SOU 1979:30

Lotterier och spel : huvudbetänkande

LO'lTERl R OCH SPEL

BILAGEDELTILL LOTTERIUTREDNINGENS HUVUDBEFANKANDE

mGZåZQEmGD>DI meDZZGmEbEEFOA j_FdeOSE

Aun—m IDO mmEå

'. "'|'-"".?" ' . ; -* . , .... ' ."'l"'| ' ! | ' I » i .. . | ”um'. ||! £... ' ' få"); _ '-....* '... *. ...-' ..

. .,, '.' f..-. ' ., . |l "' "'|' ".:. * '- *. ".'"" i"'"' 'i." * * "! ul

! '#rr' J'F'IE'Z." * .' ..

'N». .. '.. "|!" ' '. |.'-. * . . || rl'lur '! I ”"::,— I I | ' '. . ' . * _ .l'. . ' i ' ' » . . ".. P ' i. . ': NL:"! |* !. 1. .' .. 'l',

..'""" ...... ' . llll1'II ' | r

. .**" . . —.* *. "i; . ' ':'.1 1 . . ' | . .. '."'""" ,jj. 3,1, - ..... ”'i'" '.'-"D;..h

mX

6

beslut vid 1971 års riksdag (prop. 1971:171, NU 1971252, rskr 1971:357).

Vid remissbehandlingen av lotteriutredningens betänkande har emellertid från några håll ifrågasatts, om inte samhällets reglering av lotteriverksamhe- ten behöver underkastas en mera genomgripande utredning. Det har fram— hållits att en enhetlig grundläggande syn på dessa frågor saknas, vilket bl. a. lett till att gällande regler inte sällan upplevs som motsägelsefulla och irrationella. En ingående analys av lotterimarknadens villkor och lotteriernas betydelse för de anordnande organisationernas ekonomi har ansetts vara be- hövlig som underlag för samhällets åtgärder på området. Åtskilliga av de ideella organisationer, som yttrat sig över betänkandet. har uttalat farhågor för att vissa av de åtgärder utredningen föreslagit skulle ha mycket ogynn- samma verkningar på organisationernas möjligheter att genom lotterier skaffa de inkomsttillskott som behövs för organisationernas verksamhet.

Som jag anfört i prop. 19711171 synes mig de synpunkter som sålunda framkommit vägande. Lotteriförordningen är utformad på grundval av ut- redningar under 1930-talet, och huvudprinciperna i förordningen har inte blivit föremål för någon prövning sedan dess. Mot bakgrund av den snabba samhällsutvecklingen torde tiden nu vara mogen för en grundläggande utred- ning om lotteriverksamheten och dess reglering i dagens samhälle. Härtill kommer att utvecklingen på lotteriområdet har medfört åtskilliga nya pro- blem av mera teknisk natur, nya former för lotterier och lotteriliknande spel har uppkommit etc. Sådana problem har endast till en del kunnat lösas tillfredsställande inom ramen för lotteriförordningen. Lotteriutredningen har med utgångspunkt iden gällande förordningen föreslagit ytterligare åtgärder för effektivisering av föreskrifterna. Uppenbart är emellertid att de åtgärder som skall vidtas bör grundas på en genomtänkt uppfattning om syftet med och verkningarna av samhällets reglering av lotteriverksamheten.

Med hänsyn till det anförda bör — som förutskickats i prop. 19712171 — en utredning av grunderna för samhällets reglering av lotteriverksamheten göras av särskilt tillkallade sakkunniga. Det förekommer många olika typer av lotterier och lotteriliknande spel. De lotterier som omfattas av lotteriförordningen kan i stort sett hänföras till någon av följande typer: varulotterier i form av sedellotterier, bingo, roulett, spelautomater och s. k. marknads- och tivolinöjen samt penninglotteri, tips och totalisatorvadhållning vid hästtävlingar. När jag har angett att utred- ningsuppdraget bör avse lotteriverksamhet, har jag inte avsett att uppdraget skall strikt begränsas till vad som enligt lotteriförordningen utgör lotteri. Tvärtom är avsikten att de sakkunniga skall närmare pröva, vilka verksam- hetsformer som bör omfattas av en reglering på detta område. Bl. a. torde reklamåtgärder av lotterityp och de 5. k. spel som bedrivs i samband med kedjebrev böra granskas i detta sammanhang.

Även om sålunda utredningen avses gälla lotteriverksamhet i vid mening, bör beaktas att tips och penninglotteri bedrivs i statlig regi och är underkas- tade särskilda föreskrifter. Likaså råderi fråga om vadhållning med totalisator vid hästtävlingar särskilda förhållanden med ett specifikt kontroll- och skat- tesystem, som f. n. övervägs inom trav- och galoppsportsutredningen. Det är visserligen naturligt att de sakkunniga vid sina allmänna överväganden beaktar också de nu berörda lotteriformerna och bör vara oförhindrade att lägga fram de förslag om dem som följer av de principiella ställningstagande-

• Sida 7
•  Original

na. [övrigt torde emellertid anledning saknas att i detta sammanhang gå in på en närmare granskning av tips och penninglotterier i statlig regi eller av totalisatorspelet.

Utredningen bör ha som utgångspunkt att lotteriverksamheten alltjämt skall vara underkastad offentlig reglering. Detta är nödvändigt i första hand för att konsumenternas (lottköparnas) intressen i fråga om vinstkvalitet och kontroll av lotteriets bedrivande skall tillgodoses. Det är också uppenbart att det bör vara en samhällsuppgift att bestämma för vilka ändamål lotterier skall få anordnas. Anledning saknas att frångå den nu gällande grundsatsen att behållningen av lotterier bör antingen tillfalla det allmänna eller användas för ideell verksamhet.

För att få ett underlag för sina överväganden bör de sakkunniga analysera förhållandena och utvecklingstendenserna på lotterimarknaden företrädesvis från ekonomisk synpunkt. De sakkunniga bör i samband därmed belysa lotteriernas betydelse för de ideella organisationernas ekonomi. Denna granskning bör kunna ge underlag för bedömningen av hurorganisationernas verksamhet påverkas av olika föreskrifter om bedrivande av lotteri.

Mot bakgrund av analysen av de faktiska förhållandena på lotterimarkna- den bör de sakkunniga i första hand söka formulera de grundläggande principer som bör gälla för samhällets reglering av lotteriverksamheten. Des- sa allmänna överväganden bör ha en praktisk inriktning, så att de kan tjäna till ledning vid utformningen av författningsbestämmelser och så långt möjligt även vid myndigheternas bedömning av tillämpningsfrågor.

Av central betydelse vid de principiella övervägandena är frågan för vilka ändamål lotterier skall kunna anordnas. Med den utgångspunkt som förut har angetts bör de sakkunniga överväga, hur dessa ändamål skall preciseras och hur olika ändamål bör prioriteras. Med ledning av dessa överväganden bör diskuteras, vilka typer av sammanslutningar som bör få rätt att anordna lotterier. I detta sammanhang bör även beaktas de problem som kan uppstå i samband med att lotterier anordnas av såväl moderförening som stödför- eningar eller av olika sektioner inom en organisation.

De allmänna övervägandena bör leda fram till en närmare diskussion om hur reglerna för samhällets tillsyn och kontroll över lotteriverksamheten skall utformas. Därvid måste beaktas dels konsumenternas (lottköparnas) intres- sen i fråga om lotteriverksamhetens vederhäftighet och vinsternas antal och kvalitet, dels lotterianordnarens intresse av att lotteriet ger ett rimligt överskott. Reglerna bör vidare säkerställa att lotterier inte anordnas för obe- höriga ändamål och att resultatet av ett lotteri kommer avsett ändamål till godo. Härvid bör uppmärksamhet ägnas bland annat åt frågan om insyn i och kontroll av företag, som mot ersättning sköter lotteriverksamhet för till- ståndshavares räkning. De sakkunniga bör beträffande tillsynsfrågorna kunna i betydande grad bygga på lotteriutredningens förslag, med beaktande av remissinstansernas synpunkter. Utredningen bör emellertid inte vara bun- den till dessa förslag och synpunkter.

Eftersom avsikten är att utredningen skall ge en allsidig belysning av lotteriverksamheten, bör de sakkunniga ta upp till behandling också andra frågor rörande sådan verksamhet än de förut nämnda, i den mån de kommer upp under utredningens gång. För tydlighets skull vill jag påpeka att även frågan om utländska tips- och lotteriföretags verksamhet i Sverige faller

• Sida 8
•  Original

under utredningsuppdraget. Det ärinte ovanligt att utländska lotterier bjuds ut på den svenska marknaden i strid mot lotteriförordningen. Det är angeläget att denna verksamhet så långt det är möjligt förhindras.

Av bl. a. lotteriutredningens betänkande och remissyttrandena över det framgår att lotterieri form av mekaniska spelautomater och rouletter erbjuder särskilda kontrollsvårigheter. Vidare har framhållits, att lotterier och liknan- de spel ofta drivs i otillåtna former. 1 flera remissyttranden över betänkandet har understrukits behovet av åtgärder mot sådan verksamhet. Det illegala spelet synes ha fått en betydande omfattning. Jag delar uppfattningen att det är mycket angeläget att komma tillrätta med de nu nämnda missförhållan- dena. I detta sammanhang vill jag emellertid erinra om att punktskatteutred- ningen i sitt nyligen avlämnade betänkande (Ds Fi 1972:2) Skatt på spel lagt fram förslag till beskattning av spel på automater samt roulettspel och bingospel. Förslaget innefattar även regler för tillståndsgivning beträffande sådana spel. Vidare behandlar utredningen vissa åtgärder som riktar sig mot det illegala spel, som nu förekommer. Bl. a. tar utredningen upp frågan om att i Sverige tillåta kasinoverksamhet av internationell typ under statligt överinseende. Vid den av mig förordade utredningen rörande regleringen av lotteriverksamheten bör i avvaktan på prövningen av punktskatteutredning- ens förslag de därav berörda frågorna inte tas upp till närmare behandling.

Slutligen vill jag beröra frågan om beskattningen av lotterierna. Lotteri- vinster beskattas enligt förordningen (1928376) om särskild skatt å vissa lotterivinster (ändrad senast 19661219). I fråga om varulotteri utgår i all- mänhet skatt med 30 % på vinster, vars värde överstiger 200 kr. Vidare skall enligt 28 & stämpelskatteförordningen (1964308, 28 & ändrad 197111107) för lotteri, som anordnas efter tillstånd och som avser andra värdeföremål än pengar, erläggas stämpelskatt med 5 % av det sammanlagda insatsbeloppet i den mån det överstiger 15 000 kr. Avsikten är inte att dessa beskattnings- regler skall prövas närmare i detta sammanhang.

Utredningen bör utmynna i förslag till författningstext. Därvid får på grundval av utredningen bedömas, om en ny författning bör ha samma huvuddrag som den nuvarande lotteriförordningen eller om bestämmelserna bör få en annan form och eventuellt delas upp på flera författningar.

På grund av det anförda hemställerjag att Kungl. Maj:t bemyndigar chefen för handelsdepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga med uppdrag att utreda regleringen av

lotteriverksamheten, att utse en av de sakkunniga att vara ordförande, att besluta om experter, sekreterare och annat arbetsbiträde åt de sakkunni-

ga.

Vidare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreskriver att de sakkunniga får samråda med myndigheter samt begära uppgifter och yttranden från dem, att ersättning till sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946394), om ej annat före- skrivs, att kostnaderna för utredningen skall betalas från tionde huvudtitelns kommittéanslag.

• Sida 9
•  Original

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamö— ter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Tilläggsdirektiv (Dir. 1978z40)

Beslut vid regeringssammanträde l978.04.20

Departementschefen, statsrådet Mundebo, anför.

En grundläggande förutsättning för en målmedveten reformpolitik och för en tryggad sysselsättning i framtiden är att den ekonomiska politiken under de närmaste åren ges en sådan inriktning att balans i samhällsekonomin skapas och att den internationella konkurrenskraften återupprättas. Den till- växtpotential som finns i den svenska ekonomin måste under de närmaste åren väsentligen reserveras för att återta förlorade marknadsandelar, öka exporten och näringslivets investeringar samt genomföra den nödvändiga strukturomvandlingen i näringslivet. För den offentliga sektorns del innebär detta att något nämnvärt utrymme för nya kostnadskrävande åtaganden inte föreligger under de närmaste åren.

Statens budgetpolitik har förts med dessa utgångspunkter. Strävan har varit att begränsa automatiska kostnadsökningar, genomföra direkta bespa- ringsåtgärder, finansiera angelägna nysatsningar genom omfördelningar av medel, öka intäktsfinansieringen genom avgiftshöjningar, öka kraven på myndigheternas decentraliserings- och rationaliseringsverksamhet samt att senarelägga vissa mindre angelägna program och åtgärder.

Behovet av statsfinansiell restriktivitet kan förutses komma att gälla med oförändrad eller ökande styrka under de närmaste åren. Det är därför nödvän- digt att fullfölja den strama utgiftsprövning som präglat budgetarbetet för budgetåret 1978/79. Ökad vikt måste läggas på en omprövning av pågående verksamhet inom den offentliga sektorn. Effektivitetsvinster inom myndig- heterna måste tas till vara för att begränsa kostnadsökningarna. Genom be- slut den 2 mars 1978 har regeringen utfärdat anvisningar av denna innebörd vad gäller myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1979/80. Vidare har regeringen utfärdat särskilda anvisningar till vissa myndigheter rörande deras anslagsframställningar.

Många av de kommittéer och särskilda utredare som har förordnats av regeringen arbetar, inom ramen för utfärdade direktiv, med omfattande ut- redningar rörande olika samhällsfrågor. Kommittéernas förslag är ofta av den arten att ett genomförande påverkar statsbudgeten. Med de utgångspunkter rörande den statsfinansiella situationen som tecknats här är det uppenbart att något nämnvärt utrymme för genomförande av kostnadskrävande kommit- téförslag inte kommer att föreligga under de närmaste åren. Kommittéerna bör därför noga överväga hur eventuella kostnadskrävande förslag skall kunna finansieras genom omprövning av pågående verksamhet och omför- delning av befintliga resurser inom det område kommitténs förslag avser. Det är också uppenbart att ett förverkligande av nya förslag underlättas om det kan ske successivt. Kommittéerna bör också göra en prioritering mellan angelägna önskemål inom utredningsområdet. Kommittéerna bör vidare så omsorgsfullt som möjligt belysa de indirekta effekter i form av exempelvis

• Sida 10
•  Original

ökad administration och byråkrati för myndigheter och enskilda som förslagen kan medföra. Slutligen ligger det i sakens natur att i rådande läge sådana förslag kommer att visa sig enklast att genomföra som inte medför några tillkommande kostnader. Kommittéerna bör därför inrikta sig på att finna sådana lösningar.

Jag hemställer att regeringen utvidgar kommittéernas och de särskilda utredarnas direktiv i enlighet med vad jag här anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

• Sida 11
•  Original

Bilaga 2 Hearings

Nr 1: Polisintendent Jan Värnhall, polismyndigheten i Göteborg, den ljuli 1975

Värnhall har handlagt lotteriärenden i Göteborg sedan år 1967. Som sekrete- rare i Föreningen Sveriges polismästare hår han även haft tillfälle att i viss utsträckning jämföra sina erfarenheter från Göteborg med synpunkter från andra polisdistrikt. För de stora polisdistrikten — Stockholm, Göteborg och Malmö — är lotteriverksamheten ett mycket bekymmersamt kapitel beroende på bristerna i lagstiftningen samt frånvaron av närmare anvisningar till den- na. ] Göteborg förekommer årligen ca 2 40010tteriärenden hos polismyndig- heten. Detta sysselsätter tre handläggartjänster. Den detaljreglering, som tillståndsmyndigheten enligt praxis måste gå in på, är mycket besvärlig och förorsakar problem och tidsspillan för personalen. Till följd av bl. a. nämnda brister i lagstiftningen kan arbetsledare och beslutande inte ge klara och enkla generella direktiv för handläggningen utan måste i stor utsträckning ge anvis- ningar för det enskilda fallet.

lj? lotteriförordningen inger f. n. inga tolkningsbekymmer med undantag av kravet att för tillstånd erfordras att lotteriet anordnas för allmänheten och att lotteritillstånd inte får ges till en sluten krets. Sedan Postens ldrottsklubbi Malmö är 1973 av Kungl. Maj:t fått avslag på ansökan att spela bingo under motivering att föreningen hade sluten karaktär beviljades SJ idrottsförening, Postens lF m. 11. ”korporationsidrottsföreningar" inte längre lotterier. Fråga har nu uppkommit om man motsättningsvis kan säga att lotterier anordnade endast för medlemmar i dylika "slutna" föreningar icke är anordnade för allmänheten. Ofta kan medlemsantalet för sådana föreningar uppgå till flera tusen. Eftersom detär ovisst var gränsen går mellan för allmänheten anord- nat lotteri och övriga lotterier, uppstår ofta frågan om lotteri enbart för t. ex. en korporationsidrottsförenings medlemmar får anordnas utan tillstånd.

Det kan ifrågasättas vad regleringen av anmälningslotterierna tjänar för syfte. Polisens möjlighet att utöva någon som helst kontroll över dessa lotterier är mycket liten för att inte säga helt utesluten. Man kan knappast tvinga någon att ha tryck på 2 ä-lotterna, varför det är svårt att kontrollera om fusk föreliggeri fråga om t. ex. antalet lotter. Vinstvärdegränserna för sådana lotterier är 10 respektive 15 kronor. Huruvida 15-kronorsgränsen hålls är mycket svårt att kontrollera. De större anordnarna, t. ex. nöjesfälten, kan genom fördelaktiga köp få varor till en mycket låg prisnivå. Att därefter bestämma varans försäljningsvärde torde vara ogörligt.

• Sida 12
•  Original

12

Beträffande 3 & a)-lotterierna kräver polismyndigheten i Göteborg påtryck på lotterna för att möjliggöra kontroll av att 3000-kronorsgränsen hålls. Anordnarna har mycket svårt att förstå detta krav. Man tycker att lotterna blir för dyra i förhållande till det relativt lilla insatsbeloppet.

Ett särskilt bekymmer för polisen är hur man skall agera vid en anmälan om lotteri då man finner att tillställningen inte anordnas till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål. Polisen är skyldig att upptaga anmälan och bör utfärda anmälningsbevis. I detta kan man visserligen påpeka att lotteriet icke torde kunna avhållas i enlighet med lotteriförordningen men det 'är orealistiskt att tro att möjlighet finns att avsätta polisresurser för att konstatera om lotteriet ägt rum, att inhämta upplysningar om tillställningens art, karaktär osv. och därefter inleda förundersökning och få saken prövad. Värnhall ifrågasätter mot bakgrund härav om man inte borde undersöka möjligheterna till att reglera anmäl- ningslotterierna på samma sätt som gäller för tillståndslotterierna. 1 samman- hanget bör uppmärksammas att fråga ofta är om stora omsättningssiffror.

För att få tillstånd att anordna lotterier ställs vissa krav pa" sökanden. Denne skall vara enjuridisk person med viss organisatorisk stadga i sin uppbyggnad. Tillståndsmyndigheten skall vidare kontrollera vilken allmän verksamhets- inriktning sökanden har och dessutom undersöka vartill lotterimedel skall användas. 13 & b) lotteriförordningen anges endast att medlen skall användas till bl. a. välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål. Övriga delar av myndighetens agerande —jfr kravet att tillståndshavaren skall vara juridisk person — hänger s. a. 5. helt i luften och får utgå från uttalanden som gjorts bl. a. av JO. Eftersom ändamålet framstår som det viktiga enligt lotteriför- ordningen, kan det vara svårt att förklara för sökanden att det även ställs formella krav på denne.

Kravet på att sökanden skall ha en särskild organisatorisk uppbyggnad har lett till orättvisa förhållanden. 1 Göteborg finns exempelvis olika länkorga- nisationer. En av dessa har en distriktsstyrelse för Göteborg och arbetar i övrigt på stadsdelsföreningar, som var och en har egen stadga, styrelse, kassabok och bokföring i övrigt. De senare är klart fristående juridiska personer och är alltså kvalificerade för att få lotteritillstånd. En annan länkorganisation har central bokföring och kassaföring men har i övrigt samma strukturella uppbyggnad. Denna organisation betraktas emellertid som en enhet, varför stadsdelsföreningarna inte kan få lotteritillstånd. Andra organisationer, i synnerhet nykterhetsorganisationer, uppträder under olika beteckningar, men vid kontroll av medlemsmatriklarna finner man att organisationerna är i stort sett identiska.

En "sluten förening" får inte meddelas lotteritillstånd. För allmänheten kan det emellertid te sig egendomligt att en kyrklig syförening bestående av 15 damer som arbetar för humanitär hjälp inom och utom landet kan få ett lotteri medan t. ex. en korpidrottsförening med 1 300 medlemmar inte kan få detta.

Bedömningen av sökandens allmänna verksamhetsinriktning hänger intimt ihop med frågan om ändamålet, vartill den eventuella behållningen skall gå. Frågan om huruvida det angivna ändamålet är kvalificerande för lotteri är f. n. svårbedömd och myndigheterna har strängt taget ingenting att hålla sig till utan står här inför en administrativt svårhanterlig situation. För

• Sida 13
•  Original

myndigheterna är det vidare många gånger svårt att reda ut logiken i vissa prejudicerande beslut. Kaninavel berättigar exempelvis till lotteritillstånd men inte greyhoundsavel.

Det har under senare tid kunnat iakttagas att man med lotterimedel i allt större utsträckning önskar gå in på det kommunala och det sociala området. Man ställer sig frågan om lotterimedel över huvud taget skall få användas för ändamål,som det bör ankomma på stat eller kommun att ombesörja. En Hem och Skola-förening ville exempelvis anordna lotteri för att bygga lekredskap på skolgården. Tillstånd för detta ändamål lär man ej kunna lämna. Rent praktiskt får myndigheten lösa ett sådant fall på så sätt att man föreslår sökanden ändra på ändamålet och ange att medlen exempelvis skall användas till fritidsverksamhet bland rektorsområdets barn och ungdom.

1 vissa fall ger ändamålsfrågan särskilt stora praktiska svårigheter. Enligt praxis kvalificerar exempelvis skolresa inte för lotteri men däremot studie- resa. Studieresan kännetecknas i hithörande avseende av att den sker enligt särskild plan. Sålunda får man hos myndigheten gå igenom frågan med läraren och försöka utröna om resan sker enligt sådant program att resan är att anse som studieresa. Lotteri för underhåll av fast egendom är möjligt men däremot inte om medlen skall användas till att anskaffa sådan egendom. Om sökanden emellertid anger allmänt att lotteriet skall främja t. ex. scoutverk- samhet utan att det specificeras att avsikten är att anskaffa fast egendom kan ärendet komma att passera utan anmärkning. Härefter kan anordnaren, utan att risken för myndighetens upptäckt av förhållandet är påtagligt stor, använ- da medlen till fast egendoms anskaffande.

Det förekommer fall då sökanden räknar upp en stor mängd ändamål vartill behållningen i lotteriet skall användas. Om ett av ändamålen inte är godtagbar uppstår frågan om detta skall medföra heltavslag på ansökan eller om man skall gå in och försöka styra saken så att ansökan ändras. Skall myndigheten sedermera kontrollera fördelningen mellan ändamålen? Det senare förutsätter en rätt stor efterorganisation, som inte finns.

De politiska partierna eller närmare de 5. k. satellitorganisationerna till de etablerade partierna i riks- och kommunalpolitiken kan ge problem. Sådana organisationer är direkt eller indirekt anslutna till ett parti, men vars beteckning man ibland gömt mycket väl. Bland studentkårsgrupperna i Göteborg är det t. ex. svårt att med ledning av stadgaroch namn se vilket parti man stödjer.

Polismyndigheterna får ägna sig åt ett rätt omfattande kompletteringsar- bete. Det kan ofta vara svårt att få en sökande att ange vad föreningens verksamhet närmare består i. Ofta är ansökningarna även i övrigt utformade så att det inte finns mycket att ta på. Kompletteringar fordras och man hamnar många gånger i en bekymmersam cirkulation. För Göteborgs del gäller det cirka 30 procent av ärendena. På grund av det stora totala antalet lotteriärenden blir mängden kompletteringar sådan att man får en administ- rativt sett ohållbar situation. Ofta får man in ansökningar från föreningar av mycket diffus beskaffenhet varför kontroll får ske av vad de har för styrelse och stadga. Polismyndigheten ägnar sig även i inte ringa utsträckning åt att "bilda föreningar". Detta är särskilt vanligt på det kyrkliga området. Hem och Skola-föreningar är vidare exempel på föreningar som också är organisato- riskt sett rätt "lösliga”. Medlemsregister saknas i regel. Det går endast att

• Sida 14
•  Original

konstatera att ett visst antal medlemsavgifter influtit. Här snuddar man också vid problemet hur stor omslutning som lotteriet bör ha i förhållande till en förenings medlemsantal. Många sökande är föreningar av tillfällig art. 1 Göteborg har man infört den gränsen att föreningen måste ha funnits till åtminstone i ett år och att den har producerat någon form av kassabokför- ing.

Beträffande den beräknade behållningen tillämpar polismyndigheten i Göteborg ingen princip innebärande att beräknad behållning i lotteriet skall uppnå 30 procent. Rent allmänt utgör behållningen inget bekymmer. Den ligger i genomsnitt på mellan 50 och 60 procent. Ofta förekommer skänkta vinster och låga omkostnader m. m. Ett markant undantag får dock göras för de lotterier som helt administreras av serviceföretag. De kyrkliga syförening- arna redovisar många gånger en nettobehållning som överstiger den tillåtna högsta omslutningen.

I fråga om redovisningen av lotterier får polismyndigheten in en av kontrollanten undertecknad redovisning. En öppen fråga är dock om redovisning kan tvingas fram vid anmälningslotterier. [ mån av tid kontrol- leras handlingen mot kalkylen och resultatet räknas fram. Därefter går handlingen till arkivet. Vad anordnaren använder lotterimedlen till har polismyndigheten små möjligheter att kontrollera. Vid nästa ansökningstill- fälle kan detta ske vid genomgång av exempelvis kassaboken. men det finns inte möjlighet att hinna med detta i varje ärende. En särskild fråga är efter vilka principer denna kontroll skall göras. Vissa sökande, i synnerhet de politiska partierna, uppskattar inte en begäran om att tillhandahålla kassa- böcker för kontroll av vartill pengarna närmare använts.

lnom lotteriregleringen har man alltså numera ett diffust krångligt kontrollsystem i ena ändan och praktiskt taget ingen kontroll i den andra.

Beträffande kontrollen kan man aldrig upphöra att förvåna sig över konstruktionen i dessa ärenden där statlig kontrollverksamhet utförs som extraarbete av personer, som är betalda av den som de skall kontrollera. Det är erbarrnligt att kontrollanterna sålunda skall gå till den professionelle lotteri- anordnaren och be att få ut sina pengar. När problem härvidlag uppstår skall dessutom tillståndsmyndigheten behöva inträda. 1 Göteborg används polismän som kontrollanter. De är kunniga och duktiga, men det är inte tillfredsställande att kontrollanter arbetar vid tillståndsmyndigheten. Hu- vudparten av polismästarna i landet torde anse att kontrollen bör skötas av polisen utomstående personer, helst av bokföringskunnig personal.

Vilka lotter som kan accepteras och vad som gäller i det ena eller det andra avseendet i fråga om lotterier är ett stort bekymmer för de tillståndsgivande myndigheterna. Det finns många olika lottyper vilket ger upphov till inte bara bekymmer för tillståndsmyndigheterna och kontrollanterna utan som även ligger till grund för en rätt omfattande olaga lotteriverksamhet.

Ifråga omfusk föreligger ett stort mörkertal. Man är här ute på tunn is, och mycket blir rena gissningar och antaganden. Ifråga om de vanliga lotterierna. där ingen inblandning av professionella lotterianordnare förekommer, finns det troligen mängder av fel och felaktiga beteenden som dock närmast är av formell art och inrymmer, såvitt framgått vid samtal med kontrollanter och andra, sådant som man kan förbise med.

1 de fall där professionella lotterianordnare medverkar och där sålunda

• Sida 15
•  Original

lotteriets karaktär ändras från att vara enbart ideellt syftande till att bli en handelsvara, förekommer det troligen inte några direkt brottsliga förfaranden utom i undantagsfall. Däremot är man inne på beräkningsmetoder och affärs- mässiga synpunkter, som lotteriförordningen inte är skapad att möta. Föreningarna är ute efter att få ett bestämt belopp och vänder sig därför till en professionell lotterianordnare, som säljer slut lotteriet och tillhandahåller föreningen det överenskomna beloppet. Det skulle vara förvånande om en sådan arrangör uppsåtligen försökte fuska med t. ex. lotter eller med vinster eftersom man torde komma på sådant med en gång. Det är inte där pengarna finns att hämta.

För närvarande ligger en icke ringa del av lotterierna i händerna på professionella arrangörer, serviceföretag. Somliga av dem sköter verksam- heten anmärkningsfritt. Arrangörerna behöver inte bedriva någon aktiv marknadsföring, åtminstone inte i Göteborg. Mestadels tar anordnaren den första kontakten. Sedan sköter lotteriarrangören alltihop från början till slut. Det enda sökanden över huvud taget behöver göra är att skriva under tillhandahållna handlingar. Allt äri högsta grad rationaliserat. Hos polismyn- digheten i Göteborg vill man emellertid betrakta ansökningen som den formellt ser ut, nämligen att det är föreningen i fråga som söker ett lotteri. All korrespondens ställs sålunda till föreningen och någon kontakt sker som regel inte med arrangören. Detta medför dock att kompletteringar kan ta lång tid. Serviceföretagens medverkan underlättar emellertid ofta tillståndsgivningen, eftersom man hos företagen vet respektive tillståndsmyndighets egenheter. 1 lotterier med professionella arrangörer föreligger det svårigheter för myndig- heterna att kontrollera penningflödet och kostnadsmängden. Hos de stora bolagen har man inte möjlighet att se hur kostnadsfördelningen ligger på det enskilda lotteriet eftersom man där skär alla rakt över. Man använder, särskilt beträffande varuhuslotterierna, fasta offerter med fasta summor. Myndighe- terna har mycket små möjligheter att kontrollera de reella kostnaderna.

Lotteri/örsäljning på allmän plats kräver tillstånd enligt allmänna ordnings- stadgan. Enligt denna har kommunen vetorätt, varför kommunen i själva verket bestämmer i vilken utsträckning man skall tillåta sådan försäljning. 1 Göteborg finns för varje kvartal 108 försäljningstillfällen. Polismyndigheten brukar under samma tid få in mellan 200 och 300 ansökningar. Lotterian- sökan blir således mereller mindre en bisak. I själva verket blir polisstyrelsens beslut, att en viss anordnare skall få tillgång till försäljningsplatsen, det som styr lotterifrågan. Vilka fördelningsregler man härvidlag skall ha finns inget klart uttalande om. Emellertid finns det allmänna platser som inte är i kom- munens ägo, bl. a. stora innetorg. I fråga om många av dessa har de professionella lotterianordnarna tecknat avtal med vissa bostadsbolag om att få hyra försäljningsplatser. Det är stor efterfrågan på sådana platser. Priserna för hyra av sådana lotteriplatser har rasat i höjden. Ofta uppgår hyran till ett par tusen kronor i månaden. Det är i dessa fall av vikt att hålla ordentlig kontroll på när lotteriet började och när det avslutades, bl. a. för att tillse att hyra ej debiteras för längre tid än den i verkligheten använda tiden.

Polisverksamheten bör så mycket som möjligt ej belastas med verksam- heter, bl. a. lotterier, vilka i första hand inte uppfattas såsom polisiära. Lotterikontrollen går i allt väsentligt ut på en pappersmässig och bokförings- mässig kontroll. som är mycket svår att inrymma under den typ av verksam-

• Sida 16
•  Original

het som polisen i övrigt bedriver. Denna har inte en sådan inriktning att lotteridelen känns normal inom polisarbetet.

Nr 2: Svenska Korporationsidrottsförbundet vid utredningens sammanträde den 3 mars 1977

Deltagare:

Elof Rörvall, verkställande direktör i Svenska Korporationsidrottsförbundet, Ingvar Lundberg, Postens idrottsförbund, Nils Larsson, SJ:s idrottsför- bund.

R ärva/I

Svenska Korporationsidrottsförbundet är organiserat i länsförbund som är direkt knutna till länsgränserna samt lokala förbund i varje kommun. Vi har fler förbund än det finns kommuner eftersom organisationen inte på alla platser har följt med i de förändringar som kommunsammanslagningarna har medfört. Till varje lokalförbund är klubbar och föreningar anslutna. Vi har för närvarande 15 000 större och mindre klubbar anslutna till oss. Lokalförbun- den kan ha fler eller färre klubbar anslutna. Det kan växla mellan fem och tio och upp till 1 700 klubbar som är fallet i Stockholms lokalförbund.

Totalt inom organisationen har vi ca 90 000 frivilligt arbetande ledare för verksamheten. De brottas ofta med problem att i lokalförbunden klara ekonomin och verksamheten. Därför känner vi det som mycket angeläget att under utredningens arbete få tillfälle att redovisa vår syn på den nuvarande tillståndsgivningen när det gäller lotteriverksamhet innan nya bestämmelser fastställs.

Med den lotteriförordning som nu gäller uppstår för oss i vissa fall svårighe- ter att få lotteritillstånd. Vi anser att man inte borde behandla bestämmelser- na så restriktivt som man gör idag.

Våra lokalförbund och föreningar vill framför allt anordna motionsbingo- lotterier. Huvudsyftet är inte att tjäna på lotteriet utan främst ett medel att stimulera människor att gå ut och motionera i stället för att sitta inne och vara inaktiva. I detta sammanhang menar vi att man bör ha olika regler för vad vi kallar vanliga lotterier och innebingolotterier i förhållande till motionsbingo- l'otterier. Vi vill gärna se att generösare regler skapas, kanske intill ett visst belopp, som kan vara av sådan art att det inte krävs annat än anmälan för att få anordna lotteriet.

Vid tolkningen av nuvarande bestämmelser sägs att klubben, för att anordna lotteri, skall fungera så att vem som helst kan bli medlem, antingen det gäller motionsbingolotterier, vanlig bingo eller andra typer av lotterier. Vi menar att detta synsätt är alltför restriktivt. De flesta av våra klubbar är inte enbart till för de anställda i företagen. Vi pläderar för att de anställdas familjer och de som pensioneras från sina tjänster i företaget skall vara med i klubbar- nas verksamhet och detta tillämpas också i stor utsträckning. Därför menar vi att en sådan klubb måste kunna bedömas som en klubb, där vem som helst kan bli medlem, i synnerhet som det i de flesta fall är fler medlemmar utanför

• Sida 17
•  Original

företagets ram än anställda som därmed kommer med i verksamheten.

På sista tiden har vi märkt att länsstyrelser avslagit lotteriansökningar på grund av att man betraktar klubbarnas verksamhet som rent intern fastän man där verkligen även inbjudit allmänheten mera regelbundet till olika arrangemang.

1 den delen menar vi att det inte är förenligt med den ideologi vi företräder, när det gäller att få människorna ut i regelbunden motion i friskvårdande syfte. Det är säkert bekant att vi som regel inte driver arrangemang med prestationsbundna resultatlistor och delar ut priser efter det. Istället rekom- menderar vi våra lokala förbund och klubbar att inbjuda människor och stimulera deras deltagande genom att utdela priser enligt Iottningsmetoden. Om t. ex. 150 personer deltar. delar man vanligen ut tio priser. De lottas ut oberoende av vilka resultat deltagarna presterat eller vad de gjort.

Jag kan väl ärligt säga att man genomför sådana utlottningar runt omkring i landet även utan tillstånd, fastän det rent bestämmelsemässigt skulle vara tillstånd eller anmälan. Vi menar att det skulle finnas möjligheter att få sådana regler, att det inte skall behövas tillstånd för att lotta ut dessa stimulanspriser. De priser som delas ut är oftast gåvor och har så låga värden att det inte heller skall utgå lotteriskatt. Det är inte främst fråga om att göra intäkter utan helt enkelt att få människor ut i aktiviteter och stimulera dem att motionera. Men utgifter finns för arrangemangen oaktat funktionärerna inte har något betalt. Därför är det även viktigt med vissa inkomster.

Detta är kortfattat de problem vi har. Vår förhoppning är att våra ledare skall få det lättare att arbeta i fortsättningen genom att få bedriva mindre lotterier, helst utan tillstånd.

Larsson

Vårt förbund — SJ:s Idrottsförbund — har en riksomfattande verksamhet organiserad i föreningar på de olika platserna. Vi har en verksamhet som vi betraktar som lika "öppen" som många andra verksamheter, som idag inte har några problem att få lotteritillstånd. 1 de flesta länsstyrelser betraktas verksamheten som allmännyttig, i några fall inte. Jag vill bara understryka att den verksamhet vi bedriver inte enbart är till för de anställda. Det måste räknas som allmännyttigt om man bedriver en sådan verksamhet som vi gör även om den är inriktad på ett visst klientel människor, bl. a. de anställdas familjer. De lotteripengar som man får in går till föreningens lokala verksam- het som står öppen i allra största utsträckning. Den restriktiva tolkningen av begreppet allmännyttigt har för våra föreningars del medfört ett bortfall på mellan 75 000 och 100 000 kronor per år i lotteriintäkter. Det är pengar som betyder mycket för vår verksamhet. Det har visat sig att med en ändrad skrivning av våra stadgar skulle verksamheten kunna betraktas som annorlunda. Det tyckei vi är tvivelaktigt, eftersom man bör se till syftet och inte så benhårt till stadgarnas ordalydelse.

Förbundet har 33 000 medlemmar. De betalar 24 kronor per år i medlems- avgift till den centrala organisationen. Dessutom är de medlemmari någon lokal förening inom förbundet till vilken de även betalar avgift. Den avgiften varierar mellan 12 och 24 kronor per år. Vi har inte kunnat finna någon annan utväg att finansiera vår verksamhet än med lotteriintäkter. Förbundet som

• Sida 18
•  Original

sådant får inte bidrag från samhället för sin verksamhet. Klubbarna får däremot bidrag för verksamheten från företagen där de verkar.

De problem som vi här talar om gäller inte på central nivå i förbundet. Där brukar vi få tillstånd till rikslotteri. De problem som vi här redovisat gäller således den lokala verksamheten, som behöver tillskott utöver vad man kan få av förbundets samlade medel. Det är inte så lätt i dagens läge att hitta ledare till verksamheten, vilka vill arbeta ideellt, i synnerhet som de måste ägna den mesta tiden till att skaffa pengar till verksamheten i stället för att ägna sig åt människorna.

Rörva/I

Det går för närvarande egentligen oftast inte att driva ett lotteri utan tillstånd. Tyvärr har även tre av våra förbund först fått avslag, men detta har tillrätta- lagts efter att ha överklagats. 1 de fall jag tidigare nämnt, där stimulanspriser har utdelats utan tillstånd, har mig veterligt inget förbund fått efterräkningar. Däremot har vi haft förfrågningar från olika myndigheter, polisen etc. Vi tycker inte det är tillfredsställande att man ska behöva bedriva sådan verksamhet liksom på nåder.

Jag vill också gärna betona att korpen verkligen försöker hålla den policy som samhället önskar av oss. Centralt får Svenska Korporationsidrottsför- bundet stöd från staten. Dessutom ges bidrag regionalt från landstingen och lokalt från kommunerna. Men dessa pengar räcker inte till fastän våra ledare arbetar utan ersättning. lnom vår organisation har vi den ideologin att man inte skall kräva medlemsskap i en organisation för att få delta i dess motionsverksamhet. Man skall alltså kunna delta i arrangemangen utan att vara medlen. Sedan är det en annan sak att dessa icke-medlemmar givetvis skall stimuleras till att efterhand bli medlemmar i en idrottsklubb. Detta gör att inkomsterna för våra förbund/klubbar är mindre än i den kategori föreningar, där man kräver medlemsskap och avgift för att överhuvud taget få delta i olika aktiviteter.

Lundberg

Inom Postens Idrottsförbund har vi nu ett tillstånd till ett lotteri. Däremot har vissa av våra lokala klubbar fått avslag på sina lotteriansökningar. Det är helt klart att i våra föreningar i bl. a. Malmö, Göteborg och Stockholm, där stora intensiva verksamheter bedrivs, behövs ofta förstärkning i kassan.

Larsson

Vi har våra klubblokaler i gamla stationshus, i fritidsstugor och i gamla banvaktsstugor. SJ upplåter den sortens lokaler för vår verksamhet. SJ har också i Göteborg en egen sporthall, som är av gammalt datum. Den byggdes i samband med att SJ firade sitt 100-årsjubileum. Jag tror det var 1958. 1 övrigt har vi inga lokaler som ärjämförbara med dem som Volvo och Kockums har. Finns det några är de endast i mycket mindre skala. Men jag vill även nämna att SJ:s sporthall i Göteborg har varit till stor nytta också för allmänheten. 1

• Sida 19
•  Original

synnerhet då behovet av lokaler har varit stort i Göteborg har denna sporthall varit öppen för uthyrning till andra föreningar.

R ärva/I

Jag vill komplettera med att säga att jag bl. a. besökt Volvo, där såväl familjer till de anställda som deras bekanta har deltagit i korpklubbens motionsverk- samhet. När det gäller varven är det attraktivt, såvittjag vet, för familjerna att på lördagar och söndagar kunna åka ut till klubbarnas motionslokaler.

Dessutom vill jag understryka att det inte finns någon organisation, vare sig hos oss eller hos den övriga idrotten, som anordnar lotterier utan att de ekonomiskt och/eller stimulansmässigt är nödvändigt.

Från vår rörelse harjag den erfarenheten att man för det första aldrig sätter igång lotterier om de inte är ekonomiskt nödvändiga och för det andra bedriver man dem oftast själv för att få den största behållningen. Jag kan också försäkra attjust motionsbingolotterierna har stimulerat många männi- skor till fortsatta regelbundna aktiviteter. Därmed når vi också dit vi önskar, nämligen att få fler människor att motionera alltifrån de allra lägsta nivåerna till mer kvalificerade motionsövningar.

Nr 3: Riksförbundet Hem och Skola vid utredningens sammanträde den 3 mars 1977

Deltagare:

Fredrik Björkman, ledamot i styrelsen för Riksförbundet Hem och Skola, Gunhild Lukäcs, ekonomichef vid förbundskansliet.

Björkman

Riksförbundet Hem och Skola bildades 1945. Redan i den första folkskole- stadgan förutsattes att denna typ av verksamhet skulle finnas. Därför kan man säga att den har förekommit lika länge som vi har haft allmän folkskola.

Förbundet är en central organisation för 1 700 Hem och Skola-föreningar som totalt engagerar nära en miljon elever. Dessa lokalföreningar är organiserade i distrikt. Det finns ett i varje län och därtill en central organisation. Föreningarna lever ett mycket självständigt liv. Det finns ingen direktivrätt uppifrån och ner. Riksförbundet och distrikten fungerar huvud- sakligen som kanal för information uppifrån och ner. Från centralt håll förmedlas också ekonomiska bidrag ur statsbudgeten.

Distriktens främsta funktion är att vägleda de lokala föreningarna och hjälpa till med kursverksamhet och andra aktiviteter. Det görs i synnerhet när den lokala föreningen inte orkar med det själv. Aktiviteterna samordnas då över distrikten.

Vi fungerar även i stor utsträckning som remissinstans för olika statliga myndigheter, departement och ämbetsverk som vill höra Hem och Skola- rörelsens synpunkter på olika problem. Remissbehandlingen har haft en

• Sida 20
•  Original

väldig bredd. Det har gällt t. ex. skolhälsovård och sexualbrottsutredningens förslag. Det har varit en lång rad frågor som anknytit till vår verksamhet bland elever och föräldrar. Allt efter som tiden har gått vågar vi påstå att intet mänskligt inom statsförvaltningen är oss främmande längre.

Förbundets syfte är att främja samarbetet mellan hem och skola och att skapa bästa tänkbara uppväxtbetingelser för att bädda för elevernas framtid. Från samhällets sida har man tagit ställning till detta, vilket framgår av gällande läroplan för grundskolan. Däri slås fast att skolan måste samverka med hemmen för att skolans mål ska kunna nås. Hur denna samverkan kan ske anges på följande sätt: En Hem och Skola-förening och dess representanter kan göra en betyda nde insats för att underlätta rektors och lärares arbete vid föräldramöte av olika slag. Hem och Skola-föreningen har emellertid stor betydelse även i andra avseenden. Genom den ökas antalet av dem som aktivt arbetar för skolan. Det betyder i allmänhet att ller känner sig solidariska med skolan och hjälper till att skapa sympati och förståelse för skolan ute i samhället. Rektor och lärare bör känna sig oförhindrade att be Hem och Skola—föreningen och dess funktionärer att ta på sig nya uppgifter. Ju fler som engageras i arbetet desto bättre. Det är nämligen just arbetet för skolan som knyter föräldrarna till skolan. Bland sådana uppgifter som är lämpade för en Hem och Skola-förening är att ordna basar i skolan, skaffa inventarier och materiel som inte kan bekostas inom ramen för den normala skolbudgeten men som ökar trivseln i skolan. En Hem och Skola—förening kan hjälpa till med att organisera elevernas fritids- och hobbyarbete i skollokalerna på kvällstid. Den kan hjälpa till att ge resande elever möjligheter till sysselsättning under väntetid, att ge resestipendier är sådana som inte har råd att delta i skolresor elleri vistelse vid lägerskolor. En aktiv föräldraförening kan betyda en väsentlig ökning av möjligheterna att utforma skollivet på ett riktigare sätt. Därför är det av stor vikt att rektor har ett gott samarbete med föräldraföreningen, Hem och Skola-föreningen, och att skolans personal på allt sätt stöder denna. Att detta inte bara är tomma ord utvisas av att det över statsbudgeten för innevarande budgetår utgår 385 000 kronor som förmedlas av skolöversty- relsen till riksförbundet. Det är ganska naturligt att en aktiv lokalförening drar dryga kostnader om den ska fullgöra de uppgifter som åläggs i läroplanen. En Hem och Skola-förening kan alltså skaffa inventarier och materiel som inte kan bekostas inom ramen för normala budgeten, men som ökar trivseln i skolan. Det är den tyngsta posten om man ser till utgiftsnivån hos föreningar- na. Upprustning av skolgårdar utgör den största engångskostnaden för föreningarna. Även anskaffande av fotbollsmål, sandlådor, målning av linjer drar stora kostnader. Barnen tillbringar sin fritid på skolgårdarna i stor utsträckning och där finns ofta mycket litet av den varan.

Vi vet inte hur mycket pengar som totalt lagts ned för upprustning av landets skolgårdar. Varje förening arbetar för sig och redovisar inte sin budget uppåt. Utöver statsbidraget finansieras verksamheten genom medlemsavgif- ter till de lokala föreningarna. De ligger på mellan fem och 15 kronor.

Lukacs

Den avgift som föreningarna ska betala in centralt till förbundet utgår för närvarande per rektorsområde med en fast avgift på 350 kronor plus 20 öre gånger elevantalet. Det gör att vi får in ungefär 0,5 miljoner kronor i medlemsavgifter från våra 1 700 föreningar.

• Sida 21
•  Original

Björkman

Avgifterna till riksförbundet utgår alltså med hänsyn till elevantalet, men vi har underlåtit att driva in medlemsavgifterna om någon inte betalar. Därför är inte alla föräldrar betalande trots att föreningen betalar full elevavgift till riksförbundet.

L ukdes

Många gånger tycker vi kanske att de insatser som Hem och Skola-föreningar gör är sådana som kommunerna skulle svara för. Men ibland har kommu- nerna dåliga linanser. Föräldrarna vill då hjälpa till och stöttar upp med frivillig arbetskraft plus de ekonomiska resurser de får genom gemensamma aktiviteter. Vi räknar med att ungefär 25 miljoner kronor läggs ner i frivillig arbetskraft inom rörelsen per år.

Björkman

Ett av de bästa sätten att skaffa fram pengar är att ordna lotterier, vilket Hem och Skola-föreningarna gjort i stor omfattning. På senare tid har det visat sig vid behandlingen av våra lotteriansökningar att en enhetlig praxis inte förele- gat. Den har blivit mer och mer skiljaktig. Även en och samma tillstånds- myndighet har behandlat lotteriärendena på växlande sätt. Bifallsbesluten — som är de flesta — motiveras av naturliga skäl inte. Föreningarna brukar uppge vad pengar ska användas till. En mycket vanlig formulering är att man ska bedriva elevverksamhet i skolan, studier eller fritidsverksamhet. Tillstånd har alltså i regel beviljats. Avslagsmotiveringarna däremot, som har blivit fler på sistone, har följt två huvudlinjer. Den första är att föreningen är sluten och att lotteritillstånd därför inte kan beviljas. Ställningstagandet till att förening- en skulle vara sluten motiveras ofta med att medlemskapet förutsätter att man är förälder eller målsman. För medlemskapet förutsätts antingen detta eller att man är anställd iskolan, varit elev i skolan, att man är intresserad av skolan eller av ungdomsfrågor. De två sistnämnda intressegrupperna — att man är intresserad av skolan och att man är intresserad av ungdomsfrågor— kan teoretiskt vägras inträde i en Hem och Skola-förening. Det står i stadgarna att de kan beviljas medlemskap. Övriga intressegrupper beviljas medlemskap. När det gäller medlemsregister är det svårt att svara för alla föreningar. Men det bör i varje fall finnas möjligheter att upprätta sådant eftersom man betalar in avgiften mot ett kvitto. Detta kvitto kan då i sin tur fungera som matrikel. Det gör det också i många föreningar.

Lukaes

Varje förening måste sända in sina stadgar till centralorganisationen. Vi har förslag till normalstadgar och vi ansluter ingen förening utan att den också har stadgar. Vi utgår också ifrån att stadgarna lokalt följs.

• Sida 22
•  Original

Björkman

Stadgarna är praktiskt taget enhetliga över hela landet. Det kan finnas någon lokal avvikelse ifråga om skrivningen, men till sitt innehåll är de praktiskt taget identiska.

Naturligtvis är det en kollossal omsättning på medlemmar. Det ligger i sakens natur. Därför kan det vara svårt för en medlemskassör att rätt upp och ner på direkt anfordran svara på det exakta medlemsantalet.

Lukacs

[ vissa fall är kommunerna mycket välvilligt inställda till Hem och Skola- verksamheten och ger föreningen ett visst anslag per år. Det gör att man ibland inte anser sig behöva ta ut någon medlemsavgift och därför saknas givetvis medlemsregister.

Björkman

Invändningen att föreningen skulle vara lösligt uppbyggd har vi inte sett i något avslagsbeslut. Snarare har man vänt sig mot att syftet med föreningen varit att fungera som en understödsförening som gör sådant som kommunen egentligen skall göra. Dessutom har man hävdat att föreningen är sluten. Det kan naturligtvis diskuteras i all oändlighet vad som är en sluten och vad som är en öppen förening. Är det bara stadgarnas formulering "kan inväljas" som hindrar kan ju stadgarna ändras. Vi vill ju liksom alla andra föreningar få många medlemmar som är intresserade av vår verksamhet. Mig veterligt har det aldrig hänt att man har vägrat någon intresserad person inträde i förening- en.

Den andra avslagslinjen har gått ut på att den verksamhet som förening- arna bedriver eller understöder är en kommunal angelägenhet. Det skulle alltså inte vara en uppgift för enskilda organisationer att ta på sig de kostnader denna verksamhet medför. 1 ett par — kanske något udda — fall har sagts att ungdomsverksamhet och Studieverksamhet inte kan anses omfattas av de ändamål som avses i lotteriförordningen. Det är dock inte någon särskilt vanlig motivering, men den har förekommit i några fall.

1 Hem och Skola-rörelsen anser vi av naturliga skäl att det måste vara ett allmännyttigt intresse att hjälpa till att förverkliga åtminstone ett av skolans mål, nämligen att åstadkomma en god social anpassning genom lämpliga aktiviteter och en god livsmiljö inte minst av psykosocial natur. De materiella delarna av barnens ungdomsutveckling lär vi inte kunna göra så mycket åt, men på den psykosociala sidan anser vi oss kunna göra det. Vad vi främst vill lägga utredningen varmt om hjärtat är att sådana regler skapas att vi får en enhetlig, otvetydig och positiv behandling av de lotteriärenden som anhäng- iggörs. Att anordna lotterier är ett av de mest vanliga och mest lättadministrerade sätten att skaffa sig inkomsttillskott till föreningen. Kan vi inte få lotteritill- stånd får vi finna oss i att gå andra vägar. Men denna kluvenhet, där samma förening från den ena gången till den andra inte vet om de får lotteritillstånd eller inte, upplevs som mycket otillfredsställande.

• Sida 23
•  Original

Nr 4: Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté vid utredningens sammanträde den 3 mars 1977

Deltagare:

Bengt Göransson, Folkets Husföreningarnas riksorganisation, Ragnar Rund- löf, Våra gårdar, Stig Öhman, Bygdegårdarnas riksförbund.

Göransson

Jag representerar Folketshusföreningarnas riksorganisation som består av 680 Folkets Husföreningar runt om i landet.

Öhman

Jag är förbundssekreterare i Bygdegårdarnas riksförbund. Vi har ungefär 500 bygdegårdar anslutna till oss i rörelsen. I landet finns 700—800 bygdegårdar, men alla är inte anslutna till vårt förbund.

R und/of

Jag representerar Våra gårdar — Riksföreningen för nykterhetsrörelsens allmänna samlingslokaler. lnom vår organisation har vi ungefär 600 enskilda medlemsföretag som kan sägas representera en mellangrupp i förhållande till Folkets Hus och bydgegårdarna. Våra lokaler finns i de större orterna, men kanske främst i de små och medelstora orterna samt på landsbygden.

Göransson

De organisationer som vi här representerar har en liten samarbetsgrupp som heter Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté. Vi lever mycket intimt med varandra trots det långa namnet på kommittén. Vi har i denna kommitté haft anledning fundera över Iotterifrågor. Vi har med både bekla- gande och, kan man säga, med viss irritation upptäckt att vi bakvägen kommit in i dessa frågor.

Under senare år har lotterinämnden tillämpat en ny praxis, som inte meddelats till riksorganisationerna på annat sätt än via våra medlemsföre- ningar. Vi har således fått in rapporter från dessa om avslag på lotteritillstånd fast man under en följd av år haft dylika. Detta gäller både tillståndslotterier av traditionell typ och bingospel. Till en början var vi inte klara över att detta förhållande bottnade i en ändrad praxis. Vi trodde snarare att det var en något fri och emellanåt, enligt vår mening, godtycklig prövning som skedde av dessa ärenden ute i olika distrikt. För ca 5—6 år sedan hade vi bl. a. framgång i en rad överklagningsärenden. Vi trodde alltså inte till en början att det var en medveten ändring av tillämpningen av lotteriförordningen som låg bakom att föreningarna frck avslag.

När det gäller våra medlemsföreningar på Folkets Hussidan är det relativt ovanligt att en samlingslokalägande förening själv har bingotillstånd. I regel är det andra organisationer, främst idrottsföreningar, som använder våra

• Sida 24
•  Original

allmänna samlingslokaler som spellokaler. Vi är alltså lokalhållare. Vi har ett antal lokaler där den lokalägande föreningen haft tillstånd. Detta tillstånd har haft stor betydelse för lokalens ekonomi och för dess bestånd. Den nya ordningen där lotterinämnden direkt ger rekommendationer till tillståndsgi- vande myndighet att begränsa tillståndgivningen till vissa bestämda katego- rier med motivering att det är en begränsad marknad man rör sig på har drabbat en de av våra föreningar mycket hårt. Vår reaktion har varit ganska kraftig eftersom det är de små föreningarna som drabbats. De som på samlingslokalsidan bedriver exempelvis bingospel i egen regi är genomgå- ende mindre organisationer med små lokaler. Ett bra exempel på detta är vår medlemsförening i Vanneberga, som liggeri Kristianstads kommun, som har en liten samlingslokal. Den skaffar sig i hög grad nödvändiga ekonomiska förutsättningar genom de bingospel som bedrivs. Vi har haft en överläggning med lotterinämnden där man säger att det numera finns en statlig författning om samlingslokals stöd som säger att kommunerna bör svara för driften av samlingslokaler. Kristianstads kommun lämnar 4 000 kronor om året i bidrag till Vanneberga Folkets Husförening. Men det kan man inte driva den lokalen på. Vi kan alltså inte med hänvisning till lotterinämnden få kommunen att lämna ett högre bidrag. Vi tycker därför det är mycket viktigt att dessa frågor tas upp och ges en annan prövning. Nuvarande praxis tycker vi är otillfreds- ställande. Vi tycker att om man har ett antal aktiva människor i en liten samlingslokal, som jobbat med att skaffa inkomster genom bingOSpel, bör de även i fortsättningen få göra det. Vi accepterar inte resonemanget där man centralt bestämmer hur exempelvis lotterimarknaden skall fördelas mellan olika föreningar. I synnerhet som man bakvägen infört en ny form av föreningsbidrag där en myndighet bestämmer fördelningen mellan olika typer av organisationer. Vi tycker att de arbetsinsatser som organisationerna gör bör vara normerande eftersom dessa grupper ganska genomgående har människor som frivilligt arbetar med detta. Det här handlar inte om någon storföretagsbingo.

En annan synpunkt är att vi har fått mycket besvärliga övergångsproblem. Vi har en rad föreningar som under en följd av år haft tillstånd, skött dem, men nu plötsligt fått avslag på ansökan. Detta har gjort att de nu är uppbund- na med personalåtaganden för bl. a. vaktmästeri och vissa kontrakt på varuleveranser, vilket har medfört svåra förluster på en del ställen där man oväntat fått ett avslag. Denna ändrade praxis som varit okänd för oss ligger alltså till grund för vår vädjan att utredningen omprövar denna fråga och försöker återinföra den tidigare ordningen.

R und/ö] '

Jag vill understryka vad som Bengt Göransson här har sagt.

Vi har till skillnad mot Folkets Husföreningarna inte den stora medarbe- tarskara med fast anställda, föreståndare, vaktmästeri o.dyl. Vi har ännu hårdare krav på idealiteten och det är ett alldeles oundgängligt behov för våra föreningar att få lotteri- och bingotillstånd. Vi har gått miste om mellan 4 OOO—5 000 kronor på en ort. Vanneberga kanske ligger något högre.

• Sida 25
•  Original

Göransson

Det är ett mycket litet antal föreningar som i vår organisation bedriver bingo i egen regi. Vi har ingen statistik på det men jag tror inte att det är mer än tio procent av våra föreningar som har den typen av tillstånd. Det kan röra sig om ett 20-tal föreningar runt om i landet. Det ärjust på de små orterna denna praxis har blivit besvärlig för föreningarna. De stora Folkets Husföreningarna har ett etablerat samarbete med kommunerna. Där är det idrottsföreningarna som har bingotillstånden och speltillstånden. Men på de små orterna kan man nog riskera att en del föreningar går omkull eller att man förändrar ägarfor- men. Exempelvis kan det hända att kommunen övertar fastigheten eller så läggs verksamheten helt ner. Vanneberga är, som jag tidigare sagt, ett väldigt bra exempel. Det var där de plöjde upp en fotbollsplan en gång i tiden. De har sitt lilla Folkets Hus som centrum i anslutning till idrottsplatsen. Dessa människor arbetar egentligen dag och natt för att hålla ihop verksamheten. Där har det hittills varit en mycket stor obenägenhet från kommunens sida att gå in och satsa mer än 4 000 kronor på verksamheten. Vi har inte haft framgång med våra förhandlingar. Vägledande för avslaget på Vannebergas ansökan om lotteritillstånd har varit, enligt vad som sagts oss, att man inte får lämna tillstånd till denna typ av föreningar. Man har alltså inte sagt att man måste hushålla med tillstånden och att andra stått i kö för att få dem. Man har istället sagt att föreningen inte längre uppfyllt kraven och kan därför inte få tillstånd. Jag har ingen aning om detskulle finnas andra motiv också. De har i vart fall inte redovisats. Vi hade ett överklagningsärende 1971—72 där rege- ringen sa att det var ett allmännyttigt ändamål att ordna samlingslokaler och därför skulle man kunna få lotteritillstånd. Det ville länsstyrelsen i Kristian- stad, varunder Vanneberga lyder, avvisa med motiveringen att det som var allmännyttigt i Västerbotten inte var allmännyttigt i Skåne. Men den gången gav regeringen oss rätt. Sedan dess har föreningen inte haft några bekymmer med att få tillstånd. Det bortfall som har uppstått för många föreningar genom denna praxis har vi inte alltid kunnat kompensera genom uthyrning av lokalerna. Vi måste på samlingslokalsidan tillämpa en s. k. marknadshyra. Föreningslivet här i landet har dessvärre inte alltid sådana resurser att de kan betala vad föreningslokaler kostar. Lokalhyran för ett föreningsmöte som en kväll samlar mellan 100—175 personer, om det är en stor lokal, kostar ca 200—300 kronor. Men det är omöjligt att hävda att om en idrottsförening ska komma in och spela bingo ska de betala 2 500 kronor bara för att hyra den lokalen. Det går aldrig att motivera och ingen idrottsförening i världen skulle förstå att de skulle vara med och betala en extra slant för att klara samlingslo- kalen under året. De anser att de bara ska betala de ca 200 kronor det kostar att hyra lokalen på kvällen. Emellertid har man i regel gjort så, när det har gällt uthyrningar, att man satt ett hyrespris per besökare så att man är med och delar risk med den som arrangerar. Blir det fullt hus får man en bra lokalhyra. Är det en dålig bingokväll får man litet mindre. Men det är trots detta omöjligt att kompensera de kostnader som föreningarna har. Det är ju inte så att Vannebergas bingo bedrivs för att skaffa vinster till Folkets Hus. Det ärinte så att bingointäkterna i och för sig ska svara mot lokalhyran de kvällar det spelas bingo där. Det ska snarare till ett överskott på bingoinkomsten för att betala lokalkostnader de kvällar då bingo inte spelas där. Det gäller bl. a. de

• Sida 26
•  Original

kvällar man har andra typer av sammankomster eller de kvällar man använder lokalen som omklädningslokal vid idrottsaktiviteter.

Öhman

På landsbygden är det generellt sett så att de ideella föreningarna inom idrotten och annat söker tillstånd medan lokalhållarna står för lokalen. På de orter där lokalhållarna driver sin verksamhet själva finns inte något annat föreningsliv som ordnar bingo o. dyl. Det betyderju dessutom en hel del för att finansiera den övriga verksamheten. Det pågår f. n. en upprustning av samlingslokalerna i landet. Sedan den ljuli 1973 och fram till den ljuli 1980, dvs. under en sjuårsperiod, finns ett statligt upprustningsbidrag med medel för detta.

Man kan se i finansieringsplanerna för dessa lokaler att hyresintäkter och bingospel m. m. måste ge en viss summa för att den årliga driften ska gå ihop. I allmänhet finns ett litet kommunalt bidrag, men om intäkterna från bingo- spel bortfaller, måste antingen kommunerna pressas på ett högre bidrag, vilket inte alltid är lätt, eller så måste de rätt och slätt skaffa sig inkomster på annat sätt.

Nr 5: lze länsnotarie Sture Hillerback, länsstyrelsen i Stockholms län, den 9 augusti 1977

Jag har under ca sju års tid sysslat med bl. a. remisser angående rikslotterier. Handelsdepartementet remitterar nästan alla ansökningar om rikslotterier till länsstyrelsen i Stockholms län eftersom länsstyrelsen utövar kontrollen över flertalet av dessa lotterier.

Vi för kortregister över alla anordnare. Jag har ett som börjar år 1959. Från och med år 1972 finns ett nytt register som är upplagt på ett mer utförligt sätt. I detta noterar vi tillståndsdagen, vilket slag av lotter man skall använda, försäljningstiden, omslutningen och vem som är kontrollant och vem som är ombud. Sedan har vi en resultatredovisning på lotteriet, där vi för in uppgifter från den lotteriberättelse, som vi så måningom får in, nämligen antalet sålda lotter, behållningen i kronor och behållningen i procent av sålda lotter. Vi följer upp de årligen återkommande lotterierna för att se utvecklingen på dem. Vi bevakar sedan att redovisningar m. m. kommer in.

1 anledning av remisserna infordras ofta kompletteringar. Av nya sökan- den kräver vi regelmässigt att stadgar och verksamhetsberättelse finns med. Det är inte sällan man får "knäcka" om sådana sökande över huvud taget skall ha lotteritillstånd. I princip håller sig regeringen till samma ändamålsbe- stämmelser som är angivna för tillståndslotterierna för bl. a. länsstyrelserna. Man har dock en del i synnerhet äldre lotterier, som enligt nuvarande regler väl knappast skulle få tillstånd. En fackorganisation, avd. 34, Transport i Göteborg, driver exempelvis ett rikslotteri. Länsstyrelsen sade nej första gången när avdelningen sökte tillstånd,jag tror det var på 60-talet. Vi har i

• Sida 27
•  Original

yttrande härom året ånyo avstyrkt att organisationen skall få anordna rikslotteri. Organisationen fick tillstånd i alla fall. Tolkningen av ändamå- lsbestämmelserna har väl annars varit restriktiv. Men olika slag av organi- sationer erövrar mer och mer mark hela tiden. Numera får lotterinämnden de principiella ärendena på remiss, vilket betyder mycket i fråga om bl.a. ändamålen.

Regelmässigt avkrävs sökanden en ordentlig kalkyl eller ekonomisk plan för lotteriet. Till den ekonomiska planen skall höra eventuella avtal med

utomstående personer. Många av rikslotterierna administreras av lotteriser- _ viceföretag. I avtalet skall anges vari deras medverkan i lotteriet består och hur denna medverkan skall ersättas. En klumpsumma bör inte godtas. Det kan då vara svårt att bedöma skäligheten av ersättningen. Tillståndshavare bör inte tillåtas att helt frånhända sig skötseln av lotteriet. Vissa minimikrav måste ställas på tillståndshavarna. Skall man anordna ett lotteri måste man också hålla i lotteriets uppläggning så mycket att man kan styra lotteriets utformning. Man får inte saklöst godkänna varje förslag som konsulten kommer med. Avtalet bör noga reglera vilka uppgifter konsulten skall utföra och ersättningen härför.

Regeringen överlåter sedan till ombudet och kontrollanten att godkänna bl. a. vinstplanen och eventuellt avtal mellan anordnaren och en konsult. Det är i och för sig ganska naturligt för på ansökningsstadiet kan organisationen sällan presentera en vinstplan som är helt klar. Inte sällan förekommer ju också prutningar på begärd omslutning för lotteriet. Konsultavtalet blir också beroende på den omslutning och utformning lotteriet kommer att få osv. I rikslotterierna måste man nog uppdra åt kontrollant och ombud att godkänna och fastställa vinstplan och eventuellt avtal med konsult, även om det finns flera skäl för att tillståndsmyndigheten i samband med tillståndsgivning tar ansvaret för vinstplan och avtal. Vissa lotterier har på senare år medgivits stor ökning av omslutningen. Samtidigt har totala antalet rikslotterier minskat delvis beroende på att flera lotterier har slagits ihop. IOGT/NTO och andra nykterhetsorganisationer har exempelvis tidigare haft egna, fristående lotte- rier men nu gått tillsammans. Det är nog rätt politik när man har en egen lotteriorganisation. lOGT/NTO drivs helt enkelt som en affärsrörelse och behöver därför ha verksamhet hela året om, f. n. uppdelat på två tillstånd per år. Så är förhållandet även beträffande centerns lotteribyrå i Vimmerby och socialdemokraternas A-lotterier. Man måsteju ha personal året runt och inte bara sex månader. Det är likadant med serviceföretagen. De måste också se till att de har att göra hela året.

De stora organisationerna behöver ha in mycket pengar. När de finner att de har fått minskade lotteriintäkter måste de göra någonting. Höja lotteri- priset kan man göra, så att man är kompenserad för penningvärdeföränd- ringar. Det har man också gjort Lottpriset är numera oftast fem kronor. Omslutningen kan också göras större. Och så har också skett. Men det är inte rimligt att man tillåter organisationerna att öka omslutningen utöver det lottantal, som de kan få avsättning för till rimliga försäljningskostnader. Det finns ett fall där man ökade från 400 000 lotter å 2:50 kronor till 600 00010tterå 2:50 kronor. De 200 000 extra lotterna skulle säljas av Pressbyrån, som utav 2:50 kronor skulle ha en krona för varje såld lott, alltså 40 procent av lottpriset.

• Sida 28
•  Original

Hur stor andel av lottköparnas insats på 2:50 kronor kan då tillfalla lotteriändamålet”? Pressbyrån skall ha en krona. Lottryckarna skall ha 10—12 öre. Staten skall ha fem procent i stämpelskatt och 3—4 procent i lotteriskatt och sedan finns en del portokostnader och andra ofrånkomliga kostnader. Jag kommer till att endast några få öre utav lottköparnas insatser om 2:50 kronor tillfaller lotteriändamålet. Det är inte korrekt att gå ut och marknadsföra sådana lotter i Pressbyråns kiosker med uppmaning ”köp lotter, hjälp de handikappade" och låta folk betala 2:50 kronor. 1 så fall bör man upplysa om att bara 10—1 2 öre kommer lotteriändamålet till godo. Varför gjorde man då så här? Jo, det ärju ändå fråga om 200 000 gånger 12 öre. Det är mycket pengar det och man får pengarna utan att egentligen anstränga sig. Men vilka går det ut över? Andra lotterianordnare kanske får svårare att avyttra sina lotterier. De får konkurrens med ett jättelotteri, som kan ha lockande högvinster genom att de har en jätteomslutning.

Enligt min uppfattning bör man i lotterier som anordnas till förmån för ett ideellt ändamål kräva att en något så när stor andel av lottpriset kommer ändamålet till godo (20 procent?). Man skall inte få marknadsföra lotterier rent kommersiellt. Man kan genom att öka omslutningarna betydligt nöja sig med att få en mindre procentuell vinstandel. 1 absoluta pengar blir det visserligen ett stort netto. Sådanajättelotterier med stora försäljningskostna- der konkurrerarju ut andra organisationers lotterier. Tillståndsmyndigheter- na bevakar att man inte tillåter en osund konkurrens och en osund utveckling på marknaden. Lottköparna lockas nu över till de här jättelotterierna, som nöjer sig med en mindre vinstandel. Men man slår kanske ut det ideella, mindre lotteriet. Det kan inte kämpa och hänga med längre fastän det egentligen ofta har ett visst kundunderlag (exempelvis Stadsmissionen).

Det förekommer numera ibland att anordnaren begär att få ha lott som vinst. Man får i stället för de lägre vinsterna, som man kanske inte upplever som särskilt attraktiva, välja nya lotter i lotteriet. Då har man chansen att vinna de högvinster, som man är intresserad av. Handelsdepartementet brukar medge att 40 procent av det totala vinstvärdet får utgöras av sådana här mot utbytbara vinster. Om 100 procent av vinsterna skulle vara nya lotter, skulle det vara ganska fult, för då blir det ju inga vinster alls. Det ärju så de enarmade banditerna fungerar. Man förlorar genom nya insatser de vinster man fått. Men varför medges 40 procent, varför är det inte fult redan där? Enligt min mening vilseleder man och lurar lottköparna. Tillståndsmyndig- heterna bevakar i detta fall dåligt allmänhetens intressen. Det här före- kommer endast i lotterier som har mycket stora omsättningar. Regeringen lämnar i varje fall särskilt medgivande i tillståndsbeslutet. Då begränsas den här rättigheten till 40 procent av totala vinstvärdet. Man har ofta ett antal bilar och andra åtråvärda vinster i toppen. Sedan har man i botten ett otal småvinster, böcker, dukar, pennor eller allt vad det kan vara till ett värde som ligger på 25—30 kronor och som kan bytas mot fem eller sex nya lotter i lotteriet.

Vilket vinstvärde kommer att gå ut i ett sådant lotteri? Det kommer inte att gå ut några 50 procent. Vissa av lottköparna tarju aldrig ut småvinsterna. De tar nya lotteri lotteriet istället. Man kan ta ett enkelt räkneexempel. Ett lotteri som har en omslutning på en miljon kronor skulle kunna ha tio stycken

• Sida 29
•  Original

50 OOO—kronors vinster i toppen, exempelvis tio bilar. Då får vinnarna vinster för 500 000 kronor, vilket de skall ha. Lotteriet kan också ha en bil i toppen för 50 000 kronor och sedan för de andra 450 000 kronor så har man nya lotter i lotteriet. Med tillräckligt mycket reklam så kan man nog sälja lotterna. De är ju ganska lätta att avyttra också genom att man inte behöver sälja alla lotterna. Om de kostar en krona stycket, så behöver man inte sälja en miljon lotter. Man behöver bara sälja 550 000 lotter. 450 000 lotter skulle ges ut som vinst. Intäkterna blir inte en miljon kronor som omslutningen är. Intäkterna blir 550 000 kronor men summan för vinstinköp ligger på 50 000 kronor, så där ser man förhållandet mellan insatser och vinstinköp. De faktiska insatserna blir 550 000 kronor och kostnaderna för inköp av vinster 50 000 kronor. Förfarandet är alltså till stor nackdel för lottköparna, som bara får vinster för 50 000 kronor. Det här måsteju vara fel. Tillståndsmyndigheterna skall ju bevaka allmänhetens intressen när det gäller vinster och lotteriets utformning så att allmänheten får sitt och att dess insatser kommer lotteriändamålet till godo i största möjliga utsträckning. Här tycker vi på länsstyrelsen att allmänheten vilseleds. Det finns nu ca fem sådana här lotterier, mest politiska lotterier. De har också den största omslutningen. De är ju jättar i branschen. Man tillgriper allt hårdare och dyrare försäljnings- metoder och ser inte på hur mycket av den enskilde lottköparens insatser som kommer det fina ändamålet tillgodo. Enligt min uppfattning skulle det i stället vara så att man satsade på bättre vinster i lotteriet. Kanske sovrade litet bland småvinsterna, som är dyra att skicka ut. Många av anordnarna säger att lotteriet inte går att sälja om inte folk vinner litet oftare och att köparna är rätt nöjda även med den lilla grejen. Men är det egentligen så? Är det inte så att anordnarna är väldigt nöjda med den där höga varurabatten han kan få på de här grejorna, (. ex. 50—60 procent i rabatt på 1 000 plånböcker importerade från Marocko! I stället för att köpa bilar för samma belopp! Men bilar har man förstås mindre rabatt på. Det finns f. n. två lottyper som används i rikslotterierna. Det är angående lotter över huvud taget angeläget att åstadkomma något vettigt. Lotteri- nämnden eller någon annan myndighet bör fastställa vilka slag av lotter som kan användas i olika lotterier. Man bör säga,att i den här typen av lotteri, som säljs under de och de förhållandena och med de och de vinstomslutningarna måste åtminstone den här lottypen komma till användning. Det finns organisationer som bedriver lotterierna själva. Det är inte sällan som de redovisar en väldigt stor behållning, men detta kan bero på att de inte har debiterat lotteriet lokalkostnader och personalkostnader. De finns därför inte med i lotteriräkenskaperna. Så därför redovisar de lotterierna ibland en oförtjänt stor behållning. I statistiken över rikslotterierna ser man ganska häpnadsväckande siffror på grund av att det inte finns något enhetligt system för hur redovisningen skall vara. En lotteriredovisning kanske kan visa att organisationen har fått den och den behållningen utav lotteriet, men då har man tagit med alla personalkostnader och alltihop annat. Vissa organisationer har kanske i sin behållning inte räknat med de provisioner som har kunnat tillfalla de lokalavdelningar, som har sålt lotter, medan andra har räknat ini behållningen vad som utgått till lokalavdelningarna. Men däremot har man kanske glömt att plocka med mycket av de kostnader som förbundet har

• Sida 30
•  Original

betalat för lotteriets skötsel, framför allt personal- och lokalkostnader. Det finns sålunda inga enhetliga regler för hur en lotteriredovisning skall se

ut.

Nr 6: Stig Kroon, IOGT/NTO:s Lotteribyrå, den 9 september 1977

Jag är sedan år 1963 ansvarig för IOGT/NTO:s lotteri- och försäljningsverk- samhet. År 1970 gjordes en sammanslagning mellan IOGT och NTO och då fick vi större lotterier. För närvarande anordnas två rikslotterier per år, det ena med en omsättning på 7,5 och det andra på åtta miljoner kronor. Dessutom har vi vissa mindre länslotterier. IOGT/NTO anordnar rikslotteri dels tillsammans med Våra Gårdar och med friluftsgårdarna inom våra organi- sationer och dels för Ungdomens nykterhetsförbund, juniorförbundet och scoutförbundet. Vi har efterhand utvecklats från att år 1970 ha haft en årlig omsättning på ungefär fem miljoner kronor till f. n. 15,5—16 miljoner kronor. Höjningen är beroende dels på inflationen och dels på ökad försäljning.

Vi har tagit vår dataanläggning till hjälp i lotteriverksamheten. Våra rikslotterier säljs till mycket stor del via ett prenumerationssystem, där vi har 50000 människor som varje månad köper lotter av oss per post. För att stimulera köp av lotter tillämpar vi ett premiesystem. När de har köpt 20 lotter får de en premie. De får också förmånen att köpa varor till billigare pris genom vårt grossistföretag Ekoköp. På det sättet har vi kunnat hålla en ganska bra prenumerationskår, som vi har utökat.

Vi hade år1970 ca 17 000 medlemmar och i dag är vi uppe i ca 50 000. Vi säljer även via våra föreningar. Länsdistrikten tar hem lotter, som sedan placeras ut på avdelningarna och hos medlemmarna. Vi är inte mycket ute och "slåss på torgen”. Medlemmarna säljer i stället på arbetsplatserna och inom sina intressesfärer. En viss andel säljs affärsmässigt via tobakshandlare och pressbyrån osv. men det är en marginell försäljning på toppen. På de 100 000 lotter som läggs ut på så vis räknar vi med att få lika mycket förtjänst som på de 100 000 lotter som finns i botten eftersom alla fasta kostnader ligger där. Denna försäljning bidrar också till att påvisa och marknadsföra vårt lotteri över landet.

Nettoinkomsten på rikslotterierna var år

1971 1972 1973 1974 1975 1976

1,5 1,8 1,9 2,2 2,5 2,6 milj. kr.

Nykterhetsrörelsen bedriver många lotterier distriktsmässigt och lokalt. Även bingospel bedrivs lokalt. Riksorganisationens målsättning har varit att man skall hjälpa till med en god försäljning av rikslotterierna och i stället slopa de lokala lotterierna. Det har vi fått föreningarna till och det är väl därför

• Sida 31
•  Original

som vi har kunnat öka våra lotterier ganska kraftigt. Vi har alltså fått föreningarna att gå över till att sälja rikslotterier i stället för att ha egna lotterier. Föreningarna fårju ut lika mycket på det sättet. Vi slussar tillbaka mycket stor del av pengarna till avdelningarna. På en såld 5-kronorslott får de omkring 1:80 kronori vinstandel och provision. Vi anser att det är lämpligt att de får pengarna i förhållande till hur mycket de hjälper till. Om de inte gör det skall deju inte dra fördel av de andra distrikten. Det är även det som har gjort föreningarna mer intresserade. Om vi hade gett dem 50 öre i provision och sedan sagt att vi skall fördela resten efter hur verksamheten gått, då hade de inte fått det intresset, som de nu har, tror jag.

Det är några speciella frågor, särskilt angående rikslotterierna, jag skulle vilja ta upp. För tre år sedan, då man införde nya bestämmelser för bingo och gick ifrån den tidigare beskattningen som var ganska lik annan lotteribeskatt- ning, beslöt man att ta ut skatt med fem procent på bingoomsättningen. Det var en form av såväl vinstskatt som stämpelskatt. Vi kan dock inte förstå varför det skall finnas en olikhet mellan beskattningen av bingo och andra former av lotterier. Det kan ifrågasättas om man inte borde göra lotteriverk- samheten helt skattefri, vilket på ett sätt skulle vara vettigt för det ärju så att lotteriverksamheten skall bara beviljas för ideella ändamål för verksamhet i klubbar och föreningar och organisationer. Dessa har emellertid samtidigt statsbidrag. Det betyder att man ”kammar in pengar" den ena vägen och sedan delar ut dem den andra vågen. Centralt betalar vi in ungefär 1,5 miljoner kronor om året i vinstskatter och stämpelavgifter. Detta ärju ganska stora pengar. Om vi bara skulle betala in ett med bingospel jämställt skattebelopp skulle det bli ungefär halva detta belopp. Eftersom vi har mellan 15 och 16 miljoner kronor i omsättning på rikslotterierna utgör 1,5 miljoner kronor i skatt tio procent av omsättningen.

Den nedre gränsen för skatt på vinster går vid ett vinstvärde om 200 kronor. Vi vill därför försöka lägga så många vinster som möjligt under denna gräns, men man fårju nästan inte någonting för detta. Den skattegränsen sattes väl år 1970 omjag minns rätt. Det betyder att om konsumentprisindex skulle ha följts sedan dess skulle gränsen i dag ha legat på 500—600 kronor. Om man inte kan ta bort skatten eller, alternativt, tillämpa skattereglerna för bingo även på lotterier, så är man tvingad att höja 200-kronorsgränsen. Jag tror att 1 000 kronor skulle vara ett ganska lämpligt belopp. Det skulle intressera lotteri- arrangörerna att använda många mellanprisvinster, där man fördelat värdet på det sättet. Jag tror också att alla gränser på något sätt skall vara index- reglerade.

En annan fråga rör portokostnaderna. Som kompensation för höjda porton sänktes år 1973 vinstandelen, som måste betalas ut i rikslotterierna, från 50 procent till 45 procent av omslutningen. Det innebar för vår del ett tillskott i pengar med 500 000 kronor. Nu har emellertid portona sedan dess gått upp med 115 procent. Detta har medfört att kostnaderna i våra lotterier stigit med 700 000 kronor. Man skulleju kunna lösa detta problem så att man ginge ner till 40 procent eller att man alternativt slopade skatten. Då fick vi ungefär samma läge som tidigare. Alternativen skulle så att säga ta ut varandra. År 1977 kommer vi att få ett lägre netto på lotterierna trots att vi har ökat deras omslutning. Förut har vi genom att öka storleken på lotterierna för varje år

• Sida 32
•  Original

kunnat bibehålla och t. o. m. öka nettot. Men nu har vi kommit över den puckeln. Vi har också efterhand ökat insatsens storlek. Vi hade 2:50- kronorslotter från år 1970 till år 1972. Sedan använde vi 3-kronorslotter till hösten 1975, då vi höjde till 5-kronors. Detta mötte då stort motstånd. Men nu har vi inga problem längre med detta. Att nu höja insatsen ytterligare är opraktiskt. Andra lotterianordnare har planerat att höja till tio kronor, som sedan är det naturliga beloppet, men har inte vågat fullfölja detta.

Jag håller f. n. på med en utredning, därjag undersöker vad det skulle kosta att i stället för varor som vinster ha enbart presentkort. På det sättet skulle man komma ifrån de höga portokostnaderna. Det är ju bara det att man nästan inte kan få ut några rabatter vid köp av presentkort utan f. n. bara ca fem procent, varför man hitintills inte varit riktigt mogen för detta. Men detär klart att utvecklingen går åt det hållet. Då sparar man in en hel del personal för packning av vinster m. m. och man gör kanske vissa andra besparingar också. Men å andra sidan måste det enligt bestämmelserna vara en mycket lång giltighetstid på presentkort. De får inte vara så korttidsgiltiga som skulle behövas för ett lotteri och när ett lotteri är avslutat då finns detju inga pengar kvar där. Det finns människor som glömmer bort sitt presentkort och kanske först efter ett år handlar för det. Då får man redovisa detta i efterhand och det är ett problem som man måste lösa. Vi har också tänkt att presentkortet kunde gälla för att köpa nya lotter om man vill. Det är en sak som vi ännu inte har prövat.

Däremot har vi i viss utsträckning när det gällt småvinster haft premie- obligationer som vinster. Där finns inte heller några rabatter. Emellertid anser jag att vi i viss mån överträder lotteribestämmelserna. Vi kunde lika gärna ha postens presentkort. Jag minns när vi en gång hade 60 000 kronor i premieobligationer som alternativvinst. Det var ingen som tog någonting annat och det varju bara att gå till banken och lösa in vinsten i pengar. Då är man inte inne på varulotteri längre. Skall man ha varulotteri skall man ha det annars skall man ge oss tillstånd att syssla med penninglotteri också. Visserligen skulle det vara relativt enkelt att skicka ut checkar. Då måste emellertid staten bestämma sig för att istort sett överlåta lotteriverksamheten åt folkrörelserna. Det ärju orimligt för folkrörelserna att konkurrera med de statliga lotterierna som kan ha en halv miljon kronor i penningvinster. Vad vi kan konkurrera med är att exempelvis ha stora bilar som vinster. Trots allt är det prylen som betyder något. Om man skulle använda penningvinster skulle vi ha ett lägre lottpris och snabbt slå ut de små lotterierna.

Hitintills har i Sverige funnits ett visst monopol på lotter i rikslotterier. Jag anser att det har skötts alldeles utmärkt. Det är knappast något monopolfö- retag som har gjort det så bra som Bertil Höst. Men samtidigt finns det inget intresse att göra en produkt billigare när det bara finns en tillverkare. Nu har det kommit en lott till, men vi har inte vågat ge oss på den ännu. Enligt dem som har testat den lär det finnas en hel del problem bl. a. med tryckningen som sker i England och blandningen. Det har inte blivit billigare på det sättet. Nu vet jag att Höst håller på med en ny lott som han troligen kommer ganska snart med. Det blir en typ som inte kräver så mycket "handarbete". Lottypen måste dock godkännas. En sak som man måste komma fram till är någon form av auktorisation av lottryck. Det är viktigt, framför allt i fråga om smålotter såsom t. ex. 21-lotten. Lotterinämnden och statens kriminalteknis-

• Sida 33
•  Original

ka anstalt borde bestämma att en '.'iss lott är godkänd så att inte länsstyrelsen eller polismyndigheten behöver komma till olika slutsatser i sådana frågor. Det skall inte spela någon roll var man bor i landet. Vi har i vår lottförsälj- ningsverksamhet ständigt bekymmer med detta. Folk ringer och säger att den lotten godkänner inte polisen där och den inte där osv. Det vore mycket enklare om lotterna kunde godkännas centralt. Det ärju också viktigt att man inte bara godkänner de lotter som finns på marknaden i dag utan att möjligheter ges för vidareutveckling, så att nya spelformer kan komma fram. Det gör man genom att ge vem som helst möjlighet att hitta på en ny lott och lämna den till lotterinämnden eller till kriminaltekniska anstalten för test.

I vår försäljningsverksamhet säljer vi även lotter. Det kommer många människor till oss och vill köpa lotter. Vi vill då helst att de har tillståndet med sig. Men det kommer många som arbetar t. ex. på varven och på SKF och vill köpa lotter. Det finns de som berättar att de tjänar alldeles för litet och anordnar lotterier för att dryga ut förtjänsten. Om man hade någon form av auktorisation av lottillverkarna kunde man ju kräva något av tryckeriet. I fråga om smålotterier skulle man kunna fastställa ett högsta belopp för varje förening per år som lotterier får anordnas för, t. ex. 10000 kronor. Sedan bestämmer man att de skall anmäla detta till polismyndigheten och av anmälan skall en kopia gå till lottryckaren. Lottbutiken skall för att få ut nya lotter hos lottrycket bifoga en kopia av anmälan. Det ärju ett sätt för honom att förnya sitt lager helt enkelt. Jag tror det skall gå att hitta en lösning på detta så man slipper mycket administration och byråkrati. Smålotterierna är nämli- gen inte värda så mycket arbete. Polismyndigheten skall sedan bara behöva kolla upp att man får in en redovisning, där kassören i föreningen har skrivit på att pengarna har kommit till honom. Det skulle bli mycket enkelt. Man kan göra stickprovskontroll och på så sätt slippa en större kontrollapparat.

I fråga om kontrollen av lotterier i övrigt tror jag det vore vettigt ur samhällets synpunkt, eftersom det rör sig om stora kostnader, att bestämma särskild avgift som lotteriet betalade till myndigheten och att det helt enkelt blev ett tjänsteuppdrag som kontrollanten utförde. Jag vet från många ställen, speciellt rörande bingo, att det råder ett mycket stort samförstånd mellan många arrangörer och kontrollanter. På polismyndigheter och länsstyrelser är det ofta så att en person har en förening och en annan har en annan förening. Därför tror jag att kontrollen skulle kunna bli mera opartisk. I fråga om rikslotterierna finns det inte mycket man kan skoja med. Allt är så exakt reglerat. Det finns ingen möjlighet att t. ex. trycka 100 000 lotter extra och man kan följa bokföringen hela tiden. Jag tror därför inte att man ytterligare behöver förbättra kontrollen av dessa lotterier.

Nr 7: Tord Andersson, Folkrörelsernas lotteribyrå, den 20 september 1977

Folkrörelsernas lotteribyrå är en ekonomisk förening som ägs av socialde- mokratiska partiet, dess ungdomsförbund och Stiftelsen Förbundsskolan Bommersvik.

Byrån är ett serviceföretag för socialdemokraternas rikslotterier. Tord Andersson har varit anställd som föreståndare sedan år 1970.

• Sida 34
•  Original

Verksamheten omfattar idag tre rikslotterier:

1. Socialdemokratiska A-lotteriet med två miljoner lotter är fem kronor = omslutning på tio miljoner kronor. Det anordnas från augusti månad varje år till februari månad nästkommande år. Intressenter i lotteriet är socialde- mokratiska partiet med 2/3 och socialdemokratiska ungdomsförbundet med 1/3.

2. Socialdemokratiska kvicklotteriet, som startar varje år den 15 februari och pågår till den 15 augusti. Omslutningen år 1977 är 6,5 miljoner kronor med 1,3 miljoner lotter ä fem kronor. Intressenter i det lotteriet är till 60 procent ungdomsförbundet och till 40 procent det socialdemokratiska kvinnoförbundet.

3. Socialdemokratiska månadslotteriet med 12 000 lottsedlar per månad a 45 kronor. Detta lotteri pågår året runt. Lotteriets omslutning är för en 12- månadersomgång 6 480 000 kronor. Lottpriset är sedan år 1966 oförändrat 45 kronor. Intressenter är ungdomförbundet till 60 procent och socialdemokra- tiska partiet till 40 procent. Den totala omslutningen på dessa tre lotterier är 22 980 000 kronor.

År 1970 hade vi en omslutning på ca tio miljoner kronor. Lottpriset var t. ex. år 1963 tre kronor i våra kvicklotterier. Det justerades år 1973 till fem kronor för A-lotteriet, vilket helt motsvarade ökningen av kostnadsprisindex. Sedan skedde en anpassning av lottpriset år 1974 för kvicklotteriet till fem kronor.

A-lotteriets lottantal har ökats till två miljoner från tidigare 1,5 miljoner lotter. Kvicklotteriets lottantal är ungefär detsamma som åren 1972 och 1973. A-lotteriet och kvicklotteriet toppas idag av 20 till värde och utseende identiska vinster. Det är som regel 20 Saab- eller Volvobilar.

Månadslotteriet har förändrats så att det tidigare pågick 6—7 månader om året, men nu året runt. Lotteriet bygger på principen att man får behålla samma lottnummer månad efter månad. Man prenumererar på Iottnumret. Genom att göra en ny insats på 45 kronor får man behålla samma lottnummer. Av 12 000 lotter säljs över 11 300 till direktköpare. botterna skickas mot postförskott varje månad. Mellan 600 och 700 lotter finns hos ett fåtal tobakshandlare. Lotteriet är ett s. k. sedellotteri med efterhandsdragning den 30:e i varje månad. Den högsta vinsten är 100000 kronor inklusive vinstskatt. Vidare finns en vinst på vardera 10 000 kronor och 5 000 kronor samt 2 400 stycken 100-kronorsvinster. Vinsterna utgår i form av premieob- ligationer.

Vi räknar främst med att folk tillhöriga det socialdemokratiska partiet och fackföreningsrörelsen är köpare av våra lotter. Organisationerna kan inte själva klara hela försäljningen. Fasta abonnenter köper lotter varje månad från oss. Organisationerna ifråga skall göra utåtriktade aktioner på gator, torg och arbetsplatser, men de skall inte åtaga sig att distribuera lotter regelbundet t. ex. varje månad till lottköpare. Dylika beställningar/premieobligationer skall administreras av oss. Vi försöker inför varje lotteristart få kontakt med nya lottköpare. Vi köper adresser från ett dataföretag. Vi skickar sedan varje månad lotter per postförskott.

De rikslotterier som nu förekommer skadar eller förstör inte marknaden för varandra. Däremot kan bingon vara konkurrent för andra, mindre rikslotte- rier. Vi anser att våra rikslotterier utgör ett komplement till andra spelformer.

• Sida 35
•  Original

Vi har avstått från att över huvud taget gå in på bingosidan. Vi har sagt att vi skall koncentrera oss på rikslotterier. Vi vet att vissa SSU-distrikt t. ex. har tombolalotterier. Men dylika får inte inverka på organisationernas engage- mang för rörelsens rikslotterier.

Med utgångspunkt från de rikslotterier och de organisationer som jag företräder skulle jag vilja att man kom fram till en ordentlig analys av lotteriernas roll i organisationernas ekonomi. När man går ut och begär en omslutningsökning idag är det nämligen svårt att få gehör för det. En remissinstans som t. ex. länsstyrelsen tänker inte på den ekonomiska betydelsen som lotterimedlen har för den sökande organisationen. Man gör bara en allmän bedömning. När vi lägger in en ansökan till departementet är den betingad av organisationernas ekonomiska behov. Eftersläpningar med statligt stöd och annat gör att man är tvingad att gå den här vägen. Lotteriut- redningen borde därför göra en noggrann redovisning över spel- och lotterimarknaden och behandla de villkor och förändringar som ägt rum.

Jag skulle vilja att utredningen redovisade sin grundläggande syn på hela lotteriverksamheten och regleringen av densamma. Det bör preciseras vad som är samhället och myndigheternas uppgifter inom lotteriverksamheten. Enligt min mening är lagstiftningen till för att skydda konsumenternas intressen genom kontroll av lotter, spelbrickor och dylikt. Tillståndsgiv- ningen skall begränsas till de ändamål som innebär ett direkt skydd för konsumenten. Det bör klart anges att utöver statens av fiskala intressen betingade företrädesrätt skall tillstånd ges till ideella, politiska, idrottsliga, kulturella och därmed jämförbara ändamål. Man måste vid tillståndsgiv- ningen ha ändamålet klart för sig och dessutom möjligheten att genomföra ett lotteri. Man borde vidare ta upp de ideella organisationernas intressen och de rent kommersiella intressen som verkar på lotterisidan, diskutera konsu— mentintressen, vinstvärden, kvalitet och kontroll.

Tillverkningen, försäljningen och importen av lotter, lottsedlar och spel- brickor bör inte ligga'hos enskilda företag och om det skall göra det bör ett antal företag erhålla statlig auktorisation.

Jag återkommer till lotteriernas roll i organisationernas ekonomi. Man måste kunna skapa sig en bild av detta vid tillståndsgivningen. Det är många gånger nödvändigt att klara en verksamhet med lotteriintäkter. Ta t. ex. SSU, som tillförs 2 600 000 kronor per år av lotterimedel. Det ställs allt större och större krav på en ungdomsorganisation. Det är ledarfrågor, utbildningsverk- samhet, SIA-utredningen med framtida krav om att verka i skolor osv. Man kanske kunde vara mer förstående om man har ett begrepp om vad lotterier betyder för varje organisation. Jag inser dock att det är svårt att få en samlad bild av detta.

Grundinställningen måste väl vara att man inte skall ge mera tillstånd än vad marknaden kräver eller kan klara. Å andra sidan har inte etablerade riksorganisationer några försäljningssvårigheter. Vi startade t. ex. A-lotteriet den 15 augusti i år på två miljoner lotter i omslutning. Jag kan idag säga att vi skulle kunna sälja 650 000 lotter till. Men vi är etablerade eftersom vi har arbetat med A-lotteriet i 20 år. Folk känner oss och kan oss. År 1970, då vi som nämnts, omsatte ca tio miljoner kronor, tillförde vi organisationerna 2,5—3 miljoner kronor. Vi ligger ungefär en miljon över idag om man jämför penningvärdet. Om man då tar hänsyn till de kostnadsstegringar som drabbat

• Sida 36
•  Original

organisationerna, räcker pengarna dock inte till.

Det vore en katastrofför bl. a. många ungdomsorganisationer om man inte finge möjlighet att hänga med på lotterimarknaden. År 1973 höjdes omslut- ningen på ett av våra lotterier från 4,5 miljoner till sju miljoner kronor. Den ökningen var ansenlig, men analyserar man vad som har hänt under åren ifråga om omslutning och kostnadsstegringar och dessutom sätter rikslotte- riverksamheten i relation till övriga spel- och lotteriformer, så finns det inget att säga om den höjningen.

Det ligger f. n. hos handelsdepartementet en ansökan från A-lotteriet, där vi vill ha en toppvinst värd 250 000 kronor. Detta ogillar Penninglotteriet. Men tillstånd har t. ex. givits hästsporten till att inom V65 ha 700 000 kronor i toppvinst, ett spel som omsätter sex miljoner kronor i veckan. Det visarju att organisationernas rikslotterier är marginella på spel- och lotterimarknaden. Låt de ideella organisationerna få "leka", få chansen på marknaden. Vi har mött många remissvar från länsstyrelsen i Stockholm där man pekar på våra omslutningsökningar och på den samlade lotteriverksamheten som admini- streras av oss. Det är klart att det då blir mycket pengar. Men man vet över huvud taget inte vad organisationerna behöver för att kunna existera. Man harju eftersläpningar på 3—4 år för att få intäkter på annat håll. Ingen har mött något köpmotstånd i landet när lotterierna är välskötta, välorganiserade och underbyggda redan från ansökningstillfället. I ett yttrande från länsstyrelsen år 1973 redovisades dock organisationslotterierna i relation till övriga spel på marknaden. Har man möjlighet att genomföra det sökta lotteriet bör myndig- heterna inte motsätta sig det. Finns det något som säger att den här marknaden är överhettad? Kan någon annan organisation säga att det inverkar på dess försäljning? Jag tror inte att lotterier som är knutna till t. ex. ett politiskt parti inverkar på andra lotterier över huvud taget. Personer som köper lotter hos A-lotterierna har säkert klart för sig, att lotterierna har kopp- ling till socialdemokratiska rörelsen.

I fråga om administrationen av rikslotterierna vore det lämpligt att dylika servicebyråer ägdes av de organisationer som anordnar lotterierna. Det. är olyckligt om det ligger privata intressen bakom verksamheten. Det vore bra om organisationer, som inte har egna byråer, kunde slå sig ihop. Ett föredöm- ligt exempel på denna idé och princip bör väl Lottericentralen vara, som såvitt jag förstår ägs av de anordnande organisationerna och visar att ett stort antal organisationer tillsammans kan lösa servicefrågorna 1 en egen byrå.

Jag tycker att utredningen borde — även om det inte ingår i direktiven ,— fundera över om det inte finns skäl att ta bort stämpelavgiften för lotterier. Stadsmakterna ger organisationerna lotteritillstånd till prioriterade ändamål, men man tar medel ifrån ändamålet i form av skatt.” De tresenaste lotterierna, som vi har genomfört och administrerat, har tillfört organisationerna ca sex miljoner kronor. Men vi har samtidigt betalat stämpelavgifter'på 1,1 miljoner kronor. Det finns ju heller inga andra motiv utöver de ekonomiska för statskassan att ha stämpelavgifter idag.

Portokostnaderna är ett problem idag men vi vet inte hur vi skall komma förbi det. Skulle man återgå till att vinnarna fick betala sina portokostnader blev det nog en katastrof för oss. För att undvika de dryga portokostnaderna införde vi som alternativ att vinnarna i stället för en lågvinst fick nya lotteri lotteriet. Dessa kunde då skickas i brev. Men detta blir dyrt för'det blirju inga

• Sida 37
•  Original

varurabatter på detta sätt. Därför har vi gått ifrån detta system. Genom att vi fått sänka totala vinstandelen med fem procent kan vi nu använda oss av ett rikligare varusortiment, varför konsumenterna bör kunna bli nöjda.

Vi har även använt presentkort som vinster. Problemet med detta är natur- ligtvis att det inte finns några varurabatter på presentkorten heller. Därför har vi på A-lotteriet t. ex. där vinstplanen är 4,5 miljoner kronor endast haft 20 000 kronor i presentkort.

Obligationsvinster har även förekommit i våra lotterier. Vissa anser att sådana inte skall förekomma i varulotterierna eftersom man kan förvandla obligationerna till kontanter. Men det kan man ju också göra med en bil och andra ting. Organisationerna bör få möjlighet att ha någonting i vinstplanen som från konsumentsynpunkt är attraktivt. Obligationer är inte till nackdel för konsumenten. Har man båtar och sommarstugor t. ex. kan de hamna fel. Det kan däremot aldrig en obligation göra. Jag tycker att organisationerna skall få ha den här möjligheten. Det finns inte heller någon risk för att organisationerna kommer att göra sina kvicklotterier till obligationslotterier, därför att man i så stor utsträckning är beroende av varurabatter.

Eftersom rikslotteriernas omslutning i regel är stor vore det önskvärt att kontrollanterna som förordnas i lotterierna har erfarenhet och kunskap. Kanske vore det en fördel om speciella tjänster inrättades för kontroll av lotterier. Vidare bör den samordnade verksamheten hos en byrå som t. ex. hos oss, IOGT/NTO och Lottericentralen betyda ekonomiska resurser så att lotteriföretaget kan skötas av kvalificerad personal och att såväl förtroende- valda och auktoriserade revisorer utöver styrelsen kan följa verksamhe- ten.

Jag förstår inte hur det är möjligt att man kan tillåta en fri import av lottsedlar, spelbrickor o. dyl. Man bör betrakta en lottsedel som ett värde- papper eller en värdehandling. Sådana bör inte vem som helst få tillverka. Tillverkning, försäljning och import av lotter bör inte ligga hos enskilda företag och om det skall göra det bör ett antal företag erhålla statlig auktorisation. Man skulle också ha ett godkännandeförfarande beträffande vilka spelutensilier som får förekomma i landet. Det är möjligt att man kommer fram till att det skall vara 3—5 lottyper som får användas. Den som tillverkar och säljer spelbrickor o.dyl. till en lotterianordnare borde på något sätt översända ett tillverkningsbevis eller en registreringshandling med en slags identifikation, där man har möjlighet vid köp av en tombolalott att se att den här lotten har ett kontrollnummer. Detta skulle stärka lottköparnas förtroende för lotteriet. Ett sådant registreringsförfarande trorjag skulle vara praktiskt möjligt att införa. Tillverkarna skulle sålunda bara få sälja de lotter som det enligt tillståndsmyndigheterna finns underlag för. Detta skulle kunna innebära en sanering. Det förekommer ju nu en oreglerad lotteri- marknad vid sidan av den reglerade. En del saker som förekommer är väl ganska oskyldiga t. ex. om en personalförening, fritidsklubb etc. lottar ut en chokladask eller dylikt på en arbetsplats. Men frågan är vad gränsen går för sådant här. Det påstås att det inte är ovanligt att man sysslar med penninglot- ter upp till I OOO-kronorsvinster. Ju större spridning lotterna får desto större risker och problem uppstår. Det vore nog därför önskvärt att lotterna endast fick försäljas av ett litet antal auktoriserade personer och företag.

• Sida 38
•  Original

Beträffande andra spelformer trorjag att det finns behov av roulettspel och kasinon i landet. Att sådant spel skall få bedrivas på restauranger strider givetvis mot min uppfattning om att det inte skall finnas några privata spelintressen. Man kan givetvis tänka sig att staten själv drev kasinona. Principiellt kan man ju fråga sig om staten över huvud taget skall lura folk in på sådant här. Men de som spelar på kasinon t.ex. nere i Tyskland är människor som skulle spela i alla fall. Tragedier o. dyl. följer väl ofta också i toto-spelets spår. Men människorna har alltid behövt någonting att spela på. Har man inte den typen av vadhållning, så spelar man kanske poker eller ägnar sig åt illegala spel. Några spelformer trorjag behöver finnas för att det inte skall växa upp spelhålor över allt.

Slutligen så vill jag understryka att vi t.ex. för att kunna tillföra våra organisationer ökade resurser ständigt måste se över lotteriverksamheten. Den konkurrens organisationslotterierna möter av t. ex. V65-spelet och möj- liga högvinster, penninglotteriet med allt fiera dragningar och 500 000 kronor (netto) i högvinst. nummerlotteri, tips etc. gör att vi får en allt svårare marknad att arbeta på.

Föreningslivets rikslotterier är väl också i förhållande till t. ex. bingospelet en förhållandevis liten och marginell spelform.

Våra lotterier — liksom andra organisationslotterier — har naturligt en inte oviktig styrka i att personer med intresse. engagemang och känsla för orga- nisationen ifråga genom lottköp stöder dess arbete.

Men för att kunna vara ett komplement till t. ex. statens spel och kanske också en alternativ spelform för medlemmar/sympatisörer måste organisa- tionslotterierna ständigt förnyas och göras attraktiva.

En generös tillståndsgivning och behandling är av betydelse för organisa- tionerna och detta gäller förstås framför allt där lotteriverksamheten är av avgörande betydelse för organisationernas ekonomi.

Nr 8: Eric Blom, Lottericentralen AB, den 20 september 1977

Lottericentralen bildades år 1915 och ombildades till aktiebolag år 1970. Delägare i bolaget är Svenska Röda Korset, Riksskytteförbundet, Gymna- stikförbundet, Hörselfrämjandets riksförbund, Riksförbundet Sveriges Lottakårer, Stockholms Stadsmission, Rädda Barnens Riksförbund och Hemvärnet. Jag är sedan år 1970 verkställande direktör i bolaget. Dess uppgift är att sköta rikslotterierna åt organisationerna.

Den totala omslutningen på nu beviljade lotterier är 6 250 000 kronor. I två år har vi anordnat lotterier för utomstående organisationer. Det största lotteriet vi nu har är Gymnastiklotteriet på 420 000 lotter.

Vi bedriver verksamheten på följande sätt. Jag förordnas till föreståndare för varje lotteri. bottförsäljningen skall i första hand bedrivas av den organisa- tion som fått tillstånd till lotteriet. Den del som den inte orkar med att sälja tar lottericentralen hand om. Vi skickar i allmänhet ut en skrivelse till medlem- marna i respektive organisation med en uppmaning att sälja lotter. Sedan fyller de i ett kort och skickar in en beställning. Det är den vanliga gången. Vi följer upp alla lotterier varje dag, så att vi dagligen skall kunna se var vi står.

• Sida 39
•  Original

Märker vi då till exempel att försäljningen börjar sjunka måste vi sätta in aktiviteter eftersom försäljningstiden är väldigt begränsad. Vi går ut med skrivelser, brev och proklamationer av olika slag för att aktivera förenings- medlemmarna i arbetet.

Försäljningsresultatet skiftar väldigt beroende dels på storleksordningen av lotterierna och dels framför allt på vilken aktivitet föreningarna utövar. Hörselfrämjandets medlemmar är ju handikappade av sin nedsatta hörsel, varför det inte är så lätt för dem att gå ut och sälja. lemnastikförbundet å andra sidan finns ju stora ungdomsskaror så där blir försäljningsaktiviteten en annan. Försäljningsframgången beror också på lotteriets karaktär. Det är t. ex. lättare att sälja Rädda Barnens lotterier än riksskyttelotterier. Ända- målet har således en ganska stor betydelse.

Från konkurrenssynpunkt kan sägas att vi inte märker någonting av andra lotterier. Annan lotteriverksamhet saknar helt och hållet betydelse i det här sammanhanget. Det är klan att vi kan notera att tiden blir hårdare och folk blir mer rädda om sina pengar.

Rent allmänt kan jag säga att vi tycker vinstskatten är väldigt hög. Den tar väldigt mycket utav pengarna. För att driva ett lotteri måste man hålla ett visst antal lotter och man kan ju inte sänka vinstandelen hur mycket som helst. Varupriserna stigerju oavbrutet och det medför att det blir svårare för oss att hålla standarden på vinsterna. Jag tycker som så många andra lotteri- anordnarejag pratat med att man borde sänka vinstskatten. Den ärju skyhög, nämligen 42 procent på de vinstvärden som överstiger 200 kronor. Den enklaste bilmodellen, t. ex. en Saab, kostar ju 13 000—14 000 kronor i vinstskatt, varför vinstkostnaden i verkligheten blir omkring 45 000 kronor. Det är nästan självskrivet att man måste ha en bil som toppvinst. En gång prövade vi att ta bort bilen, men det var inte lyckosamt. Alla tror att de skall vinna den, men man måste också ha småvinster. Vi har den erfarenheten att folk tycker det är roligt att vinna en sak. Jag brukar ibland i samband med vinstutlämningen höra folk säga att "jag har spelat på lotteri i hela mitt liv och nu harjag faktiskt fått en lS-kronorsvinst. Jag har vunnit en kniv och detär faktiskt riktigt roligt".

Huvudproblemet f. n. är de höga portokostnaderna. Vi brukar säga att posten är vår värsta fiende. När det rör sig om 100 OOO-tals kronor som man betalar till posten tycker man att man kunde få någon form av rabatt. För några år sedan sänktesju vinstandelen i lotterierna från 50 till 45 procent mot att lotteriet svarade för portokostnaderna. Stiger portot ännu mer kommer detta inte att ge något utbyte.

Några problem med kontrollen av rikslotterierna har vi inte. Det finns intern, ofta auktoriserad revisor för varje organisation. Vidare har vi myndigheternas kontroll. Deras agerande har varit utmärkt. Vi har haft mycket god kontakt med dem.

• Sida 40
•  Original

Nr 9: Företrädare för svensk hästsport vid utredningens sammanträde den 11 januari 1977

Deltagare:

Generaldirektör Lennart Sandgren, ordförande i AB Trav och Galopp(ATG), direktör Gösta Valentin, ordförande i Svenska Travsportens Centralförbund (STC) samt ordförande i Norrlands Travsällskap, sekreterare Lars Starkerud, suppleant i ATG:s styrelse, ledamot av Svenska Travsportens överdomstol samt ledamot av skiljedomstolen vid Täby Galopp, studierektor Rune Thuresson, ordförande i Riksförbundet för Sveriges Travhästägare samt i Arvika Travhästägareförening. generalsekretare Åke Isberg, STC, ingenjör Sven Heurlin, sekreterare i Travtränarnas Riksförbund, direktör Sven Åke Borg, VD i Skånska Travsällskapet, tidigare verksam i totalisatororganisa- tionen på Jägersro samt direktör Gert Lindberg, VD i ATG.

Sandgren

Svensk hästsport bedrivs på ett 30-tal platser i regi av lokala organisationer som benämns sällskap. Det är övervägande trav som förekommer, men även galopp på några ställen. Sällskapen är sammanslutna i centralförbund, dels Svenska Travsportens Centralförbund (STC) och dels Svenska Galoppspor- tens Centralförbund (SGC). De ansvarar bl. a. för tävlingsverksamheten i landet.

Det dominerande problemet för sporten har under en följd av år varit ekonomiska svårigheter. Mot slutet av 60-talet och början av 70-talet var utvecklingen sådan att den närmast förebådade en kris för hästsporten. Regeringen tillsatte därför år [971 en utredning som så småningom kom att få namnet Trav- och Galoppsportutredningen. Ett betänkande lades fram i slutet av år 1972 som fick till följd att AB Trav och Galopp bildades. Det är, som namnet visar, ett aktiebolag där de två centralförbunden STC och SGC är delägare. Genom ett avtal mellan staten och centralförbunden har bolaget en konstruktion som innebär att staten är starkt engagerad. Av styrelsens åtta ledamöter och motsvarande antal suppleanter utser regeringen fyra ledamö- ter, däribland ordföranden, och fyra suppleanter medan centralförbunden utser övriga ledamöter och suppleanter. Bolaget har ett övergripande ansvar för ekonomin. En speciell uppgift är att arrangera de spel som går under rubriken rikstoto och ofta kallas V65. På ATG ankommer även en rad andra uppgifter såsom att bedöma de lokala förutsättningarna för att anordna trav- och galopptävlingar och verka för en rimlig fördelning av sporten på olika platser i landet varvid galoppsportens och de mindre travbanornas särskilda behov skall beaktas. Det sistnämnda är ett uttryck för vad man kanske högtidligt kan kalla ideologin i verksamheten. Denna ideologi innebär att sporten skall sträva efter att ge god förströelse åt så många medborgare som möjligt över hela landet. För många betyder det också ett aktivt engagemang, inte bara som åskådare i tävlingar utan i olika former i sällskapens styrelse, som anställd i någon lokal organisation, som hästägare, hästtränare eller hästskötare.

• Sida 41
•  Original

Isberg

STC är en sammanslutning av de verksamma travsällskapen inom riket. Enligt våra stadgar är vårt mål att organisera och reglera landets travsport, att bereda sällskapen fördelen av gemensamma bestämmelser och enhetlig led— ning samt att representera den svenska travsporten i utlandet. Jag har tagit med mig en karta (se underbilaga 9: 1) för att visa hur travbanorna är spridda i Sverige.

För år 1976 harjag några aktuella siffror att redovisa. Under året var det 886 tävlingsdagar. Drygt 7 100 travhästar startade i tävlingar vilket innebär att mer än 12 000 hästar var i träning. Det gjordes 8 190 lopp och 91 882 starter. Till de ca 12000 aktiva travhästar som fanns i träning kommer ca 6000 fölston. De har en fertilitet på ungefär 50 procent vilket gör att sporten tillförs ungefär 3 000 föl per är, uppdelat på 2 500 varmblodiga och 500 nordsvenska föl.

Man kan skilja mellan professionell träning och amatörträning. Den pro- fessionella är dominerande på Solvalla, Åby och Jägersro. Vi har i landet ungefär 340 professionella tränare, varav inte mindre än 140 finns vid de stora travbanorna. Där är det som regel så att det stora fiertalet hästar lämnas i professionell träning, dvs. ägaren överlämnar sin häst till en tränare som helt ansvarar för skötsel, utfordring, körning, motionering och tävlingskörning. Men det finns också ett stort amatörinslag vilket märks på antalet körlicenser och tränarlicenser som utfärdas här i landet. Det finns inte mindre än 2 400 egentränarlicenser utfärdade för personer som har som ett fritidsintresse att träna sin häst. Det finns mer än 500 amatörlicenser för sådana som vill köra häst utan att vara ägare av hästen. Förra året fanns 425 licenser för hästskötare som körde lopp och alltså var anställda hos professionella tränare. Allt detta tillsammans gör ca 3 700 licenser. Men det är inte bara de personer som har licenser som sysslar med hästar. Bakom varje häst har vi mer och mer börjat finna en strukturförändring. Tidigare hade ofta en person fiera hästar eller var ensam ägare till en häst. Vid registrering av ägareförhållanden märker vi idag alltmer att det är två, tre eller fyra personer som går samman som delägare av en häst. Till bilden hör att vi har ett ytterligt litet antal stora stuterier i landet. De flesta som bedriver uppfödning har enstaka ston utackorderade eller hemma på sin egen gård som en binäring till sitt lantbruk. Jag vill alltså understryka att travsporten av idag, speciellt utanför storstäderna, i hög grad är ett fritidsintresse. Att amatörerna inte dominerar eller verkar så mycket på storbanorna betyder inte att man där bara är "skrivbordshästägare". Man ställer snarare större krav på att få köra på de stora banorna. Det finns emellertid även i de tre storstäderna ett mycket stort antal hästägare som deltar i träningen av sina egna hästar. Men det är den professionelle tränaren, eller den som är anställd hos honom, som kör i löpningarna.

Jag tycker det är värt att framhålla att spel på hästar inte är ett rent hasardspel. För det stora flertalet bland publiken ligger det ett personligt bedömande bakom. En stor del av publiken försöker följa med så många tävlingsdagar som möjligt för att skaffa sig en personlig uppfattning om varje häst och dess möjligheter. Man kan alltså ha trav som ett stort intresse och även skaffa sig kunskaper för framtida tävlingsdagar.

• Sida 42
•  Original

Lindberg

På förteckningen (se underbilaga 92) över 1976 års totalisatoromsättning linns samtliga banor uppsatta i storleksordning, dels inom trav och dels inom galopp. Av denna specifikation framgår att det var 886 tävlingsdagar inom trav och 70 inom galopp, dvs. totalt 956 dagar år 1976 mot 962 året innan. Den totala omsättningen inom travet var 939,6 miljoner kronor på banspelet och 32,5 på galoppbanorna. Till detta kommer rikstoto med en omsättning på 181 miljoner kronor. Totalt var omsättningen alltså 1 153 miljoner kronor. I högerkolumnen finns omsättningen för kombinationsspelen V5 och V65 specificerad, nämligen 315,9 miljoner kronor. Banorna är här uppställda i storleksordning av omsättningen och man kan se att sporten är väldigt spridd och förekommer på många platser i landet. Den minsta banan, som är medtagen i förteckningen, är Visbys som hade en total omsättning på endast 1 148 000 kronor för 15 tävlingsdagar vilket betyder mindre än 100 000 kronor per dagjämfört med Solvallas omsättning på sammanlagt 312 miljoner kronor vilket innebär nära fyra miljoner kronor i omsättning per tävlingsdag.

] promemorian ang. hästsportorganisationernas ekonomi (se underbilaga 913) har vi utgått från 1977 års budget. Promemorian utgör en sammanfatt- ning av ekonomin för ATG, centralförbunden och sällskapen med en totalt budgeterad omsättning på 1 158 miljoner kronor. Om man tar bort allmän- hetens vinster och statens andel på 116 miljoner kronor återstår summan för toton som tillfaller sportens organisationer. Enligt budgeten är den 171 miljoner kronor, vilket innebär ungefär 86 procent av de totala tävlingsin- täkterna. Med den obligatoriska fonderingen på 12 miljoner kronor, som sporten är ålagd för år 1977, innebär budgeten plus minus noll. Av denna promemoria framgår några specificerade kostnader för hästsportorganisatio- nerna, nämligen 46 miljoner kronor i personalkostnader, 17 miljoner kronor i kapitalkostnader och 56 miljoner kronor i övriga kostnader.

lnom organisationerna kan man räkna med ungefär 250 heltidsanställda personer. Därtill kommer de tävlingsdagsarvoderade, som totalt sett torde utgöra ca 3 000 personer som utför 120 000 dagsverken. Räknar man om det efter 250 dagsverken per person motsvarar det totalt 520 heltidsanställda. Sedan har vi serviceföretagen, barer, restauranger, kiosker, vaktföretag och transportörer där vi räknar med 50 heltidsanställda och 1 500 deltidsengage- rade. De senare motsvarar ungefär 260 heltidsanställda. För professionell träning där man har tränare med proffslicens är ca 600 anställda. Till den summan kommer hela den amatörmässiga delen med privatträning och amatörträning av egna eller delägda hästar och uppställning av ungdjur och konvalescenter. Det är mycket svårt att uppskatta antalet berörda personer. De siffror som Åke Isberg angivit beträffande licensgivningen kan ge en viss vägledning.

Beträffande varmblodsston har vi något angivit strukturen på uppfödning- en efter uppgifter vi fått från Avelsföreningen för varmblodiga travhästar. Där uppger man att 300 fölston finns på stuterier med mer än tio ston, 350 på gårdar med 3—9 ston, 4 000 på gårdar med 1—3 ston och 600 som inackorderas på stuterier hos lantbrukare. Detta betyder att många lantbrukare är engagerade i uppfödningen som tilläggssysselsättning. Om man tittar på indirekta sysselsättningseffekter kan jag nämna att i kapitalkostnader på 17

• Sida 43
•  Original

miljoner kronor och leverantörskostnader i övrigt på 56 miljoner kronor ingår omfattande investerings-, renoverings- och reparationsarbeten till uppskatt— ningsvis 15 a 20 miljoner kronor per år. Bland andra poster kan nämnas betydande inköp hos tryckerier runtom i landet bl. a. för tävlingsprogram för 950 tävlingsdagar. Rikstotons gratisprogram trycks exempelvis i 450 000 ex. varje vecka. Utanför organisationernas kostnader kommer kostnaderna för ombudsorganisationerna för Rikstoton och övrigt förtidsvad där enbart postverket torde erhålla ca tio miljoner kronor i ombudsersättning. De allra mest betydande indirekta effekterna torde emellertid sammanhänga med hästarnas uppfödning och träning där inköp av foder och förnödenheter har stor betydelse.

I denna promemoria är spelformerna uppställda efter deras vinstavdrag. Det finns dels 20-procentiga vinstavdrag som i "vinnare- och platsspel”, "kombinationsspel på hästar" och på V3. Detta vinstavdrag gäller för 826 mil- joner kronor om man ser till 1976 års omsättning. Sedan finns det kombina- tionsspel på tre hästar som kallas trippel eller tierce som har 30-procentiga vinstavdrag som gav elva miljoner kronor. Dessutom finns kombinations- spelen V5 och V65 med 35-procentiga vinstavdrag som gav 316 miljoner kronor.

1 promemorian finns något teoretiskt beskrivet vad som kan hända vid upprepat spel under en travdag om man har en skattesats eller vinstavdrag på 20 procent. Vi har först ett teoretiskt exempel. Om man utgår från en person med en ingångsinsats på 100 kronor som sedan vinner ca 80 procent tillbaka, dvs. 80 kronor och sedan satsar vinsten igen betyder det att han efter nio lopp av sin ingångshundralapp skall ha kvar 13 kronor. Under tävlingsdagen skall han då ha blivit beskattad med drygt 85 procent. Hans faktiska skatt — eller vinstavdrag för det innehållerju såväl totoskatt som en andel till sporten — på bruttoinsatsen är enbart 20 procent, men på hans ursprungligen satsade belopp blir skatten adderad ihop till dryga 85 procent. Det kan te sig något teoretiskt att man går till väga på det sättet. Man kanju tänka sig att man i stället gör som i fallet B och satsar 50 kronor per lopp och även vinner genom- snittligt. Även i det fallet blir skatten ungefär lika stor, dvs. ca 90 kronor. Detta belyser kanske något att de omsättningar som uppges för trav och galopp kan vara något uppblåsta. En person som enligt dessa exempel spelar för 450 kronor spelar i praktiken för pengar som kommer tillbaka i form av vinster vilket gör att omsättningsbeloppen är något höga.

l promemorian behandlas också riksspelet V65 med uppgifter angående kupongantal, deltagarantal m. m. Där konstateras att ATG inte svarar för ombudskostnaderna vilket innebär att V65—spelarna måste betala en särskild kupongavgift per inlämnad kupong. Detta har haft en viss betydelse för strukturen av V65-spelet där man rör sig med relativt små mängder kupong- er. Kupongavgifterna gör att spelarna inte i någon större utsträckning spelar ett reducerat system. Ett reducerat system innebär att varje spelare lämnar fiera kuponger men kupongavgiften gör detta för dyrbart. Tvärtom har vi funnit att V65-spelarna i betydande utsträckning slår sig samman i bolag om en eller flera kuponger för att hålla nere kupongavgiften. Detta innebär också att intresset för V65 inte kan mätas efter mängden kuponger. Våra beräkningar tyder på att i genomsnitt 3—5 personer är engagerade per V65-kupong vilket gör 300 000—600 000 intressenter per vecka. Vidare har vi

• Sida 44
•  Original

av statistiken funnit att det inte är samma deltagare varje vecka utan det växlar beroende på var tävlingarna går. Om tävlingarna går på Åby har vi alltså lier göteborgare som spelar än om tävlingarna går på Solvalla. Det innebär att bruttoantalet intresserade torde närma sig miljonen. När det gäller kupongavgifterna borde det medföra att kupongerna blir av större insatsstor- lek än eljest. Men som framgår av promemorian är trots allt insatsbeloppen relativt små. Insatsbelopp på upp till fem kronor utgör 14 procent av kupongmängden under andra halvåret 1976 enligt postverkets statistik medan insatser på 5—20 kronor ligger på 46 procent och 20 kronor och däröver på 40 procent. Medianen beräknas för första halvåret 1975 ligga på elva kronor och under andra halvåret 1976 på ca 15 kronor. Att den har stigit torde bero på att kupongavgifterna har höjts två gånger sedan starten och ligger nu på 1:50 kronor för insats på fem kronor, två kronor för insats mellan 5:50 kronor upp till 20 kronor och 2:50 i avgift för insatser över 20 kronor.

Om man sedan tittar på vad kupongavgifterna betyder för spelarens genomsnittliga vinst kan man teoretiskt konstatera att en spelare som satsar exempelvis fyra kronor skulle kunna vinna 65 procent av beloppet tillbaka. Men från denna summa skall dras kupongavgiften på 1:50 kronor vilket betyder att spelarens faktiska vinst blir 27,5 procent. Det är naturligtvis ett problem att den effektiva utdelningen för betydande delar av kupong- mängden blir låg och sålunda 27-40 procent för drygt en tredjedel och under 50 procent för mer än hälften. Samtidigt som det finns nackdelar med detta finns det fördelar genom att man härigenom håller nere kupongantalet. Varje kupong orsakar kostnader för papper, transport, sortering och avstämpling m.m. Genom det relativt sett låga kupongantalet har ATG kunnat driva verksamheten med låga administrationskostnader. Tack vare detta har sporten fått det överskott man eftersträvat. Jag kan också nämna att av banspelets omsättning på 970 miljoner kronor torde ungefär 60-70 miljoner kronor utgöra insatser på förtidsspel. Förtidsspelet utgör alltså tio procent av det totala spelet och är således relativt obetydligt.

Sandgren

Den illegala spelverksamheten i samband med hästtävlingar förekommer huvudsakligen i två former. I samband med banspel förekommer book- making. Det innebär att det finns personer som i stället för toton mottar insatser från enskilda personer. Detta är naturligtvis i fiera avseenden en mycket otrevlig verksamhet som ingen av oss önskar. Man bör göra allt för att undvika den dels därför att den undandrar statsverket och sporten inkomster och dels därför att den omhänderhas av mindre nogräknade personer som stoppar pengar i egen ficka. En annan synpunkt är att de som spelar illegalt på detta sätt i många fall inte är helt hedervärda personer bortsett från att de deltarjust i denna illegala verksamhet. Den andra formen av illegalt spel består i förekomsten av spelklubbar där man bedriver spel utanför banorna men genom att stå i förbindelse med banorna på något sätt. Det är också en illegal verksamhet. Det uppges ibland att de förmedlar dessa vad till totalisa- torn och att insatserna därigenom skulle utsättas för vinstavdrag och beskattning. Det finns anledning tro — även om det inte är slutgiltigt utrett — att det till en'mindre del är på det sättet. Jag vill även säga att vi naturligtvis av

• Sida 45
•  Original

de skäl som jag här antytt är mycket bekymrade över detta. Det finns de som menar att denna verksamhet har ökat i omfattning under senare år. Vi hade på eget initiativ under senare delen av föregående år en överläggning i riks- polisstyrelsen med rikspolischefen och hans närmaste medarbetare på detta område för att diskutera möjligheterna att effektivare beivra dessa förhållan- den. Vi har nu etablerat ett samarbete som vi hoppas skall bära frukt så småningom.

Enligt vår uppfattning och kännedom villjag generellt säga att det knappast finns några missförhållanden i anslutning till det legala totospelet, fast det beror naturligtvis på vad man menar med ett missförhållande. Ibland förekommer det uttalanden av den karaktären att det i detta liksom i andra spelformer, finns personer som inte har förmåga att spela med måtta utan spelar i en sådan omfattning att de sätter sig själva i misär eller försvårar sin och kanske närståendes situation. Den information vi har, såväl genom egna iakttagelser som genom uppgifter från sociala myndigheter, tyder på att detta är utomordentligt litet förekommande. Därmed är det naturligtvis inte sagt att det inte kan förekomma. Missförhållanden i övrigt skulle man möjligen kunna finna i att personer, som på orättmätigt sätt förvärvat pengar, ägnar sig åt illegalt spel. Vi tror dock inte att det förekommer i särskilt stor omfattning. De använder nog den illegala bookmakingen eftersom de helt enkelt inte vill utsätta sig för den beskattning som den legala toton innebär. Det är naturligtvis inte uteslutet men man skall ha klart för sig att det är mycket besvärligt att leda i bevis och utreda förhållandena på detta område. Det är också det som ligger bakom vårt initiativ till samråd med rikspolisstyrel- sen. ,

Isberg

De två former av illegalt spel som Lennart Sandgren här talade om finns angivna i nuvarande lotteriförordning där det i 7ä sägs att man inte får tillhandagå annan med anordnande av lotteri utan tillstånd av anordnaren. Travsällskapen skall idag inhämta ATG:s tillstånd för totospel. ATG har därvid ställt som villkor att bolaget även skall godkänna förtidsvadsförmed- lare. Tidigare, innan ATG:s tillkomst, lämnade STC dylika tillstånd. Från centralförbundets sida ville man då att allt förtidsvad, allt tillhandagående av spel skulle ske i insynade lokaler där det kunde bedrivas i kontrollerbara former. Travsporten, liksom galoppsporten, har sedan ett par årtionden tillbaka valt att låta förtidsvad gå över tidningarnas depeschkontor. Seder- mera har det blivit en viss utökning till större tobakshandlare i tätorter. Det måsteju finnas något skäl till att personer vänder sig till en bookmaker. I regel avser man att göra en större insats som om man spelade på totalisatorn skulle påverka oddset negativt, dvs. vinsten skulle bli lägre. Ju mer pengar som satsas på en häst desto mindre blir utdelningen. Man kan alltså om man går till en bookmaker som inte garderingsspelar på totalisatorn, i regel få betalt ' enligt toto-oddset. Det kan också hända att bookmakern betalar ett visst överodds för att locka folk till sig. Är oddset 1:90 betalar han kanske två gånger pengarna. Vådan av detta blir att staten mister sin beskattningsdel och arrangören sin del av spelsumman. På de illegala förmedlingsklubbarna, som har öppet under det tävlingar pågår, kan man göra insatser fram till 5—10

• Sida 46
•  Original

minuter före loppets start. Det uppges att de satsade beloppen telefoneras till någon person vid travbanan som sätter in den på totalisatorn. Efter loppet får man sedan ett telefonreferat tillbaka. Denna form av verksamhet har ökat. STC har regelmässigt, så fort vi fått kännedom om sådana förhållanden, anmält dem till åklagarmyndigheten. Det finns således en hel del domar mot dylika klubbar. Det är två skäl till att vi ingriper. Först och främst är det ett direkt brott mot lotteriförordningen och mot syftet med en reglerad verksamhet. Vi vill exempelvis inte att spel skall försiggå tillsammans med olaga spritutskänkning vilket brukar vara fallet på dessa klubbar. För det andra har vi anledning tro att större delen av de insatser som görs på dessa klubbar inte går in i totalisatorn utan är en förtäckt bookmaking. Den person som tar emot dessa spel har— om spelet motsvarar spelfördelningen på totali- satorn — en vinst på 20 procent (vinstavdraget). Det verkar med tanke på den typ av lokaler som man använder som om bongavgifter som betalas inte täcker de kostnader som en sådan klubb har för sin verksamhet. I en nyligen sprängd klubb i Eskilstuna hade man aldrig vidarebefordrat insatser till travbanan utan pengarna hade stannat inom klubben. Alltså en ren book- makingverksamhet. Straffbestämmelserna i lotteriförordningen innebär i regel böter för sådan klubbverksamhet om brottet inte är grovt, då kan det bli upp till ett års fängelse. För bookmaking är det även böter eller fängelse som straff. Jag kan väl i detta sammanhang säga att vi anser att straffsatserna är alldeles för låga för att vara avskräckande.

Starkerud

Vi vet genom ett antal gamla rättsfall att ett flertal människor hävdat att de har spelat bort sina pengar. När man närmare penetrerat dessa ärenden har det visat sig att man först har gjort en förskingring och därefter försökt att återställa medlen genom totalisatorspel. Av den kännedom som finns genom socialregister och socialakter är det väldigt sällan som folk som behöver socialhjälp anger totalisatorspel som grund för brist på pengar. Det har gjorts ett par undersökningar, bl. a. den s. k. Tyresöundersökningen där vi särskilt undersökte om spel låg bakom den höga socialhjälpsnivå man hade därute. Man man kunde inte finna att det förhöll sig så.

Lindberg

Vid banspelet på Jägersro görs 75 procent av insatserna i 5- och 10-kronors- luckor medan 25 procent görs i 50- och 100-kronorsluckorna vilket betyder mycket för omsättningen i reda pengar. De 25 procenten svarar ungefär för 75 procent av omsättningsbeloppet. En person som satsar 50 kronor behöver i och för sig inte riskera mycket mera än den som satsar tio kronor. Den som satsar 50 kronor gör det ofta i ett favoritspel där han har relativt stor chans att få tillbaka pengarna, medan den som satsar tio kronor gör det i ett outsiderspel. Vad summan av kardemumman blir i utfallet är svårt att teoretiskt föreställa sig. Det är säkert olika för olika tävlingsdagar. Somjag ser detär det väsentligt att 50-kronorsspelaren inte räknar med att satsa 50 kronor gånger nio lopp, alltså 450 kronor, för då har hans pengar tagit slut. Han

• Sida 47
•  Original

räknar alltså med ett visst genomsnittsutfall. Detta kan man också konsta- tera. Det framgår genom att spelet på tävlingsbanorna minskas en tävlingsdag med mycket höga odds. Det betyder helt enkelt att alltför få personer får tillbaka de vinstmedel de har tänkt återsatsa i spelet. 50-kronorsinsatsen behöver därför inte betyda en större risk än lO-kronorsinsatsen. En insats på totalt 450 kronor under dagen innebär med genomsnittlig vinst ungefär 90 kronor i kostnad för spelaren.

Sandgren

Omsättningen är summan av de i de individuella spelen omsatta pengarna. Till mycket stor del består den av de vinster som har tagits ut vid ett tidigare spel. Den enskilda personen satsar alltså inte 450 kronor utan han satsar i första spelet, tar ut en vinst, spelar i andra loppet — att spela i alla nio loppen är relativt ovanligt — och omsätter så sin vinst under tiden som han naturligtvis förlorar det som är vinstavdraget. Om man håller på på det sättet förlorar man i stort sett den hundralapp som man startade med. Men det är ett teoretiskt exempel. Många spelar inte i alla spel. Man kan lätt få den uppfattningen annars att människor går till Solvalla med fyra miljoner kronor och spenderar dem. Så är det ju inte. De har med sig väsentligt mycket mindre, men det omsätts gång på gång därför att det tas ut i vinster. Banorna harju samma dag alltid också en V5-a. När V5-spelet har avslutats delas vinsterna ut omedelbart om de inte är alltför höga. Då stiger spelet omedelbart för då omsätts vinsterna på nytt. Vi vet numera också att en större insats ofta representerar fiera spelare. Man kommer i sällskap till en bana och spelar ofta tillsammans för exempelvis en femtiolapp där fem spelare satsat en tia var. Detta är mycket vanligt. Det är inte så enkelt, menar jag, att avläsa den individuelle besökarens spel genom att titta på statistiken för olika bongva- lörer, utan det är mer komplicerat än så.

Borg

Det finns många olika slags sätt att spela på. De som går ut på en bana för att de tycker om sporten och vill följa hästarnas prestationer fördelar ofta en mindre summa på fiera hästar under tävlingsdagen. De som är mest initierade, bl. a. genom analys av den fina programinformationen, koncen- trerar ofta sitt spel och då med en högre insats på ett fåtal lopp. Exakt statistik på hur många som spelar stort spel och hur många som spelar lågt spel har vi inte. Vi vet att 25 procent är stort spel. Med stort spel menarjag valörer av typ 50 a 100 kronor. Naturligtvis finns det enstaka personer som spelar fiera hundralappar men genomsnittet ligger ungefär på 3—4 hundralappar i fråga om exceptionellt spel. De fiesta spelar alltså en hundralapp. I vissa fall går man fram med större insatser som gör att snittet blir ungefär 300—400 kronor.

Sandgren

Om man maximerar insatsen till 100 kronor per lopp skulle det antagligen innebära att man finner former för att kringgå det. Det kommer att vara .

• Sida 48
•  Original

utomordentligt svårt att kontrollera varifrån pengarna kommer. Rent praktiskt kan man kanske nedbringa den enskildes insatser genom att en maximering av insatsen leder till att det är svårare att hinna med om man inte vill öppna tillräckligt många luckor för dessa valörer. Skulle man emellertid vilja vidtaga en sådan åtgärd kommer den att mötas med opposition därför att då kommer folk att stå där och köa, medan man i andra luckor med lägre valörer skulle komma lättare fram. Jag tror inte för min personliga del att detta är vare sig motiverat eller praktiskt genomförbart.

Lindberg

Varje åtgärd som vidtas för att försvåra ett spel på den legala totalisatorn medför omedelbart en vinst för bookmakerna. I Danmark hade man tidigare ett vinstavdrag på 30 procent i varje lopp vilket kunde anses som orimligt högt för ett upprepat spel. Det kanske inte låter som en så stor skillnad på 20 och 30 procent. Men om man gör ett teoretiskt exempel och räknar ut vad skatteavdraget blir om man i varje lopp har 30 procent i stället för 20 ser man vilken fantastisk effekt det har. Det medförde att Danmark fick rykte om sig att ha oerhört mycket bookmakingspel. Jag känner till det förjag var tidigare verksam i Halmstad. Jag minns att Halmstadsbanan gladeligen slog Köpen- hamns största bana Charlottenlund i omsättning. Det sades där att det är ingen idé att spela på toton på Charlottenlund utan där skulle man spela hos bookmakers. 1 Danmark sänkte man senare vinstavdraget till 20 procent, vilket har medfört att omsättningen på Charlottenlund har stigit till mer än det dubbla. Jag tror inte det beror på att man i Danmark har börjat att spela mer utan jag tror det beror på att pengarna går från bookmakern in i totalisatorn. Om en person skulle vilja satsa 100 kronor i ett lopp skulle det inte accepteras att han ställde sig tio gånger i en lucka. Säkert skulle han hitta en lösning som då troligtvis skulle vara att i första hand spela hos book- makers.

Isberg

Man har faktiskt gjort ett sådant experiment för fiera år sedan i Holland. Det fick man mycket snabbt gå ifrån för det visade sig att det inte gick att kontrollera. Folk bytte plats med varandra. Det var tydligen ganska meningslöst.

Borg

Jag skulle till det tidigare resonemanget här vilja säga att det är samma pengar som omsätts igen lopp efter lopp. Våra besökare tycker nog i regel att de har en viss summa pengar att spendera. Omsättningen i loppen speglar ofta detta. Om man jämför med de lokala förhållanden där vi har en omsättning på 100 000 kronor i första loppet stegras detta fram till femte, sjätte och sjunde loppen upp till 200 000 kronor per lopp. Det är ofta de pengar som vinns i de första loppen som ökar insatsen. Däremot är detju inte spelarna som förlorar mer pengar på det därför att de som har förlorat i de första loppen kanske går

• Sida 49
•  Original

hem eller slutar spela. Det är de pengar som utbetalas till dem som har vunnit i de första loppen som höjer den totala omsättningen i de senare loppen.

Thuresson

De allra största insatserna som görs i löpningar är ofta resultatet av s. k. systemtips. Man tar alltså vid tävlingsdagens början ut exempelvis tre hästar och startar då med en insats — på låt oss säga tio kronor eller 50 kronor på den första hästen — och får vid lyckliga omständigheter då insatsen att öka på de två övriga hästarna. Skulle oddset i första löpningen vara tre gånger är således insatsen i nästa löpning 150 kronor. Är den ytterligare tre gånger i den löpningen så är den på den tredje hästen 450 kronor. Det är i och för sig inte resultatet av en högre insats hos den spelande utan mer resultatet av lyckliga omständigheter i spelet. Personligen trorjag att detta är mycket vanligt. Det är det som gör att vi i vissa lopp får mycket höga insatser.

Lindberg

Jag kan komplettera Thuressons inlägg med att det är ett av de konkurrens- problem som vi har med bookmakers. Bookmakers kan i vissa fall erbjuda en service som inte erbjuds i den legala totalisatorn. Enligt uppgift är det ett vanligt erbjudande från bookmakers att om du satsar 50 kronor hos mig i första loppet kan du sedan återsatsa detta med vinsten om du vinner på en häst i lopp tre exempelvis. Om du sedan vinner i det loppet kan du återsatsa detta i lopp åtta. På så sätt kommer spelaren undan med att lägga ut ett belopp i första loppet och sedan spela med sin eventuella vinst. Det erbjuder inte vi på den legala totalisatorn utan vill man vara med i lopp ett, tre och åtta på förtidsvad måste man lämna ifrån sig pengar i varje lopp. Det är kanske inte så lätt att förstå men alla sådana här former av erbjudanden är ofta attraktiva. Det kallas visst för att "spela pölsa" när man på det sättet återspelar ett imaginärt vunnet belopp som man inte vet om man har vunnit eller ej.

Sandgren

Det är mycket vanskligt för sällskapen att vidta åtgärder mot illegalt spel. Det gäller ju att genom spaning lokalisera vem som är ansvarig och att sedan binda vederbörande vid brottet. Det är en kvalificerad polisiär uppgift som sällskapen självfallet inte har möjligheter att svara för eller har personal utbildad till. Det vore inte ens rimligt att man åtog sig det. Man har ibland funderat över vad det är för tekniska instrument som används för att förmedla det illegala spelet. Naturligtvis utnyttjas telefon. Det har före- kommit resonemang om att man på något sätt skulle försvåra användningen av detta kommunikationsmedel. Men det har visat sig t. ex. på Solvalla att de som medverkar i illegalt spel är så förslagna att de skaffat sig kortvågssändare. Med hjälp av den står de i förbindelse med exempelvis en bil ute på parkeringsplatsen eller i närheten.

• Sida 50
•  Original

Isberg

Det ligger en stor spaningsinsats bakom för att klara upp dessa typer av brott. När det gällt spelklubbar där vi haft misstankar om bookmaking har polisen gått tillväga så att man har samarbetat över gränserna exempelvis Eskilstuna- Stockholm. Man har på Solvalla försökt komma underfund med vem det är som ringer till Eskilstuna och vem de står i kontakt med. Sedan har man skuggat denne man och sett efter om han har gått till några totalisatorluckor och då försökt konstatera för hur mycket han spelat och på vilka nummer. När man därefter har gjort tillslag måste manjämföra de bongar som finns på den illegala spelklubben med de spel som denna telefonman har gjort för att försöka bevisa att bookmaking har skett. Man kan alltså inte bara gå ut en tävlingsdag och göra ett tillslag utan här krävs en viss tids förberedelser under tidigare tävlingsdagar.

Lindberg

Min uppfattning är att bookmaking inom en banas område är mycket svår att komma åt i praktiken. Jag tror att om det finns en legal totalisator med ett vettigt vinstavdrag besöker inte den stora allmänheten utan endast ett mindre antal storspelare bookmakers på banan. Jag tror inte att statens och tävlings- organisationernas förlust blir så stor för de större spelarna skulle kanske ändå inte satsa sina belopp i totalisatorn. Spelklubbar utgör antagligen en väsentlig bas för bookmakingen vid banan. Det gäller att komma tillrätta med spelklubbarna som är ett grundkapital för bookmakerna och som attraherar allmänheten i ett läge där inte samhället erbjuder motsvarande service. På banan däremot har allmänheten ett erbjudande om motsvarande service i legal regi och där jag tror att den stora allmänheten inte i alltför stor omfattning attraheras av bookmakerna. Höjer man vinstavdraget som sked- de till exempel i Danmark för några år sedan får det naturligtvis den omedelbara effekten att folk vänjer sig att spela hos bookmakerna i stället för i den legala totalisatorn.

• Sida 51
•  Original

Travbanor i Sverige år 1977

Underbilaga 9:1

Skellefteå

Lycksele . . Hoting . Östersund SO'angfä . D Oviken annego . Bergsåker . Hagmyren . Bollnäs . Rättvik . Gävle . Romme . Sk tt : e Fornaboda Årjäng . . ! Färjestad . Solåalla ." . Åmal Örebro . Su ndbyho|m . Axevalla . Mantorp ) . Åby . Skrubbs Halmstad ' 0

Kalmar

Jägersro

Tor ärdan Dg .

• Sida 52
•  Original

Totalisatoromsättning åren 1975—1976

Underbilaga 9:2

Antal dgr Total omsättning Därav V5/V65 1976 1975 1976 1975 1976 1975 Travbanor Solvalla 78 78 311 622 278 204 55 779 54 056 Åby 65 65 161 426 144 845 22 609 21 342 Jägersro 60 60 105 381 92 834 13 244 12 592 Halmstad 38 38 36 823 30 869 2 879 2 560 Bergsåker 46 46 34 417 32 267 4 833 4 551 Örebro 44 44 34 299 28 599 3 092 2 888 Axevalla 40 40 33 115 27 414 2 876 2 606 Färjestad 44 44 30 254 27 363 2 841 2 748 Gävle 47 47 27 916 24 738 2 563 2 279 Romme 36 36 23 577 21 578 2 356 2 158 Eskilstuna 35 35 23 381 20 512 2 198 1 918 Östersund 30 30 12 345 10 880 1 865 1 698 Mantorp 30 30 11 542 9 222 1 279 1 130 Dannero 23 26 10 286 9 716 1 456 1 373 Hagmyren 23 23 9 475 9 453 969 941 Bollnäs 21 21 9 105 8 544 811 775 Årjäng 23 23 9 084 8 764 818 878 Kalmar 30 30 8 757 7 674 1 451 1 374 Solänget 26 26 8 548 8 244 985 91 1 Rättvik 25 27 8 402 7 328 919 849 Skellefteå 23 23 6 848 6 790 711 770 Umeå 23a 23 6 425 5 870 847 749 Boden 23 23 5 554 5 138 526 583 Åmål 13 13 4 562 4 417 389 408 Linde 10 10 2 590 2 234 237 199 * Visby 15 15 1 148 1 287 175 169 Div småbanor 15 16 2 748 1 977 102 66 S:a travbanor 886 892 939 630 836 761 128 810 122 571 Galoppbanor Täby 48 48 23 836 23 156 5 022 5 160 Jägersro 16 16 6 657 6 110 728 718 Åby 5 5 1 671 1 582 197 177 Strömsholm 1 1 263 113 68 13 S:a galoppbanor 70 70 32 427 30 961 6 015 6 068 Rikstoton — — 181 088 141 736 181 088 141 736 Totalt 956 962 1 153 145 1 009 458 315 913 270 375

________._.—-————_——-——

" Därav en dag med vinnar- och platsspel i endast två lopp.

• Sida 53
•  Original

Promemoria ang. hästsportorganisationernas ekonomi år 1977

Underbilaga 913 Mkr Därav Per- Kapi- Övr. sonal- tal- kostn. kostn. kostn. Total omsättning 1 158 Avgår allmänhetens vinster — 878 + 280 Avgår statens andel - 116 + 164 Tillkommer: bråkdelar och oinlöst + 7 Summa från toton + 171 Övriga tävlingsintäkter Entré o parkering + 16 Program + 4,5 Restaurant + 4,5 Ovrigt + 3 Summa tävlingsintäkter + 199 Avgår: Priser hästägare — 67 Övriga tävlingskostn. — 43 — 25 — 18 Rikstoton tävlingskostn. — 12 — 1 — 11 TÄVLINGSNETTO + 77 Diverse intäkter + 6 Anläggningskostnader — 24 — 6 — 18 Kapitalkostnader — 17 — 17 Sällskapen administration —- 16 — 9,5 — 6,5 Central administration m.m. - 7 —- 4,5 — 2,5 Centrala ränteintäkter + ] Anslag hästägare, uppfödare, tränare, forskning, utbildning — 8 + 12 Obligatorisk fondering — 12

• Sida 54
•  Original

Löner och arvoden organisationerna enligt budget 1977

Sällskap Mkr Tävlingsdagsarvoden 19,2 Anläggningsarbetare 4,6 Administration 0. övrigt 6,7

30,5

C entraI/örbund och A TG Tävlingsdagsarvoden 0,7 Administration 0. övrigt 3,2

3,9

Summa löner och arvoden 34,4 Sociala kostnader 11,4

Summa organisationernas personalkostnader 45,8

Som framgår av uppgifterna om sysselsättning nedan, torde organisatio- nernas löner och arvoden med stor säkerhet utgöra endast den mindre delen av ersättningar som utgår till direkt av sporten berörda yrkesverksamma personer.

Sysselsättning — Uppskattningar _______________________—_—

Antal Antal Motsvarande engagerade dagsverk antal heltids- anställda

______————

Organisationerna

Heltidsanställda 230 Tävlingsdagsarvoderade 3 000 120 000 520 Serviceföretag vid banan 50 (restauranter, kiosker, vaktföretag, transportörer) 1 500 60 000 260 Professionell träning Tränare med proffslicens 400 Antal anställda 600 Privatträning Amatörträning av egna eller delägda Dels binäring till jord- eller skogsbruk hästar. el. dylikt Uppställning av ungdjur eller konvale- dels fritidssysselsättning scenter. Omfattningen mycket betydande men

sysselsättningsmässigt omöjlig att pre- cisera. Gäller antalsmässigt fier djur än som är i proffsträning.

• Sida 55
•  Original

SOU 1979:30 Antal Antal Motsvarande engagerade dagsverk antal heltids- anställda Uppfödning

Cirka 6 000 avelsston Därav cirka 5 200 varmblodiga trav— ston, där avelsföreningen uppgivit

Ett mindre antal stora stuterier. Vanli- gast binäring till lantbruk. Sysselsätt- ningseffekten av stor betydelse men ej

följande struktur beräknad av ATG.

300 på stuterier med 10 ston 350 på gårdar med 3—9 ston 4 000 på gårdar med 1—3 ston

600 som av ägare inackorderas på stuterier eller hos lantbru- kare.

Indirekta sysselsättningserekter

Hästsportorganisationerna har, förutom sina personalkostnader på 46 mkr, kapitalkostnader på 17 mkr och leverantörskostnader i övrigt för 56 mkr. Bland mera betydande sysselsättningsskapande poster som ingår häri kan nämnas omfattande investerings-, renoverings- och reparationsarbeten som ständigt pågår vid banorna och kan uppskattas till 15 a 20 mkr per år. En annan betydande inköpspost utgör tävlingsprogrammen för de 950 tävlings- dagarna som ger sysselsättning åt tryckerier runt om i landet. Därvid kan även nämnas Rikstotons gratisprogram som trycks i 450 000 exemplar varje vecka. ..

Bland indirekta sysselsättningseffekter som kommer utanpå organisatio- nernas inköp kan nämnas ombudsorganisationen för Rikstoton och för övrigt förtidsvad som betalas av vadhållarna. Enbart Postverket torde erhålla cirka 10 mkr i ombudsersättning från V65-vadhållarna (beräknad andel 90000 kuponger x 2:15).

De allra mest betydande indirekta effekterna erhålles i samband med hästarnas uppfödning och senare träning. Inköp av foder och förnödenheter till tävlingshästar, unghästar, fölston m. fl. torde ge mycket stora indirekta effekter liksom byggnadsarbeten och utrustning till stallar. Hästägarnas organisationer anger att prispengarna ger en högst 40 %-ig täckningsgrad. Om man konstaterar att nettoprispengarna för 1977 är budgeterade till 67 mkr skulle bruttokostnaden för hästägarna under ett år utgöra över 160 mkr.

Vid bedömningen av indirekta effekter bör noteras att uppfödning och grundträning i stor omfattning sker i områden av landet där sysselsättnings- effekterna är särskilt betydelsefulla. Som exempel kan nämnas Gotland, Skaraborgs län, västra och nordvästra Svealand samt stora delar av Norr- land.

• Sida 56
•  Original

Vadhållningsformer 1976 1 mkr

Trav Galopp Rikstoto Summa 20 % vinstavdrag Vinnare och plats 800 13 — 813 Kombinerat (2 hästar) — 11 — 11 V3 - 2 — 2 800 26 — 826 30 % vinstavdrag Kombinerat (3 hästar) = Trippel eller Tiercé 11 0 — 11 35 % vinstavdrag V5 129 6 — 135 V65 — — 181 181 129 6 181 316 Totalt 940 32 181 1 153

Beskattning vid upprepat spel i nio lopp

a) Förutsättning: 20 % vinstavdrag och återsatsning av genomsnittlig vinst

Lopp Insats — Skatt = Vinst 1 100100 — 20:00 = 80:00 2 80:00 — 16:00 = 64:00 3 64:00 — 12:80 = 51:20 4 51:20 — 10:25 = 40:95 5 40:95 — 8:20 = 32:75 6 32:75 — 6:55 = 26:20 7 26:20 — 5:25 = 20:95 8 20:95 — 4:20 = 16:75 9 16:75 — 3:35 = 13:40 432180 — 86:60 = 346:20 b) Förutsättning: 20 % vinstavdrag, lika stor satsning per lopp och genomsnittlig vinst Lopp Insats — Skatt = Vinst 1 50:00 — 10:00 = 40:00 2 50:00 — 10:00 = 40:00 3 50:00 — 10:00 = 40:00 4 50:00 — 10:00 = 40:00 5 50:00 — 10:00 = 40:00 6 50:00 — 10:00 = 40:00 7 50:00 — 10:00 = 40:00 8 50:00 — 10:00 = 40:00 9 50:00 — 10:00 = 40:00 450:00 — 90:00 = 360:00

Slutsats: Som framgår av exempel a) har av den ursprungliga insatsen efter nio lopp drygt 85 % betalts i skatt, även om genomsnittlig vinst erhålles i varje lopp och denna upprepat återsatsas.

• Sida 57
•  Original

Det sammanlagda skattebeloppet blir naturligtvis detsamma om totalin- satsen under de nio loppen som i exempel b) fördelas på annat sätt, t. ex. lika stor insats per lopp, detta under förutsättning att även här genomsnittlig vinst erhålles.

V65 — kupongantal, deltagarantal, vinstavdrag m. m.

Det förhållandet att ATG ej svarar för ombudskostnaderna, innebär att V65- spelarna måste betala en särskild kupongavgift per inlämnad kupong. Detta medför i sin tur att V65-spelarna ej i någon större utsträckning kan lämna reducerade system. (Ett reducerat system kan sägas utgå ifrån ett heltäckande matematiskt system från vilket av kostnadsskäl utsorteras sådana kombina- tioner som anses mindre troliga eller vinstgivande. Man får härigenom ett flertal mindre system som behöver utskrivas på fiera kuponger, i vanliga reduktioner 5—15 kuponger. Genom reduktionen kan varieras ett större antal hästar eller fotbollsmatcher, men endast i vissa kombinationer.) Tvärtom slår V65-spelarna sig i betydande utsträckning ihop i bolag om någon eller några kuponger för att hålla ned kupongavgifterna. Detta innebär t. ex. att intresset för V65 kontra fotbollstips ej kan mätas medelst respektive kupongmängder. ATG:s beräkningar tyder på att i genomsnitt cirka tre—fem personer är engagerade per V65-kupong, innebärande att allt efter säsongen 300 000—600 000 intressenter deltar per vecka. Dessa är ej konstant delta- gande utan statistiken visar att man går in och ut beroende bland annat på var V65-tävlingarna avgöres. Detta betyder i sin tur att bruttotalet V65-intresse- rade torde ligga på inemot miljonen, med mer eller mindre frekvent deltagande.

Trots kupongavgifternas effekt på V65—kupongernas insatsstorlek är den stora övervikten för små och medelstora kuponger anmärkningsvärd. Postverket som helt dominerar ombudsorganisationen har redovisat följande interna statistik över procentuell kupongfördelning efter insatsbelopp:

Insatsbelopp 1976 1975 (v. 27—50) % (halvår I) %

— 5:00 14 19 5:50—10:00 24 10:50—20:00 23 5:50—20:00 46 47 20:50—30:00 12 30:50—40:00 9 40:50—50z00 4 50:00— 9 20:50— 40 34

Totalt 100 100

• Sida 58
•  Original

Medianen beräknades första halvåret 1975 ligga på cirka 11 kronor samtidigt som genomsnittvärdet låg kring 30 kronor. För andra halvåret 1976 torde motsvarande värden ligga kring 15 respektive 37—38 kronor. Orsaken torde i betydande utsträckning vara den höjning som gjorts av kupongavgifterna 1 juli 1975 och ljuli 1976 och som medfört att det blivit mycket dyrt att lämna småkuponger och reducerade system och att man i stället i betydande ut- sträckning går samman i "bolag". De kupongavgifter som ATG medgivit Postverket att uttaga fr. o. m. 1 juli 1976 utgör

Insats K uponga vgift — 5 :OO 1:50 5:50—20:00 2:00 20:50— 2:50

Kupongavgifternas betydelse,/ör effektivt vinstavdrag

Kupongavgifterna innebär att den faktiska utdelningsprocenten sett i relation till insatsen blir mycket låg i frekventa insatsintervaller, om man antager genomsnittlig vinst på insatsen. Följande utveckling kan redovisas:

Insats Uppskattad Kupongavgift i kronor Spelarens vinst i % av insats i kr utveckling av _ 65 %-kupongavgift i % kupongmassan, Aug 74 Juli 75 Juli 76 % —juni 75 —juli 76 —juni 77 74—75 75—76 76—77 4 20—14 1:00 1:25 1:50 40,0 33,8 27,5 8 25—23 1:00 1:75 2:00 52,5 46,3 40,0 15 23—23 1:00 1:75 2:00 58,3 55,0 51,7 25 11—13 2:00 2:25 2:50 57,0 56,0 55,0 35 9—11 2:00 2:25 2:50 59,3 58,6 57,9 45 4— 5 2:00 2:25 2:50 60,6 60,0 59,4 50 8—11 2:00 2:25 2:50 63,7 63,5 63,3 100 100

Det är naturligtvis ett problem att den effektiva utdelningen för så betydande andelar av kupongmängden blir så låg, t. ex. för drygt en tredjedel 27—40 % och för mer än hälften under 50 %. Fortsatta höjningar av kupongavgifter skulle medföra ytterligare minskning av vinstandelarna. Man kan heller inte tänka sig att hämta in motsvarande intäkter till ombudsorganisationen genom höjda avgifter inom rimliga gränser på större kuponger, då dessas antal är för litet. Dessutom kommer de aspekter in som anges nedan.

Fördelar med kupongavgifter

Ovan har berörts de nackdelar som finnes med den på grund av kupongav- giften mycket låga effektiva utdelningen på stora kupongantal.

Samtidigt härmed måste dock konstateras att systemet är mer eller mindre nödvändigt. Varje kupong orsakar kostnader för papper, transport, sortering, rättning, avstämning m. m. Tack vare att V65-spelarna genom kupongavgif- terna koncentrerar sina insatser på ett fåtal kuponger och undviker reduce-

• Sida 59
•  Original

rade system har ATG kunnat driva verksamheten med exeptionellt låga administrativa kostnader. Härigenom har erhållits ett behövligt överskott för användning inom trav- och galoppsporten och för att möjliggöra bibehållande av en decentraliserad sport.

Nr 10: Ang. totalisatorspel m.m. vid utredningens sammanträde den 11 november 1976

Deltagare:

Kriminalkommissarie Stig Ohlsson, kriminalinspektör Bengt Yngvarsson, kriminalinspektör Åke Röst, samtliga från polismyndigheten i Stockholm, kammaråklagare Carl-Gustav Pfeiff, åklagarmyndigheten i Göteborg, kansli- juristen Peter Ludwig, socialförvaltningen i Malmö.

Ohlsson

Jag är kriminalkommissarie och spaningschefi Stockholms city och har bl. a. som uppdrag att övervaka det illegala spelet främst i Stockholm men även de förgreningar som finns utåt landet, med speciell betoning på bookmak- ing.

Iden illegala bookmakingen ingår inte bara hästar, men detär det vanliga. Det kan förekomma bookmaking även på fotboll, men det har vi ännu inte börjat spana mot.

Staten har givit totalisatortillstånd till sammanlagt 26 travbanor och tre galoppbanor. På dessa bedrivs en illegal verksamhet som, enligt mitt för- menande, är en varhärd. Den kommer att skada såväl inblandade personer som staten eftersom man tar in spelinsatser som annars skulle tillfalla den legala toton. Huvuddelen av de personer som ägnar sig åt detta är mer eller mindre tidigare inblandade i brottslig verksamhet i någon form, mestadels bedrägerier.

Den illegala bookmakingen har för spelarna den fördelen att det av vinsten inte faller bort någon procent. Många spelar illegalt för att inte fördärva det legala oddset, som de säger. Sätter de in 10 000 kronor på en häst på toton kan det påverka oddset. Vederbörande kan då inte få ut lika mycket. Men om han går till en "bokare" som kanske inte känner till hästens formkurva kan han få ut mer för pengarna. Det är detta som driver bookmakingen uppåt.

I den stora bookmakingen lämnar man i regel inte över pengar, trans- aktionerna sker normalt genom kontakter. Bookmakers syns och spelarna känner till dem. De går bara fram, passerar och säger en siffra som betyder något visst. Det är ett heligt avtal dem emellan att inte lura varandra. Efteråt träffas de som regel på någon spelklubb för att göra upp debet och kredit. Det rör sig om stora summor. Solvalla är en bana som är begärllg i alla väderstreck därför att de har tävlingar där två dagar i veckan med hög omsättning. Detta gör att landsorten gärna vill ha spel på Solvalla och etablerar därför filialer i olika former. Staten har givit tillstånd att anordna mottagningslokaler för spel, förtidsvad på Mantorp etc. Dessa försvann en tid, men nu har de visst fått nytt tillstånd och ska börja igen. Men under denna tid har den illegala

• Sida 60
•  Original

bookmakingen ökat. Man har etablerat sig i vissa mindre nogräknade kafélokaler och restauranger. Ett typiskt exempel är Kalmar där vi nyss slog till. På restaurang Teaterkällaren hade de en stor central där man kunde gå in, dricka sprit och samtidigt spela illegalt på Solvalla. Där omsattes stora pengar. De som skötte detta var ägare eller höll bank. De var endera nolltaxerade eller hade mycket låg inkomst.

Det farliga med den illegala bookmakingen är att man kan spela på kredit, vilket man inte kan göra på den legala totalisatorn. Hos en bookmaker är det aldrig så små insatser som på den legala toton. Just därigenom att man hos dem får spela på kredit gör att brott kan tvingas fram. Framför allt händer det att de tar fördaterade checkar med löfte om lån till en viss dag. Om veder- börande då inte har kunnat få ihop pengarna — som regel förlorar han — tvingas han exempelvis att göra inbrott. Jag har ett exempel på det. Förra året hade en person spelat hos en illegal bookmaker och förlorat 15 000 kronor. Han hade lovat betala tillbaka pengarna men kunde inte göra det. Då gjorde han en "grej" för att få tag på 15 000 kronor. Detta gällde i och för sig en f. d. brottsling, så han varju inte ovan. Men allt detta gör att det illegala spelet har vissa sociala aspekter. Varför det ökar hänger ihop med att det är mycket låg straffsats för det. Som regel är det bara böter. En bankhållare eller en bookmaker reagerar inte ett dugg för böter. Däremot skulle han tycka det vore obehagligt att sitta av några månader. Jag har på uppdrag av överdirektör Magnusson i rikspolisstyrelsen gjort en sammanställning angående omfatt- ningen av den illegala bookmakingen under år 1975. Jag kunde då uppskatta den illegala bookmakingen på Solvalla till omkring 300 000 kronor per kväll. 78 tävlingskvällar på ett år gör att man får fram en ganska nätt summa. Man kan räkna med att det rör sig om ca 23 miljoner kronor som bara på Solvalla smygs undan utan att bli beskattade. 1 de lokaler där bookmakers har spel är det nära till hands att de monterar in enarmade banditer, har kortspel, rouletter och litet av varje. Det ena följer av det andra. Allt detta ger väldiga pengar. Och så syns inte vederbörande utåt. De behöver aldrig visa sig på samma sätt som när man är på Solvalla eller på någon annan travbana. De är i en mer eller mindre skum lokal där de är för sig själva. Det gör att dit dras de ljusskygga och de som vill sätta fart på svarta pengar. De söker upp en bookmaker, för skulle någon som kanske inte har det så gott ställt, ställa sig i en lucka och bara "dundra på" tusen efter tusen kronor, då skulle det "bli aktioner”. Folk vaktar väldigt mycket på varandra. Skvallret går.

Röst

Jag är kriminalinspektör vid Stockholms polismyndighet och handhar utred- ningar angående spelverksamhet. Det är mycket svårt att utreda book- making eftersom sådan verksamhet ofta är svår att bevisa. Det är tecken och kråkor som skrivs in i travprogrammen som bookmakers har på Solvalla. Ett annat kapitel är pengarna som vederbörande kan ha på sig. De är givetvis i olika valörer, mest 10-kronorssedlar, 100-kronorssedlar och även 1000- kronorssedlar. Det uppstår då ofta en tvist mellan utredningsmannen och den hörde. Denne brukar hävda att pengarna kan vara förvärvade under dagen i någon rörelse som han kan ha. Det är en bevisfråga som är mycket svår.

• Sida 61
•  Original

Straffskalorna för dessa brott borde skärpas.

Jag har det intrycket att bookmakingen ökat lavinartat på Solvalla sam- tidigt som jag tycker att det har utkristalliserat sig vissa grupper, bl.a. från Italien och Polen och vissa svenskar naturligtvis, som handhar den organi- serade brottsligheten på Solvalla.

Yngvarsson

Jag är kriminalinspektör vid Stockholms polisdistrikt och är mer eller mindre bisittare till kommissarie Stig Ohlsson som är min chef. Jag handhar spaning mot illegala klubbar i Stockholm.

Jag kan berätta hur det ser ut på Solvalla en spelkväll. Tillsammans med Stig Ohlsson, och en del andra medarbetare handhar jag spaningen där. Eftersom vi är kända är det mycket svårt för oss att komma ut och spana direkt och ertappa någon även om vi lyckas med det ibland. Solvallarestau- rangen är en stor restaurang med mycket folk. Det är alltid fullsatt. Tittar man sig omkring där en kväll är det folk från alla tänkbara kategorier som sitter där. Det är påfallande få som spelar. En restaurangmänniska har berättat för mig att många troligen inte går dit för att äta utan för att spela. Det är mycket få människor som går fram till kassorna och spelar. De sitter stilla. Man kan ifrågasätta om alla har det stora intresset för hästar att de bara vill sitta och titta på några hundra meters avstånd från banan. De gör alltså ingenting. Men ett antal herrar rör sig ständigt. Och löper nervöst omkring. De är book- makers. De plockar åt sig spelare. De har ombud. En man sitter kanske som bank vid ett bord. Han kan ha fyra—fem hjälpredor som springer till olika ställen på restaurangen, träffar olika personer och får uppdrag. De insideupp- gifter jag fått om att det skulle röra sig om 300000 kronor illegalt spelade pengar under en kväll på Solvalla skrattar dessa bookmakers åt. Det är en bookmakers illegala spel säger de till mig. På Solvalla är det fullt av bookmakers. Enligt vissa initierade kretsar är omsättningen på bookma- kingen större än den legala omsättningen. Det gör att man kan börja undra vart vi är på väg. Det är känt i hela Europa, speciellt i Italien som är ett speltokigt land, att man ska åka till Solvalla för att tjäna pengar. Det sägs att svenskarna har gott om svarta pengar som är i rullning just där.

Jag kan berätta om hur det såg ut i Kalmar, som landsortsmässigt sett var den kanske största illegala klubb vi slagit ner mot. Restaurang Teaterkälla- rens festvåning var uthyrd av källarmästaren till Kalmar Travklubb. Det var en förening som inte visste vad de hade för styrelse närjag frågade dem. Jag frågade den som utgav sig vara bisittare till ordföranden vad de hade för styrelse men det kände han inte till, bara att det var en travklubb. De hade medlemskort, men inga stadgar eller någonting sådant. Till att börja med spelade de en gång i veckan och så småningom två gånger i veckan på denna klubb. De spelade enbart på Solvalla. Det kunde komma 75—100 personer en kväll. Alla tänkbara människor samlades där. Det var barn från 14—15 år,som Kalmarpolisen bedömde kunde vara en del av deras små varuhustjuvar. Det var många pensionärer. Det var en publik, som Kalmarpolisen bedömde vara från den kända delen av stans befolkning, som gick dit och spelade. De åt, drack och organiserade upp det hela som på Solvalla. Man kunde spela helt öppet. Det var inte ovanligt att en och samma man spelade 3 000 kronor varje

• Sida 62
•  Original

lopp. Jag har själv sett det en gång när jag satt där på spaning. Alla spelade naturligtvis inte likadant. l regel rörde sig spelet mellan 20—30 kronor och upp till 100 kronor per spelare och ibland kanske i varje lopp. En del av pengarna gick naturligtvis inte till vinster utan till anordnarens egen ficka. Utred- ningen, som ännu inte är riktigt klar, har visat att det fanns mycket pengar i anordnarnas kassaskåp. Där återfanns några hundratusen kronor och silvertackor. En av männen som ledde klubben taxerade för en inkomst på 6 000 kronor per år och en förmögenhet. Han bodde i en lyxvilla. Den andre ägaren, som vi kan kalla en banditkung eftersom han hade en firma för enarmade banditer, levde också ett lyxliv med elegant tillvaro runt omkring

Sig.

Ohlsson

På den legala totalisatorn är möjligheterna till insats markerade med en viss summa från fyra och upp till 100 kronor. Dessutom finns 5. k. kryssbongar men bara på de tre stora travbanorna Solvalla, Åby och Jägersro. Där kan man satsa mer än 100 kronor på en gång. Minimiinsatsen är 500 kronor. Det är kassor som besöks av mycket få människor som är väldigt penningstarka. Normalt finns de stora köerna vid kassor för insatser på fyra och tio kronor. Dessutom finns 20-kronors-insatser och 100-kronors. Man kan naturligtvis spela 100 kronor gånger ett visst antal. Men i och med att kryssbongarna kommit till har en person, som vill spela 40 x 100 kronor, ett eget litet bås att gå till. Han ska ju inte stå och fördärva lOO-kronorskön. På den illegala sidan drar man kanske in 30 000, 40 000 och 50 000 kronor på ett svep. Jag kan berätta om en mycket speciell person som ofta håller till på Solvalla. Det är en gåta, åtminstone för polis- och åklagarmyndigheterna, varifrån han får sina pengar. Det finns många människor som säger sig känna till det, men de vågar ingenting säga helt enkelt av den anledning att om de säger någon- ting får de själva göra sällskap med honom. Han har varit såpass förnuftig, att han har vunnit och samtidigt ekonomiskt återförsäkrat sig hela tiden. Men vi är övertygade om att en vacker dag spricker det. Normalt halkar man förr eller senare dit. Trots sin tyngd har han en otrolig förmåga att hålla sig på fötterna. Det är onormalt som han agerar i samband med spel. Han håller på med allting, inte bara hästspel. Det påstås att han bygger det på obligationer som han tidigare gjort pengar på.

De stora spelinsatserna görs på den illegala sidan av dem som har svarta pengar som de vill ha förräntade. Normalt får man ingen ränta på svarta pengar om man inte placerat dem på något annat svart ställe.

Huvuddelen av publiken på Solvalla är småspelare. Det är personer som är roade av spel vad än det månde vara. Det är sådana som kanske spelar på tips varenda vecka, spelar på obligationer varenda månad och i den stilen.

Huvuddelen av dem som arbetar i kassorna på Solvalla är kvinnor. De har en otrolig förmåga att hålla reda på vem som spelar och inte spelar. Vi får omedelbart larm om det är någon person som de inte tycker har råd att spela och som gör det. Jag har ett exempel på det. Det var en man som skulle vikariera som s. k. telefonförmedlare till den illegala klubben i Kalmar. Det visade sig, tack vare en kassörska, att han som inte hade råd att spela gjorde återförsäkringsspel på totalisatorn. Det är nämligen vanligt att de återför-

• Sida 63
•  Original

säkrar sig endera hos någon annan bookmaker eller i den legala totalisatorn så att de inte ska åka på någon smäll. Vi hade också ett fall i Göteborg där en person från Täby återförsäkrade sig hos en bookmaker i Göteborg. Han åkte dit på 300 000—400 000 kronor eller något liknande.

Det är svårt att få någon uppfattning om hur denna verksamhet styrs. Vi har inget bevis för att det skulle styras av en person, vilket ibland påstås. Jag skulle snarare vilja säga att det är fråga om tio stora,tunga personer som håller i verksamheten. Fler trorjag inte att det är. De håller ihop så till vida att de sköter återförsäkringarna. De hjälper varandra fast egentligen vill de ta kål på varandra. Åker de fast ligger de lågt kanske ett halvår, ett år. Sedan är de uppe igen, ute på någon illegal verksamhet och gör någonting. Det där är naturligt- vis en cirkel. Det har visat sig verkligt farligt med italienarna nu genom att de har helt andra metoder som för framtiden kan bli farliga.

Pfeiff

Jag är kammaråklagare i Göteborg och har i mitt arbete kommit i kontakt med bl. a. spelhåleverksamhet och andra illegala spel.

När vi i Göteborg gjort razzior mot spelklubbar har det visat sig att de som frekventerar klubbarna till nära 100 procent varit personer som också spelar på trav. Det är framför allt ett mycket stort spel på dessa klubbar de kvällardet är spel på Åby. Det rör sig om en mycket stor omsättning på klubbarna. I samband med dessa spelrazzior har vi tagit in folk och förhört dem. Många gånger frågar man dem om de spelar. Ja, säger de "menjag kan inte förklara det. Jag har gripits av speldjävulen". 1 ett fall har detta belysts mycket ingående. Det var en väletablerad advokat i Göteborg, som började spela på ett kasino i Cannes år 1950. Hans spelande tilltog alltmer. Han var helt enkelt spelgalen. Han spelade på toto men också på de illegala klubbarna i Göteborg och på de legala klubbarna utomlands. Så småningom förskingrade han ca 1,6 miljoner kronor för en klient. Han blev då anhållen och häktades. Han kunde inte förklara varför han hade gripits av speldjävulen. Han kunde inte låta bli, sade han. När han satt i polishuset och hans hustru besökte honom sa han: "Har Du någon V5-kupong". Det var det enda han tänkte på. Det gjordes en personutredning och en stor rättspsykiatrisk undersökning. Eftersom den är hemligstämplad kan jag inte tala om innehållet, men följden blev att han dömdes till sluten psykiatrisk vård. Denna undersökning sändes till social- styrelsen för yttrande. Denna s. k. speldjävul bedömdes som en abnormitet jämställd med sinnessjukdom.

Det händer ganska ofta att folk gör sig skyldiga till bedrägerier och framför allt förskingrar på grund av att de har förlorat mycket pengar i spelhålor eller på trav. De kan helt enkelt inte behärska sitt spel. Första gången de spelar kanske de vinner en tusenlapp. Sedan vill de vinna mer och mer, men det slutar nästan alltid på samma sätt. De förlorar. En brandman, som av en ren tillfällighet hamnade på en spelhåla, förlorade däremot 200 kronor första kvällen men bestämde sig för att gå tillbaka och vinna igen pengarna. Men det blev bara förluster. Han började också spela på trav. Till slut hade han gjort sig skyldig till omfattande förskingringar. Jag brukar fråga dessa personer vilket som är mest spännande och vilket spel de förlorar mest på. Ofta är det faktiskt på spelhålorna. De säger att miljön

• Sida 64
•  Original

på spelhålorna är mer suggestiv än på en travbana. På klubbarna finns kulan som rullar sakta och snurrar hela tiden. Det serveras sprit. Men på en travbana får man gå till en lucka varje gång och betala.

Det sägs att det förekommer mycket illegal bookmaking på Åby. Men det är bara lösa rykten. Det finns egentligen inte någonting att ta på. De herrar som driver Spelhålorna har många gånger börjat som s. k. gråttjuvar som kommit upp i hierarkin. Det sägs att de även sysslar med illegal bookmaking, men detär bara lösa påståenden. Jag kan inte bekräfta det. Men de spelar även på den legala toton.

I Göteborg är det narkotikaroteln som även har spaning mot illegalt spel. På grund av narkotikasituationen är den kolossalt ansträngd. Det finns knappast något utrymme över till organiserad spaning mot den illegala bookmak- ingen.

Jag skulle vilja föreslå att straffskalan i 10% lotteriförordningen höjs till fängelse i två år i likhet med straffsanktionerna för grovt dobbleri. Låt vara att det även nu finns en möjlighet att anhålla och häkta en person med stöd av 10 & eftersom den ger fängelse i ett år. Menjag tror det blir högre dignitet på brotten om man höjer straffskalan till fängelse i två år, men då reserverar det för de grova brotten.

Ohlsson

Om man ringer på klockan till en gallerförsedd och televisionsbevakad spellokal på Västmannagatan i Stockholm kommer man inte in förrän alla där inne satt sig vid bordet. De spelar då kanske priffe eller lägger fraspel. Allting är grönt. Men om man kunde göra en rifrfrkupp och komma ner i lokalen, eller få in en kamera, när ingen polis eller liknande är närvarande skulle man få en klarare bild av situationen. Just i denna lokal finns en av de stora hjärnorna i Stockholms undre Spelvärld. Det är inte småpengar som är i rotation där. Jag skulle också vilja säga att Göteborg är starkt infekterat av illegal bookmaking på Åbybanan. Varje vecka fårjag uppringningar om det. Från Stockholm kan vi inte göra någonting åt det. Vi får helt enkelt inte. Rikspolisstyrelsen vakar över oss så vi håller oss var och en på vår lilla gård och leker. Måste nämligen begära olika tillstånd så dets. a. s. klaffar i varandras arbetsområden. En be- slutsprocess där man kunde samarbeta över gränserna, utan att göra en mängd skrivningar till länspolischefer och liknande, skulle lösa många problem ijakten efter den illegala verksamheten. Så länge som straffsatserna inte är ändrade rubriceras brotten så att de hamnar långt ner på prioriterings- listan, trots att de är allmänfarliga och medför en rad sociala effekter. 1 Stockholm är domstolarna mycket milda i dessa sammanhang.

Yngvarsson

I Stockholm har vi haft några fall som gällt bookmaking i mindre omfattning men vari gärningsmännen ändå haft det som yrke. Där har utdömts två ä tre månaders fängelse. Ett särskilt problem är klubbarna. Tingsrätten har tidigare dömt medver- kande i själva klubbstyrelsen enligt lotteriförordningen till dagsböter. Till en början var vi ganska okunniga om hur dessa klubbar fungerade. De omgav sig

• Sida 65
•  Original

med goda juridiska rådgivare och lyckades på det viset framföra sina syn- punkter så att de fick rätt i tingsrätten. De dömdes till mellan 500 och 1 000 kronori böter. Dessa herrar skrattade när man träffade dem. Taxeringsrevi- sorerna har också ingripit mot dylika personer bl. a. i Kalmar. Det kan alltså även bli andra följder för dessa i samband med denna typ av brott.

Pfeil/f

Jag skulle vilja replikera att många människor även ringt mig och sagt att det på Åby förekommer mycket illegal bookmaking. De namn som uppges överensstämmer med namnen på dem som innehaft illegala spelklubbar. Det finns anledning misstänka att illegal bookmaking förekommer men jag har inte något belägg för det. Direktör Lindberg vid ATG, som anordnar V65- spelet, har dels i TV-sportextra och dels i pressen uppgivit att ATG förlorar 150—200 miljoner kronor per år till den illegala bookmakingen. Det är ungefär lika mycket som omsättningen på V65.

Ludwig

Jag är kanslijurist vid socialförvaltningen i Malmö men även protokollsekre- terare i ett projekt som delvis är finansierat av brottsförebyggande rådet med uppgift att kartlägga vissa näringsställens och klubbars sociala betydelse och struktur. Däri ingår en icke oväsentlig del med spelverksamhet.

Malmö får i det här sammanhanget anses vara den verkliga landsorten. Den illegala bookmakingen — i den mån den är känd — är koncentrerad till restaurangen på Jägersro. [ den mån man har upptäckt det har det skett antingen i samband med annan spaning eller exempelvis i samband med den särskilda utredningen vi håller på med i Malmö. Vi har intervjuat personeri samband med Jägersrodagar och då fått tips om att det finns möjlighet att vända sig till en viss person för att pröva sin lycka även på den illegala bookmakingen. Såvitt jag vet bedriver polisen i Malmö inte någon direkt strukturerad spaning mot denna företeelse. Det är också en fråga om priorite- ring. Under de gångna 18 månaderna har man inriktat sig på spelklubbar, andra illegala klubbar och sexklubbar av olika slag. l kölvattnet därav har det kommit fram vissa uppgifter, men inte av den arten att man har kunnat belägga att det förekommer en illegal bookmaking av en speciell omfattning. Det är de informationerjag har. Det är möjligt att polisen i Malmö kan ge fler detaljer. Men det har inte förekommit varken tillslag eller domar motjust den illegala bookmakingen i Malmö. Å andra sidan har man kunnat konstatera att legalt spel inte så sällan driver en Spelsugen över till den illegala sidan. Vi vet att det fortfarande finns illegala enarmade banditer. Det finns ingenting som hindrar att det växer upp ställen där man illegalt driver enarmade banditer med andra vinstchanser och naturligtvis då också utan att de fiskala intressena tillgodoses. Man vet att kortspel, roulettspel och liknande finns på ett flertal klubbar i Malmö. Den legala sidan är tydligen inte tillräckligt attraktiv. Den föder, såvittjag kan förstå, ett intresse av att ge sig över på den illegala sidan dels därför att där finns ingen ekonomisk avtrappning till samhället, vinstchanserna är större och dels för själva spänningens skull. Den legala varianten räcker alltså inte till. Jag kan naturligtvis i dag inte säga

• Sida 66
•  Original

någonting om omfattningen av detta. Det är känt att det förekommer spel på ett antal klubbar. Man vet att det förekommer viss illegal bookmaking främst koncentrerad till Jägersro, men omfattningen kan jag inte ange.

PfElff

[ Sverige har vi ett etablerat spelintresse som har kommit med totalisator- spelet, med spelklubbarna och med de enarmade banditerna. Allt talar för att om det blir ett förbud mot enarmade banditer kommer vi att få ett mycket stort illegalt automatspel. Det är nästan lika säkert som amen i kyrkan. De en- armade banditerna kommer att drivas till spelhålorna. Därför borde insatser göras av polis och domstolar. l rent skrämselsyfte bör man inskrida med anhållande och häktning. Det är det enda sättet att få fram ett idealspel.

Ohlsson

Jag vill gärna föreslå att man instiftar ett statligt kasino. Det skulle lösa många problem förutom att det skulle bli en mycket säker "mjölkkossa" för staten. Då löser man problemen med att folk åker till utlandet och lägger ut en mängd pengar, gör sig skyldiga till olaga utförsel av bl. a. valuta. Jag tror av erfarenhet att det är enda lösningen i dagens läge.

Pfeil?”

Där har vi nog litet olika uppfattningar. Vi vet dock vad det här spelet — låt vara att det är legalt eller illegalt — kan dra med sig sociala vådor. Men jag vet inte om staten ska uppmuntra till detta. 1 och för sig trorjag att det skulle vara en bra "mjölkkossa". Men jag tror att vi bör ha bättre argument i vår turist- propaganda än att folk ska komma till Sverige och spela roulett.

Ludwig

Jag är absolut inte övertygad om att ett Iegaliserande av sådan verksamhet skulle innebära att den illegala sidan blev mindre attraktiv. Onekligen finns det en rad sociala skadeverkningar av spelverksamheten i dess olika former. De personer som främst sysslar med illegal bookmaking är de som gör de stora insatserna och som förverkligar de stora förlusterna. Det är dock inte dessa som i första hand utsätts för sociala skadeverkningar och som samhället får hjälpa på fötter igen. I den legala hanteringen finns också väldigt många människor, i små ekonomiska omständigheter, som råkar illa ut. Man kan se, för att återknyta till de enarmade banditerna, att det inte är den ekonomiskt trygge som förlorar sina pengar utan företrädesvis pensionärer. Det är även människor som är arbetslösa, antingen på grund av sjukdom eller av andra skäl, och i viss utsträckning ungdomar. Det är alltså inte de ekonomiskt starka grupperna som kommer i kläm utan de svaga.

• Sida 67
•  Original

Ohlsson

Jag menar inte att staten ska ta hand om bookmaking eller tillåta bookmaking ute i landet. Jag tänkte närmast på roulett, kasinon och liknande. Jag tror att det skulle döda många möjligheter till illegalt spel och att folk gick dit i stället för att som nu åka till Baden-Baden, Travemände och liknande ställen. Men just nu åker man till England. Man får mest betalt för svenska pengar där.

Yngvarsson

Det är framför allt möjligheten till bättre vinster som lockar vissa att spela illegalt. För vissa spelare är det helt naturligt att gå till en bookmaker. De är personer som vad vi kan se aldrig har haft någon form av organiserat arbete. De har oss veterligt aldrig haft någon ordnad tillvaro, i alla fall inte på en arbetsplats. De flyter omkring i samhället till synes mycket bra. De har det gott ställt. Ingen gör någonting åt dem. De klarar sig jämt. Alltid.

Ohlsson

Även möjligheten att spela på kredit hos bookmakers lockar många. Det kan manju inte få om man går till den legala Spelhallen. Det farliga är att man har just denna chans. V65 vågar de inte hålla på med i illegal bookmaking. Det kan bli en smäll på 700 000 kronor och i den stilen. Sådana gånger vill det till att vara bankhållare. Däremot chansar de ibland på V5 på småbanorna, men inte på de stora banorna. På Solvalla kan det bli utslag på bortåt en halv miljon kronor. En sådan bookmaker blirju död efter en sådan smäll genom att de då jagas. Skulle man på andra håll, liksom i Stockholm, ägna sig åt spaning mot detta skulle man få fram helt andra saker. Men de flesta säger, såväl i polischefsställning som i åklagarställning, att de inte klarar att reda ut fler brott. Narkotikabrotten går numera i första hand. Men det måste bli en ändring innan det blir för sent. Dessa bookmakers arbetarju i det tysta med verkligt brajordmån. Det finns ett samband med narkotika här. Dessa brott går i vara-ndra med att byta pengar 0. (1. Det är den gruppen som syns utåt och hörs mest.

Man kan tala om idealister i spel. De som går för att spela på totalisatorn tycker detär kul,och spelar för normala belopp. De spelar ungefär som på tips eller som man köper obligationer. Med dem finns inga problem trots att de utgör den stora gruppen av spelare. Men det finns den andra gruppen. De som är farliga. Vi har en person fängslad nu som hade hästar, rouletter och knark. Som andra har silvertackor i sina bankfack hade han knark där. Man kan aldrig komma ifrån att det här finns ett visst naturligt samband. Det är litet ruggigt för utan tvekan är knarket många gånger fruktansvärt farligt.

Yngvarsson

Huvudmannen i den s. k. Sandhamnsligan var på 60- och i början av 70-talet Stockholms ledande roulettkung. Han dominerade helt spelet. Enligt hör- sägen har han skaffat sig pengar genom roulettspel och illegalt spel. Sedan har

• Sida 68
•  Original

han givit sig in på narkotikamarknaden. Man kan klart märka att det hela tiden finns ett visst samband mellan spel och narkotika. Vi har också samar- bete med narkotikaroteln inte minst därför att chefen på narkotikaroteln är vår tidigare chef. Det har visat sig att illegal klubbverksamhet går mycket samman med narkotika. Men inte i så stor omfattning som med bookma- kingen. Inte ännu i alla fall. Men det finns där i bakgrunden.

Ohlsson

Ett visst problem på Solvalla är de 18 telefonautomater som finns inom området. De som är medhjälpare till de illegala centralerna ute i landet måste nämligen så fort hästarna gått i mål, och resultaten är kungjorda, ringa och meddela resultatet. Det är därför mycket svårt för den som tillhör allmän- heten att komma åt att telefonera. På en del mindre banor, exempelvis i Örebro, finns lejda personer som går in i kön och håller positionen, så att telefonen ska vara ledig när resultaten kommer. Jag har talat med Solvalla- ledningen om att de ska försöka föra över dessa samtal via växeln så att de får kontroll på dem. Det är ett stort motstånd till det. Men man skulle på det viset få en spärr för detta. Vad som förvånar mig är att man på restaurangen öppet kan meddela sig med den illegala sidan.

Så fort en dom i ett bookmakingmål är officiell, och överklagningstiden har gått ut, infordrar Svenska Travsportens Centralförbund kopia av denna dom. Beslut tas sedan i styrelsen om eventuell avstängning. Avstängning kan ske för en månad, ett år eller livstid. Men livstid är inte så vanligt. Tre år är det vanligaste.

Avstängningar går inte att tillämpa lika effektivt i Sverige som i andra länder. I Amerika därjag studerat bookmaking, där sätter de upp ett anslag med fotografi vid travbanorna där det står att denna person är avstängd i si och så många år. Men det får vi inte göra häri landet. Därför vet vakterna här ingenting. Den som är avstängd på, säg tre år, kan därför gå omkring på banan som om ingenting hade hänt. Och det trots ett avstängningsbeslut på att han inte får beträda någon bana i hela riket. Jag tror att det behövs andra straffbe- stämmelser här.

I Stockholm händer det ofta att vissa personer får för sig att de ska göra det perfekta brottet. De bygger gärna upp det genom att vara flitiga besökare i spelhålor och på travbanor för att senare kanske förskingra en halv miljon. Pengarna gömmer de undan på ett säkert ställe. Sedan händer det många gånger att de säger att de har spelat bort pengarna på Solvalla i stället för att säga det rätta. Varför? De kan lika gärna vara invecklade i någon form av bordellverksamhet eller dylikt. Om de är gifta och har barn är det ingen som blir förargad om de spelat bort pengarna på Solvalla, men om de lagt dem på bordellverksamhet kan det bli andra komplikationer. Men man kan inte hävda att så fort någon förskingrat eller begått ett ekonomiskt brott beror det på att denne har spelat bort pengarna på Solvalla. Men tyvärr har vi ett ruggigt exempel på det. Det gäller en mycket känd f. d. advokat som är hårt knuten till spelbordet. Han besöker ofta en viss Stockholmsrestaurang som finns inom mitt bevakningsområde. Jag har därför anledning att göra kontroller där ibland. Ännu har jag inte registrerat hans frånvaro de gånger jag varit där, vilket är rätt så ofta. Det är beklämmande att se hur han blivit gripen av

• Sida 69
•  Original

speldjävulen. Det är särskilt hemskt med tanke på hans tidigare verksamhet. Jag vet inte om han får spela på kredit. Ibland har han inte ens pengar så det räcker till en sats. Då händer det att han bara får satsa på 1—12 på rouletten. Förr, under sin glanstid, åkte han till Baden-Baden enligt vad han själv be- rättat.

Röst

Ett problem vid spelmål är att man vid domstol inte har någon målsägare. Man är helt hänvisad till den bevisning som kommer fram genom spaning. Polisen får många gånger gå i slang med bookmakers på Solvalla, blanda sig med dem, för att de ska kunna få fram någon hållhake att följa upp. Man vet hur det går till när de telefonerar. Man känner till alla krumelurer som görs i travprogrammen. Från åklagarhåll i Stockholm är de i princip av samma uppfatting som polisen, nämligen att man skulle vinna mer på att gå hårdare fram mot den illegala spelverksamheten. Man måste försöka gå in och etablera sig med killarna i den undre kretsen där de verkliga affärerna görs upp, om man vill komma tillrätta med denna verksamhet.

Nr 11: Chefsåklagare Sten Runerheim, åklagarmyndigheten i Malmö, den 8 juni 1977

Under årens lopp har jag haft en hel del mål som berört totospel. Men först kanske jag skulle vilja säga att jag har praktiskt taget aldrig hört talas om illegalt totospel här i Malmö. Däremot förekommer naturligtvis totospel på utländska banor, framför allt i Danmark. Det händer också att folk åker över till England och spelar på totalisator där. Om det är illegalt eller legalt spel undandrar sig mitt bedömande.

År 1972 hade jag ett tämligen stort mål rörande förskingring på Jägersro. Det var den dåvarande totalisatorchefen som stod åtalad och dömdes. Under utredningen fick vi fram en hel del uppgifter om människor som spelat tämligen högt, gjort förluster och en del människor som, om än i liten utsträckning, lånat pengar för insatser bl. a. av totochefen. De pengar, som denna kvinna förskingrat, spelade hon själv för. Men pengarna gick främst åt till annat. Hon köpte villa, höll sig med dyrbara bilar och den stående drycken var 5. k. Jägersrowhisky (Chivas Regal).

Det är klart att lättvunna pengar på totalisatorspel frestar till att göra av med pengar tämligen lätt. Initialframgångar med relativt stora vinster gör att folk tämligen snabbt kan hemfalla åt att göra av med stora pengar. Men enligt min uppfattning är risken beträffande totalisatorspel betydligt mindre än på rou- lett och poker. Det är ju trots allt så att det går sju—åtta, möjligen nio, lopp en gång och ibland två gångeri veckan. Om det går som det skall har manju vissa möjligheter liksom på fotbollstips, att förutse utgången av ett lopp. En försik- tig spelare kan kanske genom att spela ”på plats” få vissa säkra inkomster. Satsar han bara de inkomsterna ”på vinnare eller plats" blir förlusterna i allmänhet inte så stora. Men det finns ju de som förlorat och vill försöka reparera detta. Där kommer förskingringarna in.

• Sida 70
•  Original

För sju—åtta år sedan hade vi en man, anställd på bank här i Malmö, som förskingrade tämligen mycket. Han dömdes först till fängelse och därefter tog en revisor i Örebrotrakten hand om honom under villkor att han inte spelade. När han varit där ett år och faktiskt spelat igen visade det sig att han ånyo skaffat sig skulder på totospel. Om jag minns rätt, uppgav han att han spelat bort 75 000 kronor, fast i själva verket hade han Spelat bort ännu mer. Hans arbetsgivare lånade honom då dessa 75 000 kronor. Han placerades sedan här nere i Malmö på en filial till revisionsbyrån och fick då tillgång till pengar som skulle betalas in till moms, skatt, bouppteckningar och annat. Relativt snabbt fick han ånyo en skuld på bortåt en kvarts miljon.

Det ärju inte så förfärligt många som har den där 5. k. sjukdomen i blodet. Jag känner rätt många personer som åtminstone, förefaller det mig, håller det hela inom vissa strama tyglar. Men jag har en känsla av att de som spelar på totalisator också spelar på andra spel.

Vi hade nyligen ett fall kring en spelhåla här i Malmö där vederbörande innehavare blev dömd. Det visade sig att alla dessa människor, som på denna spelklubb spelade roulett och kort om rätt stora summor, även vistades ute på Jägersros trav- och galoppbana. Det var där man rekryterade folk till denna illegala spelhåla. Det har även visat sig vid en allmän genomgång av klientelet ide illegala spelhålorna att det är folk som också går på trav. Generellt sett kan man säga att det är inte precis killen som står i verkstaden eller vid en maskin och det är heller inte killen som är kommunalarbetare som spelar på de illegala spelklubbarna.

För närvarande har jag emellertid ett fall där en förman vid ett vägbygge står åtalad för viss brottslig verksamhet. Han har olika spel som hobby, exempelvis kortspel, roulett men också trav och galopp. För att skaffa pengar till spel har han ägnat sig åt viss brottslig verksamhet. Han kan vinna 25 000 kronor ena dagen nere på rouletten i Travemtinde och nästa dag förlora dem lika glatt därför att han har dessa extra inkomster. Att han spelar, vinner och förlorar är såvitt jag vet inte någonting som man har möjlighet att bevisa. Det torde heller inte vara någonting som vi skall intressera oss för här. Det kommer inte mig vid om han super upp pengarna, går på Reperbahn, någon porrbar eller om han går på kasino i Travemtinde. Jag har heller inte hört talas om folk som tagit med sig så pass stora summor för att spela utomlands att de har gjort sig skyldiga till valutabrott.

Man kan väl säga att de allra flesta brott som begås kan ha sitt ursprung i spelgalenskap. Men jag tror att det är fler brott som förövas med roulett än med totalisator som bakgrund. Det är ju ingen tvekan om att incitamentet att slänga in mer och mer pengar, pengar som snabbt växlar ägare, som vid rouletten och i pokerspelet där potten växer, gör att man lätt förirrar sig. Det blir ju aldrig detsamma på travbanan. Visserligen kan man stå och se hur insatserna och oddsen ökar och sjunker. Men det ärju ingenting som man kan se vid förtidsvadet. När man spelar förtidsvad på olika håll utsätts manju inte för den pressen att se på tavlan hur oddsen förändras. Då man står i kön på Jägersro kan man ju inte heller se hur oddsen stiger och sjunker.

På rätt många år har det inte varit några stora förskingringar som skyllts på totospelet. Man har en känsla av att de som spelar stort det är folk som disponerar över rätt stora medel även om det innebär att man spelar bort ett arv eller sitt hus. Det har visserligen förekommit att folk lånat pengar till spel

• Sida 71
•  Original

av t. ex. ockrare men jag har inte upptäckt mycket av det på sista tiden.

Man skall kanske tillägga att här nere harden som är intresserad av spel rika tillfällen att ägna sig åt det. Men det är väl också så att den totalisator vi har här och med närheten till travbanorna i Danmark har kanske nyhetens behag gått förlorad jämfört med andra ställen i landet där man öppnat en ny travbana eller en ny galoppbana. Men vi är väl medvetna om det illegala spel som finns här i Malmö. Vi har upptäckt att det f. n. finns tre—fyra illegala spelklubbar. Men de människor som spelar där utgör sinsemellan en så liten krets att man rent av kan fråga om det är spel för allmänheten. Ingen människa kan förbjuda fyra människor som är på Jägersro att efteråt gå hem och spela poker. Åtminstone inte med nuvarande lagstiftning. Vill man spela roulett för större summor åker man till Travemiinde. Det går en direktförbindelse dit ner. Åker man en fredagkväll, kan man spela på lördagen och söndagen och sedan kan man vara hemma på måndag och börja jobba igen, rik eller utfattig. Det beror på hur det slumpar sig.

Nr 12: Representanter för polismyndigheten i Malmö, den 7 juni 1977

Deltagare:

Lennart Kellerman, kriminalinspektör vid spaningssektionen och Sverker Nilsson, kriminalinspektör vid bedrägeriroteln (1972—75 Skånska travsällska- pets interngranskare av totalisatorverksamheten vid Jägersro travbana).

K elle/man

Jag är på spaningssektionen och brottspaningsroteln. Sedan ca fem år tillbaka hållerjag på med spaning och planering av tillslag mot illegala klubbar. Iden här hanteringen förekommer en hel del spel, både i smått och i stort. Vi har stängt riktigt stora spelklubbar under den här perioden. Nu i dagarna har vi fått helt färska tips och belägg för att det fortfarande finns en omfattande spelhanteri ng på sådana här klubbar. Den avdelning jag representerar har inte någon kontinuerlig spaning ute på Jägersro. Vi har helt enkelt inte folk att avdela för det. Dessutom har det inte varit påkallat på något sätt. Men i slutet av 60-talet hade man ett par tre fall av konstaterade doopingar på Jägersro. I samband därmed kom det fram misstankar om bookmaking därute. En kollega, som nu är död, var då avdelad för spaning därute, men såvitt jag vet kunde han aldrig avslöja någonting. Vi har numera heller inte under flera års tid fått in några egentliga tips om att där skulle ske oegentligheter i form av bookmaking. Däremot sker andra saker. Den som här hos Malmöpolisen utan tvekan känner till det mesta om vad som skett är Sverker Nilsson. Han har varit polisens utredningsman i en hel del fall som kommit till polisens kännedom.

• Sida 72
•  Original

Nilsson

Vi har haft utredningar dels beträffande personal som varit anställd på Jägersro i ledande funktioner som gjort sig skyldiga til förskingringar och dels beträffande personer som gjort sig skyldiga till större förmögenhetsbrott och gjort gällande att de har förlorat stora belopp på totalisatorspel. Jag vet två—tre fall där det rör sig om belopp i storleksordningen 300 000—400 000 kronor. Det har gällt exempelvis kamrer, disponent eller person i annan ledande ställning som haft möjlighet att ta ut pengar ur företag etc., pengar som i sin tur förlorats på spel på Jägersro. Vi har också haft en del fall där personer försökt förfalska vinstkvitton för att på så sätt komma över pengar till spel på Jägersro.

Hösten 1975 kom via tidningen Kvällsposten ett tips från en person om att det förekom fixade lopp på Jägersro och att man så att säga kunde köpa vinnare. Allmänna utredningssektionen som var inkopplad på detta kunde inte finna några belägg för det. Så småningom trädde tidningens sagesman fram. Han hördes av polisen men då visade det sig inte vara så mycket bevänt med uppgifterna. Han hade själv förlorat stora summor på Jägersro. Så detta var nog mest en fråga om smutskastning.

I början på 70-talet hade vi en person här i Malmö som var anställd som kamrer på ett företag. Han åkte fast för förskingring. Det rörde sig om 300 000 kronor. Det var helt klart att han hade förlorat pengar på spel på Jägersro. Han blev dömd och efter något år fick han anställning på ett annat företag i en sådan position att han kunde komma över pengar även där. Efter tre år, om jag minns rätt, hade han förskingrat ytterligare 400 000 kronor som också gått till spel på Jägersro. Vi hade även en uppmärksammad historia för ett tiotal år sedan. Det var en bankkamrer borta i Österlen som förskingrat över en miljon kronor för sin bank. Det var pengar som gått till totospel, speciellt på Jägersro men även på Solvalla och Åby.

Vi har också haft ett fall där en svinuppfödare i nordvästra Skåne spelade bort ett par miljoner kronor på Jägersro. Han besökte också kasinot i Trave- miinde medjämna mellanrum. Han kunde spela bort ca 50 000 kronor vid ett och samma tillfälle.

Jag har hört talas om en del fall där det rört sig om mindre belopp. Vi hade bl. a. en person som åkte omkring på landet och vittjade brevlådor, oftast hos lantbrukare. De fick som regel betalt med check från slakterier. Alla pengar som han kom över på så sätt gick uteslutande till travbanan.

Under mina tio år vid kriminalpolisen harjag inte varit med om att vi haft någon anmälan om illegalt totospel på Jägersro. Jag tror för min del att det nya spelet med rikstoto på olika banor i landet i viss mån har sanerat bookmakingverksamheten. Eftersom vinstsummorna är så stora har spelarna ett större intresse av att satsa sina pengar där. På så sätt har bookmakern en sämre chans. Hans chans att överleva hänger ju på att han i förväg vet att en häst inte skall vinna.

K ellerman

Som en liten parentes kan vi nämna att en av de stora spelklubbar som vi stängt hämtade åtminstone till 75 procent sin publik ute på Jägersro. Klubben

• Sida 73
•  Original

kallades Hästskon och man försökte i hög grad att lägga upp verksamheten kring. hästintresset för att få dit sin publik. Av deras kartotek över medlem- mar framgick också att många var hästtränare och dylikt. Även ett par av de spelklubbar vi har på gång här nu i stan rekryterar sin publik från Jägersro.

Nilsson

Folk som är spelsugna harju ett gemensamt intresse. De finner lätt varandra. Många av dem håller till ute på Jägersro. Därför är det lättast för dem som driver spelklubbar att hitta sina gäster därute. Det är ett kontaktnät som fungerar. Vi kan även nämna att i samband med att den danska statens beskattning sänktes på totospel har omsättningen på totalisatorn ökat oerhört i Köpenhamn. Det är en viss publik som besöker dessa banor, särskilt Klampenborg och Charlottenlund. Det förekommer också statlig dansk annonsering i skånska tidningar om loppen i Danmark.

K ellerm an

Inte ifråga om totospelet men väl ifråga om klubbverksamheten samarbetar vi med Köpenhamnspolisen vilket framför allt ifråga om hallickverksamhe- ten har gett goda resultat.

När det gäller samarbete bör också nämnas att för ett år sedan gavs en publikation ut som heter Svarta Affärer som helt och hållet är ett resultat av gott samarbete mellan olika myndigheter här i Malmö. Det finns också ett stort intresse av en uppföljning. De olika myndigheterna underrättas om polisens verksamhet i form av promemorior och också genom det samarbete vi har med personer vid olika myndigheter rörande det illegala spelet.

Nilsson

Vi brukar här hos polisen säga att Jägersro egentligen är vår största hälare med tanke på att de pengar som omsätts där i hög grad är komna genom brott. Men sedan vad gäller den vanliga människan och totospelet är det nog så att spelet inte är uppbyggt för en normal person. Han intresserar sig inte för hästspor- ten. Jag känner till många som går till Jägersro och spelar måttligt. Men det skall ändå till en stark karaktär för att klara det inom måttliga gränser. 3 500 är en normal publiksiffra på Jägersro. Av dem är det bara ett hundratal som är s. k. storspelare.

K eller-m an

Innanjag började hantera klubbar arbetade jag vid polisens sociala avdelning. Beträffande sociala vådor på grund av totospelet kan jag väl säga att det i vissa familjer kan bli en del bekymmer. Jag kommer ihåg ett fall från Bjärred där en man och hustru kommit i våldsamt slagsmål. Det slutade med att mannen fördes hit till polisen. I förhör med hustrun framkom att mannen var storspelare på Jägersro och hade spelat bort villan, vilket var anledningen till

• Sida 74
•  Original

bråket. De skildes senare. Ofta är det från hustrurna vi får in sådana här tips.

Nilsson

Det kan bli stora tragedieri familjer tack vare att mannen ägnat sig åt totospel. Det kan jag med bestämdhet hävda. Jag minns en man som på avlönings- dagen spelade ute på Jägersro. När han kom hem hade han bara totobongar i fickan. När han kom till arbetet nästa dag och skulle äta sin medhavda matsäck visade det sig att hustrun lagt en bong på var smörgås.

Om man besöker Jägersro kan man se att publiken till stor del är ”våra” alkoholister och sådana människor som kommit litet grand på glid i sam- hället. Det är många gånger personer som har blivit utstötta i samhället, är ensamma och finner en viss tröst i att gå på Jägersro för att träffa andra människor och spela litet grand. Där finns ju också andra kategorier. Medelsvensson som sköter sig bra och människor som har råd att spela och kan ta förluster. Man skall väl inte överdriva.

K elle/man

Vi har nu under fem år haft förmånen att arbeta för att få ett grepp om klubbverksamheten. Först litet vid sidan på halvtid och sedan stadigt. Sedan årsskiftet är två man knutna till brottsspaningen och arbetar helt i syfte att spana fram brottslighet på klubbar, restauranger och liknande ställen. Här i Malmö har vi idag ungefär 100 sådana objekt där vi har indikationer om brottslig verksamhet som vi har ständig spaning emot. Vi gör också tillslag. Så sent som i förra veckan var vi ute och stängde två klubbar.

Det har visat sig att det är framför allt på invandrarklubbar som pokerspel bedrivs. Till och från även med rätt höga insatser. Vid årsskiftet träffade vi på en rätt stor illegal spelklubb som ägdes och drevs av en delägare till ett stor- hotell i stan. Den spelhålan låg bara några hundra meter från hotellet uppe i en trerumslägenhet med förklistrade fönster och tunga draperier. Roulett, poker och de andra vanliga spelen förekom där. Vederbörande blev dömd för detta till ett halvt års fängelse.

I regel kan man säga att dessa tillslag leder till åtal. Svårigheten för oss är ju att snabbt komma in på klubben för att tillförsäkra oss om bevisen. Det gäller i princip att nästan stå på bordet och djupfrysa läget så att man får tag i sedelhögarna och ser korten. Men det har lyckats rätt skapligt. I år har vi ungefär 18 personer rapporterade för dobblerier, däribland några klubbägare som upplåtit lokaler. Vi känner till ett 15-tal klubbar där det idag ständigt pågår illegalt spel. Det är mest poker det handlar om.

Här i Malmö har vi en väldigt stor gruppering invandrare som ärjugoslaver. En stor procent av dem är oerhört skötsamma, ambitiösa med fast anställ- ning. Men en gruppering har ända sedan de kom hit inte gjort annat än hållit på med klubbhantering och annan kriminalitet. I dessa invandrarklubbar finns pokern och dobbleriet med hela tiden. Människor som inte arbetar, inte har någon inkomst och som ständigt spelar poker blirju utan pengar ibland. Då skaffar de pengar på något sätt och då oftast genom brott. Det finns också olika skikt av spelare. Det finns pokerhajar som invandrarna tittar med

• Sida 75
•  Original

beundran på. Ett mellanskikt somjobbar litet då och då och spelar emellanåt. Sedan finns också ett mycket lågt skikt som arbetar och emellanåt spelar bort de pengar de förtjänat. I dessa jugoslaviska klubbar gör sig ingen svensk besvär att blanda sig i leken. Man ser alltid till att hålla andra medborgare utanför. Jugoslaverna talar helt öppet på sina klubbar om vad de gör och även vilken brottshantering de håller på med. Det tas inte illa upp och förs heller inte vidare.

Vi har märkt nu på senare tid attjugoslaver och italienare har gått samman även när det gäller klubbildning. Vi hade ett sådant fall där två stora poker- hajar, en jugoslav och en italienare, med ett förflutet i pizzabranschen, hade öppnat en klubb. På första våningen hade man en mer grön aktivitet med biljard, läskedrycker och sådant. På andra våningen fanns själva pokerhålan som rymde 40 personer. Spelarna hade egna nycklar dit. Vi lyckades stänga klubben med hjälp av brandstadgan p. g. a. att det inte fanns någon nödutgång. Det är ofta enda möjligheten att stänga sådana här klubbar. Vi måste ta hjälp av små specialbestämmelser. Men det finns också en del svenska klubbar. Även där förekommer mest jugoslaver som spelare. Dessa personer är helt naturligt kända för polisen i och med att en del av dem är storhälare i olika branscher.

Ett problem i detta sammanhang är att det finns inga straffsom följer med i tiden på något vis. De lagar som är skrivna, skrevs för människor som följde lagen. Dem som vi här talar om hoppar bock över allting. För dem är straffen ungefär som en parkeringsavgift och inte mer. Det säger de själva också.

Nr 13: Representanter för socialförvaltningen i Malmö, den 8 juni 1977

Deltagare:

Kurt Sjöström, avdelningschef för sociala avdelningen som innefattar socialbyråerna och den s.k. behandlande institutionsvården, Ingemar Hedenby, byråföreståndare för jourbyrån som bl. a. handhar de frågor som berör näringsställen.

Sjöström

Vi har tidigare tittat lite grand på frågor som rör totospelet i samband med att vi här i Malmö i samarbete med polisen gjort en utredning som sedan publicerats i en bok kallad Svarta Affärer. Där kom väl inte fram så särskilt mycket men dock så pass att man kunde antyda att det finns ett visst samband mellan den specifika kriminalitet som denna utredning skildrar och spelet på Jägersro. Bland annat att det där förekommer att svarta pengar omvandlas till vita genom köp av bongar.

H edenby

Det är huvudsakligen ute på Jägersro detta förekommer. Speciellt då någon fått en större V5- eller V65-vinst. Ofta kan det röra sig om ganska stora

• Sida 76
•  Original

belopp. Man får då anbud att sälja vinstkupongen som har en oerhörd betydelse bl. a. för att inför skattemyndigheten kunna visa upp att man t. ex. har en vinst på 50000 eller 150000 kronor som förklaring till det större penninginnehavet. Men de som sysslar med detta är huvudsakligen männi- skor som redan har stora penningtillgångar. Om vi i stället skulle säga något om hur spelet påverkar den enskilde medborgarens ekonomi vill jag först betona att vi kan inte statistiskt eller på annat sätt direkt belägga vår erfarenhet. Här i Malmö kommun har vi numera i runda tal ca 22000 personer som får socialhjälp varje år. Av dessa är 12 000—13 000 familjer. Vi kan inte säga hur många av dessa som förstör sin ekonomi på spel. Men vi vet att spelet har en stor betydelse i att suga till sig pengar från pensionärer och socialhjälpstagare. Det gäller då olika former av Spel men främst enarmade banditer och liknande. Men vi har inte erfarit att spelet på Jägersro skulle vara av så stor betydelse.

Sjöström

Jag har tagit en del kontakter med våra olika byråer. Varje byrå har fyra å fem, max ett halvt dussin, personer som är kända för att göra av med mycket pengar på spel. Det verkar vara lika på alla distriktsbyråerna, dvs. varje byrå har ett begränsat antal fall där det klart framgår att mannen i familjen gör av med mycket pengar på spel. Man har också märkt att i många fall motiverar man bristen på pengar på ett annat sätt. Men man får många gånger en känsla av att det här är fråga om en penningavtrappning som beror på spel. Jag tror också att det finns vissa fall där hustrun i familjerna är mycket bekymrade för att det återkommer och att man inte har mölighet att återfå kontrollen över sin ekonomi. Sedan finns det också en del akuta ärenden där t. ex. en hel avlöning har försvunnit och familjen står helt utan medel för uppehållet. Men i sådana fall, liksom i fråga om alkohol- och narkotikamissbruk, försöker många i det längsta att maskera den egentliga orsaken.

Vi skall kanske göra klart att rent socialt sett är det en väldig bredd på totospelet. Från de övre skikten till de lägre. Av de dussin fall per månad som våra byråer har där folk spelat bort sina pengar är det bara frågan om enstaka fall där totospel varit orsaken. Om man skall karaktärisera dessa fall kan man grovt sett säga att det här är fråga om ensamstående, medelålders män med en redan dålig social situation som förvärras av spelandet. Ofta ingår även hög al- koholkonsumtion i bilden. Som regel är det den totala kulturen som påverkar en människa och som kan leda till att man ägnarsig åt spel. Men man måste se till de ytterst bakomliggande orsakerna till spelet. Spelet är inte det primära utan det sekundära.

H edenby

När vi upptäcker att en person återkommande spelar bort sina pengar försöker vi att gemensamt med denne planera ekonomin. Det kan ske under olika former. Om det är en pensionär som dessutom använder alkohol i stor omfattning kan det tänkas att vi tar hand om pensionen och portionerar ut pengarna veckovis. Socialbyråerna och socialassistenterna är klart medvetna om att det finns djupa orsaker som ligger bakom det maniska spelandet. Ofta

• Sida 77
•  Original

är det ju här fråga om människor i specifika subkulturer. Människor som är isolerade med starka ensamhetskänslor och som därför söker sig till Jägersro. Jag tror att man kan konstatera att det är en helt annan kategori människor än de som håller till vid de enarmade banditerna.

Sjöström

Det är nog ingen tvekan om att spelet är en form av kompensation. Många av våra ensamstående klienter har starka ångestkänslor, fobier och spänningar som de inte är i stånd att lösa själva och som är mycket svåra att hjälpa dem med.

Hedenby

När det gäller totospel harjag ett allmänt intryck av att det finns en stor grupp människor som på grund av att de ständigt sysslar med totospel hamnar på en oerhört låg levnadsnivå. Tidigare harjag haft rätt mycket kontakt med Jägers- ro och känner därför igen många därifrån. Det är betecknande att man år ut och år in ser dem i stort sett alltid lika ovårdade med samma kläder exempelvis. Allt pekar på att man har en mycket låg levnadsnivå tack vare att man satsar så mycket pengar på totospel. Men jag tror inte att detta är något som alltid kommer fram på socialbyråerna. Många klarar sig själva fast under oerhört torftiga förhållanden. Men på något sätt är man beredd att ta det. Denna kompensation i form av spel har på något sätt blivit ett livsvillkor för dem.

Sjöström

Det som vi häri Malmö vill, och försöker föra in i diskussionen, är den väldigt stora frågan om hur man skall skapa möjligheter för alla dessa isolerade ensamma människor att bli delaktiga av en social gemenskap. Vi kan ofta lösa bostadsfrågan för den som är totalt utslagen. Vi kan till och med skaffajobb men det är otroligt svårt för oss som socialvårdare och myndighet att åstad- komma en social gemenskap för dessa människor.

H edenby

Skall man jämföra de enarmade banditerna med totospelet så måste man ju säga att banditerna är det torftigaste man kan tänka sig för en människa. Då erbjuder ju trots allt totomiljön en atmosfär och miljö som kan ge något.

Sjöström

Vi tycker att man kan få gradera dessa olika spelformer i vad mån de ger människorna ett socialt utbyte. Kortspel kanju exempelvis ge förhållandevis mycket av socialt utbyte. Vi är därför kritiska mot att det är så svårt att legalisera ett rimligt kortspel på offentliga ställen.

• Sida 78
•  Original

H edenby

Mitt intryck är att de som får problem genom totospel är de som är aktiva ute vid banan. Den som spelar på förtid gör det på ett helt annat sätt. Han kan på ett mer överlagt sätt än de som vistas ute vid banan bedöma hur mycket han har råd att spela för. Den som spelar på förtid kanju heller inte direkt fortsätta spelet för att ta igen eventuella förluster och därigenom har man satt in en automatisk spärr. Men erfarenheten säger att folk vänder sig till socialbyrå- erna först när de har mycket stora problem. Första gången man spelat bort sina pengar vänder man sig inte till socialby rån. Sannolikt inte andra gången heller. Det är först när man ordentligt kommit ner sig som man vänder sig till socialbyrån. Men jag vill också säga att ur vår synpunkt är totospelet inte det mest intressanta. Allmänt sett kan man nog också säga att Jägersro är relativt hyfsat skött. Vi måste prioritera helt andra saker, bl. a. sådant som har sam- band med narkotika, häleri, prostitution och allt detta. Men vi har fram för allt sett näringsställena och det spel som förekommer på illegala och legala krogar som ett större problem.

Nr 14: Representanter för åklagarmyndigheten i Göteborg, den 15 juni 1977

Deltagare:

Sven-Olof Håkansson, överåklagare, Peter Aaw, kammaråklagare, Ulf Norén, kammaråklagare.

Aaw

Jag har sysslat en del med spel och spelhålor i den här stan. De ”stora” kvällarna i hålorna har varit kvällen efter trav på Åby. Det är sällan en spelare enbart är totospelare. Det har man kunnat se i protokollen över förmögen— hetsbrott av olika slag. Dem vi stöter på spelar nog på det mesta, poker, roulett m. m. Någon illegal bookmaking har vi aldrig lyckats få fram. Inte jag i alla fall.

På sista tiden har det bedrivits mycket lite spaning mot dessa illegala spelhålor, eftersom narkotikasektionen haft fullt upp med annat. Det finns numera heller inte något större behov av dessa svarta spelhålor därför att man kan spela roulett fritt på många krogar. Man spelar med lagliga marker, fast de gäller för helt andra belopp än som står på dem. Dessutom finns i stan en restaurang som verkligen är spelarnas träffpunkt där de spelar poker med väldigt höga insatser. Men för att hålla oss till totospelet har vi kunnat konstatera att fram för allt efter en bra Åbykväll — bra alltså för vissa — går de till en spelhåla. De ärju då spendersamma. Har det däremot gått dåligt på Åby så försöker man här vinna igen det. Dessa Åbyspelare, som man träffar på i hålorna, är allt ifrån den vanliga jobbaren till direktörer och en och annan jurist också. Kopplingen till Åbykvällar har vi märkt när vi gjort 5. k. nedslag i spelhålorna. Illegalt totospel harju också förekommit, men då mest på dagen. Vi hade bevakning mot en tavelrambutik i Haga där det omsattes mycket pengar. Det skedde i ett rum bakom disken. När vi skulle göra något åt det var

• Sida 79
•  Original

där tomt. Men vi visste att det var typen storspelare som gick där. Det var korta visiter och en väldig omsättning på folk i butiken.

H äkansson

Jag har mycket liten erfarenhet av sådant här. Men närjag var aktiv i Malmö sades det, fast ytterst sällan, att det förekom saker och att man blev ruinerad på Jägersro. Men vi såg det sällan i förskingrings- och gäldenärsprotokol- len.

Aaw

Man får ofta reda på sånt här bakvägen genom att man plockar in en massa människor i en spelhåla. Då talar de helt annorlunda än annars. Eftersom de som spelar bara kan dömas till böter kan de därför helt glatt och fritt be- rätta. .

År 1972 fick jag riksåklagarens uppdrag att göra en utredning angående dobbleribrott under de senaste fem åren. Då visade det sig, att ide fall det var fråga om grovt bedrägeri, förfalskning eller gäldenärsbrott begånget av en inbiten spelare, kunde man dra den slutsatsen att brottet begåtts för att få pengar till spel. Om inte toto så i vart fall till annat spel. Men detta framgår säkerligen inte i protokollet. Om man har sysslat med det här ett tag, vilketjag har gjort, så känner man igen gossarna. Det har hänt ganska ofta attjag fått in ett protokoll om ett förmögenhetsbrott begånget av en viss person. Ofta har jag känt igen namnet och kunnat placera personen i en viss spelhåla där han spelat eller arbetat. På det viset harjag lättare kunnat associera.

H åka nsson

Om man ser till dem som befolkar dessa inrättningar kan man säga att de ofta är litet socialt kantrade individer. De har ofta en otät anpassning till ett ordnat liv. De flyter bredvid samhället, antingen högt uppe eller långt nere.

Aaw

Ja, det är nästan helt omöjligt för dessa personer att ha ett ordnat jobb eftersom det illegala spelet mest förekommer på nätterna.

Illegal toto av något slag är alltid en bisak för spelhålorna. Det viktigaste är den stora omsättningen på roulett. En roulett omsätter 200 000—300 000 kronor en bra spelkväll. Så mycket satsas knappast på toto. Men illegalt spel och mer eller mindre organiserad brottslighet går ofta hand i hand.

I en utredning om förmögenhetsbrott intresserar vi oss inte för hur per- sonen ifråga gjort av med pengarna. Säger han en sak godtar vi det. Ofta skäms de också för att vara dåliga spelare. Därför kommer det inte fram.

I vad mån det förekommer illegalt totospel på de olika si-och-så-klubbarna som finns överallt, vetjag inte. Att det förekommer illegalt spel äri och för sig fullt klart, men om det har någon koppling till toto vet jag inte. Sedan bör det till pjäsen att många av spelhålegubbarna och storspelarna äger hästar som springer på Åby.

• Sida 80
•  Original

Norén

Jag har kanske en något speciell bakgrund i detta sammanhang. Jag har nämligen varit amatör på Åby, kört häst själv ochjobbat i stallen på min fritid. Den vägen harjag sett och hört en heldel. För att anknyta till vad Peter Aaw sagt, 'är det också min erfarenhet, att i samband med att man tittar på olika spel kommer man in på totospelet. I fråga om kopplingen förmögenhetsbrott och totospel är det ofta så att den misstänkte spenderar mycket pengar på Åby, gör en "grej", får pengar och hoppas på den stora vinsten och så försvinner den. Sedan blir man åtalad. Man talar om hur det var, nämligen att brottet gjorts för att få pengar. Det är nog också så att man skyller i väldigt stor utsträckning på Åby fast pengarna gått åt ett helt annat håll. Den uppfatt- ningen har i alla falljag. Man är rädd för kronofogden osv. Men vi lägger inte ner arbetsmöda, som Peter säger, på att bevisa dessa påståenden. Det ligger vid sidan av.

Erfarenhetsmässigt vet jag att det köps vinstbongar ute på Åby. Är det så att en V5-a ramlar in på 30 000—40 000 kronor är det intressant för den som har svarta pengar att köpa den för kanske 50000 kronor. Jag har naturligtvis ingen uppfattning om hur frekvent detta händer. Men på den tiden närjag var mycket därute, körde häst och så, hörde jag ofta talas om dylika fall. Här kommer vi ju också in på skattebrottssidan. Jag tror att det är ett ganska stort dilemma detta med skattebrott contra totospel. Man ser en hel del penning- insatser. Man hör mycket. Man skall vara försiktig med det man hör. Men jag tror att det är oerhört mycket svarta pengar som sätts i omIOpp inom travet. Det är ingen tillfällighet att travet går på torsdagarna. Många gånger smäller den vanliga jobbaren av sitt torsdagskuvert där ute den dagen. Man går ut, och när man går hem är kuvertet tomt. Det är inte ovanligt. Och alla samhälls— klasser finns representerade, exempelvis direktörer, åklagare och advokater, vad ni vill, som spelar där.

Det hartalats här om hästägande. Häst är inte bara en hobby utan kan också vara ett placeringsobjekt, därför att det gör ingenting om rörelsen går med förlust. Man kan göra förlustutjämningar genom det andra företaget man har. Det finns alltså en skatteteknisk avigsida med totospelet i och med att det möjliggör — i och för sig lagligt men kanske inte som lagstiftarna tänkt sig — att man kan ha sin hobby alldeles gratis.

Travet har en egen rättsskipande instans. Den har inte samma bevisbör- deregler som vi. De kan avstänga en person på rena misstanken att denne sysslar med exempelvis illegal booking. Man kan ju inte avstänga folk på en alltför vag misstanke, men jag vet att man är observant på problemet. Hur effektiv denna kontroll är vågarjag dock inte ha någon uppfattning om. Över huvud taget trorjag att Solvalla är betydligt mer belastat i detta hänseende än Åby.

Ja,_hur skall man komma åt handeln med vinstbongar? Det är svårt, mycket svårt. Ett förslag, som ligger nära till hands är att göra på samma sätt som Tipstjänst gör. Man skulle på V5-kupongerna, som idag är helt anonyma, kunna införa en kolumn för namn och adress. Om det sedan kan kringgås kan jag omedelbart inte svara på, men en svårighet måste det ju i alla fall bli. Personligen trorjag dock inte att det är så mycket illegalt totospel på Åby. Jag har hört att det skall vara mycket på Solvalla, men jag tror inte det är så på Åby. Jag har sett en gång på Solvalla hur privatbooking går till. Jag fick det

• Sida 81
•  Original

påvisat för mig. Själv hadejag inte upptäckt det om ingen tipsat mig. Det var helt enkelt en kille som hade en liten bandspelare i fickan där han också höll händerna. Det var vintertid detta hände. Han hade också en kabel som gick upp till bröstfickan på ulstern till en mikrofon. När folk gick fram och pratade med honom tryckte han på starttangenten i fickan och folk pratade in sina odds, 100, vinnare häst nr sju, lopp nr åtta osv. Under veckorna sköttes sedan in- och utbetalningarna per postgiro. Det är finurligt och tyvärr också ganska begåvat folk man har att göra med i dessa sammanhang.

Det finns också en annan social avigsida, vilket jag fick höra talas om de åren jag var där. Det gällde den privata låneverksamhet som förekom i viss utsträckning. Man kan säga att det rörde sig om rent ocker. Det var kort- fristiga lån mot, gissningsvis, höga räntor.

Jag vill också gärna anknyta till vad Peter sagt om att fortsättningen på Åby ofta är de illegala spelhålorna. Men det är för en viss kategori och en ganska liten klick trots allt. Det går mellan 4000 och 5 000 personer på Åby en travkväll. Den klick som sedan rör sig på spelhålorna utgör ett gäng på 100, max 200 personer. Det ärinte mer. Fast jag tror, att den sociala avigsidan på sitt sätt är större ur vissa andra synvinklar. Det är mannen som kommer hem med tomt lönekuvert. Det är skattebrotten som jag tror har en stor inver- kan.

Det talas om uppgjorda lopp ibland, som ju också är en avigsida av toto- spelet. Min erfarenhet säger mig att det förekommer inga uppgjorda lopp. Jag tror inte det är möjligt. Däremot kan det gissningsvis förekomma något som kallas negativ dooping, som inte något doopingprov kan avslöja. Det kan gå till så att man i ett viss ögonblick, ger hästen en hink vatten. Det finns inte en häst i världen som kan springa då. De som då vet om detta spelarju inte på denna häst, som annars kan vara storfavorit. Det finns andra exempel också. Menjag vill bestämt understryka att detta inte är vanligt. Men det kan tänkas förekomma i mindre nogräknade sammanhang.

Ytterligare en avigsida av totospelet gäller för travtränarna och annan personal där. Det är dyrt att ha häst idag. Det kostar litet olika, men säg omkring 2 000 kronor i månaden. Därutöver tillkommer boxhyror, veteri- närutgifter m. m. Många människor tror på lyckan. Man ser favoriterna som vinner och tänker attjag skall också köpa häst. Man köper häst. Sedan kom- mer räkningarna från tränare. Hästen kanske inte går så bra och plötsligt kan man inte klara dessa utgifter. Jag vet att det är många tränare som har problem med falska checkar, checkar utan täckning m. m. De får helt enkelt inte in sina pengar. Jag känner till flera sådana fall personligen. Det är också en avigsida av totospelet, fastän kanske först i andra eller tredje led.

En sak som förtjänar att framhållas i ett sådant här sammanhang är det märkliga i att samhället söker begränsa alla insatser i andra spel medan man får lägga tiotusentals kronor på Åby utan att någon säger något. Jag tycker att det är ett ”socialt handikapp” att man får lägga ut hur mycket pengar som helst på en travbana. Det rimmar så dåligt mot styrningen i övrigt där man är rädd för att folk spelar bort några enkronor. Det är i och för sig ett elände det också. Men jämfört med toto är det ju ett väldigt litet problem.

För att nämna något om problem isamband med utredningsarbete har i alla fall jag gjort den erfarenheten att det ofta är ganska tuffa herrar man har att göra med. De är inga som frivilligt pratar och berättar hur det hela går till. Man

• Sida 82
•  Original

använder sig av stadgar ibland, just beträffande spelhålor för att gör de så legala som möjligt. Vi kan väl till och med påstå att man ibland harjuridisk hjälp som konstruerar stadgar så att det skall se så privat ut som möjligt. Det ligger som regel en dimma kring det hela och ingen pratar frivilligt. Det talas i pressen ofta om gorillor i dessa sammanhang. Jag har inget konkret exempel. Menjag kan mycket väl tänka mig att den som pratar får på nöten så att säga. Det finns många besvärliga problem i utredningsarbetet. Det måste gå snabbt eftersom det handlar om beslag av pengar, sprit och annat. De har ofta ett förvarningssystem som inte är helt föraktligt. Det är många etapper en spelare skall passera innan han blir insläppt i det allra heligaste.

Aaw

Detta med stadgar, som Ulf Norén nämner, är borta nu i princip. Det spelar ingen roll om man har stadgar eller om man har medlemsförteckning så att det bara är medlemmar som har tillträde. Det är bara lagligt om tillträde till en sådan lokal gäller för en liten och samtidigt sluten krets. Har man hundra medlemmar räknas ju inte det som en liten och sluten krets.

En dobbleriutredning skiljer sig väldigt mycket från en vanlig brottsutred- ning. Dels med hänsyn till klientelet man har att göra med, dels till material i övrigt. De som man har att göra med är ganska tuffa och långt ifrån dumma. De lägger inte av i första rappet. Spelarna är ofta också mycket lojala rrot dem som anordnar spelet. Apropå förvarningssystem kan jag berätta om en gång när vi tog en spelhåla på andra sidan Heden. Precis när vi brakade in i lokalen gav den som stod i garderoben varning om att polisen skulle komma. Vi hade bara gått tvärs över Heden från polishuset. Det var en taxichaufför som sett oss och förvarnat. Precis som på Åby värvar de väldigt mycket kunder till spelhålorna.

Ett annat problem i utredningsarbetet är att man måste lära sig att spela själv och veta vad man talar om.

Norén

Jag vill gärna komma in på skattebrotten igen. Man skall inte tro itt man hittar den riktige hästägaren genom att titta på hästens registreringsbevis. Ofta gömmer det sig otroligt många konstruktioner bakom vem som äger en häst. Den som är intresserad av att ha hästar i form av rörelse kan åta sg att ha en annans bäst, men registrera den på sig. I motsatt fall kan exempelvis en löntagare som inte har rätt att göra förlustutjämning i sin deklaration se till så att han bara har två hästar fast han i själva verket genom sidoavtal och dylikt äger fler hästar. Skattetekniskt skojas det en hel del.

A aw

Det har frågats om det finns något samband mellan spel och sarit och narkotika. Det gör det inte. Spelarna super inte. De knarkar inte heller. Inte de riktiga storspelarna, utom en del. Men spel och sprit går inte bra ihop. Vien det finns ofta sprit i spelhålorna för att locka folk till att satsa pengar. Inland är spriten t. o. m. gratis. Det har ibland ryktats om att det skulle finnas knark i

• Sida 83
•  Original

spelhålorna. I tre eller fyra fall har vi haft narkotikahundar med oss vid nedslag som nosat runt utan att hitta något.

Håkansson

l-juli-driven från rikspolisstyrelsens sida skall försöka lösa frågan om de pengar som kommer in till spelhåleägarna sedan satsas som startkapital i narkotikahandel. Time presenterade för ett par nummer sedan en tiosidig artikel om maffian i USA. Där redogjordes för vilka olika branscher — prosti- tution, narkotika, toto, utpressning osv. — dessa familjer, eller hus som man säger, sysslar med. Så har vi det ännu inte i Sverige, men man kan nog förvänta sig att det kan bli så här också.

Aaw

Att det finns en lokalmaffia här i Göteborg som driver spelhålor kunde jag konstatera närjag gjorde dobbleriutredningen på riksåklagarens uppdrag. Det gick inte att finna ut vart de pengar tog vägen som man tog in på spelhåleverk- samheten. Men en viss organisation av verksamheten kunde könstateras och i ett fall var det en Malmö-håla som hade filial här i Göteborg. Den ägdes av en storskojare som blivit utsparkad från England och kasinoverksamheten där. De pumpade in mycket pengar.

Norén

Ni har frågat om det i socialt hänseende skulle vara någon skillnad mellan förhandsvad och banspel. På det kan jag bara säga att förhandsvadet som regel är småspelarens lilla plats. För storspelaren betyder de sista ”des signs” som det heter på fackspråket, alltså de sista tipsen, så oerhört mycket. En häst som kan ha settjättefin ut på onsdagen kan på torsdagen inte kännas bra. Som ni vet är det mycket folk ute på stallbackarna före en tävlingsstart. Det betyder onekligen mycket för en storspelare. Så enligt min uppfattning spelar de inte på förtid. Mycket litet i vart fall. I stället händer det att de gör medskick ut till banan med order att sätta in pengar efter kontroll med den eller den. Men jag tror inte att förtidsspelet är något större problem jämfört med banspelet. Det är inga pengar det rör sig om jämfört med det andra.

Nr 15: Kriminalinspektör Claes-Göran Lans, polismyndigheten i Göteborg, den 14 juni 1977

Jag är kriminalinspektör vid våldsroteln i Göteborg. I mitt arbete har jag kommit i kontakt med spelverksamhet i olika former sedan år 1969 då jag kom över på narkotikasektionen som då skötte spaning och alla utredningar kring illegal spelverksamhet. I maj 1973 flyttade jag över till våldsroteln samtidigt som dobbleribrotten fördes över dit. Ide fall som sprit och narkotika är förenat med dobbleri sorterar det fortfarande under narkotikasektionen.

Jag har under dessa år även fått stipendier av Kungl. Maj:t och har därför

• Sida 84
•  Original

haft möjlighet att resa runt i Europa. främst i England, för att studera spel, företrädesvis falskspel samt kontroll av spel och liknande.

När det gäller totospel och Åbyfältet bör kanske klargöras att Mölndals- polisen har ansvaret för övervakning och spaning där. Göteborgs polisdistrikt är dock skyldigt att på begäran lämna förstärkning till smådistrikten runt om- kring. 1 övrigt kommer vi hos Göteborgspolisen bara i kontakt med toto- spelet och de sociala vådor det för med sig i samband med utredningar kring bedrägerier, stölder, förskingringar och dylikt.

I Göteborg finns enbart rena spelhålor och rena lönnkrogar. Det är väldigt sällan sprit förekommer på spelhålorna. På lönnkrogarna träffar man på the jet-set, medan det på spelhålorna finns människor från socialgrupp ett ner till fyra. Det är i stort sett samma människor som man träffar på Åby travbana. Det är huvudsakligen män, men det finns också kvinnor som är passionerade spelare. På dessa klubbar förekommer uteslutande roulett i dagens läge. En och annan gång spelas Black-Jack, men detär mera sällsynt nu än för tre—fyra år sedan. Bookmaking förekommer inte alls. Det har däremot förekommit i grannstäder till Göteborg. I Trollhättan och Vänersborg har polisen gjort nerslag och gjort en del utredningar angående illegal bookmaking. Visst har det en och annan gång förekommit även i Göteborg, men de har slagit igen när det börjat brännas under fötterna. Från polisens sida har vi aldrig hunnit lägga den spaning på dem som man måste för att kunna göra nerslag. Men man skall väl inte blunda för att det kan förekomma illegal bookmaking, om än i liten skala. I den här branschen håller man sigju med en stab tjallare som ringer med jämna mellanrum. Säger de att det förekommer viss form av bookmaking ute på Åby, så gör det det också. Genom denna s. k. service vet jag i regel också att en spelhåla skall öppna en vecka innan den gör det. På så sätt kan man meddela spaningssektionen i tid och stänga klubben på en gång. I Göteborg har vi nått det stadium att de är så fruktansvärt rädda för att över huvud taget öppna. Vi vet att det för närvarande finns två lokaler i stan helt inredda för spel. Men de vågar inte öppna. De vet att vi vet.

Det är främst i samband med brottsutredningar vi kommit i kontakt med de sociala aspekterna på totospel, t. ex. genom advokatförskingringar av klientmedel, bankman som förskingrat ur bankens kassor osv. Det ärju så med dessa människor som spelar att de också förlorar pengar. Har de då förskingrat en liten del som de vill betala igen, gör de det genom ytterligare förskingringar. De tror att de så småningom skall vinna tillbaka. Snart är rull- ningen igång och det slutar med ganska oerhörda summor. De berättar ofta oförbehållsamt att pengarna har gått till spel. Det har många gånger hänt att de befunnit sig i spelhålor när polisen gjort nerslag. De som säger att de spelat bort pengarna på totospel har man heller ingen anledning att betvivla. Men det är svårare att kontrollera, eftersom det är fråga om ett legalt spel.

Dessutom förekommer förstås ett visst byte av svarta pengar mot vita genom köp av vinstbongar. Men det förekommer ju på varenda travbana i Sverige. Det är också mycket svårt att komma åt, om det sköts på ett snyggt sätt. Det finns ju inget namn eller annan anteckning på dessa bongar. Har man då 200000 svarta som man vill göra vita köper man en bong som motsvarar beloppet varefter man skaffar sig ett vinstintyg, som ju alltid utfär- das i särskilt namn.

Vid ett par tillfällen när vi utrett illegala spelhålor och tittat på deras

• Sida 85
•  Original

ekonomiska redovisning har det hänt att innehavaren visat upp vinstintyg och sagt att ”jag har inte alls tjänat så mycket pengar på den här spelhålan som ni säger. Titta här,jag har vinstintyg på si och så mycket bara för i år". Vid dessa utredningar gäller det för oss att försöka få fram vad de tjänat netto på sin brottsliga verksamhet. Vid rättegång utdömsju ett vederlag som de skall betala tillbaka till staten motsvarande vad de förtjänat på denna verksamhet. Ett sätt att komma åt problemet vore att namnet skulle anges på bongar, företrädesvis vid V5- och V65-spel. Fast i och för sig löser det ju inte hela problemet. Den som vill köpa en bong uppträderju som regel inte själv. Det finns hela tiden andra människor som arbetar med sådana uppdrag. En del försörjer sig till och med på det.

Det är mycket svårt att ange volymen av fall där spel är orsak till brott. En normalspelare försörjer sig själv utan någon form av brottslig verksamhet. Han lägger det han tjänar in på spel. Det kan gälla poker, trav eller andra spel. En och annan gång förekommer dessa större grejer med förskingringar. Vi hade t. ex. en hovmästare här i stan som i stället för att lägga in dagskassan i ban kfacket spelade upp den. Men där gjordes ett separat avtal mellan honom och ägaren. Han fick betala tillbaka alltihop. På det viset kom det aldrig direkt till polisens kännedom. Jag vet att om jag frågat och försökt bevisa det skulle alla säga nej.

För några år sedan var det en man som sålde SJ:s lastpallar till SJ och tjänade rätt stora pengar. Det rörde sig som om miljonbelopp som han spelade bort, huvudsakligen på trav, men spelade också i spelhålorna.

Allmänt sett kan jag säga att riskerna med totospel alltid är stora för dem som inte kan kontrollera sitt spel. Men jag tror ändå att det är ett fåtal människor som inte klarar det utan måste begå brottsliga handlingar för att få mer pengar till spel. Visst händer det att en del spelar bort för mycket av sin lön. Men de har trots allt den tröskeln, att när deras pengar är slut, är också spelet slut. Jag tror det är en ganska liten klick som ägnar sig åt brottslig verksamhet såvida man inte räknar in spelhåleinnehavare. De omsätter sina förtjänster i annat spel. Vi har bara en här i Göteborg som har vett att spara sina pengar. Han är känd för att vara fruktansvärt snål. Han har aldrig spelat vare sig på Åby eller i annan spelhåla. Annars är det normala att killarna som äger en spelhåla går till nästa spelhåla när kvällen är slut, eller spelar upp förtjänsten på Åby. På det viset är pengarna i rullning hela tiden.

Ni skall vara medvetna om att Stockholm och Malmö är små storstäder, medan Göteborg är en stor småstad. Vi har fortfarande kvar småstadsmen- taliteten. Det gäller också brottsligheten. Tag prostitutionen exempelvis. Vi har fortfarande kvar våra hushållshallickar medan Stockholm och Malmö har det mer internationellt upplagt. Det är likadant med spelet. Man kan inte jämföra en spelhåla eller travbana mellan Stockholm och Göteborg. Det är inte alls frågan om samma klientel. Det sköts heller inte på samma sätt.

Ett problem i Göteborg är det överspel som förekommer på restaurangrou- letter. Det försiggår på så vis att en spelare kan göra en överenskommelse med croupieren att de marker man spelar med inte är värda 50 öre utan fem eller tio kronor. Ingen annan människa runt bordet märker något av detta. När kvällen är slut, och om man haft tur, lämnar man vid ett lägligt tillfälle in sina marker och får betalt enligt överenskommelsen. Jag tycker att det borde finnas någon form av lagstiftning som säger att tillstånd inte bara skall

• Sida 86
•  Original

utfärdas för ett roulettbord och en innehavare utan även för dem som arbetar vid bordet. På det viset skulle man kunna få dem att vara litet mer försiktiga. I dagens läge, vilket är en ofliciell hemlighet, vet dessa att om de skulle åka fast betalar innehavaren eller ägaren av roulettbordet böterna. Sen kan croupiern fortsätta, som om ingenting hänt.

Numera har vi tack och lov inte så stora problem med spelverksamheten här i Göteborg. Men vi vet ju att våra spelhajar och de stora pojkarna ständigt åker ner till kontinenten och spelar. Det förs ut en otrolig massa pengar den vägen. Men det är oerhört svårt att kontrollera. Vi känner emellertid till en svensk som i Jugoslavien arrenderat två spelkasinon av den jugoslaviska staten. Det är fråga om säsongkasinon som öppnar i maj och stänger i september. Meningen är att man skall kunna köpa en resa dit ner via en resebyrå i Göteborg. Samtidigt skall man kunna deponera en summa pengar att spela för. Man får med sig ett deponeringsintyg till Jugoslavien och får där ut marker att spela för. Om man vinner får man med sig ett vinstintyg tillbaka till Sverige och kan hämta ut vinstpengarna. Detta har man alltså gjort för att kringgå bestämmelserna om utförsel av valuta. I höstas (1976) fyllde man hur lätt som helst ett helt flygplan härifrån Göteborg och flög ner till Jugoslavien för att provspela. Dessutom arrangeras Poker—SM varje år utomlands på olika kasinon. Även i det fallet tillämpas ett deponeringssystem. Det rör sig ofta om ganska rejäla summor i dessa sammanhang.

På det hela taget är vi ganska väl förskonade från illegal spelverksamhet. Göteborg är som sagt en stor småstad till skillnad från Stockholm. Men vi skall inte blunda för att det finns en mängd sociala problem i anledning av spel i olika former. Men jag tror inte problemen skulle bli större om man legaliserade spel i högre grad än för närvarande. Då skulle man ju kunna plocka fram dessa problem i dagens ljus på ett helt annat sätt. Som det nu är finns det ingen spelare som talar om att han har problem — exempelvis ekonomiska — eller att han har svårt att stå emot. Han vet, att om han talar om att han spelat illegalt, blir han straffad. Eftersom detär olagligt talar man inte om det. Det är ett alltför känsligt kapitel. Närjag varit i England på stipendie- resor har jag kommit i kontakt med Gambler”s Anonymous som fungerar som länkrörelsen för alkoholmissbrukare här i Sverige. Men denna officiella rörelse har kunnat bildas tack vare att spel där är legaliserat i högre grad än här. Och just därför vågar de mer öppet visa att de har Spelproblem samtidigt som de kan få stöd och hjälp från andra som är eller varit i liknande situation.

Nr 16: Representanter för Göteborgs socialförvaltning, den l6juni 1977

Deltagare:

Sven-Olof Larsson, sekreterare vid vårdutvecklingsavdelningen, Byrån för socialmetodik, Lisbeth Lindström, socialsekreterare vid Socialbyrå 2, Marga- reta Berglund, socialassistent vid Socialbyrå 3.

• Sida 87
•  Original

Larsson

Göteborgs socialförvaltning är sedan den 1 januari 1977 uppdelad i ett antal socialavdelningar innefattande sammanlagt sex socialdistrikt. De nya avdel- ningarna kallas socialavdelning Väster, Centrum, Hisingen och Norr, allt- efter deras geografiska tillhörighet. Vi har också en rehabiliteringsavdelning som har både produktions- och konsultverksamhet. Till denna hör bl.a. en socialbyrå för personer utan fast bostad. Därutöver finns tre centrala avdelningar inom förvaltningen, nämligen administrativa avdelningen, vårdutvecklingsavdelningen och fastighetsavdelningen. Syftet med denna omorganisation har, i stora drag, varit en förstärkt integration av verksam- heten inom förvaltningen. Det har inneburit en utflyttning av vissa enheter till de olika geografiska områdena som inom sig har ett antal vårdbyråer samt en administrativ byrå. Beteckningen socialbyrå finns dock fortfarande kvar. Den hör till gruppen vårdbyråer, förskolebyråer och sociala hemservicebyrå- er. Det finns även speciella enheter i en del av socialavdelningarna beroende på att en del av resurserna är gemensamma för hela Göteborg. Exempelvis lyder den s. k. barnhemsbyrån under socialavdelning Väster och vissa enheter inom hemvården under centrumavdelningen.

Från socialbyrå ], som inte är representerad här idag, har man skriftligen meddelat att byrån endast i ett fåtal ärenden haft belägg för att socialhjälps- behov orsakats av totospel. Allt som allt anger man att det funnits fyra fall under de senaste åren. lett av fallen hade mannen, familjen ovetandes, spelat bort ett halvt års hyra. Familjen löste problemet genom att makarna gick isär och hustrun hyrde därefter en egen lägenhet. I övriga kända fall sägs att endast i två fall har socialhjälp utgått. Ingen av kretsarna har kunnat säga att totospel kunde misstänkas ligga bakom socialhjälpsbehov.

Berglund

Den socialbyrå jag representerar ligger i de norra delarna av stan, alltså den motsatta sidan av stan från Åby räknat. Från vår byrå är det svårt att säga något om antalet fall där totospel skulle vara orsaken till att man sökt social- hjälp. Några enstaka fall har vi fått fram men det förefaller inte vara något större problem. Jag är nog av den uppfattningen att bingo och enarmade banditer är mycket större problem. Det är också något som folk kan prata om medan totospel inte anges som någon orsak. Jag vet inte vad det beror på. Kanske kan det vara så att detär en annan sorts människor som spelar toto. Människor som normalt har mer pengar än andra att röra sig med. Ett fall har dock berättats för mig. Det gällde en ensam man som spelat och förlorat ungefär 10 000 kronor på Åby. Han sökte socialhjälp eftersom han inte kunde betala hyran under flera månader. Men han fick avslag på sin ansökan. Det är okänt hur han löste sin situation. Anledningen till att han inte fick socialhjälp berodde troligen på att han var ensamstående. Vuxna människor, som bara har sig själva att tänka på. räknas kunna ta ansvar för sina egna hand- lingar.

• Sida 88
•  Original

Lindström

Jag kommer från socialbyrå 2, som är det område som gränsar till Partille och också Mölndal, där Åbyfältet finns. I ”mitt” område finns relativt få familjer. Det är mest ensamstående män. Vi har haft ett fall där en manlig pensionär spelat bort sina pengar och därför skaffat sig en hyresskuld. Det löstes på så sätt att han lämnade in en fullmakt till byrån som tog hand om hans pension. Man gjorde upp en avbetalningsplan på skulden och sedan hade han sin pension hos oss ett tag tills han kom på fötter igen.

Larsson

Jag har tidigare varit socialchef i Västra Frölunda som ligger närmast Åby. Jag kan inte påstå att jag har något starkt minne av särskilt många fall där totospel skapat problem. Jag kan erinra mig några fall där det vållat ekonomiska problem men där har alkohol också hört till bilden. De fall jag minns har gällt totospelande familjeförsörjare som saknat medel till hyra och uppehälle. Ofta har det varit hustrun som kontaktat socialbyrån. De har beviljats hjälp eftersom man skall sörja för hustru och barn i sådana situationer. Jag tror liksom övriga här att de enarmade banditerna är ett större problem. Vi har många bevis för att de har krävt sina offer.

Det är en mycket liten del av dem som spelar som vi får kontakt med. Men det är ju uppenbart att spelandet kan slå mycket hårt och orsaka stora ekonomiska bekymmer. Det finns ett samband mellan totospel och sociala problem i övrigt, men vad som är orsak och verkan är svårt att säga. Tillsam- mans representerar vi tre byråer och kan minnas två—tre fall där totospel varit anledning till ansökan om socialhjälp. Men om dessa fall sträcker sig över flera år är svårt att säga. Förmodligen kan det bara röra sig om något enstaka fall per år för Göteborgs del. Det är inget påtagligt bekymmer för oss.

Nr 17: Representanter för polis-, åklagar- och socialmyndigheterna i Mölndal, den 16 juni 1977

Deltagare:

Polismästare Ewert Hagne, polisinspektör Dennis Funke, polisintendent Lars Albemark, Mölndalspolisen, distriktsåklagare Lennart Davidsson, åklagarmyndigheten i Mölndal, t. f. avdelningschef Roland Östling, Möln- dals socialförvaltning.

H agne

Sedan år 1958 är jag statens kontrollant på totalisatorn på Åby. Det är inte spelet ute på banan och de avarter som kan förekomma på Stallbacken utan snarare räknerummets problem med odds och annat som jag kollar upp. Jag kan också nämna att Lennart Davidsson är min ersättare som statskontrol- lant.

I de fall där vi haft utredning om illegalt spel, 3. k. bookmaking, har det skett genom anmälan från Västsvenska travsällskapet. Vi hade några sådana

• Sida 89
•  Original

fall i mitten av 60-talet som gick till domstol och vederbörande blev dömda. Även i övrigt har vi haft anledning att spana på sådana företeelser. Det går alltid rykten om att det förekommer illegal vadhållning men detär svårt att upptäcka. Spaningen har emellertid inte givit särskilt mycket.

Funke

De fall som här nämndes från mitten av 60-talet var de första fall i Sverige som gick till domstol med fällande dom. Det ledde sedan till att denna verksamhet blev mer försiktigt upplagd. Svårigheterna att kunna leda något till bevis har blivit ofantligt mycket större sedan dess. Orsak till den första anmälan var att man fått en mindre ökning av omsättningen på travbanan än vad man förväntat sig. Man förmodade att ungefär 200 000 kronor per tävlingskväll, av en omsättning på mellan 1,6 miljoner kronor och 1,8 miljoner kronor, var illegalt spel. Utredningen gav belägg för mindre summor. I vart fall erkändes mindre summor. Sedan dess har omsättningen på spelet ökat här på samma sätt som på andra håll. Något märkbart förhållande finns inte här. Vi tror att det svarta spelet på Solvalla är betydligt större än på Åby.

H agne

Dennis Funke nämnde här något om omsättningen. Det finns en del sagt om detta i tidigare utredningar. Jag skulle här vilja nämna Einar Schöldströms ”Totalisatorboken” som kom ut redan år 1968. Där berör han i kapitel 14, sid. 113, den illegala bookmakingen. Jag skall inte närmare gå in på det, men han påstår där att det är viktigt när det gäller statsmakternas kontroll att inte skärpa procentavdragen alltför mycket så att avdragen från den spelade insatsen blir för stor. Då blir det gärna så att spelarna i stället ägnar sig åt illegalt spel.

Det är naturligtvis stora problem i samband med dessa Spaningar. Vi har haft folk sittande ute på Åby. Man funderar hela tiden över hur man skall lägga upp spaningen för att få den effektiv. Jag tror att det mesta sker utanför banan. Sker det någon gång på banan anlitar de vissa kontaktmän, exempelvis på restaurangen osv. Men jag tror också att förgreningarna i form av travklubbar är väsentliga. Det har ryktats att det skulle finnas en travklubb häri Mölndal. Men jag vet inte. I Trollhättan har det funnits en klubb som anmäldes av Västsvenska travsällskapet till AB Trav och Galopp. Den klubben hade kontaktmän under speldagarna ute på Åby. Det gick så långt att förtidsvadstället i Trollhättan inte hade något att göra. De fick slå igen sin verksamhet. Travklubben hade tagit över insatserna.

Vid förskingringar går det så lätt att säga att man spelat bort pengarna på toto. Vi har haft en del fall under årens lopp där vederbörande som varit misstänkt har givit det beskedet. I några fall har vi haft belägg för det. Men det har varit svårt att bevisa. Om det över huvud taget har gått att bevisa vetjag faktiskt inte. Man kan ju ha förskingrat dem på annat sätt. Det enda som möjligen har kunnat bevisas är väl att vederbörande ofta varit synlig på Åby och att man på så sätt kan förstå och misstänka att pengarna försvunnit där.

• Sida 90
•  Original

Funke

På tal om dessa travklubbar har vi anledning tro att, åtminstone för Göteborgs del, det är ganska begränsade kretsar som håller till där. Det är också de som spelar för stora pengar. Dessa spelare litar till varandra. Det är folk som känner varandra väl. I Göteborg har det varit ganska lokaliserat till en speciell restaurang där penningstarka spelgubbar håller till utan att någon direkt utomstående kommer in. Spelet går alltså till så att man kommer överens om en viss insats när man träffas under veckan före tävlingsdagen. När den dagen kommer kontrollerar man hästens dagsform varefter man meddelar den som sköter vadhållningen om man skall spela eller avstå. Om en av spelarna avstod från spel fick han tillbaka sin insats. Vi kunde aldrig genom spaning konstatera att pengar var i omlopp. Det fanns inga anteckningar. Allt gjordes klart under veckorna. Detta bygger alltså på ett stort förtroende spelarna emellan. Därför rör det sig om mycket begränsade kretsar i dessa fall.

Hagne

Svansen kring travet — om jag får uttrycka mig så — som går till spelhålorna i Göteborg förekommer också i stor utsträckning på Åby. Man ser dem ibland på Stallbacken. Jag vet inte vad det skulle ha för inverkan om man fick bort dem från Stallbacken. Frågan-är vad de kan ha för möjligheter att påverka spelet, muta kuskar och annat. Det kanske låter lite övermaga. Folk kritiserar ibland de 5. k. stötkörningarna och även annat. Det kan givetvis ha anknytning till det illegala spelet. Det är misstankar som man kan ha. Jag tycker dock att det borde kunna regleras internt genom de regler som finns för spelet och banans skötsel, men som idag kanske inte efterlevs i den utsträckning man skulle önska. Man kan förstås invända mot detta och säga att dessa hajar skulle kunna muta kuskar och andra även utanför banan. Det är en otroligt stor dragning till Stallbacken under tävlingsdagar där man kan få 5. k. stalltips. Att få bukt med detta är kanske svårt. En favorit som man räknar med skall vinna, och som folk satsar på, kan plötsligt helt omotiverat försvinna ur spelet. Då rusar folk ner till totochefen på kontoret och säger att "här är det nåt skumt”. Men sådant händer i och för sig på alla banor. Jag vet att man talar om det på Solvalla. Man talar också om det på Åby. Nästan vid varje tillfälle förekommer påståenden om att personer försöker påverka tävlingarna. Jag har inga 100-procentiga belägg för det. Misstankar finns. Det kan man inte komma ifrån.

Davidsson

Jag har inte haft åklagartjänst här i Mölndal längre än sedan januari 1972. Men av och till harjag tjänstgjort tidigare inom distriktet. De mål som varit här om illegalt spel har jag inte behandlat själv, men jag har tittat igenom hand- lingarna.

Jag har väl närmast fått det intrycket när det gäller uppdagandet av illegalt spel på en travbana, att det finns en förfärlig massa vakna människor, upp- märksamma i eget intresse för vad som sker runt omkring dem. Många av de tips om vad som förekommit och rapport om vad som sker som misstänks

• Sida 91
•  Original

vara illegalt spel kommerockså in till ledningen för travbanan. Så småningom har det lett till att man sammanställt dessa tips. Anmälan har gjorts, och spaning har satts in från polisens sida. Jag kan inte säga att man direkt har uppdagat falskspel genom spaning annat än i de fall en anmälan föregått spaning. Då har man fått fram en del som har lett till att den som varit misstänkt har erkänt utan att man inför domstol har behövt åberopa dessa spanare som vittnen. I ett av fallen har det kunnat konstateras att vadhåll- ningen ägt rum på Stallbacken.

Vi har inte funnit några belägg för en internationell anknytning. Däremot har vederbörande erkänt under utredningens gång att han mottagit insatser, inte bara för Åbys del, utan även för andra travbanor.

Vi har inte någon större erfarenhet av i vilken omfattning orsaken till förmögenhetsbrott skulle vara totospel. Jag har själv haft ett mål där toto- spelet inte var orsak till förmögenhetsbrottet, utan tvärtom. Förmögenhets- brottet var orsak till totospel. Det var en man som försökt vinna igen vad han en gång förskingrat. Han hade blivit desperat och satsat på alla möjliga olika spelformer för att kunna vinna. Däremot harjag här protokollet från ett fall därjag vill gå så långt attjag säger att det har gått att bevisa att förskingringen, som gällde 150 000 kronor, ägt rum för att få medel till totospel. Där var det frågan om en ren spelpassion hos vederbörande. Han spelade i mycket stor utsträckning och vann en hel del. Han gjorde bl. a. gällande att V5-spelet hade gått ihop för hans del. Däremot hade han förlorat stora summor på ”vinnare- och platsspel”. Det framkom också att han inte hade spelat illegalt utan satsat helt på legalt spel. Vi gjorde bl.a. beslag av kvitton och en mängd V5- kuponger. Vi tycker därför att det var tillräckligt bestyrkt.

Jag har även haft en förskingringsutredning gällande 320 000 kronor där det rörde sig om ett påstått försök att vinna pengar tillbaka. Men det figurera- de en kvinna i bakgrunden som han skyddade i det längsta. Han ville inte ut med språket. Hans kamrater gjorde gällande att han var den siste som de kunde tänka sig skulle spela högt på Åby. Så de trodde inte så mycket på det. Förmodligen tog pengarna också vägen någon annanstans.

Ur utredningssynpunkt är det ett primärt intresse att straffsatserna i dessa sammanhang medger häktning. Det finns också en annan aspekt, nämligen frågan om straffets avskräckande effekt. Med hänsyn till att det är stora pengar med i bilden kan man tycka att det börjar bli fråga om lite lönsamhets- avväganden för gärningsmannen när straffen inte går längre än vad de gör nu. Vi vet också att domstolarna är mycket återhållsamma vid straffmät- ningen.

I samband med skatteutredningar har vi stött på den omfattande handeln som bedrivs med vinstkvitton. Vi har inte direkt kunnat bevisa det, men å andra sidan är det inte illegalt. Med hänsyn till åklagarens bevisbörda har vi alltid fått acceptera invändningar som bestått i att de pengar som vederbö— rande tycks ha förtjänat vid sidan om då han deklarerat sin inkomst har vederbörande vunnit, exempelvis på toto. Det har vi gjort i synnerhet i de fall när det gällt folk som i viss utsträckning uppehållit sig på Åby.

• Sida 92
•  Original

Funke

Förr kunde man köpa en V5-kupong efter fjärde loppet med ett risktagande beroende på hur många hästar som var förprickade i nästa lopp. Men det blev alltför många fall där folk hade lärt sig att stämpla in och sedan låta bli att fylla i den sista kopian som man fick. Man stämplade in exempelvis 60 kombina- tioner men på den kopia man behöll fanns inte alla med. Det fanns alltså rätt antal kryss på det kvitto man hade, men det överensstämde inte med den kupong som var inlämnad. Den egna kupongen ”korrigerades” sedan fyra löpp körts. Så den typen av köp försvann. Däremot är det inga svårigheter idag för den som fått en VS-a på runt 100 000 kronor att gå upp i restaurangen, låta ryktet gå och sedan få den såld för 110 000 kronor. Den som är intresserad har alltså möjlighet att få ett kvitto på dessa 100 000, medan spelaren som mer slumpmässigt har träffat rätt kanske inte är beroende av ett dylikt kvitto. Men köpen efter fjärde lopp försvann av sig självt eftersom det blev så mycket bedrägeri med det.

Davidsson

De som sysslar med denna handel är en väldigt begränsad krets. Det är alltså storspelarna som har möjlighet att köpa en kupong för 10 000 kronor utan att blinka. Småspelarna harju inte samma möjlighet. Det är heller inte illegalt i och för sig att överlåta en vinst. Det kan ju finnas ett legitimt syfte med att köpa vinstkvitton. Det kan vara en form av utlåning av pengar. Det behöver ju inte vara inriktat på skatteflykt och skattefusk.

H agne

Jag skulle tro att travsällskapen är väldigt negativt inställda till att införa namnuppgifter på kupongerna. Tanken är väl närmast, såvitt jag förstår, att man i framtiden helt skall slippa den manuella betjäningen. I stället skall man kunna köpa sin kupong i en automat på banan.

Davidsson

Ja, och där har man tydligen kommit långt. Utomlands har man redan automatiserat i hög grad. Det finns planer på det här i Sverige också.

Funke

Vad man som utredningsman rent allmänt beträffande sporten skulle kunna önska vore en mer kännbar reaktion från arrangörernas sida då man vet att vissa personer sysslar med illegalt spel. Det finns inskrivet i reglementet hur man skall förfara men det är väldigt sällan man ser en reaktion. Om det är bevisat att någon sysslat med illegalt spel skall denne avstängas från trav- banan. Men det finns exempel på sådana som dömts för det, men som i alla fall sitter där ute i restaurangen.

• Sida 93
•  Original

H agne

Idet reglemente för svensk travsport som gäller fr. o. m. den 1 juni 1977 står det i paragraf 93, andra stycket att: :'Var och en som befinns uppträtt som bookmaker skall, oavsett vilken påföljd som eljest beslutas, förbjudas till- träde till offentliga travtävlingar under minst tre år. Vederbörande skall likaledes förbjudas varje form av deltagande i tävling. Även för den som anlitar bookmaker för ingående av vad, kan påföljd enligt reglementet ifrågakomma."

Detta är alltså ett internt reglemente för travsporten. Det åligger vederbö- rande tävlingsledning att kontrollera att de som avstängs verkligen hålls utanför banorna och att de är portförbjudna. Jag vill minnas att i ett tidigare reglemente talades det om livstids avstängning. Vi har alltså fått en upp- mjukning i och med nu gällande reglemente.

Jag tror knappast att travsällskapen tar in domar beträffande personer som dömts i sådana här sammanhang och att man därefter gör en bedömning huruvida vederbörande skall avstängas från banan. De har emellertid anställ- da vakter som känner till publiken. De som är avstängda ärju aldrig fler än att dessa vakter känner igen dem.

Östling

I Mölndals kommun, som har mellan 47 000 och 48 000 invånare, är det inte så vanligt att folk söker socialstöd på grund av att de spelat bort sina pengar på toto. Jag har frågat mina medarbetare och vi har funnit att under de senare åren har vi haft två fall där vi vet att totospel har varit bakomliggande orsak.

Det ena fallet gällde en förtidspensionär som spelat bort sin pension. Han begärde hjälp hos oss och vi kom överens med honom om att vi skulle ta hand om pensionen för att klara upp hans ekonomi. I det andra fallet var det en pensionär som tillfälligt stod utan medel till mat och hyra. Han fick social- hjälp i form av ett lån som han senare återbetalade.

Därutöver har vi en mängd kontakter med personer som vi tror använder en del av sin pension för att spela. Vi vet att bland de svårare alkoholistfallen i vår kommun finns det många som försöker öka på sin pension genom att spela. Men det har inte varit någon direkt orsak till att de kommit till oss och begärt hjälp. I resonemang med gubbarna, för det rör sig mest om sådana, har vi förstått att de lägger ner mycket pengar på totospel i förhoppning att kunna kamma hem en storvinst. De människor som vi här talar om är så gott som alltid förtidspensionerade på grund av alkoholmissbruk eller psykisk sjuk- dom. Deras möjligheter att spela större belopp är inte så stora. I första hand tillgodoser de behovet av alkohol. Såvitt vi kan bedöma satsar de heller inga större belopp på spel. Det händer undantagsvis att någon vinner en större summa. Det får vi alltid ryktesvis höra därför att de blir väldigt populära i bekantskapskretsen. Inom parentes sagt finns det faktiskt en man i vår kommun som gjort det. Det ären gravt alkoholiserad person som helt nyligen vunnit ett stort belopp. Just nu har han det gott ställt så länge han klarar av det innan han helt förstör sig.

Jag kan också nämna att i kommunen finns en notorisk spelare. Men han

• Sida 94
•  Original

spelar bara för små belopp. Han har dock vänt sig till oss på socialförvalt- ningen och begärt att vi skall ta hand om hans ekonomi.

Vi vet inte vad som är grundorsaken när hustrurna kommer till oss och söker ekonomisk hjälp. Ibland antyds det att mannen ofta besöker Åby, men vi kan inte påstå att det är grundorsaken till de ekonomiska problem som uppstått för familjen.

Vår fältassistent som har mycket kontakt med unga människor har skrivit till mig och sagt att ”banspelet ger utrymme för spontana och oöverlagda insatser av berusade personer som kan få negativa konsekvenser på deras ekonomi". Denne fältassistent har bl. a. till uppgift att regelbundet besöka Åby för att få kontakt med ungdomarna där och bilda sig en uppfattning om ungdomar och totOSpel. Vi möter nämligen ofta i våra utredningar att de anställda på Åby — det gäller mest hästskötare — har alkoholproblem. Det är tydligt att man grundlägger ganska farliga alkoholvanor på dessa arbetsplat- ser. Det har vi åtskilliga års erfarenhet av. Jag vågar inte uttala mig om sambandet mellan spel och alkohol utan jag ser mer till det som en arbets- miljö. Det är ofta mycket unga människor som tar arbete på Åbyfältet. Framför allt flickor söker sig till stallarna där ute. Därför anser vi att det finns anledning för vår fältassistent att ha kontakter där ute så man vet vilken miljö dessa ungdomar vistas i. I övrigt har vi socialassistenter som sampatrullerar med skyddspolisen i Mölndal. Ett av deras uppdrag är att besöka Åbyfältet under spelkvällar och bilda sig en uppfattning om nykterhetstillståndet bland publiken. Men de inriktar sig på alla åldrar.

Allmänt kan man säga att den som fastnar i en härva av skulder får väldigt svårt att klara sig ur den. Därmed är också risken för att man kommer i beroendeställning till någon, exempelvis långivaren, stor och därmed är det också en risk för brottslighet.

Vi anser nog att man bör försöka begränsa insatserna vid totospel, inte minst med tanke på de unga människor som i allmänhet har så gott om pengar att de lägger ner alldeles för mycket på spel. På så sätt undandrar de sig möjligheterna att använda pengarna på ett riktigare sätt. Jag kan också tillägga att enligt rapporter från vårt folk som går tillsammans med polisen ute på Åbyfältet finns där många ungdomar som vi vet är i riskzonen. Det är ungdomar som vi av olika skäl arbetar med. De står under övervakning. Vi har haft åtalsprövningar på dem. Vi vet att deras livsföring är riskabel.

Sedan många år har vi ett etablerat samarbete med polisen här i Mölndal. Det är mest spaningspolisen vi samarbetar med. Vi gör observationer och försöker med ledning av dem göra enskilda ingripanden. Det kan uppstå situationer där vi märker att en man eller en viss ungdom vistas mycket på Åby. Därmed vill jag inte påstå att de alltid är där för att spela. Det kan finnas andra anledningar att man går dit. Servering av alkohol exempelvis.

98

vinster till lägre värden kan, med kontrollantens medgivande, tillåtas att dragningslistan trycks på lotten.

1 lotteri där lottförsäljningen sker med automat eller från lottbod eller från annan fast försäljningsplats skall tydliga anslag om tillståndshavare, vinst- plan samt vinstutlämning finnas på försäljningsplatsen.

8. Försäljningen av lotter får inte påbörjas innan kontrollanten efter god- kännande av lottsedlar och vinstlista lämnat sitt tillstånd härtill.

9. Osålda lotter skall snarast möjligt efter lottförsäljningens slut överläm- nas till kontrollanten. 10. Redovisning för lotteriet jämte räkenskaper med tillhörande verifika— tioner skall avlämnas till kontrollanten så snart det kan ske och senast en månad räknat från sista vinstutlämningsdagen. ll. Kontrollanten är berättigad till ersättning av lotteriets anordnare. Kan överenskommelse om ersättningens storlek inte träffas, får frågan hänskjutas till länsstyrelsen. 12. Beträffande lotterier, i vilka förekommer skattepliktiga vinster eller som har en omslutning överstigande 15 000 kronor erinras om bestämmel- serna i KF den 28 september 1928 om särskild skatt på vissa lotterivinster och KK den 11 december 1964 angående uppbörd och redovisning av sådan skatt respektive stämpelskatteförordningen den 21 maj 1964.

• Sida 99
•  Original

Bilaga 4 Lotteribestämmelser utfärdade av Kungl. Maj:t den 27 juli 1956

Kungl. Maj:t fastställer nedan i punkterna 1—20 upptagna bestämmelser att —i den mån så särskilt föreskrives i vederbörande tillståndsresolution — gälla som villkor för varu- och tombolalotterier

A. Gemensamma villkor för varu- och tombolalotterier

l. Lotteriet skall förvaltas av en styrelse, som förordnas av vederbörande länsstyrelse (i Stockholm överståthållarämbetet) efter förslag av lotteriets anordnare. Lotteristyrelsen skall ha sitt säte å ort,som länsstyrelsen (överståt- hållarämbetet) bestämmer.

2. Lotteristyrelsen skall inom eller utom sig utse en föreståndare för lotte— riet. Denne skall under styrelsens överinseende handha den närmare skötseln av lotteriet.

3. Eventuella arvoden till föreståndare och styrelseledamöter fastställas av länsstyrelsen (överståthållarämbetet). Arvoden i övrigt till personer, som an- litas för lotteriets räkning, fastställas av vederbörande kontrollant eller — beträffande lotteri vid vilket chefen för handelsdepartementet utser ombud — av ombud eller kontrollant.

4. De personer, som ha befattning med lotteriet, må icke bereda sig annan ekonomisk fördel därav än den ersättning, som i vederbörlig ordning tiller- kännes dem för arbete för lotteriets räkning.

5. Till länsstyrelsen (överståthållarämbetet) skall överlämnas en av lotte- ristyrelsens samtliga ledamöter undertecknad förbindelse att ansvara för att lotteriets förpliktelser mot allmänheten uppfyllas och att de föreskrifter som gälla för lotteriet noggrant iakttagas.

6. I lotteriet inflytande medel skola snarast möjligt insättaså bankräkning eller postgirokonto, som öppnats för lotteriet. Checkar respektive kvitton eller utbetalningskort för uttag därifrån skola underskrivas förutom av lotte- riets föreståndare eller styrelseledamot jämväl — där ej ombud, som utsetts av chefen för handelsdepartementet, eller kontrollant annorlunda bestämmer — av ombud eller kontrollant.

7. Lotteriets medel må ej användas för representation eller liknande ändamål.

8. Om ej annat särskilt medgivits i tillståndsresolutionen för lotteriet, skola vinsterna, i den mån de ej bestå av skänkta föremål, utgöras av hantverks-, slöjd-, industri- eller konstalster, inköpta för lotteriet såvitt möjligt direkt från tillverkare; eller

• Sida 100
•  Original

100

anvisningar gällande som betalningsmedel vid köp av sådana alster såvitt möjligt direkt från tillverkare; eller presentkort gällande som betalningsmedel vid köp hos ett flertal affärer eller, där särskilda skäl därtill äro, hos en affär.

9. Anvisningar och presentkort, som avses under 8, skola gälla minst en månad efter den dag, då vinsterna senast skola vara avhämtade. De skola förses med tydlig uppgift om giltighetstiden. 10. Värdet å vinst, skatt enligt gällande bestämmelser om särskild skatt å vissa lotterivinster frånräknad, må ej upptagas högre än gällande detaljhan- delspris. Kan detaljhandelspriset ej med säkerhet utrönas, må värdet uppta- gas till högst inköpspriset eller, såvitt angår hemslöjds- eller hantverksalster eller skänkt föremål, till pris åsatt efter värdering av opartisk sakkunnig. 1]. Inköp av vinst må ej ske, innan detsamma godkänts av kontrollant eller — beträffande lotteri vid vilket chefen för handelsdepartementet utser ombud — av ombud eller kontrollant. 12. Utfallen vinst må ej av eller genom förmedling av lotteriets anordnare, lotteristyrelsen eller funktionär hos dessa inlösas med penningar. Sådan inlösen må ej heller ställas i utsikt. 13. Lotteriets räkenskaper skola vara avslutade inom tre månader från den dag, då vinsterna senast skola vara avhämtade, eller, om anvisningar eller presentkort förekomma såsom vinster, inom tre månader efter det anvis- ningarna eller presentkorten upphört att gälla. 14. Redovisning för användningen av lotteriets behållning skall, så snart kan ske, avgivas till länsstyrelsen (överståthållarämbetet).

B. Särskilda villkor för varulotterier

15. Varje lottsedel skall innehålla tryckt uppgift om

a) lotteriets anordnare;

b) dag för dragningen;

c) dag då dragningslista beräknas utkomma eller, om särskild dragnings- lista ej skall förekomma, tid och sätt för offentliggörande av resultatet av dragningen, varvid i sistnämnda fall iakttages, att uppgifterna skola vara nöjaktigt preciserade;

d) dag då vinsterna senast skola vara avhämtade för att rätten till dem ej skall vara förverkad; samt

e) ställe där vinsterna skola avhämtas. Under d)avsedd tidpunkt fastställes av länsstyrelsen (överståthållarämbe- tet). Tidpunkten må utsättas tidigast till två månader efter dragningen.

16. Vid lottförsäljningen skall tillhandahållas förteckning å vinsterna med uppgift om deras beskaffenhet och värde.

C. Särskilda villkor för tombolalotterier

17. Lotterna skola försäljas antingen direkt från tombolahjul eller ock, efter rekvisition, från lotteriets expedition med posten. I sistnämnda fall skall kontrollant eller — beträffande lotteri vid vilket chefen för handelsdeparte- mentet utser ombud — ombud eller kontrollant ur tombolahjul uttaga rekvirerat antal lotter samt tillse, att dessa avsändas till rekvirenten i förseglat

• Sida 101
•  Original

brev.

18. Varje lottsedel skall innehålla tryckt uppgift om

a) lotteriets anordnare;

b) lottens egenskap av vinstlott eller nitlott; samt

c) lottens nummer. Varje vinstlott skall dessutom innehålla tryckt uppgift om

d) dag då vinsterna senast skola vara avhämtade för att rätten till dem ej skall vara förverkad; samt

e) ställe där vinsterna skola avhämtas. Varje nitlott i lotteri, däri enligt medgivande i tillståndsresolutionen särskild utlottning & nit/otterna anordnas, skall utöver uppgifter enligt a)—c) innehålla tryckt uppgift om

i) att lotten medför rätt att deltaga i den särskilda nitdragningen;

g) dag för nitdragningen;

h) dag då dragningslista å nitarna beräknas utkomma eller, om särskild dragningslista ej skall förekomma, tid och sätt för offentliggörande av resulta- tet av nitdragningen, varvid i sistnämnda fall iakttages, att uppgifterna skola vara nöjaktigt preciserade;

i) dag då nitvinsterna senast skola vara avhämtade för att rätten till dem ej skall vara förverkad; samt

j) ställe där nitvinsterna skola avhämtas. Under d) eller i) avsedd tidpunkt fastställes av länsstyrelsen (överståthål- larämbetet). Tidpunkten må utsättas tidigast till två månader efter nitdrag- ningen, där sådan förekommer, och i annat fall tidigast till två månader efter lottförsäljningens slut.

19. Lottsedlarna skola tryckas å papper av god beskaffenhet, hoprullas med texten inåt samt förseglas på lämpligt sätt. 20. Så snart lämpligen kan ske och senast vid lottförsäljningens slut skall fullständig, i nummerföljd uppsatt förteckning över de å vinstlotterna utfal- lande vinsterna upprättas och tillhandahållas allmänheten.

• Sida 102
•  Original

• Sida 103
•  Original

Bilaga 5 Vinstplan för roulettspel i Sverige

Vinstmöjlig- Antal mar- Vinstut- het kerade delning nummer A. Plein Ett 30 B. Cheval Två närlig- gande 15 C. Transver— Tre i följd sal plein horisontellt 10 D. Carré Fyra närlig— gande 7 E. Transver- Sex i följd sal simple horisontellt 4

F. Dussin (P) Tolv omfat- tande (1—12) G. Dussin (M) Tolv omfat— tande (13—24) H. Dussin (D) Tolv omfat- tande (25—36) 2

.- _=-- MANOUE

_..- PAm ..lE mama

I. Kolonn Tolv i rad vertikalt 2

J. Färg Svart Alla med

svart färg K. Färg Röd Alla med röd färg 1 L. Pair Alla jämna tal M. lmpair Alla udda tal 1 N. Mangue Aderton om- fattande (1—18) P. Passe Aderton om- fattande (19—36) 1

• Sida 104
•  Original

• Sida 105
•  Original

Bilaga 6 Beskrivning av lotter

I kapitel 7.1 indelas lotterna i olika grupper beroende på vissa karakteristika. I det följande beskrivs för varje sådan grupp ett eller ett par exempel på lotter. Beskrivningen följer i stort denna disposition.

a) lottens benämning

b) tillverkare eller importör

c) närmare redogörelse för lottens utseende, med hänvisning till foto

d) beskrivning av lotteriet

e) utlåtande av Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) angående säkerheten samt i vissa fall

1) myndigheternas ställningstagande

g) förekomst på marknaden

h) uppgift om andra, liknande lotter, med hänvisning till utlåtande av SKL.

Enligt det indelningssätt som vi använt oss av i kapitel 7.1 för att beskriva olika lottyper kan dessa föras samman till olika grupper. Varje sådan grupp har åsatts en sifferkombination som följer indelningsförfarandet enligt figuren på nästa sida. De två första siffrorna anger lottens konstruktion, den tredje siffran sättet för dragningen och den fjärde anger vinstplanen.

Öppna lotter. Dragningförrättad under pågående spel. Vinstplanen _ fastställd. ( 1 . 0.3 . 1 )

Bingabrickor

Med en bingobricka avses här den minsta dragningsbricka som säljs till en spelomgång. En bricka kan bestå av en eller flera spe/planer. En spelplan är uppbyggd av vågräta rader, där varje rad innehåller fem olika nummer. De lägsta numren finns alltid längst till vänster, de högsta till höger. Ingen bricka får ha samma nummeruppsättning som en annan i samma spelomgång. Två huvudtyper av spelplaner förekommer, nämligen en treradig och en femradig. Dessa är konstruerade enligt två olika system. Den treradiga uppsättningen innefattar en nummerserie från 1—90 och bygger på 3 840 olika sifferkombinationer enligt det 5. k. Bernard-systemet. En spelplan består av

• Sida 106
•  Original

106

Schema över indelningsförfarandet (samt fördelning av antalet lotter mellan olika grupper)

Dragningsförfarande och vinstplan

Förhands— Förhands- Dragning Efterhands- dragning för— dragning för- förrättad dragning - rättad av rättad av under pågå- Lottkonstruktion tillverkare kontrollant ende spel

Öppna lotter

Förslutna lotter

Rullade, lösa lotter

Rullade lotter på ring

Nitade lotter

Lotter med lucköppning

Lotter med täckmassa

Lotter i plast- folie

Plomberade lottsatser

Sticklotter

Lottkassetter

Schema över indelnings/ör/arande! (samt]ördelning av antal lotter mellan olika grupper)

• Sida 107
•  Original

3 x 9 rutor, där således 15 nummer är inplacerade på visst sätt. Normalt finns på en sådan lott sex spelplaner, vilket innebär att högst 640 lotter kan utförsäljas till en och samma spelomgång.

Den femradiga spelplanen har kvadratisk form och 5 x 5 rutor. Nummer från sifferserien 1—75 används. Denna typ av dragningsbrickor ger större möjlighet till variation i spelet.

Dragning förrättas i spellokalen vanligtvis genom att kulor, numrerade enligt samma serie som brickorna, slumpvis dras från en behållare. Under senare tid har även elektroniska dragningsanordningar introducerats på marknaden. Deltagarna markerar på sina spelplaner de dragna nummer som återfinns där. Den spelare som först får en rad fylld har ”bingo” och erhåller vinst. Därefter spelas på samma sätt "bingo” på två rader osv. En spelomgång pågår till dess att någon spelare fått hela sin spelplan fylld, vilket oftast ger den högsta vinsten. Därefter börjar en ny spelomgång. Variationer i spelet före- _ kommer. På femradersmodellen kan t. ex. en bingorad erhållas även lodrätt eller diagonalt. Ibland säljs hälften med bingobrickor, avsedda att användas vid flera, efter varandra följande spelomgångar. Således kan en spelare köpa ett häfte med t. ex. tolv brickor. Det är också möjligt att delta i spelet med flera brickor samtidigt.

Ett särskilt problem har förelegat med de bingobrickor som tillverkas på enfärgat papper med enbart svart tryck. De har visat sig möjligt att fotokopie- ra dessa brickor med relativt gott resultat. För att undvika sådan förfalskning, tillverkas nu åtskilliga brickor i flerfärgstryck. Enligt lotterinämndens anvis- ningar krävs att bingobrickorna är numrerade i löpande följd.

Det lär enligt vad vi erfarit även ha förekommit att, då markeringar gjorts med pennor med vattenlöslig skrift, brickorna har tvättats rena i vattenbad. Sådant kan undvikas om trycket på brickorna inte görs vattenbeständigt.

Häfte med bingobrickor E-103

Ett bingohäfte benämnt E-103 tillverkas av Edsbyns Tryckerier AB. I häftet finns ett antal brickor, avsedda att användas vid varsin spelomgång. Det normala torde vara att häftet förses med 10—15 brickor. De olika brickorna är försedda med texten A Blad 1, B Blad 2, C Blad 3 osv., tryckt i olika färger. Häftet har även ett löpnummer vid huvudet och på varje bricka finns en pil till numret med texten "Utan detta nummer — ingen vinst". (Foto nr 1).

Varje bricka består av sex stycken treradiga spelplaner, konstruerade enligt det tidigare nämnda Bernardsystemet. Varje spelplan är försedd dels med själva brickans nummer, dels med ett löpande nummer. På häftet lämnas vidare uppgift om anordnarens namn, tillståndsdatum samt priset, i detta fall 15 kronor.

Ett liknande häfte, uppbyggt enligt samma princip, tillverkas av Stig Sandén AB. Detta häfte kallas S-Bingokupong.

Num merbricka

En annan bingobricka är försedd med tre stycken femradiga spelplaner. Brickan, som är av Stig Sandén AB:s fabrikat, är av engångstyp och tryckt på

• Sida 108
•  Original

papper. På brickan finns ett löpnummer och även varje spelplan har ett nummer i en löpande serie. (Foto nr 2).

Bingo/att med F ree-Pla y

Den aktuella brickan tillverkas av Sveriges Förenade Tryckerier Försäljnings AB. Dragningsbrickan finns i tre olika utföranden, med en, tre eller sex femradiga spelplaner. Den mittersta rutan har inget nummer, utan är försedd med texten Free-Play, vilket innebär att spelaren får tillgodoräkna sig denna ruta redan från starten. Såväl bricka som spelplan har löpnummer. På brickan finns även uppgift om anordnare, samt brickans pris. (Foto nr 3).

Samma bricktyp tillverkas som värdetryck av AB Tumba Bruk Värde— tryckeriet. Brickorna trycks med särskilt mönster i olika färger. Även den förut nämnda femradiga nummerbrickan finns i form av värdetryck.

Samtliga här omtalade bingobrickor tillverkas av företag, som förbundit sig att uppfylla lotterinämndens krav.

Öppna lotter. Efterhandsdragning. Vinstplanen fastställd. ( I . 0.4. ])

Penninglotteriet

Lotter till penninglotteriet tillverkas av AB Tumba Bruk Värdetryckeriet som värdetryck. Lotten, som har formatet 7,5 x 13,5 cm, trycks på vattenstämplat papper och är i övrigt utförda på sådant sätt att förfalskning skall försvåras eller omöjliggöras.

Lottens nummer finns angivet på tre ställen, varav en gång med bokstäver. Vidare finns uppgift om lottpriset samt dragningstillfalle.

På lottens baksida finns texten ”Vinstplan och antal lotter är fastställda enligt tillstånd av regeringen. Vinstskatt enligt gällande förordning betalas av Penninglotteriet. Vinst är fri från inkomstskatt". (Foto nr 4).

Dragningen förrättas med hjälp av datateknik. Vinst utbetalas mot över- lämnande av lott.

Övriga lotteri denna grupp, tillverkade som värdetryck av AB Tumba Bruk Värdetryckeriet, är lotter till lotterierna nummerlotteriet, Bellmanslotteriet samt konst- och teaterlotteriet. Samtliga dessa administreras av Svenska Penninglotteriet AB.

Åror

En viss typ av öppna lotter tillverkas av styv kartong och har formen av en ära. Varje lott är försedd med tre nummer, vilket således ger tre vinstchanser. En lottsats om 100 lotter innehåller nummer från 1 till 300. Efter avslutad försälj- ning förrättas dragning med särskilda dragningsbrickor.

Lottypen tillhandahålls av Lindarna i Falun AB och är avsedd att användas vid mindre tillställningar.

• Sida 109
•  Original

Rullade lösa lotter. Förhandsdragning_förrättad av tillverkare. Vinstplanen fastställd. (2.1.1 . I )

Fair Play tombolalotter

En vanlig lottyp för tombolaförsäljning tillverkas av Stig Sandén AB. De rullade papperslotterna har förseglats i båda ändarna genom präglingar (plis- sering) och är perforerade för att lättare kunna öppnas. Lotterna levereras av fabrikanten i satser innehållande vinstlotter respektive nitlotter. Specialtext utföres på beställning. Nitlotterna finns i standardförpackning om 20000 stycken, fördelade på 20 påsar med 100 stycken och 45 påsar med 400 stycken. Vinstlotterna levereras i förpackningar om 100 stycken och finns numrerade från 1—100, 101—200 osv. Genom att vinstlotter och nitlotter levereras var för sig, kan arrangören själv avgöra andelen vinster i lotteriet. (Foto nr 5).

SKL (dåvarande Statens Kriminaltekniska Anstalt) har granskat lotten och anför följande (dnr 1092/60).

Lottnumren eller texten"Nitlott" kunde icke läsas vid genomlysning med en för ändamålet lämplig lampa i mörkt rum". Vid praktiska försök har det nu — liksom vid undersökningen av de tidigare inlämnade lotterna — visat sig vara möjligt att öppna förslutningen, rulla upp lotten, därefter rulla ihop den och återställa förslutningen i ett sådant skick, att ingreppet vid en flyktig och omisstänksam granskning icke märks. Härför fordras dock dels att den person, som utför ingreppet besitter en allmän händig- het och haft tillfälle att inöva det lämpligaste tillvägagångssättet, dels tillgång till lämpligt hjälpinstrument (smalbladig spatel eller Iiknande)och dels att en ringa mängd klister tillföres vid plisseringarna för att dessa vid förslutningen skola fästa på ett betryggande sätt. Även om det, som ovan anförts, visat sig möjligt att öppna och åter tillsluta ifrågavarande lotter utan efterlämnande av några vid en hastig och misstänk- sam granskning iakttagbara spår, måste dock resultatet anses chansartat. Man torde aldrig på förhand kunna räkna med ett tillräckligt gott resultat.

Enligt anstaltens mening bör här ifrågavarande lottyp kunna anses besitta tillräckliga säkerhetsegenskaper för användning i sådana lotterier, som avses i lotteriförordningens 2 5 och 3 & a) och b), dvs. sådana lotterier, som anordnas efter anmälan till respektive tillstånd av polismyndighet. Däremot synes man böra kräva större säkerhet hos lotter, som skola användas i lotterier nämnda i 3 äc), dvs. sådana, som anordnas efter tillstånd av länsstyrelse.

Tombola 2]

En annan rullad lott av Stig Sandén AB:s fabrikat är Tombola 21. Lotten bygger på kortspelet 21. Varje lott har tre spelkortssymboler av olika valörer. Korten år poängsatta från 1 — 14. Spelkortskombinationer med poängsummor från 17 — 21 poäng är vinstgivande. Lotterna levereras i satser om 1 000 lotter, varav 50 eller 100 stycken är vinstgivande. En lott utfaller med 21 poäng, dvs. högsta vinsten.

Lotten i fråga har inte varit föremål för någon undersökning av SKL. (Foto nr 6).

Andra lotter, tillverkade på samma sätt som de ovan nämnda, är Standard- lottsedel och Lång lottsedel. Båda lotterna tillverkas av Fortuna-Lotten AB och har undersökts av SKL (Allmänna Meddelanden l97l:30 notis 233).

• Sida 110
•  Original

Rullade lotter på ring. F örhandsdragning _förrättad av tillverkare. Vinstp/anen fastställd. (2.2 . I . I )

Tärningslotten

En viss sorts lott, ibland kallad pärmlott, tillverkas av Stig Sandén AB, men marknadsförs endast av Lindarna i Falun AB. Lotterna levereras i en pärm innehållande 100 rullade papperslotter, uppträdda på en ståltrådsbygel. Bygelns ytterändar sitter fast i pärmens rygg, som består av två sammanlim- made plastdelar. Ingen annan form av försegling förekommer. Pärmens storlek är 10x14 cm och den brutna lotten har formatet ca 4x7 cm.

På varje lott finns tre tärningssymboler, dragningslista samt seriebeteck- ning tryckt. Tärningarnas poäng skall räknas samman och av dragningslistan framgår att de fem högsta poängsummorna utfaller med vinst. troligen i presentkort. Därvid gäller att ”18 ger 100”, ”17 ger 50” osv. Vinstplan finns även tryckt på pärmens framsida. På begäran förses lotterna med uppgift om arrangör och kontrollant. Lotterna levereras i satser om 1 000 stycken,dvs. tio pärmar. Härav är 101 lotter vinstgivande, varav en ger högsta vinsten. Lotterna är blandade och köparen väljer själv en lott som rivs av utmed en perforering. (Foto nr 7)

SKL har granskat lottypen. I utlåtandet som finns publicerat i Allmänna Meddelanden 197330 notis 239 anförs följande.

Det visade sig icke vara möjligt att avläsa de hoprullade lotterna vid genomlysning. Det var ej heller möjligt att med hjälp av enkla redskap avläsa lotterna genom ingrepp i deras båda ytterändar. Lotterna kunde däremot avläsas med användande av en s. k. rörkikare, som inträddes i den hoprullade lottens ena ytterände. Detta ingrepp var tämligen tidskrävande. Angrepp mot pärmens rygg visade, att det var relativt enkelt att sära denna i den limmade fogen. Därefter var det möjligt att lossgöra ståltrådsbygeln och åtkomma samt avläsa lotterna utan att perforeringen behövde brytas. Efter ett dylikt ingrepp kunde lotterna på nytt trädas på bygeln och pärmryggen ihoplimmas. Detta förhållande innebär, att en lotteriarrangör och/eller lottförsäljare kan sortera ut vinstgivande lotter och till försäljning utbjuda endast ett reducerat antal vinstlotter eller enbart nitlotter.

Andra liknande lotter är Spader Dam och Jack pot-tombola. Dessa har ej granskats av SKL.

Rullade lotter pä ring. Förhandsdragningförrättad av kontrollant. Vinstplanen fastställd. (2.221)

Tombola/att på ring

Ibland träds lotter upp på ring. Den här beskrivna lottringen är av Stig Sandén AB:s fabrikat. Lotterna, som är av papper, har rullats och därefter förseglats i ena änden genom präglingar. I den andra änden har hålslagning skett. För

• Sida 111
•  Original

försäljning levereras lotterna uppträdda på plomberade ståltrådsringar med 50, 100 eller 250 lotter. På varje lott finns ett nummer angivet, samt uppgift om anordnare och kontrollant. Ytterligare text trycks på beställning. Seriebe- teckning saknas på lotterna. (Foto nr 8). Lotterna kan också användas i lotterier med efterhandsdragning (jfr grupp 2.2.4.l).

Lottypen har inte undersökts av SKL.

Rullade lotter pä ring. Dragning/örrättad under pågående spel. V instplanen fastställd. (2.2.3.1)

M a tehen

En viss lottyp är avsedd att användas 1 lotterier som anordnas vid fotbolls- matcher, ishockeymatcher eller andra idrottstävlingar där matchresultat framkommer. Tillverkare av den här redovisade lotten är Stig Sandén AB. (Foto nr 9).

De rullade papperslottema är uppträdda på en plomberad ståltrådsring. Ingen annan form av försegling förekommer. På varje lott finns ett matchre- sultat angivet, från 0 — 0 och 9 — 9. Den lottköpare som har lotten med rätt slutresultat vinner. Blir något målresultat tvåsiffrigt tillfaller vinsten lotten med resultatet 9 — 9.

Lotterna tillverkas i satser om 100 eller 500 stycken. 1 det mindre lotteriet utfaller en vinst i det större fem vinster. Varje lottsats har olika seriebeteck- ning, vilket finns tryckt på lotterna.

Rullade lotter pd ring. Efterhandsdragning. Vinstplanen fastställd. (2.2. 4. ])

Fair Play bok/ort

Somliga rullade lotter har efterhandsdragning, som t. ex. boklotten Fair Play. bottsatsen i fråga tillverkas av Stig Sandén AB. 100 lotter är uppträdda på en ståltrådsbygel i en bokliknande förpackning. Lotterna, som är av papper, är vikta åtta gånger. Varje lott är perforerad och består av en försäljningsdel och en dragningsdel, båda försedda med lottnummer. Lotterna är blandade och ligger således inte i nummerordning. Lottköparen får själv välja en lott och bryta loss försäljningsdelen. I lottpärmen finns en noteringslista där namnet på lottköparen skall antecknas vid det erhållna numret. Då samtliga lotter sålts, lossas dragningslotterna från ståltrådsbygeln och blandas, varefter dragning kan ske. (Foto nr 10)

En annan hithörande lottyp av Stig Sandén AB:s fabrikat är lottringen Fair Play.

• Sida 112
•  Original

Nitad lott. Förhandsdragning_förrättad av kontrollant. Vinsrplanen fastställd. (2.3 .2. l )

K vicklott

En särskild typ av lott tillverkas av Bertil Höst AB. Lotten är gjord av styvt papper, vilket har vikts fyra gånger parallellt med ena sidan ica en cm breda fält. På översta fältet är lottens nummer tryckt. De övriga fälten fungerar som genomsiktsskydd och har som säkerhetsåtgärd försetts med ett tätt tryck av siffror. Lotten finns i två utföranden, typ A och typ B, varav den senare typen är tillverkad av kraftigare papper.

Den vikta delen av lotten har förseglats med två nitar. [ förslutet skick har lotten formatet ca 10 x 10,5 cm. På framsidan finns en uppmaning till lottköparen att innan lotten öppnas kontrollera att de båda förseglingsnitarna är försedda med en viss instansad bokstav, exempelvis K. Fältet mellan nitarna är vanligen försett med texten "Riv upp denna flik i inre perfore- ringen. Därunder ftnns lottens nummer”.

Av lottens text i övrigt framgår att vinstdragning har ägt rum före lott- försäljningen, sedan lotterna förslutits och blandats. Vidare upplyses om att separat dragningslista tillhandahålls i samband med lottköpet. Lotteriets ändamål samt lottpriset står skrivet på framsidan. Lotterna används i lotterier med nummerdragning. (Foto nr 11 och 12).

Lottypen har undersökts av SKL (dnr. 1136/64). Laboratoriet framhåller följande.

Vid genomlysning med en för ändamålet lämplig lampa kunde icke lottnumret avläsas. Det visade sig vara genomförbart, att utan efterlämnande av alltför iögonfallande spår forcera lotterna genom att avlägsna nitarna och därefter åter tillsluta lotterna med användande av samma nitar. På grund av nitarnas hårda beskaffenhet var emellertid detta sätt att forcera lotterna relativt svårt att utföra och tog avsevärd tid i anspråk. Lotterna av typ B voro svårare att forcera än lotterna av typ A.

Undersökningen har utvisat, att det utan tillgång till nitar av likartat utseende som de befintliga nitarna synes vara synnerligen svårt och omständligt att komma åt lottnumret utan efterlämnande av väl synliga spår och att svårigheterna härvidlag synes vara något större, när det gäller lotterna av typen B. Lottypen är den enda förhandsdragna lott som tidigare har godkänts i rikslotterier och andra stora lotterier, där lottpriset är förhållandevis högt (vanligtvis fem kr.) och vinsterna värdefulla.

Av samma fabrikat finns även en något enklare variant, försedd med ringmärlor i stället för nitar. Sådana lotter är avsedda att användas i mindre lotterier på lokal nivå. Även denna variant har granskats av SKL (dnr. 875/62). Utlåtandet lyder som följer. Vid genomlysning med en för ändamålet lämplig lampa i mörkt rum kunde icke lottnumret läsas. Vid försök att forcera lotterna genom att trycka ut ringmärlorna framkom, att detta icke lätt kunde göras utan att kartongen brast i perforeringarna. Vidare framkom, att ringmärlorna voro utförda i så pass hård metall, att de icke kunde borttagas utan att avsevärt demoleras. För att åter kunna tillsluta en öppnad lott måste av den anledningen den ursprungliga ringmärlan ersättas med en ny av likartat utseende och för att kunna anbringa den nya ringmärlan fordras tillgång till en

• Sida 113
•  Original

öljett-tång för ifrågavarande storlek av ringmärla. Det måste därför betraktas som relativt omständligt och synnerligen chansartat att forcera ifrågavarande lotter och åter tillsluta dem utan efterlämnande av väl synliga spår.

Sammanfattningsvis kan utsägas, att ifrågavarande lottyp kan anses besitta tillräck- liga säkerhetsegenskaper för användning i sådana lotterier, som avses i lotteriförord- ningens 2 é och 3 & a), b) och c).

Sveriges Förenade Tryckerier Försäljnings AB tillverkar en likartad lott, benämnd Snabblott, även den försedd med ringmärlor.

Lotter med lucköppning. Förhandsdragningförrättad av tillverkare. Vinstplanen fastställd. (2.4.1.1)

21 ger 1 000

Lotten 21 ger 1 000, även kallad Gröna 21:an, är av engelskt ursprung och distribueras i Sverige av Ring-Bingo AB.

Lotten har formatet 50x64 mm och består av två ihoplimmade kartong- skikt. På framsidan har dragningslistan angivits och därav framgår att 21 poäng ger vinsten 1 000,20 poäng ger 500, 19 poäng ger 100, 18 poäng ger 50 och 17 poäng ger vinsten 2. På lottens baksida finns tre luckor åstadkomna genom perforeringar i kartongskiktet. Då luckorna öppnas framkommer bilden av ett spelkort i varje lucka. Av text framgår att ess räknas som ett eller 14 vid poängräkningen. (Foto nr 13).

21 -lotten har undersökts vid SKL. Resultatet av undersökningen redovisas i Allmänna Meddelanden 1973z34 notis 266. Det är att märka att den lott som laboratoriet undersökte även var försedd med texten ”Spelare har rätt att stanna på två kort", vilket skulle innebära att fast vinstplan saknades. Detta beskrivs närmare i laboratoriets utlåtande. Den här redovisade lotten har ingen sådan text, men är i övrigt identisk. SKL framhåller följande.

Vid genomlysning med en för ändamålet lämplig lampa i ett för övrigt mörkt rum kunde de dolda spelkorten med svarta symboler (spader, klöver) i vissa fall avläsas, medan spelkorten med röda symboler (hjärter, ruter) endast svagt kunde skönjas. Spelkorten kunde även avläsas om endast en av "tungorna" mellan två perforeringar till luckorna bröts. Härvid kunde respektive lucka öppnas inom en begränsad längd. som var tillräcklig för att det underliggande Spelkortet skulle kunna avläsas. De vid ingreppen uppkomna skadorna blev i regel ringa. Vidare kunde lotterna delas i limskik- tet med hjälp av tunt eggvasst verktyg, så att korten blev synliga. Därefter kunde lotterna på nytt limmas ihop utan att några vid en ytlig granskning iakttagbara spår uppstod. Det senare förfarandet var tidskrävande och lotterna kunde lätt skäras sönden

Sammanfattningsvis kan utsägas. Lotterna kan i vissa fall avläsas vid genomlysning och de kan brytas och därefter tillslutas på sådant sätt, att ingreppet icke behöver leda till upptäckt vid en ytlig och omisstänksam granskning.

Lotteriet torde saknafasr vinstplan eftersom eventuell vinst, erhållen efter det att två luckor öppnats, synes kunna gå förlorad om den tredje luckan öppnas. I detta avseende hänvisas till AM 25/1970 nr 198.

• Sida 114
•  Original

Bandit

En annan variant bygger på spelet med enarmade banditer. Lotten, som tillverkas av Norton & Wright Ltd i England, tillhandahålls i Sverige av Ring- Bingo AB.

Lotten består av två sammanfogade kartongstycken med storleken 51x63 mm. På baksidan finns tre luckor, vilka kan öppnas genom att perforering- arna bryts. Under luckorna döljer sig spelsymboler av samma typ som används i s. k. enarmade banditer. En symbol finns under varje lucka. Alla luckor skall öppnas. På lottens framsida anges dragningslistan, en viss symbolkombination ger högsta vinsten, en annan näst högsta osv. (Foto nr 14).

Lotten i fråga har undersökts av SKL. I laboratoriets utlåtande, som refereras i Allmänna Meddelanden 1973:6 notis 128, sägs bl. a. följande.

Vid genomlysning med en för ändamålet lämplig lampa i ett för övrigt mörkt rum kunde de dolda symbolerna svagt skönjas. Lotterna kunde dessutom, utan hjälp av verktyg, delas i limskiktet, varvid symbolerna blev synliga. Därefter kunde lotterna på nytt klistras ihop utan efterlämnande av några vid en ytlig granskning iakttagbara spår. Det var även möjligt att med ett eggvasst verktyg bryta en mindre del av perforeringen utmed luckornas ena långsida, varefter luckorna kunde öppnas så mycket att symboler- na kunde avläsas. De därvid uppkomna skadorna blev i regel av ringa storlek. Sammanfattningsvis kan utsägas, att lotter av aktuell typ relativt lätt kan brytas och därefter tillslutas på ett sätt, som icke behöver leda till upptäckt vid en ytlig och

omisstänksam granskning.

2] med tre kartongskikt

En vidareutvecklad 21-lott tillverkas av Stig Sandén AB och består av tre tunna kartongbitar, vilka sammanfogats. Formatet är ca 50 x 65 mm. Längs långsidorna är lotten försedd med präglingar i rutmönster. I de övre och mellanliggande skikten finns tre öppningsbara luckor försedda med nummer. Luckorna i mellanskiktet är bredare än luckorna i det övre skiktet. Lotten bryts genom att en flik iden övre luckan rivs upp, varefter den undre luckan kan öppnas. En spelkortssymbol finns under varje lucka. Luckorna skall öppnas i nummerordning. Ess räknas som ett eller 14. Enligt tillverkarens uppgift förlorar spelaren ej erhållen vinst på två luckor om den tredje luckan öppnas. Symbolkombinationerna är nämligen utförda så, att poängsumman alltid blir densamma oavsett om två eller tre luckor öppnas. Dragningslistan finns angiven på lottens framsida. Därav framgår att 21 ger 100,20 ger 50 osv. (Foto nr 15).

SKL har granskat lotten och resultatet härav redovisas i Allmänna Meddelanden 1974:18 notis 183. SKL framhåller följande.

Det visade sig vid försök icke vara möjligt att avläsa spelkortens valörer vid genomlys- ning av lotterna med en för ändamålet lämplig lampa, med undantag för en av lotterna, vars genomsiktsskydd var betydligt "tunnare" än de övriga lotternas, dvs. den svarta färgen i de rektangulära fälten på lottens baksida och på de inre luckornas insidor var ej tillräckligt täckande. Präglingarna utmed lotternas båda långsidor medförde, att det var synnerligen svårt att med hjälp av eggvassa verktyg åtskilja skikten så mycket att spelkorten kunde avläsas. Vid dessa angrepp uppstod lätt skador i lotterna. Det var möjligt att med eggvass kniv, som ansattes i det övre kartongskiktets perforeringar för

• Sida 115
•  Original

luckorna, genomskära det mellanliggande kartongskiktet. Därefter kunde luckorna lättas så mycket att spelkorten kunde avläsas. Detta angrepp var mycket tidskrävande att utföra och skador uppstod lätt i luckornas kanter.

Sammanfattningsvis kan utsägas, att lotter av aktuell typ kan brytas och åter förslutas, men att dessa angrepp måste bedömas så tidskrävande att möjligheterna för en lönande illegal hantering är liten under förutsättning att lotterna har fullgott genomsiktsskydd.

Nedan lämnas exempel på ytterligare lotter som hör till denna grupp. Samtliga dessa lotter har undersökts av SKL. Efter lottens namn hänvisas till utlåtandet i Allmänna Meddelanden elleri förekommande fall laboratoriets diarienummer. Ring-Bingo AB tillhandahåller bl. a. Nya 21 (1972:18 notis 187), Poker och Jack-Pot (1973125 notis 219), Lyckosjuan (dnr 233/69) samt 13-Tipset (dnr 360/71). Stig Sandén AB tillverkar t. ex. Snabb-Bingo(1972: 17 notis 180) och 13 Rätt (dnr 183/72). Sveriges Förenade Tryckerier Försälj- nings AB är tillverkare av Tur i triss (1971116 notis 166).

Lotter med lucköppning. Förhandsdragning förrättad av tillverkare. Fast vinstplan saknas. (2.4.1 .2)

Kvitt eller dubbelt

En lott benämnd Kvitt eller dubbelt tillverkas av Stig Sandén AB och består av ett dubbelvikt och hoplimmat styvt papper. Lottens storlek är ca 50 x 60 mm. På framsidan finns två öppningsbara luckor. Den vänstra luckan har texten Öppna denna lucka och se om du fått VINST. Om luckan öppnas blir tre tärningar synliga. Av det sammanlagda poängtalet framgår om lotten utfallit med vinst. Dragningslista finns angiven på lottens framsida och där anges att 14— 18 poäng ger vinst från 2 till 50. På den högra luckan finns texten "Har du vunnit kan du välja CHANS”. Av lottens baksida framgår att vinst- lotterna vid öppnandet av den andra luckan kan ge dubbel vinst (”DUB— BELT”), oförändrad vinst ("LIKA”) eller så kan hela vinsten gå förlorad ("KVITT"). Spelaren avgör själv om han vill öppna lucka nummer två. (Foto nr 16)

Lotten har undersökts av SKL. Resultatet redovisades i Allmänna Meddelanden 1974228 notis 229. Laboratoriet anför följande.

För att förhindra genomlysning av lotten var de två luckorna på insidan täckta med svartmelerade fält. Det visade sig ändå vara möjligt att avläsa speltärningarna vid genomlysning med en för ändamålet lämplig lampa i ett för övrigt mörkt rum. Det var även möjligt att bryta perforeringen på luckornas ena sida och avläsa lotten. Därefter kunde luckorna åter tillslutas på ett sådant sätt att ett dylikt ingrepp icke behöver väcka misstankar hos lottköparen. Sammanfattningsvis kan efter slutförd undersökning utsägas, att det dels är möjligt att avläsa lotten vid genomlysning och dels är möjligt att delvis bryta perforeringen i luckorna och åter försluta dem på ett sätt som ej behöver leda till upptäckt vid en ytlig och omisstänksam granskning. Lotteriet torde dessutom sakna fast vinstplan eftersom eventuell vinst synes kunna gå förlorad om den andra luckan öppnas.

• Sida 116
•  Original

Poker Special

En särskild variant av lotter där fast vinstplan saknas tillverkas hos Sveriges Förenade Tryckerier Försäljnings AB. Lotten består av två hoplimmade kartongskikt med storleken 6 x 12 cm. 1 övre skiktet finns en stor och fem små öppningsbara luckor. (Foto nr 17).

Under den stora luckan döljer sig tre spelkortssymboler och under vardera av de mindre luckorna finns bilden av ett spelkort. Av texten på lottens framsida framgår att den stora luckan skall öppnas först. Därefter skall två av de fem små luckorna öppnas. Sammanlagt erhålls då fem spelkortsymboler. Spelreglerna på baksidan lämnar upplysning om att vinst utfaller i enlighet med pokerbuden. Eftersom endast två av fem luckor får öppnas omöjliggörs en fast vinstplan. En potentiell vinst kan mycket väl gå förlorad genom att fel luckor öppnas.

Den aktuella lotten har undersökts av SKL. Laboratoriets synpunkter re- dovisas i Allmänna Meddelanden 1972211 notis nr 152, där följande sägs.

För att förhindra att spelkorten skulle kunna avläsas vid genomlysning förekom genomsiktsskydd i form av små svarta spelkortssymboler på luckornas insida. Dessutom var de fem mindre luckorna på utsidan försedda med ett svart mönstrat fa'lt. Det visade sig vid försök icke vara möjligt att avläsa spelkortens valörer vid genomlys- ning med en för ändamålet lämplig lampa. De två kartongskikten var väl hoplimmade och det var svårt att med hjälp av en tunn eggvass kniv genom spaltning åtskilja kartongskikten så mycket att spelkorten kunde avläsas. Spelkorten kunde dock avläsas genom att en del av luckornas perforering bröts, varefter luckorna på nytt kunde tillslutas mer eller mindre väl.

Dylika ingrepp krävde varsam hantering och var framförallt tidsödande att utföra, eftersom lottens samtliga sex luckor vanligen måste angripas.

Sammanfattningsvis kan utsägas, att möjligheterna synes vara små för fusk på det sättet att lotterna öppnas och därefter— när det gäller icke vinstgivande lotter— tillslutes igen och försäljes.

Stora 2]

Inom gruppen finns även 21-lotter. Stora 21 tillverkas av Sveriges Förenade Tryckerier Försäljnings AB. Lotten består av två sammanlimmade kartong- skikt med storleken 5 x 6 cm. På framsidan finns tre luckor, åstadkomna genom perforeringar, och numrerade från ett till tre. Under varje lucka finns bilden av ett spelkort. Korten är poängsatta, varvid ess räknas som ett eller 14. På lotten finns upplysning om att luckorna måste öppnas i nummerordning, samt att spelaren har rätt att stanna på två kort om denna kombination ger vinst. Han kan även öppna tredje luckan, med chans att vinna mer men ”med risk att bli tjock och helt utan vinst".

Vinstlistan, som finns angiven på lottens baksida, ger upplysning om att ”21 ger 100, 20 ger 50” osv.

En lottsats innehåller 1 008 lotter, varav 130 stycken är möjliga vinstlotter. Det faktiska vinstutfallet går inte att beräkna. (Foto nr 18).

Den aktuella lotten synes inte ha varit föremål för granskning av SKL. Andra hithörande lotter är t. ex. Hjärter Ess och 21 ger 15, båda tillverkade av Stig Sandén AB. Ingen av dessa lotter har varit föremål för granskning av SKL.

• Sida 117
•  Original

Lotter med lucköppning. Dragning förrärraa' av kontrollant. Vinsrplanen fastställd. (2.4.2.1)

Nya CHANSENalorren

En hithörande lottyp tillverkas i England och försäljs i Sverige genom Ring- Bingo AB. Den består av två ihoplimmade kartongskikt av storleken 50 x 63 mm. lett av kartongskikten finns en tvärgående lucka, åstadkommen genom perforeringar. Då luckan öppnas framkommer ett fyrsiffrigt nummer. På samma sida står tillståndshavarens samt kontrollantens namn tryckt. På andra sidan finns, förutom typbeteckning, ingen text. Lotten (Foto nr 19) har undersökts av SKL. 1 Allmänna Meddelanden 1976:7 notis 131 redovisas följande utlåtande.

Det var icke möjligt att avläsa de dolda numren vid genomlysning av lotterna med en för ändamålet lämplig, ljusstark lampa i ett för övrigt mörkt rum. Lotter av den aktuella typen har tidigare undersökts vid laboratoriet. Det visade sig härvid att lottnumret framträdde genom det ena kartongskiktet om lotterna placerades i aceton. Så var icke fallet med de nu aktuella lotterna. De kom dessutom att missfärgas, eftersom acetonen löste ut färgen i lotternas mönstring. Däremot var det möjligt att med ett tunt och eggvasst verktyg åtskilja de två kartongskikten i den del av lotterna där luckan var belägen. Vid dessa ingrepp blev lottnumret synligt utan att luckans perforering bröts. Kartongskikten kunde därefter på nytt ihoplimmas utan efterlämnande av några vid en ytlig granskning iakttagbara spår. Ett dylikt ingrepp kräver varsam hantering och stor noggrannhet och är tidskrävande att utföra. För att försvåra ett dylikt ingrepp borde luckan vara placerad mitt på lotten. Det var även möjligt att avläsa lottnumret genom att skära upp större delen av perforeringen i luckans ena långsida. varefter den kunde tillslutas ganska väl. Ett dylikt ingrepp torde dock lätt upptäckas av en uppmärksam lottköpare.

För att höja säkerhetsegenskaperna hos nummerlotter av aktuell typ bör dragnings- listan ej vara fastställd vid tillverkningen av lotterna, utan dragningslistan bör upprättas av den för lotteriet utsedde kontrollanten.

Sammanfattningsvis kan efter slutförd undersökning utsägas, att möjligheterna för en lönande illegal hantering med den aktuella lottypen måste bedömas som liten under förutsättning att lotterna icke förses med dragningslista vid tillverkningen.

Silver/orren

Den rubricerade lotten tillverkas av Esselte Värdetryck AB och är patenterad enligt Svenskt Patent nr 11387/71. Lotten har formatet ca 55 x 130 mm och består av ett kraftigt papper belagt med en tunn metallfolie i silverfärg. Lotten bryts genom att ett mindre stycke avskiljs längs en perforering utefter ena kortsidan. Härvid kan en ca 15 mm bred längsgående remsa i metallfolien rivas upp. Under denna del av folien finns lottnumret tryckt. (Foto nr 20).

SKL har undersökt lotten. Utlåtandet finns redovisat i Allmänna Meddel— anden 1974:18 notis 182. Laboratoriet skriver:

Lotten kunde ej genomlysas och således kunde ej det dolda lottnum ret avläsas på detta sätt. Bröts perforeringen i metallfolien mitt för remsan, var det möjligt att under remsan införa en rörkikare och avläsa lottnumret. Detta förfarande kräver ett speciellt redskap

• Sida 118
•  Original

och riskerna är stora att metallfolien brister och skadas. Det var även möjligt att dela (spalta) lottens pappersskikt. Härvid blev i regel det till metallfolien fästa pappersskiktet så tunt att lottens nummer kunde avläsas genom pappersskiktet. Vid denna hantering blev metallfolien veckad och töjd. Detta medförde att lotten, om folien med kvarvaran- de tunt pappersskikt på nytt fästes med klister, till det andra skiktet, erhöll ett sådant utseende att angreppet torde upptäckas om dylika lotter utbjöds. Den beskrivna hanteringen var tidskrävande att utföra.

Sammanfattningsvis kan utsägas, att lotter av aktuell typ kan brytas och åter förslutas, men att denna åtgärd måste anses så tidskrävande, att möjligheterna för en lönande illegal hantering är synnerligen liten vid lotterier av nämnda storleksordning och fördelning mellan nit- och vinstlotter.

Till denna grupp hör även lotten Nummer—lotteri, tillverkad av Stig Sandén AB. Lotten är granskad av SKL. (Allmänna Meddelanden 1976111 notis

144.)

Lotter med lucköppning. Dragning jörrättad under pågående spel. Vinstplanen fastställd. (2.4.3 . I )

Heja-Lotten

En lott avsedd att försäljas under fotbollsmatcher tillhandahålls av Ring- Bingo AB. Lotten är tillverkad i England av Norton & Wright Ltd och består av två sammanlimmade kartongskikt med storleken ca 9,5 x 10 cm.

På lottens ena sida finns tre öppningsbara luckor, markerade med 1,2 och 3. På lucka 1 finns texten ”Rätt tid för första målet ger 200:—”. Linder luckan anges ett tidsintervall på fyra sekunder av matchtiden. På lucka 2 står texten ”Rätt slutresultat ger 25:—”. Om luckan öppnas finns ett slutresultat från 0— 0 till 9 —— 9 angivet. På lucka 3 står "Lyckonumret ger SO:—”. Numret, som är fyrsiffrigt, dras under matchen och utannonseras genom högtalarna. Av text framgår att alla tre luckorna kan ge vinst. Alla vinster utbetalas i form av presentkort.

På lottens andra sida redogörs för spelreglerna och där anges bl. a. att, om matchen blir mållös räknas första hörna eller första frispark. Vidare framgår att om resultatet överstiger 9 — 9 så skall vinnare utses genom dragning av Lyckonummer.

Man kan även vinna fribiljetter, om man på lotten fyller i namn och adress och lägger lotten i en särskild låda vid idrottsplatsen.

Lotten är försedd med serienummer och flera serier kan försäljas under matchen. (Foto nr 21).

En liknande lott är VM-lotten, avsedd att användas vid ishockeymatcher. Lotten marknadsförs av Ring-Bingo AB.

• Sida 119
•  Original

Lotter med täckmassa. Förhandsdragningförrättad av tillverkare. Vinstplanen fastställd. (2.5 . I . I )

Super 21

En modifierad version av 21-lott, kallad Super 21, tillverkas i England av Norton & Wright Ltd och marknadsförs i Sverige av Ring-Bingo AB. Lotten består av ett stycke kartong med formatet ca 50 x 65 mm. Baksidan är belagd med en tunn metallfolie och försedd med nio rutor. I varje ruta finns symbolen av ett spelkort. Dessa är var för sig täckta av en grå, ogenomskinlig massa och numrerade från ett till nio. I nedre kanten av lotten finns en kontrollyta, försedd med texten "Får ej avlägsnas”. Därunder finns valörerna för de nio spelkorten angivna i nummerordning. Lotten ger således möjlighet till 27 (33) treställiga kombinationer av spelkort.

Till lottypen skall även finnas ett styrkort,s. k. Master-Kort, konstruerat på samma sätt som lotten, men indelat i tio rader. På varje rad finns tre siffror mellan ett och nio. Raderna är belagda med täckfärgen och betecknade från A till J. Här har alltså tio av de 27 möjliga kombinationerna utvalts. Kontrollan- ten i lotteriet skall välja en rad på styrkortet och de siffror som då framkom— mer skall vara gällande i denna lottserie, dvs. endast dessa tre nummer får skrapas bort av lottköparen. Poängen på de tre spelkorten räknas sam- man.

På lottens framsida lämnas upplysning om att 21 poäng ger 100,20 poäng ger 50, 19 poäng ger 25, 18 poäng ger tio och 17 poäng ger fem. Där finns även texten ”Skrapa bort de tre nummer kontrollanten valt och lägg samman valören på de tre korten. Spelare får ej stanna på två kort. Ess räknas som ett eller 14.”

På styrkortet finns texten ”Master-Kort för Super 21. Super 21 innehåller 1 000 lotter av vilka 500 är potentiella vinnare. Med hjälp av detta kort avgör kontrollanten slumpvis vilka 50 lotter som blir definitiva vinnare. Master— korten finns i många olika utföranden, varför kontrollanten inte heller kan avgöra vilka lotter som blir vinnare i respektive lotteri”.

SKL har granskat lotten (Foto nr 22). Resultatet härav finns återgivet 1 Allmänna Meddelanden 1976:16 notis 177 och lyder som följer.

Det var icke möjligt att med en för ändamålet lämplig, ljusstark lampa i ett för övrigt mörkt rum genomlysa vare sig lotterna eller det 5. k. Master-Kortet så att de dolda spelkorten respektive siffrorna kunde avläsas. Den tunna ogenomskinliga skyddshin- nan, som täckte spelkorten, hade sådan beskaffenhet att den icke kunde angripas med eggvassa verktyg utan att väl synliga märken uppstod efter angreppen. Det var icke heller möjligt att med värme eller ånga avlägsna hinnan och därefter återställa den i ursprungligt skick på lotten. Försök med olika lösningsmedel att göra de dolda spelkor- ten synliga lyckades ej. Det var ej heller möjligt att avläsa de dolda spelkorten genom bl. a. UV- och lR—bestrålning av lotterna.

Sammanfattningsvis kan efter slutförd undersökning utsägas, att lotterna har sådan uppbyggnad att de måste anses ha mycket goda säkerhetsegenskaper mot manipule- ring, men att laboratoriet undandrager sig bedömningen av lotteriets konstruktion med det 5. k. Master-Kortet. Denna bedömning torde lämpligen underställas lotterinämn- den.

• Sida 120
•  Original

På grund av SKL:s yttrande har lotten inte kunnat godkännas i lotterier för allmänheten. Lotten importeras därför inte längre till Sverige.

Lotter med täckmassa. Förhandsdragningjörrättad av kontrollant. Vinstplanen fastställd. (2.5 .2.1 )

Sverige-lotten

Lotter med täckmassa kan även kombineras med att kontrollanten utför dragningen. Den aktuella lotten tillverkas i England av Norton & Wright Ltd och distribueras i Sverige av Ring-Bingo AB. Lotten är tillverkad av kartong och har formatet 105 x 45 mm. Framsidan är belagd med en tunn aluminium- folie. På framsidan finns, förutom text och uppgift om lottpris, två rektangu- lära fält där lottnumret finns angivet. Båda dessa fält är täckta med en ogenomskinlig massa. Av texten framgår att Skyddsmässan på det större fältet skall skrapas bort av lottköparen, medan det mindre fältet är försett med texten Kontrollyta — får ej avlägsnas. Lottens baksida innehåller uppgift om arrangör, vinstutlämning, ombud, kontrollant m. m. Separat dragningslista tillhandahålles vid försäljningen. (Foto nr 23). Lotten har undersökts av SKL. Laboratoriets bedömningar finns återgivna i Allmänna Meddelanden 1976:18 notis 183, där bl. a. följande sägs.

En lottyp(benämnd Super 21)med samma uppbyggnad men med annan spelkonstruk- tion än den nu aktuella har tidigare undersökts vid laboratoriet. Vid den tidigare och den nu utförda undersökningen beträffande lotternas säkerhetsegenskaper erhölls sam ma resultat. Det var således icke möjligt att med en för ändamålet lämplig ljusstark lampa i ett för övrigt mörkt rum genomlysa lotterna så att det dolda lottnumret kunde avläsas. Den tunna ogenomskinliga skyddshinna. som täckte lottnumret, hade sådan beskaffenhet att den icke kunde angripas med eggvassa verktyg utan att väl synliga märken uppstod vid angreppen. Det var icke heller möjligt att med värme eller ånga avlägsna hinnan och därefter återställa den i ursprungligt skick på lotten. Att med olika lösningsmedel göra det dolda lottnumret synligt och därefter återställa lotten i ursprungligt skick lyckades ej. Det var ej heller möjligt att avläsa det dolda lottnumret genom bl. a. UV- och IR-bestrålning av lotterna.

På de nu aktuella lotterna har det nedre fältet med det ena dolda lottnumret, som är avsett för eventuell kontroll av lotten, sådan placering att det kan avskiljas från lotten. Genom angreppet avlägsnas ej någon text eller speciell mönstring och en lottköpare som ej närmare känner lottypens format och utseende behöver ej upptäcka angreppet. Det är således möjligt att på detta sätt avgöra om en lott är en vinst eller nitlott, innan den utbjudes till försäljning.

Sammanfattningsvis kan efter slutförd undersökning utsägas, att den aktuella lottypen har sådan uppbyggnad att den måste anses ha mycket goda säkerhetsegen- skaper mot manipulering under förutsättning att det nedre fältet med det dolda lott- numret ilyttas till sådan plats att det icke kan avskiljas från lotten utan att denna märkbart förändras.

Sverige-lotten har ändrats efter SKL:s påpekanden och de omtalade lotterna har nu börjat användas i vissa rikslotterier.

• Sida 121
•  Original

Sola -Iotten

Även Sola-lotten är av engelskt ursprung och säljs i Sverige av Ring-Bingo AB. Tillverkningssättet är i stort sett lika som för den tidigare nämnda Sverige-lotten. Lotten är av kartong och formatet ca 50 x 65 mm. Baksidan av lotten är belagd med aluminiumfolie och på samma sida finns två fält täckta med en ogenomskinlig hinna. Under dessa fält döljs lottnumret. Det ena fältet är kontrollyta. Där får hinnan inte skrapas bort. (Foto nr 24).

Vid sina undersökningar av lotten har SKL kommit till följande rön (Allmänna Meddelanden 197714 notis 115).

Det var icke möjligt att med en för ändamålet lämplig lampa i ett för övrigt mörkt rum genomlysa lotterna så att det dolda lottnumret kunde avläsas. Den tunna, ogenom- skinliga skyddshinnan, som täcker lottnumret, hade sådan beskaffenhet att den icke kunde angripas med eggvassa verktyg utan att väl synliga märken uppstod vid angreppen. Det var icke heller möjligt att med värme eller ånga avlägsna hinnan och därefter återställa den i ursprungligt skick på lotten. Att med olika lösningsmedel göra det dolda lottnumret synligt och därefter återställa lotten i ursprungligt skick lyckades ej. Det var ej heller möjligt att avläsa det dolda lottnumret genom bl. a. UV- och lR- bestrålning av lotterna.

Dessutom har senare utförda försök visat, att detär besvärligt att ersätta avlägsnade skyddshinnor på lotter av aktuell typ med nya. De därvid erhållna resultaten blev genomgående av bristfällig kvalitet. Ersättningshinnorna blev märkbart tjockare än de ursprungliga och erhöll alltigenom ett utseende, som måste väcka misstankar hos en lottköpare. Ytterligare komplicerat blir det om även motsvarande text på de ursprung- liga hinnorna skall påföras de nya hinnorna.

Vid denna senare undersökning framkom vidare,att ett helt avlägsnat nummer från en lott av ifrågavarande typ kan ersättas med nya 5. k. överföringssiffror(”gnuggisar"), som saluförs av bl. a. pappershandlare. Det därvid erhållna resultatet måste bedömas som gott, eftersom siffrorna gav en skenbild av att vara tryckta under lottens tillverk- ning. Däremot uppstod svårigheter, som framgår av tidigare stycke, när siffrorna skulle täckas med ny skyddshinna. Det torde även vara lätt för en lotteriarrangör att avslöja en inlämnad förfalskad vinstlott försedd med ett på beskrivet sätt förfalskat nummer. Lottens kontrollnummer måste då även vara förfalskat och täckt med en ny skyddshinna, försedd med text, varför en sådan illegal hantering torde på förhand vara dömd att misslyckas.

Sammanfattningsvis kan efter slutförd undersökning utsägas, att lotter med aktuell uppbyggnad måste anses ha mycket goda säkerhetsegenskaper mot manipulering.

Lotter i plastfolie. Förhandsdragningförrättad av kontrollant. Vinstplanen fastställd. (2.621)

S we/ott M otionsbingo

Så kallad motionsbingo är ett förhandsdraget lotteri och således inte hänförligt till bingospel.

En motionsbingolott tillverkas av Stig Sandén AB och marknadsförs efter visst tilltryck av Svenska Lotteri AB. Lotten består av ett ark med sex stycken treradiga bingobrickor, som vikts samman till en brickas storlek. Vid försälj-

• Sida 122
•  Original

ningen är lotten inlagd i en svartfärgad plastpåse, försluten med värme- svetsar längs kanterna. Vanligtvis har påsarna hålslagits och träns upp på en stråltrådsbygel.

Brickorna har vardera 15 nummer i serien ] — 90. Dragning i en serie om t. ex. 3 000 brickor tillgår så att 56 olika nummer ur serien dras, som samtliga är vinstgivande. Dessa nummer finns angivna på 14 stycken förtryckta stationstavlor, vilka utplaceras längs en promenadväg. Lotteriet har den konstruktionen, att två brickor utfaller med tre raders vinst, dvs. alla nummer på brickan finns bland de dragna. Vidare utfaller 50 stycken brickor med två raders vinst.

Varje bricka är försedd med ett särskilt serienummer i rutan längst ner till höger. Ett serienummer motsvarar således en viss kombination av bingo- nummer. (Foto nr 25).

Lotten har undersökts av SKL, vars utlåtande finns återgivet i Allmänna Meddelanden l977z2 notis 108. Laboratoriet anför bl. a. följande.

Lotterna/bingobrickorna kunde åtkommas genom att plastpåsarna skars eller klipptes upp längs med en kort- eller långsida. Lotterna/brickorna kunde, efter det att de avlästs, på nytt föras in i påsarna, som förslöts med värme från lödkolv. Den på detta sätt erhållna fogen erhöll samma utseende som den ursprungliga och det syntes omöjligt 311 upptäcka ett dylikl ingrepp. Det var även möjligt att bryta delar av perforeringen till de påsar, som var trädda på stålbygeln. Därefter kunde lotterna/ brickorna tas ut och läsas av för att senare på nytt anslutas till påsarna. Dylika ingrepp är lätta att upptäcka vid företagen kontroll av bygeln med vidsittande påsar men innebär även att de ej behöver upptäckas av en omisstänksam lortköpare,

Vid undersökningen framkom även att bygelns ena ände kunde frigöras från plomben, vilken var av plast. utan att den brast eller blev deformerad. Detta medförde. att hela knippet av plastpåsar med lotter/brickor kunde avlägsnas från bygeln. Därefter var det möjligt att bryta påsarnas värmeförslutna kortsidor, dvs. den del av påsarna som var trädd På bygeln. Efter della angrepp kunde påsarna på nytt förslutas med värme och träs upp på bygeln samt den lossgjorda bygeländen fästas till plomben.

Sammanfattningsvis kan efter slutförd undersökning utsägas, att de aktuella lotterna/brickorna kan åtkommas illegalt genom att plastpåsarna, i vilka de är inneslutna, kan brytas OCh åter förslutas på ett förhållandevis enkelt sätt.

Plomberade lottblock. Förhandsdragning förrättad av tillverkare. Vinstplanen fastställd. (2. 7.1. I)

FOR TUNA -Snabblott

Lottblocket Fortuna-Snabblott, tillverkas av Stig Sandén AB och är patent Sökt. Varje block består av 25 stycken papperslotter, vid ena kortsidai sammanhållna av en hopSVetsad pla5tkåpa. Lotterna fixeras inne i kåpai genom hålstansningar. Blocket är även förseglat med en plomberad tråd trädd genom lotterna och kåpan. Den del av lotterna där lottnummer elle spelsymboler finns angivna döljs inne i plastkåpan. Vid öppningen finns e upphöjning avsedd att förhindra insyn i blocket. Lotterna skall vara vi blandade. Normalt består en lottsats av 40 block, dvs. 1 000 lotter. Lottkc

• Sida 123
•  Original

varen väljer själv en lott och drar ut denna ur blocket. varvid perforeringarnai atten sönderslits. (Foto nr 26).

FORTUNA-Snabblott finns både som nummerlotteri OCh snabb-bingo. )ragningslista med vinstplan har anbringats på varje IOU- En lottsats innehål- er 1 000 lotter varav 100 är vinstlotter.

SKL har undersökt lotten. (En modifierad version av lottblocket har indersökts av SKL år 1967.) Resultatet av undersökningen redovisas i tllmänna Meddelanden 1972:21 notis 196. I huvudsak anför laboratoriet

öljande.

.otterna visade sig vara väl blandade, vilket givetvis är av stor betydelse, när de— som i et aktuella fallet —i ett antal av tjugofem är sammanförda i ett block. Vid praktiska jrsök visade det sig vara möjligt att forcera lottblocket och därefter återställa detsam- 1a i sådant skick, att de gjorda ingreppen icke lätt kunde upptäckas utan ingående ndersökning. Tillvägagångssättet för öppnandet och tillslutandet bedömdes dock vara ynnerligen omständligt och tidsödande. Dessutom krävdes för manipulationerna peciella tekniska hjälpmedel, som kan vara svåra att anskaffa.

Vid företagen undersökning av det nu aktuella blocket samt två block av samma typ 1sända av polismyndigheten i Umeå har ej framkommit något som ändrar laborato- iets tidigare åsikt om lottypen. Det synes Sålunda enligt laboratoriets åsikt vara ynnerligen svårt och omständligt att forcera och återtillslula ett block av ifrågavarande onstruktion utan efterlämnande av avslöjande märken för den kontrollant, som efter 'jrsaljningen får hand om lottblocket.

)en aktuella lotten godkänns av myndigheterna i smärre lotterier med 'inster av lägre värde.

Dlomberade Iottsatser. förhandsdragning jörrättad av kontrollant. Vinstplanen fastställd. (2. 7.2.1)

fas/no

-otterianordningen Casino tillverkas av Stig Sandén AB och består av en )lomberad box innehållande 1 000 lotter. Boxen är av formgjuten plast och tar storleken 32 x 15 x 5 cm. Tätt packade, längsgående kartongskivor bildar >otten. Mellan skivorna är 100 pappremsor fastspända. vardera med tio lotter. -otterna, som har storleken 27 x 55 mm, bildar på så vis tio tvärgående rader. -otterna är fixerade men har försetts med utstansningar, vilka brister då otterna dras upp ur förpackningen. Symbolkombinationen(eller lottnumret) inns på lottens nedre del och är således dold fram till lottköpet. Varje lott ;kall vara försedd med seriebeteckning. (Foto nr 27).

De här avbildade lotterna har symboler, men avsikten är att anordningen i örtsättningen skall göras till nummerlotteri för att kontrollanten skall kunna örrätta dragning. Kontrollanten skall även fastställa vinstplanen. Dragnings- ista och vinstförteckning skall därefter tryckas på separat skylt OCh signeras lV kontrollanten.

SKL har granskat lotterianordningen och kommit till följande slutsats, 'ilken refereras i Allmänna Meddelanden 1977119 notis 176.

• Sida 124
•  Original

1 skrivelsen anges hur leverans och kontroll av lotterianordningarna är tänkt a fungera.

]. Lotterianordningarna levereras utan påsatt skylt om kontrollanten så föreskr ver.

2. Kontrollanten verkställer dragning. Dragningslista och vinstförteckning sänds ti fabrikanten, som utför påtrycket på skyltarna.

3. Skyltarna levereras och kontrollanten signerar eller stämplar skyltarna, varefte dessa påsätts lottsatserna.

Skyltarna är av kartong och kan genom spärrflikar anslutas till slitsar i lotterianord ningens plastbehållare. Har skyltarna anslutits på avsett sätt, kan de svårligen avlägs nas från behållaren utan att skadas. På skyltarna förekom mer förutom vinstlista ävei uppgift om lottpris och en uppmaning, att lottköparen skall kontrollera lotten försegling innan den dras ur förpackningen. På skylten bör även enligt laboratoriet uppfattning anges lotteriets serienummer, som även skall förekomma på alla lotter fö att undvika förväxlingar. Det är även av stor vikt att lotternas placering i behållaren ha stor spridning från serie till serie.

Vid undersökning av lotterianordningen framkom följande. Fogen mellan plastbe- hållarens botten och sidor var väl utförd. Botten kunde ej avlägsnas utan att der skadades på ett påtagligt sätt. Borttogs botten, kunde kartongskivorna, mellan vilka remsorna med lotter var inSpända bändas isär och lotterna avläsas utan att förseglinger bröts. Denna typ av angrepp är omständlig och tidskrävande att utföra. En borttagen och skadad botten kan utbytas och ett dylikt angrepp behöver ej upptäckas av en omisstänksam lottköpare. Lotterianordningar av aktuell typ torde därför efter slutför- säljning behöva granskas av kontrollanten, som då lätt kan avslöja om någon sådan manipulering skett.

Ett annat sätt att manipulera är att lotterna ej dras ut helt från behållaren, men ändå så mycket att de kan avläsas. Därefter kan lotterna skjutas tillbaka till sitt ursprungliga läge. Vid dylikt angrepp bryts förseglingstungorna, varför ett sådant angrepp sedan lätt kan avslöjas av lottköparen.

Sammanfattningsvis kan efter slutförd undersökning följande utsägas angående lotterianordningens säkerhet.

Lotterianordningens behållare kan tas isär, men sådana angrepp är både omständliga och tidskrävande att utföra och angreppen torde lätt upptäckas vid kontroll. Även andra typer av angrepp torde vara lätta att upptäcka. Med en stor spridning från serie till serie av lotternas inbördes placering i behållaren måste möjligheterna för en lönande illegal hantering med den aktuella lotterianordningen bedömas som små.

S tick/Otter. Förhandsdragning_förrättad av tillverkare. Vinstplanen fastställd. (2.8.1 . 1)

Svenska Lotto ] 200

Sticklotteriet Svenska Lotto ] 200 marknadsförs i Sverige av Svenska Lotteri AB. Samtliga lotter i lotteriet finns inneslutna i ett slags etui, gjort av sammanfogade kartongskikt med borrade hålgångar för lotterna. På över- och undersidan finns skyddspapper av folie. Etuiet har storleken ca 27 x 25 cm och har en tjocklek av två cm. Lottpriset är en krona, vilket synes vara det gängse priset i sticklotterier. Enligt uppgift innehåller lotteriet 1 200 lotter, varav 146

• Sida 125
•  Original

är vinstlotter. De två högsta vinsterna är 100 respektive 50 kronor. Vidare finns 12 tiokronorsvinster och 12 femkronorsvinster samt 119 tvåkronors- vinster. Sista stick i lotteriet ger tio kronor. Själva lotterna har storleken ca 15 x 40 mm och är löpande numrerade från ett till 1 200. (Foto nr 28). Sticklotterier har varit föremål för undersökning av SKL. Flera typer har granskats samtidigt. I utlåtandet sägs bl. a. följande (dnr 233/69).

Förekommande häftklamrar och tejpremsor kunna lätt borttagas. Skivan kan därefter spaltas upp exempelvis strax innanför det svarta skyddspapperet, varvid lottsedlarna bli åtkomliga och kunna studeras. Lottsedlarna kunna därefter åter hopvikas och placeras i sina hål, varefter lotterianordningen utan större svårighet kan återställas i ett skick, som icke behöver avslöja de gjorda ingreppen vid en icke alltför ingående undersök— ning. Det finnes således en möjlighet för en lotteriarrangör och/eller försäljare, att tillskansa sig vinstlotter och markera köp av dessa lotter genom att genombryta båda skyddspapperen. För försäljning utbjudes sedan endast ett reducerat antal vinstlotter eller enbart nitlotter.

Enligt vad som kommit till vår kännedom tillverkas inga sticklotterier i Sverige. Import sker främst från USA och Irland.

Lottkassett. Förhandsdragning_förrättad av kontrollant. V instplanen fastställd. (2.921)

Lotta Mane-kassetten

En vanligt förekommande lottkassett innehåller små nummerlotter. Samtliga lotter i en serie är tryckta på en ungefär tre cm bred pappersremsa, vilken är hoprullad och innesluten i en plastkassett av speciell form. Kassetten inne- håller totalt 1 000 lotter. Varje lott på remsan får längden omkring sex cm. Frammatningen sker med hjälp av ett ljäderbelastat vred i kassetten. Kassetten är försluten genom att sidostycket limmats fast. De aktuella lotterna är försedda med tresiffriga nummer samt även seriebeteckning. Lottnumren har vid tillverkningen blandats och kommer således inte i någon särskild ordning. Vid lottköpet avskiljs den första lotten på remsan. Köparen kan inte avgöra valet av lott. Dragning har förrättats av kontrollant och vinstlista anslås särskilt. Lottkassetten är avsedd att användas i lottautoma- ten Lotto Matic. Både kassett och automat tillverkas av Sveriges Förenade Tryckerier och Bertil Höst AB gemensamt. Lottautomater beskrivs närmare i bilaga nr 7. (Foto nr 29).

SKL har undersökt lottkassetten. Utlåtandet. som finns publicerat i Allmänna Meddelanden 1971111 notis 147, lyder:

Det visade sig vara ogörligt att avläsa några lottnummer eller symboler genom att försöka lysa igenom plasthöljet.

Frammatningsanordningens konstruktion omöjliggjorde att lotterna — sedan de frammatats— på nytt kunde införas i sin helhet i höljet. En lottsedel, som vridits fram ett tillräckligt långt stycke för att spelkombinationen skulle vara synlig. kunde emellertid åter införas ca 1,5 cm, varigenom spelkombinationen åter doldes inne i höljet. Detta möjliggör för lottförsäljaren att avgöra om den närmaste lotten är en

• Sida 126
•  Original

vinstlott, innan den utbjudes till försäljning. Det förhållandet att lotten iett sådant fall är delvis utdragen behöver icke väcka misstankar hos lottköparen.

För att utan forcering av plasthöljet kunna granska fler lottnummer än den första lottens erfordras, att man sätter fjädern ur funktion, vilket kan ske antingen genom att sticka in en vinkelbockad ståltråd genom automatens öppning eller genom att sticka in ett verktyg i ett hål, som dessförinnan borrats genom det pålimmade sidostycket mitt för fjädern. Men även om man förfar på något av dessa sätt, är det icke möjligt att avläsa mer än tre a fyra nummer åt gången.

För att på en gång kunna granska hela lottremsan erfordras, att man lösgör det pålimmade sidostycket. Vid praktiska prov har det visat sig möjligt att göra detta ingrepp och därefter åter tillsluta plasthöljet på ett sätt, som icke behöver leda till upptäckt av ingreppet vid en ytlig och omisstänksam granskning. Om remsan på detta sätt gjorts åtkomlig, kan givetvis eventuella vinstlotter avrivas från rullen, varefter delarna kan skarvas. lämpligen med användande av tejp. Det föreligger emellertid stora chanser för att detta upptäckes av köparna av de tejpade lotterna.

Naturligtvis kan lottförsäljaren nöja sig med att ta reda på var i lottrullen eventuella vinstlotter är belägna och därefter avvakta det tillfälle då de dessförinnan förekom- mande nitlotterna sålts och vid denna tidpunkt för egen vinning köpa någon eller några lottsedlar. ingreppet, som erfordras för att på ett något så när omärkligt sätt göra hela lottremsan åtkomlig, måste dock betecknas som omständlig och tidsödande att utföra.

Sammanfattningsvis kan utsägas, att möjligheterna för en lönande illegal hantering med en lotterianordning av den aktuella typen måste betecknas som små.

En annan typ av lottkassett, kallad Lottie-kassett tillverkas av Stig Sandén AB. Kassetten har varit föremål för undersökning av SKL och utlåtandet finns publicerat i Allmänna Meddelanden 1973z23 notis 207.

• Sida 127
•  Original

Foto nr 1 ”Hä/ie med bingobrickor"

RÄDDA BARNEN lok.-avd. Nordmaling 'Blev. av Lst i AC-lön, 75-12—02 r:

må???” Nr 000450

• Sida 128
•  Original

F OI!) nr .7 "Nummerbricka "

3 00190 3 brickor 5:—

Hälsinglands Tyngdlyhnlngstörbund. 1354 Bev. av Lansst. IGa*1ieT:-1Ö-'3

o a . 1:yck:$hg$ondén AB, hlöv.

BINGO

• Sida 129
•  Original

• Sida 130
•  Original

Foto nr 4 "Pen/ringlar!"

& 14912 11 BHE &&?

mattozvmrnrmata lDENVÅNSTRAMAlGlNALEN.

DRAGNlNG 1 NOV 1978

IGT mamma: AV m mur UTFALLEI LO" UTBETALAS vmmu- LOPPE'I' AV SVENSKA matrumm- RIET AB. PACK. 021 01 Wm. ELLER GSNOI BOLAGS?! WWW LOKAL HEBERINGSGAYAN a l "OCK- NOLH FROM DEN DAG DÅ m OFFI- CtELLA DRAONtNGOLBTAN UTKOHIIT

ETT TVÅ FYRA TVÅ ÅTTA

TOMBOLALOTT TYP Il

Förseglad och perforerad i båda ändar. Denna lottyp är den mest använda till tombolor.

Denna skylt i llertärgstryck medsändes gratis varje lottleverans. Lottpriset kan ställas in på skylten i tre varianter_ 50 öre X 13— kr. )( 3 st. 1:— kr.

• Sida 131
•  Original

Fara nr 6 "Tombola Zl "

E&F-I-Iliäl

2:A1 2:A2 2:31 2:32 1 lott 21 ger 1CD 1 lott 21 ger vlnst 1 1 lott 21 ger 100 1 lott 21 ger vinst 1 2 lotter 20 ger 50 2 lotter 20 ger vlnst 2 1 lott 20 ger 50 1 lott 20 ger vlnst 2 5 lotter 19 ger 10 5 lotter 19 ger vlnst 3 2 lotter 19 ger 25 2 lotter 19 ger vlnst 3 22 lotter 18 ger 5 22 lotter 18 ger vlnst 4 14 lotter 18 ger 10 14 lotter 18 ger vlnst 4 70 lotter 17 ger 2 70 lotter 17 ger vlnst 5 32 lotter 17 ger 5 32 lotter 17 ger vlnst 5

7.7 1 o'. ' &:

,J 21 ger too " ' zt portvin-OI

20 ger 50 20 nr vinn ] 19 ger 10 18 ger 5 17 ger 2

21 v ' | ]

21,22: "38 manx., 19 gav 25 19 gu vin» 3 18 ger IO 1! sor vinn 4 17 nu nu" 5

17 ger 5

19 ger vin" 3 || ni vin" 4 17 ”| vinn !

2 '+ +. '00 tv i." 'l %> Ellbvl AIK Kotur Pm Llrl Sunuon Kontroll-ln: Kul-nr BTK Kontrollant: Polllk. Run. Åhman. Polinn Kalm" Slut- vinltavt'tnug: 7542—12.

Idiot-lll

u-tmo Alt-nunn- ldrctlnlennlng. Kontrollult' PIHSP Erlk Hansson.

Poltnn Etlbv. Silt- vmuuvh ang 7541-15

Kanin! Y. omm. M. lv Pollun ! sou-nu.

Fota nr 7 "Tärningsloltan"

om ny.. long., tua—uk,. toum md Ilv- ninou. tom man lurt ”smyg-' upp.

Vlnltpluu ugn 100 o . 119" 50

"nu 10 15 nu 5 Ngor 2

1 ooo loltul [ ( han nu utnmmllqt 500 luomu vluulvlmi.

Mmm

LMV».

• Sida 132
•  Original

Foto nr 8 "Tombola/Ott på ring”

• Sida 133
•  Original

Faro nr 10 "Fair Play Bok/ait"

lllllllllllllll

DRAGNING: Ståltrådsbygeln som håller fast lotterna bryts av på markerat ställe. Dragningslotterna faller då lätt av och blandas före drag— ningen.

• Sida 134
•  Original

Fota nr 11 "Kvick/ort"

: LOTTPRIS

KR 5._ | får ejtrånsklljaal | KR 5:—

l l

LOTTPRIS | | Numret här ovan l l

Innan lotten öppnas kontrollera att dessa båda törseglingsnitar Ö är lörsedda med bokstaven K.

DET ANNORLUNDA LEIT'I'ERIET - LIJI'TER MED GlRlNTlVINST

l KLOTTEBIET

JUBILEUM

anordnat av

LITTERATURFRÄMJANDET

unlngen Land och Tidningen Vi medverkar.

endler At författare. illustratörer, översättare eeh amt Iltteraturlrämjande verksamhet.

GARANTIVINST

-- av & lotter ! tbrseglad n erhålles valfri bok enl ing l dragningslistan.

Rune Ovlk Lotterltöreatåndare

Kalkonlotteri |

i Lottprls 1:— 6 hösten 1973 ? Lottprls 1:-——

LUNDS IDROTTSFÖRENINGARS SAMORGANISATION Beviljat av Polisen. Lund. Kontrollant: lze Polisinspektör Gert Ekelund, Polisen, Lund. Lotteriföreståndare: Pelle Thern. 046/11 20 00, Lund. Vinst avhämtas fredag 16—18 och lördag 10—12, Bomans Cykel- affär. Bankgatan 20. Lund, fredagen den 28/12 och lördagen 29/12 Bingolokalen. Ö:a Mårtensgatan 6. Lund. Vinst ej avh. senast 31/1 1974 tillfaller lotteriet.

Dnm-Ingen hur lat mm efter det att lotterna förseglats. Dragningslista tillhandlhlllu vid för-lllnlngon.

___—___... ———......._—.—__.

Foto nr 12 "Kvick/oli"

• Sida 135
•  Original

Foto nr [3 "21 ger 1 000"

5.58 Rnärfxfafib %)*/2 1 ”år"" .*1 NXithilekxink :x"

OPPNAS l mötas/saraaa

im '! rustar

Fula nr 14 "Bandit"

3 B (gnu—t cool-od av

New m

Faro nr [5 "21"

”ISGEBto

_ 19 GER 25 .. ts GER 10 a

.. . g e .. , , | enskesaeaevausemeavveeeaeaaarepna enbtvrrnrasttena>eimassagen—tumma”!

Fota nr 16 "Kvitt eller dubbelt "

• Sida 136
•  Original

.. A . ".- " Folo nrl7 S P E C | AL " '. , "Poker special" Obs! För att erhålla vlnst får endast 2 av de 5 luckorna vara öppnade!

Spelare får endast öppna 2 av nedanstående luckor!

Folo nr 18 "Stora Zl"

Fota nr 19 "Nya Chansen-lotten"

19 & 19] E E 12] & lå E låt E & Lu) 3 m 19 M

GEM

.»

EQQQQQQGBQEEQEQEE BEEEQQEEEQQEQE

EQBBEBQQESEQQQQQEB 15.1 q

t t

Foto nr 20 "Silver/orten"

• Sida 137
•  Original

Faro nr 21 "Heja—low""

lll-:ln-LOT'I'EN , *

Serie 30

SPELREGLER

Rån lldpunlll lm Foesu male! . ulalchen gm vmslvilde zoo luomu Slulmmuchzn mlllus. qallel uden un ror—su ha nu Om Ingen nome lovelomnler galler uden Ior FÖRSTA avbläsmnq Om hun"! el llxn Yldau us av uleead lldlagam nch dennes avgmnnde .. sllllgllllgl

Ran slllnesulul av "luchen gu elnslvem 25 klonor Alle sllVlal mellan 0 o och 9 9 (.nu med ut I-llle ; Skulle lesullalel lalu uunlnl denna um loleus drignlnq pa lyckonu ] lucka "| 3

anande Lyckonummel annunsuus genom hayulama

nu Du na en ellva chans a" vlrlrla "hlplålar ' ull lusta nemmamelcm Fyll I se fall I namn och ddvess lyullgl pe lenseaeln och lagg den I nagon av de spent-lla leder som llnns ulplacuadeknng ' .nmllsplelsen

v-II Du ull medlem | va' Folemng eller vå! Supponen—lebb? Fyll » :: hll . nlgnl av avlmnalwen neuen

JAG ÖNSKAR KONTAKT MED SUPPORYERKLUBSEN

JÅG VILL BLI MEDLEM | rORENINGEN

• Sida 138
•  Original

Foto nr 22 "Super 21"

Foto nr 23 "Sverige-lotten "

KVICKLOYYERI

Vlnsluvaqn gen nal sxell have lcmemallmngtns nonan enllgl regermqens llllslånd nock sedan lenema omsorqslullx elenaals Dugmngshsla lvlmnnuahllles glans yla lullloD Sinn-u drlgnmq lol mann-ng lv a. 10 hoq mulm—. ngn lum unnl : m|| l978 V..-male av sidan "og—uns! snll msanda wow, om namn unless uch lottnummel nu lollellels aiueo-hon Dvaqmngsllsla nan lovdeluvngsdvag magen uquslnues aa glans Dmll-nq den 3 ma, ma loueneu 'wulmanmd ls ullohul l977 , 15|prll197l vmmnamnmg sker under noen l5 olmbel len , 5 |ul- 1978 lol Hgv-ns! ec» : mal ShA-1978 (m hoqymsl VINSVUTLAMNING Avhammmq av llgelnsl lan sie vi lauenels Elpgulhon Btannkyvkiglxan 71 slaclnolm En: nu mlna , nea lloo , 1600 HP PER POSI VIHSI elpedlevas nu .nmmne om vlnsllul! (hull louenl Msn—nes undel lollellels unless lonzmexPszONEN lao. noaa IOÅ 5? slocwow ul 05 59 ca 95 oss| Ane ylrulel sinnes Ponlornm nu e-nne'na 095' Vth( sam :. ullaglls sends! den & pull lava nmalle. lanenel

Vmsmlallen ylanslad ocn goalann

GOIE ANDERSSON SVEN DAHLGREN Ae cnelen lov Ae lansslylelsen, 'lindelsdeplrlemeulll Sll'xlhclms len luloldnll ombud Iololuna l Åumuluanl nss- Sluw namn Den anuese lvdllgl Vella enl-l anvanu sil-emusl-r nas

m.mn

Ådlless

Puslnummel

Fouad/ess

le! wlan.-n nnsl l... rum; awuo AB mmsun

Foto nr.24 "Sola-Iotlen”

• Sida 139
•  Original

Foto nr ' " 2) Swe/an M a/ionsbmgo”

ARRANGOR KONTROLLANT TILLSTÅNDSMYNDIGHET Se lottens båksida.

© SVENSKA lllllERI M! "'L— m den om? 41 llo—

VINN pA MOTlON

LonpriS'. 1:—- / S*— 5 bingo vinne Musee

r Mlnicykel. 2 raders hlnw

!. Diurgårdenl

3 rader med de olika of

Alla deltagare platsema.

hämtad senast den

Nordlska Museet. 20-22 aug. kl. 12-22, galan 21 Slockhol ,

n kan avhämtas vid i AB. Heleneborgs

V'lnste banan eller rldil sätt en X l rutan lör Stockholmskorpens

cyklat. använt bål

• Sida 140
•  Original

Foto nr 26 "Forluna-Snabb/oll"

garantlfdrseglade

LOTTSEDLAR

lll-a lollen rakt ut lpllens rlltmnz

......— um... |__-. ...4. m..."—.. v.— M_nc—q——

till.”.

: .eu; IHII !1 ' ' 3

= åiuäiil

_a. ;.nf

'— anse:

nu ! q..

DETTA ÄR LOTTBLOCKET SETT FRAMIFRÅN Lotterna är väl skyddade i den eleganta plasthyl- san. En förseglingstråd är på två ställen trädd ge- nom såväl hylsa som lotter. Då lotten dras ut bris- ter perforeringen, och lotten makuleras av förseg- Iingstråden.

DETTA ÄR LOTTBLOCKETS BAKSIDA. Plasthylsan går betydligt längre ner än på fram- sidan och skyddar därigenom effektivt från insyn. inte ens när bara sista lotten är kvar kan man läsa av numret i blocket. Kontrollstämpel eller kontrollantens namnteckning placeras på lottblockets bakstycke av vit kartong. Där finns också förklarande text om blockets han- tering.

FORTUNA mabblo" For korr-klxpol mmm—__wn—n—u .. ...-a......" ___—woun- Mhn—h—em—e—ge—IQRM e..—nen.- a.m.—__. ...-_.- .v—ee—...—._—e_.___.....m ___—..."...

u...... _ om s_l-ee-v-u' ...a va—-.—-—-—-.-m.—.e V—.—e.ue..l.n r..-.... .e- l..—o.. law.—*..wwr.» ...—w_e—w—u—a

nu lol-le.. nn vr .. u...-.- v u .. ...—m.. .. _.

• Sida 141
•  Original

• Sida 142
•  Original

Foto nr 28 "Slick/olla"

Folo nr 29 "Lona Maria"-Iona

PROVLOTT » ' Pnovwn

m.m/u.

• Sida 143
•  Original

Lotto Mat/"c

Lottautomaten Lotto Matic tillverkas gemensamt av Sveriges Förenade Tryckerier Försäljnings AB och Bertil Höst AB.

Automaten, vars utseende framgår av foto nr 30, skall laddas med speciella lottkassetter. Dessa finns beskrivna i bilaga nr 6. Automaten finns i två utföranden med plats för en respektive två kassetter. Vid myntinkastet på ovansidan finns en röd lampa som genom blinkningar markerar att lotterna i kassetten är slut. En grön lampa lyser om automaten är nätansluten. Den undre delen av automaten utgörs av en låsbar kassalåda. Även ytterhöljet är försett med lås.

Efter det att betalning skett i myntinkastet. kan lottköparen mata fram en lott genom att dra i en spak på automatens högra sida. Lotterna blir åtkomliga genom en öppning på automatens framsida och kan rivas av mot en tandad kant. Dragningslista finns angiven på automatens framsida.

Myntmekanismen står i förbindelse med två fjäderbelastade armar, som genom myntets påverkan frikopplar en arm som förbinder spaken med auto- matens mekanism. Automaten är försedd med räkneverk över antalet sålda lotter.

Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) har undersökt lottauto- maten och utlåtandet finns återgivet i Allmänna Meddelanden 1977z21 notis 186. I huvudsak sägs följande.

Vid bedömning av anordningens säkerhetsegenskaper har i första hand tagits hänsyn till hur fusk med lotteriet som sådant från lotteriarrangörens och/eller försäljarens sida skulle möjliggöras. Sådana eventuella manipulationer kan endast utföras med de båda plastkassetterna med lottremsor. Dessa har tidigare undersökts av laboratoriet beträf- fande säkerhetsegenskaperna och det har därvid ansetts att möjligheterna lör en lönande illegal hantering är små. . . '

I andra hand har bedömts lotteriautomatens säkerhetsegenskaper i övrigt, t. ex. möjligheterna att åtkomma lotter och/eller pengar i automaten. Följande kan härvid framföras.

Automatens mekanism kunde sättas i funktion med ett till sytråd fäst enkronas- mynt. Myntet kvarhölls med tråden vid de två fjäderbelastade armar som inkopplar manöverskapen med automatens mekanism. Automaten kunde härvid länsas på lot- ter. Ett angrepp av detta slag kan enkelt förhindras om avståndet mellan de två armarna görs större.

Mekaniskt våld kan utföras mot automaten. Plastkåpan och/eller kassalådan kan antingen slås sönder eller brytas loss. Kåpan liksom lådan är dock av stabil konstruk- tion och de båda låsen av bra kvalitet. Automatens relativt ringa vikt möjliggör att den

lätt kan bortföras. Om automaten är tänkt för användning i lokaler med mindre god övervakning bör den förses med någon anordning för fäste till stabilt underlag.

Sammanfattningsvis är lotteriautomaten av god konstruktion i det avseendet att möjligheterna för en lönande illegal hantering från lotteriarrangör- och/eller försäljar— håll måste betecknas som små. Om ovan framförda förslag till ändringar genomföres måste vidare automaten som helhet betraktad ha tillräckligt goda allmänna säkerhets- egenskaper för den avsedda användningen,

Lottie

En elektriskt driven lottautomat tillhandahålls av Stig Sandén AB. Tillverk- ning sker i Österrike av Automatenbau Theodor Braun. Automaten är tillverkad av plåt och försedd med ett myntinkast, två tryckknappar samt två öppningar (spalter) där lotterna skall matas fram. (Foto nr 31).

Lottic-automaten laddas med två lottkassetter av viss typ. Till varje kassett ansluts en motor. Då ett godkänt mynt läggs i myntinkastet sluts en strömställare och genom att trycka på en av knapparna, kan en av motorerna startas, varvid en lott matas fram.

När en kassett har tömts på lotter, tänds en skylt med upplysning om att lotterna är slutsålda.

Lottautomaten har varit föremål för granskning av SKL. I utlåtandet, återgivet i Allmänna Meddelanden l973z23 notis 207 anför laboratoriet bl. a. följande.

Det har visat sig möjligt att sätta automaten i funktion med användande av ett till sytråd fa'st enkronasmynt. som kvarhölls med tråden vid den tidigare nämnda ström- ställaren i myntmekanismen. Ett fack i varje kassett kunde härvid länsas på lotter. Detta förfaringssätt har efter påpekande till tillverkaren försvårats, men ej omöjlig- gjorts, genom att ett tunt metallbleck fästs till myntmekanismen. Det har vidare visat sig vara möjligt att med en kraftig skruvmejsel och med relativt kraftigt våld bryta upp kassalådans front. Om automaten är tänkt för användning i lokaler med mindre göd övervakning torde kassalådan därför behöva förbättras för att försvåra dylika ingrenp': Sammanfattningsvis kan utsägas, att lotteriautomaten är av god konstruktion och att möjligheterna för en lönande illegal hantering från lotteriarrangör- och/eller försäljarhåll måste betecknas som små om föreslagen kontroll vidtages av automaten under drift. För den avsedda användningen måste automaten enligt laboratoriets åsikt anses ha tillräckligt goda allmänna säkerhetsegenskaper.

Automat—modell LTA

Ring-Bingo AB tillhandahåller en lottautomat betecknad LTA som tillverkas av Sterners Specialfabriks AB. Automaten är en kombinerad vägg- och bordsmodell. Automatens front består av en låsbar lucka, försedd med två myntinkast samt två utdragbara fingergrepp med öppningar (spalter) för utmatning av lotter. Den lott som säljs via automaten finns avbildad i ett fönster.

Lottautomaten bör laddas med lotter av kartong lämpligen med formatet ca 5 x 6 cm. Lotterna staplas i två upprättstående rännor inne i automaten. Kas- setter används således inte. Lotterna belastas med en vikt.

• Sida 145
•  Original

Då betalning sker i myntinkastet kan fingergreppet dras ut och lott matas fram. När lotterna i en stapel är slutsålda täcks myntinkastet automatiskt av en plåt. (Foto nr 32).

1 Allmänna Meddelanden 197212] notis 197 återges ett utlåtande av SKL, där bl. a. följande framhålls.

Automatens hölje är av stabil konstruktion och frontens (luckans) infästning sådan att kraftigt mekaniskt våld skulle behövas för att bryta sönder automaten. Urtaget för returmynt och de två spalterna genom vilka lotterna matas fram i fronten har sådan placering att de icke utgör någon angreppspunkt på automatens mekanism. Myntme- kanismen fungerade väl och bl. a. misslyckades försök att Iänsa automaten med ett till tråd fäst enkronasmynt. Det bör till sist i dessa sammanhang framhållas att stiftcylin- derlås ej längre kan anses ha god dyrksäkerhet

Sammanfattningsvis kan utsägas. att lottautomaten måste anses vara av tillräckligt god konstruktion för avsett ändamål och att möjligheterna för en lönande illegal hantering från lotteriarrangör- och/eller försäljarhåll måste betecknas som små under förutsättning att den lottyp som nu finns i automaten eller annan lottyp med samma säkerhetsegenskaper användes.

• Sida 146
•  Original

Foto nr 30 "Lollo Mal/c"

i"”iiiviXH sägt %ZG ;

lnkk Vt Iilxllåleå xlllNlllNllRNl

555. 777 , 25

ile't XINNHRNVR” Nll lNllllKllKN! llleXtNIHÖR"

15,45, 85 " ".f*.'.3.'$..'...5"'"

unmmnmuutw teg H ip.—”mn.”

HEISINGHORGS IF

.. ___...v . ,_ ”(smart—_." "' z_ Husmcaoncs |; , "| in:-yn” . _” '””frrrrrr—nrn—w———_--. ': " '$ " — ”' 'I 5 Vinninga—_? & ,' _ ' »- - Zn,— 444 : '. '.,5 |”..- ""'”"A'n—wls' & ' _. . in *l'i' * l ': tf n _ 212 ,.1 444 ':. .. f. .. ... ,.... .. u

”...”..."qu

& :s. 65 .

• Sida 147
•  Original

Fa/o nr 31 ”Lo/lic"

• Sida 148
•  Original

Foto nr 32 "LTA ”

tm ii. mm om om L:; tgdtsmmoi timme

DM (ROW (ASVH!

• Sida 149
•  Original

Bilaga 8 Förteckning över vissa lottleverantörer, basarftrmor och liknande företag

AB Basar-Karlsson, P1 153 20, Borgunda, 541 00 Skövde

AB Eko-Köp, Stationsvägen 1, 435 00 Mölnlycke Ekonomiköp, Forsåkersgatan 40, 431 33 Mölndal

Fix Basarlager, Trädgårdsgatan 16, 752 20 Uppsala

Fortuna Föreningsservice AB, Fack, 104 22 Stockholm 22 G.V. Gajner AB, Box 41, 161 26 Bromma

Handelsbolaget HBS, Södra Storgatan 18, 252 23 Helsingborg AB Holgerssons Partilager, Kvarngatan 2, 371 00 Karlskrona Kalmar Basartjänst, Arvid Västgötes gata 15, 381 00 Kalmar AB Kvarnboden, Årstagatan 6, 754 37 Uppsala

LGJ:s Lotteriservice, Box 24, 710 23 Glanshammar

Lennarts Föreningstjänst och Fyndbutik, Fröslunda Centrum, 632 31 Eskilstuna

Lernås Basar & Sportcentral, Box 245, 381 01 Kalmar

Lotteribyrån Lennart Gunnarsson, Grönbergsgatan 15, 664 00 Grums Lotterileasing, Brickebergsvägen 23 A, 702 21 Örebro ' Lotteriservice AB, Vasagatan 10, 411 24 Göteborg

Lotti Sälj AB, Fack, 104 22 Stockholm

Lottric, Fredrika Bremers väg 113, 290 24 Kristianstad Lottspecialisten, Karlbergsvägen 54, 113 54 Stockholm

Nöjes AB Ostkusten, Södra vägen 49, 381 00 Kalmar

Runes Basarlager AB Tibro, Box 261, 543 01 Tibro

AB Scandia Marknadstjänst, Box 170 46, 104 62 Stockholm

Svenska Lotteri & Automat Försäljnings AB, Box 9177, 102 73 Stockholm

Turgubbens, Box 110 20, 720 11 Västerås Vasa-Lotteri AB, Box 3030, 580 03 Linköping,

• Sida 150
•  Original

• Sida 151
•  Original

Bilaga 9 Vinstplaner år 1977 för lotterier anordnade av Svenska Penninglotteriet AB

Vinstbeloppen är angivna netto efter det att den särskilda skatten (vinstskatten) är frånräknad

Penninglotteriet Vinstplanen gäller fr.o.m. den 1 september 1977 Vid dragning med 1.400.000 lotter 1)

sammanlagt

antal vinster vinstbelopp nettovinstvarde 1 Vinst på 500.000 kr = 500.000 kr 2 Vinster på 100.000 kr = 200.000 kr 6 Vinster på 50.000 kr = 300.000 kr 86 vinster på 10.000 kr = 860.000 kr 184 vinster på 5.000 kr = 920.000 kr 938 vinster på 1.000 kr = 938.000 kr 1.368 vinster på 250 kr = 342.000 kr 12.600 vinster på 100 kr = 1.260.000 kr 156.800 vinster på 50 kr = 7.840000 kr 28.000 ny lott a' 20 kr = 560.000 kr

199.985 vinster S:a 13.720.000 kr

Konst- & Teaterlotteriet Vinstplanen gäller fr.o.m. den 10 april 1975 Vid dragning med 200.000 lotter 1)

sammanlagt

antal vinster Vinstbelopp nettovinstvärde 2 vinster på 500.000 kr = [000.000 kr 5 vinster på 100.000 kr = 500.000 kr 28 vinster på 50.000 kr = 1.400.000 kr 330 vinster på 5.000 kr = 1.650.000 kr 2.780 vinster på 500 kr = 1.390.000 kr 17.200 vinster på 200 kr = 3.440.000 kr

20.345 vinster S:a 9.380.000 kr

Nu mmerlotteriet

Vinstplanen gäller fr.o.m. den 31 januari 1977

Vid dra ning med 700.000 lotter 1) FgRSTA DRAGNINGEN

sammanlagt

antal Vinster vtnstbelopp nettovinstvärde l vinst på 350.000 kr = 350.000 kr 9' premier på 20.000 kr = 180.000 kr 6 vinster på 50.000 kr = 300.000 kr 63 vinster på 5.000 kr = 315.000 kr 630 Vinster på 500 kr = 315.000 kr 6.300 vinster på 100 kr = 630.000 kr 63.000 vinster på 30 kr = 1.890000 kr

70.009 vinster S:a 3.980.000 kr

' De nio premievmsterna på 20.000 kr utfaller på de nio övriga lotter vars fem första Siffror | följd är desamma som motsvarande Siffror i numret för högsta vinsten ' första dragningen.

ANDRA DRAGNINGEN

sammanlagt

antal vinster Vinstbelopp nettovinstvärde 1 vinst på 75.000 kr = 75.000 kr 1" premie på 20.000 kr = 20.000 kr 6 vinster på 10.000 kr = 60.000 kr

63 vinster på . 1.000 kr = 63.000 kr 630 Vinster på 100 kr = 63.000 kr 6.300 vinster på 50 kr = 315.000 kr 63.000 vinster på 30 kr = 1.890.000 kr

70.001 vinster S:a 2.486.000 kr " Premie på 20.000 kr utfaller på den lott vars fem första siffror i följd är desamma som motsvarande Siffror i numret för högsta Vinsten | andra dragningen samt vars sista siffra är densamma som sista siffran i vinst- numret i första dragningen.

L __1

1)Vid dragning med annat antal lotter ändras vinstplanen.

Bellmanslotteriet Vinstplanen gäller fr.om, den 29 december 1977

Vid dragning med 900.000 lotter 1) FÖRSTA DRAGNlNGEN

sammanlagt

antal vinster vinstbelopp nettovinstvärde 1 vinst på 500.000 kr = 500.000 kr 9' premier på 50.000 kr = 450.000 kr 8 vinster på 100.000 kr = 800.000 kr 81 vinster på 10.000 kr = 810.000 kr 810 vinster på 1.000 kr = 810.000 kr 8.100 vinster på 100 kr = 810.000 kr 81.000 vinster på 40 kr = 3.240.000 kr

90.009 Vinster S:a 7.420.000 kr

' De nio premievinsterna på 50.000 kr utfaller på de nio övriga lotter vars fem första siffror i följd är desamma som motsvarande siffror i numret för högsta vinsten i första dragningen.

ANDRA DRAGNINGEN

sammanlagt

antal vinster vinstbelopp nettovinstvärde 1 vinst på 100.000 kr = 100.000 kr 1" premie på 50.000 kr = 50.000 kr 8 vinster på 20.000 kr = 160.000 kr 81 vinster på 1.000 kr : 81.000 kr 810 vinster på 500 kr = 405.000 kr 8.100 vinster på 100 kr = 810.000 kr 81.000 vinster på 40 kr = 3.240000 kr

90.001 vinster S:a 4.846.000 kr

" Premie på 50.000 kr utfaller på den lott vars fem första siffror i följd är desamma som motsvarande siffror | numret för högsta vinsten i andra dragningen samt vars sista siffra är densamma som sista siffran i Vinst- numret i första dragningen.

• Sida 152
•  Original

• Sida 153
•  Original

Tabell nr 1 Statistik över Svenska Penninglotteriet AB:s lottförsäljning åren 1954—1977

År

1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977

Penninglotteriet

Lott- Antal sålda pris lotter

13:— 16.820.000 13:— 17.26C.000 15:— 17.300.000 15:— 17.620000 15:— 17.740.000 15:— 17.660.000 15:— 17. 160.000 15:—- l7.460.000 15:— 17.980.000 15:— 18.980.000 151— 19.900.000 15:— 20.160.000 15:— 20.320.000 20:— 18.420.000 20:— 17.080.000 20:— 16.540.000 20:— 16.746.462 202— 16.911.889 20:— 17.276.394 20:— l7.712.097 20:— 18.446.000 20:— 19.478.000 20:— 20.748.000 201— 25.357900 Brutto— försäljning

218.660.000 224.380000

2.599.500 264.300.000 266. 100.000 264.900000 257.400000 261.900000 269.700.000 284.700.000 298.500000 302.400.000 304.800.000 334.400.000 341.600.000 330.800000 334.929.240 338.237.780

345.527.880 354.241 .940 368.920.000 389.560.000 414.960.000 507.158.000

Lotteri för konst, teater och andra kulturella ändamål Lott- pris Antal sålda lotter

Brutto- försäljning

Nummerlotteriet — Bellmanslotteriet*

Lott- pris Antal sålda lotter

Brutto- försäljning

Sammanlagd bruttoför- säljning

Tabeller

100:— 100:— 100:— 100:— 100:— 100:— 100:— 100:— 100:— 100:— 100:— 100:— 100:— 100:— 100:— 100:— 100:— 100:— 100:— 1001—- 100:— 100:— 100:—

150.000 180.000 165.000 155.000 140.000 140.000 165.000 165.000 170.000 180.000 200.000 200.000 220.000 240.000 260.000 236.802 214.109 139.854 152.236 125.858 154.353 170.000 198.900

15.000.000 18.000000 16.500.000 15.550.000 14.000.000 14.000.000 16.500000 16.500.000 17.000.000 18.000.000 20.000.000 20.000000 22.000.000 24.000.000 26.000.000 23.680.200 21.410900 13.985400 15.223.600 12.585800 15.435.300 17.000.000 19.890000

20:— 20:— 30:— 20:— 30:— 20:— 30:— 20:— 30:— 20:— 30:— 20:— 30:— 20:— 30:—

1.200000 2.061.309 900.000 2.872.983 613.953 3.184.000 468.249 4.700.000 550.000 6.264000 800.000 7.523.000 850.000 7.784.200 900.000

24.000.000 41 .226. 180 27.000.000* 57.459.660 18.418.590* 63.680000 14.047.470* 94.000.000 16.500.000* 125.280.000 24.000.000* 150.460.000 25.500.000* 155.684.000 27.000.000*

233.660000 242.380000

2.599.500 280.800.000 281.600.000 278.900.000 271.400.000 278.400000 286.200000 301 .700.000 316.500.000 322.400.000 324.800.000 356.400.000 365.600.000 356.800000 382.609.440

427.874.860 435.391 .530 447. 193.010 492.005.800 554.275.300 607.920.000 709.732.000

• Sida 154
•  Original

Tabell nr 2 Staten tillkommande medel av penninglotterier åren 1957—1977

År Statsverkets Vinstskatt Årsvinst Summa lOO-kronors— Totalt andel ./. restitution Kr Kr lotteriet Kr Kr Kr Kr"

1957 106.053.600 25.660470 6.874.113 138.588.183 4.962.500 143.550683 1958 107.265.600 33.692040 7.280.220 148.237.860 4.465000 152.702.860 1959 106.780.800 38.144.380 7.421.612 152.346.792 4.185.000 156.531.792 1960 103.750.800 37.08.1150 7.297.479 l48.131.429 4.185000 152.316.429 1961 105.326.400 38.109.105 7.210.768 150.646.273 4.952.500 155.598.773 1962 108.235.200 39.012.675 7.333.760 154.581635 4.952.500 159.534.135 1963 114.052.800 41.11.3395 7.488.593 162.654.788 5.081.000 167.735.788 1964 119.99l.600 43.184.610 8.327.058 171.503.268 5.388.000 176.891.268 1965 121.809600 43.906.965 9.860.835 175.577.400 6.002.000 181.579.400 1966 122.658.000 39.790.755 9.957.515 172.406.270 6.002.000 178.408.270 1967 l42.371.800 31.372.230 7.504.669 181.248.699 6.616.000 187.864.699 1968 153.267.000 29.019.330 4.803.498 187.089.828 7.230000 194.319.828 1969 148.782.000 28.320.270 642.785 177.745.055 7.844.000 185.589.055 1970 160.523.438 26.878.470 5.382.124 192.784.032 6.918.195 199.702.227 1971 174.093.800 29.031270 2.726.520 205.851.59O 5.508.355 211.359.945 1972 181.958.406 28.663.723 7.482.352 218.104.481 4.286.130 222.390611 1973 183.331.801 31.218.829 7.150.976 221.701606 4.675.820 226.377.426 1974 194.936.686 32.741.111 19.454.783 247.128.580 3.599367 250.727.947 1975 213.917.877 40.323.343 11.079.494 265.320.714 3.789182 269.109.896 1976 232.261.529 44.240.871 17.287022 293.789422 4.085.000 297.874.422 1977 249.140.649 55.156971 22.679179 326.976.799 4.898.800 331.875.599

___________________——__———

” T.o.m. 1974, därefter exkl. rest.

Tabell nr3 Statistik över AB Tipstjänstzs bruttoomsättning (i mkr) samt staten tillkommande medel härav åren 1964/65-1977

År Brutto- Staten tillkommande medel omsättning” Särskild Vinst- Statens andel Summa skatt skatt i övrigt 1964/65 290,5 36,3 34,7 85,2 1562 1965/66 311,1 38,9 35,9 91,8 166,6 1966/67 315,6 39,5 32,9 92,0 164,4 1967/68 327,6 41,0 37,2 91,2 169,4 1968/69 339,2 42,4 38,6 96,1 177,1 1969/70 380,4 47,5 37,2 104,9 189,6 1970/71 4869 60,9 48,5 144,0 253,4 1971/72 621,6 77,7 59,6 187,6 3249 1972/73 680,6 85,1 63,3 201,6 350,0 1/7—31/ 12 1973 3288 41.1 29,9 94,2 165,1 1974 723,6 90,5 67,0 202,7 360,2 1975 7962 85,0 78,6 2308 394,4 1976 9055 90,5 90,3 2666 477,4 1977 1 0033 1003 97,2 297,2 494,7

” Avser tipsinsatser inkl. skatter men exkl. ränteintäkter o.d.

• Sida 155
•  Original

Tabell nr 4 Totalisatoromsättning för trav- och galoppsporten åren 1960-1977

___—__

År Omsättning i mkr

Banspel (inkl förtidsvad)

Trav

Galopp Summa

Rikstoton Totalt

__M—

1960 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977

Tabell nr 5 Antal tävlingsdagar i trav- och galoppsport åren 1960-1977 M_—

300 655 687 695 715 789 837 940 1 040

27 35 35 31 34 33 31 32 35

327 690 722 726 749 822 868 972 1 075

57 142 181 291

"__—R_—

327 690 722 726 749 879 1 010 1 153 1 366

Index Omsätt- Konsument- Omsättnings— nings- prisindex index rela— index (omräknat terad till (löpande med 1970 konsument- priser) som bas prisindex = 100) 100 100 100 105 108 97 105 114 92 109 122 89 127 134 95 146 147 99 167 168 99 198 189 105

År Antal tävlingsdagar Trav Galopp Summa

1960 540 62 602 1970 868 74 942 1971 909 76 985 1972 903 72 975 1973 903 73 976 1974 905 70 975 1975 892 70 962 1976 886 70 956 1977 891 69 960

• Sida 156
•  Original

Tabell nr 6 ATG — travstatistik

S Å J

muJLDI

(] Ro

Omsättning 1/1—31/12 1977 jämfört med 1976

Dagar

Lopp

77 76 77 76

Totalt

77 76 77 76 77 76

V 5 per dag

Trippel per dag

76 77 77 76 77

78 65 78 65

723 597

60 60 545

727 583 537

341 144 176510 115216

311622 161426 105381

271 289 152 651 100 307

245664 138 817 92137

62 406 23 859 14 909 55 779 22 609 13 244

⁷ 449

10179

375,2 255,7 1840 3379 238,1 171,6 800,1 367,1 248,5 715.1 347.8 220,7

96,7

125 125 1142

40 46 35 44 47 38 36 44 40 46 35 44 47 38 36 44

367 440 333 409 438 353 355 427

330 330 3 122

¹ 120

291 726 266 807 252 958 230 954

38 768 35 853

367 440 31 1 403 434 349 357 427

3 088

34 325 39 827 27 768 33 333 31 718 38 675 26 698 39 861

272 205

33 115 34 417 23 381 30 254 27 916 36 823 23 577 34 299

243 782

31 152 34 525 24 873 30 130 28 900 35 342 24 027 36 159 30 239 29 584 21 183 27 413 25 353 33 944 21 221 31 207

3173 5302 ² 895 3 203 ² 818 ³ 333 2671 ³ 702

² 876 ⁴ 833 ² 198 ² 841 ² 563 ² 879 ² 356 ³ 092

245 108 220 144

27 097 23 638

84,9 78,5 74,7 73,7 66,0 1001 67,7 84,7 82,4 672 68,1 68,0 58,4 97,3 59,4 73,1 79,3 115,3 82,7 72,8 60,0 87,7 74,2 84,1 71,9 105.1 62,8 64,6 54,5 75,8 65,4 70,3

• Sida 157
•  Original

Bo 23 23 210 202 6 437 5 554 5 887 5 028 550 526 — — 28,0 24,9 23,9 22,9 — — Bs 21 21 201 212 9 917 9 105 8 933 8 294 984 811 — — 44,4 39,1 46,9 38,6 — — D 25 23 244 226 12 199 10 286 10 513 8 830 1 686 1 456 — — 43,1 39,1 67,5 63,3 — — H 23 23 224 218 10 932 9 475 9 891 8 506 1 041 969 — — 44,2 39,0 45,3 42,1 — — Kr 30 30 254 247 9 446 8 757 7 956 7 306 1 490 1 451 — — 31,4 29,6 49,7 48,4 — — L 10 10 90 90 3 097 2 590 2 809 2 353 288 237 — — 31,2 26,1 28,8 23,7 — — Mp 30 30 279 261 13 821 11 542 12 270 10 263 1 551 1 279 — — 44,0 39,3 51,7 42,6 — — Rä 29 25 288 246 10 507 8 402 9 318 7 483 1 189 919 — — 32,4 30,4 41 ,0 36,7 — — Sk 23 23 216 221 6 996 6 848 6 273 6 137 723 711 — — 29,0 27,8 31,4 30,9 — — Sä 26 26 241 251 9 906 8 548 8 827 7 563 1 079 985 — — 36,6 30,1 41,5 37,9 — — U 23 23” 219 2034 8 048 6 425 7 072 5 578 976 847 — — 32,3 27,5 42,4 36,8 — — Vi 15 15 131 123 1 709 1 148 1457 973 252 175 — — 11,1 7,9 16,8 11,6 — — Åm 13 13 121 116 5 561 4 562 5 070 4173 491 389 — — 41,9 36,0 37,8 29,9 — - År 23 23 221 218 10186 9 048 9181 8 266 1005 818 —- — 41,5 37,9 43,7 35,6 — — OS 29 30 277 289 13 411 12 345 11 428 10 084 1 983 1 865 — 396 41,3 34,9 68,4 62,2 — 13,2

343 338 3205 3123 132173 114671 116885 100837 15 288 13438 — 396 — — — — — — Ip 15 15 153 158 2803 2748 2701 2646 102 102 — -— 18,3 16,7 16,7 170 — — S:a 891 386 8345 8216 104005] 939630 888 941 800 245 143661 128810 7449 10 575 — — — — V65 52 52 — - 291308 181088 — — 291308 181088 — — — — 5602,1 3482,5 -— — — — — — 1331359 1120718 888941 800245 434969 309898 7449 10575 -— — — — — —

" En tävlingsdag genomförd med vinnar- och platsvadhållning i endast 2 lopp. " Därutöver 4 lopp med enbart V5-vadhållning. " 77 dagar år 1977.

• Sida 158
•  Original

Tabell nr 7 ATG - galoppstatistik

______________________————————————

Bana Omsättning 1/1—31 /12 1977 jämfört med 1976

___/f_—

Dagar Lopp Totalt ' V 0 P1 Komb. ' V3

___________________;____—————————-—————

⁸ 749 ³ 886

Täby

SFK

SFK Halmstad VGS Strömsholm

Totalt

77 76 77 76 77 76 77

48 48 349 344 26 890 20 16 149 126 7 739 — — 2 — 48 - 5 — 37 — l 1 7 7 252 23 836 6 657 ¹ 671

263

________________.___———————————

12818

_________________________————-————————

514 34 929 32 427

76

29

— 792 154 153

8643 3614

13 202

77

11154 2743 19

52

13 968

76 77

8443 1600 2095

604 42

11184

1600

Trippel V5

¹ 728 231

Bana

Totalt/dag V 0 Pl/IOpp

77 76 77 76 77

Komb./ lopp

76

V3/dag

77

Trippel/dag

76 77

— 5 387 220 879 78 — — 46

298 6312

V5/dag

76 77 76 77 76

76 ⁵ 022 728 68

6015

Täby

SFK

SFK Halmstad VGS Strömsholm

560,2 387,0 48,3 496,6 416,1

25,1 32,0 26,1 18,4 — 14,7 — 9,4 — 334,2 - 252,0 262,7 22,0 21,8 7,5 24,5 16,6 16,3

6,0

33,3

36 ,0

28,9 31,4

— 19,5

112,2 43,9 104,6 45,5

39,5 46,2 67,9

• Sida 159
•  Original

Tabell nr 8 Redovisning av vissa kedjebrev arrangerade åren 1971—1975

Spelets benämning

Insats (rad som får utdelning)

Adm.— avgift

Öknings- Antal takt, rader antal på lista

Totalt antal del- tag. i en omgång

Total ut- delning per spel- omgång

Arrangörens bruttobe- hållning

per spel- omgång

Betal- nings— strömmar går via arran- gören Betal- nings— strömmar går via spelarna direkt

Ko- _ Teoretiskt an—

dade tal personer

listor som kan få max utdeln. om var 10:e svensk spelar (800.000 pers.)

Dataspelet, Stockholm Premiespelet, Skövde Trestegsspelet, Västerås Super—Star, Höganäs , Snabb-Kedjan, Uttran

Bingo-Bancho, Jönköping

Casino Royal, Linköping

Investerings- system ING, Uddevalla

Guldregnet, Göteborg Lyckoposten, Göteborg Lyckobringaren Malmö P—Posten, Malmö Tornado, Göteborg

201—( 1 :a)

15:—+10:— (l:a resp. 5:e) 252—(1 :a)

20:—+30:— (1:a+3:e) 5:—,10:—, 10:—,5z—

(1 :a,4:e, 6:e,8:e)

35 :—( 1 :a) 25:—(6:e)

10:—(1 :a) 5:—(2:a,3:e, 4:e,5:e) 20:—(6:e) 10:—(2za, 6:e,9:e)

n n

10:—(213, 5:e,8:e, 10:e)

25:—

10:—

12:45

15:— 15:— 20:— 20:— 20:— 20:— 20:—

³ 906 ¹ 365 40 40

349 525

¹ 093 ¹ 093

5461

29 524 29 524 29 524 29 524 88 573

62 500:— ¹ 5 .400:— 675 :— 870:-

¹ 791 225:—

25 590:— 25 590:— 47 840:—

204 210:— 204 210:— 204 210:— 204 210:— 658 620:—

97 650:— 13 650:— 600:- 600:—

³ 495 250:—

¹³ 607185 16 440:—

81915:—

590 480:— 590 480:— 590 480:— 590 480:—

¹ 771 460:—

hjälper till

nu

234 586 20 000 20 000

731 731 146

27 27 27 27

• Sida 160
•  Original

Spelets benämning

lnsats

(rad som får

utdelning)

Adm.- avgift

Öknings- Antal

takt, rader

antal på lista

Totalt antal del- tag. i en omgång

Total ut- delning per spel- omgång

Arrangörens bruttobe- hållning

per spel— omgång

Betal- nings- ammmm går via arran- gören Betal- nings- strömmar går via Spelarna direkt

Ko- dade listor

Teoretiskt an- tal personer som kan få max utdeln. om var 10:e svensk spelar (800.000 pers.)

Miljonbrickan, Stockholm

Finanskedjan, Värnamo

Miljonbrevet, Göteborg

Lyckospelet, Kalmar

Gambling, Simrishamn Kortleken, Edsbyn

Referens, Göteborg Amerikaresan, Skänninge Pingo 800, Skänninge Referens, Skänninge Pokerspelet, Helsingborg 1 11 111 Riksringen, Göteborg Nya Finansked- jan, Fagersta

100:-(1 :a) 501—(41e) 50:—(7:e) 1001—(9ze) 201—(1 :a)

10:—422a, 4:e,6:e, 8:e,10:e) 51—(11a, 3:e,5:e, 7:e) 201—-

501—(1 :a) SOI—(526) 100:—(1 :a)

1002—(11a) 1001—(6ze)

25:— 100:— 200:— 70:—(1:a) 50:—(6:e)

20:— 80:— 20:— 15:— 15:— 30:— 30:— 15:— 20:— 20:—

n n

30:—

100:—

n n n n 3 6 ? 6

29 524

¹ 093

88 575 87 381 121

63 15

127

63

u n

¹ 093

² 082 000:— 590 480:— 14 5801— 87 440:— 664 290:— 1 771 460:—

349 520:—

(osäkerhet) ? ?

1310 715:—

605:— (upprepas varje v) 146 640:- ? 605:—

¹ 700:— 1 890:— + resa 800:— 225:— ⁶ 600:- 2 540:—

800:— 1 2601—- ³ 200:— —"- ⁶ 400:— —"— 16 180:— 32 790:—

X

X X

X

x 731

6612

12 698 53 333

⁶ 299 12 698 12 698

12 698 731

SOU 1979:3O I

• Sida 161
•  Original

Spelets Insats benämning (rad som får utdelning) Adm.— avgift

takt, antal

Öknings- Antal rader

på

lista

Totalt

antal del-

tag. i en omgång

Total ut—

delning

per spel— omgång

Arrangörens bruttobe— hållning

per spel- omgång

Betal— nings- strömmar går via arran- gören Betal— nings- strömmar går via spelarna direkt

Ko- dade listor

Teoretiskt an- tal personer som kan få max utdeln. om var 10:e svensk spelar (800.000 pers.)

___—__________—_____

Lyckokedjan, 5:—(1:a) Fagersta 10:—(21a) 60z—(3ze) Penning-spelet, 201—(l:a) Vara Nya 2—1-spelet, 10:—(2za, Örnsköldsvik 4:e) Jack-Pot, 252—(2za, Stockholm 6:e) Sensationsspelet 5:-(3:e, Guld—Schejk 10:e,151e, —75, Skövde 21:a) Guldklubben —75 —"— Spela Tresteg, Motala Sensationsspelet —"— Comet —75, Asarum

10:— 15:— 25:—

20:—

21 21 21

40

¹ 093

121

5461

⁴ 194 297 ⁴ 194 297 ⁴ 194 297

405:—

14 580:— 900:- 102 400:— 10 654 860:— 10 654 860:— 10 654 860:—

400:—

16 395:— ³ 025:— 109 220:— 41 942 970:— 41 942 970:— 41 942 970:—

X

20000

731 ⁶ 666

146

• Sida 162
•  Original

Tabell nr 9 Omslutning i vissa massmedielotterier

Dagspress Antal korsord och Total omslutning av utlovade" Total vinstsumma i genomsritt liknande vinster 1974 1975 1976 1974 1975 1976 1974 1975 1976 Dagens Nyheter 265 265 265 82 000 82 000 82 000 309 309 309 Göteborgs-

Fosten 440 440 443 60 370 60 370 60 415 137 137 136 Västerbottens—

Kuriren 97 97 97 7 500 7 500 9 600 77 77 99 Falu-Kuriren 103 90 89 2 385 2 877 3 466 23 32 39 Blekinge Läns

Tidning 52 52 52 4 680 4 680 4 680 90 90 90 Hallands Nyheter 52 52 53 3 120 3 120 3 180 60 60 60 Norrländska

Socialdemokraten 110 120 125 7 500 7 900 10 400 68 66 83 Sundsvalls

Tidning 89 89 88 2 860 2 860 2 805 32 32 32 Arbetet 156 156 156 24 440 26 000 28 080 157 167 180 Nerikes Alle-

handa 104 104 144 7 280 7 280 13 280 70 70 92 Gotlänningen 102 102 102 10710 10710 10710 105 105 105 Värmlands Folk-

blad 52 52 52 5 200 5 200 5 200 100 100 100 Aftonbladet 104 104 104 33 070 33 280 34 150 318 320 328 Expressen 97 102 102 28 000 28 800 27 200 289 282 267 GT 380 380 426 19 800 19 800 24 400 ' 52 52 57 Kvällsposten 52 52 52 14 300 14 300 16 900 275 275 325

" Utlovade vinster = utbetalade vinster.

• Sida 163
•  Original

Tabell nr 10 Omslutning i vissa massmedielotterier

Dagspress Andra lotterier än Total omslutning av utlovade Total vinstsumma i genomsnitt korsord etc. Antal vinster 1974 1975 1976 1974 1975 1976 1974 1975 1976 Dagens Nyheter 160 104 104 48 000 38 000 38 000 300 365 365 Göteborgs-

Posten — — — - — — — — — Västerbottens-

Kuriren 12 11 12 13 025 12 450 13 225 1085 1 132 1 102 Falu-Kuriren 964 146 161 28 000 20 000 24 000 29 137 149 Blekinge Läns

Tidning 2 6 1 25 700 27 300 5 200 12 850 4 550 5 200 Hallands Nyheter 6 6 6 8 590 8 590 9 370 1 432 1 432 1 562 Norrländska

Socialdemokraten 3 4 3 9 200 7 700 10 000 3 067 1 925 3 333 Sundsvalls

Tidning 6 6 6 18 614 34151 31 118 3102 5692 5185 Arbetet 13 13 13 2 280 2 500 2 600 175 192 200 Nerikes Alle- 45 55 50 20 000 26 000 23 000 444 473 460

handa (17 000) (22 000) (20 000) (378) (400) (400) Gotlänningen 8 8 8 840 840 840 105 105 105 Värmlands Folk-

blad 2 3 2 10000 15000 12000 5000 5000 6000 Aftonbladet 9 12 6 150 000 160 000 180 000 16 667 13 333 30 000

(106300) (116400) (132200) (11811) (9700) (22033)

Expressen 4 5 11 272 000 1 127 500 2 544 400 68 000 225 500 231 309

(427 500) (782 400) (85 500) (71 127) GT 2 8 9 16 800 50 229 77 164 8 400 6 279 8 574 Kvällsposten 12 18 10 576 000 610 000 373 000 '48 000 33 889 37 300

(385 000) (274 000) (210 000) (32 083) (15 222) (21 000)

Anm. Siffrorna inom parentes anger utbetalade vinster.

• Sida 164
•  Original

Tabell nr 11 Omslutning i vissa massmedielotterier

Populärpress Antal korsord och Total omslutning av utlovadea Total vinstsumma i genomsnitt liknande vinster

1974 1975 1976 1974 1975 1976 1974 1975 1976

Hemmets

Veckotidning 156 156 159 21 460 20 860 23 810 138 134 150 Damernas Värld 67 52 53 33 010 25 065 24 380 493 482 460 Vecko-

Journalen 104 102 104 15 080 15 080 17 680 145 148 170 Året Runt 209 227 212 95 415 101 575 12 725 457 447 532 Femina 51 51 53 23 480 14 012 26 790 460 275 505 Allers 148 113 139 35 325 32 975 38 044 239 292 274 SE 44 28 53 6 780 65 900 26 500 154 354 500 Lektyr 52 51 53 4 680 8 874 9 222 90 174 174 Saxons

Veckotidning 156 153 212 20 800 20 400 35 722 133 133 169 Min Värld 104 104 106 20 800 20 800 21 200 200 200 200 ICA-Kuriren 58 59 58 18 500 29 500 18 500 319 500 319 Land 45 49 49 24 440 26 950 26 950 543 550 550

" Utlovade vinster = utbetalade vinster.

Tabell nr 12 Omslutning i vissa massmedielotterier __________________________.______— Populärpress Andra lotterier än Total omslutning av utlovade Total vinstsumma i genomsnitt korsord etc. Antal vinster

1974 1975 1976 1974 1975 1976 1974 1975 1976

_______.-.-—-————————————

Hemmets 150 138 148 621 000 419 375 657 084 4 140 3 039 4 440 Veckotidning (393 375) (616 084) (2 851) (4 163) Damernas Värld 5 21 89 21 150 11 750 47 940 4 230 560 539 Vecko- Journalen — — 1 — — 7 160 — — 7 160 Året Runt ej upp- ej upp- 31 ej upp- ej upp- 64 100 ej upp— ej upp— 2 068 gift gift gift gift gift gift Femina 163 94 53 40 658 19 980 26 000 249 213 491 Allers 134 135 129 557 940 93 000 400 525 4 164 689 3 105 SE — 6 43 — 2 100 53 200 — 350 I 237 Lektyr ej upp- ej upp- 2 ej upp- ej upp- 1 990 ej upp- ej upp- 995 gift gift gift gift gift gift Saxons Veckotidning — — — — — - — — - Min Värld 53 49 103 2 060 20 240 47 390 39 413 460 ICA-Kuriren 4 4 4 32 000 66 600 100 000 8 000 16 650 25 000 Land 4 3 4 1 385 11 117 66 362 346 3 706 16 591

Anm. Siffrorna inom parentes anger utbetalade vinster.

• Sida 165
•  Original

Statens offentliga utredningar 1979

Kronologisk förteckning

59

10.

11.

12. 13. 14. 15. 16.

17. 18. 19. 20. 21.

22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30.

PFPQPPNH

Utbyggt skydd mot höga värd- och läkemedelskostnader. S. Naturmedel för injektion. S. Regional laboratorieverksamhet. Jo. Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. Ju. Konsumentinflytande genom insyn? H. Polisen. Ju. Tandvården i början av 80—talet. S. Löntagarna och kapitaltillväxten l. Löntagarfonder — bakgrund och problemanalys. E. Löntagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhets- fördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden- en introduktion. Internationella koncerner och löntagarfonder. E. Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet i svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala lönebildningen och företagets vinster - en preliminär analys. E.

Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen — ideologi och verklighet. E.

Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. Kn. Konkurs och rätten att idka näring. Ju. Naturvård och täktverksamhet. Jo. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. Jo. Ökad sysselsättning. Finansiella effekter i offentliga sektorn. A.

Kulturhistorisk bebyggelse — värd att vårda. U. Museijärnvägar. U.

Jaktvårdsomräden. Jo. Anhöriga. S. Plötslig och oväntad död - anhörigas sjuklighet och psykiska reaktioner. S. Barn och döden. S. Avgifter i staten — nuläge och utvecklingsmöjligheter. B. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. A. Nya namnregler. Ju. Sjukvårdens inre organisation — en idépromemoria. S. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. A. Barnolycksfall. S. Lotterier och spel. H. Lotterier och spel. Bilagor. H.

• Sida 166
•  Original

Statens offentliga utredningar 1979

Systematisk förteckning