SOU 1984:12
Rösträtt och medborgarskap : invandrares och utlandssvenskars rösträtt
MEDBORGARSKAP
Invandrares och utlandssvcnskars rösträtt BILAGOR
SOU 19:34:12
MEDBORGARSKAP
Invandrarcs och utlandssvcnskars rösträtt
BILAGOR
SOU 198442
'-"_..|. ,. ...i ' ,, '|'-"M"" ."'."'|...."" "" -"".."'...|' 'F'" ...r'
”| 't|":| njr mg
'-|.'."|..'|; .'-., | '|' " .; | "; ' '
| |||. |_|| |
.Nl'vu "". ” H |. || "|
-|.__,'_|||| | " || ||:
l'r'I'.|
..., ,, -s._|_ "
? I l ! Statens offentliga utredningar && l984:12 & Justitiedepartementet
Rösträtt och medborgarskap
Invandrares och utlandssvenskars rösträtt
Bilaga
Betänkande av 1283 års rösträttskommitté Stockholm 1984
Omslag AD Sum ISBN 91-38-08161-1 ISSN 0375-250X Liber Tryck Stockholm 1984 319004
SOU1984212
INNEHÅLL
Bilaga 1
mmgz
Mhaö
Bilag 4
Bilaga. 5
Bilaga. 6
Bilaga. 7
Bilaga 8
Mha9
Bilaga 10
Bilaga. 1 1
Bilaga. 12
Bilaa 13
Sven Reinans Förändringar i den utländska valmanskåren under åren 1979-1982 ..........
Tomas Hammar Röstberättigade utländska med— borgares valdeltagnde i de kommunala valen 1976—1982 och i folkomröstningen 1980
Jan Rockström Utländska medborgares valdeltagande i 1982 års val ...............
Utländska medborgares representation i kommu— nala nämnder m.m. Enkätformulär ........ . . . .
Utländska medborgare i kommunala nämnder m.m. Sammanställning av kommunernas svar ........
Iars Lundvall Naturalisationskrav i vissa länder...... ...... ..............
Jan Rockström Redovisning av enkät rörande benägenheten att byta till svenskt medbor- garskap .......
Invandrare som avser att bosätta sig på Nya Zeeland permanent eller för lång tid efter nationalitet och ålder
Att ha rösträtt i flera länder — några frågor om andra länders lagstiftning. Skrivelse till
vissa ambassader ......... Valgretsnaevnet Beretning 1981 ........ . . . . . Europarådets rekommendation 951 ...... . . . . . .
Sven Reinans Utvandringen av svenska medbor— gare åren 1968-1982 och utlandssvenskarnas valdeltagandeår1982 ............
Brevröstningsmaterialet .......... . . . . . . . . . .
99-
109 129
SOU 1984:12
Sven Reinans 1984—01—17 Bilga 1
Förändringar i den utländska valmanskåren under åren 1979— 1982
I de tre val och en folkomröstning som vissa i Sverige bosatta utländska medborgare har kunnat deltag. i, har de visat ett mycket lägre valdeltagande än svenska medborga- re. Som en (del)fo'rklaring till detta förhållande har man bl a pekat på att utländska medborgare är en lättrörlig grupp som förändras kraftigt mellan två val. Andelen väl- jare som har rätt att rösta i Sverige för första gången är alltså stor i gruppen. Syftet med denna undersökning är att analysera förändringarna i den utländska valmans— kåren mellan valen åren 1979 och 1982, bl a genom att be— räkna andelen "förstagångsväljare" och redovisa de röst— berättigade utlänningarna efter hur länge de har bott i Sverige. Uppgifter av detta slag har tidigare ej funnits
tillgängliga.. 1 Metod och material
De databand som användes för att framställa röstlängderna för valet är 1979 finns ej bevarade. Det är således ej möjligt att med en rimlig arbetsinsats och acceptabla kostnader jämföra ett "riktigt" register över utlänningr som hade rösträtt år 1979 med ett motsvarande register för år 1982. Det är tekniskt möjligt att med hjälp av de re- gister över befollmingsförändringar (dvs register över in— och utvandrade, avlidna och naturaliserade, som alltså har fått svenskt medborgarskap) som finns hos SCB rekonstrue- ra ett register över röstberättigade år 1979. Detta krä— ver emellertid samkörningar av flera register.
Av såväl kostnads— som tidsmässiga skäl vades en enklare metod som bygger på jämförelser mellan bevarade register från RTB (ett register över den totala befolkningen som SCB har) för början av åren 1979 och 1982. Den valda me— toden har dock den nackdelen att den överskattar antalet röstberättigade utländska medborgre.
Rösträtt i kommunala val har de utländska medborgre som har varit kyrkobokförda i riket den 1 november de tre åren närmast före valåret.
Dvs för valet är 1979 åren 1978, 1977 och 1976, för valet är 1982 åren 1981, 1980 och 1979. Röstlängden bygger vidare på kyrkobokföringsförhållanden den 1 juni valåret. I den här undersökningen utgår man i stället från för— hållanden i början av år 1979 resp 1982 och som röstbe- rättigade anses de personer som har invandrat senast under år 1976 resp 1979. Antalet röstberättigade överskattas så— ledes dels genom att de utlänningar som utvandrar eller blir svenska medborgare (eller avlider) under tiden 1
6. Bilaga 1 SOU 1984212
januari - 1 juni räknas med som röstberättigade, dels genom att de utlärmingar som har invandrat efter den första november år 1976 resp 1979 men före årets slut har räknats med som röstberättigade.
SCB har publicerat uppgifter om antalet röstberättigade dels som en preliminär beräkning som liksom den här un- dersölmingen bygger på RTB vid början av året (dock med den skillnaden att SCB därvid har tagit hänsyn till kravet på kyrkobokföring före 1 november), dels med uppgifter ur rösträttsregistret som upprättas i juni. Antalet röst- berättigade enligt de justerade röstlängderna förändras endast obetydligt i jämförelse med de preliminära uppgif— ter som bygger på röstlängderna. I tabell 1 visas antalet röstberättigade utlänningar åren 1979 och 1982 enligt de av SCB publicerade uppgifterna och enligt undersökningen.
Tabell 1 Antalet röstberättigade utlänningar åren 1979 och 1982 enligt olika källor
Preliminära uppg fter på basis av Antalet enligt Röstl'ä' gderna RTB undersökningen År 1979 227 733 237 105 241 200 År 1982 242 102 252 512 255 700 Ökning mellan åren 1979 och 1982 14 369 15 407 14 500
Antalet röstberättigade överskattas i undersökningen med 5—6 procent men förändringen av antalet mellan året 1979 och 1982 ligger nära det "riktiga". Eftersom förskjut- ningarna i tiden är desamma för åren 1979 och 1982 torde analysen av förändringsfaktorerna i undersökningen vara tillförlitlig. Däremot innebär metoden att den överskatt- ning man gör av antalet röstberättigade är starkare för utlänningar som har vistats i Sverige en kortare tid. Detta kan ha betydelse ifall man vill antalsmässigt ange vissa kategorier röstberättigade. Detta påpekas i texten när det är aktuellt.
Rösträtt vid 1982 (och 1979) års val hade de som senast valdagen fyllde 19 år. Samma åldergräns har använts i undersökningen.
Bearbetningarna av RTB och tabellframställningen har gjorts av SCB. Alla antal från undersökningen anges av- rundade till närmaste hundratal. Angivna procenttal etc är dock beräknade på icke avrundade siffror.
sou 1984;12 Bilaga 1
2 Allmänt om förändringgfaktorena
Antalet röstberättigade utlärmingar förändras genom flera faktorer. Antalet minskas genom naturaliseringar, genom utvandring och dödsfall. (Dessutom kan personer förlora rösträtt genan omyndigförklaring, detta gäller dock ett litet antal personer och kan inte följas i denna under- sökning.) Av de angivna faktorerna kan utvandring och dödsfall inte skiljas i denna undersökning då vi enbart har uppgift om en person finns eller inte fanns i landet år 1979 resp 1982.
Av alla vuxna utlänningar som var bosatta i Sverige i början av år 1979, fanns drygt tre fjärdedelar kvar re— gistrerade som utländska medborgare tre år senare, i början av år 1982. Ungefär en tiondel fanns inte längre i Sverige. Av de 32 200 pesoner detta gällde hade ungefär 3 500, 11 procent, avlidit medan resten hade utvandrat. I landet fanns 13 procent kvar, men nu med svenskt med— borgarskap.
Som framgår av tabell 2 är dock variationerna mellan olika nationaliteter rycket stora. Tabellen avser samtliga ut— ländska medborgare som var bosatta i Sverige år 1979 och som år 1982 hade uppnått rösträttsåldern, (dvs även personer som år 1979 saknade rösträtt ingår). Den visar hur många av dessa som fanns kvar i Sverige i början av år 1982. Av de ungerska medborgtrna från år 1979 fanns år 1982 endast 55 procent kvar som ungerska medborgare, medan hela 40 procent hade blivit svenska medborare och endast 5 procent hade utvandrat eller dött. Samm tendens märks hos andra flyktinggrupper från Ost—Europa, tjecker och polacker. Medborgare i industrialiserade västländer har i hög utsträckning återutvandrat, men endast i liten utsträckning blivit svenska medborgare. (t ex medborgare i USA, Frankrike, Storbritarmien). Man kan även konstatera stora skillnader mellan varandra liknande länder. Av de nordiska länderna har islänningar den högsta utvandringe— andelen av samtlig. i tabellen ingående länder, 34 procent, men en mycket låg frekvens av naturaliserade (gruppen består till stor del av studenter), medan utvand— ringen för finnar, danskar och norrmän endast är 10—12 procent. Däremot har norrmännen en klart mindre andel som blivit svenska medborgare än Danmark och Finland. (Trots att en mycket stor del av de i Sverige bosatta såväl norska som danska medborgarna är gifta med svenskar). Av de "stora" arbetsla'aftsinvandringsländerna, Jugoslavien och Grekland, har en stor del av grekerna blivit svenska medborgare, och utvandringn ligger över genomsnittet, medan av jugoslaverna en mycket hög andel är kvar i landet som utländska medborgare. Aven de tre latinamerikanska länder som särredovisas i tabellen visar helt olika mönster med en mycket hög frekvens naturaliserade för medborgare i Uruguay .
8 Bilaga 1 SOU 1984:12
Att olika medborgarskapsgrupper således minskas med olika hastighet genom naturalisering och/eller utvandring (döds— fall) innebär inte bara att grupperna storleksmässigt ut— vecklas olika utan även att de tenderar att få olika sammansättning efter ålder och vistelsetid i Sverige. Grupper med hög utvandring/naturalisering tenderar att vara genomsnittligt yngre och ha kortare vistelsetid i Sverige, medan grupper med låg naturalisering/utvandring tenderar att ha en genomsnittlig högre ålder och längre vistelsetid i Sverige.
Antalet röstberättigade utlänningar ökas genom att nya utländska medborgare uppfyller villkoren beträffande ålder och vistelsetid i Sverige. (I princip kan naturligtvis även svenska medborgare bosatta i Sverige bli utländska medborgare och därmed komma att tillhöra kategorin röst— berättigade utlänningar, men sådana fall torde vara mycket sällsynta; likaså kan det tänkas att en omyndigförklarad utlänning åter blir myndig och därmed får rösträtt, men inte heller detta fall finns det någon anledning att stanna vid.) Hur mång nya röstberättigade utlänningar som tillkommer beror således på invandringen 3—6 år före valet (samt på tidigare invandring och antalet i Sverige födda utländska barn vad beträffar de nya väljarna i åldern 18- 21 år).
Invandringen till Sverige har visat stora årliga variationer, och dessa variationer återfinns i antalet röstberättigade som har invandrat under olika år. I figur 1 visas antalet utländska medborgare som har invandrat åren 1968—1979 i en sådan ålder att de år 1982 skulle vara minst 18 år samt antalet röstberättigade utlänningar år 1982 efter invandringeår 1968—1979. (Av tekniska skäl är det inte möjligt att ta fram sådana uppgifter för tiden före 1968).
Av invandringen under början av den redovisade perioden finns ungefär 30 procent kvar som röstberättigade ut— länningar, andelen höjs sedan ju närmare år 1979 vi kommer. (Siffran för antalet röstberättigade invandrade år 1979 är för hög i figuren av undersölmingstekniska orsaker.) Andelen personer som är kvar som utländska medborgare är snarast förvånansvärt stabil om man tänker på att invandringens sammansättning med hänsyn till med— borgarskap och motiv för invandringen har ändrats kraf— tigt under perioden. Att andelen invandrare som finns kvar som röstberättigade utlänningar är betydligt lägre i början av perioden beror främst på att de som kommit under senare delen av 1970-talet år 1982 ännu i stor utsträck— ning inte hade uppfyllt vistelsetidsvillkoret för att kunna få svenskt medborgarskap.
Tabell 2. I Sverige i början av 1979 bosatta vuxna utländska medborgare med avseende på om de är kvar i Sverige i början av år 1982 eller ej.
01 K,," Kvar med samma Kvar med svenskt Saknas 1982 Samtliga .. HEDBORGÅR- medborgarskap 1982 medborgarskap Antal SKAF 1979 % ___—___— 3 Män Kv Båda Män Kv Båda Män Kv Båda Män Kv Båda m könen könen könen könen DANMARK 79.0 75.9 77-7 6.9 13.1 10.7 12.1 13623 10 1 23 FINLAND (73.3 g.; (?g-(7. 13.7 13.3 lån-z 12.7 1913 1033 65604 70663 136431) ISLAND . . . 2.0 2.3 - 34.0 . 34.4 1064 1123 2207 NORGE 60.7 62.6 61.0 5.7 7.4 6-6 13.6 33.9 11.6 9469 10646 20337 FRANKRIKE 76.5 76.6 76.6 5.0 5.6 5-3 16.4 15_7 161 1052 693 1745 GREKLAND 64.7 62.9 63-9 22.6 23.0 22-9 12.5 14.1 13.2 7452 5394 12646 ITALIEN gg—g 3.2.3 gå!—å 3.1 12.3 13.1, 10.2 12,0 10,7 2726 1163 3669 JUGOSLAVIEN . . _ .5 7.3 - . , , 14496 13976 2 NEDERLÄNDERNA 82.0 79.0 60-6 7.2 6.9 7-9 18.3 å,? 11,3 1010 705 5715 FOLEN 61.9 72.9 69-7 33.1 24.3 26-9 4.7 2,7 33 2336 5541 7677 PORTUGAL 73.5 75.1 74.2 15.2 12.6 14-1 11.1 124, 11.4 622 594 1416 SCHHEIZ ggg ggb år;-å 1.9 4.1 å'i' 12.6 11.3 12.0 1010 762 1772 SPANIEN . . . 6.1 11.2 - 13.4 _ _ 1765 795 60 STOR—BRITANNIEN 60.3 79.1 79.6 3.9 5.1 4.4 151, ååå ååå 3612 2417 6329 TJECKOSLOVAKIEN 52.7 60.6 57.1 41.0 33.9 37-0 6.3 5 0 5,6 412 540 952 TYSKLAND FöRB REF 81.6 79.6 60.6 10.5 12.0 11-2 7.7 333 7_9 6122 4503 10625 UNGERN 54.1 55.7 54.9 39.6 39.3 39—6 5.9 7.4, 5,3 1064 1007 2071 D'STERRIKE 86.4 61.5 64.9 7.2 11.7 8—5 6.5 6,9 64. 1734 726 2462 ETIOPIEN 70.9 66.4 69.8 25.9 27.9 26-4 . 374 1 ' MAROCKO 64.9 73.2 66.6 26.0 15.2 25-9 7.1 1122 313 767 13621 365 TUNISIEN :0-4 61.6 71-2 23.6 6.1 22.2 5.9 12.2 s_q 594 49 643 U 5 A 69.6 69.9 69.6 4.3 5.6 9-9 25.6 24.5 25.2 2540 2074 4614 ARGENTINA 73.5 71.6 72.7 13.5 14.2 13-8 12,5 13,9 13_1 465 395 660 CHILE 85.8 84.4 85.1 6.7 9.4 9.0 _ 1919 URUGUAY 56.7 60.0 59.3 37.5 35.2 36-4 5.3 21% 21? 525 1420 3325 INDIEN 67.4 70.4 66.3 23.6 22.6 23-3 9.0 7.0 6.4 521 230 751 IRAN 86.8 80.7 85.7 3.1 6.9 3.8 9.8 11.6 10.1 1240 259 1499 N JAPAN 70.6 72.5 71.6 3.3 6.1 5.7 25_3 19.2 22.6 416 396 814 ,. . " LIBANON 76—4 63.1 78—7 13.8 9.5 12-3 9.4 543 23 . å SYRIEN 64.9 65.5 65.2 30.5 30.1 90-3 4,0 222 233 479 345 353. TURKIET 66.6 92.6 90.5 7.4 2.6 5-5 3.7 4.4 4.0 5163 3774 6937 -— SOVJETUNIONEN 66.3 71.2 66.8 24.0 21.6 22-8 9.5 7,1 6,2 336 354 692 :: DVRIGA LÄNDER 66.7 66.5 66-6 20.6 20.4 20.6 11.7 124 12,0 7415 4575 11990 0 ' (D SUMMA 75.9 77.7 76.7 12.5 12.8 12.7 11.5 9.4 10.5 158954 46838 305792
10 Bilaga 1 SOU 1984:12
3. Utvecklingen av antalet röstberättige
Antalet röstberättigade utlänningar har hittills ökat från val till val, detta trots att ökningen av det totala antalet utländska medborgare mellan 1976 och 1979 var mindre än ökningen av antalet röstberättigade och mellan 1979 och 1982 minskade antalet utlänningar i Sverige.
60 000
50 000
40 000
50 000
20 000
10 000
1968 69 70 7172 75 74 75 76 77 78 79 År
Figur 1 Antal utländska invandrare åren 1968—1979 som år 1982 är i åldern 18 år och äldre (dvs. för år 1968 4 år och äldre, för 1979 15 år och äldre) samt antalet utländska röstberättigade år 1982 med motsvarande invandringsår (nedre linjen).
SOU 1984:12 Bilaga 1
Antalet utländska utländska medborgre röst— totalt berättigade År 1976 418 000 218 600 1979 424 100 227 700 1982 405 500 242 100
Under senare år har antalet utländska barn och ungdomar minskat, likaså har invandringen under åren 1980—1982 varit ganska låg och utvandringen av utländska medborgare hög. Antalet röstberättigade utländska medborgare vid valet år 1985 kommer därför att bli lägre än antalet var år 1982.
En viss regional omfördelning av de röstberättigade utlänningarna har skett mellan valen 1979 och 1982.Antalet röstberättigade utlänningar i de kommuner som har de lägsta andelarna utlänningar i sin valmanskår är i stort sett oförändrat, ökningen av de utländska väljarna har kommit dels i kommuner med mycket hög andel utländska medborgare, dels i en grupp kommuner med ganska hög andel utlänningar. Se tabell 5. Riksgenomsnittet för andelen utländska medborgare ligger vid 5.9 (enligt de preliminära siffrorna från SCB som bygger på RTB och närmast ansluter sig till undersölmingens siffror. Enligt de definitiva resultaten ligger riksgenomsnittet på 3.8 procent. Gruppen kommuner med mer än 10 procent utländska väljare består av sju kommuner i Stockholms län samt Surahammar och Haparanda. Bland kommunerna med 4—6.9 procent utländska väljare, där närmare hälften av de röstberättigade utlänningarna bor, ingår bl a Stockholm, Malmö samt en rad andra städer som Västerås, Lund, Uppsala etc. Det är således framför allt i storstadsområdena, speciellt i Stor-Stockholm, som antalet utländska väljare har ökat mellan åren 1979 och 1982. Bakom denna utveckling ligger den förändring av invandringen med större inslag av invandrare från andra kontinenter och en minskad invandring från Norden (Finland) som har inträffat under 1970-talet. Denna utveckling kan väntas fortsätta till valet år 1985 då en ännu större andel av de utländska väljarna kan förväntas bo i de mest invandrartäta områdena.
12. Bilaga 1 SOU 1984:12
Tabell 3 Utländska röstberättigade enligt undersökningen 1982 och 1979 efter andel utländska väljare i kommunen
Andel ut— 1982 1979 Antal länningar kommuner av samtli— ga med kommunal rösträtt Antal % Antal % år 1982
0-0.9 4 700 1.8 4 700 2.0 52 1-5.9 71 300 27.9 70 900 29.4 163 4—6.9 119 900 46.9 112 100 46.5 38 7—9.9 27 900 10.5 26 200 10.9 16 10.0— 32 900 12.9 27 300 11.3 9 Samtliga 255 700 100 241 200 100 278 4 Först väl 'are
Med förstagångsväljare menas i valstatistiken normalt de personer som har uppfyllt åldersvillkoret för rösträtt för första gången. Vid valet är 1982 utgjorde de 5.4 procent av valmanskåren till riksdagsvalet. Rälmar man bland de "svenska" förstagångsväljarna in även de sedan föregående val naturaliserade personerna ökas andelen förstagångväljare med 0.6 procent, totalt till 5.9 procent.
För utländska medborgare aller såväl ett åldersvillkor som ett villkor efter vistelsetid i Sverige. Man kan således tala om olika kategorier bland de utländska förstagångsväljarna (dessutom kan de naturligtvis ha röstat tidigare i annat land.) Andelen förstagångsväljare bland utländska medborgare år 1982 framgår av tabell 4.
Hela antalet förstagångsväljare bland de röstberättigade utlänningarna var 70 700 personer, 27.7 procent av samtliga. Därav var 13 500 personer, 5.5 procent av samtliga. röstberättigade förstagångsväljare enligt åldersvillkoret. Undersökningsmetoden kan innebära en viss överskattning av antalet förstagångsväljare. Det "riktiga" värdet kan ligga något lägre.
SOU 1984z12 Bilaga 1
Trots den stora andelen barn och ungdomar bland de utländska medborgarna i Sverige utgjorde således första— gångsväljarna enligt åldersvillkoret inte en större andel bland dem än bland svenska väljare. Detta förklaras av att så många utländska ungdomar blir svenska medborgare redan innan de uppnår 18 års ålder.
Andelen förstagångsväljare varierar kraftigt mellan olika medborgarskapsgrupper. Se figur 2. Det högsta värdet av de i figuren särredovisade grupperna har polska medborgare med 57 procent förstagångsväljare år 1982. Detta som en följd av omfattande invandring under åren 1976 till 1979 samt en hög frekvens av naturaliseringar bland de polacker som hade rösträtt år 1979. Aven turkarna har en mcket hög andel förstagångsväljare, 43 procent, trots en mycket låg såväl utvandring som naturalisationsfrekvens. Invandrare från "gamla" invandringsländer som har haft en låg eller måttlig invandring under den aktuella perioden och låg frekvens naturaliseringar och utvandringar, Italien, Jugoslavien, Norge, har en frekvens förstagångsväljare som ligger avsevärt under genomsnittet, 14—16 procent. Andelen förstagångsväljare av åldersskäl ligger omkring genom— snittet på 5 procent för alla redovisade grupper utom turkiska medborgare där siffran är 11 procent, en mycket stor del av dessa är dock "förstagångsväljare" även efter vistelsetidskriteriet. Den aktuella invandringen av turkiska medborgare består till stor del av ungdomar, som gifter sig med någon i Sverige bosatt person.
De flesta som invandrat till Sverige är ganska unga. Andelen förstagångsröstberättigade är därför mycket högre bland unga utlänningar än bland äldre. Se tabell 5 och tabell B i bilagan. I de yngsta åldrarna visar kvinnorna både ett något högre antal och en högre andel förstagångs— väljare än männen. Detta beror på invandringen av unga finska flickor som ännu var omfattande under åren 1976— 1979. Den minskande invandringen sedan dess gör det troligt att antalet förstagångsväljare bland de unga minskar vid 1985 års val i jämförelse med år 1982. För modligen kommer detta att gälla även andelen förstagångs— väljare bland utlänningarna såväl bland de ung. som totalt.
14. Bilaga 1 SOU 1984:12
Tabell 4 Röstberättigade utlänningar år 1982 efter om de är förstagångsväljare eller inte. Antal och procent av samtliga
Invandringsår Ålder Samtliga 18-21b) 21—
Invandrade 1976 eller 10 900 185 100 196 000 tidigare 4.3 72.4 76.7
Invandrade 2 600 57 100 59 600 1977—1979a) 1 .0 22.3 25.3
Samtliga 13 500 242 200 255 700 5.3 94.7 100
3.) Förstagångsväljare enligt vistelsetidsvillkoret
b) Födda efter valdagen år 1979 och senast valdagen 1982. Förstagångsväljare enligt åldersvillkoret
sou 1984:12 Bilaga 1
POLEN
TURKIET
USA
STORBRITANNIEN
SAMTLIGA
GREKLAND
FINLAND
NORGE
J UGOSLAVIEN
Figur 2 Andelen (%) förstagångsväljare bland röstberättigade utländska
& 14,4
& i åldern 18—21 år D övriga
medborgare 1982 efter medborgarskapsländer.
16. Bilaga 1 SOU 1984212
Tabell 5 Förstagångsröstberättigade bland utländska medborgare
år 1982 efter kön och ålder
Ålder Män Kvinnor Båda könen Antal av Antal av Antal av samtliga samtliga samtliga röstbe— röstbe— röstbe— rätti e rätti e rätti e 18—211 6 200 100 7 200 100 13 500 100 21—24 3 400 41.9 4 900 45-4 8 300 43-9 25—29 9 100 48.4 8 700 41.7 17 800 44.9 30—34 7 300 30.4 5 930 24.5 13 100 27.4 35—39 3 800 17.3 3 100 16.4 6 900 16.9 40—44 2 000 1.5 1 600 13.2 3 700 12.2 45—49 1 200 10.1 1 100 11.6 2 500 10.8 50—54 800 9.0 900 11.7 1 700 10.2 55—59 500 8.2 600 12.1 1 100 10.0 60-64 300 8.4 400 13.3 EDO 10.7 65—69 200 10.9 400 17.1 600 14.2 70— 400 16.9 600 17. 1 000 17.3 Samtliga 35 200 26.8 35 400 28.4 70 600 27.6
1Födda efter valdagen 1979 och senast valdagen 1982.
SOU 1984:12 Bilaga 1
5 Minskningen av antalet röstberättigade genom naturalisationz utvandrng och dödsfall
Av de 241 000 röstberättigade utlänningarna "försvann" 23 procent fram till valet 1982 genom naturalisation, utvandring eller dödsfall. I tabell 6 visas antalet och andelen uppdelat på kön. Kvinnorna visar en något högre frekvens naturaliseringar än männen medan männen utvandrar (avlider) i något större utsträckning. Av de 22 400 personerna som saknas 1982 har ungefär 3 000 avlidit och resten utvandrat. Det är betydligt fler från (ca 2 000) bland de avlidna än kvinnor (ca 1 000).
Kvalifikationskravet för utländska medborgre för rösträtt i Sverige är formulerat som ett krav på kyrkobokföring den 1 november under tre på varandra följande år. En person som utvandrar tillfälligt och är borta den 1 november ett år saknar därefter rösträtt och får tillbaka den rätten först efter en ny tre—årsvistelse i Sverige. Eftersom vi i vår undersökning inte har möjlighet att se när under året en in— eller utvandring har skett kan vi inte direkt se hur många personer som på detta sätt har förlorat sin rösträtt från år 1979 trots att de år 1982 åter var bosatta i Sverige. Den siffra på 1 400 personer som ges i tabell 6 avser personer som någon gång under den undersökta treårsperioden har utvandrat och sedan kommit tillbaka. En del av dem behöver inte ha varit registrerade som bosatta utomlands den 1 november något år och kan således i själva verket ha bevarat sin rösträtt. Det kan vara en rimlig förmodan att ungefär 1 000 utlänningar som hade rösträtt år 1979 saknade sådan rätt år 1982 på grund av en tillfällig utvandring. Dessutom fanns det ungefär 500 utlänningar som var bosatta här både år 1979 (utan rösträtt) och år 1982 utan att ha fått rösträtt på grund av att de under tiden vistats utomlands någon period.
Av de personer som har förlorat sin rösträtt mellan åren 1979 och 1982 trots att de även år 1982 bor här är hälften nordbor, flertalet bland dessa är finska medborgare. Bland utomnordborna utgör medborgarna i Grekland och Jugoslavien ungefär hälften, medan den andra hälften fördelas över ett stort antal länder.
18 Bilaga 1 sou 1984:12
Tabell 6 Antalet naturaliserade resp. utvandrade/döda
bland röstberättigade utlänningar år 1979 under perioden 1979—1982 efter kön
Män Kvinnor Båda könen Antal röst- berättigade 1979 125 700 115 500 241 200 Därav Naturaliserade 1979—1981 16100 16 300 32 300 % 12.8 14.1 13.4 Utvandrade eller döda 1979—1981 12 900 9 500 22 400 % 10.3 8.2 9.3 Finns i Sverige men har förlorat rösträtten genom utvandring under perioden 1979—1981 830 600
(ӊ
1 % 0.6 0.5 0.
SOU 1984z12 Bilaga 1
Både naturaliseringar, utvandring och dödsfall varierar kraftigt med ålder. Se figur 3 och 4 samt tabell B i bilagan.
Figur 3 visar andelen (procent) av de utlänningar som fanns här i början av år 1979 och uppfyllde kriterierna för rösträtt som har blivit svenska medborgare under treårsperioden 1979-1982. Naturalisationsfrekvensen är mycket hög bland ungdomarna. I figuren har även markerats andelen naturaliserade bland de ungdomar i åldern 15-18 år som år 1979 hade varit bosatta i Sverige minst tre år. En tredjedel av männen i den kategorin hade således blivit svenska medborgare inom en treårsperiod. Den stora skill— naden mellan män och kvinnor när det gäller naturali- seringar i den åldern beror på värnpliktsbestämmelerna. Det är framför allt ett stort antal män med finskt medborgarskap som blir svenska medborgare för att göra värnplikten här. Figur 4 visar på motsvarande sätt andelen personer som saknas i Sverige i början av år 1982, dvs de har antingen utvandrat eller avlidit. I åldrarna upp till 50 år är dödsfallen bland kvinnorna nästan försumbara. Bland männen kan de i åldrarna kring 30—40 år utgöra ungefär 10 procent. I åldrarna mellan 60 och 70 står dödsfallen för ungefär hälften och i åldrarna över 70 år för ungefär två tredjedelar av de i figuren markerade frekvenserna. Den kraftiga stegringen för höga åldrar i figur 4 sammanhänger alltså med ökad dödlighet.
Olika medborgarskapsgrupper visar starkt varierande mönster för avgången av röstberättigade mellan två val. Se figur 5. Bland polackerna är det mer än hälften av de röstberättigade vid valet 1979 som "försvinner" fram till valet 1982. Det är emellertid bara en liten del av dem som utvandrar, de flesta blev svenska medborgare. Bland medborgrna i USA och Storbritannien har utvandringen större betydelse än naturaliseringarna för antalet röstberättigade utlänningar.
20 Bilaga 1 sou 1984:12
........... Män
—- Kvinnor
w- u— n:. ao— w- wo.— ur. st:-sr- 50- or. ”_ -L| Jia-( -mq -nu-| ." _W'l 41! 'Vi "i ""I —57
Figur 3 Andelen (%) naturaliserade bland röstberättigade utländska män och kvinnor bosatta i Sverige i början av år 1979 fram till början av 1982. Ålder i slutet av år 1982.
30
25 ......... Män
—— Kvinnor
lg. u— "» io- s:- wc- 119- 9- s:- w—Lr— 10 _ —1l *" —'H »W 4? av 419 arv -” %*! 4.9
Figur 4 Andelen döda eller utvandrade bland röstberätti— gade utländska män och kvinnor bosatta i Sverige i början av år 1979 fram till början av år 1982. Ålder i slutet av år 1982.
12
SOU 1984
POLEN
m 59.9
s % a
a 5
USA
SAMTLIGA
FINLAND
DANMARK
STORBRITANNIEN
TYSKLAND
ITALIEN
NORGE
W
'. ".
. ' 0.0 0
?. . o ».o?
,. '.
JU GOSLAVIEN
TURKIET
& naturaliserade
utvandrade eller avlidna
Figur 5 Andelen (%) röstberättigade utländska medborgre
år 1979 som inte finns kvar som röstberättigade utländska medborgare år 1982 efter medborgarskapsland.
22 Bilaga 1 SOU 1984:12
6 Vistelsetid i Sverige
I RTB finns uppgift om senaste registrerade invandringsår för alla som har invandrat till Sverige år 1968 eller senare. Att invandringsår före 1968 inte finns registre— rade beror på att det nuvarande databaserade systemet för folkbokföring togs i bruk hösten 1967. Ett litet antal (yngre) utländska medborgare med rösträtt är födda i Sverige och har aldrig varit utflyttade. I den här under— sökningen redovisas de tillsammans med dem som invandrat före år 1968. När det i tabellerna anges att invandrings- året är "1976 eller tidigare", innebär detta att personen även kan vara född i Sverige (och aldrig utflyttad). I RTB registreras endast senaste invandringsåret. En del av invandrarna har varit i Sverige i flera perioder. En redo— visning av invandrade personer efter senaste invandringsår innebär således en viss underskattning av vistelsetiderna i Sverige.
Över en tredjedel av alla utlänningar har varit i Sverige i minst 15 år (motsvarar invandring senast 1967) och be— tydligt över hälften har varit här i minst 10 år. Se tabell 7. Bland de yngsta väljarna är dessa andelar ännu högre. Det är således endast en mindre del (ca 10 procent) av de röstberättigade utländska medborgarna som inte upp— fyller det krav på en viss vistelsetid i Sverige som gäller för att erhålla svenskt medborgarskap.
De skillnader mellan olika medborgarskapsgruppers samman— sättning med hänsyn till vistelsetid i Sverige som nämnts tidigare och som sammanhänger med olika mönster för att söka svenskt medborgarskap, för återutvandring etc fram— träder klart om man tittar på hur stor del av gruppen som har varit i Sverige viss tid. Bland röstberättigade polska medborgare år 1982 var det således endast 19 procent som hade varit i Sverige i minst 10 år, medan motsvarande siffra för tyska medborgare ligger på 79 procent, för italienare på 78 procent och för jugoslaviska medborgare på 77 procent. Se figur 6.
Tidigare har angetts att 27 .7 procent av de röstberätti- gade utlänningarna hade rösträtt för första gången i Sverige år 1982. Detta innebär alltså att 72.4 procent hade haft rösträtt även år 1979. Man kan beräkna att ungefär 56 procent hade sådan rätt även vid 1976 års val.
SOU 1984:12 Bilaga 1 23
Tabell 7 Röstberättigade utländska medborgare år 1982 efter vistelsetid i Sverige. /procent/
Invandrings- Samtliga Därav i år1 ) röstbe— ålder 18—21 år rättigade 1982 —1967 34.2 43.0 1968—1972 23.8 25 . 9 1975—1977 26.0 19.0 1978-1979 15.9 14.1 Samtliga 100 100
1) De valda gränserna innebär minst 15, 10, 5 resp 3 års vistelse i Sverige.
För kyrkobokföring i Sverige krävs en avsedd vistelse av minst ett års längd (samt för utomnordbor gällande till— stånd). Detta innebär att även åtskilliga personer blir kyrkobolcförda, vilka endast avser att stanna i Sverige en kortare, kanske på förhand bestämd period. De flesta sådana personer återutvandrar inom en treårsperiod och får därmed aldrig rösträtt, men det finns även grupper bland dessa kyrkobokförda utlärmingr som kan stanna här en längre tid utan att de egentligen har för avsikt att bli invandrare i ordets egentlig betydelse. En sådan katego- ri är gäststuderande som enligt gällande regler alltså kan få rösträtt vid kommunala val trots att de har tillstånd att vistas i Sverige endast så länge studierna pågår.
Av de ca 54 000 personer som invandrade åren 1976-1979 och som fick rösträtt till 1979 års val hade 8 400 (16 procent) utvandrat igen före 1982 års val. Av dessa var två tredjedelar nordbor och en tredjedel utomnordbor. Undersökningsmetoden kan innebära en viss överskattning av antalet personer som utvandrar efter att ha. haft röst— rätt endast vid ett valtillfa'lle. Det kan naturligtvis också. tänkas att ett mindre antal av dessa utvandrare återkommer till Sverige längre fram och då åter får röst— rätt. Men det är alltså en grupp på kanske 6 000 - 7 (00 utlänningar som fick rösträtt första gången år 1979 och som sedan återutvandrade inom kort.
24. Bilaga 1 SOU 1984:12
MMM :: 78.8 ITALIEN I:] 77,5 JUGOSLAVIEN I:] 77,2 NORGE |:] 7596 MM I: 56,2 mm 1: 63,0 GREKLAND :: 59,1 mm I:] 58,0 1: 49,8 STORBRITANNIEN |: 47,1 WRXIEP |:] 50,1 POLEN [:| 18,9
Figur 6 Andelen (%) av de röstberättigade utlänska med— borgarna år 1982 som hade varit i Sverige i minst 10 år efter medborgarskapsland.
SOU 1984:12 Bilaga. 1
7. Rörligheten inom Sverige
Speciellt yngre utländska medborgare utpekas ofta som en mycket lättrörlig grupp. Detta gäller även flyttningar inom Sverige. Genom att den här undersökningen innehåller uppgifter om samm personer åren 1979 och 1982 är det möjligt att titta på hur många som har bytt bostadskommun under en treårsperiod.
Tabell 8 omfattar endast personer som hade rösträtt vid såväl 1979 som 1982 års val. Totalt är det 12 procent av de utländska medborgarna som bodde och hade rösträtt i en annan kommun år 1982, än vid valet år 1979. Rörligheten är större i yngre åldrar där en femtedel har bytt bostads— ort och sjunker starkt i högre åldrar. Att den kvinnliga rörligheten ligger över uännens i den yngsta åldersgrup- pen kan sammanhänga med att det bland kvinnorna i den åldern är en större andel sent invandrade personer.
Om man tittar på samma uppgifter uppdelade efter andelen utländska väljare i bosättningskommunen framträder ett intressant och oväntat mönster som visar att de utlänning— ar som bor i de mest utlänningsglesa kommunerna har en betydligt större rörlighet än övriga. Se tabell 9. I de kommuner där andelen utländska medborare ligger under 1 procent (gäller främst ett stort antal glesbygdskommuner i bl a Norrlands inland) är det nästan en fjärdedel av de utländska väljarna som har bytt bostadsort sedan före— gående val. Det absoluta antalet utlänningar i dessa kommuner är emellertid lågt. Efter medborgarskap fram- träder samma mönster som när det gäller andra mått på rörlighet inom gruppen, de medborgarskapsgrupper som visar låga frekvenser när det gäller utvandring och naturali— seringar (medborgare i Italien, Jugoslavien, Norge, Tysk- land) har låga. värden även i detta sammanhang medan t ex polacker som har den högsta andelen förstagångsväljare ligger högst även när det gäller rörligheten inom Sverige.
26. Bilaga 1 SOU 1984z12
Tabell 8 Andelen bosatta i olika kommuner 1979 reSp. 1982 av de utlänningar som hade rösträtt vid båda valen der Män Kvinnor Båda könen 21—24 16.5 20.6 20.2 25—29 22.5 19.3 20.6 30—34 18.2 14.0 16.0 35—39 13.7 10.1 12.0 — 40-44 10.3 7.7 9-2 45—49 8.6 6.9 7.9 50—54 6.1 5.5 5.8 55-59 5.2 5.5 5.2 60—64 4.6 5.1 4.8 65—69 5.6 5.7 5.7 70— 4.0 4.7 4.4 Samtliga 12.7 11.5 12.1
Tabell 9 Andelen bosatta i olika kommuner 1979 resp. 1982 av de utlänningar som hade rösträtt vid båda valen efter andelen utländska röstberättigade vid valet 1982
Andel Män Kvinnor Båda könen utländska
väljare
0-0.9 24.6 22.0 23.2 1-5. 14.7 13.8 14.2 4—6.9 10.3 9.3 9.9
7—9.9 11.9 9.8 10.9 10— 16.6 13.6 15.1
Samtliga 12.7 11.5 12.1
sou 1984:12 Bilaga 1
8. Valdeltwdet 1982
Ett av syftena med den här undersökningen har varit att analysera strömmarna ut och in i den utländska valmans- kåren i Sverige för att om möjligt hitta möjliga för- klaringar till det mycket lägre valdeltagandet bland ut— ländska medborgare i jämförelse med de svenska väljarna. Att en betydligt större andel bland utländska än svenska väljare vid varje val har rösträtt för första gången kan t ex vara en sådan förklaring. Vi utgår i så fall från en hypotes att olika kategorier av utländska röstberättigade, t ex efter vistelsetiden i Sverige röstar i valet i olika omfattning. I den hittills beskrivna delen av undersök— ningen har vi emellertid inte kunnat beakta valdeltagan— det. För att fullt ut kunna pröva olika hypoteser om vad förändringar i valmanskårens sammansättning har för effekter på valdeltagandet hade det bästa varit att från undersölmingspopulationen dra urval av särskilda katego— rier och sedan kontrollera deras valdeltagande. T ex skulle det vara intressant att för en grupp som hade röst— rätt 1979 som utländska medborgare men hade blivit svenska medborgare år 1982 se vad en sådan förändring hade för betydelse för valdeltagandet 1979 resp 1982. Av ekonomis—— ka skäl har detta ej varit möjligt.
I stället har vi använt det urval utländska röstberätti— gade som SCB efter valet 1982 använde för en undersökning om valdeltagandet bland utländska medborgre. Genom en jämförelse med RTB har vi påfört uppgift om invandringsår. Genom att samkörning med RTB gjordes i oktober 1985 hade en del av de röstberättigade 1982 lämnat Sverige medan andra hade blivit svenska medborgare. Detta har både för— och nackdelar. Nackdelen är att vi för de personer som ej längre återfanns i RTB (dvs utvandrade, i ett litet antal fall avlidna) inte fick någon uppgift för invandringsår. Men i stället kan vi redovisa valdeltagandet bland de utländska medborgare som avförs från folkbokföringen tämligen snart efter valet, vi kan också separat redovisa dem som får svenskt medborgarskap inom ett år efter valet.
En närmare beskrivning av urvalsförfarandet etc finns i SCBs publikation.
Av alla i undersölmingen ingående individer hade 5,1 procent utvandrat (eller avlidit) mellan den 1 juni 1982 (då röstlängden upprättades) och oktober 1985 då samkör— ningen skedde. Andelen naturaliserade av samtliga kvar- varande i landet var 5,5 procent.
Det finns en skillnad i valdeltagandet på så sätt att de utlänningar som har varit i Sverige lång tid röstar i något större omfattning än de som fick rösträtt första
28 Bilaga 1 SOU 1984:12
gången 1982. Genom att personer som har utvandrat kort efter valet 1982 inte finns med i tabell 10, och sådana utvandrade personer dels hade ett mycket lågt valdelta— gande vid 1982 års val (tabell 11) dels troligen i större utsträckning var nyinvandrade, kan skillnaden mellan tidi— gare och senare invandrare vara något underskattad i tabell 10.
De utländska kvinnorna röstar i något större omfattning än männen för alla vistelsetider i Sverige, skillnaden mellan nyligen invandrade kvinnor och kvinnor som varit i Sverige en längre tid är mindre än skillnaden mellan motsvarande kategorier bland män. Ett sådant mönster finns för flertalet enskilda medborgarskapsgrupper, men varia— tionerna mellan olika medborgarskap är stora och siffrorna svårtolkade då antalet personer i varje medborgarskap är litet i urvalet.
Den mycket stora skillnaden i valdeltagande i tabell 11 mellan personer som i oktober 1983 är kvar i Sverige respektive då hade lämnat Sverige kan delvis möjligen förklaras genom att en del av de berörda personerna vid valet 1982 redan hade lämnat Sverige och således hade praktiskt svårt att rösta. Det gäller inte enbart de personer som enligt registreringarna utvandrade under tiden 1 juni 1982 (då röstlängden upprättades) och valdagen utan förmodligen ett betydligt större antal som i realiteten hade lämnat landet redan före den 1 juni 1982 men då fanns kvar i folkbokföringen för att avregistreras senare, t ex i samband med att mantalslängden för 1985 upprättades.
Tabell 10 Andelen (%) röstberättigade bland utländska röstberättigade i 1982 års val efter invand— ringeår och kön. Endast personer som var kvar i Sverige i oktober 1983 ingår. Invandringsår Kön —1967 1968 1973 1976 Samtliga —1972 —1 975 —1 979 Mån 56 54 50 48 53 Kvinnor 59 59 54 55 57
Båda könen 57 57 52 52 55
sou 1984:12 Bilaga 1
Tabell 11 Andelen (%) röstande bland utländska röstbe—
rättigade i 1982 års val efter om vederbörande är kvar i Sverige i oktober 1983 eller ej och kön. Kön Kvar i Ej kvar Samtliga Sverige i Sverige Män 53 19 52 Kvinnor 57 22 56 Båda könen 55 20 54
Det finns även en skillnad i förväntad riktning om man delar upp materialet efter naturaliseringar. (Tabell 12) De som i oktober 1983 hade blivit svenska medboräre röstade i större omfattning än de som hade förblivit ut- ländska medborgare. Skillnaden förefaller dock inte sär—- skild dramatisk. De personer som hösten 1983 redan hade fått svenskt medborgarskap måste i allmänhet redan ha ansökt om svenskt medborgarskap vid valet 1982. Trots detta deltog de i valet således i betydligt lägre grad än de svenska medborgarna. Även här finns betydande skill- nader mellan olika medborgarskapsgrupper, även om tenden- sen för de flesta enskilda medborgarskap är densamma. Eftersom antalet naturaliserade i de flesta grupperna är litet är dessa siffror för osäkra för att redovisas närmare.
Sammanfattningsvis bör resultaten från denna del av under- sökningen kunna tolkas så att förändringarna i den ut- ländska valmanskåren mellan olika val medverkar till att valdeltagandet bland utländska medborgare är lågt (i jäm- förelse med svenska väljare), men att man inte bör över- driva sådana förändringars betydelse. De huvudsaklig. or— sakerna till utlänningarnas låga valdeltagande måste sökas i andra faktorer.
30. Bilaga 1 SOU 1984:12
Tabell 12 Andelen (%) röstande bland utländska röstbe—
rättigade i 1982 års val efter om de erhållit svenskt medborgarskap till oktober 1983 eller ej och kön. Endast personer kvar i Sverige
1983 ingår-
Kön Utländska Svenska Samtliga. medborgare medborglre okt 1983 okt 1983 Män 53 61 53 Kvinnor 57 67 57
Båda könen 55 64 55
SOU 1984z12 Bilaga 1
Blå
Sammanfattande tabeller över antalet röstberättigade år 1979 och 1982 samt vissa förändringsfaktorer.
Samtlig. uppgifter i bilagan kommer från unders'ölmingen. Angivna antal röstberättigade överstiger således antalet enligt officiell statistik på grund av den valda under- sökningsmetoden.
Observera att åldern avser ålder i slutet av år 1982 även beträffande uppgifterna för år 1979. Åldern 1979 var alltså 3 år lägre.
Alla absoluta tal är avrundade till närmaste hundratal, relativa tal är beräknade på de ovanstående värdena.
32 Bilaga 1 , SOU 1984z12
Tabell A Röstberättigade utlänningar och förändringr mellan åren 1979 och 1982 efter medborgarskap
Antal Avgången 1979—1981 Antal Förstagångs— Röstberät. röst— (i % av antalet 1979) röst— väljare i % som varit berät. berät. i Sverige Medborgarskaps— 1979 1 982 minst land 10 år Samtligt 241200 56000 32300 22400 255700 70700 13500 148300 Därav % 23,2 13,4 9,3 27,7 5,3 58,0 Danmark 20300 4200 2100 2000 1 9000 3100 1 300 1 2600 % 20,8 10,1 10,0 16,3 6,7 66,2 Finland 1 09100 25200 1 4800 9900 1 1 0300 26500 5500 69500 76 23,1 13,6 9,1 24,0 5,0 63,0 Norge 17200 2800 1100 1600 17400 2900 900 12800 % 16,0 6,2 9,3 16,8 5,4 73,6 Grekland 1 0900 4300 2700 1 400 8600 2100 500 51 00 % 39,9 25,1 13,3 24,7 5,9 59,1 Italien 4000 700 300 300 3200 500 1 00 2500 % 17,1 8,3 8,1 14,6 4,4 77,5 Jugoslavien 25300 3800 2000 1 600 25100 3600 1300 1 9400 % 15,0 7,7 6,4 14,4 5,2 77,2 Polen 51 00 21 00 2000 200 6800 3900 200 1 300 % 42,0 38,4 3,5 56,7 2,6. 18,9 Storbritannien 4400 800 200 600 5300 1 700 300 2500 % 18,3 4,8 13,0 32,0 5,1 47,1 Tyskland 9100 1600 900 600 8900 1400 500 7000 % 17,6 10,4 7,0 16,0 5,9 78,8 USA 3400 900 100 800 3600 1200 200 1800 % 27,6 4,4 22,5 32,2 5,8 49,8 Turkiet 5800 700 400 200 8500 4000 900 2800
% 11 .5 7,3 3,8 43,3 1 _o m 30,1
SOU 1984:12 Bilaga 1 33
Tabell B Röstberättigade utlänningar och förändriw mellan åren 1979 och 1982 efter kön och ålder i slutet av år 1982.
Antal Avgången 1979—1981 Antal Erstagångs— Röstberät. röst— ( i % av antalet 1979) röst- väljare i % som varit
Kön berät. berät. av antalet i Sverige Ålder i slutet 1979 1982 1982 minst av år 1982 10 år Man 18-21 (8300) (3200) (2700) (500) 6200 6200 4100 % 39,1 33,3 5,9 100 65,4 21 —24 7000 2300 1800 400 81 00 3400 3600 % 33,0 26,3 5,6 42,0 44,5 25—29 12900 3200 1500 1600 18800 9100 4800 % 24,7 11,5 12,3 48,5 25,8 30—34 22500 5900 2900 2900 23800 7300 9300 % 26,4 12,7 12,9 30,5 38,9 35—39 23900 5700 2900 2600 22100 3900 13600 % 23,7 12,0 11,0 17,5 61,7 40—44 19700 4300 2500 1600 17400 2000 13100 % 21,9 12,9 8,3 11,7 75,3 45—49 13800 2900 1700 1100 12100 1200 9500 % 20,9 12,5 7,9 10,3 78,0 50-54 10100 2000 1200 700 8900 800 7200 % 19,7 12,2 7,1 9,1 80,4 55—59 6800 1300 700 600 6000 500 4900 % 19,5 10,8 8,4 8,2 82,6 60—64 4200 800 400 400 3700 300 3000 % 19,2 9,7 9,3 8,5 83,3 65—69 2200 500 200 300 1900 200 1500 96 23,7 9,3 14,2 10,9 81,0 70- 2700 900 200 700 2200 400 1500 % 32,4 6,0 26,3 16,9 70,4 Samtliga 125700 29800 1610012900 131000 35300 76100
% 23,7 12,8 10,3 26,9 58,1
34 Bilaga 1 sou 1984:12 Tabell B Röstberättigade utlänningar och förändringar mellan åren 1979 och 1982 efter kön och ålder i slutet av år 1982.
Antal Avgången 1979-1981 Antal Förstagångs— Röstberät. röst- (i % av antalet 1979) röst— väljare i % som varit Kön berät. berät. i Sverige Ålder i slutet 1979 1982 minst av år 1982 10 år Kvinnor - 18-21 (8200) (2300) (1800) (500) 7200 7200 4900 % 28,4 21,6 6,6 100 68,1 21—24 8500 2700 1900 600 10800 4900 4300 % 31,3 22,8 7,6 45,6 40,2 25—29 16100 4000 2300 1600 20800 8700 5900 % 24,8 14,0 10,1 41,7 28,2 30—34 23700 5600 3000 2400 24000 5900 1 2400 % 23,4 12,7 10,2 24,6 51,4 35—39 20000 4400 2800 1 500 18600 3100 1 2300 % 22,1 14,0 7,6 16,5 66,1 40—44 13600 2900 2000 800 12300 1600 9100 % 21,1 14,9 5,9 13,3 74,0 45—49 10300 2000 1400 500 9400 1100 7200 % 19,2 14,1 4,8 11,6 76,9 50—54 8100 1 600 1 200 400 7300 900 6600 % 19,8 14,3 5,2 11,7 89,5 55—59 5500 1 100 700 300 5000 600 3900 % 19,3 13,1 6,0 12,2 77,6 60—64 3500 700 400 200 3300 400 2500 % 18,9 12,2 6,7 13,4 75,6 65—69 2200 500 200 200 2100 400 1500 % 21,8 10,8 10,8 17,0 70,8 70- 4000 1100 200 &)0 3600 600 2400 % 26,3 6,0 20,0 17,7 66,8 Samtliga 1 1 5500 26300 16300 9500 124600 35400 72200 % 22,7 14,1 8,2 28,5 58,0
SOU 1984: 12 Bilaga 1 35
Tabell B Röstberättipde utlänningar och förändrinar mellan åren 1979 och 1982 efter kön och ålder i slutet av år 1982.
Antal Avgången 1979-1981 Antal Förstaänga- Röstberät. röst— (i % av antalet 1979) röst— väljare 1 % som varit berät. berät. i Sverige
Ålder i slutet 1979 1982 minst av år 1982 10 år Båda könen
18—21 (16500) (5600) (4500)(1000) 13500 13500 9000
% 33,8 27,3 6,2 100 66,9
21—24 15500 4900 3800 1000 18900 8300 7900
% 31,4 24,4 6,2 44,1 42,1
25—29 29000 7200 3700 3200 39600 17800 10700
% 24,8 12,9 11,1 44,9 27,0
30-34 46200 11500 5900 5300 47900 13200 21600
% 24,9 12,7 11,5 27,5 45,2
35—39 43900 10100 5700 4200 40800 6900 26000
% 23,0 12,9 9,5 17,0 63,7
40-44 33300 7200 4600 2400 29800 3700 22200
% 21,6 13,7 7,3 12,3 74,7
45—49 24100 4900 3200 1600 21500 2300 16700
% 20,2 13,2 6,6 10,9 77,5
50-54 18200 3600 2400 1100 16200 1700 12900
% 19,7 13,1 6,3 10,3 79,3
55—59 12300 2400 1500 900 11000 1100 8800
% 19,4 11,8 7,3 10,0 80,3
60-64 7700 1500 800 600 7000 800 5600
% 19,1 10,8 8,1 10,8 79,7
65-69 4400 1000 400 500 4000 600 3000
% 22,8 10,0 12,5 14,1 75,6
70— 6700 1900 400 1500 5700 1000 3900
% 28,7 6,0 22,5 17,4 68,3
Samtliga 241200 56000 32300 22400 255700 70700 148300
% 23,2 13,4 9,3 27,7 58,0
36. Bilaga 1 SOU 1984:12
Tabell C Röstberättigade utlänningar och förändring mellan åren 1979 och 1982 efter andelen utländska väljare i bosättningskommunen år 1982
Antal Avgången 1979—1981 Antal Förstagångs—
Andel utländska röst- (i % av antalet 1979) röst— väljare i % medborgare bland berät. berät. kommunalt röstbe- 1979 1982 rättigade 1982
0,0 — 0,9 4700 1100 700 400 4700 1100 200 % 23,0 14,6 7,9 23,3 4,7
1 -3,9 70900 16600 10200 6000 71300 17000 4200 % 23,4 14,3 8,5 23,9 5,9
4 -6,9 112100 26400 1440011300 119900 34200 5700 % 23,6 12,0 9,5 28,5 4,7
7 - 9,9 26200 6000 3500 2400 26900 6500 1400 % 22,8 13,0 8,8 24,3 5,4
10— % 27300 6000 3500 2300 32900 11600 1900 21,9 10,7 6,9 35,2 5,7
Samtligt 241200 56000 32300 22400 255700 70600 13500
23,2 13,4 9,3 27,6 5,3
SOU 1984:12
Tomas Hammar 1983—08—1 5 Bilga 2
Röstberättigade utländska medborgares valdeltagande i de kommunala valen 1976—1982 och i folkomröstningen 1980.
Valundersökninar 1 976-1 982
Valdeltagandet har i tre val och en folkomröstning legat mellan 53 och 60 procent av de röstberättigade utländska medborgarna. Detta är ett lågt deltagande jämfört med svenska medborgares nära 90 procentigi uppslutning vid valen. Det är därför viktigt att undersöka vilka olika förhållanden det är som påverkar de utländska väljarnas valbeteende. En rad undersökningar har också gjorts. Statistiska. centralbyrån har sålunda efter varje val gjort särskilda valdeltagandeundersölmingar baserade på urval bland de röstberättigade utländska medborgarna. I följande framställning presenteras resultat från dessa under- sökningar och resultat vid de olika valen jämförs med varandra.
Två särskilda intervjuundersökningar har gjorts vid statsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Stockholm. Den första avsåg det första invandrarvalet 1976 och utfördes inom projektet Politisk resocialisation av invandrare ( FRI). Resultat från denna undersökning har publicerats 1 "Tomas Hammar, Det första invandrarvalet" (Liber 1979). Den andra undersökningen som också till- kommit på initiativ av expertgruppen för invandrings— forskning (EIFO), gäller 1982 års val. Från denna före— ligger när detta skrivs utkast till en rapport inklusive ett antal tabeller. Material från intervjuundersölminana kan användas till att analysera dels de utländska väljar— nas röstning på politiska partier, dels deras valdel— tagande. Det är sålunda möjligt att belysa vilka bak— grundsfaktorer som påverkar valdeltagandet inom olika nationella invandrargrupper i landet.
Utöver vad som redan har nämnts har undersölmingar utförts av Nämnden för samhällsinformation och Institutet för marlmadsundersöimingar efter valen 1976 och 1979 rörande informationen till tre invandrargrupper, nämligen finska, jugoslaviska och turkiska medborgare. Vidare har valdel— tagandeundersökningar i flera fall gjorts, dels av kom— muner, dels av de politiska partierna.
Faktorer som påverkar valdeltaga_ndet
Sverige har internationellt sett ett mycket högt val— deltagande. Under en rad val har 88-90 procent av samtliga
38. Bilaga 2 SOU 1984z12
röstberättigade avgett sina röster. Endast i folkomröst- ningarna har deltagandet varit avsevärt lägre. År 1955 deltog sålunda endast 53 procent i omröstningen om om— läggning till högertrafik. I pensionsfrågn 1957 deltog 72 procent. Och i 1980 års folkomröstning om kärnkraften var deltagandet nära 76 procent. I 1980 års folkomröstning tillerkändes utländska medborgare rösträtt och de nådde också ett anmärkningsvärt högt valdeltagande, 53,4 procent. I de kommunala valen däremot har valdeltagndet bland utländska medborgare varit inte 20 procent utan 30— 35 procent lägre än bland svenska medborgare. Det är denna mycket stora differens vid de kommunala valen som kräver sin förklaring. En rad olika faktorer har förts fram och vi skall inleda med att ge en översikt över några av dessa (en sammanfattning finrs i tabell 1).
Förklaringar till det låga valdeltagandet kan sökas i sammansättningen hos gruppen utländska väljare. Vi vet från valundersökningar av alla slag att unga och ogifta väljare deltar mindre än de som är något äldre t ex 30 år och äldre och likaså mindre än de som är gifta eller samboende. Vidare deltar de som har lägre utbildning och lägre inkomst mindre. Det är därför rimligt att vänta att de utländska medborgarna skall delta i mindre utsträck- ning, just eftersom fler av dem är unga, ogifta med lägre utbildning och inkomst.
Rent tekniskt kan valet vara svårare för invandrare än för andra väljare. De känner inte till hur svenska val går till, vad partierna står för osv. De kanske har språk— svårigheter scm gör att de inte kan följa politiska dis— kussioner i radio och TV eller läsa politiska artiklar och broschyrer. Politiskt material kanske inte finns i till— räcklig utsträckning på deras eget språk.
Valdeltagndet påverkas i hög grad av om väljarna anser att valet är viktigt för dem eller tvärtom kanske tämligen likgiltigt. De som t ex inte planerar att stanna i Sverige, kan anse att hemlandets politik är viktig för dem men däremot inte Sveriges. Men också utländska medborgare som är helt inställda på att bli kvar i Sverige, kan tycka att valet inte angår dem så mycket. Vid intervjuer har en del väljare svarat att orsaken till att de inte är intres— serade av valet är att de inte har rösträtt i riksdags— valet. Eftersom valkampanjerna domineras av de riks— politiska frågorna och eftersom partiernas ledare och de som är kandidater till riksdagen är mest kända för en bredare allmänhet, har utländska medborgare som bara äger rösträtt i de kommunala valen inte möjlighet att ta ställ— ning till de politiska frågor som står i förgrunden i valdebatten eller att rösta på de personer som de känner till bäst. Det är under dessa förhållanden rimligt att deras valdeltagande sjunker.
SOU 1984:12 Bilaga 2
Valet kan antas få direkt betydelse för röstberättigade utlärmingar när de politiska partierna tar upp sådana frågor som är av särskilt intresse just för invandrare. Det kan vara frågor om de politiska förhållandena i ut- vandringsländerna och om Sveriges relationer till dessa länder. Hit kan också höra frågor om den rättsliga regleringen av utländska medborgares ställning, framför allt garantier för att få stanna i landet. Vidare hem— språksundervisning och andra frågor som rör invandrar— barnens skolsituation. Frågor om stöd åt invandrar— organisationer och åt kulturella aktiviteter har också förekommit, när invandrare själva frågat ut politiker inför valet. Men ingen av dessa frågor har blivit en partipolitisk stridsfråga. Samtliga partier har förklarat att de vill försöka tillfredsställa invandrarnas önskemål och behov. Valet och rösträttsreformen har stimulerat partierna till att ägna invandrarfrågor ökad uppmärksam— het, men dessa frågor har inte visat sig vara särskilt kontroversiella. Invandrarna har alltså inte kunnat välja mellan partiernas valsedlar utifrån partiernas stånd- punkter i invandrarfrågor, i varje fall inte på riks— planet. De har i stället utgått från allmänna politiska frågor och allmänna partipreferenser. Men därmed har också deras intresse för valet sjunkit något.
Bland svenska väljare är det naturligtvis inte bara de aktiva och politiskt intresserade som deltar i valen. Det gör också de passiva och svagt intresserade. Det finns en gruppnorm som kräver att alla röstberättigade skall gå och rösta, och de flesta rättar sig efter denna. Man kan också säga att deltagandet är ett uttryck för en mer eller mindre stark känsla av att tillhöra, eller att ha gemen- skap med, det politiska systemet. De som inte röstar, "soffliggarna", är till en del de som står utanför och inte påverkas av normen att man skall rösta. Invandrarna faller inte omedelbart in under det här grupptrycket på samma sätt som de flesta andra. För dem är det inte en vanemässig självklarhet att de skall gå till vallokalen. Deras tillhörighet till systemet är mindre fast eller given. Grupptrycket på dem är alltså svagare än på andra.
Men dessutom kan det vara svårare för dem än för andra att välja mellan de politiska partierna. De tillhör samtidigt både en viss socialgrupp eller yrkesgrupp och en invandrargrupp som har sitt ursprung i ett visst land eller språkområde. De har alltså flera lojaliteter och de kan utsättas för påverkan både från abetskamrater och från landsmän och deras organisationer. Hemlandets inställning till valdeltagandet kan också spela en roll. Den jugo— slaviska riksorganisationen i Sverige uttryckte t ex först en viss tvekan inför att jugoslaver skulle delta i de svenska kommunalvalen. 'Först strax före 1976 års val fick en medlem av förbundets tidningzredaktion under eget namn uppmana sina landsmän att delta. Andra organisationer,
40. Bilaga 2 SOU 1984212
t ex den grekiska riksorganisationen, arbetade samtidigt intensivt för att få sina medlemmar att delta i samma. val. Om en väljare utsätts för motsatta påtryckningar ifråg. om hur han skall rösta, kan han tänkas helt avstå från att delta. Man har t ex förklarat lågt valdeltagande bland personer som flyttat från en kommun till en annan inom Sverige med att de placerats i korstryck mellan parti— politiska värderingar i den gmla miljön och i den nya. Motsvarande förhållanden gäller för invandrare. I norra Finland har t ex jordbrukare ofta haft sympatier antingen för kommunisterna eller för centerpartiet. När några av dessa jordbrukare har flyttat till ett av socialdemokrater dominerat svenskt brukssamhälle och fått jobb som industriarbetare där, passar deras gamla partisympatier inte lika bra som förr. Allt fler bland dem kan då väntas ta intryck av den nya politiska miljön och gå över till att rösta på det socialdemokratiska partiet. Men på vägen avstår många från att rösta, tveksamma under korstrycket mellan det gamla och det nya. För invandrare från andra länder, med väsentligt större skillnader i värderings- system, kan korstrycket tänkas bli kraftigt. Religiösa och moraliska föreställningar hämtade från hemlandets kultur konfronteras med invandringslandets politiska kultur. Invandrarens allmänna syn på samhälle och individ, på demokrati och socialism osv präglas kanske av erfarenheter och lärdomar från hemlandet, men dessa erfarenheter och lärdomar kan inte utan vidare tillämpas i Sverige, där invandrarna förväntas ge uttryck för sådana åsikter och intressen som stämmer med deras yrkes- och inkomstför— hållanden här i landet. Under sådant korstryck kan de få svårt att göra sitt politiska val.
Tabell 1. Faktorer som kan medföra lät valdeltwde bland invandrare
1. Överrepresentation av personer med sådana individuella egenskaper som brukar medföra lägre deltagande:
Ung, ogifta, lägre utbildning, lägre inkomst, ej medlem i organisationer, nyligen flyttat till ny miljö.
2 . Informationsbrister:
Valtekniska svårigheter. Brist på ktmskap om politiska partier och om politiska frågor. Svårigheter att få information: språk, kontakter.
3. Valets ring. betydelse för invandrarväljare:
Lågt politiskt intresse, allmänt eller särskilt i Sverige. Invandrarfrågorna inte partiskiljande. Invandrare ej rösträtt i riksdagsvalet.
sou 1984z12 Bilaga 2
4. Brist på känsla av gemenskap med det svenska samhället:
Ej gruppnorm att man skall rösta. Tänker inte stanna i landet.
5 . Korstryck:
Politiska värderingar, som utformats i hemlandet, bryts mot värderingar i den svenska miljön. Tidigare landsbygdsintressen kommer efter invandringen i strid med nyförvärvade industriintressen.
Två metodologi ska anmärkning
Innan vi går in på det siffermaterial som vi har till förfogande från de olika valdeltagandeundersölmingarna, måste två omständigheter nämnas, eftersom de båda två på olika sätt har en betydande inverkan på utfallet. Det är fråga om dels hur valdeltagande beräknas, dels hur förändringar sker i den röstberättigade utländska befolkningens sammansättning mellan två på varandra följande val.
Den senare frågan behandlas i en särskild promemoria, som Sven Alur Reinans skrivit för rösträttskommittén. Här skall därför bara nämnas att utöver de faktorer som redan har angetts som möjliga förklaringar till lågt valdel— tagande kommer ytterligare att andelen "förstagångs— väljare" har varit hög inte bara vid det första valet 1976, då i stort sett samtliga röstberättigade hörde till denna kategori, utan också i de därefter följande valen då nya väljare har kommit till och ersatt sådana som lämnat landet, avlidit eller har blivit svenska medborgare genom naturalisation. Den positiva effekt som kan förväntas uppstå när en väljargrupp har rösträtt vid flera val, slår därför endast delvis igenom.
Valdeltagandet påverkas vidare av att röstlängderna inte helt motsvarar den befolkning som vid valtillfället faktiskt vistas i landet. Röstlängderna görs upp i juni månad med folkbokföringsregistret som underlag, och folkbokföringen har inte fullständiga uppgifter om vilka utländska medborgare som har flyttat från landet. De som flyttar utan att anmäla detta står nämligen kvar i folk-— bokföringsregistret (RTB) och överförs därifrån till röstlängderna den 1 juni valåret, trots att de faktiskt inte längre befinner sig i Sverige.
Anledningen till att flyttningsanmälan inte görs, kan vara att man inte har haft för avsikt att flytta ut ur Sverige utan endast rest utomlands för en kortare tid, men sedan ändrat sig. Det kan vara fråg om ren glömska, men för—
42. Bilaga. 2 SOU 1984:12
summelsen kan också i vissa fall vara avsiktlig, eftersom det kan vara fördelaktigt att vara registrerad som fast bosatt i Sverige, t ex vid en framtida ansökan om tillstånd eller medborgarskap. Beräkningar har givit vid handen att minst 5 procent av de röstberättigade utländska medborgarna på detta sätt faktiskt hade lämnat landet, redan innan röstlängden gjordes upp 1982 (se bilaga 2). Om detta fel kunde elimineras helt, borde följaktligen valdeltagndet stiga. med ungefär tre procent, eller från 60 till 65 procent 1976, och från 52 till 55 procent 1982.
Ålder och veldeltwde
De yngsta och de äldsta väljarna har deltagit betydligt mindre i samtliga. val och i folkomröstningen. En detaljerad översikt byggd på SCBs undersökningar redovisas i bilaga. 1. Av denna framgår att åldersgrupper under 30 år och över 60 år har ett valdeltagande som ligger under genomsnittet i varje val. Följande gruppering har därför gjorts för att visa unga väljare (18—29 år), äldre väljare (över 60 år) och den stora mellangmppen (30—59 år). Som framgår hör ca en fjärdedel av väljarna till de unga, och fem procent till de äldre.
Tabell 2. Valdeltgga_nde efter ålder
Röstberättigade Ålder Andel Valdeltagande vid val och folk— omröstning ca 1976 1979 1982 1980 18—29år 25% 52% 48% 47% 44% 50—59 år 70 % 64 % 57 % 55 % 57 %x) 60år— 5 % 51 % 47 % 48 % —
100 % 59,9 % 53,4 % 52,5 ?. 53,4 %
x) Anm: Avser åldersgruppen 50—64 år i folkomröstningen.
Vid 1976 års val var valdeltagandet ca 12 procent läge både bland de yngre och bland de äldre väljarna än inom mellanguppen 30—59 år. Tre år senare var det ca 10 procent läge. Vid 1982 års val var differensen 8 procent, och vid folkomröstningen ca sju procentenheter. Eftersom knappt en tredjedel av de röstberättigade hör till dessa båda åldersgrupper med läge valdeltagande, sänker dessa båda grupper genom sitt läge valdeltagande genomsnittet med tre eller fyra procentenheter. Givetvis finns något av en liknande effekt också bland svenska väljare. Men skillnaderna i deltagnde är bland dessa mycket mindre och de får därför inte alls samna inverkan på det totala valdeltagandet. Några procentenheter av det läge
SOU 1984:12 Bilaga 2
valdeltagndet bland utländska röstberättigade kan alltså förklaras med att så stor andel av väljargruppen är yngre väljare och med att åldesfaktorn ger ett relativt stort utslag i deltagandet.
U först väl ”are
Inom åldersgruppen 18—21 år finns det väljare som har växt upp här och som ev t o m är födda i Sverige som barn till utländska medborgare. Men det finns bland dessa också väljare som kommit relativt nyligen till landet, t ex som 14—15—åringar för tre till fyra år sedan. Huvuddelen av de unga förstagångsväljarna hör emellertid till den förstnämnda guppen, den som vi ofta talar om som den andra generationen invandrare, och det betyder att de kan antas ha relativt god kännedom om svenska förhållanden och i hög grad vara inställda på en framtid i landet. Valdeltagandet bland dessa unga väljare bör därför vara förhållandevis högt.
I samtliga val har det också visat sig att det förhåller sig så. De yngsta väljarna, 18—21 år, har deltagit lika mycket eller något mer än de näst yngsta, de som är 21 —24 år gamla. Detta är något som strider mot vad man överallt annars finner i valstatistik från olika länder. Regeln är att de yngsta röstar minst, de något äldre lite mer osv. Men inverkan från den andra generationens invandrare medför alltså att vi har fått omvända förhållanden bland de utländska röstberättigade som haft rätt att delta i de svenska kommunalvalen.
Tabell 3. Valdeltwde bland 25% väljare Åldersgrupp 1976 1979 1982 Folkomröstning 1980
18—21 år 48,5 % 46,5 % 45 % 46.5 % 21—24 år 46,4 % 45,3 % 45 % — 22-29 år*) 52,9 % 47,7 % 48 % 43,2 %
*) Avser 21—29 års ålder för valen 1979 och 1982.
Procentskillnaderna är små och de är inte säkerställda med det 10—procentiga slumpmässiga urval som SCB har arbetat med, och i 1982 års val har de små skillnaderna. helt försvunnit. Det är likväl mycket sannolikt att procent- talen avspeglar en reell skillnad i valbeteendet. Man skall komma ihåg att 18—21 åringarna borde ha haft inte höge utan i stället läge valdeltagande, om det inte hade varit för att den andra generationen medverkar till en
höjning.
44. Bilaga 2 SOU 1984z12
Kön och valdeltgånde
Kvinnor har deltagit mer än män i samtliga val och i folkomröstningen. Detta har varit ett oväntat resultat, därför att invandringen till stor del har kommit från länder, där kvinnor traditionellt deltar i mindre utsträckning i det politiska livet. I Sverige har männen vidare förvärvsarbete i större utsträckning än kvinnorna, även om förvärvsaktiviteten är hög också bland dessa. Männen har vidare fler kontakter med det svenska samhället, och detta borde också medföra att de deltog mer i de politiska valen. Så har man resonerat, men så har det alltså inte blivit. Det är kvinnorna och inte männen som har högst valdeltagande. Utfallet är mycket tydligt, även om procentdifferenserna också här är relativt små.
Tabell 4. Mäns och kvinnors valdeltgade
1976 1979 1982 Folkomr 1980 Kvinnor Ogifta 52,5 % 49,2 % 48,2 % 51.9 % Gifta 65,5 % 60,1 % 57,7 % 57,7 % Samtliga 60,7 % 55,8 % 55,4 % 55,4 % Män Ogifta 47,5 % 41,8 % 40,2 % 44.5 % Gifta 67,5 % 59,5 % 55,6 % 57,3 % Samtliga 59,1 % 51,5 % 49,1 % 51,5 % Totalt 59,9 % 53,4 % 52,2 % 55.4 % Kvinnors valdeltagande jämfört med mäns Ogifta + 5,0 % + 7,4 % + 8,2 % + 7,6 % Gifta — 2,0 % + 0,6 % + 4,1 % + 0,4 % Samtliga + 0,8 % + 2,4 % + 6,3 % + 5,9 %
I det första valet 1976 var kvinnornas valdeltagnde nära en procent högre än männens. Tre år senare var det mer än två procent högre och vid folkomröstningen 1980 nära fyra procent höge. Vid valet 1982 var kvinnornas deltagande slutligen sex procent högre än männens. Vi finner alltså en klar och genomgående tendens. Som framgår av tabell 4 är det de ogifta männens låga deltagande som har givit kvinnorna försteg fram till 1982 års val. Jämför vi valdeltagandet bland gifta män och kvinnor är skillnaden mycket liten 1976 och 1979. Vid 1976 års val var den t o m negativ för kvinnorna, dvs männen hade två procent höge deltagande. Det är bland de ogifta skillnaderna är stora. De ogifta kvinnorna deltar visserligen betydligt mindre än de gifta, ungefär tio till tretton procent läge. Men skillnaderna är ändå större mellan de ogifta oh de gifta männen. Vid 1976 års val var valdeltagandet 20 procent
SOU 1984:12 Bilaga 2
högre bland de gifta männen än bland de ogifta, 1979 var det nära 18 procent, och 1982 slutligen 13 procent.
Man skall nu komma ihåg att gift och ogift här betyder registrerad som gift i folkbokföringens mening. Samboende personer räknas alltså här som ogifta. Vi vet att det finns en hög andel samboende inom gruppen ogifta och att dessa deltar mer än de ensamtående som också finns med inom samma kategori. Resultatet av detta kan vi emellertid inte urskilja. Vi kan bara konstatera att de som här klassas som ogifta män har betydligt lägre valdeltagande än de som klassas som gifta. Det är då intressant att konstatera att just denna grupp är relativt stor bland de röstberättigade utländska medborgarna. Vid 1976 års val var t ex 46 procent av de manliga utländska väljarna. ogifta, medan detsamma gällde bara 36 procent av svenska väljare i samma års riksdagsval. Sammansättningen av gruppen utländska väljare med en viss överdimensionering av de ogifta männen bör alltså ha bidragit till att dra ner valdeltagandet några procentenheter.
Kvinnornas valdeltagande var alltså något större än männens och i 1979 års val visar sig detta stämma i de flesta nationella invandrargrupper. Undantaget är den turkiska gruppen (tabell 5).
Tabell 5. Kvinnors valdeltagande jämfört med mäns efter medborgarskapsland. I tabellen redovisas skill— nader mellan kvinnors och mäns deltwde
1976 1979 1982 Grekland i 0 % + 2 % + 4 % Tyskland + 2 % i 0 % + 2 % Storbritannien — 2 % + 8 % + 2 % Jugoslavien + 2 % + 2 % + 6 % Polen + 14 % + 13 % + 19 % Turkiet — 16 % — 2 % — 2 % Norge + 5 % + 5 % + 3 % Danmark + 3 % + 4 % + 4 % Finland + 2% + 7% +1o% USA — 10 % + 3 % + 2 % Övrigg + 2 % + 0 % + 6 % Summa +1,6% +4,5% +6,5%
I flera av de medborgarskapsgrupper som presenteras är antalet män och kvinnor som ingår i undersökningen fyra till femhundra personer. Det innebär att felmarginalerna för enskilda valdeltagndesiffror uppgår till några procentenheter. När två sådana siffror, en för manligt och en för kvinnligt valdeltagande, jämförs med varandra ökar
46. Bilaga 2 SOU 1984z12
risken för fel. Tabell 5 måste därför tas med viss försiktighet. Enskilda uppgifter bör inte övertolkas. Men den totala bilden står sig med stor säkerhet. I 1976 års val deltog kvinnor mer än män och i 1979 års och 1982 års val blev den tendensen allt tydligare. Vad är då förklaringen till detta?
Svaret är långt ifrån lätt att ge. Men vi har sett att den stora differensen finns bland ogifta män och kvinnor, och det är troligt att det bland dem som här registrerats som ogifta finns fler samboende bland kvinnorna än bland männen och dessutom att relativt många av dessa är samboende med svenska män. Man kan tänlm. sig att det i sådana 'aktenskapsliknande förhållanden där den ena parten är en svensk medborgare oftare förekommer att också den utländska medborgaren går till en vallokal.
Sven Alur Reinans har visat att det bland jugoslaver, greker och turkar är nycket vanligare än bland samtliga andra medborgarskapsgrupper att man är gift eller sam— boende med en landsman och nwcket ovanligare att den andra parten är svensk. I dessa tre grupper finner vi också att det är föga skillnad mellan kvinnors och mäns valdel— tagnde. Här finns inte en svensk samboende som drar upp det kvinnliga valdeltagandet. Det finns det däremot mycket ofta bland polska medborgare, som 1982 når toppnoteringar med nära 20 procent höge deltagande för kvinnorna. (Äldreberedningen S 1981:01 s 18).
Till allt detta kommer att kvinnor vanligen har något mindre benägenhet att flytta tillbaka till ursprungslandet och alltså något mer håg för att stanna i Sverige. En anledning till detta bland flera tänkbara är att de är till freds med att de i Sverige har fått förvärvsarbete och egen inkomst, kanske för första gångn i sitt liv. Men kvinnorna kan också av familjeskäl ha svårare att bryta upp och flytta ännu en gång. Deras något höge valdel— tagande kan därför kanske också förklaras av att de något mer än männen är inställda på att stanna permanent i landet, och av att de politiska besluten därmed får större vikt för dem.
Valdeltgggde efter medboraskap
Valdeltagandet varierar tämligen kraftigt efter medborgar- skap, och några nationalitetsgupper har ständigt uppvisat ett högt deltagande, medan andra lika konsekvent har ett lågt. Mönstret är stabilt, och det har överraskande drag. Framför allt är det förvånande att nordiska medborgare i samtliga val har legat under genomsnittet.
SOU 1984:12 Bilaga 2 47
Tabell 6. Valdeltwde efter medborgarskap Medborgarskaps- Kommunfullmäktigevalen Folkomr land 1976 1979 1982 1980 Grekland '76 % 65 % 61 % 75 % Tyskland 67 % 64 % 61 % 73 % Storbritannien 67 % 57 % 55 % — Jugoslavien 66 % 56 % 52 % 27 % Polen 64 % 59 % 54 % — Turkiet 65 % 62 % 61 % _ Italien 61 % 60 % 58 % - Norge 59 % 54 % 52 % 67 % Danmark 57 % 46 % 49 % 60 % Finland 56 % 51 % 49 % 49 % USA 45 % 45 % 47 % - ÖVT'Q 60 % 55 % 56 % 65 %
I den övre delen av tabell 6 återfinner vi de grupper som vid 1976 års val hade ett deltagande över riksgenom— snittet. Samtliga nordiska länder låg 1976 under 59,9 procent, och Danmark och Finland låg också 1979 under de 55,4 procent san då var genomsnittssiffran. Vid 1982 års val är mönstret detsamma. Medborgare i Grekland hade det högsta valdeltagndet både 1976 och 1979 och de låg också 1982 högt över genomsnittet med 60,6 procent. Medborgare i Jugoslavien, Polen och Turkiet har också något högre procenttal än genomsnittet och den turkiska gruppen har noterat det högsta valdeltagandet av alla 1982 med 60,8 procent.
Många samverkande faktorer ligger bakom dessa variationer. Kanske man i första hand tänker på att de nationella grupperna har olika bakgrundsförhållanden. Grekerna har t ex kommit från ett samhälle där politik spelar en mycket stor roll i människors liv, och där det t o m är en samhällelig plikt att delta i ett politiskt val. Det är
48. Bilaga 2 SOU 1984:12
därför att resan är kortare och kontakterna med den gamla hemorten tätare. Många av dem som står i röstlängden har redan flyttat till Finland igen, eller är bortresta för tillfället. Bland finländare finns dessutom många som är ung. och ogifta och dessa röstar som vi sett inte lika mycket som andra. Man kan säga., att även om det är relativt lätt för finländare att överföra sina politiska erfarenheter till Sverige, har detta ändå inte lett till ett högt valdeltagande, därför att rörligheten är så hög i den unga finländska invandrargruppen.
I folkomröstnigen 1980 var det bara 27 procent av jugoslaverna som deltog. Plötsligt bryts de regelbundna sifferserierna i tabellen av en uppgift som förefaller att vara helt missvisande. Jugoslaverna har tidigare legat något över medeltalet. Men 1980 stannade många helt enkelt hemna och gick inte till vallokalen. En förklaring kan vara att deras uppmärksamhet var fäst vid president Titos väntade frånfälle och inte vid kärnkraftsfrågan i Sverige. Omröstningen ägde rum söndagen den 25 mars 1980 och president Tito avled den 4 maj, men redan många veckor dessförinnan följde världen dag för dag hur hans hälso— tillstånd förändrades. Om gissningen är riktig, skulle svensk politik här ha konkurrerats ut av en viktig händelse i jugoslavisk politik. Jugoslaver följer, precis som andra invandrare, den politiska utvecklingen i sitt ursprungsland. Ofta kan man konstatera att just de invand- rare som är mycket intresserade av hemlandets politik också är intresserade av den svenska. Men i detta fall kan den jugoslaviska politiken ha tagit överhand. Nu till- kommer emellertid att kärnkraftsfrågan inte har disku- terats med samma politiska förtecken i Jugoslavien. Det kan ha varit svårt för många jugoslaver i Sverige att ta ställning just i denna fråga, också därför att de socia- listiska partierna i Sverige förde fram åsikter som stod gnska långt från dem som hyllades i Jugoslavien.
Valdeltggailde efter yrkesställning och bakgrEd
I samband med det första invandrarvalet 1976 gjorde SCB utöver de valdeltagandeundersölmingar som har redovisats här också en undersökning av valdeltagandet i förhållande till sysselsättningsstatus och yrke. Motsvarande undersök— ning har därefter inte upprepats och de resultat som kort skall refereras här kan därför inte jämföras med motsva— rande för följande val.
SOU 1984212
Bilaga 2
Tabell 7. Valdeltaäyie efter sysselsättninästatus 1976
S&astatus Män Kvinnor Summa Antal röstber. Sysselsatta 65 % 66 % 66 % 172 546 Arbetslösa 45 % 60 % 52 % 4 416 Arbetar i eget hushåll 61 % 61 % 61 % 21077 Studerande 58 % 80 % 70 % 6 602 Övriga ej i ar- betskraften 55 % 59 % 56 % 11 558
Valdeltagndet var betydligt lägre bland de 4 416 som var arbetslösa än bland dem som hade anställning (52 jämfört med 66 procent, eller 14 procent lägre). Scm jämförelse kan nämnas att valdeltagandet bland arbetslösa svenska medborgare var 13 procent lägre än medelvärdet i riksdags— valet 1976 .
Socialdemokrater och kommunister har traditionellt förlorat något på att deras starkaste väljargrupp arbetarna har haft fler "soffliggare" än t ex tjänste— männen. Skillnaderna mellan olika yrkesgrupper har emellertid utjämnats, och de är numera mycket små. För invandrarväljare är de däremot större. Utländska medborgare med serviceyrken hade t ex 1976 5 procent lägre valdeltagande än genomsnittet för alla yrken.
Utländska medborgares sociala status kan emellertid bestämmas med utgångspunkt från förhållandena både i ursprungslandet och i invandringslandet, t ex både i Turkiet och i Sverige. Turkiska medborgares sociala ställning kan alltså sägas bero både på deras yrke i Sverige och på deras utbildning, yrke och levnadsför- hållanden i Turkiet. I en doktorsavhandling i stats— vetenskap vid universitetet i Stockholm "Turkar i Stock- holm", (Liber 1980) har Sahin Alpay visat att man kan urskilja tre olika grupper bland turkarna med hänsyn till om de kommit från landsbygden eller från städerna i Turkiet och med hänsyn till om de har utbildning eller inte. I figur 1 avser den tunna linjen män och den tjocka linjen kvinnor fördelade efter ursprungsmiljö i Turkiet.
50 Bilaga 2 SOU 1984z12
Figur 1. Valdeltagande bland turkar i Stockholm efter urspwmiljö i Turkiet
Valdellagande 70% .' 68% ' 66%] 64% 4 62% . soo/ol 58%f 56% 54%: 52% . 500/ol 48%J 46%; 44% _ 42% I
40%- *?”
Landsbygd Stad ulan Stad med n = 69 uzbuldnmg utb-löning n = 87 n = 33 Ursprungsmluo 1 Turknel
Kvinnor och män har helt olika. mönster. Valdeltagndet är lägst bland kvinnor som kommer från landsbygdssamhällen (med mindre än 15 000 invånare i ett distrikt). Män med samma ursprung har däremot högt deltagande, och detta stämmer med turkiska valundersökningar som just visat att valdeltagandet är högre i landsbygdsområdena. Kvinnornas ställning är å andra sidan mer traditionell där än i städerna. Lägst valdeltagande har män utan utbildning i städerna, och bland både män och kvinnor är valdeltagndet högt när de kommer från stadsmiljöer och har utbildning. I Stockholm hörde drygt 15 76 av de turkiska invandrarna till denna sistnämnda grupp.
Figuren är värd uppmärksamhet därför att den så tydligt visar att politiska förhållanden i ursprungslandet och politiska beteenden som man har lärt sig där, direkt kan påverka valdeltagndet i svenska val. I det turkiska fallet är denna påverkan tillräckligt stark för att framträda i analysen. I andra fall och i andra nationella grupper kanske den också finns, fastän den döljs av att det är så mång. andra omständigheter som samtidigt påverkar deltagandet.
Resultat av PRI—undersöknigana i Stockholm
Det är möjligt att komma. ännu något längre i analysen av valdeltagandet genom att utnyttja de intervju— undersökningar som gjordes efter 1976 års val med
sou 1984:12 Bilaga. 2
finländare, jugoslaver, polacker och turkar. De nyss citerade uppgifterna om turkiskt valdeltagande kommer just från en av dessa undersblmingar. Resultaten har tidigare redovisats i "Det första invandrarvalet".
I dessa undersölmingr framkom det att valdeltagandet ökade med politiskt intresse. Detta är naturligt men behöver inte gälla för utländska medborgare vars intresse kan vara inriktat på politik i andra länder och framför allt i ursprungslandet, och vilka kanske inte på grund av bristande språkkunskaper kan följa med den svenska politiska debatten.
Tabell 8. Valdeltwde efter politiskt intresse
Mått på poli— SF FF Po Ju Tu tiskt intresse n=158 n=414 n=2'79 n=389 n=185
Följer med svensk politik + 17% + 53% + 495 + 15% + 26% Deltar i diskus—
sioner om svensk politik + 12% + 25% + 5% + 995 + 10% Läser nyheter i svenska tidningar+1296 + 24% + 4% + 895 + 23% Ser nyheter i svensk TV + 19% + 39! + 23% + 21% + 19% Index: politiskt intresse + 1775 + 27% + 295 + 8% + 37%
Anm:"+ 17%" anger att valdeltagndet var 17 % över genomsnittet för ifrågvarande invandrargrupp. (SF=svenskspråkiga finländare, F?:finskspråkig finländare, Po=polacker, Ju=jugoslaver. Tu=turkar)
Med hjälp av svaren på fyra frågor har vi prövat val— deltagandet för dem som visat lågt resp högt politiskt intresse och överallt framträder de förväntade plus- värdena: valdeltagandet är större och ofta betydligt större bland dem som förklarat sig vara politiskt in- tresserade. Genomgående är skillnaderna störst bland de finskspråkiga finländerna och bland turkarna och minst bland polackerna. Men vissa variationer förekommer. Valdeltagndet är t ex i alla grupper utom i den finsk- språkiga avsevärt högre bland dem som ser tv—nyheter varje dag än bland övriga. För de finskspråkiga. blev skillnaden däremot stor, när vi frågade om tidningläsning.
De fyra frågorna har kombinerats genom att svarsvärdena har adderats till ett index som redovisas längt ner i tabell 8. Också här framgår det att det politiska intresset haft störst betydelse för de finskspråkiga finländarnas och för turkarnas valdeltagnde, minst däremot för polackernas.
52. Bilaga 2 SOU 1984:12
Det visade sig vidare att den valinformation som gått ut till röstberättigade utländska väljare i det första in— vandrarvalet 1976 hade haft en positiv effekt på deltagan— det. Och det var inte bara så att det var de som redan var aktiva och tänkte rösta som tog del av valmaterial. Effek- ten var störst bland dem som före valet angett att de var ointresserade av politik och val. Anledningen var troligen att det 1976 gällde förstagångsväljare som behövde infor— mation och som då också för första gången fick sådan, i stor utsträckning på sina egna språk. Det förtjänar att noteras att bristande språkkunskaper visade sig ha mycket litet negativ effekt på valdeltagandet, i varje fall i de fyra större invandrargrupper som undersöktes i Stockholm och som alla — det bör sägas —- fick tämligen riklig information på sina språk.
I PRI—undersölmingarna gjordes också ett försök att med multivariat analys isolera olika. faktorers unika effekter på valdeltagandet. I figurerna 2 och 3 redovisas denna del. De lodräta mittenstrecken i figurerna representerar medeltal för varje medborgargrupps valdeltagande, och de korta vågräta tjocka strecken visar hur stora avvikelser- na från medeltalen är. Den justering av resultaten som har skett innebär att alla värden har beräknats på sådant sätt att vi kan avläsa hur valdeltagandet skulle vara om gruppens valdeltagnde inte påverkades av några andra faktorer redovisade i samma figur.
SOU 1984:12
Bilaga,
Figur 2. Valdeltagande efter bakgrundsfaktorer.
Finskspråkiga
finländare Polacker Jugoslaver Tu'rkar Medelvarde for valdeltagande 55% 61% 62% 54% +— l % gifta L L 5 kvinnor ? , . , & ogma _ E , _ F ', & Gifta . _ + , : män , ;? ogifta _ i _ 1 _ ' 1 5 18 — 29 " _, 1 g 30 _ 39 — _- & > 40 - L . _ l 1 , g tillfällig . _l _| J ,: . | | % osäker ! ' P % permanent l '- . _ _ .,, , _______ ? I | &» låg i. '- 1 .l _ | ! & medel L * F _ "a ,, . . 3 09 _ + 1 |- Figur 5. Valdeltagande efter politiska faktorer. Finskspråkuga finländare Polacker Jugoslaver Turkar Medelvärde lor valdelmgannq sen. 61% 62% 54% — . &..—___. . l , l I . % & lågt _ _ _ _ å & medel _ _ * | 0 _ l . . . o' .s högt _ F _ _ , l . _ - L., . ,. l l l , : _ , % el medlem _ _ _ x _: | åå medlem |- * F »— 4 l _, . _ l , _ — — .. g |, ! 1 _. ; ltet _ _ _ I c : E 5 medel _ L li , ; mycket r ' . ':'. . ,, _. i . i l-.. _ __ kl. .Jag—_ E & , ; 2 små _1 I 1 _ =, 1 %% medel I ll _ . tå 2 | . & * 5 5 stora r * _1 M 51
% mugz SOU 1984:12
Sammanlagt kan vi redovisa åtta variabler. Fyra har bakgrundskaraktär och fyra har politisk innebörd. Avsikt att stanna i Sverige är den bakgrundsvariabel som för— klarar mest. De finskspråkiga finländarna utgör undan— taget. För dessa blir utbildningen den främsta bakgrunds— faktorn. För alla grupper följer därefter kön, civilstånd och ålder. Ogifta män har som vi sett deltagit i ringa ut— sträckning. I den turkiska gruppen är det i stället de ogifta kvinnorna som inte har röstat. De är emellertid mycket få till antalet. Utbildning, språk och yrke ger var för sig föga. förklaring till valdeltagndet.
Ordningen mellan de fyra politiska faktorerna skiljer sig bara i en punkt. Valinformation kommer först bland polacker och jugoslaver, men på tredje plats för finsk— språkiga. finländare och turkar. I övrigt är ordningen densamma: politiskt intresse, medlemskap i fackförening och kunskaper i samhällsfrågor. De som har goda kunskaper har röstat mer än övriga, men när vi kontrollerar om de har politiskt intresse och an de tagit del av val— information sjunker effekten av kunskaperna kraftigt, i den turkiska gruppen så starkt att slutresultatet blivit det omvända. Motsvarande kontroller inverkar däremot inte på effekten av medlemskap i fackförening. De som är med i fackförening har röstat mer än andra oavsett om de är politiskt intresserade eller inte.
Samanfattnigg
Valdeltagandet har varit lågt bland röstberättigade ut— ländska medborgre i samtliga val: 59,9 procent, 53,4 procent, 53,4 procent och 52,2 procent mot omkring 90 procent som ett medeltal för kommunalvalen och 76 procent i folkomröstningen 1980. Vi har i denna promemoria försökt finna förklaringar till att valdeltagandet blivit så mycket lägre för utländska röstberättigade, omkring 50—35 procent lägre i kommunalvalen och ca 22 procent i folk- omröstningen. Vår genomgång ger oss möjlighet att göra följande summering.
1. Röstlängden är inte helt rättvisande p g a viss ' oredovisad och oanmäld utflyttning, och valdeltagn— det underskattas därför vid SCB:s beräkningar.
2. Ung. och ogifta personer vilka brukar ha lägre deltagande utgör en hög andel av de röstberättigade utländska medborgarna.
3. . Politiska förhållanden och beteendemönster i ur- sprungsländerna påverkar deltamdet i de svenska politiska valen (t ex högt deltagande bland greker, lågt bland turkiska kvinnor från landsbygden).
sou 1983—4:12 Bilaga 2
4. Brist på kunskaper om svenska samhällsförhållanden, partier och val påverkar deltagandet, även om infor- mationsinsatser haft en positiv effekt.
5 Oklara framtidsplaner eller ev planer på att snart lämna Sverige har haft en negativ, medan planer på att stanna permanent i stället har haft en positiv effekt på deltagndet. Särskilt i de nordiska grup— perna är det många som inte tänker stanna i Sverige. Detta kan bidra till det lägre deltagndet bland per- soner med nordiskt ursprung.
Vi vet inte hur mycket var och en av dessa punkter kan svara för av de ca 30 procent som skall förklaras. Troligt är emellertid att ingen punkt kan bidrag. med mer än några procentenheter, och tillsammans kan de möjligen förklara ett tiotal procent. Åtskillig andra förkla— ringsfaktorer måste alltså beaktas om hela skillnaden i valdeltagande skall kunna förklaras. Några sådana har redan nämnts även om de inte har diskuterats i detalj.
Valdeltagandet har gått ner från det första valet då det var nära 60 procent och stannat vid 52—53 procent i de kommunala valen därefter. Orsaken kan vara att rösträtten var ny 1976 och att reformen därför hade ett särskilt stort publicitetsvärde i massmedia, och kanske också att de nya väljarna bjöd till för att motsvara den nya rät— tighet som hade tillerkänts dem. Men det hade varit rimligt att tänka sig att valdeltagandet inte skulle sjunka efter det första valet utan att det i stället skulle öka från val till val allt eftersom väljarna blev vana vid valteknik och deltagnde. Den nedgång som fak- tiskt har ägt rum har bl a också tolkats som ett uttryck för en viss besvikelse över de erfarenheter man gjort.
För att ge svar på detta kunde man tänka sig att hänvisa till erfarenheterna under 1960—talet, då valen som bekant hölls åtskilda från varandra, med vartannat år riksdags— val och vartannat år kommunala val. Om de kommunala valen tilldrar sig mindre intresse, borde detta under denna tid ha avspeglats i valdeltagndet. I själva verket röstade emellertid svenska medborgre ungefär lika mycket i de kommunala valen som i riksdagvalen.
Parallellen med 60-talet och tidigare är emellertid inte övertygnde, eftersom landstingsvalen under denna tid påverkade första kammarens sammansättning och eftersom rikspolitiken och de rikspolitiska frågorna redan då alltmer dominerade valkampanjerna också vid de kommunala valen. Vi har en helt annan situation idag då vi har tre samtidiga val med rätt för utländska medborgare att delta i bara två av dessa tre val. Om man som ett tankeexperi-
56. Bilaga 2 SOU 1984-:12
ment föreställer sig att det också fanns andra väljare som bara fick lämna fram två valsedlar och som inte fick avge någon röst i riksdagsvalet, skulle detta troligen medföra att också deras valdeltagande sjönk.
Utländska medborgare deltog något mer i folkomröstningen om kärnkraften 1980 och detta har tolkats som ett uttryck för att de skulle komna att delta flitigare om de fick rösträtt också till riksdagvalen. Deltagandet var visser— ligen inte mer än 53,4 procent i folkomröstningen, lika högt som i kommunalvalen 1979, men detta procenttal är, som vi har sett, endast 22 procent lägre än genomsnittet, och inte 30—35 procent lägre. Möjligen ger detta en anty— dan om att den nuvarande begränsningen av rösträtten för utländska medborgare har medfört en nedgång i valdeltagan— det på ungefär tio procentenheter. Eller m a c, om utländska väljare hade haft rösträtt i riksdagsval också, så skulle deltagandet ha. varit omkring 10 procent högre.
Bilaga 1 .
Tabell 9 Valdeltwde efter ålder
Ålder 1976 1979 1982 Folkomröstning 1980 18—21 50 46 45 46 21—24 46 45 45
45 25-29 55 49 48 50-54 61 54 51
55 35—59 67 58 55 40—44 66 59 59
60 45-49 65 59 57 50—54 66 57 59
57 55—59 61 57 59 60—64 59 57 52 65—69 50 46 46 _ 70- 45 58 44 —
59,9 55,4 52,2 53,4
sou 1984z12 Bilaga 2 57
Bilag. 2.
Tabell 10 Utrikes födda utländska medborgare som tillhörde andra privata hushåll än bostadshushåll eller kollektiva hushåll enligt folk— och bostadsräkningen 1980
Personer skrivna Utan känd Ålder på fastighet på församlingen hemvist
18—19 469 9 13 20—24 2 096 69 82 25-29 2 568 154 162 30—34 2 299 214 219 35—39 1 456 156 162 40-49 1 535 232 191 50—59 606 129 64 60— 577 138 42
11 586 1 031 935
Kommentar: I folk— och bostadsräkningen 1980 fanns det som tabell 10 visar ca 12 600 utrikes födda personer 1 röst- berättigad ålder skrivna på fastighet eller församling och därtill 955 utan känt hemvist. Bland dessa bör det finnas en viss andel som ej uppfyller villkoret för rösträtt, nämligen tre års mantalskrivning och som således inte tagits med vid röstlängdens uppgörande. Det är emellertid troligt att ca 10 000 röstberättigade utländska medborgre upptagits i röstlängden 1982, fastän de ej tillhört bostadshushåll eller kollektivhushåll. Det är sannolikt att valdeltagandet bland dessa varit synnerlign lågt eftersom de vistats utomlands. - Härtill kommer att ett okänt, men möjligen inte alltför mycket lägre antal, vistades utomlands utan att detta alls var känt för folkbokföringen. De förekommer sålunda bland dem som är skrivna på hushåll, trots att de faktiskt för viss tid lämnat Sverige. 5 procent av de röstberättigade 1982 svarade mot 12 105 personer. Andelen faktiskt utresta bland de röstberättigade i röstlängden var sålunda troligen större än 5 procent.
SOU 1984:12 Jan Rockströn 1983-09—26 Bila 5
Utländska medborgges valdeltwde i 1982 års val
I rapporten "Rösträtten och invandrarna" som är en redo- görelse från SIVs informationsprojekt inför 1982 års val tas olika frågeställningar upp som borde undersökas närmare inför kommande val. Flera av dessa utreds f n inom 1985 års rösträttskommitté.
Ett par frågor återstår dock att utreda genom SIVs för- sorg. Den första gäller främst att söka kartlägg. omfatt— ningen av de utländska medborgarnas utflyttning under sommarmånaderna fram till valdagen. Flera gånger har fram— förts att valdeltagandet faktiskt är högre än vad den officiella statistiken utvisar, p g a detta. De utflytta— de har visserligen rätt att delta i valen, men att de gör så är osannolikt. Siffror på upp till 20 procents avflytt— ning under aktuell tid har nämnts i samband med 1979 års val.
Den andra frågan berör effekterna av de projektmedel SIV fördelade, efter ansökan, till olika lokala informerande och motiverande arrangemang. Inför 1979 års val anslog SIV en mindre summa, eftersom kritik framförts mot att medel för detta slag av aktiviteter saknades. Resultatet - mätt i procentuellt valdeltagnde — tydde på att en mera om- fattande satsning vore värd att pröva inför 1982 års val. Verket erhöll sedermera 1 milj kronor för ändamålet. De projektutvärderingar SIV erhållit efter valet och val— resultaten i berörda områden tyder emellertid på att effekterna, trots allt, varit tämligen blygsamma. I det följande redovisas resultatet av den första undersölming— en.
Undersölmingen av de lokala projektens effekt på valdel— tagndet i några områden beräknas föreligg. färdigt vid årsskiftet 1985/84. Den avses bli redovisad tillsammans med innehållet i denna PM i en särskild rapport.
Utf tni ens åverkan valresultatet
Undersökningen omfattar 54 valdistrikt med tillsammans 14 468 röstberättigade utländska medborgare i 1982 års val. Detta är 6 procent av denna kategori av valmanskå— ren. Valdistrikten har, med fyra undantag, minst 10 procent utländska medborgare bland de röstberättigade.
De undersökta valdistriktens fördelning på kommuner: Botkyrka 21, Eskilstuna 5, Gävle 4, Halmstad 2, Jönköping 5, Malmö 9, Norrköping 3 och Uppsala '7 st. Beräkningarna framgår av tabellen nedan.
60. Bilaga 3 SOU 1984:12
Räknas valdeltagandet fram med utgångzpunkt i antalet röstberättigade utländska medborare jämfört med antalet avprickningar i röstlängden blir detta 54,1 procent.
Räknas de utflyttade bort från antalet röstberättigade, dvs utländska medborgare som flyttat mellan röstlängds— dagen den 1 juni 1982 och valdagen den 19 september blir självfallet siffrorna något annorlunda.
Även de utländska medborare som är upptagna 1 röst— längden, men som registrerats som avflyttade ur Sverige före den 1 juni bör lämpligen frånrälmas. Den som flyttar ur Sverige skall automatiskt förlora sin rösträtt, om han ej är folkbokförd här den dagen.
Valdeltagndet bland de röstberättigade utländska med— borgarna, med utgångspunkt i dessa valdistrikt, blir efter viss justering av antalet röstberättigade enligt ovan 54,9 procent dvs 0,8 procent högre.
Hänsyn har ej tagits till inträffade dödsfall under den aktuella perioden. Avregistreringar med stöd av 28 5 folk— bokföringsförordningen i samband med mantalsdagen den 1 november 1982 har ej heller beaktats. Man kan anta att flera av dem som då avregistrerades i realiteten varit ut— flyttade ur Sverige sedan lång tid, men underlåtit att an- mäla avflyttningen.
Förändrigägna fördelade på intervall Ingen förändring — 12 valdistrikt.
Ökning av valdeltagandet med. mellan 0,1 och 0,5 procent — 14 valdistrikt.
Ökning av valdeltagandet med mellan 0,6 och 1,4 procent — 20 valdistrikt.
Ökning av valdeltagandet med mer än 1,5 procent — 8 val— distrikt.
Troliä källor till att avvikelser uppgtår — Den administrativa processens långsamhet
— Avflyttning utan anmälan till folkbokföringsmyndighet
— Att avflyttning sker under sommaren, personen står i röstlängden, men röstar inte från hemlandet
De farhågor som ibland yppats om att röstlängden inte skulle vara helt aktuell per den 1 juni har inte besan— nats. I ett par fall har dock konstaterats att vederbö- rande stått antecknad enligt folkbokföringen som utvand-
SOU 1984:12 Bilaga 3
rad från Sverige sedan lång tid, utan att detta fått genomslag i röstlängden. Detta är emellertid att betrakta som en kuriositet. Flyttningar nära den 1 juni hinner dock inte alltid påverka innehållet i röstlängderna. Allvarli— gare torde vara att den administrativa processen tar re- lativt lång tid, såväl inom landet som inom Norden, där särskilda regler gäller. Man kan inte bortse ifrån t ex att många av dem som avregistreras som utvandrade under september och oktober säkerligen i realiteten lämnat Sverige redan under sommaren. Ett par månaders handlägg— ningstid torde inte vara onormalt.
Man kan inte heller utesluta att personer lämnat landet utan att anmäla sin flyttning alls.
Undersökningens resultat tyder inte på att avflyttningen under sommaren är av sådan omfattning att den normalt påverkar valdeltagandet i någon nämnvärd omfattning. Slå- ende är emellertid hur valdeltagndet varierar, även inom samma kommun.
. u * 1982 Antal Därav % Antal % Antal Flyttat Flyttat FaktISkt % Föränd— Flyttat Doda )
rösther utl utl röstan— ej röst fö 1/6 1/6—19/9 ant röst- rös— ring efter totalt medh medb de utl utl medh —82 t -82 t har på tande (%) 19/9 _32 medh utl utl valdag t utl_jl_________
ESKILSTUNA Råbergstolå3) 1228 263 21,4 150 57,0 113 0 5 258 58,1 + 1,1 5 4 0 Lagersberg— Mesta (17) 1706 193 11,3 119 61,7 74 1 3 189 63,8 + 1,3 0 2 Kapell— backen (23) 903 95 10,5 42 44,2 53 0 0 95 44,2 0 0 1 Krusgårds- berget (46) 1111 239 21,5 102 42,7 137 1 2 236 43,2 + 0,5 2 2 Gökstens- 1032 131 12,7 67 51,2 64 0 0 131 51,2 0 3 0 parken (47) GÄVLE Gävle 29 1653 126 7,6 57 45,2 69 0 4 122 46,7 + 1,5 2 1 Gävle 30 1376 220 16,0 115 52,3 105 1 13 206 55,8 + 3,5 3 0. Gävle 31 1885 116 6,2 71 61,2 45 0 0 116 61,2 0 1 0 Gävle 32 1423 72 5,0 34 47,2 38 0 0 72 47,2 0 0 0 HALMSTAD Martin Luther 12 1363 307 22,6 168 54,7 139 0 2 305 55,1 + 0,4 0 1 Martin Luther 13 1548 364 23,5 200 55,0 164 0 4 360 55,6 + 0,6 2 1 JÖNKÖPING Ljungarum 10 844 221 26,2 114 51,6 107 0 1 220 51,8 + 0,2 4 1 Ljungarum 12 1038 106 10,2 52 49,0 54 0 1 105 49,5 + 0,5 0 0 Ljungarum 13 1072 127 11,9 67 52,8 60 0 1 126 53,2 + 0,4 .1 0
tlEnligt läget juni 1983
1982 An" tal Därav % Antal % Antal Flyttat Flyttat Faktiskt 9,3 F.öränd- Flyttat Döda” mather utl utl röstan— ej röst Fö 1/6 1/6—19/9 ant röst- rös- ring efter toteit medh medb de utl utl medb —82 t —82 t bor på tande (%) 19/9 -82
______med_b_______&_u_t1________—mätutl_i* _._____ BOTKYRKA (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) ”3399” (10) 121945” (12) (13) Botkyrka 2 1278 161 12,6 82 51,0 79 0 0 161' 51,0 0 2 1 Botkyrka 5 1388 167 12,0 111 66,5 56 0 0 167 66,5 0 2 0 Botkyrka 6 1700 295 17,4 175 59,3 120 0 2 293 59,7 + 0,4 3 2 Botkyrka 10 1265 374 29,6 210 56,1 164 1 11 362 58,0 + 1,9 6 0 Botkyrka 11 1132 322 28,4 173 53,7 149 1 5 316 54,7 + 1,0 4 2 Botkyrka 12 1654 288 17,4 170 59,0 118 0 7 281 60,5 + 1,5 6 0 Botkyrka 17 1452 596 41,0 283 47,5 313 0 2 594 47,6 + 0.1 8 2 Botkyrka 19 1414 524 37,1 258 49,2 266 1 6 517 49,9 + 0,7 20 3 Botkyrka 21 954 317 33,2 145 45,7 172 0 10 307 47,2 + 1,5 10 0 Botkyrka 22 1228 320 26,1 131 41,0 189 1 7 312 42,0 + 1,0 12 0 Botkyrka 23 1266 143 11,3 82 57,3 61 0 4 139 59,0 + 1,7 3 1 Botkyrka 25 1034 529 51,2 256 48,4 273 0 5 524 48,9 + 0,5 11 0 Botkyrka 26 1146 550 48,0 253 46,0 297 0 8 542 46,7 + 0,7 2 1 Botkyrka 27 959 413 43,1 214 51,8 199 0 1 412 51,9 + 0,1 1 1 Botkyrka 30 1165 164 14,1 92 56,1 72 0 1 163 56,4 + 0,3 7 0 Botkyrka 31 1117 202 18,1 109 54,0 93 0 4 198 55,1 + 1,1 3 0 Botkyrka 34 1141 390 34,2 203 52,1 187 0 6 384 52,9 + 0,8 3 2 Botkyrka 35 1392 651 46,8 359 55,1 292 0 2 649 55,3 + 0,2 12 1 Botkyrka 36 1091 355 32,5 213 60,0 142 0 7 348 61,24 + 1,2 7 1 Botkyrka 37 893 178 19,9 97 54,5 81 0 2 176 55,1 + 0,6 3 0 Botkyrka 38 1208 161 13,3 71 44,1 90 0 1 160 44,4 + 0,3 15 0
* Enligt läget juni 1983
___—___—
1982 Antal Därav % Antal % Antal Flyttat Flyttat Faktiskt % Föränd— Flyttat Döda*) rösther utl utl röstan— eJ röst fö 1/6 1/6—19/9 ant röst— rös_ ping efter totalt medb medb de utl utl medh —82 t -82 t her på tande (%) 19/9 _gz medb utl utl valdag t UtL_il__________
MALMÖ Fosie 5 1254 208 16,6 112 53,9 96 0 0 208 53,9 0 3 0 Sofielund 9 1264 199 15,8 119 60,0 80 0 0 199 60å0 0 0 0 %ogåelund 10 1351 188 13,9 93 49,5 95 0 0 188 49,5 0 2 1
rav— linge 1 981 407 41,5 220 54,0 187 0 6 401 54,9 + 0,9 9 0 V Skräv— ' linge 2 978 480 49,1 269 56,0 211 0 5 475 56,6 + 0,6 4 2 V Skräv— linge 3 1240 333 26,9 186 55,9 447 0 2 331 56,2 + 0,3 5 2 V Skräv— linge 6 1188 315 26,5 146 46,4 169 1 2 312 46,8 + 0,2 5 0 V Skräv— linge 8 1383 171 12,4 90 52,6 81 0 0 171 52,6 0 2 0 V Skräv— linge 11 1423 256 18,0 112 43,8 144 0 0 256 4348 0 10 0- NORRKÖPING Matteus 7 1169 235 20,1 163 69,4 72 1 3 231 70,6 + 1,2 1 0 S:t Johannåå 1169 273 23,4 151 55,3 122 3 8 262 57,6 + 2,3 2 0 S:t Johannåå 1101 355 32,2 244 68,7 111 2 5 348 70,1 + 1,4 1 1 UPPSALA Domkyrka 2 895 202 22,6 125 61,9 77 1 4 197 63,5 + 1,6 3 0 Domkyrko 12 1517 252 16,6 141 56,0 111 1 2 249 56,6 + 0,6 10 0 Dömkyrko 17 917 244 26,6 141 57,8 103 0 3 241 58,5 + 0,7 4 0 Hel Trefalå6 1009 187 18,5 134 71,7 53 2 4 181 74,0 + 2,3 2 1 Hel Trefalå7 1430 134 9,4 81 60,5 55 0 2 132 61,4 + 0,9 8 0 Vaksala 76 1450 193 13,3 124 64,3 69 0 0 193 64,3 0 1 0 Gottsunda 86 1040 156 15,0 79 50j6 77 0 3 153 51f6 + 1,0 1 0 * Enligt läget juni 1983
1983-07-25 331806 1(2)
Eli Utländska med—
Utvan*rin för nå _a medborgarskaascrunoer juni 1 7 'uni 1985.
Månad/år Totalt därav: finnar jugoslaver greker turkar västtyskar chilenar
%;"? 1 065 496 70 48 2 . 21 4 juli 1 589 775 77 41 6 30 2 augusti 1 743 697 132 ' 95 7 57 6 september 1 479 722 72 57 2 35 5 oktober 1 901 884 118 81 15 39 . 12 november 1 259 527 76 97 9 22 15 december 952 404 54 58 19 15 5 & januari 1 973 792 95 157 22 39 19 februari 1 244 548 59 98 5 17 22 mars 1 441 571 87 111 8 26 7 april 1 210 488 54 66 4 28 11 maj 1 007 499 47 41 7 15 10 juni 1 313 743 52 49 3 25 2 juli 1 850 1 087 55 22 7 34 8 augusti 1 165 676 24 42 8 41 5 september 2 765 1 528 150 82 8 52 11 oktober 5 159 1 474 251 205 28 72 52 november 2 247 952 155 149 25 56 2” december 1 444 564 102 150 15 25 7 1 81 januari 1 595 846 66 80 15 52 10 februari 1 515 718 46 54 12 24 7 mars 1 5.74 623 81 98 7 29 16 april 1 502 771 98 96 15 24 15 maj 1 451 743 79 71 10 24 7 Juni 1 407 919 41 22 A 19 8 Juli 2 510 1 508 95 57 11 51 12 augusti 2 009 1 510 45 4,7 6 52 15 se;tembar 2 248 1 560 85 58 15 37 9 oktober 2 525 1 431 118 133 14 25 13 november 1 745 814 85 102 28 24 13 åecembe: 926 424 58 56 2 18 5
Månad/år
Totalt därav: finnar
jugoslaver greker
turkar
västtyskar chilenare
__________________________________________________________________________________
1 82 januari
februari
mars
april _maj
juni
juli augusti september
oktober
november
december
liel
januari februari mars april maj
juni
_ANNNN—l—l—L—l—AM
_L—l—A—h
..x
050 544 555 321 664 158 170 075 070 577 421 776
509 343 054 249 409 065
1
_A—l—A—A
115 841 676 669 946
745 566
296 124 181
732 400
834 679 490 595 818 608
93 57 74 83 79 27 77 65 99 97 65 39
43 57 51 82 43
64 68 41 55 84 33 64 66 85
150 83 51
Källa: SCB, Befolkningsförändringar 1979—1985.
6 19 12 11 15
7 12 20 14 22
10 18
20
I'—
52 23
9 51
z /
11 24 18 21 39 22 18
23 14 15 19 1:
10
6 9 10 19
4 ox ;. n) u. ax m 4
_|
NO Ul
xo u).m
1983. Åns RÖST- RÄTTSKOIVMITTE
Anvisningar:
Bilaga 4
UTLÄNDSKA MEDBORGARES REPRESENTATION I KOMMUNALA NÄMNDER M.M.
01
02
09
10
20
30
31
33
34
60
61
70
72
77
80
Ordinarie ledamöter Suppleanter med utländskt med utländskt med— medborgarskap borgarskap Antal parti natio— Antal parti natio— nalitet nalitet Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Invandrarnämnd Brandstyrelse Fastighetsnämnd Byggnadsnämnd
Idrotts-/Eritidsnämnd
Teknisk nämnd
Gatunämnd
Skolstyrelse
Kulturnämnd
Socialnämnd
Sociala distriktsnämnder ....
Lokala organ (kommun— delsnämnder, institu— tionsstyrelser o.d.)
Miljö- och hälsoskydds— .... nämnd ....
Styrelser för kommuna- la bostadsföretag
Uppgifterna skall avse förhållandena den 1 juli 1985. Stryk de nämnder som inte finns representerade i kommunen.
Om det inte finns någon utländsk medborgare i en nämnd skriv då 0 på raden. '
En person som har både svenskt och utländskt medborgarskap skall inte redovisas.
Om raderna inte räcker, skriv på annan lämplig plats och hänvisa.
Ange uppgifterna på. följande sätt t.ex. .l.. .å-r. %?? . . Vx
Upplysningar lämnas av Marianne Eliason tel. 08/763 47 59.
Sänd in svaren snarast, dock senast den 21 november 1285 till Marianne Eliason, Justitiedepartementet, 105 33 STOCKHOLM.
Kommun ... .......... ...... .......... Län.... ................. Uppgiftslämnare ............................................
Tel ..... ...................
Utländska medborgare 1 kommunala nämnder m.m. Bilaga 5
Kommun Kom. Kom. Inv. Brand Byggn. Frit. Tekn. Skol- Kultur- Social- Distr. M— 0 H Lokala Bost.
da)
fullm. styr. nämnd styr. nämnd nämnd nämn styr. nämnd nämnd nämnd nämnd organ företag
01)52)0 50 S 0 SO S 0.50 50 SO S 0 S 0 S 0 S 0 S 0 S
Ale 1 1 1 2 Alingsås 1 1 1 1 1
Avesta 1
Bengts-
fors 1 1 1 1 Borås 1 3 1 1 Botkyrka 2 2 3 2 1 1 1 2 1 2
Bromölla 1
Burlöv 1
Dals-Ed 1 1
Degerfors 1 1
Eda 1 1 Ekerö 2 1 1 1 Emmaboda 1
Enköping. 1
Eskilstuna 2 4 1 1 2 Eslöv 1 1 1 1 1
Fagersta 3 1 1 2 1 1
Falken-
berg 1
1) o=0rdinarie 2) s=Suppleant 3) Fastighetsnämnd, gatunämnd och teknisk nämnd har förts samman under denna rubrik
Utländska medbor are i kommunala nämnder m.m.
Kommun Kom. Kom. Inv. Brand Byggn. Frit. Tekn. Skol- Kultur- Social- Distr. M- 0 H Lokala Bost.
fullm. styr. nämnd styr. namnd nämnd nämnd styr. nämnd nämnd nämnd nämnd organ företag 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s 0 5
Falun 1
Finspång 2 1 3 1 1 1 1 2
Gagnef 1
Gislaved 1
Gotland 1
Gällivare 1
Gävle 2 1 1 1 1 2 1 1 Göteborg 3 2 1 3 Hallsta- _ hammar 2 2 2 1 1 2 1 1 1 Hallsberg 1
Halmstad ' ' 1
Hammarö 1
Haninge 1 1 1 1
Haparanda 1 5 2 1 1 1 1 1 1 2 Hedemora 1 1
Aofors 1
Huddinge 1 1 1 1 Hylte 1 1 Håbo 1
Kommun
Hällefors Höganäs Järfälla Jönköping Katrine- holm
Kil
Kiruna Klippan Kungsör Landskrona Laxå
Lerum Lidingö Lidköping Lindesberg Linköping Lund Lysekil Malmö
Utländska medbor are 1
Kom. Kom. fullm.
o s 0 2 1 1 Hr—lv—Cv—IN
kommunala nämnder m.m.
styr.
S
Frit. Tekn. Skol- nämnd nämnd styr. lnv. Brand Byggn. nämnd styr. nämnd
OSOSOSOSOSOS
Kultur- Social— nämnd nämnd
0 S 0 S
Distr. nämnd o s
M- 0 H nämnd o 5
Lokala organ o s
Bost. företag
0 S
Utländska medborgare i kommunala nämnder m.m.
Kommun Kom. Kom. Inv. Brand Byggn. Frit. Tekn. Skol-
fullm. styr. nämnd styr. nämnd nämnd nämnd styr.
OSOSOSOSOSOSOSOSO
Malung 1 Mariestad 1 1 Mark 2 2 2 2 1 1 1 1 1 2 3 Markaryd 2
Mellerud 1
Mjölby 1
Motala - 1 Mölndal 1 1 1 Nacka 3 1 1
Nora 1 1 Norberg 1 1 1
Nordanstig 1
Norrköping 1 1 Norrtälje 1 1 1 Nybro
Nyköping
Olofström 1 1 1 1 1
Oskarshamn
Oxelösund 1
Partille 1 Perstorp 1
Sala 1 1 1
Kultur— Social- nämnd s
Nu—lu-(v—l
nämnd
Distr.
nämnd
0 S
M- 0 H
nämnd
0 S
Lokala
organ
0 S
Bost.
företag
0 S
Utländska medborgare 1 kommunala nämnder m.m.
___—.____————_
Kommun
Salem Sandviken Sigtuna Skara Skinnskat- teberg Skövde Smedje- backen Sollentuna Solna Stenung— sund Stockholm Storfors Sundsvall Surahammar Södertälje Sölvesborg Tierp Timrå Torsås Tranemo
Tranås
Kom. Kom. Inv.
fullm. o s 0 s 0 s 0
Brand Byggn.
styr. nämnd styr. nämnd
SO S
1 1
2 1 1 2 3
2 3 1 4 , 2 1 1 1
Frit. nämnd
0 S
Tekn. nämnd
0 S
Skol- styr. o s
Flt—iv—IN
Kultur- Social-
nämnd
0 S
Lokala organ
Distr.
nämnd
M- 0 H nämnd nämnd
0 S 0 S 0 $ 0 S 0
Bost. företag
Utländska medborgare i kommunala nämnder m.m.
Kommun Kom. Kom. Inv. fullm. styr. nämnd o s 0 s 0 s
Troll- hättan
Täby
Töreboda
Umeå 1 2
Upplands-
Bro 1
Upplands-
Väsby 3
Uppsala
Vallentuna
Varberg Vindeln
Vingåker
Vänersborg
Värmdö 2
Värnamo
Västervik 2
Västerås 1 2
Växjö 1
Ydre
Åstorp 1 Örebro 2
Örkel-
ljunga 1
v—l cr.-cu-lv—c
Brand Byggn. styr. nämnd o s 0 s Frit. Tekn. Skol- Kultur-
nämnd nämnd styr. nämnd
OSOSOSO
S
Social- nämnd o s
Distr. nämnd
0 S
M- o'H nämnd o 5
Lokala organ o s
Bost. företag
0 S
Utländska medborgare 1 kommunala nämnder m.m.
Kommun Kom. Kom. Inv. Brand Byggn. Frit. Tekn. Skol- Kultur- Social- Distr. M- 0 H Lokala Bost. fullm. styr. nämnd styr. nämnd nämnd nämnd styr. nämnd nämnd nämnd nämnd organ företag 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s 0 s
Örnskölds-
vik 2 1 Östersund 1
Östhammar 1 1 1 2
Ö.Göinge 1 2
Över-
torneå 1
________________________________——_———————-
82 69 6 15 26 24 — 3 3 10 14 33 14 11 18 33 14 28 18 28 9 13 6 13 10 18 2 7
få av 5]; "Tigi
SOU 1984:12 Lars Lundvall 1983—12—29 Bilaga 6 Naturalisationskrav i vissa länder
Nedan lämnas en redogörelse för krav som i lag eller praxis uppställs för naturalisation i vissa länder. Ytter- ligre krav kan förekomma liksom kraven i vissa fall kan efterges helt eller delvis.
Danmark
Den som är medborgare i annat nordiskt land kan natura— liseras om han oavbrutet vistats i Danmark sedan minst två år. En icke-nordisk medborgre kan naturaliseras efter sju års oavbruten vistelse. Den som har gjort sig skyldig till brott är utesluten från naturalisation för kortare eller längre tid beroende på brottets svårighetsgrad. Skatte— och underhållsskulder kan också utgöra hinder för natura— lisation. Beträffande kunskaper i det danska språket gäller att en naturalisationssökande, som inte har så goda kunskaper i danska att han kan klara sig i det danska sam— hället, i regel inte kan räkna med naturalisation.
Finland
För naturalisation av icke—nordisk medborgare krävs enligt den finska medborgarskapslagen bl a att sökanden "under de senaste förflutna fem åren haft och fortfarande har sitt egentlig. bo och hemvist i Finland". Den som är med— borgare i annat nordiskt land kan naturaliseras efter tre års hemvist. För naturalisation krävs vidare enligt lagen att sökanden fört en hederlig vandel och att han och hans familjs utkomst anses tryggad. Enligt praxis krävs dess— utom kunskaper i finska eller svenska språket.
Island
Utlänningar, som ej är medborgare i annat nordiskt land, kan naturaliseras efter tio års laglig hemvist i landet. För nordbor krävs fem års laglig hemvist. Kunskaper i isländska språket krävs.
Norge
Medborgare i annat nordiskt land kan naturaliseras efter tre års hemvist i Norge, övriga utlänning efter sju års hemvist. Enligt den norska medborarskapslagen krävs vi— dare för naturalisation att sökanden har fört en hederlig vandel och kan försörja sig och sin familj.
78. Bilaga 6 SOU 1984212
Frankrike
Kvalifikationstiden för förvärv av franskt medborarskap genom naturalisation är fem år. Vidare krävs att sökande skall vara assimilerad i det franska samhället, i synner— het genom tillräckliga kunskaper i det franska språket. Krav finns också på en hederlig vandel. Vissa brott, till vilka en sökande gjort sig skyldig, utgör hinder för natu— ralisation.
Nederländerna
För naturalisation krävs att sökanden har haft hemvist eller sin huvudsakliga vistelse i Nederländerna under de senaste fem åren. Sökanden skall också ha kunskaper i landets språk samt ha i rimlig utsträckning anpassat sig till landet.
Storbritannien
Brittiskt medborgarskap kan förvärvas genom naturalisation om sökanden vid ansölmingstillfället har vistats i Stor— britannien i fem år. Vissa avbrott i den femåriga vistel— sen kan få förekomma. Sökanden skall också ha fört en hederlig vandel och ha tillräckliga kunskaper i engelska, walesiska eller geliska språken.
Förbundsrembliken äskland
Tio års hemvist krävs i regel för naturalisation. Sökanden skall också ha fört en hederlig vandel och kunna försörja sig och sin familj. Han skall vidare tillfredsställande ha anpassat sig till tyskt levnadssätt.
Australien
Hemvistkravet i Australien vid naturalisation är att sökanden under de närmaste åtta åren före naturalisationen varit bosatt minst tre år i landet varav minst ett år 0- medelbart före naturalisationen. Det krävs också att sökanden har en god vandel, tillräckliga kunskaper i engelska språket och kännedom om de rättigheter och skyl— digheter som följer med australiskt medborarskap.
Kanada
För att förvärva kanadensiskt medborgarskap genom natura- lisation krävs att Sökanden fått tillstånd till bosättning iKanadaochatthanharbottiKanadaitreavdefYraår som närmast föregår naturalisationsansö'kningen. Det krävs bl a också att sökanden har tillräckliga kunskaper i engelska eller franska språken och kännedom om kanadensiska förhållanden.
SOU 1984:12 Bilaga 6 79
Nya Zeeland
Förutsättningarna för naturalisation är bl a att sökanden haft hemvist i Nya Zeeland under de tre år som närmast föregår ansökningen, att sökanden har en god vandel och att han har kunskaper i det engelska språket och kännedom om de rättigheter och skyldigheter som följer med nyzee- ländskt medborgarskap.
&
För naturalisation krävs med vissa undantag att sökanden, efter att ha fått tillstånd till bosättning i USA, har haft hemvist i landet sedan minst fem år närmast före an- sökningn. Det krävs vidare bl a att sökanden har fört en hederlig vandel, har kunskaper i det engelska språket och viss kännedom an den amerikanska författningn m m.
SOU 1984:12 Jan Rockström 1984—01—10 Bila 7
REDOVISNING AV ENKÄT RÖRANDE BENÄGENHEI'EN ATT BYTA TILL SVENSK].1 MEDBORGARSKAP
Bakad
Någon särskild undersölming har ej gjorts, frånsett en mindre intervjuundersö'lming, beträffande utländska med— borgares benägenhet att byta till svenskt medborgarskap. Det är ett känt faktum att mång scxn vistats lång tid i Sverige ändå inte byter till svenskt medborgrskap, trots att de har möjlighet till detta.
1983 års rösträttskommitté beslöt därför i april 1983 att uppdra åt statens invandrarverk (SIV ) att söka kartlägga orsakerna. Undersökningen skulle ske anonymt i enkätform.
Metod
För att söka erhålla ett tillfredsställande underlag, men ändå hålla enkäten inom rimlig gränser, begränsades den till ca 1 500 utländska medborgre bl a p g a tids- skäl. Det stod redan från början klart att underlaget inte skulle medge någon djupare analys utan endast ge möjlighet att urskilja några tendenser. Vidare begränsades enkäten till att omfatta finska, grekiska, jugoslaviska, turkiska, västtyska resp chilenska medborgre. Dessa grupper är bl a relativt omfattande till numerären och skälen till varför man sökt sig till Sverige är, åtminstone delvis, olika.
Som undersökningsorter valdes Uppsala, Eskilstuna och Malmö. De har olika struktur såväl när det gäller invandrargruppernas sammansättning som på arbetsmarkna— den.
För att nå personer som verkligen vistats i Sverige tillräckligt lång tid för att söka svenskt medborgarskap tillämpades följande tillväggångssätt.
Som bas valdes ett antal valdistrikt med minst 10 procent röstberättigade utländska medborgre år 1979 i resp ort. Ur röstlängderna valdes ett antal personer ut. Deras medborgarskap kontrollerades i SIVs dataregis— ter. Beträffande finska medborgare som inte finns i registret, valdes dessa efter sitt efternamn. Därefter kontrollerades i 1982 års röstlängd att personen fanns kvar i valdistriktet. På så sätt borde en eventuell på— verkan på svaret genom flyttning undanröjas. Så långt som möjligt undveks att äkta makar valdes.
SOU 1984:12
Erforderlig kompletteringar gjordes, varefter enkäten sändes ut under maj månad 1983. Aktuella adresser erhölls från länsstyrelsen i Östergötlands län. Hade någon flyttat efter 1982 års val, sändes emellertid enkäten till den nya adressen.
Sammanlagt sändes 1 475 enkätformulär ut. Påminnelse sändes till samtlig under juli/augusti. Svar som inkommit efter den 2 september 1983 har inte medtagits med bearbetningen. Enkätformulärets utformning, se bilaga A.
Diskussioner med företrädare för berörda invandrarbyråer fördes rörande enkäten innan utskicket. Vidare kallade SIV till fyra möten med representanter för berörda invandrargruppers organisationer för att presentera och förankra enkäten. Det första ägde rum i Stockholm på riksförbundsnivå. De tre övriga skedde i berörda kommuner Uppsala, Eskilstuna och Malmö. Vid de båda första mötena kom endast en representant, medan de båda sista i Eskilstuna och Malmö samlade en talrik represen— tation. Ingen hade något att erinra mot enkätens genom- förande och endast en representant visade någon tvekan inledningsvis . .
Redovisning av enkätsvaren
Som framgår av tabellen nedan besvarades totalt 736 av de utskickade formulären. Två personer vägrade att svara, medan 11 försändelser erhölls i retur. Enkäten besvarades sålunda av hälften av de tillfrågade. Ät— skilliga av de insända enkätsvaren är ofullständigt besvarade, särskilt på fråg tolv saknas mång svar.Det är bara materialet från de finska och jugoslaviska gmp— perna som tillåter någon närmare penetrering, från de andra grupperna är svaren alltför få. Endast i tabell 1 är de redovisade. Sammanlagt inkom 112 svar från dessa grupper. Svarsmönstret skiljer sig emellertid inte markant från vad den jugoslaviska gruppen anfört i sina svar.
sou 19e4:12 Bilaga. 7 83
Tabell 1 Inkomna enkäntsvar fördelade på medborgrskap
Medborgarskap m in Antal svar Anm Finskt 231 1) Jugoslaviskt 376 2) Grekiskt 4
Västtyskt 6 112 Turkiskt 46 3) Chilenskt 1 719 För sent inkomna 14 Annat medborgarskap 3 19 4) Vägrat svara 2
S'LMMA INKOMNA ENKÄTSVAR 738 ANTAL UTSKICKADE skämma. 1 473 ANTAL OBESVARADE ENKÄTFORM. 735
(inkl returer)
;An_m_ l) Härav 4 födda i Sverige 2) " l född i Polen 3) " 13 födda i Jugoslavien 4) Norska medborgare
84. Bilaga. '7 SOU 1984:12
Tabell 2 Fördelning på ålder och kön av bearbetade enkätsvar
Aided?!) Maatzqrgatskea Jugoslaviskt Finskt Män Kv. Totalt Män Kv. Totalt
19-29 30 38 68 9 30 39 30-39 48 77 125 46 60 106 40-49 55- 50 105 35 23 58 50—59 34 17 51 9 9 18 60— 8 15 23 5 5 10 Summa 175 197 372 104 127 231
Som framgår av tabellen har av de 603 bearbetade svaren 279, eller 46%, lämnats av män resp 324 av kvinnor, vilket utgör 54%.
Tabell 3 Fördelning på kön, civilstånd resp invandringsår jämfört med benägenheten att söka svenskt medborgarskap
A. Jugoslaviska medborgare A.1. Har redan sökt svenskt medborgarskap
Män Kvinnor
Inv är Ensamst Gift m Gift m Ensamst Gift m Gift rn TOTALT sv m utl m sv m utl m för året
1960 1961 1962 1 1963 1964 1 1965 1 1966 1 1967 1 1968 1 1 1969 1970 2 2 1 1971 1972 2 1973 1 1974 1975 1 1 1976
an—x—x du &
_) AADJ>ANWJ>
AkaD-Db—IWNIUNN-A
N
Summa 4 2 13 8 4 21 U'l N
SOU 1984:12 Bilaga 7 85
A.2. Tänker söka svenskt medborgarskap inom ett år
Män Kvinnor
Inv år Ensamst Gift m Gift m Ensamst Gift m Gift m TOTALT sv m utl m sv m utl m för året
4 W ON CD _» N..;Nd Qd—x—id & Nb
WN ODNNOOOX-bbWWKA-AAODO
w C 3 3
nu
vu (: xo ox ; _A N w w
A.3. Tänker söka svenskt medborgarskap någon gång
Män Kvinnor
Inv år Ensamst Gift m Gift m Ensamst Gift m Gift m TOTALT sv m utl m sv m utl m för året 1960 1 1 1961 1 1
1962 1963 1964 1965 1 3 1 1966 2 1 1967 1968 2 1 1969 1 1970 2 1971 1 1972 1973 1974 1 1975 1976 1
&
A ;
Nk,—l NJNINDG-AONN
_:
ANon—xwmm—x _)
_; A N N 4 ; A—aN—idbOXXINb—IONCD
kplxlUlele
_.x
Summa 11 8 49 11 8 J> k»! 130
86. Bilaga 7 sou 1984:12
A.4. Tänker aldrig söka svenskt naedborgarskap
hd ä n K v i n n o r
Inv år Ensamst Gift m Gift m Ensamst Gift m Gift rn TOTALT sv ni utl ni sv ni utl ni för året
1960 1961 1962 1963 1964 1965 4 1966 1 5 1967 1 1 1968 1 2 1969 1970 1 1971 1 1 1 1972 1 1973 1 1974 1 1975 1976
_)
DO—llA—åb—I—FOWNONUWDOOOD
N DJ
Sunnna 2 0 7 2 2 10
A.5. Vet ej
Nlä n K v in n o r
Inv år Ensamst Gift m Gift m Ensamst Gift m Gift m TOTALT sv ni utl ni sv ni utl ni för året
1960 1961 1 1962 1963 1 1964 1965 1 1966 2 2 1 1
..x AN DNDU'INICJ—ÄOAD
1967 1968 1969 1970 1 2 1971 1972 2 1 1973 1974 1 1975 1 1976
NNKOUTAåLNGJ _x _| _: N—F—wabxlb—äwmo ua PPUWNCDCDDD
MNW
Sunnna 10 6 41 12 3 Ul ON 128
sou 1984:12 Bilaga 7 87
B. Finska medborgare B.1. Har redan sökt svenskt medborgarskap
Män Kvinnor
Inv år Ensamst Gift m Gift m Ensamst Gift m Gift m TOTALT sv m utl rn sv m utl m för året
_x ND UN GJ WDDODAANOCJDDODOD D
m r: 3 3 m C) N _. w _x x!
5.2. Tänker söka svenskt medborgarskap inom ett år
Män Kvinnor
Inv år Ensamst Gift m Gift m Ensamst Gift m Gift m TOTALT sv m utl m sv m utl m för året
_» © U'l 1)
—'C)
3 No Nl N DDNOD-Aä—XGD
m C 3 3 m _x _! u _; & x]
88. Bilaga. 7 SOU 1984z12
8.3. Tänker söka svenskt nwedborgarskap någon gång
M ä n K v in n o r
Invår Enwnwt Gthi Gthi Bmamst Gthi GHtrn TOTALT sv nn utl ”1 sv nw utl 01 för året
1949 1 1
.a NO Xl (3 _x _x AM.—1.4 _x & _AAO AODONNO—åoåk/JKAAAOND
u c 3 3 m U U" xo ;> ha & ca &» U'l
8.4. Tänker aldrig söka svenskt nwedborgarskap
M ä n K v in n o r
[nv år Ensamst Giftm Giftm Ensamst Giftm Gift m TOTALT sv n1 . utl n1 sv nw uti nu för året
1949 1 1 1950- 1954 1955 1 1 1956 1 1957 1958 1 1959 1960 1961 1962 1 1963 1964 1 2 1 1 1965 2 1966 1967 1968 1 1969 1970 1971 1973 1974 1975 1976
a
_] _» NAMN
bWNN N & ONPäOQONQWOAWWD-åDOO—XO—INO
m_s.: & WNN
sou 1984:12 Bilaga 7 89
8.5. Vet ej
Män Kvinnor
Inv år Ensamst Gift m Gift m Ensamst Gift rn Gift m TOTALT sv m utl m sv m utl m för året
1949 1950 1951 1 1952 1953 1954 1955 1956 1 1 1957 1958 1 1 1959 1 1960 1 1 3 1961 1 1962 2 2 1963 1 1 1964 1 1965 1966 1 1 1967 1968 1969 1970 1971 1 1972 1 1973 1 1974 1975 3 1976 4 1 1
hk.—J
_x
0XU1NVJ WN NONNINNQN ANAA
_| a
A N N AN mJ>XIWAUNONDONWNIUWONNONANDNOOODADO
NAN
Sunvna 17 4 32 17 11 32 113
90 Bilaga 7 . SOU 1984:12
Tabell 4. Sammanställning av svaren i tabellerna 3 A resp B
Har redan Tänker söka Tänker söka Tänker al— Vet ej sökt svenskt inom ett år någon gång drig söka medborgar—
skap
MÄN
Jugoslaviska medborgare % % % % % Tot:
Ensamstående 4 12,5 5 15,6 11 34.4 2 6,2 10 31,3 Gift med svensk medborgare 2 12,5 0 8 50,0 0 6 37,5 N Gift med ut- ländsk med— borgare 13 10,9 9 7,6 49 41,2 7 3,5 41 34,5 1?
Finska med—
borgare
Ensamstående 0 1 4,0 5 20,0 2 8,0 17 68,0 25 Gift med svensk medborgare 2 15,4 0 5 38,5 2 15,4 4 30,8 13 Gift med ut— ländsk med— borgare 0 1 1,6 9 14,5 20 32,3 32 51,6 62
KVINNOR
Jugoslaviska medborgare
Ensamstående 8 20,5 6 15,4 11 28,2 2 5,1 12 30,8 39 Gift med svensk medborgare 4 22,2 1 5,6 8 44,4 2 11,1 3 16,7 18 Gift med ut— ländsk med— borgare 21 14,8 12 8,5 43 30,3 10 7,0 56 39,4 142
Finska med-
borgare
Ensamstående 1 2,9 3 8,8 4 11,8 9 26,5 17 50,0 34 Gift med svensk medborgare 3 15,0 1 5,0 2 10,0 3 15,0 11 55,0 20 Gift med ut— ländsk med- borgare 1 1,5 1 1,5 10 15,0 23 34,3 32 47,8. 67
sou 1984:12 Bilaga 7 91
Tabell 5.
Svar på frågan om vederbörande avser att stanna eller ej, jämfört med benägenheten att söka svenskt medborgrskap.
Jligoslaviska medborgge
Återvända Stanna Vet ej
Har redan sökt 4 35 14 Söker inom ett år 3 26 5 Söker någon gång 19 71 37 Nej, söker aldrig 14 2 7 Vet ej 18 15 99 Summa 58 149 162
Finska medborgge
Har redan sökt 0 5 2 Söker inom ett år 0 7 0 Söker någon gång 1 26 9 Nej, söker aldrig 33 10 16 Vet ej 9 22 87 Summa 43 70 116 Tabell 6A. Jugoslaviska medborgares kontakter med hemlandet, jäm— fört med benägenheten att söka svenskt medborgarskap.
Många kontakter Få eller ing
kontakter Har redan sökt 29 svar 12% 27 svar 21% Ja, inom ett år 17 7 17 13 Ja, någon gång 75 32 49 57 Nej, aldrig 16 7 7 5 Vet ej 101 42 51 24
Summa 238 131
92. Bilaga 7 SOU 1984:12
Tabell GB. Finska medborgares kontakter med hemlandet, jämfört med benägenheten att söka svenskt medborgarskap.
Många kontakter Få eller inga
kontakter
Har redan sökt 6 svar 4% 1 svar 196 Ja., inom ett år 1 l 6 8 Ja, någon gång 21 13 19 26 Nej, aldrig 49 31 13 18 Vet ej 83 52 34 47 Summa 160 73
Tabell 7 Fördelning av svar på frågan: Om Du skulle byta till svenskt medborgarskap, vad skulle det innebära för Dig och Din familj?
(Fråg 12)
Olika typer av Finska Jugoslaviska med— svar medborgare borgare Vet ej 38 60 Ingen förändring 49 45 En allmän positiv förändring 7 83 Rösträtt i riks— dagsvalet 34 13 Militära skäl
(svensk värnplikt) 4 l Tillträde till vissa statliga arbeten 3 5 Ökad social/rättslig trygghet 4 11 Praktiska skäl (mindre krångel) 4 3 Identitetsproblem 9 27 Svårare att åter— flytta 6 9
Förlust av innehav/ arvsrätt av fastig- het i hemlandet 2 8
SOU 1984:12 Bilaga 7 Kommentar
Föreliggande kommentarer grundar sig såväl på enkät— svaren son de diskussioner som fördes innan enkäten skickades ut.
Den låga svarsfrekvensen torde knappast bero på en negativ inställning till enkäten i sig. Som nämnts har inga erinringar lämnats vid de möten som arrangerades före enkätperiodens början. Endast två personer har förklarat att de inte önskat besvara enkäten. En orsak torde vara att fråm om vilket medborgarskap man har är relativt underordnad för många invandrare i dagens sam— hälle. Detta uttrycks i svaren på frågan om vad ett byte skulle innebära för invandraren och hans familj. Ca en tredjedel har inte besvarat frågan alls, medan ungefär lika många svarat "vet ej" eller (nästan) ingenting.
En annan bidragande orsak synes vara familjens situa- tion i Sverige. Många lever under osäkra förhållanden beträffande arbete och hur man skall bygga. upp sin fram- tid. Konflikter inom familjen om detta är inte alltför ovanliga. Oftast får barnens inställning bli den som styr. Flera svarande har nämnt detta som det avgörande för ett kommande ställningetagnde. Det synes som en relativt klar gräns går mellan föräldrar och barn i många fall rörande ett återvändande till det gamla hem— landet. Att så sker är knappast förvånande, föräldrarna har minnen och kontakter med hemlandet, medan barnen genom skola och umgängesliv anammar det svenska samhäl— let på ett helt annat sätt.
Några har förklarat att de behåller sitt gmla medbor— garskap för att underlätta ett återvändande till hemlan- det och i vissa fall också för att skydda rätten att inneha eller ärva agendan där. Några chilenska svarande har dock anfört att de f n föredrar att söka svenskt medborgarskap och därmed få ett svenskt pass. Man anser då att man får ett bättre skydd vid utlandsresor bland annat.
Vidare torde det alltmer utvecklade systemet med olika konventioner och lager 111 111, som jämställer invandrare med svenskar innebära att behovet av att byta till svenskt medborgarskap minskat. Särskilt torde rätten till folkpension och möjligheten att exportera denna ha spelat en roll, liksom de sociala konventionernas ökade trygghet generellt sett.
När det gäller benägenheten att byta" till svenskt med— borgarskap verkar inte vistelsetiden i Sverige ha den stora betydelse man kanske kan förvänta sig. De senast anlända säger sig inte vilja byta till svenskt medbor- garskap eller ej i någon nämnvärt avvikande utsträckning
SOU 1984z12
i jämförelse med dem san vistats här i tolv till femton år. Ungefär en tredjedel av de jugoslaviska medborgarna och cirka hälften av de finska vet inte om de skall söka eller inte. Benägenheten att söka ökar emellertid något för den som är gift med svensk medborgare. I samman— hanget kan nämnas att den som är gift med utländsk med— borgare nära nog undantagslöst är det med en landsman.
Någon väsentlig skillnad att följa det svenska samhälls— livet genom att läsa svenska tidningar har inte konsta— terats mellan dem som avser flytta eller inte.
Kontakterna med det förra hemlandet spelar en stor roll. De som har många kontakter är inte lika intresserade av ett svenskt medborgarskap som de som uppgivit att de har få eller inga kontakter. Att så är fallet är givetvis ariska naturligt.
Lika naturligt är att de som angivit att de avser åter— vända inte tänker söka svenskt medborgarskap i någon högre grad.
Problem med att inneha två medborgarskap har inte an— förts i enkätsvaren. Tvärtom har vid de inledande över- läggningarna sagts att detta skulle vara ganska prak— tiskt, med hänsyn— till möjligheterna att växelvis bo och arbeta i de båda länderna. Motsatsen har emellertid ock— så framförts. Har man väl bestämt sig så skall man be— frias från det gmla medborgarskapet. Här torde ofta för männens vidkcmmande värnpliktsskäl spela in.
Identitetsproblem redovisas som en återhållande faktor. Flera av dem som pekat på dessa nämner att deras barn är svenska medborgare, men att de själva inte kan tänka sig att bli det. Det skulle vara att förneka sig själv och sitt ursprung. Några menar att de alltid kommer att be— traktas som utlänningar, vilket medborgarskap de än har.
Några större skillnader mellan kvinnor och män i synen på byte av medborgarskap synes inte heller föreligga. inom resp. grupp. '
Sammanfattningsvis kan sägas att individen inte upplever några direkt konkreta förändringar i sin tillvaro i Sve— rige genom att förvärva svenskt medborgarskap. En stor grupp svarande har på varierande sätt uttryckt en all- mänt positiv förändring utan nämnvärd precisering av vad detta innebär. Eh genomgång av svaren med mera konln'eta åsikter visar att endast 47 personer angivit förvärvet av riksdagsrösträtten som något speciellt vid förvärv av svenskt medborgarskap. Skillnaden mellan de finska och jugoslaviska medborgrna är dock påtaglig på denna punkt. Ca 15 procent av de finska medborgarna anser att detta är en påtaglig förändring vid förvärv av svenskt medborgarskap.
SOU 1984:12 Bilaga 7 95 1983 ÅRS RÖSTRÄTTSKOMMITTE
E N K Ä T Bilaga A [. Nuvarande medborgarskap (samtliga) ..... ............ . ..... . ..... . ................ .. 2. I vilket land är Du född? ....... ....... ................ ........... 3. Ålder .......... ........ 4. Man/kvinna 5. Vilket år kom Du till Sverige? . ...................... ...... ............ . ...... . ..... ..
6. Tänker Du stanna i Sverige eller återvända till Ditt gamla land? 5 D Återvände inom ett år
bDAtervända någon gång
7. Om Du är gift eller sammanboende, vilket medborgarskap har Din
make/maka/sammanboende? ............ .......... . .......... . .......... ......
8. Har Du många kontakter med det land där Du föddes? a D Ja, många b D Nej, fa ED Nej, inga alls 9. Har Du många kontakter här i Sverige? 3 D Ja, många
b [] Nej, få
(: G Nej, inga alls
10. Läser Du regelbundet svenska dagstidningar?
11. Tänker Du söka svenskt medborgarskap? a [Ida. har redan sökt b Eda, inom ett år c DJs, någon gång d |__| Nej, aldrig
co.-uc-ooocnbonuo-nunnu...u.ooo...nu...onoonan...ooo.uno-||....nu-nsonocu-ooo..nu.no.-oonnlnuv-oouooouou. .co.nnov.on...-vouo-o-uo.oouuonunu..-..utses-o.ocunu.o..noe-ooounuo-qo..oooonuonon.-occu—no.....o-oono... unboouooc.nc-.o-ouoon.-no....o..-cocoouovoocunooonoounu...-ouoooootuounvoo.vou ..... u....oonn-nuo-oooouuo nu. nnnnnnnnnnnn . ..... ...nu-.o-ouonnuuonouucuo ......... ...en-.c.....|oc...-onuno-c.tunouuooouoooonoou|uno .o.....ooo..o-.c.-oos...-ooonuo-uuuuuu-...-oo.unna-||...occur.....onuo-..u.ooccoocoouocou-uno...-coccnoo. ooo...— ........... o..-oo.no.-....ouoou.uuco.-nu......-u...-nooo.|.-o-o....-...oocncuoo-.Aunnu...noun—ooo.
ooo—|| ........ ooo-||. ....... von-:||: ..... o ......... on...-no......o.d..uuo-uouco oooooooo ...ett-no......
o..-...o-l-ooo-no-uo:o.-no.....ocun nnnnnnnnnnn nu. nnnnnnn |: NM=EW% C_O F-UO O_o a_m&. EMD
-mcE än 0297. vm> .nmxmemmeonuoE 83:03 :S 3.3 0:35 30 EO .N_.
WP?—Öm— Dom.
N. ämm mm
SOU 1984:12Bilaga 8 97 Bilååå 8
Invandrare som avser att bosätta sig på Nya Zeeland permanent eller för lång tid efter nationalitet och ålder Nationalitets— Under 15 år 15—24 år 25-44 år 45 år och över totalt land män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor Nordamerika 21 2 165 58 155 342 267 89 77 &)1 664 Kanada 77 59 30 33 1 01 98 21 1 4 229 204 USA 1 31 100 1 27 1 18 237 160 67 60- 562 438 Sydamerika 4 5 15 1 12 16 6 4 37 26 Europa 1 283 1 191 7(B 830 2 511 2 016 689 795 5 191 4 832 Nederländerna 227 235 1 1 3 1 37 353 297 55 55 748 724 Storbritannien 969 872 505 592 1 842 1 530 576 702 3 892 3 696 Asien 227 206 453 387 474 316 100 112 1 234 1 021 Afrika 40 19 20 22 37 45 16 14 113 100 Oceanien 33893219 4151 52787164593410451003 15 749 15 434 Australien 632 593 387 560 670 595 154 142 1 843 1 888 Cooköarna 51 65 66 89 23 28 19 15 . 159 195 Fiji 24 19 162 103 55 48 13 16 254 186 Nya Zeeland 2 488 2 382 3196 4158 6 094 5 053 823 784 12 601 12 377 Västra Samoa 144 118 242 291 258 172 27 30 671 611 Andra länder 8 13 14 10 18 21 2 4 42 48 Totalt 5163 4 818 5 499 6 68310558 8 6151 947 2 009 23167 22125
SOU 1984:12
1983—03—23 Bug 9
Att ha rösträtt i flera länder — nåra frgor om andra länders l&tiftning
1983 års rösträttskommitté skall bl.a. utreda om röst— rätten skall utvidgs för de utlänningar som bor i Sve— rige men som inte är svenska medborglre. Frågan är om rösträtten skall gälla också vid riksdagval. Kommittén diskuterar därvid det förhållandet att en person som inte är svensk medborgre skulle komna att få rösta både i riksdagsval i Sverige och i ett annat lands parlaments— val. Kommittén skall också behandla frågan om det kan bli några negativa konsekvenser i hemlandet för en utländsk medborgare som tillåts rösta vid ett riksdagsval i Sve— rige. En sådan konsekvens kan vara t.ex. förlust av röst— rätt i hemlandet.
Svensk lagstiftning innehåller inte några regler som tar sikte på det fallet att en svensk medborgare har rösträtt i ett annat land. Kommittén behöver för sitt arbete veta om det i något annat lands rättsordning finns någon regel som tar sikte på denna. situation.
Kommittén är därför tacksam för svar på följande frågor.
1) Finns det i landets rättsordning någon regel som tar sikte på det fallet att landets medborgare har eller utövar rösträtt i ett annat lands parlamentsval?
2) Medför det några konsekvenser i övrigt för en med— borgare i landet om han deltar i ett annat lands parlamentsval?
3) Om det finns en sådan regel eller någon sådan konse- kvens, tar den då sikte på personer som har medbor- garskap både i landet och i t.ex. Sverige eller rör den endast personer som enbart har landets medborgar- skap?
Eventuella frågor kan ställas till kommitténs sekre- terare, Marianne Eliason, Justitidepartementet, 103 33 STOCKHOLM, tel. 08/763 4759.
Det vore värdefullt för kommittén att få svar före den 1 juli 1983.
På kommitténs vägnar Hilding Johansson
Marianne Eliason
SOU 1984:12
VAIGRETSNAEVNET Bilä 10 BERETNING 1981 1. Förord
Denne beretning indeholder i afsnit 2 en kort redogorelse for naevnets nedsaettelse og virksomhed. Afsnit 3 vedrörer hovedlinierne i retsgmndlaget for naevnets virksomhed og i afsnit 4 redegpres for grundtraekkene i naevnets praksis.
Af praktiske grunde vedrdrer beretningen perioden fra den 1 november 1980 till udgngen af 1981 .
2. Nedsaettelse og virksomhed
Ifdlge folketingsvalglovens 5 9 nedsaetter indenrigs— ministeren et naevn, bestående af en formand og 2 andre medlemmer. Formanden skal vaere dömmer, og det ene af de andra medlemmer skal vaere kvndig i statsforfatningsret.
Under henvisning til denne bestemmelse har indenrigsmini— steren 30 oktober 1980 nedsat et naevn — valgretsnaevnet — med fllgende sammansaetning:
Landsdommer Robert Dam (formand) Professor, dr. jur. Bent Christensen Konsulent i indenrigsministeriet Vilh. Brockmeyer
Som stedfortraeder udpegedes: landsdommer Viggo llerp-Hansen professor, dr. jur. Henrik Zahle og fuldmaegtig 0. Kopp Christensen.
Fuldmaegtig P. Bak Mortensen har med bistand af stud. jur. Thorkild Justesen varetaget naevnets sekretariatsfor— retningar.
I beretningsperioden har naevnet holdt 9 mader, heraf 3 i 1980. '
Naevnet har modtaget 512 ansdgninger om optagelse på valglisten, og har imddekommet 335 ansdgninger og afslået 106 ansdgninger. Ved årsskiftet 1981/82 henstod 35 ansdgninger som ikke—faerdigbehandlede, mens 36 anspg- ninger var bortfaldet eller frafaldet.
I beretningsperioden er der med hjemmel i folketingsvalg— lövens 5 2, stk. 2, i alt optaget 1.360 udlandsdanskere på valglisten, heraf 1.025 optaget ved kommunalbestyrel— sernes beslutning. Udtrykt på en anden måde er mere end 9 ud af hver 10 ansdgqinger fra udlandsdanskere om
optagelse på valglisten imddekommet.
102 Bilaga 10 SOU 1984:12
3. Hovedlinier i retsgwdlgggt
3.1. Maden for 55 2: 7 og 8 i valgloven af1980.
I de sidste årtier er der med stigande styrke fremsat ;!nske om, at danske statsborgere kan bevare deres valgret, selv efter at de har taget ophold i udlandet. Znsket haenger formentlig sammen med, at antallet af danske, der opholder sig i udlandet uden at have til hensigt at integrere sig i opholdslandet, er steget, og at mulighederne for at fyrige med i dansk politik også på lang afstand nu er gode.
De politiske partier har mddt gnsket med velvilje. Men lovgivningsmagten står ikke frit. Efter grundlovens 5 29 er det en betingelse for at have valgret til folketinget, at man har "fast bopael i Riget". Kravet om fast bopael går tillbage till grundloven af 1849.
Om bopaelsbetingelsen i det enkelte tilfaelde var opfyldt, blev i meget land tid afgjort vad en konkret bedommelse, der indebar en samlet afvejning af en raekke tilimytningsmomenter: om opholdet i udlandet var varigt eller midlertidigt, hvad der var årsagen til opholdet i udlandet, om bolig var bevarat her, om aegtefaeller og barn opholdt sig her etc. Den konkrete afvejning af tillmytningsmomenterne blev foretaget af den lokale kommunale forvaltning ved udarbejdelsen a_f valglister.
Udviklingen i de senare årtier har imidlertid medfdrt, at den konkrete bedanmelse ikke er en realitet. Grundlaget for valglisterne har i al fald siden 1953 vaeret folke— registrene. Det afgprende for optagelse på valglisterne har således i mange år vaeret vedkommendes anmeldelse till folkeregistret om udrejse suppleret med mere tilfaeldige meddelelser til folkeregistret fra skattevaesenet, sygesikringen m.v. Denne tingenes tilstand er nu blevet åbenbar efter aendringen af valgloven i 1980. Valglisterne er nu tidskrifter af det centrale person- register, hvis oplysninger stammer fra de lokale folkeregistre, og valglisterne udarbejdes rent mskinelt, når valg er udskrevet.
Der föreligger således som baggrund for 55 2, 7 og 8 i valgloven af 1980 på den ene side et ”unske om at gdre det lettere for danske statsborgere med ophold i udlandet at få valgret, og på den anden side en faktisk udhuling af udgangspunktet og den traditionella anvendelse af grundlovens bopaelskrav, nemlig en konh'et bedginmelse af tilimytningsmomenterne udpvet ved optagelsen på
valglisten.
SOU 1984:12 Bilaga 10
3 . 2 . Bestemmelsernes indhold
Valgglovens ordning med hensyn til valgret for danske statsborgere, der opholder sig i udlandet, er i hovedtraek denne:
En bestemt afgraenset kreds af personer - dem, der er ansat i den danske stat og beordrat til tjeneste i udlandet, og disses aegtefaeller - har valgret uanset ophold i udlandet. De optages på en saerlig valgliste, jfr. 5 2, stk. l og 55 7. Lovgivningsmagten har altså for dennes gruppe vedkommende gjort et af tilknytnings— momenterne — årsagen til opholdet i udlandet — eneafgrende. Udlandsopholdets varighed og andre tilknytningsmomenter har ingen betydning.
For andre udlandsdanskere opretholdes principielt det historiske udgangspunkt: Konkret bedömmelse af tilknyt- ningsmomenterne efter en samlet afvejning kan medförs, at vedkommende anses for at have fast bopael her i riget trods ophold i udlandet. Men loven blander sig i afvejningen og styrer et stykke på vej dennes resultat.
Når udlandsopholdet er kortvarigt - under 4 år fra frameldelsen til folkeregistret — , opstiller loven en formodning for, att den der begaerer optagelse på valglisten og erklasrer at opfylde betingelserne i lovens (5 2, stk 2. også har tilstraekkelig tilknytning til, at vedkommende kan anses for at have fast bopael. Kun hvis de kommunale myndigheder har grund til at antaga, at vedkommende ikke opfylder betingelserne i 5 2, stk. 2, bliver der tale om en konkret bedginmelse foretaget af valgretsnaevnet .
Når udlandsopholdet har varet mere end de 4 år, skal der altid ske en konkret bedginmelse. Beddmmelsen foretages af valgretsnasvnet, men også denne bedömmelse styras i nogen grad af loven. 5 2, stk. 2, fremhaever nemlig to tillmytningsmomenter: Midlertidigheden af opholdet i udlandet, og årsagen til udlandsopholdet. Ärsagen skal enten vaere en af dem, der er beskrevet i 5 2, stk 2, nr. 1) - 5) eller dog en sådan, at tilknytningen til Danmark må sidestilles med en af de opremsede årsager.
Kommer valgretsnaevnet ved sin konkrete beddnmelse til, at fast bopael foreligger, har optagelsen på valglisten virkning i 2 år, jfr. 5 8, stk. 4. Efter dette tidsruns udlo'b må vedkommende på ny underkastes konkret bedpimmelse, hvis han dnsker optagelse på valglisten. Denne bestemmelse understreger yderligere betydningen af ét af tillmytningsmomenterne, nemlig udlandsopholdets varighed.
104. Bilaga 10 SOU 1984:12
4. Grundtraak af naevnets praksis
4.1. Om valgetsnaevnets bedémmelsesgrundlg i almindelighed.
Hvor en konkret beddmmelsa af, om en dansk statsborger trods ophold i udlandet efter valglovens ovenfor gengivne regler ar nddvendig, foretages beddmmelsen af valgrets- naevnet. Udgngspunktet er, at bedfmmelsan skal vaere konkret. Men naavnet må naturligvis — som det også ar understreget i lovens forarbejder - bygge sine konkreta afgprelser på rimeligt klare og gennemtaenkte retninga— linier.
Sådanne ratningalinier kan ikke goras udtömmende. Men de må indeholde vejledning både om, hvilke tilknytnings— momenter der kan blive tala om at laegge vaegt på, og om, hvilken vaegt de enkelte tilknytningsmomenter bör have.
Med hensyn til tillmytningsmomenterne ar det givet, at den traditionella opremsning ikke er udtänmenda. Der kan således tages hensyn til, om udlandsopholdet sker i et land, hvor en danskere integrering i det lokala samfund erfaringsmaessigt ar lat, eller om det modsatte er tilfaeldet. Det kan også tillaegges betydning, om ansdgeren har opholdt sig i flera lande eller om han alene har haft ophold i et enkelt land. Sandsynligheden for integration i det lokala samfund er alt andet liga mindre, hvis opholdet i det pågaeldende land er af rat kort varig— hed.
Med hensyn til tillmytningsmomanternes vaagt står det fast, at udlandsopholdets varighed og årsagan til udlandsopholdet må tillaeggas saerlig betydning. Men dels kan andra tilkrnrtningsmomanter naturligvis spilla med ind, og dels kan de enkelte tilknytningsmomenter ikke bedömmas isolerat. Det ar således givet, at jo laangere udlandsopholdet varar, des stjrre vaegt må der laagges på de Övriga tillmytningsmomantar for at vedkommende kan anses for at have fast bopael her.
4.2. Årsgan til udlandsopholdet
Årsagen til ansdgerens ophold i udlandet skal enten vaere en af de udtrykkaligt opregnede i 5 2, stk. 2, nr 1-5 eller en årsag, som ganska kan sidestilles harmed.
Naavnet har vad vurderingen af , om en årsag til at udlandsophold kunne sidestilles med de udtrykkaligt opregneda årsager lagt vaegt på, om den påberåbte årsag i sig selv var udtryk for en tilknytning til riget
SOU 1984:12 Bilaga 10
Det klareste eksempel harpå er personer, som er ansat vad Dansk skoleforening for Sydslesvig og lignende foreninger i Sydslesvig. Selvom disse foreninger ar indregistrerede i Tyskland, består der en meget snaaver forbindelsa her til landet. Detta kommer bl a till udtryk ved at f. eks. laarerne vad Skoleforaningen ansaettas på samme Vilkår som har i landet, at de er sikret pensionsret har i landet og at de vad ansaettalse i Danmark kan overfdra den pensionsanciennitet, som ar indtjent i Sydslesvig. Den danska stat yder et betydeligt årligt tilskud til foreningens virksomhed. Endelig er laerernes saerlige tilkny'tning har til landet utvivlsom. De undervisar på dansk, og deras undervisning er praeget af dansk kultur og dansk livssyn.
Personer, som ar udsendt for at göre tjeneste som ansatta i udenlandske datterselskaber af danske virksomheder, anses for omfattat af opsamlingsbestemmelsan. Hverken selskapsforman eller stdrrelsen af den danske virksomheds fkomoniske andel i datterselskabet har betydning. Selskapsformen beror ofte helt på lokala forhold og det vil ofte vaere vanskeligt at få pålidalige oplysningar om at dansk firmas dkonomiske engagemant i et udenlandsk firma.
Derimod anses årsagen til udlandsopholdet for personer, som er ansat i udenlandske virksomheder helt uden tilknyt- ning til danske virksomheder, ikke for fyldestgdrende. Ansfgninger fra personer, som er ansat i sådanna udenlandske virksomheder må derfor normalt afslås.
4.3. Udlandsopholdet skal vaere midlartidigt
Mad udgangspunkt i den vaegt, som loven laegger på ophol— dets varighed, har valgretsnaevnet opstillet den retninge— linie, at personer, der opholder sig i udlandet af de årsager, der er naevnt i 5 2, stk. 2, og hvis udlandsop- holdet ikke overstiger 3 x den 4—års periode, der er ' naevnt i lovens () 8, stk. 2 kan optages på valglisten.
Denne retningslinia for vurdering af opholdets midlertidighed har haft den virkning, at den störste ansdgergruppe — ansatta vad Det Europaeiske Faellesskabs institutioner — så godt som alla er blevet optaget på valglisten. Langt de flesta i denna gruppe udrejste omkring årsskiftet 1972/73 1 forbindelse med Danmarks indtraeden i Faellesskabet. Retningslinien er også bragt i anvandelse ved vurderingen af udlandsopholdets midlertidighet for personer, som er ansat i Östasiatisk Kompagni, A. P. Möller eller en ligqende dansk virksomhed. Det er karakteristisk for disse anstgere, at de som fulge af virksomhedens personalepolitik opholder sig ret kort tid i det enkelte land, at de årligt er hjemme i det
106 Bilaga 10 sou 1984z12
danske hovedsaede og at karrieran afsluttes har i landet.
Det må fremhaeves, at der er tala om en ratningslinie for vurdering af opholdets midlertidighed og ikke nogen ufravigalig regel. I tilfaelde, hvor tilknytningen til Danmark efter en konkret vurdering af alla tilkrwtnings— momenter må anses for usaedvanlig staark, kan en ansjger optages på valglisten, selvom udlandsopholdet har varet laengere and 12 år. Et af de kriterier, som vil kunna tala for en sådan vurdering, vil vaere at aegtefaelle og eventuellt bdrn opholder sig har i landet.
SOU 1984:12
PARLIAMENTARY ASSEMBLY OF THE COUNCIL OF EUROPE
THIR'IY-FOURTH ORDINARY SESSION
RECOMMENDATION 951 (1982) '
on mn'ng rights of nationaLr of Council of Europe member sluta
The Assembly.
]. Noting that an estimated 9 million nationals ol Council of Europe member states do not reside in their country of origin, but in some other member state of the Council :
2. Considering that these citizens cannot nor— mally take part in elections or reterenda held in their country oi residence because they are not nationals of that country ;
3. Noting that many of them are also unable, under national legislation. to take'part from the territory of their country of residence in elections and relerenda held in their country of origin because they have no domicile there ;
4. Noting that some member states impede or even prohibit participation by aliens in elections and relerenda held in their country of origin. even il legislation in that country permits such partici- pation ;
5. Considering that millions of nationals ol Council of Europe member states are thereby deprived of all civic rights :
6. Mindiul that one oi the major concerns of the Council of Europe is to preserve and strengthen democracy and civic rights in member states ;
Bilä '! 1
ASSEMBLEE PARLEMENTAIRE DU CONSEIL DE L'EUROPE
TRENTE-QUATRIEME SESSION ORDINAIRE
RECOMMANDATION 951 (1982) '
relative au dmit de vote des ressonisants de: Brors membres du Conseil de l'Eumpe
L'Assemblée.
]. Constatant que d'aprés les estimations. 9 millions de ressortissants des Etats membres du Conseil de l'Europe ne resident pas dans leur pays d'origine, mais dans un autre Etat membre du Conseil :
2. Considérant que ces personnes ne peuvent. en régle générale. participer aux élections et aux réiérendums organisés dans lcur pays de residence parce qu'ils ne possédent pas la nationalité dudit pays ?
3. Constatant que nombre d'entre elles ne peu- vent pas non plus. en vertu de la législation nationale. participcr, å partir de leur pays de residence. aux élections et référendums organisés dans leur pays d'on'gine parce qu'ils n'y possédent pas de domicile ;
4. Constatant que quelques Etats membres en- travent. voire interdisent. la participation des residents étrangers aux élections et référendums organisés dans leur pays d'origine méme lorsque la législation de ce demier le permet ;
S. Considérant que des millions de ressortissants des Etats membres du Conseil de l'Europe se trouvent ainsi privés de tout droit civique ;
6. Constatant que le maintien et le rentorce- ment de la démocratie et des droits civiques des citoycns dans les Etats membres constituent l'une des préoccupations majeures du Conseil de l'Europe ;
108. Bilaga. 11 SOU 1984:12
___—_____—_—_
Recommendation 951 Rccommandariwr 95!
m .
7. Emphasising the importance it attachcs to the rights guaranteed by the European Conven- tion on Human Rights and the First Protocol thereto, particularly freedom of expression. free- dom of peaceful assembly and freedom of associ- ation. as well as the obligation for member states to hold free elections at regular intervals ;
8. Believing that. steps should, therefore. be taken to ensure that every national of a member state is able to exercise his political rights. at least in his country of origin. when he resides in another Council of Europe member state,
9. Calls on the governments of Council of Europe member states to facilitate and not pre- vent or hinder, by administrative measures. par- ticipation and the free exercise of voting rights from their territories by other member states' nationals in elections and referenda held in the countries of origin of those nationals ;
10. Recommend: that the Committee of Ministers :
a. support the Assembly's appeal to member stutes' governments regarding the free exercise of the voting rights of other member states' nationals ;
b. study the most appropriate instrument for establishing a European legal guarantee of the free exercise of the voting rights of member states' nationals living in another member state ;
c. consider the possibility of harmonising member states' laws in the interests of maintain- ing the voting rights of their nationals living in another member state with regard to nation-wide elections and referenda. especially with a view to ennbling votes to be cast by post or through diplomatic or consular missions ;
d. envisage. if appropriate, the drawing up of a protocol to the European Convention on Human Rights whereby member states would undertake to respect such voting rights for their nationals living in another member state and refrain from hindering the exercise thereof by any measure whatever.
Il9209
___—_—
7. Soulignant l'importance qu'elle attache nux - droits garantis par la Convention européenne des Droits de l'Homme et le premier Protocole addi- tionnel. notamment la liberté d'expression. la liberté de reunion pacifique et la liberté d'asso- ciation. ainsi que l'obligation des Etats membres d'organiser réguliérement des élections Iibres ;
8. Etant d'avis qu'il faut done faire en sorte que tout ressortissant d'un Etat membre ait la possi- bilité d'exercer ses droits politiques, tout au moins dans son pays d'origine. lorsqu'il réside dans un autre Etat membre du Conseil de l'Europe.
9. lnvite les gouvemements des Etats membres du Conseil de l'Europe a faciliter et å ne pas empécher ou entraver. par des mesures adminis- tratives. la participation et le libre exercice du droit de vote. rl partir du territoire soumis å leur juridiction. des ressortissants d'un autre Etat membre aux élections et référendums organisés dans le pays d'origine de ces derniers ;
10. Rccommande au Comité des Ministre: :
a. d'appuyer l'appel de l'Assemblée adressé aux gouvemements des Etats membres en ce qui concerne le libre exercice du droit de vote des ressortissants des autres Etats membres ;
b. d'étudier l'instrument le plus approprié pour une garantie juridique européenne du libre exercice du droit de vote des ressortissants des Etats membres résidant dans un autre Etat membre :
c. d'examiner la possibilité de l'hånnonisa- tion des législations nationales en iaveur du main- tien du droit de vote des ressortissants des Etats membres résidant dans un autre Etat membre en ce qui conceme les élections et référendums orga- nisés & l'échelon national. notamment en vue de l'introduction de la possibilité de voter par voie de correspondance ou par l'intermédiaire des repre- sentations diplomatiques ou eonsulaires ;
d. d'envisager, le cas échéant. l'élaboration d'un protocole additionnel å la Convention euro- péenne des Droits de l'Homme par lequel les Etats membres s'engageraient å respecter ce droit de vote de leurs ressortissants résidant dans un autre Etat membre et s'interdiraient d'entraver, par quelque mesure que ce soit. l'exercice de ce droit de vote.
SOU 1984:12 Sven Reinans 1983—10—06 Bila 12
Utvandringen av svenska medborgare åren 1968—1982 och utlandssvenskarnas valdeltagnde år 1982
Inledning
Denna undersökning har utförts på uppdrag av 1983 års rösträttskommitté för att belysa utlandssvenskarnas utnyttjande av sin möjlighet att deltaga i det svenska riksdagsvalet genom att anmäla sig till den särskilda röstlängden. Undersökningen är utförd genom en samkörning av statistiska. centralbyråns (SCB:s) register över in— och utvandrade samt ett register från riksskatteverket (RSV) över samtlig utlandssvenskar som hade rösträtt vid 1982 års val. Vilka frågor som tas upp i undersöimingen bestäms av de uppgifter som finns tillgängligt i registren. Den tekniska bearbetningen har utförts av SCB.
Rapporten innehåller tre avsnitt: I det första beskrivs undersölmingsförfarandet, i det andra lämnas en översiktlig redogörelse för utvandringen av svenska medborgare från Sverige åren 1968—1982 och i det tredje avsnittet slutligen lämnas resultaten av sambearbetningen av befolkningsregistren med röstlängden för utlands- svenskarna. Statistiska uppgifter om utlandssvenskarnas valdeltagande från och med 1968 års val finns i publika— tionerna "Allmänna val" för varje valår. Redovisningen avser antalet röstande fördelade på bosättningsland och kön. Uppgifter motsvarande dem som lämnas i denna under— sökning för 1982 års val finns tidigare ej tillgängliga.
1. Undersölmigäförfarandet
Hösten 1967 lades folkbokföringen i Sverige om till ADB. I samband därmed lades även rutinerna vid framställningen av befolkningsstatistiken vid SCB om. Detta innebär att det från och med år 1968 finns olika uppgifter om förändringar i befolkningen, t ex in— och utvandring, lagrade på ett lättbearbetat sätt och i ett mera fullständigt skick än för tidigare år. Bearbetningarna som har gjorts för denna unders'ölming omfattar av denna anledning endast tiden från och med år 1968. Röstlängderna för 1982 års val framställ— des den 1 juni 1982. Denna tidpunkt har därför valts som slutpunkten för bearbetningarna. Detta täcker en period av nästan 14,5 år.
Syftet med undersölmingen har varit att skapa ett register över alla svenska medborgare som har utvandrat från Sverige - och inte återkommit — för att sedan genom att jämföra med de personer som är upptagna i den särskilda röstlängden se vilka kategorier utvandrare som registrerar sig för rösträtt, vilket år de har utvandrat etc. Genom sambearbetning av de årliga ut- och invandringsbanden togs ut samtlig personer som någon gång under tiden den 1—
110. Bilaga 12 SOU 1984z12
januari 1968 — den 1 juni 1982 har registrerats som utvandrade från Sverige och vid minst en utvandring har varit svenska medborgare. För alla dessa personer togs med uppgift om samtliga registrerade in— och utvand— ringar med årtal an medborgrskap, civilstånd och utflyttningsland vid den senaste utflyttningen, bosätt- ningslän före den sista utflyttningen, uppgift om eventuell naturalisering under tiden 1967-82, ålder och kön. Uppgifterna om civilstånd och bosättningslän har inte utnyttjats i undersökningen. Medan den löpande befolk— ningsstatistiken avser flyttningar — d v s en person som flyttar ut från Sverige två gånger under ett och samma år förekommer två gånger i statistiken — avser uppgifterna i denna undersökning personer som någon gång under den undersökta perioden har emigrerat. Den som överförts till obefintligregistret behandlas på samma sätt som den som utflyttat. Vad som har hänt före år 1968 vet vi inte, en person som har flyttat ut endast en äng under åren 1968—82 kan naturligtvis tidigare ha varit utflyttad. Vi kan naturligtvis inte heller veta vad som har hänt efter den sista utflyttningen. Vederbörande kan ha avlidit eller blivit utländsk medborgare ( och eventuellt förlorat sitt svenska medborgarskap) med fortfarande ingå bland dem som i undersökningen kallas för utvandrade svenska medborgare.
Vid den följande sambearbetningen med registret över personer i den särskilda röstlängden kunde en del av dessa personer inte återfinnas bland dem som har utvandrat efter år 1968. Dessa antas ha utvandrat före år 1968. Eventuella felaktigheter i utvandringsbanden kan alltså få effekten att en person som registrerats i den särskilda röstläng— den anses utvandrad före år 1968. Av allt att döma är sådana felaktigheter så få att de inte påverkar resul— taten.
Det bör påpekas att vi i undersökningen endast kan följa sådana in— och utvandringar som resulterar i ändringr i kyrkobokföringen. En person som har utvandrat kan sedan naturligtvis besöka Sverige och även bo här långa perioder utan att bli kyrkobokförd. Enligt huvudregeln krävs för att en person skall anses utvandrad att den avsedda vistelsen i utlandet är minst ett år. På motsvarande sätt registreras som invandrare endast personer som avser att vistas i Sverige minst ett år. Dessa regler har dock delvis satts ur spel för dem som flyttar från och till Danmark och Norge genom överenskommelsen om gemensamt nordiskt flyttningsbetyg från år 1969. Överenskcmmelsen syftar till att undvika att en person kan vara skriven i två nordiska länder på en gång. Enligt överenskcrnmelsen är det invandringslandet som avgör om en flyttning har ägt rum eller inte. Eftersom man i Danmark anser invandring föreligga redan om den avsedda vistelsen ä 5 månader, och i Norge 6 månader (mot ett år i Sverige och Finland) kan
SOU 1984z12 Bilaga 12
personer som kortvarigt flyttar till Danmark resp Norge bli avregistrerade som utvandrare i Sverige trots att de enligt de svenska reglerna inte borde betraktas som personer som kortvarigt flyttar till Danmark resp Norge bli avregistrerade som utvandrare i Sverige trots att de sådana.
2. Allmänt om utvandringen av svenska medborae under år 1968—1983
Under tiden från den 1 januari 1968 till den 1 juni 1982 har 113 800 utvandringar av svenska medborgare registrerats. Dessa utvandringar har registrerats för 104 200 personer, d v s det är ovanligt att en person har utvandrat mer än en äng under den undersökta perioden. Som framgår av tabell 1 gäller detta mindre än 10 procent av utvandrarna. Skillnaderna mellan könen och mellan olika åldrar är mycket liten (bland de riktigt unga är det av naturliga skäl en mindre andel som har utvandrat flera
gånger).
Tabell 1 Under tiden den 1 januari 1968 — den 1 juni 1982 utvandrade svenska medborgare efter kön och antalet registrerade utvandringar.
Antal registrerade Män Kvinnor Båda könen utvandringar Antal % Antal % Antal %
1 44500 91,4 51000 91 ,9 95500 91,7 2 3800 7,8 4100 7,4 7900 7,6 3 eller fler 400 0,8 400 0,6 700 0,7 Samtliga 48700 100 55500 100 104200 100
Högsta antalet registrerade utresor hade en kvinna med 9 utvandringar under perioden. Detta fall liksom alla andra med exceptionellt höga antal utvandringr gällde (åtmin— stone sista gången) utvandring till Danmark eller Norge. Förmodligen sammanhänger detta med den tidigare beskrivna regeln som gör att även korta vistelser i Danmark eller Norge kan medföra att utvandring registreras.
Av de totalt 104200 utvandrade personerna hade 42400 personer återkommit till Sverige före den 1 juni 1982. En majoritet, 60 %, tillsammans 61800 personer, hade inte kommit tillbaka. Av dessa var 50900 i en sådan ålder att de kunde ha rösträtt år 1982. Se tabell 2.
112. Bilaga 12 SOU 1984z12
Tabell 2 Åren 1968 — 1982 utvandrade svenska medborgare efter kön och ålder (år 1982) som inte har återkommit under perioden.
Efter ålder i absoluta I procent av samtliga
Kön tal utvandrade under Erioden
— 18 18— Alla —18 18— Alla Män 5600 22000 27700 60,2 56,0 56,8 Kv 5500 28900 54100 59, 1 62 , 0 61 , 5 Båda
könen 10900 50900 61800 59,6 59,2 59,3
Det är alltså dessa 50900 personer som senare i denna rapport anses utgöra utlandssvenskarna och som kan tänkas vilja utnyttja sin rösträtt i Sverige. I realiteten har naturligtvis ett (litet) antal av dem avlidit (det kan väl röra sig om kanske 1000 personer) och ett förmodligen större antal har fått annat medborgarskap. Detta kan vi dock inte se i vårt material.
Efterscm dels fler vuxna kvinnor än män utvandrar, dels männen oftare återinvandrar finns det en kvinnlig övervikt bland de potentiella utlandssvenska väljarna. Kvinnorna utgör 57 % av samtliga.
För de personer som har utvandrat två eller fler gånger är det möjligt att i materialet se hur lång tid som har förflutit mellan de två utvandringarna. Genomsnittet ligger på 5,4 år, men spridningen är mycket stor från 1—2 år och upp till 10 år mellan flyttningarna. För dem som har flyttat tre gånger har det i genomsnitt gått 7,6 år mellan den första och den tredje utflyttningen.
För personer som har blivit svenska medborgare finns en anteclming i personbanden om årtalet för naturalisa- tionen från och med år 1967. Det är alltså möjligt att i olika personregister urskilja de personer som har naturaliserats sedan dess. Bland alla utvandrade svenska medborgare under åren 1968—1982 var '7 % naturaliserade sedan år 1967. Bland de naturaliserade är det fler män än kvinnor som utvandrar.
Vi vet inte det tidigare medborgarskapet för de naturali— serade. Andelen naturaliserde varierar kraftigt mellan olika utvandringsländer, och är mycket hög för några länder varifrån ett större antal invandrare har kommit till Sverige: Finland, Grekland och Jugoslavien. Det är rimligt att anta att det i stor utsträckning är fråg. om tidigare medborgare i dessa länder. Se tabell "5.
sou1984z12 Bilaga 12 113
Tabell 3 Åren 1968—1982 utvandrade svenska medborgare som
blivit naturaliserade sedan år 1967.
Utvandrings- Män Kvinnor Båda könen land Antal I procent Antal I pro- Antal I procent av samt— cent av av samtli— liga ut— samtli— ga utvand— vandrade ga ut— rade vand— rade Norden 2108 16,6 1611 12,0 3719 14,3 Därav Danmark 540 11,0 431 7,4 971 9,1 Finland 1120 40,3 886 34,1 2006 37,2 Norge 439 8,9 288 5,9 727 7,4 Övriga Europa 1202 6,9 1079 4,5 2281 5,5 Därav Frankrike 78 3,9 81 2,9 159 3,2 Grekland 158 39,2 101 19,3 259 28,0 Italien 153 16,4 124 7,2 277 10,5 Jugoslavien 38 31,1 28 20,6 66 25,6 Spanien 159 5,2 160 4,5 319 4,9 Storbritannien 75 3,2 90 2,2 165 2,6 Tyskland (BRD) 314 8,7 273 5,4 587 6,8 Afrika 113 4,4 62 2,6 175 3,6 Nord—Amerika 360 4,9 320 3,4 680 4,1 Syd—Amerika 76 5,3 53 4,4 129 4,9 Asien 180 7,1 133 6,2 313 6,7 Oceanien 107 4,1 96 4,9 203 4,4 övriga 109 4,9 58 4,7 167 4,8
Samtliga 4255 8,7 3412 6,2 7667 7,4
114. Bilaga 12 SOU 1984212
Av alla sedan 1968 utvandrade svenska medborgare — d v s alla presumtiva utlandssvenska väljare i denna undersök— ning — är 9,2 procent naturaliserade sedan 1967. Närmare en tiondel av utlandssvenskarna utgörs alltså av naturaliserade vilket är betydligt fler än deras andel av befolkningen, (3 procent för alla åldrar). Andelen som ej återvänt bland de naturaliserade sedan 1968 är 60,9 procent mot 59,3 procent för samtliga utvandrade svenska medborgare. Antal utvandrade naturaliserade var emellertid mycket låg i början av perioden, helt naturligt då endast sådana som naturaliserats från 1967 ingår. Eftersom betydligt fler är kvar i utlandet bland de senaste årens utvandrare än av dem som utvandrade i början av perioden (se figur 1) tyder resultaten i denna undersökning på att de naturaliserade hittills snarast har återvänt till Sverige i större utsträckning än infödda svenska med— borgare. Andelen som har återvänt varierar mellan olika länder. Andelen återvändare är lägre t ex från de nordiska länderna, men efterscm materialet inte finns uppdelat på olika utvandringsår är det svårt att säga om en sådan skillnad är reell eller beror på att den nordiska utvandringen av naturaliserade har ägt rum senare.
3. Registrerade i särskild röstlängd
Enligt de bearbetningar som gjorts för denna undersökning hade 16860 utlandssvenskar anmält sig till den särskilda röstlängden. Av dessa återfanns 12871 i vårt register över utvandrade svenska medborgare åren 1968—1982. Närmare en fjärdedel av de registrerade återfanns således inte och får antas ha utvandrat före år 1968. Bland dessa som har utvandrat tidigt och som har upptagits i särskild röst— längd, är det betydligt fler kvinnor än män.
Bland de registrerade till särskild röstlängd återfanns 25 individer vilka hade "okänt" utvandringsland i SCB:s register och 69 individer som inte var registrerade som utflyttade utan överförda obefintligregister. Vidare fanns 37 individer som enligt SCB:s register hade återkommit till Sverige, men enligt RSVs register fanns i utlandet. Alla eller en del av dessa kategorier är uteslutna ur en del av tabellerna i det följande. Detta innebär att summa röstberättigade varierar något mellan olika tabeller, men skillnaden är liten och kan inte påverka tolkningarna av resultaten.
Som framgår att tabell 4 är spridningen mycket ojämn mel- lan de olika utvandringsåren från år 1968 och framåt. Det är visserligen flera anmälda bland de senaste årens ut- vandrare, men skillnaden i förhållande till tidigare ut— vandringsår är inte särskilt markant. (Observera att uppgiften för år 1982 gäller endast fem månader fram till
SOU 1984:12 Bilaga 12
den 1 juni då röstlängden upprättades).
Att benägenheten att anmäla sig till särskild röstlängd är ungefär densamma. oavsett utvandringsår framgår tydligt av figur 1 och 2. Figur 1 visar dels hela antalet utvandrade svenska medborgare (enligt avsnitt 2) från år 1968 och framåt, dels antalet som inte har återinvandrat till Sverige fram till den 1 juni 1982 och dels antalet registrerade i särskild röstlängd bland dessa. Eftersom många återinvandrar efter ett par års vistelse i utlandet är andelen återinvandrade liten de första åren. Efter 7—8 år har drygt hälften återvänt och andelen återvända förändras endast litet senare. Av alla kvarvarande "utlandssvenskar" är det ungefär en fjärdedel som har anmält sig till särskild röstlängd, och denna andel är i stort sett oförändrad mellan olika utvandringsår. Se figur 2.
116". Bilaga 12 SOU 1984z12
8 000
7 000
6 000
5 000
4 000
5 000
2 000
1 000
1968 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 1982
Figur 1 Åren 1968-1982 (första halvåret) utvandrade svenska medborare san vid valet 1982 hade uppnått rösträttsålder, antalet av dem som till 1982 inte hade återvänt till Sverige samt antalet son var registrerade i särskild röstlängd 1982.
sou1984:12 Bilaga 12 117
Visserligen ligger kurvan i figur 2 ett par procentenhe— ter högre för de senaste utvandringsåren, än för tidigare år, men skillnaden är således mycket liten och kan delvis förklaras av att bland de tidigare utvandrade förmodligen finns fler avlidna och personer san valt att bli utländska medborgare.
Tabell 4 Utlandssvenskar som har registrerat sig i särskild röstlängd år 1982 efter utvandringsår och kön.
Män Kvinnor Båda könen Antal % Antal ; Antal % 1 967 1335 18, 4 2654 27, 6 3989 23 , 7 68 138 1.9 294 3,1 432 2,6 69 202 2,8 312 3,2 514 3,0 70 294 4,1 440 4,6 734 4,4 71 319 4,4 453 4,7 772 4,6 72 397 5,5 506 5,3 903 5,4 73 421 5,8 554 5,8 975 5,8 74 364 5.0 427 4,4 791 4,7 75 317 4,4 406 4,2 723 4,3 76 321 4,4 417 4,3 738 4,4 77 382 5,3 411 4,3 793 4,7 78 443 6.1 501 5,2 944 5,6 79 486 6,7 528 5,5 1014 6,0 80 706 9,8 671 7,0 1377 8,2 81 786 10,9 741 7,7 1527 9,1 82 328 4,5 306 3.2 654 3.8
Samtliga 7239 100 9621 100 16860 100
118 Bilaga 12 sou1984:12
1968 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 1982
Figur 2 Andelen (%) registrerade i särskild röstlängd av under åren 1968-1982 utflyttade svenska medborgare efter utvandringsår och kön.
SOU 1984:12 - Bilaga 12 119
Tabell 5 Åren 1968—1982 utvandrade svenska medborgare som är upptagna i särskild röstlängd 1982 efter utvandringsland och bosättningsland 1982.
Utvandrings— Män Därav % Kvinnor Därav % Båda Därav % land i samma i samma könen i samma land 1982 land 1982 land 1982 Norden 854 93,1 1014 94,7 1868 94,0 Därav Danmark 280 87,9 387 91,0 667 89,7 Finland 251 96,0 233 97,4 484 96,7 Norge 318 95,3 391 96,9 709 96,2 Övriga Europa 3363 85,4 4189 90,5 7552 88,2 Därav Belgien 153 73,2 143 81,1 296 77,0 Frankrike 553 86,1 642 91,1 1195 88,8 Grekland 30 80,0 50 92,0 80 87,5 Italien 118 76,3 255 89,4 373 85,3 Jugoslavien 10 70,0 9 88,9 19 78,9 Nederländerna 112 75,0 145 82,1 257 79,0 Schweiz 503 87,5 680 91,2 1183 89,6 Spanien 695 88,9 716 91,1 1411 90,1 Storbritannien 354 79,4 461 87,0 815 83,7 Tyskland (BRD) 593 89,4 826 95,4 1419 92,9 österrike 92 84,8 114 89,9 206 88,8 Afrika 184 68,5 164 66,5 348 67,2 Nord—Amerika 799 88,7 1047 91,6 1846 90,4 Syd—Amerika 213 67,6 146 67,1 359 67,4 Asien 320 62,2 217 74,7 537 67,0 Oceanien 141 87,9 124 91,9 265 89,8 övrigaX) 30 — 66 — 96 — Samtliga 5904 84,2 6967 88,8 12871 86,7 x)
Inklusive okänt och "till obefintlighetsregistret".
120. Bilaga 12 SOU 1984:12
Om andelen anmälda till särskild röstlängd varierar endast lite mellan olika utvandringaår är skillnaderna mellan olika utvandringsländer stora.
I undersökningen har vi uppgifter om utvandringsland för samtliga utvandrade under åren 1960-82. För dem som har registrerats i särskild röstlängd har vi även en uppgift om bosättningsland år 1982. För det stora flertalet är uppgivet utflyttningsland och bosättningsland detsamma. För 13 % uppges dock olika länder, se tabell 5. Eftersom uppgifter om antalet utvandrade svenskar finns endast efter utflyttningsland har bearbetningen i det följande genomgående skett efter utflyttningsland och inte efter bosättningsland år 1982. Siffrorna i det följande kan således något avvika från den länderfördelning som återfinns i den officiella valstatistiken.
I tabell 6 visas antalet registrerade utvandrade (som inte återvänt) sedan år 1968 samt antalet och andelen registre— rade i särskild röstlängd efter utvandringsland och kön. För de nordiska länderna, Nord—Amerika och Oceanien redovisas mycket låga andelar registrerade, medan några länder i Väst—Europa, Syd—Amerika och Asien har höga andelar.
De för rösträtt anmälda utlandssvenskarnas åldersfördel— ning visas i tabell 7. Ungefär hälften av de röstberätti- gade utlandssvenskarna är i 30— och 40-årsåldern. Andelen pensionärer och framförallt unga väljare är liten. Man kan lägga märke till att bland de yngre är kvinnorna i flertalet, medan det bland de äldre finns fler manliga. än kvinnliga väljare anmälda. Detta beror både på att betydligt fler män än kvinnor har utvandrat (utan att återvända) och att nämen registrerar sig oftare. Det finns starka variationer i åldersfördelningen mellan olika länder. Bearbetningarna i denna undersökning har skett efter utvandringsland, inte bosättningsland vid valet 1982. Tabell 8 som visar de för rösträtt anmälda utlandssvenskarna efter ålder i ett antal länder omfattar av denna anledning endast personer utvandrade från Sverige åren 1968—1982. Speciellt andelen pensionärer varierar kraftigt mellan olika länder och utgör nästan hälften av alla för rösträtt anmälda bland dem som utvandrat till Spanien. Till Spanien hade utvandrat 38 procent av alla i åldrarna över 65 år 1982. Relativt mång. pensionärer finns även i Frarkrike och Schweiz. 48 procent av de ut- landssvenskar med rösträtt som utvandrat till Spanien var över 65 år gmla 1982.
SOU1984:12 Bilaga 12 121
Det finns skillnader i andelen anmälda efter ålder, se figur 3. Bland de yngre är andelen anmälda mycket lägre. Detta gäller för båda könen men inte för alla utvandringe- länder. I figur 4 visas andelen anmälda efter ålder för några utvalda länder. De nordiska länderna (i figuren representerade av Finland och Norge) ligger i botten och har kurvor som knappast alls är korrelerade med åldern. I toppen ligger bl a Frankrike och Schweiz med nwcket högre allmän nivå och en markerad stegring mot högre åldrar.
122. Bilaga 12
Tabell 6 Åren 1968—1982 utvandrade svenska medborgare efter kön och utvandringsland samt antalet och andelen
SOU 1984:12
registrerade i särskild röstlängd.
Utvandringsland
EVRIGA NORDEN DÄRAV DANMARK FINLAND NORGE
EUROPA UTOH NORDEN DÄRAV BELGIEN
FRANKRIKE GREKLAND ITALIEN JUGDSLAVIEN NEDERLÄNDERNA SCHHEIZ SPANIEN STOR—BRITANNIE TYSKLAND FÖRB öSTERRIKE
AFRIKA DÄRAV LIBERIA SYD-AFRIKA NORD-AMERIKA DÄRAV CANADA U 5 A
SYD-AHERIKA DÄEAV BRASILIEN
ASIEN DÄRAV JAPAN SAUDI-ARABIEN
OCEANIEN DÄRAV AUSTRALIEN
SOVJETUNIONEN OKÄNT
TILL 03 SAMTLIGA LÄNDER
Män
UTV "näsfa' %
5772 1979 1391 2375
7996 260 962 163 430
42 266 960 1514 963 1704 247
616 120 124 3861 946 2751
488 236
691 116 147
1312 1248
19 134 923
22032
850 270 249 318
3352 153 552
30 117 10 112 500 692 354 590
92 162
34 29 796 131 594
213 111
320 55 45
141 129
2
7
21 5684
15 14 18 13
42 55 56 18 27 24 39 52 46 36 35 37
30 28 23 21 14 22
44 47
36 47 31
11 10
11 5
27
Kvinnor
UTV RÖSTB Z
6530 2636 1280 2565
13275 264 1669 229 1021 55 457 1539 1789 2311 3028 535 582
55 137
5710 976 4583
354 134
680 81 69
965 904
9
165 607 26877
1009 384 232 390
4180 141 641
50 252 9 144 680 715 461 826 114
163 18 33
1046
147 838
146 72
216 37 21
124 117
15 45 6950
15 15 18 15
31 50 38 22 25 16 32 44 40 20 27 21
26 33 24
16 15 18
41 54
32 46 30
13 13
11 6 24
Båda könen UTV Rusfs' 12302 1059 4615 662 2671 451 4940 700 21271 7532 564 294 2651 1193 392 en 1451 369 97 19 743 256 2499 1180 3303 1407 3294 815 4732 1416 782 206 1195 345 175 52 261 62 9591 1642 1924 275 7334 1432 642 359 370 183 1571 536 199 92 216 66 2277 265 2152 246 za 2 299 25 1530 69 50909 12834
15 14 16 14
35 52 45
25 20 34 47 43 25 30 26
29 30 24
19 14 20
43 49
34 45
. 1.
MGN]
sou1gs4z12 Bilaga 12 123
40
30
20
10
u.- mu- u- 30- 33% Hb- är- sa' - 1-0- ”' -u Jm JM 44 ..391 —HH wa vn -&'9 +"! —'-9
Ålder
Figur 3 Andelen (%) registrerade _i särskild röstlängd av svenska medborgare utvandrade åren 1968-1982 efter kön.
124. Bilaga 12 SOU 1984:12
% 80 70 60 Schweiz Frankrike 50 40 Samtliga 50 20 x __ "-..X Tyskland (BRD . . '- Finland 10
Norge
[&_ gJ- 1.3- 16' $3- Ho— HY" So.. SS- 50' 55' *fä'o _il-u—u JW JH ** Jia usa 41 nu 4.4
Figur 4 Andelen (%) registrerade i särskild röstlängd av svenska medborgare utvandrade till vissa länder åren 1968— 1982 efter ålder är 1982.
SOU 1984:12 Bilaga 12 125
Tabell 7 Utlandssvenskar med rösträtt år 1982 efter kön och ålder.
Ålder Nån Kvinnor Båda könen
Antal % Antal % Antal % 18—21 1) 179 2,5 184 1,9 363 2,2 21—24 186 2, 6 217 2,3 403 2 , 4 25—29 409 5,6 598 6,2 1007 6,0 30—34 687 975 1076 11,2 1763 10,5 33—39 995 13,7 1877 19,5 2872 17,2 40—44 927 12,8 1541 16,0 2468 14.6 45—49 671 9,3 951 9,9 1622 9,6 50—54 566 7,8 724 7 ,5 1290 7 , 7 55—59 538 7 ,4 659 6,8 1197 7,1 60—64 635 8, 8 632 6 , 6 1 267 7 , 5 65—69 547 7, 6 508 5 , 3 1055 6, 3 70—74 473 6 , 5 352 3 ,7 825 4, 9 75—79 253 3 , 5 191 2 , 0 444 2 , 6 80—84 136 1,9 81 0,8 217 1,3 85— 37 0,5 30 0,3 67 0,4 Samtliga 7239 1C0 9621 100 16860 100 % 42 , 9 57, 1 100
I). Röstberättagade första gen 1982
Tabell 8 Åren 1968—1982 utvandrade utlandssvenskar med rösträtt år 1982 efter utflyttningsland och ålder 1982. -
Utflyttningslmi Antal % 18—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65—
Samtliga 12749 4,5 20,7 35,2 14,0 11,7 13,9 Därav Danmark 658 7,3 25,8 37,8 16,3 7,0 5,8 Finland 478 6,7 22,8 27,2 13,0 7,9 22,4 Norge 707 5,5 38,3 35,8 1175 591 3,8 Frankrike 1187 5,7 16,1 25,6 11,7 19,0 23,8 Italien 569 3,3 18,2 38,8 13,5 12,5 14,1 Schweiz 1171 5,0 18,3 52,2 12,0 14,9 17,7 Spanien 1402 1,8 5,5 14,4 8,0 22,1 48,2 Storbritannien 809 3,6 27,1 41,8 13,2 8,4 5,9 Tyskland (BRD) 1404 5,2 24,9 40,0 14,7 8,5 6,7 Afrika 545 3,2 20,6 39,7 22,0 10,7 3,8 Nord—Amerika 1825 6,0 22,3 44,5 17,1 6,0 4,2 Asien 532 1,7 22,6 44,0 15,2 12,0 4,5 Oceanien 264 8,3 20,1 39,0 17,0 10,2 5,3
126. Bilaga 12 SOU 1984:12
Skillnader mellan olika utvandringsländer finns även efter utvandringsår. I tabell 9 visas enbart de som är registrerade i särskild röstlängd efter när de (senast) hade utvandrat från Sverige.
När rösträtt vid riksdagsval infördes för utlandssvenskar inför valet år 1968 gällde den endast de personer som hade varit kvrkobokförda i Sverige något av de fem närmaste åren före valåret. Vid valet år 1976 ändrades detta till sju år och sedan togs gränsen bort helt och hållet. Indelningarna i tabell 9 motsvarar delvis dessa två tidigare regler. Procentkolumnen längst till höger visar alltså hur stor del av de röstberättigade som hade haft rösträtt även med 5—årsgränsen och nästa kolumn till vänster visar hur många som hade tillkommit om 7—års— regeln skulle tillämpas. Samma uppgifter återfinns i tabell 10. År 1973 hade 3875 utlandssvenskar anmält sig till särskild röstlängd och år 1976 (då 7—årsgränsen gällde) 7096. Antalet anmälda vid 1982 års val som uppfyller dessa krav var större än vid de angivna valen, men den stora stegringen av antalet anmälda utlands- svenskar har åstadkommits genom att "äldre" utvandrare har anmält sig i lika stor utsträckning som senare utvand- rare: inte genom en högre mobilisering bland de senast utvandrade.
Av de utlandssvenskar som enligt undersökningen uppfyller ålderskraven för att anmäla sig till särskild röstlängd finns 2000-3000 personer som har utvandrat före 18 års ålder och har uppnått rösträttsåldern först i utlandet. Anmälningsfrekvensen i den gruppen är wcket låg, ca 15 procent.
SOU1984:12 Bilaga 12 127
Tabell 9 Utlandssvenskar som har regstrerat sig i särskild röstlängd år 1982 efter utvandringsår och utvandringsland. Procent
Utvandrings— Samtliga Därav i procent efter land Antal utvandringsår —1967 1968-71 1972—74 1975-76 1977-82 Norden 2508 25,9 12,8 16,7 9,3 35,3 Därav Danmark 991 33,2 17,3 17,8 8,1 23,7 Finland 612 21,0 4,0 9,9 4,8 34,9 Norge 896 21,0 12,5 17,2 11 ,9 57,4 Övriga Europa 9823 23,3 16,1 16,7 8,6 35,2 Därav Frankrike 1552 23,1 11 ,5 14,5 10,8 40,1 Italien 536 31,2 20,1 14,9 6,7 27,1 Schweiz 1709 31,0 22,7 16,5 6,4 23,6 Spanien 1611 12,7 18,7 24,0 8,1 36,5 Storbritamien 1075 24,2 10,3 14,7 9,2 41,6 Tyskland (BRD) 1861 23,9 16,2 16,0 9,7 34,2 Afrika 416 17,1 12,5 10,3 5,8 54,3 Nord—Amerika 2528 27,1 12,9 12,6 7,4 40,0 Syd-Amerika 530 3273 897 11 75 7,7 3918 Asien 573 6,5 9,8 14,0 11 ,9 57,9 övrig 445 18,9 14,2 20,9 11,9 34,2 Samtliga. 16860 25,7 14,5 15,8 8,7 37,3
Tabell 10 Antalet (och andelen) bland de i särskild röstlängd upptagna personerna som år 1982 hade uppfyllt olika regler för senaste kyrkobok— föring i Sverige.
Tänkt gräns Män Kvinnor Båda könen Antal % Antal % Antal ; Ingen gräns 7239 100 9621 100 16860 100 14 år 5904 81,6 6967 72,4 12871 76,3 10 år 4951 68,4 5468 56,8 10419 61,8 7 år 3769 52,1 3981 41,4 7750 46,0 5 år 3131 43,3 3158 32,8" 6289 37,3
128 Bilaga 12 SOU 1984:12
Det har tidigare påpekats att nästan en tiondel av alla 1968—1982 utvandrade svenska medborgare som ej återvänt var naturaliserade sedan 1967. Andelen naturaliserade bland de för rösträtt anmälda är betydligt lägre, 3,7 procent. Benägenheten att anmäla sig för rösträtt i Sverige är således betydligt lägre, ca 10 procent mot 26 procent (se tabell 11) bland de naturaliserade sedan 1967 än bland de övriga. En mycket stor del av de för rösträtt anmälda naturaliserade har utvandrat de senaste åren, men detta motsvarar utvandringamönstret för de naturaliserade och innebär inte att benägenheten att anmäla sig är större bland dem som utvandrat nyligen. Andelen naturaliserade av alla utlandssvenskar med rösträtt varierar kraftigt mellan olika länder (tabell 12). Av alla utlandssvenskar med rösträtt i Finland var över 30 procent personer som fått svenskt medborgarskap sedan 1967.
Tabell ll _ För rösträtt anmälda utlandssvenskar utvandrade åren 1968— 1982 fördelade på personer som erhållit svenskt medborgar— skap genom naturalisation sedan 1967 och övriga.
Röstberättigade Röstberättigade naturaliserade ej naturaliserade sedan 1967 sedan 1967 Utvandringsår Antal Andel Antal Andel av av samtliga samtliga utvandrade utvandrade naturaliserade ej naturali— serade 1968—72 47 10, 5 3304 23, 6 1973-75 36 5 , 2 2420 25 , 7 1976—78 96 11 ,3 2374 28,4 1 979-82 273 10,2 4263 28,0 Samtliga 474 10, 2 12361 26 , 5
SOU 1984:12 129
RIKSSKATTEVERKETS BREVRÖBTNINGSMATERIAL
(valsedlarna har utelämnats)
130 Bilaga 13 SOU 1984:12
INNERKUVERT
för röstning med valsedelsförsändelse
Anvisningar
På detta kuvert får inte göras någon anteckning eller något märke. Väljaren skall själv lägga in sin valsedel i detta kuvert. Endast EN valsedel skall läggas in i kuvertet. Valscdeln får INTE vikas. Däreller skall väljaren lägga in detta kuvert tillsammans med övriga innerkuvert i ett Ytterkuvert för valsedelsförsändelse. Av ytterkuvertets text framgår hur val- sedelsförsändelsen skall anordnas.
SOU 1984:12 Bilaga 13 131
YTTERKUVERT FÖR BREVRÖSTNINGSFÖRSÄNDELSE AUSSENUMSCHLAG FUR BRIEFWAHLSENDUNG
F" nåkran av väljaren Härmed försäkrar jag på heder och samvete —att iag själv för varje val jag deltar i har lagt in en valsedel i ett innerkuvert samt i närvaro av nedanstående vittnen lagt in innerkuvertetl-kuverten i detta ytterkuven, vilket jag därefter tillslutit. -att brevröstningsförsändelsen har anordnatsi Förbundsrepu- bliken Tyskland.
Venicherung des Wiihlers
Hiermit versichere ich auf Ehre und Gewisen, —dass ich fiir iede Wahl, an der ich teilnehme, einen Stimm- zettel in einen Innenumschlag gelegt und den Innenumschlag/ die Innenumtchläge in Gegenwart der unten genannten Zeugen in diesen Aussenumschlag gelegt und diesen danach verschlossen habe. —dass die Briefwahlsendung in der Bundesrepublik Deutsch- lend fertiggestellt werden ist.
" Wäij'å'r'é'n's"r'iå'irii-i't'éöiiiiiii'g'l"l'l'Jiitä'r's'äh'ri'i't'ää's'Wäiiiäi'sl'"" usa
Vittnenas intyg (OBS! Två vittnen)
Härmed intygar vi att väljaren egenhändigt undertecknat ovan- stående försäkran och att något förhållande som strider mot de uppgifter som *väliaren ovan har lämnat inte är känt för oss.
1 Här anges den dag då brev stningsförsandelsen anordnats. Detta får inte ske förrän tidigast 24 dagar före valdagen. 2 Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne. Vittne skall ha fyllt 18 år.
-teg, Kennzahl)
Bescheinigung der Zeugen (Merken12wei Zeugen)
Hiermit wird bescheinigt, dass der Wähler die obige Versiche- rung eigenhändig unterschrieben hat und dass uns keinerlei' Umstinde bekannt sind, die den obigen Auskilnften des Wåhl- ars zuwiderlaufen.
'l'i'l'i'iéiiäé's"a'ä'rléis'l"iÄiiäéiiii'ii'ääå'ääääåii'i """"""""""""""""""""
' Hier lst das Datum der Fertlgstellung der Briefwahltendung anzugeben. Die Fertigstellung darf fruhestens 24 Tage vor dem Wahlteg erfolgen. 2 Der Ehegatte oder die Kinder des Wählers oder die Kinder seine: Ehegatten diirfen nicht Zeugtm sein. Die Zeugen milisen das 18. Lebensiahr vollendet haben.
l "ln LOV]. ASU W UFIIWO
Avsändare/Absender
INNEHÅLLER BREVRÖSTER
OBS! Får öppnas endast av valnämnden.
Valnämnden SCHWEDEN
132 Bilaga 13
SOU 1984 12
SOU 1984:12 Bilaga 13 133
VAL information
1982 : 3
Försöksverksamhet med brevröstning
Röstmottagning har vid tidigare val kunnat genomföras hos de atenska utlandsmyndig- heterna utan några invändningar från andra stater med undantag för Schweiz.
Även Förbundsrepubliken Tyskland har för en tid sedan tillkännagett att man inte till- Iåter röstmottagning vid utlandsmyndigheter inom landet. Man har dock inga invändningar mot att utlandsmyndigheter medverkar vid 5 k brevröstning. Med anledning härav har en lag om försökwerksamhet med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland (SFS 1982: 414) utfärdats den 10 juni 1982. Lagen innebär att ett nytt röstningsförfarande, s k brev- röstning skall tillämpas vid 1982 års allmänna val.
Brevröstningsförfarandet innebär i korthet följande. . Väljaren läger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert
. l närvaro av två vittnen lägger väljaren innerkuvertet/en i ett särskilt ytterkuvert för brevröstning som undertecknas av väljaren och vittnena
. YttTarkuvertet läggs tillsammans med väljarens rörstkort i att särskilt omslagskuvert . Omslagskuvertet lämnas för postbefordran direkt till berörd valnämnd Förutsättningar för brevröstning är att väljaren
— någon gång under perioden 26 augusti till 18 september 1982 befinner sig i Förbunds- republiken Tyskland, varmed i detta sammanhang även avses Västberlin, och där iord— ningsställer brevröstningsförsändelsen
— använder de speciella kuvert rn in som riksskatteverket (RSV) fastställt för brevröst— ningsförfarandet
— har röstkort
För brevröstning erforderlig materiel (kuvert, valsedlar och anvisningar) tillhandahålls dels av RSV, dels av flertalet svenska utlendsmyndigheter i Förbundsrepubliken Tyskland. Väljare som enligt 1982 års särskilda röstlängd är bosatta i Förbunds- republiken Tyskland kommer genom RSVs försorg att i mitten av augusti 1982 förses med erforderlig materiel. Ovriga väljare kan antingen personligen hämta eller beställa brevröstningsmateriel från FlSV eller utlandsmyndigheterna i Förbundsrepubliken Tysk— land.
Väljare bosatta i Schweiz har tidigare röstat hos svenska utlandsmyndigheter i något grannland, däribland Förbundsrepubliken Tyskland. Dessa väljare kan nu använda brev- röstningsförfarandet under förutsättning att röstkortet tas med samt att försändelsen iordningsstälIs i Förbundsrepubliken Tyskland och avsänds därifrån. Även dessa väljare kommer att tillställas brevröstningsmateriel genom RSVs försorg i mitten av augusti.
RSV 7317 ut; |
utgivare Postadress lelelon
RIKSSKATTEVERKET 5—171 94 SOLNA 08—9815 20
Valsektionen
134 Bilaga 13
RIKSSKATTEVERKET (RSV) Valsektionen
SOU 1984:12
ANVISNING FÖR BREVRÖSTNING I VÄSTTYSKLAND
. För varje val lägger du i avskildhet en ovikt valsedel i innerkuvert II - en valsede per kuvert.
. I närvaro av & vittnen lägger du in- nerkuvertet/-kuverten i ytterkuvert V för brevröstningsförsändelse och tillsluter ytterkuvertet. Datera(:) och skriv under(:) den försäk- ran som finns på kuvertet. Anteckna ditt personnummer().
. De två vittnena skriver sina namnteck- ningar© och adresser©.
På kuvertet står vilka som inte får vara vittnen.
. På det gula omslagskuvertet skriver du valnämndens adress (se röstkortet) samt ditt namn och din adress som avsän— dare.
Ytterkuvert v läggs tillsammans med röst- kortet i omslagskuvertet. Observera att röstkortet maste vara med.
Sedan skickar du brevröstningsförsändel— sen med post till valnämnden. Försändel— sen måste vara poststämplad i Förbunds- republiken Tyskland eller Västberlin senast lördagen den 18 september och va- ra framme Eos valnämnden senast tisdagen den 21 september 1982.
Du svarar själv för att Försändelsen kom- mer till rätt valnämnd och inom angiven tid. Formen för postbefordran (vanligt brev, rekommenderad försändelse mm) av- gör du därför själv. Se till att försän- delsen är riktigt frankerad så att den verkligen kommer fram till valnämnden.
. VTTERKUVERT FOR BREVRÖSTNINGSFÖRSÄNDELSE AUSSENUMSCHLAG FUR BRIEFWAHLSENDUNG
Försäkran av väljaren Harmer! iorsaluar jag på ned" och samvete
_att jag sjalv rm varje val "at] dollar . har lagt ut en valsedel ! en Innerkuvert samt | narvaro av nedanstående vlunen lagt in mnerkuvenell-kunrten I detta yuerkuven, vilket jag derefter ullslum -au brevlesmlngsforsandelsan har anordnatsu Fornandsleuu bulten Tyskland.
C)
'l'Da'tun—l"
C)
Vinnenas intyg (OBS! Två vittnen)
Härmed lnlyqa/ v. en vilja!" egenhandlgt undertecknat ovan user-ae Iorsakran och all något lorhällanda som srlldal mot de uppglllel som väljaren ovan har lämnat nu: är kan! for en
l'i/l'unels'n'amnleckning'l'l"'(Unte'rschri'il'ä'e't'Z'e'ligé'nl'l"' 'l'l'ili'l'né'l'å a'ar'e's'sl'lAns'Enr'il'z'äés' zala'. " ' ' ' "
' Har anges den dag då brevroslnlngstorsandelsen analdnnls Dum i'ar lule ske förran (ldlgasl 24 dagar inre valdagen 7 Valjarens make eller barn eller makens barn 'är a, vara mun.: Vlune skall ha IyIll 18 år.
Versicherung des Wählers Hlermll varslen-ye .cn .ml Em: und Gewusen.
—uas lcn lur jude Wahl, an der .cn lellnehme, ennen Summ- zenel m einen lnnenumschlag galegl und den Innenumschlag/ die Innenumschlage m Gegenwan de: unten gun.-mulen Zeugen in dlesen Aussenumschlag gelegl und dlesen danach vemlllossen habe. -dass ale Bilelwahlszndung .n de! Bundesrenubhk Deutsch land lemggeslalll werden .n.
(Personnummer) "med."-nån,," -mon:'u, vrag. Kennzahll
Beschainigung der Zeugen (Marken: Zwei Zeugenl
Hlelmrt wird Deschalnlgl, dass dar Wahlar Ule oblat Verslche- lung alger-händig unrarschneben hal und dass un; kelnulel Umstande bekannt sund. me den ot:-gen Auskunilen des Wahl- ers Iulmderlaulen
'(Vrlm'els namnteckning)? lUnlevscnnll des Zeugenl'J
' '(vmnelsmmssl ('An'sclir'l'hdesZcu—genl
' mer ut das Datum de! Fungsluslung dar Brlalwahlsondung anzugeben DIE Fertlgstellung darl fruhestens 24 Tage vor dem Wahltag eriolgen. zDer Enegauc oder ale Klndev des Wahlers oder ale Klnder
sevnes Ehegalten (Killen mem Zeugen Sem. Due Zeugen mussen ons 19 Lebermahr vollendet haben
Dbs! Alla uppgifter måste fyllas i; annars underkänns försändelsen.
Statens offentliga utredningar 1984
Kronologisk förteckning
Sociala aspekter på regional planering. l. Värdapappersmarknaden. Fi. Domstolar och eko-brott. Ju. Långtidsutredningen. LU 84. Huvudrapport. Fi. Sektorstudier. LU 84, Bilagedel 1. Fi. Särskilda studier. LU 84. Bilagedel 2. Fi. Långtidsutredningen. LU 84. Bilagedel 3. Fi. Näringstillstånd. Ju. Förslag till lag om Kooperativa föreningar. l. Kompletterande motståndsformer. Fö. . Rösträtt och medborgarskap. Ju.
Rösträtt och medborgarskap. Bilaga. Ju.
PPPHPKU'PPNf
N..
Statens offentliga utredningar 1984
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Kommissionen rnot ekonomisk brottslighet. 1. Domstolar och eko-brott. [3] 2. Näringstillstånd. [8] 1983 års rösträttskommitté. 1. Rösträtt och medborgarskap. [11] 2. Rösträtt och medborgarskap. Bilaga. [12]
Försvarsdepartementet Kompletterande motståndsformer. [10]
Finansdepartementet Värdepappersmarknaden. [2]
Längtidsutredningen. 1. Långtidsutredningen LU 84. Huvudrap- port. [4] 2. Sektorstudier. LU 84. Bilagedel 1. [5] 3. Särskilda studier. LU 84. Bilagedel 2. [6] 4. Långtidsutredningen. LU 84. Bilagedel 3. [7]
Industridepartementat Sociala aspekter på regional planering. [1] Förslag till lag om Kooperativa föreningar. [9]
___... .-.... ._._......,
:! lill-,” i". '.. _ juli i..] | . ivii' lll- * ||1 WML ' .] lll| [H —v ,vi-' ' .1'
'n
.ui' .] i
. * | -' .%in
fri. .a 'F- , '_' » .! ”|| _- . . . lan . 'i'," ll ullig ' . _ =»
'l'l' _j; n'(? 'H....|r._» -”-* ' :' .&Tw &..:ai "li-3,4 1": = I '.:u. :! W . im'uu 1. _,” 1 .] ||u * _ulz-T lr. w & #* "l.'_j'.rH-'_|fi ".'jl | 'h'nujl [i]. |. n';
i' ' 14.1 "[i-' &) . » l Ål. 'l 'N
vill" m".
' * Liber
Allmänna Förlaget