Till Statsrådet och chefen för kommundepartementet

1968 års kyrkohandbokskommitté överlämnar härmed ett förslag till ny evangeliebok att träda i stället för Den svenska evangelieboken av 1942. Förslaget har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av domprosten Per-Olov Ahrén, ordf., kontraktsprosten Torsten Andersson, sekr., kon- traktsprosten Pehr Edwall, författaren Britt G. Hallqvist, professorn Edvin Larsson och prosten emeritus Lars-Gösta Stensson.

Arbetsgruppens förslag återfinns på sid. 8 nedan. Kyrkohandboks- kommittén ansluter sig till detta förslag.

Stockholm den 16 mars 1979.

Ragnar Askmark Åke Andrén Pehr Edwall Harald Göransson Britt G. Hallqvist

/Lars Eckerdal

• Sida 4
•  Original

-- * vw"

fl _ l _. ' "I _| I — ”uh.!l '.L'r-gu'

w , - , - ' ';wl—r

• Sida 5
•  Original

O Innehall ] Sammanfattning . . . . . . . . . 7 1.1 Arbetsgruppens uppdrag. Dess fullföljande. . . . . . . 7

1.1.1 Kyrkohandbokskommitténs betänkande och kyrkomötets

beslut 1975 i anledning av detta. . . . 7

1. 1.2 Motion nr 72 och kyrkomötets beslut i anledning av denna . . 8 1. 1.3 Regeringens beslut . . . . . 9 l. 1. 4 Arbetsgruppen tillsätts. Dess uppdrag och arbete. . . 9 1.2 Kyrkoårets struktur . . . . . . . . . . . . . . 11 1.3 Tre årgångar med tre texter i varje . . . . . . . . . . 13 1.4 Arbetsgruppens förslag . . . . . . . . . . . . . 15 Summary . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 2 Kommentar till enskilda sön- och helgdagar . . . . . . 21 2.1 Advent . . . . . . ." . . . . . 21 2.2 Jul. Nyår och Trettondedagstiden . . . . . . . . . 22 2.3 Fastan . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 2.4 Påsk — Pingst . . . . . . . . . . . . . . . . 24 2.5 Söndagar efter Pingst . . . . . . . . . . . . . 26 2.6 Särskilda helgdagar . . . . . . . . . . . . . . 28 2.7 Böndagarna . . . . . . . . . . . . . . . . 29 3 Kyrkoårets perikoper . . . . . . . . . . . . . 31 4 Kollektböner . . . . . . . . . . . . . . . . 53 5 Förteckning över använda texter . . . . . . . . . 63

6 Texteri 1942 års evangeliebok, som helt eller delvis utelämnats 73

• Sida 6
•  Original

-.'1."': H"Il'1"l *

Mil-'|'

• Sida 7
•  Original

1. Sammanfattning

1.1. Arbetsgruppens uppdrag. Dess fullföljande

När 1968 års kyrkohandbokskommitté utsåg en särskild arbetsgrupp för frågor rörande evangelieboken, hade detta till bakgrund dels tidigare överväganden inom kommittén vilka redovisats i kommitténs betänkande den 28 nov 1974, dels regeringens beslut i anledning av en skrivelse från 1975 års kyrkomöte angående översyn av kyrkoårets struktur m.m. En kortfattad redogörelse för innehållet i kyrkohandbokskommitténs betän- kande i vad avser evangelieboken, kyrkomötets behandling av hithörande frågor samt regeringens beslut är nödvändigt för förståelse av arbets- gruppens uppdrag och av hur kommittén sökt fullgöra detta.

1.1.1. Kyrkohandbokskommitténs betänkande och kyrkomötets beslut 1975 i anledning av detta

Kyrkohandbokskommitténs uppdrag innefattar enligt regeringsbeslutet den 15 mars 1968 att biträda med revidering av den svenska kyrkohandbo- ken och övriga kyrkans böcker i den mån de kan beröras av en handboks— revision. Då det gäller evangelieboken föreslår kommittén i sitt betänkan- de den 28 nov. 1974 dels nya introitustexter som komplement till introitus- texterna i 1942 års evangeliebok, dels en fullständig serie nya kollektböner att användas som alternativ till kollektbönerna i 1942 års evangeliebok.

Om de till evangelieboken hörande kyrkoårets perikoper heter det i betänkandet följande:

"Också då det gäller textläsningarna har kommittén ansett det nödvändigt att beröra evangelieboken i sitt arbete. Sedan 1862 finns utöver de gamla epistlama och evangelierna två nya textserier med högmässo- och aftonsångstexter för samtliga sön- och helgdagar. För textläsningen i högmässan innebär detta att två år av tre en evangelietext läses från altaret och från predikstolen en annan evangelietext, över vilken sedan predikas. Detta kan enligt kommitténs mening inte vara en lämplig ordning. Kommittén föreslår därför att andra och tredje ärgångens evangelietexter får utgöra evangelium i högmässan de är, då det skall predikas över dessa texter. Undantag bör dock göras för vissa högtidsdagar. Att på detta sätt använda andra och tredje årgångens texter har prövats i försöksverksamheten och där mött positiv reaktion. I väntan på revision av evangeliebokens textserier bör därför enligt kommitténs förslag godkännas, att nuvarande textserier används på detta sätt när de av kommittén föreslagna ritualen brukas.

Kommittén föreslår också att möjlighet öppnas till läsande av gammaltestamentlig

• Sida 8
•  Original

text. I flera andra kyrkor har detta skett de senaste decennierna. Det är kommitténs mening att samma möjlighet bör finnas också i Svenska kyrkan. I väntan på revision av evangelieboken framlägger kommittén två gammaltestamentliga textserier, som bygger på ett förslag utarbetat av den nedan nämnda nordiska perikopkommittén.

Seriemas texter bör även kunna brukas som predikotexter. Härför bör även kunna användas den 1970 godkända serien Alternativa predikotexter ur Gamla testamentet.

Då det gäller perikopordningen pågår ett arbete inom de lutherska kyrkorna för att om möjligt åstadkomma en för de lutherska kyrkorna gemensam textserie. Arbetet är uppdelat på regionala kommittéer, av vilka en kommitté består av representanter för de nordiska länderna. Kyrkohandbokskommittén har deltagit i detta kommittéarbete genom dels sin sekreterare, dels särskild tillkallad expert, prosten Torsten Andersson. Sedan arbetet i den nordiska perikopkommittén framskridit så långt att förslag till ny perikopordning färdigställts, har kyrkohand— bokskommittén i särskild skrivelse till Kungl. Maj:t aktualiserat frågan om evan- geliebokens revision och framhållit vikten av att den utförs i nära samband med kyrkohandbokens revision.” (SOU 1974:66, s. XIV f).

Kommitténs förslag till alternativa gudstjänstordningar överlämnades till 1975 års kyrkomöte. I fråga om kyrkoårets perikoper godkände kyrkomö- tet ett användande av andra och tredje årgångens texter i enlighet med kommitténs förslag. Då det gällde de av kommittén föreslagna två gammal- testamentliga textserierna sammanförde kyrkomötet dessa till en, vilken godkändes för användande i gudstjänsten. Serien kollektböner bearbeta- des inom beredningsutskottet, varvid i vissa fall en av kyrkohandboks- kommittén föreslagen kollektbön ersattes med en annan bön, hämtad från ett genom motion av biskop Sven Silén m.fl. framlagt förslag till kollektbö- ner (mot. nr 5). Den av beredningsutskottet bearbetade serien godkändes av kyrkomötet för användning tillsammans med såväl 1942 som 1976 års gudstjänstordning. Regeringen fastställde den 22 jan. 1976 i samtliga dessa avseenden kyrkomötets beslut att träda i kraft den 1 juni samma år (1976 års gudstjänstordning).

Enligt sedan den 1 juni 1976 för svenska kyrkan gällande ordning finns alltså utöver evangeliebokens texter en särskild gammaltestamentlig text- serie att användas i samband med 1976 års gudstjänstordning. Den 1970 tillkomna serien gammaltestamentliga predikotexter får användas tillsam- mans med såväl 1942 som 1976 års gudstjänstordning. Vidare är det möjligt att tillsammans med 1976 års gudstjänstordning använda de till årgång II och III hörande predikotexterna som epistlar och evangelier i högmässan. Som framhölls av kyrkohandbokskommittén i dess betänkande 1974 är detta användande av olika textserier att betrakta som provisoriskt till dess att ny evangeliebok kan träda i kraft.

1.1.2. Motion nr 72 och kyrkomötets beslut i anledning av denna

Vid kyrkomötet 1975 förelåg utöver kyrkohandbokskommitténs förslag ett flertal motioner rörande kyrkans böcker. En av dessa med biskop Sven Silén som första namn tog upp frågan om kyrkoårets struktur och i anslutning härtill kyrkoårets perikoper. Motionen anknöt till den nordiska perikopkommitténs arbete, vilket resulterat i ett förslag till två textserier

• Sida 9
•  Original

för kyrkoårets samtliga sön- och helgdagar med tre texter i vardera (gammaltestamentlig text, epistel och evangelium). Detta förslag hade bearbetats inom Liturgiska nämnden. Det av nämnden bearbetade försla- get ingick som bilaga i motionen. (Mot. nr 72).

I anslutning till vad som i motionen sägs om kyrkoårets struktur och i anslutning till bilagans textserier hemställdes "att kyrkomötet ger sitt bifall till en samlad översyn av kyrkoårets struktur och av evangeliebokens texter, i huvudsak enligt de riktlinjer Liturgiska nämnden utarbetat". I motionen påpekades också att ett arbete med evangelieboken måste anses vara en ekumenisk angelägenhet. Frikyrkorna använde sig i allt större utsträckning av evangeliebokens texter. Av denna anledning föreslogs "att kyrkomötet hos regeringen anhåller att medel ställs till Ärkebiskopens förfogande för en arbetsgrupp, till vilken representanter för Svenska ekumeniska nämnden knyts, med uppdrag att slutjustera ovanstående förslag”.

Kyrkomötets beredningsutskott tillstyrkte att hemställan gjordes till regeringen enligt den andra attsatsen i motionen. Ifråga om riktlinjerna för arbetet underströk utskottet att arbetet borde bedrivas i huvudsaklig anslutning till vad som uttalats i motionen. Någon ställning till detaljförsla- gen i motionen sade sig utskottet därmed inte ha tagit. Ett sådant ställningstagande kunde enligt utskottet komma till stånd först sedan en samlad översyn skett. (Bet. nr 4). Kyrkomötet beslöt efter debatt i enlighet med utskottets förslag.

1.1.3. Regeringens beslut

Regeringen beslöt 1976-08-26 att kyrkomötets skrivelse inte skulle föranleda någon annan regeringens åtgärd än att handlingarna i ärendet överlämnades till 1968 års kyrkohandbokskommitté att tas i beaktande vid fullgörandet av kommitténs uppdrag. Kommittén kunde därmed återuppta arbetet med evangelieboken, vilket avbrutits i anledning av kyrkomötets beslut.

1.1.4. Arbetsgruppen tillsätts. Dess uppdrag och arbete

1976-10-14 beslöt kyrkohandbokskommittén tillsätta en särskild arbets- grupp för frågor rörande evangelieboken, främst kyrkoårets perikoper men också till evangelieboken hörande kollektböner, evangelieböner och intro- itus. Till medlemmar i arbetsgruppen utsågs ledamöterna av kommittén Pehr Edwall och Britt G. Hallqvist samt experterna i kommittén Per-Olov Ahrén och Torsten Andersson. De två senare hade i olika etapper deltagiti den nordiska perikopkommitténs arbete. Britt G. Hallqvist skulle deltaga i gruppens arbete i vad avsåg kollekt- och evangelieböner. Kommittén beslöt vidare att hemställa om att till experter i kommittén utsågs profes- sorn Edvin Larsson och prosten emeritus Lars—Gösta Stensson. Sedan regeringen bifallit kommitténs hemställan insattes dessa två i arbetsgrup- pen. Till gruppens ordf. utsåg kommittén Per-Olov Ahrén och till sekrete- rare Torsten Andersson.

För att tillgodose det vid kyrkomötet understrukna ekumeniska intresset

• Sida 10
•  Original

beslöt kyrkohandbokskommittén på förslag av arbetsgruppen att, då det gällde arbetet på kyrkoårets perikoper, till arbetsgruppen knyta en refe- rensgrupp med medlemmar från andra kyrkor och samfund i landet. Följande kyrkor och samfund inbjöds att låta sig representeras i referens- gruppen med en ledamot var:

Fribaptistsamfundet, Frälsningsarmén, Helgelseförbundet. Katolska kyrkan i Sve- rige, Metodistkyrkan i Sverige, Pingströrelsen, Svenska Alliansmissionen, Svenska Baptistsamfundet, Svenska Frälsningsarmén, Svenska Missionsförbundet, Öre- bromissionen, Bibeltrogna Vänner och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen.

Av dessa meddelade följande kyrkor och samfund att de önskade låta sig representera i gruppen:

Frälsningsarmén — Kommendör Harry Tyndal, Stockholm Katolska kyrkan i Sverige — Teol.Dr Louis Dewailly, Lund Metodistkyrkan i Sverige — Pastor Tord Ireblad, Lund Pingströrelsen — Pastor Samuel Svensson, Åstorp Svenska Alliansmissionen — Missionslärare Paul Wern, Jönköping Svenska Baptistsamfundet — Pastor Per-Olof Nilsson, Malmö Svenska Missionsförbundet — Teol.Lic Sven Hemrin, Lindingö Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen Studierektor Ivan Hellström, Uppsala

Också Svenska kyrkans liturgiska nämnd beslöt kyrkohandbokskommit— tén på arbetsgruppens förslag knyta till arbetsgruppen som en referens- grupp vid arbetet på kyrkoårets perikoper. Till Liturgiska nämnden överlämnades också genom särskilt beslut av kyrkohandbokskommittén arbetet på en utökning av antalet introitus. Samtidigt beslöts att introitus- textema inte skulle ingå i förslaget till ny evangeliebok. Introitus i olika utformning skulle i stället fogas till kyrkohandbokens musikdel.

I 1942 års evangeliebok finns för varje sön- och helgdag utöver kollekt- bönen också en s.k. evangeliebön, d.v.s. en kyrkoårsanknuten bön att användas exempelvis som bön efter predikan. Arbetsgruppen har diskute- rat behovet av en dylik bön samt om dess plats bör vara i evangelieboken. Efter samråd med kyrkohandbokskommittén har arbetsgruppen beslutat föreslå att evangeliebönerna i bearbetat skick ingår antingen i evan- gelieboken elleri En liten bönbok. Arbetet på revision av evangeliebönerna fortsätter inom arbetsgruppen. En reviderad serie kommer att överlämnas till kyrkohandbokskommittén under 1979.

I sitt arbete med kyrkoårets struktur och texter har arbetsgruppen haft att utgå från de handlingar, som genom regeringens skrivelse överlämnats till kyrkohandbokskommittén att tas i beaktande i det fortsatta utrednings- arbete. Detta har inneburit att till grund för arbetet lagts i första hand den nordiska perikopkommitténs förslag jämte den bearbetning av detta som skett inom Liturgiska nämnden och vars resultat finns redovisat i mot. nr 72 vid kyrkomötet 1975 (i det följande kallad kyrkomötesmotionen). Arbetsgruppen har gått igenom och bearbetat dessa förslag. Dessutom har olika strukturfrågor bearbetats.

De inom arbetsgruppen utarbetade förslagen har successivt tillställts referensgruppens medlemmar liksom Liturgiska nämnden för yttrande.

• Sida 11
•  Original

Endast i begränsad utsträckning har sådana yttranden kommit arbetsgrup- pen tillhanda under arbetets gång. Från ledamoten av Liturgiska nämnden Anders Ekenberg har kommittén mottagit ett fullt utarbetat förslag till perikoper för kyrkoårets samtliga sön- och helgdagar. Genom att för tiden efter Pingst införa en lectio continua i stället för temabundna söndagar avviker emellertid det av Ekenberg gjorda förslaget från de riktlinjer, efter vilka arbetsgruppen haft att fullgöra sitt uppdrag. Arbetsgruppen har därför icke ansett sig kunna närmare ta upp till övervägande detta förslag. Det diskuteras dock nedan under rubriken "Kyrkoårets struktur.”

Sedan den nordiska perikopkommittén avslutat sitt arbete har perikop- förslag utarbetats för den norska kyrkan av denna kyrkas liturgikommis- sion, för den danska kyrkan av Kirkeministeriets liturgiska kommission och för den finska kyrkan av denna kyrkas handbokskommitté. De norska och finska kyrkorna har till användande antagit de framlagda förslagen. Arbetsgruppen har studerat dessa nya perikopordningar och i vissa fall hämtat textförslag från dem . Arbetsgruppen har också studerat den för de tyska kyrkorna gemensamma perikopordningen i Neue Lesungen fiir den Gottesdienst av 1972. Denna perikopordning innehåller en årgång texter med de gamla epistel- och evangeliiserierna lätt reviderade, vartill lagts en serie gammaltestamentliga texter. Åt de olika landskyrkorna lämnas att till denna stomme foga ytterligare en eller två årgångar. Också den ro- mersk-katolska Ordo Lectionum missae av 1969 har studerats.

Ifråga om kollektbönema har arbetsgruppen utgått från den av kyrkomö- tet 1975 antagna serien. Nya böner har utarbetats för sön- och helgdagar med nya temata. Också i övrigt har i vissa fall utbyte av kollektbön skett, varjämte bönerna i kyrkomötets serie i många fall bearbetats.

1.2. Kyrkoårets struktur

Det kyrkoår, som finns i den svenska kyrkans evangeliebok av 1942, har bakom sig en lång tradition. Att skildra denna tradition i dess historiska utveckling finns här inte utrymme för. Inte heller skall ett försök göras att liturgiskt och teologiskt motivera ett kyrkoår av detta slag. Arbetsgruppen har haft att utgå från evangelieboken 1942. Dess uppdrag har som redan framhållits begränsats till att revidera kyrkoårets textserier utifrån vissa givna förutsättningar (tre textserier med tre texter i varje) samt att framlägga förslag till en serie kollektböner i anslutning till den reviderade serien texter. Att framlägga förslag till ett "nytt" kyrkoår har inte legat inom ramen för arbetsgruppens uppdrag. Något skall dock sägas om det försök till nyskapande som skett inom den romersk-katolska kyrkan och som i Sverige tagits upp i det förslag av Anders Ekenberg som omnämnts i det föregående och som av Ekenberg överlämnats till gruppen. Den nya ordningen i den romersk-katolska kyrkan studerades för övrigt ingående också av den nordiska perikopkommittén, som dock avvisade densamma. Inte heller inom lutherdomen i övrigt har denna nya ordning vunnit burskap. Den romersk—katolska kyrkan är fortfarande ensam om att ha brutit sönder det traditionella kyrkoåret på detta sätt.

Efter långt förberedelsearbete fastställdes för den romersk-katolska

• Sida 12
•  Original

kyrkan är 1969 en ny läsordning Ordo Lectionum missae. I denna läsordning har för söndagarna efter Trettondedagen och efter Pingst den gamla läsordningen ersatts av en lectio continua under trettio söndagar ”per annum”. Efter Trettondedagen används så många av dessa söndagar som behövs fram till Fastan, varefter man gör ett uppehåll till efter Ping/st och då fortsätter där man slutade. För varje söndag finns tre serier med i första serien Matteusevangeliet i lectio continua, i andra Markus och i tredje Lukas.

Ekenberg tar i princip upp samma läsordning. Också i hans förslag återfinns Matteus i första årgången, Markus i andra och Lukas i tredje. Ekenberg har dock behållit beteckningarna 1. efter Tref. etc. För Tretton- dedagstiden har Ekenberg kvar temabundna söndagar. Lectio continua börjar i hans förslag 1. efter Tref. De gammaltestamentliga texterna och epistlama har valts med årgångens evangelium som riktmärke. När arbetsgruppen inte tagit upp och närmare övervägt den romersk-katolska lösningen av kyrkoårets problematik, vilket i och för sig varit lockande som ett alternativ till det nu framlagda förslaget, beror detta på två skäl. Det ena har redan redovisats: gruppen har haft i uppdrag att revidera, inte bryta sönder och nyskapa. Det andra har att göra med det sammanhang, i vilket det svenska arbetet står. Svenska kyrkan har deltagit i det interlut- herska arbetet med perikopserierna, vilket för de nordiska kyrkornas del skett i den nordiska kommittén. I detta arbete har i såväl den nordiska kommittén som i övriga regionala kommittéer inom lutherdomen (motsva- righeter till den nordiska kommittén har funnits i Tyskland och i Amerika och kontakt har hållits med dessa) klart avvisats det romersk-katolska försöket. Temabundna söndagar också för Trettondedagstiden och tiden efter Pingst har enligt samtliga regionala kommittéer sitt värde. Man har också i samtliga lutherska kyrkor i samband med de nyligen gjorda genomgångarna av resp. kyrkors perikopserier bevarat i stort det gamla kyrkoåret. Om den svenska kyrkan här skulle gå en annan väg, skulle den därför komma att bryta sig ut ur det lutherska sammanhanget på ett mycket markant sätt. Arbetsgruppen kan inte se att anledning finns till detta.

Trots de svårigheter som finns att låta bestämda ämnen styra textvalet för alla sön- och helgdagar på kyrkoåret har arbetsgruppen alltså bevarat detta system. I de flesta fall har därvid resp. söndags ämne i 1942 års evangeliebok behållits. Där så inte skett finns motiveringar för detta i kommentaren till resp. sön- eller helgdag. Däremot har rubrikerna i 1942 års evangeliebok gjorts till föremål för en ganska genomgripande revision. Målsättningen har därvid varit att så kortfattat som möjligt ange vad resp. sön- och helgdag handlar om och vad som uttrycks genom de valda texterna. Framför allt har arbetsgruppen eftersträvat att formulera rubri- ker som inte ger intryck av predikoämnen. Åtskilliga av rubrikerna i 1942 års evangeliebok har sådan karaktär och har då förändrats.

I 1942 års evangeliebok finns rubriker också över de olika texterna på en och samma söndag. Arbetsgruppen föreslår att inga sådana rubriker tas med i en ny evangeliebok. Risk finns att de binder predikanten på ett inte alltid lyckligt sätt. De i arbetsgruppens förslag till perikoper efter varje text inom parentes givna "rubrikerna" är inte avsedda att tas in i en

• Sida 13
•  Original

kommande evangeliebok. De tas med här endast för att underlätta läsning- en av förslaget.

De strukturförändringar som föreslås av arbetsgruppen ifråga om ensta- ka söndagars placering, avskaffandet av böndagarna, placeringen av Jungfru Marie Bebådelsedag etc. redovisas och motiveras i kommentaren till enskilda sön- och helgdagar. Endast en strukturförändring skall här redovisas, nämligen avskaffandet av söndagarna Septuagesima och Sexa- gesima som en s.k. förfasta.

Den nordiska perikopkommittén föreslog detta. De två söndagarnas texter föreslogs i stället flyttade till söndagar efter Trettondedagen. Motion nr 72 vid 1975 års kyrkomöte föreslog detsamma. Arbetsgruppen har tagit upp förslaget och föreslår att förfastan utgår, att Septuagesimas och Sexagesimas firningsämnen flyttas till 4. resp. 5. efter Trettondedagen, att Fastlagssöndagen betraktas som inledning till Fastan samt att Askonsda- gen införs i evangelieboken med en serie texter som dock görs fakultativ.

Förfastan har ingen stark ställning i det svenska kyrkoåret. Septuagesi- mas och Sexagesimas firningsämnen (Guds oförskyllda nåd resp. Guds ord) bör däremot ges plats i tiden efter Trettondedagen. Genom att dessa firningsämnen placeras på 4. resp. 5. sönd. eft. Trettondedagen undan- trängs de endast undantagsvis av Kyndelsmässodagen, vilket ofta varit fallet med Septuagesima eller Sexagesima. Med en sådan placering ges också söndagarna efter Trettondedagen ett innehållsmässigt samband, markerat i söndagarnas rubriker: Herrens härlighet — Jesu uppdrag— Jesus visar sin härlighet — Jesus skapar tro — Nåd och tjänst — Det levande ordet.

Innan ett nytt perikopförslag tas i bruk måste ett redigeringsarbete utföras i vad avser hur perikoperna skall inledas när de läses i gudstjäns- ten. Arbetsgruppen utgår från att när ett nytt förslag antas finns en ny översättning av i varje fall Nya Testamentet. Redigeringsarbetet måste utgå från denna översättning. Ett arbete nu skulle innebära ett helt onödigt dubbelarbete.

1.3. Tre årgångar med tre texter i varje

I den svenska evangelieboken har sedan 1862 funnits tre årgångar texter med epistel och evangelium i varje. Den första årgången har innehållit det ”gamla” evangeliet och den ”gamla" episteln. Utbyten har dock skett även i denna årgång i samband med revisioner av evangelieboken. Enligt den 1862 införda ordningen skall första årgångens texter varje år läsas som epistel och evangelium. Årgång två och tre innehåller predikotexter att användas i högrnässa och aftonsång. Högmässans predikotext är hämtad från ett av evangelierna, aftonsångstexten i regel från ett nytestamentligt brev. Under årgång ett är dagens evangelium predikotext i högmässan och episteln i aftonsången. Texterna i årgång två och tre har valts med utgångspunkt i dagens ämne och med första årgångens texter som riktmär— ke.

Som redan påpekats är det möjligt att tillsammans med 1976 års gudstjänstordning använda II och III årgångens predikotexter som evan-

• Sida 14
•  Original

gelium och epistel dessa år. I de flesta församlingar där 1976 års gudstjänst- ordning kommit till användning torde också denna möjlighet ha utnyttjats.

Arbetsgruppen föreslår att också i fortsättningen evangelieboken inne- håller tre årgångar texter för kyrkoårets sön- och helgdagar. Ärgångarna görs likvärdiga att användas som läs- och predikotexter respektive år. Det första året läses alltså första årgångens texter, det andra året andra årgångens och det tredje året tredje årgångens texter. Predikan bör kunna hållas över vilken som helst av de upplästa texterna. Texterna bör dock alltid läsas i ordningen gammaltestamentlig text. epistel och evangelium. Någon svårighet att trots detta predika över t.ex. den gammaltestamentliga texten torde icke behöva uppstå.

Vissa söndagar, som inte återkommer varje år, har i arbetsgruppens förslag getts endast en årgång.

I varje årgång bör finnas tre texter: gammaltestamentlig text, epistel och evangelium. Genom 1976 års gudstjänstordning blev det möjligt att läsa tre texter i högmässan. Därmed fördes Gamla Testamentet på nytt in i gudstjänsten på ett effektivt sätt. Visserligen är den gammaltestamentliga texten enligt 1976 års gudstjänstordning fakultativ. I påfallande många församlingar, där man övergått till denna gudstjänstordning, läser man dock regelbundet också den gammaltestamentliga texten i högmässan. Att gudstjänsten därmed förlängs något, tycks inte upplevas som något hinder. Enligt arbetsgruppens mening bör den gammaltestamentliga texten också i fortsättningen vara fakultativ. Skäl kan finnas, främst tidsskäl, att ibland utelämna densamma.

För vissa sön- och helgdagar föreslår arbetsgruppen samma evan- gelietext i alla tre årgångarna, för några samma epistel eller gammaltesta- mentliga text, för ytterligare några att samtliga tre texter blir gemensamma för årgångarna. Det gäller dagar av speciell karaktär eller i de fall en viss text kommit att på särskilt sätt förknippas med dagen. På de dagar, då evangelietexterna och/eller episteltexterna är genomgående för samtliga årgångar, ges förslag till särskilda predikotexter i årgång II och III. Avsikten är att dessa predikotexter skall kunna användas, om predikanten känner behov av att under årgång II eller III använda annan text att predika över än de texter som finns i den för årgångarna gemensamma serien och som alltså skall läsas från altaret. Texterna bör dock vara fakultativa. De för den gemensamma årgången angivna texterna bör alltså kunna vara predikotexter också de år då de alternativa predikotexterna kunnat användas. Om någon av de särskilda predikotexterna väljs, bör den läsas från predikstolen omedelbart före predikan.

Något behov av ytterligare gammaltestamentliga predikotexter bör inte finnas, om arbetsgruppens förslag genomförs. Den är 1970 fastställda serien gammaltestamentliga predikotexter har då fyllt sin uppgift och kan avskaffas.

När det gäller de gammaltestamentliga texterna har arbetsgruppen i stort sett undvikit texter från Psaltaren. Anledningen härtill är att Psaltaren finns med i andra delar av gudstjänstordningen, främst i introitustexter men förmodligen snart också i texter att sjungas mellan läsningarna.

Helt har Psaltaren dock inte uteslutits ur förslaget. Sammanlagt 14 psaltartexter finns med bland de gammaltestamentliga texterna.

• Sida 15
•  Original

Mot den av kyrkomötet 1975 fastställda serien gammaltestamentliga texter har kritik riktats av bl.a. det skälet att i densamma alltför mycket dominerar texter från de profetiska böckerna, främst Jesaja och Jeremia. Arbetsgruppen har tagit fasta på kritiken och sökt fler texter från framför allt de historiska böckerna, även om fortfarande de profetiska böckerna av naturliga skäl dominerar. Det är i de profetiska böckerna som de texter finns, som bäst kan ställas samman med nytestamentliga texter.

Som redan framhållits har arbetsgruppen haft att utgå från den nordiska perikopkommitténs förslag med den bearbetning av detta som skett inom Liturgiska nämnden och vars resultat finns i motion nr 72 vid 1975 års kyrkomöte. I vissa fall har arbetsgruppen dock avvikit från dessa förslag.

Där detta inneburit mer radikala ändringar anges skälen till att så skett i kommentaren till resp. sön- och helgdag. I de flesta fall följer dock förslaget ifråga om årgång I och II perikopkommittén eller kyrkomötesmo- tionen. Till dessa två årgångar har sedan lagts ytterligare en tredje.

1.4. Arbetsgruppens förslag

Arbetsgruppen föreslår att en ny evangeliebok antas att användas från och med 1. sönd. i Advent 1980. ] evangelieboken intas perikoper och kollektböner enligt arbetsgruppens förslag. Perikoperna redigeras ifråga om inledningsfraser etc. först sedan Bibelkommissionens förslag till ny översättning av Nya Testamentet antagits. Redigeringsarbetet föreslås anförtros åt kyrkohandbokskommittén.

I evangelieboken medtas också ”Vår Herres Jesu Kristi lidandes historia.” Texterna i detta utdrag ur evangelierna bör bearbetas i anslut- ning till ny översättning av Nya Testamentet.

Däremot medtas inte i evangelieboken de s.k. evangeliebönerna och inte heller de särskilda högtidsbönema. Arbetsgruppen återkommer med för- slag till en bearbetad serie evangelieböner att intas antingen i evangeliebo— ken eller i En liten bönbok. För högtidsbönerna finns ingen plats i 1976 års gudstjänstordning.

Inte heller introitustexter medtas i evangelieboken. Text och musik till introitus bör finnas i kyrkohandbokens musikdel.

Samtidigt som en ny evangeliebok antas bör den av Kungl. Maj:t 1971 godkända serien "Predikotexter ur Gamla Testamentet” förklaras avskaf- fad. Vidare bör upphöra att gälla den i 1976 års gudstjänstordning intagna serien ”Gammaltestamentliga läsningar" liksom vad i denna gudstjänst- ordning sägs om användandet av texter ur 1942 års evangeliebok.

Den sålunda antagna nya evangelieboken bör självfallet brukas tillsam- mans med såväl 1942 som 1976 års gudstjänstordning. De gammaltesta- mentliga texterna kan dock användas som lästexter från altaret endast i samband med 1976 års gudstjänstordning. Som predikotexter bör dock dessa texter kunna användas också i samband med 1942 års gudstjänstord- ning.

I högmässan bör kunna predikas över vilken som helst av de tre upplåsta texterna i vissa fall över särskild predikotext. I aftonsången bör predikan

• Sida 16
•  Original

hållas över en av de texter, som inte brukats som predikotext i samma kyrka vid högmässan. KC 7 mars 1930 ang. tillåtelse att vid högmässa alternativt predika över aftonsångstext upphäves. KC 15 aug. 1933 ang. rätt att i aftonsången under fastan predika över Kristi lidandes historia bör däremot stå kvar. '

• Sida 17
•  Original

Summary

2. The structure of the ecclesiastical year

Only a few changes are suggested as to the structure of the ecclesiastical year, the most important of which will be described here.

According to the committee, the two Sundays before Lent, Septuagesima and Sexagesima, should be abolished and their texts moved to the 4th and 5th Sundays after Epiphany. Through this change, the numbers of Sundays after Epiphany will be eight in this order of pericopes. Ash Wednesday will be introduced as a day with texts of its own. Maundy Thursday is also included in this proposal. The committee is of the opinion that the fact that these two days are not civil holidays is no obstacle to proposals being made for text readings at services on these days. In most places, Maundy Thursday is celebrated with Eucharistic services and Ash Wednesday increasingly so as an introduction to Lent.

The committee proposes the abolition of the four special intercession days, Botdagen (Penance Day), Reformationsdagen (Reformation Day), Missionsdagen (Mission Day) and Tacksägelsedagen (Thanksgiving Day). This has been proposed at the synod on several occasions. In accordance with what was said at the synod of 1975, the intercession days have ”lost their original function and are regarded as problematic interruptions in the structure of the ecclesiastical year”. Tacksägelsedagen is the only one of the intercession days which still holds a strong position. However, its theme is equally to be found on the 14th Sunday after Trinity where the committee in its proposal has moved the Gospel of Tacksägelsedagen of the 1942 order of pericopes.

In conformity with the Scandinavian commission, the committee suggests that the Sundays of the latter part of the ecclesiastical year are called Sundays after Whitsun. This is to emphasize the status of Whitsun as the end of the first part of the ecclesiastical year and the beginning of its latter part.

The proposal contains twenty-six Sundays after Whitsun besides the two Sundays immediately preceding Advent Sunday, both With the theme of the Last Judgement, i.e. Söndagen före Domssöndagen and Doms- söndagen. The committee has considered it valuable to retain this traditional ending of the Swedish ecclesiastical year.

As regards the other Sundays, the following changes should be mentioned. In the present order of pericopes, Baptism is the theme of the lst Sunday after New Year's Day, which often fails to occur. The commit- tee suggests that there should be two Sundays of Baptism: the lst Sunday after Epiphany with the theme of the baptism of Christ and the 2nd Sunday after Whitsun with texts concerning our own baptism. The let Sunday after Whitsun replaces the 2nd after Epiphany as the Sunday of the home.

• Sida 19
•  Original

The 18th Sunday after Whitsun has been made the day of Christian unity, which has no equivalent in the present order of pericopes.

3. The choice of texts

The proposal contains three series with three texts in each: texts from the Old Testament, Epistle and Gospel. The series are of equal status and are intended to be used during one year each. Certain Sundays and Holydays have the same Gospel text for all three years, some the same Epistle and others all texts in common for all three series. In the cases where the three series have both Epistle and Gospel in common, the series of the second and the third year provide special texts for sermons. The use of these texts is optional. Thus, for example on Advent Sunday every year, nothing prevents a sermon on Matthew 21 : 1—9, which is the Gospel in common for all three series. But the priest who so wishes, may well from the pulpit read and then deliver a sermon on Luke 4: 16—22 in the second year and on John 18:36—37 in the third year. If four readings are felt to be too much, there is always the possibility of excluding the Old Testament reading.

As regards the principles of the choice of texts, in most cases the committee has worked from the Gospel readings of the first year in the 1942 Gospel book and chosen the rest of the texts accordingly. As far as possible, the committee has retained the texts for the first and second years of the Scandinavian proposal. Following the same principles of choice, the committee has added a third series of texts to the two first ones. Parallel texts in the three different series have been avoided. Instead, an effort has been made to let the three series provide different aspects ofthe theme of the day.

When it comes to the texts from the Old Testament, there have been several requests that the Book of Psalms be avoided. Readings from the Book of Psalms exist in other parts of the service, especially in the Introit but also in the songs between the readings that a new hymn-book to come will probably provide. The committee has not wished to avoid completely the Book of Psalms. However, the committee's proposal contains rela- tively few texts from the Book of Psalms, 14 altogether.

4. The collects

The Liturgical commission presented in 1974 a draft for new collects as an alternative to the old collects. These new collects were adopted by the synod of 1975 with rather many changes. Some of the collects had been studied and changed by the synod, some of them exchanged for collects deriving from another series of collects presented to the synod. Since 1976, it has been possible to use the series adopted by the synod as well as the series of 1942 at the services.

The committee has started from the series of the synod and has improved it. For certain Sundays it has composed completely new

• Sida 20
•  Original

collects. The changing of the theme of the day has made this necessary. But even in the cases when the Sundays have kept their themes, some of them have been given new collects. The authoress Britt G Hallqvist has had the main responsibility for writing these collects.

• Sida 21
•  Original

2.1. Advent

]. [Advent har i den svenska kyrkan fått en allt starkare ställning som en av kyrkoårets stora festdagar. Dagen bör behålla denna karaktär. Matte- usevangeliets skildring av Jesu intåg i Jerusalem föreslås som genomgåen- de evangelietext. De föreslagna särskilda predikotexterna är lika med andra och tredje årgångens högmässotexter i 1942 års evangeliebok.

2—4 i Advent har samma karaktär som i 1942 års evangeliebok. Också textvalet är i stor utsträckning detsamma.

Den romersk-katolska kyrkan gjorde genom Ordo lectionum missae 1969 4. i Advent till en Mariadag. Texterna togs från Jungfru Marie Bebådelsedag. Den 25 mars behölls samtidigt som firningsdag med sina gamla texter. Den nordiska perikopkommittén följde i båda dessa avseen- den den romersk-katolska kyrkan. Som motivering angavs att också Maria är en Adventsgestalt, som förebådar inkarnationen. I kyrkomötesmotio- nen 1975, som tar upp perikopkommitténs förslag, understryks att avsikten inte är att flytta Marie Bebådelsedag till Advent. Bebådelsedagen bör ligga kvar den 25 mars och då firas med en vardagsmässa. Att föra in Maria som Adventsgestalt förbereder enligt motionen ”på ett naturligt sätt inkarna- tionens högtid”. Samtidigt friläggs den söndag i Fastan, som nu upptas av Marie Bebådelsedag och som ofta blir den viktiga 5. i Fastan, för sitt egentliga firningsämne.

Ingen av de nordiska kyrkorna har i sina perikopförslag tagit upp perikopkommitténs förslag. De tyska evangeliska kyrkorna har däremot i likhet med den romersk-katolska kyrkan gjort 4. i Advent till Mariadag. Här saknas dock perikoper för en Bebådelsedag den 25 mars.

1968 års kyrkohandbokskommitté har redan tidigare uttalat tveksamhet till en Mariadag i Advent. ”Sannolikt bör Marie Bebådelsedag firas på söndag i fastetiden, om den skall kvarstå som firningsdag.” Arbetsgruppen delar kommitténs uppfattning. Till frågan om hur Marie Bebådelsedag bör placeras i Fastan återkommer arbetsgruppen nedan sid. 23 f. Ifråga om 4. i Advent föreslås att denna dag behåller sin hittillsvarande karaktär.

Att texter om Johannes Döparen finns på både 3. och 4. i Advent torde inte behöva utgöra något problem. Texterna har klart olika karaktär i anslutning till söndagarnas ämnen. De handlar för övrigt inte främst om Johannes Döparens person utan om hans budskap. På 3. i Advent möter maningen till bot, på 4. i Advent hänvisningen till Messias, okänd mitt ibland oss.

• Sida 22
•  Original

2.2. Jul, Nyår och Trettondedagstiden

Inga texter anges för julbön och julotta. Textvalet bör här vara helt fritt. Däremot anges texter för den jalnattsmässa, som börjat firas på många håll. Naturligt torde vara att i denna mässa liksom i Juldagens högmässa läsa Luk. 2: 1—20 och Jes. 9:2—7. De angivna texterna bör ha karaktären av förslag, inte av påbjudna texter.

Juldagen har som genomgående evangelietext Luk. 2:1—20 och som genomgående gammaltestamentlig text Jes. 9:2—7. De särskilda prediko- texterna är lika med andra och tredje årgångens högmässotexter i 1942 års evangeliebok. Då det gäller episteln har olika texter föreslagits för de tre årgångarna. Som framhållits ovan sid 9 bör tre fullständiga textserier finnas, om inte särskilda skäl talar emot detta. Ifråga om juldagens epistel finns inga särskilda skäl att göra en text genomgående i alla tre årgångarna.

Annandag Jul har, trots föreliggande svårigheter av homiletiskt slag, bibehållits som martyrernas dag. Berättelsen om Stefanus, som i sin helhet är epistel i 1942 års evangeliebok, har delats upp på årgång I och II. Som epistel i årgång II har valts vad som berättas om Stefanus i Apg. 22. Första årgångens evangelium i 1942 års evangeliebok har bytts ut mot Matt. 10:17—22, som direkt talar om martyrium. Arbetsgruppen följer här peri- kopkommitténs förslag.

Nyårsdagen koncentreras helt på texter om Jesu namn. Texten om fikonträdet, som är tredje årgångens högmässotext i 1942 års evang- eliebok, har placerats som textförslag för Nyårsafton. Texten bör inte betraktas som för denna dag påbjuden text. Texten om fikonträdet föreslås också som särskild predikotext i samtliga årgångar för Söndagen efter Jul,

om denna söndag infaller på Nyårsafton. I 1942 års evangeliebok handlar Söndagen efter Nyår om dopet. I likhet med perikopkommittén föreslår arbetsgruppen att texterna om Jesu dop flyttas till 1. efter Trettondedagen. Dessa bör inte placeras på en söndag, som ofta bortfaller.

Trettondedag Jul har som genomgående evangelietext Matt. 2:1—12 och som genomgående gammaltestamentlig text Jes. 60: 1—6. De särskilda predikotexterna är lika med andra och tredje årgångens högmässotexter i 1942 års evangeliebok, den senare något förkortad.

Arbetsgruppen föreslår att dopet får en starkare ställning i kyrkoåret genom att två söndagar ges texter om dopet. Den första av dessa är 1. efter Trettondedagen, vars evangelitexter talar om Jesu dop. Tonvikten läggs på Jesu gudomliga uppdrag, markerat vid doptillfället i Jordan. Epistlarna och de gammaltestamentliga texterna har valts för att ge bakgrund till och ytterligare markera detta uppdrag. Av denna anledning har arbetsgruppen andra texter än perikopkommittén. Vårt dop tas upp 2. efter Pingst, som blir kyrkoårets egentliga dopsöndag.

2. efter Trettondedagen har i 1942 års evangeliebok karaktären av en hemmets söndag, vilket inte ger rättvisa åt söndagens texter. I arbetsgrup- pens förslag ställs texterna in under rubriken "Jesus visar sin härlighet”, vilket också knyter denna söndag samman med den föregående (Jesu uppdrag) och den följande (Jesus skapar tro). Evangelietexten i årgång III har valts i anslutning till det i rubriken angivna ämnet. Luk. 19: 1—10 om

• Sida 23
•  Original

Sackeus, som är årgång III i 1942 års evangeliebok, har flyttats till 3. efter Pingst. Texter om hemmet finns i arbetsgruppens förslag på 21 efter Pingst. 6—8 efter Trettondedagen motsvarar nuvarande 4. — 6. efter Trettonde- dagen. För 7. och 8 efter Trettondedagen torde endast en årgång behövas. Söndagarna återkommer inte varje är.

2.3. Fastan

De olika söndagarna i Fastan har samma karaktär som i 1942 års evangeliebok. I några fall har rubrikerna ändrats i enlighet med de principer, som angetts ovan sid 7. De särskilda predikotexter ur lidandes- historien, som finns i 1942 års evangeliebok för 3. — 5. i Fastan, har uteslutits. En fortlöpande predikan över texter ur lidandeshistorien sker bäst i särskilda passionsgudstjänster.

Fastlagssöndagen föreslås behålla den karaktär av inledning till Fastan, som den sedan länge har i den svenska kyrkans kyrkoår. Som genomgåen- de evangelietext föreslås Luk. 18:31—43 och som genomgående epistel 1 Kor 13. De särskilda predikotexterna är lika med andra och tredje årgångens texter i 1942 års evangeliebok, med uteslutande i årg. III av v. 32—34 som är en parallelltext till den för årgångarna gemensamma evan- gelietexten.

Askonsdag föreslås tas in i evangelieboken med en serie texter och med rubriken "Bön och fasta”. På allt fler håll har Askonsdagen börjat firas som den dag, då 40-dagarsfastan före Påsk egentligen börjar. Det finns därför anledning att i evangelieboken ge förslag till texter för en fullständig högmässa denna dag. Texterna bör inte ha karaktären av påbjudna texter.

Jungfru Marie Bebådelsedag undantränger med nuvarande regler någon av söndagarna i Fastan. I arbetsgruppen har diskuterats olika möjligheter att undvika detta. Att fira Marie Bebådelsedag med en vardagsgudstjänst den 25 mars, vilket föreslås i kyrkomötesmotionen, är enligt gruppens mening inte en gångbar lösning, om man vill bevara dagens ställning i kyrkoåret. Resultatet skulle säkert bli att Marie Bebådelsedag snart försvann ur de flestas medvetande. Denna utveckling skulle ytterligare påskyndas, om Marie Bebådelsedags texter enligt motionens förslag blev texter också på 4. i Advent.

Som ett alternativ till motionens lösning har gruppen prövat möjligheten att förlägga firandet till en lördag i mars enligt följande regel: ”Marie Bebådelsedag firas den 25 mars, när denna dag infaller på en lördag, eljest närmast föregående lördag. Infaller den 25 mars på Påskafton eller senare firas Marie Bebådelsedag på lördagen före Palmsöndag.”

Då lördagarna numera för de flesta är arbetsfria dagar, skulle genom denna ordning gudstjänsterna på Marie Bebådelsedag bli tillgängliga för flera än vid firande annan vardag. Men också om man valde detta alternativ kan det befaras att dagen snart skulle förlora i betydelse. Enda möjligheten att bevara den ställning, som Marie Bebådelsedag faktiskt har på många håll, är trots allt att fortfarande fira denna dag en söndag i Fastan. Om därvid 3. söndagen i Fastan i kyrkoåret utbyttes mot Marie Bebådelsedag, skulle undvikas att de viktiga söndagarna Midfastosönda- gen och 5. i Fastan försvann, vilket nu ofta är fallet. Arbetsgruppen

• Sida 24
•  Original

förordar detta. Gruppen ger dock ett förslag till texter på 3. i Fastan, om dess förslag att till denna söndag fast förlägga firandet av Marie Bebådel- sedag inte skulle vinna bifall.

Som genomgående evangelietext på Marie Bebådelsedag föreslås Luk. 1:26—38. De särskilda predikotexterna är hämtade från årgång II och 111 i 1942 års evangeliebok.

Palmsöndagen har i 1942 års evangeliebok texter om nattvarden i årgång II och III. Arbetsgruppen har diskuterat att helt ta bort nattvardstexterna från Palmsöndagen. Med hänsyn till att Skärtorsdagen inte överallt firas med nattvard och att, då detta sker, det ofta är fråga om en skriftermåls- mässa och inte en högmässa med predikan om nattvarden, föreslår gruppen att som särskilda predikotexter i årgång II och III texter om nattvarden finns kvar. Joh. 12: l—16 om hyllningarna på lidandesvägen och om intåget i Jerusalem föreslås däremot som genomgående evangelietext och Fil. 2:5—11 som genomgående epistel. De gammaltestamentliga texter- na i årgång II och 111 har valts med tanke på att kunna utgöra en naturlig del av textsammanhanget både då de alternativa predikotexterna användes och då detta inte sker.

Skärtorsdagen föreslås tas in i evangelieboken med en serie texter. Oftast torde Skärtorsdagen firas med skriftermålsmässa och inte fullstän- dig högmässa. Texterna har valts så att i evangelietexten ges ramen kring den första nattvarden och i episteln instiftelseorden. Texterna bör ha karaktären av förest:.gna texter, inte påbjudna sådana.

För Långfredagen finns i 1976 års gudstjänstordning en särskild "Lång- fredagsgudstjänst", avsedd att firas som dagens huvudgudstjänst i stället för högmässa. Texterna från denna gudstjänst har förts in i förslaget. Också om gudstjänsten firas i form av högmässa kan dessa texter använ- das. Femte akten bör, om den förekommer, läsas som evangelietext inte som särskild predikotext. Som aftonsångstext bör som hittills användas sjätte akten.

2.4. Påsk — Pingst

Vid 1975 års kyrkomöte hemställdes i en motion av biskop Sven Silén m.fl. att ett till motionen fogat förslag till gudstjänster för Stilla veckan och Påsk skulle införas "som ett särskilt kapitel i kyrkohandboken som exempel på hur gudstjänstlivet må kunna utgestaltas under Stilla veckan och Påsk” (nr 27). Kyrkomötets beredningsutskott underströk i sitt betänkande över motionen det angelägna i att kyrkohandbokskommittén i sitt arbete uppmärksammade de frågor som tagits upp i motionen. Utskottet var dock inte berett att tillstyrka den i motionen föreslagna åtgärden. Fortsatt arbete med gudstjänster av det slag, som föreslogs i motionen, borde ske innan de intogs i en handbok (bet. nr 3). Kyrkomötet följde i sitt beslut utskottet. Arbetsgruppen har övervägt om i dess förslag till perikoper borde införas förslag till texter för fler gudstjänster under Stilla veckan och Påsk. I väntan på förslag från kyrkohandbokskommittén till gudstjänstordningar för sådana gudstjänster har gruppen stannat för att föreslå texter enbart för Skärtorsdagen samt för den Påsknattsmässa, som firas på alltfler håll i

• Sida 25
•  Original

kyrkan. Texterna för denna mässa anknyter till den för Påsknatten traditionella mässan med berättelsen om uttåget ur Egypten som gammal- testamentlig text, Romarbrevets framställning av dopet som död och uppståndelse med Kristus som epistel och Matteusevangeliets skildring av den tomma graven som evangelietext. Påsknattsgudstjänsten var i den äldsta kyrkan också en dopgudstjänst. De påsknattsgudstjänster, som nu firas i många kyrkor, anknyter oftast till dopet i form av en aktualisering av den kristnes dop, ibland med upprepande av doplöftet. Gudstjänstens rubrik markerar vad texterna tillsammans vill uttrycka: ”Genom död till liv”.

För Påskdagen föreslås gemensamma texter för samtliga tre årgångar. 1 Kor. 15: 1—11 om uppståndelsens vittnen är i 1942 års evangeliebok epistel på 1. efter Påsk. Texten föreslås flyttad till Påskdagen. Ögonvittenas möten med den Uppståndne är tillsammans med den tomma graven grunden för kyrkans påsktro. Denna text har därför sin naturliga plats här. Av de särskilda predikotexterna finns Joh. 20: 1—10 som andra årgångens högmässotext i 1942 års evangeliebok. Luk. 24:1—12 har insatts i årgång III sedan Matt 28:1—8, som är tredje årgångens högmässotext i 1942 års evangeliebok, placerats i Påsknattens gudstjänst.

Annandag Påsk är i svensk tradition så starkt förknippad med Emmau- svandringen att berättelsen härom bör vara genomgående evangelium i alla tre årgångarna.

Söndagarna efter Påsk har i arbetsgruppens förslag samma karaktär som i 1942 års evangeliebok. Textvalet är också i stor utsträckning detsamma. Rubrikerna har i några fall ändrats i enlighet med ovan sid. 12 uttryckta principer. 5. efter Påsk har kvar beteckningen Bönsöndagen. Som överskrift i evangelieboken bör dock stå 5. efter Påsk med beteck- ningen Bönsöndagen inom parentes.

För Kristi Himmelsfärdsdag föreslås Apg. 1:1—11 som för samtliga årgångar gemensam epistel. Texten är i 1942 års evangeliebok första årgångens evangelietext. Här har i stället placerats Matt. 28: 16—20, som i likhet med andra och tredje årgångens evangelietexter, vilka återfinns som högmässotexter i 1942 års evangeliebok, understryker vad som också uttrycks i den föreslagna rubriken att det är Kristi herravälde som denna dag främst handlar om. Matt. 28:16—20 återkommer som evangelietext i andra årgången på dopets söndag, vilket inte bör utgöra någon svårighet. När texter dubbelplacerats, vilket skett i ytterligare några fall, har de alltid placerats i olika årgångar. Ingen text kommer således att läsas två gånger under samma kyrkoår.

På Pingstdagen äri 1942 års evangeliebok Apg. 2:1—11 epistel. Arbets- gruppen föreslår att texten behåller denna plats som genomgående epistel. Också evangelietexterna är desamma som i 1942 års evangeliebok. Dagens rubrik har däremot ändrats från ”Den helige Andes utgjutande” till ”Den helige Ande” för att markera att det är vad Jesus säger om Anden snarare än berättelsen i Apg., som bör ge Pingstdagen dess innehåll i kyrkans förkunnelse i dag.

Annandag Pingst är i arbetsgruppens förslag liksom i 1942 års evan- geliebok en direkt fortsättning på Pingstdagen. Tonvikten ligger på Andens verk i världen men också i kyrkan (andra årgångens texter).

• Sida 26
•  Original

2.5. Söndagar efter Pingst

I likhet med perikopkommittén föreslår arbetsgruppen att beteckningen "sönd. efter Tref.” utbytes mot ”sönd. efter Pingst". Allmän enighet har rätt om detta i den förda diskussionen. Sättet att räkna söndagar blir genom denna förändring detsamma i den svenska kyrkan som i flertalet lutherska kyrkor. Dessutom markeras Pingstens centrala ställning som avslutning på kyrkoårets första, festliga del och samtidigt utgångspunkt för de många söndagar, som talar om den kristnes liv i dag.

Dagar med särskilda beteckningar bör som överskrift i evangelieboken ha sin numrering och därunder dagens särskilda namn, följt av söndagens rubrik. T.ex. Första söndagen efter Pingst (Heliga Trefaldighetsdag) Fader, Son och Ande.

FörHe/iga Trefaldighets dag föreslås episteln i 1942 års evangeliebok ur Rom. 11:33—36 som för samtliga årgångar gemensam epistel. Joh. 3:1—15 om Nikodemus, som är första årgångens evangelietext i 1942 års evan— geliebok, föreslås i förkortad form som första årgången evangelium på dopets söndag. Matt 11:25—30 har flyttats hit från Reformationsdagen, som föreslås inte återkomma i ett reviderat kyrkoår. Texten finns i 1942 års evangeliebok också på 14. efter Trefaldighet, där den ersatts av annan text.

I likhet med motion nr 72 vid 1975 års kyrkomöte föreslår arbetsgruppen att 2. efter Pingst blir en dopets söndag. Förslaget avviker från den nordiska perkopkommitténs, som behåller söndagens gamla karaktär med texten om Lasarus som första årgångens evangelium. I arbetsgruppens förslag liksom i kyrkomötesmotionen är de gamla texterna på 2. efter Pingst flyttade till 23. efter Pingst.

Dopet har i det nuvarande kyrkoåret en påfallande svag ställning. Direkt tas dopet upp endast på Söndagen efter Nyår, som ofta bortfaller. Att göra 2. efter Pingst till en dopets söndag förefaller på flera sätt lämpligt. Efter Andens högtid och efter Heliga Trefaldighets dag är det naturligt att tala om dopet. Den efterföljande söndagen talar om kallelsen till Guds rike. Även om den svenska kyrkan här nyinför en särtradition i förhållande till övriga lutherska kyrkor instämmer arbetsgruppen i det i kyrkomötesmo— tionen givna förslaget. Ifråga om textvalet avviker dock arbetsgruppen på flera punkter från motionen. Texten ur Joh. 15:1—9 om vinträdet bör sålunda enligt arbetsgruppens mening vara kvar på Heliga Trefaldighets dag. Från Joh. 3 om Nikodemus bör tas endast de åtta första versama. Resten av texten finns i arbetsgruppens förslag dels på 5. i Fastan i tredje årgången, dels på Annandag Pingst i första årgången. I andra årgången har dopbefallningen placerats som evangelietext. Tredje årgångens evangelietext har hämtats från Söndagen efter Nyår i 1942 års evang- eliebok. Episteln i första årgången är samma epistel som i Påsknattsmäs- san och knyter alltså samman denna dopets söndag med vad som sagts om dopet vid Påsk.

Av övriga söndagar efter Pingst har de flesta samma karaktär som i 1942 års evangeliebok. Textvalet överensstämmer också i de flesta fall med motsvarande söndags i 1942 års evangeliebok, kompletterat med texter från perikopkommitténs förslag jämte nytillkomna främst gammaltestamentliga texter. Endast i ett begränsat antal fall har textbyten ägt rum. Rubrikerna

• Sida 27
•  Original

har däremot ändrats för åtskilliga söndagar i enlighet med ovan sid. 12 uttryckta principer.

I det följande kommenteras de söndagar, för vilka mer genomgripande förändringar skett i förhållande till evangelieboken 1942.

13. efter Pingst (12. efter Tref) har i 1942 års evangeliebok rubriken ”'Tungans bruk”. Första årgångens evangelietext är Mark. 7:31—33 om hur Jesus botar den dövstumme (Effata). Övriga evangelietexter är hämtade från Bergspredikan. I likhet med kyrkomötesmotionen föreslår arbets- gruppen att denna söndag får en ny och vidare kontur. Som rubrik föreslås "Frihet i Kristus". Under denna rubrik placeras texter som handlar om skapelsens frigörelse i Kristus. Som första årgångens evangelietext behål- les Mark. 7131—33. Övriga evangelietexter är tagna från nuvarande 17. efter Trefaldighet, från vilken också andra årgångens epistel är hämtad. Denna söndag, som i 1942 års evangeliebok har rubriken "En kristen människas frihet", har gjorts till en den kristna enhetens dag (se nedan). Tredje årgångens epistel, om skapelsens trängtan, är hämtad från nuvarande 16. efter Trefaldighet, som i 1942 års evangeliebok har rubriken "Frigjorda ur förgängelsens träldom” men i arbetsgruppens förslag i bättre överens- stämmelse med söndagens i förslaget behållna texter fått rubriken ”Döden och livet”. Denna förändring, som alltså berör tre söndagar, innebär enligt arbetsgruppens mening att det viktiga ämnet om skapelsens frigörelse kommer till bättre uttryck än det gör i 1942 års evangeliebok.

Från olika håll har uttryckts önskemål om att någon söndag på kyrkoåret skulle göras till en den kristna enhetens dag. I likhet med kyrkomötesmo- tionen tar arbetsgruppen upp förslaget och placerar denna dag på 18. efter Pingst, vilket blivit möjligt genom att 13. efter Pingst getts nytt innehåll. Texterna för denna den kristna enhetens dag har hämtats från skilda håll under kyrkoåret. De tre årgångarna har getts olika karaktär för att möjliggöra att enheten i Kristus under olika är kan tas upp från skilda utgångspunkter. I årgång I är det sålunda ekumenikens klassiska text, Jesu bön om att alla må vara ett, som ställts i centrum. I årgång 11 finns som evangelietext Jesu svar på lärjungarnas fråga vem av dem som var störst och som epistel Ef. 2:17—22 om att i en och samma Ande ha tillträde till Fadern. I årgång III finns i evangelietexten Johannesevangeliets ord om Jesus att han dog ”också för att samla och förskingra Guds förskingrade barn”. Orden får i detta sammanhang sin tillämpning på Gudsfolket och kyrkan.

21. efter Pingst föreslås ersätta 2. efter Trettondedagen som en särskild hemmets söndag. Som evangelietexter i årgång I och II föreslås i likhet med kyrkomötesmotionen Mark. 10:2—9 resp. Mark. 10:13—16. För tredje årgången har arbetsgruppen sökt efter texter som skulle kunna ställas in under rubriken "hem och tjänande kärlek”. Bland möjliga texter har arbetsgruppen stannat för Mark. 9:35—37, Hebr. 13:2—3 och 1 Mos. 18:1—8.

Kyrkoårets avslutning var föremål för ingående diskussion i den nordis- ka perikopkommittén. I kommittén hävdades från danskt håll att ingen fast avslutande söndag borde finnas. Att avsluta kyrkoåret med en fast fixerad Domssöndag ansågs göra ett alltför definitivt intryck. Samtliga nordiska kyrkor utom den danska har dock en fast sista söndag om domen. Finland

• Sida 28
•  Original

har dessutom liksom i Sverige en fast näst sista söndag. En sådan finns också ide tyska evangeliska kyrkorna.

Arbetsgruppen föreslår att Söndagen före Domssöndagen och Doms- söndagen behålls som kyrkoårets två sista söndagar. Som rubriker föreslås ” Vaka och vänta" och ”Domen". Båda söndagarna föreslås få en för samtliga årgångar gemensam serie texter, där den nuvarande evang- elietexten kvarstår. Nuvarande tredje årgångens högmässotext på Sönda- gen före Domssöndagen flyttas till Domssöndagen, där den bättre hör hemma. Särskild predikotext i tredje årgången på Söndagen före Doms- söndagen blir Luk. 13:22—30, som i nuvarande evangeliebok finns på 25. efter Trefaldighet. Denna söndag 26. efter Pingst föreslås få endast en årgång texter. Den återkommer inte varje år.

2.6. Särskilda helgdagar

För Kyndelsmässodagen föreslås ingen förändring ifråga om placering eller firningsämne. Simeons lovsång bör vara gemensam evangelietext för samtliga årgångar: De särskilda predikotexterna är lika med andra och tredje årgångens högmässotexter i 1942 års evangeliebok.

Om Jungfru Marie Bebådelsedag se ovan sid. 23 f. För Midsommardagen föreslås att dagen liksom tidigare får ett dubbelt innehåll. Rubriken har ändrats till "Skapelse och frälsning”. Samtliga evangelietexter handlar om Johannes Döparen. Första årgångens evan- gelium i 1942 års evangeliebok har delats på första och andra årgången. I tredje årgången har placerats Mark. 1:1—5 för att i denna årgång få med också Johannes Döparens fortsatta liv och verksamhet. Epistlarna och de gammaltestamentliga texterna har valts i avsikt att låta skapelsetanken komma till uttryck. Samma syfte har den som alternativ angivna möjlighe- ten att använda Luk. 1:67—80 (Benedictus) som evangelietext i samtliga årgångar.

Att som ibland önskats helt inrikta textvalet på skapelsen och inte längre fira Midsommardagen som Johannes Döparens dag skulle enligt arbets- gruppens mening alltför starkt ingripa i en fortfarande levande tradition. Skapelsetanken kommer för övrigt på många sätt bättre till uttryck i arbetsgruppens förslag till perikoper än i 1942 års evangeliebok. Inte minst att för varje söndag finns också gammaltestamentliga texter tillgodoser det ibland uttryckta önskemålet att texterna skall ge fler möjligheter att predika också över första trosartikeln. Med utnyttjande av de gammaltes- tamentliga texterna kan detta nu ske.

Den Helige Mikaels dag föreslås få som huvudmotiv ”Guds änglar” med kampmotivet särskilt i förgrunden. Upp. 12:7—12 om Mikael och draken föreslås som genomgående epistel. Mark. 10:13—16 om hur Jesus välsignar barnen har ersatts med Matt. 18: 1—10 om barnet som den störste i himmelriket, en text som väl hör samman med dagens kampmotiv. Andra årgångens evangelium talar liksom samma årgångs gammaltestamentliga text om änglarna som uppenbarare av Guds härlighet. Denna årgång får därmed ett vidare motiv än första och tredje årgången.

• Sida 29
•  Original

För Alla Helgons dag föreslås samma placering och i stort samma texter som hittills.

Önskemål har uttryckts om texter för Kyrkmässa att firas på årsdagen av kyrkans invigning. Arbetsgruppen ger förslag till en serie texter. Förslaget är detsamma som i kyrkomötesmotionen.

2.7. Böndagarna

De fyra böndagarna föreslås utgå. Förslag härom har vid flera tillfällen framförts i kyrkomötet, senast 1970 samt i den motion av Sven Silén m.fl. som i det föregående kallats kyrkomötesmotionen och där det om bönda- garna heter att de "förlorat sin ursprungliga funktion och upplevs som problematiska avbrott i kyrkoårsstrukturen”. Arbetsgruppen instäm- mer i detta. Den enda av böndagarna som fortfarande har en stark ställning är Tacksägelsedagen, då på många håll också firas skördevesper. Tacksä- gelsedagens ämne finns dock på 15. efter Pingst (=tidigare 14 efter Trefaldighet), som också infaller under hösten.

Till denna dag har Tacksägelsedagens evangelietext från Luk. 19:37—41 flyttats. Botdagens evangelietext finns som tidigare på 11. efter Pingst (= 10. efter Trefaldighet). Missionsdagens evangelietext finns på Kristi Himmelfardsdag. Reformationsdagens evangelietext finns i perikopför- slaget på Heliga Trefaldighets dag, där den ersatt texten om Nikodemus. Reformationsdagens epistel från Rom. 1:16—17 har av arbetsgruppen placerats på 3. efter Trettondedagen, som liksom Reformationsdagen talar om tro.

Om man skulle önska en fast dag för ytterligare en missionskollekt utöver kollekten på Trettondedagen, kunde övervägas att göra Pingstda- gen till en missionens offerdag.

Traditionen med ett budskap från Ärkebiskopen att uppläsas i kyrkorna på Nyårsdagen kan självfallet bevaras även om böndagarna inte finns kvar. Dessutom bör kvarstå möjligheten att anbefalla en särskild böndag, när anledning finns härtill.

• Sida 30
•  Original

• Sida 31
•  Original

11. Upp. 5: 1—5 (värdig att öppna bokrullen) Jes. 11:1—9 (telningen från Isals rot) Särskild predikotext Luk. 4: 16—22 (i synagogan i Nasaret)

III. Upp. 3:20—22 (se,jag står för dörren) Psalt. 1 18: 19—29 (detta är Herrens port) Särskild predikotext Joh. 18:36—37 (sanningens konung)

2. i Advent Riket som kommer

1. Luk. 21 :25—33 (fikonträdet) Rom. 15:4—7 (tröstens Gud) Mal. 4:1—2, 5—6 (Herrens dag)

11. Mark. 1:14—15 (Guds rike är nära) Hebr. 10:35—39 (ännu en liten tid) Joel 2:30—32 (Herrens dag)

111. Luk. 17:22—30 (såsom på Noas tid) Jak. 5:7—10(biden nu tåligt) Jer. 23: 19, 20 (en stormvind från Herren)

3. i Advent Vägröjaren

1. Matt. 11:2—10 (Johannes i fängelse) 1 Kor. 4: 1—5 (förvaltare av Guds hemligheter) Jes. 35:3—6, 10 (blindas ögon öppnas)

II. Matt. 11:11—19 (himmelriket med storm) 2 Petrl 1:19—21 (morgonstjärnan) Jes. 51:3—6 (min rättfärdighet är nära)

• Sida 32
•  Original

III. Luk. 3:2b—6, 15 (bereden vägen för Herren)

Gal. 3:21—23 (i förbidan på den tro som skulle uppenbaras) Jer. 33: 14—16 (en rättfärdig telning)

4. i Advent Herren är nära

I.

II.

III.

Joh. 1: 19—28 (rösten som ropar) Fil. 4:4—7 (glädjen eder) Jes. 45:8 (drypen, I himlar)

Joh. 3122—36 (brudgummens vän) Rom. 10:4—8 (ordet är dig nära) Jes. 30:9—11 (glädjens budbärarinna)

Joh. 5:31—39 (förmer än Johannes vittnesbörd) 2 Kor. 1:20—22 (Guds löften) Jes. 52:7—10 (glädjebudbärarens fotsteg)

Julnattmässa Den heliga natten

Luk. 2: 1—20 (Jesu födelse) Hebr. 1:1—3 (Guds uppenbarelse genom Sonen) Jes. 9:2—7 (ljuset över dödsskuggans land)

Juldagen Jesu födelse

I.

II.

III.

Luk. 2: 1—20 (Jesu födelse) Gemensamtför samtliga årgångar 1 Tim. 3:16 (gudaktighetens hemlighet) Jes. 9:2—7 (ljuset över dödsskuggans land) Gemensamtför samtliga årgångar

1 Joh. 1: 1—4 (det som var från begynnelsen) Särskild predikotext Joh. 1:1—14 (Ordet vart kött)

Hebr. 1: 1—3 (Guds uppenbarelse genom Sonen) Särskild predikotext Matt: 1: 18—24 (Emmanuel)

Annandag Jul Martyrerna

I.

II.

III.

Matt. 10: 17—22 (hatas av alla) Apg. 6:8—15 (Stefanus) Jer. 1:17—19 (jag är med dig)

Matt. 10:32—39 (icke frid utan svärd) Apg. 7252—60 (Stefanus) Jer. 20:9—11a (Herren är med mig)

Luk. 12:49—53 (tända en eld) Apg. 22: 17—24a (när Stefanus blod utgöts) 2 Krön. 24: 18—21 (Sakarja stenad)

• Sida 33
•  Original

Söndagen efter Jul Guds Son och Guds barn

I.

II.

III.

Luk. 2133—40 (Simeon och Hanna) Gal. 4:4—7 (tiden fullbordad) Jes. 63:7—9 (Herrens godhet mot Israel)

Matt. 2: 13—23 (flykten till Egypten) Kol. 2:8—10 (gudomens fullhet) Jer. 31:15—17 (Rama)

Joh. 1:9—14 (makt att bliva Guds barn) Hebr. 2:11—13 (barnen som Gud givit mig) Jes. 8: 16—20 (barnen som Herren givit mig)

Nyårsafton Ännu ett år

Luk. 13:6—9 (vingårdsmannens bön)

Nyårsdagen I Jesu namn

I.

11.

111.

Luk. 2:21 (Jesusnamnet) Gal. 3:23—29 (lagen uppfostrare) Jes. 43: 1—3a (kallat dig vid namn)

Matt. 1:18—21 (Jesusnamnet) Hebr. 13:5b, 6, 8 (densamme igår och i dag) 4 Mos. 6:22—27 (välsignelsen)

Joh. 14: 13, 14 (bönen i Jesu namn) Apg. 10:42, 43 (syndernas förlåtelse genom hans namn) Klagovis. 3:22—26 (Herrens nåd är var morgon ny)

Söndagen efter Nyår I Faderns hus

I.

II.

III.

Luk. 2:42—52 (vid 12 års ålder) Jak. 1:17—21 (himlaljusens Fader) Psalt. 42: 1—6 (såsom hjorten trängtar)

Joh. 10:22—30 (tempelinvigningens högtid) Upp. 21: 1—6 (det nya Jerusalem) Psalt. 122 (vi skola gå till Herrens hus)

Matt. 23:37—39 (församla dina barn) Rom. 12:1—5 (eder andliga tempeltjänst) Psalt. 139: 16—18 (mina dagar uppskrivna)

Trettondedag Jul Herrens härlighet

I. Matt. 2: 1—12 (de vise) Gemensamtför samtliga årgångar Kol. 1:25—27 (Kristus, vår hopp) Jes. 60:1—6 (ditt ljus kommer) Gemensamt för samtliga årgångar

• Sida 34
•  Original

11. 2 Kor. 4:3—6 (kunskapen om Guds härlighet) Särskild predikotext Joh. 8: 12 (världens ljus)

III. Ef. 3:2, 3a, 5, 6 (hedningarna delaktigai löftet) Särskild predikotext Luk. 11:29—33 (ljuset på ljusstaken)

]. efter Trettondedagen Jesu uppdrag

5. Förteckning över använda texter

1. Mos. 1:26, 27 1:27—31 3:1—6 3:17—19 4:3—7 4:8—13 918—17 11:1—9 12:1—4a 14:18—20 15:1—6 18:1—8 2211—13 28:10—17 32:22—30 48:8—12,15, 16 50:15—20

2. Mos. 3:1—6, 14, 15 1221—28 13:6—9 13:20—22 14:10, 11,16, 21,22 14:21, 22

21. e. PingstI 13. e. Pingst I 1. i Fastan I 13. e. Pingst III 1. i Fastan II

5. e. PingstI 20. e. Pingst II Pingstdagen I 6. e. Pingst I Palmsönd. II 20. e. Pingst I 21. e. Pingst III 5. i Fastan I Mikaelid. II

2. i Fastan I 21. e. Pingst II 24. e. Pingst II

1. e. Pingst III Skärtorsd. Palmsönd. III 3. e. Påsk III

Påsknatten ]. e. Trettond. III

l6:11—15,'31, 35 4. i Fastan, Midfastos. II 17:1—7 17:8—12 19:3—8 33:18—23 34:27—35

3. Mos. 19:16—18 19:33—37

A. Pingst I

5 . e. Påsk III 18. e. Pingst III 2. e. Trettond. I 8. e. PingstI

14. e. Pingst I 23. e. Pingst II

4. Mos. 6:22—27 21:4—9 27:15—17

5. Mos. 4:29—31 6:4—7, 133 7:6—8 8:2, 3 8:7, 11—18 10:12—14 10:17—21 15:7, 8,10,11 30:11—16 30:19—20 31:6—8

Josua 1:10—11 24:19—24

]. Sam. 2:1—10 2:6—10 3:1—10

2. Sam. 7:18—22 12:1—9, 13 22:4—7, 17

1. Kon. 2522—30 8127—30 8141—43 17:8—16

Nyårsd. II Fastlagssönd. II 2. e. Påsk III

16. e. Pingst II

1. e. Pingst I

3. e. Pingst II

4. i Fastan, Midfastos. 111 4. e. Trettond. II 19. e. Pingst III 14. e. Pingst II 7. e. Pingst III 12. e. Pingst III 19. e. Pingst II 6. e. Påsk II

25. e. Pingst III 7. e. Pingst II

Marie Beb. I A. Påsk II 6. e. Pingst III

4. e. Trettond. III 12. e. Pingst II 6. e. Trettond. III

Kyrkmässa

5. e. Påsk II

3. e. Trettond. I 16. e. PingstI

• Sida 64
•  Original

1. Kon. 19:9—13 19:12—18

2. Kon. 4:42—44 5: 1—4, 9—15a

]. Krön. 16:8—12 29:10—14

2. Krön. 24:18—21

Job 19:25—27 38:1—11

Psalt. 2:6—12 19:2—11 23:— 42:1—6 84:5—8 87:— 104z24—30 110:1—4 113:—

] 18:19—29 121:— 122:— 126:1—6 139: 16—18

Ordspr. 2: 1—6 7: 1—3 8:17—20 8132—36

Pred. 12: 1—7

Höga Visan 2: 1, 2 8:6b, 7

6. 6. Påsk III 2. i Fastan II

4. i Fastan, Midfastos. I 3. e. Trettond. III

15. e. Pingst II 15. e. Pingst 1

A. Jul III

1. e. Påsk 111 6. e. Trettond. II

1. e. Trettond. I Midsommard. III 2. e. Påsk II Sönd. e. Nyår I Allhelgonad. III 2. e. Pingst II Midsommard. II Kristi Himmelf.d. II Mikaelid I

1. i Advent III 20. e. Pingst III Sönd. e. Nyår II

3. e. Påsk II Sönd. e. Nyår III

10. e. Pingst I 9. e. Pingst I 16. e. Pingst III 17. e. Pingst III

23. e. Pingst I

Marie Beb. III Fastlagssönd. III

Jes. 1:16b, 17 1:18 2:2—5 2:12—17 5:1—5, 7 6: l——8 7:10—14 8:16—20 9:2—7

10: 1—3 11:1—9 12:], 2 12:3—6 25:], 8, 9 25:6, 7

' 26:19

31:4, 5 35: 1—3 38:17b—20 40:1—8 40:9—11 40:26—31 41:17—20 42:2—7 43:1—3a 44:3—6 44:21, 22 44:22, 23 45:8 45:22, 23, 24a 48:8—10 49:1—6 50:4, 5 51:3—6 52:7—10 52:13—15 53:3—7 54:7—10 55:1—3 5518—11 57:15, 16 58:5—8 59:12—17 60:1—6 60:17b, 18 60:19—22 61:10, 11

4. 6. Påsk II

5. i Fastan III 22. e. Pingst III 12. e. Pingst I 11. e. Pingst III ]. e. Pingst II Marie Beb. II Sönd. e. Jul III

Julnatt, julotta, juldagshögm. I 11 111

10. e. Pingst II

1. i Advent II

15. e. Pingst III 2. e. Pingst I Påskdagen I II III 3. e. Pingst I 17. e. Pingst II Mikaelid. III

8. e. Trettond. 17. e. PingstI Midsommard. I 4. i Advent II

6. e. Trettond. I Pingstd. III

2. e. Trettond. III Nyårsd. I

A. Pingst III

4. e. Pingst III 13. e. Pingst II 4. i Advent I

3. e. Trettond. II Allhelgonad. I

1. e. Trettond. II 7. e. Pingst I

3. i Advent II

4. i Advent I Långfredag Fastlagssönd. I 3. e. Påsk I

3. e. Pingst III 5. e. Trettond. I 4. e. Påsk III Askonsdag

3. i Fastan I Trettonded. I 22. e. Pingst I Allhelgonad. II Kristi Himmelf.d. I

• Sida 65
•  Original

Jes. 6216, 7 62:10—12 63:7—9 6511, 2 65:17, 18, 19

Jer. 1:4—10 1:17—19 3:20—22 7: 1—7 8:4—8a 9:23, 24 11:19 13:15—17a 17:5—8 17:12—14 18:1—6 20:7—9 20:9—11a 23:19, 20 23:25—28 26:8—15 29:4—7 29:11—13 31:6, 7 3119—11 31: 15—17 31:31—34 33:14—16

Klagov. 3 : 22—26

Hes. 11:19, 20 33:7, 10, 11 34:11—16a 36:26—28

37:1,2,4, 5,10—

14

37:15—19, 21b,

22, 26—28

Dan. 7:13, 14 12:1—3

18. e. PingstI ]. i Advent I Sönd. e. Jul I

4. e. Pingst II Domssönd. I II III

6. e. Pingst 11 A. Jul I

7. e. Trettond. I 9. e. Pingst 111 S. f. Domssönd. I II III 4. e. Trettond. I 5. i Fastan II 11. e. Pingst II 2. i Fastan 111

2. e. Trettond. II 11. e. Pingst I

5. e. Trettond. II A. Jul II

2. i Advent II

5. e. Trettond. III 3. i Fastan III 22. e. Pingst II 5. e. Påsk I Kyndelsm.d. 11 A. Påsk III S. e. Jul II Pingstdagen II

3. i Advent III

Nyårsd. III

A. Pingst II 24. e. Pingst II 2. e. Påsk I 2. e. Pingst III

25. e. Pingst I

18. e. Pingst H

Kristi Himmelsfd. III 25. e. Pingst II

Hosea 6:1—3 ] 1:1—4

Joel 2:30—32 2:28, 29

Amos 2:6—8 4:12b, 13 5:12—14 5:14, 15 5121—24 8:4—6

Jona 2:2—7

Mika 3:5—7 4:1, 2 6:6—8 7:7—9 7:18, 19

Sak. 3:1—5 7:8—10 9:9—10 -

Mal. 3:1—4 4:1, 2, 5, 6

Matt. 1:18—24 1:18—21 211—12 2:13—23 3:11, 12 3:13—17 4:1—11 5:1—12 5:13—16 5:20—26 5138—48 6:5—8 6116—21

1. e. Påsk II 4. e. Påsk I

2. i Advent II 6. e. Påsk 1

23. e. Pingst III 26. e. Pingst I 24. e. Pingst 111

5. e. Pingst III 13. e. Pingst III 10. e. Pingst III

A. Påsk I

9. e. Pingst I Kyndelsmässod. III 19. e. PingstI 1. i Fastan Ill 4. e. PingstI

3. i Fastan II 5. e. Pingst II Palmsönd. I

Kyndelsmässod. I

2. i Advent I

Juldagen III Nyårsdagen II Trettond. I

S. 6. Jul 11

2. e. Pingst 111

1. e. Trettond. I

1. i Fastan I Allhelgonad. I Allhelgonad. II

7. e. Pingst I 14. e. Pingst II

5. e. Påsk III Askonsdag

• Sida 66
•  Original

Matt. Matt.

6:19—23 16. e. Pingst III 26:17—30 Palmssönd. II 6:24—34 16. e. Pingst I 28:1—8 Påsknatten 7:1—5 5. e. Pingst I 28:16—20 Kristi Himmelfd. I och 2. e. 7:12 22. e. Pingst II Pingst II 7:13, 14 9. e. Pingst III 7:15-21 9. e. Pingst I Mark. 7122—29 9. e. Pingst II 1: 1—5 Midsommard. III 8:5—13 3. e. Trettond. I 1:9—13 ]. e. Trettond. I 8:22—27 6. e. Trettond. I 1:14, 15 2. i Advent II 9:9—13 4. e. Pingst III 2:1—12 20. e. Pingst I 9118—26 17. e. Pingst III 2:23—3:5 13. e. Pingst 111 9136—38 2. e. Påsk III 3:13—19 6. e. Pingst III 10:17—22 A. Jul I 4126—29 5. &. Trettond. II 10:32—39 A. Jul 11 7:31—37 13. e. Pingst I 11:2—10 3. iAdvent I 9:17, 21—27 2. i Fastan III 11:11—19 3. i Advent II 9:35—37 21. e. Pingst III 11:20—24 11. e. Pingst II 10:2—9 21. e. Pingst I 11:25—30 1. e. Pingst III 10:13—16 21. e. Pingst II 12:15—21 22. e. Pingst III 10: 17—27 19. e. Pingst II 13:24—30 7. e. Trettond. I 10:35—45 Fastlagss. III 13:31—33 Kyndelsmässod. III 11:24—25 24. e. Pingst III 13:44—46 19. e. Pingst III 12:28—34 19. e. Pingst I 13:47—50 Domssönd. II 12:38—40 23. e. Pingst III 14:23—33 6. e. Trettond. III 12:41—44 14. e. Pingst III 15:21—28 2. i Fastan I 14:32—42 l. i Fastan III 15:29—31 15. e. Pingst II 16:1—8 Påskdagen I 16:1—4 26. e. PingstI 16:21—23 1. i Fastan II Luk. 16:13—20 6. e. Pingst II 1:26—38 Marie Beb. I 16:24—27 7. e. Pingst II 1:39—45 Marie Beb. III 17:1—8 8. e. Pingst] 1:46—55 Marie Beb. Il 1719—13 8. e. Pingst III 1:57—66 Midsommard. I 18:1—10 Mikaelid. III 1:67-80 Midsommard. II, alt. även I 18:15—22 24. e. Pingst II och III 18:21—35 24. e. Pingst I 2: 1—20 Julnatt, julotta samt juldags- 19:27_30 4. e. Trettond. 111 högm- I 11 111 20:1—16 4. e. Trettond. 1 2:21 Nyårsdagen I 21:1—9 1. i Advent I 2:22—32 Kyndelsmässod. I II III 21:10—16 Kyrkmässa 2:33—40 S. e. Jul I 21:28—31 12. e. Pingst II 2:42—52 S. e. Nyår I 21:33—43 5. i Fastan II 3:2b—6+ 15 3. iAdventI 22:15—22 22. e. Pingst I 4: 16—22 1. i Advent II 23:1—12 12. e. Pingst III 4:23—30 11. e. Pingst II 23:37—39 S. e. Nyår III 4:31—37 3. i Fastan II 24:35—44 Domssönd. III 5:1—11 6. e. Pingst I 25:1—13 S. f. Domssönd. III III 6:1—11 13. e. Pingst III 25:14—30 10. e. Pingst I 6:20—26 Allhelgonad. I 25:31—46 Domssönd. I II III 6:36—42 5. e. Pingst III

• Sida 67
•  Original

Luk. Joh. 7:11—17 17. e. Pingst ]] 2:1—11 2. e. Trettond. 1 7136-50 2. i Fastan ]] 3:1—8 2. e. Pingst] 8:4—15 5. e. Trettond.] 3:11—16 5. i Fastan III 9:57—62 7. e. Pingst 11] 3216—21 A. Pingst] 10:17—20 Mikaelid. I 3:22—36 4. i Advent ]] 10:21—24 1. e. Pingst II 4:5—26 2. e. Trettond. ]] 10:25—37 14. e. Pingst I 4:27—42 3. e. Trettond. ]] 10:38—42 16. e. Pingst ]] 4:46—54 3. e. Trettond. III 11:1—10 5. e. Påsk ]] 5:1—14 6. e. Trettond. ]] 11:11—13 6. e. Påsk ]] 5:17 8. e. Trettond.] 11:14—20 3. i Fastan] 5: 19—23 2. e. Trettond. II] 11:29—33 Trettonded. III 5124—29 25. . Pingst] 12:13—21 23. e. Pingst] 5:31—39 4. i Advent III 12:35—40 S. f. Domssönd. ]] 611—15 4. i Fastan Midfastos. I 12:42—48 10. e. Pingst ]] 6:24—36 4. i Fastan Midfastos. ]] l 12:49—53 A. Jul 11] 637—40 25. e. Pingst ]] 13:6—9 Nyårsafton 6244—47 A. Pingst II 13:22—30 S, f, Domssönd. III 6:52—65 4. i Fastan Midfastos. III 14:16—24 3. e. Pingst I 6:66—69 20. e. Pingst III 15:1—10 4. e. Pingst] 7:37—39 Pingstd. ]]] 15:11—32 4. e. Pingst ]] 8:1—11 5. e. Pingst ]] 16:10—15 10. e. Pingst 11] 8:12 Trettonded. ]] 16:19—31 23. e. Pingst II 8:31—36 13. e. Pingst II 1717—10 4. e. Trettonded. ]] 8246—51 5. e. Trettond. ]]] 17:11-19 15. e. Pingst] 9:1—7, 35b—38 20. e. Pingst ]] 17:22—30 2. i Advent ]]] 10:1—11 2. e. Påsk] 1819—14 12. e. Pingst] 10:11—16 2. e. Påsk ]] 18:31—43 Fastlagssönd. ] 10:22—30 S. e. Nyår ]] 19:1—10 3. e. Pingst ]] 11:17—27, 39—44 17. e. Pingst] 19:37—40 15. e. Pingst II] 11:47—57 5. i Fastan] 19:41—47 11. e. Pingst] 11:49—52 18. e. Pingst 11] 20:37, 38 25. e. Pingst 11] 1221—16 Palmsönd. ] 21:25—33 2. i Advent ] 12:20—33 Fastlagss. ]] 22:14—22 Palmsönd. III 12:35—43 3. i Fastan III 22:24—27 18. e. Pingst ]] 12:44—50 A. Pingst III 24:1—12 Påskdagen III 13:33—36 3. e. Påsk II] 24:13—35 A. Påsk] 14:1—11 3. e. Påsk ]] 24:36—49 A. Påsk 11] 14:13, 14 Nyårsd. III 24:49—53 Kristi Himmelsfd. ]] 14:15—21 Pingstd. ]] 14:23—29 Pingstd. ] Joh. 15:1—9 1. e. Pingst] 1:1—4 Juldagen ]] 15:10—17 4. e. Påsk ]] 1:9—14 S. e. Jul 11] 15:26—16:4 6. e. Påsk] 1:16—18 Kyndelsmässod. ]] 16:5—11 4. e. Påsk ] 1:19—28 4. i Advent] 16:16—22 3. e. Påsk] 1:29—34 1. e. Trettond. ]] 16:23b—33 5. e. Påsk ] 1:35—51 3. e. Pingst III 17:1—8 8. e Pingst ]] 1:45—51 Mikaelid. ]] 17:9—17 4. e. Påsk III

• Sida 68
•  Original

Joh. 17:17—23 17:24—26 18:1—19142 18:36, 37 20:1—10 20:11—18 20:19—31 21:1—14 21:15—19

Apg.

1: 1—11

1: 12—14

2: 1—11 2:37—40 2:42—46 6:8—15 7:48—50 7:52—60 10:34a, 364 10:42, 43 10:34a, 42—48 13:32—35 14:16, 17 17:22—31 20:28—31 22:17—24

Rom 1:1—7 1:16, 17 2:1—4 3121—26 4:18—21 5:1—8 6:3—11 7114—25 8: 1—4 8:12—17 8:18—23 8:24—28 8:28—30 8:31—39 10:1—4, 9, 10 10:4—8 10:13—17 11:17—24 11:33—36

18. e. Pingst] Kristi Himmelfd. ]]] Långfredag, alt. till Akt V 1. i Advent ]]I Påskdagen ]] A. Påsk II]

1. e. Påsk ]

1. e. Påsk ]]

1. e. Påsk III

Kristi Himmelfd. ] ]] II] 6. e. Påsk ]] Pingstdagen ] II II] A. Pingst II] Kyndelsmässod. 11] A. Jul ] Midsommard. 11] A. Jul ]]

A. Påsk I

Nyårsd. 11] A. Pingst ] Påskd. ]] Midsommard. I Midsommard. ]]

2. e. Påsk 11] A. Jul II]

6. e. Pingst II] 3. e. Trettond. ] 5. e. Pingst ]] 12. e. Pingst] Marie Beb. II]

4. e. Pingst III Påsknatten samt 2. e. Pingst ] 12. e. Pingst III Marie Beb. ]

9. e. Pingst III 13. e. Pingst ]]I 5. e. Påsk ]]

3. e. Pingst II]

6. e. Påsk II]

19. e. Pingst ]] 4. i Advent ]]

5. e. Trettond. ]] 11. e. Pingst ]]

1. e. Pingst ] ]] III

Rom. 12:1—5 13:7, 8 13:8—10 13:11—14a 1417—13 15:4—7

1. Kor. 1:4—9 1110—13, 17, 18 1:10—13 1:20—25 1:26—31 2:6—12 3:7—11 3111—15 4:1—5 9:24—27 10:1—4 10:12, 13 10:16, 17 11:23—26 12:4—11 12:12—26 13:— 15:1—11 15:12—21 15:22—28 15:35—49 15:53—57

2. Kor. 1:3—7

1:8—11 1:20—22 3:4—8, 17, 18 4:3—6 4:7—11 4116—18 5:1—8 5:14—17 5:18—20 6:1—10 8:1—3, 7—15 9:8—10 11:18, 23—30 12:7—10 13:5—9

S. e. Jul 11] 22. e. Pingst ]] 14. e. Pingst ]] 1. i Advent ] 5. e. Pingst] 2. i Advent]

19. e. Pingst]

7. e. Trettond.] 18. e. Pingst II] 5. e. Trettond.] 3. e. Pingst ]]

1. e. Pingst II]

4. e. Trettond. ]] 10. e. Pingst]

3. i Advent ]

4. e. Trettond. ] 1. e. Trettond. II] 1. i Fastan II]

4. i Fastan, Midfastos. III Palmsönd. ]I, Skärtorsd. Pingstd. ]] A. Pingst ]] Fastlagss. ] ]] ]]] Påskdagen ] I] II] Påskdagen III Domssönd. III 25. e. Pingst ]]

1. e. Påsk ]

3. e. Trettond. II] 6. e. Trettond. ]

4. i Advent III 13. e. Pingst] Trettond. ]] 17. e. Pingst ]]

4. e. Påsk ]]

8. e. Pingst III Pingstd. III Fastlagss. II]

2. i Fastan ] 22. e. Pingst II]

4. ] Fastan, Midfastos. ]] 6. e. Trettond. ]]

3. i Fastan ]] S. f. Domssönd. II]

• Sida 69
•  Original

Gal. 2:19—21 3. e. Trettond. ]] 3:21—23 3. i Advent ]]] 3:23—29 Nyårsd. ]

4:4—7 S. e. Jul ] 5:1,4—6, 13,14 13. e. Pingst ]] 5:16—24 4. e. Påsk] 6:1—5 5. e. Pingst III Ef.

1:3—6 Marie Beb. ]] 117—14 2. e. Trettond.] 1: 17—23 Kristi Himmelf.d. ]] 2:1—10 4. e. Pingst] 2:12—16 Palms. II] 2: 17—22 18. e. Pingst ]] 3:2, 3a, 5, 6 Trettond. ]]I 3:14—21 5. e. Påsk] 4: 1—6 18. e. Pingst] 4:22—28 7. e. Pingst III 4130—32 24. e. Pingst ]] 5:5—11 3. i Fastan] 6: 10—18 20. e. Pingst] Fil.

1:20—26 17. e. Pingst II] 2: 1—4 7. e. Pingst ]II 2:5—11 Palmsönd. II] II] 2:12—16a 16. e. Pingst] 2:12,13 8. e. Trett. 317—14 4. e. Trettond. ]]] 3:13—17 3. e. Påsk 11] 3:20, 21 25. e. Pingst] 4:4—7 4. i Advent ] 4:8, 9 10. e. Pingst II] 4:11b—13 16. e. Pingst ]] Kol. 1:5—19 1. e. Trettond.] 1:25—27 T rettond. ] 2:8—10 S. e. Jul ]] 211 1—14 2. e. Pingst III 3:1—4 A. Påsk ]] 3:12—15a 14. e. Pingst II], 21. e. Pingst] 3:16, 17 15. e. Pingst II]

1 Tess.

4:13—18 S. f. Domssönd. ]] 5:1—5 26. e. Pingst ]

1. Tess. 5:13b—15 24. e. Pingst III 5:15—18 15.e. Pingst II] 2 Tess. 3:3—5 4. e. Påsk ]]] 3:10—13 10. e. Pingst II] 1 Tim. 1:12—17 6. e. Pingst] 2:4—6 Fastlagss. ]] 3:16 Juldagen] 6:7—10, 17—19 16. e. Pingst II] 6: 13—16 Kyndelsmässod. ]] 2. Tim. 1:3—5 21. e. Pingst ]] 1:7—10 6. e. Trettond. III 2:3—9 Mikaelid. III 2:8—13 Kristi Himmelfd. II] Titus. 3:4—8a 2. e. Pingst ]] Hebr. 1:1—3 Julnatt,julotta, juldagens högm. III 2:9, 10 2. e. Trettond. II] 2:11—13 S. e. Jul 11] 2:14, 15 17. e. Pingst] 3:12—14 S. f. Domssönd. II] 11] 4:12, 13 5. e. Trettond. III 4:15,16 1.iFastanI 4: 14—16+ 5:7—9 Långfredag 5:7—10 2. i Fastan ]] 7124—27 5. i Fastan ]] 9:11, 12, 15 5. i Fastan] 10:19—25 20. e. Pingst III 10:35—39 2. i Advent ]] 11:1—4, 7—10 20. e. Pingst III 11:13—16 25. e. Pingst III 11:23—27 2. i Fastan ]II 12:1—3 Allhelgonad. ]] 12:22—24 Allhelgonad. III 13:2, 3 21. e. Pingst III 13:5b, 6—8 Nyårsd. ]] 13:12—16 3. e. Påsk] 13:20, 21 2. e. Påsk ]]

• Sida 70
•  Original

] Petr. 1:3—9 1:13—21

2: 1—3 2:4—10 2:21b—25 3:8, 9 3:18, 21, 22 417—11 5:7—11

2. Petr. 1:16—18 1:19—21 318—13

lJoh. 1:1—4 1:1—7 1:8—10 2:1, 2 2:6—8 2:15—17 2:20—25 3:1—3 3:7, 8 3:13—18 4:1-6 4:7—10 4:10—16

1. e. Påsk Ill

7. e. Pingst II

4. i Fastan, Midfastos. ] 6. e. Pingst ]]

2. e. Påsk ] 24. e. Pingst ]

1. e. Trettond. ]]

6. e. Påsk ]

4. e. Pingst ]]

8. e. Pingst] ]] II] 3. i Advent ]] Domssönd. ]]

Juldagen ]] Kyndelsmässod. ] 12. e. Pingst ]]

5. i Fastan III

A. Påsk III

23. e. Pingst II]

1. e. Pingst ]] 19. e. Pingst II]

3. i Fastan ]]I 10. e. Pingst ]]

9. e. Pingst] 14. e. Pingst]

4. e. Påsk ]]

]. Joh. 4: 16b—21 5:4—10 5:13—15

Jak. 1:12—15 1: 17—21 1:22—27 2:1—8 2:14—17 2215—18 5:7-10 5:13—16

Upp. 1:9—18 2:1—5 3:1-3 3120—22 5:1—5 5:11—14 7:9—17 12:7—12 14:1—3 19:5—9a 20:11, 12 21:1—6 22:16b, 17

23. e. Pingst ] 1 e.Påsk ]] 5. e. Påsk II]

1 i Fastan ]] S. e. Nyår ]

9. e. Pingst ]] 22. e. Pingst] Askonsdag 23. e. Pingst ]] 2. i Advent II] 6. e. Trettond. ]]

8. e. Pingst ]] 11. e. Pingst II] 11. e. Pingst]

1. i Advent II] 1. i Advent ]] 15. e. Pingst ]] Allhelgonad. ] Mikaelid. ] I] II] Mikaelid. ]]

3. e. Pingst ] Domssönd. I II II]

S. e. Nyår ]] och Kyrkmässa

2. e. Trettond. ]]

• Sida 71
•  Original

Texter sorn dubbelplacerats

1. Mos. 1:27 ingår i text 13. e. Pingst] och 21 e. Pingst] 2. Mos. 14:21, 22 l. e. Trett. III, ingår i text Påsknatten 1. Kon. 8:27—30 5. e. Påsk ]] ingår i text Kyrkmässan Jes. 44:22 ingår i text 4. e. Pingst II] 0. 13. e. Pingst ]] Amos 5: 14 ingår i text 5. e. Pingst II] 0. 24. e. Pingst ]]] Matt. 18:21, 22 ingår 24. e. Pingst i årg. I 0. årg. ]] Matt. 28:16—20 Kristi Himmelf.d. 10. 2. e. Pingst ]] Luk. 24:49 ingår i text A. Påsk II] 0. Kristi Himmelf.d. ]] Joh. 1:9—14 S. e. Jul III ingår i text Juldagen ]] Joh. 1:45—51 Mikaelid. I], ingåri text 3. e. Pingst ]]] Joh. 3: 16 ingår i text 5. i Fastan II] 0. A. Pingst] Joh. 11:49—52 18 e. Pingst I], ingår i text 5. i Fastan] Joh. 18:36, 37 1. i Adv. III ing. i alternativ text Långfredagen Rom. 6:3—11 Påsknatten o. 2. e. Pingst] ]. Kor. 1:10—13 18. e. Pingst III, ingår i text 7. e. Trett.] Fi1.2:12, 13 8. e. Trett., ingår i text 16. e. Pingst] Kol. 3:12—15a 14. e. Pingst II] 0. 21. e. Pingst] Hebr. 4:15, 16 1. i Fastan ], ingår i text Långfredagen Hebr. 5:7—10 2. i Fastan III, ingår i text Långfredagen ] Joh. 1:1—4 Juldagen I], ingår i text Kyndelsmässod. ] Jak. 2: 14—17 Askonsdag, ingår i text 23. e. Pingst ]] Upp. 21:1—6 S. e. Nyår ]] o. Kyrkmässa

• Sida 72
•  Original

• Sida 73
•  Original

6. Texter ur 1942 års evangeliebok, som helt eller delvis utelämnats

* Psalt. 24:1—10 Gören portarna höga 46:2—12 Gud är vår tillflykt , 73: 1—5, 23—28 Gud vårt hjärtas klippa ; 89:2, 3, 12—17 Guds ansiktes ljus : 91: 1-4 Under den Högstes beskärm 96: 1—10 Herren är folkens konung 100:1—5 Lovsång i Herrens gårdar ? 103: 1—5 Lova Herren min själ! 1 130: 1—8 Ur djupen 1 139: 142, 23, 24 Den Ofrånkomlige

147: 1—11 Lovsång höves oss

i Hes.

l 13:4—12 Bedrägliga syner

* Amos. 8:11, 12 Hunger efter Herrens ord

» Matt.

5: 17—19 Lagens majestät 5:33—37 Enkelt och ärligt tal i 8: 14—17 Petri svärmor

9: 1—8 Den lame, ersatt av parallell hos Markus 10:2—15 De tolvs utsändande, ersatt av parallell hos Markus 10:24—31 Frimodighetens ande 12:46—50 Min moder och mina bröder 22:1—14 Utan bröllopskläder 22:34—46 Det yppersta budet, ersatt av parallell hos Markus 24:1—14 Yttersta tidens vånda 124:15—28 Förödelsens styggelse 128z8—15 Väktarna vid graven

!

lMark.

4:21—25 Kärlekens mått 9238—41 Andlig fördragsamhet

• Sida 74
•  Original

Luk. 1:5—25 Johannes Döparens födelse bebådas 12:32 Trygghetsgrunden 13:1—5 Förhastade domar 14:1—11 Vid fariseens gästabud 14:25—35 Kallelsens allvar 16:1—8 Den orättrådige förvaltaren 20:27—40 Nya tidsåldems barn (versama 37, 38 bevarade!)

Joh. 7: 14—18 Att göra Guds vilja ger visshet 7:40—52 Makten i Jesu ord 13:31—32 Människosonens härlighet

Apg.

3: 12—20 Livets furste 8:26—29 Etiopiske hovmannens dop 11:19—26 Den första hednakristna församlingen 20:32—45 Saligare att giva än att taga 26:12—29 Paulus inför Agrippa

Rom. 4: 1—8 Syndare och rättfärdig 6: 19—23 Död och evigt liv 12:6—16 Det nya livets förpliktelser 12:16—21 Övervinna det onda med det goda! 13:1—6 Den kristne och överheten

Ef. 4: 14—16 Det nya livets tillväxt 5: 15-20 Lovsång, ersatt av parallel ur Kol. 6: 1—4 Föräldrar och barn

F il. 1:3—11 Begynnelse och fullbordan

Kol. 2:16—23 Mot den falska ”visheten” 4:2—6 Vislig vandel

2. Tess. 1:3—10 Guds rättvisa dom 2: 1—10 Kristus och Antikrist

1 Tim. 2: 1—3 Bön för land och folk

1 Petr. 4:12—19 Luttringens eld

1 Joh. 3:18—24 Gud är större än vårt hjärta

• Sida 75
•  Original

Statens offentliga utredningar 1979

Kronologisk förteckning

Utbyggt skydd mot höga vård— och läkemedelskostnader. S. Naturmedel för injektion. S. Regional laboratorieverksamhet. Jo. Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. Ju. Konsumentinflytande genom insyn? H. Polisen. Ju. Tandvården i början av Stl-talet. S. Löntagararna och kapitaltillväxten l. Löntagarfonder — bakgrund och problemanalys. E. Löntagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögen- hetsfördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktie- marknaden — en introduktion. Internationella koncerner och löntagarfonder. E.

10. Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet i svenska industriföretag. Vinst- och lönsamhets— undersökningar. Vinstbegreppet. Den lokala lönebildningen 1 och företagets vinster— en preliminär analysE. tll. Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperatio-

l 1

wsnwewwe

59

nen — ideologi och verklighet. E. 2. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. Kn.

• Sida 76
•  Original

Statens offentliga utredningar 1979

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. [4] Polisen. [6]

Socialdepartementet

Utbyggt skydd mot höga vård- och läkemedelskostnader. [1] Naturmedel för injektion. [2] Tandvården i början av 80-talet. [7]

Ekonomidepartementet

Utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten. 1. Löntagarna och kapitaltillväxten 1. Löntagarfonder— bakgrund och problem- analys. [8] 2. Löntagarna och kapitalltillväxten 2. Den svenska förmögenhetsfördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden — en introduktion. Internationella koncerner och löntagarfonder. [9] 3. Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet i svenska industriföretag. Vinst- och lönsamhetsundersökningar. Vinstbegreppet. Den lokala löne- bildningen och företagens vinster — en preliminär analys. [10] 4. Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen — ideologi och verklighet. [11]

Jordbruksdepartementet Regional laboratorieverksamhet. [3]

Handelsdepartementet Konsumentinflvtande genom insyn? [5]

Kommundepartementet Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. [12]

l.".IJNGL. BIBL. nas nummer i den kronologiska

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utrednin

rteckningen.

• Sida 77
•  Original

• Sida 78
•  Original

• Sida 79
•  Original

• Sida 80
•  Original

lSBN 91-38—04593-'

LiberFörlag lSSN 0375-2sz Allmänna Förlaget