&& 198232 & Arbetsmarknadsdepartementet

Information om arbetsmiljörisker

Bilaga 2

Arbetsmiljö- information — påverkan, behov och utbud

Bilaga av utredningen rörande information om risker i arbetsmiljön

Stockholm 1982

• Sida 2
•  Original

Omslag Håkan Lindström Jemström Offsettryck AB

ISBN 91—38-07022-7 ISSN 0375-250X

Gotab, Stockholm 1982

• Sida 3
•  Original

FÖRORD

I utredningen rörande information om risker i arbetsmiljön har utarbetats ett antal uppsatser som ur olika synvinklar belyser frågor som rör information om arbetsmiljö— risker. De har tjänat som underlag för utredningens överväganden. Några av dem torde emellertid också vara av allmänt intresse. De utges därför i bilagor till betänkandet. För innehållet i uppsatserna svarar respektive författare.

I denna bilaga har samlats uppsatser som behandlar påverkan, behov och utbud av arbetsmiljöinformation.

I uppsats nr 1 (Heinz Leyman) belyses vilka förutsättningar som fordras för att informa— tion skall utgöra en grund för praktiskt miljöarbete. Grundläggande begrepp och de psykologiska, sociologiska och pedagogiska faktorer som spelar roll för informationens genomslagskraft diskuteras.

I uppsatserna nr 2-4 (sekretariatpromemorior) redovisas vilka grupper som behöver information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder. Invandrarnas behov av arbetsmiljöinformation diskuteras särskilt. En redogörelse ges för utbudet i Sverige av utbildning, rådgivning och annan information i arbetsmiljöfrågor.

I uppsats nr 5 ges slutligen en överblick av utbudet av information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder utomlands.

Stockholm i maj 1982

Ingar Palmlund Särskild utredare

• Sida 4
•  Original

• Sida 5
•  Original

Innehån

Risker i arbetsmiljön — kan informationen påverka?

När är information betydelsefull inom arbetsmiljöarbetet? Vad påverkar människors beteende?

1 Modell över faktorer som påverkar beteendet Viktiga områden för arbetsmiljöarbete

2. Arbetsorganisation, arbetets innehåll och styrmedel som påverkar människors riskbeteende

3. Organisatoriska strukturer och det psykosociala klimatet på organi- sationsnivån som påverkar människors riskbeteende

4. Gruppnormers betydelse för riskabelt beteende

5 Attityder påverkar riskbeteendet — men vad är attityder och vad förutsätts för att attityder kan ändras?

6. Personlighetsfaktorer: brist på vilja? brist på motivation? noncha- lans?

7 Intellektuell och emotionell inlärning — olika dimensioner av kun- skap

8 Vilken betydelse har information för att riskbeteende kan påver-

kas? . . . . . . . . . . . . . .

8.1. Exempel på forskning om informationens effekt på ändrat riskbeteende _

82. Myter om mänskligt beteende

9 Alternativet: Information såsom ett led i förändringsarbetet 9.1 Arbetsmiljöarbetet såsom ett förändringsarbete 9.2 Hur aktiverar man? 9.3 Information vid förändringsarbete 9.4 Mot en handlingsorienterad tvåvågskommunikation

11 13

14

19

21

24

27

32

51

60

62 64

68 69 71 72 75

• Sida 6
•  Original

10. Slutsatser Litteratur Vilka behöver information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder?

1 Grupper i arbetslivet .

1.1 Arbetsgivare— arbetsledning . . . . . . .

1.2. Skyddsombud, skyddskommittéledamöter och andra fackligt förtroendevalda 1.3 Arbetstagare i övrigt

2 Grupper som förbereder sig eller andra för arbetslivet 2.1 Elever i grundskolan och gymnasieskolan 2.2 Elever i arbetsmarknadsutbildning 2.3 Studerande i högskoleutbildning 2.4 Lärare

3.2. Fackliga organisationer, arbetsgivareförbund, branschorgan m fl . . . . . . 3.3 Personal 1 myndigheternas tillsynsverksamhet

3.4 Tillverkare och importörer . .

3.5. Konstruktörer, arkitekter, maskintillverkare mfl . 3.6 Personer som arbetar med forskning och utveckling på arbets— miljöområdet

4 Grupper som av andra orsaker behöver vara insatta i arbetsmiljöfrå- gor 4.1 Arbetsförmedlingens personal och skolans yrkesvägledare 4.2 Hälso- och sjukvårdens personal . . . . 4.3 Personal vid försäkringskassor, pensionsdelegationer m 111 4.4 Journalister vid massmedia

5 Vilka grupper är viktigast att nå med information om arbetsmiljöris- ker och skyddsåtgärder?

Invandrares behov av arbetsmiljöinformation

1 Vilka är invandrarna? 1.1 Antal invandrare 1.2 Vistelsetid i Sverige

1.3 Invandrares bostadsort . . 1.4 Språkkunskaper och utbildning

2 Vilka arbeten har invandrare? . . 2.1 Utländska medborgare' 1 arbetskraften 2.2 Invandrares arbetsmiljö

. ' 107 . 107

77

81

84 85

87 90

93 94 96 97 98

99 100

'101

102 103 104 104 105 105 106

108

113

115

'115

118 120 121

123 123 124

• Sida 7
•  Original

4 Vilka önskemål om information har invandrare? . . . . . . 131

5 Vad behöver invandrare veta om arbetsmiljörisker och skyddsåtgär-

der? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Utbud av arbetsmiljöinformation och utbildning i Sverige . . . . 137

1 Organ som bedriver informations- och utbildningsverksamhet om

arbetsmiljörisker . . . . . . . . . . . . 139 1. 1 Myndigheter och offentliga organ . . . . . . . . . . 141 1.2 Yrkesmedicinska kliniker . . . . . . . . . . . . . 149 1.3 Universitet och högskolor . . . . . . . . . . . . 150 1.4 Arbetsmarknadens parter . . . . . . . . . . . . 152 1.5 Samarbetsorgan mellan arbetsmarknadens parter . . . . 157 1.6 Företagshälsovård . . . . . . . . . . . . . . . 160 1.7 Ideella organisationer . . . . . . . . . . . . . 164 1.8 Branschforskningsinstitut och branschorganisationer . . . 165

2 Vad finns det för information och utbildning i arbetsmiljöfrågor? — en

översikt.....................170 2.1 Forskningsinformation . . . . . . . . . . . . . . 171 2.2 Lagar, föreskrifter, avtal m m . . , . . . . . . . . . 173 2.3 Nyheter och allmän arbetsmiljöinformation . . . . . . 174 2.4 Branschanpassad information om risker och åtgärder . . . 176 2.5 Översikter över speciella miljöproblem . . . . . . . . 178 2.6 Produktinformation . . . . . . . . . . . . . . 180 2.7 Varningsskyltar, affischer m m . . . . . . . . . . . 181 2.8 Filmer, AV-material, utställningar m m . . . . . . . . 182 2.9 Information på invandrarspråk . . . . . . . . . . . 185 2.10 Utbildning för det lokala skyddsarbetet . . . . . . . . 187 2.11 Utbildning för företagshälsovårdens personal . . . . . . 191 2.12 Arbetsmiljöutbildning vid universitet och högskolor . . . 193 2.13 Biblioteks— och dokumentationstjänster . . . . . . . . 196 Information utomlands om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder . 203 1 Behöver Sverige arbetsmiljöinformation från omvärlden? . . . 205 2 Insatser för arbetsmiljöinformation vid organ knutna till FN . . 206

3 Insatser för arbetsmiljöinformation vid andra internationella organi- sationer.....................216

4 Nationell verksamhet med information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder..................230

• Sida 8
•  Original

4.1 USA . . 4.2 Storbritannien 4.3 Västtyskland 4.4 Frankrike

4.5 Danmark 4.6 Finland 4.7 Norge

5. Hur får man tag på utländsk information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder?

231 238 239 241 242 244 245

246

• Sida 9
•  Original

RISKER I ARBETSMILJÖN — KAN INFORMATIONEN PÅVERKA?

av Heinz Leyman

Informationen behövs — men den kan bara vara en av åtgärderna i ett förändringsarbete mot en

bättre arbetsmiljö

• Sida 10
•  Original

• Sida 11
•  Original

INLEDNING NÄR ÄR INFORMATION BETYDELSEFULL INOM ARBETSMILJÖARBETET?

I denna uppsats berörs ett par teman som är viktiga för diskussionen om informationens betydelse när man vill förändra riskvarseblivning och riskbeteende. Vi kan ställa ett antal frågor, exempelvis:

Hur påverkas människors riskupplevelse och därmed deras vilja att ta risker i arbetslivet? Hur påverkas den av information om och utbild- ning i säkerhetsfrågor? Människor väljer alltid den information de har förtroende för. Men_hg£ väljer de sin information — vad gör att man har förtroende för information? Under vilka omständigheter väljer människor att avskärma sig från information helt eller delvis? I vilken utsträckning kan man påverka människors attityder? Vilken betydelse har de normer som finns inom den gruppen man tillhör? Om människor har relevanta kunskaper och positiva attityder till ett risknedsättande beteende - vad är det då för hinder som står i vägen för ett handlingssätt som innebär att man verkligen undviker risker? Vad är det för faktorer inom organisationerna som innebär att männis- kor som borde veta bättre än att riskerar sina liv i arbetssitua- tionen? Kan informationen förbättras för att förmå människor att handla mindre riskfyllt? Eller måste information och utbildning kombineras med ytterligare arbetsinsatser inom andra fält för att nå avsedda resultat?

Vi skall närma oss dessa frågeställningar genom att först få en meto- disk överblick över dem med hjälp av en beskrivning över olika nivåer och utvecklingsområden. Denna modell över faktorer som påverkar bete- ende beskrivs i kapitel 1. I de sex följande kapitlen tas så upp de för arbetsmiljöarbetet viktaste av dessa områden: Kapitel 2 handlar om arbetsorganisationer och arbetets innehåll, kapitel 3 berör den övergripande organisationsstrukturen i företag och förvaltningar. I kapitel 4 diskuteras normer i arbetslag. Kapitel 5 handlar om attity- der och deras samband med beteende, medan kapitel 6 tar upp andra

• Sida 12
•  Original

personlighetsfaktorer. Kapitel 7 handlar om olika dimensioner av kun- skap. I kapitel 8 sammanfattas slutsatser och intryck från bl a den citerade litteraturen. Ett kortare avsnitt här tar också upp vissa myter kring mänskligt beteende och kring beteendevetenskap som inte minst finns hos beslutsfattare, när de har för avsikt att vilja på- verka sina underordnades beteenden. I kapitel 9 berörs slutligen möjligheter till alternativa användningar av information vid föränd- ringsarbetet i riktning mot ett mindre riskfyllt arbetsliv: informa- tionen beskrivs såsom ett led i detta förändringsarbete. I detta kapitel berörs även frågor såsom huruvida människor kan aktiveras och hur information av allt att döma måste se ut för att den kan fungera som ett led i ett förändringsarbete.

Vad ska man betrakta som information i detta sammanhang? Nå: allt som innebär att en arbetstagare får kännedom om rådande förhållanden och skeenden i sin arbetsmiljö. Bland dessa olika former av information är emellertid de former av särskild intresse, som begagnas av arbets- givare, myndigheter och intresseorganisationer för att påkalla de anställdas uppmärksamhet.

Det finns inte minst hos beslutsfattare en övertro på information såsom ett universalmedel för att kunna höja effektiviteten i skydds- arbetet. Men, som vi kommer att se, har information i en rad situa— tioner begränsad eller ingen verkning alls. I själva verket är infor- mation det självskrivna hjälpmedlet om brister i arbetsmiljöarbetet enbart beror på brister i kunskap. Det är emellertid tydligen så, att strukturella organisatoriska förhållanden på arbetsplatserna kan förhindra att dessa kunskaper kommer till användning. Slutsatsen i denna uppsats är, att i alla dessa sammanhang behövs det visserligen information — men att den även måste kompletteras med andra förändringsinsatser.

• Sida 13
•  Original

VAD PÅVERKAR MÄNNISKORS BETEENDE?

Egentligen påverkar allt som kan varseblis av människor deras beteen- de. Självklart är det så. Här skall ges ett litet axplock av sådana företeelser som kan påverka varselblivning av risker och riskabelt beteende:

Människors kunskaper påverkar deras eget beteende. Men hellre skulle jag vilja uttrycka det så: Människors brist på kunskap påverkar beteendet i negativ (destruktiv, konserverande, hämmande) riktning. Den arbetsstruktur, den arbetsorganisation man befinner sig i påverkar. Det förhållande man har till sina arbetskamrater påverkar ens beteende. Man påverkas av de (sällan uttalade) normer som existerar i arbetsgruppen eller arbetslaget. Den övergripande beslutsstrukturen i en organisation påverkar människors beteende, t ex därigenom att överordnade beslutsfattare strukturerar arbetsdagen och arbetsuppgifternas innehåll för de underordnade. Samhällets lagar och kulturella normer påverkar människors beteende. I kanske ännu högre grad påverkas människors beteende av inlärda behov (t ex drog- eller tobaksmissbruk som kan förändra människors riskperception och riskbeteende i mycket hög grad - kanske till och med dominera det helt och hållet). Det sätt, på vilket hjälpmedel är utformade (t ex skyddsanordningar eller personligt skydd) påverkar människors beteende så att dessa kommer eller inte kommer till användning. Den praktiska genomförbarheten av nya skyddsrutiner påverkar människors beteende i önskad riktning eller får ingen effekt om rutinen är opraktisk.

Denna lista kan utökas med många fler exempel på vad som kan påverka människors riskbeteende. För att kunna sätta betydelsen av informa— tion och/eller andra aktiviteter (som skall förändra människors risk- beteende) i sitt rätta sammanhang, måste vi få en struktur över alla dessa olika typer av faktorer som påverkar. Den struktur som jag då väljer, väljer jag med hänsyn till att den skall kunna underlätta en analys av förändringsbehovet och ett val av lämpliga medel för ett sådant förändringsarbete. Denna struktur presenterar jag i form av en modell. Den har publicerats tidigare i andra sammanhang som rörde pedagogiskt arbete med förändring (Leymann 1978 och Leymann & Andersson 1980).

• Sida 14
•  Original

Kapitel 1

MODELL ÖVER FAKTORER SOM PÅVERKAR BETEENDET

Den modell som presenteras här skall kunna fungera som hjälpmedel inför förändringar. Den skall också vara ett hjälpmedel för en be- hovsanalys i dessa sammanhang. Den kan användas för att ta reda på vilka förhållanden i arbetslivet det är som påverkar oss människor så att vi beter oss på de sätt vi gör.

Modellen visar olika nivåer, där man kan tänka sig att man stöter på behov av förändring för att människors beteende skall kunna påverkas. Dessutom anges för dessa nivåer olika utvecklingsområden, som närmare beskriver vad det är på dessa nivåer som skulle kunna vara i behov av förändring.

utvecklingsnivå Utvecklingsområden

A Biologisk nivå 1 Arvsanlag Inlärda organiska processer B Individnivån 2 Kunskaper, Personlighet,

C Arbetsgruppsnivån

D Organisationsnivå

E Samhällets nivå

färdigheter

Arbetsorganisationens utformning, arbetets innehåll

Organisation för inflytande och beslutsfattande, övergripande tekniska och administrativa styrsystem

Lagar, regler och avtal om fördelning av värden (t ex MBL).

attityder

Relationer i gruppen

"Andan", organisationens psykosociala "klimat"

Idelogier om fördelning av värden. Samhällets kultur

• Sida 15
•  Original

Den första av de fem utvecklingsnivåerna består av en biologisk nivå hos den enskilde som ligger bortom det medvetna. Förändringsinsatser (i den mån de är möjliga) är här av medicinsk karaktär. Vidare finns där individnivån, dvs utvecklingsinsatser här har med förändring hos individen att göra, såväl på hans kognitiva som på hans emotionella plan. På arbetsgruppsnivån riktar sig utvecklingsinsatserna mot gruppen, gruppstrukturen, arbetets uppläggning, arbetsorganisationen osv. Därutöver behandlas organisations- och samhällsnivån.

På dessa fem utvecklingsnivåer finns givetvis många delaspekter att bearbeta, om arbetsmiljöerna skall kunna bli mera riskfria, samt om man vill att information om risker i arbetsmiljön skall kunna tas emot av den enskilde för att utlösa relevanta handlingar. De delas- pekter som här är aktuella har jag kallat för utvecklingsområden.

A Biologisk nivå 1 Arvsanlag, inlärda organiska processer

Begreppet "utvecklingsområde" saknar täckning på denna nivå, eftersom vi inte är i stånd att bedriva "utvecklingsarbete" på organismens funktioner i egentlig mening. Många funktioner saknar vi kunskaper om för att ens kunna beskriva dem.

Att denna nivå över huvud taget nämns här beror givetvis på att funk- tioner och tillstånd där påverkar människors handlingar i delvis mycket stor omfattning, huruvida vi nu kan göra något åt detta eller inte. Med avseende på arvsanlagen, kan det ifrågasättas, om män inte är mera benägna att ta fysiska risker än vad kvinnor är, för att nämna ett exempel. Och beträffande organiska processer vet vi att missbruk av droger är beroendeframkallande (vilket kan ses som en slags inlärning), och att detta att bli beroende kan beskrivas som en inlärningsprocess på organisk nivå. Det finns knappast någonting som binder en människa mera till ett självdestruktivt beteende än t ex att ha blivit beroende av en centralstimulerande drog (t ex nikotin, alkohol, narkotika).

• Sida 16
•  Original

Våra organ har också funktionsbegränsningar. Vi kan ta emot enbart ett begränsat antal sinnesintryck per tidsenhet, och vi har begrän- sade resurser att bearbeta denna information (vilket man t ex inte tar särskilt mycket hänsyn till när man sätter upp ett flertal trafikskyltar i samma gathörn).

B Individnivå

2 utvecklingsområdet för kunskaper och färdigheter

I de moderna industrialiserade samhällena har människor behov av andra kunskaper än de som var aktuella i jordbrukssamhället för bara 40 år sedan.

Viktiga kunskapsområden för människor i de olika arbetsmiljöerna är förutom allmänbildning, yrkeskunskaper och färdigheter även sådana kunskaper som speciellt rör riskerna i arbetslivet. En omfattande introduktion på arbetsplatsen för varje nyanställd eller omplacerad är högst nödvändig. Andra kunskapsområden som är aktuella är organi— sationskunskap (för att kunna utnyttja skyddsorganisationen), sam- hällskunskap (för att öka förmågan att hitta rätt i samhällsapparaten och vara informerade om sina rättigheter och skyldigheter), förmåga till gemensam problemidentifiering och problemlösning i gruppsamver- kan osv.

3 utvecklingsområdet för personlighet och attityder

Utvecklingsprocessen här handlar om den enskilde individens möjlig— heter att växa emotionellt. Inlärningsmål gäller medvetenhet om den egna personen och om psykologiska händelseförlopp i arbetsgrupper. Det psykologiska mognadsbegreppet omfattar förmåga att kunna vara sig själv, våga möta nya förhållanden och miljöer, kunna ta ansvar, vara självständig, vara öppen för ny information även om den inte stämmer överens med tidigare egna kunskaperna. Med andra ord: en förändring, fördjupning och breddning av individens personlighetsresurser.

• Sida 17
•  Original

C Gruppnivån

7. Utvecklingsområdet för organisationens psykosociala "klimat"

Utvecklingsprocessen syftar här till att över huvudtaget kartlägga och för de anställda metvetengöra organisationens psykosociala klimat. Denna "anda" finns i varje organisation, i varje samling människor som utvecklat normer för beteenden och umgängesformer sinsemellan. Det finns starka skäl att anta att några förhållanden påverkar en organisations psykosociala klimat särskilt kraftigt:

a) centrala personers beteenden (organisationens ledare, fackliga ledare, informella ledare - dvs människor som är opinionsbildande och -påverkande)

b) organisationens överlevnadsvillkor

c) organisationens grad av autonomi respektive avhängighet från externa beslutscentra och

d) historiska avlagringar från tidigare generationer av centrala personer i form av nedärvda beteendenormer och —regler.

E Samhällsnivån

8. Utvecklingsområdet för lagar, regler och avtal on fördelning av värden

Utvecklingsprocessen beskriver här politiskt arbete och politiska handlingsprogram som hunnit avsätta sig i form av lagar, regler, förordningar och avtal. Fördelningen av värden omfattar inte enbart materiella villkor utan även ideella värden, exempelvis en fördelning av inflytande så att demokratiska beslut kan äga rum. Utvecklingen av lag om medbestämmande och arbetsmiljölagen är exempel härpå.

• Sida 19
•  Original

9. Utvecklingsområdet för ideologier kring fördelning av värden

Utvecklingsprocessen handlar här om möjligheterna att erbjuda allt större kretsar av medborgare reella möjligheter att exempelvis via politiska partier eller fackliga organisationer delta i utvecklingen av och diskussioner kring politiska handlingsprogram. Onrådet handlar också om olika människors ideologier och om möjligheten att till följd av en maktposition kunna spela ut egna världsbilder som normer och begränsningar för andra människors utvecklingssträvanden. Det handlar vidare om de kulturellt betingade ideologiska strömningar som existerar i ett samhälle och som det gäller att bli medveten om.

På alla dessa olika nivåer kan också en rad hinder uppstå som t ex innebär att man undviker sådan inlärning, eller som förhindrar att inlärt material kan omsättas i beteende, dvs i handling.

Givetvis finns för alla dessa nivåer med sina olika områden arbets- metoder som kan undanröja hindren. En viktig iakttagelse är emeller- tid, att åtgärden som sätts in för att undanröja ett hinder måste väljas så, att den angriper orsaken. Hinder på kunskapsområdet kan undanröjas med information, hinder på det område som beskriver ar- betsorganisationens uppläggning kan undanröjas genom organisatoriska åtgärder etc. Däremot kan man inte undanröja hinder på det arbetsor— ganisatoriska området genom ökad information, om man vet, att männis- kor är välinformerade om risker i arbetsmiljön, som de emeläertid är tvungna att ta därför att exempelvis avlöningssystemet premierar risktagning. Arbetsmetoder för att undanröja hinder fungerar enbart på de nivåer i modellen, där orsakerna för dessa hinder finns.

VIKTIGA OMRÅDEN FÖR ARBETSMILJÖARBETE

I denna uppsats skall jag undersöka om och under vilka omständigheter information kan påverka människors beteende i samband med problem inom arbetsmiljön. Modellen över utvecklingsnivåer och -områden kommer därvid att anlitas som hjälpmedel.

• Sida 20
•  Original

Man kan finna en stark tendens hos informatörer att vilja använda just information såsom ett universalmedel för förändringsarbete inom alla dessa områden. Förvisso är det så, att information är den

arbetsmetod som alltid måste finnas närvarande. Frågan är dock om inte information i en rad sammanhang obönhörligen måste kompletteras med ytterligare förändringsinsatser för att alls ha någon verkan. Det finns åtskilliga forskningsdata som tydligen säger ifrån att informa— tion i somliga sammanhang har en mycket begränsad verkan, ibland ingen verkan alls. Dessa forskningsrön aktualiserar frågeställningen, vad det kan finnas för ytterligare förändringsmetoder för att påverka människors riskvarseblivning och deras riskbeteende.

De i modellen utpekade områdena, som enligt tillgänglig litteratur tycks påverka människors beteende i arbetsmiljön i särskild utsträck- ning, är följande: På individnivån är det områdena för kunskaper och färdigheter samt för personlighet och attityder. På gruppnivån är det områdena för arbetsorganisation och arbetsuppgifters utformning samt för gruppmedlemnarnas relationer till varandra. På organisationsnivån är det främst området för fördelning av inflytande och beslutsrättig— heter som intresserar oss.

I de följande sex kapitlen kommer jag att gå igenom dessa områden med hjälp av exempel från arbetsmiljöforskningen. Läsaren ombedes att be- akta, att dessa litteraturhänvisningar på inga villkor är att betrak- ta som litteraturgenomgånger! De är endast menade som exemplifie— ringar. Intresserade läsare som vill bekanta sig med bredare littera— turöversikter hänvisas till den citerade litteraturen, där somliga rapporter har just denna karaktär.

• Sida 21
•  Original

Kapitel 2

ARBETSORGANISATION, ARBETETS INNEHÅLL OCH STYRMEDEL SOM PÅVERKAR MÄNNISKORS RISKBETEENDE

Människors beteenden styrs inte minst av de strukturella förhållanden som de tvingas leva under. Dessa strukturella förhållanden skall här diskuteras i två kapitel. I det första skall vi se på sådana struktu- rella förhållanden som gäller för löntagares omedelbara arbetssitua— tion. Vi kan kalla detta för en närstruktur. I det följande kapitlet skall vi sedan se på sådana strukturella förhållanden som är av över- gripande karaktär: beslut och policy som fastställs av beslutsfattare på högre nivåer i organisationen men som fastlåser vad som gäller för anställda på lägre nivåer. Högre beslutsfattares val av teknologi, administrativa system, investeringspolicy, personalpolicy samt val av det system för inflytande som skall gälla för organisationen struktu- rerar den omedelbara arbetsmiljön för de anställda: arbetsmetoder, arbetstempo, löneform, arbetsrutiners utseende, arbetsuppgifters innehåll osv.

Mycket av forskning, kring organisatoriska förhållanden för arbetare och tjänstemän, har varit forskning om det jag här ovan kallade för närstrukturen. Den kanske mest kända forskningen i dessa sammanhang har varit den kring de 5 k delvis självstyrande grupperna. Det var också bl a denna forskning som visade hur starkt dessa närstrukturer påverkas av de övergripande besluten, policyn och valen som organisa- tionens ledarskikt gjort (Thorsrud & Emery 1969).

Annan mycket känd forskning beskriver hur dessa närstrukturer påver- kar människors beteenden. T ex beskriver Gardell (1976) hur arbets- fördelning, arbetstakt, förekomsten av arbetsstyrande tekniker eller maskiner, arbetsuppgifters innehåll, möjlighet till inflytande över egen arbetsprestation m m påverkar människor. Den senare tidens olycksfallsforskning har i växande utsträckning börjat intressera sig för detta och undersökt hur dessa närstrukturer påverkar arbetares beteende så att dessa trots goda objektiva kunskaper om exixterande risker ej beaktar dessa. Inom dessa forskarkretsar menar man i dag att det har föga verkan att ge information om risker i arbetet såvida man inte samtidigt förändrar arbetsoragnisationen och skapar situa- tioner som möjliggör ett riskundvikande beteende.

• Sida 22
•  Original

Skyddsarbete istället för skyddsinvestering

I en forskningsrapport från 1974 skriver Kronlund & Jensen att man länge nog angripit olycksfall genom att ge information, genom för- bättrad design av arbetsplatser, förbättrade skyddsorganisationer och skyddsutrustning. Men, menar författarna, det finns andra faktorer inom produktionssystemen som komplicerar olycksfallsförebyggandet: styrmedel av olika slag som har uppgiften att styra arbetarnas pres— tationer och beteenden, t ex löneformen. De menar att just löneformen som styrmedel har stor genomslagskraft på de anställdas beteenden.

Författarna påpekar att man tidigare tagit mycket liten hänsyn till organisationsteoretiska aspekter inom olycksfallsforskning. Vissa teoretiska ansatser fanns gjorda i Frankrike. Faverge (1970) ville analysera det totala produktionssystemet, eftersom han menade att risker för olycksfall var ojämnt fördelade på de enskilda komponen- terna inom detta system. Kronlund & Jensen nämner också Cazamian (1970), som pekar på att den risk som är inbyggd i tekniska system är resultatet av en kompromiss mellan lönsamhetskrav och säkerhetskrav (i den mån som säkerhetskraven har lyckats verbaliseras av de an- ställda eller deras företrädare, bör man nog tilläggal). Cazamian menar att risken i ett tekniskt system skiftar med hänsyn till hur mycket resurser som satsats på säkerhet.

"Den risk som finns i systemet försöker man sedan kompensera genom organisatoriska åtgärder som skyddsorganisation och skyddsutrustning, regler för arbetstid, bestämmelser för hur arbetet skall utföras etc. De effekter som skyddssystemet får för arbetarna är förutom ökad säkerhet också ökad ansträngning: det är arbetsamt att arbeta i full skyddsutrustning etc. På detta sätt kan man tala om ett "pris att betala" för säkerheten, menar Cazamian. Antingen betalar arbetaren med ökad ansträngning, eller så betalar arbetsgivaren med ökade resurser på säkerhetssidan av det tekniska systemet." (Kronlund & Jensen, 1974, s 6).

• Sida 23
•  Original

Det satsas stora resurser för att skapa "riskmedvetenhet" hos de an- ställda (bl a genom informationskampanjer), eller för att konstruera skydd (som man därefter propagerar för i informationskampanjer). Mycke mindre resurser satsas på rejäla förändringar av de produk- tionssystem som ofta tvingar arbetarna att åsidosätta säkerheten. Dessa konstateranden från Kronlund & Jensen är lika aktuella i dag. En intervjuundersökning med skyddsingenjörer visar, att dessa har mycket litet inflytande vid anskaffning, ny- eller omkonstruktion av tekniska system — alltså vid en tidpunkt, då priset för inbyggd säkerhet är som lägst: förändringar av befintliga system är alltid dyrare än nya konstruktioner, där man redan tagit hänsyn till säkerhetsaspekter (Leymann 1981).

Vikten av att studera strukturella förhållanden i de anställdas ar- betsmiljö påpekas bl a också av Östberg (1980). Han menar att nuva- rande informationssystem inom skogsbruk ger de anställda en realis- tisk uppfattning om vilka risker som är förknippade med fällnings- arbeten. Riskerna kan emellertid inte isoleras från det faktum att de

uppkommer i en produktionsapparat med given löneform, given arbets- organisation, given produktionsfilosofi, given teknisk utrustning och givet befordringssystem. Och då har information liten effekt.

Slutsats för kapitel 2

Vårt intryck måste bli att information i syfte att påverka de an- ställdas riskbeteende har begränsad eller ingen verkan alls inom förändringsområdet för arbetsorganisationens utformning, arbetets innehåll och styrmedels utseende (se modellen på sid 7). Arbetssituationer, som kännetecknas av att dessa faktorer är starkt påverkande, styr människors beteende ofta mera än de eventuella kunskaper som dessa löntagare har om risker i arbetsmiljön.

Däremot kan information om att det förhåller sig på detta vis ha en medvetengörande effekt. Frågan är emellertid, om denna sistnämnda information inte måste riktas till beslutsfattare som kan påverka dessa förhållanden.

• Sida 24
•  Original

Kapitel 3

ORGANISATORISKA STRUKTURER OCH DET PSYKOSOCIALA KLIMATET PÅ ORGANISATIONSNIVÅN SOM PÅVERKAR MÄNNISKORS RISKBETEENDEN

Organisationens (dvs företagets, förvaltningens) maktstruktur kan vara ett hinder för att arbetstagare skall undvika risker i arbets— miljön. Saint menar (citerad i Moxnes 1978) att möjligheten att förändra beteendet till en större riskmedvetenhet eller att lära sig kunskaper som uppmanar till ett sådant beteende, påverkas i hög grad av den atmosfär som arbetsledarna och produktionsledarna skapar. Denna miljö på arbetsplatsen är den mest inflytelserika faktorn, när det gäller individens utveckling, lärande och beteendeförändring i en organisationsmiljö. Arbetsmiljön bestämmer lär- och förändringsmöjligheterna.

Vid en hearing som Arbetarskyddsfonden hade med arbetsmiljöforskare i syfte att ringa in angelägna forskningsområden, nämnde en skyddschef, att det till mycket stor del beror på att arbetsledare visar intresse för skyddsfrågor, om också de anställda skall intressera sig för dem. En arbetsledare som intresserar sig för lokalt Skyddsarbete kommer att stimulera sina underordnade till att skaffa sig kunskaper i skyddsfrågor för att tillämpa dem. Väljer företagsledningen däremot en person till arbetsledare som enbart driver fram produktionen och som inte bryr sig om arbetarskydd, ja, då minskar de anställda sitt intresse för att aktivt arbeta med skyddsfrågor.

Det tycks vara så att den omedelbara miljön och de där tongivande människorna utgör en starkt påverkande faktor på de anställdas riskbeteende. Informationskampanjer, vars budskap går stick i stäv med vad cheferna gör och säger, har dålig verkan.

Svenska olycksfallsforskare är väl medvetna om vilken stor betydelse arbetsledarens inställning till säkerhet på arbetsplatsen har - för just säkerheten på arbetsplatsen. Östberg (1980) menar t ex att den största effekten av en informationskampanj skulle uppnås om den fokuserades på arbetsgivaren och arbetsledaren.

• Sida 25
•  Original

I stället är förhållandet tyvärr det omvända. Arbetsledare och högre chefer tycks oftare uppträda som förmedlare av negativa attityder och åsikter om Skyddsarbete. Arbetsledare som är enbart orienterade åt att producera så lönsamt som möjligt och som nedvärderar säkerhets- arbetet på arbetsplatserna tycks påverka de anställda i samma nega- tiva riktning. Bäcklund-Svensson & Paulson (1980) skriver: "Det finns en stor skillnad i synen på skyddsarbetets effektivitet och miljö- förhållandena vid respektive företag mellan skyddskommittéernas ordföranden och huvudskyddsombuden. Ordförandena är över lag mer nöjda med förhållandena vid det egna företaget än vad huvudskyddsom— budet är. De båda gruppernas syn skiljer sig också mycket beträffande synen på orsakerna till olycksfall och skador. Skyddskommittéordför- andena anser överlag att olyckorna ofta beror på individerna själva, medan majoriteten av huvudskyddsombuden anser att de flesta olyckor och skador beror på förhållandena i arbetsmiljön och inte på individen." (S 29).

Saint hävdar att människors miljö (och det gäller givetvis även arbetsmiljö i mycket hög grad) har avgörande inflytande över människors möjligheter att kunna lära sig något nytt och att kunna använda sig av det nyinlärda i sina dagliga arbetssituationer.

Arbetsmiljöns utseende och den förhärskande stämningen där (under starkt inflytande av beslutsfattarna) hör till de faktorer som bestämmer möjligheten att lära sig och att tillämpa inlärt kunskaps- stoff. Ytterst är den övergripande organisationsstrukturen starkt påverkande på dessa förhållanden. Mycket av de förbättringar som man de senaste tio åren (framför allt i samband med experiment med före- tagsdemokrati före MBLs tillkomst) försökt införa för arbetsgruppers arbetsorganisation eller förbättringar av innehållet i deras arbets- uppgifter har visat sig vara ogenomförbara, därför att dessa över- gripande organisatoriska strukturer och maktstrukturer varit effektiva hinder för många utvecklingsinsatser på arbetslagsnivån.

• Sida 26
•  Original

Som exempel på sådana strukturella förhållanden räknar Moxnes (1978) upp:

o den omkringliggande miljön (kunder, klienter, andra organisa- tioner som man arbetar med)

o den finansiella situationen (budget, omsättningen räknad i kronor, räntabiliteten)

o teknologin (automatisering, komplexitet, datorisering)

o strukturen över hur inflytande är fördelat (makt- och ansvarsför- delning, formella informationskanaler, de övergripande rutinerna som sammanbinder olika arbetslags produktiva insatser), o företagets eller förvaltningens policy (vad som prioriteras, hur information när till olika människor, vilken policy man för a) för materiell belöning och b) för vem i organisationen som får utbilda sig och i vad) 0 värdesystemet (non-profit, produktionsorienterad, serviceoriente- rad, öppet system eller stram hierarki).

Slutsatser för kapitel 3

Vårt intryck måste bli att information ensam har begränsad eller ingen verkan alls för att påverka de anställdas riskbeteende, om de påverkas starkt av förhållanden som hör hemma på förändringsområdet för organisation av inflytande och beslutsfattande (se modellen på sid 7).

Information om att så är fallet torde däremot vara viktigt att ge till de beslutsfattare som är ansvariga för de övergripande besluten i en organisation.

• Sida 27
•  Original

Kapitel 4 GRUPPNORMERS BETYDELSE FÖR RISKABELT BETEENDE

Det finns ytterst lite forskning som systematiskt studerat gruppnor- mers inflytande på riskbeteendet i arbetslivet. Däremot finns det forskare inom andra forskningsområden som intresserat sig för frågan huruvida gruppens normer kan vara tvingande för den enskildes hand— lande (t ex inom nordamerikansk trafiksäkerhetsforskning).

Gruppnormer kan visa sig vara mycket starka hinder mot att den en- skilde skall kunna lära sig nya eller skall kunna tillämpa nyinlärda beteenden. Det har påpekats att gruppnormer tillika kan vara starkt främjande för att nya beteenden skall kunna tillämpas av den enskilde gruppmedlemmen. Tyvärr tycks det dock oftast förhålla sig så att det är gruppnormers hämmande egenskaper som förhärskar när nya beteenden, nya rutiner, något nytt över huvud taget skall tillämpas.

Att gruppnormer har stark påverkan på den enskildes beteende är inom socialpsykologisk forskning väldokumenterad. Och att dessa tendenser skall göra sig gällande även inom arbetsgrupper med avseende på för- hållanden inom arbetsmiljön (t ex riskbeteende), anser jag är ett antagande som har stor sannolikhet.

Inom socialpsykologin arbetar man bl a med tesen att små grupper har normer och informella strukturer som motarbetar förändring. Den en- skilde gruppmedlemmen hålls via de andras beteenden "på plats", och han har lite rörelsefrihet för att ensamt och mot gruppens "vilja" förändra sitt eget beteende. Sådana processer behöver ingalunda vara fullt medvetna och uttalade - man kan snarare anta, att det mesta av detta skeende förblir undermedvetet hos både den enskilde och gruppens övriga medlemmar.

• Sida 28
•  Original

Kollektiv ignorans

En del sådana undermedvetna gruppnormer upprätthålls bl a genom en process som man kallat kollektiv ignorans. Den kollektiva ignoransen är brist på kunskap om gruppkamraternas värderingar, kunskaper och avsikter. Den kan innebära att gruppnormer upprätthålls, trots att var och en i gruppen för sin egen räkning skulle vilja handla annorlunda men törs inte, därför att han tror att gruppkamraterna har motsatta åsikten. När man intervjuar t ex tonåringar om vad de anser om att bära hjälm när de åker moped, så är det inte ovanligt med svaret: Jo, det bör man göra. Men på frågan: Varför gör du det inte, svarar tonåringarna: Jag tror de andra skulle tycka jag vore knäpp.

När man får besked av detta slag av alla medlemmar i en grupp, kallas detta förhållande "kollektiv ignorans". När byggnadsarbetare på höghustaken går omkring utan säkerhetslinor, så kan detta bero på o att man inte vet att detta är farligt (vilket är osannolikt) o att man vet att detta är farligt, men anser att farligheten gäller endast andra människor (eventuellt sådanna med sämre rutin)

o att den arbetsorganisatoriska situationen är sådan, att det av tidsskäl inte går att genomföra att använda linor o att lönesystemet belönar risktagande o att säkerhetslinorna är opraktiska och hindrar arbetet

Men det kan också bero på

o att man är rädd inför arbetskamraterna som kanske skulle tycka att man är en konstig prick som binder fast sig (eller att man helt enkelt är vårdslös).

• Sida 29
•  Original

Skäl som nämns inom socialpsykologisk forskning och som syftar till att ge förklaringar till varför gruppnormer kan ha denna påverkan på enskildas beteenden är (Moxnes 1978):

o Enskilda medlemmar i gruppen som vill handla annorlunda får nega- tiv feedback (även skämt av typen "rå men hjärtlig kamratanda" fungerar som negativ feedback) o Enskilda gruppmedlemmars beteendeförändring innebär att relation— en (kamratförhållandet, inflytandet e d) mellan denna medlem och de övriga i gruppen förändras, vilket inte utan vidare tillåts av gruppen.

Dessa två och liknande orsaker kan anses vara de utlösande mekanis- merna till den process som man populärt kallar "Jantelagen".

Dessa förhållanden kan t ex innebära att personer som kommer hem från en kurs möter stora svårigheter att praktisera sina nya kunskaper (bortsett från att även organisatoriska eller andra faktorer kan visa sig vara hämmande). Inom de utbildningsområden som vill förmedla nya kunskaper så att kursdeltagarna kan börja påverka sina respektive hemmaorganisationer i utvecklande riktning, är detta fenomen välkänt och benämns "back-home-effekten".

Gruppnorm för ackordstaket

Gruppnormer har studerats inom arbetslivet. Redan på 1940-talet fann man att det i arbetsgrupper, där lönen var knuten till individuella ackord, hade utvecklats normer som för den enskilda gruppmedlemmen begränsade valfriheten kring den egna arbetstakten. Arbetstakten blev den som de övriga gruppmedlemmarna ansåg vara en rimlig insats för att få en rimlig förtjänst. Man har kallat detta förhållande som "ackordstaket".

Det måste fastslås, att en sådan norm sällan är resultatet av ett medvetet beslut som fattas av gruppens medlemmar eller av dess formella eller informella ledare. Jag anser att det finns goda skäl för hypotesen att en sådan norm "pendlar" in sig: enskilda personers extremvärden i sina beteenden (uppåt eller nedåt på en tänkt skala) belönas eller straffas med gillanden respektive ogillanden. Forskning kring kommunikationer i familjer har visat att sådana gillanden eller

• Sida 30
•  Original

ogillanden inte ens behöver ta sig verbala uttryck. Människor har många fler sociala sätt att uttrycka sig mycket effektivt än att använda språket. Genom dessa gillanden och ogillanden som kommuni- ceras mellan gruppmedlemmarna utbildar sig så småningom gränserna kring ett fält av beteenden som blir tillåtna. Allt beteende som är bortom dessa gränser, beivras på ett eller annat sätt.

Utifrån den kommunikationsforskning som man bedrivit i familjer, skulle jag vilja ställa upp ytterligare en hypotes: Om man vill ha förändringar i gruppnormer eller om man vill att en grupp personer skall bli medveten om att det existerar gruppnormer, så förutsätter detta en väsentlig höjning av kommunikation i denna grupp. Gruppnor- mer är sällan uttalade och är ofta undermedvetna. Detta innebär att information om t ex bättre skyddsbeteende kan neutraliseras av exis— terande gruppnormer. Detta kan fortgå intill dess gruppens medlemmar via information till varandra om hur de tror sig bli bedömda av sina gruppkamrater, blir medvetna om existensen av dessa gruppnormer. Först därefter skulle, om hypotesen har fog för sig, vilket jag tror, information kring annorlunda riskbeteende eller riskundvikande beteende kunna tas emot.

Gruppnormer och mobbning

Att gruppnormer kan förorsaka mobbning har uppmärksammats av fackliga representanter inom LO, där somliga huvudskyddsombud ser allvarligt på förhållandena (LO-tidningen 1979).

Antagandet att tätare samtal i en grupp under vissa omständigheter kan rensa upp bland hämmande gruppnormer måste givetvis kompletteras med påpekandet, att kommunikation förutsätter en arbetsorganisation som tillåter och möjliggör kommunikation över huvud taget. Thorsrud & Emery (1969) menar att en grundförutsättning för ett större ansvars- tagande inom en grupp är en högre grad av autonomi. En arbetsorgani- sation som förutsätter gemensam planering av arbetsinsatserna, fram- tvingar också mer kommunikation, vilket ökar kunskapen om varandras värderingar, åsikter och förmågor.

• Sida 31
•  Original

Om det inom detta område behövs information, så skulle det vara in- formation om hur gruppnormer kan förhindra att information beträffan- de arbetsmiljöer och behov av ändringar i riskbeteenden skall kunna nyttiggöras inom ett arbetslag. Det behövs också experimentell forsk— ning om hur grupper av arbetstagare kan medvetengöras om det grupp- normer de har i sina grupper. Inom socialpsykologin och inom de kliniska psykologin finns modeller för hur denna typ av problemdis- kussioner skulle kunna gå till i grupper.

Zohar-m fl (1980) beskriver ett experiment för att öka användningen av arbetares personliga skyddsutrustning. Problemet inom skyddsar- betet är ofta, att den mänskliga organismen för en lång rad farliga arbetssituationer saknar organiska signaler som varnar för förslit— ning eller skador: det gäller i huvudsak sådana faror som har åter- verkningar på sikt. Att människor saknar denna snabba feedback innebär att människor tenderar till att undervärdera faror. Zohar m fl undersökte förändringar i hörselfunktioner och delgav information om detta dels till varje arbetare beträffande dennes värden, dels anslogs allas värden på en anslagstavla, så att alla kunde avläsa förändringar hos dem som använde hörselskydd och hos dem som inte använde dessa. Användningen av skydden ökade markant. Enligt min tolkning så var en bidragande orsak till detta, att arbetarna diskuterade de publicerade värdena med varandra, vilket på ett indirekt sätt ställde eventuella gruppnormer och enskildas uppfattningar om användning av skydd under debatt.

Slutsats för kapitel 4

Vårt intryck måste bli att information antagligen har begränsad verkan om gruppnormer går stick i stäv mot budskap som skall resultera i ett bättre riskundvikande beteende.

Information om detta förhållande kan emellertid, om den bearbetas på rätt sätt inom respektive arbetslag, sprida medvetenhet om att grupp- normer existerar. Med denna medvetenhet hos medlemmarna i ett arbets— lag, skulle infonnation om risker och riskbeteende få en starkare beteendepåverkande effekt.

• Sida 32
•  Original

Kapitel 5

ATTITYDER PÅVERKAR RISKBETEENDET - MEN VAD ÄR ATTITYDER OCH VAD FÖRUTSÄTTS FÖR ATT ATTITYDER KAN ÄNDRAS?

Uppfattningen tycks vara utbredd att det i huvudsak är attityder som styr beteenden. Det ser inte heller bättre ut än att informatörer i en rad olika sammanhang, där de åsyftar beteendeförändringar, utfor- mar sina budskap i syfte att påverka attityder. Man gör attitydmät- ningar för att fastställa vad det är för attityder som "bestämmer" beteendet för att därefter utforma sin information för att förändra attityder i syfte att detta i sin tur skall medföra ändrade beteen- den.

En större sammanställning och granskning av i huvudsak nordamerikansk forskning om beteendepåverkan för att reducera olycksfall och risker i arbetslivet finns hos Pfeifer (1974). Hans systematiska genomgång är visserligen några år gammal, men är fortfarande aktuell med tanke på slutsatserna.

Pfeifer påvisar stora åsiktsolikheter forskare emellan. Det finns ingen enighet som sambandet mellan attityder och beteenden. Hale & Hale (1972)* påtalar att information måste inriktas på att förmå människor att välja beteenden som garanterar viss säkerhet i risk- situationer. Även en annan författare (Schroder 1970)* menar att man bör inrikta sig på att utveckla mer "mogna" säkerhetsattityder hos människor. Med mognad menas här ett beteende som innefattar individuell ansvarskänsla.

* Källhänvisningar med asterisk hänvisar till Pfeifers och inte till min referenslista.

• Sida 33
•  Original

Å andra sidan citeras Festinger (1964)* som anser att det inte finns något självklart samband mellan attitydändringar och förändrat beteende. Attitydändringar åtföljs inte alltid av förändringar i beteendet - och omvänt förutsätter beteendeförändring inte alltid förändringar i attityder.

Oenighet om attityders påverkan

Det är mycket viktigt att framhålla att det finns dessa oenigheter forskare emellan. Professionella informatörer i organisationer tycks utgå ifrån att det föreligger en klar bevisad automatik mellan för- ändringar i attityd och ett förändrat beteende. I alla fall visar man i sina praktiska åtgärder mycket ofta att man har människors attity- der som måltavla, när man egentligen är ute efter att få människor att bete sig på ett visst sätt. (Själv menar jag att de utgår ifrån en felaktig uppfattning om vad en attityd är och vad den har för funktioner.)

Det finns ett överflöd av litteratur kring teorier om attityder och attitydändringar. Emellertid bygger teorierna inom socialpsykologin mycket ofta på laboratorieforskning med t ex studenter som försöks- personer. Detta innebär att man fått en viss kunskap om själva attitydändringens förlopp samt om situationsvariabler som varit inblandade - men situationerna i det verkliga livet (t ex arbetares säkerhetsattityder och förutsättningar att via attitydförändringar kunna påverka olycksfallen) förblev i stort sett outforskade.

Situationen blir för praktikern inte lättare av att begreppet attityd inte är klart avgränsat, dvs att det inte är klart vad man egentligen menar när man talar om en attityd. On man läser litteratur kring detta begrepp och om man studerar frågeformulär som är avsedda att studera attityder med, så märker man ganska snart, att olika

* Källhänvisningar med asterisk hänvisar till Pfeifers och inte till min referenslista.

• Sida 34
•  Original

författare och attitydutredare kan mena vitt skilda företeelser. Somliga menar med attityd en uppsättning försvar som skall vidmakt- hålla individens identitetsupplevelse. Andra tänker på ett allmänt förhållningssätt som människor visar gentemot sin omgivning. Återigen andra vill beskriva den uppfattning som människor kan ha om saker och ting. Somliga formulär för attitydmätning skulle hellre ha kallats för mätningar av opinioner eller av människors kunskapsnivå.

Det är i denna begreppsförvirring alltså inte alls så märkligt att informatörer arbetar efter mönstret att försöka öka människors kunskaper i syfte att påverka deras "attityder", och att man sedan räknar med att förändrade "attityder" drar förändrat beteende efter sig. Men hur är det egentligen? Om arbetare tar för stora risker i sina arbetsmiljöer, dvs om de visar ett beteende som innebär för stor risktagning - har detta verkligen enbart med "felaktiga" attityder och/eller kunskapsbrister att göra? Jag tror att det jag hittills redogjort för i denna uppsats inte alls tillåter en sådan slutsats.

Olika attitydteorier

Men låt oss också se på hur man inom olika teorier föreställer sig att en attitydändring kan gå till. Låt mig dock till en början fast- slå, att det följande inte är menat som ett försök att omdefiniera begreppet attityd eller rent av att redogöra för ett alternativt teoretiskt koncept. Resonemanget får endast förstås som en beskriv- ning av ett problem.

Attitydförändringar kan åstadkommas på flera olika sätt. Men det skall också sägas att det är mycket svårt, ja nästan omöjligt att få människor att ändra sådana attityder som är mycket centrala för dem - utan att man samtidigt förändrar människors livsvillkor.

Inom psykologin och sociologin finns det en rad olika teorier som behandlar attityder och attitydförändringar. För det föreliggande ändamålet skall jag sammanfatta dem i tre grupper och ge dem något ovetenskapliga namn.

• Sida 35
•  Original

En grupp teorier om attityder och attitydförändringar utmynnar i att man skall övertala människor till att ändra sina attityder. Informa- törer som arbetar utifrån sådana teorier använder gärna uttryck som "att sälja en idé till folk". Teorier av detta slag finner man inom socialpsykologin. Inom näringslivet är de mycket omtyckta, eftersom de verkar vara enkla att använda och förespeglar att man kan manipu- lera med människors synsätt och viljor. Fortbildningskurser i "infor- mation" som arrangeras inom näringslivet utgår så gott som uteslutan- de från dessa teorier.

En annan grupp teorier förespråker betingning. (Den intresserade hänvisas till Skinner, 1974). I sin yttersta förlängning kan detta resultera i tvångsåtgärder. Vissa psykiatriska arbetsmodeller kan räknas hit, liksom beteendemodifikation samt den hårdhänta metoden som går under namnet "hjärntvätt".

Slutligen har vi teorier som går ut på att man skall tillämpa ömsesi- diga dialoger, där målet är insikter i de livsomständigheter som omger människan samt insikter om det beteende som är typiskt för den enskildes sätt att reda sig i dessa situationer. Psykodynamiska teorier hör hemma här. Inom arbetslivet har dessa metoder fått en begränsad användning genom 5 k gruppdynamiska arbetssätt.

Inom de olika grupperna av teorierna om attityder och attitydföränd- ring utgår man från olika uppfattningar om vad en attityd är. Den korta överblicken som skall ges här kommer då inte att beakta de uppfattningar som ligger bakom betingning. Beteendemodifikation används inte i syfte att påverka attityder utan man vill förändra beteende direkt. Attityder behandlas inom beteendemodifikationen endast marginellt.

Framställningen vill jag i demonstrationssyfte göra i form av direkt tilltal till läsaren. Skälet till detta återkommer jag till under ' rubriken "emotionell inlärning".

• Sida 36
•  Original

Hur fungerar du?

"Vi börjar med den grupp teorier som går ut på att ändra attity— der genom övertalning. Attityder ser man här såsom ett knippe värdeladdade föreställningar som du har fått under årens lopp. En sådan attityd kan också ses som ett tillstånd av beredskap till ett bestämt beteende som aktiveras så snart du råkar in i en situation som är värdeladdad för dig. Du betraktas här alltså som en varelse som utifrån sina attityder handlar förutbestämt och automatiskt i en viss situation. Och detta ditt sätt att handla anses då vara karaktäristiskt för just dig (givetvis delar du denna karakteristik med andra människor).

Man kan kalla detta sätt att se på dina reaktioner som ett meka-

niskt sätt att se. Och detta sätt att föreställa sig en automatik i ditt beteende utifrån dina attityder, påverkar givetvis hur man föreställer sig hur dina attityder skulle kunna förändras.

Man gör också skillnad mellan dina attityder och dina motiv i dessa teorier. Ett motiv för en handling som du har i dag, kan vara inaktuellt i morgon. En attityd står sig mycket längre. Kanske livet ut.

Man skiljer också mellan positiva och negativa attityder. Positiv och negativ i relation till det objekt som du har attityder till. En attityd anses också kunna vara mer eller mindre intensiv, mer eller mindre svag - i positiv eller negativ riktning.

Man föreställer sig att dina attityder, olika sådana till olika objekt, ändå bildar ett sammanhängande mönster eller system, ungefär som en modell över en molekyl. Dina attityder till olika objekt är beroende av varandra, det finns en viss logik i mönst- ret. Detta innebär att man inte kan plocka ut någon av dina attityder för att förändra just den. Men det innebär också att vissa attityder är mera ytliga, medan andra är mera centrala för

• Sida 37
•  Original

dig och för din livsföring. De attityder som är mest centrala är också mest centrala för ditt sätt att leva ditt liv. Dessa atti- tyder torde vara ytterst svåra att förändra.

Inom dessa teorier menar man att vissa enstaka attityder är bund- na till vissa objekt. Detta i sin tur innebär att man föreställer sig att din attityd har ett visst samband med den mängd informa- tion som du har om ett objekt. Den slutsats man drar är, att vill man förändra din attityd till ett objekt, så skall dina kunskaper om detta objekt ökas eller förändras. Och vilka dina attityder är, det tar man reda på genom att ställa attitydfrågor till dig eller genom att dra slutsatser om dina attityder genom att obser- vera dina handlingar.

I experimentsituationer har åtgärder som bygger på dessa antagan- den fört till vissa positiva resultat: man har i vissa fall lyckats förändra människors handlingar genom att ge dem vissa informationer (och man har föreställt sig att man har påverkat dina handlingar inte direkt genom information, utan man anser,' att man genom information har modifierat dina attityder till ett objekt, vilket i sin tur utlöser sådana handlingar som informa- tören förväntar sig av dig).

Information i förening med maktutövande

Om man emellertid granskar de undersökningssituationer som gällde för experimenten, så kan man genomgående observera, att det utöver "informationsgivningen" också fanns andra faktorer med i bilden. En sådan faktor som alltid fanns med, var ett avhängig- hetsförhållande, en maktsituation: Försökspersonerna tillhörde en militär organisation, de av anställda på ett företag, eller var intagna på en vårdinstitution, eller man hade bildat tillfälliga grupper, där man utsatte deltagarna för ett visst grupptryck - utan att dock kontrollera denna faktor särskilt väl. Vanligtvis gällde experimenten också situationer som inte hade permanet betydelse för deltagarnas liv. Så egentligen kan man inte med säkerhet veta om deltagarna lydde order (informationen förde

• Sida 38
•  Original

direkt till handling), eller om attityder till ett objekt blev ändrade, eller om man "ställde upp" och gjorde något därför att man för ögonblicket kände sig knuffad till det.

Men låt oss fortsätta med teoriernas satser. Då man undersökt effekten av information som man ger till människor för att förändra deras attityder så att de leder till handling, har man funnit att ett antal faktorer hade betydelse i sammanhanget:

- egenskaper hos informationen har betydelse (t ex hurvida den är klar och tydlig, lättförstålig, visuellt lätt fattbar - dvs egenskaper som underlättar varseblivningen av informa- tionen)

- egenskaper hos informatören har betydelse (hans uppträdande och yttre, vad åhörarna trodde att hans "egentliga" mission var, varför han gav informationen - dvs egenskaper som har att göra med trovärdigheten).

Och utifrån dessa undersökningar antar man att även du reagerar på liknande sätt, då man konfronterar dig med information i syfte att ändra dina attityder. Inom näringslivet har dessa undersök- ningar resulterat i en uppfattning att man måste "sälja" informa- tion, dvs att man måste göra den så attraktiv och lättillgänglig som möjligt. Information som når dig i attitydpåverkande syfte är därför ofta igenomtänkt med avseende på att du skall uppmärksamma den, att du snabbt skall kunna tolka den, att den inte avviker särskilt mycket från det du kan godta, så att inte dina psykiska försvarsmekanismer avskärmer den, och den presenteras på ett sådant sätt som gör att du skall fatta förtroende för den.

• Sida 39
•  Original

Psykodynamiska teorier och begreppet attityd

Den andra gruppen av teorier som vi skall behandla är den som i praktiken utmynnar i anvisningar om "ömsesidiga dialoger" eller andra insiktsskapande aktiviteter. Generellt utgår man ifrån en uppfattning att dina attityder har en viss funktion för dig.

Häri skiljer sig teorierna åt. De förra teorierna konstaterade bara att attityder fanns, men de undersökte aldrig vilken funktion en attityd har för människan.

Inom denna grupp teorier menar man att attitydens funktion är att skydda din identitetsuppfattning. Attityden fungerar enligt detta synsätt som en försvarsbastion. Alla människor, även du, har en stark motvilja mot att ge upp sin självuppfattning, sin identi- tet, eller ens delar av den. Och förändringar i den upplevs som psykiskt mycket smärtsamma och ångestframkallande processer. Situationer som innebär att din identitetsupplevelse ifrågasätts undviker du därför att hamna i. Men runt omkring dig händer ständigt saker som mer eller mindre ifrågasätter din uppfattning om dig själv och/eller din uppfattning om omvärlden och hur den skulle behöva vara beskaffad för att du med den självuppfattning, (eller också: med den identitetsupplevelse) som du har, skall kunna finna dig till rätta i den.

Somliga informationer som du då möter, passar inte alls överens uned de uppfattningar som du har - varken om dig själv eller om— världens beskaffenhet. Och en del av denna information hotar din uppfattning till den grad att du måste göra något åt den. Och du har två psykiska mekanismer till ditt förfogande. Den ena är selektiv perception (ditt undermedvetna sållar bort sådan infor- mation som hotar dig). Den andra är att du utbildar förhandsupp- fattningar om vissa situationer, vissa typer av informationer eller informatörer. Du har en negativ förhandsinställning till dem. Det underlättar för dig att bibehålla den uppfattning om dig och din ställning i världen som du har och som är en viktig del av din självuppfattning, din identitet.

• Sida 40
•  Original

För att slippa ändra din bild av dig själv och värden du lever i stup i kvarten, har du en viss hållning gentemot inkommande in- formation om olika objekt. Du har attityder. Denna attityd påverkar alltså ditt sätt att handskas med information om olika objekt som når dig och som du har attityder till. De påverkar också ditt val av handlingsalternativ i olika situationer. Givetvis har du positiva attityder till information, människor eller situationer som bekräftar din identitetsupplevelse.

Kort sagt: denna grupp av teorier ser attityden som funktionellt mycket viktig för att du skall kunna bibehålla den identitets— uppfattning, den uppfattning om dig själv, som du har.

För att förstå en attityds betydelse för en individ, måste vi förstå identitetsupplevelsens betydelse för individen.

Insikt kontra övertalning

Inom denna grupp av teorier avstår man helt och hållet från tanken att information i sig kan utformas så ”säljande" att du "köper" den - och därmed eventuellt förändrar dina attityder. I stället utgår man från antagandet att självinsikt är en förut- sättning för dig att kunna förändra ditt synsätt och därmed din attityd. Dessa insikter om dig själv som människa menar man, kan du endast uppnå genom uppriktiga och djupt ärliga samtal med andra individer. Inom psykodynamiska teorier finns det beskriv- ningar om hur förutsättningarna hos människor och omgivningen bör vara beskaffade för att sådana "ömsesidiga dialoger" skall kunna

genomföras.

Egentligen kan man säga att man utifrån dessa teorier inte alls siktar in sig på dina attityder. I stället vill man på ett skonsamt sätt förmå dig att beakta sådan information som är

hotande för din självuppfattning. Man arbetar alltså med din varseblivning. Därvid kan det hända att du antingen upptäcker att informationen egentligen inte alls är så hotande som du trott.

• Sida 41
•  Original

Eller också kan det hända (vilket är mera sällsynt) att du om- värderar din bild av dig själv och omvärlden så att den passar överens med informationen. I båda fallen kan förändrat beteende vara ett resultat — men behöver inte vara det om ditt beteende t ex är resultat av situationsstrukturer som du tvingas leva under, som t ex en stark byråkratisk organisation."

Vad är nu egentligen en attityd? Den frågan kan inte utan vidare besvaras - som vi sett beror svaret på den teori vi väljer för vår orientering: en socialpsykologisk eller en psykodynamisk teori. I skissen här nedan vill jag försöka att ändå peka på det gemensamma och särskiljande i dessa olika sätt att se på attityder.

• Sida 42
•  Original

PSYKODYNAMISKA TEORIER

1 Med attityd menas en förhandsinställ-

ning som fungerar som försvarsbasstation

för att kunna bibehålla den egna uppfattningen om sig själv

om saker och ting osv.

Om man menar med en attityd det som står i den extrema definitionen här ovan, så är det ytterst osannolikt, att man kan påverka människors atti- tyder med en informationskampanj

. )

Attityder enligt denna definition är över huvud taget mycket svåra att ändra - och om, så förutsätter en ändring rejäla förändringar i en människas livssituation

Förändrar en människa sina attityder (med en definition som här ovan), så är denna förändring så djupt gripande att det är mycket sannorlikt, att han eller hon också förändrar en rad beteenden

' Observera nu, att teorierna inte alls är så här fint avgränsade, utan allt det man menar med attityd inom dessa teorier överlappar varandra. Sådana företeelser som ligger mitt emellan dessa två ovan nämnda extremdefinitioner, kan man hitta hos båda teorigrupperna. T ex ett sätt att förhålla sig gentemot sin omgivning, djupt rotade uppfattningar

SOCIALPSYKOLOGISKA TEORIER

1

Med attityd menas kunskaper, åsikts— tendenser, uppfattningar, preferen- ser om olika företeelser i omvärl- den, vilket underlättar snabba ställningstaganden till ny informa— tion om dessa företelser i omvärlden

2 Om man menar med en attityd det som står i den extrema definitionen här ovan, så är det ganska sannolikt att man kan förändra människors atti- tyder genom en informationskampanj

. (

Attityder enligt denna definition är inte särskilt svåra att ändra

8.2. Myter om mänskligt beteende

I synnerhet hos beslutsfattare finns myter om hur människor beter sig och vad som kan vara orsak till sådant. Mina egna erfarenheter som föreläsare i chefskurser är att detta knappast kan bero på alltför dåliga kunskaper. Möjligen förvränger somliga beslutsfattare den kunskap de har utifrån en stark önskan att beteendevetenskapen måtte ge dem sådana styrredskap som garanterar samma maktutövande som förut men med färre antal konflikter. Men hur myterna än må se ut: utan att beslutsfattare har dessa eller liknande föreställningar kan man inte heller finna förklaringar till de stundom stora missuppfattningar som finns kring beteendevetenskapliga data. Man ställer ofta helt orimliga förhoppningar på vad information kan åstadkomma. Och ser man sedan att informationen inte haft den önskade verkan, då klagar man att "information, det är svårt det" - och så försöker man att förbättra informationen tekniskt. Bara för att därefter ytterligare en gång behöva uppleva ett nytt misslyckande.

I den praktiska verksamheten som går ut på att sprida information går man, som jag tidigare påpekat, ut ifrån ett par antaganden som inte har stöd i en enhällig forskning:

I Den rätta handlingen inträffar enbart om människan har den rätta attityden. (FEL!) 2 Den rätta attityden kan alltid överföras till människor om man

ger dem rätt information på rätt sätt. (FEL!)

Det första felaktiga antagandet är att informatören tror att det som han anser är den rätta handlingen i en viss situation är, logiskt sett även den rätta handlingen för den som skall informeras. Den andra felaktigheten är att det finns ett rakt samband mellan "rätt attityd" och "rätt handling". Attityd är en handlingsberedskap. Den kan utlösa den "rätta" handlingen om situations- och handlingsmöjlig- heterna är gynnsamma. Människor kan ha omfattande kunskaper om en farlig miljö, men de kan ändå i sitt handlande uppvisa mycket riskab- la beteenden — exempelvis därför att deras praktiska möjligheter att

• Sida 65
•  Original

vidta alternativa handlingar är obefintliga, eller att de visserligen skulle kunna handla annorlunda, men att ett sådant handlande skulle medföra negativa konsekvenser på andra områden. En sådan situation är t ex den att man har ett arbete med stora risker och måste utföra detta arbete på ackordslön.

Kunskap kan alltså mycket väl vara tillgännglig och också accepterad. Men beredskapen till handling kan ändå inte effektueras. Personen är inte oinskränkt herre över sin livssituation. Andra situationer hindrar människor ofta nog att utföra handlingar som är de "rätta". Inom arbetsmiljöarbetet bortser man i alltför stor utsträckning från de situationer som den anställde faktiskt befinner sig i. Man "informerar" i den föreställningen att information i alla lägen kan utlösa den "rätta" handlingen. Mindre ofta avser information att öka människors kunskaper hur man påverkar och förändrar en arbetssitua- tion så att de "rätta" handlingarna med avseende på arbetssäkerhet kan vidtas.

Låt mig rita en modell över denna situation.

• Sida 66
•  Original

5 Makthavares och handläggares ideologier och föreställningar om situationerna, deras tolkningar av dem, deras betoningar av vissa av dem och deras ideologi och föreställningar om hur människor bör påverkas och på vad sätt de bör påverkas..

___-numm—

4 Makthavare väljer oroani-'

_Lvi-unvv.4u ,.... :...... ...... .. . ...,. ___,an

6 Makthavare väljer påverkans- metoder utifrån sina trosföreställningar

Wynn—.. , . ..,,

sationsstrukturer utifrån

sina trossystem M

' . pss-».. .. -v.

Fitåiil'illåallålåfä

3 Strukturella betingelser

7 Påverkan som individen utsätts för i syfte att anpassa sitt beteende till vissa detaljer i situationen på ett rationellt sätt. Påverkan via information,

som gäller för situation-

erna och som individen ensam inte kan påverka

utbildning, propaganda m m.

2 Individens livssituationer

Individens attityder,

på jobbet, på motorvägen, på fritiden etc

kunskaper, trossystem, personlighetsdrag, behov etc

Individens försök att hålla balans mellan olika krav i situationerna och kunskap och vetskap om vad han

egentligen borde eller inte borde göra ä . W'QVW

• Sida 67
•  Original

I situationen finns människor med sina personliga egenskaper (1) som befinner sig i arbetssituationer, vilka till stor del är resultatet av förhållanden som individen inte kan påverka (2). Hur beter sig individen? Det beror givetvis på huruvida han anser att han kan påverka sin situation.

Strukturella betingelser som individen inte kan påverka i sin arbets- situation är t ex effekter av administrativa eller tekniska system och produktionsprocesser, hjälpmedel som hans överordnade använder sig av för att styra honom, t ex avlöningssystem, typ av arbetsled- ning, planeringssystem, sätt att organisera arbetsflöden osv.(3 och 4).

Beslutsfattare (5) utgår i sin tolkning av underordnades situation ifrån kunskaper och trossystem som ofta inte alls överensstämmer med objektiva fakta om såväl arbetssituationen som även mänskliga förut- sättningar att klara av dem (se diskussioner om den s k mänskliga faktorn). Beslutsfattare har också vanligen bristfälliga kunskaper om hur människor "i gemen" är beskaffade, som hur människor "i gemen" kan påverkas genom olika typer av styrning exempelvis genom att ge information eller genom att utbilda.

Utifrån dessa trossatser och bristfälliga kunskaper om hur arbets- situationen ter sig för den enskilda människan försöker besluts- fattaren påverka individen så att han beter sig såsom beslutsfattaren tycker att han borde bete sig (6 och 7). De vanligaste sätten att försöka påverka är att informera, utbilda, leda, propagera.

Människan i underordnad ställning jämför dessa informationer och instruktioner med sin faktiska situation (2), med sina tidigare erfarenheter. Inför det tvång som finns i de strukturella betingel- serna i sin arbetssituation försöker individen att uppnå en för honom acceptabel jämvikt (8).

Modellen utpekar beslutsfattaren som en mycket viktig mottagare av information om arbetsmiljöförhållanden.

• Sida 68
•  Original

Kapitel 9 ALTERNATIVET: INFORMATION SÅSOM ETT LED I FÖRÄNDRINGSARBETET

Sedan slutet av 60-talet har litteraturen om förändringsarbetet i organisationer, den s k organisationsutvecklingen, växt i Sverige, inspirerad av den nordamerikanska organisationsteorin. Amerikanska forskare, en av de mäst kända i detta sammanhanget Ch Argyris, hade börjat intressera sig för beteendevetenskapliga fakta om männsikors reaktioner i organisationsmiljöer. Dessa nya organisationsteorier mötte dock i Sverige snart ett motstånd från bl a fackföreingar, som menade att man här alltför ensidigt fokuserade de anställdas beteen- den och i stor utsträckning bortsåg från det faktum att det finns maktstrukturer i organisationer som motverkade eventuella strävanden att via organisationsutvecklingen i denna nordamerikanska tappning kunna åstadkomma väsentliga förändringar i företag och förvaltningar i riktning mot exempelvis en fördjupning av företagsdemokratin (Leymann 1978).

Under inflytande av svenska försök att fördjupa företagsdemokratin utvecklades i Sverige under senare hälften av 70-talet alternativa arbetsmetoder som kompletterade de amerikanska på så sätt att man fokuserade fördelningen av inflytandet i organisationer. I dessa försök utgick man ibalnd ifrån pedagogiska synsätt. Man menade då att organisationsutveckling i syfte att demokratisera är en pedagogisk process. Följaktligen utgick man bl a ifrån pedagogiska teorier och inlärningspsykologin, när man föreslog kollektiva arbetsformer som innebar dels att de anställda kunde ackumulera nya kunskaper, dels att de kunde använda dessa nya kunskaper för att sktivt delta i ett förändringsarbete. Exempel på sådana försök finns beskrivan hos Sköld m fl (1979), K-konsult (1979), Leymann & Andersson (1980).

• Sida 69
•  Original

Arbetsmiljöarbete som ett förändringsarbete

Målet för ett förändringsarbete inom arbetsmiljöerna bör inte bara vara en radikal minskning av olycksfallen och yrkessjukdomarna, såväl somatiska som psykiska. Kravet måste givetvis även knyta an till de visioner som av fackföreningarna brukar skisseras som allmänna mål för en människovärdig livskvalitet och införandet av demokrati inom arbetslivet. Hos LO (1971) kan detta uttryckas t ex på detta sätt (sid 51):

"Har demokratins grundvärderingar en gång accepterats som riktlinjer för samhällets förändring och utveckling på ett område går det inte att sätta gränser för dessa värderingar på andra områden. För indivi- den är livet en helhet. Det finns inte skarpa skiljelinjer mellan arbete, ekonomi, kultur och social ställning och behandling. Sett från den enskildes perspektiv måste frigörelse— och jämlikhetssträ- vanden pågå ständigt och inom alla sektorer av samhällslivet."

TCO (1975) uttrycker vad detta måste innebära för individen person- ligen i fråga om hans eller hennes egen utveckling som människa (sid 12):

"Det ses som något självklart och naturligt att barn- och ungdomsåren ägnas åt kunskapsinhämtning och personlighetsutveckling. Utvecklings- processen får emellertid för många ett tvärt slut vid inträdet i ar- betslivet. De egenskaper, som skolan försökt utveckla betraktas nu som onödiga, ibland t o m inte önskvärda. Arbetslivet som utveck— lingsinsatserna inriktas mot utgör inte en naturlig fortsättning på människans personliga och sociala utveckling."

Tvärtom, kan man tillägga, är det tyvärr så, att många arbetsmiljöer degenererar och skadar människorna såväl fysiskt som psykiskt. Följden kan vara somatiska yrkessjukdomar och psykisk stagnation och bakåtutveckling. Frese, Greif & Semmer (1978) visar detta i sin över- blick över forskningen kring psykopatologiska följder av dålig ar- betsmiljö.

• Sida 70
•  Original

Om man drar slutsatser från beteendeforskningens kunskapsmassa om möjligheter till människovärdig livskvalitet, så kan man först och främst formulera 333 krav: Förändringsarbetet i riktning mot denna livskvalitet som inbegriper arbetslivet måste ske på så sätt att de människor som skall ha nytta av förändringen är högst aktiva med- skapare av de nya miljöerna. Svenska myndigheter och ofta även sådana arbetsmarknadsparter, som i stort sett bejakar dessa utvecklingsmål, brukar dessvärre ibland visa en destruktiv förmyndarinställning. De nöjer sig vanligen inte med att bereda vägen mot dessa mål genom utformningen av lagar och avtal, utan de har då även ambitionen att "vägleda" människorna i detalj. Effekterna av detta omhändertagande kgp för den enskilde ha samma förödmjukande och emotionellt avtrubbande effekt som ett jobb vid ett löpande band.

Vad måste målet vara för ett förändringsarbete inom arbetsmiljöerna? Riktlinjen bör givetvis vara sådana uttalanden som fackföreningarna gjort och utav vilka citerades två härovan. En rad ytterligare mål kan vi extrahera ur modellbeskrivningen på sid 8: Människor bör inte enbart ha rätt att leva i en arbetsmiljö som ger livskvalitet, de måste också kunna få kunskaper för att själva vara med om att gestal- ta sin livskvalitet. De utvecklingsmål som i nämnda modell beskrivs under rubrikerna "utvecklingsområdet för kunskaper och färdigheter" samt "utvecklingsområdet för personlighet och attityder" kan aldrig uppnås om människor undervisas teoretiskt eller får lyssna på vackra tal. Nej, denna personlighetsutveckling kan endast bli ett resultat av att aktivt vara med i gestaltandet av den önskvärda livskvalite— ten. Det är detta som är budskapet i moderna pedagogiska teorier.

Målet för utvecklingsarbetet inom arbetsmiljöerna (såsom en del av arbetslivet) måste vara bl a personlig utveckling. Detta mål uppnås endast, om den enskilde kan medverka aktivt. En tämligen enhällig litteratur om psykiska konsekvenser av arbetssituationer pekar, som bekant, just på det förhållandet att passiviserande arbetssituationer kan vålla skador och resulterar, som framhålls i den västtyska litte- raturen, i vad man kallar "inlärd hjälplöshet", där de anställda

• Sida 71
•  Original

visar depressiva beteenden. Att i detta läge låta förändringsexperter ta över och låta dessa utveckla och introducera modernare arbetsorga- nisationer innebär ju återigen att de berörda anställda blir objekt för dessa strävanden, dvs de förblir passiva. Detta resonemang gäller även för arbetsmiljöarbetet. Det har man också på sina håll insett och börjat tala om att "aktivera" de anställda.

Hur aktiverar man?

Låt oss studera detta märkliga fenomen genom att granska ett litet delområde i det: De ständiga strävandena att ”aktivera" de obefordra- de arbetstagarna.

Om man intervjuar människor som har som yrke att arbeta för föränd- ring (oberoende om det är politiker, fackföreningsmän, organisatörer, arbetsmiljöarbetare såsom t ex skyddsingenjörer) eller om man stude- rar deras handlingar, så finner man att deras arbetsinsatser för att åstadkomma aktiva människor är att informera, att instruera eller att dela ut informationsmaterial.

Frågan är i vilken utsträckning man över huvud taget kan aktivera andra människor, såvida den aktivitet man vill att andra skall visa, skall vara uttryck för ett djupare engagemang i någon fråga. Informa- tion och även utbildning ensam räcker knappast till för att väcka de anställdas engagemang för att bidra med egna insatser i arbetsmiljö- arbetet. Arbetspsykologiska teorier som handlar om motivation be- skriver de förutsättningar som måste finnas för att ett sådant enga- gemang skall kunna infinna sig. Även inom Skyddsarbete gäller att motivation för att lägga ner en arbetsinsats och att visa engagemang i arbetet beror på bl a den upplevda möjligheten till inflytande. Dvs individen bedömer huruvida det är lönt att engagera sig och om inte den egna arbetsinsatsen trots allt behöver befaras komma att bli bortkastad möda. Aktivering sker bäst därigenom att man skapar sådana miljöer och arbetssituationer så att människor finner det lönande att intressera sig (och utsikten att verkligen kunna förändra en situa— tion_äp lönande).

• Sida 72
•  Original

9.3

En aktiverande insats innebär:

o att man sprider kunskap om sakförhållanden o att man skapar organisatoriska redskap genom vilka man kan slussa problem för utredning och beslut

0 att man tränar människor i hur man använder sig av sina kunskaper och hur man använder sig av en skyddsorganisation på ett effektivt sätt

0 att man lär ut metoder för gemensam probleminventering, -analys och -lösning

0 att man tränar människor i att delta i en beslutsprocess.

Därutöver måste det finnas reella möjligheter till medinflytande. Information vid förändringsarbete

Vi måste tala om ett förändringsarbete då vi syftar till att skapa förutsättningar för en arbetsmiljö med minimerade risker. I dessa sammanhang är informationsarbete, propaganda och pedagogiskt arbete alltid förändringsinriktade åtgärder.

Vad har nu dessa kapitel om attityder, gruppnormer, organisationers beslutsstrukturer och modellen över förändringsområden m m med "informationens betydelse för riskbeteendet" att göra?

Information har en alldeles överväldigande betydelse i det avseendet att en ömsesidig information, dvs en kommunikation, är den enda

egentliga möjligheten som människor har för att åstadkomma kollektiva åtgärder. Och märk väl, att jag talar om ömsesidig information. Så som information inom arbetsmiljöarbetet vanligen hanteras, så får den karaktären av instruktion eller övertalning eller annan form av enkelriktad kunskapsöverföring. Sådan information är, som vi sett, ofta ganska ineffektiv i en rad olika avseenden.

• Sida 73
•  Original

En information som skall vara led i ett förändringsarbete, måste

utformas i samklang med övriga förändringsåtgärder, som - enligt vad som framkom i de föregående kapitlen - kan vara av skiftande slag. Informationen måste ha egenskaper och måste syfta på effekter av

följande slag:

o information måste kunna varseblis

o information måste kunna förstås

o information måste leda till nya kunskaper hos mottagaren 0 vilket måste leda till en beredskap att tillämpa denna nya kunskap och omsätta den i handling 0 vilket förutsätter att arbetssituationen är sådan att en annorlunda handling är över huvud taget möjlig

0 samt att handlingen kan utvärderas i kollektiva dialoger så att nya erfarenheter kan utvinnas.

Den i denna uppsats citerade litteraturen visar i rätt så stor ut- sträckning att information kring arbetsmiljörisker inte fungerar i en rad situationer. Detta berättigar frågan vad man egentligen menar med information - dvs begreppet information är (i likhet med begreppet attityd) inte tillräckligt definierat. När man undersöker informa— tionens effektivitet i arbetsmiljöfrågor - är det då över huvud taget information det är fråga om? Om svaret på frågan huruvida informa— "nej" - berodde det då på, att det man under- sökte, egentligen inte förtjänade att kallas för information eller berodde det på att den inte var tillräcklig och skulle ha behövt kompletteras med ytterligare andra åtgärder? Vad menar man egentligen med information? tionen var effektiv är

0 Att man vill ge upplysningar om något? o Eller att man vill ge rekommendationer för åtgärder? 0 Innebär informationen att man rätt och slätt talar om att något är farligt eller motiverar man sina påståenden genom att infor- mera om varför det är farligt och när?

0 Vill man dessutom ge anvisningar om hur man gör för att handla situationsanpassad i den farliga situationen? o Eller innehåller informationen rentav anvisningar till hur den anställde själv kan handla för att i samarbete med andra förändra sin situation delvis eller i grunden?

• Sida 74
•  Original

Som vi ser kan allt detta kallas för information. Men halten i in— formationen har vitt skiftande karaktär därför att målen är olika. Om vi uttrycker oss i termer av handlingsorientering, så har information som bara ger upplysning den mest obefintliga handlingsorientering, emedan det sistnämnda alternativet här ovan är rikast på en sådan orientering.

Det finns fog för antagandet att den mesta informationen i arbets- miljösammanhang är av typen "ge upplysning". Olycksfallsforskare påpekar ofta att informationen visserligen talar om att något är farligt, men att den inte innehåller upplysningar om handlingsalter- nativ (se t ex Lindström & Sundström-Frisk 1975). Den observation som Kronlund & Jensen (1974) gör, nämligen att information om risker, ja att hela skyddsarbetet, är kompensatoriska åtgärder som man till- griper därför att man inte anser sig ha råd att investera i säker teknologi eller i säkra produktionssystem, denna observation bör också beaktas i detta sammanhang. Den kritik som kan riktas till beslutsfattare som väljer produktionssystem och teknologi är den, att de förlitar sig för mycket på riskinformation och skyddsarbete som kompensatorer för säkerhet i systemen - och att de därvid väljer informationstyper som innehåller minsta möjliga handlingsoriente- ring.

Det krav som man kan ställa på information som ett led i skyddsarbe-

tet måste vara

0 att informationen får en betydligt starkare handlingsorientering o att informationen kompletteras med strukturförändrande åtgärder så att de anställda får reella handlingsmöjligheter (struktur- förändringen kan då gälla arbetsorganisationen, styrmedel, beslutsorganisationen osv)

o att de anställda tränas i att aktivt delta i förändringsarbetet.

Detta är tillika de förutsättningar som behövs för att människor självmant skall bli aktiva.

• Sida 75
•  Original

Mot en handlingsorienterad tvåvägskommunikation

Sköld m fl (1979) talar i sin rapport om vuxenutbildning och vardagsinlärning om behov av aktiv inlärning för att åstadkomma handlingsberedskap och medbestämmande. Tidigare har jag nämnt att sådana mål enbart kan uppnås om de anställda tillåts vara aktiva medskapare av sina arbetsmiljöer.

Detta kollektiva förändringsarbete måste följa samma arbetsfaser som är välkända från andra områden för kunskapssökning. I en tidigare skrift har föreslagits följande faser vid kollektivt förändringsarbe- te (Leymann & Andersson 1980):

1 Gemensamma diskussioner om deltagarnas förväntningar om behov av och mål med förändring, förväntningar och farhågor beträffande former för ett samarbete mot en förändring.

2 Probleminventeringen bygger på att ygpjg deltagare beskriver de problem han eller hon har eller ser. Dessa enskilda problem - som på detta vis förs på tal - sammanställs till problemlistor. 3 Problemen på listorna diskuteras och deltagarna avgör om de själva kan ta hand om att lösa problemen eller om de måste delegeras uppåt i organisationen.

4 De problem, som man själv tar hand om eller samarbetar med andra instanser om, sorteras med hänsyn till orsaksområden (t ex kan modellen över förändringsområden på s 8 användas). 5 En sådan sortering underlättar val av förändringsmetod, som ju måste ske nivåtroget.

6 Enskilda förändringsprojekt kan numera planeras. Grupper av del- tagare beslutar om i vilken utsträckning de vill anlita experter som finns inom organisationen.

Det bör framhållas att med "deltagare" menas här de anställda. Till- vägagångssättet liknar här mycket en "studiecirkel". Studiecirkel- metoden som problemlösningsmetod för grupper av anställda tillämpades för första gången i Sverige av SAF i slutet av 60-talet. Med denna metod hade man goda framgångar vid förbättringar av arbetsrutiner i tjänstemannamiljöer.

• Sida 76
•  Original

SLUTSATSER

Jag vill dra en rad slutsatser utifrån denna genomgång av informa- tionens betydelse för riskvarseblivning och riskbeteende.

1 För att kunna påverka beteendet torde det sällan räcka med enbart information om riskerna.

Informationen måste kompletteras med åtgärder som underlättar för de anställda att förändra sitt riskbeteende. Organisations— och produktionsstrukturen torde vara sådana faktorer som oftast måste förändras så att ett annorlunda beteende kan tillämpas.

Information om sådana förhållanden som diskuteras i denna uppsats måste i mycket stor omfattning ges till beslutsfattare och infor— matörer.

I stället för att lägga upp informationskampanjer med målet att vilja påverka människors attityder, bör de läggas upp med målet att vilja påverka människors beteende. Det måste misstänkas att fokuseringen av de anställdas attityder i dessa sammanhang är en bekväm utväg för beslutsfattare i det man kan låta påskina att mängden olycksfall, och yrkessjukdomar i första hand har ett samband med människors attityder mot ett säkrare arbetsbeteende. Så är generellt inte fallet. Det är snarare så, att människors handlingsmöjligheter är mycket begränsade, därför att ett riskbeteende frammanas av faktorer i omgivningen. En fokusering av människors handlingar i stället för deras attityder skulle också medföra att bristerna i handlingsmöjligheterna klarare mejslades fram.

Bättre utbildning i kommunikation för forskare och i arbetsmiljö- kunskap för journalister skulle antagligen minska förekomsten av förvirrande information.

• Sida 77
•  Original

LITTERATURLISTA

Bäcklund-Svensson E & Paulsson S, 1980. Forskningsområde: Skyddsorganisationens uppbyggnad och funktion. Skyddsorganisationens roll och funktionssätt. ASF-hearing med forskare. Stockholm, Arbetarskyddsfonden.

Cazamian P, 1970. Recherche communautaire sur la securité. Carbonnage de France, Documents Techniques no 3.

Dagens Nyheter, 1981. Skräckkampanj mot ökat haschmissbruk. 14 jan 1981. s 5.

Faverge J M. 1970. L'homme Agent d'Infiabilité et de Fiabilité. Ergonomics, vol 13 nr 3, s 301-327.

Frese M, Greif S & Semmer N, 1978. Industrielle Psychopathologie. Bern, Verlag Hans Huber.

Gardell B, 1976. Arbetsinnehåll och livskvalitet. Stockholm, Prisma.

Janis J.L, 1969. Personality. Dynamics, development and assessment. New York, Harcourt, Brace & World Inc.

K-konsult, 1979. Arbete i gatumiljö - arbetsplatsträffar. Stockholm, Arbetarskyddsfonden.

Kronlund J & Jensen I—L, 1974. Löneform och olycksfall. En teoretisk referensram och undersökningsdesign. Forskningsrapport nr 8 från Linköpings Högskola, Ekonomiska instiutionen.

LO, 1971. Demokrati i företagen. Rapport till LO-kongressen 1971. Stockholm, Prisma.

LO, 1979. Ackorden kan vara orsak till mobbning. LO-tidningen nr 3/1979.

• Sida 78
•  Original

Lennerlöf L, 1980. Arbetsmiljön ur psykologisk och sociologisk synvinkel. En introduktion till beteendevetenskaplig arbetsmiljö- forskning. Avesta. Liber Förlag.

Leymann H. 1978. Kan arbetslivet demokratiseras? Om vikten av att se demokratiseringen som en inlärningsprocess. Stockholm, Stockholms universitet, pedagogiska institutionen. IAN-rapport nr 222. Ny upplaga hos PA-rådet 1981.

Leymann H, 1981. 24 skyddsingenjörer. Stockholm, arbetarskyddsstyrelsen.

Leymann H & Andersson K, 1980. Att jobba med förändring. Stockholm, Pedagogik & Produktion AB.

Lindström K-G & Sundström-Frisk C, 1975. Faktorer som påverkar användning av personlig skyddsutrustning - en studie inom skogsbranschen. Stockholm, arbetarskyddsstyrelsen.

Maguire A, 1978. Psychic Possession among Industrial Workers. ng Lancet 18 Febr. 1978.

Moxnes P, 1978. Laering i arbeidsmiljöet. Oslo, Norsk Arbeidsgiverforening.

Pettersson B & Östberg 0, 1975. Olika personalkategoriers bedömning av riskerna vid fällning. Stockholm, Forskningsstiftelsen Skogsarbeten.

Pfeifer C M et al, 1974. An Evaluation of Policy Related Research on Effectiveness of Alternative Methods to Reduce Occupational Illness and Accidents. Springfield, US Department of Commerce.

Seligman M E P, 1975. Helplessness. San Francisco, Freeman.

Skinner B F, 1974. About Behaviourism. London, Jonathan Cape.

• Sida 79
•  Original

Sköld M m fl, 1979. Vuxenutbildning — vardagsinlärning. Slutrapport. Stockholm, Brevskolan.

Sundström-Frisk C, 1978. Styrfaktorer vid riskfyllt arbetsbeteende. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift, nr 76:1-2.

Sundström-Frisk C, 1980. Upprättelse åt olycksfågleln? Arbetsmiljö 10/1980. Stockholm.

Surry J, 1977. Industrial Accident Research. Toronto, Labour Safety Council Ontario Department of Labour.

TCO, 1975. Villkor i arbete - en skrift om personalpolitik. Stockholm, TCO.

Thorsrud E & Emery F E, 1969. Medinflytande och engagement i arbete. Norska försök med självstyrande grupper. Stockholm, Utvecklingsrådet.

Voster F, 1974. Phänomen Stress. Frankfurt, Bächergilde Gutenberg.

Zohar D, Cohen A, Azar N, 1980. Promoting Increased Use of Ear Protecters in Noise Through Information Feedback. Human Factors 22(1), s 69-70.

Östberg 0, 1980. Anteckningar inför SKO—gruppens hearing. Skyddsorganisationens roll och funktionssätt. ASF-hearing med forskare. Stockholm, Arbetarskyddsfonden.

• Sida 80
•  Original

.b ):;er inf.! Ti,—n!.oii

"(Hmmm ;fczöfåålficlåz

% Ef, Quiz-von"! |' '

F ! iöe'irö'i :åknph ' _ "(ut ,,); r'iåzsgviu

l-l ' ! lamt-(, _q utan?.

| Il'Jl || : I" _ I ': 41 inf—589933: .emlvm

• Sida 81
•  Original

VILKA BEHÖVER INFORMATION OM ARBETSMILJÖRISKER

OCH SKYDDSÅTGÄRDER?

— en sekretariatspromemoria

av Ylva Tivéus Ulla Åhs

• Sida 82
•  Original

• Sida 83
•  Original

VILKA BEHÖVER INFORMATION OM ARBETSMILJÖRISKER OCH SKYDDSÅT— GÄRDER?

Vilka behöver information om arbetsmiljörisker? Hur till godoses deras informationsbehov? Vilka grupper i samhäl— let är särskilt viktiga att nå med information om arbets— miljörisker och skyddsåtgärder? Varför är de så viktiga. Behöver information riktad till olika grupper utformas

på olika sätt? Detta är några frågor som utredningen om information rörande risker i arbetsmiljön ställt till en vid krets av personer som är aktiva inom arbetsmiljöområ— det, dvs, arbetmarknadens organisationer, skyddsorganisa— tioner, företagshälsovård, institutioner för utbildning och forskning samt myndigheter. I kretsen finns företrä—

dare för både arbetsgivare och arbetstagare.

Svaret på frågorna är inte enkelt. Vissa grupper löper

i sitt arbete större risker än andra. Andra har av olika skäl svårt att förstå och utnyttja information som finns eller nås normalt inte av utbudet av information om ar— betsmiljörisker och skyddsåtgärder. Nämnas kan t ex stora grupper korttidsutbildade människor som inte fått till— räckliga förutsättningar för att tillgodogöra sig infor- mation. De som i sitt arbete kraftigt påverar hur arbets— miljön för andra utformas har en nyckelroll i arbetet för sund och säker arbetsmiljö, liksom människor som har till uppgift att på ett eller annat sätt informera andra om

arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder.

Man kan också definiera olika målgrupper efter vilken funktion eller ställning de har i arbetsmiljöarbetet. Följande grupper har på olika sätt behov av information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder och bör därför uppmärksammas vid planering av informationsinsatser.

• Sida 84
•  Original

— Grupper i arbetslivet

— Grupper som förbereder sig själva eller andra för arbetslivet

— Grupper med speciella uppgifter i arbetsmiljö— arbetet

— Grupper som av andra orsaker behöver vara insatta i arbetsmiljöfrågor

Grupper i arbetslivet

Arbetsmiljölagen och de olika arbetsmiljöavtalen anger bland annat rättigheter och skyldigheter för arbets—' givare och arbetstagare samt för skyddsombud, ledamöter i skyddskommittéer m fl. Arbetsgivarna har t ex ansvar för arbetsmiljöns beskaffenhet för information, instruk— tion och utbildning till de anställda. Arbetstagarna

ska medverka till en tillfredsställande arbetsmiljö.

De ska också utse skyddsombud. Företagshälsovårdens per— sonal är experter som ska biträda arbetstagare och ar— betsgivare i skyddsarbetet.

Det lokala skyddsarbetet bygger på ett samspel mellan dessa parter och grupper. Det är därför viktigt att in— formation om arbetsmiljöfrågor riktas till alla i ar— betslivet. Informationen måste dock anpassas efter res—

pektive grupps behov och förutsättningar.

Den ansvarsfördelning som gjorts i arbetsmiljölagen har varit utgångspunkt för följande översiktliga redogörel— se för vilka informationsbehov som de i arbetslivet verksamma kan ha. Först behandlas arbetsgivare — arbets— ledningens informationsbehov, därefter informationsbe— hovet hos skyddsombuden, skyddskommitteledamöterna och andra fackligt förtroendevalda samt slutligen informa—

tionsbehovet hos arbetstagare i övrigt.

• Sida 85
•  Original

1.1 Arbetsgivare — arbetsledning

Arbetsgivare ska enligt arbetsmiljölagen vidta alla åt- gärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Däri ligger också ansvaret för att informera arbetstagarna så att de kan

undgå risker i arbetslivet.

Genom att arbetsgivarna utformar och påverkar andras arbetsmiljöarhar de en självklar nyckelroll vad gäller information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder. Vissa av dem, särskilt småföretagare och ensamföreta— gare, kan dock vara svåra att nå med information via

gängse kanaler.

Vilken typ av arbetsmiljöinformation olika personer med arbetsgivaransvar behöver beror på inom vilken verksam— het de arbetar. Verksamhetens art och organisation samt vilken ställning personerna har i företagen påverkar

också behovet av arbetsmiljöinformation.

Företagsledning, politiker med arbetsgivaransvar i kom— muner och landsting, verksledningar m fl kan därför ha svårt att själva vara informerade i detalj i alla de olika arbetsmiljöfrågor som förekommer inom det i alla olika arbetsmiljöfrågor som förekommer inom det egna verksamhetsområdet. I stora företag och organisationer har arbetsgivaransvaret för arbetsmiljöfrågorna där— för ofta delegerats inom organisationen. Detta gäller till exempel stora företag inom tillverkningsindustrin,

kommuner och landsting samt vissa statliga verk.

Arbetsgivare i småföretag har ofta inte resurser att aktivt hålla sig informerade om och uppmärksamma de förpliktelser som finns i arbetsmiljöfrågor. Många små— företagare har inte heller tillgång till de kanaler utanför företagen för att hämta in arbetsmiljöinforma- tion som de större företagen använder. Många småföretag

• Sida 86
•  Original

är därtill utan företagshälsovård och står utanför de olika intresseorganisationer som förser sina medlemmar med arbetsmiljöinformation, såsom t ex arbetgivareför— bund och branschorgan. Många småföretag saknar skydds— kommitté. Företag med färre än fem anställada har inte heller alltid skyddsombud.

Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd är skyldig att i vissa avseenden följa vad som föreskrivits i arbets— miljölagstiftningen, bl a i fråga om tekniska anord— ningar och ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycks- fall. Ensamföretagaren är liksom småföretagen en grupp som är svår att nå med information. I regel står de utanför de gängse informationkanalerna och får troligen mycket lite information om arbetsmiljöfrågor utöver

vad som förekommer i massmedia.

Arbetsledarna har en särskilt utsatt roll. De leder

det dagliga arbetet men förfogar inte alltid över re— surser för att på bästa sätt förebygga olycksfall och ohälsa. Arbetsledare i den löpande verksamheten har

ett stort reellt ansvar för en säker arbetsmiljö och

en central roll som informationsförmedlare. De ska föra information om risker vidare till de anställda. En vik— tig förutsättning för detta är att arbetsledarna har tillräckliga kunskaper.

Många arbetsledare uppger att de har svårt att få tag på den information de behöver och även svårt att förstå den information som finns. Framför allt upplevs regler och föreskrifter som svårtolkade. En svårighet ligger

i att få överblick över vad som gäller för den egna verksamheten, en annan att omsätta generella regler

och tillämpa dem på rätt sätt i det enskilda fallet.

Oklarhet i ansvarsfördelning, ovana vid att hantera arbetsmiljöfrågor samt bristande kunskaper om arbets- miljörisker hos personer i mellanställning hämmar ar—

• Sida 87
•  Original

1.2 Skyddsombud, skyddskommittéledamöter och andra fackligt förtroendevalda

Skydddsombuden är den grupp som särskilt utpekas i den stora satsning på information och utbildning i arbets— miljöfrågor som genomförts sedan l970—talet. Detta har sin förklaring i den nya och förstärkta ställning skydds— ombuden gavs då arbetsmiljölagen kom till. Skyddsombuden har en viktig roll när det gäller att informera arbets- kamraterna i arbetsmiljöfrågor.

Man brukar räkna med att det finns ca 120 000 skydds—

ombud. Av dessa finns 91 000 inom LO, 24 000 inom TCO,

2 000 inom SACO/SR och 2 000 inom fackförbund. Det finns ca 15 000 huvudskyddsombud, d v s skyddsombud som har fackligt samordningsansvar för en arbetsplats eller ett antal skyddsområden på större arbetsplatser. För de mindre arbetsplatser som inte har lokal skyddskommitté eller skyddsombud finns regionala skyddsombud, totalt

ca 1 500.

Eftersom skyddsombud och skyddskommittéledamöter är förtroendevalda är de utsedda på mandatperioder, i re- gel 2—3 år. De personer som företräder arbetstagarna i arbetsmiljöarbetet byts således ganska ofta. Uppskatt— ningsvis är ca en tredjedel av skyddsombuden och skydds- kommittéledamöterna nya i sina uppdrag varje mandat— period. Detta innebär att det finns ett ständigt behov av information och utbildning i arbetsmiljöfrågor för

skyddsombuden.

Även andra fackliga företrädare som ledamöter av skydds— kommittéer, anpassningsgrupper och klubbstyrelser har

vissa uppgifter i arbetsmiljöarbetet.

De fackligt förtroendevalda och då i främsta hand skydds— ombuden har en viktig roll i att förmedla information

om arbetsmiljöfrågor. Arbetstagarna ska kunna vända sig

• Sida 88
•  Original

till sina representanter i arbetsmiljöarbetet och få svar på frågor om förhållanden i arbetsmiljön. De ska också via skyddsombuden kunna kräva att förhållandena som upplevs som otillfredsställande i arbetsmiljön åt- gärdas, och att skyddsombuden ser till att frågor om risker och skyddsåtgärder behandlas. Allmänt gäller att de anställda har stor tilltro till den information som erhålls av.skyddsombuden och de bedömningar av hälsoris— ker som de gör2 Typen av arbetsmiljöinformation som de fackliga företrädarna behöver beror givetvis på inom vilken verksamhet de arbetar. Huvudskyddsombud och skydds- ombud som arbetar i en verksamhet med många olika miljö- problem har ofta svårigheter att hålla sig informerad om alla arbetsmiljöfrågor som är aktuella för den egna arbetsplatsen.

Regionala skyddsombud som kan utses för arbetsställen

där skyddskommitté saknas, samt ensamskyddsombud, d v s skyddsombud på små arbetsplatser med bara ett skyddsom— bud, måste likaså behärska många olika typer av arbets-

miljöproblem.

Även andra fackliga företrädare som ledamöter av anpass- ningsgrupper och klubbstyrelser har vissa uppgifter i

arbetsmiljöarbetet.

Fackliga företrädare ska kunna bevaka att arbetsmiljö- arbetet följer givna föreskrifter och att arbetsmiljö- problem åtgärdas. De ska också vara pådrivande i arbets— miljöarbetet genom att fortlöpande ställa krav på för- bättringar av arbetsmiljön. För detta är det speciellt viktigt att de har möjligheter att följa och bli infor— merade om resultatet från arbetsmiljöforskning och ut- vecklingsverksamhet inom området.

• Sida 89
•  Original

Enligt arbetsmiljölagen ska på arbetsställe där minst 5 anställda regelbundet sysselsätts utses ett eller flera Skyddsombud och på arbetsställe med mer än 50 anställda en skyddskommitté. Om arbetstagarna begär det ska även skyddskommitté utses för mindre arbets— ställen. I skyddskommittén har arbetstagarna majori— tet och företräds av skyddsombud och andra personer som är fackligt förtroendevalda. Arbetsgivaren före— träds i regel av personer i arbetsledande ställning på olika nivåer.

I arbetsmiljölagen kapitel 6 5 9 regleras skyddskommit— téns uppgifter.

"Skyddskcnndtté ska planera och övervaka skyddsarbetet på arbets— stället. Den ska noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet not ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande skydds— förhållanden. I skyddskommitté ska behandlas frågor om företagshäl— sovård, frågor om planering av nya eller ändrade lokaler, anord— ningar, arbetsprocesser och arbetmetoder liksom användning av äm— nen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall samt frågor om upp— lysning och utbildning rörande arbetsmiljön."

Skyddskommittén och de fackliga företrädarna, i första hand skyddsombuden lokalt på arbetsställen, har därmed ett stort behov av att få information vid vissa speciellt strategiskt viktiga tillfällen, särskilt när beslut

ska fattas om ny arbetsorganisation, nya arbetsmetoder,

inköp av maskiner, redskap, kemiska produkter etc.

Viktiga förutsättningar för att arbetsmiljöfrågor ska behandlas på ett bra sätt är att linjeorganisationen och skyddsorganisationen har ett intimt och väl funge—

rande samarbete och utbyte av information.

• Sida 90
•  Original

1.3 Arbetstagare i övrigt

Varje arbetstagare bör oavsett bakgrund ha allmänna kun— skaper om t ex arbetsmiljölag och arbetsmiljöavtal. Varje arbetstagare ska också kunna tillämpa föreskrifter och instruktioner som gäller för deras arbetsplatser och vil— ka skyddsåtgärder som han eller hon ska vidta för att fö— rebygga olycksfall och ohälsa. De ska också veta till vem

de kan vända sig vid problem av olika slag i arbetsmiljön

Som arbetstagare utsätts man för risker i arbetsmiljön och drabbas i många fall av arbetsskador. Man behöver därför kunskaper för att kunna skydda sig själv, före— bygga arbetsskador samt aktivt delta i arbetsmiljöarbe— tet. Det är viktigt för arbetstagarna att även få del av kunskaper om misstänkta risker även om de inte är veten— skapligt bevisade eller bedömda i myndigheternas före-

skrifter.

Arbetstagarna utgör en stor och heterogen grupp. 1981 fanns det 4,2 miljoner arbetstagare i landet. Utifrån de kriterier som inledningsvis behandlats kan man dock tala om dels speciella riskgrupper, dels grupper som av

olika skäl är särskilt sårbara på arbetsmarknaden.

Vilka grupper arbetstagare är mest utsatta för risker? Det kan man utläsa genom att studera statistik över ar—

betsskador och sjukfrånvaro.

Risken för att drabbas av en arbetsskada beror av vad man arbetar med. Höga olycksfallsrisker finns t ex inom tung tillverkningsindustri och mineralbrytning. Trots att kunskap finns om vad som förorsakar olyckorna har antalet arbetsolyckor totalt varit ungefär lika högt under många år. Inom vissa branscher har visserligen

arbetsskadorna minskat. I andra har de i gengäld ökat.

• Sida 91
•  Original

Arbetsskador är vanligt inom gruvindustri, metallverks— industri, livsmedelsindustri, trävaruindustri och bygg— nadsverksamhet. Sjukfrånvaron är hög i jordbruk och skogsbruk m m, gruv— och stenindustri m m samt bland

enskilda vissa näringsgrenar.

Arbetareinom LO—SAF—området och anställda vid landsting som ej är tjänstemän har högst sjukfrånvaro om man be— traktar sjukfrånvaron per avtalsområde. De som arbetar med tunga lyft, ensidiga arbetsrörelser samt olämpliga arbetsställningar och vibrationer har tre gånger fler sjukpenningar per år än bland dem som inte utsätts för

dessa "belastningsfaktorer".

Vidare har de yrkesgrupper som besväras av gas, damm, rök eller dimma avsevärt högre antal sjukpenningdagar jämfört med dem som inte berörs av dessa luftförore- ningar. De yrkesgrupper som speciellt drabbas av dessa

besvär återfinns inom järn, stål— och metallverken.

Frisörer, bagare, målare och betongarbetare hör till de yrkesgrupper som drabbas hårdast av hudsjukdomar. När det gäller frisörer och målare är det uppenbart att starka kemikalier är orsaken. Målare har dessutom oftare än andra grupper förtidspensionerats på grund av psykiska sjukdomstillstånd med skador på nervsyste— met. Vidare kan nämnas att bl a poliser och vårdperso— nal inte sällan upplever sina yrken som psykiskt på—

frestande.

I sammanhanget bör också nämnas de som arbetar med ar— betsuppgifter som bedömts som så riskfyllda att minder— åriga inte får utföra dem enligt arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om mindreåriga i arbetslivet. Det är t ex arbeten med vissa maskiner, skärning och svetsning,

arbeten med farliga ämnen m m.

Många arbetstagare är utsatta för en snabb förändring

av sin arbetsmiljö genom att ny teknik införs. De kan

• Sida 92
•  Original

också betraktas som riskgrupper. Förändringen kan inne- bära att arbetsmiljörisker undanröjs men de kan också leda till att påfrestningarna ökas eller att arbetet blir stressigt eller enformigare eller ensammare. Verk- stadsindustri, lagerhållning och transport samt kontors— arbete är områden där ny teknik troligen kommer att tas i anspråk och kraftigt förändra arbetsförhållandena

under kommande år.

ååEPäEé-9£EEEå£

Med sårbara grupper avses personer som av olika skäl behöver särskild anpassning av arbetsmiljöinformation för att kunna nås och tillgodogöra sig den. Personer som är ovana i arbetet och personer som har dåliga kun— skaper i svenska, olika handikapp m m kan ha svårt att tillgodogöra sig den information som finns och sprids genom vanliga kanaler. Andra kan vara svåra att nå med information beroende på att de t ex arbetar i småföre—

tag, på utspridda arbetsplatser, i social isolering m m.

Personer som nyligen börjat sitt arbete känner helt na— turligt inte till de risker som arbetet kan innebära. Speciellt utsatta är de som är nya på arbetsmarknaden t ex ungdomar och invandrare. För många människor inne— bär också byte av arbete nya och ovana arbetsförhållan—

den och därmed ökade risker.

Omkring 5 % av arbetskraften i Sverige är utlänska med— borgare. Språksvårigheter ibland i kombination med annan kulturell bakgrund och utbildning än svenskar har gör att invandrare är en grupp arbetstagare för vilka kra— ven på en för den enskilde förståelig information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder kan vara speciellt

svåra att tillgodose.

Utbildning och vana att läsa betyder mycket för förut— sättningar att tillgodogöra sig information. Det finns

stora grupper i arbetslivet som har svårt att förstå

• Sida 93
•  Original

och tolka skriftlig information. De kan också betraktas

som sårbara grupper.

Personer med nedsatt syn och hörsel hör också till dem som kan ha svårt att tillgodogöra sig information. Det finns i Sverige i åldrarna 16—64 år ca 300 000 hörsel— skadade personer. Av dessa räknar man med att ca 200 000 finns i arbetslivet. Antalet synskadade är ca 45 000 i åldrarna 16—64 år. Av dessa finns uppskattningsvis ca

9 000 i arbetslivet.

Människor som av olika skäl är socialt isolerade i sitt arbete är en annan grupp som kan ha svårt att nås av och utnyttja arbetsmiljöinformation. Social isolering kan uppstå på grund av ensamarbete, men också på grund av sociala problem av olika slag t ex samarbetssvårigheter, missbruksproblem, långvarig sjukdom m m. Att uppskatta

storleken av dessa grupper är svårt.

2. Grupper som förbereder sig eller andra för arbets— livet

Det är genom utbildning i skola, högskola och arbets— marknadsutbildning grundkunskaperna om arbetsmiljörisker, skyddsåtgärder samt rättigheter och skyldigheter i ar— betslivet bör förmedlas. Eleverna i utbildning ges också vägledning inför val av vidare utbildning och yrke. Kun- skaper om arbetsmiljöförhållanden påverkar valet och är i många fall väsentliga för att eleverna ska kunna välja

yrken som passar de egna personliga förutsättningarna.

Många av dem som befinner sig i utbildning kommer i sitt yrkesverksamma liv att bli arbetsgivare eller få arbets— ledande ställning med ansvar att informera och utbilda arbetstagare i arbetsmiljöfrågor. Där finns dessutom

många som i sin yrkesverksamhet kommer att utforma och

• Sida 94
•  Original

påverka den framtida arbetsmiljön för andra.

Lärarnas kunskaper styr vad eleverna lär sig. I det följande redogörs kortfattat för elevers och lärares

behov av arbetsmiljöinformation.

2.1 Elever i grundskolan och gymnasieskolan

Alla ungdomar som börjar sitt yrkesverksamma liv bör ha kännedom om arbetsmiljöfrågor och ha ett riskmed— vetande så att de inte utsätter sig själva och andra för onödiga risker. De behöver för detta ha fått ut— bildning i olika arbetsmiljöfrågor i skolorna. Detta är väsentligt för att de ska förstå vikten av den mer specialinriktade utbildning och information i arbets— miljöfrågor som de sedan får vid introduktionen till arbetsplatsen. Många upplever idag att ungdomarna är dåligt förberedda i olika arbetsmiljöfrågor och att skolorna därför måste lägga större vikt vid detta i undervisningen. LO har t ex fört fram krav på en för— stärkt arbetsmiljöundervisning i skolorna. Även före—

trädare för arbetsgivarna anser detta som väsentligt.

Det ska också påpekas att arbetsmiljölagen i vissa vik— tiga avsnitt gäller även för dem som genomgår utbildning Eleverna fr o m årskurs 7 i grundskolan ska således enligt arbetsmiljölagen i princip bli informerade på

samma sätt som sina lärare om skolan som arbetsplats.

Grundskolan ska förbereda eleverna för arbetslivet genom arbetslivsorientering i undervisningen, praktisk arbets— livsorientering samt skolans studie— och yrkesoriernte— ring (SYO). Arbetsmiljöfrågorna ingår här som en del. Några citat från den nya läroplanen för grundskolan

lgr 80 Mål och riktlinjer för grundskolan belyser de

mål skolan har att informera eleverna om arbetslivet.

• Sida 95
•  Original

"Genom arbetslivsorientering och genom skolans studie— och yrkes— orientering ska eleverna tillägna sig kunskap om olika verksamhets— områden, arbetsmiljöer, arbetsuppgifter och yrken och om arbetets betydelse för människorna och samhället. De ska skaffa sig insikt i partsförhållandena i arbetslivet, i de olika synsätt och intressen, som parterna företräder, och kunskaper om lagar och avtal, om ar— betsgivares och arbetstagares rättigheter och skyldigheter, om samband mellan dessa faktorer och om företagsamhetens förutsättningar."

"Arbetslivsorienteringen är liksom övrig studie— och yrkesorien— tering i vid mening en angelägenhet för alla i skolan. Den ska i olika forner ingå i skolans verksamhet från första till sista årskursen och i övergången från skola till arbetsliv. Kunskaper on arbetslivet och arbetsmarknaden kan förvärvas både genom prak— tisk verksamhet inom och utom skolan och genom undervisningen i skolans olika ämnen."

Förutsättningarna för att målen för arbetsmiljöundervis— ningen i grundskolans nya läroplan ska kunna uppfyllas är olika i olika skolor och beror mycket på den enskilda lärarens kunskaper och intresse för arbetsmiljöfrågor. Utbildningen av grundskolans lärare i arbetsmiljöfrågor

är därför mycket väsentlig och behöver förstärkas.

Gymnasieskolans läroplan omarbetas successivt. De direk— tiv som gäller för undervisning i arbetsmiljöfrågor är därför olika på olika utbildningslinjer. Alla elever ska dock enligt läroplanen ha fortsatt arbetslivsorientering

samt studie— och yrkesorientering.

I de utbildningslinjer som är direkt yrkesinriktade in— går arbetslivsorientering som ett särskilt ämne. Dessu— tom ska undervisningen som en del i yrkesutbildningen innehålla information om de arbetsmiljörisker eleverna kommer att möta i sitt yrke och om hur de ska kunna skydda sig mot dessa.

Följande citat visar innehåll i ämnet arbetslivsorien-

tering enligt läroplanen för gymnasieskolan Lgy 70.

"Eleven ska genom studier skaffa sig kunskap om de faktorer son berör samspelet mellan människan och hennes arbete och som är av särskild betydelse för hälsa, effektivitet och trivsel,

• Sida 96
•  Original

orientera sig om människans fysiologiska och psykologiska förut— sättningar och deras betydelse i arbetslivet,

utveckla förståelse för rationellt uppbyggda arbetsmetoder och bättre arbetsförhållanden,

inhämta kännedom om vissa grundläggande föreskrifter i arbetar— skyddslagen och arbetarskyddskungörelsen ( arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen nu) samt

skaffa sig kunskap om den lokala skyddsverksamhetens anordnande."

För de teoretiska utbildningslinjerna finns inga bindan— de föreskrifter om undervisning i arbetsmiljöfrågor. För ämnet samhällskunskap som ska innehålla arbetslivsorien— tering finns endast en rekommendation om att arbetsmiljö— frågor ska behandlas. Samma sak gäller flertalet ämnen

t ex teknologi, kemi, företagsekonomi etc. Den utbildning eleverna får i arbetsmiljöfrågor vid gymnasiets teoretis ka linjer är härigenom helt beroende på den enskilde lä—

rarens intresse för arbetsmiljöfrågor.

Även elever vid gymnasieskolans teoretiska linjer behöve: ha utbildning i arbetsmiljöfrågor. För allt detta behöve: deras lärare ha utbildats i arbetsmiljöfrågor i grundut— bildningen samt få möjligheter till fortbildning i olika

arbetsmiljöfrågor.

2.2 Elever i arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildning får beviljas till den som är arbetslös eller som riskerar att bli utan arbete. Som regel gäller att man ska ha fyllt 20 år för att kunna bli beviljad sådan utbildning. Ett annat villkor är att man söker arbete genom arbetsförmedlingen och att arbets marknadsutbildningen ska kunna medföra stadigvarande arbete. S k bristyrkesutbildning står öppen också för

dem som inte är arbetslösa.

Arbetsmarknadsutbildning bedrivs i framför allt tre olik

• Sida 97
•  Original

former nämligen kurser vid AMU—center som skolöversty— relsen särskilt anordnar. Utbildning inom det allmänna skolväsendet och olika former av utbildning i företag

förekommer också.

Stor vikt har lagts vid utbildning i arbetsmiljöfrågor inom arbetsmarknadsutbildningen. Utbildningen är i re— gel direkt yrkesinriktad och arbetsmiljöfrågorna är en del i utbildningen. Den praktiska yrkesutbildningen ska således innehålla information om de arbetsmiljörisker som kommer att möta kursdeltagarna i deras yrken samt hur de ska skydda sig mot dessa. Vid samtliga AMU—cen— ter är skyddsverksamheten anordnad enligt arbetsmiljö— lagens regler. Liksom inom övrig utbildning blir dock den faktiska förmedlade undervisningen starkt beroende av den enskilde lärarens kunskaper och intresse för arbetsmiljöfrågor. Lärarna i arbetsmarknadsutbildningen behöver en förstärkning av arbetsmiljöutbildning i sin grundutbildning. De behöver också få bättre möjligheter till fortbildning i olika arbetsmiljöfrågor.

2.3. Studerande i högskoleutbildning

Bland högskolestuderande kan urskiljas följande grupper i vars utbildning arbetsmiljöfrågor är särskilt ange-

lägna:

— De som i sitt yrke kommer att vara verksamma i en relativt riskfylld arbetsmiljö, bl a tekniker, ke—

mister, sjöbefäl och agronomer.

— De som i sitt framtida yrke ska lära ut kunskaper i arbetsmiljöfrågor till andra, d v s lärare i oli—

ka utbildningsformer.

— De som i sitt framtida yrke kommer att utforma ar— betsmiljön för andra människor, d v s tekniker, ar— kitekter, ekonomer, beteendevetare, personaladminist—

• Sida 98
•  Original

Personer som ska utforma arbetsplatser måste få lära sig vilka krav som ställs på en god arbetsmiljö och få in— hämta erfarenheter om hur olika arbetsprocesser fungerar, vilka problem som finns och vilka krav och önskemål som finns på förbättringar. De måste kunna tillgodogöra sig de erfarenheter som arbetstagare har av olika arbetsmil— jöer. De måste ha kunskaper om arbetsmiljörisker och om hur man kan förebygga olika risker. De ska också kunna utnyttja olika informationskällor så de kan följa arbets—

miljöutvecklingen inom sitt område.

Att beakta arbetsmiljöfrågor bör vara en självklar del i allt arbete som resulterar i nya produktionsprocesser,

maskiner och produkter, utformning av arbetsplatser m m.

Många personer med yrken som innebär stort inflytande på arbetsmiljöns utformning har inte i sin utbildning fått tillfredställande orientering om de arbetsmiljö— krav de kommer att möta i sin yrkesverksamhet. Det är dock viktigt att arbetsmiljöfrågor ingår i grundutbild-

ningen och att möjligheter till vidareutbildning finns.

2.4. Lärare

Den viktigaste förutsättningen för att arbetsmiljöfrå— gorna ska uppmärksammas i undervisningen är den enskil— de lärarens kunskaper och intresse. Men flertalet av grund— och gymnasieskolornas lärare har inte utbildning i arbetsmiljöfrågor och får inte heller tillräcklig information. Detta återverkar givetvis på utbildningen

i arbetsmiljöfrågor.

Arbetsmiljökunskap ingår inte idag som ämne i lärarut— bildningarna. En del arbetsmiljöfrågor behandlas i vissa ämnen, men den överblick som behövs för att läraren ska kunna undervisa i arbetsmiljöfrågor saknas i regel. Det finns i stort sett ingen fortbildning i arbetsmiljöfrå—

gor av redan yrkesverksamma lärare. Dessutom saknas

• Sida 99
•  Original

läromedel. De inslag av arbetsmiljölära som idag finns i utbildningen av lärare till de yrkesinriktade linjer—

na i gymnasieskolan bedöms också som otillräckliga.

3. Grupper med speciella uppgifter i arbetsmiljöar- betet

Många personer har informationsuppgifter på arbetsmil— jöområdet som en del av sitt yrke. Personalen inom fö— retagshälsovården har stora möjligheter att genom in- formation och upplysning prägla arbetsmiljön på det en— skilda arbetsstället. Fackförbund, arbetsgivarförbund och branschorgan m fl organisationer har egna experter med speciella uppgifter att bevaka och informera om arbetsmiljöfrågor. Arbetarskyddsstyrelsen, yrkesinspek- tionen och den kommunala tillsynen har bl a till upp— gift att bevaka att de regler som finns inom arbetsmil—

jöområdet efterlevs.

Tillverkare och importörer har särskilda skyldigheter att informera om de skador på hälsa och miljö som deras produkter kan föranleda. Konstruktörer, arkitekter, maskintillverkare m fl som har ett starkt inflytande över hur andras arbetsmiljöer kommer att utformas, bör också ges förutsättningar att förstå och påverka arbets— miljöfrågor. De som arbetar med forsknings- och utveck— lingsverksamhet inom arbetsmiljöområdet ska också nämnas. Alla de som har speciella uppgifter i arbetsmiljöarbetet behöver kunna följa utvecklingen av kunskaper om ar—

betsmiljörisker och skyddsåtgärder.

En kort redogörelse ska ges för följande gruppers roll i informationsverksamheten vad gäller arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder:

— Företagshälsovårdens personal

— Fackliga organisationer, arbetsgivarförbund, branschorgan m fl

• Sida 100
•  Original

— Personal i myndigheternas tillsynsverksamhet — Tillverkare och importörer — Konstruktörer, arkitekter, maskintillverkare m fl

— Personer som arbetar med forskning och utvecklings— verksamhet på arbetsmiljöområdet

3.1. Företagshälsovårdens personal

Arbetsmarknadens parter är överens om att företagshäl— sovården är en viktig resurs för att förebygga att ar—' betstagare utsätts för ohälsa och olyckor.

Viktiga uppgifter för företagshälsovården är att bevaka och informera om hälsorisker i arbetsmiljön, att ta ini— tiativ till och informera om skyddsåtgärder samt att ut— bilda i arbetsmiljöfrågor. Företagshälsovårdens personal har i dessa uppgifter en roll som informationsförmedlare. Företagshälsovårdens tillgång till information liksom dess kompetens och möjligheter att bevaka, sovra och

värdera information är därför väsentlig.

Till företagshälsovårdens uppgifter hör således att iden— tifiera risker, minska eller eliminera fastställda ris— ker samt att övervaka de enskilda människornas hälsotill— stånd. I en uppsats om arbetsmiljö och ohälsa i Hälso— risker — en kunskapssammanställning (SOU 1981:1) har företagshälsovårdens informationsbehov nyligen beskri—

vits så här:

"Riskidentifieringen utgår dels från kunskap om kända risker i det råvaru— eller produksortiment som hanteras, dels från över— vakningsmekanismer som ger nöjlighet att påvisa dittills okända risker. God kännedom om produktionen och hög kunskapsnivå hos de ansvariga är en nödvändig förutsättning. Det riskidentifie— rade arbetet kräver nödvändigtvis ett intimt samspel ned det individinriktade nrdicinska övervaknings— och uppföljningsar— betet. Därutöver krävs kompetens inom kunskapsområdena epide— miologi och toxikologi. Företagshälsovården måste utveckla in— formationssysten som beaktar detta samspel. Ett sådant infor- mationssystem borde även kunna ha beröringspunkter med samhällets

• Sida 101
•  Original

hälso— och sjukvård. Det sagda har principiellt giltighet även inom det ergonomiska, psykosociala och Olycksfallsförebyggande området."

Anders Englund, Arbetsmiljö och ohälsa,

SOU 1981:1

Förutsättningarna att vara informationsförmedlare är olika för olika typer av företagshälsovård. Den inbyggda företagshälsovården och branchföretagshälsovården har fördelar som informationsförmedlare jämfört med före— tagshälsovårdscentralerna som ska täcka många olika

verksamhetsområden.

För att kunna informera om hälsorisker i arbetsmiljön måste företagshälsovårdens personal ha goda kunskaper om arbetsmiljön i de företag man ger service till. Personalen måste också veta var de kan söka ytterli— gare information för de frågeställningar som är aktu— ella i det löpande arbetet. De måste ha kontakt med andra arbetsmiljöexperter vid t ex yrkesmedicinska kliniker, yrkesinspektion och arbetarskyddsstyrelsen och själva kunna söka information i olika informations— källor.

För att kunna ta initiativ till och informera om åt— gärder för en förbättrad arbetsmiljö behöver alltså företagshälsovården god kännedom om skyddsarbeten men också möjlighet att hämta erfarenheter av vad andra har gjort. Information om nya forskningsresultat är väsentlig liksom kontakter med kollegor inom före— tagshälsovård med likannde problem som inom den egna

verksamheten.

4.1. Arbetsförmedlingens personal och skolans yrkes— vägledare

Det är självfallet viktigt att de personer, som ska ge stöd och vägledning om arbetsuppgifter och arbetsför— hållanden inom olika yrken har goda grundkunskaper om arbetsmiljöfrågor. Många arbetssökande har svårt att välja yrke, vilket ofta beror på att de har otillräck— liga erfarenheter och kunskaper om arbetslivet. I stor utsträckning behöver de sökande också hjälp med att klar— göra de egna förutsättningarna för olika yrken. För de

• Sida 106
•  Original

arbetssökande som har t ex anlag för allergi, arbets- handikapp eller av annat skäl nedsatt arbetsförmåga är en väl anpassad arbetsmiljö ofta en förutsättning för

att de ska kunna arbeta.

Arbetsförmedlingens personal har vissa möjligheter att lära känna arbetsmiljöförhållandena genom medverkan i olika företags anpassningsgrupper. De har också erfa— renheter av problem i företag med hög personalomsätt— ning och som därmed kräver återkommande insatser från arbetsförmedlingarna. Arbetsförmedlingens personal lik— som skolans yrkesvägledare behöver ha kännedom om arbets- miljörisker i olika verksamheter och om samband mellan förhållanden i arbetsmiljön och ohälsa och fortlöpande

bli informerade om nya kunskaper vad gäller detta.

4.2 Hälso- och sjukvårdens personal

Flertalet av de personer som drabbats av arbetsskador får vård av den allmänna hälso— och sjukvården. Viss sjukvårdande behandling ges också av företagshälsovår— den. Alla allvarligare skador, såväl vad gäller arbets— olycksfall som arbetsbetingade sjukdomar, tas dock om hand av den allmänna hälso— och sjukvården då företags— hälsovården inte har — och inte ska ha — resurser för detta.

För att personal inom hälso— och sjukvården ska kunna bedöma arbetsskador och ge en riktig behandling måste de ha kunskaper om arbetsmiljörisker och möjliga orsa— ker till arbetsbetingade sjukdomar. Detta gäller i hög grad läkarna som ställer diagnos och utformar behand— lingsprogram. Större delen av sjukvårdens personal får idag dock en mycket begränsad utbildning i arbetsmiljö—

frågor.

• Sida 107
•  Original

4.3 Personal vid försäkringskassor, pensionsdelega—

tioner m m

Arbetsskadeärenden handläggs på försäkringskassornas centralkontor. Till dessa finns knutet pensionsdelega— tioner som ska medverka i ärenden som gäller egenliv—

ränta eller i övrigt frågor som gäller arbetssjukdom.

De personer inom förskringskassor, pensionsdelegationer m m som ska handlägga arbetsskadeärenden behöver ha kunskaper om sambandet mellan olika förhållanden i arbetsmiljön och ohälsa för att göra en riktig bedöm— ning av anmälda arbetsskador. Avgöranden om i synner- het arbetsbetingade sjukdomar är särskilt svåra. De

som handlägger försäkringsärenden och liknande behöver därför följa kunskapsutvecklingen vad gäller arbets—

miljörisker.

4.4 Journalister vid massmedia

Massmedia d v s dagspress, radio, TV och andra tid— ningar har stor betydelse för att sprida kunskaper om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder och för att ska— pa opinion i arbetsmiljöfrågor. För många människor är massmedia en viktig informationskälla i arbetsmil—

jöfrågor.

Bortsett från de journalister som arbetar inom special- tidskrifterna för arbetsmiljöfrågor finns det ytterst få journalister inom press, radio och TV som har spe— cialiserat sig på arbetsmiljöområdet.

För att arbetsmiljöfrågorna ska behandlas ytterligare och därtill på ett vederhäftigt sätt av massmedia be— höver journalisterna ha kunskaper om arbetslivet och veta hur man arbetar med arbetsmiljöfrågor inom före—

tagen. De behöver också aktuell information om nyheter

• Sida 108
•  Original

m m inom området. Att känna till vilka som kan ge ytter— ligare upplysningar om synpunkter i olika frågor, samt vilka informationskällor som finns inom myndigheter och organisationer är också en förutsättning för deras ar— bete.

5. Vilka grupper är viktigast att nå med information

om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder?

Information, utbildning och rådgivning om arbetsmiljö— risker och skyddsåtgärder bör planeras med utgångspunkt i vilka resultat man vill uppnå — d v 5 Vilka sakfrågor som är viktiga att informera om och vilka grupper som är viktiga att nå för att åstadkomma önskvärd effekt. En utgångspunkt bör givetvis då också vara en bedömning av möjligheterna att genom information, utbildning och rådgivning kunna stimulera till förebyggande eller för— ändrade åtgärder.

Information och upplysning om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder bör syfta till att påverka dels miljö— faktorerna i arbetslivet, dels individens val av hand— lingsmönster och beteende i arbetslivet för att före—

bygga ohälsa.

Målet för information om arbetsmiljörisker och skydds— åtgärder bör också stämma med det övergripande målet

för hälsoupplysning i landet och kan då anges så här:

— att utveckla ett ökat medvetande om arbetsmiljö— risker och skyddsåtgärder

- att öka enskilda individers och hela gruppers fak— tiska kunskaper

— att ge vägledning för den enskilde individens hand— lande samt

— att öka kunskaperna om hälsofrågornas direkta sam— band med samhälls— och miljöförhållanden.

• Sida 109
•  Original

Vilka sakområden blir med dessa utgångspunkter viktiga i upplysning om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder? Underlaget för att göra en prioritering är visserligen bristfälligt men områden där många arbetsskador inträf— far eller där sjukskrivningen är hög bör betraktas som väsentliga bl a eftersom insatser på sådana områden kan bidra till att minska samhällets kostnader för hälso— och sjukvård. Några viktiga områden kan särskilt ur—

skiljas:

— Arbeten med tunga lyft, ensidiga arbetsrörelser, olämpliga arbetsställningar samt vibrationer bör först nämnas som exempel på ett område där insatser synes viktiga. Grupper som utsätts för sådana "belast- ningsfaktorer, har nämligen cirka tre gånger fler

sjukpenningdagar per år än andra jämförliga grupper.

— Områden där många olycksfall inträffar bör också näm— nas. Trots att det är förhållandevis lätt att härle— da orsaken till ett enskilt olycksfall på det sätt som fordras för den officiella arbetsskadestatisti— ken, är det mera komplicerat att analysera olycks— fallen så att man får underlag för förebyggande åt— gärder. Detta kan vara en av anledningarna till att olycksfallsfrekvensen inte minskat i önskad grad. Eftersom olycksfallen svarar för den ojämförligt största delen av alla registrerade arbetsskador vore det önskvärt att i högre grad än hittills ägna upp— märksamhet åt information om olycksfallsnedbringande

rutiner och åtgärder.

— Områden där kemiska hälsorisker förekommer är också väsentliga att uppmärksamma. Kunskaperna om vad ke— miska hälsorisker kan leda till är visserligen ännu otillräckliga och kunskapsfronten förskjuts snabbt. Det står emellertid klart, att yrkesgrupper som be— sväras av gas, damm, rök eller dimma — och som med

andra ord i sitt arbete dagligen andas in ämnen som

• Sida 110
•  Original

kan påverka kroppen menligt — har högre antal sjukpen— ningdagar än grupper som inte är utsatta för sådana luftföroreningar. Vad gäller specifika ämnen är det också känt att vissa grupper av människor genom kemisk påverkan i arbetet får hudskador eller skador på centra— la nervsystemet i högre utsträckning än andra. Även former av cancer förknippas med yrkesmässig hantering

av skadliga kemiska ämnen.

Därtill bör områden där ny teknik införs i stor omfatt— ning särskilt framhållas. I införandet av ny teknologi och nya produkter i en arbetsprocess ligger att alla risker egentligen inte upptäcks förrän den nya tekni— ken tagits i bruk. Inom vissa områden i arbetslivet in- förs ny teknologi så snabbt, att de flesta som arbetar med den nya tekniken inte har de kunskaper som krävs

för att kunna möta förändringarna.

Många grupper har här angivits som viktiga att nå med information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder. Det är dock angeläget att peka på några grupper vars behov av information i arbetsmiljöfrågor kan vara vik—

tigare att uppmärksamma än andras:

— De som genom beslut eller på annat sätt påverkar ar— betsmiljön. Detta inbegriper främst dem som har arbetsg: varansvar och svarar för arbetsledning. Det innefattar också dem som genom utvecklings— och konstruktionsar— bete formar arbetsmiljön för andra. De som på arbets— ställena verkar för att arbetsmiljörfrågor uppmärk— sammas — med andra ord skyddsombud, ledamöter i skydds— kommittéer och personal inom företagshälsovården —

hör också hit.

— De som är utsatta för särskilda risker inom ramen för rådande produktionsförhållanden och som genom sitt

beteende kan påverka hur hälsan skyddas.

• Sida 111
•  Original

— De som förbereder sig för arbetslivet i skola, hög— skola och arbetsmarknadsutbildning. Kunskap är basen för handling. Om kunskaperna om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder byggs upp som en del av yrkeskun— skaperna hos dem som förbereder sig för arbetslivet, så skapas goda förutsättningar för en bättre framtida

arbetsmiljö.

— Invandrare, som är särskilt sårbara grupper genom att de ofta har svårt med svenska språket, har en annan kulturell bakgrund än den som präglar svenskt arbets— liv och ibland har begränsad erfarenhet av industriell verksamhet. Därtill kommer att många invandrare har

riskfyllda arbeten.

— De som har bristfällig utbildning och därför kan ha

svårt att tillgodogöra sig information.

— De som arbetar i småföretag där hälsorisker finns eller som har arbeten som är rörliga och tillfälliga på många arbetsplatser och som därför är svåra att

nå med information.

— De som är handikappade och som därför på skilda sätt

behöver särskilt stöd i sitt arbete.

• Sida 112
•  Original

• Sida 113
•  Original

INVANDRARES BEHOV AV ARBETSMILJÖINFORMATION

— en sekretariatspromemoria

av Ulla Åhs

• Sida 114
•  Original

• Sida 115
•  Original

INVANDRARES BEHOV AV ARBETSMILJÖINFORMATION

Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen skyldig— het att anpassa information efter den enskilde ar— betstagarens möjligheter att ta del av information. Språksvårigheter och.muwm kulturell bakgrund och utbildning än svenskar har, gör att invandrare är en grupp arbetstagare för vilka kraven på en för den enskilde förståbar information kan vara speci—

ellt svåra att tillgodose.

I det följande belyses några frågeställningar som är aktulla vid diskussion av arbetsmiljöinformation

till invandrare.

1 Vilka är invandrarna?

l.l Antal invandrare

I det allmänna språkbruket används ordet invandrare på ett icke närmare specificerat sätt. I regel räk— nas till invandrarna såväl utländska medborgare som är bosatta i Sverige som personer som erhållit svenskt medborgarskap och deras i Sverige födda barn. I den officiella statistiken redovisas dels

utländska medborgare, dels utrikes födda personer.

1980 fanns 425 000 utländska medborgare i Sverige.

Till detta kommer 365 000 före detta utländska med— borgare som erhållit svenskt medborgarskap. Om man

även räknar med i Sverige födda personer med minst en i utlandet född förälder blir det sammanlagda antalet ca 1 miljon invandrare.

• Sida 116
•  Original

Utländska medborgare i Sverige den 1 januari 1980 kom från följande länder, tabell 1.

Tabell 1 Utländska medborgare i Sverige den 1 januari 1980.

Land Antal Procent Finland 186 000 44 Jugoslavien 40 000 9 Danmark 31 000 7 Norge 26 500 6 Grekland 16 500 4 Turkiet 16 000 4 Västtyskland 15 000 4 Polen 10 000 2 Storbrittanien 9 000 2 USA 7 000 2 Chile 6 500 2 Italien 5 000 1 övriga 57 500 13 Totalt 425 000 100

___—___—

Källa: Statens invandrarverk

Totalt finns ett 70—tal nationaliteter i Sverige. Närmare 60 % av invandrarna kommer från de nordiska länderna. Denna invandring är fri och flertalet av dessa invandrare är yngre människor som kommer till Sverige för att arbeta. Arbetskraftsinvandringen från de utomnordiska länderna är reglerad. Detta innebär att en person från ett land utanför Norden som vill komma till Sverige för att arbeta måste ha uppehålls— och arbetstillstånd ordnat redan före in—

resan till Sverige.

• Sida 117
•  Original

Arbetskraftsinvandringen från utomnordiska länder uppgick 1979 endast till 5 procent av den totala in— vandringen. Den helt övervägande utomnordiska in— vandringen 1979 utgjordes av flyktingar och anknyt— ningsfall, dvs återförening av familjemedlemmar. Se tabell 2.

Tabell 2. Invandringens struktur 1979

Antal Procent NORDBOR 16 200 50 ICKE NORDBOR 16 200 50 Därav: Familjeanknytning 9 000 28 Flyktingar överförda inom kvot och spon— tant inresta 3 650 11 Adoptivbarn 1 300 4 utomnordisk arbets- kraft 1 450 5 Gäststuderande 800 2 Summa 32 400 100

Källa: Statens Invandrarverk

Invandringen till Sverige har förändrats under se— nare år. Kollektiv rekrytering av utländsk arbets— kraft som kännetecknade invandringen under 1950— och 60—talet har sågxmt som helt upphört. Invand— ringens omfattning har dock inte minskat. Från de nordiska länderna, främst Finland, sker invandring av arbetskraft och andelen från dessa länder är av samma storlek som tidigare. Av övriga invandrare har en betydande ökning skett av utomeuropeiska invand— rare. Invandringen sker från stora delar av världen och ett stort antal olika nationaliteter och språk-

• Sida 118
•  Original

1.2 Vistelsetid i Sverige

Behovet av information och svårigheter att ta del av det informationsutbud som finns är troligen störst under de första åren som invandrare i Sverige. Det finns 68 000 vuxna invandrare (över 16 år) som är nyinvandrade om gränsen sätts vid kortare vistelse— tid än 3 år. Detta motsvarar 23 procent av alla ut— ländska medborgare. Om man väljer gränsen 2 år blir antalet nyinvandrade 43 000 vilket motsvarar 15 pro—

cent.

Bland de nyinvandrade dominerar ungdomar. Kvinnor har invandrat i yngre åldrar. Det finns avsevärt fler utländska kvinnor än män i tjugoårsåldern i Sverige, medan åldrarna från 30 år och uppåt är männen fler. Mest markant är detta för finländska kvinnor där 53 procent är yngre än 25 år och 75 procent yngre än 30 år.

I figur 1 visas de utländska medborgarna i Sverige den 31 december 1979 efter kön, ålder och hur länge

de har varit bosatta i Sverige.

• Sida 119
•  Original

Figur 1 I Sverige bosatta utländska medborgare 31 dec 1979 efter kön, ålder och hur länge

de varit i Sverige

Å_ Har varit i Sverige

" _. _1 ' ___—+——-———-—Q-—

!" " .b __ 3000 4000 5906 5000

___—P————*' ' A =... ' ' soon 5uoo ecco 3000 2000 1000 /000 9000

Källa: Sven Reinans, "Vilka är invandrarna" (EIFO)

• Sida 120
•  Original

1.3 Invandrares bostadsort

De utländska medborgarna har i stor utsträckning bo— satt sig i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Inom storstadsområdena är en stor andel av de utländska medborgarna bosatta inom vissa kommuner/ bostadsområden. Nämnas kan Botkyrka kommun i stock— holmsområdet där 21 procent av befolkningen är ut- ländska medborgare. Andra kommuner med stor andel utländska medborgare är t ex Södertälje, Upplands Väsby, och Haninge.

Vissa kommuner har ett stort antal utländska med— borgare av viss nationalitet. Bekant är t ex den assyriska befolkningen i Södertälje. I särskilt hög grad har finländare bosatt sig i Haparanda, över- torneå, Kiruna m fl kommuner i norra Norrland. I Haparanda är ca 20 procent av befolkningen finska medborgare. Andra kommuner med stor andel finländska medborgare är utpräglade bruksorter som t ex Olof-

ström, Surahammar och Hallstahammar.

• Sida 121
•  Original

1,4 Språkkunskaper och utbildning

Det finns ingen statistik över vilka språkgrupper in—

vandrarna tillhör. En grov uppskattning av antal per—

soner i några större språkgrupper har gjorts av EIFO.

Tabell 3 visar denna uppskattning.

Tabell 3 Uppskattat antal personer i några större

språkgrupper i Sverige år 1979. Uppskatt—

ningen avser antal personer med visst mo—

dersmål Språk Födda i utlandet Finska 170 000 Serbokroatiska 28 000 Grekiska 15 000 Estniska 11 000 Spanska 13 000 Polska 9 000 Ungerska 8 000 Turkiska 7 000 Italienska 5 000 _Lettiska 2 500

Källa: Svensk Invandrarpolitik inför 1980—talet

Födda i Sverige

4

HNNNNHU'l-åmo

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

Summa

210 34 19 16 14 11 10

9 7 3

(Ds A l979:6)

000 000 000 000 000 000 000 000 000 500

• Sida 122
•  Original

Det finns inte heller någon statistik över invand— rares kunskaper i svenska språket. Det är givetvis svårt att göra uppskattningar av detta. I samband med statistiska centralbyråns arbetskraftsundersök— ning 1978 genomförde EIFO en tilläggsundersökning med frågor till utländska medborgare om deras kune skaper i svenska språket. I tabell 4 visas några

resultat från denna undersökning. »

Tabell 4 Egen uppskattning av kunskaper i svenska hos utländska medborgare i Sverige 1978

Förmåga att Finska Från länder tala svenska _ medborgare utanför Norden Har svenska som 39 900 13 400 modersmål eller har gått i skola i Sverige

Talar svenska:

Mycket bra 12 300 18 000 Ganska bra 36 400 45 500 ( Ganska dåligt 26 700 17 900 3 Mycket dåligt 13 600 4 600 i Kan inte alls 2 500 800 Samtliga 132 600 100 100

Källa; Expertgruppen för invandrarforskning, EIFO.

Utländska medborgare från utomnordiska länder har

en mycket varierande utbildningsbakgrund. Bland de vuxna är högt utbildade kraftigt överrepresenterade i jämförelse med hela befolkningen i Sverige, men samtidigt finns en stor grupp med ingen eller endast ett par års skolutbildning. Bland de lågt utbildade

finns många kvinnor och äldre.

• Sida 123
•  Original

2 Vilka arbeten har invandrare? 2-1 Utländska medborgare i arbetskraften

De utländska medborgarna har förvärvsarbete i större utsträckning än svenska medborgare. Detta beror på att relativt fler utländska medborgare är i yngre och

aktivare åldrar än svenskar. Andelen som förvärvsarbetar, är följande:

Finländare 81 procent övriga nordiska medborgare 73 procent Övriga utländska medborgare 76 procent Hela Sveriges befolkning 71 procent

Arbetslösheten är högre bland utländska medborgare än bland svenskar, totalt 4 procent jämfört med 1,9 procent år 1979 för svenskar. Relativt hög är den

bland ungdomar mellan 16 — 24 år 12,1 procent jäm—

fört med 7,5 procent.

Utländska medborgare har oftare arbete inom gruv— och tillverkningsindustrin än svenskar, 55 procent jämfört med 30 procent. Det är också vanligt att ut— ländska medborgare arbetar inom servicebranschen dvs

städare, restaurangyrken m m.

Från folk— och bostadsräkningen 1975 kan uppgifter erhållas om yrken för utländska medborgare i Sverige. Endast 23 procent av de utländska medborgarna har tjänstemannayrken, vilket ska jämföras med 45 procent

i hela befolkningen.

Det dominerande yrket för utländska medborgare är verkstadsmekaniker, 9,1 procent jämfört med 3 procent

i hela befolkningen. På andra plats i rangordningen

• Sida 124
•  Original

av vanliga yrken för utländska medborgare återfinns maskin— och motorreparatörer, 6,7 procent av de ut— ländska medborgarna och på tredje plats städare med

5,8 procent av de utländska medborgarna. Se vidare tabell 5.

Tabell 5 De vanligaste yrkena bland utländska med—

borgare i Sverige år 1975

Yrke Procentandel med detta yrkew bland utländska medborgare hela befolkning

Verkstadsmekaniker m (1 9,1 3,0 Maskinmontörcr, —hopsättaro, nnskin— och nntorrepurntöror 6,7 3,4 Städare 5,8 2,1 Svetsare, gasskärarc m fl 3,9 1,3

Sekreterare, maskinskrivare, special—

kontorister 3,0 7,1 Sjukvårdsbiträden 2,8 3,4 Köksbiträden 2,4 1,1 Textilarbetare 1,8 0,4 Telemontörer —rcparatörer 1,7 0,8 Motorfordonsförare, spårvagnsFöraL”C 1,7 3,0 lknmästare, servitörer 1,7 0,8 Paketerare, emba]1craro 1,7 0,6 Ioger— och förrådsarhctarc 1,6 1,8 Ingenjörer och tekniker ned mekaniskt arbete 1,5 2,3 Skräddare, sömmerskor 1,5 0,7 övriga 47,1 6812 Totalt 100 100

Källa: SCB, Folk— och bostadsräkningen 1975

2.2 Invandrares arbetsmiljö

Invandrarnas arbetsmiljö är som för svenska medbor— gare beroende av inom vilka branscher/arbetsområden de arbetar. En betydligt större andel av de utländ— ska medborgarna arbetar inom produktion och distri—

• Sida 125
•  Original

bution, (LO—yrkena) är svenska medborgare. Detta inne— bär som visats tidigare att relativt fler invandrare är utsatta för fysiska miljörisker som förekommer inom dessa verksamheter. Statistiska centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden i Sverige år

1975 innehåller undersökningar om invandrares lev— nadsförhållanden. Fig 3 visar några resultat från

dessa undersökningar.

Det är relativt fler invandrare som har besvärliga arbetsförhållanden som t ex fysiskt belastande ar— bete, utsätts för buller, har svårt smutsande arbe— te m m, vilket bl a yttrar sig i större risk för olycksfall i arbetet och högre sjuklighet. En större andel utländska medborgare upplever även den psyko— sociala miljön som otillfredsställande än svenska

medborgare.

LO drar följande slutsatser av SCB:s undersökning av

invandrares levnadsförhållanden.

"Invandrare har en svagare ställning på arbetsmarknaden än svenskar. Även om skillnaderna många gånger är små har in— vandrarna kortare anställningstid, sämre arbetstider, löper antagligen större risker för olycksfall i arbetet, upplever sig ha mindre inflytande eller nedbestännande och har mera "ekonomisk" inställning till arbetet än svenskarna."

• Sida 126
•  Original

Figur 2

lgare.

. , : i * 1 1 | ; 1 |

.. 1 , 1 1"r " Fys1$kt_- las.* de? ; ad' men??? . , .- = 1 f 1 , 1 ' . ;Upprepade1oöh åsidiga mma "smädelser ........ % 1 * , . ⁴ ' 1 ? ll ; * ; | För örduedöEm—Eäzzligä de b ler '

+——|-'

'Beévåras hög grad av 22222 "Jag! d I Ir Öch ' dm ;.n J-_.1i .. mr.—L ;" I 1 . L 3 & Risk Efqr omkr-fall 1 sk. A=, J__1-— , I 1 ? Psykiskt lastande farbepe % dex) ; ??. _sm__

Ny

zsvårff sesam? ......

Mått på arbetsmiljön.

Procentandel ut—

'

ländska medborgare och svenska medbor-.

som upplovol

mm

11"

prob1cm i arbolsmi1jöp.

• Sida 127
•  Original

Skolöverstyrelsen: Informationsmaterial kring arbetsmiljöfrågor i sko—

lorna har tagits fram och översatts till finska,

• Sida 129
•  Original

polska, serbokroatiska, grekiska och turkiska.

Socialstyrelsen: Inget informationsmaterial till invandrare om arbets— miljöfrågor.

Svenska Arbetsgivarförbundet (SAF): Enligt SAF har vissa arbetsgivarförbund framställt informationsmaterial till invandrare. SAF centralt har inget material. Två arbetsgivarförbund har till utredningen redovisat material som översatts till finska. Skogs— och lantarbetsgivarförbundet har över— satt en sammanställning över skyddsutrustning till finska. Sveriges järnbruksförbund har utarbetat en svensk—finsk parlör och ordlista för stålindustrin. Dessutom har broschyrerna "Trygg i jobbet" och "Trygghet i transport" översatts till finska.

Landstingsförbundet: Inget material med information till invandrare och

arbetsmiljöfrågor produceras. Stockholms läns lands— ting har visst översatt informationsmaterial. Inom landstinget har en utredning genomförts som lämnat förslag till åtgärder för en förbättrad arbetsmiljö—

information till invandrare.

Svenska Kommunförbundet:

Inget informationsmaterial om arbetsmiljöfrågor till invandrare framställs centralt. Stockholms kommun har tagit fram broschyrerna "Hygien för personal inom hem— service" samt "Smittsam gulsot — hepatit", och över— satt dessa till finska, serbokroatiska, spanska, engelska, grekiska och turkiska. En broschyr om av— fallshantering planeras översättas. I övrigt känner inte kommunförbundet till något liknande informsma—

terial i andra kommuner.

• Sida 130
•  Original

130 S()[J 1982:32 Landsorganisationen (LO): — Arbetsmiljölagen — ur facklig synpunkt — finns

översatt till finska

— En broschyr om försäkringar på arbetsmarknaden finns översatt till engelska, finska, grekiska, serbokroatiska, spanska och turkiska

— Sammanfattning av LO:s invandringspolitiska pro— gram finns på finska, grekiska, serbokroatiska, turkiska och engelska

— En broschyr om medbestämmandelagen finns på finska

och serbokroatiska.

Ca 300 fackligt förtroendevalda inom LO—området ut— bildas till tvåspråkiga arbetsplatstolkar per år en— ligt överenskommelse mellan parterna. Dessutom är

ca 10 procent av de fackligt förtroendevalda som del— tar i LO:s olika kurser invandrare. I övrigt finns ingen regelbunden information från löntagarorganisa- tionerna. Inom fackförbundspressen är det endast Metallarbetaren och kommunalarbetaren som har fasta spalter på några av invandrarspråken. Där behandlas

fackliga frågor, löneuppgörelser m m i stort.

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO):

Inget informationsmaterial om arbetsmiljörisker finns

till invandrare.

Vissa större företag med stor andel anställda in—

vandrare har utarbetat översatt informationsmaterial att användas främst vid introduktion till arbetet. Vanligaste språk är finska. I vissa företag infor—

merar man medvetet via tvåspråkiga informatörer.

• Sida 131
•  Original

4 Vilka önskemål om information har invandrare?

Det finns inga undersökningar gjorda som behandlar invandrares önskemål om just arbetsmiljöinformation. Det finns dock undersökningar om invandrares önske- mål vad gäller annan samhällsinformation vars resul— tat till vissa delar kan tillämpas inom arbetsmiljö- området. En sammanfattning av undersökningar om in- vandrares informationssituation finns i "Invandrarna

och informationen" utgiven av statens invandrarverk.

En intervjuundersökning av fyra invandrargruppers in— formationssituation genomfördes år 1978. Invandrar— grupperna var finska, assyriska, turkiska och latin—

amerikanska invandrare.

På frågan genom vilka kanaler man helst vill ha in— formation fördelade sig svaren enligt tabell 6. I tabellen saknades dock fackfönmndens informationsverk- samheter genom arbetsplatstolkar, kontaktombud, skyddsombud, fackliga möten och fackföreningstidningar. Även fackpressen inom arbetsplatsmiljöområdet, t ex

tidningen arbetsmiljö saknas.

• Sida 132
•  Original

Vill helst ha information genom

Finländare anlända anlända 1977 1972—75 1977 TV 14 32 37 Radio 2 l 1 Svenska dagstidningar 8 10 l Invandrartidningen 19 19 13 Broschyrer 55 29 24 Hembesök l 4 12 Annat sätt 0 0 7 Vet ej 0 4 0 Svar saknas 1 1 5 Totalt 100 100 100

kanal. Procentuell fördelning av svaren.

Nationalitet

Assyrier

Turkar anlända 1972—75

48

H OONOHONÅkDUIU'I |__: O

Latinamerikane anlända 1977 1972—75

12 20

0 O

4 9

20 22

50 41

12 8

2 0

0 0

0 0 100 100

Källa: Fyra invandrargruppers informationssituation - en intervjuundersökning, statens invandrarverk

5 Vad behöver invandrare veta om arbetsmiljö—

risker och skyddsåtgärder?

Att känna till arbetsmiljörisker och kunna skydda sig mot dessa är naturligtvis lika viktigt för in— vandrare som för svenskar. För många invandrare är arbetsmiljön ny och främmande. Många känner inte

till risker som är väl kända och skyddsåtgärder som är självklara för de svenska arbetskamraterna. In—

vandrare har dessutom ofta arbeten inom verksamhets—

områden med utpräglat dålig arbetsmiljö. De accepte—

rar ofta en sämre arbetsmiljö än svenskarna, vilket kan bero på att arbetsmiljöfrågor inte har uppmärk— sammats i hemlandet i samma utsträckning som i Sverige. Detta gör att behovet av arbetsmiljöinfor— mation är stort för invandrare. De måste bli infor—

• Sida 133
•  Original

de blir så medvetna att de själva kan ställa krav. Invandrare ska ha samma kunskaper om arbetsmiljöfrå—

gor som de svenska arbetskamraterna.

Språkkunskaperna i svenska är helt avgörande för in— vandrarens tillgång till information om arbetsmiljö— förhållanden i Sverige. Det finns litet material om arbetsmiljöfrågor som är översatt till invandrarspråk. Det material som finns är övervägande fall på det stora invandrarspråket finska. För flertalet språk— grupper finns ingen information alls. Mycket av det informationsmaterial som finns är direkt översatt från svenska. Olikheter i kulturell bakgrund med annorlunda traditioner i arbetslivet och annorlunda begreppsbildning gör ofta direktöversättningar svåra att förstå för invandrarna.

Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att informera arbetstagaren om de risker som kan finnas' i arbetet och han skall också förvissa sig om att arbetstagaren har de kunskaper och färdigheter som behövs och vet vad han har att iakttaga för att und— gå riskerna i arbetet. I realiteten är detta en skyl— dighet som kan uppfyllas endast i blygsam omfattning

när det gäller invandrare som inte kan svenska.

Invandringen till den svenska arbetsmarknaden består i dag av människor från olika länder och språkgrup— per. Totalt finns ett 70—tal olika nationaliteter och ca 150 språkgrupper representerade i Sverige. De tolkresurser och den skriftliga arbetsmiljöinfor- mation som skulle behövas existerar inte och kommer antagligen aldrig att finnas på alla dessa språk. I allmänhet tvingas arbetsgivarna att ge nödvändig in— troduktion och upplysningar om arbetsmiljörisker vid en tidpunkt då invandraren har så pass goda kunskaper i svenska språket att det är omöjligt att ge infor— mationen på enkel svenska. Detta innebär att invand—

• Sida 134
•  Original

raren får information först kanske efter att ha va— rit anställd en längre period.

Avgörande för vilken arbetsmiljöinformation fler— talet invandrare har tillgång till är således deras kunskaper i svenska. Det finns sedan 1973 en lag— stadgad rätt till undervisning i svenska på betald arbetstid. Undersökningar av Statens Invandrarverk och LO visar dock att tillämpningen av lagen inte är tillfredsställande. Människor som är oinformera— de om sin arbetsmiljö utsätter sig själva och sina arbetskamrater för onödiga risker. Grundutbildning i svenska språket är därför utomordentligt viktigt. Det är angeläget att invandraren redan i samband med svenskundervisningen får information om arbets— miljölagstiftning och arbetsmiljörisker. En översyn av svenskundervisningen för vuxna invandrare har gjorts av SFI—kommittén, som hösten 1981 presente— rade sitt betänkande. I detta föreslås ett reform— prgram för att underlätta för invandrare att få grundläggande färdigheter i svenska och kunskaper

om svenskt samhälls— och arbetsliv.

Individuell introduktion till arbetsplatsen är nöd— vändig och det viktigaste tillfället att få infor— mation om arbetsmiljöfrågor. Introduktionen ska ges på det språk invandraren förstår. Muntlig informa— tion gärna kombinerat med skriftligt informations— material är det effektivaste sättet. Introduktionen bör ges innan den nyanställde invandraren börjar sitt arbete.

Invandraren behöver liksom sina svenska arbetskam— rater få fortlöpande arbetsmiljöinformation om häl— sorisker, skyddsåtgärder m m. Huvuddelen av den skriftliga informationen kommer också i framtiden att vara på svenska. Det är emellertid önskvärt att

viss information översätts till de stora invandrar—

• Sida 135
•  Original

språken och anpassas till invandrarnas kulturella bakgrund. För flertalet invandrare med bristfälliga kunskaper i svenska är möjligheten till muntlig in— formation genom t ex tvåspråkiga informatörer, s k arbetsplatstolkar viktigt. Detta gäller såväl infor- mation från arbetsgivaren och företagshälsovården

som från de fackliga företrädarna.

• Sida 136
•  Original

Källor:

Sven Reinans, "Vilka är invandrarna", Expertgruppen för invandringsforskning (EIFO)

SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU)

SCB:s undersökning av levnadsnivåförhållanden, 1976 Rapport l, Invandrares informationssituation — en översikt av olika undersökningar. Invandrarna och informationen, statens invandrarverk, 1979

Rapport 3, Fyra invandrargruppers informationssi— tuation, — en intervjuundersökning, Invandrarna och informationen, statens invandrarverk, 1979

Informationsmaterial och basstatistik om invandringen från Informationsbyrån, statens invandrarverk

Invandrare — svenskar, LO:s bearbetning av SCB:s undersökning av levnadsförhållanden, 1978

Svensk invandrarpolitik inför 1980—talet, Ds A 1979:6 Svensk invandrarpolitik, Jonas Widegren, Liber 1980

Svenskundervisning för vuxna invandrare, betänkande av SFI—kommittén, SOU l981:86

• Sida 137
•  Original

UTBUD AV ARBETSMILJÖ—

INFORMATION] OCH UTBILDNING I SVERIGE

- en sekretariatspranexmr ia

av Ylva Tivéus

• Sida 138
•  Original

• Sida 139
•  Original

UTBUD AV ARBETSMILJÖINFORMATION OCH UTBILDNING I SVERIGE

Intresset för information och utbildning i arbetsmiljö— frågor har ökat starkt genom den debatt och de diskus— sioner som förs på enskilda arbetsplatser och inom skil— da organisationer. Kraven på en bättre arbetsmiljö har lett till en ny lagstiftning som i sin tur gett stora grupper rätt till särskild information och utbildning i arbetsmiljöfrågor.

Detta har också stärkt kraven och efterfrågan på infor— mation och utbildning som kan användas som stöd i arbe— tet med att skapa goda arbetsförhållanden. Myndigheter, frivilliga organisationer, massmedia m fl har därför under senare år ökat sitt utbud av information och ut— bildning på området. Det kan dock vara svårt för den enskilde att få en överblick över vad som finns och var

det finns.

I denna promemoria redovisas därför vilka myndigheter och organisationer, som bedriver information och utbild- ning i arbetsmiljöfrågor. Därefter ges en översiktlig redovisning av vilken information, utbildning samt bib—

lioteks— och dokumentationsverksamhet som finns.

1 Organ som bedriver informations— och utbildningsverksamhet om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder

Det finns många organ som medverkar i informations— och utbildningsverksamhet på arbetsmiljöområdet. Olika roller i arbetsmiljöarbetet, informationens innehåll och vilka informationen riktas till

ger sin prägel åt på vilket sätt den förs ut.

Figur 1 illustrerar vilka organ som bedriver informations— och utbildningsverksamhet i arbets—

miljöfrågor till dem som är verksamma i arbetslivet.

• Sida 140
•  Original

Figur 1 Organ som har ett utbud av utbildning och

information på arbetsmiljöområdet

Centrala lackllga organisationer och forbund

Lokala och regio- nala fackliga or- ganisationer

Regionala skyddsombud

Centrala samarbets- organ | arbetsmiljö- frågor bla Alheim- skyddsnamnden, Statens Arbetsmiljö- nämnd

Samarbetsorgan på iörbundsnivä, exempel- vis ar'betsmiljokom—

milleer

Centrala arbetsgivare— organisationer

Branschorganisa' tioner

Intresselo'renmgar, bla SHlO, Köpman- naio'rbundet

Arbetarskydds- styrelsen

Konsulter

Utvecklings- fonder

Yrkestn» spektion, komnunal tillsyn

Leverantorer

ARBETS STALLET

Forsknmgslnslltutioner vid universitet och hög— skolor

Branschlorsknings- institut rn m

Forsknrngsbeviliande organ, bl a arbetarskyddsfonden. bvgglorskningsrådet, STU

32295 Bransch halso— A | hälsovård vård, exempe v-s

Bygghälsan, Transporthalsan

Yrkesmedi- cinska kliniker

Allman halso- och sjukvård

Arbets— l'urmedling

• Sida 141
•  Original

1.1 Myndigheter och offentliga organ

Arbetarskyddsverket

Arbetarskyddsverket består av arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. Arbetarskyddsstyrelsen är central myndighet för arbetarskydds— och arbetstids— frågor och chefsmyndighet för yrkesinspektionen

som lokalt svarar för att arbetarskydds— och arbets- tidsreglerna efterlevs. Kommunala tillsynsmän biträder yrkesinspektionen och svarar för tillsynen på vissa

mindre arbetsställen.

Arbetarskyddsstyrelsen ska enligt sin instruktion leda, samordna och övervaka verksamheten på arbetarskyddets område, ha den centrala tillsynen över arbetsmiljö—

och arbetstidslagstiftningens efterlevnad, meddela föreskrifter, råd och anvisningar om arbetsmiljö— och arbetstidslagstiftningens tillämpning, bedriva informa— tions- och utbildningsverksamhet på arbetarskyddets område, handlägga arbetsmedicinska frågor samt fungera som centralt dokumentations—, informations— och konsul— tationsorgan för myndigheter, institutioner, företag

och enskilda m fl i arbetsmedicinska frågor.

Verksamheten inom arbetarskyddsstyrelsen är organise- rad i tre avdelningar, tillsynsavdelningen, forsknings—

avdelningen och administrativa avdelningen.

Tillsynsavdelningens uppgifter är att svara för arbetar— skyddsstyrelsens granskningsarbete, handlägga löpande ärenden inom sitt sakområde samt leda och samordna

yrkesinspektionens verksamhet.

Tillsynsavdelningen har en omfattande allmän rådgivnings- verksamhet, i första hand till yrkesinspektionen,

som gäller hur tillsynen ska bedrivas eller hur olika problem ska lösas tekniskt. Råd lämnas också ofta direkt till arbetsgivare, arbetstagare, tillverkare,

• Sida 142
•  Original

Tillsynsavdelningen medverkar också i informations— verksamhet för skyddsombud, personal inom företags— hälsovården m fl och utbildningsverksamhet för såväl verkets egen personal som personal inom företags— hälsovården. Betydande insatser görs också på externt

anordnade kurser.

Forskningsavdelningen utgör landets centrala forsknings— instans på det arbetsmedicinska området. Huvudupp— gifterna för avdelningen, till Vilken hör en filial i Umeå, utgörs av forskning, utbildning och uppdrags—

verksamhet.

Forskningsavdelningen fungerar inom arbetarskyddsstyrelsen som expertpanel i olika frågor och gör utredningar, mät— ningar och analyser åt tillsynsavdelningen och yrkes— inspektionen. Externt bedriver avdelningen en avgifts— belagd uppdragsverksamhet åt företag och organisationer

m fl. Denna omfattar i huvudsak arbetsplatsutredningar, utredningar om risker vid användning av olika produkter samt kemiska och fysikaliska analyser. De yttranden som avges i samband med uppdragsverksamheten utgör ej arbetar— skyddsstyrelsens officiella ståndpunkt, utan speglar endast en enskild forskares uppfattning i en viss fråga.

Till administrativa avdelningens verksamhetsområde hör förutom central administration även planerings- och utredningsfrågor, rättsfrågor avseende tillämpningen

av arbetsmiljö— och arbetstidslagstiftningen samt ut— bildningsverksamhet, informationsfrågor och internationella frågor. Inom denna avdelning finns även biblioteks— och dokumentationsverksamheten, som är under uppbyggnad och som främst spelat en central roll i det interna arbetet med

att bevaka och följa forskningen och litteraturen inom

arbetsmiljöområdet.

• Sida 143
•  Original

Här finns också det 5 k informationssystemet

om arbetsskador (ISA).

Informationssektionen på arbetarskyddsstyrelsen

har omkring 20 anställda, varav ca hälften

inom en publikationsservice som främst arbetar

med att effektuera beställningar. Budgeten

för informationsverksamheten är för 1981/82 8.5 milj kronor. Informationsverksamheten avser främst regler, forskningsresultat samt arbetarskydds— styrelsens och yrkesinspektionens arbete i allmänhet.

I tidningen Arbetarskydd finns regelbundet reportage och notiser om regler och om arbetarskyddsstyrelsens forsknings— och utvecklingsverksamhet. Författnings— texter m m publiceras i styrelsens författnings— samling. Dessutom sprids kunskap om reglerna genom broschyrer och filmer, utställningar och press— kontakter. Forskningsresultat från forskningsavdel—

ningen publiceras bl a i serien Arbete och Hälsa.

Arbetarskyddsstyrelsen bedriver även en omfattande utbildningsverksamhet för bl a företagshälsovårdens

personal samt för den egna personalen.

Yrkesinspektionen, som sköter den lokala tillsyns— verksamheten i landet, ska bl a noga följa arbetar- skyddets utveckling inom respektive distrikt, se till att gällande föreskrifter iakttas och på olika sätt medverka till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. För att uppnå detta arbetar man i direkt kontakt med arbetsställena genom inspektioner,

granskning av ritningsförslag till ny— eller

• Sida 144
•  Original

allmän information och rådgivning samt

olika insatser för att främja den lokala skvddsverk—

samheten.

Yrkesinspektionen använder i sin verksamhet främst det informationsmaterial som arbetarskyddsstyrelsen tar fram och är därigenom en viktig länk i att föra ut och

skapa kännedom om nya regler, forskningsresultat m m.

Arbetarskyddsfonden

Arbetarskyddsfondens uppgift är att genom bidrag till , forskning och utvecklingsarbete, utbildning och infor—

mation söka förbättra arbetsmiljön i vid mening.

Detta sker huvudsakligen genom stöd till praktiskt in— riktad forskning och utveckling på arbetsmiljöområdet samt genom stöd till forskning och utveckling kring med—

bestämmande i arbetslivet.

Arbetarskyddsfonden ger också bidrag till olika typer av utbildning på dessa områden, bl a utbildning av skyddsombud, arbetsledare, planerare, personal inom företagshälsovården m fl, utbildning för att utveckla arbetstagarnas medbestämmanderätt, utbildning av sty— relserepresentanter för de anställda samt brett upplagd

information till stora persongrupper i arbetslivet.

Dessutom ska fonden enligt sin instruktion verka för samordning av dessa insatser och se till att resultaten från forskning och utveckling som fonden stöder offent—

liggörs på lämpligt sätt.

Fonden har omfattande ekonomiska resurser till sitt förfogande, för budgetåret 1981/82 ca 430 miljoner kronor. Medlen erhålls genom en arbetarskyddsavgift

som alla arbetsgivare betalar.

• Sida 145
•  Original

Ungefär hälften av fondens medel används till arbets— miljöområdet. Den andra hälften används till verksam—

heter som en följd av medbestämmandereformen.

Arbetarskyddsfonden har bl a finansierat framställningen av så gott som samtliga grund— och vidareutbildningsma— terial som används i arbetsmiljöutbildningen. Årliga bidrag ges därutöver bl a till tidningen Arbetsmiljö för att alla skyddsombud ska få den gratis och till löntagarorganisationerna för materialframställning, kon— ferenser och kampanjer som dessa anordnar i arbetsmiljö—

frågor.

Arbetarskyddsfonden har även till uppgift att sprida information om den forskning och utveckling som fonden finansierar och har därför en omfattande egen informa— tionsverksamhet. Resultaten från olika forskningsprojekt

redovisasj_kortfattade sammanfattningar. Broschyrer och

pedagogiskt bearbetade rapporter ges ut om vissa forsk— ningsprojekt. Fonden ger också ut populära kunskapsöver— sikter över vissa miljöproblem och forskningsområden. Exempel på mer långtgående informationinsatser är "Bul— lerbekämpning", "Bra belysning på jobbet" och nu senast "Riskerna med lösningsmedel" där också omfattande åtgärds— förlag tagits fram för olika branscher. Forskningsrappor— ter i sin helhet utges normalt av den forskningsinstitu—

tion forskaren tillhör.

Arbetarskyddsfonden anordnar även konferenser för fors— kare och vissa nyckelgrupper i arbetsmiljöarbetet, t ex företagshälsovårdens personal, regionala skyddsombud m fl.

Arbetslivscentrum

Arbetslivscentrum inrättades år 1977 med uppgift att genom forskning, utveckling och information söka bidra

till en utveckling av arbetslivet mot de demokratiska

• Sida 146
•  Original

principer som medbestämmandelagen ger uttryck för. Ar— betslivscentrum ska även följa aktuella arbetslivsfrå— gor samt genom utbildning och information verka för att

resultatet från arbetslivsforskningen blir kända och använda.

Arbetslivscentrum är ett fristående institut. Verksam— heten bekostas av medel från arbetarskyddsfonden. Bud— geten uppgår för 1981/82 till 22 miljoner kronor. Cent— ret ger ut forskningsrapporter och ett informationsblad med information från forskningsområdet som sprids till organisationer på arbetsmarknaden, massmedia, forskare m fl. Dessutom bedrivs en omfattande seminarieverksam— het.

Arbetslivscentrum bedriver utbildning av de anställdas representanter i myndigheters och företagsstyrelser. Under budgetåret 1980/81 deltog ca 2 500 fackliga för— troendemän i sådan utbildning.

Arbetslivscentrum har även i uppgift att biträda parter— na med rådgivning och utredningsinsatser. Som ett led i den verksamheten inrättades år 1978 en informations—

central — Arbetslivets information och dokumentation,

AID — med tillhörande forskningsbibliotek. Informations—j centralen har hänvisningsservice och dokumentation inom arbetslivscentrums sakområde, bl a om arbetslivets demokratisering, arbetsmarknadens parter, organisations—

frågor, tekniska förändringar och dess konsekvenser.

Miljödatanämnden

Miljödatanämnden tillsattes 1974 för att utveckla

ett miljövårdens informationssystem, innefattande såväl naturmiljön som arbetsmiljön,och har främst

verkat genom utredningar och utredningsinsatser

som bidragit till effektivare informationsbehandlinq

• Sida 147
•  Original

inom bl a statens naturvårdsverks och arbetar—

skyddsstyrelsens ansvarsområde. Miljödatanämnden har också bedrivit viss informations— och doku—

mentationsverksamhet som rör arbetsmiljöområdet. Bl a kan nämnas den registrering av svensk miljöforskning i en databas som nämnden svarar för och vars inntehåll finns tillgänglig också genom tryckta kataloger. I betänkandet Bättre miljöinformation (SOU 19R0:74) har miljödata— nämnden bl a föreslagit regeringen att inrätta

en toxikolOGisk informationstjänst (TOXIT), med uppgift att på förfrågan ge information om

kemiska risker via litteratursökningar, samman— ställningar och bedömningar med hjälp av toxi- kologisk expertis. Riksdagen har därefter beslutat att inrätta en toxikologisk informationsservice vid Karolinska institutets bibliotek och informations— central. Vissa av de projekt som utvecklats av miljödatanämnden ska också överföras till statens naturvårdsverk, däribland registreringen av svensk miljöforskning. Miljödatanämndens verksamhet upphör

därmed.

Produktkontrollnämnden

Produktkontrollnämnden har till uppgift att pröva frågor som avses i lagen om hälso- och miljöfarliga varor (LMHV) i den mån inte prövningen ankommer på annan myndighet. Nämnden har inget eget Verkställande organ utan naturvårdsverkets produktkontrollbyrå tjänstgör som nämndens kansli.

Inom produktkontrollnämnden pågår arbete med att bygga upp ett centralt produktregister med uppgifter

om bl a kemiska sammansättningar.

Produktkontrollnämnden har skyldighetatt bedriva upplysningsverksamhet inom produktkontrollområdet genom vägledande förteckningar över gifter och våd- liga ämnen. Produktkontrollnämnden ska också vid

• Sida 148
•  Original

underlag för sin bedömning få tillgång till ganska omfattande dokumentation. Svaret — responsum — är ett beslut i produktkontrollnämnden och speglar produktkontrollnämndens officiella uppfattning. Dock innebär det inte någon närmare bedömning av hälso- farligheten. Tidigare gav även statens produktkontroll— byrå råd i form av särskilda yttranden bl a rörande klassificering av en varas hälsofarlighet. Denna råd- givningsverksamhet har numera upphört.

Statens miljömedicinska laboratorium

Statens miljömedicinska laboratorium, som inrättades 1980—07—01, har till uppgift att inom den fysikaliska : och kemiska miljömedicinen samt den allmänna hälsovården bedriva långsiktig forskning samt undersöknings-, ut- rednings- och utbildningsverksamhet.

Chefsmyndighet för laboratoriet är Socialstyrelsen. En del av SML:s magifUarbestår i att fungera som råd— givare till olika myndigheter som har att fatta beslut inom det miljömedicinska området, eller i frågor som berör den förebyggande hälsovården. SML bedriver även viss fort- och vidareutbildning för i huvudsak hälsovårdsinspektörer, tjänstemän vid lands- tingens miljömedicinska enheter, länshälsovårds—

konsulenter m fl.

SML ska också genom dokumentations- och informations- arbete svara för att erfarenheter och rön från egen och andras forsknings— och utvecklingsverksamhet blir kända och nyttiggjorda. Detta sker genom utbildnings- verksamhet, genom publicering i olika vetenskapliga tidskrifter samt genom övergripande kriteriadokument

i olika ämnen.

övriga myndigheter

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är central tillsynsmyn- dighet för den offentliga arbetsförmedlingsverksamheten.

• Sida 149
•  Original

Bland AMS många uppgifter ingår att producera informa— tionsmaterial om arbetsmarknad, yrken och arbetsliv. Materialet består dels av tjänstematerial för arbets— marknadsverkets personal och skolans SYO-funktionärer, dels av material som delas ut till allmänheten, främst arbetsförmedlingens sökande och skolelever. Det material som sprids mest till allmänheten är informationsblad i serien Yrkesupplysningar, som omfattar ett stort an— tal yrkesområden. Varje blad har ett kort avsnitt om

arbetsmiljön.

Det finns också andra myndigheter med särskild tillsyns— verksamhet på arbetsmiljöområdet som ger ut visst in— formationsmaterial som rör arbetsmiljöfrågor t ex sta— tens planverk, Statens brandnämnd, statens industriverk, Statens strålskyddsinstitut, sjöfartsstyrelsen m fl. Inom dessa myndigheter ordnas kurser och utbildning i speciella frågor som brandskydd, elsäkerhet, strålskydd

mm.

1.2 Yrkesmedicinska kliniker

De yrkesmedicinska klinikerna ska bl a fungera som stöd och kvalificerat komplement till företags- hälsovården. De ska också tillföra den övriga hälso- och sjukvården yrkesmedicinskt kunnande. Därför är

de kopplade till regionsjukhusen.

Yrkesmedicinska enheter finns numera inom alla landets sjukvårdsregioner, nämligen vid Karolinska sjukhuset i Stockholms län, vid Sahlgrenska sjukhuset i

Göteborg samt vid regionsjukhusen i Linköping, Lund/Malmö, örebro, Uppsala och Umeå.

De yrkesmedicinska klinikerna har stora förutsätt— ningar att ge information om kemiska, fysikaliska, ergonomiska och psykosociala risker inom sitt utövningsområde. Informationen riktar sig i första hand

• Sida 150
•  Original

till företagshälsovården, den övriga hälso— och sjuk- vården, enskilda arbetstagare, skyddsombud, fack— föreningar, arbetsledning, yrkesinspektionen, de allmänna försäkringskassorna, massmedia och allmänheten.

En stor del av informationsspridningen sker per telefon. I mera avancerade fall kan det bli fråga om detaljerade och genomarbetade skriftliga litteraturgenomgångar som

kan ha intresse för betydligt flera än frågeställaren.

Vissa yrkesmedicinska kliniker ger ut stenciler om nya risker, praktiska tips och annan relevant information 1 till företagshälsovård och fackliga organisationer inom 1

upptagningsområdet. Samtliga kliniker ger ut forsknings—

. rapporter och publicerar forskningsresultat i vetenskap—i

liga tidskrifter och medverkar i utbildning av läkare _ och i vårdyrkesutbildning. Klinikernas personal anli- %

l tas även i stor utsträckning som föreläsare i olika kur-

ser och konferenser.

l.3 Universitet och högskolor

Den informationsverksamhet, som bedrivs av universitet och högskolor, är givetvis avhängig forskningsinrikt— ningen vid respektive högskola och institution. Genom att möjligheten att få anslag för arbetsmiljöforskning stärkts betydligt under senare år finns dock allt mer

information att hämta från denna sektor.

Hittills har det varit självklart att informationsan— svaret till största delen legat på den enskilde forska— ren eller forskargruppen. Men forskarens möjligheter att nå ut till en bredare allmänhet begränsas av bris- tande tid och resurser, och kanske också avkxistmrb intresse och/eller färdigheter att skriva lättillgäng— ligt. Ofta saknas också kontakter med de grupper som

berörs av forskarnas arbete.

• Sida 151
•  Original

När det gäller forskning, som bedrivs med stöd av arbetarskyddsfonden, publiceras resultaten på sed— vanligt sätt av respektive forskare, forskargrupp eller forskningsinstitution men dessutom begärs av forskarna underlag till en lättillgänglig samman- fattning som belyser de praktiska resultaten av forskningsarbetet och som publiceras av arbetarskydds— fonden, Liknande sammanfattningar produceras av andra forskningsbeviljande organ som byggforskningsrådet, styrelsen för teknisk utveckling m fl.

Under l970—talet har också informationsfunktioner byggts upp vid samtliga högskoleenheter, inlednings- vis främst för intern information samt studieinforma— tion och senare med allt starkare tonvikt på informa- tion till skilda grupper i samhället om högskolan som resurs. Som exempel kan nämnas försök med forskarkurser i forskningsinformation samt fort-

bildning av journalister.

Förutom informationsenheterna vid högskolorna finns även kontaktsekretariat, som har till uppgift att bedriva en kontaktförmedlande verksamhet med utgångs— punkt i konkreta problemställningar och utvecklings— projekt. Dessutom ska de främja kontakterna mellan högskolan och det omgivande samhället d v s i första hand statliga och kommunala myndigheter, företag och anställda samt organisationer inom den högskoleregion där respektive kontaktsekretariat är beläget. Syftet är att stimulera dessa organisationer att utveckla nya produkter, tjänsteverksamhetsformer m m samt att använda de forsknings— och utvecklingsresurser som finns inom högskolan.

I dettå sammanhang bör också nämnas Fosam-

kommitténs initiativ att aktivt föra ut högskole-

forskare för tidsbegränsad tjänstgöring som

konsulter i industriföretag.

• Sida 152
•  Original

Några formaliserade föreskrifter om bibliotekens skyl- dighet att ge service utanför den egna högskolan finns inte idag. I regleringsbrev för högskolan före— skrivs dock att högskolestyrelserna vid medelsfördel— ningen ska beakta servicen utåt.

1.4 Arbetsmarknadens parter

Arbetsmarknadens parter bedriver via sina centrala or- ganisationer och förbund en omfattande verksamhet med information och utbildning inom arbetsmiljöområdet. Parterna samarbetar också inom arbetsmiljö— området i olika partssammansatta organ. Framför allt 1 gäller detta i utbildningsfrågor där det finns speciellag avtal mellan parterna att stödja samarbetet på.

Landsorganisationen i Sverige (LO) har ca 2,1 miljoner medlemmar fördelade på 25 förbund. Organisationens upp—

1 i l l

gift när det gäller arbetsmiljöfrågor är att driva dessa frågor centralt, skapa opinion, initiera forsk— ning m m. LO är centralt kontaktorgan i arbetsmiljö— frågor gentemot myndigheter, centrala förbund på arbets— givarsidan m fl. LO är bl a representerat i arbetarskydd" styrelsen, arbetarskyddsfonden, Arbetarskyddsnämnden och Föreningen för arbetarskydd.

LO har ca 10 handläggare som sysslar med arbetsmiljö och medicinska frågeställningar centralt. Det centrala samordnande organet är LO:s arbetsmiljökommitté där man arbetar för att åstadkomma samverkan i arbetsmiljöfrå— gor mellan LO och de i LO ingående förbunden.

I organisationens tidning "LO-tidningen" förekommer re—

gelbundet information och artiklar om arbetsmiljö.

• Sida 153
•  Original

LO ger också ut en serie skrifter under namnet "Miljön

i arbetslivet", som behandlar olika arbetsmiljörisker. Dessa vänder sig till regionala skyddsombud, skyddsombud, fackklubbar, förbund, anställda vid företagshälsovårds—

centraler och andra som sysslar med arbetsmiljöfrågor.

Kurser och utbildning vid LO:s egna skolor pågår under ca 50 veckor av året. Utbildningen gäller främst huvud— skyddsombud, skyddskommittéledamöter och ledamöter i företagshälsovårdskommittéer. Dessutom ordnas kurser för yrkesinspektionsnämndsledamöter två gånger årligen

samt en 14-dagars miljökurs för skyddsombud.

Förbunden inom LO har ett brett engagemang i arbetsmil- jöarbetet och bedriver egen informationsverksamhet. Skriftlig information riktas till medlemmarna framför allt via respektive förbundstidning. Den viktigaste formen för informationsspridning är konferenser. Ut- bildningsverksamheten har också en framträdande plats

i förbundens arbete.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har ca 1 miljon medlemmar fördelade på 20 förbund. TCO bevakar arbets— miljöfrågor genom sin arbetsmiljönämnd, genom represen-

tation i offentliga organ och utredningar, och genom

remissyttranden.

I TCO-tidningen förekommer regelbundet information om förhållanden som rör tjänstemännens arbetsmiljö. Någon speciell publikationsserie för dessa frågor finns ej, men flera rapporter har givits ut, bl a i samband med kongressen 1979. En fråga som ägnats särskild uppmärk—

samhet är införandet av datorer i arbetslivet.

Konferenser för förtroendevalda och medlemmar i arbets— miljö—och företagshälsovårdsfrågor samt kurser för bl a skyddsombud och ledamöter i anpassningsgrupper anordnas årligen. Ett särskilt studiematerial "Arbete med mening"

har tagits fram om den psykiska och sociala arbetsmiljön.

• Sida 154
•  Original

De flesta förbunden inom TCO utnyttjar sin medlemstid— ning för att sprida aktuell arbetsmiljöinformation till sina medlemmar. Konferenser och kurser för skyddsombud och andra fackliga förtroendevalda som handlägger ar— betsmiljöfrågor är andra verksamheter. Ett par förbund (Industritjänstemannaförbundet och Lärarförbundet) har också tagit fram 5 k minikurser i arbetsmiljö där mål—

gruppen har varit alla medlemmar i respektive förbund.

Centralorganisationen SACO/SR har ca 225 000 medlemmar fördelade på 26 förbund. SACO/SR medverkar med representation i olika samhällsorgan, (t ex arbetar— skyddsstyrelsen, yrkesinspektionen, företagsdele— gationen), i olika statliga utredningar om arbets— miljöfrågor, i olika partsorgan (statens arbetsmiljö— nämnd, centrala utvecklingsrådet, företagshälsovården m m) och genom olika arbetsmiljöavtal. SACO/SR har framför allt uppmärksammat arbetsmiljöns psykiska

och sociala konsekvenser.

SACO/SR informerar sina medlemmar om arbetsmiljöfrågor vid kurser och konferenser för skyddsombud, ledamöter i yrkesinspektionsnämnder, förbundens och de lokala or— ganens kontaktmän i arbetsmiljöfrågor. Skyddsombud och ledamöter i skyddskommittéer ges funktionsutbildning i arbetmiljöfrågor — speciellt psykosociala frågor. Infor— mation sprids även via cirkulär och periodiska meddelan—

den, broschyrer och skrifter.

SACO/SR har aktivt bevakat arbetsmiljöfrågorna sedan mitten av 70—talet, men har trots det i jämförelse med de övriga arbetstagareorganisationerna en förhållande— vis kort tradition då det gäller skydds- och arbetsmil— jöarbete. Mycket arbete har därför gått ut på att orga- nisera arbetsmiljöarbete och utbildning inom förbund och lokala SACO/SR-organ. Organisationen försöker också

• Sida 155
•  Original

få till stånd forskning och utredning som rör olika medlemsgrupper. En rapport om rollen som skyddsombud gavs ut 1981. Den innehåller en analys av de problem många skyddsombud upplever att medlemmarna har samt

en beskrivning av de hinder skyddsombuden möter i sitt

arbetsmiljöarbete.

Svenska arbetsgivareföreningen består av den s k All- männa gruppen samt 37 förbund, föreningar eller orga- nisationer. Centralt har föreningen en rådgivande funk- tion i arbetsmiljöfrågor till medlemsföretagen.

Vidare medverkar föreningen i arbetarskyddsstyrelsens

övegripande arbete med föreskrifter samt i en mängd

olika partssammansatta arbetsgrupper.

SAF—tidningen, tidigare Arbetsgivaren, innehåller fortlöpande artiklar om arbetsmiljön. Dessutom utarbetar föreningen skrifter, som kan användas vid egna kurser. Årligen anordnas konferenser för läkare, skyddsingenjörer och företagssköterskor inom företags- hälsovården.

SAP:s utbildningsverksamhet planeras och genomförs av ALI—RATI, som är en enhet inom SAF. Bl a ordnas om- fattande utbildning av verksamma skyddsingenjörer och skyddstekniker. Det finns också Specialkurser för arbetsledare och chefer som behandlar ansvarsfördel— ningen i arbetsmiljöarbetet. Specialkurser finns också

för grupper inom företagshälsovård och personalvård.

Företagen inom SAF samarbetar med motsvarande förbund på LO—sidan i arbetsmiljökommittéer eller på annat sätt. Mycket av den information som ges i arbetsmiljöfrågor kanaliseras via särskilda cirkulär eller meddelanden

som distribueras gratis till mediemsföretagen. I övrigt

• Sida 156
•  Original

sköts information och utbildning av de särskilda samar-

betsorgan som finns inom flera branscher.

Statens arbetsgivarverk (SAV) har ingen uttalad verksam- het på arbetsmiljöområdet. Vad gäller kurser och konfe— renser förekommer viss samverkan med Statens institut

för personaladministration och personalutbildning (SIFO)

och med statens arbetsmiljönämnd (SAN).

Svenska Kommunförbundet är central arbetsgivareorganisa- tion för kommunerna. Kommunförbundet har bl a tagit fram en handbok i kommunal arbetsmiljö för arbetsledning, skyddsombud m fl. Man har vidare medverkat till att ta :

fram utbildningsmaterial för den kommunala sektorn. För- *

bundet anordnar också kurser såväl centralt som regionalt1 för olika yrkesgrupper och i olika ämnen inom arbetsmiljö—4

a l omradet. * i

Landstingsförbundet, som är central arbetsgivareorgani-

sation för landstingen, har en informationsverksamhet som skiljer sig från övriga organisationer genom att man satsat mer på audio—visuella (AV-) hjälpmedel. Ett fler— tal videogram har framställts som rör olika arbetsmiljö— aspekter i vårdarbetet. När videogrammen köpts in av respektive landsting, kan de användas och lånas gratis av vårdpersonal inom landstinget. De används också i

vårdutbildningen av elever.

Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) är en ar-

betsgivarorganisation för ca 410 företag med drygt

100 000 anställda. Centralt arbetar man med arbetsmiljö- frågor främst genom samarbete med flera interna arbets— miljöorgan som kooperationens arbetsmiljönämnd och OK- Arbetsmiljöråd. Dessutom finns inom organisationen KF— Arbetsmiljösektion med laborativ verksamhet. "Vår tid— ning" är kooperationens tidskrift, som fortlöpande inne— håller artiklar om arbetsmiljön. Organisationen ger dess- utom regelbundet ut ett informationsblad om företags— hälsovårdsfrågor till skyddskommittéledamöter och andra

• Sida 157
•  Original

arbetsmiljöintresserade. Man ordnar också ett stort an- tal konferenser och kurser för chefer och arbetsledare. Frågcr som behandlas är bla lagar, avtal och aibetsgivare-

ansvar .

Tidningarnas Arbetsgivareförening(TA) samarbetar i två olika arbetsmiljökommittéer — Tidningarnas och den Gra- fiska Arbetsmiljökommittén — som svarar för rådgivning och informationsverksamheten inom arbetsmiljöområdet.

1.5 Samarbetsogan mellan arbetsmarknades parter

Flera av de organ som arbetsmarknadens parter samverkar i vad gäller arbetsmiljöfrågor har egna kanslier och relativt omfattande verksamhet. Samverkan sker framför allt i utbildningsfrågor men flera av de 5 k arbetsmil— jökommittéer som bildats av parterna har utökat sin verk- samhet till att kartlägga problem och risker i branschen, initiera och följa olika forskningsprojekt. En kort be— skrivning ges i det följande av samarbetsorgan med mer omfattande verksamhet. Det ska också nämnas att mer eller mindre permanenta arbetsgrupper dessutom finns för be-

vakning av speciella frågor inom arbetsmiljöområdet.

Arbetarskyddsnämnden är SAP:s, LO:s och PTK:s gemensamma arbetsmiljöorgan. Den bildades 1942 av SAF och LO. 1978 inträdde även Privattjänstemannakartellen (PTK). Arbe— tarskyddsnämndens uppgifter är utbildning, information, rådgivning och publikationsverksamhet på arbetsmiljöom- rådet. Målgrupperna för verksamheten är främst de anställ— da inom privata sektorn, deras arbetsmiljörepresentanter och arbetsgivare. Nämnden vänder sig även till företags— hälsovården, parternas förbund, regionala skyddsombud samt till myndigheter, landsting, kommuner, skolor och

övriga organisationer.

Alltsedan 50—talet har utbildning dominerat A betarskydds- ämndens verksamhet. BÄTTRE ARBETSMILJÖ är den första

• Sida 158
•  Original

breda utbildningsinsatsen i arbetsmiljösammanhang. Vi- dareutbildningsmaterial finns bl a för belysning, pla— nering, ergonomi, kemiska hälsorisker, buller, lokalt

skyddsarbete och transport av farligt gods.

Arbetarskyddsnämnden bedriver också handledarutbildning för denna grund- och vidareutbildning samt har viss ut- bildning för arbets— och företagsledning i arbetsmiljö-

frågor.

Bland övrig verksamhet kan nämnas informationsbladet Meddelandet, publicering av lagar och avtal, handböcker m m samt framtagning av informationsmaterial för invand—

rare.

Statens arbetsmiljönämnd (SAN) är ett partsorgan med : staten som arbetsgivarintressent genom statens avtals- 1 verk (SAV) samt statsanställdas förbund, TCO:s tjänste- ! mannasektion (TCO-S) och SACO/SR som arbetstagarintres- ] senter. SAN har som huvuduppgift att främja utveckling och övergripande samordning av arbetsmiljöverksamhet

med företagshälsovård inom statsförvaltningen, genom bl

utbildning, information och utredningsverksamhet.

Bland utbildningsverksamheter kan nämnas utbildnings—

serien Arbetsmiljö i förändring, anpassningen av Bättre arbetsmiljö till statens verksamhetsområde samt utbild—

ning av handledare för dessa material.

"SAN informerar" är ett informationsblad som innehåller nyheter, råd och regler inom avtalsområdet. SAN publi— cerar även utredningsrapporter och andra informations—

broschyrer.

Figur 2 visar en förteckning över ytterligare ett an—

tal samverkansorgan inom arbetsmiljöområdet.

• Sida 159
•  Original

Figur 2 Exempel på partssammansatta organ inom arbetsmiljöområdet

95929

Bygghälsans Företagshälso- vårdskommitté Bygghälsan

Byggnadsämnesindustrins Arbetsmiljökommitté

Elfackets Arbetsmiljö— kommitté, EFAK

Grafiska Arbetsmiljö— kommittén

Gruvhälsan Gruvindustrins Arbets— miljökommitté (GRAMKO)

Gummibranschens förening för miljö, foM

Handelns Arbetsmiljö— kommitté

Inom SAFs samt LOs och PTKs avtalsområde

Byggnadsverksamheter

Byggnadsämnesindustrin

Elområdet

Grafisk industri

Gruvindustri

Gummiindustri

Handel

Jordbrukets Skyddspropaganda Jordbruk Lantbrukshälsan

Livsmedelsbranschen (LUO, LYO, LAK) l)

Pappersindustrins Arbets- miljökommitté (PIA)

Sjöfartens Arbetsmiljö— nämnd Skogsbrukets yrkesnämnd (SYN)

Stoppmöbelsindustrins Arbetsmiljökommitté Sågverksindustrins Kommitté för arbetsmiljöfrågor

Tekoindustrins Arbets— miljögrupp

Transportfackens Yrkes— och Arbetsmiljönämnd (TYA) Transporthälsan

Träindustrins Arbetar— skyddskommitté

Livsmedelsindustri Pappersindustri

Sjöfart

Skogsbruk

Stoppmöbelindustri

Sågverksindustri

Textilindustri

Transportverksamhet

Träindustri

l) Livsmedelsbranschernas Utbildningsorgan (LUO)

Yrkesnämnd (LYO) Arbetsmiljökommitté (LAK)

Det finns flera arbetsmiljökommittéer för olika branscher samt ett flertal samarbetsgrupper runt olika forskningsprojekt eller forskningsområden. Organ med egen informations— och utbildningsverk- samhet finns nämnda i tabellen.

• Sida 160
•  Original

1.6 Företagshälsovård

Avtal mellan arbetsmarknadens parter reglerar företags- hälsovårdens uppgifter och arbete. En viktig del i ar— betet är att medverka till ökat kunnande om arbetsmiljö— frågor i företagen. För närvarande har dock endast hälf— ten av alla yrkesverksamma i landet tillgång till före—

tagshälsovård.

Företagshälsovården kan organiseras på tre sätt, dels genom inbyggd företagshälsovård för stora företag, dels genom anslutning till en regional företagshälsovårds— central. För vissa branscher har också 5 k branschhälso—1

vård inrättats.

Företagshälsovården har generellt till uppgift att vara en rådgivande expertfunktion. Den ska ta initiativ till utredningar och på alla sätt medverka till att ta fram 1 underlag för beslut som krävs för arbetsmiljöåtgärder.

I detta ingår att förebygga fysisk ohälsa och olycks— fall, tt medverka vid planering och förändring av ar— betsmiljön, att vidta ergonomiska åtgärder, att med— verka vid rehabilitering och omplaceringar och att ut—

föra hälsoundersökningar.

Den övervägande delen av företagshälsovårdens informa- tionsverksamhet sker muntligt vid deltagande i skydds— ronder och sammanträden i skyddskommittéer samt som en del i det löpande arbetet vid förfrågningar från arbets- ledning och anställda. En mer organiserad informations-' verksamhet genom t ex regelbundna informationsträffar eller regelbundet utgivna informationsblad är ovanligt. Det är däremot vanligt att företagshälsovårdens perso— nal deltar som kursledare, eller som föreläsare i den

interna arbetsmiljöutbildningen.

Tryckt informationsmaterial har i högre utsträckning tagits fram av branschföretagshälsovården. Här ska sär—l skilt nämnas dels tre branschhälsor med geografisk

• Sida 161
•  Original

spridning över hela landet (Bygghälsan, Lantbrukshälsan och Statshälsan) och dels några branschhälsor, där man

lokalt har byggt upp en företagshälsovårdscentral för en viss bransch (t ex Grafiska hälsovårdscentralen i Stock—

holm och Transporthälsan).

Bygghälsan_är byggnadsindustrins organisation för arbets— miljöverksamhet och företagshälsovård. Det är totalt 15 inom byggbranschen verksamma parter som på detta sätt samverkar. Bygghälsan har huvudkontor i Stockholm och

27 företagshälsovårdscentraler fördelade över hela lan— det. Dessutom finns 20 mobila hälsovårdsstationer (Bygg—

hälsans bussar).

En av Bygghälsans uppgifter är att ge företag och anställ— da teknisk och medicinsk rådgivning i arbetarskyddsfrågor. Det sker t ex genom experthjälp vid planering av arbets- platser,verkstäder etc eller genom den konsultverksamhet som skyddsingenjörerna bedriver i samordningsfrågor. Samt— liga regioner har också resurser att utföra mätningar av damm, buller, gas och lösningsmedelhalter. Dessutom fö— rekommer rådgivning för uppläggning och genomförande av skyddsronder, Bygghälsan har ca 100 000 konsultationer

per år.

Bygghälsans informationsverksamhet bedrivs genom uppsö— kande verksamhet Vid företags— och arbetsplatsträffar och genom utgivning av broschyrer, informationsblad, rap— porter m m. Bygghälsan har utarbetat specialanpassat ut- bildningsmaterial för de olika arbetsområdena i bygg—

branschen.

Lantbrukshälsan AB är den branschanknutna basorganisa— tionen för lantbrukets företagshälsovård. I styrelsen för Lantbrukshälsan AB finns representanter för jord— brukets intressenter samt vissa försäkringsbolag och myndigheter. Lantbrukshälsan finns på 8 geografiskt spridda platser i Sverige.

• Sida 162
•  Original

Lantbrukshälsans arbetsuppgifter består av teknisk och medicinsk rådgivning på arbetsplatsen, utbildning och information samt medverkan till forskning och undersök— ning inom områdena som rör lantbrukets arbetsmiljö. Lant— brukshälsan ger ut informationsbladet "Lantbrukshälsan

informerar" som vänder sig till lantbrukare och "Skydds-

falls— och hälsorisker. "Undersökningsrapporter" är pub— likationer med forskningsresultat som vänder sig till lärare och företagshälsovårdens personal.

Lantbrukshälsan AB anordnar också kurser för företags— hälsovårdens personal och tillhandahåller föreläsare för studerande vid ]antbruksuniversitet och för lant—

brukare i olika sammanhang.

Statshälsan bildades den 1 juli 1980 med uppgift att ge alla statsanställda företagshälsovård. För Statshälsan finns ett huvudkontor och till detta knutna företagshäl— sovårdscentraler med kanslier. Under 1981 startade Stats- hälsan ll centraler och det planeras en utbyggnad till

19 företagshälsovårdscentraler under 1982. Det finns

även medel för ytterligare två centraler i Stockholm.

Verksamhetens huvudsakliga inriktning är, enligt avtal, att kartlägga och informera om förhållanden på arbets— platsen som kan medföra fysisk eller psykisk ohälsa,

att biträda myndighet vid planering av nya eller ändra— de lokaler, anordningar, arbetsprocesser eller arbets— metoder som är av betydelse för skyddet mot ohälsa och olycksfall, att biträda myndighet vid genomförande av förebyggande åtgärder som är av betydelse för skyddet mot ohälsa och olycksfall, samt att medverka vid arbets— platsanknuten rehabilitering av arbetstagare efter sjuk—

dom och annan arbetsförmåga.

» 4

meddelanden" som innehåller upplysningar om olika olycks—w i

• Sida 163
•  Original

Grafiska hälsovårdscentralen, som startade 1974, finns

endast i Stockholm. Det är en företagshälsovårdscentral för ca 50 grafiska företag i Stockholm med ca 4 200 an— ställda. Vid centralen finns två läkare och två skydds—

ingejörer anställda.

Centralens arbete består på sedvanligt sätt av 50 % sjukvård och resten förebyggande verksamhet, bl a all— männa och riktade hälsokontroller, arbetsmiljöutred— ningar, medverkan i skyddskommittéer, utbildning och

undervisning.

Centralen producerar informationsmaterial för skydds— ombud, fackliga företrädare och de anställda. Informa— tion om centralens verksamhet förs även ut via broschy— rer, facktidskrifter etc. Samarbete sker även i olika

frågor med grafiska arbetsmiljökommittén, bl a

vad gäller information om grafiska produkter.

Transpgrthälsan_är en ideell förening som finansieras genom årliga avgifter av samtliga arbetsgivare inom aktuella avtalsområden. Totalt 13 parter inom bransch— sektorn har träffat avtal om inrättandet av Transport— hälsan. Transporthälsan startade sin verksamhet 1979 med inrättande av företagshälsovårdscentral för Stock-

holmsregionen. Därefter har också etablerats före— tagshälsovårdscentraler för Göteborg- och Malmö—

regionen. I Göteborgsområdet har dessutom en filial nyligen öppnats i Borås.

Transporthälsan har medicinsk rådgivning samt arbetar i förebyggande verksamhet med bl a riktade hälso-

ontroller, arbetsmiljöutredningar, medverkan i skyddskommittéer.

• Sida 164
•  Original

Transportfackens yrkes och arbetsmiljönämnd (TYA) och Transporthälsan har gemensam kansliorganisation. Infor— mations— och utbildningsverksamhet bedrivs för närva— rande främst av TYA genom informationsblad, rapporter,

konferenser och kurser.

1.7 Ideella organisationer

Föreningsn_£ö£_a£beta£5kygd bildades redan 1905 och är Sveriges äldsta ideella förening inom arbetsmiljöområ— det. Föreningen har till uppgift att i samverkan med institutioner, organisationer, företag och enskilda stimulera intresset för arbetarskydd, företagshälsovård

och god arbetsmiljö. Detta sker främst genom utgivning

av tidningen "Arbetsmiljö". Föreningen för arbetarskydd är också landets största producent av varningsskyltar och anslag, skyddsaffischer och skyddsmärken på arbets—

miljöområdet.

Föreningen ger också ut vissa publikationer, t ex "Vem gör vad i arbetsmiljön" som är en förteckning över kon—

taktpersoner inom arbetsmiljöområdet.

inom arbetsmiljöområdet är knuten till brandskydd och annan därmed förknippad verksamhet. SBF har tidigt gett ut skyddsblad över kemiska ämnen. En viktig uppgift för SBF är att arbeta för att brandförsvar integreras som

en naturlig del av arbetarskyddet. Brandförsvarsvarföre— ningen har därför gett ut skrifter och böcker som vänder sig till arbetsledare, skyddsingenjörer och skyddsombud

som behandlar arbetsmiljö—brandskydd.

Föreningen Teknisk Företagshälsovård verkar för en fort—

satt utbyggnad och utveckling av företagshälsovården och en bättre arbetsmiljö. Föreningens medlemmar är i

huvudsak verksamma inom företagshälsovårdens tekniska

• Sida 165
•  Original

del. Föreningen förmedlar information, fortbildning och stöder sina medlemmar i deras yrkesutövning bl a genom

en omfattande konferensverksamhet.

på arbetsmiljöområdet. Detta har skett i samarbete med bl a Arbetarskyddsnämnden, statens arbetsmiljönämnd

och på uppdrag av de fackliga organisationerna.

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) anordnar studiecir— kelverksamhet kring de studiematerial som bl a tagits fram av Arbetarskyddsnämnden och statens arbetsmiljö— nämnd. I första hand vänder man sig till skyddsombud, huvudskyddsombud och andra fackliga förtroendemän på LO—sidan.

Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) anordnar mot— svarande utbildning för skyddsombud och arbetsledare inom tjänstemannarörelsen. Förutom ovan nämnda material har också egna material tagits fram om exempelvis den psykosociala arbetsmiljön.

1.8 Branschforskningsinstitut och branschorganisatio—

ner

Det bedrivs en hel del forskning också utanför univer— siteten bl a i de 5 k branschforskningsinstituten. Dessa finansieras av staten och företagen inom respektive bransch och bedriver forsknings— och utvecklingsarbete allmänt för att förbättra maskiner, metoder m m. I detta

arbete ingår arbetsmiljöaspekter som en del.

Branschforskningsinstituten har i regel egna publika— tionsserier. Av arbetarskyddsfondens anslag till forsk— ning och utveckling går ca 20 % till branschforsknings— instituten. Resultaten från den forskningen sprids ge—

nom arbetarskyddsfondens sammanfattningar.

• Sida 166
•  Original

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har vid sju olika branschforskningsinstitut finansierat en rådgivnings— verksamhet som i första hand riktar sig till mindre fö— retag. Rådgivningen, som är kostnadsfri, omfattar främst tekniska frågor — rådgivning och subventionerad problem—; lösning, provning etc — inom områdena verkstadsteknik, plast,gummi, korrosion och korrosionsskydd, grafisk tek— nikmätning och ytskydd, livsmedel och förpackningar med

1 l ! distribution öch hantering. För närvarande omfattar råd-| givningen ej arbetsmiljöområdet, om inte särskild fi— ]

nansiering har ordnats för detta område.

I figur 3 finns exempel på branschforskningsinstitut

med viss verksamhet inom arbetsmiljöområdet.

Några av de institut som har en mer framträdande infor— mationsverksamhet om arbetsmiljöfrågor ska här nämnas

särskilt.

Forskningsstiftelsen Skogsarbeten bedriver forsknings— och utvecklingsverksamhet inom skogsbruket. Arbetsmil— jöfrågor i skogen upptar en stor del av verksamheten och] ingår som en del i flertalet projekt. Informationsverk— ! samhet om arbetsmiljöfrågor är förhållandevis omfattande. Som exempel på denna verksamhet kan nämnas informations-. blad om arbetsmiljöfrågor vad gäller t ex utrustning, * hjälpmedel och metodfrågor. Forskningsstiftelsen Skogs— arbeten har tagit fram en skyddspärm som rör säkerhets— frågor i skogsbruket. Arbetsmiljöfrågor ingår som en na— turlig del i de handledningar och instruktionsfilmer som, Skogsarbeten tagit fram och som täcker de flesta skogli— ga arbeten. Totalt har Skogsarbeten ca 30 filmer eller

diabildserier för uthyrning eller inköp. Skogsarbeten

arrangerar även konferenser för arbetsledare och övriga

skyddsansvariga inom skogsbruket.

• Sida 167
•  Original

Figur 3 Exempel på branschforskningsinstitut och branschorgan som bedriver informations— och utbildningsverksamhet inom arbetsmiljöområdet

95952

Forskningsstiftelsen Skogsarbeten

Grafiska forsknings— laboratoriet

Institutet för vatten— och luftvårdsforskning, IVL

TYP-EY-Y€£EEQEDSE

Information och utbildning om arbetsmiljöfrågor i skogsbruk

Information och utbildning för grafisk industri bl a produktinformation om kemiska produkter

Miljöfrågor generellt

Institutet för verkstads— Verkstadsindustrins forsk— teknisk forskning, IVF

Jordbrukstekniska insti— tutet

Kemisk—tekniska Leveran— törförbundet, KTF

Nordisk Information för Färg AB (NIFAB)

Institutet för Bygg— dokumentation, BYGGDOK

Statens institut för byggnadsforskning

ningsinstitut

Forskningsverksamhet inom jordbruket

Arbetsmiljöfrågor i anslut— ning till kemisk—tekniska produkter

Systerföretag till Nordiskt Institut för Färgforskning, NIF, information och utbild— ning inom färg— och lack- området

Biblioteks— och dokumenta— tionsverksamhet för bygge i vid mening

Forskningsorgan inom byggnads— och bostads— sektorn

Svenska Gjuteriföreningen Gjuteriindustrins bransch—

Svenska Gruvföreningen

organ

Branschorgan för gruv— företag och mineral— produkter

Sveriges Kemiska Industri—Utarbetar bl a kemiska skydds— kontor, Kemikontoret

Sveriges Mekanförbund

Sveriges Plastförbund

blad, kemiska industrins branschorgan

Arbetsmiljöfrågor i verk— stadsindustri

Plastindustrins branschorgan

• Sida 168
•  Original

terial— och trycktekniska frågor även med arbetsmiljö och utsläpp i luft och vatten. Grafiska Forskningslabo— ratoriet ger ut "Förteckning över CMS—klassificerade produkter" en gång per år. Listan har stor spridning bl a till alla skyddsombud inom den grafiska industrin och täcker större delen av de vanligast förekommande kemiska produkterna. Eaboratoriets olika forskningsresultat i samband med projekt publiceras i en serie.

Grafiska Forskningslaboratoriet har också kostnadsfri rådgivningsverksamhet per telefon inom sitt ämnesområde till små och medelstora företag. Denna rådgivningsverk— samhet ingår i STU:s kampanj om tekniker till de mindre företagens tjänst.

Institutet för vatten— och luftvårdsforskning (IVL) bedriver idag verksamhet på hela miljövårdsömrådet: mark — vatten - luft — produktkontroll — avfallshan—

tering — arbetsmiljö.

IVL arbetar framför allt med industrins miljöproblem och bedriver förutom programforskning även uppdrags— verksamhet. Såväl miljövårdande myndigheter som enskil— da industrier utnyttjar institutets resurser. På ar— betsmiljöområdet omfattar verksamheten huvudsakligen arbeten av kemisk och biokemisk art samt ventilations—

problem och buller.

IVL bedriver på försök en rådgivningsverksamhet på ar— betsmiljöområdet sedan sommaren 1980. Arbetsmiljöråd— givningen, som utförs av en telefonservice är kostnads— fri och innebär att företag, främst små företag och skyddsombud kan ringa eller skriva och få hjälp med

arbetsmiljöfrågor.

• Sida 169
•  Original

Institutet för Verkstadsteknisk forskning (IVF) är den svenska verkstadsindustrins forskningsinstitut. IVF

publicerar resultat från forsknings— och utvecklings— verksamhet i skriftserien "IVF—resultat" och ger i IVF—skrift" nyhetsbevakning, tips om konkreta lösning-

armm.

Också IVF har en småföretagarservice som syftar till att ge små och medelstora företag möjlighet att utnyttja IVF kostnadsfritt för rådgivning i teknik och arbets— miljöfrågor upp till 20 timmar. Verksamheten finansie— ras med anslag från STU och arbetarskyddsfonden.

- Jordbrukstekniska institutets huvudsakliga verksamhet

är forsknings:_öch—utvecklingsverksamhet. Arbetsmiljö— frågor ingår i vissa forskningsprojekt. Institutet har en förhållandevis stor upplysnings— och rådgivnings— verksamhet. Lantbrukare, konsulenter och industrier konsulterar institutet i stor omfattning. En annan vik— tig del av institutets verksamhet består i publicering av undervisningsresultaten som presenteras i publika— tionsserien Meddelanden från Jordbrukstekniska institu— tet och JTI—rapporter. Resultaten sprids även genom ar— tiklar i fackpressen. Forskarna deltar som föreläsare och utbildare vid t ex fortbildningskurser för lantbruks— nämndernas konsulenter och assistenter samt för lant— brukare vid kurser anordnade av lantbruksnämnder eller lantbruksklubbar.

Sveriges Kemiska Industrikontor (Kemikontoret) är bransch— organisatid;—fö;:;f;£d_kemiindustriföretag. Flertalet medlemsföretag tillverkar eller använder kemiska ämnen

och produkter. Efter krav från många olika håll från

både myndigheter och företag, startades 1976 i samråd

mellan arbetarskyddsfonden, arbetarskyddsstyrelsen

• Sida 170
•  Original

toch Kemikontoret ett arbete på att centralt ta fram 5 k skyddsblad för kemiska produkter och ämnen. Annat in— formationsmaterial som Kemikontoret producerar är trans— portkort för farligt gods, Handledning till lagstift— ningen om hälso- och miljöfarliga varor och ett varu— informationsblad avseende hälso— och miljöfarlighet. Kemikontoret medverkar också som föreläsare i konferen— ser och kurser. Under 1981 har också Kemikontoret och institutet för vatten och luftvårdsforskning köpt in ett omfattande bibliotek med toxikologisk litteratur.

Sverices Mekanförbund som är verkstadsindustrins bransch— organisation initierar och styr forskningsprojekt som ofta genomförs på IVF men även hos medlemsföretag. Me— kanförbundet anordnar kurser och konferenser samt informerp via Mekannytt Special om arbetsmiljöfrågor och produktionsteknik bl a inom områdena ytbehandling,

svetsning, smidning m m.

2. Vad finns det för information och utbildning i arbetsmiljöfrågor — en översikt

Den informations— och utbildningsverksamhet som sålunda bedrivs av myndigheter och organisationer ifråga om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder kan också beskrivas genom följande indelning: forskningsinformation . lagar, föreskrifter, avtal m m . nyheter och allmän arbetsmiljöinformation . branschanpassad information om risker och åtgärder översikter över speciella miljöproblem produktinformation varningsskyltar, affischer m m . filmer, AV-material, utställningar m m information på invandrarspråk . utbildning för det lokala skyddsarbetet . utbildning för företagshälsovårdens personal

. biblioteks— och dokumentationstjänster

• Sida 171
•  Original

Kataloger över forskningsprojekt som rör arbetsmiljön kan användas för att få överblick över pågående och

avslutad forskning.

Arbetarskyddsstyrelsen bedriver en omfattande forsk— ning inom sin arbetsmedicinska avdelning. Den redovisas av arbetarskyddsstyrelsen i en årlig projektkatalog som omfattar såväl avslutad som oavslutad forskning samt

uppgifter om publicerade resultat i samband därmed.

Arbetarskyddsfonden, som är huvudfinansiär av arbets— miljöforskningen i Sverige stöder f n närmare

500 projekt.

Information om dessa ges i en årlig utkommande projekt— katalog. Katalogen distribuerades direkt bl a till samtliga skyddsombud, fackliga organisationer och arbets— givarorganisationer, företagsläkare och skyddsingenjö— rer. Den kan också beställas kostnadsfritt från fonden.

I katalogen ingår den forskning som bedriVS med stöd

av fonden på universitet och högskolor samt på arbetar— skyddsstyrelsen och arbetslivscentrum. Den innehåller också uppgifter om inkomna forskningsrapporter från de

av arbetarskyddsfonden stödda projekten.

Miljödatanämnden har registrerat pågående forsknings— projekt och forskningsrapporter på miljödataområdet i en databas (SERIX) med vars hjälp också tryckta kataloger tagits fram. Katalogen Svensk Miljöforsk— ning redovisar större delen av den forskning som bedrevs i landet 1974-78 samt 1978—80. Fr o m 1980 uppges endast referenser till nytillkomna forsk- ningsprojekt och rapporter på området. I kataloger— na ingår Såväl den forskning som stöds av arbetar- skyddsfonden som arbetsmiljöforskning finansierad av andra organ. Katalogerna täcker forskning som

bedrivs vid arbetarskyddsstyrelsen men också den uni— versitetsanknutna forskningen. Totalt lämnar 22 orga— nisationer uppgifter som sedan används i katalogen.

• Sida 172
•  Original

Information om pågående och avslutade forskningsprojekt kan även fås direkt av olika forskningsråd och forsk— ningsorgan. Forskningsprojekt av intresse för arbets— miljöområdet finns förutom vid arbetarskyddsstyrelsen också vid universitet och högskolor, yrkesmedicinska kliniker, statens råd för byggnadsforskning (BFR), styrelsen_för teknisk utveckling (STU) och arbets— livscentrum. Någon central instans, som fortlöpande dokumenterar eller samlar alla forskningsrapporter

som ges ut inom området, finns ej.

En grundläggande princip ifråga om forskning brukar vara att resultaten skall kunna förstås och värderas

av andra forskare världen över. Forskare strävar där— för efter att få sina resultat publicerade i tidskrif- ter med internationell spridning och på något av de större språken, i regel engelska. Härigenom blir forsk— ningsresultaten svåråtkomliga och svårtillgängliga för stora grupper i landet. Vetenskapliga rapporter publi- ceras dock i regel också i rapportserier som ges ut av

respektive forskningsinstitution.

Inom arbetarskyddsstyrelsen, där en stor del av den svenska arbetsmiljöforskningen bedrivs, publiceras re— sultaten från forskningen i bl a två svenska rapport—

serier, Arbete och Hälsa och Undersökningsrapporter.

Resultaten från den forskning som arbetarskyddsfonden stöder presenteras i för lekmän begripliga sammanfatt— ningar som publiceras löpande under året. Dessa annon— seras som tidigare nämnts, i bl a tidningen Arbetsmiljö men distribueras också genom direktutskick till företag, företagshälsovård m fl. Ca 120 slut— och delrapporter per år sammanfattas på detta sätt. Totalt finns idag ca 500 rapportsammanfattningar. Sammanfattningarna (ca 4—6 sidor) erhålls kostnadsfritt efter beställning eller genom prenumeration från arbetarskyddsfonden.

Information om forskning ges också fortlöpande i tid—

• Sida 173
•  Original

2.2 Lagar, föreskrifter, avtal m m

De bestämmelser som reglerar arbetsmiljön är ett vik— tigt inslag i arbetsmiljöinformationen. De återfinns

dels i lagstiftning, dels i form av avtal.

All lagstiftning beslutad av regering och riksdag pub— liceras i Svensk författningssamling (SFS). Därtill kan vissa myndigheter ge ut tillämpningsföreskrifter till olika lagar. På arbetsmiljöområdet har arbetarskydds— styrelsen rätt att ge ut regler som grundar sig på ar— betsmiljölagen (AML) och arbetsmiljöförordningen (AMF). Reglerna publiceras i arbetarskyddsstyrelsens författ— ningssamling (AFS) och numreras årsvis. Det finns olika typer av regler med olika juridisk betydelse. Arbetar— skyddsstyrelsen ger därför ut två slags föreskrifter samt 5 k allmänna råd. Före 1978 gavs reglerna ut som anvisningar och meddelanden. Idag finns omkring 350 gällande regelhäften. Särskilt informationsmaterial ("populäranvisningar") har framställts för omkring 100 av dessa. I arbetarskyddsstyrelsens trycksakskatalog finns förteckningar på alla regler. Dessutom finns ett sakordsregister till reglerna. Författningshäften (AFS) och Anvisningshäften beställs från Liber Förlag. Medde— landen och informationsmaterial om reglerna kan fås gra—

tis direkt från arbetarskyddsstyrelsen.

Arbetsmiljölagen finns också särskilt utgiven av bl a Arbetarskyddsnämnden och av Liber Förlag i samarbete

med Föreningen för arbetarskydd.

Annan lagstiftning som har betydelse för arbetsmiljön är lagstiftningen om hälso— och miljöfarliga varor, brand, arbetsskadeförsäkring och miljöskydd. Bland övriga författningar som rör arbetsmiljön kan också nämnas byggnadsstadgan, förordningen om explosiva va— ror, förordningen om brandfarliga varor, hälsovårds- stadgan, lagstiftning om elektriska starkströmsanlägg—

• Sida 174
•  Original

nyligen sammanställts i en bok, utgiven av Studentlitte— ratur — Författningar om arbetsmiljö och teknisk ut—

rustning.

För det lokala skyddsarbetet har också medbestämmande— lagen (MBL) samt lagen om styrelserepresentation för

de anställda stor betydelse.

När det gäller arbetsmiljölagen och medbestämmandelagen har såväl huvudorganisationer som förbund tagit fram konferensmaterial med föreläsarhäften och AV—material för de breda informationsinsatser som genomförts i sam— band med lagarnas tillkomst (1978 respektive 1977).

Arbetsmiljölagstiftningen kompletteras av avtal och överenskommelser som träffats mellan arbetsmarknadens parter. Det finns fem centrala avtal som reglerar ar— betsmiljöarbetet och företagshälsovården.

Dessutom har vissa förbundsparter träffat överenskom— melser om särskilda branschanpassningar till de centrala

avtalen.

2.3 Nyheter och allmän arbetsmiljöinformation

Information om arbetsmiljöfrågor som har nyhetsvärde förmedlas via dagspress, radio och TV men också via

Specialtidningar.

De första uppmärksammar arbetsmiljön främst i samband

med larm om nya risker medan specialtidningarna i regel arbetar mera medvetet och långsiktigt för att bygga upp kunskaper inte bara om risker utan också om metoder för

att förebygga eller undanröja dem.

Det finns två Specialtidningar för arbetsmiljöfrågor,

nämligen Arbetsmiljö och Arbetarskydd.

• Sida 175
•  Original

Tidningen Arbetsmiljö ges ut av Föreningen för arbetar— skydd. Den utkommer med 15 nummer per år i en upplaga på 140 000 exemplar samt som taltidning. Arbetsmiljö

ger en bred bevakning av arbetsmiljöfrågorna och riktar sig till alla personalkategorier som är engagerade i dessa frågor. Tidningen får bidrag från arbetarskydds— fonden varigenom alla skyddsombud får tidningen

gratis. I en särskild bilaga till tidningen redovisar arbetarskyddsfonden löpande alla nya sammanfattningar av forskningsrapporter från projekt som arbetarskydds—

fonden stöder.

Tidningen Arbetarskydd ges ut av arbetarskyddsstyrelsen. Den utkommer med 10 nummer per år i en upplaga på 115 000 exemplar. Arbetarskydd innehåller främst information om de regler som gäller för arbetsmiljöområdet och om den forsknings— och utvecklingsverksamhet som bedrivs inom arbetarskyddsstyrelsen. Tidningen riktar sig till per— soner som är engagerade i arbetsmiljöarbetet och erhål—

les gratis efter rekvisition.

Fackförbundspressen, som omfattar närmare 90 tidningar inom LO, TCO och SACO/SR, har också som regel en bevak- ning av arbetsmiljöfrågorna liksom även SAF—tidningen och förbundstidningar för arbetsgivarförbunden.

Läkartidningen utkommer med 52 nummer per år i en upp— laga på 25 000 exemplar och innehåller artiklar om miss— tänkta och konstaterade samband mellan ohälsa och arbets— miljö. Dessa är dock ofta skrivna på ett för lekmän svår—

tillgängligt språk.

• Sida 176
•  Original

Därtill kan nämnas att partssammansatta organ på olika nivåer ger ut särskilda informationsblad med branschanpassad information om arbetsmiljö— frågor. Exempel på informationsblad som täcker något större sektorer av arbetslivet är "Meddelandet" från arbetarskyddsnämnden, som med en upplaga

på 50 000 exemplar når bl a arbetsmiljöhand— läggare i den privata sektorn samt "SAN informerar" från statens arbetsmiljönämnd,

som med 40 000 exemplar når motsvarande grupper i den offentliga sektorn. Dessa informations— blad omfattar i regel 2-4 sidor och utkommer

8-10 gånger per år.

2.4 Branschanpassad information om

risker och åtgärder

Det anses svårt att hitta branschanpassad och praktiskt tillämpbar information. Information, som behandlar risker och åtgärder inom den egna verksamheten, kan dock hämtas från partsgemen— samma arbetsmiljökommittéer, branschhälsor

och branschforskningsinstitut. Också vissa centrala organ som arbetarskyddsstyrelsen och arbetarskyddsfonden medverkar till att få fram

branschanpassad information.

De informationsblad, som anges i figur 4, är ett exempel på branschanpassad information. OCkSå fackförbunds— pressen ger en hel del information av detta slag.

Inom verkstadsindustrin finns dessutom en särskild

informationsservice dit man kan vända sig med frågor,

nämligen Verkstadsföreningens Miljöhank och

• Sida 177
•  Original

Figur 4 Exempel på branschvisa informationsblad om arbetsmiljöfrågor

Namn

Bygghälsan informerar Arbetsmiljö

Redogörelse

Meddelanden

Gruvhälsan informerar IVL—nytt

Meddelanden KOOP, Företagshälsovård Lantbrukshälsan informerar

Buller—Livs

gägåå_éy

83 000

Elfackets Arbets- 5 000 miljökommitté

Bygghälsan

Forsknings— - stiftelsen Skogsarbeten

Grafiska Arbetsmil- jökommittén Gruvhälsan —

Inst för Vatten— och Luftvårdsforskning 3 000

Jordbrukets Skydds— propaganda — Kooperationens Förhandl. org 3 000

Lantbrukshälsan 10 000

Arb. gruppen mot buller inom livs— medelsind

Meddelanden från Pappers— Pappersindustrins ind Arbetsmiljöråd Synpunkter Gjuterimiljö Mekannytt Special Meddelanden

Sågmiljö informerar

TYA—nytt

Träindustrins Arbetar— skyddskommitté infor— merar

Arbetsmiljöråd 1 500

Skogsbrukets yrkes— nämnd

Svenska Gjuteri— 500 förening

Sveriges Mekanför— 1 800 bund

Sveriges Verkstads—4 000 förening Sågverksindustrins kom— mitté för arbetsmiljö-

fååååfljökommittén)l 800

Transportfackens 2 200 Yrkes— och Arbetsmiljö— nämnd

Träindustrins Arbetar— skyddskommitté 9 000

Qnelsga NrZår

4 3—4

10—15

6—8

2—3

3—4

• Sida 178
•  Original

Produktbank, som innehåller för branschen väsentlig in—

formation om risker, skyddsåtgärder och produkter.

Arbetarskyddsfonden har också tillsammans med berörda parter tagit fram informationsmaterial som innehåller branschanpassade lösningar och åtgärder på bl a buller— och belysningsproblem.

Vidare har ett 20—tal branscher tagit fram egna mate— rial som anpassar de allmänna utbildningsmaterialen

till branschernas egna förhållanden.

2.5 Översikter över speciella miljöproblem

Flera myndigheter och organisationer strävar efter att ge överblick över kunskapsläget inom skilda risk— och problemområden. Arbetarskyddsfonden ger ut en serie översikter som behandlar forskning och åtgärdsförslag inom speciellt det kemiska området. Arbetarskyddssty—

relsen ger också ut handböcker för olika områden.

LO ger i publikationsserien Miljön i arbetslivet ut ett antal skrifter per år som riktar sig till personer en— gagerade i arbetsmiljöarbetet. De olika förbunden inom LO, TCO och SACO/SR har gett ut rapporter om arbetsmil—

jöfrågor bl a i samband med förbundens kongresser.

Andra exempel är Miljödatanämndens skrifter Kemiska handböcker och skyddsblad, som bl a beskriver någa serier av sådana blad, samt handboken Vad gäller om

kemiska ämnen?

Föreningen för arbetarskydd och Bygghälsan ger ut över— sikter över personlig skyddsutrustning som arbetar— skyddsstyrelsen provat och över hudrengöringsmedel som arbetarskyddsstyrelsen undersökt.

" )

• Sida 179
•  Original

Figur 5 Exempel på översikter över speciella arbets— miljöproblem EEPEEEEEEYQQEÄQEQSE 2299595929252229229

Asbest 1977

Bullerbekämpning —

principer och tillämpning 1977 Metaller 1977 Silikos 1977 Svetsning 1977 Ytbehandling 1977 Effekter av lös— ningsmedel 1978 Miljöförbättringar i smidesindustrin 1979 Ytbehandlingsbad 1979 Bra belysning på jobbet 1980 Luftföroreningar i arbetslokaler 1980 Din svetsmiljö 1981

Riskerna med lös— ningsmedel 1982

Arbetarskyddsstyrelssa Buller och bullerbekämp— ning

Belysning och belysnings— planering

Kemiska risker

Ergonomi

Asbest 1979 Psykiska och 1979 sociala hälsorisker

Skäroljor 1979 Mikroorganismer 1980

Mätningar inom arbetsmiljön 1980 Rengöringsmedel 1980

Miljödatanämnden

Kemiska handböcker och skyddsblad 1979 Vad gäller om kemiska ämnen? 1979

Esrsaiasss_£ä£_s£äsiä£: styéééåyggtälssn

Sammanställning över hud— rengöringsmedel 1978 (+ supplement)

Sammanställning över personlig skydds— utrustning 1978

• Sida 180
•  Original

2.6 Produktinformation

Alla som arbetar praktiskt inom företagen med att ordna en säker hantering av kemiska produkter är beroende av att få tillräcklig information om dem. Man behöver veta

vad som döljer sig bakom ett produktnamn. Behovet av

information om kemiska produkter är stort och otillfreds

ställt.

Detaljerade regler för produktmärkning saknas idag men kommer inom kort att ges ut av arbetarskyddsstyrelsen. Det finns dock allmänt hållna krav på att produkter som används yrkesmässigt skall vara märkta om de innebär

hälsorisk vid hanteringen.

Inom flera branscher och även företag har man utarbetat

frivilliga märkningssystem som kompletterar den lag—

&

stadgade märkningen. Så är fallet t ex inom målerifacket;

(YSAM—märkningen) och inom den grafiska branschen (GMS—

märkningen).

Utvecklingen av branschinterna och företagsinterna märk—)

ningssystem har framkallats av att det saknas detalj— regler för märkning vid yrkesmässig produktanvändning. Utformningen av märkningen blir ofta från bransch till bransch och från företag till företag, vilket innebär

risker för missförstånd.

Produkter åtföljs ofta av s k skyddsblad eller riskdek— larationer. Riskdeklarationsblanketterna som används

av leverantörerna ger, om de fylls i med omsorg, goda upplysningar om den produkt som behandlas. Blankett— variationerna är dock så stora att det kan vara svårt för läsaren att hitta de uppgifter som behövs och även att tolka dem. Blanketterna fylls inte heller alltid i fullständigt.

?

• Sida 181
•  Original

Arbetarskyddsstyrelsen arbetar f n med föreskrifter om vilken produktinformation som ska finnas på en arbets— plats, t ex skyddsblad och skyltar samt förteckning över vilka farliga ämnen (produkter) man använder på arbetsplatsen. I ett samarbetsprojekt som stöds av arbetarskyddsfonden har Sveriges Kemiska Industrikon— tor (Kemikontoret) och arbetarskyddsstyrelsen utarbetat en mall för hur skyddsblad för kemiska ämnen bör vara utformade. Syftet är att bladen skall vara lättlästa och ge kompletterande information till den märkning av

kemiska ämnen som redan finns.

Hittills har ett 100-tal skyddsblad utarbetats. Det fortsatta arbetet inriktas nu i första hand på ämnen från den svenska gränsvärdeslistan och ett antal typ— produkter (färg, lim, lösningsmedel, rengöringsmedel

o s v). Bladen är en viktig förebild till vilket inne— håll skyddsblad bör ha, d v 5 Vilken information som bör vara med och hur den skall ges (textutformning,

textmängd, layout o s v).

2.7 Varningsskyltar, affischer m m

Skyltar, anslag och affischer ger också information om risker och skyddsåtgärder på arbetsställena.

Föreningen för arbetarskydd (FFA) är landets största producent av varselskyltar, skyddsaffischer, identi— fieringsmärken m m på arbetsmiljöområdet. Ca 800 olika skyltar och anslag finns för skiftande ändamål, till exempel för upplysningar om brandskydd, farliga ämnen, elektriska anläggningar, första hjälpen, räddnings— och samaritverksamhet, maskiner och verktyg samt per—

sonligt skydd m m.

Information om dessa ges i en katalog som FFA ger ut.

En översyn har nyligen genomförts vad gäller layout,

• Sida 182
•  Original

stilsorter m m för att få fram en enhetlig utformning

av varselmärkningen.

Även arbetarskyddsstyrelsen producerar skyddsaffischer i samband med information om nya regler. Enstaka af— fischer i samband med kampanjer eller liknande har ock— så tagits fram av arbetarskyddsfonden, Arbetarskydds— nämnden, Bygghälsan m fl.

2.8 Filmer, AV—material, utställningar m m

I samband med att kurser och konferenser anordnas finns ett uttalat behov av olika audio—visuella hjälpmedel. sådant material ingår i utbudet av arbets— och studie—

material för kortare eller längre utbildning.

Satser med over—head—bilder finns för t ex information om de nya lagarna och avtalen på arbetsmiljö— och med— bestämmandeområdet. De har i regel tagits fram inom varje organisation, ofta också inom olika förbundsom—

råden.

Vissa stillfilmer finns till de olika studiematerialen för grund— och vidareutbildning i arbetsmiljöfrågor. Arbetarskyddsnämnden svarar i regel för dessa, medan olika branschorganisationer gjort egna stillfilmer till

sina branschanpassade studiematerial.

Arbetarskyddsstyrelsen tillhandahåller ett antal spel- filmer och TV—kassetter. De flesta om kemiska hälsoris— ker. Till filmerna hör i regel också skriftligt infor—

mationsmaterial.

Inom skogsbranschen har man gjort informationsfilmer som täcker de flesta skogliga arbeten. Landstingsför— bundet har satsat mycket på video för att föra ut olika

arbetsmiljöfrågor i vårdarbetet.

• Sida 183
•  Original

Slutligen kan nämnas att PA-rådet (numera SAFzs Mana- gement grupp) regelbundet bevakat och köpt in filmer om arbetslivsförhållanden från utlandet. De är dock inte alltid till sitt innehåll tillämpbara för svenska

förhållanden.

I figur 6 ges exempel på nyare film och video som be— handlar arbetsmiljöfrågor och som kan lånas eller hyras

av intresserade.

Utställningar, som särskilt ger information om risker

och åtgärder i arbetsmiljön, är sällsynta.

Riksutställningar, som är en statlig stiftelse, har till uppgift att göra vandringsutställningar i samar- bete med museer, skolor, folkbildningsorganisationer, konstföreningar, bibliotek, kulturnämnder och andra intressegrupper. Utställningarna handlar om t ex konst, samhällsdebatt, kulturhistoria, naturvetenskap, miljö och teknik. Av de ca 125 utställningar, som f n distri- bueras av Riksutställningar, är det dock endast en som

har arbetsmiljöförhållanden som huvudsakligt tema.

Den största utställningen på arbetsmiljöområdet är den som vart tredje år anordnas av Elmia AB i Jönköping.

I den utställningen medverkar de flesta myndigheterna och organisationerna på området liksom tillverkare och

försäljare av maskiner och utrustning.

Vartannat år ordnas också en skyddsutställning av Stockholmsmässan AB i samarbete med Svenska kommunför— bundet och Brandförsvarsföreningen vilka till en del

har arbetsmiljö på programmet.

I samband med kongresser och konferenser arrangerar

också olika förbund och branscher vissa utställningar.

• Sida 184
•  Original

miljöfrågor

Det gäller din arbetsmiljö Kemiska bekämpningsmedel Hygieniska gränsvärden Lösningsmedel

Yrkescancer Yrkeshudsjukdomar Minderåriga i arbetslivet

Fantasi och sunt förnuft

_ 3filmer om personlig skydds—

utrustning

Arbetsmiljön en del av vår standard

75 år med arbetarskydd

Informationsfilm om yrkes— medicinska kliniken

Varning! Lösningsmedel! Där inga människor finns Bara två ögon Miljön på jobbet

Ryggar i rörelse

Det gäller din arbetsställning

Hantering av medicinska gaser

Arbetarskyddsstyrelsen

||

||

Föreningen för Arbetar— skydd

Yrkesmedicinska kliniken i örebro

Landsorganisationen

Dokumentärfilmgruppen

Videograph AB

Landstingsförbundet

Att förebygga sjukhusinfektioner —"—

Att möta aggression

Instruktionsfilmer om skogliga Forskningsstiftelsen arbeten, t ex olyckstillbud vid skogsarbete

Skogsarbeten

• Sida 185
•  Original

Någon permanent utställning om arbetsmiljöfrågor av

det slag som finns till exempel i Danmark och Finland,

finns inte i Sverige.

2.9 Information på invandrarspråk

Det finns mycket litet material om arbetsmiljöfrågor som är översatt till invandrarspråk. Det material som finns är i övervägande fall på det stora invandrar— språket finska. Språkkunskaperna i svenska är därför helt avgörande för invandrarens tillgång till infor—

mation om arbetsmiljöförhållanden i Sverige.

Arbetarskyddsnämnden har dock tagit sig an denna fråga. Nämnden har en referensgrupp för invandrarinformation, i vilken ingår representanter för arbetarskyddsfonden, arbetarskyddsstyrelsen, invandrarverket, SAF, LO, PTK och TCO. Tillsammans har man bl a utformat en modell för information till finska invandrare. Däri ingår ut— bildning av tvåspråkiga informatörer, ca 60 per år samt visst skriftligt material utformat med parallella fins— ka och svenska texter. Arbetarskyddsnämnden har också utarbetat en enkel broschyr om arbetsmiljöfrågor för greker, som eventuellt också kommer att översättas till andra invandrarspråk. Nämnden har därtill givit ut korta informationsmaterial om arbetsmiljölagen och arbetsmil— jöavtalet på våra vanligaste invandrarspråk.

I övrigt har få myndigheter och organisationer som ar— betar med arbetsmiljöinformation publicering på invand— rarspråk som en naturlig del i informationsverksamhe— ten. Arbetarskyddsfonden har i vissa fall tagit fram material på andra språk än svenska, bland annat om lös— ningsmedel och städarbete. Ett 50—tal av arbetarskydds- styrelsens broschyrer om anvisningar finns översatta till främmande språk, varav omkring 40 till finska.

Arbetsmarknadsstyrelsen har viss information om exem—

• Sida 186
•  Original

pelvis arbetsmarknadsutbildning, arbetsförmedling, an— passningsgrupper m m på de stora invandrarspråken. Sta— tens invandrarverk har ingen särskild information om arbetsmiljöfrågor. Arbetsmiljöinformation saknas t ex helt i det informationsmaterial om Sverige som nyan— lända invandrare får. Visst informationsmaterial på in— vandrarspråk kring arbetsmiljöfrågor i skolorna har ut—

arbetats av skolöverstyrelsen.

Arbetsmarknadens parter har också relativt lite infor— mationsverksamhet som riktar sig till invandrare. Inom Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) har ingen särskild invandrarinformation om arbetsmiljöfrågor framställts. Däremot har några av SAP:s medlemsförbund redovisat material som översatts till finska. Kommun— och lands— tingsförbunden centralt har inte heller producerat nå— gon information om arbetsmiljöfrågor till invandrare. Inom Stockholms läns landsting har dock en utredning genomförts som lämnat förslag till åtgärder för en för—

bättrad arbetsmiljöinformation till invandrare.

Landsorganisationen (LO) har bl a översatt arbetsmiljölm

och medbestämmandelagen till bl a finska. Här bör också nämnas att ca 300 fackligt förtroendevalda inom LO— området utbildas till tvåspråkiga arbetsplatstolkar

per år enligt överenskommelse mellan parterna. Dessutom är ca 10 procent av de fackligt förtroendevalda som deltar i LO;s olika kurser invandrare. I övrigt finns ingen regelbunden information från löntagarorganisa— tionerna. Inom fackförbundspressen förekommer viss in— formation på framför allt finska och serbokratiska. Där behandlas fackliga frågor, löneuppgörelser m m i stort. Tidningen Arbetsmiljö har nyligen startat en spalt på finska. Något utrymme för information på andra språk

lämnas inte.

Vissa större företag med stor andel anställda invand—

rare har utarbetat informationsmaterial på främmande

(

1 v

• Sida 187
•  Original

språk att användas främst vid introduktion till arbe— tet. Vanligaste språk är finska. I vissa företag infor—

merar man medvetet via tvåspråkiga informatörer.

2.10 Utbildning för det lokala skyddsarbetet

Under l970—ta1et tog utbildningen i arbetsmiljöfrågor fart i en utsträckning som inte tidigare varit möjlig. Flera händelser bidrog till detta. En ny lagstiftning gav bl a skyddsombuden rätt till utbildning. Parterna träffade avtal och överenskommelse om hur den skulle genomföras och arbetarskyddsfonden gjorde det ekono— miskt möjligt att genomföra den breda utbildningsin—

sats som krävdes.

I det lokala skyddsarbetet finns flera grupper som be— höver i stort sett samma utbildning. De flesta utbild— ningsmaterialen vänder sig därför till skyddsombud, ar— betsledare, huvudskyddsombud, regionala skyddsombud, skyddskommittéledamöter och andra som påverkar arbets— miljöns utformning. Utbildningen planeras på det lokala planet i skyddskommittén eller på annat sätt i samråd mellan arbetsgivare och arbetstagare. Härvid bygger man på de centrala eller branschvisa överenskommelser som träffats mellan parterna. överenskommelserna skiljer mellan grundutbildning, som samtliga skyddsombud och arbetsledare skall genomgå, och vidareutbildning, som ofta fördelas mellan olika skyddsombud, huvudskydds—

ombud och arbetsledare på arbetsplatsen.

Utbildningen bedrivs vanligen i studiecirklar på betald arbetstid. Genom det allmänna statliga studiebidraget samt arbetarskyddsfondens särskilda bidrag blir utbild— ningen i regel kostnadsfri. Totalt utbildades under

l970—talet ca 350 000 personer i arbetsmiljöfrågor.

• Sida 188
•  Original

Huvuddelen av den utbildning som genomförs i företagen baseras på studiematerial som tagits fram av Arbetar— skyddsnämnden. Bättre Arbetsmiljö heter det material

som syftar till att ge grundläggande kunskaper inom

hela arbetsmiljöfältet, d v s om lagar och avtal, upp— gifter och roller i skyddsarbetet, olika arbetsmiljö— faktorer m m. Som komplement till detta basmaterial har ett 20—tal branscher tagit fram eget material. I över— enskommelser mellan parterna har man enats om att grund— utbildningen av skyddsombud och arbetsledare skall om—

fatta mellan 20 och 40 studietimmar.

Arbetarskyddsnämnden har också tagit fram vidareutbild—

ningsmaterial, som behandlar områdena belysning, buller, ergonomi, kemiska hälsorisker, lokalt skyddsarbete, pla— nering samt transport av farligt gods. Utbildningstiden

beräknas till ca 30 timmar per material. Exempel på

branschanpassade material finns i figur 7.

Förutom denna utbildning, som mestadels bedrivs gemen— samt av parterna, förekommer också en omfattande kurs- och konferensverksamhet hos de fackliga organisatio—

nerna och arbetsgivarnas organisationer var för sig.

De fackliga organisationerna anordnar centrala funk— tionskurser för regionala skyddsombud och huvudskydds— ombud samt för fackliga representanter i skyddskommit— téer,i företagshälsovårdscentralernas styrelser och kommittéer samt i yrkesinspektionsnämnder. Dessa kur—

ser omfattar vanligtvis en vecka i internat.

Arbetsgivareförbunden anordnar kortare kurser för ar— betsgivarerepresentanter och arbetsledare inom respek— tive förbund. Det finns också centralt anordnade kur— ser kring arbetsledarens och andra chefers roller i

arbetsmiljöfrågor.

• Sida 189
•  Original

Figur 7 Exempel på branschanpassade studie— material på arbetsmiljöområdet

Grundutbildningsustsrial Ysrtssststsesråés

Nya TEMA med Bättre arbets— miljö Kommuner och landsting Arbetsmiljö — Skog Skogsarbete Branschanpassn o tillägg till Arbetsmiljö—2 Stuveriarbete Arbetsmiljö i restaurang— branschen Hotell och restaurang Vår arbetsmiljö i jord, skog, trädgård Lantarbete Miljö i samverkan Försäkringskassor

Eranschanpassning av Bättre arbetsmiljö

Livsmedelsindustrin " " Motorbranschen Elindustrin Statligt arbete Gruvindustrin Byggbranschen Petroleumbranschen Flygbranschen Teaterverksamhet Bankväsende

Grafiska branschen

Fastighetsanställda Ylésresiäiléuiessosåerial Brandförsvar ombord Sjöfarten Psykosociala arbetsmiljö— faktorer Tjänstemannasidan Terminalarbete/mikrobild— läsning Terminalarbete Biografens arbetsmiljö Biografbranschen

Brandförsvar för anställda i varuhus samt i svetsnings- och skärningsarbete i

industri m m Varuhus, industri m m

Hur skall vi göra fällnings— arbetet säkrare Skogsarbete

Psykosociala effekter av den fysiska arbetsmiljön Industriarbete

_forts.

• Sida 190
•  Original

Ergonomi—Gymnastik—Arbets— teknik Bygg— och anläggningsverkst

Vidareutbildning i byggbranschen Byggnadsindustrin

— husbyggnad — —

- anläggnings— och väg— —"— byggnad

— elinstallation — —

— plåtslageri - -

— måleri —"—

— rörinstallation — — || — människan i arbetet — -

Du och arbetsmiljön — metallkurs Metallindustrin

Skola i utveckling Skolarbete

Arbetsmiljö och de ofödda barnen Industri— och vårdarbete

Pengaran eller livet — om arbetsmiljö och med— bestämmande Skogsarbete

Arbetsmiljö och med— bestämmande Byggnadsindustrin

Arbetsmiljö och med— bestämmande Elektrikerförbundet

Här kan också nämnas två speciella kurser med längre omfattning än de breda utbildningsinsatser som

beskrivits ovan.

En ena anordnas av Markaryds Folkhögskola och utgör en kvalificerad vidareutbildning i arbetsmiljö. Utbildningen omfattar 3 x 2 kursveckor och vänder

sig till huvudskyddsombud, regionala skyddsombud, arbetsledare och övriga funktionärer inom arbetsmiljö—

området. Två kurser anordnas per år.

Den andra anordnas av arbetarskyddsstyrelsen och om—

fattar sammanlagt 5 veckors avancerad utbildning av vissa skyddsombud, d v s regionala skyddsombud, hel— tidsanställda huvudskyddsombud samt arbetsmiljö—

• Sida 191
•  Original

För att Skyddsorganisationens arbete ska bli verkningsfullt krävs också att arbetsgivaren och dennes ställföreträdare har erforderlig

utbildning.

Utbildningsdelegationen vid arbetarskydds— styrelsen har genomfört en kartläggning, som visat att det inom yrkesgrupper som sysslar med produktionsteknik, driftsledning, underhålls— arbete, administration, projektering och planering finns ett behov av arbetsmiljöutbild— ning som är viktigt att tillgodose. Delega- tionen har därför utarbetat rekommendationer och riktlinjer för vad en sådan utbildning bör innehålla. Arbetarskyddsnämnden har också nyligen tillsatt en arbetsgrupp för utbildning av personal på mellannivå för att ge närmare förslag om innehåll och genomförande av sådan

utbildning inom den privata sektorn.

2.11 Utbildning för företagshälsovårdens personal

Företagshälsovårdens personal, d v s företags— läkare, skyddsingenjörer, företagssköterskor, företagsgymnaster, psykologer m fl, får sin grundutbildning i den ordinarie universitets— och högskoleutbildningen. Sin specialutbildning för arbete i företagshälsovården får de framför

allt av arbetarskyddsstyrelsen.

Arbetarskyddsstyrelsens utbildning av skydds— ingenjörer omfattar två kurser, en ettårig kurs med praktiktjänstgöring för personer som avser att börja arbeta inom företagshälsovården och en kurs på 15 veckor för redan yrkesverksamma skyddsingenjörer.

• Sida 192
•  Original

kurser på 9 veckor. Till detta kommer 6 månaders praktiktjänstgöring för deltagare som ej har anställning inom företagshälsovården. Utbildningen av företagssköterskor är på 8 veckor. En av kurserna är avsedd för sjuksköterskor som ej har anställning

inom företagshälsovården. Utbildningen av

företagsgymnaster omfattar en kurs på 6 veckor.

Fr o m 1982 anordnas också en försökskurs för

arbetshygieniker.

Dessutom finns ett fortbildningsprogram för företags— hälsovårdens personal som omfattar 2—9 kursdagar. Varje år anordnar arbetarskyddsstyrelsen arbetsmedi— cinska kontaktdagar för bl a personal inom företags— hälsovården samt för personal inom arbetarskydds— styrelsen och yrkesinspektionen. Under kontaktdagarna redovisas forskningsnyheter och praktiska erfarenheter inom det arbetsmedicinska området samt nyehter från

tillsynsverksamheten.

Vid sidan av denna utbildning anordnar Svenska Arbets— givareföreningen (SAF) fortbildning av företagsläkare, skyddsingenjörer, företagssköterskor och företags-

gymnaster.

En särskild skyddsingenjörslinje, som omfattar 60—80 poäng i högskoleutbildningen, finns idag på högskolan i Jönköping. Vid högskolan finns också en mättekniker—

utbildning på 24 veckor.

• Sida 193
•  Original

2.12 Arbetsmiljöutbildning vid universitet

och högskolor

Nedan ges en kort översikt över den utbildning

i arbetsmiljöfrågor som bedrivs vid universitet och högskolor. Det kan redan inledningsvis kon— stateras att arbetsmiljöfrågorna inte fått något starkare fäste i den högre utbildningen. Man

kan dock märka en utveckling och en intresse— inriktning mot ett ökat utbud i olika utbild—

ningslinjer.

Den grundläggande högskoleutbildningen erbjuds i form av utbildningslinjer, uppbyggda av olika kurser samt av enstaka kurser som kan ingå i

linje eller vara fristående.

Allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer är grupperade i yrkesutbildningssektorer. Det

finns fem sådana sektorer:

- Utbildning för tekniska yrken (tekniksektorn)

— Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken (AES—sektorn)

- Utbildning för vårdyrken (vårdsektorn)

— Utbildning för undervisningsyrken (undervisnings— sektorn)

- Utbildning för kultur— och informationsyrken

(kultur och informationssektorn)

I den förteckning över allmänna linjer vid hög— skolan som framställs av regeringen finns en linje, hälso— och miljövårdslinjen (120 poäng), med utbildning som direkt avser miljövårdsfrågor. Det är en utbildning av hälsovårdsinspektörer

som f n endast finns inrättad vid Umeå universitet.

• Sida 194
•  Original

_ Miljö— och naturvetarlinjen vid Kalmar högskola (120 poäng). Utbildningslinjen omfattar fyra varianter: miljöteknik, naturresursplanering, produktkontroll och livsmedelsproduktion.

_ Skyddsingenjörslinjen vid högskolan i Jönköping (60/80 poäng).

Övrig utbildning i arbetsmiljöfrågor vid högskolan bedrivs som inslag i olika utbildningslinjer genom obligatoriska eller frivilliga kurser samt som del i olika ämnen. Av mer omfattande kurser som behandlar arbetsmiljöfrågor kan bl & nämnas en kurs i arbetsmiljölära (40 poäng) vid universitetet i Lund och högskolan i Luleå och Växjö och en kurs

i arbetsmiljölära (10, 20 poäng) som ges bl a

vid högskolorna i Karlstad, Sundsvall, Eskilstuna

och Kalmar.

Inom den högre tekniska utbildningen beaktas arbets— miljöfrågorna i allt större utsträckning inom befintliga ämnen. Vikten av att miljövårdsfrågor integreras i undervisningen understryks i de mål— beskrivningar som finns i de av UHÄ fastslagna utbildningsplanerna. Detta gäller t ex samtliga civilingenjörs- och bergsingenjörslinjer.

Universitets— och högskoleämbetet (UHÄ) har nyligen på uppdrag av utbildningsdepartementet låtit utreda mål och innehåll för en särskild utbildning i arbetsmiljöutformning. Denna förmodas bli förlagd till högskolan i Luleå

i en linje för civilingenjörer, motsvarande

120 poäng.

• Sida 195
•  Original

I utbildningen för administrativa, ekonomiska och sociala yrken ingår i regel inte någon utbildning i arbetsmiljöfrågor. De beteendevetenskapliga linjerna innehåller en variant som är inriktad mot personal— och arbetslivsfrågor.

I utbildningen för vårdyrken behandlas arbetsmiljö- frågor som delar i olika kurser. Kurser finns

t ex i ergonomi. De yrkesmedicinska klinikerna bedriver vissa kurser och fortbildning. Specia- lisering i arbetsmiljöfrågor sker dock utanför högskolan i arbetarskyddsstyrelsens utbildning

av företagsläkare, företagssköterskor och sjuk-

gymnaster.

I utbildningen för undervisningsyrken har under— visningen i arbetsmiljöfrågor skiftande omfatt— ning. I klasslärarutbildningen kan arbetsmiljö- frågor förekomma som moment i ämnesstudierna

och i metodikundervisningen. I ämneslärarutbild- ningen ingår arbetsmiljöfrågor i vissa ämnesstudier. Under den praktiskt pedagogiska utbildningen vid lärarhögskolan behandlas arbetsmiljöfrågor ur metodisk synvinkel i de ämnen som närmast

har att svara för dessa frågor enligt läraplanerna för grundskolan och för gymnasieskolan. Andra lärarutbildningar som innehåller vissa moment i miljöfrågor är hushållslärar-, gymnastiklärar— och vårdlärarutbildningen.

Till utbildning för kultur— och informationsyrken hör bl a journalistutbildning, design—, grafisk och konsthantverksutbildning. Inom dessa linjer

ingår arbetsmiljöfrågor till mycket liten del.

• Sida 196
•  Original

2.13 Biblioteks— och dokumentationstjänster

Det finns inte några biblioteks- och dokumentations- tjänster som har en fullgod täckning av all littera- tur och dokumentation som rör arbetsmiljön. Detta beror delvis på att arbetsmiljöfrågor behandlas inom många skilda vetenskapliga områden. För att få tag på böcker, forskningsrapporter, tidskrifter och annan dokumentation om arbetsmiljörisker m m måste man idag söka på flera olika håll. Här skall ges en kortfattad beskrivning över de biblioteks— och dokumentationstjänster som kan utnyttjas av den som söker litteratur och dokumentation inom arbetsmiljö—

området. Biblioteksverksamhet

De vetenskapliga bibliotekens främsta uppgift är att betjäna forskning och högre utbildning. Till de vetenskapliga biblioteken hör i första hand kungliga biblioteket, som är nationalbibliotek och har till- gång till allt tryckt material på svenska, och universitetsbiblioteken som har litteratursamlingar inom flera vetenskapliga discipliner. Några uni- versitetsbibliotek har specialsamlingar inom vissa ämnesområden som t ex biblioteken vid de tekniska högskolorna, lantbruksuniversitetet och Karolinska

institutet.

Biblioteken kan ofta ge information om såväl de egna samlingarna som om material inom andra bibliotek. Litteraturen vid forskningsbiblioteken är i regel tillgänglig för personer eller institutioner som har

behov av litteraturen för forskning och studier.

Vissa myndigheter, universitet och företag har specialbibliotek med material inom arbetsmiljöområdet.

• Sida 197
•  Original

Det främsta är arbetarskyddsstyrelsens bibliotek

men även andra kan vara av intresse.

Arbetarskyddsstyrelsens bibliotek har vad gäller litteratur, tidskrifter m m det största samlade biblioteket inom arbetsmiljöområdet. Biblioteket bevakar ämnesområdena arbetarskydd, arbetsmedicin och ergonomi. Bokbeståndet uppgår f n till

ca 20 000 volymer varav största delen av den aktuella litteraturen och handböckerna återfinns som långlån på tjänstemannens rum. Dessutom har man närmare 500 löpande tidskrifter, varav ca 200 utländska. Biblioteket är f n under uppbyggnad och har först under det senaste året fått resurser att ge service till kunder utanför arbetarskydds- styrelsen.

Försvarets forskningsanstalts (FOA) bibliotek är uppdelat i olika avdelningar. Biblioteket i Umeå har specialsamlingar inom bl a toxikologi, medicin och kemi. Biblioteket i Umeå har specialsamlingar inom bl a toxikologi, medicin och kemi. Biblioteken i Stockholm har samlingar inom områdena arbets—

fysiologi, datateknik och miljöteknik.

Statens naturvårdsverks bibliotek är gemensamt för produktkontrollnämnden och naturvårdsverket. Biblio- teket har litteratur inom områdena miljövård—

naturvård och inom det kemiska området.

K-konsult i Stockholm har ett bibliotek med littera_ur inom bl a miljövård och arbetsmiljö. Biblioteket är tillgängligt för externa kunder som exempelvis kommuner, industri, konsulter,

forskare m fl.

• Sida 198
•  Original

Studsvik Energiteknik AB har ett bibliotek med specialsamlingar inom energiområdet, t ex energiforskning och energiteknik. Av särskilt intresse för arbetsmiljöområdet är litteratur inom området radioaktiv strålning.

Förutom dessa större bibliotek finns också bibliotek-med litteratur på arbetsmiljö— området vid bl a branschforskningsinstituten, de centrala arbetsmarknadsorganisationerna och andra organ som är verksamma på arbetsmiljö- området. Dessa är dock i första hand avsedda för den egna personalen och är ej tillgängliga

för externa kunder.

Slutligen bör folkbiblioteken nämnas. De kommunala biblioteken och deras filialer har utlåning lokalt och förmedlar lån från andra bibliotek när det gäller speciallitteratur som inte ingår i de egna samlingarna. I varje län finns också ett länsbibliotek som bl a skall förse bibliotek och enskilda med sådant material

som inte finns hos folkbibliotek inom länet.

Informations- och dokumentationstjänster

Vetenskapliga bibliotek eller bibliotek vid bl a myndigheter och företag har i vissa fall informa— tions— och dokumentationstjänster (IoD), som syftar till att underlätta sökning efter teknisk och vetenskaplig information. Det behövs dock specialkunskaper för att utnyttja databaser som används i IoD—verksamhet både om vilka databaser som finns och om hur man praktiskt går tillväga. Här skall redogöras kortfattat för de viktigaste IoD—tjänsterna i Sverige som kan användas för

sökning av information i arbetsmiljöfrågor.

• Sida 199
•  Original

Två större svenska informationscentraler har helt specialiserat sig på att utföra litteratur- sökningar i utländska databaser, Medicinska informationscentralen vid Karolinska Institutet (MIC) och informations— och dokumentations- centralen vid tekniska högskolan i Stockholm (IDC) .

MIC har specialiserat sig på att utföra litteratursökningar inom det medicinska området och har tillgång till folk med expertkunskaper inom området. IDC har på motsvarande sätt inriktat

sig på det tekniska området.

Arbetarskyddsstyrelsens dokumentationsverksamhet är, som tidigare nämnts, under uppbyggnad. Framför— allt pågår en samordning av dokumentationsverk- samheten vid fackenheterna inom myndigheten. Som ett led i detta arbete har arbetarskyddsstyrelsen skapat en databas med referenser till dokument med anknytning till ärendehandläggningen inom verket. Dessutom pågår en försöksverksamhet för att skapa en toxikologisk litteraturbas (TOXLIT). Genom arbetarskyddsstyrelsen kan man också nå ILO:s databas International Occupational Safety and Health Information Centre (CIS).

Arbetslivscentrum har sedan 1978 en databas för dokumentation av forskning och utveckling inom arbetslivsområdet. Arbetslivets information

och dokumentation (AID) syftar till att täcka svenskspråkig litteratur inom området arbets- livets demokratisering och därmed sammanhängande

problem.

• Sida 200
•  Original

Institutet för Byggdokumentation (BYGGDOK) är en biblio— teks- och dokumentationsenhet som finansieras av bygg- forskningsrådet och intressenter inom byggnadsindustrin. BYGG-DOK bedriver biblioteksverksamhet, ger ut referattidskriften BYGGREFERAT samt bedriver uppdrags- verksamhet. Verksamheten vänder sig till byggsektorn

i vid mening d v s konsumenter, arkitekter, konsulter, entreprenörer, statliga och kommunala förvaltningar, skolor m fl. BYGGDOK har också en särskild databas

med litteraturreferenser och genomför även datasök-

ningar i utländska databaser.

Miljödatanämnden har sedan 1974 byggt upp en databas, SERIX, som omfattar 10 000 referenser till svensk miljöforskning (projekt och rapporter). Miljödata— nämnden har under flera år förmedlat IoD—tjänster i miljöfrågor - särskilt med inriktning på kemiska

hälsorisker.

Också K-konsult, vars bibliotek nämnts tidigare har informations— och dokumentationstjänster på miljö- vårds— och arbetsmiljöområdet.

Verkstadsföreningens Miljöbank kan tillhandahålla rapporter och redovisningar av praktiska lösningar på arbetsmiljöproblem, information om kemiska produkter, nya tekniska lösningar m m inom branschen. Information till Miljöbanken hämtas i huvudsak från medlemsföretagen och den mesta informationen berör verkstadsindustrin. Verkstadsföreningen har också

en s k Produktbank med information om produkter

och tjänster inom arbetsmiljöområdet.

Det finns också ett flertal utländska databaser inom arbetsmiljöområdet som kan nås via svenska informations- och dokumentationscentraler. Många databaser inne-

håller dock referenser till litteratur inom arbets-

• Sida 201
•  Original

miljöområdet vid sidan av sina "egentliga" täckningsområden. Detta betyder att man ofta måste söka i flera olika databaser för att få en heltäckande bild av forsk—

ningslitteraturen inom arbetsmiljöområdet.

Den service som erbjuds genom IoD—tjänsterna

är i regel avgiftsbelagd och omfattar

i de flesta fall hjälp till användaren att formulera sina sökfrågor. Det är vanligt att också själva sökningen utförs. Svaret består av en förteckning av litteraturreferen- ser, som i de allra flesta fall är skrivna på engelska. En litteraturreferens omfattar upp— lysning om titel, författare, uppgift om hur rapporten eller artikeln är publicerad samt

en mängd nyckelbegrepp som beskriver rapportens innehåll. Utifrån titel och nyckelbegrepp kan man avgöra om rapporten eller artikeln är av intresse. Om man sedan vill läsa själva rapporten etc måste den beställas via bibliotek. Själva sökningen i litteraturdatabasen kan gå snabbt. Däremot kan det ibland ta lång tid att

få tag på den önskade litteraturen.

• Sida 202
•  Original

• Sida 203
•  Original

INFORMATION UTOMLANDS OM ARBETSMILJÖRISKER OCH SKYDDSÅTGÄRDER

av Ingela Byfors

Christina Olivecrona

• Sida 204
•  Original

• Sida 205
•  Original

S()IJ 1982:32 1 Behöver Sverige arbetsmiljöinformation från om— Världen?

Arbetsmiljöfrågor har internationellt fått en

ökad uppmärksamhet under det senaste decenniet. Detta har bl a medfört att forskningsinsatserna har intensi— fierats. Forskning om arbetsmiljöfrågor bedrivs i ett flertal länder och spänner ofta över flera vetenskaps- områden, vilket kan innebära att det är svårt att få överblick över informationsutbudet inom området. Dess— utom fördubblas antalet vetenskapsmän och tekniker i världen varje decennium, och den vetenskapliga litte— raturen ökar explosionsartat. Man har beräknat att an— talet tekniska och vetenskapliga tidskrifter uppgick till ca 100 000 1980 medan motsvarande siffra var för 1970 ca 70 000. Varje år publiceras omkring 2 miljoner vetenskapliga artiklar med vetenskapligt och tekniskt innehåll. Man beräknar att det svenska bidraget av ve— tenskapliga artiklar utgörs av ca 1-2 %, medan motsvaran— de siffra för USA är ca 20 %. Detta visar att vi är beroende av att följa den forskning och de vetenskap— liga rön som kommer fram utomlands. Det är också vä— sentligt att ta vara på de upptäckter och erfarenhe— ter som görs internationellt. Det finns flera sätt

att inhämta denna information t ex genom att bevaka det forsknings— och utvecklingsarbete som bedrivs inom arbetsmiljöområdet i andra länder, att följa enskilda nationers nationella arbete inom arbetsmiljö— området samt att ta del av det arbete som utförs inom

internationella och nordiska organisationer.

För att förbättra möjligheterna för svenska intressen- ter att följa utvecklingen utomlands inom arbetsmiljö- området finns vid de svenska beskickningarna 1 Stor- britannien, Västtyskland, Kanada och Schweiz speciella arbetsmarknadsråd tillsatta som bl a har till uppgift att bevaka arbetsmiljöfrågor i respektive land och

förmedla information om detta i Sverige. För bevak—

• Sida 206
•  Original

ningen i USA och inom EG—området har dessutom speciel— la arbetsmiljöattachéer tillsatts som har till huvud- uppgift att följa och bevaka den vetenskapliga, tek- niska och administrativa utvecklingen i frågor som

rör arbetsmiljön och fortlöpande lämna information om denna till organisationer, myndigheter och berörda forskningsinstitutioner i Sverige. I Japan finns ock— så en speciell miljöbevakare, som bl a har till uppgift att för svensk del bevaka den japanska utvecklingen av

arbetsmiljöfrågor.

I detta avsnitt skall ges en kortfattad översikt av några viktiga utländska informationskällor på arbets— miljöområdet. Först behandlas vissa internationella informationsverksamheter. Därefter presenteras några speciellt viktiga nationella satsningar vad gäller information och dokumentaion på arbetsmiljöområdet. Till sist berörs även utvecklingen av några interna— tionellt tillgängliga kommersiella informationstjäns—

ter på arbetsmiljöområdet.

2 Insatser för arbetsmiljöinformation vid organ

knutna till FN

Frågeställningar som rör arbetsmiljöområdet behandlas av flera olika FN-organ. De i detta sammanhang vikti- gaste organisationerna är internationella arbetsorga— nisationen (ILO) världshälsoorganistionen (WHO) och

FN:s miljövårdsprogram (UNEP).

Internationella arbetsorganisationen (ILO) som till— kom år 1919 och som knöts till FN år 1946 har en för FN—organ unik trepartsstruktur med företrädare för så— väl regeringar som för arbetsgivare och arbetstagare. Verksamheten som från början haft en bred inriktning på sociala, fackliga och ekonomiska problem som rör arbetslivet inkluderar även frågor som arbetarskydd och arbetsmiljö.ILO verkar främst genom att utarbeta

internationella normer i form av konventioner och re—

• Sida 207
•  Original

kommendationer. Konventionerna blir rättsligt bindan— de i medlemsländerna först sedan de ratificerats av lagstiftande organ i respektive länder. Rekommendatio— nerna är däremot endast avsedda att ge vägledning för nationell lagstiftning på området. Av de 156 konventio— ner som under årens lopp antagits vid arbetskonferen— serna är det endast 23 konventioner som direkt berör arbetarskydds— och arbetsmiljöförhållanden. Av dessa har hittills 16 stycken ratificerats från svensk sida årsskiftet 1981/82. I mars 1982 förelade svenska rege- ringen Sveriges riksdag att godkänna en konvention

om arbetarskydd och arbetsmiljö. Denna konvention är till sitt innehåll av övergripande och rambetonad na- tur. Konventionen kan inte förväntas få någon nämnd— värd inverkan på arbetsmiljöarbetet i Sverige men Väl i länder där arbetsmiljöarbetet ligger på en lägre'ut— vecklingsnivå. Konventionen omfattar alla former av sysselsättning och det betonas bl a att ett samarbete måste till mellan arbetsgivar— och arbetstagarorga— nisationer för att förebygga hälsoskador och olycks— fall på arbetsplatserna.

Inom ILO finns ett antal organ som behandlar arbetar- skydds- och arbetsmiljöfrågor. Hit hör tio s k indu- strikommittéer som bl a studerar arbetsmiljöproblem inom sina respektive branschområden. Arbetet i dessa

kommittéer dokumenteras i särskilda rapportserier.

Ett av ILO:s mest uppmärksammade arbetsmiljöprogram antogs år 1976 under namnet "International Program for the Improvement of Working Conditions and Environ— ment". Programmet som också går under beteckningen PIACT, har en mycket omfattande målsättning med pro- gram inom fem delområden som arbetsmiljö, arbetstid, arbetsorganisabion, arbetsförhållanden och teknikval samt livskvalitet. I figur 1 ges en närmare presenta— tion av arbetsmiljöprogrammet under perioden 1980-81. Några aktiviteter är av speciellt intresse vad

gäller informationsfrågorna. Hit hör bl a försöksverk-

• Sida 208
•  Original

Figur 1 Presentation av ILO:s arbetsmiljöprogram under budgetperioden 1980—81. Tablån visar de fen olika underprogramnens syfte och aktiviteter under perioden

Trygghet Olycksfall i Yrkessjukdcmar Arbetsmiljö och Internationella och hälsa i arbetet arbetet ergonomi u l snin scentalen CIS

Syfte: främja planer Syfte: globalt Syfte: främja Syfte: främja Syfte: sprida information för trygghet och minska antalet förebyggandet tillämpning av om arbetarskydd och yrkes— hälsa i arbetet olycksfall i och kontroll åtgärder för hygien

arbetet av yrkessjukdomar anpassning av arbetsmiljön till Aktiviteter: Aktiviteter: arbetstagarnas behov - förebyggande av - presentera yrkesrisker i kol— "code of practice"

gruveindustrin

— modell för skydds—

och hälsoarbete i företag — undersökning om

arbetstagarnas

inflytande på arbetsmiljön

— symposium cm

arbetsmiljöutbild—

ning

om arbetarskydd och hälsa i järn— och stål— industrier

— översyn av ILO:s register och certifikat rörande fartyg, lastnings— utrustning m m

— ISSA/IIa:s världskonferens om förebyggande av olycksfall i arbetet och yrkessjukdanar

— översyn av ILO:s "Model Code of Safetyg Regula—

Aktiviteter :

— översyn över förteckning över yrkessjukdmxar

— översyn av en engelsk utgåva

av en encyklo—

pedi cm arbets— miljö

— symposium cm förebyggande av yrkescancer

tions for Industrial

Establishment for Guidenance of Govenments and T.. ||

_'|_._.|_.__

Aktiviteter:

— ILO:s varnings— system för säker— hets— och hälso— risker

— symposimn rörande

förebyggande av risker i arbetet som beror på vibrationer

— kunskapsbank an farlig arbetsmiljö

på landsbygd och i småföretag

—- undervisning an

icke joniserande strålning

Aktiviteter ;

Fortsatt verksamet inan området

• Sida 209
•  Original

verksamheten med ett internationellt varningssystem för risker i arbetsmiljön och verksamheten vid ILO:s

dokumentationscentral.

Varningssystemet för säkerhets— och hälsorisker (In— ternational Occupational Safety and Health Hazard Alert System) fungerar som ett nätverk där varje av— skilt medlemsland har möjlighet att snabbt slå larm om nya rön om risker i arbetsmiljön. Från ILO sprids sedan informationen vidare till kontaktorganen i samtliga medåemsländer. För att undvika att förhasta— de larm kommer till stånd krävs kvalificerad dokumen—- tation och att experter står bakom riskbedömningarna. Hittills har endast sex larm gått ut via-dessa kanaler. Programmet har ännu prägel av försöksverksamhet. Arbe— tarskyddsstyrelsen som är svenskt kontaktorgan för verksamheten har under 1981 utnyttjat detta program för en förfrågan angående hälsorisker i samband med

självkopierande papper.

ILO:s dokumentationscentral "International Occupatio— nal Safety and Health Information Center", som kallas CIS, upprättades år 1959 i syfte att förbättra över— blicken över och tillgången till den internationella litteraturen på arbetarskyddsområdet. CIS—centralen systematiserar, sammanfattar och tillhandahåller tryckt information om arbetarskydd och yrkeshygien. Materialet som delvis består av svåråtkomliga publi— kationer i form av arbetarskyddsföreskrifter och åt— gärdsinriktad litteratur från medlemsländerna samman— ställs i referenstidskriften CIS Abstracts. Denna publikation motsvaras av den s k CIS/ILO—databasen, vilket innebär att referenserna även är tillgängliga för datorbaserad litteratursökning. CIS—centralen vid arbetarskyddsstyrelsen som är svenskt kontaktorgan för ILO:s internationella dokumentationsverksamhet- CIS/

ILO—databasen hålls sedan några år tillgänglig för

• Sida 210
•  Original

terminalsökningar via det nordiska datanätet.

Införmation om ILO:s verksamhet sprids bl a genom nyhetsbulletinen "ILO Information" samt genom ett stort antal publikationer, Hit hör regelbundet åter— kommande rapporter från olika konferenser, årsböcker, tidskrifter, referatorgan m m samt utkommande rappor— ter, monografier, föreskrifter, handböcker etc. Tek— niska monografier på arbetarskyddsområdet presenteras

i serien "Occupational Safety and Health Series."

Uppgifter om alla ILO—publikationer återfinns dels i referatpublikationen International Labour Documenta— tion och dels ien databas. Databasen kan avsökas via

kommersiella kanaler under namnet LABORDOC.

Frågor rörande Sveriges förhållande till ILO handläggs i arbetsmarknadsdepartementet. Vissa ärenden bereds i den trepartiskt sammansatta ILO—kommittén (SFS 1977:987) Kommitténs uppgifter omfattar bl a utarbetande av un— derlag för regeringens ställningstaganden till nya ILO—instrument samt rapportering om tillämpningen av

konventioner som Sverige har tillträtt.

ILO har också samarbete med andra FN—organ i fråga om arbetsmiljöfrågor t ex Världshälsoorganisationen

(WHO), FN:s miljöVårdsprogram (UNEP) m fl.

Världshälsoorganisationen (WHO), som tillkom år 1948 är FN:s fackorgan för alla slags hälsovårdsfrågor. WHO:s mandat när det gäller arbetstagares hälsa utgår från organisationens konstitution, vari det sägs att WHO i samarbete med andra fackorgan skall arbeta för att förbättra arbetsförhållandena som en viktig del av skyddet för och främjandet av hälsan. WHO har med utgångspunkt från denna målsättning ett flertal del— program som direkt berör problemen med hälsorisker

i arbetsmiljön och ett särskilt samarbetsorgan för

• Sida 211
•  Original

arbetsmedicinska och yrkeshygieniska frågor upprätta— des redan 1948 mellan WHO och ILO (Joint ILO/WHO Committee on Occupational Health).

WHO:s nu gällande handlingsprogram Progranne of Ac—

tion on Workers Health avser tiden 1979—1984. Program- mets allmänna mål är kontroll av hälsovården i arbets— livet, skydd och främjande av den arbetande befolk— ningens hälsa samt främjandet av arbetets anpassning till människan ( hmmnuzatnmx of work). Särmål är ut— veckling och främjande av företagShälsovård samt ut— veckling av lämplig teknologi för företagshälsovård.

Ett speciellt WHO—program inrättades 1973 för psyko— social arbetsmedicin. Verksamheten syftar till att ge ökade kunskaper om de psykosociala faktorernas inver— kan på människans hälsotillstånd. Programmet inklude— rar även dokumentationsverksamhet. Tyngdpunkten i verk— samheten är förlagd till den svenska samarbetscentra—

len vid institutet för psykosocial arbetsmedicin.

Inom ramen för WHO:s verksamhet finns också ett sär— skilt huvddprogram för frågor som berör miljömedicin och omgivningshygien (Promotion of Environmental Health). Programmet syftar till att öka kunskaperna om miljöfaktorernas inverkan på människans hälsotill— stånd och till att utveckla metoder för kontroll av hälsofarliga miljöfaktorer. En del aktivitet av spe— ciellt intresse i detta sammanhang är det program för riskvärdering av miljögifter (Environmental Health Criteria Programme) som startade år 1973. Programmet innebär att man kritiskt granskar och sammanställer uppgifter om kemiska ämnens toxiska effekter på såväl människor som på andra organismer och på hela miljön. Detta arbete resulterar i kvalificerade översikter som publiceras i en särskild serie som går under beteck- ningen "Environmental Health Criteria". Syftet är att

dessa översikter som görs av erkända experter skall

• Sida 212
•  Original

ge beslutsfattare i olika länder bättre underlag för riskbedömningar och beslut om hygieniska gränsvärden och andra föreskrifter på det

kemiska området.

År 1980 upprättades ett särskilt program rörande säkerhetsfrågor i samband med kemiska ämnen, nämligen "International Programme on Chemical Safety (IPCS)". WHO, som är huvudman för programmet, samarbetar emellertid nära med andra organisationer såväl inom som utanför

FN i detta sammanhang. Avsikten är att så snabbt som möjligt öka vår kunskap om de kemiska hälsoriskerna bl a genom att få till stånd en systematisk samverkan mellan ett antal labora— torier världen över. Den principiella inrikt— ningen av programmet och dess delaktiviteter framgår översiktligt av figur 2.

Figur 2 WHO:s program för International Programme

on Chemical Safety (IPCS). Programmet bedrivs i samarbete med ILO och UNEP.

Det syftar till att

- Värdera hälsoeffekter och miljöeffekter av kemiska ämnen

— Utarbeta vägledande rekommendationer om exponering ("Exposure limits") beträffande kemiska ämnen i luft, föda, vatten och arbetsmiljö

— Utveckla metoder för laboratorietestning, epidemiologiska studier och riskvärdering ifråga om kemiska ämnen

— Koordinerna laboratorieundersökningar och epidemiologiska undersökningar som bedrivs i samarbete mellan medlemsländerna när detta befinns lämpligt

- Främja forsknings— och utvecklingsarbete när det gäller kemiska ämnen

— Utarbeta information och främja tekniskt samarbete mellan medlemsländer ifråga om kontroll av kemiska ämnen

• Sida 213
•  Original

WHO har även en omfattande informations— och publika— tionsverksamhet. Den senare resulterar i utgivning av en hel rad publikationer som t ex årsberättelser, kon— ferensrapporter,tidskrifter samt tekniska rapporter

och monografier av olika slag.

Svenska kontaktorgan är förutom socialdepartementet även socialstwtelsen, institutetför psykosocial arbets—

medicin och statens miljömedicinska laboratorium.

Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) etablerades år 1965 som en självständig organisation inom ramen för WHO:s verksamhet. Forskningsprogrammet omfattar såväl experimentell som epidemiologisk forskn ning. Ett omfattande program för systematisk riskvär— dering och dokumentation av kemiska ämnens carcinogena effekter ingår också som en viktig del av verksamhe— ten (IARC Monograph Programme). Under åren 1971—80 publicerades 24 volymer i serien IARC Monographs. Av de ca 600 olika ämnen som behandlats i dessa volymer har ett 70—tal ämnen och grupper av ämnen bedömts som vara carcinogena för människan.Ca 30—ta1et av dessa utgör kemiska hälsorisker i arbetsmiljön. Under år 1981 har en ny typ av monografier introducerats i serien, nämligen utvärderingar av cancerrisker i olika branscher. I volym 25 avhandlas t ex cancerriskerna

i trä— och läderbearbetande industrigrenar.

Förutom ovan nämnda monografier publicerar IARC årli— gen en projektkatalog över epidemiologisk'cancerforskm

ning över hela världen (Directory of ongoing research

• Sida 214
•  Original

in cancer epidemiology) Samt speciella kataloger över kemiska ämnen som är föremål för carcinogenicitetstest i experimentell cancerforskning (Information Bulletin on the survey of chemicals being tested for carcinoge—

nicity).

FN:s miljövårdsprogram (UNEP). Trots att UNEP:s intres— se i första hand rör naturmiljön finns flera delpro— gram som även berör arbetsmiljön. Hit hör framför allt två delaktiviteter inom det globala miljöövervaknings— programmet EARTHWATCH,nämligen det internationella registret över potentiellt toxiska substanser (IRPTC) och det internationella referenssystemet för miljöin—

formation (INFOTERRA).

Inom IRPTC—programmet pågår uppbyggnaden av ett in— ternationellt register över hälso— och miljöfarliga ämnen. Registret kommer bland annat att innehålla ke— miska och toxikologiska uppgifter, åtgärdsinformation samt uppgifter om nationella och internationella reg— ler och föreskrifter om ett stort antal ämnen eller grupper av ämnen. IRPTC samarbetar i detta utveck— lingsarbete med andra organisationer som redan har eller som utvecklar liknande register över kemiska substanser, t ex Världshälsoorganisationen, National Institute for Occupational Safety and Health i USA

och EG—kommissionen i Europa.

Det internationella referenssystemet för miljöinforma— tion, (INFOTERRA), är ett datorbaserat register över informationskällor i olika länder. Trots att registret upprättats med inriktning på den yttre miljön har det även ett visst intresse på arbetsmiljöområdet.

Andra FN—organ som behandlar arbetsmiljöfrågor och angränsande problemområden redovisas översiktligt i figur 3. I tabellen finns angivet endast de aktivite— ter som är av intresse för arbetsmiljöområdet.

• Sida 215
•  Original

Figur 3 Aktiviteter av intresse för arbetsmiljö- området vid organ knutna till FN

Organisation

ECE— FN:s ekonomiska kommis— sion för Europa (Econo- mic Commission for Europe)

FAO— FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (Food and Agriculture Organization)

GATT— Allmänna tull- och handelsavtalet (General Agreement on Tariffs and Trade)

IAEA— FN:s internationella atomenergiorgan (International Atomic Energy Agency)

Aktivitet inom arbets-

miljöområdet

- miljövårdsfrågor bl a produkt—

kontrollfrågor t ex kontroll av toxiska ämnen

- frågor rörande transport av farligt gods på väg (ADR)

- arbetarskyddsfrågor inom skogsbruket (i samarbete med ILO)

— inom ramen för överens— kommelsen angående tekniska handelshinder som syftar till en internationell samordning inom området tekniska föreskrifter (inkl även arbetsmiljöområdet)

— strålskyddsfrågor, hantering av radioaktivt avfall bl a transport- föreskrifter för radioaktivt material (i samarbete med ILO)

— säkerhetsföreskrifter för brytning och bearbetnings av radio— aktivt material (i sam— arbete med ILO)

— frågor rörande transport av radioaktiva ämnen

• Sida 216
•  Original

3 Insatser för arbetsmiljöinformation vid andra

internationella organisationer

Samarbete inom arbetsmiljöområdet sker även inom ra— men för andra internationella organisationer. Här kommer att redovisas de aktiviteter som bedrivs inom Europarådet, Europeiska gemenskaperna (EG), Europeis— ka frihandelssammanslutningen (EFTA), Crganisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Inter— national Social Security Association (ISSA) samt nordiskt samarbete inom arbetsmiljöområdet. Därefter beskrivs internationellt standardiseringsarbete, in— ternationella strålskyddsorganisationer och interna-

tionella organisationer på transportområdet.

Europarådet

Europarådet, som bildades 1949, har bl a till uppgift att främja samarbetet på de kulturella, ekonomiska sociala och vetenskapliga områdena. Under det senaste decenniet har mmrkraftfullt verkat för att höja med—

vetenheten för miljöproblemen.

Arbetsmiljöfrågorna bedrivs inom ramen för kommittén för sociala frågor. Kommittén, som har 21 medlemssta— ter däribland Sverige, syftar till att höja levnads— standarden och förbättra de sociala förhållandena i

medlemsstaterna. Ett socialt handlingsprogram, socia— la stadgan, har antagits som även inkluderar arbets— miljöfrågorna. Medlemsstaterna har bl a åtagit sig

att verka för alla arbetstagares rätt till säkra och hälsosamma arbetsförhållanden samt att öka medveten— heten om säkerhetsfrågor inom arbetsmiljöområdet hos alla arbetstagare, men med speciella aktiviteter för

tekniker, ingenjörer m m.

• Sida 217
•  Original

Andra aktiviteter på arbetsmiljöområdet som har be— handlats aV Europarådet är speciellt mekaniska och ke— miska frågeställningar. Bl a kan nämnas en rekommenda— tion angående tillverkarens skyldighet att tillhanda— hålla uppgifter om farliga kemiska produkter.

Europeiska gemenskaperna — EG

EG är en organisation för samarbete mellan västeuro—

peiska stater. Som uttryck för organisationens ställningstaganden

för förbättringar av arbetsmiljön kan nämnas att 1974 inrättades ett rådgivande utskott för säkerhet, hygien och hälsoskydd på arbetsplatsen och att 1975 antogs ett övergripande handlingsprogram för arbets—

miljöarbetet.

En resolution angående arbetarskydd och hälsovård i arbetet antogs 1978. Den innehåller allmänna rikt— linjer för skydd mot skadlig inverkan av kemiska och andra ämnen i arbetslivet. Resolutionen syftar till

att förbättra skyddet på arbetsplatserna samt utarbe— ta gemensamma regler för detta. Den innehåller även allmänna regler om skyddsåtgärder, medicinska under— sökningar och arbetstagarnas deltagande i skyddsar- betet. Ett allmänt hållet direktiv, som svftar till

att skydda arbetstagare mot risker från kemiska, fysi— kaliska och biologiska ämnen, har antagits under 1980. I direktivet förutsätts att man i enskilda direktiv skaLLfagstäua hygieniska gränsvärden och krav på risk- förebyggande åtgärder vid hantering av vissa ämnen

bl a arsenik, asbest, bensen, bly, kadmium, klorerade kolväten, kvicksilver, nickel och vinylklorid. Hittills har förslag till sådana direktiv för asbest och bly

utarbetats.

Inom EG har också ett program för riskvärdering av

miljögifter upprättats som syftar till att vetenskap—

• Sida 218
•  Original

liga kriterier tas fram för bedömning av skadeverk— ningar av miljöföroreningar. Dessutom ingår standardi— sering av mätmetoder och identifiering av kritiska kunskapsluckor. Verksamheten resulterar bl a i publi— kationer av typ litteratursammanställningar och krite—

riadokument.

Av intresse är även ett speciellt program för förbätt— ring av arbetsmiljön. I detta program ingår studier över arbetsmiljöförhållanden i EG—länderna. En del av denna forskning bedrivs av en för ändamålet särskilt upprättad stiftelse i Irland, "European Foundation

for the Improvement of Living and Working Conditions".

Verksamheten resulterar bl a i forskningsrapporter.

På lagstiftningsområdet sker en harmonisering mellan länderna inom EG. Detta är särskilt markant då det gäller åtgärder till skydd mot kemiska hälsorisker

och utformning av teknisk och maskinell utrustning. Arbetet inom EG med harmonisering av tekniska före—

skrifter i syfte att eliminera tekniska handelshin— der mellan medlemsstaterna påbörjades 1961. Under en lång följd av år synes detta arbete ha styrts av in— terna arbetsprogram smnutarbetats inom EG—kommissio— nen. År 1969 fastställdes ett arbetsprogram av EG—rå— det. Detta program ändrades sedan två gånger under 1973. För närvarande bedrivs detta arbete även i andra former exempelvis genom att utifrån särskilda rätts— fall i EG—domstolen söka beivra s k tekniska handels—

hinder mellan EG:s medlemsstater.

Sedan några år har man även arbetat med uppbyggnad av en faktabas över toxiska kemikalier, ECDIN. Databasen beräknas på sikt omfatta 50—100 000 ämnen och f n har uppgifter för ca 2 000 ämnen registrerats. Förutom ke— miska beteckningar registreras även toxicitetsuppgif— ter, uppgifter om ländernas lagstiftning m m.

• Sida 219
•  Original

Under 1981 införde EG-länderna bestämmelser om klassi— ficering, förpackning och märkning av kemikalier. Detta innebär att alla nya produkter, som innehåller vissa ämnen, måste anmälas till medlemsländerna 45 dagar innan produkten marknadsförs. Anmälan skall innehålla en tillfredsställande innehållsdeklaration, uppgifter om eventuella risker vid hanteringen eller för miljön, åtgärder som skall vidtas för att undvika dessa risker samt förslag till riskklassificering och märkning av produkten. Vidare åligger den som till— verkar, importerar eller marknadsför en hälsofarlig vara att, om varans hälsofarlighet inte är känd, läm— na sådan information att riskerna kan bedömas. Där— efter görs en officiell klassificering av produkten och produktens märkning fastställs. Hösten 1983 ut— vidgas bestämmelserna så att de omfattar alla produk— ter, som finns på marknaden, oavsett om de innehåller något av de ämnen som specificerats eller ej. En för— utsätttning är att det finns skälig anledning att misstänka att produkten innehåller något ämne som kan

skada hälsan eller miljön.

Alla anmälda produkter kommer att publiceras i en för- teckning som utges av EG—kommissionen. Denna invente— ring av hälsofarliga kemikalier som härigenom kommer

till stånd kallas EINECS (European Inventory of Exis—

ting Commercial Chemical Substances).

EG—länderna har inrättat ett program för vetenskaplig och teknisk information. EG är bl a huvudman för det

europeiska informationsnätet EURCNET. En speciell sats— ning har gjorts inom informations— och dokumentations— verksamheten på miljövårdsområdet i EG—länderna. Detta har bl a resulterat i en utgivning av referenskatalo—

ger som t ex katalog över dokumentationscentraler inom

miljöområdet (ENREP).

De aktiviteter som bedrivs inom EG är gradvis av

stort intresse för Sverige. Möjlighet till information

• Sida 220
•  Original

och samråd vad gäller EG:s arbete finns bl a genom speciellt upprättade samarbetsavtal mellan Sverige

och EG. Sådana samarbetsavtal finns inom miljövårds— och konsumentområdet och har även diskuterats för ar— betsmiljöområdet. Sedan ett tiotal år tillbaka finns även ett etablerat samarbete i forskningsfrågor emel— lan EG och Sverige, inom ramen för European Coopera— tion in the Field of Scientific and Technical Research (COST). Samarbetet omfattar alla typer av vetenskap— lig och tQGUSk forskning, men arbetsmiljöområdet är ett område som särskilt prioriterats.

Kommerskollegium är den myndighet som övergripande be" vakar EG:s direktivarbete för Sveriges räkning. På arbetsmiljöområdet är arbetarskyddsstyrelsen den när—

mast berörda fackmyndigheten.

Europeiska frihandelssammanslutningen — EFTA

European Free Trade Association (EFTA) har sedan slu— tet av 1960—talet verkat för att undanröja tekniska handelshinder till följd av olika nationella bestäm— melser. Särskild uppmärksamhet har inom arbetsmiljö— området ägnats åt tryckkärl, jordbruksmaskiner och

traktorer.

Samarbetet inom EFTA omfattar bl a en notifikations— procedur, enligt vilken EFTA-länderna skall notifiera varandra om nya tekniska föreskrifter eller ändringar i befintliga föreskrifter. Inom EFTA har även upp— rättats ett antal överenskommelser om ömsesidigt godkännande av provningar m m av vissa varor. Syftet är att underlätta handel med berörda varor genom att tillåta att vissa provningar som erfordras i import— landet utförs av ett erkänt organ i exportlandet. Sverige har hittills tillträtt åtta sådana överens— kommelser angående ömsesidigt godkännande av prov— ningsresultat m m, av vilka närmast de som avser

tryckkärl, traktorer, jordbruksmaskiner, faller

• Sida 221
•  Original

inom arbetsmiljöområdet.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling — OECD

Organisation for Economic Cooperation and Development

(OECD) är en ekonomisk sammanslutning av bl a samtliga västeuropeiska länder. Organisationens syfte är att i

medlemsländerna uppnå högsta möjliga ekonomiska expan— sion och sysselsättning samt en stigande levnadsstan—

dard.

Ett av OECD:s huvudprogram tar upp livskvalitefrågor_ Inom ramen för detta program bedriver man forskning om arbetlivets kvalitet t ex inom området arbetsskador

och arbetssjukdomar (t ex Silikos).

OECD arbetar också med ett brett kemiskt program, som bl a tar upp miljöfrågor i samband med kemiska ämnen. I detta arbete deltar Sverige aktivt. Redan 1974 an— togs en rekommendation i vilken medlemsländerna upp— manades att kräva bättre information om nya kemikalier innan de släpps ut på marknaden. Tre år senare antogs en rekommendation som anger riktlinjer för hur test—

ning av kemikalier bör ske.

Ett mycket omfattande arbete har utförts de senaste åren i syfte att harmonisera metoden för kemisk kon— troll inom medlemsländerna. Inom ramen för detta ar— bete har omkring 50 relativt detaljerade anvisningar (s k OECD Guidelines for Testing of Chemicals) utar— betats för hur olika typer av tester skall utföras. Organisatoriska åtgärder har vidtagits för att hålla dessa anvisningar aktuella och bygga ut samlingen.

En gemensam kod för hur laboratorieundersökningar skal] planläggas och utföras (s k Good Laboratory Practice) har utarbetats. Enighet har nåtts om vilka testdata som i regel bör finnas för en kemikalie innan den

släpps ut på marknaden, dock har formellt beslut i

• Sida 222
•  Original

fråga om kemiska ämnen ej fattats. Ett beslut har fattats av OECD Council (maj 1981) om att testdata

som framkommit i ett medlemsland och som utförts enligt OECD Guidelines och med iakttagande av koden om Good Laboratory Practice skall accepteras i övri—

ga medlemsländer.

Bland övriga arbetsuppgifter kan särskilt nämnas ut— redningar amhur information skall kunna utväxlas trots olika sekretessregler i medlemsländerna. Diskussioner har inletts om hur en viss ansvarsfördelning ska kun— na komma till stånd då det gäller undersökning av ke— mikalier, där kunskaperna anses otillfredsställande för det stora flertalet.

OECD bildade 1970 en miljökommitté som behandlat yttre miljöproblem inom olika sektorsgrupper för bl a luft, vatten och kemiska ämnen, deras följdverku

ningar och åtföljände kontrollåtgärder.

OECD har även ägnat stort intresse åt frågor rörande

traktorer och strålskyddsfrågor.

International Social Security Association — ISSA

International Social Security Association grundades 1927 i avsikt att internationellt främja en utveck— ling mot ökad social trygghet. Crganisationens med— lemmar representerar såväl regeringsorgan och stat— liga myndigheter som försäkringsbolag och liknande institutioner i drygt ett 100—tal länder. Som svensk medlem ingår bl a riksförsäkringsverket. Bland de olika expertorgan som upprättats inom organisationen finns en särskild kommitté för förebyggande av sjuk— domar och olycksfall i arbetslivet (Permanent Commit— tee on Prevention of Occupational,Risks). Denna kom— mitté har i sin tur etablerat flera specialsektioner för expertbehandLing av säkerhetsproblem inom vissa

branschområden (jordbruk, byggnation, gruvor och ke—

• Sida 223
•  Original

misk industri samt verksamheter som inbegriper elek— triska installationer). Dessa sektioner anordnar olika typer av arbetskonferenser och expertgruppmöten inom sina respektive områden. Arbetet dokumenteras i tryck—

ta rapporter.

År 1970 startades ett speciellt program för dokumenta— tion av forskningsverksamheten inom arbetarskyddsom— rådet (International Section for Research on Preven— tion of Occupational Risks). Syftet med verksamheten som hittills resulterat i utgivande av flera omfattan— de kataloger över aktuella forskningsprojekt, är bl a att underlätta internationell samordning av forsknings—

insatserna inom arbetarskyddsområdet.

Nordiskt samarbete på arbetsmiljöområdet

Det nordiska samarbetet på arbetsmiljöområdet kanalise— ras genom flera samarbetsorgan, varav de främsta är nordiska rådet och nordiska ministerrådets ämbets-

mannakomndtté för arbetsmiljöfrågor.

Nordiska rådet är sedan 1953 ett samarbetsorgan för de nordiska ländernas parlament. Nordiska rådet har en rådgivande funktion och verkar genom att avge rekommen— dationer till regeringarna eller ministerrådet. På re— kommendation av rådet antog de nordiska arbetmiljömi— mistrarna år 1977 ett handlingspnogram, som syftar

till att säkra en arbetsmiljö där det råder full trygg- het för arbetstagaren mot fysiska och psykiska skade— verkningar. Arbetsmiljöprogrammet reviderades år 1981. På senare år har rådet ägnat speciell uppmärksamhet

åt frågor som rör den teknologiska utvecklingen. Detta har bl a lett till att en särskild utredning som skall utreda datateknikens effekter på sysselsättning, ar— betsmiljö och näringsliv och bl a utarbeta en övers

sikt över forskningen i de nordiska länderna.

• Sida 224
•  Original

Nordiska ämbetsmannakommittén för arbetsmiljöfrågor, som tillsattes år 1973 har som uppgift att aktivera och koordinera forskning och utvecklingsarbete på ar— betsmiljöområdet i de nordiska länderna. Kommittén

har två fasta underutskott, nämligen arbetsgruppen för arbetsmedicin/yrkeshygien och styrgruppen för arbets— miljöföreskrifter. Vissa projekt, som är av speciellt intresse för informationsfrågorna, berörs kortfattat

i det följande.

Nordiska expertgruppen för gränsvärdesdokumentation,

som tillsattes år 1977, har till uppgift att ge de nor— diska ländernas myndigheter bästa möjliga faktaunder— lag för fastställande av hygieniska och biologiska gränsvärden. Arbetet, som dokumenterats mycket nog— grannt, publiceras löpande i den svenska arbetarskydds— styrelsens vetenskapliga skriftserie "Arbete och Hälsa".

I februari 1982 hade gruppen hunnit publicera 31 krite—

riadokument i denna serie.

En särskild central för samnordisk dökumentation av arbetarskyddsföreskrifter (SDA) upprättades år 1975. Verksamheten är förlagd till den danska arbetarskydds— myndigheten i Köpenhamn. SDA—verksamheten som från början endast avsåg dokumentation av arbetarskyddsfö- reskrifter från de olika nordiska länderna och från vissa andra stater (framför allt från EG—länderna)

har under senare år utvidgats till att även omfatta viss dokumentation av teknisk—vetenskaplig litteratur

på områden som berör arbetsmedicin och arbetarskydd.

Nordiskt samarbete med anknytning till arbetsmiljö— och informationsfrågor_sker även Via andra instanser. Nordisk soicalpolitisk kommitté har bl a utarbetat en särskild rapport om jordbruksbefolkningens arbetsmil— jö. NOPDFORSK, som inrättades redan år 1947, som ett fristående samarbetsorgan för forskning och utveckling på det tekniska området har även verkat för initiering

och samordning av vissa nordiska forskningsprojekt med

• Sida 225
•  Original

anknytning till arbetsmiljöfrågor. NCRDFORSK har ock— så spelat en viktig roll i tillkomsten av det första nordiska datanätet. SCANNET, som togs i bruk år 1976. Tack vare detta datanät har vissa register med infon— mation av intresse för arbetsmiljöområdet blivit till— gängliga för direkt sökning med dator över hela Nor— den. Bland de databaser som är av intresse i detta sammanhang hör t ex CIS/ILo—databasen med referenser till arbetarskyddsföreskrifter från ett 30—tal länder och internationell litteratur på arbetsmiljöområdet. SERIX—databasen med referenser till svenska forsknings— projekt och rapporter på arbetsmiljöområdet. Svenska standardiseringskommissionen har också gjort sin data— bas med uppgifter om svensk standard tillgänglig om—

råde.

Av speciellt intresse är också den verksamhet som be— drivs på arbetsmiljöområdet av nordens fackliga sam— arbetsorganisation. År 1974 antogs ett fackligt arbets— miljöprogram som bl a inkluderar följande tre priori— terade probåemområden: fysisk arbetsmiljö, psykisk arbetsmiljö och kemiska hälsorisker i arbetsmiljön. Den fackliga samorganisationen tog år 1979 initiativ till en särskild utredning om möjligheterna att för— bättra informationen om nordisk arbetsmiljöforskning. Utredningsrapporten som publicerades i slutet av år 1980 innehåller bl a rekommendationer om förbättrad informationsservice till arbetsmarknadens parter vad gäller de nordiska ländernas forskning på arbetsmiljö— området. Ämbetsmannakommittén för arbetsmiljöfrågor beslutade vid sitt möte i Helsingfors i november 1981 att bifalla förslaget om inrättande av en central för förmedling av arbetsmiljöforskning. Centralen, som främst är avsedd att tillgodose parterna med relevant information, ska inrättas för en försöksperiod av två år (1983—1984) och drivas-som en utvidgning av SDA. Det förberedande arbetet för etablering av Centralen utförs av SDA under 1982.

• Sida 226
•  Original

På standardiseringsområdet finns ett väl etablerat samarbete både internationellt och regionalt. Det finns två internationella standardiseringsorganisa" tioner Internathml Organization for Standardization (ISO) — internationella standardiseringsorganisatio— nen — som svarar för all internationell standardise— ring utom på elområdet och International Electrotech— nical Commission (IEC) — internationella elektrotek—

niska kommissionen som verkar på elområdet.

Internationellt standardiseringsarbete bedrivs i ett stort antal kommittéer och arbetsgrupper som utarbe— tar och framlägger förslag till standarder m m. Re—

sultaten ges formen avinternationella standarder som är avsedda att utgöra underlag för motsvarande natio—

nella standarder.

I Sverige finns två organisationer som behandlar standardiseringsfrågor. dels Sveriges Standardise— ringskommission (SIS), dels Svenska elektriska kommis— sionen (SEK). SIS svarar för all standardisering utom på elområdet, vilket är det område som SEK svarar

för. I figur 4 finns en sammanställning över det

internationella samarbetet på standardiseringsområdet.

• Sida 227
•  Original

Figur 7.4

Svensk medlem SIS—standardiserings—

Interna— tionellt

Regionalt samarbete för länder anslutna till EG och EFTA

kommissionen i Sverige

ISO, bl a interna— tionella standardi— seringsorganisa— tionen (Interna— tional Organisation for Standardization)

— Inom arbetsmiljö— området har standarder arbetats fram som avser tekniska anordningar, produkter, kvalitets— kontroller, provnings— mätmetoder etc.

CEN (Comité Européen de Normalisation)

— Inom arbetsmiljö— området har standarder utarbetats bl a angående säkerhetsbestämmelser för hissar och rull— trapport

Internationellt samarbete på standardiseringsområdet

SEK — Svenska Elektriska Kommissionen

IEC, Internationella elektro— tekniska kommissionen (International Electro—technical Commission)

— Inom arbetsmiljöområdet har främst standarder inom elsäkerhetsområdet utarbetats t ex för tekniska produkter, installationer etc. Dessutom har standarder på akustik och buller— området utarbetats

CENELEC (Comité Européen de Normalisa— tion Electrotechnique) - arbetar inom området elinstallation, elutrustning för explosiv miljö, elsvets— ning och laserutrustning

• Sida 228
•  Original

Det dominerande internationella arbetet utförs av ISO och IEC, men det finns också behov av regional samordning av standardisering. De länder som är med i antingen EG eller EFTA samarbetar i organisationen CEN (Comité Européen de Normalisation), och på elom— rådet i CENELEC (Comité Européen de Normalisation Electrotechnigue). Uppgifter för dessa renionala or- gan är att genom att utge europeisk standard (EN— standard) komplettera de globala resultaten och sam—

ordna tillämpningen av de internationella standarder— derna regionalt genom 5 k harmonisering av de natio—

nella standarderna.

INSTA (Internordisk Standardisering) är ett särskilt organ för samarbete mellan de nordiska standardise— ringsorganen. Den söker åstadkomma nationella standar— der med lika tekniskt innehåll för de nordiska länder— na och strävar efter ett gemensamt nordiskt uppträdan— de inom de internationella organisationerna. INSTA

syftar ej till att utarbeta nordisk standard.

Dessutom sker ett samarbete även på besiktningsormådet genom ett europeiskt kontroll—och besiktningsorgan Collegue Européen des Organismes de Controle (CEDOC). Syftet är att få till stånd ett ömsesidigt accepteran— de och utbyte av varandras kontrollverksamhet vad av—

ser ångpannor och andra tryckkärl. Internationella strålskyddsorganisationer

Internationella strålskyddsorganisationen — Interna—

tional Radiation Protection Association (IRPA) — bil— dades år 1966. Den har f n medlemmar i ett 60—tal län— der. Organisationens syfte är att tillvarata erfaren— heter och intressen i samband med utnyttjandet av jo— niserande strålning och kärnenergi samt att verka för utbyte och spridning av kunskaper och rön beträffande

• Sida 229
•  Original

och andra möten. Nordiska sällskapet för strålskydd är medlemsorganisation i IRPA för de fem nordiska län—

derna.

Den internationella strålskyddskommissionen — Inter- national Commission on Radiological Protection (ICRP) — bildades 1928. ICRP samarbetar med WHO, IAEA och UNSCEAP (FN:s vetenskapliga strålningskommitté), och har utfärdat rekommendationer, typinstruktioner o dyl beträffande skydd mot jonisenmmb strålning. Rekommen—

dationerna riktar sig främst till nationella myndighe— ter och utgör grund för lagstiftning och detaljerade

föreskrifter om strålskydd över hela världen.

Internationella organisationer på transportområdet

Redan 1953 tillsattes ECOSOC (FN:s ekonomiska och soci— ala råd) en expertgrupp benämnd The Committee of Ex— perts on the Transport of Dangerous Goods. Denna grupp har utarbetat rekommendationer som syftar till att har— monisera internationella och nationella bestämmelser för transport av farligt gods med olika transportslag. För närvarande följer i princip alla internationella organisationer, med transportfrågor på programmet, de utarbetade FN—rekommendationerna, vilket innebär att utvecklingen inom området transport av farligt gods

kan förväntas komma nära att anknyta till dessa re—

kommendationer.

Idag finns på transportområdet en rad olika internatio— nella reglementen och flera av dem gäller transport

av farligt gods. Inom sjöfarten finns bestämmelser

på området som antagits av den mellanstatliga rådgi— vande sjöfartsorganisationen (IMCO). De är återgivna

i den s k IMDG—koden (Internatonal Maritime Dangerous Goods Code). Denna följs av praktiskt taget alla stora sjöfartsnationer. I fråga om lufttransport gäller be—

• Sida 230
•  Original

stämmelser om flygtransport av farligt gods (RAR), utfärdade av den internationella luftfartsassociatio- nen (IATA). RAR—bestämmelserna (IATA Restricted Artic" les Regulations) tillämpas av alla länder med regul— järflygtrafik, antingen de är medlemmar av IATA eller inte. För transport av farligt gods på järnväg gäller bestämmelserna enligt ett internationellt fördrag an- gående godsbefordran på järnväg (RID), som tillämpas

i hela Europa. En europeisk överenskommelse om inter— nationell transport av farligt gods på väg (ADR) som syftar till att åstadkomma enhetliga regler för inter— nationell transport av farligt gods inom Europa har' utarbetats inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE). Reglerna innehåller bl a krav på märkning av godset så att det framgår hur farligt det är och vil— ka säkerhetsåtgärder som behövs i hanteringen. Dess— utom finns rekommendationer för säkerhetsföreskrifter för transport av radioaktiva ämnen, utarbetade av det internationella atomenergiorganet (IAEA). Dessa tlll— ämpas vid internationell transport av radioaktivt ma—

terial med alla transportslag.

4 Nationell verksamhet med information om arbets—

miljörisker och skyddsåtgärder

Resultat från arbetsmiljöforskningen redovisas i stor utsträckning via samma informationskanaler som annan vetenskaplig forskning, d v 5 vid kongresser och i vetenskapliga tidskrifter. Härutöver finns dock även vissa informationssystem som redovisar arbetsmiljö— forskningen mer specifikt på nationell nivå. Det är därför av vikt att även känna till något om det arbete som bedrivs vid de nationella myndigheterna och orga— nisationerna för att skapa överblick över den arbets— miljöinformationen. Här skall därför ges en kort re— dogörelse för det arbete som bedrivs med information och dokumenta£ion inom arbetsmiljöområdet vid natio— nella myndigheter och organisationer i USA, Storbri— tannien, Västtyskland, Frankrike samt de nordiska

• Sida 231
•  Original

4.1 USA

Den första arbetarskyddslagen antogs i USA 1970. Sam—

tidigt bildades dels en myndighet, Occupational Safety and Health Administration (OSHA), som skulle svara

för dess genomförande(ledels enforskningsorganisation, National Institute for Occupational Safety and Health, som skulle förse myndigheten med vetenskapligt under—

lag för fastställande av normer, föreskrifter etc.

Här skall översiktligt beskrivas verksamheter inom ar—

betsmiljö— och produktkontrollområdet vid vissa federa—

la organisationer i USA.

National Institute for Occupational Safety and Health

(NIOSH), är den federala nyndighet som svarar för forsk— ning om arbetsmiljörisker i USA. Institutet har an— svar för att identifiera risker i arbetsmiljön, att ta fram underlag för föreskrifter om bl a hygieniska gränsvärden och att rekommendera förändringar i gällan— de regler. Institutet är organiserat i divisioner, vilka bedriver både grund— och uppdragsforskning inom bl a det arbetsmedicinska, beteendevetenskapliga och fysikaliska området (t ex buller, vibrationer, strål— ning). Olycksfallsforskning och epidemiologisk forsk— ning har också en framträdande roll. Ett speciellt program avser s k Health Hazard Evaluation, vilket innebär att man på begäran gör undersökningar om ris— ker i arbetsmiljön på enskilda arbetsplatser. Man stu— derar då verksamheten systematiskt och rekommenderar åtgärder till förbättringar. Institutet har också pro— gram för långsiktiga epidemiologiska studier över död— lighet och sjuklighet på grund av hälsofarliga fakto— rer i arbetsmiljön (Long term mortality/morbidity in— dustrial hygiene studies). NICSH arbetar dessutom med att få till stånd mekanismer för identifiering och kontroll av sådana riskmoment och arbetsplatser som

bör vara föremål för speciell övervakning.

• Sida 232
•  Original

Under perioden 1972—1979 publicerades ett 100—tal krim teriadokument med mycket omfattande dokumentation för varje enskilt problemområde som behandlades. Dessa dokument avhandlade till allra största delen kemiska hälsorisker. Från och med år 1980 ändrades publika" tionspolicyn. Detta innebär att den gamla typen av kriteriadokument ersatts av ett flertal nya publikatio— ner t ex Occupational Hazard Assessment som innehåller mycket omfattande information om enskilda problemområ— den, Standard Packages, som är avsedda speciellt som beslutsunderlag för OSHA vad gäller föreskrifter av olika slag samt Corollary Documents, som skrivs på ett lättfattligt sätt i syfte att även nå ut till

människor ute på arbetsplatserna.

NIOSH svarar för en viss del av utbildning av de yr—

kesmässigt verksamma inom företagshälsovården samt utvecklar kursplaner och tar fram undervisningsmaterial

för detta. NIOSH stöder även finansiellt utbildning

på universitet, utbildningscentra samt övervakar inne— hållet i kurser med inriktning på arbetsmiljöförhållan—

den vid universitet och högskolor.

NIOSH har också en databas med faktauppgifter om ke— miska ämnens skadliga effekter (Registry of Toxic Ef— fects of Chemical Substances; RTECS). Databasen inne— höll hösten 1981 toxicitetsuppgifter för cirka 47 200 kemiska ämnen och är tillgänglig för terminalsökning via flera allmänt tillgängliga datanät både i USA och i Europa. Databasen finns också i en årligen utkomman— de sammanställning, NIOSH Registry of Toxic Effects and Chemical Substances. NIOSH har för sitt interna bruk byggt upp en databas med referenser till teknisk och annan vetenskaplig litteratur på områden som berör arbetsmedicin och arbetarskydd. Denna databas som går under beteckningen NIOSHTIC är f n inte tillgänglig för sökning via kommersiella datanät. Vid NIOSH finns dessutom andra datorbaserade register av betydelse

! ( !

• Sida 233
•  Original

t ex databaser över pågående forskningsprojekt. NIOSH— publikationer, skyddsblad, hälsoriskvärderingar vid enskilda arbetsplatser, produktregister, arbetsställe— register och vissa exponeringsregister. För samtliga

dessa register gäller att de inte är tillgängliga för utomstående.

Occupational Safety and Health Administration (OSHA), är den institution inom den federala förvaltningen som utfärdar bestämmelser på arbetarskyddsområdet i USA. Förslag och åtgärder från OSHA kan bevakas via Federal Register som är den publikation som löpande redovisar

alla åtgärder som företas inom den federala förvalt— ningen. Federal Register tillhandahålls också i en

databas.

OSHA ger ut publikationer och utbildningsmaterial som används av såväl myndigheter som fackföreningar och arbetsgivare. Publikationerna avser i första hand att informera arbetstagare och arbetsgivare om deras res— pektive rättigheter och skyldigheter enligt gällande bestämmelser. Sedan år 1980 utger OSHA och NIOSH till— sammans publikationen Health Hazard Alert som är av— sedd att vara en snabb kanal för nya risklarm.

Ett samarbetsavtal på arbetsmiljöområdet mellan Sverige och USA är f n under utarbetande och

förväntas slutgiltigt fastställas inom en snar framtid.

Environmental Protection Agency (EPA) är den federala myndighet som handlägger miljövårdsfrågor i USA. Den nya lagen om produktkontroll (Toxic Substances Control Act, TSCA), som trädde i kraft år 1977, ger EPA ansvar även för kontroll av alla kemiska produkter på den amerikanska marknaden som inte faller under någon annan myndighets ansvarsområde. Med utgångspunkt från den nya lagstiftningens skärpta krav pågår sedan några år uppbyggnad av ett omfattande informationssystem för kemikaliekontroll vid EPA (Chemicals in Commerce Information System, CICIS). I detta system ingår bl a

• Sida 234
•  Original

ett register över alla kemiska ämnen som ingår i pro— dukter på den amerikanska marknaden. Systemet som nggts upp som ett administrativt hjälpmedel för den nya kemikaliekontrollen, är endast avsett för internt bruk. EPA deltar dessutom i samordningen med andra federala myndigheter vad gäller uppbyggnaden av toxi—

kologiska och kemiska informationssystem.

EPA har även utvecklat ett särskilt publikationspro— gram inom ramen för kemikaliekontrollverksamheten. Hit hör bl a en särskild rapportserie med utvärderingar av enskilda kemiska ämnens biologiska och toxiska ef—

fekter.

National Cancer Institute (NCI) är det nationella can—

cerforskningsinstitutet i USA. Av betydelse är NCI:s programför djurexperimentell forskning över kemiska ämnens carcinogenicitet. Vid sidan av forskningsverk— samheten har NCI ett särskilt program för cancerinfor— mation (International Cancer Research Data Bank Pro— gramme, ICRDB). Inom ramen för detta program har byggts upp flera intressanta databaser:CAMCERLIT med referen— ser till internationell vetenskaplig litteratur inom cancerområdet, CANCERPRCU med referenser till uppgif— ter om pågående forskningsprojekt och CLINPROT med re— ferenser till protokoll från kliniska prövningar av olika typer av cancerterapi. Databaserna är samman— förda under begreppet CANCERLINE. Vidare finns ett da— toriserat register över testprotokoll (Carcinogenesis Bioassay Data System). På senare år har det även till— kommit speciella datorbaserade substansregister med uppgifter om kemiska ämnen, vars cancerframkallande effekter undersökts i projekt som finansierats av

NCI. Databaserna är tillgängliga för interaktiv sök—

ning via kommersiella kanaler både i USA och i Europa.

• Sida 235
•  Original

Samverkan mellan amerikanska myndigheter och federala forskningsinstitut vad gäller uppbyggnaden av toxiko— logiska och kemiska informationssystem

Ett intensivt arbete med uppbyggnad av toxikologiskt kemiska informationssystem har pågått vid flera stat— liga institutioner i USA sedan slutet av 1960-talet. Vid denna tidpunkt startades projektet Toxicology Information Programme, TIP, som sedan dess utvecklats i samverkan mellan bl a National Library of Medicine och Oak Ridge National Laboratory. I figur 5 visas

en översikt över vilka informationstjänster som ingår i TIP.

Figur 5 Exempel på informationstjänster som utvecklats inom ramen för Toxicology Information Programme

TOXLINE Bibliografisk databas med referenser till internationell toxikologisk litteratur. Innehåller databaser som ska— pas av Chemical Abstracts, Biosciences Information Services, National Library of Medicine m fl. Hit hör också två hög— specifika register som etab— lerats särskilt inom ramen för TIP, nämligen databaserna över mutagena och teratogena ämnen som tagits fram vid Oak Ridge National Laboratory

TOXICOLOGY DATA BANK Faktadatabas med utvärderad information om ca 4 000 kemiska ämnens toxiska effekter

CHEMRIC Databas över pågående projekt med utvärdering av kemiska ämnens toxiska effekter

TOXTIPS Nyhetsbulletin med uppgifter om långtidsstudier över kemiska ämnens toxiska effekter

TD3 Arkiv över testprotokoll från toxitetstest

• Sida 236
•  Original

I början av 1970—talet utvecklades dessutom en serie interaktiva datorprogram för kemiska informations—

system i samverkan mellan Environmental Protection Agencv (EPA) och National Institutes of Health (NIH).

Detta samarbete ledde så småningom till upprättande av ett omfattande system för avsökning av en hel rad olika typer av databaser med toxikologisk och kemisk infor— mation, EPA/NIH Chemical Information System. Systemet som numera är kommersiellt tillgängligt för interaktiv avsökning via internationella datanät innehåller ett centralt substansregister, Structure and Nomenclature Search System, (SANSS) med över ca 180 000 kemiska äm— nen. Substansregistret tjänar också som index till

ett olika databaser med toxikologiskt— kemisk informa— tion. Många av dessa databaser härstammar från olika

federala myndigheter.Se vidare figur 6.

EPA/NIH Chemical Information System utgör tillsammans med de informationsresurser, som skapats inom Toxicolo— gy Information Program (TIP) och som finns/är under utveckling vid olika federala forksningsinstitut och myndigheter, komponenter i ett nät av tOXikOlOGiSka och kemiska informationskällor som går under samlings— namnet Chemical Substances Information Network (CSIN). I fullt utbyggt skick ska CSIN möjliggöra en mycket omfattande kontroll av kemiska hälsorisker i det ameri—

kanska samhället.

År 1978 tillkom ytterligare ett nytt program för myn— dighetssamverkan på det toxikologiska området: Patio— nal Toxicology Program (NTP). Projektet syftar till att öka och systematisera samarbetet på det toxikolo— giska området mellan institutioner som sorterar under hälso— och socialdenartementet (Department of Health, Education and Welfare). I samarbetet ingår Food and Drug Administration (FDA), National Cancer Insti— tute (NCI), National Cancer Institute (NCI), National

• Sida 237
•  Original

Figur 6 Exempel på register med toxikologisk in- formation som kan nås via hänvisningar i substansregistret i EPA/NIH Chemical Information System

Toxikologiska register Ansvarig myndighet/institution Carcinogenic assessment Environmental Protection group list of Agency (EPA) chemicals

Industrial carcinogen — — and mutagen study

Environmental carcinogen - — programme

Compounds for mutageni— - — city evaluation

Potential carcinogen study - -

Environmental deter— National Cancer Institute (NCI) minants of cancer

FHS—149 (Compounds -"— tested for carcinogenic

activity) National occupational National Institute for Occupa— health study tional Safety and Health

(NIOSH)

NIOSH Registry of toxic effects of chemical substances -"—

• Sida 238
•  Original

Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) och National Institute of Environmental Health Scien— ces (NIEHS). Programmet har beskrivits närmare i huvud— betänkandet Information om risker i arbetsmiljön

(sou 1982:30).

4.2 Storbritannien

Den brittiska arbetarskyddsmyndigheten Health and Safety Executive (HSE) tillkom år 1974 i samband med att en ny arbetsmiljölag trädde i kraft. Styrelsen

för HSE är ett partssammansatt organ, Health and Safe— ty Commission (HSC) som lyder direkt under regeringen. Informationsavdelningen svarar för alla slags informa— tionsaktiviteter, inklusive publikations— och dokumen- tationsverksamheten vid HSE/HSC. Samtliga publikationer som utges av HSE/HSC förtecknas i årligen utkommande

kataloger.

Storbritannien har f ö sedan länge ett omfattande na— tionellt program för teknisk—vetenskaplig informations— försörjning. Utvecklingen av statligt finansierad in— formations— och dokumentationsverksamhet styrs numera till stor del centralt från British Library, som till— skapades år 1973 genom sammanslagning av tidigare självständiga enheter. Inom denna organisation finns även British Library Lending Division, som har till uppgift att förse brittiska och i andra hand även ut— ländska bibliotek med lån och fotokopior av material som dessa bibliotek ej själva har tillgång till. Denna service utnyttjas i betydande utsträckning av svenska bibliotek. Uppgifter om brittisk forskning på arbets— miljöområdet registreras tillsammans med uppgifter om all annan teknisk—naturvetenskaplig och socialveten— skaplig forskning i den årliga utkommande projektkata— logen "Research in British Universities, Polytechnics and Colleges (RBUPC)". Katalogen motsvaras av en data— bas som är tillgänglig för terminalsökning vid British Library. British Library utger också en månatlig bib—

• Sida 239
•  Original

liografi över brittisk rapportlitteratur och avhand— lingar vid brittiska universitet "British Reports, Translations and Theses". De datorbaserade tjänsterna vid British Library, BLAISE (British Library Automated Information Service) som hör till de mest avancerade

i Ebropa, är även tillgänGliga för svenska användare

via det europeiska datanätet EURONET.

Bland de europeiska databaserna är HSELINE,'producerat av UK Health Safety Executive,ay intresse ty den inne— håller litteraturreferenser inom området arbetsmiljö och arbetarskydd. Dessutom har en rad brittiska och internationella branschorganisationer med högkvarter i Storbritannien på senare år skapat nya informations— resurser som är "skräddarsydda" för de egna behoven. Högspecialiserade, branschvis orienterade litteratur— databaser, som även täcker in litteratur om arbets— miljöproblem inom respektive branschemråden, har däri— genom tillkommit. Vissa av dessa databaser är även tillgängliga via kommersiella online—system. Detta gäller t ex RAPRA ABSTRACTS från Rubber and Plastics Research Association, som täcker in litteratur som

rör gummi och plastindustrin, PIRA från Research Association for the Paper and Board, Printing and Packaging Industries, som täcker litteratur som rör oaperstillverkning, paketering och grafisk industri samt WELDASEARCH från Welding Institute som täcker

litteratur som rör svetsning.

4.3 Västtyskland

Under det senaste decenniet har det skett en kraftig utbyggnad av företagshälsovården och yrkesinspektionen i den Tyska förbundsrenubliken. 1974 antog förbunds— regeringen ett program Humanisierung des Arbeitsle— bens vilket ledde till en intensifiering av arbets- miljöforskningen. Detta program, som finansieras med särskilda medel från forskningsministeriet, är fort—

farande av central betydelse. Inom ramen för detta

• Sida 240
•  Original

program bedrivs teknisk—vetenskaplig arbetsmiljöforsk— ning medan den socialvetenskapliga arbetsmiljöforsk— ningen finansieras med särskilda medel från arbets— och socialministeriet. Detta ministerium utgör också central föreskriftsmyndighet på arbetarskyddsområdet i Västtyskland. Den federala lagstiftningen komplette— ras med tillämpningsföreskrifter som utfärdas av del— statliga myndigheter och speciella branschorienterade försäkringskassor (de s k Berufsgenossenschaften).

Det komplicerade regelsystem som blivit följdén av den— na decentralisering har lett till att en speciell informationscentral Deutsches informationscentrum fur technische Regeln (DITR) inrättats i Berlin. Vid cen— tralen har utvecklats en speciell databas över väst— tyska regler och föreskrifter på arbetsmiljöområdet Sicherheitstechnische Vorschriftendokumentation, (SI— DOK). Arbetet har skett i samarbete med den tyska Nor— men, (DIN) och Bundesanstalt fur Arbeitsmedizin und

Unfallforschung, (BAU).

BAU är den federala myndighet som bla har ett centralt ansvar för informations— och dokumentationsfrågorna på arbetsmiljöområdet. Dokumentationsverksamheten har under senare år utvecklats med inriktning på etable—

rande av en s k fackinformationscentral för arbetsmil—

jöområdet vid BAU.

Sedan mitten av 1970—talet finns i Västtyskland ett nationellt program för informationsförsörjning inom viktiga samhällsområden. Programmet, som administreras och finansieras av det federala forskningsministeriet, syftar till att ett 20—tal s k fackinformationscentra— ler ska upprättas. Fullt utbyggtSkallenheterna erbju— da kvalificerade informationstjänster inom sina res— pektive problemområden. På arbetsmiljöområdet är DITR och BAU ännu under utveckling. En väletablerad enhet är Deutsches Institut för medizinische Dokumentation und Information (DIMDI), som är fackinformationscen— tral för medicin och andra biovetenskaper inklusive

• Sida 241
•  Original

även internatkmellt och då främst bland EG—länderna. 4.4 Frankrike

Ministére du Travail är den franska myndighet som ut— övar föreskriftsutgivning och tillsynsverksamhet inom

arbetsmiljöområdet.

Institut National de Rehherche et de Sécurité (INRS)

är sedan 1968 det centrala statliga institutet för ar— betsmedicinsk forskning i Frankrike. Institutet står under finansiellt huvudmannaskap av den statliga för— säkringskassan (La caisse national de l'assurance mala— die, CNAM) och styrs av en direktion med lika antal representanter från arbetsmarknadens parter. Forsknings- verksamheten,som bedrivs både vid egna laboratorier

i Paris och Nancy och som uppdragsforskning vid exter— na institutioner, omfattar såväl tekniskt arbetarskydd som arbetsmedicin, arbetsfysiologi och arbetsPsykolbgi, INRS som också bedriver en omfattande informationsverk— samhet med särskilda utbildnings— och publikationspro—

gram har även en välutvecklad dokumentationsservice.

Mission Interministérielle de l'Information Scienti— fique et Technique (MIDIST) är ett överordnat statligt organ som ansvarar för ett nationellt program för tek— niskt—vetenskaplig informationsförsörjning. Tack vare detta program finns nu dels ett välutvecklat system med regionala informationscentraler (Agences régionales d'information scientifique et technique, ARIST) och dels en ansvarsfördelning mellan olika centrala organ

på informations— och dokumentationsområdet.

Centre National de la Recherche Scientifique (CNRS) är den statliga organisation som finansierar och styr en stor del av den tekniska och naturvetenskapliga forsk— ningen i Frankrike. Vid CNRS finns en särskild doku—

mentationsavdelning. INFORMASCIENCE, som bedriver en

• Sida 242
•  Original

hand fransk forskning inom naturvetenskap och teknik; och Centre de Documentation Sciences Humaines (CDSH) inom socialvetenskaperna m m. Verksamheten innebär framför allt produktion av en serie franskspråkiga referatpublikationer, d V 5 Bulletin Signalétique. Publikationerna utkommer varje månad och täcker både fransk och internationell tekniskt—vetenskaplig litte— ratur inom ett stort antal ämnesområden - däribland arbetsmiljöområdet. Dessa referatpublikationer fram— ställs med datorteknik, vilket innebär att materialet är tillgängligt för sökning i databaserna PASCAL för naturvetenskap och teknik och FRANCIS för socialveten— skap. Dessa databaser kan nås via kommersiella data—

nät.

Institut National de la Santé et de la Recherche Mé— dicale (INSERM) är den centrala statliga organisation som finansierar och styr en stor del av den medicinska forskningen i Frankrike. Vid INSERM bedrivs olika former av dokumentationsverksamhet, bl a ett speciellt

program för uppbyggnad av toxikologiska faktadatabaser.

Vid sidan av statligt finansierade informations— och dokumentationstjänster finns inom arbetsmiljöområdet även andra franska informationsresurser av intresse. Hit hör t ex de specialinriktade informationscentra— ler som byggts upp av olika branschorganisationer inom bl a petroleum—, byggnads— och textilinduStrin. Vid Institut Textile de France produceras en speciell litteraturdatabas, TITUS, och vid Institut Technique du Bäitment et des Travony Publics (Cated) produceras en databas ARIANE av intresse för byggnadsindustrin.

Det finns dessutom flera franska databaser av denna

typ, som,är sökbara via kommersiella datanät. 4.5 Danmark

Det danska arbejdstilsynet beStår av ett direktorat,

] ) | i . | i i 4

;

• Sida 243
•  Original

Direktoratet, som lyder under arbetsministeriet, är den centrala myndigheten för arbetsmiljöfrågor och ad— ministrerar arbetsmiljölagstiftningen. I Arbejdstil— synet ingår dessutom arbejdsmiljöinstitutet och till— synskretsarna. Arbejdsmiljöinstitutet bedriver forsk— ning, undervisning och information på arbetsmiljöområ- det. Arbejdstilsynet motsvaras i Sverige av arbetar— skyddsstyrelsen och yrkesinSpektionen. I Danmark finns även en organisation, arbetsmiljöfondet, som motsvarar

svenska arbetarskyddsfonden.

Arbejdstilsynet ger ut en tidning "Arbejdtilsynet"

som innehåller aktuell information inom området. Vid arbejdstilsynets bibliotek finns boksamlingar och ve— tenskapliga tidskrifter inom arbejdsmiljöområdet. Bib-

lioteket gör även litteratursökningar både manuella

och via dator. Verksamheten med samnordisk Dokumentakiw

tion for Arbejdsbeskyttelseforskrifter (SEA), bedrivs i nära anslutning till detta bibliotek. SDA är en nor—

disk central för föreskrifter inom arbetsmiljöområdet

sambeskrivits tidigare,

Information om pågående forskningsprojekt inom arbet5w miljöområdet kan fås dels ur en sammanställning över projekt som stöds av danska arbejdsmiljöfondet dels

finns ett datorbaserat register som täcker ca 60—80 %

av all pågående dansk forskning inom alla vetenskapliga

discipliner. Registret finns tillgängligt utan kostnad

vid Forskningssekretariatet i Köpenhamn.

Av intresse ur arbetsmiljösynpunkt är även arkivet för arbejdsmiljöproblemet af kemisk art (AAKA) som finns vid Danmarks tekniska högskola. Här finns till— Gåno till arbetsmiljölitteratur med speciellt kemisk inriktning inom områdena toxikologi, arbetsmedicin och arbetshygien. Informationstjänsten vänder sig

till forskare, studerande gjiandra intresserade och

• Sida 244
•  Original

litteratur inom området.

4.6 Finland

Arbetarskyddsstyrelsen är den finska myndighet som har tillsynen över arbetsmiljön. Under arbetarskydds— styrelsen finns även den regionala tillsynen. Till myndighetens uppgifter hör att upprätta anvisningar till tolkning och tillämpning av arbetarskyddslag— stiftningen. Arbetarskyddsstyrelsen:skallockså främja arbetarskyddet genom att publicera och sprida kunskap om arbetarskyddet samt genom att ordna utbildning. I publikationsprogrammet ingår broschyrer och informa— tionsblad som antingen kan redogöra för innehållet i förordningar om arbetarskydd eller ge råd angående

risker i arbetsmiljönIGnåtgärder.

Arbetarskyddsstyrelsen har ansvaret för utbildning av sin inspektionspersonal, men samarbetar också med andra sammanslutningar och institutioner som arrange— rar ubildning. Arbetarskyddsstyrelsens bibliotek har tillgång tillboksamlingar, vetenskapliga tidskrifter och rapporter inom arbetsmiljöområdet. Biblioteket producerar nyförvärvslistor och tidskriftsförteck—

ning.

Forskning om arbetsmiljön bedrivs av Institutet för arbetshygien. Institutet bedriver forskning bl a inom arbetshygien, arbetsmedicin,p5ykologi. och toxikologi. En förteckning över pågående forskningsprojekt, Cur— rent Pesearch Projects, som bedrivs vid institutet, produceras årligen. Institutet svarar också för ut— givningen av Scandinavian Journal of Work Environment and Health, vilken är en vetenskaplig tidksrift inom arbetsmiljöområdet. Institutets bibliotek är det största i Finland för arbetsmedicin, industriell toxi—

kologi, arbetshygien och arbetarskydd.

• Sida 245
•  Original

Information om pågående förskning kan även erhållas från finska arbetarskyddsfonden. Fonden som startade under 1979 har ännu ej utformat något puhlikationspro— gram. En annan källa för information om pågående försk— ningsprojekt inom arbetsmiljöområdet är statens tek— niska forskningscentral (VTI), som registrerar pågåen— de forskningsprojekt inom bl a arbetsmiljön. Dessa publiceras även i en tryckt förteckning som utkommer

årligen samt via det finska Teledatasystemet "TELSET". 4.7 Norge

Statens arbeidstilsyn är den myndighet som har till— synen över arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen. Myn— digheten består av ett direktorat och lokal tillsyn. Direktoratetskallfölja utvecklingen i arbetslivet och arbeta för att uppfylla de mål som anges i arbetsmiljö—

layxiftningen.

Statens arbeidstilsyn har ett publikationsprogram som omfattar bl a föreskrifter, ett informationsblad, väg— ledningar och meddelanden. Direktoratets bibliotek

har samlingar inom arbetsmiljöområdet och producerar nyförvärvslista och tidskriftsförteckning. Biblioteket

är även nationellt kontaktorgan för CIS.

Arbeidsforskningsinstitutene och Hygienisk Institut bedriver forskning inom ormådet yrkeshygien, arbets— psykologi och arbetsfysiologi. Forskningen avrapporte—

ras i rapportserier.

I Norge finns två anslagsbeviljande organ för forsk— ningsprojekt inom arbetsmiljöområdet, dels arbetsmiljö— avdelningen vid kommunal— och arbeidsdepartementet, dels kommittén för arbetsmiljöforskning vid Norges Tekniska—Naturvetenskapliga Forskningsråd. Dessa organ ger ut en gemensam förteckning över pågående forsk—

ningsprojekt som publiceras i tidskriften Arbeidervern.

• Sida 246
•  Original

Norsk senter for informatik registrerar i en databas alla norska forskningsrapporter inom området natur— vetenskap och teknik. Materialet insamlas från 20 forskningsinstitutioner och publiceras i "FOU—indeks". Varje kvartal ges en speciell översikt ut över forsk— ningsrapporter inom arbetsmiljöområdet. Databasen FOU—indeks on—line är tillgänglig för svenska använda—

re via det skandinaviska datanätet SCANNET.

5 Hur får man tag på utländsk information om ar—

betsmiljörisker och skyddsåtgärder?

Tryckta publikationer hör fortfarande till de viktigas- te informatmonskällorna vad gäller utländska rön om risker i arbetsmiljön. Eftersom arbetsmiljöproblemen spänner över många områden publiceras litteratur av intresse för arbetsmiljöfrågorna bl a inom ett mycket stort antal facktidskrifter. Detta innebär att svensk litteraturförsörjning med utländsk litteratur på ar— betsmiljöområdet i stor utsträckning måste bygga på

de resurser som finns vid de större forskningsbiblio— teken. Vid sidan av dessa finns också Vissa mindre bibliotek som har specialsamlingar med arbetsmiljölitn teratur. Hit hör t ex biblioteken vid arbetarskydds—

styrelsen och arbetslivscentrum.

Under det senaste decenniet har biblioteken i ökande utsträckning kommit att komplettera det traditionella sättet att söka litteratur via tryckta referatorgan med maskinell sökning i motsvarande litteraturdataba— ser. Vid alla större svenska forskningsbibliotek och många större företagsbibliotek ingår numera datorbase—

rad litteratursökning i den normala servicen.

Det informationsbehov som ej kan tillfredsställas med hjälp av datorbaserad litteratursökning eller tryckta publikationer kan kräva andra typer av kanaler, t ex

hänvisningstjänster. Med hänvisningstjänster avses en

organisation som bl a har till uppgift att ta fram

• Sida 247
•  Original

svåråtkomlig litteratur. För de nordiska länderna bil— dades 1979 en fristående stiftelse SCANDOC (Nordisk dokumentionscentral i USA), som har till uppgift att hjälpa nordiska organisationer att få tag på amerikansk litteratur. I Sverige förmedlas denna service genom Studsviksbiblioteket. En annan typ

av hänvisningsservice är den nya toxikologiska informationsservice som kommer att upprättas vid Karolinska Institutets Bibliotek fr o m 1982—07—01.

• Sida 248
•  Original

Kronologisk förteckning

Real beskattning. B. Real beskattning. Bilaga 1—3. B. Real beskattning. Bilaga 4—6. B. Tandvården under 130-talet. S. De förtroendevalda i kommuner och Iandstingskommuner. Kn.

Sockernäringen. Jo. Talböcker-utgivning och spridning. U. Videoreklamfrågan. Ju. Ny plan- och bygglag. Remissammanställning. Bo. Sanering efter industrinedläggningar. Bo. Den långsiktiga tillgången och efterfrågan på Iäkararbets- kraft. S.

12. Statlig fondförvaltning m.m. E. 13. Kommunalföretaget. Kn. 14. Tillväxt eller stagnation. E. 15. Internationella företag i svensk industri. |. 16. Skatt på energi. B. 17. Skatt på energi. Bilagor. B. 18. Förvärvsarbete och föräldraskap. A. 19. Handikappade elever i det allmänna skolväsendet. U. 20. Kommunerna och näringslivet. Kn. 21. Ett effektivare vite. Ju. 22. Svensk amatörboxning och skadeverkningarna. Jo. 23. Fritidsboende. 80. 24. Vidgad Iänsdemokrati. Kn. 25. Översyn av rättegångsbalken 1. Processen itingsrätt. Del A. Lagtext och sammanfattning. Ju. 26. Översyn av rättegångsbalken 1. Processen i tingsrätt. Del B. Motiv m.m. Ju. 27. Svensk industri i utlandet. I 28. Löntagarna och kapitaltillväxten 9. E. 29. KOMVUX-kommunal utbildning för vuxna. U. 30. Information om arbetsmiljörisker. A. 31. Information om arbetsmiljörisker. Bilaga 1. Värdering av risker i arbetsmiljön. A. 32. Information om arbetsmiljörisker. Bilaga 2. Arbetsmiljö— information-påverkan, behov och utbud. A.

&”?pr

."".059?)>191

d_l

___—___...—

KUNGL. BIBL

• Sida 249
•  Original

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommundepartementet

Videoreklamfrågan. [8] De förtroendevalda i kommuner och Iandstingskommuner. [5] Ett effektivare vite. [21] Kommunalföretaget. [13] Rättegångsutredningen. 1. Översyn av rättegångsbalken 1. Kommunerna och näringslivet. [20] Processen i tingsrätt. Del A. Lagtext och sammanfattning. [25] Vidgad länsdamokrati. [24]

2. Oversyn av rättegångsbalken 1. Processen i tingsrätt. Del B. Motiv rn. m. [26]

Socialdepartementet Tandvården under 80-talet. [4]

Den långsiktiga tillgången och efterfrågan på läkararbetskraft. [11]

Ekonomidepartementet

Statlig fondförvaltning m.m. [12] Tillväxt eller stagnation. [14] Löntagarna och kapitaltillväxten 9. [28]

Budgetdepartementet

ReaIbeskattningsutredningen. 1. Real beskattning. [1] 2. Real beskattning. Bilaga 1—3. [2] 3. Real beskattning. Bilaga 4—6. [3] Energiskattekommittén. 1. Skatt på energi. [16]2. Skatt på energi. Bilagor. [17]

Utbildningsdepartementet Talböcker-utgivning och spridning. [7]

Handikappade elever i det allmänna skolväsendet. [19] KOMVUX-kommunal utbildning för vuxna. [29]

Jordbruksdepartementet

Sockernäringen. [6] Svensk amatörboxning och skadeverkningarna. [22]

Arbetsmarknadsdepartementet

Förvärvsarbete och föräldraskap. [18] Utredningen rörande information om risker i arbetsmiljön. 1. Information om arbetsmiljörisker. [30] 2. Information om arbets miljörisker. Bilaga 1. Värdering av risker i arbetsmiljön. [31] 3. Information om arbetsmiljörisker. Bilaga 2. Arbetsmiljö-informa- tion—påverkan, behov och utbud. [32]

Bostadsdepartementet

Ny plan- och bygglag. Remissammanställning. [9] Sanering efter industrinedläggningar. [10] Fritidsboende. [23]

lndustridepartementet

Direktinvesteringskommittén. 1. Internationella företag i svensk industri. [15] 2. Svensk industri i utlandet. [27]

• Sida 250
•  Original

• Sida 251
•  Original

• Sida 252
•  Original

• Sida 253
•  Original

• Sida 254
•  Original

.Liber