SOU 1975:11
Svensk press
Till Statsrådet och chefen för finansdepartementet
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1972 har sakkunniga tillkallats med uppgift att utreda pressens förhållanden.
I direktiven för de sakkunniga, som antagit namnet 1972 års pressutredning, anges som en av huvuduppgifterna att studera samarbets- och rationaliseringsfrågor. Enligt direktiven måste stödformerna avvägas så att de inte motverkar utan helst stimulerar en önskad utveckling i fråga om samarbete och rationalisering inom tidningsområdet.
Utredningen har, för att kunna fullgöra detta uppdrag närmare undersökt förutsättningarna för vidgad samverkan inom tidningsbran- schen. En särskild arbetsgrupp har därvid tillsatts med huvudsaklig uppgift att beskriva och analysera möjligheterna till samverkan mellan tidningsföretag.
Arbetsgruppen, som genomfört sin uppgift i samråd med utredningens sekretariat, består av redaktör Anders Ahlqvist, direktör Leif Borin, direktör Per Brännström, ekonomichef Antti Daschek och civilingenjör Erik Jönsson. En särskild expertgrupp har följt arbetet. I denna ingår direktör Gösta Bodin, huvudredaktör Bertil Heddelin, förste ombudsman C. H. Hernlund, direktör Evert Larmén, andre förbundsordförande Stig Nilsson, chefredaktör Sören Olofsson, direktör Per-Axel Petersson, direktör Ragnar Wennerström och direktör Rolf Österberg. Som ordfö- rande i gruppen har utredningens sekreterare, docent Stig Hadenius, fungerat. Fr. o. m. den 16 oktober 1974 har fil, kand. Claes-Olof Olsson, som biträdande sekreterare, deltagit i arbetsgruppens verksamhet.
För de överväganden och slutsatser som presenteras i föreliggande rapport svarar arbetsgruppen gemensamt. Utredningen har — utan att ta ställning till de resonemang som förs i rapporten — ansett att den bör publiceras i serien statens offentliga utredningar.
1972 års pressutredning får härmed överlämna rapporten Svensk Press. Tidningar i samverkan.
Stockhom den 20 mars 1975
Ragnar Edenman /Stig Hadenius
Förord
..
Avsikten med denna rapport är att genom en beskrivning av ett antal existerande och tänkbara samverkansformer inom dagstidningsbranschen underlätta en bedömning av möjligheterna till samverkan mellan tidnings- företag. Rapporten behandlar således olika områden för samverkan. De tre huvudområden, som uppmärksammas i det första kapitlet, är redaktionell, administrativ och teknisk samverkan. I det andra kapitlet redogörs för några genomförda eller diskuterade samverkansprojekt mellan enskilda tidningsföretag på1oka1/regional nivå. Det tredje kapitlet visar genom ett räkneexempel vilka rationaliseringsmöjligheter som finns vid gemensamma produktionsanläggningar dvs. vid en fullständig produk- tionssamverkan mellan tidningsföretag. Några nordiska jämförelser pre- senteras i det sista kapitlet.
Rapporten utgör inte en fullständig genomgång av samtliga existerande samverkansformer. Inte heller har strävan varit att skapa teoretiska modeller för samverkan. Syftet är praktiskt inriktat. Målsättningen har varit att tämligen detaljerat beskriva några olika former för samverkan så som de kan fungera i dag och ange vilka utvecklingsmöjligheter som är tänkbara. De olika exemplen har därför inte bara ett självständigt värde, de kan också tjäna som underlag vid tidningarnas ställningstaganden till framtida samverkansplaner.
] första hand har rapporten koncentrerats till samverkan på regional eller lokal nivå. I några avsnitt har emellertid även redogörelser lämnats för olika centrala samverkansinstrument. Det innebär dock inte att alla samverkansformer på central nivå har uppmärksammats. Arbetsgruppen har utgått från att dessa frågor tas upp till behandling i annat samman- hang.
Ledamöterna i den arbetsgrupp som genomfört studien svarar kollektivt för slutsatser och resultat. Arbetet med enskilda avsnitt har emellertid genomförts av enskilda ledamöter. Sålunda är redaktör Anders Ahlqvist ansvarig för Redaktionell samverkan, ekonomichef Antti Daschek för Administrativ samverkan och civilingenjör Erik Jönsson för Teknisk samverkan. Ansvarig för kapitel 2, Samverkansformer, är direk— lör Leif Borin. Ekonomichef Antti Daschek ansvarar for kapitel 3, Regional tidningssamverkan, och avsnittet Annonssamverkan iNarge vilket ingår i kapitel 4. Det sista avsnittet i kapitel 4, Produktionssam- verkan i Finland, är en översättning från en finsk undersökning som
gjorts vid Statens Tekniska Forskningscentrals grafiska laboratorium i Otnäs, Finland.
Rapporten har utarbetats i samarbete med berörda tidningsföretag. Grundmaterialet till kapitel 2 insamlades genom besök och intervjuer på respektive tidningsföretag. Underlaget till de beräkningar som utförts i kapitel 3 är till viss del hämtat från tidningarnas interna statistik, Samtliga berörda tidningar har granskat rapporten i manus och godkänt att resultatet publiceras.
1. Områden för samverkan
1.1. Redaktionell samverkan
Redaktionell samverkan innebär i princip att olika tidningar i större eller mindre utsträckning innehåller samma redaktionella material. Värdet av en redaktionell samverkan mellan tidningsföretag måste ses i relation till den presspolitiska målsättningen: upprätthållandet av en differentierad dagspress. Man kan svårligen tänka sig stimulansåtgärder till en ökad redaktionell samverkan som innebär att tidningarna skulle förlora sin ställning som unika och sinsemellan skilda redaktionella produkter. Å andra sidan kan en redaktionell samverkan medföra inte obetydliga rationaliseringsvinster. Det finns redaktionellt material som mycket väl lämpar sig för en produktion i samverkan i stället för en produktion under konkurrens. De resurser som frigöres genom ett ökat redaktionellt samarbete medför att tidningsföretagen kan förbättra både kvantiteten och kvaliteten hos det redaktionella materialet. På så sätt kan de olika tidningarna tjäna syftet att som särpräglade redaktionella produkter bidraga till upprätthållandet av en allsidig dagspress.
Redaktionell samverkan kan ske på olika sätt. TT:s nyhetstjänst till landets samtliga dagstidningar är en form av samverkan som är öppen för alla tidningar. Andra nyhetsbyråer — exempelvis byråer med anknytning till de politiska partierna * har nyhetsservice enbart till vissa grupper av tidningar. En tredje form är samverkan lokalt eller regionalt mellan två eller flera tidningsföretag. Ett exempel utgör Gotlands Tidningar där Gotlands Folkblad och Gotlänningen har etablerat ett mycket nära redaktionellt samarbete som i praktiken innebär att nyhetssidorna i stort sett är identiska i de båda tidningarna.
1.1.1. Tidningarnas Telegrambyrå
Den mest omfattande produktionen av ett för alla dagstidningar gemensamt redaktionellt underlag sker i dag via Tidningarnas Telegram— byrå (TT).
TT startade sin verksamhet den I januari 1922. Huvudredaktionen är förlagd till Stockholm. Provinsredaktioner finns i Göteborg, Malmö, Sundsvall och Luleå. Sammanlagt har TT 190 personer anställda, varav cirka 140 ärjournalister.
TT är ett aktiebolag, som ägs av den svenska pressen. För närvarande abonnerar sammanlagt 140 dagstidningar (från 105 tidningsföretag) på den allmänna nyhetstjänsten. Till detta kommer Sveriges Radios abonne- mang på TT. Verksamheten finansieras genom abonnemangsavgifter som står i relation till respektive tidnings totala upplaga. Sveriges Radios allmänna nyhetsarvode motsvarar cirka 20 procent av TT:s rörelseintäk- ter.
Nyhetsbyrån tillhandahåller sina abonnenter två olika typer av tjänster: dels en allmän nyhetstjänst, dels Specialtjänster. ln- och utrikesmaterialet år de viktigaste delarna i den allmänna nyhetstjänsten. Den består också av ett speciellt Iokalmaterial. Specialtjänsterna är framför allt nyheter från departement och ämbetsverk (s.k. verkmate- rial) samt handelsnyheter. Härtill kommer särskilda artikel-, porträtt— och arkivtjänster.
Organisatoriskt är TT:s verksamhet uppdelad på olika redaktioner. Den redaktionella organisationen framgår av figur 1.1.
Fr.o.m. den 1 januari 1975 har TT sammanfört riks- och stockholms-
Journa- Journa- Journa- Journa- Journa- Abonne- Iister på lister på lister på lister på lister på mang på TT, med- TT, korr. TT, korr, TT TT utländska delare o. i Syd- o. i Mellan- nyhets- utrikes- Västsve- sverige, byråer, redak— rige, medde- egna korr. tion Norrland lare o. utsända
Utrikes— redaktion
Verk- redaktion
Riksdags- redaktion
Provins- redaktio- ner (Gbg, Mö, Svall, Luleå)
Sport- redaktion
Central— redaktion
Telesättning och dataenhet
Telefon- nytt
TT:s Radio- redaktion
Övriga abonnenter
Dags- tidningar
Sveriges radio
Figur 1.1 TT:s redaktionella organisation är 1975.
redaktionen till en centralredaktion. Denna består dels av en central redaktionsenhet, dels av en allmänredaktion. Centralredaktionen svarar för inrikesbevakningen. Den centrala redaktionsenheten är ytterst ansva- rig för det nyhetsmaterial som sänds till abonnenterna.
TT bygger sin inrikesbevakning dels på egen redaktionellt anställd personal, dels på journalister på tidningarna runt om i landet. De sistnämnda fungerar som TT:s lokalkorrespondenter. När en nyhet av riksintresse inträffar skall i princip denna inrapporteras till TT:s provins- redaktioner eller direkt till huvudkontoret.
TT:s inrikesmaterial svarar för nära två tredjedelar av hela nyhetspro- duktionen. Materialet behandlar en mängd skiftande områden. Journalis- terna deltager i presskonferenser och gör intervjuer, kontaktar åklagare, polis och brandkårer, skaffar fram bakgrundsmaterial till viktigare hän- delser och bevakar speciella evenemang.
Till den centrala redaktionsenheten hör också en särskild riksdagsre- daktion med egna lokaler i riksdagshuset. TT:s journalister refererar debatterna i kammaren liksom propositioner, motioner och utskottens utlåtanden. Debattret'eraten komprimeras till översikter och sammandrag som sänds ut på teleprinter direkt från riksdagshuset.
De utländska nyheterna erhåller TT genom abonnemang hos interna- tionella nyhetsbyråer. De största nyhetsleverantörerna är Reuters, Agence France-Presse (AFP) och Deutsche Presse-Agentur (dpa). Dessa svarar för Cirka 85 procent av det inkommande materialet. Dessutom finns en daglig nyhetstjänst från den sovjetiska nyhetsbyrån Tass med vilken TT även har visst tekniskt samarbete.
Genom samarbetsavtal med nyhetsbyråer i andra länder erhåller TT också material från de mindre byråerna i Europa. Särskilt livligt är nyhetsutbytet med de nordiska byråerna: Finska Notisbyrån (FNB), Norsk Telegrambyrå (NTB) och danska Ritzaus Bureau (RB). De fyra nordiska byråerna samarbetar också tillsammans med de nationella nyhetsbyråerna i Belgien, Nederländerna, Schweiz och Österrike inom Grupp 39, framför allt när det gäller utbyte av tekniska erfarenheter. TT har f. n. (1975) egna korrespondenter i Washington, Bryssel, Moskva och Peking samt vidare i Mariehamn och Reykjavik. De arbetar gemensamt för samtliga byråer.
Utrikesredaktionen får dagligen ett nyhetsmaterial på mellan 100 000 och 120 000 ord. Efter urval, översättning och redigering sänds cirka 15 000 ord utlandsnyheter vidare till den svenska pressen och till Sveriges Radio.
Det speciella lokalmaterialet, som ingår i den allmänna nyhetstjänsten, är en typ av material som har intresse bara för tidningar inom ett geografiskt begränsat område. Sålunda kan tidningar exempelvis abonne- ra på ett särskilt stockholms- eller göteborgsmaterial. Speciellt lokalmate- rial förekommer även för Skåne.
Verkmaterialet är en specialtjänst som är produkten av en intensiv bevakning av departement och ämbetsverk. Materialet sänds ut till abonnenterna som allmänt nyhetsmaterial eller som lokal/regionalt material för berörda tidningar.
Handelsmaterialet intar en självständig ställning bland TT:s tjänster. Distributionen av aktie-, valuta— och varukurser går till avnämare inom näringslivet samt dessutom till dagstidningar.
Artikeltjå'nsten, som startades år 1965, är ett försök att konkurrera med andra nyhetsbyråer inom landet om det feature-betonade, icke-tids- bundna, materialet. Tjänsten omfattar främst kultur— och reportage- artiklar.
Porträtt/"änsten erbjuder abonnenterna aktuella porträttbilder och korta persondata.
Arkivt/iz'nsten är en specialtjänst som förser den aktuella nyhets- tjänsten vid TT och tidningarna med bakgrundsmaterial. Den används kontinuerligt av en tidning, Göteborgs-Posten. Dessutom har ett begrän- sat antal tidningar haft provabonnemang på tjänsten. Under hösten 1974 gjorde TT förnyade försök att få fler tidningar intresserade av abonne- mang på denna service.
TT:s nyhetsmaterial distribueras i telcsatt form och med hjälp av datateknik till mottagarna. Tekniskt baseras nyhetsförmedlingen på ett linjesystem med fjärrskrift och fasta linjer mellan TT och abonnenterna. De flesta tidningarna har dubbla linjer och vissa tidningar har t. o. m. tre eller fyra mottagningskanaler.
TT:s linje 1 används i huvudsak för det ”ordinarie” nyhetsmaterialet medan kompletteringsmaterial, Specialtjänster och sport sänds via den andra linjen. Linjerna används i dag inte fullt ut vilket innebär att det finns utrymme för ett ökat utbud av material. En sådan ökning kan även åstadkommas genom en större materialselektering och ändrade utsänd- ningshastigheter.
Telesättning är en teknik som TT började använda år 1954 och som i hög grad underlättar möjligheterna till redaktionell samverkan. Tekniken innebär att nyhetstelegrammen skrivs ut på en särskild ”skrivmaskin” som producerar en hålremsa. Varje kombination av hål i remsan representerar en bokstav eller en siffra. Via telekommunikationer överförs liålremsans information till abonnenterna. Dessa kan ta emot materialet på det sätt som bäst passar till respektive tidnings sättningstek- nik. I många fall kan hålremsan gå direkt till tidningarnas sättmaskiner. Telesättningen innebär en stor rationalisering för många tidningar.
I början av 1970—talet övergick TT till att, i större utsträckning än tidigare, använda datatekniken som hjälpmedel vid informationsöverfö- ringen. Via en dator kan den framställda hålremsan i dag omvandlas till en text som är uppdelad i exakta tidningsrader. Datorn klarar också många andra avancerade uppgifter på kort tid. De. olika telegrammen kan förtursordnas, Sporttabeller kan räknas ut automatiskt osv. För tidningar med fotosättning är det viktigt att den text som levereras är korrekt. I datorns minne kan nyhetstexten lagras och korrigeras från en bildskärm. Syftet är att tillhandahålla tidningssätterierna en så felfri text som möjligt.
Datatekniken medför även andra fördelar. En dator har kapacitet att styra distributionen, vilket är aktuellt exempelvis i samband med materialselektering. [ datorns minne finns arkiv lagrade med färdiga
bakgrunder till aktuella händelser.
Av det material TT sänder ut kan tidningarna välja och kassera efter egna önskemål. Man kan välja ut det som anses vara väsentligt för tidningen och dess läsare. Man kan förändra det och presentera det på ett sätt som överensstämmer med tidningens redaktionella uppläggning.
1.1.2. Andra nyhetsbyråer
Vid sidan om TT:s verksamhet finns andra nyhetsbyråer som levererar text- och bildmaterial till olika grupper av tidningar. Det är regionala eller politiska tidningsgrupper som på så sätt samverkar om visst nyhetsmate- rial. Samverkan mellan tidningarna tillgår så att man dels erhåller ett kontinuerligt material, dels tecknar specialkontrakt för vissa typer av material. 1 det sistnämnda fallet är det ofta den enskilda tidningen som tar initiativet.
Ett antal landsortstidningar — mestadels förstatidningar inom sitt område — samarbetar sålunda om det material som FLT-Press-Telefoto levererar. Svenska Nyhetsbyrån (SNB) förser främst ett antal borgerliga tidningar med material.
Andra nyhetsbyråer har direkt anknytning till de politiska organisatio- nerna. Hit räknas A-pressens redaktionstjänst, Centerpress och Folkpress. Hit kan också räknas delar av Svenska Nyhetsbyråns verksamhet.
FI. T—Press-Telefo to
FLT-Press-Telefoto är ett dotterföretag till Förenade Landsortstidningar AB. Företaget, som startades i sin nuvarande form år 1947, ägs av 38 tidningsföretag som tillsammans utger ett 70-tal borgerliga eller opoli- tiska landsortstidningar.
Den redaktionella verksamheten är partipolitiskt obunden — man sysslar inte med kommenterande politiskt material. Däremot satsar FLT-Press på den politiska sektorn, bl. a. genom en hårdbevakning av riksdagen. FLT-Press har för närvarande 36 abonnenter. Dessa får tillgång till samtligt textmaterial. Abonnemang är i princip enbart tillgängligt för medlemstidningarna. Utanför medlemsgruppen har FLT-Press en viss textservice till ett fåtal tidningar.
FLT-Press kan betraktas som medlemstidningarnas stockholmsredak- tion och som ett komplement till TT. Enskilda medlemstidningar kan också få hjälp med olika bevakningsuppdrag.
Det dominerande utbudet är nyheter från riksdagen, departementen och samhällssektorn i stort dvs. rena nyhetstexter. Dessutom tillhanda- hålls featuretexter — främst populärvetenskapliga artiklar — och tv-texter dvs. texter kring tv-programmen, förhandsartiklar och liknande. Härtill kommer Specialpaket, exempelvis från trafik- och motorsektorn, samt sport- och kulturmaterial.
Nyhetsbyrån har tio fast anställda journalister som varje vecka levererar ett 80-tal artiklar. Ett lS-tal av dessa är förhandstexter till kommande tv-program. Under första halvåret 1974 producerades 2 098
artiklar, vilka resulterade i 24 371 införanden.
inom ramen för FLT-Press-Telefotos verksamhet bedrivs också en omfattande bildservice. Den drivs dels som uppbackning av egna texter, dels fristående i form av telefotoservice. FLT-Telefoto täcker behovet av inrikesbilder genom ett 60-tal sändare runt om i landet. Internationellt sker samarbete med UPI och AP via Pressens Bild och Reportagebild. Bildbevakning anges som en av byråns specialiteter. FLT-Telefoto trans- nitterar årligen cirka 10 000 bilder till FLT-tidningarna.
Svenska Nyhetsbyrån (SNB)
Svenska Nyhetsbyrån är en ekonomisk förening som ägs av 23 borgerliga landsortstidningar. SNst material är i princip tillgängligt för alla tidningar. Det finns emellertid ett krav på selektivitet vilket innebär att materialet endast levereras till en tidning inom samma spridningsområde. För närvarande erhåller sammanlagt 76 tidningar olika delar av SNB:s material.
Byråns service omfattar flera typer av material. Man täcker in sådant som för abonnenten inte är av lokal karaktär: kulturartiklar, kåserier, allmänna reportage, aktuella artiklar, utrikes bakgrundsartiklar samt idrottskommentarer. SNB kan sägas vara specialiserad inom featuresek- torn även om ett visst nyhetsmaterial av kommenterande slag förekom- mer i utbudet. De flesta artiklarna är illustrerade, men telefotoservice saknas.
Materialet levereras i fasta abonnemang. Det består av ett s.k. grundpaket utformat med tanke på de medelstora tidningarnas behov. Omkring 45 tidningar använder sig av denna sortering. Det kompletteras med ett antal Specialtjänster som inte innefattas i det fasta abonne— manget. Sådana Specialtjänster är illustrerad förhandstext för tv-program, översättningar av material ur Observer, aktiekrönika, frågeservice och internationella sportreportage.
En fristående materialgrupp är det politiskt kommenterande materialet till en tidningsgrupp bestående av cirka 30 borgerliga dagstidningar. Det innehåller pressöversikter samt journalistiskt bearbetat stoff av kommen- terande natur. Denna specialtjänst ligger utanför abonnemanget och betalas av den nämnda tidningsgruppen. Svenska Nyhetsbyrån har ett lS-tal medarbetare på sin redaktion. Ett antal freelance-medarbetare förstärker ofta redaktionen. År 1973 registrerade totalt 6 524 artiklar (cirka 125 per vecka) och 3946 bilder. Det resulterade i 130000 respektive 50 000 införanden i abonnenttidningarna.
A-pressens redaktionstjänst
A-pressens redaktionstjänst tillhör A-pressen AB. Ägare är det socialde- mokratiska partiet och fackföreningsrörelsen. Byrån betjänar hela A- pressgruppen dvs. de socialdemokratiska tidningarna med undantag för Aftonbladet
Redaktionstjänsten levererar nyhetstexter företrädesvis om politik,
ekonomi, facklig verksamhet och skolfrågor samt featurematerial från samma områden. En del signerade debattartiklar förekommer samt visst utlandsmaterial.
På redaktionen arbetar fyra fast anställda medarbetare samt ett antal freelance-medarbetare. Varje vecka produceras cirka 25 artiklar. Nyttjan- degraden har uppskattats till 65—70 procent.
Cen terpress
Centerpress är en del av centerpartiets riksorganisation. Man producerar ett material som främst är avsett för partiets tidningar. Det går, förutom till centerns flerdagarstidningar, även till 15 fådagarstidningar dvs. totalt 29 tidningar centertidningar. Därutöver distribueras materialet till tid- ningar och enskilda journalister utanför den centerpartistiska tidnings- gruppen. Materialet är kostnadsfritt för mottagaren.
Produktionen är inriktad på politiskt material: ledarkommentarer, debattreferat, bakgrunder till politiska beslut och rent politiskt nyhets- material. Till detta kommer i begränsad utsträckning kulturellt material, reseberättelser och liknande. Verksamheten är dock specialiserad på politiska reportage och kommentarer.
Centerpress har tre fast anställda medarbetare. En genomsnittlig produktion omfattar 35—40 artiklar per vecka, varierande med hänsyn till aktiviteter i riksdagen.
Folkpress
Folkpress startades ursprungligen av folkpartiet. Byrån har i dag 47 abonnenter, i huvudsak tidningar av borgerlig karaktär. Materialet är i princip tillgängligt för alla tidningar som önskar abonnemang. Abonne- mangsavgift erläggs oavsett om materialet införts i tidningen eller inte.
Produktionen omfattar ledarkommentarer, pressklipp, debattinlägg samt inrikes- och utrikeskrönikor. Som regel finns ingen bildservice. Under år 1973 producerades drygt 1 000 artiklar med i genomsnitt 10 införanden per artikel. Distributionen sker genom telexsändningar och post.
Tre fast anställda journalister samt freelance-medarbetare levererar varje dag minst en ledarkommentar samt pressklipp. Tidningarnas ledaravdelningar förses med bakgrundsmaterial. Vidare produceras minst en eller två specialartiklar samt en utrikeskrönika i veckan.
1.1.3. Annan form av sam verkan
Nyhetsbyråerna utgör den vanligaste formen för redaktionell samverkan. Det sammanhänger med att byråernas material är gemensamt för alla abonnenter, även om specialdestinerat material också förekommer. Andra exempel på samverkansformer är redaktionellt samarbete mellan enskilda tidningsföretag.
Vanligast är ett redaktionssamarbete inom koncernföretag eller till
1 En utförligare beskriv- ning av dessa exempel finns i avsnitt 2.3, Mel- lannorrlands Tidnings AB, 5. 53 och i avsnitt 2.4, Tidningssamvcrkan på Gotland, 5. 59.
följd av produktionsteknisk samverkan. Olika tidningar kan också samarbeta exempelvis om gemensamma utrikesmedarbetare som tillfälligt eller mer permanent förser de olika uppdragsgivarna med nyhets— och bakgrundsmaterial.
Det finns flera exempel på redaktionell samverkan mellan enskilda tidningsföretag. [ kapitel 2, Samverkansformer, beskrivs några fall där redaktionell samverkan ingår som en del av ett mer omfattande samarbete. Det gäller framför allt samarbetet mellan Gotlands Folkblad och Gotlänningen samt samarbetet inom ramen för Mellannorrlands Tidnings AB.1
På Gotland framställs Gotlands Folkblad och Gotlänningen på ett av tidningarna gemensamt ägt tryckeri. Trots att tidningarna representerar skilda politiska uppfattningar har tidningsproduktionen kunnat sam- ordnas både redaktionellt och tekniskt. I princip skiljer bara förstasidan och ledarsidan tidningarnas utseende åt.
Vid Mellannorrlands Tidnings AB i Härnösand produceras de social- demokratiska tidningarna Nya Norrland och Dagbladet på samma officin. Man använder gemensamt TT:s material och har varje dag några sidor helt identiska.
Ett annat exempel på redaktionell samverkan är Södra Sverige Tidningar (SST) i Kristianstad, där samarbetet äger rum mellan de liberala tidningarna Kristianstabladet och Mellersta Skåne.
Kronobergaren och Smålands Folkblad har varje dag en sida gemen- sam. Detsamma gäller Eskilstuna-Kuriren och Katrineholms—Kuriren.
Exempel på gemensamma utrikeskorrespondenter finns bl. a. i samar- betet mellan Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet. Dagens Nyheter respektive Svenska Dagbladet samverkar med andra nordiska tidningar om utrikesmaterial.
Den redaktionella samverkan som förekommer mellan enskilda tid- ningsföretag är oftast begränsad till särskilda materialgrupper och därmed till bestämda sidor i tidningarna. Tidningarna samverkar i huvudsak om tv-material och övrigt s.k. lätt material samt sportmaterial. Tekniskt tillgår samverkan så att man producerar hela gemensamma tidningssidor för utbyte mellan tidningarna.
1.1.4. N yhetsbyråernas utbyggnadsplaner
Nyhetsbyråernas planer för den framtida utvecklingen omfattar inte några definitivt fastställda utbyggnadsprogram utan representerar snarast allmänt formulerade synpunkter på utvecklingen inom nyhetsförmedling- ens område.
TT:s utbyggnadsplaner följer i huvudsak två perspektiv, ett kort och ett långt. Det korta perspektivet gäller planeringen fram till 1980, medan det långa avser ungefär ytterligare tio år.
TT har inga konkreta planer att ändra karaktären på själva nyhets- tjänsten. Byråns uppgift skall också i framtiden vara heltäckande. Sannolikt kommer dock bakgrundsartiklar och intervjuer att i ökande omfattning komplettera det vanliga nyhetsstoffet.
I fråga om redigeringen av materialet hyser TT den uppfattningen att de enskilda tidningarna själva vill svara för den slutliga bearbetningen. Av den anledningen finns det f. n. inga planer på s. k. helredigerat material (hela tidningssidor).
Bildtjänsten är ett område där TT inte är verksam, i motsats till den norska kollegan NTB. Förutsättningar för en bildservice inom ramen för TT:s verksamhet föreligger inte i dagsläget eftersom andra bildbyråer svarar för marknadens behov av bilder och någon konkurrens med dessa är inte aktuell. Det är dock inte förenat med några större svårigheter för TT att bygga upp en bildbyråverksamhet, om behovet så påkallar.
TT:s arkivtjänst är under uppbyggnad och under den närmaste tidsperioden kommer ansträngningar att göras för att öka antalet abonnenter.
På den tekniska sidan använder TT redan i dag datorer och bildskärmsterminaler för att framställa materialet. 1 det korta perspekti- vet vill man framför allt genomföra en snabbare överföring och åstadkomma en bättre materialselektering.
TT har hos televerket undersökt möjligheten att höja utsändningshas- tigheten. 1 första hand gäller det en ökning av överföringshastigheten från 50 baud till 85 baud. Åtgärden kräver bl. a. byte av reläer i ett antal överföringsstationer och det är osäkert om detta arbete kan genomföras under år 1975. TT har nyligen tillsatt en särskild arbetsgrupp för teknisk planering i vilken grupp ingår två representanter för dagstidningarna.
Materialselekteringen dvs möjligheten att i större utsträckning distri- buera nyheter med hänsyn till abonnenternas behov, ligger längre frami tiden. Önskemål härom har framförts från tidningarna i skilda samman- hang. Det kan underlätta TT:s möjligheter att erhålla fler abonnenter utanför tidningarna och Sveriges Radio.
Vid Ritzaus Bureau i Köpenhamn har man redan möjligheter till selektering. Detta har bl. a. lett till att den danska A-pressen sänder sitt material på Ritzaus linjer. Även om selektering av tekniska skäl är möjlig, skulle ett medgivande från televerket krävas innan någon utomstående tilläts använda TT:s linjer.
I likhet med TT:s utbyggnadsplaner är framtiden för de andra nyhetsbyråerna endast löst skisserad.
FLT-Press-Telefoto har planer på att vidga sitt utbud på featuresidan. Skälet är att kostnadsutvecklingen för redaktionerna på tidningarna kan komma att driva fram ett mer nära samarbete inom den sektorn. Vidare umgås FLT-Press med planer att täcka in de två övriga storstadsregioner- na i Sverige, Göteborg och Malmö, samt att vidga det internationella samarbetet med AP (Associated Press). Ett önskemål för framtiden är fasta telex- eller teleprinterförbindelser med abonnenterna. Men med begränsad textmängd, i dag 80-talet artiklar i veckan, kan dock en sådan utbyggnad vara ekonomiskt olönsam.
I Svenska Nyhetsbyråns framtidsplaner ryms tanken på en dubbel produktion av vissa materialgrupper, för att kunna erbjuda materialet till fler tidningar inom samma spridningsområde. I takt med utvecklingen på den tekniska produktionssidan planeras vidare bl. a. separerade fyrfärgs-
bilder och optiskt läsbara manus. Samarbete med utländska byråer kan också bli aktuellt i en nära framtid.
Såväl A-pressens redaktionstjänst som Centerpress planerar för en snabbare överföring av materialet till abonnenterna. Vidare kalkylen-s med en vidgning av de materialtyper byråerna idag erbjuder. Folkpress har inte för avsikt att vidga eller ändra sin nuvarande service.
1 . 1 .5 Samverkansmöjligheter
Inom det redaktionella området finns goda möjligheter till en utökad samverkan mellan tidningsföretag. Denna kan dels gälla ett ökat sam- arbete om textmaterial och nyhetsbilder, dels skapandet av ett gemen- samt datorbaserat arkiv för bl. a. bakgrundsmaterial.
En ökad samverkan om text har ett rationaliserande syfte. Det innebär dels en ekonomisk besparing, dels att journalisterna frigöres för att ägna sig åt det material som kan ge tidningen dess profil.
Den samverkan som i dag sker på det redaktionella planet mellan enskilda tidningar eller via nyhetsbyråerna berör oftast speciella material- grupper. Exempel på sådana är radio-tv-program, Sportresultat och handelsöversikter. Det gäller även vissa typer av reportage och bakgrunds- artiklar. De existerande nyhetsbyråerna med partianknytning svarar för en del av denna nyhetsförmedling. De har emellertid en relativt begränsad kapacitet och därmed begränsade möjligheter att i framtiden utvidga sin verksamhet.
Varje tidning ombesörjer i dag som regel anskaffandet av lokala nyhetsbilder. Vad gäller icke-lokala bilder, och bilder av featurekaraktär, är tidningarna hänvisade till i första hand två landstäckande bildbyråer, Pressens Bild och Reportagebild. FLT-abonnenterna erhåller bildservice via FLT-Telefoto.
[ Norge tillämpas ett annorlunda system. Här finns en riksomfattande central bildbyrå (NTB). Abonnenterna i Norge får dagligen ett stort urval bilder att välja mellan och kostnaderna står i proportion till tidningarnas upplaga. Tjänsten är, inom ramen för det norska presstödet, subventione- rad med fria telelinjer mellan NTB-sändare och telestationen på mottag- ningsorten. Det innebär att tidningar i avlägset belägna delar av landet får samma konkurrensmöjligheter som tidningarna i exempelvis 0510
Få landsortstidningar i Sverige har i dag ett ändamålsenligt fungerande arkiv. Förhållandet är likartat för de vid sidan av TT verksamma nyhetsbyråerna. En central arkivenhet för bl. a. bakgrundsmaterial fram— står därför som påkallad ur samverkans- och rationaliseringssynpunkt.
Huvudmannaskapet för ett centralt, datorbaserat arkiv kan diskuteras. Den nationella nyhetsbyrån är emellertid en tänkbar lösning. Ett centralt arkiv bör i huvudsak byggas för en bilddel och en referensdel. Betonas bör dock att ett sådant tänkt arkiv inte bör ersätta utan snarare komplettera de idag verksamma lokala tidningsarkiven.
Konsekvenserna för tidningarna vid ökad redaktionell samverkan är i huvudsak av positiv karaktär. Tidningarna kan frigöra medel och resurser för att utveckla den egna produkten. Man kan koncentrera resurserna till
områden som bedöms vara väsentliga för tidningen och dess läsekrets. Man gör besparingar när det gäller både investeringar och driftskostnader för bl. a. redaktionell och teknisk personal. På så sätt kan man bidraga till att förbättra tidningens allmänna ekonomiska situation.
Informationsmängden i samhället ökar ständigt och konkurrensen mellan medierna blir ofta en konkurrens om tid. Det torde därför i framtiden vara nödvändigt att tidningarna lyfter ut vissa typer av material från konkurrenstänkandet och koncentrerar resurserna på det man egentligen vill konkurrera om, nämligen kommentarer och information om förhållanden i samhället som kräver en mer allsidig och genomträng- ande belysning.
Det kan ur presspolitisk synvinkel finnas risker med en redaktionell samverkan. En nackdel skulle vara om tidningarna blev alltför lika vilket är tänkbart om man främst tar sikte på att spara utgifter och reducera kostnader. Det kan dessutom vara svårt att välja ut särskilda typer av tidningsinnehåll som bör bli föremål för samverkan respektive konkur- rens. Sådana avgörande måste emellertid tidningarna själva fatta utifrån praktiska värderingar i varje enskilt fall. Gränslinjen mellan redaktionell samverkan och redaktionell konkurrens kan inte generellt bestämmas.
1.2. Administrativ samverkan
Det administrativa arbetet på tidningarna följer bestämda rutiner som är desamma oavsett tidningens storlek, utgivningsort eller politiska färg. Den tidningsadministrativa sidan lämpar sig därför ytterst väl för rationa- lisering och samverkan.
Den rationaliseringsverksamhet som hittills bedrivits på administra— tionsområdet har i första hand förekommit på de stora tidningarna och gällt dessa tidningars allmänna förutsättningar och problem. Administra- tiv samverkan är emellertid värdefull även för mindre tidningsföretag inte minst sedan ADB-teknikens införande öppnat nya möjligheter.
] detta avsnitt görs dels en redovisning av de vanligaste administrativa processerna inom ett tidningsföretag, dels en beskrivning av befintlig och planerad samverkan inom den administrativa sektorn.
1.2.1. Administrativa rutiner
Administrativ samverkan kan omfatta ett eller flera av de administrativa rutiner som finns vid ett tidningsföretag. En tidning har dagliga kontakter med grupper och individer utanför själva tidningsföretaget. Det kan gälla annonsörer, abonnenter, leverantörer, myndigheter eller organisationer. Dessa grupper förser tidningen med en rad uppgifter som behandlas administrativt och sedan sänds i retur till avsändaren. En person tecknar exempelvis ett abonnemang och erhåller till följd härav en inbetalningsavi. För kontakt med grupper och individer utanför företaget finns olika rutiner vilka gemensamt kan betecknas som externa admi- nistrativa rutiner.
En av de viktigaste externa rutinerna är annonsrutinen. Annonsörer- nas beställningar av annonser överförs till s. k. annonsorder och vidarebe- fordras till den tekniska avdelningen för produktion. Efter införandet i tidningen skall annonsen mätas, prissättas och bokföras i huvud— och reskontrabokföringen. Efter fakturering skall likvid erhållas från annon- sörerna.
Annonsorderns information systematiseras till olika typer av statistik. Denna används framför allt av företagsledningen och försäljningsavdel- ningen.
Abonnemangsrutinen i ett tidningsföretag med huvudsakligen abonne— rad upplaga handhar olika uppgifter i samband med abonnemangsför- ändringar. En abonnemangsförändring kan bestå i att en abonnent beställer, avbeställer eller förändrar ett abonnemang. Information om förändringen lämnas till distributionsavdelningen. Vidare skall abonnen- ten aviseras eller påminnas om abonnemangsavgiften. Likvider från abon- nenter skall mottagas och huvud- och reskontra bokföras.
Informationer om abonnenter och antalet abonnemang systematiseras till olika typer av statistik, främst avsett för företagsledningen, försälj- nings- och marknadsavdelningen.
För behandling av inkommande fakturor från olika leverantörer finns särskilda rutiner. Efter kontroll av mottagna varor och prisuppgifter bok— förs fakturorna och likvid sänds till leverantören.
Myndigheternas och organisationernas krav och önskemål om informa- tion har ökat. Tidningsföretagen har därför särskilda rutiner för
Rutin för Indata Bearbetning Utdata
Annons- Fakturor Annonser beställ. Fakture- Reskont- Stati- Reskontra
ning ring ra stik Statistik- Likvid uppgifter
Abonne- A "er Abonnemang mangsför- Avise- Fleskont- Stati- Rååkontra
ingrigg Ting "3 Stik Statistik
| Vi
Leveran- Utbetal- Leveranser törfak- Utbetalning Statistik gilfflgiupp-
turor Reskontra förfragan Förfrågan Framtagning av intern Svar till
Figur 1.2 Exempel på externa administrativa rutiner vid tidningsföretag.
att kunna besvara de olika förfrågningarna. Vid förfrågan från myndighe- ter eller organisationer framtas erforderliga uppgifter ur företagens olika register. Informationen systematiseras enligt önskemål och besvaras.
Figur 1.2 ger en schematisk framställning av hur några olika externa rutiner kan fungera.
Det finns även andra administrativa rutiner än de externa inom ett tidningsföretag. Vid en tidning framtas exempelvis information som underlag till prognoser i samband med olika beslut inom företaget. Exem- pel på sådana är rutiner för redovisning, budgetering, löner och statistik. Dessa kan kallas för interna administrativa rutiner.
Redovisnings- och budgetrutinen omfattar bokföring och analys av olika bokföringsposter. Med en effektiv rutin har man möjlighet att snabbt få fram information anpassad efter den egna tidningens behov för planering och prognostisering. Som utdata erhålls bokförings- och resul- tatrapporter samt budgetjämförelser.
Löner och arvoden till anställda och medarbetare utbetalas genom olika lönerutiner. Med hjälp av löneunderlag och gällande avtal uträknas lönebeloppen. Dessa bokförs och blir föremål för statistisk bearbetning. Vidare redovisas preliminära och slutliga skatter, samt övriga verkställda avdrag.
Branschstatistik kan användas av tidningsföretagen som underlag för den långsiktiga planering. Information finns tillgänglig både genom de externa och interna rutinerna.
En schematisk bild av hur olika interna administrativa rutiner är upp- byggda redovisas i figur 1.3.
Sedan mitten av 1960-talet har datorer börjat användas som hjälpme— del vid både externa och interna administrativa rutiner. Datorerna har övertagit många arbetsmoment där det manuella arbetet var särskilt tidskrävande. Genom denna rationalisering har tidningsföretagens kostna—
Rutin för Indata Bearbetning Utdata
Resultat Bokföring Bokförings— Redovisning Progno's- Analyser rapporter och budgete- faktorer Statistik Resultat- ring rapporter
Budgetjäm- förelser
Löneunderlag Löneuträkning Lönebesked .. Avtal Bokföring Redovisnings- Loner Statistik rapporter
Utbetalning
Figur 1.3 Exempel på interna administrativa rutiner vid tidningsföretag.
Sta ns- underlag OCR— blankett Registrering
Sh? o o o o remsa o o o o Hålkort
(9 2 _] D 2 ( I LU m
UTDATA
Förtryckt Standard- blankett papper
Figur 1.4 Exempel på datasystem vid tidningsföretag.
der för administration kunnat minskas.
Tidningarna har valt olika datorsystem beroende på verksamhetens omfattning och inriktning. I figur 1.4 redovisas en modell med exempel på alternativa in- och utdatarutiner som tidningsföretagen använder sig av.
Inläsning av information sker med optiskt läsbara blanketter eller magnetband, alternativt kassetter, via bildskärmar. Tidigare använde man oftast hålremsor eller hålkort för inläsningsarbetet. Datorsystemets utdata kan exempelvis bara förtryckta blanketter för externt bruk och standardpapper avsett för internt bruk. Uppgifter kan också erhållas via mikrofilm eller bildskärmar. Företagen kan antingen ha separata datorer för respektive rutin eller en dator där varje administrativ rutin inom företaget behandlas dvs. ett integrerat system.
1.2.2. Befintlig och planerad samverkan
För att utveckla administrativa rutiner finns det i dag ett relativt omfattande samarbete mellan flertalet dagstidningar. Samarbetet är dock av olika omfattning och organiserat på skilda sätt.
Inom branschen finns ett särskilt företag, TUA — Tidningarnas Utvecklingsaktiebolag — som arbetar på olika utvecklingsplaner för tidningsbranschen. TUA bildades år 1970 och är gemensamt ägt av A- pressens Samorganisation, Tidningarnas Arbetsgivareförening och Sven— ska Tidningsutgivareföreningen. Företaget har utvecklat rutiner för löner och redovisning. F.n. utreder man förutsättningarna för en integrerad abonnemangsbokförings— och distributionsrutin samt arbetar på att ut- veckla en ny branschstatistik inom dagstidningsområdet.
A—pressen AB har tillsammans med A-presstidningarna utvecklat ett gemensamt administrativt datasystem med rutiner för abonnemang, annonser. löner och redovisning. Rutinerna bearbetas gemensamt på BPA Byggproduktions dataavdelning.
Det finns exempel på grupper av tidningar som startat gemensamma bearbetningar vid en större dataanläggning. Vid Dagens Nyheters data- anläggning utför sedan något år tillbaka även Aftonbladet och Svenska Dagbladet vissa rutiner.
Hos företaget Dataservice i Malmö har ett 30—tal dagstidningar förlagt bearbetningen av sina abonnemangsregister. Detta är ett exempel på hur tlera tidningar köper gemensamma tjänster hos ett fristående företag. vilket emellertid innebär att tidningarna inte alltid har ett avgörande inflytande över verksamheten.
Samverkan inom annonsområdet kan exempelvis omfatta utveckling av gemensamt datorsystem eller bearbetning på gemensam dator. Några exempel på gemensam utveckling och bearbetning finns.
A-presstidningarna har utvecklat en annonsrutin som omfattar faktu- rering, reskontra och statistik. Den är uppbyggd så att stora valmöjlig- heter finns för varje tidning. Den används av nästan samtliga A—presstid- ningar. Efter överenskommelse mellan A-pressen AB och TUA marknads- förs den idag av TUA som TUA-annons och används av omkring tio tid- ningsföretag förutom A—presstidningarna. Det innebär att de tidningar som i dag utnyttjar rutinen representerar drygt 20 procent av den sam- lade dagspressupplagan.
Gemensamma annonsorderrutiner är möjliga för tidningar som samver- kar genom samannonsering och/eller annonssättning. Sålunda faktureras Dagens Nyheters och Expressens annonser på gemensamma fakturor. Det gäller även för exempelvis Dagbladet och Nya Norrland.
Dagens Nyheter utvecklar f. n. en rutin för annonsorderbehandling. På bildskärmsterminaler registreras annonsen och datasystemet formar den efter givna koder och redovisar uppgifter om storlek och pris. Liknande rutiner för samordning av annonssystem bör kunna utvecklas i samverkan mellan flera tidningsföretag.
Det finns även andra områden för samverkan inom annonsområdet än de datorbaserade systemen. En standardisering av annonsorderblanketter- na och kodförteckningar mellan tidningarna, och mellan tidningarna och annonsbyråerna, skulle innebära märkbara förenklingar av de administra- tiva rutinerna.
Gemensamma normer för mätning och klassificering av annonser skulle ge branschen en bättre och mer jämförbar statistik.
Samverkan på abonnemangssia'an kan A, liksom när det gäller annons— sidan — omfattar utveckling av gemensamt datorsystem eller bearbetning på gemensam dator. En av A-pressen utvecklad abonnemangsrutin ut- nyttjas i dag av sammanlagt sex tidningar.
Aftonbladet och Expressen har gemensamma rutiner för distributions— arbetet. Varje dag framställs distributionsuppgifter vid Dagens Nyheters dataavdelning. Aftonbladets och Expressens upplagor redovisas tillsam- mans på dessa listor.
Svenska Dagbladets abonnemangsrutiner utförs vid Dagens Nyheters dataanläggning och med samma system som Dagens Nyheter använder. I detta finns inbyggt spärrar som gör att den ena tidningen inte kan få till- gång till information om den andra tidningen.
Den utveckling som skett av samdistributionen i landet har ökat behovet av för varje utgivningsområde gemensamma kodförteckningar och även av standardiserade utdelnings- och indragningskort.
En integrering är abonnemangs- och distributionsrutiner är att väntai framtiden. Genom bristande samordning uppstår i dag ofta ett kostsamt distributionssvinn, som kan minskas betydligt i ett integrerat system för abonnemang och distribution.
Samverkan mellan Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet visar att tidningsföretag mycket väl kan samarbeta om integrerade abonnemangs- och distributionsrutiner.
I de fall tidningsföretagets interna information är lagrad i en dator finns det möjligheter för företagen att gemensamt utveckla rutiner för att besvara förfrågningar från myndigheter och organisationer samt för betal— ning av leverantörs fakturor.
Finns information i stället ”manuellt” lagrad kan gemensamma branschanpassade anvisningar i stället underlätta tidningarnas arbete. Det förekommer också i dag, när det gäller branschens organisationer, att gemensamma branschanpassade anvisningar finns utarbetade.
Stora krav ställs på ett företags redovisnings- och budgeteringsrutiner. De skall vara enkla och överskådliga och uppfylla de krav som ställs av lagar och förordningar. De skall också ligga till grund för ledningens planering av hur företagets resurser skall användas. Samverkan inom detta område kan omfatta dels en utveckling av ett gemensamt datorsystem, dels bearbetning vid gemensam datoranläggning.
Svenska Tidningsutgivareföreningen utvecklade för snart 25 år sedan en gemensam kontoplan för tidningsbranschen, den s. k. TU—planen. Flera tidningars kontoplaner har fortfarande sitt ursprung från TU-pla- nen, men behovet av utveckling av en ny normalkontoplan för tidnings- branschen är uppenbart.
A-presstidningarna utvecklade i början av 1970-talet en ny gemensam kontoplan samt en metod för redovisning— och budgetering. Kontoplanen har införts på samtliga A-presstidningar och har ersatt den tidigare kontoplanen, som även den var lika för alla A-presstidningarna. A-pres- sens kontOplan ger möjligheter till jämförelser mellan olika tidningar.
lnom TUA pågår ett utvecklingsarbete av TUA-bok som är en bransch— anpassad redovisnings- och budgeteringsrutin som bl. a. kan urderlätta
framtagande av en jämförbar branschstatistik. Den omfattar bokföring, resultatanalys, automatiska bokningar, kundreskontra, leverantörsres- kontra och lageradministration och erbjuds till tidningarna totalt eller som felrutiner.
[ ett senare utvecklingsskede kan en redovisnings- och budgeterings- rutin även omfatta modeller för budgetsimulering. Denna utveckling kan lämpligen ske i samverkan mellan tidningsföretag och forskningsinstitu- tioner.
När det gäller samverkan om lönerutiner har TUA konstruerat en branschanpassad lönerutin, som marknadsförs under namnet TUA-lön. Den omfattar beräkning av brutto— och nettolöner samt semesterlöner, redovisning av avdrag, skatter och kontrolluppgifter, kontroll av övertid, personaladministrativ statistik, statistik till Tidningarnas Arbetsgivare— förening och statistiska centralbyrån samt underlag för uppgifter till ATP osv. Rutinen används f. n. av ett 10—tal tidningsföretag och databearbet- ning utförs vid den sparbanksägda servicebyrån Samdata. TUA-lön kan även utnyttjas av företag med egen dator. Således använder Dagens Ny- heter denna rutin vid sin dataanläggning.
Samverkan på lönesidan kan även omfatta utarbetande av gemensam- ma rutiner för framställning av lönestatisik. Ett exempel på sådan sam- verkan är den lönestatistik som Tidningarnas Arbetsgivareförening fram- ställer hos SAF. Lönerutinen kan vidareutvecklas till att även omfatta exempelvis ATP-service, arvodering av ortmeddelare osv.
Genom skillnader i de olika tidningarnas kontoplaner försvåras fram— tagandet av adekvat branschsmtistik. Behovet av att utveckla en ny, even- tuellt datorbaserad rutin för branschstatistik är därför stort. Ett utveck- lingsarbete har redan startat i TUAzs regi. En rutin för denna typ av sta— tistik kommer, enligt planerna att vara klar tidigast under första halvåret 1975."
Förutom i detta avsnitt nämnda områden för samverkan finns det ytterligare möjligheter till samverkan inom den administrativa sektorn. Exempelvis skulle ett gemensamt telekommunikationsystem för tidnings- branschens administrativa och eventuellt även andra datorsystem ge ett optimalt utnyttjande av telelinjer och reducera kostnaden för de deltagande tidningarna. Tidningarna kan även tänkas samverka vid utvärdering och upphandling av både maskinutrustning och administra- tiva rutiner.
Redovisningen av möjligheterna till rationaliseringar på det administra- tiva området inom tidningsbranschen visar att utvecklingen gått snabbt de senaste åren. En rad, oftast datoranpassade rutiner för tidningarnas administrativa arbetsuppgifter har utarbetats. Initiativet till detta rationa- liseringsarbete har ofta kommit från enskilda tidningsföretag. Det har nämligen visat sig att den administrativa sektorn lämpar sig väl för såväl samverkan som rationalisering. Fördelarna med en administrativ samver- kan är många även om nackdelar också finns. Det stora utbudet av skilda rutiner för samma uppgifter kan lätt skapa förvirring. Ju fler tidningsföre- tag som kan gå samman om en gemensam administrativ rutin desto större rationaliseringsvinster kan uppnås.
28. Områden/ör samverkan SOU 1975:11 1.3 Teknisk samverkan
I detta avsnitt ges en översikt över tänkbara modeller för tekniskt produktionssamarbete mellan tidningsföretag. I begreppet teknisk pro— duktion innefattas här de Operationer, som utförs när redaktionella manuskript resp. annonsmanuskript samt original för bilder lämnat redaktion resp. annonsavdelning. Den tekniska utvecklingen inom tid- ningsbranschen beskrivs med avseende på såväl konventionell som ny teknik.
Ett tekniskt produktionssamarbete kan antingen vara fullständigt eller avgränsat till vissa delavsnitt av produktionen. Vid fullständigt produk- tionssamarbete framställs två eller flera tidningar i en gemensam produktionsanläggning — en tidningsfabrik. Den kan ägas av en av tidningarna, av tidningarna gemensamt, av en tidningskoncern eller av ett fristående företag. Förutsättningar för en sådan samverkan diskuteras och några tillämpningar redovisas.
Vidare sker i avsnittet genomgång av produktionssamarbete i delmo— ment. Ett antal olika modeller presenteras, av vilka några är praktiskt användbara, medan någon åtminstone för närvarande förefaller ha endast teoretisk betydelse.
Tekniskt samarbete mellan tidningsföretag vid sidan av produktions- samarbete förekommer och behandlas i ett avslutande avsnitt där samverkan för teknisk forskning och utveckling berörs.
1.3.1 Tidningsteknisk utveckling
De sätt på vilket tidningar i Sverige och i världen i övrigt produceras, genomgår för närvarande snabba och radikala förändringar. De traditio- nella hantverksmässiga framställningsmetoderna ersätts i snabb takt med en teknik som i stor utsträckning baserar sig på modern elektronik och datamaskinteknik. Verksamheten övergår till att vara industri.
Utvecklingen mot ökad användning av elektronik och datateknik betingas av den gynnsamma prisutvecklingen på apparater och system på dessa områden som skett och synes fortsätta att ske. Den bäddar för rationaliseringar i produktionsapparaten, speciellt om integration av produktionen med före- och efterliggande steg kan ske. Den nya tekniken inbjuder till sådan integration. Sålunda kan redan nu redaktionens arbete kombineras med satsframställningsoperationer. På samma sätt kan man se på samarbetet mellan annonsavdelningen och produktionen.
Då den nya apparaturen och de nya systemen enkelt kan ges en mycket hög kapacitet, och detta till rimliga kostnader, erbjuds stora möjligheter för produktionssamverkan.
Konventionell teknik
Kännetecknande för den konventionella tekniken har varit och är att allt material har skrivits om minst ett par gånger innan det slutligen står att läsa i tidningen. I första omgången har en journalist på redaktionen eller
en utomstående medarbetare skrivit ett manuskript.
Redan i nästa steg kan en omskrivning i form av renskrivning på skrivmaskin bli nödvändig. Därefter har materialet sänts till sätteriet där nästa omskrivning ägt rum. Denna har då antingen skett vid ett tangentbord för hålremsperforering, utförd av en perforatör, eller direkt vid en radgjutande sättmaskin av en maskinsättare.
Om perforering av hålremsa skett, har på senare tid ofta en dator kommit in som ett mellanled mellan perforatören och sättmaskinen, i detta fall en remsstyrd sådan. Datorns uppgift har varit att utsluta och avstava den råinformation som perforatören producerat på sin s.k. råremsa. Datorn har alltså övertagit vissa besluts- och rutinuppgifter från
REDAKTION ANNONSAVDELNING Manusproduktion Manusproduktion
[_ _____ ___ __
PRE FORE RING/MASKINSÄTTN | NG (Tangentbordsarbete) KORREKTURLÄSNING .SATTN'NG- . Radgjutmng/Fotosattning
KORRIGERING
FÄRDIGGÖFINING
____________l
SÄTTERIET OMBRYTNING
| | l | | | | | I |
TRYCKFORMFRAMSTÄLLNING
TRYCKNING
EXPEDIERING
Figur 1.5 K onventionell tidningsproduktion.
perforatören som därmed kunnat höja sin arbetshastighet. Oavsett om dator används eller ej har remsan utnyttjats i nästa led för styrning av radgjutande sättmaskiner. Från maskinsatsen har man gjort ett tryck, som därefter lästs av korrekturavdelningen. De fel som påträffats har då påpekats varefter manuskriptet på nytt har gått till en perforatör eller en maskinsättare för omsättning av felaktiga rader.
Den så småningom färdiga, rättade texten har därefter gått till ombrytningsavdelningen i sätteriet, där sättmaskinsrader, rubriker, bild- klichéer, ramar och annan utsmyckning samlats till färdiga sidor. Annonsproduktionen har i regel tillgått på ett sätt, som i allt väsentligt överensstämmer med det redaktionella materialets.
Fotosattning
I många fall har man på senare år övergått till fotosättning. Detta har inneburit att blylegeringen och de maskiner, som arbetat med framställ— ning av material i metall, försvunnit och ersatts med fotosättningsmaski- ner. I nämnvärd grad har denna förändring inte påverkat leden närmast före textsättningen, dvs. perforering och eventuell databehandling av hålremsa. Den största förändringen har skett i ombrytningen, som genom övergången från metall till papper blivit betydligt enklare och snabbare. I avsevärd grad har en rationalisering även kunnat ske av själva radsättning- en eftersom fotosättmaskinerna har högre kapacitet än de radgjutande sättmaskinerna.
De första enkla fotosättmaskinerna användes huvudsakligen för att sätta text i spaltform, dvs. på ungefär samma sätt som radgjutmaskinerna producerar text spaltvis. Allt eftersom nya maskinsystem utvecklats har möjligheterna att i en följd sätta rubriker, ingresser, text och mellanrubri- ker blivit allt större och utnyttjas nu i stor omfattning i tidningsproduk- tionen. Därmed sparas åtskilligt arbete vid ombrytningen. Speciellt stora rubriker och rubriker med ovanliga stilar eller annonstext i stora grader och ovanliga stilar sätts dock separat på specialla fotomaskiner. Den senaste utvecklingen av i varje fall stora fotosättsystem har frambringat maskiner, som kan sätta hela tidningssidor inklusive bilder och annonser.
Ny teknik för inmatning av text
Den mera avancerade teknik, som nu utnyttjas i några få fall och som kan beräknas vara allmän inom 5" 10 år, utnyttjar också fotosättning för själva satsframställningen. Det är leden före sättningen som förändras kraftigt. Förändringen sker längs den ena eller båda av två utvecklingslin- jer. I ena fallet utnyttjas optisk läsning av maskinskriven text, i det andra dataterminaler. Där optiska Iåsmaskiner används elimineras behovet av omskrivning av texten i sätteriet, dvs. perforatörernas nuvarande syssla. Redaktionens manuskript, även korrigerade och redigerade sådana, kan läsas direkt av läsmaskinen och därefter i form av impulser gå till en dator direkt eller via hålremsstans och -läsare.
Liknande system kan också användas för annonsproduktionen, företrä—
"Med manus" "Utan manus"
REDAKTION REDAKTION Manusproduktion Direktinmatning NYHETSBYRÅ redigering redigering
NYHETSBYRÅ
KORRIGERING (bildskärms- terminal)
TRYCKFORM- FRAMSTÄLLNING TRYCKNING EXPEDlERlNG
TRYCKFORM- FRAMSTÄLLNING TRYCKNING EXPEDIERING
Figur 1.6 Ny !idningsproduktion.
desvis av småannonser, varvid annonsavdelningens manuskript läses in. Det bör påpekas att även data för administrativa rutiner såsom fakturering och statistik med lätthet kan läsas in och föras vidare.
Som nämnts innebär användning av dataterminaler en annan utveck— lingslinje. Med terminaler förstås här elektriska skrivmaskiner och bildskärmsterminaler, som är väl lämpade att användas vid redaktionellt arbete. De möjliggör för redaktörerna att direkt mata in sin text i kodad form i en dators minne. Speciellt bildskärmsterminalerna ger dessutom möjlighet att ”kalla ut” valfri information från ett dylikt minne för korrekturläsning, korrigering och redigering, de fungerar som ”fönster” på datorns minne. Sedan sådana operationer gjorts är texten i princip färdig för sättning och efterföljande ombrytning.
Offset, direktlilo och högtryck
Den traditionella metoden för tryckning av tidningar är högtryck. Tryckplattorna har tillkommit genom matriSprägling på den ombrutna plana formen och efterföljande gjutning av s.k. stereoplattor. När blysättningen byts mot fotosättning försvinner utgångspunkten för denna enkla och billiga tryckplattframställningsmetod. I stället måste tillgripas alternativa metoder som arbetar enligt fotografiska metoder.
Den med fotometoder enklast och billigast framställda tryckplattan är litoplåten. Den används för tryckning enligt offsetlito— och direktlitome- toderna. Många tidningar har i samband med utbyte av otillräcklig och föråldrad presskapacitet infört offsetlitometoden genom att installera offsetpressar, som utöver att möjliggöra en naturlig koppling till fotosättningstekniken också ger en bättre tryckkvalitet än stereotypihög- trycket. Andra har modifierat sina högtryckspressar så att de möjliggjort direktlitotryckning.
Ytterligare några av de många tidningar som bytt sätteriteknik har be- hållit högtrycksmetoden, och därmed existerande tryckpressar, och funnit en länk till fotosättningen i form av högtryckplattor av ljuskänslig plast, s. k. fotopolymerer. Dessa tryckplattor, som är avsevärt dyrare än litoplåtar, kan användas antingen för direkttryck eller för matrisprägling och stereoplattgjutning som vid det traditionella högtrycket. Som redan nämnts kan vid såväl direktlitotryck som behållet högtryck den existe- rande tryckpressinstallationen utnyttjas även fortsättningsvis — dvs. om dess kapacitet och kvalitet medger detta — varvid de höga kapitalkost— naderna i samband med pressköp undviks.
1.3 .2 Fullständig produktionssam verkan
Ett fullständigt produktionssamarbete innebär att två eller flera tidningar har helt gemensam teknisk produktion fr.o.m. mottagande av manus (eller motsvarande signaler) respektive bildoriginal t.o.m. leverans av paketerade tidningar.
Den gemensamt utnyttjade produktionsanläggningen kan ägas av en av de samverkande tidningarna, varvid de(n) andra tidningarna(-en) köper resurser. Resurserna kan också ägas gemensamt genom ett samägt speciellt produktionsbolag. Ytterligare varianter av ägarförhållanden kan tänkas, t. ex. produktion på legobasis av tidningar hos ett grafiskt civiltryckeri.
Fullständigt produktionssamarbete är speciellt väl lämpat för kombina-
tionen morgontidning—eftermiddagstidning. Det medför en rationell användning i första hand av installerad maskinell utrustning men även av personella resurser eftersom produktionen sker vid skilda tider på dygnet. Exempel på redan genomförd produktionssamverkan av denna typ är Dagens Nyheter/Expressen, Göteborgs-Posten/Göteborgs-Tidningen och Sydsvenska Dagbladet/Kvällsposten. [ dessa fall är också en produktions- samverkan naturlig på grund av ägarförhållandena.
Ett exempel av annan karaktär är legoproduktionen av Aftonbladet
och Expressen hos Arbetet i Malmö. Den kan dock i detta fall i huvudsak betraktas som samtryckning, eftersom större delen av innehållet levereras färdigsatt och ombrutet i form av telefaksimilöverförda sidor från respek- tive huvudofficin i Stockholm. Viss lokal sättning förekommer dock i Arbetets sätteri, varvid speciella regler för sekretessen gäller.
Ett annat diskuterat men ej genomfört samarbetsprojekt mellan tidningar med olika utgivningstider gäller Norrköpings Tidningar och Folkbladet Östgöten. Projektet beskrivs närmare i avsnitt 2.2, Dagstid- ningssituationen i Norrköping.
Produktionssamverkan mellan tidningar med mer eller mindre sam- manfallande utgivningstid på dygnet kan i vissa fall vara tänkbar. Här är det dock inte möjligt att fördela användningen av produktionsresurserna så väl över dygnet som i föregående fall. Stordriftsfördelar torde dock finnas bl. a. genom möjlighet till investering i utrustning med hög kapaci- tet och måttligt personalbehov, genom bättre utnyttjande av arbetsledare och till arbetsledningen hörande administration samt genom gemensamt utnyttjande av en fastighet.
Utslagsgivande för om fullständig produktionssamverkan är genom- förbar och motiverad är bl. a. följande punkter:
1. De deltagande tidningarnas utgivningstid och upplagornas storlek vilka bl. a. är avgörande för dimensionering av en gemensam produktions- anläggning med avseende på resurser och utnyttjandegrad.
2. Spridningsområdenas inbördes lägen för de deltagande tidningarna och möjligheterna att arrangera samtransport respektive enskild transport.
3. Avstånd mellan de deltagande tidningarnas redaktioner/annonsavdel- ningar och möjligheterna att ordna transporter (fysiska såväl som kabelbundna) från dem till produktionsanläggningen av manus, bildoriginal, sättnings- och ombrytningsanvisningar rn. m.
4. Befintlig användbar eller utbyggbar produktionsanläggning med resur- ser i form av personal och utrustning hos en av deltagartidningarna i samarbetet eller hos annat grafiskt företag. eller Möjlighet att finna lämplig plats — i förhållande till redaktioners/an- nonsavdelningars och spridningsområdens läge — där personalresurser finns och där en produktionsanläggning kan byggas.
5. Möjlighet att träffa avtal om ekonomiska engagemang, antingen i form av äganderätt till produktionsresurSerna för en part och köp av tjänster för övriga parter eller i form av gemensamt produktionsbolag.
Ett antal tillämpningar av produktionssamverkan mellan tidningar med i stort sett sammanfallande utgivningstider förekommer i Sverige och utomlands. Ett svenskt exempel är Mellannorrlands Tidnings AB i Här- nösand, som framställer de båda A-presstidningarna Nya Norrland (ut- givningsort Sollefteå) och Dagbladet (Sundsvall).l Detta samarbete inne- fattar också viss redaktionell och administrativ samverkan.
Flera fall av produktionssamverkan mellan tidningar inom en koncern förekommer. I regel är samverkan i sådana fall utvecklad så långt att visst redaktionellt material är gemensamt och att administrationen i stor ut-
1 Detta samarbete be- skrivs i avsnitt 2.3, Mel- lannorrlands Tidnings AB, 5. 53.
1 Detta samarbete be- handlas i avsnitt 2.4, Tid- ningssamverkan på Got- land, s. 59.
sträckning är densamma. Det är ofta fråga om en huvudtid—ning med flera avläggare. Sådana exempel är:
. Borlänge Tidning Ludvika Tidning Mora Tidning Säters Tidning Södra Dalarnes Tidning . Sala Allehanda Fagersta—Posten Avesta Tidning . Kristianstadsbladet Mellersta Skånes Tidning
Ett annat exempel är Gotlands Tidningar, som är ett samproduktions- bolag för Gotlands Folkblad och Gotlänningen med så långt drivet sam- arbete att de två tidningarna i det närmaste är identiska. Det är enbart förstasidan och ledarsidan som skiljer tidningarna år.1
Ett fall, där samarbete diskuterats men inte kunnat förverkligas, är örebrofallet Nerikes Allehanda/Örebro-Kuriren. Det beskrivs i avsnitt 2.1, Dagstidningssituationen i Örebro. En av orsakerna till att produk— tionssamverkan inte kom till stånd i Örebro var problemen med presslägg- nings- och manusstopptider. Dessa kunde inte lösas på ett för båda parter tillfredsställande sätt och Örebro-Kuriren inledde i stället förhandlingar med tryckeriföretaget Evangeliipress som resulterade i ett avtal om lego- produktion på Evangeliipress' officin från och med den I juli 1975.
1.3.3 Begränsad produktionssamverkan
Bara för att fullt utbyggt produktionssamarbete av olika skäl ej kan komma till stånd är inte samarbete uteslutet. Motiv kan finnas för tek— nisk samverkan om deloperationer. Ett antal varianter av dylikt samar- bete kan tänkas beroende på var i produktionskedjan samarbete etable- ras. Här skall några olika alternativ beskrivas, varvid för- och nackdelar anges och tillämpningsexempel redovisas.
En gemensam datoranläggning kan användas av flera tidningsföretag tillsammans för såväl tekniska applikationer som för administrativa rutiner. När en dator används för textbehandling gemensamt av två eller flera tidningar krävs goda telekommunikationer mellan datorn och tidning(ar) på annan ort. Kostnaderna för dylika teleförbindelser, även deras kvalitet och televerkets servicemöjligheter, måste beaktas. Vidare tillkommer terminalapparatur i teleförbindelsens ändpunkter. De relativt sett allt lägre priserna på datorer och kringutrustning och utvecklingen mot allt större inbyggd ”datakraft” i fotosättmaskiner gör en omfattande tillämpning av denna samverkansform allt mindre sannolik. Ett specialfall av datorsamarbete är de förberedda möjligheterna till teleöverföring och textbehandling vid annan dator när en tidnings egen dator havererat. Ett antal förberedda dylika beredskapsreserv-förbindelser existerar i landet. Gemensam användning av datorer har tillämpats och tillämpas ännu av
ett antal A-presstidningar men samarbetet är på avskrivning. Sammanfattningsvis gäller om datorsamarbete:
. Fördel: Möjligen lägre investeringskostnad för en gemensam dator (inklusive telekommunikationssystem) än för två eller flera separata datorer tillsammans. . Nackdel: Avsevärda initial— och driftskostnader för teleförbindelser med tillräcklig kapacitet och kvalitet samt för terminalap- parater.
Ett annat exempel på begränsad produktionssamverkan är gemensam sats- och sidoproduktion i samband med användandet av gemensam dator utbyggd med fotosätteri och ombrytning. Den kan i vissa fall vara en ekonomiskt och tekniskt försvarbar samverkansform för tidningar som av utgivningstids- och geografiska skäl inte kan tryckas gemensamt. Den tekniska utvecklingen på textbehandlings- och sidsättningsområdena talar för att denna variants möjligheter skall beaktas. Avancerade system, som för måttligt stora investeringar och med lågt personalbehov ger hög kapa- citet, stor flexibilitet och producerar färdiga sidor, exklusive bilder, finns på marknaden.
Inkommande data till en anläggning av detta slag kan vara manus per post eller andra fysiska transporter, manus per telefaksimil eller signaler per kabel från decentraliserade inkodningsstationer samt instruktioner för ombrytning av sidor. Output är färdiga sidor (exklusive bilder), som sänds per telefaksimil till de i förhållande till spridningsområdena väl utplacerade tryckcrierna.
Såvitt känt är denna form av samarbete ännu inte utnyttjad. A-pressen planerade i slutet av 1960—talet en samarbetslösning för sina tidningar i Götaland enligt en mer avancerad variant av denna modell. Den kännetecknades bl. a. av att även bildproduktionen skulle ske centralt. Projekteringen nedlades dock efter inledande undersökningar.
Det planerade produktionssamarbetet mellan tidningarna iStockholm innebär bl. a. att Aftonbladet skall sättas hos Svenska Dagbladet. Planeringsarbetet befinner sig ännu så länge på ett principiellt plan varför det blivande samarbetets omfattning och tekniska detaljer ännu inte är kända.
Generellt finns följande för och nackdelar med gemensam sats- och sidoproduktion:
. Fördelar: Troligen lägre kapitalkostnader för centraliserat högka— pacitativt sätteri än för två eller flera mindre sätterier. Klart lägre personalkostnader. . Nackdelar: Avancerat sätterisystem som kräver speciella kunskaper av drifts- och underhållspersonal. Dyra teleförbindelser, främst för faksimilöverföring av färdigsatta sidor.
Ett specialfall av sätterisamarbete föreligger när ett tidningsföretag etablerar samverkan med exempelvis ett civiltryckeri. Det innebär ofta att den ena parten — vanligen tidningen, som har relativt sett större
textmängder att sätta # åtar sig att producera sats även för den andra. Härigenom ernås dels god användning av installerad maskinkapacitet dels möjlighet att bättre utnyttja dagskiftsarbetande sätteripersonal. Ett exempel är samarbetet i Falköping mellan Falköpings Tidning och Gummessons Grafiska Grupp.
Hit hör kanske också den civiltrycksproduktion i egen regi eller som beställningsarbete som förekommer vid många tidningsföretag.
Två eller flera företag på samma eller näraliggande orter kan ha fördelar av att inköpa samma typ av textbehandlings- och sätterisystem. Maskin- och programunderhåll, service, reservdelshållning osv. förenklas och förbilligas samtidigt som fördelen av alltid tillgänglig reservkapacitet vid driftstörningar föreligger. Denna samverkansform förefaller inte ha nyttjats i den omfattning som borde vara möjlig och önskvärd.
Gemensam användning av en reproanstalt för flera tidningar, som har skilda sätterier och tryckerier, är inte motiverad annat än för tidningar på en och samma ort eller med endast korta avstånd mellan officinerna. Anledningen härtill är att input— och outputmaterial knappast kan transporteras annat än fysiskt, dvs. med post eller bud. För tidningar på samma ort kan dock gemensam repro vara fördelaktig med hänsyn till bl. a. möjlighet till god användning av kvalificerade resurser i form av utrustning och personal samt de skärpta miljövårdsregler för repro- verksamhet som kan väntas. Ett utvecklat reprosamarbete mellan tidning och civiltryckerier kan självfallet också vara motiverat.
Gemensam tryckformframställning och tryckning syftar i första hand till förbättrad användning av den stora investering som en tryckpress alltid medför. Liksom vid fullständigt produktionssamarbete kan fastslås att speciellt gynnsamma omständigheter för samtryckning föreligger när tidningarna i fråga har skilda tryckningstider. För tidningar med samma eller näraliggande tryckningstider måste fastställas om tidningarna be- höver tryckas samtidigt eller om tryckning kan ske av en tidning i sänder. En press som är dimensionerad efter en större tidnings behov torde i regel vara otillräcklig för samtidig produktion av ännu en produkt. Samtryck— ning nödvändiggör alltså vanligen överdimensionering av tryckpressen eller eventuellt installation av ytterligare en press. Tryckning av två tid- ningar efter varandra i samma press är naturligtvis det mest lönsamma sättet. En förutsättning är dock att problemen med manusstopp- och trycktider kan lösas. Detta behandlas närmare i kapitel 2.
När även tryckformframställningssteget ingår i den gemensamma anläggningen är input till anläggningen präglade matriser vid konventio- nell varmsats/högtrycksteknik respektive sidmontage eller sidnegativ vid kallsatsteknik. Dessa inputformer förutsätter fysisk transport. Sidor kan dock även överföras per telefaksimil och mottagas i form av negativ för direkt kopiering på tryckplatta.
Följande förhållanden för de deltagande tidningarna bör särskilt beaktas när samtryckning övervägs:
. deras upplagor och Sidantal. . deras utgivningstider.
. deras spridningsområdens inbördes lägen och möjligheterna att arran- gera samdistribution och/eller separat distribution. . deras sätteriers belägenhet och möjligheterna att ordna intransporter, fysiska såväl som kabelbundna, av input till tryckeriet. . förekomsten av en produktionsanläggning som är lämplig, eller kan byggas ut, för samtryckning. . möjlighet att träffa avtal om parternas ekonomiska engagemang.
Flera exempel på samtryckning finns. Ett är den redan nämnda legotryckningen av Aftonbladet och Expressen hos Arbetet i Malmö och Örebro—Kurirens planerade tryckning hos Evangeliipress i Örebro. Ett annat är NWT-koncernens till Karlstad centraliserade tryckning av flera tidningar, som framställs lokalt fram till och med sidmontage. Utländska exempel är bl. a. tryckning av B. T.:s och Ekstra-Bladets jyllandsupplagor hos Jydske Tidende i Kolding och samtryckning av Borgå-Bladet och Uusimaa i Finland.
Sammanfattningsvis kan följande för- och nackdelar för samtryckning uppställas:
. Fördelar: I regel bättre användning av tryckpress och kringut- rustning. Bättre utnyttjande av personalresurser. Samtryckning naturlig inledning till samdistribution. . Nackdelar: Vid samtryckning av tidningar med samma eller näralig- gande trycktid måste antingen en tidning tryckas i sänder eller kapaciteten byggas ut för samtryckning.
1.3.4 Samverkan för teknisk forskning och utveckling
1 stor utsträckning bedrivs forskning och utveckling inom grafisk teknik av leverantörssidan, som därvid naturligen i första hand beaktar sina intressen. Men även användarsidan satsar resurser för forskning och utveckling (FoU), även om omfattningen är blygsammare än i många andra industrigrenar.
l avsikt att tillvarata medlemmarnas intressen har branschorganisatio- ner av skilda slag och i många länder tagit upp FoU-verksamhet på sitt program. Några av dem representerar tidningarna.
De svenska tidningarnas talan förs i FoU-sammanhang av Nordisk Avisteknisk Samarbetsnämnd (NATS), som regelbundet sammanställer ”önskelistor” över tidningarnas FoU-behov. Ur Tidningarnas Utvecklings- och Forskningsfond (TUFF), till vilken alla nordiska tidningar bidrar årligen, kan NATS anslå medel till FoU-projekt, som för tidningarns räkning utförs av existerande FoU-institut. Rapporter från dessa projekt görs allmänt kända och tillgängliga.
I Europa verkar lNCA-FlliJ Research Association (IFRA) med ett stort antal medlemmar främst i Västtyskland, Frankrike, Holland, Belgien och Storbritannien. Några svenska tidningar är också medlemmar. IFRA har ett samarbetsavtal med NATS omfattande bl. a. samordning av organisationernas aktiviteter på FoU—området.
I USA verkar ANPA Research Institute på analogt sätt. Samarbete förekommer med såväl NATS som IFRA.
Här bör tilläggas att även enskilda tidningsföretag,i regel stora sådana, i Sverige såväl som ute i världen i egen regi bekostat och utfört utvecklingsarbete vars resultat så småningom kommit hela branschen till nytta.
1.4 Sammanfattning
I detta kapitel har redovisats ett antal områden där samverkan mellan tidningsföretag antingen redan har etablerats eller där samverkan är tänkbar. Av de olika avsnitten framgår vilka potentiella samverkans— och rationaliseringsmöjligheter som finns inom berörda sektorer av tidnings- företagens verksamhetsfält.
Redaktionell samverkan måste alltid ses i relation till samhällets presspolitiska målsättning: att upprätthålla en differentierad dagspress. Det innebär emellertid inte att redaktionell samverkan är omöjlig. Det förhåller sig snarast på det sättet att en ökad redaktionell samverkan på vissa områden, frigör resurser som kan användas för ökad konkurrens på andra områden. Vilka områden som bör bli föremål för redaktionell samverkan måste tidningarna själva avgöra. Exempel från redan etablerat redaktionssamarbete kan här vara vägledande.
En ökad redaktionell samverkan kan avse både text-, bild- och bakgrundsmaterial. Formerna för hur en lönsam och effektiv rationalise- ring skall åstadkommas kan diskuteras. En ökad användning av vissa delar av det byråproducerade materialet är kanske en möjlig utväg. Stimulans- åtgärder för den samverkan som i dag bedrivs inom olika tidningsgrupper är en annan tänkbar lösning. Generellt gäller att bättre överföringsmöjlig- heter för denna typ av material bör skapas.
Möjligheterna till samverkan och rationalisering på det administrativa området är stora. Till skillnad från vad som är fallet med redaktionell samverkan finns inte några direkta begränsningar i samverkansmöjlighe- tema som motiveras av presspolitiska målsättningar. I stället lämpar sig den administrativa sektorn, som består av en rad rutiner vilka är likartade mellan olika tidningsföretag oberoende av storlek, utgivningsort och politiska färg, ytterst väl för samarbete mellan tidningar.
Det finns också flera exempel på genomförd administrativ samverkan. Ett sådant är bildandet av Tidningarnas Utvecklingsaktiebolag(TUA). Det utvecklingsarbete som inletts befinner sig fortfarande i sin begynnelse. Mycket återstår att göra och många problem skall lösas. Svårigheterna finns bl. a. på grund av bristen på en modern, enhetlig normalplan och avsaknaden av en utbyggd och fungerande branschstatistik.
Även det tekniska området lämpar sig synnerligen väl för samverkan mellan tidningsföretag. Avsevärda rationaliseringsvinster är möjliga att ernå framför allt vid en fullständig produktionssamverkan men även vid en mer begränsad teknisk samverkan. Vanliga exempel på produktions- samverkan är mellan tidningar med skilda utgivningstider. Det gäller
exempelvis det samarbete som förekommer mellan morgon- och efter- middagstidningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. En fullständig produktionssamverkan mellan tidningar med samma utgivningstid inne- bär vissa problem med tryck- och distributionstiderna. Dessa svårigheter bör emellertid kunna lösas på ett för alla parter tillfredsställande sätt. Flera exempel på produktionssamverkan mellan olika tidningsföretag visar att detta är fullt möjligt.
2. Samverkansformer — några fallstudier
] föregående kapitel redovisades några områden där samverkan mellan tidningsföretag är tänkbar. I detta kapitel kommer några typexempel på redan genomförda former av tidningssamverkan att presenteras. Dess- utom granskas två fall där samverkan kan förefalla möjlig men inte kommit till stånd. Syftet är att närmare belysa hur olika former av samverkan kan konstrueras, vilka problem och möjligheter som finns samt vilka resultat som kan uppnås.
Avsikten är att genom en tämligen detaljerad beskrivning av existeran- de samverkansformer underlätta en bedömning av möjligheterna till och resultatet av samverkan tidningsföretag emellan även på andra håll inom landet. De redovisade typfallen utgör däremot inte en fullständig eller respresentativ dokumentation av tidningssituationen i Sverige för när- varande.
Kapitlet inleds med en beskrivning av dagstidningssituationen i Örebro. Örebro är en s.k. konkurrensort med två morgontidningar: Nerikes Allehanda och Örebro-Kuriren. Någon samverkan mellan tidningarna förekommer inte. Man har diskuterat möjligheterna till en produktions- samverkan dock utan att något resultat uppnåtts. I stället har Örebro- Kuriren inlett samtryckning med tryckeriföretaget Evangelii-press (fr. o. m. den 1 juli 1975).
Avsnitt två redovisar förhållandena i Norrköping, även den en ort där två tidningar utges men där Norrköpings Tidningar utkommer som morgontidning och Folkbladet Östgöten som eftermiddagstidning. Pro- duktionen av de båda tidningarna sker i dag i helt separata officiner, ehuru betingelserna ”teoretiskt” borde vara ideala för produktionssam— verkan. '
Avsnitt tre ger ett exempel på mycket långt gående produktionssam- verkan. De båda A-presstidningarna Nya Norrland i Sollefteå och Dagbla- det i Sundsvall har bildat ett gemensamt företag, Mellannorrlands Tidnings AB, som producerar de båda tidningarna i Härnösand.
1 det fjärde avsnittet presenteras ett exempel på en ännu mer utvecklad form av samverkan. Medan de båda norrlandstidningarna redaktionellt är helt fristående produkter har Gotlands Folkblad och Gotlänningen i Visby förutom gemensam produktion även gemensam redaktion. Tid- ningarna har dock skilda chefredaktörer. Tidningarna är med undantag för vinjetten på förstasidan samt ledarsidan och i vissa fall ytterligare
någon sida helt identiska. I avsnittet presenteras också de diskussioner som förts om en samverkan med Gotlands Allehanda.
Avsnitt fem beskriven en form av redaktionell samverkan, som i delar liknar situationen på Gotland. Arbetet och Skånska Dagbladet utger i Malmö en i huvudsak gemensam söndagstidning. Arbetets söndagstidning distribueras efter vissa förändringar även till Skånska Dagbladets läsare. Produktionen äger rum på tidningen Arbetets officin. På vardagarna är däremot tidningarna helt skilda produkter och produceras på respektive företags officiner. I avsnittet presenteras även ett exempel på annonssam- verkan. Genom Sydpolen erbjuder de båda tidningarna riksannonsörerna samannonsering på vardagar.
I avsnitt sex ges en sammanfattning av det utredningsarbete, som hittills genomförts som förberedelse för produktionssamverkan i Stock- holm mellan Aftonbladet, Dagens Nyheter och Expressen. Detta exempel är dock bl. a. genom sin storlek unikt och torde endast i begränsad omfattning kunna utnyttjas som typexempel för andra tidningar.
2.1. Dagstidningssituationen i Örebro
Örebro är i dag en av de orter där lokal tidningskonkurrens råder. Här utkommer två dagstidningar: Nerikes Allehanda och Örebro-Kuriren. I detta avsnitt lämnas dels en redovisning av de båda tidningarnas upplaga, spridning, ekonomi och tekniska produktion, dels en närmare beskrivning av diskussionerna om en produktionssamverkan mellan tidningarna. Dessutom redogörs kortfattat för förhandlingarna mellan Evangeliipress och Örebro-Kuriren som resulterat i ett avtal om samtryckning.
2.1.1. Nerikes Allehanda och Örebro-Kuriren
Nerikes Allehanda/Nerikes-Tidningen utges av Länstidningens Tryckeri- aktiebolag. Företaget utger även Motala Tidning med Vadstena-Skän- ninge Tidning samt Bergs]agsposten—Bergslagcrnas Tidning. Den politiska tendensen är liberal. Tidningen utkommer som morgontidning sex dagar i veckan. Tidningskoncernen är privatägd.
Örebro-Kuriren med Karlskoga-Kuriren utges av Tryckeri AB Örebro- Kuriren. Den politiska tendensen är socialdemokratisk och tidningen ägs av LO och det socialdemokratiska partiet genom A-pressen AB. Tid- ningen utkommer som morgontidning sex dagar i veckan.
Nerikes Allehandas medelnetroupplaga under första halvåret 1974 uppgick till 63 114 exemplar. Under motsvarande period var Örebro- Kurirens medelnettoupplaga 16 425 exemplar. Det innebär att Nerikes Allehanda har en upplaga som är nästan fyra gånger så stor som Örebro-Kurirens.
Tidningarnas huvudsakliga spridningsområde är A-region 45 som om— fattar kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå och Örebro. Nerikes Allehanda har 81,1 % av sin upplaga spridd inom detta område. Motsvarande siffra för Örebro-Kuriren är 54,9 %. Det innebär att andra-
tidningen har en inte obetydlig del av sin upplaga spridd utanför utgivningsregionen. Örebro-Kurirens upplaga sprids framför allt även till A—regionerna Karlskoga och Lindesberg där tidningen främst konkurrerar med Karlskoga Tidning och Bergslagsposten.
Tidningarnas hushållstäckning i utgivningsregionens olika kommuner redovisas i tabell 2.1. Av tabellen framgår att Nerikes Allehandas hushållstäckning är väsentligt högre än Örebro-Kurirens. Sammanlagt inom A—region 45 har Nerikes Allehanda en hushållstäckning som uppgår till 77 exemplar per 100 hushåll. Totalsiffran för Örebro-Kuriren i samma region är 14 exemplar per 100 hushåll. Den högsta hushållstäckningen (44 exemplar per 100 hushåll) har Örebro-Kuriren i Degerfors kommun (A-region 46).
En ekonomisk analys för tidningarna i Örebro visar att Nerikes Allehanda för verksamhetsåret 1973 hade ett överskott före skatt på cirka 1,4 mkr. Örebro-Kuriren hade för samma period och före extraordinära intäkter en förlust på cirka 2,2 mkr,
Omsättningen för Länstidningens Tryckeriaktiebolag i Örebro med Nerikes Allehanda/Nerikes-Tidningen inklusive begränsad civiltrycksverk- samhet uppgick för räkenskapsåret 1973 till 32 411 tkr. Hela koncern- omsättningen var 70 729 tkr. Häri ingår även Motala Tidning med Vadstena-Skänninge Tidning som första halvåret 1974 hade en medel- nettoupplaga på 11 735 exemplar. Dessutom ingår i koncernen Bergslags- posten—Bergslagernas Tidning med en medelnettoupplaga första halvåret 1974 på 18 019 exemplar.
Rörelseöverskottet för moderbolaget, Länstidningens Tryckeriaktiebo- lag, var efter kalkylmässiga avskrivningar men före bokslutsdispositioner och skatt 1 958 tkr. De kalkylmässiga avskrivningarna baserade på återanskaffningsvärden och med 33 års avskrivningstid för byggnader, 15 år för maskiner och inventarier hörande till byggnader, 12 år för pressar, 5 år för bilar och 7 år för övrig utrustning, var 2 693 tkr. Överskottet före skatt redovisades till 1 397 tkr.
Tryckeri AB Örebro-Kurirens omsättning uppgick för verksamhetsåret 1973 till 7 883 tkr. Årets förlust, före extraordinära intäkter, uppgick till
Tabell 2.1 Nerikes Allehandas och Örebro-Kurirens hushållstäckning i A-region 45 första halvåret 1974 (ex./100 hushåll).
Kommun Antal hushåll Hushållstäckning Nerikes Örebro- Allehanda Kuriren Askersund 4 400 70 12 Hallsberg 6 100 77 19 Kumla 6 300 75 15 Laxå 3 200 63 20 Örebro 46 800 79 12 Totalt 66 800 77 14
Källa: TS—bokcn 1975.
2211 tkr. De bokföringsmässiga avskrivningarna på fastighet, bilar, maskiner och inventarier uppgick till 334 tkr. Företaget erhöll som andratidning statligt produktionsbidrag med 2195 tkr. och ett annat vederlagsfritt tillskott på 350 kr.
Den tekniska produktionen hos Nerikes Allehanda sker med modern teknik. År 1969 installerades ett fotosätteri med datorstyrd remsproduk- tion. Tryekningen sker i en offsetpress.
Nerikes Allehandas sätteriproduktion görs via hålremsperforering på tio Datek perforatorer. len dator, IBM 1130, radplaneras texten varefter sättning sker i någon av fotosättmaskinerna av typ Photon 713 eller Photon 532. Korrekturläsning med korrigering görs i redan satt text. Sidmontagen transporteras till tidningens tryckeri för produktions— arbetet. En omfattande civiltrycksproduktion sker integrerat med tid- ningsarbetet.
.Tryckningen sker i en tryckpress av typ Nohab. Det är en dubbelbred, dubbelrund offsetpress med ett satellitverk, sex gummi-mot-gummi-verk, en enkelfals och fem automatrullställ. Vid paketering och buntning används IDAB-stackers, IDAB krympfoliemaskiner och Freundling bunt- maskiner.
Örebro-Kurirens produktionsmetod är helt konventionell med blysätt- ning och stereotypihögtryck. För radplanering används emellertid data— teknik via en telefonförbindelse till datorn hos Folkbladet Östgöten i Norrköping.
Tryckningen sker i en tryckpress från år 1950. Den är bl. a. utrustad med två tryckverk, fals och enkla rullställ. Pressen är så placerad att en utbyggnad eller ombyggnad ej kan ske. Ej heller finns annan lokal där en press kan ställas upp.
2.1 .2 Samverkansplaner
Nerikes Allehanda och Örebro—Kuriren har vid ett flertal tillfällen diskuterat möjligheterna för en produktionssamverkan. Diskussionen har gällt en produktion av Örebro-Kuriren på Nerikes Allehandas officin. Man har emellertid kommit fram till att en dylik produktionssamverkan, med bibehållandet av rådande pressläggningstider, för närvarande inte är ekonomiskt genomförbar.
Nerikes Allehanda och Örebro-Kuriren är båda morgontidningar. Det är därför inte möjligt att trycka bägge tidningarna på Nerikes Allehandas press, om nuvarande pressläggningstider och distributionstider skall hål- las. Nerikes Allehanda har pressläggning kl. 00.15. Örebro—Kuriren måste vid produktionssamverkan vara sluttryckt före denna tidpunkt. Detta skulle för Örebro-Kuriren innebära ett praktiskt manusstopp omkring kl. 21.00 med sista form omkring kl. 21.30. Denna trycktid har Örebro- Kuriren erbjudits men avvisat. Att trycka så tidigt skulle innebära att man missade lokala sportnyheter och lokal kommunalpolitik. Det är områden som från lokal informationssynpunkt värderas högt.
Ett alternativ för att undanröja problemet med tidigare pressläggnings-
tider skulle vara att Örebro-Kuriren övergick till eftermiddagsutgivning. På så sätt klarade man pressläggningstiderna. Alternativet betraktas emellertid av Örebro-Kuriren som helt orealistiskt. Det skulle innebära att tidningens konkurrenssituation försämrades och att distributionskost- naderna ökade mycket kraftigt. Nerikes Allehanda har möjligheter att bygga till sin press så att två tidningar kan tryckas samtidigt. En dylik lösning skulle medföra, att båda tidningarna kunde bibehålla nuvarande pressläggningstider. En tillbygg- nad av Nerikes Allehandas press skulle dock bli en dyrare lösning för Örebro-Kuriren än köp av en ny mindre press uteslutande avsedd för tidningens eget behov. Differensen mellan investering i en egen mindre press och utbyggnad av Nerikes Allehandas press för tryckning av två tidningar samtidigt är beroende på de krav som kan ställas på tidningsproduktens utformning. Beräkningar kan här göras för två olika alternativ: ett ”lågalternativ” som innebär att Örebro—Kuriren framställs utan flerfärg och med formatet begränsat till 24 sidor och ett ”högalternativ” där tidningen har möjlighet att framställas i 32 sidor varav åtta kan produceras i fyrfärg. En egen press för Örebro-Kuriren skulle enligt ”lågaltcrnativet” kräva en investering på cirka 1,5 mkr. En påbyggnad av pressen för Nerikes Allehanda med en fals, ett tryckverk, två rullställ, två vändstänger och elutrustning skulle innebära en investering av cirka 3,25 mkr.l Det innebär att en produktionssamverkan skulle medföra ett investerings- behov i storleksordningen 1,75 mkr. mer än investering i egen press. Resultatet skulle också bli en årlig kapitalmerkostnad på cirka 250 tkr. "Högalternativet" skulle för Örebro-Kuriren innebära en investering på cirka 2 mkr. vid köp av en egen press. Motsvarande investering för en påbyggnad av Nerikes Allehandas press med en fals, två tryckverk, en satellit, två rullställ, två vändstänger och elutrustning uppgår till cirka 4,55 mkr. Det innebär att investeringen vid produktionssamverkan enligt ”högalternativet” skulle uppgå till storleksordningen 2,55 mkr. mer än en 1 Utbyggnaden skulle ge investering i.egen press. Resultatet skulle också bli en årlig kapitalmer- &? mfgsråälflåfå'miäå kostnad pa cirka 375 tkr. gen för varje tryckverki De olika alternativen sammanfattas i tabell 2.2. denna Dres—9 är 16 Sidor-
Tabell 2.2 Investeringsvolym och årliga kapitalkostnader för produktionssamverkan mellan Nerikes Allehanda och Örebro-Kuriren.
Alternativ Påbyggnad av Nerikes Ny press vid Örebro- Allehandas press Kuriren lnvestc— Kapital- lnveste» Kapital- ringsvolym kostnad ringsvolym kostnad mkr. tkr. mkr. tkr. ”Lägalternntivet" 3.25 475 1,5 225
Maximum 24 sidor ingen flerfärg
"Högalternativet" 4,55 675 2.0 300 Maximum 32 sidor l"lertärg möjlig
Tabell 2.2 utvisar bl. a. att en påbyggnad av pressen för Nerikes Allehanda ställer sig dyrare för Örebro-Kuriren än investering i egen press. Det gäller vid såväl en begränsning av Örebro-Kurirens produktmöj- ligheter ("lågalternativet") som vid bättre möjligheter till varierande produktutformning (”högalternativet”). Slutsatsen blir att en samtryck- ning under rådande förutsättningar inte skulle vara ekonomiskt lönsam.
När det gäller ägandeproblematiken kan Nerikes Allehanda tänka sig att Örebro-Kuriren skulle ingå som delägare i produktionsanläggningen. Nerikes Allehanda redovisar inga principiella betänkligheter inför en dylik lösning. Med hänsyn till att Nerikes Allehanda ändå skulle ha aktiemajoriteten kvar, ser man dock ingen större skillnad mellan ett samägande och en legoproduktion. Man anser dock inom Nerikes Alle— handa, att företaget vid ett fortsatt helägande skulle sköta driften mer effektivt än vad som skulle bli fallet vid ett samägande.
Ägandefrågorna vid en produktionssamverkan med Nerikes Allehanda upplevs inte av Örebro—Kuriren som besvärande. Örebro—Kuriren anser att det är kontraktsskrivningen som är det väsentliga. Ett riktigt utformat kontrakt med relativt långa uppsägningstider garanterar den trygghet som man anser sig behöva. Några ideologiska problem upplever man inte i detta sammanhang. Det primära är att överleva och göra en bra produkt.
Någon produktionssamverkan mellan Nerikes Allehanda och Örebro- Kuriren kom inte till stånd. Det stora problemet gällde pressläggnings- tiderna. Dessa betraktas som fasta vilket innebar att tidningarna måste tryckas samtidigt. En produktionssamverkan skulle därför kräva antingen investeringar i ytterligare en press hos Nerikes Allehanda eller i en ny press hos Örebro-Kuriren. Båda dessa alternativ är kostnadskrävande. En produktionssamverkan med skilda trycktider (och pressläggningstider) kräver däremot inga investeringar. Man kan då i stället utnyttja redan befintlig utrustning. Diskussionerna om en sådan samverkan ledde emel— lertid inte till några resultat.
2.1.3. Samtryckning med Evangeliipress
Örebro—Kurirens tekniska utrustning måste förnyas inom några år. En förnyelse på egen hand är inte ekonomiskt genomförbar. Planerna på en tryckning hos såväl Folket i Eskilstuna som Värmlands Folkblad i Karlstad har därför undersökts. Med hänsyn framför allt till de höga teleöverföringskostnaderna har inte heller dessa alternativ visat sig vara realistiska.
Av diskussionerna med Nerikes Allehanda framgick att förutsättningar för en produktionssamverkan saknades. Örebro—Kuriren inledde då i stället förhandlingar med tryckeriföretaget Evangeliipress. Evangeliipress är ett privatägt familjeföretag med frireligiös anknytning. Företaget har både civiltrycksverksamhet och högtryck- och offsetutrustning för tryck- ning av tidningar. I dag framställs dels tidningen Dagen (5-dagarsutgiv- ning), dels ett antal centerpartistiska fådagarstidningar vid Evangeliipress” officin i Örebro.
Hösten 1974 resulterade förhandlingarna i ett avtal om legotryc kning.
Fr.o.m. den 1 juli 1975 kommer Örebro-Kuriren att tryckas vid Evangeliipress, anläggning. Avtalet innebär att Evangeliipress svarar för tryckningen medan Örebro-Kuriren själv handhar sätteriproduktionen. Örebro-Kuriren kommer att framställa tidningssidorna i eget fotosätteri. De färdiga tidningssidorna transporteras sedan till Evangeliipress där reproarbetet, tryckningen och distributionen kommer att ske.
Personalen på Örebro—Kurirens tekniska avdelning och fotosätteriet, kommer att vara anställda av Örebro-Kuriren. Personalen på reproavdel— ningen, tryckeriet och distributionsavdelningen kommer att tillhöra Evangeliipress.
Tanken på ett samarbete mellan Örebro—Kuriren och Evangeliipress var inte helt ny. Redan i slutet av 1960-talet förekom diskussioner om en produktionssamverkan. En kalkyl, som då omfattade både tryckning och sättning, visade emellertid att produktionssamverkan ej var lönsam.
De kalkyler som i dag ligger till grund för den planerade samtryckning— en visar att verksamheten sannolikt blir lönsam. Örebro-Kuriren har beviljats lån i pressens lånefond för investeringar i fotosätteri. Inklusive utbildningskostnader och installationskostnader kommer investeringen att uppgå till cirka 1,3 mkr. Några problem med tryckningstiderna ärinte aktuella. Tidningen Dagen och Örebro-Kuriren har olika pressläggnings- tider.
Genom rationaliseringsåtgärder på Evangeliipress har företaget inget större behov av att öka antalet anställda. För Örebro-Kuriren och dess personal har diskussionerna om övergång till ny teknik pågått en längre tid. De vakanser som uppstått Linder senaste året har ersatts med tidsbestämda anställningar. De tidsbestämda anställningarna upphör vid övergången till ny teknik, och detta tillsammans med naturlig avgång, gör att endast några få man behöver friställas.
Förutsättningarna för en produktionssamverkan mellan dagstidningar- na i Örebro saknades inte. Både Nerikes Allehanda och Örebro-Kuriren är emellertid morgontidningar. Det största problemet vid diskussionen om en produktionssamverkan gällde därför pressläggningstiderna. Örebro- Kuriren skulle vid en produktionssamverkan med Nerikes Allehanda tryckas före denna tidning med åtföljande tidigare manusstopp. Detta bedömde man på Örebro-Kuriren som helt orealistiskt.
Med ett bibehållande av de nuvarande pressläggnings- och distribu- tionstiderna fanns det två alternativ för en produktionssamverkan. Det första alternativet var en utbyggnad av Nerikes Allehandas press så att båda tidningarna kunde tryckas samtidigt. Det andra alternativet var att Örebro-Kuriren investerade i en egen press. En ekonomisk kalkyl visade att det sistnämnda alternativet var det minst kapitalkrävande för Örebro- Kuriren. När det stod klart att förutsättningar för produktionssamverkan med Nerikes Allehanda saknades inledde Örebro-Kuriren förhandlingar med Evangeliipress som har resulterat i ett avtal om legotryckning fr.o.m. den ljuli 1975.
48 Samverkansformer — några _ fal/studier SOU 1975:11 2.2 Dagstidningssituationen i Norrköping
Dagstidningssituationen i Norrköping liknar i många avseenden den i Örebro. Norrköping är liksom Örebro en konkurrensort. Här utkommer två 6—dagarstidningar: Folkbladet Östgöten och Norrköpings Tidningar. Den väsentliga skillnaden är emellertid att en av tidningarna i Norr— köping, Folkbladet Östgöten, utges som eftermiddagstidning vilket alltså innebär skilda pressläggningstider. [ detta avsnitt redovisas dels tidningar- nas upplaga, spridning, ekonomi och tekniska produktion, dels beskrivs närmare förutsättningarna för en samverkan mellan tidningarna.
2.2.1. Folkbladet Östgöten och Norrköpings Tidningar
Folkbladet Östgöten utges av Östgötatryck AB. Den politiska tendensen är socialdemokratisk och tidningen ägs av LO och det socialdemokratiska partiet genom A-pressen AB. Tidningen utkommer som eftermiddagstid- ning sex dagar i veckan.
Norrköpings Tidningar utges av Norrköpings Tidningar AB. Företaget utger dessutom Västerviks—Tidningen. Norrköpings Tidningar ägs av en stiftelse. Den politiska tendensen är moderat. Tidningen utkommer som morgontidning sex dagar i veckan.
Det föreligger stora skillnader i medelnettoupplaga mellan de båda norrköpingstidningarna. Under det första halvåret 1974 var medelnetto- upplagan för Folkbladet östgöten 19 280 exemplar och för Norrköpings Tidningar 52 599 exemplar. Det innebär att ”förstatidningen” Norr- köpings Tidningar har en upplaga som är i storleksordningen 2% gånger Folkbladet Östgötens upplaga.
Tidningarna uppvisar också skillnader när det gäller spridningen. Norrköpings Tidningar har 94,3 % av sin upplaga spridd inom A-region 10 dvs. kommunerna Norrköping, Finspång, Söderköping och Valdemars- vik. Motsvarande siffra för Folkbladet Östgöten är 63,2 %. Det innebär att Folkbladet Östgöten även har en regional spridning till områden utanför den egentliga utgivningsregionen. Tidningen utges också i tre editioner för respektive Norrköping, Linköping och Finspång. Här kon- kurrerar Folkbladet Östgöten förutom med Norrköpings Tidningar även med Östgöta Correspondenten och Motala Tidning.
Tidningarnas hushållstäckning i A-region 10 redovisas i tabell 2.3. Av denna framgår att Norrköpings Tidningar har en väsentligt större hushållstäckning än Folkbladet Östgöten. Det gäller framför allt i Norrköping och Söderköping. Dessa kommuner svarar tillsammans för 80 procent av regionens samtliga hushåll. Den högsta hushållstäckningen uppnår Folkbladet Östgöten i Finspång. Totalt inom A-region 10 är Norrköpings Tidningars hushållstäckning 79 exemplar per 100 hushåll och Folkbladet Östgötens 19 exemplar per 100 hushåll.
Den ekonomiska situationen för Folkbladet Östgöten och Norrköpings Tidningar framgår delvis av verksamhetsberättelserna för år 1973. Folk— bladet Östgöten uppvisar förlust, Norrköpings Tidningar ett rörelseöver- skott.
Tabell 2.3 Folkbladet Östgötens och Norrköpings Tidningars hushållstäckning i A-region 10 första halvåret 1974 (ex./100 hushåll).
Kommun Antal hushåll Hushållstäckning Folkbladet Norrköpings Östgöten Tidningar Finspång 9 000 34 64 Norrköping 47 200 17 81 Söderköping 3 600 10 87 Valdemarsvik 3 300 20 77 Totalt 63 100 19 79
Källa: TS—boken 1975.
AB Östgötatryck, som trycker Folkbladet Östgöten, hade en omsätt- ning för verksamhetsåret 1973 som enligt årsberättelsen uppgick till 10 700 tkr. Årets förlust, före extraordinära intäkter var 2 364 tkr. De bokföringsmässiga avskrivningarna på maskiner var 185 tkr. Företaget har för Folkbladet Östgöten erhållit statligt produktionsstöd med 2 216 tkr. och ett annat vederlagsfritt tillskott på 333 tkr.
Norrköpings Tidningar AB utger förutom Norrköpings Tidningar även Västerviks-Tidningen med en medelnettoupplaga under första halvåret 1974 på 12417 exemplar. Företaget har dessutom en omfattande civiltrycksverksamhet i såväl Norrköping som Västervik. Omsättningen för hela koncernen år 1973 uppgick till 37 495 tkr. Av denna summa svarade Norrköpings Tidningar för 25 191 tkr. Rörelseöverskottet efter finansiella intäkter och kostnader var 3 675 tkr. De bokföringsmässiga avskrivningarna på maskiner och inventarier var 3 359 tkr. Nettoresulta- tet före skatt redovisas till 225 tkr.
Även på den tekniska sidan finns skillnader mellan norrköpingstid- ningarna. Folkbladet Östgötens produktion sker med blysättning och stereotypihögtryck. Norrköpings Tidningar produceras sedan år 1970 med modern teknik i fotosats och offset.
Sätteriproduktionen hos Folkbladet Östgöten görs med perforering av hålremsor på icke-räknande perforatorer. Radplanering sker med hjälp av en dator IBM 1130. Datorn är placerad i Norrköping men utnyttjas även av andra A-presstidningar. Radplanerade hålremsor används i remsstyrda radgjutmaskiner. Sättning, färdiggöring, korrekturläsning, korrigering och ombrytning sker med konventionell teknik. Klichéer framställs i en klichéanstalt med ett par gravérmaskiner som reserv. Matrisprägling och gjutning av tryckplattor sker med konventionell utrustning. Tryckningen äger rum i en tryckpress med tre tryckverk levererad islutet av 1940-talet.
Norrköpings Tidningar framställs genom fotosättning och tryckning i offset. Sätteriets datorsystem har hittills varit ett Compritesystem med PDP-8 dator och radplaneringsprogram. Ett Comtec CRT-13-system installeras under åren 1974—75. Det kommer i utbyggt skick att innefatta förutom radplanering, moduler för redigering och korrekturläs- ning/korrigering via bildskärm, sortering av annonser, etc. Sätteriproduk-
tionen äger rum via remsperforering i sju Kode-perforatorer.
Sättning av text sker i två fotosättningsmaskiner av typ Photon 713 och för blandsats i en Photon 532. Rubriker i stora grader sätts i en Hadcgo-anläggning. Omfattande sättning av civiltrycksarbeten sker in— tegrerat i samma produktionssystem. Ombrytning av annonser och sidor sker enligt vanliga kallsatsmetoder. Rasterbilder, streckbilder och sidnega- tiv tages i en med moderna kameror utrustad reproavdelning där även utrustning för färgseparering finns. Även reproavdelningen arbetar i stor utsträckning med civiltrycksproduktion.
Tryckning sker i en dubbelbred, dubbelrund offsetpress från Koenig & Bauer, bestående av två omställbara 4-färgsverk, ett monoverk, ett intrycksverk, två enkelfalsar och fyra helautomatiska och ett halvautoma- tiskt rullställ. I packsalen har installerats två Ferag stackers och två Freundling buntmaskiner.
2.2.2. Samverkansplaner
Folkbladet Östgöten utkommer som eftermiddagstidning och Norr- köpings Tidningar som morgontidning. Det innebär att förutsättningarna "teoretiskt” är ideala för en produktionssamverkan. Några tidsmässiga hinder för en produktionssamverkan föreligger således inte eftersom tidning- arna har olika pressläggningstider. Det var därför naturligt att de båda tidningarna upptog diskussioner om samverkan.
Folkbladet Östgöten fick en första offert från Norrköpings Tidningar rörande fullständig produktionssamverkan i oktober 1971. Offerten visade, att Folkbladet Östgöten vid produktionssamverkan med Norr- köpings Tidningar skulle få en produktionskostnad som var 5 000 kronor lägre per år än vad man då hade vid egen produktion. Offerten ledde inte till att några samverkansplaner realiserades.
I december 1972 inträffade på Folkbladet Östgöten ett haveri i gjutverket. Detta resulterade i att Folkbladet Östgöten under sammanlagt elva dagar kring årsskiftet 1972—73 trycktes på Norrköpings Tidningars tryckeri. Härigenom fick man en praktisk erfarenhet av hur produktions- samverkan fungerade. I samband tried detta aktualiserades åter tanke- gången om permanent samverkan. Norrköpings Tidningar lämnade i februari 1973 en förnyad offert. Även denna offert låg på en nivå, som skulle ge Folkbladet Östgöten ungefär samma kostnader som vid produk- tion i egen officin.
Principerna för den offert om produktionssamverkan som Norrköpings Tidningar lämnade till Folkbladet Östgöten var följande: i första hand belastades Folkbladet Östgöten för merkostnaderna. I andra hand gjordes en proportionell fördelning av de gemensamma kapitalkostnaderna. I tredje hand bedömdes alternativkostnaden. Norrköpings Tidningar har vid vissa tider under dygnet en överkapacitet i anläggningen. Det innebär att man har tekniska möjligheter till civiltrycksproduktion. Om Folkbla- det Östgöten tar överkapaciteten i anspråk uppstår ett bortfall av eventuellt överskott från civiltryckningen. Detta upptogs i offerten av Norrköpings Tidningar som en alternativkostnad.
Avskrivningarna beräknades i offerten efter 10 års livslängd på pressar- na och 5 års livslängd på övrig utrustning. Kalkylräntan beräknades till 10 %. Kapitalkostnaderna beräknades som summan av avskrivningsbelop- pet och räntan på halva anskaffningskostnaden. Någon indexering eller uppräkning gjordes inte. Detta betraktades i stället schablonmässigt genom val av kortare avskrivningstid än vad som eljest vore tekniskt betingat. Kostnaderna för pressutrustningen fördelades efter en kombina- tion av körtid och respektive tidnings format. Kostnaderna för kapitalut— rustningen i övrigt fördelades efter användningstiden.
Anskaffningsvärdet för pressutrustningen uppskattades till 9 500 tkr. Den på Folkbladet Östgöten förda kapitalkostnaden för pressutrust- ningen uppgick till 225 tkr. per år (ränta + avskrivning). Inklusive övrig utrustning antages uppskattningsvis kalkylens kapitalkostnadsdel totalt ha uppgått till drygt 500 tkr. per år.
Personalkostnaderna beräknades efter en faktisk kostnad per avlönad timme med påslag för sociala kostnader och särskilda tillägg. Offerten utgick från principen att personalkostnadsdebiteringen skall vara lika stor som den faktiska merkostnaden för personal.
Materialkostnaderna uppgick till mellan 5 och 8% av den totala offertkostnaden. Dessa kostnader avsåg faktiska merkostnader för Norr- köpings Tidningar.
Inga kapitalkostnader debiterades för utnyttjande av lokalytorna. Däremot beräknades en faktisk antagen merkostnad för energiförbruk- ning och lokalunderhåll.
Ingen ersättning ingick i offerten för ianspråkstagande av företagets administrativa resurser.
Folkbladet Östgöten hade vid offertgranskningen främst tre frågeställ- ningar att beakta, nämligen produktionskostnaderna, behovet av friställ- ningar samt ägandeproblematiken.
Folkbladet Östgöten räknade i sin motkalkyl inte med några kapital— kostnader vid fortsatt egen produktion. Man har f.n. en föråldrad utrustning med en teknisk livslängd som torde löpa ut inom tre—fyra år. Detta innebär, att motkalkylen rimligen inte borde avse kostnaderna i nuläget utan i en situation, där Folkbladet Östgöten har förnyat den maskinella utrustningen. Denna förnyelse kan ske i nuvarande anläggning. Sålunda krävs ingen byggnadsinvestering av mer omfattande slag.
En nyinvestering innebärande en övergång till ny teknik — kallsats och offset —— kräver en kapitalinsats i storleksordningen 3,5 mkr. Det innebär med årsannuiteten 0,15 för tryckeriutrustning och årsannuiteten 0,20 för övrig utrustning (14 respektive 8 års avskrivning, 12 procents kalkylränta) en merkostnad per år i förhållande till nuläget på cirka 650 tkr. Övergången till ny teknik skulle å andra sidan kunna reducera personalkostnaderna med ungefär 300 tkr. per år. Totalt skulle således införandet av ny teknik medföra en årlig merkostnad på cirka 350 tkr. eller cirka 17 % av nuvarande produktionskostnader. Om kalkylräntan reduceras från 12 % till 8 % sjunker kostnadsökningen från 17 % till 11 %, vilket måhända är ett rimligare värde med hänsyn till den faktiska kostnad för kapital som Folkbladet Östgöten skulle få betala. Produk—
tionskostnaderna, räknat efter investering i ny teknik, kan således uppskattas till 11 % högre än i nuläget. Denna ökning skulle man undvika vid en produktionssamverkan.
Kravet på friställningar upplevde Folkbladet Östgöten som mycket besvärande. För närvarande finns 38 man 1 produktionen exklusive civiltrycksverksamheten. Norrköpings Tidningar garanterade i offerten anställning av fem stycken tryckare. Vid behov av övrig personal var man beredd beakta personalsituationen på Folkbladet Östgöten men lämnade inga garantier om möjligheten att bereda ytterligare personal anställning.
Folkbladet Östgöten krävde att båda företagen skulle ta ett gemensamt ansvar för personal som skulle beröras av friställningar. Man hävdade därför, att 18—20 personer skulle föras över till Norrköpings Tidningar vid produktionssamverkan. Detta accepterades dock inte av Norrköpings Tidningar. Någon kostnad för eventuella friställningar var inte inkalkyle- rade i offerten.
Ägandeproblematiken framskymtade i Folkbladet Östgötens diskus- sion om den eventuella samverkan. Folkbladet Östgöten förklara- de att man var principiellt ovillig att ingå i en situation där man inte ägde någon del av produktionsapparaten. Man ansåg det vara olustigt att helt utelämnas till en konkurrent i detta avseende.
Norrköpings Tidningar å andra sidan ansåg att friställningsproblemet var en fråga som Folkbladet Östgöten måste lösa utan medverkan av Norrköpings Tidningar. Man var inte beredd att för egen del friställa personal till följd av produktionssamverkan. Kostnaderna för detta måste till fullo föras på Folkbladet Östgöten.
Vad gäller ägandeproblematiken anser företagsledningen att ett for- mellt hinder för samägande föreligger. Norrköpings Tidningar har en testamentarisk stiftelse som ägare. Det skulle sannolikt krävas beslut av regeringen för att ändra den situationen. Därutöver anser man att även andra hinder för samägande föreligger. Norrköpings Tidningar har byggt upp en ändamålsenlig anläggning. ”Ett samägande med begränsat infly- tande över produktionsapparaten skulle kunna uppfattas som ett svek mot de människor som utgör tidningens läsekrets."
Norrköpings Tidningar ansåg vidare att produktionssamverkan med Folkbladet Östgöten skulle innebära att Norrköpings Tidningar avhänder sig ett konkurrensmedel som en tekniskt bättre produkt innebär.
Planerna på en produktionssamverkan mellan Norrköpings Tidningar och Folkbladet Östgöten realiserades inte. Folkbladet Östgöten avböjde offerten med hänsyn till den ekonomiska kalkylen. Några ytterligare förhandlingar om behovet av friställningar och ägandeproblematiken fördes därför inte.
I Norrköping var förutsättningarna för en produktionssamverkan mycket goda beroende på att Norrköpings Tidningar utges som morgon- tidning och Folkbladet Östgöten som eftermiddagstidning. Förhandlingar fördes också om att trycka Folkbladet Östgöten på Norrköpings Tid- ningars officin till likvärdiga kostnader med produktion i egen officin. Att förhandlingarna inte resulterade i någon överenskommelse om pro—
duktionssamverkan berodde på flera orsaker. Folkbladet Östgöten avböjde offerten med hänvisning till att den ekonomiska kalkylen var alltför ogynnsam för tidningen. Dessutom rådde det svårigheter att nå en uppgörelse i frågan om kravet på friställningar. Ägandefrågan var också ett svårlöst problem.
Diskussionerna om produktionssamverkan i Norrköping blev därför i varje fall i en första omgång resultatlösa. I följande avsnitt redovisas exempel på orter där produktionssamverkan mellan tidningsföretag reali- serats.
2.3. Mellannorrlands Tidnings AB
Örebro och Norrköping är konkurrensorter där planerna på produktions- samverkan mellan Nerikes Allehanda och Örebro-Kuriren respektive Folkbladet Östgöten dch Norrköpings Tidningar av olika skäl inte kunde förverkligas. 1 andra fall har diskussionerna om en samverkan resulterat i ett långtgående samarbete. Mellannorrlands Tidnings AB är ett sådant exempel. Företaget svarar i dag för tryckningen av de båda A-presstid- ningarna Nya Norrland och Dagbladet Nya Samhället vid en nybyggd officin i Härnösand.
2.3.1. Samarbetet Nya Norrland — Dagbladet
Nya Norrland utkommer som 6-dagarstidning i Sollefteå. Tidningen hade under första halvåret 1974 en medelnettoupplaga på 17 997 exemplar. Det huvudsakliga spridningsområdet är kommunerna Härnösand, Kram- fors, Sollefteå och Örnsköldsvik. Tidningen konkurrerar inom detta område med Västernorrlands Allehanda] och Örnsköldsviks Allehanda.2 Nya Norrland har den högsta hushållstäckningen i Sollefteå med 64 exemplar per 100 hushåll. Hushållstäckningen i övriga kommuner inom A—regionerna 60—62 framgår av tabell 2.4.
Dagbladet Nya Samhället utkommer som 6-dagarstidning i Sundsvall. Medelnettoupplagan under första halvåret 1974 var 10672 exemplar.
Tabell 2.4 Nya Norrlands, Västernorrlands Allehandas och Örnsköldsviks Allehan- das hushållstäckning i A-regionerna 60—62 första halvåret 1974 (exemplar/100 hushåll).
A—rcgion Kommun Antal Hushållstäckning hushåll __ Nya Väster— Örnskölds- Norrland norrlands viks
Allehanda Allehanda
60 Härnösand 10 400 19 79 1 60 Kramfors 11 100 44 54 3 61 Sollefteå 10 200 64 30 1 62 Örnsköldsvik 21 400 12 5 86
Totalt 53 100 30 34 35
Kalla: TS—boken 1975
' Tryckort Härnösand, medelnettoupplaga första halvåret 1974 19 582 exemplar 2 Tryckort Örnsköldsvik, medelnettoupplaga första halvåret 1974 19 604 exemplar
1 Tryckort Sundsvall, medelnettoupplaga under vardagar första halvåret 1974 34 584 exemplar.
Spridningsområdet är i huvudsak Medelpad dvs. kommunerna Sundsvall, Timrå och Ånge. Tidningen konkurrerar här med Sundsvalls Tidning.1 Dagbladets hushållstäckning inom utgivningsregionen, dvs. A-region 59, är i genomsnitt 22 exemplar per 100 hushåll. Fördelningen på de olika kommunerna framgår av tabell 2.5. _
Nya Norrland och Dagbladet är båda socialdemokratiska tidningar. De ägs av LO och det socialdemokratiska partiet genom A-pressen AB.
Det har sedan lång tid tillbaka funnits planer på en produktionssamver- kan mellan Nya Norrland och Dagbladet. Under 1950- och början av l960-talen verkade dock de långa avstånden hindrande för en närmare samverkan. Utvecklingen av offsettekniken samt nya metoder för över- föring av text- och bildmaterial skapade mot slutet av 1960-talet nya möjligheter för produktionssamverkan. Vid denna period upplevde också såväl Nya Norrland som Dagbladet allt starkare krav på förändringar av produktionsapparaten. Det gällde att reducera kostnaderna och möta konkurrensen från övriga tidningar. Antalet hushåll inom Nya Norrlands spridningsområde minskade till följd av en kraftig utflyttning från området. Med hänsyn till Nya Norrlands höga hushållstäckning — nära 65 procent i Sollefteå — innebar detta bl. a. att upplagan minskade. Dagbladet, vars upplaga är mindre än en tredjedel av Sundsvalls Tidnings, upplevde andratidningens alla svårigheter.
Västernorrlands Allehanda och Örnsköldsviks Allehanda övergick år 1964 till offsettryckning och tabloidformat. Sundsvalls Tidning beslutade år 1967 att också övergå till offsetteknik. Nya Norrlands och Dagbladets produktionsanläggningar var däremot i hög grad omoderna. Dagbladets ekonomi var också sådan, att en nedläggning inom en nära framtid skulle kunna bli en realitet eftersom man inte hade någon möjlighet att på egen hand genomföra en teknisk förnyelse. Situationen för Nya Norrland var något ljusare.
På våren 1968 påbörjades inom A-pressen AB en principutredning om hur ett tekniskt samarbete mellan Nya Norrland och Dagbladet skulle kunna vara uppbyggt. En lokal arbetsgrupp på fyra personer, två från vardera tidningen, tillsattes. År 1969 framlades utredningsmaterialet för styrelserna i de båda tidningarna och personalen informerades. För att granska detta material tillsattes flera utredningsgrupper. I dessa ingick representanter från företagsledningen och de fackliga organisationerna
Tabell 2.5 Dagbladet Nya Samhällets och Sundsvalls Tidnings hushållstäckning i A-region 59 vardagar första halvåret 1974 (exemplar/100 hushåll).
Kommun Antal hushåll Hushållstäckning Dagbladet Sundsvalls Tidning Sundsvall 33 900 20 73 Timrå 6 500 30 59 Ånge 5 500 24 57 Totalt 45 900 22 69
Källa: TS-boken 1975
inom företagen. Efter ytterligare ett år, 1970, fattade styrelserna i respektive företag beslut om att genomföra produktionssamverkan.
Från början planerades enbart ett tekniskt samarbete mellan företagen i form av ett samägt produktionsbolag. Under utredningsarbetet kom man dock underfund med att ett särskilt produktionsbolag skulle innebära en administrativ omväg. Man skulle inte tillfullo kunna tillvarata alla rationaliseringsmöjligheter. Som en första grundprincip i beslutet om produktionssamverkan fastställdes därför, att all tidningsverksamhet efter projektets genomförande skulle bedrivas inom ramen för ett enda företag. Det skulle innebära rationaliseringsvinster även inom administra- tion och redaktion. För detta ändamål bildades ett särskilt bolag: Mellannorrlands TidningsAB.
En andra grundprincip i beslutet om produktionssamverkan var, att de båda tidningarna även i fortsättningen skulle vara självständiga tidningar för sina respektive utgivningsområden, Däremot skulle visst redaktionellt material vara gemensamt t.ex. delar av utrikesmaterialet, radio- och tv—program, serier samt vissa Specialsidor.
Slutligen bestämdes som en tredje grundprincip, att den nya tekniska officinen skulle placeras i Härnösand, dit även företagsledningarna skulle lokaliseras. Utgivningsorterna för de båda tidningarna skulle dock förbli oförändrade, dvs. Sollefteå och Sundsvall.
Utredningsarbetet om produktionssamverkan mellan Nya Norrland och Dagbladet sammanföll i tiden med planerna på förnyelse av fastighet och teknik för Dala-Demokraten i Falun. Såväl på fastighets- som på maskinsidan utvecklades därför ett intimt samarbete mellan Härnösand och Falun. Resultatet av detta är att det i dag i Härnösand och Falun finns två nästan identiskt lika tidningshus, med i stort sett likartad teknisk utrustning.
Upphandlingen av den maskinella utrustningen till den nya officinen i Härnösand påbörjades under våren 1970. Den första leveransen skedde i januari 1971 till en provisorisk lokal i Sollefteå. Denna var främst avsedd för utbildningsändamål. Ett omfattande utbildningsarbete skedde också under åren 1970—71.
Byggstarten skedde i september 1970, och inflyttningen ägde rum etappvis under år 1971. Pressen installerades i april 1971 och provkör- ningarna påbörjades i augusti. Tryckstarten för Nya Norrland ägde rum den 6 september 1971. En månad senare, den 5 oktober, startades även produktionen av Dagbladet på den nya officinen.
2.3.2. Teknisk produktion och utrustning
Nya Norrland och Dagbladet produceras i dag med modern teknik. Det innebär att sättningen sker i fotosättningsmaskiner och tryckningen i en offsetpress.
Tidningarna trycks i tabloidformat med ett sidantal som igenomsnitt är 28—32. Tre eller fyra av dessa sidor är dagligen gemensamma. Presstart för Dagbladet är kl. 24.00 och trycktiden ungefär 30 minuter. Presstart för Nya Norrland är kl. 01.00, och trycktiden uppgår till en knapp
timme.
Manuskript och bilder överföres via telelinjer (s. k. dokumentfax och telefoto) till Härnösand. Redigeringen av Nya Norrland görs helt i Härnösand, medan Dagbladet i huvudsak redigeras i Sundsvall.
Den tekniska utrustningen vid Mellannorrlands Tidnings AB beståri korthet av följande: i sätteriutrustningen ingår åtta klarskrivarande perforatorer för 8-kanalsremsor, en dator IBM 1130, en terminal Vistatype för överföring av remsor till Falun vid fel på den egna datorn, tre fotosätt- maskiner Photon 713-5 B, två rubrikmaskiner Compugraphic 7200 samt sju ljusbord.
Reproutrustningen består av två Kenro vertikalkameror, en Pismon färgsepareringskamera, en framkallningsmaskin Pako, två ljusbord, två kopieringsramar Turn Around för plåtkopiering samt en plåtframkall- ningsmaskin Howson-Algraphy.
Pressutrustningen består av en press med sju tryckverk för maximalt 48 tabloidsidor. Den maximala kapaciteten är 35 000 exemplar/timme. Pressen är utbyggbar till 12 verk. Fabrikatet är Goss, typ Suburban med Urbanite—fals, sex rullställ av fabrikat Witton-James med automatisk rullväxling och flygande klistring.
Distributionsutrustningen består av en Stacker fabrikat Ferag, maskiner för buntning och packning samt transportband, rullbanor osv.
2.3.3. Företagsform och finansiering
Ursprungligen ägdes Nya Norrland av Tryckeri AB Nya Norrland i Sollefteå och Dagbladet av Tryckeriföreningen Nya Samhället i Sunds- vall. Dessa bolag ägdes i sin tur av A-pressen AB samt lokala fackliga organisationer. A-pressen AB hade majoritet i Tryckeriaktiebolaget Nya Norrland men ej i Tryckeriföreningen Nya Samhället. Vid bildandet av Mellannorrlands Tidnings AB överfördes all tidningsverksamhet till det nya bolaget. Däremot behöll de gamla bolagen den äldre utrustningen, som inte kunde utnyttjas i den nya anläggningen. Samtliga befintliga skulder kvarstod i de båda gamla bolagen. All personal sades upp och erbjöds anställning i det nya bolaget. För den tekniska personalen innebar detta flyttning till annan ort, vilket medförde vissa problem. En del av personalen kunde av olika skäl inte flytta utan lämnade företaget. De begränsade avvecklingskostnaderna för detta lades på de gamla bolagen.
Båda företagen bedrev tidigare civiltrycksverksamhet. Civiltryckningen vid Tryckeri AB Nya Norrland var dock avvecklad när flyttningen till Härnösand ägde rum, medan civiltryckningen vid Dagbladet, som f.n. sysselsätter drygt 12 personer, fortfarande bedrivs inom ramen för det ursprungliga bolaget i Sundsvall. Civiltrycksverksamheten i Mellannorr- lands Tidnings AB är mycket begränsad.
De gamla bolagen inlämnade en gemensam ansökan till pressens lånefond för investeringari maskiner och inventarier samt utbildning. Ett lån beviljades på 4 450 tkr. Därutöver begärdes och beviljades ytterligare ett lån på 250 tkr. för marknadsföring. Räntebefrielsen från pressens
lånefond på tre år löpte till april 1973. I november 1973 beviljades dock räntebefrielse i ytterligare två år, dvs. till april 1975. Från denna tidpunkt skall lånet amorteras på 10 år, samt räntebelastas. Räntan är f. 11. (januari 1975) 7,25 procent.
Investeringen i fastigheten uppgick till cirka 4 mkr. För fastigheten har bildats ett dotterbolag som har finansierat investeringen via län från LO. Mellannorrlands Tidnings AB betalar till dotterbolaget för täckande av kapitalkostnaderna ”marknadsmässig” hyra på 300 tkr. per år. Driftkost- naderna för fastigheten — cirka 200 tkr. per år — svarar Mellannorrlands Tidnings AB för.
2.3.4. Produktionssamverkan eller separatproduktion
Omsättningen för Mellannorrlands Tidnings AB uppgick för räkenskaps- året 1973 till 13 619 tkr. Avskrivningar på maskiner och inventarier samt organisationskostnader var 744 tkr. Förlusten uppgick till 2 202 tkr. vilket täckes av ett statligt produktionsbidrag för Dagbladet på 1 096 tkr. samt ett vederlagsfritt tillskott från intressenterna på 1850 tkr. De kalkylmässiga avskrivningarna uppskattas till cirka 550 tkr. Lånemedlen på 4,7 mkr. från pressens lånefond är fortfarande räntefria. Eljest skulle räntekostnaden för detta lån under år 1973 uppgått till cirka 320 tkr.
Mellannorrlands Tidnings AB erhöll år 1973, som framgår av ovan- stående, en inte obetydlig förlust på rörelsen. Inklusive kalkylmässiga avskrivningar och beräknade räntekostnader uppgår förlusten till cirka 3 mkr. Mot bakgrund av detta resultat kan det vara intressant att analysera, vilket utfallet skulle ha blivit om de båda tidningarna var för sig förnyat sin anläggning i stället för att genomföra produktionssamverkan. En dylik bedömning grundar sig på antagandet att fortsatt separatproduktion hade varit möjlig. Dessutom måste antaganden göras om vilken typ av utrustning som de båda tidningarna skulle ha anskaffat vid fortsatt separatproduktion.
Mellannorrlands Tidnings AB:s investeringar i maskinell produktionsut- rustning uppgick till cirka 4150 tkr. Av detta var cirka 2 400 tkr. investeringar i pressutrustning inklusive kringutrustning och installatio- ner. Cirka 1750 tkr. gällde övrig utrustning (sätteri cirka 1 140 tkr., repro cirka 250 tkr. samt distributionsutrustning cirka 360 tkr). Om Nya Norrland och Dagbladet skulle ha förnyat sin utrustning på egen hand, bedöms investeringsvolymen för dessa tidningar ha uppgått till samman- lagt cirka 5100 tkr., fördelat med cirka 1600 tkr. per tidning för pressutrustning inklusive kringutrustning och installation samt cirka 950 tkr. per tidning för övrig utrustning (sätteri cirka 660 tkr., repro cirka 170 tkr. samt distributionsutrustning cirka 120 tkr). Detta innebär, att investeringsvolymen för maskinell utrustning vid produktionssamverkan har reducerats med cirka 950 tkr. Med 14 års avskrivning och 7 procent ränta för pressutrustningen och 8 års avskrivning och 7 procent ränta för den övriga utrustningen innebär detta en årlig kapitalkostnadsinbesparing på cirka 115 tkr.
Såväl Nya Norrland som Dagbladet hade kunnat förnya sin pressutrust-
ning i befintliga fastigheter. Dagbladet sålde efter flyttning fastigheten för 3 225 tkr. Om fastigheten hade utnyttjats vid separatproduktion skulle en ombyggnadsinvestering på cirka 1 mkr. krävts. Även Nya Norrland skulle vid fortsatt separatproduktion behövt göra en ombygg- nadsinvestering på cirka 1 mkr. Den totala investeringen i fastigheten i Härnösand uppgick till 4 mkr. Med antagande om att summan av löpande reparations- och driftkostnader skulle varit något högre sammanlagt 1 Sollefteå och Sundsvall än vad de f. n. är i Härnösand bedöms fastighets- kostnaderna vid separatproduktion till cirka 75 tkr. högre än nuvarande fastighetskostnader vid produktionssamverkan.
Mellannorrlands Tidnings AB har f. n. teleöverföringskostnader på 35 tkr. Vid separatproduktion skulle Dagbladet ha haft teleöverföringskost- nader på 14 tkr. medan Nya Norrland inte skulle ha haft några sådana kostnader. Detta innebär, att teleöverföringskostnaderna vid produk- tionssamverkan överstiger motsvarande kostnader vid separatproduktion med cirka 20 tkr.
Mellannorrlands Tidnings AB sysselsätter i produktionen 40,5 årsan- ställda. Med genomsnittskostnaden 48 000 kronor per person inklusive lönekostnadspåslag innebär detta en årlig lönekostnad på 1 944 tkr. Vid separatproduktion beräknas Dagbladet ha sysselsatt 26 personer och Nya Norrland 30 personer, dvs. sammanlagt 56 personer eller 15,5 personer fler än vad som f. n. sysselsätts vid produktionssamverkan. Detta innebär, att personalkostnadsinbesparingen vid produktionssamverkan uppgår till cirka 750 tkr. per år.
Investeringsvolymer och kostnader vid produktionssamverkan respek- tive fortsatt separatproduktion sammanfattas i tabell 2.6.
Tabell 2.6 Investeringsvolym och kostnader vid produktionssamverkan respektive fortsatt separatproduktion av Nya Norrland och Dagbladet (tkr.)
Produktions— Fortsatt separatproduktion samverkan med ny teknik Mellannorrlands Tidnings AB Nya Norrland Dagbladet Investeringar Utrustning: Tryckeri 2 400 1 600 1 600 Sätteri ] 140 660 660 Repro 250 170 170 Distribution 360 120 120 Summa maskinell utrustning 4150 2 550 2 550 Fastighet 4 000 1 000” 1 000” Persona/kostnader 1 944'7 1 4000 1 248d Teleöverfö ringskos mader 35 —— 14
a Härtill kommer befintlig fastighet. 17 40,5 personer. 0 30 personer. d 26 personer.
Den årliga besparingen vid en produktionssamverkan jämfört med fortsatt separatproduktion med ny teknik uppgår till cirka 920 tkr. Kostnaderna för maskinell utrustning minskar med 115 tkr., fastighets- kostnaderna med 75 tkr. och personalkostnaderna med 750 tkr. Kostna- derna för överföring beräknas öka med 20 tkr. Årsinbesparingen uppgår till storleksordningen 20 procent av nuvarande produktionskostnader. Därutöver tillkommer rationaliseringsvinster inom redaktion och admi- nistration.
Bildandet av Mellannorrlands Tidnings AB var resultatet av planer om samverkan mellan Nya Norrland och Dagbladet som funnits under lång tid. Det kärva ekonomiska klimatet för tidningarna i slutet av 1960—talet — åtminstone Dagbladet stod inför hotet om en nedläggning — ledde till att planerna realiserades. Tidningarna kunde med hjälp av lån från pressens lånefond skapa en helt ny produktionsanläggning i Härnösand. En produktionssamverkan mellan tidningarna, bl.a. i syfte att förbättra konkurrenspositionen, visade sig också vara ekonomiskt fördelaktigare än fortsatt separatproduktion.
Mellannorrlands Tidnings AB är inte bara ett exempel på produktions- samverkan. lnom ramen för det gemensamma bolaget har de båda A-presstidningarna etablerat ett omfattande samarbete som även gäller den administrativa och redaktionella sidan.
2.4. Tidningssamverkan på Gotland
Mellannorrlands Tidnings AB är ett exempel på regional samverkan med ekonomiska motiv och utan ideologiska hinder. Två socialdemokratiska tidningar samproduceras vid en nybyggd officin i Härnösand. På Gotland finns ett exempel på lokal tidningssamverkan. Två tidningar, Gotlands Folkblad och Gotlänningen, har inom ramen för Gotlands Tidningar AB etablerat ett omfattande samarbete. Tidningarna, som representerar olika politiska riktningar, är med undantag för vinjetten på första sidan samt ledarsidan helt identiska. I detta avsnitt beskrivs tidningssituationen på Gotland och hur planerna på en samverkan succesivt vuxit fram.
2.4.1. Upplaga och spridning
På Gotland utkommer i dag tre dagstidningar: Gotlands Allehanda, Gotlands Folkblad och Gotlänningen. Samtliga utkommer som morgon- tidningar sex dagar i veckan. Tidningarnas huvudsakliga spridningsområde är A-region 21 dvs. Gotlands kommun. Mer än 85 procent av tidningarnas upplagor sprids inom detta område. Antalet hushåll inom spridningsom- rådet uppgår till 'cirka 18 100, varav cirka 10 000 hushåll inom tätorter samt cirka 8 100 hushåll på landsbygden. Tidningarnas utgivningsort är Visby med cirka 7 300 hushåll.
Gotlands Allehanda trycks vid Gotlands Allehandas Tryckeri AB och ägs sedan år 1954 av stiftelsen Gotlandspressen. Tidningen var tidigare
privatägd. Den politiska linjen är moderat. Medelnettoupplagan första halvåret 1974 uppgick till 12 015 exemplar. Tidningens hushållstäckning på Gotland är totalt 56 procent. Spridningen är störst i tätorterna där 65 procent av hushållen abonnerar på Gotlands Allehanda. Hushållstäck- ningen på Gotlands landsbygd är 45 procent.
Gotlands Folkblad och Gotlänningen produceras av ett samägt bolag, Gotlands Tidningar AB. Tidningarna trycks i lokaler, som ägs av Got- landstryck AB, ett företag som i övrigt bedriver civiltrycksverksamhet och som har samma styrelse och företagsledning som Gotlands Tidningar AB.
Gotlands Folkblads medelnettoupplaga första halvåret 1974 uppgick till 6 124 exemplar. Hushållstäckningen på Gotland är totalt 31 procent, varav 37 procent inom tätorter och 23 procent på landsbygden. Gotlands Folkblad är således i likhet med Gotlands Allehanda främst en tätortstid- ning. Den politiska linjen är socialdemokratisk. Tidningen ägs av LO och det socialdemokratiska partiet genom A-pressen AB.
Gotlänningens medelnettoupplaga första halvåret 1974 uppgick till 6 062 exemplar. Hushållstäckningen på Gotland är totalt 30 procent, varav 44 procent på Gotlands landsbygd och 19 procent inom tätorter. Gotlänningen är således främst en landsbygdstidning. Den politiska linjen är center- och folkpartistisk. Tidningens ägs av mer än 2 000 olika aktieägare. Den största aktieposten (1/3 av aktierna) innehas av folkpar- tiets riksorganisation.
Den sammanlagda upplagan för Gotlands Tidningar (Gotlands Folk- blad och Gotlänningen) är ungefär lika stor som upplagan för Gotlands Allehanda. Differensen första halvåret 1974 var 171 exemplar till Gotlands Tidningars förmån. Gotlands Tidningar har under år 1974 upplagemässigt passerat Gotlands Allehanda.
Medelnettoupplogarona och hushållstäckningen för Gotlands Alle- handa, Gotlands Folkblad och Gotlänningen under första halvåret 1974 sammanfattas i tabell 2.7.
Upplageutvecklingen för gotlandstidningarna framgår av figur 2.1. I denna redovisas medelnettoupplagorna under första halvåren 1960— 1974.
Gotlands Allehanda var under 1950-talet på stark frammarsch. Denna fortsatte, som framgår av figuren, även under 1960-talet. År 1960 var
Tabell 2.7 Medelnettoupplagor och hushållstäckning för dagstidningarna på Got- land första halvårct 1974. (ex. per 100 hushåll).
Tidning Medelnetto- Hushållstäckning på Gotland upplaga Tätorter Landsbygd Totalt Gotlands Allehanda 12 015 65 45 56 Gotlands Tidningar 12 186 56 67 61 Gotlands Folkblad 6 124 37 23 31 Gotlänningen 6 062 19 44 30
Källa: TS-boken 1975
Medelnettoupplaga
13 000J
12 OOO—-—--'——---'"/ ----- NNK Gotlands Allehanda 11 000—- 1 0 000 Gotlands Tidningar 9 000] (GF+G) 8 000 7000_ G | d F lkbl d 6OOO—iN'ÅIIL-L:';,wudåu..=;==_ Ot an s o [26 _ ,_.. 5 000— 2 *'*'—"-'L'-'==;=.._..=w"'"*Eå't'iånningen 4 000—— 3 000 2 000 1 000 0 ä r— 1 l _l 1 1 1—1— r r >
'1—|_' | 60 61 62 63 64 65 66 67" 68 69 70 71 72 73 74År
Figur 2.1 Medelnettoupplaga första halvåren 1960— I 974 för Gotlands Allehanda, Gotlands Folkblad och Gotlänningen. Källa: TS-bokcn 1975.
upplagan 9 613 exemplar och år 1974 12 015 exemplar. Det innebär en ökning med cirka 25 procent.
För Gotlänningen och Gotlands Folkblad reducerades upplagorna under 1950-talet. Gotlänningens upplaga var år 1955 cirka 6 200 exemp- lar och år 1960 cirka 5 900 exemplar. För Gotlands Folkblad sjönk under motsvarande period upplagan från cirka 6 400 exemplar till cirka 6 100 exemplar.
Den samlade upplagan för Gotlands Folkblad och Gotlänningen var tämligen stabil i början av 1960-talet. År 1964 började emellertid upplagan att sjunka. Samma år gick Gotlands Allehanda som första tidning i landet över till offset. Upplagenedgången torde delvis kunna förklaras av att Gotlands Allehanda därmed presenterade en redaktionellt slagkraftig produkt. Gotlands Folkblad och Gotlänningen kunde med sin konventionella teknik inte möta denna konkurrens. År 1967 var den samlade upplagan för Gotlands Folkblad och Gotlänningen lägre än upplagan för Gotlands Allehanda. Detta år bildades Gotlands Tidningar AB. Den kraftiga upplageminskningen under åren 1964—1967 upphörde. Den sammanlagda upplagan var år 1967 cirka 10 000 exemplar.
Gotlands Tidningars upplaga sjönk ytterligare till något under 10 000 exemplar åren 1969—1970. Därefter har en återhämtning ägt rum. Första
halvåret 1974 ökade Gotlands Tidningar sin upplaga med drygt 1 400 exemplar till 12 186 exemplar. Det innebär att Gotlands Folkblad och Gotlänningen tillsammans på nytt är större än Gotlands Allehanda.
2.4.2. Samverkan mellan Gotlands Folkblad och Gotlänningen
Genom de minskade upplagorna blev den ekonomiska situationen i slutet av 1950-talet ansträngd för såväl Gotlands Folkblad som Gotlänningen. Båda var tidningar med låg täckning och hade därför svårt att hävda sig på annonsmarknaden. Det ledde till att annonsvolymen började krympa. Riksannonseringen tillföll i allt högre utsträckning Gotlands Allehanda. Lokalmarknaden började dessutom svikta. Antalet småhantverkare och mindre butiker reducerades och ersattes av större men färre enheter för vilka Gotlands Allehanda blev det naturliga annonsvalet. Gotlänningen och Gotlands Folkblad hade var för sig alltför liten upplaga för att i någon omfattning locka dessa större annonsörer. Den sammanlagda upplagan för dessa två tidningar var dock fortfarande större än upplagan för Gotlands Allehanda.
Mot denna bakgrund inledde Gotlänningen vid slutet av 1950-talet diskussioner med Gotlands Allehanda rörande ett eventuellt samarbete. Planerna som omfattade bildandet av ett gemensamt bolag realiserades dock inte. Orsaken var framför allt att man hade svårt att enas om fördelningen av aktiekapitalet mellan intressenterna. Gotlands Allehanda befarade också, att ett eventuellt samarbete skulle kunna leda till att tidningens många centerpartistiska läsare övergick till Gotlänningen.
Gotlänningen diskuterade under 1950-talet också möjligheterna av ett samarbete med Gotlands Folkblad. Inte heller dessa diskussioner resulte- rade i någon samverkan. Förnyade kontakter mellan Gotlänningen och Gotlands Folkblad upptogs dock år 1961. Vid denna tidpunkt hade den ekonomiska situationen för båda tidningarna blivit ytterst allvarlig, och mot denna bakgrund enades parterna. Resultatet blev ett samarbete på annonsackvisitiones-, annonsadministrations- och annonsproduktionssi- dan. Ett gemensamt annonsbolag, Gotlandsannonser, bildades.
Inom ramen för Gotlandsannonser byggdes en gemensam annonsavdel- ning upp. Samannonsering erbjöds till 65 öre per mm mot separatpriset 46 öre per mm i vardera tidningen. Introduktionen isamband med en intensiv marknadsföring riktad bl. a. till riksannonsörerna ägde rum i december 1962. Annonspriset i Gotlands Allehanda var 46 öre per mm. Medelnettoupplagan för Gotlands Allehanda var vid denna tid — första halvåret 1962 — cirka 10100 exemplar. Gotlands Folkblad hade vid samma tidpunkt en medelnettoupplaga på cirka 5 800 exemplar och Gotlänningen en medelnettoupplaga på cirka 6 100 exemplar. Tillsam- mans hade således dessa tidningar en större upplaga än Gotlands Allehan- da.
Resultatet av samannonseringskombinationen blev gynnsamt redan första året. De samlade meritintäkterna år 1963 uppgick till cirka 150 tkr. jämfört med det sista separatåret 1962. Tidningarna hade övergett den inbördes konkurrensen om annonspengarna, som hotade
utgivningen för båda.
Möjligheten till separatannonsering i endera av tidningarna Gotlän- ningen och Gotlands Folkblad kvarstod till år 1971. Denna var dock av ringa omfattning. Exempel på separatannonsering i Gotlänningen var en del av jordbruksannonseringen samt vissa familjeannonser.
Samannonseringsprojektet gjorde ett utvidgat samarbete till andra områden naturligt. År 1962 utvecklades också samarbetet mellan Gotlän- ningen och Gotlands Folkblad till produktionssidan. Gotlands Folkblads produktionsanläggning var i det närmaste utsliten och tidningen kunde inte trycka i färg, Den hade ett ovanligt format med spaltbredden 12 Cicero medan Gotlänningens spaltbredd var 11 cicero dvs. gängse stan- dardbredd.
Resultatet blev, att Gotlands Folkblad började legoproduceras på Gotlänningens officin. Gotlands Folkblad överförde även sin civiltrycks- verksamhet till Gotlänningen. Under förhandlingarna lämnade först Gotlänningen ett anbud, som Gotlands Folkblad förkastade. [ nästa förhandlingsomgäng, då offerten från Gotlänningen reducerades från 700 till 600 kronor per dag för sättning och tryckning, accepterade dock Gotlands Folkblad.
All personal vid Gotlands Folkblads produktionsanläggning sades upp. Några anställdes vid Gotlänningens officin, andra vid Gotlänningens civiltryckeri. Fyra tjänster rationaliserades bort.
Legoproduktionen var fördelaktig för båda parter. Särkostnaderna för Gotlänningens produktion av Gotlands Folkblad var lägre än 600 kronor per dag. Kostnaderna reducerades även för Gotlands Folkblad. Den stora vinsten låg framför allt på sätterisidan. Dessutom fanns inte några väsentliga sekretessproblem, då Gotlänningen var en morgontidning och Gotlands Folkblad fortfarande en eftermiddagstidning.
Det samarbete som etablerades år 1962 motiverades främst av förhål- landena på annonsmarknaden. De sjunkande annonsvolymerna framför allt på rikssidan men även vad gällde den lokala annonseringen tvingade tidningarna till samverkan. Produktionssamverkan blev en naturlig följd av annonssamverkan och innebar samtidigt en kostnadsbesparing. Redan året efter det då samarbetet påbörjades, dvs. år 1963, upptogs de första diskussionerna om ett fördjupat samarbete. Dessa diskussioner måste dock även ses mot bakgrund av att tidningarna fortfarande var i ett mycket svårt ekonomiskt läge. Nedläggning hotade både Gotlänningen och Gotlands Folkblad.
Annonssamarbetet fördjupades succesivt med ett samarbete även på redaktionssidan. Gradvis kom viss text att användas av båda tidningarna. De årliga kostnadsbesparingarna till följd av detta samarbete uppskattas till cirka 500 tkr.
Det redaktionella samarbetet försvårades av att Gotlands Folkblad var en eftermiddagstidning. Möjligheterna för Gotlands Folkblad att ändra i det gemensamma materialet var mot mitten av 1960-talet en tvistefråga. Även andra skäl talade för en övergång till morgonutgivning av Gotlands Folkblad. Tidningen kom i kläm mellan rikspressens kvällstidningar och tv. Produktionen var besvärlig med talrika leveransförseningar. Cirka 500
abonnenter kunde inte få tidningen förrän nästa dag.
Denna gradvisa ökning av det redaktionella samarbetet resulterade år 1967 i att de båda tidningsföretagen bildade Gotlands Tidningar AB. Detta innebar att tidningarna inom ramen för ett bolag fick all verksam- het gemensam med undantag för respektive chefredaktör-ansvarig utgiva- re. Tidningarna är i dag helt identiska utom vad gäller förstasidan och ledarsidan. Undantagsvis kan även ytterligare någon sida vara olika mellan tidningarna. Detta har dock blivit alltmera sällsynt.
Förhandlingarna om ett fastare samarbete pågick under fem år innan de resulterade i bildandet av Gotlands Tidningar AB. Orsaken till denna långa förhandlingstid var främst två förhållanden. För det första hävdade Gotlands Folkblad att det nya bolaget skulle ges ett betydande aktiekapi- tal medan Gotlänningen hade svårt att skaffa dessa medel. För det andra hade parterna svårigheter att enas om värderingen av den befintliga utrustningen. Gotlands Folkblad hade genom ingripanden från A-pressen under 1960-talet fått en tämligen solid ställning medan Gotlänningens ekonomiska resultat var betydligt svagare.
Gotlands Tidningar AB blev samägt med 50 procent av aktiekapitalet på 250 tkr. ägt av Vixby Tryckeri AB som moderbolag för Gotlands Folkblad och med 50 procent ägt av Gotlänningens Tryckeri AB som moderbolag för Gotlänningen. Gotlandstryck AB var tidigare helägt av Gotlänningen och svarade för denna tidnings civiltrycksverk- samhet. Gotlänningen behöll 2/3 av aktiekapitalet i Gotlandstryck AB, medan Gotlands Folkblad erhöll 1/3. Den 1 juli 1970 förändrades majoritetssituationen så att vardera parten erhöll 50 procent. Styrelse och företagsledning är densamma som för Gotlands Tidningar AB. Vardera moderbolaget tillsätter tre styrelserepresentanter. Ordförande- posten kan skifta om endera parten så påfordrar.
I samband med bildandet av Gotlands Tidningar år 1967 förändrades utgivningen för Gotlands Folkblad från eftermiddagsutgivning till mor- gonutgivning. Samma år övertog dessutom folkpartiet 1/3 av ägarintresset i Gotlänningen.
För att möta konkurrensen med Gotlands Allehanda, som år 1964 gått över till offset, införde även Gotlands Tidningar år 1971 ny teknik med fotosättning och offset. Övergången skedde samtidigt med nybyggnation. Den nya anläggningen ägs av Gotlandstryck AB, som hyr ut lokalerna till Gotlands Tidningar AB. Maskinutrustningen ägs däremot av Gotlands Tidningar AB. Tidningen sätts och monteras i de gamla lokalerna, där redaktion och administration är belägen, medan reproverksamhet och tryckning sker iden nya anläggningen. Reproarbeten för bilder görs dock iden gamla anläggningen.
Annonssamarbetet inom ramen för Gotlandsannonser och legoproduk- tionen av Gotlands Folkblad vid Gotlänningens officin under perioden 1962—1967 innebar en sammanlagd kostnadsbesparing på cirka 500 tkr. per år. Efter bildandet av Gotlands Tidningar AB beräknas kostnads- besparingarna uppgå till cirka 1 000 tkr. per år. De väsentliga besparingar- na utgjordes av minskade personalkostnader. Transportkostnaderna för utkörning av tidningar reducerades med knappt 100 tkr. när Gotlands
Folkblad övergick till morgonutgivning. Fr.o.m. år 1971 har man även en kostnadsinbesparande samdistribution med Gotlands Allehanda.
Omsättningen för Gotlands Tidningar AB uppgick år 1973 till 4 mkr., medan kostnaderna uppgick till drygt 4,5 mkr. Förlusten blev 536 tkr. exklusive avskrivningar. I samband med övergången till ny teknik lånade företaget från pressens lånefond 1 150 tkr. För dessa medel, som belastas med ränta fr.o.m. den 1 mars 1974, har någon kalkylmässig kostnad inte belastat resultatet för år 1973.
De båda moderbolagen Visby Tryckeri AB och Gotlänningens Tryckeri AB erhöll tillsammans år 1973 875 tkr. i presstöd. 700 tkr. av detta stöd fördes vidare till Gotlands Tidningar AB, medan resterande medel behölls av respektive moderbolag. Företaget kunde således före avskrivningar och ränta redovisa en bokföringsmässig vinst på cirka 165 tkr. Med hänsyn till ett beräknat avskrivningsbehov på cirka 200 tkr. och kalkylmässig ränta på 80 tkr. på lånet från pressens lånefond uppgår den kalkylmässiga förlusten till cirka 125 tkr. De genomförda mycket långtgående sam- verkansaktivitetema tillsammans med det ökade presstödet (år 1974 1 478 tkr) har möjliggjort en viss sanering av ekonomin för dessa tidningar.
2.4.3. Samverkansdiskussioner med Gotlands Allehanda
Redan tidigt fanns planer på ett samarbete mellan Gotlands Allehanda och Gotlänningen. Under såväl 1940- som 1950-talen gjorde dåvarande ekonomichefen på Gotlänningen Martin Englund utredningar rörande förutsättningarna för en sammanslagning av tidningarna. Planerna blev resultatlösa främst beroende på problem vad gäller ägandeförhållandena.
Samarbetsplaner aktualiserades åter är 1966, dvs. före bildandet av Gotlands Tidningar AB. Såväl Gotlänningen som Gotlands Folkblad gjorde framställningar till Gotlands Allehanda rörande möjligheterna till samverkan i någon form. Med Gotlands Folkblad kom man inte längre än till förberedande sonderingar. Däremot ägde överläggningar rum i flera omgångar mellan Gotlänningen och Gotlands Allehanda.
Gotlands Allehanda var positiv till ett samarbete med Gotlänningen. Tanken var att etablera ett omfattande samarbete av typ Gotlands Tidningar AB. Samarbetsplanema ledde emellertid inte till något resultat bl. a. beroende på ägandeproblematiken. Gotlänningen ansåg dessutom att Gotlands Allehandas förhandlingsbud var för högt. Man kunde inte heller acceptera de föreslagna pressläggningstiderna.
En ny framställning om samverkan med Gotlands Allehanda, denna gång från Gotlands Tidningar AB, kom i slutet av år 1968. Syftet var att inför beslutet om övergång till ny produktionsteknik undersöka, om produktionssamverkan av alla tre tidningarna på Gotland skulle vara ett billigare alternativ. Genom legoproduktion skulle Gotlands Folkblad och Gotlänningen framställas på Gotlands Allehandas officin. Med hänsyn till de tidigare resultatlösa förhandlingarna var Gotlands Allehanda tveksam. Efter flera fördröjningar inleddes dock realförhandlingar i mars 1969. Gotlands Tidningar AB begärde ett skriftligt besked från Gotlands
Allehanda i april 1969.
Gotlands Allehanda lämnade ett positivt besked. Man var intresserad av förslaget om legotryckning på den egna officinen. Tryckningen skulle för Gotlands Folkblad och Gotlänningen påbörjas kl. 24.00. De sista sidorna skulle vara redigerade kl. 23.45.
Gotlands Allehanda påbörjade ett detaljerat utredningsarbete tillsam— mans med representanter för olika personalgrupper, [ oktober presentera— des Gotlands Tidningar ett förslag vilket rubricerades som ett diskussions— underlag för vidare förhandlingar. Detta förslag omfattade följande punkter:
Det var tekniskt möjligt att legoproducera Gotlänningen och Gotlands Folkblad. Den tidsmässiga målsättningen skulle vara att distribution till fastlandet kunde ske med nattpostflyg. Gotlands Allehanda accepterade samdistribution om så vore önskvärt. Detta hade man tidigare inte gjort. Den eventuella produktionssamverkan skulle innebära minsta möjliga ingrepp i Gotlands Allehandas produktionsapparat. Den var en väl fungerande organisation som man inte var beredd ändra på. Gotlands Allehanda önskade bibehålla sina nuvarande rutiner. Det innebar att tidningen skulle vara ombryten kl. 01.00. Gotlands Allehanda skulle tryckas efter övriga tidningar, vilket innebar en trycktid kl. 03.00—05.00. Gotlands Allehanda ansåg, att det var vanskligt att exakt fixera trycktiderna för Gotlands Tidningar AB:s editioner. Sluttrycktiden borde dock vara senast kl. 02.30, eventuellt kl. 02.15, om rengöring av valsarna erfordrades. Detta innebar, att Gotlands Allehanda fixerade tryckstarten till kl. 24.00. Om erfarenhe- terna skulle bli gynnsamma kunde det vid ett senare läge vara tänkbart med tryckstart kl. 00.30.
Detta innebar leverans av sidnegativ successivt under dagen med sista leverans på fyra sidor senast kl. 23.45. För att uppfylla detta måste Gotlands Tidningar vara färdiga i sätteriet senast kl 23.15. Det var en känslig tidpunkt för tidningarna med hänsyn till de risker ur sekretessynpunkt som föreligger vid skilda pressläggningstider.
Ingen personal från Gotlands Tidningar AB, med undantag fördistribu- tionspersonal, skulle under produktionen få vistas i Gotlands Allehan- das produktionslokaler. Företagen måste två dagar före tryckning komma överens om färg- sidorna. Om förseningar skulle uppstå vid tryckningen av Gotlänningen och Gotlands Folkblad skulle tryckningen ändå avbrytas kl. 02.30 och återupptas efter färdig tryckning av Gotlands Allehanda kl. 05.00. Erbjuden avtalstid var fem år, gärna längre. Uppsägning kunde ske endast ett år före avtalstidens utgång. Om så ej skett skulle avtalet anses förlängt med ytterligare fem år. Prismässigt begärde Gotlands Allehanda ett fast pris för kapitalkost- nader på 190 kronor per timme för en 12-sidig tidning, 220 kronor per timme för en 14-sidig tidning och 250 kronor per timme för en
16-sidig tidning. Därutöver tillkom lönekostnader med 123 kronor per utgivningsdag. Färgkostnader och kostnader för förbrukningsmaterial tillkom. Ett administrationstillägg skulle debiteras med 3 % av faktu- rerade kostnader. Övertid till följd av förseningar skulle debiteras separat. Gotlands Tidningar AB skulle själva svara för inköp av papper. Med 2,5 timmars trycktid innebar detta 475 kronor per dag för en 12—sidig tidning och 550 kronor per dag för en l4-sidig tidning i ersättning för kapitalkostnaderna. Med 300 utgivningsdagar skulle detta ge en årlig intäkt för Gotlands Allehanda på 142,5 tkr. respektive 165 tkr. Detta svarar mot en kapitalinvestering på cirka 900 tkr. respektive 1 000 tkr. vid 10 procents ränta och 10 års avskrivning. Mot detta skall dock ställas dels ett intäktsbortfall på alternativa legopro-_ dukter, dels reparations- och underhållskostnader. . Lönekostnaderna skulle regleras samtidigt och i enlighet med lönerevi- sionerna för Gotlands Allehandas personal. Övriga kostnader skulle regleras årsvis i efterhand efter kommerskollegiums partiprisindex.
På denna offert kom ett mycket snabbt svarsbrev daterat den 6 november 1969. Gotlands Tidningar meddelade mycket kort, att ”det för närvarande icke förefinnes någon plattform för vidare förhandlingar i samarbetsfrågan”.
Förhandlingarna blev resultatlösa främst av två skäl. För det _första ansåg Gotlands Tidningar att det presenterade förslaget till prisoffert var alldeles för högt. En intern utredning visade att fortsatt separatproduk- tion skulle bli billigare. Dessutom tillkom pressens lånefond, vilket finansiellt möjliggjorde för Gotlands Tidningar AB att investera i en ny anläggning. För det andra bedömde man de olika villkoren i fråga om tider för redaktioner och sätterier som helt oacceptabla. Att gå miste om sina nyheter och att ständigt ha misstankar om bristande sekretess var uppenbarligen så avgörande faktorer, att man från Gotlands Tidningars AB:s sida inte var intresserad av fortsatta diskussioner rörande de ekonomiska villkoren.
2.4.4. Framtida samverkan
Gotlands Tidningar har i dag en mycket begränsad samverkan med Gotlands Allehanda. Förutom predikoturema, som produceras varannan vecka av respektive tidning samt sättning av en del annonser, finns ingen samverkan vare sig inom produktion eller redaktion. I framtiden kan man hos Gotlands Tidningar tänka sig en ökad samverkan när det gäller exempelvis sportmaterial. För övrigt anser man att möjligheterna till samverkan på det redaktionella planet är begränsade. På produktions- sidan kan man tänka sig att bygga ut den nu delvis existerande back-up-beredskapen samt den ömsesidiga hjälpen vid sjukskrivningar bland personalen.
Gotlands Tidningar AB ser positivt på ett utökat samarbete med produktionssamverkan i form av ett gemensamt driftbolag. Den lämpli- gaste lösningen skulle i så fall vara produktionssamverkan i Gotlandstryck
AB:s nyanläggning. Speciellt ser man här möjligheter till rationaliserings— vinster vid sätterisamverkan. Sekretessen måste dock kunna lösas på ett tillfredsställande sätt.
Inom Gotlands Allehanda anser man, att det f. n. finns mycket litet att vinna på ett redaktionellt samarbete med Gotlands Tidningar. För den tekniska produktionen pågår inom Gotlands Allehanda en successiv förnyelse av tryckpressen. Även övrig produktionsutrustning förnyas och underhålls kontinuerligt.
För ett par år sedan diskuterades möjligheten för Gotlands Allehanda att flytta ut verksamheten från Visby. Gotlands kommun försöker dock bibehålla så många verksamheter som möjligt i Visby innerstad. Detta har bl. a. påverkat företagets beslut att stanna kvar. Motiven för en förnyad anläggning är flera. Dels ställer miljöaspekterna krav på en mindre bullrig presshall och lämpligare lokaler för distributionen. Dels behövs av formatskäl en utökning med ett tryckverk göras. Detta kan inte inrym- mas i nuvarande lokaler. Gotlands Allehandas genomsnittsformat är f. n. 14 sidor, och möjligheter finns att producera maximalt 20 sidor. Vid formatet 20 sidor saknas dock färgmöjligheterna helt.
År 1971 inleddes samdistribution på Gotland. Detta har dock enligt Gotlands Allehanda inte inneburit någon lägre distributionskost- nad. Skälet för deltagande i samdistributionen angavs i stället vara politiskt. Om presstödet skulle fortsätta för Gotlands Tidningar måste även Gotlands Allehanda få del av denna stödform. Man bedömde att sannolikheten för detta skulle vara mycket liten, om man inte deltog i samdistributionen.
Inom Gotlands Allehanda anser man, att det nuvarande ekonomiska jämviktsläget mellan Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar AB kommer att bestå i åtminstone ytterligare några år. Oron gäller framför allt om skillnaderna i presstöd skall fortfara på nuvarande nivå. Gotlands Tidningar AB erhöll år 1974 presstöd med sammanlagt 1 478 tkr. Mot detta har Gotlands Allehanda erhållit ett presstöd på 750 tkr. Man anser, att denna differens på sikt omöjliggör en konkurrens på lika villkor. Gotlands Allehandas omsättning under år 1973 uppgick till 5 353 tkr. Den redovisade nettovinsten före skatt var 4 tkr. efter bl. a. bokförings- mässiga avskrivningar på maskiner och inventarier med 112 tkr.
Med hänsyn till parternas olika uppfattning i pressläggningsfrågan samt att å ena sidan Gotlands Tidningar AB har en ny anläggning och å andra sidan Gotlands Allehanda successivt förnyar sin anläggning torde förut- sättningarna för ett långtgående utökat samarbete mellan samtliga tid— ningar på Gotland vara mycket begränsade.
Den tidningssamverkan som har etablerats på Gotland var ytterst ekonomiskt betingad och syftade till att stärka konkurrenspositionen. Gotlands Folkblad och Gotlänningen hade båda låg täckning och svårig- heter att hävda sig på annons- och upplagemarknaderna. Bildandet av Gotlandsannonser år 1962 och senare Gotlands Tidningar AB är 1967 ledde omgående till en rad rationaliseringsvinster. De största besparingar- na utgjordes av minskade personalkostnader. Även transportkostnaderna
reducerades kraftigt.
Att diskussionen mellan Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda om produktionssamverkan blev resultatlösa berodde främst på två förhål- landen. Dels ansåg Gotlands Tidningar att prisofferten var för hög och att fortsatt separatproduktion skulle bli billigare, dels kunde Gotlands Tid- ningar inte acceptera de föreslagna pressläggningstiderna. I dagsläget är således förutsättningarna för en samverkan mellan samtliga dagstidningar på Gotland begränsade.
2.5. Samverkan mellan Arbetet och Skånska Dagbladet
Gotlands Tidningar är inte det enda exemplet på samverkan mellan tidningar som representerar olika politiska uppfattningar. I Malmö slötsi januari 1974 ett samarbetsavtal mellan Arbetet och Skånska Dagbladet. Det innebar att de båda tidningarna partiellt inledde såväl redaktionell— och teknisk samverkan som annonssamverkan.
Skånska Dagbladet övergick till 7-dagarsutgivning genom att med vissa utbytes- och ändringssidor till sina abonnenter och lösnummerköpare distribuera Arbetets ordinarie söndagstidning. Söndagstidningens teknis— ka produktion sker på Arbetets officin. Genom annonskombinationen ”Sydpolen” erbjuds riksannonsörerna samannonsering på vardagar i Arbetet och Skånska Dagbladet. På söndagarna är samannonseringen total.
I detta avsnitt redovisas bakgrund, utformning och hittillsvarande erfarenheter av denna samverkan mellan andra— och tredjetidningarna i Malmö.
2.5.1. Arbetet och Skånska Dagbladet
Malmö är en konkurrensort med tre morgontidningar och en kvällstid- ning. Samtliga tidningar har 7-dagarsutgivning. Arbetet och Skånska Dagbladet är andra- respektive tredjetidning. Förstatidning i Malmö är Sydsvenska Dagbladet. Malmötidningarnas upplageutveckling under åren 1941—1974 framgår av tabell 2.8.
År 1941 var Skånska Dagbladet den största tidningen med en upplaga på cirka 43 500 exemplar. Arbetet hade den minsta upplagan med cirka 30 200 exemplar. Under första hälften av 1940-talet ökade Sydsvenska Dagbladet snabbt sin upplaga och är sedan år 1945 den största av de tre tidningarna. År 1955 hade Skånska Dagbladet passerats även av Arbetet.
Under perioden 1941—1965 ökade Sydsvenska Dagbladet snabbare än Arbetet. I slutet av detta år fusionerades dock Nyheterna i Hälsingborg med Arbetet och år 1966 övertog Arbetet Ny Tids upplaga i Göteborg. Detta gav Arbetet en språngvis kraftig upplageutveckling. Under 1970- talet har Arbetet ökat något mer än Sydsvenska Dagbladet, men ök- ningarna har under senare år varit mycket begränsade. Skånska Dagbladet har alltsedan början av 195 O-talet redovisat vikande upplagesiffror.
För hela perioden 1941—1974 har såväl Sydsvenska Dagbladet som
Tabell 2.8 Upplageutveckling för morgontidningar utgivna i Malmö under perioden 1941—1974 (medelnettoupplaga i 1 000 ex. under vardagar).
År Skånska Arbetet Sydsvenska Dagbladet Dagbladet 1941 43,5 30,2 38,4 1945 41,4 34,7 54,1 1950 48,7 46,6 67,8 1955 45,8 46,2 74,7 1960 43,5 54,4” 83,7 1965 41,0 65,0 94,5 1970 35,3 102,6b 114,5 1973 30,4 106,2 117,4 1974 29,0 106,4 117,5
” Aurora (s) i Ystad och Kristianstads Läns—Demokraten (s) i Kristianstad lades ner
1/12 1957. 3 Nyheter (5) i Helsingborg fusionerades med Arbetet i slutet av 1965; upplageredo— visningen för Arbetet i tabellen avser första halvåret 1965. Under 1966 övertog Arbetet tidningen Ny Tids upplaga i Göteborg.
Arbetet mer än tredubblat sin vardagsupplaga, Skånska Dagbladets upplaga under samma tid har reducerats med cirka en tredjedel. Medel- nettoupplagan under vardagar första halvåret 1974 är för Sydsvenska Dagbladet 117 510 exemplar, för Arbetet 106 354 exemplar och för Skånska Dagbladet 29 018 exemplar.
Samtliga tre tidningar har sin huvudsakliga spridning inom Malmöhus län. Av Sydsvenska Dagbladets totala vardagsupplaga 1974 gick cirka 88 procent till detta område. Motsvarande siffror för Arbetet och Skånska Dagbladet var 71 procent respektive 94 procent.
Sydsvenska Dagbladet är mycket kraftigt koncentrerad till A-region 28 dvs. Malmö-Lund-Trelleborgs-området. I detta område sprids nära 80 procent av den totala upplagan. För Arbetet och Skånska Dagbladet är motsvarande siffra drygt 50 procent. Dessa tidningar har således en större regional Spridning. Hushållstäckningen för tidningarna i Malmö under åren 1941—1974 framgår av tabell 2.9.
Tabell 2.9 Malmötidningarnas liushällstäckning i A-region 28 under perioden 1941—1974 (ex. per 100 hushåll).
År Skånska Arbetet Sydsvenska Dagbladet Dagbladet
1941 42 29 28 1945 40 29 34 1950 33 31 39 1955 29 30 42 1960 23 26 44 1965 20 32 46 1970 12 33 53 1973 9 31 51 1974 8 32 51
Anm. Arbetet 7-dagarstidning 1945. Skånska Dagbladet morgontidning 1958. Skånska Dagbladet 7-dagarstidning 1949. Arbetet morgontidning 1962. Skånska Dagbladet 6-dagarstidning 1955.
Arbetet har i Malmöregionen haft ungefär 30 procents hushållstäck- ning under hela perioden. Skånska Dagbladet, som år 1941 hade över 40 procents hushållstäckning, har gradvis förlorat sin marknad och är sedan år 1973 nere under 10 procent. Sydsvenska Dagbladet har ständigt ökat sin hushållstäckning och denna är f. n. över 50 procent.
En analys av den ekonomiska situationen för Arbetet och Skånska Dagbladet visar att tidningarna i hög grad är beroende av det statliga produktionsbidraget.
Skånska Dagbladet utges av AB Skånska Dagbladet. Omsättningen för räkenskapsåret 1973 uppgick till 20 745 tkr. Vinst- och förlusträkningen uppvisar en vinst efter avskrivningar på cirka 4 tkr. Detta inklusive det statliga produktionsbidraget på cirka 5 600 tkr. och efter avskrivningar på maskiner och inventarier på 115 tkr. Avskrivningarna uppgick till cirka 2,5 procent av utrustningens brandförsäkringsvärde.
Arbetet utges av Tryckeriaktiebolaget Framtiden i Malmö. För år 1973 uppgick omsättningen till 77 140 tkr. Produktionsbidraget var 8 000 tkr., och ”extraordinära” intäkter drygt 5 200 tkr. Bruttovinsten på cirka 1200 tkr. utnyttjades till fullo för avskrivningar på maskiner och inventarier. Avskrivningarna uppgick till cirka 3,8 procent av utrust- ningens brandförsäkringsvärde. I relation till anskaffningsvärdet var av- skrivningarna i storleksordningen 7 procent.
För Skånska Dagbladet uppgick det statliga produktionsbidraget till cirka 27 procent av omsättningen. För Arbetet var motsvarande siffra cirka 10 procent. Dessutom utgjorde de vederlagsfria tillskotten cirka 7 procent, dvs. totalt för produktionsbidrag och vederlagsfria tillskott på ungefär 17 procent av omsättningen.
Det är mot bakgrund av de sedan lång tid vikande upplagesiffrorna och den ekonomiska situationen som Skånska Dagbladets övergång till 7-dagarsutgivning skall ses.
2.5.2. Gemensam söndagstidning
Som framgår av föregående avsnitt har Skånska Dagbladets upplageut— veckling under en lång följd av år varit vikande. Inom tidningen fanns uppfattningen, att en av orsakerna till denna utveckling var avsaknaden av en söndagstidning. Skånska Dagbladet hade under år 1949 påbörjat 7-dagarsutgivning men redan år 1955 tvingats lägga ner söndagstidningen främst till följd av den dyrbara och praktiskt komplicerade distributio- nen.
Under åren 1968—1969 sökte Skånska Dagbladet utröna huruvida det bland de övriga 6-dagarstidningarna i Skåne (utanför Malmö) fanns ett intresse för att gemensamt med Skånska Dagbladet producera en söndags- tidning. Av de lokala skånetidningarna är det endast Helsingborgs Dagblad som utkommer 7 dagar i veckan. Man fann dock, att det bland lokaltidningarna inte fanns något intresse för ett dylikt projekt.
År 1968 övergick Skånska Dagbladet till offset. Innan man fattade detta beslut fördes förhandlingar med Arbetet rörande samtryckning på Arbetets officin. Arbetet hade redan år 1966 beslutat om införskaffande
av en offsetpress, vilken togs i bruk år 1968. Förhandlingarna ledde dock inte till några konkreta resultat. Enligt en offert från Arbetet skulle Skånska Dagbladet tryckas före Arbetet och få tryckstart mellan kl. 20.30 och kl. 21.00. För Skånska Dagbladet var det oacceptabelt bl. a. av redaktionella skäl. Dessutom innebar Arbetets offert att Skånska Dag— bladets produktionskostnader vid produktionssamverkan skulle bli högre än vid fortsatt separatproduktion. Detta berodde dels på att Arbetets press var överdimensionerad för Skånska Dagbladets behov, dels på att Skånska Dagbladet hade en egen civiltrycksverksamhet, som kunde bära delar av den egna utrustningens kostnader.
Inom Skånska Dagbladet hade också övervägts den alternativa möjlig- heten att söka samarbete med Sydsvenska Dagbladet. Man gjorde dock den bedömningen, att produktionskostnaderna tillsammans med Syd- svenska Dagbladet skulle bli högre än tillsammans med Arbetet. Man ansåg också att Sydsvenska Dagbladet inte skulle ha samma intresse som Arbetet att genom en utökad söndagsupplaga attrahera nya annonsörer. Det ansågs ur många synpunkter vara rimligare att få till stånd ett samarbete mellan de två ekonomiskt svagare tidningarna i Malmö. Inga kontakter togs därför med Sydsvenska Dagbladet i detta ärende.
Överväganden om Arbetet som lämplig samarbetspart för en gemensam söndagstidning hade under en längre tid ägt rum inom företags- och redaktionsledningarna på Skånska Dagbladet. År 1972 gavs vid ett sammanträde med representanter för de båda tidningsföretagen, som avsåg helt andra ärenden, ett lämpligt tillfälle för Skånska Dagbladets företagsledning att för Arbetet presentera samarbetsidéerna.
På Arbetet blev reaktionen på projektet blandad. Delar av redaktions- ledningen var spontant negativ men insåg samtidigt de ekonomiska fördelar, som Arbetet skulle få om projektet genomfördes. Journalist- klubben visade inget större engagemang i frågan. Arbetet kunde också antaga, att en viss del av Skånska Dagbladets abonnenter lösnummer— köpte Arbetets söndagstidning, och att denna upplaga skulle falla bort, om Skånska Dagbladet övergick till 7-dagarsutgivning.
För Arbetet innebar projektet en möjlighet att bättre utnyttja de fasta produktionsresurserna. Företagsledningen fann det också ur presspolitisk synpunkt vara riktigt att underlätta för Skånska Dagbladet att finna en lösning, som skulle kunna innebära större möjligheter till fortsatt exi- stens. Arbetet avgav därför snabbt ett positivt svar på Skånska Dagbladets förhandlingsinvit.
På Skånska Dagbladet bildades en samarbetsgrupp med företagsled- ningen och representanter för de tekniska avdelningarna och redaktionen. Antalet personalledamöter i gruppen var dock mycket begränsat. Inte någon på Skånska Dagbladet utanför denna grupp — och styrelsen, som i början av år 1973 gav gruppen uppdraget att söka slutföra förhandlingar- na — kände till samarbetsplanerna. På Arbetet informerades fackklubbar- na tidigare men med sekretesskrav, vilket också upprätthölls.
Förhandlingsarbetet var under våren 1973 färdigt för presentation i respektive styrelser och företagsnämnder. Först vid denna tidpunkt informerades fackklubbarna på Skånska Dagbladet. Där önskade själv-
klart journalisterna helst själva framställa hela söndagstidningen. Man accepterade dock projektet mot bakgrund av företagets ekonomiska situation.
Projektet var fortfarande sekretessbelagt utanför berörda tidningar. Ytterligare ett antal frågor återstod att lösa. Parterna var överens om, att samarbetet skulle offentliggöras och också inledas först efter 1973 års val. Vidare var man inom Skånska Dagbladet osäker om start borde ske före eller efter årsskiftet, då många abonnemang står i begrepp att förnyas. Med start före årsskiftet skulle söndagstidningen kunna utnyttjas som argument för fortsatt prenumeration. Å andra sidan skulle priset på ett abonnemang bli högre. För Arbetet återstod ett antal smärre tekniska utredningar och installationer. Vidare var inte den definitiva ekonomiska uppgörelsen klar.
Offentliggörandet av projektet påskyndades något av att sekretessen i början av år 1974 bröts. ljanuari 1974 slöts samarbetsavtalet. Det första söndagsnumret för Skånska Dagbladet utkom den 3 mars 1974.
Skånska Dagbladets målsättning i samtalen med Arbetet var att man skulle producera en söndagstidning som helt oförändrad kunde användas av båda tidningarna. Parterna kunde dock snabbt konstatera att en dylik modell inte var acceptabel för Arbetet. Arbetet utkom redan med en söndagstidning och var inte beredd att ändra på den tidningens utform- ning. Skånska Dagbladet fick acceptera Arbetets söndagstidning, men gör för egen del vissa ändringar.
Med utgångspunkt från Arbetets söndagstidning gör Skånska Dagbla- det om huvuddelen av första sidan (med bl.a. egen vinjett). Dessutom producerar Skånska Dagbladet egen text på sidorna två och tre samt på ytterligare en nyhetssida. Vidare sker en del smärre förändringar på ytterligare ett antal sidor. Totalformatet är i storleksordningen 28e32 sidor. Tidningen produceras i två lokaleditioner vilket innebär att utöver de 28—32 sidorna ytterligare 5—6 sidor produceras till varje nummer. Av dessa sidor är uppemot 15 sidor mer eller mindre ändrade i Skånska Dagbladet.
T. 0. rn. torsdag skall Skånska Dagbladet till Arbetets officin leverera drygt hälften av det egenproducerande materialet. Detta avser sidorna två och tre (exklusive ledarna). Den ytterligare nyhetssidan utväljs i samråd mellan Skånska Dagbladet och Arbetet på fredagar. Material till denna sida, plus första sidan samt ledarmaterialet har manusstopptider vid varierande klockslag under lördagarna. För de sista 1,5 spalterna text är manusstoppet kl. 22.30.
Manuskript till det tidiga materialet framställs under veckan på Skånska Dagbladets redaktion. Där arbetar också på lördagar ledarskri- benten. På Arbetets officin finns på lördagar efter kl. 17.00 två medarbetare från Skånska Dagbladet. Dessa arbetar främst med första sidan samt omgörningar på övriga sidor i tidningen. Sådana omgörningar kan vara av varierande slag. Dels finns det i Arbetets text uttryck som ”. . .enligt vad Arbetet erfar. . .” osv., dels kan Skånska Dagbladet ha annan nyhetsvärdering än Arbetet.
Skånska Dagbladet kan sålunda inom vissa ramar göra ingrepp i
Arbetets redaktionella text (eller helt lyfta ut texten). Skånska Dagbla- dets redaktörer på Arbetet har tillgång till TT-material, Arbetets telefo- ner, telefonmottagning för bildleveranser samt bildarkiv. Detta gäller även AP-bilder, som kommer till Arbetets telefonmottagning. Skånska Dagbladet har även rätt att följa ombrytningen av tidningen och granska sidmontagen. För att inte tidningarna skall få likalydande löpsedlar får Skånska Dagbladet även tillgång till löpsedelsinnehållet innan man skriver de egna löpsedlarna.
Arbetets redaktion har i viss utsträckning fått anpassa sig till den ändrade situationen. Insändare, politiskt nyhetsreportage och ekono- miskt-fackliga nyheter placeras i största möjliga utsträckning på motsva- righeten till den av Skånska Dagbladet egenproducerade nyhetssidan. Man försöker undvika publicering av kontroversiella lokala reportage i söndagstidningen (medan givetvis ingenting hindrar att dylika återfinnsi vardagsnumren). Om man inför en kontroversiell artikel i söndagsnumret informeras Skånska Dagbladet för att ges tillfälle till utbyte. Omnämnan- det av Arbetet i artiklar undvikes. Vissa vinjettannonser och markeringar har också förändrats.
Arbetet trycker sin förstaedition kl. 22.004-2400, varefter Skånska Dagbladets förstaedition trycks kl. 0010—0030. Efter byte av lokalsi- dorna trycks Skånska Dagbladets andraedition kl. 00.40—01.20, varefter Arbetets andraedition trycks kl. 0125—0345. Det innebär bl.a. att manusstopptiderna för Arbetet har tidigarelagts.
För Arbetet innebär avtalet att tidningen bättre utnyttjar sin fasta kapacitet — såväl i maskiner som i personal och administration — med de ekonomiska vinster detta medför. Skånska Dagbladet erlägger till Arbetet en fast framställningskostnad per nummer fördelat på följande poster:
. Arbetskostnad och goodwill, inklusive lönekostnadspåslag. . Färg, klister, fuktvatten, repromaterial, distributionsmaterial m. m. . Maskinkostnader, reparation och underhåll, elkraft, lokalkostnader. . Overheadkostnader och handelsvinst.
Dessutom debiteras Skånska Dagbladet tidningspapper efter förbruk— ning, inklusive svinn, till gällande dagspris med tillägg för frakter, TU-provision osv.
Materialkostnaderna är beräknade efter faktisk förbrukning. Arbets- kostnaderna är till viss del en följd av nyanställningar och fördelas efter utnyttjandeandel. Liknande principer gäller vid fördelningen av kostna— den för den maskinella utrustningen. För pressutrustningen har kalkyle- rats med 15 års avskrivningstid, för elektronisk utrustning 5 års avskriv- ningstid och för övrig utrustning 10 års avskrivningstid, beräknat på de ursprungliga anskaffningsvärdena. Goodwill är en post avsedd att marke- ra, att Arbetet genom avtalet ”sålt bort” en viss del av sin söndagsupp- laga.
Dessutom betalar Skånska Dagbladet, enligt gängse praxis, ersättning till journalister och bildleverantörer enligt lagen om upphovsrätt. För bilder betalades ursprungligen 5 kronor per införande. Denna summa har senare höjts till 30 kronor för vissa bildleverantörer och 1,5 x införings-
kostnaden i Arbetet för andra bildleverantörer. Till Arbetets journalist- klubb erläggs 40 000 kronor per år. Journalistklubben skall fördela denna summa bland sina medlemmar i form av stipendier.
Varken på Arbetet eller Skånska Dagbladet upplever man sekretessfrå- gorna som besvärliga. Parterna planerade att i likhet med Expressen och Aftonbladet, som båda också till delar sätts och trycks på Arbetets officin, upprätta ett sekretessavtal. Ett dylikt har dock inte kommit till stånd, främst beroende på de goda erfarenheter man har i relationerna mellan de båda kvällstidningarna. Man anser det tillräckligt, att parterna är överens om att ingendera parten onödigtvis skall uppehålla sig i varandras ombrytnings— och redaktionslokaler.
Ingendera tidningen är beredd att ännu redovisa utfallet av projektet. Arbetet räknade med ett upplagebortfall på mellan 4000 och 8 000 exemplar. Uppskattningsvis har resultatet blivit ett bortfall på endast omkring 2 000 exemplar. Det kompenseras dock av en ökad försäljning utanför Skånska Dagbladets primära försäljningsområde. Enligt progno- serna kunde antagas, att Sydsvenska Dagbladet skulle förlora ännu något mer än Arbetet på Skånska Dagbladets söndagsutgivning. Inte heller för denna tidning har dock effekten blivit så kraftig. På Skånska Dagbladet har man märkt, att nyförsäljningen av abonnemang går lättare, men man är dock inte beredd att ännu bedöma upplageeffekten.
2.5.3. Annonssamverkan
Mot slutet av 1960-talet förhandlade Skånska Dagbladet med ett antal lokaltidningar om möjligheten att starta ett annonssamarbete. Planerna realiserades dock inte. l samverkansdiskussionerna med Arbetet om en gemensam söndagstidning återkom tanken på annonssamarbete. Denna gång ledde diskussionerna till ett positivt resultat. Det samarbetsavtal som upprättades mellan Skånska Dagbladet och Arbetet ijanuari 1974 omfattade även annonssamverkan för riksannonsering. Annonssamverkan skulle ske genom en samannonseringskombination med namnet Sydpo- len. Verksamheten inleddes i februari 1974.
Ett väsentligt syfte med Sydpolen är givetvis att försöka öka andelen riksannonser i Arbetet och Skånska Dagbladet. Ju större upplaga en tidning har desto större sannolikhet finns för att den skall komma i fråga för riksannonsering.
Arbetets medelnettoupplaga under vardagar första halvåret 1974 upp- gick i Malmöhus län (A-regionerna 27—30) till cirka 75 700 exemplar. Motsvarande siffra för Skånska Dagbladet var 27 200 exemplar. Det innebär att tidningarna tillsammans i Malmöhus län har en upplaga på 102 900 exemplar. Sydsvenska Dagbladets upplaga i Malmöhus län var under samma period 103 100 exemplar. Upplageskillnaden i tidningarnas huvudsakliga spridningsområde är en väsentlig förklaring till att Sydsvens- ka Dagbladet har en betydligt större riksannonsering. Upplagesituationen sammanfattas i tabell 2.10.
Annonssamverkan i Sydpolen medför att Arbetet och Skånska Dagbla- det ökar den sammanslagna totalupplagan i Malmöhus län till samma nivå
1 1 den sammanlagda totalupplagan för Arbetet och Skånska Dagbladet ingår även eventuell dubbeltäckning.
Tabell 2.10 Medelnettoupplagor vardagar första halvåret 1974 för Sydpolen (Arbetet och Skånska Dagbladet), Sydsvenska Dagbladet och Kvällsposten (per 1 000 ex.).
Område Sydpolen Sydsvenska Kvällsposten (Arbetet och Dagbladet Skånska Dagbladet)
Malmöhus län 102,9 103,1 77,8 Skåne 108,0 108,1 94,6
Total upplaga 135,4 117,5 119.4
som Sydsvenska Dagbladet.1 Det innebär nya möjligheter att konkur- rera med förstatidningen på riksannonsmarknaden. Totalt sett är uppla— gan inom Sydpolen större än Sydsvenska Dagbladets.
Den 1 februari 1975 bildades dock en samannonseringskombina- tion, Skånepress, med en större totalupplaga än Sydpolens. Skånepress består av Sydsvenska Dagbladet, Helsingborgs Dagblad och Södra Sveriges Tidningar. Den sammanlagda upplagan för dessa tidningar under första halvåret 1974 var 195 300 exemplar.
Sydsvenska Dagbladets dominans på annonsmarknaden har inneburit, att tidningens annonsintäkter kan uppskattas vara ungefär dubbelt så stora som Arbetets annonsintäkter (cirka 50 mkr. mot cirka 25 mkr.). Av skillnaden bedömer Arbetet att Sydsvenska Dagbladet har riksannonser för mer än 10 mkr., vilka saknas i Arbetet. Detta är den presumtiva marknad, som samannonseringskombinationen Sydpolen strävar efter.
Ehuru totalupplagorna inom Malmöhus län är ungefär lika stora för Sydsvenska Dagbladet och Sydpolen avviker de väsentligt inom olika lokalomräden. Tabell 2.11 redovisar hushållstäckningen per kommun i Malmöhus län första halvåret 1974.
Av tabellen framgår att Sydsvenska Dagbladet har en dominerande täckning inom A-region 28 dvs. Malmö—Lund—Trelleborgsområdet. Syd- polen har däremot en genomgående bättre täckning i området än Kvällsposten. Sydpolen är större än Sydsvenska Dagbladet i övriga delar av Malmöhus län. 1 17 av 21 kommuner är Sydpolens hushållstäckning större än Sydsvenska Dagbladets.
Prissättningen vid annonsering rymmer ett flertal olika problem. Samannonspriset kan som regel inte sättas lika med summan av tidningar- nas separatannonspriser. För att kunna konkurrera om riksannonserna måste mm-priset i relation till upplagan läggas ungefär i nivå med förstatidningens priser. Det medför normalt en kraftig rabattering som måste uppvägas av ökade riksannonsintäkter samt ökad attraktivitet på annonsmarknaden. Ett annat problem gäller fördelningen av totalintäk- terna mellan de tidningar som ingår i annonssamverkan.
Sydpolen har anpassat sin prissättning så, att mm-priserna i relation till totalupplagorna (inklusive dubbeltäckning) är något lägre än priserna för Sydsvenska Dagbladet och Kvällsposten. Detta innebär en betydande rabatt — i storleksordningen 25 procent — i relation till det sammanlagda separatpriset. Fördelningen av intäkterna mellan tidningarna regleras i
Tabell 2.11 Antal hushåll och hushållstäckning per kommun i Malmöhus län vardagar första halvåret 1974 (ex. per 100 hushåll).
A-region Antal hushåll Hushållstäckning Sydpolen SDS KvP
A-rcgion 2 7 Helsingborg 40 900 13 4 22 Höganäs 7 400 17 4 16 Klippan 5 900 13 5 20 Landskrona 15 300 20 9 27 Svalöv 4 500 47 13 17 Åstorp 4 000 14 3 24 Bjuv 4 800 22 3 21 A-regiorz 28 Malmö/Lomma 120 200 39 53 30 Lund 29 100 43 63 24 Trelleborg 13 000 31 17 26 Vellinge 6 200 35 58 19 Kävlinge 6 100 62 34 19 Staffanstorp 4 500 38 44 15 A-region 29 Ystad 9 500 19 11 23 Tomelilla 4 900 13 7 17 Skurup 4 300 55 13 18 Sjöbo 5 200 38 10 17 Simrishamn 7 800 17 8 19 A-n'gion 30 Eslöv 9 700 64 25 21 Hörby 4 400 42 12 16 Höör 3 600 35 27 19
Summa 311 300 33 33 25
Källa: TS, dagspressens detaljspridning 1975.
samarbetsavtalet. Arbetet, som har en betydligt större upplaga än Skånska Dagbladet svarar därvidlag för den mindre delen av rabatten, medan Skånska Dagbladet, som hade tämligen begränsad riksannonsering och därvid mest att vinna på samannonseringsprojektet belastas med en större del. Den exakta fördelningen av annonsintäkterna är parterna inte beredda att redovisa.
Annonsförsäljningen inom Sydpolen sköts genom Arbetets annonsav- delning med hjälp av två personer från Skånska Dagbladet. Fakturering och övrig administration handhas av Arbetets administrativa avdelning. Den tekniska produktionen sker på Arbetets officin.
Parterna är ännu inte beredda att redovisa något resultat av projektet. Klart är dock, att Sydpolen för Skånska Dagbladet inneburit en väsentlig relativ ökning av annonsvolymen och att denna satt sin prägel på produkten. Målsättningen är, att projektet skall ha fått ”vind i seglen” år 1975, men det är först år 1976, som parterna förväntar sig någon betydande resultatpåverkande insats.
Tidningssamverkan i Malmö mellan Arbetet och Skånska Dagbladet är en samverkan mellan andra- och tredjetidningen på en konkurrensort.
Det samarbetsavtal som slöts ijanuari 1974 resulterade i att Skånska Dagbladet blev en 7-dagarstidning som, efter vissa förändringar, distri- buerar Arbetets söndagsnummer till sina läsare. Åtgärden måste ses mot bakgrund av dels Skånska Dagbladets vikande upplaga, dels tidningens ekonomiska situation.
Etablerandet av samannonseringskombinationen Sydpolen är ett för— sök från Arbetet och Skånska Dagbladet att konkurrera med Sydsvenska Dagbladet på riksannonsmarknaden. Det är ännu för tidigt att bedöma vilken betydelse denna samverkan kommer att få.
2.6. Produktionssamverkan i Stockholm
2.6.1. Bakgrund
Aftonbladet och Dagens Nyheter/Expressen har diskuterat möjligheterna av en produktionssamverkan. I detta avsnitt ges en sammanfattning av utrednings- och förhandlingsarbetet fram t. o. m. juli 1974.
Under hösten 1970 inleddes mellan verkställande direktören i Afton- bladet AB, Bertil Nilsson, och dåvarande verkställande direktören i Dagens Nyheters AB, landshövding Erik Huss, en serie preliminära samtal rörande möjligheterna till en fördjupad samverkan avseende de båda företagens tekniska produktion.
Bakgrunden till samtalen var i huvudsak följande:
. Aftonbladets nuvarande anläggning i Klara har med hänsyn till trafik- situationen i Stockholms city en klart olämplig lokalisering. Anlägg- ningen i Klara är dessutom med hänsyn till de produktionstekniska förhållandena alltför trång. Lokalbristen är speciellt märkbar för tryckerikapaciteten. Utbyggnadsmöjligheter saknas. 0 Dagens Nyheter/Expressen har på sikt behov av en större produktions- anläggning. . Avgörande för den tekniska produktionsapparatens storlek inom Dagens Nyheters AB är kapacitetsbehovet för framställning av tid- ningen Dagens Nyheter. Expressen tar inte mer än drygt halva den tillgängliga produktionsapparaten i anspråk. Detta innebär att även Aftonbladet, efter tämligen måttliga nyinvesteringar i maskinell utrust- ning 1 Marieberg kan tryckas med den utrustning som krävs för Dagens Nyheter. . Den grafiska industrin har efter ett långt skede med tämligen måttliga förändringar av produktionsmetoder och maskinell utrustning kommit in i en snabb och kapitalkrävande utveckling. Det innebär stora investeringar i såväl maskinell utrustning som i utveckling av system för administration och produktion. . Aftonbladet och Expressen har redan i dag en samordnad distribution av tidningar i stora delar av landet. En samordnad parallell produktion på ett och samma ställe skulle ge stora tidsvinster för distributionen och även positivt påverka distributionskostnaderna. . Att bättre och mer intensivt utnyttja tidningsföretagens stora och
dyrbara produktionsanläggningar är nödvändigt för att hejda den nuvarande ogynnsamma kostnadsutvecklingen inom dagstidnings- branschen. Åtgärder i denna riktning borde vara ägnade att stärka dagstidningarnas ställning i den som man kan förutse allt hårdare konkurrensen från andra media och bidraga till att trygga sysselsätt- ningen för tidningsföretagens anställda.
2 .6.2 Preliminärt utredningsarbete under år 1971
Efter de inledande samtalen under hösten 1970 genomförde en mycket begränsad krets från de båda företagens ledningar en del preliminära analyser. I november 1971 beslöt företagsledningarna i Aftonbladet AB och Dagens Nyheters AB att inte driva arbetet vidare utan att de båda företagens styrelser hade fått sig ärendet förelagt och var beredda att ställa sig bakom projektet. Likaså skulle ärendet bli föremål för behand— ling i företagens företagsnämnder samt allmänheten informeras.
Företagsledningarna föreslog därför, i en promemoria daterad den 3 november 1971;
dels att styrelserna skulle uppdraga åt respektive företagsledning att fullfölja det påbörjade utrednings- och förhandlingsarbetet med den uttalade målsättningen att omkring mitten av 1970-talet även producera Aftonbladet i Dagens Nyheters AB:s produktionsanläggningar i Marie- berg,
dels att styrelserna skulle uttala att detta arbete närmast borde bedrivas så, att det före utgången av år 1972 kunde tecknas ett avtal om samarbete som hade så fast karaktär, att ingendera parten kunde bryta det utan avsevärda konsekvenser av ekonomisk art.
Av promemorian framgår också, att man var överens om att under ett fortsatt förhandlingsarbete också överväga möjligheterna av ett vidgat tekniskt samarbete i fråga om framställningen och distributionen av de båda tidningarna utanför Stockholm. Ett sådant produktionsavtal har också kommit till stånd. Dagens Nyheters AB har slutit ett produktions- avtal med Tryckeri AB Framtiden i Malmö (tidningen Arbetet) enligt vilket en sydsvensk upplaga av Expressen fr. o. m. september 1972 trycks på Arbetets officin, där redan tidigare även Aftonbladets sydsvenska upplaga produceras.
Under november 1971, efter det att Aftonbladets och Dagens Nyhe— ters AB:s preliminära samtal blivit offentliggjorda, inkom även en begäran från Svenska Dagbladet att få deltaga i utredningsarbetet. Man önskade att utredningarna rörande produktionssamverkan skulle utökas till att omfatta samtliga fyra i Stockholm utkommande dagliga tidningar. Denna hemställan bifölls av Aftonbladet och Dagens Nyheters AB.
2 .6 .3 Fortsatt utredningsverksamhet
Det utredningsuppdrag, som styrelserna i respektive företag gav i novem- ber 1971 — och som därefter vidgades till att omfatta även Svenska Dagbladet — genomfördes under år 1972 i sju projektgrupper. I dessa
deltog förutom representanter från företagen även representanter från personalorganisationerna. [ projektgrupperna ingick ett drygt 100-tal personer. Projektgrupperna behandlade följande områden; teknisk pro- duktionsplanering, lokalplanering, redaktionell produktions- och sekre- tessplanering (text och bild), annonshantering och annonssekretess, expeditions— och distributionsplanering samt driftbolagsfrågan.
Projektgruppernas uppgift var att studera de konsekvenser inom respektive grupps arbetsområde, som kunde tänkas uppstå vid en prod uk- tionssamverkan i Marieberg mellan Aftonbladet, Dagens Nyheter/Expres- sen och Svenska Dagbladet.
Projektgrupperna gavs följande förutsättningar för sitt arbete;
0 Ingen friställning av personal skall ske i anslutning till ett eventuellt tekniskt samgående. De personalinbesparingar som kan förväntas vid en produktionssamverkan skall uteslutan ernås genom en ”naturlig" av- gång under omställningsperioden. Ett visst samarbete mellan företagen i utbildnings- och personalplaneringsfrågor är naturligt redan före själva samgåendet. Vid av företagen aktualiserade omplaceringar skall samråd dessförinnan ske med berörda parters personalklubbar. . En eventuell närmare samverkan skall uteslutande avse tidningarnas tekniska produktion. Redaktionellt innehåll, lay-out, annonsackvisi- tion och andra konkurrensmedel skall inte beröras av samgåendet. Rimliga redaktionella sekretesskrav måste kunna garanteras vid en teknisk samproduktion. Vardera tidningarna skall även i fortsättningen bibehålla en fullständig redaktionell integritet. . Inte någon av de berörda tidningarna skall vid ett tekniskt samgående få vidkännas några produktionsmässiga försämringar. Det skall gälla såväl vid jämförelse med nuvarande produktionssätt som vid jämförelse med de förhållanden som rimligen skulle råda, om tidningarna även i fortsättningen skulle tryckas separat. . I syfte att möjliggöra för projektgrupperna att inom den angivna tidsplanen fullgöra sina arbetsuppgifter förtydligades utredningsdirek- tiven under februari 1972. Förtydligandet innebar, att den ekonomis- ka fördel, som ligger i ett effektivt utnyttjande av redan befintliga anläggningar och utrustning i övrigt skulle tillvaratas i allt väsentligt.
De tre verkställande direktörerna angav i utredningsdirektiven att projektgrupperna skulle basera sitt arbete på ett s. k. huvudalternativ för produktionsflödet vid en produktionssamverkan. Det innebar att Aftonbla- dets administration, annonsavdelning, direktion, redaktion och andra verk- samheter som inte direkt skulle komma att beröras av produktionssamver- kan skulle förläggas till Svenska Dagbladets hus 1 Marieberg. Aftonbladets produktion "från manus till matris” skulle också förläggas till Svenska Dagbladets hus medan övrig produktion av Aftonbladet skulle förläggas till Dagens Nyheters AB:s hus. Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Expressen förutsattes istort sett produceras i samma lokaliteter som f. n. Det stod dock projektgrupperna fritt att vid sidan av detta huvudalterna- tiv även beakta andra alternativ för produktionsflödet.
I företagsledningarnas förtydligande talades även om att en etapp 2 av
produktionssamverkan innebärande en ytterligare fördjupad samverkan, kunde vara möjlig om bedömningsmässigt 10—15 år.
Projektgruppsarbetet bedrevs i stort sett efter uppgjord tidsplan. Sex av de sju projektgrupperna avlämnade sina slutrapporter under juni månad 1972. Projektgrupp 7, som behandlade juridiska och ekonomiska aspekter av produktionssamverkan, kunde dock inte avsluta sin verksam- het samtidigt rned övriga projektgrupper. Den blev klar med sin verksam- het först i mitten av september samma år.
Perronalplaneringsgruppen fann att inga personalplaneringsmässigt ohanterliga överskott förelåg (även om man endast beaktade pensionsav- gångar och således bortsåg från annan naturlig avgång). I relation till det totala antalet berörda kunde överskotten betecknas som små. Med avseende på det totala personalantalet förelåg underskott. De underskott som redovisades för år 1978 borde kunna täckas genom i första hand "intern rekrytering” mellan företagen, i andra hand genom extern rekrytering. Enligt personalplaneringsgruppen borde största uppmärksam- het ägnas åt de rekryteringsbehov som skulle uppstå under perioden fram till samproduktionsstarten. Gruppen påpekade också, att rekryteringsbe- hovet dessutom skulle bli större än redovisat till följd av annan avgång än genom pensionering. Samtidigt framhöll man, att effekterna år 1978 av rekryteringen under mellanperioden måste uppmärksammas.
Projektgruppen för teknisk produktionsplanering uttalade, att den inte funnit något väsentligt som ur tekniska synpunkter skulle omöjliggöra en produktionssamverkan mellan Aftonbladet, Dagens Nyheter/Expressen och Svenska Dagbladet. En övergång till produktionssamverkan skulle medföra investeringar i utrustning, som var av måttlig omfattningjämfört med om Aftonbladet skulle investera i en ny egen teknisk anläggning.
[.okalplaneringsgruppen framhöll i sin slutrapport, att det erforderliga lokalbehovet föreföll kunna tillgodoses med den utveckling, som kunde överblickas. Inga kända fakta syntes heller ur social synpunkt resa lokalmässiga hinder för en teknisk samverkan — under förutsättning att kompletterande service skulle komma att erbjudas i anslutning till tidningsområdet. Projektgruppen underströk i detta sammanhang beho- vet av allsidiga utredningar beträffande alla slag av interna kommunika- tioner samt framtida krav på den totala arbetsmiljön.
Den redaktionella sekretersgruppen betonade nödvändigheten av en grundlig insikt om sekretessfrågornas betydelse. Det är av stor vikt både för arbetet med utvärderingen och för det slutgiltiga ställningstagandet till förslaget om produktionssamverkan. Projektgruppen arbetade med den nödvändiga förutsättningen att de fyra tidningsledningarna skulle komma att avhålla sig från aktiv underrättelseverksamhet beträffande de konkur- rerande tidningarnas material. Om ledningarna accepterade en sådan verksamhet, skulle praktiskt taget inga sekretessbestämmelser vara till- räckliga.
En bärande princip i gruppens arbete var att respektive tidningars produktion i görligaste män skulle komma att ske separat för att minska eventuella läckagerisker och att, vid integrerad produktion, åtgärder skulle vidtagas så att nödvändiga ingrepp skulle kunna göras utan att
sekretesskraven åsidosattes. Åtskilda lokaler borde enligt gruppens me- ning eftersträvas så långt som möjligt. Gemensamma produktionsutrym- men borde utrustas med kontaktpunkter för respektive redaktioner/tek- niker.
Projektgruppen för annonshantering och annonssekretess noterade att dessa områden inte utgjorde några problem för Dagens Nyheter och Expressen. För Aftonbladet och Svenska Dagbladet skulle det komma att uppstå vissa problem. Dessa skulle dock kunna lösas genom att vissa funktioner fram till färdig matris hålls helt åtskilda. Inom expeditions- och distributionsplaneringens utredningsområde framkom inget som skulle omöjliggöra en produktionssamverkan mellan tidningarna i Stockholm, eftersom en framgångsrik samdistribution sedan lång tid bedrivs mellan tidningarna.
Driftbolagsgruppen behandlade ekonomiska och juridiska frågor i samband med en eventuell produktionssamverkan.
Gruppens översiktliga kalkyl visade, att med givna förutsättningar och inklusive helt ny maskinutrustning i Liljeholmen, som var Aftonbladets alternativ för en egen ny anläggning, innebar produktionssamverkan i förhållande till fortsatt separatproduktion inbesparade investeringar på 140 mkr. i 1972 års priser och 180 mkr. i 1979 års priser. De årliga kapitalkostnadsinbesparingarna till följd av detta skulle uppgå till storleks- ordningen 22 mkr. i 1972 års priser och till cirka 30 mkr.i 1979 års priser.
I fråga om avräkningsprinciper för en ekonomisk uppgörelse konstate- rade gruppen, att dessa i stort borde bli desamma oavsett juridisk form för samverkan. Särkostnaderna borde debiteras vardera tidningen i relation till faktisk registrerad förbrukning. Samkostnaderna borde för- delas mellan tidningarna i relation till av respektive part utnyttjad andel av respektive resurs.
Projektgruppen behandlade ett stort antal alternativa juridiska former för produktionssamverkan. [ gruppens slutrapport redovisades följande alternativ:
I Ett utvecklings- och maskininvesteringsbolag för ny teknik för satsframställning och därtill angränsande produktionsområden. Il Stereotypering, tryckning och packsalsarbete. Förutsättning: Svens- ka Dagbladets tryckeri skulle inte ingå ietapp 1 av produktionssam- verkan. Alternativ a: Stereotypering, tryckning och packsalsarbete för Aftonbladet i legoavtalsform med produktion i Dagens Nyheters AB:s hus i Marieberg.
Alternativ b: Ett driftbolag för gemensam stereotypering, tryckning och packsalsarbete av Aftonbladet, Dagens Nyheter och Expressen med produktion i Dagens Nyheters AB:s hus i Marieberg.
III Sättning utöver utvecklings— och maskininvesteringsbolaget. Förutsättning: Dagens Nyheters AB:s sätteri skulle inte omfattas av produktionssamverkan.
Alternativ a: Sättning utöver punkt I ovan av Aftonbladet i legoav- talsform med produktion i Svenska Dagbladets hus i Marieberg.
Alternativ b: Ett driftbolag för sättning av Aftonbladet och Svenska Dagbladet med produktion i Svenska Dagbladets hus i Marieberg. Alternativ c: Skilda sätterier för Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Aftonbladets sätteri beläget i något av Mariebergshusen.
IV Ett allomfattande driftbolag även inbegripande de delar av produk- tionsapparaten, som inte omfattades av produktionssamverkan enligt huvudalternativet, dvs. Dagens Nyheters AB:s sätteri och Svenska Dagbladets tryckeri.
Projektgruppen fann det dock inte möjligt att avge en rekommenda- tion vad gällde val av former för produktionssamverkan.
De sju projektgruppernas utredningsresultat redovisades i separata rapporter från respektive grupp samt i en sammanfattande promemoria. Totalt omfattade materialet cirka 250 maskinskrivna A4-sidor.
Under hösten 1972 blev utredningsmaterialet föremål för behandling i företagsnämnder och styrelser i respektive företag. Samtliga personal- klubbar i de tre företagen presenterade därvid skriftligen erinringar av skilda slag mot den lösning av produktionssamverkan som skisserades i utredningsrapporterna.
Kritiken mot den föreslagna produktionssamverkan omfattade i huvudsak följande punkter:
. Förhandlingar om produktionssamverkan enligt huvudalternativet (pro- duktion av Aftonbladet från manus till matris i SvD—huset och med övrig produktion av Aftonbladet i DN-huset) borde inte inledas förrän alternativet med total produktion av Aftonbladet i SvD-huset blivit fullständigt utrett och utvärderat. . Stor risk föreligger, att på sikt utvecklingen av tidningsmarknaden vid produktionssamverkan kommer att leda till en monopolisering med makten koncentrerad till ett privatägt företag. . Gjorda beräkningar ger inte tillräckligt övertygande besked om möjlig- heterna till besparingar vid en eventuell produktionssamverkan. . Trots garantier att inga avskedanden skall göras finns risk att perso- nalen drabbas av omflyttningar och förändrade arbetsuppgifter. . Av ideologiska skäl bör Aftonbladet inte deltaga i en produktionssam- verkan där man blir beroende av en borgerlig tidningsägare. Det naturliga är i stället en samverkan med övriga tidningar inom arbetar- rörelsen.
Dessa argument har också präglat debatten om produktionssamverkan i Stockholm i samband med det fortsatta utredningsarbetet. De fackliga organisationernas uttalanden i frågan återges i avsnitt 2.6.6.
När projektgruppsarbetet var i det närmaste avslutat anmälde dåvaran- de VD i Svenska Dagbladet AB Sven Gerentz att man från Svenska Dagbladets sida var beredd att utvidga utredningsarbetet. Man ville utröna vilka ekonomiska vinster som fanns med en total produktion av Aftonbladet i SvD-huset. Detta utredningsarbete kom också till stånd, men bedrevs inte inom ramen för det för samtliga tre företag gemensam-
ma projektgruppsarbetet.
Svenska Dagbladet vidareutvecklade under hösten 1972 förslaget om total produktion av Aftonbladet i SvD-huset. Ett kalkylutkast inklusive tillägg presenterades för Aftonbladets företagsnämnd i december 1972. Detta förslag visade ett nyinvesteringsbehov i maskinell utrustning på 66,9 mkr. Inklusive befintlig utrustning uppgick de totala maskininveste- ringarna till 102 mkr. Kapitalkostnaderna för detta beräknades till 16,5 mkr. per år. Inbesparade driftkostnader i förhållande till fortsatt separat- produktion uppskattades till 6,2 mkr. Svenska Dagblads—alternativet förutsatte också tillbyggnad av presshallen med beräknad investerings- kostnad av 8,5 mkr.
Med hänsynstagande till det material och de synpunkter som framkom bl. a. från personalorganisationerna efter det att samproduktionsutred- ningarna presenterats avlämnade Dagens Nyheters AB i december 1972 ett modifierat förslag till produktionssamverkan. Förslaget berörde samt- liga verksamheter — samarbete rörande utvecklingen på sätteriområdet samt stereotypi-, tryckning och packsalsarbete _. där Dagens Nyheters AB önskade ingå i produktionssamverkan. Förslaget omfattade också den juridiska formen för verksamheten samt principer för den ekonomiska avräkningen i enlighet med den lösning, som projektgruppen för juridik och ekonomi förordat.
Förslaget till tryckerisamverkan utgick från att Aftonbladet ienlighet med huvudalternativet skulle tryckas på i huvudsak befintlig pressutrust- ning i Dagens Nyheter/Expressen-huset från år 1977 eller år 1978 och i första hand fram till mitten av 1980-talet. Skälen härför var bl. a. följande:
Svenska Dagbladets pressar togs i bruk år 1962. Om de även fortsätt- ningsvis förutsattes utnyttjas endast för tryckning av Svenska Dagbladet samt Huvudstadspress' tidningar kunde pressarna bedömas vara mogna för byte eller grundläggande renovering omkring mitten av 1980—talet. De fyra äldsta av DN/Expressens pressar är från åren 1963 och 1964. De har varit och antogs även i fortsättningen komma att bli föremål för hårdare slitage än Svenska Dagbladets pressar. DN/Expressens pressar bedömdes tekniskt kunna utnyttjas utan byte eller grundläggande renovering fram till omkring mitten av 1980-talet.
Omkring år 1980 skulle Aftonbladet ta ställning till följande alternativ för tryckning fr. 0. m. mitten av 1980-talet:
. Aftonbladet skulle kunna säga upp tryckerisamverkansavtalet med Dagens Nyheters AB och sluta avtal med Svenska Dagbladet om gemensam tryckning enligt SvD-alternativet. . Aftonbladet skulle kunna säga upp avtalet med Dagens Nyheters AB och bygga en egen anläggning. . Ett avtal skulle kunna ingås om gemensam nyanskaffning av pressut- rustning, som skulle få tillräcklig kapacitet att i mitten av 1980-talet trycka samtliga fyra dagstidningar i Marieberg. . Aftonbladet skulle kunna prolongera gällande samtryckningsavtal med Dagens Nyheters AB.
Utredningsgruppen rörande driftbolagsfrågan föreslog bildande av ett utvecklings- och maskininvesteringsbolag för ny teknik för satsframställ- ning och därtill angränsande produktionsområden. För att tillmötesgå de personalorganisationer som starkt motsatte sig ett sådant bolag föreslog Dagens Nyheters AB i stället att det gemensamma tekniska utvecklingsar- betet skulle bedrivas enligt särskilt samarbetsavtal. Inte heller ett i framtiden gemensamt maskinägande syntes nödvändigtvis behöva ske i form av ett samägt bolag.
För förslaget till tryckerisamverkan föreslogs upprättande av ett samtryckningsavtal att tillämpas för i första hand en sjuårsperiod från år 1977 eller år 1978. Detta föreslogs innefatta bildande av ett gemensamt aktiebolag (t. ex. med namnet AB Kvällstidningstryck). Detta skulle bildas gemensamt av AB Kvällstidningen Expressen, ett helägt dotterbo— lag till Dagens Nyheters AB och Aftonbladet AB. Det nya bolaget, KvT, skulle åta sig att ombesörja stereotypering, tryckning och packsalsarbete för tidningarna Expressen och Aftonbladet. KvT skulle därefter uppdraga åt Dagens Nyheters AB att ombesörja tryckningen och distributionen med utnyttjande av Dagens Nyheters AB:s egna tillgångar.
AB Kvällstidningen Expressen och Aftonbladet AB skulle envar äga hälften av aktierna i KvT.
Vid utförande av arbetet för stereotypering, tryckning och packsalsar- bete skulle användas personal anställd i Dagens Nyheters AB.
DN-alternativet uteslöt inte ett samarbete även med Svenska Dagbla— det, då alternativet byggde på det gemensamt utredda huvudalternativet för produktionsflödet. Man förutsatte att Svenska Dagbladet skulle deltaga i det tekniska utvecklingsarbetet enligt särskilt samarbetsavtal. DN—alternativet omfattade även ett underalternativ med ett avtal om gemensam nyanskaffning av pressutrustning fr.o.m. mitten av 1980- talet. Utrustningen skulle få tillräcklig kapacitet för att trycka samtliga fyra dagstidningar i Marieberg.
2.6.4. Sammanfattning av händelseutvecklingen under år 1972
Under första halvåret 1972 hade sju projektgrupper med representanter från samtliga dagstidningar i Stockholm på respektive tidningsstyrelsers uppdrag utrett förutsättningarna för produktionssamverkan. Grupperna hade därvid funnit, att inga oöverstigliga hinder av praktisk att mot produktionssamverkan förelåg. De juridiska formerna för produktions- samverkan hade utretts men inte lösts. Totalt skulle produktionssamver- kan innebära omfattande inbesparingar av såväl investeringar som årliga driftkostnader.
Den huvudlösning som grupperna arbetat efter innebar, att Aftonbla- dets kommersiella och redaktionella avdelningar samt produktion ”från manus till matris” skulle förläggas till SvD-huset (vad gäller produktionen antingen gemensamt med Svenska Dagbladet eller separat i förhyrda lokaler i SvD-huset). Övrig produktion av Aftonbladet (stereotypering, tryckning och packsalsarbete) skulle äga rum i DN/Expressen—huset. Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Expressen skulle produceras i
stort sett i samma lokaliteter som tidigare.
Mot denna lösning hade samtliga personalorganisationer presenterat erinringar av skilda slag.
Vidare hade Svenska Dagbladet presenterat en lösning med total produktion av Aftonbladet i SvD-huset och i produktionssamverkan uteslutande med Svenska Dagbladet.
För att söka tillmötesgå personalorganisationernas synpunkter hade slutligen Dagens Nyheters AB presenterat ett modifierat förslag med utgångspunkt från huvudlösningen, vari Aftonbladet gavs tillfälle att omkring år 1980 välja mellan ett antal olika vägar för produktionen från och med mitten av 1980-talet. Vidare erbjöds Aftonbladet hälften av aktierna i ett samtryckningsbolag, som skulle uppdraga åt Dagens Nyheters AB att legotrycka tidningarna Aftonbladet och Expressen.
Vid årsskiftet 1972/73 stod Aftonbladet inför valet mellan dessa bägge alternativ — SvD-alternativet och DN/AB-alternativet. Båda alternativen var dock tämligen råa skisser som krävde ett omfattande detaljarbete bl.a. på det ekonomiska och juridiska området. Målsättningen för undertecknande av ett principavtal, som av respektive styrelser tidigare satts till utgången av år 1972, förlängdes med ett halvt år, dvs. till den 1 juli 1973.
2.6.5. Utrednings— och förhandlingsarbetet åren 1 973— 19 74
I början av år 1973 prövade företagsledningen för Aftonbladet AB Svenska Dagbladets förslag till lösning av produktionssamverkan. Resulta- tet av denna analys — dvs. en utvärdering av SvD-alternativet contra DN-alternativet — blev att Aftonbladet AB beslöt att söka fullfölja samarbetsplanerna med utgångspunkt från det av Dagens Nyheters AB framlagda principförslaget.
Detta innebar, att för Aftonbladet AB återstod dels fortsatt utred- nings— och förhandlingsarbete med Dagens Nyheters AB rörande stereo- typering, tryckning och packsalsarbete, dels motsvarande kontakter med Svenska Dagbladet rörande övrig produktion (främst repro— och sätteriar- bete) samt förhyrning av lokaler för de aktiviteter, som inte skulle omfattas av samverkan mellan tidningarna.
Mellan Aftonbladet AB och Dagens Nyheters AB inleddes arbetet på att utforma de legala och ekonomiska grunderna för samarbetet. Gemen- samt utarbetades skisser för dels en bolagsordning för AB Kvällstidnings- tryck, dels ett konsortialavtal mellan aktieägarna i detta bolag, dels ett legoavtal mellan AB Kvällstidningstryck och Dagens Nyheters AB.
I bolagsordningen angavs bolagets syfte vara att ombesörja stereotype- ring, tryckning och packsalsarbete samt därtill anknuten verksamhet för tidningarna Expressen och Aftonbladet. Bolagsordningen reglerade dess- utom bl. a. aktiekapitalets storlek och fördelning på olika serier, styrel- sens sammansättning och beslutförhet samt röstregler vid bolagsstämma.
Syftet var dock, att AB Kvällstidningstryck inte självt skulle svara för den tekniska produktionen. I konsortialavtalet mellan bolagets parter angavs, att bolaget när det gällde Aftonbladets och Expressens upplaga i
Stockholm skulle träffa överenskommelse med Dagens Nyheters AB om den tekniska produktionen. Beträffande produktionen på andra orter angavs, att bolaget i förekommande fall skulle träffa överenskommelse med företag, varom parterna kunde enas. Konsortialavtalet fastställde också parternas likaberättigande i AB Kvällstidningstryck innebärande att vardera parten skulle teckna lika stort antal aktier samt att parterna skulle ha samma rösträtt.
Konsortialavtalet reglerade också principerna för fördelning mellan Aftonbladet och Expressen av de kostnader, som Dagens Nyheters AB skulle komma att debitera bolaget. Samtliga volymrörliga kostnader skulle ersättas i relation till faktisk förbrukning. Fasta särkostnader skulle till fullo belastas utnyttjande part. Av samkostnaderna skulle Expressen betala ett procenttal och Aftonbladet ett annat (lägre) procenttal som minimigaranti till Dagens Nyheters AB. Resterande kostnad skulle av respektive tidning betalas i relation till upplaga och format.
Slutligen upprättades också en skiss till legoavtal mellan AB Kvällstid- ningstryck och Dagens Nyheters AB. Enligt detta avtal förband sig Dagens Nyheters AB att ställa viss specificerad utrustning till AB Kvällstidningstrycks förfogande under specificerade tider på dygnet. Avtalet reglerade också tillvägagångssättet vid nyinvesteringar samt ersätt- ningsprinciper och betalningsvillkor. Legoavtalet redovisade således en modell för kostnadernas beräkning och inte angivna priser för utförda tjänster.
De ovan skisserade dokumenten utgjorde från senvåren 1973 en grund för det förhandlingsarbete, som styrelserna i de båda företagen då inledde. Under detta förhandlingsarbete kunde parterna dock konstatera, att ett antal frågor erbjöd sådana svårigheter, att de endast kunde lösas genom att till delar helt nya förutsättningar prövades. Detta avsåg främst beräkningen av kapitalkostnaderna (olika finansieringskällor samt kalkyl- principer) samt svårigheten att finna en konstruktion som medgav hög grad av likställdhet mellan parterna.
Parterna fick således ännu en gång revidera tidsplanen. Under senare delen av år 1973 förkastades tanken på ett samägt AB Kvällstidnings- tryck. Parternas förhandlare enades i stället om ett förslag till princip— överenskommelse innebärande att ett gemensamt tryckeribolag skulle bildas mellan Dagens Nyheters AB (således inte längre AB Kvällstid— ningen Expressen) och Aftonbladet AB. Detta bolagskulle äga all kapitalutrustning som skulle komma att beröras av produktionssamver- kan. Lokalerna däremot skulle hyras av Dagens Nyheters AB. Delägarska- pet från respektive part skulle utgå från det långsiktiga behovet och utnyttjandet av produktionskapaciteten. Parterna enades i förslaget till principöverenskommelse också om uppfattningen, att ett driftbolag borde vara en lämplig form för samarbetet och att gemensamt utreda förutsättningarna för detta. Då detta skulle innebära att företaget även skulle ha egen anställd produktionspersonal förutsattes utredningsarbetet ske i samverkan med de fackliga organisationerna. Samarbetet skulle ta sin början den ljanuari 1978.
Detta förslag till principöverenskommelse behandlades under vintern
l973/1974 inom Aftonbladets styrelse samt Landssekretariatet och LO:s representantskap. Landssekretariatet efterhörde även varje förbunds me- ning angående förslaget. Efter denna beslutsordning godtog Aftonbladets styrelse förslaget till principöverenskommelse vid sammanträde den 5 mars. Sex dagar senare fattade styrelsen för Dagens Nyheters AB samma beslut.
Sedan Aftonbladet AB ijanuari l973 meddelat Svenska Dagbladet, att man beslutat fortsätta samproduktionsplanerna efter DN-alternativet inleddes kontakter med Svenska Dagbladet rörande hyra av lokaler samt samarbetet på repro- och sätteriområdena. Under år 1973 klargjordes, att lokaler för den fortsatta separatverksamheten fanns tillgängliga i SvD- huset. Vidare inleddes det tekniska utredningsarbetet rörande organisa- tionsformer och produktionsmetoder för repro- och sätteriverksamheten. I avvaktan på en lösning rörande produktionen i DN/Expressen—huset har dock inte detta arbete avslutats.
Sedan principöverenskommelsen mellan Aftonbladet AB och Dagens Nyheters AB godtagits av respektive styrelser i mars 1974 har ett gemensamt arbete mellan företagen inletts rörande utformningen av de slutliga avtal, som skall träffas mellan företagen. Representanter för de båda företagens tekniska avdelningar har påbörjat ett detaljstudium av tekniska resurser och investeringsbehov. Kontakter har tagits med typo- grafernas fackliga organisationer. Tillbyggnad av Dagens Nyheters AB:s produktionsanläggningar i Marieberg pågår för närvarande.
2.6.6. Kritik mot produktionssamverkan
Som framgått av tidigare redovisning har personalklubbarna vid de tre tidningsföretagen presenterat skriftliga erinringar av skilda slag mot den lösning av produktionssamverkan som föreslagits. Personalklubbarnas åsikter framgår av följande in extenso återgivna uttalanden i frågan:
Dagens Nyheter/Expressen. Typografklubben och Kemigrafklubben
Enligt PM daterat den 3.11.l971 föreslog DN:s och AB:s företagsled— ningar sina respektive styrelser att de skulle få i uppdrag att ”fullfölja det påbörjade utrednings- och förhandlingsarbetet med den uttalande mål- sättningen att omkring mitten av 70-talet jämväl producera Aftonbladet i Dagens Nyheters AB:s produktionsanläggningar i Marieberg”. Utrednings- och förhandlingsarbetet inleddes med sekretessbelagda samtal på direk— törsnivå redan under hösten 1970. Svenska Dagbladet kom med i bilden först vid årsskiftet 71/72.
Eftersom Aftonbladet är en angelägenhet för den samlade fackför- eningsrörelsen, vände sig de LO-anslutna på DN, Aftonbladet och Svenska Dagbladet i februari 1972 till representantskapet med en begäran att LO officiellt borde ta ställning till teknisk samverkan. LO tog ställning för utredningen och medlemmarna beslutade att vi skulle delta i och fullfölja utredningen —— bl. a. för att få bättre information om den nya tekniken och framtiden. Utredningsarbetet har avslutats. Återstår förhandlingar och beslut. Det är en angelägenhet som direktörerna och bolagsstyrelserna förbehåller sig.
Vid ett extramöte den 10 oktober uttalade medlemmarna:
0 att de är emot ett allomfattande driftbolag
att de är emot ett bolag mellan DN och Aftonbladet som omfattar
stereotypin, tryckeriet och packsalen i Marieberg
. att de är emot ett utvecklings- och maskininvesteringsbolag som utvecklas från ett forskningsbolag för att någon gång i början på 80-ta1et bli ett allomfattande driftbolag . att en eventuell teknisk samverkan mellan Aftonbladet och Svenska Dagbladet inte är vår uppgift — som DN-anställda — att ta ställning till.
Vi tar ställning mot teknisk samverkan i bolagsform av följande anledningar:
. Makten över den gemensamma produktionsapparaten kommer att ligga hos Bonnier/(Svenska Dagbladet) . Med tre bolag i DN-huset riskerar vi att den fackliga verksamheten bryts sönder . Utvecklings- och maskininvesteringsbolaget kan komma att göra sig oberoende av de nuvarande fackliga klubbarna. Det är oklart var förhandlingsrätten skall ligga. Förhandlingsrätten ger en helt annan position än information och tillbörlig/full insyn . Våra medlemmar i stereotypin, tryckeriet och packsalen blir tvungna att söka anställning i ett nytt bolag med allt det för med sig.
Trots garantier för att inga avskedanden skall tillgripas visar utred- ningen att följderna kan bli allvarliga för tekniska personalen:
. Personalbehovet kommer enligt utredningsmaterialet att vara 26 per- soner större än personaltillgången den 31/12 1978. Den differensen kan synas prydlig men samtidigt har det allomfattande driftbolaget avvisats av DN:s direktör med hänvisning till kostnaderna för att infria en gemensam ”solidarisk sysselsättningsgaranti”. . Det är en dålig trygghetsgaranti personalen i Jönköping får när det talas om att en teknisk samverkan ”inte innebär någon nämnvärd reduktion av personalstyrkan”. . Det är ovisst hur de framtida transporterna skall organiseras och vilka följderna blir för distributionspersonalen om Pressbyrån flyttar in i Marieberg. . Garantier lämnas för att inga avsedanden skall tillgripas. Garantierna gäller dock icke ”avskedanden” från yrkesarbete — omplaceringar som i praktiken kan upplevas som sparken.
Trots en framställning till LO:s representantskap och trots ideliga påstötningar under ett drygt halvårslångt utredningsarbete, har det inte lagts fram något alternativ till teknisk samverkan mellan huvudstadstid- ningarna. Vi noterar därför att det tydligen inte finns något allvarligt intresse hos LO-ledningen och Aftonbladets direktion för någon form av samproduktion med fackförbundspressen eller med A-pressen. Ramarna verkar spikade redan hösten 1970.
Vi finner det fortfarande märkligt och groteskt att Sveriges andra tidning med en upplaga på en halv miljon och en vinst på 12 mkr. 1971 inte kan stå på egna ben. Vi betraktar risken som överhängande att Aftonbladets stämma kommer att drunkna och tona bort i Mariebergs mäktiga presskör.
Vi anser det livsviktigt att fackföreningsrörelsens press står fri, att den för sin produktion inte är beroende av de krafter som har den ekonomis- ka makten inom tidningsbranschen. Tidningar är så mycket mer än företagsekonomi och maximal vinst. Arbetarrörelsens press ska avslöja maktmissbruk, ta ställning för förtryckta människor och hålla den socialistiska debatten levande.
Men den här utvecklingen är en kapitulation för de mäktiga kapital- ägarna i tidningsbranschen. Det är en kapitulation för lönsamhetstänkan- det. Maktkoncentrationen inom tidningsvärlden får också följder för yttrandefriheten, för det redaktionella oberoendet. Det är nödvändigt att slå vakt om det fria ordet och motverka monopolisering av tidningsmark- naden.
Dagens Nyheter/Expressen. Grafiska Faktors— och Tjänstemannaklubben
Grafiska Faktors- och Tjänstemannaklubben anser det vara önskvärt att nämnda tidningar även i fortsättningen produceras var för sig.
Produktionssamverkan kan dock för någon av nämnda tidningar vara en nödvändig förutsättning för fortsatt verksamhet och tillväxt.
Det har av företagsledningen framhållits att produktionssamverkan tillåter en raskare teknisk utveckling och tillväxt.
Vi har dock konstaterat att GET-klubben hitintills inte har erbjudits möjligheter att ingående följa och deltaga i den organisatoriska och tekniska utvecklingen. Vi brukar inte heller vidtalas vid förekommande omplaceringar av personal.
GET-klubben har också konstaterat att våra medlemmars anställnings- förhållanden helt kan förändras vid val av bolagsform, och detta anser vi vara helt oacceptabelt.
Tidningarna som berörs av produktionssamverkan innehar av naturliga skäl mängder av ”identiska” befattningar, och detta måste vid en eventuell samproduktion resultera i motsvarande omplaceringar. För våra medlemmar kan detta endast vara acceptabelt när det gäller likvärdiga eller bättre befattningar.
Sedan lång tid har det även varit uppenbart att den tekniska och sociala utvecklingen ställer nya och betydligt större befattningskrav på våra medlemmar, och detta blir mer akut vid en samproduktion.
Endast under förutsättning att påtalade problem och brister helt blir avhjälpta kan en produktionssamverkan för vår del betraktas som acceptabel.
Dagens Nyheter/Expressen. Expressens journalistklubb
Expressens journalistklubb anser att tidningarna i Stockholm helst skall fortsätta driva även sin tekniska produktion som fria, självständiga företag.
Om teknisk samproduktion i någon form är enda sättet att säkerställa utgivningar av vissa tidningar på lång sikt vill klubben först ha ett klart besked om huruvida alternativet med samproduktion Svenska Dagbladet- Aftonbladet är genomförbart.
Om de utredningar som görs på Aftonbladet skulle visa att samproduk- tion enligt det s.k. huvudalternativet (AB sätts i SvD-huset och trycks i DN-huset) ger de säkraste möjligheterna att på lång sikt trygga AB:s utgivning accepterar Expressensjournalistklubb en sådan samproduktion.
Som huvudvillkor för det eventuella framtida samarbetet sätter vi att den redaktionella integriteten besvaras och att garantier ges för en tillräcklig teknisk kapacitet för produktion av de berörda tidningarna.
Arbetsmiljön vid en eventuell samproduktion måste ägnas stor omsorg.
Dagens Nyheter/Expressen. HTF—klubben
DN-Expressens HTF-klubb kan inte ta slutlig ställning till någon form av samproduktion med projektgruppsarbetet som bakgrund. Detta helt i
linje med vårt tidigare ställningstagande inför avlämnandet av projekt- gruppernas slutrapporter. Vi anser att eventuellt kommande förhand- lingar företagsledningarna emellan skall vara helt förutsättningslösa och föreläggas företagsnämnderna i respektive företag. Först inför konkreta alternativ kan ställning tas av HTF-personalen i samproduktionsfrågan.
Dagens Nyheter/Expressen. DN:s journalistklubb, Typografklubben och Kemigrafklubben
”De sju projektgrupperna har nu slutfört utredningarna om förutsätt- ningarna för teknisk samproduktion av Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet i Marieberg. Utredningarna visar klart att en rad besvärliga problem skulle uppstå vid samproduktion. Personalens repre- sentanter har i utredningsgrupperna varnat för en rad svårigheter. Det gäller bland annat sekretessen mellan de skilda redaktionerna. Vidare är det synnerligen oklart hur rekryteringen av personalen fram till en eventuell teknisk samproduktion skall ske. Trots garantier för att inga avskedanden skall tillgripas visar utredningsarbetet att följderna för den tekniska personalen kan bli allvarliga. Även fackliga och förhandlingsmäs- siga frågor är olösta. Från personalens sida har krav på en god arbetsmiljö ställts. Direktörerna i företagsledningarna har inte varit beredda att lämna de av personalen önskade garantierna.
En av projektgrupperna har med hjälp av en översiktlig kalkyl försökt belysa de ekonomiska fördelarna vid samproduktion enligt det så kallade huvudalternativet — det vill säga att AB sätts i SvD-huset och trycksi DN-huset. Även om underlaget för kalkylen kan ifrågasättas är det uppenbart att samproduktion företagsekonomiskt skulle ge de tre före- tagen vissa fördelar.
Ett ställningstagande för eller mot teknisk samproduktion av samtliga, stora dagstidningar i Stockholm kan emellertid enligt vår mening inte endast grundas på tekniska och ekonomiska bedömningar. Företagsled- ningarna har som förutsättning för ett eventuellt tekniskt samgående utlovat redaktionellt oberoende även framdeles för de fyra berörda tidningarna.
Vi tror inte att riskerna är överhängande att de fyra tidningarnas journalistiska oberoende hotas i en första etapp av samproduktionen. Däremot känner vi stark oro för en utveckling på sikt. Utländska erfarenheter av maktkoncentration inom tidningsvärlden skrämmer. Ris- ken är stor att den ekonomiska och tekniska makten i en enda stor dagstidningsfabrik i Marieberg koncentreras i händerna på en enskild ägargrupp. Vi känner stor olust inför risken att hamna i en utveckling, som av samhälleliga skäl är betänklig och varifrån det sedan inte finns någon återvändo.
Av det ovan anförda, principiella skälen anser vi att styrelsen för Dagens Nyheters AB för närvarande inte bör inleda förhandlingar om teknisk samproduktion med Aftonbladet och Svenska Dagbladet.
Från de LO-anslutna fackklubbarnas sida har krav rests att parallella utredningar sker om någon form av teknisk samproduktion mellan Aftonbladet och fackförbundspressen och/eller A-pressen. De tekniska klubbarna noterar att några sådana utredningar inte har presenterats.
Samtliga personalklubbar, som står bakom detta uttalande, anser också att det s.k. SvD-alternativet har avfärdats alltför lättvindigt av AB:s företagsledning. SvD-alternativet innebär att AB och SvD tillsammans till hälften var och på lika villkor äger både SvD-huset och produktionsappa- raten. Det skulle innebära att det alltjämt funnes kvar två, stora, fristående arbetsplatser för den tekniska personalen.
Är det så att personalen på AB och SvD har den uppfattningen att en
teknisk samverkan mellan AB och SvD är en nödvändig och bra lösning, så kan vi ha förståelse för det. Av det ovan anförda framgår det således att vi anser att man först grundligare bör undersöka andra lösningar än trepartssamverkan DN-SvD-AB.”
Svenska Dagbladet. SvD:s Kamratklubb
Svenska Dagbladets Kamratklubb, som representerar den tekniska perso- nalen, har den åsikten att det främst är i svenska arbetarrörelsens intresse att Aftonbladet kan utgivas inom denna rörelses ram.
Vi har svårt att acceptera Aftonbladets eventuella samröre med Bonnierkoncernen och anser detta såsom ett svek mot våra ideal.
Är det så att Aftonbladet av ekonomiska skäl blir tvunget ingå i samproduktion med den borgerliga pressen, så kan vi av framlagda alternativ acceptera samproduktion med Svenska Dagbladets stiftelse.
Detta alternativ synes oss bättre enär Aftonbladet här skulle komma in på absolut lika villkor såsom halvpartsägare i Svenska Dagbladets fastig- het och maskinpark samt här vara sin egen kvällstidning.
Svenska Dagbladet. HTF-klubben, journalistklubben och kamratklubben
SvD:s fackliga klubbar står positiva till teknisk samproduktion, då vi anser detta som en väg att stärka de deltagande företagens ekonomi och därmed även stärka de anställdas trygghet.
Vi anser oss inte nu kunna ta ställning till vilka alternativ för samproduktion — de som framförts i den officiella utredningen eller det s.k. SvD-förslaget som är fördelaktigast. Därför förstår vi inte hur Aftonbladets företagsledning kan föreslå sin styrelse att fatta ett för tidningens framtid så viktigt beslut utan att ingående ha utrett även det alternativ, som innebär total produktion av Aftonbladet i SvD-huset.
Aftonbladet. Journalistklubben
Den monopolisering av tidningsmarknaden som skulle komma till stånd genom familjen Bonniers kontroll över samtliga dagliga tidningars tryck- ning i Stockholm utgör en stor risk för yttrandefriheten och skulle betyda ett allvarligt hot mot arbetarrörelsens intressen.
Aftonbladets redaktionella målsättning på opinionsbildningens område
ar: ”att inom ramen för löntagarnas fackliga intressen och den demokratiska socialismens idéer diskutera aktuella samhällsproblem. Tidningen föror- dar därvid radikala lösningar i enlighet med traditionerna inom svensk arbetarrörelse.
På nyhetsförmedlingens område eftersträvar Aftonbladet att fördoms- fritt och oberoende av olika intressen av publicitet eller tystnad ta upp för läsarna angelägna frågor. Tidningen vill dessutom ge läsekretsen ett legitimt mått av underhållning. Tidningen vill medverka till den mångsi- dighet i fråga om yttrandefriheten som är väsentlig för demokratin.
Aftonbladet tillhör LO:s medlemmar. Det innebär att tidningen känner samhörighet med de socialdemokratiska folkrörelsernas medlemmar, som utgör kärnan av tidningens läsekrets. Det betyder att vi försöker tillgodo- se deras intressen genom nyhetsförmedling, journalistik i övrigt och politisk och annan opinionsbildning.”
De avslutade utredningarna om teknisk samproduktion mellan Afton- bladet, Dagens Nyheter/Expressen och Svenska Dagbladet har visat att en teknisk samproduktion enligt de villkor som förutsätts är en helt oantagbar lösning för Aftonbladet. Det är nu klarlagt att Aftonbladet vid
produktion hos Dagens Nyheter AB skulle hamna i ett klart konkurrens- mässigt underläge mot Expressen. Det gäller den redaktionella sekretes- sen, redaktionens arbetsmöjligheter i stort, chanserna att styra den tekniska utvecklingen samt personalens anställnings— och arbetsförhållan— den.
Detta betyder: ]. Det blir svårare för Aftonbladet ”att fördomsfritt och oberoende av olika intressen” företräda löntagarnas intressen och den demokratiska socialismens idéer.
2. Det blir i längden omöjligt för Aftonbladet att ge ”tidningen en speciell profil bland våra massmedia”.
3. Aftonbladet kommer inte att kunna göras till den tidning som LO:s medlemmar är betjänta av. Förslaget om samproduktion på jämställd basis i ett gemensamägt bolag mellan Aftonbladet och Svenska Dagbladet är bara skissartat och behöver fördjupas för att kunna utgöra grund för ett detaljerat ställnings- tagande. Aftonbladets företagsledning har avvisat förslaget om fortsatt utredning av detta alternativ. Aftonbladets egen utredning fortsätter och bör få slutföra arbetet på att finna en ekonomisk acceptabel lösning för egenproduktion av tid- ningen på 80-talet. Hittills har utredningen påvisat att tidningen inte har något behov att omedelbart bestämma sig för de nödvändiga investeringar som ska avlösa den nuvarande tekniska utrustningen. Aftonbladet kan därför stanna i Klara åtminstone fram till omkring 1984. Anledningen till att frågan om teknisk samverkan blivit aktuell just nu är inte Aftonbla- dets akuta behov utan Dagens Nyheters AB:s önskan att få ett kapitaltill- skott till en redan planerad investering. LO:s utredning om en morgontidning pågår än. Frågan om en utgiv— ning av tidningen Arbetet i Stockholm är bl. a. beroende av LO-utred- ningen. Samtidigt växer arbetarrörelsens krav om en morgontidning i Stockholm. Det torde vara naturligt för den samlade arbetarrörelsen att göra en helhetsbedömning av pressfrågorna. Dels bör alla möjligheter till samar- bete mellan A-press, Aftonbladet, fackförbundspress m.m. tas tillvara, dels bör möjligheter skapas genom pressutredningen för dagstidningarna att klara de investeringar som är förknippade med den nya tekniken. Mot denna bakgrund avvisar Aftonbladets Journalistklubb företagsled- ningens förslag om upptagande av förhandlingar mellan Aftonbladet och Dagens Nyheters AB om teknisk samproduktion.
Aftonbladet. Tekniska personalklubben, litografiska personalklubben, Faktorsklubben och HTF-klubben
Efter de utredningar isamproduktionsfrågan som förekommit har under- tecknande klubbar ej kunnat ta ställning för en samproduktion Aftonbla- det—DN/Expressen. Vi anser fortfarande att det borde finnas andra möjligheter för tidningens fortsatta utgivning än att ytterligare förstärka monopolbildningen inom tidningsbranschen.
Vi känner stark oro för Aftonbladets framtid och de anställdas trygghet.
Om tidningsstyrelsen, trots personalens uppfattning, finner sampro- duktionen Aftonbladet-DN/Expressen som enda alternativ kräver klub- barna:
l. Fullständiga garantier för att inga friställningar uppstår.
2. Att även i fortsättningen ha Aftonbladet som arbetsgivare.
3. Bibehållande av nuvarande arbets- och anställningsförhållanden.
94 Samverkansformer — nägra-fallstudier SOU l975:ll 2.7 Sammanfattning
I detta kapitel har redovisats ett antal exempel på faktiskt genomförda samverkansformer i Sverige. Dessutom har förhållandena granskats i ett par fall, där samverkan ”teoretiskt” skulle kunna tänkas men inte genomförts.
De fall av samverkan mellan tidningarna som genomförts har skett mot bakgrund av mer eller mindre tvingande marknadsekonomiska motiv. Även i de orter där samverkan ännu inte kommit till stånd torde ekonomiska skäl sannolikt tvinga fram någon form av samverkan.
Såväl i Norrköping som i Örebro har andratidningarna en omodern och försliten produktionsapparat, som inom några år måste förnyas. Att helt på egen hand göra detta torde innebära betydande svårigheter både för Folkbladet Östgöten och Örebro-Kuriren.
När det gäller Mellannorrlands Tidnings AB var det för såväl Dagbladet som för Nya Norrland nödvändigt att modernisera produktionsapparaten för att reducera kostnaderna och möta den kvalitetshöjning genom offsettryckning, som den konkurrerande lokalpressen redan genomfört eller beslutat. Särskilt för Dagbladet var de ekonomiska resurserna att förnya den i hög grad omoderna produktionsapparaten på egen hand begränsade. Hotet om en tämligen snar nedläggning var högst reellt, såvida inte förhållandena tämligen snabbt förändrades.
Även den successivt genomförda och allt mer omfattande samverkan på Gotland var betingad av ekonomiska motiv. Den annonssamverkan som Gotlänningen och Gotlands Folkblad införde år 1962 var en följd av en vikande annonsmarknad. Ehuru den samlade upplagan för Gotlän- ningen och Gotlands Folkblad var större än upplagan för Gotlands Allehanda var denna tidning det naturliga förstavalet för såväl lokal- som riksannonsörerna. Gotlands Folkblads nedslitna produktionsanläggning, som bl.a. inte kunde trycka i färg, kombinerad med de uppenbara samverkansfördelarna även inom produktionen gjorde den samma år påbörjade legoproduktionen naturlig. På en fortsatt ansträngd ekonomisk situation följde en gradvis allt mer ökad samverkan även inom det redaktionella området. Den i huvudsak gemensamma redaktionella pro- dukten från år 1967 var en direkt följd av tvingande ekonomiska skäl.
I Malmö har Skånska Dagbladets upplaga under en mycket lång följd av år varit vikande. Upplagan har sedan början av 1940-talet reducerats med cirka en tredjedel medan upplagorna för såväl Sydsvenska Dagbladet som Arbetet mer än tredubblats. Ett av skälen till denna situation torde vara, att Skånska Dagbladet med undantag från första hälften av 1950-talet endast haft 6-dagarsutgivning. Skånska Dagbladet hade dock inte några ekonomiska möjligheter att på egen hand påbörja 7-dagarsut- givning. I det läget var alternativet till fortsatt 6—dagarsutgivning samver- kan med annan part. Motivet för den annonssamverkan genom Sydpolen som inleddes i februari 1974 var detsamma som motivet för anonssamver- kan på Gotland. Förstatidningen på en ort dominerar annonsmarknaden i kraft av den större upplagan och att möjligheten att söka utjämna detta läge är en sammanslagning i annonshänseende av de båda övriga tidningar-
nas samlade upplagor.
Vad gäller produktionssamverkan i Stockholm slutligen är det uppen- bart, att i ett läge där Aftonbladet av olika skäl helt måste förnya sin produktionsanläggning samtidigt som Dagens Nyheter/Expressens anlägg- ning har kapacitet att till betydligt lägre nyinvesteringsnivå producera även Aftonbladet produktionssamverkan ger betydande ekonomiska vinster. Exemplet i Stockholm visar dock, att en produktionssamverkan av den omfattning varom här är fråga i sig samtidigt rymmer mycket stora omställningsproblem.
Av den tidigare redovisningen framgår, att det äri huvudsak inom fyra olika områden, där produktionssamverkan medför och har medfört problem. Dessa är trycktiderna, sekretessens vidmakthållande, ägande- frågorna samt personalpolitiska/fackliga problem av skilda slag.
I Örebro har samverkansplanerna mellan Nerikes Allehanda och Öre- bro—Kuriren ej kunnat realiseras främst av trycktidsskäl. Nerikes Allehan- da har pressläggning kl. 00.15, och Örebro-Kuriren skulle vid produktions— samverkan ha tvingats till praktiskt manusstopp så tidigt som cirka kl. 21.00, för att tidningen skulle vara sluttryckt innan Nerikes Allehanda skulle påbörja tryckning. Ett så tidigt manusstopp skulle för Örebro-Kuri— ren medföra att sena Sportresultat, referat av lokal kommunalpolitik osv. i stor utsträckning måste utgå. Detta utgör redaktionella områden av stor betydelse för tidningen, och man ansåg att denna lösning var helt orimlig.
Trycktidsproblem av delvis annorlunda slag förelåg på Gotland och har där varit hindrande för en vidare produktionssamverkan mellan samtliga tre tidningar. Under diskussionerna om samtryckning mellan Gotlands Folkblad/Gotlänningen och Gotlands Allehanda framkom, att Gotlands Tidningar skulle behöva vara färdiga i sätteriet strax efter kl. 23.00 vilket av redaktionella nyhetsskäl i regel kunde vara helt tillräckligt. Tidningarna såg dock en risk i att Gotlands Allehanda skulle kunna utnyttja tidsfristen till denna tidnings senare manusstopp för införande av nyheter från de andra tidningarna.
Exemplen ovan visar således att det finns stora svårigheter med trycksarnverkan mellan två tidningar med samma utgivningstid och relativt stora upplagor om nuvarande tryckstart— och distributionstider bibehålles.
Sekretessfrågorna behandlades ingående av två projektgrupper under utredningsarbetet i Stockholm. Såväl redaktionell sekretess som annons- sekretess behandlades. Den lösning projektgrupperna fann lämpligast innebar, att för känsliga avdelningar så långt möjligt skilda lokaler skulle eftersträvas, medan gemensamma produktionsutrymmen skulle utrustas med kontaktpunkter för respektive redaktioner och tekniker.
I Malmö trycks både Aftonbladet och Expressen på Arbetets officin. En formell skriftlig överenskommelse träffades när Expressen började tryckas hos Arbetet. ”Vattentäta skott”, konstruerades vid avdelningar som var känsliga ur sekretessynpunkt. Denna överenskommelse har lojalt följts av samtliga tidningar och sekretessen upplevs inte som något problem av betydelse. Detta dokumenteras även av, att inte något sekretessavtal upprättades när Skånska Dagbladet som fjärde tidning kom
in i Arbetets officin. Mot bakgrund av Arbetets goda erfarenheter vad gällde kvällstidningarna fann man det vara tillräckligt att uttala, att ingendera personal från tidningen onödigtvis skulle uppehålla sig i andra tidningars ombrytnings- och redaktionslokaler.
Ägandefrågorna behandlas i flertalet samverkansfall. I Norrköping är Folkbladet Östgötens ledning principiellt motvillig till samverkan med Norrköping Tidningar, om detta skulle innebära att man inte längre själva äger någon del av produktionsapparaten. Man upplever det vara olustigt att helt utelämna sig till en konkurrent. Samtidigt är Norrköpings Tidningars ledning inte beredd dela ägarskapet till sin produktionsanlägg- ning med någon annan part.
I Örebro är förhållandet annorlunda. Nerikes Allehandas ledning kan tänka sig delägarskap med Örebro—Kuriren men konstaterar att detta ändå skulle innebära bibehållen ägarmajoritet. Man ser därför inte några större fördelar för Örebro-Kuriren med en dylik lösning. Örebro-Kurirens ledning delar denna uppfattning och betraktar inte ägandefrågorna som särskilt betydelsefulla.
[ exemplet med Mellannorrlands Tidnings AB var ägandefrågorna av mindre betydelse, då både Dagbladet och Nya Norrland ägdes av A-pressen AB samt lokala fackliga och politiska organisationer. Bildandet av ett gemensamt företag gick tämligen smärtfritt.
På Gotland var problemen något större med hänsyn till de skilda politiska ägarintressena. Ägarfrågorna löstes så, att Gotlands Tidningar AB och Gotlandstryck AB nu ägs till 50 procent vardera av respektive moderföretag.
I Stockholm har ägandefrågan spelat stor roll, inte minst i den publicitet produktionssamverkansplanerna där erhållit. Bl.a. har från personalhåll uttalats farhågor, att utvecklingen på sikt kommer att leda fram till en monopolisering av tidningsmarknaden. Dagens Nyheter/Expressenkoncer- nen skulle vid produktionssamverkan kunna otillbörligt dominera över den andra parten, dvs. Aftonbladet. Parterna arbetar dock nu på ett alternativ som innebär, att ett gemensamt bolag bildas mellan Dagens Nyheters AB och Aftonbladet AB, vilket skall äga all produktionsutrust- ning för stereotypering, tryckning och packsalsarbete samt eventuellt även omfatta anställd produktionspersonal. Delägarskapet skall delas mellan parterna i relation till det långsiktiga behovet och utnyttjandet av produktionskapaciteten.
Personalpolitiska och fackliga problem har aktualiserats främst i Norrköping och Stockholm.
Produktionssamverkan i Norrköping skulle medföra personalbespa— ringar, och parterna har olika uppfattning om i vilken grad problemen i samband därmed skall delas mellan Norrköpings Tidningar och Folkbla- det Östgöten.
I Stockholm har personalen i olika sammanhang framfört kritik mot förslaget till produktionssamverkan. Kritiken är dels av principiell karak- tär, mot en ökad monopolisering inom tidningsbranschen, dels av ekonomisk natur, de ekonomiska kalkylerna ger inte tillräckligt överty- gande besked om fördelarna med en produktionssamverkan. Samtliga
anställda har visserligen garanterats anställningstrygghet och frågan gäller därför främst vilken sysselsättning, vilka arbetstider osv. som skall gälla för den enskilde typografen efter år 1978.
På Gotland och i Malmö har en facklig fråga av annan karaktär aktualiserats. Det gäller här problemet med upphovsmannarätt till redak- tionellt material. Journalisten skriver normalt för en tidning, och extra ersättning skall utgå för att materialet införes i ytterligare en produkt.
Av de exempel på genomförd eller planerad produktionssamverkan som beskrivits i detta kapitel är Gotland och Malmö exempel på lokal samverkan i syfte att stärka konkurrenspositionen. Mellannorrlands Tidnings AB utgör ett exempel på regional teknisk samverkan med konkurrensförstärkande inslag och planerna på en samverkan i Stock- holm är i huvudsak motiverad av ekonomiska skäl.
Trots anförda svårigheter finns det uppenbara fördelar med en samver- kan mellan tidningsföretag. Den viktiga fördelen är att resurser frigörs genom att tidningarnas framställningskostnader reduceras. Om inte sam- verkan i de i detta kapitel beskrivna exemplen kommit till stånd skulle flera av tidningarna i dag sannolikt inte ha existerat. Övriga tidningar hade haft en sämre ekonomi än vad som i dag redovisas. De i kapitlet grovt beräknade alternativa produktionskostnaderna skulle ha varit be- tydligt högre, i något fall i storleksordningen uppemot 20 procent. Den väsentliga slutsatsen blir således att den samverkan som etablerats mellan tidningsföretag på ett antal orter i Sverige bidragit till att förhindra fortsatt tidningsdöd.
. g...—. mi 'z...|' .vri
HWWQÄW lar.!E'il1r,,.Hi.'.
WIP”. ..,_. '- Ra,-"HH En! mqåt'uhli Åhh) 11 . . i'll; | V'" .. QMHIQJT 'tthwlä..vm inlilwd fl
wäl-|G _ lär.. Til-"EF vin'lwmnhä l'"|.l .|.' _| tll: ;,J.,'|",,_v,, mm,+,.|,1,,,r,-l,",:.,,—'-_—- .|.,+._,.. " .*t. '.|, ,,_||" |', lu'i '..'|"| '
,|" mm?.» HW"?! ”1,53...” ',Lihlf'l'l' ' '.'-'l'ligil-l ..-.'. ;,r. ". fnamn;. #J'F'l'mil p...|=-.'lr',,',t,',nl.r£| *rv” .. utan"... u.. tum.... .. |.»
_. '.... ” | ...a... .L. . par...]. ..rf'.
"får? ' itt"? .' ' i
|" .
,.,,T3t'f='..1"|! ofta,». | n.. J...... "..."—'|', '.Hf. män. ||.f. -_-» .nu
"få? 35,53,- MT] thpwpw J:. ._.|l
qitmf'lu ' .! lin,.L' enh ill 4: Lily. 'J' | . E'" . 'xn
_'l.'| All!-Hifi” rlHl-lnl. . ."|'| .
Jmmt'u-lhugqmbd JlL' :. '. ”ng i., --.|' Pryl-J,, mkt,; 'I 11. | -.'thr'l ,,,.'ghlu |'!;..1l'.'1'u'ilT|"t | f*wfl .nuif Emm.- ru l'.|F.|! '_'lmf! , mura alla...,m ...i mig. EM kräsna ,,:ur-i-Lut .gdbgi '.!.s lil-f nämnts.» I.;Jtljhut'li't , m. nu, ta., g..:wf-iziqrfrr-bar ' JL '-.|,>l;lu|-m|nb|i Memri.
;, e.Kr.-'.
' ;..'»:+-1.:j.'; ' -"',"" 'F'".i|'."'l
'I ..
3. Regional tidningssamverkan — ett räkneexempel
I föregående kapitel presenterades några exempel på samverkan mellan olika tidningsföretag. Det gällde dels produktionssamverkan mellan tid— ningar med gemensam utgivningsort, men med skilda politiska uppfatt- ningar, dels samverkan mellan tidningar med gemensam politisk grundin- ställning men med skilda utgivningsorter.
I detta avsnitt presenteras ett exempel på regional tidningssamverkan dvs. samverkan mellan samtliga tidningar inom regionen oavsett utgiv- ningsort och politisk grundinställning. Exemplet syftar till att belysa effekterna av en teknisk produktionssamverkan. Förutsättningarna för detta räkneexempel är därför att tidningarna inom regionen framställs i en gemensam produktionsanläggning.
Som grund för räkneexemplet har valts Södermanlands län, dvs. A-regionerna 05, 06 och 07. Det är ett någorlunda lätt avgränsat område som har flera dagstidningar med skilda utgivningsorter. Inom området utkommer fyra sexdagarstidningar och en fådagarstidning.
Räkneexemplet är praktiskt upplagt dvs. det bygger på existerande tidningar och deras produktionsvolymer. Investeringar, produktionskapa- citet och personalbehov har beräknats med beaktande av de erfarenheter som finns inom branschen. Någon möjlighet att jämföra räkneexemplets utfall mot t. ex. en produktionsstatistik för tidningsbranschen finns dock inte.
Beräkningarna belyser möjligheterna till en produktionssamverkan i Sörmland och redovisar storleken på investeringar och rationaliserings- vinster. Däremot kan räkneexemplet inte direkt överföras till att gälla även andra områden i landet. Det bör dock kunna tjäna som underlag för konkreta diskussioner kring en gemensam produktionsanläggning.
Uppgifter om tidningarnas aktuella ekonomiska situation har hämtats från officiell och inofficiell statistik. Samtliga uppgifter har kontrollerats hos berörda tidningar.
I avsnitt ett redogörs för tidningssituationen i Sörmland. Tidningarnas ägare, upplagor, spridning, ekonomi, produktionsvolymer, personal, pro- duktionsmetoder och kalkylerade kapitalkostnader behandlas. Syftet är att ge en så utförlig bakgrund som möjligt till förutsättningarna för en gemensam produktionsanläggning.
Avsnitt två behandlar möjliga tekniska produktionsmetoder vid en tidningsfabrik med alternativa lösningar för inmatnings- och sättningstek-
' Trosa Tidning (1 nr/ vecka) som anslöts till TS andra kvartalet 1974 in— går ej i beskrivningen.
nik. Dessutom behandlas några andra områden där samverkan av skisse— rad modell skulle medföra icke obetydliga rationaliseringsvinster.
I det tredje avsnittet presenteras resultatet av utförda beräkningar. Såväl rationaliseringsvinster som omställningskostnader behandlas.
3.1. Tidningar i Sörmland
3.1.1. Ägare, upplagor och spridning
I Sörmland utkommer i dag fyra sexdagarstidningar, Eskilstuna—Kuriren med Strengnäs Tidning, Folket, Katrineholms-Kuriren och Söderman— lands Nyheter samt en fådagarstidning, Sörmlandsbygden.l
Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning utges av Eskilstuna-Kurirens Tryckeri AB i Eskilstuna. Tidningen ägs av en stiftelse som bildades år 1940. Den politiska tendensen är liberal. Under första halvåret 1974 var den totala medelnettoupplagan 28 207 exemplar. Av denna svarade Strengnäs Tidning för 5154 exemplar. Eskilstuna-Kuriren utkommer som morgontidning sex dagar i veckan.
Folket utges av Tidningen Folket AB i Eskilstuna. Den utkom mer som morgontidning sex dagar i veckan. Tidningens politiska tendens är socialdemokratisk. Den ägs av LO och det socialdemokratiska partiet genom A-pressen AB som innehar mer än 90 % av aktierna. Medelnetto- upplagan under första halvåret 1974 var 22 529 exemplar.
Katrineholms-Kuriren är en liberal eftermiddagstidning som utkommer sex dagar i veckan i Katrineholm. Den utges av Katrineholms—Kurirens Tryckeri AB. Eskilstuna-Kuriren äger genom sitt dotterbolag Liberalia i Katrineholm AB 54,8 % av aktierna i Katrineholms-Kurirens Tryckeri AB och företagets verkställande direktör 44,3 %. Medelnettoupplagan under första halvåret 1974 var 11 771 exemplar.
Södermanlands Nyheter utges av Gustaf Österbergs Tryckeri AB i Nyköping. Den politiska tendensen är centerpartistisk och centerpartiet
Tabell 3.1 Tidningar i Sörmland.
Utgivnings- Tidning Startår Politisk Periodi- Utgiv- ort tendens citet ningstid
Eskilstuna Eskilstuna— 1890 liberal 6 morgon Kuriren Strängnäs Strengnäs 1854 liberal 6 morgon Tidning Eskilstuna Folket 1905 socialdemok- 6 morgon
ratisk
Katrineholm Katrineholms— 1917 liberal 6 efter- Kuriren middag Flen Sörmlands- 1926 centerpar- 1 efter- bygden tistisk middag Nyköping Södermanlands 1893 centerpar- 6 morgon Nyheter tistisk
äger mer än 90 % av aktierna. Tidningen utges som morgontidning sex dagar i veckan. Medelnettoupplagan under första halvåret 1974 var 20 039 exemplar.
Sörmlandsbygden är en centerpartistisk eftermiddagstidning som ut- kommer en gång i veckan. Den utges av Sörmländska Lantmännens Tidnings- och Tryckeriförening upa i Flen. Samtliga andelar i tidningen ägs av privatpersoner i Sörmland, vilka står centerpartiet nära. Medelnet- toupplagan första halvåret 1974 var 5 502 exemplar.
I figur 3.1 återges tidningarnas upplageutveckling under perioden 1960—1974. Upplagorna för sörmlandstidningarna har, med undantag för
Medelnettoupplaga
1
40 0004
35 000—
30 000 Eskilstuna-Kuriren
med ST
----- __,f/ 25 OOO—' Folket 20 000— ............. ...---- """" Södermanlands .......... __ ___.--"' Nyheter 15 000 Katrineholms-Kuriren ._._.,..—-—'—._ _____ _.N_ .'__.—-___-_ ----- 10 000 ' Sörmlandsbygden 5 000 ——__________ ——————————— -""' _____
60 61 62 63 64 65'66 67 68 69 70 71 72 73 74 År
Figur 3.1 Medelnettoupplaga första halvåret 1960—1974 för tidningar utgivna i Sörmland.
Källa: TS—statistik.
1 Uppgifterna för Sörm- landsbygden avser perio- den 1963—1974. Några TS-upplageuppgifter från perioden före år 1963 finns ej att tillgå.
Tabell 3.2 Medelnettoupplaga första halvåret 1974 för tidningar utgivna i Sörmland.
Tidning A-region Övrig Totalt ___—___— sprid- Nyköping Katrine» Eskils— ning (05) holm (06) tuna (07) Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning 300 2 700 23 500 1 700 28 200 E-K 300 2 700 18 600 I 500 23 100 ST _ — 4 900 200 5 100 Folket 4 400 4 000 12 900 1 200 22 500 Katrineholms-Kuriren — 11 200 — 600 11 800 Södermanlands Nyheter 17 600 1 100 -— 1 300 20 000 Sörmlandsbygden 1 600 2 100 1 600 200 5 500
Källa: TS—boken 1975.
Folket, varit tämligen konstanta under den senaste 15-årsperioden. En mindre ökning kan dock noteras. Sålunda hade Eskilstuna-Kuriren år 1960 cirka 26 500 exemplar och år 1974 cirka 28 200 exemplar dvs. en ökning med 1 700 exemplar. Under motsvarande tid ökade Söderman— lands Nyheter sin upplaga med 2 500 exemplar, Katrineholms-Kuriren med 800 exemplar och Sörmlandsbygden med cirka 200 exemplar.1
Upplageutvecklingen för tidningen Folket har däremot varit annorlun- da. År 1960 var medelnettoupplagan 30300 exemplar och år 1974 22 500 exemplar dvs. en minskning med 7 800 exemplar. Under åren 1966—1970 ingick dock Västmanlands Folkblad i Folkets upplaga, vilket bl.a. förklarar de stora upplageförändringarna mellan åren 1966 och 1970. Den nedåtgående trenden har emellertid brutits under de senaste åren och Folket kunde år 1974 notera den största upplageökningen bland sörmlandstidningarna med cirka 1 400 exemplar.
Tabell 3.3 Antal hushåll och hushållstäckning inom kommuner i Södermanlands län första halvåret 1974.
Blockregion Antal Hushållstäckning (procent)
hushåll ' , Eskils- lr'olket Katrine- Söder— Sörmlands— tuna— holms- manlands bygden Kuriren Kuriren Nyheter med ST A-region 05 Nyköping 22 900 1 14 — 65 7 Oxelösund 4 900 — 25 — 55 1 A-region 06 Flen 6 700 39 31 4 13 13 Katrineholm 12 500 0 13 68 2 8 Vingåker 3 600 — 6 67 — 6 A-region 07 Eskilstuna 34 700 54 32 — — 3 Strängnäs 8 100 60 20 — — 6
Källa.” TS-boken 197 5.
Sörmlandstidningarnas sammanlagda medelnettoupplaga första halvåret 1974 uppgick till cirka 88 000 exemplar. Dessutom hade Stockholms morgontidningar tillsammans 13 400 exemplar i A-regionerna 05, 06 och 07.
Av tidningarna i Sörmland har Folket och Sörmlandsbygden en regional spridning dvs. täcker länets samtliga kommuner (se tabell 3.3). Folket har sin största hushållstäckning i Eskilstuna och Flen med drygt 30 procent. Sörmlandsbygdens spridningsområde är utgivningskommu- nen Flen med 13 procents hushållstäckning. I övriga kommuner (med undantag för Oxelösund och Eskilstuna) ligger hushållstäckningen på 6—8 procent.
Katrineholms-Kuriren och Södermanlands Nyheter är lokaltidningar i A-region 06 respektive 05. Södermanlands Nyheter har dock en viss spridning även i A—region 06 (Flen med 13 procents hushållstäckning). Eskilstuna-Kurirens upplaga är koncentrerad till A-region 07. Utanför denna region har tidningen spridning av betydelse endast i Flens kom- mun.
Eskilstuna—Kuriren, Katrineholms-Kuriren och Södermanlands Nyheter har en begränsad spridning och konkurrerar inte direkt med varandra. Folket har däremot en regional spridning och konkurrerar därför med samtliga övriga tidningar. Sörmlandsbygden är en endagarstidning och konkurrerar därför inte med flerdagarstidningarna.
3.1.2. Ekonomi
Sörmlandstidningarnas omsättning och ekonomiska situation kan utläsas av 1973 års årsredovisningar. Uppgifter från dessa återfinns i tabell 3.4.
Eskilstuna—Kurirens Tryckeriaktiebolagr totala omsättning år 1973 uppgick till 19123 tkr. Intäkterna fördelar sig med 9 504 tkr. från annonser, 5 515 tkr. från abonnemang och lösnummer, 3 287 tkr. från bok- och offsettryck samt med 817 tkr. från övriga intäkter. Företaget redovisar år 1973 en nettovinst på 58 kronor efter maskinavskrivningar med 413 tkr. och övriga bokslutsdispositioner med 164 tkr. 1 resultatet
Tabell 3.4 Sörmlandstidningarnas omsättning, rörelseresultat och produktionsstöd år 1973 (tkr.).
Tidning Omsättning Rörelse- Produktions- resultata bidrag Eskilstuna-
Kuriren med ST 19 123 + 1 177 0 Folket 11 288 —1939 2 500 Katrineholms-
Kuriren 7 999 + 683 0 Södermanlands
Nyheter 11 192 + 697 0 Sörmlandsbygden 524 — 197 200
” Rörelseresultatet avser resultatet före avskrivningar och bokslutsdispositioner.
ingår även tekniska omläggningskostnader med 600 tkr. varför rörelsev- resultatet före avskrivningar och bokslutsdispositioner var cirka + 1 177 tkr.
Omsättningen för Folktryck AB, som år 1973 namnändrades till Tidningen Folket AB, uppgick till 11 288 tkr. Bolaget erhöll år 1973 ett statligt produktionsbidrag med 2 500 tkr. Avskrivningarna redovisas till 561 tkr., varför resultatet före avskrivningar och bokslutsdispositioner kan beräknas till cirka —1 939 tkr.
Katrineholms-Kurirens Tryckeriaktiebolags totala omsättning år 1973 uppgick till 7 999 tkr. Intäkterna fördelar sig med 3142 tkr. från annonser, 2 279 tkr. från abonnemang och lösnummer, 2 277 tkr. från beställningstryck samt 301 tkr. från övriga intäkter. Årets nettovinst 1973 var 23 tkr. Då har avskrivningar på maskiner och fastighet gjorts med 496 tkr. Övriga bokslutsdispositioner uppgick till 164 tkr., varför rörelseresultatet före avskrivningar och bokslutsdispositioner kan beräk- nas till cirka +683 tkr.
Omsättningen för Gust. Österbergs Tryckeri AB är 1973 uppgick till 11 192 tkr. Årets nettovinst blev 8 tkr. efter och 203 tkr. före skatter. Då har fastighetsavskrivningar gjorts med 94 tkr. Övriga bokslutsdisposi— tioner uppgick till 50 tkr. och koncernbidrag har lämnats med 350 tkr., varför rörelseresultatet före avskrivningar och bokslutsdispositioner kan beräknas till cirka +697 tkr.
Sörmländska Lantmännens Tidnings- och Tryckeriförening upa hade år 1973 en omsättning på 524 tkr. Statligt produktionsbidrag erhölls med 200 tkr., samt övriga bidrag med 10 tkr. Efter maskinavskrivningar med 5 tkr. uppgick årets nettovinst till 8 tkr. Före avskrivningar och bidrag kan föreningens resultat beräknas till —197 tkr.
3.1.3. Produktionsvolymen
Sörmlandstidningarnas storlek i form av sidantal och sidformat redovisas i tabell 3.5. Folket och Eskilstuna-Kuriren är volymmässigt ungefär lika
Tabell 3.5 Sörmlandstidningarnas sidantal och sidformat år 1973.
Tidning Antal sidor per år Genomsnitt- Sidformat ———————'——*— ligt sid- spalter x Huvud- Utbytes- Totalt antal per spalt-mm editioncn sidor dag i hu-
vudedition
Eskilstuna-
Kurircn med ST 7 160 1 510 8 670 23,7 7 x 500 Folket 12510 2900 15 410 41,4 5x370 Katrineholms-
Kuriren 5 030 0 5 030 16,7 7 x 500 Södermanlands
Nyheter 5 620 0 5 620 18,6 7 x 510 Sörmlandsbygden 900 0 900 17,3 5 x 385
Källa: TS Annonstaxa och uppgifter från tidningarna.
Tabell 3.6 Sörmlandstidningarnas text- och annonsvolym år 1973 (spalt-meter per år). Tidning Annons- Tcxt— Total- Annons- volym volym volym andel i% Eskilstuna-Kuriren mcd ST 6 947 23 419 30 366 22,9 l-"olkct 5 458 23 048 28 506 19,2 Katrineholms-Kuriren 3 524 14 095 17 619 20,0 Södermanlands Nyheter 4 999 15 050 20 049 24,9 Sörmlandsbygden 520 1 210 1 730 30,1 Summa 21 448 76 822 98 270 21,8
Kalla: Uppgifterna! har lämnats av de olika tidningarna.
stora (se även tabell 3.6). Folket har dock betydligt fler utbytessidor varje år. Det genomsnittliga sidantalet per år är 41,4 mot 23,7 för Eskilstuna-Kuriren. Detta sammanhänger med att Folket utges itabloid- format.
Totalvolymen i Eskilstuna-Kuriren och Folket är nästan lika stor. Däremot uppvisar tidningarna skillnader när det gäller text- respektive annonsvolymen. Folket har exempelvis en mindre andel annonser. Annonsandelen i procent av totalvolymen är 22,9 i Eskilstuna-Kuriren och 19,2 i Folket.
De olika sörmlandstidningarna ingår iskilda samannonskombinationer således ingår Folket tillsammans med 18 andra A-presstidningar i A-pres- sens samannons. Sörmlandsbygden har samannonsering med 13 andra centertidningar i CF,-SAM-gruppen. Dessa två annonskombinationer är avsedda för samannonsering på riksplanet. Det finns även exempel på regional samannonsering i Sörmland. Sörmlandsgruppens samannonsering omfattar Eskilstuna-Kuriren, Katrineholms-Kuriren och Södermanlands Nyheter. ESKA-gruppens samannonsering består av Eskilstuna-Kuriren och Katrineholms-Kuriren. Dessutom finns en samannonsering mellan Södermanlands Nyheter och Länstidningen i Södertälje.
3. 1 .4 Personal
Totalt arbetar cirka 460 personer på sörmlandstidningarna som journalis— ter, tjänstemän, grafiska arbetare och arbetsledare. Dct gäller både heltids- och deltidstjänster. Omräknat i heltidsanställningar uppgår an- talet tjänster till 411 (2 halvtid = 1 heltid). Antalet anställda journalister på tidningarna är sammanlagt något mindre än antalet anställda inom den tekniska produktionen. Eskilstuna- Kuriren, Katrineholms-Kuriren och Södermanlands Nyheter har fler anställda grafiska arbetare än journalister. På tidningen Folket är förhål- landet det motsatta. Detta förklaras bl. a. av att Folket är en regiontid- 1 Men, Gnesta, Katrine- ning medan övriga tidningar har en Spridning inom ett begränsat område. "?"!" Kungför' Malm-
. . . ,. _ ,, . koprng. Mariefred, Ny—
Sammanlagt har tidningarna 1 Sörmland lokalredaktioner pa tio orter
köping. Oxelösund, fördelade på 16 olika lokaler.] Det totala antalet anställda på ]okalredak- Strängnäs, Vingåker.
Tabell 3.7 Antalet heltidsanställningar på sörmlandstidningarna år 1974 fördelat på olika personalkategorier.
Tidning Journa- Tjänstc— Grafiska Grafiska Totalt lister män arbets— arbetare ledare Eskilstuna-
Kuriren med ST 44 43 1 50 138 Folket 51 39 2 47 139 Katrineholms-
Kuriren 17 11 1 24 53 Södermanlands
Nyheter 22 23 1 31 77 Sörmlandsbygden 2 2 — — 4
Summa 136 118 5 152 411
Källa: Tidningarnas Arbetsgivareförcnings matrikel kompletterad med uppgifter från tidningarna.
tionerna uppgick år 1974 till 63,5 personer Av dessa arbetade mer än hälften eller 33 personer på någon av tidningen Folkets åtta lokalredak- tioner. Det största antalet anställda fanns på lokalkontoren i Strängnäs, Flen och Nyköping (sammanlagt 36 personer).
Ett begränsat samarbete mellan vissa av tidningarna förekommer på det lokala planet. 1 Flen samarbetar Eskilstuna-Kuriren, Katrineholms- Kuriren och Södermanlands Nyheter om både personal och lokaler. Detsamma sker i Gnesta mellan Eskilstuna-Kuriren och Södermanlands Nyheter.
3.1.5. Produktionsmetoder
1 dag framställs de sörmländska tidningarna på egna officiner på respek- tive utgivningsort. Något mer omfattande tekniskt samarbete mellan
Tabell 3.8 Sörmlandstidningarnas tider för manusstopp, tryckstart samt teknisk framställningsmetod år 1974.
Tidning Manusstopp Tryckstart Teknisk fram- ställningsmctod Eskilstuna- 23.30 00.15 fotosättning Kuriren med ST och direktlitotryck Folket — södra upplaga 22.45 00.15 fotosättning och offsettryck — norra upplaga 23.15 02.00 fotosättning och offsettryck Katrineholms-Kuriren 11.15 12.30 fotosättning och direktlitotryck Södermanlands Nyheter 23.50 01.15 högtryck Sörmlandsbygden 16.00” 11.00], högtryck a Onsdagar.
Torsdagar.
tidningarna förekommer inte. Tidningarnas nuvarande produktionstider och tekniska framställningsmetoder framgår av tabell 3.8.
Eskilstuna—Kuriren med Strengnäs Tidning produceras sedan år 1973 med modern teknik dvs. med datorstyrd fotosättning. Tryckningen sker enligt direktlitometoden (litotryckning i en modifierad högtryckspress), som infördes efter det att högtryck med s. k. Nyloprintplattor använts en kort tid men lämnats p. g. a. vissa arbetshygieniska miljöproblem.
Folket har den modernaste produktionsmetoden av tidningarna i Sörmland. Fram till och med manusstadiet är dock systemet helt konventionellt. Därefter tillämpas en textframställningsteknik som i betydande grad överensstämmer med det som skall användas i räkne- exemplet om en gemensam produktionsanläggning för samtliga tidningar i Sörmland. Det förtjänar därför en något utförligare beskrivning.
lnkodning sker av all text på magnetbandskassetter i tangentbord av typ Teleekonomi. Kassetternas innehåll ”spelas in” i ett datorminne för lagring. Med tre Hendrix bildskärmar kallas texten ut för korrektur— läsning/korrigering och redigering. Den efterföljande fotosättningen sker i två ditrekt till datorsystemet anslutna Photon Pacesetters. Datorsyste— met är av typ Wagner-Hendrix-Typlan och innefattar en dator PDP 11 med 28K kärnminne, ett skivminne och diverse kringutrustning.
Ombrytningen försiggår på för kallsatstidningar traditionellt sätt. I reproavdelningen och tryckeriet finns vanlig offsetutrustning. Offset- press installerades år 1972. Tryckstart för den södra upplagan är mellan kl. 00.15 och 00.30 efter manusstopp kl. 22.45. För den norra upplagan är tryckstarttiden mellan kl. 02.00 och 02.30. Packsalen är automatiserad med modern utrustning.
Katrineholms-Kuriren införde hösten 1974 modern produktionstek- nik genom fotosättning. Tryckförfarandet är direktlitotryckning i hög— tryckspress. Manusstopptid är kl. 11.15," tryckstart sker kl. 12.30.
Redaktionell samverkan med Eskilstuna-Kuriren har etablerats genom att denna tidning varje dag levererar en färdig radio-tv-sida till Katrine- holms-Kuriren. En dag i veckan levereras dessutom ytterligare två sidor, dvs. totalt 8 sidor per vecka. Detta motsvarar drygt 8 % av Katrineholms- Kurirens sidproduktion.
Södermanlands Nyheter har ännu så länge helt konventionell varmsats- och högtrycksteknik. Dock finns en dator för utslutning och avstavning av text från råremsa. Man har dock beslutat byta teknik och övergå till fotosättning och direktlitotryckning. Manusstopptid är kl. 23.50; tryck- ningen startar kl. 01.15.1
Sörmlandsbygden har ingen egen teknisk officin. Hela den tekniska framställningen sker konventionellt med radgiutning, ombrytning av varmsatsformar, stereotypi och högtryck, hos Evangeliipress AB i Örebro. Manusstopptid är på onsdag kl. 16.00. Tryckstart är torsdag kl. 11.00.
3.1.6. Kapitalkostnader ! Södermanlands Nyhe—
ter införde fotosättning Tidningarnas kapitalkostnader framgår av tabell 3.9. Här redovisas dels ochdircktlitotryck ija- investeringsvolym och kalkylmässiga kapitalkostnader i nuläget, dels ""arll975-
Tabell 3.9 Sörmlandstidningarnas investeringsvolym och kapitalkostnaderi nuläget och vid fortsatt separatproduktion men med ny teknik (tkr.).
Tidning Nuläge li'ortsait separatproduk- tion med ny teknik lnveste— Kapital- lnveste— Kapital— rings— kostnader rings- kostnader volym volym Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning 2 092 405 2 212 433 l—"olket 3 439 572 3 439 572 Katrineholms-Kuriren ] 515 205 1 465 313 Södermanlands Nyheter 1 725 233 1 565 337 Totalt 8 771 1 415 8 681 1 655
Kalla: NATS tidningstekniska register kompletterad med prisuppgifter från respek- tive inköpsär.
beräknad investeringsvolym och kalkylmässiga kapitalkostnader när samt- liga tidningar vid fortsatt separatproduktion har övergått från traditionell produktionsteknik till fotosättning och direktlitotryckning respektive offsettryckning (Folket).
Som avskrivningstid för äldre maskinell utrustning (blyteknik) har antagits 10 år. För direktlito och fotosättning har använts 5 års avskrivningstid. De årliga avskrivningarna för reproutrustning har beräk- nats till 15 %, för distributionsanläggningar till 10 % och för offsetpressar till 7 % av anskaffningskostnaden.
Kalkylräntan är 7 % dvs. i stort sett samma räntesats som gäller för lån från pressens lånefond (denna var i januari 1975 7,25 %). Samma kalkylränta har använts för alla företag och i samtliga alternativ.
Av tabellen framgår att investeringsvolymen när samtliga tidningar övergått till ny teknik blir cirka 100 tkr. lägre än investeringsvolymen i nuläget. Den stora skillnaden i investeringsvolym mellan Folket och övriga tidningar beror på att Folket anskaffat en ny offsetpress medan samtliga övriga tidningar antages övergå till direktlito med bibehållande av nuvarande pressar.
3.2. En modell för samverkan
Utgångspunkten i föreliggande räkneexempel över regional tidningssam- verkan är en på modern teknik baserad gemensam produktionsanläggning för framställning av samtliga tidningar i Sörmland. Denna har i exemplet placerats i Eskilstuna, där den största produktionsvolymen i dag fram- ställs. I detta avsnitt redovisas produktionssätt och två olika tänkbara alternativ för inmatning och sättning av text. Dessutom behandlas några andra områden utöver produktion inom vilka en samverkan skulle kunna innebära rationaliseringsvinster.
3.2. l Procluktionssam verkan
[ modellen framställs Eskilstuna-Kuriren, Folket, Katrineholms-Kuriren, Södermanlands Nyheter och Sörmlandsbygden gemensamt i en produk- tionsanläggning — en tidningsfabrik. Produktionssättet är fotosättning med datorstyrning. Elektroniska metoder används för inmatning av textmaterial; redaktionell text såväl som annonstext. Tryckningen skeri offset. Modern teknik för sampackning används för såväl de egenprodu- cerade tidningarna som för sampackning med de stockholmstidnings- exemplar som sprids i regionen.
För sa'tterisystem och inmatrzingsteknik har beräkningar gjorts efter två olika alternativ. Det första alternativet bygger på ett konventionellt system som i huvudsak utnyttjar redan känd och i någon mån tillämpad teknik. Det andra alternativet innebär ett modernare system baserat på en känd och utvecklad teknik, som dock ännu ej tillämpas i praktiken.
Alternativ A kännetecknas främst av att text för redaktionellt material och för annonser i stort sett produceras som i dag dvs. på lokalredaktio- nerna och på tidningarnas huvudredaktioner. Lokalredaktioner och lokal- kontor förutsätts sända text och annonser till respektive tidnings central— redaktion eller centralkontor per dokumentfaksimil på telefonnätet (senare via det kommande datanät som televerket planerar). Till tidning- arnas respektive centralredaktion sänds också featurematerial och annat utifrån kommande material på konventionellt sätt.
All text som produceras vid redaktionerna i Eskilstuna, Flen, Katrine— holm och Nyköping för införande i respektive tidning överförs i kodad form via en på varje tidning arrangerad inkodnings- (”perforerings”-) station till magnetbandkassctter. Innehållet i kassetterna överföres sedan, i regel utan bearbetning, via telenätet direkt till tidningsfabrikcns dator— central i Eskilstuna, där lagring sker i ett datorminne. Dubblerad lagring förekommer av säkerhetsskäl.
TT-material inmatas direkt och automatiskt i centraldatorns minne. Materialet kan överblickas på varje centralredaktion genom klarskrivare. Från klarskrivaren kan material väljas ut för användning och bearbetning.
Korrekturläsning, korrigering och redigering av allt i centraldatorn inmatat textmaterial sker via dataterminaler. På bildskärmar, som stän- digt stär i förbindelse med eentraldatorn, kallas önskad text fram ur minnet och erforderliga ingrepp görs. Med ingrepp avses alla tänkbara åtgärder från enkel korrigering till fullständig omredigering av text. All text kan visas på bildskärm i utslutat och avstavat skick, dvs. det skick materialet erhåller i tryckt form med jämn högermarginal. Med hjälp av koder anges önskad typografisk utformning. Detta sker antingen vid första inmatningen eller på bildskärmarna i samband med redigeringen.
På bildskärmarna får redaktionerna och annonsavdelningarna uppgift om en artikels/annonstexts omfattning och utrymmesbehov. Med dessa upplysningar som grund skall redaktionen förbereda ombrytningen ge— nom att tämligen noggrant färdigställa textmaterialet, så att i största möjliga omfattning färdiga artiklar kan sättas i produktionsanläggningens fotosätteri. När det gäller annonser innebär arbetet vid skärmarna
behandling av text efter beställarens önskemål.
Annonsavdelningens verksamhet sker till övervägande del under dagtid. Sedan texterna till textsidesannonser och eftertextannonser gjorts färdiga vid bildskärmarna, beordras sättning genom en signal till datorn. Sätt- ningen sker i någon av anläggningens fotosättmaskiner vilka är kabel- anslutna till datorn.
När redaktionen färdigbehandlat materialet och lokaliserat varje text till rätt sida i tidningen beordras sättning genom datorn. Sättningen sker i fotosättmaskiner och utföres som blocksättning, dvs. med rubriker, ingresser och text i ett steg. Ombrytningen kan sedan ske genom inplacering av text- och annonsblock exempelvis enligt anvisningar per telefon eller med utgångspunkt från skisser sända per dokumentfaksimil.
För bildproduktionen tillämpas traditionella metoder. Bilder levereras sålunda från lokalredaktioner, lokalkontor och utomstående källor till respektive tidnings centralredaktion på samma sätt som i dag. Sedan bildval och bildredigering skett, transmitteras bilder — för redaktionella inslag såväl som för annonser — till tidningsfabriken som fotofaksimil (tidigare kallat telefoto). Färgbilder översänds på samma sätt till tidnings- fabriken för reproduktionsarbete och överförs därefter till film för infogande i sidnegativ.
Alternativ B kännetecknas av att primärmaterialet i betydligt större utsträckning än i alternativ A inmatas ”vid källan” till produktionsanlägg- ningens datorminne. Sålunda har avdelningskontor och lokalredaktioner egna direkta teleförbindelser med centraldatorn via skrivmaskinstermina- ler. Material från dessa källor passerar alltså inte tidningarnas central- redaktioner eller centralkontor.
Material, som inkommer till centralredaktionerna utifrån, exempelvis som manus, behandlas som i alternativ A, dvs. inkodas på magnetband- kassetter och sänds till centraldatorn.
Material som framställs på centralredaktionerna produceras i största utsträckning av journalisterna direkt vid bildskärmsterminaler. Dessa är direktanslutna via teleförbindelser till centraldatorn. Bildskärmstekniken möjliggör viss korrigering och redigering redan i samband med primärar- betet.
TT-material behandlas på samma sätt som i alternativ A, dvs. inmatas direkt i centraldatorn. Klarskrivare finns på tidningarnas centralredaktio- ner.
Sedan material av olika slag inmatats i centrala datorminnet vidtar korrekturläsning, korrigering och redigering av texter för redaktionellt material och annonser enligt alternativ A. Detsamma gäller fotosätt- ningen och efterföljande produktionsarbete. Bildproduktionen sker också enligt beskrivningen i alternativ A.
Skillnaden mellan alternativ A och B är främst att i alternativ A det manuella inkodningsarbetet har betydligt större omfattning än i alterna— tiv B. Alternativ B bygger också i större utsträckning på en användning av dataterminaler.
Tryckningen förutsätts ske i offset. Det innebär bl. a. att offsetplåtar måste framställas från sidmontagen. Enligt dagens teknik sker detta via
Tabell 3.10 Beräknade trycktider vid produktionssamverkan i Sörmland.
Tidning Press 1 Press 2 Södermanlands—Nyheter 00.00f01.00 Strengnäs Tidning 01.30—01.55 Eskilstuna-Kuriren 02.10—0320 Folket — södra upplagan 00.00—01.00 Folket — norra upplagan 02.00—03.00
ett mellansteg: tagning i reprokamera av sidnegativ, som efter framkall- ning kopieras på offsetplåt. Den tekniska utvecklingen torde inom en nära framtid göra det möjligt att eliminera mellansteget. [ investeringspla- nen för en tidningsfabrik i Sörmland har dock utrustning för sidnegativ- framställning medtagits. För plåtframställningen har förutsatts automati- serad utrustning.
I produktionsanläggningens presshall installeras två identiska offset- pressar för maximalt fyra sidor (helformat) per tryckverk. Pressarna har en ”medelhög” hasighet av cirka 25 000 cylindervarv per timme. Det innebär normalt att cirka 20000 tidningsexemplar kan framställas per timme. Största antalet pappersbanor är åtta, vilket ger högst 32 sidor. Pressarna har rullställ för halvautomatiskt rullbyte.
Det finns vissa begränsningar ianläggningen. Exempelvis måste samma pappersbredd och cylinderomkrets användas i båda pressarna och för tryckningen av samtliga tidningar. Vidare måste enhetliga regler tillämpas för färgsidornas placering.
Eskilstuna—Kuriren med Strengnäs Tidning, Folket och Södermanlands Nyheter trycks nattetid på de tider som anges i tabell 3.10. På dagtid trycks eftermiddagstidningarna Katrineholms-Kuriren och Sörmlandsbyg- den på endera av pressarna. Sörmlandsbygden trycks en dag per vecka.
Fördelningen på de två pressarna och de angivna tryckstarttiderna innebär att manusstopptiderna blir desamma för Södermanlands Nyheter och Folkets södra upplaga samt för Eskilstuna-Kuriren och Folkets utbytessidor till den norra upplagan.
Det förutsätts att tidningarna har datorbaserade system för abonne- mang och lösnummerleveranser. Den tekniska utrustningen i packsalen — bestående av stackers, transportörer, sampackningsmaskiner, buntmaski- ner — är anpassad för styrning med hålremsa eller magnetband. I samdistribution deltagande tidningar från andra produktionsorter, bl. a. stockholmstidningar, ingår i systemet. Sampackning av tidningar för varje enskilt utbärningsdistrikt respektive försäljningsställe utförs med ett minimum av personalinsats.
Samdistribution i Sörmland, vad gäller både regionaltransporter och utbärning, är i dag fullt utbyggd i Pressens Samdistribution AB:s regi. I samdistributionen deltager även Dagens Nyheter och Svenska Dag- bladet.
Distributionen från Eskilstuna av samtliga tidningar innebär att de sammanlagda billinjesträckorna ökar från nuvarande 1 466 km/dag till 1 773 km/dag (se bilaga 5). Den första tidningsbilen från Eskilstuna (till
Nyköping) måste avgå kl. 01.15 för att utbärningen i södra Sörmland skall klaras.
3.2.2. Andra områden för samverkan
Med utgångspunkt från en gemensam produktionsanläggning är det naturligt att tänka sig ett vidgat samarbete som omfattar även andra områden än produktion. Sålunda är en samordning av flera administrativa rutiner möjlig.
Abonnemangsregistrering, betalningsavisering och inkassorutiner är exempel på möjliga områden för samverkan litt gemensamt administra- tivt system kan byggas upp kring en central dator i Eskilstuna. Till denna enhet kan anslutas terminaler i Nyköping, Katrineholm, Strängnäs, Oxelösund och Flen. Systemet kan utformas så att allt abonnemangs- material blir lätt tillgängligt för respektive tidningar och att sekretessen uppehålles.
De i produktionssamarbetet ingående tidningarna förutsätts använda samma typ av annonsorderblankett. Detta skapar goda förutsättningar för samordning när det gäller annonsfakturering och annonsstatistik. Ett enhetligt system innebär inte att tidningarna måste ha samma annons- priser. De enskilda tidningarna har full frihet isin prissättning på samma sätt som tidigare. Statistiska uppgifter om annonsvärde, annonsvolym etc. måste däremot standardiseras.
Andra lämpliga administrativa samverkansområden är personalregistre- ring, löneavräkning, skatteavräkning, pensionsavräkning och liknande. Inom dagstidningsbranschen finns redan i dag enhetliga löneavräknings- system. En tillämpning av dessa eller ett nytt system torde vara enkel att genomföra. Tidningarna har anställda ur samma personalgrupper och samma kollektivavtal och pensionsavtal. Alla tidningar har samma upp- giftsskyldighet när det gäller offentlig statistik, uppgifter till myndig- heter, organisationer osv.
Bokföring och budgetuppföljning bör kunna ske på ett likartat sätt. För närvarande pågår (jfr. s. 27) ett projektarbete inom TUA som skall leda fram till en enhetlig branschstatistik. Denna nya statistik bör kunna ligga till grund för ett gemensamt bokförings— och budgetuppföljningssys- tem.
En fullständig redaktionell samverkan mellan de olika tidningsredak- tionerna är varken önskvärd eller möjlig. Det hindrar emellertid inte att det även på det redaktionella planet finns områden som mycket väl lämpar sig för samverkan.
Sporttabeller är exempel på redaktionellt material som kan framställas i samarbete. Här återger tidningarna i stort sett samma information till sina läsare. I datorn kan alla uppgifter om tabeller lagras. Aktuella Sportresultat kan läsas in i datorn som sedan levererar färdiguträknade tabeller.
Radio-tv-program är ett annat exempel på redaktionellt material där tidningarna kan ha gemensamma presentationer. Det kan röra sig om delar av en sida eller en hel sida. Eftersom tidningarna oftast inte själva
producerar radio-tv-program, utan använder byråernas text kan konkur- rensskäl inte sägas förhindra en gemensam användning av materialet.
På samma sätt som när det gäller Mellannorrlands Tidnings AB, där Dagbladet och Nya Norrland gemensamt utnyttjar "FT-materialet, kan de samverkande tidningarna i Sörmland enas om en inläsning i dator av TT:s text. Med den spridning som de olika tidningarnas huvudredaktioner har måste klarskrivare dock finnas hos samtliga tidningar. Det står sedan varje tidning fritt att utnyttja materialet efter egna värderingar. Ett tekniskt produktionssamarbete behöver inte innebära lokalsamver- kan på lokalredaktionerna i länet. Däremot skulle en lokalsamverkan innebära lägre investeringskostnader för t. ex. telelinjer och klarskrivare. [.okalsamverkan kan ordnas så att varje tidning på en ort har separata redaktionslokaler medan de tekniska utrymmena är gemensamma.
En central framställning av flera tidningar i en gemensam tidningsfab- rik kan innebära vissa rationaliseringsvinster när det gäller teknisk annonsframställning och administrativ annonsorderbehandling. Däremot torde en gemensam produktionsanläggning inte innebära att nya eller bättre förutsättningar skapas för annonssamverkan när det gäller försälj- ning och marknadsföring. En samverkan på detta område bygger på andra faktorer än tekniska eller administrativa annonsrutiner.
Det finns således en mängd områden, förutom det rent produktions- tekniska, där samverkan är möjlig. Några beräkningar av de rationalise- ringsvinster som kan utvinnas vid en administrativ och redaktionell samverkan har dock inte gjorts. Investeringskalkylerna i räkneexemplet om en tidningsfabrik i Sörmland bygger uteslutande på produktionssam- verkan.
3.3. Gemensam produktionsanläggning
3.3. 1 [n vesteringar och kapitalkostnader
En gemensam produktionsanläggning för tidningsframställning i Sönn- land medför investeringar på en rad områden. I föreliggande räkneexem- pel har endast de produktionstekniska investeringarna beräknats. Det gäller framför allt investeringar i sätteri och tryckeri. Det totala investe—
Tabell 3.11 Den totala investeringsvolymen vid produktionssamverkan enligt alter- nativ A och B (tkr.).
Investeringsvolym Prod uktionssamverkan enligt Alternativ A Alternativ B Sätteri 4 671 5 138 Telelinjer 31 36 Repro 1 000 1 000 Tryckeri 5 000 5 000 Packsal 1 000 1 000 Totalt 11 702 12 174
ringsbehovet för tidningsfabriken framgår av tabell 3.11. Här redovisas den sammanlagda investeringsvolymen med hänsyn till de alternativa tekniska lösningar för inmatning och sätteri som beskrevs i föregående avsnitt. En detaljerad specifikation över erforderliga investeringar för produktionssamverkan enligt de båda alternativen redovisas i bilaga 1. Samtliga beräkningar är baserade på den pris- och kostnadsnivå som gällde år 1973.
Den sammanlagda investeringsvolymen för en produktionsanläggningi Sörmland uppgår enligt alternativ A till cirka 11700 tkr. och enligt alternativ B till cirka 12 175 tkr. Skillnaden mellan de båda alternativen — som nästan helt ligger på sätterisidan — är knappt en halv miljon kronor. Detta kan jämföras med den totala investeringsvolymen för tidningarna vid fortsatt separatproduktion men vid ny teknik som enligt tabell 3.9 (s. 108) uppgick till cirka 8680 tkr. Investeringsvolymen i nuläget är sammanlagt cirka 8 770 tkr.
Investeringsvolymen i detta räkneexempel för produktionssamarbete blir större än såväl tidningarnas nuvarande investeringsvolym som beräk- nade investeringsvolymen vid ny teknik men fortsatt separatproduktion. Detta förklaras av att dyrare men samtidigt mindre personalkrävande tekniska system kan utnyttjas vid de större investeringsvolymer som produktionssamverkan ger. Dessutom har anskaffningsvärden. och inte återanskaffningsvärden, redovisats. Om i stället återanskaffningsvärden använts för nuläge och kvarvarande utrustning vid fortsatt separatproduk— tion men med ny teknik skulle värdena ha varit avsevärt högre.
Används återanskaffningsvärdena för beräkning av investerings- och kapitalkostnader förändras jämförelserna. Det sammanlagda återanskaff— ningsvärdet för tidningarnas tekniska utrustning beräknas då till omkring 12 900 tkr., dvs. 700—1 200 tkr. högre än investeringarna för produk- tionssamverkan beroende på vilket alternativ som väljes. Kapitalkostna- derna vid fortsatt separatproduktion med ny teknik blir då omkring 1 000 tkr. högre per år.
Kapitalkostnaderna vid produktionssamverkan redovisas i tabell 3.12 (se även bilaga 2). En jämförelse görs med tidningarnas nuvarande kapitalkostnader och kostnaderna vid fortsatt separatproduktion med ny teknik. Samma ekonomiska livslängder, som redovisades vid beräkningen av de nuvarande kapitalkostnaderna i avsnitt 3.1.6, har använts.
Tabell 3.12 Kapitalkostnaderna vid produktionssamverkan enligt alternativ A och Bjämt'ört med fortsatt separatproduktion med ny teknik (tkr.).
Produktionssamverkan enligt l—"ortsatt sepa—
; . ratproduktion
Alternativ A Alternativ B med ny teknik Avskrivning 1 516 1 611 1 350 Ränta 410 427 305
Totalt 1 926 2 038 1 655
De totala kapitalkostnaderna enligt alternativ A uppgår till 1 926 tkr. och enligt alternativ B till 2038 tkr. Produktionssamverkan innebär, jämfört med kostnaderna vid fortsatt separatproduktion med ny teknik, en ökad kapitalkostnad med 271 tkr. respektive 383 tkr. beroende på vilket tekniskt alternativ som väljes.
3.3.2. Personal
På tidningarnas tekniska avdelningar finns i dag (1974) sammanlagt 158 heltidsanställningar.1 Av dessa är 152 grafiska arbetare, 5 grafiska arbetsledare och ] kontorist. Förhållandena för de olika tidningarna redovisades i tabell 3.7 (s. 106).
Genom kompletterande nyinvesteringar för övergång till ny teknik beräknas personalen kunna reduceras med nio heltidsanställningar. Den sammanlagda tekniska personalstyrkan skulle därefter uppgå till 149 heltidsanställningar.
Vid en fullständig produktionssamverkan sker ytterligare personalredu- ceringar. I tabell 3.13 redovisas personalplanen vid produktionssam- verkan enligt alternativ A respektive alternativ B (se även bilaga 3).
Vid jämförelse mellan personalplanerna för fortsatt separatproduktion med ny teknik och produktionssamverkan, framgår att personalen i alternativ A reduceras med 38 heltidsanställda och ialternativ B med 50 heltidsanställda. Görs en uppdelning i heltids- och deltidstjänster motsva- rar personalreduceringen i alternativ A cirka 30 heltids— och 16 deltids- tjänster. För alternativ B ger motsvarande uppdelning cirka 38 heltids- och 25 deltidstjänster.
3.3.3. Årskostnadsdszerenser
Uppgifter om varje enskild tidnings budget för den tekniska produktio- nen har inte funnits tillgängliga. I stället har ärskostnadsdifferensen, dvs. skillnaden mellan kostnaderna vid olika alternativ, beräknats för de kostnadsslag som förändras kraftigt vid en produktionssamverkan. De kostnadsslag som särskilt uppmärksammas är personalkostnader, mate- rialkostnader, transportkostnader, teleöverföringskostnader och kapital-
Tabell 3.13 Personalplan för teknisk personal vid produktionssamverkan enligt alternativ A och B jämfört med fortsatt separatproduktion med ny teknik.
Personalkategori Antalet heltidsanställda vid Fortsatt sepa- Produktionssamverkan enligt ratproduktion _ med ny teknik Alternativ A Alternativ B Kontorspersonal 1 1 1 Arbetsledning 5 2 2 1 Häri ingår också del- Grafiska arbetare 143 108 96 tidsanställd personal. _ Totalt 149 111 99 Omrakning har skett till
heltidsanställningar.
kostnader. Jämförelse görs för årskostnadsdifferensen vid fortsatt sepa- ratproduktion men med ny teknik och produktionssamverkan enligt alternativ A respektive alternativ B.
Personalkostnaderna har beräknats efter Tidningarnas Arbetsgivaret'ör- enings lönestatistik för år 1973. En årslön för heltidsanställda, inklusive lönekostnadspåslag, har upptagits till 50000 kr. för grafiska arbetare, 61 900 kr. för grafiska arbetsledare och 53 500 kr. för kontorsanställd tjänsteman. För deltidsanställda har beräknats en lön på 50% av dessa årslöner. Personalplan och personalkostnader finns redovisade i bilagorna 3 och 4.
Materialkostnaderna förändras inte vid en produktionssamverkan efter- som beräkningarna gäller jämförelser med förhållandena vid fortsatt separatproduktion men efter övergång till ny teknik.
Transportkostnaderna förändras vid en produktionssamverkan då samtliga tidningar trycks på en och samma ort, Eskilstuna. I samarbete med Pressens Samdistributions AB, som handhar alla regionaltransporter och all samutbärning i Sörmland, har beräkningar av regionaltransporter och linjesträckningar utförts. Den grundläggande förutsättningen för dessa beräkningar var att utbärningen till abonnenterna skulle kunna ske med bibehållen servicenivå. Transportkostnadernas förändring vid pro- duktionssamverkan finns redovisade i bilaga 5. '
Teleöverföringskostnaderna förändras också. Samtliga tidningars hu— vudredaktioner och avdelningskontor måste förbindas med produktions— anläggningen i Eskilstuna via fasta telelinjer. Överföringskostnadema för de båda alternativen blir olika. I alternativ A erfordras flera fast uppkopplade linjer mellan avdelningskontoren och huvudredaktionerna. l alternativ B kan flera tidningar enas om samma fasta linjer. Beräkningar- na redovisas i bilaga 6.
Kapitalkostnaderna blir beroende på investeringsvolymen vid produk- tionssamverkan. Årskostnadsdifferensen för kapitalkostnaderna är skill- naden mellan de beräknade kapitalkostnaderna vid produktionssamver- kan (redovisade i avsnitt 3.3.1) och nuvarande kapitalkostnader (redovi- sade i avsnitt 3.1.6).
Fastighetskostnaderna är ytterligare en post som kan tänkas förändras vid produktionssamverkan. Huruvida kostnaderna kommer att minska eller öka är svårt att fastställa utan detaljerade uppgifter om nuvarande hyra osv. Fastighetskostnaderna har därför inte inkluderats vid beräk- ningen av årskostnadsdifferensen.
En översiktlig beräkning har även gjorts av årskostnadsdifferensen mellan nuläge och tidningarnas egna nyinvesteringar för övergång till ny teknik men vid fortsatt separatproduktion. I denna beräkning ingår endast Katrineholms-Kuriren och Södermanlands Nyheter som vid under- sökningstillfället (1973) producerades helt konventionellt i blyteknik/ högtryck. Beräkningarna visade att årskostnaden reduceras med endast 15 tkr. De kostnadsbesparingar som kan göras på personalsidan uppvägs av ökade material- och kapitalkostnader.
Årskostnadsdifferensen mellan fortsatt separatproduktion med ny teknik och produktionssamverkan enligt alternativ A och B redovisas i tabell 3.14.
Tabell 3.14 Årskostnadsdifferensen mellan produktionssamverkan enligt alternativ A och B och fortsatt separatproduktion med ny teknik (tkr.).
Kostnadsslag Produktionssamverkan enligt Alternativ A Alternativ B
Personalkostnader —] 936 —2 536 Matcrialkostnader 0 0 Transportkostnader + 103 + 103 Överföringskostnadcr + 55 + 15 Kapitalkostnader + 271 + 383
Totalt —1 507 —2 035
Anm. Minusteeken innebär lägre kostnader vid produktionssamverkan jämfört med fortsatt separatproduktion med ny teknik.
Sammanställningen i tabell 3.14 visar att den årliga kostnaden vid produktionssamverkan enligt alternativ A reduceras med drygt 1 500 tkr. jämfört med fortsatt separatproduktion med ny teknik. För produktions- samverkan enligt alternativ B blir kostnadsinbesparingen drygt 2 000 tkr. per år 1
Som framgår av sammanställningen (tabell 3.14) ligger kostnadsreduce- ringen helt på personalsidan. Den årliga besparingen av personalkostna- derna är enligt alternativ A cirka 1 930 tkr. och enligt alternativ B cirka 2 530 tkr. Eventuella personalavvecklingskostnader har inte inkalkylerats i dessa belopp. Problemet med omställningskostnader diskuteras närmare på s. 118. Övriga kostnadsslag uppvisar ökad eller oförändrad kostnads- nivå.
De kostnadsinbesparingar som kan erhållas vid produktionssamverkan är högst betydande. Beräkningarna enligt alternativ A och B avser förhållandet vid starten av en gemensam produktionsanläggning. 1 tabell 3.15 och tabell 3.16 redovisas kostnadsreduceringen per år under den första femårsperioden av produktionssamverkan.
För beräkningen av årskostnadsdifferensens utveckling under de första fem åren av produktionssamverkan har följande antaganden gjorts beträf- fande kostnadsutvecklingen:
. Personalkostnaderna dvs. löner, lönekostnadspåslag och semesterkost- nader ökar med i genomsnitt 12 procent per år. . Transportkostnaderna ökar kraftigt till följd av höjda olje- och bensin- priser. För femårsperioden antages en genomsnittlig ökning på 15 procent per år. . Överföringskostnaderna, dvs. kostnaderna för telelinjer, torde i fram- tiden kunna reduceras med hänsyn till det planerade allmänna datanä- tet. För den första femårsperioden har dock antagits en kostnadsök- ning på 5 procent per år. ' 0 För kapitalkostnaderna antages ingen årlig ökning.
Årskostnadsdifferensen från år 1 till år 5 ökar i alternativ A från —1 507 tkr. till —2 527 tkr. och i alternativ B från —2 035 tkr. till ——3 407 tkr. De sammanlagda kostnadsreduceringarna under fem år blir
_x.
1 I dessa beräkningar in- går inte Sörmlandsbyg- den, vars tekniska pro— duktionskostnadcr upp— går till cirka 270 tkr. per är inklusive materialkost- nader. Om endast till- kommande kostnader medtages i produktions- samverkansalternativen blir dessa troligen betyd- ligt lägre än 270 tkr.
Tabell 3.15 Årskostnadsdifferensens utveckling under en femårsperiod vid produk- tionssamverkan enligt alternativ A (tkr.).
Kostnadsslag År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Totalt åren 1—5
Personalkost-
nader —1936 —2168 —2 428 —2 719 —-3 045 —12 296 Transportkost-
nader + 103 + 118 + 136 + 157 + 180 + 694 Överförings-
kostnader + 55 + 58 + 61 + 64 + 67 + 305 Kapitalkostna-
der + 271 + 271 + 271 + 271 + 271 + 1355
Totalt —1507 -—1721 —1960 —2 227 42 527 — 9 942
Tabell 3.16 Ärskostnadsdifferensens utveckling under en femårsperiod vid produk— tionssamverkan enligt alternativ B (tkr.).
Kostnadsslag År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Totalt åren 1, 5
Personalkost-
nader 2 536 2 840 3180 3 561 3 988 16105 Transportkost-
nader + 103 + 118 + 136 + 157 + 180 + 694 Överförings-
kostnader + 15 + 16 + 17 + 18 + 18 + 84 Kapitalkostna-
der + 383 + 383 + 383 + 383 + 383 + 1915
Totalt 2 035 2 323 2 644 3 003 3 407 13 412
cirka 10 mkr respektive 13,4 mkr. Kostnadsbesparingen vid en produk- tionssamverkan ligger på den reducering av personalkostnaderna som kan göras.
Av tabellerna framgår att årskostnadsdifferensen ökar för varje år enligt båda alternativen. Efter fem års produktionssamverkan uppgår den årliga kostnadsinbesparingen till cirka 2,5 mkr. enligt alternativ A och till cirka 3,4 mkr. enligt alternativ B.
3.3.4. Omställningskostnader
Om en gemensam produktionsanläggning av skisserad modell förverkligas uppstår en rad omställningskostnader vilkas storlek det kan vara svårt att närmare ange, men som i praktiken dock måste beaktas.
De omställningskostnader som i första hand är aktuella gäller utbild- ningskostnader, personalavvecklingskostnader, igångsättningskostnader och eventuella realisationsförluster på befintlig maskinutrustning.
Utbildningskostnaderna kan uppskattas till omkring 400 tkr. för driften av produktionsanläggningen och 100 tkr. ytterligare för varje deltagande tidning eller tillsammans 800 tkr. Igångsättningskostnaderna, dvs. kostnaderna för intrimning av maski- ner, provproduktion etc. blir naturligtvis störst för den tidning som först
går in i systemet. För tillkommande tidningar kommer igångsättnings- kostnader att uppstå huvudsakligen på tidningens utgivningsort. Igång- sättningskostnaden kan beräknas till omkring 250 tkr. för den första tidningen och därefter 100 tkr. för varje tillkommande tidning eller tillsammans omkring 550 tkr.
Vid en bedömning av personalavvecklingskostnadema måste en rad faktorer beaktas. Hänsyn måste tas till de lagar och förordningar som reglerar anställningstryggheten, till de avtal och överenskommelser som finns inom den grafiska branschen och till enskilda tidningars personalpo- litik.
En rimlig kalkyl över personalavvecklingskostnaderna är dock mycket svår att göra. Utan tillgång till uppgifter om personalens ålderssamman- sättning kan t. ex. inte beräknas i vilken utsträckning personalreduce- ringen kan lösas genom naturlig avgång.
Lagen om anställningsskydd föreskriver uppsägningstider på mellan två och sex månader. En försiktig beräkning visar att lönekostnaderna under uppsägningstiden maximalt skulle kunna uppgå till cirka 1000 tkr. i alternativ A och till cirka 1 300 tkr. i alternativ B.
Realisationsförluster har normalt inte varit aktuella i tidningsföretags investeringskalkyler. I detta räkneexempel däremot, där flera tidningar med olika åldrar på sin maskinutrustning finns med, kan dock realisa- tionsförluster uppkomma. Maskinutrustning, som i och för sig är i utmärkt kondition, kan behöva avyttras för att den inte passar in i produktionsplanen vid tidningsfabriken. Någon beräkning av eventuella realisationsförlusters storlek har emellertid inte gjorts.
Skapandet av en gemensam produktionsanläggning för tidningsfram- ställning medför således inte obetydliga omställningskostnader. Räkne- exemplet över en tidningsfabrik i Sörmland visar emellertid att det på sikt torde finnas möjligheter att uppnå mycket stora rationaliseringsvins- ter vid en produktionssamverkan, även med beaktande av dessa initial- kostnader.
3.4. Sammanfattning
I syfte att konkretisera diskussionen om effekterna av ett fullständigt tekniskt produktionssamarbete har ett räkneexempel över regional tid- ningssamverkan konstruerats. Som område för ett sådant räkneexempel utvaldes Sörmland, där fyra sexdagarstidningar och en fådagarstidning utkommer.
Inom området utkommer Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning och Folket som morgontidningar i Eskilstuna, Katrineholms-Kuriren som eftermiddagstidning i Katrineholm och Södermanlands Nyheter som morgontidning i Nyköping. Sörmlandsbygden utkommer en gång i veckan i Flen. Samtliga dessa skulle enligt räkneexemplet framställas i en gemensam produktionsanläggning — en tidningsfabrik » belägen i Eskils- tuna.
] dag finns endast ett begränsat samarbete mellan några av tidningarna, främst på det tekniska och redaktionella planet. Det finns också ett antal
samannonseringskombinationer.
I räkneexemplet har samarbetet inom det produktionstekniska områ- det satts i centrum. Främst har investeringar och personalbehov och dessas inverkan på tidningarnas årskostnader studerats.
Tidningarnas nuvarande ekonomiska situation har analyserats med hjälp av statistisk av såväl officiellt som inofficiellt slag. Samtliga uppgifter har kontrollerats av berörda tidningsföretag.
En gemensam produktionsanläggning har redovisats efter två alternativ med hänsyn till sätterisystem och inmatningsteknik.
Alternativ A innebär att textmaterial och annonser produceras i stort sett som i dag dvs. på lokalredaktionerna och de medverkande tidningar— nas huvudredaktioner. Lokalkontoren förutsätts sända text och annonser till respektive tidnings centralredaktion, varifrån materialet överförs i kodad form till magnetbandkassetter som sedan sänds till tidningsfabri— kens datorcentral via förhyrda telelinjer.
Alternativ B innebär att primärmaterialet i större utsträckning än i alternativ A inmatas direkt i tidningsfabrikens datorminne. Lokalredak- tionerna har egna direkta teleförbindelser med centraldatorn via skriv- maskinsterminaler. Materialet från dessa källor passerar inte primärt centralredaktionen.
De räkneexempel beträffande en teknisk produktionssamverkan som gjorts visar att en gemensam tidningsfabrik i Sörmland skulle medföra en kraftig reducering av tidningarnas tekniska produktionskostnader.
Efter 1973 års kostnadsnivå skulle årsinbesparingcn för samtliga tidningar enligt alternativ A uppgå till cirka 1,5 mkr. och enligt alternativ B till cirka 2 mkr. jämfört med fortsatt separatproduktion med ny teknik.
Under en femårsperiod skulle den sammanlagda årsinbesparingen uppgå till storleksordningen 10 mkr. enligt alternativ A och 13 mkr. enligt alternativ B. Hänsyn har då inte tagits till utbildnings- och igångsättningskostnader på drygt 1 mkr., eventuella realisationsförluster samt personalavvecklingskostnader vars storlek inte har beräknats.
Den lösning av regionaltransporterna som redovisas är inte den kost- nadsmässigt lägsta. Regionaltransporterna är planerade så att tidningarna skall kunna behålla acceptabla pressläggningstider samtidigt som utbär- ningen av tidningarna till prenumeranterna inte försämras. Några olikhe- ter i pressläggningstiderna mellan konkurrerande tidningar föreligger inte heller.
De totala investeringarna i produktionssamverkan uppgår enligt alter- nativ A till cirka 11,7 mkr. och enligt alternativ B till cirka 12,2 mkr. Tidningarnas nuvarande investeringsvolym uppgår till sammanlagt cirka 8,7 mkr. Det sammanlagda återanskaffningsvärdet har beräknats till cirka 13 mkr. Pressläggningstiderna i räkneexemplet innebär presstart kl. 00.00 för Södermanlands Nyheter och för Folkets södra upplaga. Dessa två tid- ningar är direkta konkurrenteri den södra delen av Sörmland. Pressläggningstiden för Eskilstuna-Kuriren blir omkring kl. 02.00 då även tryckning av Folkets norra upplaga startar. Eskilstuna-Kuriren och
Folket får därvid samma pressläggningstider för de områden av Sörmland där de konkurrerar.
Med hänsyn till att pressläggningstiderna ur redaktionell synpunkt är tillräckligt sena, och samtidigt är desamma för konkurrerande tidningar, är pressläggningstiderna inte något hinder för en produktionssamverkan enligt räkneexemplets modell.
En central framställning av flera tidningar i en gemensam produktions- anläggning skulle alltså medföra flera väsentliga rationaliseringsvinster. Även på andra områden än det produktionstekniska finns möjligheter till rationaliseringar.
På det administrativa området skulle en central dataenhet med utbygg- da terminaler kunna handha abonnemangsregistrering och annonsfakture— ring. Löneavräkning, personalregistrcring och skatteavräkning är andra exempel på administrativa rutiner som mycket väl lämpar sig för samverkan. Bokföring och budgetuppföljning kan också ske efter ett gemensamt system.
Direkt samverkan på redaktionell nivå kan komma till stånd för vissa typer av material. Det gäller exempelvis Sporttabeller och radio-tv- program. Ett gemensamt utnyttjande av TT:s nyhetstexter, efter inläs- ning i dator, kan bli aktuell.
På annonssidan skulle en gemensam tidningsfabrik underlätta både teknisk annonsframställning och administrativ annonsorderbehandling.
Det kan sålunda konstateras att en tidningsfabrik i Sörmland är ett företagsekonomiskt lönsamt projekt. Det finns emellertid också uppen- bara svårigheter innan en gemensam produktionsanläggning kan åstad- kommas.
För det första måste berörda tidningar motiveras för en samverkan. En rad frågor kan uppstå i detta sammanhang. Fördelningen av kostnader och intäkter, gemensamma manusstopptider och likartad layout är några exempel på problem som måste lösas. Även sekretessfrågorna hör hit.
För det andra måste avvecklingen av tidningarnas nuvarande tekniska utrustning kunna ske på ett tillfredsställande sätt Sannolikt kommer den maskinutrustning som i dag finns på tidningarna knappast att kunna användas i en eventuell tidningsfabrik. Det kan bli svårigheter att avyttra en begagnad maskinutrustning. Hur skall eventuella realisationsförluster täckas?
Ett tredje problemområde gäller personalfrågorna. De personalreduce- ringar som kan bli aktuella rör 50—60 personer, främst grafiska yrkesar- betare. De bestämmelser som gäller vid friställningar på arbetsmarknaden liksom företagens personalpolitik måste därvid beaktas. Den naturliga avgången varierar också mellan företagen. Frågan är om de ovan nämnda personalreduceringarna helt kan klaras inom ramen för en naturlig avgång.
Det finns således en rad problem för vilka en lösning måste åstadkom- mas innan en tidningsfabrik kan förverkligas Men även om dessa lösningar skulle bli både svåra och kostnadskrävande visar räkneexemplet från den sörmländska tidningsfabriken dagspressens framtida möjligheter till betydande rationaliseringsvinster vid gemensam tidningsproduktion.
'! få ' '.'_ . ' ' . 'l'l'l't.."|,|.lllil'|l')1)' '..u .| . |! _l| .... | " ”Ir-' ”==-5175 fråm-., "t't'iunm -.||||.'._'...'-_|| '|. -=' |.' .'..'.'|||. .-'.|.':'= " Jtlw'71"1'1||.i.il '-— 114- ' J 'g'-iu ”Ät. ll'up-"ljlÅWQ. qu'nmlr'lnutmpl... _ 12% | |||| ||||_. . "'I |. | '|.. . 1. -. _' |__. '.|;_|-||| | .” » .|. _ ||. |||. .. . | .| | .|| .'|-|| .|". |. .|'." ||_|| "- | "'.";W|-.,|'-|.| ..»'. """: . 4. !» | . . ' ur"-' |||||It|.'w|t| |. ":HTHE' '|"_ '..| .|-.';-|| .. | |||| || | _|| | _. _.'.| m111ilifljl7lzzd|""."j.|'-' '| .| 1 '. " ..'. |".. itil" . 1." '. |" "a"||| ||" '.ELT|31.""". .." . . .it "_:f' '.'-" _|'|..-|,|:.' " il än .' '||." fflt'L 1'| " .F'..'i|.|,||?-||||| 'S'u',|| . " |. ' ":|": '..'|.-.".'_['r_.|. -'. _ . |'| .H' .. |' ' "M.-' L '-.' |'i |! " __ _.|| '|.|||-. ';,13' .--, - 'i ".. '..||.-| | ' . | l.| n.
.||C|'..|,+_||||'"| ' . | '||Q'l...'|. '||'. -.1.
['||.-"lv .|..-1|p| l' '.||'='|.' .-...' . ||.".- .||.' |'..'.
-'|."".- 411. '.'l' "":ur'w ..u "lil'l'J-ril- - '."r'
." |5'1' " i|.['|'l-l+.||."l=.. "'" " |:). '.1' [J-'
:.||l:'. ...;|_| .||_-|.'||l||| '. __;li '. ., '||' || ..l '..' ".l.'lrll' '.i' irl—'|.. . "" |". ? åtta". ||| [Eh-". i-|'|'r.l hål-if ”rFi-;" |.ff|'|f'.|l."|i'|l|| .|' __ ||"||u'.-"| -'|.|. .'| - ." "inte. ...i.
||l| "".. '||._".'-,|l. Nga.. wu. '|'...'|.l' .".|v".'."'t|"Tl'. lin-"mu” '-'-.l '; IT!" '|' "_ »Lm't'l 'å'.lh|..'r't;'t"|r.'i'1ll_1'i'l'.'..'|_|"'"'3'" l. |"1'Hfl . lJ'l
.- |Hm'1nläivl. ut, '||' l'_'i". ti."'.1"'!'.+i'||'_'..51'|'tr..'1|'|'|.|l.—'||r'"""-':._|"1|J
..|'. || " å..£'*_"i;h'l| | |-'||t.,.v|_.v""u:' J. - 1 ...-|. |.|." . 1 ' "- ;. .- .| . ' .| ._||=._.'||._'.||| " '. |||.' ' - ' i ' | .'|. HG..
_;||..Lt_'||[.'.|'.'.|_L-y|J||.'.*..'_1";a|.|"_.'.' . |.," |||'.".'&|L'-."'|'|;|'.*1L-ll-. 'i'.. i: träl |"H ' 1 -||.'. & ')...är._.r Cali—. "..... ...' ......- . . tag..". |.._| _. _..... .| .. ”|. '|. .u|v".."' '.l:'-|1 |.|." |'.-ren? |.l'--.'in=t.'|t|.|.uu.-'p.. m'å'lli qui-eo 'äå *'.|'.F' LiA-"" ”|.|-||| L_'|u_ r||J | | |.|'|- ' . -|'n|-.||.J|'|u ”21qu 'i'—3 m'" t ]. Ej"? än..”? "llt. r ||.|.||1.'."'| ig. '1'1': "|||," 'ta '||, luj' nu "'i'.- lurt-.
'.'.'| '|'|| Fk”.- '|'; "_, _ _._—.'J."' ' .|'|| .'..",. '|. 151.115] '|mii'1..'t...|,
av. " " u.. nb 19.31; ' LHC—| »i"..-' uttr.-thu! nuna-mn ”11511 År... __5 'å'... ”T?nt-up?». (ramar.-.. 'alla-Mm.
.....|._|i u,. Flipper "l..- .,.i'lpil $'” .-|'|r.l|' '|||.'.|""-_t"| l.|.||1|.|3,=|Ll.|1'i
.! TEE-|| J "Ei-*...I' |11hfr; . Paul-_»... NT$-15" Häggman. |Ffrgftgi'w'1»»-MP-,,..j| |"; "' 47”. '.'i . "ll film-t' ..—;l rivit U'HI'T m...-.'.. . .'|t'-| ||r||v '%le .|'i..lr'1'.'.|l' '.(l .gmr- rl ' ';'Hngå'l'ä; Ja..."... ..tn m......r ritat! ' t-H'I'HW— mimik:- '|. 'I|'|'|'|D'J1|Jluotwrl .||—"'|| _.. .__|.||.$;I'.
' "t"."""'""1'"""" hål..- '
Mjhjtli |" |||_..'||_ .||r'
wah-Mill Jill-1 _"ltIgi-Il't-tr'l
& ulgllnilliiu-R' net; ni:] ' " 11!|1L|'*21|lflb!ilflrm_£'bl
4. Nordiska jämförelser
Utvecklingen inom tidningsbranschen har varit likartad i de nordiska länderna. Strukturnationaliseringen har inneburit ökad tidningskon- centration. Många tidningar har tvingats upphöra med sin utgivning. Längst har denna utveckling gått i Danmark där antalet dagstidningar minskade från 122 år 1945 till 51 år 1974.
De snabba förändringarna under perioden efter 1945 är bakgrunden till statliga stödåtgärder på dagstidningsområdet i Norden. Frågor kring samverkan mellan tidningar uppmärksammas i dag i större utsträckning än tidigare. Hösten 1974 publicerade den norska pressutredningen ett betänkande med titeln ”Samarbeid i dagspressen” med olika förslag på samverkansområdet.l Vid Grafiska laboratoriet hos Statens Tekniska Forskningscentral i Otnäs, Finland utfördes år 1974 en undersökning om ”Tidningarnas nya teknik och investeringar åren 1974—1980”? I denna diskuteras bl. a. möjligheterna till teknisk produktionssamverkan.
I detta kapitel skall samverkan inom tidningsbranschen belysas med två exempel. Det första är ett exempel på annonssamverkan mellan två tidningar i Telemarks fylke i Norge. Det gäller den konservativa Varden och den socialdemokratiska Telemarks Arbeiderblad. Exemplet är in- tressant bland annat p. g. a. att samverkan äger rum mellan tidningar av olika politisk tendens.
Det andra exemplet avser en tidningsfabrik i Finland. Det är Grafiska laboratoriet i Otnäs som i sin tidigare nämnda undersökning bl. a. gjort beräkningar av vilka möjligheter som finns till rationaliseringsvinster vid tidningsframställning i en gemensam produktionsanläggning.
4.1. Annonssamverkan i Norge
I tidigare avsnitt har diskuterats skilda förutsättningar för samarbete mellan tidningsföretag. Det har gällt olika former av samverkan på det tekniska, administrativa och redaktionella området. I detta avsnitt redogörs för ett exempel på annonssamverkan. Exemplet är hämtat från ett samarbetsprojekt i Skien i Norge. Det är de två stora tidningarnai Telemarks fylke — konservativa Varden och socialdemokratiska Tele- marks Arbeiderblad _ som sedan januari 1974 bedriver ett samarbete på riksannonssidan. Detta samarbete — vilket var det första av sitt slag i
' NOU 197457 2 Sanomaleheden uusi tek— niikka ja investoinnit vuosina 1974—80. Helsinki 1974
Norge — har väckt uppmärksamhet eftersom det bedömts som mycket framgångsrikt. Projektet har tillkommit på initiativ från de båda tidningarna.
Exempel på annonssamverkan mellan tidningar av olika politisk tendens är ganska få i Sverige. På Gotland förekommer annonssamarbete mellan Gotlänningen och Gotlands Folkblad och i Malmö mellan Arbetet och Skånska Dagbladet. Samverkan i Malmö är dock, som framgått av beskrivningen i avsnitt 2.5, relativt begränsad.
I föreliggande avsnitt ges först en beskrivning av tidningsstrukturen i Telemarks fylke. Därefter redovisas dels olika samverkansprojekt före 1974, dels det samarbete om riksannonser som förekommer i dag. Slutligen redogörs kortfattat för framtida samverkansmöjligheter.
4.1.1. Tidningsstrukturen i Telemark
Telemarks fylke är ett expansivt industriområde sydväst om Oslo. De största tidningarna i området är Varden och Telemarks Arbeiderblad båda med Skien som utgivningsort. Skien ligger cirka 20 mil från Oslo. Tidningarna är de enda dagliga regiontidningarna inom området, men det utkommer i fylket ytterligare fem lokala tidningar med varierande utgivningstid och periodicitet. Antalet tidningar är således ganska stort inom ett område som motsvarar en yta ungefär lika stor som Örebro län.
[ tabell 4.1 ges en översikt av tidningarna i Telemark. Tre av de borgerliga tidningarna grundades redan under 1800-talet och den senaste grundade tidningen började utkomma år 1927. Telemarks Arbeiderblad startades år 1922 men var liksom många andra tidningar förbjuden under ockupationen. Fem av tidningarna är sex-dagars medan de två tidningarna som har Kragerö som utgivningsort utkommer tre dagar i veckan.
Vad gäller ägandeförhållandena är Varden privatägt medan Telemarks Ar- beiderblad har en ägarförening med arbeiderpartiet som ägare.
I tabell 4.2 redovisas telemarkstidningarnas upplagor, sidantal. sidfor- mat och teknik. Av de sju tidningarna är det bara två som har någon
Tabell 4.1 Tidningar i Telemark.
Utgivnings- Tidning Startår Politisk Periodi- Utgiv- ort tendens citet ningstid Porsgrunn Porsgrunns Det nye Dagblad 1913 folkeparti 6 dagar kl. 11 Skien Telemarks Arbeider Arbeiderblad 1922 parti 6 dagar morgon Skien Varden 1874 Konserva- tiv 6 dagar morgon Notudden Telen 1927 Uavhängig höger 6 dagar kl. 11 Rjukan Rjukan Arbeider Arbeiderblad 1923 parti 6 dagar kl. 12. Kragerö Kragerö Blad 1844 Höger 3 dagar kl. 8 Kragerö Vestmar 1867 Venstre 3 dagar kl. 6
Tabell 4.2 Telemarkstidningarnas upplagor, sidantal, sidformat och teknik år 1973.
Tidning Kontrollerad Sidantal Sidformat Teknisk fram- upplaga ställningsmetod Porsgrunns 7 400 24 Sx 390 fotosättning och Dagblad offsettryck Telemarks 20 900 19 7x515 fotosättning och Arbeiderblad offsettryck Varden 21 200 20 7x490 fotosättning och direktlito Telen 4 000 6 7x490 fotosättning och direktlito Rjukan 2 300 4 7x515 högtryck Arbeiderblad Kragerö Blad 3 100 4 7x522 högtryck Vestmar 2 600 4 7x520 högtryck
större upplaga. Varden och Telemarks Arbeiderblad dominerar mark- naden upplagemässigt. Porsgrunns Dagblad har drygt 7000 exemplar medan övriga' tidningar ligger mellan 2 000 och 4 000 exemplar.
Varden och Telemarks Arbeiderblad är nästan lika stora i upplaga och sidantal. De har båda gått över till fotosättning. Telemarks Arbeiderblad har offsettryckning medan Varden använder högtryckning med direkt- lito. De har således båda en modern teknisk utrustning.
Som en viktig bakgrund till frågorna om annonssamarbete är tidningar- nas hushållsspridning. [ tabell 4.3 har gjorts sammanställningar på spridningen i antal exemplar per 100 hushåll i de sex kommunerna i Telemark.
Det framgår av spridningssiffrorna att Telemarks Arbeiderblad och Varden är de enda regiontidningarna medan övriga tidningar har en starkt begränsad lokal spridning. I städerna Skien och Porsgrunn dominerar Telemarks Arbeiderblad och Varden, där den förra har något bättre täckning i Porsgrunn och den senare i Skien. Man kan tillägga att Telemarks Arbeiderblad och Varden inte bara har likartade upplagor utan
Tabell 4.3 Antal hushåll och hushållstäckning för tidningarna i Telemarks fylke år 1973 (ex. per 100 hushåll).
Kommun Antal Porsgrunns Telemarks Varden Telen Rjukan Kagerö Vestmar hushåll Dagblad Arbeider- Arbeider- Blad blad blad Porsgrunn 14 214 49 41 35 O 0 0 0 Skien 19 519 2 41 49 0 0 0 O Notudden 7 843 0 34 27 50 0 0 () Rjukan 4 265 0 25 33 0 49 0 () Kragerö 5 123 0 40 21 O 0 46 41 Vest.Telcmark 4 162 0 36 42 0 0 O 0
också har överensstämmande spridningsprofiler. Första- och andratid— ningsbegreppen är oanvändbara i detta fall. Vad gäller lokaltidningarna har dessa goda täckningssiffror isina respektive kommuner. Här ligger en del av förklaringen till att man inom ett litet fylke kan ha så många tidningar. Det är endast i begränsad utsträckning de olika tidningarna konkurrerar. Med undantag av Telemarks Arbeiderblad och Varden har tidningarna sina respektive revir.
Telemarks Arbeiderblad och Varden har också konkurrens utifrån. På samma sätt som i Sverige har eftermiddagstidningarna från huvudstaden vunnit en större marknad. Det är Verdens Gang och Dagbladet som i spridningsområdet har en täckning på cirka 10 procent vardera. Av Oslos morgontidningar har Aftenposten fyra procents täckning och Arbeider— bladet två procent. En viss konkurrens på riksannonsmarknaden kan man således tala om för Telemarks Arbeiderblad och Varden. Den bedöms av tidningsutgivarna som inte helt obetydlig. Ser man på den sammanlagda upplagan för tidningarna i Telemark från år 1960 till år 1973 har den hållit sig på omkring 60 000 exemplar. Tar man hänsyn till befolkningsutvecklingen är detta inte särskilt positivt. Den enda tidning som haft någon framgång är Telemarks Arbeiderblad som ökat med cirka 4 000 exemplar. Vardera har haft en mindre upplageök- ning medan Porsgrunns Dagblad gått tillbaka.
Det är inte lokal— och regiontidningarna som ökat inom detta område utan Oslos kvällstidningar som nått sin ställning i området under 1960- och 70—ta1en.
Sammanfattningsvis kan sägas om tidningssituationen i Telemark att två mycket jämnstarka tidningar dominerar marknaden. Telemarks Arbeiderblad och Varden har en likartad spridning och upplaga. De kompletteras dels av ett antal lokala tidningar med begränsad spridning och liten storlek och dels av oslotidningarna. Upplageutvecklingen för region- och lokaltidningarna har med undantag för Telemarks Arbeider- blad varit relativt liten eller rent negativ. Förklaringen till att området trots allt kan ha ett rikt tidningsutbud torde ligga i spridningsstrukturen. De lokala tidningarna har en begränsad spridning men når en täckning som gör dem intressanta som lokala annonsorgan. Vad gäller regiontid- ningarna kan det konstateras att ”andratidningen” haft den större upplageframgången.
Tabell 4.4 Upplageutvecklingen för tidningarna i Telemark åren 1960—1973.
Tidning 1960 1965 1970 1973
Porsgrunns Dagblad 9 000 8 600 8 700 7 400 Telemarks Arbeiderblad 16 200 19 500 20 500 20 900 Varden 20 100 21 800 21 500 21 200 Telen 3 900 4 000 4 000 4 000 Rjukan Arbeiderblad 2 700 2 900 2 900 2 300 Kragerö Blad 3 200 3 000 3 000 3 100 Vestmar 2 700 2 400 2 500 2 600
Totalt 57 800 62 200 63 100 61 500
4.1.2. Samverkansformer före år 1974
En väsentlig bakgrund till den annonssamverkan som existerar mellan regiontidningarna i Telemark är de olika samverkansformer som man prövat före år 1974. Både Telemarks Arbeiderblad och Varden har varit inkopplade på samannonseringsprojekt och de har också startat ett gemensamt samdistributionsföretag.
Bakgrunden till de olika samannonseringsprojekten har varit en önskan att få flera riksannonser. Tidningsstrukturen i området har varit ogynnsam vad gäller riksannonsmarknaden. För riksannonsörerna har det varit svårt att nå en tillfredsställande täckning och de har därigenom valt andra kommunikationskanaler. Tidningarna har varken haft tillräcklig upplaga eller tillräckligt god täckning för att vara attraktiva.
Det första initiativet för att öka attraktionskraften hos riksannonsörer- na togs av Telemarks Arbeiderblad som tillsammans med tre andra arbeiderpartitidningar bildade den s.k. Offsetringen. Som ett svar på denna bildade Varden och Porsgrunns Dagblad en samannonseringskom- bination kallad Telemark-Samkjöringen. Samverkan ägde således rum dels mellan A-presstidningar och dels mellan borgerliga tidningar.
I Offsetringen slöt sig Telemarks Arbeiderblad samman med Tiden, Sörlandet och Rogalands Avis. Det namn som annonseringskombinatio- nen antog anknöt inte till den gemensamma partibeteckningen utan till det gemensamma tryckförfarandet. Telemarks Arbeiderblad var den största av de fyra tidningarna. Den sammanlagda upplagan uppgick dock är 1972 till nära 50 000 exemplar. Spridningsområdet var mycket stort och omfattade en stor del av sydvästra Norge.
Det framgår av tabell 4.5 att man inom Offsetringen gav en kraftig annonsrabatt i jämförelse med de enskilda tidningarnas ordinarie priser. Fördelningen och marknadsföringen av Offsetringen sköttes av Telemarks Arbeiderblad som också var den tidning som var störst och hade den starkaste ställningen på marknaden. Hur fördelningen av intäkterna beräknades i detalj är ej känt. Men det är självklart att det för samtliga
Tabell 4.5 Offsetringen år 1972: tidningar, upplagor och annonspriser.
Tidningar Nettoupplaga Annonspriser Samannonseringspris . (öre) (öre) Nomi- Mille- Nomi- Mille- nellt milli— nellt milli- pris mctcrprisa pris meterprisa Telemarks 20 500 110 5,37 Arbeiderblad Tiden 2 900 80 27,59 195 4,18 Sörlandet 6 300 105 16,67 Rogalands Avis 16 900 130 7,69 Totalt 46 600 i 425 9,12 195 4,18
a Pris per 1 000 exemplar av upplagan.
tidningar blev betydande reduktioner i jämförelse med ordinarie annons- priser.
Offsetringen startade år 1970 och blev till en början en framgång kvantitetsmässigt. Annonsörerna fick en större upplaga till ett betydligt lägre pris än tidigare. Framför allt innebar det att de minsta tidningarna fick en märkbar ökning av riksannonser.
Det skulle dock snart visa sig att samarbetet var förknippat med flera svårigheter. Framgången förbyttes i stagnation. Det var mycket svårt att finna en lämplig form för fördelningsnyckelns konstruktion. De små tidningarna ansåg sig få ett mycket litet utbyte av den ganska omfattande annonseringen medan de stora menade att de fick dra ett tungt lass till de smås hjälp.
Det allvarligaste felet med Offsetringen var — enligt Telemarks Arbeiderblad —— att den i sin konstruktion ej tog hänsyn till annonsörer- nas krav. Det spridningsområde som de fyra A—presstidningarna kunde erbjuda blev ur annonsörernas synvinkel konstlat. Man fick visserligen en relativt hög upplaga men täckningen var svag.
Vid 1973 års diskussion om fördelningen av annonsintäkterna mellan tidningarna kunde inte överenskommelse nås om fördelningsprinciperna. Beslut fattades då om upphörande av samannonseringserbjudandet iden dåvarande Offsetringens form. Offsetringen har sedan fortsatt utan Telemarks Arbeiderblad men har en mycket blygsam omfattning.
Telemark-Samkjöringen dvs. samarbetet mellan Varden och Pors- grunns Dagblad kom som ett svar på Offsetringen. Varden bedömde det som en risk att Telemarks Arbeiderblad genom Offsetringen skulle komma i ett överläge i förhållande till riksannonsörerna. Man startade därför Telemark-Samkjöringen som en motåtgärd.
Telemark—Samkjöringen hade en klar fördel i förhållande till Offset- ringen genom att den var koncentrerad till samma region. Men den hade den nackdelen att den kunde erbjuda en betydligt lägre upplaga. Fördelningen av annonsintäkterna på de annonser som gick till Samkjö- ringen skedde så att Varden fick 70 procent och Porsgrunns Dagblad 30 procent.
Även detta samannonseringspaket hade en viss framgång från början.
Tabell 4.6 Telemark-Samkjöringen år 1972: tidningar, upplagor och annonspriser.
Tidningar Nettoupplaga Annonspriser Samannonseringspris (öre) (öre) Nomi- Mille— Nomi- Mille— nellt milli— nellt milli- pris meterpris” pris meterpris” Varden 20 900 100 4,78 Porsgrunns >160 >4,98 Dagblad 7 400 95 12,84 Totalt 28 300 195 6,89 160 5,65
a Pris per 1 000 exemplar av upplagan.
Det skulle dock uppstå svårigheter framför allt med fördelningen av annonsintäkterna. Fördelningsnyckeln ändrades vid ett tillfälle så att Porsgrunns Dagblad fick 33 1/3 procent och Varden 66 2/3 procent. Ändå ansåg den mindre tidningen att intäkterna från riksannonseringen blev allt för små.
Vid samma tid som Offsetringen upphörde sades också samarbetet mellan Varden och Porsgrunns Dagblad upp. Det fanns på båda sidor ett missnöje med det ekonomiska utbytet. Man fick visserligen annonser men det ekonomiska utbytet blev alltför litet.
Samannonseringen inom Telemark-Samkjöringen blev till en början inte någon framgång. Däremot uppnåddes goda resultat när det gällde samverkan på distributionssidan. Norge har f.n. i motsats till Sverige, inte någon samdistributionsrabatt. Man har konkurrens inom distributionsom- rådet liksom på andra områden av tidningsdriften. I Telemark ledde detta under 1960- och början på 1970-talet till att de båda stora tidningarna pressade varandra att starta nya utbäringsområden som ofta blev olön- samma. Man hade också en konkurrens från Aftenposten som framför allt genom löner konkurrerade om tidningsbuden.
I detta läge började man diskutera ett gemensamt distributionsbolag mellan Varden och Telemarks Arbeiderblad. Båda tidningarna hade intresse av att upphöra med budkonkurrensen och få möjligheter att sanera olönsamma linjer. Man hade också behov av att bli effektivare i konkurrensen med Oslotidningarna. En bidragande faktor var även att buden själva ordnade samutbärning utan att tidningarna ekonomiskt fick någon fördel av denna rationalisering.
De båda styrelserna för Varden och Telemarks Arbeiderblad kom överens om att starta ett gemensamägt distributionsbolag. Det skedde i februari 1971 och det tog två år för Telemarks distributions AS innan hela omläggningen var slutförd. I dag bärs cirka 23 000 exemplar/dag ut i samdistribution och 750 km/dag körs i samtransporter.
Aftenposten har erbjudits att deltaga i samdistributionen men avböjt. Övriga telemarkstidningar har ej sådana utbärningstider att samdistribu- tion kan bli aktuell.
Distributionsbolaget är hälftenägt och alla kostnader delas lika eftersom upplagorna för närvarande nästan är exakt lika stora. Om upplagorna förändras väsentligt skall prisfördelningen diskuteras. Den gjorda beskrivningen av samarbetsformerna illustrerar svårigheter- na med annonserbjudanden som ej är marknadsanpassade. Det uppstod problem inom både Offsetringen och Telemark-Samkjöringen. Anled- ningarna var flera. Ur annonsörernas synvinkel hade det ena erbjudandet för låg täckning inom de olika spridningsområdena och det andra för låg upplaga. För de deltagande parterna blev rabatterna allt för stora. Det blev en för liten kaka att dela på.
Vad gäller samdistributionen fanns det hos båda parter ett gemensamt intresse att eliminera en kostsam konkurrens och dessutom rationalisera driften. Erfarenheterna från denna lokala samverkan blev mycket goda medan den annonssamverkan som vilade på ”ideologisk grund” ej slog väl ut.
4.1.3. Annonssamverkan
De försök som Telemarks Arbeiderblad och Varden gjorde för att förbättra situationen på riksannonsmarknaden slog väsentligen fel. De samannonseringsprojekt som man var för sig startat gav inte tillräckliga intäkter. Det fanns från tidningarnas sida anledning till oro. Främst betingades denna av att riksannonsörerna valde andra medier. Man gick till eftermiddagstidningarna eller startade speciella direktreklamkampan- jer. På Telemarks Arbeiderblad och Varden såg man att området fick en allt sämre ställning på riksannonsmarknaden.
Dagspressutgivarna ansåg att de var tvungna att tillgripa andra och radikalare åtgärder för att möta konkurrensen som kom från medier utanför dagspressen. Man var tvungen att på något sätt tillmötesgå de krav på bättre täckning som fanns hos reklambyråerna.
De gynnsamma erfarenheterna från samverkan på distributionsområ- det var en av orsakerna till att Telemarks Arbeiderblad och Varden tog upp diskussioner om att utöka samverkan. Grundinställningen var den att konkurrensen framför allt borde ske med de redaktionella produkterna medan man — om detta gav besparingar — kunde rationalisera genom samverkan på andra områden. Hot från andra reklammedier gjorde att man beslutade om samverkan på riksannonsområdet.
Vid årsskiftet 1973/74 startades Riksannonsefellesrkapet Samkjö- ringen Telemarks Arbeiderblad/Varden. Från personalens sida ställde man sig genomgående positiv. Detta gällde både redaktion och annonsav— delningar.
Tillsammans fick de båda tidningarna en upplaga på över 40 000 exemplar med en mycket god hushållstäckning i Telemark. Bruttotäck— ningen var i den största orten, Skien, 90 procent. Man blev på detta sätt ett huvudalternativ för riksannonsörerna och detta gjorde att man ej behövde ge någon större rabatt. De som utnyttjade samkjöringen fick cirka 17 procents rabatt och detta gav ett millemillimeterpris på under 5 öre.
Samannonseringen administreras i det gemensamma Telemark distri- bution AS. Det avtal som reglerar samannonseringen löper på fem år. Avtalet gäller endast riksannonsörer samt sådana återförsäljarannonser där lokalt firmanamn förekommer.
Tabell 4.7 Riksannonsefellesskapet Samkjöringen Telemarks Arbeiderblad/Varden år 1973: upplagor och annonspriser. Tidningar Nettoupplaga Annonspriser ' VSa—rnannonseringspris (öre) (öre) Nomi- Mille- Nomi— Mille- nellt milli- nellt milli- 0 pris meterprisa pris mcterpris
Telemarks
Arbeiderblad 20 900 120 5,74 >200 4,75
Varden 21 200 120 5,66
Totalt 42 100 240 5,70 200 4,75
a Pris per 1 000 exemplar av upplagan.
Intäkter och kostnader fördelas lika mellan de båda tidningarna. Om upplagerelationerna mellan de båda tidningarna skulle förändras väsent- ligt skall fördelningsnyckeln ändras. Tidningarna skall komma överens om när en sådan reglering bör ske.
I avtalet om samannonsering åtar sig tidningarna att lojalt verka för samannonsering. Detta innebär bl. a. att sådana annonsörer som vänder sig till enbart en tidning skall påverkas att i stället använda samkjöringen. Detta har fått till följd att det knappast finns riksannonser utanför samannonseringens ram.
Rikssamannonseringen i Telemark har blivit mycket positivt mottagen från annonsörer och byråer. Riksannonseringen har också ökat mera än man beräknade och annonsutvecklingen har varit betydligt bättre än i andra jämförbara orter. Några svårigheter i samarbetet har ej förekommit. Alla personalkategorier på tidningarna upplever i stället samverkansfor- men mycket positivt.
Negativa reaktioner har dock funnits från andra tidningar och tidningsgrupper. Ett så omfattande lokalt samarbete på annonssidan har inte förekommit tidigare. Mer eller mindre klart uttalade protester förekom från början både från A-presstidningar och konservativa tidningar. Varden blev utesluten ur en grupp borgerliga tidningar som samarbetade på det internationella fältet.
Enligt företrädare för de båda tidningarna har dock attityderna förändrats i och med att samannonseringen tycks ha blivit en klar framgång. På flera platser i landet har man visat intresse för projektet och man menar att Telemarks Arbeiderblad och Varden banat vägen för samarbete mellan tidningar av olika politisk tendens.
Sammanfattningsvis kan sägas att det var tre omständigheter som utgjorde grunden för samarbetet i Telemark: . Nödvändigheten av en ökad riksannonsering i en situation då båda tidningarna upplevde ett hot dels från tidningar med riksspridning, dels från andra reklammedier. . Likheterna i upplaga och täckningsgrad gjorde att de båda tidningarna kunde gå in i ett samarbete utan att någon behövde uppge sin konkurrensposition och att fördelningen av kostnader och intäkter var tämligen enkel. . De goda erfarenheterna från den lokala samverkan på distributions- området och de mindre goda erfarenheter från samverkan med andra partners på annonsområdet.
4.1.4. Framtida samverkansmöjligheter
I dag har Telemarks Arbeiderblad och Varden mycket goda erfarenheter från samverkan på två områden: distribution och riksannonser. Frågan är i vilken utsträckning annonssamarbetet kommer att gälla även andra områden. För de båda tidningsledningarna framstår följande områden som tänkbara för samverkan: (1) lokala annonser, (2) teknisk samverkan och (3) utvidgning av samdistribution till sampackning.
En viktig motivering för samannonseringen på rikssidan var att det fanns ett hot från andra medier. På lokalmarknaden föreligger inte samma förhållande. Inom telemarksområdet annonserar man i båda tidningarna och dessa har inte andra konkurrenter. Tidningarna anser därför att de inte skulle öka annonsvolymen genom att erbjuda lokal samannonsering.
I dag finner man tvärtom att i det jämviktsläge som föreligger kan de båda tidningarnas annonsavdelningar ta ut mera annonser ur marknaden genom konkurrens än genom samverkan. Majoriteten annonsörer i båda tidningarna är således beredda att betala det pris detta kostar.
Det finns inte heller några besparingar att göra på den tekniska sidan av annonsproduktion eftersom tidningarna redan i nuläget samarbetar så att dubbelproduktion av annonser inte förekommer.
Skälen mot en lokal samannonsering är för närvarande endast att det inte skulle innebära några ekonomiska fördelar för tidningarna. Man fåri dag de annonser man vill ha utan specialarrangemang. Man är dock fullt beredd på att om förhållandena förändras till ett läge där man skulle få konkurrens från t. ex. annonsblad, skulle man inte tveka att möta denna genom att utvidga annonssamverkan till att gälla även de lokala annonserna.
Båda tidningarna har genomgått en teknisk omvandling utan att diskutera samverkan på detta område. I dagens läge är man dock beredd att analysera förhållandena och anser uppenbarligen att man skall ingå i ett produktionssamarbete när detta kan visa sig lönsamt. Vid nya investeringar är man beredd att diskutera med den konkurrerande parten om det är fördelaktigare att göra en gemensam satsning.
Man tror framför allt att man skulle kunna gemensamt köpa mera avancerad teknisk utrustning för satsproduktionen än vad som vore möjligt för de enskilda tidningarna. På kort sikt skulle man kunna spara kapitalkostnader och på längre sikt även kunna göra rationaliseringsvins- ter på personalsidan.
Gemensamt tryckeri är för närvarande inte aktuellt eftersom båda tidningarnas pressar kommer att kunna svara mot respektive tidningars behov i åtskilliga år framåt. Skulle man en gång gå samman om en gemensam press skulle det vara omöjligt att införskaffa en med sådan kapacitet att den kunde trycka båda tidningarna samtidigt. Det skulle då bli nödvändigt att bestämma gemensamma manusstopptider och att sedan trycka efter varandra i samma press.
Det väsentliga för tidningarna var att man betraktade besluten om samproduktion enbart som ekonomiska beslut. Geografiska omständig- heter gjorde att Varden och Telemarks Arbeiderblad hade större möjligheter till ekonomiskt gynnsam samverkan med varandra än med tidningar av samma politiska färg. Geografin var i detta sammanhang viktigare än politiken.
Man ser det som naturligt att den dag som en eventuell produktions- samverkan inleds skall man också samverka genom sampackning i distributionsledet. Det är dock möjligt att man även dessförinnan kan ta upp denna fråga till diskussion.
Det finns från båda sidorna en positiv inställning till samverkan om en sådan kunde visa sig lönsam. Ett undantag är dock redaktionell samverkan. Man menar att man samarbetar på de andra områdena för att kunna bibehålla den redaktionella självständigheten. Man avvisar redak- tionell samverkan och ser den som ett hot mot den frihet som man vill behålla genom de andra samverkansformerna.
På tidningarna anser man att det är med det redaktionella materialet som man i framtiden skall kämpa om abonnenterna. På detta område skulle det _ till skillnad från övriga — vara tänkbart med en samverkan med tidningar på samma ideologiska grund.
4.2. Produktionssamverkan i Finland
Vid Statens Tekniska Forskningscentral i Otnäs (Finland) har undersök- ningen ”Tidningarnas nya teknik och investeringar åren 1974—80” färdigställts. Undersökningen har publicerats i en rapport som omfattar 252 sidor (SITRA”s publikationer, serie B, nr 16). Rapporten har _ finansierats av Fonden för Finlands självständighets jubileumsår 1967 och Tidningarnas Förbund. Ledare för undersökningen har varit tekno- logie doktor Simo Karttunen. I det följande återges en bearbetad översättning av rapportens avsnitt om samproduktion.
I de nordiska länderna har man på senare tid i stor utsträckning diskuterat möjligheterna till produktionssamverkan mellan tidningsföre- tag. Ett av syftena har varit att försöka minska tidningarnas kostnader. Det finns flera exempel på ett sådant samarbete: Dagbladet/Vårt Land/Morgonbladet i Norge, Mellannorrlands Tidnings AB (Nya Norr- land/Dagbladet) i Sverige, Oy TTU-Offset AB (Borgåbladet/Uusimaa) i Finland och Aktuelt—gruppens tidningsfabriker i Erritsö och Hilleröd i Danmark.
Av exemplen representerar det norska och det finska en produktions- samverkan mellan självständiga, av varandra oberoende tidningar, medan de svenska och danska exemplen behandlar produktionssamverkan mel- lan tidningar som tillhör en gemensam tidningsgrupp: A-pressen.
I föreliggande undersökning tillfrågades de finska dagstidningarna om vilket intresse som fanns för ett samarbete med andra tidningar. Frågan besvarades av sammanlagt 72 tidningar. 78 % var positiva till utbildnings- samarbete, 68 % till samköp, 65 % till gemensam användning av produktionsanläggningar, 56 % till projektbetonat planeringssamarbete samt 49 % till fortlöpande planeringssamarbete. Andra tänkbara samver- kansformer var distribution, artikeltjänst, maskinservice, fotosamarbete och bildframställning, administrativa rutiner, redaktionell samverkån.
Till övervägande del uppställde tidningarna inte några direkta villkor för samarbete med andra tidningar. Några tidningsföretag var emellertid endast beredda att samarbeta med tidningar av samma partitillhörighet eller med tidning utanför det egna spridningsområdet.
4.2.1. Tidningssamarbetets former
En av undersökningens målsättningar var att söka spegla dagstidningarnas intressen för samarbete. Resultatet visar på stort intresse för tidningssam— verkan. En av förutsättningarna är dock att man kan finna lämpliga former för en sådan samverkan. Ett samarbete mellan dagstidningsföretag kan enklast etableras om det kan påvisas att åtgärderna leder till rationaliseringar som innebär ekonomiska fördelar för de deltagande tidningarna. Det medför att samdistribution, olika former av produk- tionssamverkan, gemensamma inköp och samarbete om planering och utbildning kan anses vara genomförbara samverkansformer.
Samdistribution är den vanligaste formen av samverkan mellan tidningar i Finland. Den har genomförts genom samverkan mellan ett tiotal olika tidningsföretag. De större tidningarna kan ha ett flertal överenskommelser om gemensam utbärning med andra tidningar i olika områden. Den ekonomiska vinsten är uppenbar. Tidningarnas Förbund genomförde under våren 1974 en kampanj för att stimulera till ökad samdistribution. Postverkets svårigheter med tidningsdistribution, spe— ciellt under lördagar, påskyndar också strävandena mot en samdistribu- tion i tidningarnas egen regi.
I dag framställs 94 dagstidningar i Finland vid 76 olika produktionsan- läggningar. Proa'uktionssamarbete har således praktiserats en längre tid. Samarbetet har till övervägande del organiserats så att en tidning som saknar egen produktionsanläggning tecknat avtal om legoproduktion hos en annan tidning. Det kan omfatta antingen hela framställningsprocessen eller delar av denna. Denna form av produktionssamverkan anses få ökad betydelse under perioden fram till år 1980. Sex tidningar beräknas under denna tid lägga ned sina produktionsanläggningar, helt eller delvis, och legotrycka på annan officin.
En nyare samarbetsform för produktionssamverkan håller på att utvecklas genom att tanken på en s. k. tidningsfabrik har aktualiserats. Två eller flera dagstidningar grundar då tillsammans en gemensam produktionsanläggning för centraliserad produktion.
I Finland finns goda erfarenheter av produktionssamverkan i en gemensam anläggning bl. a. vid den av två tidningar ägda tidningsfabriken TTU-Offset i Borgå. Ytterligare en tidningsfabrik, ägd av tre tidningar, är under planering. Om förutsättningarna finns för skapandet av en tidningsfabrik, är det ett av de mest effektiva sätten att begränsa de kraftigt stigande framställningskostnaderna.
Samköp är lönsamma för såväl dagstidningar som varuleverantörer. Det förutsätter dock en viss standardisering av kvalitetskrav, material, format m.m., samt en utvecklad, planerad inköpsverksamhet. Gemen- samma inköp av tidningspapper förekommer ej i Finland på sätt som sker i Danmark och Sverige. Däremot torde påtagliga fördelar finnas vid gemensam upphandling av tryckfärg, matriser eller offsetplåtar, repro- duktions- och textframställningsmaterial osv. Exempel på fördelaktiga samköp finns bl.a. när det gäller investeringar i tryckpressar och datamaskiner.
Det finns ett stort behov av planeringssamarbete inom tidnings- branschen. Enligt en prognos kommer 29 dagstidningar i Finland att investera i egna offsettryckpressar fram till år 1980. En förändrad framställningsprocess medför ökade ekonomiska åtaganden. På mellan- stora och mindre tidningar finns sällan tillräcklig sakkunskap för planering av hur dessa förändringar skall kunna genomföras. En stor mängd nya tidningshus kommer att byggas under de närmaste åren. Personalen måste därvid deltaga i byggnadsplaneringen och teknisk utveckling utan tidigare erfarenhet från dessa områden. Trots att tid- ningsproduktionen ofta skiljer sig åt mellan olika tidningar, är det nästan alltid möjligt att genomföra likartade projekt efter t. ex. en gemensam grundplan. En gemensam grundplanering innebär att planeringskostnader— na kan minskas samtidigt som risken för misslyckande avtar.
4.2.2. Produktionssamverkan i tidningsfabrik
Finland har ett av världens tätaste tidningsnät. Där utkommer 94 dagstidningar av tierdagarskaraktär och över 130 lokala fådagarstidningar. Det finns därför goda förutsättningar för tidningssamarbete i Finland genom olika former av produktionssamverkan. Det innebär att den traditionella synen att varje tidning skall ha en egen produktionsapparat måste överges. Det är främst motiverat av ekonomiska och kapacitetsmäs- siga skäl.
Kapital- och personalinbesparingarna blir störst om en tidningsfabrik kan byggas då två tidningar står i begrepp att, var för sig, investera i ny teknik. Gemensamma ekonomiska produktionsproblem skapar ofta en vilja till samverkan mellan olika typer av tidningar. Om en av tidningarna befinner sig i en allvarlig konkurrenssituation eller är underlägseni fråga om upplaga och spridning, kan problem uppstå vid kostnadsfördelningen. Det är viktigt att båda parter vet, att de på ett rättvist sätt får den ekonomiska nytta de förväntar sig av en tidningsfabrik. En förutsättning för produktionssamverkan är att det inte uppstår problem med samman- jämkandet av tidsplaner för manusstopp och trycktider. En fördelaktig form av produktionssamverkan är därför mellan morgon- och kvällstid- ning, eller då det gäller tidningar av fådagarskaraktär med olika utgivningsdagar. Det utgör dock inte ett absolut krav för att utbytet av produktionssamverkan skall vara ekonomiskt lönsam. Även tidningar med samma utgivningstider kan mycket väl framställas i en gemensam produktionsanläggning.
Vid total produktionssamverkan måste parterna kunna enas om en viss standardisering till följd av anläggningens begränsningar. Exempel på sådan standardisering är format och iviss mån typografi.
Avståndet mellan produktionsanläggning och tidningarnas spridnings- område är av betydelse för produktionssamverkans förutsättningar och resurser. Satellittryckerier, där man trycker tidningar framställda av centralredaktioner långt från tryckorten är exempel på hur man kan lösa problemen med det geografiska avståndet. Satellittryckning är numera möjlig till följd av utvecklingen på teleöverföringens område. Sidfram-
Tabell 4.8 Upplagor, periodicitet och sidantal i räkneexemplet om finsk tidningsfab- rik. Tidning Upplaga Periodicitet Genomsnittligt Maximalt (dagar) sidantal sidantal
A 14 000 6 14 20 B 6 000 3 8 16 C 11 000 5 10 16 D 7 000 3 8 16 E 4 300 1 4 8 F 9 600 2 4 8 G 2 600 l 4 8 H 6 400 1 4 8 l 2 400 1 4 8
Anm. A—I är exempel på olika typer av tidningar.
ställningen kan därvid ske antingen på tryckorten eller på redaktionsor- ten. De fördelar man erhåller i form av lägre investeringskostnader, minskade kapitalkostnader och högre effektivitet vid grundandet av en gemensam produktionsanläggning, kan motivera långa distributionsav- stånd om produktions- och distributionstiderna så medger.
För att ytterligare belysa fördelarna med produktionssamverkan presenteras här ett exempel på en tidningsfabrik. Det är en teoretisk konstruktion av en produktionsanläggning för fyra flerdagarstidningar som utkommer på högst 60 kilometers avstånd från varandra. Dessutom antas att ytterligare fem lokaltidningar med begränsad periodicitet trycks vid anläggningen. Tryckförfarandet är offset. I exemplet behåller två av Herdagarstidningarna sina egna text- och bildframställningsanläggningar, de återstående två samt lokaltidningarna flyttar all framställning till fabriken. Redaktionerna förändras inte utan bevaras som de är. I den nybyggda anläggningen placeras endast de tekniska avdelningarna.
De totala investeringarna i en tidningsfabrik, med den produktionsvo- lym som framgår av tabell 4.9, uppgår till sammanlagt cirka 2,9 mkr. I tidningsfabriken installeras en kombinerad dator/fotosättningsanläggning av måttliga dimensioner (520 tkr.), en enkelbred tryckpress (] 390 tkr.)
Tabell 4.9 Produktionsvolym i räkneexemplet om finsk tidningsfabrik.
Utgivnings- Antal tidningar Medelnettoupp— Brutto- Sidantal totalt
dag %— liga—perdå— fååifga Års— Maxi- Daglig Lokal- Daglig Lokal— medel— malt tidning tidning tidning tidning värde sidantal Tidsdag 4 1 38 000 4 300 49 000 44 76 Onsdag 2 1 25 000 9 600 40 000 28 44 Torsdag 4 2 38 000 9 000 54 000 48 84 Fredag 2 1 25 000 2 400 32 000 28 44 Lördag 4 1 38 000 9 600 54 000 48 76 Söndag 1 _ 14 000 — 16 000 14 20
och en anläggning med delvis maskinell packning(l70 tkr.). Det innebär en maskininvestering på 2 080 tkr. vilket tillsammans med byggnadskost- naderna på 810 tkr. ger en totalinvestering på 2 890 tkr. Utöver detta skall tidningarna A och C investera i egna text- och bildframställningssys— tem för sammanlagt 1 040 tkr. .
Om var och en av Herdagarstidningarna i stället, var för sig, investerade i ny produktionsteknik uppskattas de nödvändiga investeringarna enligt
följande: Tidning A 2 315 tkr. Tidning B 1 735 tkr. Tidning C 1 155 tkr. Tidning D 1 735 tkr.
Det innebär en totalinvestering för de fyra tidningarna på tillsammans nära 7 m. kr. Denna siffra skall alltså jämföras med investeringarna vid en gemensam produktionsanläggning som beräknas uppgå till 2,9 m. kr.
Om man beräknar text- och bildframställningssystemens amorte- ringstid till fem år (investeringsbesparing 115 tkr.) tryck- och packnings- utrustningens amorteringstid till åtta år (1060 tkr.) och byggnadens amorteringstid till 15 år (1 500 tkr.), samt en ränta på 10 %, blir kapitalvinsten cirka 420 tkr. per år. Den ekonomiska vinsten blir ännu större om samtliga tidningars text- och bildframställning koncentreras till tidningsfabriken. När tidningarna växer i storlek, kan tryckkapaciteten ökas med två tryckverk och med en extra falsapparat (cirka 695 tkr.). De två minsta tidningarna kan då tryckas samtidigt.
Fördelarna med en gemensam produktionsanläggning är i detta fall uppenbar. De största besparingarna kan göras på personalsidan. Personal- besparingarna har visserligen inte angivits separat men blir avsevärda eftersom driften av en tidningsfabrik icke torde erfordra mer personal än vad som behövs för driften av den största tidningen.
I Finland finns redan ett antal tidningsfabriker. Mycket talar för att ytterligare ett antal gemensamma produktionsanläggningar kommer att byggas under perioden fram till år 1980. I samband med att många tidningar successivt går över till ny teknik kan skapandet av en tidningsfabrik vara ett sätt att lösa tidningsbranschens ekonomiska problem.
4.3. Sammanfattning
I detta kapitel har redovisats två exempel på samverkan mellan tidningsföretag utanför Sverige. Det ena exemplet - annonssamverkan i Telemark —- är praktiskt genomfört medan det andra — tidningsfabriken i Finland — är en teoretisk konstruktion som visar möjligheterna till rationaliseringsvinster vid produktionssamverkan.
En grund för resonemang kring olika samverkansformer i Skien var att man önskade gå samman på alla områden där det var ekonomiskt lönsamt, utom på den redaktionella sidan. Det var med det redaktionella
materialet man skulle hävda sin självständighet och i debatt och nyhetsförmedling skapa en egen profil.
På lokalannonssidan fanns ännu inte något hot som gjorde samverkan nödvändig. I dagens läge, då båda tidningarna fick så gott som alla lokalannonser och då man samverkade vid annonsframställningen, fanns det endast små vinster att göra på detta område. I ett läge då det framkom konkurrenter om lokalannonser var man beredd att ta upp diskussioner om samverkan.
På den tekniska sidan var det i fråga om satsframställningen som man kunde se en samverkan inom en närmare framtid. I övrigt var det inte ekonomiskt lönsamt med ett samgående. Den dag ett sådant samarbete skulle bli aktuellt för någon av tidningarna skulle resonemang tas upp.
Den samverkan som för närvarande äger rum mellan Telemarks Arbeiderblad och Varden är uppenbarligen lyckosam. Den innebär en bas för fortsatt samgående. Tidningsledningar och redaktioner är överens om denna politik. Man ville ha samverkan för att kunna upprätthålla redaktionell konkurrens genom en differentierad dagspress.
I det finska exemplet redovisas olika förutsättningar för tidningssam- arbete i Finland. En modell har konstruerats för hur en tidningsfabrik skulle kunna vara uppbyggd. Den bygger på produktionssamverkan mellan fyra flerdagarstidningar och fem fådagarstidningar inom ett begränsat område. Resultatet av gjorda beräkningar visar att stora rationaliseringsvinster kan göras genom besparingar av kapital — och personalkostnader. På denna punkt bekräftas således resonemangen från exemplet med en gemensam produktionsanläggning i Sörmland.
Bilaga 1 A Investeringsvolym vid produktions- samverkan i Sörmland enligt alternativ A
Utrustning Antal Pris per Investe- styck (tkr.) ring i tkr.
Dokumentfaksimil 30 12,5 375 Bildskärmar 17 23 391 Kontrollenheter till
bildskärmar 6 125 750 Magnctbandsinkodare 21 15 315 Magnetbandläsare/sändare 8 10 80 Skrivmaskinsterminaler 4 30 120 Huvuddator 2 500 1 000 Sättningsprogramvara 400 l-"otosättmaskiner 3 200 600 Rubrikmaskiner 3 55 165 Radskrivare (90 rad/min) ] 75 75 liotofax, sändare 2 30 60 l-'otofax, mottagare 2 45 90 Monteringsbord, möbler
och övrig utrustning 250 Totalt, sättcri 4 671 Telelinjer 31 Totalt, telelinjer 31 Reprokameror 2 100 200 Plätframkallare 2 50 100 Kameror för bildrepro 2 60 120 Pappersframkallare . 2 10 20 Registersystem 20 I'ärglaboratorium 40 I"a'rgscpareringsutrustning 400 Möbler och diverse
utrustning 100 Totalt, repro ] 000 Offsetpress med 8 tryck-
verk och halvautoma— tiska rullställ ' 2 2 500 5 000 Totalt, press 5 000 Kompletta distributions-
linjer från varje press 2 500 1 000 Totalt, packsal ] 000
Summa alternativ A 11 702
&_ ..5 _.. TJ ,_. ...-_.. =— —-—- yle- .....
lll .. .. ., |. i. ,, | .» ,, . "" _|". '.'-Ju"
L.. '. ..
J_ ”g)-E. .'r'w "' . .' '| . .,-'.i.,_;1.l.;”"jag-_... . .
." i .L' '." . wav . ,".
.l ' l' -" . '.. .1 .' . .. Må:—IH» H'Itlh ll'#i'li|5.41'n "" " .. ... J.. __ .
ålf'—...g1_LJ—_:'l'. t'! *..__ru' . +H. 'Lm'i', ' ; ' " '
| . .'iru...".|jn..."'.;ll * -ll'I-i5_i,l+.a_ Hål v
*.
l".|l" 'L 'le -.Ti1* '#' m 11”..er l'|' 1 r| u ru |.) . .. . ..."rlml smhi '.I'.i. |.| '| .;_1|.l-' "iw." ”Mini-"- "". ' .i lig.-.l.'? ramar.-|- HMI" ...": .".»'..— 'il'llu'lu' »I!” 111!."-|'""'"_l|1'|”” 'i' 'u . '..lfllJllllrlllll'. |. ' 1'.|r| l—Vi-H' """"! n'T'lmMm- n' me. Lima '".II'L'II.” Il ru' '. i'll—'N Mun pull-,).r! rr..|.l.".n. L1drtq|ulzl1i|lf 'll'il'llHlFII, bum ': J'v
lulllull! 'I [
1ur.11:-i.r,.'|.t..|*
"Epilator? -.H '.rillli' ÅHHI '.| ru*! aulan fritt; ja.] mt'mtnÄ ....lh'umr ||r114|r| ”%
tillb.-14.1t-lmigt—5'
mtrlloti'tomJgul l Manilfml mtr,-t-guq-mgn '( uzuwtt l'i 'u i'm-' " "f
grrmmnrr
H'W'I tltit- '
45,91Hawn-mum.»— | Mimmi! Mil iI—n, Jf'wv llml'llum || lair (37.171 Ali.—hfl marin,:rfiuqb Lll'fllun- 31 335191 'l.'!rr uinl "Tål-III
lur-"Jitra: .tli'lo'l
!. "!Ll'Gå-IIUILL snutt-m?
Bilaga 1 B Investeringsvolym vid produktions- samverkan i Sörmland enligt alternativ B
Utrustning Antal Pris per Investe- styck (tkr.) ring i tkr.
Bildskärmar 46 23 1 058 Kontrollenhct till
bildskärmar 6 125 750 Magnetbandsinkodare 10 15 150 Magnetbandläsare/sändarc 8 10 80 Skrivmaskinsterminaler
till avdelningskontor 17 20 340
Skrivmaskinsterminaler
till varje tidning 4 30 120 Huvuddator 2 500 1 000 Sättningsprogramvara 400 l'otosättmaskiner 3 200 600 Rubrikmaskiner 3 55 165 Radskrivare (90 rad/min) 1 75 75 I"otofax, sändare 2 30 60 Ifotofax, mottagare 2 45 90 Monteringsbord, möbler
och övrig utrustning 250 Totalt, sätteri 5 138 Telelinjer, 36 Totalt, telelinjer 36 chrokameror 2 100 200 Plåtframkallare 2 50 100 Kameror för bildrepro 2 60 120 Pappersframkallare 2 10 20 Registcrsystem 20 Färglaboratorium 40 I"ärgsepareringsutrustning 1 400 Möber och diverse
utrustning 100 Totalt, repro 1 000 ()ffsctpress med 8 tryck-
verk och halvautoma- tiska rullställ 2 2 500 5 000 Totalt, press 5 000 Kompletta distributions-
linjer från varje press 2 500 I 000 Totalt, packsal 1 000
Summa alternativ B 12 174
”Fi l i. "ll
.u'. ..-|-" ||,,,|_i,|||||l'__h|-|l|||||'|_|-|||| | | ., . || amt,, , || '||-__ .|||||=l||||| "Im; || '&'—JITRJ'ååålq
., |... , '_ . , , . . " -". |'. " ' " ”'&'.I'J " .",.|'|,-j-.'r5_ ".'..,'.'_'l. -. . ' .' " ';, . , || | rä'mlr' -' ,: . . ' ,, | |-' - .|', . d;" ' .'.?" . ,_ .- m, ,.. |. . _ j.. .
' " I " | | ' '.'T'l ' ||-;|'.--_ . _ |. -. _ - .- . |.','|'!d"tH.| " |,'.' | .'.7.» ' , . |',| .|'||."|'"'- " ":l,,', » ' '. |
_b "' "'":IH' '.'-'”"lj , 'I '. ""$ :..-t'_ r|'1""||:J'-|.' 1."| ' '" —|' |H""":!'l:'|||l| || |4|A"| ||' '|| -||— _. %*.1'51" fjäril., ,|',._""".,._'|JEI'_ '||..|-l:||,",. "
"" " ' r._|0. . __| l'f'=|"r.=|1'-f'tr-'-.|ä ' '.'" ,IH - ".v-i-äyf'ATnu ' "| | '-'r|||J|-|. .. ” --— lli? .. _
'='-i ',;,|=|.'.,1'T',",-' ."'..|".-'i'|.".." .-""»t,'-"'|' ""
. _',. || || |.,..-._. _» . |.|...|||-|,_,. ”,.,; f:, ||..|.| ' .. ' . ' 1 . . 'r|||. .| |. .|'... "' T= & ”';,r" r |'||. ||||||||,|'+ | 1 | ..|||-| . ,,..' . , |'.-'$. ",? "".""". _. '|.,|.l'|'.|-.'.' '...'lllu'l .:"1'v'-- _. $'% ”ni"-'|." :"r:"'-" |__. ,'”| ilm'n—rl ' »..14- "i" ,'.': " $'jo "" ' '| '||||..'."'||..||.4'... 'l.l ,, . ""'"”; ' ' ""'JruF, |l.'|l|'- ”Jr - |.,|..||| '| .-| . '|'.
| | - ....... ||||| ' ' '. . ' . . ' , ...|'U.||||.'-' | -' '
'_|.| '|': ".'..I_ '| ..,',_':"| .'|, ."". "l' m'a. |,-| , bal......"- . »
. 'i 'P'l'.""'h"" ' nu?-'.' Q' "||, '" .'."'.' "t " . |._n'|'|'l |..'...|l'|l.'r| '.'.1 M .-|-."' "", . '5'"|.'.FI'|.'|'-"' r, . . |||.|'|',."'"'.|'-.'11|| -| ii'J'J'
' _ i |.| . :'| ' ln" |||55| & & " " i," |.'..5. , ,'_||.|_r-|1u.- |,|||I||I
' ' " '-__',!| ' ' .'. ||1'P'T'. | ä'? $'%—321 . '.-'|r'.;.|7||.'|.'| .'..";u|'|"|
" ' " |:, , _ "' akg-" ' ' "';.l ||j11_f|.|||vn ||||,|t' . ., "" 'l' ' -
| I-IL|l|;||III|I "| " ':
'.'"."iilr' "”'"". . ' ' ' ' "'"' T .' ';|- |:-'_ _' ' '.. .| . iJIJI 'lhwl 1| .. | .
| # ' _ ' ' , 'ILulD'bl-j,” - " _ ' ' ". ,.|l|'t-|.||a'|ll|.i't "är får '|'. " bål _ .| ,' "|'.r"-||"'||l'|nt "Muu.” ' *"" .. T"|| ' . |"5'|' "' "."-|| _!r'c'lnlmtil'm-qq. '!
|" .' m'u. 'n'|1"|..' rl
'mulrr Innu-Inla'c | " ".|'?" '.' phtlrthnhdnn'anquau ' wl7L|I||.| |||1oflf.l-.
.||. . ' !(ulllmulu
' .|'|'. .,|_ ..
.,._ .. , ,,- _._., _ 'm." .'| i'm—»|
"... U"| '.|-bind" FI lif-lm '. '.|qk'3el "'
Fl ramarna.”... ',E." ' ' .'|'=|||E-l,| 'Ilnlrlli mulm
|| _jr,
4||_l||'
. |l .. ","_',|| .uullmdtilzm |.|J. lqnlr 4
|. a , ,vh||lnu|;.=||||v'ni.|l|.e|_||u 'li'| '._. .'|-'Ju:J.u|:.q Hcl-rl
v'.1r..||n|..|
_ .'||_ . .,. .| , ,, .__.| |1..r.- |||.m'l u.. .. ,, ..l.|_','|-...,. Lr). '? ' "' "' ' | |. ..||| ||'|"
Bilaga 2 Kapitalkostnader vid produktions- samverkan i Sörmland enligt alternativ A och B
Avdelning Investeringsvolym Ekonomisk Avskrivning per år ___—— livslängd Alter- Alter- (år) Alter— Alter- nativ A nativ B nativ A nativ B Sätteri 4 671 5 138 5 934 1 028 Telelinjer 31 36 5 6 7 Repro 1 000 1 000 7 143 143 Tryckeri 5 000 5 000 15 333 333 Packsul 1 000 1 000 10 100 100 Totalt 11702 12174 1516 1611
Kalkylräntan, 7%, är beräknad på det genomsnittligt kvarstående kztpitalbeIOppet, vilket ger; alternativ A; 7 % x ' ' ;02 = 410 tkr. alternativ B; 7 % x '2 '74 = 427 tkr.
2
'.TR' . '
' "»..." "..".+..;.1...ir...-. " '._-..."!
'l.'-"'=':- 'i'm'm'lmtf'hmqw'h'
Elin-:F? ;;; | ;; .. ..
'LIIHI'N "'.f""|"", I'ill;;*"'!$"1'I-1'l.!l. 'rll'jlä | rf "* .. . 'IJ . ..
"'.lå. ;”...'..|;—. .. ;_
bal"-'
H..;g ';"|.|"'.'.... v..."-' .-_.*.*."'..' ;' '|'.';' ,... ..;...q;. ';,15;"F.,. . .; " '.'; .'. '. "Jm " ;;. . . . ; . '.'. . ."'-.. ' ! "- .' "':” . . . . . .. ."J'.-..('l;,... '.-.;..1.; | ' ElLä.'Q.-€J _'___ .. ;'£."'.;.'|'...'v'1..' .'.' x . ' '..."";'.';|"' '. _ f.._ "w ' .. ' |J*|'H.*|I 4' ._.”HHT 'l-H '.| .. | .. '.'..... m..". . .: . _'. ;; 'a' " .'... .. . " ' .. ... |...
. ?"" .:". ' .. u...- .. . -. '.". '|'-"'"" "" "”L"" ”M" -'. .._ ..||_M.;_.;'. ' .||;l'. _ - .' *
'.'-"41. " |'|||1 -.. . . ,:;—'| |||- ful-1.910 ".'|— . ..
.;!:*H'!_..*:j_" ""I”.- -
., --......|.'=w.;.. . .. "" Hi!... få... nasala... 1,5-; .|.u:"iiuu n' ' .'...—.- - :.” ... |'. "' "' ” . :!åm ..-l. .» - ..---J--'.-.rr."
'.'.... .'......J; "*" ** 'i'..:' 'It-7,3 |". . '_,- i$..'I.' ; ”HUN-'å— ;. ' -|*...!'. 'l.'.
** . ' ' '.' ""'l.;' ..- ".H'"*" '_'-' ' '.|' muta! " "T'". ' "i.. ' _ ' "..r' :::—"" - ' . ...-.. # '&'-M..; 'a'-'"” lll). |?_l'-.1. ; '- "" " ”':' .- .? m.m. ..
Maj? _.'.'.'."'1—" jr.-Här:.- '. ' . llil' _.
| |
& . . . .. .. . .. .. .. . .. |- . ... ..
Alternativ A Alternativ B Heltid Deltid Heltid Deltid I Anställda vid produktionsanlägg- ningen: A dministralinn Teknisk chef ] — 1 — Biträdande teknisk chef ] — 1 — Sekreterare 1 — 1 — Sätter)" Förmån 3 — 3 — Datoroperatör 1 — 1 — lfotosättning 5 — 5 — Montering, rubrik- och annons— sättning 32 — 32 — Repro 8 — 8 — Tryckeri 12 — 12 — Distribution 3 8 3 8 Underhåll, reserv 3 — 3 — ll Anställda vid respektive tidnings sätteri och i vissa fall redaktion; Eskilstuna-Kuriren Perforatörer 3 5 2 2 Kod ning/korrektur 5 — 4 — Folket Perforatörer 3 6 2 2 Kodning/korrektur 6 — 5 — Katrine/mlms-Kuriren Pcrforatörer 2 3 1 2 Kodning/korrektur 4 3 — Södermanlands Nyheter Perforatörer 2 3 1 2 Kodning/korrektur 4 3 lll Summa 99 25 91 16 W Totalt, heltid cirka 111 99
' '|' .. ». ',.'|.,
, . .- ,. ' '.l.'. -',, l.».l|.,'|| ..'3. p......ny. #- |||.,." "MI' '#'" .. "'.| ".."" .. 'Em. .| .. |E.""""-»'.'"'|".."' " ".|' ""'" ... "' "'.":,'T..I"','.'..'.' .' .
' .. | "' .. |. . '.' "| |' ',". " .. -llll.||".u2. "' 'l.'»....,.".:".' . ..."" . " .- |,|'-.',,"'.',,, |'., , .., .||. ' ,|,"', || ..'.. ,| ,. _ , _ |'. '..|| .. -,,.
.','"|...' ""3' " »"»""""
"l_..|'"" '." .."-MI. " i'l'l'T &,"me "" "' " " " ',,r . , " "'
' .' | .' ' .|'. ". ,, ...... |' ' - .. ,,. |.-.».-,..'l ," . " 'h',ll."l,.;li"|j,,, ,..-:i... "".... ,, - . '! |l'..g.'|'| |,. ,,'1 , || .',, ,| ,, ,"' ,, |...,,,, '."
, , .|. '."1 _" _,"| "4. ".l " '__,_" ; , _ , ll !”l'i E'H'IFÄJI , |- ! |1' "M | | .
.'-. "'.' .'| |. .,..'.' ,, .|_ ,|,.- '|. , ,,, , "'.F'ÖF-gnn'i'IfL, '.M'uäh. '.,.-.|',l|",, _uu'” ...,,3._,, ,,.||'| . __|.
”|.| ,-,.|',..l"-+,' 'm1'.|.+'.;',..',..»|| ,. , |,.|".-'TI .."" "" '
. # ...,... ». —. .. _ '. hi” . "
... .... .. . ..». "lu'l ,,,:-
' '|.., |.' .' .." . .'.' . ' ' r|' ',, "(ll'm'lllläbhlnn' lll-" """I' .."|,.'|.1||"ll- ".., . ' ' "'.' |
,||, .|, .. _ , .. ('||:|I|,|,., ,, ,, -.",,',',',"|ll ,|.' "" ,|,,, ,, .. . , . . .:. '. |". .. .. ' '. ' ' '.|.u,.' -'. " ,'" ',',,|. ' .' ., ' ,, | .-|.".-| ' . '
'_._.', man, uj,—31137": ,,,t.,_..,. "E'—_, _, ' '%';? - "" ' ""'.':'-"."—"r.. "'.""l'..l". " "'.'..... .._. H, ., ',r",,'l|"|, .' " ääthälg ",', $'"-'";- .- ,,,—::.. |'.." " . -" . .."Jf"l" " "” '.'-"',' ' - ||.|%1MH'*$# vaq'NWnnu—t” F" . '. . :.
-, '.|), '.| |,, |”... '...' | _..,' IJ'Il t., "1_ _|' -,|.. .. 'i| ,l , "|,,l'|",, .|, ., . .. , ,,,, ,,_,, . . _, ,,,? .. IL ' ... ' .. ' ..... |f_m, »» ' :. . '. .'
|'-'"" " . ... .|'
'. . .. .,,,., |, | I :. ..
l 7, .,7'.'.'|l'|-"' " '.rril'.l'l'i'.£'.'.' all...... '.' r .?
_ ., t.. .. ,, ..,..-_',..
".,|,_". " ',, .'1"""'..' ' | .. ....'...|f_' .'.'; " "'_'..1' . ' f..". .l'.'."' ".." '
",.. | ,.
,,',_|, '.|.|',,l'll"' '|;, ._.,. ' .. !ål'jirilitmlll -|". .|.| ..'.l.|.!.-|.."' '
,_,,1,_- , ,,,,|. . |'||.'..|..'-"ll" ,. Il'.,' ..||." ,| ""'-'I -" _- |.' , _|", '||, ", ' ., ..||| ,,,. ,...... .. Il|""l,,',',,, :""ll ,',. ::, ,,, ' " ,, ..||.|..'|.,,||,,'|| ""1'l_'-,"|',',",,,.',...' .'u' |3| ' , ,.L' I' ||". ||"|,,'u,. , 'a'-"'||' . " ,,,,t..,"" ! |.r.'|'|.r..|'..»"| ",'""' ,', "|' " l "' |||” 11'.'"l"'||l'ml'.'r— '|,.,,1|.. ."l,|',', . ,, .'| '. ,, .Teanwhgr'hdmln... ' 'l', ,'l:' " ,|',' ' _ "" |';'|-V'....|.|.'f'l "" '. ' .",,'"" .l._l". ' '.. .' , "..Tlrllm.'.i..'.71'l|u'l' "41 |,- ',_,,."',,. ! , ,.,, -',,'_1.,||'|-L,l,.' _57-.-_.'|';.s..z'.,l.. :* ,.',,'_' ,,..|, ':." |.|.,',.'5|, .,,,, , , |__|l.'.|...'.LJ..'."l >',—,, II"!” ' ÖT. " . ,,,- ," ' ' |u|||h_u|||'* '_',l'l'F" '.'.Å . .|| I., . . , . . I:?) .|,.. "'||"? " ."' ' ' ..|'|'|||Lw' );,'11L"FH,,,,W.':JJ' w.. ,=|., ,,,,,,,,, |_,,, , "WT-"5, " T?". —,'--5--_. _
|||; _| .','_,_'-"'.'|..,. - ,,,
Bilaga 4 Personalkostnader vid produktions- samverkan i Sörmland
Personalgrupp Fortsatt separat- Alternativ A Alternativ B produktion med ny teknik Antal Tkr. Antal Tkr. Antal Tkr. Grafiska arbetare (50 000 kr.) 143 7 150 108 5 400 96 4 800 Arbetsledning (61900 kr.) 5 310 2 124 2 124 Kontorspersonal (53 500 kr.) 1 54 1 54 1 54 Summa 149 7 514 111 5 578 99 4 978
Kostnadsdifferensen mellan fortsatt separatproduktion med ny teknik och produktionssamverkan enligt; alternativ A 7 514—5 578 = 1 936 tkr. alternativ B 7 514—4 978 = 2 536 tkr.
. .'.'
|| |1-.'|" '|'-| " .. ' » pau-""..hgmåfäåwmmwuq '|'> ngn» |
» .|| - |||-|'.?" ' "'|'-""'
,.... "' '. ,,,... .H.". . . '. "|"' .-|| ||| |"|" ., _ | ,,| _'| + . -|' | |" ,',',' w .' '"'I .'|... ' . " "'3"-. "' "" ' " .. ." ,, , .., .'"'| , . , ","|_.' _ . |.. .,, . , , , .. . .... . . ,... . i |"' "'. - I.,." . .' . ' |." . ' . .. , .._-' .... -, , ,' . " |.',', . . , '.| .. . '|.—..'... .|' .'.' " "" " |.' - .. | | "U|- . || | | | ', I..-.'. ,.| , |" |
'N'-||| .. .— »" ' ' .' .. . " .
"..le, '"-'"-'-';'-l|-3._- ,, .,'»D"__», ".
, .. F-I'l ;,,,;,_;'.. ,...—.._?P ...,, _ __.__. _ -
' ' "||| """-'f' .; ,-,'|fl',1..',.,|7"|,._-, -',r..'.' »»'-|» jan]...— |, .|- ".u.,1.|1'=._'1- 5' |'.| . - ,,",E'y. ,, ,'..' I' "' | |-. .|.,H.|.|L....|.—. .", " ' .'.' .Jag-'||"
—L-!u-"..-+..",,,l=','.1'-'—r"-'| _..-.. - .._. . . ||. | " '&'th _, |'..'....- i..-.._..m' .*".T'."__._._ ._ _- -
.|' ” |... '_""',", "'.,'|'_"|.' ,'"'.,".l' " ' ||.|=|'||.|' ' "|' J
-.| . ._ " ..' |"" ”& . & ',|-t l',, | |.' "! ... ,,| ; W'F' .|'. "ul,. "|”! ..1 H |.|... .|-
. ",'.'-fin,, "- .."J" ' gå,-,,' ”'.'-,,, ,, '||ri'lI|-' .'...hr ||”1Hr'i'ul
$'"-"|.| |'., ..|||, . . , . . _.
l'.'.-.- =-|-,,,T.r'=||—+———- —————
., . |.|., ',1."|'.,._". .,,' ,, . 55434..." R',-,11"|-'r:',,. ”gala—" ......|.||-:||,—,|.» mnbm || .»|| .'.|' FHM". mir-'n! '|. " . . .
" """ .] '|',1 ','”..' ,,, få??? ... ,.- .. "' ,,.tg [Uni på;—,fjx'mur Hmmm.-|.|. || |... ._- . _.. T*, L- ”wa9" |'.-" '? .: _| i.: '.' .". '.."||z|||'|!||. &??? r—Ll; 7 || |||.'rz'|:||I|.
.',,|.",,'.. ,.|,,.,.J.' - ' ':
'r |_
Bilaga 5 Transportkostnader, distn'butionslinjer och ankomsttider vid produktions- samverkan i Sörmland
I samarbete med Pressens Samdistribution AB, som handhar alla regionaltransporter och all samutbärning i Sörmland, har följande distri- butionsnät skisserats.
Som förutsättningar gäller bl. a. att utbärningen till abonnenterna skall kunna ske med bibehållen servicenivå och att inga presstarttider ligger före kl. 00.00.
Transportkostnaden består ej av ett fast kilometerpris utan skiftar beroende på omfattning och avstånd. Kostnaderna är beräknade efter 1973 års kostnadsnivå. Redovisning sker dels för respektive linjes total- kostnad, dels för tidningarnas andel av denna.
Linjesträckning, totalkostnad och tidningarnas sammanlagda kostnader för regional- transporter i nuläget.
Linje nr Linjesträckning Totalkostnad Tidningarnas kostnader (enligt karta) (km/dag) (kr/dag) (kr/dag) 1 99 85 30 2 25 40 6 3 226 156 73 4 221 130 88 5 275 346 38 6 30 18 7 7 230 194 42 8 _ _ _ 9 _ __ _ 10 230 252 30 11 — — — 12+l3 130 109 40 Totalt 1 466 1 330 354
Summa årskostnad 302 utgivningsdagar x 354 kr. = cirka 107 tkr.
150
Linjesträckning, totalkostnad och tidningarnas sammanlagda kostnader för regional- transporter vid produktionssamverkan.
Linje nr Linjesträckning Totalkostnad Tidningarnas kostnader (enligt karta) (km/dag) (kr/dag) (kr/dag) 1 A 221 276 107 1 B 180 162 162 2 226 156 73 3 305 364 45 4 190 210 65 5 187 136 29 6 25 40 6 7 99 85 30 8+9 200 220 40 10 — — —- 11 140 140 140 Totalt 1 773 1 789 697
Summa årskostnad 302 utgivningsdagar x 697 kr. = cirka 210 tkr. Summa merkostnad vid produktionssamverkan 210 tkr.—107 tkr. 103 tkr.
DISTRlBUTlONSLINJER I NULÄGET
Arboga .
. St Sundby
Eskilstuna — Arboga — St Sundby — Eskilstuna
= Eskilstuna — Torshälla
3 = Eskilstuna — Malmköping — Flen — Katrineholm — Vingåker — Eskilstuna 4 = Eskilstuna — Malmköping — Nyköping — Flen — Eskilstuna
5 = Återvändande Stockholmsbil 6 = Stickbil till Stallarholmen
7 = Nyköping — Katrineholm -— Flen —
Järna — Nyköping
20 Torshälla XEskilstuna 5 Strängnäs
C_—
12
F Jönåkersval5t 13 . Oxelösund
' 6 oStaIlariolmen X(.Åkers Styckebruk
*. Mariefred
3 4 8 wu f n.. . Malmköping oSödertäIje a e ors as . _ Skengasn Stj.a2h.0v I Jarna ' Vingåker TEE: 7 Sparreholm Gnesta . Hölö X. Valla ' ttna Katrineholm . Be . Vagnhärad X . Vrena. Trosa
. 10 StlgFtomtatifx ystberga nsta .ergax /=/vu
.'L'._ Nyköping
. Nävekvarn
8 = Södertälje — Nykvarn — Södertälje 9 = Södertälje —— Järna — Hölö —- Trosa — Stjärnhov — Södertälje 10 = Nyköping — Hölö — Trosa — Tystberga — Nyköping 11 = Nyköping — Råby Rönö — Aspa — Nyköping 12 = Nyköping — Ålberga — Nyköping 13 = Nyköping — Oxelösund _ Nyköping
DISTRIBUTIONSLINJER VID PRODUKTIONSSAMVERKAN
Torshälla St " " Arboga . L 6 ""%"as . Stallarholmen Eskilstuna 3 |) Mariefred
Åkers St.bruk 1A
'St Sundby
2 Sthlm 1 Hälleforsnäs M k" - / Mellösa alm ”mg 'Södertälje Sparreholm 11 ' sr" .h jam ov o/gx /Flen Gnesta . Hölo Vingåker . Katrineholm 13
. Nyköping
. Oxelösund 8
1A = Eskilstuna — Nyköping — Stig— 5 = Nyköping — Tystberga — Vagn- tomta — Vrena — Bettna — Katrine- härad — Hölö — Trosa -— Nyköping holm _ Flen _ Eskilstuna 6 = Eskilstuna — Torshälla — 18 = Eskilstuna — Sparreholm — Eskilstuna vaopmg — Eskilstuna 7 = Eskilstuna _ Arboga — St 2 = Eskilstuna — Malmköping — Sundby — Eskilstuna Sparreholm — Skebokvarn — 8 = Nyköping _ Oxelösund _ Flen — Katrineholm — Vingåker — Nävekvarn _ Nyköping Hogsw — St Sundby — Eskllstuna 9 : Nyköping _ Enstaberga _ 3 = Stockholm —— Eskllstuna — Strang- Jönåker _ Ålberga _ näs — Malmby (Stallarholmen) — Nyköping Mariefred — Åkers Styckebruk .. . ,. .. .. .. . 10 = Nykoplng — Råby Rono — 4 = Sodertaije — Stockholm — Sparre- Aspa __ Nyköping
holm —— Stjärnhov — Björnlunda — Gnesta —- Järna — Södertälje 11 Eskilstuna — Katrineholm —- Eskilstuna (en bil)
li
TRANSPORTERNAS ANKOMSTTIDER TILL OLIKA PLATSER I SÖRMLAND VID PRODUKTIONSSAMVERKAN
. Torshälla
XEskilstuna 0315 0
0240 &Stallarholmen Åkers K |
Styckebruk .Mal'lefred 0405 04350X /0330 Skebokvarnl sLärlnhOv G ne t . .VaIIa Sparre 0 m S 8 Arboga 0315 '
.St Sundby 0550
Hälleforsnäs Malmköping
04101 0410 Flen ._.—>. .——0
/
Nykvarn/ Katrineholm Bettna 0400 0440
0400 'x?” 0430.
Vrena X. 'x Trosa 0305.Stigtomta 0445 Enstaberga X x
. Tystberga
._Lågigta/ 0330
—— r Nyköping 33358 0230 . Oxelösund _. 0330 . Navekvarn
0415
- __ _ ..'TILTr'fll' ;:- ..llr ju mallar li Em.- lina.-ll. l:).g l
. *När" .,' - ".l . ., I. _ ' ,.'-"r"” .,r153.,,1p.r19li...++-4 då.-F, ... n, . ein r'l '. T, Fr ”_|, ,
.. l'i . ' . 3. Kruhffdl'ah .'llu' '. - m__ & .,...” ”wifi.-1 ff . "'|., -0 . _, _. .. |'. | . _
..? ,.'-'% 1-5544- H&LIl'l. 4.11:
'll' & WMI .., 'l.'- ..li-. ! JML _ råa,].- ::l'I-i III—,T: ' - '*f.':.::'..l_,.- .
n..
Bilaga 6 Telelinjer och överföringskostnader vid produktionssamverkan i Sörmland
Telesystemets utformning blir olika i de båda alternativen.
I alternativ A utformas telenätet så att varje tidnings avdelningskontor kopplas till tidningens huvudkontor.
I alternativ B skapas ett s. k. "multidrop-system”, där varje avdelnings— kontor förbinds med huvudlinjer på närmast möjliga ställe.
Med den förutsättningen att varje tidning i dag har fasta teleför- bindelser för bl. a. dokumentfaksimil med varje avdelningskontor, blir engångs- och ärskostnaderna i kronor för telenäten i de olika alternativen:
Alternativ Engångskostnad Årlig kostnad A 31 000 113 640 B 35 200 73 680 Nuläge 9 000 58 600
Kostnadsdifferensen mellan nuläget och alternativ A är cirka 15 tkr. och mellan nuläget och alternativ B cirka 55 tkr.
Telelinjer i nuläget
Figuren visar befintligt telenät som består av två-trådiga fast uppkopplade linjer mellan varje tidnings avdelningskontor och dess huvudkontor.
156
Kungsör
. Strängnäs
Malmköping Vingåker !
_ Gnesta Katrlneholm
. Nyköping
Oxelösund Telelinjer enligt alternativ A
För alternativ A erfordras ett telenät varigenom tidningarnas avdelnings- kontor kan sända material till sina respektive huvudkontor. Från vardera
Kungsör
Xskilstuna __ " '# 4 Strangnas
. Gnesta
V l ngåxx
Katrineholm
Oxelösund
Nyköping och Katrineholm erfordras sedan fyra stycken 4-trådiga fast uppkopplade linjer. Mellan avdelningskontoren och huvudkontoren erfordras endast 2-trådiga fast uppkopplade linjer.
Något gemensamt utnyttjande av samma linjer för flera tidningar kan inte ske, eftersom linjen är fast kopplad till endast en tidnings kontor.
Telelinjer enligt alternativ B
För alternativ B erfordras ett telenät, varigenom varje tidnings avdelnings- kontor kan insända material direkt till huvudsätteriet i Eskilstuna. Flera tidningar kan enas om samma fasta linje.
Från vardera Nyköping och Katrineholm erfordras 4—trådiga fasta linjer som, på närmast möjliga ställe, ansluts till huvudlinjerna Nyköping— Eskilstuna respektive Katrineholm—Eskilstuna.
Kungsör
Eskilstuna Strangnas
Gnesta Vingåker
Katrineholm
ll x. Nyköping
Oxelösund
Överföringskostnader i nuläget Engångskostnader 15 linjer a 600 kr
Årliga kostnad er
9 000 kronor.
Tidning Sträcka
Folket Eskilstuna—Kungsör Eskilstuna—Strängnäs Eskilstuna—Vingåker—
Ant. linje— Ant. Kvart.- Års- km typ linje avgift kostn.
25 2-tråd ] 600 2400 30 2-tråd 1 600 2400
Katrineholm 71 2—träd ] 1 750 7 000 Eskilstuna—Nyköping— Oxelösund 91 2-tråd ] 2 250 9 000 Eskilstuna—Hen 36 2-tråd ] 800 3 200 Eskilstuna—Gnesta 59 2-tråd 1 1 250 5 000 Eskilstuna— Eskilstuna—Kungsör 25 2-tråd ] 600 2 400 Kuriren Eskilstuna—Strängnäs 30 2-t råd ] 600 2 400 Eskilstuna—Malmköping— 50 2-tråd ) 1 000 4 000 Flen 59 2-tråd 1 1 250 5 000 Eskilstuna—Gnesta Katrineholms— Katrineholm—Flen 36 2-tråd 1 800 3 200 Kuriren Katrineholm—Vingåker 50 2-tråd 1 1 000 4 000 Södermanlands- Nyköping—Oxelösund 12 2-tråd 1 350 1 400 Nyheter Nyköping—Gnesta 37 2-tråd ] 800 3 200 Nyköping—Flen 42 2—tråd 1 1 000 4 000 Summa kr. 58 600 Överföringskosmader enligt alternativ A Engångskostnader 8 linjer inklusive två modem vardera a 3 000 kr 24 000:— 15 linjer å 600 kr 9 000:#
31 000:—
Årliga kostnader
Tidning Sträcka Ant. Linje- Ant. Kvart.- Års- km typ linjer avgift kostnad Folket Eskilstuna—Kungsör 25 2—tråd 1 600 2 400 Eskilstuna—Strängnäs 30 2-tråd 1 600 2 400 Eskilstuna—Vingåker— Katrineholm 71 2-tråd 1 1 750 7 000 Eskilstuna—Nyköping— Oxelösund 91 2-tråd 1 2 250 9 000 Eskilstuna—Flen 36 2-tråd ] 800 3 200 Eskilstuna—Gnesta 59 2-tråd 1 1 250 5 000 Eskilstuna- Eskilstuna—Kungsör 25 2-tråd 1 600 2 400 Kuriren Eskilstuna—Strängnäs 30 2-tråd ] 600 2 400 Eskilstuna—Malmköping— Flen 50 2-tråd 1 1 000 4 000 Eskilstuna—Gnesta 59 2-tråd 1 1 250 5 000 Katrineholms- Katrineholm—Eskilstuna 47 4-tråd 4 1 250 20 000 Kuriren Katrineholm—Flen 36 2-tråd 1 800 3 200 Katrineholm—Vingåker 50 2-tråd 1 1 000 4 000 Södermanlands- Nyköping—Eskilstuna 75 4-tråd 4 2 190 35 040 Nyheter Nyköping—Oxelösund 12 2-tråd 1 350 1 400 Nyköping—Gnesta 37 2-tråd 1 800 3 200 Nyköping—Flen 42 2—tråd l 1 000 4 000 Sulnma kr. 113 640 Överföringskostnader enligt alternativ B Engångskostnader 8 linjer inklusive två modem vardera 51 3 000:— 24 000:— 7 linjer (anslutningar) inklusive ett modem vardera .a 1 600 11200:— 35 200:— Årliga kostnader Tidning Sträcka Ant. Linje- Ant. Kvart.- Års- km typ linjer avgift kostnad Katrineholms- Katrinellolm—Eskilstuna 47 4—träd 4 1 250 20 000 Kuriren m. ll. Södermanlands— Nyköping—l—Iskilstuna 75 4-tråd 4 2 190 35 040 Nyheter m. fl. Gemensamma Vingåker—Inlvudlinjen 16 4-tråd ] 700 2 800 anslutningar l'len—huvudlinjen 14 4-tråd ] 700 2 800 Strängnäs—huvudlinjen 26 4-tråd ] 750 3 000 Malmköping——huvudlinjen 2 4-tråd ] 60 240 Gnesta—huvudlinjen 32 4-tråd ] 1 000 4 000 Oxelösund—huvudlinjen 12 4—tråd 1 700 2 800 Kungsör—huvudlinjen 25 4-tråd 1 750
Summa kr.
3 000
73 680
Kronologisk förteckning
1. Demokrati på arbetsplatsen. A. Psalmer och visor. Del H. U. Psalmer och visor. Del 1:2. U. Psalmer och visor. Del 123. U. Bättre bosättning för flera. S. Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. U. Framtida studerandehålsovård. U. Utlandssvenskarnas rösträtt. Ju. . Individen och skolan. U.
10. Rörlig pensionsålder. S. 11, Svensk press. Tidningar i samverkan. Fi.
mang???»
Statens offentliga utredningar 1975
Systematisk förteckning
Justitiedepartementat Utlandssvenskarnas rösträtt. [8]
Socialdepartementet
Bättre bosättning för flera. [5] Rörlig pensionsålder. [10l
Finansdepartementet Svensk press. Tidningar i samverkan. [11]
Utbildningsdepartementet
1969 års psalmkommitté. 1. Psalmer och visor. Del 1:1. [2]
2. Psalmer och visor. Del 1:2. [3] 3. Psalmer och visor. Del 1:3. [4] Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. 16] Framtida studerandehälsovård. 171 individen och skolan. ISI
Arbetsmarknadsdepartomentet Demokrati på arbetsplatsen. (11
Anm. Siffrorna inorn klammer betecknar utredningsmiss nummer i den kronologiska förteckningen
Nl l-I , || ,
p 4.31 u . ue":|.-v'|i....t.i. "nu: fll! .. | *I ' lll Al . I I ' .l' . . 3.3 .. .l.'ii,-fl"-?;I'-'*—'M"'l .._p; - .
.'1 m n' ..
* | _ .——"1i.'.....l'.'"-'.| ..Nu" JFG . "H*; " --.. . . '-',.f.'._i.ll n' 'l'x-I'" 'r 1 . ..' _ ';,” .. '|.. "gH-'l.' .. ', "| ..... 'fH'w—l-Fs—mvli' . . _ .. . .|". _ . . Er" "l:" 1! .,'” | ,.'L'i. I'I'H_ .. ji %,! ."- ['Wauutnnu-QJ-lelm.sl |... alt':. " .i', 5. HÅ'P'HIH ”Pahr-tär”.:","n'sv-v'n- " ,.' "M "'|'.” ' '..F illa. ' . ' . '
' I] . . ' '. . " ' l'm'nw't'm—annnlru ln"'.
. _: HI .:åll'lnlil;-Tl*#'mq ' inland-" -.-, 'n' l |.
:|.” .74.- Fria-i'm: &th .'.'" '|'—Cl '._ rf.—7 -l' -" ' l .. '
.";lll'åF'IIW-I'Jfä 'Wv'h Ninni.!" 'w'
. "I-T'!- .. IT!."Ictfa-Mi ull-iw "" '
.'| | ”i . 'g'; c'f. -.g... " ' "Jahn"'ta—'llIQIIII'Mu-WWiw-l;. l-l'r11 ' '. I'I närma-w. .*1' .. -i..r...—.
Ill. II
.- _ ;;..r'
.' - . gul."! i .L __
iw mm! u'lwl'må =qu
* !- ...är
i', | . . . . lHll ' J |. | .._ . .l *.4 . ..JL—__...
'] !VZ' &! iw: LiberFÖrlag ISBN 91-38-02258-3