SOU 1987:71

Förslag till ny yttre organisation för Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm (QZ)

Förslag till ny

yttre organisation

för datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm(QZ

Betänkande från QZ—utredningen

S©M1987z71

Förslag till ny

yttre organisation

för datoreentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm(QZ

Betänkande från QZ—utredningen

& Statens offentliga utredningar 53535 198771 & Utbildningsdepartementet

Förslag till ny

yttre organisation

för datorcentralen för

högre utbildning och forskning i Stockholm (QZ)

Betänkande från QZ-utredningen Stockholm 1987 "'

Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst

106 47 STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30 Informationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvalmingskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 810 — 1200 (externt och internt) 08/763 10 05 1200 — 1600 (endast internt)

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10096-7 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-25OX Stockholm 1987

Qz-UTREDNINGEN Svartmangatan 9 111 29 STOCKHOLM

Till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet

1986—06-05 hemställde styrelsen för Datorcentralen för högre utbildning och forskning i stockholm, Qz att regeringen skul- le tillsätta en organisationskommitté med uppgift att föreslå ändrat huvudmannaskap och ändrad yttre organisationen för myndigheten.

Med anledning härav beslöt regeringen 1986—12—04 att bemyndi— ga chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en sär- skild utredare med uppgift att se över huvudmannaskap och yttre organisation för Qz.

Med stöd av detta bemyndigande förordnade departementschefen 1987—01-07 undertecknad, departementsrådet Ulf w Lundin, att vara särskild utredare fr o m 1987-01-01.

Jag ber härmed att få överlämna en rapport om det erhållna uppdraget med förslag till ny yttre organisation för dator- centralen för högre utbildning och forskning i stockholm.

Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm den 15 oktober 1987 Ulf Lundin

Departementsråd

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ..... ...........

UTREDNINGSARBETET .............

NULÄGET

u...-......cono-ouo-ouo

FRAMTIDA ORGANISATION FÖR QZ ..

FÖRSLAG

cool...-...otuoocouov-o

13 31

Efter prövning av olika organisationsalternativ föreslås att Da- torcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm (QZ) ersätts av en ny myndighet, kallad Universitetsdata i Stockholm - Qz. Den nya myndigheten skall fungera som central för dataservice till högskolorna i Stockholms högskoleregion samt FOA.

Universitetsdata övertar QZs personal och utrustning. Utifrån des— sa resurser byggs verksamheten upp under längst en treårsperiod med utgångspunkt från högskolans och FOAs behov av dataservice.

Myndigheten skall ha en fristående ställning i förhållande till de 5 k samverkande myndigheterna (DSM). Dessa skall således inte ha något ekonomiskt ansvar för verksamheten. Under en övergångs- period skall de dock garantera Universitetsdata vissa minimiintäk- ter.

Den nya myndigheten bör inleda sin verksamhet 1988-03-01 eller ti— digare. En organisationskommitté med uppgift att förbereda bildan— det av myndigheten bör tillsättas snarast.

Den förordade lösningen stöds av samtliga representanter för DSM, som deltagit i utredningsarbetet. Den har också förordats av rep— resentanter för QZ och dess personal. Ett särskilt yttrande har dock avgivits av representanten för SACO/SR.

Om utredningens förslag att ersätta QZ med en ny myndighet inte kan genomföras, förordar tre av DSM att Qz ombildas till ett dot— terbolag till DAFA Data AB. Den fjärde myndigheten - Försvarets forskningsanstalt (FOA) - prioriterar i det läget en uppdelning av QZ.

UTREDNINGSARBETET

1. Uppdraget Direktiven för utredningen fastställdes av regeringen 1986-12-04. De är fogade till rapporten som bilaga 1. Enligt dessa skall utre- daren

1. Granska den nuvarande verksamheten vid Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm och ändamålsenligheten i denna.

2. överväga om en ändrad organisationsform kan leda till högre ef- fektivitet och bättre anpassning av myndigheten till nuvarande och framtida trolig verksamhet.

3. Bedriva arbetet i sådan takt att det kan avslutas före utgången av budgetåret 1986/87.

2. Sekretariat och experter Dåvarande departementssekreteraren Lars Lindahl har varit förord-

Följande personer har varit förordnade att vara experter åt ut-

redningen: Fr o m 1987—04-15

Kanslichef Birgit Ahlberg

Driftchef Birgitta Carlson

Byråchef Rune Fransson

överingenjör Margareta Franzén

Byråchef John Furstenbach

Ombudsman Inger Grufman

Universitetsdirektör Rune Lindquist

Docent Jan Nordling

Högskoledirektör Jan Nygren

Byrådirektör Rolf Wasteson

Fr o m 1987-08—01

Administrativ chef Lars Lindahl

Regionstyrelsen i Stockholm

QZ

Karolinska institutet Försvarets forsknings- anstalt (FOA)

QZ (styrelseordförande) Civilingenjörsförbundet (personalrepresentant) Stockholms universitet Athena Konsult AB

Kungl Tekniska Högskolan

QZ (personalrepresentant)

Utbildningsdepartementet

Expertgruppen har sammanträtt 5 gånger, nämligen

27 april 14 maj 3 juni 15 juni 28 september

3. Uppläggningen gy arbetet Underlag för utredningsarbetet har tagits fram på följande sätt:

1. På uppdrag av utredningen har docent Jan Nordling, Athena Kon-l sult AB gjort en genomgång av QZ. Resultatet av denna har redovi-

2. I anslutning till Nordlings redovisning av sitt uppdrag har 92 tillställt utredningen en utförlig promemoria om verksamheten. Denna fogas till rapporten som bilaga 5.

3. På utredningens begäran har QZ gjort en särskild bearbetning av det 5 k kundregistret i syfte att få fram uppgifter om hur intäkterna fördelar sig på olika verksamhetsgrenar och kundkatego- rier. Resultatet av bearbetningen redovisas nedan (s 0).

4. Den 28 jan -11 febr 1987 gjorde Ulf w Lundin, Jan Nordling samt driftchefen för oz, Birgitta Carlson en rundresa i USA för att studera datorverksamheten vid olika universitet. Bl a besöktes University of Texas (Austin), University of California (Berkeley), Stanford University, Princeton University och Cornell University. En reserapport författad av Birgitta Carlson fogas till rapporten som bilaga 6.

4. Den 17 mars 1987 besökte Ulf w Lundin datorcentralen vid Lunds universitet för att orientera sig om dess verksamhet. Den 24 mars besökte Jan Nordling på utredningens uppdrag datorcentralen vid Uppsala universitet i samma syfte.

5. Under utredningsarbetets gång har Ulf w Lundin haft en rad sam- mmanträffanden med såväl företrädare för huvudmännen för Qz som ledningen för QZ. Dessa möten har haft som syfte att dels inhämta synpunkter på QZs verksamhet, dels diskutera tänkbara utvecklings- vägar för myndigheten.

Ett viktigt underlag för utredningens arbete har också varit de konsultrapporter om QZ, som professor Dick Ramström, Bohlin & Strömberg tidigare lagt fram.

4. Personalkontakter I enlighet med direktiven har nära kontakt hållits med både lokala fackliga företrädare för personalen vid 92 och berörda huvudorga- nisationer. Sammanträden har ägt rum vid följande tillfällen:

8 jan Företrädare för personalklubbarna på Qz 9 april Företrädare för huvudorganisationerna och personal- klubbarna på 92 29 april Företrädare för huvudorganisationerna och personal- klubbarna på QZ 20 maj Företrädare för huvudorganisationerna och personal-

klubbarna på oz

4 juni Företrädare för huvudorganisationerna och personal- klubbarna på Qz 25 sept Företrädare för huvudorganisationerna och personal- klubbarna på QZ

Därutöver har personalen på QZ vid två tillfällen orienterats om utredningsarbetet.

1. Universitetsdatorcentralerna En datorcentral för högskoleutbildning och forskning skall finna i varje högskoleregion. Sådana centraler finns sålunda i Göte- borg, Linköping, Lund/Malmö, stockholm, Umeå och Uppsala. Deras verksamhet regleras främst av högskoleförordningen samt förord- ningen (1977-06-30, ändrad 1978-11-23) med bestämmelser om dator centraler för högskoleutbildning och forskning.

De viktigaste bestämmelserna för verksamheten är följande:

1. Datorcentralen är en gemensam resurs för högskoleenheterna in regionen.

2. Den skall utrustas och dimensioneras huvudsakligen för de beh av datorservice som föreligger inom högre utbildning och forsk— ning.

3. De enheter som samverkar om en datorcentral är gemensamt ansva riga för dess ekonomi. Det innebär bl a att de måste täcka ev un- derskott i verksamheten.

4. Verksamheten vid datorcentralen skall bekostas dels genom grundavgifter från berörda högskolor, dels genom ersättning för utförda uppdrag.

»

5. Regionstyrelsen skall fastställa hur datorcentralen skall för- valtas samt utöva tillsyn över den. Tillsynsansvaret kan överlåta: till en högskoleenhet inom regionen.

6. Datorcentralen skall ledas av en styrelse och under styrelsen , av en driftchef. , r Två utredningar om högskolans dataservice samt datorcentralernas 3 roll och ställning är f n föremål för behandling inom regerings- kansliet. Den ena har utförts av riksrevisionsverket (PM 1985: 100 Datorcentralerna för högre utbildning och forskning) och den andr; av universitets- och högskoleämbetet. Den senare utredningen är resultatet av ett regeringsuppdrag till ämbetet (1984- -05- -03) att ; utarbeta en samlad ADB-strategi för högskolan.

Om de framlagda förslagen genomförs, kommer förutsättningarna förå datorcentralernas verksamhet att förändras. Å ena sidan kommer de; att få en mer konkurrenskraftig ställning i förhållande till andra alternativ för dataservice till utbildning och forskning. Å den ; andra läggs ett större ansvar på högskolorna för en samlad plane-'

ring av hur behovet av dataservice skall tillgodoses.

2. Datorcentralen för högre utbildning och forskning i stockholm ?

Allmänt Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm (QZ) skiljer sig från övriga datorcentraler genom att den skall till- ” handahålla dataservice inte bara till högskolan utan också till

Försvarets forskningsanstalt (FOA). Bestämmelserna för verk- samheten är utformade med hänsyn till detta.

Genom ett särskilt regeringsbeslut (1978-06-15) är Qz knuten di- rekt till regionstyrelsen i stockholms högskoleregion. Regionsty- relsen utövar tillsyn över verksamheten, utser ordförande och ytterligare en ledamot av styrelsen samt utfärdar närmare bestäm- melser för verksamhetens bedrivande.

Utöver de av regionstyrelsen utsedda ledamöterna består myndighe- tens styrelse av två representanter för vardera Försvarets forsk- ningsanstalt, Karolinska institutet, Kungl Tekniska Högskolan och Stockholms universitet, en representant för Qz, två personalrepre- sentanter samt en studeranderepresentant.

oz är en uppdragsmyndighet med ett s k 1000-kronorsanslag. Verk- samheten skall således vara självbärande, d v s finansieras genom avgifter från dem, som tar i anspråk myndighetens tjänster. Om verksamheten ger överskott skall detta balanseras till nästkom— mande år. Ev underskott skall gemensamt täckas av Försvarets forskningsanstalt, Karolinska institutet, Kungl Tekniska Högskolan och Stockholms universitet.

Utifrån denna skyldighet att ta det ekonomiska ansvaret för verk- samheten har dessa myndigheter ett stort inflytande över QZS verk- samhet. De besätter sålunda inte bara en majoritet av platserna i styrelsen utan skall också godkänna budget och investeringsplaner för datorcentralen. Det är därför motiverat att se de fyra myndig- heterna som QZs egentliga huvudmän.

Myndigheterna har reglerat sina inbördes förhållanden beträffande 92 i ett särskilt avtal av 80-06-03. I det regleras frågor som fördelningen av betalningsansvaret vid ev underskott i 925 verk- samhet, ansvaret för ev friställd personal m m.

I avtalet används beteckningen "de samverkande myndigheterna" el— ler "DSM" för de fyra myndigheterna. Denna beteckning användas också i den följande texten.

Organisation och personal Under styrelsen leds QZ av en driftchef och en biträdande drift- chef. Verksamheten bedrivs på tre huvudavdelningar, vilka i sin tur är uppdelade i mindre sektioner. Till verkledningens förfogan- de finns också en stabsenhet.

Antalet anställda uppgick 1987-06-30 till 119 personer (inkl vika- rier), vilket motsvarar 107 helårsanställda.

Sammanställningen på följande sida ger en mer detaljerad bild av 925 organisation och fördelningen av personal:

Drift och teknik Ledning IBM-sektion DEC—sektion CD-sektion Datakommunikation

o—n—n

Aurax xlw on.—mqa)» OWWOH *I

& Ul

System och service Ledning och stab Kundservice PC-förmedling Statistik och grafik Tekniska tillämpningar Informationssökning, data— l baser och adm system Ord- och textbehandling Datalogi

Administration Ekonomi Intendentur Personal

Verksamheten I verksamhetsplanen för perioden 1987/88—1991/92 har QZ angivit att huvudmålet för verksamheten skall vara att sälja databehand- lingstjänster och därvid

* vara marknadsledande vad gäller data- behandling för forskning, utveckling, och utbildning, inkluderande såväl datorresurser och datakommunikation som kompetens

* erbjuda tjänster inom den nisch av administrativa system, där QZs kompe- tens och resurser har marknadsfördelar

* särskilt vidareutveckla QZs verksamhet inom området meddelandehantering

Utifrån denna målsättningen erbjuder Qz idag tjänster inom i hu- vudsak följande områden:

Servicebyråtjänster

Drift av lokala datorsystem Datakommunikation

Konsult— och utbildningstjänster Förmedling av persondatorer Produktutveckling

l. Servicebyråverksamhet Denna verksamhetsgren är den äldsta och den, som ursprungligen motiverade tillkomsten av Qz och andra universitetsdatacentraler. Enkelt uttryckt innebär den att kunderna erbjuds tillgång till

.. . .a.._-,..-.—.»;—xn-_.. p...—w is— ua.-r-...

man». w—e— -—-—- »

stordatorer samt programvaror och andra kringtjänster för databe- handling m m.

QZ har f n tre olika stordatorsystem - Amdahl—datorer av IBM-typ, DEC-10 och DEC-ZO-datorer från Digital Equipment samt Cyber- datorer från Control Data. För vart och ett av systemen håller Qz också olika typer av programvaror, som successivt uppdateras och moderniseras. Kunderna på servicebyråsidan kan delas in i olika kategorier.

En grupp utgörs av kunder, som utnyttjar QZ endast för att få tillgång till datorkraft. De har egna programvaror och nödvändig personell kompetens för att utnyttja dem. Tjänster av detta senare slag behöver således inte köpas från QZ.

En annan kundgrupp är de, som köper både datorkraft och program- tjänster från oz och en tredje kategori är kunder, för vilka data- behandling är en av flera tjänster i ett större paket, som inhand— lats från QZ.

Inom alla tre grupperna återfinns kunder från såväl högskolan som offentliga institutioner samt företag. De tjänster som utförs åt dem ligger i huvudsak inom tre områden, administrativ databehand— ling (löner, STUDOK etc), IR-tjänster (datasökningstjänster) samt statistiska och tekniska beräkningar.

För att ge en uppfattning om hur kundbilden ser ut på servicebyrå- sidan har följande sammanställning gjorts. Den ger exempel på in- stitutioner och organisationer som utnyttjar QZ för tjänster inom detta område och vilka typer av tjänster det handlar om.

Agm data- gg; Tekniska behandling tjänster ggg statiska beräkningar Högskolan Karolinska Karolinska FOA inkl FOA institutet institutet Universitets— KTH KTH bibl och högskole- stockholms FOA institutioner universitet FOA övr offent- Kriminal- Statens plan- statens kärn- liga myndig- vårdsstyrel- verk kraftsinspektion heter sen CAN Lantmäteri- Länsstyrel- Skolöversty- styrelsen sen i sthlm relsen Naturvårdsverket Skolöversty- Televerket relsen Företag Fläkt

Konsultföretag

2. Drift gy lokala datorer Denna verksamhetsgren innebär, att Qz åtar sig att upphandla och/ eller driva lokala datorsystem. F n svarar QZ för driften av 13 DEC eller VAX-datorer åt institutioner inom Stockholms universite och KTH samt åt FOA. Flertalet av dessa datorer har också upphand lats av Qz, som även står som formell ägare till dem.

Om datorsystemet ägs av QZ, faktureras kunden utöver kostnaden fö driftstjänsten även kostnader förenade med inköpet och underhålle av systemet. I övriga fall faktureras naturligtvis enbart utförda tjänster.

QZs möjligheter att erhålla rabatter är ett viktigt motiv för DSM att låta Qz inköpa och driva lokala datorsystem. Ett annat är de stordriftsfördelar, som en samlad driftsorganisation ger.

De lokala datorsystem, som f n drivs av QZ, är följande:

System Ägare Kund DEC-ZOGO/Freja QZ FOA (delvis) DEC-2020/Tor QZ Avstängd DEC-2065/Vera QZ KTH/NADA DEC—2020/Nadja QZ KTH/NADA DEC—2020/Venus Qz KTH/NADA

DEC-ZOGO/Athena oz - SU/ADB . DEC-2020/Aurora Qz SU/ADB & VAX-750/Idun QZ FOA ] VAX-750/Brage QZ FOA , VAX-750/NFR NFR Alla universitet

VAx—750/Baccus Qz SU/Kemi f VAX-750/Hermes Qz SU/Förvaltning ; VAX-785/Njord SU SU/Företagsekonomi

3. Datakommunikation . QZs verksamhet vad gäller datakommunikation består av att tillhan4 dahålla dels meddelande— och konferenssystemet KOM, dels nätverks- tjänster av olika slag. Det är endast den senare typen av tjänsteä som handhas av sektionen för datakommunikation. » & v,

Som tjänst inom QZ har KOM fått stor spridning inom forskarvärlde. både nationellt och internationellt. F n finns det 5000 registre-5 rade användare av KOM, varav c a 2000 använder det regelbundet. ' Antalet organiserade möten är c a 1600, varav c a 700 är aktiva. 3 Genom att KOM är kopplat till andra datornät som EARN/BITNET och l SUNET erbjuder det stora möjligheter till internationellt informa—j tionsutbyte.

Den andra aspekten av KOM, nämligen som programprodukt, berörs- närmare nedan.

Vad gäller nätverkstjänster tillhandahåller oz sådana på tre ni- våer:

Lokala nätverk , oz erbjuder kompetens för att anskaffa, installera och driva loka-

? 5 sida 8 !

la datanät. F n utnyttjas denna tjänst endast av FOA.

Regionala nätverk QZ driver regionala terminalnät i samarbete med lokala grupper

inom DSM samt svarar för ett antal regionala datornätsväxlar.

Nationella nätverk QZ har f n följande uppgifter på området: - ansvarar för den svenska noden till det europeiska datanätet BARN - svarar för kopplingen mellan EARN, SUNET och DECnet. — har driftsansvaret för SUNETs s k X.25-växlar — utgör s k gateway till Mailnet.

4. Konsult- och utbildningsverksamhet Merparten av den konsultverksamhet, som 92 bedriver, sker i kombi- nation med servicebyråverksamheten. Oftast innefattar konsultupp- draget körningar på något av QZs datorsystem med användning av ett visst programpaket. Den efterfrågade kompetensen är då den kombinerade kännedomen om tillämpningsområdet och programvaran.

Efterfrågan på konsulttjänster av den här typen kommer framför allt från institutioner inom DSM och från andra offentliga myndigheter.

Konsulttjänster erbjuds framför allt av följande sektioner:

IDA (informationssökning, databaser, adm tillämpningar) GOS (grafik och statistik) TT (tekniska tillämpningar) OTB (ord- och textbehandling) Datalogi

Utbildningsverksamheten har hittills varit av mindre omfattning. Under 1986/87 arrangerades c a 40 kurser med totalt 460 deltagare. De kurser, som Qz erbjuder, är av tre typer:

- korta kurser av introduktionskaraktär - kurser kring särskilda tillämpningsområden eller programvaror - skräddarsydda kurser åt olika beställare

Under 1986/87 var c a en fjärdedel av alla kurser av den senare typen.

5. Pc-förmedling QZs förmedlingsverksamhet omfattar dels försäljning av persondato- rer och programvaror dels rådgivnings- och konsulttjänster. Målet för verksamheten är att erbjuda kunderna totallösningar, där per- sondatorn är en integrerad del. Konsulttjänsterna utförs av dels sektionen för PC-förmedling själv, dels av andra enheter inom QZ. En stor del av verksamheten för sektionen för ord- och textbehand- ling utgörs sålunda av uppdrag av det här slaget.

Förmedlingsverksamheten riktar sig enbart till personer knutna

till DSM - forskare, lärare, studerande etc - vilket — med ett un- dantag - är förutsättningen för de rabatter, som utgör basen för verksamheten.

F n förmedlar QZ fyra olika persondatorsystem:

— Apple (framför allt Macintosh) — IBM — Ericsson - Victor (lågprisdatorer av IBM-typ)

6. Produktutvecklin Under åren har Qz utvecklat egna programvaror eller tagit hand om sådana, som utvecklats inom DSM.

Det mest kända exemplet är meddelande- och konferenssystemet KOM , vars första version utvecklades inom FOA, men som därefter vidare- utvecklats och marknadsförts av QZ. Även som programprodukt har KOM fått stor spridning. Den har sålts till ett 30-tal installa- tioner, huvudsakligen till universitet.

Under senare år har utvecklingsarbetet med KOM syftat till att ta fram versioner, som kan användas på datorsystem av olika typer. En sådan version är PortaCOM. Arbetet med att utveckla denna version har varit kostnadskrävande och är en av orsakerna till att 925 verksamhet gått med förlust under ett par år.

Den fortsatta utvecklingen och marknadsföringen av PortaCOM har numera överlåtits till ett fristående bolag, KOMunity Software. Det ingångna avtalet mellan QZ och detta bolag innebär att QZ under en tioårsperiod tillförsäkras royaltyintäkter från ev för- säljning.

En annan version av KOM, som QZ arbetar på att utveckla, är Super- KOM. Denna version är avsedd att ersätta den, som nu används inom QZ. Den är avsedd att få en distribuerad struktur, som medger, att delar av programmet kan köras lokalt i persondatorer. För utveck- lingsarbetet erhåller Qz stöd från STU.

QZ har också utvecklat och underhåller kompilatorer för simule- ringsspråket SIMULA för DEC 10/20 och VAX/VMs-datorer. Kompilato- rer av den förra typen finns installerade på QZs egna datorsystem, framför allt för FOAs behov. SIMULA för VAX/VMS har sålts i ett större antal till huvudsakligen universitet men också andra kun- der.

7. Omsättning och resultat Omsättningen för Qz och det ekonomiska resultatet av verksamheten under de senaste tre åren framgår av tabellen på följande sida:

sida 10

.» !-

mm.-=..

Tab 1. Omsättning och resultat gg; QQ 1984/85—1986/87 (kkr) 84/85 85/86 86/87

Omsättning 54.942 69.226 76.999 Resultat (inkl —4.l93 -1.421 +1.921 PortaCOM)

En viktig orsak till den kraftigt ökade omsättningen under treårs— perioden är den snabba expansionen för förmedlingen av personda- torer. Den svarar ensam för G a 11.000 kkr av omsättningsökningen.

Det förbättrade resultatet har uppnåtts genom en kombination av intäktsökningar och kostnadsminskningar. Under 1986/87 har sålunda kostnaderna, exklusive de direkta kostnaderna för PC-förmedlingen, minskat med 4,3% jämfört med föregående budgetår samtidigt som in- täkterna ökat med 6,3% för motsvarande verksamhet.

8. ggg intäkter Av QZs bokslut är det inte möjligt att utläsa vare sig det ekono- miska utfallet för olika verksamhetsgrenar eller hur stor del av omsättningen.som faller på var och en av dem. QZs ekonomiavdelning har därför på utredningens uppdrag gjort en specialbearbetning av det 5 k kundregistret i syfte att få fram uppgifter om hur intäk- terna fördelar sig på olika verksamhetsgrenar och kundkategorier. De framtagna uppgifterna, som avser 1985/86, skiljer sig på en rad punkter från bokslutet, men avvikelserna är förhållandevis små. Materialet får därför anses ge en korrekt bild av hur intäkterna för verksamheten fördelar sig.

Vad gäller fördelningen av intäkterna på olika verksamhetsgrenar bygger redovisningen från Qz på en indelning som inte är densamma som använts ovan. Det finns dock en grov överensstämmelse som är tillräcklig i det här sammanhanget. För att undvika missförstånd redovisas dock intäktsuppgifterna med den indelning som tilläm- pas i redovisningen från QZ.

Som framgår av tabellen på följande sida kommer nästan hälften av QZs intäkter från datorbearbetningar och tjänster i anslutning till detta. Om man ser till nettointäkterna, har sannolikt denna verksamhetsgren än större betydelse. En annan stor verksamhetsgren är försäljning av persondatorer och program för sådana. Eftersom den till stor del är av förmedlingskaraktär, är dess andel av QZs nettointäkter dock avsevärt mindre.

1985/86 Kk_r &

Datorbearbetningar 32.667 47,6 (inkl KOM) PC-försäljning 15.037 21,9 Drift av lokala 8.797 12,8 datorer Konsultuppdrag o d 5.577 8,1 Utvecklingsprojekt 2.751 4,0 Datakommunikation 1.742 2,6 Diverse 1.039 1,5 Regional service- 976 1,4 avgift från högskolan Summa 68.586 100.0

9. QZs kunder

Materialet från QZ kan också användas för att få en uppfattning om QZs kunder. Som framgår av tabell 3 svarar DSM och högskolan för nästan 3/4 av QZs intäkter.

Tab 3. Fördelning gy QZs intäkter på kundgrupper och verksamhetsgrenar 1985/86

DSM och Externa Ej högskolan kunder fördelat Kkr % Kkr % Kkr % Datorbearbetningar 20.430 29,8 12.105 17,7 132 0,2 (inkl KOM) PC-försäljning 12.992 18,9 1.936 2,8 110 0,1 Drift av lokala 8.484 12,4 183 0,3 130 0,2 datorer Konsultuppdrag'o d 3.604 5,2 1.305 1,9 668 1,0 Utvecklingsprojekt 1.559 2,3 1.192 1,7 Datakommunikation 1.563 2,3 179 0,3 Regional service- 976 1,4

avgift från högskolan

Å., -.44 . ;.

m.m—quem. . -

Kkr % Kkr % Kkr % Diverse 102 0,1 937 1

summa 49.608 72,3 17.002 24,8 1.977 2,

Ur tabellen kan också utläsas att de största verksamsamhetsgrenar- na för QZ - mätt efter bruttointäkten - är följande:

1. Datorbearbetningar för DSM och högskolan

2. Försäljning av persondatorer till DSM och högskolan 3. Datorbearbetningar för externa kunder

4. Drift av lokaldatorer åt DSM och högskolan

5. Konsultuppdrag åt DSM och högskolan

FRAMTIDA ORGANISATION FÖR QZ

1. Förutsättningar Bakom det uppdrag, som utredningen fått, ligger en framställning från Qz till utbildningsdepartementet, att regeringen skulle till- sätta en organisationskommitté med uppgift att lägga fram förslag om ändrat huvudmannaskap och ny yttre organisation för myndighe- ten. I framställningen förordas bl a att Qz omvandlas till en uppdragsmyndighet direkt underställd regeringen, och att den nuva- rande skyldigheten för DSM att täcka uppkommande förluster i verk- samheten upphör.

Begäran från Qz om ändringar i den yttre organisationen är följden av de konsultgenomgångar av organisationen, som gjorts under ett par års tid - genomgångar som entydigt pekat på behovet av föränd- ringar. Men bakom framställningen ligger också en oro från DSMs sida, att skyldigheten att täcka uppkommande förluster på sikt kan ställa dem inför stora ekonomiska krav. Denna oro har sin grund i de underskott, som verksamheten drabbats av under 1984/85 och 1985/86.

Med hänsyn till att Qz varit föremål för grundliga utredningar un- der flera år har utredningen uppfattat sitt uppdrag mer som ett förhandlingsuppdrag än som ett egentligt utredningsuppdrag. D v s utredningen har sett som sin uppgift att finna en lösning vad gäl- ler den yttre organisationen för 92, som på ett rimligt sätt går till mötes krav och önskemål från olika intressenter, och som har deras fulla stöd. Intressenterna i Qz har av utredningen uppfat- tats vara DSM,-QZs personal och ledning samt utbildningsdeparte-

mentet .

För att få en grund för förhandlingsarbetet har utredningen efter diskussioner med intressenterna tagit fram ett antal organisa- tionsalternativ för myndigheten. Efter en första genomgång av al— ternativen har utredningen ansett det motiverat att inrikta arbe- tet på fyra av dessa, nämligen följande:

1. Qz ersätts av en ny myndighet

2. QZ blir dotterbolag till DAFA Data AB

4. 92 lever vidare som idag

Det finns dock ytterligare två alternativ, som enligt utredningen mening varit värda närmare diskussion.

1. 92 förs in under Stockholms universitet antingen som enhet el- ler som bolag

2. QZ blir en myndighet direkt under utbildningsdepartementet

Dessa alternativ har dock förts åt sidan i slutdiskussionen, ef- tersom de nödvändiga förutsättningarna för att kunna genomföra de inte förelegat.

En nyckelfråga för utredningsarbetet har varit skyldigheten för DSM att täcka uppkommande förluster för QZ. Utredningen har därför försökt bedöma, om man kan räkna med att QZs verksamhet fortsätt— ningsvis kommer att gå ihop ekonomiskt, och om förlusterna under 1984/85 och 1985/86 således är mer tillfälliga.

Till att börja med bör då konstateras att ledningen och styrelsen för Qz med stor kraft försökt eliminera orsakerna till förluster-; na. Det har framför allt skett genom att olönsamma verksamhetsgre-l nar avvecklats samtidigt som intäkterna ökat. Detta har lett till; att man för verksamhetsåret 1986/87 kan uppvisa en vinst på c a & 1,9 milj kronor. Vinsten är ett uttryck för att det numera finns en stor resultatmedvetenhet hos QZ, vilken i sig bör förhindra ytterligare förluster.

Avgörande för om verksamheten kommer att gå ihop långsiktigt är i dock att myndigheten tillhandahåller tjänster, för vilka det dels % finns en efterfrågan inom den primära kundkretsen, dels är möjligt' att ta ut priser, som täcker myndighetens kostnader. Också i detta avseende finns det en ökad medvetenhet inom QZ. ? _l Ett problem, som Qz i likhet med andra universitetsdatacentraler ) brottas med, är svårigheten att priskonkurrera. Många gånger ter ' det sig billigare för potentiella kunder att skaffa egen datorut- , rustning och egna programvaror än att köpa tjänster från en data- central. Det hänger samman med att institutioner och forskargrup- per har relativt lätt att få anslag och donationer för inköp av 5 datorutrustning, för vars drift och skötsel man sedan kan utnyttja? institutionspersonal.

»” Detta problem har tagits upp både i Riksrevisionsverkets rapport ? om universitetsdatorcentralerna och i UHA:s skrivelse till rege- ringen om en samlad ADB-strategi för högskolan. Båda myndigheterna: föreslår olika åtgärder för att få till stånd en mer rättvisande kostnadsjämförelse vid upphandling av datatjänster. Utredningen vill för sin del enbart understryka vikten av att detta problem uppmärksammas i beredningen av rapporterna inom regeringskansliet.

Vad gäller möjligheten att öka förutsättningarna för Qz att gå med' vinst har under utredningsarbetet frågan om QZs kostnader för nu—

mum—— no.-..»

varande datorutrustning diskuterats särskilt.

Som andra statliga myndigheter skaffar QZ sin utrustning genom Statskontoret och kan därmed finansiera den genom det särskilda reservationsanslaget Anskaffning av ADB-utrustning. Betalningen sker sedan genom årliga avgifter till Statskontoret. Avgiften ut- gör ränte- och amorteringskostnaden för den aktuella utrustningen, beräknad som annuiteter.

Den 30 juni 1987 skulle QZs skuld till Statskontoret för utrust- ning uppgått tili c a 15.200 kkr. För att gälda denna skuld skulle QZ behövt betala årliga avgifter om totalt c a 22.542 kkr enligt följande (kkr):

1987/88 1988/89 1989/90 1990/91 1991/92 7.362 6.449 5.145 3.239 346

Under den närmaste femårsperioden skulle således QZ betala c a 7.300 kkr i räntor och andra kreditkostnader till Statskontoret för nuvarande utrustning.

Genom att betala skulden till Statskontoret i förväg skulle QZ slippa denna kostnad och - vid oförändrad prisnivå — kunna åstad- komma en betydande resultatförbättring.

Mot denna bakgrund har utredningen initierat en diskussion mellan Qz och DSM, som resulterat i att DSM medverkat till att 925 skuld till Statskontoret numera är betald. Som ett led i uppgörelsen mellan DSM och QZ har 925 fordran på DSM för underskotten 1984/85 och 1985/86 skrivits av. Det har skett med beaktande av överskot- tet för 1986/87. Även den aktiverade utvecklingskostnaden för Por- taCOM-projektet har skrivits av som ett led i uppgörelsen.

Den betalda datorutrustningen har förts upp som en tillgångspost i 1986/87 års bokslut, vilken kommer att skrivas av på ett affärs- mässigt sätt i kommande års bokslut.

Den genomförda transaktionen bör, vid i övrigt lika förhållanden, under en fyraårsperiod innebära en resultatförbättring för Qz på c a 3—4 milj kronor. Tillsammans med faktorer som berörts ovan finns det därmed goda förutsättningar för att verksamheten fort- sättningsvis skall kunna gå ihop. Avgörande för detta är dock, att man tillhandahåller tjänster, som efterfrågas och för vilka minst kostnadstäckande priser kan tas ut.

2. övervägda organisationsalternativ 2.1. Ny myndighet

Innebörd . En ny myndighet, förslagsvis kallad Universitetsdata 1 stockholm -

QZ, bildas. Dess uppgift skall vara att fungera som datacentral för högskolorna i Stockholms högskoleregion samt FOA. QZs personal och utrustning förs över till den nya myndigheten, som också över— tar QZs ekonomiska åtaganden. Med utgångspunkt från de planer för

dataservice, som upprättas av högskolorna och FOA, byggs verksam— heten inom Universitetsdata upp under längst en treårsperiod. Un- der denna period sker en fortsatt omstrukturering av 925 nuvaran— de verksamhet.

Uppgragsmyndignet Liksom QZ bör den nya myndigheten ges ställning av uppdragsmyndig het och vara underställd regionstyrelsen för Stockholms högskole- region. Om regionstyrelsen avskaffas, bör tillsynsansvaret överfö- ras till Stockholms universitet.

Även om Universitetsdata inrättas som en myndighet, bör det vara möjligt att senare låta verksamheten övergå i annan organisatoris form. Det bör dock inte ske förrän omstruktureringen av verksamhe- ten är avslutad, och då endast om det finns påtagliga fördelar från verksamhetens synpunkt.

Bedömningen av om det finns skäl att övergå till annan organisa— tionsform bör göras av styrelsen. Om den - när omstruktureringen är genomförd eller senare - anser att sådana skäl föreligger, bör en framställan om ändrad organisationsform inges till regeringen.

Det måste också åvila styrelsen att ta de initiativ, som bedöms nödvändiga, om det visar sig att verksamheten trots omstrukture— ringen inte går ihop. En snabb avveckling av verksamheten torde då vara oundviklig.

Styrelse = Styrelsen för Universitetsdata bör bestå av åtta ledamöter utöver 5 två företrädare för de anställda samt samt en för verksledningen. _ Av dessa åtta bör minst fyra vara verksamma inom utbildning och i forskning inom högskolan samt en företräda verksamheter inom FOA. % övriga bör väljas så att dels styrelsen tillförs bred kompetens ; vad gäller datorverksamhet samt företagsledning. Styrelsen utses ( av regeringen. 5

&

Styrelsens primära ansvar skall vara att leda utvecklingen av den nya myndigheten. Ledamöterna bör därför ha en fristående ställning' i förhållande till högskolor, FOA och andra större kunder. Det utesluter naturligtvis inte att de i sin dagliga verksamhet kan vara knutna till dem. I vissa fall är det t o m önskvärt.

..— (rm-...i).

Ledningsorganisation

Ledningsorganisationen för den nya myndigheten bör utformas på ettdera av följande sätt:

1. Organisationen från Qz med en driftchef och en biträdande driftchef bibehålls. Driftchefen är chef för myndigheten och sva- rar för övergripande ledning av verksamheten, strategisk planering samt marknadsföring och kundkontakter, medan den biträdande driftchefen är ansvarig för driftorganisation och teknikutveck- ling.

hw. ...”...— . .

. å

Styrelsens ordförande bör ha Sln bakgrund i företagsledning och/ eller dataverksamhet.

2. En driftchef är chef för myndigheten och svarar för ledningen av verksamheten. Under omstruktureringsperioden bör dock styrel- sen ha en arbetande ordförande, som utgör en aktiv del av led— ningsorganisationen och komplettera driftchefen. Ordföranden bör framför allt ha ansvaret för den strategiska planeringen av verk- samheten och för arbetet med omstruktureringen, medan driftchefens ansvar under övergångsperioden främst bör gälla den löpande verk- samheten och utvecklingen av den inre organisationen.

Utredningen har utgått från att de tänkta uppgifterna för en arbe- tande ordförande kan fullgöras med en arbetSinsats, som utslagen över hela tidsperioden, är avsevärt mindre än vad som motsvarar en

heltidstjänst.

Dataråd För att skapa ett forum för informationsutbyte och diskussion om utvecklingen av verksamheten bör den nya myndigheten upprätta ett dataråd. Rådet skall ha en rådgivande funktion och bör bestå av personer verksamma inom forskning och utbildning, som represente— rar de verkliga användarna av Universitetsdatas tjänster.

Rådet bör framför allt vara ett instrument vid den långSiktiga planeringen av verksamheten. Det bör t ex spela en viktig roll vid utarbetandet av verksamhetsplaner och i samband med större inves- teringsbeslut. Men rådet bör också kunna fungera som en kanal för information och diskussion om problem och brister i myndighetens mer löpande verksamhet.

Rådet bör utses av tillsynsmyndigheten, som också bör utfärda ev föreskrifter för dess verksamhet.

Inriktningen gy verksamheten UniverSitetsdatas uppgift skall vara att erbjuda tjänster på da- torområdet till forskning och utbildning samt därmed sammanhängan- de administrativa tjänster, främst inom högskolan samt FOA.

Myndigheten skall inrikta sin verksamhet på sådana tjänster, som det finns ett påtagligt behov av inom högskolan och FOA. Dessa tjänster bör vidare vara sådana, för vilka det är naturligt med regional samverkan, d v s tjänster som inte eller endast med svå- righet kan erbjudas inom ramen för en enstaka högskola eller myn- dighet eller som skulle bli påtagligt dyrare att tillhandahålla utan regional samverkan.

Det är också naturligt att utbudet av tjänster har ett starkt in— slag av rådgivnings-, utrednings- och konsulttjänster.

Inom denna ram bör Universitetsdata framför allt inrikta sig på att tillhandahålla tjänster inom följande områden:

* Servicebyråtjänster på stordatorer inkl programvarukompetens

Datakommunikation Meddelande— och konferenssystem Drift av lokaldatorer PC-verksamhet Programvarutjänster

!#iibt

Liksom Qz bör Universitetsdata kunna sälja tjänster också till kunder utanför högskolan och FOA. Förutsättningarna för detta bör dock vara följande:

1. Tjänsten kan erbjudas till följd av att den har utvecklats för eller efterfrågas inom den primära kundkretsen,

2. Minst full kostnadstäckning erhålls 3. Service till kunder inom högskolan och FOA eftersätts inte.

I enlighet med detta bör Universitetsdata ompröva sådana verksam— hetsgrenar, som det inte längre finns behov av eller efterfrågan på inom högskolan eller FOA. En sådan omprövning bör normalt leda till att verksamhetsgrenen i fråga avvecklas.

Verksamhetsplan Universitetsdatas verksamhet bör baseras på en långsiktig verksam-

hetsplan. En sådan plan är nödvändig för att arbetet med att om- strukturera QZs verksamhet skall kunna bedrivas snabbt och med framgång.

Den organisationskommitte, som bör tillsättas för att förbereda _ inrättandet av Universitetsdata, bör få i uppdrag att utarbeta ett; förslag till verksamhetsplan i nära samarbete med högskolorna, FOA; samt QZ. '

Vad gäller den allmänna inriktningen av verksamheten bör utgångs— punkten vara den som föreslagits ovan. I övrigt bör verksamhets— planen baseras på de planer för datorserVice, som upprättas inom högskolorna samt FOA. Av dessa planer bör det framgå i vilka av- seenden forsknings— och utbildningsinstitutioner behöver tillgång till stöd och tjänster från en regional datorcentral.

! i !

DSMs ekonomiska ansvar I motsats till vad som gäller för QZ bör DSM inte ha något ekono- miskt ansvar för den nya myndigheten. De bör sålunda inte vara skyldiga att täcka ev underskott i verksamheten. Denna måste fun- gera som andra uppdragsmyndigheter och se till att intäkter och kostnader under verksamhetsåret balanserar. Ansvaret för detta åvilar styrelsen och ledningen för myndigheten.

'.m—M_

Samtidigt som DSM befrias fråm sitt ansvar att täcka ev underskott; i verksamheten måste andra krav ställas på dem. —

För att det skall vara möjligt att framgångsrikt omstrukturera verksamheten är det viktigt att den nya myndigheten under en två- årsperiod kan räkna med åtminstone 85-90 % av de intäkter, som 92

genomsnittligt erhöll från resp DSM 1985/86 och 1986/87. DSM måste därför garantera den nya myndigheten intäkter i denna storleksord- ning under den aktuella perioden.

Det bör ankomma på organisationskommittén att - efter samråd med resp DSM - fastställa den garantinivå, som bör gälla för varje myndighet samt ange riktlinjer för hur den skall uppfyllas. Där- vid bör beaktas följande:

1. Intäkter från PC-försäljningen och andra liknande intäkter bör inte räknas in i basen för intäktsgarantin.

2. På grund av generationsväxling för DEC—systemen kommer FOA att successivt övergå till ökad användning av VAx-datorer på QZ, vil- ket innebär lägre intäkter från FOA men oförändrat täckningsbi- drag

3. KI och FOA har redan aviserat att man till följd av interna förändringar fortsättningsvis inte kommer att ta i anspråk QZs tjänster lika mycket som hittills. Dessa förändringar gäller:

- KIs administrativa system (LONREG) — KIs medicinska informationssystem (MEDLARS) — FOAs administrativa system

Aven KTH har anmält att man kommer att ta i anspråk QZs tjänster i mindre utsträckning än tidigare. Förändringarna berör KTHs admi- nistrativa system samt de dedicerade DEC-datorerna. Vidare stude- rar KTH f n Platoverksamheten, vilket kan komma att påverka ut- nyttjandet av CD-systemet.

De av KTH aviserade förändringarna ligger dock ett par år framåt i tiden och får därför inga konsekvenser när det gäller garantini—

vån.

Rörlig kredit QZ har utnyttjat statsverkets checkräkning på ett sådant sätt att man disponerat en stor kredit. Denna kredit har varit nödvändig för att skapa balans i betalningsströmmarna.

Det kan förutses av den nya myndigheten kommer att ha samma behov av en kredit. Den bör därför ges rätt att disponera en rörlig kre- dit hos riksgäldskontoret.

Storleken på krediten bör fastställas senare på grundval av för- slag från organisationskommitten.

Finansiering ay investeringar Som framgått ovan anskaffar QZ sin utrustning genom Statskontoret

och finansierar den genom det särskilda reservationsanslaget An- skaffning av ADB-utrustning.

Denna finansieringsmöjlighet står också högskolorna till buds. Men det är mera sällan som de utnyttjar den. I stället finanSierar de

sin datoranskaffning med hjälp av den s k UHA-ramen, genom medel från forskningsråd och liknande organ eller genom donationsmedel.

De, som finansierar sin datoranskaffning på något av dessa sätt - förvaltningar, institutioner, forskningsprojekt etc, kan bortse från kapitalkostnaderna och behöver endast beakta de rörliga kost naderna i sin ekonomiska kalkyl.

Det är självklart att detta leder till att valet mellan att skaff egen datorkraft eller att utnyttja en datorcentral blir snedvri- det.

En väsentlig förutsättning för att få till stånd ett rationellt utnyttjande av universitetsdatacentralerna är därför att de ges möjlighet att finansiera sina investeringar på samma sätt som sin kunder, d v s genom direkta anslag.

För att uppnå detta bör den nya myndigheten - och andra datacent- raler - ges möjlighet att vid sidan av anslaget Anskaffning av ADB-utrustning använda både UHA-ramen och FRN—ramen för att fi- nansiera sin anskaffning av datorutrustning.

Det är också viktigt att Universitetsdata kan utnyttja icke-stat— liga finansieringskällor Vid sin anskaffning av datorutrustning. Dessa erbjuder ofta villkor, som är fördelaktigare än de som kan erhållas genom Statskontoret. Genom att utnyttja dem kan därmed Universitetsdata sätta sina priser på ett mer konkurrenskraftigt sätt. Av samma skäl bör naturligtvis den nya myndigheten också ha möjlighet att leasa utrustning, om detta skulle vara förmånligare än en direkt köp. -

Fördelning gy utrustning QZ äger ett antal 5 k dedicerade datorer. Det handlar om datorer,

som har enbart en användare och som inköpts på önskemål av denne. Alla kostnader för dessa datorer - avgifter till Statskontoret, driftskostnader etc — betalas av användaren.

Om nuvarande användare önskar det, bör dessa datorer inte överfö- ras till Universitetsdata utan i stället övergå till användarna. En förutsättning för detta är naturligtvis att dessa är beredda att påta sig de betalningskyldigheter som kan åvila resp dator. , En annan förutsättning bör vara, att man köper driftservice för de' aktuella datorerna i samma omfattning från den nya myndigheten som? från QZ. De datorer som kan bli aktuella att överföra till annan huvudman än Universitetsdata är följande:

Dator överförs till

VAx-750/Idun FOA ! VAX-750/Brage FOA ? DEC-2065/Vera KTH/NADA ': DEC-ZOZO/Nadja KTH/NADA DEC-ZOZO/Venus KTH/NADA 1 DEC-ZOSO/Athena SU/ADB

DEC-ZOZO/Aurora SU/ADB

VAx-750/Baccus SU/Kemi VAx-750/Hermes SU

Organisationskommittén för den nya myndigheten bör förhandla med nuvarande användare om ett ev övertagande av dessa datorer. Från FOA har dock redan framförts att man för sin del inte önskar över- ta de aktuella datorerna. FOA avser tvärtom att begära att oz inhandlar ytterligare dedicerade datorer för dess räkning.

Personalkonsekvenser Eftersom all personal hos 92 har förutsatts bli anställd i den nya myndigheten, blir det inga omedelbara konsekvenser för personalen i form av friställningar o d. På längre sikt ter det sig dock ofrånkomligt att antalet anställda minskar som en följd av den förutsatta omstruktureringen av verksamheten.

Om det skulle uppstå övertalighetsproblem inom en eller flera verksamhetsgrenar bör dessa i först hand lösas genom omplaceringar inom myndigheten. Om trots detta uppsägningar måste ske, blir reg- lerna i det statliga trygghetsavtalet aktuella. De ger bl a möj- lighet till förtur till anställning vid annan statlig myndighet.

I det sammanhanget måste stora krav ställas på DSM, eftersom de i avtalet 1980-06-04 åtagit sig "att verka för att hos datorcentra- len friställd personal bereds möjlighet till anställning hos dem".

En annan personalfråga gäller lönesättningen. Normalt skulle bil- dandet av en ny myndighet leda till s k AB-förhandlingar. Från de fackliga organisationernas sida har man emellertid förklarat att man - om alternativet genomförs — är beredda att avstå från såda— na förhandlingar med hänsyn till de speciella omständigheter som

föreligger.

Ekonomiska konsekvenser för DSM Alternativet medför inga andra ekonomiska konsekvenser för DSM än de som följer av förhandsbetalningen av QZs skuld till Statskonto- ret (se 5 9).

Universitetsdata bör träda i QZs ställe i det nyligen slutna av— talet med KOMunity Software om marknadsföring och försäljning av PortaCOM. Detta kan leda till att myndigheten erhåller royaltyin— täkter. Om så skulle bli fallet, bör dessa upp till 5.600 kkr överföras till DSM.

Tidpunkt för genomförandet Universitetsdata bör starta sin verksamhet 1988—03-01 eller - om

möjligt - tidigare.

2.2. Dotterbolag till DAFA

Innebörd - Qz omvandlas till ett dotterbolag till det statliga DAFA Data AB.

Aktierna i bolaget ägs till 90,1 % av DAFA och resterande 9,9 % erbjuds de nuvarande huvudmännen för 92. Verksamheten ges samma inriktning som föreslagits för alternativ 1 (se s 00), d v s forskning och utbildning inom högskolan och FOA är primärkunden.

I förhållande till andra bolag inom DAFA—gruppen bedriver bolaget verksamheten självständigt. Det bör ha de tekniska och personella! resurser, som behövs för att tillgodose efterfrågan på datortjäns— ter från forskning och utbildning. Viss stordatorkapacitet samt administrativa tjänster bör dock kunna köpas från andra delar av DAFA-gruppen.

Inriktningen gy verksamheten Bolagets uppgift inom DAFA—gruppen skall vara att tillhandahålla eller förmedla datatjänster för forskning och utbildning, främst

inom högskolan och FOA. På grundval av den kompetens som bolaget har för att fullgöra denna uppgift bör det också försöka utveckla en marknad utanför högskolan och FOA. Det kan ske antingen på ege hand eller i nära samverkan med andra delar av DAFA-gruppen.

För att kunna ta över 925 roll som leverantör av dataservice till högskolan och FOA är det viktigt att också det nya bolaget är orienterat mot högskolan, vilket innebär följande:

1. Utvecklingen av tjänsteutbud, kompetens och organisation inom bolaget bestämms av behoven inom forskning och utbildning,

2. Det finns ett nära samspel mellan personalen inom bolaget och dem som efterfrågar dess tjänster,

3. Bolaget är lokaliserat till eller i närheten av en forsknings—f och utbildningsmiljö

Precis som föreslagits i alternativ 1 bör bolaget tillhandahålla ; tjänster inom följande områden:

Servicebyråtjänster på stordatorer inkl programvarukompetens Datakommunikation Meddelande- och konferenssystem 5 Drift av lokaldatorer % PC—verksamhet Programvarutjänster

***»!lv

,...—....

Dessa tjänster kan tillhandahållas av bolaget på två sätt:

. -_...> avd-'-

1. Det har egen utrustning och personal med erforderlig kompetens för den aktuella tjänsten.

2. Det replierar på utrustning och kompetens inom andra delar av DAFA-gruppen.

Åtminstone följande tjänsteområden bör höra till den första kategorin:

- Datakommunikation

- Meddelande— och konferenssysten

- Drift av lokaldatorer - Programvarukompetens för stordatorer — Allmänna programvarutjänster

Bolaget bör också ha egen kompetens i fråga om PC-tjänster med inriktning på forskning och utbildning.

DAFA har möjlighet att inkludera superdatorkapacitet i sitt tjäns- teutbud genom att ansluta en s k vektorprocessor till sin IBM—da- tor modell 3090—400E. starka skäl talar för att denna möjlighet bör utnyttjas, om tjänsten kan erbjudas till för forskningen kon- kurrenskraftiga priser. Om den kommer till stånd, bör tjänsten inkl programvarustöd erbjudas kunderna genom dotterbolaget.

I likhet med vad som föreslagits i alternativ 1 är det naturligt att utbudet av tjänster rent allmänt har ett starkt inslag av rådgivnings-, utrednings- och konsulttjänster.

Organisation Det ankommer på ägarna att besluta om sammansättningen av styrel-

sen. Styrelsen beslutar om bolagets organisation, ledningsfunktio- ner m m.

Ekonomiskt ansvar för DAFA och DSM

dock begränsat till insatt kapital. I övrigt föreligger inget for— mellt ansvar.

I likhet med vad som föreslagits för alternativ 1 bör det nya bo— laget inledningsvis vara garanterat åtminstone 85-90 % av de in- täkter, som Qz genomsnittligt erhöll från resp DSM 1985/86 och 1986/87. Intäktsgarantin bör ges formen av ett avtal mellan bola— get och resp DSM och beräknas på samma sätt som föreslagits i al— ternativ 1. Med hänsyn till att bolaget kan beräknas inleda sin verksamhet först 1988—07—01 bör garantin gälla budgetåren 1988/89 och 1989/90.

Finansiering gy investeringar Finansieringen av investeringar är en fråga för bolaget och dess

styrelse. Om andra universitetsdatorcentraler ges rätt att ut- nyttja UHÄ-och FRN-ramarna för sina investeringar, bör dock bola- get ges motsvarande rätt.

Personalkonsekvenser Personalbehovet i det nya bolaget kan bedömas först sedan ett mer ingående utredningsarbete genomförts. Det ligger dock i sakens na- tur att ett samgående mellan QZ och DAFA kommer att leda till en viss personalminskning för 925 del. Den kommer framför allt att drabba den administrativa sidan.

Med hänsyn till personalen och effektiviteten i verksamheten är det utomordentligt angeläget att redan i samband med prinCipbeslu-

tet om bolagsbildningen dels fastställa ett tak för personalminsk ningen, dels ange hur den friställda personalen skall kunna erbju das annan sysselsättning.

F n är antalet anställda inom Qz för administrativa uppgifter c a 25. Räknat i heltidstjänster är antalet c a 22.

För att uppnå de samordningseffekter som ett samgående mellan QZ och DAFA kan ge torde det vara realistiskt att räkna med att c a 20 av dessa personer inte kan överföras till det nya bolaget. Des sa bör erbjudas anställning inom DSM fr o m den tidpunkt, då bola get startar sin verksamhet.

Som sagts ovan är det angivna antalet personer, som kan bli över— taliga att se som ett i förväg angivet maximital. Ansträngningar bör naturligtvis göras för att övertaligheten skall bli så liten som möjligt. Ansvaret för detta vilar gemensamt på huvudmännen fö QZ och på DAFA såsom ny ägare.

Det nya bolaget kommer således inledningsvis att ha 80—90 anställ da. Den långsiktiga personalutvecklingen är beroende av flera fak torer. För det första är det sannolikt att bolaget för att kunna fylla sin primära funktion att vara datacentral för utbildning oc forskning med den inriktning som föreslagits i det föregående bör ha en personalstyrka, som inte är avsevärt mindre än den som kom- mer att finnas inledningsvis. För det andra kommer DAFA och det nya bolaget att inledningsvis att på vissa områden ha likartad i kompetens. Mest påtaglig är detta vad gäller drift av IBM-datorerÄ En samordning mellan bolagen vad gäller denna verksamhetsgren ter , sig därför ofrånkomlig, vilket bör leda till att huvuddelen av den personal inom QZ, som sysslar med drift av IBM- -datorer överförs f till DAFA. :

Ekonomiska konsekvenser för DSM De kostnader för DSM, som kan uppstå om QZ omvandlas till ett dot- terbolag till DAFA är av två slag. För det första kan det krävas , direkta ekonomiska insatser. För det andra kan det bli dyrare för, DSM att köpa samma tjänster som idag. 5 Genom förhandsbetalningen av QZs skuld till Statskontoret har QZså balansräkning nyfsats. Skulder mellan DSM och QZ har reglerats, ; och en mer fördelaktig finansiering av datorutrustningen åstadkoma mits. Ytterligare krav på ekonomiska insatser från DSMs sida kan . därför inte ställas i samband med en bolagsbildning bortsett från att tillskjuta 9. 9 % av aktiekapitalet, vilket preliminärt kan be- räknas till 5.000 kkr.

Tvärtom får DSM anses berättigad till en ersättning från DAFA för det värde som QZ representerar. Denna ersättning bör fastställas : till 5.000 kkr. Från DAFAs sida är man beredd att alternativt er- sätta DSM med dels ett kontantbelopp på 3.000 kkr, dels en rabatt; på 3.000 kkr på tjänster inom områdena time-sharing, elektronisk post samt superdatorkapacitet. ; Det nya bolaget bör träda i QZs ställe i avtalet med KOMunity % Software om PortaCOM. Av de royaltyintäkter från KOMunity Software

'.' )(

som bolaget därmed kan komma att erhålla, bör 2.000 kkr tillfalla DSM.

Vad gäller den framtida kostnaden för de tjänster, som DSM köper från QZ är det framför allt tre faktorer, som kan leda till för- dyringar:

1. Moms måste erläggas för de tjänster, som köps från det nya bolaget. Med de förhandsbesked som Riksskatteverket givit i olika sammanhang är detta aktuellt framför allt för maskintjänster, me- dan moms på konsulttjänster i de flesta fall inte behöver utgå. Detta gäller naturligtvis med reservation för ev ändrad lagstift- ning, vilket f n övervägs.

För att neutralisera momseffekten är man från DAFAs sida beredd att i avtalen om intäktsgarantier göra åtaganden om viss prissta- bilitet på maskintjänster under avtalsperioden. Det skulle åstad- kommas genom att taxorna för maskindrift justeras nedåt och fryses under avtalsperioden. För DSM skulle därmed priserna vara oföränd- rade trots att de innehåller också moms.

2. Den 5 k universitetsrabatt, som QZ åtnjuter på utrustning och programvaror, kan komma att försvinna. Om man utgår från att det skulle bli fallet, blir konsekvenserna följande:

- För bolaget blir det dyrare än för QZ att köpa in programvaror och utrustning.

- För de delar av DSM, som inte själva kan utverka universitets- rabatter, uppstår det samma fördyring. Detta kommer framför allt att drabba FOA.

Det bör emellertid understrykas att det enligt utredningens mening finns utomordentliga skäl till att det nya bolaget bör erhålla universitetsrabatter på samma sätt som QZ. Till sin funktion skall det ju vara en universitetsdatacentral, även om den organisatoris— ka ramen ändras. Staten kommer även fortsättningsvis att vara äga- re, och verksamhetens huvudmål fortsätter att vara att tillhanda- hålla dataservice för forskning och utbildning. Detta förhållande bör framhållas, när förhandlingar tas upp med leverantörer av utrustning och programvaror.

3. I motsats till QZ har DAFA ett förräntningskrav, som måste be— aktas vid prissättningen.

I vad mån dessa faktorer i slutändan leder till att det blir dyra- rare att köpa tjänster från DAFA—bolaget QZ än från myndigheten Qz beror på om de kan balanseras upp av samordningsvinsterna av en sammanslagningen. Om fortsatta universitetsrabatter inte kan ut- verkas, förefaller det dock sannolikt, att man måste räkna med åtminstone en viss kostnadsfördyring. Med hänsyn till den garanti i fråga om taxesättningen för maskindrift, som DAFA är beredd att ge, blir dock denna relativt måttlig under åtminstone de tre första verksamhetsåren.

Fördelning gy utrustning QZs utrustning överförs i sin helhet till det nya bolaget. I lik-

het med vad som föreslagits för alternativ 1 bör dock de 5 k dedi cerade datorer, som ägs av Qz, överföras till resp DSM i samband med en bolagsbildning. Det bör ske på samma villkor, som föresla- gits i alternativ 1.

Tidpunkt för genomförande Ombildningen av QZ till dotterbolag till DAFA bör ske så snart det

är praktiskt möjligt. Med hänsyn till att det krävs ett mer omfat- tande förberedelsearbete än för alternativ 1 torde en övergång till den nya organisationsformen kunna ske först 1988—07—01.

2.3. Uppgelning 32 95

Innebörd QZ avvecklas. Personal och utrustning fördelas på resp DSM. Myn- digheterna kommer överens om en inbördes arbetsfördelning vad gäl- ler datorservice så att resurserna utnyttjas så effektivt som möj- ligt och nödvändiga tjänster finns tillgängliga.

Principer gg; uppgelning ! En uppdelning av QZ bör naturligtvis i första hand utgå från DSMs, behov och nuvarande utnyttjande av myndighetens resurser. Det är , emellertid nödvändigt att beakta också andra faktorer. &

1. Stor hänsyn måste tas till personalen. Det är önskvärt att hu—' vuddelen av den kan överföras till DSM.

2. Gjorda investeringar i utrustning bör skyddas.

3. Den kompetens och de kundkontakter som QZ representerar bör be- varas i så stor utsträckning som möjligt.

Mot denna bakgrund bör en uppdelning av QZ göras i så stora och funktionellt sammanhållna block som möjligt. Det kan betyda att 4 en enskild DSM under ett övergångsskede kan behöva ta på sig ett större ansvar än som är strikt motiverat av myndighetens egna be- hov.

v

Tänkbar uppdelning Hur en uppdelning av Qz skall göras kan bestämmas först efter en

detaljerad genomgång av myndigheten. Det bör därför åvila det or- gan som får ansvaret för omorganisationen att lägga fram förslag i detta avseende.

Utifrån en preliminär bedömning, grundad på synpunkter från bl a ? DSM, framstår dock följande uppdelning som tänkbar: ?

FOA Personal för drift av DEC-datorer (del)

KI IBM-utrustningen inkl personal Personal för Pc-förmedling (del)

KTH Cyber-utrustning (1 dator) inkl personal Platoverksamheten Personal för drift av DEC-datorer (del) Personal för PC-förmedling (del)

SU Meddelande— och konferensverksamheten (KOM) Personal för allmän datakommunikation Personal för drift av DEC-datorer (del) Personal för PC—förmedling (del)

Därutöver bör de dedicerade DEC- och VAX-datorer, som ägs av QZ, överföras till huvudbrukaren.

QZ har också ett större bestånd av persondatorer. Dessa bör i första hand delas upp så att de följer med den personal som använ- der dem idag.

Fördelning gy datorer Den skisserade uppdelningen innebär att QZs utrustning (exkl per— sondatorer) skulle delas upp enligt följande:

FOA DEC—ZOGO/Freja VAx-750/Idun VAX—750/Brage

KI Amdahl V/7A Amdahl V/8

KTH DEC-2065/Vera DEC-ZOZO/Nadja DEC—ZOZO/Venus CD Cyber 180-830

SU DEC—ZOGO/Athena DEC-ZOZO/Aurora VAx—750/NFR VAx-750/Baccus VAX—750/Hermes

Två datorer bör skrotas eller försäljas i samband med omorganisa- tionen, nämligen

DEC-ZOZO/Tor (ej i drift) cn Cyber 170-730

Den nye huvudmannen för KOM-verksamheten måste överta BED—1099/ Oden. Denna dator kan tas ur drift först när ett ersättningssystem för KOM är i produktionsmässig drift.

Enhet för datakommunikation _ _ _ Med hänsyn till den centrala betydelse som datakommunikation till-

mäts bör det övervägas, om de resurser som QZ disponerar på detta område, kan sammanföras i en särskild enhet för datakommunikation förslagsvis med Stockholms universitet som huvudman.

Denna enhet bör ha tre typer av uppgifter:

1. Handha kontakter med internationella datanät och uppkopplingen mot dessa,

2. Erbjuda tjänster för upprättande, drift och utveckling av lokala och regionala nät,

3. Svara för drift och utveckling av ett ev svensk datanät för forskning och utbildning

Personalkonsekvenser En uppdelning av Qz kan inte genomföras utan att en betydande del av personalen blir övertalig.

Om man utgår från den ovan presenterade skissen skulle konsekven- serna från personalsynpunkt bli följande:

Antal övertas över- anst FOA KI KTH su talig ( 87—06-30 pers ) ) Ledning inkl 7,5 7,5 stab Adm 15,5 15,5 Drift chef 1 1 Drift IBM 16 10 6 Drift DEC 15 4 4 4 3 Drift CD 9 4 5 Datakomm 6 1 2 3 Sys 27 4 8 15 _ Datalogi 7 7 ( PC-förmedl 7 1 2 2 2 ( Kundservice 8 2 6 , Summa 119 4 16 20 11 68 3

Som framgår av tabellen skulle drygt hälften av de anställda bli övertaliga vid en uppdelning av QZ. Denna grupp består till lika delar av personal med specialistkompetens, som bör ha relativt lätt att hitta nya anställningar, och administrativ personal, för vilken arbetsmarknaden är svårare.

Det är viktigt att de som direkt kan beredas anställning hos DSM får besked om detta så snart som möjligt. Risken är annars att man förlorar den viktiga kompetens som de representerar.

För den personal, som blir övertalig, måste gällande regler och avtal tillämpas. Det betyder bl a att trygghetsavtalets regler ( måste följas. Uppsagd personal kommer således att ha företrädes- . rätt till anställning vid annan statlig myndighet. i

Liksom i alternativ 1 förutsätts att DSM med hänsyn till sitt åtagande i avtalet 1980-06—04 medverkar till att den övertaliga personalen kan beredas ny anställning.

Ekonomiska konsekvenser fö; på! Vid en uppdelning av Qz bör utrustningen i första hand fördelas på resp DSM, i andra hand säljas. För den utrustning som övertas får

resp DSM erlägga ett belopp, som motsvarar dess bokförda värde och för den utrustning, som säljs ett belopp, som är skillnaden mellan det bokförda värdet och det erhållna priset. Uppskattningsvis kan kostnaden för DSM på utrustningsidan vid en uppdelning bli c a 4- 5 milj kronor utöver kostnaderna för förhandsbetalningen av skulden till statskontoret.

Vid en uppdelning bör samtliga intäkter till följd av avtalet med KOMunity Software tillfalla DSM. Ovanstående kostnad kan därför komma att bli något mindre.

Tidpunkt för genomförandet Med gällande regler och avtal på arbetsmarknaden kommer en avveck-

ling av ev övertalig personal vid 92 att kunna vara genomförd först 1988-12-31. Myndigheten bör därför finnas kvar fram till denna tidpunkt så att den kan ta det sammanhållande ansvaret för avvecklingen av personal.

Det är också viktigt att de resurser, som Qz har, disponeras på ett sådant sätt att så stora intäkter som möjligt kan erhållas under övergångsperioden. Också från denna synpunkt är en lång av— vecklingsperiod bättre än en snabb uppdelning.

Att Qz består som myndighet fram till 1988-12—31 är naturligtvis inget hinder för att verksamhetsgrenar överförs till DSM tidigare. Förutsättningen är bara att det sker på ett sådant sätt att man undviker driftsstörningar och förtida bortfall av kunder.

2.4. Status guo

Innebörd QZ fortsätter som regional datacentral inom samma ramar som idag. Vissa förändringar genomförs dock, t ex vad gäller styrelsens sammansättning, rätt att disponera en rörlig kredit hos riksgälds-_ kontoret samt finansieringen av investeringar.

Verksamheten omstruktureras successivt så att motsvarar behoven inom högskolan samt FOA av datorservice. Det skall ske med ut- gångspunkt från de planer för datorservice, som tas fram av dessa myndigheter. QZ bör också sträva efter att i större utsträckning hjälpa högskolor utanför kretsen av huvudmän att utveckla använd- ningen av datorer i forskning och undervisning.

Styrelse Styrelsen bör ha i stort sett samma sammansättning och ansvar som

Dataråd Ett dataråd med den sammansättning och de uppgifter som föresla- gits i alternativ 1 bör knytas till myndigheten.

Tillsynsmyndighet Om regionstyrelsen för Stockholms högskoleregion skulle avskaffas,

bör Stockholms universitet bli tillsynsmyndighet.

Rörlig kredit QZ bör ges också formell rätt att disponera en rörlig kredit hos riksgäldskontoret. Storleken på krediten bör fastställas efter förslag från QZs styrelse.

Finansiering g! investeringar På samma sätt som föreslagits i alternativ 1 bör Qz ges möjlighet

att vid sidan av anslaget Anskaffning av ADB-utrustning använda både UHÄ-ramen och FRN-ramen för att finansiera sin anskaffning av datorutrustning.

Fördelning &! dedicerade datorer , I likhet med vad som föreslagits i alternativ 1 bör de dedicerade f datorer, som ägs av QZ, övergå till användarna i den mån dessa * önskar det. Villkoren bör då vara desamma som föreslagits i alter-_ nativ 1. '

Personalkonsekvenser På kort sikt blir det inga konsekvenser för personalen i form av friställningar o.d. Det kan dock inte uteslutas att antalet an- ställda kan komma att minska på längre sikt som en följd av att verksamheten omstruktureras.

& i ; Ekonomiska konsekvenser för DSM ( Alternativet medför inga kostnader för DSM utöver dem som är före-& nade med den genomförda förhandsbetalningen av skulden till Stats—: kontoret.

Om avtalet med KOMunity-SOftware om PortaCOM leder till att 92 fårå royalties, skall dessa intäkter upp till 5.600 kkr överföras till DSM .

Genomförande Det föreslagna förändringarna beträffande rörlig kredit och rätt att utnyttja UHA— och FRN-ramarna bör behandlas i nästkommande budgetproposition. De kan således träda i kraft först 1988-07-01. &

Vad gäller styrelsen kan den föreslagna ändringen genomföras av regionstyrelsen utan särskilda föreskrifter från riksdagens eller regeringens sida. Regionstyrelsen bör samråda med DSM om lämplig tidpunkt för förändringen.

FÖRSLAG

l. överväganden Som sagts inledningsvis har uppdraget att se över den yttre orga-

nisationen för QZ uppfattats som i huvudsak ett förhandlingsupp- drag. Målsättningen för utredningen har således varit att försöka finna en lösning, som är tillfredsställande både från DSMs och QZs synpunkt, och som har deras fulla stöd.

Utgångspunkten för detta arbete har varit följande:

1. Det finns ett stort och växande behov av dataservice inom hög— skolan. Detta behov sträcker sig från tillgång till tung dator- kraft till enkel rådgivning i fråga om persondatorer.

2. I allt större utsträckning kan detta behov tillgodoses inom högskolorna själva dels genom att institutioner och forskargrupper skaffar sig datorer och servicepersonal, dels genom att lokala serviceorganisationer upprättas.

3. Inom specialiserade områden finns det dock påtagliga fördelar med samverkan inom ramen för en regional serviceorganisation. De tjänster, som erbjuds inom denna, måste dock utgå från berörda myndigheters behov av dataservice.

Mot denna bakgrund anser utredningen att det också i fortsätt— ningen bör finnas en regional organisation för dataservice till utbildning och forskning i Stockholmsregionen. Denna uppfattning delas också av de nuvarande huvudmännen för QZ.

Starka skäl talar för att en sådan serviceenhet eller datacentral har Stockholms universitet som huvudman. Det skulle ge den en na- turlig bas och en fast förankring i högskoleorganisationen. Från universitetets sida är man dock inte beredd att påta sig huvudman- naskapet. Utredningen har därför avstått från att föreslå en sådan lösning.

Ett annat organisationsalternativ, för vilket det också finns starka skäl, är att omvandla 92 till ett aktiebolag med DAFA Data AB som ägare. En sådan lösning har skisserats i avsnitt 2.2. ovan. Den innebär, att organisationens funktion blir datacentralens för utbildning och forskning men att formen blir bolagets.

Den skisserade DAFA—lösningen är enligt utredningens mening i stort sett likvärdig med myndighetsbaserade lösningar vad gäller möjligheterna att tillgodose forskningens och utbildningens i Stockholmsregionen behov av dataservice. Vidare tillgodoser den de önskemål, som framförts från olika håll, att låta Qz bli ett bolag för att ge organisationen större handlingsfrihet. Genom att låta

DAFA och QZ gå samman skulle också en slagkraftig statlig före- tagsgrupp på dataområdet skapas och betydande samordningsvinster kunna uppnås.

Det finns också andra påtagliga fördelar med en DAFA—lösning såso den skisserats ovan:

- organisationen får en stark ägare med goda finansiella resurser

- QZ kommer att finnas kvar som organisation även om primär- marknaden skulle vika

- anställningstryggheten för personalen i Qz garanteras genom åtaganden från DAFA och DSM

Nackdelen med att ge en regional datacentral formen av ett dotter— bolag till DAFA är framför allt att en sådan lösning kan komma att medföra fördyringar för QZs nuvarande kunder. Det skulle bli fal- let framför allt om inte bolaget skulle lyckas utverka universi— tetsrabatter i närheten av vad QZ erhållit. I ett sådant läge skulle FOA drabbas särskilt hårt av ökade kostnader.

Med hänsyn till det sistnämnda har utredningen inte ansett sig kunna förorda en bolagslösning, oavsett om den involverar DAFA eller inte. Verksamhetsformen för en regional datacentral bör där- för också fortsättningsvis vara myndighetens. = Det utesluter naturligtvis inte att en annan organisationsform kan' bli aktuell längre fram. Om det skulle bli fallet, får lösningen med en bolagsbildning inom DAFA-gruppen förnyad aktualitet.

När det gäller valet mellan olika myndighetsalternativ har man från expertgruppens sida förespråkat alternativ 1, d v s att man bildar en ny myndighet, som övertar QZs uppgift att vara regional datacentral för Stockholmsregionen.

Utredningen delar denna uppfattning. Utvecklingen på dataområdet innebär att högskolans och FOAs efterfrågan på tjänster från den regionala datacentralen kommer att fortsätta att förändras. Det är; därför uppenbart att den verksamhet, som idag bedrivs av QZ, måste? omstruktureras avsevärt. Denna omstrukturering genomförs bäst inomf ramen för en ny organisation. %

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att en ny myndighet med ; uppgift att vara datacentral för högskolorna i Stockholmsregionen * samt FOA inrättas. Den bör organiseras på det sätt som skisserats i alternativ 1 ovan (5 3-9). Myndigheten bör kallas Universitets- data i stockholm - QZ. Med detta namn tillmötesgås ett starkt önskemål från ledning och personal inom nuvarande Qz att på något sätt behålla den internationellt inarbetade beteckningen QZ.

Den nya myndigheten bör liksom QZ vara en uppdragsmyndighet, d v s verksamheten skall bedrivas med de ekonomiska resurser som den själv genererar. I likhet med andra uppdragsmyndigheter bör Uni— versitetsdata disponera en rörlig kredit under löpande verksam-

..-. .y._.__.-..__.,.,.,_ .. _

En uppdragsmyndighet skall normalt leverera in överskott av verk- samheten till statsverket. Utredningen vill dock föreslå, att Uni- versitetsdata ges möjlighet att själv disponera ev överskott för utvecklingsprojekt och investeringar.

Primärkunderna för den nya myndigheten skall vara institutioner, forskargrupper samt förvaltningar inom högskolorna i Stockholmsre- gionen samt FOA. Det är emellertid naturligt att den strävar efter att vara en serviceorganisation för all utbildning och forskning inom stockholmsområdet. Detta bör också framgå av ändamålsparagra- fen i förordningen för myndigheten.

Genom förhandsbetalningen av QZs skuld till Statskontoret och av— skrivningen av vissa fordringar på DSM i anslutning till denna kommer den nya myndigheten att överta en till fullo betald utrust- ning. Jämfört med om skulden till Statskontoret kvarstått får där— med - som framhållits ovan — myndigheten bättre möjligheter att generera vinster.

Värdet på den utrustning, som övertas, torde emellertid vara lägre än dess bokföringsmässiga värde. För att möjliggöra att utrust- ningen skrivs ner till det marknadsmässiga värdet är det önskvärt, att Universitetsdata tillförs ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan det bokförda värdet på den övertagna utrustningen och mark— nadsvärdet. Storleken på detta belopp kan inte anges förrän en värdering av utrustningen gjorts. QZ kommer att låta göra en sådan värdering.

Den av utredningen förordade myndighetslösningen innebär att de nuvarande huvudmännen för QZ inte skall ha något ekonomiskt ansvar för den nya myndigheten. Övergångsvis skall de dock garantera den nya myndigheten vissa minimiintäkter. De har också medverkat till att 925 skuld för datorutrustning till Statskontoret har betalats i förtid, vilket skapar en ekonomisk buffert för verksamheten.

Det slopade ekonomiska ansvaret är en viktig förutsättning för att samtliga DSM-representanter i expertgruppen, skall tillstyrka al- ternativ 1. Om DSM skall ha ett ekonomiskt ansvar också för den nya myndigheten, förordar dessa i stället att QZ blir dotterbolag till DAFA (alternativ 2) eller att myndigheten delas upp (alterna- tiv 3).

För den händelse att det förordade alternativet med en ny myndig- het inte alls kan genomföras finns det delade meningar bland DSM i fråga om vilket alternativ, som i så fall förordas. Högskolorna bland DSM anser att man då bör välja alternativet att omvandla Qz till dotterbolag till DAFA, medan FOA prioriterar alternativet att dela upp QZ.

2. Genomförande

Organisationskommitté

En organisationskommitté bör tillsättas för att förbereda inrät—

tandet av den nya myndigheten. Utredningen föreslår att organisa- tionskommittén består av tre personer med erfarenhet från högsko- leområdet och/eller dataservice. Ev ytterligare sakkunskap bör tillföras kommittén genom förordnande av experter. Personal och ledning för 92 bör knytas till kommitténs arbete på samma sätt.

Kommittens uppgrag

Organisationskommittén bör ha två huvuduppgifter. Dels bör den ha ansvaret för de praktiskt—administrativa åtgärder, som krävs för ' att den nya myndigheten skall kunna inleda sin verksamhet vid av—» sedd tidpunkt. Dels bör den, som föreslagits ovan, få i uppdrag ! att utarbeta en verksamhetsplan för den nya myndigheten. I detta arbete måste kommittén ta ställning både till ramarna för verksam heten och till de resurser, som krävs för denna.

!

Verksamhetsplan Verksamhetsplanen bör utgå från dels den allmänna inriktning av

verksamheten som föreslagits ovan (5 00), dels de planer för data service som upprättas av högskolorna och FOA. Syftet med planen skall vara att ge en långsiktig ram för verksamheten med angivandå av huvudsakliga verksamheter och prioriteringar. Den bör också in nehålla bedömningar i fråga om verksamhetens resultat och finan— siering samt investeringar. Planen bör även ta upp hur arbetet med att omstrukturera myndigheten skall bedrivas.

Förslaget till verksamhetsplan bör senare överlämnas av regeringen till den nya myndigheten med de anvisningar och riktlinjer som be- finns erforderliga. Den bör därefter ligga till grund för den för- ordade omstrukturering av verksamheten.

Utöver vad som anförts tidigare om verksamhetens inriktning vill utredningen inför arbetet med verksamhetsplanen ta upp följande:

1. Universitetsdata skall vara regional datacentral för forskning och utbildning i Stockholmsregionen. Vid sidan av denna regionala & roll bör emellertid myndigheten kunna spela också en nationell ! roll, d v s fungera som en nationell resurs på områden, där man har eller bygger upp särskild kompetens.

QZs särskilda kompetensområde är idag datorkommunikation, vilket kommer till uttryck genom att man utvecklat och driver konferens— systemet KOM samt genom att man är s k nationell nod för det eurow peiska kommunikationsnätet EARN. Detta område bör vara ett av kärnområde också för den nya myndigheten.

På det lokala och regionala planet bör Universitetsdata erbjuda tjänster, som är viktiga för en effektivt fungerande datorkommuni- kation inom och mellan högskolorna samt FOA. Därvid bör naturligt- vis beaktas att flera högskolor redan idag har betydande egna re— surser för etablering och drift av lokala datornät.

På det nationella planet bör Universitetsdata vara en naturlig värdorganisation för ett nationellt kommunikationsnät för forsk— ? ning med ansvar för drift och utveckling av detta. Ett sådant

uppdrag till Universitetsdata passar väl in i den organisations- modell för ett nationellt nät, som UHÄ föreslagit. Det bör ingå i uppdraget till organisationskommittén att med be- rörda intressenter föra närmare diskussioner om en sådan lösning.

2. Aven om det inte är möjligt för utredningen att förorda ett samgående mellan QZ och DAFA, anser utredningen, att det bör upp- rättas ett närmare samarbete mellan de båda organisationerna. De— ras kompetensprofil är olika, och de kompletterar därför varandra på många sätt. Qz har t ex kompetens vad gäller datakommunikation och drift av VAX-datorer som DAFA saknar, medan DAFA har en bety- dande kompetens och kapacitet i fråga av stordatorer av IBM-typ - ett område där QZ står inför nyinvesteringar.

Ett samarbete bör manifesteras i ett långsiktigt samarbetsavtal om ömsesidigt utbyte av tjänster på affärsmässig grund. Avtalet bör tas fram som ett led i arbetet med verksamhetsplanen. Utgångs- punkten bör vara att samarbetet skall leda till ökad lönsamhet i båda bolagen eller bättre service till primärkunderna till oför— ändrat pris.

3. Frågan om ersättning av nuvarande IBM-utrustning övervägs f n av QZ. Om nuvarande utrustning skall ersättas och på vilket sätt det skall ske är i hög grad beroende av efterfrågan på IBM-tjäns— ter hos primärkunderna.

Organisationskommittén bör ta upp frågan i vad mån Universitets— data skall skaffa sig egen IBM—kapacitet eller om denna skall köpas utifrån t ex från DAFA.

En Viktig kund för QZs IBM-tjänster är f n Karolinska institutet för det 5 k MEDLARS-systemet. KI har dock aviserat, att man kommer att upphöra att utnyttja QZ för detta ändamål och i stället använ- da egna datorresurser.

I det fall organisationskommittén kommer fram till att myndigheten skall ha egen IBM-kapacitet, är det enligt utredningens mening av av strategisk betydelse att datortjänster för MEDLARs—systemet även fortsättningsvis köps därifrån. Organisationskommittén bör därför på ett tidigt stadium uppta diskussioner med KI om samarbe— te mellan högskolan och Universitetsdata beträffande MEDLARS.

En annan fråga med IBM—anknytning som bör uppmärksammas av orga- nisationskommittén är LIBRIS. Frågan om ansvaret för förvaltning, utveckling och drift av systemet övervägs f n av organisationskom- mittén för samordningsorgan inom biblioteksområdet m m. För den händelse denna kommitté skulle komma fram till att driftsansvaret för LIBRIS inte längre skall ligga på DAFA, bör organisationskom- mittén uppta diskussioner med den. .

4. QZs verksamhet är i stort sett helt intäktsfinansierad. Utred— ningen föreslår ingen ändring härvidlag. Däremot vore det önskvärt att en del av de framtida intäkterna för Universitetsdata kunde knytas till långsiktiga kontrakt med högskolan om tillhandahållan- de av vissa typer av tjänster. D v s enskilda kunder kunde begära och erhålla hjälp från Qz utan att behöva betala för detta vid

varje enskild tillfälle. I stället erlägger resp högskola en kol- lektiv avgift för den aktuella tjänsten. Organisationskommittén bör ta upp diskussioner med högskolorna i Stockholmsregionen och andra tänkbara kunder om kontrakt av detta slag. Ett lämpligt område, där en modell av det här slaget skulle kunna prövas, kan vara allmänna rådgivningstjänster för datoran— vändning. Men det kan också finnas andra områden, som skulle vara lämpliga för denna modell.

Tidsplan Som föreslagits ovan bör den nya myndigheten inleda sin verksamhe

1988-03—01 eller tidigare. Med utgångspunkt från förstnämnda tid- punkt föreslås följande tidsplan för genomförandet:

1987-10 Uppdrag ges till en organisationskommitté

1987-11 Proposition läggs fram för riksdagen

1987-12 Riksdagen fattar beslut

1987-12-31 Organisationskommittén redovisar sitt uppdrag

1988-03—01 Universitetsdata inleder sin verksamhet

QZ—utredningen Svartmangatan 9 111 29 STOCKHOLM

Särskilt yttrande angående förslag till huvudmannaskap och yttre organisation för datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm (QZ)

SACO/SR förordar alternativ 2 vilket innebär att OZ skulle bli dotter- bolag till DAFA Data AB. '

En förutsättning för detta är dock att det nya bolaget blir ekonomiskt bärigt och kan garantera våra medlemmar inte bara arbeten utan också arbeten med detkvalificerade innehåll som nuvarande verksamhet medför.

Varken utredaren eller den presumtive ägaren har enligt vår mening kun- nat presentera tillräckligt preciserade kalkyler eller prognoser för den framtida verksamheten. Vi föreslår därför att en extern konsult med goda kunskaper om databranschen och insikter i ekonomi knyts till orga- nisationskommittén.

Konsultens arbete kan leda till en slutsats om behov av ytterligare ka- pitaltillskott vilket även antyds i utredningens avsnitt 3 övervägan- den. Vi förutsätter att det föreligger en beredskap från utbildnings- departementet eller den nye ägaren att skjuta till ytterligare kapital.

Enligt SACO/SRs mening bör det nya bolaget disponera vissa egna resurser _ inom administration. Som exempel kan nämnas en kvalificerad ekonomi- tjänst samt egen växel.

SACO/SR anser att det nya bolaget bör anslutas till SFO för att under— lätta övergången till den enskilda sektorns villkor.

Fö Centralorg nisationen SACO/SR

Kommittédirektiv

&& &

Översyn av huvudmannaskap och yttre organisation vid datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm

Dir !()8634 Beslut vid rcgcringssaninunnriulc l986-12—(l4

Chefen för utbildningsdepurtcmcntct. statsrådet Bodström. anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för nu se över huvudmanna- skap och yttre organisation vid datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm (02).

Bakgrund

Till och med budgetåret 1976/77 fanns i statsbudgeten uppfört ett förslagsanslag Universitetens datanmskincenlralor av I ()()0 kr. Genom detta anslag reglerades inkomster och utgifter för fem dnlznnuskinccntrnler. en på var och en av universilclsortcrnn Uppsala. Lund. Göteborg, Stockholm och Umcii. ('cnlrnlcn i Slockholm ih" gcmcnsum förde högre liironnslallcrinl på orten och försvarets forskningsanslall (FOA).

Vid högskolcrcformcns genomförande överfördes ansvaret för datama— skinccnlralcrna till resp. universitet. Med hänsyn till att datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm (OZ) är gemensam för högskoleenheterna och FOA samt att den är knuten till regionstyrelsen i Stockholm beslöts (prop. l978/79: lill), bil. l2. UbU 25. rskr. 244) att för 02 skulle föras upp som ett särskilt anslag (förslagsanslag. varje är upptaget med l ()()0 kr.). Anslaget disponeras av regionstyrelsen för Stockholms högsko- leregion för verksamhet vid centralen.

Vcrksamhclcn regleras genom förordningen (UllÄ-FS 19772147. ändrad UHÄ-FS l9781lll9) mcd bestämmelser om dalorcentraler för högre utbild- ning och forskning samt genom hcstiimmclscr i regleringsbrev.

Dir 198654

San|.nant'attningsvis innebär bestämmelserna för QZ:s del följande. Regionstyrelsen i Stockholm är tillsynsmyndighet. De högskoleenheter som samverkar är universitetet i Stockholm. tekniska högskolan i Stockholm och karolinska institutet. Anslaget för OZ fär inte visa någon belastning vid utgången av ett budgetar. Överskott skall balanseras till nästkommande är. Underskott skall gemensamt täckas av de samverkande högskoleenheterna och FOA. Regionstyrelsen skall den I oktober varje är inlämna en verksamhetsberättelse till utbildningsdcpartementet. Berättelsen skall bl.a. innehålla resultaträkning. balansräkning samt uppgift om vidtagna resultat- dispositioner.

Niir OZ startade sin verksamhet [%$ var den. enkelt uttryckt, en set'vieebyra med stora datorsystem. Utvecklingen har lett till att 07. i dag huvudsakligen sysslar med att sälja tjänster inom sitt kompetensområde. Medan verksamheten har förändrats har den yttre organisationen och den ekonomiska uppbyggnaden varit oförämlrad genom ären. Det ekonomiska resultatet har pa senare tid inte varit tillfredsställande. även om en förbättring inträffat under den senaste tiden.

Professor Dick Ramström utredde. på uppdrag av styrelsen för QZ, under WS$ verksamheten och fragan om huvudmannaskap för denna. Ramströms förslag remissbehandlades vid de samverkande myndigheterna. Utredningen och de inkomna synpunkterna föranledde QX:s styrelse att hemställa hos regeringen att en organisationskommitte skulle tillsättas med uppgift att granska huvudmannaskapet för och den yttre organisationen vid datorcen- tralen.

Det bör i enlighet med styrelsens förslag nu prövas om inte en högre effektivitet kan nas genom en förändrad organisation. De samverkande myndigheternas ekonomiska ansvar för driften bör göras till föremål för en analys och prövning. En särskild utredare bör tillkallas för dessa uppgif- ter.

Utgångspunkter

QZ;s yttre organisation byggdes upp för annan verksamhet än den som bedrivs i dag. Detta medför olägenheter. hade för ledningsfunktionen och för möjligheterna att bedriva en effektiv affärsverksamhet samt också för frågan om det ekonomiska ansvaret för driftkostnaderna.

Styrelsens ansvar kan synas oklart. Styrelsen består bl.a. av företrädare för de myndigheter som har betalningsansvar för driften och bör ha intresse av att hålla taxorna höga men samtidigt själva är beställare av uppdrag och i denna egenskap bör ha intresse av att hälla kostnaderna nere. lnom de högskoleenheter som har företrädare i styrelsen pågar också med OZ konkurrerande verksamhet, vilket leder till en situation som åtminstone ur affärsmässig synpunkt torde vara delvis unik.

! g

((...;— _, ., .

Utredaren bör inledningsvis granska OZ:s nuvarande verksamhetsform och ändamålsenlighetcn i denna mot bakgrund av tidigare nämnd utredning samt de nya förhållanden som därefter uppstått. De därvid framkomna synpunkterna på behovet av en verksamhet av OZ:s typ bör särskilt granskas. Överväganden bör göras om en högre effektivitet och bättre anpassning av företaget till nuvarande och framtida trolig verksamhet kan uppnås genom en förändrad företagsform. Utredaren bör därvid överväga såväl en förändring inom nuvarande organisationsform, som övergång till andra former. För varje alternativ bör utredaren analysera målsättning, huvudmannaskap samt styrelsens sammansättning och arbetsformer. Kon- sekvenserna för verksamheten samt för 07.1s ekonomi och personal bör belysas för vart och ett av alternativen.

Berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd central arbetstagarorganisation med vilken staten har eller brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor skall informeras vid arbetets påbörjande samt vidare under arbetets gäng och därvid beredas tillfälle att framföra synpunkter. Vidare skall berörda arbetstagare informeras om utredningsarbetet.

Jag erinrar om regeringens direktiv till samtliga kommittér och särskilda utredare angäende utredningsförslagens inriktning (Dir. l98415).

Utredaren bör bedriva arbetet i sädan takt att det kan avslutas före utgången av budgetäret 1986/87.

Jag räknar med att kostnaderna för översynen. utom kostnaderna för arvoden, skall kunna belasta OZ:s budget.

Hemställan

På grund av vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för utbiIdningsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare —4 omt'attad av kommitteförordningcn (!()76: 1 It)) — med uppdrag att se över huvudmamutskap och yttre organisa- tion vid datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm

(QZ). att besluta om experter. sekreterare och annat biträde ät utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna för arvoden skall belasta ättonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragarulens överväganden och bifaller hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)

UTREDNING OM

HUVUDMANNASKAP OCH YTTRE QRGANISATION FOR QZ

DiskuSsionspromemoria 1987-04—22 av Jan Nordling

lNNEHÅLLSFÖRTECKNlNG

Förord

1. Bakgrund 1.1 Uppdraget 1.2 025 nuvarande verksamhetsform 1.3 QZs nuvarande verksamhetsinriktning 1.4 Ramströms förslag

2. Utgångspunkter 2.1 UHÄs rapport om datoranvändningen i högskolan etc 2.2 Synpunkter från DSM 2.3 Utvecklingstendenser för universitetsdataenheter

3. Framtida verksamhetsinriktning för 02 3.1 Allmänt 3.2 Rollen som lokal dataenhet 3.3 Rollen som regional dataenhet 3.4 Rollen som nationell dataenhet 3.5 025 framtida roll

4. Ny yttre organisation för 02 4.1 Fundamentala utgångspunkter 4.2 Möjliga alternativ till ny organisation 4.3 Kommentarer till alternativen.

FÖRORD

Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm (QZ) har, liksom övriga universitetsdatorcentraler i Sverige, under en period varit objekt för utredningar rörande datorcentralens inriktning och yttre orga- nisation. Bakgrunden till detta är att förutsättningarna för dessa dator- centralers verksamhet (liksom för all dataverksamhet) utsatts för genom- gripande förändringar i samband med den snabba teknikutvecklingen inom datorområdet.

Situationen för universitetsdatorcentralen i Stockholm är emellertid mer komplicerad än vid de övriga svenska universitetsorterna - beroende på att ett större antal högskoleenheter naturligen kan utnyttja den gemensamma datorcentralen samt beroende på att även FOA ingår i samarbetsgemenska— pen. Vid de övriga universitetsorterna finns det i allmänhet en - eller i vissa fall två - dominerande högskoleenheter, vilket ej lämnar så många frihetsgrader vad gäller alternativ för datorcentralens yttre organisation.

Det större kundunderlaget för QZ är givetvis en nackdel endast ur den synvinkeln att det ej självklart faller ut något naturligt alternativ för den yttre organisationen. I grunden ger den relativt starka koncentrationen av högskoleenheter till Stockholmsregionen, liksom FOAs huvudsakliga lokalisering dit, unika förutsättningar för att dra fördel av samverkan och storlekseffekter. Detta motiverar också att man - nu liksom tidigare - från regeringens sida särbehandlar OZ jämfört med övriga universitets- datorcentraler.

Som redan antytts är det naturligt att man nu gör en översyn över univer- sitetsdatorcentralernas organisation mot bakgrund av de genomgripande förändringar som skett vad gäller datorutnyttjandet och därmed även beträffande behoven av datatjänster inom högskolesektorn. Självfallet är det dessa behov, som skall vara styrande för förändringarna av universi— tetsdatoroentralernas yttre organisationen (liksom även för deras inre organisation).

UHÄ har genomfört en utredning rörande datoranvändningen i högskolan och därvid bl a behandlat frågan om fördelningen mellan lokala, regionala och centrala ansvar för olika delområden av det framtida datorutnyttjandet. UHÄ har därvid i huvudsak koncentrerat sig på de lokala och centrala

rollerna och hänvisat frågan om det regionala samarbetet till ställnings- taganden inom respektive region.

Den beskrivna inriktningen av UHÄs utredning är naturlig mot bakgrund av att de lokala och centrala rollerna gäller generellt för alla högskoleenhe- ter medan förutsättningarna för det regionala datasamarbetet uppvisar stora olikheter mellan de olika högskoleregionerna. Den medför emellertid att man ej heller berört vilka konsekvenser den regionala samverkan får för de lokala - och i viss mån även för de centrala - ansvarsrollerna. Man noterar endast att en speciell utredning pågår för Stockholms—regionen.

Det har tidigare funnits ambitioner att förstärka universitetsdatorcentra- lernas regionala roll - även gentemot myndigheter utanför högskoleområ- det. I UHÄs rapport lämnas ställningstagandet i denna fråga till den regionala nivån - men tendensen är att denna inriktning tonas ned.

Under 1985 genomförde Dick Ramström en utredning angående QZs yttre organisation med en målsättning att snabbt genomföra en organisations- förändring (som eventuellt kunde vara ett första steg i en långsiktig organisationsförändring). Ambitionen angående en snabb organisationsför- ändring fullföljdes emellertid ej.

Hösten 1986 initierades en ny utredning, då Ulf W. Lundin tillkallades av regeringen som särskild utredare med uppgift att genomföra en långsik- tig organisationsförändring för OZ - med Ramströms utredningsresultat som en viktig utgångspunkt.

På uppdrag av Ulf W. Lundin harjag, som expert i utredningen, samman- ställt denna promemoria, som är avsedd att ge underlag för fortsatta dis- kussioner inom utredningens ram. Den ger en sammanfattning av förhållan— den och bedömningar, som uppfattas vara viktiga vid utformningen av QZs framtida organisation. Dessutom identifieras och kommenteras tänkbara

organisatoriska lösningar.

1. BAKGRUND

1.1. Uppdraget

Regeringen har tillkallat Ulf W. Lundin som särskild utredare med uppdrag att se över huvudmannaskap och yttre organisation vid datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm (02). Till utredningen har även knutits Lars Lindahl som sekreterare och Jan Nordling, Athena Konsult AB, som expert.

Bakgrunden till uppdraget är att Dick Ramström under 1985, på uppdrag av QZs styrelse, utredde verksamheten vid 02 och huvudmannaskapet för denna. Resultaten från Ramströms utredning redovisades i januari 1986 i rapporten "02 i ett systemperspektiv" och hans förslag remissbehandlades vid de samverkande myndigheterna. Utredningen och de inkomna synpunk- terna föranledde OZs styrelse att hemställa hos regeringen att en organi- sationskommitté skulle tillsättas med uppgift att granska huvudmanna- skapet för och den yttre organisationen vid 02.

Uppdragsdirektiven innebär att utredaren inledningsvis skall granska QZs nuvarande verksamhetsform och ändamålsenligheten i denna mot bakgrund av Ramströms utredning samt de nya förhållanden som därefter uppstått. Överväganden bör därefter göras om en högre effektivitet och bättre an- passning av företaget till nuvarande och framtida trolig verksamhet kan uppnås genom en förändrad företagsform.

Uppdraget uppfattas till väsentlig del vara ett förhandlingsuppdrag. Det gäller att utforma ett förslag till yttre organisation för 02, som kan accepteras av de betjänade myndigheter, dvs av högskoleenheterna och FOA, samt av överordnade beslutsinstanser.

Utredaren bör enligt direktiven bedriva arbetet i sådan takt att det kan avslutas före utgången av budgetåret 1986/87.

1.2 025 nuvarande verksamhetsform

Vid högskolereformens genomförande (1977/78) överfördes ansvaret för datamaskincentralerna till respektive universitet. Med hänsyn till att 02 är gemensam för högskoleenheterna och FOA samt att den är knuten till regionsstyrelsen i Stockholm beslöts att för 02 skulle föras upp ett

särskilt anslag (förslagsanslag, varje är upptaget med 1.000 kr). Anslaget disponeras av regionsstyrelsen för Stockholms högskoleregion för verk- samheten vid 02.

Regionsstyrelsen i Stockholm är tillsynsmyndighet för QZ. De myndigheter, som samverkar beträffande OZ är Stockholms universitet (SU), Tekniska högskolan (KTH), Karolinska institutet (Kl) och Försvarets forskningsan— stalt (FOA). Anslaget för 02 får inte visa någon belastning vid utgången av ett budgetår. Överskott skall balanseras till nästkommande år. Underskott skall gemensamt täckas av de samverkande myndigheterna (DSM).

OZ startade sin verksamhet 1968 som en servicebyrå med stora dator- system. QZs verksamhet har sedan genomgått avsevärda förändringar men den yttre organisationen och den ekonomiska uppbyggnaden har väsentligen varit oförändrade genom åren. Det ekonomiska resultatet har på senare tid ej varit tillfredsställande, även om en förbättring inträffat under den senaste tiden.

...—. ...—___.__..;_._

l uppdragsdirektiven noteras att "styrelsens ansvar kan synas oklart". Styrelsen består nämligen bl a av företrädare för de myndigheter som har betalningsansvar för driften och bör ha intresse av att hålla taxorna höga men samtidigt själva är beställare av uppdrag och i denna egenskap bör ha intresse av att hålla kostnaderna nere. Inom de högskoleenheter som har företrädare i styrelsen pågår också med QZ konkurrerande verksamhet, vilket leder till en situation som åtminstone ur affärsmässig synpunkt uppfattas vara delvis unik.

1.3 025 nuvarande verksamhetsinriktning

För att ge en översiktlig bild av 023 verksamhet redovisas i detta avsnitt en tabell den procentuella fördelningen av QZs intäkter för bå 85/86 - på olika kunder och på olika typer av tjänster. (Intäkterna uppgick till totalt 68.587 tkr — och angivelserna avser alltså procentuella andelar av detta belopp).

Tabellens första fyra rader specificerar QZs intäkter från var och en av myndigheterna inom DSM, dvs från FOA, Kl, KTH och SU. Den femte raden anger intäkterna från externa kunder, dvs från kunder som ej tillhör DSM, och den sjätte raden anger övriga intäkter. Den sjunde raden utgör summan av raderna 1-6. i i

Tabellens kolumner anger olika typer av tjänster enligt följande: A. Datorbearbetning (på stordator) B. Lokala datorer (driftservice) C. Persondatorförsäljning

D. Övriga tjänster (konsultuppdrag etc)

S. Summan av A—D.

Tabell: Procentuell fördelning av 025 intäkter (bå 85/86)

Kund A & Q 2 &

FOA 9.48 2.47 3.01 1.34 16.30 Kl 7.45 - 4.17 2.47 14.09 KTH 5.74 5.07 5.22 1.81 17.84 SU 6.43 4.82 5.72 2.99 19.96 EXT 18.34 0.28 3.80 2.66 25.08 ÖVRIGT 0.19 0.19 - 6.35 6.73 TOTALT 47.63 12.83 21.92 17.62 100.00

Av tabellen framgår att datorbearbetning på stordator fortfarande är den dominerande tjänsten i 023 tjänsteutbud - och att den svarar för nästan hälften av intäkterna. Det kan vidare noteras att persondatorförsäljningen svarar för en stor del av intäkterna, trots att detta är en ganska ny del av tjänsteutbudet. På grund av den speciella karaktären för denna tjänst mot- svaras den stora andelen av intäkterna givetvis ej av en lika stor andel av verksamheten. Den snabba ökningen ger emellertid en intressant illustra- tion till den pågående förändringen av datorkraftförsörjningen inom hög- skolesektorn.

Tabellen visar att datorbearbetning på stordator är den helt dominerande typen av tjänst mot de externa kunderna. Bland DSM-kunderna gäller sam- ma dominans ganska påtagligt för FOA medan den ej gäller för högskole- enheterna. Driftservice på Iokala datorer svarar sålunda vad gäller KTH och

stordator. För Kl förekommer driftservice på lokala datorer däremot ej alls.

l ' r m"ndrin ri Z- n t' n

Under utredningen har framkommit att man inom DSM har planer på "ta hem" vissa driftuppdrag från OZ för att i fortsättningen ombesörja driften av dessa i egen regi. Detta gäller KTH och Kl och avser i första hand administrativ databehandling. KTH har sålunda anskaffat Nord-datorer för sina administrativa system och ser detta som ett embryo till en egen "administrativ" datacentral och på Kl pågår förberedelser för att på egen dator hantera personaladministrativa system.

Även vad gäller övrigt utnyttjande av OZs tjänster finns det inom KTH och Kl idéer om att det på längre sikt eventuellt kan vara lämpligt atti egen regi ta ansvaret för en större andel av databehandlingstjänsterna. För KTHs del gäller detta främst OZs DEC-baserade filial på KTH och man ifrågasätter inom KTH om denna på sikt eventuellt skall utgöra (eller ingå i) en egen datacentral inom KTH. Från Kl har man indikerat sin avsikt att skaffa egna datorresurser för MEDLlNE-hanteringen, som för närvarande utgör en stor del av 025 tjänster till Kl.

E 8 6 SU för en ungefär lika stor andel av intäkterna som datorbearbetning på i i

1.4 Ramströms förslag

| Ramströms utredningsrapport föreslås en Mamma OZ och här redovisas några av de grundläggande idéerna för den föreslagna

organisationsformen.

Sammanfattningsvis innebär förslaget ett bibehållande av en i stort sett of " ändrad verksamhetsstruktur - men med tydliga förändringar i fråga om ni knadsrelafioner samt styrnings— och Iedningsformer.

OZ kvarstår som uppdragsmyndighet - troligen med betydande förändringar i verksamhetens dimensionering och inriktning. Regionsstyrelsen kvarstår i rollen som värdmyndighet. Konstruktionen med DSM i nuvarande form och sammansättning upplöses. (DSM upphör att existera som begrepp).

Kretsen av huvudintressenter vidgas till att omfatta även andra högskole— enheter inom Stockholms-regionen. I ett längre tidsperspektiv kan även . andra organisationer med forskningsanknytning ingå i 023 intressentkrets. %

Ramavtal om samarbete sluts mellan huvudintressenterna och OZ - för att reglera de grundläggande principerna för nya OZs verksamhet. Huvudintres- senterna bidrar till nya OZs igångsättning och konsolidering med ett en- gångsbelopp. totalt 8-10 Mkr.

Avtalen mellan huvudintressenterna och OZ gäller OZs engagemang i frågor rörande den regionala samordningen - avseende t ex datakommunikation, inköp och installation av datorutrustning samt tjänstepaket för konsulta- tioner rörande datorstrategier, systemarbete, programmering etc. Avtalen, som reglerar OZs åtaganden och ersättningar, kan lämpligen utgå från ett offertförfarande från QZ.

Regionsstyrelsen avsätter ett grundbelopp för de mindre högskolornas utvecklingsarbete - som bl a kan utnyttjas för köp av tjänster från OZ. Förhandlingar upptas med intressenterna och Statskontoret m fl om ersättningsformer för myndighetsliknande uppgifter, t ex rådgivning för och bedömning av datorköp.

Intressenterna delegerar köp av datatjänster till de enskilda institutio- nerna, som förutsätts bekosta inköpen av datatjänster inom sin totala budgetram. Individuella avtal tecknas mellan OZ och de enskilda institu- tionerna och förvaltningarna - inom ramen för ramavtalen med huvudin- tressenterna.

OZ säljer sina tjänster även till kunder som ej tecknat avtal - men taxesättningen förutsätts innebära lägre priser för de köpare som tecknat avtal med OZ.

Användarstämma genomförs, en eller ett par gånger per år, med represen- tanter för de avtalsslutande myndigheterna. Denna får form av en plane- ringskonferens där grundläggande principer för verksamhetens inriktning diskuteras och förslag till styrelseledamöter framförs.

Regionsstyrelsen utser styrelse med beaktande av förslagen från använ- darstämman. I styrelsen bör ingå användarrepresentanter med professio- nell kunskap om för OZ viktiga områden — som datafrågor, ekonomi, organi- sation etc - och ej är involverade i en med OZ konkurrerande verksamhet.

Ansvarsfördelningen mellan styrelse och ledning regleras av ramavtalet med huvudintressenterna. Styrelsens arbetsuppgifter avser främst verk- samhetens inriktning och resultatuppföljning i stort - men även större investeringsbeslut och viktigare rekryteringsärenden.

E H ["E .. .. ["|

Som avgörande fördelar med det föreslagna organisationsalternativet anges följande punkter:

- det kan utformas och genomföras snabbt (med begränsade förändringar i regelverk och organisationsform)

- det kan få acceptans bland alla berörda intressenter - det kan utgöra första steget i en utvecklingsorienterad process

- det frigör ledningarna för DSM från - eller reducerar - deras ekonomiska ansvar för OZ

- det möjliggör — och nödvändiggör - flexibel marknadsanpassning till berörda kundgruppers efterfrågan

— det möjliggör större mått av direktkontakt - och ger därmed förutsätt- ningar för ett mer differentierat och kundanpassat tjänsteutbud.

2. UTGÅNGSPUNKTER

2.1 UHÄs rapport om datoranvändningen i högskolan etc

I rapporten "Långsiktiga planer för DATORANVÄNDNINGEN I HÖGSKOLAN och för DEN ADMINISTRATIVA UTVECKLINGEN l HÖGSKOLAN", 1986-10-01, redovisar UHÄ resultaten från ett utredningsarbete, som genomförts med utgångspunkt från två regeringsuppdrag. Här ges en sammanfattning av de delar av UHÄs rapport, som bedöms ha direkt relevans för OZ-utredningen.

2.1.1 F"rh ll n A - a r nv"n nin

Utgångspunkten för en plan för datoranvändning är att på ett effektivt sätt utnyttja modern teknik både i verksamheten och i administrationen. En faktor att beakta är skillnaden mellan utbildningens, forskningens och administrationens behov. Samtidigt finns gemensamma problemområden, där lösningar som tagits fram för ett ändamål kan användas generellt. Särskilt gäller detta kommunikationsområdet.

På två viktiga punkter skiljer sig datoranvändningen inom utbildning och forskning från AU-arbetet:

1. Ökning av datorkraften för utbildning och forskning syftar sällan till besparingar (utan till högre kvalitet eller större volym eller helt nya verksamheter) .

2. Omvärlden ger referensramarna.

Punkt 2 syftar på att forskning bedöms i ett internationellt perspektiv, dvs att normen (i många ämnen) sätts av de bästa forskargrupperna med den mest avancerade utrustningen. Behovet av datorkraft kan därför bli till en överlevnadsfråga för en hel forskningsinriktning inom ett land. Vidare syftar punkt 2 på att utbildningens behov är avhängigt av den utrustning som kommer att finnas på de studerandes framtida arbetsplatser.

2.1.2 Ansvarsfördelning mellan UHÄ och enheterna

AU och datorfrågor är numera den enskilda enhetens ansvar. Centrala ställningstaganden är motiverade i vissa frågor, tex i form av samlade bedömningar av investeringarnas storlek och inriktning samt rörande sårbarhets-, rättssäkerhets- och offentlighetsfrågor i samband med datoriseringen. Nätverksfrågor (nationellt och internationellt) och frågor

är gemensamma för statsförvaltningen).

UHÄs ansvar bör vara att - formulera övergripande mål för arbetet med AU-planer och planer för

datoranvändning

- stödja enheterna i deras arbete med planerna och främja samverkan mellan dem - medverka till att krav från centrala myndigheter och system utformas så att lokala system underlättas och möjliggörs

- se till att allmänna programvaror utvecklas för det administrativa området - ha ett övergripande ansvar för förvaltning och vidareutveckling av

1 om samverkan mellan de system som används i högskolan (även sådana som gemensamma resurser, särskilt nätverk. ' UHÄ har tillsatt en ledningsgrupp för arbetet med AU-frågor, med företrä- dare för rektorsämbetena vid samtliga statliga högskolor (utom de konst- närliga) samt Statskontoret. Även datoranvändningsfrågor diskuteras i denna grupp. (UHÄ har avskaffat den datordelegation som inrättades

1977-07-01 ).

1 r nv"n nin i il n' hf r knin

Det lokala planeringsarbefef

En högskoleenhets långsiktiga planer för datoranvändningen kan behandla tex följande delområden (varvid många kan samordnas med motsvarande , åtgärder för datoranvändningen inom AU-området): .!

- kompetensuppbyggnad - bevakning av datormarknaden - samordning av datorkraft — datorsatsningarnas nivå - lokala nät

- personalutbildning — säkerhet och sårbarhet

- uppköp och drift av utrustning - externa kontakter ," - regionalt ansvar (för teknik- och informationsspridning).

Det nationella planeringsarbefet

UHÄ bedömer följande frågor på nationell nivå vara av särskild betydelse: - stödorganisationerna (UHÄ, UUH, FRN, Statskontoret etc)

- datorkommunikation och nätverk - informationsspridning - anskaffningsrutiner.

Områden för stödfunktioner

lnom följande områden bedöms stödfunktioner generellt vara motiverade (och i någon form bör dessa finnas på lokal nivå): - personalutbildning

- informationsspridning - anskaffning av utrustning - drift av datorer

- datorkommunikation och nätverk - säkerhet och sårbarhet

- programmering mm

- sambandet AU-arbete/datorfrågor - biblioteksdatorisering.

.14 'nlni

Det föreslås att regeringen skall upphäva förordningen om datorcentraler för högre utbildning och forskning (från 1988-07—01 och för OZ redan från 1987-07-01) samt uppdra åt respektive samverkande myndigheter i varje högskoleregion att besluta om den fortsatta organisationen av gemensam— ma datorkraftsresurser och datorcentralernas nuvarande verksamhet.

En ändrad organisationsform bör alltfort trygga det regionala samarbetet. UHÄ förutsätter att det i förekommande fall sluts långsiktiga avtal om samarbete. Datorcentralernas roll i industri- och regionalpolitiken etc bör beaktas.

21. nrl nivn

Stödet bör begränsas till frågor som kräver samordning på det nationella planet. UHÄs engagemang bör därför inriktas enligt följande.

Utbildning i datorfrågor. Översiktlig planering av datorutbildningar inom de ordinarie högskolelinjerna samt initiativ till samverkan beträffande utbildningspaket för olika personalkategorier

Informationsspridning. Medverkan till nationella och internationella ämnesvisa konferenser i datorfrågor. Bidrag till spridning av information om nationell specialistkompetens inom högskolevärlden.

Datakommunikations- och nätverksfrågor på det nationella planet. Ansvar för den nationella planeringen, förvaltningen och finansieringen av utrust- ning och programvaror för nationell kommunikation samt för kontakterna med de internationella nätverken.

Anskaffning av datorutrustning för forskning och utbildning. Bl a föreslås att regeringens prövning bör upphöra samt att Statskontorets reserva- tionsanslag inte bör få användas. Datoranvändaren bör endast behöva ha kontakt med en myndighet, UUH. Vidare föreslås utforming av nytt

anslagssystem. Säkerhets- och sårbarhetsfrågor. Centra/a stödfunktioner för datorfrågor kopplade till AU-arbetet.

Stöd för samordning mellan olika enheters dator/serade bibliotekssystem.

2.1. r nv"n nin in mbi lioteken.

Biblioteksdatasystemet LIBRIS utgör en nationell resurs som samkatalog och bibliografi och är basen för fjärrlåneverksamheten (främst för att underlätta arbetet för bibliotekspersonalen).

Framtidens högskolebibliotek bör även ses som informationscentra utöver den traditionella rollen som litteraturcentra. Vid sidan av nuvarande bibliografiska och ämnesrelaterade databaser över litteratur kan bl a följande kategorier av databaser vara aktuella:

- fulltextdatabaser

- faktabaser

- bilddatabaser

- offentliga upplysningsdatabaser

- koordinationsdatabaser.

Högskoleenheterna bör samarbeta och utbyta erfarenheter rörande biblio- teksdatorsystem. Bibliotekens funktioner måste integreras med övrigt arbete med datoranvändning inom högskolorna.

2.2 Synpunkter från DSM

Förutsättningarna för en förändring av OZ har diskuterats med ledande företrädare för DSM och i det följande sammanställs ett antal av deras synpunkter. Dessa bör självfallet ges stor betydelse vid utformningen av förslag rörande QZs framtida organisation.

2.2.1 Principiellt synsätt

Behovet av samordning och gemensamma resurser vad gäller universitets- världens datorkraftsförsörjning har gradvis genomgått en kraftig föränd- ring. Samordningen har redan tidigare förskjutits från nationell till regional nivå och nu pågår en förskjutning från den regionala nivån till enhetsnivå. Även på enhetsnivå är samordningsambitionerna nu relativt blygsamma.

Från högskoleenheterna framhålls svårigheten att göra en samordnad for- mulering av behoven för ett stort antal institutioner, som har stor själv- ständighet - och ej låter sig styras. Eftersom man ej kan styra institutio- nerna till OZ—utnyttjande, gäller det i stället för OZ att marknadsföra sig mot dem på ett effektivt sätt.

Speciellt påtalas svårigheterna vad gäller att ange omfattningen av de olika typer av OZ-tjänster som en högskoleenhet kan förväntas köpa i framtiden. Därutöver noteras de stora olikheterna i högskoleenheternas behov av OZ-tjänster. Man påpekar även att institutionernas valfrihet har medfört en snabb utveckling av datamognaden.

Samordning på fysisk nivå, t ex vad gäller kommunikationslinjer och superdatorer, accepteras relativt lätt av de berörda men är svårare att genomföra för programvara och andra "mjuka" komponenter. Den allmänna standardiseringen ger emellertid en viss"naturlig" enhetlighet och innebär därmed en övergripande samordning.

OZs primära inriktning mot teknisk-vetenskaplig databehandling inkluderar alla typer av forskninginriktningar. Databehandlingen har emellertid i hög grad en inriktning mot vissa typer av tillämpningar, som är ganska obero- ende av forskningsområde. Som ett typiskt exempel på detta kan nämnas statistiska bearbetningar.

OZ bör ej få bli en alltför liten organisation. Volym på verksamheten krävs för att upprätthålla kompetens (och även back-up för denna). Externa kunder bör attraheras till OZ för att tillgodose denna målsättning.

Man anser att det skulle vara nyttigt för OZ att mer påtagligt utsättas för marknadsmässig konkurrens - utan den typ av skyddsnät som den hittills- varande förlustgarantin utgjort. En sådan verksamhetssituation skulle medföra att OZ tvingas till en starkare specialisering och effektivisering samt förmodligen till en viss minskning av verksamhetens omfattning.

En önskvärd marknadsstyrd verksamhetssituation bedöms kunna uppstå om OZ omformas till ett aktiebolag. Då Ramström gjorde sin utredning ansåg man att en så genomgripande ändring ej var möjlig inom det då aktuella tidsperspektivet. Attityden inom OZ till denna lösning uppfattas dessutom ha ändrats - från att tidigare ha varit negativ - till att nu vara positiv.

Z f"r"n rin

l Ramströms utredning påpekas att OZ behöver en ordentlig "förändrings- stöt". Det noteras nu att OZ under de senaste åren har utsatts för avsevär- da förändringar, t ex i form av chefsbyte och byte av styrelseordförande - och det ekonomiska underskottet har drivit fram kraftiga förändringar i OZs verksamhet. Någon ytterligare dramatisk förändring uppfattas därför ej vara nödvändig för att skapa läge för önskvärd förnyelse inom OZ.

Det påpekas att man i styrelsen har en omöjlig uppgift, då man primärt skall styra verksamheten mot 025 målsättningar - samtidigt som man representerar en av de stora kundenheterna och skall hävda dess intressen. Som ett problem i styrelsearbetet noteras även att administratörerna från kundsidan och teknikerna från OZ internt representerar olika synsätt.

KI har sagt upp samarbetsavtalet rörande OZ— främst för att markera sitt missnöje med den aktuella situationen. Övriga DSM har reagerat mot detta agerande med kritik och undran - och frågan har blivit speciellt känslig i samband med OZs ekonomiska underskott.

Högskoleenheterna är i färd med att arbeta fram strategier för AU och datorutnyttjande. Man vill då bl a ta ställning till vilken roll OZ skall spela som leverantör av datatjänster till enheten. Det är då angeläget att ha en så klar bild som möjligt av 023 framtida inriktning och och av OZs förut- sättningar för att erbjuda konkurrenskraftiga tjänster.

Omvänt är det givetvis av grundläggande betydelse för utformningen och inriktningen av det framtida OZ att kunna utgå från vilka typer av tjänster (och den ungefärliga omfattningen av dessa) som högskoleenheterna vill köpa från OZ i framtiden.

fr m' inrik nin

Allmänt

Det stora problemet för OZ har varit den alltför splittrade verksamheten. Tidigare har OZ alltför generöst satsat på alla typer av tjänster, som bedömts vara av intresse för kundkretsen. Man har emellertid börjat inse nödvändigheten av att begränsa bredden i utbudet och starkare koncentrera sig på vissa tjänster. OZ har nu uttalat sig för en strategisk inriktning primärt mot teknisk—vetenskapliga bearbetningar och sekundärt (som ett komplement) mot administrativa bearbetningar som passar in tillsammans med den primära inriktningen.

Det finns anledning för OZ att göra vissa ändringar i sin verkamhetsinrikt- ning och i sin kompetens. OZ skulle kunna ha vissa övergripande uppgifter och i övrigt vara ett komplement till de dataenheter som är verksamma inom varje högskoleenhet. Bl a bör OZ hjälpa DSM med sådant som dessa ej har egen kompetens att klara upp.

Det förekommer i viss mån motstridiga synpunkter om att OZ dels borde vara mer följsam mot högskoleenheternas önskemål dels borde ha en mer offensiv attityd.

Det nuvarande OZ kan till viss del uppfattas som en akademisk institution och det finns endast begränsade möjligheter att påverka organisationen mot ökad affärsmässighet. Det är också viktigt att OZ arbetar på ett sätt som passar ihop med kundernas arbetssätt och kunderna ärju forsknings— institutioner. Dessutom är det önskvärt att OZ bibehåller tillräcklig

flexibilitet och vitalitet för att hänga med i den tekniska utvecklingen - t ex genom att pröva nyheter och fortlöpande förnya tjänsteutbudet.

Datorkrafts/e verantör

Det är naturligt att OZ även fortsättningsvis tillhandahåller datorkraft och tjänster baserade på stordatorer av både CD- och IBM-typ. På kort sikt finns även behov av att ha en stor VAX-dator men på längre sikt förväntas VAX-kapaciteten bli helt distribuerad. Det förekommer kritik mot att OZ ej har vidareutvecklat sin datorkapacitet på ett tillräckligt aggressivt sätt.

Superdatorer utgör ett viktigt inslag i det framtida behovet av datorkraft inom universitetsvärlden. Om man skall anskaffa en större superdator (än en vektorprocessor) är det naturligt att detta skall ske som en regional satsning. Man framför även idén att superdatorfrågan skulle kunna knytas till det fysikcentrum, som planeras i samverkan mellan KTH och SU.

Kommunikationstjänster

Kommunikationsfrågor är av gemensamt intresse - exempelvis vad gäller nationella nät och frågan om koppling mot internationella nät. Frågan om nät för datakommunikation bör därför drivas gemensamt för hela regionen — och i viss mån samordnas även på nationell nivå. Det påpekas att OZ har gjort en bra insats vad gäller uppbyggnad av kommunikationsnät och spridning av terminaler.

Vad gäller själva kommunikationsnäten påpekas att det kanske ej finns något behov av en regional nivå — utan de enskilda högskoleenheterna skulle kanske lika väl kunna gå in direkt på det nationella nätet.

Konferenssystem uppfattas vara av stort värde inom universitetsvärlden. Det påpekas emellertid att det ej är självklart vilket system som man bör välja på sikt, eftersom man uppfattar att KOM är ett ganska dyrt system. En naturlig ambition bör vara att man använder samma system för alla högskoleenheter inom Sverige - och det vore även önskvärt att man hade ett enhetligt system inom hela Västeuropa.

Hådgivningstjänster

Vad gäller rådgivningstjänster anser man att OZ bör bibehålla sin gamla positiva, "tjänstvilliga" attityd mot kunderna - men koncentrera utbudet. Rådgivningstjänsterna ses bl a som ett viktigt medel för att upprätthålla goda relationer mot driftkunderna. Det är önskvärt att hitta sådan form för rådgivningstjänsterna att även denna verksamhet i sig kan bli lönsam.

En viktig del av rådgivningsbehovet gäller programvara etc för person- datorer. Vissa större institutioner kan bygga upp tillräcklig kompetens för att bli oberoende i detta avseende - men många institutioner har ett mycket stort behov av kompetensstöd inom detta område.

Administrativ databehandling

Två av DSM har planer på att "ta hem" sina administrativa tillämpningar från OZ - för drift i egen regi. Även hos övriga DSM finns en viss tveksamt om huruvida OZ bör splittra sin inriktning genom att även ägna sig åt administrativ databehandling.

Det påpekas att en utgångspunkt för utveckligen av tjänsteutbudet vid OZ är att forskningskunderna normalt ej har behov av samma höga servicenivå som krävs för administrativa bearbetningar. Detta medför att kostnaderna för drifttjänsterna för forskningstillämpningar kan hållas på en lägre nivå. Eftersom OZs tjänsteutbud är utformat med utgångspunkt från de primära kundernas, dvs forskarnas, behov och krav, är det ej självklart att OZ även skall kunna erbjuda en bra driftmiljö för administrativa tillämpningar.

Övriga tjänster

En viktig uppgift för OZ är att fungera som programvarubank - och infor- mationsbank rörande programvara. Vidare kan OZ spela en viktig roll som centralpunkt för marknadsföring (och för byteshandel) avseende de pro- gramprodukter som utvecklats inom de olika högskoleenheterna och FOA.

Man ser det som naturligt att OZ ombesörjer drift av lokala datorer samt upprätthåller kompetens för arbetsstationer och lokala nät. Det förekom- mer däremot tveksamhet om huruvida OZ bör tillhandahålla tjänster för programutveckling.

Nationell resurs

Man ser en tänkbar framtida funktion för OZ som nationell resurs för teknisk-vetenskaplig databehandling. Bl a skulle OZ kunna fungera som programvarubank på nationell nivå. Detta skulle motivera fortsatta

investeringar i strategisk kompetensuppbyggnad vid OZ.

En naturlig uppgift för OZ vore att få ansvar för att bygga upp nationella kommunikationsnät för högskolesidan samt att upprätthålla internatio- nella samarbetskontakter inom kommunikationsområdet.

En annan uppgift för OZ kunde vara att fungera som ett stöd för STU i hand— läggningen av frågor rörande forskningsstöd för vissa delar av informa- tionsteknologiområdet.

2.2.4 2 tr mi r ni in

Marknadsstyrd organisation för OZ bedöms vara en riktig grundidé. Vidare noteras att OZ måste klara sig i en mer konkurrensutsatt situation, om förlustgarantin från DSM upphör att gälla.

Avskaffandet av grundavgiften uppfattades vara en svår förändring för OZ men det gick bättre än man väntat och den sammanfattande bedömningen är att förändringen har haft en positiv effekt. Den medför att investeringarna blir bättre behovsanpassade. Valfrihet för institutionerna och kompetens- uppbyggnad på institutionsnivå är andra positiva effekter.

Bindningen av kunderna till OZ genom den nuvarande konstruktionen med DSMs huvudmannaansvar uppfattas ha mycket liten betydelse och den borde kunna slopas utan att det får någon egentlig negativ effekt för OZ. De befintliga knytningarna till kunderna på institutionsnivå bör ge förutsätt— ningar för en fortsatt verksamhet på ungefär nuvarande nivå.

Det är nu tveksamt om idén med OZ som användarstyrd myndighet längre är intressant. Förutsättningarna har förändrats och det är kanske lämpligare

att försöka skapa någon typ av privatekonomisk organisation. (Idén med användarstyrd organisation var också tänkt att vara ett första steg i utvecklingen av 023 organisation).

Den ekonomiska sidan av problemet är en nyckelfråga. Alla högskoleenheter skulle kunna markera sitt positiva intresse - genom att avsätta visst

18] E i l i i i

belopp för omstart av OZ i en ny inkarnation. Genom att gå in med ett startkapital kan man skapa förutsättningar för att slippa problemen med förlusttäckning.

lnom DSM finns relativt god acceptans för idén att en av DSM, som ensam huvudman, borde ta ansvaret för OZ. Den lämpligaste lösningen anses i så fall vara att SU tar ansvaret för OZ. KTH anser sig ej böra ta huvudmanna- ansvaret för OZ, eftersom man ej har tillräckligt motiv med utgångspunkt från sina behov av 025 tjänster, och FOA är ej lämplig som ensam huvud— man, eftersom man ej tillhör universitetsvärlden.

Det bedöms vara viktigt för det framtida OZ att både FOA och KTH finns med i kundgemenskapen och inom dessa organisationer anser man ej att en ändring av huvudmannaskapet skulle påverka deras utnyttjande av OZ i någon högre grad.

Man påtalar även risken för att inplaceringen inom en av högskoleenheter- na skulle medföra att OZ inriktade sin verksamhet alltför starkt mot den enhetens behov så att den övergripande regionala profilen ej blir tillräck- ligt markerad.

Det påpekas även att en profilering av OZ som nationell resurs motiverar ett starkare engagemang från UHAs sida - vad gäller finansieringen och styrningen av OZ.

2.3 Utvecklingstendenser för universitetsdataenheter

I detta avsnitt ges en sammanfattning av de allmänna utvecklingsten- denser, som bedöms gälla för högskolornas databehandling och för deras dataenheter.

r i n l'n v lin

Inom universitetsvärlden har datorerna fått en mycket central ställning som ett fundamentalt hjälpmedel inom vissa ämnesområden och generellt utnyttjas datorer inom praktiskt taget all universitetsverksamhet, när det gäller att använda datorerna som ett generellt hjälpmedel, t ex för ord- behandling. Även för statistiska beräkningar och för hantering av stora mängder data har datorer blivit ett allmänt accepterat hjälpmedel inom universitetsvärlden (liksom i alla andra typer av verksamhet).

Datorerna används inom både forskning och utbildning samt dessutom i den administrativa verksamheten vid universiteten. Bibliotekstillämpningar är

i grunden av administrativ karaktär - men de har vissa specifika karaktä- ristika som motiverar att de uppfattas som en speciell typ av datortill- Iämpning inom universitetsvärlden.

I de tidiga skedena av datorutnyttjande var komplicerade och omfattande * beräkningar dominerande tillämpningar i universitetsvärlden och detta gällde i första hand olika naturvetenskapliga områden, t ex teoretisk fysik och kemi. Dessa traditionella stordatoranvändare har nu i många fall skaf- fat egna kraftfulla minidatorer. Samtidigt har emellertid institutioner

”" från andra ämnesområden tillkommit som användare av stordatorkraft.

Som följd av utvecklingen inom databehandlingsområdet har det uppstått ett brett spektrum datorer av olika storlek. Inom universitetsvärlden är alla storlekar av intresse - från de största superdatorer till de minsta persondatorer. Samtidigt har datorerna blivit generellt användbara hjälpmedel i det löpande arbetet - och detta gäller såväl forskning som undervisning inom alla områden, liksom även administration. Speciellt för persondatorer/arbetsstationer och för datakommunikation gäller denna generella användbarhet.

En mycket viktig trend i den pågående utvecklingen av datorkraftsförsörj- ningen representeras av persondatorer och arbetsstationer. En persondator är avsedd att användas som ett avgränsat hjälpmedel i sig - men det blir allt vanligare att förse persondatorerna med kommunikationsmöjligheter och även utnyttja dem som terminaler i kommunikationsnät, dvs som ar- betsstationer. Persondatorerna sprids snabbt till alla tillämpningsområden inom universitetsvärlden (liksom i alla andra typer av verksamhet).

Persondatorer (och arbetsstationer) är relativt billiga att anskaffa och har i grunden en påtaglig karaktär av hjälpmedel för varje person. Det finns emellertid ett stort utbud av olika utrustningar och av programvara till dessa och det finns ett stort behov av sakkunnigt stöd för att man skall komma igång med användningen av dessa hjälpmedel på ett smidigt sätt och för att man verkligen skall dra nytta av deras möjligheter.

Den snabba utvecklingen inom området innebär dessutom att det pågår ständiga förbättringar i möjligheterna för användning av persondatorerna och att man gradvis bör förändra sitt hjälpmedel och sitt sätt att använda detta för att dra nytta av de nya möjligheterna. Även i denna process finns ett stort behov av stöd.

i: i? 'i-

ijawjiå Q'3Lbkm£få?ååi

En mycket central roll i datorutnyttjandet inom universitetsvärlden spelas av kommunikationsnäten och datornäten, som möjliggör informationsutby- te och åtkomst till gemensam - eller allmänt tillgänglig - information och datorkraft. Användningen av persondatorer eller arbetsstationer som kraftfulla terminaler i nätverken ger en mycket flexibel totallösning vad gäller tillgången till datorkraft och informationstjänster.

Frågan om datakommunikation måste angripas på ett antal nivåer. För varje högskoleenhet bör finnas ett kommunikationsnät för intern kommu- nikation och som en underliggande nivå finns lokala nät, t ex inom institu- Honen

På nationell nivå bör finnas nät för kommunikation mellan de olika hög- skoleenheterna och med andra närstående organisationer. Det är härvid väsentligt att man från det nationella universitetsnätet har goda anknyt- ningar till internationella kommunikationsnät inom universitets- och forskningssfären. Dessutom finns behov av att ha kopplingsmöjligheter mot omgivningens olika kommunikationsnät, t ex kommersiella nät och myndighetsnät.

EEill' . I | ["" |

Med den tekniska utvecklingen har följt en förskjutning av tyngdpunkten i universitetsdatorcentralernas tjänsteutbud. Den tidigare starka inrikt- ningen på att tillhandahålla stordatorkraft har minskat i betydelse, när de beräkningstunga institutionerna fått möjlighet att anskaffa och driva egna kraftfulla minidatorer. Med den nya profil, som universitetsdatorcentra- lerna gradvis antagit, blir den gamla benämningen "datorcentral" ganska missvisande och man kan lämpligen börja använda den mer generella benämningen "dataenhet".

Institutioner med omfattande beräkningsbehov utgjorde tidigare det dominerande kundunderlaget för universitetsdatorcentralererna. Dessutom utnyttjades dessa datorcentraler t ex för statistiska beräkningar inom olika forskningsområden samt i samband med utbildning i programmering.

Utvecklingen av datatekniken och spridningen av såväl datorkraft samt kraftfull och användarvänlig programvara som datakunnande på stor bredd inom högskolevärlden har skapat en helt ny situation för universitetsdata— enheterna. De ursprungliga stora kunderna har i många fall skaffat sig egna minidatorer och dataenhetens tjänster har reducerats till att i vissa fall

svara för driften av dessa. Samtidigt har emellertid universitetsdataenhe— terna fått en ny kundkrets, som består av institutioner från alla ämnesom- råden.

En grundläggande uppgift för universitetsdataenheterna kommer även i framtiden naturligen att vara att tillhandahålla datorkraft och kapacitet av en större storleksordning än de enskilda institutionerna har tillgång till med sin egen utrustning. Detta gäller i princip för alla nivåer av dator- kraft. Speciellt bör härvid nämnas den högsta nivån på skalan, dvs super— datorkraft.

Det är inte naturligt för enstaka högskoleenheter att ha egen superdator. Detta är därför ett område där samverkan mellan högskoleenheterna bör ske » antingen på regional nivå eller på nationell nivå - och även i detta sammanhang bör universitetsdataenheterna utnyttjas.

Persondatorer/arbetsstationer håller på att spridas på mycket stor bredd till såväl studenter som lärare/forskare inom högskoleenheterna. Univer- sitetsdataenheterna har naturligen en stor och viktig uppgift i att ge er- forderligt stöd till institutioner och enskilda personer inom högskoleenhe- terna i denna process.

Vissa större institutioner kan ha interna rådgivare som bygger upp en kompetens för att ge stöd till övrig personal inom institutionen i sådana frågor. Universitetsdataenheten kan då ha som uppgift att utbilda och stödja dessa rådgivare. För de flesta institutioner är det kanske ej motiverat att internt upprätthålla den aktuella rådgivarkompetensen utan man vill köpa sådana rådgivnings- och stödtjänster direkt från universi- tetsdataenheten.

En uppgift som fått allt större betydelse i universitetsdataenheternas verksamhet är tjänster rörande nätverk och datakommunikation. Uppgiften är att tillhandahålla nätverk som ger olika användare önskvärda kommuni- kationsmöjligheter samt tillgång till datorkraft och databanker/ informa- tionsbanker. Kommunikationen har en avgörande betydelse som central komponent i den moderna databehandlingen och detta gäller i hög grad även för universitetsdatabehandlingen.

Eftersom det är en grundläggande egenskap för kommunikation att den måste angripas gemensamt, är detta område självklart något som kräver samverkan - och där institutionernas oberoende och självständighet ej kan hävdas. Detta innebär att kommunikationsfrågorna bör handläggas av ge- mensamma universitetsdataenheter, som bygger upp erforderlig kompetens

inom området.

För att tillgodose behovet av samverkan på nationell och'internationell nivå bör man även ha ett gemensamt organ på nationell nivå för högskolor- nas kommunikationsfrågor. Denna uppgift kan tex knytas till någon univer- sitetsdataenhet. Om flera högskoleenheter är lokaliserade i varandras närhet, som fallet är i Stockholms-regionen, finns det skäl att speciellt bevaka samordningen beträffande kommunikation även på den regionala nivån.

3. FRAMTIDA VERKSAMHETSINRIKTNING FÖR 02 3.1 Allmänt

I detta avsnitt skall idéer rörande OZs framtida verksamhetsinriktning diskuteras. De olika faktorer och bedömningar, som i första hand bör påverka OZs utveckling, har redovisats i tidigare avsnitt av rapporten och utgör basen för det resonemang som förs här.

För diskussionen om OZs framtid införs begreppet "huvudintressent" för de myndigheter, som i första hand kommer att utnyttja det framtida OZ. De naturliga huvudintressenterna är högskoleenheterna samt FOA. Förutom myndigheterna inom DSM kan alltså även andra högskoleenheter inom regionen, t ex lärarhögskolan, hänföras till denna kategori.

Det förutsätts att även FOA ingår i den regionala gemenskapen tillsam- mans med högskoleenheterna. Detta är naturligt mot bakgrund av likheter- na iden betjänade verksamheten och i behoven av datatjänster. Dessutom utgör det hittillsvarande datasamarbetet mellan högskoleenheterna och FOA - och de goda erfarenheterna av detta - ett skäl i sig.

Man kan sammanfattande konstatera att det naturliga innehållet i rollen som universitetsdataenhet i väsentliga avseenden har förändrats under den tid, som OZ existerat. Denna förändring pågår fortfarande i hög grad och en viktig egenskap för framtidens OZ är förmåga att fortlöpande anpassa sig till förändrade förutsättningar och krav.

De nu pågående förändringar, som bör påverka utformningen av det fram- tida OZ, sammanfattas väl av följande fem punkter:

" förskjutning från central till lokal datorkraft " ökad tonvikt på frågor rörande datakommunikation,

* successiv uppbyggnad av egen datorkapacitet och egen datakompetens samt stigande datamognad inom DSM

' förskjutning av efterfrågan på datatjänster från datorkraft och drifts- service till konsulttjänster av olika slag

* uppkomst av nya kundkategorier och nya tillämpningsområden både inom och utanför DSM.

För att markera den förändrade inriktningen inför framtiden - från dator- kraft och driftsservice - mot mer allmän datakompetens samt mot stöd och rådgivning är det lämpligt att i diskussionen använda benämningen dataenhet i stället för datorcentral.

För framtida dataenheteri Stockholms-regionen kan man identifiera tre naturliga roller enligt följande:

A. Lokal leverantör av datatjänster - till en eller flera huvudintressenter B. Regional leverantör av datatjänster — av gemensamt intresse för alla huvudintressenter inom regionen C. Nationell leverantör av datatjänster - av gemensamt intresse för alla högskoleenheter i Sverige

I de följande ansnitten skisseras ett tänkbart innehåll för de olika identifierade rollerna.

3.2 Rollen som lokal dataenhet

Rollen som lokal dataenhet skall självfallet primärt inriktas på närservice och här skisseras några typer av tjänster, som naturligen kan ingå.

Datorkraft och driftsservice bör tillhandahållas på större datorer än de enskilda institutionerna (och grupperna av institutioner) har för sitt eget bruk.

Specialutrustning och speciell programvara, som ej naturligen kan anskaffas på institutionsnivå men som är av allmänt intresse, bör likaså tillhandahållas. Även viss programmeringsservice samt olika traditionella datacentralstjänster bör ingå i tjänsteutbudet.

Drift av dedicerade datorer för enstaka institutioner eller grupper av institutioner (placerade centralt eller lokalt) bör ingå i uppgiften.

Rådgivning och stöd bör tillhandahållas och kan exempelvis omfatta

följande inriktningar:

- databehandlingens möjligheter och lämpliga lösningar (generellt stöd till institutioner med otillräcklig egen datakompetens)

- upphandling av dator— och kommunikationsutrustning samt programvaror (och även persontjänster) - utbildning och uppbackning av de stödfunktioner, som upprättas av enskilda institutioner (eller grupper av institutioner).

Persondatorer och programvara till dessa bör särskiljas som ett speciellt viktigt delområde. Härvid avses i första hand rådgivning och stöd vid upp- handling och utnyttjande.

Utbildning bör ingå i tjänsteutbudet, t ex vad avser användningen av befintlig generell programvara.

3.3 Rollen som regional dataenhet

Vad gäller rollen som gemensam regional dataenhet kan exempelvis följande typer av tjänster ingå:

Stordatorkraft för gemensamt bruk inom regionen bör även fortsättnings- vis tillhandahållas.

Superdatorer utgör ett viktigt inslag i det framtida behovet av datorkraft inom universitetsvärlden. Om man skall anskaffa en större superdator är det naturligt att detta skall ske som en regional satsning. Beredskap för att ta ansvar för framtida superdatordrift bör finnas.

Kommunikationsfrågor — exempelvis vad gäller deltagande i uppbyggnaden av nationella nät och frågor om koppling mot internationella nät- bör drivas gemensamt för hela regionen.

Kommunikationstjänster bör tillhandahållas för gemensamt utnyttjande inom regionen. Detta gäller exempelvis upphandling, drift och underhåll av utrustning och programvara för datakommunikationen. Kompetensen bör även omfatta lokala nät av persondatorer.

Konferenssystem bör drivas gemensamt för hela regionen. ( En naturlig ambition bör vara att man använder samma konferenssystem för alla högskoleenheter inom Sverige).

Funktionen som programvarubank och förmedlare av information angående programvara kan vara en viktig uppgift - samt även funktionen som centralpunkt för marknadsföring av de programprodukter som utvecklats inom de olika högskoleenheterna och FOA.

Förmedling av persondatorer bör ombesörjas med utgångspunkt från gemensam upphandling för hela regionen.

Utbildning med anknytning till det övriga tjänsteutbudet bör erbjudas.

% i !? i i ?:

44431”

-— ama—:.,nrz- »:

_ kiää'eczqtkvyfgglfl ,_.,,,_..Å,_..W

I vissa avseenden är gränsen mellan de skisserade rollerna som lokal respektive regional dataenhet ganska diffus. Detta gäller framför allt datorkraft och driftsservice (på större datorer) och stordatorkraft (för gemensamt bruk). Likaså kan t ex drift av dedicerade datorer även tänkas ingå i den regionala rollen .

3.4 Rollen som nationell dataenhet

Det finns behov av atti vissa frågor även driva ett samarbete på nationell nivå vad gäller dataverksamheten för forskning och högre utbildning i Sverige. Detta kan exempelvis ske i organisatorisk form av en nationell dataenhet och 02 bedöms ha goda förutsättningar för att ikläda sig en eventuell sådan roll.

Rollen som nationell dataenhet kan ses som en utvidgning av rollen som regional dataenhet och kan naturligen avse någon eller några av de ovan skisserade uppgifterna för den regionala rollen.

Exempelvis kan detta gälla — superdatortjänster

- kommunikationsfrågor - konferenssystem och - programvaruförmed/ing.

Vad gäller kommunikationsfrågor finns i UHÄ-rapporten ett klart uttalande om att ett samordningsansvar på nationellt nivå bör finnas.

Andra områden där en nationell samordning är naturlig och önskvärd gäller - standardiseringsarbete och - datoriserade bibliotekssystem.

Standardiseringsarbetet avser härvid i första hand deltagande i sådant internationellt standardiseringsarbete, som är av stor betydelse för högskolesektorn - t ex avseende datakommunikation och nätverk. På bibliotekssidan gäller det bl a bibliotekens framtida utökade roll som informationscentra, baserade på olika typer av databaser.

3.5 023 framtida roll

Det är naturligt att OZs verksamhet även i framtiden kan omfatta både en regional och en lokal roll men man kan också tänka sig att OZ mer entydigt

inriktas mot endera av dessa roller. Därutöver kan man se den nationella rollen som en kompletterande roll till någon av - eller båda - de övriga. Den nationella rollen är givetvis i hög grad beroende av initiativ från utbildningsdepartementet eller UHÄ.

Den grundläggande tanken bakom uppdelningen mellan de regionala och lokala rollerna är att den regionala rollen bör inriktas mot- och kanske begränsas till - sådana tjänster, som man med fördel bör utföra gemen- samt för högskoleenheterna inom regionen. Ett viktigt kriterium är härvid att alla enheter som är engagerade i samverkan uppfattar att aktuella tjänster tillhör denna kategori.

Bland myndigheterna inom DSM förefaller en inriktning av OZ mot lokala datatjänster i första hand vara av intresse för SU. Vid övriga myndigheter inom DSM ser man uppenbarligen en lösning av de lokala datatjänsterna oberoende av OZ som det lämpligaste alternativet. Självfallet påverkas omfattning och innehåll för de lokala datatjänsterna i hög grad av omfattningen för OZs regionala roll.

För alla de tre identifierade rollerna för OZ rekommenderas en entydig primär inriktning mot datatjänster förforskning och utbildning. Detta innebär samtidigt en rekommendation att inriktningen mot datatjänster rörande administrativa system bör tonas ned - och detta gäller speciellt för de regionala och nationella rollerna. Endast sådana administrativa datatjänster, som har ett nära och klart samband med forskning och ut- bildning, ingår naturligt i 025 roll. Detta kan exempelvis gälla datatjänster för bibliotekssystem.

4. NY YTTRE ORGANISATION FÖR 02 4.1 Fundamentala utgångspunkter

Den nuvarande yttre organisationen för OZ har sedan en längre tid varit under omprövning. Det gemensamma ansvaret för OZ från DSM uppfattas ej fungera på ett tillfredsställande sätt vare sig för de olika myndigheterna inom DSM eller för OZ. Möjligheterna att styra OZ respektive viljan att ta ansvaret för OZ uppfattas ej finnas i önskvärd omfattning.

Konstruktionen med fyra samverkande huvudmän är svår - och samarbetet vad gäller gemensamma resurser och tjänster vid OZ fungerar i flera avseenden ej till belåtenhet. En grundläggande orsak till svårigheterna är olikheterna i behov av tjänster från OZ mellan myndigheterna inom DSM. En principiell lösning av detta problem är att man reducerar samverkan inom 02 till att omfatta ett mer begränsat utbud av resurser och tjänster och att man når enighet om att detta utbud är av intresse för alla myndigheterna inom DSM.

I den hittillsvarande diskussionen om yttre organisation för OZ har stort intresse ägnats alternativet med en mer självständig och mer kommersi- ellt profilerad organisationsform. Dessa idéer har delvis grundats på förväntningar om att nya kundgrupper - och då till stor del kunder som ej har sin hemvist inom DSM - i framtiden skall svara för en avsevärd och växande del av 025 beläggning. Det är emellertid sannolikt att kärnan av 025 kundunderlag även i framtiden kommer från DSM - och utformningen av det framtida OZ bör ske med utgångspunkt från den förutsättningen.

Enligt min bedömning finns det ej några realistiska förutsättningar för en ekonomiskt oberoende ställning för OZ. Idén att man genom att tillskjuta OZ ett tillräckligt stort engångsbelopp skulle skapa förutsättningar för ett långsiktigt fungerande, självständigt OZ förefaller ej vara verklighetsför- ankrad.Det finns tvärtom ett naturligt behov för OZ att ha en fast knytning till någon större organisation, som kan ge OZ en tillräckligt stabil ekono- misk grund för verksamheten - och knutet till detta ett tillräckligt starkt engagemang i styrningen av OZ.

Bland myndigheterna inom DSM är det i första hand SU och FOA som naturligen kan komma ifråga som ensamma (eller gemensamma) huvudmän för det framtida OZ. Denna bedömning grundar sig iden attityd till OZ och det intresse för fortsatt engagemang i styrningen av OZ, som demonstre- rats från de olika myndigheterna inom DSM.

Eftersom detär av grundläggande betydelse att OZ bibehåller prägeln av universitetsdatacentral är alternativet med FOA som ensam huvudman ej lämpligt. Man kommer därför entydigt till slutsatsen att SU bör bli huvudman för OZ, om man väljer alternativet att OZ skall associeras med en av myndigheterna inom DSM.

4.2 Möjliga alternativ till ny organisation

Under utredningen har följande tre förändringsalternativ identifierats som tänkbara lösningar vad gäller frågan om framtida organisation för OZ.

Alt.1 OZ ombildas till aktiebolag med myndigheterna inom DSM som ägare. ALLZ OZ ombildas till aktiebolag med SU som ägare.

Alta OZ uppdelas på lokala dataenheter vid de olika myndigheterna inom DSM samt på en mindre gemensam dataenhet — med inriktning mot gemensamma datatjänster på nationell nivå.

Grundidén för förändringen bör i samtliga alternativ vara att de delar av den nuvarande OZ-verksamheten, som har en påtaglig anknytning till någon av DSM ska/I överföras från OZ till respektive myndighet. Detta innebär att även i alternativen 1 och 2 kommer omfattningen av 023 verksamhet att reduceras.

I alternativ 3 drivs idén om OZs uppdelning på DSM till sin spets. Självfal- let sker uppdelningen även i detta fall med utgångspunkt från den nämnda grundidén för 025 förändring - men den drivs i detta alternativ längre så att även delar av verksamheten som haft en gemensam prägel, om möjligt, hänförs till någon av de lokala dataenheterna.

MQLMIi—l OZ ombildas till aktiebolag med myndigheterna inom DSM som ägare.

Alternativ 1 innebär en relativt måttlig förändring av OZ. Bolagsbildningen medför emellertid att den affärsmässiga karaktären på OZs verksamhet markeras starkare. Eventuella underskott kommer ej längre att täckas av en förlustgaranti, som vid behov automatiskt träder i kraft. I stället kommer den förlustbringande verksamheten att ifrågasättas och ägarna

( P. I.. ?;

ar

:::-v w * vw anv—=. ” pm. , var, akax'!»f-V

li

va..-ua. _., :lev—n

kommer att i varje enskilt fall ta ställning till vilka åtgärder som skall vidtagas.

Det bedöms vara fördelaktigt för 025 framtid att i möjligaste mån koncen- trera OZs inriktning till sådan verksamhet, som verkligen är av gemensamt intresse för ägarna. Detta innebär att grundidén för förändringen bör full- följas i så hög grad som möjligt.

Vid förändringen bör man även försöka skapa en striktare uppdelning mellan ägarrollen och köparrollen gentemot OZ. Detta innebär att man hos huvudintressenterna bör undvika att lägga dessa roller på samma person. En intressant möjlighet är att i 025 styrelse ha ett starkt inslag av professionell datakompetens, som ej nödvändigtvis behöver vara knuten till ägarmyndigheterna (på motsvarande sätt som skett vid DAFAs ombild- ning till aktiebolag). '

Som ett komplement till styrelsen bör man inrätta ett dataråd, som representerar de verkliga användarna - kunderna på institutionsnivå - samt ge detta dataråd en stark ställning som rådgivande organ till styrelsen.

Alternativ 2 02 ombildas till aktiebolag med SU som ägare.

Alternativ 2 innebär en förändring av OZ, som bör kunna tillgodose många av de fundamentala förändringskraven. Med detta alternativ åtgärdas de stora svagheter, som identifierats i nuvarande organisation, samtidigt som de väsentliga styrkefaktorerna i nuvarande lösning bibehålls.

Den viktigast delen av förändringen enligt detta alternativ är att OZ får en ägare och därmed kan få det önskade stödet vad gäller engagemang i styrningen av verksamheten samt den önskvärda tryggheten vad gäller det ekonomiska huvudansvaret för OZ. Samtidigt medför även detta alternativ den önskvärda markeringen av den kommersiella relationen mellan OZ och kunderna.

Idén rörande ett dataråd, som representerar de verkliga användarna - såväl inom SU som inom övriga huvudintressenter - förefallar vara lika gångbar i detta alternativ som i alternativ 1». Vidare kan idén om "data-professionel- la" styrelseledamöter tillämpas även i detta alternativ.

En viktig frågeställning inom alternativ 2 gäller åtskillnaden respektive integrationen mellan rollerna som lokal dataenhet för SU och gemensam regional dataenhet. Förslaget innebär att alla 025 resurser skall tillföras

SU - utom de som har en påtagligt stark anknytning till någon av de övriga myndigheterna inom DSM. Detta innebär att man till SU dels överför de OZ-resurser, som avser de gemensamma regionala datatjänsterna, dels de resurser, som avser lokala datatjänster för SU.

Mycket talar för en strikt angränsning mellan de två rollerna. Det år fram- för allt viktigt att kostnaderna för de olika verksamhetstyperna hålls isär, så att man kan få underlag för en prissättning som de regionala respektive lokala kunderna uppfattar vara rättvis. Om man ej uppfyller detta krav är risken uppenbar att man inom de båda kundkategorierna misstänker att den andra får orättmätiga fördelar - och att detta skapar en misstro mot dataenheten.

För att åstadkomma den önskvärda strikta kostnadsuppdelningen är den enda säkra lösningen att man även organisatoriskt har en strikt uppdelning mellan de olika verksamhetstyperna.

Även om SUs roll som ensam ägare till OZ gör frågan om organisatorisk uppdelning av OZ till en intern fråga för SU, måste man självfallet ta vederbörlig hänsyn till att även de övriga huvudintressenterna skall känna förtroende för den nya organisationen för gemensamma regionala datatjänster. Detta är en förutsättning för att OZ i framtiden skall kunna fungera på avsett sätt.

Al ern iv OZ uppdelas på lokala dataenheter vid de olika myndigheterna inom DSM samt på en mindre gemensam dataenhet - med inriktning mot gemensamma datatjänster på nationell nivå.

Alternativ 3 innebär den mest drastiska förändringen för OZ. Med detta alternativ ger man i huvudsak upp idén om att kunna dra fördel av data- samarbete inom Stockholms-regionen för högskoleenheterna och FOA. OZs resurser fördelas på lokala dataenheter inom de olika DSM-myndigheterna. Exempelvis bör de olika stordatorerna placeras hos den huvudintressent, som står för det största utnyttjandet av respektive dator.

Det förutsätts att respektive huvudman tills vidare övertar OZs ansvar som tjänsteleverantör till övriga DSM och till externa kunder. Frågan om att på längre sikt leverera tjänster till främmande kunder måste givetvis

& '.— m'c—m—rwnvttxa ;: ' i )

varje huvudman ta ställning till individuellt.

Även i detta alternativ föreslås att en mindre gemensam dataenhet skall bibehållas. Denna bör i första hand vara inriktad mot kommunikations— frågor och detär naturligt att den ej blott arbetar med dessa frågor på regional nivå - utan även på nationell nivå. Arbetet på nationell nivå skall göras på uppdrag av utbildningsdepartementet eller UHÄ - och organisa- toriskt kan man eventuellt placera denna dataenhet direkt under någon av dessa överordnade organ. Även i detta alternativ kan man emellertid tänka sig att organisatoriskt placera den gemensamma dataenheten under SU.

4.3 Kommentarer till alternativen

Med utgångspunkt från de erfarenheter och bedömningar, som framkommit under utredningen förefaller lösningen enligt alternativ 2 att bäst tillva— rata de potentiella möjligheterna till regionalt samarbete samtidigt som den lösningen bedöms ha goda möjligheter att fungera tillfredsställande.

De övriga skisserade alternativen har i viss mån karaktären av "extrem— alternativ". För alternativ 1 är det sålunda stor risk för att ändringen blir alltför marginell för att verkligen åstadkomma en önskvärd genomgripande förnyelse i olika avseenden. För alternativ 3 är ändringen å andra sidan så dramatisk att den i väsentliga avseenden raserar de organisatoriska förut— sättningarna för ett regionalt datasamarbete - genom den ensidiga inrikt- ningen mot att tillgodose behovet av datatjänster via lokala dataenheter.

För alternativ 3 föreslås explicit att den resterande gemensamma enheten skall få en profil av nationell dataenhet. Även för de övriga alternativen förutsätts emellertid att OZ skall kunna knyta en nationell roll till den regionala, om initiativ i denna fråga tas.

Vad gäller de två huvudalternativen 1 och 2 förutsätts att idéerna från Ramströms förslag i stor utsträckning skall kunna förverkligas.

Det bör noteras att frågan om åtskillnad mellan de regionala och lokala rollerna, som tas upp under alternativ 2, även är relevant i alternativ 1. Eftersom frågan rör den interna organisationen och samtliga myndigheter inom DSM förutsätts vara ägare till OZ, bedöms det emellertid för alter- nativ 1 ej finnas anledning att behandla denna fråga i samband med den yttre organisationen.

. 't i l'

"m,-vfgz- _ - ...—... ...,...

wsaw-fankesnmwwu'm' .. , . '.

UTREDNINGEN OM HUVUDMANNASKAP OCH YTTRE ORGANISATION FÖR OZ

UTNYTI'JANDET AV QZ'S DATORUTRUSTNING - KUNDER TILLÄMPNINGAR OCH TJÄNSTER

(NULÄQESBESKRIVNING)

1. Inledning

Som en del av utredningen rörande huvudmannaskap och yttre organisation för OZ har jag på uppdrag av utredaren ULf W Lundin sammanställt denna översiktliga nulägesbild av 025 verksamhet, strukturerad med utgångs— punkt från de olika typer av datorutrustning, som utnyttjas vid OZ. Denna promemoria är ett komplement till min promemoria 1987-04-22 och avser att ytterligare belysa förutsättningarna för olika tänkbara lösningar på utredningens frågeställningar.

I min tidigare promemoria föreslogs som en grundidé för förändringen av OZs organisation att de delar av 025 verksamhet, som har en påtaglig anknytning till någon av DSM, ska/l överföras från OZ till respektive DSM. En sådan överföring kommer naturligen att i första hand avse datorutrust- ning samt personal knuten till denna.

Den nämnda grundidén för förändring av OZ medför att utredningen har behov av en beskrivning som är strukturerad med utgångspunkt från OZs olika typer av datorutrustning. OZs egna verksamhetsbeskrivningar utgår däremot från uppdelningen i tillämpningsområden vilket är naturligt med hänsyn till OZs' inre organisation. Vidare gäller att utredningen har behov av en wagesbesktjming. medan man för den normala styrningen och ledningen av OZ arbetar med beskrivningar, som även inkluderar aktuella förändringar. '

Sammanställningen har gjorts med utgångspunkt från det material, som finns tillgängligt inom ramen för OZs normala planerings- och uppfölj- ningsaktiviteter eller framtagits i samband med Ramströms utredning. Därutöver harjag för att få underlag för denna promemoria genomfört intervjuer med chefer för olika delar av OZs verksamhet samt med några representanter för 023 kunder.

Det bör speciellt betonas att denna sammanställning avser att ge en över- siktlig bild av 025 verksamhet. Detta innebär att endast de mer omfattande inslagen har inkluderats och att detaljer medvetet undvikits.

2. Organisatorisk utgångspunkt

Den del av OZs organisation, som är direkt engagerad i produktionen av tjänster, finns samlad i avdelningarna för Drift och teknik respektive System och service. Dessa är i sin tur organisatoriskt uppdelade i sektioner enligt följande.

Drift cch teknik:

- IBM-sektion

- DEC-sektion

- CD-sektion

- DK—sektion (datakommunikation).

System cch service:

- Kundservice (KS) - Statistiska och grafiska tillämpningar (GoS) - Tekniska/”matematiska tillämpningar (TT) - IR-lDatabas-lAdministrativa tillämpningar (IDA) - Text- och språkbehandling (OTB) - Datalogi.

I viss utsträckning fungerar organisationen så att sektionerna inom avdel- ningen för system och service har kontakterna med kunderna rörande deras problem och behov av datorbaserade tjänster samt att den direkt dator- baserade servicen utförs av sektionerna inom avdelningen för drift och teknik. Detta gäller framför allt för IDA-, TT- och GoS-sektionerna respektive IBM- och CD-sektionerna. Dessutom gäller att IDA-sektionens tjänster är starkt kopplade till IBM-sektionens tjänster och att TT-sek- tionens tjänster är starkt kopplade till CD-sektionens tjänster.

Mot bakgrund av den rådande ansvarsfördelningen kan OZs organisation till vissa delar uppfattas som en matrisorganisation, där de antydda koppling- arna mellan olika sektioner emellertid utgör förenklingar i den generella matriskaraktären.

Även mellan GOS-sektionen och IBM-sektionen finns i viss mån den antydda typen av koppling - vad gäller statistik-tillämpningar. I detta fall är emellertid kopplingen mycket svagare. Detta innebär att GOS-sektionens tjänster kan utföras utan direkt koppling till ett driftuppdrag och att IBM- sektionen ofta utför statistikkörningar utan att dessa är kopplade till ett uppdrag till GOS-sektionen.

3. Utnyttjandet av de olika datorsystemen

3.1. IBM-miljön

Den datorutrustning, som drivs av IBM-sektionen, består av två Amdahl- datorer (varav den ena fungerar som produktionsmaskin och den andra som back-up för denna). Som ovan indikerats är IBM-produktionen till stor del kopplad till IDA-sektionens tjänster. Dessa tjänster är i hög grad knutna till databaser och av IR-karaktär (IR="information retrieval"). Vidare kan noteras att dessa tjänster i ungefär lika hög grad riktar sig mot kunder inom DSM som mot externa kunder.

Den största kunden för tjänster från IDA- och IBM-sektionerna är MIC (Me- dicinska Informations Centralen) inom Kl och avser MEDLINE (MEDLARS), ett stort amerikanskt referenssystem för medicinsk litteratur. Andra stora uppdrag från DSM-kunder avser STUDOK för SU och KTH samt löne- system (för- och eftersystem till SLÖR) för KTH och KI.

Vad gäller externa tjänster från IDA- och IBM-sektionerna avser dessa bl a MlMER-baserade lönesystem (för- och eftersystem till SLÖR). 02 har härvid enbart rollen som driftställe - för system, som utvecklas och förvaltas av SPV och UDAC. Bland stora kunder för dessa tjänster från OZ kan nämnas kriminalvårdsstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms län samt

SO.

En annan viktig del av de externa tjänsterna från IDA- och IBM-sektionerna gäller utnyttjande av det generella lR-systemet CDS-ISIS. Stora kunder för

dessa tjänster är bl a domänverket, byggnadsstyrelsen, lärarhögskolan i Stockholm och SÖ. Dessutom finns en stort antal småkunder till detta sys- tem. CDS-ISIS finns nu även i en PC-version, som förmedlas av OZ, och de nya möjligheter, som detta innebär, förväntas även stimulera utnyttjandet av den stordatorbaserade versionen av systemet. Utgångspunkten för OZs satsning på CDS-lSlS är att FOA tidigare var stor användare av detta system.

Förutom de nämnda stora uppdragen svarar även utnyttjandet av generella programpaket för statistik för en stor del av den resterande beläggningen på Amdahl—datom. Statistikkörningarna är spridda på ett mycket stort antal olika uppdrag och detta utnyttjande av 025 tjänster har en avsevärd omfattning inom alla DSM.

I första hand utnyttjas standardsystemet SAS för statistik-körningarna på Amdahl-datorn. En PC-version av detta system finns numera tillgängligt och OZ förmedlar denna. Som en speciell fördel kan noteras att PC-versio- nen och stordator-versionen kan samverka på ett mycket flexibelt sätt.

En viktig del av utnyttjandet av Amdahl-datorn gäller körningar av beräk- ningstunga tillämpningar av naturvetenskaplig typ. Härvid utnyttjas ofta specialprogram, som forskarna fått tillgång till via sina internationella kontakter inom aktuellt ämnesområde. Dessutom körs olika standardsys- tem för tekniska tillämpningar. Denna typ av utnyttande förekommer i första hand från kunder inom SU, FOA och KTH.

OZ har två Cyber-datorer, som är placerade på SU respektive KTH. CD—sek- tionens personal är placerad i anslutning till datorn på SU. Dessutom är även TT-sektionens personal placerad där, vilket understryker den tidigare noterade kopplingen mellan tjänsterna från TT—sektionen och CD-sektio- nen. Cyber-datorn på KTH sköts av CD-sektionen på SU - och den drivs utan lokalt placerad driftspersonal. Möjligheten att arrangera driften på detta sätt har skapats genom att de två Cyber-datorerna är kopplade till varand- ra med en höghastighetslinje.

Det produktiva CD-utnyttjandet är ganska starkt koncentrerat till Cyber- datorn på SU (Pythagoras). Kundkretsen där är blandad med stora inslag av

såväl DSM-kunder som externa kunder. Den största kunden inom DSM är me- . teorologiska institutionen vid SU. lnom KTH finns ganska stora kunder, i

l l i &

t ex sektion V samt institutionerna för teoretisk fysik och matematik. FOA utnyttjar denna dator för bl a CAD-tillämpningar.

Stora externa kunder vid Cyber-anläggningen på SU är bl a Svenska Fläkt samt naturvårdsverket, lantmäteriverket och televerket. Till viss del kommer dessa kunder från den datacentral, som CD tidigare drev i egen regi - men som nu är nedlagd. Bland andra kunder kan nämnas flygtekniska försöksanstalten, konsultbolaget Chemica Acta samt mindre konsultbolag (som startats av personer från SU och KTH). De aktuella tillämpningarna är i allmänhet av teknisk eller tekniskt-administrativ karaktär - och de innehåller i vissa fall stora inslag av grafiktillämpning.

Cyber-datorn på KTH (Sokrates) är av modernare typ än SU-datorn. Den kan samtidigt köras under både det nya och det gamla operativsystemet. Den del, som går under det gamla operativsystemet, utnyttjas för produktiva körningar, framför allt avseende PLATO-systemet (för datorstödd utbild- ning). Dessutom körs även vissa andra produktiva uppdrag i denna del av datorn - i första hand tekniska beräkningar för kunder inom KTH.

Satsningen på PLATO-systemet görs i samverkan mellan OZ och KTH. Ut- nyttjandet av systemet har emellertid ej utvecklats så positivt, som man planerat. Det är framför allt inom KTH - samt inom övriga högskoleenheter

- som utvecklingen av PLATO—utnyttjandet ej blivit så omfattande, som man hade hoppats. Som ett exempel på PLATO-användning kan nämnas före- tagsspelet "Marco Polo", som genomförs i samarbete mellan SU och KTH. Bland stora externa PLATO-kunder märks televerket och försvaret (bl a arméns tekniska skola i Östersund).

Den del av Cyber-datorn på KTH, som går under det nya operativsystemet. är ny och utnyttjas ännu ej för egentlig produktion - utan den används under ett första skede för kompetensuppbyggnad och utveckling av den nya driftsmiljön.

3.3. DEC-miljön

DEC-sektionen betjänar ett stort antal datorer, varav de flesta är dedice- rade för användning av en (eller flera) kunder. De olika datorerna, som betjänas av DEC-sektionen, är placerade på flera olika ställen och för de dedicerade datorerna ger sektionen service på olika nivåer, beroende på kundernas olika önskemål. För alla dessa datorer svarar emellertid OZ

(DEC-sektionen) för avtal och affärsmässiga kontakter med leverantören samt för upprätthållande av kompetens och underhåll rörande system- programvaran.

DEC-sektionen svarar givetvis för driften av de DEC-datorer, som är place- rade "centralt", dvs i 025 lokaler på Linnégatan - samt även för driften av många av de utplacerade, "lokala" DEC-datorerna. OZs avtal med DEC röran- de systemprogramvara etc. gäller ej blott för 025 egen utrustning utan omfattar även de DEC-datorer, som ägs av DSM.

En av DEC-datorerna är emellertid tillgänglig för blandad användning av många olika kunder. Detta gäller den gamla stora datorn DEC-10 (Oden), där man bl a kör KOM-systemet. Den används vidare för körningar i time- sharing-miljö av ett stort antal DSM-kunder, i första hand från FOA och KTH. Detta gäller till stor del gamla tillämpningsprogram, utvecklade i SIMULA. Bland externa kunder kan nämnas televerket och Kommundata (som utnyttjar KOM).

På DEC-10—datorn ligger bl a flera popuära editeringsprogram samt även ett programbibliotek för persondatorer. Även OTB-tillämpningar körs på denna dator. En relativ stor tillämpning på denna dator är det personalad- ministrativa systemet PADS, som körs för flera myndigheter inom försva- ret. Systemet har utvecklats för FOAs räkning och körs även på den för FOA dedicerade DEC-datorn.

DEC-sektionens personal är i huvudsak lokaliserad till 025 lokaler på Linnégatan, där också en stor del av DEC-utrustningen är placerad. Förutom den nämnda datorn DEC—10 är även en DEC-20 och tre VAX 11/750 placera- de där. Av dessa datorer används även DEC-20 till hälften på samma sätt som DEC-10 för time-sharing-utnyttjande för ett stort antal kunder. Den andra hälften av DEC-20 är dedicerad för FOAs administration.

Av de tre VAX-datorerna på Linnégatan ären och en halv dedicerade för användning inom FOA 2 och de utnyttjas bl a för ADA-körningar. Den reste- rande halva VAX-datorn utnyttjas bl ai PortaCOM-utvecklingen samt även för externa kunder. En av VAX-datorerna är dedicerad som kommunika- tionsdator mot CRAY-datorn i Linköping.

Av OZs DEC-utrustning är två DEC-20 samt tre VAX-datorer placerade på SU och man utnyttjar därvid flera olika driftställen. De två DEC-20-dato- rerna används av ADB-institutionen i ADB-utbildningen och institutionen svarar själv för driften av dessa datorer, varför OZs service på dessa

datorer inskränker sig till systemunderhåll. Samma sak gäller för den VAX 11/785, som OZ har utplacerad på företagsekonomiska institutionen. De övriga två datorerna VAX 11/750 utnyttjas av kemi-institutionen respek- tive av administrationen på SU. (Den förstnämnda av dessa är delvis även dedicerad för OZs interna bruk och utnyttjas för SIMULA-utvecklingen). En person från DEC-sektionen är placerad på SU.

Tre datorer DEC-20 är placerade på KTHs institution för numerisk analys och datalogi (NADA). Dessa datorer utnyttjas för den grundläggande data- utbildningen av alla studenter på KTH. Av DEC-sektionens personal är resurser motsvarande 1.2 tjänst placerade på KTH. Det kan noteras att NADA för forskning och mer specialinriktad datautbildning har egen UNIX- baserad utrustning.

4. Övrig OZ-verksamhet

Denna promemoria är ensidigt inriktad mot att beskriva utnyttjandet av 025 datorsystem. Det är emellertid viktigt att påpeka att detta endast representerar en del av 025 verksamhet. Speciellt bör härvid noteras att datakommunikation utgör en nödvändig förutsättning för det beskrivna datorutnyttjandet - och att därför DK-sektionen representerar en mycket viktig del av 025 kompetens och tjänsteutbud.

Vidare gäller att KS-sektionen fullgör ett flertal arbetsuppgifter, som är nödvändiga komponenter i 023 tjänster rörande datorutnyttjandet. Dess- utom innehåller KS-sektionen en funktion för PC-förmedling, som repre- senterar en ny, betydelsefull del av OZs verksamhet. Det bör framhållas att förmedling av PC-programvara utgör en väsentlig del av PC-funktionens arbetsområde.

Denna promemoria har omnämnt sektionerna inom avdelningen för system och service med utgångspunkt från deras koppling till verksamheten inom avdelningen för drift och teknik. Det bör framhållas att dessa sektioner även bedriver en verksamhet, som är "oberoende" av denna koppling. Detta gäller t ex utnyttjandet av persondatorer inom de olika tillämpningsområ- dena. För GOS—sektionen har förekomsten av "oberoende" tjänster redan framhållits i kapitel 2. För OTB-sektionen är verksamheten i hög grad "oberoende" och kopplad till persondatorutnyttjande.

Datalogi-sektionen utvecklar och underhåller programprodukter, som dels

utnyttjas inom OZ dels marknadsförs externt - till stor del på den interna- tionella marknaden. Detta innebär att datalogi-sektionens verksamhet har en speciell prägel, vilket också leder till speciella typer av samverkan med avdelningen för drift och teknik.

Den översiktliga nulägesbeskrivning av OZs verksamhet, som presen- terats i denna promemoria, kan i sina huvuddrag redovisas i form av följande tabell, som visar hur de viktigaste (typerna av) tillämpnings- system är fördelade på datorutrustningar och på kundkategorier :

Iillämnnmlåxsteml EM Kl ISIlzl SL! EXI QZ IBM-miljö

MEDLINE x STUDOK x x Lönesystem x x x CDS-ISIS (IR) x SAS (Statistik) x x x x SpeciaVStandard x x x

SBM

Meteorologi x

PLATO x x x Teknisk/Tekn adm x Special x x

KOM x x x x x UTBILDNING x x Administrativ x x Personaladministrativ x x Time-sharing (SIMULA) x x ADA x

Special x x

Programvaruutveckling - x

UTREDNINGEN OM HUVUDMANNASKAP OCH YTTRE ORGANISATION FÖR OZ

BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER

1. Inledning

I min roll expert i utredningen om huvudmannaskap och yttre organisation för OZ har jag på uppdrag av utredaren Ulf W Lundin sammanställt denna promemoria, som avser att identifiera viktiga frågeställningar i den aktuella utredningen samt att ge mina bedömningar och rekommendationer rörande önskvärda förändringar av OZ.

l promemorian behandlas först generella problemställningar, som jag upp— fattar ha giltighet för universitetsdatacentraler i allmänhet, men frågorna behandlas med specifik inriktning mot förhållanden vid OZ. Därefter tar promemorian upp problemställningar, som är mer unika för OZ. Slutligen formuleras med utgångspunkt från de redovisade bedömningarna ett antal rekommendationer beträffande förändringar av OZ

Såväl urvalet av problemställningar som bedömningen av 025 situation ur olika avseenden representerar mina personliga värderingar. Ambitionen är att försöka fånga upp de mest centrala delarna av utredningens problema- tik - med utnyttjande av de fakta och synpunkter, som jag fått tillgång till inom utredningens ram, i kombination med den professionella sakkunska- pen från en mångårig erfarenhet inom det aktuella området.

Under utredningen har jag tidigare producerat två promemorior, nämligen en diskussionspromemoria, 1987-04-22, och en nulägesbeskrivning över utnyttjandet av 025 datorutrustning, 1987-05-19. Den nu presenterade promemorian "bedömningar och rekommendationer" kan i viss mån ses som ett komplement till den förstnämnda promemorian.

2. Generella problemställningar

2”. ll"" .

Ett grundläggande motiv för att kunderna inom DSM skall föredra alter- nativet "datacentraltjänster" framför alternativet "egen utrustning" kan sammanfattas i begreppet kontinuitet och förnyelse. En väsentlig styrke- faktor för den gemensamma datacentralen är nämligen att man generellt har bättre förutsättningar, beträffande både kompetens och finansierings- möjligheter, när det gäller att följa och utnyttja den allmänna tekniska utvecklingen. Detta tar sig uttryck i förnyelse av utrustning och baspro- gramvara och innebär att man gemensamt kan dra fördel av förbättringar vad gäller prestanda, kapacitet och nya funktioner. '

Dataenhetens förnyelse av utrustning, basprogramvara och kompetens sker naturligen med vederbörlig hänsyn till kundernas behov av kontinuitet i tillgången på utrustning etc. Detta innebär att de tillämpningar, som utnyttjar utrustningen, i möjligaste mån, skall kunna kunna köras vidare utan att några speciella anpassningsåtgärder behöver vidtagas i tillämp- ningsprogrammen med anledning av förändringarna i utrustning etc. Det är givetvis också väsentligt att dataenheten försöker undvika att förändring- arna medför påtagliga försämringar för vissa kunder.

För den befintliga kundkretsen vid OZ är givetvis förväntningarna på OZ, vad gäller kontinuitet och förnyelse, en faktor, som har stor betydelse för deras fortsatta och långsiktiga utnyttjande av 025 datacentraltjänster. Man kan konstatera att förtroendet för OZ i detta avseende minskat avse- värt som följd av att man uppfattar att OZ under de senaste åren ej har förnyat datorutrustning etc på ett tillräckligt progressivt sätt. (Detta har i sin tur delvis orsakats av det långdragna utredandet om 025 yttre organi- sation etc).

Förmågan till förnyelse är givetvis ej enbart intressant inom ramen för behovet av kontinuitet utan den är även i högsta grad intressant som en oberoende egenskap för en datacentral. Generellt förväntas en gemensam datacentral ha större möjligheter - än enstaka kundorganisationer - att pröva intressanta nya produkter etc. samt att introducera dem och ställa dem till kundernas förfogande. Ett speciellt intressant exempel på en sådan ny produkt är operativsystemet UNIX.

Ett motiv för DSM att ha en gemensam dataenhet är naturligen den större

kapacitet en sådan gemensam organisation har - jämfört med lokala data- enheter - när det gäller att identifiera, pröva och introducera intressanta tekniska nyheter. I detta avseende förekommer en ganska stark kritik mot OZ vad gäller UNIX, eftersom man anser att OZ borde ha satsat tidigare och mer kraftfullt på denna intressanta produkt.

Vad gäller kundernas attityd till OZ indikerar intervjuerna att man gene- rellt uppfattar QZs tjänster och kompetens mycket positivt. De kritiska synpunkter, som framkommit i detta avseende, kommer huvudsakligen från personer, som ej använder OZs tjänster. Kritiken gäller i första hand tillgången till ren beräkningskapacitet och man anser att 025 tjänsteutbud ej tillgodoser de egna behoven av tjänster eller att tillgängliga tjänster är alltför dyra.

EEli i 'I!

Generellt finns ett mycket starkt samband mellan datorutrustningen och den tillämpningsprogramvara, som körs på denna. Detta gäller fortfarande i hög grad, trots att det funnits en strävan från vissa håll att minska detta beroende (genom att skapa s k "portabilitet", dvs möjlighet att använda programvaran på utrustning från flera leverantörer). En följd av detta är att befintlig programvara i hög grad styr valet av ny dator.

Den tillämpningsprogramvara, som utnyttjas för forskning och undervis- ning, tillhör normalt någon av följande typer:

a. egenutvecklad programvara, b. programvara, som utvecklats vid annan institution, c. generell programvara.

Typerna a och b avser normalt avgränsade specialtillämpningar. Typ c avser däremot i allmänhet generella funktioner, som ej är bundna till ett speciellt tillämpningsområde - och statistiksystem är ett bra exempel på denna typ. Dessutom gäller att typ c ofta tillhandahålls kommersiellt, medan typ b i allmänhet ställs till förfogande utan kostnad. Typ b är normalt knuten till en viss datortyp, medan typ c ibland tillhandahålls för flera olika datortyper.

När man skall anskaffa en ny dator till en viss kundkrets, så har dessa i allmänhet bestämda krav på valet av datortyp, med hänsyn till den befint- liga programvara, som man avser att köra på datorn. Nyutveckling av pro- gramvara av typ a ger i princip valfrihet beträffande datortyp. Valfriheten

begränsas emellertid av att utvecklarens datakunskaper är knutna till en viss datortyp - eller av önskemål om att kunna utnyttja eller samverka

med befintlig eller planerad programvara för denna datortyp.

De redovisade förhållandena indikerarar att det finns en naturlig tröghet hos forskarna mot att byta datortyp, sedan man en gång etablerat sig som användare av en viss typ. Många gånger kan svårigheterna vara mycket stora - och kanske uppfattas som oöverstigliga - om man av omständig- heterna skulle tvingas byta datortyp.

Detta innebär att det blir ett mycket starkt motstånd från de verkliga användarna, om det föreslås att den datortyp, som man använder, ej längre skall finnas vid deras datacentralen - och om det ej finns någon annan naturlig möjlighet att få tillgång till datorkraft av den aktuella typen.

Vid OZ gäller denna svårighet för alla de tre typerna av datorutrustning, och det finns inget självklart val om man skall reducera antalet typer.

T"'n rn inriknin

Förutsättningarna för datacentralsverksamheten har i grunden förändrats under de få decennier, som datacentralernas historia omfattar. En av de viktigaste komponenterna i denna förändring är ändringen i prisrelation mellan datorkraft och personella tjänster. Tidigare kunde ganska omfat- tande personella kringtjänster inrymmas i marginalen för datorkraftpriset och de betraktades då som naturliga "gratistjänster".

Numera finns ej längre några förutsättningar för att bibehålla den nämnda typen av marginaler, utan det är viktigt att även de personella tjänsterna betraktas som individuella tjänster och prissätts med samma krav på kostnadstäckning och lönsamhet som övriga tjänster. Kunderna har skäl att efterfråga sådan prissättning för att få önskvärd valfrihet, då det gäller att välja vilka av datacentralens tjänster, som man skall utnyttja.

Dessutom behövs en sådan separation för att styrelsen skall ha adekvata möjligheter att styra datacentralens verksamhet.

Den kanske mest avgörande förändringen av förutsättningarna för data- centralernas verksamhet är smådatorernas utveckling. Detta gäller både minidatorer - för dedicerad drift på institutionsnivå - och persondatorer. Denna förändring har medfört att stordatorerna och tjänster i anslutning

till dessa ej längre har en självklart central ställning i universitetsdata- centralernas verksamhet och satsningar.

En annan väsentlig förändring i utnyttjandet av datorer gäller måndag närhet QQIJ använcarvänlighet. Härmed avses att användarna i mycket hög grad kan utnyttja datorkraften utan att vara direkt beroende av att speciell datapersonal finns med som en "mellanhand mellan datorn och användaren". Detta är en fundamental egenskap för persondatorerna - men även för större datorer pågår en markant förändring i denna riktning.

Datorernas användarvänlighet medför att dataenheternas roll i ökad grad blir att fungera som rådgivare och stöd för användarna - dvs att ge "hjälp till självhjälp" - och mindre att ge fullständig service för att lösa kunder- nas problem. I kombination med datorkraftens ökade placering hos - eller nära - användaren medför detta en förskjutning i dataenhetens verksamhet från den traditionella datacentralrollen - mot ökad "närservice".

OZ har delvis utvecklats i den antydda riktningen genom utplacering av datorer och personal hos DSM samt genom PC-förmedling och rådgivning. Fortfarande gäller emellertid i mycket hög grad att 025 verksamhet är bunden till stordatorerna och att 025 personella resurser är koncentrerade till lokalerna på Linnégatan.

Vad gäller förskjutningen från datacentraltjänster till närservice finns anledning till allvarlig kritik mot OZ för den dåliga följsamheten till den pågående allmänna utvecklingen. Mot bakgrund av utvecklingen mot ökad användarnärhet finns det även anledning att i viss mån ifrågasätta OZs starka betoning av satsningen på totallösningar.

3. Den specifika OZ-problematiken

Q,] A" gande Qgh styrning

Det allvarligaste problemet för 02 är ägarkonstruktionen. De fyra myndig- heterna i DSM har ett gemensamt ansvar för OZ och regionsstyrelsen har den formella ställningen som tillsynsmyndighet för 02. | 023 styrelse har de fyra myndigheterna inom DSM gemensamt utövat styrningen över OZ - och samtidigt individuellt bevakat den egna myndighetens kundintressen gentemot OZ.

Den gällande ägar- och styrningskonstruktionen har ej fungerat tillfreds- ställande. Ägarna upplever sig ej få önskvärd effekt av sina styrimpulser gentemot OZ - och OZ uppfattar sig ej få tillräckligt engagemang från sin styrelse för OZ-perspektivet i frågor rörande OZs verksamhet och utveck- ling. Det kan konstateras att det förekommer stark kritik mot OZ från de formella ägarrepresentanterna, trots att de verkliga kunderna till OZ inom DSM i huvudsak är mycket nöjda med 025 tjänster.

Ett delat ansvar i styrningen av OZ skulle möjligen kunna fungera, om man mycket strikt inriktar OZs verksamhet mot sådana tjänster som är av gemensamt intresse för alla DSM. Detta har emellertid ej skett, utan varje myndighet inom DSM förefaller uppfatta att 025 verksamhet innehåller många inslag, som ej är av intresse för den egna myndigheten. Det torde i första hand krävas en stark koncentration av 023 verksamhet, för att ett delat ansvar skall kunna fungera acceptabelt.

Även inom de enskilda ägarmyndigheterna är det förenat med uppenbara svårigheter att formulera kraven på OZ på ett sätt som blir allmänt accepterat inom den egna myndigheten. Detta beror bl a på att man inom högskoleenheterna lämnar stor frihet till de enskilda institutionerna vad gäller val av datorhjälpmedel samt att man ej har någon detaljerad helhetsbild över den egna enhetens totala datorutnyttjande.

Styrelsen skall självfallet representera ägarintressena. Det är emellertid mycket viktigt att det ej uppstår någon motsatsställning mellan styrelsen och dataenheten, vilket lätt kan bli fallet om styrelsen uppfattar sig representera kundintressena. Vidare bör dataenhetens tjänster i rimlig grad påverkas av de verkliga användarna inom den primära kundkretsen. Detta bör ske via initierade representanter för dessa verkliga användare - men denna påverkan bör lämpligen ske i något annat forum än i styrelsen.

Min bedömning är, att det principiellt är mycket svårt att få en gemensam styrning av den typ, som representeras av nuvarande DSM, att fungera väl för den aktuella typen av verksamhet. För att genomföra önskvärda för- ändringar i verksamhetens inriktning blir dessutom kraven på en stark och beslutsför styrning av den gemensamma dataenheten speciellt stora under de närmaste åren.

Det är önskvärt att ägandet av dataenheten koncentreras samt att man får ett starkare inslag av kompetens rörande dataserviceverksamhet i data- enhetens styrelse. Det är viktigt att ägaren (eller ägarna) verkligen ställer kraven samt att dessa krav verkligen blir styrande.

xr kn

Universitetsdatacentraler är (självfallet) inrättade för att i första hand tillgodose behovet av datatjänster inom högskolesektorn. Detta avser naturligen i första hand tillämpningar avseende forskning och utbildning - men det innefattar även administrativa tillämpningar

I Sverige har man sett det som önskvärt att utöka den ekonomiska basen för universitetsdatacentralerna genom att även sälja tjänster till kunder, som ej tillhör den primära kundkretsen. Med utnyttjande av överkapacite- ten av olika befintliga resurser vid datacentralen avser man att med en marginell ytterligare insats få en avsevärd intäktsökning. En naturlig utgångspunkt för utvidgningen av kundkretsen till sekundära grupper är att dessas behov av tjänster ej i några grundläggande avseenden bör awika från de primära kundernas behov.

En stor del av 025 tjänster till externa kunder avser administrativa tillämpningar och detta gäller framför allt en stor del av utnyttjandet av 023 IBM-miljö (AMDAHL). Utgångspunkten för 025 verksamhet rörande administrativa tillämpningar har varit att OZ haft en avsevärd verksamhet inom detta område för sina primära kunder (DSM).

Nu finns planer från DSMs sida att dra tillbaks de administrativa tillämp- ningarna från OZ. Därmed kommer de externa adminstrativa tillämpningar- na ej Iängre att uppfylla kriteriet om att de primära kunderna skall utnyttja samma typ av tjänst. För en typ av administrativa tjänster har en sådan förändring redan skett. Detta gäller standardsystemet CDS-ISIS ( för lR-tillämpningar), som ursprungligen avvändes främst av FOA men numera i huvudsak utnyttjas externt.

Vad gäller OZs CD-miljö omfattar den sekundära kundkretsen flera ganska olikartade grupper av kunder. Dels finns kunder som utnyttjar OZs tjänster för tekniska tillämpningar eller för specialtillämpningar (t ex avseende naturvård) som uppvisar stora likheter med forskningstillämpningar inom högskolesektorn. Dels utnyttjas PLATO-systemet för datorstödd utbildning lika väl (eller kanske bättre) för externa kunder som för den primära kundkretsen.

Utvecklingen i Sverige rörande datacentraltjänster på CD—utrustning har medfört att OZ fått en central position inom detta marknadssegment.

Det har uppstått en relation av ömsesidigt beroende mellan OZ och de externa kunderna - och det är förenat med avsevärda svårigheter att nu försöka aweckla dessa externa tjänster.

Den externa verksamheten medför att förutsättningarna för styrning av OZ med en styrelse av nuvarande typ ytterligare försämras. Ledamöterna i styrelsen borde i högre grad representera sakkunskap rörande kommersiell

icke-vetenskaplig dataverksamhet.

EEE' ...

Prissättningen för 023 tjänster är en faktor, som har stor betydelse för möjligheterna att styra OZ. Det gäller härvid att prissättningen är sådan att uppföljningen på ett tillfredsställande detaljerat sätt visar lönsam- heten för olika tjänster. Detta ställer krav på en tillräcklig separering av intäkterna för olika tjänster samt på en motsvarande uppföljning även för kostnaderna.

Det bör konstateras att den ovan efterfrågade detaljeringen vad gäller uppföljningen av olika tjänster. ej självklart innebär att motsvarande tjänster måste säljas och faktureras per timme. Det är snarare så att deti första hand är traditionella datacentraltjänster, som lämpar sig för strikt timdebitering. För tjänster av typ närservice förefaller det vara mer ändamålsenligt med avtal rörande abonnemang på tjänster - t ex med specifikation av omfattningen i termer av de resurser, som OZ ställer till förfogande.

Som tidigare påpekats är 025 tjänster till stor del knutna till datacentra- lens datorer och ur prissättningssynpunkt får de i vissa fall karaktär av

marginella gratistjänster. Oavsett omfattningen av detta, får enbart miss- tanken om att det förekommer en negativ effekt på ägarnas och kundernas förtroende för OZ. Ett sätt att definitivt omöjliggöra denna typ av pris- sättning vore att låta ägandet och styrningen av utnyttjandet för datorerna övergå till DSM.

Det ändrade ägandet av datorerna skulle rimligen tvinga fram en prissätt- ning, som representerar en strikt verklighetsbaserad fördelning av kostna- derna för 023 persontjänster. Därmed skulle man skapa förutsättningar för att en gemensam styrning av OZ skulle kunna fungera betydligt bättre än hittills. Samtidigt skulle denna ändring medföra en sanering av det externa utnyttjandet av datorerna. Härmed skulle idéerna om en kommersiellt fristående - och kanske mer expansiv - organisation för 02 falla och en önskvärd koncentration på huvuduppgiften, att betjäna forskning och utbildning , skulle bli följden.

4 r rkr

OZ har stordatorutrustning av tre olika typer. Detta medför naturliga krav på att upprätthålla kompetens och vidtaga erforderliga moderniseringar för alla tre typerna. Denna situation leder till stora behov av såväl kvali- ficerad personal som finansieringsmöjligheter. Den historiska utveckling- en har lett till att OZ hamnat i denna situation och detär önskvärt att man snarast möjligt skapar en koncentration till en eller två typer av storda- torer vid OZ.

Av de tre stordatortyperna vid OZ kan man konstatera att två av leverantö- rerna, nämligen IBM och DEC, uppfattas vara de mest stabila på marknaden och att man för dessa därför har de bästa garantierna för kontinuitet i produktutveckling och bibehållande av marknadspositioner. Detta gäller uppenbart speciellt entydigt för IBM. Vad gäller den tredje stordatorlever antören CD måste man däremot konstatera att utvecklingen ej varit så positiv - och detta förefaller vara mer påtagligt på den skandinaviska marknaden än internationellt.

Mot bakgrund av det aktuella utnyttjandet av 023 olika stordatorer - samt den relaterade allmänna marknadsutvecklingen för motsvarande datorleve- rantörer - finns det anledning rekommendera att en reduktion av antalet olika datortyper vid OZ i första hand bör drabba CD. Man kan härvid notera att det ej är enkelt för kunderna att i så fall finna en alternativ leverantör av CD-datorkraft.

IBM har en mycket stark position som ledande datorleverantör och detta gäller i viss mån även inom forskningssektorn. Den stora förekomsten av IBM-datorer medför bl a att intressanta generella programpaket från oberoende programvaruleverantörer ofta tillverkas för IBM-datorer. Ett förhållande som ytterligare stärker IBMs position i detta avseende är att populära generella programpaket i många fall även utvecklas i en version för persondatorer av IBM-typ. Detta skapar en värdefull möjlighet att välja ny datormiljö med fortsatt utnyttjande av samma programpaket.

Eftersom tillgången på IBM-datorkraft på marknaden är mycket god, kan man förutsätta att det i de flesta fall ej skulle bereda de externa kunderna alltför stora problem att finna alternativa leverantörer av lämpliga data- centraltjänster, om OZs utbud av dessa externa tjänster skulle upphöra. Även för kunderna inom DSM skulle det sannolikt vara möjligt att finna alternativa leverantörer av IBM-stordatorkraft på den kommersiella mark- naden, även om detta sannolikt skulle bli mer kostsamt för kunderna.

lnom forskningssektorn har DEC en mycket stark marknadsposition, speciellt vad gäller tekniska och naturvetenskapliga tillämpningar. Även utveckling av generellt intressant basprogramvara har ofta varit knuten till DEC-datorer. OZ bör under alla förhållanden upprätthålla en god DEC- kompetens - i första hand för att betjäna alla dedicerade DEC-datorer, som är utplacerade inom DSM.

i | i i i |

4. Rekommendationer 5,1 Q' yetgtjpande rekcmmendaticne:

Rekommendation A Man bör även för framtiden ha en gemensam universitetsdataenhet inom Stockholms-regionen - för högskoleenheterna och FOA.

Förutsättningarna för en gemensam universitetsdataenhet kan bedömas vara speciellt goda i Stockholm (jämfört med övriga högskoleregioner i Sverige), beroende på att ett stort antal högskoleenheter är samlade inom ett geografiskt koncentrerat område samt att även FOA, som har en likar- tad verksamhet, till stor del är lokaliserad till samma område

Rekommendation 8 Man bör genomföra en markant förändring av OZ. Förändringen bör avse såväl verksamhetens yttre form som dess innehåll - och den bör utföras som en klart uttalad förändringsprocess. OZ bör därvid ersättas av en ny organisation.

lnom DSM uttalas på många håll kritik rörande brister och svagheteri organisation och verksamhet vid OZ. Delvis kan denna dåliga image anses vara sakligt motiverad - men delvis är den en kvarleva från tidigare upp- levda svagheter. En viktig del av kritiken gäller OZs bristande förändrings- förmåga. Det är viktigt att den nya dataenheteri mer förutsättningslöst kan starta med en ny inriktning i olika frågor - utan onödiga bindningar till tidigare beslut inom OZ.

Rekommendation C Benämningen "OZ" för den gemensamma dataenheten bör ändras.

Den negativa image, som OZ har fått inom vissa delar av den potentiella kundkretsen hos huvudintressenterna, gör det befogat att ifrågasätta benämningen OZ för den framtida dataenheten. Vidare kan konstateras att benämningen "OZ" ej gör något seriöst intryck (eftersom den uppenbarligen motiveras av att den inte står för någonting ).

lEE” |.n . lil

Rekommendation D Styrelsen för universitetsdataenheten bör representera ägarintressena och ha stark kompetens vad gäller dataserviceverksamhet.

Rekommendation E Dataserviceverksamheten bör i ökad grad lokaliseras till de olika DSM för att skapa önskvärd närhet till kunderna. I största möjliga utsträckning bör datorutrustningen utlokaliseras - och ägandet av den utplacerade utrust- ningen bör övergå till respektive intressent.

Rekommendation F Den gemensamma dataverksamheten bör i ökad omfattning avse person- tjänster och i minskad grad vara knuten till dataenhetens datorutrustning. Dataenhetens tjänster bör därför i huvudsak baseras på kompetens inom olika områden och datorutrustningen bör till väsentlig del ägas av data- enhetens kunder.

Rekommendation G Dataenhetens tjänster bör i ökande grad vara av typen "hjälp till själv- hjälp" - och i minskad omfattning avse fullservice.

Rekommendation H Dataenhetens verksamhet bör koncentreras till tjänster med inriktning mot forskning och utbildning. Detta innebär att verksamheten rörande administrativa tillämpningar bör reduceras och till viss del avvecklas.

Rekommendation I Dataenhetens verksamhet och kompetens bör koncentreras till ett mindre

antal olika stordatormiljöer - och ökade insatser bör avse tjänster rörande persondatorer.

!

IHE” |.

Rekommendation J Den förslagna förändringen av den gemensamma dataenheten skall innebära en markant ändring av verksamhetens inriktning. Det är därvid viktigt att förändringens innehåll klart uttalas samt att det kontrolleras att de beslutade förändringarna verkligen genomförs. '

Rekommendation K Den löpande styrningen av förändringsarbetet bör utföras av en arbetande styrelseordförande (eller eventuellt av en arbetande styrelseledamot).

Det är ej möjligt att vid förändringens början precisera dess detaljer utan man får nöja sig med att ange dess inriktning. Det krävs därför ett mycket aktivt utövande av ägarinflytandet under förändringsprocessen - för att fortlöpande ta ställning i olika detaljfrågor av principiell betydelse.

Rekommendation L Tillräckligt lång tid måste avsättas för förändringsprocessen.

UTREDNINGEN OM HUVUDMANNASKAP OCH YTTRE __ ORGANISATION FOR STOCKHOLMS DATORCENTRAL QZ

Underlag och synpunkter från Stockholms Datorcentral QZ

1987-05— 1 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Bakgrund

2. OZ's verksamhet idag - framtiden

3. Vilket mervärde ger ett sammanhållet OZ

4. Möjliga organisationsformer och huvudmän

5. OZ's marknad/verksamhet i de olika organisationsformerna

6. Strategiska problem/nyckelfrågor ide olika organisationsformerna

7. OZ's förslag till organisationsform

BILAGEFÖRTECKNING:

Bilaga 1 KIs och KTHs administrativa körningar vid OZ

Bilaga 2 Tjänster och organisationsform

Bilaga 3 Strategiska problem och organisationsform

Bilaga 4 Konsekvenser som måste beaktas vid en eventuell förändring av OZ:s organisationsform

Bilaga 5 Vissa synpunkter mot ett uppslittrat 02 vad gäller personalen

Bilaga 6 OZ:s remisssvar ang Dick Ramströms utredning "02 i ett

systemperspektiv

1.1 Inledning

Jan Nordling presenterade vid möte på 02 1987-04—27 sin rapport om huvudmannaskap och yttre organisation för OZ och redovisade förslag till lösningar. Endast en kort diskussion ägde rum vid detta tillfälle.

I denna PM vill OZ därför i skriftlig form ge sina synpunkter till utred- ningsmannen som underlag i arbetet. Vi har valt att göra detta i form av en fristående PM - inte som kommentarer till Jan Nordlings rapport.

På grund av den korta tid som står oss till buds blir denna rapport i vissa avseenden kortfattad. Vi står dock givetvis till förfogande för frågor, kompletteringar och ytterligare underlag så att utredningsmannens arbete stöds på bästa sätt.

Ytterligare skriftlig dokumentation om OZ finns i Dick Ramströms utred- ningsrapport, 02 i ett systemperspektiv, samt i OZ's verksamhetsplan och verksamhetsberättelse.

OZ har inte beretts tillfälle att redovisa sina synpunkter till Jan Nordling i samband med utarbetandet av hans rapport. Vi sammanfattar därför här våra synpunkter. 1.2 Utgångspunkter

OZ:s ekonomiska resultat visar en positiv utveckling och prognosen för innevarande budgetår visar på ett visst överskott. Detta visar att OZ:s tjänster i dag är attraktiva och har en marknad.

Det förbättrade resultatet har ernåtts genom en kombination av kostnads- åtstramning och intäktsökning. den senare erhållen genom försäljning av tjänster till gamla och nya kunder.

Denna förändring av verksamheten har åstadkommits genom ett medvetet arbete för att ändra värderingar och attityder mot ökad effektivitet och affärsmässighet samt genom hårt arbete.

Man kan konstatera att detta förbättrade resultat har uppnåtts marknads- mässigt och inte genom subventioner, konkurrensbegränsning eller anslag.

Inriktningen av OZ's verksamhet styrs av den målsättning som finns formulerad i OZ's verksamhetsplan och tjänsterna utvecklas i enlighet med OZ's affärsidé. Målsättning och affärsidé för 02 återges nedan och tjänar

I

som utgångspunkt för den fortsatta framställningen.

OZ's mål

Stockholms datorcentral, 02, har som huvudmål att sälja databehandlings- tjänster och därvid

' vara marknadsledande vad gäller databehandling för forskning/ut-

veckling och utbildning, inkluderande såväl datorresurser och data- kommunikation som kompetens

' erbjuda tjänster inom den nisch av administrativa system där OZ's kompetens och resurser har marknadsfördelar

' särskilt vidareutveckla OZ's verksamhet inom området meddelande- hantering

lnom dessa områden erbjuder OZ totallösningar innefattande bl a tillgång till avancerad programvara, datakommunikation, konsulttjänster och kurser, som är sådana att kundens verksamhet kan bedrivas effektivt.

02 skall bedriva verksamheten affärsmässigt och effektivt.

Att vara marknadsledande är här ett uttryck för kvalitet, dvs OZ's tjänster skall kvalitetsmässigt vara av hög klass.

OZ:s affärsidé är

att effektivisera och öka kvaliteten på databehandling för forskning. utveckling och utbildning samt

att datorisera inom dessa områden Detta innebär att OZ som en leverantör. efter behov kan erbjuda totallösningar omfattande - behovsanalys - kravspecifikation - ansökan om finansiering/erbjuda datorkraft - förslag till systemIösning/upphandling - implementering

o kompetensuppbyggnad hos kunden & o anskaffning av utrustning och programvara o stöd vid igångsättning

datakommunikation drift, underhåll av lokala/egna datorer servicebyråtjänster säkerhetskopiering, arkivering, back up system- och driftsäkerhet konsulttjänster/programutveckling

OOOOOOO

Genom att flera kunder kan utnyttja samma tjänster erhåll stor- driftsfördelar som ger ökad effektivitet och lägre priser för kunden. Kunden erhåller också större trygghet och högre effektivitet genom att den vänder sig till endast en leverantör. vilket innebär klar ansvarsfördelning gentemot kunden. Genom att den samlade erfarenheten från olika områden som utveckling, drift m m ger möjlighet till produktutveckling, kan kundens behov på ett bättre sätt tillgodoses. Detta ger kunden en högre kvalitet på tjänsterna.

en_effektivisera databehandling inom statsförvaltningen i Stockholms- regionen. Genom att utnyttja kompetens och systemlösningar från ovanstående områden erhålls stordriftsfördelar. Många problem är gemensamma och med samlad bred erfarenhet ges möjlighet till bra, effektiva lösningar. Stockholms DatorcentralQZ 1987-0543 4 1 1 6 uppläggning och testkörning i

Affärsidén för 02 kan således sammanfattas kortfattat

! - en leverantör med totalansvar ger kunden trygghet och högre ! effektivitet i

i

- stordriftsfördelar ger kunden lägre pris

- den samlade kompetensen ger kunden högre kvalitet

2. OZ:s VERKSAMHET

02 har genom åren byggt upp en mycket bred och kvalificerad kompetens inom ett antal områden. Universitetsdatacentralerna har haft till uppgift att "tillhandahålla" resurser för att tillgodose den högre utbildningens och forskningens behov av databehandling. Detta innebar från början huvud- sakligen att driva datorsystem försedda med basprogramvara och programbibliotek för servicebyråverksamhet. I takt med förändrade

användarönskemål och behov samt den teknologiska utvecklingen har verksamheten utvecklats och omfattar idag datakommunikationstjånster. drift av lokala datorer, förmedling av persondatorer samt konsulttjänster av olika slag i en ökande utsträckning.

2.1 OZ:s historiska utveckling

Från början utgjordes OZ's tjänster helt av servicebyråtjänster på stor- datorer. Under den senaste 10 årsperioden har verksamheten och tjänsterna utvecklats och strukturomvandling skett så att servicebyrå- tjänsterna idag utgör endast ca hälften av OZ's omsättning (dock utgör servicebyråverksamheten den idag största enskilda verksamhets- grenen). Så distribuerades exempelvis delar av datorverksamheten redan 1979/80. drift av lokala datorer, kund- eller OZ-ägda, infördes som tjänst ungefär vid samma tidpunkt. datakommunikationstjänsterna har byggts upp och utvecklats och förmedling av persondatorer startade för ca 3 år sedan. Vidare har sedan ca 10 år tillbaka kompetens inom områden som exempel- vis statistik, databashantering/rnformationssökning, tekniska beräkningar byggts upp så att konsulttjänster kan ges i takt med att kundbehov före- ligger. En tjänst som speciellt utvecklats under senare år är det dator— stödda konferenssystemet KOM vilket betytt oerhört mycket för forskarnas möjligheter att kommunicera och där 02 i hög grad drivit utvecklingen.

Servicebyråverksamheten har också kontinuerligt utvecklats och förändrats med införande av nya system och datortyper. Just nu pågår exempelvis planering för avveckling av DECfO/ZO systemen och införande av UNlX operativsystem.

Som exempel på förändringar som skett kan också nämnas att en stans- avdelning har lagts ned, att antalet operatörer nu är mindre än hälften av antalet för 10 år sedan. Vidareutbildning skedde härvid inom OZ:s ram så att övertaliga operatörer utbildats till t ex data- kommunikationsområdet. inom vilket det har funnits ett ökat behov av utbildad personal.

OZ's verksamhet måste också fortsättningsvis, liksom hi'intills har skett. genomgå strukturomvandling och förändras i enlighet med marknadens behov och den tekniska utvecklingen. När man beskriver verksamheten vid 02 bör detta göras så långt möjligt i uttryck för funktione' och tjänster och inte i form av tekniska lösningar. Beskrivningen tenderar annars att bli konservativ. Inför varje ersättning/anskaffning av datorsystem sker en analys av kundernas behov och för närvarande pågår således en marknads- undersökning för att ge underlag för anskaffning av ersätningsutrustning för DEC och lBM/AMDAHL systemen. Val av dator och systemkonfiguration avgörs sedan av resultatet av marknadsundersökningen Beträffande systemkonfigurationen så kan den bestå av distribuerade datorer i ett nät- verk, central stordator eller en kombination av distribuerad/central dator- kraft beroende på marknadens behov.

Nedan beskrivs verksamheten vid 02 med den utvecklirg mot framtiden vi ser som önskvärd mot bakgrund av OZ's mål och affärsidé.

Tjänster som beskrivs är 0 konsulttjänster utbildning/kursverksamhet egna produkter rådgivning förmedling av persondatorer med tillbehör och programvara servicebyråtjänster (stordatorkapacitet) drift av lokala OZ/kundägda datorsystem datanät/nätverkstjänster

OOOOOOO

2.3 OZ:s tjänster

Konsultverksamhet bedrivs av OZ på uppdrag av DSM eller andra myndig- heter och i någon mycket begränsad omfattning för privata uppdragsgivare. Uppdragen varierar kraftigt i omfattning från några timmars program— mering till högt kvalificerade utredningsuppdrag eller fleråriga projekt med många konsulter inblandade. Ofta innefattar konsultuppdraget dator- körningar på någon av OZ's datorer med användning av något programpaket och den efterfrågade kompetensen är just kombinationen av kännedom om tillämpningsområdet och programvaru- kännedom. s.k. fullservicetjänster som innebär att på uppdragsbasis hjälpa kunder med bandkopiering. back up-tagning etc ingår också i verksamheten. Naturligtvis kan körningar också genomföras på kundens egen dator om den nödvändiga programvaran finns tillgänglig där. Dock påverkas prisbilden förtjänsten i detta fall. Inom datakommunikationsområdet har 02 genom lång erfarenhet och del- tagande i internationella projekt skaffat sig en mycket hög kompetens som

l l

i För fler och fler av OZ's kunder framträder behov att anlita konsulthjälp som tar hela ansvaret för lösningen av ett problem. Här kommer alla aspekter av det datatekniska in från val av lokal utrustning inklusive datakommunikation till programvarukännedom. systemering och skräddar- sydd programmering. Detta kallar vi totallösning av kundens problem och hår krävs mycket goda kontakter mellan olika avdelningar och sektioner för att det ska fungera bra. En organisation av 025 typ med många specialister som har ett nära samarbete som befruktar och breddar den djupa kompetensen bör här ha fördelar på marknaden.

För såväl konsulttjänster som totallösningar bör en intäktsfinansierad organisationsform kunna fungera mycket bra. Förhållandet till DSM bör utvecklas mot ett klarare köpare-Ieverantörsförhållande. där OZ marknadsför sin kompetens och säljer sina tjänster till mia marknadspriser. För strategiska tjänster av olika slag kan naturligtvis en myndighet centralt ge OZ långsiktiga uppdrag. En vidgad kundkrets av andra myndigheter och företag gör det möjligt att upprätthålla en god service till alla kunder.

Utbildning/kursverksamhet kan ses som en speciell typ av konsult- tjänst. Här finns stora potentiella marknader inom såväl DSM som övriga myndigheter. Utbildning ingår ofta som en del i en totallösning. Utbildningen bör med framgång kunna bedrivas i en intäktsfinansierad organisation - dock kan det vara problem för de enstaka forskarna att kunna betala marknadsmässiga priser inom ramen för sina forskaranslag.

Egna produkter. På OZ eller DSM har under åren programvaror utvecklats som har varit av allmänt intresse och även sålts till andra installationer. Det mest kända exemplet är KOM vars första versioner utvecklades i FOA:s regi och som sedan ett antal år tillbaka vidareutvecklas och marknadsförs av OZ. KOM har en stor spridning inom forskarvärlden även internationellt och används alltmer inom myndigheter med stor spridning över landet. SlMULAkompilator för DECsystem är en annan produkt av mycket hög kvalité och har en spridning till främst universitetsinstallationer. SIMULA för VAX/VMS har sålts i ett större antal till både universitet och andra kunder. För utveckling av generella program med en klar inriktning mot kunder inom universitet och högskolor bör anslagsfinansiering eller centralt beställda uppdrag kunna komma ifråga. Annan programutveckling bör endast göras på strikt affärsmässiga grunder. Genom samarbete mellan OZ och DSM kan på detta sätt programvaror göras tillgängliga för en större marknad.

Rådglvnlng som är avgiftsfri skall normalt inte förekomma alls. En viss jourservice vid datorkörningar och programanvändning för elementär fel- sökning sker i dag utan kostnad för kunden, men övergår i konsultuppdrag så snart frågorna kräver expertkompetens. i vissa sammanhang kan råd- givning uppfattas som marknadsföringsinsatser. Denna strikta hållning mot rådgivning av olika slag krävs i en intäktsfinansierad organisation. i en anslagsfinansierad situation bör naturligtvis rådgivningsservice byggas upp i den utsträckning anslagsgivaren begär det. För den enstake forskaren vore en mer utbyggd service än vad en intäktsfinansierad organisation kan ge en stor rationaliseringsvinst eftersom hon nu förlorar både tid och pengar på "trial-and-error" eftersom körningsanslaget ofta inte räcker till några konsulttimmar.

Förmedling av PC med tillbehör har rönt en stor uppskattning inom DSM. OZ och övriga universitetsdatacentraler har genom statskontoret förmånliga avtal med såväl hårdvaruleverantörer som några större programvaruleverantörer. Verksamheten omfattar också marknadsföring och information om olika produkter på DSM vilket också har uppfattats positivt. Gruppens storlek idag är 5 - 6 personer och verksamheten kan knappast bedrivas rationellt med mindre bemanning. Hade denna grupp inte funnits inom OZ hade varje DSM behövt bygga upp egna grupper av nästan samma storlek.

På programvarjjsidan har OZ förutom ovannämnda mer generella program- vara satsat på program där vi besitter kompetens och där kombinationer med servicebyråverksamheten kan utnyttjas t ex för kommunikation PC-dator, statistikprogram, informationssökning etc. Detta är också ett led i vår strävan att tillhandahålla totallösningar inom våra nischer. Vi ser att detta är ett område där OZ skall satsa för framtiden.

De avtal som kan tecknas i dag bygger sina rabatter o dyl på att OZ har en mycket nära koppling till universitetet och högskolorna och dess— utom på att verksamheten uppnår en viss volym som gör det möjligt att teckna större licenser. Samordningsvinsterna är uppenbara. Om avtalsmöjlig- heterna försämras genom en svagare koppling till DSM kan delar av denna verksamhet förmodas inskränkas till rena konsulttjänster.

Servicebyråtjänster (stordatorkapacitet) drivs idag på lBMt'AMDAHL. DEC 10/20 och CD utrustning. Tjänsterna bedrivs så att man förändrar och moderniserar utrustningen och systemprogramvaran så att bästa pris/prestanda uppnås. Detta innebär att man bl.a skall uppgradera drift- systemen i takt med att uppdateringar tillhandahålls av leverantörerna och se till att moderna. effektiva versioner av i driftsystemet ingående komponenter utnyttjas. En viktig del i detta är att se till att personin- gripande för drift av datorerna så långt möjligt

minimeras. Utrustningen byggs ut/låggs ner alltefter hur attraktiva tjänsterna är på marknaden. Tjänsterna tillhandahålls dels direkt till kunder som har kompetens inom tillämpningsområdet och programvaran själva och dels som komponent i totallösningar där 02 också tillhandahåller andra tjänster.

För framtiden anser vi att servicebyråverksamheten bör ges en klarare inriktning mot speciella områden. Persondatorerna och arbetsstationerna kommer att utvecklas pris/prestandamåssigt och ligga på en sådan pris- nivå att det är attraktivt och överkomligt för institutioner att själva köpa utrustning. Vidare har högskolorna möjlighet att få särskilda anslag och bidrag från UHÄ—ramar och fonder. t ex Wallenbergfonden så att avskriv- ningskostnader ej behöver ingå i kostnadskalkylen för systemen. Detta bör givetvis utnyttjas av institutionerna för anskaffning av generell dator- kapacitet. Däremot bör av effektivitets- och kostnadsskäl OZ anlitas för råd och genomförande av anskaffningen, drift av systemen osv. Det är viktigt att OZ kopplas in tidigt i planeringen. Det vore givetvis värdefullt för 02 att få likartade möjligheter som högskolorna att utnyttja fond- medel etc.

Vad gäller val av operativsystem följs noga utvecklingen av standardiserade, mera datoroberoende operativsystem, där UNIX för när- varande är det mest utvecklade. OZ planerar för närvarande för en utökad användning av UNlX.

Servicebyråverksamheten bör inriktas mot t ex tillhandahållande av stora databaser, konferenssystem (KOM/SUPERKOM) och dyra programvaror. speciellt där kompetens på dessa behövs för att de skall kunna utnyttjas effektivt. Vidare måste kunden kunna förvalta sina tidigare investeringar i stora programsystem och databaser ("arvet").

Inom ramen för servicebyråverksamheten kan man också tilllhandahålla superdatorresurser och i övrigt exempelvis periferienheter och andra resurser med högt anskaffningsvärde.

Servicebyråalternativet är också lämpligt för test och utveckling av kundens applikationer samt för de externa kundernas körningar. Vidare är servicebyrån ett alternativ för tillämpningar där säkerhet och till— gänglighet skall vara garanterad och där krav på back-up och arkivering föreligger.

För drift av administrativa system är kraven på säkerhet och till- gänglighet höga. vilket talar för att sådana tillämpningar lämpligen läggs på servicebyrå med professionell driftorganisation. Kl och KTH har avi- serat att man planerar att förlägga sina administrativa system lokalt,

vilket OZ kommer att ta med i underlaget för planering av verksamheten. (Detta finns mer utförligt beskrivet i separat PM, Magni). Servicebyråtjänster kan drivas både med anslag och i en intäkts- finansierad organisationsform. Dock gäller för en superdatorverksamhet att den under närmaste 5-10-årsperiod troligen drivs bättre i en anslags finansierad form så att intresse och efterfrågan av tjänsterna kan stimuleras.

Drift av lokala, OZ/kundägda datorsystem. Inom ramen för dessa tjänster drivs datorsystem på uppdrag av kunden. Själva driften sker lämpligen samordnat med ett servicebyråsystem eller med ett antal lokala system av samma typ så att stordriftsfördelar erhålls och priset för drifttjänsterna blir attraktivt för kunden.

De lokala systemen kan vara ägda av kunden eller av OZ. I det senare fallet ställer OZ upp systemet hos kunden och kunden förfogar helt över systemets användning. i det första fallet faktureras endast priset för 02 drifttjänster. i fallet att OZ äger systemet fakturerar OZ kunden även avskrivningskostnader, kostnader för programvarulicenser och underhålls- kostnader till leverantören som sedan betalas vidare. Pengarna trans- fereras alltså endast genom OZ.

Valet om kunden eller OZ skall äga utrustningen avgörs av på vilket sätt kunden får de lägsta kostnaderna och bästa servicen.

Vad gäller exempelvis DEC 10/20 systemen så valdes modellen med OZ som ägare genom att man vid anskaffningstillfället kunde utnyttja rabatter som OZ erhöll på både systempriset och underhållskostnaderna till leverantörer. Om t ex NADA:s system skulle övergå till KTH;s ägo skulle konsekvenserna se ut enligt nedan.

Driftansvar Konsekvens för OZ Konsekvens för KTH

OZ ingen högre underhålls- kostnader till leverantör KTH 1-1.5 personer driftgrupp på 2—3 förses med andra personer avdelas arbetsuppgifter samt högre underhållskostnader

För framtiden, i och med att många av de mindre systemen blir alltmer lätta att underhålla och driva, ser vi drifttjänsten utvecklas mot en "försäkringstjänst'. 02 kan inom ramen för denna t ex hålla reserv- utrustning, back up och garantera inställelsetid vid fel. Drift av lokala datorsystem kan tillhandahållas såväl i intäktsfinansierad som anslagsfinansierad verksamhetsform. Tjänsten kan tillhandahållas direkt till kunderna eller utgöra komponent i totallösning.

Datornät/nätverkstjänster finns på 3 nivåer:

- lokalt Denna tjänst innebär att hålla kompetens på samt anskaffa , installera och driva lokala nät på uppdrag av kunder. Verksamheten är inte stör idag men bör kunna utvecklas.

iegiogalt I dag drivs regionala terminaln'ätet inklusive upphandling installation osv i samarbete med lokala grupper inom DSM. Vidare svarar OZ för regionala datornätsväxlar etc.

- nationellt OZ har idag ansvaret för EARN-noden i Sverige, svarar för EARN-SUNET/DECnet kopplingen, har det samlade driftansvaret för SUNETzs X-25 växlar samt utgör gateway till Mailnet. ! Sverige bör ett nationellt grepp tas så att formerna för ledning, utveckling och drift av ett nationellt nät för forskningsorgan organiseras upp. OZ har bra kompetens och en aktiv datanätsgrupp att bygga en sådan verksamhet kring.

Datanätstjänsterna bör utvecklas vidare och under närmaste 5—10- årsperiod kommer behovet att öka ytterligare av dessa typer av tjänster. Vad beträffar lokala/regionala nätverkstjänster kan dessa finansieras genom anslag och/eller i en intäktsfinansiera form. För uppbyggandet av ett nationellt nät föreligger bästa förutsättningarna att nå ett bra resultat om denna tjänst finansieras genom anslag.

OZ säger i sin affärsidé att totalansvaret ger kunden trygghet och högre effektivitet. Samlad kompetens och stordriftsfördelar ger möjlighet till totallösningar. OZ sammanhållet erbjuder detta!

3.1 Samlad kompetens

Genom att ha en samlad grupp inom ett kompetensområde behövs totalt sett färre personer. Det är också lättare att lösa back up-problematiken i en samlad grupp. En grupp behöver en viss storlek för att kompetensen

skall utvecklas (kritisk storlek).

Exempel; Väl fungerande grupper med djup kompetens om såväl program- varor som olika tillämpningar av dessa finns i dag på OZ inom områdena Grafik och Statistik, GoS, samt Informationssökning, Databaser och Administrativa system, IDA. Dessa grupper har en sådan storlek, 7 - 8 personer, att de kan äta sig större projekt, klarar att hålla en hög nivå på sin service till kunder (back up) och att vidareutveckla sin kompetens. Både GoS och IDA har stora användargrupper inom DSM, GoS på forsknings- sidan, och IDA främst på förvaltningssidan. OZ:s kompetens och service inom dessa områden utnyttjas i allt högre utsträckning även av andra statliga myndigheter och organ, medan de rent privata kunderna inte är särskilt många. Kunderna kommer i blandad omfattning från alla DSM. Det vore synnerligen olyckligt att splittra någon av grupperna och "dela ut" personalen på olika DSM - fördelarna av den breda kompetensen med back up och bra utvecklingsmöjligheter i större intressanta projekt skulle försvinna och ett mödosamt arbete att bygga upp en grupp på nytt skulle ta vid. De tjänster som OZ i dag erbjuder andra myndigheter skulle knappast alls kunna komma ifråga.

Förutsättningarna för att kunna erbjuda s k totallösningar är att man kan erbjuda och kontrollera alla stegen iden aktuella processen - allt från utredning av problemet , förslag till lösning. till genomförande av en lösning där återigen alla led skall vara under kontroll. Om datakommunika- tion, -kompetens och produktion, samt drift och underhåll av datorer och programvara utgör en leverantör och konsulttjänster och expertisen kommer från en annan leverantör så överblickar ingendera hela processen. Totallösningar på kundproblem blir mycket svårare att realisera i en sådan situation. Vi ser alltså ett mycket nära samarbete mellan olika grupper inom System- och Serviceavdelningen och Drift- och Teknik- avdelningen som en stor konkurrensfördel i de flesta situationer.

För OZ:s kunder är det ju också en given fördel att kunna lösa i stort alla databehandlingsproblem genom samma leverantör.

3.2 Stordrlftsfördelar

02 kan erbjuda bredd på både tjänster och programprodukter. Genom att personalen finns för serviebyräverksamheten kan dess kompetens utnyttjas också för drift av deciderade datorer. Att centralt uppdatera och underhålla driftsystem minskar kostnaden per systern.

OZ har speciell utrustning som utnyttjas för att förbättra tillgängligheten för 023 datorer. T ex avbrottsfri kraft och back up maskiner. Vid en split- trad lösning skulle denna utrustning behöva mångfaldigas.

Samordnad drift av terminalnät med tillhörande växelutrustningar. multiplexorer och modern ger lägre totala personalkostnader och bättre service åt kunden.

OZ har mycket förmånliga mängdrabatter på programvara. Om OZ splittras skulle leverantörerna inte erbjuda dessa rabatter. Det är fördelaktigt att placera databaser på gemensam utrustning, som gör dem tillgänglig för många. OZ har datakommunikationslösningar som gör informationen lättåtkomlig för olika användare.

Drift av ett datorstött konferenssystem måste ligga på en gemensam dator med många olika användare - här är det deltagarna själva som avgör kvaliteten på tjänsten.

Exempel;

- OZ erbjuder servicebyråtjänster till olika databasvärdar. Hår sam- arbetar personal från SyS och DT med drift. back up, konsultstöd och datakommunikationslösningar för ett antal databaser.

- Karolinska Institutets Bibliotek» och informations Central, KIBIC, anlitar OZ för databasservice. KIBIC har ett stort antal användare över hela Norden som behöver kommunicera med databasen på olika sätt. Här har OZ:s samlade kompetens och gemensamma datakommunikations- utrustning haft avgörande betydelse för projektet. Storskaligheten på OZ innebär också fördelar då KIBIC behöver följa med utvecklingen från programleverentören och t ex övergå till att använda nyare skrivminnen. Då har OZ kunnat hyra nya minnen för KIBIC och använt de gamla för andra kunders räkning.

- Samordnad drift av servicebyrådator och dedicerade datorer minskar personalkostnader per system och ger lägre kostnader för kunden. Ett exempel på detta är drift av dedicerade DEC och VAX-utrustning där OZ idag centralt uppdaterar och underhåller driftsystem för 14 datorer och svarar för drift av datorer åt FOA. SU och KTH på OZ driftställen.

En fördel med gemensam drift är också att kunden kan erbjudas hög tillgänglighet genom att datorlokaler med speciell utrustning, som luftkonditionering och avbrottsfri kraft, kan utnyttjas rationell . Flera datorer med samma driftsystem ger möjlighet till back-up vid fel. Gemensamma avtal med leverantörer ger också höga rabatter på programvara.

I ett alternativ där OZ delas upp på flera huvudmän försvinner möjligheten att ge kunderna den servicenivå och de tjänster som idag efterfrågas och erbjuds.

Det som anförts ovan visar att en uppsplittring av OZ ej är ekonomiskt effektivt för DSM eller övriga kunder inom statsförvaltningen.

4. MÖJLIGA ORGANISATIONSFORMER OCH HUVUDMÄN

I detta avsnitt behandlas bolag, stiftelse och myndighet som organisationsformer. Möjliga huvudmän anges för var och en av dessa utan egentlig värdering.

4.1 Allmänt om organisationsformerna

Anslagsfinansierad myndighet får sina anslag årligen med vissa ramar för verksamheten. Större förändringar i verksamheten styrs av ändringar i dessa ramar som sker med en viss tröghet. Myndigheten agerar på statens uppdrag. Inga särskilda medel avsätts för utvecklingsåtgärder. Överskott kan inte sparas från år till år.

lntäktsflnansierad myndighet skall i princip täcka sina egna kostnader. Denna myndighetstyp har större möjlighet till förändringar på kort sikt än anslagsfinansierad myndighet.

Stiftelsers verksamhetsformer regleras från fall till fall av stiftaren. Oftast finns något ideellt inslag i verksamheten.

Bolagens organisationsformer regleras i aktiebolagen. Stiftarna/ägarna tillskjuter medel och bestämmer verksamheten. Inom den ramen finns stora möjligheter till förändringar.

4.2 Bolag

! ett bolag framhävs affärsmässigheten hos OZ . För OZ som bolag är det viktigt att marknadens omfattning och potential är tillräckligt stor för att OZ skall kunna bli livskraftigt. Vidare gäller att ägarna och marknaden tillsammans avgör verksamhetens inriktning. Detta innebär att verksam- heten för QZ kan förändras avsevärt beroende på vilken ägaren är.

Möjliga huvudmän: 1) Annat bolag

Att höra till koncern eller bolag ger möjligheter till

' stöd med professionell, affärsmässig styrning och ledning ' samordning av marknadsaktiviteter m m ' gemensam utveckling

- Statskonsultgruppen

' fritt under koncernledningen ' under ltillsammans med DAFA - Televerket

' Teleinvest har ett antal bolag. - Privat företag

Med OZ under Televerket inriktas verksamheten huvudsakligen mot data- kommunikationsområdet och andra områden där Televerket har ett primärt intresse. Under Statskonsultgruppen kan man rimligen anta att verksam- heten fortsätter med sin nuvarande huvudinriktning. Under ett privat bolag kommer inriktningen av verksamheten mot högskolevärlden sannolikt att minska.

2) Utbildningsdepartementet

Ett bolag under utbildningsdepartementet *,

' uppfattas som trovärdigt inom staten l ' får en naturlig knytning till hela departementets *

"marknad", UHÄ området såväl som SÖ och övrigt (SÖ . området bedöms som potentiellt intressant)

Bolagets framgång är beroende av vilket kapital som kan tillföras verk- samheten.

3) Myndighet (eller konstellation av myndigheter) j Ett bolag under en myndighet i ' uppfattas som trovärdig inom staten -

" kan genom myndighetens egna verksamhet ge kunder till OZ

den potentiella kundkretsens storlek.

|

Bolagets framgång är beroende av hur stor myndighetens omslutning och l l

l

Möjliga huvudmän: I

I

- DSM omslutning ca 2.5 miljarder SEK ." - SU omslutning ca 7-800 miljoner SEK, begr. 5

primärmarknad l - UHÄ omslutning ca 90 miljoner SEK , men ger en nationell

bas för marknaden

wmwwww qma—mmwmwummy ..

_, i j. ;

I en stiftelse framhävs OZ:s inriktning mot forskning/utveckling och ut- bildning, vilket utgör OZ:s huvudinriktning och stämmer med övergripande värderingar inom OZ.

En stiftelse kan få engångskapital eller årligt 'anslag' för sin verksamhet. Verksamheten, styrelse, inflytande från stiftare etc. bestäms i stiftelse- urkunden. En stiftelse kan ha en eller flera stiftare och det kan vara lämpligt att tänka sig en kombination av nedan föreslagna.

OZ kan som stiftelse antingen bilda en egen eller gå ihop med någon redan existerande stiftelse med likartad eller delvis likartad verksamhet (så att verksamheterna kan förstärka varandra).

Möjliga stiftare: .

- STU

- DSM (någon av DSM eller flera)

- Fonder

- Televerket

- SAF

- Industriförbundet

- Datorföretag/leverantörer av datakommunikationsutrustning

- Svensk storindustri

4.3 Myndighet

Som en myndighet framhävs OZs roll att tillhandahålla seujee och'stå till tjänst som en opartisk oberoende bedömare, t. ex. ge råd, utvärdera anbud från leverantörer osv.

En myndighet kan vara anslagsfinansierad , intäktsfinansierad - eller en kombination av båda. Hur affärsmässigt myndigheten uppträder/måste upp- träda beror på graden av anslagsfinansiering. OZ skulle också kunna vara en del (institution. särskild inrättning eller likn.) inom annan myndighet.

För en anslagsfinansierad myndighet ges verksamhetens omfattning och inriktning av förordning och anslag.

En intäktsfinansierad myndighet är för sin framgång beroende av marknad och kundkrets på ett sätt som liknar bolag. Kundtrohet kan för en intäkts- myndighet skapas genom direktiv från departement eller annan myndighet (inte ovanligtl). Möjliga huvudmän (ensamma eller i någon kombination med varandra):

— Departement ' utbildnings- ' försvars- ' civil-

- UHÄ

- DSM (två eller flera)

— SU

Då det inte är rimligt att anta att OZ skulle bli en i högre grad anslags- finansierad myndighet gäller liknande förhållanden som för OZ som bolag vad beträffar möjlighet att lyckas affärsmässigt. Detta betydert ex att den primära marknadens storlek och potential är viktig för framgången.

Gränsen mellan en intäktsmyndighet och ett bolag är i detta avseende glidande.

var;»rmmmmuwmmmm .;n

år. I i !" i g i _:

'. www-*;

5. OZ:s MARKNADNERKSAMHETI DE OLIKA ORGANISATIONS- FORMERNÅ

OZ:s målsättning är att erbjuda de tjänster inom databehandlingsområdet som behövs för att effektivt och med god kvalitet bedriva högklassig verksamhet inom forskning, utveckling och utbildning.

Speciellt stor vikt lägger vi vid att kunna erbjuda väl kvalificerade lös- ningar på problem som är gemensamma för många ämnesområden.

Dit hör

- Stöd för datorisering: Behovsanalys, val av utrustning, programvara och datakommunikation, upphandling - anpassning - installation - utbildning - konsultstöd, inkl ev stöd för datordrift. - Tillgång till informationsbaser

- Tillgång till (internationell) meddelandehantering

- Statistiska utredningar - Konsulttjänster och programkännedom för basprogram inom ' statistik ' databaser ' grafik ' kommunikation PC-datorer - Datakraft inklusive datakommuniation + programutvecklingsmiljö + programkännedom för problem som inte kan lösas på lokal nivå. Specialprogram för olika tillämpningar. - System för administrativt stöd till projektplanering, ekonomi, registerhantering o dyl - System för datorstödd utbildning

Dessa är de områden där OZ framför allt vill satsa kompetens och utveckla bra lösningar. De ovan nämnda problemområdena återfinns på många håll i samhället och vi erbjuder gärna OZ's lösning i alla de fall där den passar in.

I valet av marknad och hur denna bearbetas av OZ spelar olika organisa- tionsformer en viss roll.

' Om OZ är en helt anslagsfinansierad organisation avsedd att betjäna en eller flera myndigheter kan vissa problem uppstå om kundkretsen är alltför begränsad. Det kan bli svårt att hålla tillräcklig volym på verksamheten så att dess kvalitet kan upprätthållas.

'Om OZ är en intäktsfinansierad organisation utvecklas de olika verksamhetsområdena efter marknadens och ägarens krav.

Tjänster i olika organisationsformer:

Alla tjänster kan naturligvis utföras för den anslagsgivande myndighetens räkning - problemet blir att upprätthålla tillräcklig kvalitet om kund- kretsen är för liten.

I en intäktefinegeierad myndighet passar konsult- och servicebyråtjänster av olika slag bra in, däremot inte sådana där tjänster förväntas vara utan avgift. Rådgivning, hantering av nationella nätverk, och fri programvara är exempel på sådana tjänster som inte hör hemma i en rent intäkts- finansierad organisaton. För superdatortjänster ser vi att i dagsläget en ren intäktsfinansiering knappast är möjlig utan subventioner från annat håll åtminstone vad gäller kunder från universitet och högskolor. Ren försäljning av egna produkter utföres troligen bättre i en annan organisa- tionsform än myndighetens. Myndighetsformen ger trovärdighet åt begreppet "universitetsdatacentral" vilket är nödvändigt för att erhålla vissa leverantörsrabatter. Kundbasen borde dock kunna vidgas till annan offentlig verksamhet.

I ejineleefermeg kan vissa anslag finnas liksom vissa föreskrifter om till vems förmån verksamheten skall bedrivas. Den intäktsfinansierade stiftelsen kan bedriva konsult- och servicebyråverksamhet lika väl som den intäktsfinansierade myndigheten eller bolaget. Universitetsrabatter måste motiveras genom att stiftelsen haren starkt uttalad högskole- anknytning. Genom stöd från stiftarna eller annat håll kan även viss verksamhet som är svår att ta betalt för bedrivas, exempelvis drift av nationella nätverk, superdatortjänster eller dylikt. Basen för verksamheten bör kunna vidgas från DSM till andra intressenter beroende på stiftelse- urkundens utformning. En bred kundbas ger förutsättningar för en stabil verksamhet inom de olika kompetensområdena - dvs bättre service till kunden. Om stiftelsen måste ta ut moms av sina kunder så blir tjänsterna dyrare för våra statliga kunder.

Ieelageformen kan konsult- och servicebyråverksamhet bedrivas rationellt och marknadsmässigt liksom all försäljningsverksamhet. Kundkretsen vidgas - inskränks? - till dem som kan betala marknadsmässiga priser. Verksamhetsomrädena utvecklas - awecklas efter marknadens behov och deras ekonomiska bärkraft.

! bilaga 2 presenteras en sammanställning över vilka tjänster som kan bedrivas i olika organisationsformer.

; '-

l"

i, #

6. STRATEGISKA PROBLEM

6.1 Inledning

| föregående kapitel belyses OZs vilja till förändringar på sikt. OZ:s fram- tida strukturomvandling har också lyfts fram. Substansvärdet i OZ är humankapitalet och produktionssystemen.

Förändring av OZ yttre organisationsform kan medföra vissa strategiska problem. Val av organisationform påverkar den yttre styrningen, kapital— behovet, finansieringssätt, marknadsorientering, leverantörs- kontakter, prissättningsstrukturen, personalpolitiken etc. I bilaga 3 visas generellt de strategiska problem och hur de påverkas avi olika organisationsformer. Vidare hänvisas till "Konsekvenser som måste beaktas vid en förändring av 025 organisationsform", dat 1987-04-27. bilaga 4.

OZ vill i följande avsnitt belysa sin uppfattning i några av problemen. Nedanstående resonemang förutsätter dock att den yttre organisations- strukturen kommer att förändras i den takt och mot den riktning som OZ förordar, dvs 1000 kr-myndighet med möjlighet att bygga upp verksamheten och på sikt gå över till en friare bolagsform, t ex stiftelse.

Dagens forskare förutsätter att de verktyg som forskningen kräver finns att tillgå - hos OZ och/eller inom egen institution. En datorcentral som är knuten till universitet och högskolor bör således "befinna sig i frontlinjen" vad beträffar kompetens och datorkraft inom sin nisch. Det är inte frågan om att täcka hela datorområdet, utan de väl avgränsade verksamhets- områden för OZ. som har också har framkommit i tidigare avsnitt.

OZs vilja är att bedriva en effektivare och mer affärsmässig verksamhet med ökad konkurrenskraft. Det betyder krävande strategiska investeringar, dvs investeringar i personalutveckling, modern teknologi avpassad till verksamheten, marknadsföring och utvecklingsprojekt.

En förändring av OZs yttre organisationsform kan komma att ge ändrade förutsättningar för verksamheten, dess kapitalbehov, behov av finansiering för investeringar, den löpande verksamheten, för personalen samt kunderna. Nedan beskrivs generella möjligheter att lösa dessa problem, som de olika organisationformerna medför, samt 025 förslag till lösningar.

6.2 Kapltalbehov

Oavsett organisationsform ställs det vissa krav på tillgång till kapital. Kapitalet kan bestå av "eget kapital” och "lånat kapital" av kreditgivare

såsom kunder som betalar i förskott, leverantörer, som ger förmånliga betalningsvillkor eller kreditinstitut. En intäktsfinansierad organisation, som OZ, ska ha en god likviditet och om möjligt en sund soliditet för att på så sätt förstärka förtroendet i framtiden. OZs intressenter ska känna tillit till den nya OZ-organisationen.

För att säkerställa verksamheten i en affärsmässig organisation krävs generellt tre typer av kapitalbehov på såväl kort som lång sikt. Organisationen har behov av

- rörelsekapital - anläggningskapital - säkerhetskapital

Innebörden av de olika kapitalbehoven beskrivs nedan och hur den kan finansieras behandlas i kapitel 6.3.

6.2.1 Rörelsekapital

Behovet av rörelsekapital i en intäktsfinansierad verksamhet är i stort sett oberoende av organisationsform. Vid stiftelse/bolagsformen måste hänsyn även tas till hyreskostnaderna (idag har DSM anslag för täckningen), vilket också medför en kraftig prisstegring för kunderna.

Rörelsekapitalet är kortfristiga fordringar minus kortfristiga skulder i balansräkningen. Där kortfristiga fordringar i huvudsak för OZ är "kund- fordringar" och kortfristiga skulder "skuld till statens checkräkning" och "leverantörsskulder". Fordringarna bör vara minst 1-2 gånger större än skulderna för att bedömas som tillfredsställande.

Mestadels råder det en tidsförskjutning mellan intäkter och kostnader. Kostnaderna uppstår före intäkterna. Därför behövs ett rörelsekapital för att täcka dessa kostnader/utgifter. Tidigare täckte DSMs förskotts- inbetalade grundavgifter till stor del OZs rörelsekapitalbehov. Bå 83/84 sänktes grundavgifterna med ca 4 Mkr och 025 rörelsekapital urholkades. Grundavgifter har sedan sjunkit ytterligare med ca 1,5-2 Mkr.

Rörelsekapitalet bör vara mellan 20-30 % av den årliga omsättningen, dvs mellan14 Mkr och 21 Mkr för att kunna täcka de löpande utgifterna i ca 2-3 män för produktionen. Dessutom behövs rörelsekapital föratt investera i personalen, marknadsanalyser, reklamkampanjer etc.

Det statliga systemets betalningsrutiner, att projekt sträcker sig över tiden och att vissa kunder inom DSM utnyttjar att OZ inte påför dröjsmåls- ränta för dessa (ett styrelsebeslut) har medfört osedvanligt långa kredit-

___. _r—

. l il

tider, vilket ökar rörelsekapitalbehovet. OZ täcker idag sitt rörelsekapital- behov genom att utnyttja statsverkets checkräkning i hög utsträckning.

OZs verksamhet är arbetskraftsintensiv med en Iönekostnad på ca 2 Mkr/mån. Fondavgifter, tekniskt underhåll, hyra programvara och utrust- ning är andra kostnadskrävande poster, ca 2,5 Mkr/mån. Inköp av PC- datorer för förmedling, ca 1,5 Mkr/mån samt övriga kostnader ca 0.5 Mkr/mån. Totalt rörelsekapitalbehov ca 6,5 Mkr/mån, med reservation för vissa inomvarianser.

Behovet av rörelsekapital kan minimeras genom att OZ vidtar följande åtgärder:

- dragningsrätt på DSM där avtal föreligger - förskottsfakturering och/eller löpande delfakturering av projekten - snabbare betalningsrutiner från 023 stora kunder - påföra även DSM dröjsmålsränta - förlänga OZs betalningsvillkor

Om OZ har ett rörelsekapital minskas utnyttjandet av statens checkräk- ning.

Rörelsekapitalet för en organisation som OZ blir således ca 14 Mkr.

6.2.2 Anläggningskapital

OZ utnyttjar idag datorer och utrustning för verksamheten som är anskaf- fade via statskontoret (datormaskinfonden). Restvärdet på denna utrust- ning var den 30 juni 1986, 18,7 Mkr. Dessa "syns inte" i OZ:s balansräkning. Vidare har OZ inventarier och utrustning som har finansierats av verksam- heten för ca 5,5 Mkr i bokfört värde bå 86/87.

Den pågående marknadsundersökningen ska ge vid handen vilken typ av utrustning OZ ska satsa på nu och framtiden. F n finns styrelsebeslut på att OZ ska anskaffa en ersättningsutrustning för DEC10, och att OZ ska påbörja en upphandling av nytt IBM-system. Detta kan innebära investeringar på ca 10 - 20 Mkr.

025 terminaler är gamla, strålningen från skärmen oacceptabel hög. Dessa behöver bytas ut, ca 100 st. Detta beräknas ske i etapper. men betyder ett investeringsbehov om ca 1-3 Mkr. beroende på vilken typ av arbetsplats/ arbetsstation som krävs för att fullgöra uppdragen. Behovsanalys kommer att genomföras.

Anläggningskapital för en organisation som OZ bör vara ca 10 - 16 Mkr.

6.2.3 Säkerhetskapital

En organisation. oavsett organisationsform, behöver ett visst kapital för oförutsedda händelser, som kan vara maskinhaverier, övertidsersättning, kundkonkurser e dyl. Möjligheten att kunna frigöra kapital vid behov är ett önskemål. Kapitalbufferten bör vara 3-5 % av omsättningen, dvs ca 3 Mkr.

6.3 Finansiering

| föregående avsnitt har kapitalbehovet identifierats för befintliga aktiviteter och vissa av sådana aktiviteter som behöver vidtas nu och sannolikt under en kommande period. Finansiering av kapitalbehovet är i hög grad beroende av organisationsform och handlingsalternativ.

Rörelsekapitalet finansieras genom god balans mellan in- och utbetal- ningar. Anläggningstillgångar och buffertkapitalet kan finansieras med lån och/eller hyra/leasing och eget kapital/startkapital.

Väljer man alternativet hyra/leasing, ökar genast kravet på rörelse- kapitalet.

6.3.1 Medelstilldelning ! en 1000 kr-myndlghet

Får OZ utnyttja UHÄ-ramen för sina investeringar är det en klar fördel. Denna finansiering betraktas som "gratis"-pengar och direktavskrivs. Det skulle innebära att OZ har samma förutsättningar som DSM och behöver inte ta upp några kapitalkostnader i sin budget och sina priskalkyler. En nackdel är att OZ blir en av många inom DSM som ska "slåss" om UHÄ- ramens medel och det finns viss tröghet och eftersläpning i tiden för att reservera medel via UHÄ. En klar fördel är det också om OZ erbjuds samma möjligheter som DSM att söka medel för investeringar via stiftelser och fonder, t ex Wallenbergsstiftelsen.

6.3.2 Finansiering vid stiftelse/bolag

Vid stiftelse/bolagsformen förutsätts ett kapitalstillskott av engångs- karaktär med sådan storlek att god soliditet erhålls, ca 30-40% av balans- omslutningen dvs mellan 10 och 15 Mkr. Detta är en mycket gynnsam situation, men eftersträvansvärd.

Ett annat alternativ vid stiftelseformen är att OZ erhåller ett årligt till- skott för finansiering av sådana verksamhetsgrenar som är gemensamma

c.a-9 r'I'! rs—-.wr-.,vs-r-=;.-:- _-.-

och svåra att intäktsfinansiera, tex datakommunikation och erforderliga utvecklingsprojekt för verksamheten. Investeringar finansieras med lån och av verksamhetens överskott.

OZs investeringsbehov är känt. Behovet av kapital för återanskaffning och uppgradering av utrustningen är stort, p g a den omoderna utrustning OZ har Idag.

Finansiering av större investeringar i anläggningstillgångar kan ske dels genom att OZ erhåller startkapital/eget kapital, dels genom externa lån samt genom att medel genereras från verksamheten. Det ena utesluter inte det andra. Dock är ett startkapital med definierat förräntningskrav att föredra. Startkapitalet ska användas som grund till att täcka Ols investeringsbehov. Ju lägre kapitalkostnaden är för en investering desto mindre effekt återspeglas i prissättningsstrukturen. Därmed förstärks OZ:s möjligheter att driva verksamheten konkurrenskraftigt och förutsätt- ningarna för framtida ekonomiska åtaganden blir gynnsamma.

Investeringar kan även lösas genom hyres-Aeasingavtal. För att 023 kreditvärdighet ska uppfattas positiv krävs den trovärdighet som en god soliditet och en statlig myndighet ger. Kreditvärdigheten genom en god soliditet är av större betydelse för en stiftelse eller motsvarande organisationsform.

Minimikrav på kapitalbehov för en organisation av OZ:s storlek är dets k buffertkapitalet, ca 3-4 Mkr, som borde finansieras med startkapital från den nya till huvudmannen/männen. Ett mindre kapitaltillskott förutsätter att OZ medges lån med goda villkor vid investeringsbehov och att denna kapitalkostnad får inrymmas i prissättningen utan att minska OZ:s konkurrenssituation. Vid en sådan lösning ska DSM även vara införstådda med att OZ måste bygga upp ett eget kapital på sikt, genom att allt över- skott plöjs ned i verksamheten, som reserveras i fonder för framtida investeringsbehov.

6.3.4 Förslag till finansiering av den nya organisationen

OZs startkapital/eget kapital bör vara i storleksordningen motsvarande de anläggningstillgångar verksamheten kräver.

Det har konstaterats i ovanstående att en organisation som OZ behöver ett rörelsekapital på ca 14 Mkr, startkapital/eget kapital för investeringar på ca 10 -15 Mkr samt ett säkterhetskapital på ca 3-4 Mkr.

Rörelsekapitalet antas vara tillfredsställande med i kapitel 6.3.1 föreslagna åtgärder. Detta bör kompletteras med räntebärande check-

räkningskredit. Nedan föreslås olika alternativ till finansiering av OZ för en "omstart".

r i in ll n Verksamheten med nollställning av det ekonomiska läget.

1. DSM täcker OZs tidigare förluster, aktiverade projekt och nettoskulden till staverkets checkräktning, ca 11-12 Mkr.

2. Staten efterskänker återstående värde av utrustningen, köp't via datormaskinfonden. ca 12 Mkr

3. OZ erhåller ett startkapital från nya ägaren, 1-3 Mkr.

4. OZ erhåller en räntebärande kredit

1. KTH, Kl, SU och FOA förbinder sig att "lösa in" 025 tidigare förluster, aktiverade kostnader för PortaCom-projektet samt nettoskulden till stats- verkets checkräkning vid avräkningsdagen. Avräkning måste ske efter vedertagna principer. Beloppet som avser PortaCom-projektet återbetalas till DSM i den takt royaltyn från KSAB utfaller.

2. OZ använder idag utrustning som i huvudsak finansierats via stats- kontoret. Flestvärdet för denna utrustning uppskattas, vid utgång av bå 86/87 till ca 12 Mkr. Denna utrustning kan efterskänkas! Det skulle betyda att OZ kan genom sparade fondavgifter och oförändrade avgifter mot kund, ökar sitt kapital med bå 87/88, 7,4 Mkr, bå 88/89 6,5 Mkr, bå 88/89 5,2 Mkr, bå 69/90 3,2 Mkr och bå 90/91 0,3 Mkr, dvs de fondavgifter som enligt statskontorets redovisning kommer belasta OZ under utrustningens resterande avskrivningstid. Om utrustningen efterskänks och vid oförändrad verksamhet och prissättning av OZ:s tjänster skulle detta kunna ge OZ ett eget kapital på 22,5 Mkr på 5 år.

3. Den nya "ägaren" tillskjuter 3 Mkr i riskkapital. 4. OZ ges rätt att utnyttja riksgäldens checkräkningskredit med ränta.

Organisationsformenz1000 kr-myndighet med styrning från tillsynsmynigheten och ekonomiska ansvarstagaren

.Finnirin v l/il

1. DSM tar sitt ansvar för OZs tidigare förluster, aktiverade projekt och skulden till staverkets checkräkning. Separat avräkning med värdering av 025 tillgångar måste ske och ska accepteras av nya ägaren.

i ;. 5 i i. 5 i . X. .

2. Ägaren till det nya OZ satsar 15 Mkr samt löser ut utrustningen som är finansierad via datormaskinfonden. Detta förslag. kräver en extern intressent (t ex Televerket) och att bolagsformen gäller. Den nya ägaren får ett stort inflytande på verksamheten som kan få negativa konsekvenser för DSM på sikt. T ex att kunder inom DSM får betala moms för sin tjänster hos bolaget.

Organisationsform: aktiebolag

BE %" :2 | . | . 'IIESll

1. OZ får en långfristig fordran på DSM, för att på sikt täcka tidigare uppkomna förluster, aktiverade projekt och nettoskulden, ca 10 Mkr.

2. Staten erfterskänker utrustning finansierad via statskontoret, se alternativ 1.

3. OZ erhåller ett startkapital, 1-3 Mkr.

4. OZ tillåts att, som idag räntefritt, utnyttja statsverkets checkräkning, men att ett "tak" fastställs.

1. OZ får en långfristig fordran på DSM. motsvarande ca 10 Mkr. Denna fordran kan definieras som OZs "eget kapital" och DSM är ägare. Fordran kan löpa på t ex 3 år och med förräntningskrav motsvarande amorteringen, DSM förbinder sig att använda OZ så mycket att 025 överskottet av verksamheten minst blir ett årligt belopp. I sådant fall utfaller åtagandet INTE till betalning, utan regleras med vinsten. Givet är även att royalty för PortaCom avräknas mot fordran.

Nyttjar inte DSM OZ i överenskommen utsträckning utfaller en amortering plus ränta på fordran till betalning.

2. Staten efterskänker utrustning finansierad via datormaskinfonden. Detta gör att OZ kan vid oförändrad prisstruktur och verksamhet minst generera ett belopp motsvarande fondavgiften till verksamheten iform av reser- verade medel för investeringar. För en 5-årsperiod innebär det ca 22,5 Mkr.

Idet här förslaget utbetalas inte några medel från DSM.

Här skall belysas vissa skillnader beträffande personalfrågor i följande organisationsformer

- anslagsfinansierad myndighet - intäktsfinansierad myndighet

- stiftelse

- aktiebolag

Anställningstryggheten

Ofta uppfattas anställningstryggheten som mycket större inom statliga myndigheter än i privata bolag och stiftelser. Formellt är skillnaderna dock inte så stora. Många lagar gäller såväl i statlig som enskild tjänst exempelvis LAS. Trygghetsavtalet arbetar med omplaceringsmöjligheter inom hela statsförvaltningen vilket skulle vara en fördel för myndighets- alternativet. Omplaceringsskyldigheten i bolag gäller bara inom bolaget. Ytterligare en fördel för myndighet är den tröghet som finns att lägga ned myndigheter. Anställningstryggheten i bolag är mer beroende av marknads- krafterna och Iönsamhetsutvecklingen som kan förändras på kort sikt. OZ:s nuvarande organisation är ett mellanting. Stiftelser kan ges en mer lång- siktig inriktning. Den vanligaste anställningsformen är tidsbegränsade projektanställningar.

De eventuella nackdelar som finns vad gäller anställningstryggheten kan i bolag kompenseras med hög lön.

Personalutveckling

Myndigheter har mindre möjligheter att omfördela mellan de anslag de fått. Möjligheten att använda lönekostnadsanslaget till personalutveckling är beroende av uppkomna vakanser bl a. Personautvecklingen i bolags- former är mer beroende av den ekonomiska situationen i bolaget. l bolags- formen och inom ramen för intäktsfinansieringen kan utvecklings- insatserna kopplas mer till en debiterad kostnad för en tjänst. Man kan budgetera dessa kostnader och omfördela snabbt. l bolag är således möjligheterna större att avsätta medel till utvecklingsinsatser. Å andra sidan kan omfattningen förändras allteftersom bolagets resultat ändras.

Belöningssystem

I bolagsformen finns större möjlighet till ett friare synsätt på belöningar i olika former. Framför allt finns det fler typer av morötter att välja på. Inom statsförvaltningen pågår dock verksamhet hos SAV på en marknadsanpassning av belöningssystemet. Möjligheterna till resultat- orienterad lön finns i bolagsformen. För - resp nackdelarna med detta

.- ..,..— . ..- m=-

r—lrc nmwtm'azaquw. -r

,? gå,”; _ ; har

._. .. .... ”wa-.mqu

,,? WF=I._:%?_,,N.vA—.-,Wrm w...=e/7..:—v..,r— v:.

mha.

Sammanfattande bedömnlng

De formella skillnaderna vad gäller anställningstrygghet, personal- utveckling och belöningssystem ärinte stora. De skillnader som före- kommer är snarare beroende av bolagets/myndighetens ekonomiska situation och ledningens vilja.

Man skall inte överbetona lönens betydelse vid val av arbete mellan statlig eller enskild tjänst. Det har visat sig att faktorer som stimulerande arbetsmiljö, intressanta arbetsuppgifter och möjligheter att påverka sitt arbete spelar minst lika stor roll som lönen.

7. OZ:s FÖRSLAG TILL ORGANISA'HONSFORM OCH HUVUDMANNA- SKAF

Vi finner mot bakgrund av den genomgång av verksamhet och alternativ vi gjort att det finns goda möjligheter för OZ att utvecklas vidare på ett livskraftigt sätt i en organisationsform som

- utgörs av en kombination av "anslagsfinansierad" och affärsinriktad organisation

- har nationell omspänning för vissa tjänster - i övrigt regional

- styrs professionellt och där kund- och leverantörsförhållandet är klarlagt

- ger möjlighet att framhålla närheten till FoU och utbildning

De möjligheter som vi ser är

A) Stiftelse med stiftelsekapital och affärsverksamhet (bolag).

B) 1000-kronors myndighet med kapital och viss medelstilldelning.

OZ:s verksamhet bör utvecklas i en marknadsanpassad organisation med klara affärsförhållanden. En sådan organisation kräver en professionell styrelse med erfarenhet från affärsmässig verksamhet.

Alternativ A ger möjlighet till en affärsmässig utveckling för OZ och är på sikt mycket intressant. Möjliga stiftare skulle kunna vara exempelvis DSM, STU, Televerket.

I en stiftelse kan universitetsrabatter erhållas i vissa fall och engage- mang som t ex drivande av EARN-noden fortsätta. | stiftelse/bolag har man också möjlighet till friare lönesättning. Dock måste moms utgå för DSM- kunder och lokalhyra ( f n 4 milj SEK per år) erläggas. Vi finner att för att en friare organisationsform skall fungera måste OZ få tid att arbeta upp intäkter från de externa kunderna och utveckla/omstrukturera verk- samheten i övrigt så att den blir mer lönsam. På sikt bör man sträva efter en organisationsform av detta mer fristående slag.

Alternativ B kan utgöra en organisationsform, som är lämplig för när- varande och i vilken verksamheten vid OZ byggs upp så man på sikt kan gå in i en form enligt A. För att detta skall fungera bra måste OZ få kapital och ärlig medelstilldelning. vilken kan utgå i form av ett anslag för att täcka kostnaden för myndighetsutövande, vissa utredningskostnader och i

i ,. il

Då osäkerhet råder om regionsstyrelsens framtid måste frågan om ändrad tillsynsmyndighet för OZ tas upp. Med en nationell/regional inriktning av 025 marknad och verksamhet föreslås att utbildningsdepartementet blir tillsynsmyndighet för OZ. Departementet föreslås också ha det ekonomiska ansvaret för OZ. Det förutsätts att lokalkostnaderna bestrids på samma sätt som för närvarande och att det nära samarbetet med universitetet. högskolor och annan forskning bibehålls.

Problemet med den statliga lönesättningen för OZ blir inte löst med detta förslag så särskilda åtgärder måste vidtas för att förbättra situationen.

Lokaliseringen av 02 är beroende av organisationsform och initiativ till att utreda var OZ skall vara placerad måste tas i samband med utredningen. om huvudmannaskap och yttre organisationsform.

Alternativ B utgör i stort sett detsamma som OZ förordade i sitt remis- svar på Dick Ramströms utredning (bjlagej) men med en mer uttalad inriktning mot fristående organisationsform. Speciellt måste, som också framhållits i remissvaret, en professionell styrelse tillsättas som bidrar med strategisk kompetens och management erfarenhet från näringslivet.

OZ's förslag utgörs alltså av en organisationsform enligt alternativ B med de förtydliganden som framförs ovan. Denna organisationsform bör ses som en förberedande tas för en på sikt friare form enligt alt. A.

Det är viktigt att OZ kan utveckla verksamheten och bygga upp långvariga relationer med såväl kunder som finansiärer och leverantörer. Detta främjas i en stabil yttre organisation med klara spelregler.

KIs och PTHs administrattva körnfnzar vid 07 _________________.________________________

I dag körs administrativa ttllänpninzar för VI och PTH på "Z. AVCalen omfattar för VI. 1 det LÖHREG. ca 300 kSEK varav konsultjänster 25 kSEK och för KTH ca 1080 kSEK för körningar och datalagring samt 160 kSEK för konsulttjänster. Ansvaret för de

; admintstratlva systemen lianer vaecvfs hos mvndtnheterna själva [ medan 02 på uppdrag svarat för svstendrtften och datorkörningarna t stordatorntlJö.

| 1 4'5 1987-05-12 Bilaga 1 i i & i

KI har aviserat till 02 att man har för avsfkt att skaffa en earn dator för förvaltntnnens och adntntstratfonens körntnzar. Svsterval och val av driftorganisation (02 eller inom VT) var vid det ttllfället inte avgjort. KI har också aviserat att "I? (Wedicfnska fnfornattonscentralen) kan komma att få medel för lokal datorlösninz och "2 har fått en begäran från KIBIC om

t konsulttjänst för att utreda svsterlösntnn. "IP är bundet f avtal med OZ för en tvåårsperiod och årltqa omfattningen är ca 1000 kSEV för datorkörningar och 2000 kSEk för lazrirn, totalt ca 1000 kSEK.

:a— av :.

*".k*lw.a* .,

SPIVannena för lawrtneen hålls för "TCS räkrfnn varför nr MIR väljer att köra på eken dator kostnaden 1'är dessa skivnirnen också utPÅr.

Vad beträffar "THF körninnar har VTH direkt till 0? sant att man har för avsikt att f'ort_s.'itt.a att förlänga adrtnfstratfva körrfncar f nuvarande omfattning nå nZ. Dock har det framkommit att 07 hör bereda sin på att KTH kan välja att köra sina administrativa sVSter t Peer driftmiljö.

Totalt skulle en överläepnfnc av dess: adnfntstratfva svstem till lokal drfftmfljö medföra ett bortfall på ca 3 rflf. SE? (skillnad mellan tntäkter och rörltaa kostnader).

”,...... m. ,. ,. .

I Förestående ersättninasanska'fnina av IBV/ANPAHL svtemet utRör denna information del av det underlag som tas från för

] dimensionering och konffzurertnn av SVstenet sant hur förhållandet i central/distrfhuerad datorkraft skall vara. Det kan noteras att samordningsvinster kan erhållas om "2, vtd val av lokalt svanen av t ex IBV-typ för YT/MIC. svarar för drift av systemet och

. upphandltnk RÖ"S i samarbete med OZ.

OZ undersöker ocks£ nva marknader och produkter t ex erhfudande av FOCUS på servicehvråhasts samt nva kunder lnom existerande produkter. Vad beträffar drift av administrativa system är

5 erFarenheten hos 02 liksom hos andra unfversttet och

datacentraler såväl nationellt som internationellt att man erhåller

; stora samordningsvlnster or dessa körs på servicehvråbasts också tillsamrans med andra tillämpnlnnar.

, För drift av administratfva svstem är kraven på säkerhet och ; tillgänglighet höna, vilket också det talar för att en ) professionell drtftorranlsatton hör väljas. Vidare måste ' säkerhetskrav oå lokaler och arktv vara uppfyllda. Nämras hör att i de brtaer som angetts ovan tnzår backuptaznfnv, arkfverfna f brandsäkra valv samt övriga säkerhetsåtgärder.

Konsulttjänster

Utbildning/kursverks.

Egna produkter

Rådgivning

Förmedling av PC + program

Servicebyrå (stor dator)

Drift av lokala datorer

Datanät/ nätverkstjänster

Intäktsfinansierad mynd.

Kompetensutv. centralt

styrd.Bra samordning

nödv. fök rätt använd— nappa resurser.

ning av Bra

Utveckling bra . För—

Kompetensutv. kan behöva centrala resurser.

Bra

Utveckling måste finansieras.

säljning inte så effek— Försäljning inte så effektivt.

tivt.

Anslag nödvändigt!

Ev. mindre effektivt.

Borde ge full belägg— ning men kan ge kapa— citetsproblem.

Bra Bra

Kräver anslag.

Bra

OK — men finansiering kan vara problem.

Bra

Delar borde vara anslags- finansierade.

Stiftelse

Bra. Kompetensutv. kan finansieras av anslag eller vinst.

Bra

Utveckling kan finansieras. Försälj— ning ok i marknads—

orienterad org. Om anslagsfinansierad.

Ev. om avtal mojliga.

Bra 1 marknadsoriente- rad organisation.

Bra

Bör kunna avtalas.

.. amma-W

Bolag

Bra. Kompetens- utveckling - investering

Bra

Försäljning bra. Utveckling — affärariek.

Nej.

Nej Bra

Bra

Bör kunna avtalas.

___—m

Styrs av anslagsgivaren Kundkrets - som nu

ej av marknadskrafter.

ev. mer uttalat även annan

Ev. mer begränsad kund- offentlig verksamhet.

krets.

Kundkretsen vidgas;

Dyrare för traditionell.

hybrid av anslags— och kunder. Styrs av marknaden. intäktsfinansiering

mOJlig.

ANSLAG 1000” Stiftelse Bola

Yttre styrning

hård yttre 1 äklar oklar flera ) oklar

lagbundet/styrelseansv

Skatteskyldighet

Kapital OK — engångsbelopp/

Aktiekapital årligen '

Finansiering OK beviljning intäkt/ intäkt intäkt

fond/beviljning avkastn. kapital avkastn. kapital

tillskott ** NO

Kreditvärdighet stor rätt stor ber. på verksam- ber. av verksamhetens

heten trovärdighet

Pers. utv. begränsad beroende av in— specialisering;

täkterna vinstkrav verksamhetsområde

specialisering; vinstkrav

Trygghet stor rätt stor liten litenoO Vid konkurs

0 vid konkurs

Lönesättning reglerad

Marknadsorient

Good—will av

universitetsdatacentral

DSM styr

DSM—knytn. positiv

reglerad "försök"

knyta. FoU; ej i ekonomiska termer

friare

delvis marknads- orient

till förmån för viss marknad värderas ekon.

fri marknadsmässig stor marknadsstyrd

ekonomiska termer

Stiftelse

Prissättning

moms ingen ingen

rabatt har har

Leverantörskontakter ger speciella rabatter ? ? p g a universitet— och högskolebindn.

KONSEKVENSER SOM MÅSTE BEAKTAS VID EN EVENTUELL FÖRÄNDRING AV QZs ORGANISATIONSFORM

OZ befinner sig i en utredningssituation dar ekonomiska konsekvenser och andra aspekter/konsekvenser bör belysas och sannolikheten bedömas med hänsyn tagen i de idag. av Ulf W Lundin, tre förestående framtagna alternativen.

Alt. 1. 02 blir ett bolag/stiftelse under regeringen/ utbildnings- departementet. av andra intressenter

Alt. 2. 02 förblir en myndighet - oförändrat Alt. 3. 02 delas upp/läggs ned

Problem som bör belysas i alla tre alternativen och/eller i något av alternativen:

- Vid byte av huvudman och/eller ändrad organisationsform maste balansräkningen ”rekonstrueras"

- OZ måste definiera sina tillgångar, saväl omsättningstillgangar (säkra-osäkra fordringar. varulager, produkter i arbete o dyl). som anläggningstillgångar (egenfinansierade utrustning/mv ca 5,5 Mkr i bokfört värde och utrustning finansierade via fonden)

- OZ har/nyttjar datorer och datorutrustning som år anskaffade med statskontorets medel. dessa torde lösas ut- alternativt efterskänkas till ett av bolag. Flestvärdet på denna utrustning var 30 juni 1986 18,7 Mkr, med ett anskaffningsvärde på 46.3 Mkr. Substansen i 02!

- OZ har stora fordringar på DSM. tidigare ars skulder och aktiveringar, som måste lösas ut, ca 8,1 Mkr + PortaComprojektets negativa utfall första halvåret ba 86/87 ca 0.9 Mkr.

- QZs skulder. främst statsverkets checkräkning måste täckas/regleras.

- QZs kapitalbehov, rörelsekapital för fondavgifter, drift- och underhåll samt eget kapital för finansieringsbilden av verksamhetens tillgångar.

VEM SATSAR? Regeringen, DSM, DAFA, Televerket (T elefinans), finns det andra intressenter?

- QZs utrustning för servicebyråverksamheten är omodern och behöver förnyas. Startkapital för nyanskaffningar — alternativt rörelsekapital för leasingavtal?

- Vem tillhör utvecklade program och -system? Offentlighetsprincipen hur gäller den!?l

- Avtal för datacentraler med leverantörer - rabaftavtal och programvarulicenser som ligger mycket förmånligt hos OZ - Vad innebär det för 02 och kunden/DSM.

'Statskontorets ramavtal gäller icke för statliga affärsverk bolag eller liknande. = dyrare anskaffningar - högre kapitalkostnader - sämre konkurrensläge

'utlösa/ändra befintliga Iicensavtalsrabatter som finns i systemet idag blir sannolikt aktuell vid en bolagisering = högre kostnader programvarulicenser både för 02 och DSM som måste skaffa en "basic-licens"

- QZs marknad. hur påverkas DSM-kunderna vid ett av bolaget eller uppdelning. Vad/vilka hamnar sannolikt mellan "två stolar". Alternativa lösningar. "Trogna - otrogna" kunder?

- Vad kostar det DSM att bygga upp egna datacentraler?

- 02 blir momsredovisningsskyldig - kunderna/DSM påförs moms för tjänsterna. Detta leder sannolikt till en kostnadsökning för DSM-kunderna främst om återanskaffning av utrustning sker med leasing. idag har 02 inget momspåslag för sina tjänster till DSM och statliga kunder. men givietvis innehåller avgifterna QZs erlagda moms.

- Good-will i att vara en universitetsdatacentral - Vad händer vid bolag? Nationell och internationell good-will.

- QZs know-how, vari ligger de unika specialistkunskaperna - hur värderas denna och hur kan den delas upp med oförändrad kompetens och kvalitet?

- Ledningens och personalens önskemål om verksamhetens framtid? - Personalansvaret - konsekvenser för personalen? - Personalens behov av fortbildning och utveckling vid en bolagisering?

- QZs verksamhetsinriktning vid en bolagisering? Koncentration på vilka områden? Servicebyråverksamheten lBM, DEC och CD. konsultverksamheten och/eller administrativa system. Vilka är QZs tjänster, som det går att "leva av", dvs vilka tjänster har full kostnadstäckning idag? Vad är DT-avdelningen utan systemavdelningen och vice versa - vilka produkter har "eget liv"?

_.4____mw_,MwW.—awrW—u r ». .,,

- Bolagiserlng av vissa delar av QZ. t ex GOS. Tekn tillämpningar samt IDA som torde verka mot basis att använda den/de myndighetsknutna datorerna genom avtal om maskintid, lagring o dyl. (Alt. 4l?l)

- QZs övergångsproblem, vem äger vad - hur sker en definitiv övergång? - Vad behöver 02 för möjligheter för att lyckas i någon bolagsform?

- Möjlighet att göra en konstruktion där fördelarna med unviersitets- och högskolebindningen hnns kvar och bolagisera resten. Garantier för intäkter till "modern", ska regleras stark i avtal med "döttrarna". (PortaCom får/ bör inte bli exempell)

PERSONALEN

QZ består idag av 120 anställda. Av dessa är 24 administrativ personal, 14 tillhör kundservice medan resten dvs 82 utgörs av datapersonal. Den administrativa personalen sysslar med personaladministration, ekonomi, intendentur med vaktmästeri. registrtur, information och sekreteraruppgifter. Tre personer år chefer. Kundsen/icefunktionen omfattar växel, kursadminlstration. kundnummerhantering och PC-förmedling. En chef. Övriga är systemprogrammerare, operatörer, datakommuniktionsexperter m m. Av dessa är 8 chefer.

De allra flesta är anställda till vidare på Ng-tjänster. Inga särskilda projektanställningar eller andra tidsbegränsade anställningar än vikariat förekommer.

Genomsnittåldern är kring 40 år.

Dick Ramström har i sin utredning kommit fram till att DSM har ett "moraliskt" ansvar för personalen, vilket skulle innebära att DSM tar över personalen om 02 skulle upphöra. 02 har haft samma huvudmän de senaste 10 åren. Ingenting har hittills tytt på att inte OZ skulle fortsätta sin verksamhet.

För det fall DSM inte skulle vidgå denna "skyldighet" träder, vid en upp- splittring, trygghetsavtalet in för kvarvarande personal vid 02. Eftersom ingen kan sägas upp förrän staten fullgjort sin omplaceringsskyldighet kan 02 inte upphöra förrän 1 år och 3 mån gått efter ett beslut.

Större delen av 0215 personal måste anses mycket lätta att omplacera.

Datapersonal Chefer ganska lätt Mycket specialinriktade ganska svårt Brett kunskapsområde mycket lätt Operatörer ganska lätt

Kundservice Kvalificerade ass rn data ganska lätt Övriga ganska lätt Administrativa Chefer svårt Handläggare ganska lätt Assistenter ganska lätt

En uppsplittring av 02 måste anses åtminstone övergångsvls innebära en mängd svårigheter åtminstone för personalen. Från den tiden då ett förslag härom läggs till genomförande kommer stor osäkerhet att råda. De duktigaste slutar och det blir svårt att upprätthålla verksamheten. Personalkostnaderna blir också höga under awecklings- skedet.

';J—a—wammm— _5wr.w—n-vi rr ..-.— ., 4

; i l i t i l l .

1986-05—05

Svar på remiss angående chk Ramströms utredning "OZ 1 ett systemper- spgktiv"

OZ har erhållit chk Ramströms utredning "02 1 ett systemperspektiv" på remiss från datorstyrelsen.

Utredningen presenterar tre grundförslax till organisationsform för OZ

t) ansluten till en av DSM

tll mer fristående från DSM som stiftelse eller aktiebolag

ltt) förändring inom nuvarande verksamhetsformer och strukturramar. Förändringen avser särskilt styrnings— och beredningsformer samt marknadsrelationer.

Dick Ramström förordar det tredje alternativet vilket presenteras som utredningens huvudförslag.

QZ ställer sig positiv till de grundläggande idéerna l detta huvudför- slag, d v s till en organisationsform som medför möjligheter till ökat nnvåndarlnflytande vid styrning och inriktning av verksamheten. 02 tar avstånd från det alternativ till lösning som innebär att 02 går in under en av DSM. Vi anser att relationerna till de övriga DSM risker- ar att försvagas och interna databehandlingsorganiaatloner att byggas upp inom respektive myndighet. Detta medför på sikt en utarmning av kompetensen lnom OZ vilket försvårar tillhandahållandet av den service DSM önskar.

Vi ser ett fortsatt nära samarbete med DSM som mycket önskvärt. Kunder— na från DSM kommer under överskådlig framtid utgöra OZ's kundbas. På sikt. utgående från en situation där OZ's lönsamhet är god och baserad på en på marknaden bärande affärsidé, kan OZ även tänka sig en organisa- toriskt mer fristående ställning.

02 är ytterst angelägen om att styrelsen ges möjlighet att arbeta i QZ's intresse. Under nuvarande bestämmelser har ibland svårigheter uppstått då ledamöterna å ena sidan skall representera respektive myndighet och samtidigt å andra sidan driva frågor utgående från OZ's synpunkter. Vi ser därför ett ökat användartnflytnndn snarare 1 rådgivande organ och användargrupper än genom direkt representation i styrelsen. Vi anser det nödvändigt för 07'3 utveckling att styrelsen arbetar mer marknadsorientcrat. Vt vill starkt förorda en professionell styrelse för 02 som representerar kompetens från näringslivet, forskningsråd och organ som S*" och DFI förutom från DSM och departement.

Användarna bör kunna utöva inflytande i styrelsen genom att ge förslag till tillsättning av ett visst antal ledamöter. Man hör i det fortsatta ' arbetet med implementering av den nya orzanisatlonen också beakta att styrelsen inte blir för stor.

Den nya organisationen för 02 ser vi som mer frikopplad från direkt centralt ansvar från DSM. Detta medför att vi vill förorda att huvud-

mannaskapet för 02 övergår från regionstyrelsen till utbildningsde- partementet. I konsekvens härav föreslår vi att departementet till— sätter styrelseledamöter. Detta skiljer sin från utredningens huvudför- slag.

Sida 2

I dag garanterar DSM ekonomiskt QZ's verksamhet. Vi förordar att denna, för en 1000—kronors—myndighet, särskilda garanti avskaffas och 0! svarar direkt inför departementet också ekonomiskt.

Kopplat till detta vill vi framhålla att 07, för att kunna operera mer företagsmässigt, måste ha ett eget kapital och ges möjlighet att fon— ders medel. När den nuvarande ekonomiska garantin hävs, krävs en rimlin kapitalbuffert för att medge erforderlig flexibilitet mellan utgifter för satsningar och intäkter. '

Vi vill i detta sammanhang väcka frigan om hur ersättning för de åtag— anden OZ har som myndighet skall utgå. 07 utför idag ett antal uppgifter i egenskap av myndighet, t ex deltagande i utredningar, remissinstans m m. Ersättning för detta kan inte rimligen tas ut i form av taxor för utnyttjande av OZ's tjänster utan att 07's konkurrenssituation på marknaden försämras. Likaså måste 07 som myndighet utbetala ersättning för arbetasgivarinträde vid sjukdom, harnledighet etc.

För att se QZ en rimlig konkurrenssituation föreslås omkostnader av dessa slag täckas genom centrala medel.

OZ's nuvarande styrelse har tagit initiativ till inrättande av en orga— nisationskommitté som skall arbeta igenom frågor i samband med inför— ande av en ny organisationsform. Detta förfarande stöds av OZ. De re- geringsbeslut som kan föranledas av den nya organisationen förutsätts tas vid aktuell tidpunkt av departementet.

OZ förordar ett snabbt införande av den nya organisationen. En parallell- organisation bör kunna införas under början av kommande budgetår och den nya organisationsformen träder i kraft senast 1987—07-01.

I utredningen föreslås att den nya organisationen skall fungera som försöksverksamhet under tre år. 02 vill här framhålla att det är väsent— ligt för att 02 skall kunna arbeta på ett effektivt sätt och personalen skall vara välmotiverad att beslut tas om organisationsform. 07 anser det inte lämpligt med en försöksverksamhet enligt utredningens förslag.

QZ vill också erinra om att den framtida lokaliseringen av OZ måste lösas i och med att FOA flyttar från nuvarande lokaler.

En fråga som inte får någon lösning inom nuvarande myndighetsram är hur lönerna för OZ's nrl arbetsmarknaden ytterst eftertraktade personal skall kunna höjas till en rimlig nivå. Genom den lönemässiga diskrepans som för närvarande råder i förhållande till privata sektorn riskerar OZ att bli utsatt för stor personalavgång. Särskilda åtgärder för att lösa denna fråga måste vidtas.

Till sist vill vi framföra att vi önskar en organisationsform som, om så visar sig önskvärt, kan utvecklas till en mer fristående form, stiftelse eller aktiebolag, utan ytterligare genomgripande utredningsarbete. Det är mycket pressande för en organisation som 07 att utsättas för upprepade tidsödande utredningar. Såväl handlings- kraft, initiativ och arabetsförmåga nedsätts, vilket är speciellt ödesdigert för en serviceorganisation. OZ behöver arbetsro och arbets-

,. man mA.—mv.

*fmm-Tf—"u'q

RESEBERÄTTELSE FÖR STUDIERESA TILL USA I FEBRUARI 1987

Deltagare:

Syfte:

Ulf W Lundin, utbildningsdepartementet Jan Nordling, Athenakonsult Birgitta Carlson, QZ

Resan företogs i syfte att besöka databe- handlingsorganisationer vid universitetet i USA för att få ideer och information med anledning av det utredningsuppdrag som utbildningsdepartementet lagt ut på Ulf W Lundin.

Utredningen avser att ge förslag till yttre organisationsform för Stockholms Datorcentral, QZ.

Resans omfattning: Resan ställdes till följande fem universitet:

University of Texas, Austin University of California, Berkeley Stanford University Princeton University Cornell University

Urvalet av universitet baserades på

1) de skulle utgöra universitet i frontlinjen vad gäller databehandling

2) både delstats- och privata universitet skulle vara representerade.

Rapporten baseras på minnesanteckningar gjorda under resan samt på rapporter etc som erhölls.

Sammanfattning

De olika universiteten som besöktes hade löst sina databehandlingsbehov på olika sätt. Vi kunde dock konstatera att det fanns strategiska linjer och frågeställningar som återkom genomgående vid besöken. I detta avsnitt ges en sammanfattande översikt över de viktigaste av dessa.

- Databehandlingsorganisationen är strategiskt viktig för universitetet. Det är således universitetsledningens ansvar att se till att den garanteras adekvata resurser och en utformning så att universitetets behov kan tilldodoses. Chefen har en sådan ställning inom universitetet så att han/hon deltar i och kan påverka beslutsfattandet (Vice President eller motsvarande).

- I databehandlingsorganisationen ingår datacentral och informationssystem. Datacentralens roll förändras till att bli en serviceorganisation för databehandling från att tillhandahålla datakraft. Ideer och planer finns att integrera denna verksamhet mer med biblioteken, som ju i högsta grad arbetar med information.

— Utanför databehandlingsorganisationen anskaffas datorutrustning för huvudsakligen forskning och dedicerade tillämpningar för institutions- och fakultetsbruk utan egentlig insyn och kontroll från universitetsledningens sida. Detta gäller i synnerhet institutioner med datorkompetens och datorvana t ex institutioner för datavetenskap och med naturvetenskaplig inriktning. Detta ingår uttalat i universitetens policy.

— Allt fler studenter som börjar sina studier vid universitet har kunskap och erfarenhet av databehandling. Universiteten måste ta hänsyn till hur detta påverkar kurser, utbildningsbehov och datorkapacitet.

- Vid de universitet där man har fört samman akademisk och administrativ databehandling i en och samma organisation har man goda erfarenheter av samutnyttjande av resurser, såväl personal som datorutrustning, samt möjligheter till samprioritering mellan områdena.

- Datakommunikation, både lokalt inom universitetet samt nationellt och internationellt med omvärlden, är en strategiskt viktig komponent för universiteten. Databehandlingsorganisationen har ett centralt ansvar för planering, installation och produktionsmässig drift. Satsningen på snabba lokala nät görs genomgående. Säkerhets- problematiken uppmärksammas.

[ R

...-.mmm—u—mm— sv namnen—smuhnw ...nu-m;"; mma—mh—z

Tillgång till superdatorkapacitet är av avgörande betydelse för att kunna bedriva forskning i frontlinjen. Antingen har universiteten nära tillgång till superdatorer inom National Science Foundations satsning som omspänner USA eller så har man satsat på egna resurser. NSFs satsning har betytt ett starkt genombrott för superdatorer såväl som för utnyttjande av datornät.

Utnyttjandet av persondatorer och arbetsstationer inom alla områden av databehandling ökar kraftigt. Kapaciteten och funktionaliteten utvecklas så att gränserna mellan persondator och arbetsstation blir glidande. Promgramvara för de kraftfulla arbetsstationerna är ännu inte utvecklad så att man kan utnyttja den möjliga kapaciteten.

Operativsystemet UNIX finns installerat överallt (om än inte alltid uppskattat) och kommer mer och mer.

UNIVERSITY OF TEXAS, AUSTIN Möte med Bill Bard, Assistant Director vid datacentralen.

Universitetet i Texas, Austin, är ett av de största delstatsuniversiteten i USA. Detta har ca ”9000 studenter och ca 2500 lärare.

Datacentralens roll är att vara en "utility provider", dvs den skall tillhandahålla ett nätverk av tjänster. Den traditionella rollen, att främst erbjuda beräkningskapacitet, är inte längre den viktigaste.

Datacentralen erbjuder givetvis fortfarande beräkningskapacitet men institutionerna anskaffar själva utrustning av typ supermini- och minisuperdatorer eller arbetsstationer (scientific workstations). — "Institutionernas självständighet är svartsjukt bevakad".— Datacentralen erbjuder drift av dessa lokala datorer som tjänst i den omfattning som bestäms av de olika institutionerna. Man hade erfarenhet av att en eldsjäl skaffar datorn men när han sedan slutar på universitetet finns det ingen som tar hand om systemet och datacentralen får ta över. Detta är alltså en sårbar situation men man hade tagit ett policybeslut vid universitet att anskaffning av lokala datorsystem skulle ske fritt och utan kontroll på detta sätt. Datacentralen kan inte konkurrera kostnadsmässigt, då ju personal och drift inte kostar något i institutionernas sätt att räkna. Man räknar med att detta förfarande resulterar i en inlärning och har alltså valt detta sätt att agera i stället för en styrning av anskaffningarna.

Datacentralen hade som en viktig uppgift att ansvara för nätverket inom campus och anslutningarna till detta.

Vidare svarade den för persondatorförsäljning till institutioner, lärare och elever inom universitetet. Man hade satt upp ca 3000 terminaler och persondatorer inom campus för publikt bruk. Även arbetsstationer började användas alltmer. Det är inte ett krav vid universitetet att studenterna skall ha egna persondatorer. Inom ramen för ett projekt, QUEST, som syftar till att öka utnyttjandet av persondatorer hade universitetet delat ut 2000 persondatorer till lärare och studenter. "Microcenter" som försäljer persondatorer hade sålt ett tiotusental datorer, av vilka ca 95 % var Maclntosh. Man hade ca 50-60 % rabatt från leverantörerna.

Datacentralen var också ansvarig för driften av en superdator för delstaten Texas, som var placerad utanför universitetet. Det var också en policy att datacentralen inte skrev tillämpningsprogramvara. Man utvecklade programvara av systemtyp för att anpassa leverantörsprodukterna.Man gav också kurser för att lära användarna. En stor del av personalen hade regelbundna användarkontakter.

Datacentralen hade ansvar att informera om och föra ut ny teknologi så att användarna kunde tillgodogöra sig utvecklingen.

Datacentralen tillhandahöll tjänster för utbildning respektive forskning i förhållandet 60/AO. Utbildningen gällde huvudsakligen forskarstuderande.

För den administrativa databehandlingen fanns ett helt separat system.

Universitetet finansieras genom tre källor - skatter, används för den normala verksamheten (operation) vid universitetet — räntor etc. från fonder m m, utnyttjas för

anskaffningar och andra extraordinära utgifter — stipendier, gåvor

Datacentralen:

Budget: ca 6 Mdollars/år, obs endast drift (löner, underhåll) (hela universitetet 500 Mdollars/år)

personal: ca 100 personer

finansiering: 70% erhålls som en engångssumma direkt från universitetet till datacentralen 30% erhålls som betalning för sålda tjänster (varav 25% finns i form av "grants" hos kunderna)

kunder: universitetet statliga organisationer utbildningsinstitut etc.

utrustning: IBM 3081 D, CD (under nedläggning), DEC-10/20, VAX

Superdatorkapacitet:

Vid NSFs satsningar på superdatorer för universitet och forskning i USA blev Texas "utan". Man utarbetade då ett förslag till anskaffning av superdator för delstaten Texas, med placering i närheten av universitetet i Austin. Detta förslag har genomförts och man har byggt upp ett nätverk, DECnetlösning (56 resp 19.6 kbit/s) inom delstaten. Superdatorn är ett Craysystem, Cray X-MP/zu. (Vid anskaffningen hade man arbetat enligt principen: "It is easier to ask for forgiveness than for permission".)

Datakommunikation

Nätverket är baserat på bredbandsnät, koaxialkabel, för kommunikation mellan byggnaderna, där man har lokala nät. Man planerar för optisk fiber.

Det finns också datakommunikationsväxel (universitetet har ett eget telefonsystem) 3000/1200 portar med koppling till mikrovågsförbindele.

Exempel på nätverk som finns på campus är

DECnet SNA TCP/IP RSCS Chaosnet

Gränslinjen för datacentralens ansvar för nätverket gick inom en byggnad dvs — man bestämde sig för att sätta upp ett lokalt nät inom

en byggnad — man begärde förbindelse till campusnätet - datacentralens nätverksorganisation tillhandahöll

förbindelsen

Uppkopplingskostnad i nätet var 30 cents/h.

& é ;

UNIVERSITY OF CALIFORNIAI BERKELEY (UCB)

Möte med dr Barbara Morgan, Director of Academic Services

University of California utgörs av 9 campus som samarbetar bl a i strategiska frågor. Man har härvid utarbetat en rapport om databehandlingen vid University of California "Report of the task force on academica computing" som behandlar aktuella situationer såväl som framtida trender (summary of recommendations bifogas).

Vid UCB finns ca 30000 studenter.

Vid UCB utarbetades vidare en rapport som behandlade framtida krav på utbildning i databehandling och vilka resurser som behövs från universitetet beroende på att en allt större andel av studenterna har tidigare datorvana. Man uppskattade att 1985 hade 2/3 av forskarstuderande samt 1/3 av studenterna datorerfarenhet. 1986 var motsvarande siffror 3/H resp 1/2. Denna ökning fortsätter. Man räknar med att 50% av studenterna äger en persondator.

Vid intervjuer med blivande studenter finner man att 80% av dessa räknar med att ta någon kurs i databehandling. För framtiden bör man räkna med att det inte kommer några egentligen datorovana studenter till universiteten och givetvis måste kurser och resurser planeras efter dessa förändrade förhållanden.

Databehandlingsorganisationen vid UCB leds av Raymond Neff som är Vice Chancellor vid universitetet och svarar för Office of Information Systems and Technology. Under honom sorterade tre databehandlingsavdelningar:

- academic services — administrative computing (utveckling av administrativa rutiner)

- computer facilities and communications (ansvar för datordrift och nätverk)

Vidare fanns funktioner för planering och specialprogram för utbildning etc.

Man framförde vikten av att ansvaret för databehandlingen inom universiteten låg direkt under rektor och man således hade möjlighet att påverka den strategiska utvecklingen.

Databehandlingsorganisationen har utvecklats till att både ge ökat utbud på datakraftsidan och en alltmer utökad servicenivå inom stöd och kompetensområdet.

Datakraften ges både centralt (IBM och superdatorutrustning) och i form av workstations och persondatorer. Detta är en förändring i strategi jämfört med för 5 år sedan (då datakraften skulle distribueras i form av VAX-typ datorer etc). Ett av argumenten för denna förändring uppgavs vara att man var tvungen att satsa på god tillgång på datakraft inom universitetet som konkurresnmedel för att attrahera framstående forskare och lärarkrafter samt duktiga studenter.

Mainframes (IBM, Cray, större VAX—system) utnyttjades för beräkningar, lagring av databaser, administrativ databehandling m m.

Man hade också satsat på arbetsstationer och anskaffat 1000 SUN- workstations. "00 av dessa var utplacerade på universitetet. UNIX användes som operativsystem. Tillämpningsprogramvaran för arbetsstationerna ansågs dock ännu relativt outvecklad vilket medförde att de huvudsakligen utnyttjades på samma sätt som en traditionell persondator (terminal etc). Användarna tyckte även att UNIX var komplicerat att använda och föredrog "MacIntosh" typ av användarsnitt.

Datorlaboratorier för studerande med tillgång till SUN (60 st), VAX-stations (5-6) och MacIntoshes inreddes för närvarande (50-60 VAX—stations var under leverans). Man hade som målsättning att vid universitetet tillhandahålla 1 1/2 arbetsstation per lärare/forskare och 1 per 12 studenter.

Förutom de datorer som drevs och/eller tillhandahölls av databehandlingsorganisationen anskaffades datorer till de olika fakulteterna/institutionerna fritt, utan central kontroll (typ minisuperdatorer, VAX-system etc). Man tillämpade principen att inte utöva någon central kontroll vad gäller anskaffning av datorutrustning utom vad beträffande nätverket inom campus. Anskaffning av fakultetsdatorer ökade kraftigt. Man kan konstatera att tillgången till datorutrustning vida överstiger den vid svenska (och europeiska) universitet. Detta beror till stor del på de "grants" som erhölls från datorleverantörer samt i övrigt mycket goda rabatter (1 SUN kostade ca 5 kUSD).

Från delstaten Kalifornien satsades mycket på utbildning med/på datorer. Detta var det område som ökade mest. F n gick 20% till denna typ av databehandling.

Inom UCB satsade man i ökad utsträckning på att tillhandahålla kompetens till användarna inom de olika fakulteterna. Så hade man exemepelvis inrättat tjänster, hittills 6 st, för programmerare med fackkunskap inom områden som biologi, humaniora och kemi. Dessa personer hade normalt en PhD inom fackområdet och deltog i forskarnas arbete, planering av datorresurser för fakulteten osv. Man hade mycket goda erfarenheter av hur detta ökade möjligheterna till samarbete och utnyttjande av bra metoder.

Man ägnade sig också åt försäljning av persondatorer. Detta hade tidigare utförts av bokhandeln men då man där inte klarade av rådgivning, frågor och service hade man nu inom databehandlingsorganisationen åtagit sig dessa tjänster.

Man hade tidigare tillhandahållit tjänster för drift av lokala datorsystem men i takt med att datorerna blev alltmer enkla att underhålla och att man övergick till utnyttjande av arbetsstationer/ persondatorer hade behovet av denna typ av tjänster minskat.

I och med att den nuvarande databehandlingsorganisationen infördes (för 1—2 år sedan) fördes den akademiska och den administrativa databehandlingen in under samma enhet och gemensam datorutrustning (IBM-systemet) användes. Enligt Barbara Morgan har detta hittills fungerat bra och samordningsvinster uppnåtts.

För framtiden kan man se som möjlig utveckling att biblioteksverksamheten vid universitetet och databehandlingen ingår i samma organisation. Båda verksamheterna utgör serviceverksamheter vid universitetet som måste finnas och fungera för att forskning och utbildning skall kunna bedrivas. Båda verksamheterna hanterar också information. De bägge områdena närmar sig också vad gäller utnyttjande av teknologi och tillhandahållande av funktioner. Den traditionella biblioteksverksamheten automatiseras alltmer med hjälp av datorer, man erbjuder direktåtkomst till information från terminaler över hela universitetsområdet osv. Vad gäller databehandlingssidan så utnyttjas datorer i allt högre grad för lagring av information t ex uppbyggande av arkiv för forskningsdata. Vidare utgör programbiblioteksverksamheten en allt viktigare del av hela datacentralverksamheten i och med att kostnaden för programvara ökar kraftigt relativt kostnad för utrustning. Utveckling av distribuerade biblioteksfunktioner där väl fungerande datanät utgör en förutsättning för funktionaliteten talar också för en integrering.Vid UCB ser man biblioteksverksamheten som den överordnade av de bägge områdena.

Datacentralen Budget: ca 28 MUSD/år (en stor del av utrustningen finansieras via stipendier och gåvor) Personal: Academic services 50 Computing facilities 150 Administrative BO

Finansiering:Direktanslag från universitetet. Man har dock rutiner för att mäta resursåtgång så att man kan göra behovsbe- dömningar etc.

Utrustning: IBM 3090 CRAY X-MP (grant) VAX (ett antal)

Persondatorer: (mest MacIntosh, IBM PC upplevdes som mer svåranvända och var inte attraktiva att få, trots IBM grants)

Superdatorkapacitet:

Sedan oktober 1986 förfogar UCB över en CRAY XMP som erhållits som grant. Vidare har man via NSF-nät tillgång till NSF-superdatorer där närmaste datorsystem finns i University of California San Diego (UCSD) (X—MP/HB). Vid UCB körs UNIX på CRAY systemet (UNICOS).

Datakommunikation

Vid UCB bygger man upp ett bredbandssnät för kommunikation inom campus. Det finns vidare ett ökat behov av lokala nät baserade på ethernet/TCP/IP inom de olika byggnaderna/fakulteterna. Man har tagit beslut om att nätverket skall vara baserat på standards (utom det IBM baserade nätverket). I framtiden kommer man inte att ge support till utrustning som inte kan kopplas till nätet. De som vill ansluta lokala nät till det nät som omfattar campus måste hålla sig till campusstandard för anslutning.

Möte med Benjamin Bowser,ITS, Assistant to the Director (Ed Shaw) Paul Beines, ITS, Vice President Computing Facilities Sandy Laws, ITS, Assistant Director Data Resources group.

Stanford är ett privat universitet och har därmed ett betydligt mindre antal studenter än tidigare universitet.

Databehandlingen vid universitetet handhas av två separata organisationer.

1) ITS, Information Technology Services, svarar för administrativ databehandling.

2) ACIS, Academic Computing and Information Systems, svarar för databehandling för forskning och utbildning.

Den administrativa databehandlingen sorterar under the Director for Business and Finances medan den akademiska sorterar under the Vice President for Computing Affaires . Rapportering sker sedan till Provost vid Universitetet.

ITS har en stark organisation och drivs på självkostnadsbas.

ACIS har en mer decentraliserad organisation och tjänsterna är utan kostnad för användarna.

Nedan beskrivs de bägge verksamheterna mer ingående var för sig.

135

Inom ITS verksamhet ryms såväl drift och utveckling av datorsystem, utveckling av programvara för administrativa tillämpningar, speciella projekt i samarbete med andra intressenter, telekommunikation m m. Han bygger också upp ett management information system inom universitetet.

Ca 601 av databehandlingskapaciteten utnyttjas av Universitetet huvudsakligen för administrativa ändamål, dock kan forskare köpa tid och resurser från ITS för exempelvis statistikberäkningar m m (ca 7% av totala kapaciteten).

Resterande HO$ utnyttjas för sjukhus systemen som körs i nära samarbete med Stanford Hospital.

Persondatorer

säljs numera av bokhandeln, tidigare skedde detta

genom datacentralens försorg. Datacentralen har däremot ansvar för service och underhåll. IBM och Apple/MacIntosh säljs med US$ rabatt.

Datacentralen

Personal:

Finansiering:

Kunder:

Utrustning:

HOO totalt inkl. telekommunikation 280 exkl. telekommunikation (i driftgruppen fanns ca 50 personer)

genom betalning för sålda tjänster på självkostnadsbasis.

universitetet ca 60% sjukhus ca HO!

IBM 3090 med vektorprocessor (nyligen installerad)

IBM 3081 för sjukhustillämpningar (journaler, adm. m m)

2 Amdahl 5880 för forsknings- och utvecklingsprojekt inom biblioteksområdet där man skall ge möjlighet att få tillgång till de 10 största biblioteken i USA.

Vidare fanns system för fakturering m m.

Man hade vidare speciellt satsat på utrustning för lagring av stora databaser.

Vid anskaffning tittade man särskilt på hur datanätsan- slutning kunde ordnas för den aktuella utrustningen.

Datakommunikation

Inom ITS svarar man för kommunikation till de administrativa systemen via telefonnätet. Man utnyttjar bl a Gandalfväxlar i terminalnätet. En viktig fråga är säkerheten i nätet för att undvika ohederlig åtkomst till de administrativa systemen.

För datanät i övrigt inom Stanford svarar ACIS.

Inom ITS drevs ett antal projekt för utveckling av programvaror och administrativa system, bl a ett management information system för universitetet med möjlighet till direkt uppkoppling för beslutsfattare och administrativ personal inom universitetet.

Speciellt kan i övrigt följande projekt nämnas. SPIRES: Databashanteringssystem

PRISM: Informationsdatabas innehållande uppgifter om personal, studenter och andra administrativa data med gemensamma sök- och rapporteringsfunktioner. Databasen skall vara åtkomlig från hela universitetet. Särskilda säkerhets- funktioner utvecklas.

FOLIO: Accessystem för åtkomst till ett antal databaser vid Stanford.

SOCRATES: On—line katalog över biblioteken vid Stanford.

Systemen integreras i fakulteternas arbete och ca 50% av programmerarna sitter placerade hos dessa.

Vid Stanford anser man framtidens datacentral kommer att integreras mer med biblioteksverksamheten och att datacentralen kommer att ta över funktioner som tidigare tillhandahållits av biblioteken. En Viktig funktion kommer att vara att erbjuda åtkomst till data och information som lagrats på stora datorer. Man anser att administrativa data av bl a säkerhetsskäl kommer att fortsätta att hållas centralt.

ACIS

Inom ACIS ansvarar man för databehandling för forskning och utbildning vilket inkluderar drift av datorer, ansvar för datanätet inom universitetet och anslutning till externa nät, råd och hjälp till lärare och studenter, projekt för exempelvis utbildning med datorer och utnyttjande av datorer inom nya områden (t ex språkforskning). Vidare svarar ACIS för strategiska planer vad gäller persondatorer och utnyttjande av datornät (t ex elektronisk post).

Organisationen drivs decentraliserat. ACIS har endast ca 35 personer anställda men man utnyttjar studenter och forskare i verksamheten. ACIS sätter standards för datanätet inom universitetet och bestämmer hur utrustning får anslutas. Inom de olika fakulteterna/byggnaderna finns lokala nät som ansluts till universitetsnätet.

Datorutrustning i övrigt för forskare anskaffas av institutionerna/ fakulteterna själva.

Verksamheter inom ACIS ram: LOTS Low Overhead Time Sharing Computer Facility

Med hjälp av studenter drivs ett antal datorsystem för att på timesharingbasis ge service åt forskare, lärare och studenter.

Finansiering: Systemen finansieras centralt från universitetet eller via fonder. Användarna tilldelas resurser och tillgång till datorerna efter behov. Systemen är mycket hårt utnyttjade och man har alltså möjlighet att välja att köpa tid på ITS IBM-system som komplement.

Utrustning: DEC 2060, IBM Ä381 (VM/CMS), VAX-system. Förutom dessa system finns ett antal publikt tillgängliga resurser även inkluderande persondatorer.

IRIS_Instruction and Research Information System

Inom IRIS ges råd och information om databehandlingsresurser inom Stanford. Han ger ut handledningar och rapporter om persondatorer, nätverk etc som ett led i detta.

Superdatorkapacitet

Via NSF nätverket har man tillgång till, i första hand, den CRAY X— MP/uö som finna vid UCSD.

Raialioemgnikatioa En av ACIS huvuduppgifter är att utveckla, bygga upp och driva det gemensamma datornätet för Stanford University. Man har satsat på ett ethernetbaserat nät specialutvecklat för att klara avstånden. Man

har hittills haft ett traditionellt bredbandsnät (3—10 Mbit/s) men satsar nu på ett fibernät med hastighet upp till 70 Mbit/s).

Möte med Ira Fuchs Vice President for Computing and Information Technology

Jacqueline Brown Director of Information Services Actingdir. Advanced technology and applications

Lee C. Varian Director of Systems and technical support

Charles Seymour Director of Management and information systems

Princeton University är ett privat universitet med "700 studenter, 1100 forskarstuderande och 800 lärare. Man kräver att samtliga studenter bor i dormitories inom universitetsområdet vilket exempelvis gör det möjligt (och lämpligt) att förse dessa dormitories med allmänt tillgängliga terminaler och persondatorer och se till att det finns datanätanslutningar till dessa. (Han kräver inte att studenterna skall ha egna persondatorer men man erbjuder lån för anskaffning.)

Vid Princeton har man sedan december 1986 en ny organisation för databehandlingen. Man har fört ihop de tidigare separata organisationerna för administrativ databehandling (som rapporterade till Vice President för Administration) respektive datacentralen (rapporterade till Provost) till en gemensam organisation under ledning av Vice President for Computing and Information Technology (CIT). Även telekommunikation ingår i CIT.) Denne är medlem i ledningen för universitetet vilket ger möjlighet till direkt påverkan i strategiska frågor. I och med att information och informationsbehandling får en mer central roll som basresurs både för beslutsfattare och forskare/lärare vid universitetet ansåg man detta vara av avgörande betydelse.

Några frågor var av särskild stor betydelse i den nya organisationen.

— Den nya organisationen är ökat centraliserad när det gäller

informationssidan, dvs "informationservices" och "management information systems".

- Däremot skulle datorutrustningen decentraliseras i en alltmer ökande omfattning och man skulle alltså skapa en distribuerad databehandlingsmiljö. "Tjänsterna skall tillhandahållas där användarna har bäst nytta av den."

- En central satsning på datanät är avgörande för att kunna få till stånd den distribuerade miljön och ansågs kanske vara den viktigaste enskilda satsningen.

1) att studera ny teknologi och utvärdera om den motsvarar specifikationen samt att se in i framtiden. Gruppen har ingen daglig verksamhet som kräver insatser.-

2) att föreslå och sätta upp pilotprojekt samt testa nyheter - resultaten utvärderas och rapporteras.

Man hade upplevt att det hittills varit svårt att prioritera dessa i sig utomordentligt viktiga uppgifter.

- Man hade hittills inte givit något egentligt stöd till "educational computing". Ett problem här var en viss konservatism bland lärarna men detta ansågs vara ett viktigt område för framtiden. Hittills fanns ingen enhet som hade ansvaret. Man hade dock genom grants från IBM kunnat starta ett projekt, Pegasus.

I den nya organisationen utnyttjar akademiska och administrativa databehandlingen samma resurser, såväl datorkapacitet som programmerare. Detta ansågs positivt genom de möjligheter till samplanering och samarbete som kunde erhållas.

Vid Princeton har samtliga forskningsinstitutioner egna databehandlingsresurser inom fakulteterna/institutionerna. Trots detta behövs centrala tjänster t ex av typ kompetent personal för utbildning/information, persondatorförsäljning och underhåll, råd , vid inköp och framtagande av databehandlingsstrategin för fakulteter, administrativa system och underhåll/drift av institutionsdatorer (det senare dock inte för computer science, fysik, astrofysik osv).

Vad beträffar persondatorer så har man avtal som ger bra rabatter på IBM PC och MacIntosh (det har visat sig att lärare/forskare köper IBM och studenter MacIntosh). Man sätter också upp Appletalk nät (bl a i dormitories) för att ge bättre service och åtkomst till de centrala systemen. Persondatoranvändning genererar ett ökat behov av centrala resurser, när de är uppkopplade ixdatornät.

Bibliotekssystemen (GEAC) är inte med i CIT utan biblioteken gör det mesta av sin databehandling i sin egen byggnad (kommer att utnyttja Berkelys system för on-line catalog).

Man har inför starten av den nya organisationen utarbetat en 5- årsplan för verksamheten som garanterar resurser för perioden. Man avser öka personalen med 30% (30 personer) och får också en ökad drift och kapitalbudget för att kunna motsvara framtida krav. Man beräknar att satsa ca 1/3 vardera av kapitalbudgeten på anskaffning av persondatorer/arbetsstationer, datanät och ersättning/ utbyggnad av de centrala systemen. Vidare har man bildat en kommitte för att bestämma verksamheten — the Faculty Committee on Computing.

personal: ca 100

finansiering: årlig summa erhålls direkt från Universitetet. Princeton erhåller också grants från leverantörer för del av verksamheten.

kunder: CIT arbetar helt inom universitetet.

utrustning: IBM 3081

DEC/VAX 8700 med UNIX som operativsystem (?5-årsplanen satsar man på UNIX).

Superdatorkapacitet

Princeton har utsträckt sitt datanät till John von Neumann center i Princeton (utanför universitetet). JvNC är ett av NSFs Superdatorcentra och man har där 2 Cyber 205 varav en under året skall bytas mot en ETA 10. Via NSF nät kan även andra superdatorcentra nås.

Datakommuniktion

Uppbyggandet av ett Campus omspännande datanät är en central satsning. Nätet utgörs av ett bredbandsnät (cable—TV) baserat på koaxialkabel. Till detta kopplas lokala nät, som satts upp inom byggnaderna, med TCP/IP eller Ethernet protokoll som bryggas över till bredbandsnätet.

Vidare sätter man upp persondatornät, typ Appletalk som ansluts till ethernet.

Kommunikationen med bibliotekssystemet sker via 9600 bps asynkron anslutning.

Det är ett önskemål från de anställda vid universitetet att det skall finnas TCP/IP anslutning i varje kontor.

John von Neumann centre ingår i NSFs superdatorsatsning.

Vid JvNC arbetar ca 25 personer. Utrustningen består för närvarande av 2 st Cyber 205, varav den ena till sommaren skall bytas ut mot en ETA 10 (128 M words). Vidare har man VAX cluster för frontend och datakommunikation.

JvNC driver ett regionalt nät för åtkomst till centret baserat på TCP/IP. Man har satellitförbindelse till Arizona (56 kbit/s) och även ett snabbt T1 nät (1.5 Mbit/s).

Vid JvNC hade de också satsat på trevligt/praktiskt inredda kontorsrum avsedda för gästforskare.

Möte med: Kenneth King Vice Provost for Computing

John Rudan Asst. Vice Provost for Computing

Peter Siegel Asst. Director CNSF (Cornell National Supercomputer Facility)

Gordon Galloway Dir of Academic Computing

Alison Brown Assoc. Director, Advanced Computing and Networks, Theory Center m fl

Cornell University består av 11 colleges, av vilka 7 finansieras från Staten New York och resten är privata.

De privata är ekonomiskt oberoende och drivs av Cornell på affärsmässiga villkor. Detta ställer till en del problem vad gäller administrativa rutiner, lönesystem etc men för de studerande skall det inte märkas någon egentlig skillnad. De skall kunna välja kurser oberoende av hur resp college är finansierat.

Cornell har ca 17000 studenter.

Databehandlingsverksamheten vid Cornell finns organiserad inom tre olika avdelningar.

1) Cornell Computer Services (CCS) har det övergripande ansvaret för produktionsmässig databehandlings- och datanätsverksamhet samt persondatorförmedling. Databehandlingsverksamheten omfattar såväl det akademiska som det administrativa området.

2) Theory Center utövar en ren forsknings- och utvecklingsmässig verksamhet (pilotsystem etc).

3) Cornell National Supercomputer Facility ansvarar för den mer kundorienterade delen av superdatorverksamheten vid NSFs center i Cornell. CCS svarar för driften av anläggningen.

Styrning av CCS verksamhet sker genom ett University Computer Board som representerar universitetets intressen "statsmannamässigt" och arbetar för att ge en förbättrad databehandling. Denna styrgrupp arbetar som motvikt mot "deans" vilka representerar sina respektive college på ett snävare sätt.

Enligt Kenneth King är det viktigt att centrala strategiska beslut fattas när det gäller universitetets databehandling. Det är rektors uppgift att se till att de mest värdefulla basresurserna för universitetet finns tillgängliga, dvs datacentral och bibliotek. (Enligt Kenneth King har man vid Harvard 6 olika datacentraler varför ingen når upp till en kritisk massa och fungerar på ett bra sätt.)

Det är rimligt att tänka sig en integrering av dessa två funktioner i en framtid. Vid Columbia och Vanderbilt university har de fört samman funktionerna och har gemensam personal. Vid Cornell är man "agressively watching". Ännu så länge finns dock visst motstånd mot detta bland bibliotekspersonalen.

Rektor och provost vid Cornell förfogade över 25% av totala budgeten vilket möjliggjorde gemensamma, centrala satsningar.

Chefen för CCS är Vice Provost vid universitet och deltar således i ledningen vilket är viktigt för att kunna påverka strategiska beslut.

CCS driver mainframes, nätverk och har persondatorverksamhet, konsultverksamhet, programvaruutveckling, kurser osv.

Inom de olika fakulteterna skaffas datorer i avaevärd omfttning, t ex vid Computer Science och Theory Center.

Vad gäller persondatorer säljer man ett stort antal, >2000 förra året (8 MUSD. Studenterna köper i prisklassen ca 1000 USD (därför mest MacIntosh!). Ca 300 persondatorer är allmänt tillgängliga. I framtiden kommer behov av processor kapacitet hos persondatorer att öka (för bl a 3-dimensione11 grafik och "voice processing").

UNIX används mest vid Computer Science department - u av 5 VAX— system kör VMS. Problem med UNIX är att det finns 2 olika versioner, underhållna av 2 organisationer AT & T (stor support grupp) och Berkeley (liten grupp). För arbetsstationen är de dcminerande operativsystemen MSDOS och MacIntosh (man använder termen arbetsstation i glidande skala) medan UNIX endast långsamt

kommer. ;

Man kunde konstatera att tillkomsten av superdatorsatsningen hade minskat tillväxttakten för övrig databehandling inom Cornell

CCS. Cornell Computer Services

CCS har totalt ca 180 anställda och är organiserad i följande enheter.

Systems äng operation 50 personer

Denna avdelning svarar för systemprogrammering, drift och underhåll av bl a centrala datorsystemen samt av CCS net.

Datorsystem: IBM 3081 (3090) IBM "381 DEC 2065 VAX system

Man svarade också för drift av ett antal "educational systems".

Datornät: CCS svarar för det campus omspännande nätverket vid Cornell, ett 10M bit bredbandsnät (SYTEK, TCP/IP), till vilket är anslutet lokala nät, t ex 1M bit Omninet, IBM tloken ring (1M bit) och Apple talk. IBM datorerna är anslutna via WISCnet. Vidare finns DECnet på campus. CCS svarar också för förbindelserna till Telenet, Tymnet och Bitnet.

Aministrativ_cgmputing_ 50 personer

Denna avdelning svarade för utveckling av administrativa system. Man hade relativt nyligen genomfört omorganisation och ingick numera i CCS.

Man fann situationen bra genom att man bl a gemensamt slogs för resurser och kunde utnyttja gemensam utrustning. Tidigare var det svårt att få resurser för administrativ databehandling.

Att universitetet både var statligt och privat ställde extra krav på de administrativa systemen, dock försökte man i möjligaste mån anskaffa färdiga system. Adabas var den databashanterare man använde genomgående.

Man ansåg att TCP/IP nätet fungerade bra, dock var man för sina ändamål angelägna om god säkerhet och hade därför eget nät.

Academic_cgmputing ca ”0 personer

Denna enhet svarade för användarorienterad service för forskning och utbildning t ex

0 installation av programvara

o programbibliotek

o användarutbildning

o drift av PC-salar och andra öppet tillgängliga resurser

o forskning och utveckling

0 speciella projekt t ex EZRA där IBM givit BM USD i utrustning för ett 3-års projekt för att introducera PC vid universitetet (detta projekt har betytt mycket för verksamheten.

Systgmgtyegkling_ogh_d£i£t_ay NS£s_sgperdatorsystem ca 15 personer

Budgeten för CCS uppgår till ca 12M USD/år varav 9M USD erhålls centralt från universitetet. Övrigt erhålls genom försäljning av tjänster till företag etc.

Man har som målsättning att alla anställda och studenter skall ha ett fritt kundnummer. För vissa typer av projekt och användning tas ersättning för körningar i form av taxor.

I NSFs superdatorsatsning ingick att sätta upp ett 1OM system med vektorkapacitet vid Cornell.

Detta administreras enligt följande:

Ken King NSF finansierar CNSF finansierar Theory Center Larry Lee Ken Wilson

Datorkapaciteten utgörs av IBM 3090 v ”00 samt 5 st. vektorprocessorer av typ FPS 26M. Vidare har man en 4381—N samt 2 FPS 16H för utveckling.

CNSF har som uppgift att sprida information och kunskap om användning av superdatorer och man ordnar därför användarmöten och utbildning. Vidare erbjuder man fri datortid för användare som vill pröva och lära sig. Datakommunikation för CNSF sköts av Theory Center.

Man har också startat ett "Visitors Programme" där man erbjuder plats och resurser inom Cornell för gästande forskare och även håller med ett traktamente.

Inom CNSF arbetar ca 25 personer som arbetar med o användarsupport o uppbyggande och drift av centret o utveckling av framtida funktioner

Som tidigare nämnts svarar CCS för systemprogrammering och drift av datorerna.

u...-.

Theory Center

Vid Theory Center (under ledning av Ken Hilson) arbetar man vad gäller databehandling med test och utveckling av framtidens system, dva ansvarar inte för någon egentlig produktion.

Speciellt har man intresserat sig för "parallell processing" och utvecklar systemprogramvara för större antal parallella processorer (16-32 st.). Det finns t ex FPS T—series och Intel på marknaden. Man utnyttjar också Gould system med UNIX för utvecklingen.

Vidare ansvarar man för ett snabbt fibernät, Pronet, som är TCP/IP baserat. Detta är anslutet till NSF net, Arpanet och Telenet.

Theory Centre svarar också för ett regionalt nät för access till CNSF som omfattar New York State (NYCEC net).

! _l ; ! ? !

Möte med John Conolly, Dir. Office of Advanced Scientific Computing

Steve Wolff, Dir. Division of Networking

NSF har efter LAX rapporten 1982 satsat på uppbyggande av superdatorcentral för forskning i USA. Superdatorer finns på följande platser.

John von Neumann Centre, Princeton Cyber 205 ETA 10 CNSF, Cornell IBM 3090 v UOO FPS 26u Pittsburgh Supercomputer center Cray X-MP/Mö Boulder Supercomputer center Cray X—MP/u8

National center för Supercomputer applications, Illinois Cray X—MP/UB

San Diego Supercomputer Center Cray X—MP/NB

NSF har vidare satsat på uppbyggande av ett nät mellan superdatorcentra baserat på 56 kbit/s eller T1 förbindelser. Protokollet som används är TCP/IP.

Vidare bygger man upp regionala nät (typ det tidigare nämnda NYCECnet) för att ytterligare förbättra accessmöjligheterna.

Budgeten för drift av NSF net utgör i år 6.51”l USD.

NSF driver dessutom projekt om multimedia mål, authentication och sociala aspekter av användning av datanät samt stöder universitetsforskning inom kommunikationsområdet.

Totala budgeten för NSFs kommunikationsenhet uppgår till 1OM USD i år och 13.5M USD för nästa år.

Summary of Recommendations

Computers

Suppon campus computing plans for a mix ol' mainfmmc computers. mlni-compuucrs. and mlcro- computers linkcd by dala communications nclworks Provide a computer workstation Wllll appropriate capacity for each member of the l'ucully, Increase compulcr contact hours for students according to their interests. thc rcquircmcnls of their llcld and lhcu lcvcl ol' instruction. Equip classrooms for computer instruction. including graphics and clcclronic display. Increase access lo supercompulcrs by funding lclccommunicnlions connections and support services.

Net works

!. liach campus should develop local area networks and ccnlrally plan and co-ordlnauc lhcir dcvclnp— mem. Each campus should plan for higher speed performance allcrnalives lo low spccd dial up lclcphonc lines now used for immediate area access. The University should develop a dala network connecting all campuscs and providing access to Supercomputer facilities and gatcwnys lo regional. nnlionnl, and imcmalional public and private dala networks.

Support Services l'nch campus should develop support services In

!. purchase and maintain computer hardware and software".

2. mlminislur and suppon dala communications services in coordialion wilh ccmrul dnm processing and elnrngc: and provide compulrr rcfcrcncc services. training, :md consullnlion for boll) faculty nnd sludcnls. in- cluding advice and assistance lo faculty in thc dcvclopmcnl of software for lhcir special lcnclling :md rcsczu'ch nccds and in the use ofsupcrcompulcrs.

Libraries

|. lncludc libraries in planning for cnmpuling and communicnlions on cuch campus nod l lnivcrsilywidc. Support thc dcvclopmcnl of nulomnlcd library catalogue services available lo slmlcnls :md lac- ullv

Summnr) uf Ill—rommrvulalinns

]. 2.

:A

>”???

Il. available data bases. and develop electronic text services. Fundmg l. Divide instruetional computer needs into operating costs and equipment costs to he treated sepa- 'ratelv. 2. Develop procedures for planning, allocating. and monitoring use of funds in a manner appro- priate to distributed computing. fl. lnclude space requirements for computing as part of llniversitywide planning for long term capital improvements. 4. |)ctcrmine the most appropriate method lo fund tlte operation and capitalizalion of networks. 5. Determinc the appropriate basis for funding the acquisition ol' data bases h_v libraries and i computer learning centers. , 6. livaluate ways to fund research in disciplines. such as the humanitics, where external support usually ] is inadcquate or not available. i Evaluation

Every live yearsI at a minimum, evaluate:

student computer contact hours according to disciplinc and level of instntction: 4 the effectiveness of distributed computing and the mix of computer capacity; ! the organization of support services especially regarding non-traditional users; the effectiveness of the networks and access to remote dala bases;

procedures for funding computer facilities and services, the effect of computing on the availability of lahoratory and classroom space; and the impact of computing on teaching, research and the character of the University.

Kronologisk förteckning

. Otillbörlig efterbildning. Ju. . Dödsboågande och samägande av jordbmksfastighet m.m. Ju. . Långtidsutredningen ”87. Fi. . En ny kyrkolag m. m. Del 1. C. . En ny kyrkolag rn. rn. Del 2. C. . Folkstyrelscns villkor. Ju. . Barnets rätt. Ju. . Svenska försvarsindustrins utlandsverksamhet. UD. . Det svenska totalförsvaret inför 90—talet. Fö. . lndn'vningslag m.m. Fi. . Skydd för det väntade barnet. Ju. . Legitimation för vissa kiropraktorer. S. . Översyn av rättegångsbalken 3. .lu. . Mordet på Olof Palme. Ju . Miljöskadefond. ME. . Begravningslag. C. . Franchising. Ju. . Internationella familjerättsfrågor. Ju. . Varannan damernas. A. . LäkemedelochhälsaS. . Äldreomsorg i utveckling. S. . Missbrukama Socialtjänsten och Tvånget. S. . Medicinteknisk säkerhet. S. . Produktsäkerhetslag. Fi. . Ökat kommunalt väghållningsansvar. K. . Enskilda vägar. K.

. Skeppslega till utlänning. Tillstånd, dispenser, flaggskifte. K. . Bistånd för bättre miljö i u—land. UD.

. Stöd till näringslivet. Fi. . Fel i fastigheL Ju. . lntegritetsskyddet i infomiationssamhällct 4. Ju. . För en bättre miljö. ME. . Ju mer vi är tillsammans. Del 1. C. . Ju mer vi är tillsammans. Exempelsamling. Del 2. C. . Ju mer vi är tillsammans. Underlag för reformer samt förslag. Del 3. C. . För en bättre miljö. lVliljövårdsfamiljcn. Myndigheter och författningar. ME. . Stödet till barn- och ungdomsföreningar. C. . Arkiv för individ och miljö. U. . Studiemedel. U. . Datorisering av tullens export- och irnportrutincr. Fi. . Fasta Öresundsförbindelscr. K. . Miljökonsekvenser av fasta Öresmtdsförbindelser. K. . Snabbare körkortsingripanden m.m. K. . Livsmedelspriser och livsmedelskvalitet. Jo. . Översyn av mervärderkatten. Del Xl. Ft. . Översyn av rättegångsbalken 4. Ju. . Skäliga lokalhyror och trygghet i besittningen. Bo. . Ett nytt plan- och bostadsverk. Bo. . Sverigeinformationen och vissa publikationer. UD. . Högskolans journalistutbildning. U. . Ljud och bild för eftervärlden. U.

. Folkrörelsemas lotterier och spel. Jo. . Kompetensutvecklingen efter läkarexamen. S. . Kompeterisutveeklingen efter läkarexamen. Huvudbilaga — Målbeskrivningar. S. . Efterlevandepensim. S. . Ekonomiskt stöd till arbetslösa. A. . Svcrigebildcr-17 svenskar ser på Sverige. UD. . Försäkringsvasendet i framtiden. Fi. . Ansvarsgenombrott m.m. Ju. . Infomationsförsörjning för vetenskap och tekrtik. U

. Knivtörbud. Ju. . Ny arvs- och gåvoskattelag. Fi.

. Vidarecändning av satellitprogmm i kabelnzlt. U. . Dammsäkerhct och skydd mot översvämningar. ME . Statistik och prognoser pa energiområdet. ME. . Arbetsmiljö och sekretess. A. . Finsk-svenska utbildningsrådet: riktlinjer och aktuell verksamhet. U. . Elhushållning på 1990-talet. ME. . Bhushållning på 1990-talet. Bilagor. ME. . Idrottens forskning och högre utbildning. U. . leslag till ny yttre organisation för datorcen- tralen för högre utbildning och forskning i Stockholm (QZ). U.

ALLMÄNNA FÖRLAGET

_ ISBN 91-38-10096—7