I stället för kärnkraft betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

FOR

ISTÄLLET

KARNKRAIT

h)

/SS5

Statens offentliga utredningar

aw 1984: 61

Industridepartementet

E@

I stället för

kärnkraft

Betänkande av års

L981 energikommitté

Stockholm 1984

Omslag Johan Ogden Teckningar Fredrik Ogden

ISBN 91-38-08402-3 ISSN 0375-250X

Norstedts tryckeri, Stockholm 1984

Fotografer:

Hans Blomberg, Bo Dahlin, Jan Håkan Dahlström, Gustav Beppe Arvidsson, Hansson, Kjell Johansson, Per Klaesson, Bengt Olof Olsson, Ulf Owenede, Rein Välme.

TiII statsrådet Dahl

Genom beslut den 8 oktober 1981 bemyndigade regeringen statsrådet Eliasson att tillkalla en kommitté för att utreda om åtgärder för att säkra kärnkraftens avveckling

frågan

och ett fortsatt minskat oljeberoende.

Kommittén - som antagit benämningen 1981 års energi-

- Eliassons och kommitté (EK 81) har enligt statsråden Dahls beslut haft följande sammansättning:

Ledamöter: Hans Löwbeer (from 1981-11-01), ord-

generaldirektören

förande fd statsrådet Hadar Cars (fr 0 m 1981-11-01) Birgitta Dahl (fr 0 m 1981-11-01 to m

riksdagsledamoten

1982-10-07 ) redaktören Per Francke (fro m 1981-11-01) Per Olof Håkansson

riksdagsledamoten

(fr 0 m 1982-1 1-01) Börje Hörnlund (fr 0 m 1981-11-01)

riksdagsledamoten

Maj-Lis Lööw (fr 0 m 1982-11-01)

riksdagsledamoten

Lennart Pettersson (fr o m 1981-1 1-01)

riksdagsledamoten

Per Unckel (fr o m 1981-11-01)

riksdagsledamoten

Sakkunniga: Gunnar Lundberg

avdelningsdirektören

(fr o m 1981-11-01 t 0 m 1982-12-31) Christer Nilsson (fr o m 1981-11-01 t o m 1982-12-31) Carl Tham (fr o m 1983-04-28)

generaldirektören

Experter:

civilingenjören Sven Bengtson (fr o m 1983-01-01)

informationssekreteraren Lennart Daléus

(fr o m 1982-02-01) Torbjörn Granström (fro m 1982-02-01)

civilingenjören

Lennart Hjalmarsson (fro m 1982-02-01)

professorn

Lennart Holm (fro m 1982-02-01)

generaldirektören

Mats Höjeberg (fr o m 1983-07 -01)

avdelningschefen

Lars Liljegren (fro m 1982-02-01)

utredningssekreteraren

Tage Nytén (fro m 1982-02-01)

planeringsdirektören

Åsa Sohlman (fr o m 1983-11-01)

byråchefen

direktören Wennerberg (fro m 1982-03-01)

Sigfrid

sou 1984: 61 3

Sekretariat: Karl-Axel Edin sekreterare (fr 0 m 1981-

planeringschefen

12-16) förste Leif Halvorsen bitr. sekr.

avdelningsingenjören

(fr o m 1983-08-24) Ulla-Britt Larsson bitr. sekr. (fr 0 m

utredningssekretaren

1981-12-01) Olsson bitr. sekr.

departementssekreteraren Birgitta

(fr 0 m 1983-09-01) som förordnats för särskilda redovisas i

Experter uppdrag

bilaga 2.

Kommittén har under hösten 1983 publicerat tio delutredi Ds I 1983:12-21, vilka redovisas i bila-

ningar Ds-serien,

gorna 2 och 3. Den del av som rör utvärderingen av

utredningsuppdraget

och i Ranstad samt frå-

forsknings- utvecklingsinsatserna

gan om de svenska alunskiffrarnas långsiktiga utnyttjan-

de har kommittén redovisat i en skrivelse till industriden 26 oktober 1983.

departementet

Efter avslutat arbete överlämnar kommittén härmed sitt betänkande ”I stället för kärnkraft. Reservationer har lämnats av ledamöterna Hadar Cars, Per Francke, Börje Hörnlund och Per Unckel. har avstått från att i särskilda yttranden redo-

Experterna visa i allmänpolitiska och enerpersonliga uppfattningar gipolitiska frågor.

Stockholm den 14 juni 1984

Hans Löwbeer Hadar Cars Per Francke Per-Olof Håkansson

Hörnlund -Lis Lööw Lennart Pettersson

Börje Maj

Per Unckel /Karl-Axel Edin Leif H alvorsen Ulla -Britt Larsson

Birgitta Olsson

4 SOU 1984: 61

InnehåH

1¶Sammanfattning med åtgärdsplan

2¶Grundläggande problemställsynsätt på ningen

och Energi samhällsutveckling Sverige och omvärlden Beslutsstrukturen . . . . . . . . Grundläggande mål för energiförsöijningen Anpassning till ändrade energipriser

- Energi handelsbalans

- Energi sysselsättning . .

- Energi forsörjningsberedskap Forskning och .

utveckling Långsiktiga energiprognoser? . .

Planeringsförutsättningar på lång sikt

Karaktären av våra förslag

- - 3 Omvärld ekonomi

energi

Snabba förändringar . . . Utvecklingen i omvärlden . . . . Den ekonomiska utvecklingen i

Sverige Elpriserna . . . Ovriga förutsättningar

Energianvändningens utveckling

Stora pågående förändringar Nuläget . . . . . . Kommitténs delutredningar Industrin Transporter Bostäder-service . . . Sammanfattande slutsatser

5 Värmeförsörjningen . 103

Nuläget . 103 Fjärrvärme . 105 Elvärme . . . . . . 108 Block- och gruppcentraler . 110 Kommitténs slutsatser . 111

SOU 1984: 61

. 113

Elförsörjningen

. . . . . . . . . . . 113

Nuläget

Kraftvärme och industriellt mottryck . 115

Vattenkraft . 120 Kondenskraft . 121 Vindkraft . 121

Solkraft . . . . . . . . 124 Bränslebehov för elproduktion . 125

. 127

Bränsleförsörjningen

Mindre mera fasta bränslen . 127

olja,

Inhemska bränslen . 128 Kol . 134 . 135

Naturgas

Minskat . 141

oljeberoende

. . . . . . . . . . . . . 141

Nuläget

Konsekvenser av den förutsedda utvecklingen 142

Den svenska . 144

oljeraffinaderiindustrin

Vad händer om minskar? . 146

oljepriserna Motiv för statliga åtgärder . 146

oljeersättningen . . . . . . 148

Påskynda

Risk för samhällsekonomiska störningar . 149 Kommitténs slutsatser . 153

- . 155

Energi miljö

. . . . . . . . . . . . . 155

Inledning

och hälsoeffekter av olika typer av eld-

Miljö-

. . . . . . . . . 158

ningsanläggningar

Koloxidens växthuseffekt . 164

Den styrningen . 166 statliga

Kommitténs slutsatser . 170

10 av kärnkraften . 173

Ersättning

. . . . . . . . . . . . . 173

Inledning

beslut om kärnkraftsavveckling 176

Riksdagens

Kärnkraftverkens livslängd . 177

Förtida urdrifttagning . . 182

Avveckling senast år 2010 . 184 inför . . 185

Beredskap avvecklingen

Hur el kommer vi att behöva? . 186

mycket

Effektivare . . 191

elanvändning

Vad skall ersätta kärnkraften? . 197 . . . . . . 203

Stränga miljökrav

Tillstånd att kraftverk . 204

bygga nya

av kondenskraftverk . 207 Lokalisering

SOU 1984: 61

Förprojektering av kraftverk . . . . . .208 Kostnaderna för kärnkraftsavvecklinge . 208

Problem på vägen till avveckling . . . . 212

Reservationer

1 Av ledamoten Hadar Cars . . . . . . . 215 2 Av ledamoten Per Francke . . . . . . . 218 3 Av ledamoten Börje Hörnlund . . . . . 229 4 Av ledamoten Per Unckel . . . . . . . 237

Bilagor

1 direktiv 1981-10-

Utredningens (regeringsbeslut

08 och 1983-11-10) . . . . . . . . . 243

2¶Utredningsarbetets genomförande, experter med

särskilda uppdrag . i 249

3¶Sammanfattning av kommitténs. 252

delutredniingar

4 Röstsedlarna till i kärnkrafts-

folkomröstningen

frågan . . . . . . . . . . . . . . 263

Läsanvisning

Utredningens långa tidsperspektiv har medfört att sifferupp-

gifter som avser år 2010 endast är grova uppskattningar. De

skall inte betraktas som prognoser.

Kommittens bedömningar av den framtida utvecklingen samt

rekommendationer och förslag till statliga åtgärder har markerats med färg i texten.

De bedömningar som är uttryckta i sim-or har sammanställts i en

tabell på s 14. och förslag har samlats i en

Rekommendationer

åtgärdsplan på s 30.

Faktarutor har markerats med grått för att särskilja dem från

löpande text.

SOU 1984: 61

1 med

Sammanfattning

åtgärdsplan

Kommitténs och

uppgifter

1.1 utgångspunkter

Figur

har Den svenska energiförsörjningen genomgår för närvaran-

Energitillförseln genomgått en omfat- de en omställning. Den totala energiför-

genomgripande

tande förändring un- minskar. Under de senaste åren har förbruk-

brukningen

der 1900-talet. Mest av minskat till delvis som en

ningen eldningsolja hälften,

markant är den stora med är

följd av att olja ersätts elenergi. Omställningen

ökningen i oljean- av de

främst resultatet kraftiga oljeprisökningarna på

vändningen under

1970-talet. kommer att under flera

Förändringarna fortgå

1950- och 1960-talen.

år framåt och pågår också i andra industriländer, om än Efter de kraftiga pris-

kanske inte i samma snabba takt som i Sverige. ökningarna på 1970talet har oljeanvändningen minskat dras-

tiskt.

TWh ^\

Sveriges energiförbrukning

“

Kärnkraft

Vattenkraft

Olja

Kol, koks

Ved, lutar

l 925 l 950 l 975 l 983

SOU 1984: 61 9

Nästa stora omställning av den svenska

energiförsörj-

ningen kommer troligen att inträffa i samband med att kärnkraften skall avvecklas. Kärnkraften, som snart kommer att svara för nära hälften av den totala elproduktionen, skall vara avvecklad om 25 år och i mån av

drygt

behov ersatt med annan kraftproduktion.

Kommitténs huvuduppgifter gäller dessa två omställning-

ar. Hur skall oljeberoendet minskas Vilka

ytterligare?

åtgärder krävs för att kärnkraften skall kunna avvecklas?

Effektiv energihushållning

En grundläggande för kommitténs bedöm-

utgångspunkt ningar är att energiförsörjningen skall ske till så låga

samhällskostnader som möjligt med beaktande av målet

om en god miljö. Bästa möjliga hushållning och effektiv

användning av energi bör eftersträvas inom ramen för en

allmänt god hushållning med begränsade resurser. Det

innebär att man skall spara energi, men att det inte får ske till priset av slöseri med andra resurser, t ex råvaror, natur och arbetskraft.

Omställningsprocessen

En för en gynnsam

viktig förutsättning utveckling på

energiområdet är att samhället snabbt kan anpassa sig till ändrade olja och annan energi. De som

priser på problem uppstått i samband med de tidigare oljeprisökningarna

beror i stor utsträckning på att anpassningen inte skett tillräckligt snabbt. Kommittén pekar på fördelarna med vårt relativt decentraliserade ekonomiska som

system gör

att samhällets olika delar snabbt kan de nöd-

genomföra vändiga omställningarna.

Karaktären av kommitténs och

bedömningar förslag

På grund av osäkerheten om utvecklingen på energiområdet och det mycket långa tidsperspektivet har kommittén

avstått från att göra regelrätta prognoser över utvecklingen när det gäller t ex energipriser och I

energianvändning.

stället redovisas mer översiktliga som

bedömningar

främst syftar till att de problem som statsmakterna

belysa

kan ställas inför i framtiden. anges som

Bedömningarna

regel i form av undre och övre gränser. Ofta är det fråga om stora intervall.

Vi har också av liknande skäl avstått från att sätta

upp

kvantitativa mål for och använd-

energiförbrukningen

ningen av olika energislag. Aven här har vi att

pekat på

10 SOU 1984: 61

det på lång sikt är samhällets flexibilitet och anpassnings-

förmåga som är avgörande för hur gynnsam utvecklingen

blir. De förslag till som vi redovisar syftar i första

åtgärder hand till att öka handlingsberedskapen inför eventuella

stora av energipriserna i framtiden och inför

förändringar kärnkraftsavvecklingen. Huvuddelen av förslagen gäller

därför fortsatta utredningsinsatser och åtgärder som kan ge bättre kunskap.

Omvärlden

Förutsättningarna för omställningen från olja och kärnkraft kommer i hög grad att bero på utvecklingen i om-

världen när det gäller ekonomi, teknik och priserna på olja eller annan energi. De kommer också att bero den ekonomiska

på utveckling-

en i Sverige. Kommittén har en beskriv-

ort översiktlig

ning av dessa faktorer som underlag för sina

bedömning-

ar.

Ökad internationalisering

Bedömningarna har utgått från fortsatt ekonomisk tillväxt i världen, dock kanske inte i samma takt som

höga

under 1950- och 1960-talen. En allt större del av världs-

produktionen kommer att säljas på de internationella

marknaderna. De nya industriländerna, en del av de nuvarande u-länderna och de länderna

oljeproducerande

kommer troligen att svara för en ökande del av den råvarubaserade -

produktionen malmer, metaller, kemiska

basprodukter och oljeprodukter. Produktionen i de nuva-

rande industriländerna, inklusive kommer i

Sverige, hög-

re grad att inriktas på mer förädlade produkter.

Sveriges

beroende av omvärlden kommer att öka både när det

gäl-

ler ekonomi och teknik.

Stigande oljepriser

Trots att oljepriserna på den internationella marknaden i fast penningvärde räknat har minskat under de senaste

åren anser kommittén att energipolitiken även fortsätt- A

ningsvis bör utgå från att oljepriset kommer att öka

på

. sikt.

lång

För kol och naturgas förutses en långsammare av

ökning

priserna än för olja.

SOU 1984: 61 11

Elproduktionen i omvärlden byggs till allra största delen ut med kol- och kärnkraft. Som en av fattade

följd tidigare

beslut pågår en omfattande av kärnkraft som

utbyggnad

innebär att världens för-

kärnkraftsproduktion ungefär

dubblas till år 1990. har emellertid

Utbyggnadsplanerna

trappats ned under de senaste åren.

i framtiden

Energibehovet

Ekonomisk tillväxt och

strukturomvandling

Det framtida energibehovet kommer bl a att bero av den ekonomiska i Sett i ett

utvecklingen Sverige. mycket långt

historiskt perspektiv har samlade

Sveriges produktion

(BNP) ökat med omkring 3 procent per år. Kommittén har utgått från att tillväxten blir i

lägre framtiden, i genom-

snitt ca 2 procent fortsatt i

per år. En förskjutning produk-

tionen från varor till tjänster förutses. För industrin ökar

produktionen inom verkstadsindustrin och lätt industri

snabbare än i den råvarubaserade industrin som är den

mest energikrävande. Det innebär att tillväxten främst sker i de branscher som kräver förhållandevis lite av både

bränslen och elektricitet för sin

produktion. Förändringar-

na i bebyggelsen förutses i högre grad än under de senaste

decennierna ske genom av det

modernisering befintliga

byggnadsbeståndet och endast till mindre del

genom ny-

byggnad.

Elpriserna

Elefterfrågan kan för närvarande till allra största delen täckas med vattenkraft och kärnkraft med driftskost-

låga

nader. Kommittén har från att denna situation

utgått

kommer att bestå flera år framåt av att de två

på grund

sista kärnkraftverken snart tas i drift. Förr eller senare

kommer emellertid dyrare att behöva tas

kraftproduktion

i anspråk, t ex olje- eller kolkraft. Kommittén har därför

antagit att elpriserna successivt har till en stigit högre

nivå i mitten eller senare delen av 1990-talet. Nivån kom-

mer med stor sannolikhet att nås senast i samband med

kärnkraftsavvecklingen. Denna högre prisnivå svarar då

ungefär mot kostnaderna för att elkraft i kol-

producera

kondensverk. Bedömningen av i framti-

elförbrukningen

den har orts med i konkurrens-

utgångspunkt elenergins kraft med dessa högre elpriser.

12 SOU 1984: 61

Energibehovet på sikt

Bedömningen av det framtida energibehovet särskilt så på

lång sikt som 20-25 år blir med

nödvändighet mycket

osäker. För det första är det osäkert hur priserna

på olja

och andra bränslen på de internationella marknaderna utvecklas. För det andra är i industrin och

utvecklingen

övriga delar av den svenska ekonomin osäker sikt.

på lång

För det tredje genomgår den svenska

energiförsöijningen,

som nämnts inledningsvis, för närvarande en snabb omställning, som gör det svårt att förutse situationen redan på några få års sikt.

Med hänsyn till de och den tek-

kraftiga prisökningarna

niska utvecklingen förutses energin användas alltmer effektivt. Särskilt betydelsefull är övergången till energisnålare processer i industrin och i bl a

uppvärmningen,

genom att elektronik och datateknik alltmer kommer att utnyttjas i framtiden. Det kommer att behövas allt mindre

energi for att producera en viss mängd varor.

Minskad olja i industrin

För industrins del beror utvecklingen av i

energibehovet stor utsträckning på tillväxten och på strukturförändring-

arna. De mest energiintensiva branscherna, massa- och

pappers-, järn- och stål- och en del av den kemiska industrin, väntas växa än industrin i sin helhet.

långsammare

Det leder till att det totala energibehovet inte kommer att öka lika snabbt som Industrins

produktionen. oljeför-

brukning har under loppet av de senaste åren minskat

med ca 50 procent. På lång sikt förväntas den sin

på höjd

öka bara långsamt, även med en snabb tillväxt i industri-

produktionen.

Hur stor industrins blir i vårt

elförbrukning tidsperspek-

tiv beror mycket på hur de nämnda energiintensiva branscherna utvecklas. svarar de för 60 av

Idag drygt procent

industrins totala elbehov. for dessa

Förutsättningarna

branscher är goda även sikt, med undan-

på lång möjligen

tag för handelsstålverken. Det är därför troligt att elbeho-

vet i industrin kommer att öka, dock inte i samma takt

som på 1950- och 1960-talen och i långsammare takt än

industriproduktionen. Någon omfattande användning av

kol i industrin förutses inte.

Olja kvar som fordonsbränsle

På transportområdet räknar kommittén med

långsiktiga

ökningar för både varu- och persontransporter. Okningstakten blir dock lägre än Bensin och

tidigare. dieselolja

SOU 1984: 61 13

antas ännu i början av nästa sekel vara de helt dominerande fordonsbränslena. Fordonen väntas bli allt bränslesnålare. Totalt sett forutser kommittén att oljeförbrukningen

för transporter under de närmaste decennierna kommer

att öka eller möjligen ligga kvar på ungefär samma nivå

som idag. Detta är den enda sektor där inte kraftiga

minskningar av oljeanvändningen förutses. Det är möjligt

att transportsektorn då kommer att svara för större delen

av oljeforbrukningen i landet.

Bostäder-service Större delen av energin i sektorn bostäder-service används för uppvärmning. Kommittén utgår ifrån att vär-

mebehovet kommer att minska till år 2010 trots att. bo-

stads- och lokalbeståndet ökar.

Användning av elektricitet i sektorn bostäder-service kommer att öka även i framtiden, men långsam-

troligen mare än tidigare.

Det totala år 2010

energibehovet

Totalt sett har vi räknat med att energianvändningen

år 2010 kommer att utvecklas enligt följande, räknat i

TWh per år och exklusive förluster.

Tabell 1.1 Kommitténs bedömning av energianvändningens utveck-

ling till år 2010, (TWh)

Bostäderservice 171 57 100 50 150 80 Totalt 374 101 300* 90* 450 150* ‘

Avrundat värde

14 SOU 1984: 61

Värmeförsörjningen

Stora förändringar

Värmeförsörjningen ställs for närvarande om i snabb takt.

ut. Nya anläggningar för eldning med Fjärrvärmen byggs

kol, torv och ved ersätter de gamla oljeeldade. Stora värmepumpar installeras och s k avkopplingsbara elpannor används i ökande I småhusbebyggelsen som blir

grad.

alltmer sker sedan flera år en omfattande

energieffektiv

till elvärme och till eldning med ved. Det här

övergång

innebär att värmeförsörjningen redan 1990 kommer att vara annorlunda än den var fram till mitten av

väsentligt

1970-talet. Den kommer också att vara betydligt mer vari-

erad och mindre känslig för störningar. Oljeförbrukningen

kommer att vara avsevärt lägre.

När det gäller fjärrvärmen kan ett pä lång sikt kraftigt

minskat totalt värmebehov medföra att den nu pågående avstannar. Fjärrvärmen kommer till större

expansionen

delen att baseras på fasta bränslen.

Stora värmepumpar och avkopplingsbara pannor

Antalet stora i ökar nu snabbt

värmepumpar fjärrvärmen

och innebär en viss ökad elanvändning. Det är ännu för att hur stor del av som kommer

tidigt ange fjärrvärmen

med Den nuvarande utatt produceras värmepumpar.

kommer emellertid att medföra ett bestående

byggnaden

elbehov eftersom det från ekonomisk synpunkt kommer

att vara att använda värmepumpar även med

fördelaktigt avsevärt högre elpriser än idag.

av elenergi i s k avkopplingsbara pannor Användningen

som för närvarande svarar för en stor del av ökningen av kommer däremot att minska när elpris-

elförbrukningen

erna ökar.

Elvärme

I sitt förarbete har kommittén ägnat stor uppmärksamhet åt elvärmen. Hur ställer elvärme ekonomiskt i framti-

sig

den med Vilka blir miljökonsekvenserna högre elpriser?

om skall i t ex koleldade kraftverk

elenergin produceras

istället för i kärnkraftverk?

I småhus förutses elvärme vara en ekonomiskt fordelaktig

även sikt och med högre elpriser. ~

uppvärmningsform på

Huvudalternativet till att behålla elvärmen kommer sannolikt att vara att till oljevärme. Om inte olje-

återgå

minskar i framtiden kommer därför san-

priserna kraftigt

nolikt de flesta som nu har elvärme att

fastighetsägare

SOU 1984: 61 15

sakna motiv för att ut elvärmen. På det hela

byta taget

finns heller inga samhällsekonomiska motiv för en åter-

gång till även om i framtiden skulle

oljevärme elenergin

produceras i kolkraftverk.

Den särskilda miljöstudie som kommittén låtit

göra pekar

på fördelarna med centraliserade särskilt

värmesystem,

om kol och andra fasta bränslen skall användas. I sådana finns möjlighet till mer avancerad av

rening rökgaserna

och till lokalisering från än vad som är

längre bebyggelsen

fallet i mindre Elvärme bedöms vidare vara

anläggningar.

en från miljösynpunkt Det iördelaktig uppvärmningsform. gäller även om elenergin skulle i produceras kolkraftverk,

under förutsättning att dessa har avancerad

rökgasrening

och är lämpligt lokaliserade.

Bränsleförsörjningen

Inhemska bränslen

De för en mer omfattande

långsiktiga förutsättningarna

användning av inhemska bränslen är fortfarande osäkra. För torv är konkurrensen från kol en osäkerhet. För ved är

på lång sikt avvägningen råva-

gentemot skogsindustrins

rubehov avgörande för Kommittén anser att

utvecklingen.

inhemska bränslen bör premieras i förhållande till

import-

bränslen med hänsyn till fördelarna av att ha en viss självförsörjning och till att de kan

ge regional sysselsätt-

ning.

Det nuvarande stödet är delvis För att

statliga tillfälligt.

skapa större säkerhet hos de som arbetar med

företag

inhemska bränslen om de villkoren föreslår

långsiktiga

kommittén att statsmakterna tar till om det

ställning

finns motiv för ett mera bestående stöd och i så fall vilken form och omfattning stödet skall ha. (s 134)

Kol

Jämfört med de som i slutet av

bedömningar ordes

197 O-talet förutses nu en mindre av

betydligt användning

kol i Sverige under tiden fram till

kärnkraftsavveckling-

en. Om en stor del av kärnkraften behöver ersättas kommer man sannolikt att behöva kolkraftverk. I så fall

bygga

kan det bli fråga om en av kolförbruk-

betydande ökning ningen.

16 SOU 1984: 61

Naturgas

För naturgas ligger en introduktion i Sydsverige närmast i tiden. En viss utvidgning utöver den nu beslutade ut-

kan senare bli aktuell. En mer omfattande

byggnaden

i Sverige kan komma ifråga om den disku-

gasanvändning terade ledningen från Nordnorge genom Sverige till konti-

nenten realiseras. Hur omfattande gasanvändningen skulle kunna bli beror bl a på hur mycket olja som då finns kvar att ersätta. Osäkerheten om ledningen från Norge är ännu för stor för att det skall vara meningsfullt att diskutera vilken roll gasen kan spela på lång sikt. Beslutet kommer att fattas i och kan knappast i någon högre

Norge grad bli beroende av avsättningsmöjligheterna för natur-

gas i Sverige fore eller i samband med att kärnkraften skall avvecklas.

Minskat

oljeberoende

Den nuvarande minskningen av oljeförbrukningen kan

leda till att denna redan om några år är nere i hälften av vad den var i slutet av 197 O-talet. Några åtgärder for att minska oljeförbrukningen utöver dem som är i kraft för närvarande är därför enligt kommittén inte aktuella.

Till år 2010 kan oljeförbrukningen ha minskat ytterligare,

till kanske 10 miljoner ton per år mot ca 16 i I så fall

dag.

är det bensin och dieselolja som dominerar oljeförbrukningen. Större delen av den olja som används för uppvärmning och i industrin kommer att ha ersatts med andra bränslen och elenergi. Detta representerar en relativt

problemfri utveckling.

Om tillfälligt under de när-

oljepriserna sjunker kraftigt

maste åren och den ekonomiska tillväxten blir hög skulle

emellertid efter den nuvarande nedgången oljeförbruk-

ningen åter kunna öka på lång sikt. Men även med en

ökning av produktionen (BNP) kan det på sin höd kraftig bli om en långsam ökning av oljeförbrukningen. r fråga

2010 skulle den kunna komma upp till ungefär 20 mil-

ton år. En ökning av oljepriserna skulle i

joner per kraftig

så fall kunna leda till anpassningsproblem av samma typ som vi under de tidigare

upplevt oljeprisökningarna.

Kommittén föreslår mot den bakgrunden att en utredning

görs om konsekvenserna av en ny kraftig oljeprisökning

och vilka åtgärder som staten kan behöva vidta för att möta en sådan situation.(s 153)

SOU 1984: 61 17

-

Energi miljö

När det gäller miljön har kommittén i sitt arbete koncentrerat sig på miljö- och hälsoeffekter av

värmeförsörjning-

en. Kommitténs särskilda visar att en

miljöutredning övergång från eldning i enskilda pannor i tätbebyggda

områden till centraliserad baserad

värmeförsörjning på

värme från fjärrvärmeverk och större blockcentraler innebär fördelar ur miljösynpunkt oberoende av om kol, torv eller ved används som bränsle.

Övergång från oljevärme till el för

uppvärmning antingen

som elvärme eller med medför en förbätt-

värmepumpar

ring av luftkvaliteten från ett redan i bra tillstånd.

dag

Elproduktion för detta ändamål kan baseras fasta

på

bränslen i kraftvärmeverk och kol i kondenskraftverk

på

ett sätt som från miljö- och hälsosynpunkt är

acceptabelt

om effektiv miljöteknik utnyttjas.

Med i allmänt teknik medför en

dag tillgänglig övergång

från oljevärme till individuell sådana

fastbränsleeldning

utsläpp till luft att detta inte kan tillrådas i större

någon

omfattning i områden med radhus och

tätbebyggda frilig-

gande Villor. Den i dag pågående av tekni-

utvecklingen

ken kommer att kunna möjliggöra minskade dock

utsläpp,

inte i den att en utbredd är

utsträckning användning

tillrådlig i de mest tätbebyggda småhusområdena. I denna typ av områden är från olika former av

miljösynpunkt

elvärme, värmepumpar, gruppcentraler och fortsatt

olje-

användning att föredra. En ökad av fasta

användning

bränslen i områden med villor ter dock som

friliggande sig möjlig.

Den tveksamhet som i i Vilken

dag råder, gäller grad

pannor med olämpliga bränslen, eftersatt skötsel och driftstörningar kan förorsaka besvär i Det är inte

grannskapet.

osannolikt att dessa kan vara Endast ökade

betydande.

erfarenheter kan här ge svar. För att nå i nivå

utsläpp

med dagens individuella krävs delutred-

oljeeldning enligt

ningen avancerade pannkonstruktioner vilka i ännu

dag

befinner sig på idéstadiet.

Förbättringar möjliga

Den nu pågående av

omställningen energiförsörjningen

ger möjlighet till stora när det

förbättringar gäller miljö-

och hälsoeffekter. För att skall kunna ut-

möjligheterna

nyttjas måste bl a om vilka som

kunskaperna föroreningar

bildas vid förbättras. De

förbränning statliga miljöreg-

lerna för är vidare inte helt

eldningsanläggningar anpas-

sade till de nya förhållandena där ersatts med

olja många

olika bränslen.

18 SOU 1984: 61

Kommittén föreslår ökade forskningsinsatser när det gäl-

ler utsläpp från förbränning och deras miljökonsekvenser. Vidare föreslås att formerna för de statliga regleringarna

för förbränningsanläggningar ses över för att anpassa dem till de nya förhållanden där många olika typer av bränslen

och förbränningsanläggningar utnyttjas. (s 171)

När det gäller elvärmens roll efter kärnkraftsavveckling-

en anser kommittén att det från miljö- och hälsosynpunkt kan vara att behålla elvärme i den typ av

fördelaktigt

där den används för närvarande även om el-

bebyggelse

energin skulle produceras i koleldade kondenskraftverk.

Detta förutsätter att lokaliseringen av kolkondensverken

sker med stor omsorg och att avancerad teknik för rökgas-

rening används.

av kärnkraften

Ersättning

Efter 1980 års folkomröstning om kärnkraften beslutade riksdagen att ingen av kärnkraft i

ytterligare utbyggnad

skall ske utöver de tolv reaktorer som då var i

Sverige

drift eller under byggnad. Vidare skall dessa tolv reaktorer avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till sysselsättning och välfärd, dock senast år 2010. Säkerhe-

ten bör enligt riksdagsbeslutet vara avgörande för i vilken

kärnkraftverken tas ur drift.

ordning

Kärnkraftverkens livslängd På av den erfarenheten av kärnkraft

grund begränsade

finns ännu säkra bedömningar om hos

inga livslängden

kärnkraftverk. Men eftersom erfarenheterna snabbt ökar både i omvärlden och i kommer man att kunna

Sverige göra betydligt säkrare bedömningar om livslängden redan

i slutet av 1980-talet. Det kan enligt kommittén inte helt uteslutas att en eller av reaktorerna av ekonomiska skäl tas ur drift före

några

den avvecklingsperioden. Orsaken skulle i så

egentliga

fall vara att det uppstår tekniska fel eller säkerhetsproblem som är för dyra att åtgärda.

senast år 2010

Avveckling

I den mån inte kärnkraftblock tagits ur drift redan före

den avvecklingsperioden skall avvecklingen av egentliga kärnkraften i Sverige enligt 1980 års riksdagsbeslut ske

så, att den är avslutad med utgången av år 2010. Den

avvecklingsperiodens längd skall enligt komegentliga

SOU 1984: 61 19

mitténs mening i första hand styras av säkerhetsförhållanden och dessutom ekonomisk-tekniska och

regional-

politiska förhållanden. Det innebär att den tid som gått sedan ett visst kärnkraftverk startades inte bör vara avgörande for när verket tas ur drift.

Säkerhetsaspekterna

skall vara avgörande och inte verkets ålder. Inom kraftindustrin bedömer man det som att

möjligt ge-

nomföra avvecklingen på en förhållandevis kort tid, preliminärt uppskattad till femårsperioden 2005-2010. Kommittén som anser att det kan vara önskvärt att avvecklingen inte minst av ekonomiska skäl sker under en be-

gränsad tid, har för egen del antagit att

avvecklingen

behöver omfatta en tioårsperiod, 2000-2010. Kommittén föreslår att en särskild utredning görs om tid-

lämplig punkt för urdrifttagningen av varje enskilt kärnkraft-

block. Utredningen skall vara klar år 1990. Ut-

omkring

redningen bör då, i enlighet med vad som förut angetts, kunna på en mera

grundas betydligt ingående bedömning

av de olika kärnkraftblockens livslängd med hänsyn till säkerhetskraven. (s 184)

Hur behövs i framtiden?

mycket elenergi

Bedömningarna om det framtida elbehovet på så lång sikt som 25 år är mycket osäkra. År 1983 var

elförbrukningen

ca 100 TWh per år (exklusive överföringsförluster). Kraftföretagen förutser att den skall öka till 120 TWh till år 1990, varav kärnkraften då kommer att täcka nära hälften.

Kommittén räknar med att elförbrukningen genomsnitt-

ligt kommer att öka under de kom-

betydligt långsammare

mande 25 åren än under de närmast föregående decennierna. Det kan heller inte helt uteslutas att

elefterfrågan

avtar i framtiden. Kommittén förordar att den statliga

tills vidare från att

planeringen utgår elförbrukningen

kommer att ligga mellan 90 och 150 TWh år 2010. Den undre gränsen innebär att kraftproduktionen behöver byggas ut med 25 TWh när kärnkraften skall avvecklas. Den övre gränsen innebär att all kärnkraft, d v s nära 60 TWh, behöver ersättas med annan kraftproduktion.

Tillfälliga och bestående elbehov

Den största delen av ökningen av under

elförbrukningen

senare år beror från oljevärme till

på övergången elenergi

för uppvärmning.

När det gäller vanlig elvärme av den typ som finns i småhusbebyggelse kommer den sannolikt att finnas kvar

20 SOU 1984: 61

Figur 1.2 , _

Sveruges elproduktion Den totala elpmduk_ tionen i Sverige har “Om

em sedan länge ökat sta- &

TWh perår glo digt. Kommitténs be- 150 swe

hör ör Vinu dömning av den

Sér:ciét:cre?r::kr:a;(a|:15rnkraft

framtida utveckling- N

und:)e

en markeras i figuren grön,

100l_ av fältet mellan de ljusare lmjerna- Det och så hör mycketutan

in- körnkrah högre alternativet nebär en fortsatt ök- 50 ning till ca 165 TWh medan det lägre alternativet innebär en

0 l l -L ökning under en kor- \.V

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 ,am period åtfölJ-t av en nedgång till ca 100 TWh, dvs under dagens nivå.

även med de framtida högre elpriserna. Samma sak gäller

den elenergi som används i värmepumpar. Användningen

av s k i och

avkopplingsbara elpannor värmeförsörjningen

i industrin, som nu svarar för en stor del av den ökade

kommer däremot att under stör-

elförbrukningen, upphöra re del av året då dyrare kraftslag än vattenkraft och kärn-

kraft måste tas i anspråk för att tillgodose elefterfrågan.

av elpannor skapar där- Användningen avkopplingsbara

för långsiktiga bindningar till elenergi. Däringa onödiga

emot medför användningen av elvärme och värmepumpar

sannolikt en bestående elefterfrågan. Som nämnts kom-

mer dessa troligen att vara fördel-

uppvärmningsformer

aktiga både från ekonomisk och miljömässig synpunkt

även om skulle produceras i t ex kolkraftverk.

elenergin

Det finns därför tills vidare inga motiv för att förhindra

att den nuvarande på förhållandevis billig el-

tillgången

kraft utnyttjas för att ersätta olja.

hinder för kärnkraftsavvecklingen Inga avgörande

Om elforbrukningen ökar eller ligger kvar på ungefär

samma nivå som i när kärnkraftverken skall tas ur

dag

drift måste ett antal nya kraftverk byggas. Det medför

kostnader för och drift av de nya verken. Om alla

byggnad

kärnkraftverken skall ersättas är det fråga om stora inve-

och driftskostnader. Detta är den maximala eko-

sterings-

nomiska som medför. Förr eller

påfrestning avvecklingen

senare skulle emellertid kärnkraftverken ändå behöva er-

SOU 1984: 61 21

sättas. Konsekvenserna av riksdagsbeslutet är alltså troligen att investeringarna i nya kraftverk kommer tidigare och sker mer koncentrerat i tiden än vad som skulle ha varit fallet annars.

Om elförbrukningen minskar av sig så att bara en

själv

mindre del av kärnkraften behöver ersättas blir påfrestningarna och kostnaderna för själva i mot-

avvecklingen

svarande grad mindre.

Enligt kommittén finns inga avgörande hinder för att

kärnkraften skall kunna avvecklas som riksdagen har

beslutat. Men om kärnkraftverken fungerar tillfredsställande när de skall avvecklas innebär det framförallt en

stor ekonomisk uppoffring.

De som kan är desamma som normalt

problem uppstå gäller utbyggnad av kraftproduktionen och till viss del även utbyggnad av andra stora industrianläggningar.

Alla typer av kraftverk som kan bli aktuella för utbygg-

nad vid kärnkraftsavvecklingen kräver statliga tillstånd,

ofta samtidigt från flera instanser. En för

förutsättning avvecklingen är därför att de lagar som reglerar byggan-

det av kraftverk och tillämpningarna av dessa an-

lagar

passas till statsmakternas beslut att avveckla kärnkraften. En annan förutsättning är att börjar

kraftföretagen

planera utbyggnaden av nya kraftverk och att de då vet vilka typer av kraftverk som får och vilka krav

byggas

som kommer att ställas på utförandet, t ex från miljösyn-

punkt.

De hinder som kan finnas för avvecklingen gäller till största delen dessa frågor. Därför har också kommittén

ägnat dem särskild uppmärksamhet.

Effektivare

elanvändning

Flera utredningar som orts pekar på att det finns teknik tillgänglig för att minska behovet av elenergi och energi i allmänhet. Enligt kommittén är det särskilt viktigt att

inför kärnkraftsavvecklingen ta tillvara möjligheterna att

effektivisera elanvändningen, så att inte fler nya kraftverk än vad som är nödvändigt måste byggas som ersättning för kärnkraftverken.

Därför föreslår kommittén en särskild utredning om möjligheterna att med statliga insatser stimulera till en effek-

tivare elanvändning. Eftersom förbättringen av eleffekti-

viteten i industrin i stort sett är tillfredsställande kan

utredningen begränsas till elanvändningen i hushåll och offentlig service. Den bör med utnyttjande av tekniska

22 SOU 1984: 61

som inrikta vilka motiv och möj-

utredningar gjorts sig på ligheter det finns för staten att påverka utveck1ingen.(s

193)

Elskatt

Kommittén har också diskuterat möjligheten att höja elskatten för att Höjningen skulle mo-

dämpa elefterfrågan.

tiveras av att elpriserna i framtiden kommer att vara

högre än idag och att de därför i bör

betydligt förväg

anpassas till den högre nivån. Det skulle i så fall bli fråga

om en kraftig prishöjning.

Kommittén anser emellertid inte att en sådan förtida prishöjning är motiverad därför att den skulle försämra möj-

till en rationell användning av An-

ligheterna elenergi.

bör ske genom att elpriserna successivt höjs i

passningen

takt med att dyrare kraftproduktion måste tas i drift. Eftersom det på sikt innebär en avsevärd ökning av elpriset får man på så sätt en automatisk dämpning av

elefterfrågan.

Elförbrukningens utveckling

Det är emellertid viktigt med en balanserad utveckling av

elförbrukningen. Kommittén föreslår därför att en fortlö-

pande bevakning och analys av elmarknadens utveckling

sker. Det allmänna syftet med arbetet skall vara att följa

utvecklingen av elefterfrågan och eleffektiviteten hos konsumenterna och av produktionssystemet. Arbetet skall ge

underlag för att vid behov vidta åtgärder från statens sida

för att få till stånd en balanserad utveckling av elefterfrå-

gan med hänsyn till hur kostnaderna för elproduktionen kommer att utvecklas i framtiden.(s 197)

inför

Beredskap avvecklingen

Aven med en minskning av till 90 TWh

elförbrukningen

per år kommer alltså en stor andel av kärnkraften att behöva ersättas med nya kraftverk, motsvarande omkring 25 TWh. Om elförbrukningen överstiger 120 TWh per år måste all kärnkraft ersättas, d V s nära 60 TWh.

Planeringen inför avvecklingen bör enligt kommittén

utgå från att nya kraftverk måste byggas som ersättning för de bortfallande kärnkraftverken. De alternativ som finns för kraftutbyggnad är få. Det är sk kraftvärme, fastbränslekondenskraft och vattenkraft. Man får räkna med att både kraftvärme och kondenskraft .till största delen kommer att eldas med kol och till viss del med torv. Om den nuvarande försöksverksamheten visar att vind-

SOU 1984: 61 23

kraften blir ekonomiskt kan denna komma att

acceptabel

ge ett visst bidrag.

Kommittén föreslår att statsmakterna håller för

öppet

alla möjligheter att bygga ut kraftproduktionen inför kärnkraftsavvecklingen. Detta är en grundläggande forutsättning för att avvecklingsbeslutet skall vara trovärdigt.

Vad skall ersätta kärnkraften?

Från rent ekonomiska utgångspunkter är vattenkraft det

billigaste utbyggnadsalternativet. Därefter kommer

kraftvärme och sist av de etablerade fast-

kraftslagen

bränslekondens. För både vattenkraft och kraftvärme är dock utbyggnadsmöjligheterna av tekniska och ekonomiska skäl begränsade till ca 25 TWh respektive 5-10 TWh. För fastbränslekondens finns ingen motsvarande begränsning. På sikt kan nya metoder for elproduktion utvecklas, t ex vindkraft. Men osäkerheten är ännu för stor for att det skall vara meningsfullt att bedöma dessas framtida

bidrag till elförsörjningen.

Figur 1.3

TWh Elproduktionskapaci-

teten minskar med

nära 60 TWh när

kärnkraften avveck-

las. Hela eller en del

av kärnkraften kan

behöva ersättas, tex

med vattenkraft och

fastbränslekondens.

2000 201 O

24 SOU 1984: 61

Enligt vattenkraftsberedningens ekonomiska beräkning-

ar skulle ca 20 TWh av den utbyggnadsvärda vattenkraften kunna byggas ut till lägre kostnad per producerad kWh än kraftvärme. I den vattenkraften

utbyggnadsvärda

finns dessutom ca 5 TWh som är än fastbränsle-

billigare

kondens. Om man skulle bygga ut elproduktionen enbart efter ekonomiska kriterier skulle det alltså bli i tur och

ordning 20 TWh vattenkraft, 5- 10 TWh kraftvärme, ca 5

TWh ytterligare vattenkraft och därefter fastbränslekondens. När det ger kraftvärme och kondens-

gäller miljöeffekter

kraft i stort samma påverkan genom och förore-

utsläpp

ningar i luften. Från miljösynpunkt kan inte det ena föredras framför det andra. Miljöpåverkan från vattenkraft är helt annorlunda och mera lokalt begränsad än luftutsläpp. Det går dock att jämföra effekten av

knappast objektivt eldning med miljöpåverkan från vattenkraftsutbyggnad.

Avvägningen mellan vattenkraft och som

elproduktion

bygger på förbränning måste därför till stor del baseras på allmänna bedömningar där olika och ekono-

miljömässiga

miska egenskaper vägs mot varandra. Kommittén har för sin del kommit fram till följande allmänna principer för ersättning av kärnkraften.

I samband med att de två nuvarande försöksanläggningar-

na för vindkraft utvärderas bör vindkraftens förutsätt-

ningar i samband med

kärnkraftsavvecklingen prövas.

När det gäller de etablerade kraftslagen bör i första hand

möjligheterna till en utbyggnad av kraftvärme klarläggas

innan beslut om en mer omfattande utbyggnad av vatten-

kraft eller kondenskraft fattas.

Om en ytterligare utbyggnad av elproduktionen, trots am-

bitionen om en effektiv elanvändning, skulle visa sig nöd-

vändig, bör det ske genom utbyggnad av vattenkraft och kondenskraft. Vårt ställningstagande förutsätter att vat-

tenkraften byggs ut med mycket högt ställda ambitioner på varsamhet och att stränga krav ställs beträffande ut-

släpp av föroreningar från kondenskraftverk. I vilken ord-

ning och i vilken takt de olika stegen i utbyggnaden av

vatten- och kondenskraft bör tas, får anpassas efter den

aktuella situationen. Skulle elproduktionen behöva byg-

gas ut snabbt kan det vara lämpligare att bygga kon-

denskraftverk eftersom utbyggnaden sannolikt kan göras

kortare tid än för större I andra

på vattenkraftprojekt.

situationer kan vara att föredra. (s

vattenkraftprojekt

201)

SOU 1984: 61 25

Statliga besked till

kraftföretagen

En av de viktigaste för kärnkraftens

förutsättningarna avveckling är att kraftföretagen i god tid före avvecklingen kan planera utbyggnad av erforderlig ersättningskraft.

Kommittén föreslår därför att statsmakterna före 1990

. klargör för kraftföretagen vilka förutsättningarna från statens sida är för utbyggnad av elproduktionen. Vilka

älvsträckor kan byggas ut, vilka platser är tillåtna för

lokalisering av kondenskraft, vilka miljökrav kommer att

ställas In m ? (s 201)

Stränga miljökrav

Aven om det i nuvarande läge inte säkert kan förutses bör

man i planeringen inför kärnkraftsavvecklingen räkna

med möjligheten att en stor del av de bortfallande kärnkraftverken måste ersättas med kondenskraftverk. Detta gäller också för det fall vattenkraften ut utöver 66

byggs

TWh. Det är heller inte osannolikt att ny

kraftproduktion

behövs redan 1990-talet innan kärnkraften skall av-

på

vecklas.

När en fortsatt utbyggnad av elproduktionen blir aktuell

kommer miljöaspekterna sannolikt att spela en avgörande roll för statsmakternas ställningstaganden. Möjligheterna

att bygga nya kraftverk som ersättning för kärnkraften och därmed även att avveckla kärnkraften

möjligheterna

kan bli beroende av i vilken

utsträckning miljöpåverkan

från de nya kraftverken accepteras.

Redan med nu teknik kan re-

tillgänglig svavelutsläppen

duceras till mycket låga nivåer och till kostnader

låga

jämfört med de övriga kostnaderna för

kraftproduktion. Kväveoxidutsläppen kan begränsas genom lämplig utformning av eldstaden och genom avskiljning från rökga-

serna. De tekniska möjligheterna och kostnaderna för att avlägsna det kvicksilver som finns i kol är osäkrare och måste analyseras närmare. För större delen av innehållet i rökgaserna med undantag av koldioxid är det en kost-

nadsfråga hur långt utsläppsbegränsningarna kan drivas.

Kommittén föreslår att möjligheterna att med

utnyttjande

av ny teknik begränsa från större fastbränsleel-

utsläppen

dade kraftverk studeras och klarläggs närmare. Arbetet

bör vara avslutat i god tid innan staten skall ta

ställning

till frågan om vilka typer av kraftverk som skall ut

byggas

på 1990-talet eller i samband med att kärnkraftverken skall avvecklas. (s 203)

26 SOU 1984: 61

Lokalisering av nya kolkondenskraftverk

Från miljösynpunkt spelar lokaliseringen av kondens-

kraftverk en roll. Kraftverken måste emellertid

viktig

också vara lokaliserade med hänsyn till trans-

lämpligt

av bränsle och till elförbrukningens geografiska för-

port

Det finns även ekonomiska fördelar att utnyttja

delning.

och andra elektriska vid de nu-

elledningar anläggningar

varande kärnkraftverken. Det är alltså en rad olika faktorer som måste beaktas vid lokalisering av kondenskraftverk. l samband med kärnkraftsavvecklingen kan det bli aktuellt med upp till fem kraftstationer med 3-4 kon-

denskraftblock i varje station.

Kommittén föreslår att en särskild lokaliseringsstudie

i anslutning till den ovan föreslagna utredningen om

görs

när kärnkraftverken skall tas ur drift. (s 207)

Parallellt med detta arbete bör vidare kraftföretagen på-

av nya kraftverk for såväl kondens-

börja förprojektering

som Vattenkraftverk. (s 208)

Kostnaderna för avveckling

beslut om avveckling av kärnkraften i Sverige

Riksdagens

innebär två restriktioner, dels att inga nya kärnkraftverk får och dels att de som skall tas ur drift

byggas byggts

senast år 2010. Båda dessa restriktioner kan medföra eko-

nomiska uppoffringar.

Om alla kärnkraftverken fungerar bra både ekonomiskt

år 2010 innebär riksdagsbeslutet att

och säkerhetsmässigt

man avveckla anläggningar och ta på skulle fungerande

sig kostnaderna att bygga och driva nya kraftverk. Med

nuvarande skulle merkostnaden för in-

prisförhållanden

vestering och drift i dagens penningvärde bli uppskatt-

5-10 kronor för varje år som kärn-

ningsvis miljarder

kraftverken skulle ha kunnat utnyttjas efter år 2010.

en som i en av kommitténs delut-

Enligt beräkning gjorts

skulle nuvärdet av kostnaderna totalt bli drygt

redningar

30 kronor om man utgår från att varje kärn-

miljarder

kraftverk skulle kunna användas i 40 år.

Det kan emellertid inte helt uteslutas att några kärnkraftverk måste tas ur drift i förtid antingen på grund av att de inte ställda säkerhetskrav eller kraftin-

uppfyller dustrins egna höga tillgänglighetskrav.

SOU 1984: 61 27

Om man som ett antar att alla kärnkraft-

ytterlighetsfall

verken skulle behöva ersättas redan före år 2010 medför

riksdagsbeslutet om avveckling inte merkostnader några

for samhället. Men det är när man diskuterar kost-

viktigt

nader for att man å ena

kärnkraftsavvecklingen skiljer på

sidan de kostnader som beror beslut och å

på riksdagens

andra sidan kostnaderna för och drift av kraft-

utbyggnad

forsöxjningen. De här angivna kostnaderna enbart gäller

den första typen av kostnad. Om flera av kärnkraftverken skulle fungera dåligt och ned innebär detta natur-

läggas

ligtvis stora kostnader för och drift

investeringar av nya

kraftverk.

Problem på vägen

Kommittén ger

avslutningsvis några exempel på problem

som kan till

uppstå på vägen kärnkraftsavvecklingen.

Först konstateras att förutsätter en

avvecklingen hög grad

av kontinuitet och konsekvens i statsmakternas beslut under en mycket lång tid.

Utvecklingen av kärnkraften internationellt kommer att påverka synen på kärnkraften även i Skulle en

Sverige.

stor kärnkraftsolycka inträffa i världen kan

någonstans

det leda till att kärnkraften i och i andra länder

Sverige

snabbt avvecklas än år 2010.

tidigare

En eventuell av ett fel i kon-

upptäckt grundläggande

struktionen av kärnkraftverk som ökar risken för

kraftigt

t ex haverier, kan leda till att kärnkraften eller

generellt

någon viss typ av kärnkraftverk måste tas ur drift.

Å andra sidan är det att det under de närmaste

möjligt

decennierna, när man fått allt erfarenhet av ett

längre

större antal kärnkraftverk, visar att kärnkraften fun-

sig

gerar allt bättre och att risken för olyckor är mindre än man räknat med En sådan kommer

tidigare. utveckling

sannolikt också att påverka synen kärnkraften i Sveri-

på

ge och ställa det svenska under de-

avvecklingsbeslutet

batt.

Kunskaperna och om effekterna av olika

bedömningarna slag av miljö- och hälsopåverkan kommer att öka väsent-

ligt under tiden fram till Bara

kärnkraftsavvecklingen.

under kommitténs sista arbetsår har insikten både hos experter och hos allmänheten om effekterna av mark- och luftföroreningar ökat och avsevärt förändrat försynen på bränning av olja, kol och andra fasta bränslen.

Värdering-

en från och av -

miljö- hälsosynpunkt olika energikällor

kol, olja, naturgas, vattenkraft, vindkraft, solenergi i olika

former och kärnkraft — kommer sannolikt att ändras un-

i 28 soU 1984:61

der de närmaste decennierna och kan leda till att beslutet

att avveckla kärnkraften

ifrågasätts.

Utvecklingen av priserna kol och ute i

på olja, naturgas

världen kan också få konsekvenser för diskussionen om

kärnkraftens framtid och beslutet att avveckla den. Om

priserna på dessa energislag skulle minska kommer de

ekonomiska konsekvenserna av

kärnkraftsavvecklingen

att bli mindre och lättare att

avvecklingen genomföra.

Skulle det i stället ske och

kraftiga prishöjningar på olja

kol kan komma att av ekono-

avvecklingen ifrågasättas

miska skäl.

De sista åren under kan vidare inne-

avvecklingsperioden

bära svåra avvägnings- och beslutssituationer. Om man

infor avvecklingen fastbränsleeldade kondensverk

byggt

kommer man under ett antal år att ha valet att köra antingen kärnkraftverk eller kondenskraftverk. Med da-

gens prisrelationer skulle alternativet att köra kolkraft-

verk i stället för ett kärnkraftverk vara mer än 500 miljoner kronor dyrare per år. Det innebär att det kommer att kunna bli en stor ekonomisk press att urdrift-

på forskjuta

tagningen så nära år 2010 som

möjligt.

Man får sannolikt räkna med att vi under hela tiden fram till att det sista kärnkraftverket är definitivt och avställt

blivit kommer att ha en diskussion och

funktionsodugligt

ett ifrågasättande från människor av det i

många riktiga

att fullfölja Intensiteten i diskussio-

avvecklingsbeslutet.

nerna och i kommer att variera. Det

opinionsyttringarna

är inte uteslutet att de under vissa kommer att

perioder

vara mycket starka.

SOU 1984: 61 29

Åtgärdsplan

Sammanfattningsvis föreslår kommittén följande åtgär-

der från statsmakterna (S) och från (K):

kraftföretagen

Åtgärd

l 985 1990 2000 2010 ALLMÄNNA ENERGIPOLITISKA ÅTGÄRDER I om konsekvenserna av en ny kraftig oljeprisök-

Utredning

ning och om vilka statliga åtgärder som skulle krävas i en sådan situation. Syfte: Att höja beredskapen inför en eventuell framtida oljeprischock. (S)

I från statens sida till formerna, omfatt-

ställningstagande

ningen och varaktigheten av ett mera bestående stöd till inhemska bränslen. Syfte: Att främja utvecklingen av inhemska bränslen och skapa större klarhet i de långsiktiga förutsättningarna för utvinning och användning av inhemska bränslen. (S)

I Ökat stöd till forskning om utsläpp från

förbränning.

Syfte: Att på sikt minska utsläppen ytterligare. (S)

I av formerna för den

Översyn statliga regleringen om utsläpp av luftföroreningar vid förbränning.

Syfte: Att utforma regleringen så att den får bästa

möjliga

effekt och främjar en från miljösynpunkt gynnsam utveckling av energiförsörjningen. (S)

I Utredning om statliga åtgärder för att effektivisera elanvändningen.

Syfte: Att klarlägga vilka motiv och möjligheter detfinns för

statlig stimulans för att åstadkomma en effektivare användning av elektricitet. (S)

I Fortlöpande bevakning av elmarknadens utveckling. Syfte: Att analysera vilka lårigsiktiga konsekvenser för elförbrukningen som den pågående utvecklingen innebär och föreslå åtgärder som kan behöva vidtas för att få en balanserad utveckling av elförbrukningen med hänsyn till att produktionskostnaderna i framtiden blir högre. (S)

30 SOU 1984: 61

Åtgärd Tid

1985 1990 2000 2010 FÖRBEREDELSER INFÖR KÄRNKRAFTSAWECKLINGEN I Besked från statsmakterna till om vilken kraft-

kraftföretagen

utbyggnad som är tillåten vid kärnkraftsavvecklingen.

Syfte: Att ange förutsättningarna för kraftföretagens plane-

i

ring inför kärnkraftsavvecklingen. (S)

I Utredning om i vilken

takt och vilken ordning kärnkraftverken skall tas ur drift med hänsyn till säkerhetsmässiga och ekonomiska förhållanden. Syfte: Att ge underlag för beslut om när de enskilda kärnkraftblocken skall tas ur drift och att

kartlägga samtliga

problem som måste lösas i samband därmed. (S+ K)

I Utredning om lämplig lokalisering av nya kondenskraft-

verk med hänsyn till miljö, ekonomi och sysselsättning.

Syfte: Att förbereda för de statliga besluten om lokaliserings-

tillstånd när nya kraftverk skall byggas som ersättning för kärnkraftverken. (S+K)

I Utredning om tekniska och kostnader att minska

möjligheter

utsläppen från kolkondenskraftverk. Syfte: Att ge underlag för statliga miljökrav rörande kolkon-

denskraftverk..(S)

I Förproiektering av nya kraftverk. Syfte: Att öka beredskapen att vid behov bygga ut elproduktionen och förkorta tillständs- och

planeringsprocessen. (K)

AWECKLlNG I Utbyggnad av ny kraftproduktion.

(K) I Urdrifttagning av kärnkraftverken. (K)

SOU 1984: 61 31

Uppföljning av kommitténs förslag

Under tiden som kommitténs arbete pågått har statens energiverk bildats som central statlig energimyndighet. Kommittén har i sitt arbete delvis fyllt de som

uppgifter

numera åvilar verket. Sedan verkets tillkomst har också personal därifrån svarat för en stor del av kommitténs sekretariatsarbete. Kommittén utgår från att dess betänkande efter kommer att i besluts-

remissbehandling ingå

underlaget för statsmakternas

energipolitiska ställnings-

taganden 1985. Kommittén räknar med att energiverket därefter får i att med i dessa beslut

uppgift utgångspunkt

fortlöpande tillhandahålla underlag för statsmakternas

ställningstaganden till den långsiktiga inriktningen av energipolitiken.

32 SOU 1984261

2¶Grundläggande synsätt på problemställningen

1981 års energikommitté har två Den ena huvuduppgifter. är att analysera och föreslå för att säkra kärnåtgärder kraftens den andra att lämna rekommendatioavveckling, ner om ett fortsatt minskat oljeberoende. Den senare uppgiften gäller flera centrala frågor i energipolitiken, bl a energihushållning, utnyttjande av inhemska energikällor och av redan känd och ny energiteknik. I avsnitt följande beskrivs några allmänna utgångspunkter för vårt arbete och för våra slutsatser dessa två kring huvuduppgifter.

och

Energi samhällsutveckling

Energin spelar en viktig roll på de flesta samhällsområden. och

Samhällsutvecklingen utvecklingen på energiom-

rådet beror därför av varandra. ömsesidigt Näringslivets utveckling både totalt sett och i mellan olika fördelningen branscher spelar stor roll för industrins behov av i energi olika former. Detsamma gäller för och för bebyggelsen transportsystemet.

Men och också samhällets tillgång pris på energi påverkar utveckling. De, sett i ett längre onormalt tidsperspektiv, låga och sjunkande 1950- och 1960-talen oljepriserna på spelade stor roll för den industriella under utvecklingen efterkrigstiden. De ökade sedan kraftigt energipriserna den första oljekrisen har delvis skapat nya förutsättningar. Så har t ex vissa bliefterfrågan på industriprodukter vit lägre. Det har i sin tur lett till tillväxt långsammare eller minskningar i berörda industribranscher. Varvsindustrin är en sådan bransch som av minskat på grund behov av oljetankbåtar tvingades minska produktionen. Detta hade i sin tur stålindustrin som återverkningar på förlorade en del av sin marknad. för stålindu- Nedgången strin spreds vidare till gruvindustrin.

På liknande sätt har andra industrier växt t ex snabbare, branscher som tillverkar oljeborrplattformar, värmepumpar och fastbränslepannor. De ökade har alltoljepriserna så medfört en förskjutning av melindustriproduktionen

SOU 1984: 61 33

lan olika branscher. De har också lett till energisnålare byggnadsmetoder och till bränslesnålare bilar. Aven om olja och annan energi är de

betydelsefulla på

flesta samhällsområden är tillgång och efterfrågan

på

energi bara en av olika faktorer som

många påverkar

utvecklingen. Tillgång på arbetskraft, dess

kompetens, produktivitet och löner, den tekniska utvecklingen och

kostnader för råvaror är andra faktorer som stor

spelar roll för näringslivs- och samhällsutvecklingen i stort. Förändringar på energiområdet har i regel förstärkt redan

existerande tendenser i utvecklingen av samhällsstrukturen. Med den som skisseras i kom-

samhällsutveckling

mitténs delutredning Svensk ekonomi i ett

30-årsper-

spektiv (Ds I 1983:12) kommer i framtiden utbildningsoch kompetensnivån sannolikt att spela en allt större roll

för de långsiktiga förändringarna i vårt näringsliv och

priset på råvaror och energi en relativt sett mindre.

och omvärlden

Sverige

Energiforsöijningen i Sverige kommer liksom hittills att i

många avseenden vara beroende av utvecklingen i omvärlden. Vi har en öppen ekonomi med i stort sett fri

import och export.

Förändringarna i vårt näringsliv beror till stor del på hur efterfrågan på produkter i den internationella handeln förändras och på hur industrin i andra länder utvecklas. Med en fortsatt ökad internationell handel kommer det ömsesidiga beroendet mellan de länder som deltar i denna handel att Öka. Det innebär att i

näringslivsförändringar

Sverige och därmed indirekt en stor del av vår energiefterfrågan i allt högre grad kommer att av den

påverkas

ekonomiska utvecklingen i omvärlden. Aven tillgång och pris på energi i landet bestäms i

hög

grad av förhållanden i omvärlden. Priserna på viktiga energiråvaror som olja, kol och naturgas bestäms på internationella marknader och kan knappast påverkas av ett litet land som Importerade kom-

Sverige. energiråvaror

mer med stor säkerhet att svara för en del av vår

viktig

energiförsörjning även i början av nästa sekel. Därmed blir den inhemska för energi också fortsätt-

prisnivån

ningsvis beroende av priserna på de internationella energimarknaderna. Värdet och priset på de inhemska energikällorna kommer också att påverkas av de internationella

energipriserna.

I takt med att den internationella handeln utvecklats har också teknik och blivit allt mer internationella.

kunskap

Den allt snabbare spridningen av teknik och kunskap är en av de faktorer som betytt mest för den snabba industriella utvecklingen i världen under 1900-talet. Denna process kommer sannolikt att fortsätta även i framtiden. För svensk del innebär det att den tekniska utvecklingen i hög

kommer att styras av de krav som ställs varor och

grad på

tjänster på marknaderna i andra länder. Insatserna för forskning och utveckling i vårt näringsliv kommer därmed att bli av allt större betydelse for dess internationella konkurrenskraft. Vidare får vi räkna med att en allt större del av den teknik

och kunskap som utnyttjas i vårt eget näringsliv i framti-

den kommer att ha sitt ursprung i andra länder även om våra egna insatser i dessa avseenden ytterligare förstärks. Små länder som Sverige blir i högre grad än de större länderna beroende av marknaderna och teknikutvecklingen i omvärlden. På energiområdet innebär dessa förhållanden att utvecklingen av ny teknik för utvinning, omvandling och an-

av energi blir allt mer internationaliserad. Den

vändning

tekniska utvecklingen i svensk industri när det t ex

gäller

kylskåp och andra eldrivna hushållsmaskiner bestäms redan idag i mycket hög grad av de krav som konsumenterna i andra länder ställer. Den snabba i

utvecklingen användningen av stora värmepumpar i värmeförsörjning-

en har i stor möjligorts import av

utsträckning genom

teknik från andra länder. Svensk industri gör betydande insatser och har stor flera områden med

kompetens på

anknytning till energi. I det sammanhanget har en hemmamarknad som avancerad teknik en avgö-

efterfrågar

rande roll. De statliga och kommunala engagemangen i

t ex kraft- och värmeförsörjningen har lagt grunden för

flera svenska företag som nu utvecklats till viktiga exportindustrier. Denna ökande internationalisering är både på gott och

på

ont. Den har varit en för

grundläggande förutsättning

utvecklingen av välståndet i Sverige och andra länder och kommer att vara det även i framtiden. Den negativa sidan är att den i vissa avseenden begränsar den nationella handlingsfriheten. Detta gäller särskilt små länder. De positiva effekterna dominerar emellertid och kommittén

har utgått från att Sverige också i fortsättningen kommer

att vara en öppen ekonomi med ett konkurrenskraftigt

näringsliv på hög teknologisk nivå och att vi kan utnyttja

de fördelar som ligger i att vara med i en internationell arbetsfördelning och ett internationellt kunskaps- och tek-

SOU 1984: 61 35

nikutbyte. Vi har också förutsatt att fortsätter att

Sverige

profilera sig mot områden som kräver hög teknisk kompetens. På det sättet kan vi i viss mån kompensera det stora

internationella beroendet.

Internationaliseringen belyser några av de avvägningsproblem som finns i energipolitiken.

Internationalisering-

en av vårt näringsliv innebär t ex att man måste arbeta på ungefär samma villkor som i andra länder. Om effektivite-

ten i resursanvändningen skall upprätthållas leder det till begränsningar när det gäller möjligheterna att beskatta

energi och från statens sida styra industrins val av energi-

teknik. Möjligheterna till statlig styrning begränsas också

av villkoret att den svenska industrins konkurrensförhållanden inte får bli väsentligt annorlunda än den utländska industrins. begränsar också

Internationaliseringen

möjligheterna för svenska företag att utveckla

produkter

som är anpassade bara till den inhemska marknadens behov och inte svarar mot kraven på exportmarknaderna.

Beslutsstrukturen

Internationellt sett har i huvudsak

energiförsörjningen

dominerats av stora organisationer. Detta gäller särskilt oljeförsöijjningen där tidigare de stora internationella oljebolagen behärskade världsmarknaden. Sedan början av 1970-talet har deras dominans successivt reducerats och ersatts av de oljeproducerande länderna och deras kartell, OPEC.

Aven inom Sverige är energiförsörjningen i konhög grad

centrerad till ett antal stora organisationer. Det

gäller både olje- och kraftförsörjningen. På grund av vikande

marknad och i av bensin och

överkapacitet produktionen eldningsoljor präglas nu oljeförsörjningen av hård konkur-

rens mellan olika leverantörer.

Energianvändningen är däremot spridd på ett stort antal

enheter - hushåll och företag. Beslutsfattandet på energi-

området är i likhet med övriga delar av

Varuförsörjningen

i vårt land till stora delar decentraliserat. och

Företag

hushåll som använder energi fattar besluten i samspel med dem som levererar energi och energiteknisk utrustning. På bränsleområdet kan konsumenterna i stort sett fritt välja vilken leverantör de vill anlita. När det

gäller

elområdet och fjärrvärme är valfriheten mer begränsad. Detta system är naturligtvis inte helt oproblematiskt vare sig på energiområdet eller på andra områden. Det finns risk att beslut fattas som inte är tillfredsställande för de

36 SOU 1984: 61

enskilda hushållen och företagen eller för samhället som helhet. Hushåll och företag kan vara för dåligt informerade för att fatta rationella beslut. Denna risk är särskilt stor för hushållen och mindre företag som har små möjlig-

heter att skaffa sig specialkompetens.

En annan av risk med ett helt decentraliserat besluts-

typ

fattande är att det t ex kan leda till oacceptabla miljökonsekvenser. Både på nationell nivå, och internationell, måste därför finnas regler för t ex utsläpp av föroreningar i atmosfären eftersom luften är en gemensam egendom. Då svarar för en betydande del av sam-

energiomvandling

hällets måste det i grunden för den statliga

miljöpåverkan

styrningen på energiområdet finnas bestämmelser som

begränsar miljöpåverkan från energisystemet.

Inom vissa delar av energiförsörjningen finns monopol eller monopolliknande förhållanden som innebär konkur-

rensbegränsningar. Overföring av högspänd elektricitet

mellan olika delar av landet drivs till stor del som statligt Motivet är framförallt att det finns stora samord-

monopol.

ningsvinster och stordriftsfördelar med en sådan organisation liksom när det gäller t ex nätet av riksvägar och järnvägsnätet. Detaljdistributionen av elektricitet är orsom i kommunala elverk

ganiserad regionala monopol

samt i statliga och privata företag av i stort sett samma

skäl. Samma förhållande gäller fjärrvärmeförsöijningen. Vi har utgått från att denna typ av samordningsfördelar i

utnyttjas även i framtiden genom

energiförsörjningen

statliga och kommunala engagemang.

i ett internationellt men även i jämfö-

Speciellt perspektiv,

relse med de inhemska arbets- och kapitalmarknaderna,

framstår i Sverige som mycket väl

energimarknaderna

antingen vi ser på dem från utbuds- eller

fungerande,

Prisbildningen de flesta energislagen

efterfrågesidan. på

i stort sett väl och både och konsu-

fungerar producenter

menter sig väl till förändrade förutsättsynes anpassa Strukturen och konkurrensen på såväl el- som

ningar. har också, om vi justerar för skillnader i

oljemarknaden

lett till internationellt sett låga priser på el,

energiskatter,

och bensin.

olja

mål för

Grundläggande energiförsörjningen

De av angivna målen för energipolitiken är i

riksdagen korthet att minska oljeberoendet genom energihushåll-

ning och effektivare användning av energi, att successivt

SOU 1984: 61 37

till helst förnybara och inhemska ener-

övergå varaktiga,

gikällor samt att avveckla kärnkraften.

Energiförsörjningen bör enligt vår mening både i det

långa och korta tidsperspektivet ske till så samhälls-

låga

kostnader som möjligt med beaktande av målet om en god

miljö. Bästa möjliga hushållning och effektiv användning

av energi bör eftersträvas inom ramen för en allmänt

god

med begränsade resurser. Det innebär en av-

hushållning

vägning mellan av energi och resurser

användning andra

— t ex råvaror, naturresurser och arbetskraft. Aven om vi skall spara energi får det alltså inte ske till priset av onödigt stor förbrukning av andra resurser.

Med dessa utgångspunkter finns det avgörande fördelar med att låta energisystemets även fortsätt-

utveckling

ningsvis och på lång sikt styras genom ett förhållandevis

decentraliserat beslutsfattande, ungefär på det sätt som

sker för närvarande. Härigenom skapas förutsättningar

för företag och hushåll att i varje valsituation avgöra vil-

ken form av energi, hur mycket energi och vilken energi-

utrustning som är mest ändamålsenlig i det enskilda fallet. På det sättet kan man vidare få en successiv och smidig

anpassning av energisystemet med hänsyn till ändrade

energipriser. De enskilda besluten kommer på det hela taget att leda till som är rationella även för

förändringar

samhället som helhet.

Inga kvantitativa mål

De energipolitiska målen brukar ibland diskuteras i kvantitativa termer. T ex innehöll 1981 års energipolitiska be-

slut angivelser om minskningar av oljeanvändningen till

en viss nivå och om nivån för av kol och

användningen

inhemska bränslen till år 1990. Denna typ av målangivelse kan vara motiverad i vissa lägen när redan inträffade förändringar av t ex oljepriserna (som var fallet 1981) kräver stora och snabba förändringar. De kan också ha sitt värde i kampanjsyfte för att och hushåll upp-

göra företag märksamma på nödvändiga förändringar.

Kärnkraftsavvecklingen är en grundläggande utgångspunkt för den långsiktiga energipolitiken. Härutöver

finns det emellertid i det längre perspektiv på 20-30 år, som kommittén diskuterar, inte anledning att ställa upp kvantitativa mål för nivån på energianvändningen som helhet eller för hur den skall fördelas på olika energislag. Den totala förbrukningen av energi måste tillåtas bli beroende av näringslivets utveckling och den ekonomiska ut-

38 SOU 1984: 61

vecklingen i allmänhet. Skulle den ekonomiska tillväxttakten åter bli i klass med 1950- och 1960-talens får vi räkna med att den totala energiefterfrågan kommer att öka. Att då sätta restriktioner för energianvändningen skulle innebära en onödig begränsning och skulle knap-

past heller vara trovärdigt.

En utgångspunkt för den nuvarande ener-

grundläggande

är att oljepriserna på lång sikt kommer att öka

gipolitiken

Som diskuteras senare anser vi att denna ut-

kraftigt.

bör ligga fast. Osäkerheten om oljeprisutveck-

gångspunkt

lingen är emellertid nu större än för några år sedan även sett sikt. Därför anser vi att det inte heller är

på lång

motiverat att nu ställa upp ovillkorliga kvantitativa mål för ett minskat sikt. Om oljepriserna

oljeberoende på lång

ökar blir det naturligt att oljeanvändningen minskar i motsvarande Skulle minska kraftigt och

grad. oljepriserna

bli mera bestående, skulle en högre

minskningarna oljeanvändning kunna accepteras.

till ändrade

Anpassning energipriser

Utvecklingen på energiområdet präglas av stor osäkerhet,

särskilt sikt. Osäkerheten gäller i första hand

på lång utvecklingen av oljepriserna. Men eftersom oljepriserna

sikt och av priserna andra

på lång påverkar påverkas på

- - denna energiråvaror kol och naturgas får osäkerhet konsekvenser för hela energiområdet.

Under sådana förhållanden blir samhällets känslighet för

och att anpassa sig till t ex högre oljepriser av

förmåga

avgörande betydelse. Kraftigt ökade energipriser ställer

som framhållits krav förändringar i en stor del

tidigare på

av samhället. Det är viktigt att de som skall fatta beslut om snabbt blir detta

förändringarna uppmärksammade på

och kan direkt utan stora Aven i det av-

agera omvägar.

seendet har ett med decentraliserat beslutsfattan-

system

de avgörande fördelar.

En av de erfarenheterna under de drygt tio år

viktigaste

som sedan den första oljekrisen är, som diskuteras

gått utförligare i kapitel 8, att oljeprisökningarna fått så stor

effekt industriländernas ekonomi och på den

negativ på

internationella handeln. Genom olika mekanismer har bl a utlöst den genomgripande för-

oljeprisförändringarna

sämring av industriländernas ekonomiska utveckling som under 1970-talet. Den erfarenheten måste i hög

började synen på den långsiktiga energipolitiken. grad prägla

SOU 1984: 61 39

Sammanfattningsvis är därför vår den av-

enligt mening

görande förutsättningen för en gynnsam att

utveckling

samhället i sina skilda delar förmår att förhållandevis snabbt anpassa sig till de i teknikut-

förändringar priser,

veckling och kunskaper om som kan inträf-

miljöpåverkan

fa på energiområdet. Sådana kan även i

förändringar

framtiden bli stora och vilket ställer krav

plötsliga, höga på anpassningsförmågan. Aven

kärnkraftsavvecklingen

kommer att sig i En av de vikti-

avspegla stigande priser.

gaste uppgifterna i energipolitiken är därför att

analysera

samhällets förmåga till anpassning och vidta för

åtgärder

att underlätta anpassningen.

-

Energi handelsbalans

Kostnaden för import av till största delen

energi, olja,

utgör en stor post i vår handelsbalans. Den för

uppgår

närvarande till 15 procent av de totala

ungefär import-

kostnaderna. Frågan om import av är ett av

energi avvägningsproblemen i energipolitiken.

Å ena sidan finns ett intresse av att minska

importkostna-

derna för att som i dagsläget förstärka Å

bytesbalansen.

andra sidan vill vi, efter samma som vi

principer tillämpar

i vår handelspolitik i övrigt, fördelarna av att

utnyttja

köpa energi från utlandet om den är än inhemsk

billigare

energi.

Sett över längre tidsperioder måste med imnödvändighet

port och export balansera varandra. Perioder av underskott måste följas av perioder med Denna

exportöverskott.

princip påverkas inte av prisförändringar den internapå

tionella energimarknaden eller av i mönstret

förändringar

för vår Sett i ett finns

energiimport. långsiktigt perspektiv

därför enligt vår mening inte motiv för att av till

hänsyn

vår handelsbalans att där

frångå principen köpa energi

den är oavsett om den är inhemsk eller

billigast importe-

rad. Det kan emellertid finnas andra motiv för detta som

beskrivs i det följande.

-

Energi sysselsättning

Förändringarna i och energiforsörjningen energisystemet

i dess helhet leder till även arbetsmark-

förändringar på

naden. Dels förändras av

sammansättningen näringslivet, vissa branscher bromsas och andra ökar av att på grund energipriserna ändras. Därmed påverkas även behovet

40 SOU 1984: 61

och fördelningen av arbetskraft. Dels kan produktionen av t ex inhemsk energi eller nya typer av öka

energiteknik

med åtföljande arbetskraftsbehov. Den fördel-

regionala

ningen av arbetskraftsbehovet kan också förändras, t ex

om vi skulle få en omfattande utvinning av inhemska bränslen, ved och torv.

I vårt långsiktiga tidsperspektiv har vi från att utgått

landet har full (i den mening som

sysselsättning begreppet

kommit att ges), med på sikt minskad arbetstid och mera fritid. Vi menar att den totala sysselsättningsnivån för landet som helhet inte sätt är eller bör

på något avgörande

vara avhängig av hur energisystemet förändras.

Fördelningen av arbetskraft mellan olika delar av landet kan däremot i viss utsträckning bli beroende av sådana

-

förändringar. Sambandet energi sysselsättning gäller

därför i första hand arbetskraftens olika

fördelning på

verksamheter med konsekvenser på regional nivå och inte på nationell nivå om man ser det sikt. Vid utform-

på lång

ningen av den långsiktiga energipolitiken är det de regio-

nala som bör betonas.

aspekterna på sysselsättningen

-

Energi försörjningsberedskap

Den stora andelen importerad olja i vår

energiförsörjning

gör landet känsligt för störningar i den internationella

oljehandeln. Skulle tillförseln av olja och andra importera-

de bränslen plötsligt upphöra eller minska skulle

kraftigt,

landet få avsevärda kostnader att en stor del

bl a genom av produktionen och transportapparaten då skulle lamslås. Kostnaderna vida kunna överstiga utgifterna

skulle

för oljeimporten. Aven om andelen energi

importerad

kommer att minska i framtiden kvarstår denna risk. Bensin och dieselolja kommer med stor sannolikhet att i bör-

jan av nästa sekel fortfarande vara de dominerande for-

donsbränslena. Det innebär att om

frågan försörjnings-

trygghet i händelse av internationella kriser bör vara en

del i även sikt. Det kräver

viktig energipolitiken på lång

således en avvägning mot den förut nämnda principen att

energi där den är oavsett om den är in-

köpa billigast, hemsk eller importerad.

Försörjningsberedskapen kan också avse åtgärder för att

riskerna genom användning av flera olika energi-

sprida

källor. På grund av oljans dominerande del i Sveriges

energiförsörjning drabbades vi hårdare av de kraftiga

oljeprisökningarna under 197 O-talet än de länder som ba-

SOU 1984: 61 41

serade sin energiförsörjning på flera olika bränslen, t ex olja, kol och naturgas. Mot den bakgrunden finns det motiv för Sverige att sträva efter en mera varierad

energiför-

sörjning i framtiden. Detta blir också en naturlig följd av att blivit än andra energislag.

oljan dyrare

Frågan om försörjningsberedskap är komplicerad och rör

bl a det ekonomiska försvaret. Kommittén har därför valt att inte gå närmare in på denna fråga utan med att

nöjt sig

konstatera att den nu pågående omställningen av den svenska är positiv från

energiförsörjningen beredskapssynpunkt.

och

Forskning utveckling

Riksdagen har nyligen fattat beslut om ytterligare ett treårigt statligt energiforskningsprogram som skall löpa

från den 1 juli 1984. Huvuddelen härav har till syfte att stödja sådan forskning och utveckling som kan bidra till ett minskat oljeberoende och för att

skapa förutsättningar

avveckla kärnkraften. Det har inte ingått i kommitténs

uppdrag att särskilt behandla forsknings- och utvecklings-

frågorna. Kommittén har därför endast där särskilda skäl framkommit lämnat förslag rörande forskning och utveck-

ling.

Långsiktiga energiprognoser?

för sträcker sig till år 2010.

Tidsperspektivet utredningen

En så tidsrymd gör att kommitténs uppgift har varit

lång

mycket svår. På de flesta områden är det att med

omöjligt

säkerhet bedöma utvecklingen på så lång sikt. Man behöver bara titta på de prognoser över ekonomin och energiförsörjningen på tio års eller ännu kortare sikt som ordes under 1970-talet, för att inse hur osäkra prognoser kan vara (se figur 2.1).

Delutredningen Svensk ekonomi i ett SO-årsperspektiv

visar å andra sidan att i vissa avseenden, t ex för den

totala produktionstillväxten, har långsiktiga prognoser

slagit ganska rätt och varit mera tillförlitliga än kortsiktiga. Det beror på att upp- och jam-

tillfälliga nedgångar

nas ut i de översikter som har ett längre tidsperspektiv.

Orsaken till att de energiprognoser som gjordes på 1970-talet slog fel även på kort sikt var framförallt att man inte förutsåg att den ekonomiska tillväxten skulle bli så mycket lägre än under 1960-talet. Vidare man

förutsåg

sällan oljeprisökningarna och vilken hämmande inverkan

de skulle få på den ekonomiska utvecklingen.

42 SOU 1984: 61

En tänkt 1955-1983

prognos

För att illustrera problemet att göra prognoser om den totala energianvändningen och förbrukningen av elektricitet, olja, kol, torv och andra bränslen till år 2010 kan man tänka sig drygt 25 år tillbaka i tiden och anta att vi år 1955 skulle göra en energiprognos till 1983. Den skulle bl a göra följande förutsägelser för att någorlunda svara mot den faktiska utvecklingen. Under resten av 1950-talet och fram till i början av 1970-talet kommer vi att ha en kraftig ökning av produktionen och välståndet i landet, stimulerad av en starkt expanderande världshandel. Industriproduktionen kommer 1983 att vara 3 gånger större än idag (1955). Järn- och stålindustrins produktion kommer i början av 1970-talet att vara 4-5 gånger dagens for att därefter minska. Massa- och pappersindustrins produktion kommer 1983 att vara nära 3 gånger dagens. Tillväxten i dessa branscher kommer att medföra en mycket kraftig ökning av industrins olje- och elförbrukning. Antalet personbilar kommer 1983 att vara 5 gånger fler än 1955. Oljepriserna kommer realt att minska och i kombination med den ekonomiska tillväxten att leda till en kraftig ökning av energibehovet och en nästan total dominans för olja i bränsleförsörjningen. När oljeförbrukningen i början av 1970-talet är som högst kommer den att vara omkring 4 gånger högre än 1955. Elförbrukningen blir 1983 nära 5 gånger högre än 1955. För att kunna bedöma utvecklingen under de sista tio åren 1973-1983 måste vidare 1955 års prognosmakare förutse de två oljeprischockerna på 1970-talet. De måste vidare inse att oljeprishöjningarna skulle få avgörande betydelse för världsekonomins utveckling och bidra till att utlösa en omfattande ekonomisk kris med betydligt lägre tillväxt. Prognosmakarna skulle dessutom förutse att den dämpade efterfrågan på olja leder till minskat behov av oljetankfartyg som i sin tur Ieder till minskad varvsproduktion. Detta kommer sedan att medföra minskad efterfrågan från varven på stål och indirekt minskad efterfrågan på jammalm. Den energiintensiva stål- och gruvindustrins behov av olja och elektricitet kommer därmed att minska. Prognosmakarna skulle när det gäller 1980-talet konstatera att den totala förbrukningen av eldningsolja i Sverige under de sista åren fram till 1983 skulle komma att minska med 50 procent bl a som en följd av oljeprisstegringarna. För att kunna förklara hela denna minskning skulle de även behöva förutse att kärnkraften skulle få ett kommersiellt genombrott på 1960-talet och att Sverige skulle genomföra en omfattande kärnkraftsutbyggnad, som skulle göra det möjligt att efter oljeprisökningarna ersätta en del av oljan med el. Även om det på vissa punkter råder större säkerhet idag än år 1955, t ex när det gäller de energiintensiva industribranschernas utveckling, finns i grunden samma osäkerheter nu som då om den långsiktiga utvecklingen på energiområdet.

SOU 1984: 61

AA Index

LU 78

LU 75

LU 80

LU 82

120 Figur 2.1

De bedömningar som

Fclldisk utveckling

har gjorts av utveck-

lingen avviker kraf-

tigt från det faktiska

utfallet inom många

områden. Det gäller

100 ‘L’

prognoser både för

f n , .m

l I 7 ekonomin och ener-

/

1970 1975 1980 1985 gianvändningen och

kan illustreras av

långtidsutredningar-

nas lågalternativ.

Osäkerheten om de framtida och den ekono-

oljepriserna miska utvecklingen gör det naturligtvis vanskligt också i dagsläget att göra prognoser på energiområdet även på

kort sikt. är ännu större i det

Svårigheterna långa tidsperspektivet för vårt utredningsuppdrag.

Översiktliga bedömningar

Prognoser kan tjäna olika måste

syften. Kraftföretagen

t ex göra prognoser över efterfrågan på elektricitet innan man bestämmer sig för att bygga nya kraftverk eller kraftledningar. Sådana prognoser måste vara ganska ingående och avse både hur stor efterfrågan blir och hur den fördelas över landet.

Den typ av prognoser eller av

bedömningar energiefterfrå-

gan som behövs som underlag for energipolitiken är av en annan karaktär. Energipolitikens uppgift är bl a att

skapa förutsättningar för en rationell energianvändning och energiförsörjning, att svara for beredskap i händelse av

störningar i energiimporten och att se till att målen for

miljöpolitiken kan uppnås. Med de stora osäkerheter som råder for närvarande är vidare en av hu-

energipolitikens vuduppgifter att främja utvecklingen av ett flexibelt en-

ergisystem.

44 soU 1984:61

De medel som staten använder är i huvudsak

beskattning

av energi, ekonomiskt stöd till t ex forsk-

investeringar,

ning och utveckling samt Vidare har staten

lagstiftning.

sedan ett stort direkt elområdet som

länge inflytande på

ägare till en stor del av produktions- och distributionsan-

läggningarna.

De direkta besluten om i

förändringar energiförsörjningen

fattas i huvudsak av enskilda, eller kommunala

statliga

energiföretag. Statsmakternas beslut är av huvudsakligen

övergripande och karaktär. En av de

riktningsgivande

avgörande fördelarna med det decentraliserade energi-

systemet och det ekonomiska systemet i allmänhet i Sverige är just att staten inte behöver i

styra utvecklingen

detalj utan kan överlåta detta dem som direkt ansvarar

på

för olika delar av Under dessa förhål-

energiförsörjningen.

landen kan det till och med medföra vissa nackdelar med statliga prognoser om de får karaktären av auktoriserade” bedömningar genom att de kan bli styrande för utveck-

lingen och därmed i viss utsträckning självuppfyllande.

Det ligger naturligtvis också en fara i att en i kvantitativa termer uttryckt långsiktig bedömning av en önskvärd utveckling uppfattas som om den vore en mer objektiv prognos över en sannolik Det kan leda till en större

utveckling.

riskspridning och ett mer flexibelt energisystem om företagens beslut grundas skilda

på bedömningar.

De bedömningar av framtiden som behövs som

underlag

för energipolitiken är sådana som mera direkt berör den typ av beslut som statsmakterna fattar inom ramen för

energipolitiken och angränsande områden. Det exgäller

empelvis att ta reda på vilka och hot mot

svårigheter

energiförsörjningen som kan uppträda i framtiden. Det kan gälla och även

energiprishöjningar, importstörningar

miljöhot fororsakade av energiutnyttjande.

En annan typ av är av hur

underlag bedömningar mycket

energi av skilda slag som kommer att användas i framtiden. Här är det i första hand inte utan fråga om prognoser snarare om att göra bedömningar av olika

utvecklingsal-

ternativ för att statsmakterna skall kunna förbereda

sig

för vilka eventuella problem som kan och vilka

uppstå

frågor staten kan ställas inför i framtiden.

Om man tar elförbrukningen som exempel är det primära behovet för statsmakterna inte att få reda den mest

på

sannolika förbrukningen av elektricitet i framtiden. Det är i stället mera att få reda på hur och hur den kan

hög låg

bli i framtiden så att man kan förbereda för de ställ-

sig

ningstaganden beträffande t ex tillstånd att bygga nya kraftverk och som kan bli aktuella. På

kraftledningar

SOU 1984: 61 45

oljeområdet gäller motsvarande. Det behövs bedömningar

av en i någon mening Övre gräns för oljeimporten i framtiden för att man skall kunna beräkna de ekonomiska påfrestningarna som kan bli följden av en ny

kraftig oljepris-

stegring. Bedömningar av de nedre gränserna för oljeförbrukningen i landet kan vara för att analysera i

viktiga

vilken marknadssituation den inhemska oljeindustrin kan komma i framtiden, en som har stort intresse från

fråga beredskapssynpunkt.

Mot den här bakgrunden har vi avstått från att göra regelrätta prognoser över utvecklingen av samhällsekonomin,

energipriserna och energiförbrukningen. Syftet med våra

bedömningar är i första hand att redovisa olika utveck-

lingsalternativ som är av intresse från energipolitisk ut-

Som för våra slutsatser om inrikt-

gångspunkt. underlag

ningen av den långsiktiga och för kärn-

energipolitiken kraftsavvecklingen har vi därför utgått från mycket grova uppskattningar om energiforbrukningens utveckling i

termer av undre och övre gränser. Spännvidden mellan dessa är i regel mycket stor. Tidshorisonten för bedömningarna sträcker sig till år 2010, d v s det år då kärnkraften enligt riksdagsbeslutet senast skall vara avvecklad.

sikt

Planeringsförutsättningar på lång

Det som gäller prognoser kan också i viss mening sägas gälla planering. Å ena sidan kan det vara en fördel att ha långsiktiga planer. Man kan besluta om ett lån siktigt mål och styra mot detta med bestämda andra

åtgärder.

sidan planer Har man en

skapar långsiktiga låsningar.

långsiktig och fast plan t ex för av kraftför-

utbyggnaden

sörjningen som bygger på prognoser om en viss ökning av elförbrukningen, kan ett fullföljande av medföra

planen onödiga kostnader om elförbrukningen blir lägre än prog-

nosen. Motsvarande kan bli fallet om elförbrukningen blir högre än beräknat. För att minska risken av felaktiga och kostsamma beslut försöker man i regel dröja så som

länge

med det definitiva beslutet om att exempelvis byg-

möjligt

ga ett kraftverk med hänsyn till den tid det tar att

uppföra

det. Dessa planeringsfrågor är särskilt viktiga för kraft-

försörjningen på grund av den tid det tar att långa bygga

nya större kraftverk. Planering kan också innebära att man drar mer stra-

upp tegiska riktlinjer där man beskriver vilka beslut som bör fattas om utvecklingen går i den ena eller den andra rikt-

46 SOU 1984: 61

ningen. För kraftförsörjningen kan den typen av planering

bestå i att man gör vissa förberedelser för att bygga nya kraftverk om och när de behövs. På det sättet kan man skaffa sig och det definitiva be-

handlingsfrihet uppskjuta

slutet att ”sätta spaden i marken men samtidigt se till att besluten samordnas och leder till att helheten blir bra.

Kraftförsörjningen karaktäriseras för närvarande av god tillgång på billig elektricitet, som väntas bestå en bit in på 1990-talet. De definitiva beslut om att bygga nya kraftverk eller andra investeringsbeslut som behövs för att kärnkraften skall kunna ersättas behöver inte fattas under de närmaste åren. Det innebär att de beslut om kraftförsörjningen som statsmakterna behöver ta under de närmaste åren i första hand är strategiska och inte att

gäller

bygga nya kraftverk eller ge tillstånd till sådana.

Karaktären av våra

förslag

Mot den här skisserade bakgrunden avser huvuddelen av våra slutsatser och förslag dels allmänna bedömningar av

den framtida utvecklingen på energiområdet, dels bedöm-

ningar av vid vilka tidpunkter statsmakterna måste fatta vissa beslut rörande kärnkraftsavvecklingen. De avser också fortsatta och planeringsinsatser från

utrednings-

statens sida för att förbereda för de konkreta ställningstaganden som successivt måste göras inom ramen för den allmänna energipolitiken för att göra det att av-

möjligt

veckla kärnkraften. Vår kommittés uppdrag måste alltså under åren framöver följas av en lång rad ytterligare ut-

redningar på detta område innan avvecklingen är genom-

förd. Vi redovisar alltså inte någon konkret tidsplan för när kärnkraftverken skall tas ur drift och nya elproduktions-

komma till om de behövs, eller för vilka

anläggningar

andra beslut statsmakterna vid skilda tid-

energipolitiska

måste ta under tiden fram till år 2010. Osäkerhe-

punkter

terna är som beskrivits ovan alldeles för stora både när det

samhällsutvecklingen och energiprisutvecklingen gäller

för att detta skall vara meningsfullt och trovärdigt. Däremot sammanfattar vi våra förslag bl a i en åtgärdsplan, som också innefattar några tidshorisonter (s 30).

viktiga

Kärnkraftsavvecklingen medför att ett stort antal

frågor

av både principiell och praktisk natur behöver utredas under den tid som återstår till avvecklingen. Vår kommitté har bara kunnat behandla och ta ställning till några av frågorna. Huvuddelen av frågorna kommer att kunna be-

SOU 1984: 61 47

svaras först senare, i till de konkreta beslut

anslutning

som skall tas rörande En stor del

kärnkraftsavvecklingen. är praktiska frågor som kraftföretagen kan och bör ta

ansvar för.

48 SOU 1984: 61

- -

3¶Omvärld ekonomi

energi

Snabba förändringar

Under de drygt tio år som sedan den första s k o1jekri-

gått sen har den internationella energimarknaden präglats av

och stora har flerplötsliga förändringar. Oljepriserna dubblats, stora har skett i den internatio-

förskjutningar nella oljehandeln och OPEC har övertagit de stora internationella oljebolagens dominerande roll i råoljeförsörjningen. Aven om det under de senaste åren skett en viss stabilisering på de internationella energimarknaderna återstår på konsumentsidan en mycket omfattande omställning som en av de tidigare stora energiprisökningarna. Det är

följd först under de senaste åren som oljeprishöjningarnas effekt klart har kunnat avläsas.

på oljeefterfrågan Aven i Sverige kommer under resten av 1980-talet energiförsörjningen och energianvändningen att genomgå stora

För närvarande en snabb omställning förändringar. pågår av energisystemet både när det gäller hushållning och effektivisering av energianvändningen och ersättning av

med andra bränslen. olja Förutom de osäkra förutsättningarna för prisutvecklingen

de internationella energimarknaderna och osäkerheten på om den ekonomiska utvecklingen i Sverige skapar de nuvarande snabba förändringarna i det inhemska energisystemet ytterligare svårigheter att bedöma den långsiktiga utvecklingen.

En av de viktigaste frågorna är hur långt hushållningen och effektiviseringen kommer

på uppvärmningsområdet att Detta har avgörande betydelse för utvecklingen när

gå. det gäller uppvärmningsform och bränsleval, bl a för om och i vilken takt kan expandera på sikt.

fjärrvärmen På grund av den omfattande kärnkraftsutbyggnaden och den höga andelen billig vattenkraft har priset på elektrici-

SOU 1984: 61 49

tet hittills inte ökat i fast penningvärde utan förblivit i stort sett opåverkat av den gångna kraf-

10-årsperiodens

tiga energiprishöjningar i övrigt. Detta har bl a lett till en snabb -

ökning av elförbrukningen inte minst genom

övergång från oljevärme till elvärme i

småhusbebyggelse.

Förr eller senare kommer sannolikt att höjas.

elpriserna

Det är därför svårt att i bedöma hur stor den åter-

dag

stående potentialen för att ersätta olja med elektricitet är och hur konkurrenskraftig blir sikt med

elenergin på hög-

re elpriser.

Som en följd av oljeprisökningarna och statligt stöd pågår

för närvarande en omfattande när det gäller

utveckling

inhemska bränslen torv och ved. De praktiska erfarenheterna av användning i värmecentraler och större

pannor är emellertid ännu begränsade, varför det i

dagens läge knappast går att bedöma de långsiktiga förutsätt-

ningarna för en mer omfattande av inhemska

användning

bränslen.

Den tekniska utvecklingen också osäkerhet om den

skapar långsiktiga utvecklingen på energiområdet. Datateknik

och avancerad elektronik kommer att medföra genomgri-

pande förändringar när det gäller styrning av energiflö-

den och effektivare inom

energianvändning. Utvecklingen

förbränningstekniken kommer att leda till att bränslen

utnyttjas effektivare och att förbränning kan göras miljö-

vänligare.

Förutom de tekniska som ökar medve-

förändringar pågår

tandet om energikostnadernas Det innebär ett

betydelse.

successivt ändrat beteende som sikt kan få stor

på betydelse för utvecklingen på energiområdet och utgör ytterligare

en faktor som kan minska

energianvändningen.

Detta är några exempel på områden inom energisystemet

där den nu pågående snabba gör det svårt att

förändringen

förutse utvecklingen. Svaren av de centrala frå-

på några

gorna kommer bara att kunna efter hand som den

ges faktiska utvecklingen ger klarare indikationer. De fulla effekterna av 1970-talets höjningar av priset och

på olja

andra bränslen kommer att kunna avläsas förr-

knappast

än mot slutet av 1980-talet.

i omvärlden

Utvecklingen

Trendbrott för tillväxten?

Efter andra började en

världskriget lång expansionsperiod

i världsekonomin med mycket snabb tillväxt både i pro-

50 SOU 1984: 61

Index

(1963: l 00) 300

Vörldshondeln

Produktion(BNP) Figur 3.1 inomOECD Sedan mitten av 1960-talet har den internationella handeln spelat en allt större

100 roll i världsekono- -J- 1

w

min. Denna utveck- l 965 ling väntas fortsätta även i framtiden.

duktion och handel. Under 1960-talet t 0 m accelererade tillväxten.

På bröts emellertid denna snabba tillväxt, vil-

1970-talet

ket illustreras av 3.1. En av dess

figur grundförutsättning-

undan, nämligen de stabila råvaru- och ener-

ar rycktes

Inom mindre än ett år (1973-74) fyrdubblades

gipriserna. priserna på råolja.

Under 1979-80 korn en likartad, och i absoluta termer

ännu större, Chockhöjning av oljepriserna (se figur 3.2).

Därefter har de sjunkit på den internationella marknaden, men fortsatt att öka i flertalet länder p g a stigande dollarkurser. Dessa fick betydande effekter på

oljeprisstegringar

den ekonomiska utvecklingen i världen.

i världsekonomins tillväxttakt under 197 0-ta-

Nedgången

let har av vissa bedömare tolkats som till en

inledningen

epok med varaktigt tillväxt. Enligt andra kan såväl

ny låg högkonjunktur som 1970-talets lågkonefterkrigstidens

ses som variationer kring en långsiktigt normal

junktur

tillväxttakt. De flesta bedömare väntar sig dock en lägre ekonomisk tillväxt framöver än 1950- och 1960-talen.

på

är hur mycket lägre den blir.

Frågan

Vad finns det då för samband mellan å ena sidan 1970-ta-

lets ekonomiska utveckling och de relativt pessi-

dåliga

mistiska bedömningar av världshandelns framtidsutveck-

som numera och å andra sidan de kraftiga olje-

ling görs prishöjningarna?

SOU 1984: 61 51

Råoliepriset

/l\ dollar/

toe

(fast

penningvärde,

l980 års dollar)

F igur 3.2

Råoljepriset har vid

två tillfällen under

—_ det senaste decenniet 100

(1973/74 och 1979/

80) genomgått dras-

tiska höjningar. Efter

W_

1980 har priset på

den internationella

_-“j*‘ t å marknaden

åter sjun-

k” kraftigt*

1950 1960 1970 1980 .men på

grund av stigande

dollarkurser har den-

na prissänkning inte

slagit igenom i

Sverige.

Två

hypoteser

Två hypoteser förefaller möjliga. Den ena är att 1970-talets låga tillväxt i berodde oljemarknaden och

hög grad på

att samma mönster kommer att upprepa sig framöver. Den andra utgår från att sambandet mellan

utvecklingen

av oljemarknaden och världsekonomin under 1970-talet

berodde på unika omständigheter. Andra faktorer kom-

mer att vara avgörande för den framtida i

utvecklingen

- frihandelns världen ställning, tekniska etc.

framsteg

Den andra hypotesen innebär en av utveck-

frikoppling

lingen i världsekonomin från oljemarknaden.

Förändring-

ar i oljepriserna skulle endast kunna åstadkomma krus-

ningar på ytan. Möjligheterna att vid oljeprisstegringar

ersätta olja och föra anpassningspolitik skulle vara till-

räckligt stora för att garantera att utvecklingen på oljemarknaden inte bröt ned annars existerande

tillväxtmöjligheter.

52 SOU 1984: 61

Under senare år har den första hypotesen om det ömsesi-

sambandet mellan ekonomisk tillväxt och

diga oljeprisut-

veckling fått ökat stöd. Utrymmet för den möjliga ekonomiska tillväxten skulle enligt denna hypotes begränsas av

knappa energitillgångar.

Under 1970-talet är det emellertid inte enbart de stigande

utan även de och till större delen

oljepriserna kraftiga

oförutsedda kasten i oljepriserna som vållat problem. Olje-

konsekvenser for världsekonomin har

prishöjningarnas analyserats utförligt i energimarknadsutredningens be-

tänkande Den stora omställningen (SOU 1983:19). Utredningen visar att de stora har åstad-

oljeprishöjningarna

kommit inflationschocker och bytesbalansproblem. Skuldbördan för en rad länder, inte minst de oljeimporterande

har blivit allt mer besvärande.

utvecklingsländerna,

Ökad internationell handel

Osäkerheten om den fortsatta av världseko-

utvecklingen

nomin är alltså stor. Den gäller dock i första hand takten i tillväxten, eftersom de flesta bedömare trots allt räknar med att världsproduktionen kommer att öka både på kort och lång sikt, likaså den internationella handeln. Men allt fler länder i världen kommer att industrialiseras och marknaden för industriprodukter kommer att präglas av allt hårdare konkurrens. De nya industriländerna kommer att svara för en ökande andel av världsproduktionen av vissa varor, med motsvarande av de

minskning gamla

industriländernas andel. Som en följd av detta kommer rimligen också den internationella handelns

geografiska

tyngdpunkter att omfördelas från länderna i Atlantområdet (USA och Västeuropa) till området runt Stilla havet

(Japan, Sydostasien, Australien).

I kraft av sin långa industritradition och

höga kompetens-

nivå kommer de nuvarande industriländerna, inklusive

Sverige, med stor säkerhet alltmer att inrikta

produk-

tionen på avancerade produkter, medan de nytillkommande industriländerna tar hand om allt större del av

marknaden för standardprodukter.

Historiskt. sett har det funnits ett samband mellan ekono-

misk tillväxt och ökad efterfrågan på energiråvaror. Detta

samband kan förväntas gälla även för den fortsatta långsiktiga tillväxt i världsekonomin som kan förutses. Ekono-

misk tillväxt ger dock möjligheter för investeringar i olje-

eller energisparande tillverkningsprocesser och allmänt

effektivare olja och

energianvändning. Efterfrågan på

andra energiråvaror skulle därför åtminstone för de indu-

SOU 1984: 61 53

strialiserade länderna på lång sikt kunna bli allt mindre i förhållande till produktionen. Därmed skulle tendensen mot ökande energipriser motverkas och en aktivitet

högre

inom världsekonomin utan konsekvenser i form av

uppnås snabba oljeprisökningar.

Fortsatt av den

ökning globala energianvändningen

Fram till 1970-talets tillväxten i värl-

början tillgodosågs

dens i huvudsak med

energiförbrukning oljeprodukter.

Sjunkande reala priser medgav en snabb av utvin-

ökning

ningen, baserad mycket stora i Mellan-

på oljetillgângar

östern. Den totala förbrukningen av energiråvaror i världen, inklusive oljeförbrukningen, har fortsatt att öka även efter de båda 1973-74 och

kraftiga oljeprisökningarna

1979-80, men i långsammare takt. ener-

Prisökningarnas

gispareffekt kan därför anses ha mindre för ener-

betytt

giefterfrågan i världen än den ökande

industriproduktionen, urbaniseringen och den växande folkmängden.

Oljeförbrukningen har ökat sett över hela perioden 1962- 1982, men har fallit med ca 15 de senaste fem åren

procent

(1979 t o m 1983). Detta beror bl a att ersatts med

på olja

andra bränslen, främst i de industrialiserade länderna.

Därmed har u-länderna och de ekonomi-

centralplanerade

erna kommit att stå för en allt större del av

oljeförbruk-

ningen. Detsamma gäller den totala

energiförbrukningen.

Det finns få aktuella för

prognoser energiförbrukningens utveckling på mycket lång sikt. WEC (World Con- Energy

ference, en internationell för bl a kraft-

sammanslutning

industrin) har ort en för tiden

bedömning 1978-2020,

vars karaktär av måste

räkneexempel understrykas.

WEC förutsätter att roll i världens

oljans energiförsörj-

ning kommer att fortsätta minska såväl absolut som relativt och i första hand ersättas med kol. I de industrialiserade länderna förutses att minskar till

oljeförbrukningen

nästan hälften av dagens nivå. För närvarande

ligger olje-

förbrukningen ca 15 procent under WECs prognos.

I följande avsnitt beskrivs de internatio-

utvecklingen på

nella energimarknaderna för kol och naturgas, olja något

mer i och deras inbördes beroende samt kärnkraf-

detalj

tens utveckling internationellt.

Naturgas

Världsproduktionen av naturgas uppgick till 1 300 Mtoe

år 1982. Ca utvanns i Nordamerika 40 procent och 30 pro-

54 SOU 1984: 61

cent i I likhet med övriga fossila bränslen

Sovjetunionen.

är reserverna, som till motsvarande 100 mil-

uppskattas

ton olja, koncentrerade till ett litet antal länder,

jarder

varav Sovjetunionen står för den ojämförligt största delen,

ca 40 De reserverna har vuxit snab-

procent. tillgängliga

bare än och räcker med nuvarande utvin-

förbrukningen

ningstakt i flera decennier till.

Användningen av naturgas har ökat de senaste årtion-

dena, främst i Västeuropa och Sovjetunionen. En orsak till

detta är de kraftiga realprisökningarna på olja, en annan

de stora i Nederländerna, Nordsjön och Sovjet-

gasfynden

unionen.

Förbrukningen väntas enligt IEA (International Energy

Agency) växa med 1 -2 per år de närmaste årtion-

procent

dena. Det skulle för Västeuropas del innebära en stark ökning av importen, främst från Sovjetunionen och genom

rörledningar under Medelhavet från Nord-

planerade

afrika.

Naturgasen är dyr att transportera. Rörledningarna är

mycket kapitalintensiva samtidigt som investeringarna

är förenade med hög risk. Produktions- och transportsidans kapitalintensiva karaktär har därför förhindrat upp-

komsten av ett världsmarknadspris. Genom att enhetligt knyta ihop producenter och konsumenter i långtidskon-

trakt reduceras en stor del av riskerna men ger också

till en med stora skillnader i

upphov splittrad prisbild

gaspris mellan olika områden i världen. Den skärpning av

vid som kan förutses runt om i

miljökraven förbränning

världen kommer att förstärka naturgasens konkurrenskraft i förhållande till olja och kol. Aven i framtiden kommer naturgasens pris att bestämmas av priset på andra

energislag och sannolikt öka på lång sikt.

Kol

Kol mer än 90 procent av världens kända tillgångar

utgör

av fossilt bränsle. De största påvisade reserverna, ca 700 ton, finns i USA (25 procent), Sovjetunionen

miljarder

(17 och Kina (15 procent). Polen, Storbritannien,

procent)

och Australien har också betydande koltill-

Västtyskland

Med nuvarande skulle de påvisade

gångar. brytningstakt

reserverna räcka ett hundra år. Aven med en mycket

par

av brytningstakten, t ex med 6 procent per

kraftig ökning

fortfarande drygt 65 av världens kolre-

år, skulle procent

server finnas kvar om 50 år.

SOU 1984: 61 55

Aven kol är förhållandevis att vilket

dyrt transportera,

gjort att den internationella handeln hittills varit liten i förhållande till den totala Ett fallande

kolbrytningen. pris

jämfört med har dock medfört att kolhandeln

oljepriset

vuxit snabbt under senare år. Den ökande

kolförbrukning-

en väntas i huvudsak behov. I

tillgodose elproduktionens

vissa länder, framför allt i USA, har kolets konkurrenskraft i elproduktionen stärkts som en av kärnkraf-

följd

tens allt högre kostnader.

Med hänsyn till de stora och de stora investe-

tillgångarna

ringarna som orts i och

brytning, transport användning

av kol kan man räkna med att kol kommer att finnas tillgängligt på den internationella marknaden under över-

skådlig framtid. Trots de för tillfället sjunkande

priserna kommer kolpriset troligen att öka något på lång sikt på

grund av ökande kostnader för brytning i nya gruvor.

Skärpta internationella krav på minskning av miljöför-

störande luftutsläpp, t ex svavel, kommer sannolikt också

att leda till något ökade kostnader för användning av kol.

Olja

Oljemarknadens framtida utveckling är av central betydelse för världens och kommer

energiförsörjning enligt energimarknadsutredningens analys att så förbli för myc-

ket lång tid framöver, även om dess andel av den totala

energikonsumtionen kommer att sjunka.

Under antagande om en fortsatt 1980 års

oljeutvinning på

nivå skulle OPEC-ländernas i dag kända reserver räcka till ytterligare ca 50 års produktion. Härtill kommer en

potential för nya oljereserver motsvarande ytterligare

20 års utvinning vid denna nivå. När det gäller icke OPEC-anslutna oljeproducerande u-länder är deras sammanlagda påvisade reserver relativt små. Av dessa reserver återfinns mer än hälften i ett enda

land (Mexico). Denna ländergrupps egen oljeförbrukning

väntas öka i ungefär samma takt som dess utvinning.

Någon risk för uttömning av oljereserverna förefaller inte att finnas i kommitténs Den

tidsperspektiv. långsiktiga utvecklingen av oljeefterfrågan bestäms av den framtida

tillväxten i världsekonomin samt konkurrenssituationen

gentemot övriga energislag.

Efterfrågan på råolja beror av oljeproefterfrågan på

dukter som vitt skilda behov -

tillgodoser drivmedel, eld-

ningsoljor och petrokemiska råvaror. För

tunga eldningsoljor föreligger flera konkurrenskraftiga substitutionsmöj-

ligheter, i första hand kol och uran. En fortsatt

kraftig minskning av förbrukningen av tunga eldningsoljor vän-

tas ske, främst sammanhängande med en fortsatt övergång till kol- och kärnkraftsbaserad För

elframställning.

lätt eldningsolja finns bl a alternativet naturgas. På lång

sikt kan därmed pressen oljepriserna dessa

uppåt på på

områden bromsas av produktionskostnaden för de aktuella bränslen som kan ersätta - främst kol och

olja

naturgas. Det är då i första hand möjligheterna att ersätta eldningsoljor med dessa bränslen som blir avgörande. Den oljeefterfrågan som kommer att kvarstå

längst enligt

flertalet bedömare är inom transportsektorn och den kemiska industrin eftersom de som används

oljeprodukter

där är svårare att ersätta.

SOU 1984: 61 57

I takt med att växer i rafñnaderi-

krackningskapaciteten industrin, ökar dock möjligheterna att tillgodose efterfrå-

gan på drivmedel. Raffmaderiindustrin kan i framtiden

framställa en allt större mängd destillat, d v s bensin och dieselolja m m, per ton råolja, vilket begränsar dess råoljeefterfrågan och därmed håller tillbaka

prisökningarna

på råolja. Det kan nämnas att det nu på olika håll i världen byggs raffinaderier där i stort sett all råolja omvandlas till bensin och andra lätta oljeprodukter. Inom den för kommittén aktuella tidsrymden kommer

antagli-

gen möjligheterna att ersätta bensin och med

dieselolja

syntetiska drivmedel, t ex metanol, baserade på kol eller

naturgas att vara så begränsade att de inte påverkar pri-

set på råolja.

Oljemarknaden präglas for närvarande av en betydande

överkapacitet i utvinningen. OPEC-ländernas utvinning

ligger på drygt hälften av deras totala produktionskapaci-

tet. Det är därför troligt att priserna kommer att

på råolja

vara relativt stabila under åtminstone resten av 1980talet. Medan de flesta bedömare for år sedan

några ansåg

att råoljepriserna på lång sikt skulle öka finns for närvarande allt fler som tror stabila eller sjun-

på långsiktigt

kande oljepriser. En förutsättning for det senare resonemanget är dock att industriländerna medverkar till att deras konsumtion av olja inte ökar på nytt.

De återstående och lättåtkomliga oljetillgångarna är i hög

grad koncentrerade till Mellanöstern. Om inte mycket stora nya oljefynd görs i andra delar av världen är det troligt att en allt större del av världens förr eller

oljeutvinning

senare kommer att koncentreras dit. I och

Sverige Europa

i övrigt har visserligen Nordsjöoljans andel av

oljeförsöij-

ningen ökat kraftigt under de senaste åren, men med nu

kända reserver och planerad utvinning i Nordsjön kom-

mer utvinningen där att minska under 1990-talet. För Sverige och Europa innebär det att de för sin

oljeförsörj-

ning så småningom åter blir beroende av Mellanöstern. Ju högre den ekonomiska tillväxten i världen och därmed oljeefterfrågan blir, desto snabbare skulle mellanösternoljans betydelse öka. En sådan skul-

långsiktig utveckling

le innebära att kontrollen över råoljemarknaden åter samlas till ett fåtal länder. kriser

Geografiskt begränsade

skulle då kunna leda till stora och snabba

oljeprishöjning-

ar eller avbrott i oljeutvinningen av det slag som inträffade på 1970-talet.

Trots den ökade osäkerheten om den framtida

oljeprisut-

vecklingen föreslår kommittén att energipolitiken i fram-

tiden bör utgå från att oljepriserna på lång sikt kan kom-

58 SOU 1984: 61

Internationella

brönslepriser

Röolia

200 Figur 3.3

Naturgas Vid den kraftiga hojningen av oljepriset 100 1979/80 Ko| förändrades prisrelationerna mellan olja, naturgas och

. \

ä kol. Kolet fick ett mer 7

1979 1980 1981 1982 1983 gynnsamt relatiupris vilket även lett till ökad uärldshandel med kol.

ma att öka och framför allt att det även i framtiden finns

risk för snabba prisförändringar.

Prisrelationerna mellan olika fossila bränslen

Eftersom de flesta energiråvaror kan ersätta varandra,

finns det starka samband mellan priserna.

Prisutveckling-

en på fossila bränslen de senaste fem åren av

framgår figur 3.3.

På grund av oljans karaktär av icke förnybar resurs och

universalbränsle, som genom relativt enkla processer kan

användas for eldning, som fordonsbränsle och som insatsvara i kemisk industri, och på grund av att oljan är lätt att

transportera, kan man räkna med att oljan förblir prisle-

dande även under de närmaste decennierna. Det innebär

att priset på kol och naturgas kommer att följa med priset

på råolja om än inte fullt ut och med fördröjd verkan. Som långsiktig trend verkar det dock troligt med en något

långsammare Ökning av priset på kol och naturgas än

priset på olja.

Risken för isolerade kraftiga prishöjningar på kol är lägre

än for Dels finns det ett större antal oberoende kol-

olja.

leverantörer i världen. Dels kan större delen av de kolel-

SOU 1984: 61 59

dade anläggningarna snabbt ställas om för eldning med olja, varför oljepriset utgör en övre gräns för kolpriset.

Elproduktion i omvärlden

Den totala produktionen av elenergi i världen till

uppgår

nära 10 000 TWh per år. Med sina 110 TWh svarar

drygt Sverige för ungefär en procent av världsproduktionen. För

IEA-ländernas del pekar de officiella

bedömningarna på

att elkonsumtionen kommer att öka med i genomsnitt ca 3

procent per år fram till år 1990. (IEA är energiorganet inom industriländernas samarbetsorganisation OECD). Eftersom den totala användningen av energi väntas öka

långsammare eller minska skulle elenergins andel i ener-

giförsörjningen liksom fortsätta att stiga. Dessa

tidigare

bedömningar är grundade på antaganden om en

något

högre ekonomisk tillväxt under den kommande

jämfört med den gångna 10-årsperioden.

Kol är den dominerande för i

energikällan elproduktion

världen. Bland IEA-länderna svarar kol för nära hälften

Figur 3.4

Elproduktionen i in-

Industrilöndernos dustriländerna (IEA)

elproduktion

baseras idag till nås-

tan hälften på kol.

Till 1990 förväntas

kärnkraftens andel

öka kraftigt.

l 982 l 990

60 SOU 1984: 61

av den totala medan kärnkraften svarar

elproduktionen

för drygt 10 procent (se figur 3.4). Det kan också noteras att mer än 60 procent av det kol som bryts används för

elproduktion.

Utbyggnaden av elproduktionen i IEA-länderna fram till 1995 kommer till allra största delen att ske med kolkraft och kärnkraft. en nyligen översikt inom

Enligt gjord

OECD skulle med de förhållanden som gäller i

Europa

kostnaderna för elproduktion vara något lägre i nya kärn-

kraftverk än i nya kolkraftverk (The costs of

generating

electricity in nuclear and coalñred plants, NEA/OECD, Paris, 1983). Sådana jämförelser är dock starkt beroende av vilka antaganden som görs om bl a kolpriser och av-

kastningskrav på investeringarna.

Den förutsedda utbyggnaden av kolkraft i IEA-länderna från 1982 till 1990 är 750 TWh i

omkring årsproduktion, en ökning med drygt 30

procent.

När det gäller kärnkraft finns det internationella

genom

atomenergiorganet IAEA i Wien information som även

gäller länderna utanför OECD. Den visar att den totala produktionen av kärnkraft i världen för närvarande är omkring 900 TWh per år. Den nu

pågående utbyggnaden

innebär att produktionen år 1990 skulle till om-

uppgå

kring 2 000 TWh.

Under den senaste har 20

5-årsperioden omkring nya

kärnkraftverk årligen tagits i drift i världen.

Nybygg-

nadstakten har emellertid mattats, bl a beroende att

på

elefterfrågan på grund av den ekonomiska

stagnationen

har blivit lägre än vad som förutsetts Aven

tidigare. poli-

tiska och har till

problem fmansieringsproblem bidragit

att nybyggnadstakten har Eftersom kärn-

minskat. nya

kraftverk är stora enheter och kräver stora inves-

mycket

teringar har osäkerheterna om den framtida

utvecklingen

av elefterfrågan medfört att det är förenat med större ekonomiska risker att bygga kärnkraftverk än koleldade kraftverk, som dels i mindre enheter och dels är

byggs billigare att bygga.

I vissa länder kommer kärnkraften år 1990 att svara för en stor del av den totala elproduktionen, vilket av

framgår följande ungefärliga uppskattning från IAEA:

Frankrike 70

procent

Belgien 50 procent

Bulgarien 40 procent Sverige 40 procent

Taiwan 40

procent

SOU 1984: 61 61

Osäkerheten om kärnkraftsutbyggnaden i världen bortom 1990 är stor. Enligt IAEA:s senaste sammanställning från 1983 skulle den totala produktionen av kärnkraft år 2000 uppgå till 2 500-3 500 TWh. Priset för elkraft ligger i flertalet industriländer

betydligt högre än i Sverige. I Storbritannien, Västtyskland och

Finland var elpriset for t ex större industrileveranser ungefär dubbelt så högt som i Sverige (se figur 3.5).

Den ekonomiska i

utvecklingen

Svenge

Under 1950- och 1960-talen då energiförbrukningen ökade som mest kunde man observera en nära koppling mellan

efterfrågan på energi och ekonomisk utveckling i stort.

Sambandet med energipriserna var betydligt mindre upp-

Figur 3.5

i andra länder

Elpriset Elpriset för större in-

dustriabonnenter i

Ore/kwh

Sverige är lågt jäm-

fört med många and-

ra industriländer.

Kanada och Norge

hör till det fåtal

länder som har lägre

elpris.

62 SOU 1984: 61

enbart av att de var stabila eller till och med på grund något fallande under denna period. Sedan den första oljeprischocken i början på 1970-talet har emellertid betydelsen av den senare kopplingen stått i förgrunden.

På lång sikt kan man förvänta att båda av beroentyperna den kommer att göra sig För att få för gällande. underlag att bedöma hur kan förändras energiefterfrågan på grund av den ekonomiska har kommittén låtit utvecklingen göra den tidigare nämnda Svensk ekonomi i delutredningen ett 30-årsperspektiv”.

Under de senaste hundra åren har landets samlade produktion (BNP) ökat med i år. genomsnitt 3 procent per Under 1950- och 1960-talen var ökningstakten genomsnittligt högre medan den varit segenomsnittligt lägre dan av 1970-talet. I förutses att början delutredningen ökningen under den kommande blir 30-årsperioden i genomsnitt ca 2 procent per år. Det bör observeras att på lång sikt har en till liten skillnad stora synes ganska effekter. Räknat på 30 år innebär en tillväxt årlig på 3 procent en ökning med hela medan en till- 150 procent växttakt på 2 procent leder till en ökning med 80 procent.

Med utgångspunkt i förutser kommittén delutredningen följande förändringar i ekonomin:

Den totala produktionen (BNP) förutses öka med i genomsnitt 2 procent per år till år 2010. och Exporten importen väntas liksom tidigare växa snabbare än BNP, likaså investeringarna. Den offentliga konsumtionen antas öka långsammare än BNP till skillnad från vad som varit fallet sedan början av Den privata konsum- 1970-talet. tionen bedöms hålla med BNP ungefär jämna steg (se figur 3.6).

För industriproduktionen förutses en tilllångsammare växt inom de energiintensiva och branscherna, järn stål, massa och papper kemiska industrin än för och den tunga verkstadsindustrin och delar av den kemiska induövriga strin. Detta överensstämmer med för utgångspunkterna delutredningen Den eltunga industrins utlångsiktiga veckling (Ds I 1983:13).

Den framtida produktionen kommer dessutom att troligen mer inriktas på produktion av tjänster än konventiopå nell Det färre i tradivaruproduktion. betyder sysselsatta tionella industriarbeten och fler i tjänsteproduktion.

Landets totala befolkning antas minska till år 2010. något Detta har betydelse bl a för som tillgången på arbetskraft, antas minska, och för behovet av bostäder.

SOU 1984: 61 63

/\

%

Privat

\

50 “ konsumtion

Export

-1

Figur 3.6

Expertens andel av

BNP har ökat under

hela den senaste 30-

, -f .L :

så

årsperioden. Denna

1955 1970 1980 1990 2000 2010

tendens förväntas be-

stå. Den privata kon-

sumtionens andel av

BNP har minskat un-

der samma period,

men förväntas bli

konstant framöver.

Elpriserna

Med tanke på den betydelse som utvecklingen av elefter-

frågan och elproduktionen har för kommitténs uppgifter

diskuteras förutsättningarna i detta avseende litet mera

ingående i det följande.

Utgångspunkten för planeringen av kraftförsörjningen på

1970- och 1980-talen var att elefterfrågan inom bl a industrin skulle öka lika kraftigt som den ort tidigare under

efterkrigstiden. På grund av den ekonomiska stagnation i omvärlden och i Sverige, som följde i spåren av de kraftiga

oljeprishöjningarna 197 3- 1974, blev industrins elefterfrågan lägre än förväntat. Det tidigare beslutade omfat-

tande utbyggnadsprogrammet för kärnkraft fullföljdes

emellertid. Under 1985-1986 kommer enligt nuvarande planer de två sista kärnkraftverken att vara klara och tas i drift.

Oljeprishöjningarna fick betydande effekter på det svens-

ka kraftsystemet. Oljekondensverken, som fram till mit-

ten av 1970-talet var avgörande för marginalkostnaderna i kraftsystemet under en stor del av året, blev genom

64 SOU 1984: 61

oljeprishöjningarna för dyra att användas under normala

år. Genom den redan tidigare planerade utbyggnaden av

kärnkraft kunde oljekondensverken ställas av och enbart

användas som reservkapacitet. Vid

planeringstidpunkten

var kärnkraftsutbyggnaden avsedd att täcka en förutsedd ökning i elefterfrågan. Men eftersom denna kom att öka betydligt långsammare under 1970-talet än beräknat kunde den nytillkommande kärnkraften även ersätta den nu

mycket dyra oljekondensen. Denna stärkte utveckling

elenergins konkurrenskraft avsevärt gentemot oljan och

stimulerade ersättning av olja för i första hand uppvärmning med elenergi. elektricitet ökade där-

Efterfrågan på

för framför allt för som en indirekt följd

lokaluppvärmning av oljeprisökningarna.

Kärnkraften karaktäriseras av att investeringskostnaderna är förhållandevis höga medan bränslekostnaderna är låga. Det innebär att när kärnkraftverken väl är

byggts elproduktionen billig jämfört med priset Från sampå olja.

hällsekonomisk synpunkt har det därför, åtminstone på kort sikt, varit fördelaktigt att ersätta olja med kärn-

kraftsproducerad elenergi. Senare skall diskuteras de

långsiktiga för- och nackdelarna med detta. Genom att

tillämpa en prissättning baserad på marginalkostnad har

kraftföretagen stimulerat till en sådan

oljeersättning.

Tillskottet av de två sista kärnkraftverken ger utrymme för att ersätta ännu mer olja än vad som hittills orts. På grund av denna situation i svenska

den kraftförsörjningen

har elpriserna i stort sett blivit av de

opåverkade kraftiga

prisökningarna på olja och kol. I flertalet andra industriländer med olje- och kolbaserad elproduktion har elpriserna ökat starkt under den senaste 10-årsperioden.

För närvarande kan under större delen av

elefterfrågan

året tillgodoses med vattenkraft och kärnkraft, till

låga

produktionskostnader. Den situationen väntas bestå under flera år framåt. Om elförbrukningen fortsätter att öka kommer man emellertid förr eller senare till ett när

läge

vatten- och kärnkraft inte räcker for att klara

efterfrågan.

I första hand kommer då, sedan de stora elpannorna

kopp-

lats bort, befintliga kraftvärmeverk att utnyttjas.

Elpro-

duktionskostnaden i dessa är högre än i kärnkraftverk. I det kan förväntas stiga succes-

sammanhanget elpriserna

sivt för att motsvara de högre produktionskostnaderna.

SOU 1984: 61 65

för

Prissättningsprinciper elenergi

Elförbmkningen varierar kraftigt under året. Normalt täcks el-

behovet av vattenkraft och kärnkraft. Når dessa krafislag inte

räcker till tas mottryck, oljekondens eller gasturbiner i drift. I

tabellen anges dagens genomsnittliga driftskostnader för de

kraftslag som för närvarande finns i Sverige.

Krafislag Driflskostnad

vattenkraft 1 öre/kWh

kärnkraft 7 öre/kWh

oljemottryck 15 öre/kWh

oljekondens 35 öre/kWh

gasturbiner 70 öre/kWh

Marginalkostnaden i det samlade elproduktionssystemet är lika

med driftskostnaden för det dyraste kraftslaget som för stunden

är i drift.

Om exempelvis bara vattenkraft och kärnkraft utnyttjas är

marginalkostnaden 7 öre /kWh. Om förbrukningen ökar så att

mottrycksproduktion måste startas stiger marginalkostnaden i

kraftsystemet från 7 till 15 öre/kWh. Det innebär att t ex kärn-

kraftverken under denna tid får intäkter som överstiger drifts-

kostnaden. Detta överskott skall normalt täcka kärnkraftens

kapitalkostnader.

Det pris som konsumenten får betala baseras i regel på ett medel-

värde av marginalkostnaderna under året med ett tillägg för

distributionskostnader och skatt. I vissa fall säljs elenergin till

priser som ansluter till marginalkostnadens variation under

året. Detta gäller till exempel de s k avkopplingsbara elpannorna

som används i fåärrvärmesystemen.

Om skulle fortsätta att öka kan man

elförbrukningen

tvingas att tillfälligt utnyttja oljekondenskraft med myc-

ket höga produktionskostnader eller att bygga nya kraft-

verk eldade med kol eller andra fasta bränslen. Det kan bli fråga om nya kraftvärmeverk och senare kondenskraftverk. För att täcka kraftföretagens kostnader för att bygga och driva kondenskraftverk skulle elpriserna successivt behöva höjas till en nivå än i dag. Denna

betydligt högre

”kondensnivå” skulle med dagens kolpriser och investeringskostnader bli 25-30 öre per kWh för elenergi i stamnätet. Det kan jämföras med nivå-

dagens på omkring

15 öre per kWh. Kommittén har från att även i fram-

utgått kraftföretagen tiden kommer att tillämpa en prissättning baserad på marginalkostnad. Allteftersom efterfrågan stiger och pro-

66 SOU 1984: 61

duktionskostnaderna ökar kommer elpriserna successivt

att stiga. På det sättet får man automatiskt en återhål-

lande effekt på elefterfrågan i takt med att

elförbrukningen ökar. Ju snabbare elförbrukningen ökar desto tidigare stiger priserna. Utan att ha gjort någon mer ingående bedömning av hur elförbrukningen kommer att utvecklas

och när nya kraftverk eventuellt kommer att behöva byggas, har vi grovt antagit att priset elektricitet succes-

på

sivt har stigit till kondensnivån i mitten eller senare delen av 1990-talet. Denna nivå kommer med stor sannolikhet att nås senast i samband med kärnkraftsavvecklingen (åren 2000-2010). Kommitténs slutsatser om t ex för- och nackdelar med att utnyttja elektricitet för detta an-

oljeersättning bygger på tagande.

Hur kommer att utveck-

kärnkraftsavvecklingen påverka lingen av energimarknaden i Sett från elprodu- Sverige?

centernas sida kommer, om inte elbehovet minskar kraftigt, avvecklingen att innebära att nya kraftverk

byggs

upp för att ersätta kärnkraftverken. Sett från elkonsumenternas sida kan man tänka två situationer. Den

sig

ena är att elförbrukningen ökar under tiden fram till sekelskiftet så att måste byggas ut med kon-

elproduktionen

denskraft. I så fall skulle till den

elpriset börja anpassas

högre kondensnivån redan innan

kärnkraftsavveckling-

en påbörjas. För elkonsumenterna skulle i det fallet själva

kärnkraftsavvecklingen inte betyda någon föravgörande ändring av elpriserna.

Den andra situationen är att ökar

elförbrukningen lång-

samt eller minskar. Elpriserna skulle i det fallet inte behöva höjas till kondensnivån förrän i samband med att kärnkraften avvecklas. Det innebär att kärnkraftsavvecklingen kommer att påverka energimarknaden framför allt i det senare fallet. I det första fallet har marknaden redan anpassats till de nya förhållandena när kärnkraften skall avvecklas.

Övriga förutsättningar

När det gäller den statliga styrningen av energisystemet

har vi i våra bedömningar av den framtida utvecklingen

av energianvändning och energitillförsel utgått från att

den typ och grad av styrning som tillämpas i framtiden är ungefär densamma som gäller för närvarande. Detta är ingen prognos över hur den statliga energipolitiken kommer att utvecklas, utan en for ana-

praktisk utgångspunkt

SOU 1984: 61 67

På av diskuteras de för-

lysen. grundval bedömningarna

ändringar i energipolitiken som vi anser vara motiverade. I kapitel 2 har vi redovisat våra allmänna utgångspunkter när det gäller statens roll i energiförsörjningen. Vi har

vidare i våra bedömningar utgått från att energiskatterna

ser ut ungefär som de gör i dag. I vissa frågor har det betydelse vilka antaganden om räntesatser och avkast-

ningskrav som tillämpas. Här har vi som regel utgått från

vad som i praktiken gäller för olika typer av företag, organisationer och hushåll. I vissa samhällsekonomiska bedömningar har vi i beräkningarna använt en realränta

6 per år. Vi har emellertid haft ambitionen att

på procent

så långt som möjligt göra våra bedömningar oberoende av

mer detaljerade antaganden. Detta är nödvändigt med hänsyn till det långa tidsperspektivet.

68 SOU 1984: 61

4 Energianvändningens

utveckling

Stora

pågående förändringar

Som nämnts sedan år en

inledningsvis pågår några ge-

nomgripande förändring av energisystemet i För-

Sverige.

ändringarna illustreras av figurerna 4.1 till 4.3. Efter att ha nått en 300 TWh i slutet av 1970-

toppnivå omkring

talet har som av 4.1 den totala

framgår figur oljeförbruk-

ningen minskat drastiskt. är än

Förändringstakten högre

någon period tidigare under de två senaste decennierna.

Förändringarna är ännu mer påtagliga om man ser på

oljeförbrukningen i förhållande till landets totala

produk-

tion (BNP). På en har

dryg 10-årsperiod oljeförbrukningen

mätt på detta sätt minskat till hälften. Se fi-

ungefär

gur 4.2.

När det gäller har den sedan

elförbrukningen länge ge-

nomsnittligt ökat med ca 6 procent per år. Detta innebär nästan en fördubbling vart tionde år och är en

mycket

långsiktig trend sedan 1910-talet. Sedan av

början

1970-talet har emellertid

ökningstakten genomsnittligt

varit lägre, bl a som en följd av att

industriproduktionen

stagnerat. Elförbrukningen i förhållande till produk-

tionen (BNP) har sedan lång tid ökat. Denna

trendmässigt

trend har inte brutits under den senaste

10-årsperi0den.

Den snabba förändringen under de senaste

åren, speciellt

när det gäller det

oljeförbrukningen, gör naturligtvis myc-

ket svårt att förutse den Med

långsiktiga utvecklingen. nuvarande förändringstakt skulle t ex oljeförbrukningen

vara nere i noll om år. Det är emellertid

några uppenbart

att kurvorna måste plana ut så är

småningom. Frågan på

vilken nivå de kommer att plana ut och från vilket utgångsvärde man skall göra av den

bedömningen långsik-

tiga utvecklingen.

Samma sak, men omvänt, gäller Även

elförbrukningen. om den genomsnittliga är än ökningstakten lägre tidigare

SOU 1984: 61 69

/\

30 L mili m3/°Jr

Figur 4.1

20 Efter att ha legat på

en relativt konstant

nivå av ca 300 TWh/

år under 1970-talet

har oljeanvändning-

en drastiskt minskats

10‘ efter den senaste olje-

prishöjningen. Sär-

skilt markant har

minskningen varit för

den tunga eldningsol-

jan som bla används

i kraftverk och värme-

verk. Bensinanvänd-

ningen ligger idag

kvar på samma nivå

som före den senaste

oljeprishbjningen.

har dock elförbrukningen ökat under den senas-

väsentligt

te - med TWh

10-årsperioden ca 30 eller ca 40 procent mellan 1974 och 1984. Det är att denna

knappast troligt

snabba ökningstakt kommer att bestå under tiden fram till år 2010, utan att sikt kommer att

elefterfrågan på

plana ut, bl a på grund av mättnadsfaktorer. i

Frågan

detta fall är till vilken nivå kommer att

elförbrukningen

öka innan den börjar plana ut och eventuellt minska.

Vad bestämmer

energiförbrukningen?

Flera faktorer påverkar bl a ekono-

energiförbrukningen,

misk tillväxt, teknisk och Den utveckling energipriser.

höga ekonomiska tillväxten var en av de fakto-

viktigaste

rerna bakom den snabba av

ökningen energiförbrukning-

en under

efterkrigstiden.

Den fortlöpande av allt teknik

utvecklingen energisnålare

har emellertid gjort att industrins un-

energiförbrukning

70 SOU 1984: 61

/T\ kWh/ 1000 kr

600 n*

400 -

200 Elenergi Figur 4.2 Oljeanvändningen i förhållande till landets totala produktion har halverats under den senaste 10-års- Elanvänd- l 950 l 960 perioden. ningen har däremot ökat i förhållande till den totala produktionen.

der de senaste decennierna ökat långsammare än produktionen. Man har behövt allt mindre energi för att produce-

ra en viss mängd varor. Utvecklingen av energisnålare teknik fortgick trots att energipriserna genomsnittligt

minskade under 1950- och 1960-talen.

Den ekonomiska tillväxten också en annan roll för

spelar

av En snabb ekono-

utvecklingen energiförbrukningen.

misk tillväxt i t ex industrin leder till att förnyelsetakten där blir moderna industrier kommer till och

hög. Nya

äldre omoderna byggs om eller läggs ned. Detta innebär att bl a teknik, snabbt kan införas i

ny teknik, energisnål

industrin. Det som betingas av en

högre energibehovet

snabb ekonomisk kompenseras alltså åtmins-

utveckling

tone delvis av att modern och därmed energieffektivare teknik kan användas. Det är därför att en snabb

möjligt ekonomisk efter en Viss anpassningsperiod i utveckling inte leder till högre energiefterfrågan. praktiken

SOU 1984: 61 71

Sveriges elförbrukning

TWh/ ör Avkopplingsbara 100 elpcmnor

Figur 4.3

Elförbrukningens

tillväxt under 1950-

och 1960-talen berod-

50 de främst på indu-

strins växande behov.

Efter 1973 har för-

ändringen huvudsak-

ligen berott på att an-

vändningen av el har

ökat inom hushåll,

handel etc. Efter 1980

1 950 l 960 1970 l 980

har s k avkopplings-

bara elpannor svarat

för en stor del av el-

förbrukningens till- .%’: växt.

Aven strukturförändringar i t ex industrin påverkar ener-

Under 1950- och 1960-talen var det

gibehovets utveckling.

framförallt av massaindustrin och stålindu-

utbyggnaden

strin som ledde till den kraftiga ökningen av industrins

olje- och elförbrukning.

Som en återspegling av bestående samhällsförändringar

kommer med stor sannolikhet flera av de faktorer som

energianvändningen att vara annorlunda i

påverkar

framtiden jämfört med 1950- och 1960-talen. Dels har energipriserna ökat drastiskt. Det innebär att vi kommer att använda energisnålare teknik och att denna kommer att utvecklas Dels kommer den ekonomiska till-

ytterligare.

växten sannolikt att vara något lägre än tidigare under

De branscherna kommer

efterkrigstiden. energitunga

inte att växa lika snabbt som förut. Tillväxten väntas framförallt ske inom tjänstesektorn och inom Verkstadsindustrin, som behöver förhållandevis lite energi för sin

I hushållen kan förutses en viss mättnad när

produktion. det gäller anskaffning av hushållsapparater vilket påver-

kar i framtiden. Vidare kan man förutse

elförbrukningen

att inte kommer att Öka i samma takt som

privatbilismen

på 1950- och 1960-talen.

72 SOU 1984: 61

Den tekniska utvecklingen kommer också att bli avgörande för hur energiefterfrågan utvecklas på lång sikt. I del-

utredningen Perspektiv på energi. Om möjligheter och

osäkerheter inför energiomställningen (preliminär ver-

sion, Ds I 1983:18), har man ort en noggrann kartlägg-

ning av tekniska möjligheter att minska energiförbruk-

ningen inom olika delar av samhället och analyserat ef-

fekterna av samhällsutvecklingen och av energiprisök-

ningarna. Studien visar att det finns goda förutsättningar

att öka energieffektiviteten genom utnyttjande av teknik

som finns tillgänglig redan idag. Under en så tidsrymd som 20-30 år kommer en stor

lång

del av de apparater och anläggningar som utnyttjar energi

i hushåll och näringsliv att bytas ut. De kommer i stor

att ersättas med sådana som är modernare i

utsträckning flera avseenden, bl a när det gäller energieffektivitet. De

som nu tillverkas behöver i mindre

kylskåp regel betydligt

elenergi än genomsnittet av de kylskåp som finns i hushållen idag. Om man antar att alla kylskåp som nu är i bruk ersätts med de idagmodernaste, skulle elförbrukningen i landets alla kylskåp minska med drygt 30 procent, vilket motsvarar runt 1 TWh i årlig förbrukning. På 20-30 års sikt hinner också tekniken utvecklas och moderniseras och bli ännu energieffektivare.

ytterligare

När det gäller den tekniska utvecklingen och dess betydelse för i framtiden är det några fakto-

energianvändningen

rer som särskilt kan framhållas. En sådan är elektronikoch mikrodatorområdet. Genom den mycket snabba ut-

vecklingen minskar tillverkningskostnaderna snabbt

samtidigt som komponenterna kan göras allt mindre. På det sättet får man möjlighet att bygga in alltmer avance-

i olika typer av apparater och utrustning. rade styrsystem

En viktig tillämpning av sådan teknik gäller styrning av

i olika

energitillförseln sammanhang.

Ett område där denna teknik tillämpas alltmer är för större elmotorer för drift av pumpar och fläktar i industrin. Tidigare har sådana motorer i regel gått för fullt oavsett hur hårt belastade pumparna och fläktarna varit. På det sättet har en stor del av elektriciteten gått till

spillo. Med hjälp av modern reglerteknik är det möjligt att

styra tillförseln av elektricitet till motorn så att det passar det för tillfället aktuella pump- eller fläktbehovet. Genom

tillämpningar av detta slag kan ekonomiska besparingar

göras på grund av minskade elkostnader.

Man kan också räkna med att styrningen av energitillförseln i bostäder och lokaler blir alltmer avancerad utan att man behöver avkall Det är

göra på bekvämlighetskraven.

SOU 1984: 61 73

t ex möjligt att få automatisk av

minskning energitillför-

seln i olika rum i bostaden när de inte används. Det är en mycket gammal metod som användes när man hade kaminer och men som då fick skötas manuellt.

kakelugnar,

Modern elektronisk reglerteknik nu i allt

tillämpas högre

grad och kommer att få stor for hur behovet av

betydelse energi för uppvärmning utvecklas på lång sikt.

Den kommer också snart att finnas i de flesta

nya apparater som utnyttjar energi, i kyl- och disk- och

frysskåp,

tvättmaskiner och andra hushållsmaskiner. Tekniken kommer också att användas i industrin i de flesta av

typer motordrift, i kemiska processer och i

värmebehandling.

En annan faktor som kommer att ut-

generell påverka

vecklingen av energibehovet i framtiden är den allmänna

kunskapsnivån och kompetensen hos människorna. Den

snabba omställning av det svenska energisystemet som nu

pågår kan sannolikt till stor del härledas till vår

höga utbildningsnivå och vår långa tradition och kompetens

inom industri och En allmän

byggande. hög utbildnings-

nivå och dessa områden förut-

hög kompetens på ger goda

sättningar for att vi även snabbt skall

fortsättningsvis

kunna anpassa oss till förhållanden

nya på energiområdet

genom utnyttjande av bättre teknik och bättre metoder.

Den tekniska utvecklingen och att tek-

förmågan utnyttja

niken kommer alltså att innebära fortsatt ökad

energi-

effektivitet. Samtidigt får man räkna med att en fortsatt

ökad produktion och konsumtion verkar ener-

höjande på giefterfrågan.

Antalet energikrävande maskiner i industrin ökar, liksom

antalet Man kan dock med kommit-

hushållsapparater.

téns tidshorisont förutse att för de mest

ökningstakten

i hushållen -

energikrävande apparattyperna kyl, frys

och -

spis avtar. Befolkningen och antalet hushåll kommer bara att öka för att så

långsamt småningom stagnera

under de närmaste decennierna och de flesta hushåll har redan dessa av Det kommer säkert

idag typer apparater.

till andra sorters under tiden, men totalt sett

apparater

kommer sannolikt antalet energikrävande apparater i hushållen att öka betydligt långsammare under de kommande 20-30 åren än de

tidigare.

Det är svårt att bedöma hur dessa två -

faktorer å ena

sidan användningen av energieffektivare teknik och å andra sidan den ökande och konsumtionen

produktionen

-

slår i förhållande till varandra. Kommer teknikfaktorn

att väga tyngre eller kommer produktions- och konsum-

tionsfaktorn att dominera och leda till ett fortsatt ökat

energibehov på sikt?

74 SOU 1984: 61

Varifrån

kommer energin?

Figur 4.4

Bostäder _ Olja svarade 1983 för

service nåra hälften av energitillförseln i Sverige. Av energianvändningen svarade indu-

1983 års 1983 års strin och sektorn bostäder-service energitillförsel energianvändning för drygt en tredjedel vardera.

Nuläget

Den totala och av

användningen energi

Oproduktionen

1983 framgar av figur 4.4. Användningen redovisas också

i tabell 4.1.

Med menas den energi som levereras

energianvändning

till konsumenterna. Det är alltså summan av den elenergi,

och andra bränslen som levereras till hushåll,

olja företag

m m. För och olja är det ganska lätt att få fram

elenergi

uppgifter om denna användning genom statistiken om leveranser från el- och oljeleverantörer. För t ex brännved

kan det vara betydligt svårare, speciellt om avverkningen

sker i hushållens eller företagens egen regi och inte passerar något handelsled. Att exakt mäta energianvändningen är alltså svårt. I takt med att nya energikällor - i naturen m m -

ved, torv, spillvärme, värme lagrad

kommer in, ökar också dessa mätsvårigheter.

SOU 1984: 61 75

Eftersom en del av energin går förlorad till

på vägen

konsumenterna är den totala i landet

energitillförseln

större än den totala För elenergin

energianvändningen.

förloras en del i kraftverket och en del i kraftledningarna från kraftverket till konsumenterna. Motsvarande i

gäller

t ex oljeförsörjningen genom förluster i oljerafñnaderiet.

I statistiken brukar man grovt dela upp energianvändningen på sektorerna industri, samfärdsel (eller transport) och en grupp bestående av huvudsakligen bostäder, ser-

vice, handel, jord- och (ibland kallad

skogsbruk övrigsek-

torn därför att den definieras som den energi som inte används i industri eller samfärdsel). Den sista sektorn kallas i det följande för bostäder-service. Den består till

största delen av energi för uppvärmning av bostäder, sko-

lor, sjukhus och andra lokaler (utom industrins) och elen-

ergi för hushållsapparater, belysning, ventilation m m.

Tabell 4.1 Sveriges energi- och elanvändning år 1983, (TWh)

‘

Här ingår bl a värmeförsörjningen från grupp- och blockcentraler. För des-

sa mäter man leveranserna av olja, el och annan energi till centralen och

inte den värme som levereras från centralen

“

Exklusive förluster

Kommitténs

delutredningar

Energianvändningen behandlas i flera av

delutredningar-

na, framförallt i Perspektiv ”Den

på energi”, eltunga

industrins och Så kan vi värma

långsiktiga utveckling

Sverige” (Ds I 1983:15). De två senare redovisas i följande avsnitt om industrins i ka-

energiförbrukning respektive pitel 5 om värmeförsörjningen. Med utgångspunkt i delut-

redningarna har byråchefen vid statens sa

energiverk,

Sohlman, för kommitténs räkning gjort en analys av ener-

gianvändningens långsiktiga utveckling, Efterfrågan på

energi år 2010. Scenarier baserade EK 81s delutred-

på

ningar (EK 81 PM 1984-06-15). Den redovisas i ett senare avsnitt.

76 SOU 1984: 61

Perspektiv på energi

För industrin finns i ener-

delutredningen ”Perspektiv på

gi beräkningar både av den totala

energianvändningen

och av De om år-

elanvändningen. bygger på antaganden

liga tillväxttakter i industrin med 1,4 procent, 2,3 procent respektive 3,4 procent under 30 år, vilket

ger produktions-

volymerna 50 procent, 100 procent och 170 procent större än 1980 års nivå. I tabell 4.2 resultaten från delut-

återges redningen.

Tabell 4.2 ”Perspektivstudiens” bedömning av industrins totala

energi- och elanvändning år 2010 vid olika antaganden

om produktionsvolym, (TWh)

Produktion 1980 års Bästa decil- Idag känd Avancerad

relativt 1980 teknik teknik bästa teknik teknik

Total energianvändning

E/användning

Den tekniknivå i tabellen som benämns bästa decil motsvarar ett antagande om att den teknik som den tiondel av

företagen med högst förädlingsvärde per sysselsatt

representerar, har blivit genomsnittlig teknik år 2010. På samma sätt antas idag känd bästa teknik (i ekonomisk mening)” och ”avancerad” ha blivit genomsnittlig år 2010. I beräkningarna har förutsatts att den energiintensiva industrin, bl a massa- och pappersindustrin samt stålin-

dustrin, växer långsammare än den mindre energiinten-

siva industrin, t ex Verkstadsindustrin.

I en sammanfattande bedömning redovisar författarna ett

exempel där idag kända bästa teknik blivit

genomsnittlig

och industriproduktionen fördubblats. Detta leder till en

total energianvändning år 2010 i storleksordningen

300 TWh. Industrins totala år 2010 skulle i ett

energiförbrukning

sådant fall uppgå till 138 TWh och dess till

elanvändning

47 TWh.

SOU 1984: 61 77

För samfärdselsektorn anges år 2010 energianvändningen

bli 57 TWh per år exklusive olja för utrikes sjöfart, som idag tar ca 6 TWh per år. När det gäller bostäder-service antas att bostadsbeståndet Ökar med 30 000 lägenheter per år under 1980-talet och därefter med 15 000 år. Den totala

per byggnadsytan

antas öka med ca 10 procent mellan 1980 och år 2010. Med de utgångspunkterna och antaganden om minskat värmebehov per byggnadsyta beräknas för

nettoenergibehovet

uppvärmning minska från 83 TWh år 1981 till 53 TWh år 2010. Detta exempel ger följande år 2010:

energianvändning

Elvärme ingår inte här

I beräkningarna av - 81 TWh - har inte

elanvändningen

elvärme och inkluderats. I

värmepumpar delutredningen

diskuteras två skilda I den ena behövs

utvecklingslinjer.

26 TWh och i den andra 9 TWh år för elvärme och

per värmepumpar. Den totala skulle då bli

elförbrukningen

90- 107 TWh per år (netto) beroende på hur mycket el som används för uppvärmningsändamål. Inklusive överföringsförluster motsvarar det en elproduktion 100-

på

120 TWh per år.

på energi år 2010” Efterfrågan

Analysen i promemorian Efterfrågan på energi år 2010

har en makroekonomisk ansats, d V s den bygger ett

på

mer övergripande ekonomiskt modelltänkande. Den utgår från att de faktorerna för den svenska energi-

avgörande förbrukningens utveckling är den tekniska utvecklingen, tillväxten i världsproduktionen och förändringarna i ol-

jepriserna. Man laborerar med en tillväxt i

världsproduk-

tionen på 3 respektive 2 procent per år och konstanta respektive fördubblade oljepriser till år 2010 och kombina-

78 SOU 1984: 61

tioner av dessa. (En 2-procentig ekonomisk tillväxt anses emellertid inte vara förenlig med stigande oljepriser, varför denna kombination inte analyseras.) Med utgångspunkt i denna ansats och de nämnda

tidigare delutredningarna görs följande grova bedömning av energiförbrukningen år 2010.

Tabell 4.4 Energianvändningen år 1983 och bedömningar i Efterfrå-

gan på energi år 2010, (TWh)

Sektor 1983 Scenario A Scenario B Scenario C

Total energianvändning

Elanvändning

‘

uppvärmningen ingår här brutto

Varav 5 TWh s k avkopplingsbara elpannor

Scenarierna är i korthet följande:

Scenario A: Tillväxten i liksom den

världsproduktionen

totala svenska produktionen (BNP) antas vara 3

procent

per år. Oljepriset stiger också med 3 år och

procent per

uppnår år 2010 nivån 70 dollar/fat (1983 års dollar). Elpri-

set i Sverige ökar långsammare än oljepriset.

Scenario B: Tillväxtantagandena är desamma i detta scenario som i scenario A. Däremot antas

oljeersättningen gå

smidigare tack vare snabb teknisk och en

utveckling

kraftfull oljeersättningspolitik. Oljepriset förväntas därför ligga konstant på dagens nivå 30 dollar/fat (1983 års dollar) till år 2010. Elpriset i Sverige stiger snabbare än

oljepriset.

Scenario C: Tillväxtantagandena är här 2 år

procent per

både för världsproduktionen och för produktionen i Sverige. Vid denna ekonomiska

lägre tillväxtnantas oljepriset

förbli oförändrat på nivån 30 dollar/fat. Aven i detta fall

stiger då elpriset snabbare än oljepriset.

SOU 1984: 61 79

Industrin

Som av nedanstående sammanställning kan en

framgår

stor del av industrins hänföras till ett fåtal

elförbrukning

branscher:

Tabell 4.5 lndustrins elförbrukning år 1983

.lärn-,

Ovrig industri 13 32 Hela industrin 41 100

Utvecklingen av industrins elbehov på lång sikt kommer därför att i hög grad bero på hur dessa elintensiva branscher utvecklas. Med hänsyn till detta gav kommittén Industriens Utredningsinstitut i uppdrag att närmare

analysera dessa branschers långsiktiga förutsättningar.

Resultatet redovisas i Den indu-

delutredningen eltunga strins långsiktiga utveckling.

I delutredningen analyseras de långsiktiga utvecklings-

förutsättningarna för järn- och stålindustrin, massa-, pap-

pers- och kemiindustrin samt den tekniska utvecklingen

med avseende på energiförbrukningen.

När det gäller den svenska järn- och stålindustrin pekar man i utredningen på flera faktorer som innebär att det yttre konkurrenstrycket kommer att öka i framtiden. Det

finns en global överkapacitet, u-ländernas produktionska-

pacitet ökar snabbt och de protektionistiska i

inslagen

världshandeln ökar. Den svenska andelen av världsmarknaden förutses därför komma att minska.

Specialstålin-

dustrin bedöms ha bättre marknadsutsikter än handelsstålindustrin. Delutredningen räknar i ett tillväxtalternativ med

högre

en långsiktig tillväxt i den svenska järn- och stålindustrin på två procent per år i förädlingsvärde räknat. Handels-

stålproduktionen antas här värdemässigt ligga kvar på ungefär nuvarande nivå. (Eftersom förädlingsvärdet suc-

cessivt ökar innebär detta en viss minskning av råstålsproduktionen räknad i ton.) Den förutsedda tillväxten lig-

ger helt på specialstålssidan.

I ett lägre tillväxtalternativ utgår man dels från att de svenska handelsstålverken avvecklas när de nyligen

so

gjorda investeringarna tjänat ut någon gång efter sekelskiftet och dels att specialstålindustrin ökar med 1-

1,5 procent per år. Det innebär att hela järn- och stålindustrins produktion år 2010 skulle

värdemässigt ligga på

ungefär nuvarande nivå.

Sedan länge är en av världens största

Sverige producenter

av pappersmassa och papper. År 1980 femte

låg Sverige på

plats i världen när det gäller produktion

av pappersmassa. Ungefär 75 procent av produktionen exporteras. Jämfört med omvärlden är de svenska

industrianläggningarna ge-

nomsnittligt sett moderna.

De faktorer som framförallt den svenska massa-

påverkar

och pappersindustrins är

långsiktiga utveckling enligt delutredningen efterfrågeutvecklingen i Västeuropa, till-

gången på vedråvara och i

kostnadsutvecklingen skogs-

bruket.

Papperskonsumtionen i Västeuropa väntas öka

långsam-

mare i framtiden än på 1950- och 1960-talen, och tillväxttakten ligga på ungefär 2 procent år. Den maximalt

per möjliga utvinningen av skogsråvara antas vara 75 miljoner kubikmeter per år. Med nuvarande av ved

fördelning

mellan massa- och pappersbruk, och andra använ-

sågverk

dare motsvarar detta en total produktion av massa och papper på 9,5 miljoner ton per år. Genom en fortsatt övergång till virkessnålare (t ex termomekanisk a

tillverkning

massa) kan produktionen öka utöver denna kvantitet.

Delutredningen utgår i sina beräkningar från att konkur-

rensförutsättningarna för den svenska industrin den

på

västeuropeiska marknaden är sikt och att det

goda på lång

är tillgången på vedråvara som kommer att till-

avgöra

växttakten.

I ett lägre tillväxtalternativ antas att

produktionsvoly-

men begränsas till ton år som är

9,5 miljoner per ungefär

den nuvarande Det innebär

produktionskapaciteten.

minskade marknadsandelar i I ett al-

Västeuropa. högre

ternativ antas att produktionen ökar till 11 ton

miljoner

per år genom övergång till virkessnåla produktionsmetoder, ökad skogsavverkning eller på annat sätt. Marknadsandelarna i Västeuropa skulle då kvar

ligga på unge-

fär samma nivå som för närvarande.

Vid beräkningarna av man från en

elförbrukningen utgår

fortsatt År 2010 antas alla

effektivisering. anläggningar

använda den vid 1970-talets mitt bästa

tillämpade tekni-

ken.

Kemiindustrin, som är den tredje industribranschen som

behandlas i delutredningen, är en mycket

heterogen

,,

4\

MWh/förädlingsvörde

n 200

Bränsle Figur 4.5 Förhållandet mellan EI bránsleanuändning- 100 *en och produktionen inom massa- och pappersindustrin har under perioden 1950- 1980 minskat kontinuerligt. Förhållanz det mellan elan- \ L +} vändning och pro- 1950 1960 1970. 1980 duktion ökade fram till 1960-talets början för att sedan plana ut.

bransch. Den omfattar av så skilda saker som

produktion

läkemedel och (t ex krom och nickel). Me-

ferrolegeringar

dan elkostnadernas andel av saluvärdet genomsnittligt för

branschen är är den för ferrolegeringsindu-

1,5 procent

strin närmare 20 procent. I vissa branscher, som t ex används olja främst som råvara vid pro-

plastindustrin,

duktionen och inte som bränsle.

Kemiindustrin är vid sidan av verkstadsindustrin den

bransch som vuxit snabbast under 197 O-talet. Den framtida tillväxten bedöms dock bli lägre. De viktigaste faktorerna för utvecklingen är efterfrågan på världsmarknaden och den inhemska efterfrågan, som i sin tur bestäms av hur den privata konsumtionen utvecklas.

Internationella bedömningar visar på en fortsatt snabb

av den internationella marknaden

ökning efterfrågan på

82 SOU 1984: 61

- mellan och 6

5 procent per år. De nyligen industrialiserade länderna och de oljeproducerande länderna kommer troligen att öka sin andel av världsproduktionen av baskemikalier -

ammoniak, handelsgödsel, bekämpningsme-

del, oljeprodukter, gummivaror m m. Industriländerna,

inklusive kommer att öka sina andelar av

Sverige, pro-

duktionen av varor som kräver kunnan-

högt teknologiskt

de - bl a basplast och läkemedel.

Mot den bakgrunden räknar med en

delutredningen jäm-

fört med de övriga branscherna relativt

hög långsiktig

tillväxttakt i kemiindustrin. Ett är

beräkningsalternativ

3,5 procent per år och ett annat 2,9 procent per år.

Möjligheterna att effektivisera elanvändningen är av tekniska skäl begränsade i branschen. Den förväntade strukturförändringen innebär emellertid en mot

förskjutning

mindre elintensiva produkter. I förhållande till produktionen kommer därför elförbrukningen att minska.

Delutredningen har även bedömt elförbruk-

översiktligt

ningens utveckling för de övriga delarna av industrin.

Med utgångspunkt i antagandet om en långsiktig ökning

av BNP på mellan 2 och 2,5 procent år räknar man

per med ett alternativ där den totala

industriproduktionen

ökar med 3,5 procent per år och ett annat där den ökar

med 1,2 procent per år.

Tabell 4.6 Årlig produktionstillväxt och eliörbrukning i industrin

1980-2010 enligt delutredningen Den eltunga indu-

strins Iångsiktiga utveckling

Produktionstillväxt

(produktionsvärde) Elförbrukning

Ökningi Ökningi% TWh år Ökningi%

Bransch % per år 1980-2010 2010 1980-2010

Högre til/växt

Lägre tillväxt

Resultatet redovisas i tabell 4.6. Observera att produktionstillväxten avser produktionsvärdet och inte produktionen i enheter (ton).

fysiska

Som jämförelse kan nämnas att huvudalternativet i Per-

spektiv på energi bygger på antagandet att industripro-

duktionen växer med 1,4 procent per år, alltså mer

något

än i det alternativet i ovanstående tabell.

lägre

Kommitténs av industrins

bedömningar energiförbrukning

När det gäller finns ett material i

elförbrukningen fylligt

Perspektiv på energi och Den eltunga industrins

lång-

siktiga utveckling. Gemensamt för studierna är att

bägge

de förutser en ökad eleffektivitet. Den senare studien räknar t ex i sina bägge alternativ med att i

elförbrukningen

framtiden ökar än

betydligt långsammare produktionen.

Som framgår av figur 4.6 innebär detta ett trendbrott eftersom elförbrukningen under den senaste

30-årsperioden

har har ökat i samma takt som

ungefär produktionen.

Skillnaderna mellan delutredningarna kan till största delen hänföras till olika antaganden om tillväxt och struk-

turförändring.

Figur 4.6

Elförbrukningen

inom industrin iför-

hållande till produk-

index tionsuärdet har ökat

=

(1960 100)

under perioden

1950-80, men kom- 100

mer enligt Den el-

tunga industrins

80 långsiktiga utveck-

ling att minska

framöver. Detta inne-

60 bär ett trendbrott

Å med den hi-

f i i i 4- ‘I jämfört

/

storiska utvecklingen.

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010

84 SOU 1984: 61

Den osäkerheten om industrins framtida

grundläggande elförbrukning gäller industriproduktionens tillväxttakt och strukturförändringarna. Därför blir också med nödalla bedömningar om den långsiktiga utveckvändighet lingen av industrins elförbrukning osäker. Som underlag för den senare diskussionen om kärnkraftsavvecklingen

har kommittén räknat med att elförbrukningen år 2010 kan ligga i det stora spannet 40 till 70 TWh per år.

När det industrins oljeförbrukning tillkommer den

gäller

ovisshet som den nu pågående snabba minskningen skapar. Om några år kommer industrins oljeförbrukning sannolikt att ha minskat till under 3 miljoner ton (30 TWh) per år, d v s till mindre än hälften av vad den var för tio år sedan. En stor del av de förändringar som inträffat är Figur 4.7 av ol- bestående, d V s beror inte på konjunkturen. Det gäller Minskningen

de branscherna inom bl a mest energikrävande cementinjeanvändningen industrin under de dustrin, järn- och stålindustrin samt massa- och papperssenaste tio åren beror industrin. Det innebär att även med en snabb ökning av

framför allt på att industriproduktionen kommer oljeförbrukningen troligen

massa- och pappers- bara öka från den nivå som förutses om

att långsamt låga

industrin, stålindustrin och stenindustrin minskat sin oljeförbrukning.

TWh/ÅR

/[\

SOF

1955 1960 1965 1970 1975 1980

SOU 1984: 61 85

Olja

600 GWh/prod.index

Figur 4.8

Elförbrukningen i 200

förhållande till pro-

duktionen i industrin

har sedan länge

trendmässigt varit

konstant eller ökat

något. Under de se-

naste tio åren har

1950 1960 1970 1980

oljeanuändningen

minskat kraftigt i för-

hållande till produk- .. tionen.

några år. Det är emellertid också möjligt att oljeförbrukningen fortsätter att minska även på lång sikt men i långsammare takt än för närvarande. År 2010 kan oljeför-

inom industrin ligga mellan 1 och 3 miljoner

brukningen

ton (10-30 TWh) per år.

omfattande ökning av kolanvändningen inom in- Någon

dustrin förutses inte. Den kan bli upp till 2 miljoner ton

s k ångkol (15 TWh) per år utöver metallurgiskt kol som används vid stålframställning (ca 2 miljoner ton per år för

närvarande).

Industrins anpassning till de ökade energipriserna har på det hela taget gått bra. Den allra största delen av energiförbrukningen ligger i stora och medelstora företag som

har att hålla sig med kvalificerad kompetens på

möjlighet

både när det som har med

energiområdet gäller frågor

drift och med investeringar att göra. Större delen av industrin är vidare utsatt för internationell konkurrens och

tvingas utnyttja alla möjligheter att minska sina produk-

86 SOU 1984: 61

tionskostnader. Det finns därför knappast några motiv för

i syfte att förbättra anpassningen i indu-

statliga åtgärder

strin. De praktiska möjligheterna att inom ramen för

energipolitiken påverka utvecklingen är också begränsa-

de, eftersom den i så hög grad beror på industrins tillväxt och och därmed mera betingas av den

strukturförändring

ekonomiska utvecklingen i omvärlden och av den ekono-

miska politiken.

Transporter

Det långsiktiga energibehovet inom transportsektorn be-

ror dels hur transportarbetet, d V s varu- och

på mängden

utvecklas och dels på hur bränsleför-

persontransporter,

brukningen i bilar och andra fordon utvecklas. Sedan

finns en stark mellan varuproduktion och

länge koppling

varutransporter samt mellan privatkonsumtion och pri-

vatbilism.

och arbetsplatsernas geografiska utsprid- Bebyggelsens

ning i landet och inom tätorterna också en stor roll

spelar för transportbehovet. Med kommitténs antaganden om

ökad privat konsumtion och varuproduktion kan man förvänta att totalt sett fortsätter att öka

transportarbetet

även i framtiden. Okningstakten kommer dock sannolikt

att bli lägre än tidigare på grund av att produktionstill-

växten blir lägre och mer inriktad lätta och

på produkter

grund av att mättnadstendenser alltmer kommer att

på göra sig gällande för privatbilismen. I Efterfrågan på

energi år 2010” utgår man från att transportarbetet ökar med 40-50 procent till år 2010 medan ”Perspektiv på

antar att ökningen blir 30 procent.

energi

Utvecklingen av bränslesnålare fordon kommer att leda

till att energiförbrukningen ökar långsammare än trans-

portarbetet. Perspektiv på energi” antar att fordonen ge-

sett år 2010 behöver ca 30 procent mindre

nomsnittligt

bränsle per mil än idag och räknar med att förbrukningen av fordonsbränslen minskar från ca 70 TWh per år idag till drygt 60 (inklusive olja för utrikes sjöfart). Sohlmans

räknar med att den blir 70-100 TWh per år.

promemoria

Ingen förutser stor ökning av elanvändningen inom

någon

transportsektorn. Den är nu ca 2 TWh per år.

om i vilken alternativa fordons-

Frågan utsträckning

bränslen kan komma in på lång sikt har behandlats i en

rapport från den tidigare oljeersättningsdelegationen,

för alternativa drivmedel (Ds I 1982:12).

”Strategi

SOU 1984: 61 87

Bedömningen där är att det på sikt är att

lång möjligt

metanol producerad av eller kol kan konkurrera

naturgas

med bensin och dieselolja. Med hänsyn till prisförhållanden mellan å ena sidan och kol och å andra sidan

naturgas

olja kommer dock detta att inträffa förrän efter

knappast

sekelskiftet.

Kommitténs av för

bedömning energianvändningen

transporter

När det den sista frågan har kommittén utgått från

gäller

att fordonsbränslena under de närmaste 20 åren till allra största delen kommer att utgöras av bensin och dieselolja. I ett ännu längre tidsperspektiv än vårt är det emellertid fullt möjligt att metanol successivt kommer in markna-

på

den för fordonsbränslen.

Som redovisas senare är det att transportsektorn

troligt

kommer att svara för den dominerande delen av oljeförbrukningen i framtiden. Mot den bakgrunden kan det vara av intresse att diskutera vilka faktorer som kommer att avgöra den framtida och vilka motiv och

utvecklingen

möjligheter staten har att utvecklingen när det

påverka

gäller bränslesnålare fordon, val av fordonsbränsle och

minskat transportarbete.

De internationella aspekterna kommer därvid sannolikt

att _vara avgörande. Svensk bilindustri är i

mycket hög grad inriktad på export. De långsiktiga förutsättningarna

för en gynnsam utveckling av branschen kommer också i hög grad att bli avhängig av hur den lyckas

på export-

marknaderna.

Vidare utgörs en stor del av den svenska av

bilparken

utländska bilar. Mot den bakgrunden kommer de internationella förhållandena att i bli avgörande för den

hög grad

tekniska utformningen av fordon för den svenska marknaden med hänsyn till Det kommer

bränsleförbrukningen.

också att vara svårt för staten att i någon större grad påverka utvecklingen om det inte sker samordnat i ett större internationellt sammanhang. De internationella förhållandena kommer emellertid med stor säkerhet att leda till att bilar och andra blir allt bräns-

transportmedel

lesnålare i framtiden.

Liknande förhållanden gäller för val av fordonsbränslen och gör det svårt att i Sverige isolerat ställa särskilda krav på användning av metanol eller andra alternativa fordonsbränslen.

Den största osäkerheten om den framtida långsiktiga ut-

vecklingen av oljeförbrukningen på transportområdet be-

88 SOU 1984: 61

tingas av osäkerhet om hur transportarbetet kommer att utvecklas i framtiden. Det är emellertid troligt att det kommer att öka. En möjlighet att minska behovet av oljebaserade fordonsbränslen är att begränsa transportarbetet i framtiden.

För nyttotransporter, d v s varutransporter och resor till

och från arbetet och i arbetet, måste flera aspekter in vid bedömningen av för- och nackdelarna med sådana be-

gränsningar i transporterna. En sådan är den regionala

hänsynen. Denna typ av transporter är ofta en förutsätt-

ning för en geografiskt utspridd produktion och bosätt-

ning. Ambitionerna att minska

oljeanvändningen på

transportområdet kan därför komma i konflikt med t ex de regionalpolitiska ambitionerna. Konflikten kommer sannolikt att bestå och kanske förstärkas i framtiden.

Motiven för att

överhuvudtaget begränsa transporterna

kan också diskuteras. Transportsystemet samma

utgör, på sätt som uppvärmningssystemet och

hushållsapparater,

en kapitalstock som med av energi producerar för

hjälp

konsumenterna värdefulla varor och Vår an-

tjänster.

vändning av fritid och semester och utnyttjandet av olika slag av samhällelig service är starkt beroende av trans-

porttjänster. En inom

lägre energiförbrukning transport-

sektorn har inget egenvärde utan måste bedömas utifrån välfärdskonsekvenserna. Det är inte

energiförbrukningen

i sig som utan olika av

skapar problem typer miljöeffekter

från fordonsutnyttjande. I den mån dessa negativa effekter kan motiven för en

bemästras__bortfaller begränsning

av transporterna. Aven om miljöeffekterna aldrig helt kan elimineras måste dessa mot det stora till

vägas bidrag välfärdsutvecklingen som transporterna utgör.

Man kan också tänka sig från

förskjutningar vägtranspor-

ter till spårbundna i att minska behovet

transporter syfte

av drivmedel i framtiden. De stora har

oljeprisökningarna

emellertid inte medfört avgörande av

några förändringar

konkurrensförhållandena mellan olika transportmedel

och transportsystem.

Sammanfattningsvis kommer för trans-

oljeförbrukningen

porter knappast att minska på samma sätt som sker inom

industrin och inom inte ens 20-

värmeförsörjningen, på

30 års sikt. Det är till och med att den fortsätter

möjligt

att öka. Möjligheterna för staten att påverka

utvecklingen

är också mer begränsade än t ex beträffande

värmeförsörj-

ningen, eftersom sådana åtgärder i flera viktiga avseenden står i konflikt med ambitioner andra samhällsom-

på

råden. Det finns heller motiv för

knappast några statliga åtgärder för att påverka utöver vad energianvändningen

som blir följden av fordonsbränslen.

prisförändringar på

SOU 1984: 61 89

Med till diskussionen i kapitel 3 om den inter-

hänvisning

nationella utvecklingen, är det vidare sannolikt att bensin och kommer att vara de dominerande och billi-

dieselolja

fordonsbränslena även i början av nästa århundra-

gaste

de. År 2010 kan oljeförbrukningen för samfärdsel antas mellan 6 och 10 milj ton (60-100 TWh) per år och

ligga

till större delen utgöras av bensin och dieselolja.

Bostäder-service

i sektorn bostäder-service var

Energianvändningen

171 TWh år 1983, varav 115 TWh av bränslen

utordes

och 57 TWh av elektricitet.

För de fortsatta resonemangen om energianvändningens utveckling i denna sektor delas den upp på uppvärmnings-

och energi för övriga ändamål, d v s i huvudsak energi

drifts- och hushållsel.

För diskuteras i det följande endast net-

uppvärmningen toefterfrågan. Med nettoefterfrågan avses energibehovet

för och tappvarmvatten från panna eller

uppvärmning

motsvarande installation, d v s exklusive den energi som

försvinner genom skorstenen eller på annat sätt. Netett år med normal temperatur

touppvärmningsbehovet

kan för av 1980-talet anges till

början approximativt

85 TWh. År 1983 levererades 24 TWh el för elvärme, varav ca 4 TWh var kraft. Det måste betonas

avkopplingsbar

att statistiken om värmeförsörjning och värmebehov är osäker. Dessutom finns flera olika metoder att mäta som det svårt att jämföra från olika utredningar.

gör uppgifter

De kvantitativa uppgifter som redovisas för uppvärmning skall därför ses som relativt grova uppskattningar.

Så kan vi värma har en vidare

Delutredningen Sverige

definition av och inkluderar även

uppvärmningssektorn

industrins För denna sektor anges

byggnader. utvidgade

till 104 TWh per år.

nettoenergibehovet

redovisas industrins i samband

Vanligen uppvärmning

med dess vilket också orts i

övriga energianvändning,

detta betänkande. Industrins värmebehov kan dock uppskattas till 15 TWh (brutto). Återstående skillnad mellan 104 och 85 TWh förklaras av att man i delutredningen

använt sig av statistiska uppgifter som senare korrigerats

ner med 5-10 TWh (brutto).

Delutredningen räknar vidare med att nettotillskottet av bostäder fram till år 2010 blir motsvarande 30 000 lägenheter per år. Detta baseras på en annan av kommitténs

90 SOU 1984: 61

delutredningar Bebyggelsens förändringar i Sverige år

1980-2010” (DsI1983:14). För övriga lokaler räknar man med oförändrad yta.

Med i en att i

utgångspunkt bedömning energisparandet

den befintliga kommer att minska

bebyggelsen energibe-

hovet med 20-30 procent till år 2010 kommer man i delutredningen fram till att

nettoenergibehovet för uppvärm-

ning inklusive industrins lokaler skulle bli ca 80-90 TWh per ar.

I Perspektiv på som redovisats

energi” anges tidigare

värmebehovet år 2010 till 53 TWh år. Då inkluderas

per emellertid inte Inräknas dessa skul-

industribyggnaderna.

le energibehovet bli 60-65 TWh.

uppskattningsvis

Elanuändningen för uppvärmning behandlas i kapitel 5

om värmeförsörjningen. Den övriga inom elanvändningen

sektorn som (1983) är

bostäder-service, idag drygt

30 TWh per år, behandlas i ener-

utförligt Perspektiv på

gi”. Den bedömning som redovisas är att elbehovet kommer att ligga på ungefär samma nivå år 2010 som för närvarande.

Efterfrågan på energi år 2010” pekar på att denna elefterfrågan troligen är starkt beroende av den privata konsumtionens utveckling och av Man

prisutvecklingen.

anger ett ganska stort intervall, 35-55 TWh per år, till år 2010.

Kommitténs av värmebehovet i

bedömning

bostäder-service

De aktuella delutredningarna visar på minskbetydande ningar av nettoenergibehovet för uppvärmning till

år 2010. Till skillnad mot vad som för industrins och

gäller transportsektorns energiförbrukning ligger den stora osä-

kerheten om utvecklingen av energibehovet för

uppvärmning inte i de volymmässiga utan i

förändringarna utvecklingen av det tekbefintliga byggnadsbeståndets

niska status. Det till år 2010 nytillkommande

byggnads-

beståndets uppvärmningsbehov kommer sannolikt att vara mindre än 10 TWh per år. Det totala

uppvärmnings-

behovets utveckling blir därför i mycket beroen-

hög grad

de på hur snabbt moderniseras. I den

byggnadsbeståndet följande diskussionen om Värmeförsörjningen har kommit-

tén utgått från att värmebehovet (netto) om ett par decennier har sjunkit till 60-80 TWh per år.

Det är sannolikt på uppvärmningsområdet som de största

bristerna i till de ökade

anpassningen energikostnaderna

har funnits. Detta gäller framförallt i

hyresfastigheter.

SOU 1984: 61 91

Man kan peka på olika institutionella förhållanden som

förklaring till detta. Principerna for hyressättning inne-

bär ofta att fastighetsägaren inte har incitament att vidta

åtgärder för att minska energibehovet. Eftersom individuell debitering av energiförbrukningen för* uppvärmning

och tappvarmvatten i regel inte förekommer utan kostnaderna slås ut över ett stort kollektiv, har en hyresgäst inte samma ekonomiska intresse av att spara energi som t ex en Här kan alltså finnas motiv för statliga

villaägare.

insatser för att förbättra anpassningen i framtiden.

Sannolikt måste emellertid åtgärderna i framtiden allt-

mer integreras i övriga bostadspolitiskt motiverade åtgär-

der. Dels är de ovan angivna förhållandena generella och

inte bara uppvärmning utan även t ex drift och

gäller

underhåll av hyreshus. Dels måste sannolikt förbättrad

isolering och tätning av fastigheterna i allt större utsträckning ske i samband med att fastigheterna genomgår

en allmän modernisering. Det senare förhållandet är ett huvudmotiv för att det tidigare särskilda statliga energi-

till bostäder har integrerats i det s k ROT-

sparstödet

programmet, d v s det statliga stödet till reparation, om-

byggnad och tillbyggnad av bostadsfastigheter.

92 SOU 1984: 61

Kommitténs bedömningar och slutsatser om elanvänd-

ningen för uppvärmning diskuteras dels i 5 som

kapitel

handlar om och dels i 10 som

värmeförsörjningen kapitel

behandlar ersättningen av kärnkraften.

Sammanfattande slutsatser

Mot bakgrund av kan man

föregående redovisning göra följande mycket grova bedömning om hur energianvänd-

ningen kan utvecklas till år 2010. Vi vill betona att det

inte är frågan om en prognos. Syftet är att ha en

utgångs-

punkt för en diskussion om de problem som eventuellt kan uppstå i den framtida

energiförsöijningen.

Tabell 4.7 Kommitténs bedömning av energlanvändningens utveck-

”

ling till år 2010, (TWh)

Bostäder-

service 1 71 57 100 50 150 80

Totalt - 374 101 300* 90* 450* 150

*

Avrundat värde

Oljeanvändningen inom industri och samfärdsel kan

ligga

i intervallet 7-13 miljoner ton (70-140 TWh) år.

olja per Oljeanvändningen i värmeförsörjningen diskuteras

sepa-

rat i följande kapitel.

Kommittén har inte i uppdrag att mer omfattande analysera de statliga insatserna när det gäller

energihushåll-

ning och eventuella behov av På det-

ytterligare åtgärder.

ta område gör statens energiverk på uppdrag av regeringen en särskild studie som planeras vara under hös-

färdig

ten 1984. Kommitten begränsar sig därför till att mer

översiktligt diskutera några allmänna aspekter, bl a med

utgångspunkt i några av våra I delutredningar. kapitel

10, som handlar om diskuteras

kärnkraftsavvecklingen,

vidare åtgärder som specifikt gäller

elförbrukningen.

SOU 1984: 61 93

Stora statliga satsningar

är sedan ett i den

Energihushållning länge nyckelord

svenska De statliga insatserna för att sti-

energipolitiken.

mulera till en effektiv har varit omfat-

energihushållning

tande alltsedan den första kraftiga Mil-

oljeprisökningen.

kronor har satsats ekonomiskt stöd till

jardtals på statligt

i näringsliv och i bostäder och

energibesparande åtgärder

till utbildning, information och rådgivning.

Vid sidan om kärnkraftsfrågan har energihushållning tillhört de som diskuterats mest i den allmänna ener-

frågor

inte minst avvägningen mellan energisparan-

gidebatten,

de och Omfattande studier har gjorts om

energitillförsel. att olika sätt minska energiförbrukningmöjligheterna på

en inom skilda delar av samhället. Genomgående för flertalet av dessa och studier är, att de visar att

utredningar

det finns teknik som om den användes allmänt

tillgänglig

skulle minska väsentligt, utan att t ex pro-

energibehovet

duktionen skulle behöva minskas eller inomhusklimatet i

bostäder eller på arbetsplatser försämras.

Effektiv resurshushållning

En allmänt hushållning med knappa resurser, där-

effektiv

ibland olika former av energi, är en av de grundläggande för kommitténs resonemang. Energi är

utgångspunkterna

emellertid bara en av knappa resurser och en effek-

många

tiv måste därför utgå från en helhetssyn där

hushållning

av olika resurser vägs mot varandra.

utnyttjandet

av olja, vattenkraft och andra energikällor Användningen

skall mot bl a användning av råvaror av skilda slag, vägas markresurser och arbetskraft. Det innebär att en minskav av en resurs, t ex energi, inte har

ning användningen

utan måste värderas med hänsyn till hur

något egenvärde det totala resursutnyttjandet påverkas.

Vårt ekonomiska har till att stimulera till en

system syfte sådan effektiv allmän hushållning med begränsade re-

surser och till att rationella avvägningar görs. Prismekanismen är en av de faktorer som verkar i den riktningen. Om man tar som kan oljeprischocken i bör-

olja exempel,

av 1970-talet ha fungerat som en första kraftig

jan sägas

om att i världen var för hög med

signal oljeforbrukningen hänsyn till de befintliga tillgångarna. Oljeprisökningarna

har det sättet lett till en dämpning av förbrukningen.

på

Samtidigt oljeprishöjningarna det ekonomiskt möj-

gjorde

att som tidigare har varit för

ligt utnyttja oljetillgångar

att utvinna med till de De

dyra hänsyn låga oljepriserna.

ekonomiska för i Nordförutsättningarna oljeutvinningen

94 SOU 1984: 61

sjön skapades t ex till stor del genom den

kraftiga oljepris-

ökningen i början av 1970-talet. Skulle

förbrukningen

även i fortsättningen bli för hög i förhållande till innehållet i de som nu kan man förvänta att

oljekällor utvinns, priserna åter ökar och korrigerar efterfrågan. Då möjlig-

görs utvinning ur oljekällor där produktionskostnaderna

idag är för höga.

På motsvarande sätt bidrar prismekanismerna i ett decentraliserat ekonomiskt till effektiv med

system hushållning

knappa resurser inom andra delar av

energiförsörjningen

och i samhället i övrigt.

Man kan därför från att olika former av

utgå priserna på

energi kommer att återspegla hur knappa naturresurserna är och att prismekanismen förblir en av de

viktigaste

faktorerna när det gäller att stimulera till en effektiv hushållning med energi och andra resurser. Det

gäller

både på internationell och nationell nivå.

Ett helt decentraliserat ekonomiskt kan emellertid system

inte klara alla Ett sådant

hushållningsproblem. gäller,

som berörts i kapitel 2, med vissa naturre-

hushållning

surser. För det enskilda hushållet eller behöver

företaget

det t ex inte vara någon stor att ut luft-

olägenhet släppa

föroreningar från en egen Den

förbränningsanläggning.

allra största delen av och drabbar

föroreningarna sprids ju

bara till liten del det egna hushållet eller

företaget. Miljö-

skyddslagarna är till för att skydda oss mot denna av

typ effekter av ett helt decentraliserat beslutsfattande en-

på ergiområdet.

Eftersom energisystemet svarar för en stor del av

miljöföroreningarna är dessa aspekter viktiga när det statgäller liga åtgärder på energiområdet. De diskuteras därför se-

nare i ett särskilt Där diskuteras också

kapitel. möjlighe-

terna att genom minskad total reduce-

energiförbrukning

ra de negativa miljö- och hälsoeffekterna från energisyste-

met.

Vilka åtgärder i bör då staten vidta för att stimule-

övrigt

ra till en effektiv inom ramen för en

energihushållning

allmänt effektiv med resurser? Ger

hushållning knappa

vårt förhållandevis decentraliserade ekonomiska system

kompletterat med den styrningen statliga på miljöområ-

det tillräckliga incitament för en effektiv

energihushållning, eller krävs det ytterligare statliga åtgärder?

Energisparteknik finns

Av de och studier som är det

många utredningar gjorts

uppenbart att det finns teknik tillgänglig för att väsent-

SOU 1984: 61 95

av skall kunna

liga minskningar energiförbrukningen

åstadkommas. Redan presenterade

energikommissionen

sin tid en inventering av tekniska möjligheter att mins-

på

ka Inom ramen för det statliga ener-

energiförbrukningen.

har också utförliga studier

giforskningsprogrammet orts

om teknik för Som underlag för det stat-

energisparande.

liga stödet till energisparande åtgärder har det vidare

omfattande och detaljerade utredningar om tek-

orts

niska möjligheter att minska energibehovet för upp-

värmning. företag, särskilt de som har höga ener-

Många har också ingående studerat energisparmöjgikostnader, ligheterna. I kommitténs egen delutredning Perspektiv

energi finns ett omfattande material om detta. En av

på

slutsatserna i denna delutredning och i studien ”Energi

till vad och hur mycket (Liber Förlag, Stockholm, 1981), som författarna till delutredningen tidigare publicerat, är

att till strax efter sekelskiftet även

energiförbrukningen

med en 50-procentig ökning av produktionen skulle kunna minskas till hälften av vad den är idag. Detta

ungefär

skulle vara möjligt med utnyttjande av teknik som finns

tillgänglig redan idag.

De inventeringar av teknik för energiutnyttjande som

visar alltså att det från rent teknisk finns

gjorts synpunkt möjlighet att minska energianvändningen väsentligt på

de flesta områden. I princip finns få begränsningar att driva ännu än vad som skisseras i

energisparandet längre

på energi. Det är t ex tekniskt möjligt att

”Perspektiv

isolera och täta hus så att de inte behöver någon extra

utöver den värme som utvecklas i

uppvärmningsenergi

och andra hushållsapparater. Det finns på

spisar, kylskåp

de flesta områden där man utnyttjar energi inte någon naturlig nivå Ytterst är det en

på energianvändningen.

om avvägning mellan å ena sidan kostnaderna att

fråga

utnyttja energi och å andra sidan kostnaderna att genom investeringar eller på annat sätt reducera energiförbruk-

ningen.

De som i skilda sammanhang har haft

utredningar orts

-

stor för utvecklingen av energisparandet som betydelse

underlag för direkta för information och för råd-

åtgärder,

Det finns emellertid andra faktorer än de rent

givning.

tekniska som bör beaktas när man drar slutsatser om hur

kommer att utvecklas i framtiden

energiförbrukningen

och om det finns motiv för statliga åtgärder.

Det tar tid

En faktor som starkt betonas i Perspektiv på energi” är

tidsaspekten. Omställningen till högre energipriser kom-

mer att ta tid, särskilt hos dem som utnyttjar ener-

lång

96 SOU 1984: 61

gin. I industrin är t ex ofta en inte-

energianvändningen

grerad del av en Aven om det finns

industrianläggning.

maskiner att köpa som kräver mindre energi kan ofta en lägre energikostnad inte ensam motivera ett byte av en

gammal maskin mot en ny och energisnålare. Möjligheter-

na att välja en helt modern maskinpark finns därför i regel bara i samband med att det byggs en ny industrian-

läggning. Industrins omställning till högre energipriser

blir alltså i hög grad beroende på i vilken takt industrin

förnyas.

Motsvarande gäller för uppvärm-

energianvändningen

ning. Här har under den senaste 10-årsperioden vidtagits omfattande åtgärder för att minska värmebehovet i det

befintliga byggnadsbeståndet. Ytterligare åtgärder måste

emellertid, som nämnts tidigare, vidtas i samband med att

byggnaderna genomgår en allmän upprustning och modernisering. Hur snabbt omställningen till de högre ener-

gipriserna sker blir därför även här i hög grad beroende av fornyelsetakten. Eftersom den är väsentligt lägre i denna sektor jämfört med i industrin får man räkna med att omställningen tar ännu längre tid. Samma sak gäller inom transportsektorn. Dels tar det tid för bilindustrin att

göra nya konstruktioner och ställa om sin produktion, dels

tar det lång tid innan den gamla är utbytt mot

bilparken

en ny. Dessa förhållanden illustrerar en viktig avvägningsfråga när det gäller resurshushållning. Skall man i förtid skrota eller bygga om fungerande och

anläggningar, byggnader

fordon bara för att de förbrukar mer energi än nyare eller skall man fortsätta att utnyttja dem så de fungerar

länge

och istället satsa på att mer successivt förnya eller modifiera dem?

Svår helhetsbedömning

En annan faktor måste beaktas när man analyserar förutsättningarna att minska energiförbrukningen. Det är svå-

för utomstående, bl a utredare och energiråd-

righeterna

givare, att göra en totalbedömning av de skilda aspekter

som t ex företag måste ta med i beräkningen när de överväger investeringar eller andra förändringar. När ett före-

beslutar om söker man i regel ut

tag investeringar_ välja

dem som lönsamhet. Aven om en investering 1 en

ger bäst

i har lönsamhet, är det

energibesparande åtgärd sig god

ofta så att det finns som har högre

investeringsalternativ

lönsamhet och att den energibesparande investeringen därför inte kommer till stånd. Företaget måste vidare beakta olika kostnadsposter när det beslutar om

många

SOU 1984: 61 97

vilka investeringar som skall väljas. För de flesta utgör energikostnaderna, trots höga energipriser, en relativt li-

ten andel av de totala kostnaderna. Ofta är lönekostnaderna den största posten, varför arbetsbesparande

åtgär-

der i regel har prioritet.

högre

Särskilt för mindre ekonomiska enheter - mindre

företag,

fastighetsägare och hushåll - måste man också beakta att information ofta är kostnadskrävande. För ett litet företag kan det t ex innebära alltför stora kostnader att anställa en person med energi i förhållande

specialistkompetens på

till den minskning av energikostnaden som man skulle

kunna uppnå med en sådan specialkompetens.

Studier som enbart belyser att minska åt-

möjligheterna

gången av en resurs, t ex energi, kan därför vara av begränsat värde eftersom de inte beaktar den totala situationen for företaget, fastighetsägaren eller det enskilda hushållet. Det är möjligt att man skulle komma till sam-

slutsats - -

ma att väsentliga besparingar kan göras om

man lät experter göra motsvarande analyser för andra enskilda resurser, t ex råvaror, arbetskraft, m m.

kapital

Statliga styrmedel

En tredje faktor som måste beaktas är de problem som är

förknippade med olika former av statlig styrning. Det är i

många fall lätt att konstatera att och hushåll inte

företag

handlar helt rationellt, inte ens från sina egna

utgångs-

punkter. För hushållens del är detta en allmän grund för den Studier om konsu-

statliga konsumentupplysningen.

menternas beteende har visat att hushåll i fall

många

sina fel -

disponerar inkomster köper onödiga appara-

ter, äter fel sorts mat eller betal-

väljer oförmånliga

ningsformer. När det gäller energi finns flera undersökningar som visar på att felaktigt beteende, t ex i samband

med temperatursättning, och

vädring, diskning badning,

ofta leder till

onödigt hög energiförbrukning.

I de flesta fall är det emellertid svårt att konstatera om det faktiskt från eller hushållets är

företagets egen synpunkt

fråga om irrationellt eller om det är frå-

”energibeteende”

gan om medvetna val. Oavsett denna svårighet pro-

gäller

blemet i vilka staten kan vidta för att

hög grad åtgärder

förbättra situationen.

De olika faktorer som diskuterats i det föregående innebär

avgörande restriktioner när det gäller statlig styrning.

Den får inte leda till att anläggningar och apparater

läggs

ned eller skrotas i förtid. måste ta hänsyn till

Styrningen

ibland komplicerade avvägningsproblem i varje enskilt

fall där en

energisparåtgärd övervägs.

98 SOU 1984: 61

Eftersom det knappast kan vara aktuellt att staten tar

över besluten i företagen eller hushållen måste statliga insatser därför i regel ha generell karaktär. Den typ av statlig styrning som kommittén mot denna bakgrund sär-

skilt vill peka på som mer bestående inslag i energipolitiken, är information och rådgivning samt energibeskatt-

ning.

Information och

rådgivning

Utvecklingen efter den första visar att

oljeprischocken anpassningen till de höga oljepriserna och

energipriserna

till en början i allmänhet gick både i och

långsamt Sverige

i omvärlden. En bidragande orsak till att

energisparandet

inte tog bättre fart omedelbart efter den första

oljeprisök-

ningen var sannolikt att och hushållen var

företagen

kunskapsmässigt oförberedda på vilka möjligheter det fanns att minska

energiförbrukningen. Energikostna-

derna hade inte utgjort stor

någon kostnadspost tidigare

och energipriserna hade minskat sett över ett decen-

par mer.

I ett läge med så ökade har säkert

kraftigt energipriser

statliga insatser i form av information, och

rådgivning utbildning för att öka kunskaperna om att möjligheterna

minska stor betydelse.

energiförbrukningen Energimed-

vetandet har bl a som en av de hittillsvarande stat-

följd

liga insatserna ökat jämfört med för tio år sedan.

kraftigt

Besparingsviljan är också stor. Fortfarande återstår dock omfattande åtgärder som en till de ökade ol-

anpassning

jepriserna, framförallt i bostadsbeståndet. Fortsatt

rådgiv-

ning till fastighetsägare har därför även framledes

betydelse för utvecklingen av för energianvändningen uppvärmning.

Energibeskattning

hittillsvarande och framtida förlopp

Oljeprisernas möjliga

med perioder av stabila eller sjunkande priser avlösta av

kraftiga höjningar har ingående behandlats i Den stora

omställningen” (SOU 1983:19). En av slutsatserna är att liknande förlopp kan upprepas även i framtiden och att de nuvarande stabila priserna kan om år.

chockhöjas några

Sådana prisfluktuationer skapar osäkerhet hos dem som använder energi och leder ofta till att man väntar med att vidta åtgärder för att minska Det är

energianvändningen.

som diskuterats ovan möjligt att vi under de kommande åren med eventuellt vikande oljepriser denna risk.

löper

I delutredningen ”Kärnkraftavveckling och energipoli-

sou 1984: 61 99

tiska strategier, en samhällsekonomisk (Ds I

analys

1983:19) diskuteras motiv och för staten att

möjligheter

genom t ex beskattning av olja garantera en viss

långsiktig oljeprisutveckling och på så sätt skapa större säkerhet

för hushåll och företag om det framtida Prisga-

oljepriset.

rantierna skulle leda till att de som använder vid sina

olja

beslut om t ex investeringar kan från att det oljepris

utgå

som de skall betala med säkerhet kommer att öka, oberoende av hur den internationella marknaden

oljepriset på

utvecklas. Detta är också ett av motiven för den nuvaran-

de oljeskatten.

Författarna till fördelarna med

delutredningen pekar på

en sådan statlig Stabilisering av energiprisutvecklingen.

För samhället som helhet kan ett sådant system leda till en från ekonomisk synpunkt gynnsammare av

utveckling energiförsörjningen under förutsättning att det finns en

verklig risk för att energipriserna ökar i framtiden.

Man emellertid även vissa nackdelar. Osäkerhe-

pekar på

ten hos beslutsfattarna i och hushåll kan också ha

företag

positiva effekter. Ett företag kan Välja ett alternativ, t ex

att investera i energibesparande åtgärder, där de framtida

kostnaderna säkrare kan förutses än för alternativet att köpa mer energi. Olika företag som har skilda

bedömning-

ar om den framtida utvecklingen av priset skilda

på

former av energi, olja, kol etc, kan välja olika

lösningar.

Ett företag kanske satsar att ersätta olja med kol, ett

på

annat med elenergi och ett tredje genom energisparåtgärder. På så sätt kan själva osäkerheten om energiprisutvecklingen leda till ett mer varierat och flexibelt energi-

system som inte är så för prisfluktuationer.

känsligt

Delutredningens slutsats i denna är att det kan

fråga

finnas fördelar med att genom t ex skatter garantera en viss utveckling på olika slag av energi. Staten bör emellertid inte helt eliminera osäkerheten, eftersom denna i sig har vissa positiva effekter.

Frågan om statlig styrning av energipriserna måste

enligt

kommitténs mening bedömas med hänsyn till flera olika faktorer. Om det gäller oljepriserna måste det i

grunden finnas en bedömning av den framtida utvecklingen av

priserna den internationella oljemarknaden. Som re-

på

dovisats tidigare har kommittén utgått från att oljepriserna på sikt kommer att öka antingen i jämn takt eller

som hittills språngartat.

Man kan emellertid inte bortse från att flera bedömare

förutser att oljepriserna kommer att ligga kvar på ungefär

nuvarande nivå eller sjunka under de närmaste decennierna.

100 SOU 1984: 61

För att få avsedd effekt måste statliga prisgarantier vara trovärdiga. I ett läge när priserna de internationella

på

energimarknaderna ökar och under tiden närmast efter en

kraftig prisökning är förutsättningarna för detta sanno-

likt goda. Om under en skul-

energipriserna längre period

le minska kan det emellertid vara svårt att förtro-

skapa

ende för att hålla de inhemska skat-

priserna uppe genom tehöjningar. Under sådana perioder kan det också vara svårt för statsmakterna att genomföra successiva skatte-

höjningar, t ex med hänsyn till att exportindustrins kon-

kurrensförmåga kan minska om inte andra länder genomför motsvarande Om oljepriserna skulle

skattehöjningar.

minska mera bestående, kan det även vara

fördelaktigt

att utnyttja billig olja och avstå från att hålla tillbaka

efterfrågan.

Mot denna bakgrund är det knappast att från möjligt principiella utgångspunkter bedöma om det är ändamåls-

enligt med en av

statlig styrning energihushållningen ge-

nom att långsiktigt garantera en viss av de in-

ökning

hemska energipriserna. Den nuvarande av

beskattningen

energi innebär att skatten är ungefär lika stor som den skulle ha varit om energi vore belagd med mervärdesskatt. Undantag är inhemska bränslen som är befriade från skatt och bensin som är belagd med särskild trafikskatt. Eftersom momsen beräknas på priset och olja är dyrare än kol, räknat per skulle en

energienhet, tillämpning av moms på energi medföra högre skatt på olja än på

kol. Med tanke på den osäkerhet som rådde om

energiskatterna, innan riksdagen 1983 fattade beslut om principerna

för energibeskattningen och om de nu gällande skattesatserna, bör statsmakterna i första hand inrikta sig på att

skapa förtroende för den nuvarande beskattningen. Detta

bör vara möjligt bl a med hänvisning till att de alltså ungefär motsvarar mervärdesskatten.

Gynnsam för närvarande

utveckling

Att döma av av under

utvecklingen energiförbrukningen

de senaste åren är omställningen till minskad energianvändning nu på god väg. Detta är sannolikt till stor del en effekt av de mycket 1979-

kraftiga oljeprisökningarna

1980. Aven om i dollar räknat minskat

oljepriset något

sedan dess, har fortsatt att öka

valutakursförändringar

priset för de svenska oljekonsumenterna och förstärkt incitamentet att spara oljan.

på

Det är emellertid troligt att nu stabiliseras

oljepriserna

eller minskar i fast och kan-

något penningvärde räknat,

ske även att dollarns värde i förhållande till andra valutor

SOU 1984: 61 101

Sveriges totala energianvändning

500 /Jfrwh

400 4

zoo --

Figur 4.9

Den totala energian-

vändningen i Sverige 200 s_

har förändrats avse-

värt under de senaste

decennierna. Den 100 --

framtida utveckling-

en är mycket osäker.

Kommitténs bedöm-

-+--- --t

4{}

ning av energian-

1950 1975 2010

våndningens utveck-

ling markeras av fäl-

tet mellan de ljusare

linjerna i figuren.

minskar under de närmaste åren. Om detta inträffar, kommer priset i Sverige på olja och även på kol att sjunka. Det kan då hända att energihushållningen avmattas.

Den av energianvändningen i gynnsamma utvecklingen

allmänhet och då särskilt oljeförbrukningen under de senaste åren, innebär att det kommitténs mening inte

enligt

nu finns motiv för ytterligare statliga insatser utöver dem som är i kraft idag. Det är emellertid angeläget att utveck-

lingen av energiförbrukningen noga följs och analyseras,

bl a med avseende på hur eventuellt minskande oljepriser under de närmaste åren påverkar konsumenternas bete-

ende.

102 SOU 1984: 61

5 Värmeförsörjningen

Nuläget

Värmeförsörjningen kommer att spela en avgörande roll både för kärnkraftsavvecklingen och för den långsiktiga energipolitiken i övrigt. Dels beror möjligheterna att byg-

ga ut elproduktionen i kraftvärmeverk hur

på fjärrvärmen

utvecklas och dels beror en stor del av den ökande elför-

brukningen på användningen av elvärme och värmepumpar i Värmeförsörjningen.

Utvecklingen på detta område går för närvarande snabbt. Värmebehovet minskar som följd av bl a och

isolerings-

tätningsåtgärder. Vi får ett allt större antal olika typer av

uppvärmningssystem och olika energislag i uppvärmning-

en. För tio år sedan var oljeeldade fjärrvärmepannor, gruppcentraler och villapannor helt dominerande. Nu fort-

sätter fjärrvärmeutbyggnaden samtidigt som nya produk-

tionsanläggningar för med kol, torv, Ved eller so-

eldning

por byggs. Stora eldrivna värmepumpar som utnyttjar

spillvärme eller värme i naturen och elpannor installeras i

fjärrvärmesystem. I småhusbebyggelsen har en omfat-

tande övergång från oljevärme till elvärme skett och pågår fortfarande. Elvärme kombineras ofta med olje- eller fastbränsleeldad panna. Frånlufts- och

jordvärmepumpar

blir allt vanligare. I s k gruppvärmecentraler

många pla-

neras installation av avkopplingsbara

elpannor. Uppfin-

ningsrikedomen har varit stor och det var få som for tio år

sedan förutsåg den nu pågående utvecklingen.

På grund av att uppvärmningsformerna blir alltmer Varierade och blandade blir det allt svårare att klassificera

dem entydigt. En mycket grov indelning är fjärrvärme,

som drivs i kommunal regi, vidare s k block- eller gruppcentraler for central uppvärmning av t ex

hyresfastig-

heter, bránslepannori småhus samt elvärme i olika former i småhus eller andra

byggnader.

SOU 1984: 61 103

År 1980 såg Värmeförsörjningen ut på ungefär följande

sätt:

Tabell 5.1 Värmeförsörjningen år 1980, (TWh)

Leveranser Uppvärmningsform Energibärare (Brutto)

Fjärrvärme hetvatten 28 Block— och gruppcenlraler olja 20 lndividuell elvärme el 13 individuell oljeeldning olja 73 Individuell biobränsleeldning biobränslen 7 Totalt 141

Sedan 1980 har den individuella oljeeldningen minskat kraftigt och elvärmen ökat. Med hänsyn till kommitténs utredningsuppgifter är det

några frågor om Värmeförsörjningen som är av särskilt

104 SOU 1984: 61

stor betydelse. Det är utvecklingen av fjärrvärmen, elan-

i -

vändningen värmeförsörjningen vanlig elvärme, vär-

och stora - och

mepumpar elpannor användningen av

inhemska bränslen. för den re-

Utgångspunkten följande

dovisningen är att det totala värmebehovet år 2010 är väsentligt lägre än för närvarande.

När det gäller olika tekniska alternativ är

redovisningen

till teknik som finns och är

begränsad tillgänglig beprö-

vad. Det innebär att t ex solvärmeteknik inte behandlas. Efter bara några års erfarenhet av de första

storskaliga

solvärmeprojekten i Sverige råder stor osäkerhet om sol-

värmens möjligheter. Statens råd för

byggnadsforskning

genomför för närvarande en utvärdering av de hittillsvarande försöken som väntas bli klar under hösten 1984.

Fjärrvärme

Som beskrivits i Så kan vi värma Sveri-

delutredningen

ge har fjärrvärmens fördelar ökat genom av

utvecklingen

energipriserna under den senaste 10-årsperioden. Den ti-

digare utbyggnaden av fjärrvärme av att enerbetingades

gin i bränslen kan utnyttjas bättre i stora pannor än i mindre, samt att billigare olja kan användas i stora

pan-

nor. Samtidigt kunde miljöstörningarna minskas kraftigt.

Med den ökade skillnaden mellan priset på olja och fasta

bränslen som följt i spåren på de kraftiga oljeprisökning-

arna, har fjärrvärme och andra centraliserade värmesystem - t ex större gruppcentraler - fått en ny fördel, eftersom fasta bränslen sig bäst för i större

lämpar eldning

pannor. Den nuvarande utvecklingen av fjärrvärme kan till stor del ses som ett resultat av dessa ändrade förutsättningar. Motivet för installation av elpannor är de i förhål-

lande till oljepriserna elpriserna. fördelaktiga

Som en följd av de kraftigt ökade har också

oljepriserna

energisparandet i bebyggelsen accelererat. Reaktionen har emellertid varit fördröjd och det är som nämnts tidigare först under de senaste åren som sparåtgärderna resulterat i påtagliga minskningar i den faktiska

energiför-

brukningen. Eftersom fjärrvärmens ekonomi försämras med minskat värmebehov i ett är det

fjärrvärmesystem

osäkert vilken nettoeffekten på sikt blir av dessa två olika faktorer - det ökade prisgapet mellan och fasta bräns-

olja

len respektive det minskade värmebehovet.

i sou 1984: 61 105

106 SOU 1984: 61

Så kan vi värma Sverige anger med i

utgångspunkt ekonomiska bedömningar att ungefär hälften av bebyggel-

sen bör vara fjärrvärmd om 20 år. Det motsvarar fjärrvärmeleveranser på runt 50 TWh per år, jämfört med ca 30 TWh för närvarande. Det är dock möjligt att delutredningen har överskattat det framtida värmebehovet. I så fall skulle troligen expansionen av fjärrvärmen bli mindre än den angivna. De värmesystemen kommer

befintliga

naturligtvis att användas även vid en sådan utveckling men kanske med ett allt lägre kapacitetsutnyttjande. Större delen av fjärrvärmen kommer att produceras med bränslen av skilda i första hand fasta -

slag, bränslen kol,

torv, ved m m. De långsiktiga förutsättningarna för torv

och ved i förhållande till kol diskuteras närmare i kapitel 7. Hur det totala bränslebehovet utvecklas beror bl a på i vilken utsträckning fjärrvärmen kommer att expandera i framtiden. Med utgångspunkt i nämnda delutredning skulle insatsen av fasta bränslen bli runt 40 TWh år 2010 och av olja 0-10 TWh. Dessa belopp kan betraktas som övre gränser med till att det

hänsyn möjligheten totala värmebehovet blir lägre än det delutredningen an-

tagit.

Stora värmepumpar och avkopplingsbara elpannor

Under senare år har elanvändningen i fjärrvärmesystemen ökat kraftigt genom utbyggnad av stora eldrivna

värmepumpar och avkopplingsbara elpannor. Avkopplingsbara elpannor installeras i anslutning till befintliga

pannor, normalt oljepannor. Detta gör det möjligt att an-

vända elenergi när produktionskostnaderna i elsystemet är så låga att elpriset är lägre än oljepriset. Elpannan kan

med kort varsel kopplas av eller till beroende på de ak-

tuella elproduktionskostnaderna. I ett längre perspektiv

med är det att användningen av

högre elpriser troligt elenergi i elpannor, som 1983 uppgick till omkring 5 TWh,

under normala förhållanden kommer att vara lägre än

idag.

För är situationen en annan. Genom att

värmepumpar

utnyttja spillvärme eller värme i naturen kan man få en värmeproduktion som är 3-4 gånger större än den insatta

elenergin. Elkostnaden för värmeproduktionen är därför

relativt liten jämfört med elpannor. Större delen av kostnaden utgörs av kostnaden för att bygga värmepumpsan-

läggningar. Det innebär att användning av de redan in-

stallerade stora värmepumparna i fjärrvärmesystemen

antagligen kommer att vara ekonomiskt fördelaktig på sikt även med högre elpriser.

SOU 1984: 61 107

Den pågående och planerade utbyggnaden av stora värmepumpar i fjärrvärmesystemen innebär därför sannolikt att de kommer att svara för en bestående långsiktig elförbrukning (de som installeras nu är ju eldrivna och kan knappast byggas om för bränsledrift). Det är möjligt att värmepumparna i början av 1990-talet står för runt 10 TWh per år i fjärrvärmeförsörjningen med en elför-

uppemot 3 TWh per år. Det är också av vikt

brukning på

att notera att utbyggnaden av värmepumpar för fjärrvärme inte bara kan konstituera ett framtida ökat elbehov, de minskar också möjligheterna att bygga ut kraft-

värmeproduktionen. Detta diskuteras i kapitel 6.

På sikt är det också möjligt att stora värmepumpar drivna med förbränningsmotorer blir ett alternativ. I så fall kan olja eller olika typer av fasta bränslen utnyttjas direkt för drift av värmepumpar. Osäkerheterna för andra än eldrivna värmepumpar är emellertid ännu för stora för att det skall vara meningsfullt att bedöma deras roll i den

framtida värmeförsörjningen.

Sammanfattningsvis är därför förutsättningen for en fort-

satt utbyggnad av fjärrvärme för närvarande mera osäker än for några år sedan på grund av av ett

möjligheten

kraftigt minskat värmebehov på sikt. Aven om det finns

anledning att basera energipolitiken på en i grunden positiv inställning till fortsatt fjärrvärmeutbyggnad, bl a av

bör den hålla öp-

miljöhänsyn, långsiktiga energipolitiken pet för möjligheten att fjärrvärmeutbyggnaden avstannar

och även att värmeproduktionen i fjärrvärme minskar

som en följd av minskat värmebehov. Vidare kommer ut-

av i fjärrvärmesystem att leda

byggnaden värmepumpar

till ett långsiktigt elbehov.

Elvärme

av elvärme har lett till att den för närvaran-

Expansionen

de (1983) svarar för en elförbrukning på drygt 20 TWh per år. De stora elpannorna i och industri förbru-

fjärrvärme

kade dessutom ca 5 TWh per år. Låga elpriser och teknisk

har lett till att både stora och små värmepum-

utveckling

blivit ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ i många

par tillämpningar, ett förhållande som få förutsåg för ett antal år sedan.

108 SOU 1984: 61

Vilka är då för att el för

förutsättningarna utnyttja upp-

värmning i ett perspektiv om man från att

längre utgår

energisparandet i fortsätter och att

bebyggelse elpriserna

successivt ökar till en senast

högre nivå, någon gång på

1990-talet? En slutsats i Så kan vi värma

delutredningen

Sverige är att elvärme i stort sett är en rationell uppvärmningsform i den typ av bebyggelse där den hittills har

expanderat, även på lång sikt med kostnader för

högre

elproduktion. Som diskuteras mera senare har

utförligt

den även från miljösynpunkt fördelar därför att alternativet till elvärme i de flesta fall är med eller

eldning olja

annat bränsle i Under om fortsatt

fastigheten. antagande

ökande eller konstanta i framtiden förutser del-

oljepriser

utredningen att det inte kommer att finnas motiv varken från samhällsekonomisk synpunkt eller från

fastighets-

ägarens synpunkt att gå över till någon annan uppvärmningsform efter en av minska-

höjning elpriserna. Kraftigt

de oljepriser skulle dock kunna leda till en viss

återgång

till

oljevärme.

Generellt kan sägas att elvärmens ekonomi blir bättre

ju

lägre värmebehovet i en fastighet är, eftersom denna under alla förhållanden måste vara ansluten till elnätet och

installationskostnaderna är En snabb av

låga. utveckling

energisparandet i kan därför leda till att el-

bebyggelsen

värme blir en i en allt stör-

fördelaktig uppvärmningsform

re del av i framtiden. Detta behöver emeller-

bebyggelsen

tid inte leda till en totalt sett ökad av elektri-

förbrukning

citet för elvärme eftersom den som redan har

bebyggelse

elvärme också förutsätts minska sitt värmebehov.

Små

värmepumpar

Utvecklingen på värmepumpsområdet kan också att leda

till förändringar i i värmeförsöijningen kontorsfastig-

heter, hyreshus och Det är för

småhusbebyggelse. tidigt

att nu göra av den utveck-

någon bedömning långsiktiga

lingen. Eftersom de fortfarande är förhållandevis att

dyra

installera är det att de i första hand kommer

troligt att

användas i kontors- och De kan bli ett

hyresfastigheter.

alternativ till fjärrvärme i viss och

bebyggelse begränsa

fjärrvärmeexpansionen. På sikt kan eventuellt också bränsledrivna (s k

värmepumpar absorptionsvärmepum-

par) bli ett alternativ. Det är dock ett område

dynamiskt

och det är att av

möjligt användningen värmepumpar

kommer att öka i framtiden.

kraftigt

Med den ökning av i framtiden som kommittén

elpriserna

förutsatt är en att av el

rimlig bedömning användningen

för uppvärmning i år 2010 kommer att

småhusbebyggelse

ligga mellan 15 och 25 TWh per år.

SOU 1984: 61

Block- och

gruppcentraler

del av - i första hand

En stor bebyggelsen hyresfastigheter

- har från s k och kontorslokaler sin värmeförsörjning block- och gruppcentraler, som ännu till största delen är

Medan man i småhusbebyggelse i stor ut-

oljeeldade.

sträckning har kunnat utnyttja fördelarna med de låga

till elvärme och i den fjärr-

elpriserna genom övergång

värmda kunnat utnyttja fördelarna av låga

bebyggelsen

fasta bränslen med har man i den

priser på jämfört olja,

som får sin värme från block- och gruppcen-

bebyggelse

traler hittills i liten grad kunnat minska kostnaderna för

sin värmeförsörjning.

Ett alternativ är att ansluta dem till fjärrvärme. Detta

görs i viss utsträckning.

Ett annat är att konvertera centralen till eldning med fasta bränslen. På grund av att det är ganska små pannor ställer detta alternativ ofta oekonomiskt. Från miljö-

sig

kan fastbränsleeldning också leda till försäm-

synpunkt

med nu teknik. Utveckling av bättre

ringar tillgänglig

emellertid och det finns utsikter

fastbränslepannor pågår

att på sikt använda fasta bränslen i block- och gruppcentraler. Mot den kan ett tillfälligt utnyttjande

bakgrunden

av elektricitet genom installation av elpannor vara ett

attraktivt alternativ. Med avkopplingsbara elpannor av

liknande som installeras i är det

typ fjärrvärmesystem möjligt att utnyttja den nuvarande goda tillgången på

billig elenergi utan att man skapar ett långsiktigt el-

beroende. Härigenom får man också möjlighet att avvakta utvecklingen av fastbränslepannor som ger bättre ekonomi och mindre luftföroreningar än de som är tillgängliga för närvarande.

Om användning av fasta bränslen i mindre pannor som block- och inte blir ekonomiskt fördelak-

gruppcentraler

ens sikt eller om miljöproblemen inte går att

tigt på längre

finns det risk för att de förblir Eldrivna

lösa, oljeeldade.

värmepumpar är dock ett annat alternativ.

För en del av är det också möjligt att

småhusbebyggelsen

blir kvar även sikt. Eftersom de alterna-

oljeeldningen på

tiv som finns för större delen av småhusbebyggelsen hu-

är och elvärme, kommer sannolikt

vudsakligen oljevärme

en ökning av elvärmen att leda till en minskning av oljevärmen och vice versa. Bedömningar av den sammanlagda

användningen av för uppvärmning, om man undantar

olja

den som används i blir mot den bakgrun-

olja fjärrvärme,

den förhållandevis osäker på lång sikt. En rimlig uppskattning är 20-40 TWh år 2010. Det lägre talet förutsät-

11O

ter troligen att elvärme ligger i den övre delen av det

tidigare angivna intervallet på 15-25 TWh.

Användning-

en av olja blir också av för

avhängig förutsättningarna

inhemska bränslen i block- och gruppcentraler och små-

huspannor. Användningen av dessa bränslen kan bli 10-

30 TWh.

Kommitténs slutsatser

De pågående av in-

förändringarna lokaluppvärmningen

nebär att värmeförsörjningen kommer att bli betydligt

mera varierad och mindre sårbar i framtiden. Värmebehovet kan på sikt komma att minska Det kan få som

kraftigt. följd att fjärrvärmens expansion avstannar.

Det kommer sannolikt att vara fördelaktigt för dem som

installerat elvärme att behålla den sikt även med

på högre

elpriser. Elenergi kan under en användas i

övergångstid s k avkopplingsbara elpannor i fjärrvärme och block- och

gruppcentraler utan att det uppstår

långsiktiga bindningar till elenergi.

Insatserna av energi i bedöms i

värmeförsörjningen ligga

följande intervall år 2010 för de viktigaste bränslena och elektricitet:

Fasta bränslen (kol, torv, ved, avfall) 30-60 TWh Olja 20-50 TWh Elenergi (elvärme och värmepumpar) 20-30 TWh

En låg insats av olja förutsätts motsvara en större

mängd

elvärme och fasta bränslen.

Den utveckling av som nu och

värmeförsörjningen pågår

som förutses verkar på det hela både kort

taget positiv på

och lång sikt. insatser utöver

Några statliga dem som görs

för närvarande är därför kommittén inte nu

enligt påkal-

lade.

Utvecklingen inom värmeförsörjningen kommer att bli

avgörande för utvecklingen inom stora delar av den

övriga

-

energiförsörjningen kraftvärmeutbyggnaden, elför-

brukningen, utnyttjandet av inhemska bränslen och miljö-

från - och

påverkan energisystemet skapar genom inves-

teringarna i och

produktionsanläggningar byggnader

gott och ont. Det är därför vik-

långsiktiga bindningar på

för statsmakterna att utvecklingen. Med tigt noga följa

till kärnkraftsavvecklingen detta framför-

hänsyn gäller

allt av elvärmen och av de fjärrvärmenät

utvecklingen

som kan utnyttjas för kraftvärmeproduktion.

112 ,

6 Elförsörjningen

Nuläget

Elförbrukningen år 1983 var ca 100 TWh vilket motsvarar en elproduktion på 110 TWh. Det innebär att elefterfrågan i huvudsak kunde täckas med vatten- och

befintlig

kärnkraft. När de två sista kärnkraftverken inom ett år är i full

par drift kommer för elproduktion i att

kapaciteten Sverige

vara ungefär följande för ett år med normal vattenkrafts-

produktion:

Tabell 6.1 Elproduktionskapacitet strax före år 1990*, (TWh per år)

Reservkraft (OIjekondens, gasturbiner) 23

‘

Denna tidpunkt är vald för att de två sista kärnkraftverken då väntas vara i

full drift

Varierar i 20 % beroende på tillrinning

Elefterfrågan kommer under resten av 1980-talet och sannolikt en bit inpå 1990-talet att kunna täckas med denna

produktionskapacitet. Någon omfattande utbyggnad av

nya kraftverk för idrifttagning före 1990 är därför inte aktuell. Man bör dock hålla i minnet att det tar 5-10 år från beslut till idrifttagning av en ny

elproduktionsan-

läggning beroende på vilken typ av kraftverk det

gäller.

Senast i samband med att beslut skall fattas om att

bygga

nya kraftverk som ersättning för kärnkraftverken kommer statsmakterna att behöva ta ställning till om

frågan

på vilket sätt kraftproduktionen skall byggas ut. Detta innebär troligen att frågan måste besvaras senast under

de första åren av 1990-talet. En utbyggnad av elproduktionen kommer alltså sannolikt att aktualiseras under den

närmaste 10-årsperioden.

Olika typer av kraftverk kommer att väljas beroende på

om de skall användas for att täcka basbehovet av elektricitet eller om de skall användas vid kortvariga belastnings-

toppar. Vissa kraftverk, som t ex oljeeldade kraftverk, ka-

rakteriseras av höga driftskostnader (eftersom oljan är

dyr) och relativt sett låga investeringskostnader. Några

av de internationellt sett vanligaste typerna av kraftverk kan kostnadsmässigt karakteriseras på det sätt som visas nedan.

Driftkostnad Investerings-

Kraftslag

kostnad

vattenkraft mycket låg hög

kärnkraft låg hög

kraftvärme (fastbränsle) ganska låg ganska hög

kolkondenskraft ganska hög ganska hög

oljekondenskraft hög ganska låg gasturbiner mycket hög låg

För basproduktionen är det i allmänhet mest lönsamt att

ett kraftverk med hög investeringskostnad men

bygga

med låg rörlig kostnad, ett så kallat baskraftverk. På så

sätt slås investeringskostnaden ut på en större produk-

tion. Vattenkraft, kärnkraft och kolkondenskraft betrak-

tas vanligen som baskraft. Om man bara skall täcka elbehovet under kortare perioder av året kan det vara billigare att använda olja fast den är dyr, än att ta kostnaderna för att bygga ett dyrare kraftverk.

Kondenskraftverk

I ett kondenskraftverk upphettas vatten till ånga. Ångan driver

en turbin kopplad till en elektrisk generator. Vattnet upphettas

antingen genom eldning med bränslen (t ex kol) eller i en kärn-

reaktor.

För att få en bättre verkningsgrad kyls ångan och kondenseras

till vatten i en s k kondensor med hjälp av t ex havsvatten. Detta

värms något men har fortfarande en låg temperatur, varför det

normalt inte kan användas för energiändamål.

dvs den mängd elenergi som produceras i

Verkningsgraden,

förhållande till energiinnehållet i det använda bränslet, är med

nuvarande teknik 30-40 procent.

Elprodukfionen i industriléinderna TWh/år A\

5000 1

Figur 6.1 Elproduktionen i industrilánderna har sedan länge till stor del baserats på fasta bränslen, huvudsakligen kol. Den utbyggnad som förutses inom industriländer- 1970 1980 l990 na till år 1990 väntas till större delen utgöras av kärnkraft och kolkraft.

I det följande redovisas för olika

förutsättningarna typer

av elproduktion i framtiden. Valet av teknik för

elproduk-

tion är begränsat till vad som kan bli aktuellt för

utbygg-

nad till år 2010. Det innebär att t ex fusionskraften inte

har tagits med eftersom dess praktiska sanno-

användning

likt ligger långt bortom denna

tidpunkt.

Kraftvärme och industriellt

mottryck

Samproduktion av och värme i bru-

elenergi ångturbiner

kar kallas för mottryckskraft. Beroende

på värmeanvänd-

ningen kan mottrycket delas in i industriell mottrycks-

kraft och kraftvärme. Värmen i den

utnyttjas industriella

processen då det gäller det industriella och i

mottrycket

fjärrvärmenäten när det gäller kraftvärmen.

sov 1984: 61 115

Kraftvärmeverk

På samma sätt som i kondenskrañverk produceras ånga som driver en turbin, kopplad till en elgenerator. Skillnaden i förhållande till ett kondenskraftverk är att ångan efter att ha passerat turbinen används för att värma vattnet i ett üärrvärmenät. Ett kraftvärmeverk ger alltså både elektricitet och värme. På det sättet blir den totala el- och värmeenergi som produceras i ett kraftvärmeverk av storleksordningen 80- 90 procent av den tillförda energin.

Hur mycket kraftvärme?

I delutredningen Så kan vi värma Sverige har man kommit fram till att skulle kunna

kraftvärmeproduktionen

byggas ut från nuvarande ca 7 TWh till 12-14 TWh per ar.

Produktionskapaciteten i det industriella mottrycket har

av kraftindustrin nyligen uppskattats till ca 5 TWh och förväntas inte öka nämnvärt. Industrins behov av värme

är den avgörande begränsningen uppåt. En osäkerhet lig-

ger i att det i dag är svårt att bedöma vilken teknik som framöver kpmmer att användas inom massa- och pappersindustrin. Okat energisparande eller till värme-

övergång

pumpsteknik minskar potentialen för det industriella

mottrycket.

Sammanlagt skulle alltså mottrycket, utgående från dessa bedömningar, kunna byggas ut till bortåt 20 TWh per år, jämfört med en kapacitet på ca 12 TWh för närvarande. Här finns emellertid flera förbehåll. Å ena sidan kan ut-

vecklingen av teknik för kraftvärmeproduktion i mindre

skala göra det möjligt att kraftvärmeverk även i

bygga

mindre fjärrvärmenät. Detta skulle i så fall kunna leda till

att kraftvärmeproduktionen kan byggas ut med ytterliga-

re några TWh. Å andra sidan kan en kraftigare

minskning

av värmebehovet och en större avmattning av fjärrvärmeutbyggnaden än vad som förutsetts i den nämnda delutredningen leda till att möjligheterna till av

utbyggnad

kraftvärmen blir lägre än den angivna.

-

Värmepumpar kraftvärme

Den pågående utbyggnaden av värmepumpar i fjärrvär-

mesystemen kommer också att påverka förutsättningarna för en framtida Om man från

kraftvärmeutbyggnad. utgår

att elenergin på sikt kommer att i kondens-

produceras

116 SOU 1984: 61

kraftverk eldade med fasta bränslen blir bränsleinsatsen för denna produktion omkring 2,5 gånger större än den elmängd man får ut. I ett kraftvärmeverk behövs bara obetydligt mera bränsle än motsvarande mängd produ-

cerad elenergi. Om man utnyttjar elenergi producerad i

kondenskraftverk för att driva stora där

värmepumpar,

man får ut kanske 3-4 gånger större värmemängd än den insatta mängden elenergi, kompenseras emellertid den lägre verkningsgraden i kondenskraftverk.

Värmepumpar

En värmepump är en uppvärmningsanordning som kan utnyttja energin från värmekällor med låg temperatur. Typiska värmekällor är uteluft, grundvatten, avloppsvatten, spillvärme och ventilationsluft. För att driva en värmepump behövs någon form av drivenergi. Idag används i första hand elenergi. För värmepumpar brukar man använda begreppet värmefaktor som är kvoten mellan den från värmepumpen erhållna värmen och den tillförda drivenergin. Om en värmepump producerar 2,5 gånger så mycket värme som den elenergi som åtgår för driften är värmefaktorn 2,5. Om man jämför med vanlig elvärme blir alltså elkostnaden för en värmepump i regel lägre. Å andra sidan är värmepumpar förhållandevis dyra i inköp och underhåll, jämfört med vanlig elvärme. Därför har värmepumpar for närvarande de bästa ekonomiska förutsättningarna i större system.

De kommuner som har stora

byggt värmepumpanlägg-

ningar i sina och som har

fjärrvärmesystem förutsättning-

ar för kraftvärmeutbyggnad kommer att ställas inför en

valsituation när kraftvärmeutbyggnad aktualiseras av

det ökande nationella elbehovet 1990-talet.

någon gång på

Förenklat kan man säga att ett alternativ är att fortsätta utnyttja den befintliga Kostna-

värmepumpanläggningen.

den för detta utgörs enbart av kostnaderna för

elenergin

eftersom redan är Det

värmepumpanläggningen byggd.

andra alternativet är att investera i ett kraftvärmeverk. Kostnaderna utgörs av kapitalkostnader och bränslekostnader minus intäkterna från av

försäljningen elenergin.

Rent bränsleekonomiskt, om man ser till hela från

kedjan

bränsleinsatsen i kondenskraftverket till

värmeproduk-

tionen i kan det första alternativet vara

värmepumpen,

bättre. Det är också att detta alternativ kommer att

troligt

vara ekonomiskt fördelaktigare för kommunen. Den nu

pågående utbyggnaden av stora värmepumpar i fjärrvär-

mesystemen kommer därför att försämra förutsättningar-

na för en framtida kraftvärmeutbyggnad.

Förtidsinvesteringar i kraftvärme?

Det har diskuterats om inte kraftvärmeproduktionen bör

ut i samband med den nu

byggas pågående utbyggnaden av fastbränsleeldade produktionsanläggningar i fjärrvär-

meverk. Ett kraftvärmeverk har en väsentligt högre investeringskostnad än ett rent värmeverk. För att man skall få lönsamhet för merinvesteringen fordras därför relativt stora intäkter från försäljningen av elektricitet. Den nuvarande situationen i elforsörjningen med låga producentpriser och osäkerheten om den framtida utvecklingen av elefterfrågan innebär att lönsamheten för investeringar i nya kraftvärmeverk för närvarande är osäker. Detta har lett till att de kommunala värmeverken som redan ställts inför detta val i regel har beslutat att utforma de nya anläggningarna som rena värmeverk eller att bygga vär-

mepumpanläggningar. I några fall har man valt att bygga om det befintliga oljeeldade kraftvärmeverket för eldning

med kol eller torv.

Det innebär att man i många fall måste bygga helt nya kraftvärmeverk när ny behövs 1990-

kraftproduktion på

talet. Lönsamheten för denna senare utbyggnadsfas på-

verkas vidare negativt av att värmeproduktionen då re-

dan är baserad på fasta bränslen och värmepumpar. Det kan innebära att en del av de mindre fjärrvärmeverk som i dagsläget bedöms ha förutsättningar för kraftvärmeutbyggnad inte kommer att utnyttjas för kraftvärme i framtiden.

Den tidigare oljeersättningsdelegationen (OED) har låtit

göra en utredning om detta Preli-

(Ångpanneföreningen,

minär version 1983: Kraftvärmens ekonomi under 1990talet med konverterbara hetvattencentraler

byggda idag”). Den pekar framför allt på möjligheten att genom

mindre förtida investeringar i bl a en ett

ångpanna bygga

värmeverk med möjlighet till en senare till

ombyggnad

kraftvärmeverk. Enligt utredningen kan man få viss lönsamhet för sådana förtida investeringar om

elefterfrågan

skulle öka snabbt. Det är emellertid så små marginaler att man inte generellt kan säga att sådana förtidsinvesteringar är motiverade. En komplikation är att de

ingående

delarna i det färdiga kraftvärmeverket får olika livslängd och olika teknisk standard beroende den tekniska ut-

på vecklingen.

118 SOU 1984: 61

Mot denna bakgrund måste de faktiska möjligheterna att bygga ut kraftvärmeproduktionen och mottrycksproduk-

tionen i industrin på sikt bedömas som ganska osäkra.

statsmakterna och kraftföretagen bör därför enligt kom-

mittén räkna med möjligheten att utbyggnaden av kraft-

värme och mottryck i industrin blir relativt begränsad.

Det kan inte uteslutas att produktionen totalt sett inte kan bli större än med nuvarande kapacitet på ca 12 TWh per år. Det är dock som nämnts tidigare också möjligt att den kan bli högre; upp till 20 TWh.

Bränsle för kraftvärme I princip kan kraftvärmeverk byggas for alla typer av bränsle. Med nuvarande priser är det av de internationella handelsbränslena emellertid bara kol som är aktuellt om inte oljepriset minskar kraftigt i framtiden. Av de inhemska bränslena talar ekonomiska skäl för att skogsbränslen

har de bästa förutsättningarna i mindre och anläggningar

torv i lite större. Avfall kan även komma i vissa

fråga på

platser. Eftersom kraftvärme med nuvarande storleksbegränsningar finns och kommer att finnas endast i större fjärrvärmeverk, är det sannolikt att det är kol och torv

som är huvudalternativen. Då torv i oförädlad form är förhållandevis dyrt att transportera beror konkurrenskraften för torv i förhållande till kol på närhet till brytvärda torvmossar. Med utveckling av billiga metoder för pelletering av torv kan emellertid denna skillnad utjämnas med tiden.

Till torvens fördel jämfört med kol i kraftvärmeproduktion hör att förbränningen i regel kräver något mindre omfattande utrustning for rening av rökgaserna. Denna fördel

främst för mindre kraftvärmeverk där installation

gäller

av utrustning för rökgasrening annars blir en betung-

ofta

ande del av investeringskostnaderna. Aven om torven är dyr att transportera kan den ha en transportfördel i kraft-

värmeverk belägna långt från kolhamn och nära torvmossar. Det innebär att torv skulle ha de bästa förutsättningarna i de inre delarna av landet. Som redovisas senare i 7 är det dock osäkert hur

kapitel

kostnaderna for produktion av bränsletorv kommer att utvecklas. Om de utvecklas gynnsamt kan kanske torven svara för en tredjedel av bränsleinsatsen i kraftvärme och kol samt övriga bränslen för resten. I annat fall kan torvens andel bli obetydlig.

Vattenkraft

Vattenkraftberedningen har i sitt betänkande Vattenkraft (SOU 1983:49) att 25 TWh i

uppskattat årsproduk-

tion skulle kunna ut till en kostnad som är

byggas lägre

än kostnaden för att bygga nya koleldade kondenskraftverk. Större delen (ca 20 TWh) av denna vat-

utbyggbara

tenkraft ger en produktion till en lägre kostnad än

nya kraftvärmeverk.

Vattenkraftberedningen anger kostnaden för utbyggnad

av vattenkraft i kr/kWh, år. Härmed menas investeringskostnaden utslagen på elproduktionen under ett år med normal vattentillgång. Fallsträckans fallhöjd, vat-

längd,

tenföring m m varierar mellan olika projekt. Därför varierar anläggningskostnaderna och därmed lönsamheten

på

motsvarande sätt. Projekt med kostnad under 3,0 kr/kWh, år bedöms idag, sett över hela lägre

livslängden, ge pro-

duktionskostnad än alla andra alternativ för ny

elproduk-

tion. I tabell 6.2 visas från de av vatten-

årsproduktionen

kraftberedningen redovisade projekten i de olika kost-

nadsklasserna samt anläggningskostnaden som utslagen

produktionskostnad i öre/kWh. Realräntan 6 procent och avskrivningstiden 60 år har använts. Utöver de redovisade kapitalkostnaderna tillkommer en drifts- och underhållskostnad på 1 öre/kWh.

Tabell 6.2 Möjlig energiproduktion och kostnader i olika kostnads-

klasser av vattenkraftsutbyggnad enligt vattenkraftberedningen

“

med 6 % ränta och 60 års avskrivningstid

Av tabellen att man t ex kan ut TWh

framgår bygga 14,3

vattenkraft till en

anläggningskostnad på 1,5-2,0

kr/kWh, år.

Landets samlade är en

vattenkraftstillgångar betydande

ekonomisk tillgång. har redovi-

Vattenkraftberedningen

sat mervärdet av en utbyggnad av 1 TWh vattenkraft i

120 SOU 1984: 61

förhållande till en av kolkondenskraft. Kostna-

utbyggnad derna för kolkondensproduktionen av vat-

uppskattades

tenkraftberedningen till upp emot 30 öre/kWh. Den ekonomiska vinsten av att ut 1 TWh vattenkraft (i

bygga

kostnadsklassen 1,5-2 kr/kWh, år) jämfört med kolkon-

denskraft skulle vara 150-200 miljoner kronor år för

per

varje TWh.

De outbyggda är fördelade ett

vattenkraftstillgångarna på

stort antal älvar. Kommittén har inte haft i att

uppdrag

diskutera en eventuell utbyggnad av vattenkraften i

termer av enskilda älvar eller älvsträckor. En större utbyggnad, av säg 10 TWh, förutsätter dock att eller

någon

några av de nu inte utnyttjade större älvarna ut. En

byggs

sådan utbyggnad, med en kostnad av exem-

genomsnittlig

pelvis 2 kr/kWh, år, skulle ge en

årlig kostnadsbesparing

av storleksordningen 1 500-2 000 miljoner kronor år.

per Om en av denna kom

vattenkraftsutbyggnad omfattning

till stånd, skulle den ske

naturligtvis stegvis.

Kondenskraft

Internationellt sett är kondenskraftverk den dominerande

kraftverkstypen. De drivs med fossila bränslen, kol, naturgas eller med uran (kärnkraftverk). Kol är det

vanligaste

bränslet och koleldade verk svarar för 40

omkring procent av världens kraftproduktion.

I princip finns inga för av kon-

begränsningar utbyggnad

denskraft i Sverige av den som för

typ gäller kraftvärme,

vattenkraft och vindkraft. Fastbränsleeldade kondenskraftverk finns alltså som en om

möjlighet elproduktionen

behöver byggas ut och om man inte _kan eller vill ut

bygga

kraftvärme, vattenkraft eller vindkraft. I mån av

tillgång

kan inhemska bränslen I annat fall är det

utnyttjas. möj-

ligt att importera kol för att driva kondenskraftverken.

Man kan räkna med att kol finns

tillgängligt på Världs-r

marknaden för flera decennier framåt.

Vindkraft

Vindkraftens andel av i världen är ännu

elproduktionen

obetydlig. Ett ganska stort antal mindre vindkraftverk är installerade på olika håll. Genom de ökade bräns-

kraftigt

lepriserna under de senaste tio åren har

förutsättningarna

för vindkraft förbättrats.

Det utvecklingsprogram för vindkraft som i

pågår Sverige

sedan ett antal år har lett fram till att vi har två stora

idag

prototyper av vindkraftverk i provdrift, en i Maglarp utanför Trelleborg och en på Näsudden på Gotland. Provdriften startade 1983 varför det ännu är för tidigt att dra några slutsatser. Den största osäkerheten beträffande vindkraft gäller an-

Osäkerhet råder också om mer-

läggningskostnaderna.

kostnaden för att jämna ut med hänsyn

kraftproduktionen

till vindens ojämna karaktär och om en större satsning på

vindkraft kan få negativa miljökonsekvenser.

Som ofta är fallet i tekniskt utvecklingsarbete har kostnaderna för att bygga blivit höga i

vindkraftsprototyperna

förhållande till vad som kan tillåtas for att en mera omfat-

122 SOU 1984: 61

tande skall vara ekonomiskt För-

utbyggnad acceptabel.

hoppningarna är emellertid att genom serieproduktion och tekniska förenklingar få ned kostnaderna.

Avgörande för vindkraftens förutsättningar kommer san-

nolikt att vara om den kan konkurrera

kostnadsmässigt

med fastbränsleeldade kondenskraftverk. Med den utgångspunkten måste kostnaderna för att bygga vindkraftverk i serieproduktion reduceras avsevärt i förhållande

till de två prototyperna.

Som ett led i utvecklingsarbetet med vindkraft kunde det vara lämpligt att bygga en gruppstation med 5-10 verk och på så sätt skaffa bättre för att bedöma bl a

underlag

kostnaderna.

Om for den aktuella av stora

förutsättningarna typen

vindkraftverk verkar mindre goda finns alternativet att söka nya marknadsmöjligheter, t ex mindre kraftverk för lokal kraftproduktion, eller att söka nya tekniska

lösning-

ar.

När det gäller möjligheterna att på sikt bygga ut vindkraften beror dessa förutom på kostnaderna också av vindförhållandena och av hur kraftproduktionen i övrigt är uppbyggd. På grund av vindens varierande styrka

uppstår

t ex merkostnader för reglering, nätanslutning mm, om

mycket stora mängder vindkraft införs i kraftsystemet.

Den stora andelen vattenkraft i landets kraft-

reglerbar

system gör dock att betydande vindkraft kan tas

mängder

emot utan större merkostnader. Enligt kraftindustrin kan ett årligt bidrag från vindkraften upp till 10 TWh/år

på

införas i kraftsystemet. Man måste dock räkna med en merkostnad på grund av ovan nämnda nät-

reglering, anslutning m m.

I teknik -

delutredningen ”Ny för elproduktion elan-

vändning (Ds I 1983:21) anges att tillgången på markområden med goda vindförhållanden motsvarar en total årsproduktion på ca 25 TWh. Till havs finns en teoretisk möjlighet att lokalisera vindkraftverk med en

potential på

30 TWh/år. Uppgifterna är dock behäftade med stor osäkerhet bl a på grund av bristande vindstatistik.

Enligt delutredningen bedöms det vara tekniskt

möjligt

att bygga ut 10 TWh till år 2005. För att åstadkomma detta behövs ca 1 400 ä 3 MW. För att nå nivån

aggregat

10 TWh/år krävs att en serieproduktion kommer i så

gång

att ca hundratalet aggregat är i drift redan år

omkring

1990.

En av de hittillsvarande insatserna

utvärdering pågår på

vindkraftområdet i i första

Sverige. Utvärderingen syftar

SOU 1984: 61 123

hand till att få fram säkrare bedömningar om ekonomin.

Om den är tillfredsställande och eventuella miljöproblem

kan bemästras, anser kommittén att en vindkraftsutbyggnad till 10 TWh i årsproduktion är möjlig till år 2010.

Solkraft

Elektricitet kan produceras från solljus två

på principiellt

olika sätt, antingen termiskt via en eller med

ångturbin

solceller. I ett termiskt solkraftverk kan endast den direkta solinstrålningen tillvaratas. Eftersom vi i har

Sverige

en liten andel direkt är tekniken med ter-

solinstrålning

miska solkraftverk endast av intresse.

begränsat

Däremot är tekniken med solceller intressant eftersom solceller reagerar på både diffus och direkt

solinstrålning.

En solcell kan förenklat beskrivas som en halvledare som absorberar solljus och omvandlar det till elektricitet.

Förutsättningarna för en introduktion av solceller i Sveri-

ge bestäms huvudsakligen av teknikutvecklingen utom-

lands, där det finns omfattande I Sve-

forskningsprogram.

rige sker endast en av teknikområdet.

bevakning Mycket

stora anläggningar för kommersiell blir tro-

elproduktion

ligen inte verklighet under detta århundrade. Däremot kan en viss elproduktion från mindre bli

anläggningar

aktuell. Kostnaderna för el från solceller blir

antagligen

hög jämfört med alternativen trots en förväntad stor kost-

nadsminskning från dagens nivå. Ett progrundläggande

blem för solcellskraftverk i är att produktionen är

Sverige

koncentrerad till sommaren då elbehovet är Detta

lågt.

gör att förutsättningarna för solcellskraftverk i Sverige är avsevärt sämre än t ex i södra USA, där

elförbrukningen

når sin högsta nivå under sommaren. Ett sätt att

kompen-

sera för denna nackdel är att öka vattenkraftens

årsreg-

lering vilket dock från torde vara svårt att

miljösynpunkt

genomföra. Det faktum att produktion endast kan förekomma under är positivt eftersom elbehovet är

dagtid

högre under dagen jämfört med natten. Solcellskraftverk kan således ge ett positivt till

bidrag korttidsregleringen.

teknik för -

Delutredningen Ny elproduktion elanvänd-

ning har gjort bedömningen att under den

grundläggande

förutsättningen att en god ekonomi kan uppnås, kan det till år 2005 vara möjligt att få ett om

årligt energibidrag

1-3 TWh från solceller. Dessa bedöms alltså inte få

någon

nämnvärd roll i samband med I

kärnkraftsavvecklingen.

ett ännu längre tidsperspektiv kan dock el från solceller komma att få större

betydelse.

124 SOU 1984: 61

Bränslebehov för

elproduktion

Under tiden fram till kommer

kärnkraftsavvecklingen

den allra största delen av att baseras

elproduktionen på

vattenkraft och kärnkraft. Fasta bränslen och kom-

olja

mer in i kraftvärme, mottryck i industrin och i eventuella nya fastbränsleeldade kondenskraftverk. Med ett elbehov inklusive om ca 130 TWh år som

överföringsförluster per

kraftföretagen räknar med för år 1990, kan som nämnts

tidigare elproduktionen under normala produktionsför-

hållanden klaras med produktion i vattenkraft, kärnkraft och ca 12 TWh i kraftvärmeverk och industriella mot-

trycksverk. De senare förutsätts i slutet av 1990-talet vara byggda för eldning med fasta bränslen.

Vid kärnkraftsavvecklingen kommer med en sådan pro-

duktionsnivå behovet av fasta bränslen att öka kraftigt, på grund av att man då behöver bygga ut både kraftvärme- och kondenskraftverk. Om ingen vattenkraft eller vindkraft ut skulle bränsleinsatsen i

byggs elproduk-

tionen bli följande före och efter kärnkraftsavvecklingen,

om man vid kärnkraftsavvecklingen skulle upprätthålla en produktionskapacitet på 130 TWh/år.

Tabell 6.3 Förbrukning av fasta bränslen för elproduktion vid en

total produktionsnivå på 130 TWh, före och efter kärn-

kraftsavvecklingen, (TWh per år)

Kondenskraft (fastbränsle) O 45 .0 1 13 Totalt 10 65 12 137 Motsvarande mängd kol (Mton) 2 18

Varje lO-tals TWh ökning i elförbrukningen innebär en

ökning av bränslebehovet med ca 25 TWh (motsvarande omkr 3 miljoner ton kol). En av vattenkraften med 10 TWh

utbyggnad exempelvis

skulle motsvarande sätt innebära en minskad bräns-

på

leinsats på 25 TWh.

126 SOU 1984: 61

7 Bränsleförsörjningen

Mindre mer fasta bränslen

olja,

I de föregående avsnitten har redovisats be-

översiktliga

dömningar av hur och behovet av olika

energiefterfrågan

typer av bränslen och elenergi kommer att utvecklas.

Med en elförbrukning 130 TWh år skulle behovet

på per av olika bränslen mot av den redovis-

bakgrund tidigare

ningen ligga i intervall före efter kärnkrafts-

följande resp avvecklingen:

Tabell 7.1 Förbrukningen av de viktigaste bränslena för olika ända-

mål strax före och efter kärnkraftsawecklingen, (TWh/år)

Omkring 50 TWh s k bark och lutar i massaindustrin samt metallurgiskt kol

ingår ej här

Utgående från ovanstående kan

sammanställning några grova drag i utvecklingen skönjas.

Om man undantar av i den

användningen oljeprodukter

kemiska industrin, t ex nafta, den totala

uppgår oljeför-

brukningen i Sverige för närvarande (1983) till ca 180 TWh år. Det är som diskuterats i 4

per kapitel möjligt att

den blir till år 2010. I så fall är det

väsentligt lägre troligt

att det är transportsektorn som kommer att svara för större delen av det återstående

oljebehovet.

SOU 1984: 61 127

Det kan emellertid inte uteslutas att oljeförbrukningen efter den nu snabba åter pågående minskningen börjar öka och att man i framtiden kan räkna med nivåer kanske upp till drygt dagens nivå. Sannolikt är det utvecklingen på transportområdet och i som sikt värmeförsörjningen på blir avgörande för hur utvecklas. oljeförbrukningen

Användningen av fasta bränslen kommer att öka på lång sikt. Okningen fram till kan kärnkraftsavvecklingen emellertid bli än vad som förutbetydligt långsammare sågs för några år sedan i tex konsekvensutredningen. Detta beror i första hand att man i och i på fjärrvärmeverk industri i stor har minskat och förväntas utsträckning minska sin annat sätt överoljeanvändning på än genom gång till fasta bränslen.

En mycket av kraftig ökning fastbränsleanvändningen förutses i samband med att kärnkraften avvecklas och till större eller mindre del ersätts med fastbränsleeldade kraftverk.

I det följande diskuteras inhemska översiktligt bränslen, kol och Oljan behandlas i 8. naturgas. separat kapitel

lnhemska bränslen

Genom de och andra foskraftiga prisökningarna på olja sila bränslen är det på lång sikt att en större del av möjligt än kan baseras inhemska z

bränsleförsöijningen idag på

bränslen. När det gäller och torv skogsbränslen pågår verksamhet på flera fronter. Kommersiella anläggningar för och ut med att det utvinning eldning byggs parallellt bedrivs forskning och som sikt skall utveckling på ge bättre teknik. Ett omfattande sedan

forskningsprogram pågår

flera år för av som kan få odling energiskog betydelse för energiförsöxjningen på lång sikt.

Energiskog och andra av för typer odlingar bränsleproduktion befinner sig fortfarande i ett utveckganska tidigt lingsskede och är därför osäkra. Statens förutsättningarna energiverk genomför för närvarande en som utvärdering skall ge för beslut om underlag forskningsverksamheten skall fortsätta och vilken den i så fall skall inriktning ha. Liksomför andra typer av energiteknik och bränsleproduktion som befinner sig i ett har tidigt utvecklingsskede, kommittén avstått från att närmare in förutsättgå på ningarna för energiskog i den framtida energiförsörjningen. Följande är till redovisning begränsad Ved (inklusive skogsavfall) samt torv, som nu håller att etablera på sig på bränslemarknaden.

128 SOU 1984: 61

Den ökande av torv och ved är ett resultat

användningen

både av de ökade priserna och kol under den senas-

på olja

te lO-årsperioden och av stöd. Detta har avsett bl a

statligt

ekonomiskt stöd till utvinning och till ved- och

torvpannor

samt fr 0 m 1984 befrielse från moms för dessa bränslen. Aven om den procentuella av torv- och Vedeld-

ökningen

ning har varit stor under senare år, svarar dessa bränslen ännu bara för en liten del av den totala

energiförsörjning-

en. För torv har fart först under

utvecklingen tagit

1980-talet och erfarenheterna är därför ännu be-

ganska

gränsade. Den totala av bränsletorv

utvinningen uppgick

1983 endast till drygt 0,5 TWh. Mot den är

bakgrunden det knappast meningsfullt att kvantitativa

nu göra några

SOU 1984: 61 129

om torv- och vedanvändningen på lång uppskattningar

sikt. Kommittén har därför valt att mera allmänt diskutera de förutsättningarna för dessa bränslen.

långsiktiga

Att döma av de hittillsvarande erfarenheterna är det troligt att inhemska bränslen har goda förutsättningar i vissa och att man kan räkna med ökad an-

tillämpningar

även utan stöd. Det gäller t ex använd-

vändning statligt

ning av ved för uppvärmning i hushåll som har nära till-

till Här har redan en kraftig ökning

gång skogsmarker.

skett under de senaste tio åren. Som redovisades i kapitel 6 är det sannolikt att förutsättningarna är goda även på sikt för användning av torv som bränsle i värmeverk som ligger nära brytvärda mossar. Inom massa- och pappersindustrin är det uppenbart att den redan inträffade prisök-

ningen olja har skapat varaktiga förutsättningar för en

på ökad användning av skogsbränsle.

-

Torv kol

Förutsättningarna för en mer omfattande användning av

inhemska bränslen är emellertid fortfarande osäkra. En osäkerhet gäller konkurrensen från kol. För torv gäller en fråga hur kostnaderna för att utvinna svenska torvtill-

utvecklas i förhållande till kolpriset på den inter-

gångar

nationella marknaden. Svaret beror dels på hur själva torvbrytningen kan rationaliseras och på utvecklingen av metoder för eller annan förädling av torv som

pelletering förbilligar transporten, dels på hur kolpriserna utvecklas.

Det är sannolikt att kostnaderna för att köpa kol inklusive

till svenska hamnar även i framtiden kommer

transporten

att vara lägre än kostnaderna för torvutvinning. Torvens

fördel skulle då framförallt komma att

kostnadsmässiga

finnas den lokala marknaden där transportkostnaden

på

för torv är mycket lägre än för kol för att

tillräckligt

kompensera kostnadsnackdelen i övrigt. Det skulle indikera att torvens även sikt i första

konkurrensförmåga på

hand kommer att finnas för inlandsbelägna värmeverk nära brytningsvärda torvmossar. En annan fråga vid sidan av den rent kostnadsmässiga är om torv har fördelar jämfört med kol från miljö- och hälsosynpunkt. Som diskuteras mera utförligt i delutredningen ”Miljö- och hälsoeffekter av framtida uppvärmnings-

(Ds I 1983:16) och i kapitel 9, är det för närvaran-

system

de osäkert om så är fallet, åtminstone för större anlägg-

ningar.

130 SOU 1984: 61

Ved kvar som bränsle

Även om eldningen med ved minskade när kol och senare olja etablerades i den svenska har

energiförsörjningen,

den funnits kvar och spelat en roll framförallt i

viktig jordbruksfastigheter på landsbygden. Under den senaste

tioårsperioden har den ökat och även till annan

spritt sig

bebyggelse, särskilt i sådana fall där har

fastighetsägaren

möjlighet att själv ta tillvara ved eller Denna

skogsrester.

typ av Vedeldning är sedan etablerad och det finns

länge goda förutsättningar för en fortsatt ökning även på sikt,

särskilt om oljepriserna fortsätter att öka.

Användningen av ved i den övriga värmeförsörjningen

ökar också. Det gäller i första hand mindre värmeverk och grupp- och blockcentraler. Det är dock totalt sett fortfa-

rande ganska små kvantiteter både jämfört med t ex

olja

och med den totala Massa- och

skogsavverkningen. pap-

persindustrins användning av ved och skogsrester som

bränsle ökar också.

Koka, såga, elda

När det gäller en mer omfattande och använd-

utvinning

ning av ved som bränsle finns osä-

några grundläggande

kerheter även på lång sikt. En sådan osäkerhet hur

gäller

skogsindustrins råvarubehov kommer att utvecklas

på

lång sikt. Om den internationella massa

efterfrågan på

och papper fortsätter att öka och den svenska massa- och

pappersindustrin behåller sin konkurrenskraft, kommer

industrins efterfrågan på vedråvara att öka. Indu-

troligen

strins för råvaran kan också komma

betalningsförmåga

att öka. Det skulle innebära minskat för att

utrymme

inom ramen för en totalt sett

begränsad avverkningsnivå utnyttja skogsråvaran som bränsle.

En relativt stor del av den ved som används som bränsle idag utgörs av lövträd och gren- och toppved som i inte

dag

kan utnyttjas i Det är emellertid

skogsindustrin. möjligt

att industrin sikt kan sin råvarubas

på lång vidga genom

att öka användningen av lövved och i toppar och grenar massaråvaran. En sådan skulle minska

utveckling utrym-

met för att utnyttja veden som bränsle.

Förutsättningarna

för en ökad av ved som bränsle är alltså i

användning hög

grad knuten till skogsindustrins

utveckling.

Aven om det i grunden och sikt finns ett motsats-

på lång

förhållande mellan å ena sidan en mer omfattande användning av ved som bränsle och å andra sidan användning av ved som industriråvara, kan i vissa avseenden en ökad bränslemarknad vara till för massa- och gagn pap-

och övriga skogsindustrin. En del av det som

persindustrin

avverkas i skogen kommer sannolikt under alla förhållanden att vara otjänligt som industriråvara. Om det avyttras som bränsle breddas den ekonomiska basen för skogsbruket och det kan mera lönsamt. På det sättet kan det

göras

också ekonomiska förutsättningar för avverkning i skapas

skogar som annars skulle vara olönsamma. Härigenom kan både kostnaden för utvinning av industrived minska och skogsindustrins råvarubas öka.

Biologiska effekter

En annan osäkerhet med en mer omfattande utvinning av bränsleved från skogen gäller de biologiska effekterna på

Vid lämnas för närvarande

skogsmarkerna. avverkning

större delen av det som är otjänligt som industriråvara kvar i skogen. Av den totalt avverkade är

skogsmassan

det för närvarande en betydande kvantitet, ca 40 procent. Från biologisk synpunkt har detta stor eftersom

betydelse

dessa rester bidrar till näringstillförsel och humusbildning i skogen och till att upprätthålla vätskebalansen. Utan denna återföring kan skogsmarken lättare försuras. Dessa frågor behandlas också i ovan nämnda

delutredning

om miljöeffekter.

Kommitténs slutsatser

Enligt kommitténs åsikt medför av inhemska

användning

bränslen i fördelar från flera

energiforsörjningen utgångs-

punkter. Det gör landet mindre för och

känsligt störningar

kraftiga prisökningar på de internationella energimark-

naderna. Genom att bränslena är geografiskt kan

spridda

en ökad användning av inhemska bränslen bidra till en

mer regionalt spridd Med de ökade

sysselsättning. kraftigt

priserna på olja och andra fossila bränslen kan man på

rent ekonomiska grunder utgå ifrån att av

användningen

inhemska bränslen kommer att öka i framtiden. Med hänsyn till fördelarna med att inhemska bränslen

utnyttja

jämfört med olja och kol anser vi att staten bör fortsätta att premiera inhemska bränslen i förhållande till

import-

bränslen.

Den sikt är dock hur

grundläggande avvägningsfrågan på

mycket inhemska bränslen skall premieras. Å ena sidan finns liksom för andra delar av ekono-

Varuförsörjningen

miska fördelar att köpa där det är oavsett om det

billigast

är inhemskt eller inte, och å andra sidan finns motiven för en Ökad grad av

självförsörjning.

I nuläget syftar de insatserna främst till att få

statliga

igång användningen av inhemska bränslen för att vinna

praktisk erfarenhet och bättre kunna bedöma deras

lång-

siktiga och De av moms-

varaktiga förutsättningar. utgörs

befrielse, bidrag till i

investeringar eldningsanläggningar

och stöd till och av inhemska bräns-

utvinning förädling

len, samt av skattebefrielse vid användning av egna

skogstillgångar. Förutom det stöd som inom ramen

utgår

för de energipolitiska insatserna ges även visst regionalpolitiskt motiverat stöd. Ett stort antal

anläggningar

byggs eller planeras för närvarande, vilket innebär att användningen av inhemska bränslen kommer att öka relativt snabbt under de närmaste åren. Om man undantar momsbefrielsen är det nuvarande stödet mera eller mindre tillfälligt och har i första hand karaktären av ett intro-

SOU 1984: 61 133

Det verkar också det hela taget ha

duktionsprogram. på

avsedd effekt.

Det är därför angeläget att formerna och omfattningen av

det statliga stödet till inhemska bränslen anges även mer

så att företag och enskilda personer som ut-

långsiktigt,

vinner och använder dessa bränslen är informerade om de

bestående förutsättningarna. Om stödet skulle minska i

framtiden finns annars risken att en del av den verksamhet som startats får ekonomiska problem och kanske mås-

te avvecklas. Mot den bakgrunden föreslår kommittén att

erfarenheterna av den utbyggnad av olika led av försörj-

ningen och eldningen med inhemska bränslen som nu

sker, följs upp och att statsmakterna tar ställning till om

det finns motiv for ett mera bestående stöd och i så fall

vilken form, omfattning och varaktighet det skall ha.

Kol

Efter de forutsågs i regel en kraftiga oljeprisökningarna

omfattande övergång från olja till kol i världen. Dessa

har bara till viss del infriats. Kolanvänd-

förväntningar

ningen har ökat men inte i den höga takt som flertalet

prognoser angav. Eftersom många av de stora

tidigare kolproducenterna i världen byggt sina investeringsbeslut

sådana prognoser, kolmarknaden för närvaran-

på präglas

de av en viss överkapacitet och i förhållande till olja låga priser.

Flera tidigare bedömningar om kraftigt ökad användning

av kol i Sverige har också visat sig vara överdrivna.

Oljeersättningsdelegationen angav t ex i sin utredning

”Förutsättningar för ökad kolanvändning i Sverige

(Ds I 1979:9) ett basalternativ med en årlig kolförbrukning på 10 miljoner ton år 1990. För närvarande bedöms

kolförbrukningen bli av storleksordningen drygt 3 mil-

joner ton år 1990. Som läget nu kan bedömas kommer kol i första hand att utnyttjas i större värmeverk. Senare kommer det sannolikt in i kraftvärmeverk och till sist i nya kondenskraftverk. Som nämnts förutses inte nå-

tidigare

gon mera omfattande ökning av användningen av kol i industrin.

Som en mycket grov bedömning kan gälla att den totala

av fasta bränslen kan till 50-

användningen uppgå

80 TWh år strax efter år 2000, d v s innan kärnkrafts-

per avvecklingen (här är då inte inräknat bark och lutar i

massaindustrin och metallurgiskt kol i stålproduktionen).

Därav kan kolets andel bli på sin höjd 40-70 TWh mot-

134 SOU 1984: 61

svarande 6-9 miljoner ton per år. Hur stor kolanvänd-

ningen blir på den sikten beror i hög grad på hur elfor-

brukningen och därmed utbyggnaden av ny kraftproduk-

tion utvecklas. En omfattande utbyggnad av kraftvärme-

verk och kondenskraftverk förutsätter sannolikt att kol

utnyttjas som bränsle.

De som har att göra med kolanvändning gäller

problem

främst och dessa diskuteras särskilt i ka-

miljöaspekterna

10 som handlar om kärnkraftsavvecklingen.

pitel

När det gäller de ekonomiska aspekterna utgör en kolim-

port på t ex 6 miljoner ton per år knappast något problem.

Från ekonomisk synpunkt är ju en ökad kolanvändning

ett för att kol är än olja. Om en ökad

uttryck billigare

kolanvändning baseras på ekonomiska avvägningar är det

även samhällsekonomiskt Med nuvarande

fördelaktigt.

kolpriser skulle en import på 6 miljoner ton kol kosta ca

2 kronor. Import av olja motsvarande samma

miljarder

energimängd skulle kosta drygt 5 miljarder kr.

Om skall upprätthållas på nuvarande elelproduktionen

ler högre nivå efter kärnkraftsavvecklingen kan kolan-

förutses öka kraftigt i samband med avveck-

vändningen

En kolkondensbaserad på 60 TWh el

lingen. elproduktion

år motsvarar en kolförbrukning på ca 20 miljoner ton per eller 150 TWh kol år. Med nuvarande skulle

per kolpris kostnaden bli ca 8 miljarder kr per år. Importkostnaderna

for olja är nu (1983) omkring 30 miljarder kr.

Med de som kommittén gjort om den sam-

antaganden

hällsekonomiska utvecklingen till år 2010 och om ett

ökande kolpris skulle kostnaderna för en kolim-

långsamt

port på 20 miljoner ton per år bli omkring 3 procent av den totala importen och mindre än 1 procent av BNP. Motsvarande siffror för oljeimporten är i dagsläget omkring 15

respektive 5 procent.

Mot den bakgrunden representerar knappast ens en så

omfattande som 20 miljoner ton per år något

kolimport

i den svenska ekonomin av det slag som

balansproblem

för vid de kraftiga prisökningar som

gällde oljeimporten

inträffat. Dessutom är risken för drastiska prisförändringar på kol mindre än for olja.

Naturgas

I omvärlden förutses att naturgasens andel av energiförsörjningen kommer att öka i framtiden. I Europa ökar

gasanvändningen genom import från Sovjetunionen och

SOU 1984: 61 135

genom ökad utvinning i Nordsjön. Av den totala energiför-

brukningen i Västeuropa svarar naturgasen för drygt 15

procent. I Norden har Finland och Danmark naturgasnät i drift. För Sveriges del byggs ett distributionssystem for

upp i med import från Danmark. Den

naturgas Sydsverige nu beslutade utbyggnaden av Sydgasprojektet motsvarar en årlig förbrukning av ca 4 TWh.

När det införsel av gas till finns flera alter-

gäller Sverige

nativ. Det som ligger närmast är en eventuell utbyggnad av upp mot Västkusten. Ett annat är import

Sydgasnätet

av naturgas via den finska gasledning-

från Sovjetunionen

en, det s k Ostgasprojektet. Ett tredje alternativ är att

bygga en stor gasledning från Nordnorge genom Sverige

till kontinenten.

En av kan ske i små etapper och

utvidgning Sydgasnätet

kräver inga stora beslut eftersom en överföringsledning från Danmark och en stamledning i Sverige redan är under För de två andra krävs omfattande

byggnad. projekten

investeringar. Det som framförallt är intressant i ett

längre perspektiv är en transitledning från Nordnorge.

Huvudmotivet for att bygga ledningen är att utvinna gas-

i havet utanför för leverans till

fyndigheterna Nordnorge

det centraleuropeiska naturgasnätet. För att bära de stora kostnaderna för en så lång ledning fordras mycket stora leveranser, 100-200 TWh per år, varför det krävs en be-

större marknad än den svenska för att

tydligt projektet skall realiseras. Om den europeiska naturgasmarknaden

ger underlag för att gasledningen kommer till stånd, kan det emellertid skapas förutsättningar för en relativt om-

fattande gasanvändning i Sverige. Statens Vattenfallsverk regeringens en projektering av den genomför på uppdrag

svenska delen av en sådan transitledning.

Norsk gas genom Sverige?

Osäkerheten om transitledningen kommer att byggas och

i så fall när den är stor. Avgörandet ligger i Norge. byggs En osäkerhet gäller storleken på gasfyndigheterna i Nord-

en annan i vilken ordning Norge kommer att

norge, gäller

sina stora gaskällor. Det finns mycket stora

exploatera

källor längre söderut i till de och gasfält

anslutning olje-

som nu Ett alternativ för ökad norsk gasut-

exploateras.

vinning är därför att prioritera de södra fälten genom

utbyggnad av det nuvarande havsforlagda gasnätet från

till kontinenten. I så fall kan utvinningen av den

Nordsjön

gasen skjutas upp. En tredje osäkerhet gäller på

nordliga

vilket sätt gasen skall transporteras till kontinenten eller till andra marknader. Här finns flera alternativ vid sidan

136 SOU 1984: 61

av en transitledning genom Sverige, t ex gasledning på havsbotten, ledning genom Norge, fartygstransport i form

av flytande naturgas (LNG) och eventuellt produktion av

metanol i anslutning till gasfälten.

-

Olja gas

Förutsättningarna för en omfattande

naturgasanvändning i Sverige beror också på hur energiförbrukningen och särskilt då förbrukningen av eldningsoljor utvecklas på

sikt. Från konsumenternas synpunkt är naturgas i likhet

med olja en lättanvänd energikälla. Den kräver jämfört

med fasta bränslen små investeringar i hanteringssystem

och panna och har låga kringkostnader för drift. Naturgas

konkurrerar därför i första hand med eldningsoljor och

priset på naturgas sätts för närvarande i relation till olje-

priset. Om oljeförbrukningen minskar ytterligare minskar

också utrymmet och förutsättningarna för en ökad natur-

gasanvändning i Sverige. Skulle användningen av eld-

minska till 3-5 ton (30-50 TWh) per

ningsoljor miljoner

år om 10-15 år från dagens nivå på ca 10 miljoner ton, vilket inte är omöjligt, blir utrymmet för ersättning av olja

med naturgas mycket litet.

I princip kan man också tänka sig att naturgas kan vara ett alternativ till andra bränslen än olja i värmeförsörjningen. I en framtida situation när man skall bygga upp ett nytt värmeförsörjningssystem och valet står mellan

fjärrvärme och eldning med naturgas i de enskilda fastig-

heterna kan naturgasen med nuvarande prisrelationer

mellan naturgas och fasta bränslen vara ett fördelaktigt alternativ. Aven om kolpriset är än

väsentligt lägre

gaspriset kan de stora investeringskostnaderna för en

koleldad och ett göra

anläggning fjärrvärmenät gasalter-

nativet billigare.

När det fjärrvärmen pågår emellertid för närvaran-

gäller

de en omfattande och kostsam konvertering till fasta bränslen som till att med en stor kapitalinsats dra

syftar

fördel av de låga priserna på fasta bränslen jämfört med olja. När en mer omfattande införsel av naturgas till Sve-

rige kan bli aktuell, en bit in 1990-talet, kom-

tidigast på

mer den allra största delen av fjärrvärmeverken att ha

över till andra och billigare bränslen än olja. För att

gått

naturgas då skall kunna konkurrera i fjärrvärmeverk

fordras betydligt lägre pris på naturgas än i dag jämfört

med t ex kolpriset. För de övriga delar av värmeförsörj-

ningen som gått över till fasta bränslen gäller i princip samma förhållande.

SOU 1984: 61 137

-

Gas el

Naturgasen kan också tänkas ersätta el för uppvärmning, vilket är av särskilt intresse i samband med att kärnkraften avvecklas. Med det högre elpris som kommittén har räknat med efter mitten av 1990-talet är det att

möjligt

priset naturgas blir lägre än elpriset per energienhet

på

räknat. I så fall är frågan huruvida kostnaderna att bygga ut ett distributionssystem för naturgas blir tillräckligt låga. Eftersom elvármen i första hand används i gles bebyggelse blir distributionskostnaderna relativt höga. De

beror också i hög grad på bebyggelsens geografiska läge i

förhållande till en eventuell för naturgas.

stamledning

När det industrin räknar man för närvarande med

gäller

att den måste svara för en stor del av gasförbrukningen i ett gasnät för att man skall få en jämn fördelning av

gasleveranserna över året. Den mycket kraftiga minsk-

ningen av industrins oljeförbrukning under de senaste åren innebär emellertid att det för närvarande är mycket svårt att bedöma vilket utrymme det finns för gasanvändning i industrin och därmed även i vilken utsträck-

ning industrin kan svara för en säsongsmässig utjämning

av gasleveranserna.

Transitledning

En mer omfattande av i är

användning naturgas Sverige

alltså i stor utsträckning beroende av en eventuell transit-

från Nordnorge. På nuvarande stadium finns inte

ledning

underlag för att bedöma sannolikheten för att en sådan kommer till stånd. Aven den framtida efterfrågan är mycket osäker. Det som talar mot naturgasen är att energimarknaden totalt krymper och att mycket stora investeringar i av den svenska energiförsörj-

omstruktureringen

ningen och energianvändningen kommer att ha genom-

förts när en tidigast kan bli

storskalig gasintroduktion

aktuell. Det som talar för naturgas är att den är praktiskt

fri från Det gör att den från miljösyn-

taget föroreningar.

är särskilt attraktiv for eldning i mindre pannor där

punkt

det är för dyrt att installera utrustning för rökgasrening.

Om en transitledning realiseras är det möjligt att naturgas får en ny chans i samband med kärnkraftsavveckling-

en, som sannolikt blir nästa stora strukturförändring av

energiförsörjningen i Sverige. Den kan då i viss utsträck-

ning ersätta el, i så fall i första hand elvärme.

Eftersom

motiven att bygga en transitledning i allt väsentligt beror på utvecklingen av den europeiska gasmarknaden kommer emellertid kärnkraftsavvecklingen i Sverige knap-

att kunna påverka beslutet från norsk sida. Om tranpast

138 SOU 1984: 61

sitledningen kommer till stånd kan det medföra att kost-

naderna för blir något lägre än

kärnkraftsavvecklingen

vad den annars skulle ha blivit.

SOU 1984: 61 139

140 SOU 1984: 61

8 Minskat

oljeberoende

Nuläget

Den senaste har

tioårsperiodens kraftiga oljeprisökningar dämpat oljeefterfrågan både i Sverige och i omvärlden.

Dämpningen har varit särskilt efter den senaste

påtaglig kraftiga oljeprisökningen 1979/80. Som framgår av fi-

gur 8.1 har den totala i minskat

oljeförbrukningen Sverige

kraftigt sedan 1979. Detta gäller i

synnerhet eldningsol-

jorna där förbrukningen minskat till hälften mel-

ungefär

lan 1979 och 1983. Sett i förhållande till landets totala produktion (BNP) är oljeförbrukningen nu (1983) nere

på

samma nivå som den var i mitten av 1950-talet (se figur 4.2).

Den stora förändringarna under de senaste åren beror dels på energibesparingar och dels på att olja ersatts med andra bränslen och Man kan peka olika

energislag. på några

åtgärder som särskilt betydelsefulla. En stor del av minskningen av tung beror att man i

eldningsolja på fjärrvär-

men, som för tio år sedan var nästan helt oljebaserad, har ersatt olja med fasta bränslen, och

värmepumpar elpan-

nor. För 1984 bedöms mindre än hälften av värmeproduktionen i fjärrvärmen ske med Om man undantar el-

olja.

pannorna är det fråga om bestående som

förändringar

innebär en permanent Vidare

lägre oljeförbrukning. pågår

eller planeras en omfattande fortsatt av fast-

utbyggnad

bränsleeldade anläggningar och värmepumpar som kommer att leda till ytterligare bestående av

minskningar oljeförbrukningen i fjärrvärmen.

En annan viktig orsak till den av

kraftiga minskningen oljeförbrukningen är den av omställning energiförsörj-

ningen som skett i massa- och och

pappersindustrin järn-

och stålindustrin från olja till andra bränslen. Aven här är det fråga om bestående

förändringar.

Overgången till elvärme i har också

småhusbebyggelsen

spelat en viktig roll för den minskade

oljeforbrukningen,

särskilt för lätt eldningsolja. Som diskuterats är

tidigare

det troligt att elvärmen förblir ekonomiskt attraktiv även

SOU 1984: 61 141

Sveriges olieförbrukning

A TWh 300 -1

My J‘

‘I.

, x))‘(~vt‘;y’u‘fi

Figur 8.1

Användningen av 1 M

OUT olja i Sverige har för-

ändrats avsevárt un-

der de senaste decen-

nierna. Kommitténs

. . 4. 1 : + Å,

bedömning av utveck-

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 till år 2010

lingen

markeras av fältet

mellan de ljusare lin-

m_ jerna i figuren.

med högre elpriser och att därför också denna oljeminskning blir bestående.

Till sist kan man peka på att oljeförbrukningen för elpro-

duktion minskat på grund av kärnkraftsutbyggnaden,

som medfört att nästan all nu kan täckas

_elefterfrågan

med vatten- och kärnkraft. Aven denna effekt kan antas bli bestående eftersom en stor del av de oljeeldade kraftvärmeverken troligen kommer att byggas om för fastbränsleeldning innan de åter behöver tas i mer omfattande bruk.

Konsekvenser av den förutsedda

utvecklingen

I den tidigare av energianvändningen inom

genomgången

olika sektorer redovisades som en mycket grov

bedömning

att den totala oljeförbrukningen i Sverige år 2010 skulle kunna ligga i intervallet 10-20 miljoner ton olja (100- 20O TWh) per år. Det kan jämföras med 16 miljoner ton för 1983.

142 soU 1984: 61

Det lägre värdet förutsätter att i värme-

oljeanvändningen

försörjningen och i industrin minskar och att den i

kraftigt

huvudsak är koncentrerad till transportsektorn och den

kemiska industrin. De dominerande kom-

oljeprodukterna

mer sannolikt att vara bensin, lätt

dieselolja, eldningsolja

och nafta. Om oljepriserna skulle kvar nuvarande

ligga på

nivå år 2010 och BNP skulle öka med ungefär 2

procent

per år som kommittén har antagit, skulle

oljeimportens

andel av BNP bli knappt 2 procent, jämfört med

ca 5 procent för närvarande (1983). Om oljepriset skulle fördubblas ökar andelen till drygt 3 av BNP.

procent Oljekostna-

dernas andel av den totala skulle också bli

importen lägre

än idag. Med de om den ekonomiska utveck-

antaganden

lingen i Sverige och om utrikeshandelns som

utveckling

kommittén arbetat med, skulle alltså an-

oljekostnadernas

del av de totala samhällskostnaderna och av importen bli väsentligt lägre än for närvarande även med mycket kraf-

tig oljeprishöjning till år 2010.

En minskning av oljeförbrukningen till 10 milomkring

joner ton per år representerar därför en relativt

problemfri utveckling. Kraftiga oljeprisökningar skulle naturligtvis

medföra omställningsproblem och ökade kostnader i ener-

giförsörjningen, men av betydligt mindre omfattning än vid de tidigare oljeprischockerna. Som diskuteras senare

kan emellertid en stor del av kostnaderna vid de

tidigare

oljeprisökningarna hänföras till störningar i den internationella handeln och minskad ekonomisk tillväxt i omvärlden. Denna typ av indirekta effekter den svenska eko-

på

nomin av oljeprisökningar beror inte av storleken

på olje-

importen och kan därför drabba oss även med väsentligt

mindre oljeimport.

Det högre värdet på oljeförbrukningen år 2010, omkring

20 miljoner ton per år, innebär att oljeförbrukningen efter

den nuvarande nedgången åter börjar öka, men betydligt

långsammare än på 1950- och 1960-talen. Det förutsätter att en stor andel av oljeförbrukningen liksom hittills ut-

görs av eldningsoljor, framförallt lätt eldningsolja. Olje-

kostnadernas andel av BNP skulle minska om

långsiktigt

oljepriserna förblev på ungefär nuvarande nivå, liksom oljeimportens andel av den totala importen. Med en fördubbling av oljepriserna till år 2010 skulle oljekostnadernas andel av BNP bli än för närvarande.

något högre

En sådan långsiktig ökning av kan oljeförbrukningen

medföra kvarstående risker för betydande omställningskostnader om priserna skulle öka i framtiden.

kraftigt

Hur risken skall värderas beror på hur stor sannolikheten

är för nya oljeprischocker. Eftersom oljeförbrukningen nu

minskar samtidigt som risken för

kraftiga prisökningar

SOU 1984: 61 143

bedöms som liten för resten av 1980-talet representerar

eventualiteten av denna utveckling av oljeförbrukningen inte aktuellt Konsekvensanalyser av det

något problem. här slaget, t ex i den tidigare nämnda energimarknadsut-

visar emellertid att det inte kan uteslutas att

redningen,

kan även på lång sikt.

oljeprisökningar skapa problem

Den svenska

oljeraffinaderiindustrin

Som diskuterats kommer marknaden för olika

tidigare

- m m - att

oljeprodukter bensin, dieselolja, eldningsoljor

stora förändringar under de närmaste decen-

genomgå

nierna, både i och i omvärlden. Det är möjligt att

Sverige

industriländernas oljeförbrukning totalt sett minskar, men framförallt kommer efterfrågan på de lätta oljepro-

- dukterna bensin, dieselolja och nafta att öka på bekostnad av de Denna sedan länge på-

tunga produkterna. förskjutning av efterfrågan mot lättare produkter gående

förutsätter stora förändringar i världens oljeraffinaderiindustri, så även den svenska.

En stor del av de nuvarande raffinaderierna i världen

kommer att ned under den kommande

troligen läggas

Nya moderna anläggningar kommer att

20-årsperioden.

där en större del av råoljan kan omvand-

byggas betydligt

las till bensin och andra lätta oljeprodukter än i de äldre. Om i sin helhet minskar kommer dess-

oljeförbrukningen

utom den totala att behöva redu-

produktionskapaciteten

ceras.

Den svenska raffmaderiindustrins utsikter beskrivs i en

nyligen 0rd utredning av statens energiverk, Oljeindu-

strin i (statens 1983:1). Den

omvandling energiverk

svenska kommer sannolikt att ar-

oljeraffinaderiindustrin

beta i en allt hårdare internationell konkurrens. Den totala svarar för närvarande ungefär mot lan-

kapaciteten

dets De långsiktiga förutsätt-

sammanlagda förbrukning.

för branschens utveckling beror dels hur den

ningarna på

inhemska utvecklas men framförallt på i vil-

efterfrågan

ken utsträckning branschen utvecklas tekniskt för att kunna konkurrera med moderna anläggningar i om-

nya världen.

Genom den tillbyggnaden av Scanraffanlägg-

pågående

i (OK och Texaco), kommer detta rafñ-

ningen Brofjorden

naderi att vara det modernaste i Sverige och kunna öka

Ytterligare moderniseringar kom-

bensinproduktionen.

mer emellertid att krävas för att detta raffinaderi på sikt skall kunna konkurrera med helt nya anläggningar i om-

144 SOU 1984: 61

världen. För att Shells och BPs raffinaderier i Göteborg skall kunna konkurrera på lång sikt kan man utgå från att ännu mer omfattande investeringar krävs.

Med hänvisning till statens energiverks utredning kan

konstateras att utsikterna för den svenska rafñnaderiindustrin på så lång sikt som 25 år är osäkra. Förutsättningarna kommer troligen att bestämmas mer av utvecklingen av rafñnaderiindustrin i omvärlden, framförallt i Nordeuropa, än av den inhemska oljeförbrukningens ut-

veckling.

SOU 1984: 61 145

Vad händer om minskar?

oljepriserna

Med tanke på de allt om

vanligare propåerna möjligheter-

na att oljepriserna minskar i framtiden, kan det vara

på

sin att diskutera konsekvenserna av en sådan

plats något

utveckling för den svenska energiförsörjningen. Finns det risk att kraftigt sänkta leder till lik-

oljepriser problem

nande dem som de ökade oljepriserna medförde?

En av de viktigaste orsakerna till den långsamma anpassningen till de tidigare var bristen

oljeprisökningarna på

teknisk flexibilitet i energisystemet.

Energiförsörjningen

var i Sverige liksom i omvärlden i skräddarsydd

hög grad för olja. Förbränningsanläggningarna kunde med få un-

inte eldas med andra bränslen. Det kräver tid

dantag lång

och stora investeringar att nya som

bygga anläggningar

kan använda andra än olja.

energiformer

De förändringar i energiförsörjningen som nu sker inne-

bär att den blir mer varierad och flexibel. När

betydligt nya fastbränslepannor byggs behålls ofta de gamla olje-

pannorna. De nya fastbränslepannorna kan dessutom som regel med enkla och billiga åtgärder eldas även med olja. Installation av och s k el-

värmepumpar avkopplingsbara

pannor i Värmeförsörjningen och i industrin och

övergång-

en från oljevärme till elvärme innebär i också att

regel

man snabbt kan ställa om till med olja i de gamla

eldning oljepannorna.

En stor del av anpassningen till högre oljepriser har skett

genom energisparåtgärder i byggnader och i industriella

processer. När väl dessa investeringar är innebär

gjorda

inte heller denna av nackdel om

typ förändring någon

oljepriserna skulle minska.

Risken att den nuvarande från skulle

omställningen olja

medföra stora läsningar för framtiden och leda till nya

omställningskostnader om oljepriserna skulle minska

kraftigt är alltså liten. Det som framförallt skulle bli följden, från ekonomisk synpunkt, är att lönsamheten i de investeringar som redan gjorts för att minska oljeanvändningen blir mindre än vad man räknat med.

Motiv för

statliga åtgärder

Flera motiv för att minska oljeförbrukningen brukar anföras. Ett är att oljeprishöjningarna av rent ekonomiska skäl bör leda t.ill ökad sparsamhet med Ett vanligt

olja.

argument gäller Sveriges handelsbalans. Ett annat motiv

rör försörjningsberedskapen. En stor andel import av en

146 SOU 1984: 61

för samhällsekonomin så vital resurs som energi innebär risker att störningar i omvärlden medför stora skador

på

importlandets ekonomi. Detta motiv har varit utgångs-

punkten för flera tidigare utredningar alltsedan oljeim-

porten tog fart på 1950-talet. Som ytterligare motiv anförs också ofta att bör minska av till

oljeförbrukningen hänsyn

miljön.

Beredskapsaspekterna behandlas i ett senare avsnitt. När

det gäller handelsbalansmotivet kan detta vara relevant

vid en akut obalans i utrikeshandeln. Som diskuterats i kapitel 2 finns emellertid knappast detta motiv sett i ett

längre tidsperspektiv eftersom tillfälliga obalanser då måste utjämnas. Miljömotivet gäller all form av energi

som har negativa miljökonsekvenser och diskuteras i mil-

jökapitlet. Mot den bakgrunden koncentreras den följande

diskussionen till de rent ekonomiska motiven för att mins-

ka oljeanvändningen.

Utvecklingen av oljeförbrukningen speciellt under de se-

naste åren har visat att prishöjningarna har däm-

kraftigt

pat efterfrågan på olja både i och i omvärlden.

Sverige

Effekterna har emellertid varit bl a av

fördröjda på grund

att det har tagit lång tid att ställa om

energiförsörjningen.

Det faktum att energianläggningar ofta har livs-

lång

längd medför att lönsamheten av förändringar infinner sig först på lite längre sikt. Sett över längre kan

tidsperioder

man dock utgå från att har haft och kommer

oljepriserna att ha avgörande effekt på oljeförbrukningen. Om olje-

priserna skulle öka igen kan man räkna med att

kraftigt

efterfrågan minskar, om än med viss Genom

fördröjning.

prismekanismen ges alltså en automatisk anpassning av

efterfrågan på olja.

Det är emellertid för svensk del uppenbart att också de

statliga åtgärderna har stor betydelse för omställningen

bort från olja. Resultatet av har framförallt

åtgärderna varit att omställningsprocessen påskyndats. Beträffande

energisparandet är det troligt att de statliga insatserna före den andra oljeprischocken 1979-80 varit de mest betydelsefulla. Förutom det statliga stödet till

energibe-

sparande åtgärder i bostäder, som har haft både en allmän

energispareffekt och en oljespareffekt, har staten gjort sto-

ra satsningar inom ramen för

oljeersättningsprogrammet

och det nuvarande investeringsprogrammet för

oljeer-

sättning.

SOU 1984: 61 147

Påskynda oljeersättningen

I det följande skall vi kort diskutera två motiv för

statliga

åtgärder för att minska oljeförbrukningen. Det ena motivet är att det efter en kraftig olja kan vara

prishöjning på

samhällsekonomiskt fördelaktigt att påskynda omställ-

ningen till den redan inträffade högre

oljeprisnivån, ge-

nom t ex energibesparande åtgärder eller genom investeringar i anläggningar där oljan ersatts av andra bränslen.

Detta kan sägas ha varit ett huvudmotiv för de hittillsvarande statliga insatserna. För att ställa om

energiförsörjningen och energianvändningen till de oljeprisökkraftiga

ningarna krävdes mycket omfattande investeringar i

byggnadsbeståndet, i industrin och i värmeforsöijningen.

Samtidigt med den första oljeprishöjningen och delvis som en följd av denna stagnerade emellertid ekonomin. Bo-

stadsbyggandet minskade och industriinvesteringarna

mattades. Därmed begränsades möjligheterna att i sam-

band med nybyggnation och nyinvesteringar i övrigt

ge-

nomföra oljebesparingar. Kapacitetsutnyttjandet i indu-

stri- och byggnadssektorn sjönk också. I ett sådant

läge

var det sannolikt samhällsekonomiskt att ut-

fördelaktigt

nyttja en del av den lediga kapaciteten i ekonomin för att

påskynda omställningen bort från olja.

Fortfarande återstår omfattande investeringar i ny olje-

snål eller oljeersättande teknik som av de redan in-

följd

träffade oljeprisökningarna. När det gäller bostadsbeståndet kan man förutsätta att för att minska

åtgärderna

värmebehovet kommer att ytterligare ett decen-

pågå par nier. Investeringarna i oljeersättande åtgärder i värmeför-

söijningen kommer troligen att under resten av

fortgå

1980-talet. Investeringar i fastbränsleeldade kraftvärmeverk kan komma att sträcka sig över en ännu

längre tidsperiod. Om oljepriserna ökar kraftigt igen behöver om-

ställningen drivas ännu än vad som nu

längre planeras

och förutses.

Aven för framtiden kan det därför finnas motiv för staten

att i ett läge med i ekonomin

lågt kapacitetsutnyttjande

på olika sätt påskynda anpassningen till ökade

oljepriser. Avvägningsproblemet gäller här i första hand hur länge statliga stimulansåtgärder skall bibehållas i en begyn-

nande konjunkturuppgång. I ett läge med fullt kapacitets-

utnyttjande i ekonomin måste man beakta att

statliga

insatser inom kan ut

energiomvandlingssektorn tränga

mer lönsamma investeringar inom andra sektorer av ekonomm.

148 SOU 1984: 61

Risk för samhällsekonomiska

störningar

Ett annat motiv för statliga åtgärder kan vara att minska oljeimporten utöver vad som är motiverat med hänsyn till det internationella oljepriset därför att stor-

oljeimportens

lek i sig utgör en störningsrisk i samhällsekonomin.

De två oljeprischockerna 1970-talet drabbade

på Sverige

och andra oljeimporterande länder på flera sätt. Dels öka-

de självfallet de direkta kostnaderna för

oljeimporten. Dels bidrog, som beskrivits i kapitel 3, oljeprischockerna

till den i den internationella

kraftiga nedgången handeln

och i den ekonomiska tillväxten i industriländerna. Aven om oljeprishöjningarna inte ensamma orsakade denna stagnation spelade de med stor säkerhet en avgörande roll.

Effekterna av plötsliga oljeprisstegringar är således beroende av både förhållanden inom det landet och av

egna förhållanden utomlands, hos landets

handelspartners.

Ytterligare en intressant distinktion kan göras mellan

effekter som är ofrånkomliga och sådana som uppträder på

grund av diverse trögheter i den ekonomiska anpassnings-

processen. Dessa har i ett

trögheter påvisats forskningsprojekt om effekterna av oljeprisökningen den svenska på

- det k ekonomin s KRAN-projektet. Resultaten är redovisade bl a i Energy and economic (Indu-

adjustment” striens utredningsinstitut, 1983).

Till de ofrånkomliga kostnaderna hör den ökade kostnaden för oljeimporten. Denna måste betalas med mer exportvaror. Denna ökade resursåtgång är en kostnad för samhället och under normala förhållanden den mest kännbara.

Vilka trögheter i en ekonomi av svensk kan då förvär-

typ

ra denna kostnadsbild? I KRAN-studien man mel-

skiljer

lan tekniska, ekonomiska och politiska

trögheter.

Energianläggningar har lång livslängd

De tekniska trögheterna består i att det fysiska kapitalet,

exempelvis industrins maskinpark, inte kan

anpassas omedelbart efter en oljeprischock. Man måste således räkna med att produktionen under en tid kommer att

lång

drivas med metoder som är lönsamma kort

visserligen på

sikt, då kapitalet saknar ett alternativt utnyttjandevärde, men som i förhållande till en långsiktig anpassning till de högre energipriserna framstår som starkt olönsam. Ju

längre livslängd kapitalet har och ju sämre möjligheten är

att ersätta energin med andra produktionsfaktorer desto

SOU 1984: 61 149

större är den tröghetskostnad som uppkommer på grund

av detta.

Försenad kostnadsanpassning

De ekonomiska trögheterna är med all sannolikhet mest betungande. I princip innebär de att den nödvändiga an-

passningen av priser och löner till den dyrare importen

vilket i sig innebär ökade kostnader, men också

fördröjs,

att kostnaderna förvärras, oavsett tidsutdräkt. Monopolinslag på marknaden, tillsammans med problem med osäkerhet och brister i informationsöverföringen, är orsaken

till de ekonomiska anpassningssvårigheterna.

- En ökning av oljenotan måste betalas detta är ofrånkomligt. En oljeprisökning av 1973 eller 1979 års kaliber kan knappast betalas med en momentant ökad produktivi-

tet i exportsektorn. Återstår så att dra ner konsumtionen,

antingen omedelbart eller i framtiden via lån på den internationella

kapitalmarknaden.

Problemet i en ekonomi med starka förhandlingsinslag är att Vissa grupper kan vägra” att ta sin del av kostnaden. Kompensationskrav kan sedan riktas från andra grupper och slutresultatet kan mycket väl bli höjda nominella löner efter det att samhället realt sett blivit fattigare av

oljeprishöjningen.

Löneökningarna övervältras på exportpriserna, exporten

minskar med arbetslöshet som följd och man ser genast hur kostnaderna från ökar. Den

oljeprishöjningen produk-

tion man går miste om i och med den högre arbetslösheten är en kostnad som är till i anpass-

hänförlig trögheten ningsförloppet. Den inflation som följer en utveckling av detta slag ökar ytterligare de samhälleliga kostnaderna.

Politikens roll

De flesta tröghetsfenomen som återfinns i den ekonomiska världen är inte ofrånkomliga. Många skulle kunna elimineras via den ekonomiska politiken. Så skulle exempelvis en kunnat bryta den

säkerligen impopulär inkomstpolitik

arbetslöshet som beror på för hög kostnadsnivå i landet. Att så inte sker är ett utslag av vad som i KRAN-rappor-

ten kallas politisk tröghet.

Det kan också hända att den ekonomiska politiken mer direkt förorsakar onödiga samhällskostnader. En stabili-

som går ut på att minska de växande under-

seringspolitik skotten i bytesbalansen med hjälp av protektionistiska

medel kan i ett internationellt perspektiv bli svårartad. Protektionism i ett land innebär, förutom kostnads- och

150 SOU 1984: 61

för de inhemska konsumenterna, övervält-

prisökningar

av problemen till som lätt frestas

ring handelspartners,

till liknande med kumulativa effekter som följd.

åtgärder

-

Minskad ekonomisk tillväxt ökade oljekostnader

Det är ingen tvekan om att vi under 1970-talet har sett

prov på alla de trögheter som KRAN-rapporten tar upp.

att snabbt anpassa ekonomin i Sverige och

Svårigheterna

andra industriländer till har sannolikt

oljeprisökningarna

ekonomin betydligt mer än de direkta kostna-

påverkat

derna för oljeimporten.

Under samma har emellertid, delvis som en följd av

period produktionstillväxten i den svenska oljeprisstegringarna,

ekonomin minskat från ca 4 per år under 1950-

procent

och 1960-talen till 1,4 procent per år mellan 1973 och 1983. Denna indirekta effekt av kan

oljeprisökningarna

antas ha svarat för en betydligt större välfärdsförlust än

oljenotans Dessa svårigheter att anpassa

själva ökning. ekonomin till kraftiga oljeprishöjningar och de stora nega-

tiva konsekvenserna av detta för den ekonomiska utvecklingen och den internationella handeln är en av de allra

viktigaste lärdomarna från den gångna 10-årsperioden.

för ett enskilt land att denna typ

Möjligheterna genomföra

av kommer att bero flera faktorer, t ex hur

anpassning på

övriga länder agerar, hur det aktuella konjunkturläget är, och rådande förhållanden. Under alla förhål-

på politiska

landen kommer emellertid omfattningen av de nödvän-

diga anpassningsåtgärderna att bli mindre ju lägre oljeim-

är i förhållande till landets totala produktion.

porten

Mot den kan det finnas skäl för ett land, där

bakgrunden

utgör en stor del av samhällskost-

oljeimportkostnaderna

naderna, att Motivet i detta fall är

begränsa oljeimporten.

alltså inte primärt att minska kostnaderna för oljeimpor-

ten utan att i förväg sig mot risken att plötsliga

gardera

i framtiden skapar stora och

kraftiga oljeprishöjningar

svårbemästrade balansproblem i samhällsekonomin av det slag som inträffade vid de två hittillsvarande prischockerna.

Svåra anpassningsproblem i Sverige

Med sin stora ställdes Sverige vid tillfäl-

oljeimport dessa

len inför mycket svåra anpassningsproblem. Aven om oljeimporten har minskat avsevärt under de senaste åren, skulle anpassningsproblemen bli stora också vid en kraf-

tig oljeprisökning i dagsläget. Frågan om begränsningar

av oljeimporten är därför fortfarande aktuell. Den starkt

SOU 1984: 61 151

krympande oljeförbrukningen ställer emellertid i utsikt ytterligare minskningar under de närmaste åren. Risken för nya oljeprischocker under 1980-talet är dessutom liten.

Oljeskatter

De hittillsvarande erfarenheterna av olika

statliga styrmedel för att minska tyder att en

oljeanvändningen på generellt verkande skatt har stora fördelar när det gäller att långsiktigt styra förbrukningen från olja till andra energiformer och att öka Den är lätt

energieffektiviteten. att administrera, den ger genom prissignalerna direkt information till dem som skall vidta och den

förändringar möjliggör en värdefull av besluten om

decentralisering på vilket sätt av skall ske.

minskningen oljeanvändningen Fördelarna gäller framförallt på energianvändningssidan för hushåll och företag, eftersom dessa

heterogena grupper är svåra att styra med selektiva, administrativa eller ekonomiska åtgärder. En princip för den nuvarande

oljebeskattningen är enligt vad riksdagen beslutade 1981 att statsmakterna skulle söka en

upprätthålla långsiktig realprisökning på 2 procent per år för olja genom fortlöpande justeringar av oljeskatten. Syftet kan i första hand sägas vara att utjämna tillfälliga avvikelser från en bedömd långsiktig ökning av världsmarknadspriset på olja för att säkerställa lönsamhet i oljeersättande investeringar.

I ett längre tidsperspektiv är det dock, som diskuterats i kapitel 4, knappast möjligt att långsiktigt ange någon lämplig nivå eller lämplig utveckling av skatten på olja. Beslut om en energipolitiskt motiverad av

höjning oljeskatten måste vid varje tidpunkt fattas med

utgångspunkt i en aktuell bedömning av den långsiktiga

utvecklingen av oljepriset.

Motsvarande resonemang kan i även

princip tillämpas på andra importbränslen, t ex kol och naturgas. Importen av dessa bränslen är emellertid ännu för liten för att den skall utgöra en risk. Förutom de rena kostnads-

allvarlig fördelarna av att som for närvarande ersätta en del eldningsolja med kol, innebär att den större

förändringen spridningen av energiforsörjningen på flera energikällor i sig ger en minskad risk. Från risksynpunkt är det alltså en fördel med en bättre balans mellan olika bränslen i energiförsörjningen.

Om kolimporten skulle öka i framtiden så att den

kraftigt värdemässigt blir jämförbar med kan det

oljeimporten emellertid finnas skäl att behandla och kol

olja på ungefär samma sätt om åtgärder for att minska importen av energi

152 SOU 1984: 61

skulle aktualiseras. Man kan dock inte räkna med en så omfattande import av kol förrän i samband med kärnkraftsavvecklingen, om ett stort antal kolkraftverk då skulle behöva tas i drift.

Kommitténs slutsatser

Till allra största delen är alltså de

kraftiga minskning-

arna av oljeförbrukningen under de senaste åren bestående. Nu pågående och planerade insatser kan förutses leda till ytterligare bestående av

minskningar förbrukningen

av eldningsoljor under de närmaste åren.

För närvarande ser alltså förutsättningarna för en fortsatt minskad oljeimport ut att vara mer

betydligt gynnsamma

än när kommittén började sitt arbete vid årsskiftet 1981/82. Mot den bakgrunden anser kommittén inte att

det nu är motiverat att vidta några mera omfattande åt-

gärder från statens sida utöver dem som är i kraft för att

ytterligare påskynda omställningen bort från olja. Om det

skulle krävas mer långsiktigt verkande åtgärder för att

ytterligare begränsa oljeanvändningen bör i första hand oljeskatten höjas.

Det är emellertid att

angeläget utvecklingen följs noga.

Oljeimporten svarar fortfarande för en stor del av landets totala import (ca 15 procent 1983). Som diskuterats i

kapi-

tel 4 är det angeläget att bl a och hur

följa analysera oljeförbrukningen påverkas om oljepriserna stabiliserar

sig eller minskar under de kommande åren.

Det är också viktigt att statsmakterna har för

underlag

att bedöma konsekvenserna av ökade

kraftigt oljepriser

och för att besluta om åtgärder i händelse av detta. Kommittén föreslår därför att en och åt-

konsekvensanalys

gärdsinventering påbörjas. I den bör analyseras vilka ef-

fekterna blir för samhällsekonomin i sin helhet och på de

olika områden där används -—

olja värmeförsörjning,

transporter och industri, bl a när det gäller

elefterfrågan.

Den bör vidare belysa vilka som i första

statliga åtgärder

hand behöver vidtas för att möta en sådan

utveckling.

Sannolikt skulle åtgärderna förutom allmänekonomiska

insatser avse värmeförsörjningen, bl a biock- och

grupp-

centraler, och den del av småhusbebyggelsen som ännu är

SOU 1984: 61 153

Bland de alternativ som kan bli aktuella är en oljevärmd. ytterligare fjärrvärmeutbyggnad, övergång till fastbrâns-

i mindre oljeeldade pannor och en mera omfatleeldning tande konvertering till elvärme.

-

9 Energi miljo

Inledning

All utvinning och av har

omvandling energi betydande

konsekvenser för hälsa och miljö. I detta kapitel och i viss mån också i kapitel 10 skall vi redovisa

översiktligt några

av de

viktigaste aspekterna på energiforsöijningens miljö-

effekter.

Förbränning svarar för en stor del av de svåraste

miljö-

problemen, såväl globalt som lokalt. De flesta fossila bränslen med undantag av naturgas innehåller ämnen som är skadliga både för miljö och hälsa när de ut

släpps

med rökgaserna i samband med av

förbränning. Utsläpp

svavel från med kol och bedöms vara en av de

eldning olja

främsta orsakerna till av mark och vatten.

försurningen

Utsläpp av kvicksilver och andra metaller till luften kan

ge skador på djur och människor. Naturgasen skiljer sig

från de andra fossila bränslena på så sätt att den innehåller väsentligt mindre renas som

föroreningar. Naturgas

regel från bl a svavel redan vid utvinningen och har vanligen låga halter av giftiga beståndsdelar.

I själva förbränningsprocessen också kemiska skapas nya

föreningar som kan vara skadliga. Till dessa hör kväveoxider som både är försurande och kan det

påverka skyd-

dande ozonskiktet i de övre lagren av atmosfären. De bildas även vid av men i mindre

förbränning naturgas

mängder. Olika typer av organiska som bildas

föreningar

vid eldning kan i koncentrationer ska-

höga ge genetiska

dor eller vara cancerframkallande.

Utsläppen till luften vid eldning kan reduceras med tekniska åtgärder, t ex genom rening av röken eller

genom

lämplig utformning av förbränningen. De flesta

typerna

av kan reduceras till mycket nivåer med

utsläpp låga

användning av avancerad teknik. Det medför emellertid att kostnaderna som regel ökar i motsvarande grad.

Vid förbränning bildas också koldioxid av

genom förening

bränslets innehåll av kol och luftens syre. Det alla

gäller

fossila bränslen, alltså även Den omfattande

naturgasen.

SOU 1984: 61 155

eldningen av fossila bränslen antas ha bidragit till den höjning av koldioxidhalten i atmosfären som observerats under de senaste decennierna. Koldioxidökningen kan medföra vilket vissa forskare

globala klimatförändringar,

bedömer som det allra största miljöproblemet på lång sikt.

Lagring av avfall som uppkommer vid förbränning innebär också negativ miljö- och Aven när det

hälsopåverkan. gäller avfallshantering är det i regel en kostnadsfråga hur långt man går för att minska påverkan.

Utvinning av olja, kol, naturgas, uran och andra bränslen

har också negativa miljö- och hälsoeffekter, t ex oljeutsläpp i haven, naturingrepp, yrkesskador och sjukdomar hos dem som arbetar i utvinningen.

Vissa typer av energianläggningar, t ex Vattenkraftverk med tillhörande dammar och större värmekraftverk förändrar miljöbetingelserna lokalt. Olyckor i kärnkraftverk med stora radioaktiva utsläpp kan få svåra följder för miljö och hälsa. Hantering och förvaring av det använda kärnbränslet har sina speciella problem. Eftersom kärnkraftens har föranlett beslutet att avveckla

miljörisker

kärnkraften i Sverige, kommer vi inte att närmare beskriva dessa risker.

Om utvinning och omvandling av energi till största delen har negativa konsekvenser för natur och miljö så syftar utnyttjandet av energi i många fall till att förbättra miljöoch hälsobetingelserna. En stor del av energin används för uppvärmning och ventilation av bostäder och arbetslökaler och ger därmed för ett bra inom-

förutsättningar

husklimat. Användning av energi i produktionen, i hemmen och för transporter har stora för-

möjligort mycket

bättringar av de mänskliga arbetsförhållandena. Utnyttjande av energi i av livsmedel har lett till en

hanteringen betydande minskning av infektionerna. Tillgång på energi

är en grundläggande förutsättning för den moderna hälso-

och sjukvården.

Värderingen av för- och nackdelarna med olika typer av

- fossila vattenkraft och andra

energikällor bränslen,

- kan typer av förnybara energikällor samt kärnkraft komma att förändras i framtiden. Åtgärder för att begränsa kommer också att påverka utvecklingen på

utsläpp

energiområdet, dels genom att bränslen som är mindre förorenade efterfrågas mera och dels genom att kostnadsnivån för energi ökar på grund av skärpta krav mot ut-

släpp av föroreningar.

Även för svensk del är utsläpp i samband med förbrän-

ning, inklusive bilavgaser, en av de viktigaste miljöfrå-

156 SOU 1984: 61

gorna. Enligt kommitténs mening bör för att

åtgärder minska från och för att minska de

utsläppen förbränning skadliga effekterna av vara ett av de

utsläppen viktigaste inslagen i den statliga av

styrningen energiförsörjningen.

Som beskrivits i tidigare är det framförallt inom

kapitel värmeförsörjningen och inom elförsörjningen som de stora förändringarna i det svenska energisystemet kommer att äga rum. Omställningen av har redan

värmeförsörjningen påbörjats medan den stora av

omställningen elförsörjningen kommer i samband med att att kärnkraften avvecklas. Utformningen av de nya som

eldningsanläggningar byggs

och kommer att under de närmaste decennierna

byggas

och valet av bränsle blir för möjligheterna att

avgörande

av föroreningar även på lång sikt. begränsa utsläppen

svarar för en del av luftförorening-

Biltrafiken betydande

arna. Det framförallt kväveoxider och stoft. Med

gäller

hänsyn till att bilavgaskommittén (SOU 1983:27) nyligen redovisat sitt omfattande arbete behandlas bilavgaserna

inte närmare i den redovisningen. Det är emeller-

följande

tid att hålla i minnet att bilavgaserna för närva-

viktigt

rande ofta ett större från hälsosynpunkt än

utgör problem

från speciellt i tätorter-

utsläppen eldningsanläggningar,

na.

och hälsoeffekter av olika

Miljö- typer

av

eldningsanläggningar

I samband med kärnkraftsavvecklingen kommer en cen-

tral att elvärmens ekonomiska och miljömäs-

fråga gälla

Delutredningen Så kan vi värma

siga förutsättningar.

har kommit fram till att elvärmen har goda eko-

Sverige

nomiska förutsättningar även om kärnkraften måste er-

sättas med annan Ar det ur miljösynpunkt

elproduktion.

bättre att ersätta elvärmen med annan form av uppvärmning eller att behålla elvärmen och bygga t ex nya koleldade kraftverk för av den elektricitet som

produktion

behövs? För att belysa denna och andra frågor som rör och hälsoeffekter i samband med värmeförsörjning-

miljö-

en har kommittén låtit göra den tidigare nämnda delut-

redningen, Miljö- och hälsoeffekter av framtida uppvärm-

ningssystem.

har analyserat effekterna av olika typer av

Utredningen

- i och i

värmesystem bränsleeldning enskilda fastigheter

- med

blockcentraler, fjärrvärme och elvärme utgångs-

i att ett visst givet värmebehov skall tillgodoses.

punkt

har utgått från att den elenergi som krävs

Delutredningen

för elvärme kommer att i koleldade kraft-

produceras

värme- och kondenskraftverk. Man har antagit att de bränslen som kommer att utnyttjas i värmeverk och andra i värmeförsörjningen är inhemska bränslen som pannor torv m m samt kol. Jämförelser görs även med olje-

ved, eldning.

Generellt sett kan man med ledning av delutredningens resultat att centraliserade värmesystem ger flera säga

fördelar från miljö- och hälsosynpunkt. Den tidigare utav fjärrvärme innebar t ex att ett stort antal

byggnaden

små i bebyggelsen ersattes

oljeeldade pannor utspridda

med större Detta har, i kombination

oljeeldade pannor.

158 SOU 1984: 61

med kravet på användning av för bl a

lågsvavlig olja fjärr-

värme, lett till väsentliga från både hälso-

förbättringar och miljösynpunkt.

I det följande redovisas ett av

sammandrag delutredning-

en.

När det gäller har man indelat de

hälsopåverkan skadliga

ämnena i från med till

rökgasutsläpp förbränning hänsyn

vilken typ av effekt de har. De ämnen som

påverkar lung-

orna är i första hand svaveldioxid, stoft och kväveoxider. Sådana som påverkar andra är a

organ bl koloxid, arsenik,

bly, kvicksilver och andra metaller. Amnen som kan ge ärftliga effekter eller framkalla cancer är t ex oförbrända

organiska material, s k polyaromatiska kolväten, formaldehyd, arsenik, kadmium, bly och krom.

De skadliga effekterna naturen beror

på (miljöpåverkan)

bl a genom av svavel- och kväve-

på försurning utsläpp

oxider. Utvinning av torv kan även leda till lokal försurning, likaså av av kvicksil-

utvinning skogsrester. Utsläpp

ver och andra tungmetaller kan

skapa förgiftningseffek-

ter.

I delutredningen har man olika

analyserat typer av upp-

värmningssystem och av olika bränslen med

användning

avseende av de olika ämnena och deras effekter

på utsläpp

på hälsa och miljö.

Individuell husuppvärmning

En utbredd från till individuell

övergång villaolja eldning

med ved eller torv bedöms med teknik medföra en

dagens

väsentligt försämrad luftkvalitet i småhusområden. Stoft och oförbränt organiskt material är de från

hälsosynpunkt allvarligaste utsläppen. Om tekniken förbättras kan ut-

släppen minskas. Aven med bättre teknik bedöms dock ved- och medföra

torveldning försämringar gentemot oljeeldning. I delutredningen att understryks kunskaperna

om hälsoeffekter av i enskilda

fastbränsleeldning pannor

är bristfälliga. Det gäller bl a det kemiska innehållet i

rökgaserna och de biologiska effekterna av de

ingående

substanserna. Det gäller vidare hur inomhusluften

påver-

kas av olika uppvärmningssystem.

Block- och gruppcentraler

Block- och gruppcentraler en

representerar typ av pannor som är större än De svarar i för värme-

villapannor. regel

försörjningen av en eller flera och fler-

hyresfastigheter

talet eldas för närvarande med

olja.

SOU 1984: 61 159

Från är det fördelaktigare att elda med ved

hälsosynpunkt

eller torv i blockcentraler än i enskilda pannor. Utsläppen av stoft blir mindre och av s k polyaromatiska kol-

något

väten och mindre. Med förbättrad

formaldehyd väsentligt

teknik kan dock skillnaderna minska. De totala utsläppen blir mindre vid i enskilda Eftersom block-

eldning pannor.

centraler har skorstenar och ofta är placerade på

högre

visst avstånd från blir dessutom färre männi-

bebyggelsen

skor utsatta för höga halter av föroreningar.

Ved- i blockcentraler bedöms dock vara

och torveldning

sämre från än både i enskilda

hälsosynpunkt oljeeldning,

pannor och i blockcentraler.

Fjärrvärme

I finns med de tidigare diskutera-

fjärrvärmeverk jämfört

de uppvärmningsformerna flera bränslealternativ. Förutom olja, som ännu är det mest använda bränslet, kan kol, ved, torv och sopor användas.

En till från eldning i enskilda fas-

övergång fjärrvärme

och blockcentraler medför stora fördelar

tighetspannor

oberoende av om man använder kol och torv i fjärrvärme- Det beror framförallt på att man i stora pannor pannorna.

kan få en effektiv förbränning och utnyttja teknik för

rening av rökgaserna.

Genom stoftavskiljning, lokalisering och hög skor-

lämplig

sten kan utsläppen av hälsofarliga ämnen hållas låga och

effekterna.av utsläppen begränsas. Enligt delutredning-

ens bedömning minskar risken för påverkan på luftvåav svaveldioxid och sot avsevärt vid övergång till garna När det kväveoxid trafiken det

fjärrvärme. gäller ger

största i tätorter. från eldning i enskil-

bidraget Overgång

da pannor till innebär en ökning av utsläppen

fjärrvärme

av kväveoxid men trafikens bidrag dominerar fortfarande.

Från miljö- och finns inga större skillnader

hälsosynpunkt

mellan olja, kol, torv och ved. Samma typ av föroreningar

finns i varierande grad i dessa bränslen. I väl fungerande

blir utsläppen av svaveldioxid,

fjärrvärmeanläggningar

kväveoxider, stoft och ämnen ungefär lika med

organiska

eller än i vid eldning med lågsvavlig eld-

lägre dagsläget ningsolja.

Med rökgasavsvavling eller annan nu tillgänglig teknik

för att kvarhålla svavlet i de fasta bränslena kan svavelutfrån större minskas avsevärt jämfört med

släppen pannor

användning av lågsvavlig olja. Genom teknisk ut-

dagens

finns att minska svavelutsläp-

veckling goda möjligheter

160 SOU 1984: 61

pen även i mindre pannor och att minska av

utsläppen

kväveoxider.

Utsläppen av metaller är i regel något större vid

eldning

med kol, torv och ved än vid Skillnaden är

oljeeldning.

dock liten. av kvicksilver är vid kol- och

Utsläppen högre

torveldning än vid medan det omvända

oljeeldning gäller

for vanadin och nickel. Hur mycket kvicksilver som kommer ut ur skorstenen beror bl a om man har

på rökgasre-

ning, eftersom en del av metallen vid stoftav-

avlägsnas skiljning och svavelrening.

Användning av hushållsavfall som bränsle i stort sett_

ger samma utsläpp av svavel- och kväveoxider och ut-

högre

släpp av bly, kadmium och kvicksilver. av

Utsläppen

kvicksilver beror sannolikt till stor del att batterier

på

kastas bland hushållsavfall. Om större delen av hushålls-

soporna skulle eldas i framtiden och om inte batterierna

tas bort före kan det leda till en stor

förbränningen ökning av kvicksilverutsläppen i landet.

Elvärme

Beträffande användning av elenergi för uppvärmning sker

miljö- och i samband med att elektriciteten

hälsopåverkan

produceras i kraftverken. Dessa antas i alltså

utredningen

vara koleldade kondenskraftverk och kraftvärmeverk. Om elenergin används för värmepumpar kan det leda till vissa negativa miljöeffekter även lokalt i anslutning till värmepumpsanläggningen. Dessa behandlas också i delutredningen men bedöms vara av mindre betydelse.

I ett kondenskraftverk behövs en större bränsle

mängd

jämfört med t ex kraftvärmeverk för att producera en viss mängd elenergi. Man kan räkna med att det krävs

drygt

dubbelt så mycket. För produktion av en viss elek-

mängd

tricitet eller hetvatten med t ex

genom eldning kol, produ-

ceras alltså en större mängd

föroreningar vid förbränning

i kondenskraftverk än i kraftvärmeverk. Aven

mängden

koldioxid blir större.

Från miljösynpunkt är den bränsleinsatsen en av

högre

nackdelarna med elvärme när produktionen sker i kondenskraftverk.

Fördelarna är dels att man i jämförelse med andra

upp-

värmningsformer har stor frihet att lokalisera ett kondenskraftverk så att av

skadeverkningarna utsläppen

minimeras och att man i en stor har ekonomis-

anläggning

ka att avancerad teknik för att mins-

möjligheter tillämpa

ka utsläppen av i luften.

föroreningar

SOU 1984: 61 161

ll

Med undantag för koldioxid kan rökgaserna renas så att inte utsläppen blir större från kolkondenskraftverk än från koleldade kraftvärmeverk. De totala försurningseffekterna med elvärme producerad i kolkondenskraftverk behöver därför inte bli större än för andra uppvärmningsalternativ. Lokalt kring kraftverken kan dock effekterna av svavelutsläpp medföra problem om inte lämplig lokali-

seringsort väljs.

För kvicksilver är osäkerheten om storleken på utsläppen från koleldade anläggningar stor. Den största risken med kvicksilver från kolkraftverk bedöms gälla effekterna på

i verkets omgivning. Utsläppen av kvicksilver kan

miljön

till viss del reduceras genom tekniska åtgärder.

Torv- och vedutvinning

I har man även analyserat effekterna

delutredningen gäl-

lande av inhemska bränslen och avfallshante-

produktion

ring.

Produktion av påverkar miljön framför allt

skogsbränslen

genom den ökade markförsurningen och bortförseln av

mineralnäringsämnen som blir följden. De nya terminal-

systemen där hela träden inklusive grenar och barr tas tillvara ökar denna påverkan genom att en större andel av växtmassan tas ut från skogen. Produktion av skogsbränslen genom från traditionellt till hel-

övergång skogsbruk

ge en markförsurning som

trädsutnyttjande uppskattas

»motsvarar 5-10 års svavelnedfall i södra Torra

Sverige.

marker och områden med tunna humustäcken är särskilt

dessa marker bedöms

känsliga. Helträdsutnyttjande på

medföra ett icke oväsentligt produktionsbortfall i nästa

skogsgeneration.

Torvproduktion för energiändamål påverkar miljön

främst genom ingreppet i torvmossen men även genom

av vattenkvalitén vid dikning. Såväl växtlig-

förändring

heten som djurlivet och landskapsbilden förändras kraftigt med Metoder med mindre

dagens brytningsmetoder.

miljöpåverkan håller dock på att utvecklas.

Avfall

kommer att vid

Betydande avfallsmängder produceras storskalig eldning av kol. Restprodukterna från torveld-

är med koleldningen. Aven om en

ning blygsamma jämfört

del av kolaskan kan nyttiggöras, kommer deponering att

bli i många fall. Kolavfallsupplagen bedöms oundviklig

trots sin storlek kunna fås att smälta in relativt väl i

svensk Upplag för kolkondenskraftverk

landskapsmiljö.

bedöms bli kustlokaliserade.

162 SOU 1984: 61

Aska och kommer i de flesta fall att så att

slagg deponeras

man i betydande grad undviker att nederbördsvatten tränger in i upplaget. I princip kan man dock för-

aldrig

hindra att lakvatten läcker ut ur ett Det

avfallsupplag.

bedöms därför vara lämpligt med ett skyddsavstånd för vattentäkter omkring upplaget. Innanför detta avstånd får inga vattentäkter anläggas och området bör markeras på alla officiella Storleken av skyddsavstån-

grundkartor.

det måste anpassas till de lokala i

förutsättningarna varje

enskilt fall.

Upplag kan normalt lokaliseras och tekniskt utformas så att grundvattnet utanför skyddsavståndet kan användas som dricksvatten utan risk för hälsoeffekter. Det kan dock i enskilda fall uppstå att finna områ-

svårigheter lämpliga den såväl ur landskaps- som geohydrologisk synpunkt för deponering på rimliga avstånd från anläggningarna. Lak-

vattnets påverkan på närliggande ytvatten bedöms dock inte vara av sådan att skador fisk eller

omfattning på

andra i vatten levande organismer kan

uppkomma.

Delutredningens slutsatser

En övergång från i enskilda i

eldning pannor tätbebyggda

områden till centraliserad baserad

värmeförsörjning på

värme från fjärrvärmeverk och större blockcentraler be-

döms medföra fördelar ur oberoende av om

miljösynpunkt

kol, torv eller ved används som bränsle.

Användning av el för uppvärmning antingen som elvärme eller med värmepumpar medför en förbättring av luftkvaliteten från ett redan bra tillstånd. Elproduktion för

idag

detta ändamål kan baseras på fasta bränslen i kraftvärmeverk och kol i ett mindre antal kondenskraftverk på ett

sätt som från miljö- och hälsosynpunkt är acceptabelt om

är välskötta och om en effektiv miljötek-

anläggningarna

nik Särskilda av lokala och regio-

utnyttjas. utredningar

nala förhållanden infor varje lokalisering av kolkondenskraftverk blir avgörande for hur stor elproduktion som kan tillåtas på de aktuella platserna.

Med idag allmänt tillgänglig teknik medför individuell

fastbränsleeldning sådana utsläpp till luft att en bredare

användning inte kan tillrådas i områden med

tätbebyggda

radhus och villor. Den utveck-

friliggande idag pågående

lingen av tekniken kommer att reducera dock

utsläppen,

inte i sådan utsträckning att en utbredd är

användning

tillrådlig i radhus och kedjehusområden. I denna av typ

områden är från miljösynpunkt olika former av elvärme,

värmepumpar, gruppcentraler och fortsatt

oljeanvändning

att föredra. En ökad av fasta bränslen i områ-

användning

SOU 1984: 61 163

den med villor ter sig dock som möjlig. Den

friliggande

tveksamhet som idag råder, gäller i vilken grad pannor med bränslen, eftersatt skötsel och driftstör-

olämpliga

ningar kan förorsaka besvär i grannskapet. Det är inte osannolikt att dessa kan vara Endast ökade

betydande.

erfarenheter kan här ge svar. För att nå utsläpp i nivå med individuella krävs avancerade

dagens oljeeldning

vilka endast finns på idéstadiet.

pannkonstruktioner idag

Vid sidan av utsläppsbegränsande åtgärder är en omsorgsfull den bästa garantin att komma till rätta

lokalisering

med oönskade miljöeffekter. Fastbränsleeldade anlägg-

ningar, vare sig det gäller större anläggningar eller mind-

re gruppcentraler, bör lokaliseras så att man uppnår från

acceptabla förhållanden i tätorten som hel-

miljösynpunkt

het.

Koldioxidens växthuseffekt

Kol finns i allt material, bl a i alla bränslen, och

biologiskt

bildar vid förbränning tillsammans med luftens syre koldioxid. Koldioxid finns naturligt i atmosfären och i världshaven. Det pågår ständigt långsamma flöden mellan det kol som finns bundet i material och atmosfä-

biologiska

rens och havens koldioxid. Ett av dessa flöden är den s k fotosyntesen, där växter tar upp koldioxid och binder kolet i material med hjälp av solenergi. Koldioxiden

organiskt

åter och avges till atmosfären när det

frigörs organiska

materialet i växter och djur förmultnar. Fotosyntesen och

rubbar inte den naturliga balansen i kolets

förmultningen

fördelning mellan luft, mark och vatten eftersom lika mycket koldioxid tas och avges. Förbränning av fossila

upp

bränslen, tex olja, kol, naturgas och torv, ger dock ett

nettotillskott av koldioxid. Eftersom omvandlingen av

i luften och kolet i bränslet till koldioxid är grunden

syret för själva värmeutvecklingen vid förbränning är kol-

dioxiduppkomst en oundviklig följd av eldning.

Den ökande eldningen av bränslen sedan indu-

globala

strialismens har därför lett till en förskjut-

genombrott

ning i den naturliga koldioxidbalansen. Kalhuggningen av i tropiska områden under samma tidsperiod

regnskog

har förstärkt denna genom att den naturliga koldi-

process oxidabsorbtionen minskar. Atmosfärens koldioxidhalt beräknas ha ökat med 20 procent sedan mitten av 1800talet. en beräkning som redovisas i naturresurs-

Enligt

kommitténs nyligen avlämnade betänkande Naturresursers nyttjande och hävd (SOU 1983:56), ger människans på växtvärlden, främst genom avverk-

påverkan

164 SOU 1984: 61

ningen av tropiska regnskogar, för närvarande större bidrag till koldioxidökningen i atmosfären än

förbränningen

av fossila bränslen.

Växthuseffekten

Atmosfären fungerar ungefär som glaset i ett växthus och

gör att jordens genomsnittstemperatur blir flera tiotal

grader högre än vad den skulle vara utan atmosfär. Det är framförallt vattnet och koldioxiden i atmosfären som

ger upphov till denna växthuseffekt.

Avverkning av tropiska regnskogar innebär tillsammans

med den ökande förbränningen av fossila bränslen, en årlig tillväxt av koldioxidhalten i atmosfären med om-

kring 4 promille. Koldioxiden fördelar sig snabbt likfor-

migt över hela jorden, oberoende av var den har bildats. Tillväxten beräknas öka med tiden och bedöms leda till en fördubbling inom mindre än 100 år.

Koldioxidens inverkan på klimatet

Eftersom koldioxiden medverkar till att jordens tempera-

tur är högre än den skulle vara utan atmosfär, det

ligger

närmast till hands att tro att en av koldioxidhalten

ökning

leder till en av jordens

ökning temperatur.

Det har dock inte med säkerhet kunnat fastställas att den redan inträffade ökningen av koldioxidhalten har lett till några temperaturstegringar. Dessa är i så fall så små att de inte kan från variationer i klimatet.

urskiljas naturliga

Beräkningar som orts med hjälp av matematiska mo-

deller tyder att en av koldioxidhalten skul-

på fördubbling

le kunna medföra en med

temperaturstegring i genom-

snitt 3 och en med 6

grader fyrdubbling grader. Tempera-

turstegringen skulle bli minst vid ekvatorn och störst vid

polerna.

Man har även beräknat årstidseffekterna och funnit att i stora områden under hösten skulle bli mest

uppvärmning

markerad. Nederbörden skulle öka men

genomsnittligt,

regionalt torra områden skulle uppkomma där nu en stor del av jordens livsmedel t ex i stora delar av

produceras,

Förenta Staterna och

Sovjetunionen.

Dessa är emellertid osäkra. Atmosfä-

beräkningar mycket

ren och processerna i denna är ytterst och

komplicerade

påverkan av olika slag framkallar effekter som är svårbe-

dömbara. Naturresurskommittén konstaterar att även om

metoderna för att beräkna klimatförändringar förbättras,

kan man aldrig få helt säkra svar. Inte förrän en föränd-

SOU 1984: 61 165

ring redan har inträffat och orsakssambanden har klar-

kan ett helt säkert beslutsunderlag för eventuella

lagts

åtgärder tas fram. Naturresurskommittén konstaterar därför också att den eventuella miljöfara som temperaturhöjningen innebär, endast kan undvikas genom en kraftig minskning av världens samlade förbränning av fossila bränslen.

beräkningar skulle ett totalstopp för

Enligt vetenskapliga

infört år 2000, inte förhindra temperatur-

kolanvändning,

höjningen utan bara förskjuta den ca 15 år framåt i tiden. Ett totalt förbud mot både kol och olja beräknas ge ytterligare tio års respit. Vissa forskare har av detta dragit slutsatsen att för en anpassning till de väntade

planering klimatförändringarna måste påbörjas inom ett par decen-

nier, medan andra hävdar att beräkningarna är alltför osäkra för att föranleda några åtgärder av typ förbud mot

olje- och kolanvändning.

Den statliga styrningen

Den och återstående omställningen av energi-

pågående försörjningen ger möjlighet till väsentliga minskningar av

de effekterna på miljö och hälsa. Genom hushåll-

skadliga

ning och effektivare energianvändning reduceras energi-

behovet för uppvärmning, vilket minskar förbränningen i

totalt sett. av

värmeförsörjningen Utnyttjande spillvärme

ger samma effekt. Användning av elenergi för uppvärmning som elvärme eller i värmepumpar leder också till minskad förbränning under tiden fram till kärnkraftsavvecklingen. Den på dessa olika sätt förbrän-

minskade

ningen medför också lägre utsläpp av koldioxid. Overgång

från eldning i små fastighetspannor till fjärrvärme kom-

mer att även fortsättningsvis leda till förbättringar från både hälso- och miljösynpunkt. Det gäller för alla bränslen utom sopor.

innebär att stora investeringar görs i ut-

Omställningen

rustning och anläggningar med lång livslängd. Det val av

utrustning och utformning av anläggningar som görs

kommer därför att påverka förutsättningarna för att minska och hälsoeffekterna för lång tid framåt. Mot

miljö-

den bakgrunden är det särskilt viktigt att de lagar och

förordningar som reglerar utsläpp av föroreningar till luft och annan miljöpåverkan från värmeförsörjningen styr på

rätt sätt. De hittillsvarande successiva skärpningarna när det bl a från koleldade

gäller svavelutsläpp anläggningar

kommer att innebära väsentligt minskad försurningseffekt från värmeförsörjningen med konsekvenser for lång tid framåt.

166 SOU 1984: 61

Vilken form av

statlig styrning?

När det gäller formerna för den statliga regleringen av

miljö- och hälsopâverkan finns olika modeller. För närvarande sker regleringen framförallt inom ramen för miljöskyddslagen. För större koleldade anläggningar krävs att

utsläppen av svavel understiger ett visst gränsvärde. För

oljeeldade och mindre koleldade krävs att

anläggningar

bränslet inte innehåller mer än en viss halt av svavel

á för närvarande en procent för olja. Krav ställs också

på

lokalisering för att begränsa verkningarna av

utsläppen.

Detta innebär att det är den som planerar att bygga en anläggning som i regel avgör 0m det är motiverat att

bygga anläggningen med hänsyn till kostnaderna för att

uppfylla miljökraven och eventuella krav på lokalisering.

Den nuvarande principen innebär att de kraven

statliga

är inriktade de miljö- och från

på hälsofarliga utsläppen eldningsanläggningar, inte mot anläggningarna i sig.

Man kan tänka sig andra modeller för den regle-

statliga

ringen som komplement till den nuvarande. En sådan modell är att begränsa Eftersom de

energianvändningen.

flesta former av energiutvinning och

energiomvandling

har negativa effekter kan en minskad

energianvändning medföra förbättringar av miljön.

I vissa situationer och i vissa kan den

tidsperspektiv typen

av statlig styrning vara ändamålsenlig eller till och med nödvändig. Om det t ex skulle gälla att på kort tid kraftigt minska bilavgaserna i tätorterna finns i praktiken få and-

ra alternativ än att begränsa biltrafiken eftersom utsläp-

pen från varje enskild bil inte snabbt kan minskas i

någon större grad. Skärpta statliga krav på bilavgasutsläpp mås-

te sannolikt i huvudsak inrikta sig nya bilar varför den

på

typen av styrning får effekt först på längre sikt.

Vilka skulle då för- och nackdelarna vara med att

tillämpa

en sådan modell mera allmänt på energiområdet? En viktig fråga i det sammanhanget är vilket sätt staten kan

på

åstadkomma den avsedda minskningen av energianvändningen. Man kan tänka sig förbud mot olika av

typer

energianvändning. Vilka typer som skall förbjudas bör i så

fall avgöras utifrån vad som är mest från miljö-

skadligt

och Det är emellertid sannolikt svårt att

hälsosynpunkt. utpeka någon typ av användning av energi som är mera

skadlig än en annan typ. Miljöeffekterna ju i allt

ligger

väsentligt i tidigare led, framför allt vid

förbränningen,

till skillnad från med bilar där biltrafi-

exemplet ju själva

ken är det som orsakar skadan. Man kan också tänka sig att avgifter olika

lägga på typer av energianvändning eller på energianvändning generellt

sett. Selektiva avgifter innebär samma problem som förbud när det gäller vilka typer av energianvändning som skall ut. Generella är sannolikt lättare att

väljas avgifter

hantera, och utnyttjas ju redan i i form av

dag energiskat-

ter som ett allmänt beskattningsinstrument. Effekten av

en allmän beskattning av energianvändning blir emeller-

tid att efterfrågan på all energi minskar, även sådan

på

energi som har små negativa konsekvenser för hälsa och

miljö. Den uppoffring som det innebär att minska även sådan energianvändning skulle sannolikt större

göra nyt-

ta om den användes för att minska utsläppen från de mest

miljöstörande energianläggningarna.

168 SOU 1984: 61