SOU 1983:49

Vattenkraft

Till statsrådet Dahl

Genom beslut den 11 november 1982 bemyndigades statsrådet Dahl att tillkalla en parlamentarisk beredning med uppdrag att föreslå en plan för vattenkraftens utbyggnad.

Med stöd av bemyndigandet tillkallade statsrådet Dahl genom beslut den 22 november 1982 f. d. landshövding Ragnar Edenman, tekn. dr. Göran Bryntse, riksdagsledamot Lilly Hansson, riksdagsledamot Oskar Lindkvist, riksdagsledamot Kjell A Mattsson, riksdagsledamot Per Unckel, riksdags- ledamot Åke Wictorsson samt f. statssekreterare Per Wramner. Edenman utsågs att vara beredningens ordförande.

Genom beslut den 14 januari resp. 28 februari 1983 förordnade statsrådet Dahl riksdagsledamot Roland Brännström i stället för Hansson samt riksdagsledamot Iris Mårtensson i stället för Wictorsson som ledamot i beredningen.

Som experter i beredningen förordnades genom beslut den 3 december 1982 och den 14 januari 1983 departementssekreterare Kersti von Bahr, direktör Hans Boström, avdelningsdirektör Karl-Axel Edin, hovrättsasses- sor Mats Ericsson, byråchef Rune Frisén, departementssekreterare Magnus Grill, departementssekreterare Yvonne Gustafsson, professor Bengt ' Hubendick, ingenjör Lars Lindström, överingenjör Allan Lundberg, fil. dr. Nils Lundgren, avdelningsdirektör Göran Sprinchorn, förbundsordförande Nikolaus Stenberg, byråchef Curt Wendt samt andre förbundsordförande Åke Wänman.

Genom beslut den 13 december 1982 och den 28 februari 1983 förordnades tekniske direktören Rune Olsson att vara sekreterare samt arkitekten Bengt Anefall och avdelningsdirektören Gunnar Lundberg att vara biträdande sekreterare åt beredningen.

Beredningen, som har arbetat under benämningen vattenkraftberedning- en, får härmed efter avslutat arbete lämna sitt betänkande.

Reservationer har avlämnats av ledamöterna Roland Brännström, Iris Mårtensson, Per Unckel och Per Wramner.

Särskilda yttranden har lämnats av ledamöterna Göran Bryntse, Roland Brännström och Oskar Lindkvist samt av experterna Hans Boström, Rune

Frisén, Bengt Hubendick, Lars Lindström, Allan Lundberg, Nikolaus Stenberg, Curt Wendt och Åke Wänman.

Stockholm den 30 augusti 1983

Ragnar Edenman

Göran Bryntse Iris Mårtensson Roland Brännström Per Unckel Oskar Lindkvist Per Wramner

Kjell A Mattsson

Rune Olsson

Bengt Anefall Gunnar Lundberg

Sammanfattning

1 Beredningens arbete

2. Tidigare utredningar och beslut. Utbyggnadstakt. Gällande rätt 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5

2.6 2.7

Inledning . . . .

Utredningarna om vattenkraft och miljö . Riksdagsbeslut m.m. angående vattenkraftutbyggnad Riktlinjer 1 den fysiska riksplaneringen . . . . . Beräknade energiproduktionstillskott m. ni. genom vattenkraft— utbyggnad Låg utbyggnadsaktivitet

Gällande rätt m. m.

3. Aktuella förutsättningar för vattenkraftutbyggnad 3.1 3.2

3.3

3.4 3.5 3.6

Inledning . . . . . . . . . Sammanfattande beskrivning av vattenkraftens för- och nackde- lar . . . . . . . . .

3.2.1 Vattenkraftens fördelar 3.2.2 Vattenkraftens nackdelar

Ändrad energipolitisk situation 3.3.1 Allmän bakgrund

3.3.2 Stigande oljepriser . . . . . 3.3.3 Vattenkraften' 1 elproduktionssystemet under kärnkrafts-

perioden . . . . . . . . . . 3.3.4 Vattenkraften i perspektivet av kärnkraftens avveck- ling . . . . . . . . 3.3.5 Sammanfattande bedömning av de energipolitiska för- ändringarna

Skonsam utbyggnad. Landskapsvårdande åtgärder Bevarandeintressen. Lokala opinioner . . Sysselsättningseffekter m.m. av vattenkraftutbyggnad 3.6.1 Inledning . . .

3.6.2 Geografiska institutionens studie 3.6.3 Beredningens kommentarer och överväganden

15

17 17 17 19 19

20 22 22

27 27

27 27 28 28 28 29

29

30

3 1 32 34 34 34 38

4. Utgångspunkter för beredningens förslag

4.1 4.2

4.3 4.4

Inledning .

Vattenkraftens produktionsförmåga. Nu tillgänglig vattenkraft

4.2.1 Vattenföring, produktionsnivåer m.m. . . .

4.2.2 Beredningens överväganden angående erforderligt till- skott m. m. . . . . .

Tidsperspektivet för beredningens förslag

Ekonomiska förutsättningar för vattenkraftutbyggnad

5. Utbyggnadsmöjligheter. Alternativa handlingslinjer

5.1 5.2

5.3 5.4

Möjligheter att bygga ut vattenkraft i Sverige Alternativa handlingslinjer

5.2.1 Allmänt . . .

5.2.2 Räkneexempel 1 5.2.3 Räkneexempel 2 5.2.4 Räkneexempel 3 5.2.5 Räkneexempel 4

5.2.6 Räkneexempel 5 . .

5.2.7 Beredningens slutsatser av räkneexemplen Klassificering av projekten

Minikraftverk . . .

5.4.1 Ekonomi. Utbyggnadsmöjligheter . . . . . 5.4.2 Ekonomiskt stöd. Utbyggnadstakt Bevarandeintressen 5.4.3 Problem som begränsar utbyggnaden

5.4.4 Beredningens slutsatser och synpunkter

6. Förslag till plan för vattenkraftutbyggnad

6.1

6.2 6.3

Vissa genomförandefrågor m.m. . . . . . . . .

6.1.1 En utbyggnadsplan 1 relation till prövning enligt vatten- lagen m. m. Planens omfattning 6.1.2 Vissa långsiktsaspekter 6.1.3 Brister i kunskapsunderlaget

Beredningens förslag

Älvvisa kommentarer 6.3.1 Råneälven 6.3.2 Luleälven

6.3.3 Piteälven . .

6.3.4 Skellefteälven 6.3.5 Bureälven

6.3.6 Rickleån .

6.3.7 Umeälven 6.3.8 Gideälven 6.3.9 Moälven 6.3.10 Nätraån 6.3.11 Ångermanälven 6.3.12 Indalsälven 6.3.13 Ljungan 6.3.14 Ljusnan 6.3.15 Gavleån

41 41 41

-41

44 45 45

51 51 52 52 52 53 53 53 54 54 54 60 60 60 61 61

63 63

63 67 69 70 79 79 80 80 81 82 82 83 83 84 84 85 86 88 89 90

6.3.16 Dalälven .

6.3.17 Kolbäcksån . 6.3.18 Motala Ström 6.3.19 Botorpsströmmen 6.3.20 Emån .

6.3.21 Alsterån .

6.3.22 Ronnebyån 6.3.23 Mörrumsån 6.3.24 Rönneån

6.3.25 Nissan . . . 6.3.26 Göta älv Klarälven

Reservationer: 1 Av ledamoten Roland Brännström angående projekten Vojmå och Fatsjö . . . . . . . .

2 Av ledamoten Iris Mårtensson angående projektet Edänge

3 Av ledamoten Per Unckel angående planens omfattning m. m. 4 Av ledamoten Per Wramner angående vissa projekt m. m.

Särskilda yttranden: 1 Av ledamöterna Roland Brännström och Oskar Lindkvist angående projektet Edänge . . . . . . . . . 2 Av ledamoten Göran Bryntse angående en alternativ plan m.m. 3 Av ledamoten Roland Brännström angående vidare utredning av de

fyra huvudälvarna 1 Norrland . .

4 Av experterna Hans Boström och Allan Lundberg angående en större omfattning av planen m.m. . . . . . 5 Av experterna Rune Frisén, Bengt Hubendick, Lars Lindström och Curt Wendt angående en alternativ utformning av planen m. m. . . . 6 Av experten Nikolaus Stenberg angående de föreslagna projektens

konsekvenser för samerna m.m. . . . . . .

7. Av experten Åke Wänman om en vidare omfattning av planen m.m.

Bilagor. 1 Beredningens direktiv 2 Vattenkraftens produktionsförmåga 1920—80. Utredning utförd av SMHI

3 Projektkatalog

Separatkarta:

Projekt som redovisats till beredningen. (I flik på bakre pärmens insida.)

90 92 93 93 93 94 94 94 95 95 95

97 97 97

101 101

106

106

110

112

113

117

121 127

Sammanfattning

I avsnitt I beskrivs hur beredningen genomfört sitt arbete. Det betonas att beredningen inte har genomfört några detaljerade studier av aktuella projekt m. m.

I avsnitt 2 sammanfattas gällande rätt samt tidigare utredningsverksamhet och beslut om vattenkraft. Bl. a. redovisas de undantag från vattenkraftut- byggnad genom riktlinjer i den fysiska riksplaneringen som riksdagen beslutat om (2.4). De energiproduktionstillskott som beräknats från ny vattenkraft vid olika beslutstillfällen återges (2.5).

Med utgångspunkt i en översiktlig sammanfattning av vattenkraftens för- och nackdelar behandlas i avsnitt 3 förändringstendenser under senare år och faktorer i övrigt som beredningen har bedömt angelägna att ta hänsyn till vid ställningstagande till frågan om vattenkraftutbyggnad. Den ändrade energi- politiska situationen tas upp, med stigande oljepriser och beslutet om en avveckling av kärnkraften som viktigaste inslag. Den efter hand ökade ambitionen att göra utbyggnader mera skonsamma och att vidta olika kompensationsåtgärder beskrivs. Bevarandevärdenas tyngd, bl. a. med hänsyn till den minskande tillgången på orörda älvsträckor, och den ökande uppmärksamhet som bör ägnas samverkande negativa miljöeffekter behand- las.

Med tanke på den ökade betoningen av sysselsättningsargumenten i debatten om vattenkraft har beredningen låtit geografiska institutionen vid universitetet i Umeå göra en studie av konsekvenserna för sysselsättning och lokal ekonomi av vattenkraftutbyggnader. Studien redovisas i en särskild rapport. Den sammanfattas i avsnitt3.6. Där redovisas också de kommen- tarer, överväganden och slutsatser den föranlett inom beredningen. Bered- ningen bedömer inte att långsiktiga sysselsättningseffekter generellt kan anföras som skäl för utbyggnad, såvida inte mera kraftfulla åtgärder än hittills görs för regional utveckling. Eftersom i stort sett alla berörda regioner präglas av en svår arbetsmarknadssituation kan inte heller den temporära sysselsättningsstimulans som själva utbyggnaden ger anföras som avgörande skäl vid val mellan utbyggnadsprojekten. Starka skäl talar för en relativt stor spridning av utbyggnadsprojekten. Sysselsättningseffekterna kan förstärkas genom en inomregional samordning och planering av utbyggnaderna. Från sysselsättningssynpunkt skulle det vara värdefullt om en förhållandevis stor del av utbyggnaderna under planperioden kunde ske tidigt.

Beredningen anser att sysselsättningsskäl eller ägareförhållanden inte bör få leda till att projekt aktualiseras som vid en samlad avvägning mellan

el-behov och bevarandeintressen inte har bedömts böra byggas ut. Bered- ningen anser att samarbete bör komma till stånd mellan företag i form av gemensamma utbyggnader, byggande på entreprenad, utbyte av fallrätter osv., vilket bl. a. bör kunna hindra försening av utbyggnader av kapacitets- skäl.

Vissa utgångspunkter för beredningens överväganden, bl. a. vattenkraf- tens produktionsförmåga med hänsyn till vattenföringen under olika perioder, behandlas i avsnitt 4. Beredningen har valt tidpunkten 1 januari 1983 som utgångspunkt för sina beräkningar om vilken utbyggnad som behöver komma till stånd. Från mitten av 1970-talet fram till denna tidpunkt hade utbyggnader realiserats eller lovgivits om tillsammans 2,5 TWh. Räknar man med att ett samlat tillskott om 5 TWh skall åstadkommas, återstår alltså 2,5 TWh. Samma resultat erhålles om man räknar i absoluta tal och eftersträvar en nivå av 66 TWh samt utnyttjar tidsserien 1940—70 vid vattenföringsberäkningen. Tillämpar man den nu av vattenkraftföretagen vid driftplanering m.m. använda tidsserien 1950—80 (vilken påverkas av 70-talets relativt låga nederbörd) krävs ett tillskott av ca 3,5 TWh.

Beredningen har låtit SMHI studera vattenföringen och vattenkraftens produktionsförmåga för den längsta period som det finns underlag för, 1920—80. (Bilaga 2). SMHI:s studie visar att rikligare nederbörd under tidigare delar av perioden vål kompenserar minskningen under 70-talet. Utfallet för hela perioden blir sådant att något ytterligare tillskott inte behövs för att nivån 66 TWh skall nås. Enligt SMHI kan man inte dra någon slutsats om fortsatt låg eller minskande vattenföring. SMHI anser bestämt att den långa tidsserien bör utnyttjas vid beräkning av vattenkraftens produktions- värde.

Beredningen har ansett sig böra utgå från riksdagens beslut under 1970-talet och därmed tagit ställning för att ett samlat tillskott från denna tidpunkt om 5 TWh skall åstadkommas. Detta innebär alltså att 2,5 TWh återstår från 1 januari 1983. Frågan om den långsiktiga synen på vattenföring och produktionsförmåga har överlämnats till EK -81. Inom beredningen har — främst från företrädare för kraftföretagen hävdats att bedömningarna inu aktuellt hänseende borde göras så att nivån 66 TWh kan säkerställas även vid en vattenföring enligt statistiken för perioden 1950—80.

Mot bakgrund av regerings- och riksdagsuttalanden konstaterar bered- ningen i avsnitt 4.3 att tillskottet på 2,5 TWh från ny vattenkraft bör realiseras under en tioårsperiod, dvs. senast under första hälften av 1990-talet.

De ekonomiska aspekterna på vattenkraftutbyggnad har samlats i avsnitt 4.4. Vattenkraftverken har lång livslängd. Deras produktion har bidragit till Sveriges låga el-priser. Vattenkraftens kapitalintensitet leder till underskott under de första driftåren för en anläggning. Vattenkraftens värde varierar med graden av reglerbarhet vid olika anläggningar. För att ett vattenkraftprojekt skall vara lönsamt redan under 1980-talet krävs vid 4 resp. 6 % realränta att anläggningskostnaden inte överstiger 3 resp. 2 kr/kWh, år. I jämförelse med de koleldade kraftvärmeverk som kan bli aktuella i början av 90-talet skulle på motsvarande sätt anläggningskostnader för vattenkraft om 3,50 resp. 3 kr vara konkurrenskraftiga. Vid kärnkraftens avveckling kommer — vid jämförelse med kolkondenskraftverk — vattenkraftprojekt

med en anläggningskostnad på upp till 4,50 kr/kWh, år att vara ekonomiskt motiverade. Mervärdet i detta perspektiv av vattenkraft med olika anlägg— ningskostnad beräknas också (tabell 4. 4). De projekt som ingår i beredning- ens förslag till plan har en anläggningskostnad på högst 3 kr/kWh, år, såvida inte berört företag har för avsikt att realisera projekt med högre kostnad eller andra speciella skäl föreligger.

Beredningen har grundat sitt planarbete på sammanställningar från kraftindustrin över aktuella utbyggnadsprojekt. Grundmaterialet samlades in under januari och februari 1983. Det har därefter kompletterats och korrigerats. Den bearbetade projektförteckningen presenteras i bilaga 3. Projektens läge framgår av en separat kartbilaga. Projektförteckningen sammanfattas i tabell 5.1 i avsnitt 5. I tabellen redovisas också den översiktliga klassificering av projekten från miljösynpunkt m. ni. som beredningen lagt som grund för sina överväganden. Med utgångspunkt i det nu redovisade materialet kan den återstående ekonomiskt utbyggnadsvärda vattenkraften i Sverige mycket översiktligt bedömas vara av storleksord- ningen 25 TWh.

För att översiktligt belysa alternativa handlingslinjer diskuterade bered- ningen i ett inledande skede fem räkneexempel. Dessa presenteras i avsnitt5.2. Huvuddragen av räkneexemplen framgår av följande samman- ställning.

Anläggningskost- Genomsnittskost- Direkt sysselsätt- nad för 2,5 TWh. nad. kr/kWh, år ning vid utbygg- Milj. kr. nad av 2,5 TWh

1. Om- och tillbyggna- der. Nybyggnader av projekt som ej är undantagna från utbyggnad. 5 500 2,20 8 500 2. ”Älvräddarnas al- ternativ." Om- och tillbyggnader. Re- lativt okontrover- siella nybyggnader. Minikraftverk. Ra- tionaliseringar. 7 000 2,80 8 000 3. De kraftekono- miskt mest gynn- samma projekten. 3 300 1,30 6 300 4. Kraftekonomiskt

gynnsamma pro-

jekt koncentrerade till vissa vattendrag

eller regioner. 3 500 1,40 6 000 5. En huvudälv

a) Vindelälven 3 750 1,50 6 400

b) Piteälven 4 250 1,70 6 000

c) Kalixälven 4 750 1,90 8 100

Efter analys av räkneexemplen valde beredningen att som grund för vidareutvecklingen av arbetet lägga huvuddragen i räkneexempel 1. Det bedömdes rimligt att i första hand försöka nå det relativt begränsade målet inom ramen för gällande riktlinjer i den fysiska riksplaneringen och så långt möjligt med undvikande av mycket kontroversiella projekt. Å andra sidan har beredningen strävat efter att dess planförslag skall innehålla projekt som är ekonomiskt rimliga och genomförbara.

I avsnitt 5.4 behandlas utbyggnadsmöjligheterna när det gäller 5. k. minikraftverk. Beredningen bedömer att dessa svarar mot en relativt betydande potential. Utbyggnadstakten begränsas emellertid av finansiella och organisatoriska förhållanden m. m. Beredningen anser att hithörande frågor bör beredas vidare, lämpligen inom statens energiverk med sikte på en ökad utbyggnadstakt. Beredningen räknar under nu gällande förutsättningar med ett begränsat tillskott, ca 200 GWh, från minikraftverk under planperioden.

I avsnitt 6.1 behandlas vissa formella frågori samband med genomförandet av beredningens förslag. Beredningen belyser den motsättning som kan finnas mellan en utbyggnadsplan och prövningen av enskilda ärenden enligt vattenlagen. För att utrymme skall finnas för en obunden prövning kan en sådan plan inte göras lika med det mål som skall uppnås.

Beredningens förslag till plan har bedömts böra omfatta ca 3,0 TWh, dvs. ca 0,5 TWh utöver den genomförandevolym som krävs för att nå det uppställda målet enligt beredningens tolkning. En plan med vidare marginal skulle ha förutsatt inkluderande av mycket kontroversiella projekt och ändringar av riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. Den stora politiska enigheten kring den föreslagna nivån och innehållet i planen gör en relativt knapp marginal försvarbar. Beredningen förutsätter ett aktivt intresse från kraftföretagens sida att genomföra planen och förordar att regeringen fortlöpande följer upp i vilken mån den faktiska utvecklingen kommer att svara mot intentionerna i planen.

I avsnittet behandlas också sambandet mellan beredningens förslag och de överväganden som kan aktualiseras i 1985 års energipolitiska beslut. Beredningen understryker att genomförandet av de nu framlagda förslagen är beroende av att förutsättningarna i stort blir oförändrade under tillräckligt lång tid. Beredningen bedömer att dess förslag under alla omständigheter bör kunna vara förenligt med handlingslinjerna i ett kommande energipoli- tiskt beslut. — Beredningen pekar på behov av komplettering av kunskaps- underlaget när det gäller vissa fall i södra och mellersta Sverige, där projekt nu har aktualiserats i orörda älvsträckor, men där ingen översiktlig utredning har utförts.

De projekt som ingår i beredningens plan framgår av tabell 6.1 och figur 6.1 i avsnitt 6.2. Förslaget omfattar ett hundratal projekt. I anslutning härtill anges särskilt vilka projekt som beredningen har ansett vara förknippade med störst problem vid den slutliga avvägningen. Med i förslaget bland dessa projekt är: Sikfors, Klippen, Meåforsen, Hotagsström- men, Edsoxforsen, Ammeråns överledning, Haverö, Hamre, Hallstaham— mar och Fliseryd, de två sistnämnda med vissa reservationer för kunskaps- underlaget. Följande projekt eller älvsträckor har däremot lämnats utanför planen: Hocksjö, Storån, Mattmar, nedre Långan, Sölvbacka, Härjedals-

ljusnan, Mellanljusnan, Voxnan, nedre Västerdalälven och Strängsforsen.

Om- och tillbyggnader samt effektiviseringar ingår i planförslaget med ett tillskott på 737 GWh, fördelat på 42 projekt. Relativt okontroversiella nybyggnader omfattar ett möjligt energitillskott på 443 GWh, fördelat på 27 projekt. Projekt som medför mera betydande inverkan på miljön men där nu gällande riktlinjer inte hindrar en utbyggnad ingår med ett möjligt energitillskott på 1 704 GWh, fördelat på 27 projekt. Projekt som förutsätter ändrade riktlinjer i den fysiska riksplaneringen har tagits med i ett fall, nämligen Bureälven, där beredningen föreslår att riktlinjerna ändras.

Den genomsnittliga kostnaden för de projekt som ingår i förslaget ligger på 2,15 kr/kWh, år. En utbyggnad enligt beredningens plan skulle innebära investeringar på mellan fem och sex miljarder kronor, räknat i 1982 års penningvärde. Utbyggnaden beräknas ge en direkt sysselsättning på mellan 8 000 och 9 000 årsverken, dvs. att i genomsnitt 800—900 personer ges arbete i tio år. Till detta kommer effekter på sysselsättningen i verkstadsindustrin samt sekundära sysselsättningseffekter.

Fördelningen på ägare blir ojämn och överensstämmer inte med fördel- ningen av nu aktiva utbyggnadsresurser. För statens vattenfallsverk innebär förslaget en begränsad tillgång till projekt. Vissa företag äger så många av projekten att senareläggning av dessa kan föranledas av kapacitetsskäl. Beredningen hänvisar i anslutning härtill till vad som nämnts ovan i sammanfattningen av avsnitt 3.6.

I avsnitt 6.3 gör beredningen för de älvar som berörs av dess förslag en genomgång älv för älv. I denna presenteras och kommenteras närmare de utbyggnadsmöjligheter som kan komma i fråga enligt planförslaget. Bak- grunden till projekten, eventuella samband mellan dessa osv. behandlas liksom tidsmässiga förutsättningar för genomförande och konsekvenserna för sysselsättning m. m._Vissa fall med speciell bakgrund och där precise- ringen av projekten är viktig med hänsyn till den fortsatta behandlingen har behandlats relativt ingående. Det gäller bl. a. Sikfors i Piteälven, Vojmå i Ångermanälven och Ammeråns överledning i Indalsälven.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer och sju särskilda yttran- den.

1. Beredningens arbete

Direktiven för beredningens arbete framgår av bilaga 1.

Enligt direktiven skulle beredningen redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juli 1983. Förslag väcktes i slutet av maj månad inom beredningen om förlängning av arbetet, och kontakter med industridepar- tementet visade att en förskjutning av redovisningen till senast den 15 september 1983 kunde accepteras. Beredningen beslöt att utnyttja denna möjlighet. Avgörande härför var att en utsträckning av arbetet över sommaren skulle ge bättre möjligheter till belysning av vissa strategiska projekt och frågeställningar. Det skulle också ge möjlighet till en bättre beskrivning och dokumentation till fördel för kommande remissarbete m. m.

Vissa generella frågor som anges i direktiven har beredningen endast hunnit behandla översiktligt. Detta framgår närmare främst i avsnitt 3.

Beredningen har koncentrerat sig på uppgiften att lämna förslag till en plan för utbyggnad av vattenkraften till i direktiven angivet mål. Vissa utgångs— punkter för detta, bl. a. bedömningen av vattenkraftens långsiktiga produk- tionsförmåga, behandlas i avsnitt 4. — Uppläggningen av det konkreta arbetet med inventering av möjliga utbyggnadsprojekt, beredningens klassificeringar. alternativa handlingslinjer osv. framgår av avsnitt 5.

Beredningen har hållit 16 sammanträden, varav 11 i närvaro av experter— na. Dessutom har bl.a. frågor om utbyggnadsmöjligheter, ekonomiska förutsättningar och bevarandeintressen behandlats i arbetsgrupper med beredningens experter.

Beredningen har tagit emot en stor mängd skrivelser, namnlistor och uppvaktningar från företrädare för såväl utbyggnadsintressenter som före- språkare för bevarande. Framställningar har överlämnats från regeringskan— sliet till beredningen. Överläggningar har ägt rum med bl. a. regionala myndigheter och kommuner.

Beredningen vill betona att tidsramen för arbetet inneburit att detaljerade studier av enskilda projekt eller ingående utredningar av aktuella frågeställ- ningar inte har varit möjliga. Studiebesök har kunnat genomföras i mycket begränsad omfattning. Detta måste beaktas när relativt exakta redovisningar av projekt m. m. görs t. ex. i olika sammanställningari betänkandet utan att erforderliga reservationer varje gång upprepas. Beredningen är medveten om att materialet är behäftat med osäkerheter. I valet att använda beteckningen ”beredning” ligger en markering av att arbetet har inriktats på att sammanställa och så långt möjligt komplettera kunskapsunderlaget, att

försöka ange möjliga handlingslinjer, att lämna förslag i huvudfrågorna samt att peka på brister i kunskapsunderlaget och därmed behov av ytterligare

utredningsinsatser. Vad gäller begrepp och ordförklaringar vill beredningen i första hand

hänvisa till utredningen Vattenkraft och miljö 3 (SOU 1976:28). bilaga 3.

2 Tidigare utredningar och beslut. Utbyggnadstakt. Gällande rått.

2.1. Inledning

Efter omfattande utredningsarbeten under 1960-talet redovisade i betän- kandet SOU 1971:75lade riksdagen år 1972 fast vissa riktlinjer för hushållningen med landets mark- och vattenresurser (prop. 1972:111, CU 35, rskr 348). Detta beslut inom ramen för den fysiska riksplaneringen innebar att vissa huvudälvar m. ni. skulle undantas från utbyggnad (jfr 2.4). Det innebar också att en mera djupgående utredningsinsats inleddes. Denna kom att fortsätta under hela 70-talet och åtföljdes av en rad beslut grundade på utredningarnas resultat.

2.2. Utredningarna om vattenkraft och miljö

I samband med det ovan nämnda beslutet om fysisk riksplanering 1972 tillsattes en utredning som avsåg huvudälvarna i södra Norrland och norra Svealand Indalsälven, Ljungan, Ljusnan, Dalälven och Klarälven — och vissa av deras biflöden. Utredningen brukar benämnas den Sehlstedtska utredningen. Den redovisades i maj 1974 i betänkandet (SOU 1974:22) Vattenkraft och miljö.

För att få ett bedömningsunderlag likvärdigt med vad som togs fram för södra Norrland och norra Svealand tillkallade regeringen den 31 maj 1974 en sakkunnig för att utreda frågor om fortsatt vattenkraftutbyggnad i norra Norrland, dock med undantag av Torne-, Pite- och Vindelälvarna. I utredningsuppdraget innefattades således de 5. k. skogsälvarna, de delvis utbyggda huvudälvarna samt Kalixälven. Utredningsman var Sören Ekström.

Utredningsmannen presenterade i oktober 1974 lägesrapporten (DsB 197414) Vattenkraft och miljö 2. Syftet med lägesrapporten var att presentera ett så aktuellt material som möjligt även om norra Sverige inför energipro- positionen år 1975 (se vidare 2.3). Lägesrapporten har nu inget självständigt intresse mer än att det var i den som tanken på 4—6 TWh av relativt okontroversiella utbyggnader lanserades. Utredningen slutredovisades i betänkandet (SOU 1976:28) Vattenkraft och miljö 3.

Slutligen genomfördes i slutet av 1970-talet en utredning om överledning för kraftändamål av vatten från Piteälven och Vindelälven. Överledningarna avsågs ske till Skellefteälven och till Umeälven. Utredningen Vattenkraft

och miljö 4 (SOU 1979:39) bedömde att överledningsprojekten skulle ge upphov till sådana skador på älvarnas miljö att de inte var förenliga med gällande riktlinjer för älvarnas utnyttjande. Regeringen fann därför inte skäl att ytterligare överväga dessa projekt.

Den metodik som tillämpats i utredningarna är i stora drag följande. På grundval av ett omfattande material från företrädare för utbyggnadsintres- sena resp. bevarandeintressena har utredningarna genom en rangordning sökt ange vilka älvsträckor som vid ytterligare vattenkraftutbyggnad i första hand bör komma i fråga och vilka älvsträckor som är mest angelägna att bevara. Projektens värde från bevarandesynpunkt och från kraftekonomisk synpunkt har vägts samman och projekten ordnats i en slutlig rangordning. De skilda förutsättningarna i de båda huvudutredningarna innebar vissa skillnader i rubrikerna för de olika klasserna som dock i huvudsak är jämförbara. Klassindelningen återges här med definitionerna enligt SOU 1976:28 med undantag för klass 3 där definitionen i SOU 1974:22 har bedömts vara mest representativ för hela området.

Klass 4

Älvsträckor med mycket höga bevarandevärden. Den redovisade kraftnyttan har inte kunnat motivera en placering i lägre klass.

Klass 3

Älvsträckor eller områden med redovisade bevarandevärden, i ett betydande antal fall även iform av samverkande riksintressen, berörs av projekten. I många fall finns också en konflikt mellan utbyggnadsönskemålen och olika lokalt förankrade intressen. Inom denna klass återfinns många av de stora och mycket kontroversiella projekten. Klassen måste betecknas som i hög grad bevarandevärd men om man trots detta finner en utbyggnad upptill denna nivå nödvändig bör sådana projekt inom klassen som förts till en undergrupp 3a i första hand väljas. Det främsta kriteriet vid delningen av klass 3 i undergrupperna 3a och 3b har varit den betydande kraftnytta som kan redovisas beträffande de projekt som förts till 3a.

Klass 2

Älvsträckor med påtagliga bevarandevärden berörs. I några fall finns höga bevaran- devärden, men i dessa fall har en betydande kraftnytta kunnat motivera placering i denna klass.

Klass ]

Huvudsakligen älvsträckor med måttliga bevarandevärden. I några fall har också en betydande kraftnytta kunnat motivera en flyttning från klass 2 i bevaranderangord- ningen till denna klass.

Klass 0

Om- och tillbyggnadsprojekt som inte närmare undersökts eller värderats, vare sig från utbyggnads- eller bevarandesynpunkt.

2.3. Riksdagsbeslut m. rn. angående vattenkraftutbyggnad

Frågor om utbyggnad av vattenkraft har behandlats dels som en del av den fysiska riksplaneringen, dels inom ramen för energipolitiken. I detta avsnitt ges en översikt över de viktigaste besluten. I avsnitten 2.4 resp. 2.5 redogörs närmare för beslutens innebörd, dels i form av riktlinjer i riksplaneringen, dels vad gäller beräknade energitillskott från vattenkraften.

Det första beslutet inom den fysiska riksplaneringen fattades som tidigare nämnts av riksdagen år 1972 (prop. 1972:111, CU 35, rskr 348).

I statsmakternas beslut är 1975 om energihushållning m. m. (prop. 1975z30, CU 28, NU 30, rskr 202 och 203) behandlades vattenkraftens roll i energiförsörjningen och preciserades närmare förutsättningarna för vatten- kraftutbyggnader i södra Norrland och norra Svealand. Då förelåg betän- kandena Vattenkraft och miljö samt Vattenkraft och miljö 2.

År 1977— då också betänkandet Vattenkraft och miljö 3 förelåg — fattade statsmakterna ett mera samlat beslut om riktlinjer i den fysiska riksplaner- ingen för vattendrag i norra Svealand och Norrland (prop. 1977/78:57, CU 9, rskr 100).

Vattenkraftens roll i det svenska energisystemet behandlades också i 1981 års energipolitiska beslut (prop. 1980/81:90, CU 31 och 5 y, NU 60, rskr 381).

Vissa senare beslut av mera begränsad karaktär redovisas i sitt saksam- manhang i det följande.

2.4. Riktlinjer i den fysiska riksplaneringen

Ställningstaganden i den fysiska riksplaneringen angående utnyttjande av vattendragen har i första hand avsett hela, hittills orörda älvar eller relativt omfattande älvsträckor av mycket stor betydelse från bevarandesynpunkt. Riktlinjerna har, genom den beslutsprocess som redovisats ovan, efter hand preciserats och konkretiserats. I aktuell och samlad form har de efter riksdagsbeslut nyligen (prop. 1981/82:130, J oU 1982/83:30, rskr 274) tagits in i den nya vattenlagen (SFS 1983:291).

De är 1972 fastlagda riktlinjerna innebar att dittills outbyggda huvudälvar och källflöden i norra Sverige skulle bevaras opåverkade. Vidare skulle vissa preliminärt avgränsade väglösa vildmarksområden undantas från all tyngre exploatering, bl. a. vattenkraftutbyggnad.

Genom 1975 års beslut lades fast för vilka älvsträckor i södra Norrland och norra Svealand som t. v. inga beslut beträffande utbyggnad borde fattas.

Den precisering som gjordes genom 1977 års beslut innebar bl. a. följande. Förutom de fyra s. k. huvudälvarna och samtliga objekt i klass 4 (se 2.2) undantogs också sådana älvar och älvsträckor i övriga klasser som det från översiktliga planeringssynpunkter ansågs finnas särskilda skäl att bevara. Detta innebar att från utbyggnad t. v. undantogs bl. a. alla älvsträckor i obrutna fjällområden samt större sammanhängande, i huvudsak opåverkade älvsträckor som bedömdes ha stor betydelse för den vetenskapliga naturvår- den, kulturminnesvården, friluftslivet, fisket, rennäringen samt jordbruket och skogsbruket.

Genom riksdagsbeslut åren 1979 och 1980 har undantag gjorts även för nedre Västerdalälven (CU 1979/8026, rskr 87) och Ljungan uppströms Storsjön (prop. 1980/81:26, CU 3, rskr 12).

Riktlinjerna har därmed den samlade innebörden att följande älvar respektive älvsträckor undantagits från utbyggnad:

Älv Sträcka

Klarälven Sträckan mellan Kärrbackstrand och Edebäck. Dalälven Västerdalälven uppströms Hummelforsen resp. nedströms Skifsforsen, Österdalälven uppströms Trängslet samt sträckan mellan Näs och Hedesundafjärdarna. Ljusnan Sträckan mellan Hede och Svegsjön (Härjedalsljusnan) och sträckan mellan Laforsen och Arbråsjöarna (Mellanljusnan).

Ljungan Uppströms Storsjön.

Indalsälven Åreälven, Ammerån ovan Överammer, Storån-Dammån samt Hårkan uppströms Hotagen.

Ångermanälven Lejarälven, Storån uppströms Klumpvattnet, Långseleån-Rör- strömsälven, Saxån, Ransarån uppströms Ransaren samt Voj- mån uppströms Vojmsjön. Vapstälven

Moälven

Lögdeälven Öreälven

Umeälven Tärnaån och Girjesån, Juktån uppströms Fjosokken samt Tärnaforsen mellan Laisan och Gäutan. Vindelälven Bureälven Skellefteälven Källflödena uppströms Sädvajaure resp. Rebnisjaure.

Byskeälven

Piteälven Luleälven Stora Luleälven uppströms Akkajaure, Lilla Luleälven upp- ströms Skalka och Tjaktjajaure samt Pärlälven. Råneälven Rörån-Livasälven. Kalixälven Torneälven

2.5. Beräknade energiproduktionstillskott m. m. genom vattenkraftutbyggnad

1972 års ovan redovisade beslut utgick från det uttalade konstaterandet att vattenkraftutbyggnadsepoken led mot sitt slut i Sverige. Vattenkraften bedömdes redan under 1970-talet komma att svara för en ringa del av det totala energitillskottet. Den bedömdes dock samtidigt komma att få större betydelse som toppkraft för att klara variationerna i elförbrukningen.

Det energipolitiska beslutet är 1975 grundade sig bl. a. på vissa bedöm- ningar i lägesrapporten Vattenkraft och miljö 2. Enligt utredningen skulle utbyggnader som förorsakar endast obetydliga eller måttliga skador kunna ge ett energitillskott av 2 ä 3 TWh/åri södra Norrland och norra Svealand och ungefär lika mycket i norra Norrland. Vattenkraftens sammanlagda utbygg- nadsnivå för hela landet skulle i så fall bli ca 65—67 TWh/år. De

utbyggnadsprojekt som därvid avsågs vari första hand om- och tillbyggnader samt nybyggnader i älvsträckor som redan är hårt utnyttjade.

Chefen för industridepartementet anförde i propositionen, att han funnit att viss fortsatt utbyggnad av vattenkraften var nödvändig. I awaktan på det mera detaljerade bedömningsunderlaget rörande vattenkraftutbyggnaderna i norra Norrland förordade han att en utbyggnadsnivå motsvarande 66 TWh t. v. sattes som gräns för den totala vattenkraftutbyggnaden.

Energibalansen år 1985 skulle därmed kunna tillföras ytterligare ca 5 TWh från vattenkraft. Ett energitillskott av denna storleksordning borde enligt nyss nämnda utredning kunna erhållas genom utbyggnader med förhållan- devis små skadeverkningar. De projekt som i första hand kunde komma i fråga var om- och tillbyggnader samt vissa nybyggnader i de redan hårt exploaterade älvarna. Industriminstern pekade även på möjligheterna att genom ytterligare årsregleringar i de utbyggda vattendragen ta till vara vatten, som vid stora flöden annars går till spillo.

Chefen för bostadsdepartementet talade i sin föredragning om en produktionsökning fram till år 1985 med ca 5 TWh till ca 66 TWh/år.

Näringsutskottet konstaterade att det rådde viss tveksamhet om möjlig- heterna att fram till år 1985 öka vattenkraftproduktionen från 61 till 66 TWh per år. Civilutskottet anförde att slutliga beslut rörande vattenkraftens roll i försörjningen med elenergi fram till år 1985 borde grundas på det ytterligare underlag som skulle komma fram genom utredningen om vattenkraftutbygg- nad i norra Norrland.

I propositionen år 1977 bedömde chefen för bostadsdepartementet i likhet med utredningen om vattenkraftutbyggnader i norra Norrland att ett så stort tillskott som 5 TWh inte kunde nås redan år 1985 utan väsentliga skadeverkningar för de motstående intressena. Nya vattenkraftanläggningar skulle inte hinna projekteras, prövas och uppföras i sådan tid att vattenkraf- ten kunde bidra till energibalansen fram till år 1985 på det sätt som hade förutsatts år 1975. Det konstaterades att det nu lämnade förslaget till riktlinjer i den fysiska riksplaneringen gav regeringen frihet att i samband med kommande förslag till riktlinjer för energipolitiken på nytt pröva vattenkraftens roll i energiförsörjningen.

I 1981 års energiproposition bedömde energiministern med hänsyn till föreliggande omständigheter det vara rimligt att räkna med och sträva efter att utbyggnader av nya vattenkraftstationer motsvarande ett produktionstill- skott av 2—3 TWh inleddes under 1980-talet, utöver redan pågående eller beslutade utbyggnader. I denna utbyggnad inkluderades även tillskotten från små vattenkraftverk med en effekt av 100—1 500 kW (s. k. minikraftverk). Energiministern räknade dessutom med att ett tillskott av ca 1 TWh kunde åstadkommas genom ett effektivare utnyttjande av de befintliga vattenkraft- stationerna. Den totala vattenkraftproduktionen skulle, när dessa anlägg- ningar hade tagits i drift, därigenom vid normalårstillrinning komma att uppgå till omkring 66 TWh. En del av de utbyggnader, som krävdes för att nå upp till denna nivå, bedömdes dock inte hinna fullföljas till år 1990. För detta år beräknades därför en tillförsel från vattenkraften på 65 TWh. En uppföljning av lämnade tillstånd till utbyggnader bedömdes böra ske år 1983.

Civilutskottet hade vid sin behandling av propositionen tillförts uppgifter

om de ärenden som prövades av regeringen och om de ansökningar som kunde väntas. Dessa uppgifter hade enligt civilutskottets mening inte entydigt givit vid handen att man utan ändrade riktlinjer i den fysiska riksplaneringen, ändrade tillåtlighetsregler i vattenlagen eller avsiktligt ändrade dispensregler — med säkerhet kunde uppnå en total vattenkraftpro- duktion om 66 TWh och än mindre att vattenkraften år 1990 skulle ge ett tillskott av 65 TWh. Enligt civilutskottets mening borde näringsutskottet betona energiminsterns uttalanden att de angivna tillförselnivåerna inte borde betraktas som fastställda mål.

Näringsutskottet fann inte anledning att ifrågasätta civilutskottets bedöm- ning, att med gällande regler vattenkraftproduktionen år 1990 skulle komma att ligga något under 65 TWh. Detta tal borde enligt utskottet ses som ett i viss mån osäkert resultat av beräkningar av tillgänglig vattenkraft och inte som en utgångspunkt för beslut om vilken vattenkraft som skall vara tillgänglig.

2.6. Låg utbyggnadsaktivitet

Osäkerheten när det gäller möjligheten att nå uppställda mål för vattenkraf- tens produktion avspeglas i de i avsnitt 2.5 redovisade riksdagsbesluten, bl. a. genom förskjutningen i tidpunkten för fullföljande från år 1985 till efter år 1990.

Ett annat tecken på denna osäkerhet var den markering som gjordes i 1981 års energiproposition och som ledde till vissa överväganden inom civilutskottet beträffande prövningsförutsättningarna enligt VL om att det långsiktiga kraftförsörjningsintresset borde tillmätas så stor vikt vid ärende- prövningen att den förordade utbyggnaden verkligen kommer till stånd.

Motionsvis framfördes såväl vid 1980/81 som vid 1981/82 års riksdagar krav på utredningar med inriktning på en plan för vattenkraftutbyggnaderi resp. ett ökat vattenkrafttillskott. Den senare motionen bifölls och ledde, som framgått av direktiven, till vattenkraftberedningens tillkomst.

Bakom de i propositioner m. m. gjorda bedömningarna ligger den konkreta utvecklingen av antalet ärenden som aktualiseras och avslås respektive beviljas av vattendomstol och regering. En redovisning som beredningen fått från två av vattendomstolarna visar att antalet inkomna ärenden alltsedan år 1977 legat på en låg nivå. Benägenheten att ta initiativ till prövning av vattenkraftärenden bedöms ytterligare ha påverkats av avslag på sökta vattenkraftutbyggnader i några fall, där också starka lokala opinioner och viktiga remissmyndigheter vänt sig mot utbyggnader. Det gäller främst Sölvbacka, som t. o. m. ledde till ingripande av riksdagen mot utbyggnad (prop. 1980/81:26, CU:3, rskr 12), Klippen och nedre Långan.

2.7 Gällande rätt rn. rn.

För anläggande av vattenkraftverk och för vattenregleringar krävs tillstånd enligt vattenlagen. Den nu gällande vattenlagen (VL) trädde i kraft år 1919. Den ersätts den 1 januari 1984 med en ny vattenlag. I de delar som är av

intresse för beredningens arbete innehåller vattenlagen i huvudsak följan- de.

Flertalet företag som bedöms enligt VL omfattas av bestämmelserna i lagens 2 kap. om byggande i vatten. Hit hör bl. a. vattenkraftstationer. I kapitlet finns de centrala reglerna om tillåtlighet och förprövningsskyldighet. Företagarna ges också vidsträckta möjligheter att ta annans egendom i anspråk eller utföra åtgärder som medför intrång i annans rätt och intresse.

Som en grundläggande regel gäller att allt byggande skall göras så att ändamålet kan utan oskälig kostnad vinnas med minsta intrång och olägenhet för annan. För tillåtlighet krävs att de värden som vattenbyggnaden skapar från samhällelig och allmän ekonomisk synpunkt väger tyngre än de värden ' som skadas genom byggnaden. Tvångsrätt att bygga i vatten till skada för annan förutsätter sålunda att åtgärdens nettonytta står i visst matematiskt förhållande till den skada på annans egendom som uppkommer genom åtgärden. Även om företaget skulle uppfylla detta krav, kan det emellertid vara otillåtligt, nämligen om det medför avsevärd skada på vissa allmänna intressen. Sålunda skyddas bostäder för ett avsevärt antal bofasta personer, större fabrik eller annan anläggning som ger uppehälle åt många, odlad jord till en efter ortsförhållandena betydande omfattning, fiskeri- eller annan näring av större betydenhet, befolkningens levnadsförhållanden och närbo- endes trevnad. Även naturskyddets intresse skall tillgodoses. Hur stor nyttan av företaget än år får det inte heller komma till stånd, om det orsakar olägenhet av någon betydelse för befintlig allmän farled eller allmän flottled eller vållar menlig inverkan på klimatet eller allmänna hälsotillståndet eller eljest i avsevärd mån förnärmar andra allmänna intressen än sådana som är särskilt skyddade.

Större vattenkraftanläggningar och regleringsföretag är underkastade särskilda bestämmelser om nyprövning. Företagaren kan utan gottgörelse få finna sig i att nya villkor medför viss ekonomisk förlust, i detta fall motsvarande högst en fjärdedel av egendomens värde.

Tillåtligheten av kraftverk och vattenregleringar för kraftändamål prö- vades före år 1971 i huvudsak av vattendomstolarna. För att vid tillåtlighets- prövningen möjliggöra ett större hänsynstagande till samhällsplaneringen i stort infördes år 1971 i 4 kap. en rätt för regeringen att pröva tillåtligheten av företag i vatten som är av betydande omfattning eller ingripande beskaffen- het. Den prövning som regeringen skall företa avser förutom tillåtlighets- bestämmelserna i 2 kap. huruvida företaget är förenligt med allmänna planeringssynpunkter. Om ett företag i vatten strider mot samhällsplaner- ingen i stort skall regeringen således förklara företaget otillåtligt även om det inte möter hinder enligt tillåtlighetsbestämmelsernai 2 kap. Regeringen har dock tillagts en dispensmöjlighet. Om företaget nämligen är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt får regeringen medge företaget även om det inte är tillåtligt enligt 2 kap. eller det strider mot allmänna planeringssyn- punkter. Dispensbefogenheten gäller dock inte undantagen i den fysiska riksplaneringen.

Den närmare regleringen av vilka företag som skall prövas av regeringen görs av regeringen själv. Bestämmelser härom har utfärdats i vattenrätt- skungörelsen (1971:789), där vissa generella storlekskriterier anges. I

kungörelsen har även tagits upp de älvar och älvsträckor som riksdagen genom sina beslut om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen förklarat skall vara undantagna från utbyggnader.

Riksdagen har nyligen antagit en ny vattenlag som träder i kraft den 1 januari 1984. Lagen bygger i väsentliga delar på principerna i gällande rätt. Åtskilliga nyheter har dock införts. Den nuvarande vattenlagens detaljerade tillåtlighetsregler ersätts med mer allmänt hållna regler, som skall möjliggöra en samlad bedömning av ett vattenföretags lämplighet från bl. a. allmänna planerings- och samhällsekonomiska synpunkter. Möjligheterna att omprö- va villkoren för givna tillstånd till förmån för framför allt allmänna intressen vidgas.

Tillåtlighetsreglema innebär i korthet följande. Enligt 3 kap. 1 5 får ett vattenföretag inte komma till stånd om det med hänsyn till valet av plats eller på något annat sätt möter hinder från allmänna planeringssynpunkter. Enligt 2 5 får byggnads- eller andra anläggningsarbeten inte strida mot fastställda kommunala planer enligt byggnadslagen. Mindre avvikelser som inte är oförenliga med planens syfte kan dock tillåtas. Om det gäller särskilda bestämmelser för ett mark- eller vattenområde, t. ex. reservatsbestämmelser enligt naturvårdslagen, skall företaget utföras så att syftet med bestämmel- serna inte motverkas. Även om det inte finns något hinder mot ett vattenföretag enligt 1 eller 2 5 får det inte komma till stånd om någon skada av större betydelse uppkommer för allmänna intressen. Regeringen kan lämna dispens från denna bestämmelse om företaget är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt.

Prövningen av vattenföretag sker även enligt den nya lagen i vattendom- stol. Tillåtlighetsfrågor skall dock vad gäller de större företagen såsom tidigare prövas av regeringen. De regler som nu finns i vattenrättskungörel- sen om vilka företag som skall prövas av regeringen har emellertid som tidigare nämnts tagits in i lagen.

Enligt de nya bestämmelserna om omprövning får vattendomstolen för tillgodoseende av allmänna intressen ompröva villkoren för ett tillstånd och därvid föreskriva ändrade eller nya villkor. Denna omprövning får ske först efter utgången av den tid som domstolen bestämmeri tillståndsdomen. Tiden skall bestämmas till mellan 10 och 30 år. Möjligheterna till omprövning gäller även tillstånd som har meddelats enligt gamla lagen. En tillståndshavare är i princip berättigad till ersättning för den förlust han åsamkas genom en omprövning. Viktiga undantag från denna princip finns dock. Om ompröv- ningen sker för att tillgodose vissa i lagen uppräknade allmänna intressen är tillståndshavaren skyldig att utan ersättning tåla en viss del av förlusten eller inskränkningen.

I anslutning till genomgången av främst reglerna i den nya vattenlagen har beredningen gjort den allmänna bedömningen att förutsättningarna för framtida vattenkraftutbyggnader inte i någon större utsträckning förändras genom lagändringen. I förarbetena till lagen har angetts att den syftar till att skapa ett instrument med vars hjälp det går att göra en rimlig avvägning mellan exploateringsintresset och motstående allmänna och enskilda intres- sen. En grundläggande förutsättning måste samtidigt vara att företagen står i god överensstämmelse med planerna inom olika samhällssektorer. Tillåtlig- hetsreglema i den nya lagen har mot bakgrund härav gjorts mycket allmänt

hållna och syftar till att möjliggöra en samlad bedömning av ett vattenföre- tags lämplighet från bl. a. allmänna planerings- och samhällsekonomiska synpunkter.

Det har bl. a. vid uppvaktningar för beredningen — uttryckts farhågor för att de nya prövningsreglerna kommer att leda till en så betydande mängd omprövningar — och därmed begränsningar av givna tillstånd — att det påtagligt kan påverka mängden befintlig vattenkraftproduktion och därmed förutsättningarna för beredningens arbete. Om det finns någon grund för dessa farhågor är knappast möjligt att bedöma i dag. Vad man kan konstatera är att bestämmelserna i nuvarande VL beträffande de företag som omfattas av dessa, ger möjligheter till större begränsningar av gällande tillstånd än de nya omprövningsreglerna kommer att ge. De senare kommer emellertid att omfatta alla företag. Beredningen har inte funnit anledning att låta de nya bestämmelserna påverka utgångspunkterna för förslaget till utbyggnadsplan utan har förutsatt att de nya prövningsreglerna inte påtagligt förändrar produktionsförmågan. Frågan kan behöva uppmärksammas i belysning av den praxis som de nya bestämmelserna kan leda till.

'" W): . uma

3 Aktuella förutsättningar för vattenkraftutbyggnad

3.1. Inledning

I vattenkraftberedningens uppgifter har — enligt direktiven ingått att försöka genomlysa alla aspekter på utbyggnad av vattenkraften. Beredning- en borde också redovisa en översiktlig jämförelse mellan inverkan på miljön från vattenkraftutbyggnad och miljöpåverkan från andra energikällor. Det har emellertid inte varit möjligt för beredningen att göra någon systematisk och ingående genomgång av dessa frågor. Tidsbegränsningen och koncen- trationen på huvuduppgiften att lämna förslag till en plan för utbyggnad av vattenkraften har omöjliggjort detta.

Beredningen bedömer emellertid att dessa frågor i grunden är väl belysta genom tidigare utredningsverksamhet. Beredningen har koncentrerat sig på att — mot bakgrund av en sammanfattning av vattenkraftens för- och nackdelar — försöka beskriva vissa aktuella förutsättningar eller nya tendenser som har bedömts vara av särskilt intresse för beredningens huvudfrågor. Beredningen vill i sammanhanget peka på att dessa frågor kommer att ytterligare belysas av 1981 års energikommitté (EK -81).

3.2. Sammanfattande beskrivning av vattenkraftens för- och nackdelar

3.2.1. Vattenkraftens fördelar

Vattenkraften bygger på en väl beprövad teknik och är den förnybara energikälla som är bäst utvecklad. Vattenkraftverken är driftsäkra och har lång livslängd. De årliga energitillskotten levereras under mycket lång tid med låga driftkostnader. Jämfört med andra produktionsformer ger vatten- kraften elektrisk energi med små omvandlingsförluster.

Vattenkraften har den fördelen jämfört med de flesta andra energikällor att den inte avger luftföroreningar eller medför avfallsproblem. Den är vidare en helt och hållet inhemsk energiresurs och har därför stor betydelse för försörjningstryggheten. Den är lätt att reglera efter efterfrågans variationer och är därför särskilt värdefull jämfört med annan kraftproduk- tion som inte lika lätt kan regleras. Den har hög tillförlitlighet och är av stor betydelse för leveranssäkerheten i elkraftsystemet vid störningar i stamnätet och vid plötsliga bortfall av stora värmekraftaggregat. Vattenkraften kan dessutom ofta byggas ut med god ekonomi (jfr avsnitt 4.4).

3.2.2. Vattenkraftens nackdelar

Vattenkraftutbyggnader medföri likhet med flertalet former av naturresurs- utnyttjande ingrepp i miljön. Ingreppen innebär i stor utsträckning oåterkallelig förbrukning av naturvärden. Skadorna är inte begränsade till själva älvfåran, utan hela det område som ekologiskt hänger samman med älven kan påverkas. Byggnader, dammar, regleringssjöar, berg— och schaktmassor ger förändringar i landskapsbilden och skador på växt- och djurliv, skogs- och jordbruksmark m. m. Vid större regleringsmagasin kan skadorna bli mycket omfattande.

Vattenkraftutbyggnader inverkar på de naturliga vattenförhållandena. Forsar försvinner och strömsträckor torrläggs helt eller delvis. Förändringar i vattenstånd och vattenföring påverkar det ekologiska system som ett vattendrag utgör och ger upphov till skador till men för bl. a. fisket strömlekande arter påverkas i särskilt hög grad — den vetenskapliga naturvården och friluftslivet. Lokalklimatet i närheten av magasin och kraftstationer kan påverkas.

De följdverkningar och skador som nu har nämnts kan i viss utsträckning mildras genom lämplig utformning av kraftproduktionsanläggningarna, vattenhushållningsbestämmelser och skadeförebyggande åtgärder. Kvarstå- ende och irreparabla skador i naturmiljön till följd av vattenkraftutbyggna- der kan emellertid inte undvikas.

Detta leder till konflikter med andra intressen i samhället, vilka i allmänhet påkallar att vattendragen skyddas mot kraftutbyggnad. Vatten- kraftutbyggnader kan innebära allvarliga störningar för rennäringen och svåra skador på fiskbestånden. Bevarandeintressen såsom vetenskaplig naturvård, kulturminnesvård, rekreations- och friluftsliv etc. har vuxit sig allt starkare, efterhand som tillgången på opåverkade älvar har minskat.

3.3. Ändrad energipolitisk situation

3.3.1. Allmän bakgrund

Nu gällande beslut om nivån för vattenkraftens utbyggnad fattades, som har framgått av avsnitt 2, reellt år 1975. Beslutet fattades alltså efter de första stora oljeprisstegringarna vintern 1973/74, men grundades i viss utsträckning på utredningsarbete som hade utförts före den första oljekrisen. Huvudmo- ment i 1975 års energibeslut var att kärnkraften skulle byggas ut med 13 reaktorer och att en målmedveten satsning skulle göras på energihushållning för att en effektivare energianvändning skulle uppnås.

Efter år 1975 har den energipolitiska situationen ändrats. Åren 1979 till 1982 steg oljepriserna ytterligare. Denna gång var den procentuella ökningen mindre, men i absoluta tal steg oljepriserna mer än 1973/74.

År 1980 beslutades efter folkomröstningen om kärnkraften att högst tolv — mot tretton enligt 1975 års beslut — reaktorer skall användas under sin tekniska livslängd. Kärnkraften kommer när programmet om tolv reaktorer är fullföljt att ha en produktionsförmåga om nära 60 TWh/år. Kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk

kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd. Senast år 2010 skall den sista reaktorn ställas av.

En huvudinriktning i 1981 års energipolitiska beslut är att oljeberoendet bör minskas. Främst för uppvärmning av bostäder och lokaler skall användningen av olja minska genom övergång till fasta bränslen och el. Beslutet innebär att större eldningsanläggningar inte får utföras för eldning med enbart olja. Enbart oljeeldade kraftverk får alltså inte byggas. Produktionsförmågan i befintliga oljeeldade anläggningar i Sverige uppgår till storleksordningen 25 å 30 TWh/år. Därav utgör oljekondensanläggning- arna drygt 20 TWh, men de har så höga kostnader att de normalt endast bör utnyttjas som energireserv vid onormala driftsituationer. Kostnaderna för denna produktion har stigit avsevärt p. g. a. oljeprisstegringarna. Nya elproduktionsanläggningar bör förutom en vattenkraftutbyggnad upp till 66 TWh i första hand utgöras av kraftvärmeverk och mottrycksanläggningar eldade med fasta bränslen.

Energipolitikens inriktning har alltså ändrats i flera avseenden sedan mitten av 1970—talet. Mot bakgrund härav hänvisade civilutskottet (CU 1981/82:33, s. 2) i den rekommendation som låg bakom vattenkraftbered- ningens tillkomst, till att tidigare utredningar bakom riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen gjorts före nu gällande beslut om energipolitikens inriktning. I det följande belyses de ändrade förutsättningarnas betydelse för vattenkraftens roll i det svenska energisystemet. De mera detaljerade konsekvenserna när det gäller vattenkraftens ekonomi av här tecknade förändringstendenser behandlas i avsnitt 4.4.

3.3.2. Stigande oljepriser

De senaste oljeprisstegringarna har gjort att den rörliga kostnaden för elproduktion i oljeeldade kraftvärmeverk och kondenskraftverk har stigit från ca 8 resp. 16 öre/kWh före år 1979 till ca 15 resp. drygt 30 öre/kWh första halvåret 1983. Vidare har oljeprisstegringarna medfört stora kostnadsök- ningar för bostads- och lokaluppvärmning. Genom övergång till fasta bränslen och el för uppvärmningsändamål kan uppvärmningskostnaderna sänkas.

De höga oljepriserna har, trots att även byggkostnader rn. in. har stigit, medfört en relativ förskjutning till förmån för vattenkraft vid en ekonomisk jämförelse mellan denna och oljebaserad energiproduktion.

3.3.3. Vattenkraften i elproduktionssystemet under kärnkraftsperioden

Sedan värmekraften på allvar introducerades i Sverige i slutet av 1960-talet med de stora oljekondenskraftverken och med införandet av kärnkraften på 1970-talet har vattenkraften fått ytterligare en uppgift i kraftsystemet. Genom vattenkraftens goda reglerbarhet är den mycket värdefull i systemet då produktionen i något av de stora värmekraftverken faller bort. Det är möjligt att praktiskt taget momentant ersätta ett sådant bortfall genom en ökad produktion i vattenkraftverken. Möjligheterna att fylla dessa funktio- ner har förbättrats genom installationen av större maskineffekt i en del

vattenkraftstationer, framför allt i Luleälven.

Länder som inte har möjlighet att med hjälp av vattenkraft utjämna variationerna i belastningen eller ta upp bortfall av annan produktionskapa- citet löser problemet genom att hålla vissa värmekraftstationer infasade vid minimiproduktion så att produktionen vid behov snabbt kan ökas.

Vattenkraften utnyttjas alltså dels som baskraft parallellt med kärnkraf- ten, dels som toppkraft och har dessutom funktionen av snabbt tillgänglig reservkapacitet.

Under kärnkraftsperioden kommer de marginella kraftvärdena att vara låga. Den intressanta jämförelsekostnaden under 1980-talet kommer sanno- likt att bli kärnkraftens och de oljeeldade kraftvärmeverkens rörliga kostnad. De koleldade kraftvärmeverk som kan bli aktuella i början av 1990-talet ger vid 6 procents realränta och dagens kolpriser en kostnad av nära 20 öre/kWh.

3.3.4. Vattenkraften i perspektivet av kärnkraftens avveckling

Det produktionsmål som vattenkraftberedningen behandlar hänför sig till en tidsperiod då kärnkraften inom ovan angivna ramar kommer att vara i full produktion. Konsekvenserna för behovet av vattenkraft m. ni. av kärnkraf— tens avveckling i Sverige behandlas närmast av EK -81. För perspektiven på vattenkraftutbyggnad i stort är emellertid kärnkraftsavvecklingen så viktig att vissa grundläggande huvuddrag skall beröras.

Vid kärnkraftens avveckling kan man förvänta att alternativen till vattenkraft kommer att utgöras av successivt dyrare kraftslag. Elpriset, eller värdet av ny elproduktionskapacitet, torde komma att bestämmas av kostnaden för koleldade kraftvärmeverk och kondenskraftverk. Om kolkon- dens blir bestämmande, förefaller prisnivåer på upp emot 30 öre/kWh, räknat i dagens penningvärde, troliga. Avvecklingen kommer alltså, enligt vad som nu kan bedömas, att leda till högre värde av tillkommande elproduktionskapacitet än i dag.

3.3.5. Sammanfattande bedömning av de energipolitiska förändringarna

De stigande oljepriserna har medfört en generell förstärkning av de ekonomiska motiven att bygga ut vattenkraft. Denna förstärkning synes på sikt komma att ytterligare accentueras genom kärnkraftens aweckling. Vattenkraftprojekt, som tidigare inte har varit intressanta från ekonomisk synpunkt, kan i dag i många fall vara ekonomiskt rimliga. Den inbördes rangordningen mellan vattenkraftprojekten, med hänsyn till utbyggnads- ekonomin, påverkas däremot inte på något systematiskt sätt.

I anslutning bl. a. till vad som behandlas i närmast följande avsnitt bör också noteras att förbättrade generella ekonomiska förutsättningar för vattenkraften ökar möjligheterna till en mera hänsynsfull exploatering vid utbyggnad. Det bör också kunna leda till ökade insatser för att på olika sätt motverka och kompensera de intrång och skadeverkningar, som följer med en utbyggnad.

3.4 Skonsam utbyggnad. Landskapsvårdande åtgärder.

Bl. a. det kraftiga motståndet mot vattenkraftutbyggnader och miljöopinio- nen i samband med de skador som har uppstått vid utbyggnader har lett till en strävan efter att på olika sätt försöka göra utbyggnader så skonsamma som möjligt. Under beredningens arbete har detta understrukits från företrädar- na för kraftföretagen. Särskilda föredragningar har ägt rum och ett material har presenterats för beredningen, såväl från statens vattenfallsverk som från landskapsvårdskonsulter som samarbetar med Svenska Kraftverksförening— en.

Dessa strävanden föl jeri huvudsak två huvudlinjer. För det första försöker man modifiera projekten i stort och därigenom begränsa ingreppen. Detta kan ske t. ex. genom att omfattande regleringar helt tas bort ur projekten och genom att en utbyggnad delas upp på flera kraftverk. I och med att ingreppen begränsas reduceras i regel den elproduktion, som kan utvinnas genom utbyggnaden. En förutsättning är därför att projekten har sådan ekonomi att modifieringar är möjliga.

För det andra lägger man vikt vid att när ingrepp sker begränsa skadeverkningarna så mycket som möjligt och vidta landskapsvårdande åtgärder m. ni., som kan kompensera de nackdelar som ingreppen medför. Typexempel på åtgärder kan vara: erosionsskydd, anläggande av grunddam- mar samt lämplig hantering av överskottsmassor. Mera aktiva åtgärder av kompenserande karaktär kan vara anläggning av bad och campingplatser samt andra rekreationsanläggningar. Ett viktigt område är givetvis fiskevår- den, där kompensation för spolierat fiske kan aktualiseras t. ex. i sidovat- tendrag.

I debatten kring dessa frågor har hävdats att den utbredda opinion som finns mot vattenkraftutbyggnad har påverkats av att äldre sjöregleringar och kraftverksutbyggnader har genomförts utan tillräcklig hänsyn till miljön och utan de landskapsvårdande åtgärder m. ni. som nu är möjliga. Det har också framförts att man borde överväga en översyn av tidigare reglerade och utbyggda vattendrag med sikte på eventuella möjligheter att i efterhand vidta förbättringsåtgärder.

Från företrädare för miljö- och bevarandeintressena har i detta samman- hang framförts i huvudsak följande synpunkter. Man ser positivt på intresset för att begränsa och modifiera projekt och att när ingrepp måste göras - vidta landskapsvårdande åtgärder och insatser för rekreationsliv, fiske osv. Men man framför också att 5. k. skonsam utbyggnad inte i sak ändrar grundsynen, att det är ingreppet i en tidigare orörd naturlig miljö som är det avgörande steget, och att ställningstagandet till detta inte kan påverkas av relativt begränsade modifieringar. Den naturliga älven präglas av växlingen mellan sel och fors. Grunddammar kan inte ersätta den levande forsen. Det betonas att de skador som utbyggnaderna ger ofta är omöjliga att reparera. Trots att vattenkraftutbyggnader under senare år i allmänhet har skett på ett mer skonsamt sätt än tidigare har motståndet mot utbyggnader inte minskat. Vissa modifierade förslag, som har presenterats, har också från företrädare för dessa intressen karakteriserats som inte särskilt långtgående i förhållande till tidigare presenterade alternativ. Den uppfattningen har också förts fram

att det är bättre att göra en genomgripande utbyggnad än två av reducerad omfattning.

Vissa projekt som — vid uppvaktningar eller på annat sätt har presenterats för beredningen har omarbetats med nu angiven inriktning i förhållande till äldre planer. I många fall är emellertid projekt, som beredningen har utgått från, inte omarbetade med en sådan inriktning, även om en sådan skulle komma i fråga vid en aktualisering av projekten. Detta innebär att redovisningarna i det följande av projekt, räkneexempel osv. i viss utsträckning kan vara inaktuella. Det innebär också vilket är viktigt med hänsyn till tidsaspekten att omprojektering kan komma att bli aktuell för många av projekten.

3.5 Bevarandeintressen. Lokala opinioner.

Vattenkraftberedningens arbete har liksom hanteringen av vattenkraftfrå- gorna över huvud taget i stor utsträckning format sig till en diskussion om avvägningen mellan behovet av elenergi å ena sidan och bevarandevärdena å den andra. I denna diskussion har inom beredningen naturvården, fisket och rennäringen varit företrädda av expertis. En företrädare för Älvräddarnas samorganisation har framfört de samlade bevarandesynpunkter, som denna organisation står för. Däremot har inte sektorer som kulturminnesvården, jordbruket och skogsbruket varit direkt företrädda i beredningen.

I stort gäller beträffande bevarandevärdena vad som anförts generellt inledningsvis i detta avsnitt, nämligen att de argument som förs fram är väl kända och utvecklade. Samtidigt som de ekonomiska argumenten för utbyggnad av vattenkraften under senare år har vuxit i styrka, har emellertid skälen för bevarande fått ökad tyngd och argumenteringen för bevarande skärpts genom ökat kunskapsunderlag och förbättrade metoder för analys av alternativa värden till utbyggnad. Värdet av områden med orörd natur ökar efter hand som tillgången på sådana områden minskar. Opinionen för bevarande av outbyggda älvar och älvsträckor har bl. a. på grundval härav skärpts.

Samtidigt torde, beroende på sysselsättningssituationen (jfr 3.6), en ökad opinion för utbyggnad ha kommit till stånd under senare år inte minst i debatten inom berörda kommuner. Förskjutningar i opinionsläget av nu antytt slag är naturligtvis svåra att tolka, och beredningen har inte haft möjlighet att göra några ingående bedömningar. Vad som sagts ovan pekar emellertid mot att polariseringen kring vattenkraftfrågorna har ökat i olika avseenden.

Ett inslagi debatten, som särskilt har accentuerats under senare tid, är det faktum att samverkande hot från olika håll mot ett visst bevarandeintresse, leder till krav på ökad restriktivitet och ökad uppmärksamhet vid avgöran- den inom varje enskild beslutskategori. Ett exempel är att det ökande skogsbruket i den fjällnära regionen innebär intrång på beten för rennäring- en, vilket påverkar de ”marginaler” som eventuellt kan finnas för ingrepp i form av vattenkraftutbyggnad, som också påverkar förutsättningarna för rennäringen.

Ett annat liknande exempel är den pågående försurningen av marker och

sjöar. Denna drabbar för närvarande främst södra Sverige och därmed fisket i denna del av landet. Det har emellertid framförts till beredningen att detta bör leda till en ökad uppmärksamhet på hur man tar till vara de förutsättningar för fiske som finns i norra Sverige. En mera omfattande försurning också i norra Sverige, som enligt vissa tecken pågår, kan komma att påverka fisket negativt och därmed minska de marginaler som kan finnas för ytterligare vattenkraftutbyggnad. Å andra sidan kan anföras att hotet om försurning kan utgöra skäl för utnyttjande av vattenkraft så långt som möjligt i stället för fossila bränslen.

Ett tredje exempel på risk för samverkande störningar är det omfattande laxfisket i Östersjön och vattenkraftutbyggnaderna i norra Sverige, som hotar laxens fortplantningsmöjligheter.

En annan viktig faktori sammanhanget är det ökande intresset för och den ökade betydelsen av rekreation och friluftsliv. Den växande turismen inom landet har stor betydelse, både från rekreationssynpunkt och som en näringsgren som ökar i betydelse. Bland förhållanden som särskilt kan behöva uppmärksammas i nu aktuellt sammanhang är bl. a. det under senare är starkt ökade intresset för att utnyttja vattendragen för kanotfärder samt fritidsfiskets betydelse för turismen.

I samband med fritidsfisket har på sistone särskilt betonats vikten av bevarande i tillräcklig omfattning av naturligt reproducerade stammar av laxartad fisk. Regionalt har restbestånd av främst öring stor betydelse. I sammanhanget påpekas också att vattenkraftutbyggnaden i norra Sverige inte minst valet av eventuella alternativ —— påverkar Östersjöns laxfiske. Vikten av bevarande i tillräcklig omfattning av naturliga lek- och uppväx- tområden betonas (jfr JoU 1982/8327, rskr 66 och prop. 1982/83:120, JoU 33).

Något som har ansetts kunna få ökande betydelse för handlingslinjerna för vattenkraftens utbyggnad är den stagnerande ekonomiska utvecklingen. Om denna fortsätter och särskilt om den får till effekt att resemöjlighetema ändras p. g. a. ökande bensinkostnader, minskad bilanvändning m. m., kan olika projekts läge i förhållande till befolkningskoncentrationer komma att få ökad betydelse. Den regionala aspekten på fördelningen av bevarande- objekten understryks.

När det gäller älvarnas betydelse för rekreation och turism brukar å andra sidan framhållas att vattenkraftutbyggnad medför förbättrade kommunika- tioner och ökad tillgänglighet. Vattenkraftstationerna utgör i vissa fall intressanta turistmål. Antalet besökare vid Vattenfalls visningsstationer i Umeälven uppgick t. ex. 1980 till ca 108 000.

Försök har gjorts att värdera och dokumentera den ekonomiska betydel- sen av alternativ användning av älvarna i förhållande till vattenkraftutbygg- nad. Sådana försök har inriktats särskilt på att dokumentera fritidsfiskets värde. Som exempel kan anföras en studie avseende Jämtland. Med utgångspunkti de utgifter som en turistfiskare var beredd att ta på sig för ett fisketillfälle där, har man beräknat fritidsfiskets värde i Långan till ca 2 milj. kr. årligen. För hela Jämtland kan på motsvarande sätt turistfiskets omsättning beräknas till ca 150 milj. kr. per år. Det kan konstateras att en motsvarande beräkning med utgångspunkt enbart i kostnaderna för köpta fiskekort ger en värdering av betydligt mindre storleksordning.

3.6. Sysselsättningseffekter m. 111. av vattenkraftutbyggnad

3.6.1. Inledning

Den svåra arbetsmarknadssituationen under senare år, inte minst inom byggnads- och anläggningsverksamhet, har gjort att sysselsättningsargumen- ten för utbyggnad av vattenkraft har kommit att få en växande betydelse i debatten. Beredningen har därför funnit det angeläget att försöka belysa denna fråga så ingående som möjligt. På uppdrag av beredningen har geografiska institutionen vid Umeå universitet i en översiktlig studie behandlat effekter på sysselsättning och lokal ekonomi av vattenkraftutbygg- nader. Studien, som redovisas i en särskild rapport, sammanfattas i följande avsnitt varefter beredningen redovisar vissa kommentarer och övervägan- den.

3.6.2. Geografiska institutionens studie

I rapporten från geografiska institutionen i Umeå ges en beskrivning av vattenkraftutbyggnaders effekter på sysselsättning, jordbruk, skogsbruk, kommunikationer, turism och rekreation, befolkningsutveckling, serviceut- bud och lokal ekonomi i allmänhet. Vidare behandlas effekterna för tre alternativa utbyggnadsalternativ. Dessa svarar mot tre av de räkneexempel som beredningen har arbetat med och som presenteras närmare i avsnitt 5.2. Det gäller här exempel 5, representerat av Kalixälven, räkneexempel 4 (ett alternativ med projekt koncentrerade till Klarälven, Dalälven, Ljusnan, Indalsälven och Byskeälven) samt räkneexempel 1 (ett alternativ inom ramen för gällande riktlinjer i den fysiska riksplaneringen).

Huvudparten av de områden som varit och är aktuella för kraftverksut- byggnader kännetecknas av svåra arbetsmarknadsproblem. Översiktliga analyser av kraftverksbyggens arbetsmarknadseffekter under utbyggnadspe- rioden visar att arbetslösheten minskat kraftigt i en del kommuner, medan den har påverkats obetydligt eller inte alls i andra kommuner. Den lokala arbetslösheten kan hävas under några år och ge personer i en besvärlig arbetsmarknadssituation en relativt stabil sysselsättning dessa år.

Med hänsyn till att på de flesta håll där utbyggnader kan bli aktuella arbetslösheten bland personer med byggerfarenhet är stor, bör möjligheter- na till lokal rekrytering vara goda. Erfarenheter från nio projekt i enskild regi under den senaste åttaårsperioden tyder på att mer än 80 procent av arbetsstyrkan rekryteras inom 10 mil från byggplatsen. Å andra sidan kan man under 1980-talet på grund av den minskande byggverksamheten" totalt sett räkna med ökade krav på att Vattenfall och byggföretagen använder sin mer eller mindre fasta arbetsstyrka i första hand.

Tidigare studier tyder på att personer vars huvudsakliga alternativ är beredskapsarbete endast i mycket begränsad utsträckning kan beredas arbete vid vattenkraftutbyggnader. Den lättnad som trots allt sker för denna svårplacerade arbetskraft under utbyggnadstiden sammanhänger med att länsarbetsnämnden kan prioritera insatserna annorlunda och i andra kommuner. Positiva effekter för svårplacerad arbetskraft kan på detta sätt

uppstå inom ett betydligt större område än den kommun där utbyggnaden sker. -

Vid ett vattenkraftsbygge fördelar sig arbetsstyrkan på olika yrkesgrupper ungefär enligt följande:

Bergarbetare 15 % Träarbetare 12 % Armerare 5 % Betongarbetare 6 % Diversearbetare .11 % Tjänstemän 17 % Städpersonal 5 % Övriga 31 %

Gruppen övriga består av bl. a. elektriker, lastbilsförare, traktorförare, verkstadsarbetare och utsättare. Utöver dessa yrkesgrupper tillkommer personal för röjningsarbeten. Den sistnämnda kategorins storlek varierar påtagligt från utbyggnad till utbyggnad beroende på hur pass omfattande dämningar som görs.

Vattenkraftutbyggnader kan medföra negativa effekter på jordbruket, dels direkt genom dämningar och massuppläggningar på åkermark, dels indirekt genom förändrade betingelser. Dessa negativa effekter kan leda till minskad sysselsättning inom jordbruket. En reglering kan dock även medföra positiva effekter för jordbruket genom minskade vårflodsöversvämningar. Även skogsbruket kan drabbas med minskad sysselsättning som följd genom överdämningar av produktiv skogsmark.

För kommunikationerna är en vattenkraftutbyggnad i regel positiv. Vissa vägar och broar måste byggas om på grund av dämningen. Den tyngre och ökande trafiken under byggtiden ställer krav på förbättring av vägstandar- den. I samarbete med statens vägverk samordnas byggande av vägar och broar så att de så långt som möjligt skall svara mot de krav som långsiktigt kan ställas. Olägenheter kan däremot uppkomma för transporter på isarna. Särskilt rennäringen påverkas negativt i detta avseende.

En negativ effekt av vattenkraftutbyggnad kan vara att den orörda älvens attraktivitet och därmed dess förutsättningar som turist- och rekreationsob- jekt minskar. Den dominerande fritidsaktiviteten utmed älvarna för såväl den lokala befolkningen som för turisterna är fisket. Fritidsfisket utgör i en del regioner en väsentlig del av den totala turismen. En utbyggnad kan därför innebära påtagligt negativa effekter för turistnäringen. Vidare går den bofasta befolkningen miste om en inkomstkälla från fisket. Förbättrade kommunikationer och service kan medföra att en utbyggnad kan få positiva effekter på turismen genom förbättrade möjligheter att ta i anspråk rekreativa värden. Regleringsavgifter m.m. kan bidra till utbyggnad av turist- och friluftsanläggningar.

Gemensamt för huvudparten av de kommuner som har varit och är aktuella för kraftverksutbyggnader är en negativ befolkningsutveckling. En utbyggnad innebär i de flesta fall att minskningen bromsas upp under byggtiden. I en del fall kan en ökning ske i samband med anställningstoppar.

' Bedömningen av Kalix- älven baseras på hittills redovisade planer för en utbyggnad. Skadorna torde minska vid en skonsam utbyggnad (se avsnittet 3.4). Bl. a. tor- de sysselsättningsminsk- ningen inom skogs- och jordbruk bli mindre om de stora regleringsma- gasinen reduceras.

De långsiktiga effekterna är svåra att klarlägga, främst p. g. a. svårigheten att frånskilja effekten av andra inverkande faktorer inom och utom utbyggnadskommunen.

I glesbygdskommunerna är butiksnedläggelser och försämrad kommunal service ett vanligt utvecklingsmönster. En vattenkraftutbyggnad kan i en sådan situation medföra en förstärkning av köpkraftsunderlaget under byggtiden och även ge bättre underlag för kommunal service.

Det mest påtagliga servicetillskottet uppnås inom dagligvaruhandeln, där nedläggningshotade butiker kan få möjlighet att leva vidare några år. De indirekta sysselsättningseffekterna inom servicesektorn i övrigt är i allmän- het relativt små och tillfälliga, med hänsyn till den överkapacitet som finns vid vikande befolkningsunderlag.

Ett kraftverksbygge innebär en ökad ekonomisk aktivetet i bygden. En tidigare undersökning (Bylund 1964) behandlade den direkta och indirekta lokalinkomsten i Jokkmokks kommun i samband med Porsi-Messaurearbe- tena. Bylund uppskattade att lokalinkomsten för kommunen uppgick till ca 1,4 gånger det belopp som Vattenfall utbetalade till anställda och som ersättning till entreprenörer och leverantörer. Det faktum att vid de utbyggnader som nu är aktuella, service och annan infrastruktur redan finns utbyggd och har ledig kapacitet, samt att utbyggnaderna är av mindre omfattning, talar för att värdet 1,4 får ses som ett maximivärde för de kommuner där de lokala rekryteringsförutsättningarna är goda och betydel- sen från arbetsmarknadssynpunkt stor.

Ett kraftverksbygge medför att kommunens skatteunderlag förstärks. De för vattenkraftutbyggnad aktuella kommunerna kännetecknas i huvudsak dock av låg egen skattekraft och hög skattekraftsgaranti. Om skatteintäk- terna från egna invånare ökar så minskar skatteutjämningsbidraget. Det betyder att kommunen direkt inte får ökade totalintäkter. Med hänsyn till bidragets konstruktion med betalning i efterhand, är det dock bättre om intäkterna härrör från arbetstillfällen inom kommunen. Samma förhållande gäller beträffande intäkter från garantibelopp på fastighet. Av ekonomisk betydelse för den omgivande bygden är även de regleringsavgifter och villkorsmedel, som kraftverksföretagen åläggs att betala ut. Villkorsmedlen är engångsbelopp medan regleringsavgifterna utgår med årliga belopp.

I utredningen konstateras att det är i få regioner man kan registrera nägra betydande långsiktiga positiva effekter av utbyggnaderna under perioden 1950—80. Det antyds att kommunerna borde kunna ställa högre och annorlunda krav på kompensation vid utbyggnad än vad som har skett hittills. Kommunen bedöms i samband med tillåtlighetsprövningen ha en förhandlingsposition som borde leda till att resurser för regional utveckling skapas. Med ett exempel från Norge visas ett avtal mellan en kommun och ett kraftverksföretag, vilket innefattade bl.a. en särskild fond för att skapa sysselsättning samt lån till kommunen för finansiering av vissa investering- ar.

En utbyggnad av Kalixälven1 (räkneexempel 5. jfr avsnitt 5.2) skulle innebära 12 900 årsverken i form av direkt sysselsatta på byggplatsen. Utbyggnaden har beräknats ske i tre etapper som tas i drift 1991—95, 1996—2000 respektive efter år 2000. I Norrbotten pågår i dag utbyggnad i Vietas, Messaure och Sädvajaure. Lovgivna projekt är Porsi och Laxede. För

vissa yrkesgrupper, t. ex. bergarbetare, beräknas samtliga arbeten vara "avslutade 1985/86. Det betyder att ett glapp kan uppstå till dess en utbyggnad av Kalixälven kan starta. Vissa projekt för att motverka detta har diskuterats, t. ex. Tjäkovarats.

Efter utbyggnaden skapas ungefär 170 arbetstillfällen för drift m. m. Näringarna jord- och skogsbruk samt renskötsel skulle enligt den genomför- da undersökningen påverkas av en utbyggnad. Inom jordbruket beräknas ca 50 familjeföretag upphöra, ca 45 årsarbetare försvinner från skogsbruket, liksom de flesta av de 50 rennäringsföretagarna i de samebyar som drabbas.

En utbyggnad av Kalixälven skulle således inte ge något långsiktigt nettotillskott av arbetstillfällen. Däremot är utbyggnaden av en sådan storleksordning att den skulle påverka hela byggarbetsmarknaden i Norr— botten och även ge spridningseffekter inom övriga näringsgrenar.

Totalt beräknas sysselsättningen i Norrbotten enligt studien minska med ca 6 000 under åttiotalet. Om tjänstesektorn som däremot beräknas öka inte räknas med blir minskningen ca 8000. Inom byggsektorn beräknas antalet arbetstillfällen minska med ungefär 3 500 under åttiotalet.

De kommuner som skulle beröras av en utbyggnad är Pajala, Gällivare, Överkalix och Kalix med 6660, 2 750, 1 860 respektive 1630 årsverken. Inom Pajala kommun beräknas byggarbetsstyrkan f. n. uppgå till 200 personer. År 1982 var antalet arbetslösa byggarbetare i medeltal 68 personer. De lokala rekryteringsförutsättningama bedöms som mindre goda på grund av att så få är sysselsatta inom byggverksamhet.

Inom Gällivare och Kiruna kommuner råder likartade förhållanden med en stor andel byggnadsarbetare arbetslösa. De lokala rekryteringsförutsätt- ningarna bedöms som goda, speciellt med tanke på utvecklingen inom gruvindustrin.

I Överkalix kommun är förhållandena beträffande antalet byggverksam- ma och de lokala rekryteringsförutsättningarnai allt väsentligt likartade dem i Pajala. Möjligheten för lokal rekrytering till projekten inom Kalix kommun bedöms som medelgoda.

Projekten i räkneexempel 4 berör flera regioner från Byske i Västerbotten till Torsby i Värmland. Betydelsen från lokal arbetsmarknadssynpunkt och rekryteringsförutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden har i studien redovisats relativt ingående. Beredningen får i dessa hänseenden hänvisa till den särskilda rapporten. Sammanfattningsvis skulle projekten i exemplet få störst betydelse för sysselsättningen i Ljusdals, Torsby, Härjedalens, Krokoms, Ragunda och Malungs kommuner. I vissa av dessa kommuner bedöms rekryteringsförutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden vara begränsade. ,

Räkneexempel ] , som omfattar ett stort antal objekt från Råneälven i norr till Dalälven i söder, får givetvis mera spridda men mindre genomgripande sysselsättningseffekter. Det framgår bl. a. att projekten Vojmå och Klippen skulle, trots att rekryteringsförutsättningarna lokalt är begränsade, under en tioårsperiod — om de koordineras att avlösa varandra på ett påtagligt sätt mildra den svåra arbetsmarknadssituationen i Västerbottens fjällkommuner. En successiv utbyggnad av projekten Krångede, Gammelänge, Ammeråns överledning, Hammarforsen samt Stadsforsen under exempelvis en tioårs-

period skulle få en positiv inverkan på den lokala arbetsmarknaden under förhållandevis lång tid.

3.6.3. Beredningens kommentarer och överväganden

I anslutning till behandlingen av den i 3.6.2 redovisade studien inom beredningen har bl. a. följande synpunkter kommit fram.

Särskilt har, bl. a. från företrädare för kraftindustrin, ifrågasatts slutsatsen i samband med räkneexemplena att de lokala sysselsättningseffekterna skulle bli begränsade inom vissa mindre orter. Såväl statistik från utbyggna- deri Jämtlands och Västernorrlands län som dokumentation om arbetslös- heten talar för en mer positiv slutsats.

Det har också framhållits att andelen byggnads- och anläggningsarbetare under senare år har ökat bland sysselsatta i beredskapsarbete, varför även denna kategori kan komma att direkt påverkas. Det har betonats att även en temporär sysselsättningsförbättring i samband med en utbyggnad har så stor betydelse i dagens arbetsmarknadssituation att den inte bör undervärderas. De lokala sysselsättningseffekterna kan ofta utsträckas till 4—5 år, i vissa fall längre.

Från kraftindustrins företrädare har —i anslutning till slutsatserna om fiske och turism — framförts att det inte synes utgöra någon nackdel för antalet fritidsfiskedygn att en älv är utbyggd. Antalet fiskedygn i Umeälven är lika stort som i Vindelälven. Det framhålls också att yrkesfisket visserligen kan skadas men ibland också förbättras efter en utbyggnad. För övrigt utgår ersättning för skadat fiske, ofta för totalskadat fiske trots att fiske är möjligt även efter en utbyggnad.

Vad gäller vattenkraftutbyggnadernas inverkan på turistverksamheten betonas utbyggnadernas positiva effekter, främst på de förbättrade kom- munikationerna. Vattenkraftstationerna är i sig intressanta turistobj ekt som lockar ett betydande antal turister. Statistiken redovisar ett ökande antal besökande.

De nu redovisade synpunkterna hari vissa hänseenden starkt ifrågasatts av företrädare för bevarandeintressena. Särskilt anses det statistiska underlaget tvivelaktigt för slutsatsen om vissa positiva effekter för fisket vid utbyggnad. Effekterna på fisket är enligt dessa experter entydigt negativa. Beträffande turismen betonas den stora betydelse som orörd natur, inte minst levande älvar, har för att locka turister till Norrland. Beredningen har i fråga om sambandet mellan vattenkraftutbyggnad och

sysselsättning dragit följande slutsatser och gjort följande överväganden. När det gäller de långsiktiga effekterna hur näringsliv, sysselsättning och ekonomi inom en region påverkas av en utbyggnad — anser beredningen att man inte kan dra några generella entydiga slutsatser. Effekterna på den kommunala ekonomin synes i regel bli mera påtagliga än i fråga om sysselsättningen. Avgörande för sysselsättningseffekten blir från fall till fall relationen mellan å ena sidan personal som sysselsätts i drift och underhåll av anläggningen samt positiva indirekta följdeffekter inom näringslivet och å den andra sidan de sysselsättningstillfällen som faller bort främst inom de areella näringarna. Beredningen bedömer inte att de långsiktiga sysselsätt- ningseffekterna generellt kan anföras som ett skäl för utbyggnad, såvida inte

som antytts i den i 3.6.2 redovisade studien — mycket mera speciella och kraftfulla åtgärder än hittills görs för regional utveckling i samband med en utbyggnad. Sådana insatser skulle kunna vara en rimlig kompensation för att ett visst objekt sanktioneras för utbyggnad av stat och kommun.

När det gäller den sysselsättningseffekt som är knuten till själva utbyggnaden kan konstateras att vid val mellan flera, men mindre objekt och ett eller ett par större med samma samlade elproduktion ger det förstnämnda alternativet mer sysselsättning och större följdeffekter inom industrin. Som framhålls i kommentaren till vissa räkneexempel i avsnitt 5.2 bör emellertid det senare alternativet ha samhällsekonomiska fördelar som kan leda till ökad sysselsättning, dock ej knuten till de här aktuella regionerna. Ekonomiskt mindre gynnsamma projekt medför i regel mer sysselsättning än de från ekonomisk synpunkt bästa projekten.

Möjligheterna till lokal rekrytering varierar i viss utsträckning, men beredningen ansluter sig till den ovan redovisade kommentaren att förutsättningarna för lokal rekrytering har ökat generellt genom den ökande arbetslösheten, som i stor utsträckning även berör yrkeskunniga byggnads- och anläggningsarbetare. En stor del av sysselsättningen vid kommande projekt kommer dock att gå till personal vid nu pågående vattenkraftutbygg- nader. Detta gäller särskilt för projekt inom statens vattenfallsverk.

Från sysselsättningsspunkt skulle det både för direkt berörda regioner och för den industri som producerar komponenter till kraftverken vara av stort värde om en förhållandevis stor del av den utbyggnadsvolym som beredningen rekommenderar kunde komma till stånd så tidigt som möjligt under planperioden. Detta förutsätter, med tanke på projekteringsläget för många av projekten, särskilt aktiva insatser från kraftföretagen.

När det gäller huruvida sysselsättningsaspekten skall påverka strategierna för vattenkraftutbyggnad och val mellan projekt har beredningen gjort följande bedömningar.

Om stora skillnader i sysselsättningssituationen förelåg mellan de olika regioner där vattenkraftutbyggnad kan komma i fråga, skulle detta vara ett skäl för en därav föranledd styrning. Den samhällsekonomiska kostnaden för utbyggnad av olika alternativ skulle då påverkas. I stort sett är emellertid alla berörda regioner präglade av svåra sysselsättningsförhållanden, även om situationen i Norrbottens län är särskilt svår. Beredningen bedömer att sysselsättningen som sådan inte kan anföras som ett primärt skäl för utbyggnad av ett visst projekt.

Många faktorer synes tala för en relativt stor spridning på ett lämpligt antal regioner av utbyggnadsprojekten. Inom dessa regioner finns instrument byggarbetsnämnder och länsarbetsnämnder — för en regional planering och samordning bl. a. för att man skall få ut bästa möjliga sysselsättningseffekt. Eftersom vattenkraftutbyggnaden under senare tid varit knuten till vissa regioner, och arbetskraften blivit bofast där, måste kontinuitetsfrågor uppmärksammas i detta sammanhang.

I enlighet med det synsätt som beredningen nu har redovisat bör sysselsättningsskäl inte få leda till att projekt aktualiseras som vid en samlad avvägning mellan el-behov och bevarandeintressen inte har bedömts böra komma till stånd. Resurserna för vattenkraftutbyggnad måste fortlöpande och med tillräcklig framförhållning anpassas till fastställda mål och planer

och inte bli styrande för urvalet av projekt. Fördelningen mellan olika ägarekategorier av projekt som får resp. inte får byggas ut kan ha stor betydelse från genomförande- och sysselsättningssynpunkt. Det gäller fördelningen mellan statens vattenfallsverk samt den enskilda och kommu- nala sektorn, men också mellan företagen inom den senare. Om denna fördelning vilken i fråga om beredningens förslag framgår av avsnitt 6 - blir sådan att ett visst företag får möjlighet att vidareutveckla ett alltför begränsat antal projekt, bör man försöka lösa detta på annat sätt än att försöka tvinga fram ytterligare, av miljöskäl avvisade projekt. Här bör i större utsträckning än hittills kunna komma i fråga samarbete mellan företagen i form av gemensamma utbyggnader, byggande på entrepenad, utbyte av fallrätter osv. De företag som gynnas vid den ovan nämnda grundläggande priorite- ringen bör vara beredda till sådan samverkan för att undvika senareläggning av projekt på grund av kapacitetsbrist i olika hänseenden.

Vad som har sagts innebär i sin tur att planerna för vattenkraftutbyggnad måste vara tillräckligt långsiktiga för att ge erforderliga förutsättningar för resursanpassning m. 111. Det måste också beaktas när man bestämmer volym och inriktning för de långsiktiga planerna att kunnande och andra resurser såväl för byggande som inom kraftindustrin måste upprätthållas i rimlig omfattning så länge ytterligare vattenkraftutbyggnad är eller bedöms kunna bli aktuell. I annat fall kan den energipolitiska handlingsfriheten komma att begränsas på ett icke avsett sätt.

4 Utgångspunkter för beredningens förslag

4.1. Inledning

I detta avsnitt behandlar beredningen vissa grundläggande utgångspunkter för sina konkreta överväganden och förslag i det följande. Det gäller främst frågorna om vattenkraftens produktionsförmåga med hänsyn till vattenfö— ringen i älvarna. I detta hänseende (avsnitt 4.2) innefattar framställningen redan här grundläggande Ställningstaganden från beredningens sida. I anslutning härtill preciserar beredningen den befintliga och lovgivna vattenkraften i utgångsläget, den 1 januari 1983. I de följande delavsnitten sammanfattas vad som gäller beträffande tidsperspektivet för beredningens överväganden samt vissa generella ekonomiska förutsättningar när det gäller vattenkraftutbyggnad.

4.2 Vattenkraftens produktionsförmåga. Nu tillgänglig vattenkraft.

4.2.1. Vattenföring, produktionsnivåer m. m.

Som har framgått av avsnitt 2 har målet för förändringen av vattenkraftpro— duktionen i det tidsperspektiv som beredningen har att behandla diskuterats dels i termer av ett tillskott (+5 TWh), dels som en absolut nivå (66 TWh) som skall nås. Vid det senare synsättet aktualiseras frågan om jämförelser mellan absoluta nivåer vid olika tidpunkter och om definition av innehållet i den totala produktionsvolymen. Av särskilt intresse blir att produktionsför- mågan påverkas av förändringar i vattenföringen.

Vattenkraftens medelårsproduktion definieras som medelvärdet av års- produktionen, baserat på vattentillrinningen för en viss årsserie. Kraftindu- strin har sedan lång tid arbetat med 30-årsserier för tillrinningarna. Hittills har uppdatering skett vid jämna decennier för tidsserierna 1930—60, 1940—70 och 1950—80. Metodiken beskrivs i en PM från statens vattenfallsverk 1983-04-28, Vattenkraftens produktionsförmåga, där tidsserien för den sistnämnda 30-årsperioden presenteras.

I samband med uppdateringarna anpassas det äldre materialet till förändrade regleringsförhållanden m. rn. Detta innebär att förändringar i innehållet i de olika produktionsberäkningarna görs — utöver vad som hänför sig till vattenföringen — vilket försvårar jämförelser mellan de olika

beräkningarna.

De produktionssiffror som har nämnts i det föregående och i den allmänna debatten fram till för något år sedan, har i huvudsak hänfört sig till tidsserien 1940—70. I och med att preliminära resultat började komma fram från kraftverksindustrins — numera redovisade — nya beräkning för perioden 1950—80, har nya utgångspunkter för bestämning av produktionsmålen aktualiserats. Den nya beräkningen har visat att den låga nederbörden på 1970-talet leder till en lägre medelårsproduktion än beräkningen för den tidigare 30-årsserien.

Kraftindustrin samarbetar med SMHI vid beräkningarna av tidsserier. SMHI har närmare studerat problemen med sjunkande vattenföring i älvarna under 1970-talet. SMHI har framfört som sin uppfattning att så långa tidsserier som möjligt bör utnyttjas vid bedömning av vattenföringens förändringar. Vattenkraftberedningen har därför givit SMHI uppdrag att göra en beräkning av vattenkraftproduktionen för perioden 1920—80, med utgångspunkt i beräkningen för tidsserien 1950—80 och i SMHI:s vattenfö- ringsstatistik.

SMHI:s undersökning redovisas i rapporten Vattenkraftens produktions- förmåga 1920—80. Den återges i sin helhet i bilaga 2.

SMHI:s studie visar att rikligare nederbörd under tidigare delar av 60-årsperioden väl kompenserar den minskade nederbörden under 1970- talet. Enligt SMHI kan man inte dra någon slutsats att vattenföringen kommer att fortsätta att minska i våra vattendrag eller ligga kvar på 70-talets låga nivå. Det är SMHI:s bestämda uppfattning att längsta möjliga tidsserie bör utnyttjas för erhållande av ett relevant produktionsvärde på vattenkraf- ten.

Diskussionen om tillskott/nivåer kan underlättas och konkretiseras genom den sammanställning som görs i tabell 4.1. I denna innefattas också uppgifter om vad som har tagits i drift sedan mitten av 1970-talet resp. vad som var under byggnad eller lovgivet den I januari 1983, den tidpunkt som beredningen har valt som utgångspunkt för sina fortsatta överväganden. Närmare dokumentation om nämnda förändringar, pågående utbyggnader m. 111. finns i beredningens kanslimaterial. Till tabellen kan göras följande tekniska kommentarer:

Med rubriken i kolumn 1, Produktion 1974/76, avses en sammanräkning grundad på de vid skilda tidpunkter gjorda bedömningarna för de två stora utredningsområdena (se avsnitt 2.2).

Den rest (kolumn 6) som krävs för att nå +5 TWh fås med utgångspunkt i vad som byggts ut sedan mitten av 1970-talet (kolumn 2) plus vad som just nu är under byggnad eller lovgivet (kolumn 4).

På raderna A resp. B redovisas dels ett "bedömt" utgångsläge, dels ett "korrigerat” utgångsläge vid mitten av 1970-talet. Båda dessa har förekommit i debatten och redovisas därför i sammanställningen. Det först nämnda hänför sig till de volymer som redovisades i utredningarna om vattenkraft och miljö och i besluten i anslutning därtill. Det senare uppkom efterhand bl. a. genom att man upptäckte objekt som uppenbar- ligen borde ha ingått i det förra. Sannolikt är det så att den absoluta nivån är mycket osäker och att båda värdena är ca 0,5 TWh för höga. En jämförelse med siffran i ruta C/3 antyder detta. Där redovisas en ny beräkning för tidsserien 1940—70 som gjorts parallellt med nyberäkningen för 1950—80. Förskjutningarna mellan raderna A och B å ena sidan och rad C å den andra kan emellertid också bero på ändrat innehåll i modellen för medelårsproduktionens beräkningar.

Tabell 4.1 1 2 3 4 5 6 7 Produktion Produk- Produktion Under bygg- Summa Rest till Rest till 1974/76 tionstill- 83-01-01 nad eller kolumn +5 TWh 66 TWh skott till lovgivet 3+4 83-01-01 83-01-01 A Bedömt ut- gångsläge vid beslutstillfället 1974/76 61,0 1,6 62,6 0,9 63,5 +2,5 +2,5 B Korrigerat utgångsläge 1974/76 61,5 1,6 63,1 0,9 64,0 +2,5 +2,0 C Kraftföretagens tidsserie 1940—70 62,4 0,9 63,3 +2,7 D Kraftföretagens tidsserie 1950—80 61,5 0,9 62,4 +3,6 E SMHI 1920—80 65,1 0,9 66,0 0

Resultatet av SMHI:s ovan nämnda studie ger i kombination med de nu redovisade realiserade tillskotten m.m. vid handen att den 1983-01-01 utbyggda vattenkraften i Sverige uppgår till 65,1 TWh, med en osäkerhet (medelfel) av i 1,8 TWh. Medelfelet vid en 30-årsserie är ;t 2,5 TWh. Enligt SMHI:s uppfattning skall den nämnda produktionsuppgiften tills vidare utgöra utgångspunkt beträffande vattenkraften vid bedömningar och plane- ring av landets energitillgångar. Från SMHI:s sida har framförts att vattenkraftberedningen borde ansluta sig till denna bedömning. Vid ändring i kraftproduktionssystemet eller när ytterligare t. ex. en 10-årsperiod förflutit, kan det enligt SMHI vara skäl att göra en ny beräkning.

Bl. a. från kraftindustrins företrädare har i anslutning till SMHI:s studie inom beredningen framförts att man inte kan utesluta att den minskande trenden i tillrinningarna fortsätter. Man har pekat på att en beräkning enbart för 1970-talet ger en produktionsförmåga av ca 60TWh jämfört med 61,5 TWh för serien 1950—80. SMHI:s uppfattning är uppenbarligen att produk- tionen kommer att öka jämfört med förhållandena under 1970-talet, så att värdena fortsättningsvis i genomsnitt går upp till 65 TWh med den produktionsapparat som fanns den 1 januari 1983. I annat fall kan inte medelvärdet 65 TWh bibehållas på sikt även om beräkningsperioden startar år 1920. Det framhålls att även kraftindustrins bedömning, dvs. serien 1950—80, innebär en viss återhämtning i förhållande till 1970-talet. Det betonas också att denna serie utgör grund för andra överväganden i energipolitiska sammanhang, t. ex. av behovet att beredskapslagra olja vilket bedöms bl. a. med hänsyn till den beräknade tillgången på vatten— kraft.

4.2.2. Beredningens överväganden angående erforderligt tillskott m. m.

Som har framgått av det föregående bidrar flera förhållanden till att det är svårt att jämföra absoluta produktionsnivåer för vattenkraften över tidspe- rioder av storleksordningen tio år. Det gäller osäkerheten i beräkningarna över huvud taget, påverkan av förändringarna i vattenföringen och det successivt förändrade innehållet i kraftproduktionen. En vid mitten av 1970-talet angiven produktionsnivå om t. ex. 66 TWh kan inte — utan att mycket exakta definitioner tillämpas — direkt appliceras på förhållandena tio år senare.

Av avsnitt 2.5 har framgått att riksdagens beslut och förarbetena därför vid mitten av 1970-talet inriktades på ett nytillskott av vattenkraft av 5 TWh. Efter hand övergick man till uttryck i form av absoluta angivelser och därmed till produktionsnivån 66 TWh.

Vid en samlad bedömning av vad som nu har anförts har beredningen kommit fram till att utgångspunkten för beredningens förslag bör vara det tillskott om 5 TWh, som ursprungligen bestämdes av riksdagen. Med utgångspunkt i situationen 1983-01—01 krävs då beslut om utbyggnader som svarar mot ytterligare ca 2,5 TWh. Utredningens överväganden i det följande relateras till detta tal. Ett förverkligande av detta tillskott skulle innebära en absolut nivå, som i de ovan redovisade tidsserierna uppgår till:

1940—70: 66 TWh 1950—80: 65 TWh 1920—80: 68,5 TWh

Med nu angiven grundsyn finns ingen anledning för beredningen att välja mellan alternativa sätt att bestämma en absolut nivå om lägst 66 TWh. Beredningen vill emellertid göra följande kommentarer till de i det föregående redovisade alternativen.

SMHI har mycket bestämt argumenterat för utnyttjande av tidsserien 1920—80. Enligt denna nås nivån 66 TWh genom pågående och lovgivna utbyggnader. Beredningen har ingen grund för att göra annan bedömning än SMHI, men har ansett att de av SMHI önskade ytterligare ställningstagan- dena om denna bedömning som grund för den långsiktiga energipolitiska planeringen i första hand bör ankomma på EK- 81. Beredningen har överlämnat SMHI:s rapport till EK -81.

Beredningen har valt ett samlat tillskott om 5 TWh från mitten av 1970-talet som utgångspunkt och dessutom verkat för ett synsätt med längsta möjliga tidsperiod som grund. Detta innebär inte att beredningen ifrågasät- ter att den beräkning för tidsperioden 1950—80, som nyligen har redovisats, utgör den bästa utgångspunkten för kraftföretagens driftplanering och andra bedömningari det perspektiv som beräkningen avser. Vid en direkt tolkning av beredningens direktiv, att 66 TWh skall nås, skulle en tillämpning av denna tidsserie kräva beslut om ytterligare tillskott från 1 januari 1983 om ca 3,5 TWh. Man måste, som tidigare sagts, vid ett sådant ställningstagande ha klart för sig att sambandet med innehållet i de bakomliggande besluten är svagt. Det torde inte kunna hävdas att en sådan nivå skulle ha föresvävat

beslutsfattarna vid mitten av 1970-talet, eftersom FRP—riktlinjerna i så fall skulle ha framstått som helt ohållbara.

4.3. Tidsperspektivet för beredningens förslag

Som har framgått av avsnitt 2.5 har tidpunkten för genomförandet av ett tillskott från vattenkraften med 5 TWh efter hand förskjutits från 1985 till att avse en tidpunkt efter 1990. I den senaste energipropositionen (1980/81:90) bedömdes att en del av de utbyggnader som krävs för att nå 66 TWh inte hinner fullföljas till år 1990. Vid denna tidpunkt räknade man dock med att ha nått 65 TWh. En uppföljning år 1983 aviserades. I civilutskottets betänkande (CU 1981/82:33), som låg till grund för tillkallandet av vattenkraftberedningen konstaterades att kompletterande förslag om vat- tenkraftutbyggnad bör läggas fram är 1983 för att konkreta åtgärder skall kunna vidtas under 1980-talet.

Mot denna bakgrund bör enligt beredningens bedömning det tillskott om ytterligare 2,5 TWh från den 1 januari 1983 som beredningen enligt avsnitt 4.2 har stannat för, genomföras under en tioårsperiod, dvs. senast under första hälften av 1990-talet. De projekt som skall ingå i utbyggnadsplanen måste alltså väljas ut med utgångspunkt i möjligheterna att realisera dem under en period av högst tio år (jfr även avsnitt 3.6.3). Med denna uppläggning bör förutsättningarna vara goda för att successivt bygga och ta i drift de kraftstationer som ingår i planen.

Det bör noteras att ett fullföljande av nu angiven tidsplan är motiverad inte enbart av att tidigare uppställda mål skall nås utan också från allmän kraftförsörjningssynpunkt. Det aktuella tillskottet från vattenkraften kom— mer med denna tidsplan in i elproduktionssystemet i ett skede då ett komplement till befintlig vattenkraft och kärnkraft sannolikt behövs innan fastbränsleeldade kraftvärmeverk tas i drift. Genom att projekten i planen nästan genomgående kan bedömas ge en lägre elproduktionskostnad än sådana kraftvärmeverk är det från kraftekonomisk synpunkt riktigt att vattenkraften byggs ut före de senare. Det bl. a. i avsnitt 3.6.6 berörda behovet av att upprätthålla kontinuitet och kunnande inom vattenkraftbyg- gandet bör också med nu angiven tidsplan och utbyggnadsvolym kunna upprätthållas på ett rimligt sätt.

4.4. Ekonomiska förutsättningar för vattenkraftutbyggnad

Vattenkraften kännetecknas av att den är mycket kapitalkrävande. För normala vattenkraftverk är anläggningskostnaden den dominerande kost- nadsposten. Kostnaden för utbyggnad av vattenkraft brukar angesi kr/kWh. Härmed menas investeringskostnaden dividerad med elproduktionen under ett år med normal vattentillgång. Anläggningskostnaderna beror på fall- sträckans längd, fallhöjd, vattenföring m. m. vilka kan variera i betydande utsträckning mellan olika vattenkraftprojekt. Därför varierar anläggnings- kostnaderna och därmed lönsamheten på motsvarande sätt. Projekt i den

Tabell 4.2 Elpriserna (exkl. skatt) i vissa länder

Öre//kWh Öre/kWh Norge 11,4 Finland 26,1 Sverige 13,9 Italien 26,9 Schweiz 19,7 Danmark 28,0 Frankrike 20,6 Västtyskland 30,0 Spanien 22,2 Storbritannien 34,7 USA 25,0 Japan 46,9

lägsta kostnadsklassen med en anläggningskostnad om 1,0—1,5 kr/kWh ger en lägre produktionskostnad än andra alternativ för ny elproduktion i Sverige. Med stigande kostnad minskar lönsamheten.

Vattenkraftverk brukar anses ha en ekonomisk livslängd på 60 år. Vid kalkyler räknar t. ex. Vattenfall med denna livslängd. Vattenkraftverk har funnits i Sverige i ca 100 år. Viss komponenter t. ex. generatorer, övrig elektrisk utrustning samt turbiner kan behöva bytas ut innan 60 års livslängd har uppnåtts. Dessa delar representerar en mindre del av anläggningskost- naden. Övriga anläggningsdelar t. ex. kanaler, bergtunnlar och dammar hari allmänhet längre livslängd än 60 år.

Vattenkraften är i regel billig i jämförelse med annan elproduktion. Genom vattenkraften och senare i kombination med kärnkraften har Sverige kunna hålla låga elpriser i en internationell jämförelse. Tabell 4.2 visar elpriserna (exklusive skatt) för jämförbara leveranser i några industrilän- der.

Vattenkraftens betydelse för elprisnivån understryks av förhållandet att de länder som har de lägsta elpriserna också har den största andelen vattenkraft. .

Långsiktiga investeringar med ett över livslängden tillfredsställande ekonomiskt utfall kännetecknas ofta av— i många fall betydande — underskott de första driftåren. Största skillnaden mellan långsiktig och kortsiktig lönsamhet återfinns för projekt med höga anläggningskostnader och låga rörliga kostnader, t. ex. energisparobjekt och vattenkraftprojekt.

Utöver anläggningskostnader måste man räkna med driftkostnader och kostnad för överföring av kraften. Driftkostnaderna består av personalkost- nader och kostnad för material m. m. för underhåll av stationerna. I detta sammanhang bör man kunna räkna med i genomsnitt 1 öre/kWh för normala vattenkraftverk. I små anläggningar kan dock driftkostnaderna bli högre genom att bl. a. personalkostnader då måste slås ut på en liten energipro- duktion.

Kostnaden för överföring av kraften är beroende av hur elproduktion och elkonsumtion utvecklas relativt varandra. Genom att Norrland redan i dag producerar mer än man konsumerar och ledningssystemet utnyttjas så långt möjligt optimalt, kan ett produktionstillskott i Norrland ställa krav på nya ledningar. Under den tid som beredningens plan förverkligas bedöms dock elbehovet i Norrland öka i samma omfattning eller t. o. ni. något mer än omfattningen av beredningens plan. Mot den bakgrunden medför planen

inga kostnader i form av nya stamnätsledningar. Däremot medför ett vattenkrafttillskott normalt ökade överföringsförluster p. g. a. att överfö- ringsavståndet i allmänhet är längre än för överföring av kraft från värmekraftverk. Förlusterna uppgår till ca 1 procent på 100 km. Vid om- och tillbyggnader av små anläggningar i Syd- och Mellansverige bör man kunna bortse från detta. För några av de större älvarna bör stamnätsförlusterna beräknas till: Kalixälven 9 procent, Indalsälven 3 procent och Ljusnan 2 procent.

Anläggningskostnaden och driftkostnaden ger tillsammans den totala produktionskostnaden. Man får en över året genomsnittlig produktionskost- nad. Emellertid är kraften inte värd lika mycket året om. Genom elefterfrågans variation över året, hög på vintern och låg på sommaren och under dygnet, hög på dagen, låg på natten, kommer kraftens värde att variera under året. Värdet är högst under vinterdag och lägst under sommarnatt. Härtill kommer att nederbörden varierar från år till år, vilket medför krav på utjämning genom flerårsmagasinen. Dessa förhållanden medför att vatten- kraft med goda flerårs-, års- och dygnsregleringsegenskaper har ett högre värde än vattenkraft med sämre regleringsegenskaper. Olika vattenkraftpro- jekt kan därför ha väsentligt skilda värden, även om investeringskostnaden i kr/kWh är lika.

En prisprognos med dagens elpriser under 1980-talet och ett elpris grundat på kostnaden för kolkondenskraftverk vid kärnkraftens avveckling, ger en internränta på ca 6 procent för ett vattenkraftprojekt som kostar 3 kr/kWh. Detta innebär att ett projekt som i dag kostar 3 kr/kWh att bygga ut, ger en real ränta på 6 procent och kan amortera en skuld som är lika med anläggningskostnaden på 60 år.

EK -81 tillämpar en realränta på 6 procent i sina långsiktiga överväganden. Även andra nivåer på realräntan förekommer. Vattenfall tillämpar 4 procent realränta i utbyggnadsplaneringen. Många kraftföretag tillämpar högre realräntor. Tabell 4.3 visar skillnaderna i anläggningskostnadernas genom- slag uttryckt i öre/kWh vid 4 procent och 6 procent realränta och 60 års avskrivningstid samt vid 14 procent nominell ränta och 30-årigt annuitets- lån.

Under 1980-talet beräknas kraftvärdet som genomsnitt under året ligga

Tabell 4.3 Anläggningskostnadens effekt på produktionskostnaden i öre/kWh vid olika ränte- och avskrivningsförutsättningar (jfr texten)

Anläggnings- 4 %, 60 år 6 %, 60 år 14 %, 30 år kostnad kr/kWh

1,50 6,6 9,3 21,3 2,00 8,8 12,4 28,4 2,50 11,0 15,5 35,5 3,00 13,2 18,6 42,6 3,50 15,4 21,7 49,7 4,00 17,6 24,8 56,8 4,50 19,8 27,9 63,9 5,00 22,0 31,0 71,0

någonstans mellan kärnkraftens rörliga kostnad på 5 a 6 öre/kWh och de oljeeldade kraftvärmeverkens rörliga kostnad på ca 15 öre/kWh. För att ett vattenkraftprojekt redan under åttiotalet skall vara lönsamt vid 4 procent respektive 6 procent fordras att kostnaden inte överstiger ca 3 kr/kWh respektive 2 kr/kWh. De koleldade kraftvärmeverk som kan bli aktuella i början av 1990-talet kostar vid dagens kolpriser ca 17 öre/kWh respektive nästan 20 öre/kWh vid 4 procent respektive 6 procent ränta. I det perspektivet skulle en anläggnings- kostnad för vattenkraft på ungefär 3,50 kr/kWh respektive 3 kr/kWh kunna tillåtas.

Vid kärnkraftens avveckling kommer enligt vad som nu kan bedömas värdet av tillkommande elproduktionskapacitet att vara högre än i dag. Även om förhållandena då inte på något avgörande sätt påverkar de ställningsta- ganden som beredningen gör, utan i allt väsentligt blir föremål för överväganden av EK -81 skall här översiktligt ges exempel på vattenkraftens ekonomi i det perspektivet. Med hänsyn till att EK —81 valt att arbeta med 6 procent realränta belyses förhållandena här bara med denna räntesats.

Vid kärnkraftens avveckling kommer successivt dyrare kraftslag att tas i drift. Elpriset, eller värdet av ny elproduktionskapacitet, torde komma att bestämmas av kostnaden för koleldade kraftvärmeverk och kondenskraft- verk. Prisnivåer på upp emot 30 öre/kWh förefaller troliga. Det gör att vattenkraftprojekt med en anläggningskostnad på upp till 4,50 kr/kWh enligt de tidigare nämnda beräkningsprinciperna, då skulle vara ekonomiskt motiverade. Härvid har hänsyn inte tagits till överföringskostnaderna. Samtidigt ökar mervärdet av billigare projekt. I tabell 4.4 redovisas det årliga mervärdet av 1 TWh vattenkraft i förhållande till kolkondenskraft, beroende på vattenkraftprojektens anläggningskostnad.

Kapitaliserat (60 år, 6 procent) erhålls av 1 TWh vattenkraft som kostar 1,50 kr/kWh ett mervärde på ungefär 3 100 milj. kr. Denna siffra anger att vinsterna med att bygga ut gynnsamma vattenkraftpro jekt i detta perspektiv är mycket stora och uppgår till ett belopp som är omkring två gän ger större än erforderlig investering.

Av det i detta avsnitt presenterade materialet framgår att det finns goda ekonomiska skäl att uppföra vattenkraftstationer med låga anläggningskost- nader. Däremot finns från kraftekonomisk synpunkt inte några motiv att bygga dyra vattenkraftprojekt. Dessa kan med oförändrad ekonomi ersättas av andra typer av kraftstationer t. ex. koleldade kraftvärmeverk. Vid

Tabell 4.4 Mervärdet av ] TWh vattenkraft i förhållande till kolkondenskraft

Anläggningskostnad Mervärde (kr/kWh) (milj. kr. per år) 1,50 195 2,00 165 2,50 135 3,00 105 3,50 75 4,00 45

jämförbar ekonomi har dock vattenkraften vissa fördelar t. ex. att den ger större sysselsättningseffekt. '

Realräntekalkylerna visar att projekt som skall tas i drift inom tioårsperiod inte får kosta mer än omkring 3 kr/kWh vid de här angivna räntesatserna. Den finansiella kalkylen visar att ett projekt som kostar 3 kr/kWh drabbas av en produktionskostnad det första året på nästan 44 öre/kWh. Det leder till betydande underskott, då man beaktar att kraftpriset under en tioårsperiod med stor sannolikhet kommer att ligga på dagens nivå, dvs. ca 15 öre/kWh.

Vattenfalls tillämpning av 4 procents realränta kan sägas vara beaktad i planen, då den inneåller projekt som kostar omkring 3 kr/kWh och som Vattenfall förklarat sig berett att bygga under den närmaste tioårsperioden. På den enskilda/kommunala sidan tillämpas i flertalet fall högre realrän- tor.

För de projekt som ingår i beredningens förslag till plan gäller att de har en anläggningskostnad på högst 3 kr/kWh eller att de berörda företagen förklarat sig ha för avsikt att bygga under den närmaste tioårsperioden även om kostnaden är högre. Vissa projekt i planen har tagits med, trots att kostnaden uppgetts vara högre än 3 kr/kWh. Det gäller projekt med tillskott av mycket välreglerad kraft samt vissa om- och tillbyggnader där åtgärder bedömts motiverade under den närmaste tioårsperioden. Vissa projekt har å andra sidan uteslutits, trots att kostnaden angetts ligga under 3 kr/kWh. Anledningen i dessa fall är oftast att energitillskottet består av dåligt reglerad kraft, ibland starkt koncentrerad till flödesperioder, då värdet av kraften är som lägst.

man M .. 'i! älväflåwxlm'w'il M? &&

Ås åå M:. ?

5 Utbyggnadsmöjligheter. Alternativa handlingslinj er

5.1. Möjligheter att bygga ut vattenkraft i Sverige

Beredningen började sitt arbete med att hos kraftintressenterna beställa en förteckning över aktuella utbyggnadsprojekt. I februari presenterade statens vattenfallsverk och Svenska Kraftverksföreningen förteckningar över pro- jekten.

I den redovisade förteckningen hade uteslutits vissa projekt som berör älvsträckor med mycket höga bevarandevärden, bl. a. älvsträckor i natio- nalparker. Totalt gäller det ett tjugotal projekt med en sammanlagd produktionsförmåga på ca 3 500 GWh per år. Vidare ingår inte vissa om- och tillbyggnader som redovisats i en tidigare utredning, Energibesparande åtgärderi kraftsystemet. De uteslutna projekten är enligt kraftintressenterna helt ointressanta från ekonomisk synpunkt.

De redovisade projekten har i flera fall kompletterats eller korrigerats under beredningens arbete. Detta kan t. ex. ha berott på samband och beroenden mellan projekt som inte obeserverats vid redovisningen. Ändringarna har skett i kontakt med berörda företag. Den bearbetade projektförteckningen presenteras i bilaga 3, där projekten redovisas som de har uppfattats av beredningen per den 1 juli 1983. Av bilagan framgår bl. a. projektens årsproduktion, kostnad, sysselsättningseffekt och tidigare klassi- ficering. Projektens geografiska läge framgår av en separat kartbilaga. Beredningen vill hänvisa till avsnitt 6.3, där älvar eller älvsträckor kommenteras. Vissa projekt finns där något mera utförligt beskrivna tillsammans med beredningens överväganden och'förslag i vissa konkreta fall. Där redovisas också, så långt möjligt, när projekten kan komma att genomföras.

Det nu presenterade materialet utgör grunden för beredningens ställnings— taganden. Beredningen är medveten om att materialet i vissa avseenden fortfarande är osäkert. Tiden för bearbetning har inte medgivit några generella, ingående kontroller. Remissbehandlingen bör kunna leda till ett mera säkert grundmaterial.

Bl.a. de projekt som redovisats i de outbyggda älvarna och i andra undantagna älvsträckor bygger på data från tidigare utredningar och projekteringar. Som har framgått av avsnitt 3.4 kan dessa uppgifter komma att ändras vid en ny projektering. Detta kan leda till en reduktion av den redovisade produktionen.

Med utgångspunkt i det nu redovisade materialet kan vissa bedömningar

göras om vattenkraftens möjliga roll i den framtida svenska elförsörjningen. Sådana bedömningar har av beredningen gjorts mycket översiktligt, och de kan t. ex. inte direkt jämföras med andra liknande bedömningar som gjorts vid andra tillfällen med avvikelser i metodik m. ut. Det bör observeras att vissa projekt som nämnts ovan inte ingår i förteckningarna och därpå grundade sammanställningar. Ej heller ingår 5. k. minikraftverk (jfr avsnitt 5.4). De redovisade projekten omfattar totalt 25 TWh. Av detta är 20 TWh f. n. undantaget från utbyggnad enligt riktlinjerna i den fysiska riksplaner- ingen. Av de redovisade projekten äger staten fallrättigheterna i projekt omfattande 17 TWh, medan den enskilda sektorn (bolag, kommuner, markägare) har 8 TWh.

De redovisade projekten kan indelas i kostnadsklasser (jfr avsnitt 4.4) enligt följande:

Investeringskostnad Årsproduktion kr/kWh TWh högst 1,50 5,9 1,50—2,00 14,3 2,00—2,50 1,6 2,50—3,00 1,0 3,00—4,00 1,4 4,00—5,00 0,8 högre än 5,00 0,5

Den för närvarande ekonomiskt utbyggnadsvärda vattenkraften i Sverige kan — med hänsyn bl. a. till de begränsningar i redovisningen och de väntade produktionsminskningarna vid nyprojektering som nämnts i det föregående - alltså bedömas vara av storleksordningen 25 TWh.

5.2. Alternativa handlingslinjer

5.2.1 Allmänt .

På grundval av de i avsnitt 5.1 angivna projektförteckningarna utformades fem räkneexempel. Dessa syftade till att i ett tidigt skede av beredningens arbete översiktligt belysa alternativa handlingsmöjligheter. Även om bered- ningens överväganden lett fram till att inget av de fem exemplen renodlat läggs till grund för beredningens förslag redovisas här de fem exemplen i sammanfattad form. Mer detaljerad information om exemplen finns i beredningens kanslimaterial.

5.2.2. Räkneexempel 1

Räkneexempel 1 utgick från att det erforderliga tillskottet kan uppnås genom om- och tillbyggnader i befintliga kraftstationer samt genom utbyggnad av projekt som i dag är fria för prövning enligt vattenlagen. I exemplet ingår inte

projekt dyrare än 4 kr/kWh, år. 2,5 TWh skulle i exemplet kunna uppnås till en anläggningskostnad av ungefär 5 500 milj. kr. Ungefär 8 500 årsverken skulle skapas. Därtill kommer den sysselsättning som skapas i tillverkande industri och servicenäringar. Ägarförhållandena är sådana att ungefär 400 GWh tillfaller statens vattenfallsverk medan resten tillfaller enskilda ägare. Många av projekten i exemplet skulle enligt de berörda företagen inte

komma att aktualiseras under den närmaste tioårsperioden — av ekonomiska skäl.

5.2.3. Räkneexempel 2

Räkneexempel 2 utgjorde det i direktiven nämnda alternativet från Älvräddarnas samorganisation. Det har utarbetats av experten Lindström. Det erforderliga tillskottet skulle i detta alternativ uppnås genom ett större antal om- och tillbyggnader än i alternativ 1 samt genom utbyggnad av minikraftverk och vissa från bevarandesynpunkt okontroversiella projekt. Genom om- och tillbyggnader samt vissa relativt okontroversiella nybygg- nader uppnås 1,8 TWh till en anläggningskostnad av 5 050 milj. kr. Många av projekten kommer enligt berörda företag inte att aktualiseras under den närmaste tioårsperioden. Sysselsättningseffekten blir ungefär 7 000 årsver- ken. Planen når förutsatt nivå genom utbyggnad av minikraftverk, nya okontroversiella projekt samt genom ytterligare s. k. vardagsrationalisering- ar. Eftersom de tre sistnämnda komponenterna i planen inte är kända projekt har det inte varit möjligt att med någon större säkerhet ange kostnader och sysselsättningseffekt för en total plan om 2,5 TWh. En total plan enligt detta räkneexempel bedöms kosta omkring 7 000 milj. kr.

5 .2.4 Räkneexempel 3

Räkneexempel 3 togs fram utifrån strikt kraftekonomiska utgångspunkter. Många av projekten är undantagna från utbyggnad enligt vattenlagen. Ett tillskott på 2 500 GWh skulle innebära en anläggningskostnad på ca 3 300 milj. kr., vilket innebär en medelkostnad på 1,3 kr/kWh. En direkt sysselsättning på ca 6 300 årsverken skulle skapas om detta räkneexempel genomfördes. Räkneexempel 3 innebär således 2 200 milj. kr. lägre kostnad än räkneexempel 1. Den direkta sysselsättningseffekten är ca 2 200 årsverken större i exempel 1. Det behöver dock inte betyda att exempel 1 är överlägset från sysselsättningssynpunkt. Räkneexempel 3 kan sägas tillföra samhällsekonomin ca 2 200 milj. kr. i förhållande till räkneexempel 1. Ett belopp av denna storlek bör rimligen kunna bidra till ökad sysselsättning i andra delar av samhällsekonomin. Av projekten äger staten genom vattenfallsverket 322 GWh. De största enskilda ägarna är Stora Kopparberg- Bergvik, Båkab och Uddeholm—Billerud.

5.2.5. Räkneexempel 4

Räkneexempel 4 utgick från i stort sett samma förutsättningar som det kraftekonomiskt optimala exemplet 3. Skillnaden mellan exempel 4 och 3 är att man i exempel 4 har försökt koncentrera utbyggnaderna så långt möjligt

till vissa vattendrag eller regioner (Byskeälven, Indalsälven, Ljusnan, Dalälven och Klarälven). _

Ett tillskott på 2 500 GWh kan i exempel 4 uppnås till en anläggnings- kostnad på ca 3 500 milj. kr. , vilket innebär en medelkostnad på 1,4 kr/kWh. Det är således obetydligt dyrare än räkneexempel 3. En direkt sysselsättning på omkring 6 000 årsverken uppnås i detta alternativ.

5.2.6. Räkneexempel 5

Räkneexempel 5 avsåg en utbyggnad av en av huvudälvarna Vindelälven, Piteälven eller Kalixälven, vilka enligt nu tillgängligt projekteringsunderlag karakteriseras av följande uppgifter:

GWh/år Mkr kr/kWh Sysselsättning Vindelälven 3 100 4 640 1,50 7 950 Piteälven 3 370 5 655 1,70 8 060 Kalixälven 3 990 7 685 1,90 12 900

Anläggningskostnaderna anges i tabellen för en utbyggnad av hela älvarna. En omräkning på grundval av genomsnittskostnaden ger följande jämförel- setal med övriga räkneexempel för ett tillskott av 2 500 GWh: 3 750, 4 250 resp. 4 750 milj. kr. Vid en utbyggnad av en av de fyra huvudälvarna talar alltså i varje fall föreliggande kraftekonomiska underlag för att älvarna bör väljas i ordningen Vindelälven, Piteälven och därefter Kalixälven.

5.2.7. Beredningens slutsatser av räkneexemplen

En analys av de nu översiktligt redovisade räkneexemplena i kombination med den bedömning som gjorts av storleken på erforderligt tillskott av ny vattenkraft (se 4.2) ledde beredningen till att som metod för det fortsatta arbetet välja en vidareutveckling grundad på huvuddrag i räkneexempel 1. Det bedömdes rimligt att i första hand försöka nå det relativt begränsade målet inom ramen för gällande riktlinjer i den fysiska riksplaneringen och så långt möjligt med undvikande av mycket kontroversiella projekt. Å andra sidan måste beredningen sträva efter att dess planförslag skall innehålla projekt som är ekonomiskt rimliga och genomförbara. Detta val av strategi ligger bakom de konkreta övervägandena i kapitel 6.

5 .3 Klassificering av projekten

En utgångspunkt för arbetet har varit att en fortsatt utbyggnad av vattenkraften måste ske på grundval av såväl miljömässiga som ekonomiska hänsynstaganden. Ett led i arbetet har därför varit att ordna projekten med hänsyn till inverkan på miljön. De ekonomiska aspekterna behandlas i kapitel 6.

Ett grundläggande underlag för den klassificering beredningen gjort har varit betänkandena (SOU 1974:22) Vattenkraft och miljö och (SOU 1976:28) Vattenkraft och miljö 3. Olika projekt fördes där till klasserna 0—4, där klass 0 avsåg om- och tillbyggnader medan klass 4 avsåg projekt eller älvsträckor som, med hänsyn till miljöpåverkan, sist borde komma i fråga för utbyggnad (se avsnitt 2.2).

De här nämnda utredningarna låg sedan till grund för beslut i riksdagen om att undanta en rad älvar och älvsträckor från vattenkraftutbyggnad. Många vattendrag — främst i området söder om Dalälven/Klarälven — har emellertid inte blivit närmare utredda och de omfattas heller inte av några riksdagsbe- slut inom ramen för den fysiska riksplaneringen.

Beredningens klassificering omfattar samtliga projekt som nu presente- rats. Klassificeringen av projekt som berör tidigare utredda älvsträckor har varit förhållandevis enkel, medan omfattande arbete har lagts ned på att kunna åtminstone översiktligt bedöma de projekt som berör relativt okända älvsträckor.

De klasser som använts har betecknats 0, A, B och C. Bokstavsbeteck- ningar har använts för att undvika förväxlingar med den klassificering som användes i betänkandena Vattenkraft och miljö.

Klasserna definieras på följande sätt:

0 Om- och tillbyggnader, effektiviseringar. Utbyggnader i denna klass medför i regel liten miljöpåverkan. A Relativt okontroversiella projekt. Utbyggnader i denna klass medför i regel liten eller måttlig miljöpåverkan. B Övriga projekt som får prövas inom ramen för nuvarande riktlinjer i den fysiska riksplaneringen. Utbyggnader i denna klass medför konflikter med motstående intressen. I flera fall är intressemotsättningarna betydande. C Projekt som berör älvar, vilka inom ramen för den fysiska riksplaneringen är undantagna från vattenkraftutbyggnad.

I tabell 5.1 redovisas projekten älv för älv och fördelade på de här angivna klasserna. De fyra outbyggda huvudälvarna hör till klass C, men redovisas inte i tabellen, med undantag för Sikfors i Piteälven. Projekten redovisas med uppgifter om energiproduktion och specifik anläggningskostnad. Närmare uppgifter om projekten finns i projektförteckningen, bilaga 3.

Tabell 5.1 Klassificering av projekt med hänsyn till miljövärden m.m.

Älv Klass 0 Klass A Klass B Klass C

Projekt GWh Kr/ Projekt GWh Kr/ Projekt GWh Kr/ Projekt GWh Kr/

kWh kWh kWh kWh

RR—

Råneälven

Luleälven

Piteälven Åbyälven

Byskeälven

Kågeälven

Skellefteälven

Bureälven

Randi

Galle jaur Vargfors Rengård Granfors Krångfors

13

MNW—it's

3.0 3.0 3.0

Kaltisjokk Pakkojokk Flarkån

6 10 43

2.8 3.0 2.3

Muorka Randaträsk- Mårdselet Korpforsen Lassbyforsen

Suorva 5 Petsaure Langas

Sikfors

Klubbforsen m.fl.

Storkåge— träsk m.fl.

Bergnäs Slagnäs Petikån Tallberget Krokfors

B jurbergsfors Regl. Malån

25

220 16 12

79 95 31

140

86

40 25 25 20 45 10 25 10

7.5 2.2 1.6 1.9 1.8 4.7 4.0 1.7 4.0

4.5 4.8 3.4 4.0 3.7 4.5 4.0 2.0

Livas— Skajtefors Gårdforsen

Seukok Tjäkovarats Peuraure- Karatj

Nyfors m.fl.

Lappkvarns- forsen Mjödvatten- forsen Falmarksforsen Strömsholm

35 9 48 255

245 513

MVG

4.3 2.2 5.2 3.1 1.4

1.5

4.0 4.0 4.0 4.0

Rickleån

Sävarån

Umeälven

Öreälven Lögdeälven

Gideälven

Moälven

Nätraån

Ångermanälven

Bygdsiljum

A jaure Gardikfors Tuggen Bjurfors Ö Bjurfors N Harrsele Pengfors

Gideåbacka

Gottne Brynge Fors

Hjälta

44 20

NO

15

15

12 7 10

3.0

5.5 7.0 10.0 5.0 3.0 3.0 3.0 3.0

3.4

1.3'7 2.0')

3.0

Uman Abelvattsån

Nyfors Hällafors

Ransarluspen Ransarån Gikasjön Vojmsjö” Borgasjö Borga Sjougden Korpå

Lillå Flåsjöån

11

27 18 35 38 11 24

3.8 2.3

2.0 (3.0 5.0 5.2 6.7 5.0 3.9 5.3 2.9 2.9 2.6 2.6

Överklinten Stuphällsforsen Isakfäbodforsen

Svartitud- forsen m.fl.

Klippen

Skinnmudd- selet Stennäs Uppströms Björnafallet Gideå

Hinnsjöån

Fatsjö” Vo j måll Storån Meåforsen

13 16 14 45 95

49 27

100 74

14

220 139 34 42

2.5 2.5 2.5 4.0 3.0

1.2 2.1 2.0 1.7 2.1 4.0 2.6 2.5 2.3

Fjällnäs Tärna Forsbäck Överstjuktan

Örträsk m.fl. Klöse m.fl.

Fättjarn Borka Bergsjön Hocksjö Le jarälven

250 55 155 50 200 222

25 35 60 76 49

2.1 3.3 1.9 7.0 2.5 3.0

6.8 5.3 3.3 2.1 2.5

Älv

Indalsälven

Ljungan Ljusnan Gavleån

Dalälven

Klass 0

Projekt

Krångede- Gammelänge Hammarforsen Hammarforsen Svarthåls- forsen Stadsforsen Sillreb

Rätan Ljunga

Sveg Byarforsen Lottefors Bergvik Höljebro Ljusne- strömmar Kvarnforsen Alfta Sunnerstaholm Lenninge

Trängslet Ugsiån Blyberg Borgärdet Mockfjärd Forshuvud Bullerforsen

GWh Kr/

122 17 34

19 50

.—4

Om?”

10 10 13

OOVN

10 15 58 73

kWh

3.3 1.3 4.1

(4.7) 5.1 1.9

4.0 .0.5

2.5 2.9 3.0 1.5 1.6 4.0 4.0

5.0 5.0 4.0 2.017 1.3') 1.9 1.9

Klass A

Projekt

Kors- vattenån Yttre Oldsjön Rönnöforsen Storsjö- tunneln

Smedjemora- sjön Härjcåsjön

Åbyfors Prästforsen

Noppikoski Ö Stackmora Ö Stackmora N Eldforsen Johannisholm Van

Näs

GWh Kr/

35 16 12 30

15 10

13 13 16 13 20

If)

kWh

3.4 3.2 3.8 3.3

1.0 1.0

1.5 1.4 2.5 2.3 1.8 1.6b 1.7 3.0 2.6

Klass B

Projekt

Mattmar Långforsen Litsnäset Kingarna Häggsjön Hotags- strömmen Edsoxforsen Högfors Ammeråns överledning

Sölvbacka Haverö Kölsillre Gimån Vemsjön Lofsån Hamre Hylströmmen Vinströmmen Finnstuga

Runemo Galvån

Mossis jön Brunnsberg Rotälven Gruvhäll Hermansborg Söderfors Untra

GWh Kr/

110 95 114 4

5

40 73 65

158

77 17 43 100 98 54 57 52 13 12 26 31

45 65 20 20 1 1 30

kWh

1.8 1.9 1.6 3.5 3.2 1.8 1.7 1.4 0.3 1.6 1.6 1.9 2.1 1.2 3.5 1.2 1.9 1.5 1.7 2.0 1.8

2.4 1.5 2.2 2.8 2.5 2.5

Klass C

Projekt Handöl Tegeforsen Hosjö Ulen-Rengen Tosk- strömmen Ammerån

Vikarsjöarna Broforsen Glissjöberg Kasteln Hovra Forsänge Ångra Edänge

(alt. Edeforsen

Trunne- bergsfallet Höstsätern Övre och mel- lersta Väster- dalälven Vansbro

GWh Kr/

10 50 140 100 43 283

68 49 86 152 109 105 246 1 19 48

60 20

500 55

kWh

1.4 1.1 1.8 0.4 2.2 3.0

0.9 1.3 1.6 1.0 1.2 1.2 0.8 1.3

2.3)

1.4 2.2 1.8 2.0

Kolbäcksån

Motala Ström

Botorps- strömmen

Emån Alsterån Ronnebyån

Mörrumsån

Rönneån Lagan Nissan

Göta älv- Klarälven

Ennings- dalsälven

Vapstälven

Fatsjö är alternativ till utbyggnad i nedre Vojmån (Vojmå, Vojmsjön).

Domnarvet Långhag Skedvi Avesta Storfors Älvkarleby

Virsbo Seglingsberg Hallstaham- mar Lilla

Skärblacka Fiskeby Bergsbron- havet

Svarteström

Hornsö Kallinge

Fridafors Hemsjö

Forsmölla

Knäred

Edsforsen— Forshaga Frykfors Upperud Vargön Vänerns utlopp

20

m

70 50

If)

15 20 28

17 20 30 44

9 11 23 10

2.5 4.0 4.0 2.5 3.6

2.0'J 1.8'” 2.017 2.4b 3.3b 1.015 1.719 2.0b 1.8” 1.8” 2.31” 1.8”

1.7 1.0” 2.1 5.6 4.5

bRäknat på hela produktionen efter ombyggnad.

Kimstad

Hylte-Rydö

Edsforsen B jörnåsen

65

50 14 16

5.0

2.2b

1.0 3.8

Hallstaham-

mar Stora (alt. till Lil- la i klass 0)

Fliseryd

Krokfjorden

Härnäs Suskull

Sölaryd

Strängsforsen Värsjö Mången-Viggen

Kynne

25 2.01”

39 2.017

6 2.8 27 2.3 30 2.0

(7) (2.9)

230 1.0 90 2.0 38 4.0

27 4.1

Nås-Björbo Floda Djurås

Klarabro

Virisen Skalmofors

145 45 50 190

23 120

1.7 2.0 1.8

1.2

7.4 1.8

5 .4 Minikraftverk

5.4.1. Ekonomi. Utbyggnadsmöjligheter

Beredningen har ägnat förhållandevis stort intresse åt möjligheterna att genom utbyggnad av s. k. minikraftverk (med en effekt under 1 500 kW) uppnå en del av det erforderliga tillskottet av vattenkraft. Beredningen bedömer - av olika skäl som utvecklas i det följande — inte att detta blir möjligt i någon större utsträckning på tillräckligt kort sikt. Det översiktliga studiet av inventeringar om utbyggnadsmöjligheter, kostnadsuppgifter osv. i fråga om minikraftverken har emellertid givit beredningen den uppfattning- en att de representerar potentiella utbyggnadsmöjligheter som borde beaktas bättre än nu, men som kräver olika slag av åtgärder för att bli realiserade. Beredningen vill därför kort presentera visst material om minikraftverk som diskuterats inom beredningen och de överväganden som gjorts i anslutning därtill.

De minikraftverk som fick statsbidrag under perioden 1978—81 kostade i medeltal 1,19 kr/kWh. Nyanläggningarna under perioden juli 1978 — augusti 1980 kostade i medel 1,43 kr/kWh. Medelstorleken var 500 kW och årsproduktionen i genomsnitt 2,2 GWh. Vid jämförelse med övriga vattenkraftprojekt som behandlas i detta betänkande bör utbyggnadskost- naderna justeras upp till 1982 års prisnivå. Även efter en sådan korrektion är minikraftverken jämförbara med de bättre projekten och således lönsamma även om driftkostnaderna är avsevärt högre än för stora anläggningar. Samhällsekonomiskt är det en nackdel om projekt i detta kostnadsläge inte byggs ut innan t. ex. betydligt dyrare kolkondenskraft erfordras.

Det bör understrykas att inte bara rent energipolitiska aspekter kan läggas på frågan om minikraftverk. Den bör vara intressant från allmän glesbygds- politisk synpunkt och bör när det gäller sysselsättningen ha minst lika stor tyngd relativt sett som övrig vattenkraftutbyggnad. Även som stimulans för industriell expansion och förnyelse bör den vara relevant. Slutligen kan vissa försörjningspolitiska aspekter läggas på frågan.

Frågan om minikraftverk har varit föremål för flera utredningar under senare år. En inventering av befintliga dammar har nyligen avslutats av ett tiotal länsstyrelser. Det samlade materialet pekar mot att det finns en utbyggnadspotential om ca 2 TWh. Den verkliga potentialen kan ligga betydligt högre.

5.4.2 Ekonomiskt stöd. Utbyggnadstakt. Bevarandeintressen.

Mellan juli 1978 och juni 1981 utgick statliga bidrag för små vattenkraftverk med högst 35 procent av investeringen. Från juli 1981 kan beviljas lån ur oljeersättningsfonden, vilka dock är maximerade till halva anläggningskost- naden. Fonden har möjlighet att bevilja upp till tre års räntefrihet och ytterligare två års anstånd med ränta och amortering. Räntenivån är 4 procent över diskontot. Högst 25 års amorteringstid har medgivits.

Om man utgår från att potentialen för små vattenkraftverk är ca 2 TWh och att det är rimligt att bygga ut denna under en period av 20 år, betyder det att ca 100 GWh produktionskapacitet (storleksordningen 50 stycken 500 kW

anläggningar) bör byggas per år. Under den treårsperiod som det statliga stödet (max 35 %) varade var takten i genomsnitt drygt hälften av denna, eller 60—70 GWh per år.

Vissa projekt har genomförts också sedan bidraget föll bort, men verksamheten är betydligt mindre än tidigare. Den ovan nämnda utbygg- nadstakten kommer med säkerhet ej att uppnås spontant.

Utbyggnad av små kraftverk är givetvis inte okontroversiella från miljösynpunkt och med hänsyn till andra intressen. Inom beredningen har särskilt markerats att man från företrädare för fiskeintressena är tveksam till sådan utbyggnad. När redan befintliga anläggningar utnyttjas reduceras de motstående intressenas invändningar.

5.4.3. Problem som begränsar utbyggnaden

Med de förutsättningar som nu angivits borde alltså små kraftverk byggas ut spontant och utan särskilt stöd. De ägarkategorier som i första hand är aktuella klarar emellertid ofta inte den likviditetspåfrestning som ett kraftverk innebär. Om projektet lånefinansieras kommer det att gå med förlust de 5—10 första åren. Mycket tyder på att förbättrade finansierings- förhållanden, utan ökad subvention, bör övervägas för att lösa detta problem. Det är främst fråga om att få fram en tillräckligt lång kredit och att göra en rimlig fördelning av kreditkostnaderna över tiden.

Andra problem som kan hindra ekonomiskt goda projekt från att komma till stånd är splittrade ägareförhållanden samt pris- och avsättningsfrågor i den monopolsituation som uppstår i förhållande till det eldistributionsföre- tag som har koncession inom området.

Ett hinder för en expansion av antalet minikraftverk är också de förhållandevis höga kostnaderna för drift och tillsyn vid dessa små enheter. Dessa kostnader beror på hur arbetet kan organiseras och om det kan samordnas för flera näraliggande kraftstationer och med t. ex. drift och underhåll av distributionsnät. Material från bl. a. oljeersättningsfonden visar att driftskostnaderna uppgår till 2 a 3 öre/kWh, men kan stiga upp till 5 öre/kWh — mot 1 öre vid stora kraftstationer. Allmänt sett torde vissa organisatoriska frågor (samordning mellan flera minikraftverk osv.) behöva lösas om en mera betydande expansion skall komma till stånd.

5.4.4. Beredningens slutsatser och synpunkter

Mot bakgrund av vad som nu har anförts har beredningen räknat med ett tillskott från minikraftverk under den tid som beredningens planförslag avser på ca 200 GWh förutsatt att utbyggnaden inte påverkas genom någon form av styrmedel. Med hänsyn till nuvarande utbyggnadstakt och gällande förut- sättningar är detta en optimistisk bedömning. Som har framgått av det anförda anser utredningen att minikraftverken motsvarar en relativt betydande potential, men att ett förverkligande därav kräver särskilda åtgärder. Beredningen har inte ansett sig ha mandat eller tillräckligt bearbetat underlag för att föreslå sådana åtgärder. Beredningen anser emellertid att dessa frågor snabbt bör beredas vidare, lämpligen inom statens energiverk. En sådan beredning och därpå grundade beslut bör efter hand

kunna påverka utbyggnadstakten i positiv riktning. De fortsatta övervägan- dena bör bl. a. avse en fördjupning och systematisering av föreliggande inventeringsmaterial, finansierings-, prissättnings- och ersättningsfrågor samt organisatoriska frågor.

6 Förslag till plan för vattenkraftutbyggnad

6.1. Vissa genomförandefrågor m. m.

6.1.1. En utbyggnadsplan i relation till prövning enligt vat— tenlagen m. m. Planens omfattning

En central utgångspunkt för beredningen är att dess förslag skall leda till att de uppställda målen för vattenkraftens fortsatta utbyggnad skall kunna nås.

Som har framgått av redogörelsen för gällande rätt i avsnitt 2.7 prövas ärenden om vattenkraftutbyggnad enligt vattenlagens (VL) regler av vattendomstolarna och regeringen. Den fysiska riksplaneringen har lett till att vissa älvar och älvsträckor har undantagits från utbyggnad. Regeringen skall — om ett ärende som berör nu avsedda vattendrag skulle aktualiseras — förklara att företaget möter hinder från allmänna planeringssynpunkter.

Arbetet med den fysiska riksplaneringen har alltså i första hand varit inriktat på att ta fram kriterier för och fatta beslut om vilka vattendrag som inte bör byggas ut. Beredningens uppdrag är nu att lägga fram förslag till en plan1 för utbyggnad. Därmed aktualiseras bl. a. frågan om relationerna mellan en sådan plan och den fristående prövningen av enskilda projekt enligt VL samt karaktären av statsmakternas beslut om en sådan plan. Beredningen utvecklar i det följande sin syn på dessa frågor.

Beredningen vill inledningsvis slå fast att någon ändring i VL inte har övervägts i samband med direktiven till beredningen och inte heller inom denna. Varje projekt måste självständigt prövas enligt VL:s regler med den grundliga belysning av för- och nackdelar som det innebär. I princip är det

1 I riksdagens beslut som föregick vattenkraftberedningens tillkallande användes följande formuleringar (CU 1981/82:33, sidan 2): Det kan redan nu konstateras att kompletterande förslag om vattenkraftutbyggna- den bör läggas fram år 1983, för att konkreta åtgärder skall kunna vidtas under 1980-talet. Redan mot denna bakgrund finns tillräckligt skäl för att nu påkalla en utredning som ger underlag för ett sådant förslag.

Utredningsresultatet bör kunna läggas till grund för en plan för vattenkraftutbygg- naden.

I beredningens direktiv använder föredragande statsrådet följande formulering: Riksdagen har begärt en plan för hur den beslutade utbyggnaden av vattenkraften till 66 TWh skall genomföras. Jag föreslår därför att en parlamentarisk beredning tillkallas med uppdrag att föreslå en sådan plan för vattenkraftens utbyggnad.

därför inte möjligt att lägga fast en exakt produktionsnivå eller en plan i strikt mening för t. ex. de närmaste tio årens vattenkraftutbyggnad. Beredningens bedömningar — och de beslut som efter remissbehandling kan komma att grundas därpå — kan inte ersätta prövningen enligt VL. Begreppet plan bör ges innebörden strategi eller samlade handlingslinjer för att nå uppställda mål.

De formella problem som kan tänkas uppstå hänger samman med formerna för en plan av det slag som beredningen nu skall föreslå samt med hur en sådan plan handläggs av statsmakterna.

Å ena sidan får en sådan plan ökad betydelse om beredningens bedömningar och förslag efter remissbehandling fastställs genom beslut av statsmakterna och får karaktären av en politisk förhandsmarkering. Någon form av ställningstagande från statsmakternas sida förutsätts uppenbarligen i de ovan refererade förarbetena inför beredningens tillkomst.

Å andra sidan innebär förankring, formalisering och precisering av en sådan plan ökade risker för styrning av vattendomstolarnas prövning. Beslut av riksdagen om en plan med detaljerat innehåll — i form av projektvis redovisning— skulle ytterligare stärka denna tendens och skilja sig från beslut som riksdagen vanligen fattar.

En avvägning mellan dessa ståndpunkter måste uppenbarligen ske. Beredningen har inte ansett sig ha anledning att ytterligare fördjupa sina överväganden i frågan, men har sett det angeläget att peka på den inför den fortsatta hanteringen av beredningens material, inte minst en redovisning för riksdagen. — När det gäller karaktären av beredningens bedömningar och när det gäller volymen av den proj ektmängd som beredningen tar upp till slutlig behandling utgör emellertid de nu angivna frågeställningarna en viktig utgångspunkt. Detta utvecklas närmare i det följande.

Beredningen vill först peka på några faktorer som allmänt borde ge förutsättningar för en ökad utbyggnad av vattenkraft. Det gäller främst den samlade överblick över utbyggnadsförutsättningarna som man får genom det material som beredningen har ställt samman. Genom inventeringar och kontakter med berörda företag har en relativt fullständig bild över utbyggnadsmöjligheterna erhållits. Volymen aktuella projekt har ökat genom dessa insatser. Möjligen skulle regionalt inriktade studier i vissa delar av landet ytterligare förbättra underlaget, men det torde vara av marginell betydelse. Diskussionerna i anslutning till beredningens arbete och den fortsatta debatten i anslutning till remissbehandling m. rn. ökar förutsätt- ningarna att ställa enskilda projekt i relation till sannolik utbyggnad i stort och därmed till en bättre grund för beslutsfattande.

Ett material av det slag som beredningen redovisar kommer att bli vägledande främst för regeringens prövning, vilken torde komma att omfatta huvuddelen av de projekt som kommer att omfattas av en plan. Särskilt vid regeringens bedömning av enskilda projekts betydelse för att energipolitiska mål skall nås, av deras förenlighet med allmänna planeringssynpunkter samt vid ställningstagande till eventuell dispens med hänsyn till om företaget är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt torde nu angivet synsätt vara relevant.

Beredningens bedömningar måste med hänsyn till vad som sagts i det föregående uppfattas som relativt översiktliga till sin karaktär. De utgår som

tidigare nämnts i princip från de klassificeringar som gjorts i utredningarna Vattenkraft och miljö. De preciseringar och kompletteringar som gjorts inom beredningen innebär att en översiktlig gruppering upprättats med hänsyn dels till bevarandevärden, dels till ekonomi. En sådan gruppering bör inte kunna uppfattas som ett föregripande av prövningen av enskilda ärenden, som grundas på ett mycket mera detaljerat material, överläggning- ar inför domstolar m. m. Snarare bör det öka möjligheterna att sätta in de enskilda projekten i sitt sammanhang, att se var de ligger på skalan av projekt med hänsyn till företagets båtnad respektive grad av konfliktanledningar.

Beredningens sammanställning av de projekt som i princip har bedömts acceptabla av företrädare inom beredningen för rennäring, naturvård, fiske och Älvräddarnas samorganisation torde kunna ligga till ganska säker grund för bedömningar om utbyggnadernas genomförbarhet från dessa utgångs— punkter. Likaså torde preciseringen av de ekonomiska förutsättningarna öka möjligheterna för en förhandsbedömning av sannolikheten för genomföran- de. När bedömningarna från båda de nu nämnda huvudsynpunkterna är positiva torde relativt säkra prognoser kunna göras. Ett ökat intresse kan förväntas från ägarehåll att driva sådana projekt. När tyngden av bevaran- deintressena ökar eller/och de ekonomiska förutsättningarna är sämre blir förhandsbedömningarna i motsvarande grad mera osäkera.

En speciell kategori utgör de projekt som är öppna för prövning men som av beredningen ej tas med i förslaget till utbyggnadsplan. Beredningen har övervägt om man i dessa fall borde föreslå att de helt undantas från utbyggnad genom beslut om skydd inom ramen för den fysiska riksplane- ringen (FRP). Beredningen har emellertid stannat för att i princip inte lägga fram sådana förslag. Skälen härför är dels att underlaget och tiden för överväganden har varit begränsat, dels att det i flera fall rör sig om enstaka, begränsade objekt som inte ansluter till ERP-synsättet att undantagen skall gälla hela älvar eller längre älvsträckor. För de nu aktuella projekten gäller alltså att de i princip är öppna för prövning men att de ej givits den rekommendation som ligger i att ett projekt ingår i beredningens förslag till plan.

Förslag om utbyggnad av en nu undantagen älv eller älvsträcka förutsätter att riksdagen upphäver sina riktlinjer beträffande det berörda vattendraget. Det kan tillfogas att, även om en sådan ändring av riktlinjerna företas, ett senare nej till ett härav berört projekt i princip inte kan uteslutas, även om de nu relaterade princip- och tillämpningsfrågorna därigenom onekligen skulle ställas på sin spets. Mot denna bakgrund bör borttagande av undantag i varje fall övervägas endast beträffande kraftekonomiskt värdefulla projekt som från denna utgångspunkt bedöms ha god genomförandemöjlighet vid en prövning enligt VL.

Beredningen vill i sammanhanget peka på att en strategi som skulle innebära att man förordar vissa större projekt för utbyggnad i stället för flera, mera begränsade projekt måste förutsätta att handlingslinjer utarbetas för att hindra den senare typen av projekt från att realiseras. Det blir i så fall fråga om en helt omvänd syn mot vad som hittills gällt i den fysiska riksplaneringen. Inom denna har man hittills tagit undan större samman- hängande vattenområden och älvsträckor men lämnat enskilda projekt, med vissa speciella undantag, öppna för prövning i vanlig ordning.

Den i inledningen till detta avsnitt förda diskussionen leder till slutsatsen att planens omfattning inte snävt kan sättas lika med det mål som skall uppnås i form av förverkligade utbyggnader. Då finns inget utrymme för att säga nej vid behandlingen enligt VL, utan planen blir helt styrande för denna.

Hur stort det utrymme skall vara som går utöver det uppställda målet — som enligt beredningens ställningstagande i avsnitt 4.2 är 2,5 TWh — hänger samman med flera faktorer. Grundläggande är karaktären på de projekt som ingår i planen och inte minst de som från olika utgångspunkter hänförs till projekt inom ”marginalen”. Ju snävare marginalen görs desto större blir kravet att de projekt som ingår skall vara väl kända och belysta med hänsyn till sina konsekvenser. Ju vidare marginalen görs och därmed utrymmet för avslag vid VL-prövningen, desto större osäkerhet kan tillåtas.

Det bör uppmärksammas att en alltför vid plan kan — särskilt vid regeringens prövning — öka benägenheten att säga nej till enskilda projekt under trycket från lokala opinioner m. rn. En relativt vid plan ändrar inte beslutssituationen från vad den varit hittills i någon större utsträckning.

Det kan konstateras att en konsekvens av den grundläggande principen om en obunden VL-prövning och den tillämpning därav på volymen av en plan för vattenkraftutbyggnad som beredningen gör, kan leda till utbyggnad av älvsträckor som vid en annan procedur för beslutsfattande inte hade aktualiserats. Detta understryks av att ett förverkligande av nu förutsatt slag inte kan ske i någon tidsföljd där mindre kontroversiella projekt tas först och mera kontroversiella aktualiseras först vid behov. Den angivna grundprin- cipen innebär att det som ingår i planen på likaberättigat sätt är öppet för prövning.

Det gäller alltså att bestämma planens omfattning så att den å ena sidan inte blir för snäv och därmed styrande för VL-prövningen men å andra sidan inte för vid och därigenom förlorar sin karaktär av handlingslinje och beslutsunderlag när det gäller vattenkraftutbyggnadens omfattning och inriktning.

Vid ett konkret ställningstagande till omfattningen av beredningens planförslag skall de nu angivna principerna och beredningens grundsyn i övrigt (jfr avsnitt 5.2.7) appliceras på de projekt som kan komma i fråga (se närmare avsnitt 5 resp. 6.2). Denna process har efter hand lett fram till att beredningens förslag bör omfatta projekt om tillsammans ca 3,0 TWh, dvs. ca 0,5 TWh utöver den genomförandevolym som krävs för att nå det uppställda målet enligt beredningens tolkning.

Som närmare framgår av avsnitt 6.2 skulle en plan med en vidare marginal ha förutsatt inkluderande av mycket kontroversiella projekt, vilka bered- ningen har bedömt att man inte bör ta med i planförslaget (jfr även avsnitt 6.1.2). Vid den angivna nivån finns enligt beredningens mening en gränszon mellan projekt med bevarandevärden av olika dignitet. Bl. a. skulle en vidare marginal förutsätta relativt betydande ändringar av riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen.

Detta ställningstagande innebär emellertid också att marginalen utöver nivån 2,5 TWh har pressats relativt långt ner. Beredningen anser emellertid det faktum att stor politisk enighet har kunnat uppnås kring denna nivå och innehållet i motsvarande plan vara av stort värde och i sig ett skäl för att den föreslagna nivån är försvarbar.

Beredningen vill vidare understryka att ställningstagandet förutsätter att alla berörda parter medverkar till ett positivt agerande för att angivna mål skall nås. Avgörande blir att de som äger kraftstationer och fallhöjder i tillräcklig omfattning och tillräckligt snabbt kommer att driva projekt i enlighet med planens intentioner. Beredningen erinrar i detta sammanhang om vad som har sagts i avsnitt 3.6.3 om angelägenheten av samverkan mellan företagen i syfte att utnyttja tillgängliga resurser och undanröja kapacitets- hinder.

Från regeringens sida bör fortlöpande en uppföljning ske av i'vilken mån den faktiska utvecklingen kommer att svara mot intentionerna i planen. I detta sammanhang kan övervägas om särskilda åtgärder behöver vidtas för att stimulera till verksamhet enligt planen eller för att på annat sätt uppnå att erforderliga utbyggnader kommer till stånd i enlighet med statsmakternas intentioner.

6.1.2. Vissa långsiktsaspekter

Vattenkraftberedningen har en i energipolitiskt sammanhang förhållandevis begränsad och kortsiktig uppgift.

Frågor med sikte på kärnkraftens avveckling, dvs. situationen på 1990-talet och tiden därefter, behandlas av 1981 års energikommitté (EK -81). Där belyses bl.a. behovet av att bygga ut ytterligare vattenkraft på lång sikt och vilka alternativ som finns.

Vattenkraftberedningens förslag avses leda till behandling av vattenkraft- frågorna vid 1983/1984 års riksdag. EK -81 beräknas avsluta sitt arbete under 1984 och dess förslag avses ligga till grund för ett nytt energipolitiskt beslut i riksdagen år 1985. Efter vattenkraftberedningens förslag och behandlingen av detta kommer således ett nytt långsiktigt utredningsförslag med åtföljande beslut, som kan komma att avse ytterligare vattenkraftutbyggnader. Genomförandet av beredningens förslag kan i hög grad bli beroende av behandlingen av vattenkraftfrågorna i det följande mera allmänt energipo- litiska beslutet. Beredningen vill i anslutning härtill anföra följande synpunkter.

En utgångspunkt — som närmare bestyrks av materialeti avsnitt 6.2— är att utbyggnad av vattenkraft utöver storleksordningen 66 TWh, baserat på hittills tillämpade vattenföringsberäkningar, knappast kan ske utan en ändring av gällande riktlinjer i den fysiska riksplaneringen. Information om beredningens bedömningar i dessa frågor har under hand lämnats till EK -81 , som enligt sina direktiv bl. a. skall utgå från dessa riktlinjer.

Som skäl för den låga aktiviteten när det gäller vattenkraftutbyggnad under senare år (jfr avsnitt 2) brukar anföras FRP-besluten under 1970-talet, osäkerhet om möjlighet till genomförande som kraftföretagen upplevde i anslutning till vissa avslag genom regeringsbeslut samt riksdagens ingrepp i Sölvbacka-ärendet. Det kan emellertid inte heller uteslutas att ärenden som är öppna för prövning inte drivits i förhoppning om att FRP-riktlinjerna skulle komma att ändras. Det är viktigt att förutsättningarna i stort för vattenkraftutbyggnader klarläggs för tillräckligt lång tid så att inte en liknande avvaktande inställning kommer att prägla även de närmaste aren.

Vattenkraftberedningen har strävat efter en lösning som innebär så få kontroversiella utbyggnader som möjligt. Den präglas i hög grad av att vara en kompromiss mellan utbyggnads- och bevarandeintressen. Beredningens inriktning har lett till en strävan att undvika att ändra FRP-riktlinjerna mot utbyggnad. Vattenkraftberedningens plan kräver för sitt genomförande en aktualisering av många relativt begränsade projekt, som naturligtvis lokalt kan komma att möta opposition. Den kräver också ett aktivt intresse från de berörda företagen.

Mot bakgrund av vad som nu har anförts vill beredningen understryka det samband som finns mellan beredningens förslag samt ställningstagandena inom EK -81 och besluten i anslutning därtill. Om de senare inte får en inriktning som är förenlig med beredningens förslag till huvudlinjer för den närmaste tioårsperioden kan beredningens förslag sättas ur spel. De handlingslinjer som beredningen föreslår bör för att kunna genomföras gälla för hanteringen av vattenkraften åtminstone under de närmaste tio åren.

Om inte de långsiktiga förutsättningarna klarläggs, finns det risk för fortlöpande projektering och försök till omprövning av de skyddade projekten och för att man — inte minst med sysselsättningen som argument — fortsätter att eftersträva utbyggnad av projekt som vid avvägningen mellan energibehov och bevarande har bedömts inte böra byggas ut.

Vad som nu har sagts har relevans även beträffande de ekonomiska förutsättningarna för olika projekt. Vissa av de undantagna projekten är ekonomiskt mycket gynnsamma som utbyggnadsobjekt. Om de får byggas ut minskar intresset för vissa mindre projekt med högre kostnad. Om å andra sidan hindret för att bygga ut de undantagna älvsträckorna uppfattas som mera definitivt blir objekt som är mindre gynnsamma mera intressanta att genomföra.

De skäl som nu har anförts för att ge en långsiktig grund för agerandet från utbyggnadsintressenternas sida sammanfaller med önskemålet om långsikti- ga ställningstaganden från företrädare för bevarandeintressena och från dem som är direkt berörda av förhållandena vid resp. älvsträckor. Det har under utredningsarbetet upprepade gånger omvittnats hur påfrestande det är att inte säkert kunna veta hur hållbart ett bevarandebeslut är.

Vad som nu har nämnts är vissa aspekter som bör beaktas i de närmaste årens energipolitiska beslut om inte förutsättningarna för beredningens planförslag i grunden skall ändras. Ser man däremot beredningens förslag som utgångspunkt för dessa beslut bedömer beredningen att det under alla omständigheter bör kunna vara förenligt med de handlingslinjer som kan läggas fast i ett kommande energipolitiskt beslut. Den föreslagna nivån och innehålleti planförslaget bör svara mot en relativt säker bas, som under alla förhållanden bör realiseras på sikt. En högre nivå, innefattande flera mycket kontroversiella projekt skulle medföra större risk för att genomförande av vissa projekt visar sig felaktigt i ett längre tidsperspektiv. Den föreslagna nivån reducerar i varje fall de problem som kan tecknas mot bakgrund av relationen mellan vattenkraftberedningen och förestående energipolitiska beslut. Vad som nu har sagts kan i sin tur anföras som ytterligare ett skäl (jfr avsnitt 6.1.1) för en relativt begränsad marginal utöver den avsedda genomförandenivån.

6.1.3. Brister i kunskapsunderlaget

Beredningens bedömningar har i princip utgått från de klassificeringar som gjorts i utredningarna Vattenkraft och miljö. Korrigeringar i dessa har bara gjorts om förutsättningarna har ändrats eller om påvisbara felbedömningar visar sig ha skett. Nya projekt har så långt möjligt med hänsyn till tillgängligt underlag bedömts med de nämnda utredningarnas klassificeringar som referensram.

Enligt beredningen är den i dessa utredningar etablerade arbetsmetodiken i grunden riktig. Konkreta ställningstaganden bör utgå från en bas av det slag som dessa utredningars kunskapsmaterial, kompletterande remissynpunkter och översiktliga ställningstaganden erbjuder. Avvikelser från detta mönster har visat sig leda till problem vid handläggning av enskilda ärenden, då ställningstaganden har gjorts utan hänsyn till var på värdeskalan projektet i fråga ligger och utan hänsyn till konsekvenserna för projekt i samma kategori.

Med den inriktning beredningens arbete har haft efter en första översiktlig analys (jfr avsnitt 5.2.7) har beredningen främst konfronterats med de luckor i kunskapsunderlaget som hänger samman med dels att ett flertal mindre älvar och biflöden i södra Norrland och norra Svealand inte innefattades i den Sehlstedtska utredningen (se avsnitt 2.2), dels att någon liknande utredning inte har gjorts för södra Sverige.

För beredningen har särskilda problem uppstått där projekt nu har aktualiserats i mera sammanhängande orörda älvsträckor, men ingen utredning av typ Vattenkraft och miljö har utförts. I dessa fall har inte funnits tillräckligt bakgrundsmaterial för att bedöma framför allt vad ett ingrepp skulle betyda för hela älvsträckan och vilka bevarandevärden m.m. denna har sett i ett större perspektiv. Ett typexempel i detta fall är Voxnan med projektet Hylströmmen.

Mot nu angiven bakgrund bör en komplettering av kunskapsunderlaget övervägas. De konkreta fall där beredningen upplevt kunskapsbrister är i Mellansverige främst Österdalälven med biflöden, Voxnan, Gimån (biflöde till Ljungan). Dessa vattendrag togs inte upp i den tidigare utredningen, då inga projekt var aktuella där, vilket numera är fallet. I södra Sverige är kompletteringar mest aktuella beträffande Emån, Kolbäcksån och Mör- rumsån.

I samband med nu diskuterade undersökningar bör observeras regionala översyner av det slag som f.n. pågår i Jämtlands län. Eventuellt bör initiativ tas till ytterligare sådana studier.

Som framgår av avsnitt 6.2 föreslår beredningen att man i några konkreta fall när det gäller nu nämnda vattendrag bör avvakta en komplettering av kunskapsunderlaget innan slutlig ställning tas till vissa projekt. Även i övrigt torde en snabb komplettering vara värdefull då den eventuellt kan leda till att ytterligare projekt kan övervägas i inledningen av den period som den nu föreslagna planen avser. Eventuella ytterligare projekt i nu nämnda och eventuellt ytterligare vattendrag i dessa landsdelar bör enligt beredningens mening så långt möjligt behandlas i det tidsperspektiv som beredningens förslag avser.

6.2. Beredningens förslag

I tabell 6.1 redovisas projekten i beredningens förslag älv för älv och fördelade på de klasser som anges i avsnitt 5.3. Projekten redovisas också i figur 6.1.

I förslaget ingår projekt som enligt berörda kraftföretag bedöms bli genomförda under de närmaste tio åren samt vissa projekt därutöver, som av beredningen bedömts vara ekonomiskt rimliga. Utgångspunkt för bedöm- ningen om ekonomisk rimlighet har varit att den specifika anläggningskost- naden inte får överstiga 3 kr/kWh, år. Detta är i överensstämmelse med Vattenfalls bedömning av lönsamhetsgränsen. I förslaget ingår vissa projekt med en kostnad som är högre än den angivna kostnadsgränsen. Skälen till att de tagits med anges i den älvvisa genomgången (avsnitt 6.3). Flera projekt har å andra sidan uteslutits ur planen, trots att kostnaden legat under kostnadsgränsen. Det gäller främst ett antal om- och tillbyggnader där energitillskottet till stor del utgörs av s. k. flödesenergi med lågt värde.

Förslaget omfattar ett hundratal projekt. Till detta kommer ett av beredningen bedömt tillskott på ca 200 GWh genom utbyggnad av minikraftverk.

Om- och tillbyggnader samt effektiviseringar (klass O—projekt) ingår i planförslaget med ett tillskott på 737 GWh, fördelat på 42 projekt. Kraftföretagens bedömning är att man bör kunna räkna med ett tillskott på knappt 500 GWh under planperioden. De projekt som beredningen tagit med i planen, trots att berörda företag ansett att de kommer att aktualiseras först senare, är:

Gideåbacka 15 Lottefors 4 Forshuvud 58 Bullerforsen 73 Älvkarleby ' 50 Hornsö 5 Hemsjö 20 Vargön G3 23

Av dessa projekt är det framför allt Älvkarleby och Vargön som har höga kostnader. Andra faktorer — särskilda plusvärden och behovet av åtgärder med hänsyn till anläggningarnas ålder — har gjort att projekten trots viss tvekan tagits med. Gemensamt för de ovan nämnda projekten är att de från kraftekonomiska utgångspunkter torde aktualiseras först efter 1990. Oför- utsedda haverier eller sysselsättningsskäl kan göra att vissa av projekten aktualiseras tidigare.

De relativt okontroversiella nybyggnaderna i planen (klass A-projekt) omfattar ett möjligt energitillskott på 443 GWh, fördelat på 27 projekt. Kraftföretagens bedömning är att man bör kunna räkna med att projekt

Tabell 6.1 Beredningens förslag

Älv

Råneälven

Luleälven

Piteälven Skellefteälven

Bureälven

Rickleån Umeälven

Gideälven

Moälven Nätraån

Ångermanälven

Klass 0

Projekt

Randi

Bygdsiljum

Gideåbacka

Gottne Brynge Fors

GWh kr./

13

15

kWh

3,0 3,0

3,4 1,3 2,0

Klass A

Projekt

Pakkojokk Kaltisjokk Plarkån

Abelvattsån

Nyfors Hällafors

Sjougden Korpå Lillå Flåsjöån

GWh kr./ kWh

10 3,0 6 2,8 43 2,3

11 2,3

6 2,0 4 (2,5 7 2,9 11 2,9 9 2,6 24 2,6

Klass B

Projekt

Randaträsk— Mårdselet Korpforsen Lassbyforsen

Sikfors

Slagnäs Klippen

Skinnmuddselet Stennäs Uppströms Björnafallet Gideå

Hinnsjöån

Vojmå Meåforsen

Klass C '

GWh kr./

220 16 12 140 25

95 49 27 100 74 14

139 42

kWh

1,7 3,4

3,0 1,2 2,1 2,0 1,7 2,1 2,6 2,3

Projekt

Lappkvamsforsen Mjödvattenforsen Falmarksforsen Strömsholm

GWh kr./

Vm?0&

kWh

4,0 4,0 4,0 4,0

Klass 0 Klass A Klass B Klass C

Älv Projekt GWh kr./ Projekt GWh kr./ Projekt GWh kr./ Projekt GWh kr./ kWh kWh kWh kWh

Indalsälven Krångede- 122 3,3 Storsjötunneln 30 3,3 Ammeråns över-158 0,3 Gammelänge Korsvattenån 35 3,4 ledning Hammarforsen 17 1,3 Yttre Oldsjön 16 (3,0) Hotagsströmmen 40 1,8 (dämningshöj- Edsoxforsen 73 1,7

ning) Högfors 65 1,4 Hammarforsen 34 4 1

Svarthålsforsen 19 (427) Stadsforsen 50 5 ,] Sillre 2 1,9

Ljungan Ljunga 1 0,5 Haverö 17 1,6 Ljusnan Lottefors 4 1,5 Smed jemoras jön 15 1,0 Hamre 57 1,2 Ljusneströmmar 10 1,5 Härjeås jön 10 1,0 Edeforsen 48 2,3

Kvarnforsen 13 1,6 Galvån 31 1,8

Runemo 26 2,0

Gavleån Åbyfors 13 1,5 Prästforsen 13 1,4

Dalälven Borgärdet 4 2,0 Noppikoski 16 2,5 Brunnsberg 65 1,5 Mockfjärd 15 1,3 Stackmora Ö 9 2,3 Söderfors 11 —

Forshuvud 58 1,9 Stackmora N 13 1,8

Bullerforsen 73 1,9 Eldforsen 20 1,6 Älvkarleby 50 3,6 Skivsforsen 35 (2,7)

Johannisholm 7 1,7

Van 5 3,0 Näs 11 2,6

Kolbäcksån

Motala ström

Botorpsströmmen Emån

Alsterån Ronnebyån

Mörrumsån

Rönneån Nissan

Göta Älv—Klarälven

Virsbo Seglingsberg

Skärblacka Fiskeby Bergsbron—havet

Svarteström

Hornsö Kallinge

Fridafors Hemsjö

Forsmölla Edsforsen Edsforsen Skoga Krakerud Forshult Skymnäs Munkfors Dejefors Forshaga Frykfors Upperud Vargön 63

W

20 28

17 20 14 44

11 23

2,0 1,8

2 4 3,3 1,0

1,7 2,0 1,8 1,8 2,3 1,8 1,0

1,7*

1,0 2,1 5,6

Hallstahammar 25 (2 ,0)

Fliseryd 39 2,0

Krokfjorden 6 2,8

Hylte-Rydö 50 2,2 Värsjö 90 2,0

Figur 6.1 Projekten i beredningens förslag. Stora cirklar avser pro- jekt större än 50 GWh.

Projektförteckning till figur 6.1

Råneälven 1 Randaträsk 2 Mårdselet 3 Korpforsen 4 Lassbyforsen

Luleälven 5 Pakkojokk 6 Kaltisjokk 7 Randi 8 Flarkån

Piteälven 9 Sikfors

Skellefteälven 10 Slagnäs

Bureälven

11 Lappkvarnsforsen 12 Mjödvattenforsen 13 Falmarksforsen 14 Strömsholm

Rickleån 15 Bygdsiljum

Umeälven 16 Klippen 17 Abelvattsån

Gideälven

18 Skinnmuddselet/Stennäs 19 Uppströms Björnafallet 20 Gideå 21 Gideåbacka

Moälven 22 Gottne

Nätraån

23 Hinnsjöån 24 Brynge 25 Nyfors 26 Fors 27 Hällafors

Ångermanälven 28 Vojmå

29 Korpå 30 Sjougden 31 Lillå

32. Flåsjöån

33 Meåforsen

Indalsälven

34 Korsvattenån 35 Yttre Oldsjön 36 Storsjötunneln 37 Hotagsströmmen 38 Edsoxforsen 39 Högfors

40. Ammeråns överledning 41 Krångede-Gammelänge 42 Hammarforsen 43 Svarthålsforsen 44 Stadsforsen

45 Sillre

Ljungan 46 Haverö 47 Ljunga

Ljusnan

48 Hamre

49. Smedjemorasjön 50 Härjeåsjön 51 Kvarnforsen 52 Edeforsen 53 Lottefors 54 Galvån 55 Runemo 56 Ljusneströmmar

Gavleån 57 Åbyfors 58 Prästforsen

Dalälven

59 Johannisholm 60 Van 61 Eldforsen 62 Skivsforsen 63 Mockfjärd 64 Brunnsberg 65 Noppikoski 66 Stackmora Ö 67 Stackmora N 68 Borgärdet 69 Forshuvud 70 Bullerforsen

71 Näs 72 Söderfors 73 Älvkarleby

Kolbäcksån

74 Virsbo 75 Seglingsberg 76 Hallstahammar

Motala Ström

77 Skärblacka 78 Fiskeby 79 Bergsbron-havet

Botorpsströmmen 80 Svarteström

Emån 81 Fliseryd

Alsterån 82 Hornsö

Ronnebyån 83 Krokfjorden 84 Kallinge

Mörrumsån 85 Fridafors 86 Hemsjö

Rönneån 87 Forsmölla

Nissan 88 Hylte-Rydö

Göta älv — Klarälven 89 Värsjö 90 Edsforsen 91 Skoga 92 Krakerud 93 Forshult 94 Skymnäs 95 Munkfors 96 Dejefors 97 Forshaga 98 Frykfors 99 Upperud

100. Vargön

motsvarande 300 GWh kommer att aktualiseras under den närmaste tioårsperioden. Företagens bedömning är att följande projekt — som ingår i planen — inte kommer till stånd förrän senare.

Sjougden 7 Korpå 11 Lillå 9 Korsvattenån 35 Yttre Oldsjön 16 Noppikoski 16 Stackmora Ö 9 J ohannisholm 7 Skivsforsen 35

Dessa projekt omfattar tillsammans 145 GWh. Vissa av projekten har en kostnad som ligger över 3 kr/kWh, år. Det gäller Yttre Oldsjön och Korsvattenån. I andra fall är kostnadsuppgifterna mycket osäkra. Det gäller Noppikoski och Skivsforsen. Trots de relativt höga kostnaderna och den osäkerhet som finns har beredningen beslutat ta med projekten i planen.

Projekt som medför mera betydande inverkan på miljön men där nu gällande riktlinjer i den fysiska riksplaneringen inte hindrar en utbyggnad (klass B-projekt) ingåri planen med ett möjligt energitillskott på 1 704 GWh, fördelat på 27 projekt. Av dessa har berörda kraftföretag bedömt två som osannolika under den närmaste tioårsperioden. Det gäller Runemo i Voxnan och Edeforsen i Mellanljusnan. Projektet Runemo förutsätter enligt ägaren att regleringar utförs högre upp i Voxnan. Edeforsen är ett mera begränsat och dyrare alternativ till Edänge i Mellanljusnan.

Projekt som förutsätter ändrade riktlinjer i den fysiska riksplaneringen (klass C—projekt) har tagits med i ett fall, nämligen Bureälven. Älven har inte bevarandevärden av sådant slag att den bör skyddas genom riktlinjer i den fysiska riksplaneringen. Det har funnits en bred enighet, såväl inom beredningen som lokalt, att den föreslagna utbyggnaden kan accepteras. Beredningen föreslår, i detta speciella fall, att riktlinjerna ändras. Projekten i Bureälven skulle kunna ge ett energitillskott på ca 20 GWh.

För att nå upp till nivån 3 TWh har det varit nödvändigt att ta med vissa projekt som medför betydande konflikter med motstående intressen eller där mera principiella skäl kan resas mot en utbyggnad. I slutskedet av arbetet uppkom en valsituation där några av följande älvar/projekt måste tas med i

förslaget.

Sikfors Piteälven Klippen Umeälven Hocksjö Ångermanälven Storån —”—

Meåforsen —' *—

Mattmar Indalsälven

” Nedre Långan — —

” Hotagsströmmen — —

91 Edsoxforsen — —

” Ammeråns överledning — —

Sölvbacka Ljungan Haverö —”— Härjedalsljusnan Ljusnan Hamre —”— Mellanljusnan, särskilt Edänge —”— Voxnan —”—

Nedre Västerdalälven Dalälven Strängsforsen Klarälven Hallstahammar Kolbäcksån Fliseryd Emån

Beredningens förslag innebär att de understrukna projekten ingår i planen. Utanför planen ligger alltså bl. a. de omstridda älvsträckorna Nedre Långan, Härjedalsljusnan, Mellanljusnan, nedre Västerdalälven och Strängsforsen.

Beredningens förslag innebär därmed att de nuvarande riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen inte behöver ändras utom vad gäller Bureälven, som utgör ett specialfall i flera avseenden.

De principiella övervägandena avsåg främst projekten Sikfors och Klippen (se avsnitt 6.3) samt Sölvbacka.

Beträffande projekten Hallstahammar (det alternativ som inkluderar utbyggnad av Sörkvarnsforsen) och Fliseryd anser beredningen att slutlig ställning bör tas först efter en komplettering av kunskapsunderlaget (se avsnitt 6.1.3). Denna föreslås även omfatta bl. a. Voxnan.

De projekt som ingår i planen omfattar totalt 3 100 GWh. Vid ett genomförande kommer dock många av projekten att modifieras med minskad produktion som följd. Vissa projekt kommer att delas upp i flera stationer. Det gäller t. ex. Edsoxforsen. Andra projekt kommer att förenas med villkor om minimitappningar. Det gäller bl. a. Randaträsk-Mårdselet i Råneälven, Sikfors i Piteälven, Vojmå i Ångermanälven, Ammeråns överledning. Det möjliga energitillskottet bör av detta skäl reduceras. Reduktionen har bedömts vara ca 100 GWh. Utrymmet i planen omfattar därmed ca 3,0 TWh.

Sammanställning av projekten, klass för klass

Klass Antal Möjligt Tillskott enligt

projekt tillskott kraftindustrin (GWh)

0 42 737 489 A 27 443 298 B 27 1 704 1 630 C 4 20 20 Minikraftverk 200

Avgår:

Projektmodifieringar — 100

Summa 100 3 004 2 437

Den genomsnittliga kostnaden för de projekt som ingår i beredningens förslag ligger på 2,15 kr/kWh,år. Den genomsnittliga kostnaden varierar något mellan olika klasser av projekt.

Klass kr/kWh ,år 0 2 ,70 A 2 ,40 B 1,80

En utbyggnad med 2,5 TWh inom ramen för beredningens plan skulle innebära investeringar på mellan fem och sex miljarder kronor, räknat i 1982 års penningvärde.

Ett genomförande av samtliga de projekt som ingår i beredningens förslag — dvs. en utbyggnad till 3 TWh — skulle ge en direkt sysselsättning på 10 000 årsverken. Med direkt sysselsättning avses arbete på byggnadsplatsen. Beredningens plan syftar emellertid till att åstadkomma en utbyggnad på endast 2,5 TWh. Detta beräknas kunna ge en direkt sysselsättning på mellan 8000 och 9000 årsverken. Det kan också uttryckas så att i genomsnitt 800—900 personer ges arbete i tio år. Till detta kommer effekter på sysselsättningen i verkstadsindustrin samt sekundära sysselsättningseffek- ter.

De uppgifter som lämnats om genomförandet av projekten tyder på att mera betydande sysselsättningseffekter kommer att uppnås först mot slutet av 1980-talet och början av 1990-talet.

Sysselsättningstillskotten är fördelade på ett stort antal projekt spridda över hela landet. En viss koncentration finns dock — projekten i Indalsälven skulle ge över 2000. årsverken, projekten i Dalälven över 1000 årsver- ken.

Projekten i förslaget fördelas på ett stort antal ägare. Fördelningen är emellertid ojämn. Under beredningens arbete har vid flera tillfällen framhållits den svåra sysselsättningssituation som kan förutses för personal anställd vid Vattenfall. I beredningens förslag ingår ett knappt tjugotal projekt där Vattenfall är fallrättsägare. Projekten motsvarar ett möjligt energitillskott på drygt 500 GWh och skulle kunna ge en sysselsättning på 2 500 årsverken. Flera av projekten har dock svag ekonomi. Det gäller främst om- och tillbyggnaderna av Gottne i Moälven, Stadsforsen i Indalsälven, Älvkarleby i Dalälven och Vargön i Göta älv samt nybyggnaden i Korsvattenån. Endast två större nybyggnader ingår, Klippen och Vojmå.

För statens vattenfallsverk innebär således förslaget en begränsad tillgång till projekt. Detta problem bör man — som beredningen tidigare (avsnitt 3.6.3) utvecklat — försöka lösa på annat sätt än genom att tvinga fram ytterligare, av miljöskäl avvisade projekt. Det kan gälla samarbete mellan företagen i form av gemensamma utbyggnader, byggande på entreprenad, utbyte av fallrätter osv. Vissa företag är gynnade genom det nu redovisade förslaget och de bör vara beredda till sådan samverkan för att undvika senareläggning av projekt på grund av kapacitetsbrist i olika hänseenden.

6.3. Älvvisa kommentarer

I detta avsnitt redovisas, älv för älv, de utbyggnadsmöjligheter som kan komma att aktualiseras inom ramen för beredningens förslag. Beredningens förslag baseras på de förutsättningar vad gäller olika utbyggnadsmöjligheter som här redovisas (se även bilaga 3). Ganska omfattande kommentarer har lämnats i anslutning till vissa projekt, bl. a. Sikfors i Piteälven, Vojmå i Ångermanälven och Ammeråns överledning i Indalsälven.

6.3.1. Råneälven

Älven behandlades i betänkandet (SOU 1976:28) Vattenkraft och miljö 3. Huvudflödet placerades i klass 2 medan biflödet Rörån-Livasån placerades 1 Klass 3 b. Orsaken till den höga värderingen av Rörån-Livasån var den hydrologiska forskning som inom ramen för den internationella hydrologiska dekaden (IHD) bedrevs i Lappträsket. Rörån-Livasån är för närvarande undantagen från utbyggnad.

Projekt som ingår i beredningens plan:

Projekt GWh kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken) Randaträsk-Mårdselet 220 2 ,2 650 Båkab Korpforsen 16 1,6 75 Enskilda Lassbyforsen 12 1,9 55 Båkab

Med hänsyn till energitillskottet samt inverkan på motstående intressen är projektet Randaträsk-Mårdselet det mest intressanta. Projektet innebär överdämning av stora markområden (27 km2, varav 18 km2 produktiv skogsmark) och starkt minskad vattenföring i en älvsträcka på ca 20 km. Vid produktionsberäkningen har man utgått från 0-tappning. Med en minimi- tappning på exempelvis 0,5 m3/s vintertid och 4 m3/s sommartid minskar produktionen med ca 10 GWh.

Beredningen vill i detta sammanhang särskilt peka påföljande effekter vad gäller inverkan på miljön.

— Magasinen i Aimojokkdalen och Randaträsk berör områden som har stor betydelse för Gällivare sameby. Inverkan på rennäringen kan föranleda modifiering av projektet. . — Man bör räkna med viss minimivattenföring vilket innebär minskad produktion i anläggningarna.

De projekt som kan väntas bli aktualiserade under de närmaste 10 åren skulle tillsammans ge ca 250 GWh. Detta möjliga tillskott bör reduceras något med tanke på projektmodifieringar.

Den direkta sysselsättningen har beräknats till 780 årsverken, varav 650 i projektet Randaträsk-Mårdselet. Byggstart kan enligt Båkab ske tidigast 1988/89.

6.3.2. Luleälven

Utbyggnadsmöjligheter i Luleälven behandlades i betänkandet (SOU 1976:28) Vattenkraft och miljö 3. Mot bakgrund av de resultat som där redovisas beslutades att följande delar av Luleälven skulle undantas från utbyggnad: — Stora Luleälven uppströms Akkajaure — Lilla Luleälven uppströms Skalka och Tjaktjajaure

— Pärlälven

Dessa undantag berör några av de mest skyddsvärda älvsträckorna i landet, bl. a. Vuojat med sjöarna Virihaure och Vastenjaure, Rapaätno, Tarraätno och Kamajokk.

Projekt som ingår i beredningens plan:

Projekt GWh kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken) Randi 13 — — Vattenfall Pakkojokk 10 3,0 60 " Kaltisjokk 6 2,8 15 ” Flarkån 43 2,3 150 Svanö

Projektet Randi innebär att man slopar nuvarande minimitappning. Åtgärden, som saknar betydelse ur sysselsättningssynpunkt och kan genom- föras med relativt kort varsel, har av fiskeintressena bedömts vara acceptabel.

Projektet Pakkojokk innebär en utbyggnad med 43 meters fallhöjd i Pakkojokken som mynnar i Stora Luleälven nedströms Harsprånget.

Projektet Kaltisjokk innebär överledning av Kaltisjokkens nedre del till Messaures dämningsområde. Energitillskottet består av ökad produktion i Messaure.

Såväl Pakkojokk som Kaltisjokk kan aktualiseras under de närmaste åren.

Flarkån mynnar i Luleälven nedströms Harads. Projektet innebär dämningari flera sjöar och en överledning till Luleälven. Flarkåns nedre lopp — en sträcka på mer än 20 km — får härigenom en kraftigt minskad vattenföring. Det är sannolikt att krav på minimitappning i åns nedre lopp kommer att något reducera energitillskottet.

Projektet aktualiseras troligen vid slutet av 80-talet eller början av 90-talet.

6.3.3. Piteälven

Piteälven hör till de fyra huvudälvar som är undantagna från utbyggnad. Beredningen har inte funnit anledning att diskutera annat än en om- och tillbyggnad av Sikfors kraftstation i älvens nedersta del. Projektet (Sikfors 2) har presenterats med följande data:

GWh kr/ kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken) 140 1 ,7 300 Båkab

Projektet har av vattendomstolen bedömts tillåtligt och ärendet ligger hos regeringen för avgörande.

Den nuvarande anläggningen utnyttjar en fallhöjd på ca 15 m och har en utbyggnadsvattenföring på 50 m3/s. Älven är överbyggd med en betong- damm och dämningen sträcker sig ca 2 km.

Den nya anläggningen skulle innebära att man utnyttjar ytterligare ca 4 meters fallhöjd, 2,5 in genom dämning och 1,5 rn på nedströmssidan. Utbyggnadsvattenföringen ökas till 250 m3/s. På uppströmssidan skulle dämningen påverka en älvsträcka på 600—700 111. Ingen korttidsreglering har föreslagits.

En rad faktorer talar för att en ombyggnad i huvudsak enligt sökandens förslag bör vara förenligt med beslutet att undanta Piteälven från utbyggnad. Projektet berör en redan utbyggd älvsträcka med relativt måttliga bevaran- devärden. De stora bevarandevärdena i Piteälven ligger i de längre uppströms belägna älvsträckorna Fällforsen, Storforsen, Trollforsen, etc. (Se Vattenkraft och miljö 4, SOU 197939). Den enda allvarliga invändning- en gäller fisket. Beredningen förutsätter att för fisket acceptabla tappnings- bestämmelseri Sikforsen kan utformas liksom att sökanden också i övrigt är beredd att kompensera fisket på ett sådant sätt att bl. a. älvens potentiella kapacitet beträffande laxreproduktion kan utnyttjas.

En annan invändning är att en utbyggnad av Sikfors skulle göra det lättare att aktualisera en mera omfattande utbyggnad av Piteälven. Enligt bered- ningens uppfattning skulle en utbyggnad av Sikfors i enlighet med vad som här redovisats inte på något sätt äventyra beslutet att undanta Piteälven från utbyggnad. De värden som gjort att Piteälven undantagits från utbyggnad påverkas inte alls genom utbyggnaden av Sikfors. Motiven för att bevara Piteälven är helt oberoende av om Sikfors byggs om på det nu redovisade sättet eller genom en mera begränsad ombyggnad. I den situationen finner beredningen svårt att förorda någon starkare modifiering av projektet, vilket skulle innebära ett avsevärt mindre krafttillskott, högre kostnader och därmed mindre utrymme för att genomföra fiskevårdande åtgärder.

Beredningens uppfattning är således att Sikfors bör ingå i planen. Projektet skulle, med tillstånd hösten 1984, kunna påbörjas våren 1985. Ca 100 personer skulle ges sysselsättning under 2,5—3 år.

6.3.4. Skellefteälven

Utbyggnadsmöjligheter i Skellefteälven behandlades i betänkandet (SOU 1976:28) Vattenkraft och miljö 3. Vissa källflöden är undantagna från utbyggnad.

Projekt som ingår i beredningens plan är.

Projekt GWh kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken) Slagnäs 25 3,4 220 Skellefteå Kraft AB, Vattenfall, Boliden

Den ekonomiska nyttan är svag, samtidigt som stora värden ur fiskesyn- punkt berörs. Kostnaderna för projektet har beräknats med utgångspunkt från att man i Slagnäsforsen släpper i genomsnitt 35 m3/s över året. En tappning av den storleksordningen kan göra att fisket skadas endast obetydligt. En eventuell utbyggnad kan komma till stånd under 80—talet.

6.3.5. Bureälven

Utbyggnadsmöjligheter i Bureälven behandlades i betänkandet (SOU 1976:28) Vattenkraft och miljö 3. De utbyggnader som då föreslogs skulle innebära avsevärt större ingrepp än de anläggningar som nu presenterats för beredningen. Älven är för närvarande undantagen från utbyggnad. Projekt som ingår i beredningens plan:

Projekt GWh kr./ kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken) Lappkvarnsforsen 4 4,0 20 Skellefteå Kraft AB

Mjödvattenforsen 3 4,0 20 " Falmarksforsen 4 4,0 25 ” Strömsholm 9 4,0 50 "

Ur rent kraftekonomisk synpunkt är projekten inte motiverade. De drivs trots det av sökanden, det kommunala kraftbolaget Skellefteå Kraft AB. Projekten Mjödvattenforsen och Falmarksforsen ligger hos regeringen för slutligt ställningstagande. De övriga projekten aktualiseras först senare — dock troligen under den närmaste 10-årsperioden. Bortsett från den nedersta anläggningen, Strömsholm, handlar det om minikraftverk. Beredningen föreslår att undantaget av Bureälven upphävs. Älven har enligt beredningens uppfattning inte sådana bevarandevärden att ett undantag är motiverat.

6.3.6. Rickleån

Rickleån behandlades i betänkandet (SOU 1976:28) Vattenkraft och miljö 3. Älven placerades i klass 3b, men är inte undantagen från utbyggnad. Projekt, som ingår i beredningens plan:

Projekt GWh ' kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken) Bygdsiljum 5 3,0 20 Skellefteå Kraft AB

Projektet Bygdsiljum innebär om- och tillbyggnad av en befintlig anläggning. En utbyggnad kan komma till stånd under 80-talet.

I Rickleån finns redovisat ytterligare tre utbyggnadsmöjligheter — Över- klinten, Stuphällsforsen och Isakfäbodforsen. En av fallrättsägarna, Robertsfors kommun, har emellertid förklarat att någon utbyggnad av dessa projekt inte kommer att ske.

6.3.7. Umeälven

Utbyggnadsmöjligheter i Umeälven behandlades i betänkandet (SOU 1976:28) Vattenkraft och miljö 3. Det ledde till att delar av Umeälven undantogs från utbyggnad — Tärnaån, Girjesån, Tärnaforsen mellan Laisan och Gäutan samt Juktåns övre delar.

Projekt som ingår i beredningens plan:

Projekt GWh kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken) Klippen 95 3 ,0 460 Vattenfall Abelvattsån 11 2,3 35 "

Klippen har tidigare prövats och fått avslag i vattendomstolen och hos regeringen. Vid en aktualisering av projektet torde det komma att modifieras. En sådan modifiering, som beredningen bedömer möjlig, får dock inte göras så att projektets ekonomi avsevärt försämras. Härigenom kan förhållandet mellan nytta och skada bli sådant att projektet inte bör komma till stånd. Byggnadsarbete kan påbörjas under de närmaste fem åren. Detsamma gäller för projektet Abelvattsån.

6.3.8. Gideälven

Gideälven behandlades i betänkandet (SOU 1976:28) Vattenkraft och miljö 3.

Projekt som ingår i beredningens plan:

Projekt GWh kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken)

Skinnmuddselet 49 1,2 & 55 Graningeverken Stennäs 27 2,1 "

Uppströms Björnafallet 100 2,0 110 " Gideå 74 1 ,7 60 " Gideåbacka 15 3,0 30 ”

I Gideälven pågår utbyggnad av Björnafallet och närmast aktuellt är projektet Gideå. Om tillstånd ges kommer utbyggnad av Gideälven att pågå under större delen av 80-talet.

Skinnmuddselet är en omfattande reglering, till stor del förlagd till myrmarker i Gideälvens övre del. Energiproduktionen utgörs av tillskott i nedströms liggande stationer. Miljöproblemen i samband med detta projekt kan bli betydande. Vi har i vårt land relativt begränsade erfarenheter av konstgjorda magasin på marker av det slag som finns vid Skinnmuddselet. Regleringen innebär också att renskötseln i området försvåras. Det är av dessa skäl viktigt att ytterligare överväga i vilken omfattning en reglering bör ske. Också frågan om minimitappning bör övervägas.

Projektet Gideåbacka innebär om- och tillbyggnad av den befintliga kraftstationen. Enligt ägaren kommer denna inte till stånd under den närmaste tioårsperioden. Beredningen har trots detta bedömt att projektet kan komma till stånd, dock tidigast i början av 90-talet.

6.3.9. Moälven

Moälven är undantagen från utbyggnad. En om- och tillbyggnad av Gottne kraftstation kan dock ske inom ramen för nuvarande riktlinjer. Projektet kan påbörjas under de närmaste fem åren.

Data för projektet:

GWh kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken) Gottne 9 3 ,4 65 Vattenfall

6.3.10. Nätraån

Nätraån behandlades i betänkandet (SOU 1976:28) Vattenkraft och miljö 3 och placerades i klass 2. Utbyggnadsmöjligheter som ingår i beredningens plan:

Projekt GWh kr./kWh, Syssel- Ägare

år sättning

(årsverken)

Hinnsjöån 14 2,1 30 Graningeverken Brynge 12 1,3 75 " Nyfors . 6 2,0 40 " Fors - 7 2,0 60 " Hällafors 4

( 2,5 40 "

Graningeverken prioriterar en utbyggnad av Gideälven, vilket gör att Nätraåns kraftverk kommer att aktualiseras först under slutet av 80-talet och början av 90-talet.

Av projekten är Brynge och Fors om- och tillbyggnader. Vid Nyfors finns ett äldre kraftverk som inte är i drift. Nybyggnaderna berör dels biflödet Hinnsjöån (Hinån), dels huvudflödet nedom Fors (Hällafors). Biflödet Hinnsjöån är inte undersökt i samband med tidigare utredningar.

6.3.11. Ångermanälven

Ångermanälven behandlades i betänkandet (SOU 1976:28) Vattenkraft och miljö 3. På grundval av bl. a. utredningens betänkande undantogs följande älvsträckor från utbyggnad.

— Lejarälven

— Storån uppströms Klumpvattnet

— Långseleån — Rörströmsälven

— Saxån

— Ransarån uppströms Ransaren — Vojmån uppströms Vojmsjön.

Projekt som ingår i beredningens plan är:

Projekt GWh kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken)

Vojmå 139 2,6 550 Vattenfall Sjougden 7 2,9 25 Båkab Korpå 11 2,9 40 Båkab Lillå 9 2,6 25 Båkab Flåsjöån 24 2,6 100 Svanö Meåforsen 42 2,3 160 Graningeverken,

Edsele AB

Projektet Vojmå innebär utbyggnad av en del av nedre Vojmån och utgör ett alternativ till Fatsjöprojektet som nyligen behandlats av vattendomsto- len.

Fatsjö innebär överledning från Vojmsjön till Malgomaj och en kraftigt minskad vattenföring i nedre Vojmån. Projektet, som skulle ge 220 GWh,

kostar 880 milj. kronor och uppfyller inte kraven på ekonomisk tillåtlighet. Den starkt minskade vattenföringen i nedre Vojmån innebär skador på bl. a. växt- och djurliv och avsevärt försämrade förutsättningar för fisket på hela älvsträckan från Vojmsjön till utloppet i Ångermanälven. Därtill kommer skador på naturen i anslutning till överledningstunneln.

Projektet Vojmå berör en del av nedre Vojmån och skulle kunna byggas ut till en avsevärt lägre kostnad än Fatsjö. Projektet skulle ge 139 GWh till en kostnad av 360 milj. kronor. Med samma kostnadsnivå som Fatsjö skulle Vojmå ha kostat 560 milj. kr. Man får dock räkna med att modifieringar av Vojmåprojektet medför något mindre besparingar.

Projektet skulle innebära uppdämning av älven på en sträcka av ca en mil. Magasinet skulle få en yta av omkring 5 kmz. Ytterligare fallhöjd tas ut genom en 3 ä 4 km lång tunnel varvid 17 km av ån avsnörs och får en kraftigt minskad vattenföring. Denna del av ån kan dock få förhållanden som är avsevärt bättre än de som uppkommer vid ett genomförande av Fatsjöpro- jektet. Vojmåprojektets bättre ekonomi gör att man har råd med större minimitappningar i den avsnörda älvfåran. I ån nedströms tunnelutloppet skulle förhållandena bli desamma som nu, under förutsättning att projektet inte innebär någon korttidsreglering.

På sträckan uppströms Mörtingselsforsen skulle Fatsjöprojektet medföra mycket starkt minskad vattenföring nedan Vojmåprojektet innebär att man skapar en konstgjord sjö.

På sträckan nedom Mörtingselsforsen skulle Fatsjöprojektet innebära starkt minskad vattenföring på hela sträckan ned till utloppet i Ångerman- älven. Vojmåprojektet skulle innebära minskad vattenföring (dock högre än i Fatsjöalternativet) på en sträcka av ca 17 km nedströms Mörtingselsforsen. Nedom tunnelutloppet skulle nuvarande förhållanden bestå.

En jämförelse mellan Fatsjööverledningen och Vojmåprojektet med här angivna förutsättningar visar att Vojmåprojektet är fördelaktigt såväl ekonomiskt som med hänsyn till inverkan på miljön i nedre Vojmån. Beredningens förslag omfattar, av de skäl som här angetts, Vojmåprojektet. Det kan, med hänsyn till projekteringsläge och domstolsbehandling, påbörjas tidigast 1985—86.

Projekten Sjougden, Korpå och Lillå kommer enligt Båkab inte att hinna genomföras under den närmaste tioårsperioden. Skälet är att man prioriterar andra projekt och att man av finansiella skäl inte kan göra många större investeringar samtidigt. Enligt beredningen bör dessa projekt dock kunna aktualiseras i början eller mitten av 90-talet.

Projektet Flåsjöån bedöms bli aktualiserat mot slutet av 80-talet. Projektet Meåforsen innebär utbyggnad av älvsträckan ovan Helgums jön, som är av stort värde främst vad gäller fisket. En utbyggnad torde aktualiseras tidigast mot slutet av 1980—talet.

6.3.12. Indalsälven

Indalsälven behandlades i betänkandet (SOU 1974:22) Vattenkraft och miljö. På grundval av bl. a. de resultat som redovisasi betänkandet undantog riksdagen 1977 följande älvsträckor från utbyggnad.

— Åreälven — Ammerån ovan Överammer — Storån — Dammån

— Hårkan uppströms Hotagen.

Beredningens förslag berör inte de undantagna älvsträckorna. Projekt som ingår i beredningens plan är:

Projekt GWh kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken)

Storsjötunneln 30 3,3 180 IVF" Ammeråns överledning 158 0,3 90 Båkab Krångede—Gammelänge 122 3,3 550 Krångede Hammarforsen

(dämn.höjn.) 17 1,3 45 Båkab Hammarforsen 34 4,1 180 Båkab Svarthålsforsen 19 4,7 150 Svarthålsforsen Stadsforsen 50 5,1 300 Vattenfall Sillre 2 1,9 40 Vattenfall Korsvattenån (Långan) 35 3,4 240 Vattenfall Yttre Oldsjön (Långan) 16 (3,0) 80 Båkab Hotagsströmmen (Hårkan) 40 1,8 200 IVF" Edsoxforsen (Hårkan) 73 1,7 125 Båkab Högfors (Hårkan) 65 1,4 200 Jämtlandskraft

" IVF — Indalsälvens vattenregleringsföretag.

Flertalet projekt rör Indalsälven nedströms Storsjön, från Storsjötunneln i utloppet av Storsjön till Sillre.

Storsjötunneln ger ökad produktion i kraftverken nedströms och förbättrar dessutom utnyttjandet av Storsjön som regleringsmagasin. Den höga kostnaden för projektet (3,3 kr/kWh, år ) är därför missvisande. Ur ekonomisk synvinkel bör projektet jämställas med utbyggnader 1 kostnads- klassen 2—2.50 kr./kWh, år.

Ammeråns överledning är det ur kraftekonomisk synvinkel mest gynnsam- ma projektet som presenterats för beredningen. Energiproduktion och kostnader har beräknats med följande förutsättningar. El Tunneln ges en area som medger överledning av maximalt 80 m3/s. D Antagna minimivattenföringari Ammerån nedom överledningen har satts till: vinter 1 m3/s, sommar: 5 m3/s. Under ungefär en fjärdedel av sommarperioden måste man normalt spilla avsevärt mer än 5 m3/s eftersom flödet överstiger tunnelns kapacitet att leda över vatten.

En ökning av minimivattenföringen vintertid med 1 m3/s ger ett produktions- bortfall på 4 GWh, sommartid 2 GWh. Som exempel kan då anges följande:

Med en minimitappning vintertid på 2 m3/s och sommartid på 10 m3/s minskar produktionen från 158 GWh till 144 GWh. Den specifika anläggningskostnaden ökar då från 0,35 kr./kWh, år till 0,38 kr./kWh, år,

dvs. rätt obetydligt. Från fiskets sida har föreslagits en minimitappning om 20 m3/s sommartid.

Förutsättningarna för att Ammeråns överledning ingår i beredningens förslag är följande: — Att inga andra alternativ, dvs. utan överledningen, finns för att få till stånd om- och tillbyggnader av stationerna Krångede-Stadsforsen. Sådana alternativa lösningar bör undersökas innan slutlig ställning tas till överledningen.

— Att berörda företag — om överledningen kommer till stånd — också genomför om- och tillbyggnaderna av stationerna Krångede-Stadsforsen och att överledningen förenas med villkor om en avsevärd minimitapp— ning.

Regionen skulle få ett betydande sysselsättningstillskott under en lång period samtidigt som ett avsevärt energitillskott erhålls och dessutom förbättrade regleringsmöjligheter i hela nedre Indalsälven.

Ammeråns överledning skulle tillsammans med effektutbyggnader i de ovan nämnda stationerna ge ett energitillskott på omkring 400 GWh, till en kostnad av ca 900 miljoner kronor, vilket innebär en specifik anläggnings- kostnad på 2,25 kr/kWh, år.

Projektet Korsvattenån kan byggas ut till en kostnad av 3,40 kr/kWh, år. Projektet är ekonomiskt svagt men har trots detta tagits med i beredningens förslag.

Projektet Yttre Oldsjön kan byggas ut till en kostnad av ca 3 kr/kWh, år. Det har tagits med i förslaget trots att fallrättsägaren uppgett att det sannolikt inte kommer till genomförande under de närmaste tio åren.

Tre projekt i Hårkan ingår i beredningens förslag — Hotagsströmmen, Edsoxforsen och Högfors.

Projektet Högfors har bedömts i samband med tidigare utredningsarbete. Projektet är kraftekonomiskt gynnsamt och kan genomföras inom de närmaste åren.

Projektet Edsoxforsen undersöktes i samband med den s. k. Sehlstedtska utredningen. Det placerades i klass 3 b. Den höga klassificeringen motive- rades av projektets stora skadeverkningar på främst fiske och kulturminnes- vård. Enligt fallrättsägaren finns betydande möjligheter till modifieringar av det ursprungliga projektet, i syfte att mildra skadeverkningarna. Skadorna på främst fisket torde dock även i ett modifierat projekt bli betydande.

Projektet Hotagsströmmen har inte bedömts tidigare. Starka fiskeintres- sen är knutna till den berörda strömsträckan.

En utbyggnad av projekten i Hårkan och nedre Indalsälven skulle kunna genomföras successivt under de närmaste tio åren och ge en lokal sysselsättning på över 2 000 årsverken.

6.3.13. Ljungan

Ljungan behandlades i betänkandet (SOU 1974:22) Vattenkraft och miljö. Projekt som ingår i beredningens förslag är:

Projekt GWh kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken) Haverö 17 1,6 60 KemaNord Ljunga 1 0,5 15 Sydkraft

Projektet Haverö placerades i betänkandet Vattenkraft och miljö i klass 3 b. Den höga klassificeringen motiverades av områdets stora naturvärden och dess betydelse som rekreationsområde inom regionen. Projektet har behandlats av vattendomstolen som ansett det tillåtligt enligt vattenlagen.

Projektet Ljunga är en effektivisering av ett befintligt kraftverk.

6.3.14. Ljusnan

Ljusnan behandlades i betänkandet (SOU 1974:22) Vattenkraft och miljö. Undantagna från utbyggnad är dels Härjedalsljusnan (Hede-Svegssjön) och dels Mellanljusnan (Laforsen-Arbråsjöarna).

Projekt som ingår i beredningens förslag är:

Projekt GWh kr./kWh, Syssel- Ägare är sättning (årsverken)

Lottefors 4 2,5 20 Korsnäs-Marma L jusneströmmar 10 1,5 10 STORA-Bergvik Hamre 57 1,2 140 Re glerings-

företaget Smedjemorasjön 15 1,0 40 ” Härjeåsjön 10 1,0 20 ” Kvarnforsen 13 1,6 50 Härjeåns kab Edeforsen 48 2,3 SEV, Hälsinge-

kraft Galvån 31 1,8 180 " Runemo (Voxnan) 26 2,0 130 SEV

En utbyggnad av Lottefors kraftverk har tagits med trots att ägaren uppger att projektet inte kommer att aktualiseras under den närmaste tioårsperio- den. En ökning av utbyggnadsvattenföringen i Lottefors skulle dock, förutom att den ger ett visst energitillskott, vara till fördel såväl för uppströms som nedströms liggande kraftstationer. Projektet kommer troligen inte att aktualiseras förrän tidigast i början av 90-talet.

Ljusneströmmar blir aktuell under de allra närmaste åren. Regleringarna i Hamre, Härjeåsjön och Smedjemorasjön samt om- och tillbyggnaden av Kvarnforsen är projekt som berör Härjeån. Regleringarna är högaktuella. En utbyggnad av Kvarnforsen är beroende av vilka beslut som fattas vad gäller regleringarna. Uppgifter om produktionstillskottet i anläggningen är beräknat med utgångspunkt från att de ovan nämnda regleringarna kommer till stånd. Utan Hamre minskar produktionstillskottet

i Kvarnforsen och projektets ekonomi försämras. Enligt ägaren kommer Kvarnforsens utbyggnad inte till stånd om inte Hamre byggs. Av de projekt som berör Härjeån är Hamre det som innebär störst miljöpåverkan.

Projektet Edeforsen berör nedre delen av Mellanljusnan och innebär att det gamla kraftverket ersätts. Enbart fallhöjden i Edeforsen tas i anspråk. Projektet torde komma att föranleda krav på minimitappningar förbi kraftverket. Det är osäkert om projektet kommer till stånd.

Galvån har inte undersökts i samband med tidigare utredningar. Uppgifter som lämnats till beredningen tyder på att framför allt fiskeintressen skulle beröras av en utbyggnad.

Uppgifterna för projektet Runemo i Voxnan baseras på att regleringen i Hylsjön kommer till stånd. Utan Hylsjöns reglering försämras projektets ekonomi och kommer enligt ägaren inte att genomföras under de närmaste tio åren. Efter viss tvekan har beredningen beslutat att trots detta ha med Runemo i sitt förslag.

6.3.15. Gavleån

Gavleån har inte undersökts i samband med tidigare utredningar. Projekt som ingår i beredningens plan är:

Projekt GWh kr./kWh , Syssel- Ägare år sättning (årsverken) Åbyfors 13 1,5 15 Gävle kn Prästforsen 13 1,4 15 Gälve kn

Utbyggnaderna kommer — om tillstånd ges — att genomföras under de närmaste åren.

6.3.16. Dalälven

Dalälven utom Österdalälven behandlades i betänkandet (SOU 1974:22) Vattenkraft och miljö. Undantagna från utbyggnad är:

— Västerdalälven uppströms Hummelforsen och nedströms Skivsforsen — Österdalälven uppströms Trängslet — Dalälven mellan Näs och Hedesundafjärdarna

Projekt som ingår i beredningens plan är:

Projekt GWh kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken) Brunnsberg 65 1,5 350 Älvdalens jord- ägare Noppikoski 16 2,5 110 Korsnäs-Marma m. fl. Stackmora Ö 9 2,3 % Stora Kopparberg Stackmora N 13 1,8 Orsa kommun Borgärdet 4 2,0 20 Stora Kopparberg Eldforsen 20 1 ,6 170 Korsnäs-Marma Skivsforsen 35 (2,7) Stora Kopparberg Mockfjärd 15 1,3 20 Västerdalälvens Kraft AB Johannisholm 7 1,7 10 Stora Kopparberg Van 5 3,0 10 Enskilda jord- ägare Forshuvud 58 1,9 90 Stora Kopparberg Bullerforsen 73 1,9 120 ” Näs 11 2,6 Vattenfall Söderfors 11 — " Älvkarleby 50 3,6 280 "

Projektet Brunnsberg innebär utbyggnad av fallhöjd på sträckan upp- ströms Väsa kraftverk. Älvsträckan har inte undersökts i samband med tidigare utredningar och miljöeffekterna är i stor utsträckning okända. Mycket tyder dock på att älvsträckan inte kan bedömas höra till de mest skyddsvärda. Ett skäl är att vattenföringen är starkt påverkad genom regleringen iTrängslet och att Österdalälven är utbyggd såväl uppströms som nedströms. Projektet kan påbörjas under de närmaste åren.

Projekten Noppikoski, Stackmora Övre och Stackmora Nedre berör Ore älv, som mynnar i Orsasjön. De två förstnämnda projekten har av berörda bolag bedömts inte komma till stånd under de närmaste tio åren. Projekten finns trots detta med i planen, eftersom de bedöms vara relativt okontro- versiella och dessutom ekonomiskt rimliga. Vad gäller Noppikoski är kostnadsberäkningarna mycket osäkra. Projektet kommer troligen att aktualiseras tidigast i början av 90-talet. Projektet Stackmora Nedre är aktuellt för behandling i vattendomstol.

Borgärdet är en om- och tillbyggnad som sannolikt kommer till genomfö- rande under 80-talet. Detsamma gäller projekten Eldforsen och Mockfjärd i Västerdalälven. Projektet Eldforsen innebär förutom ombyggnad att man genom dämning och rensningar tari anspråk ytterligare fallhöjd. Utökningen av det befintliga kraftverket bedöms vara relativt okontroversiell.

Projektet Skivsforsen innebär om- och tillbyggnader av den befintliga kraftstationen inom ramen för nuvarande riktlinjer. Det är osäkert om projektet kommer till stånd under de närmaste tio åren.

Projekten Johannisholm och Van är projekt i Vanån, som mynnar i Västerdalälven vid Vansbro. Det är i någon mån osäkert om man kan räkna med att projekten genomföras under de närmaste tio åren. Det gäller särskilt projektet Van.

Projekten Forshuvud och Bullerforsen är tillbyggnader av befintliga kraftstationer. De skulle ge stora energitillskott till låg kostnad. Fallrättsä- garen har emellertid bedömt att ett genomförande inte kommer att ske under de närmaste tio åren. Förklaringen är att stora delar av energitillskottet utgörs av s. k. flödesenergi med lågt värde. Projekten bör därför jämföras med projekt som har en avsevärt högre specifik anläggningskostnad. Trots detta har projektens ekonomi bedömts så pass gynnsamma att de bör inräknas i planen. Ett genomförande kommer dock troligen att ske tidigast i början av 90-talet.

Projektet Näs innebär en viss dämningshöjning och kan genomföras under de närmaste åren.

Projektet Söderfors — som innebär en minskning av vattenföringen förbi kraftverket — avgjordes under våren 1983 och beslutet kan inte påverkas av beredningen. Det energitillskott som projektet ger — 11 GWh — medräknas i planen.

Projektet Älvkarleby innebär utbyggnad med ytterligare ett aggregat. Kostnaden är hög. Utöver värdet av produktionstillskottet medför det nya aggregatet att produktionsbortfallen i samband med haverier eller ombygg- nad av befintliga aggregat kan minskas.

6.3.17. Kolbäcksån

Kolbäcksån har inte undersökts i samband med tidigare utredningar. Projekt, som ingår i beredningens plan är:

Projekt GWh kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken) Virsbo 5 2,0 20 Bulten-Kanthal Seglingsberg 6 1,8 20 " Hallstahammar 25 (2,0) BGK" m. fl.

BGK = Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning. Vattenfall är den dominerande ägaren.

Samtliga dessa projekt är om- och tillbyggnader av befintliga kraftstatio- ner, som troligen kommer att aktualiseras under de närmaste åren. Projektet Hallstahammar innebär att man genom en anläggning ersätter de äldre kraftverken Trångfors, Trångfors smedja, Bruksfallet, Bultfallet och Norr- kvarn. Ett större alternativ skulle innebära att man tar i anspråk fallhöjden i den outbyggda Sörkvarnsforsen. Ett projekt (Norrkvarn) som innebar utbyggnad av Sörkvarnsforsen har tidigare prövats enligt vattenlagen och fått avslag. Det större alternativet skulle ge ett energitillskott på 25 GWh, det mindre ger ett tillskott på 15 GWh. Slutlig ställning till det större alternativet bör inte tas förrän den utredning genomförts som föreslås i avsnitt 6.1.

6.3.18. Motala Ström

Motala Ström har inte behandlats i samband med tidigare utredningar. Följande projekt ingår i beredningens plan.

Projekt GWh kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken) Skärblacka 20 2,4 190 Vattenfall Fiskeby 8 3 ,3 75 " Bergsbron-havet 28 1,0 125 Holmen

Samtliga projekt är om- och tillbyggnader av befintliga stationer. Skärblacka uppges kunna tas i drift 1988. Det är osäkert när en utbyggnad av Fiskeby kan komma till stånd. Den relativt höga kostnaden gör att man vill driva den befintliga stationen så länge som möjligt.

Projektet Bergsbron-havet skulle innebära att man i en station ersätter flera äldre anläggningar. Projektet berör värdefulla stadsmiljöer i Norrkö- ping. Projektet är aktuellt för behandling i vattendomstolen och kommer — om tillstånd ges — att genomföras under de närmaste tio åren.

6.3.19. Botorpsströmmen

En ombyggnad av Svarteström kan bli aktuell inom de närmaste åren. Projektet har presenterats med följande data.

GWh Kr/kWh , Syssel- Ägare år sättning (årsverken) 3 1 ,7 20 Sydkraft

6.3.20. Emån

Ett projekt — Fliseryd — har presenterats, som innebär relativt omfattande ingrepp i Emåns nedre delar. Stora naturvärden är förknippade med Emån och slutlig ställning till projektet bör inte tas förrän den utredning genomförts, som föreslås i avsnitt 6.1. Data för projektet är:

GWh kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken)

39 2 ,0 150 Sydkraft

6.3.21. Alsterån

En ombyggnad av Hornsö kraftstation har presenterats med följande data: GWh Kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken) 5 2,0 30 Sydkraft

Enligt ägaren är någon ombyggnad inte aktuell. Man kan därför inte räkna med att projektet genomförs förrän tidigast i början av 90-talet.

6.3.22. Ronnebyån

Projekt som ingår i beredningens plan är:

Projekt GWh kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken) Krokforsen 6 2,8 25 Olofström Kallinge 1 1,8 15 Sydkraft

Projekten kommer att aktualiseras inom de närmaste åren. Krokforsen är en nybyggnad, som bedöms medföra relativt måttliga konflikter med motstående intressen. Det är främst fisket — i synnerhet kräftfisket — som berörs. Kallinge är en ombyggnad, för vilken ansökan lämnats till vattendomstolen.

6.3.23. Mörrumsån

Stora värden, framför allt vad gäller fisket, är förknippade med Mörrumsån. Projekt, som ingår i beredningens plan är:

Projekt GWh kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken) Fridafors 17 1,8 75 Södra Skogsägar- na Hemsjö 20 2,3 150 Sydkraft

Projekten innebär om- och tillbyggnader av befintliga stationer. Fridafors kan aktualiseras inom de närmaste åren, medan Hemsjö, p.g.a. nyligen genomförda reparationer, kommer att genomföras senare. Enligt ägaren blir en utbyggnad knappast aktuell inom de närmaste 10 åren. Beredningen har trots detta bedömt att projektet bör ingå i förslaget.

Ytterligare två projekt har presenterats, Härnäs och Suskull. De innebär nybyggnader i från miljösynpunkt känsliga älvsträckor. Beredningen är inte, utan närmare undersökningar, beredd att låta något av projekten ingå i planen. Av de båda projekten torde Suskull vara det ur miljösynpunkt mest känsliga.

6.3.24. Rönneån

En om- och tillbyggnad av kraftstationen Forsmölla har presenterats, med följanda data:

GWh Kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken) 4 1,8 15 Sydkraft

Projektet kan genomföras under de närmaste åren.

6.3.25. Nissan

Det projekt som redovisats, Hylte-Rydö, innebär bl.a. att två äldre stationer ersätts med en anläggning. Projektet innebär att man dessutom tar i anspråk ytterligare fallhöjd, dels mellan de båda befintliga kraftstationerna och dels nedströms Rydö. Projektet har presenterats med följande data:

GWh Kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken) 50 2,2 300 Sydkraft

Projektet kan — om tillstånd ges — genomföras under de närmaste åren.

6.3.26. Göta älv — Klarälven

Klarälven behandlades i betänkandet (SOU 1974:22) Vattenkraft och miljö. Älvsträckan mellan Kärrbackstrand och Edebäck är för närvarande undan- tagen från utbyggnad. Undantaget berör projektet Klarabro.

Projekt som ingår i beredningens plan är

Projekt GWh kr./kWh, Syssel- Ägare år sättning (årsverken) Edsforsen-Forshaga 59 1,6 SPP, Uddeholm- Billerud Värsjö 90 2,0 450 Uddeholm-Bille- rud Frykfors 9 1 ,0 " Upperud 11 2,1 45 Vattenfall Vargön G3 23 5,6 145

Renoveringar samt vissa om- och tillbyggnader av stationerna Edsforsen — Forshaga kommer att ske successivt under det närmaste årtiondet. Beslut om en ombyggnad av Upperud fattades under våren 1983. Värsjöprojektet samt ombyggnaden av Frykfors aktualiseras troligen inte tidigare än mot slutet av 80-talet. En utbyggnad av Vargön avser installationen av aggregat 3. Kostnaden är hög. Det direkta produktionstillskottet är helt otillräckligt för att motivera ett genomförande. Befintlig station har dock hög ålder. Med ett nytt aggregat kan produktionsförlusterna i samband med haverier eller ombyggnader av befintliga aggregat reduceras. Därför kan ett genomförande inte uteslutas.

Reservationer

1. Reservation angående projekten Vojmå och Fatsjö av ledamoten Roland Brännström

I beredningens plan för utbyggnad av vattenkraften föreslås Vojmå ersätta tidigare redovisat alternativ Fatsjö. Min uppfattning är att detta alternativ framför allt med hänsyn till lokal opinion och kommunala beslut ej kommer till stånd.

Jag föreslår därför att Fatsjö bibehålles i planen. En sådan inriktning ger såväl mer sysselsättning som ett större energitillskott.

2. Reservation angående projektet Edänge av ledamoten Iris Mårtensson

I beredningens plan för utbyggnad av vattenkraft har projektet Edänge i Ljusnan ej tagits med. Edänge ger ett eltillskott av 119 GWh och är mycket fördelaktigt såväl kraftekonomiskt som från sysselsättningssynpunkt. Det bedöms ha goda förutsättningar för genomförande. Med hänsyn till den rådande undersysselsättningen i Ljusdals kommun och i regionen i övrigt anser jag att Edänge borde tagits med i planen.

3. Reservation angående planens omfattning m. 111. av ledamoten Per Unckel

Vattenkraftberedningen har enligt sina direktiv haft i uppdrag att presentera sådana förslag att det av riksdagen fastställda vattenkraftsmålet — 66 TWh i början av 1990-talet — kan uppnås. Beredningen har enligt min mening inte fullföljt denna uppgift.

Varje vattenkraftsprojekt prövas enligt vattenlagen av vattendomstol och regering. Prövningen innebär en ingående belysning av presenterade projekts inverkan på bl. a. miljön. Vattenlagsprövningen är av avgörande betydelse för kvaliteten i bedömningen, liksom för rättssäkerheten. Bered- ningens rekommendationer får enligt min mening inte uppfattas som något annat än en översiktlig bedömning av idag redovisade projekt under idag kända omständigheter. Prövningen enligt vattenlagen kan alltid ge nya upplysningar som kan påverka den awägning som alla vattenkraftutbyggna-

der inbegriper.

Vid prövningen enligt vattenlagen kan projekt avvisas. Prövningen kan också leda till sådana modifieringskrav att fallrättsägaren helt avstår från att genomföra den ansökta utbyggnaden. Av bl. a. dessa skäl måste en plan av det slag vattenkraftberedningen haft i uppdrag att utforma vara vidare än det faktiska utbyggnadsmålet.

Planen måste emellertid vara vidare också av det skälet att fallrättsägarna — av bl. a. ekonomiska orsaker — kan komma att avstå från att överhuvudtaget aktualisera en utbyggnad. För alla dessa osäkerheter anvisar beredningen en ”marginal” av endast 0,5 Twh. Det är uppenbart otillräckligt. Skälen härför är följande.

Beredningens plan innehåller en bas om vilken allmän enighet synes råda. Härutöver omfattar emellertid planen projekt där beredningen själv är osäker i sina rekommendationer. Hit hör t. ex. Ammeråns överledning och Sikfors i Piteälven. Projektens ekonomi är god men bevarandeintressena samtidigt uttalade. På den motsatta sidan innehåller planen projekt där bevarandeintressena är mindre uttalade, men där i gengäld ekonomin är så tveksam att fallrättsägarna till beredningen direkt har angivit att någon utbyggnad inte kommer till stånd under den tidsperiod beredningens plan avser. Tillsammantagna utgör de projekt som riskerar att aldrig komma till utförande en inte försumbar del av planen.

Till dessa invändningar skall dessutom läggas det faktum att betydande osäkerhet uppenbarligen råder om hur vattenföringen i älvarna faktiskt utvecklas. Skulle det förhålla sig så att vattenföringen är så mycket som motsvarande 1 Twh mindre än tidigare antaget ökar svårigheten att med beredningens förslag uppnå riksdagens vattenkraftsmål ytterligare.

Beredningen är naturligtvis själv medveten om hur bräcklig den föreslagna planen egentligen är. Det påpekas att marginalen ”har pressats relativt långt ner”. Beredningen tror att vad man kallar ”stor politisk enighet” skall göra att den inte i realiteten skall framstå som alltför pressad. Mot den bakgrund som jag skisserat ovan torde denna ”enighet” emellertid knappast vara till någon större hjälp. De till beredningen avgivna särskilda yttrandena och avvikande meningarna ger en föraning om vad som kan komma att inträffa.

Också detta bekräftar beredningen när man uppmanar regeringen överväga ”om särskilda åtgärder behöver vidtas för att stimulera till verksamhet enligt planen eller för att på annat sätt uppnå att erforderliga utbyggnader kommer till stånd i enlighet med statsmakternas intentio- ner.”

Vad som avses med det sistnämnda anges inte närmare. Någon form av tvång gentemot eller subventioner till fallrättsägare som inte visar följsamhet gentemot planen förefaller emellertid ligga nära till hands. Sådana åtgärder är för min del oacceptabla. Sak samma gäller eventuella tvingande åtgärder i syfte att omfördela fallrättigheter kraftintressenterna emellan.

Den kortsiktiga nackdel som det uppenbarligen är att möta det i direktiven angivna utredningsuppdraget med en så snäv plan som den föreslagna, hävdar beredningen har långsiktiga fördelar. Större ingrepp kan därigenom avvakta i väntan på resultatet av 1981 års energikommittés (EK 81) överväganden. Detta sistnämnda påpekande har jag förståelse för.

Det faktum att EK 81 redan inom ett drygt år skall redovisa sina långsiktsöverväganden kan motivera återhållsamhet med de mera kontro- versiella projekten. Det är nämligen inte säkert att det är samma kontroversiella projekt som bör komma ifråga vid en långsiktigt omfattande vattenkraftsutbyggnad som vid en långsiktsambition av mera begränsat slag. Att ytterligare vattenkraft - utöver de idag stipulerade 66 Twh — måste byggas ut om kränkraften skall avvecklas torde vara ställt utom allt tvivel.

Beredningen borde enligt min mening ha medgivit att den realistiska och ekonomiskt försvarbara volymen i den föreslagna planen ligger under direktivens krav och samtidigt hemställt att den resterande volymen till sitt konkreta innehåll fick preciseras efter det att EK 81 presenterat sina förslag. Oavsett vilken långsiktig strategi som då skall bilda utgångspunkt för bedömningarna måste oundvikligen älvsträckor som beredningen idag har fört åt sidan ånyo bli aktuella.

I stället för ett sådant medgivande och en sådan hemställan ber— som ovan framhållits — beredningen regeringen överväga vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att beredningens förslag — också i dess orealistiska och oekonomiska delar — skall kunna genomföras. De ekonomiska förlusterna härav riskerar att bli betydande.

4. Reservation angående vissa projekt m. nr. av ledamoten Per Wramner

Vattenkraften är en värdefull energikälla med en rad fördelar (inhemsk, förnybar, ren etc.). En avgörande nackdel är emellertid de svåra mil jöskador som uppstår vid vattenkraftutbyggnad.

Efter hand som vattenkraftutbyggnaden fortskridit har värdet från bl. a. naturvårdssynpunkt av de återstående orörda älvarna och älvsträckorna ökat. Marginalen för ytterligare utbyggnad — utan oacceptabla skador — har minskat. Riksdagsbeslutet 1977 att inom ramen för den fysiska riksplane- ringen (F RP) undanta ett antal älvar och älvsträckor från utbyggnad var ett uttryck för uppfattningen att i dessa fall vägde de långsiktiga bevarandein- tressena tyngre än exploateringsintressena. Detta var ett av de för svensk miljövård viktigaste riksdagsbesluten under senare år.

Jag anser att beredningen i samband med diskussionen om vattenkraftens för- och nackdelar borde ha framhållit det oacceptablai en utbyggnad utöver den som riksdagsbeslutet medger. En sådan utbyggnad innebär att omistliga natur- och miljövärden går till spillo i en omfattning som jag inte kan acceptera.

Vattenkraftberedningen har visat att det av riksdagen angivna målet för vattenkraftutbyggnaderi — 66 TWh — kan uppnås utan att de älvar och älvsträckor, som är undantagna eller i övrigt har särskilt stora bevarande- värden, behöver tas i anspråk. Det har därmed bekräftats att tidigare riksdagsbeslut var fullt realistiska och genomförbara. Detsamma kan sägas om direktiven för det sedermera återkallade uppdrag — att upprätta en plan för utbyggnad till 66 TWh inom ramen för FRst riktlinjer — som den dåvarande regeringen sommaren 1982 gav till en särskild utredare.

Vattenkraftberedningen har också visat att någon nämnvärd utbyggnad av vattenkraften utöver 66 TWh inte kan ske inom ramen för gällande riktlinjer. Dessa är enligt direktiven bindande för 1981 års energikommitté (EK -81) som utreder elförsörjningsfrågorna på längre sikt. Därmed är alternativet fortsatt vattenkraftutbyggnad borta för EK -81:s del. Någon som helst anledning för vattenkraftberedningen att diskutera sambandet mellan sitt förslag och kommande förslag från EK -81 finns därför inte. Enligt min mening borde de delar i avsnitt 6.2.2, som tar upp detta samband, utgå ur vattenkraftberedningens betänkande.

Vattenkraftberedningens genomgång av tänkbara utbyggnadsprojekt visar klart att gällande riktlinjer till sin omfattning och sitt innehåll är välavvägda och välmotiverade. Enda undantaget är Bureälven där bered- ningen föreslår att riktlinjen ändras.

Det kommer ständigt propåer om utbyggnad av undantagna älvar och älvsträckor. Uppenbarligen tas riktlinjerna många gånger inte på allvar, de betraktas mer som tillfälliga restriktioner än som uttryck för långsiktiga ställningstaganden om hushållningen med våra naturresurser. Enligt min uppfattning måste riktlinjerna gälla långsiktigt. De undantagna älvarna och älvsträckorna får inte betraktas som utbyggnadsreserver. De ständigt återkommande diskussionerna om att ta demi anspråk måste en gång för alla bringas att upphöra. Därför måste riktlinjerna ges en ökad tyngd och långsiktighet, vilket bäst sker genom en lagreglering i enlighet med det förslag som lades fram av den tidigare regeringen. I ett sådant sammanhang bör också frågan om en viss komplettering av riktlinjerna tas upp mot bakgrund av beredningens förslag.

Jag ansluter mig till vattenkraftberedningens plan för vattenkraftutbygg- nader med undantag för projekten Klippen, Hotagsströmmen, Fliseryd och Haverö. I dessa fall anser jag att miljöskadorna blir så stora i förhållande till elproduktionen att en utbyggnad inte bör accepteras. I fallet Klippen tillkommer att regeringen i ett beslut 1979 avvisade projektet.

Vidare anser jag att projektet Sikfors i den undantagna Piteälven måste modifieras så att det kan förenas med gällande riktlinjer. För att så skall kunna ske måste man av allt att döma räkna med åtminstone en halvering av energitillskottet. Om projektet kommer till stånd i sin nuvarande utformning uppstår miljöskador, riskeras en urholkning av riktlinjerna och tas ett steg som kan uppfattas som det första mot en utbyggnad av älven (kronärtskocks- taktiken). Samma principiella synsätt kan läggas på projekten Edeforsen och Skivsforsen. Jag förutsätter dock att de kan förenas med riktlinjerna.

Med de nämnda modifieringarna nås en nivå av ca 2,8 TWh. Till detta bör emellertid enligt min uppfattning läggas ett tillskott av åtminstone 200 GWh varigenom nivån 3 TWh uppnås. Tillskottet kommer från minikraftverk, vardagsrationaliseringar, idag okända projekt och olönsamma projekt som kommer till stånd av sysselsättningsskäl e. d. Denna bedömning baseras på den hittillsvarande utvecklingen, uppgifter från kraftföretag m. ni. Jag anser det vara orimligt att inte alls ta med tillskott, som man vet kommer, bara för att man inte kan ange den exakta nivån eller precisera de enskilda projekten.

Särskilda yttranden

1. Särskilt yttrande angående projektet Edänge av ledamöterna Roland Brännström och Oskar Lindkvist

För att undvika ändring av riktlinjerna inom den fysiska riksplaneringen har vi avstått från att biträda reservationen om en utbyggnad av Edänge.

2. Särskilt yttrande angående en alternativ plan m. 111. av ledamoten Göran Bryntse

Inledning

Utgångspunkten för mitt arbete i vattenkraftberedningen har varit att åstadkomma ett förslag till hur den svenska vattenkraftproduktionen ska kunna ökas till ca 66 TWh/år utan att några av de från miljösynpunkt värdefulla älvarna eller älvsträckorna behöver byggas ut. Dessutom ska förslaget vara samhällsekonomiskt lönsamt samt ge upphov till många arbetstillfällen. Det förslag till plan som jag presenterat inför beredningen (bifogas) uppfyller ovannämnda krav. Tyvärr har mitt förslag inte vunnit gehör hos en majoritet i beredningen. Jag nöjer mig trots detta med ett särskilt yttrande istället för en reservation över beredningens betänkande.

Huvudskälen för detta är tre: 1) Jag delar uppfattningen att planen, för att vara trovärdig, ska omfatta en volym på ca 3 TWh för att målet, ca 66 TWh vattenkraftproduktion, ska kunna uppnås. 2) Det är en stor framgång för miljöintressena att det inom beredningen finns en bred enighet om att de av riksdagen f. n. skyddade älvarna och älvsträckorna ska förbli skyddade mot utbyggnad åtminstone under den närmaste tioårsperioden.

3) Alla de älvsträckor som ingår i beredningens plan är redan öppna för regeringens prövning. Regeringen kan således redan idag ge tillstånd till utbyggnad av dem, oberoende av vad vpk tycker.

Mot bakgrund av dessa tre skäl har övervägande skäl talat för att jag nöjer mig med att framföra mina synpunkter i form av ett särskilt yttrande, vilket ska uppfattas som en markering av de positiva delarna av planens innehåll.

Alternativ plan

Det urval av älvar och älvsträckor som ingår i beredningens plan är enligt min uppfattning inte det ur miljösynpunkt bästa valet, utan är i alltför stor utsträckning baserat på kraftindustrins prioriteringar. Mitt alternativa planförslag utgår däremot i huvudsak från älvarnas bevarandevärden. Det omfattar ca 1,6 TWh effektiviseringar, 0,5 TWh minikraftverk samt 0,9 TWh nya, ganska okontroversiella kraftverk. Jämfört med beredningens plan har jag undantagit ett 15-tal värdefulla älvsträckor från utbyggnad. De projekt i beredningens plan som jag anser vara särskilt olyckligt valda är främst Klippen, Vojmå, Edsoxforsen, Ammeråns överledning, Haverö, Hamre samt Fliseryd.

Beträffande Ammerån och Fliseryd vill jag dock uppmärksamma skriv- ningarna i de älvvisa kommentarerna. Det framgår där att regeringen bör Söka andra lösningar i dessa fall om sådana står till buds. En eventuell utbyggnad av Klippen förutsätter modifieringar av det ursprungliga projek— tet p.g.a. regeringens nej 1979. Om en utbyggnad av älvsträckan mellan Överuman och Hemavan trots dess miljövärden ändå blir aktuell förord-ar jagi ett sådant läge det 5. k. tunnelalternativet mellan Överumandammen och Långforsen/Brakkobäcken.

En ombyggnad av Sikfors i Piteälven ger i min plan ca 75 GWh p.g.a. de modifieringar av projektet som jag förutsätter måste genomföras med hänsyn till fisket.

Styrmedel

Marginalen i beredningens plan, 0,6 TWh, är i överkant. Jag förutsätter därför att regeringen med hjälp av de i beredningens betänkande aviserade styrmedlen medverkar till att märginalen utnyttjas så att de mest skyddsvär- da älvsträckorna enl. ovan undantas från utbyggnad. VPK återkommer med konkreta förslag till styrmedel i samband med riksdagsbehandlingen av regeringsförslaget med anledning av vattenkraftberedningens betänkande. Några exempel på styrmedel vill jag dock nämna redan här. Ett närliggande styrmedel är att överföra några av de mest aktuella effektiviseringsobjekten till Vattenfall. Detta skulle sannolikt leda till att Ammeråns överledning blir onödig. Ett sådant styrmedel överensstämmer också med de löften som linje 2 gav inför kärnkraftsomröstningen, att samhället ska ha ett huvudansvar för elproduktionen och att tillkommande kraftproduktion ska ägas av stat eller kommun.

Ett annat tänkbart styrmedel är att regeringen ställer upp villkor för sina utbyggnadstillstånd. Exempelvis bör ett villkor för Värsjöns utbyggnad vara att Värmlandsenergi genomför de effektiviseringar i Klarälven som kostar under 3 kr/kWh.

När det gäller minikraftverk vill jag erinra om det system för prissättning av elleveranser från minikraftverk som gäller i Kalifornien (The Public Utilities Regulatory Policy Act). Alla kraftbolag föreskrivs att köpa el från små kraftstationer till förväntade framtida kostnader för att åstadkomma ytterligare elproduktion, den s. k. långsiktiga marginalkostnadsprincipen. Det bör undersökas om detta system är överförbart på svenska förhållan- den.

Ekonomi

De ekonomiska skäl som anförs av beredningen för nya älvutbyggnader istället för effektiviseringar och minikraftverk är i huvudsak av företagseko- nomisk karaktär. Beredningens plan utgår från att ca 3 kr/kWh i utbygg- nadskostnad är en övre smärtgräns för kraftekonomin. I vissa fall, t.ex. Klarälvens effektiviseringar sätts gränsen vid ca 2 kr/kWh med motiveringen att de ger dåligt reglerad kraft. Dessa lönsamhetsgränser är alltför låga. Det framgår bl. a. av Vattenfalls bedömning av produktionsvärdet av den dåligt reglerade kraften från Sölvbackaströmmarna (regleringsgrad 14 %), ca 5 kr/kWh i 1981 års penningvärde.

Ur samhällsekonomisk synvinkel bör man också, när man bedömer värdet av att satsa på effektiviseringar, väga in bevarandevärdet hos de älvsträckor som man därigenom kan undvika att bygga ut. Som exempel kan här återigen nämnas Sölvbackaströmmarna. Deras fritidsfiskevärde har av Miljöförbun- det och Älvräddarna beräknats motsvara ca 3 kr/kWh. Långans fritidsfiske- värde kan med samma beräkningsmetodik uppskattas till ca 1 kr/kWh.

Tar man dessutom hänsyn till den ökade sysselsättningseffekt som fås av effektiviseringar och minikraftverk jämfört med kraftverk i outbyggda älvsträckor så blir det uppenbart att effektiviseringsprojekt uppemotö kr/kWh är samhällsekonomiskt lönsamma.

S ysselsättningsaspekter

Effektiviseringar och minikraftverk ger som regel mer arbetstillfällen per nyvunnen GWh vattenkraftproduktion jämfört med utbyggnader av älv- sträckor. När det gäller minikraftverk saknas tyvärr ett tillfredsställande underlagsmaterial som belyser sysselsättningseffekterna. I brist på detta material kan man utgå från de tre minikraftverk som enligt planen ska byggas i Bureälven. De ger ca 6,5 årsverken/GWh ny årsproduktion.

Sysselsättningseffekten av effektiviseringar varierar kraftigt. Ett ganska representativt värde får man sannolikt från exemplet Hjälta i Ångermanäl- ven. Effektiviseringen ger ett tillskott på 10 GWh med en insats av 50 årsverken, dvs. 5 årsverken/GWh. Ett av de dyrare effektiviseringsprojek- ten, Ajaure, ger drygt 7 årsverken/GWh. Detta kan jämföras med ett konventionellt kraftverksbygge, t. ex. Edsoxforsen, som ger knappt 1,7 årsverken/GWh. Ammeråns överledning ger endast ca 0,6 årsverken /GWh.

Om man räknar på att minikraftverk ger ca 6 årsverken GWh i genomsnitt, att effektiviseringar ger ca 4 årsverken/GWh i snitt samt att nya kraftverk ger ca 2,5 årsverken i snitt skulle min plan resultera i att ca 10000 direkta arbetstillfällen skulle skapas vid utbyggnaderna. Detta kan jämföras med de 8—9 000 arbetstillfällen som beräknas skapas om beredningens plan genom- förs. Även ur sysselsättningssynpunkt är således min alternativa plan att föredra framför beredningens plan.

Övrigt

Den snabbhet med vilken Vattenkraftberedningen arbetat har samtidigt medfört att underlagsmaterialet uppvisar förhållandevis stora osäkerheter och brister. Beträffande kostnadsuppskattningarna av projekten har bered- ningen varit i huvudsak hänvisade till kraftindustrins bedömningar. Dessa har i flera fall skiljt sig markant från de bedömningar som kraftindustrin gjort itidigare utredningar, t. ex. ”Fortsatt Vattenkraftutbyggnad” från 1979 och "Energibesparande åtgärder i kraftsystemet” från nov. 1980. Under perioden 2:a halvåret 1979 till andra halvåret 1982 har anläggningskostnads- index för ovanjordsvattenkraftstationer ökat från 560 till 736, dvs. med ca 31 %. Under samma period har kostnaderna för Äjaures effektivisering ökat med ca 55 % och Stadsforsens effektivisering ökat med ca 100 % i kostnad/kWh. Någon förklaring till denna explosionsartade kostnadsökning av effektiviseringsåtgärder jämfört med konventionell kraftverksutbyggnad har vi inte fått.

I flera fall har kraftbolagen dessutom under Vattenkraftberedningens gång kommit med nya uppgifter. Det gäller bl. a. effektiviseringen av Krångede- Gammelänge som blivit drygt 70 % dyrare per nyvunnen kWh under utredningstiden! Någon möjlighet att kontrollera de nya beräkningarna har beredningens ledamöter inte haft.

Avslutningsvis är texten i betänkandet enligt min uppfattning på många ställen tendentiös till förmån för kraftindustrins intressen. Som exempel kan nämnas att det i kap. 3 görs gällande att det blivit mer lönsamt att bygga ut vattenkraften under de senaste åren. Enligt min uppfattning är det precis tvärtom beroende på den omfattande kärnkraftsutbyggnaden. Som stöd för min uppfattning vill jag påpeka att den utbyggnadsvärda vattenkraftpoten- tialen har sjunkit under de senaste 5 åren från 95 TWh till dagens 88—89 TWh. Det framgår nämligen av beredningens material att det återstår ca 25 TWh utbyggnadsvärd vattenkraft i landet. Om detta läggs till de 63,5 TWh som var utbyggt eller lovgivet 1 jan. 1983 blir resultatet 63,5 + 25 = 88,5 TWh. Med detta exempel vill jag ha sagt att jag inte ställer mig bakom alla de bedömningar som görs i den löpande texten i betänkandet.

Bilaga Plan för ca 66 TWh vattenkraftproduktion

Utbyggt eller lovgivet 1983-01—01: 63,5 TWh. Ytterligare om- och tillbyggnader

Projekt enligt beredningens plan: 737 GWh Dessutom: Rengård, Skellefteälv 5 Gwh Ajaure, Umeälv 45

Gardikfors 27 Bålforsen 5 Bjurfors Nedre 6

Pengfors 4

Harrsele 9 Hjälta, Ångermanälven 10 Gulsele 5 Forsse 7 Stornorrfors 15 Hissmofors, Indalsälven 9 Krångede-Gammelänge 110 utöver beredningens plan (= 89 % verkningsgrad) Krokströmmen, Ljusnan 8 Bergvik 7 Höljebro 10 Alfta 8 Blyberg, Dalälven 10 Kvarnsveden 120 Domnarvet 20 Avestaforsen 70 Edsforsen, Klarälven 6 utöver beredningens plan Skoga 9 ” Krakerud 21 ” Forshult 17 ” Skymnäs 11 " Munkfors 31 " Dejefors 17 Forshaga 17 " 639 GWh 639 1 376 Ytterligare s. k. vardagsrationaliseringar, ospecificerade (Se Sv. Kraftverks- föreningens Publikation nr 577, 1980, sid 38—39) 250 GWh

Totalsumma 1 626 GWh

Relativt okontroversiella nybyggnader, klass A Projekt ingående i beredningens plan i klass A,

exklusive Härjeåsjön och Smedjemorasjön: 418 GWh

Dessutom: Vilhelmina, Ångermanälven 16 GWh Borga 38 Borgasjö 9 Rönnöforsen, Indalsälven 12 Iggesund, Delångersån 5 Tvärforsen 3 Björnåsen, Klarälven 16 Mackmyra, Gavleån 12 Forsbacka 7

118 GWh 118 GWh

Kontroversiella älvsträckor, klass B Värsjö, Klarälven 90 GWh Högfors, Indalsälven 65 Krokfjord, Ronnebyån - 6 Runemo, Voxnan 26 Slagnäs, Skellefteälven 25 Bureälven 20 Edeforsen, Ljusnan 35 Sikfors, Piteälven 75 336 GWh 336 GWh Minikraftverk 500 GWh 1 372 GWh Totalt redovisati planförslaget: 1 626 GWh + 1 372 GWh = 2 998 GWh, dvs. avrundat ca 3,0 TWh.

3. Särskilt yttrande angående vidare utredning av de fyra huvudälvarna i Norrland av ledamoten Roland Brännström

Under beredningens arbete har framkommit att underlag för att bedöma vattenkraftens möjliga roll i Sveriges långsiktiga energiförsörjning är bristfällig.

Detta framgår av beredningens krav på kompletterande utredningar beträffande vissa vattendrag i södra Norrland, norra Svealand samt Syd- och Mellansverige.

Jag delar denna uppfattning om brister i kunskapsunderlaget men anser dessutom i likhet med experterna Wänman, Boström och Lundberg att beredningen även bort förorda om vidare utredning av de fyra huvudälvarnai Norrland.

En sådan utredning skulle vara av stort värde för arbetet i 1981 års Energikommitté och vid utformningen av den långsiktiga energipolitiken.

4. Särskilt yttrande angående en större omfattning av planen m.m. av experterna Boström och Lundberg

I vattenkraftberedningens betänkande framhålls att en central utgångspunkt för beredningen är att dess förslag skall leda till en aktivering av vattenkraftutbyggnaden i Sverige efter de senaste årens nedgång. I första hand anges som skäl för den låga aktiviteten att besluten om fysisk riksplanering (FRP) medförde en allmänt restriktiv hållning till vattenkraft- utbyggnad. I beredningens betänkande framhålls vidare att vissa i betänkan- det angivna avslag av regeringen och ingrepp från riksdagen negativt påverkat utbyggnaden av vattenkraft.

Det finns anledning att utöver de skäl som anges i betänkandet också observera att FRP-besluten och avslagen från myndigheterna för vissa vattenkraftprojekt också tagits till intäkt för ett generellt motstånd från de myndigheter som enligt vattenrättskungörelsen skall underrättas om och

yttra sig över utbyggnadsplanerna. Myndigheter som naturvårdsverket och fiskeristyrelsen har fattat beslut om eller eljest tillkännagivit en fastlagd policy att motsätta sig ingrepp i vatten.

Det kan vidare noteras att begreppet ”tillgodoseende av allmänna intressen, som kunna vara ifråga” i 11 kap. 35 ä 1 mom. Vattenlagen tolkas så att det inte inrymmer behovet av vattenkraftproduktion. Detta är anmärk- ningsvärt med tanke på elförsörjningens betydelse för att kunna upprätthålla och öka den industriella verksamheten och bidraga till en ökad välfärd samt mot bakgrund av den stora betydelse som framför allt under senare tid har tillmätts en fungerande energiförsörjning.

Den plan som utredningen redovisar är långt ifrån vad som erfordras för att få en naturlig aktivering av vattenkraftutbyggandet. Vare sig kraftföretagen eller den tillverkande industrin, som är starkt beroende av svensk vatten- kraftutbyggnad för att få utländska order, torde betrakta planen som en stimulans.

För att få den önskade aktiveringen hos strömfallsägare och tillverkande industri fordras en markerat ändrad och positivare inställning till ökad vattenkraftutbyggnad från statsmakternas sida; en inställning som också måste återspeglas i agerandet från berörda myndigheter.

Enligt direktiven har beredningen haft som uppgift att utarbeta en plan för vattenkraftens utbyggnad till 66 TWh. En väsentlig frågeställning för beredningen har varit att tolka denna del av direktiven och klarlägga vilket tillskott som erfordras för att uppnå denna målsättning.

Beredningen har, efter omfattande diskussioner, valt en inriktning som innebär att planen skall omfatta 3,1 TWh. I denna siffra har inräknats en marginal om 0,6 TWh. Planen syftar till en utbyggnad om 2,5 TWh. Motiveringen till marginalen är att vissa projekt sannolikt inte blir genomförda beroende på att tillstånd ej erhålles eller att berörd kraftintres- sent ej genomför utbyggnaden p. g. a. att projektet bedöms olönsamt under den närmaste 10-års-perioden.

Det bör noteras att planen innehåller ca 100 namngivna projekt. Härtill kommer ett obestämt antal minikraftverk med en sammanlagd produktions- förmåga om 200 GWh. Det stora antalet projekt ställer betydande krav på att tillståndsfrågorna behandlas på ett effektivt sätt om utbyggnadsplanen ska kunna genomföras under den kommande 10-årsperioden. Projekten är dessutom fördelade på ett 25-tal olika intressenter med varierande ekono- miska och personella resurser. Detta leder till att intressenternas ställnings- tagande till de olika projekten är svårbedömbar och kan för projekt med jämförbara ekonomiska förutsättningar bli olika.

I den nu framlagda planen finns åtskilliga projekt som enligt strömfalls- ägarna inte kommer till utförande under den aktuella 10-årsperioden. Beredningen har också medtagit projekt som inte separat redovisats av intressenterna utan utgör delar av redovisade projekt. Exempel härpå är Edeforsen, som ingår i Edängeprojektet och Skivsforsen, som ingår i Vansbroprojektet. När det gäller minikraftverk har de projekt, som tillhör de egentliga elproducenterna, redovisats av intressenterna och medtagits i planen. Den energimängd från minikraftverk som därutöver medtagits i planen 200 GWh torde till övervägande del kräva betydande statligt stöd för att bli utbyggda.

Under beredningens arbete har berörda kraftintressenter haft möjlighet att yttra sig om vilka projekt man är beredd att genomföra. Sammantaget har därvid framkommit att ekonomiska förutsättningar beräknas föreligga för drygt 2 400 GWh. Resterande namngivna projekt som uppgår till drygt 400 GWh har kraftintressenterna av skilda skäl ej bedömt bli realiserade under 10-årsperioden. Dessa har trots detta medtagits i planen.

Det bör starkt understrykas att kraftintressentemas bedömning ofta baseras på ett preliminärt underlag. Noggrannare uppgifter som framkom- meri samband med projektering och i samband med vattendomstolarnas och regeringens prövning kan innebära att utbyggnadsbeslutet inte tas elller skjuts på framtiden.

Det finns dessutom anledning att uppmärksamma att behovet av ett krafttillskott under den närmaste 10-årsperioden, under vilken planen ska genomföras, är begränsat. Detta torde vara väl känt och beror på att redan pågående utbyggnader beräknas vara tillräckliga för att tillgodose kraftbe- hovet i varje fall under 1980-talet. Detta förhållande accentuerar kravet på att utbyggnader som skall genomföras under den aktuella perioden ger låga produktionskostnader.

Vattendomstolarna och regeringen kan i vissa fall komma att avslå ansökan. De projekt som av olika skäl faller bort bland de som ingår i gruppen om totalt 2 400 GWh torde endast i mycket begränsad utsträckning uppvägas av att dyrare projekt blir genomförda. Planen torde därför endast resultera i ett tillskott av storleksordningen 2 TWh.

Enligt vår uppfattning, baserad på branschens bedömning av befintliga vattenkraftstationers produktionsförmåga och med kännedom om vilka anläggningar som är under uppförande, erfordras ett tillskott om ca 3,5 TWh för att uppnå den i direktiven angivna målsättningen. Underlag härför har utförligt redovisats för beredningen. Med tanke på att samtliga projekt i en plan sannolikt inte blir genomförda —- vilket beredningen också anser — bör till detta läggas en marginal om ca 1,5 TWh så att planen totalt omfattar ca 5 TWh.

Det hade varit rimligt att beredningen hade utgått från de siffror som kraftindustrin använder vid bedömning av det befintliga vattenkraftsyste- mets produktionsförmåga eftersom dessa ligger till grund för planeringen och mot bakgrund av branschens ansvar för elförsörjningen. Av ovanstående har framgått att så inte har skett.

Mot bakgrund av det anförda och av planförslagets omfattning är det därför vår uppfattning att direktivens målsättning om en utbyggnad till en produktionsförmåga om 66 TWh ej kommer att uppnås. Planen bör därför kompletteras med ytterligare projekt med en sammanlagd produktionsför- måga om storleksordningen 2 TWh. Detta kan åstadkommas genom att planen kompletteras med ekonomiskt fördelaktiga projekt i återstående delar av redan utbyggda älvar t. ex. Klarälven, Västerdalälven och Mellan- ljusnan eller en delutbyggnad av någon av de outbyggda huvudälvarna eller en kombination av dessa.

Erforderliga investeringar för att genomföra den plan beredningen har föreslagit uppgår till drygt 6 000 Mkr i 1982 års penningvärde. Därvid har hela planen om 3 100 GWh exkl. minikraftverk om 200 GWh inräknats, dvs. 2 900 TWh. Om det från kraftekonomisk synpunkt bästa alternativet i stället

hade valts hade investeringen i stället blivit drygt 3 000 Mkr. Slutsatsen blir att utbyggnadskostnaden har ökats med ca 3 000 Mkr dvs. fördubblats för att tillgodose bevarandeintresset.

I beredningens direktiv anges att vattenkraftens möjliga roll i Sveriges energiförsörjning bör belysas. Kraftindustrin har redovisat att betydande utbyggnadsmöjligheter finns i landet och att en stor del av denna utbyggnad från kraftekonomisk synpunkt är mycket attraktiv. Vidare har en rapport som belyser vattenkraftens värde ur beredskapssynpunkt utarbetats av den person som inom kraftindustrin är ansvarig för beredskapsfrågor. Rapporten har utdelats till beredningen men någon föredragning och någon diskussion har inte kommit till stånd.

Övriga frågor som enligt direktiven bör belysas för att kunna bedöma vattenkraftens möjliga roll har inte behandlats.

Det är förståeligt att beredningen med tanke på det pressade tidsprogram- met har koncentrerat sig på att utarbeta ett planförslag för vattenkraftens utbyggnad till 66 TWh. Det måste dock samtidigt konstateras att den väsentliga frågan om vattenkraftens möjliga roll i Sverige energiförsörjning återstår. '

Det har ovan redovisats att behovet av ett produktionstillskott under den närmaste 10—årsperioden är lågt. Denna situation beräknas på längre sikt komma att helt förändras och utbyggnadsbehovet beräknas då bli betydande. Samtidigt beräknas värdet av ett krafttillskott öka. Det är därför angeläget att frågan om vattenkraftutbyggnaderna på längre sikt och vattenkraftens möjliga roll i Sveriges energiförsörjning klarläggs.

Under beredningens arbete har framkommit att utredningsunderlaget för att bedöma vattenkraftens fortsatta utbyggnad är bristfälligt. Ett skäl till att någon av de stora huvudälvarna inte aktualiseras är bl. a. att det inte finns något färdigt beslutsunderlag. Orsaken härtill är att det inte varit möjligt att förbättra utredningsunderlaget med gällande beslut om undantag från utbyggnad.

Oberoende av vilket beslut som i framtiden kommer att fattas om vattenkraftutbyggnad borde det vara självklart att bästa möjliga beslutsun- derlag borde tas fram. Framför allt krävs ett bättre underlag för de fyra orörda huvudälvarna. Därför bör Vattenfall beredas tillfälle att utarbeta översiktsplaner för utbyggnad av dessa älvar. Inriktningen bör därvid vara att åstadkomma en skonsam utbyggnad. Först när dessa översiktsplaner föreligger är det möjligt att analysera vilka konsekvenser utbyggnaderna får för miljön, näringslivet, sysselsättningen osv.

Ovan redovisade arbetsuppgifter är omfattande och beräknas därför kräva avsevärd tid. Efter ett eventuellt beslut om utbyggnad erfordras ytterligare en lång tid innan några nämnvärda krafttillskott kan erhållas.

Behovet av produktionstillskott är som tidigare nämnts visserligen begränsat under 1980-talet men förväntas på längre sikt bli betydande. Vattenkraftutbyggnad för att åstadkomma ett visst produktionstillskott tar avsevärt längre tid än om motsvarande tillskott ska åstadkommas genom utbyggnad av värmekraftstationer.

Mot ovanstående bakgrund är det angeläget att i varje fall förbättra utredningsunderlaget och att beslut härom tas snarast. Vattenkraftbered- ningen har inte dragit denna slutsats.

Sammanfattningsvis vill vi framföra följande med anledning av vatten- kraftberedningens arbete. — För att uppnå en önskad aktivering hos strömfallsägare fordras att statsmakterna klart anger att en ökad vattenkraftutbyggnad bör komma till stånd samt utfärdar instruktioner och direktiv i enlighet härmed till berörda myndigheter. Vattenkraftberedningens plan syftande till en utbyggnad av 2,5 TWh kommer sannolikt inte bli genomförd under den aktuella 10-årsperioden. Därtill kommer att tillskottet bör vara ca 3,5 TWh. Målsättningen enligt direktiven att åstadkomma en utbyggnad av vattenkraften till en produktionsförmåga om 66 TWh under den aktuella perioden kommer därför inte att uppnås. Planförslaget bör därför kompletteras med ekonomiskt fördelaktiga projekt med en sammanlagd produktionsförmå- ga av storleksordningen 2 TWh. — Beredningen har inte fullföljt uppgiften enligt direktiven att ange vattenkraftens möjliga roll i Sveriges energiförsörjning. Det är därför angeläget att denna fråga klarläggs framförallt som underlag för arbetet inom 1981 års Energikommitté. En viktig del i arbetet med att klarlägga vattenkraftens möjliga roll är att förbättra utredningsunderlaget för de fyra huvudälvarna. Detta bör ske genom att Vattenfall bereds tillfälle att utarbeta översiktsplaner för dessa älvar. Inriktningen bör därvid bl. a. vara att redovisa hur en skonsam utbyggnad kan genomföras.

5. Särskilt yttrande angående en alternativ utformning av planen av experterna Frisén, Hubendick, Lindström och Wendt

Vid all bedömning av ett vattendrags värde för naturvård, fiske, rennäring, kulturminnesvård och friluftsliv är det nödvändigt att besitta kunskap inte endast om de lokala förhållandena utan också om de regionala värdena liksom om bevarandevärdenai ett riksperspektiv. Bevarandeintressena i och utefter ett vattendrag kan vara knutna till ett stort antal skilda men inbördes beroende värden. Sålunda kan det orörda vattendraget utgöra ett levande dokument som åskådliggör de flertusenåriga fortlöpande processerna i landskapet. De hydrologiska variationerna är en grundläggande förutsätt- ning för det biologiska livets artrikedom och individantal.

Renskötsel, jakt, fiske och uppodling har följt vattendragen, som från äldsta tider haft grundläggande betydelse för bosättning och näringsfång. Härigenom uppvisar de vattendragsnära markerna ofta ett variationsrikt och säreget kulturlandskap.

Vattendragens rekreativa betydelse är ofta mycket stor. De turistiska värdena i och vid orörda vattendrag kommer liksom de vetenskapliga värdena — att bli allt större p. g. a. en i Europa ökad brist på vattendrag av detta slag.

Undertecknade sakkunniga, som deltagit som experter i beredningens arbete, anser att det stora flertalet projekt i beredningens plan troligen kan accepteras. Tillsammans ger de projekt som vi och beredningen således är

eniga om 2,4 TWh. Planen innehåller dock ett antal projekt och förslag som vi från bevarandesynpunkt inte kan acceptera. Vi finner det därför angeläget att modifiera beredningens plan och föreslå följande:

1. Grundprincipen i planen bör vara den att marginalen görs så snäv som möjligt. Härigenom får planen ett mindre kontroversiellt innehåll och kan genomföras med större säkerhet. Vi anser att beredningens totala plan inklusive marginal bör minskas till 2,8 TWh.

2. Kraftbolagen har till beredningen redovisat ett antal okontroversiella projekt som anses ha en god ekonomi, dvs. lägre kostnader än för kolkondenskraftverk (4 kr) och koleldade kraftvärmeverk 3,5 kr, men högre än beredningens principiella gräns 3 kr/kWh. Vi anser att flera projekt av detta slag bör föras fram i planen eftersom gränsen 3 kr/kWh är satt för lågt när de verkligt kontroversiella projekten skall bedömas. I ett sådant fall bör annat projekt väljas, som visserligen är dyrare att bygga, men som samtidigt är ett utbyte för vad miljön är värd sett ur ett långsiktigt perspektiv. Tillsammans kan dessa projekt omfatta 350 GWh.

3. Vissa smärre ombyggnader och effektiviseringar i befintliga kraftverk som var för sig ger något eller några GWh har beredningen inte inräknat i planen. Tillsammans omfattar åtgärder och projekt av dessa slag minst 100 GWh. Beredningen har räknat lågt beträffande möjligheterna med tillskott från minikraftverk. Med hänsyn till fiskets intressen har vi dock avstått ifrån att här räkna med ytterligare tillskott från dessa kraft- verk.

4. Följande från bevarandesynpunkt utomordentligt kontroversiella projekt bör tas bort från beredningens förslag: Sikfors, Klippen, Skinnmuddselet/ Stennäs, Vojmå alternativt Fatsjö, Meåforsen, Hotagsströmmen, Edsox- forsen, Ammerån, Haverö, Hamre, Hallstahammar (Sörkvarnsforsen) och Fliseryd.

5. Planen bör omfatta a) Minst kontroversiella projekt —— Klass 0; godtas med undantag för Randi (750—13

GWh) 737 GWh

Klass A; godtas i sin helhet 443 GWh Klass B; här godtas Slagnäs, Gideälven utom Skinn- muddselet/Stennäs, Hinnsjöån, Högfors, Edeforsen, Runemo, Brunnsberg, Krok- fjorden, Värsjö, Bureälven och minikraft-

verk enligt beredningen S:a 731 GWh Klass 0 och A utöver beredningens projekt: Gallejaur, Vargfors, Rengård, Granfors, Krångfors, Ajaure, Gardikforsen, Uman, Bjurfors nedre, Harrselet, Pengfors, Borga, Borgasjö, Hjälta, Rönnefors, Hölje— bro, Alfta, Sunnerstaholm, Mackmyra, Forsbacka, Domnarvet, Långhag, Skedvi, Avesta storfors, Kalk- bruket (Ore) och Björnåsen S:a 342 GWh

b) Vissa effektiviseringar och ombyggnader S:a 100 GWh c) Projekt som i andra hand kan föras fram, men där

motstående intressen är starka:

Råneälven med beaktande av rennäringens intres- sen 248 GWh Fatsjö, under förutsättning att minimitappningen i Vojmån blir lägst 15 m3/sek (om inte detta villkor uppfylls bör Vojmå föras till planen) 220 GWh

Totalt omfattar den av oss här angivna planen 2,8 TWh varav 2,4 utgör projekt som är gemensamma med utredningens förslag.

Avslutningsvis vill vi erinra om att 2/3 av den tekniskt och ekonomiskt utbyggbara vattenkraften tagits i anspråk av ett par generationer. Med anledning härav och då det visat sig att kvarvarande älvar oftast kan tillmätas mycket höga bevarandevärden finner vi det angeläget att nuvarande generation inte beslutar om exploatering av ytterligare någon nämnvärd del av vattenkraften.

6. Särskilt yttrande angående de föreslagna projektens konsekvenser för samerna m. m. av experten Nikolaus Stenberg

Vattenkraftberedningens förslag skall bedömas mot bakgrund av att samerna och de samiska näringarna redan har fått betala ett högt pris för vattenkraftutbyggnaden. Den har inom stora delar av sameområdet negativt påverkat förutsättningarna för samiskt liv och arbete. Detta har skett dels direkt genom överdämning av mark det särskilt värdefulla älvdalsbetet spolierande av flyttningsvägar, försämrat fiske m. m., dels indirekt genom risker för sammanblandningar och andra intrång i renskötseln också med ökade kostnader som följd.

Samerna har bl. a. i anslutning till den Ekströmska utredningen redovisat att samiska synpunkter på olika utbyggnadsföretag endast marginellt påverkat tillåtlighet och/eller utformningen av aktualiserade företag. Sam- mantaget har detta redovisats enligt följande:

att flertalet samebyar redan idag har drabbats av svåra skador av vattenkraftutbyggnad,

att skadorna måste bedömas sameby för sameby och med hänsyn till redan uppkomna skador av såväl vattenkraftutbyggnad som annan exploatering,

att värderingen av intrånget i rennäringen inte hittills skett med hänsyn till av samerna redovisade skadeverkningar utan istället utifrån vad exploatörer och ”objektiva experter” på renskötseln har anfört,

att samerna och rennäringen måste leva av vad markerna naturligen avkastar och inte av ekonomiska ersättningar för mistade marker och rättigheter,

att det finns över 20 år gamla vattenmål, bl. a. delar av Suorvaregleringen (”de bortglömda samerna”), där skadereglering ännu inte har skett,

att det är samerna, som varande de som verkligen är att betrakta som närboende, som har fått betala för den hittills utbyggda vattenkraften under det att samerna inte räknats som närboende i tillåtlighetssammanhang enligt vattenlagen samt

att alla bedömningar av skadorna till följd av vattenkraften måste göras

utifrån det förhållandet att skador i de samiska näringarna på sikt återverkar på hela frågan om samernas överlevnad som en etnisk minoritet.

Bland de företag, som nu redovisas som tänkbara för utbyggnad, finns flera som kommer att medföra betydande skador och olägenheter för berörd sameby.

En eventuell utbyggnad av Råneälven berör direkt Gällivare sameby, men indirekt även omgivande byar. Gällivare sameby, som redan fått sina betesmarker hårt sargade av framför allt storskogsbruket, är i ett så trängt läge att den ”marginella" effekten av en utbyggnad av Råneälven skulle riskera att helt slå sönder grunden för en rationell renskötsel i samebyn. Projektet måste helt avvisas.

Vilhelmina norra sameby berörs av två aktualiserade utbyggnader. Magasinet Skinnmuddselet i Gideälven är, som anges i betänkandet, av betydande omfattning och skulle medföra förutom överdämning av avsevär- da arealer vinterbetesmark en uppsplittring av kvarvarande marker på ett sätt, som gör ytterligare arealer betesmark otillgängliga. För det fall att projektet Vojmån skulle aktualiseras måste det sammankopplas med ett säkerställande av flyttningsmöjligheterna genom att en renbro byggs över älven.

Projektet Klippen är redan bedömt som otillåtligt bl. a. med hänsyn till inverkan på rennäringen.

Utöver de här särskilt kommenterade älvarna skulle även andra av beredningen listade projekt medföra betydande skador för de samiska näringarna och då inklusive fisket.

Sammantaget gäller att hela frågan om konsekvenserna av energiutvin- ningen i sameområdet i förhållande till samerna och de samiska näringarna måste bli föremål för en ingående utredning på det sätt Svenska Samernas Riksförbund (SSR) begärt hos regeringen. I avvaktan på detta kan från samisk synpunkt endast uppenbart okontroversiella utbyggnader medges; detta också för det fall att trovärdigheten i statens samepolitik skall kunna upprätthållas.

7. Särskilt yttrande om en vidare omfattning av planen m. m. av experten Åke Wänman

Omfattningen av beredningens förslag har bestämts till 3,0—3,1 TWh. Enligt den totala sammanställningen blir summan 3 102 GWh. Beredningen anför dock att åtskilliga projekt kommer — om de genomförs — att förenas med villkor om minimitappningar. De reduceras därigenom med cirka 100 GWh, från 3 100 till 3 000 GWh.

Enligt beredningens bedömning kommer utbyggnaden av minikraftverken som ingår i planen att omfatta 200 GWh. Jag kan inte dela beredningens uppfattning att det kan bli en utbyggnad av en sådan omfattning. Utbyggnadskostnaden på de flesta minikraftverken förutsätter, för att uppnå ekonomisk lönsamhet, statliga stimulansåtgärder i form av bidrag, lån med förbättrade villkor samt skattebefrielse för. elproduktionen. Det får anses realistiskt att samhället inte är berett att gå in med statliga bidrag i sådan utsträckning att alla projekt avseende minikraftverk kommer till stånd. Av

den anledningen bör nivån reduceras med 100 GWh.

Av i planförslaget ingående projekt bör följande projekt utgå, med motiveringar som följer nedan: Vojmå 139 GWh och Klippen 95 GWh. Därigenom återstår 2 600 GWh.

Tidigare har i beredningen ingående diskuterats hur stor marginalen i planen bör vara, och bedömts omfatta ca 1 TWh för att målet 2,5 TWh med säkerhet skall anses bli uppnått. Enligt min uppfattning innehåller bered- ningens förslag till plan en alltför snäv marginal, en uppenbar risk att ytterligare projekt av olika skäl kan falla bort från planen i sådan omfattning att man inte uppnår målet. Hittills har inga skäl framkommit som ger anledning att göra marginalen så snäv i planen. Därför bör den omfatta ca 3,5 TWh.

Innan jag föreslår vilka projekt som skall tillföras, bör framhållas den situation som Vattenfall befinner sig i. Beredningen har inte med den föreslagna planen tagit tillräcklig hänsyn härtill. Enligt förslaget ingår projekt med Vattenfall som ägare, uppgående till 484 GWh. Av dessa anser jag det finns stor osäkerhet i att Vojmå och Klippen kommer till stånd (se nedan). Återstår således 250 GWh.

Enligt den plan som Vattenfall upprättat för sysselsättning i vattenkrafts- utbyggnaden, påbörjade och beslutade projekt, är antalet anställda på arbetsplatserna för närvarande ca 800 man som successivt avtrappas till 0 år 1991 om inga nya projekt tillkommer. De projekt som tillförts i Norrbotten, för Vattenfall, är av begränsad omfattning och kommer att innebära fortsatta personalreduceringar. För Mellannorrland blir situationen ohållbar om Vojmå och Klippen inte kommer till stånd.

Projekt som bör tillföras planen Återstår 2 666 GWh Tjäkovarats 255 ” Fatsjö 220 " Långforsen 95 ” Litsnäset 114 Strängsforsen 230 ”

3 580 GWh Kommentarer:

Tjäkovarats: Totalt i planen ingår projekt av begränsad omfattning för Norrbotten. Projekten i Råneälven är de största, men eftersom beräknad byggstart sker tidigast 1988/89 ger de inga sysselsättningseffekter under den närmaste 5-årsperioden.

Med hänvisning till vad jag framfört om sysselsättningsläget inom Vattenfall i Norrbotten och den höga arbetslöshet som råder bland byggnadsarbetarna i länet är det angeläget att projekt som snabbt ger sysselsättning ingår i planen. Jag anser därför att Tjäkovarats bör medta- gas.

Fatsjö: Fatsjö ingår inte i planen. Skälet som angetts är det höga kostnadsläget som gör att projektet inte blir kraftekonomiskt lönsamt. Fatsjö

ägs av Vattenfall och skulle ge ca 1 800 årsarbeten. Med hänsyn till vad jag redan framfört beträffande Vojmå och Klippen så skulle situationen för Vattenfall bli helt oacceptabel I ett sådant läge ger vattenkraftsutbyggnaden begränsade sysselsättningstillfällen i denna del av länet. Även inom detta område är arbetslösheten bland berörda yrkesgrupper på en hög nivå.

Med hänsyn till de sysselsättningseffekter som Fatsjö ger finns det anledning att göra arbetsmarknadspolitiska avvägningar, genom statliga bidrag för projektet, och därmed uppnås kraftekonomisk lönsamhet. Fatsjö bör därför medtagas i planen.

Långforsen och Litsnäset: De ger tillsammans ca 700 årsverken. Enligt vad ägarna och kommunen uppgivit så föreligger ett stort intresse för en utbyggnad. Projekten skulle efter beslut snabbt ge sysselsättningstillfällen då projekteringen redan är genomförd. Projekten bör därför medtagas i planen.

Strängsforsen: En utbyggnad av Strängsforsen skulle ge 450 årsarbeten. I planen ingår ett begränsat antal projekt som berör Värmlands län. Det största är Värsjö med 450 årsverken. Värsjö är ännu inte projekterat, varför sysselsättningseffekter uppstår först i slutet på 80-talet. Byggstart för Strängsforsen kan ske betydligt tidigare. Motstående intressen har anfört att Strängsforsen skall bevaras. De främsta motiven har varit skador på fisket och negativa effekter för turismen.

Jag kan inte dela deras uppfattning och hänvisar till skriften ”Strängsfor- sen och Turismen En analys av den turistiska betydelsen i nuläget och efter en kraftverksutbyggnad” utförd av universitetslektorn vid turismlinjen på Högskolan i Östersund, Leif Aronsson. Enligt min mening bör Strängsforsen medtas i planen.

Projekt som bör utgå ur beredningens plan:

Klippen: Med hänvisning till vad beredningen anfört i sina älvvisa kommentarer om detta projekt är det sannolikt att det inte kommer till stånd. Det bör därför utgå ur planen.

Vojmå: Projektet Vojmå alternativt Fatsjö har tidigare varit föremål för ingående behandling i olika instanser i den berörda kommunen. Enligt fattade beslut i kommunen så har förordats en utbyggnad av Fatsjö och en utbyggnad av Vojmå har avvisats. Med hänsyn till de bedömningar som föregått ställningstagandet får det anses vara uteslutet att kommunen är beredd att göra en omprövning. Det ärinte sannolikt att projektet kommer till stånd och det bör därför utgå ur planen.

Innehållet i beredningens plan innebär långt gående hänsynstaganden till motstående intressen, som inneburit att sysselsättningsfrågorna i stor utsträckning kommit i andra hand. Jag har i mitt utlåtande velat peka på de viktigaste. I de förslag till ändringar i planen som jag framfört, är sysselsättningsskålen så starka att de bör komma i första hand. De föreslagna förändringarna innebär ändå inte så betydande ingrepp i miljön, varför det borde vara möjligt att genomföra projekten. Enligt beredningens direktiv skall också betydelsen för sysselsättningen i berörda regioner belysas.

Avslutningsvis är det också min uppfattning att beredningen bör förorda en utredning om de fyra huvudälvarna i Norrland.

,.» 'är-Diria! :,:.- %% uti!" gå”-$#

." _l, l.." . _ legalt va,- mna ..t- "lf . r.. .

' . m—r't

Bilaga 1 Beredningens direktiv

Plan för vattenkraftens utbyggnad Dir 1982z90

Beslut vid regeringssammanträde 1982-11-11.

Statsrådet Dahl anför. Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat frågan om utbyggnad av vattenkraften. Enligt statsmakternas beslut är 1975 om energihushållning m.m. (prop. 1975z30, CU 1975z28, NU 1975z30, rskr 1975:202 och 203) skulle energibalansen år 1985 innehålla 66 TWh vattenkraft.

I motionen 1980/81:1976 med anledning av propositionen 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken föreslogs bl. a. att riksdagen skulle begära en plan med riktlinjer för hur tidigare riksdagsbeslut om vattenkraftens utbyggnad till 66 TWh skulle kunna uppnås. Näringsutskottet (NU 1980/81:60 s. 94) påpekade att en av utskottet i annat sammanhang föreslagen parlamentarisk kommitté kunde komma att överväga vattenkraf- tens utbyggnad i det längre tidsperspektivet. Utskottet konstaterade vidare att regeringen i propositionen aviserat att den om det skulle visa sig nödvändigt år 1983 kommer att förelägga riksdagen kompletterande förslag rörande vattenkraftsutbyggnaden. Mot denna bakgrund avstyrkte utskottet motionen. Riksdagen (rskr 1980/811381) avslog motionen.

Hösten 1981 tillkallades en parlamentarisk kommitté (I 1981:09) med uppdrag att föreslå åtgärder för att säkra kärnkraftens avveckling och ett fortsatt minskat oljeberoende. Kommittén, som har tagit namnet 1981 års energikommitté, har till uppgift att föreslå åtgärder på lång sikt för Sveriges energiförsörjning. Kommittén skall vidare analysera vilken roll olika energikällor, bl. a. vattenkraften, kan få i den framtida energiförsörjningen. I direktiven (Dir. 1981:62) anges att kommitténs arbete skall inriktas på situationen på 1990-talet och tiden därefter. På grund av de långa planerings- och byggtider som råder inom energiområdet kommer dock vissa beslut att behöva fattas redan under 1980-talet. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete hösten 1984.

Med anledning av motionen 1981/82:2061 behandlade riksdagen våren 1982 på nytt frågan om vattenkraftsutbyggnaden. Civilutskottet (CU 1981/82:33) anförde därvid att uppgifter om möjligheter att nå nära beräknad utbyggnad år 1990 inte kan undanröja farhågorna för att utbyggnaden inte

kommer att ske i önskad takt. De långa projekterings- och planeringsperio- derna medför att beslut måste tas så snart som möjligt för att vattenkraften skall kunna lämna sitt avsedda bidrag till den beslutade framtida energi- strukturen. Utskottet konstaterade att kompletterande förslag om vatten- kraftsutbyggnaden bör läggas fram år 1983 för att konkreta åtgärder skall kunna vidtas under 1980-talet. Redan mot denna bakgrund fanns enligt utskottet tillräckliga skäl för att nu påkalla en utredning som ger underlag för ett sådant förslag. Enligt utskottet borde utredningsarbetet planläggas i samråd med 1981 års energikommitté. Utredningsresultatet borde enligt utskottet kunna läggas till grund för en plan för vattenkraftsutbyggnaden och innefatta ställningstaganden även till frågan om i vilken mån gällande riktlinjer i den fysiska riksplaneringen bör omprövas, bl. a. mot bakgrund av att tidigare utredningar bakom dessa gjorts innan riksdagen fattade nu gällande beslut om energipolitikens inriktning.

Riksdagen beslutade att som sin mening ge regeringen till känna vad civilutskottet anfört (rskr 1981/82:338).

För egen del vill jag anföra följande.

Frågan om utbyggnad av vattenkraften kan inte ses isolerad från andra energipolitiska beslut. Bl. a. beslutet att kärnkraften skall avvecklas medför att vi nu måste förutsättningslöst undersöka även möjligheterna till den utbyggnad av vattenkraften som behövs för att säkerställa de långsiktiga energipolitiska målen. 1981 års energikommitté kommer inför riksdagens energipolitiska beslut är 1985 att lägga fram förslag om vattenkraftens roll i det längre perspektivet. Riksdagen har begärt en plan för hur den beslutade utbyggnaden av vattenkraften till 66 TWh skall genomföras. Jag föreslår därför att en parlamentarisk beredning tillkallas med uppdrag att föreslå en sådan plan för vattenkraftens utbyggnad.

Vid utarbetande av planen bör olika möjligheter att åstadkomma det av riksdagen beslutade bidraget från vattenkraften på 66 TWh studeras. Därvid bör belysas även de alternativ som har förts fram av Älvräddarnas Samorganisation. Beredningen bör också i enlighet med riksdagens beslut vara oförhindrad att studera sådana älvar och älvsträckor som f.n. är undantagna från utbyggnad enligt riktlinjerna i den fysiska riksplanering- en.

Beredningen bör belysa vattenkraftens möjliga roll i den svenska energiförsörjningen. Beredningen bör därvid söka genomlysa alla aspekter på utbyggnad av vattenkraften. Det gäller de ekonomiska aspekterna, betydelsen för sysselsättningen i berörda regioner, inverkan på försörjnings- beredskapen, inverkan på miljön, naturvården och kulturminnesvården liksom på skogs- och jordbruket, fisket, rennäringen och det rörliga friluftslivet. Jag vill i sammanhanget erinra om att vissa av dessa frågor berör arbetsgruppen för samefrågor (U 1977:10) och utredningen om vissa frågor om samernas ställningi Sverige (Dir. 1982:71). Stor vikt bör fästas vid frågan om hur en utbyggnad av vattenkraft kan påverka de berörda kommunerna. Beredningen bör redovisa en översiktlig jämförelse mellan inverkan på miljön från vattenkraftsutbyggnad och miljöpåverkan från andra tillgängliga energikällor.

Utredningsarbetet bör planeras i samråd med 1981 års energikommitté. Resultatet bör redovisas senast den 1 juli 1983. Beredningen bör arbeta

öppet och under arbetets gång hålla kontakt med olika intressenter, vilka bör få möjlighet att nära följa utredningsarbetet.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden som rör energipolitiken

att tillkalla en parlamentarisk beredning med högst åtta ledamöter med uppdrag att föreslå en plan för vattenkraftens utbyggnad, att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt beredningen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Industridepartementet)

Bilaga 2 Utredning utförd av SMHI

Vattenkraftens produktionsförmåga 1920—80

Inledning

Det är väsentligt att ha så god kunskap som möjligt om vilken produktion som kan erhållas ur Sveriges olika energikällor. När det gäller vattenkraft— produktionen har en viss osäkerhet rätt på den punkten. Osäkerheten sammanhänger dels med att det är ett mycket omfattande optimeringspro- blem att få ett kraftproduktionssystem att fungera så att största möjliga mängd elektricitet erhålls till lägsta möjliga kostnad, dels med att de hydrologiska förutsättningarna — främst vattenframrinningen i de kraftpro- ducerande älvarna och åarna — varierar kraftigt från år till år och även över längre tidsperioder.

I syfte att få en säkrare kännedom om vattenkraftproduktionen i landet har Vattenfall i anslutning till vattenkraftberedningens arbete gjort en beräkning 1983—04-28 över vattenkraftens produktionsförmåga. Vid beräkningen har man förutsatt att produktionsresurserna kan utnyttjas optimalt. Den använda tidsperioden är i första hand 1950—80, ehuru även perioden 1940—70 är redovisad.

Ifråga om vattentillgången i landet och dess variationer i tiden har SMHI i ett pressmeddelande i juni 1982 uttalat att vid långtidsbedömningar av vattentillgången bör så långa tidsserier som möjligt utnyttjas. Tillgången beräknas därvid ur observationer från vattenföringsstationer fördelade över landet. Meddelandet stödde sig på en studie som SMHI gjort genom professor Lars Gottschalk (FoU-notiser nr 4, SMHI 1980).

Vattenfalls beräkningsmetodik tillåter inte beräkningar längre tillbaka i tiden än till 1950 eller på sin höjd till 1940. En genomgång av SMHIs observationer från landets vattenföringsstationer har gett vid handen att fr. o. m. 1920-talet finns ett material av tillräcklig omfattning och kvalitet för att få en god kartläggning av vattentillgången i landet. Om sålunda ett godtagbart samband mellan vattenkraftproduktion och vattentillgång kan fastställas skulle den av Vattenfall använda tidsserien kunna förlängas bakåt i tiden, så att bestämningen av vattenkraftproduktionens storlek kom att basera sig på en tidsserie om 60 är, nämligen 1920—80.

SMHI har dels undersökt förutsättningarna för en sådan beräkning och dels sedan förutsättningarna bedömts goda utfört beräkningen. Resulta- tet redovisas i det följande.

Principer för beräkningen

Utgångspunkten har varit att finna ett samband mellan den årliga avrinning- en, bestämd vid ett antal av SMHIs stationer i oreglerade vattendrag, och den årliga vattenkraftproduktionen under perioden 1950—80. SMHI har varken möjlighet eller anledning att ifrågasätta det av kraftindustrin beräknade produktionsmedelvärdet 61,5 TWh för åren 1950—80, utan detta är utgångs— värde för institutets beräkningar. Anledningen till att bara stationer i oreglerade vattendrag valts är dels att i största möjliga utsträckning utnyttja av SMHI kontrollerat material, dels att minska den risk för homogenitets- brott i vattenföringen som kan uppstå när avrinningen först en tid bestäms med avbördningskurva vid naturlig tröskel och sedan med annan metod, t. ex. vid kraftverk när sådant uppförts på platsen. Det funna sambandet mellan avrinning och kraftproduktion utnyttjas för att med hjälp av avrinningsdata beräkna kraftproduktionen perioden 1920—50. Ett medelvär- de för kraftproduktionen perioden 1920—80 kan därmed bestämmas.

Kraftproduktionsunderlag

Vattenkraftindustrin har i begränsad omfattning kunnat ge SMHI uppgifter om den årliga kraftproduktionen för olika delar av landet. SMHI har endast haft tillgång till årliga produktionssiffor för Lule älv och Vattenfalls anläggningar totalt. Likaså finns bara uppgifter om magasinsinnehåll för Lule älv.

Det är nödvändigt att göra vissa schematiska antaganden för att få fram årliga siffror på landets totala vattenkraftproduktion. Produktionen beräk- nas från maj ena året till och med april nästa år. Beroende på elkraftsefter- frågan och vattentillgång får magasinen utgöra buffert i vilken man kan lagra eller ta ut energi från ett år till ett annat. Energiinnehållet i regleringsma- gasinen bör vara detsamma vid varje nytt års början (maj) för att bästa samband skall råda mellan kraftproduktion och vattenavrinning. Därför måste magasinsförändringarna adderas eller subtraheras till produktionsta- len. Vattenfalls vattenkraftproduktion utgör cirka hälften av landets totala vattenkraftproduktion och magasineringsmöjligheterna antages vara lika stora i Lule älv som i övriga landet. Vidare förutsätts regleringarna ske på samma sätt, dvs. sparas vatten i magasinen i Lule älv så magasineras vatten motsvarande lika stort energiinnehåll i övriga landet och tappas vatten från Luleälvens magasin så tappas motsvarande energiinnehåll från dammarna i övriga landet. Felaktigheter i magasinskorrektionerna påverkar inte medel- värdet utan endast de enskilda årens spridning kring medelvärdet. Landets totala årliga vattenkraftproduktion korrigerad för magasinsändringar sva- rande mot tillrinningen varje år blir därmed:

PT=KxPV+2xAM

PT = Årlig vattenkraftproduktion som svarar mot tillrinning PV = Vattenfalls totala årliga vattenkraftproduktion AM = Magasinsförändringar i Lule älv K = 1,96 Kvoten mellan 61,5 TWh perioden 1950—80 och Vattenfalls egen produktion enligt i beräkningarna använda uppgifter

Hydrologiskt underlag

Vattenkraftproduktionen sker i huvudsak i Svealand och Norrland. Mer än 90 procent av vattenkraften produceras norr om en linje genom Karl- stad—Gävle. Avrinningsstationer ingående i SMHIs stationsnät, varav 2 i Svealand och 12 i Norrland, har valts för att representera avrinningen. Samtliga stationer har varit opåverkade av regleringar under hela perioden 1920—80. Varje station vägs in i den utsträckning den har betydelse för vattenkraftproduktionen.

Någon ytterligare förlängning av serien med hjälp av nederbördsobserva- tioner bedöms som ogenomförbar på grund av byte av mätmetod under 1920-talet.

Beräkningsmetod

Målet är att förlänga befintlig serie av kraftproduktionsvärden (årsvärden) för perioden 1950—80 till att omfatta perioden 1920—80. Underlaget för bearbetningen har utgjorts dels av ovan nämnda vattenföringsserier från 14 stationer fördelade över landet, dels av kraftproduktionsserien 1950—80.

Den information om vattenföringens variationer, som ges av de 14 serierna har med hjälp av en matematisk analysmetod koncentrerats till ett fåtal nya serier. Analysmetoden innebär en användning av s. k. empiriskt ortogonala funktioner. De skapade serierna har egenskapen att de är inbördes oberoende, dvs. ingen specifik information om vattenföringens variationer kan spåras till mer än en serie.

Via regressionsanalys för perioden 1950—80 har sedan kraftproduktionen relaterats till vattenföringens variationer. Den erhållna relationen har sedan använts till att förlänga kraftproduktionsserien till önskad längd.

Resultatanalys

Kraftproduktionens årliga variationer enligt den simulerade serien 1920—80 framgår av den heldragna linjen i figur 1 . Den prickade linjen anger observerade produktionstal beräknade enligt ovan angiven formel. Jämfö- relseperioden 1950—80 visar god överensstämmelse mellan simulerade och observerade värden på kraftproduktionen. Korrelationen är mycket hög nämligen 0,97. För att ge ytterligare en uppfattning om förmågan att återskapa kraftproduktionsvärden kan nämnas att Vattenfall även beräknat medelproduktionen under perioden 1940—70 till 62,4 TWh. De av SMHI utförda beräkningarna ger för motsvarande period ett medelvärde av 62,5 TWh. De årliga till tillrinningen korresponderande kraftproduktionsvärdena framgår av tabell 1 .

Medelvärdet för hela perioden 1920—80 blir 65,1 i 1 ,8 TWh. Felgränserna & 1,8 TWh anger medelfelet. Endast marginella förbättringar kan uppnås genom förfining av metoden exempelvis genom noggrannare hänsynstagan- de till variationer i fyllnadsgrad hos regleringsmagasinen, inkluderande av flera stationer etc.

Den simulerade serien 1920—80 har statistiskt analyserats med avseende på eventuella trender. Det har därvid visat sig att i de första 20 åren finns en

& _. '.'IO &_. ,. _! '-+..,___ 2 Då , .. .> I : x .2 : *- ? % I. 13 = 2 % & & .: 3 + .: 0 'o - .._ =D u v . ?. & U .l+ M a % * ". . 9 ( ..o . . . . a

1950

19Io0

193)

1920

(TV/hl

Figur ]. Kraftproduktion

Tabell. ] Kraftproduktion

År Simulerad År Simulerad Observerad produktion TWh produktion TWh produktion TWh 1920 75,35 1950 66,07 65,17 1921 78,39 1951 55,77 56,41 1922 73,56 1952 65,86 63,96 1923 65,76 1953 74,92 73,13 1924 73,98 1954 58,32 58,61 1925 76,16 1955 54,41 53,29 1926 64,88 1956 55,41 54,45 1927 75,61 1957 66,67 67,86 1928 60,50 1958 66,52 65,51 1929 75,50 1959 54,32 52,45 1930 65,29 1960 57,73 59,63 1931 68,49 1961 73,91 74,44 1932 72,19 1962 52,58 56,28 1933 60,31 1963 59,04 60,67 1934 74,43 1964 67,24 71,18 1935 74,78 1965 64,17 62,26 1936 69,47 1966 58,66 55,79 1937 62,04 1967 71,33 71,57 1938 82,03 1968 52,76 51,22 1939 57,19 1969 45,45 47,76 1940 60,53 1970 53,29 52,51 1941 61,63 1971 62,05 64,77 1942 55,76 1972 70,42 70,02 1943 72,06 1973 66,08 68,02 1944 65,89 1974 65,00 64,57 1945 74,96 1975 67,29 68,40 1946 72,33 1976 49,57 47,19 1947 44,75 1977 63,11 62.28 1948 66,11 1978 61,65 60,05 1949 78,88 1979 64,53 64,95

mindre negativ trend, medan perioden 1940—80 inte har någon påvisbar trend. Fluktuationerna hos avrinningens årsvärden förklaras dock främst av slumpmässiga variationer, dvs. variationer som ej kan förutsägas. Svaga tendenser till systematiska variationer hos vattenföringsserier kan ofta iakttas. Deras betydelse för förklaring av fluktuationerna är emellertid närmast försumbar och av den anledningen bör alla tidsperioder ges samma vikt. Det är därför SMHIs bestämda uppfattning att längsta möjliga tidsserie bör utnyttjas för erhållande av ett relevant produktionsvärde på vattenkraf- ten.

Sammanfattning

Under arbetet i vattenkraftberedningen har en rad olika uppgifter redovisats om produktionen av den vid årsskiftet 1982/83 utbyggda vattenkraften. Olikheterna har sammanhängt med att man beräknat produktionen över olika historiska perioder eller hänfört beräkningarna till olika kraftproduk- tionssystem. För framtida energiplanering måste det anses vara högst

angeläget att vattenkraftproduktionen likaväl som andra energikällors produktion bestäms på ett så noggrant och representativt sätt som möjligt. Utgångspunkt bör vara en beräkning med högsta möjliga precision och hänförd till en representativ tidsperiod.

Genom Vattenfalls PM 1983—04-28 har såvitt kan bedömas villkoret om en beräkning med högsta möjliga precision uppfyllts. Däremot uppfyller inte enligt SMHIs mening den tillämpade tidsperioden, 1950—80, det andra villkoret om representativ tidsperiod. Vid bedömningar av aktuellt slag bör så långa tidsserier som möjligt utnyttjas.

SMHI har därför med stöd av befintligt hydrologiskt material förlängt Vattenfalls beräkning bakåt i tiden att omfatta perioden 1920—80. Resultatet ger vid handen att den 1983-01—01 utbyggda vattenkraften i Sverige uppgår till 65,1 TWh. Enligt SMHIs uppfattning skall den nämnda produktionsupp- giften tills vidare utgöra utgångspunkt beträffande vattenkraften vid bedömningar och planeringar av landets energitillgångar. Vid ändring i kraftproduktionssystemet eller när ytterligare t. ex. en tioårsperiod förflutit kan det vara skäl att göra en ny beräkning.

Bilaga 3 Projektförteckning

I projektförteckningen finns de utbyggnadsmöjligheter som under våren 1983 redovisats till vattenkraftberedningen. Förteckningen baseras på de redovisningar som i februari lämnades från Vattenfall och Svenska Kraft- verksföreningen. Förteckningen har reviderats i flera omgångar under beredningens arbete. De uppgifter som redovisas särskilt kostnadsuppgif- ter är i åtskilliga fall osäkra, beroende på att endast överslagsmässiga beräkningar gjorts.

Förklaringar till tabellen: Den specifika anläggningskostnaden (kr/kWh, år) erhålls genom att dividera anläggningskostnaden med den årliga produktionen. I anmärk— ningskolumnen anges för vissa projekt: ”Räknat på hela produktionen”. Därmed avses att den specifika anläggningskostnaden har beräknats på hela produktionen efter en ombyggnad, inte bara på tillskottet. Detta beräknings- sätt är motiverat när en anläggning är så sliten att den behöver ersättas.

Uppgifter om sysselsättning avser direkt sysselsättning på byggnadsplatsen egna och entreprenörers arbetare samt tjänstemän på platsen. För Vattenfalls projekt ingår inte personal för avverkning och röjning.

Uppgift om sysselsättning, redovisad inom parentes, avser direkt syssel— sättning på byggnadsplatsen, projektering och konstruktion samt arbetskraft hos leverantörer av större mekanisk och elektrisk utrustning. Personal för röjning och avverkning ingår ej, ej heller sekundär sysselsättning.

Den totala sysselsättningseffekten är således avsevärt större än som framgår av de uppgifter som redovisas i projektförteckningen.

Uppgift om klassning anger hur projekten bedömts i betänkandena (SOU 1974:22, SOU 1976:28) Vattenkraft och miljö resp. Vattenkraft och miljö 3. Ett ”u” efter uppgift om klassning anger att projektet berör en älv eller älvsträcka som genom riksdagsbeslut är undantagen från utbyggnad.

___—______________ Anläggning Ef— Produk- Anläggnings- Syssel— Klassning i Ägare Anmärkning fekt tion kostnad sättning, SOU 1974, MW GWh/år Mkr kr/kWh, årsverken 1976 år ___—% TORNEÄLVEN 4 020 7 700 1,9 u I huvudsak Vattenfall Svensk andel i produktionen

KALIXÄLVEN

Voutnajärvi 300 1 750 2 4, u Vattenfall Regl. Voutnakoski 90 500 l '2 l 2 750 (3 300) 4, 11 Vattenfall

Vettas'ärvi 90 3 a, u Vattenfall Re l. Paraklåa 210 900 l 1 600 1,6 l 3 800 (4 400) u Vattenfall g Ylinenkoski 30 130 390 3,0 570 ( 850) 3 a, u Vattenfall Saarikurkkio 37 160 360 2,3 500 ( 900) 3 a, u Vattenfall Mestoslinka 120 530 750 1,4 1 200 (1 700) 3 a, 11 Vattenfall Narkenfors 45 230 415 1,8 590 (1 000) 3 a, 11 Vattenfall Jokkfors 48 250 460 1,8 750 (1 150) 4, u Vattenfall Orrfors 37 190 400 2,1 650 (1050) 4 u Vattenfall Holmfors 19 110 330 3,0 460 ( 830) 4, 11 Vattenfall Räktfors 31 165 385 2,3 520 ( 970) 4 u Vattenfall 4 1.1 Vattenfall 4 u Vattenfall

Kamlungefors 48 250 465 1,9 710 (1200) Långfors 35 185 380 2,1 400 ( 850) Kaitum älv: Kaitumjaure 110 165 1,5 4 Vattenfall

:!

Ängesån:

Sakakoski 8 30 150 5 ,0 240 Saarenpää 15 55 260 4,7 470 Linafallet 25 90 220 2 ,4 420 Sistkost 28 100 325 3,3 590 Änges-Långfors 11 45 180 4,0 280

RÅNEÄLVEN

Muorka 9 25 190 7,5 300 ( 450) Randaträsk—

Mårdselet 56 220 475 2,2 650 Korpforsen 16 25 1,6 75 Lassbyforsen 3 12 23 1,9 55 Livas-Skaitefors 10 35 150 4 3

»

Gårdforsen 2 9 20 2,2 40

Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall

===== vvwr'wrv N

Vattenfall

Båkab

Enskilda jordägare Båkab

Vattenfall

Båkab

::

5.0

NNNMM m

LULEÅLV

Seukok Suorva 5 Petsaure Langas Kaltisjokk Pakkojokk Tjäkovarats Peraure Karatj Randi Flarkån

PITEÄLVEN

Tjeggelvas Abmofallet Vuolvojaure Allobergsfors J ätnjafors Trollfors Ytterfors Granholmsfors Benbrytesfors Åkerselsfors Storfors Fällfors Sikfors

ÅBYÄLVEN Östra Kikkejaure

Övre Hällforsen Nedre Hällforsen Klubbforsen Krokforsen Storfallet Långforsen Brattforsen Åkrokforsen Brännforsen

18 35

115 40

12 35 36 24 120 76 45 50 100 35 34

2,0 2,0 6,0 2,5 0,5 1,5 4,5 1,5 1,5

145 120 20 175 125 570 340 240 275 535 510 175 + 140

[x

22 10

NOGOOOO V—

250 140 450 125

17 30 800 j 355

100

] 480

1 10 370 335 740 670 520 560 670 630 335 235

5,2 1,8 4,7 4,0 2,8 3,0 3,1 1,4 2,3 1,8 5,5 2,1 2,7 1,3 2,0 2,2 2,0 1,3 1,2 1,9 1,7

4,0

540 —, u 260 — 700 2 245 ( 275) — 15 —

1470 (1 800) ] 950

:=: Jafar”

150 1

180 500 480 1 070 950 720 770 1 030 960

55:55:5555555

300

500 3b

Vattenfall

Vattenfall 5:e regl. Vattenfall

Vattenfall Regl. Vattenfall

Vattenfall Vattenfall

Vattenfall Regl. Vattenfall

Vattenfall Slopad minimitappning Svanö AB

Vattenfall Regl. Vattenfall Vattenfall Regl. Vattenfall

Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall

Båkab

Båkab, Skellefteå kraft-Regl. verk

&

Anläggning

___—_N—

BYSKEÄLVEN Västra Kikkejaure

Övre och nedre Nyfors

Fällfors

Ef- fekt MW

42 19

Ovre och nedre Hälleström 25

Selet Skogsfors (Nedre Byskeälven)

KÅGEÄLVEN

Storkågeträsk Sandfors

Kvarnforsen Persforsen

SKELLEFTEÄLVEN

Bergnäs

Slagnäs

Gallejaur G2 Vargfors 62 Rengård

Granfors Krångfors

Petikån

Tallberget (Malån) Krokfors (Malån) Bjurbergsfors (Malån)

Reghi Malån

20 31 (30) 12

+ 100 + 60

Produk- tion GWh/år

142 69 97 77 128

(100)

40

25 25

”Nm—(") +++++

20 45 10 25

+10

Anläggnings-

kostnad Mkr

750 180 120 85 150 90 15

m

80 165 45 20

kr/kWh, år

1,5

4,5

4,8 3,4 3,0 3,0 3,0 4,0 3,7 4,5 (4.0) 2,0

Syssel- sättning, årsverken

1 250

100

240 220 130 35 15 10 25 100 290 25

(410) (390) (350) (250) (450) (110)

Klassning i SOU 1974, 1976

3a,u

3b 3b

MNNN N

Ägare Anmärkning Båkab, Skellefteå kraft-Regl. verk

” n n n n

” Ej aktuell

Graningeverken Skellefteå kraftverk, Gra- ningeverken m. fl.

"

Vattenfall m. f1. Vattenfall m. 11.

Vattenfall Vattenfall

Skellefteå kraftverk Skellefteå kraftverk Skellefteå kraftverk Skellefteå kraftverk

Vattenfall Vattenfall Skellefteå kraftverk, Vattenfall

Ökad produktion i Skellefte älven

BUREÄLVEN

Lappkvarnsforsen Mjödvattenforsen Falmarksforsen Strömsholm

RICKLEÅN Bygdsiljum Överklinten

Stuphällsforsen Isakfäbodforsen (Outbyggda fallhöjder)

SÄVARÅN

Svartitudforsen Stenforsen Långforsen Krokbäcksforsen Kvarnforsen Storholmsforsen Holmforsen Ilforsen Laxgårdsforsen Hällforsen

VINDELÄLVEN

Gauto Gransele Storvindeln Krokfors Rågofors Vindelgrundfors Vormfors Mårdselsfors Trollfors Vindelfors Långfors

0,6 0,6 0,7 1,6

+ 1,1 2,5

3,0 2,5 ( 10)

1,8 0,6 1,6 1,6 0,5 1,3 1,3 1,0 1,5 0,9

40 60 40 75 30 30 45 60 1 18 70

3,5 3,0 3,6 9,5

+5 13

16 14 (45)

6,6 2,5 5,6 5,9 2,1 4,4 4,7 4,1 5,5 3,5

510 460

30 170 350 150 155 195 205 560 315

12 12 16 36 15 33 40 35

' 180

500 710 150 370 610 290 295 285 310 650 470

4,0 4,0 4,0 4,0 3,0 2,5 2,5 2,5

4,0

1,0 1,6 5,0 2,2 1,7 1,9 1,9 1,5 1,5 1,2 1,5

20 20 25 50 20 50 45

350 770 1 430 190 640 1 070 480 480 430 500 1 180 780

(1040) (1720) ( 240) ( 950) (1480) ( 760) ( 760) ( 700) ( 820) (1620) (1150)

3b, 3b, 3b, 3b,

3b 3b 3b 3b 3b

55:55:55555

3555:

Skellefteå kraftverk Skellefteå kraftverk Skellefteå kraftverk Skellefteå kraftverk Skellefteå kraftverk

Skellefteå kraftverk. , Ro-

bertsfors kommun

” ”

Diverse ägare

Skellefteå kraftverk Skellefteå kraftverk Skellefteå kraftverk Skellefteå kraftverk Skellefteå kraftverk Skellefteå kraftverk Skellefteå kraftverk Skellefteå kraftverk Skellefteå kraftverk Skellefteå kraftverk

Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall

Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell

Regl. + kraftverk Regl.

X

Anläggning Ef— Produk- Anläggnings- Syssel- Klassning i Ägare Anmärkning fekt tion kostnad sättning, SOU 1974, MW GWh/år Mkr kr/kWh, årsverken 1976 år

RMX—

UMEÄLVEN

Uman 2 8 30 3,8 50 ( 90) — Vattenfall

Klippen 22 95 280 3,0 460 ( 670) Vattenfall Avser tidigare avslaget projekt Fjällnäs 65 250 530 2,1 1 130 (1400) Vattenfall

2 4 u Tärna 14 55 180 3,3 210 ( 380) 4, u Vattenfall 3 0

Forsbäck 25 155 300 1,9 480 ( 750) b, u Vattenfall Ajaure GZ + 70 + 44 240 5,5 325 ( 630) Vattenfall Abelvattsån 3 11 25 2,3 35 ( 75) — Vattenfall Gardikfors 02 + 48 + 20 . 140 7,0 90 ( 300) 0 Vattenfall Överstjuktan 15 50 350 7,0 670 ( 900) 3 b, 11 Vattenfall Bålforsen + 39 0 Båkab Betsele + 9 160 125 0 Korsselbrånna KAB Hällforsen + 8 0 Tuggen, rensn. — Bjurfors övre

Bjurfors nedre

Harrsele Pengfors

ÖREÄLVEN

Örträsk — MoDo m. fl. Regl. Provåker MoDo m. fl.

Agnäs Masonite AB Storforsen 50 200 500 2,5 1 200 4, u MoDo m. fl.

Åliden MoDo m. n. Laxforsen MoDo m. fl. Långed MoDo m. fl.

LÖGDEÄLVEN

Lögdeåberg 6,6 36 Masonite AB Övre Nyland 1,0 6 Masonite AB Nedre Nyland 6,4 32 Masonite AB Fällfors 4,8 27 Masonite AB Norrfors 2,9 17 650 3,0 2 400 3 b, u Masonite AB Nygård 2,3 11 Masonite AB

— Korsselbrånna KAB 80 10,0 Vattenfall 10 5,0 10 Bjurfors AB 18 3,0 — Bjurfors AB - 45 3,0 Harrsele AB 12 3,0 Pengfors AB

1

| 388 OoowNXDl/IV +++++

Klöse 9,4 50 Masonite AB Hyngelsböle 2,0 11 Masonite AB Kvarnforsen 1,7 9 Masonite AB Åbacka 3,6 23 Masonite AB

GIDEÄLVEN

Skinnmuddselet 49 60 1,2 ; 55 Graningeverken Regl. Stennäs 6 27 55 2,1 Graningeverken Uppströms B jörnafallet 25 100 200 2,0 110 2 Graningeverken Gideå 16 74 120 1,7 60 Graningeverken Gideåbacka + 5 + 15 45 3,0 30 Graningeverken

MOÄLVEN

Gottne + 3 + 9 30 3,4 65 ( 100) Vattenfall Ej namngivna 20 90 3 b, u Graningeverken

NÄTRAÅN Hinnsjöån Brynge Nyfors

Fors Hällafors

ÅNGERMANÄLVEN

Ransarluspen Ransarån

14 30 2,1 30 2 Graningeverken m. fl. + 12 33 1,3 75 Graningeverken Räknat på hela produktionen 12 2,0 40 Graningeverken 20 2,0 60 Graningeverken Räknat på hela produktionen 12 (3,0 40 Graningeverken

+

NNN Oh!? + ViN—N— +

9 45 5,0 70 ( 120) 27 140 5,2 220 ( 380) Gikasjön 18 120 6,7 160 ( 330) A. Fatsjö 4 220 880 4,0 1550 (1900) B. Vojmsjö 11 35 175 5,0 250

Vojmå 32 139 360 2,6 550 Fättjarn 8 25 170 6,8 310 ( 460) Borka 8 185 5,3 380 ( 520) Vattenfall Bergsjön 12 195 3,3 360 ( 510) Vattenfall Borgasjö 7 35 3,9 50 ( 90) Vattenfall Borga 15 38 200 5,3 310 ( 450) 1 Vattenfall Sjougden 2 7 20 2,9 25 — Båkab Korpå 6 11 32 2,9 40 — Båkab Lillå 2 9 23 2,6 25 — Båkab Flåsjöån 24 62 2,6 100 1 Långseleån 17 85 — — 2, Hocksjön 17 76 160 2,1 210 2

Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall Alternativa utbyggnader Vattenfall Vattenfall

WONOONO

=== ___NNva-"v

285”

[x

Svanö AB

==

Svanö AB

x

Anläggning Ef— Produk- Anläggnings- Syssel- Klassning 1 Ägare Anmärkning

fekt tion kostnad sättning, SOU 1974, MW GWh/år Mkr kWh, år årsverken 1976

.

Lejarälven 12 49 120 2,5 250 3 b, u Båkab Storån 7 34 85 2,5 85 1, u Graningeverken Meåforsen 8 42 95 2,3 160 1 Graningeverken, Edsele AB Hjälta AB

Delvis undantagen

Hjälta +10 30 3,0

INDALSÄLVEN

Handöl 1,5 10 14 1,4 25 Tegeforsen 10 50 55 1,1 150 Hos jö 21 140 250 1,8 450 Mattmar 24 110 200 1,8 300 Storsjötunneln — 30 100 3 ,3 180

50

Handöls AB

Korsnäs-Marma

Vattenfall

Mattmars KAB

Indalsälvens Vattenregle- ringsföretag

Korsvattenån 13 35 120 3,4 240 ( 360) 1 Vattenfall

Yttre Oldsjön 16 50 3,2 80 — Båkab Rönnöforsen 4 12 45 3,8 65 1 Båkab

Långforsen 19 95 180 1,9 350 2 Båkab, Jämtlandskraft, Skand. Elverk Litsnäset 20 114 180 1,6 350 2 Båkab, Jämtlandskraft,

Skand. Elverk

Indalsälvens Vatten- Regl.

regleringsföretag

Toskströmmen 9 43 95 2,2 160 3 b, 11 Båkab

Kingarna 4 14 3,5 20 2 Indalsälvens Vatten- Regl. regleringsföretag

Häggsjön 5 16 3,2 20 2 " Regl.

Hotagsströmmen 9 40 70 1,8 200 " Edsoxforsen 18 73 125 1,7 125 Båkab

Högfors 12 65 90 1,4 200 Jämtlandskraft AB

Storfulvuren Båkab Regl.

Lillfulvuren 11 35 Båkab

Lakavattnet 11 38 850 3,0 1 400 Båkab

Hökvattnet 11 31 Båkab

Springhällarna 18 71 Båkab

Borgforsen 26 108 Båkab

=== ééémo

Ulen-Rengen 100 40 0,4 60 3 b, u

_D

Ammeråns överledning Krångede-Gammelänge

+ 144

158 + 122

55 400

0,3 3,3

90 550

vavstrq—srmo

55:11:1553

Båkab Krångede AB

Hammarforsen(två åt- gärder)

Svarthålsforsen

Stadsforsen G4

Si-llre

LJ UNGAN

Sölvbacka Rätan ' Haverö Kölsillre Ljunga

Gimåströmmen (Gimån) Bodsjöströmmen (Gimån) Idsjöströmmen (Gimån) Storselsforsen (Gimån) Rotselforsen (Gimån) Getingforsen (Gimån) Drogsjöforsen (Gimån)

LJ USNAN Vikarsjöarna

Broforsen Glissjöberg

Vemsjön

Vemsjöns kraftverk Sveg

Byarforsen

Kasteln

Hovra Forsänge Ångra

Edänge (Alt. Edeforsen) Lottefors

16

("105 NNNWMNDN

14 20

27 20 19 43 22

3,5

17 34 19 50

+++++

71 17 43 11 12 16 14 28 10 68 49 86 89

ONOMN ++

109 105 246 119 48

22 140 ( 90) 255 55

120 8 26 80 0,5 29 26 28 30 26 44 27

60 65 135 110 12

150 125 125 200 150 108 10

1,3 4,1 (4,7) 5,1 1,9 1,6 4,0 1,6 1,9 0,5 2,6 2,9 2,3 1,9 1,9 1,6 2,7 0,9 1,3 1,6 1,2 1,3 1,0 1,2 1,2 0,8 1,3 2,3 2,5

45 1 80 150 300 40

240

15

130 15 350 100 100 180 300

10 110 100 300 250 250 360 300 20

( 590) ( 380)

OOOO 2

3b 3b

3b, 3b, 3b,

U u u

:=! :

Båkab Båkab Svarthålsforsen Vattenfall Vattenfall

Vattenfall Sydkraft KemaNord Sydkraft Sydkraft Båkab Båkab Båkab Båkab Båkab Båkab Båkab Ljusnans reglerings- företag STORA-Bergvik Stora Kopparberg Bergvik, Svarthålsfor- sen Ljusnans reglerings- företag

Iggesunds AB m. fl. Gullspångs KAB Gullspångs KAB

Räknat på hela produktionen

Regl.

Ej aktuell p. g. a. torvbrytning Ej aktuell p. g. a torvbrytning

Stora Kopparberg Berg-

v1k

” rs

Skand. Elverk, Häl- singekraft

” ”

Korsnäs-Marma

___—_____________—________ Anläggning Ef— Produk- Anläggnings- Syssel- Klassning i Ägare Anmärkning fekt tion kostnad sättning, SOU 1974, MW GWh/år Mkr kr/kWh, årsverken 1976 år ___—___— Bergvik + 7 20 2,9 40 — Stora Kopparberg-Berg- vik Höljebro - + 10 30 3,0 70 — " Ljusneströmmar — + 10 15 1,5 10 — Lofsån 12 54 190 3,5 10 — ” Hamre 2 11 12 1,1 10 2 ” Hamresjön 46 57 1,2 130 2 Ljusnans reglerings- Regl.

företag Smedjemorasjön — 15 15 1,0 40 2 " Regl. Kvarnforsen + 4 + 13 21 1,6 50 — Härjeåns KAB Förutsätts sjöreglering Härjeåsjön — 10 10 1,0 20 2 Ljusnans reglerings- Regl.

företag Hylsjöns regl. — 27 60 2,2 Ljusnans reglerings- Regl.

260 företag

Hylströmmen 8 25 40 1,6 Skand. Elverk Vinströmmen 3 13 20 1,5 50 — Stora Kopparberg- Bergvik Finnstuga 3 12 20 1,7 50 — Runemo 5 26 52 2,0 130 — Skand. Elverk Alfta — 8 32 4,0 60 Voxnans KAB Sunnerstaholm 4 16 4,0 30 — Voxnans KAB Lenninge + 1 2 Hälsingekraft Galvån 5 31 56 1,8 180 Skand. Elkraft, Hälsinge-

kraft

+++

GAVLEÅN Åbyfors

Prästforsen

DALÄLVEN

Trunnebergsfallet 15 60 85 1,4 400 —, u Idre jordägare

Höstsätern . 4 20 44 2,2 100 —, u Idre jordägare

Mossisjön 20 45 105 2,4 300 — Älvdalens jordägare Inkl. ökad produktion iTrängslet m. fl.

13 19 1,5 15 (?) Gävle kommun 13 18 1,4 15 (?) — Gävle kommun

NN

Trängslet + 1 5 5,0 15 - Stora Kopparberg

Ugsiån Brunnsberg Rotälven

Blyberg Noppikoski (övre) Noppikoski Gruvhäll Hermansborg Stackmora övre Stackmora nedre

Borgärdet Hälla

Limedsforsen Megrinsforsen Malungsfors Edsforsen Krabbforsen Äppelbo Eldforsen Vansbro

N ås-Björbo Floda Mockfjärd

D jurås Johannisholm Van

Forshuvud Bullerforsen Domnarvet Långhag Skedvi

Avesta Storfors

Näs Tyttbo Söderfors

MQN

45 15 10 10 + 8 + 13 33

10 + 10 10

+20 +20 + 8 +22

+ 2 65 20 + 10 16

20 13

235

25 65 50 45 30 50 + 20 + 55 145 45 + 15 50

U')

58 73 20

NM ++++++

11 105

10 100 40 40 ”Kl-?» 21 23 25 370 80 100 80 90 100 56 110 240 90 60 90 12 15 110 140 50 12 175 28

5,0 1,5 2,2 4,0 2,5 4,0 2,8 2,5 2,3 1,8 2,0 1,6 3,2 1,6 1,8 1,8 3,0 2,0 1,6 2,0 1,7 2,0 1,3

1,8 1,7 3,0 1,9 1,9 2,5 4,0 4,0 2,5

2,6

25 350 120 20 110 10 70 140

20 470 50 130 100 100 100 100 170 150 370 100 20

100 10 10 120 40 150

= .o" m

===: .a" ("1

Stora Kopparberg Älvdalens jordägare Älvdalens jordägare Blybergs KAB Korsnäs-Marma m. fl. Korsnäs-Marma Korsnäs-Marma m. fl. Korsnäs-Marma m. fl. Stora Kopparberg,

Orsa kommun

Stora Kopparberg,

Orsa kommun

Stora Kopparberg

Stora Kopparberg, Skand. Elverk, Kors- näs-Marma m. fl.

Stora Kopparberg, m. fl. Malungs jordägare Malungs jordägare Malungs jordägare Stora Kopparberg m. fl. Stora Kopparberg m. fl. Korsnäs-Marma Räknat på hela produktionen Stora Kopparberg m. fl. Klassningen avser Skifsforsen Stora Kopparberg m. fl. Stora Kopparberg m. fl.

Västerdalälvens kraft Räknat på hela produktionen AB

Stora Kopparberg m. fl. Stora Kopparberg m. fl. Enskilda jordägare

Stora Kopparberg Stora Kopparberg Stora Kopparberg Stora Kopparberg Stora Kopparberg Avesta Jernverk, Swedish Match

Vattenfall Vattenfall Vattenfall

Räknat på hela produktionen Regl. + kraftverk

Minskad minimitappning

&

Anläggning Ef— Produk- Anläggnings- Syssel- Klassningi Ägare Anmärkning fekt tion kostnad sättning, SOU 1974,

MW GWh/år Mkr kr/kWh, årsverken 1976 år

&

Untra + 10 + 30 75 2,5 60 0 Svarthålsforsen Minskad minimitappning Älvkarleby + 30 + 50 180 3,6 280 (500) 0 Vattenfall

KOLBÄCKSÅN

Virsbo 1,5 Seglingsberg 1,5 Hallstahammar Lilla

alternativt Hallstahammar Stora

MOTALA STRÖM

Kimstad 4 13 65 5,0 — Vattenfall Skärblacka + 10 20 120 2,4 190 (350) Vattenfall Räknat på hela produktionen

+ Fiskeby + 3 + 8 50 3,3 ca 75 — Vattenfall Räknat på hela produktionen Bergsbron-Havet + 7 + 28 125 1,0 125 Holmen Räknat på hela produktionen

BOTORPSSTRÖMMEN Svarteström + 1 EMÅN

Fliseryd + 9 + 39 100 2,0 150 — Sydkraft Räknat på hela produktionen

ALSTERÅN Hornsö + 1 + 5 20 2,0 30 — Sydkraft Räknat på hela produktionen

RONNEBYÅN

Krokfjorden 2 6 17 2,8 25 Olofströms KAB Kallinge + 1 + 1,8 15 Sydkraft Räknat på hela produktionen

10 2,0 20 Bulten-Kanthal 10 1,8 20 Bulten-Kanthal 15 2,0 — Vattenfall m. fl. Räknat på hela produktionen

WO +++ +

25 2,0 Vattenfall m. fl. Räknat på hela produktionen

(') +

10 1,7 20 — Sydkraft Räknat på hela produktionen

ON v—4

MÖRRUMSÄN

Fridafors + 17 45 1,8 75 — Södra Skogsägarna Räknat på hela produktionen Härnäs ' 6 27 60 2,3 100 Sydkraft '

Hemsjö + 20 100 2,3 150 — Sydkraft Räknat på hela produktionen Suskull 5 30 60 2,0 100 Sydkraft

+ "3

RÖNNEÅN Forsmölla

LAGAN

Sölaryd Knäred

NISSAN Hylte-Rydö

GÖTAÄLV— KLARÄLVEN

Strängsforsen Klarabro Edsforsen

Edsforsen Skoga Krakerud Forshult Skymnäs Munkfors Dejefors Forshaga Värsjö Mången-Viggen B jörnåsen Frykfors Upperud Vargön G3 Vänerns utlopp

ENNINGSDALSÄLVEN Kynne

VAPSTÄLVEN Virisen Skalmofors

+ 1

(2) + 40

+13

48 41

42 35

50th +

(7)

+30 +50

230 190 14

1

MYTSOINVOONN ++++++++

90 38 16 11 23 10 27 23 120

( 20) 350

200 230 (230) 14

78

180 150

25 23 130 45

100 170 220

1,8

(2,9)

2,2 1,0 1,2 1,0

1,7 2,0 4,0 3,8 1,0 2,1 5,6 4,5 4,1 7,4 1,8

15

( 25)

300 450 (450) 450 300

45 145

190 250 390

( 90) (320)

(310) (400) (550)

sr"?

:!:

Sydkraft Sydkraft Sydkraft Sydkraft

Uddeholm-Billerud Uddeholm-Billerud Sv. Personal-Pensions- kassan

” n n n n ”

Uddeholm-Billerud Uddeholm-Billerud Uddeholm-Billerud Uddeholm-Billerud Malungs kommun Uddeholm-Billerud Vattenfall Vattenfall Vattenfall

Vattenfall Vattenfall Vattenfall

Räknat på hela produktionen Räknat på hela produktionen

Ej aktuell Dämningshöjning

Effektiviseringar Effektiviseringar Effektiviseringar Effektiviseringar Effektiviseringar Effektiviseringar Effektiviseringar Effektiviseringar

Räknat på hela produktionen

Statens offentliga utredningar 1983

Kronologisk förteckning

38. 39.

41. 42. 43. 45.

46. 47.

49.

PPNQPPPNT'

Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. U. Nytt militärt ansvarssystem. Ju. Skatteregler om traktamenten m. m. Fi. Om hälften vore kvinnor. A. Koncession för försäkringsrörelse. Fi. Radon i bostäder. Jc. Ersättning för miljöskador. Ju. Stämpelskatt. Fi. Lagstiftningen på kärnenergiområdet. l. Användning av växtnäring. Jo. . Bekämpning av vänskadegörare och ogräs. Jo.

Former för upphandling av försvarsmateriel. Fö. Att möta ubåtshotet. Fö. Barn kostar. S. Kommunalforskning i Sverige. C. Sysselsänningsstrukturen i internationella företag. |. Näringspolitiska effekter av internationella investeringar. |. Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. A. Den stora omställningen. I. Bättre miljöskydd II. Jo. . Vilt och jakt. Jo.

Utbildning för arbetslivet. A. Lag om skatteansver. Fi. Ny konkurslag. Ju. Internationella faderskapstrågor. Ju. Bestrålning av livsmedel. Jo.

. Bilar och renare luft. Jo. Bilar och renare luft. Bilaga. Jo. lnvandringspolitiken. A. . Utbyggd havendeskapspenning m. m. S. . Familjeplanering och abort. S. . Företagshälsovård för alla. A. . Kompetens inom hälso- och sjukvården m.m. S. . Information som styrmedel. I. . Patentprocessen och sanktionssystemet inom patenträtten.

Ju. Effektivare företagsrevision. Ju. Fastighetsbildning 1. Avveckling av samfällda vägar och diken. Ju. Fastighetsbildning 2. Ersänningsfrågor. Ju. Politisk styrning-administrativ självständighet. C. Kcnsumentpolitiska styrmedel-utvärdering och förslag. Fi. Kontroll av rådgivare. Ju. Barn genom insemination. Ju. Områden för turism och rekreation. Jo. Kapitalplaceringar på aktiemarknaden. Fi. Turism och friluftsliv 2. Om förutsättningar och hinder. Jo. Bulvanlag. Ju. Skatteregler. Om reservering för framtida utgifter. Fi. Egenföretagares sjukpenning m. m. S. Vattenkraft. I.

Statens offentliga utredningar 1983

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Nytt militärt ansvarssystem. [2] Ersättning för miljöskador. [7] Ny konkurslag. [24] Internationella faderskapsfrågor. [25] Patentprocessen och sanktionssystemet inom patenträtten. [351 Kommissionen mot ekonomisk brottslighet. 1. Effektivare före- tagsrevision. [36] 2. Kontroll av rådgivare. [41] 3. Bulvanlag. [46] Fastighetsbildningsutredningen. 1. Fastighetsbildning 1. Av- veckling av samfällda vägar och diken. [37]

2. Fastighetsbildning 2. Ersättningsfrågor. [38] Barn genom insemination. [42]

Försvarsdepartementet

Former för upphandling av försvarsmateriel. [12] Att möta ubåtshotet. [13]

Socialdepartementet

Barn kostar. [14] Utbyggd havandoskapspenning m. m. [30] Familjeplanering och abort. [31] Kompetens inom hälso— och sjukvården m.m. [33] Egenföretagares sjukpenning m.m. [48]

Finansdepartementet

Skatteregler om traktamenten m. m. [3] Koncession för försäkringsrörelse. [5]

Stämpelskatt. [8] Lag om skatteansvar. [23] Konsumentpolitiska styrmedel-utvärdering och förslag. [40] Kapitalplaceringar på aktiemarknaden. [44] Skatteregler. Om reservering för framtida utgifter. [47]

Utbildningsdepartementet

Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. [1]

Jordbruksdepartementet

Radon i bostäder. [6] Utredningen om användningen av kemiska medel i jord och skogsbruket rn. m. 1. Användning av växtnäring. [10] 2. Bekämp- ning av växtskadegörare och ogräs. [11] Bättre miljöskydd ||. [20] Vilt och jakt. [21] Bestrålning av livsmedel. [26] Bilavgaskommitten. 1. Bilar och renare luft. [27] 2. Bilar och renare luft. Bilaga. [28] Områden för turism och rekreation. [43] Turism och friluftsliv 2. Om förutsättningar och hinder. [45]

Arbetsmarknadsdepartementet

Om hälften vore kvinnor. [4] Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. [18] Utbildning för arbetslivet. [22] Invanderingspolitiken. [29] Företagshälsovård för alla. [32]

lndustridepartementet

Lagstiftningen på kärnenergiområdet. [9] Direktinvesteringskommittén. 1. Sysselsättningsstrukturen i internationella företag. [16] 2. Näringspolitiska effekter av inter- nationella investeringar. [17] Den stora omställningen. [19] Information som styrmedel. [34] Vattenkraft. [49]

Civildepartementet

Kommunalforskning i Sverige. [15] Politisk styrning—administrativ självständighet. [39]

tål)! m.m» . -- na

du ! w......

RNA./'

s NSTAVIK X

=) she E 0

VMSJ. Ex sa' . : sne Xxxx

. /' då? OKI Öv- E ] ( '?

'N , . 513” GÅR/U

HER ' Anse

' Li.. -' ».] . wo » ' tim. & ' I," i » 'EOLLI s '

ik.) AgÅMMFDN— ./'

' "CRSTRAN _ ..

%% &_ AM

26 SÅVÅRÅN ... (, _

"" '27 TÅ VELÅN

46 ÖRÅNGEÅN N GNAHPSÅN 44 HARMANGERSÅN 45 DELÅNGERSÅN

'x. "t' H.”.— 1 fax. . ' ]. ],x _ I NEFORS 3.2 UMEÄLVEN ' . [& ']V ' u ' 29 HORNEÅN a.... Kvalir'n , NORRA KVARKEN s_— 1 D JDWHZVZN [X] av LEDUÅN [' ' " ">!"- ""Ut.- " az LOGDEÅLVEN ] Xen H:]lsuMA/v - ' 34 GIDEÅLVEN ' 35 IDBVÅN ' * 36 MOÄLVEN "» ' .Å. _ vt.1tn.__N ISU'N' ' ']7 __ag - q *. '. i 37 NÅTRAÅN ,,..Xj . ] fi (,. KRA ras 'WGLW » ' , ]. FRÅN Qx '. LOC .; se ÅNGERMANÅLVEN & . _ __LUNEE ' , " &? l. ] 7 :! o—7 RÅMV ] f ( MX vx *. y ' X ' x m.m . . ,. _, , ,_ ,,,,,,. ,, ÖSAND :! 8 ] I ] '. ,, , | 39 GÅDEÅN [' . i ' i. 40 INDALSÅLVEN ' l ' ' ' .'.. ”: 41 SELÅNGERSÅN . ”***—* ' .. (

50

% 51 TESYEBOÅN

A N RRALÅÅN

. ai...

HAMRÅNGEÅN

'52 GÅVLEÅN

/ 53 DAMLVEN

54 TÄMNÅRÅN

/ Mu.... . Y . ']

' 55 FORSMARKSÅN

»56 ewvzsw

%] ]

* .ky.

t __

- * . *.

s 9 d . .. g 57 sxéaoAN _ * K v n r lr : n ' . mall & X " " 55 Q . Å L A N D 5 H A V .f 1—1 se anosraomusu . .. i: Äkta NDHRTÅLJEÅN ] 11 o 0 .. få ] . ] .7 ., ] , O . - _ ,. _ , . to ÅK]ERSSTROM 51 MAiARE/y—Nonnsmw sz TYRESAN , + -+ 'x.17'—-.i'—/' "" Dalboslö» Lv ,? *VUPPERUD .] 54 SVÄHTAAN * ' 'es N'YRaPlNesÄTv " i 4 _ * ' se KILAÅN 67 VÄTTERN— TALA STRDM 2 |__— 88 suosnkapmlm D I 08 *O ,]... sa VINDAN ' ] N 07 70 sromu ; [___/judar.") / CS ' . i ,, , , 9 71 BOTORPSSTRDMMEN | %. & m 104 HIMLEÅN [___ _ . thléy & Q] . ] VARBERG .L—wgä/wÅi få:"; N . 05 N)”: ' ] . ] ". ] 05 1./ +:; )(7RAN _l" , _; ,- FALKENBERG ) _ ] i" » ' I 102 SUSEAN/IT' NH &_ , | ' ] . . , * l ] ] H ] (I) G A T T mln/ssu: ] ] wo FYLLEÅN 04 99 GENEVADSÅN . Ln]ha|msbuklt '] 04 ] ea LAGAN ] . 97 STENS N ] . , 'O ] . . : . ] 95 RDNNEÅN - i A I ' * ,, Xylihduvlkm' ( f ' '=' ** ' ' "** * ' ] xx. 7, ' ) l - ns VEGEAM xx . i [ HÖGANÄS '. , ' 03 Utbyggnadsmöjligheter som har 03 ._,., . redovisats till vattenkraftberedningen. ”angina . ' , ] _ , i, ,, ,, ,,,,,,__, ,, | , __ [ ____. , __ ,__,__ _. . Projekt ( 50 GWh == . ' Hanöbukten * f . 92 KÄVLINQEANXV- ”., 4; . , . Prolekt > 50 GWh ; u n d;; 4 03. 91 H JEAN»*# 02 '. "'N-Ä ' 0 Projekt ( 50 GWh (om- och tillbyggnad) . _, / x . 02 9 ,f , . , . . got/fiffig * ] ]. * ; (. Projekt > 50 GWh (om» och tillbyggnad) », . , SIMRISHAMN ] . * . Å ———Ä ,,, . , __ ,,_ __ , . ' 3 l ' " "' * * ' _ * " Skala m milj. . vs'er ' :? | 0 10 20 30 40 50km 01 TRELLEBORG , . ' 59 NYBHOAN ett j ' 01 & l .. ( "7 $O A I | _] LiberKartor, Stockholm tees 1(B)-2(C) 3(D) 4(E) S(F) 6(G) 7(H) 8(|) 9(J) O(K) 'l(L] 2lM) 3(N)

T(B) 2(C) 3(D) ME) % 5 l Utbyggnadsmöjligheter som har redovisats till vattenkraftberedningen. 32 . Projekt ( 50 GWh . Projekt > 50 GWh 0 Projekt ( 50 GWh (om. och tillbyggnad) 0 Projekt > 50 GWh (om— och tillbyggnad) 31 Skala 1c1 milj. (E 10 20 30 40 SOkm LiberKannr,Slockholm1$3 * 760Q 30 ' ,. _ - . . ' _ 'I x INS)", '. ' _ __ . ' - ' ' , x_- _):'x_/KIRU*IÄIMV 29 . _ , .— r . * _ Milli—.MX X _XA ' _ - . NH x, Må? 28 ,___ __ Ä'*x_____f Chi .. " * dTJAKOXrAARAXTSNN Å _ ,.)— . - ] r" + *. __) 27 ' .'9/ ,'nrff _ . frin/*,. & wår-X.»

.;._._. .. _.

.ÖEN

_l"

. (_____.,.n_

l . t' , .Å ”"'.fl' 'mmlvm

,g

v 12 ALTE/?ÅN

r. .7' Ys p/mlLvs/li

H LILLP/TEÅlVEN ] 15 ROK N 76 JÅVREÅIY 23 * .NFoRseN ' 23 17 Asmus/v

18 BYSKEÅLVEN

__ 19 KÅGEÄLVEN

' "N:o SKELLEFYEÅIÄ+N

- . i " * 21 aunuTzN

0 RSEN

BOTTENV KEN

x , - '... X ST RÅN NPD_

.. ..'. . . , ...- -.'. , . _ :— ':_ ( . , . ' '=' _ . -'

26 SÄVARÅN ." O

. := -27 TAVELÅN . , ,..- UMEÄLVEN . . _ ”HDRNEÅN nun-: kwirr. _. , __ NORRA, . K.VAR.KEN.,,,,, . .., ,.3. . . , . D.- 3r LEDUÅN "'_ , '. LOGDEÅLVEN ? ' _ f : 3IGIDEÅLVEN ' " F '." p ' . | _. . :! (M M ' AN' . _ _ _ _. anamn .b; _ .Åu . nsxn , _ . , _ . . » ' . I ' , '— . _|— . ».h_ -.. . (* X?):YX—(, Ä. R . '. , .,. _ ' RL' . '_ _ 35 MOÅLVEN I) _ . of _ ) _ _» _] (år. Rågö”. /,_,__ ' _ _ _ . .. . + . _ .de R - * . |.P WEM- ' ” -' ' fy,) mmm: _ 'N ' ] - 37 NÅTRAÅN _ _ __ 0 4, ”kr,. _ . ' A" * as ÅNGERMANÅLVEN 18 P ___ 5 ' 8(I) gu) om) Nu le) 3(N)