SOU 1975:73

Frivilligförsvarets förmåner

Till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet

Genom beslut den 16 oktober 1970 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för försvarsdepartementet, dåvarande statsrådet Sven Andersson, att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att företa utredning rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m fl.

Med stöd av bemyndigandet tillkallades den 12 november 1970 riksdagsledamoten Sven Mellqvist såsom sakkunnig.

Den sakkunnige har med sina medarbetare arbetat under den förkorta- de benämningen UFV. Med hänsyn till att utredningsuppdraget berör skilda verksamhetsområden har UFV ansett det lämpligt att lägga fram sina förslag i olika betänkanden.

UFV har sålunda tidigare överlämnat två delbetänkanden, dels Värnpliktsförmåner (SOU l972:68 och 197269), som redovisar princip- förslag rörande förmåner åt värnpliktiga, vapenfria tjänstepliktiga samt inskrivningsskyldiga, dels ock Civilförsvarsförmåner (SOU 1973J40), i vilket betänkande förslag till nytt förmånssystem för de civilförsvarsplik- tiga redovisas.

UFV får härmed överlämna sitt tredje och sista delbetänkande, benämnt Frivilligförsvarezs förmåner. I detta betänkande framläggs förslag rörande förmåner åt hemvärnspersonal och annan frivillig personal under utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret.

För frågorna om frivilligförsvarets förmåner har till utredningsmannens förfogande stått följande av departementschefen förordnade experter, nämligen avdelningsdirektören i försvarsdepartementet Ivan Hultan, majoren vid hemvärnsstaben Thord Hårleman, generalsekreteraren i riksförbundet Sveriges lottakårer Gunilla Norström, byrådirektören vid försvarets civilförvaltning Carl Reuterswärd, intendenten vid centralför- bundet för befälsutbildning överstelöjtnanten Per-Gunnar Thorstensson, majoren vid försvarsstaben Leif Törnquist och avdelningsdirektören vid försvarets civilförvaltning Sten Virdesten.

Sekreterare i utredningen har varit nyssnämnde Virdesten samt biträdande sekreterare förste byråinspektören Mats Ershammar och departementssekreteraren i försvarsdepartementet Johan Högberg.

Stockholm i augusti 1975 Sven Mellqvist

/S. Virdesten Mats Ershammar

InnehåH

Sammanfattning .................................

Kapitel 1 Inledning ............................... 1.1 Direktiven .................................

1.2 Utredningsarbetets bedrivande och allmänna förutsättningar .

Kapitel 2 Frivilligförsvarets verksamhet, organisation och personal 2.1 Allmänt

2.2 Verksamhet och organisation 2.2.1 Organisationer som rekryterar och utbildar för befatt— ningar i krigsorganisationen .................. 2.2.2 Organisationer som vidareutbildar för befattningar i krigsorganisationen ....................... 2.2.3 Organisationer som utbildar för att öka den enskildes personliga färdighet ....................... 2.2.4 Hemvärnet ............................. 2.2.5 Sjövärnskåren ........................... 2.3 Samordning och samverkan ...................... 2.3.1 Myndigheternas uppgifter m. m. ............... 2.3.2 Samarbetsorgan för frivilligverksamheten ......... 2.4 Frivilligförsvarets personal ....................... 2.4.1 FBU-personal ........................... 2.4.2 A- och B-personal ........................ 2.4.3 Hemvärnspersonal ........................ 2.4.4 Krigsfrivillig personal ......................

2.4.5 Funktionärer och instruktörer ................

Kapitel 3 Frivilligförsvarets utbildning .................. 3.1 Allmänt ................................... 3.1.1 Utbildningsområden ...................... 3.1.2 Utbildningskategorier ...................... 3.2 Grundutbildning ............................. 3.3 Repetitionsutbildning .......................... 3.3.1 Allmänt ............................... 3.3.2 Repetitionsutbildning för A- och B-personal ....... 3.4 Befordringsutbildning ..........................

11

27 27 28

31 31 33

33

35

36 m 39 39 39 M 42 42 42 44 46 47

49 49 49 49 50 51 51 51 52

3.5 Kompletteringsutbildning ....................... 54

3.5.1 Kompletteringsutbildning för A- och B-personal . . . . 54 3.5.2 Kompletteringsutbildning inom den frivilliga befälsut- 1 bildningen ............................. 55 * 3.5.3 Kompletteringsutbildning för hemvärnsmän ....... 56

3.6 Frivillig tjänstgöring ........................... 56 3.6.1 Bakgrund .............................. 56

3.6.2 Gällande bestämmelser ..................... 56

3.7 Utbildning för hemvärnsmän ..................... 58

3.8 Ungdomsutbildning ........................... 60 3.8.1 Manlig ungdomsutbildning .................. 61 3.8.2 Kvinnlig ungdomsutbildning ................. 61

Kapitel 4 Nuvarande förmåner vid frivillig utbildning och tjänst-

göring ........................................ 63 4.1 Bakgrund .................................. 63 4.2 Grunder ................................... 63 4.3 Dagsersättning och premier ...................... 66 4.3.1 Grundutbildning ......................... 66 4.3.2 Repetitionsutbildning ..................... 67 4.3.3 Befordringsutbildning ..................... 68 4.3.4 Kompletteringsutbildning ................... 68 4.3.5 Frivillig tjänstgöring i krigsbefattning ............ 68 4.3.6 Utbildning för hemvärnsmän ................. 69 4.4 Familjebidrag ............................... 70 4.5 Naturaförmåner och ersättningar för dessa ............ 71 4.5.1 Reseförmåner ........................... 71 4.5.2 Fri mat och inkvartering .................... 71 4.6 Förmåner vid sjukdom och skada .................. 72 4.7 Avtal och rekommendationer om bibehållen lön ........ 72 4.8 Förmånernas nuvarande kostnader ................. 73 4.8.1 Dagsersättning och premier .................. 74 4.8.2 Övriga förmåner ......................... 77-

Kapitel 5 Den frivilliga försvarsverksamhetens utveckling — grun- der för UFV överväganden och förslag ................... 79 5.1 Behov av och tillgång på frivillig personal ............. 79 5.2 Frivilligverksamhetens utveckling .................. 80 5.2.1 Frivilligutbildningen 1969—1974 .............. 80 5.2.2 Frivilligverksamhetens framtida inriktning m m ..... 82

Kapitel 6 Alternativa former för tillämpning av nytt Värnpliktsför- månssystem på frivillig personal ........................... 85 6.1 Värnpliktsförmånernas framtida utformning ........... 85 6.1.1 Inledning .............................. 85 6.1.2 Arbetsgruppens förslag ..................... 86 6.1.3 Propositionen och riksdagsbeslutet ............. 88 6.2 UFV överväganden ............................ 89

6.2.1 Dagsersättning som inkluderar premie ........... 89 6.2.2 Schablonersättning och premie ................ 90 6.2.3 Ersättning för inkomstbortfall ................ 91 6.2.3.1 Sjukpenningmodellen ................. 91 6.2.3.2 Modifierad sjukpenningmodell och inkomst- bidrag .......................... 92 6.3 Slutsatser ................................... 93

Kapitel 7 UFV förslag angående förmåner vid frivillig utbildning

och tjänstgöring i krigrbefattning ...................... 95 7.1 Inledning .................................. 95 7.2 Förmånssystemets principkonstruktion .............. 96 7.3 Dagsersättning och premier ...................... 99 ' 7.3.1 Inledning .............................. 99 7.3.2 Grundutbildning ......................... 100 7.3.3 Repetitionsutbildning ..................... 102 73.31 Allmänt ......................... 102 7.332 Krigsförbandsövning ................. 102 7.3.3.3 Annan repetitionsutbildning ............ 103 7.3.4 Befordringsutbildning ..................... 104 7.341 Allmänna principer .................. 104 7.342 Beräkning av dagsersättning ............ 105 7.343 Beräkning av premier m m ............. 106 7.3.4.4 Avslutning ....................... 109 7.3.5 Kompletteringsutbildning ................... 110 7.3.6 Frivillig tjänstgöring i krigsbefattning ........... 1 l 1 7.361 Tjänstgöringsformer ................. 111

7.3.6.2 Förslag rörande ersättning vid frivillig tjänst- göring .......................... 1 13 7.3.7 Utbildning för hemvärnsmän ................. 116 7.371 Årlig utbildning .................... 116 7.372 Special- och befälsutbildning ........... 118 73.8 Övrig totalförsvarsutbildning ................. 118 7.4 Dagpenningnivå .............................. 119 7.5 Familjebidrag ............................... 122 7.6 Naturaförmåner och ersättningar för dessa ............ 123 7.6.1 Allmänt ............................... 123 7.6.2 Ersättning för förplägnad ................... 124 7.6.3 Beklädnadsersättning ...................... 125 7.7 Reseförmåner ............................... 126

Kapitel 8 UFVförslag rörande förmåner vid viss tjänstgöring

m m ......................................... 129 8.1 Tjänstgöring under beredskapstillstånd och krig ......... 129 8.2 Medverkan i efterspanings- och bevakningstjänst samt musik- tjänstgöring ................................ 132 8.3 Tjänstgöring för personal inom försvarets fältarbetsorgan . . 133

8.3.1 Flygfältsingenjörer ....................... 133

8.3.2 Motorreparationsledare .................... 135 8.3.3 Personal inom byggnads- och reparationsberedskapen . 136 8.4 Rekommendationer angående avtal om avlöning m m ..... 138 Kapitel 9 Ersättningar till funktionärer och hemvärnsbefäl ..... 141 9.1 Återblick .................................. 141 9.2 Nuvarande ordning ............................ 144 9.2.1 Allmänna principer ....................... 144 9.2.2 Gällande ersättningsbestämmelser .............. 144 9.2.3 Kostnader ............................. 146 9.3 Frågans behandling vid 1974 års riksdag .............. 147 9.4 UFV förslag ................................ 148 9.4.1 Frivilligorganisationerna .................... 148 9.4.2 Hemvärnet ............................. 152 Kapitel 10 Kostnadsförändringar och prioriteringar .......... 155 10.1 Förmåner vid utbildning och frivillig tjänstgöring i krigsbe- fattning ................................... 155 10.2 Ersättningar till funktionärer och hemvärnsbefäl ........ 157 10.3 Prioriteringar ............................... 157 Bilagor Bilaga 311 Grund— och repetitionsutbildning för A— och B-personal enligt gällande kursplaner ..................... 159 Bilaga 3 :2 Omfattning av frivillig försvarsutbildning utbildningsåret 1973/74 ................................ 161 Bilaga 611 Sammanställning av synpunkter och förslag från frivillig- organisationer och myndigheter om förmåner till fri- villig personal ............................. 163 Bilaga 721 Förslag till förordning om förmåner till frivillig personal samt kommentarer till förslaget ................. 169 Bilaga 72 Förslag till ändring av bestämmelser om frivillig tjänst- göring .................................. 185 Bilaga 713 Tabell över UFVförslag angående förmåner till frivillig personal ................................. 187 Bilaga 714 Beräkning av dagpenning och premie för befordrings- utbildning med utgångspunkt i nytt ersättningssystem vid värnpliktstjänstgöring ..................... 193 Bilaga 821 Förslag till förordning om ändring i 19 39 hemvärnskun— görelsen ................................. 201

Bilaga 921 Sammanställning av vissa uppgifter från frivillig-

organisationerna för budgetåret 1973/74 ........... 203

Förkortningar

AFU Allmän försvarsutbildning AMU Allmän militär utbildning AMS Arbetsmarknadsstyrelsen BK Befälskurs BrevS Brevskolan BU Befordringsutbildning CB Civilbefälhavare CFB Centralförbundet för befälsutbildning Cfs Civilförsvarsstyrelsen FAK Frivilliga automotbilkårernas riksförbund FBU Frivillig befälsutbildning FFK Frivilliga flygkåren Fj Fanjunkare Fk Fänrik FL Flottan FMCK Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund FOS Frivilligorganisationernas samarbetskommitté FRO Frivilliga radioorganisationen FV Flygvapnet Fu Furir FVRF Flygvapenföreningarnas riksförbund FÖ Fackövning GK Grundkurs GKU Grundläggande krigsförbandsutbildning GU Grundutbildning Hlk Högre ledarkurs Hvk Hemvärnskungörelsen lk lnstruktörskurs Ik P lnstruktörskurs, praktik KA Kustartilleriet KadS Kadettskola KAROF Kustartilleriets reservofficersförbund Kbr Kungl. brev KFÖ Krigsförbandsövning Kn Kapten KU Kompletteringsutbildning Kvm Kvartermästare Lk Ledarkurs Lt Löjtnant PBS Plutonsbefälsskola MB Militärbefälhavare RepK Repetitionskurs ROK Reservofficerskurs

Förkortningar

ROU RU SAFR SBK SBS SCF SFF SFRO SFS SFÖ SKBR SkytteÖS SLK SOU SRK SSF SU SVF RF SVK SVOF SvPistSfb SÖ TFG TKG TLA UFV URK

Reservofficersutbildning Repetitionsutbildning Svenska Arméns och Flygvapnets reservofficersförbund Svenska brukshundklubben Svenska blå stjärnan Sveriges civilförsvarsförbund Svenska fallskärmsförbundet Svenska Flottans reservofficersförbund Svensk författningssamling Särskild fackövning Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund Skytteförbundens överstyrelse Riksförbundet Sveriges lottakårer Statens offentliga utredningar Svenska röda korset, försvarsavd. Svenska sportskytteförbundet Specialutbildning Sjövärnsföreningarnas riksförbund Sjövärnskåren Svenska värnpliktsofficersförbundet Svenska pistolskytteförbundet Särskild övning Tjänstemeddelanden för försvarsmakten Tjänstemeddelanden för krigsmakten Tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret Utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. * Ungdomens röda kors 1966 års värnpliktskommitté Ämbetsskrivelse Överbefälhavaren Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Överfurir

Sammanfattning

Inledning

UFV avger i detta sitt tredje och sista delbetänkande förslag rörande förmåner dels åt frivillig personal, inbegripet hemvärnspersonal, under utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning inom totalförsvaret, dels ock åt funktionärer i frivilliga försvarsorganisationer samt befäl inom hem- värnet. UFV kommer att i särskild ordning lämna förslag om ersättning till instruktörer inom bl a frivillig försvarsutbildning.

I de fyra första kapitlen av betänkandet redovisar UFV bl a nuläge beträffande frivilligförsvarets verksamhet, organisation och personal, utbildningssystem samt förmåner vid utbildning och tjänstgöring.

Analyser har gjorts av behov av och tillgång på frivillig personal i nuläge och enligt tillgängliga prognoser, av frivilligverksamhetens utveck- ling under den senaste femårs—perioden samt av myndigheternas bedöm- ningar rörande frivilligverksamhetens framtida inriktning. Detta material redovisas i kapitel 5.

UFV överväganden och förslag rörande förmåner till frivilligpersonalen redovisas i kapitel 6—9 samt beräknade kostnadsförändringar med anled- ning av förslagen i kapitel 10. En sammanfattning av förslagen i dessa kapitel lämnas i det följande.

UFV förslag om förmåner under utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning (kap 6—7)

Allmänt

År 1970 genomfördes ett flertal förbättringar av frivilligpersonalens ekonomiska villkor. Dessa innebar bla höjning av dagsersättningen, tillskapandet av ett nytt premiesystem och nya värnpliktssociala för- måner till frivilliga. Utvecklingen sedan 1970 visar att det nu behövs kompletterande förmånsförbättringar. Penningvärdesförändringen sedan nämnda är, vissa brister i gällande förmånsbestämmelser från rättvise- och administrativ synpunkt samt rekryteringsbehovet på vissa områden talar härför. De successiva förbättringarna av de värnpliktigas ekonomiska villkor gör det vidare följdriktigt att ekonomiska insatser görs för frivilligpersonalen. Från frivilligorganisationer och myndigheter har också framförts krav på sådana förbättringar.

Förmånssystemets principkonstruktion

De frivilligas nuvarande förmåner är till stor del utformade efter modell av gällande system för ersättningar till värnpliktiga. Utifrån en analys av nuvarande frivilligförmåner samt ett antal alternativa ersättningsmodeller, som i olika omfattning och former anknyter till principerna i det av 1975 års riksdag (prop l975:37) beslutade nya ersättningssystemet för värn- pliktiga, har UFV övervägt hur behovet av förmånsförbättringar bäst kan tillgodoses. Av principiella skäl och med hänsyn till kostnaderna föreslär UFV att detta sker genom en vidareutveckling av nuvarande system. En sådan vidareutveckling bör enligt UFV innebära att ersättningen till den enskilde vid utbildning och tjänstgöring bedöms efter om deltagandet avser egen utbildning eller i första hand föranleds av myndigheternas behov av personal för ledning av övningar m m. Vid utbildning bör ersättningen i princip beräknas efter vad värnpliktiga erhåller under värnpliktstjänstgöring. Är fråga om frivillig tjänstgöring för att primärt tillgodose myndigheternas personalbehov, bör marknadsmässig lön till- lämpas. När den frivillige går in i det obligatoriska utbildningssystemet, bör förmånerna också följa det obligatoriska systemet. Naturaförmåner skall utgå liksom nu.

Förändringar av förmånssystemet bör enligt UFV inriktas på att åstadkomma ökad likformighet och förenklingar som medger administra- tiva besparingar. Utredningen konstaterar att det i nuvarande system finns obefogade skillnader i förmånshänseende, bl a mellan hemvärnsmän och övrig frivillig personal. Principiellt anser UFV att personal som deltar i samma utbildning eller fullgör samma tjänstgöring bör ha samma ekonomiska förmåner oberoende av vilken kategori frivilligpersonal vederbörande tillhör. Förmånerna inom totalförsvarets civila del bör exempelvis överensstämma med försvarsmaktens även om rekryterings- läget inte är detsamma.

Emellertid har UFV funnit att en vidareutveckling av nuvarande system bör innefatta både generella och selektiva åtgärder. De generella insatserna föreslås avse höjd dagsersättning samt vissa justeringar av rese- och naturaförmånerna.

De selektiva åtgärderna bör ges olika inriktning för olika utbildnings- kategorier. Beträffande den frivilliga befälsutbildningen är det särskilt angeläget att öka deltagandet i befordringsutbildning på plutons— och kompanichefsnivå. I fråga om hemvärnet är det i stället angeläget att koncentrera de selektiva åtgärderna på ovan åsyftade förenklingar. Beträffande A- och B—personalen är det framför allt ersättningsförhållan- dena under frivillig tjänstgöring i krigsbefattning som behöver rättas till.

En aspekt på avvägningen mellan generella och selektiva åtgärder är i vad mån förbättringar av kontantersättningarna i första hand bör läggas på höjning av dagsersättningen eller på premiehöjningar. Utredningen prioriterar höjning av dagsersättningen men föreslär även betydande förbättring av utbildningspremierna, särskilt premierna för viss beford- ringsutbildning.

En fråga av principiell betydelse är avvägningen mellan fasta och

rörliga ersättningsformer. UFV föreslår att förmånerna till kursdeltagare i princip skall vara fasta medan arvoden och andra ersättningar till funktionärer däremot i princip bör vara rörliga.

Mot bakgrund av att ett relativt stort antal A- och B—personal avregistrerats under de senaste åren har UFV övervägt om någon ersättningsform borde tillskapas för att minska avgångarna. Ersättningen skulle kunna falla ut som premie för förlängning av avtalet, vilket sker vart fjärde år. Med hänsyn till bla kostnaderna samt möjligheten att genom andra åtgärder minska personalomsättningen avger utredningen dock inte något förslag om sådan ”avtalspremie”.

UFV föreslår att kontantersättningssystemet skall bestå av dagpenning (motsv nuv traktamente), premier per kurs (utbildningspremie) eller per dag (dagpremie), familjebidrag samt i vissa fall ersättning efter sjuk- penningmodellen och marknadsmässig lön enligt den principkonstruktion som framgår av följande tablå.

Utbild ning/tjänstgöring Dag— Dag— Utbild— Värn- Lön Familje— penning premie nings— plikts- enligt bidrag premie för- avtal (behovs- måner prövat)

Grundutbildning (GU) X X X Repetitionsutbildning (RU) Krigsförbandsövning (KFÖ) X” Annan RU (Betr årlig utbildn vid Hv,

se nedan) X X X

Befordringsutbildning (BU)

(BU/Tjg—skede, se lfriv tjg vid vpl RU nedan) BU vid Vpl cu xb BU i allmänhet

XX X

K ompletteringsutbildning (KU)

Frivillig tjänstgöring i krigsbefatt- ning Tjg vid vpl RU (KFÖ/SÖ) x” Övrig, högst 8 dgr i följd X X Övrig, mer än 8 dgr i följd

Utbildning vid hemvärnet Årlig utb (ÅU) Allm hv X X Årlig utb (ÅU) Driftv Special— o befälsutb Allm hv X X Special— o befälsutb Driftv X

Ungdo msutbildning Endast naturaförmåner

XXX

a Ersättning efter sjukpenningmodellen plus befattningspenning. b Penningbidrag enligt den s k trappstegsmodellen. För fänrikskurs även premie.

Inom ramen för ersättningsformerna enligt tablån bör, framhåller UFV, i möjligaste mån elimineras sådana villkor som innebär att rätt till vissa förmåner faller bort efter visst antal fullgjorda dagar eller timmar av utbildning eller tjänstgöring.

Med undantag för ersättning efter sjukpenningmodellen samt mark- nadsmässig lön och familjebidrag i form av näringsbidrag bör nuvarande regler om skattefrihet bibehållas.

Grundutbildning

Utredningen föreslår att deltagare i grundutbildning erhåller —— förutom dagpenning » utbildningspremier med varierande belopp. Dagpenningen föreslås utgå med samma belopp som vid all övrig utbildning.

Som skälig kompensation för penningvärdeförändringen sedan 1970 föreslås att utbildningspremien räknas upp med i runt tal 30% för huvuddelen av kurserna enligt följande tabell.

Kurs Nuvarande föreslaget belopp kr belopp kr Grundkurs B-personal 100 100 Grundkurs A-personal 150 200 Gruppbefälskurs (ledarkurs 1) 300 400 Plutonsbefälskurs (ledarkurs 2) 450 600 Plutonsbefälskurs (instruktörskurs) 600 800 Plutonsbefälskurs (praktikskede av instruk— törskurs ] 200 1 200 Kompanibefalskurs (högre ledarkurs) 1 000 1 200

Repetitionsutbildning

En av grundprinciperna i UFV förslag är att när den frivillige under utbildning eller tjänstgöring går in i det obligatoriska utbildningssystemet så skall förmånerna också följa det obligatoriska systemet. UFV föreslår därför att all frivillig personal som deltar i krigsförbandsövningar och motsvarande övningar skall erhålla ersättning efter modell av sjukför- säkringssystemet samt i förekommande fall befattningspenning i likhet med värnpliktiga enligt beslut av 1975 års vårriksdag.

Vad gäller annan repetitionsutbildning än krigsförbandsövningar och motsvarande föreslår UFV att nuvarande system bibehålls med hänsyn till bl a de former denna utbildning bedrivs i. Vid sidan av dagpenning skall således utgå dagpremie samt i förekommande fall familjebidrag.

Genom den relativt kraftiga uppräkningen av dagpenningen, som UFV föreslår, är det mindre angeläget att också höja dagpremien. En uppräk- ning av dagpremien är också mycket kostnadskrävande. UFV föreslår därför att gällande premiebelopp om 20 kr bibehålls.

UFV föreslår som norm för kommande justeringar av dagpremien att beloppets storlek prövas av överbefälhavaren i särskild ordning med hänsyn främst till förändringar av garantinivån i den sjukpenningliknande ersättningen.

Befordringsutbildning

Befordringsutbildningen har samma syfte som motsvarande utbildning inom det obligatoriska systemet och ger samma kompetens som denna.

Ersättningsförhållandena för värnpliktiga i det obligatoriska systemet bör därför enligt UFV vara styrande för förmånerna vid frivillig befordrings- utbildning. En sådan parallellitet är en förutsättning för att inte ett konkurrensförhållande skall uppstå mellan den frivilliga och den ordina- rie utbildningsvägen.

Följande allmänna principer föreslås tillämpas beträffande premierna för befordringsutbildning.

. Nuvarande system med dagpenning och fasta premier för slutförd kurs bibehålls i huvudsak.

. Med hänsyn till utbildningsbehovet prioriteras i premiehänseende rekryteringen till befordringsutbildning inom troppchefs- och plutons- chefsnivåerna och till kompanichefsnivån. . Premiebeloppen beräknas på sådant sätt att en nivåmässig balans i fråga om den sammanlagda kontantersättningen föreligger vid jäm— förelse mellan det ordinarie utbildningssystemet och FBU-systemet. . Premiesystemet anpassas till det av 1975 års vårriksdag beslutade nya ersättningssystemet för värnpliktiga m fl. . 1 de fall ett skede av befordringskurs samordnas med det ordinarie utbildningssystemet skall även förmånerna vara desamma. FBU-perso— nalen skall under denna del av utbildningen erhålla samma ersättning, som de värnpliktiga erhåller, med vilka FBU—personalen utbildas.

I det följande redovisas UFV förslag till nivåbestämning av främst premierna för var och en av de olika befordringskurserna. Vidare anges vissa premiebelopp, vilka med hänsyn till pågående omläggning av ersättningssystemet för värnpliktiga, i huvudsak bör betraktas som preliminära eller som exempel på premiebelopp.

UFV föreslår att premierna för furirskurs och överfurirskurs höjs med ca 100 kr. Premien för furirskurs föreslås således höjas från 140 kr till 250 kr och premien för överfurirskurs från 275 kr till 400 kr.

Beträffande sergeantkurs, som fn berättigar till premie med 550 kr, föreslås att för deltagare i sergeantkurs inom armén och marinen skall kontantersättningen utgöra penningbidrag — fast och rörlig del —- enligt det nya system som skall gälla för värnpliktiga under grundutbildning. Dagpenning eller premie såsom frivillig skall därvid ej utgå.

För deltagare i sergeantkurs inom flygvapnet föreslås utgå, förutom dagpenning, en utbildningspremie som beräknas så att den _ uttryckt i dagsbelopp motsvarar skillnaden mellan penningbidraget för värnplikti- ga under plutonsbefälsskola och dagpenningen. Som exempel anges ett premiebelopp om 600 kr.

Fanjunkarkurs utgör en påbyggnadsutbildning till plutonsbefälsskola och bör därför enligt UFV uppfattning berättiga till en högre ersättning än vad värnpliktiga i det obligatoriska systemet erhåller under plutons- befälsskola. Med hänsyn till det stora utbildningsbehovet och förhållan- dena för dem som efter genomförd fanjunkarkurs fortsätter till fänriks- kurs föreslår UFV att premien för fanjunkarkurs beräknas efter ungefär samma dagsbelopp som skall utgå i penningbidrag till värnpliktiga i det ordinarie systemet under kadettskola enligt det nya ersättningssystemet.

Som exempel anger UFV ett premiebelopp om 1 200 kr. Gällande premie är 750 kr.

Med tillämpning av nytt ersättningssystem för värnpliktiga föreslår UFV att följande riktlinjer skall gälla i fråga om ersättning för fänriks- kurs. För kadettskoleskede av fänrikskursföreslås den frivillige erhålla penningbidrag fast och rörlig del samt premie helt enligt de grunder som avses gälla i det ordinarie utbildningssystemet. Dagpenning såsom frivillig utgår då inte. Under övrig del av fänrikskurs föreslås kontant— ersättningen utgöra endast dagpenning.

I fråga om löjtnants- och kaptenskurserna, vilka enligt nuvarande ordning berättigar till premie med 1 200 kr respektive 2 400 kr, föreslår UFV att premierna nivåbestämmes efter den dagsersättning som avses gälla under reservofficerskurs (ROK I) enligt det ordinarie systemet. Med utgångspunkt från angiven norm anger UFV som exempel för löjtnants- kurs en premie om 1 500 kr och för kaptenskurs en premie om 3 700 kr.

UFV föreslår att premien för den planerade nya reservofficersutbild- ningen av plutonsbefäl inom FBU nivåbestäms efter ersättningen under kadettskola enligt det ordinarie systemet. UFV anger ett premiebelopp om 2 000 kr för utbildning om fyra veckor och 2 600 kr för utbildning om sex veckor.

En sammanfattning över redovisade premiebelopp enligt UFV förslag framgår av tabellen 7:2 på sid 109 i betänkandet.

Komplette ringsutbildning

UFV anser inte att det fn finns behov av en generell premie för kompletteringsutbildning. Beträffande centrala kompletteringskurser om ca två veckor vore det enligt UFV uppfattning önskvärt med en premie, men på grund av avgränsningssvårigheter avger UFV inget förslag om sådan premie. UFV förslag innebär i fråga om kompletteringsutbildning endast en uppräkning av dagsersättningen.

Frivillig tjänstgöring i krigsbefattning

UFV har funnit att en förändring av ersättningarna vid frivillig tjänst- göring i krigsbefattning är mycket angelägen. Denna bör enligt UFV inriktas på i första hand följande åtgärder.

Mer skälig ersättning bör erhållas vid frivillig tjänstgöring som A- och B-personal fullgör utöver det i avtalet angivna antalet dagar för repeti— tionsutbildning.

Ersättningsvillkoren bör anpassas efter verksamhetens art och elimine- ra de gränsdragningsproblem som f n finns.

Vidare bör en anpassning ske till nytt ersättningssystem för värnplik- tiga inom försvarsmakten.

[ syfte att nå ovan angivna effekter föreslår UFV att förekommande former av frivillig tjänstgöring i krigsbefattning i ersättningshänseende delas upp enligt följande.

1. Frivillig tjänstgöring vid krigsförbandsövning (KFÖ). 2. Frivillig tjänstgöring i form av punktinsatser. 3. Frivillig tjänstgöring under viss längre tid (fredsproduktion).

UFV föreslår beträffande tjänstgöring vid KFÖ (motsv) att all däri deltagande frivillig personal erhåller den sjukpenningliknande ersättning och den befattningspenning som avses utgå till värnpliktiga under repetitionsutbildning enligt värnpliktslagen. Förslaget i denna del medger att endast ett ersättningssystem kommer att finnas för dem som deltari KFÖ, oavsett om deltagandet avser repetitionsutbildning eller frivillig tjänstgöring och oavsett kategoritillhörighet.

Annan frivillig tjänstgöring än KFÖ (motsv) är i allmänhet aktuell endast för A- och B-personal. UFV framhåller att eftersom tjänstgöringen främst föranleds av myndighetens personalbehov borde i princip mark- nadsmässig lön utgå. Den helt övervägande delen av denna icke avtals— enliga tjänstgöring pågår endast 3—4 dagar per är varför skattepliktiga ersättningar mm inte synes vara rationellt. Tjänstgöring av kortare varaktighet kan också sägas ha ett mera markant inslag av egen utbild— ning. Mot bakgrund härav föreslår UFV att vid här avsedd tjänstgöring skall utgå ersättning som vid avtalsenlig repetitionsutbildning, dvs dag- penning och dagpremie, naturaförmåner och i förekommande fall familje- bidrag.

Nu anförda praktiska motiv kan dock inte åberopas för frivillig tjänstgöring som pågår längre tid. Sådan längre tjänstgöring förekommer i huvudsak endast för den sk servicetjänst som SLK-personal gör vid kursgårdar mm och som i regel pågår två till tre veckor i följd. Utbildningsmomentet är här också mindre framträdande. UFV föreslår därför att för angiven tjänstgöring skall utgå skattepliktig marknads- mässig lön enligt avtal. Gränsen mellan punktinsatser och tjänstgöring under längre tid föreslås i författningen sättas vid åtta dagar.

Utbildning för hemvärnsmän

Enligt gällande bestämmelser erhåller hemvärnsman iallmänna hemvärnet vid ärlig utbildning förutom traktamente — en premie om 50 kr respektive för befäl 85 kr under förutsättning att hemvärnsmannen fullgör 20-timmars respektive 34—timmars utbildning under året.

Ersättningssystemet vid årlig utbildning kräver ett, i förhållande till sitt belopp eller till kostnaderna, oproportionerligt stort registrerings— och uppföljningsarbete, vilket medför ett betydande merarbete för hemvärns- befäl och myndigheter.

Enligt UFV uppfattning är inte nuvarande villkor, att 20 respektive 34 timmars utbildning skall ha fullgjorts för rätt till premie, nödvändigt för att behålla intresset hos hemvärnsmännen att genomgå föreskriven årlig utbildning. UFV föreslår därför att hemvärnsman i allmänna hemvärnet vid årlig utbildning alltid erhåller premie med 20 kr/dag dagpremie under förutsättning att utbildningen omfattar minst sex timmar i följd. Med det av UFV föreslagna dagpenningbeloppet kommer hemvärns-

männen sålunda att erhålla 40 kr för varje heldagsövning/utbildning. UFV föreslår således endast en utvidgning av premierätten och inte någon höjning av beloppet. Förslaget innebär enhetliga ersättningsvillkor för hemvärnsmän sa mt A- och B-personal under repetitionsutbildning.

Hemvärnsmän i driftvärnet genomgår i regel årlig utbildning på arbetstid och bibehåller därvid sina avlöningsförmåner i anställningen. UFV föreslår såvitt gäller utbildning under arbetstid ingen ändring av förmånerna till sistnämnda personal.

I den mån hemvärnsmän i driftvärnet fullgör årlig utbildning på fritid bör samma förmåner utgå som hemvärnsmän i allmänna hemvärnet erhåller, dvs både dagpenning och dagpremie. F n utgår i sistnämnda fall inte premie.

Beträffande special— och befälsutbildning inom hemvärnet föreslår UFV att nuvarande premie på 300 kr för 40-timmars kurs (respektive 600 kr för SO-timmars kurs) delas upp på två belopp. Ett lägre belopp på 200 kr föreslås utgå till deltagare i Specialkurser och ett högre belopp på 400 kr föreslås utgå till deltagare i befälskurser på 40 timmar. För befälskurser om 80 timmar bör premien utgöra 800 kr. Reduceringen av premien för deltagare i Specialkurser motiveras av angelägenheten att minska spännvidden i premiehänseende mellan hemvärnsmännen och hemvärnets B-personal. Föreslagen uppräkning av premien för befäls- kurser motsvarar ca 30 %.

Ungdomsutbildning

I fråga om ungdomsutbildning för totalförsvaret föreslår UFV att deltagarna skall vara berättigade till naturaförmåner och kontant ersätt- ning härför, tex vid in- och utryckningsresa, i samma omfattning som deltagare i vuxenutbildning.

Dagpenningnivä

Nu gällande trnkmmente är 10 kr vid grundutbildning och 12 kr vid annan frivillig utbildning. Det skall ersätta den enskilde för dennes nödvändiga merutgifter i samband med tjänstgöringen och utbildningen. Med hänsyn till att dessa merkostnader i princip är oberoende av om den frivillige deltar i grundutbildning eller annan frivillig utbildning föreslår UFV att ett enhetligt belopp för dagsersättningen benämnd dagpen- ning för all frivillig utbildning införs.

Prisutvecklingen sedan 1970, då beloppet senast reglerades, har emel- lertid delvis urholkat värdet av ersättningen. UFV anser det därför angeläget att beloppet justeras upp minst så mycket att 1970 års realvärde återställs. Därutöver föreslår UFV en standardförbättring på ca 20 %. Beräknat efter prisläge våren 1975 föreslås ett sålunda uppräknat dagpenningbelopp utgöra 20 kr.

I syfte att tillförsäkra frivilligpersonalen en viss anpassning av dagser- sättningens storlek till förändringar i penningvärdet föreslår utredningen att dagpenningens belopp fortsättningsvis fastställs utgöra två gånger det

lägsta penningbidrag som utgår enligt värnpliktsavlöningskungörelsen till värnpliktig under grundutbildning.

UFV föreslår att rätten till dagpenning utvidgas så att den utgår även vid av myndighet anordnad utbildning till funktionär (motsv) inom frivillig försvarsorganisation eller hemvärnet.

UFV anser att kravet på två dagars sammanhängande utbildning för rätt till dagpenning i princip bör bibehållas. Dock föreslås den justeringen att årlig utbildning enligt 16 & hemvärnskungörelsen generellt skall vara dagpenningberättigande under förutsättning att utbildningen/övningen pågår minst sex timmar i följd.

UFV föreslår att, även i de fall repetitionsutbildning och frivillig tjänstgöring inte utan betydande olägenheter kan fullgöras som heldags- övning och därför av vederbörande myndighet medges bedrivas som halvdagsövningar. dagpenning och dagpremie skall utgå med hälften av det för hel dag gällande beloppet. Enligt nuvarande bestämmelser utgår kontant endast premie med 10 kr.

Vidare föreslås att nuvarande krav på att här avsedd utbildning och tjänstgöring skall fördelas på två på varandra följande dygn för att kontantersättning skall utgå ersätts med föreskrift att fördelningen får ske på lämpligt sätt. Förslaget till ändring isistnämnda avseende berör både dagpenning och dagpremie.

Familjebidrag

Av UFV förslag till dagersättning under deltagande i KFÖ i form av repetitionsutbildning och frivillig tjänstgöring i krigsbefattning följer att de nuvarande familjebidragen kan slopas under ifrågavarande utbildning och tjänstgöring.

Beträffande övrig utbildning och tjänstgöring föreslås ett generellt villkor om minst fem dagars utbildning i en följd för rätt till familje- bidrag.

Naturaförmåner och ersättningar för dessa

I frågan om ersättning för förplägnad föreslår UFV att frivilligpersonalen vid in- och utryckningsresa som omfattar mer än sex timmars restid erhåller färdkostersättning med 25 kr.

Rätten till beklädnadsersättning för A- och B-personal vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning föreslås tas bort. Hemvärnsmän föreslås erhålla rätt till fri sjukvård enligt samma villkor som f n gäller för annan frivillig personal.

Reseförmäner

UFV föreslår ändring av reseförmånerna i huvudsakligen tre avseenden, nämligen

. höjning av resekostnadsersättningen vid användande av egen bil (biler- sättning),

0 rätt att använda flyg vid in- och utryckningsresa i vissa fall samt . fri resa för särskilda ändamål.

Beträffande bilersättning föreslår utredningen att det belopp som i bilersättningsavtalet anges för en årlig körlängd av 7001—15 000 km tillämpas för frivillig personal och att en automatisk anknytning sker till förändringar i bilersättningsavtalet.

Deltagare i frivillig försvarsutbildning föreslås få i huvudsak samma rätt som värnpliktiga att utnyttja flyg vid fri resa.

UFV föreslår vidare dels att frivillig i samband med tjänstledighet i vissa särskilda fall kan erhålla fri resa och dels att frivillig vid nödvändig tjänsteresa, t ex deltagande i riksstämma, erhåller fri resa och traktamen- te enligt allmänna resereglementet.

UFV förslag rörande förmåner vid viss tjänstgöring (kap 8)

Tjänstgöring under beredskapstillsta'nd och krig

UFV uttalar att det ur rekryterings- och beredskapssynpunkt är angeläget att det redan i fredstid finns riktlinjer för hur frivilligpersonalen skall ersättas vid tjänstgöring under beredskap och krig.

Med hänsyn till de förhållanden under vilka frivilliga kommer att verka under beredskap och krig bör dessa i likhet med vad som förutsätts gälla för värnpliktiga enligt UFV uppfattning anknytas till sjukpenningersätt- ningen om tjänstgöringen sker inom försvarsmakten. Någon åtskillnad bör härvid inte göras mellan A- och B-personal inom försvarsmakten, krigsfrivilliga respektive hemvärnsmän inom allmänna hemvärnet. Ersätt- ningsförhållandena för A- och B-personal inom totalförsvarets civila del bör däremot anknytas till vad som enligt allmän författning, reglemente eller avtal gäller för annan personal vid arbete av motsvarande slag.

Hemvärnsmän inom driftvärnet bör vid tjänstgöring under beredskap och krig bibehålla sina anställningsförmåner.

Medverkan i efterspanings- och bevakningstjänst samt musiktjänstgöring

Med hänsyn till angelägenheten av att erhålla enhetliga ersättningsprin- ciper föreslår UFV att hemvärnspersonal och i förekommande fall annan frivilligpersonal som medverkar i efterspanings- och bevakningstjänst blir berättigad till — utöver dagpenning —- föreslagen dagpremie på 20 kr. Samma förmån föreslås utgå vid musiktjänstgöring för frivillig.

UFV lämnar vissa förslag och synpunkter rörande ersättningsförhållan- den för personal inom försvarets olika fältarbetsorgan. Förslagen, som endast innebär begränsade justeringar i ersättningshänseende berör flyg- fältsingenjörer, motorreparationsledare samt personal inom byggnads- och reparationsberedskapen.

Författningsförslag (Bil 711)

UFV avger förslag till ny förordning, som innebär att förmåner till all frivillig personal, inbegripet hemvärnsmän, under utbildning och tjänst- göring i krigsbefattning regleras i en och samma författning i stället för som nu i tre olika.

Ersättningar till funktionärer och hemvärnsbefäl m fl (kap 9)

Frivilligorganisationernas funktionärer

l begreppet funktionär innefattar UFV dels förtroendevalda och dels löneanställda funktionärer. Den gemensamma uppgiften är att svara för ledning av frivilligverksamheten inom den egna organisationen.

UFV har konstaterat att fördelningen av statsmedel till frivilligorgani- sationerna under senare år präglats av en naturlig prioritering av utbild- ningen framför ledning av verksamheten. Med hänsyn till utbildningens expansion och ändrade förutsättningar för funktionärsverksamheten har emellertid utvecklingen nu nått en vändpunkt, där större uppmärksamhet och väsentligt ökade ekonomiska resurser måste tilldelas ledningsverk- samheten.

UFV framhåller att det numera ofta är förenat med betydande svårigheter att rekrytera lämpliga personer för uppdrag som förtroende- vald funktionär mot en ringa eller ingen ersättning. Det finns anledning understryka att tillgång på funktionärer är en absolut förutsättning för utbildningen och att funktionärsverksamheten inte på samma sätt som hittills kan bedrivas mer eller mindre gratis. Ökat ekonomiskt stöd till denna verksamhet är den mest angelägna åtgärden för frivilligförsvaret. Därvid bör organisationernas prägel av frivilliga och ideellt arbetande organ bibehållas. Samtidigt bör förutsättningar skapas för en mer effektiv och planmässig ledningsverksamhet. Möjligheterna att rekrytera aktiva och skickliga medlemmar som engagerar sig i ledningsarbetet och fastare knyts till detta bör förbättras.

När det gäller konstruktionen av statsbidraget visar erfarenheterna att nuvarande regler med maximerade arvodesbelopp till vissa förtroende- valda funktionärer och anslagsuppdelningen på administration respektive funktionärsarvoden i allt för hög grad begränsar organisationernas möjlig- heter till val av medel för att nå uppställda mål. Målen fastställs av bidragsgivande myndigheter, vilka också mäter resultaten.

Det väsentliga ur statsmakternas synpunkt såsom utgivare av stats- medel bör vara att organisationen fullgör av myndigheten tilldelade uppdrag och redovisar dessa. På vilket sätt uppdragen genomförs bör vara organisationens sak att avgöra. UFV anser det vara av väsentlig betydelse att organisationerna ges reella möjligheter att själva finna lämpliga former för sin verksamhet. Förutsättningarna för mer koncentrerade och ratio- nella lösningar blir då större. UFV erinrar om att tex idrottsrörelsen i mycket hög grad har frihet att disponera sina statsbidrag. Erfarenheterna

därifrån är goda. Det bör då vara möjligt att tillämpa motsvarande principer för frivilligorganisationerna i enlighet med försvarets planerings- och ekonomisystem. UFV föreslår således att organisationerna i princip får fritt disponera statsmedlen för ledningsverksamhet inom ramen för de allmänna mål och uppdrag som myndigheterna anger.

Som konsekvens av UFV förslag om friare disposition av ifrågavarande statsmedel föreslår UFV att den nuvarande uppdelningen av statsanslaget på administration respektive funktionärsarvoden slopas samt att nuvaran- de regler om maximerade arvodesbelopp och arvodesberättigade personer upphävs. Om sålunda en organisation finner det angeläget att ta ianspråk medel, som enligt gällande bestämmelser avses för arvoden till förtroen- devalda funktionärer, för att i stället tillfälligt anställa en person, skall inte budgetföreskrifter utgöra hinder däremot. Vad gäller de rättvise- aspekter som kan aktualiseras vid tillämpning av föreslagen princip vill UFV endast framhålla att organisationerna är uppbyggda på demokra- tiskt valda självstyrelseorgan där medlemmarna har möjligheter att via sina ombud söka åstadkomma önskvärda förändringar.

Vid behandlingen av funktionärsarvodesfrågan har aktualiserats ett flertal frågor om fördelningen av statsmedlen på denna verksamhet. Frågorna har avsett vilka funktionärer på central eller regional respektive lokal nivå som bör prioriteras i ersättningshänseende, hur orgnisationerna bör samordna sina resurser etc. Med hänsyn till att organisationerna föreslås få fritt disponera medlen har UFV inte funnit det meningsfullt eller riktigt att ange detaljerade riktlinjer i dessa frågor. Organisationernas bedömningar i dessa frågor kan variera från tid till annan beroende på rekryteringsläge m m. De organisatoriska förhållandena kan också skifta relativt snabbt. UFV lämnar inte heller preciserade beräkningar om medelsbehov. Sådana beräkningar bör göras när ställning tas till principer- na för funktionärsarvodena enligt UFV förslag samt vid den årliga budgetbehandlingen. Med det underlag som stått till UFV förfogande finner utredningen att det är helt nödvändigt med en väsentlig medelsför- stärkning om verksamheten skall kunna fortgå i den omfattning och i de former som statsmakterna avsett. UFV håller inte för osannolikt att det ökade medelsbehovet för ledningsverksamhet — uttryckt i ett genom- snittligt riktvärde med utgångspunkt från de former verksamheten be- drevs i under budgetåret 1974/75 — kan komma att överstiga 50 % eller för fjärde huvudtiteln ca 1,75 mkr.

UFV föreslår även att de organisationer, som har kostnader för funktionärsverksamhet, men som enligt gällande bestämmelser eller praxis inte erhåller statsbidrag för detta ändamål, i princip bör vara berättigade till dylikt bidrag under förutsättning att de uppfyller bestäm- melserna i kungörelsen om frivillig försvarsverksamhet.

Enligt UFV uppfattning bör vidare statsbidraget beräknas så att kostnadsersättningar kan utges till förtroendevald person, som deltar i organisationens riksstämmor och liknande självstyrelseorgan.

När det gäller myndigheternas normer för medelstilldelning bör dessa bestämmas med hänsyn till de betydande variationer organisationerna uppvisar med avseende på förutsättningar för verksamhetens bedrivande,

verksamhetens omfattning, organisatorisk struktur m m. Som exempel anses att organisationer som i stor utsträckning bedriver utbildning i egen regi kan behöva särskilda resurser härför. Organisationer som med avseende på kursdeltagare och funktionärer saknar delvis givna rekryte- ringsbaser kan för rekryteringsverksamhet behöva större ekonomiskt stöd än som annars skulle erfordras. Andra faktorer som bör ligga till grund för beräkningen av statsbidragens storlek för ledningsverksamhet är bl a antalet lokala och regionala enheter och uppbyggnaden av dessa, utbild- ningens omfattning, omfattningen av avtalstecknandet samt registrering- en och krigsplaceringen av personal, omfattningen av upplysnings- och rekryteringsverksamheten samt antal och sammansättning av funktionä- rerna.

Med utgångspunkt i angivna förhållanden bör statsbidraget utgöras dels av ett grundstöd som ett uttryck för det allmänna värde statsmakterna tillmäter organisationen som sådan och dess verksamhet samt dels av ett tilläggsstöd, vars storlek bör bestämmas av ovannämnda faktorer.

Övergången till större frihet för organisationerna att fördela tilldelade resurser måste kombineras med åtgärder som ger statsmakterna möjlighet att bedöma i vad mån de ökade insatserna av allmänna medel ger avsedd effekt. UFV menar att denna uppföljning bör ske genom en enhetlig och rationell planering och redovisning. Det är angeläget att organisationerna ger myndigheterna allsidigt underlag för ställningstagande till organisatio- nernas behov. Detta bör ske i samband med den årliga budgetbehandling- en och genom organisationsbeskrivningar, verksamhetsrapporteringar samt kostnadsredovisning enligt principerna för försvarets planerings— och ekonomisystem.

UFV har funnit att det inom frivilligorganisationerna finns intresse för att skapa ändamålsenligare verksamhetsformer genom att exempelvis samordna administrativa rutinuppgifter för att därigenom få ökade resurser för ledningsverksamhet. UFV understryker sin positiva inställ- ning till sådana angelägna åtgärder och föreslår att möjligheter skall föreligga till särskilda bidrag för att genomföra rationaliseringsåtgärder, som organisationerna kan finna nödvändiga.

Hemvärnets befäl m fl

Med hänsyn till hemvärnets organisation och hemvärnsbefälets ställning inom denna anser UFV det inte vara lämpligt att lösa frågan om ersättning till dessa på samma sätt som för frivilligorganisationernas funktionärer. UFV föreslår att nuvarande principer för hemvärnsbefälets årsarvoden bibehålls och att arvodesbeloppen höjs. Årsarvodet för krets- hemvärnschef föreslås höjas från 1 140 kr till 2000 kr. Nuvarande årsarvoden för hemvärnschefer 1 320 kr respektive 900 kr beroende på hemvärnsområdets storlek - föreslås ändrade på så sätt att arvode utgår med högst 2 300 kr enligt rikshemvärnschefens bestämmande. Övriga kategorier hemvärnsbefäl samt ungdomsledare föreslås få arvodet höjt från 360 kr till 500 kr/år.

Vidare föreslås att kretshemvärnschefernas ställföreträdare och adju-

tanter samt musikledare blir arvodesberättigade och att arvodet för dessa nytillkomna kategorier utgår med 500 kr/år.

Kostnadsförändringar och prioriteringar (kap 10)

Förmåner vid utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning

UFV förslag beträffande förmåner vid utbildning och frivillig tjänstgöring i krigsbefattning beräknas medföra en sammanlagd kostnadsökning på ca 6,1 mkr eller ca 35 % med utgångspunkt i förhållandena utbildningsåret 1973/74.

Ökningen fördelar sig på utbildningsområden och förmånsslag enligt följande två tabeller.

Utbildn område Ökning mkr Förmånsslag Ökning mkr GU 0,71 Dagpenning 2,98 RU 0,73 Sjukers vid Kl-"Ö (brutto) 1,10 BU, KU 0,79 li'riv tjänstg 0,50 Dagpremie 1,12 Hv-mäns utb Utbildn premie 0,40 allm hv 3,25 Penningbidrag, driftv 0,03 servicearvode minus 0,5 3 Ungdomsutb 0,10 Marknadslön” 0,50 Reseers 0,44 _ Färdkosters O,_l(l Summa 6,11 Summa 6,11

a För tjänstgöring över åtta dagar i följd.

Ersättningar till funktionärer och hemvärnsbefäl

Beträffande uppräkningen av medelstilldelningen för funktionärsverk- samheten och för administrationen inom frivilligorganisationerna har UFV förutsatt att betydande kostnadsökningar blir följden men har inte ansett sig kunna bestämma storleken närmare. Om anslaget till lednings- verksamhet skulle räknas upp med tex 50% i förhållande till läget budgetåret 1974/75 blir kostnadsökningen ca 1,75 mkr.

De föreslagna höjda årsarvodena för hemvärnets befäl och förslaget om utökning av kretsen arvodesberättigade sådana kostnadsberäknar UFV till omkring 1,6 mkr för år.

Prioriteringar

Med hänsyn till att huvuddelen av den beräknade kostnadsökningen föri vart fall förmåner vid utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning tas i anspråk för att återställa förmånernas realvärde till 1970 års penningvär- de är den enligt UFV bedömning inte mer omfattande än att förbättring- arna bör kunna genomföras i ett sammanhang. UFV lämnar ändå förslag till angelägenhetsgradering av förbättringarna för den händelse det av

ekonomiska skäl inte skulle vara möjligt att genomföra hela förslaget samtidigt.

Vissa av de föreslagna förbättringarna beräknas inte kräva några påtagliga kostnadsökningar. Detta gäller de värnpliktssociala förmånerna utom höjningen av bilersättningen.

Vad gäller de resurskrävande reformerna prioriterar UFV dessa enligt följande, varvid l anger högsta prioritet.

l. Ersättningar till funktionärer och årsarvoden till hemvärnsbefäl 2. Åtgärder för att genomföra föreslagna nya principer för konstruktio-

nen av ersättningssystemet vid utbildning och tjänstgöring i krigsbe— fattning

3. Reseersättningar (bilersättning).

1. Inledning

1.1. Direktiven

Kungl Maj:t bemyndigade den 16 oktober 1970 chefen för försvarsde- partementet att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att företa utredning rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m fl.

1 nu föreliggande tredje delbetänkande behandlas förmånerna till hemvärns- och frivilligpersonalen. [ de delar direktiven berör sagda personal anförde departementschefen följande vid anmälan av ärendet.

Med hänsyn till vad jag här har anfört bör en sakkunnig nu tillkallas för att företa en allsidig utredning beträffande systemet av förmåner vid obligatorisk tjänstgöring i fredstid inom totalförsvaret för utbildning och övning liksom även vid inskrivning av värnpliktiga. Utredningen bör självfallet väsentligen avse förmåner åt värnpliktiga, vapenfria tjänste- pliktiga och civilförsvarspliktiga men bör också omfatta förmåner åt hemvärnspersonal och frivillig A- och B-personal under sådan tjänstgöring som personalen enligt avtal har åtagit sig att fullgöra under fredstid. Utredningen bör utgå från de värnpliktigas m fl behovs- och förmåns- situation och därvid söka göra en bedömning av hur förmånerna bör avvägas för att man skall kunna uppnå att föreliggande behov tillgodoses så rättvist som möjligt. Utredningen bör avse både förmånssystemets konstruktion, förmånernas art och värdebeständighet samt systemets administrering. Den sakkunnige bör utgå från ungefär nuvarande totala kostnader för förmåner åt värnpliktiga m fl. När det gäller de kategorier som tas i anspråk för obligatorisk tjänstgöring, ävensom beträffande tjänstgöringens omfattning, längd och fördelning, bör den sakkunnige utgå från nuvarande ordning men även beakta sådana ändringar som kan komma att aktualiseras under utredningstiden. Man bör också beakta behovet av att systemet även därefter måste kunna fortlöpande anpassas till ändrade betingelser. Truppbefälet bör inte mer än nödvändigt belastas med systemets administrering.

Ett grundläggande krav på förmånssystemet är att det skall vara enkelt och praktiskt men samtidigt uppfattas som rättvist av den som fullgör tjänstgöringen och även i övrigt ha positiv effekt på denna. Systemet måste också innefatta möjligheter att ge förmånstagarna social trygghet även när de fullgör den medborgerliga skyldighet som tjänstgöringen är. Med beaktande av detta bör den sakkunnige överväga vilka principer som var för sig eller i kombination bör vara vägledande vid utformningen av ett lämpligt förmånssystem. Sådana principer kan tex vara en princip som innebär att bidrag rn m utgår i mån av behov, en princip som innebär att bidragen betraktas som ersättning för utfört arbete och en princip som avväger bidragen med beaktande av den civila arbetsförtjänst som går

förlorad. Det kan vidare tänkas att man bör tillämpa skilda principer vid olika slag av tjänstgöring. Ersättningsformer som ger uttryck för behovs- principen kombinerade med olika former av premier m m kan tänkas innebära den lämpligaste lösningen vid längre tjänstgöring, t ex värnplik— tigas grundutbildning, under det att ersättning motiverad utifrån förlorad arbetsförtjänst kan utgå vid korttidstjänstgöring. Vidare kan lältadmi- nistrerade, mer schematiska ersättningsformer tänkas vara motiverade när det gäller tjänstgöring under mycket kort tid vid tex mobiliseringsöv- ning, viss tjänstgöring inom civilförsvaret och vid inskrivningsförrättning. ] detta sammanhang bör också beaktas de problem som uppstår vid avvägningen mellan generella förmåner av typen penningbidrag, som alla kan tillgodogöra sig direkt, och andra mera selektiva förmåner, tex premier för viss utbildning eller sådana reseförmåner, som betyder mer för dem som har långa resor till och från tjänstgöringsplatsen än för andra.

Den sakkunnige bör också uppmärksamma sådana problem som rör förmånssystemets samordning med andra förekommande bidrags- och ersättningsformer, inom och utom försvarets område, och med skattclag- stiftningen samt samråda med pågående utredningar på detta område. Vidare bör undersökas om man genom tex särskilda ersättningsformer kan hjälpa värnpliktiga mfl med stora utgifter för tex amorteringar Linder tjänstgöringstiden.

Även om utredningen avser förmåner under fredstjänstgöring, bör likväl också övervägas möjligheterna att utforma systemet så att det om möjligt kan anpassas till de särskilda förhållanden som råder Linder beredskap och krig.

Utredningsarbetet bör bedrivas så att den sakkunnige i första hand kan successivt överlämna resultatet av principöverväganden och därefter fortsätta sitt arbete med mera detaljerat utformade förslag. Därvid bör också läggas fram de förslag till nya författningar eller ändringar i gällande författningar som övervägandena ger anledning till.

1.2. Utredningsarbetets bedrivande och allmänna förutsättningar

Översynen av frivilligförmånerna påbörjades i maj 1974. Under utred- ningsarbetet har UFV företagit vissa studiebesök. Sålunda har flyglotta- skolorna i Bunge och Halmstad samt FBU kursgårdar i Fårö, Tylebäck, Transtrand, Ånn och Källviken besökts. Vidare har studiebesök avlagts hos hemvärnets stridsskola i Vällinge. UFV har även bevistat 1974 års rikshemvärnsting och CFB ordinarie riksstämma 1975. UFV har under arbetets gång jämväl haft överläggningar med representanter för veder- börliga militära staber och civila myndigheter samt med representanter för hemvärnet och frivilligorganisationerna. Parallellt med översynen av hemvärns— och frivilligpersonalens förmåner har utredningens sekretariat följt upp frågor rörande värnpliktsförmånerna. Sekretariatet har därvid bla bevistat 1974 års värnpliktskonferens samt under tiden oktober l973—maj 1974 biträtt inom försvarsdepartementet med beredning av vissa frågor rörande värnpliktsförmånerna.

l underdånig skrivelse den 17 februari 1967 har rikshemvärnschefen hemställt att bestämmelser, som tar hänsyn till bl a penningvärdesför— sämringen, utfärdas avseende förmåner till hemvärnsmän vid tjänstgöring

under beredskap och krig. Departementschefen har den 19 november 1973 överlämnat skrivelsen till UFV för att finnas tillgänglig vid full- görandet av utredningsuppdraget.

I fråga om vilka kategorier av frivilliga, som uppdraget avser, synes de för utredningen utfärdade direktiven närmast ta sikte på den personal som tecknar avtal för tjänstgöring inom totalförsvaret. UFV har emeller— tid bedömt att utredningen därutöver måste omfatta även förmåner under den frivilligutbildning som nära ansluter till värnpliktsutbildningen (FBU-kurser m m) samt annan frivillig utbildning och tjäntgöring för verksamhet inom totalförsvaret, som inte är förenad med A- eller B-avtal, tex viss specialutbildning. Förändringar i förmånerna för A- och B-per- sonalen torde inte kunna ske utan att hänsyn tas även till övriga frivilligkategorier. UFV avger därför förslag om förmåner vid all frivillig utbildning för totalförsvaret och innefattar därvid hemvärnet.

Beträffande förmånerna vid frivillig tjänstgöring jämlikt kbr den 17 maj 1963 (det 5 k frivilligbrevet, TLA 1963 sid 129 med ändringar) görs skillnad mellan:

a. frivillig tjänstgöring för att tillgodose föreliggande behov av befäl (frivilligbrevet, avdelning 11) och b. frivillig utbildning för tjänstgöring i krigsbefattning] (frivilligbrevet, avdelning 111).

Det senare slaget av utbildning ingår bla i FBU befordringskurser. Förslag om höjning av ersättningarna enligt äs den 5 maj 1970 (det 5 k förmånsbrevet, TKG 940/460/z700136; ändr 720253 och 740165) åter- verkar därför även på förmånerna enligt friviligbrevet. UFV har sålunda funnit att utredningsuppdraget måste omfatta även avdelning III i frivil- ligbrevet. Förmånerna som upptas i avdelning 11 torde däremot inte kun- na innefattas i uppdraget med utgångspunkt i direktiven, då fråga inte är om utbildning för totalförsvaret.

I ett svar den 26 mars 1974 på en interpellation (nr 33) av riksdagsman Oskarson om ökad ersättning åt funktionärer i frivilliga försvarsorganisa— tioner har försvarsministern uttalat att han utgår ifrån att UFV kommer att framlägga förslag även rörande funktionärsarvodena. I detta samman- hang har UFV också granskat de årliga arvodena m in som utgår till hemvärnsbefäl.

Vid sina överväganden och förslag har UFV i huvudsak utgått från 1970 års riksdagsbeslut om frivilligförsvaret samt från de utbildningsföre- skrifter och förmånsbestämmelser som gällt för utbildningsåret/budget— året 1974/75. Redovisningen av nuvarande förmånskostnader bygger dock på kostnadsutfallet budgetåret 1973/74. De förslag till ändrade förmåner vid frivillig utbildning, som UFV avger i sitt betänkande, utgår vidare från en granskning av dels de frivilligas nuvarande totala behovs- och förmånssituation samt förmånssystemets konsekvenser, allmänt och i det enskilda fallet, dels ock utvecklingen inom frivilligförsvaret. UFV har sålunda sökt skaffa sig en bild av tillgång och efterfrågan på frivilligpersonal i nuläget och enligt tillgängliga prognoser. Tendensen ifråga om antal frivilliga som tecknar avtal samt

1 1 det följande använder UFV för denna verksam- het den kortare benäm— ningen ”frivillig tjänst- göring i krigsbefattning”. Härvid innefattar UFV även tjänstgöring efter frivilligt åtagande inom totalförsvarets civila del enligt av ÖB och AMS

' meddelade bestämmelser.

deltagarfrekvenser vid frivilligkurser och övningar samt övriga faktorer som är styrande för den frivilliga försvarsverksamheten har också i möjligaste mån klarlagts. På grundval av detta material har UFV övervägt vilka åtgärder på förmånsområdet som erfordras för att säkerställa en gynnsam utveckling.

I skilda sammanhang under utredningsuppdragets fortgäng har UFV kommit i kontakt med frågan om förmåner till instruktörer inom frivillig försvarsutbildning enligt äs den 8 december 1972 (det 3 k instruktörs- brevet, TKG 940/460/z720339). Vidare har i skrivelse till departements- chefen den 4 november 1974 civilförsvarsinstruktörer och övningsledare i Göteborgs— och Bohus län anhållit om höjning av de arvoden, som utgår till instruktörer och övningsledare vid obligatorisk utbildning och övning inom civilförsvaret, i vilket ärende yttranden avgivits av civilförsvars- styrelsen och försvarets civilförvaltning. 1 en den 30 januari 1975 dagtecknad skrivelse till departementschefen har riksförbundet Sveriges lottakårer anhållit om ändringar i nu gällande bestämmelser angående förmåner till frivilliginstruktörer, över vilken skrivelse försvarets civilför- valtning avgivit yttrande. Sagda skrivelser har överlämnats till UFV. Frågan om ersättning till instruktörer inom hela totalförsvaret har från olika håll bedömts vara angelägen. Med anledning av vad som förevarit kommer UFV att i särskild ordning utreda och sedermera till departe- mentschefen avge förslag i denna fråga.

2. F rivilligförsvarets verksamhet, organisation och personal

2.1. Allmänt

Den frivilliga försvarsverksamheten i sin nuvarande form leder sitt ursprung till mitten av 1800—talet. Under 1900-talet tillkom ett flertal frivilliga försvarsorganisationer. Idag finns ett tjugotal sådana organisa- tioner med olika försvarsfrämjande uppgifter. Härtill kommer hemvärnet och Sjövärnskåren, vilka organisatoriskt ingår i armén respektive marinen.

Sammantaget omfattar frivilligförsvaret för närvarande i runt tal 600 000 medlemmar exklusive de i Svenska röda korset som inte har avtal med totalförsvaret.

Staten har sedan länge lämnat ekonomiskt stöd till den frivilliga för— svarsverksamheten. Detta stöd har successivt ökat. Budgetåret 1974/75 erhöll frivilligorganisationerna och hemvärnet omkring 70 mkr i stats- bidrag. Utöver statsbidrag erhåller organisationerna i betydande omfatt- ning bistånd från militära myndigheter i form av bl a materiel och tjäns- ter.

Författningsunderlaget för den frivilliga försvarsverksamheten är dels kungörelsen den 27 maj 1970 (nr 301, ändrad genom SFS 1974:670) om frivillig försvarsverksamhet (frivilligkungörelsen) och dels hemvärns- kungörelsen den 27 maj 1970 (nr 304," ändrad genom SFS 1973:1061).

Frivilligförsvaret kompletterar de statliga försvarsåtgårderna. l huvud- sak innebär detta att organisationerna isamråd med myndigheterna skall rekrytera och utbilda frivilliga samt vidareutbilda till totalförsvaret ut- tagen personal.

I frivilligkungörelsen anges de frivilliga försvarsorganisationernas upp- gifter på följande sätt:

Frivillig försvarsorganisation skall i samråd med myndigheterna

leda upplysnings- och rekryteringsverksamheten, medverka vid den utbildning av frivillig personal som leds av myndig- het, leda sådan utbildning av frivillig personal som icke anordnas av myn- dighet, teckna avtal med och svara för registrering och krigsplacering av personal som tecknat avtal för tillfällig tjänstgöring inom totalförsvaret (B-personal).

Frivillig försvarsorganisation skall vidare

avge förslag till framställning om statsbidrag, omhänderta tilldelade statsmedel enligt föreskrifter av central förvalt- ningsmyndighet samt bestämma över sin ekonomiskt stödjande verksamhet och andra för- eningsmässiga angelägenheter.

Hemvärnets uppgift är enligt hemvärnskungörelsen att skydda hem- bygd och arbetsplats.

Inom ramen för de gemensamma huvuduppgifterna — rekrytering, utbildning och upplysning — har var och en av organisationerna sina speciella och i stort sett avgränsade uppgifts- och verksamhetsområden. Även den organisatoriska uppbyggnaden skiftar.

Frivilligorganisationerna respektive deras medlemmar kan med av- seende på verksamhetens primära inriktning indelas i tre huvudgrupper enligt följande:

Grupp Organisation Personal

a) Organisationer som rekryterar och Personal som tecknar avtal för utbildar för befattningar i krigs- tjänstgöring inom totalförsvaret organisationen

b) Organisationer som vidareutbildar Personal som deltar i frivillig för befattningar i krigsorganisa- vidareutbildning som påbyggnad tionen till den obligatoriska försvarsut-

bildningen

c) Organisationer som utbildar för Personal som deltar i utbildning att öka den enskildes personliga avsedd att stärka den egna all- färdighet. männa förmågan att verka inom

totalförsvaret

Till grupp a) hänförs följande organisationer och till flertalet av dessa hörande medlemmar: Riksförbundet Sveriges lottakårer, Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund, Svenska blå stjärnan, Föreningen svenska röda korset, Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund, Frivilliga automo- bilkårernas riksförbund, Frivilliga radioorganisationen och Frivilliga flyg- kåren.

Grupp b) omfattar organisationerna respektive huvuddelen av medlem- marna i Frivilliga befälsutbildningsrörelsen, Flygvapenföreningarnas riks- förbund, Sjövärnsföreningarnas riksförbund och de fyra befälsförbunden. Ifrågavarande personal är bl a värnpliktig personal, reservpersonal, hem- värnsmän och fast anställd icke aktiv personal.

Grupp c) innefattar organisationerna respektive medlemmarna i Sveriges civilförsvarsförbund, Frivilliga skytterörelsen, Svenska pistol— skytteförbundet, Svenska sportskytteförbundet, Svenska fallskärmsför- bundet och Svenska brukshundklubben. Dessa medlemmar deltar i fri- villig försvarsutbildning utan att teckna avtal för tjänstgöring inom total- försvaret.

Vissa organisationer tex frivilliga radioorganisationen bedriver verk- samhet som avses i både grupp 3) och b) ovan, liksom den frivilliga

befälsutbildningsrörelsen bedriver verksamhet som avses i b) och 0). Även hemvärnets personal kan hänföras till båda nyssnämnda grupper. Personal tillhörande vissa frivilligorganisationer rekryteras delvis bland ungdomar, som har genomgått särskild ungdomsutbildning

Inom totalförsvarets civila del är frivilligorganisationemas uppgift att anskaffa och utbilda reservarbetskraft till sådana sektorer inom arbets- marknaden i krig där brister beräknas uppstå.

Frivilligförsvarets verksamhet, organisation och samverkan redovisas närmare i avsnitt 2.2—2.3. De olika organisationernas förhållanden i dessa avseenden regleras i deras grundstadgar, vilka fastställs av regeringen.

Sammansättning m m beträffande frivilligförsvarets personal redovisas närmare i avsnitt 2.4.

2.2. Verksamhet och organisation

2.2.1. Organisationer som rekryterar och utbildar for befattningar i krigs- organisationen

Riksförbundet Sveriges Iottakårer (SLK) utbildar kvinnor för icke stri- dande befattningar inom armén, marinen och flygvapnet. Utbildningen sker inom fem huvudområden: expeditions- och stabstjänst, förplägnads- och underhållstjänst, sambandstjänst, luftbevakningstjänst och stridsled- ningstjänst fördelade på ca femton tjänstegrenar.

Efter godkänd kurs krigsplaceras lottan t ex som växeltelefonist, kock, kartmarkör och biträdande luftvärnsledare. SLK anordnar för sina med— lemmar och funktionärer en intern kursverksamhet i föreningsteknik, ledarutbildning, försvarsupplysning m m.

Vid sidan av de rena totalförsvarsuppgifterna deltar lottorna tillsam- mans med andra frivilligorganisationer i samhällets sociala humanitära verksamhet.

På regional nivå finns 24 lottaförbund. Omkring 600 lottakårer med ca 425 underinstanser bedriver verksamhet på lokal nivå.

Lottorna har även en självständig ungdomsorganisation, Sveriges ung- lottor.

Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund (SKBR). Riksförbundet har till ändamål att sprida försvarskunskap, stärka motståndsviljan, samla motor- intresserade kvinnor för att främja deras kunskaper i transport-, trafik- och motorkännedom samt att utbilda förare för totalförsvaret. Utbild- ningen sker dels i hemorten på kvällstid och över veckoslut dels centralt på tvåveckorskurser, som anordnas på militära förband, kursgårdar och på vissa yrkesskolor. Efter utbildningen krigsplaceras bilkåristen som bil- förare inom försvarsmakten, det civila transportväsendet (K-registrerade transportföretag) eller inom den civila krigssjukvården (ambulansförare).

I fred bedriver bilkåristerna även trafiksäkerhetsarbete och deltar i hjälp- och transportverksamhet.

Verksamheten på lokal nivå bedrivs av f n 123 st bilkårer. Svenska blå stjärnan (SBS). Organisationen rekryterar och utbildar

huvudsakligen kvinnlig personal för djurvård och djursjukvård, utövar sådan vård, utbildar traktorförare, upprättar, stöder och driver särskilda anstalter för djurvård och djursjukvård samt verkar för de övriga upp- gifter inom det totala försvaret som åläggs organisationen. Utbildnings— verksamheten är inriktad på totalförsvarets civila del. Personalen utbildas för uppgifter bl & inom lantbruket som ersättare för manliga djurvårdare (krigsplacering inom jordbrukets blockorganisation). För veterinärväsen- det utbildas veterinär- och laboratoriebiträden. Utbildningen sker i form av tre-veckors kurser på lantbruksskolor. Dessa kurser följs upp av fort- sättningskurser.

Organisationen medverkar också vid utrymning med undanförsel av kreatur och omhändertagande av andra husdjur. Organisationen har 24 förbund vars verksamhetsområden i regel ansluter till länsindelningen. Inom förbunden organiseras kårer. För närvarande finns ca 40 kårer och ca 66 ungdomsavdelningar.

Föreningen svenska röda korset (SRK) är en av Internationella röda- korskommittén erkänd nationell röda-korsförening. Föreningens uppgift såvitt gäller totalförsvaret — är att i krig medverka i totalförsvarets sjukvård och verksamheten för civilbefolkningens skydd samt att i fred förbereda denna verksamhet. När det gäller försvarsmakten består upp— giften av att i krig upprätta och ställa till förfogande ett mindre antal kuranstalter och sjukkvarter, att tillhandhålla viss sjukvårdspersonal samt att ställa sjukvårdsorgan till förfogande för hemvärnet. För totalförsvaret rekryterar och utbildar SRK avtalsbunden personal för krigssjukhus (sjukhussamariter), för hemvärnets sjukvård (hemvärnssamariter) och för den civila krigssjukvården. SRK medverkar i självskyddsutbildningen av allmänheten. Dessutom utbildas i fred vägsamariter och samariter på arbetsplatser. Till SRK är knuten en särskild byrå för efterforskning i krig av krigsfångar och civilinternerade och i fred av civilpersoner.

SRK medlemmar tillhör lokala röda-korsorganisationer. Dessa utgörs av röda-korskretsar, röda-korskårer, skyddssamaritföreningar och ung- domens röda-korsföreningar (URK). SRK har 24 förbund, ca 1880 lokala kårer och ca 380 ungdomsavdelningar.

Frivilliga motarcykelkårernas riksförbund (FMCK) är en ungdoms- organisation, som utbildar i motorcykeltjänst både för den militära och civila delen av totalförsvaret. FMCK främjar och upprätthåller intresset för trafiksäkerhet. Riksförbundet indelas i kårer. En kårs verksamhets- område fastställs av riksstyrelsen och bör omfatta försvarsområde eller del därav. Antalet kårer är fn 13. FMCK är såsom specialförbund anslutet till CFB.

Frivilliga automobilkårernas riksförbund (FAK) omfattar ett antal självständigt verkande frivilliga automobilkårer. FAK har till uppgift att bedriva utbildning i transporttjänst av manlig personal befäl och bilförare — främst för krigsplacering inom det civila transportväsendet och det ekonomiska försvaret i övrigt. Denna utbildning leder fram till de mest kvalificerade körkorten. För försvarsmakten utbildas bl a mottag- ningsförrättare. Vidare ingår det i FAK uppgifter att utbilda instruktörer för att lösa angivna uppgifter.

På lokal nivå bedrivs verksamheten i 14 kårer. Vidare finns en ung- domsavdelning. FAK är såsom specialförbund anslutet till CFB.

Frivilliga radioorganisationen (FRO). Radioorganisationen är en sam- manslutning av värnpliktig, krigsfrivillig och civilförsvarspliktig sambands- personal, frivillig A- och B-personal samt annan radiosignalpersonal. Den verkar inom försvarsmakten och totalförsvarets civila delar. PRO:s sär- skilda uppgift är att ge totalförsvarets personal frivillig utbildning och träning i sambandstjänst samt att upprätta och betjäna de sambandsför— bindelser som i krig kan erfordras inom totalförsvaret. En annan uppgift för radioorganisationen är att efter frivillig överenskommelse ställa per- sonal och radiomateriel till förfogande vid utbildning och andra tillfällen. Slutligen skall organisationen genom försök och trafikövervakning verka för att den radio- och trafikmässiga standarden hålls på en hög nivå.

Regionala organ inom radioorganisationen är de med militärområdena geografiskt sammanfallande sex distrikten. Distrikten är i sin tur i regel uppdelade i 21 kretsar. På lokal nivå finns 63 föreningar.

Frivilliga flygkåren (FFK) utbildar flygförare för civilförsvaret. Flyg- kårens centrala ledning under civilförsvarsstyrelsen handhas av Svenska aeroklubben. Inom varje län utövas ledningen närmast under länsstyrel- sen av en länsflygchef.

Lokalt bedrivs verksamheten inom de till aeroklubben anslutna flyg- klubbarna.

2.2.2. Organisationer som vidareutbildar för befattningar i krigs- organisationen

Centralförbundet för befå'lsutbildning (CFB) är en frivillig försvarsorga- nisation som utgör en sammanslutning av frivilliga befälsutbildningsför- bund och -föreningar, förbund och föreningar med riksomfattande verk- samhet, ungdomsavdelningar och ekonomiska stödorganisationer.

Till CFB hör också de kollektivt anslutna specialförbunden, som är självständiga riksorganisationer.

Frivilliga befälsutbildningsrörelsen (FBU), som är kärnan iCFB, vänder sig till värnpliktigt befäl, menig som vill bli befäl, hemvärnsbefäl och reservbefäl i armén och kustartilleriet och erbjuder kurser för att komplettera och förbättra den militära utbildningen. FBU bedriver vidare ungdomsutbildning. Huvuddelen av utbildningen sker i hemorten på kvällar och veckoslut. Central utbildning anordnas vinter och sommar på FBU 3 olika kursgårdar. UFV har vid sina studiebesök konstaterat, att det vid kursgårdarna bedrivs en engagerad verksamhet, som har stor betydelse för den frivilliga försvarsutbildningen. Anslutningen till kurserna främjas av att deltagarna har möjligheter att ta med sina familjemedlemmar till kursgårdama.

Det finns 340 FBU-föreningar och ungdomsavdelningar öppna för personal inom armén och kustartilleriet. I Stockholm, Karlskrona och Göteborg finns det särskilda kustartilleriföreningar. FBU-föreningarna är sammanslutna till 30 FB U-förbund.

Ett förbunds verksamhetsområde omfattar oftast ett län.

Anslutet till FBU är också Försvarets personaltjänstförbund, som har 8 föreningar för personalvårdspersonal m fl. På riksplanet verkar några till FBU direkt anknutna föreningar; nämligen Befälsföreningen Militärtol- kar, Föreningen Fältpostbefäl och Försvarets kassabefälsförening samt Frivilliga hälsovårdsbefälsföreningen.

Flygvapenföreningarnas riksförbund (FVRF) har till uppgift att på frivillig väg utbilda värnpliktigt befäl m fl som tillhör flygvapnet. Utbild- ningen omfattar luftbevakningstjänst och även viss basutbildning exem- pelvis till transportbefäl. FVRF bedriver också ungdomsverksamhet. Inom förbundet finns 27 flygvapenföreningar. FVRF är som specialför—

bund anslutet till CFB men räknas även in i FBU. Sjövärnsföreningarnas riksförbund (SVF RF). För att tillgodose flot— tans ökade behov av frivillig befälsutbildning bildades SVF RF i mars 1974. Förbundets organisation är f n under uppbyggnad. Verksamheten inriktas främst på frivillig utbildning av värnpliktig personal tillhörande flottan samt förberedande utbildning av ungdom. Den lokala och regiona— la utbildningen avses anordnas av sjövärnsföreningarna samt av örlogs- baschef medan den centrala utbildningen anordnas av chefen för mari- nen. Uppgiften för riksförbundet avses att _ utöver ledning av ungdoms- utbildning — omfatta utbildningsfrågor för frivillig personal.

Till frivilliga försvarsorganisationer hänförs även Svenska Värnplikts- officersförbundet (S VOF) och de tre reservbefälsförbunden, dock endast i vad avser frivillig befälsutbildning. Förbunden, vilka är anslutna till CFB som specialförbund, är: Arméns och Flygvapnets Reservofficersförbund (SAFR), Svenska Flottans Reservofficersförbund (SFRO) och Kustartil- leriets Reservofficersförbund (KAROF).

Reservbefälsförbundens medlemmar deltar i den frivilliga befälsut- bildning som anordnas av FBU. De bedriver också viss egen utbildning för att öka medlemmarnas kunskaper i de egna krigsbefattningarna.

SAFR har 26 lokala föreningar. SFRO har tre och KAROF fem lokala föreningar medan SVOFzs lokala föreningar uppgår till 16.

2.2.3. Organisationer som utbildar för att öka den enskildes personliga färdighet

Sveriges civilförsvarsförbund (SCF) är civilförsvarets frivilliga hjälporga- nisation. Verksamheten är inriktad på information i självskydd åt allmän- heten. Förbundet lämnar försvarsinformation och annan upplysning om civilförsvaret. Förbundet anordnar vidare samlingar för befälspersonal som är inskriven i civilförsvaret. Regionalt finns 24 länsförbund. Läns- förbunden är sammanslutningar av bl a civilförsvarsföreningar, vars verk- samhetsområde i regel motsvarar civilförsvarsområde. Det finns 154 sådana föreningar.

Frivilliga skytterörelsen, Svenska pistolskytteförbundet, Svenska sportskytteförbundet. De tre organisationerna är sinsemellan självstän— diga frivilligorganisationer för frivilligt skytte. För att underlätta sam- arbetet har dock vardera organisation en representant från övriga två organisationer i sin styrelse.

Frivilliga skytterörelsen representeras av Skytteförbundens överstyrel- se (SkytteÖS). Rörelsen tävlar och utbildar med gevär. Den omfattar ca 27 skytteförbund och för närvarande ca 1 700 skyttekretsar. Rörel- sens ungdomsorganisation har ca 660 ungdomssektioner.

Svenska pistolskytteförbundet (Sv Pist Sfb) är en tävlingsorganisation för pistol, främst militära tjänstevapen. Förbundet är en riksorganisation för landets pistolskytteföreningar och andra sammanslutningar som bedriver pistolskytte. Regionalt är de ca 660 lokala föreningarna inom förbundet sammanslutna i pistolskyttekretsar.

Svenska sportskytteförbundet (SSF) har till uppgift att administrera och befrämja svenskt sportskytte. Utbildningen siktar främst till att träna upp särskilt goda skyttar för kvalificerade internationella tävlingar. Verksamheten omfattar både gevärs- och pistolskytte. Verksamheten är på det regionala planet organiserad i 23 distrikt, lokalt i ca 730 klubbar.

Svenska fallskärmsförbundet (SFF) har till uppgift att främja den svenska fallskärmssporten, dess utveckling och intressen. I enlighet härmed bedriver SFF grundläggande hopputbildning, instruktörsutbild- ning, hoppmästarutbildning och funktionärsutbildning. SFF represente- rar svensk fallskärmssport vid tävlingar och uppvisningar och är ansluten till Riksidrottsförbundet via Flygtransportförbundet samt till Kungl Svenska aeroklubben. SFF är som specialförbund anknutet till CFB. Lokalt finns ca 13 fallskärmsklubbar.

Svenska brukshundklubben (SBK) har till ändamål att medverka till att fylla totalförsvarets behov av utbildade hundförare och specialutbil- dade hundar liksom behovet i övrigt av samhällsnyttiga brukshundar. Utbildningsverksamheten omfattar främst kurser för hundförare och instruktörer samt utbildning av hundar. Dessutom anordnas kurser för domare, tävlingsledare, studieledare och ungdomsledare. Brukshund- klubben är verksam såsom en riksorganisation genom distrikts-, lokal- och avelsavdelningar. Det finns 15 distrikt 175 lokalavdelningar och 6 avelsavdelningar. Härtill kommer 98 ungdomsavdelningar. Klubben är i egenskap av specialförbund ansluten till CFB och associerad med Svenska kennelklubben.

2.2.4. Hemvärnet

Hemvärnet indelas i allmänt hemvärn och driftvärn. Hemvärnets uppgift att skydda hembygd och arbetsplats kan istort hänföras till två olika skeden. Det ena skedet är ett kupp— och mobiliseringsskede, det andra infaller när försvarsmaktens övriga förband har mobiliserat och grupperats för sin planlagda verksamhet och fientlig verksamhet förekommer eller är ome- delbart förestående i den egna hembygden ochldess närhet. Driftvärnets uppgift är under båda angivna skeden begränsacftill att skydda driften vid den egna anläggningen och arbetsplatsen. Driftvärnet skall normalt inte användas för annan uppgift.

Allmänna hemvärnets uppgift under kupp— och mobiliseringsskedet är för huvuddelen att skydda mobiliseringen och utgångsgrupperingen av försvarets övriga förband, så att denna kan ske så snabbt och friktions-

fritt som möjligt.

När försvarsmaktens förband har mobiliserat och grupperats har hemvärnet i regel löst sina förstahandsuppgifter. Om inte förhållandena kräver hemvärnets insättande övergår hemvärnsförbanden till en lägre beredskapsgrad och hemvärnsmännen kan i regel fortsätta sitt civila arbete. De uppgifter, som allmänna hemvärnet och driftvärnet härefter skall vara beredda att lösa, är till övervägande delen att hänföra till skyddet av den egna hembygden och arbetsplatsen.

Hemvärnet tillhör armén och består av militärt organiserade förband. Hemvärnet rekryteras på frivillighetens väg. Viss personal är dock skyldig att tjänstgöra i hemvärnet under beredskapstillstånd och krig.

Under chefen för armén utövas den högsta ledningen av och uppsikten över hemvärnet av rikshemvärnschefen som biträds av hemvärnsstaben. Rikshemvämschefen leder utbildningen inom hemvärnet. I viktigare frå- gor om hemvärnet skall rikshemvärnschefen höra hemvärnets centrala förtroendenämnd. Militärbefälhavare och chef för försvarsområdesrege- mente (fo-regemente) (motsv) leder hemvärnet inom militärområdet res- pektive försvarsområdet.

För allmänna hemvärnets verksamhet indelas försvarsområde i hem— värnsområden. Hemvärnsområde omfattar kommun eller del därav. Hem- värnsområden kan sammanföras till en hemvärnskrets. Det är militärba- fälhavaren som i samråd med rikshemvärnschefen bestämmer indelningen i hemvärnsområden och hemvärnskretsar. Chef för hemvärnskrets (kretshemvärnschef) leder närmast under chef för fo-regemente (motsv) hemvärnet inom hemvärnskretsen. På krets- hemvärnschef ankommer det särskilt att medverka iutbildningsverksam- heten och att i samråd med försvarsområdets förtroendenämnd verka för rekrytering och för samarbete med civila myndigheter och frivilliga försvarsorganisationer. Chef för hemvärnsområde (hemvärnschef) leder hemvärnet inom hemvärnsområdet. Hemvämschefen åligger att leda utbildningsverksamheten inom hemvärnsområdet och att i samråd med hemvärnsområdets förtroendenämnd verka för rekrytering och för samarbete med civila myndigheter och frivilliga försvarsorganisationer.

Hemvärnspersonalen inom hemvärnsområdet lyder under hemvärns- chef. Hemvärnspersonalen är med hänsyn till bostadsort, arbetsplats och tilldelad krigsuppgift sammanförd till grupper, vilka i sin tur kan vara sammanförda till plutoner. Inom vissa hemvärnsområden med många hemvärnsmän kan de i administrativt hänseende sammanföras till kompa- mer.

Driftvärnet är organiserat vid vissa statliga myndigheter eller enskilda företag samt vid vissa enskilda företag med omfattande verksamhet. Driftvärn har till uppgift att skydda myndighets eller företags egna an- läggningar och egen verksamhet och får inte utan medgivande av myndig- het eller företaget användas för andra uppgifter. Denna hårda bindning till företaget och till de civila arbetsuppgifterna sätter sin prägel på drift- värnets organisation och lydnadsförhållanden.

Driftvärnets organisation sammanfaller i regel helt med företagets (verkets) organisation i övrigt. De administrativa befälslinjerna inom

företaget är också driftvärnets befälslinjer.

Chef för driftvärn vid myndighet eller företag (driftvärnschef) utövar under rikshemvärnschefen ledningen av och uppsikten över myndighetens eller företagets driftvärn. Driftvärnschefen har också att verka för utbildningen inom det egna driftvärnet. Chef för fo-regemente (motsv) svarar i samråd med vederbörande chef inom driftvärnet för utbildning och utrustning av driftvärn inom försvarsområdet.

Det är rikshemvärnschefen som efter förslag av myndigheten eller företaget bestämmer driftvärnets indelning. Organisationen kan skifta med hänsyn till företagens varierande storlek och organisation.

Hemvärnskungörelsen föreskriver härvidlag att för driftvärnets verk- samhet kan indelning ske i driftvärnsdistrikt, driftvärnssektioner eller andra områden samt i lokala driftvärnsavdelningar. Driftvärnsdistrikt sammanfaller med myndighetens (företagets) distriktsindelning i övrigt.

Distrikts- och sektionsledningens uppgifter blir närmast av administra- tiv karaktär eftersom driftvärnsförbanden är bundna till den plats där hemvärnsmännen i driftvärnet har sin civila arbetsplats. Inom varje driftvärnsdistrikt förordnas en befälhavare för driftvärnsdistrikt. Denne är också ofta chef för det civila distriktet, t ex polisdistrikt.

Driftvärnen organiseras i förband — driftvärnsgrupper, driftvärns- plutoner, driftvärnskompanier — beroende på antalet driftvärnsmän vid företaget. Organiserandet i förband bestäms av driftvärnschefen efter samråd med försvarsområdesbefälhavaren. Driftvärnsförband leds av för- bandschef (driftvärnskompanichef osv). Förbandschef är underställd vederbörande chef inom driftvärnet men lyder i fråga om utbildning och utrustning under försvarsområdesbefälhavaren. Chef för driftvärnsför- band lyder också under försvarsområdesbefälhavaren i fråga om samord- ning av stridsverksamhet under krig när särskilda förhållanden påkallar det. Chef inom driftvärnsområde skall, när det är möjligt, samråda med vederbörande militära myndigheter i frågor om driftvärnsförbands in- sättande och beredskap.

2.2.5. Sjövärnskåren

SVK bedriver för närvarande marin ungdomsutbildning. Kårens personal består av sjövärnsaspiranter och sjövämsmän. SVK är en del av marinen.

Ledningen av Sjövärnskåren utövas av chefen för Sjövärnskåren som är direkt underställd chefen för marinen. I sjövämskåren ingår 16 Sjövärns- flottiljer samt en avdelning i Örebro och Helsingborg. Sjövärnskåren är under övervägande i samband med bildandet av SVF RF.

2.3. Samordning och samverkan

2.3.1. Myndigheternas uppgifter rn in

Det frivilliga försvarsarbetet bedrivs i nära samarbete mellan frivillig- organisationerna å ena sidan samt militära och civila statliga och kommu- nala myndigheter å andra sidan. Enligt frivilligkungörelsen skall myndig-

het inom sitt verksamhetsområde och i samråd med de frivilliga försvars- organisationerna:

lämna organisationerna underlag för upplysningsverksamheten, bistå organisationerna i rekryteringsverksamheten, leda frivillig befälsutbildning samt A- och B-personalens utbildning, anordna utbildning av annan frivillig personal under medverkan av organisationerna, registrera personal för frivillig befälsutbildning, teckna avtal med, registrera och krigsplacera A-personal, svara för erforderlig lokal- och centralregistrering samt krigsplacering av B-personal, tillhandahålla frivillig försvarsorganisation materiel, lokaler och öv- ningsområden enligt särskilda bestämmelser. i övrigt understödja den frivilliga försvarsverksamheten samt meddela de tillämpningsföreskrifter som behövs.

För att bästa möjliga effekt skall uppnås erfordras en samordning av den frivilliga försvarsverksamheten. Denna uppgift ligger på överbefälha- varen och arbetsmarknadsstyrelsen. Därvid svarar arbetsmarknadsstyrelsen för samordningen inom totalförsvarets civila del och överbefälhavaren för samordningen inom försvarsmakten samt mellan de militära och civila delarna av totalförsvaret.

Överbefälhavaren skall verka för enhetliga bestämmelser om utbild— ning, antagning och förordnande av personal, som deltar i frivillig försvarsutbildning, och för en ändamålsenlig fördelning av de frivilliga försvarsorganisationernas uppgifter.

överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen åligger att i samråd ge anvisningar för beräkning av maximistyrkor för A- och B-personal samt att ge riktlinjer för rekrytering av denna personal. På försvarsgrenschef och myndighet utanför försvarsmakten ankommer det särskilt att lämna frivillig försvarsorganisation uppgifter om behovet av frivillig personal och det årliga utbildningsbehovet. Berörda centrala myndigheter har att yttra sig över förslag till framställning om statsbidrag från frivillig försvarsorganisation.

Ledningen av den frivilliga försvarsverksamhet som åligger regionala myndigheter sker efter samma principer som övrig ledningsverksamhet i regional instans. Inom försvarsmakten leder militärbefälhavaren frivillig- verksamheten inom militärområdet. Inom civilområdet leds frivilligverk- samheten av civilbefälhavaren. Militärbefälhavaren svarar i samråd med andra berörda myndigheter också för samordning mellan de militära och civila delarna av den frivilliga försvarsverksamheten inom militärområdet. När det gäller den civila sektorn är det länsstyrelsen, som i samarbete med lantbruksnämnden, länsarbetsnämnden, landstingskom- munen och kommunerna leder frivilligverksamheten. Länsarbetsnämnder- na har ett särskilt ansvar för behovsberäkningar, avtalsteckning, krigs— placering och redovisning. Inom försvarsmakten är det chefen för fo—regementet (motsv) som svarar för samordning mellan de civila och militära delarna av den frivilliga försvarsverksamheten.

Frivilligorganisationerna bestämmer själva över sina föreningsmässiga angelägenheter.

2.3.2. Samarbetsorgan för frivilligverksamheten

För samarbete m in mellan de frivilliga försvarsorganisationerna inbördes samt mellan myndigheterna och organisationerna finns särskilda samar-

', betsorgan. Hur denna samverkan är uppbyggd framgår av figur 211. Verksamheten inom samverkansorganen inriktas bl a på att samordna ] och effektivera informationen om totalförsvaret och rekryteringen till det frivilliga försvaret. Vidare granskar organen erfarenheter av sådan verksamhet, ger fortlöpande information, anordnar konferenser med myndigheter och intresseorganisationer, handlägger utbildningsfrågor och övriga frågor som underställts samarbetsorganet. För att svara för samordningen på central nivå har bildats Frivillig- organisationernas samarbetskommitté (FOS). Kommittén är ett forum

Myndighet Frivilligorganisationa Fred Krigb

Central totalförsvarsmyndighet Överstyrelse Frivorg cen- (t ex överbefälhavaren, försvars- trala kansli grenschef, arbetsmarknadssty- FOS (FriVCK) relsen, överstyrelsen för ekono- miskt försvar, civilförsvarssty- relsen)

Högre regional totalförsvars- ;(Samarbets- Friyorg . myndighet (militärbefälhavare/ organ) ?ggioråalåa) kansli civilbefälhavare) ”'

Lägre regional totalförsvarsmyn- Förbunds- Frivorg för- dighet styrelse bundskansli (t ex fo-reg. motsv, länsstyrelse, (Samarbets- (FrivFK) länsarbetsnämnd, landsting) organ)

Kårstyrelse Frivorg

Lokal totalforsvarsmyndlghet kansli (t ex militärt förband, kommun- (F . LK) styrelse, civilförsvarschef, arbets- r|v

förmedlingskontor) åSSmarbets- r en

3) Samverkansorgan skall finnas centralt och regionalt för avtalsslutande organisationer.

b) Kansliorganisationen berör enbart avtalsslutande organisationer.

Figur 2:l Fri villigförsvarets sam verkansnivåer.

för ömsesidig orientering och diskussion om gemensamma angelägenheter och består av representanter för de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet. Ordförandeskapet skiftar mellan kommitténs ledamöter och omfattar tvååriga mandatperioder.

I de frivilliga försvarsorganisationernas ledningsorgan ingår represen- tanter för statsmyndigheterna. Myndigheternas representation regleras i de olika organisationernas grundstadgar.

2.4. Frivilligförsvarets personal

2.4.1. FB U—personal

Personalen inom FBU-rörelsen är värnpliktig personal, reservpersonal, hemvärnsmän, fast anställd icke aktiv personal samt krigsfrivillig personal etc. Av de vuxna medlemmarna är omkring 76 % värnpliktiga eller krigs- frivilliga, ca 4 % reservbefäl samt omkring 20 % annan personal. Dess— utom finns ungefär 5 000 ungdomar anslutna. Tjänstgöringsvillkor m m för den krigsfrivilliga personalen redovisas i avsnitt 2.4.4.

Värnpliktig FBU-personal erhåller kompetens för förordnande ihögre tjänstegrad (-klass) genom frivillig befälsutbildning enligt i avsnitt 3.4 redovisat utbildningssystem.

2.4.2. A- och B—personal

Personal, som genom skriftligt avtal åtar sig att frivilligt tjänstgöra inom totalförsvaret, kallas A- och B-personal. A-personal placeras för ständig tjänstgöring. B-personal står till förfogande för tillfällig tjänstgöring i eller i närheten av bostadsorten.

Den ständiga tjänstgöringen sker i viss befattning vid krigsorganiserat förband (enhet), vid krigsorganiserad civil myndighet, vid krigsviktigt företag (K-företag) eller motsvarande. Tjänstgöringen kan anses börja i och med att enheten krigsorganiseras och fortgår till dess denna hemför- lovas eller upplöses. Den tillfälliga tjänstgöringen förutsättes vara begrän- sad till en kortare tidsperiod och skall kunna fullgöras utan att persona- len i fråga fast inordnas i krigsorganisationen. Avtal träffas för fyraårsperioder och gäller med sex månaders uppsäg- ningstid. A-personal tecknar s k A-avtal och B-personal tecknar s k B—avtal. Frivilligpersonalen får inte säga upp avtalet vid krig eller krigsfara eller då personal inkallas till beredskapsövning enligt värnpliktslagen. A- och B-personal inom totalförsvarets civila del tillhör under tjänstgöring kategorin civil personal. Kvinnlig A-personal inom försvarsmakten tillhör under tjänstgöring kategorin civilmilitär personal. Manlig A-personal inom försvarsmakten hänförs till militär eller civilmilitär personal. B-per- sonal inom försvarsmakten utom hemvärnet tillhör under tjänstgöring kategorin civil personal.

A-personal inom försvarsmakten förordnas i tjänsteklass när veder- börande fått kompetens för att krigsplaceras i befattning som svarar mot tjänsteklassen. Förordnande upphör då A-avtal hävs.

Kompetensen erhålls genom grund- och repetitionsutbildning enligt i kapitel 3 redovisat system. Förordnande kan ske till någon av följande tjänsteklasser beroende på kompetens: korprals, furirs, sergeants, fanjun- kares samt fänrikts tjänsteklass.

Det finns inom flertalet grenar inom totalförsvaret behov av personal som tecknar avtal för tjänstgöring i krig. A- och B-personalens fördelning på tjänstegrenar framgår av tabell 2:l.

Tabell 2:l A- och B-personalens fördelning på tjänstegrenar

Friv.- Försvarsmakten Totalförsvarets civila del r . 0 g A—personal B-personal A-personal B-personal SBS _ — Djurvårdare, — vcterinärbitr och tekniska bitr till vctcrinär- väsendet SKBR Motorfordons- Motorfordons- Bilförare till tjänst tjänst ck försvaret, allm civila medicinalväscndet, krigslänsstyr SLK Stridslcdnings-, Sambands-, Expeditions—, luftförsvars— materiel-, förplägnads-, och luftvärns- mob plats-, sambandstjänst samverkans—, cxpeditions-, till krigs- rapport- stabs-, länsstyrelser central-, förplägnads- mob plats-, tjänst materiel—, sjukvårds-, expeditions- stabs-, förplägnads-, sambands-, signal-, underrättelse- tjänst FAK Mottagnings— Mottagnings- Bilförare till förrättare förrättare ek försvaret, allm civila medi— cinalväsendet, krigslänsstyr Motorcykel- FMCK Motorcykel- Motorcykel- ordonans ordonans ordonans till krigslänsstyr FRO Radiotelcgrafist, Radiotclefonist, Sambandstjänst, — radiotelefonist radiotelegrafist radiotelegrafist radiotclcfonist till krigslänsstyr FFK » — Flygförare () mark- personal till civilförsvaret SRK Sjukvårds- Sjukvårds- Civilsaman'ter tjänst tjänst till allmänna

civila medici- nalväsendet

Figur 2.'2 Hemvärnets personalsammansättning.

Rekrytering och utbildning inom totalförsvarets civila del sker främst av bilförare till det civila transportväsendet och sjukvården, av djursköta- re och traktorförare till jordbruket, av samariter till sjukvården, av veterinärbiträden till veterinärväsendet, av flygförare till civilförsvaret och administrativ personal rn m till CB-kanslier och krigslänsst'yrelser.

2.4.3. Hem värnspersonal

Avtal om tjänstgöring i hemvärnet träffas genom hemvärnskontrakt och gäller med en månads uppsägningstid. Kontraktet kan dock för hemvärns- man med omedelbar verkan hävas av chef för fo-regemente (motsv). Hemvärnets personalsammansättning framgår av figur 212.

Hemvärnsmännen utgör huvuddelen av den egentliga hemvärnsperso- nalen och hemvärnets stridande förband består nästan utan undantag av hemvärnsmän.

Ordinarie hemvärnsmän är frivilliga hemvärnsmän som är placerade för tjänstgöring i hemvärnet. Frivilliga ordinarie hemvärnsmän rekryteras från följande grupper.

a) Personer över värnpliktsåldern 47 år. De utgör hela 80% av de frivilliga hemvärnsmännen och har i regel fullständig värnpliktsutbildning bakom sig. Av de ca 50 000 personer, som årligen lämnar värnplikts- åldern anmäler i genomsnitt 10 % intresse för placering inom hemvärnet.

b) Personer under vårnpliktsåldern. De utgör 3% av den aktuella personalen. De består till övervägande delen av hemvärnsungdom som vid 17 års ålder antagits som hemvärnsmän och från 18 års ålder får placeras i stridande befattningar. I regel har de under ca tre år deltagit i hemvärns- utbildning. De underåriga tecknar i regel hemvärnskontrakt vid 18 års ålder. ] stor utsträckning fortsätter de under och efter sin värnplikts- tjänstgöring att verka inom hemvärnet.

c) Frikallade personer. De från värnplikt frikallade uppgår endast till 2 % av de frivilliga hemvärnsmännen.

Fast anställda ;krigsplacerade

Hemvärnsmän 'vid hemvärnet

Frivilliga Värnpliktiga hemvärnsmän hemvärnsmän

Hemvärnsungdom Ordinarie hemvärnsmän

Extra hemvärnsmän B-personal ur

frivilliga för- svarsorganisa— tioner

Hemvärnsveteraner

Musikhemvärnsmän

d) Värnpliktiga med uppskov eller motsvarande, vilka omfattar 10 % av berörd kategori. De uppskovsvärnpliktiga har i regel fullgjort sin grundutbildning samt en eller flera repetitionsutbildningsomgångar. Huvuddelen eller 80% av de uppskovsvärnpliktiga skall under bered- skapstillstånd och krig ingå i driftvärn och företagshemvärn. Återstående 20 % kan disponeras för uppgifter inom det allmänna hemvärnet.

e) Värnpliktiga som ställs till hemvärnets förfogande. Dessa värnplikti- ga omfattar ca 5 % av de frivilliga hemvärnsmännen. De är krigsplacerade efter frivilligt åtagande och efter militär myndighets medgivande. Iregel har de fullgjort grundutbildning och ett varierande antal krigsförbands— övningar.

Extra hemvärnsma'n är frivilliga hemvärnsmän som är värnpliktiga och som inte disponeras av hemvärnet när de fullgör värnpliktstjänstgöring samt under beredskapstillstånd och krig. Extra hemvärnsmän är såsom värnpliktiga krigsplacerade vid försvarsmaktens förband. Extra hemväms- män antas således bland värnpliktiga som inte kan antas till ordinarie hemvärnsmän men i övrigt fyller fordringarna för hemvärnsmän. I regel kvarstår vederbörande i hemvärnet efter utträdet ur vämpliktsåldern.

Hemvärnsveteraner ingår inte i hemvärnets stridande förband utan biträder hemvärnschef (driftvärnsbefäl) med rekrytering, stödjande verk- samhet eller annan liknande verksamhet.

Värnpliktiga hemvå'rnsmän är värnpliktiga och fast anställda vid för- svarsmakten med uppskov (motsv) och som är skyldiga att tjänstgöra i hemvärnet under beredskapstillstånd och krig. Grundläggande bestäm— melser rörande värnpliktiga hemvärnsmän och driftvärnsmän finns i Kungl Maj:ts kungörelse (19511549 ändr 1966:427 och l970:305) om värnpliktiga hemvärnsmän. Enligt nämnda kungörelse är följande perso- nal skyldig att — utan hinder av erhållna uppskov eller annan befrielse från tjänstgöring vid krigsmakten — fullgöra sådan tjänstgöring:

a. Värnpliktiga och vid försvarsmakten fast anställda, som fått uppskov eller annan befrielse enligt uppskovskungörelsen, b. värnpliktiga, som genom civilplaceringskort ställts till myndighets förfogande samt

0. värnpliktiga och vid försvarsmakten fast anställda, som placerats i civila befattningar utanför försvarsmakten.

Värnpliktig och vid försvarsmakten fast anställd som är skyldig att tjänstgöra i hemvärnet enligt ovan benämns under tjänstgöringen värn- pliktiga hemvärnsmän. För dem gäller i tillämpliga delar hemvärns- kungörelsen. Enligt av chefen för armén utfärdade bestämmelser tas vissa av de värnpliktiga hemvärnsmännen inte i anspråk för tjänst i det värnpliktiga hemvärnet. Undantag gäller t ex för personer som i sitt civila arbete under krig utför beväpnad tjänst t ex polisen, personer som ifred antagits i det frivilliga hemvärnet, personer som tjänstgör vid civila sjukhus samt personer, som enligt uppskovskungörelsen beviljats kollek- tiv yrkesledighet eller anstånd.

Värnpliktiga hemvärnsmän (driftvärnsmän) ingår vid beredskapstill- stånd och krig som värnpliktigt hemvärn i det frivilliga hemvärnet

Tabell 2z2 Tjänstegrader för hemvärnsbefäl

Befälsnivå Tjänste- Tjänstegradens beteckning grad nr (avser typbefattning) IV Kompanibefal 8 Kretshemvämschef 9 Hemvärnschef, hemvämskomp chef 10 Hemvärnschef stf IV Plutonsbefäl ll — 12 Hemvärnsplutonchef, adjutant V Gruppbefal 13 Hemvärnsplutonschefs stf 14 Hemvärnsgruppchef 15 Hemvämsgruppchefs stf

antingen som förstärkning till redan befintliga hemvärnsförband eller som nya förband. Det frivilliga hemvärnets ledningsorganisation förblir i huvudsak oförändrad.

Hemvärnsungdom utgörs av ynglingar from 15 to m 20 års ålder, som inte påbörjat värnpliktstjänstgöring eller ej tecknat kontrakt som hemvärnsmän.

B-personal är personal som står till förfogande för tillfällig tjänstgöring inom hemvärnet. Manlig och kvinnlig B—personal som tecknat avtal för tjänstgöring inom hemvärnet tillhör kategorin hemvärnets personal.

B-personalen utgörs av

. Hemvärnslottor ur SLK i expeditions- och förplägnadstjänst. Hemvärnssamariter ur SRK i sjukvårdstjänst. Hemvärnsbilkårister ur SKBR i motorfordonstjänst. . Hemvärnssignalister ur FRO i sambandstjänst.

»ww—

B-personalen genomgår vid sin frivilligorganisation grundutbildning tillsammans med övrig B-personal. De tecknar som regel avtal såsom B-personal för tjänst inom hemvärnsområdet. Personalen vidareutbildas inom hemvärnet.

Gällande tjänstegrader för hemvärnsbefäl framgår av tabell 212.

2.4.4. Krigsfrivillig personal

En särskild kategori av frivillig personal är den personal som avses i Kbr den 4 september 1959 med vissa bestämmelser om antagning av krigsfri- villiga (ändr och omtryck kbr den 5 juni 1970, TKG 1231700208). Enligt nämnda kbr får under vissa i brevet angivna villkor svensk medborgare genom avtal förbindas att under beredskapsövning samt under bered— skaps- och krigstillstånd eller endast under beredskaps- och krigstillstånd tjänstgöra vid försvarsmakten i befattning, som är upptagen i mobilise- ringstabell.

För att bli antagen som krigsfrivillig förutsätts att man är i värnplikts— hänseende överårig eller frikallad från värnpliktens fullgörande och lämpligen kan på grund av militärutbildning eller civila kvalifikationer användas i försvarsmaktens krigsorganisation.

Den som förbundit sig till tjänstgöring enligt ovan benämns krigsfri— villig. Antagning av krigsfrivillig personal får ske för att tillgodose försvarsmaktens — utom hemvärnets _ mobiliseringsbehov av personal. Sådan antagning får dock ske endast i den mån detta behov inte kan tillgodoses med personal som är tjänstgöringspliktig vid försvarsmakten tex på grund av värnplikt, civilförsvarsplikt, fast anställning. Avtal, varigenom krigsfrivillig, utom vid Sjövärnskåren, förbundit sig till tjänst- göring benämns krigsfrivilligavtal. Medicinalpersonal får inte antas som krigsfrivillig.

Utöver den tjänstgöring, som avses med krigsfrivilligavtalet, kan krigs- frivillig efter eget åtagande genomgå utbildning och fullgöra tjänstgöring såsom frivillig. Därvid gäller motsvarande bestämmelser om tjänstgöring och förmåner m in som för annan frivillig personal inom totalförsvaret.

A- och B-personal tillhör numera inte kategorin krigsfrivillig personal.

2.4.5. Funktionärer och instruktörer

Inom frivilligorganisationerna finns ett stort antal medlemmar, som efter frivilligt åtagande arbetar som funktionärer inom organisationerna. Funk- tionär kan vara t ex ordförande, kårchef, sekreterare, kassaförvaltare eller utbildningsadjutant. En mindre del av funktionärerna icentral instans är hel- eller deltidsanställd personal med marknadsmässig lön. Såväl på central nivå som framför allt på regional och lokal nivå finns frivilliga, som arbetar med eller utan särskilt arvode och fullgör funktionärsupp- draget som fritidssysselsättning. Gällande bestämmelser om ersättning av statsmedel till funktionärer framgår av kapitel 9.

För utbildningsverksamhetens organisation, planläggning och genom— förande anlitas instruktörer. Instruktör vid frivillig försvarsutbildning är ordinarie instruktör eller tillfällig instruktör. Ordinarie instruktör är militär befattningshavare som i sin befattning har att bedriva instruktörs- verksamhet inom ramen för fastställd veckoarbetstid. De militära tjänste- män som här avses är de ordinarie instruktörerna vid hemvärns- och frivil- ligavdelningar (motsv). Tillfällig instruktör är den som efter frivilligt åta- gande bedriver instruktörsverksamhet utanför sin tjänst och utom ramen för fastställd veckoarbetstid. Tillfällig instruktör kan vara militär befatt- ningshavare som avses ovan. För att annan än militär eller civilmilitär tjänsteman skall kunna anlitas som tillfällig instruktör krävs att han god- känts såsom sådan av vederbörande utbildningsmyndighet. Medlem av fri- villigorganisation skall för att godkännas som instruktör ha genomgått fastställd instruktörsutbildning.

3. Frivilligförsvarets utbildning

3.1. Allmänt

3.1.1. Utbildningsomrdden

Frivillig utbildning för verksamhet inom totalförsvaret bedrivs, beroende på utbildningens syfte, inom följande olika områden:

a) grundutbildning

b) repetitionsutbildning (hemvärnet: årlig utbildning) c) befordringsutbildning

d) kompletteringsutbildning och

e) ungdomsutbildning.

Därutöver kommer vissa specialformer av frivillig utbildning ävensom frivillig tjänstgöring, vilken i sig har värde ur utbildningssynpunkt för den enskilde.

3.1.2. Utbildningskategorier

Den frivilliga försvarsutbildningen kan också, främst med avseende på vilka personalkategorier den omfattar och villkor för deltagande, indelas i

1) frivillig befälsutbildning 2) utbildning för A- och B-personal 3) utbildning för hemvärnsmän.

I den frivilliga befälsutbildningen deltar huvudsakligen personal som är ansluten till CFB. I utbildningen kan delta värnpliktig personal, reserv— personal, befäl och befälsaspiranter vid hemvärnet, ungdom samt annan personal inom totalförsvaret. Utbildningen syftar i första hand till att direkt höja krigsförbandens användbarhet och effektivitet.

Den frivilliga befälsutbildningen består av befordringsutbildning och kompletteringsutbildning. Ungdomsutbildning bedrivs i anslutning till den frivilliga befälsutbildningen.

För deltagande i frivillig befälsutbildning gäller att det skall finnas behov av utbildning inom totalförsvarets krigsorganisation och att veder- börande är medlem i frivillig försvarsorganisation, hemvärnet eller sjö-

värnskåren. Den som inte är medlem i sådan organisation kan fa delta i utbildning efter överenskommelse mellan vederbörlig myndighet och frivilligorganisation. Utöver det allmänna kompetensvillkoret gäller sät— skilda fordringar för varje slag av frivillig befälsutbildning.

Ändamålet med den frivilliga försvarsutbildningen för A- och B—perso— nal är att bibringa erforderliga kunskaper och färdigheter för placering i befattningar inom totalförsvaret.

Frivillig försvarsutbildning för A- och B—personal fullgörs i form av grund-, repetitions- och kompletteringsutbildning.

För deltagande i utbildning för A- och B-personal krävs svenskt medborgarskap, lämplighet för avsedd befattning och medlemskap i frivilligorganisation. Undantag från kravet på medlemskap kan dock medges. Särskilda fordringar gäller därutöver för deltagande i viss utbild- ning t ex i fråga om hörsel, syn och ålder.

Utbildningen för hemvärnsmän omfattar introduktionsutbildning, arlig utbildning och övrig utbildning.

Begreppet ungdomsutbildning hänför sig till det syfte utbildningen har och inte till deltagarnas åldrar. Inom totalförsvaret förekommer hade manlig och kvinnlig ungdomsutbildning.

UFV har från frivilligorganisationerna och myndigheterna inhämtat uppgifter och analyser om frivilligutbildningens omfattning, fördelning och måluppfyllelse under perioden 1969—1974. En sammanställning av dessa uppgifter beträffande vuxna under utbildningsåret 1973/74 lämnas i kapitel 5 och i bilaga 322.

3.2. Grundutbildning

Grundutbildning inom frivilligsystemet är aktuell endast för avtalsslutan- de organisationer. I övrigt fullgörs grundutbildning i det obligatoriska utbildningssystemet, dvs genom värnpliktstjänstgöring.

Grundutbildningen syftar till att utbilda A- och B-personalen så att den enskilt och i förband (arbetsenhet) kan lösa uppgifter som är förenliga med befattningen.

A-personal inom försvarsmakten genomgår grundutbildning i form av grundkurs, befälskurs ] och 2, instruktörskurs/teori, instruktörskurs/ praktik samt högre ledarkurs. Utbildningen består av allmän försvarsut— bildning, befattnings- och förbandsutbildning samt praktisk utbildning i egen krigsbefattning vid repetitionsutbildning av staber och förband (KFÖ/motsv), A-personal inom totalförsvarets civila del fullgör grundut— bildning i form av grundkurs, fortsättningskurs, ledarkurs, instruktörs- kurs/teori respektive praktik.

Grundutbildningssystemet för A-personal framgår av tabell 311. B-personal inom försvarsmakten genomgår grundutbildning i form av grundkurs och befälskurs om vardera 40—80 timmar. B-personal inom totalförsvarets civila del genomgår grundutbildning i form av grundkurs under ca 40—80 timmar. Fn förekommer sådan utbildning endast för SRK-personal för uppgifter som samariter inom den

Tabell 3:l Grundutbildning för A-personal inom totalförsvaret

Försvarsmakten Totalförsvarets civila del

Kurs Timmar Kurs Timmar Grundkurs (GK) Grundkurs (GK) 100— 140 Befälskurs l (Bk l) Fortsättningskurs (Fk) 70—140 Befälskurs 2 (Bk 2) Ledarkurs (Lk) 70—140 lnstruktörskurs (Ik) 100—140 lnstruktörskurs (Ik) 100—140 lnstruktörskurs, praktik lnstruktörskurs, praktik 100— 140

(Ik P) (lk P) Högre ledarkurs (Hlk)

civila krigssjukvården. Delar av utbildningen — främst allmän försvarsutbildning — bör där så är lämpligt samordnas med annan frivillig utbildning.

3.3. Repetitionsutbildning

3.3.1. Allmänt

Repetitionsutbildning bedrivs inom totalförsvarets olika utbildningssek- toreri flera olika former. Dessa är i huvudsak följande:

a) Krigsförbandsövningar (KFÖ) och motsvarande. Dessa är för FBU-per- sonal aktuella huvudsakligen inom ramen för deras vanliga obliga- toriska utbildningsskyldighet enligt värnpliktslagen. Krigsförbands- övningar är aktuella även för krigsplacerad A- och B-personal.

b) Repetitionskurser. Sådana kurser anordnas i stället för krigsförbands- övningar och motsvarande övningar. Repetitionskurser anordnas för A- och B-personal tillhörande förband som inte inkallas till krigsför- bandsövningar eller A- och B-personal som erhållit anstånd med fullgörande av nämnd övning.

c) Hemvärnets årliga utbildning är en form av repetitionsutbildning. Den årliga utbildningen innefattar samträning av hemvärnets krigsförband.

När UFV i den följande redovisningen använder begreppet repetitions- utbildning inom frivilligsystemet avses emellertid endast sådan utbildning för A- och B-personal. Den årliga utbildningen för hemvärnsmän redo- visas i avsnitt 3.7.

3.3.2. Repetitionsutbildning för A- och B-personal

A- och B-personal är skyldig att fullgöra repetitionsutbildning. För A-personalen omfattar denna skyldighet högst 16 dagar för varje fyraårs- period av avtalstiden. För B-personalen omfattar den högst 80 timmar för varje fyraårsperiod av avtalstiden. Repetitionsutbildning kan uppdelas på

flera utbildningstillfällen.

Vid krig eller krigsfara eller då personal inkallas till beredskapsövning enligt värnpliktslagen är A- och B-personal skyldig att fullgöra den tjänstgöring som behövs med hänsyn till verksamheten inom totalför— svaret.

Repetitionsutbildning genomförs under en fyraårsperiod för A—perso- nal med i regel 6—10 dagar enligt central myndighets bestämmande. in- och utryckningsdagar inräknade.

Beträffande A-personal inom försvarsmakten gäller särskilt följande. För personal i befattning för plutonsbefäl samt viss personal i kvalifice- rade befattningar för menig och gruppbefäl tillkommer särskild övning (motsvarande) under sex dagar enligt avtalsmyndighets bestämmande.

Utbildningen genomförs i första hand som krigsförbandsövning eller motsvarande och i andra hand som repetitionskurs (Rep K) med ca 60 timmar eller likvärdig utbildning enligt försvarsgrenschefs bestämmande.

För A-personal inom totalförsvarets civila del fullgörs utbildningen som kurs (tjänstgöring) enligt central utbildningsmyndighets bestämman- de.

Repetitionsutbildning för B-personal genomförs under en fyraårs- period med i regel 20—80 timmar.

För B-personal inom försvarsmakten fullgörs utbildningen i första hand i egen krigsbefattning, i andra hand som kurs eller tjänstgöring enligt central myndighets/frivilligorganisations bestämmande.

l fråga om B-personal inom totalförsvarets civila del fullgörs utbild— ningen som kurs eller tjänstgöring enligt central utbildningsmyndighets/ frivilligorganisations bestämmande.

Hemvärnets B-personal fullgör i regel repetitionsutbildningsskyldighe- ten med ca 10 tim/utbildningsår. Viss personal (t ex chefssamariter, förplägnadsgruppchefer och vissa expeditionslottor) kan ianspråktagas mer än ca 10 tim/år, t ex i samband med befälsutbildning. Repetitionsut- bildning av hemvärnets B-personal skall ske vid årliga utbildningstillfällen i samband med hemvärnets utbildning, i första hand vid hemvärnsförban- dens övningar på krigsuppgifterna. B-personalen skall därvid tjänstgöra i sina krigsbefattningar. Del av repetitionsutbildningsskyldigheten som inte utnyttjas för utbildning i krigsbefattning kan tas i anspråk för vidare utbildning. Repetitionsutbildning i form av repetitionskurs (högst 40 tim) anordnas endast om repetitionsutbildning enligt ovan inte kunnat genomföras samt för sådan B-personal som inte haft möjlighet att tidigare deltaga.

Grund- och repetitionsutbildningens uppbyggnad enligt gällande kurs- planer för respektive frivilligorganisationer framgår av bilaga 311.

3.4. Befordringsutbildning

Befordringsutbildningen avser utbildning som ger kompetens för

a) befordran inom gruppchefs-, troppchefs- och plutonchefsnivån, b) befordran till högre befälsnivå.

c) övergang från värnpliktsoft'icer till reservofficer, d) övergång till placering vid hemvärnet, e) omskolning till annan hefatiningstyp än innehavd.

Betbrdringsutbildningen omfattar furirskurs, överfurirskurs, sergeants- kurs, fanjunkarkurs, fänrikskurs, löjtnantskurs och kaptenskurs. Kaptens- kurs fördelas på högst sex ar, övriga befordringskurser fördelas på högst fyra är utom fänrikskurs vid flygvapnet och flottan, som genomförs sammanhängande.

Tabell 3z2 Befordringsutbildningens uppbyggnad

För Benämning Omfattning Tid kategori (veckor/dagar/timmar) Löjtnant Kn-kurs K-skede (motsv) 12 brev 80 tim (Bk Kn) 3 A-skedcn, vardera 2 v 6 v B-skede 2 v T-skede KFÖ 32 dgr (FV122 dgr) l'iinrik Lt-kurs l—'-skede minst 36 tim (Bk Lt) K-skede (motsv) 5 brev (40 tim) A-skede 2 v B-skcde 2 v ___/_— ___/___— A KA FL FV A KA FL FV Fanjunkare Fk-kurs K-skede Kads- Kads- Befäls- (serg) (Bk Fk) 5 brev skede skede och B—skede 40 tim 12 v 4 v 2 v B-skede B-skede Kads- skede 2 v 8 v 7 » Kads- Prak t- skede skede 5 v 3 » Sergeant Fanj—kurs F-skede minst 36 tim (Bk Fj) K-skede (motsv) 5 brev 40 tim A—skede 2 v B-skede 2 v ___—___ ___/___ A KA FL FV A KA FL FV Överfurir Serg—kurs PBS- F—skede Plutons A-skede 5 v minst (Bk serg) skede bcfäls- 36 tim 12 v 2 v kurs Befäls- 2 B- skole- skeden skede om 2 v vardera 7 v 4 v T—skede T—skede T-skede KFÖ KFÖ KFÖ ___—N_— 32 dgr 32 dgr 22 dgr __ l'urir Öfu—kurs F-skede minst 36 tim (Bk Öfu) A-skede 2 v B-skede 2 v Menig Fu-kurs A—skede ?. v (Bk Fu) B-skede 2 v T-skede KFÖ: 25 dgr (FV: Lufibe-

vakn, 8 dgr, Bas 15 dgr)

Befordringsutbildningen genomförs i skeden benämnda förberedelse- skede (F-skede), korrespondensskede (K-skede), allmänt skede (A-skede) samt befattningsskede (B-skede). Härtill kan komma tjänstgöringsskede ("i"-skede).

F-skede omfattar minst 36 timmars sammanlagt och genomförs som kompletteringsutbildning i form av kvällslektioner, veckoslutsövningar i hemortsregionen eller som central kurs om minst en vecka.

K-skede motsvarande 40 timmar (Bk Kn 80 timmar) utgör en förbere- delse till A- och B-skede. K-skedet tillämpas på plutonchefs- och troppchefsnivåerna med kursbrev från F Brev S (5 brev).

A-skede omfattar minst 80 timmar, dvs två veckor. Skedet genomförs som regel vid central utbildning. A-skedet är gemensamt för alla trupp- slag.

B—skede omfattar minst 80 timmar (två veckor) och genomförs som central utbildning. Skedet är specialiserat för infanterister, pansarbefäl osv.

T—skede ingående i befordringskurs fullgörs som obligatorisk eller frivillig KFÖ eller i undantagsfall som frivillig tjänstgöring vid trupp under grundläggande krigsförbandsutbildning (GKU ). T-skedet genomförs efter avslutat B-skede. Härvid prövas vederbörande i uppgifter som motsvarar den högre befattningen

Kurssystemets utformning framgår av tabell 3 :2. Ordinarie väg till reservanställning är kadettskola (KadS), reservoffi- cerskurs [ (ROK I), KFÖ och reservofficerskurs ll (ROK 11). Via FBU kan reservanställning ske enligt vad som framgår nedan för kompanibefäl och plutonsbefäl inom armén och kustartilleriet. Inom flottan och flygvapnet förekommer ej reservofficersutbildning via FBU. Beträffande kustartilleriet gäller att ROK är ca 38 dagar längre än som anges för armén nedan.

a) Vpl Lt: KadS —> BkLt ** ROK I (armén: 8 v, kustart: 12 v) —> KFÖ _) ROK 11 —> KFÖ

b) Vpl Fanj:PBS/Kvm —> Bk Fanj/Kvm —> A-skede (Bk Lt) —> B-skede 2 (Kvm) (Bk Kn) "> KFÖ.

c) Vpl Fanj: Bk Fanj/Kvm * A-skede _) B-skede ] (Bk Lt/Uh-Träng) * (ej Kvm) B—skede 2 —> KFÖ.

Tills vidare kvarstår möjligheten för kaptensutbildad värnpliktig officer att nå reservanställning:

KadS före 1/10 1960 —> Bk Kn.

3.5. Kompletteringsutbildning

3.5.1. Kompletteringsutbildning för A- och B—personal

Utbildningen avser att öka kunskaperna samt att meddela nyheter inom tjänstegren/yrke. Utbildningen anordnas av vederbörande frivilligorgani-

Tabell 3z3 Kompletteringsutbildning för A- och B-personal inom försvarsmakten

Armén Marinen och flygvapnet Syfte Komplettera grund- och re— Utveckla A- och B—perso- petitionsutbildningen. ln- nalens kunskaper och fär- riktas främst på områden av digheter. Kan anordnas för betydelse för den regionala/ att meddela nyheter inom lokala krigsorganisationens tjänstegrenar med anledning funktion samt mot allmän av nya förfaringssätt, ny försvarsutbildning. materiel eller ändringar i krigsorganisationen. Omfattning Specialutbildning. militär Enligt CÖrlB/CK resp idrott och skytte, försvars- tlottiljchefs bestämmande. upplysning. Utbildningen kan ske centralt, regionalt eller lokalt.

sation. Försvarsmaktens personal genomgår kompletteringsutbildning en- ligt tabe113:3.

Kompletteringsutbildningen för A- och B-personal inom totalförsvarets civila del har i huvudsak samma syfte och omfattning som motsvarande utbildning för försvarsmaktens personal. Utbildningen anordnas enligt bestämmelser som vederbörande frivilligorganisation meddelar.

Kompletteringsutbildning består av specialutbildning, militär idrott och skytte samt försvarsupplysning. Deltagande i kompletteringsutbild- ning (del därav) kan tillgodoräknas som del av grund- och repetitionsut- bildning enligt central myndighets bestämmande.

3.5.2. Kompletteringsutbildning inom den frivilliga befälsutbildningen

Kompletteringsutbildningen avser att vidmakthålla och utveckla deltagar- nas förmåga i allmänhet samt förmågan att tjänstgöra i krigsbefattning som motsvarar innehavd tjänstegrad. Kompletteringsutbildning kan också avse omskolning till annan krigsbefattning i innehavd grad. Utbildningen består av krigsförbandskurs, allmän utbildning, specialutbildning, militär idrott och skytte samt försvarsupplysning. Enligt försvarsgrenschefs bestämmande kan kompletteringsutbildning genomföras i anslutning till befordringsutbildning, främst vid B-skede.

Krigsförbandskurs omfattar befattningskurs och förbandskurs. Befatt- ningskurs genomförs främst som förberedelse för KFÖ. Elever samman- förs befattningsvis från olika krigsförband. Förbandskurs anordnas i första hand för det vid ett förband krigsplacerade befälet. Allmän utbildning består främst av moment i AMU och anordnas som regionala och lokala kurser under veckoslut. Specialutbildning omfattar 1—2 veckor sammanhängande utbildning.

Kompletteringsutbildningen, som bedrivs enligt tabell 3:4, är inriktad på uppgifterna vid KFÖ och mobilisering. Den sker främst som kvällslek- tioner och veckoslutsövningar. Utbildningen anordnas och leds i stor utsträckning inom de frivilliga organisationernas förbund och föreningar.

Tabell 3:4 Kompletteringsutbildning inom den frivilliga befälsutbildningen

inom hemortsregionen Vid central utbildning

Kvällslektioncr, träningspass, Kompletteringskur- Befattningskurser un- veckoslutsövningar, studiebrev. ser under 1 vecka der 2 v, i regel sam— Ca 36 tim manhiingande

3.5.3. Kompletteringsutbildning för hemvärnsman

Kompletteringsutbildning för hemvärnsmän omfattar försvarsupplysning, skytte, militär idrott och utbildning av nyantagna hemvärnsmän med ofullständig grundutbildning. Kompletteringsutbildning samordnas där så är möjligt och lämpligt mellan hemvärnet och de frivilliga försvarsorgani- sationerna.

3.6. Frivillig tjänstgöring

3.6.1. Bakgrund

Möjlighet att ta i anspråk personal för frivillig tjänstgöring inom försvars- makten har funnits alltsedan senare delen av 1930—talet för manlig och sedan början av 1950-talet för kvinnlig personal. För manlig personal har det huvudsakliga syftet varit att avhjälpa brist på befäl till följd av vakan— ser och dylikt.

Riksdagen uttalade sig 1957 (Rskr 19571249) efter påpekande av riksdagens revisorer för en översyn av systemet för anställning i vakanta tjänster. Med anledning härav uppdrogs åt försvarets civilförvaltning att företa en sådan översyn. Efter förslag av civilförvaltningen framlades i proposition 19601110 förslag till nya grunder för att ta i anspråk personal för frivillig tjänstgöring. Enligt dessa grunder skall frivillig tjänstgöring av reservpersonal eller värnpliktiga m fl ha till syfte att antingen tillgodose föreliggande behov av utbildningsbefäl (frivilligbrevet avd 11) eller utgöra egen utbildning för tjänstgöring i krigsbefattning eller dylikt (frivillig- brevet avd III). Vad gäller det senare slaget av tjänstgöring innebar 1960 års riksdagsbeslut inga principiella förändringar jämfört med de regler som gällt under större delen av 1950-talet.

Det system för att ta i anspråk personal för frivillig tjänstgöring som infördes år 1960 har bibehållits sedan dess. Vissa förändringar vad gäller rätten att ta i anspråk personal för längre tids tjänstgöring har införts.

3.6.2. Gällande bestämmelser

I kbr den 17 maj 1963 med bestämmelser om frivillig tjänstgöring vid krigsmakten mm, det sk frivilligbrevet (TLA 1963, sid 129, med ändringar, senast genom TKG 140:700124), föreskrivs bland annat

följande:

I. 1.

Allmänna bestämmelser

För att tillgodose föreliggande behov av befäl i annan ordning än genom vikariatsförordnande på militär eller civilmilitär tjänst eller för att bereda personal utbildning för tjänstgöring i krigsbefattning får i den utsträckning som anges i dispositionsbestämmelserna för veder— börliga anslag och enligt föreskrifter som meddelas i detta brev _ personal tillhörande följande kategorier inkallas till tjänstgöring efter frivilligt åtagande:

värnpliktig och krigsfrivillig personal,

medlemmar av Centralförbundet för befälsutbildning eller till för— bundet ansluten organisation eller av Föreningen Svenska blå stjär- nan, Föreningen Svenska röda korset eller Riksförbundet Sveriges lottakårer,

civilförsvarspliktiga, uttagna till tjänstgöring vid krigsmakten.

Beslut om frivillig tjänstgöring meddelas av bl a regementschef (kär- chef), försvarsområdesbefälhavare, militärbefälhavare, chefen för Gotlands militärkommando, örlogsbaschef, chef för kustartilleriför- svar samt flottiljchef (kårchef) och motsvarande chef i vad angår tjänstgöring inom vederbörande chefs verksamhetsområde under en sammanhängande tid av tolv månader om tjänstgöringen fullgörs i trupptjänst och eljest sex månader i följd.

i ll.

Bestämmelser om avlöning under tjänstgöring för att tillgodose föreliggande behov av befäl

b) Värnpliktig eller krigsfrivillig officer och underofficer samt värn- pliktigt eller krigsfrivilligt underbefäl erhåller under här avsedd tjänstgöring lön i lägsta löneklassen av den lönegrad, som lägst gäller för beställningshavare på aktiv start i motsvarande tjänstegrad, samt vissa beklädnadsförmåner och reseförmåner.

övrig personal åtnjuter under här avsedd tjänstgöring dels lön i löneklass A 5 (motsv) samt de förmåner i övrigt som tillkommer civil tjänsteman i lönegrad Ag 5 (motsv), dels beklädnadsförmåner och reseförmåner i likhet med personal enligt II b).

111. Bestämmelser om avlöning under utbildning för tjänstgöring i krigs— befattning m m.

e) övrig personal erhåller avlöning, familjebidrag och övriga förmåner

enligt enahanda grunder som gäller vid värnpliktig författningsenligt åliggande tjänstgöring, dock med iakttagande av att penningbidraget skall utgöra 12 kr för dag eller det högre belopp som enligt värn- pliktsavlöningskungörelsen får utgå till värnpliktig i viss tjänstgrad eller tjänsteklass samt att familjebidrag enligt vad därom föreskrives i familjebidragskungörelsen icke får utgå vid utbildning som omfattar mindre än fem dagar i följd. Motsvarande förmåner skall utgå till medlem av under punkt 1 1 d) nämnd organisation vid utbildning i form av tjänstgöring i samband med grund- eller repetitionsutbildning av värnpliktiga inom krigs- makten eller befälsutbildning av fast anställd personal vid krigsmak- ten.

lV. Bestridandet av uppkommande kostnader m m

Kostnaderna för lön under här avsedd tjänstgöring skall bestridas från vederbörligt anslag till avlöningar till aktiv personal m fl. Kostnaderna för övriga förmåner skall bestridas av de medel från vilka motsvaran- de kostnader för personal på aktiv stat respektive värnpliktiga av samma eller motsvarande kategori bestrids.

3.7. Utbildning för hemvärnsmän

När beredskapstillstånd eller krig inte råder är ordinarie och extra hemvärnsman skyldig att varje år fullgöra utbildning under lägst 20 och högst 50 timmar. Tid för att behålla eller öka skjutskicklighet och allmän fältduglighet inräknas inte i denna utbildningstid. lnom allmänna hem- värnet fullgörs utbildningsskyldigheten under icke arbetstid. Driftvärnets övningar genomförs enligt vederbörande verkschefs bestämmande på ordinarie arbetstid. Verksamheten anpassas till de olika förhållanden ( ex beträffande organisation, lokalisering m m som råder inom skilda drift— värn. Extra hemvärnsman är inte skyldig att fullgöra utbildning under samma utbildningsår som han tas i anspråk för värnpliktstjänstgöring.

För de värnpliktiga hemvärnsmännen, som är uppskovsvärnpliktiga, föreligger lagfäst skyldighet att fullgöra repetitionsutbildning i form av krigsförbandsövning liksom för andra värnpliktiga. Denna skyldighet tas emellertid inte ut för närvarande. Undantag gäller möjligen då behov föreligger att fylla ut vakanser i förband som skall göra krigsförbandsöv—

ning. Utbildningen avser i dessa fall dock inte vederbörandes uppgift i hemvärnet. De värnpliktiga hemvärnsmännen erhåller därför utbildning för sina krigsuppgifter endast om de frivilligt ansluter sig till hemvärnets utbildning. För närvarande deltar omkring 10% av de värnpliktiga hemvärnsmännen frivilligt i hemvärnets utbildning.

Under hemviirnsberedskap skall hemvärnsman fullgöra den tjänstgöring som behövs med hänsyn till hemvärnets uppgifter. Vid beredskapstill- stand och krig är hemvärnsman skyldig att fullgöra utbildning enligt regeringens bestämmande.

Hemvärnsförbanden utbildas för att lösa av försvarsområdesbefälha— vare tilldelade krigsuppgifter i hembygden. Driftvärnsförband utbildas för att skydda myndighets eller företags egna anläggningar och egen verk- samhet.

Utbildningen för hemvärnsmän indelas iintroduktionsutbildning, årlig utbildning samt övrig utbildning.

Hemvärnsmän skall vid antagandet i princip besitta erforderliga färdig- heter och kunskaper för att kunna placeras i befattning i hemvärnsför- band. Nagon grundutbildning skall därför i regel inte behöva äga rum inom hemvärnet. Hemvärnets speciella förhållanden i vad avser rekryte- ring, utbildning och uppgifter medför dock att alla nyantagna hemvärns- män behöver orienteras om dessa för hemvärnet speciella förhållanden. Detta sker i form av den allmänna introduktionsutbildningen, som skall utgöra del av föreskriven (kontrakterad) utbildning under första utbild- ningsåret.

lntroduktionskurs för befäl (adjutantkurs, plutonschefskurs, hem- värnschefskurs, kretshemvärnschefskurs, driftvärnsledarkurs) omfattar normalt 40 timmar eller en vecka samt för dem som förordnas i avsedd befattning titan att ha erforderliga militära kvalifikationer ett extra skede om 40 timmar, som skall komplettera och föregå kursen.

I fråga om den kontrakterade utbildningen är inte avsikten att årligen öva alla moment som denna skall omfatta, utan den genomförs i en 4-ärsrytm.

Huvuddelen av befälets årliga utbildning (särskild befälsutbildning) sker genom att befälet fungerar i sina befälsbefattningar vid hemvärnsför- bandens övningar. Härutöver sker viss särskild utbildning av befälet i form av kurser och lokal utbildning.

För att ge hemvärnsmännen möjlighet att öka sina kunskaper och färdigheter utöver vad som är möjligt genom introduktionsutbildning och ärlig utbildning bedrivs sk övrig utbildning i form av fortsatt befäls- utbildning, instruktörsutbildning, specialutbildning och kompletterings- utbildning.

Hemvärnets utbildning leds av befäl vid fo-regementenas hemvärns- och frivilligavdelningar, av tillfälligt anställda instruktörer (fast anställt eller värnpliktigt befäl mfl som godkänts som instruktörer) samt av hemvärnsmän som visat sig lämpliga för uppgiften. Instruktörsutbildning- en av hemvärnsmän omfattar dels utbildning av biträdande hemvärns- instruktörer för avgränsade utbildningsuppgifter, dels utbildning av hem- värnsinstruktörer med uppgift att främst leda enskild utbildning och

Tabell 3:5 Utbildningssystemet för hemvärnsmän

Utbildningens Utbildningens omfattning Central Regional," benämning ut— lokal bildning” utbildning

lntroduklions- a) Allmän introduktionsutbildning ca utbildning 6'— 8 tim för nyantagna hemvärnsmän. Ingår i första ärets kontrakterade utbildning. X b) lntroduktionsutbildning för befäl. Kurs om 40—80 tim för hemvärnsbe— fäl som förordnas i ny befattning. fr o m plutonchef och plutonchel's stf. X (X) Arlig a) Kontrakterad utbildning. Minst 20 utbildning tim för att kunna lösa krigsupp—

gifterna. X/ X!)

b) Särskild befälsutbildning. Minst 14 tim för befäl. Genomförs för allt befäl, dels som kurser för olika befälskategorier, dels som utbild— ning med förbandens befäl samman- fört. Kurserna kan anordnas som veckosl utsk urser. X/X Övrig a) Fortsatt befälsutbildning. Repeti— utbildning tionskurs för befäl om 40 tim

(vcckokurs). X (X)

b) lnstruktörsutbildning. lnstruktörs- kurs för särskilt uttagen personal om 40 eller 80 tim (en resp två vcckokurscr). X (X) c) Specialutbildning. Kurs för sär- skilt uttagen personal om 40 tim. X X/X (veckokurser)

d) Kompletteringsutbildning. (Se av— snitt 3.5.3)

a Vid HvSS anordnas introduktionskurser och rcpetitionskurser för befäl, special— kurser, kurser för hemvärnsungdom, driftvärn och företagshemvärn. [' I första hand som lokal utbildning för hela hemvärnsområdet (hemvärnsförban- det) samlat. [ vissa fall kan flera hemvärnsområden sammanföras till gemensam övning. Utbildningen bedrivs främst som hel— eller halvdagsövning på söndagar eller andra arbetsfria dagar såvitt gäller allmänna hemvärnet. Den viktigaste delen i den kontrakterade utbildningen, förbandsulbildningen, äger oftast rum vart fjärde ar och då kan arbetsdag tas i anspråk.

enklare förbandsutbildning vid hemvärnsområde. Utbildning som instruk— tör kan ske vid instruktörskurser vid hemvärnets stridsskola samt genom tjänstgöring som biträdande instruktör.

Utbildningssystemet för hemvärns—(driftvärns-)män framgår av tabell 325.

3.8. Ungdomsutbildning

Utöver den allmänt ungdomsvårdande uppgiften syftar utbildningen till att ge en allmän orientering om totalförsvaret som samhällsfunktion och

utveckla elevernas medborgarsinne. Ungdomsutbildningen av manlig per- sonal skall också ge eleverna möjlighet att efter intresseinriktning ägna sig åt verksamhet som kan utgöra förberedelse för den kommande obligato- riska värnpliktstjänstgöringen eller för tjänstgöring inom hemvärnet. Den kvinnliga ungdomsutbildningen syftar till att också vara en allmän förberedelse för en framtida insats inom frivilligsystemet.

FBU har armé-, kustartilleri- och flygvapenutbildning för ungdomar (flygvapenföreningarna). FMCK har motorcykelutbildning och FRO har radioutbildning. Hemvärnets ungdomsverksamhet är knuten till hem- värnet. Sjövärnskåren har marin ungdomsutbildning. För att delta i ungdomsverksamheten fordras att vederbörande är medlem i frivillig försvarsorganisation eller antagen i hemvärnet. Sådant medlemskap förut- sätter att vederbörande är svensk medborgare, fyller minst 15 år antag— ningsåret, har förutsättning för verksamheten samt förmyndares med- givande.

3.8.1. Manlig ungdomsutbildning Den manliga ungdomsutbildningen består av

a) grundkurs (GK) vari ingår allmän försvarsutbildning (AFU) samt specialutbildning (SU),

b) vidareutbildning: allmän ledarkurs (LK), instruktörskurs (IK) och befälskurs,

c) särskilda kurser, t ex vinterkurs, fjällkurs.

Huvuddelen av utbildningen genomförs i hemortsregionen. Dessutom anordnas centrala kurser om 1 —2 veckor vinter- och sommartid.

Utbildningssystemet för manlig ungdomsutbildning inom försvarsmak- ten framgår av tabell 316. Ungdom vid FBU, FVRF, FMCK, FRO och hemvärnet, som genomgått utbildning kan medges teckna avtal (kon— trakt) för tjänstgöring inom totalförsvaret.

3.8.2. Kvinnlig ungdomsutbildning

Ungdomsutbildningen inom Svenska blå stjärnan (SBS) sker inom ramen för en särskild ungdomskår. Utbildningen syftar till att väcka ungdomens intresse för frivilligverksamhet och att ge förberedande utbildning i djurvård. Utbildning i ridning förekommer även. Vid sidan av denna utbildning söker man väcka elevernas intresse för föreningsverksamhet och fysisk träning av olika slag.

Ungdomsutbildningen inom Ungdomens röda kors (URK) syftar till att väcka ungdomens intresse för hälso— och sjukvård och att ge förberedande utbildning inom dessa områden. Ungdomarna deltar efter genomgången utbildning i den fredstida olycksfallsberedskapen samt biträder vid vård och tillsyn av barn, åldringar och handikappade. Kurser anordnas i olycksfallsvård och hemsjukvård samt för barnvakter och för vård av handikappade. För att stimulera intresse för sport och friluftsliv anordnas bl a vinterkurser i fjällterräng.

Tabell 3:6 Utbildningssystem för ungdomsutbildningen inom försvarsmakten (manlig utbildning)

Kursbenämning (beteckning” Tid FBU, FRO Hemvärnet Sjövärns- FBU, FRO Hemvärnet Sjövärns- FVRF, FMCK kåren FVRF, FMCK karen A Grundläggande utbildning: GK GK Gkb minst minst 160 tim 80 tim 80 tim (FMCK 140 tim) B Vidareutbildning: Allmän Hemvärns— Allmän minst minst ledarkurs mannakurs ledarkurs: 80 tim 120 tim K-skedec 40 tim Lägerkurs 160 tim Forts.- Beläls— minst kurs kurs 40 tim 80 tim lnstr.- Instr.- kurs IC kurs: 80 tim K-skedec 40 tim Lägerkursb 90 tim Sjökursc 2 veckor Instr.- minst kurs II 80 tim C Särskilda kurser: Vinterkurs Vinterkurs Segelfar- tygskursc 40 tim 40 tim 2 veckor Fjällkurs Fjällkursc 40 tim 40 tim Övriga kurser Övriga kurser Dykarkursc enl försvars- enl. Riks- 2 veckor grenschefs hv.ehefs best. best

a Kan genomföras som central och regional utbildning där ej annat anges i not b. b Endast regional utbildning. C lindast central utbildning. Centrala kurser för hemvärnsungdom omfattar endast särskilda kurser.

Utbildningen av unglottor sker från år 1965 inom en självständig organisation, Sveriges Unglottor. Stommen i utbildningen utgörs av tre sk stjärnkurser och fem 5 k triangelkurser. Dessutom förekommer ett flertal kurser av hobbykaraktär. Stjärnkurserna omfattar vardera 20 timmar och innehåller orientering om lottornas uppgifter, föreningskun- skap, sjukvård, samhällskunskap, självskydd samt idrott. Triangelkurserna är mera specialinriktade än stjärnkurserna. De innehåller utbildning i kontorsteknik, teletjänst, förplägnad, sjukvård och navigation.

Unglottautbildning anordnas i form av lokala eller regionala kurser, men också i form av centrala lägerkurser, de senare i regel på omkring en vecka.

4. Nuvarande förmåner vid frivillig utbildning och tjänstgöring

4.1. Bakgrund

Utbildningen inom det frivilliga försvaret var till en början endast inriktad på fritidsutbildning och under denna utgick inte någon ersätt- ning till deltagarna. Sedermera tillkom utbildning vid lägerkurser. där till en början inte heller någon ersättning utbetalades. 1946 års riksdag beslutade dock att daglön skulle införas för viss frivillig utbildning. Daglön utgick till medlemmar av Centralförbundet för befälsutbildning och av lottakår som fullgjorde frivillig tjänstgöring eller deltog i utbild- ning under minst tre dagar i följd. Daglönebeloppet var beroende av ålder. From 20 års ålder var beloppet 6 kr/dag och dessförinnan 3 kr/dag. Beloppen bestämdes efter förebild av det år 1945 beslutade daglönesystemet för hemvärnsmän. Enligt 1946 års riksdagsbeslut erhölls vid angiven utbildning vissa naturaförmåner bl a mat och inkvartering, som senare utsträcktes att gälla även medlemmari de frivilligorganisatiod ner som inte var berättigade till daglön från staten. 1953 utsträcktes den bidragsberättigade personkretsen, men dagsersättningens storlek bibehölls oförändrad under hela 1950-talet.

Utvecklingen av frivilligförmånerna för medlemmari frivilliga försvars— organisationerna under ZO-årsperioden 1953—1973 framgår schematiskt av tabellerna 4:1 ovh 412. ] tabell 4:1 redovisas de viktigaste förmånsför— ändringarna i fråga om lägerutbildning för medlemmar i vissa frivilligorga— nisationer och i tabell 412 utbildning för tjänstgöringi krigsbefattning. Vid sk fritidsutbildning för medlemmar i vissa frivilligorganisationer gällde ända fram till 1970 att någon dagsersättning inte utgick utan endast vissa naturaförmåner.

Förmånerna till hemvärnsmän i allmänna hemvärnet har i stort sett följt samma utveckling som förmånerna till frivilligorganisationernas personal vid lägerutbildning.

4.2. Grunder

Förmåner till frivilligpersonal under utbildning för verksamhet inom totalförsvaret regleras i fråga om medlemmar i frivilliga försvarsorganisa- tioner av äs den 5 juni 1970 (TKG 9402700136; ändr 940:720253 och

Tabell4:l Utvecklingen 1953—1973 av kontantförmåner vid lägerutbildning (motsv) för personal inom frivilliga försvarsorganisationer

Författning ikraftträdande

Lägerutbildning av medlemmar i vissa frivilliga försvarsorganisationer

Allmänna ersättningsvillkor Dagsersätt ning Övriga förmaner

Äs 30/61953 TLA nr 49 From 1/7 1953

ÄsZ4/51957 TLA nr 38, 63 Fre m 1/7 1957

Ås 3/6 1960 TLA nr 63 l"r () m 1/7 1960

Äs 13/4 1962 TLA nr 18 lfro m 1/7 1962 Ås 17/5 1963 TLA nr 35 fr o m 1/7 1963

Är 30/6 1967 TLA nr 53 lir o m 1/7 1967

[4.3.5/61970 TKG 9402700136 Frö m 1/7 1970

Medlemmar i CFB med än» slutna org samt FMCK, SLK. SBS och SRK. Minst 3 dgr utbildning, in- och utryckningsdagar inberäk- nade. Ersättning endast för sådan utbildning som är obligatorisk för att nå eller behålla förordnande som vpl befäl eller är obligato- risk för att nå eller behålla kompetens för krigsplace— ring eller är tjänstegrens— utb.

Ej ändr.

Utbildning minst tre dagar i följd som krävs för att nå eller behålla kompetens för krigsplacering vid krigs- makten eller ock är tjänste- grensutbildning (därmed sammanhängande utbild— ning) för krigsmaktens räk— ning.

Ej ändr.

Ej ändr.

Ej ändr.

Ersättningsrätten utsträck- tes till att gälla all gällande frivillig utbildn som är nöd— vändig för att erhålla eller behålla kompetens för krigsbefattning eller place- ring inom totalförsvaret.

Daglön med 6'kr för elev fr om 20 års ålder samt 3 kr för elev under 20 års ålder. Ej daglön vid utbildning/ övning anordnad helt av frivilligorg.

Skattepliktigt arvode i stäl- let för daglön. Arvode högst 8 ler/dygn under för- utsättning att utbildningen inte anordnades helt i ve- derbörande organisations regi. Ålderskillnaden bort. Maximibelopp infördes. Er- sättning enl vederbörlig or- ganisations närmare be- stammande. Arvodets maximibeIOpp höjdes nu 10 kr*/dygn.

Ej ändr.

Skattepliktiga arvodet er- sattes med skattefritt trak- tamente på högs 10 kr/ dygn vid grundutbildn. Vid repetitionsutbildn utgår penningbidrag (traktamen- te) med lägst 12 kr/dag.

Traktamente utgår alltid med 10 resp 12 kr/dygn vid utbildn minst 2 dgr i följd. Frivilligorganisations rätt att bestämma om och med vilket belopp ersätt- ning skulle utgå bortföll

Fri kost. inkvartering och sjukvård samt fria iii- och utryckningsresor. län av ut- rustning. Ej begravningshjiilp. Ej familjebidrag.

Ej ändr.

Ändrade regler för rese— kostnadsersättning vid anli- tande av eget fordon. 80- timmarsgräns samt 6-da- garsgräns infördes.

Ej ändr.

1960 års reseersättningsreg— ler ändrades. Allm resere- glementet reseklass C till- lämpades, dock att vid ut- bildn som ej var av läger- kurstyp och pågick 5 dgr utgick ersättning med 20 öre/km vid färd längre än 5 km men högst 150 km.

Ej ändr.

Premiesystem (skattefritt) infördes för frivillig beford- ringsutbildn samt vid ut- bildn till och som A— och B-personal. Premie vid av- talsenlig repetitionsutbildn. Familjebidrag vid all ersätt-

Tabell 4 :l forts.

Författning, Lägerutbildning av medlemmar i vissa frivilliga försvarsorganisationer

Allmänna ersättningsvillkor Dagsersättning Övriga förmåner

I ikraftträdande l

l l

Äs16/6 1972 TKG 9402720253 Fr o m 1/7 1972

Ej ändr.

därmed. FBU-utbildn jäm- ställdes med A- och B-per— sonals repetitionsutbild- ning.

Ej ändr.

ningsberättigande frivillig utbildn infördes. Vid ut— bildn som inte är avtals- bunden repetitionsutbildn utgår familjebidrag dock bara om utbildn pågår 5 dgr i följd. Ändrade reseer- sättningsregler.

Premiebeloppen för ge— nomförd utbildning höjdes.

Tabell 4:2 Utvecklingen av förmåner vid frivillig utbildning för tjänstgöring i krigsbefattning inom försvars- makten

Författning, ikraftträdande

Allm ersättningsvillkor Dagsersättning och övriga förmåner

Värnpliktig o manlig krigs— frivillig personal

Övrig personal

Ä'r 30/5 1953 TLA nr 49 Fr o m 1953

Ås 3/61960 TLA nr 63 Fre m 1/7 1960

Ås 13/4 1962 TLA nr 18 Fr o m1/71962

Ås 17/5 1963 TLA nr 35 Fro m 1/7 1963

Medlennar i CFB med an- slutna organisationer, FMCK, SLK, SBS, SRK.

Förutom medlem i ovan- stående organisationer även annan vpl o krigsfrivillig personal, cfpl uttagna för tjänstgöring i krigsmakten samt annan reservpersonal.

Ej ändr.

Ej ändr.

Avlöning o övriga förmåner enl samma grunder som vid vpl författningsenligt ålig- gande tjänstgöring betr manlig krigsfrivillig perso- nal dock lägst såsom vpl som full|ort sammanlagt 304 dgr. Summa beloppet för penningbidrag o famil- jebidrag alltid lägst 8 kr/

dag.

Sammanlagda beloppet av penningbidrag och familje— bidrag höjdes till att utgöra alltid minst 10 kr/dygn.

Sammanlagda beloppet för penningbidrag o familjebi- drag höjdes till minst 12 kr/dygn. Rätt till familjebi— drag endast vid tjänstgöring minst 6 dgr i följd.

Daglön med 8 kr/dag from 20 års ålder. För elev under 20 år daglön med 4 [rr/dag. Fri kost, fri inkvartering, fria in- och utryckningsresor samt lån av utrustning. Tjänstgö— ringsdag omfattar minst 8 tim för att berättiga till ersättning enl ovanstående.

Daglönen ersattes av skat- tepliktigt arvode på 10 kr/ dygn vid tjänstgöring mer än 6 tim/dygn. Vid kortare tjänstgöring arvode med 5 kr/dygn. Restid till 0 från tjänstgöringsplatsen inbe- räknas.

Arvodet höjdes till ]2 kr/ dygn vid tjänstgöring mer än 6 tim och till 6 kr/dygn vid kortare tjänstgöring.

Enhetliga ersättningsregler vid all frivillig tjänstgöring för utbildning i krigsbefattning. Skillnaden mellan värnplikti— ga och manliga krigsfrivilliga å ena sidan och övriga frivilliga tex A-personal å andra sidan upphörde därmed. Till samtliga utgår värnpliktsförmåner. Penningbidraget skall dock utgöra 12 kr/dygn eller det högre belopp, som enl värnpliktsavlöningskungörelsen utgår i viss tjänstegrad (klass). 6-dagarsgränsen för rätt till familjebidrag bibe- hölls.

940 :740165). Föreskrifter och anvisningar för tillämpning av nämnda äs har utfärdats av överbefälhavaren i skr den 14 juli 1970. Förmåner till hemvärnsmän i allmänna hemvärnet och driftvärnet utgår jämlikt äs den 27 maj 1970 (TKG 9402700135, ändr genom äs den 26 april 1972 och genom TKG 9401740171). Bestämmelserna om familjebidrag till frivilliga finns i familjebidragsförordningen (1946z99 med ändr) och familjebi- dragskungörelsen (l946:101 med ändr).

Förmåner vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning regleras genom kbr den 17 maj 1963 avd 111 (jfr bilaga 7:2).

1970 års riksdagsbeslut medförde avsevärt förbättrade förmåner till frivilligpersonalen. Tidigare förmånsslag behölls men förmånerna utöka- des och beloppen höjdes. Rätten till familjebidrag utökades, traktaments— ersättningen höjdes och ett nytt premiesystem infördes.

Tillskapandet av ett premiesystem motiverades av de ökade utbild- ningskrav, som det nya utbildningssystemet medförde, av behovet av ökad rekrytering samt av förekomsten av premier inom den obligatoriska värnpliktsutbildningen.

Nu gällande förmånssystem vid frivillig utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning består huvudsakligen av

a) dagsersättning i form av traktamente på 10 eller 12 kr/dag vid utbildning samt penningbidrag efter tjänstegrad vid frivillig tjänst- göring i krigsbefattning,

b) premier vid befordringsutbildning samt vid grund- och repetitions- utbildning, 0) familjebidrag,

d) naturaförmåner samt

e) ersättning vid skada och sjukdom.

Förmånssystemet omfattar i princip all frivillig personal oavsett vilken kategori av frivilliga vederbörande tillhör och oberoende av medlemskap i organisation. Undantag gäller dock för hemvärnsmän i driftvärnet. Hem- värnsman i driftvärnet behandlas i förmånshänseende som om han under sin frivilliga tjänstgöring fullgjorde sitt ordinarie arbete.

I princip är samtliga förmåner, som avses under a)—d) ovan. icke skattepliktig inkomst. Undantag gäller endast familjebidrag i form av näringsbidrag, som således är beskattningsbar inkomst.

4.3. Dagsersättning och premier

4.3.1. Grundutbildning

A- och B-personal erhåller traktamente under grundutbildning, som varar minst två dygn i följd, med 10 kr/dag. A- och B-personal inom försvarsmakten som med godkända vitsord genomgått grundutbildning erhåller utbildningspremie enligt tabell 413.

Förutom premie på 600 kr för plutonsbefälskurs på instruktörslinje erhåller instruktörselev en särskild premie på 1 200 kr för fullgjord

Tabell 4:3 Utbildningspremier till A— och B-personal inom försvarsmakten

Kum Kr

Grundkurs B-personal 100 Grundkurs A—personal 150 Gruppbefälskurs (ledarkurs 1) 300 Plutonsbefälskurs (ledarkurs 2) 450 Plutonsbefälskurs (instruktörskurs) 600 Kompanibefälskurs (högre ledarkurs) ] OOO

Tabell 4:4 Utbildningspremier till A- och B-personal inom totalförsvarets civila del

Frivorg Central utb Kurs Slag av Kronor myndighet utbildning SKBR o Transportnämnden Fortsättnings- Förare av lastbil FAK kurs (skede 11) om högst 10 ton 300 ., ,, Fortsättnings- Förare av alla kurs (skede 111) slags lastbilar 450 ,, Socialstyrelsen Fortsättnings- Sjukvård för kurs ] bilförare 150 ,, ,, Fortsättnings— Org och fältövn kurs 2 för bilförare 150 SBS Lantbrukssty- Fortsättnings- Förare av relsen kurs 1 traktor 150 ,, ,, Fortsättnings- Ledar- kurs 2 utbildning 250 .. Fortsättnings- Vetbitr och kurs tekniska bitr 300

praktisk tjänstgöring under minst 20 dagar. Den praktiska tjänstgöringen följer efter genomgången instruktörskurs och är avsedd att ge den blivande instruktören en viss rutin som utbildare och utgör därför ett slags komplement till den teoretiska utbildningen. Premiebeloppet 1 200 kr är beräknat efter ett dagsbelopp på 60 kr.

Enligt av överbefälhavaren utfärdade bestämmelser utgår till kvinnliga personalvårdsassistenter premie med 300 kr för personalvårdskurs 1 och med 400 för personalvårdskurs 11.

Arhetsmarknadsstyrelsen har utfärdat föreskrifter om utbildningspre- mie för frivillig försvarsutbildning inom totalförsvarets civila del. Vid grundutbildning i form av fortsättningskurser erhåller sådan A- och B-personal utbildningspremie enligt tabell 414.

4.3.2. Repetitionsutbildning

A- och B-personal erhåller under repetitionsutbildning traktamente med 12 kr/dag. Det för grundutbildning gällande villkoret om att utbildningen skall pågå minst två dagar i följd för att traktamente skall utgå, omfattar inte repetitionsutbildning.

Under repetitionsutbildning, som A- och B-personal är skyldig att fullgöra, utgår premie med 20 kr/dag. Premien utgår i rekryteringsfräm- jande syfte och utgör en kompensation för det inkomstbortfall och de

Tabell 4:5 Utbildningspremier vid befordringsutbildning

Kurs Kr

Furirskurs 140 Överfurirskurs 275 Sergeantskurs 550 Fanjunkarkurs 750 (600) Löjtnantskurs 1 200 (1 200) Kaptenskurs 2 400 (1 200)

Anmärkning: Beloppen inom parentes avser premiebelopp vid befordringsutbildning för personalvårdspersonal enligt överbefälhavarens bestämmelser.

kostnader de frivilliga kan åsamkas på grund av deltagande i den frivilliga utbildningen. Om repetitionsutbildningsdag fördelas på två på varandra följande dygn med minst tre timmars sammanhängande verksamhet per dygn, kan under viss förutsättning premien i stället utgå med 10 kr*/dag. Vid repetitionsutbildning utöver det högsta angivna antalet dagar/tim- mar, som A- och B-personal är skyldig att fullgöra för varje fyraårsperiod, utgår enligt av överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen utfärdade föreskrifter premie även för sådan utökad tjänstgöring (t ex på grund av ny krigsplacering), om myndighet lämnat särskilt medgivande härtill.

4.3.3. Befbrdringsutbildning

Personal som minst två dagar i följd genomgår frivillig befälsutbildning i form av befordringsutbildning erhåller traktamente med 12 kr/dag under förutsättning att utbildningen enligt utbildningsmyndighetens bedöman— de är nödvändig för att nå eller bibehålla kompetens för krigsplacering och annan placering inom totalförsvaret.

Personal som med godkända vitsord genomgått befordringsutbildning erhåller utbildningspremie enligt tabell 415.

Premiesystemet för befordringsutbildning är utformat med premie— systemet inom det obligatoriska utbildningssystemet som förebild. Belop- pen är dock lägre bl a med hänsyn till de väsentligt kortare utbildnings- tiderna inom befordringsutbildningen.

4.3.4. Kompletteringsutbildning

Dagsersättningen vid kompletteringsutbildning utgörs av traktamente med 12 kr/dag, som utgår under förutsättning att utbildningen pågår minst två dagar i följd. Premie utgår inte vid kompletteringsutbildning.

4.3.5. Frivillig tjänstgöring i krigsbefattning

Beträffande förmåner under frivillig tjänstgöring i krigsbefattning hän- visas till avsnittet 3.6.2, avdelning III.

4.3.6. Utbildning för hemvärnsmän

Hemvärnsman i allmänna hemvärnet erhåller under årlig utbildning enligt 16% hemvärnskungörelsen traktamente med 12 kr/dag. För utbildning utöver 20 timmar per år utgår dock traktamente bara om utbildningen pågår minst två dagar i följd. Utbildning, som hemvärnsman i driftvärnet fullgör, kan i princip betraktas som en särskild form av tjänstgöring vid myndigheten eller företaget och kan i stort sett likställas med övrigt arbete vid myndigheten eller arbetsplatsen. I överensstämmelse härmed behåller denne under utbildning den avlöning och den rätt till pension och övriga förmåner som är förenade med anställningen. För hemvärnsman med tim- eller ackordslön skall avlöningen utgå för antalet förlorade ordinarie arbetstimmar med medeltimförtjänsten (motsv) beräknad enligt tillämp- liga avlöningsbestämmelser eller praxis inom området.

Genom att hemvärnsman i driftvärnet under tjänstgöring i princip bibehålls vid sina ordinarie löneförmäner, intar han en särställning i ekonomiskt avseende jämfört med övrig frivillig personal inom totalför- svaret. Det frivilliga åtagande som tjänstgöringen i driftvärnet utgör innebär för flertalet i princip inte någon ekonomisk uppoffring i form av inkomstbortfall och normalt inte någon inskränkning på fritid och semester. Undantag kan dock förekomma.

I de mindre vanliga fall då tjänstgöringen infaller på tid utanför ordinarie arbetstid gäller att övertidsersättning ej utgår. Vidare kan anställ- da vid bl a vissa myndigheter, verk eller företag gå miste om Särskilda lönetillägg vid fullgörande av föreskriven driftvärnstjänstgöring. Dessa tillägg sammanhänger med de speciella arbetsförhållanden som arbetet bedrivs under. Bortfallet av sådana lönetillägg kompenseras dock helt eller delvis av att myndigheten ofta betalar ut ett särskilt traktamente när tjänstgöringen i utbildningssyfte sker på ort utanför stationeringsorten. Det är vederbörande företag eller myndighet som avgör om och med vilket belopp sådant traktamente skall utgå.

[ den mån hemvärnsman i driftvärnet på fritid deltar i frivillig utbildning för verksamhet inom totalförsvaret utgår traktamente i likhet med hemvärnsman i allmänna hemvärnet, dvs med 12 kr/dag.

Hemvärnsman i allmänna hemvärnet erhåller dels tjänstgöringspremie och dels utbildningspremie. Tjänstgöringspremien motsvarar närmast repetitionsutbildningspremien till A- och B-personal. Den är också beräk- nad efter samma dagsbelopp som sistnämnda, dvs 20 kr/dag. Hemvärns- man i allmänna hemvärnet som fullgjort utbildning minst 20 timmar under ett utbildningsår erhåller tjänstgöringspremie med 50 kr. För hemvärnsbefäl i allmänna hemvärnet är motsvarande premie 85 kr för fullgjord utbildning minst 34 timmar under ett utbildningsår. För fullgjord utbildningstid utöver 20 timmar (menig) resp 34 timmar (befäl) utgår inte någon tjänstgöringspremie.

Utbildningspremierna till hemvärnsmän i allmänna hemvärnet är, liksom premiesystemet vid befordringsutbildningen inom den frivilliga befälsutbildningen, utformade efter förebild av det värnpliktiga premie- systemet. Utbildningspremien utgår till hemvärnsman i allmänna hemvär-

net efter godkänd genomgången introduktions- eller repetitionskurs för hemvärnsbefäl samt specialkurs eller lnstruktörskurs. Premiebeloppet är 300 kr om kursen omfattar 40 timmar och 600 kr om kursen omfattar 80 timmar.

Hemvärnsman i driftvärnet, som med godkända vitsord genomgått introduktionskurs för befäl eller kurs för hemvärnsinstruktör, erhåller utbildningrpremie med samma belopp som hemvärnsman i allmänna hemvärnet för motsvarande utbildning enligt ovan.

4.4. Familjebidrag

Familjebidragsförfattningarna är tillämpliga på följande frivilligpersonal;

a) värnpliktig, krigsfrivillig samt civilförsvarspliktig, uttagen till tjänst- göring vid försvarsmakten allt under förutsättning att vederbörande avlönas enligt för värnpliktig gällande grunder och efter eget åtagande minst fem dagar i följd fullgör utbildning för tjänstgöring i krigsbefatt- ning inom försvarsmakten enligt vad därom särskilt stadgas;

b) hemvärnspersonal under tjänstgöring vid hemvärnet, om tjänst- göringen (utbildningen) pågår under minst fem dagar i följd;

c) personal som frivilligt fullgör utbildning för att nå eller bibehålla kompetens för placering inom totalförsvaret. om utbildningen pågår under minst fem dagar i följd.

Beträffande samtliga under a), b) och c) angivna personalkategorier gäller, att rätt till familjebidrag inträder först vid utbildning som omfattar minst fem dagar i följd med undantag för viss tjänstgöring (repetitionsut- bildning) som anges i det följande för personalkategori c). Familjebidrag kan utgå till såväl manlig som kvinnlig frivillig personal.

Beträffande under c) angiven personal gäller att under sådan repeti- tionsutbildning som vederbörande är skyldig att fullgöra enligt 14% kungörelsen om frivillig försvarsverksamhet (l970:301) skall familje- bidrag utgå oberoende av utbildningens längd, dvs kravet på att utbild- ningen skall omfatta minst fem dagar i följd för rätt till familjebidrag gäller inte under dylik utbildning.

Enligt familjebidragsförordningen kan familjebidrag utgå i form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravnings— bidrag. Familjepenningen utgår fr o m budgetåret 197 5/76 med högst 21 kr/dag för make och därmed jämställd samt med högst 8 kr/dag för annan familjemedlem. Bostadsbidraget utgår i princip med belopp som motsvarar den faktiska kostnaden för bostaden. Till näringsidkare kan utgå näringsbidrag med högst 50 kr/dag. Sjukbidraget kan lämnas vid behov för att täcka vissa slag av kostnader i anledning av familjemedlems sjukdom. Om frivilligs familjemedlem avlider kan begravningsbidraget utgå med för make ?. 000 kr och för annan familjemedlem 1 000 kr. Familjebidrag i alla former är behovsprövade. Vid behovsprövning av familjepenning och bostadsbidrag till frivillig personal tillämpas alltid 5 k fri behovsprövning, dvs bidrag utgår med vad som prövas vara skäligt i det

enskilda fallet med hänsyn till den frivilliges och dennes familjemedlem- mars ekonomiska situation mm. Familjebidrag prövas och utbetalas av hemortskommunen.

För att vederbörlig kommunala familjebidragsnämnd skall kunna avgöra om frivillig personal fullgör (fullgjort) sådan utbildning (tjänst- göring), som kvalificerar för rätt till familjebidrag, åligger det den frivillige som söker familjebidrag att genom intyg från den utbildande myndigheten eller organisationen (för hemvärnspersonal vederbörlig för- svarsområdesstab) hos familjebidragsnämnden styrka under vilken tid han (hon) fullgjort utbildning och att utbildningen varit erforderlig för att nå eller bibehålla kompetens för placering inom totalförsvaret.

Kommande förändringar av familjebidragssystemets konstruktion med anledning av beslutat nytt ersättningssystem för värnpliktiga framgår av kapitel 6.

4.5. Naturaförmåner och ersättningar för dessa

4. 5. l Reseförmåner

All personal som deltar i frivillig utbildning erhåller fri resa mellan bostaden och utbildnings-, tjänstgöringsplatsen. Hemvärnsman i driftvär- net erhåller sådan fri resa endast när han deltar i utbildning på ort där han inte skall utföra arbete i sin anställning.

För all frivilligpersonal gäller att fri resa erhålles genom militär tjänstebiljett i den mån transport inte kan anordnas genom utbildnings- myndighetens försorg. Om inte sådan biljett tillhandahållits eller om det skulle medföra oskälig försening att anlita allmänt kommunikations- medel, utgår resekostnadsersättning enligt reseklass B i allmänna rese- reglementet. Vid resa med tåg eller fartyg skall tjänstebiljetten avse plats i 2 klass och resekostnadsersättning utgå med högst det belopp som motsvarar kostnaden för avgift i denna klass. Vid resa med egen bil utgår ersättning för resan med 32 öre/km jämte ersättning med 5 öre/km för varje medresande som är berörd av förrättningen. Ersättningen vid resa med egen bil får dock inte utgå med högre belopp än som motsvarar kostnaden för resa med tåg i 2 klass.

4.5.2. Fri mat och inkvartering

All frivillig personal erhåller under utbildning och tid för färd till och från utbildningsplatsen fri inkvartering och fri förplägnad. Om fri förplägnad inte kan tillhandahållas, t ex under resa till och från utbild- ningsplatsen, äger den frivillige erhålla ersättning för måltid efter i stort sett samma grunder som värnpliktiga. För hemvärnsman gäller den begränsningen att fri mat tillhandahålls bara om utbildningen eller tjänstgöringen omfattar minst fyra timmar i följd. Motsvarande begräns- ning tillämpas av frivilligorganisationerna.

Kan fri inkvartering inte erhållas utgår ersättning enligt allmänna

resereglementet med gällande traktamentsbelopp för natt under förut- sättning att vederbörande haft utgift för nattlogi.

4.6. Förmåner vid sjukdom och skada

Frivilligorganisationernas personal har rätt till samma sjukvårdsförmåner och begravningshjälp som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen tillkom- mer värnpliktig i samband med värnpliktstjänstgöring. Sjukvårdsförmå- nerna utgår dock endast om utbildningen varar minst två dagar i följd. Beloppet för begravningshjälp är 2 000 kr.

Beträffande hemvärnsman iallmänna hemvärnet gäller att efterlevande till denne har rätt till samma begravningshjälp som efterlevande till värnpliktig. Hemvärnsmän erhåller inte fri sjukvård enligt för annan frivillig personal gällande regler.

Hemvårnsman i driftvärnet har under utbildning rätt till samma sjukvårdsförmåner och ersättning vid skada och sjukdom som i sin anställning.

Frivillig personal omfattas av militärersättningsförordningen (19502261, ändr bl a l970:311) och erhåller därmed i huvudsak samma ersättning m m vid skada och sjukdom som värnpliktiga erhåller under värnpliktstjänstgöring.

I kungörelse (1950334, ändr bla l970:312) med tillämpningsföre- skrifter till militärersättningsförordningen anges den frivilliga personal som omfattas av förordningen.

Enligt 95 militärersättningsförordningen får den årliga arbetsför- tjänsten för den som skadat sig under värnpliktstjänstgöring inte beräknas till lägre belopp än 2,5 gånger basbeloppet vid skadeårets ingång. Motsvarande gäller beträffande hemvärnspersonal vid ersättning för skada efter fyllda 20 år eller beträffande livränta till efterlevande.

UFV ifrågasätter om inte denna garantiregel bör gälla även övrig

frivillig personal. Frivillig personal är genom kollektiv olycksfallsförsäkring i försäkrings—

bolag försäkrade avseende olycksfallsskada som inträffar under tjänst- göring i vederbörande organisation samt under kurser, övningar, samman- komster och tävlingar i organisationens regi eller godkända av denna. För A- och B-personal gäller försäkringen endast sådan verksamhet som faller under gällande A- och B—avtal. Därvid medräknas även kurser för kvalificering till sådant avtal. Försäkringen gäller även för färd till eller från ovan angiven verksamhet. Försäkringen ger ett påbyggnadsskydd till militärersättningsförordningen.

4.7. Avtal och rekommendationer om bibehållen lön

S tatstjånstemån

Frivillig personal som innehar statligt reglerad tjänst och tillhör förmåns- grupp A har enligt Allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra

tjänstemän vid tjänstledighet för viss angiven frivillig utbildning rätt att erhålla lön med B-avdrag under högst 32 dagar av ett och samma kalenderår.

Sådan förmånsberättigande utbildning är from 1975 all frivillig utbildning, som erfordras för att vinna eller behålla kompetens för befattning i totalförsvaret.

Privatanställda

Svenska arbetsgivareföreningen har är 1972 utfärdat rekommendationer till sina medlemsföretag angående bidrag från arbetsgivare vid frivillig tjänstgöring. Rekommendationerna innebär i korthet följande.

3) Vid frivillig tjänstgöring enligt frivilligbrevet för att tillgodose behovet av befäl bör särskilda bidrag från arbetsgivaren normalt inte utges.

b) Vid frivillig utbildning för tjänstgöring i krigsbefattning, under frivillig befälsutbildning och utbildning för hemvärnsmän bör arbets- givarna bevilja ledighet, varvid det kan vara lämpligt att viss del av utbildningstiden räknas som semester. Arbetsgivarna rekommenderas att lämna de anställda bidrag med 25 % av lönen under samma förutsätt— ningar i fråga om anställningstid och försörjningsplikt som gäller vid värnpliktigas repetitionsutbildning. Detta innebär i huvudsak att det bör vara fråga om en längre anställningstid (minst 24 månaders oavbruten anställningstid) inberäknat eventuell semester, sjukdom rn m samt att vederbörande är gift (stadigvarande samboende) eller har underhållsplikt gentemot barn.

c) Vid grundutbildning och repetitionsutbildning för medlemmarna i frivilliga försvarsorganisationer bör arbetsgivarna tillämpa samma normer för beviljande av ledighet samt bidrag av den civila lönen som i fråga om frivillig befälsutbildning enligt b) ovan.

För kommunalt anställd personal saknas avtal om bibehållen lön under frivillig försvarsutbildning.

4.8. Förmånernas nuvarande kostnader

På grundval av statistikuppgifter som UFV under hösten 1974 inhämtat från de frivilliga försvarsorganisationerna samt försvarsgrenscheferna re— dovisas i det följande kostnaderna för nuvarande ekonomiska och sociala förmåner till frivilligpersonal. Uppgifterna avser i huvudsak kostnaderna för budgetåret/utbildningsäret 1973/74. För några organisationer med kalenderår som verksamhetsperiod avser uppgifterna i stället kalenderåret 1973.

Huvuddelen av förmånskostnaderna bestrids av medel som för ända- målet ställs till vederbörande frivilliga försvarsorganisations förfogande. Vissa smärre kostnader av social natur mm betalas av vederbörande myndighet. Fördelningen av kostnaderna på organisation respektive

myndighet för deltagare i frivillig utbildning framgår av följande uppställ- ning.

Kostnadsslag Betalas av Mynd. Org.

Traktamente till avtalsbunden personal vid KFÖ samt förmåner vid BkSerg och Bka X” Kontantförmåner (traktamente, premier, matersättning samt reseersättning) och naturaförmåner i övriga fall X Sociala kostnader (sjukförmåner, begravningshjälp, grupp- liv samt familjebidrag) X Olycksfallstörsiikring X

From 1974/75 betalas ej kostnader för traktamenten till B-personal inom hemvärnet av myndigheten. Kostnaderna betalas i stället av vederbörande avtals- organisation.

Kostnader för förmåner vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning betalas av vederbörande myndighet.

4.8.1. Dagsersättning och premier

Frivilligorganisationernas kostnader för traktamente och premier till deltagare i frivillig försvarsutbildning framgår av tabell 416. Totalkostna- den exklusive hemvärnet är 2,4—2,5 mkr, som fördelar sig på ca 1,1 mkr för traktamente och ca 1,3 mkr för premier. Tabell 47 visar hur traktamentskostnaden på ca 1,1 mkr fördelar sig på olika former av frivillig utbildning. Omkring 50 % av den totala frivilligutbildning inrik- tad pä verksamhet inom totalförsvaret bedrivs så att rätt till traktamente föreligger. Summan 2,4—2,5 mkr för traktamente och premier motsvarar ca 10 % av vad frivilligorganisationerna exklusive hemvärnet erhåller i statsanslag för sin verksamhet.

Kostnaderna för traktamente Och premier till hemvärnsmän redovisas i tabell 418. Totalkostnaden utgör här ca 5,5 mkr, fördelad på ca 2,6 mkr för traktamente och ca 2,9 mkr för premier.

Frivilligorganisationernas och hemvärnets totala kostnad för trakta- mente och premier till frivillig personal uppgår sålunda till ca 8,0 mkr.

Myndigheternas kostnader för kontant dagsersättning till frivillig per- sonal redovisas i tabell 4:9 i vad avser repetitionsutbildning samt i tabell 4:10 beträffande frivillig tjänstgöring i krigsbefattning. Sammanlagt uppgår myndigheternas kostnader för dagsersättning till ca 1,0 mkr. Härav utgör ca 0,3 mkr traktamente till avtalsbunden personal vid krigsförbandsövningar och motsvarande övningar enligt tabell 419. Belop- pet 0,3 mkr motsvarar ca 65 % av den totala kostnaden för traktamente under repetitionsutbildning till avtalsbunden personal som utgör 0,5 mkr.

Tabell 4z6 Frivilligorganisationernas kostnadera-b för traktamenten och premier vid frivillig utbildning

1973/74. Kr Organisa- Trakta- Premier kr Summa tion meriten * ' "' * _" ' premier kr Gk BkFu/ BkSerg lk, lkP BkLt/ Reputb Öfu Bklfanj/ Kapt Övr utb Lk 1 Lk 2 Hlk (TFB 408 000 27 105 98 500 — 64 800 — 190 4051[ l'VRt" 60 000 » — 25 OOOC FAK 29 2000 FRO .. 1 900 f _ 120 2 020 SBS 74 025 63 300 5 000 -— — , 68 300 SRK 117 502 159 550 f ' — .. 44 260 203 810 SLK 314 352 176 350 72 600 39 600 30 600 9 000 278 010 606 160 SBK 10 600 — A —— .. — — _, SKBR 143600 69 450 31 550 10 950 9 950 85 000 206 900 SVOF 2 400 — f , — — — 2 400 1 130 479 470 550 149 050 40 550 73 800 407 390 1334 195

S it in nr a

136 255

Följande organisationer__har inga redovisade kostnader för traktamenten och premier för frivillig utbildning: 1-"MCK,SkytteOS, SFI-', SvPistSfb, SSF, KAROF, SAFR, SFRO, I-'1"K och SVF R1—'. b SAFst kostnad betalas av CFB. C Premicsumman fördelas på grund- och repetitionsutbildning. d Lixklu sive specialförbund..

Tabell 4z7 Frivilligorganisationernas kostnader för traktamenten 1973/74 fördelat på olika former av frivillig utbildning. Kr

Org BU, KU GU RU CFB” 408 000 , — FVRF 60 000 — SBS 66 525 7 500 SRK 6 860 82 040 28 602 SLK 3060 230178 81115 SBK »- 10 600 SKBR 9 900 71 100 62 600 SVOF 2 400 Summa 490 220 460 443 179 817 Summa totalt 1 130 480

a Exklusive specialförbund.

Som framgår av tabell 4:10 uppgår kostnader för frivillig tjänstgöring enligt frivilligbrevet (avdelning Ill) till ca 0,7 mkr. Ca 80 % av denna kostnad faller på armén (hemvärnet inberäknat). 1 beloppet 0,7 mkr ingår såväl kostnader för penningbidrag vid frivillig tjänstgöring som kostnader för särskild ersättning med högst 32 kr/dag (skattepliktigt) till personal som i samband med frivillig försvarsutbildning inom försvarsmakten anlitas för servicegöromål (i stället för lottor). [ fråga om armén har det inte varit möjligt att särskilja kostnaden för penningbidrag och nyssnämn- da särskilda ersättning. Enligt vad UFV inhämtat från chefen för armén är dock den särskilda ersättningen på 32 kr/dag den normalt utgående

Tabell 428 Kostnader för traktamente och premier till hemvärnsmän 1973/74. Kr

Ersättning Kr

Traktamente vid utbildning enl 16 & HvK 2 571 000 Traktamente under övrig utbildning och tjänstgöring” 22 000 Tjänstgöringspremie 50 kr 1 750 000 Tjänstgöringspremie 85 kr 900 000 Utbildningsprcmie 300 krb 270 000 Utbildningspremie 600 kr 24 000 _ Summa 5 537 000

" Kostnaden för traktamente till B—personal inom hemvärnet vid deltagande i hemvärnets övningar redovisas i tabell 5:9 och 5:10. Exklusive premie till drifthemvårnsmän, ca 180 000 kr, som betalas av vederbö- rande arbetsgivare.

Tabell 4:9 Myndigheters kostnader för traktamente (12 kr/dag) till A- och B—perso- nal vid repetitionsutbildning (KFÖ, SÖ, hemvårnsövning) budgetåret 1973/74 samt utbildningsdagar”

Utbildningsdagar Kr

Armén 16 279b 195 394 Marinen 714 8 568 Flygvapnet ca 11 000 ca 132 000 __

Summa ca 27 993 ca 335 962

a Kostnaden för Bk Serg och Bk Fk år försumbar. Inom totalförsvarets civila del har myndigheterna ej redovisat någon kostnad för traktamente. (7 Varav ca 11 000 dagar för B-personal inom hemvärnet.

Tabell 4:10 Myndigheters kostnad för penningbidrag vid frivillig tjänstgöring (12 kr/dag) sammanräknad med kostnad för servicegöromål (32 kr/dag) under budget- året 1973/74 samt antal tjänstgöringsdagar

Tjg dagar Kostnad kr

Armen 16 2194 519 008 Marinen 3 676 87 332 Flygvapnet ca 2 630 ca 44 160 Summa ca 22 525 ca 650 500

” Därav för B-personal inom hemvärnet ca 7 000 dagar.

inom armén medan penningbidrag numera utbetalas i endast ett fåtal fall.

För marinens del utgör denna kostnad för s k servicegöromål ca 79 % (huvudsakligen sjövämskåren) och kostnaden för penningbidrag ca 21 %. [nom flygvapnet är kostnaden för frivillig tjänstgöring jämnt fördelad på penningbidrag och s k servicearvode. Vid bedömningen härav bör dock hänsyn tas till att servicearvodet på 32 kr/dag infördes så sent som den ljanuari 1974.

Fördelningen av myndigheternas kostnader för frivillig tjänstgöring på avtalsbunden och ej avtalsbunden personal samt ändamålen för tjänst-

göringen har ej kunnat redovisas. Huvuddelen av kostnaderna bedöms dock avse avtalsbunden persona]. Frivillig tjänstgöring inom totalförsva- rets civila de] förekommer huvudsakligen som avbytartjänst för B-perso- nal. Ersättningen till denna personal betalas av den arbetsgivare (lantbru- kare) som tar den frivillige i anspråk.

4. 8. 2 Övriga förmåner

Frivilligargam'sationemas kostnader. Till övriga förmåner hänförs resor och förplägnad samt kontanta ersättningar härför. Kostnaderna för fritt logi har inte tagits med. Ifrågavarande kostnader till frivillig personal under utbildning redovisas i tabell 4:11. Kostnaderna för resor utgör ca 3,1 mkr, varav för hemvärnet ca 1,3 mkr. Som framgår av tabellen kan fördelningen av resekostnaderna på militärbiljett respektive kontant bilersättning variera avsevärt mellan organisationerna. För t ex CFB utgör kostnaden för bilersättning ca 73 % av totalkostnaden medan motsvaran- de andel för SLK är ca 33 %:

Förplägnadskostnaden uppgår till ca 4,7 mkr, varav hemvärnet svarar för ca 2,8 mkr.

Tabell 4:1 1 Kostnader för övriga förmåner till frivillig personal under utbildning 1973/74. Kr

Org Resor (biljett) Resekostn Summa Förplägnad Ers för Summa * _ ers Resor ___—— förpl Förplägnad Vuxna Ungdom ————— Vuxna Ungdom _ Vuxna och Vuxna och ungdom ungdom CFBC 155 000 97 000 674 000 926 000 502 700 210 400 107 500 820 600 FVRF 6 000 23 000 68 000 97 000 35 700 44 600 16 400 96 700 FAK —— _. Å » —— f * FMCK _ _ 313 313 _ 13410 _ 13410 1 FRO 7 300 — 15 000 22 300 12 000 — 1 500 13 500 SkytteÖS — — _ — , —- ,- SBS 48 369 _ —— 48 369 97 248 ,_ — 97 248 SRK 57 792 68 565 126 357 126 357 — 7 992 134 349 | SLK 227 708 » 110 907 338 615 298 997 55 324 354 321 1 SBK » » , SFF 1835 -— 1 835 1 116 — 1 116 SvPistSfb _ ) —— _ — _. SSF — — _ — # SKBR 112 950 — 106100 219 050 101800 — 34 200 136 000 KAROF 4 689 — 50 4 739 300 — 300 SAFR — _ , — _ — . SFRO 5 800 — 5 800 _ — — — SVOF — — # -- — —— FFK & — _ A — - SVK 90 000” — 90 000 — 182 000 182 000 Hemvärnet 271 OOOb — 1_000 00017 1 271 000 2 800 000 20 000 2 820 000

Summa 898443 210000 2042935 3151378 3976218 450410 242916 4669544

Uppskattad kostnad. b Fördelningen på resor och resekostnadsersättning är uppskattad. C Exklusive specialförbund.

Tabell4212 Sammanfattning av kostnaderna för förmåner till frivilligpersonal under utbildning och frivillig tjänstgöring 1973/74. Mkr

Förmånsslag Kostnad 1973/74. Mkr Summa

___—_— Mkr

Friv- Hem- Mynd org värnet Traktamente o dyl 1,13 2,62 1,00 4,75 Premier 1,33 2,94 * 4,27 Resor 0 ersättning 1,88 1,27 0 05 3,20 Förplägnad o ersättning 1,85 2,82 * 4,67 Sociala kostnader, familjebidrag .. 0,70 0,70

Summa mkr 6,19 9,65 1,75 17,59

Myndigheternas kostnader för övriga förmåner omfattar förutom ovan angivna förmånsslag och beklädnadsersättning vid frivillig tjänst- göring — även familjebidrag samt sjukförmåner och begravningshjälp. Debitering av här avsedda kostnader sker med hjälp av internpriser. Underlag för att fastställa hur stora de verkliga kostnaderna är föreligger inte. Kostnaderna för familjebidrag beräknar UFV uppgår till ca 0,5—O,7 mkr, varav hälften avser hemvärnspersonalen. UFV uppskattar myndig- heternas kostnader för resor och förplägnad till ca 0,05 mkr.

En sammanfattning av tabell 416—411] lämnas i tabell 4:12. Den sammanlagda kostnaden för olika kontant- och naturaförmåner till frivilliga är som den sistnämnda tabellen visar ca 17,6 mkr. Härav svarar hemvärnet för ca 55 % eller 9,6 mkr, frivilligorganisationerna för ca 35 % eller 6,2 mkr och myndigheterna för ca 10 % eller 1,7 mkr.

Arbetsgivarnas kostnader för avlöningsförmåner och utbildningspremie till hemvärnsmän i driftvärnet, som inte ingår i summan 17,6 mkr, beräknas till ca 6 mkr, varav till premie ca 0,2 mkr.

5. Den frivilliga försvarsverksamhetens utveckling — grunder för UFV överväganden och förslag

I detta kapitel redovisar UFV de utvecklingstendenser och riktlinjer rörande den frivilliga försvarsverksamheten som utgör grunden för de överväganden och förslag rörande förmåner till frivillig personal, som UFV framför i kapitlen 6—9.

5.1. Behov av och tillgång på frivillig personal

Statsmakternas grundsyn på behovet av frivillig personal och frivillig utbildning fastlades 1970 i samband med riksdagens beslut om ökat statligt stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet. ] förarbetena till riksdagsbeslutet uttalades att statsmakterna betraktar den frivilliga försvarsverksamheten som ett värdefullt komplement till övrigt försvarsarbete. Verksamheten bidrar till att sprida kunskap om och intresse för vårt försvar samt att öka den totala effekten av landets försvar. Genom den frivilliga utbildningen utnyttjas bättre personalresur- serna inom totalförsvaret.

Vad statsmakterna uttalade 1970 äger alltjämt full giltighet. Totalför- svaret har under överskådlig framtid behov av frivillig försvarsverksamhet i minst samma omfattning som hittills. Betydelsen av den frivilliga utbildningen tenderar att öka ytterligare mot bakgrund av utvecklingen inom det obligatoriska utbildningssystemet, Detta gäller såväl den frivilli— ga befälsutbildningen som annan frivillig försvarsutbildning.

För att säkerställa totalförsvarets behov av utbildad personal på ett bättre sätt än som är möjligt med stöd av pliktlagar erfordras frivillig personal som i fred genomgår särskild utbildning och tecknar avtal för tjänstgöring i händelse av krig eller beredskap. Det krigsorganisatoriska behovet av sådan personal har under senare år varit och beräknas för kommande period vara i stort oförändrat. 1 de planer som ligger till grund för rekrytering och utbildning beräknar totalförsvarsmyndigheterna be- hovet av A- och B-personal till totalt ca 92000. Tillgången utgör ca 64 000, vilket innebär att en brist på ca 28 000 frivilliga för närvarande föreligger.

5.2. Frivilligverksamhetens utveckling

5.2.1. Frivilligutbildningen 1969— 1974

Frivilligverksamheten under den första delen av perioden 1969—1974 präglades av genomförandet av den år 1970 beslutade nya utbildningen och organisationen samt de omställningsprocesser som därmed aktualise- rades. En stabilisering har successivt skett och i samband härmed en mindre uppgång i nyrekryteringen.

Omfattningen av såväl den frivilliga befälsutbildningen som utbildning— en av A— och B—personal har varit i stort sett oförändrad under åren 1969—1974 med en tendens till någon ökning under periodens senare del. Vissa förskjutningar har också skett inom eller mellan olika ' organisationer och sektorer. Sålunda kan konstateras att inom den frivilliga befälsutbildningen minskade antalet deltagande befäl stadigt fram till 1973/74 då utvecklingen vände. Samtidigt ökade menigutbild- ningen successivt fram till 1973/74 då den minskade något. Befordrings- utbildningen har under perioden inte nått upp till det uppställda målet.

Utbildningen av A- och B-personal har under perioden 1969—1974 inte helt nått upp till de volymer som planerats även om en viss stegring kan konstateras fr o m 1972. Inga större förskjutningar har skett mellan grund- resp repetitionsutbildning eller mellan utbildning av A- resp B- personal.

Hemvärnet har under perioden visat en i stort sett gynnsam utveckling. De kvalitativa och kvantitativa målen har i huvudsak kunnat uppfyllas. Hemvärnets styrka har varje år under perioden ökat något. Antalet hemvärnsmän som fullgjort sin årliga utbildning har under perioden ökat med i genomsnitt ett par procent per år till för närvarande 50 % inom allmänna hemvärnet och 60 % inom driftvärnet.

Totalförsvarsmyndigheternas redovisade bedömningar av utbildnings- resultaten perioden 1969—1974 i förhållande till de uppställda målen äri korthet följande.

Överbefälhavaren framhåller i programplanen 1975/80 för de frivilliga försvarsorganisationerna att utbildningen m m i allt väsentligt sker enligt VK-66 (1966 års värnpliktskommitté) grunder. En ökad utbildning av A- och B-personal kan redovisas samtidigt som svårigheter framkommit att repetitionsutbilda personalen för krigsförbanden som en följd av den ändrade repetitionsövningsrytmen inom försvarsmakten.

Chefen för armén framhåller att målet för den frivilliga utbildningen 1973/74 var att genomföra samma kvalitativa och kvantitativa utbildning som 1972/73. Om möjligt skulle utbildningen öka något, särskilt vad gäller antalet befäl och B-personal. Chefen för armén konstaterar att utbildningen 1973/74 är i väsentliga delar av samma omfattning som 1972/73. Deltagarantalet — befäl och B-personal — har ökat något. Tidigare rekryterad frivillig personal har deltagit i utbildning i större omfattning. Det är repetitions— och kompletteringsutbildningen som ökat. Nyutbildningen — särskilt av avtalsbunden personal — har dock minskat. Den centrala frivilliga befälsutbildningen har ökat väsentligt.

Den regionala utbildningen är i huvudsak oförändrad. Befordringsutbild- ningen har minskat något. Utbildningsresultaten motsvarar i huvudsak målsättningen. Chefen för armén konstaterar att stora avregistreringar har skett under året bl a i samband med omskrivning av avtalen och understryker att detta är en icke önskvärd utveckling.

Chefen för marinen bedömer att utbildningsresultaten under hela perioden 1969—1974 har varit i stort likvärdiga. Marinens centrala skolor har varje år i det närmaste uppnått önskat kurs- och elevantal. Vakanser- na för A—personal är för närvarande 20 %. Antalet årligen avregistrerad A—personal utgör omkring 300. För B-personal är vakansläget ca 45 %.

Chefen för flygvapnet konstaterar i fråga om lottautbildningen att den totala utbildningsvolymen 1973/74 är väsentligt större än närmast före— gående år och nu ligger på en godtagbar nivå. Grundkursutbildningen har ökat till en nivå som, om den bibehålls, på sikt bedöms täcka behovet. Detta under förutsättning av kvarstannandeproblematiken löses. Vidare— utbildningen av lottor har haft i stort oförändrad omfattning. Den täcker inte helt behovet. Deltagandet i repetitionskurser och kompletteringsut- bildning har ökat, men omfattningen är fortfarande otillräcklig.

Chefen för flygvapnet konstaterar vidare att ett mycket stort antal lottor under senaste åren har avregistrerats till följd av nyteckning av avtalen och skärpta krav på tjänstgöring för A-personal. Trots god rekrytering har, nummerärt sett, flygvapnets tillgång på krigsplacerade A-lottor årligen avsevärt reducerats.

Antalet elever vid central frivilligutbildning av värnpliktiga har under perioden 1970—1974 ökat från ca 165 till 370. Även vid lokal frivilligut- bildning av värnpliktiga har antalet deltagare ökat, men antalet utbild— ningstimmar har minskat på grund av att fler korta kurser anordnats. Befordringsutbildningen på gruppbefälsnivå har ökat medan däremot motsvarande utbildning på plutonsbefälsnivå minskat något.

Arbetsmarknadsstyrelsen samordnar frivilligverksamheten inom total- försvarets civila del. För utbildningen ansvarar centrala fackmyndigheter enligt nedan

— transportnämnden (bilförare till ekonomiska försvaret) — socialstyrelsen (samariter och bilförare till sjukvården) — lantbruksstyrelsen (djurvårdare och traktorförare till jordbruket samt veterinärbiträden till veterinärväsendet) — civilförsvarsstyrelsen (flygförare till civilförsvaret) — arbetsmarknadsstyrelsen (administrativ personal m m till krigsläns- styrelser)

Arbetsmarknadsstyrelsens bedömning är att den civila sektorn av totalförsvaret har stora brister på frivilligpersonal till ovan angivna områden. F n beräknas bristen på A— och B-personal uppgå till 45 %. Om samariter ur Svenska röda korset ej medräknas är bristen 64 %. Under 1974 har vakanserna minskat något vilket främst sammanhänger med att civilförsvaret fr o m detta år inte utnyttjar A- eller B-personal inom sin organisation med undantag för flygförare. Under utbildningsåret 1973/74 utbildades totalt 2 700 frivilliga, vilket är ett antal som betydligt

underskrider det önskvärda. Utbildningsvolymen utgjorde ca 23 300 dagar.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser att den begränsande faktorn vid frivil- ligutbildningen inom den civila sektorn har hittills varit tilldelningen av statsbidrag, medan rekryterings- och utbildningsmöjligheterna varit goda. Antalet som är villiga att låta utbilda sig, är väsentligt större än vad som kan tagas emot. Under de tre senaste budgetåren har enligt styrelsen den civila sektorn mot bakgrund av kostnadsutvecklingen erhållit reellt minskade statsbidrag. Nuvarande anslagsram har i stort sett endast medgivit en grundutbildning av lika många som av åldersskäl eller andra anledningar fallit bort samt en repetitionsutbildning för del av de frivilliga.

5.2.2. Frivilligverksamhetens framtida inriktning m m

Överbefälhavaren har för vart och ett av budgetåren under programplane- perioden 1975/80 anvisat en planeringsram av 23,3 mkr för delprogram- met frivilliga försvarsorganisationer, dvs totalt 116,5 mkr under fem-års- perioden 1975/80.

Överbefälhavaren redovisar följande grundsyn på verksamhetens kva- litativa och kvantitativa mål. Utbildningen rn m sker i allt väsentligt enligt VK 66 grundlinjer. Strävan under programperioden skall vara att om möj- ligt något öka grund- och repetitionsutbildningen av avtalsbunden personal för att täcka vakanser. Särskild uppmärksamhet bör ägnas sam- ordningsproblem m m i samband med förnyelse av kontrakt med avtals- bunden personal för att säkerställa fortsatt åtagande inom försvaret.

Vad gäller verksamhet för utbildning av värnpliktigt befäl m ni skall nuvarande utbildningsomfång bibehållas och om möjligt ökas något. För att till en del motverka effekterna av nedskurna repetitionsövningar inom försvmakten är det önskvärt att krigsförbandens personal erhåller kompletterande utbildning genom frivilligorganisationernas försorg. Sär- skild uppmärksamhet bör enligt överbefälhavaren ägnas denna fråga från framför allt FBU.

Av betydelse i detta sammanhang är överbefälhavarens i olika sam- manhang uttalade uppfattning att frivilligverksamheten är och måste vara ett prioriterat område för försvaret. I avvägningen mellan kvantitet och kvalitet i den frivilliga försvarsutbildningen bör enligt överbefälhavaren kvantiteten ges företräde. Utbildning och rekrytering av frivilliga bedöms i stort tillfredsställande. En förutsättning för god rekrytering och bibe- hållande av medlemmar i de frivilliga försvarsorganisationerna är dock att behovet av funktionärer — särskilt på regional och lokal nivå — kan till- godoses. I detta avseende erfordras enligt överbefälhavaren särskilda åt-

gärder. Chefen för armén har under oktober 1974 utgivit anvisningar för

rekrytering och samverkan rörande den frivilliga försvarsverksamheten inom armén. Chefen för armén redovisar därvid följande mål i stort för rekrytering, nämligen att

a. hemvärnet skall bibehålla minst nuvarande styrka, b. nuvarande behov av avtalsbunden personal bedöms kvarstå, c. den nuvarande frivilliga befäls- och ungdomsutbildningen hör öka.

För att armén i framtiden skall kunna lösa sina uppgifter i fred och krig med minskade ekonomiska resurser är det enligt arméchefen väsentligt att verksamheten inom hemvärnet och de frivilliga försvarsorga— nisationerna fortsätter i minst samma omfattning som hittills.

Frivilliga insatser av enskilda och organisationer ökar i betydelse i samma mån som resurserna till den obligatoriska verksamheten minskar.

Målet i stort är att öka nuvarande verksamhet. Det är enligt armé- chefen väsentligt att hemvärnet och de frivilliga organisationerna full- följer sin uppgift som viktiga folkrörelser. Inriktningen är att upplysning, rekrytering och utbildning för frivilligförsvaret planläggs och genomförs så att den verksamhet prioriteras som tillför hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna det största antalet medlemmar.

I chefens för armén anvisningar för rekrytering och utbildning intill den 1 juli 1976 framhålls bl a följande.

Målet för verksamheten intill den 1 juli 1976 anger chefen för armén vara att fortsätta samma kvalitativa och kvantitativa utbildning som tidigare. Kraftsamlingen skall ske till sådan verksamhet som ökar antalet nyrekryterade befäl, avtalsbundna samt ungdomar. För att bibehålla nuvarande kader måste på grund av fortsatta stora avgångar orsakade av högt åldersläge, ny- och vidareutbildning öka väsentligt. Åtgärder skall vidtas för att stimulera redan rekryterad frivilligpersonal att fortsätta utbildningen och att bibehålla sina avtal samt att kvarstå i frivilligorgani- sationerna. Balans bör på sikt nås mellan nyrekrytering och avgångar.

Chefen för marinen framhåller att målet för utbildningsåret 1974/75 skall vara att bibehålla utbildningsvolymen beträffande central utbildning samt att öka den lokala utbildningen. Rekryteringen inriktas på att i första hand täcka utbildningsbehovet för A-personal och därutöver att fylla ut de stora vakanserna bland B-personalen.

Chefen för flygvapnet bedömer att för 1974/75 skall lottautbildning- ens volym bibehållas på uppnådd nivå — alternativt ökas ytterligare. Särskild uppmärksamhet skall riktas på åtgärder för att öka vidareutbild- ningen, repetitions- och kompletteringsutbildningen. Aktiva åtgärder skall vidtagas för att minska avgången av utbildad krigsplacerad A-perso- nal. Det är enligt chefen för flygvapnet av väsentlig betydelse att flyg- vapnets lottor bringas att i ökande omfattning delta i utbildning och övningar.

I fråga om frivilligutbildningen av värnpliktiga anger chefen för flygvapnet målet för 1974/75 vara att ytterligare något öka den årliga utbildningsvolymen. Den minskade omfattningen av krigsförbandsövning- arna medför ett allt starkare behov av en bredare uppslutning till frivilligutbildningen.

Arbetsmarknadsstyrelsen anmäler att inom totalförsvarets civila del föreligger stora brister på A- och B-personal.

En stor del av bl a yrkestrafikens bilförare ochjordbrukets arbetskraft

inkallas till försvarsmakten vid mobilisering samtidigt som stora krav ställs på den civila transportapparaten och jordbrukets verksamhet och produktion. En utbildning av frivilliga bilförare och djurskötare som — tillsammans med kvarvarande och på annat sätt disponibel personal — skall möjliggöra ett civilt fungerande transportväsende och jordbruk, bedömer styrelsen vara nödvändig.

Vid myndigheternas beräkning av behov av frivillig personal har hänsyn tagits till de bedömda möjligheterna att vid beredskap och krig täcka bristerna med andra åtgärder tex uppskov, arbetsförmedling och omfördelning.

I den framtida utformningen av totalförsvaret kommer, framhåller styrelsen, sannolikt en ökad satsning på det ekonomiska försvaret — och därmed också på mot dessa områden inriktad frivilligverksamhet — att bli nödvändig. Försvarsmaktens utredningar i syfte att reducera den militära underhålls- och transportorganisationen och öka utnyttjandet av civila resurser torde ställa ökade krav på behovet av frivilliga bilförare. Den nu genomförda planeringen av jordbrukets arbetsblock pekar också entydigt på att arbetskraftsbrist kommer att uppstå inom jordbruket trots ett ökat antal uppskov. Detta innebär omfattande behov av frivilligpersonal som djurskötare och traktorförare.

Slutligen understryker arbetsmarknadsstyrelsen att det i framtiden sannolikt kan komma att uppstå svårigheter att rekrytera tillräckligt många och tillräckligt kvalificerade funktionärer inom den frivilliga försvarsverksamheten och att lösningen av detta problem bör ges priori- tet.

6. Alternativa former för tillämpning av nytt värnpliktsförmånssystem på frivillig personal

Med hänsyn till att frivilligpersonalens förmåner till stor del är utformade efter modell av nuvarande ersättningar till värnpliktiga har UFV att överväga i vad mån beslutade principer för nytt ersättningssystem för värnpliktiga bör överföras även till deltagare i frivillig försvarsutbildning. I det följande behandlas först utformningen i stora drag av nuvarande och beslutade nya principer för värnpliktsförmånssystemet. UFV övervägan- den och ställningstaganden i frågan redovisas därefter.

6.1. Värnpliktsförmånernas framtida utformning 6.1.1 Inledning

Nuvarande kontanta värnpliktsförmåner utgöres i huvudsak av penningbi- drag, tjänstgöringspremie, utbildningspremie och utryckningsbidrag.

Penningbidraget avser att täcka smärre personliga utgifter som den värnpliktige har och utgår med belopp, som varierar efter den militära graden. Fr o m den 1 juli 1975 utgår penningbidrag med ett lägsta belopp av 9 kr/dag vid grundutbildning och 12 kr/dag vid repetitionsutbildning. Högsta dagsbelopp är 19 kr respektive 29:50 kr.

Till värnpliktiga, som har längre grundutbildningstid än värnpliktiga i allmänhet och/eller genomgår befälsutbildning utgår tjänstgöringspremie och utbildningspremie. Förstnämnda premie utgår till värnpliktig under grundutbildning och motsvarande utbildning med för närvarande 4 kr för varje dag av utbildningstiden efter 230 dagars tjänstgöring. Under repetitionsutbildning utgår även tjänstgöringspremie vid särskild övning och mobiliseringsövning och då med 38:50 kr för varje dag av övningen. Utbildningspremie utgår till värnpliktig, som uttagits för och med godkända vitsord genomgått olika typer av utbildning. Premiens storlek varierar — från 325 kr till 4 000 kr (fro m den 1 juli 1975 5 000 kr) — med hänsyn till typ av utbildning.

Utryckningsbidrag utgår räknat fr o m den 1 janauri 1975 med 1 000 kr per värnpliktig efter 180 dagars grundutbildning. Bidraget är lika för alla och avser att underlätta återgången från grundutbildning till civil verksamhet.

Under såväl grundutbildning som repetitionsutbildning kan familjebi- drag utgå till den värnpliktige i mån av behov.

På grundval av UFV betänkanden Värnpliktsförmåner och Civilför- svarsförmåner tillsattes en arbetsgrupp inom försvarsdepartementet för vidare beredning av frågan om nytt förmånssystem för värnpliktiga och civilförsvarspliktiga m fl. I en den 7 november 1974 dagtecknad promemoria (Fö Ds 197422) lade sagda arbetsgrupp fram principiella förslag angående ersättningar åt värnpliktiga m fl.

6.1.2. Arbetsgruppens förslag

Arbetsgruppens förslag innebar ett delvis nytt ersättningssystem konibi- nerat med förslag till förbättringar inom ramen för nuvarande system.

Det föreslagna systemet bestod, liksom det nuvarande, av dels kontanta ersättningar och naturaförmåner, dels generella och selektiva ersättningar. Förslaget innebar en ökad satsning på generella ersättningar.

Arbetsgruppen föreslog för grundutbildning ett system som skulle innebära att de värnpliktiga, som tas ut till befattningar som innebär en längre utbildningstid än vad som gäller för huvuddelen av de värnpliktiga, erhåller en successivt högre ersättning enligt "trappmodellen" ju längre utbildningstid de fullgör. Detta skulle medföra att nuvarande tillägg till dagsersättningen i form av tjänstgörings- och utbildningspremier försvin- ner. Likaså skulle nuvarande koppling mellan grad och lön försvinna, dvs förordnande i högre grad under grundutbildning skulle inte medföra automatisk höjning av dagsersättningen.

Arbetsgruppen utgick vidare ifrån att de som av speciella skäl, tex familjeskäl, är i behov av särskilt ekonomiskt stöd skall få detta efter behovsprövning. Det familjesociala stödet under grundutbildning borde ges en sådan nivå och omfattning att kravet på en rimlig ekonomisk trygghet för de värnpliktigas anhöriga uppfylles.

Efter att ha konstaterat att de värnpliktiga, som genomgår repetitions- övning, ofta är familjeförsörjare framhöll arbetsgruppen att de ekono- miska och sociala villkoren för dem bör förbättras. Med utgångspunkt dels i den ökade differentieringen av repetitionstjänstgöringen med i vissa fall mycket korta repetitionsövningar, dels i målsättningen att under repetitionstjänstgöring de värnpliktigas och deras familjers ekonomiska och sociala ställning inte skall försämras av tjänstgöringen föreslog arbetsgruppen att dessa värnpliktiga erhåller ersättning enligt modell efter sjukförsäkringssystemet, innebärande i huvudsak en övergång till ersätt- ning enligt den s k standardprincipen. För den som av olika anledningar inte tillgodoses genom denna princip borde komplettering ske i form av familjesocialt stöd. Detta stöd borde iprincip utgöra skillnaden mellan utgående ersättning enligt sjukförsäkringssystemet och familjebidragsbe- hovet.

Utgångspunkterna för standardprincipen var enligt arbetsgruppen främst följande:

Arbetstagare och andra har utgifter som regelmässigt är anpassade efter arbetsinkomstens storlek. En hastig och drastisk omläggning av ekonomin genom nedskärning av utgifterna i samband med kortare avbrott i arbetet är oftast inte möjlig utan avsevärda olägenheter och bör därför undvikas

genom en individuell kompensationslön.

Sjukförsäkringen ger en kompensation för 90 % av inkomstbortfallet vid sjukdom. Det bör därför även vara möjligt för den värnpliktige att ordna sin och i förekommande fall familjens försörjning med 90 % av inkomsten under ett begränsat tidsavbrott i arbetet på grund av repetitionstjänstgöring m m.

Ersättning vid avbrottet i arbetet syftar endast till att fylla ut familjeförsörjarens arbetsinkomst och inte att garantera arbetstagaren/fa- miljen en efter vissa civila normer definierad minimistandard. Hänsynsta— gande till barnfamiljernas försörjningsbörda bör tillgodoses genom allmänna barnbidrag, statliga och statskommunala bostadstillägg till barnfamiljer, andra familjepolitiska åtgärder samt vid behov socialhjälp.

Arbetsgruppen hade vid sin bedömning kommit fram till bl a följande fördelar f— utan inbördes rangordning vid en övergång till ersättning enligt sjukförsäkringssystemet:

Betydande administrativa fördelar. Försvarets medverkan i administra- tionen begränsas till aviseringsförfarande genom värnpliktsverkets för- sorg. Man drar nytta av försäkringskassornas register och rutiner.

Man utgår från ett allmänt känt och accepterat ersättningssystem. Skatteplikt kan tillämpas utan administrativa olägenheter för försvaret. ] skattehänseende bör ersättningarna behandlas på samma sätt som sjukpenningutbetalningarna, dvs de borträknas från det kommunala skatteunderlaget. Ersättningarna under repetitionstjänstgöring inordnas i det fördelningspolitiska systemet och blir pensionsgrundande inkomst.

För stora värnpliktsgrupper medför ersättningssystemet avsevärd stan- dardförbättring.

Ökad rättvisa uppkommer om den enskildes uppoffring på grund av repetitionstjänstgöring mäts utifrån inkomstbortfallet. Vidare innebär systemet större likhet mellan olika slag av tjänstgöring.

Den värnpliktige kan på förhand se vilken ersättning han kan få. Utbetalning kan ske utan dröjsmål. Gränsdragningssvårigheter i bidrags- givningen på grund av mer komplexa familjesituationer undviks.

All repetitionstjänstgöring likställs i ersättningshänseende. Värnpliktiga inom civilförsvaret och övriga civilförsvarspliktiga kan få samma ersätt- ning utan orättvisor gentemot värnpliktiga under repetitionstjänstgöring. Ersättningarna värdesäkras.

Systemet medför kostnadsbesparingar för privata och kommunala arbetsgivare. Kommunerna befrias dessutom från det administrativa bestyret och behöver i väsentligt mindre omfattning än fn betala bostadsbidrag och socialhjälp till de värnpliktigas familjer.

För dem som av olika skäl inte omfattas av sjukförsäkringen, t ex på grund av studier, arbetslöshet osv borde övervägas en nedre garantinivå.

Arbetsgruppen föreslog vidare att en extra ersättning i form av "befattningspenning” skulle utgå till dem som genom sin befattning i krigsorganisationen har speciellt ansvar och merarbete.

Genom det av arbetsgruppen föreslagna systemet skulle den enskildes ersättning komma att i huvudsak relateras till den civila inkomsten. Ersättningssystemet föreslogs gälla också för vapenfria tjänstepliktiga och

elever i bistånds- och katastrofutbildning under repetitionstjänstgöring samt för civilförsvarspliktiga under utbildning och övning.

6.1.3. Propositionen och riksdagsbeslutet

[ regeringens proposition l975:37 lämnades förslag om nytt förmåns- system för värnpliktiga m fl och ändringar i familjebidragsförordningen (1946299). Propositionen byggde i det hela på arbetsgruppens uttalanden och förslag.

Dagsersättning åt värnpliktiga under grundutbildning föreslogs sålunda utgå med ett fast belopp per dag. Detta avsågs kompletteras med ett rörligt belopp som ökar med tjänstgöringstidens längd. Nuvarande samband mellan lön och grad liksom tjänstgörings— och utbildningspre- mier föreslogs slopas. Ersättningssystemet med en fast och en rörlig ersättning föreslogs gälla även för dem som genomgår utbildning till värnpliktig officer, reservofficer och regementsofficer. Nuvarande system med utbildningspremie föreslogs bibehållas för dessa kategorier. I propositionen framhölls att beroende på vilken nivå som senare beslutas för dagsersättningen i de olika trappstegen, kan det härvid bli aktuellt med en viss reducering av premiebeloppen vid övergång till det nya ersättningssystemet. Vidare framhölls att frågan om en likformig tillämp- ning mellan försvarsgrenarna av systemet med utbildningspremier avses närmare prövas.

Värnpliktiga under repetitionsutbildning och civilförsvarspliktiga före- slogs få ersättning som anknyter till sjukpenningförsäkringen.

Sistnämnda ersättning föreslogs få en nedre garantinivå. I fråga om garantinivån framhölls i propositionen att föräldrapenningen, scm fn utgår med 25 kr för dag synes vara lämplig. För dem som genom sin befattning i krigsorganisationen har särskilt ansvar och merarbete föreslogs en speciell befattningsersättning.

Administrationen av ersättningar åt värnpliktiga under repetitionsut- bildning och civilförsvarspliktiga avsågs utom beträffande befattningser- sättningen föras över till försäkringskassorna.

Det nya systemet föreslogs i propositionen införas successivt, dock att den föreslagna anknytningen till sjukpenningförsäkringen skall ske tidi— gast den 1 januari 1977.

Försvarsutskottet framhöll i sitt betänkande (1975118) med anledning av propositionen bland annat att, vilket utskottet tidigare framfört, re- serv- och värnpliktsbefälet även i framtiden kommer att ha avgörande be- tydelse för krigsorganisationens funktionsduglighet. Enligt utskottet var det därför betydelsefullt att man kan tillgodose behovet av välutaildad personal inom dessa befälsgrupper. Utskottet godtog försvarsministerns uttalande i propositionen att utbildningspremierna till reservofficerare borde prövas ytterligare och att man därvid borde överväga frågan om en likformig tillämpning mellan försvarsgrenarna av systemet med Ltbild— ningspremier. Utskottet underströk dock samtidigt behovet av snzra åt- gärder som syftar till ökat deltagande i utbildning till reserv- och värn- pliktsbefäl.

Riksdagen har den 22 maj 1975 (FöU 1975218, rskr l975zl95) bifallit vad försvarsutskottet hemställt och därmed också antagit propositionen.

6.2. UFV överväganden

UFV redovisar i det föjande sina överväganden och ställningstaganden rörande några alternativa ersättningssystem för frivilligpersonalen, som helt eller delvis bygger på andra principer än nuvarande system. Alternativen innebär i olika former och omfattningar anknytning till de nya principer för värnpliktsförmåner som redovisats i avsnitt 6.1. Alternativen 1 och 2 har viss likhet med nuvarande system och redovisas här först medan alternativ 3, som är ett helt nytt sådant, redovisas sist.

Alt 1 Dagsersättning som inkluderar premie Alt 2 Schablonersättning och premier Alt 3 Ersättning för inkomstbortfall

6.2.1. Dagsersättning som inkluderar premie

Som redovisats i avsnitt 6.1 innebär det nya ersättningssystemet för värnpliktiga att nuvarande penningbidrag, tjänstgöringSpremie, tillägg till tjänstgöringspremie samt utbildningspremie vid obligatorisk grundutbild- ning sammanläggs till en enhetlig ersättningsform med ett fast belopp per dag som kompletteras med ett rörligt belopp som ökar med tjänstgö rings- tidens längd. För frivillig fortsatt utbildning kommer premiesystemet att bestå. Värnpliktiga under repetitionsutbildning avses inte erhålla särskilda premier.

Grundutbildningen för värnpliktiga och den frivilliga befordringsut- bildningen har samma syfte och kompletterar varandra. Repetitionsut- bildningen för värnpliktiga har samma funktion som repetitionsutbild- ningen för A- och B-personal. Mot bakgrund härav kan övervägas att även för frivillig personal sammanföra dagsersättningen (traktamentet) och premien till en ersättningsform. Vid sidan härav skulle utgå familjebidrag enligt nuvarande system.

I fråga om grundutbildning för A- och B-personal. befäls- och Specialkurser för hemvärnsmän samt befordringsutbildning skulle syste- met innebära differentierad dagsersättning med hänsyn till kursernas nivå. Befordringskurs till furir skulle ge en dagsersättning på t ex 25 kr, överfurirskurs en dagsersättning på 30 kr osv. Vid repetitionsutbildning samt årlig utbildning för hemvärnsmän skulle dock utgå ett dagsbelopp lika för alla.

Sammanslagning av dagsersättningen och premien för årlig utbildning och repetitionsutbildning kan enligt UFV uppfattning i och för sig ske utan större olägenheter. De allmänna ersättningsvillkoren är i huvudsak gemensamma för dessa två ersättningsformer. En sammanslagning av dagpenningen och utbildningspremien vid grund- och befordringsutbild- ning skulle emellertid förutsätta ett slopande av kravet på genomförd utbildning för rätt till premie. En premieinkluderande dagsersättning är

inte lämpad för de kurser eller skeden vilka genomförs som kvällskurser på hemorten.

Det förhållandet att värnpliktiga under frivillig värnpliktstjänstgöring (kadettskola och reservofficerskurs) även i det nya ersättningssystemet skall erhålla särskilda utbildningspremier, som förutsätter fullföljd utbildning, gör det logiskt att bibehålla särskilda premier för frivillig utbildning. De förhållanden, som föranlett sammanförandet av penning- bidraget och premierna för värnpliktiga under grundutbildning, saknar i huvudsak aktualitet för deltagare i frivillig försvarsutbildning. Ett bibehållande av fasta premier vid frivillig utbildning utesluter dock intei och för sig en viss nivåmässig koppling av ersättningarna vid värnplikts- tjänstgöring och frivillig försvarsutbildning, främst befordringsutbildning. UFV behandlar sistnämnda fråga i avsnitt 7.3.4.

Mot bakgrund av det anförda bör ovan redovisade alternativ med premieinkluderande dagsersättning inte genomföras.

6.2.2. Schablonersättning och premie

Detta alternativ, som innebär en enhetlig skattefri dagsersättning på 4060 kr med ett inbakat generellt familjebidrag, ligger i linje med UFV strävan efter så okomplicerad administration och konstruktion av frivilligförmånerna som möjligt.

När ersättning enligt sjukpenningsystemet införts för de repetitions- tjänstgörande värnpliktiga kommer familjebidragen i egentlig mening att - som framgår av avsnitt 6.1 — slopas för dessa, enär behov av sådana bidrag knappast kommer att föreligga i fortsättningen. Endast i förhållan- devis få fall och liten utsträckning kommer visst begränsat familjesocialt stöd att i stället finnas tillgängligt. När familjebidragen upphör för de värnpliktiga kan det i och för sig anses vara i viss mån följdriktigt att avskaffa dessa bidrag även för frivilligpersonalen.

Vid närmare granskning av denna fråga finner man emellertid att det är ett förhållandevis litet antal frivilliga även bland dem som uppfyller de formella villkoren för erhållande av familjebidrag som kommer i åtnjutande av familjebidrag. Uppgifter rörande antalet frivilliga som beviljas familjebidrag saknas, men den årliga totalkostnaden för utgivna sådana bidrag till hemvärns- och frivilligpersonalen kan uppskattas till mellan en halv och en miljon kr. Bland dem som beviljas familjebidrag finns vissa med högt familjebidragsbehov på grund av stor familj och bostadskostnad. Dessa erhåller därför familjebidrag med ett förhållande- vis högt belopp, medan flertalet frivilliga inte får något bidrag alls eller endast lågt sådant. Om man skall kompensera dem som uppbär högt familjebidrag genom uppräkning av dagsersättningen måste det därför bli en högst avsevärd generell uppjustering av sagda ersättning för att avsett syfte skall nås. Det finns med andra ord för den stora kostnadsökningen endast en mycket liten kompensation i utgifterna för nu utgående familjebidrag. Utslagen på det totala antalet utbildningsdagar rör det sig endast om några tio—öringar per individ och dag. Kostnaden för dagsersättningen skulle öka med omkring 9—12 mkr per år. Schablon-

systemet är således av kostnadsskäl inte realistiskt. UFV har alltså funnit att man av kostnadsskäl inte gärna kan slopa rätten till familjebidrag för frivilligpersonalen.

6.2.3. Ersättning för inko mstbortfalll

Tre varianter av ersättning för inkomstbortfall behandlas i det följande, nämligen generell tillämpning av sjukpenningmodellen, modifierad sjuk- penningmodell samt inkomstbidrag enligt nytt ersättningssystem vid viss vuxenutbildning.

Motiven mot ett slopande av familjebidragen enligt alternativet schablonersättning gäller även i dessa alternativ. Därutöver kommer principiella skäl.

6.2.3.1 Sjukpenningmodellen

Med hänsyn till att sjukpenningförsäkringen kommer att ligga till grund för den framtida ersättningen till värnpliktiga under repetitionsutbildning har UFV funnit det angeläget att undersöka systemets tillämpbarhet även för frivilligpersonalen.

Ett av motiven för att generellt tillämpa sjukpenningmodellen skulle vara att principen om enhetligt förmånssystem för värnpliktiga och frivilliga kan bibehållas. Systemet kan också motiveras av det ökande förvärvsarbetet bland kvinnor. Sjukpenningmodellen kan sägas vara lämpad för frivillig utbildning om man utgår från de korta utbildningsti- derna. I detta system skulle dagsersättningen och familjebidraget sam- manföras till en ersättningsform, vilket innebär förenkling. Dagsersätt- ningen skulle värdesäkras och bli pensionsgrundande inkomst.

Vägande skäl kan emellertid anföras emot generell tillämpning av sjukpenningsystemet på frivilligpersonalen. Det tyngst vägande skälet är sjukförsäkringens konstruktion. Försäkringen ger generellt kompensation med 90% av den ordinarie förvärvsinkomsten. Deltagande i frivillig försvarsutbildning sker emellertid i hög utsträckning under tid för semester, vid arbetsfritt veckoslut eller annan fritid. De frivilliga har därvid i stor utsträckning — i motsats till under tid för sjukdom och värnpliktigas repetitionsutbildning vanliga civila inkomster. UFV anser att det vore ologiskt att utge en ersättning som avser att kompensera ett faktiskt inkomstbortfall till personer som ofta inte är utsatta för något reellt bortfall av arbetsinkomst.

De frivilliga har som regel möjligheter att med undantag för A- och B-personalens repetitionsutbildning — förlägga utbildningen och tjänst- göringen till tidpunkter som ur arbets— och inkomstsynpunkt är lämpliga för dem. De värnpliktigas och frivilligas förhållanden vid tjänstgöringstill- fället är alltså oftast inte direkt jämförbara.

Utgångspunkten för övergång till sjukpenningmodellen för repeti- tionsutbildningsvärnpliktiga är att dessa mitt under pågående förvärvsar- bete tvångsmässigt tas i anspråk för militärtjänstgöring utan att kunna

1 Det förutsättes här att nuvarande avtal om bibehållande av civil lön under frivillig utbildning genom förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden anpas- sas till det nya systemet.

anpassa tidpunkten för denna med hänsyn till arbets- och inkomstmässiga konsekvenser. För i det närmaste samtliga innebär repetitionsutbildning- en ett faktiskt inkomstbortfall motsvarande arbetsinkomsten samtidigt som de har bundna utgifter under tjänstgöringen som står i relation till inkomsten.

Ett införande av ersättning enligt sjukpenningsystemet för all heldags- utbildning och -tjänstgöring skulle vidare medföra att en del av frivilligpersonalen endast skulle erhålla ersättning med belopp som motsvarar den garantinivå, som kommer att fastställas för dem som av olika skäl inte omfattas av sjukförsäkringen eller som har mycket låg sjukpenning. Detta skulle främst komma att gälla den kvinnliga frivillig— personalen som _ även om förvärvsintensiteten successivt stiger — fortfarande till stor del saknar inkomst av förvärvsarbete eller har låg sådan på grund av deltidsanställning och dylikt.

I de fall rätt till premie skall föreligga uppkommer överkompensation. Vidare kommer skillnaden i ersättning att öka mellan dem som genomgår premieberättigade kvällskurser respektive centrala kurser.

En generell tillämpning av sjukpenningsystemet på frivilligpersonalen bedöms medföra att kostnaderna för dagsersättningen ökar med brutto ca 12 mkr vid oförändrade premier och ca 8 mkr/år om premierna slopas.

6.2.3.2 Modifierad sjukpenningmodell och inkomstbidrag

Genom att i ett system med ersättning efter modell av sjukpenningförsäk- ringen införa en spärregel skulle man för frivilligpersonalen kunna utnyttja sjukpenningsystemets fördelar utan att en del av de nackdelar som redovisats ovan uppkommer. Spärren skulle innebära att ersättning med högre belopp än garantinivån utgår endast om den frivillige reellt har gått miste om sin civila inkomst för ifrågavarande utbildning/tjänstgöring. Denna skillnad jämfört med värnpliktiga under repetitionsutbildning kan motiveras med de olika förutsättningarna för deltagandet.

Systemet skulle således enligt detta modifierade alternativ få följande utformning. Den frivillige erhåller alltid ersättning minst med det för repetitionsutbildningsvärnpliktiga avsedda garantibeloppet. Är den frivil— lige vid tiden för utbildningen/tjänstgöringen försäkrad för sjukpenning överstigande garantinivån, utgår ersättning med belopp motsvarande den frivilliges sjukpenning —- dock endast i de fall vederbörande genom intyg från arbetsgivare kan styrka att ledighet med helt eller nästan helt löneavdrag har tagits ut för ifrågavarande tillfälle.

En variant av ett system med selektiv ersättning för inkomstbortfall är det av 1975 års vårriksdag beslutade särskilda studiestödet till vuxna för kortare studier.

Den allmänna vuxenutbildningen och den frivilliga försvarsutbildning- en har i huvudsak olika uppgifter och karaktär även om t ex den frivilliga befordringsutbildningen kan sägas vara en kompensationsutbildning liksom den allmänna vuxenutbildningen. Likheter finns dock när det gäller situationen för dem som omfattas av nämnda utbildningar. Inom

båda grupperna dominerar personer som har varit ute i förvärvsarbetet flera är, bildat familj och därför har försörjningsplikt.

Som en tänkbar modell för ersättning för viss frivillig utbildning och tjänstgöring framstår det nya dagstudiestöd som införts för vissa vuxen- studerande. I dagstudiestödet ingår ett inkomstbidrag på 90 kr per kurs- dag i skattepliktigt belopp. Inkomstbidraget avses utgöra en schabloner- sättning för förlorad arbetsförtjänst och medger att arbetsförhållandena inte behöver utgöra ett studiehinder.

Tillämpat på frivilliga inom totalförsvaret skulle detta alternativ innebära ett kombinerat ersättningssystem bestående av dagsersättning (traktamente) för huvuddelen samt ”inkomstbidrag” för dem som måste ta ledigt från sitt arbete för att delta i frivilligutbildning.

Kostnadsökningen för att genomföra ett nytt system enligt något av de två redovisade alternativen till selektiv ersättning för inkomstbortfall kan beräknas uppgå till i runt tal 77—8 mkr per år brutto.

Fördelen jämfört med alternativet generell tillämpning av sjukpenning— systemet är ifråga om dessa två sistnämnda alternativ att den ekonomiska ”uppoffringen” blir lika för alla. Deltagare i frivillig utbildning m ni som utnyttjar semester, annan fritid eller tjänstledighet med eller utan bibehållen civil lön blir såtillvida ekonomiskt jämställda att minst full kostnadstäckning erhålls.

Fördelen är dock inte av sådan betydelse att den motiverar den betydande kostnadsökningen, som kan uppskattas till omkring 7—8 mkr per år. Härtill kommer att en kombination med premier leder till överkompensationer jämfört med den civila inkomsten.

6.3. Slutsatser

Gemensamt för de tre alternativen av ersättning för inkomstbortfall som UFV granskat ovan är att de har till syfte att generellt eller i vissa fall ge i princip full kompensation för inkomstbortfall. Det kan hävdas att ett genomförande av principen om full kostnadstäckning skulle innebära att det ideella momentet i frivilligheten tonas ned och att en sådan utveck- ling skulle negativt påverka verksamheten.

Enligt UFV uppfattning bör de ovan redovisade alternativen av ersättning för inkomstbortfall bedömas mot bakgrund av att deltagande i frivillig försvarsutbildning för huvuddelen sker på fritid och att fritiden måste anses ha lika värde för alla. Det behov som kan finnas att i vissa fall ge kompensation för inkomstbortfall bedömer UFV kan tillgodoses genom en vidareutveckling av nuvarande system.

Av principiella skäl men också på grund av de ekonomiska konsekven- serna anser sig UFV inte kunna förorda att något av de redovisade alternativen för ersättning för inkomstbortfall läggs till grund för frivillig- personalens ersättningsförhållanden. Undantag kan dock behöva ske i de fall den frivillige går in i det obligatoriska repetitionsutbildningssystemet för värnpliktiga.

Som framgår av vad här tidigare anförts bör ej heller bla med

hänsyn till kostnaderna _ alternativet schablonersättning och premie eller alternativet dagsersättning med inkluderad premie läggas till grund för frivilligpersonalens förmånssystem. Detta bör, som närmare avhandlas i kapitel 7, utvecklas med utgångspunkt i det nuvarande systemet.

7. UFV förslag angående förmåner vid frivillig utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning

7.1. Inledning

Den frivilliga försvarsverksamhetens ställning och uppgifter har avsevärt förändrats under de senaste decennierna. Från att ursprungligen ha haft i första hand psykologisk och moralisk betydelse för landets försvarskraft har verksamheten genom förbättrad utbildning m m efter hand kommit att innebära ett värdefullt effekttillskott. Genom försvarsupplysning, rekrytering och utbildning fullgör frivilligorganisationerna uppgifter som annars skulle behöva ombesörjas av myndigheter. Frivilligorganisationer- na bidrar som folkrörelse till att ge uttryck för den svenska försvarspoliti- kens syfte, nämligen att vara en hela svenska folkets angelägenhet.

Som närmare framgår av avsnitt 5.1 bedömer myndigheterna att totalförsvaret framdeles kommer att ha behov av frivillig försvarsutbild- ning och frivillig personal som tecknar avtal i minst samma omfattning som nu. Frivilligsystemet kommer att bibehållas som komplement till pliktlagar, anställning och andra åtgärder för att tillgodose totalförsvarets personalbehov. På sikt kan nya uppgifter aktualiseras för vissa frivillig- organisationer. En allmän tendens till växande uppgifter för folkrörelser kan skönjas.

Samtidigt som behovet av frivilliginsatser kvarstår ändras delvis förut- sättningarna för att disponera personal för sådana. En faktor här är den stadigt ökande andelen förvärvsarbetande kvinnor. I dag har omkring 1,7 miljoner kvinnor förvärvsarbete utanför hemmet. Deltagande i frivilligt försvarsarbete på dagtid/arbetstid leder därmed i ökande omfattning till bortfall av arbetsinkomst.

UFV konstaterar att betydande förmånsförbättringar genomfördes år 1970 för frivilligpersonalen. Dagsersättningen höjdes, ett nytt premie— system infördes, nya värnpliktssociala förmåner tillkom. Till följd av bl a förändringar i penningvärdet och vissa brister i gällande förmånsbestäm- melser från rättvise- och administrativ synpunkt behövs kompletterande förbättringar. Härför talar också rekryteringsbehovet inom vissa områ— den.

Av betydelse för bedömning av frivilligpersonalens förmånsvillkor är vidare de väsentliga förbättringar som har genomförts och kommer att genomföras i fråga om de värnpliktigas ekonomiska villkor. De kontanta ersättningarna till de värnpliktiga har kontinuerligt höjts. Det familjeso- ciala stödet har stärkts och på reseområdet har reformer praktiskt taget

undanröjt ekonomiska hinder för de värnpliktiga att besöka hemmet. Det av 1975 års vårriksdag fattade principbeslutet om nytt förmånssystem för värnpliktiga m fl innebär ett stegvis närmande till civila ersättningsnormer för värnpliktig personal. UFV finner det mot denna bakgrund följdriktigt att insatser görs för att förbättra även den frivilliga personalens ersättningsvillkor. Från frivilligorganisationer och myndigheter har också krav framförts på förmånsförbättringar.

Vid en bedömning av ersättningsförhållandena bör beaktas att för den enskilde motiveras deltagandet i frivillig utbildning av viljan att öka sin kunskap och förmåga att lösa uppgifter som kan komma att läggas på vederbörande. Frivillig tjänstgöring efter fullgjord utbildning är däremot främst betingad av myndighetens personalbehov.

UFV anser att följande principer bör vara vägledande för bedömningen av vad som skall anses vara skälig ersättning till frivilligpersonalen. Ersättningen bör medverka till att de av myndigheterna uppställda rekryterings- och utbildningsmålen förverkligas. Ersättningen bör vidare så långt möjligt undanröja ekonomiska hinder för utbildning och tjänstgöring.

I fråga om förmånssystemets konstruktion är utgångspunkten de i utredningens direktiv fastslagna kraven på enkelhet, praktiskhet och rättvisa.

UFV vill särskilt betona vikten av likformighet och förenklingar som medger administrativa besparingar. Det är angeläget att åstadkomma en mer rättvis avvägning i ersättningshänseende mellan olika former av frivillig utbildning och tjänstgöring. Utredningen kan konstatera att det i nuvarande system finns obefogade olikheter i förmånshänseende, bla mellan hemvärnsmän och övrig frivillig personal. Principiellt anser UFV att personal som deltar i samma utbildning eller fullgör samma tjänstgöring bör ha samma ekonomiska förmåner oberoende av vilken kategori frivilligpersonal vederbörande tillhör. Förmånerna inom totalför- svarets civila del bör exempelvis översensstämma med försvarsmaktens även om rekryteringsläget är olika.

Den frivilliga försvarsutbildningen tenderar att i ökad utsträckning integreras för olika personalkategorier och organisationer. I exempelvis kompletteringskurser som anordnas av FBU deltar både hemvärnsmän och A- och B-personal. Det kan också förekomma att medlem i FBU deltar i kurs för hemvärnsbefäl. Exemplen kan göras fler. Utredningen har därför sett det som en av sina väsentligaste uppgifter att åstadkomma så enhetliga och enkla ersättningsvillkor för all frivilligpersonal som möjligt.

7.2. Förmånssystemets principkonstruktion

UFV har i kapitel 6 redovisat några alternativa ersättningsmodeller för frivilligpersonalen, som bygger på andra principer än nuvarande system. Alternativen är ersättning efter modell av sjukpenningförsäkringen, selektiv ersättning för inkomstbortfall, schablonersättning och premier

samt dagsersättning med inkluderad premie.

Utredningen har som framgår av kapitel 6 funnit att ingen av de däri redovisade alternativa ersättningsmodellerna bör läggas till grund för frivilligpersonalens ersättningar, om man bortser från de fall den frivillige fullgör krigsförbandsövning. Utredningen anser det vara mest ändamåls- enligt att bibehålla grunderna i det nuvarande systemet, allra helst som detta under de omkring fem år som systemet varit i tillämpning i stort har fungerat tillfredsställande. Kritiken har främst avsett ersättningarnas nivå. Genom att vidareutveckla nuvarande system kan önskvärda föränd- ringar i frivilligpersonalens ersättningsvillkor bäst tillgodoses.

En vidareutveckling av nuvarande system bör innebära att ersättningen till den enskilde vid utbildning och tjänstgöring bedöms efter om deltagandet avser egen utbildning eller i första hand föranleds av myndigheternas behov av personal för ledning av övningar m m. Vid utbildning bör ersättningen i princip beräknas efter vad värnpliktiga erhåller vid värnpliktstjänstgöring. Är fråga om frivillig tjänstgöring för att primärt tillgodose myndigheternas personalbehov, bör mer marknads- mässiga lönenivåer tillämpas. När den frivillige går in i det obligatoriska utbildningssystemet, bör förmånerna också följa det obligatoriska syste- met. Naturaförmåner skall utgå liksom nu.

Med nu angivna undantag förordar utredningen att huvudkomponen- terna i nuvarande kontantersättningssystem bibehålls.

En vidareutveckling av nuvarande system bör innefatta både generella och selektiva åtgärder. De generella insatserna bör avse höjd dagsersätt- ning sarnt vissa justeringar av rese- och naturaförmånerna.

De selektiva åtgärderna bör ges olika inriktning för den frivilliga befälsutbildningen, för A- och B-personalens utbildning samt för hemvär- nets utbildning. Beträffande den frivilliga befälsutbildningen är det särskilt angeläget att öka deltagandet i befordringsutbildning på plutons— och kompanichefsnivå. I fråga om hemvärnet är det i stället angeläget att koncentrera de selektiva åtgärderna på ovan åsyftade förenklingar. Beträffande A- och B-personalen är det framför allt ersättningsförhållan- dena under frivillig tjänstgöring i krigsbefattning som behöver rättas till.

En aspekt på avvägningen mellan generella och selektiva åtgärder är i vad mån förbättringar av kontantersättningarna i första hand bör läggas på höjning av dagsersättningen eller på premiehöjningar.

Utredningen föreslår att höjning av dagsersättningen prioriteras men att betydande förbättringar görs av utbildningspremierna, särskilt premi- erna för viss befordringsutbildning. De önskvärda effekterna från utbildnings- och rekryteringssynpunkt bedöms uppnås med denna avväg— ning. Premiernas betydelse ur motivationssynpunkt bör inte överdrivas,i synnerhet inte med hänsyn till den art av utbildning som det här är fråga om. En alltför ensidig satsning på endera av nu angivna ersättningsformer kan också leda till en snedvridning av efterfrågan på olika former av frivillig utbildning. Här avses främst dels fördelningen på kompletterings- utbildning respektive annan frivillig utbildning och dels fördelningen på hemortsutbildning respektive central utbildning. Några särskilda åtgärder för att generellt stimulera enbart den ena eller den andra formen har

UFV inte bedömt erforderliga för närvarande. I fråga om hemvärnet kan dock UFV förslag anses innebära en prioritering av hemortsutbildningen, som där främst omfattar kontrakterad utbildning. Om det beträffande den centrala utbildningen framdeles visar sig erforderligt att vidta särskilda ekonomiska åtgärder för att stimulera denna, kan en tänkbar form för sådan stimulans vara den premie, som utredningen behandlar i avsnitt 7.3.5. I möjligaste mån bör emellertid behov av ekonomiska förbättringar tillgodoses inom ramen för befintliga bidragsformer.

Av principiell betydelse är awägningen mellan fasta och rörliga ersättningsformer. Fasta ersättningar är ur rättvisesynpunkt att föredra och innebär att samma belopp m ni skall utbetalas för all personal. Rörliga ersättningar ger vederbörande frivilligorganisation möjligheter att med hänsyn till personal- och utbildningsbehov prioritera vissa verksam- hetsformer genom att variera ersättningsförhållandena från tid till annan. Rörliga ersättningar får ökad aktualitet när ersättningsnivån och därmed kostnaderna stiger.

UFV anser att i denna fråga bör en klar gräns dras mellan förmåner till kursdeltagare respektive till ledningspersonal inom frivilligorganisationer- na. Förmånerna till kursdeltagare bör i princip vara fasta med hänsyn till att alla elever befinner sig i samma situation och gör samma insats. UFV har övervägt att i fråga om exempelvis dagsersättning vid utbildning/öv- ning omfattande enstaka dag eller premie för kompletteringsutbildning ge frivilligorganisationerna rätt att besluta om och hur ersättning skall utgå. Även med hänsyn till angelägenheten av att undvika oklarheter för kursdeltagare om ersättningsförhållandena föreslår UFV inte någon sådan ventil. Arvoden och andra ersättningar till funktionärer däremot bör i princip vara rörliga med hänsyn till de olikartade förhållanden som råder inom de olika frivilligorganisationerna. UFV förslag i funktionärsarvodes- frågan redovisas i kapitel 9.

En annan fråga av särskilt intresse är omsättningen av personal med A- och B-avtal. Som framgår av avsnitt 5.1 har ett relativt stort antal A- och B-personal avregistrerats under de senaste åren, varigenom personalstyr- kan inte helt har kunnat hållas på önskvärd nivå. Utredningen har mot denna bakgrund övervägt om någon ersättningsform borde tillskapas för att reducera det 5 k kvarhållandeproblemet. Motivet för en sådan åtgärd skulle vara att det är ekonomiskt fördelaktigare att minska personalom- sättningen än att öka nyutbildningen för att behålla personalstyrkan. Ersättningen skulle falla ut som premie vid förlängning av avtalet, vilket sker vart fjärde år. Med hänsyn till bl a kostnaderna och nedan angivna motiv avger utredningen dock inte något förslag om sådan ”avtalspre— mie". De höga avgångarna torde delvis vara av tillfällig art och sammanhänga med nyteckning av avtalen samt skärpta krav på att tjänstgöringsskyldigheten fullgörs enligt avtalet. Genom bla ökad upp- märksamhet på samordningsproblemen vid förnyelse av avtal, rekryte- ringinsatser och de förmånsförbättringar i andra former som UFV föreslår _bedömer utredningen det vara möjligt att vända utvecklingen mot en minskad omsättning och nå balans mellan avgångar och nyrekrytering. Man bör också beakta att utbildning som undantagsvis

inte leder till avtal inte är ”bortkastad” utbildning ur myndighetens synpunkt och att avregistrering inte innebär att vederbörande frivillig inte kan återanknytas och utnyttjas vid eventuellt framtida behov därav.

UFV vill i detta sammanhang också något beröra frågan om differen— tierade eller enhetliga utbildningspremier för befordrings— och grundut- bildning. Eftersom alla deltagare i dessa kurser är frivilliga och deltar på lika villkor i fråga om ansvar m m under utbildningen kan det tyckas att enhetliga premier borde utgå. Ifrågavarande kurser har emellertid till syfte att medverka till att fylla ett krigsorganisatoriskt behov. Detta behov är olika för olika kategorier. Även premierna måste kopplas till det varierande utbildningsbehovet för olika kurser. En övergång till enhetliga utbildningspremier skulle också medföra betydande kostnads- ökningar i den män inte avsevärda försämringar tillåts.

Sammanfattningsvis föreslår UFV att kontantersättningssystemet skall bestå av följande komponenter: dagpenning, premier per kurs eller per dag, familjebidrag samt i vissa fall ersättning efter sjukpenningmodellen och marknadsmässig lön.

Inom ramen för dessa ersättningsformer bör i möjligaste mån elimineras sådana villkor som innebär att rätt till vissa förmåner faller bort efter visst antal fullgjorda dagar eller timmar av utbildning eller tjänstgöring. Dagsersättningen och premierna höjs.

Premierna vid befordringsutbildning föreslås anpassas till det nya ersättningssystemet för värnpliktiga under grundutbildning.

Förbättrade reseförmåner och andra naturaförmåner föreslås tillkom— ma.

Med undantag för ersättning efter sjukpenningmodellen samt mark- nadsmässig lön och familjebidrag i form av näringsbidrag bör nuvarande regler om skattefrihet bibehållas. Skattefriheten i förmånerna till frivilliga har mycket stor betydelse ur rekryteringssynpunkt.

7.3. Dagsersättning och premier 7.3.1 Inledning

Den närmare innebörden av UFV förslag till förmånssystem behandlas i avsnitt 7.3—7.7. I avsnitt 7.3 nedan behandlas de ersättningsformer som är olika utformade med hänsyn till vilken utbildning eller tjänstgöring det gäller, nämligen dagsersättning och premier. UFV förslag till nivå på den dagsersättning, som för vissa utbildningsformer m m föreslås utgå i form av dagpenning, samt vissa andra mer generella ersättningsformer behand- las i avsnitt 7.4-A7.7.

UFV föreslår att det nuvarande traktamentet vid övergång till nytt system i stället benämns dagpenning. Visserligen har traktamentet till frivilligpersonalen det gemensamt med traktamentet enligt allmänna resereglementet att fråga är om kostnadsersättning. Traktamentet till frivilliga avser emellertid att täcka helt andra kostnader än de som resetraktamentet avser att täcka. Frivilligtraktamentet avser också att vara mer än en kostnadsersättning. Frivilligtraktamentet bör i första hand

jämföras med värnpliktigas penningbidrag. UFV använder således uttryc- ket dagpenning i stället för traktamente.

Utbildningspremien föreslås bibehålla nuvarande benämning. Vidare förslås att den premie som utgår vid repetitionsutbildning för A— och B-personal benämns dagpremie. Motsvarande premie för hemvärnsmän benämns för närvarande tjänstgöringspremie och föreslås av UFV likaså benämnas dagpremie.

Vid utformningen av systemet med dagsersättning och premier har UFV gått till väga på så sätt att olika utbildnings- och tjänstgöringsfor- mer, som med avseende på art och syfte är likartade, har sammanförts till moduler (jfr kap 3). För varje sådan modul har utredningen sökt åstadkomma så enhetliga ersättningsförhållanden som möjligt. Med det breda och flexibla utbudet av olika utbildnings- och tjänstgöringsformer som finns, är det angeläget att tillämpningsområdet för de olika ersättningsformerna är klart. UFV förslag till avgränsning av de olika förmånerna med utgångspunkt från vid utbildningsåret 1974/75 gällande utbildningsförfattningar redovisas närmare i bilaga 73. Den i kapitel 7.3.1—7.3.9 tillämpade dispositionen för redovisningen av UFV överväganden och förslag rörande dagsersättning och premier vid olika former av utbildning och tjänstgöring utgår likaledes från 1974/75 gällande utbildningsbestämmelser.

7.3.2. Grundutbildning

Grundutbildningen syftar till att utbilda A- och B-personalen så att den enskilt och i förband kan lösa de vanligen förekommande uppgifterna som är förenade med befattningen/uppgiften. Karakteristiskt för grund- utbildningen är den successiva stegringen i utbildningen mellan de olika kurserna. För tillträde till exempelvis plutonsbefälskurs förutsätts genom- gången grundkurs och gruppbefälskurs. Denna uppbyggnad är styrande för premiesystemets utformning. Utbildningsgången redovisas närmare i avsnitt 4.2.

Utredningen föreslår att deltagare i grundutbildning även i fortsätt- ningen erhåller dagsersättning samt utbildningspremier med varierande belopp. Som närmare framgår av avsnitt 7.4 föreslås dagsersättningen utgå i form av en dagpenning som är lika för all frivillig personal.

Vad gäller premierna till deltagare i grundutbildning har nivån på dessa inte kunnat jämföras med värnpliktssystemets på samma sätt som gäller för befordringskurserna. Beloppen har satts till relativt höga nivåer för att möjliggöra tillfredsställande anslutning till utbildningen. Premier- na för kurser som ingår i vidareutbildning är beräknade med utgångs- punkt i grundkursens premie. Denna princip bör tillämpas även i fortsättningen.

Med hänsyn till den i avsnitt 7.4 föreslagna kraftiga uppräkningen av dagsersättningen finns inte behov av någon standardhöjning av utbild— ningspremierna till deltagare i grundutbildning. Som skälig kompensation för penningvärdeförändringen sedan 1970 föreslår utredningen dock att premien räknas upp med 30 % för huvuddelen av kurserna. I

fråga om högre ledarkurs föreslår dock UFV att premien höjs från 1 000 kr till 1 200 kr.

Grundkursen för B-personal omfattar för flertalet endast en vecka. Det synes lämpligt att premien för denna kurs motsvarar hälften av premien för A-personalens grundkurs. Sistnämnda premie föreslår UFV skall utgöra 200 kr. B-personalens grundkurspremie bör därför liksom för närvarande utgöra 100 kr. Vad gäller premien för praktikskede av instruktörskurs föreslår UFV med hänsyn till nuvarande belopp ingen uppräkning.

Längden av en och samma kurs, exempelvis grundkurs för A-personal, kan i vissa fall variera påtagligt mellan olika organisationer eller tidpunkter. Enligt UFV uppfattning bör sådana variationer emellertid inte leda till olika premiebelopp. Gällande och av UFV föreslagna premiebelopp framgår av tabell 7:l.

Premier vid motsvarande grundutbildning inom totalförsvarets civila del samt vid personalvårdsutbildning bör utgå enligt arbetsmarknadssty- relsens resp. överbefälhavarens närmare bestämmande med belopp som beräknas i förhållande till utbildningens längd.

De i tabell 721 föreslagna premiebeloppen för A- och B-personalens grundutbildning överensstämmer inte helt med närmast jämförbara befordringskurser inom den frivilliga befälsutbildningen. UFV har sålun- da för gruppbefälskurs beräknat en premie som är ca 150 kr högre för A—personal än för värnpliktiga. Betr plutons- och kompanibefälskurserna är skillnaden i premiebeloppen större, Skillnaderna i kursernas längd är dock avsevärda.

Av bilaga 714 framgår att UFV för fänrikskurs vid armén inom befordringsutbildningen, som omfattar sju veckor, beräknar en totaler- sättning om ca 3 800 kr, varav i premie ca 2 150 kr. Kompanibefälskurs för A-personal omfattar tre veckor och föreslås ge en total ersättning om ca 1 600 kr, varav premie ] 200 kr och dagpenning 400 kr. Beloppet 1600 kr motsvarar omkring 3/7 av 3800 kr. Om hänsyn tas till skillnaden mellan de två kursernas längd —är sålunda de föreslagna ersättningarna i stort sett likvärdiga.

Tabell7:l Nuvarande och av UFV föreslagna utbildningspremier för A- och B-personalcns grundutbildning

Kurs Nuvarande föreslaget belopp kr belopp kt

Grundkurs B-pcrsonal 100 100 Grundkurs A-pcrsona] 150 200 Gruppbefälskurs (ledarkurs 1) 300 400 Plutonsbefälskurs (ledarkurs 2) 450 600 Plutonsbefälskurs (instruktörskurs) 600 800 Plutonsbefälskurs (praktikskede av

instr.kurs) ] 200 1 200 Kompanibefälskurs (högre ledarkurs) 1 000 1 200

7.3.3. Repetitionsutbildning 7.3.3.1 Allmänt

A— och B-personal har enligt frivilligkungörelsen skyldighet att fullgöra viss repetitionsutbildning enligt i avsnitt 3.3 redovisat system i första hand för att bibehålla användbarheten i avsedd befattning.

Repetitionsutbildningen fullgörs i huvudsakligen två former, nämligen krigsförbandsövningar och motsvarande respektive annan repetitionsut- bildning t ex särskilt anordnade kurser. Volymmässigt har dessa två former av repetitionsutbildning ungefär lika stor omfattning. Att krigsförbandsövningarna inte dominerar sammanhänger dels med att för vissa krigsförband i vilka A- och B-personal ingår anordnas inte sådana övningar och dels att intervallerna mellan olika övningar har förändrats.

Repetitionsutbildningen är oftast förlagd till tiden utanför den vanliga semesterperioden. För exempelvis A-personal inom försvarsmakten inne- bär tjänstgöringsskyldigheten att vederbörande tas i anspråk 8—10 dagar i följd under varje fyra-årsperiod som avtalet löper med åtföljande inkomstbortfall och andra kostnader. För att i viss mån kompensera för dessa kostnader utgår premie med för närvarande 20 kr/dag.

7.3.3.2 Krigsförbandsövning

Som framgår av avsnitt 6.1 avses värnpliktiga under repetitionsutbildning erhålla ersättning enligt modell efter sjukförsäkringssystemet. Därmed får de 90 % av sin civila lön, dock lägst enligt en viss garantinivå avsedd för dem som av olika anledningar inte omfattas av sjukförsäkringssystemet. Ersättningen kompletteras med en befattningspenning för dem som genom sin befattning i krigsorganisationen har särskilt merarbete och ansvar.

En av grundprinciperna för UFV överväganden är att när den frivillige under utbildning eller tjänstgöring går in i det obligatoriska utbildnings- systemet så skall förmånerna också följa det obligatoriska systemet. Härav följer att all frivillig personal som deltar i krigsförbandsövningar och motsvarande övningar också bör erhålla ersättning efter modell av sjukförsäkringssystemet samt i förekommande fall befattningspenning. Naturaförmåner m m bör också utgå enligt för värnpliktiga gällande grunder.

Den frivillige tjänstgör vid krigsförbandsövningar under i princip samma villkor som de repetitionstjänstgörande värnpliktiga. Vederböran- de är bunden av de av myndigheten fastställda tidpunkterna m m. Utredningen finner det därför vara logiskt att tillämpa ett enhetligt ersättningssystem på all deltagande personal. UFV förslag i denna del motiveras också av att detta bedöms skapa förutsättningar för att den mest kvalificerade frivilligpersonalen kan delta i krigsförbandsövningarna. Som framgår av avsnitt 7.3.6 berör UFV förslag i denna del även personal som fullgör frivillig tjänstgöring i krigsbefattning vid krigsförbandsövning och motsvarande övning.

Underlag saknas för att med säkerhet beräkna hur A- och B-personalen

skulle komma att fördela sig på olika sjukpenningbelopp med hänsyn till civila inkomstförhållanden.

På grundval av statistiska centralbyråns statistik över inkomst- och förmögenhetsfördelningen 1973 har dock UFV vid kostnadsberäkningen av sjukersättningsmodellen för nämnd personal antagit att det genom- snittliga dagsbeloppet omräknat till 1974 års värde utgör brutto ca 55 kr. Motsvarande belopp för värnpliktig personal antas vara 100 kr.

Den 3 k befattningspenningen bör utgå till frivillig personal med samma belopp och villkor i övrigt som avses gälla för värnpliktiga under repetitionstjänstgöring. Befattningspenningen torde komma ifråga endast för A-personal — inte för B-personal.

Skäl kan anföras både för och emot att slopa dagpremien till A- och B-personal som erhåller ersättning efter modell av sjukpenningförsäkring- en. Enligt UFV uppfattning är det följdriktigt att slopa dagpremien till denna kategori. Män och kvinnor som deltar isamma krigsförbandsöv- ning bör nämligen behandlas lika i förmånshänseende. Denna fråga måste emellertid sättas i samband med vilket garantibelopp som kommer att tillämpas. Om garantibeloppet i sjukersättningen sätts till så lågt belopp som tex 25 kr/dag brutto kommer alla de frivilliga som saknar civil inkomst eller har mycket låg sådan att åsamkas en påtaglig försämring av sina förmåner, vilket inte kan accepteras. Med nuvarande bestämmelse erhåller de nämligen 32 kr/dag skattefritt. Till detta kan i vissa fall komma familjebidrag. Om däremot garantibeloppet sätts till ca 40 kr/dag brutto eller högre bör någon dagpremie inte utgå. Det kan sålunda visa sig erforderligt att under viss tid bibehålla dagpremien. UFV räknar dock inte i första hand med att så skall bli fallet.

7.3.3.3 Annan repetitionsutbildning

Vad gäller annan repetitionsutbildning än krigsförbandsövningar och motsvarande — varmed avses främst särskilt anordnade repetitionskurser föreslår UFV att nuvarande system behålls. Vid sidan av dagpenning skall således dagpremie utgå samt iförekommande fall familjebidrag. Här avsedd repetitionsutbildning är så utformad att det inte är lämpligt att tillämpa samma ersättning som vid krigsförbandsövningar m m. Utbild- ningen bedrivs nämligen till stor del i form av kvälls- och veckoslutskurser respektive -övningar. Enhetliga schablonbelopp, som är skattefria, är då att föredra.

Föreslaget system innebär också att hemvärnsmän får samma förmåner som A- och B-personal. Från administrativ synpunkt är enhetliga ersätt- ningsvillkor för hemvärnsmän och B-personal av väsentlig betydelse.

Genom den relativt kraftiga uppräkningen av dagpenningen, som UFV föreslår i avsnitt 7.4, är det mindre angeläget att också höja dagpremien. En uppräkning av dagpremien medför också betydande kostnader, främst avseende hemvärnsmännen. Repetitionsutbildning för A— och B-personal samt årlig utbildning för hemvärnsmän är i viss mån jämförbara utbildningsformer. I båda fallen är det fråga om att fullgöra en avtalsbunden tjänstgöringsskyldighet. Premien till sistnämnda kategori är

i nuvarande system också beräknad efter samma dagsbelopp som för A- och B-personalen. En höjning av premien för A- och B—personal skulle därför aktualisera en motsvarande höjning för hemvärnsmännen. UFV föreslår att gällande premiebelopp om 20 kr behålls.

I detta sammanhang vill UFV aktualisera frågan om norm för kommande justeringar av dagpremiebeloppet. Två alternativ är därvid tänkbara. Det första är att anknyta till den norm som UFV föreslår skall gälla i fråga om dagpenningen, dvs att dagpremien fastställs utgöra två gånger lägsta penningbidrag till värnpliktig under grundutbildning. Det andra alternativet är att pröva beloppets storlek i särskild ordning med hänsyn främst till förändringar av garantinivån i den sjukpenningliknande ersättningen. Det första alternativet har fördelen att automatik uppnås men har den bristen att det kan ge upphov till påtagliga förskjutningari relationen mellan ersättningarna för olika former av frivillig utbildning. Om både dagpenningen och dagpremien anknyts till höjda penningbidrag vid värnpliktigas grundutbildning skulle en höjning av sistnämnda belopp med exempelvis 2 kr per dag resultera i en total höjning för den frivillige med 8 kr per dag. Inberäknat hemvärnets dagpremie skulle en sådan automatik leda till väsentliga kostnadsökningar.

Eftersom dagpremien främst är en repetitionsutbildningspremie är det riktigare att ha en viss parallellitet mellan å ena sidan garantibeloppet i den s k sjukpenningersättningen och å andra sidan summan av dagpen- ningen och dagpremien. Om garantibeloppet höjs från exempelvis 40 kr till 45 kr synes det lämpligt att dagpremien uppjusteras med belopp som motsvarar ungefär nettohöjningen av garantibeloppet. UFV förordar således det senare alternativet. Översyn av denna fråga bör ankomma på överbefälhavaren och ske i samband med utarbetandet av anslagsfram— ställningar varigenom eftersläpningar kan undvikas.

7.3.4. Befordringsutbildning 7.3.4.1 Allmänna principer

Befordringsutbildningen innefattar dels utbildning som ger kompetens för befordran inom gruppchefs-, troppchefs- och plutonchefsnivåerna samt dels utbildning för övergång från en befälsnivå till en annan och från kategorin värnpliktsbefäl till reservbefäl. Kurssystemets uppbyggnad redovisas i avsnitt 3.1. En skillnad mellan den frivilliga befordringsutbild- ningen och motsvarande utbildning i det obligatoriska systemet är att den frivilliga utbildningen delas upp i olika skeden med stundom relativt långa tidsmellanrum och att vissa kursskeden genomförs i form av korrespondensundervisning. En annan skillnad är att delar av vissa befordringskurser kan genomföras som hemortsutbildning. Befordringskurserna överensstämmer i vad avser syfte och kompe- tens med motsvarande utbildning inom det obligatoriska systemet. Ersättningsförhållandena för värnpliktiga i det obligatoriska systemet bör därför vara styrande för förmånerna vid frivillig befordringsutbildning. En sådan parallellitet är en förutsättning för att inte ett konkurrensför-

hållande skall uppstå mellan den frivilliga och den ordinarie utbildnings- vägen.

I och med att riksdagen 1975 har beslutat om nya principer för ersättning till värnpliktiga under grundutbildning har UFV ansett det vara lämpligt att vid sin översyn av premierna för befordringsutbildning helt utgå från nämnda principer även om detaljutformningen av det nya värnpliktsförmånssystemet ännu inte är klar. Av principen att dagsersätt- ningen (penningbidraget) för värnpliktiga helt eller delvis skall inkludera nuvarande premier följer att hänsyn måste tas till värnpliktspremierna för att avsedd parallellitet skall nås.

Det av myndigheterna uppställda målet för befordringsutbildningen är ca 500 slutförda kurser per år. Utbildningen har ökat under de senaste åren men här endast upp till ca 75 % av målet. En betydande brist råder fn i krigsorganisationen på kompanichefer och plutonchefer med full kompetens. Antalet elever vid reservofficerskurser har under en längre tid understigit det av försvarsgrenscheferna beräknade behovet. Ett betydan- de antal värnpliktiga sergeanter är placerade som plutonchefer. UFV får här erinra om att försvarsutskottet i sitt betänkande (1975:l8) med anledning av propositionen (l975:37) ang nytt ersättningssystem för värnpliktiga m fl fann anledning understryka behovet av snara åtgärder som syftar till ökat deltagande i utbildningen till reserv- och värnpliktsbe- fäl. Genom vidareutbildning via FBU finns möjligheter att något minska denna brist. Det är i första hand utbildningspremierna för ifrågavarande vidareutbildning som bör justeras med hänsyn till önskat resultat av utbildningens nivå.

Sammanfattningsvis bör följande allmänna principer tillämpas för översynen av premierna för befordringsutbildning.

a Nuvarande system med fasta premier för slutförd kurs bibehålls i huvudsak.

h Med hänsyn till utbildningsbehovet bör i premiehänseende rekryte- ringen till befordringsutbildning inom troppchefs— och plutonchefsnivåer— na och till kompanichefsnivån prioriteras.

c Premiebeloppen bör beräknas på sådant sätt att en nivåmässig balans i fråga om den sammanlagda kontantersättningen föreligger vid jämförel- se mellan det ordinarie utbildningssystemet respektive FBU-systemet.

d Premiesystemet anpassas till det av 1975 års vårriksdag beslutade (prOp l975:37) nya ersättningssystemet för värnpliktiga m fl.

e I de fall ett skede av befordringskurs samordnas med det ordinarie utbildningssystemet bör även förmånerna vara desamma. FBU-aren skall under denna del av utbildningen erhålla samma ersättning, som de värnpliktiga erhåller med vilka han utbildas.

7.3.4.2 Beräkning av dagsersättning

Befordringskurserna kan på grundval av angivna allmänna principer i dagsersättningshänseende delas upp i tre enheter enligt följande.

a Tjänstgöringsskede (T-skede) ingående i befordringskurs (avser

! För närvarande ej flygvapnet

furirskurs och kaptenskurs samt inom marinen och flygvapnet även sergeantkurs). Ersättning utgår enligt det nya system som avses gälla för värnpliktiga under KFÖ/SÖ. (Angående ersättning i de fall frivillig tjänstgöring tillgodoräknas som annat skede av befordringskurs och i de undantagsfall T-skede fullgörs vid grundutbildning, GKU-skede, se avsnitt 7.3.6.)

b Befordringskurs (del av befordringskurs) såsom elev vid värnpliktig grundutbildning, dvs plutonsbefälsskole- respektive kadettskoleskede (avser sergeantkursl och fänrikskurs). Samma ersättning utgår som de elever erhåller med vilka den frivillige utbildas. Principen tillämpas även när FBU-personal fullgör reservofficerskurs (ROK).

c Befordringskurs i övrigt. Samma system som för närvarande.

7343 Beräkning av premier m m

1 det följande redovisas för var och en av de olika befordringskurserna de principer för nivåbestämning av premierna som UFV anser bör tillämpas. Vidare anges vissa premiebelopp vilka, med hänsyn till pågående omläggning av ersättningssystemet för värnpliktiga, i huvudsak bör betraktas som preliminära eller som exempel på premiebelopp. Framräk- ningen av dessa belopp redovisas i bilaga 714 till detta betänkande.

Furirskurs

Furirskurs syftar till att lära in uppgifter för gruppchef och ställföreträda- re för denne vid gruppens uppträdande inom plutons ram. Den omfattar dels två skolmässiga skeden om vardera två veckor och dels tjänstgörings- skede.

UFV föreslår att premien höjs från 140 kr till 250 kr.

Överfurirskurs

överfurirskurs avser vidareutveckling av färdigheterna som gruppchef. Kursen omfattar dels förberedande skede om minst 36 timmar och dels två skolmässiga skeden om vardera två veckor.

UFV föreslår att premien räknas upp från 275 kr till 400 kr.

S ergean [ku rs

Sergeantkurs syftar till att utbilda särskilt lämpliga gruppbefäl till plutonsbefäl i vissa befattningar. Inom armén, kustartilleriet och flottan är utbildningen helt eller delvis samordnad med plutonsbefälsskola (motsv) för värnpliktiga under grundutbildning. Inom flygvapnet anord- nas särskilda kurser. Enligt gällande bestämmelser utgår premie med 550 kr.

UFV föreslår att deltagare i sergeantkurs inom armén, kustartilleriet och flottan erhåller samma ersättning som de elever i det ordinarie systemet med vilka de utbildas. Detta innebär att kontantersättningen skall utgöra penningbidrag —- fast och rörlig del —- enligt det nya system som skall gälla för värnpliktiga under grundutbildning. Dagpenning eller premie såsom frivillig skall därvid ej utgå.

Vad gäller deltagare i sergeantkurs inom flygvapnet föreslås en ut- bildningspremie utgå förutom dagpenning. Premiebeloppet bör beräknas så att detta , uttryckt i dagsbelopp motsvarar skillnaden mellan penningbidraget för värnpliktiga under plutonsbefälsskola och dagpen- ningen. Som exempel anger UFV ett premiebelopp om 600 kr.

Samma utbildningspremie om 600 kr föreslås utgå även för det fåtal som övergångsvis slutför sergeantkurs enligt 1964 års bestämmelser.

Fanjunkarkurs

Fanjunkarkurs syftar till att vidareutveckla förmågan att leda tropp eller del av pluton. För ställföreträdande plutonchef avser kursen också att vidareutveckla förmågan att föra pluton i enklare lägen. Kursen omfattar dels förberedelse- och kompendieskede och dels två skolmässiga skeden om vardera två veckor. Nuvarande premie för fanjunkarkurs utgör 750 kr. Premiebeloppet motsvarade när det tillkom 1970 en dubblering av det då vid obligatorisk plutonsbefälsutbildning utgående premiebeloppet uttryckt i dagsbelopp. Dubbleringen motiverades (se SOU 1968154 sid 278) av bl a den höga angelägenhetsgraden av ifrågavarande frivilligutbild- ning. Sedermera har premien vid obligatorisk plutonsbefälsutbildning höjts så att parallellitet fn föreligger.

Fanjunkarkurs utgör en påbyggnadsutbildning till plutonsbefälsskola och bör därför enligt UFV uppfattning berättiga till en högre ersättning än vad värnpliktiga i det obligatoriska systemet erhåller under plutonsbe- fälsskola. UFV vill understryka att vidareutbildningen av värnpliktiga. sergeanter är av särskild vikt. Med hänsyn till det stora utbildningsbeho— vet och förhållandena för dem som efter genomförd fanjunkarkurs fortsätter till fänrikskurs föreslår UFV att premien för fanjunkarkurs beräknas efter ungefär samma dagsbelopp som skall utgå i penningbidrag till värnpliktiga i det ordinarie systemet under kadettskola enligt det nya ersättningssystemet. Som exempel anger UFV ett premiebelopp om 1 200 kr.

Med av UFV föreslagen beräkningsnorm undviks att de som utbildar sig till värnpliktig fänrik via FBU erhåller en totalt sett lägre ersättning än om ordinarie utbildningsgång valts.

Fånrikskurs

Kursen syftar till utbildning av plutonsbefäl till kompanibefäl. Fänriks- kursen är inom samtliga försvarsgrenar helt eller delvis samordnad med

kadettskola i det ordinarie systemet. Inom armén och flygvapnet omfattar fänrikskurs också viss särskild utbildning. Gällande bestämmel- ser innebär att premie för fänrikskurs utgår enligt de grunder som gäller för det obligatoriska systemet, dvs det belopp som enligt värnpliktsavlö— ningskungörelsen utgår för kadettskola. Sistnämnda belopp är våren 1975 4 000 kr. Eftersom inom armén fänriksutbildningen för sergeant omfat- tar fanjunkarkurs och fänrikskurs tillämpas här en reducering av fänrikspremien för frivilliga. Premien utgör i dessa fall således 4 000 kr minus det belopp, 750 kr,som utgår i premie för fanjunkarkursen = 3 250 kr.

Med tillämpning av nytt ersättningssystem för värnpliktiga föreslår UFV att följande riktlinjer skall gälla.

För kadettskoleskede föreslås den frivillige erhålla penningbidrag fast och rörlig del 4 samt premie helt enligt de grunder som avses gälla i det ordinarie utbildningssystemet. Dagpenning såsom frivillig utgår då inte.

Under övrig del av fänrikskurs föreslås kontantersättningen utgöra endast dagpenning.

Enligt UFV uppfattning bör för kadettskoleskede utgå full kadettsko— lepremie, oavsett om den frivillige fullgör endast del av nämnda skede enligt ordinarie System. Avdrag för tidigare erhållen fanjunkarpremie förutsätts inte ske. Utrymme torde nämligen saknas för sådant avdrag om den frivillige inte skall underkompenseras i förhållande till den värnplikti- ge i det ordinarie systemet.

Löjtnantskurs och kaptenskurs

Löjtnantskurs syftar främst till att vidareutveckla förmågan att bestrida befattning som plutonchef samt att ge viss utbildning till kompanichef. Löjtnantskurs omfattar dels förberedelse- och kompendieskeden och dels två skolmässiga skeden om vardera två veckor. Premie utgår enligt gällande bestämmelser med 1 200 kr. Kaptenskurs syftar till att kvalificera eleverna för krigsplacering som kompanichef eller kompanichefs ställföreträdare. Utbildningen består dels av korrespondensskede, som motsvarar två veckors skolmässig utbildning, och dels fyra skolskeden om vardera två veckor samt tjänstgöringsskede. Premien för kaptenskurs utgör enligt gällande bestäm- melser 2 400 kr.

Löjtnants- och kaptenskurserna utgör ett värdefullt komplement till den ordinarie vidareutbildningen till kompanichefsnivå. Under lång tid har antalet elever vid reservofficerskurs 1 och II (ROK [, ROK 11) väsentligt understigit det av myndigheterna beräknade behovet. Resulta- tet har blivit brist på kompanichefer med full kompetens. Vidareutbild- ning via FBU ger möjlighet att ta tillvara den som av skilda anledningar inte ansåg sig kunna genomgå reservofficersutbildning i det ordinarie systemet eller eventuellt inte hade erforderlig kompetens härför.

Med hänsyn till önskvärdheten att få ett ökat antal kompanibefäl med

kompanichefskompentens och förhållandena för dem som efter genom- förd löjtnantskurs fortsätter till reservofficerskurs föreslår UFV att premierna för här avsedda kurser skall nivåbestämmas efter den dagser- sättning som avses gälla under ROK I enligt det ordinarie systemet. Med utgångspunkt från angiven norm anger UFV som exempel för löjtnants- kurs en premie om 1 500 kr och för kaptenskurs en premie om 3 700 kr.

Reservofficersutbildning för plutonsbefäl

En särskild reservofficersutbildning för värnpliktiga fanjunkare avses tillkomma. Utbildningen avses omfatta — förutom fanjunkarkurs — särskild skolmässig utbildning om fyra veckor för värnpliktiga kvarter- mästare och sex veckor för annan värnpliktig.

UFV föreslår av skäl som anges i avsnitt 7.3.4.4 nedan att premien för reservofficersutbildningen nivåbestäms efter ersättningen under kadett— skola enligt det ordinarie systemet. UFV anger ett premiebelopp om 2 000 kr för utbildning om fyra veckor och 2 600 kr för utbildning om sex veckor. Avdrag för tidigare erhållen fanjunkarpremie förutsätts inte ske, då utrymme torde saknas för reducering.

En sammanställning över redovisade premiebelopp för befordringsut- bildning lämnas i tabell 7:2.

7.3.4.4 Avslutning

Premiehöjningarna för fanjunkar-, löjtnants- och kaptenskurserna samt föreslagna premier för den nya reservofficersutbildningen för värnpliktigt plutonsbefäl föranleds främst av att dessa kurser föreslås i premieavseen-

Tabell 722 Sammanfattning över redovisade premiebelopp (kr)

Beford- Nuva- Ny premie enl Premie per dag för ringskurs” rande preliminärt A— + B-skeden premie förslag ”**—__"— (exempel) Nuva— Nytt rande system Bk I—"u 140 250 5 9 Bk Öfu 275 400 10 14 Bk Serg 550 A+M: ej premie FV: ca 600 13 FV:15 Bk I-"anj 750 1 200 27 43 Bk Lt 1 200 1 500 45 54 Bk Kn 2 400 3 700 45 64 ROU/ P 4v — 2 000 — — ROU/P 6v — 2 600 — Bk Fk = KadS-vpl = KadS-vpl ROK = ROK-vpl = ROK-vpl

” Premie vid motsvarande personalvårdsutbildning utgår enligt överbefälhavarens närmare bestämmande med belopp som beräknas i förhållande till utbildningens längd.

de jämföras med de i kvalitativt avsaende närmast högre skolmässiga skedena i det ordinarie utbildningssystemet. Hittills gällande premier för angivna befordringskurser är i stället beräknade efter närmast lägre skolskeden i ordinarie utbildningssystem. UFV vill understryka att av förslaget att premierna för fanjunkarkurs och löjtnantkurs inom beford- ringsutbildningen skall ur premiesynpunkt jämföras med kadettskola respektive ROK l följer inte att dessa kurser och skolor kvalitativt är likvärdiga. Någon ändring av principerna för befordringsutbildningen sett ur kompetenssynpunkt skall ersättningssystemet således inte medföra. Föreslagna principer äri första hand grundade på det stora utbildningsbe- hovet av värnpliktiga på plutonchefs- och kompanichefsnivå. Det synes vidare riktigt att fanjunkar- och löjtnantskurserna i premieavseende betraktas som led i och stimulans till fortsatt högre utbildning.

7.3.5 Kompletteringsutbildning

Kompletteringsutbildningen avser att vidmakthålla och utveckla deltagar- nas förmåga i allmänhet och förmåga att tjänstgöra i krigsbefattning som svarar mot innehavd tjänstegrad. Därutöver kan kompletteringsutbild- ningen avse omskolning till annan krigsbefattning i innehavd grad.

Kompletteringsutbildningen kan förekomma för all frivillig personal. Den ingår i den frivilliga befälsutbildningen, i utbildningen för A- och B-personal och i hemvärnets utbildning. Utbildningen är i stor utsträck- ning integrerad för dessa kategorier. Enhetliga ersättningsvillkor bör därför tillämpas.

Omfattningen av kompletteringsutbildningen motsvarar i stort sett behoven såväl vad gäller hemortsutbildningen som den centrala utbild- ningen. 1973/74 deltog ca 15 000 personer under 350 000 timmar huvudsakligen inom FBU i kompletteringsutbildning. Behov av någon generell premie för sådan utbildning bedöms därför inte föreligga. Med hänsyn till omfattningen skulle en generell premie också bli mycket kostnadskrävande. Enligt nuvarande bestämmelser ärinte kompletterings- utbildning premieberättigande.

Den centrala kompletteringsutbildningen inom FBU har under perio— den 1971—1974 nästan fördubblats. Ökningen avser emellertid de centrala kurserna om en vecka. För tvåveckorskurserna föreligger behov av ett ökat deltagande. Deltagandei de två-veckorskurser som f n anordnas sker så att den frivillige ansluts till vissa befattningskurser inom befordringsutbildningen. Befattningskurserna utgör ett skede av furirs, överfurirs-, fanjunkar- och löjtnantskurs. Det är de fasta utbildningskost— naderna som aktualiserar behovet att öka antalet deltagare i dessa gemensamma kurser. Möjligheten att genom väsentligt ökat deltagande i befordringsutbildning nå denna effekt är begränsad. Ett ökat antal deltagare i kurserna för kompletteringsutbildning har visat sig svårt att nå med nuvarande förmånsformer. En särskild premie för sistnämnda kategori skulle medge ett mer rationellt utnyttjande av de fasta kostnaderna. UFV har mot denna bakgrund övervägt om en premie på exempelvis

100 kr för deltagare i kompletteringskurser omfattande minst tio dagari följd är en lämplig åtgärd. Emellertid torde det vara svårt att utbetala en sådan premie enbart till dem som deltar i kursen som kompletteringsut- bildning men inte till dem för vilka kursen utgör skede av befordrings- kurs. Det visar sig inte lämpligt att utge premie till sistnämnda kategori mot avräkning senare av premien för befordringsutbildningen. Om sålunda befordringskursdeltagarna skall erhålla premie på 100 kr utöver den andra premien bör motsvarande förmån tillkomma all frivillig personal som deltar ilängre centrala kurser. En sådan generell premie har UFV inte funnit vara motiverad för närvarande. Med hänsyn till ovan redovisade förhållanden avger UFV inget förslag om premie för komplet- teringsutbildning.

7.3.6 Frivillig tjänstgöring i krigsbefattning 7.3.6.1 Tjänstgöringsformer

Innan ersättningsfrågan granskas synes det nödvändigt att redovisa arten av de olika tjänstgöringsformerna. Med avseende på vilket syfte tjänstgö— ringen primärt har, kan en skiljelinje sägas gå mellan å ena sidan frivillig tjänstgöring som har samband med utbildning som är aktuell för den frivillige och å andra sidan tjänstgöring som primärt föranleds av myndighetens personalbehov.

Frivillig tjänstgöring för utbildning

I första hand är det här fråga om tjänstgöring i samband med dels befordringsutbildning inom den frivilliga befälsutbildningen och dels repetionsutbildning för A- och B-personal.

1. Värnpliktiga mfl som deltar i frivillig befordringsutbildning har i vissa fall att genomgå ett tjänstgöringsskede (T-skede). I avsnitt 7.3.4 har UFV behandlat denna tjänstgöringsform. T-skedet kan genomföras både som ordinarie krigsförbandsövning (KFÖ) enligt värnpliktslagen och som frivillig tjänstgöring. I det senare fallet genomförs tjänstgöringen i regel vid KFÖ i vakant befattning men kan i undantagsfall fullgöras under grundläggande krigsförbandsutbildning (GKU). Frivillig tjänstgöring i form av T-skede har mycket begränsad omfattning årligen deltar omkring 25—30 personer.

2. Frivillig tjänstgöring kan få tillgodoräknas som annat skede av befordringsutbildning än T-skede. Därvid är närmast fråga om tjänstgö- ring i form av KFÖ eller SÖ. Således får tjänstgöring vid KFÖ tillgodoräknas antingen som förberedelseskede och allmänt skede eller som befattningsskede av överfurirs-, fanjunkar- och löjtnantskurs. SÖ får tillgodoräknas som förberedelseskede av angivna befordringskurser. Den frivilliga tjänstgöringen skall ha skett i krigsbefattning som minst motsvarar vederbörandes nivå i innehavd (avsedd) krigsbefattning. '

3. A- och B-personal inom försvarsmakten och totalförsvarets civila

del kan få tillgodoräkna frivillig tjänstgöring som del av den repetitionsut- bildning den frivillige är skyldig att fullgöra enligt avtalet. Personal vars förband inte genomför KFÖ/SÖ eller som erhåller anstånd kan sålunda istället delta i annan utbildning eller övning som av myndigheten bedöms motsvara vederbörandes krigsbefattning. Tjänstgöringen kan dock ha mycket olika karaktär. Den kan tex fullgöras vid kursgård för frivillig försvarsutbildning, vid flygvapnets krigsövningar och sambandsöv- ningar eller avse deltagande i KFÖ/SÖ vid annat förband än där vederbörande är krigsplacerad. För A— och B-personal inom totalförsva- rets civila del kan tjänstgöringen avse t ex transport av lastbilar från ett militärt förband till ett annat eller avbytartjänst för SBS-personal.

4. I vissa fall kan förekomma att tex värnpliktig eller A- och B-personal inom försvarsmakten och totalförsvarets civila del önskar fullgöra frivillig tjänstgöring för att utbilda eller träna sig i sin krigsbefattning. Krigsfrivillig personal, dvs personal som är i värnplikts— hänseende överårig eller som är frikallad från värnpliktens fullgörande, har ingen tjänstgöringsskyldighet i fred. I vissa fall kan förekomma att krigsfrivillig efter eget åtagande deltar i t ex mobiliseringsgenomgång eller fullgör frivillig tjänstgöring i annan form.

Frivillig tjänstgöring föranledd av myndighets personalbehov

Frivillig tjänstgöring enligt punkt 1—4, som primärt utgör ett led i den frivilliges utbildning, är av begränsad omfattning. Av den totala volymen tjänstgöringsdagar som fullgörs med stöd av frivilligbrevet avd 111 är huvuddelen i första hand föranledd av myndigheternas behov av att tillgodose ett fredsorganisatoriskt personalbehov. Även denna tjänstgöring har naturligen till viss del utbildningsmoment därige- nom att den frivillige får tillfälle att öva sigi befattningen. Tjänstgöringen kan dock inte anses vara en del av den utbildning som är nödvändig för att den frivillige skall uppfylla kompetenskraven i sin befattning. Som exempel på sådana verksamhetsformer kan anges medverkan i genomfö- randet av militära övningar och spel av olika art som anordnas av militär myndighet, andra punktinsatser för att genomföra av myndighet anord- nad verksamhet samt ekonomi- och servicetjänst vid kursgårdar för frivillig försvarsutbildning.

Inom totalförsvarets civila del förekommer frivillig tjänstgöring huvud- sakligen för SBS-personal i form av sk avbytartjänst på lantgårdar. Avbytartjänsten kan ske både inom ramen för och utöver det i .(ontrak- tet stipulerade antalet dagar som den frivillige är skyldig att fullgöra. ] vissa fall kan förekomma att A- och B-personal inom totalförsvarets civila del fullgör frivillig tjänstgöring inom försvarsmakten.

Värnpliktiga och krigsfrivilliga flygfältsingenjörer fullgör även tjänst- göring enligt frivilligbrevet. Frågan om ersättning till denna kategori behandlar UFV i avsnitt 8.3.1.

7.3.6.2 Förslag rörande ersättning vid frivillig tjänstgöring Allmänt

Erfarenheterna av gällande ersättningsvillkor vid frivillig tjänstgöring är att de leder till onaturliga gränsdragningar och inverkar styrandepå utbildning och annan verksamhet. Avgörande för vilken ersättning som skall utgå är i fråga om A- och B-personal om tjänstgöringen får räknas som repetitionsutbildning eller inte. Får tjänstgöringen tillgodoräknas utgår förutom dagsersättningen (traktamente) även en premie på 20 kr/dag annars inte. Bestämmelserna innebär också att när den frivillige fullgjort det i kontraktet angivna dagantalet bortfaller premien på 20 kr/dag för all tjänstgöring därutöver. Vid en och samma art av tjänst- göring kan en del av personalen ha den högre ersättningen och en del den lägre. Det kan också förekomma att en person för de sista dagarna av en sammanhängande övning tappar premien på 20 kr/dag beroende på att den tjänstgöringsskyldighet som avtalet föreskriver har fullgjorts. UFV finner det nödvändigt att nu angivna olägenheter elimineras.

Till följd av gränsdragningsproblem är dessutom förändringar av ersättningsförhållandena motiverade för att ge personalen en allmänt sett mera skälig ersättning, särskilt för de fall tjänstgöringen enligt gällande bestämmelser inte medför rätt till premie med 20 kr/dag. Om den frivilliga personalens medverkan är nödvändig för att viktiga funktioner inte skall eftersättas och för att militära övningar skall kunna genomfö- ras, bör en skälig ersättning utgå. Om å andra sidan detta inte är fallet, bör verksamheten i fråga rationaliseras. UFV har under utredningsarbetet funnit att myndigheterna bedömer möjligheten att ta i anspråk frivilligt tjänstgörande personal vara av stor betydelse för att planlagd verksamhet i form av t ex en militär övning skall kunna genomföras. Som exempel kan anges att den ”operativa” personalen inom vissa delar av flygvapnets luftbevakningstjänst till stor del består av SLK-personal. Frivilligpersona- lens tjänstgöring har här även betydelse ur beredskapssynpunkt. Persona- len medverkar till att materiel och system erhåller kontinuerliga funk- tionsprov och därmed att luftbevakningens beredskap bibehålls.

På grund av den ersättning som utgår enligt frivilligbrevet har myndighetens behov av frivilligt tjänstgörande personal i allt större utsträckning måst tillgodoses genom att särskilda ersättningar utbetalas. Vederbörande tjänstgör i sådana fall inte längre i egenskap av A- eller B-personal utan som enskild civil person. Särskild ersättning för sådan personal är det skattepliktiga arvode på 32 kr/dag som fr o m 1973/74 får utbetalas vid 5 k servicetjänst enligt medgivande av överbefälhavaren. I andra fall utgår för motsvarande tjänst lön såsom för ekonomibiträde enligt gällande avtal. Den personal som utnyttjas för den här avsedda verksamheten rekryteras dock bland frivilligorganisationernas medlem- mar. Vederbörande kan då välja mellan att tjänstgöra i egenskap av tex lotta mot en skattefri ersättning av 12 kr/dag + beklädnadsersättning och andra naturaförmåner eller att tjänstgöra som enskild civil person mot ett skattepliktigt arvode av 32 kr/dag eller i vissa fall marknadsmässig lön.

Värnpliktig personal som fullgör frivillig tjänstgöring i krigsbefattning

har i allmänhet tjänstegrad och erhåller därvid penningbidrag med belopp som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen motsvarar vederbörandes tjänstegrad. A-personal förordnas numera i tjänsteklass och erhåller därvid samma ersättning som värnpliktig i motsvarande tjänstegrad. Det nya ersättningssystem för värnpliktiga under grund— och repetitionsutbild- ning, som riksdagen beslutat, innebär att kopplingen mellan tjänstegrad och kontant ersättning tas bort för både grund- och repetitionsutbild- ning. Även detta förhållande påkallar en ändring av kontantersättningen vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning.

En översyn av ersättningsförhållandena vid frivillig tjänstgöring bör inriktas på i första hand följande tre åtgärder.

a Mer skälig ersättning vid frivillig tjänstgöring som A- och B-personal fullgör utöver det i kontraktet angivna antalet dagar för repetitionsutbild- ning.

b Anpassa ersättningsvillkoren efter verksamhetens art och eliminera de gränsdragningsproblem som fn finns.

c Anpassa ersättningsvillkoren till nytt ersättningssystem för värnplik- tiga inom försvarsmakten.

Med hänsyn härtill föreslår UFV att förekommande former av frivillig tjänstgöring i krigsbefattning i ersättningshänseende delas upp enligt följande.

1. Frivillig tjänstgöring vid KFÖ (motsv) 2. Frivillig tjänstgöring i form av punktinsatser 3. Frivillig tjänstgöring under viss längre tid (fredsproduktion)

Den narm..re utformningen av ersättningen för dei punkt 1—3 angivna tjänstgöringsformerna enligt UFV förslag redovisas i det följande.

Tjänstgöring vid KFÖ ( motsv )

UFV föreslår att all frivillig personal som deltar i KFÖ (motsv) erhåller den sjukpenningliknande ersättning och det befattningstillägg som avses utgå till värnpliktiga under repetitionsutbildning enligt värnpliktslagen. Förslaget i denna del medger att endast ett ersättningssystem kommer att finnas för dem som deltar i KFÖ oavsett kategoritillhörighet m m.

Det kan diskuteras vilken frivillig personal som skall anses deltai KFÖ vid bestämmande av ersättningsfrågan. UFV föreslår att både den frivilligpersonal som övas och frivillig personal som medverkar i övnings- ledning skall omfattas av sjukersättningsmodellen. Av bl a administrativa skäl bör skillnad inte heller göras mellan den som tjänstgör i eget förband respektive annat förband eller mellan den som tjänstgör i egen befittning respektive annans befattning. Sjukersättningens tillämpningsomréde bör definieras som deltagande vid KFÖ (motsv).

Annan tjänstgöring ån KFÖ (motsv)

I princip är all frivillig tjänstgöring, som fullgörs av värnpliktiga och krigsfrivilliga, att hänföra till KFÖ (motsv). Frivillig tjänstgöring enligt punkt 2—3 är i allmänhet aktuell endast för A- och B-personal. Därvid gäller att om tjänstgöringen tillgodoräknas som repetitionsutbildning utgår ersättning som vid repetitionsutbildning. Frågan är då vilken ersättning som skall gälla för tjänstgöring utöver det i avtalet föreskrivna antalet dagar. Eftersom tjänstgöringen främst föranleds av myndighetens personalbehov borde i princip marknadsmässig lön utgå. Den helt övervägande delen av denna icke avtalsenliga tjänstgöring pågår endast några dagar. Den genomsnittliga årliga tjänstgöringstiden är för närvarande ca fyra dagar för A-personal och ca tre dagar för B-personal. Att för så kortvariga tjänstgöringsomgångar tillämpa skattepliktiga ersättningar, varmed följer kontrolluppgifter, skatteavdrag m m, synes inte vara rationellt. Tjänstgöring av kortare varaktighet kan också sägas ha ett mera markant inslag av egen utbildning. Mot bakgrund härav föreslår UFV att vid här avsedd frivillig tjänstgöring av kortare varaktighet — högst åtta dagar — skall utgå ersättning som vid av- talsenlig repetitionsutbildning, dvs dagpenning och dagpremie, natura- förmåner och i förekommande fall familjebidrag. Nu angivna förmåner inklusive fria resor, fri kost och övriga förmåner torde sammantagna motsvara ungefär vad som skulle utgå netto om marknadsmässiga löne- principer tillämpades.

Eftersom premien på 20 kr/dag tillkom med det direkta syftet att stimulera A- och B-personal att fullgöra sin repetitionsutbildningsskyldig— het kan det synas att för tjänstgöring därutöver en premie inte har något berättigande. Gentemot detta kan dock sägas dels att ersättningen med nuvarande pris- och löneläge bör per dag ligga på omkring 40 kr för att skälig ersättning skall anses utgå och dels att gränsdragningen mot avtalsenlig repetitionsutbildning är flytande. Det synes då praktiskt att man för dessa punktinsatser anknyter till det ersättningssystem som gäller för närmast jämförbar frivillig utbildning.

Nu anförda praktiska motiv kan dock inte åberopas för frivillig tjänstgöring som pågår längre tid. Sådan längre tjänstgöring förekommeri huvudsak endast för den sk servicetjänst som SLK-personal gör vid kursgårdar mm och som i regel pågår två till tre veckor i följd. Utbildningsmomentet är här också mindre framträdande. Att utbetala skattefria förmåner för arbete under två—tre veckor bedöms inte vara acceptabelt. UFV föreslår därför att för angiven tjänstgöring skall utgå skattepliktig marknadsmässig lön enligt särskilt stadgande. Gällande avtal om avlöningsförmåner till timanställda ekonomibiträden och sjukvårdsbi- träden kan därvid lämpligen vara normgivande för beräkning av lönens storlek.

Gränsen mellan punktinsatser och längre tjänstgöring (fredsproduk- tion) kan behöva variera med någon dag från tid till annan. I författningen bör gränsen anges till åtta dagar. Avses den frivilliga tjänst- göringen pågå högst åtta dagar i följd, utgår dagpenning och dagpremie.

Avses tjänstgöringen pågå mer än åtta dagar i följd skall utgå avlönings- förmåner enligt särskilt stadgande.

Frivillig tjänstgöring i krigsbefattning som värnpliktiga och krigsfrivilli- ga fullgör avser som ovan nämnts i regel KFÖ. I rena undantagsfall kan förekomma att frivillig tjänstgöring i krigsbefattning sker vid värnplikti- gas grundutbildning. Här avses bl a fall då frivillig tjänstgöring får tillgodoräknas som annat skede av befordringskurs än T-skede. Sådan tjänstgöring kan fullgöras — förutom i form av FN-tjänstgöring eller vid KFÖ/SÖ vid senare delen av grundutbildning.

I undantagsfall kan också förekomma att T-skede ingående i beford- ringskurs fullgörs vid grundläggande krigsförbandsutbildning (GKU), dvs under senare delen av värnpliktigas grundutbildning.

UFV har inte ansett det vara motiverat att tillskapa särskilda bestämmelser för dessa fall som förekommer mycket sällan. Det synes lämpligt att ersättning här får utgå enligt de av UFV ovan redovisade för— slag om ersättning vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning som inte avser KFÖ.

7.3.7 Utbildning för hemvärnsmän 7.3.7.1 Årlig utbildning

I fred är ordinarie och extra hemvärnsman skyldig att varje år fullgöra utbildning under lägst 20 och högst 50 timmar. Utbildningen som indelas i introduktions-, ärlig och övrig utbildning omfattar bl a special- och befälskurser för hemvärnsmän. I det följande behandlas endast den årliga utbildningen.

Den årliga utbildningen omfattar den kontrakterade utbildningen (minst 20 timmar) och för befäl därutöver särskild befälsutbildning (minst 14 timmar). I vissa fall fullgör hemvärnsman årlig utbildning utöver 20 respektive 34 timmar. Sådant deltagande har mycket begränsad omfattning. Den årliga utbildningen bedrivs som hemortsutbildning och huvudsakligen i form av veckoslutsövningar. [nom allmänna hemvärnet fullgör ca 50 % av hemvärnsmännen föreskrivna 20 timmar. Åtskilliga hemvärnsmän deltar i hemvärnsövningar utan att under året nå upp till 20-timmarsgränsen. I begreppet årlig utbildning innefattas även sist- nämnda kategori. Enligt gällande bestämmelser erhåller hemvärnsman i allmänna hemvärnet vid årlig utbildning —— förutom traktamente — en premie om 50 kr respektive för befäl 85 kr. Omräknat till dagsbelopp motsvarar premien ca 20 kr, dvs samma belopp som utgår till A- och B-personal vid repetitionsutbildning. En viktig skillnad mellan sistnämnda kategorier är dock att A- och B-personalen erhåller premien som dagsbelopp och oavsett om det föreskrivna antalet tjänstgöringsdagar fullgörs eller inte. Hemvärnsmän erhåller premien endast under förutsätt- ning att 20-timmars- respektive 34-timmarsgränsen uppnås under året.

Systemet kräver ett, i förhållande till sitt belopp eller till kostnaderna, oproportionerligt stort registrerings- och uppföljningsarbete, vilket med- för ett mycket betydande merarbete för hemvärnsbefäl främst hemvärnschefer och kretshemvärnschefer — men också för hemvärns- och

frivilligavdelningarna inom försvarsområdesregementena (motsv).

UFV har funnit det vara angeläget att i möjligaste mån avlasta hemvärnsbefälet uppgifter med hantering av premierna till förmån för ledningsuppgifter. Övergången till ny organisation (OLLI) med hemvärns- och frivilligavdelningar ställer också krav på förenklade administrativa rutiner. Ett lepande av villkoret om 20 reSpektive 34 timmars fullgjord utbildning för rätt till premie skulle möjliggöra sådana rationaliseringar. Eftersom hemvärnsmän fn alltid erhåller traktamente vid kontrakterad utbildning av heldagskaraktär, torde ett införande av rätt även till premie med samma villkor inte medföra något administrativt merarbete.

Frågan är då om premiespärren är nödvändig för att behålla intresset hos hemvärnsmännen att fullgöra föreskriven årlig utbildning. UFV bedömer att så inte är fallet. Även om ett slopande av spärren ienstaka fall kan dämpa intresset för att nå upp till 20 timmar/år, finns det skäl att anta att flertalet hemvärnsmän kommer att i mirst samma utsträckning som hittills fullgöra föreskriven utbildning. Premiens förhål- landevis ringa belopp gör det tveksamt om spärren har någon nämnvärt positiv effekt i detta avseende. Om man för värnpliktiga som fullgör obligatorisk grundutbildning kan slopa de särskilda premierna, som avser väsentligt högre belopp, borde det ur motivationssynpunkt vara möjligt att för frivilliga hemvärnsmän i SO-årsåldern slopa den nuvarande premiespärren genom att omvandla premien till dagsbelopp.

UFV föreslår att hemvärnsman i allmänna hemvärnet vid fullgörande av årlig utbildning alltid erhåller premie med 20 kr/dag dagpremie * under förutsättning att utbildningen omfattar minst sex timmar i följd. Med det av UFV i avsnitt 7.4 föreslagna dagpenningbeloppet kommer hemvärnsmannen sålunda att erhålla 40 kr för varje heldagsövning/utbild- ning. UFV föreslår således endast en utvidgning av premierätten cch ir te någon höjning av beloppet.

Ur utbildningssynpunkt är för hemvärnets del heldagsövningar (lei lämpligaste övningsformen. Premien bör därför inte utformas så. a'.t kvälls- eller halvdagsövningarna ökar.

20-timmarsutbildningen torde kunna fördelas på tre heldagsövningar (t ex 2 dgr x 6 tim + 1 dag x 8 tim). Ersättningen enligt UFV förslag blir då dagpenning 60 kr och dagpremie 60 kr. Totalbeloppet 120 kr skall jämföras med nuvarande som är 86 kr, varav premie 50 kr. Föreslaget premiesystem innebär också att enhetliga ersättningsregler kommer att gälla för B-personal som fullgör repetitionsutbildning och frivillig tjänstgöring inom hemvärnet samt hemvärnsmän, vilket ur administrativ synpunkt är av betydelse.

Hemvärnsmän i driftvärnet genomgår i regel årlig utbildning på arbetstid och bibehåller därvid sina avlöningsförmåner i anställningen. UFV föreslår såvitt gäller utbildning under arbetstid ingen ändring av förmånerna till sistnämnda personal.

1 den mån hemvärnsmän i driftvärnet fullgör årlig utbildning på fritid bör utgå samma förmåner som hemvärnsmän i allmänna hemvärnet erhåller, dvs både dagpenning och dagpremie. För närvarande utgåri sistnämnda fall inte premie.

7.3.7.2 Special- och befälsutbildning

Till befälskurser hänförs huvudsakligen introduktionskurser och repeti- tionskurser. Som Specialkurser räknas huvudsakligen kurser i fria kriget, sprängtjänst och mintjänst samt skyddstjänst och kulsprutetjänst.

Utbildningspremien till hemvärnsbefäl m fl på 300 kr för kurs om 40 timmar respektive 600 kr för kurs om 80 timmar är i nuvarande system beräknad efter i princip samma norm som de högsta premiebeloppen för befordringsutbildning. Premien är inte differentierad efter befattnings- eller utbildningsnivå.

Med hänsyn till angelägenheten av att åstadkomma enhetliga ersätt- ningsregler för all frivillig personal är det enligt UFV uppfattning lämpligt att differentiera premien till hemvärnsbefäl om detta kan ske utan att administrativt merarbete därigenom uppkommer. Med nuvarande förhål- landen råder stor skillnad i ersättningshänseende mellan B-personal inom hemvärnet samt hemvärnsmän som utbildas samtidigt. Olikheten blir särskilt markant då de hemvärnsmän som deltager i en hemvärnskurs tillsammans med B-personal till övervägande delen är meniga.

UFV anser det inte vara lämpligt att differentiera utbildningspremien till hemvärnsmän efter den enskildes befattningsnivå eller att dela upp de olika befälskurserna i premieavseende. Däremot kan skillnad göras mellan å ena sidan befälskurser och å andra sidan specialkurser. I specialkurserna är deltagarna till stor del eller övervägande delen meniga hemvärnsmän. Jämförelsen med de högsta premierna för befordringsutbildning är därför inte helt relevant.

UFV föreslår att nuvarande premie på 300 kr för 40-timmars kurs (respektive 600 kr för 80-timmars kurs) delas upp på två belopp. Ett lägre belopp på 200 kr föreslås utgå till deltagare i Specialkurser och ett högre belopp på 400 kr föreslås utgå till deltagare i befälskurser på 40 timmar. För befälskurser om 80 timmar bör premien utgöra 800 kr.

Reduceringen av premien för deltagare i Specialkurser motiveras av angelägenheten av att minska spännvidden i premiehänseende mellan hemvärnsmännen och hemvärnets B-personal. Förslaget innebär att spännvidden mellan B-personal inom hemvärnet och hemvärnsmän som deltar i Specialkurser minskar med 100 kr.

Föreslaget premiebelopp om 400 kr för befälskurs om en vecka äri överensstämmelse med VK 66 förslag (SOU 1969:40 sid 114) beräknat efter premien för löjtnantskurs inom befordringsutbildningen. Som framgår av avsnitt 7.3.4 beräknar UFV för löjtnantskurs en premie om 1 500 kr, vilket för allmänt skede och befattningsskede motsvarar ett veckobelopp om 375 kr.

7.3.8 Övrig totalförsvarsutbildning

UFV behandlar i detta avsnitt dels ungdomsutbildning och dels sådan vuxenutbildning för totalförsvaret som inte är grundutbildning, repeti— tionsutbildning, befordringsutbildning, kompletteringsutbildning eller ut— bildning för hemvärnsmän. Innebörden av här avsedd övrig totalförsvars—

utbildning framgår närmare av kapitel 3 och bilaga 73.

I fråga om ungdomsutbildning för totalförsvaret föreslår UFV att deltagarna skall vara berättigade till naturaförmåner i samma omfattning som deltagare i vuxenutbildning. UFV har i avsnitt 7.6 också föreslagit att deltagare i ungdomsutbildning skall erhålla färdkostersättning vid in- och utryckningsresa. Något behov av att införa rätt till dagpenning eller premie vid ungdomsutbildning bedöms inte föreligga för närvarande.

Frivilligorganisationerna har i viss utsträckning olika anmälningsavgif- ter vid ungdomsutbildning. Inom FBU används denna avgift till trivsel- främjande åtgärder för kursdeltagarna. Hemvärnet har inte någon mot- svarande avgift, medan inorn sjövämskåren deltagarna får erlägga en för- hållandevis hög anmälningsavgift. UFV vill i denna fråga endast framhålla önskvärdheten av att så långt möjligt enhetliga principer tillämpas.

När det gäller ovan angiven övrig vuxenutbildning för verksamhet inom totalförsvaret, vilken har mycket begränsad omfattning och närmast avser vissa Specialkurser inom bl a SBK, föreslår UFV inte någon ändring av gällande principer. Deltagare i här avsedd utbildning bör således i förekommande fall erhålla dagpenning om utbildningen pågår minst två dagar i följd samt rese- och naturaförmåner såsom vid annan vuxenutbild- ning.

7.4 Dagpenningnivå

Före 1970 hade frivilligorganisationerna starkt begränsade och skiftande möjligheter att betala ut full dagsersättning till deltagare i frivillig försvarsutbildning. För exempelvis SLK-personal utbetalades år 1965 i medeltal 7:20 kr/dygn. Motsvarande medeltal var för SBS-personal 0:60 kr och för SKER-personal 5:00 kr/dygn. Orsaken till detta var att organisationerna inom sina givna ekonomiska ramar för utbildning tvingades göra en avvägning mellan dagsersättningen och övriga utbild- ningskostnader.

Övergången 1967 och 1970 från skattepliktigt dagarvode till två skat- tefria traktamentsbelopp (10 resp 12 kr/dag) innebar en väsentlig real- värdeförbättring och ett betydande steg mot en enhetlig dagsersättning. Även det förhållandet att dagsersättningen (penningbidraget), såvitt gäller A-personalens repetitionsutbildning, fr o m 1970 inte längre differentie- rades efter tjänsteklass, medförde att enhetligare ersättningsregler erhölls.

UFV finner det naturligt att nu fullfölja den förenkling och utjämning som påbörjades 1967. UFV föreslår att ett enhetligt belopp för dagsersättningen —- benämnd dagpenning — för all frivillig utbildning införs. De merkostnader dagpenningen avser att täcka är i princip oberoende av om den frivillige deltar i grundutbildning eller annan frivillig utbildning. Deltagare i frivillig försvarsutbildning befinner sig alla i en elevsituation. Det ställs i regel samma krav och ansvar på deltagarna oberoende av utbildningens nivå m in. En renodling av dagsersättningen genom övergång till enhetligt belopp är därför det principiellt riktigaste.

Från hemvärnets synpunkt är det också en fördel att nuvarande skillnad mellan hemvärnsmän och hemvärnets B-personal i vad avser dagsersätt- ningen härigenom elimineras. Hänsynstagande till skillnader i vad avser utbildningsbehov och utbildningsnivå för olika former av frivillig utbild- ning bör tillgodoses genom differentierade premier.

Det tidigare tillämpade dagarvodet, som sedermera ersatts av nuvaran— de traktamente, torde ursprungligen ha nivåbestämts närmast efter penningbidraget enligt värnpliktsavlöningskungörelsen till värnpliktig furir som fullgör repetitionsutbildning (tidigare utbildning utöver 304 dagar). Nämnda belopp utgör f n (våren 1975) 13 kr/dag. Denna jämförelse har efter hand kommit att tillmätas mindre betydelse och torde när det nya ersättningssystemet för värnpliktiga genomförs komma att sakna aktualitet. Utredningen har mot bakgrund härav övervägt om någon annan norm för nivåbestämning av dagsersättningen lämpligen bör införas. Härvid kan följande framhållas.

[ viss mån jämförbart med dagpenningen till frivilliga är beloppet för trupptraktamente vid tjänstgöring utom tjänstgöringszonen jämlikt 3 % resereglemente för försvaret. Nämnda belopp uppgick år 1970 för tjänsteman hänförlig till traktamentsklass B till 12:75 kr/dag. Våren 1975 gällande enhetsbelopp är 14:00 kr/dag.

Enligt UFV uppfattning bör trupptraktamentet dock inte utnyttjas som bindande norm vid nivåbestämning av dagpenningen. Nämnda traktamente, som är av en rent speciell art, är närmast en omkonstruk- tion av ett äldre resetraktamente till statstjänstemän. Det fastställs efter överläggningar mellan arbetsmarknadens parter och är inte direkt beroende av allmänna prisförändringar.

Utredningen har också övervägt förutsättningarna för att anknyta dagpenningen för frivilliga till det lägsta reducerade traktamentet för statstjänstemän enligt allmänna resereglementet, som tillämpas vid endagsförrättning. Nämnda traktamente utgör sedan 1971 generellt 18 kr. Sistnämnda traktamentsbelopp avser emellertid att täcka kostnader som tjänstemannen har för mat under tjänsteresan. Frivilligpersonalen däremot åtnjuter fri kost, varför en direkt jämförelse inte är relevant. Utredningen anser att dagpenning istället bör bestämmas efter vad som är skäligt med utgångspunkt från de i avsnitt 7.1 angivna riktlinjerna och från kostnadssynpunkt möjligt.

Nu gällande frivilligtraktamente avser främst att ersätta den enskilde för dennes nödvändiga merutgifter i samband med tjänstgöringen och utbildningen. Prisutvecklingen sedan 1970, då beloppet senast reglerades. har emellertid delvis urholkat värdet av ersättningen. Det får därför anses angeläget att beloppet justeras upp minst så mycket att 1970 års realvärde återställs. Därutöver bör en viss realvärdeförbättring komma till stånd.

Anpassning till prisförändringar kan beräknas efter olika metoder. t ex konsumentprisindex eller nettoprisindex. Jämförelsen med konsument- prisindex har relevans i första hand för bedömningen av ersättningens värde för den enskilde frivillige medan nettoprisindex i första hand medger en anpassning efter den totala priskompensationen inom försvars-

sou 1975:73 Förmåner vid utbildning 121 ramen.

Med ledning av konsumentprisindex för 1970 (årsmedeltal = 236) och samma index för mars 1975 (= 336) kan den därav motiverade höjningen beräknas till ca 5 kr/dag för nuvarande 12-kronorsbelopp. En uppjuste— ring med 5 kr/dag till 17 kr motsvarar en höjning med ca 42 %. En motsvarande uppräkning med tillämpning av nettoprisindexförändringen från 1970 (årsmedeltal = 144,1) och mars 1975 (= 200) ger en höjning med ca 4:70 kr/dag eller i stort sett likvärdig med konsumentprisindex. . En uppräkning av dagsersättningen syftande till att återvinna 1970 ars ' realvärde och ovan föreslagen utjämning skulle således medföra ett dagpenningbelopp om 17 kr. Vid en sådan beräkning bör dock beaktas att det är osäkert om den faktiska kostnadsutvecklingen för de poster som dagpenningen (traktamentet) bla avser att täcka (t ex porto, telefonsamtal, tidningar, kostnader för familjemedlemmar m m) helt når upp till konsumentprisindexutvecklingen. Utredningen får härvid bla ' hänvisa till att diverseposten i konsumentprisindex oftast med någon enhet understiger totalindex för konsumentpriser.

En uppräkning enbart svarande mot penningvärdeförändringen anser utredningen dock inte vara tillräcklig. En standardförbättring på ca 20 % föreslås för att nå en rekryteringsfrämjande effekt. Beräknat efter prisläget våren 1975 skulle ett sålunda uppräknat dagpenningbelopp utgöra 20 kr.

UFV får i detta sammanhang kraftigt understryka angelägenheten av att frivilligpersonalens dagpenning framdeles inte tillåts släpa efter till följd av förändringar i penningvärdet. [ syfte att tillförsäkra frivilligper— sonalen en viss anpassning av dagsersättningens storlek till förändringar i penningvärdet utan att parallelliteten gentemot dagsersättningen till ; värnpliktiga därmed åsidosätts, föreslår utredningen följande. Dagpen- 1 ningens belopp fastställs utgöra två gånger det lägsta penningbidrag som 1 utgår enligt värnpliktsavlöningskungörelsen till värnpliktig under grundut- bildning. Med ett på detta sätt definierat dagpenningbelopp minskar också behovet av värdesäkring av premierna samt erhålls en ur administra- tiv synpunkt önskvärd automatik.

Någon ändring av nuvarande regler om vilka slag av frivillig utbildning som är traktamentsberättigande har utredningen inte funnit,vara påkallad i annan mån än för viss utbildning enstaka dag för hemvärnsmän samt A— och B—personal. l denna fråga får UFV framhålla följande.

Enligt gällande bestämmelser utgår traktamente endast för utbildning, som varar minst två dagar i följd. Undantag från denna regel gäller i följande fall,

a vid repetitionsutbildning enligt 14 & frivilligkungörelsen för A- och B—personal,

b vid utbildning för hemvärnsman i allmänna hemvärnet under förutsättning att vederbörande inte fullgjort mer än 20 timmar under ifrågavarande utbildningsår.

Utbildning enligt a och b ovan är traktamentsberättigande, även om den omfattar endast enstaka hel dag. Motsvarande gäller i fråga om

penningbidrag vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning.

UFV anser att kravet på två dagars sammanhängande utbildning för rätt till dagpenning i princip bör bibehållas. UFV föreslär dock den justeringen att utbildning enligt 16% hemvärnskungörelsen, dvs årlig utbildning, generellt skall vara dagpenningberättigande under förutsätt— ning att utbildningen/övningen pågår minst 6 timmar i följd. Justeringen är enligt utredningens uppfattning en förutsättning för att avsedd rationaliseringseffekt skall nås. Härigenom åstadkoms även överensstäm— melse med vad som fn gäller för A- och B—personal vid repetitionsutbild- ning och frivillig tjänstgöring i krigsbefattning.

UFV föreslår att, även i de fall repetitionsutbildning och frivillig tjänstgöring inte utan betydande olägenheter kan fullgöras som heldags- övning och därför av vederbörande myndighet medges bedrivas som halvdagsövningar, dagpenning och dagpremie skall utgå med hälften av det för hel dag gällande beloppet. Enligt nuvarande bestämmelser utgår kontant endast premie med 10 kr.

Vidare föreslås att nuvarande krav (se TKG 9401720253 % 7) på att här avsedd utbildning och tjänstgöring skall fördelas på två på varandra följande dygn för att kontantersättning skall utgå ersätts med föreskrift att fördelningen får ske på lämpligt sätt. Nuvarande begränsning har visat sig innebära betydande svårigheter. Förslaget till ändring i sistnämnda avseende berör både dagpenning och dagpremie.

7.5 Familjebidrag

UFV har i avsnitt 4.4 redogjort för nuvarande bestämmelser om familjebidrag till frivilligpersonalen. Härav framgår sammanfattningsvis, att rätt till familjebidrag inträder vid utbildning (tjänstgöring) som omfattar minst fem dagar i följd och att bidrag kan utgå till såväl manlig som kvinnlig frivillig.

Beträffande A- och B-personal gäller dock att under sådan repet'tions- utbildning som vederbörande är skyldig att fullgöra enligt 14 & kungörel- sen (1970:30_1) om frivillig försvarsverksamhet skall familjebidrag utgå oberoende av utbildningens längd.

I avsnitt 7.3.3 och 7.3.6 har UFV föreslagit att dels värnpliktig och krigsfrivillig personal under frivillig tjänstgöring i krigsbe- fattning, dels ock A- och B-personalen under deltagande i KFÖ (SÖ) i form av repetitionsutbildning och frivillig tjänstgöring i krigsbefattning skall omfattas av det ersättningssystem som gäller vid repetitionsutbild- ning enligt värnpliktslagen. Om sagda förslag genomföres följer härmed att nyssnämnda frivilligpersonal under nu angiven utbildning/tjänstgöring kommer att erhålla en sjukpenningliknande ersättning och att personalen därför inte har behov av de nuvarande familjebidragen. Dessa kan därför slopas under ifrågavarande utbildning/tjänstgöring.

Efter ett genomförande av vad här ovan föreslagits bör bibehållen rätt till familjebidrag för frivilligpersonalen komma ifråga enligt följande.

1. Personal som frivilligt fullgör utbildning eller tjänstgöring för befattning inom totalförsvaret, om utbildningen pågår under minst fem dagar i följd och inte fullgörs i form av KFÖ eller SÖ.

2. Hemvärnspersonal under tjänstgöring vid hemvärnet, om tjänst- göringen (utbildningen) pågår under minst fem dagar i följd. För rätt till familjebidrag bör alltså uppställas ett enhetligt generellt villkor om minst fem dagars utbildning i en följd. Särskilt anordnad repetitionskurs (i stället för KFÖ) bör därför, i motsats till vad som för närvarande gäller, inte ge rätt till familjebidrag med mindre än att kursen omfattar minst fem dagar i följd. Med sådana föreskrifter uppnår man en enkel administration av ifrågavarande familjebidrag. Den i undantagsfall möjligen uppkommande smärre försämringen i förhållande till nuläget bör godtagas med hänsyn till den förbättring av ersättningarna i övrigt som UFV föreslår för A- och B-personalens repetitionsutbildning. Vidare är att märka att repetitionskurserna som regel anordnas i form av antingen längre kurser i enstaka fall —- under minst fem dagar, vilka ger rätt till familjebidrag * eller fritidsutbildning på kvällstid och vid veckoslut, då behov av familjebidrag knappast föreligger. Här bör även framhållas att familjebidragen inte är avsedda för eller anpassade till korta tidsperioder. [ vart fall är dessa bidrag inte ämnade att utgå för mindre tid än ungefär en vecka. Frågan om familjebidrag till de frivilliga har även vissa andra aspekter. En av dessa är att den frivillige ivissa fall kan anses bli överkompenserad. Detta kan inträffa exempelvis om vederbörande under en fem dagars utbildning, som kvalificerar till familjebidrag, åtnjuter ferier (lärare) eller semester med full civil lön samt därjämte skattefritt uppbär förutom dagtraktamente, naturaförmåner och eventuella premier maximalt famil- jebidrag. Ett annat exempel är fall då den frivilliges familjebidragsbehov uppgår till eller till och med överstiger vederbörandes civila inkomst. Gällande bestämmelser beträffande den fria behovsprövningen, jämförd med den s k standardprincipen, ger dock möjlighet att avväga familjebi- draget med hänsyn till vad som får anses vara skäligt idet enskilda fallet. Det hela synes därför kunna tillrättaläggas anvisningsvägen utan ändringar av grundbestämmelserna för familjebidrag till de frivilliga.

7.6 Naturaförmåner och ersättningar för dessa

7.6.1 Alliirånr

I avsnitt 4.5 redogörs för gällande bestämmelser om naturaförmåner och vissa kontanta ersättningar härför till deltagare i frivillig försvarsut- bildning. Grundbestämmelserna innebär i huvudsak att den frivillige under utbildning — inbegripet in- och utryckningsresa — erhåller fri mat och inkvartering. Kan fri mat och/eller fri inkvartering inte tillhandahål- las utgår ersättning enligt de normer som gäller för värnpliktiga.

UFV föreslär inte någon ändring av nu gällande grundprinciper för

naturaförmåner och ersättningar för sådana till frivilliga. [ frågan om ersättning för förplägnad vill UFV dock framhålla följande.

7.6.2 Ersättning för förplägnad

] överensstämmelse med de bestämmelser som fram till den 1 januari 1971 gällde för värnpliktiga har överbefälhavaren och arbetsmarknads- styrelsen år 1970 utfärdat tillämpningsföreskrifter om bl a ersättning för fri förplägnad till deltagare i frivillig utbildning. Bestämmelserna innebär att 5 k portionsersättning utgår om den frivillige inte kan tillhandahållas fri förplägnad, tex under resa till och från utbildningsplatsen. För att portionsersättning skall utgå krävs att restiden uppgår till sammanlagt mer än sex timmar. Portionsersättningen skall utgöra viss andel av gällande traktamentsbelopp för dag. För frukost är andelen 20 %, för , lunch 40 % och för middag likaså 40 %. Portionsersättning för frukost i utgår om huvuddelen av restiden infaller under tiden 0600-1100. för lunch inom tiden 11.00-16.00 och för middag för återstående tid av dagen. Om restiden berör två eller flera sammanhängande tidsperioder enligt ovan utgår portionsersättning för varje tidsperiod under vilken restiden uppgår till mer än tre timmar.

l avvaktan på UFV översyn av förmånerna till frivilliga har ovan angivna tillämpningsföreskrifter behållits oförändrade. Enligt praxis till— lämpas dock oftast något avvikande regler.

Med hänsyn till att portionsersättningen för värnpliktiga slopades i och I med tillkomsten av ny värnpliktsavlöningskungörelse fr o m den 1 januari 1971 synes det naturligt att även portionsersättning-'n till frivilliga omprövas. Utgångspunkten bör därvid vara att om fri rr.-.t inte tillhanda- hålls frivillig, skall ersättning utgå enligt de grunder som gäller för värnpliktiga. Ersättning för förplägnad kan för frivilliga it'rägakomma vid in- och utryckningsresa.

Värnpliktiga erhåller vid in- och utryckningsresa fäikostcrsättning ; under vissa förutsättningar. Färdkostersättningen utgörs av ett till 25 kr ' fastställt schablonbelopp, som utgår om restiden (såväl dag- som nattid) uppgår till mer än tio timmar.

Tillämpning av numera gällande värnpliktsnormer ledet sålunda till att vid in— och utryckningsresa skall frivillig personal erhålla färdkostersätt— ning med fn 25 kr.

Att utbetala måltidsersättning för sådana fall skulle innebära ett avsteg från principen om ersättning enligt för värnpliktiga gällande grunder, eftersom mältidsersättningen till värnpliktiga utgår endast rid s k egentlig tjänsteresa samt när förplägnad inte tillhandahålls honom under själva tjänstgöringen. I de undantagsfall frivillig fullgör tjänsteförrättning bör han ha samma ersättning, måltidsersättning, som då utgår till värnplikti- ga.

Enligt utredningens uppfattning är det väsentliga att kcnstruktionen av kontantersättningen som sådan är enhetlig för värnpliktiga och frivilliga. Det närmast av kostnadsskäl betingade villkoret för värnpliktiga om mer än tio timmars restid bör däremot inte tillämpas för frivilliga. En

tillämpning av tio-timmarsregeln på dessa skulle innebära en försämringi förhållande till nuläget. Nuvarande sex—timmarsregel bör därför bibehållas i fråga om de frivilliga. 1 övrigt bör de för värnpliktiga gällande bestämmelserna tillämpas fullt ut, dvs att för ytterligare ersättning krävs en tidsperiod om minst tio timmar.

Om UFV tolkning av grundförfattningen enligt ovan genomförs bör förutom enhetlighet med de värnpliktiga även administrativa besparing- ar vinnas. Ersättningen utbetalas alltid med ett schablonbelopp och oberoende av vid vilka tidpunkter på dygnet som resan företagits. Eftersom färdkostersättningen har visat sig fungera väl för värnpliktiga bör den kunna göra detta också för frivilliga. särskilt med bibehållande av sex-timmarsregeln.

Övergång till enhetligt schablonbelopp kan i vissa enskilda fall medföra en reducering jämfört med nu gällande normer, men generellt sett innebär övergången minst oförändrad standard. En mindre kostnads- ökning torde bli följden.

Utredningen förutsätter att beloppet för färdkostersättning vid kom- mande översyn av värnpliktsavlöningskungörelsen räknas upp med led— ning av bl a utvecklingen av livsmedelskostnadsindex sedanjanuari 1971.

UFV föreslår även att färdkostersättning skall utgå till deltagare i ungdomsutbildning. Med hänsyn till det rekryteringsvärde som ungdoms- verksamheten har samt till att deltagare i de av militära myndigheter anordnade praktikantkurserna för ungdomar erhåller ersättning för förplägnad har UFV funnit det vara skäligt att även deltagare i här avsedd frivillig ungdomsutbildning erhåller möjlighet att inköpa måltid vid längre in— och utryckningsresor. Ersättningen torde i huvudsak komma att utgå endast vid deltagande i centrala internatkurser om en—två veckor. Huvuddelen av ungdomsutbildningen genomförs i hemortsregionen.

7.6.3 Beklädnadsersättning

A- och B—personal som fullgör frivillig tjänstgöring i krigsbefattning erhåller i likhet med värnpliktiga sk beklädnadsersättning med olika belopp. UFV vill framhålla att beklädnadsersättningens storlek inte ståri överensstämmelse med det administrativa merarbete som utbetalandet av denna förutsätter. Av betydelse i detta sammanhang är också att A- och B-personalen numera erhåller en mera fullständig beklädnadsutrustning än då ifrågavarande ersättning tillkom. Det förhållandet att UFV, som framgår av avsnitt 7.3.6, föreslår att A- och B-personal vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning skall erhålla samma förmåner som vid repetitionsutbildning, då enligt gällande regler beklädnadsersättning inte utgår, gör det också naturligt att nämnda ersättning omprövas. UFV föreslår således att rätten till sk beklädnadsersättning tas bort för personal som fullgör frivillig tjänstgöring.

126. Förmåner vid utbildning sou 197573 7.7 Reseförmåner

Från bl a frivilligorganisationerna har framförts önskemål om ändring av reseförmånerna i huvudsakligen följande två avseenden:

a. Höjning av resekostnadsersättningen vid användande av egen bil (bil- ersättning), b. rätt att använda flyg vid in- och utryckningsresa i vissa fall.

Gällande grundprinciper för in- och utryckningsresa innebär att den frivillige har fri resa mellan bostaden och utbildningsplatsen med färd- medel, som utbildningsmyndigheten tillhandahåller, eller med tjänste- biljett. Om sådan biljett inte utfärdats eller om det anses medföra oskälig tidsspillan att använda allmänt kommunikationsmedel utgår i stället rese- kostnadsersättning intill vad tågresa i 2 klass skulle kosta. Den som an- vänder egen bil får då 32 öre/km. Härtill kan komma ett tillägg på 5 öre/ km för medresande som skall delta i utbildningen.

Beloppet för bilersättning till frivillig personal höjdes så sent som den 31 maj 1974 från 25 öre/km till 32 öre/km. Ändringen sammanhängde med den uppjustering som tidigare genomförts för statligt anställd personal. En skillnad mellan frivilliga och statligt anställda är den att beloppet för frivilliga är beräknat efter körlängdsklassen över 15 000 km/år medan statligt anställda vid tjänsteresa oftast ersätts efter beloppet i körlängdsklassen t o m 7 000 km/år. Beloppet i bilersättningsavtalet har dessutom höjts from den 1 januari 1975 med 1 resp 2 öre/km och fr o m den 1 juli 1975 med ytterligare 1 resp 2 öre/km.

Vid bedömning av frågan vilket belopp som skall vara normgivande för frivilliga kan följande framhållas. Beloppen för bilersättning fastställs efter återkommande och noggranna prisundersökningar, där alla relevanta kostnader vägs in. Beloppen i samtliga tre körlängdsklasser är. beräknade så att de skall ge ersättning för de rörliga kostnaderna samt fasta kostnader helt eller delvis beroende på bilens körlängd. Beloppet 34 öre/km är beräknat så att det skall ge full kostnadstäckning för de rörliga kostnaderna (drivmedel, däck rn m) samt därutöver en mindre ersättning för de fasta kostnaderna. ] det högsta beloppet (58 öre/km) kan sägas ingå ett mindre löneelement på så sätt att ersättningen inkluderar kostnader för arbeten som bilägare ofta kan utföra på egen hand, t ex enklare reparationer, biltvättning och viss annan löpande service. Det statliga bilersättningsavtalet är en av flera tänkbara utgångspunkter för bestämmande av bilersättningen vid frivillig försvarsutbildning. En annan norm är t ex den resekostnadsersättning som utgårjämlikt 36 %, 4 mom allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST). Däri föreskrivs att om särskilda skäl föreligger får arbetsgivaren besluta att ersättning vid annan resa än tjänsteresa skall utgå även om så inte följer av bestämmelserna i denna paragraf. För anställda inom försvaret tillämpas nämnda avtalsbestämmelse relativt sällan. Anställda vid bl a vis- sa strilförband, som ur kommunikationssynpunkt m m är isolerade, till- hör denna grupp. Det belopp som därvid utbetalas motsvarar f 11 det lägs- ta beloppet enligt bilersättningsavtalet.

Ett annat jämförbart värde är det vid taxering gällande avdraget för kostnad för resor med bil mellan bostad och arbetsplats. Enligt riks- skatteverkets anvisningar för värdering av förmån av fri bil vid inkomst av tjänst skall vid 1975 års taxering nämnda avdrag vara 3:80 kr/mil för de första 1 000 milen och 2:50 kr/mil för körsträckor däröver. Här angivna belopp är beräknade så att de med det tillämpade underlaget — täcker helt såväl de fasta eller årsbundna kostnaderna som de milbundna eller rörliga kostnaderna. Skillnaden jämfört med högsta beloppet enligt bilersättningsavtalet, som är 2:00 kr/mil, sammanhänger bla med att beräkningarna utgår från olika bilstorlekar och körlängdsklasser.

Med hänsyn till att utnyttjandet av egen bil för resa till och från frivillig försvarsutbildning är av rent tillfällig karaktär är det enligt utredningens uppfattning rimligt att bilersättningen täcker de rörliga kostnaderna.

Frivilligpersonalen åsamkas ofta, särskilt vid hemortsutbildning, onormalt stort slitage på fordonen på grund av medtagna vapen och annan tung utrustning. Utredningen anser det önskvärt att detta förhål- lande beaktas, vilket kan ske på två sätt. Antingen kan ersättningen för medresande, som har rätt till samma fria resa, bestämmas till ett högre belopp än som eljest utgår eller kan bilersättningen bestämmas till ett högre belopp än som följer av den ovan angivna principen, nämligen att bilersättningen skall fullt ut täcka de rörliga kostnaderna. Det senare alternativet är enklare och förordas därför.

Utredningen föreslår att det belopp som i bilersättningsavtalet anges för en årlig körlängd av 7 001 — l 5 000 km tillämpas för frivillig personal. I syfte att framdeles undvika eftersläpningar i anpassningen av bilersätt— ningsbeloppet för frivilliga till förändringar av bilersättningsavtalet före- slår utredningen att förmånsförordningen utformas så att en automatisk anknytning sker.

För frivilligpersonalen tillämpas i vissa avseenden förmånligare rese- regler än för värnpliktig personal. Värnpliktiga har inte rätt till ersättning för resa med fingerat färdsätt, vilket i stor utsträckning tillämpas för frivilliga. Bedömningen av vad som skall avses med oskälig tidsspillan, vilket har betydelse för rätt till bilersättning, är i allmänhet mindre restriktiv för frivilliga än för värnpliktiga. Motsvarande torde gälla i fråga om tidsgränsen för rätt till färdkostersättning vid in- och utryckningsresa. Dessa förmånligare reseförmåner för frivilliga är enligt utredningens uppfattning väl motiverade. Från rekryteringssynpunkt och med hänsyn till att frivilligutbildning och -övningar ofta är relativt kortvariga, är det väsentligt att kursdeltagarna på ett smidigt sätt kan ta sig till och från utbildnings- och övningsplatserna. En viss ytterligare förbättring av resevillkoren föreslås genomföras enligt följande.

Deltagare i frivillig utbildning har fn ej formell rätt att utnyttja flyg för fri in- och utryckningsresa. Värnpliktig personal har jämlikt värn- pliktsavlöningskungörelsen rätt att anlita flyg vid resa till och från hemorten då avståndet överstiger 800 km samt vid resor till och från Gotland. Det synes skäligt att deltagare i frivillig försvarsutbildning ges motsvarande förmån i de relativt fåtal fall behov därav föreligger. De

frivilliga utnyttjar ofta semester eller annan ledighet. l möjligaste mån bör undvikas att vederbörande måste ta i anspråk extra semester- eller ledighetsdag för att i tid inställa sig på utbildningsplatsen.

UFV föreslår slutligen dels att frivillig i samband med tjänstledighet på grund av nära anhörigs svåra sjukdom eller dödsfall kan erhålla fri resa inom landet till och från den plats där den frivillige med hänsyn till ändamålet med tjänstledigheten avser att vistas, dels ock att frivillig vid nödvändig tjänsteresa, t ex deltagande i riksstämma, erhåller fri resa och traktamente enligt allmänna resereglementet. ] vilken omfattning sådan fri tjänsteresa skall ifrågakomma bör ÖB och AMS bestämma.

8. UFV förslag rörande förmåner vid viss tjänstgöring m rn

8.1. Tjänstgöring under beredskapstillstånd och krig

Chefen för försvarsdepartementet har genom beslut den 19 november 1973 till UFV överlämnat en framställning från rikshemvärnschefen daterad den 17 februari 1967 om att tidsenliga bestämmelser måtte utfärdas avseende förmåner till hemvärnsmän vid tjänstgöring under beredskapstillstånd och krig.

UFV behandlar i det följande först bestämmelser om tjänstgöring och förmåner för hemvärnsmän och därefter för A- och B-personal respektive krigsfrivilliga under beredskapstillstånd och krig.

Hem värnsmän

Vid beredskapstillstånd eller krig intar hemvärnet hemvärnsberedskap. Under hemvärnsberedskap skall hemvärnsman fullgöra den tjänstgöring som behövs med hänsyn till hemvärnets uppgifter. Tjänstgöringen full- görs av hemvärnsman i allmänna hemvärnet i regel inom eget eller angränsande hemvärnsområde och av hemvärnsman i driftvärnet vid den egna anläggningen eller arbetsplatsen. Vid beredskapstillstånd eller krig är hemvärnsman skyldig att fullgöra utbildning enligt regeringens bestäm— mande.

Fram till 1970 gällde ikorthet följande bestämmelser om förmåner till hemvärnsman vid tjänstgöring under beredskap och krig.

Fri inkvartering samt fri förplägnad eller ivissa fall kontant ersättning för förplägnad

dagavlöning med 2 kr för varje tjänstgöring om sammanlagt minst tre timmar samt

försörjningsbidrag för varje tjänstgöringsdag med 2 kr för hustru och 50 öre för varje barn under 16 år.

1 nu gällande förmånsbestämmelser (TKG 9402700135) föreskrivs att om hemvärnsmans förmåner vid tjänstgöring under hemvärnsberedskap gäller särskilda bestämmelser. Några sådana bestämmelser har inte utfär- dats.

Frågan om ersättning till hemvärnsman vid tjänstgöring under bered- skapstillstånd eller krig togs upp av rikshemsvärnschefen redan år 1952. I

en förnyad framställning den 31 januari 1962 som bifogadcs den till UFV överlämnade framställningen av den 17 februari 1967 _ framhöll rikshemvärnschefen bla att hemvärnet har tilldelats alltmer omfattande krigsuppgifter. Dessa kommer i regel att sträcka sig över ett eller flera dygn. Trots att tjänstgöringen inte utan tvingande skäl må förläggas till sådan tid, att hemvärnsmännen hindras fullgöra sina civila arbetsuppgifter, måste man därför räkna med att tjänstgöringen ofta blir av sådan omfattning, att hemvärnsmännen förlorar sin civila arbetsförv tjänst under ett eller flera dygn. Enär hemvärnsmännen i regel är familjeförsörjare och hemvärnet är en del av armén, bör motsvarande förmåner utgå som gäller för inkallade värnpliktiga. Rikshemvärnschefen framhöll vidare att det förhållandet, att hemvärnsmännen frivilligt bundit sig till tjänstgöring vid hemvärnet och att denna tjänstgöring i viss mån är av tillfällig natur synes inte motivera nu föreliggande skillnader i de ekonomiska förmånerna mellan värnpliktig personal och hemvärnsperso— nal.

Rikshemvärnschefens skrivelse den 31 januari 1962 överlämnades genom beslut av chefen för försvarsdepartementet den 28 juni 1962 till 1954 års värnpliktsavlöningsutredning för att tagas i beaktande vid utredningsuppdragets fullgörande.

Värnpliktsavlöningsutredningen gjorde i sitt den 21 november 1962 avlämnade betänkande med förslag rörande hjälpåtgärder för de värn- pliktigas anhöriga under krig vissa framställningar i frågan. Utredningen föreslog, att personalen vid hemvärnet, då avlöningsföreskrifter för krig eller beredskap tillämpas, skall erhålla samma förmåner som tillkommer värnpliktiga enligt sagda föreskrifter. Hemvärnspersonalen föreslogs där— utöver för tid, då lagen (1964 :47) om krigshjälp inte är tillämplig, erhålla familjebidrag i likhet med värnpliktiga. Även krigshjälp föreslogs utgå till hemvärnspersonal enligt samma regler som utredningen föreslagit för värnpliktiga.

I den till UFV överlämnade framställningen av den 17 februari 1967 anhöll rikshemvärnschefen att bestämmelser, som tar hänsyn till bla pennningvärdesförändringen, utan dröjsmål skulle utfärdas avseende för- måner vid tjänstgöring under beredskapstillstånd eller krig. Rikshem- värnschefen uttalade också att det inte saknar betydelse att tidsenliga bestämmelser i detta avseende finns utfärdade under lugna fredsförhållan- den. Vid rekrytering av hemvärnspersonal kommer frågan då och då upp och inte sällan försvåras rekryteringen genom att för sin familj ansvars- kännande personer drar sig för att skriva kontrakt som hemvärnsmän med hänsyn till de helt otillräckliga förmånerna vid tjänstgöring under beredskapstillstånd eller krig.

1966 års värnpliktskommitté (VK 66) tog upp frågan om förmåner till hemvärnsmän under beredskap och krig i betänkandet Frivilligförsvaret 2 (SOU 1969240). VK 66 förordade att förmåner till hemvärnsmän i här avsedd tjänstgöring utformas i princip i enlighet med vad 1954 års värnpliktsavlöningsutredning föreslagit. VK 66 förutsatte att Kungl Maj:t utfärdar bestämmelser på detta område i särskild ordning. VK 66 framhöll även (sid 146) att bestämmelser som det här var fråga ora är av

sådan art att de inte bör tas upp i förmånsbrevet utan i stället utfärdas särskilt.

A- och B—personal

Enligt kungörelsen om frivillig försvarsverksamhet (l970:301) är A- och B-personal vid krig eller krigsfara eller då personal inkallas till tjänst- göring jämlikt 27 ä, 2 mom, värnpliktslagen (19411967) skyldig att fullgöra den tjänstgöring som behövs med hänsyn till verksamheten inom totalförsvaret. Frivillig personal får inte under nu angivna förhållanden säga upp avtalet.

Enligt gällande bestämmelser (FrivT) utgåri krig till A- och B-personal inom försvarsmakten förmåner enligt särskilda (ej utfärdade) bestämmel- ser. Till A- och B-personal inom totalförsvarets civila del utgår förmåner enligt allmän författning, reglemente eller avtal.

Krigsfrivilliga

Som framgår av avsnitt 2.4.4. har krigsfrivilliga tjänstgöringsskyldighet vid beredskap och krig samt/eller vid beredskapsövning.

1 gällande bestämmelser om antagning av krigsfrivilliga (TKG 123: 700208) föreskrivs att om krigsfrivilligas förmåner stadgas särskilt. De bestämmelser som därvid avses är de för annan frivillig personal under utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning inom försvarsmakten gällan- de bestämmelserna. UFV förslag till ny förmånsförordning har således tillämplighet även för de krigsfrivilliga.

UFV förslag

UFV biträder rikshemvärnschefens uppfattning att det ur rekryterings- och beredskapssynpunkt är angeläget att det redan i fredstid finns riktlinjer för hur frivilligpersonalen skall ersättas vid tjänstgöring under beredskap och krig.

De två utredningar som tidigare har övervägt frågan om ersättning till frivilliga under beredskap och krig 1954 års värnpliktsavlöningsutred- ning och VK 66 — har liksom rikshemvärnschefen funnit att enhetliga principer bör gälla för frivilliga och värnpliktiga. UFV ansluter sig till denna uppfattning.

I den principproposition om nytt ersättningssystem till värnpliktiga (prop l975:37) som antagits av riksdagen våren 1975 uttalas att det nya ersättningssystemet för värnpliktiga under repetitionsutbildning bör gälla även vid beredskap eller krig i den män inte särskilda bestämmelser utfärdas för sådana förhållanden. Detta innebär att man för värnpliktiga under beredskap och krig i vart fall under en övergångstid kommer att generellt tillämpa sjukpenningsystemet.

Med hänsyn till de förhållanden under vilka frivilligpersonalen kommer att verka under beredskap och krig bör denna personal enligt UFV uppfattning också anknytas till sjukpenningersättningen om tjänstgöring-

en sker inom försvarsmakten. Någon åtskillnad bör härvid inte göras mellan A- och B-personal inom försvarsmakten, krigsfrivilliga respektive hemvärnsmän inom allmänna hemvärnet. Ersättningsförhållandena för A- och B-personal inom totalförsvarets civila del bör anknytas till vad som enligt allmän författning, reglemente eller avtal gäller för annan personal vid arbete av motsvarande slag. Hemvärnsmän i driftvärnet bör vid tjänstgöring under beredskap och krig bibehålla sina anställningsförmåner.

8.2. Medverkan i efterspanings— och bevakningstjänst samt musiktjänstgöring

Gällande ordning

Med stöd av 19% hemvärnskungörelsen kan hemvärnsmän i allmänna hemvärnet efter eget åtagande tas i anspråk för medverkan i efterspa- nings— och bevakningstjänst. Tjänstgöringen kan avse efterspaning i samband med flyghaveri, bevakning och biträde vid större olyckshändel- ser samt efterspaning av personer som gått vilse och överhängande fara för deras liv föreligger.

Vid sådan tjänstgöring gäller i fråga om förmåner bestämmelserna i äs 1970-05-27 om förmåner till hemvärnspersonal (TKG 940z700135) samt i övrigt äs 1970-05-27 (TGK 9001700144). Enligt 3 & förstnämnda äs utgår traktamente med 12 kr för 24-timmarsperiod med sammanlagt sex timmars tjänstgöring och med 6 kr/dygn för kortare tjänstgöring.

Inom hemvärnet finns omkring 700 musikhemvärnsmän som tillhör hemvärnsmusikkår. Musikhemvärnsman har enligt kontrakt skyldighet att tjänstgöra varje år under lägst 20 och högst 50 timmar. I detta timtal räknas in den tid som går åt för utbildning, övningar, repetitioner och konserter. Med hänsyn till verksamhetens art kan den emellertid inte hänföras till sådan årlig utbildning för hemvärnsman som avses i 165 hemvärnskungörelsen. På grund härav utgår inte traktamente. Musikhem- värnsman erhåller endast fria resor, fri inkvartering, fri förplägnad och vissa värnpliktssociala förmåner. Vid sammanträde med hemvärnets särskilda organ för förslags- och beslutanderätt utgår samma förmåner som till ordinarie hemvärnsman.

UFV förslag

UFV vill framhålla att föreslagna förbättringar av dagsersättning, reseför- måner rn m även omfattar hemvärnsmän som medverkar i efterspanings- tjänst.

Med hänsyn till angelägenheten av att erhålla enhetliga ersättningsprin- ciper föreslår UFV att hemvärnspersonal som medverkar iefterspanings- tjänst blir berättigad till även dagpremie på 20 kr.

I fråga om tjänstgöring som musikhemvärnsman föreslår UFV att samma förmåner skall utgå som vid medverkan i efterspaningstjänst. 1

båda fallen är fråga om tjänstgöring som inte har samband med krigsuppgif- ten och som närmast har civil inriktning. UFV föreslår att 19 % hemvärns- kungörelsen ändras så att den även omfattar tjänstgöring för musikhem- värnsman, Förslaget till ändring av nämnda författning framgår av bilaga 811.

UFV vill i detta sammanhang erinra om möjligheten för hemvärnsman som deltar i räddningstjänst och musiktjänst att teckna särskilda avtal sasom civil person. En person som deltar i t ex skogsbrandssläckning bör i allmänhet inte erhålla sämre ersättning än räddningsmanskapet i övrigt enbart på grund av att vederbörande är hemvärnsman.

UFV förslag rörande förmåner till hemvärnsmän under efterspanings— och bevakningstjänst samt vid musiktjänst bör gälla även övrig frivillig personal i den mån nämnda personal med stöd av gällande bestämmelser (frivilligbrevet, avd III) kan ianspråktagas därför i egenskap av medlem- mar i frivillig försvarsorganisation.

8.3. Tjänstgöring för personal inom försvarets fältarbetsorgan

8.3.1. Flygjålrsingenjörer A ilman!

[ flygvapnets krigsorganisation ingår enheter som med ett gemensamt namn benämns flygfältsarbetsorganisationen. Personal ur denna ingår i centrala och regionala staber samt i flygfältsarbetskompanier som ingåri basbataljonerna. Organisationen tillkom 1955 Och omfattar ca 600 personer.

Organisationens uppgift är att stabsmässigt bereda och lämna respek- tive chefer underlag för beslut i frågor som rör flygfältsarbeten på flygplatserna samt övriga fältarbeten vid flygbaser" och stridsledningsan- läggningar. Förbanden, flygfältsarbetskompanierna, skall vid flygbaser och stridsledningsanläggningar utföra kompletteringsarbeten och repara- tioner av fältarbetskaraktär. Såväl inom staberna som vid förbanden handlägger organisationen samordningsfrågor med byggnads- och repara— tionsberedskapen (BRB) och med andra fältarbetsorgan inom totalför- svaret.

Flygfältsingenjörer, varmed i det följande avses även mätningstekniker, rekryteras bland värnpliktiga som erhållit grundutbildning. De tillhör därmed kategorin ”överföringsvärnpliktiga”. Rekrytering sker på frivillig- hetens väg genom att den värnpliktige hos sin truppregistreringsmyndig- het ansöker om överföring för krigsplacering i befattning för flygfälts- ingenjör. Rekryteringsärenden handläggs centralt inom flygstabens orga- nisationsavdelning.

Principerna för rekrytering och utbildning m in av flygfältsingenjörer beslutades av riksdagen år 1971 (prop nr 88). I TKG 2231730147 har chefen för flygvapnet utfärdat närmare föreskrifter i nämnda frågor.

För krigsplacering i befattning för flygfältsingenjör krävs att den värnpliktige är civilingenjör, gymnasieingenjör eller institutingenjör inom

byggnadsfacket, är verksam inom byggnads- och anläggningsindustrin samt uppfyller vissa krav på militär befälsutbildning.

Befattningshavare lämnar normalt organisationen vid avgång ur värn— pliktsåldern. Finns inte värnpliktig med erforderliga kvalifikationer som kan ersätta flygfältsingenjör vid avgång ur värnpliktsåldern, tillfrågas vederbörande om han är villig att kvarstå i sin krigsbefattning till dess ersättare har rekryterats. Med sådan villig värnpliktig träffas krigsfrivillig- avtal genom försorg av krigsplacerande myndighet.

Repetitionsutbildning och frivillig tjänstgöring

Som ovan nämnts har den värnpliktige vid överföring och krigsplacering i befattning för flygfältsingenjör erhållit grundutbildning. Repetitionsut- bildning enligt värnpliktslagen för värnpliktig genomförs i firm av krigsförbandsövningar (KFÖ) och särskilda övningar (SÖ). För att till- godose behovet av befattningsutbildning används tid för en KFÖ och en SÖ för fackövning (FÖ) med personal i kompanier respektive särskild fackövning (SFÖ) med personal i staber.

Utöver repetitionsutbildning genomförs befälsutbildningi form av två- eller tre-dagars fältarbetskurs (veckoslutskurs). Deltagandet sker i form av frivillig tjänstgöring.

Övrig frivillig tjänstgöring för värnpliktiga och krigsfrivilliga flygfälts- ingenjörer kan vid behov ske för revidering av mobiliseringsplanläggning och fältarbetsplanläggning.

Förmåner

Under repetitionsutbildning (KFÖ, SÖ, FÖ, SFÖ) erhåller fältarbets- ingenjörer förmåner enligt de grunder som gäller för värnpliktiga i övrigt vid sådan utbildning.

Ersättning vid frivillig tjänstgöring regleras av Kungl Maj:ts beslut den 17 maj 1968. Enligt nämnda beslut skall krigsfrivillig, vilken är krigsplacerad som flygfältsingenjör vid flygvapnet, vid frivillig tjänstgö- ring erhålla avlöning enligt frivilligbrevet avd ll även i de flll där i tjänstgöringen ingår utbildning för tjänstgöring i krigsbefattning.

På grundval av nämnda beslut har chefen för flygvapnet sedermera (TKG 2232730147) utfärdat närmare bestämmelser om förmåner till flygfältsingenjörer vid frivillig tjänstgöring.

Enligt sistnämnda bestämmelser görs skillnad i ersättningshänseende mellan fältarbetskurser (veckoslutskurser) och övrig frivillig tjänstgöring.

Vid deltagande i fältarbetskurser utgår förmånerjämlikt frivilligbrevet avd Ill, dvs värnpliktsförmåner.

Vid övrig frivillig tjänstgöring utgår förmånerjämlikt frivilligbrevet avd 11, dvs månadslön.

UF V synpunkter

UFV konstaterar att det nya ersättningssystem för värnpliktiga som 1975 ; års riksdag har beslutat om kommer att bli tillämpligt på flygfältsingenjö— '

I !

rerna när dessa fullgör repetitionsutbildning enligt värnpliktslagen. Flyg- fältsingenjörerna erhåller då den sjukpenningliknande ersättningen samt befattningspenningen. Naturaförmåner tillkommer.

Vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning som flygfältsingenjörerna fullgör är den sjukpenningliknande ersättningen inte aktuell med hänsyn till att fråga då inte är om deltagande i krigsförbandsövningar (motsv). Några särskilda bestämmelser om förmåner till flygfältsingenjörer vid fullgörande av frivillig tjänstgöring synes inte erforderliga. Personalen omfattas av frivilligbrevet. De bestämmelser om förmåner som gäller för annan personal vid frivillig tjänstgöring jämlikt frivilligbrevet bör tilläm- pas även för flygfältsingenjörerna.

Frågan är närmast om personalen skall avlönas enligt frivilligbrevet avd ll (tjänstgöring för att tillgodose föreliggande behov av befäl) eller avd lll (tjänstgöring i krigsbefattning)

[ fråga om vilket av nyss nämnda alternativ som bör väljas vill UFV endast framhålla att enhetliga ersättningsregler bör gälla för fältarbetskur- ser och övrig frivillig tjänstgöring för flygfältsingenjörer.

8. 3. 2 Mr)torreparationsledare

Allmänt

Motorreparationstjänsten regleras genom kungörelsen den 5 juni 1959 (nr 372) om motorreparationstjänsten och utgör en organisation som träder i verksamhet vid krig eller krigsfara. Organisationen har till uppgift att utföra monterings-, reparations- och översynsarbeten på sådana motor- drivna fordon, släpfordon samt motor- och tryckluftsdrivna arbetsmaski- ner som utnyttjas för totalförsvaret. Inom motorreparationstjänstens ram är planlagt utnyttjande av mer än 4 000 företag med en arbetsstyrka av 25 000 personer. För ledning av verksamheten finns omkring 300 reparationsledare, varav 150 är ordinarie och 150 ställföreträdare.

Tillsättning av reparationsledare sker på så sätt att försvarets materiel- verk förordnar om krigsplacering efter förslag av militärbefälhavare och efter samråd med riksreparationsledaren. Säkerställande av ställföreträ- dande reparationsledare sker dock genom uppskovsförfarande vad gäller värnpliktig personal och genom beredskapsregistrering i länsarbetsnämnd i fråga om överårig personal. Övre åldersgräns är 60 år. F n är omkring 40 % av reparationsledarna värnpliktiga och ca 60 % överåriga.

Reparationsledarna rekryteras från företagschefer och arbetsledare. Ca 55 % är företagschefer och 45 % arbetsledare (verkstadschefer).

Under fredstid skall ordinarie och ställföreträdande reparationsledare genom militärbefälhavarens eller fo-regementschefens (motsv) försorg orienteras om krigsförberedelsearbetet inom eget verksamhetsområde. Orienteringen sker genom att reparationsledare efter frivillig överenskom- melse bereds tillfälle att delta vid kurser och konferenser rörande motorreparationstjänsten Den sker också genom tjänstgöring i samband med stabs— och fälttjänstövningar samt genom medverkan i planlägg- ningen av motorreparationstjänsten. Detta sker till ett genomsnitt av

cirka fem dagar per år. Vidare är reparationsledare i viss omfattning inkallade till KFÖ.

Ersättning vid tjänstgöring

Vid krig eller krigsfara avlönas ordinarie reparationsledare som värnplik- tig eller krigsfrivillig personal.

Vid tjänstgöring i fredstid utgår förmåner enligt Kungl Maj:ts beslut den 11 oktober 1974. Reparationsledare erhåller skattepliktigt arvode med 50 kr/dag samt resekostnadsersättning och traktamente enligt allmänna resereglementet vid resor för tjänstgöringens fullgörande. Där- vid skall reseklass B tillämpas. Kostnader för ersättningen bestrids från anslaget Försvarets materielverk.

UFV synpunkter

Förmånsförordningen (se bilaga 711 till detta betänkande) är ej tillämplig vid motorreparationstjänstgöring. Personalen berörs därför inte av UFV förslag till ändrade bestämmelser om förmåner vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning. Någon ändring av de av Kungl Maj :t i oktober 1974 utfärdade bestämmelserna om förmåner till reparationsledare finner UFV för närvarande inte påkallad.

8.3.3. Personal inom byggnads- och reparationsberedskapen

Allmänt

Byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) är enligt BRB-kungörelsen (1959zl77) en organisation, som träder i verksamhet vid krig eller krigsfara och har till uppgift att genom särskilda arbetsorgan utföra för det totala försvaret erforderliga byggnads—, anläggnings- Och reparations- arbeten,vi1ka inte utförs av andra civila eller militära arbetsorgan. Central BRB-myndighet är i fred fortifikationsförvaltningen.

Arbetet sker genom särskilda arbetsorgan, som sätts upp av enskilda företag eller av statliga och kommunala myndigheter på grundval av ifred tecknade avtal. Arbetsorganens personal utgörs främst av delar av den i fred vid företagen anställda personalen. Värnpliktig personal kan i viss utsträckning erhålla uppskov från krigstjänstgöring för att ingå i företa- gets BRB-organisation. PerSOnal som därutöver erfordras anskaffas liksom i fred genom arbetsmarknadsverket. Personalstyrkan omfattar drygt 50 000 man. Antalet uppskovsvärnpliktiga är f n ca 6 000.

BRB arbetsorgan skall i krig själva kunna svara för arbetsplatsens skydd. För detta ändamål finns inom BRB ett driftvärn, som utgör en del av hemvärnet. 1 BRB driftvärn ingår i fredstid de som frivilligt anslutit sig därtill. De i fred frivilliga driftvärnsmännen bildar driftvärnsavdelningar vid sina företag och fullgör där årligen 20 timmars tjänstgöring, i allmänhet fördelad på två dagar. Personal inom BRB arbetsorgan fullgör i fred i allmänhet ingen annan tjänstgöring än den som förekommer i

san—band med frivilligt deltagande i kortare kurser och tillämpningsöv- ningar om 1—2 dagar.

Nuvarande förmåner och löneerszittning till företagen

Personal inom BRB driftvärn erhåller under utbildning samma förmåner som tillkommer hemvärnsmän inom driftvärnet i övrigt. Utbildningen fördelas i allmänhet på en arbetsdag, en kväll och en fridag. lför arbetsdag bibehålls löneförmåner och för fridag erhålls traktamente med 12 kr*/dag. Härutöver har driftvärnsmannen naturaförmåner och fria resor. Vederbörande arbetsgivare kan medge att utbildning på fridag räknas som omfördelad arbetsdag.

Företag som sänder driftvärnsmän till driftvärnsutbildning får ersätt— ning frän fortifikationsförvaltningen för löner och förmåner som utbeta- las enligt äs 1970.05.27 om förmåner till hemvärnspersonal (TKG 9401700135). För personal med tim- och ackordslön skall förvaltningen betala ut ersättning för avlöning beräknad efter medeltimförtjänsten för antalet ordinarie arbetstimmar. För månadsavlönad personal skall storle- ken av den ersättning förvaltningen betalar till företagaren beräknas så att månadslönen multipliceras med antalet tjänstgöringsdagar och divideras med antalet dagar i tjänstemänaden.

Kostnad för avlöning och ovan omnämnt traktamente till driftvärns- män inom byggnads— och reparationsberedskapen betalas av särskilt anvisade medel.

UFV syn punkter

Hemvärnsmän i BRB driftvärn bör vid utbildning erhålla ersättning helt enligt de regler som gäller för hemvärnsmän vid övriga driftvärn. Någon ändring av bestämmelserna i ovannämnda äs med hänsyn till att utbildningen vid BRB driftvärn regelmässigt fördelas på en arbetsdag respektive en fridag eller på två fridagar bedöms inte erforderlig.

UFV har emellertid funnit att behov föreligger av ett förenklat förfaringssätt vid utbetalningen av löneersättningar till företagen i sam- band med driftvärnsövningar.

För närvarande tillämpas på försök i viss utsträckning att fortifika- tionst'örvaltningen utbetalar till företagen en ersättning med 200 kr per hemvärnsman, som under utbildningsåret fullgjort föreskriven utbildning om 20 timmar. Summan 200 kr är lika för alla oberoende av tid och plats för övningarna.

Enligt UFV uppfattning är detta ett lämpligt sätt att förenkla arbetet för berörda befattningshavare. UFV föreslår att fortifikationsförvalt- ningen medges utfärda bestämmelser enligt ovan om ersättning till företag för utbetalda löner m m i anslutning till BRB driftvärnsövningar. Det synes lämpligt att ett sådant medgivande tas upp i de årliga regleringsbreven avseende anslag inom l'örsvarsdepartementets verksam— hetsområde under anslaget F3. Fortifikationsförvaltningen. Det förenklade förfaringssättet bedöms inte medföra någon kostnadsökning.

8.4 Rekommendationer angaende avtal om avlöning m m

Avtal om avlöning

Enligt gällande avlöningsavtal för statliga och vissa ancra tjänstemän (AST) kan statsanställd åtnjuta lön med B-avdrag under ledighet för att delta i viss frivillig utbildning. Den närmare innebörden av nämnda avtalsregler framgår av avsnitt 4.7.

UFV finner det änskvärt att rätten till bibehållen lön utvidgas till att avse all frivillig utbildning och tjänstgöring för befattning inom totalför- svaret samt därutöver utbildning till frivilliginstruktör och funktionär inom frivillig försvarsorganisation. (Jfr Bilaga 7:1 Förslag till förordning om förmåner till frivillig personal, 9 5).

1966 års värnpliktskommitté (VK 66) framhöll i sina betänkanden Frivilligförsvaret 1 och 2 (SOU 1968:54 och SOU 1969:40) önskvärd- heten att även de kommunalanställda erhåller sådan förmånsrätt som statsanställda har. UFV ansluter sig till VK 66 uppfattning och under- stryker det angelägna i att detta sker så snart som möjligt. UFV är dock medveten om att frågan om rätt till bibehållen lön för såväl statsanställd som kommunalanställd måste lösas genom förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden.

Studieledighctslagen

From den 1 "januari 1975 gäller att varje arbetstagare har rätt till ledighet från sin anställning för att undergå utbildning. Studieledighets— lagen (1974:981) gäller anställd i såväl allmän som enskild tjänst och avser både större och mindre arbetsplatser. För rätt till ledighet för utbildning fordras normalt att arbetstagaren vid tiden för ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Studieledighetslagen är av intresse även för deltagare i frivillig försvars— utbildning. UFV konstaterar att, eftersom lagen inte innehåller någon begränsning i fråga om utbildningens art, deltagare i frivillig försvarsut— bildning har samma rätt som andra som vill studera att erhålla ledighet från sitt arbete. Det ankommer helt på arbetstagaren själv att avgöra inriktningen av utbildning för vilken ledighet önskas. Endast rena självstudier undantas från lagens tillämpningsområde. Med hänsyn till departmentschefens uttalande i propositionen (l974zl48) synes emeller- tid sådana korrespondensstudier som ingår i t ex de frivilliga befordrings- kurserna omfattas av lagen eftersom korrespondensstudierna ingår som ett led i en med teori och praktik varvad utbildning. Studieledighetslagen är enbart en ramlag som vid behov kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal. Avtal som innebär att en arbetstagares rättigheter enligt lagen inskränks är emellertid ogiltigt.

Lagen reglerar inte studieledighetens längd men innehåller utförliga regler om hur begärd ledighet skall förläggas samt om turordning. Det synes närmast vara dessa regler som kan komma att innebära vissa

inskränkningar i möjligheten att alltid få begärd ledighet beviljad.

UFV vill i denna fråga endast framhålla angelägenheten av att vid de överenskommelser som förutsätts kunna ske om uppskjutande och turordning samt tillämpningen i övrigt av lagen i dessa avseenden, arbetstagarnas behov av ledighet för att undergå frivillig försvarsutbild- ning kan tillgodoses i möjligaste mån.

9. Ersättningar till funktionärer och hemvärnsbefäl

9.1. Äterblick

Nuvarande funktionärsarvoden har sitt ursprung i en i riksdagens andra kammare år 1965 väckt motion (nr 430) angående de frivilliga försvarsorganisationernas arbetsvillkor. I motionen framhölls bla att den verksamhet som bedrivs av de frivilliga försvarsorganisationerna till mycket stor del är en komplettering av försvaret som, om den inte utfördes av frivilliga krafter, den statliga försvarsapparaten skulle ha att sörja för samt att den ekonomiska ersättningen till de frivilliga var mycket låg eller ingen alls. Det påpekades att staten utnyttjade de frivilliga försvarsintresserade på sådana villkor som inte skulle godkännas inom statsverksamheten i övrigt. Motionen utmynnade i en hemställan att de frivilliga försvarsorganisationerna i samband med en översyn av försvaret i dess helhet måtte bli föremål för en utredning och att arbetsvillkoren därvid måtte moderniseras.

[ avgivet yttrande över motionen framhöll ÖB bland annat, att förutsättningarna för att ersätta de aktiva funktionärerna för deras personliga omkostnader i samband med frivilligarbete måste förbättras samt att en sådan ersättning inte utgjorde kompensation för prestationer, som utfördes i form av frivillig arbetsinsats, utan avsåg att gottgöra dem som genom att verka inom frivilligorganisationerna gjorde direkta ekonomiska förluster tex löneavdrag, utgifter för ersättare i hemmet, kostnader för resor och transporter.

I skrivelse till Kungl Maj:t den 3 mars 1966 föreslog ÖB, under hänvisning till sitt ovannämnda yttrande, att årliga arvoden borde utgå till funktionärspersonalen inom frivilligorganisationerna. Enligt ÖB borde arvodena vara av samma storlek som de som utgick till hemvärnscheferna och följande grundläggande normer för ersättningen borde fastställas.

Ersättning utgår endast till de aktiva funktionärer vars verksamhet har direkt anknytning till totalförsvaret.

Med sådan verksamhet avses:

3 Information, rekrytering och utbildning av A- och B-personal. b Utbildning för viss krigsbefattning. c Utbildning syftande till att höja den enskildes förmåga att lösa uppgifter inom totalförsvaret.

Ersättningen skall gottgöra aktiva funktionärer vilka i samband med frivillig arbetsinsats gör direkta ekonomiska förluster tex löneavdrag, utgifter för ersättare i hemmet, kostnader för resor och transporter. Ersättningen utgår sålunda icke generellt utan endast till funktionär som åsamkas konkreta utgifter enligt ovan.

ÖB lämnade också förslag till arvodesbelopp i central, regional och lokal instans.

Av ÖB år 1966 föreslagen fördelning av ersättningsbeloppen mellan och inom organisationerna framgår av tabell 9:1.

De sammantagna kostnaderna beräknades av ÖB till 1,1 mkr/år.

1966 års vämpliktskommitté (VK 66) avlämnade i november 1968 betänkandet Frivilligförsvaret 1 (SOU 1968:54) och i november 1969 betänkandet Frivilligförsvaret 2 (SOU 1969z40). Beträffande spörsmålet angående förmåner till frivilligorganisationernas funktionärer kan bla följande inhämtas från förstnämnda betänkande.

Frågan om ersättning till funktionärerna har i uttalanden till VK 66 av samtliga organisationer tillmätts största betydelse. Det har från organisa-

Tabell 921 Av ÖB år 1966 föreslagen fördelning av ersättning till vissa funktionärer

Fri v— org

CFB FRO FVRF SBK

FMCK SBS

SKBR

SLK

SRK

Skytte- ÖS

SvPi st Sfb

SSF

Summa 1

Maximi- Fördelning av funktionärer Ungefärligt antal summa _ re ionala och lokala Centralt Regionalt Lokalt instanser Antal med (förbund, motsv) (kår, motsv) max ersätt— Antal med max Antal med max ning: ersättning: ersättning: 750:- 500:— 750:- 500:— 750:— 500:-

180 750 — » 31 31 _ 284 31 förbund 405 föreningar 14 750 2 2 3 20 — — 24 kretsar 55 000 2 2 — 30 60 30 föreningar 9 750 — 2 5 10 — — 15 kretsar 100 förbund 10 500 l 2 5 10 — 15 sektioner 37 250 3 3 14 26 20 24 förbund 36 kårer 80 500 3 6 7 20 — 120 27 förbundsinstanser

120 bilkårer

579 000 6 5 54 113 200 650 27 förbund

1 800 kårer och andra lokalorg

55 750 l 2 24 72 —— 24 distrikt

2 500 lokalorg 40 500 — 36 27 —- — 27 förbund

2 150 föreningar 24 500 1 2 13 26 — 26 kretsar

720 föreningar 11 750 1 2 _ 20 — 20 förbund

450 klubbar

100 000

tionernas sida framhållits, att bristen på medel för att ekonomiskt kunna kompensera denna personal allvarligt bidragit till minskad frivilligrekryte- ring. Denna uppfattning har delats av de militära myndigheterna och ÖB har som sin mening uttalat att det är viktigt, att ersättning i någon form kan utgå till de mest engagerade funktionärerna inom organisationerna.

Förbättrade villkor för funktionärspersonalen var enligt VK 66 således en fråga av hög angelägenhetsgrad. Studier på fältet bestyrkte detta synsätt. I sammanhanget anförde VK 66 att denna frivilligpersonal, förutom den tid eller fritid som nedläggs på frivilligarbetet, ofta också måste vidkännas personliga utgifter, t ex mistad lön, kostnader för resor och telefonsamtal mm för att kunna fullgöra sina uppgifter. Dessa utgifter har icke kunnat ersättas av organisationerna. Detta förhållande skapar icke önskvärda irritationsmoment hos funktionärerna och deras familjemedlemmar. När rekryteringen av denna — och naturligtvis också annan frivilligpersonal i så hög grad är beroende av hänsynstagande till familj och familjeekonomi bör noga beaktas att irritationsmoment av olika slag, som kan hindra rekryteringen, i görligaste mån elimineras. Det arvoderingssystem för funktionärerna inom frivilligorganisationerna, som föreslagits av ÖB, syntes VK 66 vara en åtminstone tills vidare godtagbar lösning av förevarande fråga.

VK 66 föreslog därför att ersättning i form av årliga arvoden skulle utgå till funktionärer verksamma inom frivilligorganisationerna. Arvode- na borde i princip utgå enligt de riktlinjer Och den fördelning på organisationer och funktionärer som angivits i ÖB ovannämnda skrivelse till Kungl Maj:t den 3 mars 1966. Härvid borde dock beaktas de eventuella organisationsförändringar exempelvis i fråga om antal kårer e d som kunde ha förekommit under senare tid. Beträffande i skrivelsen angivna arvodesbelopp hade dessa i ÖB förslag upptagits med samma belopp som de årsarvoden, vilka är 1965 utgick till vissa hemvärnschefer, nämligen 750 respektive 500 kr. Sistnämnda arvoden hade sedermera höjts till 900 respektive 600 kr. VK 66 ansåg att en motsvarande höjning borde ske med avseende på frivilligfunktionärernas föreslagna arvoden, vilka således i stort borde bestämmas till 900 respektive 600 kr.

Till vissa funktionärer som utöver sin ordinarie verksamhet inom frivilligorganisation tjänstgör i kvalificerad befattning vid övning och utbildning av frivilligorganisationernas krigskanslier borde kunna utgå något högre årligt arvode än de ovannämnda. En viss avvägning mellan arvodesbeloppen till olika funktionärer inom en organisation borde enligt VK 66 också vara möjlig inom ramen för de medel som ställts till förfogande för här avsett ändamål.

1 proposition 1970:18 framlades förslag angående ökat statligt stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet, bl a innebärande att ersättning i form av ärliga arvoden skulle utgå till funktionärer inom frivilligorganisationerna samt till hemvärnsbefäl och ungdomsledare med vissa förhöjda belopp.

Av ÖB år 1966 föreslagen fördelning mellan frivilligorganisationerna av ersättning till vissa funktionärer har i huvudsak legat till grund vid medelstilldelningen fr o rn budgetåret 1970/71.

9.2. Nuvarande ordning

9.2.1. Allmänna principer

Enligt regleringsbrev för budgetåret 1974/75 avseende anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde disponeras under anslaget F 19 Frivilliga försvarsorganisationer m in ett förslagsanslag om 19 340 000 kr. Medlen utbetalas av FCF efter utbetalningsbesked från ÖB, som får disponera dem för att lösa de uppgifter, som framgår av följande två primäruppdrag, nämligen ”Allmän ledning och förhandsverk- samhet” samt ”Utbildning till och av fast anställd personal m fl”.

ÖB får enligt handlingsreglerna vidta de smärre jämkningar mellan primäruppdragen och inom dessa mellan olika bidrag (understödsbelopp) som påkallas av omständigheterna. Utöver anvisade belopp får organisa— tionerna vissa gratistjänster från försvarsgrenarna. Revision och kontroll av förvaltning och redovisning i vad avser bidragens (understödsbelop- pens) användning sker genom FCF försorg.

Uppgifterna enligt det första primäruppdraget (allmän ledning och förbandsverksamhet) gäller planläggning, rekrytering, samordning m ni av verksamheten inom och mellan organisationerna samt understöd till vissa föreningar allt för en budgeterad kostnad av 3 663 700 kr. Av dessa medel, som är uppdelade på två poster, skall bla kostnader för administration och för ersättning till funktionärer bestridas.

Enligt det andra primäruppdraget, som avser utbildningen inom den frivilliga försvarsverksamheten, skall bidrag till de frivilliga försvarsorgani- sationerna utbetalas med tillhopa 15 676 300 kr. Även från andra huvudtitlar än försvarshuvudtiteln utges statsbidrag till de avtalsslutande frivilligorganisationerna. Det sammanlagda statsbi- draget inom totalsförsvarets civila del till dessa organisationer uppgår till ca 3 mkr för år.

9.2.2. Gällande ersättniizgsbestämmelser

Sedan riksdagen bifallit ovannämnda proposition (1970:18) utfärdade ÖB och AMS gemensamt i skrivelse den 16 december 1970 (ÖB Allm 940, AMS Gb 342/70) bestämmelser om arvode av statsmedel till funktionär ifrivillig försvarsorganisation. Bestämmelserna är utfärdade på grundval av de anslagsmedel statsmakterna fördelar till funktionärsarvo- den. Bestämmelserna har följande innehåll. (Jfr av ÖB år 1966 föreslagna grundläggande normer för ersättning till aktiva funktionärer.)

]. Enligt frivillig försvarsorganisations närmare bestämmande kan arvode utgå till funktionär vars verksamhet har direkt anknytning till totalförsvaret, nämligen

försvarsupplysning, rekrytering och utbildning av personal jämte ad-

ministration av sådan verksamhet.

2. Årligt arvode utgår enligt frivilligorganisations bestämmande med högst nedan angivna belopp

a) till funktionär som leder förhandlingar eller ansvarar för penning-

medel, rekrytering, utbildning och direkt samverkan med totalförsvars-

myndighet — högst 1 200 kr,

b) till ungdomsledare — högst 300 kr.

3. Av det statliga anslaget kan till en och samma funktionär endast ett arvode utgå från samma frivilligorganisation. Föreligger särskilda skäl kan i undantagsfall högre arvode utgå efter framställning, som skall inges av frivilligorganisation till berörd samordnande myndighet (ÖB eller AMS).

4. Frivilligorganisation insänder årligen i samband med framställning om statsbidrag till anslagstillstyrkande myndighet sammanställning över utbetalade arvoden. Sammanställningen skall bl a omfatta antal funktio- närer, deras placering och uppgifter, totalt disponibelt belopp samt arvodesbeloppens storlek.

5. Funktionärsarvode är skattepliktigt. Utöver sagda bestämmelser har CFB i skrivelse 1971-01-13 (363/15) till samtliga FBU-förbund rn fl utfärdat föreskrifter för fördelning av CFB anslag för arvoden till aktiva FBU-funktionärer. Dessa föreskrifter innebäri huvudsak följande.

1. För utbetalning av arvoden till egna förbundsfunktionärer (motsv) disponerar samtliga befälsutbildningsförbund, Stockholms luftvärnsför— ening och Försvarets personaltjänstförbund vardera 2200 kr. Denna summa är främst avsedd till arvoden för två aktiva funktionärer per förbundsstyrelse (motsv), exempelvis förbundssekreterare och kassaför— valtare.

2. För utbetalning av arvoden tillföreningsfunktionärer och ungdoms- ledare disponerar befälsförbund m fl enligt punkt 1 ovan ett anslag (enligt särskild bilaga) främst avsett att fördelas så att dels en funktionär, exempelvis sekreteraren, inom varje ansluten aktiv befälsutbildningsför- ening får ett arvode på 400 kr, dels den ungdomsledare som verkar inom varje till förbundet ansluten aktiv ungdomsavdelning får ett arvode på 300 kr.

3. Var och en av följande till CFB direkt anslutna föreningar: Befälsföreningen Militärtolkar, Föreningen Fältpostbefäl och Försvarets kassabefälsförening disponerar ett belopp på 500 kr, främst avsett för den föreningsfunktionär som ombesörjer huvuddelen av det administrati— va arbetet inom föreningen.

4. Styrelsen för var och en i punkt 1 och 3 ovan angivna till CFB direkt anslutna organisationer bemyndigas att göra de avsteg från den principiella arvodesfördelningen enligt punkt 1, 2 och 3 ovan som kan befinnas påkallade av rådande arbetsfördelning inom vederbörlig styrelse respektive inom styrelserna för till vederbörliga förbund direkt anslutna föreningar. Omfördelning inom förbunden får dock inte göras så att den sammanlagda tilldelningen av medel till' föreningarna inom förbundet minskas och de enskilda arvodena får utan överstyrelsens medgivande inte överskrida följande belopp: förbundsfunktionär ] 200 kr föreningsfunktionär 800 kr ungdomsledare 300 kr. Samtliga ovannämnda arvoden utgör skattepliktiga belopp.

5. Anmälan om arvodesfördelningen enligt punkt 1, 2 och 3 ovan inges till CFB överstyrelse så snart förbundsstyrelsen (motsv) fattat beslut härom. Skälen till eventuella avvikelser från den principiella fördelningen enligt punkt 1, 2 och 3 meddelas samtidigt. Några gemensamma tillämpningsföreskrifter för de organisationer, som inte är anslutna till CFB, finns inte.

Bestämmelser för hemvärnsbefäl och ungdomsledare i allmänna hem— värnet återfinns i äs 1970—05-27 angående förmåner till hemvärnspersonal (TKG 9401700135, 6 %) och i äs 1972-04—26 från finansdepartmenetet till riksrevisionsverket angående ”Arvoden m m för vissa uppdrag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde” (det 5 k bisysslobrevet).

Beträffande hemvärnspersonal föreskrivs följande årsbelopp, som också är skattepliktiga:

Kretshemvärnschef 1 140 kr/år Hemvärnschef i hemvärnsområde med

högst 100 hemvärnsmän 900 kr/år Hemvärnschef i hemvärnsområde med

över 100 hemvärnsmän 1 320 kr/år Ställföreträdande hemvärnschef, hemvärnskompanichef, adjutant vid hemvärnsområde och ungdomsledare vid ungdomsavdelning 360 kr/år

Utöver årsarvodet kan efter prövning av försvarsområdesbefälhavare till hemvärnschef utgå bidrag till bestridande av kostnader för anskaff- ning av erforderliga expeditions- och förrådslokaler. Hemvärnschef och kretshemvärnschef äger också utfå ersättning för installation av telefon samt för kvartalsavgift eller samtalsmarkeringar.

Vid vissa nödvändiga tjänsteresor och tjänsteförrättningar utom bo- stadsorten äger kretshemvärnschef, hemvärnschef och hemvärnskompani- chef samt ersättare för dessa erhålla resekostnadsersättning och trakta- mente enligt allmänna resereglementet.

9.2.3 Kostnader

Kostnaderna av statsmedel från fjärde och i förekommande fall från andra huvudtitlar för arvoden till funktionärer inom de frivilliga försvarsorganisationerna samt årliga arvoden till hemvärnsbefäl m fl utgör för budgetåret/utbildningsåret 1973/74 totalt ca 3,7 mkr. Härav faller 2,2 mkr på hemvärnet och ca 1,5 mkr på frivilligorganisationerna. Fördelningen på organisationer redovisas i tabell 9:2.

Beloppet om 2,2 mkr för hemvärnet i tabell 9:2 fördelar sig på befälskategori enligt tabell 9:3.

Huvuddelen eller ca 72% av kostnaderna för årliga arvoden till hemvärnsbefäl avser hemvärnschefer med ställföreträdare. Detta framgår närmare av tabell 9:3.

Tabell 9:2 Kostnader för utbetalade arvoden till funktionärer och ungdomsledare inom de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet 1973/74.

Frivilligorganisationa Belopp kr CFBb 322 000 FVRF 40 000 FAK 34 800 FMCK 20 000 FRO 18 200 SBS 59 060 SRK 140 000 SLK 581 000 SEK 10 000 SKBR 267 000 SVK 58 000 Hemvärnet 2 201 000

Summa 3 751 060

& Frivilligorganisationer, som ej f1nns upptagnai tabellen, har ej redovisat kostnader för arvoden till funktionärer. b Exklusive specialförbund.

Tabell 9:3 _ Kostnader för utbetalade årliga arvoden till hemvärnsbefäl och ungdoms- ledare i allmänna hemvärnet 1973/74.

Kategori Belopp kr Kretshemvärnschef 165 000 Hemvärnschef 1 192 000 Stf hemvärnschef 390 000 Hemvärnskompanichef 46 000 Hemvärnsadjutant 390 000 Ungdomsledare 18 000

Summa 2 201 000

9.3. Frågans behandling vid 1974 års riksdag

De för UFV utfärdade direktiven berör inte frågan om ersättning åt funktionärer i de frivilliga försvarsorganisationerna. I skilda sammanhang har emellertid åtskilliga synpunkter framförts på detta spörsmål samt önskemål uttalats om införande av likartade och mer entydiga bestäm- melser för alla frivilligorganisationer. Vidare har förslag framlagts om ökad ersättning åt funktionärerna. Detta har bl a gjorts i riksdagen i interpellation nr 197433, där interpellanten frågat försvarsministern, när denne kommer att vidta åtgärder för uppräkning av de ersättningsbelopp, som utgår till funktionärer inom hemvärn och frivilligorganisationer, till en nivå som överensstämmer med dagens kostnadsläge.

I sitt interpellationssvar upplyste försvarsministern bl a om att ansla- gen till frivilligorganisationerna prövas av statsmakterna i den årliga budgetbehandlingen på grundval av framställningar från berörda myndig-

heter och organisationer och att dessa inom ramen för givna anslag har att utfärda erforderliga bestämmelser för arvode åt funktionärer. Sedan försvarsministern därefter erinrat om att nu gällande bestämmelser för funktionärsarvode utfärdats av ÖB och AMS gemensamt i december 1970 och att arvodena till hemvärnschefer m fl senast justerats den 26 april 1972 i det 5 k bisysslobrevet, uttalade han bland annat följande:

Jag vill gärna påpeka att jag gör mitt uttalande om att förmånerna för de frivilligt tjänstgörande skall uppmärksammas just i medvetande om att detta är en grupp som är värdefull för oss inom försvaret. Många gör ett uppoffrande och intresserat arbete. Det är rimligt att staten så långt som möjligt kan ge erkännande åt detta genom att lämna bidrag till de kostnader som är förenade med detta arbete.

Med anledning av vad sålunda förevarit har UFV utrett frågan om ersättning till funktionärer. Som ett led i utredningsarbetet har UFV i enkät till samtliga frivilliga försvarsorganisationer inhämtat bl a syn- punkter innehållande förslag och önskemål beträffande sagda fråga. En sammanställning av det sålunda införskaffade materialet återfinns i bilaga 612 till vilken här hänvisas.

9.4. UFV förslag

9.4.1. Fri villigorganisationernä

Innebörden av ordet ”funktionär” ärinte entydig. Vissa av funktionärer— na, särskilt i central men i viss utsträckning även regional instans, är hel- eller deltidsanställda med mer eller mindre arbetsmarknadsmässig lön. l central instans finns också hel- eller deltidstjänstgörande funktionärsper- sonal som har visst mindre årsarvode eller inget arvode alls. På det lokala planet finns som regel inga löneanställda funktionärer.

I ordet funktionär inlägges ofta den innebörden att fråga skall vara om förtroendevald person som har vissa ansvars- och arbetsuppgifter och som utan eller mot ringa ersättning utför det för den frivilliga försvarsverk- samheten nödvändiga arbetet i egenskap av tex ordförande, kårchef, sekreterare, mobiliseringslotta, kassaförvaltare etc iförbundet/förening- en/kåren (motsv). I detta sammanhang tar UFV ordet funktionär i båda nu nämnda betydelser. Till funktionär hänför UFV däremot inte instruktör, som har till uppgift att utbilda frivillig personal.

Av föregående avsnitt i detta kapitel framgår att ersättningarna till funktionärerna tillkom närmast för att täcka direkta utgifter tex rese- kostnader, telefonavgifter etc, som vederbörande åsamkades isamband med sin frivilliga insats. Sedermera har ersättningen i många fall kommit att helt eller delvis betraktas som ett arvode för utfört arbete inom den frivilliga försvarsverksamheten.

Under arbetet med funktionärsfrågan har UFV fått den bestämda upp- fattningen att funktionärsverksamheten måste ges större resurser än i dag. För att frivilligorganisationernas verksamhet skall kunna fortgå i önskad omfattning är det nödvändigt att aktiva och skickliga medlemmar engage- rar sig i ledningsarbetet och fastare knyts till detta.

UFV vill i detta sammanhang erinra om VK 66 uttalande där kommittén fann det angeläget, att funktionärerna inom frivilligorganisa- tionerna gavs skälig ekonomisk kompensation för det betydelsefulla arbete, som de lade ned i verksamheten. Enligt kommitténs mening var det nödvändigt med ekonomiska stödåtgärder för att säkerställa den framtida rekryteringen av denna för frivilligrörelsen så viktiga personal- grupp-

Det är numera ofta svårt att få lämpliga personer att åtaga sig funktio- närsuppdrag, Detta har bla starkt framhållits av ÖB och försvarsgrens- cheferna. Den viktigaste åtgärden för att råda bot på svårigheterna anser UFV vara en förstärkning av de ekonomiska resurserna för funktionärs- uppdrag.

Flera av de frivilliga försvarsorganisationer, som deltagit i den under avsnitt 9.3 omnämnda och i bilaga 611 redovisade enkäten, har framfört synpunkter på funktionärsfrågan. Vidare har vid organisationernas riksstämmor och i andra liknande sammanhang under senare år väckts motioner med förslag syftande till förbättring för och underlättande av funktionärsverksamheten. Det har därvid redovisats olika sätt att förbättra de ekonomiska möjligheterna att engagera och behålla funktio- närer. De förslag och idéer som sålunda framförts har UFV prövat ingående. ] huvudsak kan följande synpunkter redovisas.

Så gott som samtliga organisationer som yttrat sig i ärendet har ansett att statsmedlen avseende funktionärsarvoden bör ökas. Bland föreslagna konstruktioner kan nämnas att arvodena bör omvandlas till skattefria premier. Andra liknande förslag går ut på att utverka skattefrihet för nu- varande arvoden. Ungefär samma innebörd har ett förslag om att funktio- närerna för det antal dagar per år räknat som bedöms vara erforderligt för utförande av funktionärssysslan skall i likhet med de som genomgår ut- bildning erhålla skattefri dagpenning. Ett iviss mån närbesläktat förslag går ut på att ge funktionärerna någon form av konsultarvode.

Förslag har redovisats med innebörden att funktionärer som har uppgifter, som kräver medverkan vid genomgångar och planering tillsam- mans med samverkande myndigheter under dagtid (arbetstid), borde få ersättning för mistad civil lön. Förslagen från organisationerna m fl angående skattefria ersättningar till funktionärerna i form av premier, arvoden eller dagpenningar liksom det närbesläktade förslaget att utge konsultarvode till funktionärerna skulle ur administrativa och ekonomis- ka synpunkter vara lämpliga och innebära en rationell lösning.

Ersättningsfrågan har även föreslagits till en del bli löst genom tillkomsten av entydiga och enhetliga bestämmelser i skattehänseende för hela landet avseende avdrag för havda kostnader för intäkternas förvärvande. Taxeringsmyndigheternas bedömningar av de i självdeklara- tionerna gjorda avdragen för kostnader, som funktionärerna har haft, varierar mycket från kommun till kommun. Detta medför missnöje och irritation bland hemvärns- och frivilligpersonalen, vilket i sin tur kan inverka menligt på rekryteringen. Önskemålen om enhetlig tillämpning av avdragsbestämmelserna för intäkternas förvärvande synes enligt vad UFV under hand inhämtat från riksskatteverket kunna tillgodoses genom

anvisningar och information från verkets och övriga skattemyndigheters sida i första hand riktade till taxeringsnämnder och lokala skattemyn- digheter. Vidare synes frivilligorganisationerna själva böra ta på sig uppgiften att i första hand internt sprida upplysningar om nu berörda skattebestämmelser, allt i syfte att få en riktig och likformig bedömning till stånd.

Som tidigare redovisats har organisationerna påyrkat en översyn av nuvarande bestämmelser för fördelningen av anslagsmedlen och att entydiga bestämmelser lika för alla frivilligorganisationerna bör eftersträ- vas. Därvid bör ersättningar till funktionärer ingå i medlen för lednings- verksamhet utan begränsning ifråga om belopp.

UFV har närmare övervägt tanken att organisationerna då det gäller disponerandet av de för administration och ersättning till funktionärer avsedda statsbidragen bör ha så fria händer som möjligt.

Som stöd för att de frivilliga försvarsorganisationerna lämpligen inte genom föreskrifter och dylikt bör bindas för hårt kan här nämnas, att de statsbidrag som utgår till den svenska idrottsrörelsen i mycket hög grad får disponeras fritt av mottagarna. Erfarenheterna därifrån är goda. Be- träffande de rättviseaspekter som kan aktualiseras vid tillämpning av före- slagen princip vill UFV framhålla att organisationerna är uppbyggda på demokratiskt valda självstyrelseorgan där medlemmarna har möjligheter att via sina ombud söka åstadkomma önskvärda förändringar.

Om man skall gå in för att på det här området ge organisationerna friare händer vid disponerandet av statsbidragsmedlen, synes det vara konsekvent att upphäva de i avsnitt 9.2.2 omnämnda av ÖB och AMS gemensamt den 16 december 1970 utfärdade bestämmelserna om arvode av statsmedel till funktionär i frivillig försvarsorganisation. Enligt dessa bestämmelser maximeras arvodena till vissa årsbelopp.

UFV föreslår således att organisationerna fritt får disponera ifråga- varande statsbidrag. Organisationerna ges på så sätt möjlighet till för- djupat samarbete ifråga om ledning och administration. UFV förslag om en friare dispositionsrätt av statsbidragen överensstämmer helt med prin- ciperna för försvarets planerings- och ekonomisystem (FPE-systemet).

Enligt UFV uppfattning bör vidare statsbidragen beräknas så att kost- nadsersättning kan utges till förtroendevald person, som deltager i riks- stämmor och liknande självstyrelseorgan, samt arvoden kan utbetalas även till musikledare. Vidare anser UFV att de frivilliga försvarsorganisationer, som har utgifter för funktionärsarvoden men som enligt nuvarande bestämmelser eller praxis inte erhåller statsbidrag för detta ändamål, iprincip bör vara berättigade till dylikt bidrag under förutsättning att de uppfyller bestämmelserna i kungörelsen om frivillig försvarsverksamhet.

I detta sammanhang anmäler sig frågan hur statsbidragsmedlen skall fördelas mellan de olika frivilliga försvarsorganisationerna. Att finna någon matematisk formel, efter vilken fördelningen av medlen enkelt skulle kunna ske, låter sig knappast göra. Enligt gällande bestämmelser har de frivilliga försvarsorganisationerna att fullgöra vissa arbetsuppgifter. En del av dessa uppgifter är sådana som i annat fall skulle ha åvilat

vederbörlig myndighet. Vid fördelningen av statsbidragsmedlen bör hänsyn tas till att det föreligger ganska stora skillnader mellan de olika frivilligorganisationerna med avseende på verksamhet, utbildningsvolym, medlemsantal, uppbyggnad, storlek, ”myndighetsuppgifter” etc. Detta gäller framför allt organisationerna inbördes men olikheter förekommer även inom respektive organisation. Förhållandena i dessa avseenden, som relativt snabbt kan förändras från tid till annan, belyses av den i bilaga 911 intagna sammanställningen av från vissa frivilligorganisationer erhåll- na uppgifter beträffande budgetåret 1973/74. Sammanställningen ger ingen fullständig bild av verksamheten. Sålunda är t ex inte ungdomsut- bildningen eller föreningsverksamheten redovisad.

För att säkerställa att verksamheten över huvud taget hålls i gång bör varje organisation för kostnader för administration och ersättning till funktionärer av statsmedel ha ett ”grundbidrag". De bidragsmedel som härutöver erfordras bör vara beroende av omfattningen och arten av den verksamhet som bedrivs inom organisationen.

Enligt UFV måste fördelningsprincipen vara, att ju mer aktivitet, som ådagalägges inom ramen för den frivilliga försvarsverksamheten, desto högre statsbidrag bör utgå vid i övrigt lika förhållanden. Vid fördelningen av medlen måste hänsyn tas till en stor mängd omständigheter. UFV an- ser att bl a följande faktorer bör ligga till grund för beräkning av statsbi- dragets storlek, nämligen rekrytering, medlemsantal, medlemsstockens sammansättning, antalet lokala och regionala enheter, utbildningens om- fattning såsom antalet deltagare och fullgjorda utbildningstimmar, antalet funktionärer av olika slag och kostnaderna för dessa, omfattningen av av- talstecknandet och registreringen och krigsplaceringen av B-personal samt omfattningen av upplysnings- och informationsverksamheten. Andra fak- torer av betydelse är bl a ivad mån utbildningen bedrivs i organisationens eller myndighetens regi samt hur basen för rekryteringen är beskaffad.

Med det underlag som stått till UFV förfogande finner utredningen att det är helt nödvändigt med väsentlig medelsförstärkning om den frivilliga försvarsverksamheten i fortsättningen skall kunna fortgå i den omfattning och i de former, som statsmakterna avsett. UFV anser alltså att ÖB bör —

liksom hittills — efter samråd med de olika frivilliga försvarsorganisa- tionerna, som därvid har att i samband med årlig budgetbehandling redo- göra för sin organisation, verksamhet och planering, fastställa storleken av statsbidraget till respektive organisation. UFV förutsätter därvid att betydande kostnadsökningar blir följden. UFV håller inte för osannolikt att det ökade medelsbehovet för ledningsverksamhet _ uttryckt i ett genomsnittligt riktvärde med utgångspunkt från de former verksamheten bedrevs i under budgetåret 1974/75 kan komma att överstiga 50% eller för IV huvudtiteln omkring 1,75 mkr.

Övergången till större frihet för organisationerna att fördela tilldelade resurser måste kombineras med åtgärder som ger statsmakterna möjlighet att bedöma i vad mån de ökade insatserna av allmänna medel ger avsedd effekt. UFV menar att denna uppföljning bör ske genom en enhetlig och rationell planering och redovisning.

UFV har funnit att det inom frivilligorganisationerna finns intresse för

att skapa ändamålsenligare verksamhetsformer genom att exempelvis samordna administrativa rutinuppgifter för att därigenom få ökade resur— ser för ledningsverksamhet. UFV understryker sin positiva inställning till sådana angelägna åtgärder och föreslår att möjligheter skall föreligga till särskilda bidrag för att genomföra rationaliseringsåtgärder, som organisa- tionerna kan finna nödvändiga.

VK 66 fann på sin tid att det var mycket angeläget att funktionärerna inom frivilligorganisationerna gavs skälig kompensation för sitt betydelse- fulla arbete för frivilligverksamheten. UFV har funnit att frivilligorganisa- tionerna och den verksamhet som dessa bedriver i många fall kan komma att stå eller falla med funktionärerna och detta beroende på hur frågan om ersättning till dessa löses.

9.4.2. Hemvärnet

Det i förhållande till nuläget fria disponerandet av anslagsmedlen för kostnader för funktionärsarvoden och för administration, som UFV föreslagit i föregående avsnitt, saknar aktualitet för hemvärnets vidkom- mande. Funktionärernas motsvarighet inom hemvärnet är som regel chefer för hemvärnsförband och därmed fastare förankrade vid sin orga- nisation än frivilligfunktionärerna är vid sina. Hemvärnet såsom myndig- het och organisatorisk enhet inom armén har alltså en annorlunda ställ- ning än frivilligorganisationerna. Detta gör att man inte lämpligen kan lösa frågan om ersättning till funktionärerna inom hemvärnet på samma sätt som för dessa organisationer.

UFV har därför funnit att det för hemvärnets vidkommande inte är påkallat med någon annan ändring av nuvarande föreskrifter rörande arvoden till hemvärnsbefäl m fl än en skälig uppräkning av arvodesbelop- pen. Sådan uppräkning är väl motiverad dels med hänsyn till penningvär— desförändringen sedan den 1 januari 1972, då beloppen senast justerades genom ändring av det 5 k bisysslobrevet, dels också med hänsyn till att kretshemvärnschefer och hemvärnschefer — oaktat UFV förslag innebär förenklingar av de administrativa uppgifterna A ändock fått ökad arbetsbörda genom att uppgifter i samband med den kommunala beredskapen tillkommit. UFV föreslår även att rikshemvärnschefen får bestämma hur årsarvodena till hemvärnschefer skall fördelas med hänsyn till hemvärnsområdenas storlek m m.

Vidare bör enligt UFV uppfattning kretshemvärnschefernas ställföre- trädare och adjutanter ävensom musikledare bli berättigade till arvoden. UFV förslag att nu nämnd personal måtte bli arvodesberättigad framställs med hänsyn till nuvarande omfattning av vederbörandes arbetsuppgifter.

UFV förslag till nya arvodesbelopp för hemvärnsbefäl m fl framgår av följande tablå. Vid upprättandet av denna har UFV jämväl beaktat den minskning och förenkling av det administrativa arbetet som ett genom- förande av UFV förslag beträffande dagpremiesystemet skulle föra med

s1g.

Befattning Nuvarande Av UFV föreslaget årsarvodc årsarvode kr kr Kretshcmvärnschef 1 140 2 000 Hemvärnschefi hemvärnsområde med högst 100 hemvärnsmän 900 0 llemvärnschefi hemvärnsområde 2 300 med över 100 hemvärnsmän ] 320

Ställföreträdande hemvärnschef, hemvärnskompanichef, adjutant vid hemvärnsområde och ungdomsledare vid ungdomsavdelning 360 500 N_ vtillkom mande kategorier Ställföreträdande kretshemvärnschef 500 Adjutant vid hemvärnskrets — 500 Musikledare — 500

Högst 2 300 kr enligt rikshemvärnschefens bestämmande.

Kostnaden för den föreslagna uppräkningen av arvodena beräknas till omkring 1,40 mkr för år och för utökningen av kretsen arvodesberättiga- de till ca 0,20 mkr för år.

De totala kostnadsökningarna för arvodena inom hemvärnet blir så- ledes omkring 1,60 mkr för år.

10. Kostnadsförändringar och prioriteringar

UFV har i kapitel 7—9 redovisat sina förslag om förbättrade förmåner till frivilligpersonalen, I detta kapitel redovisas de beräknade kostnadsföränd- ringarna med anledning av förslagen. Först redovisas förändringarna avseende deltagare i frivillig försvarsutbildning och vid frivillig tjänstgö- ring i krigsbefattning. Därefter tar UFV upp kostnadsfrågan i vad avser ersättningar till funktionärer och hemvärnsbefäl m fl.

10.1. Förmåner vid utbildning och frivillig tjänstgöring i krigsbefattning

Redovisade kostnadsförändringar skall jämföras med den i avsnitt 4.4 lämnade redogörelsen för förmånssystemets nuvarande kostnader på grundval av förhållandena utbildningsåret 1973/74. Vid beräkningen har UFV likaså utgått från utbildningsvolymen m m utbildningsåret 1973/74 isyfte att möjliggöra rättvisande jämförelser.

Vid kostnadsberäkningen av dagpenningen utgår UFV från 20 kr som nytt dagpenningbelopp med hänsyn till antaganden om konsekvenserna av ett genomförande av den av 1975 års vårriksdag beslutade penningbi- dragsmodellen för värnpliktiga under grundutbildning. I fråga om ersättning vid KFÖ antas det genomsnittliga dagsbeloppet för A- och B-personalen vara 55 kr samt för värnpliktiga 100 kr. Beräkningarna om kostnadsförändringen för utbildningspremierna vid befordringsutbildning grundar sig på de i avsnitt 7.3.4 redovisade exemplen på premiebelopp. Kostnaden för dagpremie till hemvärnsmän är beräknad efter att 50 % av hemvärnsmännen i allmänna hemvärnet fullgör minst 20 timmar per år, 40% 10—12 timmar per år samt att 10% inte fullgör någon sådan utbildning. Beräkningen av kostnaden för marknadslön till A- och B-personalen slutligen utgår från en antagen genomsnittlig timlön om 15 kr brutto.

I tabell 1011 redovisar UFV de beräknade kostnadsförändringarna totalt och fördelat på dels av utredningen tillämpade utbildningsmoduler och dels ersättningsformer. Hemvärnsmännens utbildning redovisas sär- skilt i tabellen med hänsyn till att kostnaderna för dessa bestrids i särskild ordning.

Tabell 10:l Kostnadsförändringar enligt UFV förslag till förmåner vid frivillig utbildning och tjänstgöring i krigs- befattning (mkr)

Förmånsslag BU och KU GU RU 1-'riv. tjg” Hemvärnsmäns utb. Ungdoms—Summa ___—— utbild— Allm. hv. Driftv. ning Dagpenning + 0,330 + 0,460 + 0,030 + 0,150 + 2,000 + 0,010 + 2980 Sjukers. vid KFÖ (brutto) + 1,0000 + 0,10017 + 1,100 Dagpremie (— 0,300)C + 0,400 + 1,000 + 0,020 + 1,120 Utbildningspremie + 0,125 + 0,250 + 0,030 + 0,405 Pcnningbidrag, servicearvode + 0,115” 0,650 -— 0,5 35 Marknadslön vid friv. tjg över 8 dagar i följd + 0,500 + 0,500 Reseersättning + 0,220 + 0.220 + 0,440 Färdkostersättning + 0,100 + 0,100

Summa + 0,790 + 0,710 + 0,730 + 0,500 + 3,250 + 0,030d + 0,100 + 6.110

a Betalas av myndighet. b Tillkommer kostnad för befattningspenning. C Jämför avsnitt 73.32. 'I Kostnaden belastar ej statsbudgeten.

Som tabellen 10:l visar utgör den sammantagna bruttokostnadsök— ningen ca 6,1 mkr. Ökningen beräknas fördela sig på frivilligorganisa— tioner och myndigheter enligt följande.

Militära och civila myndigheter utom hemvärnet '" 1,615 mkr if'rivilligorganisationer + 1215 mkr Hemvärnet (allm hv) + 3.250 mkr Företagen (driftv) + 0,030 mkr Summa + 6.110 mkr

Förslaget innebär att totalkostnaden inom försvarsmakten och total- försvarets civila del för förmåner till frivilligpersonal under utbildning och frivilligtjänstgöring stiger från 17,6 mkr till omkring 23,7 mkr eller med ca 35 %. Utslaget på det totala statsanslaget till frivilligorganisatio- nerna och hemvärnet för budgetåret 1974/75 medför UFV förslag ett i procent räknat ökat medelsbehov på g,..g %.

UFV förslag grundar sig bl a på bedömningar om frivilligpersonalens behov och insatser samt på hänsynstagande till förmånsförbättringar som genomförs eller planeras för värnpliktig personal. Kostnadsökningen åtgår för att kompensera frivilligpersonalen för vad den förlorat genom prisstegringar sedan den 1 juli 1970 då huvuddelen av de nuvarande förmånerna fastställdes. Om man i begreppet oförändrade kostnader innefattar även skälig priskompensation, uppfyller UFV förslag i denna del det i direktiven angivna villkoret beträffande kostnadsramen.

10.2. Ersättningar till funktionärer och hemvärnsbefäl

Beträffande uppräkningen av medelstilldelningen för funktionärsverk— samheten och för administrationen inom frivilligorganisationerna samt för arvodena till hemvärnsbefäl m fl har UFV förutsatt att betydande kostnadsökningar kan bli följden. Om anslaget till ledningsverksamhet räknas upp med t ex 50 % i förhållande till läget budgetåret 1974/75 blir kostnadsökningen ca 1,75 mkr.

De föreslagna höjda årsarvodena för hemvärnet och förslagen om ut- ökning av kretsen arvodesberättigade beräknar UFV kosta omkring 1,6 mkr för år.

10.3. Prioriteringar

Med hänsyn till att huvuddelen av den beräknade kostnadsökningen för i vart fall förmåner vid utbildning och tjänstgöring tas i anspråk för att återställa förmånerna till 1970 års penningvärde är ökningen inte mer omfattande än att den bör kunna genomföras i ett sammanhang.

Även om UFV sålunda anser att någon fördelning av kostnadsökningen över flera budgetår inte skall behöva ske har utredningen bedömt det vara lämpligt att lämna förslag till angelägenhetsgradering av förbättringarna för den händelse det av ekonomiska skäl inte skulle vara möjligt att genomföra hela förslaget samtidigt.

Vissa av de föreslagna förbättringarna beräknas inte kräva några påtagliga kostnadsökningar. Detta gäller de värnpliktssociala förmånerna.

Vad gäller de mera resurskrävande reformerna prioriterar UFV dessa enligt följande, varvid siffran 1 anger högsta prioritet.

1. Ersättningar till funktionärer och årsarvoden till hemvärnsbefäl m fl 2. Åtgärder för att genomföra föreslagna nya principer för konstruk- tionen av ersättningssystemet vid utbildning och tjänstgöring i krigs- befattning

3. Reseersättningar (bilersättning)

Med hänsyn till de otillfredsställande ersättningsförhållandena, som f n gäller för funktionärer mfl och att i vart fall vissa organisationer har oroande svårigheter att rekrytera sådana, prioriterar UFV denna fråga högst.

Beträffande de åtgärder som avses i punkt 2 vill UFV framhålla att tidpunkten för genomförandet av både premiesystemet vid befordringsut- bildning och ersättningssystemet vid KFÖ (motsv) bör samordnas med genomförandet av det av 1975 års vårriksdag beslutade nya ersättnings- systemet för värnpliktiga.

Bilaga 3:l Grund- och repetitionsutbildning för A- och B-personal enligt gällande kursplaner

Tabelll Grund- och repetitionsutbildning för A-personal inom försvarsmakten enligt gällande kursplaner (1974)

Utbild- Armén Marinen Flygvapnet ning SBS1 SRK SLK SKBR SRK SLK SKBR Grundkurs (Gk) 96nm 126nm 126nm iminm2126nm rzenm Befälskurs | (Bk I) 72 tim 126 tim 126 tim 96 tim3 126 tim 126 tim KFÖ KFÖ KFÖ KFÖ KFÖ KFÖ/ 8-10 dgr 8—1 0 dgr 8-10 dgr 10 dgr motsv Befälskurs , H(Bk2) 72nm 126nm genm4126nm 126nm KFÖ KFÖ KFÖ KFÖ KFÖ KFÖ KFÖ]

8-1 0 dgr 8-10 dgr 8-10 dgr 8-10 dgr 10 dgr motsv

lill

Instr.kurs

lk 126 tim 126 tim 96 tim 126 tim 126 tim

Instr.kurs P-skede praktik 126 tim 126 tim 136 tim 20 dgr 20 dgr

(lkP) l l l 1

Högre

ledarkurs 126 tim 126 tim 126 tim 126 tim

(Hlk) $ £ KFÖ/ KFÖ/ prakt. motsv. tjänstgör.

1) Utbildningen upphör fr o m utbildningsåret 1975/76 2) Vintertid 18 tim 3) Vintertid 40 tim 4) Avser sommar. Dessutom 100 tim sommar resp 18 tim vintertid.

Tabe112 Grund— och repetitionsutbildning kursplaner (1974)

för A-personal inom totalförsvarets civila del enligt gällande

Utbild— Civila krigssjukvården Bilförare Djurvårdare ning SKBR FAK, SKBR SBS

Grund- Utbildningen avser A-perso— Grundutbild ningen av bil- Grundutbildningen avser utbild- nal för civila krigssjuk- förare omfattar sammanlagt djurvård inom jordbruket

nio veckor och är uppdelad och omfattar:

ning värden. Den omfattar tre

skeden enligt följande: på tre skeden enligt föl-

jande: Gk l18 tim Skede I 134 tim Gk 130 tim 1-”k1 45 tim Skede 11 132 tim Fk I 70 tim Fk II 45 tim Skede III 90 tim Fk II ej fast- (+ ev 42 tim) ställt Rep- Repkurs omfattande Reputbildning omfattande Repkurs i allmän djur- utbild- 60 tim/4 år 45 tim/4 är värd ning dels som fullgjord avbytar- tjänst minst 10 dgr under 4 är,

dels som separat allmän försvarsutbildning 10 tim. Repkurs infaller efter Gk.

Tabell 3 Grund» och repetitionsutbildning för B-personal inom försvarsmakten och totalförsvarets civila del en- ligt gällande kursplaner (1974)

Utbild— Armén Marinen Flygvapnet Civila ning SRK” SLK SKBR total- försvaret SRK A) Grund— utbildning GK 1 45 t 45 t 45 t Ca 40 t enl 40—80 t 45 t CÖrlB/CK enl flottilj- GK 2 42 t 45 t bestämmande. Kan chefs be- ävcn genomföras stämmande vid kurs för A- personal som del av sådan kurs Betäls- Befälskurs 1 för A-personal kurs B) Repe Högst 80 t Linder en 4—ärsperiod. 40 t eller 6 dgr 22 t titions— Regelmässigt minst 40 t. Genom- för varje 4-års- under en utbild— förs främst som tillämpningsövning— period 4-årsperiod ning ar vid eget förband

Vidareutbildning med bibehållande av B-avtal gäller endast B-personal inom hemvärnet.

Bilaga 3:2 Omfattning av frivillig försvarsutbild—

Tabell 3:l Frivillig befälsutbildning och övrig utbildning 1973/74

ning utbildningsåret 1973/74

Org Bef utb (Bk) Kompl utb Övr utb. Summa Delt Tim Delt Tim Delt Tim Delt Tim

CFB ] 250 60 000 7 950 270 000 — — 9 200 330 000 l'RO 3 320 416 14 900 275 14 200 419 25 420 FVRF 600 19 400 600 19 400 — — 1 200 38 800 SRK — — 26 570 26 570 SBK — — — — 5 589 207 500 5 589 207 500 SA FR — — 3 160 24 000 — — 3 160 24 000 SVOIf — 100 1 200 50 150 150 1 350 SliRO -— — — — 100 2 425 100 2 425 SFF — 537 37 600 537 37 600 FFK — — — 388 5 525 388 5 525

Summa 1 853 79 720 12 226 329 500 6 965 267 970 20 769 673 190

Tabell 3:2 Utbildning för hemvärnsmän inom hemvärnet” 1973/74

Utbildning

Antal deltagare Antal timmar

Kontrakterad utb Ovrig utb Driftvärnsutb

Summa

69 000 1 186 000

1 900 100 000 13 000 267 000 83 900 1 553 000

Därutöver förekommer inom hemvärnet repetitionsutbildning och frivillig tjänst- göring för B—personal om totalt 173 000 timmar.

Tabell 3:3 Frivillig utbildning för A- och B-personal 1973/74 Org Grundkurs Bef kurs lnstr kurs Hl kurs RU/Repkurs RU/KFÖ Kompl utb Summa

Delt Tim Delt Tim Delt Tim Delt Tim Delt Tim Delt Tim Delt Tim Delt Tim

FAK 109 8 040 261 22 140 48 1 368 — 218 6 678 — — FRO 80 6 400 1 120 — — — — 120 4 800 — — 116 3 515 317 14 835 SRK 1425 69 891 42 5 292 56 4 480 — 1 193 19 341 1750 10 500 — 4 466 109 504 SLK 1 318 136 312 398 50148 45 5 670 11 1 386 1074 32 220 8 879 108 985 531 5 310 12 256 340 031 SBK — . 114 6 700 — — — — — 114 6 700 SKBR 395 39 800 211 26 586 34 5 508 — 2 380 47 300 475 33 240 660 11 000 4 155 163 434 SBS 342 44 460 135 11 000 » 125 5 625 (234)a (20 814)” — — 836 81 899

S:a 3669 304903 1048115286 183 17026 125 8086 5110 115964 11338 173539 1307 19825 22780 754629

636 38 226

a Avbytartjänst.

Bilaga 6:1 Sammanställning av synpunkter och förslag från frivilligorganisationer och myndigheter om förmåner till frivillig personal

UFV har från frivilligorganisationer och myndigheter inhämtat synpunk- ter innehållande förslag och önskemål beträffande frivilligförmånerna. Synpunkterna har lämnats både skriftligen och muntligen vid samman- träden och vid av UFV företagna studiebesök.

1. Förslag fran Frivilligorganisationernas samarbetskommitté och rikshemvärnschefen

Idet följande redovisas skriftliga förslag som lämnats till UFV av en inom Frivilligorganisationernas samarbetskommitté (FOS) upprättad arbets- grupp samt från rikshemvärnschefen.

FOS arbetsgrupp anser att gällande ersättning vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning är otillfredsställande och föreslår att ett frivilligtrakta- mente om 32 kr/dag införs istället. Likaså menar arbetsgruppen att reseersättningen till elev, som är berättigad att åka med eget fordon, är klart otillfredsställande.

I bestämmelserna om familjebidrag bör intagas en föreskrift om att även kurs avsedd att höja kompetensen berättigar till sådant bidrag, framhåller arbetsgruppen, som också anser att ilygrisktillägg bör utgå enligt samma grunder som för värnpliktiga. Vidare bör ersättning till frivilligpersonal och till hemvärnsmän samordnas i högre grad än som nu är fallet.

Beträffande de till frivilligorganisationernas funktionärer utgående arvodena föreslår arbetsgruppen, att arvodena omvandlas till skattefria premier. Om detta ej går att genomföra, bör enhetliga regler vid de lokala taxeringsmyndigheternas prövning av avdragsgiltighet införas. Vidare föreslås höjning av maximibeloppet för funktionärsarvodet (premien) i likhet med vad som skett för hemvärnet.

Arbetsgruppen erinrar om att gällande bestämmelser om förmåner till instruktörer inom frivillig försvarsutbildning helt är avpassade för fast anställd personal inom försvarsmakten. Arbetsgruppen framhåller därvid att instruktör, som innehar fast anställning inom försvaret, erhåller vid kurser av viss längd dagarvode med 25 kr (50 kr på lördagar), varvid vederbörande inte går miste om sin vanliga inkomst i anställningen. En instruktör ur frivillig försvarsorganisation däremot erhåller visserligen

samma dagarvode men är tvingad att ta ledigt från sitt arbete med förlorad arbetsinkomst som följd eller åsamkas utgifter för sådan hem- hjälp, som måste anskaffas för att instruktörstjänsten skall kunna fullgöras. Arbetsgruppen, som anser att åtskillnad bör göras mellan ordinarie/tillfällig instruktör (militär befattningshavare) och frivillig- instruktör (medlem av frivilligorganisation), föreslår att frivilliginstruktör alltid erhåller timarvode och att vid kurser av sådan längd att dagarvode utbetalas — timarvodet maximeras till 90 kr/dag.

Slutligen anser arbetsgruppen att bestämmelser bör utarbetas om förmåner under beredskap och krig för A- och B-personalen.

Rikshemvärnschefen har, utöver vad som framkommit i det gemen- samma arbetet i FOS, framfört önskemål om att in- och utryckningsresor till hemvärnets utbildning får företagas med flyg ävensom att flygrisk- tillägg får utgå, allt enligt samma grunder som för värnpliktiga. litt starkt önskemål är att kretshemvärnschefs ställföreträdare och adjutant erhåller årligt arvode om 360 kr samt telefonersättning i likhet med kretshem- värnschef. Beträffande premier och traktamenten till hemvärnets B—per- sonal uttalar vidare rikshemvärnschefen önskemål om mer enhetliga regler på lång sikt för förmåner till all frivillig personal. På kort sikt bör mer likformighet vad gäller utbetalningsförfarande och administration eftersträvas.

Il. Frivilligorganisationernas svar på UFV enkätundersökning

[ anslutning till att UFV i september 1974 inhämtade statistikuppgifter m m från frivilligorganisationerna hemställde UFV om organisationernas synpunkter på vissa frågor om förmåner till frivilligpersonal, som aktuali— serats vid bearbetningen av FOS och rikshemvärnschefens förslag m m enligt ovan.

En sammanfattning av frivilligorganisationernas synpunkter beträf- fande förmåner till kursdeltagare, funktionärer och frivilliga instruktörer lämnas i det följande.

Förmåner till kursdeltagare

Beträffande frågan om vilken av de alternativa ersättningsmodeller (vilka närmare behandlas i kapitel 6), som kan anses lämplig för att förenkla ersättningssystemet för frivilliga, förordades i första hand ett system med schablonersättning och premier. CFB framhåller att nuvarande system med traktamente, utbildningspremier och familjebidrag enligt samma normer som nu gäller synes vara mest lämpligt. FVRF, FRO och SBK anser ett system med sjukpenningersättning vara tänkbart och SBS framhåller att förmånerna till kursdeltagare är fullt tillräckliga. Vidare förordar bl a SRK och KAROF att ersättningen till A- och B-personal bör vara lika vid repetitionsutbildning respektive frivillig tjänstgöring i krigs- befattning.

På frågan om nuvarande utbildningspremier är rätt avvägda framhåller

FRO att organisationen har en grundkurs i telegrafi på 190 timmar för vilken högre ersättning än för normal grundkurs vore motiverad. SAFR understryker att väsentliga ekonomiska förbättringar är nödvändiga både för ordinarie och FBU-utbildning till reservofficer. CFB lämnar ingå- ende synpunkter och förslag till förbättrade premier avseende vidareut- bildning av sergeanter och fänrikar inom FBU befordringsutbildning. Bl a föreslår CFB en uppräkning av premierna för löjtnants- och kaptenskurs så att summan av dessa blir densamma som t ex ROK [. CFB föreslår att premien för sergeantkurs skall höjas till 1 200 kr.

Frivilligorganisationerna lämnar vidare förslag till angelägenhetsgrade- ring för förbättringar av olika ersättningsformer med hänsyn till bedömd effekthöjning på frivilligverksamheten. Angelägenhetsgraderingen, som avser funktionärsarvoden, instruktörsarvoden, traktamente, premier och familjesocialt stöd till kursdeltagare, görs olika av organisationerna. Bl a CFB och FVRF prioriterar traktamente och premier till kursdeltagare högst. Bla FMCK, SBS, SRK och SLK ger förbättrade funktionärs- arvoden och därefter förbättrade instruktörsarvoden högsta angelägenhet. FRO bedömer frågan om ersättning till funktionärerna för havda kost- nader. rese- och telefonersättning, traktamente vid förrättningar samt ersättning för mistad avlöning i vissa fall vara mest angeläget.

Rmktiorzärsan'oden

I fråga om arvoden till funktionärer inom de frivilliga försvarsorganisa- tionerna hemställde UFV om synpunkter på om nuvarande bestämmelser för fördelning av anslagsmedlen till funktionärsarvoden är lämpliga i fråga om

a. fördelningen mellan organisationerna, b. fördelningen inom organisationerna på central/regional och lokal nivå, c. fördelningen på ersättningsberättigade funktionärer.

UFV aktualiserade också frågan om möjligheterna att genom en förbättrad administrativ samordning inom och mellan frivilligorganisa- tionerna frigöra medel fört ex höjning av funktionärsarvodena.

] det följande redovisas i sammandrag organisationernas synpunkter och förslag på de angivna frågorna.

[ sitt svar framhåller CFB att en översyn av nuvarande bestämmelser för fördelningen av ifrågavarande anslagsmedel är önskvärd och att likartade entydiga bestämmelser, lika för alla frivilligorganisationerna, bör eftersträvas. Frågan om sammanslagning av ”administration” och ”ersättning till funktionärer” till en post bör övervägas. Regionala förbund bör ha möjlighet att fördela arvodena inom eget förbund. Möjligheter för centralorganisation att ge tillstånd till avvikelse från utfärdade normer bör finnas. Vidare framhöll CFB att ungdomsledare bör jämställas med övriga funktionärer.

FRO framhåller att det finns ett behov att fördela anslaget till fler funktionärer än vad som förutsätts i bestämmelserna, dvs även till sådana funktionärer som inte har ”ledande” ställning (sekreterare, kassaför-

valtare), men som annars arbetar med rekrytering/utbildningsplanering.

En mycket väsentlig förbättring skulle enligt FRO vara om funktio- närer, med uppgifter som kräver medverkan vid genomgångar och planering tillsammans med samverkande myndigheter under dagtid kunde få ersättning för mistad lön, tex motsvarande sjukpenningbelopp. FRO föreslår att utöver funktionärsarvodet bör ersättning utgå för telefon- samtal i rekryterings- och utbildningsarbetet. Vid resor bör ersättning utgå som för statstjänstemän.

Beträffande frågan om förbättrad administrativ samordning framhåller FRO bl a att FRO ser möjligheter att genom rationalisering och sam- ordning av tex kassaärenden, och vissa andra rutinärenden minska arbetsbördan för vissa funktionärer, vilket med bibehållen storlek på arvodena skulle medföra större ersättning för samma arbete. Önskemålet är enl FRO gemensamma expeditionella resurser för rutinärenden så att funktionärerna kan ägna sig åt ledningsverksamhet i större utsträckning.

SBS anser inte att nuvarande bestämmelser för fördelning av anslags- medlen till funktionärsarvoden är lämpliga och framhåller att man fått för litet i förhållande till andra organisationer. Eftersom organisationerna är olika uppbyggda - en del har avlönade funktionärer medan andra litar helt på frivilliga sådana — anser SBS att frågan om förbättrad administra- tiv samordning är svår att lösa.

Även SRK anser sig inta en missgynnad ställning beträffande fördel- ningen av anslagsmedlen till funktionärsarvoden och framhåller att det bör vara högre maximibelopp på dessa.

SLK och SKER framhåller att inga möjligheter finns att frigöra administrationsmedel för att höja funktionärsarvodena.

SBK anser att nuvarande anslag bör uppjusteras. Kontinuerlig upp- följning bör ske av tilldelade medel för att möjliggöra en omfördelning av dessa mellan organisationerna. SBK anser att fördelningen av funktionärs- arvodena enligt gällande normer bör överlåtas åt klubben.

FMCK framhåller att nuvarande fördelningsprinciper är lämpliga, Dock borde storleken på tilldelad ram vara variabel och det årliga arvodet borde maximeras till 1 500 kr respektive 500 kr till ungdomsledare. [ frågan om administrativ samordning framhåller FMCK att de mer kamerala funktionerna är fördelaktigt att samordna men att varje organisation måste få behålla en del så att individualiteten inte för- svinner.

Förmåner till tillfälliga instruktörer

Frivilligorganisationerna lämnar följande svar på frågan om nuvarande bestämmelser beträffande förmåner till instruktörer är lämpliga i vad avser arvode, rese- och traktamentsersättning samt ersättning för mistad avlöning.

CFB framhåller att det inom FBU förekommer utbildning på olika nivåer som kräver olika kvalificerade instruktörer. Mot den bakgrunden bör enligt (*FB övervägas om inte instruktörsarvodet — såväl tim- som dagarvodet — bör omformas till att i stort följa lönegradsgrupperingen.

Som beräkningsgrund skulle eventuellt användas de övertidstillägg för timme som lönegradssystemet innehåller. Härigenom skulle man enligt CFB bättre kunna säkerställa att man erhåller instruktörer av samma kvalitet som förutsätts inom det obligatoriska utbildningssystemet. CFB aktualiserar vidare en anknytning av arvodena till ianspråktagen tid (verksamhetstid) istället för enbart till lektionstimmar för att därigenom medge ersättning för den nödvändiga förberedelsetiden eller tid för ordnande efter övningar och dylikt. FRO och FVRF anför liknande synpunkter. SKBR och FRO anser att arvodet på 25 kr/dag vid längre kurser är otillfredsställande. FRO framhåller att en bättre form för ersättning för mistad lön erfordras. SKBR finner det lämpligt att timarvode utgår även vid kurser omfattande mer än två dagar i följd, dock att arvodet kan maximeras per dag. SBS framhåller att instruktörs— arvodet är helt uppgjort för militära befattningshavare. FVRF och SRK förordar att vårdebeständighet införs för arvodena. KAROF menar att ökade möjligheter att höja timarvodesbeloppet för kvalificerade instruk- törer är önskvärt.

111. Förslag från 1974 års rikshemvärnsting och CFB riksstämma 1975

19 74 ars rikshemvärnsting

Rikshemvärnschefen har genom skrivelse den 10 december 1974 till UFV överlämnat vissa vid 1974 års rikshemvärnsting framförda motioner om förmåner till hemvärnspersonal samt centrala förtroendenämndens ut- låtanden över motionerna. Rikshemvärnschefen hemställde att UFV skulle ta upp motionerna till behandling. Motionerna till rikshemvärnstinget avser förslag om

-- förbättrad ersättning vid användande av eget fordon, rätt till traktamente vid årlig utbildning enstaka dag utöver 20 respektive för befäl 34 timmar, _ värdebeständighet och skattefrihet för hemvärnsbefälets årliga arvo- den,

frågan om mer rättvis ersättning till hemvärnspersonal som medverkar i efterspaningstjänst m m,

-— förenklade administrativa ersättningsrutiner, — förmånernas anpassning till penningvärdeförändringen, —— ersättning till musikhemvåirnsmän, tilldelning av medel för försvarsområdenas förtroendenämnder, flygresa isamband med hemvärnsutbildning samt ersättning till hemvärnsmän som är egna företagare, lantbrukare m fl.

C FB riksstämma ] 975

Överstyrelsen för ("FB har med skrivelse den 26 februari 1975 till UFV överlämnat vissa motioner till CFB riksstämma 1975 med framhållande

av vikten att i motionerna föreslagna förbättringar kommer till stånd. Motionerna avser

— höjning av dagtraktamentet från 12 kr till 24 kr, — indexreglering av samtliga förmåner för frivillig personal, — ökade arvoden till ungdomsledare inom FBU samt — justering av utbildningspremierna för befordringskurser.

IV. Vissa synpunkter från myndigheter

Vid överläggningar som UFV har haft med representanter för försvars- staben, arméstaben, marinstaben, flygstaben, försvarets civilförvaltning och arbetsmarknadsstyrelsen har bla följande synpunkter framförts.

l. Betydelsen av samordning av olika förmåner till frivillig personal inom totalförsvaret samt behovet av administrativa förenklingar, som minskar kostnaderna för ersättningarnas administrering.

2. Rekrytering av funktionärer inom de frivilliga försvarsorganisatio- nerna är inte helt tillfredsställande. Behov föreligger av ökade statsanslag till funktionärsarvoden. Samtidigt bör möjligheter till rationaliserings- åtgärder rörande den administrativa och kamerala verksamheten inom fri- villigorganisationerna tillvaratas.

3. Frågan om ersättning vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning måste lösas snarast. G_ällande bestämmelser orsakar svårigheter för verk- samheten och de enskilda frivilliga.

4. införande av enhetliga regler för fördelning och hantering av statsbidrag med vidgade möjligheter för frivilligorganisationerna att be- stämma över statsmedlens fördelning i vissa avseenden. Enhetliga prin- ciper för budgetering och redovisning av förmåner till frivilliga under repetitionsutbildning erfordras.

5. Åtgärder för att lösa kvarhållandeproblemet beträffande A- och B-personal. Myndigheterna har större svårigheter att hålla kvar redan utbildad personal än att rekrytera ny personal.

6. Bestämmelserna rörande premier vid befordringsutbildning samt traktamente bör ses över i syfte att nå enhetlighet. Särskild kompensa- tion för kostnader för tillsyn av egna barn vid deltagande i frivillig utbildning kan stimulera till ett bredare rekryteringsunderlag.

7. Önskemål om vidgade möjligheter för civil personal att erhålla ersättning för mistad avlöning vid tjänstgöring som tillfälliga instruktörer i samband med frivillig utbildning inom totalförsvaret. Beslutanderätten rörande utbetalande av ersättning för mistad avlöning till instruktörer föreslås delegeras i ökad utsträckning.

l l l ___—l

Bilaga 7:1 Förslag till förordning om förmåner till frivillig personal samt kommen—

tarer till förslaget

Bestämmelser om förmåner till personal i frivilliga försvarsorganisationer och hemvärnet under utbildning och tjänstgöring

Allmänna bestämmelser

I denna förordning förstås med

frivillig: den som är medlem i frivillig försvarsorganisation eller antagen i hemvärnet om inte annat gäller enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 39 %.

utbildning: utbildning för verksamhet inom totalförsvaret enligt kun- görelsen om frivillig försvarsverksamhet (1970:301) och hemvärnskun- görelsen (l970:304),

tjänstgöring i krigsbe/kzttning: tjänstgöring enligt kbr den 17 maj 1963 med bestämmelser om frivillig tjänstgöring vid krigsmakten rn m, avdel— ning III punkt c).

Frivillig erhåller under utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning förmåner enligt 4—34 åå. Till hemvärnsman i allmänna hemvärnet utgår förmåner enligt denna förordning även vid tjänstgöring enligt 19 & hem- värnskungörelsen (1970 1304).

Avses tjänstgöring i krigsbefattning omfatta mer än åtta dagar i följd - och fullgörs den i annan ordning än i samband med krigsförbandsövning utgår avlöning m m enligt vad därom särskilt stadgas.

3?

Frivillig erhåller vid tjänstgöring under beredskapstillstånd och krig förmåner enligt andra stycket.

Krigsfrivillig, hemvärnsman i allmänna hemvärnet samt A- och B-perso- nal inom försvarsmakten erhåller förmåner enligt de grunder som gäller för värnpliktiga vid tjänstgöring enligt 27 å 2 mom och 28 %& värnplikts- lagen (l?41:967). A— och B-personal inom totalförsvarets civila del erhåller de förmåner som enligt allmän författning, reglemente eller avtal

gäller för annan personal vid arbete av motsvarande slag. Hemvärnsman i driftvärnet erhaller avlöningsförmåner enligt 22 5.

Utbildning Och tjänstgöring med värnpliktsförmåner 4 %

Frivillig som vid krigsförbandsövning fullgör repetitionsutbildning för A- och B-personal eller tjänstgöring i krigsbefattning erhåller förmåner enligt de grunder som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen (19702676) gäller för värnpliktiga Linder repetitionsutbildning.

Frivillig som fullgör befordringsutbildning vid plutonsbefälsskola eller kadettskola för värnpliktiga erhåller förmåner enligt de grunder som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen (19701676) gäller för värnpliktiga under utbildning vid sagda skolor.

6?)

Kostnaderna för förmåner enligt 4 och 5 åå skall bestridas av de medel från vilka motsvarande kostnader för värnpliktiga bestrids.

Utbildning och tjänstgöring med dagpenning m m

Frivillig, utom hemvärnsman i driftvärnet, erhåller vid utbildning och tjänstgöring dagpenning, premier och övriga förmåner enligt 8—18 åå om inte värnpliktsförmåner i stället skall utgå enligt 4 och 5 åå.

8s'

Om ej annat följer av andra stycket utgår dagpenning enligt 9ä, dagpremie enligt 10% samt fri förplägnad enligt 15% för dag med

' sammanhängande utbildning eller tjänstgöring om minst sex timmar samt

för dag under vilken minst sex timmar tagits i anspråk för inryckning till eller utryckning från sådan utbildning och tjänstgöring.

Om repetitionsutbildning eller tjänstgöring i krigsbefattning för A- och B-personal, omfattande minst sex timmar, ej utan betydande olägenhet kan bedrivas sammanhängande får enligt överbefälhavarens närmare be- stämmande utbildningen eller tjänstgöringen fördelas på lämpligt sätt. I sådant fall utgår för dag under vilken minst tre timmar sammanhängande verksamhet bedrivs dagpenning och dagpremie med hälften av beloppen enligt 9 och 10 55.

SOU 1975:73 9 s

Dagpenning utgår vid utbildning eller tjänstgöring som enligt veder- börande myndighets bedömande erfordras för befattning inom totalför— svaret. Dagpenning utgår även vid av myndighet anordnad utbildning för tjänstgöring som frivilliginstruktör, funktionär och ungdomsledare inom frivillig försvarsorganisation eller hemvärnet samt vid tjänstgöring enligt 19 & hemvärnskungörelsen (l970:304).

Dagpenning utgör två gånger det lägsta penningbidrag som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen (l970:676) tillkommer värnpliktig under grundutbildning.

Omfattar utbildningen eller tjänstgöringen mindre än två dagar i följd utgår dagpenning endast vid utbildning eller tjänstgöring som avses i 10 &.

Deltagare i ungdomsutbildning erhåller ej i något fall dagpenning.

10.8

Frivillig erhåller dagpremie med 20 kronor vid årlig utbildning enligt 16 & hemvärnskungörelsen (19701304), vid tjänstgöring enligt 19% nämnda kungörelse, vid repetitionsutbildning för A— och B-personal samt vid tjänstgöring i krigsbefattning.

11%

Frivillig som genomgått utbildning som anges i följande tabell erhåller utbildningspremie med det belopp som i tabellen anges för utbildning— en.” Belbrdringskurs Grundutbildning Special- och Premie inom frivilliga för A— och B- befälskurs inom kronor,) befälsutbildningen personal hemvärnet Grundkurs * 100 B—personal — Grundkurs Speeialkurs 200 A-personal Furirskurs — ,_ 250 Överfurirskurs Gruppbeiälskurs Befälskurs 40 tim 400 (ledarkurs 1) Sergeantkurs vid Plutonsbefälskurs , 600 flygvapnet (ledarkurs 2) —— Plutonsbet'älskurs Befälskurs 80 tim 800 (lnstruktörskurs) Plutonsbefälskurs — (instruktörskurs/ Fanjunkarkurs praktik) 1 200 Kompanibcfälskurs (högre ledarkurs) Löjtnantskurs * — 1 500 Kaptenskurs - — 3 700

” Premie vid motsvarande personalvardsutbiIdning utgar enligt överbefälhavarens närmare bestämmande med belopp som beräknas i förhållande till utbildningens längd. [) Angivna belopp är preliminära (exempel).

125

Frivillig, som genomgått frivillig befälsutbildning till reservofficer för värnpliktig plutonsbefäl, erhåller utbildningspremie med 2 000 kronor. Om utbildningen omfattat även befattningsskede utgår i stället premien med 2 600 kronor.

13%

Frivillig erhåller vid färd för inryckning till och utryckning från utbild- ning och tjänstgöring fri resa mellan bostaden eller arbetsplatsen och utbildnings- eller tjänstgöringsplatsen.

Vid nödvändig tjänsteresa erhåller frivillig i den omfattning överbefäl- havaren och arbetsmarknadsstyrelsen bestämmer fri resa och traktamente enligt allmänna resereglementet (1952:735 ).

Frivillig erhåller vid tjänstledighet för nära anhörigs svåra sjukdom eller dödsfall fri resa inom landet till och från den plats där den frivillige med hänsyn till ändamålet med tjänstledigheten avser att vistas.

14%

Om transport ej kan ordnas genom utbildningsmyndighetens försorg, erhålles fri resa genom militär tjänstebiljett. Har sådan biljett ej tillhanda- hållits eller skulle med hänsyn till kommunikationsförhällandena fram- och återresa med allmänt kommunikationsmedel medföra avsevärd tids- förlust, utgår resekostnadsersättning enligt reseklass B i allmänna rese— reglementet (19521735). Vid resa tried tåg eller fartyg skall tjänstebiljet- ten avse plats i 2 klass och resekostnadsersättning utgå med högst det belopp som motsvarar kostnaden för avgift i denna klass. Vid resa med egen bil utgår ersättning för resan med samma belopp per kilometer som enligt bilersättningsavtalet gäller för en körlängd mellan 7 001 och 15 000 kilometer för budgetår jämte särskild ersättning med fem öre per kilometer för varje av förrättningen berörd medresande. Ersättning för resa till utbildningsplats utom eget försvarsområde får dock ej utgå med högre belopp än som motsvarar kostnaden för resa med tåg i 2 klass.

Vid fri resa får flygplan och taxibil användas enligt de grunder som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen (19702676) gäller för värnpliktiga.

155

Frivillig erhåller fri inkvartering och fri förplägnad. Kan dessa förmåner ej tillhandahållas utgår ersättning enligt de grunder som gäller för sådan ersättning åt värnpliktiga vid värnpliktstjänstgöring.

lbå

Frivillig erhåller särskild ersättning för flyg— och sjötjänstgöring enligt de grunder som gäller för värnpliktiga vid värnpliktstjänstgöring.

175

Frivillig har samma rätt till sjukvårdsförmåner och begravningshjälp som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen (19701676) tillkommer värnplikti- ga.

l8å

Särskilda bestämmelser gäller om frivilligs rätt till familjebidrag, gruppliv- försäkring och ersättning för skada och sjukdom under utbildning och tjänstgöring.

Frivillig har samma rätt till ersättning för skada på eller förlust av egendom som tillkommer värnpliktig vid värnpliktstjänstgöring.

Om frivilligs rätt att låna och lösa in beklädnadspersedlar och annan utrustning gäller särskilda bestämmelser i förvaltningsreglementet för försvarsmakten.

19%

Vid utbildning och tjänstgöring som avses i denna förordning tillhanda- håller vederbörande myndighet materiel, lokaler och övningsområden enligt de förvaltningsbestämmelser som gäller för myndigheten.

20%

Kostnader för sjukvårdsförmåner. begravningshjälp, familjebidrag, grupp- livförsäkring samt ersättning för skada och sjukdom under utbildningen och tjänstgöringen skall bestridas av de medel från vilka motsvarande kostnader för värnpliktiga bestrids.

2133

Kostnader för andra förmåner än som avses i 20 & regleras av överbefäl- havaren och arbetsmarknadsstyrelsen efter de riktlinjer som gäller för försvarets planerings- och ekonomisystem.

Särskilda bestämmelser för hemvärnet 22 %

Hemvärnsman i driftvärnet behåller under utbildning den avlöning och den rätt till pension och övriga förmåner som är förenade med anställ- ningen. För hemvärnsman med tim- eller ackordslön skall avlöningen utgå för antalet förlorade ordinarie arbetstimmar med medeltimförtjänsten beräknad enligt tillämpliga avlöningsbestämmelser eller gällande praxis inom området. Vid utbildning på fritid utgår ej övertidsersättning.

23s

Vid utbildning på fritid utgår dagpenning enligt 9 % och dagpremie enligt 10 %.

24å

Hemvärnsmän i driftvärnet som genomgått introduktionskurs för befäl eller kurs för hemvärnsinstruktör erhåller utbildningspremie med 400 kronor om kursen omfattar 40 timmar och med 800 kronor om kursen omfattar 80 timmar.

25%

Hemvärnsmän i driftvärnet erhåller fri resa enligt 13- —14 55 vid utbild- ning på ort där han ej skall utföra arbete i sin anställning.

26å

Hemvärnsman i driftvärnet erhåller under utbildning fri inkvartering och fri förplägnad enligt 15 &. Fri inkvartering tillhandahålles endast om hemvärnsmannen ej kan bo isin ordinarie bostad under utbildningen.

275

Vid tillämpningen av 25—26 %% skall skälig tid för resa mellan bostaden eller arbetsplatsen och utbildningsplatsen anses som utbildning.

285

Hemvärnsman i driftvärnet har under utbildning rätt till samma sjuk- vårdsförmåner och ersättning vid skada och sjukdom som isin anställ- ning.

29å

Hemvärnsmän i driftvärnet kan enligt vederbörande myndighets eller företags bestämmande erhålla tjänstefrihet med bibehållna avlönings- förmåner för att han skall få den vila som med hänsyn till utbildningen behövs för att han på ett från driftsäkerhetssynpunkt betryggande sätt skall kunna fullgöra ordinarie arbete.

305

Kostnad för sådana förmåner som avses i 22—24 och 28—29 åå bestrids i samma ordning som om hemvärnsmannen fullgjort ordinarie arbete eller tjänst. Kostnad för sådana förmåner som avses i 25—26 åå bestrids av medel som står till förfogande för hemvärnets övningar.

3lå

Kostnad för avlöning till arbetstagare inom byggnads- och reparations- beredskapen bestrids av särskilt anvisade medel.

329"

[ avtal som avses i 10 & kungörelsen (19591177) angående byggnads— och l reparationsberedskapen skall anges i vad mån myndigheten eller företaget får ersättning för utgifter i anledning av tjänstgöring inom driftvärnet.

33å

Hemvärnsbefäl, ungdomsledare och musikledare i allmänna hemvärnet erhåller årligt arvode med belopp som anges i nedanstående tabell.

Befattning Kronor Kretslremvarnschcf 2 000 Hemvärnschef 2 300” Stiilll'öreträdande kretshemvärnschef och hemvärnschef. lieinvärnskompanichef. adjutant vid hemvärnsområde och vid hemvärnskrets, ungdomsledare vid ungdoms— avdelning samt musikledare 500 ' Högst 2 300 kronor enligt rikshemvärnschefens bestämmande.

345

Kretshemvärnschef och hemvärnschef kan erhålla ersättning för telefon- kostnader enligt särskilda bestämmelser.

Hemvärnschef kan enligt försvarsområdesbefälhavarens bestämmande erhålla ersättning för att anskaffa erforderliga expeditions- och förråds- lokaler. Antagning av A- och B-persanal samt tillämpningsföreskrifter 35 %

Den som antages som A- eller B-personal skall vara svensk medborgare, medlem i frivillig försvarsorganisation och under antagningsåret fylla lägst 16 eller, om tjänstgöringen avser försvarsmakten, lägst 18 år samt äga nöjaktiga förutsättningar för tjänstgöringen.

36%

Den som vill bli antagen som A- eller B-personal skall avge förklaring om sitt hälsotillstånd. Den avtalsslutande myndigheten eller organisationen äger infordra andra uppgifter som fordras om personliga förhållanden av betydelse för tjänstgöringen.

37%

Före antagning av A- och B-personal skall den avtalsslutande myndig- heten eller organisationen samråda med andra berörda myndigheter.

38%

Försvarets civilförvaltning meddelar, efter samråd med berörda myndig-- heter och organisationer, närmare föreskrifter om utbetalning av för- måner enligt denna förordning utom förmåner enligt 22 och 29 åå.

39%

Övriga närmare föreskrifter och anvisningar för tillämpningen av bestäm- melserna i denna förordning meddelas _. i fråga om verksamheten inom försvarsmakten av överbefälhavaren och i fråga om verksamheten inom totalförsvaret i övrigt av arbetsmarknadsstyrelsen — efter samråd med försvarets civilförvaltning samt övriga berörda myndigheter och organisa- tioner.

40%

Vid tillämpning av 325—39 åå skall i fråga om verksamhet inom hemvär- net samråd äga rum även med hemvärnets centrala förtroendenämnd.

Kommentarer till förslaget till förmånsförordning

Fram till den 1 juli 1970 var bestämmelserna om förmåner till frivillig personal intagna dels i det sk frivilligbrevet och dels, i fråga om hemvärnsmän, i hemvärnskungörelsen. Genom 1970 års riksdagsbeslut om frivilligförsvaret begränsades bestämmelserna i frivilligbrevet till att gälla förmåner vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning. De grundläggan- de bestämmelserna om förmåner till frivilliga under utbildning samladesi ämbetsskrivelse den 5 juni 1970 (TKG 940/4602700136). Bestämmelser- na om förmåner till hemvärnspersonal intogs i ämbetsskrivelse den 27 maj 1970 (TKG 940/460:700135).

Med hänsyn till det ersättningssystem UFV föreslår är det knappast lämpligt att ha till stor del likartade bestämmelser på tre skilda håll. UFV förslag innebär att förmåner till frivilliga regleras genom en enda författning. UFV finner det också angeläget att markera principen om enhetliga förmåner till all frivillig personal på detta sätt. UFV är dock medveten om att sammanslagningen inte enbart har fördelar.

UFV förslag till förordning i det följande benämnd förmånsförord- ningen ' ersätter således dels äs 1970-06-05 med bestämmelser om förmåner till deltagare i frivillig försvarsutbildning (TKG 9401700136, ändr 9401720253 och 940 :7401 65) i det följande benämnd brev I, dels äs 1970-05-27 med bestämmelser om förmåner till hemvärnspersonal (TKG 9401700135, ändr 9401740171) i det följande benämnd brev II, dels ock

avdelning lll punkt 0) i det 5 k frivilligbrevet, kbr 1963-05-17 (TLA sid 129 med ändr, senast genom TKG 1402700124), i det följande benämnt brev lll.

Med hänsyn till att i förslaget olika bestämmelser sammanförts ien förordning samt till behovet av nya föreskrifter om förmåner vid utbildning och tjänstgöring inom det obligatoriska värnpliktssystemets ram har förordningen indelats i fem avdelningar. Den första avdelningen tar upp allmänna bestämmelser såsom förordningens tillämpningsområde m m. Den andra avser utbildning och tjänstgöring inom det obligatoriska värnpliktssystemets ram. Tredje avdelningen behandlar förmåner vid huvuddelen av den frivilliga försvarsutbildningen, då ”frivilligförmåner” skall utgå, dvs dagpenning, premier m m. I den fjärde avdelningen har samlats bestämmelser som gäller enbart hemvärnet. Därvid behandlas först förmåner till hemvärnsmän i driftvärnet (22—32 åå) och därefter arvoden m rn till hemvärnsbefäl. Femte och sista avdelningen omfattar bestämmelser om antagning av A- och B-personal samt föreskrifter om tillämpningsbestämmelser.

! &

Enligt nuvarande bestämmelser utgår förmåner oberoende av om veder- börande är medlem i frivillig försvarsorganisation eller inte. ] utbildnings- bestämmelserna finns däremot krav på medlemsskap för att man skall få deltaga i utbildning. Frivilligorganisationer har, understödda av ÖB. framfört önskemål om att föreskrift om medlemskap införes i förmåns- bestämmelserna.

Paragrafen motsvarar 1 5 i brev ! och ll.

Beträffande första stycket andra punkten innebär den i bilaga 811 föreslagna lydelsen av 195 hemvärnskungörelsen att bestämmelserna i förmånsförordningen blir i tillämpliga delar gällande dels vid efterspa- nings- och bevakningstjänst och dels vid tjänstgöring som musikhemvärns- man fullgör. Här torde få hänvisas till den allmänna motiveringen i kapitel 8.2.

Andra stycket har ej motsvarighet i brev I. Beträffande föreslagna ändringar av brev Ill hänvisas till bilaga 7:2. Bestämmelsen om att det är den avsedda längden av tjänstgöringen som är avgörande för val av ersättningsform innebär att om tjänstgöring, som avsetts pågå tex tre veckor, på grund av sjukdom m m avbryts efter några dagar, så skall marknadsmässig lön utgå. Hänvisningen i paragrafen till särskilt stadgande beträffande avlöningsförmåner för personal som fullgör frivillig tjänst- göring mer än åtta dagar i följd åsyftar det avtal eller den författning som förutsätts komma att fastställas.

Med krigsförbandsövning jämställs SÖ, FÖ, SFÖ och mobiliserings- övning. UFV har förutsatt att bestämmelser härom utfärdas i tillämp- ningsföreskrifter.

3?

Paragrafen motsvarar andra stycket av 1 % brev ll. Föreslagen lydelse av paragrafen motiveras närmare i kapitel 8.4.

4—6 åå

Bestämmelserna innebär i enlighet med den allmänna motiveringen att när den frivillige går in i det obligatoriska ulbildningssystemet sa skall förmånerna också följa det obligatoriska systemets bestämmelser. Mot- svarande föreskrifter saknas i brev I.

45

Paragrafen innebär att när den frivillige oavsett kategori deltar i KFÖ (motsv) antingen inom ramen för avtalsenlig repetitionsutbildningsskyl- dighet eller som frivillig tjänstgöring i krigsbefattning skall skattepliktig ersättning utgå med 90 % av den civila inkomsten. dock lägst enligt en viss garantinivå. För befäl tillkommer befattningspenning. Även övriga förmåner, såsom reseförmåner (t ex ”Vpl-102an”), förplägnad rn m förutsätts vara lika för värnpliktiga och frivilliga.

Deltagare i vissa övningar, som bedrivs i myndighetens regi, förutsätts avlönas med dagpenning och dagpremie. Detta gäller alla övningar inom flygvapnet, som inte är KFÖ eller SÖ, dvs olika former av krigsövningar, sambandsövningar och spel. Vidare gäller detta B-personalens repetitions— övningar inom hemvärnet. På grund härav bör inte sjukersättnngssyste- mets tillämpningsområde definieras som övningar i myndighetens regi eller dagpenningens tillämpningsområde anges till av orgarisationen anordnad utbildning. Avgörande skall istället vara om deltagandet avser KFÖ eller annan liknande verksamhet (se kommentaren till 2 &)

sa

Så föranleds av det nya ersättningssystemet för värnpliktiga. Med de ändrade relationer mellan och nivåer pa dagsersättning respektive premie som sistnämnda systern innebär, blir det erforderligt att i förordningen föreskriva att enbart det obligatoriska systemets ersättningar skall utgå vid frivillig utbildning som fullgörs i form av plutonsbefälsskola eller kadettskola. Därvid skall ej dagpenning och premier såsom "friv.llig” eller andra förmåner enligt förordningen utgå. Även här skall rese- och andra naturaförmåner följa värnpliktsavlöningskungörelsen, Principen förutsätts även gälla när frivilliga deltar i reservofficerskurs (ROK). Föreslrifter om ersättning vid deltagande i ROK bör dock inte tas upp i förevarande förordning.

65

Enligt gällande bestämmelse i brevl 17å$ skall kostnader för andra förmåner än som avses i brev 16 & (dvs sociala kostnader) bestridas av

medel som för ändamålet ställs till vederbörande frivilliga försvarsorgani- sations förfogande i den man inte förmånerna tillhandahålls av utbild- ningsmyndigliet.

Förmanerna enligt 47 5 åå kommer alltid att tillhandahållas av utbild- ningsmyndighet, som i överensstämmelse med gällande principer för kostnadsfördelning därför skall bestrida kostnaderna för förmånerna.

7.$

Paragrafen saknar motsvarighet i de gällande förmånsbreven. Den anger att förmaner enligt å ena sidan 4 5 åå och å andra sidan 8—18åå inte far utga parallellt till en frivillig.

Bestämmelserna i 14 18 åå om fri resa, fri inkvartering och fri förplägnad eller kontant ersättning härför, sjukvårdsförmåner och begrav- ningshjälp gäller även deltagare i sådan ungdomsutbildning som är inriktad pa totalförsvaret.

>Så

Paragrafen motsvarar stadgandet i 3,3 åå samt 7 % brevl om att sammanhängande utbildning om minst sex timmar skall anses motsvara en dag. Motsvarande bestämmelse finns också i 2 & brev ll.

Paragrafen innebär bl a ett slopande av föreskrifter i brev II 11 & (samt därtill hörande not 1) om att fri förplägnad tillhandahålls endast om utbildning eller tjänstgöring omfattar minst fyra timmar i följd —jämför även kommentarerna till 9. 10 och 15 åå. För rätt till dagpenning, dagpremie och fri förplägnad krävs enligt UFV förslag att utbildningen eller tjänstgöringen omfattar minst sex timmar i följd om inte annat följer av bestämmelserna i andra stycket. UFV föreslär också att särskild dag för inryckning till och utryckning fran sådan utbildning och tjänst— göring skall berättiga till dagpenning, dagpremie och fri förplägnad. Motsvarande gäller beträffande penningbidrag och naturaförmåner till värnpliktiga enligt värnpliktsavlöningskungörelsen.

Andra stycket motsvarar närmast 7 & tredje stycket brev !. Ändringen behandlas i den allmänna motiveringen i avsnitt 7.4.

Tid för resa för inryckning till och utryckning från utbildning eller tjänstgöring som omfattar mindre än sex timmar i följd bör liksom fn inte kvalificera till dagpenning eller dagpremie.

Paragrafen motsvarar 2 och 3 åå i brev I och 11 samt föreskriften i brev III om penningbidrag. I brev I 2 & regleras traktamentet för A- och B-personal under grund- och repetitionsutbildning. [ brev [ 3 & regleras traktamentet för annan frivillig utbildning än i 25 omnämnd. Därvid gäller föreskriften att traktamentet utgår endast under förutsättning att utbildningen enligt utbildningsmyndighetens bedömande är nödvändig

för att personalen skall nå eller bibehålla kompetens för krigsbefattning eller annan placering inom totalförsvaret.

Villkoret om att utbildningen skall vara nödvändig för att ”nå eller bibehålla kompetens” är dock inte helt förenligt med det nya utbildnings- och förordnandesystemet som gäller för här avsedd personal, Att i förmånsförordningen räkna upp alla de olika former av utbildning och tjänstgöring som medför rätt till dagpenning synes inte vara lämpligt. Vill- koren för rätt till dagpenning föreslås knytas dels till utbildning eller tjänst- göring som enligt vederbörande myndighets bedömande erfordras för den befattning inom totalförsvaret, som den frivillige är placerad i eller avses bli placerad i, och dels till utbildning som erfordras för tjänstgöring som frivilliginstruktör, funktionär eller ungdomsledare i frivillig försvarsorga- nisation eller hemvärnet.

] andra stycket av 9 % regleras beräkningen av dagpenningens storlek. Varje kronas höjning av penningbidragets lägsta belopp till värnpliktiga ger utslag med två kronors höjning på dagpenningen till frivilliga. Förslaget innebär beträffande frivillig tjänstgöring i krigsbefattning att nuvarande differentiering av penningbidraget efter tjänstegrad upphör.

Av tredje stycket framgår att vid endagsutbildning/övning utgår dag— penning endast om rätt till dagpremie föreligger enligt 10 &. Fjärde stycket föranleds av att viss ungdomsutbildning inom hemvärnet leder till krigsplacering i befattning inom hemvärnet. All ungdomsutbildning bör behandlas lika i ersättningshänseende och endast berättiga till naturaför- måner.

105

Paragrafen motsvarar närmast 7 & i brev ] och 4f 5 55 i brev ll. Beträffande A- och B-personalens repetitionsutbildning enligt 14 & frivil- ligkungörelsen innebär bestämmelsen ingen annan ändring jämfört med gällande föreskrifter än att dagpremie inte skall utgå när repetitionsut— bildningen sker som KFÖ (motsv). För hemvärnsmän ersätter dagpremien nuvarande tjänstgöringspremie om 50 kr resp 85 kr. Premie förutsätts få utgå till hemvärnsman endast för den i 16 % hemvärnskungörelsen angivna årliga utbildningen. Däremot slopas villkoren om att minst 20 respektive 34 timmars utbildning per år skall ha fullgjorts för att premie skall utgå.

Beträffande frivillig tjänstgöring kommer dagpremie att utgå om tjänstgöringen inte fullgörs vid KFÖ (motsv) eller avlöningsförmåner skall utgå enligt särskilt stadgande (jfr 2 % förordningen).

llå

Paragrafen reglerar belopp och villkor för föreslagna premier, vilka närmast motsvarar gällande bestämmelser i 4— 6 %% i brev ] och 5 & i brev II om utbildningspremier. I tabellen har sålunda premierna för beford- ringsutbildning, grundutbildning för A- och B-personal samt speci.al- och befälskurser inom hemvärnet sammanförts. Framräkningen av i tabellen

angivna premiebelopp framgår av kapitel 7 och bilaga 7:4.

Nuvarande krav på att aktuell kurs skall ha genomförts med godkän- da vitsord för att premie skall falla ut föreslås ersättas med villkoret att kursen skall ha genomgåtts (fullgjorts). Motsvarande justering har skett i 24 $.

125

Bestämmelsen föranleds av den planerade nya utbildning för övergång från värnpliktsofficer/plutonsbefäl till reservofficer och har därför ej motsvarighet i gällande förmånsbestämmelser.

13%

Första stycket motsvarar 8 5 första stycket i brev ! Och II och innebär ingen ändring i sak. Andra stycket motsvarar närmast 9—f10 %% brev ll. Tredje stycket är nytt.

145

Paragrafens första stycket motsvarar 8 % andra stycket i brev I och II. Föreskriften om ersättning för resa med egen bil har anknutits till bilersättningsavtalet och däri meddelad föreskrift om körlängd mellan 7 001" 15 000 km per budgetår. Föreskriften om kostnadsjämförelse vid användande av egen bil har även förts över till förevarande paragraf med en mindre justering. Justeringen innebär att begränsningen enligt gällande lydelse av Så brev 11 att kostnadsjämförelse skall ske vid resa till utbildning utom eget försvarsområde har förts över till förslaget och blir därmed tillämpligt för all frivillig personal. Vid lokal utbildning skall kostnadsjämförclse inte behöva ske.

Bestämmelsen i andra stycket om rätt att använda flyg och taxibil är ny Och utgår från motsvarande förmåner till värnpliktiga enligt värn- pliktsavlöningskungörelsen.

155

Paragrafen motsvarar 9 % första stycket i brev [ och 11 å i brev 11. Med hänsyn till föreslagen lydelse av 8 5 förordningen har gällande bestäm— melse om att utbildning inbegriper färd mellan bostaden och utbild- ningsplatsen inte tagits upp i 15 %. Föreskriften i 11 & brev II om fri förplägnad när utbildning eller tjänstgöring omfattar minst fyra men högst sex timmar i följd har slopats (jfr kommentaren till 8 5). Vidare har hänvisningen till sådan tjänstgöring som avses i 19 & hemvärnskungörel- sen utgått ur paragrafen med hänsyn till föreslagen lydelse av 1 5 av förordningen.

UFV förutsätter att i avsnitt 7.6.2 föreslagna regler om färdkostersätt- ning till frivillig personal (sextimmarsregeln m ni) kommer till uttryck i de kommande tillämpningsföreskrifterna.

16%

Hemvärnet har i vissa fall behov av att utnyttja flyg vid övningar men kan fn ej utbetala flygrisktillägg till berörd personal. Det kan framdeles eventuellt också bli aktuellt att frivillig personal i övrigt 1 ex vid befordringsutbildning inom flottan ifragakommer för flyg— eller sjötjänst- göring. En generell föreskrift om särskild ersättning vid flyg- och sjötjänstgöring har därför tagits in i förmånsförordningen. Beträffande värnpliktiga finns bestämmelserna intagna i TLA nr 51/1967. TSA nr 45 och 47/1967.

l7å

Paragrafen motsvarar 9ä andra stycket i brev 1 och 135" i brev ll. Paragrafen innebär att hemvärnsmän i allmänna hemvärnet erhaller fri sjukvård i samma omfattning som övrig frivillig personal. UFV föreslar att sjukvårdsförmäner skall utga oavsett om utbildningen eller tjänst— göringen pågår mer eller mindre än tva dagar i följd. Föreskriften i 9 & ; andra stycket i brev [ om att sjukvardsförmanerna endast utgar om : utbildningen varar minst två dagar i följd har därför inte tagits upp i förmånsförordningen.

18%

Paragrafens första stycke motsvarar 10 å brev [ och 12 & brev II. | Föreskriften i 125 brev 11 om rätt till fri utrustning och beväpning l ersätts av föreskriften i förmånsförordningens tredje stycke.

Andra stycket saknar motsvarighet i gällande bestämmelser. Frivillig som vid övningar m m åsamkas skada på privata glasögon m m bör erhålla ersättning härför. Bestämmelser om sådan ersättning för värnpliktiga rn fl har utfärdats genom äs 1973-05-25 (TKG 935:730187) med bestämmel- ser om bemyndigande för försvarets civilförvaltning m fl att avgöra vissa ersättningsärenden. Dessa föreslås i tillämpliga delar gälla frivilligpersona- len. Paragrafens tredje stycke motsvarar 11 % brev 1. (Jfr även kommenta- ren ovan till paragrafens första stycke.) 19 _s t

Paragrafen överensstämmer i sak med gällande lydelse av 15 & brev I.

20 och 21 åå

20 % motsvarar 16 åoch 21 & motsvarar 17 & brcv 1.

22735 $$

Paragraferna motsvarar 14 .17 åå brev ll. Ändringarna är i auvudsak av redaktionell art. Beträffande föreslagna premiebelopp hämisas till den allmänna motiveringen.

262955

Paragraferna motsvarar 19, 22 åå brev ||.

30 32 åå

30 & motsvarar 24 & sista punkten brev II. Ändringen är av redaktionell art.

31 å motsvarar 24 & första punkten brev II. 32 & motsvarar 25 & brev II.

33 34 åå

335 motsvarar öå brev ll. Beträffande föreslagna arvoden torde fä hänvisas till den allmänna motiveringen i kapitel 9.

34% motsvarar 759 brev Il. Ändringen i andra stycket föranleds av övergången till ny organisation på lokal och lägre regional nivå (OLLI).

35437 åå

Paragraferna motsvarar i huvudsak 127 14 åå brev I. Gjorda ändringar innebär att uttrycket ”den avtalsslutande myndigheten” ersätts med den ”avtalsslutande myndigheten eller organisationen" och att krav på organi- sationstillhörighet tillkommer (jfr kommentaren till 1 5). UFV vill dock ifrågasätta om bestämmelserna i förevarande paragrafer bör vara intagna i förmånsförordningen.

Skillnaden i nedre åldersgräns för antagning vållar administrativa och praktiska olägenheter, varför UFV mot bakgrund av syftet att åstadkom- ma förenklingar finner det naturligt om en enda åldersgräns finns.

38—740åå

38% motsvarar 26% brev II. Motsvarande föreskrift om utbetalning av förmåner finns ej i brev !.

39å motsvarar 18 % brev I. Ändringen innebär att samråd skall ske även med berörda organisationer samt att uttrycket "i samråd" ersätts med ”efter samråd”. Vidare har "krigsmakten” ändrats till ”försvars- makten".

40 & motsvarar närmast 26 & brev 11.

Bilaga 7:2 Förslag till ändring av bestämmelser om frivillig tjänstgöring

Nuvarande lydelse '

III. Bestämmelser om avlöning under utbildning för tjänstgöring i krigsbefattning m m.

c) Övrig personal erhåller avlö- ning, familjebidrag och övriga för— maner enligt enahanda grunder som gälla vid värnpliktig författ— ningsenligt åliggande tjänstgöring, dock med iakttagande av att pen- ningbidraget skall utgöra 12 kr för dag eller det högre belopp som enligt värnpliktsavlöningskungö- relsen mä utgå till värnpliktig i viss tjänstegrad eller tjänsteklass samt att familjebidrag enligt vad därom föreskrives i familjebidragskungö— relsen icke må utgå vid utbildning som omfattar mindre än fem da- gar i följd.

Motsvarande förmåner skola ut- gå till icke krigsfrivillig medlem av i AI under 1 d) nämnd organisa- tion vid tjänstgöring i krigsbefatt- ning i stället för krigsfrivillig med- lem samt till medlem i sådan orga- nisation vid utbildning i form av tjänstgöring i samband med grund- eller repetitionsutbildning av värn- pliktiga inom krigsmakten eller befälsutbildning av fast anställd

personal'vid krigsmakten.

' Se avsnitt 3.6.2.

Föreslagen lydelse

lll. Bestämmelser om avlöning för tjänstgöring i krigsbefattning m m.

c) Övrig personal erhåller förmå- ner enligt vad därom särskilt stad- gas i förordningen om förmåner till frivillig personal.

Utbildning

ii. C.

Grundutbildning Avser A— och B-personal

Grundkurs (Gk) B—personal Grundkurs (Gk) _ A-personal Befälskurs ! (Bk ]) (ledarkurs I)

Befälskurs ll (Bk 2) (ledarkurs 2)

lnstruktörskurs

(lk)

lnstruktörskurs/

Praktik (lkl')

Högre ledarkurs (Hlk)

Repetitionsutbildning (RU) Avser A— och B—personal

Krigsförbandsövning (Kl-'Ö), Särskild övning (sö) Annan repetitionsutbildning: Repetitionskurser, arméns tillämpningsövningar för fri- villigpersonal, hemvärnsövningar för B-personal, krigsövningar

inom l-"V som inte sker i form

av Kl-"Ö, sambandsövningar inom 1"

lll Befordringsutbildning (BU)

L'U som inte avser frivillig tj; nstgöring i krigsbefattn

l-"örfattning

lriv T 3.4—43.5. SU l-"riv Kap 2.1. BUF VII:B punkt 6.

UBIIM kap I punkt 5—37.

l—"rivilligkun-

görelsen 14 &

l'riv T 3.7e3.8

SU I-"riv kap 2.2 BUF Vll:B p 7

UBFM kap 1, p 38—50.

('|"V skr ('/ l970.10.06 nr 200:62068 ('FV skr U/ 1970.03.04 nr 233160443

lfBU K kap 4 SU CFB A kap 2 p 5—16. BUI"V11:(” p 5

Dagsersättning

Dagpenning Dagpenning Dagpenning Dagpenning Dagpenning Dagpenning Dagpenning

Sjukpenning + befattnings- penning

Dagpenning

Premie (kr)

Utbildningspremie 100 Utbildningspremie 200 Utbildningspremie 400 Utbildningspremie 600 Utbildningsprcmie 800

Utbildningspremie 1 200 Utbildningspremic 1 200

Utgär inte

Dagpremie 20

familjebidrag in in

Kan utga Kan utga' Kan utgå Kan utgå Kan utgå Kan utgå Kan utgä

Utgar inte. Övriga förmaner enl värn- pliktsavlönings- kungörelsen

Kan utgå

Utbildning

lV

Furirskurs (Bk Fu) Overfurirskurs (Bk Öfu) Sergeantkurs/armén o marinen (Bk Serg)

Sergeantkurs/flygvapnet (Bk Serg)

Fanjunkarkurs (Bk lfanj) [fänrikskurs (Bk lik)

Löjtnantskurs (Bk Lt) Kaptenskurs (BK Kn)

BU som avser frivillig tjänst- göring i krigsbefattning, sc avd V.

Frivillig utbildning till reservofficer (utöver Bk och KFÖ/SÖ)

Vpl kompani/)efä'l Reservofficerskurs (ROK ! (del) och ROK ll)

Vpl plutonsbefäl Reservofficersutb 4 v Reservoffieersutb 6 v (med befattningsskede)

Kompletteringsutbildning (KU) Avser all förekommande frivillig personal (värnpliktiga, krigsfri- villiga, A- och B-personal, hemvärnsmän.)

författning

FBU K kap 4. SU (”lfB A kap 2 p 17

A och B FBU K kap 5

Ifriv T p 3.10 Hv Utb l 3.4.4 SU l-'riv kup 2.3 SU (TB A kap 2 p 1—4

BUlf Vll:(' UBFM kap 1 p 52

Dagsersättning Dagpenning Dagpenning Penningbidrag enl vpl avlöningsku ng

Dagpenning Dagpenning Penningbidrag enl

vpl avlöningskung

för KadS—skede, i övrigt dagpenning Dagpenning Dagpenning

Penningbidrag enl vplavlöningskung

Dagpenning Dagpenning Dagpenning

Premie (kr)

Utbildningspremie 250 Utbildningspremic 400 Utgår inte Utbildningspremie 600

Utbildningspremie 1 200 Utbildningspremie enl vpl avlöningskung

(Kad S-premie)

Utbildningspremic 1 500 Utbildningspremic 3 700

Utbildningspremie enl vplavlöningskung ROK [ 0 ROK ll-premie

Utbild ningspremie 2 000

Utbildningspremie 2 600

Utgår inte

Familjebidrag m m

Kan utgå Kan utga

Kan utgå. Övriga förmåner enl vpl avlöningskung Kan utgå

Kan utgå

Kan utgå. Övriga förmåner enl vpl- avlöningskung

Kun utgå Kan utgå

Kan utgå. Övriga förmåner enl vpl- avlöningskung

Kan utgå Kan utgå Kan utgå

Utbildning

V

b.

Vl

kl.

lfrivillig tjänstgöring i krigsbefattning

Avser all förekommande personal (värnpliktiga, krigsfrivilliga. förutvarande värnpliktiga,

A— och B-personal m fl). Krigsförbandsövning (KFÖ), Särskild övning (SÖ), l'aekövning (FÖ), särskild fackövning (SFÖ). mobili- seringsövning.

Annan tjänstgöring högsta åtta dagar i följd; arméns till- lämpningsövningar för fri- villig personal, krigsövningar inom l'"V som inte sker i form av KFÖ, sambandsövningar och applikatoriska spel inom l—"V Annan tjänstgöring mer än

åtta dagar i följd.

Hemvärnsmäns utbildning inom hemvärnet

Allmänna hemvärnet

Årlig utbildning (AU) Allmän introduktionsutb,

kontrakterad” utbildning, särskild befälsutbildning

Övrig utbildning (ÖU)

Specialkurser: Kurser i fria kriget. sprängtjänst, ksp—tjänst. mintjänst, skyddstjänst. Befälskurser: Fortsatt befäls- utbildning, instruktörsutbild- ning, funktionärskurser. introduktionskurser för befal. värnkanonkurser

I-"örfattning

l'iriv brevet avd llle, lfriv T p 1.14.l—2 lv'BU K kap 2 p 4.

SU ('I-B A kap 2. BUF Vll:B UBFM kap 1,

p 38—50.

llemvärnskung 16 &

Hv Utb I kap 3.3.

Hv Utb l kap 3.4

Dagsersättning

Sjukpenning + befattnings- penning

Dagpenning

Avlöningsförmåner enl särskilt stadgande

Dagpenning Dagpenning Dagpenning

Premie (kr)

Utgår inte

Dagpremie 20

Utgår inte

Dagpremie 20

Utbildningsprem ie 200

Utbildningspremier: 40 tim = 400 80 tim = 800

l-amiljebid rag m m

Utgår inte. Övriga förmåner enligt vpl— avlöningskung

Kan utgå

Utgår inte

Utgar ej

Kan utga Kan utgå

Utbildning Författning Dagsersättning

e. Kompletteringsutbildning (KU) Se avd IV Se avd lV Premie (kr) Familjebidrag m m

Driftvärnet A. Årlig utbildning (ÅU) Bibeliållna Utgår inte Utgår inte. Övriga (se allmänna hemvärnet) avlönings- förmåner enl förmåner i anställningen. anställning/7 B. Övrig utbildning (ÖU) Bibehållna Utbildningspremie = Utgår inte. Övriga (se allmänna hemvärnet) avlönings— allm hemvärnet förmåner enl förmåner i anställningen. anställning,)

VII Övrig utbildning MFU K llv Utb [ kap 6

Ungdomsutbildning SU CFB A kap 3 Manlig samt kvinnlig BUF Vll:D

ungdomsutbildning inom 4 Endast naturaförmåner och kontanta ersättningar för dessa.

försvarsmakten

Annan totalförsvarsutbildning Utbildning för totalförsvaret Dagpenning i Utgår inte Kan utgå som ej avses iavd l—-Vl (t ex i förekommande SBK-kurser för hundförare och fall domare på försvarets hundskola). Deltagare i kontrakterad utbildning omfattar även de som deltar i övningar enligt 16% hemvärnskung men inte når upp till 20 timmar/år. [7 Vid utbildning på fritid utgår dagpenning och dagpremie.

SOU l975:73 Författningsförteckning till bilaga 7:3

Kungörelsen om frivillig försvarsverksamhet (SFS 1970:301) Hemvärnskungörelsen (SFS l970:304).

För- Ut- lnne- kortn givare håll

Friv T: ÖB/AMS Bestämmelser för frivillig försvarsverksamhet ' A- och B-personal — inom totalförsvaret. FBU K: ÖB Bestämmelser för frivillig befälsutbildning inom krigs- makten.

SU (TFB A: CA Särskilda utbildningsbestämmelser för Centralför- bundet för befälsutbildning inom armén. SU Friv: CA Särskilda bestämmelser för utbildning av avtalsbunden frivillig personal inom armén. BUF Vll:CFV Bestämmelser för frivillig utbildning av lottor, värn- pliktiga och FVRF-ungdom.

UBFM:CM Utbildningsbestämmelser för kvinnlig frivillig personal vid marinen. liv Utb l:CA Hemvärnets utbildning del 1. Utbildningsbestämmelser. MFU KzöB Bestämmelser för manlig frivillig ungdomsverksamhet inom krigsmakten.

Betr grund- och repetitionsutbildning för A- och B-personal inom totalförsvarets civila del gäller förutom Friv T och frivilligkungörelsen följande bestämmelser:

]. Soc styr skr l972.1 1.16. Utbildning av SKBR-personal. avsedd för den civila krigssjukvården (Asjv-personal)

2. Soc styr skr l972.02.21. Utbildning av samariter för den civila krigssjukvården, m m.

3. Lantbruksstyr skr l972.03.01. Utbildning av frivillig personal tillhörande SBS för djurvård inom jordbruket.

4. Transportnämnden: skr l972.06.l.6. Utbildning av bilförare från frivilliga försvarsorganisationer för totalförsvarets civila del.

Bilaga 724 Beräkning av dagpenning och premie för befordringsutbildning med utgångs- punkt i nytt ersättningssystem vid värnpliktstjänstgöring

Förutsättningar

Beräkningarna utgar fran Föl) promemoria angående nytt ersättnings— system för värnpliktiga m fl. Penningbidraget till GU-värnpliktiga förut- sätts utgä enligt tabell 1 nedan (jmfr sid 30 i nämnda promemoria). Det förutsätts också att den på sid 12 i promemorian omtalade principen tillämpas, nämligen att en höjd dagsersättning bör stämmas av mot ett motsvarande reducerat premiebelopp.

Penningbidraget under PBS är således 35 kr/dag (10 + 25 kr) och under KadS 40 kr/dag (10 + 30 kr). ()m de nivåer för penningbidrag till värnpliktiga under tex KadS och ROK 1, som statsmakterna framdeles beslutar. avsevärt avviker från de ovan angivna bör motsvarande _iämk- ningar ske av de i det följande redovisade beloppsexemplen för Bk- premier. Total dagsersättning för värnpliktiga inom armén samt premie- beloppen under frivillig officersutbildning framgår av tabell 2. Avräk- ningsprincipen leder. som tabell 2 visar, till att premien under KadS blir * ca 2 150 kr och under ROK] 3 535 kr. Beloppen i högra kolumnen av tabell 2 utgör en översättning av nuvarande totalnivåer på det nya syste- met och inte någon bedömning av vilka nivåer för värnpliktiga som är sannolika. Angivna belopp är uteslutande betingade av nödvändigheten av att ha vissa utgångsvärden för beräkningarna. Till grund för beräk- ningarna ligger de premiebelopp för värnpliktiga som gäller våren 1975. Höjningen av premien för KadS och ROK den 1 juli 1975 har således inte beaktats. Denna och event framtida uppräkningar av premierna för KadS och ROK förutsätts leda till motsvarande uppräkningar för FBU-are.

Antalet traktamentsdagar för befordringskurs kan variera med mellan

Tabell 1 Exempel på penningbidrag till ($U—värnpliktiga

GU antal dagar

1—230 231—300 301—360 361—450 Rörligt belopp — 15:— 25:— 30:— l-ast belopp 10:— 10:— 10:— 10:— Su mma 10:— 25 :— 35:— 40:—

Tabell 2 Dagsersättning och premie till off asp inom armén enligt ordinarie utbildningssystem våren 1975 (kr)

Utb skede Nuvarande system Nytt system Förmån Linje B A Linje B A (GU 12 män) (GU 13,5 män) (GU 12 man) (GU 13,5 man) ()blig GU Pb 3 705 4 290 6 210 8 010” ijr 520 700 Upr 2015 2712150 — , S:a 6240 7702150 6210 8010 Kad S Pb 1 372 1 372 3600 3 600 ijr 360 360 ,. _ Upr 4 000 4 000 2 135 2 135 S:a 5 732 5 732 5 735 5 735 ROKI Pb 1 620 810 3 600 1 800 TJ'Pr 304 124 _, , Upr 5100 4 400 3 535 3 535 S:a 7 024 5 334 7 135” 5 335 ROK 11 Pb 1 440 1 440 3 200 3 200 Tipr — e . Upr 5100 5100 3 535 3 535 S:a 6 540 6 540 6 7350 6 7356 Totalt Pb 8137 7912250 16 610 16610 ijr 1 184 1 184 » _ Upr 16 215 16 212 9 205 9 205 S:a 25 536 25 308z50d 25 815 25 815

Ökningen är en följd av penningbidragshöjningen fr o m 361 dagar enligt tabell ]. Ökningen beror på att premien inte skall bli lägre än för linje A. C Ökningen beror på att ROK ll-premien inte skall bli lägre än ROK l-prcmien. ”' Skillnaden mot linje B beror på olika förordnandctider.

1—3 veckor beroende på hur K-skede och F-skcde läggs. Redovisade belopp är därför närmast genomsnittsvärden.

Vid jämförelserna och beräkningarna i det följande har vidare ersätt- ningen under T-skede inte vägts in med hänsyn till att da utgar i princip full kompensation för all personal som deltar i KFÖ/SÖ.

Bk S erg

Ersättningen (penningbidraget) under Bk Serg inom armén blir 35 kr under 5 veckor = totalt 1 225 kr. 13 n utgar premie 550 kr + traktamente 12 kr/dag eller per kurs 420 kr. Förbättringen blir därmed 255 kr (1 225 minus 970 kr).

Ersättningen för Bk Serg inom KA blir 35 kr/dag )( 7 veckor = 1 715 kr. Totalersättningen för kursen höjs härigenom fran ca 1 140 kr till 1 715 kr eller med ca 575 kr. Betr Bk Serg inom FL (ny utbildningsgang) blir ersättningen för 12 veckors plutonsbefälskurs i ordinarie system ca 3 000 kr. Premien för Bk Serg inom FV skall utgöra skillnaden mellan dag—

6000 kr— 5735 kr—

5000 kr 1

4000 er

3000 kr —' 2000 kr _

1000 kr—

13

Nytt system

5735 kr

KadS premie ca 2135 kr

___I

KadS penningbidrag 40 kr/dag x 90 dgr = 3600 kr

Ordinarie väg 90 dgr

KadS premie 4000 kr

KadS premie för Bk Fk 2135 1)

Premie Bk Fanj 1200 kr

KadS-skede penningbidrag 40 kr/dag x Sv = 1400 kr

Tjg. premie 360 kr

KadS penning— bidrag 1370 kr

Dagp. Bk Fanj+ B-skede av Bk Fk = Gv x 20 kr/dag

= ca 840 kr 2)

FBU-vägen ca 12 v

Ordinarie väg

1) Avdrag för erhållen Bk Fanj—premie skall ej ske.

2) Tillkommer korrespondensskede.

Nuvarande system

Tjänstg. premie

KadS premie för Bk Fk 4000 kr minus Bk Fanj-premie = 3250 kr

Bk Fanj. premie 750 kr

iTrakt. 4v x 12 kr + penningbidr. 5v x 18 kr = 1000 kr

FBU-vägen

Bild] Exempel pa' beräkning av system samt motsv FBU-utbildning. veckor) om ca 600 kr (15 x 42 dgr). Premiehöjningen blir 100 kr. penningen och den totala dagsersättningen under PBS, dvs 35 minus 20 kr = 15 kr. Premiens dagsbelopp om 15 kr ger totalt en premie (6

ersättning under KadS i ordinarie utbildnings-

Bk Fanj

Enligt nuvarande system utgar traktamente 4 veckor )( 12 kr = ca 340 kr + premie 750 kr = totalt ca 1 090 kr.

Enligt nytt system (lika för samtliga försvarsgrenar") kommer med valda förutsättningar att inga: dagpenning 20 kr/dag = 560 kr + premie 1 200 kr = 1 760 kr. Total förbättring blir 670 kr. Premieberäkningarna framgår av bild 1.

Bka

Armén: Enligt nuvarande system utgar traktamente 12 kr/dag under 7 veckor = ca 585 kr samt premie med 3 250 kr (4 000 minus 750 kr), dvs totalt ca 3 835 kr. Summan motsvarar ett dagsbelopp om 78 kr.

Enligt nytt system utgar under B-skede i dagpenning 20 kr x 2 veckor = 280 kr. Under KadS—skede utgar penningbidrag med 40 kr/dag eller totalt under 5 veckor med 1400 kr. Härtill kommer premie med ca 2 150 kr (se tabell 2). Total ersättning för Bk Fk blir då 280 + 1 400 + 2 150 kr = 3 830 kr eller oförändrat i förhållande till nuläget. Det förutsätts att avdrag inte görs för erhållen Bk Falu-premie. (Se bild 1). Som ovan framhållits finns inget eller ett mycket litet utrymme för sådan reducering. Detta sammanhänger med att värnpliktig i det ordinarie utbildningssystemet erhåller under KadS 7 första veckor en dagersättning som är 20 kr högre än vad FBU-are erhåller under motsvarande tid = 20 kr x 7 veckor = 980 kr.

KA och FL (ny utbildningsgang): hnligt nuvarande system trakta— mente 12 kr under 12 veckor = ca 1 000 + 4 000 kr i premie = totalt ca

5 000 kr. Såväl KadS-skedet som B-skedet av Bk Fk inom FL genomförs i

ordinarie system.

Enligt nytt system blir ersättningen 40 kr*/dag under 84 dagar (12 veckor) = 3 360 + premie 2 150 kr = 5 510 kr. Höjningen blir ca 500 kr.

FV: Utbildningsgängen och ersättningen enligt föreslaget system innebär följande: 2 veckor B—skede x 20 dagar = 280 kr, KadS 7 veckor x 40 kr = 1 960 kr + premie 2 150 kr, praktikskede pa fredsförband 3 veckor x 40 kr = 840 kr. Totalt kommer att utgå 5 230 kr. vilket innebär en förbättring med ca 200 kr.

Bk Lt

Ersättningen för Bk Lt enligt nuvarande system är premie 1 200 kr + traktamente 12 kr x 4 veckor = ca 340 kr eller totalt ca 1 540 kr.

Enligt nytt system blir ersättningen dels dagpenning 20 kr x 4 veckor = 560 kr och dels premie med 1 500 kr = totalt 2 060 kr.

I fråga om framräkningen av Bk Lt-premien kan följande framhållas. För de FBU-are, vilka efter genomförd Bk Lt fortsätter till ROK I (dessa är flertalet), synes nivån pålöjtnantskurs—premien ha mindre betydelse med hänsyn till den balansering mot ROK l-premien som, vid en

uppräkning av Bk Lt-premien, förutsätts ske för att inte FBU-arna skall bli avsevärt överkompenserade i förhållande till de värnpliktiga i det ordinarie systemet. Enligt Ul-"V uppfattning bör premien ligga någonstans mellan 1 2007 1 800 kr. 1 200 kr är nu gällande belopp och 1 800 kr motsvarar ungefär hälften av premien för Bk Kn. Om man väljer att bibelialla nuvarande niva nas den betydande fördelen att reducering för tidigare erhållen Bk Lt-premie inte behöver ske. (Överkompensationen

* för FBU—aren blir här ca 300 kr, vilket eventuellt kan accepteras.) Med oförändrad Bk Lt—premie erlialler emellertid de FBU-are som inte fortsätter till ROKI ej nagon kompensation för penningvärdeföränd- ringen sedan 1970. Vidare bör Bk Lt-premien sättas så att den frivillige stimuleras att fortsätta till ROK I för att därigenom erhålla den större summan. Fn premienivä ungefär mitt emellan 1 200 och 1 800 kr synes därför vara en lämplig avvägning. Med utgangspunkt från valda förut- sättningar beräknar UFV utbildningspremie för Bk Lt till 1500 kr. Beräkningen av premierna framgår även av bild 2.

Bild 2 &"anva pä beräkning av ersättning för ROK [ ordinarie utbildningssystem resp motsvarande utbildning via FBU.

Nytt system Nuvarande system J” 7035 kr 7135 kr 7000 kr l —* r" * 7 , i * BOK | ' ROK | ROKI Tig. premie * * . . ROK | Prem|e * Premie ;premie 6000 k ca 3535 kr 3535 kr i 5100 '" BOK | premie '", , minus 800 kr * i 5100 kr | . (1500 ' minus ) minus 700 kr) ) ? Bk Lt premie = 2535 kr ) i 1200 kr 5000 kr; , * * i = 3900 kr * , Bk Lt i i i 4000 kr - premie | | * * 1500 kr ' , ROK | i 3000 kr- *| * 532519" BOK!-skede | | * | 40 kr x S?;rgglåb kr i * Bk Lt premie 2000 kr_ 12 V = , x 8 v = 2260 k ROK | tjg—)w = —=— 1200 kr ca 3600 kr , r premie ? j , 4 kr/d *r— ' ' ' =, ROK | * ' * . _ ROK l 8 v pen- 1000 kr *, ”"'""?! ningbidr. 18 kr ' _ b'd'ag * da = 1000 k . * gramagp. * = 1620 kr | 9 ' *, | i | 20 er4v ? 1 Bk Lt trakt. 12 _) | _) | = 560 kr |) , "L ; , , _ _ __ _ ,) kr/dag = 420 kr Ordinarie väg FBU—vägen Ordinarie väg FBU—vägen ROK | 90 dgr 1) Tillkommer korrespondensskede

Bk Kn

linligt nuvarande system utgår traktamente 12 kr/dag x 8 veckor = 670 kr + premie 2 400 kr = totalt 3 070 kr. Premien är i nivåhänseende fn jämställd med KadS-premien, dvs beräknad efter ett dagsbelopp om 45 kr för A- och B-skeden.

[ nytt system bör den totala ersättningen för Bk Kn motsvara omkring 8/12 av den totala ersättningen för ROKl i det ordinarie systemet. Sistnämnda belopp är med valda förutsättningar ca 4750 kr (8/12 x 7135 kr). Härav utgör dagpenningen 20 kr x 8 veckor = 1 120 kr. Återstår således ca 3 600 kr till premie för Bk Kn.

Därvid har hänsyn inte tagits till att den frivillige genomgår korrespon- densutbildning om åtta brev, som skall motsvara två veckors skolmässig utbildning. Om premie skulle beräknas för korrespondensutbildningen efter samma norm som för A- och B-skedena skulle totalersättningen utgöra 10/12 av 7 135 kr, vilket med valda förutsättningar innebär en Kn-premie om 4 800 kr. Kaptenskurspremien skulle då avsevärt överstiga ROK l-premien. UFV anser det rimligt att för ifrågavarande korrespon- densstudier beräkna en premie om 100 kr. Bk Kn-premien blir då 3 600 kr+100 kr = 3 700 kr.

Ersättning under utbildning till reservofficer = armén

Ersättningsförhållandena efter fullgjord ROK I, dvs under ROK 11 och KFÖ, skall vara desamma för FBU-are och värnpliktiga i det ordinarie systemet och redovisas därför ej nedan.

Vpl Lt

Enligt nuvarande ordning utgår för Bk Lt traktamente 12 kr/dag under 4 veckor = ca 340 kr. Beträffande premie se ROK I. Under ROK I 8 veckor utgår penningbidrag 18 kr/dag = (18 x 56 dgr) ca 1 000 kr + 5 100 kri ROK I-premie (inkl Bk Lt-premie). Härtill kan komma mindre belopp i tjänstgöringspremie med 4 kr/dag viss del av ROK 1. Totalt utgår således ca 6 500—6 600 kr för reservofficersutbildningen i denna del.

Med tillämpning av nytt ersättningssystem kommer följande ersätt- ningar att utgå för samma tid.

Bk Lt: Dagpenning 20 kr )( 4 veckor = 560 kr + premie ] 500 kr = totalt 2 060 kr.

ROK I 8 veckor: Dagsersättning enligt ”trappan” med 40 kr x 56 dagar = 2 240 kr. Tillkommer premie före avrundning med 3 535 kr = totalt 5 775 kr.

ROK I-premien skall reduceras med 800 kr enligt vad som framgår av bild 2. Reduceringen bör sålunda inte omfatta hela Bk Lt-premien utan endast skillnaden mellan Bk Lt-premien 1 500 kr och det belopp som FBU-aren får mindre i dagsersättning. Värnpliktiga som genomgår ROK [ i ordinarie system erhåller de fem första veckorna en dagsersättning om 40 kr,/dag medan FBU-aren erhåller för motsvarande tid, dvs Bk Lt. en

dagpenning om 20 kr/dag. Elever i det ordinarie systemet erhåller således i dagsersättning 20 kr mer per dag under ca 5 veckor = 700 kr vilken summa bör räknas tillgodo när avdrag skall ske för Bk Lt-premien. Total nettoersättning blir 7 175 kr.

Vpl Fanj (Kvm)

Utbildningstiden är 5 veckor Bk liani + 4 veckor särskild utbildning bestaende dels av 2 veckor Bk Lt—skede och 2 veckor Bk Kn-skcde. Total utbildningstid exklusive korrespondensskede är 9 veckor. Den totala ersättningen bör utgöra 8—9/12 av total ersättning för KadS enligt det ordinarie systemet. Med utgångspunkt från tabell 2 blir detta ca 3 800— 4 300 kr.

linligt UFV beräkningar ovan kommer med tillämpning av nytt ersättningssystem att utgå under Bk lfani: 20 kr/dag x 4 veckor = 560 kr + premie 1 200 kr = 1 760 kr. För den angivna särskilda utbildnings- gangen (xx—skede + BZ-skede) kommer att utgå i dagsersättning 20 kr/dag x 4 veckor = 560 kr. Premien för reservofficersutbildningen bör utgöra högst ca 2 000 kr. Med angivet premiebelopp kommer att utgå ca 4 300 kr totalt.

Vpl Fanj (ej Kvm)

Utbildningen omfattar totalt ca 11 veckor inklusive tid för Bk Fangi enligt ovan.

Den totala ersättningen bör utgöra 10? 11/12 av total ersättning för KadS i det ordinarie systemet, dvs 4 800—5 300 kr.

Med de belopp som anges för vpl Fanj/Kvm ovan kommer med tillämpning av nytt system att utga i dagpenning 560 kr + 840 kr = 1 400 kr vartill kommer 1 200 kri fanj-premie. Av summan 5 300 kr, som är tak, återstar sålunda för premie avseende reservot'ficersutbildning högst ca 2 600 kr.

Bilaga 82] Förslag till förordning om ändringi 19 % hemvärnskungö relsen

Förslag till förordning om ändring i hemvärnskungörelsen (l970:304)

Härigenom förordnas att l9 _S nämnda kungörelse skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 & Om hemvärnsmans medverkan Om hemvärnsmans medver- i efterspanings- och bevaknings- kan i efterspanings- och bevak- tjänst m m finns särskilda be- ningstjänst m m samt om musik- stämmelser. hemvärnsmans tjänstgöring finns

särskilda bestämmelser,

Bilaga 9:1 Sammanställning av vissa uppgifter från frivilligorganisationerna för budgetåret 1973/74 Org. Antal Antal enheter Utbildning Antal funk- Redovisad aktiva ' ' ** tionärcr kostnad för med- lokala” regio- Antal Antal ”——— funktionärs- lemmar nala dcl— timmar Antal Antal arvoden tagare totalt arvo- 1973/74!) derade (kr) 11311 30 351 338 30 9 200 330 000 1 673 1 068 322 000 1'VRI" 5 285 27 1 1 200 38 800 250 97 40 000 I'AK 2 222 14 636 38 226 -- 34 800 FMCK 1 002 13 1 f _ A 21 20 000 17RO 2 272 63 21 736 40 255 336 48 18 200 SBS 7 531 40 23 836 81 899 540 300 59 060 SRK 538 439 1 883 24 4 486 110 074 f 163 140 000 SLK 61685 1029 24 12 256 340 031 5 3066 928 581000 SKBR 11 280 124 27 4155 105 775 900 800 267 000 SVK 2 500 ,, _ — f 58 000 S:a 662 567 3 531 151 33 505 1085 060 9 005 3 425 1540 060

” Dessutom finns ungdomsavdelningar enl följande: FBU 85, |"VRI' 5, 1-AK 1, SBS 66, SRK 378 och SBK 98. ') l'liirutövcr har organisationerna bidragit med egna medel. (' Ungefärlig uppgift.

Statens offentliga utredningar 1975

Kronologisk förteckning

PWHQWPPNm

___—T_— KUiaiGL. BlBL.

Demokrati på arbetsplatsen. A. Psalmer och visor. Del 111. U. Psalmer och visor. Del 1:2. U. Psalmer och visor. Del 13. U. Bättre bosättning för flera. S. Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. U. Framtida studerandehälsovärd. U, Utlandssvenskarnas rösträtt. Ju. Individen och skolan. U. . Rörlig pensmnsälder, S. . Svensk press. Tidningar i samverkan. Fi.

Totalfinansiering. B. Vagtrafikolyckor och Sjukvårdskostnader. S. Konstnärerna i samhället. U. Kommunal rösträtt för invandrare. Kn. Kriminalvårdens nämnder. Ju. _ Markanvändning och byggande. Remissammanställning ut—

given av bostadsdepartementet. B. Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting, Kn. Konsumentskvdd på läsomradet. H. (Utkommer hösten 1975) Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. Ju.

. Pensionsförsäkring. Fi. . Lag om allmänna handlingar. Ju.

JO—ämbetet. Uppgifter och organisation. R. . Tre sociologiska rapporter. Ju. . Ä jour. Om Journalistutbildning. U.

. Forskningsräd. U. . Politisk propaganda på arbetsplatser. A. . Program för hud och bild i utbildningen, U, . Medborgarliga fri- och rättigheter I vissa länder, Ju. Barnens livsmiljö. S. (Utkommer hösten 1975) . Samhället och barns utveckling. Barnmiljöutredningens rap- port 1. S. (Utkommer hösten 19751 . Barns hälsa. Barnmiliöutredningens rapport 2. S. (Utkommer hosten 19751 . Barns uppfostran och utveckling. Earnmiliöutredningens rap-

port 3. S. (Utkommer hösten 1975) . Förskolan. skolan och fritiden. Barnmiliöutredningens rapport

4. S. (Utkommer hösten 1975) . Barnfamiljernas ekonomi. Barnmiljöutredningens rapport 5. S. (Utkommer hösten 1975) . Barnen och den fysiska milyön. Barnmiljöutredningens rapport

6. S. (Utkommer hösten 1975) Barn och föräldrars arbete. Barnmiljöutredningens rapport 7. S. (Utkommer hösten 1975) . Barnkultur. Barnmil|outredningens rapport 8, S. (Utkommer hösten 1975l

. Statsbidrag till kommunerna, Fi.

Trafikolyckor och statistik. K.

. Kommunal demokrati. Kn, . Kommunal demokrati. Sammanfattning. Kn. . Kvinnor i statlig tränst. Fi. . Etablering av miljöstörande industri. B. . Vidareutbildning I internationell marknadsföring. H. . Kommunal organisation och information, Kn. . Kollektivtrafik | tätort. K. Kollektivtrafik I tätort. Bilagor. K. . Massmediegrundlag. Ju. Internationella koncerner i industriländer. I. . Bostadstörsörining och bostadsbidrag. B. . Bostadsförsönning och bostadsbidrag. Bilagor. 8.

Beskattning av realisationsvinster. Fi.

. Fåmansbolag. Fi.

55. 56. 57. 58. 59. 60, 61. 62. 63. 64. 65. 66. 67. 68. 69. 70.

71. 72. 73.

Bötesverkställighet. Ju. Trafikbuller. Del II. Flygbuller. K Varuförsörjning l kristid. H. Målet är jämställdhet. Ju. Utbildning för vuxna. U. Energiberedskap för kristid. H. Energiberedskap för kristid. Bilagor. H. Förkortad arbetstid för smäbarnsföräldrar. S. Konsumentkreditlag m,m. Ju. Språkresor. U. Förfogandelagstiftningen. Fö. Trafikpolitik — behov och möjligheter. K. Utbildning i samSpel. S. Handikappanpassad kollektivtrafik K. Samhället och distributionen. H. Samhället och distributionen. Bilagor om företag, anställda och hushåll. H. Landstingens arkiv. Kn. Distansundervisning. U. Frivilligförsvarets förmåner. Fö.

Statens offentliga utredningar 1975

Systematisk förteckning

Riksdagen JO-ämbetet Uppgifter och organisation. [23]

Justitiedepanementet

Utlandssvenskarnas rösträtt. [8] Kriminalvårdens nämnder. [16] Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. [20] Lag om allmänna handlingar. [22] Tre somologiska rapporter. [24] Medborgerliga fri- och rättigheter I Vissa länder. [29] Massmediegrundlag. [49] Bötesverkställighet. [55l Målet är jämställdhet. [58] Konsumentkreditlag m.m. [63]

Försvarsdepartementet

Förfogandelagstiftningen. [65] Frivrlligförsvarets förmåner. [73]

Socialdepartementet

Bättre bosättning för flera. [5] Rörlig pensionsålder. [10] Vägtrafikolyckor och sjukvårdskostnader. [13] Barnmiljöutredningen. 1. Barnens livsmiljö.[301[Utkommer hösten 1975) 2. Samhället och barns utveckling, Barnmiljöutredningens rapport 1. [31] (Utkommer hösten 1975) 3. Barns hälsa. Barn— miljöutredningens rapport 2. [32] (Utkommer hösten 1975] 4. Barns uppfostran och utveckling. Barnmiljöutredningens rapport 3. [33] (Utkommer hösten 1975] 5. Förskolan, skolan och fritiden. Barnmiljöutredningens rapport 4. [34] (Utkommer hösten 1975) 6. Barnfamiljernas ekonomi. Barnmiljöutredningens rapport 5. [35] (Utkommer hösten 1975) 7. Barnen och den fysiska miljön. Barn- miljöutredningens rapport 6.[36[(Utkommer hösten 197518. Barn och föräldrars arbete. Barnmiljöutredningens rapport 7. [37] (Ut- kommer hösten 1975) 9. Barnkultur. Barnmiljöutredningens rap- port 8. [38] (Utkommer hösten 1975] Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar. [62] Utbildning i samspel. [67]

Kommunikationsdepartementet

Trafikolyckor och statistik. [40l Utredningen om kollektivtrafik i tätorter. 1. Kollektivtrafik i tätort. [47] 2. Kollektivtrafik i tätort. Bilagor. [48] Trafikbuller. Del II. Flygbuller. [56] Trafikpolitik — behov och möjligheter. [66] Handikappanpassad kollektivtrafik. [68]

Finansdepartementet

Svensk press. Tidningar i samverkan. [11] PenSionsförsäkring [21] Statsbidrag till kommunerna. [39] Kvinnor i statlig tjänst. [43] Beskattning av realisationsvinsteriSzzz zzmansbolag. [54]

Utbildningsdepartementet

1969 års psalmkommitté., 1. Psalmer och visor. Del 1:1. [2] 2. Psalmer och visor. Del 112. [3] 3. Psalmer och visor. Del 113. [4] Utredningen om skolan, staten och kommunerna.

1. Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. [6] 2. In- dividen och skolan. [9] Framtida studerandehälsovård. [7] Konstnärerna i samhället. [14] Å jour. Om journalistutbildning. [25] Forskningsräd. [26] Program för ljud och bild i utbildningen. [28] Utbildning för vuxna. [59] Språkresor. [64]

Distansundervisning. [72]

Handelsdepartementet

Konsumentskvdd pä läsomrädet. [19] [Utkommer hösten 1975] Vidareutbildning i internationell marknadsföring. [45] Varuförsörjning i kristid. [57] Energiberedskapsutredningen. 1. Energiberedskap för kristid. [60] 2. Energiberedskap för kristid. Bilagor. [61] Distributionsutredningen. 1. Samhället och distributionen. [69] 2. Samhället och distributionen. Bilagor om företag, anställda och hushåll. [70]

Arbetsmarknadsdepartementet

Demokrati på arbetsplatsen. [1] Politisk propaganda på arbetsplatser. [27]

Bostadsdepartementet

Totalfinansiering. [12] Markanvändning och byggande. Remissammanställning utgiven av bostadsdepartementet. [171 Etablering av miljöstörande industri. [44] Boende» och bostadsfinansieringsutredningarna. 1. Bostadsför- sörjning och bostadsbidrag. [51] 2. Bostadsförsörjning och bo- stadsbidrag. Bilagor. [52]

Industridepartementet

Internationella koncerner i industriländer. [50]

Kommundepartementet

Kommunal rösträtt för invandrare. [15] Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. [18] Utredningen om den kommunala demokratin. 1. Kommunal de- mokrati. [41] 2. Kommunal demokrati. Sammanfattning. [42] 3. Kommunal organisation och information. [46] Landstingens arkiv. [71]

Nordisk utredningsserie (Nu) 1975

Kronologisk förteckning

Sw

mee???»

Nordisk överenskommelse om förmåner vid sjukdom, havan- deskap och barnsbörd Peruskoulu pohjoismaissa Litteratur om nordiskt samarbete Nordisk kommunal rösträtt och valbarhet Bötesstraffet Nordic Cooperation for Tourism. Proposals for Action Voksenopplaring i de nordiska land. En konferanserapport Oversikt over forsknings-og utviklingsarbeid som gjelder eng- elskundervisningen i de nordiske land 1974 Fort- och vidareutbildning för teaterarbetare . Nordisk samarbeid om billedkunst

( * LiberFörlag