Ökad sysselsättning - finansiella effekter i offentliga sektorn : rapport till Sysselsättningsutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Ökad sysselsättning-

finansiella effekter i sektorn

offentliga

Statens offentliga utredningar

1979: 16

Arbetsmarknadsdepartementet

-

Ökad sysselsättning

finansiella effekter i sektorn

offentliga

Rapport till sysselsättningsutredningen

Stockholm 1979

Omslag Håkan Lindström Jernström Offsettryck AB

ISBN 91-38-04741-1 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1979

S()lJ 1979:16

FÖRORD

För att få underlag för överväganden och förslag i sysselsätt-

betänkande har utredningen tagit initiativ ningsutredningens till ett stort antal forsknings- och försöksverksamhetsprojekt. Utvärderingen av dessa projekt har i huvudsak lagts på olika från utredningen fristående institutioner, projektgrupper och forskare. De har fått till uppgift att lämna rapporter till utredningen.

Föreliggande rapport har utarbetats av revisionsdirektör Ove Nilsson, riksrevisionsverket.

I utredningens direktiv betonas att vi ska arbeta med stor öppenhet. Ett sätt att uppfylla detta mål är att offentliggöra de rapporter som utredningen beställt så snart de är färdiga och innan utredningen har diskuterat och dragit slutsatser av dem. Tidigare publicerade rapporter finns förtecknade på omslagets sista sida.

Det är alltså här frågan om rapporter till utredningen. Därav följer också att författarna helt svarar för analyser, slutsatser och eventuella rekommendationer och förslag. Sysselsättningsutredningen har inte tagit ställning till innehållet i denna rapport på annat sätt än att innehållet bedömts vara av intresse för den offentliga diskussionen om Arbete åt alla.

Stockholm i mars 1979. Lars Sandberg

S()lJ 1979:16

INNEHÅ LLSFÖRTECKNING

Samhällsekonomiska utgångspunkter

Sammanfattning

Automatiken i offentliga sektorns tillväxt 17

Samband mellan förändringar i sysselsättningen 23 och den offentliga sektorns ekonomi 23 (a) c - Undersökningsmetod Genomförande 29 (a.) . lv 30 LA) . F0 . Staten 35 (a) 0|\) . Kommunerna 40 (AJ . I\J . Socialförsäkringssektorn 45 00 . LA) Resultat

Offentliga sektorns ekonomi och förändringar individens 59 i den enskilde sysselsättningssituation alternativa 60 Individens försörjningssituation Samhällets kostnader för att undanröja för- 61 värvshinder Individens sysselsättning i olika samhälls- 62 sektorer 62 Några räkneexempel

BILAGOR

Bilaga l Detaljerad redovisning av offentliga sektorns inkomster och utgifter uppefter 7l delade grad av sysselsättnings beroende

Bilaga 2 Indelning av statsbudgeten i sysselsättningsberoende komponenter

S()IJ 1979:16

1 SAMHÄLLSEKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER

under s1utet av 1960-ta1et och hit- Sysse1sättningsutveck1ingen ti11s under 1970-ta1et har kännetecknats av en snabb ti11växt av anta1et anstä11da i den offent1iga sektorn. Anta1et sysse1satta i närings1ivet har däremot minskat under samma period. Under perioden 1970-1977 ökade tota1a anta1et sysse1satta med 196 000 e11er med i genomsnitt 28 000 personer per år. I den stat1iga sektorn var ökningen i mede1ta1 8 800 personer per år och i den kommuna1a var den 40 300 per år. En stor de1 av ökningen består av de1tidsarbetande. I närings1ivet sjönk sysse1sättningen med 147 300 personer under sjuårsperioden e11er med i genomsnitt 21 000 personer per år. Utveck1ingen har accentuerats under 1970-ta1et jämfört med under senare hä1ften av 1960-ta1et. ök-

inom den 0ffent1iga sektorn har snarast ökat medan ningstakten minskningen inom närings1ivet har påskyndats.

av anta1et sysse1satta i den offent1iga sektorn har ökningen skett samtidigt som mede1arbetstiden har sjunkit. Minskningen av arbetstiden per sysse1satt beror på arbetstidsförkortning, ökad de1tid, de1pensi0ner etc. Det tota1a anta1et arbetstimmar har 1ikvä1 ökat under 1970-ta1et och den offent1iga konsumtionen har vuxit. Sysse1sättningsökningen har varit en förutsättning för en ökning av den offent1iga produktionen och därmed den tota1a produktionen i samhä11et.

av anta1et arbetstimmar, oavsett i vi1ken sektor den En ökning sker, bidrar ti11 att brutt0nati0na1pr0dukten (BNP) ökar. Under förutsättning att höjningen av sysseisättningsgraden inte kräver mer resurser än den kan bidra ti11 att producera, behöver produktionsökningen inte bidra ti11 oönskade inkomstomförde1ningar, dvs att ökningen sker på bekostnad av någon annans vä1färd.

får en a11mänt vä1färdshöjande effekt Sysse1sättningsökningen

8 Samhällsekonomiska utgångspunkter sou 197915

räknat i BNP-termer. Det gäller således bortsett från det värde det kan medföra för den enskilde att få ett meningsfullt arbete och dänned möjligheter till och känna personlig utveckling arbetsgemenskap etc.

Ser man till de finansiella konsekvenserna av en sådan real tillväxt finner man att ökningen av antalet anställda inom den offeni liga sektorn har bidragit till att har de offentliga utgifterna ökat i snabb takt. På den kommunala sidan har detta bidragit till att kommunalskatten har För statens del har den stigit. statliga upplåningen ökat kraftigt, framför allt under senare år. Orsakerna till detta är emellertid många.

Sysselsättningens fördelning på näringsliv och offentlig sektor har en avgörande betydelse för sektorns ekoden offentliga nomi. Det kan åskådliggöras genom följande.resonemang.

Låt oss anta att ökar sektorn. sysselsättningen i den offentliga Vi antar att det vuxit fram en stark för av opinion en utbyggnad den offentliga servicen och att de politiska organen beslutar att anställa flera personer inom det området. Därefterfrågade med ökar den offentliga sektorns Eftersom de offentutgifter. liga tjänsterna vanligen inte är marknadsprissatta antas utgiftsökningen inte ge upphov till automatiskt ökade inkomster. Flera tjänster är inte åsatta marknadspriser därför att det är en förutsättning för att kunna ge alla individer lika rätt till t ex utbildning och sjukvård. Flera offentliga tjänster är dessutom till sin karaktär kollektiva och odelbara, t ex polis- och försvarsväsendets tjänster. De utnyttjas i varierande av olika grad personer och kan inte konsumeras enskilt. De går därför inte att prissätta.

De som sysselsätts i den offentliga sektorn får ökade inkomster och kan öka sin efterfrågan. Det innebär att ökar efterfrågan på näringslivets varor och tjänster. Om vi utgår från att samhällsekonomin var i balans i utgångsläget, att t ex produktionen av varor och tjänster i utgångsläget var till vad som avpassade ansågs lämpligt med hänsyn till återverkningar på prisnivån och

Samhällsekonomiska utgångspunkter 9

av dessa varor och arbetskraftsefterfrågan, kan produktionen inte ökas. en överefterfrågan som enbart tjänster Det uppstår kan mötas med ökad import eller som ger upphov till prishöj- Eftersom av dessa båda konsekvenser anses önskningar. ingen värda återstår alternativet att reducera totala efterfrågan med av skattehöjningar eller bidragsminskningar. En sysselhjälp i den offentliga sektorn medför således att tosättningsökning inkomsterna måste omfördelas. De som var sysselsatta i tala måste avstå från inkomster eller inkomsthöjningar utgångsläget mot att i stället få en förbättrad offentlig service.

Det bör i detta påpekas att en utbyggnad av den sammanhang servicen ofta är en förutsättning för att sysselsättoffentliga skall kunna öka. Det är t ex nödvändigt med en utökad ningen för att underlätta för att personer med små barn barntillsyn som arbetar i hemmet skall kunna gå ut i förvärvslivet. Likaså kan en utökad kollektivtrafik, förbättrade utbildningsmöjligheter underlätta för människorna att arbeta.

Avsikten är att i denna rapport närmare belysa och kvantifiera de finansiella strömmar som uppkommer vid en marginell sysselhär. Hur mycket kan sättningsökning och som har exemplifierats sektorns inkomster och utgifter väntas öka om den offentliga ökar i näringslivet eller i den offentliga sysselsättningen sektorn? offentliga sektorns finansiella sparande? Hur påverkas Hur fördelar effekterna inom den offentliga sektorn på delsig som kommer att behandlas sektorer? Det är exempel på frågor närmare i rapporten.

Det bör dock nämnas att de finansiella aspekter som kan läggas endast en del av

på sysselsättningsutvecklingen utgör

de konsekvenser som bör tas under beaktande då man diskuterar möjligheterna att ge arbete åt alla. I t ex långtidsutredhar framför allt de reala konsekvenserna av en ningen (LU78) i den offentliga sektorn redovisats utförökad sysselsättning ligt.

10 Samhällsekonomiska utgångspunkter sou 1979-15

1.2 SAMMANFATTNING

Genom att höja kan man utnyttja sysselsättningen den lediga kapacitet som finns i samhället i form av icke sysselsatta personer eller undersysselsatta personer. ökar samhällets sam- Därigenom lade resurser. Det medför en reell vinst för samhället att sysselsättningen ökar oavsett i vilken sektor det sker. Ser man på konsekvenserna i finansiella termer framgår effekterna på inkomster och utgifter i olika sektorer. Det uppstår för utgifter löner, olika följdkostnader som lokalhyror, maskiner etc. Genom skatter, arbetsgivaravgifter, transfereringar etc påverkas den offentliga sektorns inkomster och utgifter.

Vissa inkomstrelaterade bidrag till enskilda kan antas personer minska i och med att deras inkomster ökar till av en ökad följd sysselsättning. Sker sysselsättningsökningen i den offentliga sektorn påverkas självfallet lönekostnaderna och vissa andra utgifter som berörs avantalet sysselsatta sektorn. i den offentliga Vissa inkomster och utgifter är genom bestämmelser och formella regler direkt beroende Andra i av sysselsättningsgraden. poster den offentliga ekonomin är indirekt beroende av hur sysselsättningen förändras pâ så sätt att sambandet inte har formellt ursprung men är beroende av personligt beteende, allmänt ekonomiskt läge etc. Som exempel kan nämnas utgifter för viss lokalhyror, maskinell utrustning etc. Dessa utgifter har i sin tur vissa sysselsättningseffekter, som emellertid är svårare att kvantifiera.

I denna rapport har avsikten varit att studera hur inkomsterna och utgifterna i den offentliga sektorn och dess olika delar påverkas av en marginell sysselsättningsökning. Den undersökningsmetod som använts för denna studie har varit att den gå igenom offentliga sektorns inkomst- och utgiftsposter och studera deras inbördessamband med avseende på hur de påverkas av sysselsättningsläget. Genomgången av offentliga sektorns olika inkomst- och utgiftsposter som har gjorts visar bl a följande.

En mycket stor del av inkomsterna år l977, närmare två tredjedelar, var direkt beroende av den totala förändsysselsättningens ringar. En stor del eller en femtedel av totala inkomsterna var

SOU 1979216 Samhällsekanomiska utgångspunkter 11

indirekt positivt beroende av om sysselsättningen i näringslivet

ökade. Det är framför allt de indirekta skatterna på den privata konsumtionen i detta fall. Åtskillnad måste göras som pâverkas ökar i den offentliga sektorn eller i på om sysselsättningen i den offentliga sektorn näringslivet. En sysselsättningsökning av inledningen, inte något ökat utrymme för ger, som framgått konsumtion. Följaktligen påverkas inte konsumtionsskatprivat terna. Den efterfrågeökning som de nyanställda i den offentliga sektorn med sina inkomster upphov till, måste neutraliseras ger eller bidragsnedskärningar. Nettoeffekten genom skattehöjningar blir därmed noll.

ökar i den offentliga sektorn är en tredje- Om sysselsättningen sektorns inkomster opåverkade därav. Om ökdel av offentliga däremot sker i näringslivet är den opåverkade delen enningen dast hälften så stor, ca en sjättedel av totala inkomsterna.

sektorns påverkas i betydligt mindre Den offentliga utgifter än inkomsterna av förändringar i sysselsättningen. Nästan grad hälften år l977 kan anses vara oberoende av sysselav utgifterna Huvuddelen av återstoden, inemot 45 % år l977 av sättningen. totala är direkt eller indirekt beroende av sysselutgifterna, i den offentliga sektorn. Mindre än 5 % av utgifterna sättningen kan väntas sjunka då sysselsättningsgraden stiger, dvs de bidrag eller bortfaller ökar är förhålsom minskar då sysselsättningen

landevis små.

materialet att de tre delsektorerna av Av det redovisade framgår sektorn - staten, kommunerna och socialförsäkden offentliga - i olika av förändringar i sysselringssektorn påverkas grad

sättningen.

förefaller inkomsterna att i myc- Inom socialförsäkringssektorn vara beroende av totala sysselsättningen, medan utket hög grad i stor utsträckning tycks vara oberoende av sysselsättgifterna Det finns därför anledning att tro att en höjd sysselningen. skulle bidra till att förbättra socisättningsgrad i samhället finansiella sparande. Dessa slutsatser alförsäkringssektorns

12 Samhällsekonomiska utgångspunkter sou 197945

återspeglar naturligtvis det faktum att

socialförsäkringen syf-

tar till att ekonomiskt ge medborgarna stöd vid arbetsoförmåga. Med ökad sysselsättning minskar behovet av ekonomiskt vilstöd, ket leder till ett ökat för sparande sektorn.

I den kommunala sektorn är närmare tre fjärdedelar av inkomsterna i större eller mindre beroende av den totala grad sysselsättningen. Det kan nämnas att en stor del av inkomsterna, ca 30 %, utgörs av bidrag från staten. Detta det påverkar offentliga sparandets fördelning på delsektorer, men inte det totala offentliga sparandet. Av den kommunala sektorns är ca 70 % utgifter beroende i den kommunala av sysselsättningen sektorn. Sker sys-

selsättningsökningen utanför den kommunala sektorn torde endast en obetydlig del av utgifterna, och nämligen bostadsbidragen socialhjälpen, påverkas härav. De påverkas dessutom i nedåtgående riktning. Slutsatserna för den kommunala sektorn måste

emellertid med hänsyn till att svårigheterna disaggregera det statistiska materialet med viss omgärdas grad av osäkerhet.

Av de inkomsterna är närmare statliga 40 % direkt beroende av totala En stor sysselsättningen. del, drygt 40 %, utgörs av indirekta skatter. Dessa kan väntas öka om sysselsättningen ökar i näringslivet eftersom utrymmet för privat konsumtion därigenom kan antas öka. Statens utgifter är sysselsättningsberoende i mindre grad än statens inkomster. Drygt 45 % av utgifterna år l977 var helt oberoende av sysselsättningen. Inemot lO % av

utgifterna kan väntas sjunka om sysselsättningen ökar. Det mot-

verkar således det positiva beroendet som i högre eller lägre grad gäller för 45 % av utgifterna.

Utgångspunkten för klassificeringar sektorns inav offentliga komster och utgifter har varit vad som ibland kallas för “firstorder-effects, dvs den mer omedelbara effekten av förändringar i sysselsättningen. De s k multiplikatoreffekterna som uppkom-

mer via förändringar inkomster i produktion, och efterfrågan kan

inte belysas med detta material. För att uppskatta dessa behövs mer omfattande av en ekonometrisk beräkningar t ex med hjälp

modell.

Samhällsekonomiska utgångspunkter 13 SOU 1979216

resultaten om hur stor del av De nu redovisade ger information inkomsterna och utgifternasonipåverkas av förändringar i sysseli olika samhällssektorer. Däremot säger de ingenting sättningen om effekterna och utgifter av att sysselsättningen på inkomster ökar. En viss uppfattning om detta kan man få genom att jämföra av de olika inkomst- och utgiftsposterna under en utvecklingen flerårsperiod med förändringar i sysselsättningen.

Ett annat sätt att kvantifiera effekterna av sysselsättningens är att åsätta de olika inkomst- och utgiftsgrupperna förändringar olika elasticiteter med avseende på sysselsättningsutvecklingen. De inkomster som klassificerats som direkt beroende och utgifter kan antas förändras i sanma takt som sysselav sysselsättningen lönesumman. Det innebär att elasticiteten sättningen pâverkar med avseende är ett. Detta antagande överensstämpå lönesumman till för klassificeringen av mer med de kriterier som legat grund inkomsterna och utgifterna. I den mån sysselsättningsökningen att redan ökar sin arbetstid, kan innebär sysselsatta personer inkomstskatterna i skatteskalan väntas öka i genom progressionen snabbare takt än sysselsättningen. Om å andra sidan sysselsättsammanfaller med att flera personer delar på arbeningsökningen medelarbetstiden. Det innebär att inkomsterna tet, så sjunker än antalet Därigenom kan skatterna ökar långsammare sysselsatta. antas öka långsammare än antalet sysselsatta.

i den offentliga sektorn som bedömts De inkomster och utgifter indirekt beroende av sysselsättningen har antagits öka i vara takt Kalkylerna är relativt långsammare än sysselsättningen. för variationer av antagandena i dessa hänseenden. okänsliga För att effekterna de nu redovisade förutsättbelysa enligt har i lönesummani några ningarna sysselsättningskomponenten öka med en procentenhet. Det motsvarar räkneexempel antagits i antal större ökning eftersom deluttryckt personer en något tidsfrekvensen kan antas vara större bland de nytillkommande de redan ökningen antas i olika alterän bland sysselsatta. vara fördelad samhällssektorer. I alternativ nativ på olika fördelad över alla sektoa är sysselsättningsökningen jämnt I alternativ b, c och d sker ökningen i statliga sekrer.

14 Samhällsekonomiska utgångspunkter sou

torn, kommunala sektorn resp näringslivet. I det sista alternativet e antas hälften av ökningen äga rum i den offentliga sektorn och hälften i näringslivet. Effekterna på de olika sektorernas finansiella sparande redovisas i nedanstående tablå.

Soc.förs.Hela offent-

Staten Kommunerna sektorn liga sekt. a) Ökningen antas jämnt

fördelad över alla sektorer + 264 l0l 355 720

b) ökningen sker enbart

inom statliga sektorn -2365 563 369 -l433 c) ökningen sker enbart

i den kommunala sek-

torn - l68 -l675 369 -l474 d) Ökningen sker enbart

inäringslivet 660 563 369 l592

e) Hälften av ökningen

sker inom den offentliga sektorn och hälften i näringslivet 0 - 254 344 90

Av de olika alternativen framgår att då sysselsättningsökningen på l % hänför sig till den närinislivet (alternativ d) förbättras den offentliga sektorns finansiella sparande med l 592 milj kr. Det är det alternativ som är mest positivt ur den offentliga sektorns synvinkel. Det blir likaså ett överskott i den offentliga sektorn om sysselsättningsökningen är jämnt fördelad på alla sektorer (alternativ a). Överskottet beräknas uppgå till 720 milj kr. Äger ökningen däremot rum i den offentliga sektorn försämras det finansiella sparandet med mellan l 400 och l 500 milj kr. Det kan jämföras med ökningen av resp delsektors utgifter, som är av storleksordningen 3 000 milj kr. Nettokostnaden är således endast ungefär hälften av bruttokostnaderna som uppstår då sysselsättningen ökar i den offentliga sektorn.

sou 197916 Samhällsekonomiska utgångspunkter 15

Då hälften av ökningen sker i den offentliga sektorn och hälften i näringslivet tycks den offentliga sektorns finansiella sparande bli i stort sett oförändrat. Trots detta är skillnaderna mellan delsektorerna stora. Kommunerna skulle få ett underskott på 254 milj kr och socialförsäkringssektorn ett överskott på 344 milj kr. Det är således uppenbart att det finns institutionella hinder inom den offentliga sektorn som försvårar eller förhindrar en sysselsättningsökning trots att de finansiella nettokostnaderna för hela den offentliga sektorn är obetydliga. Om dessa hinder inte undanröjs genom att t ex bidragen mellan sektorerna anpassas till sysselsättningsutvecklingen är risken stor att sysselsättningsökningen leder till onödiga skatte- och avgiftshöjningar eller att sysselsättningsökningen inte alls äger rum. Det förefaller som om det främst är genom att överföra medel från socialförsäkringssektorn till kommunerna och i någon mån till staten som skillnaderna i det finansiella sparandet skulle kunna utjämnas. Detta skulle kunna ske genom att större delar av socialförsäkringssektorn än för närvarande inkluderas i den statliga budgeten. Staten skulle därigenom kunna ta på sig en del av kommunernas utgifter för att öka och stimulera sysselsättningen. Det skulle t ex kunna ske genom att staten övertog en större del av kostnaderna för barnomsorgen.

När det gäller möjligheterna för den kommunala sektorn att ta på sig ansvaret för att öka sysselsättningen måste man också hålla i minnet att flertalet kommuner i landet får skatteutjämningsbidrag. Det innebär att i den enskilda kommunen motverkas den ökning av skatteunderlagetasom blir följden av en höjd sysselsättningsgrad i kommunen, av att skatteutjämningsbidraget minskar. De kalkyler som redovisas i rapporten avser effekterna för hela den kommunala sektorn, dvs samtliga borgerliga primärkommuner, landsting och kyrkoförsamlingar. Effekterna för de enskilda kommunerna kan således avvika i betydande utsträckning från den bild man får av den totala kommunala sektorn. Likaså kan effekterna fördelade på primärkommuner och landsting skilja sig betydligt. Med det material som legat till grund för beräkningarna har det emellertid inte varit möjligt att göra en sådan uppdelning.

16 Samhällsekonomiska utgångspunkter

Den sysselsättningsökning vars effekter har beskrivits här kan karaktäriseras som en allmän sysselsättningsökning dvs en ökning som åstadkommes genom den ekonomiska tillväxten i aroch ökning betskraftsutbudet. Några särskilda åtgärder förutom de som redan ingår i den sysselsättningspolitiska arsenalen förutsätts således inte behövas. Skulle sysselsättningsökningen i stället ha kommit till stånd genom en minskning av antalet arbetslösa skulle sannolikt särskilda insatser krävas. Det innebär att utgifterna skulle ha ökat mer än som förutsatts i exemplen. Å andra sidan kan också bortfallet av transfereringar, främst arbetslöshetsersättningar, antas vara betydligt större än i genomsnittsfallet som exemplifierats ovan. Nettoeffekterna för sektorn i den offentliga detta fall blir beroende på vilka insatser som görs och de sysselsattas försörjningsalternativ.

Om de ovan beskrivna sysselsättningsökningarna motsvaras av minskningar i andra sektorer blir självfallet effekterna annorlunda. Om en ökning i offentliga sektorn kommer till stånd genom en överflyttning av sysselsatta från näringslivet blir nettoutgifterna för den offentliga sektorn större än som bebetydligt skrivits här. En stor del av offentliga sektorns plus-poster bortfaller i så fall dvs ökningen av inkomsterna uteblir liksom minskningen av vissa transfereringar.

SOLJl97Ql6 17

2 AUTOMATIKEN I DEN OFFENTLIGA SEKTORNS TILL-

VÄXT

I sysselsättningsutredningens principbetänkande Arbete åt alla diskuterades de ekonomiska och finansiella förutsättningarna i ett särskilt kapitel. Utredningen redovisade där hur en sysselsättningsökning inom den offentliga sektorn skulle kunna finansieras. Framför allt behandlades i vilken utsträckning behovet av inkomstförstärkningar i form av skatte- och avgiftshöjningar kunde reduceras genom s k automatiska inkomstökningar och utgiftsminskningar. Utredningen konstaterade emellertid att det tycks vara rimligt att utgå ifrån att de automatiska inkomstökningarna till den offentliga ekonomin inte på långt när är tillräckliga för att finansiera en ökning av den offentliga sysselsättningen. Det bör emellertid uppmärksammas att begreppet automatik i betänkandet användes som beteckning på en inkomstökning för det offentliga som är proportionell mot en stigande BNP, dvs att inkomsterna ökar i samma takt som BNP.

I andra sammanhang, t ex i långtidsbudgetarna som brukar presenteras i den reviderade finansplanen, används begreppet automatik på ett annat sätt. Där kartläggs de statsfinansiella konsekvenserna på längre sikt av redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Man anger de inteckningar i det framtida resursutrymmet som gjorts genom fattade beslut.

För sysselsättningsutredningens del är det framför allt en tredje form av s k automatik i den offentliga sektorns finanser som är intressant, nämligen den som inträffar då sysselsättningen i samhället ökar. På vilket sätt påverkas den offentliga sektorns inkomster och utgifter då sysselsättningsgraden ökar?

18 Automatiken i ofentliga sektorns tillväxt

De enskilda individerna i samhället är garanterade en viss materiell minimistandard oavsett om de arbetar eller inte. Denna garanti kommer till uttryck i t ex sjukförsäkringen, arbetslöshetsunderstöd, folkpensionerna, ATP-pensioner etc. I och med detta utjämnas skillnaderna i den enskildes

försörjningssituation vid förändringar i sysselsättningsgrad. Genom att den enskildes ekonomiska grundtrygghet är uppbyggd av olika komponenter som t ex frivilliga försäkringar, avtalsmässiga överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter och lagstadgade bestämmelser, är det inte självklart att den utjämning som den enskilde får del av har sin motsvarighet för den offentliga sektorn dvs den enskildes inkomstbortfall kompenseras inte enbart från den offentliga sektorn. Av den offentliga sektorn är det främst socialförsäkringssektorn som svarar för denna del.

Vid en sysselsättningsökning ökar den offentliga sektorns inkomster. En stor del av denna ökning består av arbetsgivaravgifter som går till socialförsäkringssektorn. Där binds de i varierande grad till socialförsäkringens utgifter. En stor del av pengarna är öronmärkta för vissa ändamål. I den mån avgifterna inte omedelbart används fonderas de enligt särskilda villkor. Medlen kan således inte utan vidare användas för utvidgningar eller förbättringar av den offentliga verksamheten och på så sätt finansiera sysselsättningsökningar. När det gäller avgifterna för exempelvis folkpensioneringen kan friheten sägas vara något större. Det finns inte någon budgetteknisk bindning mellan avgifter och utbetalade folkpensioner.

I delbetänkandet Arbete åt alla presenterades ett räkneexempel. Där antogs den genomsnittliga ârslönen i offentlig tjänst vara 45 000 kr år 1975. Med en medelarbetstid på 80 % av full arbetstid var genomsnittslönen 36 000 kr. De sociala avgifterna beräknades uppgå till 33 %, dvs i genomsnitt 12 000 kr per person. De totala lönekostnaderna per anställd skulle därmed uppgå till 48 000 kr per år. I delbetänkandet antogs vidare att följdkostnaderna i form av konsumtion och investeringar skulle uppgå till ca l6 000 kr per anställd. En total sysselsättningsökning på 260 000 personer skulle således innebära utgifter på drygt l6

;OU 1979:16 Automatiken i ojfentliga sektorns tillväxt 19

miljarder kr (260 000 x (48 000 + l6 000)). Allt beräknat i l975 års löne- och prisnivå.

I delbetänkandet utgick man ifrån att offentliga sektorns inkomster skulle växa i samna takt som BNP. Denna ökning benämndes den automatiska inkomstökningen. Den beräknades till 16 miljarder kr. På grund av den offentliga ekonomins löneintensiva karaktär

del av denna ökning till att ge de offentligt angår en stor ställda en reallöneutveckling i takt med den allmänna utvecklingen. Likaså är det rimligt att anta att de olika transfereringarna måste följa den allmänna reallöneutvecklingen. Det återstående utrymmet av inkomstökningen används för ökade utgifter för

och för att finansiera en ytterligare ökad nya transfereringar offentlig sysselsättning. Den slutsats man drog i delbetänkandet var att man inte kunde göra några utfästelser om den offent-

sektorns expansion på grundval av den automatiska tillväxliga ten i ekonomin även om det sannolikt är lättare för den enskilde att avsätta en del av den ekonomiska tillväxten för offentlig konsumtion ju större tillväxten är.

Studerar man automatiken i statsinkomsterna som de uttrycks i långtidsbudgetarna ser bilden ut på följande sätt.

från de av statsmakterna fattade besluten om Med utgångspunkt skatte- och avgiftsuttag tenderar statsinkomsterna att öka snabbare än tillväxten i ekonomin i övrigt. Detta var i särskilt hög grad fallet före det att indexregleringen av inkomstskatteskalan infördes. Dessförinnan tenderade de nominella inkomstökningarna att överföra resurser till den offentliga sektorn oavsett den reala tillväxten. Indexregleringen har påtagligt minskat den automatiska tillväxten av statsinkomsterna. Indexregleringen innebär i princip att endast den reala tillväxten av inkomsterna drabbas av progressiviteten i skattesystemet. Det innebär att då inkomsterna i samhället växer i reala termer ökar statens inkomster i snabbare takt än inkomsterna.

Inkomstskatterna svarar för ca 30 % av statens inkomster. övriga skatter och avgifter växer i huvudsak proportionellt med den all-

20 Automatiken i offentliga sektorns tillväxt sou 1979:1

männa ti11växten i ekonomin. Den större de1en av statsinkomstern är baserad på ett beskattningsunderiag uttryckt i n0mine11a ter mer. Vissa mindre skatter och avgifter beräknas på ett beskattningsunderiag i vo1ymtermer.

Automatiken i nu senast använd betydeise är föremåi för närmare studier både vad avser inkomst- och utgiftssidan av den pågående förvaitningsutredningen.

Genom att använda det räkneexempei som presenterades i deibetänk andet Arbete åt a11a och som refererades i föregående avsnitt kan man be1ysa några av de strömmar som uppstår inom den offentiiga sektorn vid en sysseisättningsökning. Ka1ky1erna är en siags ti11ämpning av de tankegångar som tidigare redovisats av Gösta Rehn. Av de 36 000 kr som utbetaias i direkt 1ön kan 7 500 kr resp 4 500 kr antas utgöra komnuna1 resp statiig inkomstskatt. Av de sociaia 1önek0stnaderna på 12 000 kr kan ca 3 000 kr antas vara ATP-avgifter, 4 000 kr avsättningar ti11 framtida pensioner, ca 3 000 kr a11män arbetsgivaravgift och f01kpensionsavgift. De sistnämnda avgifterna ti11förs den stat- 1iga budgeten. Återstoden, 2 000 kr, utgörs av avgifter avsedda för särskilda ändamål som t ex sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring etc. Sammanfattningsvis kan a11tså antas att av de 12 000 kr i sociala 1önek0stnader behålier kommunerna i genomsnitt 4 000 kr, staten får 3 000 kr och 5 000 kr mer e11er mindre öron märks för 01ika de1ar av socia1försäkringssystemet. Dessa senar medel fonderas tiil stor de] iiksom ATP-avgifterna och kan så1edes iånas ut ti11 t ex konmunerna. Exemp1et kan också komp1etteras med antagande om att med den ökande sysse1sättningsgraden minskar behovet av t ex bostadsbidrag, socia1hjä1p, arbets1öshetsersättning, pensioner etc. Antag att bortfa11et av dessa transfereringar uppgår ti11 meiian en och två tusen1appar per person. Vidare kan fö1jdkostnaderna på i genomsnitt 16 000 kr per nyanstäiid som den ökande sysseisättningen medför antas ge upphov ti11 indirekta sysse1sättningseffekter med ökade iöner, skatter och arbetsgivaravgifter som följd. Uversiagsmässigt sku11e nettoutgiften för staten och kommunerna av en bruttoiönekostnad på 48 000 kr (36 000 + 12 000) per nyanstä11d stanna vid

Automatiken i offentliga sektorns tillväxt 21

ca 27 000 kr (48 000 - 7 500 - 4 500 - 2 000 - 5 000 - 2 000). Dessutom har olika socialförsäkringsfonder tillförts ca 5 000 kr anställd som kan lånas ut till staten eller kommunerna. Av per de tillskott i disponibel inkomst som den nyanställde får används sannolikt en stor del för konsumtion som är beskattad. Inräknat även dessa indirekta effekter blir nettokostnaden för sektorn ännu lägre. Huruvida detta är något reden offentliga ellt tillskott är beroende av hur utgifterna finansieras. Efterrealt utrymme för privat konsumtion inte har skapats som något måste vidtas för att neutralisera den inkomstökning som åtgärder får. Det kan t ex vara att höja inkomstskatten. de nyanställda minskar efterfrågan och utrymmet för totala privata Därigenom konsumtionen kan hållas oförändrat. Det innebär att konsumtionsskatterna blir oförändrade totalt sett.

Det här redovisade exemplet kan självfallet modifieras och utvecklas Liknande individuella exempel kommer att ytterligare. i kapitel 4. Om den sysselsatte tidigare fått arpresenteras betslöshetsersättning blir exempelvis de bortfallande transfereringarna betydligt större än i ovanstående exempel.

Vi skall sätt närmare kartlägga de nu på ett mer generellt strömmar som uppstår inom den offentliga sektorn när sysselsättningsgraden ökar.

s0LJ197w16 23

3 SAMBAND MELLAN FÖRÃNDRINGAR I SYSSELSÄTTNING- EN OCH DEN OFFENTLIGA SEKTORNS EKONOMI

3.1 UNDERSÖKNINGSMETOD

i samhället ger upphov till finansiella En sysselsättningsökning mellan hushållssektorn och den offentliga sektorn som strömmar av räkneexemplet ovan påverkas också de helhet. Som framgått sektorn i varierande grad av en olika delarna av den offentliga marginell sysselsättningsökning.

avsnitt kommer en metod för att belysa effekterna av I detta alternativ för ett tillskott i sysselsättningen att diskuolika teras. Äterverkningarna på den offentliga sektorn av en marginell sysselsättningsökning sker med varierande genomslagskraft i tiden beroende förändringen sker och och fördröjningar på var som sker. Effekterna blir olika berovilken typ av förändring tidigare har haft någon form ende på om de sysselsatta exempelvis av ersättning, varit under utbildning eller sysselsatta på annat Det är vidare så att nettokostnaderna för att höja sysselsätt. varierar beroende på i vilken sektor sättningsgraden kraftigt i kommunerna eller i stadet sker. Det kan vara i näringslivet, allt den sistnämnda uppdelningen som varit ten. Det är framför för val av undersökningsmetod och som ligger till grund avgörande diskussionen i detta avsnitt. De övriga nämnda faktorerna för kommer att behandlas i senare avsnitt.

sektorns inkomst- och utgiftsposter är i olika Den offentliga av det allmänna Vissa posgrad beroende sysselsättningsläget. ter är direkt beroende av sysselsättningen medan andra påverkas En metod för att undersöka vad indirekt av arbetsmarknadsläget. som händer i den offentliga ekonomin vid förändringar i syssel-

24 Samband mellan förändringar . . .

[sysselsättningen sou 197945

sättningen är därför att gå igenom den offentliga sektorns olika inkomst- och utgiftsposter samt deras inbördes samband med avseende på hur de påverkas av sysselsättningsläget.

Sambanden inom den offentliga sektorn är av särskilt intresse eftersom vissa inkomster och utgifter är direkt beroende av varandra. En matris för denna klassificering av den offentliga sektorns inkomst- och utgiftsposter finns på sid 26 I matrisen används plus och minustecken för att markera ett eller

positivt negativt samband. En post som äroberoende av sysselsättning markeras med 0. En parantes kring tecknet anger att posten i fråga endast till en mindre del är beroende av den angivna orsaken.

Men direkt beroende avses att det finns ett direkt formellt eller reellt samband mellan inkomst/utgiftsposten och individernas sysselsättningsstatus (heltid, deltid, ej sysselsatt) eller lön. Som exempel kan nämnas arbetsgivaravgifter och skatter som uttas på lön. Elasticiteten mellan sysselsättning/lön och inkomst/utgiftsposten är nära ett, dvs en förändring i sysselsättningen uttryckt i procent ger en lika stor procentuell förändring av inkomst/utgiftsposten.

Med indirekt beroende avses att det finns ett samband men att detta samband inte har formellt ursprung utan är beroende av andra faktorer som personligt beteende, allmänt ekonomiskt läge, förväntningar etc. Som exempel kan nämnas att om sysselsättningen i näringslivet och lönerna ökar så ökar sannolikt också den privata konsumtionen, vilket i sin tur påverkar bl a mervärdesskatten och ev punktskatter.

Det bör observeras att beroendet eller

kan varaantingenpositivt negativt. Med en sysselsättningsökning följer att vissa utgiftsposter sannolikt ökar och att andra minskar. En ökad investeringsverksamhet i en kommun kan bidra till att sysselsättningen ökar i kommunen. Detta kan medföra att t ex vissa inkomstprövade bidrag till de som får arbete minskar.

Vissa inkomst- och utgiftsposter påverkas både direkt och indi-

Samband mellan förändringar i sysselsättningen . . . 25

rekt av Några poster påverkas av sysselsättningsförändringar. sysselsättningsförändringar både inom den egna sektorn och för totala ekonomin. Det betyder således att vissa poster kan inte definieras till en av cellerna i matrisen (på sid 26 entydligt kan nämnas att om en sysselsättningsökning på t ex Som exempel l % fördelar sig jämnt över hela samhällsekonomin så ökar offentsektorns inkomster till följd av sysselsättningsförändringar liga både inom den offentliga sektorn och i näringslivet. Det underlättar emellertid av materialet om posterna inte ingår analysen i flera celler samtidigt. Kriteriet för att klassificera en post har därför varit att inkomst- och utgiftsposter som påverkas på likadant sätt oavsett om sysselsättningsförändringen uppstår inom eller utanför den offentliga sektorn har klassificerats som beroende av totala sysselsättningsläget. Poster som påverkas enbart av sysselsättningsförändringar enbart inom den egna sektorn har däremot klassificerats som beroende av förändringar inom sektorn.

En stor del av statens inkomster utgörs av skatter på privat konsumtion. Det mervärdeskatt och olika punktskatter som gäller t ex skatt på sprit, vin och bilar. Om totala sysselsättningen i ökar kan de indirekta skatterna också väntas öka näringslivet i och med att hushållens inkomster ökar. Konsumtionsskatterna kan således klassificeras som indirekt beroende av sysselsättningen.

hänför sig till den offentliga sek- Om sysselsättningsökningarna torn ökar främst den offentliga tjänsteproduktionen. Därigenom således inte något utrymme för ökad privat konsumtion. skapas

som de nyanställda i den offentliga sektorn Den efterfrågeöning svarar för sina ökade inkomster måste således motverkas genon eller bidragsminskningar. I annat fall genom skattehöjningar ett som kan driva upp priserna eller öka uppstår efterfrågetryck importen. Det innebär att om sysselsättningsökningen begränsas till den sektorn så kommer inte konsumtionsskatterna offentliga att kunna öka, vilket däremot kan tänkas bli fallet om sysselsättningsökningen sker i näringslivet.

26 Samband mellan förändringar 1 sysselsättn ingen... SOlJl979üt

-_mmm›m

ø ø

mu:moLoamm:_:ppmm_mmm›m

vaga

OOOOO CDOOCDCDO

m:_:uummaa=Lo

wncmogmao

Lmpww

H rs

ø_muop 4- -+ I

\_/

ø pxmL_n=Hagsgø

HHH

;oumoamum_mp;

;oo

++++

ouçmogwmpxm;_oaazgo

:mm:_:uumm_mmm›m

-pmsoxcw

+

:Lopxwm

pxmL_n=HHHaaEø

-_mmm›m

mcgouxmm

c soc_

H +

^+V

mucmogmmm:_:uummuxo;_øaa:;o

øm__p:mw+o

:mv

m

;mppmxm ;mm:m;mpmmc_

cowpszmcox

m:_;muw»_mmø_x;oppøxm

;pm

__m;m=xmaumgmmpm_;p

mpxm;_o;op$_mmm;u_mpm_;n pm_;o

muxmxwvcmm__pcm»+ommm_p:mmmo

mwgumz;mpmEox:HLmp»_mp:;mm:_;m;mmm:mLh

Samband mellan förändringar i sysselsättningen . . . 27

En sysselsättningsökning i den offentliga sektorn kan tänkas tillkomma i tre olika sätt. ökningen kan ske som en på princip del av den allmänna sysselsättningsökning till följd av den allmänna ekonomiska tillväxten och att arbetskraftsutbudet växer. Det är utifrån detta alternativ som resonemanget i denna rapport förs. Utgångsläget är att det finns begränsade lediga arbetskraftsresurser att utnyttja i den offentliga sektorn. I och med att ökningen i den offentliga sektorn kommer till stånd antas totala arbetskraftsutnyttjandet vara fullt eller i varje fall så som man från statsmakternas sida ansett vara högt med hänsyn till eventuella andra restriktioner som lämpligt finns. Därav följer att de inkomster som de sysselsatta får inte får bidra till att öka privata konsumtionen eftersom näringslivets produktion inte har ökat genom att sysselsättningen ökat i offentliga sektorn. Den ökade efterfrågan som de senast sysselsatta ger upphov till måste således neutraliseras genom skattehöjningar eller minskningar av offentliga sektorns ut- På motsvarande sätt måste andra ökade offentliga utgiftgifter. er till följd av antalet sysselsatta ökar kompenseras genom att andra utgifter skärs ned eller genom att skatterna höjs. Det t ex de följdkostnader dvs ersättningar till andra sektorgäller er i form av förbrukningsmateriel etc som en ökad sysselhyror, sättning för med sig.

Om istället antas vara ett läge där resurserna inte utgångsläget är fullt utnyttjade kan en sysselsättningsökning i den offentliske genom att arbetslösa sysselsätts. I detta läge ga sektorn krävs inte att de utgifter som sysselsättningsökningen medför finansieras med ökade inkomster/minskade utgifter. Underbalanseav den offentliga sektorns budget ger tvärtom en möjligringen het att höja kapacitetsutnyttjandet i ekonomin, men det finns för en sådan politik t ex i form av självfallet begränsningar krav på den externa och regionala balansen.

Det tredje alternativet for att höja sysselsättningen i den sektorn utgår från att man har fullt resursutnyttjanoffentliga de. Det innebär att man bara kan höja sysselsättningen i den offentliga sektorn genom att göra överflyttningar av arbetskraft från De som flyttar till offentliga sektorn förutnäringslivet.

28 Samband mellan förändringar isysselsättningen . . .

sätts här få samma löner som i näringslivet. Det innebär att produktionen i näringslivet kan antas minska samtidigt som efterfrågan på näringslivets produktion blir oförändrad. För att anpassa efterfrågan till näringslivets produktion måste antingen offentliga sektorns efterfrågan minskas genom att utgifterna skärs ned eller övriga sektorns efterfrågan hållas tillbaka genom att skatten höjs eller bidrag minskas.

Den offentliga sektorns ekonomi påverkas i det tredje alternativet på så sätt att utgifterna för personalkostnader och vissa följdkostnader ökar utan att intäkterna i form av inkomstskatten arbetsgivaravgifter ökar, i motsvarande grad. I det ekonomiska läge som förutsätts i detta alternativ måste de ökade utgifterna finansieras för att den samhällsekonomiska balansen skall kunna upprätthållas. Behovet av finansiering i detta alternativ blir betydligt större än i de övriga alternativen.

Begreppet sysselsättningsökning har hittills använts med en allmän betydelse utan att någon närmare precisering har gjorts. Förändringar i sysselsättningen mäts vanligen i antal arbetstimmar eller antal sysselsatta. Om medelarbetstiden är oförändrad kommer dessa båda variabler att utvecklas i samma takt. De resonemang som förts hittills har varit såtillvida att de allmängiltiga gällt om endera antalet timmar eller antalet individer förändrats. Sambandet mellan sysselsättningsförändringar och förändringar i offentliga sektorns inkomster och utgifter har emellertid studerats via förändringar i inkomsterna. Förändringar i sysselsättningen som påverkar totala lönesumman återspeglar i huvudsak förändringar i antalet arbetstimmar. Lönesumman påverkas dessutom av förskjutningar i sysselsättningen mellan olika branscher. I den fortsatta diskussionen det ibland finnas

kan

anledning att särskilja effekten p g a dessa olika sätt att mäta sysselsättningens förändringar. Det gäller som framgått ovan sysselsättningens effekter på inkomstskatterna. Om inget annat nämns avses med förändringar i sysselsättningen sådana förändringar som sammantaget återverkar på hushållens inkomster.

Samband mellan förändringar i sysselsättningen . . . 29

3.2 GENOMFÖRANDE

klassificera den sektorns inkomster och För att kunna offentliga de intentioner ovan är det nödutgifter enligt som presenterats att ha en detaljerad uppdelning av dessa som underlag. vändigt är dessutom önskvärt att materialet är jämförbart för de Det samt att det kan till en total olika delsektorerna aggregeras offentlig sektor. Statistiska centralbyråns (SCB) nationalräett material som både är aggregerbart kenskaper (NR) innehåller sinsemellan. Det är tyvärr inte tillräckligt och jämförbart för att kunna ligga till grund för den klassificering detaljerat och som nämnts här. Försök har därför av inkomster utgifter att till det primärmaterial som ligger till gjorts gå tillbaka NR-materialet. För den sektorn utgörs det grund för statliga av finansstatistik och för landstingen riksrevisionsverkets(RRV) och primärkommunernas del är det de räkenskapssamde borgerliga samlar in. är inte heller de mandrag som SCB (örebro) Tyvärr detaljerade för detta syfte. Uppdelningen på systillräckligt har därför för kommunernas del selsättningsberoende komponenter tankegångarna. På inte kunnat genomföras enligt de ursprungliga är det egentligen bara lönerna , bostadsbidragen utgiftssidan som kunnat ut och klassificeras som och socialhjälpen brytas inom kommunerna resp indirekt beroberoende av sysselsättningen En del av kommunernas utende av den totala sysselsättningen. kan emellertid antas vara indirekt beroende av sysselsätt gifter den kommunala sektorn. Det t ex utgifter för ningen inom gäller och investeringar i kontorsuthyror, viss löpande förbrukning Att komnunal statistik bortse från rustning. pga bristfällig kan leda till att felaktiga slutsatdetta beroende naturligtvis materialet. För att försöka undvika detta har ser kan dras av av dessa beräknats på annat sätt. Som understorleken utgifter har använts kommunal och motsvaran-

lag sysselsättningsstatistik

den sektorn. De följdkostnader utöver de statistik för statliga i den kommunala sektorn har antagits lönekostnader som uppkommer som i den statliga sektorn. vara av samma storleksordning

av den offentliga sektorn har gjorts på samma sätt Avgränsningen som i SCBs nationalräkenskaper. Det innebär t ex att statliga och kommunala bolag inte räknas till den affärsverk, statliga sektorn. Kommunala affärsverk däremot räknas dit. offentliga

30 Samband mellan förändringar i sysselsättningen . . .

Den offentliga sektorn omfattar följande delsektorer; staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn. Med kommuner avses förutom borgerliga primärkommuner även och landsting statskyrkans församlingar. är en statistisk Socialförsäkringssektorn konstruktion som delvis innefattas i den De statliga budgeten. allmänna försäkringskassorna och allmänna pensionsfonden är exempel på institutioner som räknas till socialförsäkringssektorn.

Eftersom det är angeläget att belysa delsektorernas inbördes samband samt att kunna ange effekterna för hela den offentliga sektorn uttrycks här i detta den sektorns sammanhang statliga inkomster och utgifter i I den allnationalräkenskapstermer. männa debatten tilldrar sig och återverkningar på statsbudgeten budgetsaldot emellertid ett mycket stort intresse. Det har därför ansetts värdefullt att också isolerat belysa resonemanget för den statliga budgeten. Detta redovisas i en särskild bilaga (se bilaga 2).

3.2.l STATEN

Av statens inkomster har allmän inkomstskatterna, arbetsgivaravgift och andra mindre i arbetsgivaravgifter som ingår statens inkomster klassificerats som direkt beroende av totala sysselsättningen. De utgjorde knappt 40 % år 1977 av statens totala inkomster (se tabell l).

En post bland de statliga inkomsterna direkt av påverkas sysselsättningen inom den statliga sektorn de av- (grupp I), nämligen sättningar som görs för framtida pensioner. Dessa avsättningar beräknas som ett procentuellt påslag på lönesumma och ingår i det

s k lönekostnadspålägget Dessa inkomster

(lkp). utgjorde emellertid endast en dryg procentenhet av totala inkomsterna år l977.

Flertalet indirekta skatter exklusive tobaksskatt har grupperats som indirekt beroende av i sysselsättningen näringslivet. Enligt särskilda undersökningar som har har tobaksskatten visat gjorts sig vara oberoende av inkomstutvecklingen. som klassi- De poster ficerats som indirekt beroende utgjorde 43 % av inkomsterna drygt år l977.

SOU 1979: 16 m .m aM.M 4 u mm .r m .m W. w, .m Ingen... 31

-Low

m.m -

m__; «.m_ o.__ m.__ m.N_

m:_Lu:m mm-mem_

_._

_mu: omm_ m.wm m.m« w.o_ 0

o.oo_

-mm=_:ppmm_mmmmm m

mmm_ vo__

ommmm mom_q ewmo_ mwmmm

m_

pmmucm

omm_ wm__

mmqov mmçmm mmqm_ N_mNm

N_

mmm_ mmo_

m_mmm _o_Nm mmm__ momwm mucmogmn

N_ oLm

_mm_ mq__

wmmvm mommm Name_ emmmm

N_

.Nm

mmm_ m©_m

mwom_ o_omN mmwmm mu_mmu:m

m

vom

mmm_ «m_m

gmqm_ «__«N wmmww

w

mmm

ø _mm_ omom

mu:woLmpmm:_=ppmm_mmm›m

wmom_ mmmmm mwmmw _

c_maEmxmm=xmL

w

vøgm

mom .mm

omm_ qqmm

_mmm_ memo_ Nwm_«

u_m

;mpmm m

omm m

mom_ omom m_o__ m_Nm_ mmmmm

m

mom

mom_ mama mmwm

memo_ ommmm

mum_muLn» gmmemxm

IO# .

som

-mmm |G#OH

© -om

cm

ø cmpmpm ø m

.Las

Lmumeoxc_ cmgm

soc_ -_mmm›m _ .pm__mm:_Lm:

ø

OUCQOLOD

-ppmm_ommmm QUEUOLUQ

mucmoxmn m mmLu_n

mcmumpm ø m Lmpmeoxc_

^_=om=_=ppwm_mmm Lmpmsoxc_

._

=_=ppmm_wmmmm

unga m_ m_mp øsszm m;mu

pxoL_m uxmsma Px®LwUCa

mv:oo;mamm:_: m=_=ppmm_mm mucmogmno =mm=_=ppwm mmmmm

=o_gxwmmm=_;xwmL@m_m_u ;mm:_Lv:mLnm

Å_

H %%a m

__mnm_

32 Samband mellan förändringar i sysselsättningen . . .

övriga direkta skatter (förutom inkomstskatten) som t ex arvsoch gåvoskatt, lotterivinstskatt och har bedömts stämpelskatt vara helt oberoende av Det sysselsättningsutvecklingen. gäller även inkomster från affärsverk, erhållna räntor, driftöverskott, aktieutdelningar m m. En detaljerad beskrivning av hur de statliga inkomstposterna har klassificerats framgår av bilaga l.l. Av statens totala inkomster år l977 beräknas knappt l7 % vara oberoende av sysselsättningen.

Vad gäller statens inkomster kan man således sammanfattningsvis konstatera att inkomsterna i mycket stor är beroenutsträckning de av förändringar i sysselsättningen i Det är näringslivet. endast en sjättedel av inkomsterna som kan antas vara oberoende av sysselsättningen. Om ökningen av sysselsättningen enbart sker i den offentliga sektorn blir den del av inkomsterna som är oberoende något större. En ökning i totala sysselsättningen väntas emellertid bidra till att en stor del av inkomsterna påverkas i stigande riktning. I den mån sysselsättningsökningen innebär att redan sysselsatta personer ökar sin arbetstid, kan inkomstskatterna genom progressionen i skatteskalan väntas öka i snabbare takt än sysselsättningen. Å andra sidan kan sysselsättningsökningen medföra att medelarbetstiden sjunker. Det innebär att totala inkomsterna ökar långsammare än antalet sysselsatta. Därmed kan skatterna väntas öka i något långsammare takt än sysselsättningsökningen.

Av de statliga utgifterna har de poster som innehåller löner eller därtill direkt knutna poster, t ex arbetsgivaravgifter, klassificerats som direkt beroende av sysselsättningen inom den statliga sektorn. Förutom de lönekostnader som redovisas i nationalräkenskaperna som en del av den statliga konsumtionen har även med hjälp av RRVs artsindelning löner och lönekostnadspålägg till egen arbetskraft för reparationer och investeringar särredovisats. Den del av de totala statliga utgifterna som därigenom kan klassificeras som direkt beroende av sysselsättningen inom staten uppgick år l977 till knappt en femtedel. Dessa utgifters andel av de totala utgifterna har sjunkit från ungefär en fjärdedel år l968. De har ökat med i genomsnitt l2,6 % per år mellan l968 och l977 (se tabell 2).

u Samband mellan jörandringar i sysselsättningen . . . 33

m:_=_muLp$ m.m

..m o.om q.mN o.m_ w.m_ m._ m.N_ o.m_ m__;

NNm_-mom_

m.m q.N m.q o.w .m_ _.m_ m.m« _.mm _mo= Nam_ o.oo_

Nam_ Nmqm oomm wmom .oqmw Rama_ moom_ No_Nq _m_mm

mqomc_

oxo_ m__m _m_N Nmov Namn Nmvm. mmN__ Nmmoq wmvmw omnqm

mNm_ mmm? vmmm mma_ _ovm

m_ov_ mqmo_ Nmwmm qwmwn momwm

vmm_ mvvq .mmm Nmm_ mama

mNoN_ mmwo_ moxmm mmwxm mqmom

mmm maa_ womm omom mnw_ Nmqa Nowo. mm_NN N_Nqm mmvmm

_mm mmm mmm_ Mmmm ommm ammo wmoo

m mqqow Nmmmv omoom

mucmoLmpmm:w=uumm_mmm›m

Nmq .mm vøLm _Nm_ mnwm .mom o_N@ momm amma_No_m« emma_

Lmuwm mom “vw

cam_ ommm m_om mmmm vN_m gang. omqwm mmom_

qmm mmm mom_ oo_N mmwm mmom Rome mmkm_ mwnvm mN_m_

wum_mu;nm

NNN _mm mom_ qvmm m_Nm vomm mvmm mowm_ mmomm qnom.

-mn

Lmumwmpz

øpmpou m_mpop m.mpop

mpmpop m

m m m ___p

mucmogmn ^p_prmoQV p_pnmo=

m

mcmpmpm mmucmo;mn ^p_p_moaV #_pmmm=

:wumum cmpmpm

m -_mmm»m §3

møLu_g Lmaopxmm

m m:w=upmm_mmm›m Lmp»_mp=

soc? :EH ø soc_

pxmgwa pxmgwa oucoogmn pxwgwa mucmog pxmL_g=H mvcmogma pxm;_u=H mucoogwn

mucmogmno

mcwcupmmpmmmzm =mm=m=ppmm_owm›m cmm:_=ppwm_mmm›m =mm=_=»#mm.mmm›m =mm=w=ppmm_mmm›m =mm=_=ppmm_mmm›m

U©Lo H HH HHH m HHH a H m H g

»Fancy msezm mLmu mmrLo

mvcmoxmammcwcuumm

34 Samband mellan förändringar i sysselsättningen. . . sou 197945

Av övriga konsumtionsutgifter har hyror, livsmedel och militär beklädnad liksom investeringar i maskiner och byggnader bedömts vara indirekt beroende av sysselsättningen inom den statliga sektorn, dvs ingå i utgiftsgrupp II. Dessa utgifter svarade för knappt 6 % av totala utgifterna år 1977.

Av de statliga transfereringarna är vissa positivt korrelerade med sysselsättningen medan andra är negativt korrelerade. Av transfereringarna till hushållen är ersättningar för beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning direkt negativt beroende av sysselsättningen. Dessa utgifter svarade för endast ca 2 % av

år 1977. Bostadsbidragen kan sägas vara indirekt neutgifterna gativt korrelerade med totala sysselsättningen. När inkomsterna ökar på grund av att sysselsättningsgraden stiger kan de inkomstrelaterade bostadsbidragen väntas sjunka.

En ökning av antalet lärare i gymnasie- och grundskolor innebär att de statliga bidragen till kommunerna ökar. Likaså kan en allmän sysselsättningsökning väntas bidra till att det kommunala

växer. Det gör att vissa allmänna bidrag, som skatteunderlaget skatteutjämningsbidraget och skattekompensationen för 1975 års skattereform också kommer att öka. De är alla beräknade med ut-

från skatteunderlaget. De utgifter som kan bedömas gångspunkt vara direkt beroende av totala sysselsättningens förändringar svarade år 1977 för drygt 15 % av totala utgifterna.

Vissa transfereringar till socialförsäkringssektorn som bidrag till arbetslöshetsförsäkringen och till folkpensioneringen är indirekt negativt korrelerade med totala sysselsättningens förändringar. Dessa bidrag är beroende av hur motsvarande utgifter inom socialförsäkringssektorn klassificeras. Motiven för klassificeringen av bidragen kommer därför att behandlas i avsnitt 3.2.3 socialförsäkringssektorn.

Det kan i detta samnanhang nämnas att transfereringen inom den offentliga sektorn naturligtvis måste klassificeras på samma säti i de båda berörda delsektorerna. I annat fall kommer de interna transaktionerna inte att gâ jämnt ut vid aggregering till en total offentlig sektor.

Samband mellan förändringar i sysselsättningen . . . 35

Vissa bidrag till enskilda företag för täckande av förluster har ›ckså bedömts vara indirekt negativt korrelerade med totala sys- ;elsättningen dvs tillhöra utgiftsgrupp IV b. De totala utgif- ;erna i denna grupp svarade för knappt en tolftedel av totala ;tatliga utgifterna.

Statens bidrag till sjukförsäkringen behandlas under avsnittet *ör socialförsäkringssektorn. Bidraget är indirekt positivt kor- -elerat med totala sysselsättningen. Det uppgick år l977 till en :jugondel av totala utgifterna. Bidraget flerdubblades mellan iren 1973 och l974 i och med att sjukförsäkringen förändrades. Il a blev sjukpenningen skattepliktig.

ivriga transfereringar till hushåll, kommuner, socialförsäkrings- ;ektorn och privata företag har liksom bidrag till utlandet, or- ;anisationer, statliga bolag och affärsverk antagits vara oberoende av sysselsättningen. Detsamna gäller poster som statsskuld- *äntor och avskrivningar.

Sammanfattningsvis kan konstateras att utgifterna är sysselsätt-

i mindre grad än inkomsterna. Drygt 45 % av utiingsberoende ;ifterna är helt oberoende av sysselsättningen. Dessutom är inamot 10 % omvänt beroende av sysselsättningen, vilket motverkar iet positiva beroendet som i mer eller mindre grad gäller för 15 % av utgifterna.

En detaljerad redovisning av hur olika statliga utgiftsposter iar klassificerats framgår av bilaga l.2.

3.2.2 KOMMUNERNA

l) Av kommunernas inkomster har de tillräknade pensionsavgifterna

Med tillräknade pensionsavgifter enligt NR avses saldot mellan l)

personalkostnader (del av kommunal konsumtion) och de faktiska

Det motsvarar i huvudsak de av

personalförsäkringsavgifterna. kommunerna beräknade KP-avgifterna som redovisas bland interna intäkter i finansstatistiken.

36 Samband mellan förändringar i sysselsättningen . . . sou 197915

och statsbidragen till grundskolor och gymnasieskolor ansetts vara direkt beroende av sysselsättningsläget i den kommunala sektorn (grupp I). Dessa inkomster svarade för l6 % av

drygt totala inkomsterna år 1977 (se tabell 3).

Flera av de allmänna bidrag som betalas av staten till kommunerna är, som framgått av avsnittet om statens utgifter, formellt knutna till taxeringsutfallet. De har därmed tillsammans med kommunalskatterna ansetts vara direkt beroende av sysselsättningsgraden i samhället. De positivt korrelerade inkomsterna har under hela perioden 1968-l977 svarat för drygt 57 % av konmunernas totala inkomster.

Skattebortfallsbidraget som tillkom med anledning av l970 års skattereform utbetalas fr 0 m år l973. Det minskar med växande skattekraft och kommer inom några år att vara helt avvecklat. Skattebortfallsbidraget har klassificerats som direkt negativt beroende av sysselsättningen (Grupp III b).

Det bör emellertid uppmärksammas att såväl kommunalskatterna som de nu nämnda allmänna bidragen utbetalas med betydande eftersläpning i förhållande till förändringar i sysselsättningsläget. Staten svarar för totala uppbörden av inkomstskatt. Utbetalningarna till kommunerna påverkas emellertid av sysselsättningens förändringar med två års eftersläpning. Vissa kommuner med särskilt snabb befolkningstillväxt har fått tillväxtbidrag för att mildra effekterna av eftersläpningen, men generellt kan sägas att sambandet mellan kommunalskatter och sysselsättning endast gäller på lång sikt. Det bör också i detta sammanhang nämnas att för flertalet av landets kommuner är inte heller de kommunala inkomstskatterna direkt beroende av sysselsättningsläget. Dessa kommuner är genom skatteutjämningsbidraget garanterade en viss miniminivå på sina kommunalskatter. En ökning av totala sysselsättningen kan bidra till att skatteutjämningsbidraget växer under förutsättning att skillnaden kommunerna emellan inte minskar därigenom. I en kommun där sysselsättningen ökar snabbare än i riket totalt, kan däremot skatteutjämningsbidraget sjunka.

sou 197945 Samband mellan förändringar i sysselsättningen . . . 37

m=_Lu=wLoa m.mH m.«H m.mH m.«_ .m_

HHmH-wmmH

m_HL H

m.oH m.Hm m.qN w.mN

Hmu= mmm_ 0.00_

Hem mmm_

mHmmH mmwvm mmHmN mwmqm vmmwm

oHmH NmoH

mwomH @vHHv mmopm mmmmh ommmm

mmm_ HmHH

omge_ Hqmmm mmNwH Hmwmo mH«mH

HmH Hmmm _Hm_

ommHm Hmmm_ Hmmwm NFHNH

Mum_ mHNH mmm_

NmwHN m®HvH mmmom «mmqH

ø

mu:woLmnmm:w:upmwHmmm›m

una_ «oHN

mmoom wHomH mmmmv Hmmm_

unga

_Hm_ ommo

;mama mmomm NmwoH Hommm HmmoH

omm_ mHm© Hmmm .vom

wmom_ vwmqm

mumHmu;n»

mom_ vmom NmHm H«Hw

oHoHH mmvem

mom_ moHm oHmm oHHH

Lmumsoxcw mmmm_

ø

mHøpog m_mwop

m m m

mucwoxwn

mucmogma p_pcmm= cmumpm

møcgmczeeox ^p_pHmoaV

Louxmm Lopxwm

m -Hmmmxm

cmgw

m mc_:upmmHmmm›m Lmumsoxcw

uxm;_o soc_ msocw

pxm;Hu=H pxmLHo mucmogmn pxmLHa mucmogmn

wucmogmno -LnçHmHuom

m:_:pummHmmm›w com:w=ppmmHmmm›m :om:HcupmmHmmm›m :mm:HcppmmHwmm›m

vaga H HH HHH m HHH n ;oo

HHmgmw MEEJm øLmu

Lopxmmmmcrgxmm

mncmogmammcwcupmw

38 Samband mellan jörändringar i sysselsättningen. . .

Uvriga skatter, de indirekta skatterna, som utgörs av fastighets skatt samt förrätthings- och granskningsavgifter har ansetts vara oberoende av sysselsättningen. Detsamma gäller för flertalet av de speciella bidragen liksom driftsöverskotten från affärsverken och hyresverksamheten, de nominella avgifterna och ränteinkomsterna. Dessa utgjorde tillsammans närmare 25 % av totala inkomsterna år l977. Det tycks ha ökat i samma takt som totala inkomsterna under perioden l968-l977, med ca l4 % per år.

Liksom för den statliga sektorn kan man konstatera att en mycket stor del av inkomsterna, närmare tre fjärdedelar, är i större eller mindre utsträckning beroende av sysselsättningen i och utanför den kommunala sektorn. Man bör emellertid hålla i minnet att en stor del av inkomsterna, ca 30 %, härrör från den statliga sektorn.

En detaljerad beskrivning av hur olika kommunala inkomstposter har klassificerats framgår av bilaga l.3.

Pâ samma sätt som för staten har lönerna, liksom de avgifter som beräknas med löner som grund, klassificerats som direkt

utgifter

beroende av sysselsättningen inom den kommunala sektorn. Dessa utgifter svarade för drygt hälften, eller 56 %, av totala utgifterna (se tabell 4). Som framgått ovan har begränsningarna i det statistiska materialet på den kommunala sidan varit stora. Någon egentlig uppdelning av kommunernas utgifter i sysselsättningsberoende termer har därför inte varit möjlig. För att inte resultaten skall bli alltför vilseledande och leda till felaktiga slutsatser har de utgifter som kan antas vara indirekt beroende av sysselsättningen i den kommunala sektorn beräknats med hjälp av sysselsättningstal och relationer från den statliga sektorn. De på så sätt beräknade utgifterna uppgick år l977 till l6 % av totala utgifterna. De kommunala bostadsbidragen särredovisas i statistiken och har bedömts vara direkt negativt beroende av sysselsättningen i hela samhället. Utbetalningar av socialhjälp har enligt undersökningar som gjorts visat stor känslighet för variationer i sysselsättningen. De har därför klassificerats som indirekt negativt beroende av sysselsättningen. På grund av otillräcklig detaljeringsgrad på den kommunala statistiken har

mellan i sysselsättningen. . . 39 Samband förändringar

mcwsucwgnw m.m

m.N. N.m_ m.wm m.m. m.v_ _.m_

o_.; NNm_-mwm_

m.. w.o m._ m.mm ..o_ «.mN _on= Anm_ o.oo.

.NN New_ _vx_

Nam_ N.Nqm Nøom_ mmoqu ow_Nm

“Nm _.q_ Rem. cam_ Nmmqq momm. m_om_ Noman

Now wçm. wmm_ maa_ __mom Nmom_ qmNo_ Komma

mmm mmm N@__ «Nm_ Nqoom mmo__ Name_ qwvnm anxmum;m_pmm»

;oo qom mqm moom mos_

mmm_ mqmmm mmmv_ mwoom

uxgøs m

mu=mo;mamm:r:uumm_mmm›m .vv m_m omm m

oomm Lmamxmcmxmgpmcomuøc

Nnm_ Nmomw Nwmv_ mNNm mom

unga oupo: cow mxv mmm Nmon

_Nm_ mmmom oomm_ coq_q

:oo

Lmuçm

mm_ Nmm NQN emma

ena_ _«NN_ mmom_ ©mmNm .mcgwczssox

Lo»

moø_muLn+ ___ mmm omm

m_mm mom_ Nqmv_ www.. m_NNm

oo_ “em mam «_m

;mum_mu: mom_ _mmm_ _mNmm

;øm:wLmpmm:_opu=;p

Lp»

m_muop m_mpop

m m m :B

mucmogmn pwpmmm= mucmogma p_pemw=

mmcxwczesog møxucmasømmamxmcmxmm

cgopxmm cxopxmm Lmp$_mp=

v -_mmm›w

m:w:ppmm_wmmm mäns

m m:_cuumm_mmm›m

m soc? ø soc_ _x:H um__mx

uxo;_o pxmgwu.: pxmL_o mvcoogmn pxmL_n=H muçmogwn mvcmogmao

=mm=_=ppmm_mmm›m =om=T=ppmm_mmm›m

H : HHH n H a mmmo_^_=mm=_=ppmm.omm›m A_

__mnm» unga msssm :ha cxopxwm

mucmogmnmmcwsmgww -mm:w;xmm;nm_mwoom

40 Samband mellan förändringar . . isysselsättningen.

övriga kommunala utgifter klassificerats som oberoende av sysselsättningen. De uppgick till 25 % av totala utgifterna år 1977.

På den kommunala sidan påverkas ungefär av en 70 % av utgifterna sysselsättningsökning inom den kommunala sektorn. Ligger ökningen utanför den kommunala sektorn torde endast en obetydlig del av utgifterna, nämligen bostadsbidragen och socialhjälpen påverkas härav. De kan dessutom väntas i minskande pâverkas riktning. Slutsatserna för den kommunala sektorn måste emellertid med hänsyn till att det svårigheterna disaggregera statistiska materialet omgärdas med viss av osäkerhet. grad

3.2.3 SOCIALFÖRSÃKRINGSSEKTORN

Socialförsäkringssektorn omfattar enligt nationalräkenskaperna följande sju delar:

a) ATP b) Folkpensioneringen c) Delpension d) Frivillig pensionsförsäkring e) Sjukförsäkringen f) Yrkesskadeförsäkringen g) Arbetslöshetsförsäkringen

Samtliga delar finansieras med arbetsgivaravgifter och i nâgra fall dessutom med egenavgifter. Folkpensioneringen, sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen är knutna till särskilda fonder med fondavkastning som en del av finansieringen.

Arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna har liksom i den statliga sektorn klassificerats som direkt beroende av sysselsättningen (grupp III). De utgjorde är l977 drygt två tredjedelar av socialförsäkringssektorns inkomster (se tabell 5).

Bidragen till sjukförsäkringen har bedömts vara indirekt positivt korrelerade med sysselsättningen. Detta kan kanske tyckas

Samband mellan förändringar i sysselsättningen . . . 41

vara märkligt med tanke på att själva sjukfrånvaron innebär ett sysselsättningsbortfall. Med en sysselsättningsökning följer att inkomsterna ökar. Därav följer att inplaceringen i sjukpenningklass förändras och eventuellt ökar antalet inskrivna i sjukförsäkringssystemet. Detta innebär att sjukförsäkringens utgifter, främst i form av sjukpenning, ökar. statsbidraget till sjukförsäkringen påverkas i samma riktning eftersom, enligt de finansieringsregler som gäller för närvarande, bidraget skall utgöra 15 % av de totala utgifterna. De inkomster som således kan klassificeras som indirekt positivt korrelerade med sysselsättningen utgjorde år l977 ca 7 % av socialförsäkringens inkomster (se tabell 5).

Inom vissa andra delar av socialförsäkringssektorn som t ex folkpensioneringen kan utgifterna för förtidspensioner antas vara negativt korrelerade mot sysselsättningsläget. Statsbidraget är enligt beräkningarna inom nationalräkenskapssystemet residualt bestämtav å ena sidan arbetsgivaravgifterna och å andra sidan utgifterna för folkpensionen. Antag att sysselsättningen minskar p g a att allt flera individer förtidspensioneras. Det medför att arbetsgivaravgifterna sjunker samtidigt som utgifterna ökar. Mellanskillnaden, statsbidraget, måste således öka då detta inträffar. Av denna anledning har statsbidraget till folkpensioneringen klassificerats som indirekt negativt beroende av sysselsättningen (grupp IV b).

Statsbidraget till arbetslöshetsförsäkringen omfattar följande delar:

a) Statsbidrag till arbetslöshetskassor minus arbetsgivarav-

gifter b) Omställningsbidrag c) Kontant arbetsmarknadsstöd minus arbetsgivaravgifter.

Dessa har ansetts vara indirekt negativt beroende av det allmänna sysselsättningsläget. Tillsammans svarar dessa inkomster (grupp IV b) för drygt 9 % av socialförsäkringens inkomster.

42 Samband mellan förändringar 1sysselsättn ingen... SOU 1979:14

-ana

N . 0.0 m.N_v.mN m_ N.m_m.__

mw_Lmc_;u:mNm-m®m_

. 0 . N.m m.m _.mm m_ q.m_ _mu=mmm_ o.oo_

Nam_ wmomammo

mvmkq _mo_mammaNqmm_

maa_ moodmonamown

mmqwm w_NmmNooq_

mmm_ _mm monoomqa

mmamm mvmmqammo_

ana_ momwmmnmwomo

mom_N oNm_«mw_m.

m

wu:oo;onmmc_cpumm_mmm›mmmm

maa_ memo__vm Noom Nmmm_ mmm_m umgm

mmm Nam_ omooNmoq Moan

_mmm_ omamw

Lmumm

_mm _Nm_ mowmmmwmNmmm

«o_m_ mmmmm

mvø_mv;nm“vw

cam_ “novmm_m como mmom_ mNN.N

mmm mom_ m_. mwmmw_mm «wm__ mmmm.

Lmumsoxcm

_mm mom_ maamNmom__om Name_ amma_

m

-_mmm›m-mzm

m m ø

prpwmoapwpmmm=

-ppmm_omm»m

mucoogmn

m ;oo Lmamxm:mxmL_m=o_umc

.m .mom

mcxouxmmmmcwgxmmgnw_m_uom

unga mmguwnpmpm

pxm;_opxm;_u:Hm=_:uummaxm;_u=H

mucoogmnmucmogmnm:w:pumm_mmmucmogmno

wv:mo;wnmm:_:mc_:ppmm_mmm›mm:_=pumm_mmm›m

“HH øH nH sms»

__oam» mLmuçseeox”m__mx

;wpmsox=_.mss3m

Samband mellan i sysselsättningen . . . 43 förändringar

De återstående inkomstposterna ti11 socialförsäkringssektorn, ti11 kommunaia bostadsti11ägg från kommunerna nämiigen bidrag samt ränteinkomster och aktieutde1ningar, bedöms vara oberoende De uppgick ti11 drygt 15 % av totaia av sysseisättningsiäget. inkomsterna.

inkomster är i grad än i övriga Sociaiförsäkringssektorns högre deisektorer beroende Å andra sidan är närav sysseisättningen. mare en tionde] av inkomsterna omvänt beroende av sysseisättningen. Nästan en femtedei av inkomsterna är bidrag från staten och

kommunerna.

Liksom för staten och kommunerna har utbetaiade iöner och därti11 knutna ansetts vara direkt beroende av sysarbetsgivaravgifter inom d v s främst vid seisättningen sociaiförsäkringssektorn De svarade år 1977 för endast 2 % av 5951försäkringskassorna. (se tabe11 6). Övriga administraaiförsäkringssektorns utgifter tionskostnader iiksom är indirekt beroende investeringsutgifter av antalet anstäiida inom sektorn. De uppgick ti11 1 % av totala utgifterna år 1977.

vid av sociaiförsäkringssektorns inkoms- Som framgått genomgången ter har av sjukpenning ansetts vara direkt och posiutbetaining tivt beroende av det aiimänna sysseisättningsiäget, medan utbeti11 har ansetts vara dita1ningarna arbetsiöshetsförsäkringen rekt beroende av De utgifter som är negativt sysseisättningen. direkt beroende av sysseisättningen (grupp III a) och positivt svarade år 1977 för en fjärdedei av utgifterna, medan de negativt beroende III uppgick till ca 2 % av totaia utgif- (grupp b) terna.

Inom förefaiier inkomsterna att i mycsocialförsäkringssektorn ket vara beroende av sysselsättningen medan utgifterna hög grad i stor tycks vara oberoende av sysseisättningen. utsträckning Det finns därför aniedning att tro att en höjd sysseisättningsgrad sku11e bidra ti11 att förbättra sociaiförsäkringssektorns finansieila d v s inkomsterna sku11e öka mer än utgifsparande Dessa siutsatser det sjäivkiara faktum att terna. återspegiar

44 Samband mellan förändringar . . i sysselsättningen.

-mmm

m.m_m.m_m.m_m.m_m.m_m.m_m.m_o.mm

m__;:mmucm

mmm_-mmm_

_.m m._ m._ m.m m.m mmm_ m.mm m.mm _mm= m.om_

mmm _mm mm__ mm__mmmm mmm_ mmmm_

_mmmmmmmmm

mmmmmm _mm mmm_ mmmm

mom__mmm mmmmm

mmmmm

o_m mmm mmm mmm mmm_ mmmm mmmm

mmmmmmmmmm

_mm mmm mmm mmm mmmm mmm_ mmm_

mmmm_mmmmm

m mmmmmm _mm

mu:moLmnmm:_:upmm_mmm›mmmm

mmm_ mmmm mmm_ momm_mmm_m ummm

_mm mmm mmm _mm mmm_ mmmm mmm_ mmmm_oo_m_

mmpmm

mmmmm_ mmm mmm _mm_ momm mm__ m_m__mmmm_

mmmmm_ mmmmmm mmm

wnm_wnmnm m_mm

mmm_ mmmm mmmm_

mmmmm_ mmmmmm mo_ mmm_ mmmm m_mm mmmm_

moumsoxcm

_mm mm_ _mm mom mo_ mmmm m_mm mmm_ mmm__

m soc_

mmmpopm_mpoum_mpop___m

m m m m

mvcmommnm_mmmm;

oncwommnm_m_momu_mmmm=

mmammm:wxm;_mco_mm:

“Emmcmommmm

mm:Lopxmmm:_Lxmmmn»_m_uom-_mmmmmm cmssox.mom

wucmommam

m mcmcupmmmmmmxmm

uxmgma5.:.:soc_mmmm_mpxmL_m Lm_m_mpmm=_=mmmm;m;mo

;Lopmmmmmmm_m=m

m:_:ppmm_mmm›mmucoommnmucmommamucmommnwucmommno

=mm=_=ppmm_mmmmm;mm=_=mmmm_mmmmm=mm=_=ppmm_mmmmmm=_=mmmm_mmmmm

mmmm_ : ___m ___a _ a

__mmm_:måpmm meemmmLmmmmmm“m__mx

Samband mellan i sysselsättningen . . . 45 ;OU 1979:16 förändringar

socialförsäkringen syftar till att ge medborgarna ekonomiskt stöd vid arbetsoförmåga. Med ökad sysselsättning minskar behovet av ekonomiskt stöd, vilket leder till ett ökat sparande för sektorn.

Jet statistiska materialet avseende socialförsäkringssektorn är nycket detaljerat och såvitt kan bedömas av bra kvalitet. Det iar därför varit möjligt att redovisa även mindre poster, som sannolikt är indirekt negativt beroende av sysselsättningen, nämligen arbetslöshetsförsäkringens administrationskostnader. Utaetalningarna av förtidspension kan likaså antas vara indirekt Jch negativt beroende av sysselsättningen. Dessa utgifter svarade för 5 % år l977.

Socialförsäkringens övriga utgifter har, som framgår av bilaga l.6 klassificerats som oberoende av sysselsättningen. Dessa ut-

huvuddelen av utgifterna eller närmare två tredjedelar år gjorde l977.

3.3 RESULTAT

Resultatet av klassificeringen av inkomster och utgifter inom den sektorns olika delsektorer efter grad av syssel-

offentliga

av tabellerna l - 6. I tabellerna 7 sättningsberoende framgår och 8 summeras de olika delsektorerna till en konsoliderad offentlig sektor, varvid de interna transaktionerna har exkluderats. Därvid har ungefär en femtedel av totala inkomsterna och utgifterna räknats bort. En förteckning över de interna transaktionerna och hur de klassificerats framgår av bilaga l.7.

Av hela den sektorns inkomster var 62 % direkt bero-

offentliga ende av den totala sysselsättningen. Ca 19 % av inkomsterna var indirekt beroende av sysselsättningen i näringslivet. En mindre del, drygt 2 %, var direkt beroende av sysselsättningen i den offentliga sektorn (se tabell 9).

sektorns utgifter är okänsligare än inkomsterna Den offentliga för förändringar i sysselsättningen. Nära hälften av utgifterna anses vara oberoende av sysselsättningen. Huvuddelen av åter-

46 Samband mellan förändringar i sysselsättningen . . .

Tabe11 7 Summering av de1sekt0rer

Staten Kommuner Inkomster _ _ brutto intern netto brutto inter

I Direkt beroende av sysse1sättn inom sektorn 1104 0 1104 15913 11122

II Indirekt beroende av sysse1sättn inom sektorn

III a Direkt positivt beroende av tota1a sysse1sättn 37550 0 37550 54873 4484

III b Direkt negativt beroende av tota1a sysse1sättn 841 841

IV a Indirekt positivt beroende av tota1a 1 1 1 sysse1sättn 41907 0 41907 s,

IV b Indirekt negativt beroende av tota1a sysse1sättn

V Oberoende av sysse1sättn 16224 17 16207 23199 11787

Summa 96785 17 96768 94826 28234

])Dessainkomster har, som framgår av sid 25, vara antagits beroende endast i av sysse1sättningsförändringar närings- 1ivet.

Samband mellan förändringar i sysselsättningen . . . 47

ti11 konso1iderad offentlig sektor år 1977

S0cia1förs.sekt0r T0ta1t Ande] brutto intern netto brutto intern netto A netto

11412 10514 1758 8756 49937 13562 36375 16,5 66592 69943 13542 56401 261554 41793 219761 100,0

48 Samband mellan förändringar i sysselsättningen. . . SOU 1979116

Tabe11 8 Summering av de1sektorer

Staten Kommuner Utgifter brutto intern netto

I Direkt beroende av sysse1sättn inom sektorn 18977 O 18977 54212 0

II Indirekt beroende av sysse1sättn inom sektorn 5492 0 5492 15667 0

III a Direkt positivt beroende av tota1a sysse1sättn 15606 15606 0

III b Direkt negativt beroende av tota1a sysse1sättn 2506 841 1665 1847 0

IV a Indirekt positivt beroende av tota1a sysse1sättn 5058 5058 0 771 0

IV b Indirekt negativt beroende av tota1a sysse1sättn 8240 6726 1514

V Oberoende av sysse1sättn 47167 10920 36247 24663 1741

Summa 103046 39151 63895 97160 1741

Samband mellan förändringar i sysselsättningen . . . 49 ti11 konso1iderad 0ffent1ig sektor år 1977

S0cia1förs.sektor Tota1t

Ande]

% netto brutto intern netto brutto intern netto

54212 1135 0 1135 74324 0 74324 34,8 15667 549 0 549 21708 0 21708 10,2

12564 0 12564 28170 15606 12564 5,9 1847 1193 0 1193 5546 841 4705 2,2

771 5058 5058 0 0

2887 0 2887 11898 6726 5172 2,4 22922 36601 901 35700 108431 13562 94869 44,4 95419 54929 901 54028 255135 41793 213342 100,0

50 Samband mellan förändringar i sysselsättningen. . .

m.m NN o im

m.«m m.oH .vq r

uHøpoH 0.00_

-

H.m 0._ NJ m5

m.NN m.mo

0.00_

.$Hm_uom

- -

m.. m5

w.mm H.mH «.mN

:wm=H:ppmmHmmm›m

czssox 0.00_ m

Lmuwrmuz

m.m im m; 0a

«.wH H.mH w.m

pøum o.ooH pmmucm

ø

mu:woLmnmmc_:upmmHmmm›m

m.m 0 o o

H.Ho ä? m.oH

unga urmpoh 0.00_ mwcmogmn

m;m

Lmu$m

NH ma

H.wm o.mH

o.ooH

.wHøHuom

mmm_

gm mp_mmu=m

u -

m5

w.oH m.Hm m.«N .mm

czssog o.ooH

Hovcm ;oumEoxcH www

H.H m

w.wm :Q8 w.oH

m:_:Hmu;nm uøpm o.ooH

Lwmemgm

HHm=u:muo;a

som

mmcgwumwmpz -mmm

;uo .Luz

-Hmmmxm m

-cmogmn -cmogmn

.gmgouxmm m :Lopxmm

mucmogmn ovcmogma

c;ouxom

soc_ -Hmmmam -Hmmm›m -Hmmm›m

mx_Ho

m

soc_ -Hwmmzm -Hmmmzm

mucmogmn pHp_moa pHpmmm= Lmpmsoxc_ socH mvcmogmn u_p_moQ p_pømo= mHøuou

mHmuou

mm:LmpmEoxcH

mHøpop øHøpou m m m mmmma

-mm:_:upmmHmmm›m .pm_HmmcH;m=

m ø m mn mn AH

pxmgwa mcwcuamm pxmLHu=H pHm;Ho pxmLHa pxmLHv:H pxmLHu:H m=H=ppmm msszm

m:wcppmmHom :mm=_=upmm :mascara :wmctcbmm ;magra mucwoxwno

vego H HH mHHH nHHH øH aH

HHmnm» mucmogma

Samband mellan i sysselsättningen . . . 51

förändringar

stoden motsvarande inemot 45 % av totala utgifterna är på något sätt beroende av sysselsättningen i den offentliga sektorn. De poster som på utgiftssidan är omvänt beroende av sysselsättningen svarar för tillsammans mindre än 5 %. Det innebär att de bidrag etc som minskar eller bortfaller då sysselsättningsgraden stiger är förhållandevis små.

De redovisade resultaten ger information om hur stor del av inkomsterna och utgifterna som påverkas av förändringar i sysselsättningsläget. Däremot säger de litet om själva effekten av förändringarna. En viss uppfattning om detta kan man få genom att studera förändringarna över tiden och jämföra med sysselsättningsutvecklingen. Vidare har resonemanget begränsats till vad som ibland brukar kallas för first-order effect, dvs den mer omedelbara effekten av förändringar i sysselsättningen. De s k multiplikatoreffekterna som uppkommer via förändringar i produktion, inkomster och efterfrågan kan inte belysas med detta material. Detta kräver mer omfattande beräkningar med hjälp av t ex en ekonometrisk modell.

Ett sätt att kvantifiera resultaten är att åsätta de olika inkomst- och utgiftsgrupperna olika elasticiteter med avseende på sysselsättningsutvecklingen. De inkomster och utgifter som klassificerats som direkt beroende av sysselsättningen kan antas förändras i samma takt som sysselsättningen påverkar lönesumman. Elasticiteten med avseende på lönesunman är ett. Detta är ett antagande som överensstämmer med de kriterier som legat till grund för klassificeringen (jämför avsnitt 3.l Undersökningsmetoder). Som nämnts i anslutning till klassificeringen av de statliga inkomstskatterna kan emellertid denna elasticitet variera både uppåt och nedåt. Det beror på hur förändringar i sysselsättningen påverkar lönesummans tillväxt.

När det gäller de indirekt beroende komponenterna är det betydligt vanskligare att tillämpa något elasticitetsantagande. För att därför antyda känsligheten i beräkningarna har olika elasticitetsantaganden tillämpats. Huvudalternativet har emellertid varit att om lönesumman ökar l % till följd av att sysselsätt-

52 Samband mellan förändringar i sysselsättningen . . . sou 1979:14

ningen stiger så antas de indirekt beroende inkomsterna och utgifterna växa något långsammare med 0,5 %. Elasticiteten är 0,5 I andra alternativ har de indirekt beroende posterna antagits öka med 0,75 % resp 0,25 %.

Vi skall nu studera effekterna av några där räkneexempel sysselsättningskomponenten i lönesumman antas öka med en procentenhet. Ökningen kan t ex antas vara jämnt fördelad över alla samhällssektorer, dvs fördelningen på olika sektorer blir oförändrad av ökningen. Det innebär att statens inkomster ökar med 596 milj kr uttryckt i l977 års pris- och lönenivå (se tabell 10). Till följd av bl a ökad sysselsättning i den statliga sektorn ökar utgifterna med 332 milj kr. Dvs det finansiella nettot förbättras med 264 milj kr. På liknande sätt förbättras det finansiella sparandet i den kommunala sektorn med l0l milj kr och i socialförsäkringssektorn med 355 milj kr. Hela offentliga sektorns finansiella sparande förbättras med 720 milj kr. De totala inkomsterna ökar med l 624 milj kr och utgifterna ökar med 904 milj kr.

Om hela ökningen av lönesumman, som motsvarar l % år l977, skulle äga rum enbart i den statliga sektorn, skulle den statliga lönesumman öka med 13,3 %. Eftersom en större del av statens inkomster skulle påverkas av detta kan de väntas öka något mer än i det första exemplet. Det är avsättningarna till framtida komplet teringspensioner som ökar. Dessa inkomster motsvaras emellertid av ökade utgifter. Totalt beräknas inkomsterna öka med 520 milj kr. Utgifterna växer kraftigt till följd av sysselsättningsexpansionen. De beräknas öka med 2886 milj kr. Det skulle således innebära en försämring av det finansiella sparandet i den statliga sektorn med 2366 milj kr. För kommunernas och socialförsäkringssektorns del har sparandet beräknats öka mer än i det första exemplet eftersom utgifterna påverkas i mindre grad. I dessa sektorer sker ingen sysselsättningsförändring. Sparandet ökar med 563 resp 369 milj kr. Totalt för offentliga sektorn blir sparandet emellertid försämrat med l433 milj kr. Beräkningarna förutsätter naturligtvis att det inte sker förändnâgra ringar i skattesatserna.

50lJ1979ü6 Samband mellan förändringar i sysselsättningen . . . 53

.m_:

Lopxmm

mgm

mmm_ vom own emo_

wa

mcgmuc_\-

mwrpcommo

?myckeFxxmv

Locoxx^Lm:oruxmmcmLu

m:_cxnmmc_:pumm_wmmxmcm

ø

.;mLopxmmm__m;smm

m__w

Lm:on__s

T

;mn m- -

Lmum_mp:

wow m__ mmm

:U0

um_mc;p»:Lopxmm

-mmc_;xmmLm»rmruom

Lmmcwgucmgnm»ce

Lmpmeoxcwmn

ø;ø -

mmmmv_ mmm Fo_

mcxouxmm

.cesszmmcnrøcgwczssox

møazm

m_muou -

mmm wmm mm_ vom

m cmpøpm

mm__p:m+mo

N cmmcwcxp

:mvF

ma

LmgopxmmLmgopxmm

gmpxwmwmwpø:;mp_

mu:m;mmpoE

O_ mfuâ mmgumn

mmw;nmmwLop_.m_m;ø=_»n

ågâcmgw mLwu__wp

Femnmw Lmpwwmpsoppmzmucmgmaw

LwpmeoxcH

54 Samband mellan

förändringar i . . sysselsättningen.

SOU 1979:11

På motsvarande sätt kan ökningen antas äga rum enbart i den kommunala sektorn eller endast i näringslivet. I det först-

nämnda fallet blir effekterna för hela den offentliga sektorn

ungefär desamma som om ökningen ägde rum i den

statliga sektorn. Fördelningen mellan staten och kommunerna blir självfallet annorlunda. i

Försämringen sektorns

offentliga finansiella blir sparande l474 milj kr (se tabell ll). Staten får en med

försämring

l68 milj kr och kommunernas sparande sjunker med l675 milj kr. Komnunernas totala utgifter beräknas öka med närmare 3 miljarder

kr. Genom ökade

kommunalskatter

och statliga bidrag stannar så-

ledes nettoutgifterna för kommunernas del vid nästan hälften av totala utgifterna.

Då

sysselsättningsökningen hänför sig till

näringslivet förbättras den offentliga sektorns finansiella sparande med l592 milj kr. Det är således det alternativ som är mest positivt sett

ur den offentliga sektorns synvinkel.

Om

sysselsättningsökningen i stället fördelas

med hälften i den offentliga sektorn och andra hälften i näringslivet

(alternative) blir det

offentliga finansiella sparandet något förbättrat. Den nettoökning som ökningen i näringslivet

ger upphov till motverkas alltså av den försämring som ökningen i den sektorn offentliga svarar för. En sammanställning av resultaten i de fyra exemplen ovan redovisas i tabell T2.

De redovisade kalkylerna bygger på mycket grova antaganden om de olika inkomstoch utgiftsposternas

sysselsättningselastici-

teter. Det finns därför studera anledning vad som inträffar då dessa antaganden ändras något. Om istället de indirekt beroende posterna antas vara i större grad beroende av

än i sysselsättningen

huvudalternativet, t ex att elasticiteten

är 0,75, ökar såväl inkomster som utgifter snabbare. Med de

förutsättningar

som gällde i alternativ a ökar

offentliga sektorns finansiella

sparande med ytterligare 60 milj kr till 780 milj kr. Enligt alternativ c, dvs en ökning av

sysselsättningen i den konmunala

sektorn, skulle det finansiella sparandet försämras med ytter-

ligare 70 milj kr till l544 milj kr.

. . . 55 Samband mellan förändringar i sysselsättningen sou 197915

;opxmm

mmm_ mmom qNv_-

m__ucwwwomcgmucw

rmwopaFxxwv

.xocogx^Lo:o_pxmm:øLu

mcw:xnmmc_=puwm_wmm›mcm

m

.cgouxmm

Lm:onF_EW

Lmpm_mp:0- mm -

wow mom

;oo m_ø::eEox

:ou

T

:Louxmm

-mm:pLxmmLm»rm_uom

Lmmcwgucmgnu

Lmumsoxc_

ugøncm

-

mxm omm

m_m_ “mmm

mNm_-

mcgopxmm

.:mEs:mo:nFmcgwczssox.

mmucø

ø_øpog

-

a omm mvmsom

mmw_p:mwmo:mumpm mo.-

x :om=_:xn

:mv_

wa

gmgouxwmgmgopxmm

gmpxmçmm_pø:Lmp_

mv=m;ømpoE

F_ mm;u_nmmgnwn

øm_Lnmm_Ln»_.m_m=ø=_wu

m;muamg» mxmuepwa

__mnøFLwpmsoxcmLaptop:ouumzoucmgmam

56 Samband mellan förändringar i sysselsättningen . . . sou 197945

Det förefaller således i som om förändringen de mycket grova antagandena har liten inverkan på de totala resultaten. Bilden blir i allt väsentligt densanma, vilket samman med att hänger de poster som klassificerats som indirekt beroende inte en utgör dominerande del av inkomsterna och Osäkerheten i utgifterna. elasticitetsantaganden kan således inte påverka slutsatserna särskilt mycket.

Tabell 12 Räkneexempel. av det finansiella Förändringar sparandet i stat, kommuner och till socialförsäkringssektor följd av en sysselsättningsökning motsvarande l % av lönesumman. Milj kr år l977.

Stat Komnuner Soc.förs Total a) Ökningen antas jämnt fördelad över alla sektorer 264 l0l 355 720 b) ökningen sker enbart inom statliga sektorn -2365 563 369 -1433 c) Ökningen sker enbart i den kommunala sektorn - 168 -l675 369 -l474 d) ökningen sker enbart i näringslivet 660 563 369 1592 e) Hälften av ökningen sker inom den offentliga sektorn och hälften i näringslivet 0 254 344 90

Av de redovisade exemplen framgår att skillnaderna i det finansiella sparandet mellan de olika delsektorerna är förhållandevis stora. Socialförsäkringssektorn visar i alla ett exempel överskott som varierar mellan 344 och 369 milj kr beroende på var sysselsättningsförändringarna rum. äger Socialförsäkringssektorn svarar för en obetydlig av Det del sysselsättningen. finansiella sparandet påverkas därför mycket litet av om sysselsättningsförändringar sker i eller utanför sektorn. För staten och konmunerna däremot blir kostnaderna förhållandevis stora om sysselsättningsgraden ökar inom dessa sektorer. I exempel e

Samband mellan förändringar i sysselsättningen . . . 57

vid handen att offentiiga sektorns finansiovan gav kaikyierna sku11e öka med 90 miij kr. För kommunerna sku11e e11a sparande b1i 254 miij kr medan statens finanemeiiertid nettokostnaderna

sieiia sparande biir oförändrat.

att det finns institutioneiia hinder Det är såiedes uppenbart försvårar eiier förhindrar en inom den offentiigasektornsom trots att de finansieiia kostnaderna för

sysseisättningsökning

Om dessa hinder inte unheia offentiiga sektorn är obetydiiga. t ex meiian sektorerna kan anpassas danröjs genom att bidragen är risken stor att sysselsätt-

till sysseisättningsutveckiingen

ieder tiii skatte- och avgiftshöjningar ningsökningen onödiga att inte äger rum.

e11er sysseisättningsökningen

främst är att överföra medel Det förefaiier som om det genom tili kommunerna och i någon mån från sociaiförsäkringssektorn i det finansieiia sparandet skuiie ti11 staten som skiiinaderna sku11e kunna ske genom att större deiar kunna utjämnas. Detta än för närvarande inkiuderas i av sociaiförsäkringssektorn Staten skuiie kunna ta på sig den statiiga budgeten. därigenom komnunernas för att öka och stimuiera sysseien dei av utgifter skulle t ex kunna ske genom att staten övertog sättningen. Det en större dei av kostnaderna för barnomsorgen.

för den kommunaia sektorn att ta När det gäiier möjiigheterna för att öka måste man också

på sig ansvaret sysseisättningen

att fiertaiet kommuner i iandet får skatteutjämhåiia i minnet innebär att i den enskiida konmunen motverkas ningsbidrag. Det av Skatteunder1aget,som biir föijden av en höjd sysden ökning av att skatteutjämningsbidraget minseisättningsgrad i komnunen, som redovisas i rapporten avser effekterna skar. De kaikyier heia den kommunaia sektorn, dvs samtiiga borgeriiga primärför Effekterna för de kommuner, iandsting och kyrkoförsamiingar. kommunerna kan såiedes avvika i betydande utsträckning enskiida totaia kommunaia sektorn. Likaså från den biid man får av den fördeiade och landsting skiija kan effekterna på primärkomnuner ti11 grund för beräkbetydiigt. Med det materia] som legat sig inte varit möjiigt att göra en sådan ningarna har det emeiiertid

uppdeining.

58 Samband mellan förändringar . . . i sysselsättningen

De nu redovisade exemplen och känslighetskalkylerna i anslutning till dessa bygger alla på erfarenhetsmässiga bedömningar av sambandet mellan i och den förändringen sysselsättningen offentliga sektorns inkomster och utgifter. för- I utgångsläget utsätts vidare att det finns en begränsad arbetsmarginell kraftsresurs som kan sysselsättas. I och med att den resursen utnyttjas antas resursutnyttjandet bli fullt.

Om det krävs en markant av förändring sysselsättningspolitiken för att höja sysselsättningen, sätt att konpå så de tidigare staterade sambanden mellan ekonomi sysselsättning och offentlig inte kan antas gälla, måste självfallet de nu redovisade exemplen modifieras. Beräkningarna också för bygger på antaganden genomsnittet och på en aggregerad nivå. Det innebär att beräkningarna bör justeras i den riktar utsträckning åtgärderna sig mot särskilda grupper av arbetskraft och där sysselsättningen sker inom vissa begränsade områden. kan nämnas att Som exempel om alla de som sysselsätts, tidigare har varit arbetslösa och uppburit arbetslöshets ersättning, kan det antas att bl a minskningen av statsbidragen till arbetslöshetskassor blir betydligt större än som antagits i de redovisade Beexemplen. räkningsmetoden kan således tillämpas även i detta fall, men antagandena beträffande känsligheten i vissa variabler med hänsyn till sysselsättningsförändringarna måste således justeras från fall till fall.

4. OFFENTLIGA SEKTORNS EKONOMI OCH FCRÄNDRINGAR

1 DEN ENSKILDE INDIVIDENS SYSSELSÃTTNINGS-

SITUATION

Den typ av generella beräkningar som har presenterats tidigare

om vilka poster och hur stora de poster är i ger en uppfattning den offentliga sektorns ekonomi som påverkas av en förändrad

Beräkningarna kan självfallet förfinas i en rad sysselsättning. avseenden. Det gäller i synnerhet möjligheterna att anpassa kalkylerna efter de anställdas alternativa försörjningssituation. Det är givetvis så att transfereringsutgifterna påverkas i skiftande beroende på om de nyanställda ursprungligen var hem-

grad mafruar, arbetslösa med ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa, eller sysselsatta i beredskapsarbete eller arbetsmark-

Vidare är naturligtvis kostnaderna för att nadsutbildning. undanröja förvärvshinder mycket varierande för olika individer. Likaså är investeringskostnaderna för att skapa arbetstillfällen mycket olika inom de skilda sektorerna. Den maskinella och tekniska kan vara mycket omfattande vid vissa

utrustningen arbetsplatser.

Det har emellertid inte varit möjligt att utveckla de nu redovisade makrobetonade beräkningarna i den här skisserade rikt-

Kalkylerna har i stället kompletterats med olika indiningen. viduella exempel där specifika antaganden gjorts om de individuella förhållandena i framför allt tre avseenden, nämligen

- alternativ

försörjningssituation - samhällets kostnader för att undanröja förvärvshinder - individuella sysselsättningskostnader i olika samhälls-

sektorer.

Beroende på vilka antaganden som görs i dessa tre avseenden påverkas i olika grad statens, kommunernas och socialförsäkrings-

60 Offentliga sektorns ekonomi och förändringar i den enskilde . . . sou 197945

sektorns inkomster och utgifter.

4.1 lndividenb altennazáua áänaäajningbbiiuation

Som konstaterades tidigare är de enskilda individerna i samhället genom socialförsäkringssystemet, statliga och kommunala bidrag garanterade en viss ekonomisk minimistandard. med detta Syftet är bl a att utjämna de ekonomiska återverkningar som en förändrad sysselsättningsgrad kan den innebära, antingen beror på individen själv, t ex skada och sjukdom eller på arbetsmarknadsläget. Det innebär att den som individen inkomstökning får då sysselsättningsgraden ökar motsvaras av av olika en minskning ekonomiska bidrag. Som exempel kan nämnas arbetslöshetsersättningar.

Till medlemmar i de erkända arbetslöshetskassorna betalas ersättningar på mellan 80 och l80 kr per är skattedag. Ersättningen pliktig och fås under en begränsad tid. För som inte personer är medlemmar i arbetslöshetskassor, finns kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). För att få detta stöd måste vissa villkor vara uppfyllda. Man skall ha arbetat minst 4 månader under den senaste l2-månadersperioden eller varit barn hemma och vårdat under 2 år. Bidraget till 65 kr Även uppgår per dag. det är skattepliktigt och fås under högst l80 dagar. Det är därför inte ovanligt att många, främst ungdomar med begränsad yrkeslivserfarenhet, måste komplettera stödet För äldre med socialhjälp. personer som är arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa finns numera möjligheter att bli förtidspensionerade.

En stor del av det arbetskraftstillskott som skett under l970talet har bestått av hemmafruar. Dessa har vanligen inte haft någon annan försörjning än makens inkomst. Det innebär att de inkomstökningar som sysselsättningen medfört inte har motverkats av några bidragsminskningar, om vi bortser från det s k hemmamakeavdraget från skatten på l 800 kr per år vid insom medges komsttaxeringen. För den enskilde individen det går naturligtvis inte att bortse från att inkomsttillskottet är förknippat med vissa kostnader. Det t ex gäller barnomsorgskostnader och kostnader för resor till och från arbetet. Detta kommer att

sektorns ekonomi i den enskilde . . . 61 SOU l979:l6 Offentliga och förändringar

behandlas i avsnittet om samhällets kostnader för att undanröja förvärvshinder.

I de fall sysselsättningsökningen sker genom att deltidsarbetande ökar sin arbetsinsats kan man inte heller tala om att det finns något försörjningsalternativ.

4.2 Samhälzeta kostnaden gön att undannöja áönuänuahinden

Samhällets åtgärder för att främja sysselsättning och undanröja förvärvshinder är många. Bland de statliga insatser som är riktade mot enskilda individer kan nämnas beredskapsarbeten med hjälp vid flyttning, arbetsmarknadsutbildning, arbetsförmedling, särskilda åtgärder för handikappade och invandrare och vissa

insatser. På den kommunala sidan torde den regionalpolitiska främsta insatsen vara utbyggnaden av daghem.

Möjligheterna att göra individuella exemplifieringar på samhälleliga åtgärder med syfte att främja sysselsättning och undanröja förvärvshinder för den enskilde är mycket stora. Kostnaderna för de olika insatserna varierar betydligt. Eftersom syftet i detta sammanhang främst är att belysa finansiella konsekvenserna av olika finns det ingen anledning att närmare gå in på

åtgärder vilka typer av åtgärder som är nödvändiga att vidta. Det kan alltså vara tillräckligt att konstatera att detta är en utgiftspost i kalkylerna som kan variera mycket.

I de fall de redovisade räkneexemplen redovisar ett överskott då en person sysselsätts, dvs inkomsterna för den offentliga sektorn är större än utgifterna, kan alltså detta överskott ställas i relation till vilka sysselsättningsfrämjande åtgärder som man vill vidta. Man måste emellertid hålla i minnet att för att nå just för vilken åtgärden är betydelsefull måste man

den person ofta även sprida åtgärderna påandra som kanske ändå skulle ha sysselsatts. De medel som står till buds är i allmänhet tämligen trubbiga.

I många fall är utbyggnaden av barnomsorgen en förutsättning för att hemmafruar skall kunna gå ut på arbetsmarknaden. I de räkne-

62 Offentliga sektorns ekonomi och förändringar i den enskilde. . .

exempel som redovisas nedan har totalkostnaden för en daghems-

plats antagits uppgå till 30 000 kr. Kommunerna får statsbidrag på l4 000 kr per plats. En del av kostnaderna täcks också av daghemsavgifter. Hur stor den delen är beror bl a på föräldrarnas gemensamma inkomst.

Man bör vidare vid en bedömning av olika sysselsättningsfrämjande åtgärders effekter beakta i vilken utsträckning åtgärder måste tillämpas generellt eller kan användas individuellt. Dvs vilka åtgärder leder till att just den individ som behöver stöd nås av det och inte andra som ändå skulle Geneha sysselsatts. rella åtgärder tenderar att leda till att även de som inte påverkas av åtgärden också får del av åtgärden.

4.3 IndividenA 4 olika Aamhäzkåaehtonen Ayaaelaättntng

Som framgått tidigare blir skillnaderna i den sekoffentliga torns finansiella sparande betydande beroende i vilken sektor på sysselsättningsökningen sker. I de individuella räkneexempel som redovisas nedan har olika alternativ beräknats. Personen antas bli sysselsatt antingen i den kommunala statliga sektorn, sektorn eller näringslivet. När det gäller staten och kommunerna blir kalkylerna mycket likartade. Det s k arbetsgivarinträdet på den statliga sidan gör att sjuklönen från försäkringskassan redovisas olika. Vidare från staten till gör bidragen kommunerna att fördelningen av kostnaderna mellan staten och kommunerna påverkas. Sett för hela den sektorn blir offentliga effekterna emellertid i stort sett desamma.

4.4 Någna

näkneexempek

Med utgångspunkt från de förutsättningar som nu redovisats, presenteras här ett antal individuella Förhållandena avexempel. ser, liksom i makrokalkylerna, inkomståret l977. Förutsättningarna för varje exempel redovisas separat.

Det första exemplet från en hemmafru arbeta i utgår som börjar den statliga sektorn. Det antas att inte krävs några åtgärder för att undanröja förvärvshinder. Nettokostnader beräknas för

Offentliga sektorns ekonomi och förändringar i den enskilde . . . 63

hela den sektorn uppgår till ca 42 000 kr att jämföra offentliga 77 000 kr för den statliga sektorn. med en bruttokostnad på drygt med makrokalkylerna i kapitel 3 kan nettokostnaden I jämförelse ställd i relation till bruttokostnaderna. Det samförefalla hög, med att endast har antagits falla bort manhänger bostadsbidraget eller minska.

andra avser en hemmafru med KAS och som behöver en Det exemplet för att kunna arbeta utanför hemmet. Hon antas bli daghemsplats anställd i den kommunala sektorn. Hon har samma lön som i det Bruttolönekostnaden antas vara drygt 66 000 kr. första exemplet. Nettokostnaden för offentliga sektorn blir i detta fall drygt 59 000 varav hälften ligger i kostnader för daghemskr, ungefär Detta är emellertid inte kostnaden för att sysselsätta en plats. utan l - l l/2 eftersom här har medräknats person l/4 person kostnaden för Om man antar att en person anställd daghemsplats. kan det för tre personer att komma ut på ett daghem göra möjligt i arbete blir kostnaden person i stället ca per sysselsatt 45 000 kr.

Det visar en person som är medlem i en erkänd tredje exemplet Bruttolönen har vara 6 000 kr per arbetslöshetskassa. antagits månad. Personen antas bli anställd i näringslivet. Det ger ett finansiellt överskott för den offentliga sektorn på drygt 62 000 kr. Eftersom kostnader för att undanröja förvärvshinder några inte medräknats bör överskottet eller en del av det kunna an-

vändas för sådana åtgärder.

Det visar de finansiella effekterna av att anfjärde exemplet ställa i den kommunala sektorn i stället för att ge en person lönenivån är densamma som i det tredje personen förtidspension, för den kommunala sektorn blir i detta exemplet. Bruttoutgiften fall av ll5 000 kr. Sammantaget för den offentstorleksordningen sektorn stannar det finansiella underskottet vid ca 3l 000 liga kr.

De nu redovisade individuella exemplen ger anledning att dra slutsatser. Som framgått både av resonemangen inledföljande och av makrokalkylerna i kapitel 3 är det endast då ningsvis

64 OJem/iga sektorns ekonomi och förändringar i den enskilde . . .

sysselsättningsökningen sker i den privata sektorn som kalkylerna ger ett finansiellt överskott i den offentliga sektorn. Detta överskott växer om det i den sysselsattes alternativa försörjning ingår statliga eller kommunala bidrag, t ex arbetslöshetsersättning, förtidspension. Å andra sidan minskar överskottet av de insatser som måste göras från samhällets sida för att skapa arbetstillfällen eller undanröja förvärvshinder. Dessa insatser kan i sig bidra till att arbetstillfällen. ge ytterligare En utbyggnad av barnomsorgen är ett exempel på sådana åtgärder. Den kommunala sektorn får svara för en stor del av dessa kostnader. För hela offentliga sektorn uppstår emellertid ett finansiellt överskott, även om man antar att en barndaghemsplats måste skapas för att ge möjlighet för en person att arbeta i den privata sektorn. Dessutom har till man därigenom bidragit en stor del av kostnaderna för att sysselsätta en person ytterligare i den offentliga sektorn. Det för barnstatliga bidraget stugeplatser är större än den genomsnittliga inkomstökning staten får av att en person börjar arbeta. Det är endast då den sysselsattes inkomst ligger klart över genomsnittet som bidraget är av samma storleksordning som den inkomstförstärkstatliga ningen.

I de fall den sysselsatte anställs i den sektorn offentliga varierar nettokostnaden mellan 30 000 och 45 000 kr beroende på alternativ försörjning och kostnaden för att undanröja förvärvshinder. Denna kostnad kan jämföras med motsvarande bruttokostnader som ligger mellan 80 000 och ll5 000 kr beroende på löneläge. I samtliga exempel uppstår överskott i socialförsäkringssektorn på mellan 8 000 och l7 000 kr.

I kostnaderna för att anställa en i den sekperson offentliga torn ingår ett antaget belopp, ca l5 000 för vanligtvis kr, vissa följdkostnader. Därmed avses vissa från sekinköp övriga torer för t ex hyrestjänster och Det löpande förbrukning. marginella importinnehållet i dessa följdkostnader kan antas vara relativt litet. Det innebär att dessa indirekt kan bidra inköp till att öka sysselsättningen i det inhemska Efternäringslivet. som det i dessa räkneexempel liksom i som redovisades de exempel

Ojfentliga sektorns ekonomi och förändringar i den enskilde . . . 65

i 3, förutsätts att resursutnyttnadet är fullt då sys-

kapitel

ökat i offentliga sektorn kan inte efterfrågan selsättningen

tillåtas öka. Det innebär att de på näringslivets produktion kostnader som exemplen redovisar måste finansieras t ex genom att andra offentliga utgifter minskas. Därmed tar den offentliga sektorn tillbaka den efterfrågeökning som följdkostnaderna och med sina inkomster ger upphov till. Den

de nyanställda indirekta sysselsättningseffekten uteblir således.

I vissa fall exempel 2) har samhället kostnader för att

(se undanröja förvärvshinder. De kan innebära att offentliga konsumtionen (löner till anställda vid barndaghem) ökar utan att därmed efterfrågan på näringslivets produktion behöver öka annat än marginellt. I det fallet blir sysselsättningseffekten annorlunda beroende på att de beräknade nettokostnaderna, som de framräknats i exemplen, egentligen täcker en sysselsättningsökning i den offentliga sektorn med mer än en person.

sektorns ekonomi i den enskilde . . . 67

Ojfentliga och förändringar

Finansieiia strömar i offentiig sektor tiii fö1jd av en enski1d individs förändrade sysse1sättningssituation.

EXEMPEL 1

Förutsättningar: Aiternativ försörjning: Arbete i hemmet Sysseisatt inom statiig verksamhet Samhäiiets kostnader för att undanröja förvärvshinder: 0 kr Staten

12 900 Inkomster

77 290+x Utgifter

Löner 48 000 Arbetsgivaravgifter 18 720 övriga kostnader 10 000

ti11 sjukförsäkring 570 Bidrag Kommunaia bidrag x

detta -64 390-x

Kommuner Inkomster 11 600+x

Kommuna1skatt 11 600

statsbidrag x

-3 000 Utgifter

minskade bostadsbidrag -3 000

Netto 14 600+x

S0cia1försäkringssektornz Inkomster 12 010

Arbetsgivaravgifter 11 440

Bidrag ti11 sjukförsäkring 570

3 800 Utgifter

Sjukpenning 3 800

Netto 8 210

sekt0r,nett0 -41 580 Offentiig

68 Ojfentliga sektorns ekonomi och förändringar i den enskilde. . .

EXEMPEL 2 Förutsättningar Aiternativ försörjning: arbetsiös med KAS-bidrag Sysseisatt i den kommunaia sektorn Samhäiiets kostnader för att undanröja förvärvshinden: 30 000 kr (daghemspiats) Staten, netto Inkomster 4 800

Statlig skatt 2 800 Arbetsgivaravgifter 2 000

Utgifter 14 570+x

Statsbidrag för daghem 14 000 Statsbidrag för sjukförs 500 Statsbidrag ti11 kommunerna x

Netto -9 770-x Kommuner Inkomster 34 880+x

Arbetsgivaravgifter 5 280 Kommunalskatt 11 600 Aiimänna statsbidrag x Bidrag för daghem 14 000 Kommunaia avgifter 4 000

Utgifter 101 720

Sociaiförsäkringssektorn

Inkomster 12 010

ekonomi i den enskilde . . . 69 Offentliga sektorns och förändringar

EXEMPEL 3

Förutsättningar

Alternativ försörjningssituation:

Arbetslös med kassabidrag l50 kr/dag

inom privat sektor sysselsatt förvärvshinder: 0 Samhällskostnad för att undanröja

Kalkyler

100 080

Sysselsättningskostnad

Löner 000 72 000 (6 kr/mån) 28 080 lönebikostnader (39 %)

Staten

l4 500 Inkomster skatt ll 500 Statlig 3 000 Arbetsgivaravgifter

-17 200 Utgifter till kassa -l8 000 Statsbidrag till 800 Bidrag sjukförs.

3l 700 Netto

Kommuner

18 750 Inkomster l8 750 Kommunalskatt (28 kr)

O 0 Utgifter

l8 750 Netto

Socialförsäkringssektorn

40 Inkomster l7 160 Arbetsgivaravgifter till 800 Bidrag sjukförs. till kassa -l8 000 Bidrag

-ll 700 Utgifter Arbetslöshetsersättn (./. skatt) -18 000

6 300 Sjukpenning

ll 740 Netto

netto 62 ll0 Offentliga sektorn,

70 Ojfentliga sektorns ekonomi

och förändringar i den enskilde. . .

EXEMPEL 4 Förutsättningar A1ternativ försörjning: Förtidspension 19 000 (i praktiken skattefritt)

+ bostadsbidrag Anstä11d i den kommuna1a sektorn Samhä11ets kostnader för att för-

undanröja värvshinder e11er ge arbete antas vara 0 kr Ka1ky1er Sysse1sättningsk0stnader 115 080

Staten

Inkomster 14 500 Stat1ig inkomstskatt 11 500 Arbetsgivaravgifter 3 000

Utgifter 800+x Bidrag ti11 sjukförs. 800 Bidrag ti11 kommuner x

Netto 13 700+x

Kommuner Inkomster 26 670+x Kommuna1skatt 18 750 Ti11räknade pensionsavg 7 920 Statsbidrag x

Utgifter 102 000 Sysse1sättningskostnad (./. sjuk1ön) 108 000 B0stadsti11ägg -6 000

Netto -75 330-x

S0cia1försäkringssekt0rn Inkomster 17 960 Arbetsgivaravgifter 17 160 Bidrag ti11 sjukförs. 800

Utgifter -12 700 Sjukpenning 6 300 Pension -19 000 Netto 30 660

Offent1iga sektorn, netto -30 970

BILAGA 1

REDOVISNING AV OFFENTLIGA SEKTORNS DETALJERAD OCH UTGIFTER UPPDELADE EFTER GRAD AV INKOMSTER SYSSELSÄTTNINGSBEROENDE

Innehåiiz

Statens inkomster uppde1ade efter grad av 1.1 72 sysseisättningsberoende

Statens uppdeiade efter grad av 1.2 utgifter 73

sysseisättningsberoende

1.3 Kommunernas inkomster uppdelade efter grad 74 av sysseisättningsberoende

1.4 Kommunernas utgifter uppdeiade efter grad 75 av sysseisättningsberoende

1.5 .Sociaiförsäkringssektorns inkomster upp- 76 deiade efter grad av sysseisättningsberoende

1.6 Sociaiförsäkringssektorns utgifter uppdeiade 77 efter grad av sysseisättningsberoende

sektorn 78 1.7 Transaktioner inom den 0ffent1iga

72 Bühga 1 SOlJl979JE HH

H.H m

amg»

ppmxmo›wm amg»»sauna

Lopcmg

mmmHHm

:oo -mcmgu

wucmogwao

-m;

upøxmmcoaax upøxmHmQsmpm m:HHm:Lm LmumEox=H .:mucmLL mmHLp

=mmcH:uummHmmm›m ppmxmmm:H:pm_xmu: p»_mmmvLw>mmoxm p+_mømm:_cHHH>mm m=H=Hmup=mHpx xLmmLmwHm m=_=pHmmLm Lmm:HLm;m» Hpmxmpm=_›_LmpHo4 uuoxmLmÃuwuLwLa

m :;ouxom.Lxmm;nm.uom

.:_

-mxm

mnçmogmn ;mHH3H

m

uuøxm:Lm .p_Lam

;mxu›;umxmmH

wa

cwm=HcupmmHmmm›m :oo

uxmLHu=H pmmucm

H

mHmuop upmxm pHmz AN

LmuuøxmHHm uHHxmLmm ppmxm.mLm=m

ppmxmmmu;m;mz

w

mH muçmogma

p

aLm

mvcmoxmn

ppmxmHm::ssox .cgopxmm

.uwøxmpmEoxcH

:mm=H:uummHmmm›m .\.

uxm;_o -aa=mppmxmpmEox:H

pH_mm=mmm pH_mø.>_m.a;m muHmmu:m

p»Hmmm:o_m=maxHo» uHHmm.Lxwm;mHx=nm

HHH .\. .\. .\.

mHmuop m_Humum Høuoh wxna sHH

umHmm.nu::mx:> umHmm_u=mLømm:n4

m um_mmmo;omEo=Lmm p»Hmø.np=.smpogL

ømHHu:omuo

:mv

m

.=mHaEmxmmcxmL H

muzwogwn

.mm

ø

mu:wo;mnmm:_:uummHmmm›m :wpmum w_m

uxm;_ucH

LmLopxmmHou m

umgm HH soc_

:mmc_:pummHmmm›m

m mgvcm

.;m_HmmcH;m: H

;mama

soc_ gmmsmgm

som

mvcmogmn

.gas

mumHmnaa: :wuøpm

;mp+Hmp:

ø

pxmL_a

H soc_

:mm=H:uummHmmm›m wom=xmLHH_H ;mupmxm

Louufâimmcfmcma

LmpmsoxcH

mmLmmpoz mmmoo

HH Hm

mcmumpm mpxoLHa Lmppmxm ;mm:_;u:mLn$mm:H:pummHmm

;mumEox:H muxm;_u:H Lmppmxm

LmpHHm

A T AH ø __wu -maps .:mmm_:m m._ -mwmcmgu mu;v_a wmmsvwn mø;u_n ;m:o_m:ma :oo

Lmczesox mmuognç cowuszmcox

-sp»_øTuow

mmm_wm mucmogmno ___p ___p xgms

mm«;o mv_øu ømw;n ___p ømTçn mm_;p m_Lp

;cm:_;mL .__m;m:; Løm:wLopmm:H

com=w:upmm_mmm›m c;opxmm.Lxmm pmu:m_p=.p.çmcm;h

m ALLox -x:.m A_ mncmogmn mn.m#mn;ø -=wQx_oç -pm=.Lpç mmcv ___u ___u__rp Lp»

comc_:uumm_omm›m ^umLm_m;;ox

^um;m_m;gox Aumgmpoggox

uxmL_u:H H mmcv m;u_m mmçv mmcv m_muop mmguwm mmLuTm mmguwm mc_:xumu

mmguwamuøumom :mm:_;m:owm

m_:wm=w;xmmLn$ ^_:omc_;xmmLmmmum:

m ;oo .ggox “C75

wvcmoxmn

mmcv :ZS cgopxom

:mmc_:upmm_omm›m

pxm;_a ^uø;w_m;Lox

Lopoxmvcagm

HHH mmçv m & mrmpop omgfm Aromsuwn Awmøxuwn Ågmcn_

cwpwngømamxmuoxmm .np:.:xLmEmpmn; ^_Lo_oxmm_mø:e›m -mm=_=emhp=w»pmxm -m__m+p;oamppøxm

ø mmw_pcm$»o

-m_4 :mv ø wucmogma

.vmcvmpxwn

m :mpmpm

mu:mo;mnmmc_:upmm_wmm›m

pxm;?u:H ;m;opxmm_wu

MH soc? LogxzLmp_.+z umgm

=omc_:uumm_omm›m ;mm:wLmumm=wopp=;m

_xxmVLm:o_pmLøaom._mums mgucm

m Lmp+m 50:? Lmppmxm mucwogwn wvc_muaa: :mpmpm Lmpmsoxcm pxmxwo m H soc_ Lm:n4

mpxwLwu:H

mm;m>_mmpma;

cmm:Tcpumm_mmm›m

Lmpwwmuz ___u -røwuom

møLmmuoz

__rp ___p ___p A_ gamer; F_m;m:; ___u møpmgnç pmvcmpps -mm:H xøm:_;wp

mcmumum ;mp»_mp: -mm:_;xmm;nm Apcgopxwm :xmczesox corpszmcox

uwgwwmcmge

74 Bilaga 1 S()lJ 1979:16

m

:wav

Lmupmxm ;opw_mm ucmuøa

gopcm...

m..

m==ms__m m__m_uoam

m.:

mncoogmao

mmm__m mm_;ø mm;n_n ømT;o mmguma wwcLm

øpxwLru=H ø__m:_soz .:mvcmLL ;Lopgmm

=om:_:uumm_mmm›m ppoxmLmnmp+_;o m=_=_mug=m_px m=_:pummLm

ø -mmc_Lxmm;nm_m_uom

mu:moLoa

cmocwcupmmpwmmzm

uxmLwu:H

H

m_mpou

ø

mucmoxon

upøxmumsoxc_

=mmc_cupmm_omm›m

uxmgwo

HHH

m_mpop _ø::ssox

^p_ummm:V

møLu_nmm=_=smna=m#pmxm mmLu_nm__ø»uLonmpuøxm cowummcoasoxøupmxm

ø _

mucmoxmn

ø

wu:ooLmamm=_=ppmm_mmm›m

vego

uxm;_v:H

HH

øcgmczssox

Lmuwm :mm=_=ppmm_mmm›m

m

p»_Lu

;oo

mnm_muaa: mvcmogoa

___g

-ucsxm uxmg_a

H mcgmczssox w m

Lmumsoxcw mm;u_m

=mm:w:ppmm_mmm›m ;o_oxmm?mm=E›m mum=xmL___p ;mpw_møm:o_m:ma

LoumEox:H mpxm;wo Lmppmxm mpxm;_u=H Lmuumxm -mpmpm mm;u_n Lmp»_o mmmLo Lmpmsoxc_

mmcgmczesox

Büaga 1 75 m ucmpøa -cma Lopcmx HH_u «.H

uezmcox

mucmoxmno

mmmH_m ømHLo mcmmH;m mmHLo mnHmpwnp: Lm:oHm mø;u_m

-pummHmmm›m cmmcwc Lm:oHucma=m .:wu:mLL -xmm;pHHm_uom

LmuHHmu:mco_p Løm=_;wpmm:H ;mmc_;mLmHmcø;p :;ouxmmmm:_L

wvcmogmn

-ppmmHomm›m

^mum;mHoLLox

uxmLHvcH mHmuop

H m mmcv cmmc_c

aHmn;HøHuom

ovcwoxmn

-pummHmmm›m

pxm;_a ^mvøLmHmL;ox

øHøpop HHH m mmcv ;mm=_=

møLu_nmumpmom

ovcmogwa

m

mvcmo;mnmm:_=pummHomm›m

cgopxmw

umpm

uxm;_u:H

HH :wm:_cppmmHmmm›m m soc_

Logz:

gmumzmmzn

-mm:_:pHøLnm

Lmpmm

;mppmxm

wnmrwvaaz oucoogmn

:gopxwm

pxmgwo

H :mm:HcppwmHmmm›m m

Eoçw ;m:n4

Lmpwrmpz mpxm;Hv:H

;wpwHmm;m>wmmpwnL

;opHHop: smpmm:H Lmoc_L -wwmcmgp Løm:_;wL

mm:Lm::EEox :o_ps:mcox

76 Bilaga 1

m._

mmm__m :anv

»ax m

___p

mvcmogmnomø;n_mLmczssox

m:_cuumm_wmm›mLwpmsoxcwmpcmm

m=_=_mup=mwHx

ø

.mgnçxswm-x_oç

-mum;mn_mumngm

mvcmogmnAumgmpmgxox^oumLm_mLLox

__wu___p__+u

pxmL_u:HmøLu_mp_u_moaVmmLu_mmm;u_mp_pmmm:V

m m:_:ppmm_mmm›mgmcowmcmamcwgxmmsow

mu:moLmnmm:_cuumm_mmm›mH

vøgm

m :oo

;mumm

-muwngø

mvcwogmn mum_muQa:

uxwgwcmm__usmm

m:_:uumm_mmm›mLmumwmmLm>_m;mpwwmm:mmm

HH_

Lmumeoxcw

Lmpmsox:

czssox

:oo

;mumeoxcHLmp»_m .Fmucmm

pfwcfwmfnä

m:Lopxmmmm:_;xwmLnmpmwuom

Bilaga 1 77 EOU 1979:16 m m

Lp» ;mm

-can

m:

mncmogmno

m» ._wume

moss m_____Lm.n;mu:mp_oumemxm4m=_=ppmmLumcw:Føumnu:mçwcpummgmu;mm=;x:nmLmm=_Lmumm:H

;wcowmcmax_omLm:owm=ma_ma;xmm;p$m=o_m.mLmmn;m;mxm4-a_mw;aamx_u=m;Lm:o_m=max_o+

=mm:_cppmm_wmm›m.mLn+muøxmmmxL

m

-caps

mucwogmg

Auøgormggox

cgopxmm

pxm;_u:H -xnmmumsmmemumngm

H Lo» Lp»

cmmc_Lxmmuwuømw:v

mc_:ppmm_mmm›m

m um:uwoxm:owum;pmwc_Eu

Lpwcmps-xzmm

m __Tp

wvcmogmn

^umLm_oLLox^uø;m_mgLox

uxmL_a

HHM

cgopxommc_ccmau_uwmoaVu_uømm:V

mcw:_mpmnp=m=_=_m“mnp=

mcwcppmm_mmm›m

m Lommmxmum;mnFmpmn;m

mu:moLmnmm:_cppmm_mmm›mm

vaga

;wuwmmucmogmn

umcowuszmeox

:Louxmm

uxmLwn:H

onøpovaa:HH soc, mmwL›øLmu»_mu=

Lmm:wLmpmm:H

:om=_:uumm_mmm›m

m

Lmuwwmpz

oucmoxwn

:Louxmm

pxwgwa

H soc_ ;mcn4

Lmp+_mø

-;mwmmpmpL

=mmcw:pumm_mmm›m

PF_u

mm_;n

amg»__wu

Lwwmwmpsgamar;Femgmzz -Ln+_mwuom›mm:_Lxmm:LopxmmLmgouxmm:o_ps:mcoxm:rLmpmmcH

-mgommcmgpmcmcupwmgm

mcxopxmmmmcwgxmmgnuFcwuom

78 Bilaga 1

Bi1aga 1.7

Transaktioner inom den offent1iga sektorn som är direkt e11er indirekt beroende av sysselsättningen

Motsvaras av inkomster êtéêlisáuâêkzertnytsifser 109111: _______________ __

Grupp III a. Direkt positivt beroende av tota1a sysse1sättningen

Bidrag ti11 kommuner för drift kommuner (grupp I) av gymnasie- och grundsko1or, 1önekostnader (11 122)

Skatteutjämningsbidrag (3166) kommuner (grupp III a)

Kompensation ti11 kommuner för kommuner III (grupp a) 1974 års skattereform (1318)

Grupp III b. Direkt negativt beroende av t0ta1a sysse1sättningen

Skattebortfa11sbidrag ti11 kom- kommuner (grupp III b) muner med an1edning av 1970 års skattereform (841)

Grupp IV a. Indirekt postivt beroende av t0ta1a sysse1sättningen

Bidrag ti11 sjukförsäkringen Sociaiförsäkrings- (5058) sektorn (grupp IV a)

Grupp IV b. Indirekt negativt beroende av tota1a sysse1sättningen

Bidrag ti11 fo1kpensi0neringen Socia1försäkrings- (6095) sektorn (grupp IV b)

Bidrag ti11 arbetsiöshetsför- S0cia1försäkringssäkringen sektorn (grupp IV b) a) statsbidrag ti11 arbets1öshetskassor minus arbetsgivaravgifter b) 0mstä11ningsbidrag c) kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) minus arbetsgivaravgifter

BILAGA 2 SYSSELSÄTTNINGSUTREDNINGEN PM Ove Ni1ss0n 1977 05 03

INDELNING AV STATSBUDGETEN I SYSSELSÃTTNINGSBEROENDE

KOMPONENTER

Innehå11:

1. 80 In1edning

2. 01ika indeiningar av den stat1iga 80 budgetens inkomster 2.1 statsbudgeten 80 Uppstä11ning en1igt 2.2 Rea1ek0n0misk k1assificering 81

3. Den stat1iga budgetens sysse1- 83 sättningsberoende inkomstposter 3.1 Ink0mstskattetite1n 33 3.2 Inkomstskatter 86 88 3.3 S0cia1försäkringsavgifter m m 90 3.3.1 F01kpensioneringsavgifter 91 3.3.2 Sjukförsäkringsavgifter 92 3.3.3 övriga arbetsgivaravgifter 92 3.4 övriga statsinkomster 93 3.5 Sammanfattning

4. Hur påverkas statsinkomsterna av U N . . H . 94 forandringar 1 sysse1sattningen 94 4.1 Effekter på 1ång sikt sikt 95 4.2 Effekter på kort

96 5. Statsbudgetens utgifter

Bi1aga 2.1 Sammanstä11ning av arbetsgivaravgifter 98 och avgiftsuttag i % för åren 1974-1979

2.2 Den stat1iga budgetens inkomster upp- Bi1aga 99 de1ade efter grad av sysse1sättningsberoende (tabe11 1)

Bi1aga 2.3 Den stat1iga budgetens utgifter uppefter 100 de1ade grad av sysse1sättningsberoende (tabe11 2)

80 Büaga 2

l INLEDNING

Flera poster i den statliga är direkt beroende budgeten av det allmänna sysselsättningsläget i samhällsekonomin. Som exempel kan nämnas att vissa skatter och avgifter uttas direkt på lönesumman. Vissa bidrag i storlek och statliga åtgärder avpassas och omfattning till arbetsmarknadsläget.

För att kunna belysa mellan samspelet den statliga budgeten och det allmänna kommer i denna sysselsättningsläget PM de komponenter att beskrivas och diskuteras som i den statliga budgeten, främst på inkomstsidan, är direkt beroende av sysselsättningen. Med detta material som grund är det att åtminstone anmöjligt tyda de följdverkningar, som uppstår på inkomstsidan i den statliga budgeten då man vidtar åtgärder för att stödja sysselsättningen. Denna beskrivning kan därmed utgöra ett för underlag att t ex bedöma olika arbetsmarknadspolitiska samhällsåtgärders ekonomiska effekter.

2 OLIKA INDELNINGAR AV DEN STATLIGA BUDGETENS INKOMSTER

2.1 UPPSTÄLLNING ENLIGT STATSBUDGETEN

Den statliga budgetens inkomster kan indelas på olika sätt. I statsbudgeten redovisas huvudgrupperna Skatter (89 % av totala inkomsterna enligt statsbudgeten för budgetåret l976/77), Uppbörd i statens verksamhet (2 %), Diverse inkomster (l %) och Inkomster av statens kapitalfonder Inkomster (5 %) samt på kapitalbudgeten (3 %) (se tabell l). I den sistnämnda posten ingår avskrivningar. Denna uppställning av inkomsterna fastslogs i samband med l937 års budgetreform. Riksdagen beslutade hösten l977 om riktlinjer för en modernisering av det statliga budgetsystemet som skall gälla fr o m budgetåret l980/8l. Bl a kommer drift- och kapitalbudgeten att slås vilket får vissa ihop konsekvenser på uppställninqen av inkomsterna.

Bilaga 2 81 sou 1979:16

2.2 Reazchonomiah hlabaiáicening

I den rea1ekonomiska k1assificeringen (se tabe11 2), som används för att b1 a ana1ysera statsinkomsternas samhä11sekonomiska effekter, inkomsterna i direkta och indirekta skatter, uppde1as inkomster av kapita1 och röre1se samt övriga statsinavgifter, används t ex i nationa1budgetarna för komster. Denna inde1ning effekterna av förändringar i att ana1ysera de finanspo1itiska sektorns inkomster och utgifter på övriga samden offent1iga hä11ssektorer.

De direkta skatterna direkt vid inkomstkä11an. De svarade utgår för 36 % av de t0ta1a statsinkomsterna. I de budgetåret 1975/76 direkta skatterna ingår inkomstskatt, bo1agsskatt, förmögenhets- 1otterivinstskatt, samt arvs- och gåvoskatt. De indirekta skatt, skatterna är skatt på vissa s1ag av förbrukning. Som exempe1 skatt vin och tobak. Även kan nämnas mervärdesskatt, på sprit, vissa inkomster som benämns avgifter, t ex a11män arbetsgivari de indirekta skatterna. De indirekta skatterna avgift, ingår svarade 1975/76 för 53 % av de t0ta1a statsinkomsterna. budgetåret av enski1da e11er företag för sär- Avgifter som er1äggs personer ski1da som staten ti11handahå11er svarade budgetåret tjänster 1975/76 för drygt 2 % av statsinkomsterna. Som exempe1 på sådana kan nämnas passavgifter och avgifter för 1äkemede1savgifter kontro11.

I statens inkomster av kapita1 och röre1se ingår b1 a räntein- Av dessa är inkomsterna från komster av stat1ig kreditgivning. 1ån för de största. Vidare ingår de in1evererade bostadsbyggande överskotten från de stat1iga affärsverken 1iksom utde1ningen på Inkomsterna av kapita1 och aktierna i de stat1iga bo1agen. röre1se svarade budgetåret 1975/76 för drygt 5 % av statsin-

komsterna.

statsinkomster, bestående främst av avskrivningar och Övriga andra poster, svarade för knappt 3 % av statsbokföringsmässiga inkomsterna budgetåret 1975/76.

82 Bilaga 2 SOLJl979J6

Tabe11 1 Tota1budgeten 1975/76

mi1j.kr

BQQQYEQQåDQQPP A Shaiten, m m

avgiáten, Skatt på inkomst samt

och förmögenhet socia1försäkringsavgifter m m -b 631 övriga skatter på ink., förm. och röre1se 185 Autom0bi1skattemede1: 891 Bensinskatt 890 Vägtrafikskatt 001 A11män arbetsgivaravgift 647 Tu11ar och acciser: DJ 826 Tu11mede1 059 Mervärdeskatt .a 200 Särski1da varuskatter 408

®*GONI\J-AC›J4C

Omsättningsskatt på motorfordon 828 Tobaksskatt 168 Skatt på sprit 190

LOK)

Skatt på vin 532 Skatt på ma1t- och 1äskedrycker 865 Energiskatt 070 Särski1d vägtrafikskatt 193 övriga tu11ar och acciser 312 Uppbörd i statens verksamhet 162 Diverse inkomster: 929

B Znhométen av AtatenA

hapitakáonden Statens affärsverksfonder: 099

Statens a11männa fastighetsfond

540 Försvarets fastighetsfond 125 Statens ut1åningsfonder:

Lånefonden för bostadsbyggande |\7I\3 282

Övriga ut1åningsfonder 128 Fonden för 1åneunderstöd 147 Fonden för statens aktier

C Kapitaibudgetené Ånkométøä Avskrivningsmede1 och övriga kapita1-

Bilaga 2 83 sou 1979:16

2 Utfa11et av statens tota1a inkomster budgetåren

]abe11

1971/72 - 1975/76. Mi1j. kr.

1971/ 1972/ 1973/ 1974/ 1975/ W 7° 7° 7° 7° ” 72 73 74 75 76

Direkta 20520 19053 35,0 20331 33,1 24916 34,4 34170 36,4 skatter 39,6 Indirekta 28882 33521 54,5 39349 54,3 49713 52,9 skatter 25834 49,8 53,0 Inkomst av kapita1 och 2703 3249 6,0 3777 6,1 4151 5,7 5096 5,4 röre1se 5,2

Avgifter 1190 1382 2,5 1417 2,3 1515 2,1 2270 2,4 och bidrag 2,3

Övriga 1582 1948 3,5 2443 4,0 2559 3,5 2684 2,9 inkomster 3,1 Summa 51830 100,0 54513 100,0 61489 100,0 72490 100,0 93934 100,0

3 DEN STATLIGA BUDGETENS SYSSELSÄTTNINGSBEROENDE

INKOMSTPOSTER

Statsbudgetens inkomster sku11e också, som nämndes in1edningsvis, kunna inde1as efter i vi1ken mån de o1ika inkomstposterna är beroende Innan ett sådant försök att inav sysse1sättnings1äget. de1a inkomsterna här, finns det an1edning att närmare presenteras studera inkomsterna som redovisas på den s k ink0mstskattetite1n e11er Skatt på inkomst och förmögenhet samt socia1försäkringsavgifter m m som tite1n benämns i statsbudgeten.

3.1 Inkomatahazxeiiteln

redovisas både inkomster och utgifter. Bruttoinkomst- På denna tite1 erna de tota1a statsinkomsterna i statsbudpå tite1n överstiger Detta med att staten förutom uppbörden av geten. sammanhänger skatt även svarar för uppbörden av k0mmuna1 skatt och stat1ig som i sin tur omförs från inkomstsocia1försäkringsavgifter skattetite1n ti11 kommuner resp o1ika de1ar av socia1försäkrings- Det återstående nettot, efter det att omföringarna har systemet. redovisas som inkomstpost i statsbudgeten. Det svarade gjorts,

84 Bilaga 2 SOU 1979: 16

budgetåret l975/76 för drygt 43 % av totala statsinkomsterna. Nettot på titeln utgjorde samma budgetår ca 4l % av totala inkomsterna på titeln.

Den alldeles övervägande delen av de skatter som och avgifter redovisas över inkomstskattetiteln beräknas med lönesumman (helt eller delvis) som underlag. Detta gäller även ATP-avgifterna som, trots att de debiteras och uppbärs som på samma sätt övriga socialförsäkringsavgifter, inte redovisas över den statliga budgeten. De sammanlagda skatterna och avgifterna som beräknas med lönerna som grund överstiger således de totala inkomsterna som redovisas i den statliga budgeten.

De skatter och avgifter som omförs från inkomstskattetiteln till kommuner och olika delar av socialförsäkringssystemet omförs enligt olika principer. Vissa socialförsäkringsavgifter omförs direkt med samma belopp som de influtit på titeln. Andra poster omförs med betydande eftersläpning. Kommunalskatterna utbetalas med ett preliminärt förskott samma år men slutreqleras först efter två år. Detta medför att de kortsiktiga effekter som uppstår av marginella löneökningar, antingen dessa beror på en sysselsättningsökning eller en förtjänstökning, vanligtvis blir väsentligt annorlunda än effekterna sedda över en längre period.

Av tabell 3 framgår att totala bruttouppbörden på inkomstskattetiteln budgetåret l975/76 var 99 l57 milj kr. Av dessa var 78 07l milj kr eller närmare 80 % hänförliga till inkomst- (statlig och kommunal) och förmögenhetsskatt. Samma budgetår återbetalades 5 Ol7 milj kr till de skattskyldiga i form av överskjutande skatt och övriga restitutioner varför inkomstskatteuppbörden kan beräknas till 73 054 kr. Närmare 83 %

milj

(76,5) av dessa avsåg skall från lO % (l3,8 löntagarhushåll, %) hänför sig från enskilda och resterande företagare 7 % (9,7 %) inbetalades av juridiska personer. inom parentes

(Siffror anger

motsvarande fördelning för tio år sedan, budgetåret l965/66.)

Denresterande bruttouppbörden på inkomstskattetiteln, ca 20 % eller 20 474 milj kr, består av olika typer av socialförsäkringsavgifter som framgår av tabell 3.

Bilaga 2 85

Tabe11 3. Redovisning av uppbörd och skatter samt avgifter på tite1n Skatt och förmögenhet samt Socia1på inkomst försäkringsavgifter m m. Budgetåret 1975/76.

Skatt på F01kpen- Sjukför- övriga Summa inkomst sionsav- säkr s0c.förs. och för- gifter avg. mögenhet Pre1 A-skatt 60 294 60 294 B-skatt 8 258 8 258 Pre1 5 935 5 935 Fy11nadsskatt Kvarstående skatt 2 486 2 486 Ti11kommande skatt 1 098 1 098

Socia1försäkringsfr staten 717 1 196 89 2 002 avgifter Direktdeb 6 292 9 921 1 573 16 306 avg Fy11nadsbet 1 363 av soc.avg Kvarst 754 s0c.avg Ersättn fr sjukförsäkr 0 APfond 49 49 248 364 6121) Egenavgifter

Summa inkomster 78 071 7 894 11 530 1 662 99 157

K0mmuna1skattemede1 37 340 37 340

Uverskjutande sk 4 504 4 504

Övriga restitutioner 513 513

Omföringar av 1 315 1 315 soc.försäkr.avg Förskott ti11 försäkr.kassor 13 305 13 305

Utbet ti11 AP-fonden 567 567

Omföringen ti11 andra tit1ar 369 369

Omföringen av 1) 612 612 egenavg

43 905 13 305 1 315 58 525 Summa utgifter

Netto 34 166 7 894 -1 775 347 40 632

1) ingår med samma be1opp under både inkomster och utgifter

86 Bilaga 2 SOU 1979: 16

Av tabell 3 framgår vidare att bland dominerar utbeutgifterna talningar av kommunalskattemedel (37 340 milj kr budgetåret l975/76) och utbetalningar av förskott till de allmänna försäkringskassorna (l3 305 milj kr). De sistnämnda utbetalas till de allmänna försäkringskassorna i den takt de behöver för sina utgifter i form av t ex sjukpenning, läkemedels- och sjukvårdsersättningar. Utbetalningarna sker oberoende av inbetalningarna av sjukförsäkringsavgifter. Detta gör att sjukförsäkringen periodvis kan uppvisa kassamässiga över- eller underskott som påverkar utfallet på inkomstskattetiteln.

Förutom att beskriva inkomstskattetiteln utifrån inkomster och utgifter på titeln kan titeln redovisas genom att nettot uppdelas efter olika komponenter. Av tabellen även hur de framgår olika skatterna och avgifterna bidrar till nettot på inkomstskattetiteln.

3.2 Inkombtbhatten

Inkomståret l976 beräknas den statliga inkomstskatten till uppgå 26 823 milj kr och den kommunala inkomstskatten till 42 6631) milj kr. Den kommunala skatten på beskattade sociala förmåner vid sjukdom, arbetslöshet staten skattas m m som tillgodoförs för samma år till 2 898 milj kr. inkomstskatten Den statliga reduceras av den s k skattereduktionen (hemmamakeavdraget). Ett avdrag som görs direkt frånden skatten för individer påförda vars make/maka har inkomster 4 500 kr. Skatteunderstigande reduktionen beräknas inkomståret l976 till ha uppgått l 466 milj kr. De nu uppräknade inkomstskatterna svarade för totalt 70 9l8 milj kr. (26823 + 42 663 + 2 898 - l466). skatten Den statliga utgjorde l3,3 % av den statligt taxerade inkomsten och 37,8% av totala slutliga skatten. Den kommunala skatten inkl skatt på beskattade sociala förmåner uppgick till 26,l5 % (= kommunala medelutdebiteringen) av den kommunalt beskattningsbara inkomsten, d v s den taxerade inkomsten minus extra och medgivna avdrag grundavdrag (generellt 4 500 kr). I relation till den kommunalt taxerade inkomsten svarade kommunalskatten för %. Den sam- 22,29

l) Enligt RRV:s beräkning av statsinkomsterna till kompletteringspropositionen l976/77

i

Bilaga 2 87 iou 1979:16

skatten uttryckt som andei av den taxerade inkomsten maniagda

såiedes tiii 35,28 % 1976. Här bortses från att de uppgick

och kommunaia beskattningsunderiagen skiijer sig åt i statiiga vissa förvärvskäiior.

I de nu nämnda beioppen ingår skatt på inkomster från samtiiga förvärvskäiior och hänsyn har också tagits tili de avdrag och underskott i andra förvärvskäiior. Lönerna ut-

som uppkommer

år 1976 ca 80 % av de statiiga taxerade inkomsterna. gjorde

Det finns aniedning att studera hur inkomstskatterna återspegias i uppbörden av skatt för att belysa hur skatteuttaget påverkar det kassamässiga infiödet av inkomstskatt.

Den preiiminära A-skatten avser huvudsakiigen skatt på iöner. Den uppgick tiii 65 550 miij kr år 1976. Med antagande om samma ande] och kommunai skatt som i den siutiiga skatten kan

statiig den statiiga skatten beräknas tiii 24 792 miij kr. Det bör dock

att A-skatt beräknas utan hänsyn tiii andra påpekas preiiminär inkomster eiier ti11 avdrag, bortsett från jämkningar som med-

för t ex underskott i andra förvärvskäiior viiket reducerar getts pre1iminärskatteinbetainingarna. Å andra sidan ingår i preliminär A-skatt också skatt på vissa pensioner och skatt på sjuk-

En stor dei av inkomstskatterna fiyter inte in i form penning. av preiiminär A-skatt samma år utan betaias i form av fyiinadsbetainingar eiier kvarskatt under senare år.

Som framgick ovan, vid beskrivningen av inkomstskattetitein, uppbär staten heia inkomstskatten. Den kommunaia deien av inkomstskatten omförs med viss eftersiäpning tiii kommunerna. På kort sikt (ett ti11 två âr) tiiigodoförs staten he1a inkomstskatten.

Efter två år utbetaias inkomstskatten ti11 kommunerna. Dessa utbetainingar består av både förskott och siutregiering av kommunaiskattemedei, som bestäms av inkomsterna två år tidigare. Först sikt överensstämmer de beräk-

på iängre (5 år och iängre) nade inkomsteffekterna någoriunda med de kassamässiga effekterna.

88 Bilaga 2 SOU 1979: 16

3.3 Socialáönaäknángaavgiáten

Det finns f n (1977) 13 1agstadqade arbetsgivaravgifter (se särski1d sammanstä11ning, bi1aga 2.1. Avgifterna er1äggs av arbetsgivare och av egna företagare (endast vissa avgifter). Avgiftsunder1aget för egna företagare är inkomster av jordbruk och röre1se. Viss avgiftsbefrie1se gä11er för a11män arbetsgivaravgift. Avgiftsunder1aget för arbetsgivare är fr 0 m 1976 i huvudsak av två s1ag. Avgiftsunder1aget för s1ut1ig debitering av ATP-avgift är den de1 av den utbeta1ade 1önesumman ti11 den anstä11de som överstiger ett basbe1opp upp ti11 7 1/2 basbe1opp. (Basbe1opp apri1 1977 är 10 400.) Avgiftsunder1aget för den a11männa arbetsgivaravgiften är de utbeta1ade 1öner ti11 anstä11da som överstiger 500 kr. I princip fr 0 m 1976

gä11er motsvarande avgiftsunder1ag även för sjukförsäkringsavgifter och f1erta1et övriga socia1försäkringsavgifter. De 01ika avgiftsunder1agen beräknade för 1976 framgår av sammanstä11ningen nedan (mi1j kr).

Avgiftsunder1ag Direktdebiterade Stat1iqa Stat1iqa Summa

A11män arbets-

143 400 1) 1) givaravgift 7 700 11 910 163 010 Sjukförsäkring m f1 143 400 7 850 12 150 163 400

1)därav 4 400 mi1j kr 1 det inre stödomrâdet

De samman1agda s1ut1iga arbetsgivaravgifterna för 1976 kan så- 1edes beräknas ti11 fö1jande be10pp:

ATP-avgiften 11,70 % av 120 120 = 14 054 mi1j kr A11män arbetsgivaravgift 4 % av 158 610 och

2 % av 4 400 = 6 432 övriga avgifter 16,375% av 163 400 = 26 757

Summa arbetsgivaravgifter 47 243 mi1j kr

1979:16 Bilaga 2 89

%OU

arbetsgivaravgifterna för år l976 kan således upp- *De sammanlagda skattas till 47 243 milj kr, vilket är 28,9 % av avgiftsunderlaget till sjukförsäkringen.

Samtliga avgifter uppbärs och debiteras av riksförsäkringsverket från mindre arbetsgivare och egna företagare som utom avgifter debiteras på skattsedeln. Avgifter från statliga affärsverk och myndigheter debiteras i särskild ordning. Övriga arbetsgivare direktdebiteras dels preliminära avgifter, dels kvarstående avgifter. De preliminära avgifterna beräknas genom en uppräkning två år tillbaka. En uppräkningsfaktor fastav avgiftsunderlaget ställs för varje år med hänsyn till den beräknade löneutvecklingen under Avgiften för år l976 beräknades såtvåårsperioden. lunda för år l974 höjts med 24 %. Den som om avgiftsunderlaget kvarstående debiteras med eftersläpning av två år. Den avgiften fastställs när det definitiva avgiftsunderlaget föreligger. Kvarstående beräknas som skillnaden mellan å ena sidan avgifter den slutliga avgiften beräknad på det definitiva avgiftsunderoch å andra sidan de preliminära avgifter som inbetalats laget och eventuellt frivilliga fyllnadsbetalningar av preliminära avgifter som gjorts. Storleken på kvarstående avgifter och fyllnadsinbetalningar av avgifter är beroende av hur stor uppräkningsfaktorn är i förhållande till den faktiska löneökningen under tvåårsperioden. För år l976 beräknas omkring 88 % av de avgifterna till direktdebiterade arbetsgivare ha influslutliga tit i form av preliminäravgifter. Av de återstående 12 procentenheterna beräknas RFVs prognoser ca två tredjedelar inenligt i form av fyllnadsbetalningar och resterande tredjedel som flyta kvarstående avgifter under våren l978.

De statliga från myndigheter och affärsverk debiteras avgifterna och inbetalas i en post utan föregående preliminärdebitering. Det sker i juni året efter inkomståret. Endast affärsverkens ATP-avgifter preliminärdebiteras.

Redovisningen av arbetsgivaravgifterna i den statliga budgeten varierar från till avgift. ATP-avgifterna från direktavgift debiterade redovisas över huvudtaget inte över den arbetsgivare

90 lWhuy12 S()lJ 1979:16

stat1iga budgeten. övriga arbetsgivaravgifter redovisas över den stat1iga budgeten på 01ika sätt med varierande konsekvenser för budgetens inkomster, utgifter och sa1d0. Avgifterna kan antingenvaraavsedda för verksamheter som finansieras med ans1ag på budgetens utgiftssida (t ex barnomsorgen), verksamhet som finansieras från fristående fonder vid sidan av budgeten med e11er utan statsbidrag (t ex arbetsmarknadsutbi1dningen), verksamheter som finansieras direkt från inkomstskattetite1n

(t ex sjukförsäkringen) e11er de kan vara en a11män inkomstpost utan specia1destinati0n (t ex den a11männa arbetsgivaravgiften). Det förekommer även kombinationer av de nämnda a1ternativen (t ex för arbets1öshetsförsäkringen).

De samman1agda inkomsterna av arbetsgivaravgiften på inkomstskattetite1n uppgick ti11 21 086 mi1j kr budgetåret 1975/76 (se tabe11 3, 7 894 + 11 530 + 1 662). De beräknade s1ut1iga avgifterna för ka1enderåret 1976 uppgick ti11 26 757 mi1j kr som framgår av sammanstä11ningen på sid 86.

3.3.1 FOLKPENSIONERINGSAVGIFTER M M

Avgiften ti11 fo1kpensi0neringen och den fr o m 1977 införda barnomsorgsavgiften redovisas som inkomster på inkomstskattetite1n utan att motsvaras av några utgifter på tite1n. En förändring av avgifterna med ett visst be1opp återverkar a11tså direkt på statsinkomsterna med samma be1opp. av-

År 1976 uppgick giftssatsen för fo1kpensioneringsavgiften ti11 6,2 %. Den beräknas ge en s1ut1ig avgift på 10 131 mi1j kr för samma år. Det kassamässiga inf1ödet av avgifter samma år stannade vid 9 800 mi1j kr. Uppbörden av avgifter s1äpar efter ti11 fö1jd av att s1utreg1ering inte kan ske förrän efter två år.

Avgifterna ti11 f01kpensioneringen är inte budgettekniskt e11er på annat sätt utta1at kopp1ade ti11 ans1agen för fo1kpensioneringen. Utgifterna för foikpensioner uppgick budgetåret 1975/76 ti11 15 217 mi1j kr medan fo1kpensioneringsavgifterna

uppgick ti11 drygt hä1ften av utgifterna e11er 7 894 mi1j kr. Det har eme11ertid förekommit att margine11a förbättringar av fo1kpensionsförmånerna har fått utgöra motiv för höjningar av avgifts-

Bilaga 2 91 POU 1979:16

Däremot har a1drig motsatsen hävdats, d v s att om av- Jttaget. sku11e t ex ti11 fö1jd av att 1önerna ökar, så gifterna öka, sku11e också f01kpensionsförmånerna utökas.

ti11kom för att finansiera en kraftig ut- Barnomsorgsavgiften k0pp1ing finns byggnad av barnomsorgen. Någon budgetteknisk eme11ertid inte me11an avgifter och bidrag för byggande av dag- I rent teknisk mening är a11tsâ inkomsterna hem och fritidshem. inkomstförstärkande utan att de medför av barnomsorgsavgiften

åtaganden på budgetens utgiftssida.

3.3.2 SJUKFURSÄKRINGSAVGIFTER

ti11 sjukförsäkringen redovisas som inkomster på in- Avgifterna används för att finansiera 85 % k0mstskattetite1n. Avgifterna och förä1draförsäkringens utgifter. De reav sjukförsäkringens 15 % finansieras med statsbidrag. De inf1ytande avsterande omförs från inkomstskattetite1n i form av förskott ti11 gifterna för att finansiera utbeta1ningar av sjukförsäkringskassorna 1äkemede1sersättningar, ersättningar ti11 sjukvårdspenning, huvudmän etc. av förskott sker inte i den takt Utbeta1ningarna fiyter in utan sker beroende på hur utgifterna som avgifterna utveck1ar Det förefa11er som om de år1iga utgifterna hitsig. ti11s de avgifter som inf1utit samma âr. rege1mässigt överstigit Det har medfört att sjukförsäkringen be1astat inkomstskatte-

tite1ns inkomster och reducerat överskottet på titein. övriga och under att avgiftsuttaget är rik- På 1ång sikt förutsättning beräknat bör eme11ertid inkomster och utgifter motsvara tigt varandra. över- e11er underskott behöver inte uppkomma. Något på 8,0 % för år 1976 beräknas ge s1ut1iga avgifter Avgiftsuttaget Uppbörden under samma på 13 072 mi1j kr (8 % av 163 400 mi1j kr). år var mi1j kr. Den de1 av sjukförsäkringens och för- (12 615) som avgifterna avsåg att täcka uppä1draförsäkringens utgifter samma år ti11 14 318 mi1j kr. Det kassamässiga underskottet gick för så1edes ti11 drygt 1 700 mi1j kr. Det bokår 1976 uppgick underskottet, beräknat med periodiserade inkomster föringsmässiga var mindre, e11er drygt 1 200 mi1j kr. och utgifter, något

92 lhhzga 2 SOU 1979:1

3.3.3 ÖVRIGA ARBETSGIVARAVGIFTER

De övriga arbetsgivaravgifterna som redovisas över inkomstskatte titeln är yrkesskadeförsäkringsavgifter, byggnadsforskningsavgifter, lönegarantiavgifter, arbetsskyddsavgifter, redaravgifter arbetsmarknadsutbildningsavgifter, delpensionsavgifter, den särskilda vuxenutbildningsavgiften och arbetslöshetsförsäkringsavgiften. Det sammanlagda avgiftsuttaget år l976 för dessa avgifter var 2,175 %. Detrnotsvarade ca3 550 milj kr i slutliga avgifter. Dessa avgifter omförs emellertid direkt till fonder utanför budgeten eller används direkt för avsedda ändamål och påverkar således inte inkomstskattetitelns eller den statliga budgetens netto. Pâ grund av vissa bokföringsmässiga förskjutningar har emellertid netton uppstått enstaka år.

Den allmänna arbetsgivaravgiften redovisas under en egen inkomst titel i statsbudgeten. Avgiften är 4 % av avgiftsunderlaget utom i det inre stödområdet där den är 2 %. För inkomstâret l976 beräknas avgiften uppgå till 6 432 miljoner kronor. Som kassamässig inkomst i den statliga budgeten redovisades samtidigt 6 000 miljoner kronor.

3.4 Övniga Aiuizinhombten

Av övriga inkomster på statsbudgeten finns inga skatter eller avgifter som uttas direkt på lönerna. (Bortsett från bötesmedel i form av dagsböter som budgetåret 1975/76 till mindre uppgick än 50 milj kr.)

Inkomsterna på uppbördstiteln Pensionsmedel m m utgörs av lönekostnadspålägg på de statliga lönerna. Lönekostnadspålägget erläggs av alla statliga myndigheter och avser att täcka utgifterna för de lagstadgade samt kostnaderna arbetsgivaravgifterna för de statliga pensionsförmånerna och gruppolycksfallsförsäkringen. En förändring av lönerna och sysselsättningen i den statliga sektorn påverkar således inkomsterna på titeln pensions medel. Från denna titel omförs emellertid en gång om året de debiterade arbetsgivaravgifterna till respektive inkomsttitel.

Bilaga 2 93 ou 1979:15

lett över ett helt år eller på längre sikt, motsvaras således

i inkomsterna av lika stora förändringar av utgiftörändringar erna, varför totaleffekten blir noll.

let finns emellertid andra inkomster som påverkas indirekt av *örändringar i sysselsättningsläget. Förändringar i sysselsätt-

återverkar inkomster och därmed deras köpiingen på hushållens :raft och efterfrågan. Förändringar i den privata konsumtionen ›åverkar av mervärdesskatt, tullar och av vissa

inbetalningen andra punktskatter beroende på vilka varugrupper som påverkas. Äterverkningarna av förändringar i sysselsättningen på dessa ;katter är dock mycket svåra att kvantifiera.För att kunna göra jet är det att antaganden om den marginella kon-

nödvändigt göra

konsumtionsförskjutningar, marginella imsumtionsbenägenheten,

etc. Dessa påverkas också och kanske mer av aortbenägenheten andra faktorer än sysselsättningen. Flertalet av dessa inkomst-

är sannolikt indirekt beroende av sysselsättningen i poster

En detaljerad redovisning hur inkomsterna har näringslivet. klassificerats med avseende på beroendet av sysselsättningen framgår av bilaga 2.2.

5.5 Samanáattning

Av den hittills av statsbudgetens inkomster

gjorda genomgången

att endast inkomstskatterna, arbetsgivaravgifterna till framgår folkpensioneringen och barnomsorgen (fr 0 m 1977) samt den all-

påverkar statsinkomsterna vid förändmänna arbetsgivaravgiften

Dessa skatter och avgifter svarade ringar i sysselsättningen.

för 73 297 miljoner kronor (inkl kommunal inuppskattningsvis

år l976 och 39 l67 miljoner kronor exkl kommunal inkomstskatt) komstskatt. Inkomstskatten svarade för 35,28 % av beskattnings-

l976 och arbetsgivaravgifterna för 8,12 % av lönerna. underlaget Av det l975/76 svarade dessa poster

kassamässiga budgetutfallet för kronor eller 41,9 %

39 333 miljoner (24 792 + 7 894 + 6 647) av totalbudgetens inkomster.

94 Bilaga 2 SOU 1979:14

4. HUR PÅVERKAS STATSINKOMSTERNA AV FÖRÄNDRINGAF 1 SYSSELSÄTTNINGEN

I detta avsnitt kommer de effekter att diskuteras om uppkommer då sysselsättningsläget förändras. Antalet sysselsatta antas öka med l %. Till att börja med antas de nytillkommande arbeta med samma medelarbetstid som de redan sysselsatta. Fördelningen på heltid och deltid antas t ex vara densamma som för de redan sysselsatta. Vidare antas medelförtjänsten vara densamma som för de redan sysselsatta. Härav att följer en ökning av sysselsättningen med l % också ökar lönesumman med l %, d v s den s k sysselsättningskomponenten i lönesumman ökar med l procentenhet.

Såsom framgått av föregående avsnitt kommer vissa poster i statsinkomsterna att påverkas av detta. Det är inkomstskatterna, arbetsgivaravgifterna till folkpensioneringen, barnomsorgsavgiften (fr 0 m l977) och den allmänna arbetsgivaravgiften som förändras och som bidrar till att statsinkomsterna ökar. Även andra poster - olika arbetsgivaravgifter och eventuella inkomster på uppbördstiteln Pensionsmedel förändras men på längre sikt torde nettoeffekten av poster på statsinkomsterna att bli negligerbar. På kort sikt (l-2 år) kan emellertid nettoeffekterna av sådana förändringar vara betydande. Detta kommer att avslutbelysas ningsvis.

4.1 Eááehten på Zång Aikt

För att fullfölja från beräkningarna föregående avsnitt kommer utgångspunkten för resonemanget att vara förhållandena och utfallet för år l976.

En ökning av lönesumman l976 med l % motsvarar l 6l7 kr. milj Den genomsnittliga statliga skatten på denna ökning kan beräknas till 2l5 milj kr (l3,3 och den kommunala % av l 6l7 milj kr) skatten beräknas till 360 milj kr % av l 6l7 (22,29 milj kr). I den mån sysselsättningsökningen avser personer som tidigare varit hemmamake/maka minskar också skattereduktionen. Eftersom denna ökning av lönesumman avser som inte varit personer tidigare sysselsatta är deras marginalskatt lika med deras genomsnittliga

Bilaga 2 95

Hela inkomsten är inkomstökningen jämfört med när de inte skatt. hade någon inkomst.

för av folkpensioneringsavgifter ökar Löneunderlaget beräkning med l % vilket motsvarar l 634 miljoner kronor. Folkpensioneringsl976 till %. av avgifterna kan såavgiften uppgick 6,2 Ökningen l0l kronor. På motsvarande sätt kan ledes beräknas till miljoner av allmänna beräknas till 65 miljonökningen arbetsgivaravgiften er kronor. Den totala av statsinkomsten kan således ökningen kronor + 65). Vidare ökar beräknas till 381 miljoner (215 + l0l kommunalskatterna med 360 miljoner kronor.

antas medökningen i antal sysselsatta (med l %) kan istället föra att andelen deltidsarbetande ökar. Antag att t ex hela i antal personer inte resulterar i någon sysselsättningsökningen av antalet arbetade timmar, d v s medelarbetstiden minskar ökning med l %. Det innebär att totala lönesumman blir oförändrad. innebära att inkomstskatten sjunker eftersom av- Det kan dock vid ökar. Avdragen för resor till och från dragen taxeringen vissa allmänna och grundavdraget kan väntas öka. arbetet, avdrag blir är beroende av hur stora inkomster indi- Hur stor ökningen innan ökar. Det viden har i utgångsläget sysselsättningsgraden kan konstateras att har sjunkit eller att ökningsskatteuttaget takten har under då sysselsättningen har ökat. avtagit perioder utgör bl a därför ett Förändringar i sysselsättningsgraden vid bedömning av den framtida skatteutveckväsentligt inslag lingen.

4.2 Eááehten på kant sikt

De statsfinansiella effekterna under samma år som sysselsättinträffar skiljer sig väsentligt från de vänningsförändringen effekterna. Inflödet av skatter första året tade långsiktiga som nämnts ovan, större än vad enbart ökningen av den statblir, skatten kan väntas till i och med att den kommuliga ge upphov nala av preliminär A-skatt. Kommuneruppbörden ingår i uppbörden nas inkomster påverkas däremot inte samma år som sysselsättningen ökar. pâverkas inte under det Uppbörden av arbetsgivaravgifter första året eftersom debiteringen av preliminäravgifter bestäms

96 lähzga 2 SOU 1979: 16

av avgiftsunderlaget två år tidigare. Däremot påverkas med stor sannolikhet fyllnadsbetalningarna efter som görs på våren året avgiftsåret. Statsinkomsterna påverkas då av uppbörden av folkpensioneringsavgift, barnomsorgsavgift och allmän arbetsgivaravgift. Likaså väntas kan sjukförsäkringsavgifterna ge ett bidrag till inkomstökningen. Hur stor blir är beroende ökningen av hur sjukförsäkringens utgifter utvecklar sig. Med ett ökat antal sysselsatta kan också utgifterna för utbetald sjukpenning väntas öka.

Om sysselsättningskomponenten i lönesumman ökar med l procentenhet kan inflödet av preliminär A-skatt väntas öka med 655 milj kr räknat på 1976 års nivå. Året därpå kan fyllnadsbetalningarna av arbetsgivaravgiften (folkpensioneringsavgift och allmän arbetsgivaravgift) beräknas öka med ca l00 miljoner kronor. Avgifterna för sjukförsäkringen beräknas också öka men kan antas motsvaras av ökade utgifter för sjukförsäkringen andra året.

Sammanfattningsvis skulle således statsinkomsterna öka med i storleksordningen 0,7 %förstaåretoch med ytterligare O,l % andra året till följd av en l % ökning av sysselsättningen.

5 DEN STATLIGA BUDGETENS UTGIFTER

Av de statliga utgifterna har de poster som innehåller löner eller därtill direkt knutna poster klassificerats som direkt beroende av sysselsättningen sektorn. inom den statliga RRV:s artsindelning av utgifterna möjliggör även av en särredovisning löner och till lönekostnadspålägg egen arbetskraft för reparationer och investeringar. övriga konsumtionsutgifter (främst hyror och reparationer) liksom investeringar i maskiner och byggnader har bedömts vara indirekt beroende av sysselsättningen inom den statliga sektorn. Av de statliga är transfereringarna vissa positivt korrelerade med sysselsättningen medan andra är negativt korrelerade. En ökning av antalet lärare i gymnasier och grundskolor innebär att statens bidrag till kommunerna ökar. Å andra sidan innebär en höjning av den allmänna sysselsättningsgraden att vissa bidrag till enskilda kommer att minska. Likaså har vissa bidrag till enskilda för företag täckande av förluster

DU 1979:16 Bilaga 2 97

edömts vara negativt korreierade med sysseisättningsgraden. etta samband har emeiiertid antagits vara av indirekt karaktär.

ti11 företag, statiiga boiag och affärsransfereringar privata erk iiksom tili inom o1ika sektorer kan

bidrag organisationer ntas vara oberoende av sysseisättningen. Det gäiier även poster om statsskuidräntor och avskrivningar.

av hur olika statiiga utgiftsposter har n detaijerad redovisning iassificerats framgår av bilaga 2.3.

98 lähuu12 SOU

_.m

mmm__m

®_\_

F N

»oz »oz

mm om

m=%=xLms= m=_=p.øLnu

N

m.m mw.o 8.0 v.o .o mm.o mN.o m_.o N.o o.. -

mmm_ mN.__ ®.op

mo.o mmmmm_Lo

nu

o n

o.m m.w mm.o «.o v.o N.o m.. _ ams

sa m_.o mN.o o_.o

mmm_ mA...

gm

__mxm

RNQ_

;pm x o.w m.w mN.o s... v.o .o m_.o mm.o m_.o 5.0 0._ v ;oo

mmm_ mR.__

_

oNm_

o.m m.o mN..o 86 q.o «.o m_.o mN.o m_.o 5.0 - v

omm_ o.__

cmgw

.pmuwgsounam

Lp* o.N m.v - Noa .o - u mN.o o_.o m.o s v agg_

mmuu=mp»_mø mxmp

mN.o_

x

;oo .=mp»_mmon__empma;m .mmm_

m “mv ;mm w.m m.m - ä... q.o - - mN.o o_.o m.o - q :mv Lp»

vmm_ m.o_

N E .x m E

^m»V m_.o

.Lw::Esoxmm:_pmucm_ ___p

mugmmpagnw

___p Lw__o gm:

;pm =wp$_mømuu›xmLøpmg;m m &

Lopm_mmxm>_mm»mnLm a ppmmumç

o..o

omm_

Lmczeäox

=wL$ ø L

çmmcwçhnx wu:mLømuo2

pmx;mmm=wLxwm;©çmx_x

u$_mmLm>_mmumgLm ._ .N

Eäåmmmcø_ cmmgomsocxca

:wm:wgm:o«m:max_o» :mm:w:vp_nu::mx: umuuzxmgøpwngm

=mm=r;m=o_m=oammmm___p cmmcwxxmmxnwxanm cmmcwcxmgommuøcmmzn “oz »oz

a›pmp»_m =mm=w;xmm;nwm:o_m:ma_ou :mm:_;xmm;p$mum=mn_mama;ø =om=_;xmmLnçmumxmmmxL› =me__ m__mx

m:w:__mum:meEmm u+_mmLø>_mmpmn; cmmcmcv__nu:mwm=x;cswumnLm

Bilaga 2 99 -wamx -omv ø N.N ø mcmpøpm ppøxmomm_ m_;n

Lmumsoxcw

;oo ^Lm_prp mmm__m -mL pm_mpmm;mwa

Lop+wm uxnaaaspm;smmx;m;mumsox=H;mu=o+_mpumcxmgmmm:_;mrm=m:w+

wucmcgwnoppmxmmcoazxppmxm_oasmpmppmxmmxøno»

m:_cppmm_mmm›m»+_mmmuLm>mmoxm-mmm:wc___>mmppøxmpm=__Lwppo4.:_

ppmxmmm=_=p»wxmg3

ppmxm=Lø.p_Lam

wucmogma Lmxuzguoxmm_

:Louxmm ma ;oo

m:_cppmm_mmm›m

m u__xm;mmppmxma_øe

pxm;wvcHLnwcmp: Loppøxm__m_mums._=Hauøxmwmgmcm

uumxmmmn;m;m2

m cLopxmm oucmo;mn-mumngm :ms__^Lmp»_mø pxoL_oLnwcøuz

pçwmmLm>wm-m:o_m:max_omv

m:_cupmm_wmm›m;wuumxmpmsox:H

m m

mucmogmnmmcwcpummrwmmamsoc_

vøgm wvcmogmn

;muww uxm;wvcH:Louxom

m:_cppmm_mmm›m

m E muø_mvaa: s

oucmogon Lwpmsoxcr cgopxmw pxogvosoc»

_mumsmco_m:ma

mçwcuummrwmmxm

mcmummuza

ømwapmpm :wo muxmgro;mppmxmLmpw_mmLmppmxm;mp»_m#m_Lo

;ogmeoxcHøpxm;_u=H

-;mwmwpmaL

100 lWhua12

m.m m

xgms

_ .:mmm_=m

mmm_?m

gm ;oo

-a:_;mpmm:H

AFNV

wucmogmno

m:_:uumm_mmm›m

mvcmogmn

cgopxmm

mc_cpumm_wmm›m

m

ø pxmLTu=H Lnmcmpz

ø

uøxm

;mama

:Louxwm

mvcmogmn

uxw;_o Lnmcmpz

mumpmuaaz mcwcupmmpmmmzm

m

;apan

soc_

:amma cwxmøs :_ =_

mmm Lmp$_ap= =_ :w

a m .mcox

wucmogma

LoLä:amm amg gp»

mmw;p cmmxm :_xmm: cmmam =_xmmz

amwpcm m:_:xn;omm4

^__V ANFV ^m.V ^«_v ^_ov Avov Ammv Ammv Åqmv

uxmLwucH :Lopxmm

m:_=pumm_omm›m

;mm

m :mmm

mvm_muLnm

op_u op_u og_u op_n op_u opvu

^Qx_V :w

___p Lp* :w ;om ;pm :_ Lp* Lp» Lo» ;ny Ln$ Ln$ Lo*

mucmogoa

Lmumwmu: m gwen; ;m=n4 am; ax4 Qx4 ax4 ax4 Qx4

cgouxmm mmm_wa Lm=p4 cmmxn ;m=n4 ;o:n4 cmmxn ;m=©4 ax4

-mvm=pmoxm:n4 Lm:_xmme =_:_xmms :_xmme

ummgxmumagm

pxm;_a soc? ^o_v ^o_v ^N_V ^w_v ^m_v Amov Åmov Åmov Away Ammv ^wNV Aomv ANNV

m:_=pumm_mmm›m

a8.s»L254^m:

mcmummuzn

;oo Ln$ »gm

mm_Fpøpm mpanx

:mc mm

.p»_mu: Lmpmwm

Lmp»_mp= ;ma+rmp:

-p=m:o_pE:msox _msmu=mmLøm;oç mwmgmoznoga uxmnno_mpTamx -mm:r;mumm=H

u:mo;mnmm:_:pummFmmm›m

Bilaga 2 101 IOU 1979:16 m.N cgouxmm ___a ___p ___p Ågmçp_ mmmw ø _umum_pøpm _pmpm mpø_LQ-mm_=mm;oø.m==ssox

ømø__m ___F _xxmV___h___» ___» ___» Fxxmv^mø_mcm møxuwmmø_on_F_»mø;u_mmanage»Lm:o_umm;n_møuøw;a

xLwmLm+wøLoczeeox

pm;sømxLo.u:_LmcowummwcmmgoLw=o_pøm_:mmLo

Aomv Aoqv^_qVAmqvAvvvAmqvAmvvAmvvAovv mp;o$

wucmogwno

m:_cupmm_mmm›m

uw mucmogoncgopxmmmøguwm mucmxomh mmumgnm wz Lmpm:_Lpm

mcwcuummrmmmzmø m muøpmLp»

uxmL_ucHLnwcmuzumø_mcm;mnmx_;mumøFm:

m mv mm_wcmumumnxm mmLu_noøLu_n »gm_ xmçaseox_ mmwLpø Lmvgmmum cxouxmm___pmm_m:mmmymcm mucmogmam QJ4wwwuQx4___uFooNm ø _m mmm ^N«v ^mVHx FmoHx mu__waHx

pxoxwaLnçcmpagwen; cm;u_m mncmamxm

:_cppmm_mmm›mnuzmuucxgøe-mmcw:pumm_mmm›m

-LmmwumcxLøsmuon;

m soc? mvcmogwa

pxoL_ucH:Lopxmm

m;_cuummFwmm›m

ø mucoogmn cgouxom

uxwgwcsoc?

mc_cppmm_mmm›m

-gr MLM __wp

=o_uE=mcox

møLo_m;mm .p+_mu:

F_wcowpø:;mppm;EømxLmLmmcmgmgwwmcmgh

102 Bilaga 2 SOU

TC:

m.N E

E

-_Lxm>m

m

mcwLmpmm=__muramimmç_

mmm_Tm ;pm^Nm-_mvLopcmg...E &

mmwLoLømc_c

u_=xmwpmpm;øm:_:_Lxm>

Lmm:_;mLmmm:mLh

mpgow Aomv ^omV Armv

oucmogmnom:_:uumm_mmm›m

mucmogmn:Lopxmm

m:w:pumm_wmmxm

ø

pxmLwu:Hgnçcmuz

m

u_

Lmvgmmpm

:Lopxmm

mucmogmnmm_m:m0223

mmm mmo

mçwcmmmaccmumngm

uxm;_oFwcHx .woHx ;mm

Lnmcmpz

uppmpçmpçoxmu__xmLmm

mc_cuumm_mmm›mpmgmpzpmngm

m

soc?

wucmogma

uxm;_u:Hcxouxmm

m:w=uumm_mmm›m

ø

ovcmogmn

:Louxwm

uxmL_osoc_

m:_:upmm_mmm›m

pga

Lwu+_mp:

cowpszmcoxLmmc_Lmpmm:_

mpgow;ny gp»

.pm_mu: øm.;o

p.=xmm#mpm

LmmcwgmgmmmcmgwLmmcwgmgwmmcmxpLmm:_c+Lxm>

V..HWm 4,. nuHm. .a..m. manAu_m .A ,

Statens 1979

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Utbyggt skydd mot höga várd- och Iäkemedelskostnader. S. Naturmedel för iniektion. S. Regional laboratorieverksamhet. Jo. Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. Ju. Konsumentinflytande genom insyn? H, Polisen. Ju. . Tandvården i början av 80-talet. S. . Löntagarna och kapitaltillväxten 1. Löntagarfonder - bakgrund

°°\5J.°'.3>.“.Nr* och problemanalys, E.

E9 Löntagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhets» fördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknadenen introduktion. internationella koncerner och löntagarfonder. E . Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och Soliditet i svenska industriföretag. Vinst- och Iönsamhetsundersökningar. Vinstbegreppet. Den lokala Iönebildningen och företagets vinster - en preliminär analys, E. 4. Lantbrukskooperationen - . Löntagarna ochkautaltillväxten ideologi och verklighet. E. 12. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. Kn, , Konkurs och rätten att idka näring. Ju. 14. Naturvård ochtäktverksamhet. Jo. 15. Naturvård och taktverksamhet. Bilagor. Jo. , Okad sysselsattningc Finansiella effekter I offentliga sektorn. A.

Statens offentliga utredningar 1979

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Avskildhetochgemenskapinomkriminalvården.[41 Polisen,l6l Konkursochrattenatt idkanäring| 13|

Socialdepartementet Utbvggtskydd mot högavård,ochläkemedelskostnader.[1I Naturmedelför iniektion.l2| TandvårdenI börjanav 80»Ialet.I7|

Ekonomidepartementet Utredningenomlöntagarnaochkapitaltillväxten.1.Lontagarnaoch kapitaltillvaxtenl . Löntagarfonder-bakgrundochproblemanalvs,[BI 2. Löntagarnaochkapitaltillväxten2. Densvenskaförmögenhetsfordelningensutveckling.Löntagarfonderochaktiemarknademen introduktion,Internationellakoncerneroch Iöntagarfonder.|9I 3. Löntagarnaochkapitaltillváxten3. Löner,lönsamhetochsoliditeti svenskaindustriforetag.Vinstv och Iönsamhetsundersökningar. Vinstbegreppet.Denlokalalönebildningenochföretagetsvinsteren preliminäranalys.HOI 4. Löntagarnaoch kapitaltillväxten4, Lantbrukskooperationen› ideologiochverklighet,|1 1l

Jordbruksdepartementet RegionallaboratorieverksamheteI3| Naturvårdskommittén.14Naturvårdoch täktverksamhet.[MI 2. Naturvårdochtäktverksamhet.Bilagor.I l5l

Handelsdepartementet Konsumentinflytandegenominsyn?l5l

Arbetsmarknadsdepartementet Ökadsysselsättning.Finansiellaeffekteri offentligasektorn.l16!

Kommundepartementet Svenskakyrkansgudstjänst.Band4. Evangelieboken.l 12!

Anm.Siffrornainomklammerbetecknarutredningarnasnummeri denkronologiskaförteckningen.

KUNGL BlBL. i979-04- 2

?iiiE-KHOLM

Sysseylsattfningsutried nl: ngéhs skäriftlserieg. g. f _

Arb ete§›át 7a||3

i

7 :-

Betänkånden! f

Arbete åt alla SOU 1975:90

V \ Arbete åt_handikappade SOU 1978:14 i . _ V

Regionalpolitiska stödformer och åtgärder SOU 1978:62

U l i I

Sammarjfåttningg

Arbete åt alla , -. V

Arbete åt handikappade

“

_EgipporteriSOU-serien .A _ . i › *

g j Skyddad -

verkstad halvskyddádverksamhet SOU1_977:44

SOU 1977:88- i * Förtidspensiohering g »j : i ,

p_ Betingat SOU 1977:89 . 1 v-

arbetsföra g j;

Anställ_ injg=aVEarbetShandikappade i stat och. kommun SOU 1977:90 Energi, struk-turomvándlingrqlcrh sysselsättning SOU 1978:22 › Kvinnors förvärvsarbete öchförvärvshinder. =-

En undersökning i

;Borås 0th Sundbyberg SOU 1978:28 V . , i

p_ .

Kommunernasmedverkan i

sysselsättningsplanering SOU_;1 97,8 1423:; ñesortillarbetetSOU1978:571w _ V . . z

_:_

Okad sysselsättning -ifvfinansiellex, effeKteri off_ ntliga ÅsektOrnSOUVUJ 216.

g , öktöber197.61+;:3O;ápril 1977; T

.ésülta“t“redvov isning .och a na lyser. :av en ejnkätundersölçn ing

g ochüförtidspensiön blandrñänli-Uppsal

Fginansielláçkalkyler förcrehabiIiteringsinsatsér i f 22

:p isödêrtälje* I 3 _ De ,anställdas faktiska ;och ö k deçarbetstide 4

i Förundersökning y för-tidfspe_ ionéring-utañtorfdet-

ArbetsnfiiIpncH hälsa

_g et§máfr_k»“r°1“áden

;ISBN 191-3344741*

_ ;issiv p375g25Qx