Frikommunförsöket : en rapport om försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse : [delbetänkande]

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Statens

offentliga utredningar

1 98 8:26

$39} gg

g] Civildepartementet

Frikommunförsöket

En rapport om försöksverksamheten med , ökad kommunal

självstyrelse

Svtat-kommunberedningen

Stockholm 1988

Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30 Infonnationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5

Beställare som är berättigade till rernissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 81° - l2°° (externt och internt)

08/7 63 10 05 l2°° - 16°° (endast internt)

ISBN 91-38-l0167-X ISSN 037 5-250X Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

Statsrådet och chefen

för

civildepartementet

Stat-kommunberedningen föreslog i februari 1984 att en

försöksverksamhet med ökad kommunal

självstyrelse skulle genomföras. Beredningens till för förslag låg grund

regeringens och riksdagens beslut under våren 1984 om det s. k. frikommunförsöket.

Riksdagens beslut innebär att en försöksverksamhet bedrivs i nio kommuner och tre Försökskommu-

landsting.

nerna har bl. a. getts att från

möjlighet göra avsteg statlig

reglering för att kunna pröva nya i den kommunala

vägar

verksamheten. Försöket är avsett att under en

pågå fyra-

årsperiod och att efter till för

utvärdering ligga grund

mera generella om När det

överväganden förändringar.

gäller möjligheten att pröva en friare kommunal nämndorganisation har riksdagen i mars 1988 beslutat att fri-

kommunförsöket i denna del skall med tre år och

förlängas

utvidgas till fler kommuner.

Stat-kommunberedningen har att

regeringens uppdrag

svara för frikommunforsöket. Vi har olika

fortlöpande på

sätt informerat regeringen och om försöksverk-

riksdagen

samhetens utveckling. I den här lämnar vi en

rapporten

samlad redovisning. till Regeringens ställningstaganden

frikommunernas behandlas område for

förändringsförslag

område. Vi gör också en av vunna erfaren-

uppsummering

heter och lägger mot den om den fort-

bakgrunden forslag

satta försöksverksamhetens

inriktning.

Stockholm i april 1988

På

stat-kommunberedningens vägnar

Jan Nygren

Ordförande

Innehåll Sid.

Allmän . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

bakgrund

Från idé till beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Ett sätt att pröva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

nya vägar

Lokal förankring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Uppföljning och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

utvärdering

Försöksverksamheten sjösätts och tar . . . . . . . 12

form

Ett brett . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

engagemang Många önskemål från frikommunerna . . . . . . . . . . . . . . 13 Regeringen i huvudsak positiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Ett par hundra försök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Frikommunförsöket område för område . . . . . . . . . . 18 Den kommunala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

organisationen

Plan- och byggområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Bostadssektorn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Utbildningsområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Kommunikationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Miljöskydd och naturvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Hälso- och sjukvård, social omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Arbetsmarknadspolitik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Frikommunfrågor i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

övrigt

Riksdagsbeslut om utvidgad försöksverksamhet . . 47

Friare nämndorganisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Fortsatt kommunallagsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 48 Samråd med brukarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Ökad målstyrning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

Frikommunförsök iNorden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Danmark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Norge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Nordiskt frikommunförsök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Den fortsatta försöksverksamheten . . . . . . . . . . . . . . . 56 Försöksperioden bör förlängas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Antalet frikommuner bör utökas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Försöksverksamhetens innehåll bör vidgas . . . . . . . . . 58 Arbetssätt och utvärdering bör ses över . . . . . . . . . . . . . 68

Bilagor

1. Karta med frikommunerna och frilandstingen . . . . 65

2. om en friare kommunal nämndorganisation . . 66

Lag

3. över ställningstaganden till frikommu- Förteckning

nernas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

förändringsförslag

4. sammansättning . . . . . 86

Stat-kommunberedningens

5. till stat-kommunberedningen . . . . 88 Tilläggsdirektiv

6. Källor och litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

Allmän

bakgrund

Kommunerna och har ansvar för sam-

landstingen viktiga

hällsuppgifter. En femtedel av vårt lands resurser används för kommunala angelägenheter. Mer än en

miljon

är kommun- eller landstingsanställda och som förtroendevalda är över 70 000 personer Ett

engagerade. förnyel-

searbete om den offentliga sektorn handlar därför i

hög

grad om den kommunala verksamhetens

utveckling.

Samspelet mellan stat och kommun intar en central

plats när förändringar i samhällsförvaltningen Olika

övervägs.

metoder har under årens lopp använts för att förenkla

relationerna mellan statlig och kommunal verksamhet.

Det vanliga tillvägagångssättet har varit att utred-

genom

ningsarbete finna generella lösningar. När civildeparte-

mentet bildades 1982 gällde det att finna nya arbetssätt. Frikommunforsöket kom då in i bilden.

Från idé till beslut

Idén om en försöksverksamhet med frikommuner togs från regeringshåll upp första gången i ett anförande av civilminister Bo Holmberg den 5 oktober 1983. Vid en

statlig verksledningskonferens framhöll han att kommunsektorn

är ett viktigt område i arbetet med att reformera den

offentliga sektorn. Den långtgående statliga regelstyr-

ningen av kommuner och landsting borde civilmi-

enligt

nistern kunna begränsas.

Frikommunidén togs under hösten 1983 också upp i riks-

dagen. På en fråga om Kalmar som ”byråkratisk frizon

gav civilministern följande svar:

Det är enligt min mening angeläget att vi så snabbt som möjligt kan nå fram till resultat. Regeringen överväger därför att under vårriksdagen lägga fram en proposition om försöksverksamhet med minskad statlig reglering av kommunal verksamhet. Avsikten är att regeringen skall kunna ge kommunerna dispens från en del statliga regler. Genom att pröva nya och obyråkratiska former för samverkan mellan stat och kommun hoppas jag att de kommunala organen skall kunna söka sig fram till lösningar som bäst svarar mot lokala behov och förutsättningar.

Ett underlag för regeringens förslag om försöksverksamheten kommer att utarbetas av stat-kommunberedningen. Frågan om hur de medverkande kommunerna skall utses kommer att behandlas av beredningen.”

Ett intensivt inleddes därmed i stat-

utredningsarbete

kommunberedningen. I februari 1984 kunde vi redovisa

ett förslag till försök med ökad kommunal självstyrelse.

Detta vann regeringens gillande varför en proposition

kunde avlämnas till riksdagen en månad senare. Den 1

1984 riksdagen de riktlinjer för en försöks-

juni godkände

verksamhet med ökad kommunal självstyrelse som redovi-

sats i propositionen. Riksdagen antog också en lag om

försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorga-

nisation och gav regeringen bemyndigande att göra avsteg från s. k. riksdagsbundna författningar. Strax efter riks-

dagsbeslutet utsågs frikommunerna* och stat-kommunbe-

fick regeringens uppdrag att svara för för-

redningen

söksverksamhetens genomförande. Frikommunförsöket var i full gång. En idé hade på nâgra månader

därigenom lett till riksdagsbeslut.

*

Ale, Bräcke, Gnosjö, Haninge, Helsingborgs, Sandvikens, Tyresö,

och Orebro kommuner samt Göteborgs och Bohus, Jämtlands

Varbergs

och Orebro läns landsting.

Ett sätt att

pröva nya Vägar

I vårt betänkande om frikommunförsöket konstaterar vi

att behovet av och kontroll vid

statlig tillsyn övervägts

olika tillfällen. Genom sektorsvisa studier har problemen inventerats och forslag genomförts främst med till

hänsyn

den berörda sektorns behov och Vår slut-

förutsättningar.

sats är att ett reformarbete med denna möter

inriktning

tvekan från därför att de

ansvariga samhällsorgan just

förändrade inte i

förutsättningarna prövats praktiken.

Den sektorns kräver att

offentliga problem nya former

prövas för omprioritering och av

förnyelse samhällsorga-

nisationen. När det gäller den kommunala verksamheten

är det att bättre

väsentligt skapa förutsättningar for kom-

muner och landsting att sina beslut och

anpassa åtgärder

till de lokala förhållandena. I vårt betänkande framhåller vi att en av den kan

begränsning statliga regleringen öka

de enskilda människornas och

inflytande medverka till att

samhällsresurserna kan utnyttjas ett effektivare sätt.

på

En försöksverksamhet med denna anser vi där-

inriktning

för angelägen. Särskilda former för fältförsök kan

enligt

vår underlätta for ett mera intensivt

mening förändrings-

arbete av såväl samhällsverksamhetens innehåll som for-

mer.

Möjligheter

Det grundläggande syftet med frikommunförsöket är att

pröva möjligheten att avsevärt öka den kommunala

själv-

styrelsen. I första hand skall försöksverksamheten vara

inriktad på regler om kommunernas

organisation och upp-

gifter. Frågor som tas upp skall alltså inom den

ligga

kommunala sfären - det skall handla om kommunal verk-

samhet och statens förhållande till denna. Det finns dock

inget hinder mot att inom områden där kommuner och

är ta upp frågor om att ta över

landsting engagerade uppgifter som idag ligger på statliga organ.

Förutom rena dvs. frågor om avsteg från

dispensfrågor

kan försöksverksamheten gälla möjlighe-

statliga regler

ten att hitta former för samarbete mellan statliga och nya

kommunala samt mellan kommuner och landsting.

organ

Begränsningar

Försöksverksamheten har när det

uttryckligen begränsats

för vitala samhällsintressen. En grundläg-

gäller skyddet

är den som följer av att regering och

gande begränsning

även måste ha möjlighet att ge-

riksdag fortsättningsvis

nomföra en för landet som helhet, t. ex. vad gäller

politik

standard och rättvist fördelad samhällsservice.

likvärdig för medborgarna. Det

Andra begränsningar gäller skyddet

kan sålunda inte bli om att undanröja sådan statlig

fråga

som ett för medborgarnas liv och

reglering utgör skydd

för särskilt utsatta eller Det kan hälsa och svaga grupper. inte heller bli om att ta bort de bestämmelser som

fråga

har kommit till för att de enskildas rättssäker-

garantera

het. Det kan till insyn i offentlig verk-

gälla möjligheten

och att anföra besvär över samhällsorga-

samhet rätten

nens beslut. Over huvud taget bör grundläggande frågor om kommunernas och landstingens förhållande till enskilda kommunmedlemmar inte tas upp inom ramen för för-

De enskilda medborgarna skall inte

söksverksamheten. komma i ett sämre än andra. De frågor som

rättsligt läge

i försöksverksamheten får vidare inte öka de statli-

prövas

ga kostnaderna.

som dessa starkt betonas i propositio-

Samtidigt gränser nen framhåller civilministern att de uppdragna gränserna för Verksamheten inte skall så att de utgör hin-

uppfattas

der för en och behovet av och

djärv nydanande syn på

formerna för Just det faktum att det är

statlig styrning.

fråga om en försöksverksamhet som och utvärderas

följs från statens sida gör att man bör en relativt

acceptera långtgående frihet för försökskommunerna.

Lokal

förankring

En viktig för försöksverksamheten är att

utgångspunkt frikommunerna själva hos skall anmäla behov

regeringen och önskemål om förändringar. En sådan har

uppläggning bedömts vara av stor för att kunna ett

betydelse skapa brett engagemang i berörda kommuner och

landsting. Detta är en synpunkt som särskilt underströks vid riksdagsbehandlingen.

och

Uppföljning utvärdering

Stat-kommunberedningen har regeringens att

uppdrag svara för att försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse genomförs och En är

följs upp. viktig uppgift att hålla fortlöpande kontakt med försökskommunerna och olika sätt bistå dem. Vi skall också oss över

på yttra och bereda försökskommunernas om för-

framställningar ändringar. I vårt uppdrag ingår vidare att svara för en systematisk och

allsidig utvärdering.

Försöksverksamheten sjösätts

och tar form

Försöksverksamheten med frikommuner är ett nytt sätt

att arbeta med samhällsförändringar. I stället för att utre-

da fram till lösningar det här att genom

sig slutliga gäller

försök vinna erfarenheter innan generella beslut fattas.

har mötts med förväntningar och

De nya tankegångarna

Beslutet i fattades under

rönt uppmärksamhet. riksdagen

bred och ett stort antal kommuner och

politisk enighet

uttalade intresse för att vara med. En intensiv

landsting debatt inleddes om den kommunala självstyrelsens ställ-

ning och det statliga regelsystemets utformning.

Frikommunförsöket är också unikt att de fortlö-

genom

kontakterna sker direkt mellan regeringskansliet

pande

och de enskilda kommunerna. På detta sätt har synpunkter och lokal nivå kunnat föras vida-

förändringsförslag på

re till och Vid planeringen av försöket

regering riksdag.

och under arbetets har det varit väsentligt att bygga

gång

en förtroendefull samverkan med frikommunerna. upp

Ett brett engagemang

Under har en nära samverkan ägt rum

försöksperioden

mellan och frikommunerna. I

stat-kommunberedningen det inledande skedet besökte representanter för bered-

alla berörda kommuner och landsting varvid för-

ningen

söksverksamhetens diskuterades. Vid olika

uppläggning

tillfällen har seminarier och konferenser för arrangerats att byta erfarenheter om frikommunförsökets utveckling. Sådana överläggningar har rum ägt på civildepartementet, i Örebro, Sandviken och kommuner samt i Tyresö Jämtlands läns landsting. Särskilda informationsinsatser görs genom tidskriften Förnya Lokalt och informationsbladet Frikommunnytt.

Ett stort antal personer är engagerade i frikommunförsöket. Förtroendevalda i och nämnder har avfullmäktige satt mycket tid och många tjänstemän har avdelats för arbetet med att utforma till framställningar regeringen. Organisatoriskt har detta kommit till uttryck att genom särskilda kontaktpersoner utsetts i berörda kommuner och inom och vid landsting, regeringskansliet statliga myndigheter. Fortlöpande kontakter sker också med kommunförbunden och fackliga organisationer.

De statliga har olika sätt. myndigheterna engagerats på Ett den 19 1985 till statens regeringsuppdrag gavs juni planverk att lämna särskild om rådgivning byggnadslagstiftningens tillämpning. De nio berörda länsstyrelserna fick den 12 1985 att medseptember regeringens uppdrag verka i försöksverksamheten. När det gäller utvärderingen av frikommunförsöket medverkar Göteborgs universitet, riksrevisionsverket, socialstyrelsen och skolöverstyrelsen.

önskemål från frikommunerna

Många

När startskottet gått för frikommunförsöket i 1984 juni inleddes ett omfattande och inventerings- utredningsarbete på lokal nivå. Avsikten var att frikommunernas önskemål skulle föreligga redan under hösten 1984. Detta visade sig vara alltför optimistiskt. Den stora formängden

kom i stället in till regeringskansliet unändringsförslag

der våren och sommaren 1985.

Aktiviteten när det antalet har varit olika i

gäller förslag

frikommunerna. Mer än en tredjedel av de aktualiserade

kommer från Haninge och Örebro kommuner.

frågorna

Antalet förslag från landstingen är lägre än för merparten

av kommunerna. till detta är sannolikt att

Förklaringen

den helt dominerande verksamheten i landstingen, hälso-

och av en ny ramlag som

sjukvården, regleras tämligen

ett stort mått av frihet. Även inom andra

ger landstingen

har nya lagar antagits som öppnar nya

landstingsområden

for att arbetsformer och

vägar landstingen själva avgöra

fördelning de oli-

organisation. Förändringsforslagens på

ka frikommunerna framgår av den följande sammanställ-

ningen.

Antal förändringsförslag från frikommunerna

32 Gnosjö

46 Haninge Helsingborg 23 Sandviken 1 1

16 Tyresö Varberg 8 Örebro 5 1

Landsting Jämtlands läns 18

och Bohus läns 15 Göteborgs Örebro läns 16

Summa 284

Frikommunernas ansökningar är av skiftande omfatt-

I fall har en av hela det

ning. några genomgång orts

kommunala verksamhetsområdet. I andra fall har vissa

begränsade frågor tagits upp. Sammanlagt har cirka 280

olika förslag om dispenser och andra förts fram.

åtgärder

Av dessa gäller nästan två områdena

tredjedelar plane-

ring och samt skola och arbetsmarknad.

bebyggelse Fri-

kommunernas fördelade olika

förändringsönskemål på

ämnesområden redovisas i den tabellen.

följande

Frikommunernas förslag fördelade på verksamheter

Verksamhet Antal

Kommunallagsfrågor 13 Plan- och byggområdet 64 Bostadssektorn 1 1 Skolfrågor 72 Kommunikationer 17 Miljöskydd och naturvård m. m. 25 Hälso- och sjukvård, social omsorg m. m. 39 Arbetsmarknadsfrâgor 32 Övriga frikommunförslag 1 1 Summa 284

i huvudsak

Regeringen positiv

Frikommunernas har behandlats av

förändringsönskemål stat-kommunberedningen. I yttranden till har

regeringen

vi i stor ställt oss bakom och

utsträckning kommunernas landstingens förslag. Detta har lett till att dispensönske-

mål tillgodosetts helt, i huvusak eller delvis. fall I vissa har lämnats från en

dispens forfattningsbestämmelse eller annan åtgärd vidtagits som att i möjliggör frågan prövas

försöksverksamheten.

En annan form av positivt beslut är att

förändringsönske-

målet genomförs generellt för hela landet utan

föregående

försök. För vissa frågor att formella hinder

klargörs några

inte i för en

föreligger dag förändring.

För den enskilda försökskommunen innebär förändringsatt man i utöver de egna frågorna får paketet regel att också förändringsförslag som aktualimöjlighet pröva serats av frikommunerna. I vissa fall har förde övriga för en kommun eller ett söksprojekt möjligorts speciellt landsting.

En del framförda ryms dock inte inom förändringsförslag försöksverksamhetens ram och kan därför inte tillgodoses. Det här som bedömts leda till ökade kostnagäller förslag för staten eller få effekter när det gäller der negativa rättssäkerheten. Omfattande huvudmannaskapsförändhar heller inte bedömts vara att pröva i ringar lämpliga frikommunförsöket. som avstyrkts är Exempel på frågor i besvärsrätten i vissa naturvårdsärenden samt ändringar i rätten att bestämma i frågor om transport av farligt gods. Andra förändringar i ansvarsfördelningen exempel gäller för samt för fastighetsregistrearbetsmarknadspolitiken ring och fastighetsbildning.

Av de 284 framförda har mer än

förändringsönskemålen

en genom beslut om försöksverktredjedel tillgodosetts I ett 40-tal fall har vi att förslagen kan samhet. klargjort utan i Därtill komgenomföras ändringar statliga regler. att vissa fått sin lösning helt, i mer frikommunfrågor huvudsak eller delvis åtgärder. Sammangenom generella har således frikommunerna haft med tre taget framgång av sina önskemål. fjärdedelar

En till att en fjärdedel av frikommunförslagen förklaring behandlats i samband med åtgärder är att frigenerella kommunerna som varit aktuella i statliga tagit upp frågor Den stora mängden förändringsutredningssammanhang. och var sålunda redan föreförslag på plan- byggområdet mål för beredning inför en ny lagstiftning. Detsamma gällde olika önskemål beträffande omsorger om psykiskt ut- Avsikten från frikommunernas sida var vecklingsstörda.

här att bedriva försök fram till dess den

generella lagen

trädde i kraft.

Frikommunförslag som tillgodosetts genom försöksverksamhet eller generella åtgärder Åtgärd Antal Procent Tillgodosetts genom beslut om försöksverksamhet 99 Framförda förslag som kan genomföras utan ändring av regler 43 76 Tillgodosetts helt, i huvudsak eller delvis

Ett par hundra försök

De möjligheter till försök som med

öppnats tillämpas nå-

got undantag av en eller flera frikommuner. Ofta är det

flertalet frikommuner som

utnyttjar försöksmöjligheter-

na. Mer än hälften av alla försök bedrivs sålunda i

möjliga

samtliga frikommuner. Detta innebär att den enskilda kommunen i stor som

utsträckning prövar förändringar

grundar sig på förslag från annan försökskommun. Härigenom kommer en fråga att prövas i olika av kom-

typer

muner. för att få fram erfarenheter och

Underlaget dra

generella slutsatser blir detta sätt bredare.

på betydligt

Om man ser till de olika områdena de flesta pågår försöken inom skolsektorn. För frikommunförsöket i sin

helhet

rör det om ett par hundra försök.

sig pågående

2 Frikommunförsök 1 7

Frikommunförsöket

område för område

berör de flesta

Frikommunernas förändringsönskemål

verksamheter. I det lämnas en över-

kommunala följande

område för område av de åtgärder som

siktlig redovisning

sida. I första

vidtagits från regeringens och riksdagens hand behandlas frikommunförslag som tillgodosetts ge-

och Vidare

nom försöksverksamhet generella åtgärder.

från frikommunerna som kan genomföras redovisas frågor

i En heltäckande förteck-

utan ändringar statliga regler.

till de framförda för-

ning över orda ställningstaganden

redovisas i bilaga till rapporten. slagen

Den kommunala organisationen

att öka den friheten för kom-

Frågan om organisatoriska

var aktuell redan när frikommunför-

muner och landsting

Onskemål fanns om från bestämsöket startades. dispens nämnder. Avsikten var att skapa

melser om obligatoriska

som var lokala förhål-

en nämndorganisation anpassadtill landen och till en decentraliserad förvaltningsorganisa-

tion. Vi därför att en lag om försöksverksamhet

föreslog

med en friare kommunal nämndorganisation (frikommunskulle finnas redan i inledningen av frikommunför-

lagen)

anslöt sig till detta.

söket. Regeringen och riksdagen

Nämnder blir

frivilliga

Frikommunlagen ger frikommunerna en nästan fullstän-

dig frihet att organisera de centrala nämnderna. Endast

kommunstyrelsen, förvaltningsutskottet, Valnämnden och

i förekommande fall är

folkhögskolestyrelse obligatoriska.

I övrigt har frikommunerna rätt att som

lägga uppgifter

ankommer på en central nämnd en eller flera andra

på

nämnder. Detta innebär att har från kravet

avsteg orts

på att ha en särskild socialnämnd, och

miljö- hälsoskyddsnämnd, byggnadsnämnd och skolstyrelse. Dessa obligato-

riska nämnder har alltså fakultativa för frikommu-

gjorts

nerna.

Att en specialreglerad nämnds kan fördelas

uppgifter på

flera nämnder innebär också från om

avsteg principen

kommunen som odelad forvaltningsenhet. har

Härigenom

det t. ex. gjorts möjligt att samordna som rör uppgifter

förskolan med uppgifter som rör

grundskolan.

Kommundelsnämnd får fler

uppgifter

Även i om lokala har frikommunerna

fråga organ genom

frikommunlagen fått ökad organisationsfrihet. Det har

således öppnats att inrätta

möjlighet institutionsstyrelser

inom det området. Vidare kan

specialreglerade uppgifter

lämnas till lokala organ även om inte är

uppgiften begrän-

sad till kommundelen. Frikommunerna har också genom den särskilda som gäller skolom-

frikommunförordning på

rådet getts möjlighet att låta lokala organ handlägga upp-

gifter som avser statligt reglerade tjänster,

huvudsakligen

lärar- och

skolledartjänster.

Den ökade frihet som

getts frikommunerna i fråga om

lokala organ har utnyttjats i

ganska begränsad omfattning. Möjligheten att om handlägga frågor statligt regle-

rade tjänster har dock av

tagits upp samtliga frikom-

muner som har en decentraliserad nämndorganisation.

kan inrättas

Byutvecklingsgrupper

Under frikommunförsökets gång har ytterligare önskemål

om som gäller nämndorganisationen förts förändringar

fram. Dessa önskemål har genom tillägg i

tillgodosetts

frikommunlagen. Den ena av dessa förändringar innebär att frikommunerna får inrätta särskilda organ för att ta hand om viss förvaltning och verkställighet under ett lokalt t. ex. för en eller ett bostadsområde. Den organ, by möjligheten utnyttjas av Bräcke kom-

nya organisatoriska mun som inrättat byutvecklingsgrupper.

Delegation förenklas

Ett annat frikommunförslag reglerna om anmälan

gäller

av Frikommunerna har här getts möj-

delegationsbeslut.

att från kravet att beslut som har

lighet göra avsteg på

fattats med stöd av från en nämnd skall anmä-

delegering

las till nämnden. Nämnden får besluta i vilken ut-

själv

anmälan skall ske. Denna möjlighet tillämpas

sträckning av Haninge och Tyresö kommuner.

Ale, Gnosjö,

iAle, Bräcke och

Förändrad ndmndorganisation

Sandviken

Tre av frikommunerna har att för-

utnyttjat möjligheten

ändra den centrala Det gäller Ale,

nämndorganisationen.

och Sandviken vilka har anpassat den

Bräcke samtliga

centrala till en decentraliserad förvaltning

organisationen

med heltäckande kommundelsnämnder.

geografiskt

I Ale trädde den i kraft den 1 januari

nya organisationen

1986. Under kommunstyrelsen finns tre facknämnder, tekniska nämnden, och miljönämnden

nämligen bygg-

samt arbetsmarknads-, rehabiliterings- och utbildnings-

nämnden. Inom har en särskild barn-

kommunstyrelsen

och inrättats. illustre-

ungdomsdelegation Följande figur

rar den politiska organisationen i kommunen.

Kommunfullmäktige Valnämnd Byggnads-

I och miljönämnd Kommunstyrelse Arbetsmark-

Arbetsutskott _ nads-, rehabi-

Barn- och ungdomsdelegation literings- och Teknisk I utbildningsnamnd

namnd

Fem kommundelsnämnder

De långa avstånden inom Bräcke att den traditionella

gör

kommunala organisationen med ett antal centrala facknämnder och inte kommunen sär-

förvaltningar passar

skilt bra. När kommundelsnämnder infördes i hela kommunen 1984 Var det att också förändra den cen-

naturligt

trala att slå och

nämndorganisationen genom ihop slopa

vissa facknämnder. Bräcke har också

utnyttjat möjlighe-

ten att inrätta särskilda organ, s. k.

byutvecklingsgrup-

per, under kommundelsnämnderna. I dag ser organisationen ut på följande sätt.

Kommunfullmäktige

.. . .. l Raddningsnamnd

Kommunstyrelse

Plan- och miljödelegation Valnämnd

Överförmyndamämnd I

Tre kommundelsnämnder

I

Byutvecklingsgrupper

Sandviken har från och med den 1 januari 1986 en organisation med centrala nämnder och åtta kommundels-

fyra

nämnder eller som kommunen har valt

områdesstyrelser

att kalla de lokala nämnderna. Organisationen ser ut på

följande sätt.

Kommunfullmäktige Valnämnd

Byggnads-, miijö- Socialnämnd

Kommunstyrelse och häsoskyddsnämnd

Personal- Tekniskt

Utbndnings_

utskott Utskott °°h arbets Kultur- och fritids-

marknadsnämnd

nämnd

Åtta områdesstyrelser

Kallelse till fullmäktige

Ett frikommunförslag har gällt förenkling av kommunal-

om kallelse till fullmäktiges sammanträden.

lagens regler

har utan försök genom en

Förslaget tillgodosetts generellt

i så att kallelse numera kan ske

ändring kommunallagen

även annat tillförlitligt sätt än med posten, t. ex. genom

på

bud.

Ökat brukarinflytande

frikommuner har framfört förslag, som skulle öka

Några

brukarnas i den kommunala Verksamheten.

inflytande

har i huvudsak tagit sikte att tillskapa sär-

Förslagen på

skilda med representanter för brukarna,

brukarstyrelser

t. ex. föräldrarna en barnstuga, och de anställda. Rege-

på har om i proposiringen tagit upp frågan brukarinflytande

tionen om aktivt folkstyre. Regeringens förslag innebär att nya möjligheter att utveckla brukarinflytandet genom

införs i kommunallagen. Delegering delegeringsinstitutet från en nämnd till en anställd får enligt förslaget förenas med villkor om krav samråd med brukarna och krav på

på

med företrädare for dessa. Som framgår längre enighet fram i rapporten har riksdagen godtagit förslagen.

Lokala folkomröstningar

En frikommun har önskat dispens från kommunallagens regler om lokala folkomröstningar. Förslaget innebär att en minoritet bestående av en tredjedel av fullmäktiges ledamöter skulle ges rätt att besluta om en undersökning av i en lokal folkomröstning eller liknande

opinionsläget förfarande.

Detta förslag har regeringen inte ansett lämpligt att pröva i försöksverksamheten. mening skulle

Enligt regeringens ett genomförande av förslaget innebära en för-

generellt

av det representativa systemet. svagning

Plan- och

byggområdet

Det statliga regelsystemet inom plan- och byggområdet är omfattande. Det är därför naturligt att frikommunerna framförde till lättnader i byggnadslagstiftningen.

förslag En del önskemål fordrade lagändringar för att tillgodoses. Andra däremot var att helt eller delvis

möjliga genomföra utan lagändring.

Ny plan- och bygglag

Arbetet med att förenkla reglerna för fysisk planering och

av regeringen. En proposition byggande prioriterades

överlämnades till riksdagen redan våren 1985. Genom förslagen i denna tillgodosågs huvuddelen av de kommunala önskemålen. Syftet med de

föreslagna förändringar-

na var att göra det enklare för allmänheten och att

ge frikommunerna bättre att lämna god service i

möjligheter plan- och byggärenden. Riksdagens behandling av propo-

sitionen kom dock att kopplas samman med det aviserade

förslaget till ny plan- och bygglag.

Genom den nya plan- och som trädde i kraft

bygglagen,

den 1 juli 1987, kom de flesta av frikommunernas önske-

mål att tillgodoses generellt. Den nya lagstiftningen inne-

bär att det statliga regelsystemet förenklas och moderniseras. Ett genomgående drag i reformen är decentralisering av beslutsfattandet. Kommunerna får sålunda själva besluta om och de plan-

planer statliga myndigheternas granskning har begränsats till statliga och regionala intressen samt säkerhetsfrågor. Reglerna om bygglov har

också förenklats. Kommunerna kan numera under vissa

förutsättningar i detaljplan eller områdesbestämmelser

besluta att vissa åtgärder får utföras utan Detta

bygglov.

gäller bl. a. för enklare fritidshus, kolonistugor och liknan-

de, komplementbyggnader, tillbyggnader och vis-

mindre

sa ändringar av byggnader. Även tillbyggnader och ändringar av befintliga industribyggnader skall kunna befrias från bygglovsplikt. Bygglovshanteringen har också för-

enklats genom att ansökningen kan ske och

muntligen kraven på ansökningshandlingar gjorts mer flexibla. Möj-

ligheterna att ge tillfälliga bygglov har också utökats.

har vidare i om

Förenklingar genomförts fråga byggnads-

nämndens verksamhet, besiktning m. m.

till statens

Uppdrag planverk

Många av de problem som frikommunerna tagit upp har

gällt byggnadslagstiftningens tillämpning. Regeringen

beslutade därför 1985 ge statens planverk i uppdrag att i

samverkan med

bostadsstyrelsen, lantmäteriverket och

länsstyrelsernas organisationsnämnd lämna särskild rådgivning till frikommunerna.

Planverket utarbetade för ett program frikommunförsöket

inom och En

plan- byggområdet. speciell projektledare anställdes. ”Frikommunarkitekten” besökte kommunerna

varvid en av inventering ordes problem, önskvärda för-

ändringar och praktikfall. I

planverkets rapport behandlas frikommunernas till förenklat

förslag bygglovsförfa-

rande, rationell av

hantering arbetslokalfrågor, samord-

nad flexiblare

tillståndsgivning, tillämpning av egen-

skapskrav, rationell samt flexiblare krav

planfastställelse

på kvalitet och

detaljeringsgrad.

I sin redovisar en rad

rapport planverket slutsatser av

studien. En är att oklarheter om i

tolkningsutrymmet

gällande lagstiftning skapar självpåtagna kommunala re-

gelsystem. En annan är att kommunerna hellre vill ge råd än bygglovbefria för att förhindra och

byggfel granntvis-

ter. Därigenom kan man också ha kvar

uppsikten över

miljöns förändring. I de fall flera skall beslumyndigheter

ta är information till den

bygglovsökande om ärendets

gång och förväntat beslutsdatum särskilt Hand-

viktig. läggningen av bygglov och varierar

planer mycket med kommunstorlek och samt med

tjänstemannakompetens

politisk sammansättning och

engagemang. I rapporten

konstateras också att kritiken mot

gällande lagstiftning i

regel inte kommer från de som

tjänstemän dagligen an-

vänder lagarna. Kunnig personal anses för han-

väsentlig

teringen av bygglov. Studien visar att kommu-

slutligen

nerna är klart intresserade av ökad och

handlingsfrihet

att den kreativitet som frikommunförsöket

skapat lett

fram till i arbetsrutiner. De

förenklingar framkomna erfa-

renheterna har därför förmedlats till alla landets kommuner.

B yggnadsavgifter

Från frikommuner har framförts forslag om änd-

några i om och vid olovligt ringar lagen påföljder ingripanden

Denna har numera inarbetats i PBL varvid

byggande. lag

önskemålen har så att alla landets kommu-

tillgodosetts

ner har att eller efterge byggnadsavgifter

möjlighet jämka

vid överträdelser av och Om

som tas ut plan- bygglagen.

är kan sätta ned

överträdelsen ringa byggnadsnämnden eller efterge byggnadsavgiften.

Bostadssektorn

Kommunerna har i stor ansvaret for plane-

utsträckning

av bostäder. Det kommu-

ring, byggande och förvaltning

nala ansvaret för bostadsförsörjningen innebär att komskall verka för att kommuninvånarna får tillmunerna

till bostäder och en god boendemiljö. gång ändamålsenliga

bostadslånen har därvid stor be-

De statliga och bidragen

I frikommunforsöket har forslag förts fram om ett

tydelse.

kommunalt ansvar för besluten. Regeringen har även ökat detta område kommunerna tillmötes trots att

inom gått

det handlar om statliga medel.

Beslut om bostadslån

Frikommunerna har rätt att bedriva försök med

getts

beslutanderätt i om bostadslån och bo-

kommunal fråga

i vissa fall. Det beslut om

stadsanpassningsbidrag gäller

för av småhus som skall bebos av bostadslån nybyggnad lånesökanden. Det vidare beslut om dels statliga

gäller

s.k. dvs. bostadslån till sådana

bostadsanpassningslån,

som är standardhöjande och för vilka

anpassningsâtgärder

lämnas, dels statliga bostads-

bostadsanpassningsbidrag

som lämnas i samband med bostadslån

anpassningsbidrag

för nybyggnad av småhus. När det

gäller bostadsanpass-

ningsbidrag utan kombination med bostadslån eller förbättringslån har kommunerna redan beslutanderätten.

Möjligheten att ta över beslutanderätten för fler bostads-

frågor har utnyttjats av Bräcke, Hel-

Gnosjö, Haninge, singborgs, Sandvikens, Tyresö och Örebro kommuner.

Utvärdering av riksrevisionsverket

Försöket med kommunal beslutanderätt om bostadslån m. m. har utvärderats av riksrevisionsverket (RRV). Av

utvärderingen framgår bl. a. att alla kommunerna

är mycket positiva till att få besluta om lån till

låntagarbyggda

småhus. Uppgiften ses inte som särskilt svår eller

betung-

ande. Det kommunala beslutande-

formedlingsorganets

-

rätt betyder kortare för ett par kommuner

väsentligt

snabbare -

handläggning och förbättrad service. Uppfattningen om vilket merarbete det medför skiftar mellan

olika förmedlingsorgan. Samtliga är att få ha angelägna

kvar rätten att besluta om lån till små-

låntagarbyggda

hus.

När det gäller länsbostadsnämnderna har fått

några på-

taglig avlastning. En länsbostadsnämnd tror inte att det

blir någon besparing eftersom från frågor förmedlingsor-

gan och från konsulter blivit fler.

Några klagomål på

kommunerna har man inte fått, och besvär över småhusbesluten förekommer knappast. Länsbostadsnämnderna ser allmänt positivt på utfallet av försöket.

I fråga om lån i kombination med till bostadsan-

bidrag

passning anser kommunerna att är

reglerna krångliga.

Ärendena är sällsynta och omfattar i motsats till

låntagarbyggda småhus många bedömningar. Inte minst det gäller vilka åtgärder som är att hänföra till standardhöjande.

Kommunerna tycker dock beslutanderätten är bra ur servicesynpunkt och vill ha den kvar. Länsbostadsnämnder-

na anser i allmänhet denna av ärenden alltför kompli-

typ cerade för kommunala beslut.

Riksrevisionsverket anser att utvärderingen leder till

slutsatsen att talar mot att länsbostadsnämn-

ingenting

derna skall kommuner, som så önskar och som har

få ge de

och resurser, rätt att besluta om lån

erforderlig kompetens

till småhus under insyn av länsbostads-

låntagarbyggda

nämnderna. Kommuner med för liten byggverksamhet bör normalt inte få rätt att fatta beslut anser RRV.

När det bostadslån i kombination med bostadsan-

gäller

anser RRV att mot kommunal beslutan-

passningsbidrag

derätt talar att ärendena innehåller svåra bedömningar och att de är så sällsynta. Å andra sidan medför kommunal beslutanderätt förbättrad service till de sökande. RRV anser dock att dessa ärenden inte är lämpliga för kommunalt beslutsfattande.

Beslut om stöd

statligt

Försök med kommunal beslutanderätt kan också bedrivas i om stöd till vissa förbättringsåtgärder i

fråga statligt

bostadshus. Det bl.a. räntestöd vid förbättring av

gäller

bostadshus och Försöksverksamhet på

energisparbidrag. detta område pågår i Haninge, Helsingborgs,

Bräcke,

Sandvikens, och Orebro kommuner.

Tyresö

Utvärdering av riksrevisionsverket

Riksrevisionsverket har regeringens uppdrag utvärde-

på

rat försöksverksamheten. har för

Beslutsdelegeringen

kommunerna i allt väsentligt inte medfört att administrativa rutiner tillkommit eller bortfallit. De mätbara administrativa vinsterna har orts vid länsbostadsnämnderna. Det är dock bara i storstadslänen med stora ärendemängder i försökskommunerna som länsbostadsnämnderna an-

ser att bortfallet av ärenden inneburit en betydande av-

lastning.

Ärendenas totala har minskat som en

handläggningstid

följd av att länsbostadsnämnderna inte deltar i

handlägg-

ningen. Denna har dock endast i de

förkortning betydelse

fall då den sökande kan befara att länsbostadsnämndens beslut skall avvika från kommunens och därför

yttrande inte påbörjar arbetet så snart kommunens är

beredning

slutförd.

RRV anser att en förkortad handläggningstid ur servicesynpunkt inte är ett bärande argument för en

delegering

av beslut vad Därmed inte

gäller räntebidragsärenden.

sagt att en förkortad handläggningstid inte kan ha andra vinster. En positiv effekt av försöksverksamheten

påtaglig

är att de sökande numera kan få mer klara och definitiva

besked vid underhandskontakter med kommunens hand-

läggare.

Undersökningen styrker den allmänna uppfattningen

bland länsbostadsnämnderna att forsökskommunerna är

kompetenta att fatta beslut i dessa frågor. De olikheter i

tolkningarna av föreskrifterna som finns kan RRV:s

enligt

uppfattning avhjälpas genom en förbättrad kommunikation mellan länsbostadsnämnderna och kommunerna.

Utbildningsområdet

Utbildningsområdet är den sektor där frikommunerna har

fört fram flest önskemål om förändringar. Nästan en tredjedel av förslagen kan hänföras till detta område. Det beror naturligtvis i hög grad på att skolan är ett

viktigt

och omfattande kommunalt verksamhetsområde. Därtill

kommer att uppgifterna i hög grad är statligt detaljregle-

rade.

Regeringens av frikommunernas totalt 72

behandling

önskemål inom detta område innebär att huvuddelen har fått en behandling. Endast i 11 frågor har önske-

positiv

målen inte kunnat De möjligheter till försök

tillgodoses.

som öppnats tillämpas i stor utsträckning av alla frikommunerna.

De från gällande regler som prövas i försöksverk-

avsteg samheten har samlats i en särskild förordning. Därutöver

har en dispens lämnats genom ett särskilt regeringsbe-

slut. Vidare har åtgärder vidtagits som tillgodo-

generella

ser vissa av frikommunernas önskemål. I några fall har

att nuvarande inte hindrar ett genomfö-

klargjorts regler

rande.

Statsbidragen förenklas

Flera av frikommunernas till en

förändringsförslag syftar

friare av Kommunerna har

användning statsbidragen.

här att fritt fördela basresurser, förstärk-

getts möjlighet

och mellan olika skolenheter.

ningsresurser tilläggsbidrag

Frikommunerna får också använda mindre resurser for

i än vad som i skolöverstyundervisningen B-språk sägs

föreskrifter. De resurser som på detta sätt

relsens frigörs

får istället användas för undervisning i andra ämnen. När

det till lokal skolutveckling får komgäller statsbidraget munerna och landstingen själva bestämma fördelningen

mellan och lokalt utvecklingsarbete.

personalutbildning

Organisatorisk frihet

Genom frikommunförsöket har kommunerna också fått större frihet att skolarbetet. Frikommunerna

organisera

har sålunda rätt att utan länsskolnämndens medver-

getts

kan besluta om att anordna eller dra in skolenheter. Frilandstingen får istället för skolöverstyrelsen och länsskolnämnden fördela elevplatserna inom sektorsramar för

landstingets gymnasieskola. I försöksverksamheten prö-

vas också friare former för samverkan i skolan, enklare

förfarande vid arbetslivsorientering samt friare

praktisk

för beslut om av läsåret och skolar-

regler förläggning

betsveckan. Frikommunerna har vidare rätt att ändra nämndorganisationen. Detta har lett till att skolfrågorna i

kommuner samordnats med andra kommunala

några

verksamheter.

Ökat ansvar för personal

En del förändringar på skolområdet gäller personalen.

Inom frikomrnunförsöket är det möjligt att låta kommundelsnämnder och andra lokala organ behandla frågor om statligt reglerade tjänster. Istället för länsskolnämnden får frikommunerna tillsätta skolledare. De har också rätt att låta lärare vid kommunal musikskola undervisa i

grundskolan samt anordna utbyte av personal mellan låg-

stadiet och forskolan. Det är också möjligt att bevilja arbetstidsminskning för skolledare i samband med delpension.

Frikommunförslag blir generella

Vissa önskemål från frikommunerna skolområdet har

på tillgodosetts helt eller delvis genom generella åtgärder.

Frågor som behandlats på detta sätt är ökade möjligheter

till ämneskombinationer, ändring av meritvärderingssystemet vid lärartillsättningar, friare disposition av skolledningsresurserna samt förenkling av bestämmelserna om statsbidrag till huvudlärare i gymnasieskolan. Andra

exempel på frikommunbeslut som gäller alla landets

kommuner och landsting är möjligheten att bättre anpas-

sa skolhälsovården, gymnasieskolans utbildning och den kommunala vuxenutbildningen till lokala förhållanden.

Inga hinder i nuvarande regler

av de förslag som frikommunerna fört fram till

Några

regeringen har visat sig möjliga att genomföra utan för-

i regler. Det finns således inga hinder

ändringar statliga

för en kommundelsnämnd att fastställa lokala arbetsplaner för skolan. Vi kan också konstatera att det kommunala för 16- 17-åringar gäller även om

uppföljningsansvaret

kommunen saknar Det är vidare

egen gymnasieskola.

att inrätta särskilda flickklasser vid tekniska

möjligt

inom gymnasieskolan. En annan fråga där regelsyslinjer

temet gäller tilldelningen av resurser till

missuppfattats

inom gymnasieskolan. I detta fall har

utbildningsplatser

att statsbidrag utgår oberoende om utbildning-

klargjorts

en innehåller praktikavsnitt eller inte.

Det ansvaret för skolan

framtida

Den lämnade redovisningen visar att skolfrågorna intar en central i den kommunala verksamheten. Det är

plats

därför inte förvånande att frikommunerna ägnat skolan

stor En viktig del av frikommunförsöket

uppmärksamhet.

är att genom försök med förändringar på olika områden vinna erfarenheter. Försöksverksamheten är självfal-

nya

let bara en del av det utvecklingsarbete som pågår om

skolan. Ett arbete har bedrivits i en särskild parla-

viktigt

- den

mentarisk kommitté s. k. styrningsberedningen.

Denna har haft till uppgift att ta fram underlag för ett

ställningstagande i fråga om ansvarsfördelprincipiellt ning och styrning på skolområdet. Styrningsberedningen

har i ett betänkande i mars 1988 redovisat sina ställnings-

taganden för regeringen.

Kommunikationer

På kommunikationsområdet kan kommunerna med stöd av olika plan- och trafik-

trafikförfattningar påverka

utvecklingen. Det kommunala ansvaret omfattar också

gatu- och liksom insatser för att ordna den

väghållning

kollektiva persontrafiken. Inom frikommunförsöket har olika önskemål om dispenser och andra förts

åtgärder

fram.

Lokala

trafikföreskrifter

Frikommunerna fick möjlighet att bedriva försök med

kommunal beslutanderätt i fråga om lokala trafikföreskrifter i vissa fall. kunde övertas

Beslutsbefogenheterna från länsstyrelsen för huvudled, stopplikt, väjningsplikt

och för sådana och som inte är

färdhastighet vägar gator riksvägar eller primära länsvägar.

Dispensmöjligheten tillämpades av Ale, Bräcke, Gnosjö, Haninge och Tyresö kommuner. Lagstiftningen blev 1986

generell och gav alla kommuner ökade att

möjligheter

meddela lokala trafikföreskrifter.

Trafikintegrering i bostadsområden

Haninge kommun ansökte om att få

pröva trafikintegre-

ring i bostadsområden och skapa trafikmiljöer där trafik

och andra aktiviteter blandas de trafikan-

på oskyddade

ternas villkor. Trafiksäkerhetsverket fick 1985

regering-

ens uppdrag att utarbeta regler för en försöksverksamhet inom frikommunförsökets ram. I fram-

regeringsbeslutet

hålls att försöksverksamheten bör avse avgränsade områ-

den. Besluten om trafikregler bör fattas i form av lokala

trafikföreskrifter. Vidare anges att trafiksäkerhetsverket skall utforma sina föreskrifter i nära samarbete med de

3 Frikommunförsök 33

frikommuner som önskar delta i försöksverksamheten.

kommun har för avsikt att under året påbörja ett

Haninge

försök med speciella trafikregler.

ses över

Vágskyltning

Frikommunerna har tagit upp flera frågor som rör skylt-

ning. En sådan gäller Vägverkets regler för vägvisning.

Haninge kommun anser att en speciell storstadsmodell

behövs. På denna har konstaterats att hinder

punkt några

i den nuvarande inte finns för att genomfö-

lagstiftningen

ra I en annan önskar kommunen be-

förslaget. skyltfråga

slutanderätt för av hotell, vandrarhem m. m.

skyltning

avser att under året detta önskemål

Regeringen tillgodose en ändring i vägmärkesförordningen så genom generell

att kommuner som är väghållare får överta ansvaret från

En allmän översyn av fördelningen av an-

länsstyrelsen.

svaret for olika bör enligt vår mening göras.

skyltfrågor

från frikommunerna visar att oklarheter rå-

Synpunkter

der på detta område.

Trafiktillstånd slopas

Frikommunernas på kommunikations-

dispensönskemål

området har i stor utsträckning tillgodosetts genom generella I samband med nya plan- och

författningsändringar.

olika Genom änd-

bygglagen genomfördes lagändringar.

i avskaffades kravet till-

ring väglagen på länsstyrelsens

stånd för utanför vägområde som kräver

anläggningar

Kommuner som är har också fått

bygglov. väghållare

överta från länsstyrelsen för en del

beslutsbefogenheter

En om från kravet på behovspröv-

frågor. begäran dispens ning av trañktillstånd för landstingets handikappfordon

kommer också att genom en generell lagänd-

tillgodoses

Av intresse i är vidare att trafik-

ring. sammanhanget

huvudmännen i län kommer fr. o. m. 1 juli 1989

samtliga

att ha rätt att bedriva lokal och kolletivtrañk

regional utan krav

på linjetrañktillstånd.

Miljöskydd och naturvård

På miljöskydds- och naturvårdsområdena har kommunerna viktiga uppgifter. för

Som ansvariga samhällsbyggandet och är de kommunala insatser-

närmiljöns utformning na väsentliga. I frikommunförsöket har önskemål om dispenser och andra åtgärder i det

statliga regelsystemet förts fram. Huvuddelen av kommunernas

förändringsförslag har fått en positiv behandling. Flera

frågor gäller ansvarsfördelningen mellan länsstyrelsen och kommunerna.

Beslut om

skyltar

Länsstyrelsen beslutar idag om skyltar i naturen. Det gäller tillstånd att sätta upp och beslut om

reklamskyltar att ta bort anordningar som

vanpryder landskapsbilden. Frikommunerna anser att de själva bör ha hand om den här Detta önskemål

tillståndsprövningen. har regeringen

tillgodosett genom att en särskild utfärdats om

förordning försöksverksamhet. Undantag har dock för de fall

gjorts där tillstånd även krävs Försök med kom-

enligt väglagen. munal i

tillståndsprövning pågår Ale, Gnosjö, Haninge och Tyresö kommuner.

Anmälan om verksamhet

miljöfarlig

Anmälningar om miljöfarlig verksamhet skall

idag göras till länsstyrelsen. På av frikommunerna har dessa

förslag getts möjlighet att bedriva försök som innebär att anmälningar istället skall göras till kommunens miljö- och häl-

Denna förändring prövas nu i Ale, Tyresö

soskyddsnämnd.

och Orebro kommuner.

I den under våren framlagda propositionen om miljöpolitiken inför 1990-talet bedömer regeringen att det finns underlag för att generellt genomföra den ordning som prövas i frikommunförsöket. I fortsättningen skall alltså i alla kommuner anmälningar om miljöfarlig verksamhet göras till och hälsoskyddsnämnden. Kommunerna skall

miljöockså utöva av sådan miljöfarlig verksamhet

tillsynen som är eller som inte kräver vare sig

anmälningspliktig anmälan eller tillstånd enligt miljöskyddslagen.

Beslut om motorsport- och skjutbanor

Länsstyrelsen beslutar idag om tillstånd att anlägga m0torsportbanor och vissa skjutbanor. Frikommunerna har ifrågasatt den här ordningen för tillståndsprövning. Riks-

har därför beslutat om en försöksverksamhet med dagen kommunal tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen. Denna av Helsingborgs, Tyresö och

möjlighet tillämpas Örebro kommuner.

I den miljöpolitiska propositionen tar regeringen upp frå-

om kommunal tillståndsprövning i miljöskyddsärengan den. Ett ökat kommunalt inflytande välkomnas. Regeringen anser dock att det f. n. inte finns undeiuag för att lägga tillståndsgivning i större skala på kommunerna. Ytterligare erfarenheter från frikommunförsöket bör avvaktas.

Djurskydd

Genom frikommunförsöket har kommunerna getts ökade

vid tillsyn enligt lagen om djurskydd. Miljöbefogenheter och hälsoskyddsnämnden kan ges samma befogenheter som att ingripa mot försummelser vad gäller

länsstyrelsen

vård och av Försöksverksamhet med ut-

behandling djur.

kommunalt ansvar i

vidgat på djurskyddsområdet pågår Bräcke, Gnosjö, Haninge, Helsingborgs och Örebro kom-

muner.

Livsmedelskontroll

Personal som arbetar med livsmedel skall livsme-

enligt delsförordningen gå igenom hälsokontroll en gång om

året. Dessa bestämmelser har ansetts vara alltför omfattande. Statens livsmedelsverk har därför utfärdat förenklade föreskrifter om personalhygien. De förenklade före-

skrifterna innebär att miljö- och hälsoskyddsnämnden i en

frikommun får ge dispens från bestämmelserna om

årlig

hälsokontroll. Vidare får miljö- och

hälsoskyddsnämndens personal istället för läkare och leg. sjuksköterska möjlig-

het att lämna den till

årliga hygieninformationen perso-

nal som arbetar med livsmedel. Försöksverksamhet med de bedrivs av Bräcke, Hel-

förändradereglerna Gnosjö,

singborgs och Orebro kommuner.

Lantbruksdelegation

Bräcke kommun har i frikommunförsöket aktualiserat olika glesbygdsfrågor. Genom ett sådant initiativ fick lantbruksstyrelsen i uppdrag att inrätta en delegation för ärenden i lantbruksnämnden som berör Bräcke kommun. Delegationen har till uppgift att fatta beslut om tillstånd

enligt jordförvärvslagen (förvärvstillstånd), statligt stöd till investeringar i företag (glesbygdsstöd, rationaliseringsstöd), m. m. Målsättningen för delegationens verk-

samhet är att man bättre skall kunna utnyttja de förutsättningar som finns för jord- och skogsbruk och att stärka kommunens egen roll i beslutsprocessen.

Beslutsordningen i delegationen är likartad den som till-

lämpas i lantbruksnämnden. Skillnaden är att det finns

tjänstemän inom lantbruksnämndens kansli som har som särskild uppgift att bereda ärenden som berör Bräcke kommun. Delegationens arbete har under den första tiden

väsentligen varit inriktad på att, tillsammans med kom-

munens glesbygdsprojekt, informera om olika typer av glesbygdsstöd till kommunens företag och invånare. Vidare har ett antal utbildningsträffar arrangerats och studieresor gjorts med företagare i kommunen.

Gränsvárdeskontroll

En del av frikommunernas forslag på miljöskyddsområdet

kräver inte lagändringar. Vi har då klargjort att det är möjligt att genomföra förslaget inom ramen för nuvarande

regler. Ett sådant exempel är möjligheten att överföra

tillsynsansvaret för gränsvärdeskontroll och besiktning

av vissa vatten- och avloppsanläggningar från

länsstyrel-

sen till kommunen. I ett annat fall har vi att

klarort

kommuner kan ta över enligt

länsstyrelsens dispensrätt naturvårdslagen för byggande inom strandskyddsområde.

Hälso- och social

sjukvård, omsorg

Landstingens och kommunernas ansvar för människornas sociala välfärd är omfattande och mångfasetterat. Det är därför inte överraskande att ett stort antal frågor aktualiserats i frikommunförsöket. En del av dessa har

gällt förändringar i lagar och andra författningar som gett fri-

kommunerna möjlighet att bedriva försök. I ett flertal fall

har dock förändringsförslagen upp i samband med tagits

generella reformer. I några avseenden har stöd

statligt

lämnats för att genomföra olika projekt. Av de 40-tal frågor som behandlats inom detta område är det endast ett fåtal som inte har lett till några åtgärder.

Försök inom hälso- och sjukvården

I riktlinjerna för frikommunförsöket anges att nya vägar bör för samverkan mellan landsting och kommu-

prövas

ner. Det är civilministern att man kan finna

enligt viktigt

former for ett samarbete. Avsikten är däremot

praktiskt

inte i första hand att frågor om förändringar i huvudmannaskap skall prövas i försöksverksamheten.

Kommunalt ansvar för primärvården

Inom ram försök med kommu-

frikommunprojektets pågår

nalt ansvar för I Orebro har kommundels-

primärvården.

nämnden i genom avtal med landstinget

Vivalla-Lundby

över driftansvaret för närvården i kommundelen un-

tagit

der en forsöksperiod på tre år. Landstinget anvisar ett

ramanslag till kommunen. Personalen är dock fort-

årligt

farande landstingsanställd. Ett liknande avtal har också

mellan kommun och landstinget i Jön-

upprättats Gnosjö

län. Avtalet innebär att kommunen tar över an-

köpings svaret för primärvården inom Gnosjö primärvårdsområde.

Försöket skall pågå t. o. m. 1991.

Enhetstaxa

Örebro läns landsting har tagit upp frågan om enhetliga

Detta har lett till att riksdagen beslutat

patientavgifter.

om försöksverksamhet i frilandstingen. Försöket innebär att landstingen får ta ut en enhetlig taxa på 40 kronor för

läkarvård och annan sjukvårdande behandling.

Intygsfri sjukskrivning

Vid den probleminventering som Jämtlands läns landsting vid frikommunforsökets början aktualiserades

orde

ett om Inom någ-

projekt förlängd intygsfri sjukskrivning.

ra försäkringskassor, däribland Jämtlands län, pågår nu

en försöksverksamhet med av rätten till

utvidgning egen

sjukskrivning. Försöket innebär att sjukintyg fordras

först fr. 0. m. den femtonde dagen efter sjukanmälan. Riks-

försäkringsverket stödjer projektet bl. a. genom ekonomis-

ka anslag för information och utvärdering.

R eceptförskrivningsrätt

Jämtlands läns landsting har också tagit upp frågan om försök med receptförskrivningsrätt för distriktssköterskor. En sådan försöksverksamhet kommer att i

påbörjas

länet under 1988 och omfatta ett fyrtiotal distriktssköterskor. I Jämtlands län har en lokal projektgrupp bildats med representanter för landstinget, distriktsläkarna och läkemedelskommittén. har genomgått

Distriktssköterskorna

utbildning vid vårdhögskolan i Ostersund. Socialstyrelsen

skall bl. a. ansvara för försökets utvärdering. Riksdagens beslut innebär också att lagen om begränsning av läkemedelskostnader tillämpas för försöksverksamheten.

Tillsättning av tjänster

I frikommunförsöket behandlas en fråga som berör folk-

tandvården. Frilandstingen har möjlighet att tillämpa ett enklare sakkunnigförfarande vid tillsättning av tjänst

som chef för Försök med de ändrade

specialisttandvård.

bestämmelserna pågår i Orebro läns

landsting.

Samverkan med försäkringskassan

I frikommunförsöket ingår några frågor som gäller samverkan med försäkringskassan. En försöksverksamhet

på-

går i Örebro kommun där administrationen av socialbi-

förts över till försäkringskassan i två kommundelar.

drag

Syftet med försöket är att åstadkomma bättre effektivitet

och samordning av resurserna för bidragshantering och

rehabiliteringsinsatser. Effekterna för försäkringstagarna och socialtjänstens verksamhet skall också studeras.

I Örebro kommun också ett annat försök tillsampågår mans med försäkringskassan. Det gäller

handläggningen

av underhållsbidrag som nu sköter i försäkringskassan stället för har socialförvaltningen. Regeringen medgivit att sådana försök får bedrivas vid allmänna försäkfyra ringskassor. Av en från rapport riksförsäkringsverket framgår att forsöksverksamheten väl ut. slagit Handläggningstiderna har blivit kortare och servicen till allmänheten förbättrats. En orsak till detta är att försäkringskassan redan har den information som behövs för att besluta om För båda de här nämnda

underhållsbidrag. projekten

har riksförsäkringsverket och regeringen särskilanslagit da medel.

Rehabilitering utan gränser

Flera frikommuner och har framfört önskemål landsting om ett utökat samarbete mellan kommunens socialtjänst, landstinget, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och samhällsföretag då det gäller

rehabiliteringsfrägor.

En vidgad samverkan detta område anser vi på angelägen. Exempel på de initiativ som tagits är Rehabiliprojektet tering utan gränser som har initierats av den s. k. Paraplygruppen i Stockholms län. I denna företrädare ingår för länsarbetsnämnden, hälso- och

sjukvårdsförvaltning-

en, socialförvaltningen, Svenska kommunförbundets länsavdelning samt försäkringskassan. Av frikommunerna deltar Tyresö kommun. Avsikten är att försocialtjänsten, säkringskassan och skall intensifiera

arbetsförmedlingen

sitt samarbete i har rehabiliteringsärenden. Regeringen beviljat särskilda medel som bör för disponeras projekt med okonventionella lösningar.

Då det gäller förslag till en ny form av ersättning från

s. k. rehabiliteringslön, samt flexiblare

försäkringskassan,

för arbete vid sjukskrivning ses dessa frågor f. n.

regler över av den s. k. rehabiliteringskommittén.

Barnomsorg och social hemtjänst

Ett önskemål från Bräcke kommun har varit att få disponera till och social hemhjälp på

statsbidragen barnomsorg

ett friare sätt. Dessa förändringsförslag ledde till att regeringen kommunen medel för utvecklings- och

beviljade

förnyelsearbete. Genom dessa insatser har två service-

kommit till stånd. I det ena fallet är syftet att

projekt

samlokalisera olika kommunala aktiviteter och i det andra hur servicen till pensionärer i glesbygd kan

prövas

förbättras.

Alla åldrars hus” används på dagtid till förskola och som

samlingspunkt for personalen inom äldreomsorgen. På

kvällstid utnyttjas lokalen som ungdomsgård och av för-

- heter - har blivit

eningar. Solbacken som gården en

hela byns angelägenhet och har skapat engagemang hos befolkningen. Genom samverkan över förvaltningsgrän-

serna har en bättre verksamhet kunnat

skapas.

Serviceverksamheten vid Hungegården är också ett exem-

samverkan i glesbygd mellan olika intressenter.

pel på

Projektet leds av representanter för kommunen, lands-

tinget, kommundelsnämnden, byutvecklingsgruppen och Lokaler har ordnats för fotvård

pensionärsföreningen. åt pensionärer, träningsverksamhet, Vårdbiträdesgrupp inom hemtjänsten, barnomsorgskooperativ, idrottsför-

ening och vandrarhem.

För alla frikommuner gäller att de i stället för

länsstyrel-

sen kan fatta beslut om tillstånd för enskilda personer eller sammanslutningar att bedriva förskole- eller fritidshemsverksamhet.

Generella frikommunbeslut

En del av frikommunernas

förändringsförslag på omsorgs-

området har tagits i samband med att beslut fattats

upp

om generella åtgärder. Ett detta exempel på utgör den nya omsorgslagen. Genom denna är det för möjligt landstingen

att träffa avtal med kommunerna att dessa skall överta- en eller flera av frikommunernas önskemål omsorger. Några om statsbidragens har behandlats vid riks-

utformning

dagsbeslut om bidrag till missbrukarvård och kommunal

barnomsorg. Båda besluten syftar till en friare

disposition

och av till

förenkling reglerna. Utformningen av bilstödet

handikappade har också tagits upp i frikommunförsöket. Ett generellt har som förbättrar villkoren.

förslag lagts För landstingens del har ändbehörighetsbestämmelserna

rats vid förordnande av icke vikarie vissa

behörig på läkartjänster.

Arbetsmarknadspolitik

Inom har de kommunala insat-

sysselsättningspolitiken

serna avgörande betydelse. Frikommunförsöket har

på

detta område visat att kommunerna och vill

landstingen

ta ett Ökat ansvar. En del av har

förändringsförslagen

tillgodosetts genom försöksverksamhet med ökat kommu-

nalt inflytande på den

statliga arbetsmarknadspolitiken.

A

rbetsförmedlingsnämnder

Genom frikommunförsöket har form för samarbetet en ny

mellan stat och kommun införts. I frikommunerna har

lokala inrättats. I

arbetsförmedlingsnämnder Ale, Bräcke,

Haninge och Tyresö tillsätts nämndens ordförande för-

på

slag av kommunen. får inom

Arbetsförmedlingsnämnden

givna ekonomiska ramar besluta om av me-

fördelningen

del för och

beredskapsarbete rekryteringsstöd samt avgöra

beredskapsperiodens och rekryteringsstödets längd upp

till 12 månader. Nämnden får vidare inom ramen för

besluta om statsbidragsnivån för be-

statsbidragsreglerna

Nämnden får också besluta om fördelning

redskapsarbete.

av resurser till särskilda insatser för ungdom. I Tyresö kommun får ordnas hos privata arbetsgivare för

praktik som anvisats kommunalt beredskapsarbete.

personer

I Örebro kommun har olika kommunala åtgärder vidta-

för att Ett projekt gäller försök

gits skapa sysselsättning.

med Kommunen har vidare beviljats me-

ungdomsarbete.

del av till en försöksverksamhet med integre-

regeringen

rad svenskundervisning och arbete för flyktingar.

Samordning av nämnder

Genom bestämmelserna om en friare kommunal nämndor-

har det blivit att bättre samordna de

ganisation möjligt

kommunala insatserna Sam-

på sysselsättningsområdet.

mellan och arbetsmarknadsfrågor har

bandet utbildning

särskilt I Ale kommun har en nämnd

uppmärksammats.

bildats för arbetsmarknad, rehabilitering och utbildning. I

kommun har en och

Sandvikens gemensam utbildnings-

arbetsmarknadsnämnd inrättats. Aven Orebro kommun

har beslutat att inrätta en sådan nämnd. Förändringarna

till att bättre överblick och möjligheter till

syftar skapa bättre resursutnyttjande.

Sysselsättningskontrakt

Även har uppmärksammat sysselsätt-

frilandstingen

Olika förslag har framförts för att skapa

ningsfrågorna.

för länets invånare. Genom dessa initiativ

sysselsättning har möjlighet att sluta olika sysselfrilandstingen getts

med länsarbetsnämnden. Genom en

sättningskontrakt

kombination av och arbetsmarknadsut-

beredskapsarbete

bildning kan sysselsättning skapas upp till 12 månader

inom vårdområdet.

Generella frikommunbeslut

Frikommunerna har framfört önskemål om ett utökat samarbete mellan och kommu-

arbetsmarknadsutbildning

nal beslut 1984 om en

vuxenutbildning. Riksdagens ny

organisation för AMU förutsätter ett samrådsför-

utvidgat

farande med i första hand skolan och länsarbetnämnden. En förbättrad samverkan mellan olika

utbildningsgivare

främjas också genom de ökade möjligheter kommunerna fått att bedriva Ett annat frikom-

uppdragsutbildning.

munförslag som genomförts generellt är att

åldersgränsen

sänkts från 18 till 17 år för ungdomar i som

ungdomslag

avslutat

gymnasieutbildning.

Ett genomgående i frikommunernas

drag forändringsön-

skemål på arbetsmarknadsområdet är behovet av samverkan mellan olika intressenter. I dessa fall finns i

regel

inget hinder i statliga bestämmelser. sådana

Exempel på

frågor är ett närmare samarbete mellan och

landsting

länsarbetsnämnd för att lösa problem med arbetsanpasssamt mellan och Samhall för att

ning landsting genomföra ett projekt för förståndshandikappade.

i

Frikommunfrågor övrigt

Utöver den områdesvisa som här finns

genomgång orts

ett antal som inte kan hänfö-

frikommunfrågor naturligt

ras till någon sektor. I det redovisas de återståen-

följande

de frågor som lett till i försöksverksamheten.

åtgärder

E] På förslag av kommun har frikommunerna

Haninge undantagits från lagen om tillsyn över om förmö-

stiftelser

i stiftelse som förvaltas av kommunen är mindre

genheten

än 200 000 kr.

D kommun har på försök tagit över beslu-

Helsingborgs

tanderätten i vissa skyddsrumsfrågor från länsstyrelsen.

D till konsulentverksamheten inom hemsloj-

Statsbidrag

den kan till annan huvudman än landsting. I Jämt-

utgå lands läns landsting pågår försök med utvecklingsfonden

som huvudman.

D På av kommun har frikommuner-

forslag Helsingborgs na att ta över länsstyrelsens och polismyngetts möjlighet

beslutanderätt for tillstånd att anordna lokala

dighetens

och vissa andra lokala lotterier.

bingospel

D Genom initiativ av Helsingborgs och Örebro kommuner får alla kommuner i fortsättningen bestämma om tra-

fikövervakarnas uniformer.

D kommun har ställt frågan om det är möjligt

Haninge

att idéer och som görs inom en kom-

sälja uppfinningar

mun. Vi har därvid klarort att sådana åtgärder enligt

vår bedömning ryms inom ramen för den kommunala

kompetensen.

om

Riksdagsbeslut utvidgad

försöksverksamhet

I regeringens proposition våren 1987 om aktivt i folkstyre kommuner och behandlas en rad kommunala landsting demokratifrågor. Riksdagen har i mars 1988 ställtagit ning till I flera avseenden berörs frikommunförförslagen. söket. I det följande lämnas en för redovisning riksdagens beslut.

Friare

nämndorganisation

Regeringens forslag innebar vidgade för kommöjligheter munerna att förändra den kommunala nämndorganisationen på central nivå inom i första hand det specialreglerade området. Som motiv for detta civilministern angav att gjorda visar att erfarenheterna av deutvärderingar centraliseringsarbetet i huvudsak är Det positiva. ansågs angeläget att ge kommuner som infört lokala nämnder möjlighet att anpassa och utveckla sin nämndorganisation. Nya organisatoriska borde

förutsättningar skapas

inför nästa mandatperiod.

I konstitutionsutskottets betänkande framhålls att man ser positivt på som till att

decentraliseringsåtgärder syftar

fördjupa och förstärka den kommunala demokratin. Utskottet var dock inte berett att en tillstyrka permanent lagstiftning. Vissa av förslagen har utskottet endast enligt prövats i begränsad utvärdeomfattning. Någon slutlig ring har heller inte kunnat av de försök med en göras

friare kommunal nämndorganisation som bedrivs med

stöd av frikommunlagen.

I stället för en har riksdagen på för-

generell lagstiftning

av konstitutionsutskottet beslutat att de ökade möjslag

till decentralisering i första hand skall prövas

ligheterna

inom ramen för det frikommunförsöket. I prin-

pågående

det bli för de kommuner som så önskar att

cip skall möjligt

bedriva försöksverksamhet enligt frikommunlagen. Rege-

att föreskriva vilka kommuner som

ringen ges möjlighet

får bedriva försöksverksamhet. Utgångspunkten för rege-

bör enligt beslut vara att

ringens prövning riksdagens

önskemål från kommunernas sida att få tillämpa lagen bör det inte särskilda skäl som talar

godtas om föreligger

mot detta. i träder i kraft

Andringarna frikommunlagen

den 1 1988 och giltighetstid förlängs till ut-

maj lagens

av år 1991. Lagtexten framgår av bilaga till rap-

gången

porten.

Vid togs också frågan om ytterligariksdagsbehandlingen

re anslöt sig till följande utta-

dispenser upp. Riksdagen

lande av konstitutionsutskottet:

Under beredningen av det nu aktuella ärendet har uppmärksammats att det för de kommuner som kommer att tillämpa frikommunlagen kan finnas i anslutning till de förändringar av

ett behov av dispenser

Bl. a. har pekats på frågan om dinämndorganisationen som prövas.

regler vad gäller skolchef i kommun. Det kan också spens från statliga tänkas att frikommunerna vill tillämpa dispenser som medgetts tidigare i försöksverksamheten. Enligt utskottet bör det ankomma på rege-

att efter vederbörlig beredning pröva behovet av ytterligare ringen avsteg från författningar och vid behov förelägga riksdagen förslag.”

Fortsatt kommunallagsarbete

En översyn av kommunallagen görs f. n. av en arbetsgrupp

i Avsikten är att ett betänkande skall

civildepartementet.

föreligga vid halvårsskiftet 1988. Riksdagen anser att beredningsarbetet därefter bör ske under medverkan av re-

presentanter för de politiska partierna i En

riksdagen.

viktig uppgift blir därvid att beakta erfarenheterna av den nuvarande och av fri-

lokalorganslagen utvärderingen

kommunförsöket. I detta kan det riks-

sammanhang enligt dagens uttalande vara naturligt att om

överväga frågan behovet av en generell organisationsfrihet för kommuner-

na. Samtidigt bör en av de och sekre-

översyn göras jävs-

tessregler som bör gälla den kommunala nämndverksamheten. Riksdagen framhåller vidare att det bör ankomma

på stat-kommunberedningen att svara för utvärderingen

av den försöksverksamheten.

utvidgade

I det fortsatta bör

kommunallagsarbetet enligt riksdagens

mening ytterligare frågor tas upp. Direktvalda lokala

nämnder bör kunna liksom att

övervägas möjligheterna

förbättra de mindre partiernas insyn och arbetsförhållanden i De i

kommunalpolitiken. propositionen framlagda

lagförslagen om de anställdas och de förtroendevaldas uppgifter anser riksdagen också bör behandlas i samband

med en ny kommunallag.

Samråd med brukarna

I frikommunförsöket har olika tagits om bru-

frågor upp karinflytande. Riksdagsbeslutet om aktivt folkstyre inne-

bär att ändringar görs i som stärker bru-

kommunallagen

karnas medverkan i den kommunala De

beslutsprocessen.

kommunala nämnderna skall verka för att samråd sker med brukarna. Det ankommer och

på kommunstyrelsen

andra nämnder - inte om annat framgår av

speciallag-

-

stiftningen att avgöra formerna för samrådet liksom hur brukarnas skall mot andra

deltagande vägas hänsyn

som är viktiga i en Bestämmel-

förvaltningsverksamhet.

4 F rikommunförsök

sen har getts en allmän utformning. Ett uteblivet samråd i ett visst ärende innebär därför inte att beslutet blir ogiltigt. Brukarinflytandet förstärks också genom en annan

som till

kommunallagsändring anknyter lagens delege-

Ett från styrelsen eller en

ringsregler. delegeringsuppdrag

nämnd till en anställd skall i fortsättningen kunna forenas med villkor om samråd med brukarna. Ytterst skall emellertid beslutanderätten ligga kvar hos nämnden om

enighet inte kan uppnås.

Ökad målstyrning

Ett väsentligt syfte med frikommunförsöket är att vidga

kommunernas och landstingens möjligheter att besluta

om sin egen organisation och verksamhet. Frikommunerna har väckt olika förslag med denna inriktning. En fråga som diskuterats ramanslag till nämnderna. Riksda-

gäller

har nu beslutat om ändring i kommunallagen som

gen

preciserar gränserna för fullmäktiges möjligheter att ge

vida I samband med att budgeten

anslagsbemyndiganden. fastställs eller anslag beviljas får fullmäktige uppdra åt

styrelsen eller annan nämnd att genomföra en viss verksamhet inom ramen för de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige har fastställt.

betonar att förslaget inte innebär någon för-

Riksdagen i kompetensfördelningen mellan fullmäktige och ändring

nämnderna.

Frikommunförsök i Norden

Det svenska frikommunförsöket har stått modell för utformning av liknande projekt i Danmark och Den

Norge.

ñnska regeringen står i begrepp att överlämna en

proposi-

tion till med om att ett finskt frikom-

riksdagen förslag

munförsök skall starta vid årsskiftet 1988/89. Nordiska rådet har också beslutat om en försöksverksamhet.

Danmark

Frikommunförsöket i Danmark startade i januari 1985

med att 22 kommuner och 5 amtskommuner

(landsting)

utsågs till frikommuner av Det danska folke-

regeringen.

tinget antog en lag om frikommuner som till ut-

gäller

gången av år 1989. I lagen anges generella bestämmelser for försöket. Lagen gav också frikommunerna

möjlighet

att genomföra försök inom social- och

undervisningsområ-

dena. Ett år senare antog en ny

folketinget frikommunlag

som väsentligt utökade frikommunernas till

möjligheter

försök inom en rad verksamhetsområden. Då

förlängdes

också frikommunperioden till den 31 december 1993. Un-

der våren 1988 kommer antalet frikommuner att utökas

med åtta kommuner och ett amt. Totalt kommer alltså 30 kommuner och 6 amt att vara frikommuner i Danmark.

Syftet med det danska frikommunförsöket är att

ge regering och om vilka kommu-

folketing upplysning uppgifter

nerna kan påta sig, och hur kommunerna bäst utifrån

egna förutsättningar kan bedriva den verksamhet som

man har Från regeringens sida betonas att det

ålagts.

finns intresse för att få fram en mer nyanserad lagstift-

för kommunerna, som i högre grad än den nuvarande

ning enskilda kommunen möjlighet att välja en lösning

ger den som passar de lokala behoven.

I likhet med vad som gäller för det svenska frikommunförsöket finns vissa begränsningar i den danska frikommun-

Försök vilka har till syfte att göra ingrepp i löne-

lagen. och anställningsförhållanden kan inte godkännas. Det-

samma försök som går emot den ekonomiska politik

gäller

som och för. En annan förutsättning för

riksdag regering

försök, är att de är utgiftsneutrala mellan stat

godkända

och kommun liksom även mellan kommunerna inbördes. För står det kommunerna fritt att föreslå försök

övrigt

som man finner Försök som har för en

lämpliga. godkänts

kommun kan, efter godkännande av vederbörande minister, även genomföras av andra frikommuner.

Fram till mars 1988 har ca 180 försök godkänts. Hälften av dessa berör skolområdet. Ett av huvudsyftena med dessa försök är att samarbetsformer mellan politi-

skapa nya

ker, föräldrar, lärare, elever och den kommunala admini-

strationen. Försök har också med att utöka skol-

påbörjats

till att även omfatta sysselsätt-

myndighetens uppgift

för Cirka en av de god-

ningsfrågor ungdomar. fjärdedel

kända försöken berör miljö- och planfrågor, samt indel-

Här har beslutsrätten förts över från amtsråd

ningsfrågor.

till Resterande försök fördelas unge-

kommunfullmäktige.

fär jämnt på arbetsmarknads-, bostads-, industri-, jord-

bruks- och socialdepartementens områden.

I Danmark är det i första hand kommunen som ansvarar

för utvärderingen av det enskilda försöket. Fackdeparte-

menten skall vid av försöken tillse att det

godkännande

kommer till stånd en sådan utvärdering. För försök som

centrala politiska, juridiska och/eller ekonomispåverkar

ka beslut, är beredd att ställa ekonomiska re-

regeringen

surser till förfogande för utvärdering. Sådana har också beviljats i ett flertal fall.

Inrikesministeriet arbetar med att resulta-

målsättningen

ten av frikommunförsöket med nya kommunala styrformer skall föreligga så att det att erfa-

tidigt går utnyttja

renheterna redan inför nästa danska kommunalval som äger rum i november 1989.

Norge

I Norge startade frikommunförsöket våren 1986 då stor-

tinget antog lagen om försöksverksamhet i kommuner och fylkeskommuner. 20 kommuner och 4 fylkeskommuner

(landsting) har efter ansökan status

hos regeringen givits

som frikommuner.

Försöket i Norge syftar till att bättre anpassa den kommunala förvaltningen till lokala behov, ge bättre service till invånarna samt att effektivare utnyttja befintliga resurser. Detta skall ske genom att kommunerna

ges dispens från lagar och förordningar som fastlägger hur uppgifter

skall lösas och verksamheten organiseras. Frikommuner-

na skall i stället besluta om egna Dessa skall

regler. god-

kännas av Konungen. Liksom i Sverige tillåter inte frikommunlagen att den enskildes rättssäkerhet sätts i fråga.

Frikommunlagen i Norge omfattar hela den kommunala

verksamheten. Meningen är att kommunerna skall

själva lägga fram förslag om förändringar. Det kan hur gälla

uppgifter skall lösas eller hur den kommunala

organisa-

tionen skall utformas. Hela ansvaret för både idé, utformning av konkret förslag och lokalt.

genomförande ligger

Frikommunförsöket är ett led i förnyelsen av den offentliga förvaltningen i Norge. Arbetet med att vidareutveckla den kommunala självstyrelsen förs vidare i frikommunförsöket. Man har genom försöket öppnat för en kritisk

av existerande lagar och föreskrifter för att få

granskning

dem till behov i skilda kommuner. Infor

anpassade dagens

starten av frikommunförsöket inbjöds Norges kommuner

att inkomma med förslag på frikommunprojekt. Följande

fem huvudområden framkom:

och -

D näringslivs- sysselsättningsfrågor med samordnad näringsutveckling som mål

- D barn- och ungdomsfrågor med en samlad syn på frå-

gor om miljö, skolutveckling och administrativ förenkling

som mål

och socialsektorn - med D hälso- samordning, effektivisering och förbättring av servicen som mål

- med

D plan- och byggfrågor en förenkling av lagstift-

ningen och snabbare ärendebehandling gentemot allmänheten som mål

D kommunala styr- och organisationsfrågor - med stärkt

och en effektivare förvaltning som politikerinflytande

mål.

Vid årsskiftet 1987/88 hade 20 olika projekt godkänts for tio kommuner och tre Innehållet i projekten inne-

fylken.

bär dock att fler givits i enskilda frå-

betydligt dispenser

gor. Den tidigare nämnda frikommunlagen medger långt-

vilket också regeringen tagit fasta

gående dispensgivning

Man har vid helt gått på kommu-

på. tillståndsgivningen

nernas framarbetade och alla som blivit

förslag godkänt

av fullmäktige i kommunen.

antagna

Frikommunförsöket i Norge kommer att förlängas med ett

år från det ursprungliga förslaget, så att det kan pågå i

fyra år till utgången av år 1991. Ett brett forskningsprogram har lagts upp för utvärdering av frikommunförsöket. Totalt satsas 7-9 milj.kr. av vilka regeringen svarar för merparten samt NORAS (Norges råd för anvendt sam-

och kommunforbunden for resten.

funnsforskning)

Finland

I Finland tillsattes i december 1985 en arbetsgrupp med uppgift att utreda förutsättningarna för ett finskt frikommunförsök. Arbetsgruppen överlämnade sitt betänkande i januari 1987. Inom inrikesministeriet pågår f. n. arbetet

med att färdigställa en proposition i syfte att ett frikom-

munförsök skall starta vid årsskiftet 1988/89.

Begreppet frikommun står i Finland for försök som avser relationerna mellan stat och kommun. Begreppet servicekommun används for en kommun som arbetar med att förbättra servicenivån inom kommunen. De finska kommunerna har i ett första skede inbjudits att delta i försöket genom att det tidigare nämnda betänkandet sänts på remiss till dessa.

Nordiskt frikommunförsök

Vid Nordiska rådets session i Oslo 1988 behandlades ett

medlemsförslag om ett frikommunförsök över riksgränser-

na i Norden. Förslagsställarna anser att ett intensiñerat

särskilt bör komma till stånd inom områdena

gränsutbyte

turism, kommunikationer och transporter, skola, barn-

och äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Förslaget an-

togs vid sessionen och kommer nu att beredas av en projektgrupp inom Nordiska ministerrådet.

Den fortsatta försöks- Verksamheten

Genom frikommunförsöket har ett betydelsefullt utveck-

lingsarbete satts i gång. En diskussion har om

tagits upp

förnyelse och i såväl den som den kom-

förändring statliga

munala verksamheten. Beslut om och andra åt-

dispenser

gärder har fattats som försök inom olika sam-

möjligort

hällsområden. Försöksverksamheten spelar en

därigenom

viktig roll för att stimulera till nytänkande inom hela den offentliga sektorn. Mot den här anser vi det

bakgrunden

väsentligt att nu göra en uppsummering av den hittillsvarande verksamheten och lägga förslag om det fortsatta frikommunförsökets inriktning.

bör

Försöksperioden förlängas

Frikommunförsöket skall enligt och

riksdagens regeringens ställningstaganden för fyra år sedan till pågå utgång-

en av 1988. Ett undantag är primärvårdsförsöket som skall pågå ytterligare under tre år. När fattade

riksdagen

sitt beslut förutsattes att försök som slår väl ut borde kunna genomföras utan att man avvaktar för-

generellt

söksperiodens utgång. I några fall har så redan skett. De

hittillsvarande erfarenheterna visar dock att

försöksperi-

oden i huvudsak som för kort. försök star-

upplevs Många

tade också senare än beräknat. På flertalet områden saknas därför i dag tillräckliga erfarenheter för att

dra generella slutsatser.

Förutsättningarna för frikommunförsöket har också förändrats genom riksdagens nyligen fattade beslut om försöksverksamhet med förändringar i den kommunala

nämndorganisationen. Som tidigare framgått reföreslog geringen en generell lagstiftning som skulle ge alla kom-

muner i huvudsak samma organisatoriska frihet som i

dag

gäller för frikommunerna. Riksdagen var dock inte beredd att godta en permanent lagstiftning då inte an-

förslagen

sågs tillräckligt prövade. I stället förordas att frikommunförsöket i denna del förlängs till av 1991.

utgången

Flera skäl talar vår för att hela frikom-

enligt uppfattning

munförsöket bör förlängas med tre år. Vi anser att generella förslag bör grundas på en samlad och utvär-

allsidig

dering. En sådan har ännu inte kunnat eftersom

göras

försöken inte pågått beslut

tillräckligt länge. Riksdagens

om en förlängning av lagen om en friare kommunal nämndorganisation får också konsekvenser för hela försöksverksamheten. Till detta kommer vår allmänna bedömning att frikommunförsöket utgör en del i ett

viktig

allmänt utvecklings- och förnyelsearbete. Det är numera

enligt vår uppfattning en inarbetad forändringsmetod

med många fördelar för både stat och kommun.

Antalet frikommuner bör utökas

I dag deltar nio kommuner och tre landsting i försöksverksamheten. I ett inledande skede var det att be-

naturligt

gränsa antalet försökskommuner. Samtidigt är det själv-

fallet så att ett betydande utvecklingsarbete i ett pågår

stort antal andra kommuner och I vissa fall

landsting.

utgör statliga hinder för att driva

regler förnyelseproces-

sen vidare. Detta har särkilt kommit till uttryck när det gäller möjligheterna att decentralisera och förändra i den

kommunala Det nämnda riksdags-

nämndorganisationen. beslutet nu möjlighet att låta ytterligare

ger regeringen kommuner delta i frikommunförsöket i denna del. Detta innebär att försöksverksamheten kan breddas och nya idéer om i den kommunala verksamheten kan

förändringar komma att Vi anser detta väsentligt.

prövas.

Den försöksverksamhet i nämndorganisations-

utvidgade

som beslutat om under våren 1988 innefrågor riksdagen bär i fråga om antalet forsökskom-

inga begränsningar muner. för prövning skall

Utgångspunkten regeringens vara att kommunernas önskemål bör godtas. Det bör en-

vår i huvudsak vara kommuner som tillämpar ligt mening

om en friare kommunal nämndorganisation som lagen också att delta i frikommunförsöket i övrigt.

ges möjlighet

Försöksverksamhetens innehåll bör

vidgas

Inom ramen for det nuvarande frikommunförsöket har en rad upp. Av de 284 framförda förändringsön-

frågor tagits skemålen har mer än en lett till att möjligheter

tredjedel

att bedriva försök inom olika kommunala verköppnats samheter. I ett 40-tal fall har vi att förslagen kan

klargjort

utan ändringar i statliga regler. Vissa frikomgenomföras

har tillgodosetts genom generella åtgärder. munförslag

bör i fortsättningen kunna utnytt- Försöksmöjligheterna

av de nya frikommunerna. Dessa bör också kunna ta jas

om och andra åtgärder som anupp nya frågor dispenser sluter till de förändringar i den kommunala nämndorganisationen som För att förverkliga en decentrali-

genomförs. serad nämnd- och kan lättnader

förvaltningsorganisation inom speciallagstiftningen vara nödvändiga.

exempelvis

Pågående försök

De som i frikommunförsöket omfattar ett

frågor prövas flertal samhällsområden. Inom bostadssektorn för-

pågår sök med kommunal beslutanderätt för viss

statlig långivning. På skolområdet är det möjligt att om

pröva förslag en friare organisation av skolenheter, friare

användning av vissa statsbidrag, utbyte av mellan

personal grundskolans lågstadium och förskolan, för-

konferensverksamhet, läggning av skolarbetstiden, friare fördelning av resurserna till i m. m.

undervisning B-språk, musikundervisning På kommunikationsområdet har dispens för för-

medgivits sök med integrering av olika inom bostadsområ-

trafikslag den.

Inom miljöskydds- och naturvårdsområdet har frikommunerna fått möjlighet att ta över beslutanderätten och tillsynen från länsstyrelsen for vissa bl. a.

ärendegrupper viss miljöfarlig samt tillstånd att sätta

verksamhet upp

skyltar i naturen. Aven i om mot van-

fråga ingripande vård av djur ges frikommunerna ökade befogenheter. Ett annat område med försöksverksamhet gäller hälso- och sjukvården. Frikommunerna kan här bedriva

primärvård under förutsättning att landstinget och kommunen kommit överens om detta. I frilandstingen är det att ta

möjligt ut enhetliga patientavgifter inom öppenvården och att friare tillsätta vissa tjänster inom folktandvården.

Arbetsmarknadspolitiken är ett område som ägnats stort intresse i frikommunförsöket. Frikommunernas

förslag har lett till att lokala arbetsförmedlingsnämnder inrättats. Några av frikommunerna har getts att

möjlighet tillsätta en kommunal ordförande. Nämnden har

möjlighet att friare använda statsbidragen for Vissa

sysselsättningsskapande åtgärder. Frilandstingen kan upprätta avtal med länsarbetsnämnderna, s. k.

sysselsättningskontrakt.

om en friare kommunal nämndorganisation har, Frågan

som framhållits, en central plats i frikom-

tidigare spelat

munförsöket. Frikommunerna behöver sålunda inte in-

rätta särskild byggnadsnämnd, miljö- och hälsoskydds-

nämnd, och socialnämnd. Det är vidare möj-

skolstyrelse

att inrätta lokala utvecklingsgrupper för förvaltning

ligt

och verkställighet under t. ex. en kommundelsnämnd.

Frikommunerna har vidare en särställning när det gäller

av stiftelser. De är om deras förmögenhet är

förvaltning

mindre än 200 000 kronor undantagna statlig tillsyn. Flera försök innebär att frikommunerna tar över beslutande-

rätten från Detta gäller exempelvis beslut länsstyrelsen.

om tillstånd för hem för vård och boende, för vissa lotterier

och samt för anläggning av motorsport- och skjutba-

bingo

nor.

Utvidgad försöksverksamhet

Våra erfarenheter av frikommunförsöket visar att ett fort-

och ömsesidigt behövs mellan stat och

löpande samspel

kommun. Försöksverksamheten har mer och mer förskjutits från ett till en väsentlig del i en process med

projekt

ett Vårt arbete har

ständigt pågående utvecklingsarbete.

vid handen att olika sätt kan med-

gett statliga organ på

verka och stimulera i landsting och kom-

förnyelsearbetet

muner. I de fall lägger hinder i vägen för en

statliga regler

önskvärd i den kommunala verksamheten är

utveckling

det att det finns former för att fånga upp och

väsentligt

bearbeta de till förändringar som diskuteras på

förslag

lokal nivå.

Den syn som vi här redovisar på frikommun-

principiella

försöket bör vår mening leda till att försöksverk-

enligt

samheten och breddas till att, förutom enskilda

fördjupas

omfatta mer Vi

frågor, generella förändringssträvanden.

har i vår och utveckling” lagt fram ett

rapport Förnyelse

program för samverkan mellan stat och kommun. I rapporten framhålls att beredningen bör följa och ta initiativ till olika Vi anser det att utvecklingsinsatser. väsentligt arbeta vidare med frågor om av den kommunala förnyelse självstyrelsen och demokratin. En som därvid bör fråga tas upp gäller statens sätt att och utforma sin organisera styrning i en delvis ny och förändrad kommunal organisation. Ett fortsatt behövs också utvecklingsarbete enligt vår mening för att en skapa helhetssyn på kommunallagstiftningen och för att utvidga mellan informationsutbytet stat och kommun inom olika verksamhetsområden. Vi vill även flytta fram frågor om samverkan inom den kommunala sektorn liksom arbetet med bättre service och ökad valfrihet. Inom de ramar som i kan försök anges rapporten i frikommunerna och bereda marken för frilandstingen permanenta ställningstaganden.

Frågan om förnyelse av den kommunala och självstyrelsen demokratin bör även framgent ges en i framskjuten plats försöksverksamheten. Ett centralt område för frikommunförsöket är det statliga Försöksverksamheregelsystemet. ten har tydligt visat att bestämmelser ibland utstatliga gör hinder för en effektiv kommunal verksamhet. Det råder också betydande missuppfattningar om vilka bestämmelser som faktiskt gäller. Av de som frikommuförslag nerna fort fram till regeringen kan en inte andel obetydlig genomföras utan förändringar i Kommustatliga regler. nerna har således inte känt till vilka som I regler gäller. en del fall har ett allmänt råd som bindande och uppfattats i andra fall har man tolkat en fel sätt. Det föreregel på kommer också att regionala statliga myndigheter fyllt ut” överordnade regler på ett inte avsett sätt. Dessa erfarenheter torde gälla alla landets kommuner och landsting. Vi anser därför att ett i det fortsatta utveckviktigt inslag lingsarbetet mellan stat och kommun bör vara att finna former for information och om det kunskapsuppbyggnad statliga regelsystemet. Stat-kommunberedningen bör i

samråd med frikommunerna överväga hur denna fråga

skall kunna bli en del i frikommunförsöket.

Samtidigt som förändringar av den statliga regleringen

görs på det centrala planet är det naturligt att frikom-

munerna överväger den egna förvaltningens sätt att

fungera. Det är angeläget att sambandet mellan statliga

regler och kommunernas tillämpning av dessa uppmärksammas. Frikommunförsöket har gett oss erfarenheter om kommunernas och landstingens egna Vid den

regelsystem.

inventering som i frikommunerna framkom att

gjordes förvaltningarna ofta upplever de egna reglerna som hin-

der för verksamheten. På det statliga området pågår ett omfattande arbete med att förenkla och ta bort regler. Olika metoder har använts for att tvinga fram ett ställ-

ningstagande till behovet av varje enskild regel. Exempel sådana åtgärder är solnedgångsbestämmelser och på

De erfarenheter som kommit fram i det

stupstockar.

kunna komma

statliga regelförenklingsarbetet borde

kommuner och landsting till nytta. Aven i detta avseende bör kunna ta initiativ och med

stat-kommunberedningen

frikommunerna hur denna fråga skall kunna tas

överväga

upp i forsöksverksamheten.

Ett utredningsarbete pågår om kommunallagen. I vår rap-

port framhöll vi att kommunernas och landstingens hand-

lingsfrihet bör vidgas. Det är enligt vår mening naturligt att de som ligger bakom kommunallagens utprinciper

slår i Ett kommu-

formning igenom speciallagstiftningen. nalráttsligt utredningsarbete bör initieras för att en

skapa

enkel och flexibel lagstiftning på alla områden. Aven här anser vi att en försöksverksamhet kan vara lämplig för att komma vidare med vissa I de fall hinder finns i

frågor.

och andra for samarbete

lagar författningar exempelvis

mellan landsting och kommuner bör beredningen initiera

förändringar.

En mot och inne-

utveckling ramlagstiftning målstyrning

bär att arbetet med uppföljning och behöver

utvärdering

ägnas ökad uppmärksamhet.

Stat-kommunberedningen

har regeringens uppdrag att behandla dessa Det

frågor. viktigaste syftet med ett nytt uppföljnings- och utvärde-

ringssystem skall vara att redovisa hur Verksamhetsmål uppfylls, vilka problem som orsakar brister i

måluppfyllel-

sen, effektiviteten i verksamheten och vilka tecken som

tyder på att en revision av lagstiftningen kan vara befo-

gad. Vi har tillsammans med bl.a.

kommunförbunden,

riksrevisionsverket och Statskontoret inlett ett

kartlägg-

ningsarbete. Metoder for och av

uppföljning utvärdering

verksamhet inom olika kommunala områden behöver dock prövas i praktiken. Detta bör vår vara

enligt mening

en lämplig fråga att ta upp i frikommunforsöket.

Arbetssätt och bör ses över

utvärdering

Riksdagsbeslutet om en utvidgad försöksverksamhet med en friare kommunal innebär att stat-

nämndorganisation

kommunberedningens ansvar för frikommunforsöket for-

längs fram till år 1992. I konstitutionsutskottets betän-

kande framhålls vikten av att försöket utvärderas och att

den parlamentarikergrupp som är knuten till beredningen

deltar i detta arbete. Dessa innebär

ställningstaganden

att en ny plan för utvärderingsarbetet behöver utarbetas.

Betydande insatser bör också liksom hittills göras för att

bistå frikommunerna i deras En nära

utvecklingsarbete.

samverkan med Svenska kommunförbundet och Lands-

tingsförbundet är här angelägen. Det är vidare väsentligt att informationsfrågorna ägnas stor uppmärksamhet. Det-

ta kan ske genom tidskriften Lokalt och informa-

Förnya tionsbladet Frikommunnytt. Genom dessa åtgärder bör

kunskap och erfarenheter om försöksverksamheten kunna förmedlas till alla landets kommuner och

landsting.

En framgångsrik försöksverksamhet bygger på en aktiv och medverkan från olika intressenter. Vår erfa-

positiv

renhet av det hittillsvarande arbetet är att hinder och motstånd redovisats från olika fackområden. Detta har försvårat arbetet med att få till stånd angelägna försök inom olika områden. Vi anser därför att riksdag och rege-

klart måste markera frikommunförsökets betydelse

ring

för att utveckla den offentliga sektorn.

Det svenska frikommunförsöket har väckt uppmärksamhet såväl inom som utom vårt lands gränser. Olika länder har del av våra erfarenheter. Av den tidigare redo-

tagit

att olika frikommunförsök startats el-

visningen framgår

ler i Norden efter svenskt mönster. Ett viktigt

planeras

inslag i det fortsatta arbetet bör därför vara att befrämja ett av erfarenheter om de olika frikom-

ömsesidigt utbyte

munförsöken mellan de nordiska länderna.

Bilaga 1

Frikommuner och

frilandsting

som 1984

utsågs

Jämtlands läns landsting

TYRESÖ landsüng HANINGE

Gbgs/Bohqs \ ,

lans Iandstmg \ .

ongggo

ALE

VARBERG

HELSINGBORG 5 Frikommunförsök 65

Bilaga 2

Svensk

författningssamling

E§]?£‘}

EEE?

SFS 1988: 136

Utkom från trycket La

_ , den7april wax om dels fortsatt giltighet av lagen (1984: 382) om Omwck försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation, dels ändring i samma lag;

utfiirdad den 24 mars l988.

Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om lagen ll984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal namndorganisation

dølx att lagen. som galler lill utgången av år 1988.skall fortsatta att galla till utgången av år l99|.

dolx att l. 6 och 8 §§ skall ha följande lydelse.

Lagen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna lag (rader i kraft.

Allmänna best er

l § Kommuner och landstingskommuner får i enlighet med föreskrifterna i denna lag bedriva försöksverksamhet med en annan nämndorganisation an som föreskrivs i lag eller annan författning.

Föreskrifter om vilka kommuner och landstingskommuner (försokskommuner) som försöksverksamheten skall avse meddelas av regeringen. Lag (I988: I36).

2 § Försöksverksamheten kan avse såväl nämnder med hela försökskommunen som verksamhetsområde (centrala nämnder) som nämnder med uppgifter som avser en del av försökskommunen eller någon :inlaggning i denna (lukulu organ).

Medflrllnriiktige avses i lagen kommunfullmäktige och landstinget.

2 a § Om fullmäktige beslutar det. får en nämnd i en försökskommun. utan hinder av vad som föreskrivs i 3 kap. l2 § tredje stycket och l3 § andra stycket kommunallagen (l977: l79) eller i någon annan författning om anmälan av beslut som har fattats med stöd av uppdrag från nämnden. besluta om i vilken utsträckning sådan anmälan skall ske. Beslut som inte anmäls skall protokollföras särskilt. om beslutet får överklagas enligt 7 kap. kommunallagen. Lag (I986: 97).

Prop. l986:87:9|. KU 1987/88:23.rskr. I54.

SFS I988: I36 Centrala nämnder 3 § Fullmäktige i en försökskommun får uppdra ät en eller Hera nämnder att helt eller delvis handha förvaltning och verkställighet som annars enligt lag eller annan författning ankommer på en viss annan nämnd. Detta galler inte uppgifter som ankommer på kommunstyrelse. förvaltningsutskott. folkhogskolestyrelse och valnämnd.

4 § En nämnd fär inte med stöd av 3 § ges i uppgift att bestämma om rättigheter och skyldigheter för försökskommunen i ärenden i vilka namnden har att företräda försökskommunen som part.

5 § När en nämnd fullgör sådant uppdrag som avses i 3 §. gäller vad som ar föreskrivet i lag eller annan författning om den nämnd på vilken uppgifterna annars ankommer.

6 § Upphor verksamheten hos en central nämnd sedan nämndens uppgifter efter beslut av fullmäktige enligt denna lag har tagits över av en eller flera andra nämnder. skall ledamöterna och suppleanterna i den centrala nämnden anses entledigade utan vidare åtgärd. Lai: Il988: l36).

Lokala organ 7 § Fullmäktige i en försokskommun får inrätta en institutionsstyrelse som för en eller flera anläggningar får handha förvaltning och verkställighet som enligt lag eller annan författning ankommer pä miljö- och hälsoskyddsnämnden. Skolstyrelsen och socialnämnden. Som förutsättning härför gäller att uppgiften på grund av sin begränsning till anläggningen och sin beskaffenhet i övrigt lämpar sig för handläggning i en institutionsstyrelse.

ifråga om institutionsstyrelser som inrättas med stöd av denna paragraf skall 2 § andra stycket. 3 § andra stycket. -1§ andra stycket och 5 § lagen (l979: 408) om vissa lokala organ i kommunerna tillämpas.

8 §3 Fullmäktige i en försökskommun får lägga en uppgift på ett lokalt organ också i sådana fall då kravet på anknytning till kommundel eller begränsning till anläggning enligt lagen (l979:408) om vissa lokala organ i kommunerna eller enligt 7 § inte är uppfyllt. Lag I/988: I36).

9§ Fullmäktige i en försökskommun får inrätta särskilda organ för att handha förvaltning och verkställighet under ett lokalt organ. l fråga om sådana särskilda organ skall 4 ä lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna tillämpas. Ett särskilt organ får dock inte väcka ärende hos fullmäktige. Dess budgetförslag skall lämnas till det lokala organet in_om den tid som detta har bestämt. Ltig (I9-86:97).

Ix) l

Ändringeninnebärull första stycket sistameningenochandrastycket upphavs.

Denna lag’ träder i kraft den I maj l988. SFS 1988: 136 På riksdagens vägnar BO HOLMBERG

Lennart Aspegren

(Civildcpartememet)

‘ wxx: ne.

Bilaga 3

över

Förteckning ställningstaganden

till frikommunernas

förändringsforslag*

Den kommunala

organisationen

F örsöksmojligheter

D Kommunerna har getts möjlighet att göra avsteg från kravet särskild socialnämnd, och

på miljö- hälsoskyddsnämnd, byggnadsnämnd och skolstyrelse.

D Kommuner och landsting får full frihet att föra över uppgifter mellan olika nämnder.

D Kommunerna får inrätta institutionsstyrelser inom om-

rådena for socialnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämn-

den, byggnadsnämnden och Skolstyrelsen.

D Uppgifter kan lämnas till lokala organ även om uppgiften inte är begränsad till kommundelen.

D Kommunerna får inrätta särskilda organ för att ha

hand om viss förvaltning och verkställighet under ett lo-

kalt organ, t. ex. för en by eller ett bostadsområde.

D Kommuner och landsting får göra avsteg från kravet

på att beslut som har fattats med stöd av delegering från

en nämnd skall anmälas till nämnden.

* I de fall flera kommuner tagit upp samma önskemål anges här frågan endast en gång.

Generella åtgärder

D Reglerna om kallelse till fullmäktiges sammanträden har förenklats så att kallelse kan ske även annat till-

på

förlitligt sätt än med posten.

D Ökade möjligheter har getts att utveckla brukarinfly-

tandet i den kommunala verksamheten.

A vslagna frikommunförslag

D för en minoritet i fullmäktige att besluta om

Möjlighet

en kommunal folkomröstning.

Plan- och

byggområdet

Försöksmojligheter

D Kommunerna har möjlighet att göra avsteg från kravet

på särskild byggnadsnämnd.

D Kommunerna får inrätta institutionsstyrelse inom byggnadsnämndens område.

Generella åtgärder

D Kommunerna har fått beslutanderätt i om

fråga pla-

ner.

D Statliga myndigheters granskning av planer har be-

gränsats.

D Varierad bygglovsplikt genom kommunala beslut.

D Förenklad bygglovshantering med bl. a. flexiblare krav

utsättning och besiktningar. på nybyggnadskarta,

D Utökade möjligheter till tillfälliga bygglov.

D Förenklingar i fråga om byggnadsnämndens verksamhet.

D får möjlighet att nedsätta eller

Byggnadsnämnden efterge byggnadsavgift.

hinder i statliga regler Inga

D med lantmätare möjligt före

Muntligt plansamråd planfastställelse.

D Samordning kan ske av bygglov med annan lovgivning.

D Lämplighetsprövning av bebyggelse möjlig på grundval av planskisser.

Utredningsuppdrag

D Statens har haft regeringens att i

planverk uppdrag samverkan med bostadsstyrelsen, lantmäteriverket och

organisationsnämnd lämna särskild rådlänsstyrelsernas

till frikommunerna. En rapport har avlämnats givning som översänts till samtliga kommuner.

Avslagna frikommunförslag

D Överföring av fastighetsbildning och fastighetsregistrering till kommunerna.

D Rätt för kommun att själv fastställa och uppbära förrättningsavgift för fastighetsbildning.

D Slopad skyldighet att infordra yrkesinspektionens ytt-

rande. D Befrielse i vissa fall från krav på bygglov.

D Bygglov som inkluderar alla erforderliga tillstånd.

D Bygglov kompletteras med ”servitut” där byggherren godkänner störningar från verksamhet på grannfastighet.

D i besvärsordningen inom plan- och

Ändringar byggom-

rådet. D Plan- och bygglagen införs tidigare i frikommunerna.

D Möjlighet att genomdriva gårdssamverkan inom kvar-

ter med mer än en fastighetsägare.

Bostadssektorn

F örsöksmojligheter

D Frikommunerna får besluta om bostadslån för nybyggnad av småhus som skall bebos av lånesökanden.

D Frikommunerna får också besluta om bostadsanpass-

ningslån och bostadsanpassningsbidrag i kombination

med bostadslån.

D Kommunal beslutanderätt är vidare möjlig i fråga om

statligt stöd till vissa förbättringsåtgärder.

Avslagna frikommunförslag

D Ändring i låneregler så att eftersatt underhåll, energi-

arbete får ingå i låneunderbesparande åtgärder och eget laget.

Utbildningsområdet

Försöksmojligheter

D Kommunerna har att från kravet

möjlighet göra avsteg på särskild skolstyrelse.

D Kommunerna får inrätta inom

institutionsstyrelse skolstyrelsens område.

D Kommunerna har getts att fritt fördela bas-

möjlighet resurser, förstärkningsresurser och tilläggsbidrag mellan olika skolenheter. Vidare har kommunerna rätt att

getts utan länsskolnämndens medverkan besluta om anordnande eller indragning av skolenheter.

D Kommunerna får använda mindre resurser för undervisningen i B-språk än som sägs i fore-

skolöverstyrelsens skrifter. De resurser som inte utnyttjas får användas för undervisning i andra ämnen.

D Kommunerna och att fritt fördela

landstingen ges rätt statsbidraget till lokal skolutveckling m. m. mellan personalutbildning och lokalt utvecklingsarbete.

D Landstingen får i stället for skolöverstyrelsen och länsskolnämnden fördela elevplatserna på studievägar inom dels vård-, social- och konsumtionssektorn

(VSK-sektorn), dels jordbruks- och (J ST-sektorn).

skogsbrukssektorn

73..

D Kommunfullmäktige i en försökskommun får uppdra åt ett lokalt organ att handlägga frågor om statligt reglerade som rektor, biträdande skolledare, lärare och

tjänster

Syo-funktionär.

D Kommunerna och landstingen får i stället för länsskolnämnden tillsätta som rektor och studierektor i

tjänster

och gymnasieskolan. grundskolan

D Lärare vid kommunal musikskola får under vissa för-

utsättningar ge undervisning i musik även i grundskolan.

D Kommunerna att anordna mellan

ges möjlighet utbyte lågstadielärare och förskollärare.

D Kommunerna och får pröva friare former

landstingen

for samverkan i skolan.

D Kommunerna ges frihet när det gäller fördelning av PRAO-verksamheten på olika sektorer.

D Kommunerna ges rätt att själva besluta att en klass eller grupp som tillhör årskurs 1 eller 2 i grundskolan skall vara fria från skolarbete en skoldag i veckan.

D Friare för beslut om läsårets har

regler förläggning för Orebro läns landstings gymnasieskola för medgetts skogsbruks- och trädgårdsutbildning. jordbruks-,

Generella åtgärder

D till ämneskombinationer i SO- och NO-

Möjlighet

ämnen m. m.

D av meritvärderingssystemet vid lärartillsätt-

Ändring

ningar.

D Friare disposition av skolledningsresurserna.

D Förenkling av bestämmelserna om huvudlärare och institutionsföreståndare i gymnasieskolan.

D Möjlighet att medge undantag från bestämmelser om lägsta elevantal för att påbörja kurs inom kommunal

vuxenutbildning.

D Bättre anpassning av skolhälsovårdsinsatserna till aktuella förhållanden.

D Förenklat förfarande for resursfördelningen till kom-

munal vuxenutbildning.

D Större frihet att anpassa kurser och inom gymna-

linjer

sieskolan till den lokala arbetsmarknaden.

D Förenklat statsbidragssystem för gymnasieskolan.

D Möjlighet för landstingen att finansiera enstaka kurser inom högskolan med egna medel.

Inga hinder i

statliga regler

D Möjlighet för en kommundelsnämnd att

fastställa lokala för skolan.

arbetsplaner

D Kommunalt för 16-17

uppföljningsansvar -åringar även

om kommunen saknar egen gymnasieskola.

D Inrättande av särskilda flickklasser vid tekniska

linjer

inom gymnasieskolan.

D av resurser till inom

Tilldelningen utbildningsplatser

gymnasieskolan görs oberoende av om utbildningen innehåller praktikavsnitt.

Avslagna frikommunförslag

D Större att inom gymnasieskolan inrätta linjer

möjlighet for särskilt for kommunens be-

specialkurser anpassade hov.

D att besluta om bl. a. organisationen av viss

Möjlighet del av i gymnasieskolan.

specialkurserna

D Frihet att omfordela mellan den s. k. direktra-

platser men och lilla ramen inom gymnasieskolan.

D Friare i om till i

regler fråga intagning specialkurser

gymnasieskolan.

D att använda statsbidrag till lokal skolutveck-

Möjlighet

för att anställa en fortbildningsansvarig för s. k. ling LUVA-medel.

D för kommunen att finansiera del av en skol-

Möjlighet

med statliga medel. chefstjänst

D för att införa en veckas lov på

Möjlighet Skolstyrelsen hösten.

D Möjlighet att göra avsteg från skolöverstyrelsens föreskrifter om högsta antal lektioner för kurser inom kommunal vuxenutbildning.

D att inom den kommunala vuxenutbildningen

Möjlighet använda 8 000 timmar for undervisning i grupper med färre än tolv samt av 1 000

deltagare specialdestinering elevveckor till som anordnar utbildning till

folkhögskolor arbetslös ungdom inom ramen för projekt ungdomsarbete.

D Kommunalisering av Syo-konsulenterna.

D Kommunal ackvisition av PRAO-platser genom Syokonsulenterna.

och naturvård m. m.

Miljöskydd

Försöksmöjligheter

D Kommunerna har möjlighet att göra avsteg från kravet på särskild miljö- och hälsoskyddsnämnd.

D Kommunerna får inrätta institutionsstyrelse inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område.

D Kommunerna har getts möjlighet att ta över länsstyrelsens tillståndsprövning enligt naturvårdslagen i fråga om rätt att sätta upp reklamskyltar 0. d.

D Kommunerna har getts möjlighet att bedriva försök som innebär att anmälningar om miljöfarlig verksamhet skall göras till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd i stället för till länsstyrelsen.

D Kommunerna har getts möjlighet att ta över

länsstyrelsens beslutanderätt enligt miljöskyddslagen i fråga om tillstånd att anlägga motorsportbanor och vissa skjutbanor.

D Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder har getts samma befogenheter som länsstyrelsen att ingripa mot försummelser i fråga om vård och behandling av djur.

D Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder har getts möjlighet att bevilja dispens från kravet på årlig hälsokontroll av personal som arbetar med livsmedel.

D För Bräcke kommun har en särskild för vis-

delegation sa ärenden i lantbruksnämnden inrättats.

Generella åtgärder D Miljö- och hälsoskyddsnämndens personal får i stället för läkare eller legitimerad sjuksköterska lämna den årli-

som skall ske till personal som arbega hygieninformation tar med livsmedel.

hinder i statliga regler Inga

D av tillsynsansvaret i fråga om gränsvärdes-

Överföring

kontroll och av vissa VA-anläggningar från

besiktning länsstyrelsen till kommunen.

D Möjlighet för kommunen att ta över länsstyrelsens dis-

enligt 16 § naturvårdslagen i fråga om byggande pensrätt inom strandskyddsområde.

Avslagna frikommunförslag

D av naturvårdsverkets rätt att överklaga

Upphävande ett kommunalt beslut enligt 15 och 16 §§ naturvårdslagen.

D Kommunal beslutanderätt i fråga om täkttillstånd.

D Kommunal beslutanderätt i fråga om förordnande och föreskrift om undantag från strandskyddsbestämmelser som avses i 15 § andra stycket naturvårdslagen.

D Överföring av tillståndsprövningen för bilskrotsverksamhet från länsstyrelsen till kommunen.

Kommunikationer

Försöksmojligheter

D Frikommunerna får särskilda för

tillämpa trafikregler

att genomföra trafikintegrering i bostadsområden.

D Försök i frikommunerna har om kommunal be-

pågått

slutanderätt om lokala trafikföreskrifter i vissa fall. Förslaget har gjorts generellt och nu för alla kommu-

gäller

ner.

Generella åtgärder

D Krav på länsstyrelsens tillstånd har avskaffats för an-

läggningar utanför vägområde som kräver bygglov.

D Kommuner som är över beslutsbe-

väghållare har tagit fogenheter från länsstyrelsen för en del frågor.

D Trafikhuvudmännen får rätt att bedriva lokal och re-

gional kollektivtrafik utan linjetillstånd.

D Kravet trafiktillstånd för

på landstingets handikapp-

fordon kommer att

slopas.

D Kommuner som är får överta ansvaret för

väghållare viss skyltning från länsstyrelsen.

Inga hinder i

statliga regler

D En speciell ”storstadsm0dell” för från euro-

vägvisning

pavägnätet till en kommun.

Avslagna frikommunförslag

D Kommunal beslutanderätt för av

transport farligt gods

inom kommunen.

Hälso- och social m. m.

sjukvård, omsorg

Férséksmbjligheter

D Kommunerna har att från kravet

möjlighet göra avsteg

särskild socialnämnd.

på

D Kommunerna får inrätta institutionsstyrelse inom socialnämndens område.

D Kommunerna har möjlighet att ta över drift-

getts

ansvaret för primärvården från landstinget.

D har getts möjlighet att ta ut enhetliga Landstingen

för läkarvård och annan sjukvårdande be-

patientavgifter

handling.

D Kommunerna får ta över länsstyrelsens beslutanderätt i om tillstånd för enskilda personer eller samman-

fråga

att bedriva förskole- eller fritidshemsverksam-

slutningar

het.

D möjlighet att tillämpa ett enkla- Landstingen har getts

re av tjänst som chef

sakkunnigförfarande vid tillsättning vid enhet för specialisttandvård.

D I Jämtlands läns landsting har en försöksverksamhet

med som innebär

möjligorts förlängd egen sjukskrivning

att fordras först fr. o. m. femtonde dagen.

sjukintyg

D I bl. a. Jämtlands läns landsting har försök med receptförskrivningsrätt för distriktssköterskor möjliggjorts.

D I Örebro kommun har en försöksverksamhet startats

med av administrationen av socialbidrag från

överföring kommunen till försäkringskassan.

D I bl. a. Örebro kommun har det till en öppnats möjlighet försöksverksamhet där försäkringskassan biträder föräldrar med att fastställa och till barn

jämka underhållsbidrag

samt lämnar förhandsbesked om av vissa unskäligheten derhållsbidrag när det gäller bidragsförskott.

D Bräcke kommun har till ett getts bidrag utvecklingsoch fornyelseprojekt inom barnomsorgen.

D Bräcke kommun har till ett getts bidrag utvecklingsoch fornyelseprojekt inom den sociala hemhjälpen.

Generella åtgärder

D Landstingen har getts ökad frihet i fråorganisatorisk ga om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda.

D Statsbidragen till missbrukarvård får öppen disponeras friare.

D De nya för till kommunal barnomreglerna statsbidrag sorg tillgodoser önskemål om avsteg från statsbidragsreglerna för fritidshem.

D Landstingen har att från getts möjlighet medge dispens gällande behörighetsbestämmelser vid förordnande av icke behörig vikarie på vissa läkartjänster.

D Sjukvårdshuvudmännen har fått särskilt statsbidrag för att öka operationskapaciteten inom sjukvården.

D Förslag har fram om ett och förbättrat bilstöd lagts nytt till handikappade.

6 Frikommunforsök 8 1

hinder i statliga regler Inga

D Flexiblare för arbete vid sjukskrivning (arbetsregler prövning).

D till visst arbete vid sjukskrivning. Möjligheter

D befattningar genom överföring av forsak- Personliga

ringsmedel.

Avslagna frikommunförslag

D att införa föräldraförsäkring i en Möjlighet förlängd kommun.

D till från försäkringskassan för re- Möjlighet ersättning sor m. m. i samband med vård utomlands.

D att använda statsbidraget till förskolekonsu- Möjlighet lenter friare.

Arbetsmarknadspolitik

F örsöksmöjligheter

som inrättats i fri- D I lokala arbetsförmedlingsnämnder kommunerna har kommuner getts rätt att utse ordföfyra I kommuner utser kommunen vice ordföranrande. övriga de.

i frikommunerna har

D Arbetsförmedlingsnämnderna

ökad frihet att statsbidragen till beredgetts disponera

skapsarbete och rekryteringsstöd.

D Beredskapsperiodens och rekryteringsstödets längd får

fritt upp till 12 månader. avgöras

D Resurser som avsatts for och

beredskapsarbete rekryteringsstöd får användas för särskilda insatser för ungdomar som fyllt 18 år eller, om de har avslutat gymnasieutbildning, 17 år.

D Landstingen ges möjlighet att sluta olika sysselsättningskontrakt med länsarbetsnämnden som bl. a. innebär en kombination av beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning omfattande 12 månader inom vårdområdet.

D Tyresö kommun har getts möjlighet att erbjuda praktik hos privata åt personer i kommunalt bered-

arbetsgivare skapsarbete.

D Inom ramen för det s. k. projekt ungdomsarbete i Örebro har det varit möjligt att inrätta ungdomsarbete hos enskilda arbetsgivare.

D Örebro kommun har fått bidrag till ett projekt med integrerad svenskundervisning och arbete for flyktingar.

Generella åtgärder D Genom den nya organisationen för arbetsmarknadsutbildningen (AMU) och de ökade möjligheterna for kommuner att bedriva uppdragsutbildning tillgodoses önskemål om ett utökat samarbete mellan AMU och den kommunala vuxenutbildningen.

D Möjlighet har öppnats att placera ungdomar, som fyllt 17 år och genomgått en minst tvåårig gymnasieutbildning, i ungdomslag.

Inga hinder i statliga regler

D Möjlighet att med stöd av den s. k. främjandelagen genomföra utbyte av mellan olika arbetsgivare

arbetstagare

medverkan av arbetsförmedlingen. genom

D för med medverkan av

Projekt förståndshandikappade Samhall.

Avslagna frikommunförsök

D Lagändring för att möjliggöra tidigareläggning av pensionsavgångar.

i

Frikommunfrågor övrigt

F örsöksmöjligheter

D Stiftelser som förvaltas av kommunerna undantas från

om är mindre än länsstyrelsens tillsyn förmögenheten 200 000 kronor.

D En frikommun har försök tagit över beslutanderät-

på ten i vissa från länsstyrelsen.

skyddsrumsärenden

D Kommunerna får ta över länsstyrelsens och polismyn-

beslutanderätt för tillstånd att anordna bingodighetens

och vissa andra lotterier. spel

Generella åtgärder D till konsulentverksamheten inom hemslöj-

Statsbidrag den kan till annan huvudman än landstinget.

utgå

D Kommunerna får själva bestämma hur trañkövervakarnas uniformer skall se ut.

Inga hinder i statliga regler

D Den kommunala kompetensen att kommuner-

medger

na får sälja idéer och uppfinningar som i den kommu-

görs

nala verksamheten.

A vslagna frikommunförslag

D Förändringar i redovisning av statsbidrag till folkbib-

liotek.

D att i en lokal TV-kanal blanda lokalt produ-

Möjlighet cerade program med satellitsändningar.

D Dispens från kravet på att endast typgodkända vattenmätare får installeras.

D Skattesubventionerade arbetsresor med kollektivtra-

ñk.

D Kommunalt avgörande inflytande över Öppettiderna

vid

systembutikerna.

D Utvecklingsfonden ges beslutanderätt ifråga om vissa

regionalpolitiska stödåtgärder.

D Förenklingar i hanteringen av anställning av kulturarbetare i beredskapsarbete.

Bilaga 4

Stat-kommunberedningens sammansättning

Ordförande

Statssekreterare Jan Nygren

Ledamöter

Budgetchef Inga-Britt Ahlenius

Statssekreterare Monica Andersson Förbundsdirektör J an-Åke Björklund Sakkunnig Odd Engström Förbundsdirektör Walter Slunge Statssekreterare Gunnar Svensson

Sakkunniga

Sekreterare Björn Attersved Avdelningschef Olof Eliason Departementsråd Peter Honeth Departementsråd Bo Jonsson

Anders Lönnberg Sakkunnig Departementsråd Carl-Gunnar Peterson Sakkunnig Eva Segerström Sakkunnig Ann-Christin Tauberman Stadsdirektör Uno

Wil1_i_amsson

Generaldirektör Claes Ortendahl

Experter

Departementssekreterare Birger Höök Rättschef Per Erik Lindeberg

Nilsson Departementssekreterare Jörgen Kammarrättsassessor Ingvar Paulsson

Rättschef Rolf Strömberg

Erik Westman

Departementssekreterare

Lena Eriksson

Departementssekreterare

Parlamentarikergrupp

Anders Andersson (m) Riksdagsledamot

Bror R Eriksson (c) Landstingsråd Riksdagsledamot Margit Gennser (m) Riksdagsledamot Inger Hestvik (s) Riksdagsledamot Jan J ennehag (vpk) Riksdagsledamot Ulla Johansson (s)

Rune Jonsson (s) Riksdagsledamot

Gunnar Nilsson (s) Riksdagsledamot Kontorist Margareta Lorentzen (fp)

Sekretariat

Departementssekreterare Birgitta Lerjeryd

Bitr. sekreterare Anita Eriksson

Bilaga 5

gås

Kommittédirektiv

gg

w

Dir 1984:28

Tilläggsdirektiv till

stat-kommunberedningen

(C 1983:02)

Dir 1984:28

Beslut vid regeringssammanträde 1984-06-07

Chefen för civildepartementet. statsrådet anför. Stat- Holmberg. kommunberedningen bör få i uppdrag att svara för att försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse genomförs och följs upp.

Bakgrund

Stat-kommunberedningen (Dir 1983:30) avlämnade i februari 1984 betänkandet (Ds C 1984:1) Försök med ökad kommunal sjalvstyrelse. Beredningens förslag låg till grund för regeringens proposition och riksdagens beslut om försöksverksamhetens utformning (prop. 1983/8-1:153. KU 32. rskr 368). Riksdagens beslut innebär att en försöksverksamhet med ökad kommunal sjalvstyrelse skall genomföras i högst nio kommuner och tre landstingskommuner. Försökskommunerna skall ges möjlighet att göra avsteg fran statlig reglering och därigenom kunna pröva nya vägar i den kommunala verksamheten. Försöket är avsett att pågå under en fyraársperiod och att efter utvärdering ligga till grund för mera generella överväganden. Genom riksdagsbeslutet får regeringen möjlighet att inom ramen för försöksverksamheten göra avsteg från vad riksdagen har bestämt i samband med anvisande av anslag. godkännande av riktlinjer för en viss verksamhet eller annan liknande åtgärd. En lag om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation träder i kraft den l juli 1984,

Uppdraget Stat-kommunberedningen bör enligt min mening svara för att försöksverksamheten genomförs. En viktig uppgift för beredningen blir att hålla

fortlöpande kontakt med försökskommunerna och på olika sätt bistå dem. Beredningen bör också yttra sig över och bereda försökskommunernas framställningar till regeringen om förändringar i den statliga regleringen. Det är väsentligt att olika försök fortlöpande utvärderas. Stat-k0mmunberedningen bör svara för att utvärderingen sker på ett systematiskt och allsidigt sätt. Beredningen skall enligt sina direktiv ha slutfört sitt arbete den 30 juni 1985. Tiden bör med anledning av vad jag har anfört utsträckas så att arbetet med att följa och utvärdera försöksverksamheten kan fullföljas. Beredningen bör senast den 30 juni varje år lämna regeringen en rapport om hur försöksverksamheten fortlöper. En slutrapport bör lämnas senast den 30 juni 1989.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen meddelar stat-kommunberedningen tilläggsdirektiv i enlighet med vad jag nu har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Civildepartementet)

Bilaga 6

Källor och litteratur

Betänkanden och rapporter Försök med ökad kommunal självstyrelse (Ds C 1984: 1)

av kommunal verksamhet (Ds C 1984:2) Statlig reglering

Staten, kommunerna och den statliga styrningen (Rapport av Jörgen Westerståhl, 1986)

och kommmuner och landsting

Förändring fornyelse__i

från konferens i Orebro 1986) (Rapport

och En rapport om ökad samverkan Förnyelse utveckling. mellan stat och kommun (SOU 1988: 25) (Betänkande från stat-kommunberedningen)

Den kommunala jämlikheten och variatio-

självstyrelsen, nerna mellan kommunerna (Rapport av Nils Stjernquist och Håkan Magnusson, 1988)

och skrivelser

Regeringens propositioner

152) om försöksverksamhet med ökad Proposition (1983/84: kommunal självstyrelse

42) om försöksverksamhet inom häl- Proposition (1985/86: so- och sjukvårdens område

(1985/86: 70) om vissa lagstiftningsâtgärder

Proposition inom ramen for frikommunförsöket

118) om ytterligare försöksverksam- Proposition (1986/87: het i frikommunerna, m. m.

Proposition (1986/87: 91) om aktivt folkstyre i kommuner och landsting

Skrivelse (1985/86: 165) om frikommunförsöket, regelförenklingen och förbättringen av den servicen

statliga

F örfattningssamlingar

Frikommunförsöket. Författningar och regeringsbeslut. (Stockholm 1986)

Frikommunförsöket. Författningar och regeringsbeslut. Supplement (Stockholm 1986)

Frikommunförsöket. Författningar och regeringsbeslut. Supplement II (Stockholm 1988)

Statens 1988

offentliga utredningar

Kronologisk

förteckning

Översyn av utlänningslagsstiftningen. A. Kortare väntan.A. Arbetsolycka - olycka eller arbetsmiljöbrott? A ?www Kunskapsöverföring genom företagsutveckling.

UD. Samerätt och sameting. Ju. Provning och kontroll i internationell samverkan. l. Frihet från ansvar. Ju. En ny skyddslag. Fö. Sverigeinformation och kulturutbyte. UD. Rätt adress. Fi. öppenhet och minne. U. Civil personal i försvaret. Fö. Handel med optioner och terminer. Fi. Översyn av bostadsrättslagen m.m. Bo. Medborgarkommissionéns rapport om svensk vapenexport. SB.

azaszswøsøw 5

SÄPO - Säkerhetspolisens inriktning och organisation. Ju. Reklamskatten. Fi. ;S Rapport av den parlamentariska kommissionen med anledning av mordet pá Olof Palme. Ju. U-lands- och bistândsinformation. UD. BG En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet. U. I0 u-- Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 1. Fi N P Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2. Fi NJ P’ SIIESTA - Ett internationellt institut för värdering av miljöriktig teknik. UD. Lotteri i radio och TV. U. Förnyelse och utveckling. C. 9:.“ Frikommunförsöket. C.

som»

Statens 1988

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen

Medborgarkommissionens rapport om svensk vapenexport. [15]

Justitiedepartementet

Sztmerütt och samcting. [5] Frihet från ansvar. [7] S.3sPO~SiikcrhcIspolisens inriktning och organisation. 1161 Rapport av den parlamenmriskzt kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme. [18]

Utrikesdepartementet

Kunskapsöverföring genom företagsutveckling. [4] Svcrigeinformation och kultursamarbcte. [9] U-lands- och bistândsinlortttztüott. [19] SIIESTA - Ett intemutioncllt institut för värdering av miljöriktig teknik. [23]

Försvarsdepartementet

En ny skyddslag. [8] Civil personal i försvaret. [12]

Finansdepartementet

Ratt adress. [10] Handel med optioner och tertniuer. [ 13] Reklamskutten. [17] A Ny taxeringslag - Reformerad skatteproccss. Dcl l. [21] Ny Laxcringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2. [22]

Utbildningsdepartetnentet

öppenhet och minne. [11] En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet. [20] Lottcri i radio och TV. [24]

Arbetsmarknadsdepartementet

Översyn av utlänningslagstiinningen. [1] Kortare väntan. [2] Arbetsolycka - olycka eller arbc!smilj6brou’?[3]

Bostadsdepartementet

Översyn av boslzidsrüuslugcn m.m. [14]

Industridepartcmcntet

Provning och kontroll i internationell samverkan. [6]

Civildepartementet

Förnyelse och utveckling. [25] Frikommunförsöket. [26]

.{iJ:: 01-5 I L$ L. 3

1988 *UT 0 L

STOCKHOLM 94 ;.;:;.::.M_.;.:-, .

beslutade 1984 om en försöksverksamhet

Riksdagen

med ökad kommunal I den här rapporten

självstyrelse. lämnar stat-kommunberedningen en redovisning för fri-

kommunförsöket. En görs av vunna er-

uppsummering

farenheter och om den fortsatta för-

förslag läggs

söksverksamhetens inriktning.

ALLMÄNNA FÖRLAGET

ISBN 91 -38-10167-X

ISSN 0375-250X