Drygt en tredjedel av föräldrarna vill också att undervisning i samiska skall ges i grundskolan. Knappt 25% är dock negativa till sådan undervisning. Motsvarande resultat rörande den renskötande gruppen kan studeras i tabell 48. Tabellen upptar således de renskötande föräldrar vilkas barn ej kan samiska.

Tabell47 Önskemål om barnens kunskaper i samiska och språkundervisning i skolan. Procentuell fördelning för icke renskötande föräldrar med barn som inte kan samiska.

Vill att Tveksamma Negativa 2 barnen låt om barnen till att sig samiska skall lära barnen lär sig samiska sig samiska eller ej

Barnen får redan undervisning i samiska i skolan Vill att barnen skall få under- visning i samiska i skolan Tveksamma till undervisning i samiska i skolan Negativa till undervisningi samiska i skolan

Tabell 48 Önskemål om barnens kunskaper i samiska och språkundervisning i skolan. Procentuell fördelning för renskötande föräldrar med barn som inte kan samiska.

Vill att barnen Tveksamma om 2 lär sig samiska barnen skall

lära sig sa- miska eller ej

Barnen får redan undervisning

i samiska i skolan 7,4 Vill att barnen skall få under—

visning i satiriska i skolan 63,0 Tveksamma till undervisning i

samiska i skolan 14,8 Negativa till undervisning i

samiska i skolan 3,7

88,9

Som synes av tabell 48 är ca 90 % av de renskötande föräldrar vilka har barn som inte kan samiska angelägna om att barnen skall lära sig språket. Majoriteten vill också att undervisning i samiska skall ges i skolan.

En närliggande fråga är om man önskar samiskt stoff över huvud taget i grundskolans undervisning. Tabell 49 visar önskemålens utbredning.

Som synes önskar en överväldigande majoritet inom båda grupperna att samiskt stoff införs i grundskolans undervisning. Schematekniskt anser man att frågan bör lösas som framgår av tabell 50.

Tabell 49 Önskemål om samiskt stoff i grundskolans undervisning. Procentuell fördelning för båda undersök— ningsgrupperna.

Önskar samiskt Önskar inte Kan ej ta stoffi under- samiskt stoffi ställning visningen undervisningen

Renskötande N = 47 Mån 97,9 2,1 100 N = 26 Kvinnor 100 100 Icke renskötande N = 63 Män 87,3 12,7 100 N = 57 Kvinnor 91,2 7 1,8 100

Tabell 50 Inordning av samiskt stoff i grundskolans undervisning. Procentuell fördelning efter resp. undersökningsgrupp.

Renskötande Icke renskötande

Stoffet skall inarbetas helt i

den övriga undervisningen 35,6 37,4 Stoffet skall hänföras till

speciella timmar som ersätter något annat 56,2 55,1 Bådadera 8,2 7,5

N=72 100 N=107 100

Drygt hälften av båda grupperna anser att stoffet bör ges under speciella timmar. I den renskötande gruppen anser dock ungefär en tredjedel av dessa att timmarna bör vara frivilliga och inte heller påverka timtilldelningen för andra ändamål. Övriga anser att stoffet kan ersätta delar av samhällskunskap och historia.

Utöver språk- och skolfrågor har i denna undersökning även en del andra arrangemang och verksamheter med anknytning till samerna beaktats. Följande frågeställningar har uppställts:

Har man som same upplevt några meningsfulla arrangemang? Vilken typ av arrangemang har det i så fall rört sig om? Har man själv förslag på nya sådana arrangemang? 1 vilken utsträckning deltar man i förekommande kursverksamhet? Vem arrangerar dessa kurser? Upplever man dessa som meningsfulla eller ej? I vilken utsträckning intresserar nian sig för kursutbudet? Hur realiseras eventuellt intresse? Varför realiseras eventuellt inte ett intresse? Har man förslag på nytt kursutbud? Vilka krav ställer man på kursinnehåll, förkunskaper, lärare, kurstider, kurslängd, kursort och eventuellt något annat för att nå största möjliga anslutning? I vilken utsträckning är man intresserad av utbildning och företag- samhet inorn turistnäringen? Vilken omfattning har binäringar som jakt, fiske, bärplockning och slöjd? Hur sker övergång från rennäring till andra näringar?

I fråga om övriga arrangemang frågades om man som same upplevt något som varit meningsfullt. Svaren framgår av tabell 51.

Det framgår av tabellen att drygt hälften av den renskötande gruppen och något mindre än hälften av den icke renskötande gruppen som samer upplevt meningsfulla arrangemang. Vilka arrangemang man avser framgår av tabell 52.

Tabell 52 upptar alla dem som upplevt meningsfulla arrangemang av något slag. Som synes upplevs slöjdkurser och marknadsarrangemang i stor utsträckning som meningsfulla. Anmärkningsvärt är att sameför- eningsverksamhet upplevts som meningsfullt av endast ca 10 procent av de båda grupperna. I den renskötande gruppen har ca 27 % egna förslag

Tabell 51 Som same upplevt meningsfulla arrangemang. Procentuell fördelning för resp. undersökningsgrupp.

Upplevt meningsfulla arrangemang Renskötande Icke renskötande

Ja 53,4 45 Nej 46.6 55

N=73 100 N=120 100

Tabell 52 Typ av arrangemang som de båda grupperna upplevt som meningsfulla. Procentuell fördelning.

Typ av arrangemang Renskötande Icke renskötande

Språkkurser 5,1 1,9 Slöjdkurser 35,8 11,1 Språk- och slöjdkurser 16,6 Kyrklig verksamhet 2,6 3,7 Sameföreningsverksamhet 10,3 7,4 Marknadsarrangemang 33,3 57,4 Verksamhet vid Samernas folkhögskola 10,3 SS R—arrangetnang 2,6 1,9 N = 39 100 N = 54 100

på aktiviteter som skulle vara meningsfulla. Vad man då oftast föreslår är upplysningsverksamhet i skolorna om samernas förhållanden. Några menar också att det vore önskvärt med bättre information om de aktiviteter som redan finns. Andra förslag som ges är slöjdutställningar, sykurser och kurser i äldre samiskt skick och bruk. Inom den icke renskötande gruppen har ca 18 % egna förslag på meningsfulla aktiviteter. Huvudsakligen föreslår man språk- och slöjdkurser och utökad informa- tionsverksamhet om samerna. Omfattningen av deltagande i redan till- gängliga kurser framgår av tabell 53.

Ser man till kursdeltagande över huvud taget framgår att den renskö— tande gruppen i något större utsträckning än den icke renskötande varit aktiv. I den renskötande gruppen har kurserna till största omfattning haft beröring med samekulturen. Bland kvinnorna i den renskötande gruppen har slöjdkurser haft den största utbredningen och många har även deltagit i flera kurser. Vad gäller männen har ca hälften av dent som deltagit i någon kurs varit elev i flera kurser. Eleverna återkommer således från kurs till kurs. Det framgår också i båda grupperna att kvinnorna är flitigare kursdeltagare än männen. Inom den icke renskötande gruppen är

Tabell 53 Deltagande i kursverksamhet. Procentuell fördelning för båda under- sökningsgrupperna.

Deltagande i kurs Renskötande Icke renskötande Män Kvinnor Män Kvinnor Har ej deltagit 51,1 42,3 65,1 50,8 Kurs i samiska 4,3 7,7 3,5 Slöjdkurs 4,3 26,9 1,6 15,8 Kurs med ankn. till renskötseln 12,7 3,8 Hera kurser med sameanknytning 25,5 15,5 1,6 12,3 Kurser utan sameanknytn. 2,1 3,8 31,7 17,6 100 100 100 100

N = 47 26 63 57

Tabell 54 Kursarrangörer till kurser där de båda undersökningsgrupperna deltagit. Procentuell fördelning efter kursdeltagande.

Kursarrangör Renskötande Icke renskötande

ABF 12,8 45,1 AMS/Lantbruksstyrelsen 71,8 11,8 Samernas Folkhögskola 12,8 13,7 Övriga 2,6 21,6 Vet inte 7,8

N = 39 100 N = 50 100

det i stort sett endast kvinnorna som har nåtts av de kurser som har anknytning till samekultur. Av männen i denna grupp är det endast ca 3 % som deltagit i någon sådan kurs. Däremot har männen varit flitiga deltagare i kurser av annat slag. Här framgår också en klar skillnad mellan den renskötande gruppen och den icke renskötande såtillvida att den senare gruppen i klart större utsträckning deltagit i kurser utan anknyt- ning till renskötseln eller samekulturen i övrigt. Detta framgår kanske också om man ser till vilka som anordnat kurserna vilket visas i tabell 54.

Huvuddelen av de kurser som den renskötande gruppen deltagit i har arrangerats av AMS eller lantbruksstyrelsen. De kurser som den icke renskötande gruppen varit elever i har arrangerats av ABF eller något annat bildningsförbund. Kurser där Samernas folkhögskola varit arrangör har nått båda grupperna i ungefär samma omfattning. Ser man till om kurserna upplevts som meningsfulla, och börjar med den renskötande gruppen, erhålles följande resultat.

Procent av kursdeltagare 60

50

40 30

20

10

Upplevd me- ningstull— het i kursen

Helt Mycket menings- menings- lös full kurs

Figur 24 Upplevd meningsfidlh et i arrange- rade kurser. Procentuell fördelning för kursdel- tagare iden renskötande gruppen (N = 39).

Procent av kursdeltagare

60 50 40 30 20

Helt menings— lös

Procent av kursdeltagare

70 60

50 40

30 20

10

, l—l

5 1 2 5

Mycket Helt Mycket menings- menings— menings— full kurs lös full kurs

Kurser med samisk anknytning Kurser utan samisk anknytning N=20

Figur 25 Upplevd meningsfullhet [ arrange— rade kurser. Procentuell fördelning för deltagare från den icke renskö- rande gruppen [ kurser med och utan samisk anknytning.

N=30

En mycket ringa andel, ca 8 %, ansåg kursen mer eller mindre meningslös. Orsaken härtill var att grava pedagogiska brister fanns i uppläggningen av ifrågavarande kurs. I något fall hade kursen t. o. m. avbrutits av detta skäl. De som upplevt kurserna som meningsfulla menade till stor del, ca 40 %, att det meningsfulla låg i att man kom tillsammans och gemensamt fick uträtta någonting. Ungefär 30 % därut- över ansåg att nyttoaspekten av kursen bidrog härtill. Motsvarande resultat för den icke renskötande gruppen framgår av figur 25.

På det hela taget har den icke renskötande gruppen upplevt kurserna som meningsfulla oavsett om de haft samisk anknytning eller ej. Endast en mycket svag tendens till att kurserna med samisk anknytning har upplevts meningsfullare kan förmärkas. Däremot kan man se en klar skillnad mellan de olika typerna av kurser vad avser det man upplevt som meningsfullt. När det gäller kurserna med samisk anknytning har ca 50 procent angett att det meningsfulla legat i den sociala samvaro som kurserna skapat. Ungefär 25 procent har angett kursinnehållet som det meningsfulla medan resten inte kunnat peka på något särskilt. Vad avser kurserna utan samisk anknytning anger drygt 50 procent att det menings- fulla legat i kursinnehållet och knappt 20 procent anger den sociala samvaron. Överlag har således både den renskötande och den icke renskötande gruppen upplevt kurserna som meningsfulla även om man delvis haft olika grund för upplevelsen.

Men hur har då intresset varit för de kurser som utannonserats det senaste året? Svaret på den frågan framgår av tabell 55.

Intresset för de kurser som utannonserats det senaste året har inom den renskötande gruppen varit lika stort, ca 60 %, hos båda könen. Inom den icke renskötande gruppen däremot finns en könsskillnad såtillvida att kvinnorna i större utsträckning än männen säger sig ha varit intresserade

Tabell 55 Intresse för kurser som utannonserats det senaste året. Procentuell fördelning för båda undersökningsgrupperna.

Intresse för kurs Renskötande lcke renskötande

Män Kvinnor Män Kvinnor

[ij intresserad av utannonserade

kurser 44,7 42,3 63,4 43,9 Språkkurs i samiska 2,1 3,8 4,8 3,5 Slöjdkurs 10,7 19,3 1,6 21,0 Kurs för renskötare (adm) 19,1 4,8 Intresserad av tlera kurser

utan samisk ankn. + något av ovanstående 14,9 30,8 4,8 8,8 Teknik (motor—maskin) 4,3 3,1 Flera kurser utan samisk

anknytning 2,1 3,8 15,9 21,0 Ej sett någon annons 2,1 1,6 1,8

100 100 100 100 N=47 N=26 N=63 N=57

av de utannonserade kurserna. Noteras kan också att av dem som aldrig deltagit i en kurs tidigare har majoriteten ej heller varit intresserad av de kurser som utannonserats det senaste året. De som varit intresserade av senaste årets kurser är således tidigare elever från någon annan kursverk- samhet. Detta understryker ytterligare vad som Sades i anslutning till tabell 53 om att eleverna återkommer från kurs till kurs. Slöjdkurser av olika Slag är populärast i båda grupperna vad avser kurser med direkt anknytning till samekulturen. En påfallande stor andel av båda könen och båda undersökningsgrupperna är också intresserad av kurser som inte direkt berör samekultur. Ungefär 20 % av männen och ca 30% av kvinnorna säger sig vara intresserade av sådana kurser. Vad det här rör sig om är vuxenutbildning på grundskolenivå isvenska, engelska, matematik och samhällskunskap. ] vilken utsträckning detta intresse har lett till anmälan till kurs framgår av tabell 56.

Tabell 56 Anmälningar till kurser. Procentuell fördelning efter kön och undersök- ningsgrupp för dem som varit intresserade av någon kurs.

Anmälan Renskötande Icke renskötande Män Kvinnor Män Kvinnor Har anmält sig till kurs 24 13,3 31,8 12,9 Hade planer på att anmäla men gjorde inte det 52 73,4 45,5 61,3 Har inte anmält sig 24 13,3 22,7 25,8 100 100 100 100

N = 25 15 22 31

Tabell 57 Anledning till utebliven kursanmälan trots att intresse för kursen funnits. Procentuell fördelning för båda undersökningsgrupperna efter kön.

Anledning Renskötande Icke renskötande Män Kvinnor Män Kvinnor Glömska 10,5 23,0 46,6 18,5 Kan ej ordna barntillsyn 30,8 26,6 29,7 Arbetet hindrar 63,2 7,7 Långt till kursort 5,3 30,8 6,7 18,5 För omfattande kurstid 10,5 Språkkurs ej på egen dialekt 7,7 Kostnadsskäl 6,7 3,7 Familje- och hälsoskäl 6,7 14,8 Trodde inte att det skulle finnas tillräckligt många för att kursen skulle bli av 10,5 6,7 11,1 Annat 3,7 100 100 100 100 N = 19 13 15 27

Som synes har en mycket stor del av dem som är intresserade av någon kurs varit tveksam när det gällt att anmäla sig till kursen. Tveksamheten har varit något större bland kvinnorna och särskilt stor inom den renskötande gruppen. Varför man, trots intresset, inte anmält sig till kursen framgår av tabell 57.

För männen inom den renskötande gruppen har det huvudsakliga skälet för utebliven anmälan varit att kurserna förlagts till tider som inte passat ihop med arbetet. Kvinnorna inom denna grupp anför att barn- passningen och avståndet till kursorten varit de huvudsakliga skälen till varför man inte anmält sig. Barntillsynsfrågan är f. ö. också en viktig anledning för båda könen i den icke renskötande gruppen. En påfallande stor andel (46,6 %) av männen i den icke renskötande gruppen säger sig helt enkelt ha glömt bort att anmäla sig! Påfallande är också att hälsoskäl inom den icke renskötande gruppen anförs som skäl för uteblivet deltagande i kurser. Inom den renskötande gruppen har ingen uppgivit detta skäl. Anmärkningsvärt är också att ca 10% i båda grupperna underlåtit att anmäla sig i tron att inga andra än just de var intresserade av kursen ifråga! Intresse för andra kurser framgår av tabell 58.

Tabell 58 Intresse för andra kurser än de utannonserade. Procentuell fördelning för de båda undersökningsgrupperna efter kön.

Intresse Renskötande Icke renskötande Män Kvinnor Män Kvinnor J a 4,3 1 1,5 3,2 8,8 Nej 44,7 30,8 53,9 47,4 Vet inte 51,0 57,7 42,9 43,8 100 100 100 100 N = 47 26 63 57

Kvinnorna i de båda grupperna kan i något större utsträckning än männen ange att det finns andra kurser av större intresse än de som utannonserats det senaste året. De som har förslag på nya kurser föreslår för det mesta slöjdkurser med nytt innehåll t. ex. ranavävning. Inom den renskötande gruppen är ca 45 % av männen och ca 30 % av kvinnorna inte intresserade av andra kurser. Drygt 50 % är emellertid avvaktande och säger sig veta för lite om vilka kurser man skulle kunna ordna och kan av den anledningen säga varken ja eller nej. Inom den icke renskötande gruppen är motsvarande andel ca 40 %.

När det gäller framtida kurser för samer har en fråga ställts om vad som skulle vara viktigt att ta hänsyn till i fråga om innehåll,förkunskaper, lärare. kurstider, kurslängd, kursort och av något annat för att väcka manga samers intresse för kurser. Tabell 59 visar vad man ansåg om innehållet i kurserna. Inom den icke renskötande gruppen önskas slöjd- och språkkurser av ca 40 % av båda könen. För männen inom denna grupp är också kurser med renskötselanknytning av intresse till ca 20 %. I övrigt är kurser med samhällsinriktning populära hos drygt 20 % av båda könen. När det gäller vilka förkunskaper som kurserna bör kräva anser 75% av den icke renskötande gruppen att kurserna skall ha sådan uppläggning att inga förkunskaper krävs. Den renskötande gruppen uppvisar i stort sett samma önskemål om kursinnehåll som den icke renskötande gruppen. Vad som dock kraftigare understrykes är behovet av kurser med anknytning till renskötseln. I fråga om förkunskaperna anser den renskötande gruppen i ännu större utsträckning än den icke renskötande gruppen att förkun- skapskraven skall vara låga.

Vilka krav man ställer på lärarna framgår av tabell 60.

Den icke renskötande gruppen anser till största delen att kursledaren måste vara insatt i ämnet. Därnäst anser ca 30% att det faktum att

Tabell 59 Kursinnehåll som skulle intressera många samer. Procentuell fördelning efter kön och undersökningsgrupp.

Innehåll Renskötande Icke renskötande Män Kvinnor Män Kvinnor

Renskötselanknytning 38,3 7,7 19 7 Slöjd, språk 27,7 34,6 38,1 43,8 Samhällsvetenskaplig kurs med

sameinriktning 6,4 15,4 12,7 17,5 Praktisk svenska 6,4 7,7 3,2 7 Rennäringslagen 2,1 1 1,5 3,5 Aktuell samhällsinformation 8,5 7,7 14,3 8,8 "Det bestämmer samerna själva" 7.7 1,6 1,8

Större spridning av nuvarande kurser Vet inte

Tabell 60 Krav som ställs på kursledare. Procentuell fördelning för båda undersök- ningsgrupperna.

Krav på kursledaren Renskötande Icke renskötande Vara same/kunna samiska 37 30 Insatta i ämnet 53,5 60 Inga speciella krav 8,1 8,3 Övrigt 1,4 1,7 100 100 N = 73 N = 120

Tabell 61 Önskemål om kursernas längd. Procentuell fördelning för båda undersök- ningsgrupperna.

Kurslängd Renskötande Icke renskötande 4—12 månader 4,1 5,9 1—3 månader 28,8 30,3 3—5 veckor 23,3 16,8 1—3 veckor 16,4 15,9 Återkommande kortare kurser 15,1 9,2 Kortkurs (30—50 tim.) 2,7 13,5 Vet inte 9,6 8,4 100 100 N = 73 N = 120

kursledaren är same eller kan samiska är viktigt. Av denna grupp vill ca 40% också helst få kurserna förlagda till vintertid. Ytterligare ca 35 % anser att tidpunkten på året inte har någon större betydelse. Övriga är jämnt fördelade på olika årstider. Den renskötande gruppen skiljer sig som synes ej nämnvärt från den icke renskötande gruppen vad avser kraven på kursledarna. I huvudsak vill man emellertid få kurserna förlagda till vårvintern. Kursens längd kan ha viss betydelse för intresset. Tabell 61 visar önskemålen i detta avseende.

Av den icke renskötande gruppen anser ca 30 % att kurserna bör vara 1—3 månader långa. Ca 6% anser att de bör vara längre medan resten föredrar kortare kurser än 1 månad. I den renskötande gruppen upprepas samma resultat som för den icke renskötande gruppen. Det finns dock en tendens till att man efterfrågar kurser av l—5 veckors längd i större utsträckning än i den icke renskötande gruppen.

En klar majoritet inom den icke renskötande gruppen anser att detär kurserna som skall komma till deltagarna och inte tvärtom. Kurserna skall således förläggas där eleverna finns. Drygt 13 procent av samtliga inom denna grupp hade ytterligare synpunkter som borde beaktas vid anordnande av kurser. Utöver att man ytterligare motiverade varför kurserna skulle knytas till orter där behovet förelåg framfördes några praktiska råd av stor betydelse. Sålunda ansåg man att innan kurser startas skulle en behovsinventering ske för att undvika "onödiga" kurser.

Tabell62 Önskemål om kursort. Procentuell fördelning för båda undersöknings- grupperna. Kursort Renskötande Icke renskötande Spelar ingen roll 12,3 13,4 Tätorter som Gällivare, Jokk- mokk etc. 24,7 20,8 Orter där samerna finns 63 65,8 100 100 N = 73 N = 120

I samband med att kurser ordnas bör också barnpassningsfrågan ordnas för att alla skall kunna deltaga. Den renskötande gruppens resultat i överensstämmer i stort sett helt med den icke renskötande gruppens både vad avser förläggning av kurser och övriga synpunkter. Vad man ytter- ligare betonade var att man även före kursstart noggrant borde inventera när på året kursen skall ges. [ den renskötande gruppen påpekar också ungefär 50 % att det inte finns någon lämplig lokal i trakten som kan , användas till kursverksamhet eller andra gemensamma angelägenheter. De I övriga som inte gjort detta påpekande anger ofta skolhus, bönhus etc. * som möjliga lokaler.

[ många sammanhang brukar man diskutera möjligheterna av att inom turistnäringen finna arbetsuppgifter som skulle kunna inlemmas i same- kulturen. Traditionellt har samerna kommit in i turismen oftast som objekt. Först de senaste årtiondena har samerna i egentlig mening kunnat dra ekonomisk nytta av turism i viss utsträckning. Karakteristiskt för samernas engagemang i turismen är dock fortfarande att insatserna sker på ”gräsrotsnivå" i den bemärkelsen att man mycket sällan är delaktig i t.'ex. företagsledning inom branschen eller övergripande planering röran- de turistnäringen. Mot bakgrund av detta var det angeläget att undersöka viljan till utbildning med sikte på arbete inom turistnäringen. Tabell 63 visar procentuellt hur stor del av den renskötande resp. den icke renskötande gruppen som kan tänka sig sådan utbildning.

Tabell 63 Viljan till utbildning för arbete inom turistnäringen. Procentuell fördel- ning för båda undersökningsgrupperna.

Intresse för utbildning Renskötande lcke renskötande inom turistnäring

Ja 21,9 35 & Tveksam 1,6 , Nej 78,1 61,7 , Kan ej ta ställning 1,7 l 1 100 100 l N = 73 N = 120

Inom den icke renskötande gruppen kan 35 % tänka sig att genomgå utbildning med sikte på arbete inom turistnäringen. Av dessa vill majoriteten, ca 65 %, i så fall få arbete i hemtrakten medan det för resten inte har någon betydelse var de skulle få arbete efter utbildningen. För den renskötande gruppen är den andel som är beredd på utbildning för turistyrke något lägre, ca 20 %. De praktiska skäl man inom gruppen anför mot sådan utbildning har till allra största delen att göra med arbetsförhållandena inom renskötseln som medför att utbildning för turistnäringen blir dels besvärlig att genomföra, dels blir det svårt att efter utbildningen dra praktisk nytta av den. I mycket liten utsträckning, ca 10 % av samtliga, tror man att någon annan familjemedlem har lust att genomgå en sådan utbildning. En fråga som sammanhänger med detta är i vilken utsträckning samer är intresserade att etablera sig som egna företagare i branschen om de ekonomiska förutsättningarna finnes. Tabell 64 utvisar svaren på denna fråga.

Även i detta avseende uppvisar den icke renskötande gruppen ett något större intresse för verksamhet inom turistnäringen än den renskötande gruppen. Ungefär 35 % av den icke renskötande gruppen är intresserade av att bli egna företagare inom branschen mot 26 % inom renskötargrup- pen. Av dem som är intresserade av att bli egna företagare inom turistbranschen vill drygt hälften få utbildning därtill. Även bland de övriga vill ungefär en fjärdedel få sådan utbildning. Inom den renskötan- de gruppen skulle drygt en tredjedel av dem som är intresserade vilja ägna sig åt hotell- eller campingrörelse. Tillverkningsindustn' och försäljnings- verksamhet tilltalar också ca en tredjedel medan den resterande tredjede— len föreslår en rad olika verksamheter. Hotell- och campingrörelse framförs också av ungefär hälften inom den icke renskötande gruppen som något man gärna skulle vilja ägna sig åt. I övrigt skulle många inom denna grupp vilja ägna sig åt försäljningsverksamhet inte minst rörande sameslöjdsalster. Inom den renskötande gruppen anser dock ca 65 % att det inte går att förena renskötsel med företagsamhet inom turistnäringen. Ungefär 30 % anser dock att detta är möjligt medan resten är tveksam.

Aktiviteter som av tradition förekommer bland samerna och som också utmärker den kulturella marginaliteten är fiske, jakt, bärplockning och slöjdverksamhet. Tabell 65 visar omfattningen av dessa verksamheter inom de båda undersökningsgrupperna.

Tabell 64 Viljan till egen företagsamhet inom turistbranschen. Procentuell fördel- ning för båda undersökningsgrupperna.

Vilja till egen företagsamhet Renskötande Icke renskötande Ja 26 35 ,8 Tveksam 2,5 Nej 74 59,2 Kan ej ta ställning 2,5

100 100 N =73 N=120

Tabell 65 Fiske, jakt, bärplockning och slöjdverkmmhet till försäljning och eget behov. för de båda undersökningsgrupperna.

Procentuell fördelning

Aktivitet Grupp Enbart Eget behov Hela egna Nöje (del Nej 2 försälj- + För- behovet av eget ning sälj ning behov) Fiske Renskötande 2,7 15,1 63 4,1 15,1 100 lcke renskötande 0,8 7,5 65 15 11,7 100 Hjortron- Renskötande 5,5 91,8 2,7 100 plockning Icke renskötande 5 83,3 5,9 5,8 100 Lingon- Renskötande 5,5 90,4 4,1 100 plockning Icke renskötande 6,7 79,2 5 9,1 100 Blåbärs— Renskötande 4,1 90,4 5,5 100 plockning Icke renskötande 2,5 85,8 5,8 5,9 100 Småvilt— Renskötande 2,7 38,4 2,7 56,2 100 jakt Icke renskötande 33,3 6,7 60 100 Ällakt Renskötande 2,7 71,2 26,1 100 Icke renskötande 42,5 , 53,3 100 Slöjdar Renskötande 13,7 20,5 28,8 , 31,5 100 Icke renskötande 7,5 15,8 20 8,3 48,4 100

Renskötande N = 73 Icke renskötande N = 120

Kolumnrubrikerna i tabell 65 behöver förtydligas något. Rubriken "Enbart försäljning” innebär att man här har betraktat den egna förbrukningen som ytterst liten medan däremot försäljning av produkten ifråga förekommer i mycket stor omfattning. Nästa rubrik, ”Eget behov + försäljning”, innebär att man säger sig använda produkten ifråga i mycket stor utsträckning i det egna hushållet men att man dessutom har försäljning i stor omfattning. Den tredje rubriken, ”Hela egna behovet”, betyder att man utöver det egna behovet endast i undantagsfall säljer ifrågavarande produkt. Rubriken ”Nöje” innebär att man betraktar verksamheten som fritidssyssla. Slutligen innebär rubriken ”Nej" att man över huvud taget inte sysslar med verksamheten i fråga.

Fiske till försäljning bedrivs av ca 17 % av den renskötande gruppen och ca 8 % av den icke renskötande gruppen. Majoriteten av båda grupperna täcker det egna behovet genom eget fiske. Som fritidsverksam- het idkas fiske av 15 % i den icke renskötande gruppen mot ca 4 % i den renskötande gruppen. Ungefär 15 % av den renskötande gruppen och ca 12 % av den icke renskötande gruppen bedriver över huvud taget inget fiske. Vad avser bärplockning framgår att den renskötande gruppen i större utsträckning än den icke renskötande gruppen införskaffar det egna behovet genom egen verksamhet. I fråga om försäljning är dock de båda grupperna relativt lika. Bärplockning som fritidssysselsättning före- kommer endast hos den icke renskötande gruppen. Denna verksamhet samlar dock i stort sett alla inom båda grupperna. Mindre än 10 % av båda grupperna är helt overksamma när det gäller bärplockning. Småvilt- jakt för försäljning bedrivs av ca 3 % i den renskötande befolkningen. Det egna behovet i denna grupp införskaffas av ca 38 % mot 33 % i den icke

renskötande befolkningen. Småviltjakt för nöjes skull är något vanligare i den icke renskötande gruppen, (ca 7 %), än i den renskötande (ca 3 %). Majoriteten i båda grupperna sysslar dock inte med småviltjakt. Älgjakt bedrivs av ca 75 % i den renskötande befolkningen mot ca 45 % i den icke renskötande befolkningen. Älgjakt för nöjes skull förekommer endast i den icke renskötande gruppen. Slöjdning för försäljning bedrivs av ca 35% i den renskötande gruppen mot knappt 25 % i den icke renskötande gruppen. Ungefär 30 % av den renskötande gruppen slöjdar över huvud taget inte medan motsvarande andel för den icke renskötande gruppen är ca 50 %.

Bakom tabell 65 finns ett par könsskillnader som bör påpekas. När det gäller fiske är det inom den icke renskötande gruppen i hög grad en manlig sysselsättning. Slöjden däremot är inom båda grupperna i större utsträckning en kvinnlig sysselsättning. När det gäller bärplockning är i stort sett alla kvinnor inom den renskötande befolkningen mer eller mindre engagerade i detta medan ca 5 % av männen inte alls ägnar sig åt detta.

Betraktar man dem som slöjdar framgår att knappt hälften i båda grupperna har specialiserat sig på någon produkt eller något material. De flesta sysslar med lite av varje i slöjdväg. Vid frågan om man skulle vilja byta ut inkomsten från jakt, fiske, bärplockning eller slöjd mot någon annan inkomst framgår att ingen i den renskötande gruppen skulle vilja det. I den icke renskötande gruppen skulle ca 10 % vilja göra ett sådant utbyte. Huvudskälet till att man inte vill ersätta denna inkomst med något annat är att man dels trivs mycket bra med sysselsättningen ifråga, dels att inkomsten visserligen i pengar mått är låg men ändock betydelsefull på många sätt, varför en ersättningsinkomst skulle behöva vara betydligt större för att kompensera bortfallet. Sådana större inkomster ser man f. n. inga möjligheter att erhålla i sin hemtrakt. För den renskötande befolkningen har möjligheterna att täcka det egna behovet av dessa produkter stor ekonomisk betydelse. Den renskötande gruppen har fått skatta hur mycket det skulle kosta per år om man i stället för att själv täcka det egna behovet köpte motsvarande mängd produkter. Ungefär 10 % av alla ansåg att kostnaden är mycket svår att skatta men att det troligen skulle röra sig om ca 9 000 kr. per år, vilket utgör det ena extremvärdet i skattningarna. Det andra extremvärdet var en uppskattad kostnad på ca 500 kr. per år. Räknar man ut medelvärdet finner man en kostnad på ca 3 000 kr. per år.

Den icke renskötande gruppens kulturella marginalitet blir speciellt aktuell när någon med anknytning till renskötseln av en eller annan anledning övergår till någon annan verksamhet än renskötseln. Denna omställning behandlas i det följande. Tabell 66 ger en översikt över orsakerna till avgång från rennäringen.

Totalt utgör de som själva tidigare helt eller delvis sysslat med renskötsel ca 35 % av den icke renskötande gruppen. Huvudskälet till avgång från renskötseln har för männen varit ekonomiskt. De kvinnor som tidigare varit aktiva har övergått till annan verksamhet p. g. a. att de inte orkat med arbetet utan att äventyra sin hälsa. Tabell 67 utvisar

Tabell 66 Orsaker till avgång från rennäringen. Procentuell fördelning för personer i den icke renskötande gruppen som övergått till andra näringar.

Orsak till avgång Män Kvinnor Båda könen Hälsoskäl 15,2 33,3 20 Ekonomiska skäl 54,5 16,7 44,5 Andra intressen 12,1 8,3 11,1 Familjeskäl 6,1 16,7 8,9 Kombination av hälso-, ekonomiska och familje— skäl 3 8,3 4,4 Olika övriga skäl 9,1 16,7 11,1 100 100 100 N = 32 N = 11 N = 43

tidsperioder under vilka de i undersökningen ingående personerna lämnat rennäringen.

Som synes har huvuddelen av de personer som lämnat rennäringen, och som ingår i undersökningen, gjort detta under 1940-, 1950- och l960-talen. Av dessa hade drygt 60 % annat arbete på gång när de slutade med renskötseln. Framförallt var det männen som hade arbetet ordnat medan kvinnorna däremot oftast fick saken ordnad i efterhand. Ytterst få, endast 6 %, av dem som inte hade arbetsfrågan löst tog kontakt med arbetsförmedlingen för att erhålla ett nytt arbete. Huvuddelen fick arbete genom att själva direkt kontakta olika arbetsgivare. De som kontaktade arbetsförmedlingen fick dock samtliga hjälp i form av avgångsvederlag, omskolning eller starthjälp. Av dem som hade arbete på gång när de slutade med renskötseln hade ca 7 % fått det genom arbetsförmedlingen.

Resten hade fått arbete genom egna kontakter. Totalt av samtliga som började på ett nytt arbete fick 11 % ekonomisk hjälp av något slag vid starten. Drygt 30% av dem som inte fick hjälp kände inte till att det fanns möjlighet till sådan hjälp. Studerar man närmare avgången från renskötseln i relation till avgångsåret finner man att de som lämnat renskötseln före 1950 i högre grad hade arbetsfrågan löst när de lämnade rennäringen. Under 1950-talet var denna fråga dåligt löst så till vida att

Tabell 67 Tidpunkt för avgång från rennäringen. Procentuell fördelning för dem som lämnat rennäringen.

Avgångsår Procent 1920-talet 4,7 1930-talet 6.9 l940-talet 20,9 l950—talct 23,3 l960-talct 39,5 1970-talet 4,7

N=43 100

Tabell 68 Byte av bostadsort för att erhålla arbete. Procentuell fördelning för den icke renskötande gruppen.

Antal gånger Män Kvinnor Båda könen Ingen gång 61,9 77,2 69,2 % Igång 14,3 10,5 12,5 2 gånger 9,5 7 8,3 3 gånger 6,3 3,5 5 4 gånger 1,6 1,8 1,7 5 gånger 1,6 0,8 Fler än 5 gånger 4,8 2,5 100 100 100 N = 63 N = 57 N = 120

endast 50 % hade ett arbete på gång. En viss förbättring har dock skett i slutet av l960-talet.

Den icke renskötande samebefolkningen är i hög grad beroende av de arbetstillfällen som erbjuds på den allmänna marknaden. Möjligheterna att erhålla arbete är ibland också förenade med att man måste byta bostadsort. Tabell 68 utvisar i vilken omfattning denna grupp fått byta bostadsort för att få arbete.

Kanske något överraskande har majoriteten inte behövt byta bostads- ort för att få arbete. Intressant är här dock att jämföra dem som själva någon gång sysslat med rennäringen med de övriga. Resultaten framgår av tabell 69. Av tabellen framgår en klar skillnad mellan dem som tidigare varit j aktiva inom renskötseln och de övriga i den icke renskötande gruppen. De tidigare i renskötseln aktiva har i betydligt större utsträckning bytt bostadsort för att erhålla arbete. Det framgår vidare att även antalet flyttningar varit större för dem.

Av de totalt 38 personer i urvalet som fått byta bostadsort någon gång för att få arbete har 37 % aldrig haft några problem som uppstått i samband med denna flyttning. De övriga, som alltså utgör 63 %, har alltså

Tabell 69 Byte av bostadsort för att erhålla arbete. Procentuell fördelning för personer som själva övergått från renskötsel till annan näring jämfört med övriga inom den icke renskötande gruppen.

Antal gånger Tidigare renskötande Övriga Ingen gång 55,8 75,6 1 gång 7 16,7 2 gånger 16,3 3,8 3 gånger 11,6 1,3 4 gånger 2,3 1,3 5 gånger 2,3

Fler än 5 gånger 4,7 1,3

100 100

haft problem av olika slag. Följande tabeller ger en översiktlig bild av de typer av problem som vederbörande upplevt. Tabell 70 upptar problem med bostad och arbete medan tabell 71 visar problem som samman- hänger med utbildning och kontakter i allmänhet.

Av tabell 70 framgår att de problem man upplevt rörande bostads- och arbetsförhållanden i hög grad är komplexa till sin natur. Över 60 % anger att problemen samtidigt har berört såväl bostadsfrågor som arbete och förhållanden på arbetsplatsen samt att dessa problem varit invävda i varandra. Knappt hälften av dessa har samtidigt haft problem med att skapa kontakter på den nya bostadsorten. När det gäller problem som rör utbildning framgår av tabell 71 att ungefär 45 % upplevt problem som sammanhänger med den bristfälliga egna utbildningen medan ca 20% upplevt frågor rörande barnens utbildning som problematiska. Ungefär 20 % har utbildningsproblem av varierande slag kombinerat med fritids- problem.

Resultaten från frågeställningarna rörande den kulturella marginali- teten kan sammanfattas med nedanstående att-satser.

Att kunskaperna i samiska inom den icke renskötande gruppen är klart sämre än iden renskötande gruppen.

Tabell 70 Upplevda problem rörande bostad och arbete i samband med byte av bostadsort. Procentuell fördelning för dem som någon gång flyttat och upplevt problem.

Problem rörande Procent Enbart bostad 8,3 Enbart arbetsanskaffning 8,3 Enbart förhållanden på arbetsplatsen 4,2 Bostad/Arbete 8,3 Bostad/Arbete/Förhållanden på arbetsplats 37,5 Arbete/Förhållanden på arbetsplats 4,2 Kontakt/Bostad/Arbete/Förhållande på arbetsplats 25 ”Problem med allt” 4,2

100

N = 24

Tabell 71 Upplevda problem rörande utbildning i samband med byte av bostadsort. Procentuell fördelning för dem som någon gång flyttat och upplevt problem.

Problem rörande Procent

Enbart egen utbildning 45, Enbart barnens utbildning 9 Kontakter/Egen utb./Barns utb. 4 Egen utb./Barns utb. 9, Arbets- och bostadsförh. + utbildning 9 Fritidsproblem + utbildningsproblem 2

Att kvinnorna genomgående i båda grupperna tenderar att ha något bättre kunskaper än männen.

Att ca 5 % av den renskötande gruppen inte alls förstår samiska, ca 20 % inte kan tala samiska, ca 45 % inte kan läsa samiska och att ca 80 % inte kan skriva samiska.

Att ca 20 % av den icke renskötande gruppen inte förstår samiska, ca 40 % inte kan tala samiska, ca 65 % inte kan läsa samiska och ca 85 % inte kan skriva samiska.

Att drygt hälften av den renskötande gruppen och en något mindre andel av den icke renskötande gruppen är intresserade av att själva genomgå en kurs i samiska.

Att ca 50% i den renskötande gruppen och ca 90% i den icke renskötande gruppen anger att inget av deras barn kan samiska.

Att intresset för att barnen skall lära sig samiska är klart större hos den renskötande gruppen än hos den icke renskötande gruppen.

Att 7,4 % av den renskötande gruppen och 1,3 % av den icke renskötande gruppen vilka har barn som inte kan samiska anger att barnen får undervisning i samiska i skolan.

Att ca 40% i den icke renskötande gruppen och ca 20% i den renskötande gruppen vilka har barn som inte kan samiska är tveksamma till undervisning i samiska i skolan.

Att i stort sett samtliga i den renskötande gruppen och ca 90 % i den icke renskötande gruppen önskar samiskt stoff i grundskolans under- visning.

Att ungefär hälften av de båda grupperna som samer upplevt menings- fulla offentliga arrangemang.

Att de arrangemang man åsyftar är främst marknadsarrrangemang och slöjdkurser.

Att ca 50 % av männen och ca 40 % av kvinnorna i den renskötande gruppen och ca 65 % av männen och ca 50 % av kvinnorna i den icke renskötande gruppen aldrig deltagit i någon kursverksamhet av något slag.

Att den icke renskötande gruppen i större utsträckning än den renskötande deltagit i kursverksamhet utan anknytning till samekultur.

Att de kurser som den renskötande gruppen deltagit i oftast anordnats av AMS eller lantbruksstyrelsen medan ABF oftast varit arrangör vid kurser för den icke renskötande gruppen.

Att över 90% av den renskötande gruppen upplevt kurserna vara meningsfulla.

Att där brister har funnits har dessa avsett kursernas pedagogiska uppläggning.

Att det meningsfulla i många kurser är att man får komma tillsammans och gemensamt uträtta något.

Att drygt 60 % av den renskötande gruppen och av kvinnorna i den icke renskötande gruppen samt att 40 % av männen i den icke renskötande gruppen var intresserade av någon kurs som utannonserats det senaste året.

Att slöjdkurserna väckte största intresset hos båda grupperna. Att ungefär 20 % av männen och ca 30 % av kvinnorna i båda

grupperna är intresserade av vuxenutbildning i svenska, engelska, mate- matik och samhällskunskap.

Att trots intresse för kurser har majoriteten i båda grupperna varit tveksamma när det gällt att anmäla sig till kursen.

Att tveksamheten vid anmälan tenderar att ha varit större bland kvinnorna än bland männen.

Att anledning till utebliven kursanmälan bland renskötande män oftast varit att arbetet hindrat deltagande.

Att tveksamheten hos kvinnorna ofta berott på att barntillsyn varit svår att ordna.

Att elever ofta återkommer från kurs till kurs. Att båda grupperna även fortsättningsvis önskar få slöjd och språk- kurser i stor utsträckning.

Att den renskötande gruppen också vill ha kurser med renskötsel- inriktning.

Att majoriteten i båda grupperna anser att kursuppläggningarna inte skall förutsätta stora förkunskaper.

Att det viktigaste kravet båda grupperna ställer på läraren är att denne är insatt i sitt ämne.

Att den icke renskötande gruppen i större utsträckning vill ha längre kurser än den renskötande gruppen.

Att båda grupperna kraftigt understryker vikten av att kurserna kommer till eleverna och ej tvärtom.

Att ungefär 50 % av den renskötande gruppen anger att det saknas lokaler som är lämpade för kursverksamhet i hemtrakten.

Att ca 20 % av den renskötande gruppen och ca 35 % av den icke renskötande gruppen är intresserade av utbildning för arbete inom turistnäringen.

Att ca 25 % av den renskötande gruppen och ca 35 % av den icke renskötande gruppen skulle kunna tänka sig att vara egna företagare inom turistnäringen.

Att den egna företagsamheten inom turistnäringen helst skulle avse hotell- eller campingrörelse eller tillverkningsindustri av något slag.

Att fiske till försäljning bedrivs av ca 17 % av den renskötande gruppen och ca 8 % av den icke renskötande gruppen.

Att fiske som fritidsverksamhet, för eget behov eller för försäljning bedrivs av ca 90 % av den icke renskötande gruppen och ca 85 % av den renskötande gruppen.

Att drygt 90 % av den renskötande gruppen införskaffar allt bärbehov på egen hand. Motsvarande andel för den icke renskötande gruppen är ca 85 %.

Att ca 50% av den renskötande gruppen och ca 60 % av den icke renskötande gruppen inte bedriver någon småviltjakt.

Att drygt 70 % av den renskötande gruppen och drygt 40 % av den icke renskötande gruppen jagar älg.

Att ca 70 % av den renskötande gruppen och ca 50 % av den icke renskötande gruppen slöjdar.

Att slöjd för försäljning bedrivs av ca 35 % av den renskötande

gruppen mot ca 25 % av den icke renskötande gruppen.

Att knappt hälften av dem som slöjdar har specialiserat sig på någon produkt eller något material.

Att den inkomst man får genom försäljning från fiske,jakt, bärplock- ning eller slöjd vill man inte byta ut mot någon annan inkomst.

Att medelvärdet för skattningarna av värdet på det egna behovet av de produkter som införskaffas genom eget fiske, jakt, bärplockning och slöjd är ca 3 000 kr. per år för den renskötande gruppen.

Att de personer i den icke renskötande gruppen som själva tidigare sysslat med renskötsel lämnat renskötseln oftast p. g. a. ekonomiska skäl eller hälsoskäl.

Att ytterst få i samband med övergången från rennäring till annan näring tagit kontakt med arbetsförmedlingen.

Att huvuddelen hade fått nytt arbete genom egna kontakter med olika arbetsgivare.

Att de som kontaktat arbetsförmedlingen samtliga erhöll hjälp i form av avgångsvederlag, omskolning eller starthjälp.

Att ungefär en tredjedel av dem som inte sökte hjälp inte kände till att det fanns möjlighet att erhålla sådan hjälp.

Att ca 40 % av männen och drygt 20 % av kvinnorna har någon gång behövt byta bostadsort för att få nytt arbete.

Att av dem som någon gång behövt byta bostadsort har drygt 60 % haft problem av olika slag i samband med flyttningarna.

Att problemen i samband med byte av bostadsort varit komplicerade och omfattat såväl bostadsförhållanden som arbetsförhållanden, kontakt- problem och problem sammanhängande med bristfällig egen utbildning.

Att de som i den icke renskötande gruppen tidigare varit aktiva renskötare i mycket större utsträckning än övriga i gruppen fått byta bostadsort för att erhålla arbete.

Resultaten med hänsyn till bakgrundsvariablerna

De bakgrundsvariabler mot vilka resultaten har ställts är geografisk och språklig förankring samt näringsförankring. För den icke renskötande gruppen har den geografiska förankringen bestått i två variabler. Den ena variabeln utgörs av det geografiska ursprunget, dvs. från vilken del av landet personerna ursprungligen kommer. I det följande kan detta anges som distrikt, län, sameby eller område omfattande flera samebyar. Indelningen i distrikt och län framgår av bilaga 3. Områdesindelning framgår av bilaga 4. Den andra variabeln rörande geografisk förankring avser vederbörande persons bostadsort vid intervjutillfället. Bostadsorter väster om odlingsgränsen i Norr- och Västerbotten samt väster om inlandsbanan i Jämtland kallas fortsättningsvis för ”fjälltrakterna”. Övriga bostadsorter kallas ”kust- och inland”. I den mån jämförelser göres med den renskötande gruppen avser den geografiska förankringen den sameby, distrikt, län eller område inom vilken vederbörande bedriver renskötsel.

Språklig förankring avser för det första den språkgrupp med vilken intervjupersonen säger sig identifiera sig. De språkgrupper här är fråga om är nordsamiska, Pite/Lulesamiska, sydsamiska samt svenska, finska eller norska. För det andra kan den språkliga förankringen också avse vederbörandes kunskaper i samiska enligt den egna bedömningen. Kunskaperna anges då som goda i samiska om vederbörande förstår det mesta av det egna språket (eller dialekten om man så vill).

Näringsförankringen anges också på två olika sätt. Det första anger om intervjupersonen i den icke renskötande gruppen själv tidigare varit aktiv renskötare eller ej. Det andra anger om intervjupersonen i sitt nuvarande yrke sysslar med något som har anknytning till samekulturen över huvud taget eller ej. Vad angår den renskötande gruppen anger näringsförank- ringen om intervjupersonen själv, eller dennes make/maka, helt eller delvis är direkt sysselsatt i renskötseln eller anser sig ingå i den del av den renskötande befolkning som bedriver annan verksamhet än renskötsel.

] det följande kommer endast att redovisas resultat där klara skillnader eller tendenser i något avseende kunnat iakttas. Övriga utförda test- ningar redovisas ej.

Skillnader och tendenser med hänsyn till näringsförankring

De i den icke renskötande gruppen som själva tidigare varit aktiva renskötare har fortfarande klart bättre relationer till hembyn än övriga inom gruppen. Sålunda deltar man oftare i samebyns möten, hjälper oftare till inom renskötseln eller arbetar med olika anläggningar. Man har överhuvudtaget bättre kontakt med samebyns offentliga verksamhet än de övriga och känner också större samhörighet med samebyn i detta avseende. Vidare känner man också starkare samhörighet med alla landets renskötare. Däremot känner man dock mindre samhörighet än övriga med samtliga landets samebyar som organisationer för landets renskötsel. Det föreligger också en tendens till att de oftare än övriga vet från vilken by de icke renskötande i deras bekantskapskrets kommer. Deras sam- hörighet med icke renskötande, även från andra byar än hembyn, tenderar också att vara starkare än inom de övriga i gruppen.

Ifråga om medlemskap för icke renskötande vill de tidigare renskötsel- erfarna oftare än övriga ordna medlemskapet genom sameförening. Beträffande sitt eget medlemskap i samebyn tror de sig oftare vara

Tabell 72 Procentuell fördelning av den icke renskötande gruppen efter tidigare näringsförankring och kännedom om eget medlemskap i sameby.

Tidigare Övriga 2 renskötare Avgivet svar och notering Överensstämmer 20,7 48,7 69,4 imedlems— Överensstämmer inte 14,9 15,7 30,6 förteckning

100 N = 120

medlemmar än vad de i verkligheten är. Denna felbedömning gör de betydligt oftare än and ra inom gruppen vilket framgår av tabell 72.

Eftersom man eventuellt kunde tänka sig att denna felbedömning kunde bero på att man inte kände till rennäringslagens bestämmelser om medlemskap och därför inte fick svar och verklighet att stämma överens gjordes följande kontroll. Kunskapen om rennäringslagen i detta avseende ställdes mot det avgivna svaret om medlemskap varvid följande resultat erhölls.

Resultaten visar ingen säkerställd skillnad mellan dem som känner till lagen i detta avseende och de övriga. Man får konstatera att informa- tionen om den enskildes relationer till samebyn i medlemsfrågan inte når ut till den berörde.

De som tidigare ingen renskötselerfarenhet har tenderar oftare än de erfarna att hävda renskötselrätt som grunden för medlemskap i sameby och att ”hela” samebyn, dvs. även icke renskötande, skall vara med och bestämma vilka som får bli medlemmar.

I fråga om språkförhållanden framgår att de tidigare renskötselerfarna har klart bättre kunskaper i samiska över lag än övriga. De vill också i högre grad än andra att barnen skall lära sig språket. Över huvud taget ser det ut som om de renskötselerfarna har fler idéer och vill vara aktiva när det gäller kulturfrågorna än de övriga. Aktiv inom turismen vill man t. ex. vara i högre grad än övriga och vill också skaffa sig utbildning på området. Slutligen en tendens som har att göra med omställning till annat arbete. De tidigare renskötande verkar oftare än övriga inom sin nya tillvaro få fritidsproblem.

Betraktar man den nuvarande näringsförankringen finner man att de som inte i sitt yrke sysslar med något som har med samer att göra oftast har lämnat rennäringen av ekonomiska skäl medan de övriga oftare anger andra skäl. Av den nuvarande sysselsättningen med samefrågor följer också att dessa personer oftast är bättre informerade än andra om t. ex. rennäringslagen . De vet i regel också oftare varifrån deras icke renskötan- de samebekanta kommer. De som inte har denna kontakt med samefrågorna anger dock oftare än övriga starkare samhörighet med samtliga landets samebyar som organisationer för landets renskötsel.

Tabell 73 Procentuell fördelning av den icke renskötande gruppen efter kunskap om rennäringslagen i medlemsfrågan och kännedom om eget medlemskap i samebyn.

avser medlem sk ap

Ja Nej ): Avgivet svar och notering Överensstämmer 76 67 69 i medlems- Överensstämmer inte 24 33 31 förteckning

100 100 100 N = 33 N = 87 N = 120

Dessa tenderar också att känna större samhörighet med alla renskötare i landet.

Övriga tendenser som kan noteras är att de som numera har viss anknytning till samekulturen genom sitt arbete också har bättre kon- takter med samebyn. Vidare att man oftare än andra uppger sig känna större samhörighet med renskötselområdet än med övriga landet. Man kan i regel också samiska bättre än de övriga och har även upplevt fler meningsfulla arrangemang som rört samekulturen. De som numera inte har näringsanknytning anser också oftare än de övriga att medlemskap i sameby för icke renskötande medlemmar inte bör innebära några skyldig- heter. Slutligen finns en klar tendens att de som nu inte är sysselsatta inom ett yrke med sameanknytning i samband med övergången från den renskötande familjen till den nya tillvaron haft komplexare omställnings- problem än de övriga. Ofta har även fritidsproblemen varit större.

Inom den renskötande gruppen kan man också studera resultaten mot bakgrund av den nuvarande näringsanknytningen. Det framgår klara skillnader mellan dem som själva, eller vilkas make/maka, är aktiva renskötare och övriga i den renskötande gruppen i fråga om anledningar till att man inte deltagit i kursverksamhet. De förra anger att arbetet med renskötslen hindrat dem att deltaga. De senare att man haft för långt till kursorten. Näringsanknytningen återspeglas också i önskemålen om fortsatt kursverksamhet. De aktiva renskötande skulle helst se kurser med anslutning till renskötselns administration medan de övriga är mer intresserade av språk- och slöjdkurser. Dessa senare slöjdar f. ö. oftare än de aktiva renskötande för försäljning. önskemålen om längden på olika kurser varierar också. De aktiva renskötande föredrar 1—3 veckors kurser medan de övriga förespråkar längre kurser. De senare, och speciellt de som är gifta, ställer mera sällan än de aktiva renskötande upp restrik- tioner på de "kvalifikationer” som bör ställas på medlemskap. Likaså är de också något mer tveksamma till undervisning i samiska i skolan.

Skillnader och tendenser med hänsyn till språklig förankring

De inom den icke renskötande gruppen som har goda språkkunskaper känner i regel större samhörighet än övriga med de icke renskötande oavsett om de kommer från hembyn eller ej. Man känner också överlag större samhörighet med renskötselområdet än med övriga Sverige. Ställer

Tabell 74 Barnens kunskaper i samiska i relation till föräldrarnas kunskaper. Procentuell fördelning av icke renskötande föräldrar.

[föräldrarnas kunskaper i samiska

Goda kun- Dåliga kun— Z skaper skaper Åtminstone något barn kan samiska 8 8 Inget barn kan samiska 54 38 92

62 38 100 N = 85

man föräldrarnas språkkunskaper i relation till barnens erhålls det resultat som framgår av tabell 74.

Som framgår av tabell 74 är barnens kunskaper i samiska i hög grad beroende av föräldrarnas. Övervägande delen av föräldrarna med barn som inte kan samiska önskar dock att barnen kunde det. Ungefär 35 % av dessa vill också att barnen skulle få lära sig samiska i skolan. Ungefär hälften är dock tveksamma härvidlag. De som själva har dåliga kunskaper tenderar också att vilja få något längre språkkurser än andra och att kurserna bör vara återkommande. Goda kunskaper i samiska tenderar även att vara hopknutna med större slöjdaktivitet och deltagande i samebyns offentliga verksamhet samt större samhörighetskänsla med samebyn och alla renskötande i landet.

Ser man på förankringen i de olika språkgrupperna framgår klara skillnader i kunskapshänseende i figur 26.

Procent av resp. språkgrupp

Figur 26 Språkkun- skaperna [ samiska iden icke renskötande gruppen procentuellt efter språk— tillhörighet.

Språktill- hörighet och språkfärdighet

F=Förstår T=Talar L=Läser S=Skriver

!:] Inte alls Inte alls Inte alIs Inte alls

% Några ord Några ord Några ord Några ord

Kan följa Kan göra sig Enstaka Med stor med i sam- förstådd på meningar svårighet tal

'I f/A Det mesta Kan samtala Det mesta Det mesta

Kunskaperna i samiska är som synes bäst i den nordsamiska gruppen. Barnens kunskaper i relation till språktillhörighet framgår av tabell 75.

Som synes är det också de nordsamiskt talande föräldrarna som har barn vilka kan samiska. Ser man på de föräldrar vilkas barn inte kan samiska visar sig en tendens att majoriteten i den nordsamiska gruppen vill att dessa barn skall få undervisning i samiska i skolan. Inom de övriga grupperna är de tveksamma i majoritet. Det finns också en klar skillnad mellan dem som språkligt identifierar sig med någon samisk språklig grupp och de övriga så till vida att de senare känner klart sämre sam- hörighet med andra icke renskötande samer än vad de förra gör. Det finns också en tendens till att de som inte språkligt identifierar sig med någon samiskt talande grupp också ägnar sig mindre åt slöjdverksamhet. Noteras kan också att det ringa stöd som finns för att de icke renskötande skall bilda en egen riksorganisation finner man främst hos dem som inte talar nordsamiska. Överlag kan man också se en tendens till att den nord- samiska gruppen uttrycker större samhörighetskänsla med både ren- skötande och icke renskötande och även har bättre kontakt med hemtrakten än övriga. Starkast är denna tendens bland dem som har goda språkkunskaper.

Inom den renskötande gruppen finner man i många stycken samma skillnader som i den icke renskötande gruppen mellan dem som kan språket bra och de övriga. Detta gäller samhörighetskänslan med same- byn, med de icke renskötande och renskötselområdet. Sambandet mellan föräldrarnas och barnens kunskaper i samiska är också lika. I den renskötande gruppen är dock föräldrarna klart mer angelägna om att barnen skall lära sig samiska. Den renskötande gruppens språkidentifika- tion kan utläsas i tabell 76.

Drygt 40% av den renskötande befolkningen i Sverige är således nordsamisktalande. Ungefär 25% identifierar sig med vardera Pite/ Lulesamiska och sydsamiska. Ca 5 % identifierar sig med svenska/finska/ norska språkgruppen. Kunskaper i samiska inom respektive språkgrupp framgår av figur 27.

Även inom den renskötande gruppen föreligger som synes klara skillnader mellan de olika språkgrupperna. Skillnaderna överensstämmeri

Tabell 75 Barnens språkkunskaper i relation till föräldrarnas språkgruppstillhörig- het. Procentuellt för de icke renskötande föräldrarna efter språkgrupp.

Språkgrupp Nord Pite/Lule Syd Sv/Fi/No Z Åtminstone något barn kan samiska 31 4 5 8 inget barn kan samiska 69 96 100 95 92 100 100 100 100 100

N=16 N=25 N=22 N=22 N=85

Tabell 76 Den renskötande gruppens språkidentifikation angiven i procent av hela gruppen.

Spräkgrupp Procent Nordsamiska 41,1 Pite/Lulesamiska 28,8 Sydsamiska 24,6 Svenska/Finska/Norska 5,5

N = 73 100

Procent av resp. språkgrupp

10 Spårktill- hörighet och språkfärdighet

70 22% 60 %%å _ 50 //å 40 %/5555 :,:; % än

& NNK

A

1:11

ite/Lule N=21 Syd N=

F=Förstår T=Talar L=Läser S=Skriver [:] Inte alls Inte alls Inte alls Inte alls

% Några ord Några ord Några ord Några ord

Kan följa Kan göra sig Enstaka Med stor med i sam- förstådd på meningar svårighet tal

% Det mesta Kan samtala Det mesta Det mesta

Figur 27 Språk- kunskaper i sam iska iden renskötande gruppen procentuellt efter språk- tillhörighet. stort sett med motsvarande skillnader i den icke renskötande gruppen. Till skillnad från den icke renskötande gruppen vill dock majoriteten inom samtliga språkgrupper i den renskötande befolkningen att barnen skall erhålla undervisning i samiska i skolan.

Skillnader och tendenser med hänsyn till geografisk förankring

För den icke renskötande gruppen visar resultaten att den nuvarande bostadsorten har stor betydelse. Genomgående uppvisar de i fjäll- trakterna boende bättre kunskaper i samiska, tätare kontakter med hembyn, större deltagande i jakt och andra aktiviteter i hemtrakten. Föräldrar till barn som kan samiska bor också företrädesvis i fjälltrak- terna. De tenderar också oftare än föräldrar i kust- och inland att önska samiskt stoff i skolans undervisning. För dem tenderar också hemtrakten att omfatta flera angränsande samebyar medan däremot de som bor i kust- och inland oftast avser en enda sameby. De som bor i kust- och inland tenderar också oftare att ha fritidsproblem än de i fjälltrakterna.

Ser man slutligen till de icke renskötandes ursprungliga geografiska förankring, dvs. den sameby varifrån de kommer, finner man många skillnader och tendenser till sådana mellan de olika regionerna. Till att börja med kan man konstatera att de som kommer från Norrbottens fjällsamebyar oftare än inom andra områden hjälper till inom ren- skötseln. Särskilt utmärker sig område 4 och 2 som omfattas av byar enligt bilaga 4. I Norrbotten har man också lättare än i Västerbotten och Jämtland att hålla kontakt med samebyarnas offentliga verksamhet. Den sämsta samhörighetskänslan med samebyarnas offentliga verksamhet har man också i Västerbotten och Jämtland. I Norrbotten är samhörighets- känslan svagast inom område 8. Kontakterna med övriga icke ren- skötande är också klart bättre i Norrbotten än i de övriga länen liksom också samhörighetskänslan med dessa. Kunskaperna om huruvida man är medlem i samebyn eller ej skiftar från område till område som framgår av figur 28.

Procent av befolkningen från resp område

i

90

sol

70—

60—

501

40-

30—

20—|

10— Geografiskt

[ r— .— . ' ___—___ursprung

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 335934)

Figur 28 Procentuell andel av den icke ren- skötande gruppen som ifråga om sitt eget med- lemskap i samebyn avger svar som överensstämmer med medlems- förteckningen

Figur 29 Procentuell andel av den icke ren- skötande gruppen inom res . distrikt som helt be ärskar språket vad avser att tala, skriva, läsa och förstå.

Som synes är överensstämmelsen mellan vad intervjupersonen tror och det faktiska förhållandet sämst bland dem som kommer från område ] och 11 dvs. det nordligaste och sydligaste området. Tendensen är att de från Västerbotten och Jämtland oftare har bättre kännedom om sitt eget medlemskap än de i Norrbotten. I Norrbotten har man dock i större omfattning de icke renskötande som medlemmar. I fråga om vem som skall avgöra vilka som skall bli medlemmar framgår att de från skogssame— byarna och Norrbottens norra distrikt vill att hela samebyn skall avgöra eller att man inför automatiken: same = medlem. I de övriga distrikten finns en tendens till att överlåta avgörandet till samebyns styrelse.

Ungefär 20% av dem från Jämtland känner ingen annan icke ren- skötande same. I övriga län känner i stort sett samtliga någon även om de kanske inte alltid exakt kan ange från vilken by vederbörande kommer. De från Jämtland utmärker sig också så till vida att de mera sällan än vad fallet är i Västerbotten och Norrbotten besöker sin hemtrakt. Framför allt personer från de nordligaste områdena är flitiga besökare ihemtrak- ten. Dessa tenderar också att uppvisa den starkaste samhörigheten med hemtrakten. I fråga om Västerbotten kan man se att intervjupersonerna därifrån klart skiljer sig från dem i de övriga länen genom att de inte i lika hög utsträckning kan hänföra hemtrakten till en enda sameby. Intervju- personerna från Västerbotten och Norrbotten känner starkare samhörig- het med renskötselområdet än med övriga landet. Någon sådan skillnad kan ej iakttas för Jämtland. Klara skillnader framgår också mellan de olika distrikten vad avser språkkunskaperna vilket visas i figur 29.

Procent av intervju- personerna inom distriktet

Distrikt

Figuren visar den procentuella andel av intervjupersonerna inom resp. distrikt vilka helt behärskar språket. Som synes är kunskaperna mest utbredda i norr medan skogs- och koncessionsbyama samt Västerbotten uppvisar den minsta utbredningen. Noteras bör också den markerade toppen i fråga om läsning och skrivning vid Norrbottens södra distrikt. I sammanhanget bör också påpekas att intresset för språkkurser är klart störst bland dem som kommer från Jämtland. Önskemålen bland föräld- rarna om barnens kunskaper i samiska framgår av figur 30.

Figuren visar att det bland intervjupersoner från de södra delarna av Norrbotten i skogs— och koncessionssamebyarna och i Jämtland finns en viss tveksamhet rörande barnens behov av kunskaper i samiska. I de södra delarna av Norrbotten finns också tveksamhet till undervisning i samiska i skolan. Av föräldrar som kommer ifrån BDN har 22 % barn som kan

Procent av dem som har barn inom resp. distrikt

1 00 90 80 70 60

50

40

30 20

10

Teckenförklaring

_ Onskar att _barnen ku nde samiska

kan ej ta

-- .. . __ stallmng

Önskar inte att barnen kunde samiska

Distrikt

Figur 30 Procentuell an- del av föräldrars inom den icke renskötande gruppen önskemål om barnens kunskaper isamiska inom resp. distrikt.

Figur 31 Procentuell andel av den icke ren- skötande gruppen som ägnar sig åt fiske, jakt och bärplockning. För- delning efter ursprungs- region.

samiska. Motsvarande tal för BDS är 18 %, för skogs- och koncessionsby- ama 4 % medan de från AC och Z tycks sakna barn som kan samiska.

Fiske, jakt och bärplockning förekommer i stor utsträckning bland den icke renskötande samebefolkningen. Figur 31 visar omfattningen av dessa verksamheter bland intervjupersoner från olika landsdelar.

Fiske och bärplockning får genomgående bred anslutning oavsett varifrån intervjupersonerna kommer. Det finns en svag tendens till att aktiviteten är större ju längre norrifrån man kommer vad avser fiske och bärplockning. Jakten däremot förefaller vara mest utbredd bland dem som kommer ifrån Västerbottens fjällbyar. Studerar man närmare var man bedriver dessa verksamheter framgår det att man i Norrbottens fjällbyar till ungefär 90 % utövar det inom sin hemby medan mot- svarande tal i Jämtland är ca 70 %. I mellanområdena håller andelen sig kring 80 %. Om man emellertid sammanför närbelägna byar till gemen- samma-områden enligt bilaga 4 finner man mycket stor överensstämmelse mellan ursprungsområde och det område inom vilket aktiviteterna bedrivs. Enda undantaget är område nr 9 bestående av Frostviken norra i mellersta och södra. I just detta avseende är det ej meningsfullt att sammanföra byarna enär intervjupersoner som härstammar därifrån

Procent av intervjupersonerna härstammande från resp. region

% 100 80—

60—

40—

204

l l r —-r > Region BD Skogs- Och AC Z Fjäll konc byarna fjäll N = 43 39 23 15

_ Plockar hjortron -'-l Fiskar ---' Plockar blåbär . o . oJagar småvilt

"""" Plockar lingon _ .Jagaf älg

omväxlande har angett område 8 eller område 10 som de områden där aktiviteterna bedrivs.

Ytterligare tendenser som kan noteras är att de som kommer från Jämtland oftare än personer från övriga områden säger sig vara intresse- rade av att arbeta inom turismen och också bli egna företagare inom branschen. Vidare att även slöjdaktiviteten ökar ju längre norrifrån intervjupersonerna kommer. Slutligen framgår också en tendens i sam- band med övergången från den renskötande familjen till annan verksam- het att de som kommer från Jämtland oftare än andra haft arbete på gång vid denna övergång. Nära till hands att påpeka är en annan tendens, nämligen att de som utflyttat från BDN oftare haft komplexare omställ- ningsproblem än andra.

Vad avser den renskötande gruppen framgår en klar skillnad mellan Norrbottensbyarna och de övriga. De i norr har starkare samhörighets- känsla med samebyn som sammanslutning liksom också med hela landets renskötsel. Samhörigheten med de utflyttade är också starkare där. I fråga om medlemskap och vem som skall avgöra detta framgår att man i Jämtland betydligt oftare än i de övriga länen anser att samebyns styrelse skall fatta beslut om vilka som får bli medlemmar. På ett par håll, inom område 6 och 8, är majoriteten mycket tveksam till om medlemskap över huvud taget kan bidraga till ökad samhörighet mellan olika grupper av samer. Studerar man språkkunskaperna inom de olika distrikten erhålles det resultat som redovisas i figur 32.

Som synes upprepas bilden från figur 29 över den icke renskötande befolkningen. Vad som skiljer de båda figurerna åt är att kurvorna för den renskötande gruppen hela tiden ligger något högre. Till detta kan

Procent av intervjupersonerna inom resp. distrikt

mot

90 _ "___..." Förstår

80- 70 - 60— 50— 404 30, ___- Läser 20— 10 * Skriver

'”:le distrikt Skogs AC Z konc 17 8 13

Figur 32 Distriktsvis procentuell fördelning av den renskötande gruppen som helt behärskar sprä- ket vad avser förstå, tala, läsa och skriva.

Figur 33 Intresse för kurs [ samiska. Procentu- ellt efter distrikt för den renskötande gruppen.

tilläggas att i BDN kan barnen i drygt 80 % av familjerna samiska, i BDS ungefär 50 %, i skogs- och koncessionsbyama knappt 20% samt i Västerbotten och Jämtland ca 15 %. Överallt vill man dock att barnen skulle kunna. Upplysande är figur 33 som visar intresset för kurser i samiska.

Jämför man figur 33 med figur 32 ser man snabbt att intresset för kurser i samiska är större i de distrikt där kunskaperna är sämst. Om man slutligen även för den renskötande gruppen studerar i vilken utsträckning man bedriver jakt, fiske och bärplockning erhålls det resultat som redovisas i figur 34. Figuren visar att den renskötande befolkningen i ännu större utsträck- ning än den icke renskötande ägnar sig åt dessa verksamheter. En markant skillnad framstår mellan denna figur och figur 31 så till vida att den renskötande befolkningen i mycket större utsträckning än den icke renskötande ägnar sig åt älgjakt. Anmärkningsvärt är också att kurvan för småviltjakt i figur 34 utgör i det närmaste en spegelbild av motsvarande kurva i figur 31. Inom den renskötande gruppen visar det sig också att det är de verkligt aktiva renskötarna som också ägnar sig åt jakt. Aktiviteterna bedriver man till allra största delen inom den egna same- byn. Ser man till den ekonomiska värderingen av utbytet från jakt, fiske och bärplockning föreligger en tendens att de i Västerbotten och Jämtland värderar inkomsten högre än de i Norrbotten. Som tidigare framgått har man i genomsnitt för hela renskötselområdet värderat

Procent av intervjupersonerna inom resp. distrikt

90 80 70 60 50 40 30 20

10

Distrikt

Procent av intervjupersoner inom resp. region

I

l ,— » Region Skogs Z konc

17 13

_ Plockar hjortron _l-l Fiskar lll-_- Plockar blåbär . o o . Jagar småvilt

lllllllll P|0ckar ”ngon _ . Jagar älg

inkomsten till ca 3 000 kronor per år och familj. Samtidigt får man hai minnet att de renskötande i stor omfattning anger att man inte klarar sig bra med inkomsterna enbart från renskötseln. Figur 35 visar hur man ser på lönsamheten i sin egen renskötsel.

Som framgår av figuren är det framför allt i Norrbotten som många upplever att lönsamheten är dålig, medan flerparten i Jämtland säger sig ha god lönsamhet. Sett mot bakgrund av detta och att ungefär 40 % av de renskötande anger att man har 1—3 månader varje år som renskötseln ej tar all tid i anspråk blir helt naturligt inkomsten från jakt, fiske och bärplockning ett välkommet tillskott. Detta tillskott kan iviss omfatt- ning även införskaffas under ”jourtid” dvs. under tid då man visserligen är bunden av renskötseln men samtidigt har viss tid till förfogande. Över 70 % av de renskötande anger att sådan tid förekommer. Ungefär 60 % av de renskötande anger också att de helst av allt skulle vilja skaffa den extra inkomst de skulle behöva genom utökad renskötsel. Resten, dvs. 40 %. skulle vilja ha någon form av kombinationsnäring. I genomsnitt räknar de som uppger att de inte klarar sig bra med sin nuvarande renskötsel att de skulle behöva ett nettotillskott på ca 10 000 kr./år. Det

Figur 34 Procentuell andel av den renskötande gruppen som ägnar sig åt fiske, jakt och bärplock- ning. Fördelning efter region.

Figur 35 Procentuell andel av den renskötande gruppen inom resp. distrikt som säger sig klara sig bra med inkoms- ten från renskötseln.

Procent av intervjupersonerna inom resp. distrikt

90 801 70 60 50-| 40-| 30-|

20

__.l.

101 , 1—— + _, j_>Distrikt

B DN B DS Skogs AC Z

konc N= 23 12 17 8 13

bör i sammanhanget också påpekas att hemmafruarna i de renskötande familjerna till ca 70 % skulle vilja ha ett deltidsarbete vid sidan av arbetet i hemmet. Knappt hälften av dessa kan tänka sig arbete inom turist- näringen.

Diskussion och slutsatser

Innan resultaten tas upp till diskussion kan det ånyo vara lämpligt att påminna om att dessa baseras på ett slumpmässigt urval av befolkningen. Härigenom uppstår naturligtvis en viss osäkerhet i fråga om överens- stämmelsen mellan stickprovsresultaten och de resultat en eventuell totalundersökning skulle ha gett. Till stickprovstekniken hör emellertid också att man kan uppskatta och ange denna osäkerhet. För de resultat som redovisas i denna rapport kan man i stora drag säga att det procenttal som anges för ett visst resultat kanske inte är exakt men att det med 90 procents säkerhet finns inom ett område som sträcker sig ca 6 procentenheter åt vartdera hållet från ifrågavarande procenttal.

Resultatredovisningen har ägnat huvudintresset åt de personer med vilka fas 2 av undersökningen genomförts. Det finns här anledning att kortfattat motivera detta. Tabell 77 anger antalet personer vilka deltagit i undersökningen endast i fas 1.

Avsikten med fas 1, som var ett inledande samtal med utgångspunkti