SOU 1988:26
Frikommunförsöket : en rapport om försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse : [delbetänkande]
Statsrådet och chefen för civildepartementet
Stat-kommunberedningen föreslog i februari 1984 att en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse skulle genomföras. Beredningens förslag låg till grund för regeringens och riksdagens beslut under våren 1984 om det s.k. frikommunförsöket.
Riksdagens beslut innebär att en försöksverksamhet be- drivs i nio kommuner och tre landsting. Försökskommu- nerna har bl. a. getts möjlighet att göra avsteg från statlig reglering för att kunna pröva nya vägar i den kommunala verksamheten. Försöket är avsett att pågå under en fyra- årsperiod och att efter utvärdering ligga till grund för mera generella överväganden om förändringar. När det gäller möjligheten att pröva en friare kommunal nämnd- organisation har riksdagen i mars 1988 beslutat att fri- kommunförsöket i denna del skall förlängas med tre år och utvidgas till fler kommuner.
Stat-kommunberedningen har regeringens uppdrag att svara för frikommunförsöket. Vi har fortlöpande på olika sätt informerat regeringen och riksdagen om försöksverk- samhetens utveckling. I den här rapporten lämnar vi en samlad redovisning. Regeringens ställningstaganden till frikommunernas förändringsförslag behandlas område för område. Vi gör också en uppsummering av vunna erfaren- heter och lägger mot den bakgrunden förslag om den fort- satta försöksverksamhetens inriktning.
Stockholm i april 1988 På stat-kommunberedningens vägnar
Jan Nygren Ordförande
Innehåll Sid.
Allmän bakgrund ............................... 7 Från idé till beslut ................................ 7 Ett sätt att pröva nya vägar ....................... 9 Lokal förankring ................................. 1 1 Uppföljning och utvärdering ....................... 11 Försöksverksamheten sjösätts och tar form ....... 12 Ett brett engagemang ............................. 12 Många önskemål från frikommunerna .............. 13 Regeringen i huvudsak positiv ..................... 15 Ett par hundra försök ............................. 17 Frikommunförsöket område för område .......... 18 Den kommunala organisationen ................... 18 Plan- och byggområdet ............................ 23 Bostadssektorn ................................... 26 Utbildningsområdet .............................. 29 Kommunikationer ................................ 33 Miljöskydd och naturvård ......................... 35 Hälso- och sjukvård, social omsorg ................. 38 Arbetsmarknadspolitik ........................... 43 Frikommunfrågor i övrigt ......................... 45
R iksdagsbeslut om utvidgad försöksverksamhet . . 47 Friare nämndorganisation ......................... 47 Fortsatt kommunallagsarbete ..................... 48 Samråd med brukarna ............................ 49 Ökad målstyrning ................................ 50
Frikommunförsök i Norden ...................... 51
Danmark ........................................ 51 Norge ........................................... 53 Finland .......................................... 55 Nordiskt frikommunförsök ........................ 55 Den fortsatta försöksverksamheten ............... 56 Försöksperioden bör förlängas ..................... 56 Antalet frikommuner bör utökas ................... 57 Försöksverksamhetens innehåll bör vidgas ......... 58 Arbetssätt och utvärdering bör ses över ............. 63 Bilagor 1. Karta med frikommunerna och frilandstingen . . . . 65 2. Lag om en friare kommunal nämndorganisation . . 66 3. Förteckning över ställningstaganden till frikommu- nernas förändringsförslag ....................... 69 4. Stat-kommunberedningens sammansättning ..... 86 5. Tilläggsdirektiv till stat-kommunberedningen . . . . 88 6. Källor och litteratur ............................ 90
Allmän bakgrund
Kommunerna och landstingen har ansvar för viktiga sam- hällsuppgifter. En femtedel av vårt lands resurser an- vänds för kommunala angelägenheter. Mer än en miljon är kommun- eller landstingsanställda och som förtroen- devalda är över 70 000 personer engagerade. Ett förnyel- searbete om den offentliga sektorn handlar därför i hög grad om den kommunala verksamhetens utveckling.
Samspelet mellan stat och kommun intar en central plats när förändringar i samhällsförvaltningen övervägs. Olika metoder har under årens lopp använts för att förenkla relationerna mellan statlig och kommunal verksamhet. Det vanliga tillvägagångssättet har varit att genom utred- ningsarbete finna generella lösningar. När civildeparte- mentet bildades 1982 gällde det att finna nya arbetssätt. Frikommunförsöket kom då in i bilden.
Från idé till beslut
Idén om en försöksverksamhet med frikommuner togs från regeringshåll upp första gången i ett anförande av civilmi- nister Bo Holmberg den 5 oktober 1983. Vid en statlig verksledningskonferens framhöll han att kommunsektorn är ett viktigt område i arbetet med att reformera den offentliga sektorn. Den långtgående statliga regelstyr- ningen av kommuner och landsting borde enligt civilmi- nistern kunna begränsas.
Frikommunidén togs under hösten 1983 också upp i riks- dagen. På en fråga om Kalmar som ”byråkratisk frizon” gav civilministern följande svar:
”Det är enligt min mening angeläget att vi så snabbt som möjligt kan nå fram till resultat. Regeringen överväger därför att under vårriks- dagen lägga fram en proposition om försöksverksamhet med minskad statlig reglering av kommunal verksamhet. Avsikten är att regeringen skall kunna ge kommunerna dispens från en del statliga regler. Genom att pröva nya och obyråkratiska former för samverkan mellan stat och kommun hoppas jag att de kommunala organen skall kunna söka sig fram till lösningar som bäst svarar mot lokala behov och förutsättning- är.
Ett underlag för regeringens förslag om försöksverksamheten kommer att utarbetas av stat-kommunberedningen. Frågan om hur de medver- kande kommunerna skall utses kommer att behandlas av beredning-
77
en.
Ett intensivt utredningsarbete inleddes därmed i stat- kommunberedningen. I februari 1984 kunde vi redovisa ett förslag till försök med ökad kommunal självstyrelse. Detta vann regeringens gillande varför en proposition kunde avlämnas till riksdagen en månad senare. Den 1 juni 1984 godkände riksdagen de riktlinjer för en försöks- verksamhet med ökad kommunal självstyrelse som redovi- sats i propositionen. Riksdagen antog också en lag om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorga- nisation och gav regeringen bemyndigande att göra avsteg från s.k. riksdagsbundna författningar. Strax efter riks- dagsbeslutet utsågs frikommunerna* och stat-kommunbe- redningen fick regeringens uppdrag att svara för för- söksverksamhetens genomförande. Frikommunförsöket var därigenom i full gång. En idé hade på några månader lett till riksdagsbeslut.
* Ale, Bräckel Gnosjö, Haninge, Helsingborgs, Sandvikens, Tyresö, Varbergs och Orebro kommuner samt Göteborgs och Bohus, Jämtlands och Orebro läns landsting.
Ett sätt att pröva nya vägar
I vårt betänkande om frikommunförsöket konstaterar vi att behovet av statlig tillsyn och kontroll övervägts vid olika tillfällen. Genom sektorsvisa studier har problemen inventerats och förslag genomförts främst med hänsyn till den berörda sektorns behov och förutsättningar. Vår slut- sats är att ett reformarbete med denna inriktning möter tvekan från ansvariga samhällsorgan just därför att de förändrade förutsättningarna inte prövats i praktiken.
Den offentliga sektorns problem kräver att nya former prövas för omprioritering och förnyelse av samhällsorga- nisationen. När det gäller den kommunala verksamheten är det väsentligt att skapa bättre förutsättningar för kom- muner och landsting att anpassa sina beslut och åtgärder till de lokala förhållandena. I vårt betänkande framhåller vi att en begränsning av den statliga regleringen kan öka de enskilda människornas inflytande och medverka till att samhällsresurserna kan utnyttjas på ett effektivare sätt. En försöksverksamhet med denna inriktning anser vi där- för angelägen. Särskilda former för fältförsök kan enligt vår mening underlätta för ett mera intensivt förändrings- arbete av såväl samhällsverksamhetens innehåll som for- mer.
Möjligheter
Det grundläggande syftet med frikommunförsöket är att pröva möjligheten att avsevärt öka den kommunala själv- styrelsen. I första hand skall försöksverksamheten vara inriktad på regler om kommunernas organisation och upp- gifter. Frågor som tas upp skall alltså ligga inom den kommunala sfären — det skall handla om kommunal verk- samhet och statens förhållande till denna. Det finns dock inget hinder mot att inom områden där kommuner och
landsting är engagerade ta upp frågor om att ta över uppgifter som idag ligger på statliga organ.
Förutom rena dispensfrågor dvs. frågor om avsteg från statliga regler kan försöksverksamheten gälla möjlighe- ten att hitta nya former för samarbete mellan statliga och kommunala organ samt mellan kommuner och landsting.
Begränsningar
Försöksverksamheten har uttryckligen begränsats när det gäller skyddet för vitala samhällsintressen. En grundläg- gande begränsning är den som följer av att regering och riksdag även fortsättningsvis måste ha möjlighet att ge- nomföra en politik för landet som helhet, t. ex. vad gäller likvärdig standard och rättvist fördelad samhällsservice. Andra begränsningar gäller skyddet för medborgarna. Det kan sålunda inte bli fråga om att undanröja sådan statlig reglering som utgör ett skydd för medborgarnas liv och hälsa och för särskilt utsatta eller svaga grupper. Det kan inte heller bli fråga om att ta bort de bestämmelser som har kommit till för att garantera de enskildas rättssäker- het. Det kan gälla möjligheten till insyn i offentlig verk- samhet och rätten att anföra besvär över samhällsorga- nens beslut. Over huvud taget bör grundläggande frågor om kommunernas och landstingens förhållande till enskil- da kommunmedlemmar inte tas upp inom ramen för för- söksverksamheten. De enskilda medborgarna skall inte rättsligt komma i ett sämre läge än andra. De frågor som prövas i försöksverksamheten får vidare inte öka de statli- ga kostnaderna.
Samtidigt som dessa gränser starkt betonas i propositio- nen framhåller civilministern att de uppdragna gränserna för verksamheten inte skall uppfattas så att de utgör hin- der för en djärv och nydanande syn på behovet av och formerna för statlig styrning. Just det faktum att det är
fråga om en försöksverksamhet som följs och utvärderas från statens sida gör att man bör acceptera en relativt långtgående frihet för försökskommunerna.
Lokal förankring
En viktig utgångspunkt för försöksverksamheten är att frikommunerna själva hos regeringen skall anmäla behov och önskemål om förändringar. En sådan uppläggning har bedömts vara av stor betydelse för att kunna skapa ett brett engagemang i berörda kommuner och landsting. Detta är en synpunkt som särskilt underströks vid riks- dagsbehandlingen.
Uppföljning och utvärdering
Stat-kommunberedningen har regeringens uppdrag att svara för att försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse genomförs och följs upp. En viktig uppgift är att hålla fortlöpande kontakt med försökskommunerna och på olika sätt bistå dem. Vi skall också yttra oss över och bereda försökskommunernas framställningar om för- ändringar. I vårt uppdrag ingår vidare att svara för en systematisk och allsidig utvärdering.
Försöksverksamheten sjösätts och tar form
Försöksverksamheten med frikommuner är ett nytt sätt att arbeta med samhällsförändringar. I stället för att utre- da sig fram till slutliga lösningar gäller det här att genom försök vinna erfarenheter innan generella beslut fattas. De nya tankegångarna har mötts med förväntningar och rönt uppmärksamhet. Beslutet i riksdagen fattades under bred politisk enighet och ett stort antal kommuner och landsting uttalade intresse för att vara med. En intensiv debatt inleddes om den kommunala självstyrelsens ställ- ning och det statliga regelsystemets utformning.
Frikommunförsöket är också unikt genom att de fortlö- pande kontakterna sker direkt mellan regeringskansliet och de enskilda kommunerna. På detta sätt har synpunk- ter och förändringsförslag på lokal nivå kunnat föras vida- re till regering och riksdag. Vid planeringen av försöket och under arbetets gång har det varit väsentligt att bygga upp en förtroendefull samverkan med frikommunerna.
Ett brett engagemang
Under försöksperioden har en nära samverkan ägt rum mellan stat-kommunberedningen och frikommunerna. I det inledande skedet besökte representanter för bered- ningen alla berörda kommuner och landsting varvid för- söksverksamhetens uppläggning diskuterades. Vid olika
tillfällen har seminarier och konferenser arrangerats för att byta erfarenheter om frikommunförsökets utveckling. Sådana överläggningar har ägt rum på civildepartemen- tet, i Örebro, Sandviken och Tyresö kommuner samt i Jämtlands läns landsting. Särskilda informationsinsatser görs genom tidskriften Förnya Lokalt och informations- bladet Frikommunnytt.
Ett stort antal personer är engagerade i frikommunförsö- ket. Förtroendevalda i fullmäktige och nämnder har av- satt mycket tid och många tjänstemän har avdelats för arbetet med att utforma framställningar till regeringen. Organisatoriskt har detta kommit till uttryck genom att särskilda kontaktpersoner utsetts i berörda kommuner och landsting, inom regeringskansliet och vid statliga myndigheter. Fortlöpande kontakter sker också med kom- munförbunden och fackliga organisationer.
De statliga myndigheterna har engagerats på olika sätt. Ett regeringsuppdrag gavs den 19 juni 1985 till statens planverk att lämna särskild rådgivning om byggnadslag- stiftningens tillämpning. De nio berörda länsstyrelserna fick den 12 september 1985 regeringens uppdrag att med- verka i försöksverksamheten. När det gäller utvärdering- en av frikommunförsöket medverkar Göteborgs universi- tet, riksrevisionsverket, socialstyrelsen och skolöversty- relsen.
Många önskemål från frikommunerna
När startskottet gått för frikommunförsöket i juni 1984 inleddes ett omfattande inventerings- och utredningsarbe- te på lokal nivå. Avsikten var att frikommunernas önske- mål skulle föreligga redan under hösten 1984. Detta visa- de sig vara alltför optimistiskt. Den stora mängden för-
ändringsförslag kom i stället in till regeringskansliet un- der våren och sommaren 1985.
Aktiviteten när det gäller antalet förslag har varit olika i frikommunerna. Mer än en tredjedel av de aktualiserade frågorna kommer från Haninge och Örebro kommuner. Antalet förslag från landstingen är lägre än för merparten av kommunerna. Förklaringen till detta är sannolikt att den helt dominerande verksamheten i landstingen, hälso- och sjukvården, regleras av en tämligen ny ramlag som ger landstingen ett stort mått av frihet. Även inom andra landstingsområden har nya lagar antagits som öppnar nya vägar för landstingen att själva avgöra arbetsformer och organisation. Förändringsförslagens fördelning på de oli- ka frikommunerna framgår av den följande sammanställ- ningen.
Antal förändringsförslag från frikommunerna
Kommun Antal Ale 25 Bräcke 23 Gnosjö 32 Haninge 46 Helsingborg 23 Sandviken 1 1 Tyresö 16 Varberg 8 Orebro 51 Landsting Jämtlands läns 18 Göteborgs och Bohus läns 15 Örebro läns 16 Summa 284
Frikommunernas ansökningar är av skiftande omfatt- ning. I några fall har en genomgång .orts av hela det kommunala verksamhetsområdet. I andra fall har vissa
begränsade frågor tagits upp. Sammanlagt har cirka 280 olika förslag om dispenser och andra åtgärder förts fram. Av dessa gäller nästan två tredjedelar områdena plane- ring och bebyggelse samt skola och arbetsmarknad. Fri- kommunernas förändringsönskemål fördelade på olika ämnesområden redovisas i den följande tabellen.
F rikommunernas förslag fördelade på verksamheter Verksamhet Antal Kommunallagsfrågor 13 Plan- och byggområdet 64 Bostadssektorn 1 1 Skolfrågor 72 Kommunikationer 17 Miljöskydd och naturvård m.m. 25 Hälso- och sjukvård, social omsorg m. m. 39 Arbetsmarknadsfrågor 32 Övriga frikommunförslag 1 1 Summa 284
Regeringen i huvudsak positiv
Frikommunernas förändringsönskemål har behandlats av stat-kommunberedningen. I yttranden till regeringen har vi i stor utsträckning ställt oss bakom kommunernas och landstingens förslag. Detta har lett till att dispensönske- mål tillgodosetts helt, i huvusak eller delvis. I vissa fall har dispens lämnats från en författningsbestämmelse eller annan åtgärd vidtagits som möjliggör att frågan prövas i försöksverksamheten.
En annan form av positivt beslut är att förändringsönske- målet genomförs generellt för hela landet utan föregående försök. För vissa frågor klargörs att några formella hinder inte föreligger i dag för en förändring.
För den enskilda försökskommunen innebär ”förändrings- paketet” att man i regel utöver de ”egna” frågorna får möjlighet att också pröva förändringsförslag som aktuali- serats av de övriga frikommunerna. I vissa fall har för- söksprojekt möjlig-orts speciellt för en kommun eller ett landsting.
En del framförda förändringsförslag ryms dock inte inom försöksverksamhetens ram och kan därför inte tillgodoses. Det gäller här förslag som bedömts leda till ökade kostna- der för staten eller få negativa effekter när det gäller rättssäkerheten. Omfattande huvudmannaskapsföränd- ringar har heller inte bedömts vara lämpliga att pröva i frikommunförsöket. Exempel på frågor som avstyrkts är ändringar i besvärsrätten i vissa naturvårdsärenden samt i rätten att bestämma i frågor om transport av farligt gods. Andra exempel gäller förändringar i ansvarsfördelningen för arbetsmarknadspolitiken samt för fastighetsregistre- ring och fastighetsbildning.
Av de 284 framförda förändringsönskemålen har mer än en tredjedel tillgodosetts genom beslut om försöksverk- samhet. I ett 40-tal fall har vi klargjort att förslagen kan genomföras utan ändringar i statliga regler. Därtill kom- mer att vissa frikommunfrågor fått sin lösning helt, i huvudsak eller delvis genom generella åtgärder. Samman- taget har således frikommunerna haft framgång med tre fjärdedelar av sina önskemål.
En förklaring till att en fjärdedel av frikommunförslagen behandlats i samband med generella åtgärder är att fri- kommunerna tagit upp frågor som varit aktuella i statliga utredningssammanhang. Den stora mängden förändrings- förslag på plan- och byggområdet var sålunda redan före- mål för beredning inför en ny lagstiftning. Detsamma gäll- de olika önskemål beträffande omsorger om psykiskt ut- vecklingsstörda. Avsikten från frikommunernas sida var
här att bedriva försök fram till dess den generella lagen trädde i kraft.
Frikommunförslag som tillgodosetts genom försöksverksamhet eller ge- nerella åtgärder Åtgärd Antal Procent
Tillgodosetts genom beslut om försöksverk- samhet 99 Framförda förslag som kan genomföras utan ändring av regler 43 76 Tillgodosetts helt, i huvudsak eller delvis genom generella åtgärder 73 Förslag som ej tillgodosetts 59 21 Förslag som bereds 10 3 Summa 284 100 Ett par hundra försök
De möjligheter till försök som öppnats tillämpas med nå- got undantag av en eller flera frikommuner. Ofta är det flertalet frikommuner som utnyttjar försöksmöjligheter- na. Mer än hälften av alla möjliga försök bedrivs sålunda i samtliga frikommuner. Detta innebär att den enskilda kommunen i stor utsträckning prövar förändringar som grundar sig på förslag från annan försökskommun. Här- igenom kommer en fråga att prövas i olika typer av kom- muner. Underlaget för att få fram erfarenheter och dra generella slutsatser blir på detta sätt betydligt bredare. Om man ser till de olika områdena pågår de flesta försö- ken inom skolsektorn. För frikommunförsöket i sin helhet rör det sig om ett par hundra pågående försök.
Frikommunförsöket område för område
Frikommunernas förändringsönskemål berör de flesta kommunala verksamheter. I det följande lämnas en över- siktlig redovisning område för område av de åtgärder som vidtagits från regeringens och riksdagens sida. I första hand behandlas frikommunförslag som tillgodosetts ge- nom försöksverksamhet och generella åtgärder. Vidare redovisas frågor från frikommunerna som kan genomföras utan ändringar i statliga regler. En heltäckande förteck- ning över gjorda ställningstaganden till de framförda för- slagen redovisas i bilaga till rapporten.
Den kommunala organisationen
Frågan om att öka den organisatoriska friheten för kom- muner och landsting var aktuell redan när frikommunför- söket startades. Onskemål fanns om dispens från bestäm- melser om obligatoriska nämnder. Avsikten var att skapa en nämndorganisation som var anpassad'till lokala förhål— landen och till en decentraliserad förvaltningsorganisa- tion. Vi föreslog därför att en lag om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation (frikommun- lagen) skulle finnas redan i inledningen av frikommunför- söket. Regeringen och riksdagen anslöt sig till detta.
Nämnder blir frivilliga
Frikommunlagen ger frikommunerna en nästan fullstän- dig frihet att organisera de centrala nämnderna. Endast kommunstyrelsen, förvaltningsutskottet, valnämnden och i förekommande fall folkhögskolestyrelse är obligatoriska. I övrigt har frikommunerna rätt att lägga uppgifter som ankommer på en central nämnd på en eller flera andra nämnder. Detta innebär att avsteg har .orts från kravet på att ha en särskild socialnämnd, miljö- och hälsoskydds- nämnd, byggnadsnämnd och skolstyrelse. Dessa obligato- riska nämnder har alltså gjorts fakultativa för frikommu- nerna.
Att en specialreglerad nämnds uppgifter kan fördelas på flera nämnder innebär också avsteg från principen om kommunen som odelad förvaltningsenhet. Härigenom har det t.ex. gjorts möjligt att samordna uppgifter som rör förskolan med uppgifter som rör grundskolan.
Kommundelsnämnd får fler uppgifter
Även i fråga om lokala organ har frikommunerna genom frikommunlagen fått ökad organisationsfrihet. Det har således öppnats möjlighet att inrätta institutionsstyrelser inom det specialreglerade området. Vidare kan uppgifter lämnas till lokala organ även om uppgiften inte är begrän- sad till kommundelen. Frikommunerna har också genom den särskilda frikommunförordning som gäller på skolom- rådet getts möjlighet att låta lokala organ handlägga upp- gifter som avser statligt reglerade tjänster, huvudsakligen lärar- och skolledartjänster.
Den ökade frihet som getts frikommunerna i fråga om lokala organ har utnyttjats i ganska begränsad omfatt- ning. Möjligheten att handlägga frågor om statligt regle- rade tjänster har dock tagits upp av samtliga frikom- muner som har en decentraliserad nämndorganisation.
Byutvecklingsgrupper kan inrättas
Under frikommunförsökets gång har ytterligare önskemål om förändringar som gäller nämndorganisationen förts fram. Dessa önskemål har tillgodosetts genom tillägg i frikommunlagen. Den ena av dessa förändringar innebär att frikommunerna får inrätta särskilda organ för att ta hand om viss förvaltning och verkställighet under ett 10- kalt organ, t.ex. för en by eller ett bostadsområde. Den nya organisatoriska möjligheten utnyttjas av Bräcke kom- mun som inrättat byutvecklingsgrupper.
Delegation förenklas
Ett annat frikommunförslag gäller reglerna om anmälan av delegationsbeslut. Frikommunerna har här getts möj- lighet att göra avsteg från kravet på att beslut som har fattats med stöd av delegering från en nämnd skall anmä- las till nämnden. Nämnden får själv besluta i vilken ut- sträckning anmälan skall ske. Denna möjlighet tillämpas av Ale, Gnosjö, Haninge och Tyresö kommuner.
Förändrad nämndorganisation iAle, Bräcke och Sandviken
Tre av frikommunerna har utnyttjat möjligheten att för- ändra den centrala nämndorganisationen. Det gäller Ale, Bräcke och Sandviken vilka samtliga har anpassat den centrala organisationen till en decentraliserad förvaltning med geografiskt heltäckande kommundelsnämnder.
I Ale trädde den nya organisationen i kraft den 1 januari 1986. Under kommunstyrelsen finns tre facknämnder, nämligen tekniska nämnden, bygg- och miljönämnden samt arbetsmarknads-, rehabiliterings- och utbildnings- nämnden. Inom kommunstyrelsen har en särskild barn-
och ungdomsdelegation inrättats. Följande figur illustre— rar den politiska organisationen i kommunen.
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse Arbetsmark- Arbetsutskott nads-, rehabi-
Byggnads— och miljö- nämnd
_ Barn— och ungdomsdelegation Iiterings- och Teknrsk utbildnings- nämnd nämnd
Fem kommundelsnämnder
De långa avstånden inom Bräcke gör att den traditionella kommunala organisationen med ett antal centrala fack— nämnder och förvaltningar inte passar kommunen sär- skilt bra. När kommundelsnämnder infördes i hela kom- munen 1984 var det naturligt att också förändra den cen- trala nämndorganisationen genom att slå ihop och slopa vissa facknämnder. Bräcke har också utnyttjat möjlighe- ten att inrätta särskilda organ, s.k. byutvecklingsgrup- per, under kommundelsnämnderna. I dag ser organisatio- nen ut på följande sätt.
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse Plan— och miljödelegatlon Tre kommundelsnämnder
Byutvecklingsgrupper
Räddningsnämnd
Sandviken har från och med den 1 januari 1986 en organi- sation med fyra centrala nämnder och åtta kommundels- nämnder eller områdesstyrelser som kommunen har valt att kalla de lokala nämnderna. Organisationen ser ut på följande sätt.
Byggnads-, miljö- Socialnämnd ooh hälsodryddsnämnd
Kultur— och fritids- nämnd
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse
Tekniskt utskott
Personal- utskott
Åtta områdesstyrelser
Utbildnings- och arbets- marknads-
nämnd
Kallelse till fullmäktige
Ett frikommunförslag har gällt förenkling av kommunal- lagens regler om kallelse till fullmäktiges sammanträden. Förslaget har tillgodosetts generellt utan försök genom en ändring i kommunallagen så att kallelse numera kan ske även på annat tillförlitligt sätt än med posten, t. ex. genom bud.
Ökat brukarinflytande
Några frikommuner har framfört förslag, som skulle öka brukarnas inflytande i den kommunala verksamheten. Förslagen har i huvudsak tagit sikte på att tillskapa sär- skilda brukarstyrelser med representanter för brukarna, t. ex. föräldrarna på en barnstuga, och de anställda. Rege- ringen har tagit upp frågan om brukarinflytande i proposi-
tionen om aktivt folkstyre. Regeringens förslag innebär att nya möjligheter att utveckla brukarinflytandet genom delegeringsinstitutet införs i kommunallagen. Delegering från en nämnd till en anställd får enligt förslaget förenas med villkor om krav på samråd med brukarna och krav på enighet med företrädare för dessa. Som framgår längre fram i rapporten har riksdagen godtagit förslagen.
Lokala folkomröstningar
En frikommun har önskat dispens från kommunallagens regler om lokala folkomröstningar. Förslaget innebär att en minoritet bestående av en tredjedel av fullmäktiges ledamöter skulle ges rätt att besluta om en undersökning av opinionsläget i en lokal folkomröstning eller liknande förfarande.
Detta förslag har regeringen inte ansett lämpligt att pröva i försöksverksamheten. Enligt regeringens mening skulle ett generellt genomförande av förslaget innebära en för- svagning av det representativa systemet.
Plan- och byggområdet
Det statliga regelsystemet inom plan- och byggområdet är omfattande. Det är därför naturligt att frikommunerna framförde förslag till lättnader i byggnadslagstiftningen. En del önskemål fordrade lagändringar för att tillgodoses. Andra däremot var möjliga att genomföra helt eller delvis utan lagändring.
Ny plan- och bygglag
Arbetet med att förenkla reglerna för fysisk planering och byggande prioriterades av regeringen. En proposition
överlämnades till riksdagen redan våren 1985. Genom förslagen i denna tillgodosågs huvuddelen av de kommu- nala önskemålen. Syftet med de föreslagna förändringar- na var att göra det enklare för allmänheten och att ge frikommunerna bättre möjligheter att lämna god service i plan- och byggärenden. Riksdagens behandling av propo- sitionen kom dock att kopplas samman med det aviserade förslaget till ny plan- och bygglag.
Genom den nya plan- och bygglagen, som trädde i kraft den 1 juli 1987, kom de flesta av frikommunernas önske- mål att tillgodoses generellt. Den nya lagstiftningen inne- bär att det statliga regelsystemet förenklas och moderni- seras. Ett genomgående drag i reformen är decentralise- ring av beslutsfattandet. Kommunerna får sålunda själva besluta om planer och de statliga myndigheternas plan- granskning har begränsats till statliga och regionala in- tressen samt säkerhetsfrågor. Reglerna om bygglov har också förenklats. Kommunerna kan numera under vissa förutsättningar i detaljplan eller områdesbestämmelser besluta att vissa åtgärder får utföras utan bygglov. Detta gäller bl. a. för enklare fritidshus, kolonistugor och liknan- de, komplementbyggnader, mindre tillbyggnader och vis- sa ändringar av byggnader. Även tillbyggnader och änd- ringar av befintliga industribyggnader skall kunna befri— as från bygglovsplikt. Bygglovshanteringen har också för— enklats genom att ansökningen kan ske muntligen och kraven på ansökningshandlingar .orts mer flexibla. Möj- ligheterna att ge tillfälliga bygglov har också utökats. Förenklingar har vidare genomförts i fråga om byggnads- nämndens verksamhet, besiktning m.m.
Uppdrag till statens planverk
Många av de problem som frikommunerna tagit upp har gällt byggnadslagstiftningens tillämpning. Regeringen beslutade därför 1985 ge statens planverk i uppdrag att i
samverkan med bostadsstyrelsen, lantmäteriverket och länsstyrelsernas organisationsnämnd lämna särskild råd- givning till frikommunerna.
Planverket utarbetade ett program för frikommunförsöket inom plan- och byggområdet. En speciell projektledare anställdes. ”Frikommunarkitekten” besökte kommunerna varvid en inventering .ordes av problem, önskvärda för- ändringar och praktikfall. I planverkets rapport behand- las frikommunernas förslag till förenklat bygglovsförfa- rande, rationell hantering av arbetslokalfrågor, samord- nad tillståndsgivning, flexiblare tillämpning av egen- skapskrav, rationell planfastställelse samt flexiblare krav på kvalitet och detaljeringsgrad.
I sin rapport redovisar planverket en rad slutsatser av studien. En är att oklarheter om tolkningsutrymmet i gällande lagstiftning skapar självpåtagna kommunala re- gelsystem. En annan är att kommunerna hellre vill ge råd än bygglovbefria för att förhindra byggfel och granntvis- ter. Därigenom kan man också ha kvar uppsikten över miljöns förändring. I de fall flera myndigheter skall beslu- ta är information till den bygglovsökande om ärendets gång och förväntat beslutsdatum särskilt viktig. Hand- läggningen av bygglov och planer varierar mycket med kommunstorlek och tjänstemannakompetens samt med politisk sammansättning och engagemang. I rapporten konstateras också att kritiken mot gällande lagstiftning i regel inte kommer från de tjänstemän som dagligen an- vänder lagarna. Kunnig personal anses väsentlig för han- teringen av bygglov. Studien visar slutligen att kommu- nerna är klart intresserade av ökad handlingsfrihet och att den kreativitet som frikommunförsöket skapat lett fram till förenklingar i arbetsrutiner. De framkomna erfa- renheterna har därför förmedlats till alla landets kommu- ner.
B yggnadsavgifter
Från några frikommuner har framförts förslag om änd- ringar i lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande. Denna lag har numera inarbetats i PBL varvid önskemålen har tillgodosetts så att alla landets kommu- ner har möjlighet att jämka eller efterge byggnadsavgifter som tas ut vid överträdelser av plan- och bygglagen. Om överträdelsen är ringa kan byggnadsnämnden sätta ned eller efterge byggnadsavgiften.
Bostadssektorn
Kommunerna har i stor utsträckning ansvaret för plane- ring, byggande och förvaltning av bostäder. Det kommu- nala ansvaret för bostadsförsörjningen innebär att kom- munerna skall verka för att kommuninvånarna får till- gång till ändamålsenliga bostäder och en god boendemiljö. De statliga bostadslånen och bidragen har därvid stor be- tydelse. I frikommunförsöket har förslag förts fram om ett ökat kommunalt ansvar för besluten. Regeringen har även inom detta område gått kommunerna tillmötes trots att det handlar om statliga medel.
Beslut om bostadslån
Frikommunerna har getts rätt att bedriva försök med kommunal beslutanderätt i fråga om bostadslån och bo- stadsanpassningsbidrag i vissa fall. Det gäller beslut om bostadslån för nybyggnad av småhus som skall bebos av lånesökanden. Det gäller vidare beslut om dels statliga s.k. bostadsanpassningslån, dvs. bostadslån till sådana anpassningsåtgärder som är standardhöjande och för vilka bostadsanpassningsbidrag lämnas, dels statliga bostads- anpassningsbidrag som lämnas i samband med bostadslån
för nybyggnad av småhus. När det gäller bostadsanpass- ningsbidrag utan kombination med bostadslån eller för- bättringslån har kommunerna redan beslutanderätten. Möjligheten att ta över beslutanderätten för fler bostads- frågor har utnyttjats av Bräcke, Gnosjö, Haninge, Hel- singborgs, Sandvikens, Tyresö och Örebro kommuner.
Utvärdering av riksrevisionsverket
Försöket med kommunal beslutanderätt om bostadslån m.m. har utvärderats av riksrevisionsverket (RRV). Av utvärderingen framgår bl. a. att alla kommunerna är myc- ket positiva till att få besluta om lån till låntagarbyggda småhus. Uppgiften ses inte som särskilt svår eller betung- ande. Det kommunala förmedlingsorganets beslutande- rätt betyder kortare — för ett par kommuner väsentligt snabbare — handläggning och förbättrad service. Uppfatt- ningen om vilket merarbete det medför skiftar mellan olika förmedlingsorgan. Samtliga är angelägna att få ha kvar rätten att besluta om lån till låntagarbyggda små- hus.
När det gäller länsbostadsnämnderna har några fått på- taglig avlastning. En länsbostadsnämnd tror inte att det blir någon besparing eftersom frågor från förmedlingsor- gan och från konsulter blivit fler. Några klagomål på kommunerna har man inte fått, och besvär över småhus- besluten förekommer knappast. Länsbostadsnämnderna ser allmänt positivt på utfallet av försöket.
I fråga om lån i kombination med bidrag till bostadsan- passning anser kommunerna att reglerna är krångliga. Ärendena är sällsynta och omfattar i motsats till låntagar- byggda småhus många bedömningar. Inte minst gäller det vilka åtgärder som är att hänföra till standardhöjande. Kommunerna tycker dock beslutanderätten är bra ur ser- vicesynpunkt och vill ha den kvar. Länsbostadsnämnder-
na anser i allmänhet denna typ av ärenden alltför kompli- cerade för kommunala beslut.
Riksrevisionsverket anser att utvärderingen leder till slutsatsen att ingenting talar mot att länsbostadsnämn- derna skall få ge de kommuner, som så önskar och som har erforderlig kompetens och resurser, rätt att besluta om lån till låntagarbyggda småhus under insyn av länsbostads— nämnderna. Kommuner med för liten byggverksamhet bör normalt inte få rätt att fatta beslut anser RRV.
När det gäller bostadslån i kombination med bostadsan- passningsbidrag anser RRV att mot kommunal beslutan- derätt talar att ärendena innehåller svåra bedömningar och att de är så sällsynta. Å andra sidan medför kommu- nal beslutanderätt förbättrad service till de sökande. RRV anser dock att dessa ärenden inte är lämpliga för kommu- nalt beslutsfattande.
Beslut om statligt stöd
Försök med kommunal beslutanderätt kan också bedrivas i fråga om statligt stöd till vissa förbättringsåtgärder i bostadshus. Det gäller bl.a. räntestöd vid förbättring av bostadshus och energisparbidrag. Försöksverksamhet på detta område pågår i Bräcke, Haninge, Helsingborgs, Sandvikens, Tyresö och Orebro kommuner.
Utvärdering av riksrevisionsverket
Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag utvärde- rat försöksverksamheten. Beslutsdelegeringen har för kommunerna i allt väsentligt inte medfört att administra- tiva rutiner tillkommit eller bortfallit. De mätbara admi- nistrativa vinsterna har .orts vid länsbostadsnämnderna. Det är dock bara i storstadslänen med stora ärendemäng- der i försökskommunerna som länsbostadsnämnderna an-
ser att bortfallet av ärenden inneburit en betydande av- lastning.
Ärendenas totala handläggningstid har minskat som en följd av att länsbostadsnämnderna inte deltar i handlägg- ningen. Denna förkortning har dock endast betydelse i de fall då den sökande kan befara att länsbostadsnämndens beslut skall avvika från kommunens yttrande och därför inte påbörjar arbetet så snart kommunens beredning är slutförd.
RRV anser att en förkortad handläggningstid ur service- synpunkt inte är ett bärande argument för en delegering av beslut vad gäller räntebidragsärenden. Därmed inte sagt att en förkortad handläggningstid inte kan ha andra vinster. En påtaglig positiv effekt av försöksverksamheten är att de sökande numera kan få mer klara och definitiva besked vid underhandskontakter med kommunens hand- läggare.
Undersökningen styrker den allmänna uppfattningen bland länsbostadsnämnderna att försökskommunerna är kompetenta att fatta beslut i dessa frågor. De olikheter i tolkningarna av föreskrifterna som finns kan enligt REV:s uppfattning avhjälpas genom en förbättrad kommunika- tion mellan länsbostadsnämnderna och kommunerna.
Utbildningsområdet
Utbildningsområdet är den sektor där frikommunerna har fört fram flest önskemål om förändringar. Nästan en tred- jedel av förslagen kan hänföras till detta område. Det beror naturligtvis i hög grad på att skolan är ett viktigt och omfattande kommunalt verksamhetsområde. Därtill
kommer att uppgifterna i hög grad är statligt detaljregle- rade.
Regeringens behandling av frikommunernas totalt 72 önskemål inom detta område innebär att huvuddelen har fått en positiv behandling. Endast i 11 frågor har önske- målen inte kunnat tillgodoses. De möjligheter till försök som öppnats tillämpas i stor utsträckning av alla frikom- munerna.
De avsteg från gällande regler som prövas i försöksverk- samheten har samlats i en särskild förordning. Därutöver har en dispens lämnats genom ett särskilt regeringsbe- slut. Vidare har generella åtgärder vidtagits som tillgodo- ser vissa av frikommunernas önskemål. I några fall har klar.orts att nuvarande regler inte hindrar ett genomfö- rande.
Statsbidragen förenklas
Flera av frikommunernas förändringsförslag syftar till en friare användning av statsbidragen. Kommunerna har här getts möjlighet att fritt fördela basresurser, förstärk- ningsresurser och tilläggsbidrag mellan olika skolenheter. Frikommunerna får också använda mindre resurser för undervisningen i B-språk än vad som sägs i skolöversty- relsens föreskrifter. De resurser som frigörs på detta sätt får istället användas för undervisning i andra ämnen. När det gäller statsbidraget till lokal skolutveckling får kom- munerna och landstingen själva bestämma fördelningen mellan personalutbildning och lokalt utvecklingsarbete.
Organisatorisk frihet
Genom frikommunförsöket har kommunerna också fått större frihet att organisera skolarbetet. Frikommunerna har sålunda getts rätt att utan länsskolnämndens medver-
kan besluta om att anordna eller dra in skolenheter. Fri- landstingen får istället för skolöverstyrelsen och länsskol- nämnden fördela elevplatserna inom sektorsramar för landstingets gymnasieskola. I försöksverksamheten prö- vas också friare former för samverkan i skolan, enklare förfarande vid praktisk arbetslivsorientering samt friare regler för beslut om förläggning av läsåret och skolar- betsveckan. Frikommunerna har vidare rätt att ändra nämndorganisationen. Detta har lett till att skolfrågorna i några kommuner samordnats med andra kommunala verksamheter.
Ökat ansvar för personal
En del förändringar på skolområdet gäller personalen. Inom frikommunförsöket är det möjligt att låta kommun- delsnämnder och andra lokala organ behandla frågor om statligt reglerade tjänster. Istället för länsskolnämnden får frikommunerna tillsätta skolledare. De har också rätt att låta lärare vid kommunal musikskola undervisa i grundskolan samt anordna utbyte av personal mellan låg- stadiet och förskolan. Det är också möjligt att bevilja ar- betstidsminskning för skolledare i samband med delpen- Sion.
Frikommunförslag blir generella
Vissa önskemål från frikommunerna på skolområdet har tillgodosetts helt eller delvis genom generella åtgärder. Frågor som behandlats på detta sätt är ökade möjligheter till ämneskombinationer, ändring av meritvärderingssy- stemet vid lärartillsättningar, friare disposition av skol- ledningsresurserna samt förenkling av bestämmelserna om statsbidrag till huvudlärare i gymnasieskolan. Andra exempel på ”frikommunbeslut” som gäller alla landets kommuner och landsting är möjligheten att bättre anpas-
sa skolhälsovården, gymnasieskolans utbildning och den kommunala vuxenutbildningen till lokala förhållanden.
Inga hinder i nuvarande regler
Några av de förslag som frikommunerna fört fram till regeringen har visat sig möjliga att genomföra utan för- ändringar i statliga regler. Det finns således inga hinder för en kommundelsnämnd att fastställa lokala arbetspla- ner för skolan. Vi kan också konstatera att det kommuna- la uppföljningsansvaret för 16— 17 -åringar gäller även om kommunen saknar egen gymnasieskola. Det är vidare möjligt att inrätta särskilda flickklasser vid tekniska linjer inom gymnasieskolan. En annan fråga där regelsys- temet ”missuppfattats” gäller tilldelningen av resurser till utbildningsplatser inom gymnasieskolan. I detta fall har klargjorts att statsbidrag utgår oberoende om utbildning- en innehåller praktikavsnitt eller inte.
Det framtida ansvaret för skolan
Den lämnade redovisningen visar att skolfrågorna intar en central plats i den kommunala verksamheten. Det är därför inte förvånande att frikommunerna ägnat skolan stor uppmärksamhet. En viktig del av frikommunförsöket är att genom försök med förändringar på olika områden vinna nya erfarenheter. Försöksverksamheten är självfal- let bara en del av det utvecklingsarbete som pågår om skolan. Ett viktigt arbete har bedrivits i en särskild parla- mentarisk kommitté — den s.k. styrningsberedningen. Denna har haft till uppgift att ta fram underlag för ett principiellt ställningstagande i fråga om ansvarsfördel- ning och styrning på skolområdet. Styrningsberedningen har i ett betänkande i mars 1988 redovisat sina ställnings- taganden för regeringen.
Kommunikationer
På kommunikationsområdet kan kommunerna med stöd av olika plan- och trafikförfattningar påverka trafik- utvecklingen. Det kommunala ansvaret omfattar också gatu- och väghållning liksom insatser för att ordna den kollektiva persontrafiken. Inom frikommunförsöket har olika önskemål om dispenser och andra åtgärder förts fram.
Lokala trafikföreskrifter
Frikommunerna fick möjlighet att bedriva försök med kommunal beslutanderätt i fråga om lokala trafikföre- skrifter i vissa fall. Beslutsbefogenheterna kunde övertas från länsstyrelsen för huvudled, stopplikt, väjningsplikt och färdhastighet för sådana vägar och gator som inte är riksvägar eller primära länsvägar.
Dispensmöjligheten tillämpades av Ale, Bräcke, Gnosjö, Haninge och Tyresö kommuner. Lagstiftningen blev 1986 generell och gav alla kommuner ökade möjligheter att meddela lokala trafikföreskrifter.
Trafikintegrering i bostadsområden
Haninge kommun ansökte om att få pröva trafikintegre- ring i bostadsområden och skapa trafikmiljöer där trafik och andra aktiviteter blandas på de oskyddade trafikan- ternas villkor. Trafiksäkerhetsverket fick 1985 regering- ens uppdrag att utarbeta regler för en försöksverksamhet inom frikommunförsökets ram. I regeringsbeslutet fram- hålls att försöksverksamheten bör avse avgränsade områ- den. Besluten om trafikregler bör fattas i form av lokala trafikföreskrifter. Vidare anges att trafiksäkerhetsverket skall utforma sina föreskrifter i nära samarbete med de
frikommuner som önskar delta i försöksverksamheten. Haninge kommun har för avsikt att under året påbörja ett försök med speciella trafikregler.
Vägskyltning ses över
Frikommunerna har tagit upp flera frågor som rör skylt- ning. En sådan gäller vägverkets regler för vägvisning. Haninge kommun anser att en speciell storstadsmodell behövs. På denna punkt har konstaterats att några hinder i den nuvarande lagstiftningen inte finns för att genomfö- ra förslaget. I en annan skyltfråga önskar kommunen be- slutanderätt för skyltning av hotell, vandrarhem m.m. Regeringen avser att under året tillgodose detta önskemål genom en generell ändring i vägmärkesförordningen så att kommuner som är väghållare får överta ansvaret från länsstyrelsen. En allmän översyn av fördelningen av an- svaret för olika skyltfrågor bör enligt vår mening göras. Synpunkter från frikommunerna visar att oklarheter rå- der på detta område.
Trafiktillstånd slopas
Frikommunernas dispensönskemål på kommunikations- området har i stor utsträckning tillgodosetts genom gene- rella författningsändringar. I samband med nya plan- och bygglagen genomfördes olika lagändringar. Genom änd- ring i väglagen avskaffades kravet på länsstyrelsens till- stånd för anläggningar utanför vägområde som kräver bygglov. Kommuner som är väghållare har också fått överta beslutsbefogenheter från länsstyrelsen för en del frågor. En begäran om dispens från kravet på behovspröv- ning av trafiktillstånd för landstingets handikappfordon kommer också att tillgodoses genom en generell lagänd— ring. Av intresse i sammanhanget är vidare att trafik- huvudmännen i samtliga län kommer fr.o.m. 1 juli 1989
att ha rätt att bedriva lokal och regional kolletivtrafik utan krav på linjetrafiktillstånd.
Miljöskydd och naturvård
På miljöskydds- och naturvårdsområdena har kommuner- na viktiga uppgifter. Som ansvariga för samhällsbyggan- det och närmiljöns utformning är de kommunala insatser- na väsentliga. I frikommunförsöket har önskemål om di- spenser och andra åtgärder i det statliga regelsystemet förts fram. Huvuddelen av kommunernas förändringsför- slag har fått en positiv behandling. Flera frågor gäller ansvarsfördelningen mellan länsstyrelsen och kommuner- na.
Beslut om skyltar
Länsstyrelsen beslutar idag om skyltar i naturen. Det gäller tillstånd att sätta upp reklamskyltar och beslut om att ta bort anordningar som vanpryder landskapsbilden. Frikommunerna anser att de själva bör ha hand om den här tillståndsprövningen. Detta önskemål har regeringen tillgodosett genom att en särskild förordning utfärdats om försöksverksamhet. Undantag har dock .orts för de fall där tillstånd även krävs enligt väglagen. Försök med kom- munal tillståndsprövning pågår i Ale, Gnosjö, Haninge och Tyresö kommuner.
Anmälan om miljöfarlig verksamhet
Anmälningar om miljöfarlig verksamhet skall idag göras till länsstyrelsen. På förslag av frikommunerna har dessa getts möjlighet att bedriva försök som innebär att anmäl- ningar istället skall göras till kommunens miljö- och häl-
soskyddsnämnd. Denna förändring prövas nu i Ale, Tyresö och Orebro kommuner.
I den under våren framlagda propositionen om miljöpoliti- ken inför 1990-talet bedömer regeringen att det finns un- derlag för att generellt genomföra den ordning som prövas i frikommunförsöket. I fortsättningen skall alltså i alla kommuner anmälningar om miljöfarlig verksamhet göras till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Kommunerna skall också utöva tillsynen av sådan miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig eller som inte kräver vare sig anmälan eller tillstånd enligt miljöskyddslagen.
Beslut om motorsport- och skjutbanor
Länsstyrelsen beslutar idag om tillstånd att anlägga mo- torsportbanor och vissa skjutbanor. Frikommunerna har ifrågasatt den här ordningen för tillståndsprövning. Riks- dagen har därför beslutat om en försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen. Denna möjlighet tillämpas av Helsingborgs, Tyresö och Örebro kommuner.
I den miljöpolitiska pr0positionen tar regeringen upp frå- gan om kommunal tillståndsprövning i miljöskyddsären— den. Ett ökat kommunalt inflytande välkomnas. Rege- ringen anser dock att det f.n. inte finns underlag för att lägga tillståndsgivning i större skala på kommunerna. Ytterligare erfarenheter från frikommunförsöket bör av- vaktas.
Djurskydd
Genom frikommunförsöket har kommunerna getts ökade befogenheter vid tillsyn enligt lagen om djurskydd. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan ges samma befogenheter som länsstyrelsen att ingripa mot försummelser vad gäller
vård och behandling av djur. Försöksverksamhet med ut- vidgat kommunalt ansvar på djurskyddsområdet pågår i Bräcke, Gnosjö, Haninge, Helsingborgs och Örebro kom- muner.
Livsmedelskontroll
Personal som arbetar med livsmedel skall enligt livsme- delsförordningen gå igenom hälsokontroll en gång om året. Dessa bestämmelser har ansetts vara alltför omfat- tande. Statens livsmedelsverk har därför utfärdat förenk- lade föreskrifter om personalhygien. De förenklade före- skrifterna innebär att miljö- och hälsoskyddsnämnden i en frikommun får ge dispens från bestämmelserna om årlig hälsokontroll. Vidare får miljö- och hälsoskyddsnämndens personal istället för läkare och leg. sjuksköterska möjlig- het att lämna den årliga hygieninformationen till perso- nal som arbetar med livsmedel. Försöksverksamhet med de förändrade reglerna bedrivs av Bräcke, Gnosjö, Hel- singborgs och Örebro kommuner.
Lantbruksdelegation
Bräcke kommun har i frikommunförsöket aktualiserat oli- ka glesbygdsfrågor. Genom ett sådant initiativ fick lant- bruksstyrelsen i uppdrag att inrätta en delegation för ärenden i lantbruksnämnden som berör Bräcke kommun. Delegationen har till uppgift att fatta beslut om tillstånd enligt jordförvärvslagen (förvärvstillstånd), statligt stöd till investeringar i företag (glesbygdsstöd, rationalise- ringsstöd), m.m. MåISättningen för delegationens verk- samhet är att man bättre skall kunna utnyttja de förut- sättningar som finns för jord- och skogsbruk och att stärka kommunens egen roll i beslutsprocessen.
Beslutsordningen i delegationen är likartad den som till- lämpas i lantbruksnämnden. Skillnaden är att det finns
tjänstemän inom lantbruksnämndens kansli som har som särskild uppgift att bereda ärenden som berör Bräcke kommun. Delegationens arbete har under den första tiden väsentligen varit inriktad på att, tillsammans med kom- munens glesbygdsprojekt, informera om olika typer av glesbygdsstöd till kommunens företag och invånare. Vida- re har ett antal utbildningsträffar arrangerats och studie- resor gjorts med företagare i kommunen.
Gränsvärdeskontroll
En del av frikommunernas förslag på miljöskyddsområdet kräver inte lagändringar. Vi har då klargjort att det är möjligt att genomföra förslaget inom ramen för nuvarande regler. Ett sådant exempel är möjligheten att överföra tillsynsansvaret för gränsvärdeskontroll och besiktning av vissa vatten— och avloppsanläggningar från länsstyrel- sen till kommunen. I ett annat fall har vi klar.ort att kommuner kan ta över länsstyrelsens dispensrätt enligt naturvårdslagen för byggande inom strandskyddsområde.
Hälso- och sjukvård, social omsorg
Landstingens och kommunernas ansvar för människornas sociala välfärd är omfattande och mångfasetterat. Det är därför inte överraskande att ett stort antal frågor aktuali- serats i frikommunförsöket. En del av dessa har gällt förändringar i lagar och andra författningar som gett fri- kommunerna möjlighet att bedriva försök. I ett flertal fall har dock förändringsförslagen tagits upp i samband med generella reformer. I några avseenden har statligt stöd lämnats för att genomföra olika projekt. Av de 40-tal frå- gor som behandlats inom detta område är det endast ett fåtal som inte har lett till några åtgärder.
Försök inom hälso- och sjukvården
I riktlinjerna för frikommunförsöket anges att nya vägar bör prövas för samverkan mellan landsting och kommu- ner. Det är enligt civilministern viktigt att man kan finna former för ett praktiskt samarbete. Avsikten är däremot inte i första hand att frågor om förändringar i huvudman- naskap skall prövas i försöksverksamheten.
Kommunalt ansvar för primärvården
Inom frikommunprojektets ram pågår försök med kommu- nalt ansvar för primärvården. I Orebro har kommundels- nämnden i Vivalla-Lundby genom avtal med landstinget tagit över driftansvaret för närvården i kommundelen un- der en försöksperiod på tre år. Landstinget anvisar ett årligt ramanslag till kommunen. Personalen är dock fort- farande landstingsanställd. Ett liknande avtal har också upprättats mellan Gnosjö kommun och landstinget i Jön- köpings län. Avtalet innebär att kommunen tar över an- svaret för primärvården inom Gnosjö primärvårdsområde. Försöket skall pågå t.o.m. 1991.
E nhe ts taxa
Örebro läns landsting har tagit upp frågan om enhetliga patientavgifter. Detta har lett till att riksdagen beslutat om försöksverksamhet i frilandstingen. Försöket innebär att landstingen får ta ut en enhetlig taxa på 40 kronor för läkarvård och annan sjukvårdande behandling.
I ntygsfri sjukskrivning
Vid den probleminventering som Jämtlands läns lands- ting gjorde vid frikommunförsökets början aktualiserades ett projekt om förlängd intygsfri sjukskrivning. Inom någ- ra försäkringskassor, däribland Jämtlands län, pågår nu
en försöksverksamhet med ”utvidgning av rätten till egen sjukskrivning”. Försöket innebär att sjukintyg fordras först fr.o.m. den femtonde dagen efter sjukanmälan. Riks- försäkringsverket stödjer projektet bl. a. genom ekonomis- ka anslag för information och utvärdering.
Receptförskrivningsrätt
Jämtlands läns landsting har också tagit upp frågan om försök med receptförskrivningsrätt för distriktssköters- kor. En sådan försöksverksamhet kommer att påbörjas i länet under 1988 och omfatta ett fyrtiotal distriktssköters- kor. I Jämtlands län har en lokal projektgrupp bildats med representanter för landstinget, distriktsläkarna och läke- medelskommittén. Distriktssköterskorna har genomgått utbildning vid vårdhögskolan i Östersund. Socialstyrelsen skall bl. a. ansvara för försökets utvärdering. Riksdagens beslut innebär också att lagen om begränsning av läkeme- delskostnader tillämpas för försöksverksamheten.
Tillsättning av tjänster
I frikommunförsöket behandlas en fråga som berör folk- tandvården. Frilandstingen har möjlighet att tillämpa ett enklare sakkunnigförfarande vid tillsättning av tjänst som chef för specialisttandvård. Försök med de ändrade bestämmelserna pågår i Orebro läns landsting.
Samverkan med försäkringskassan
I frikommunförsöket ingår några frågor som gäller sam- verkan med försäkringskassan. En försöksverksamhet på- går i Örebro kommun där administrationen av socialbi- drag förts över till försäkringskassan i två kommundelar. Syftet med försöket är att åstadkomma bättre effektivitet och samordning av resurserna för bidragshantering och
rehabiliteringsinsatser. Effekterna för försäkringstagarna och socialtjänstens verksamhet skall också studeras.
I Örebro kommun pågår också ett annat försök tillsam- mans med försäkringskassan. Det gäller handläggningen av underhållsbidrag som försäkringskassan nu sköter i stället för socialförvaltningen. Regeringen har medgivit att sådana försök får bedrivas vid fyra allmänna försäk- ringskassor. Av en rapport från riksförsäkringsverket framgår att försöksverksamheten slagit väl ut. Handlägg- ningstiderna har blivit kortare och servicen till allmänhe- ten förbättrats. En orsak till detta är att försäkringskas- san redan har den information som behövs för att besluta om underhållsbidrag. För båda de här nämnda projekten har riksförsäkringsverket och regeringen anslagit särskil- da medel.
Rehabilitering utan gränser
Flera frikommuner och landsting har framfört önskemål om ett utökat samarbete mellan kommunens socialtjänst, landstinget, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och samhällsföretag då det gäller rehabiliteringsfrågor.
En vidgad samverkan på detta område anser vi angelägen. Exempel på de initiativ som tagits är projektet ”Rehabili- tering utan gränser” som har initierats av den s.k. Para- plygruppen i Stockholms län. I denna ingår företrädare för länsarbetsnämnden, hälso- och sjukvårdsförvaltning- en, socialförvaltningen, Svenska kommunförbundets läns- avdelning samt försäkringskassan. Av frikommunerna deltar Tyresö kommun. Avsikten är att socialtjänsten, för— säkringskassan och arbetsförmedlingen skall intensifiera sitt samarbete i rehabiliteringsärenden. Regeringen har beviljat särskilda medel som bör disponeras för projekt med okonventionella lösningar.
Då det gäller förslag till en ny form av ersättning från försäkringskassan, s.k. rehabiliteringslön, samt flexiblare regler för arbete vid sjukskrivning ses dessa frågor f.n. över av den s.k. rehabiliteringskommittén.
Barnomsorg och social hemtjänst
Ett önskemål från Bräcke kommun har varit att få dispo- nera statsbidragen till barnomsorg och social hemhjälp på ett friare sätt. Dessa förändringsförslag ledde till att rege- ringen beviljade kommunen medel för utvecklings- och förnyelsearbete. Genom dessa insatser har två service- projekt kommit till stånd. I det ena fallet är syftet att samlokalisera olika kommunala aktiviteter och i det and- ra prövas hur servicen till pensionärer i glesbygd kan förbättras.
”Alla åldrars hus” används på dagtid till förskola och som samlingspunkt för personalen inom äldreomsorgen. På kvällstid utnyttjas lokalen som ungdomsgård och av för— eningar. Solbacken — som gården heter — har blivit en hela byns angelägenhet och har skapat engagemang hos befolkningen. Genom Samverkan över förvaltningsgrän- serna har en bättre verksamhet kunnat skapas.
Serviceverksamheten vid Hungegården är också ett exem- pel på samverkan i glesbygd mellan olika intressenter. Projektet leds av representanter för kommunen, lands- tinget, kommundelsnämnden, byutvecklingsgruppen och pensionärsföreningen. Lokaler har ordnats för fotvård åt pensionärer, träningsverksamhet, vårdbiträdesgrupp inom hemtjänsten, barnomsorgskooperativ, idrottsför- ening och vandrarhem.
För alla frikommuner gäller att de i stället för länsstyrel- sen kan fatta beslut om tillstånd för enskilda personer eller sammanslutningar att bedriva förskole- eller fritids- hemsverksamhet.
Generella frikommunbeslut
En del av frikommunernas förändringsförslag på omsorgs- området har tagits upp i samband med att beslut fattats om generella åtgärder. Ett exempel på detta utgör den nya omsorgslagen. Genom denna är det möjligt för landstingen att träffa avtal med kommunerna att dessa skall överta» en eller flera omsorger. Några av frikommunernas önskemål om statsbidragens utformning har behandlats vid riks- dagsbeslut om bidrag till missbrukarvård och kommunal barnomsorg. Båda besluten syftar till en friare disposition och förenkling av reglerna. Utformningen av bilstödet till handikappade har också tagits upp i frikommunförsöket. Ett generellt förslag har lagts som förbättrar villkorenf För landstingens del har behörighetsbestämmelserna änd- rats vid förordnande av icke behörig vikarie på vissa lä- kartjänster.
Arbetsmarknadspolitik
Inom sysselsättningspolitiken har de kommunala insat— serna avgörande betydelse. Frikommunförsöket har på detta område visat att kommunerna och landstingen vill ta ett ökat ansvar. En del av förändringsförslagen har tillgodosetts genom försöksverksamhet med ökat kommu- nalt inflytande på den statliga arbetsmarknadspolitiken.
A rbetsförmedlingsnämnder
Genom frikommunförsöket har en ny form för samarbetet mellan stat och kommun införts. I frikommunerna har lokala arbetsförmedlingsnämnder inrättats. I Ale, Bräcke, Haninge och Tyresö tillsätts nämndens ordförande på för- slag av kommunen. Arbetsförmedlingsnämnden får inom givna ekonomiska ramar besluta om fördelningen av me- del för beredskapsarbete och rekryteringsstöd samt avgöra
beredskapsperiodens och rekryteringsstödets längd upp till 12 månader. Nämnden får vidare inom ramen för statsbidragsreglerna besluta om statsbidragsnivån för be- redskapsarbete. Nämnden får också besluta om fördelning av resurser till särskilda insatser för ungdom. I Tyresö kommun får praktik ordnas hos privata arbetsgivare för personer som anvisats kommunalt beredskapsarbete.
I Örebro kommun har olika kommunala åtgärder vidta- gits för att skapa sysselsättning. Ett projekt gäller försök med ungdomsarbete. Kommunen har vidare beviljats me- del av regeringen till en försöksverksamhet med integre- rad svenskundervisning och arbete för flyktingar.
Samordning av nämnder
Genom bestämmelserna om en friare kommunal nämndor- ganisation har det blivit möjligt att bättre samordna de kommunala insatserna på sysselsättningsområdet. Sam- bandet mellan utbildning och arbetsmarknadsfrågor har särskilt uppmärksammats. I Ale kommun har en nämnd bildats för arbetsmarknad, rehabilitering och utbildning. I Sandvikens kommun har en gemensam utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd inrättats. Aven Örebro kommun har beslutat att inrätta en sådan nämnd. Förändringarna syftar till att skapa bättre överblick och möjligheter till bättre resursutnyttjande.
Sysselsättningskontrakt
Även frilandstingen har uppmärksammat sysselsätt- ningsfrågorna. Olika förslag har framförts för att skapa sysselsättning för länets invånare. Genom dessa initiativ har frilandstingen getts möjlighet att sluta olika syssel- sättningskontrakt med länsarbetsnämnden. Genom en
kombination av beredskapsarbete och arbetsmarknadsut-
bildning kan sysselsättning skapas upp till 12 månader inom vårdområdet.
Generella frikommunbeslut
Frikommunerna har framfört önskemål om ett utökat samarbete mellan arbetsmarknadsutbildning och kommu- nal vuxenutbildning. Riksdagens beslut 1984 om en ny organisation för AMU förutsätter ett utvidgat samrådsför- farande med i första hand skolan och länsarbetnämnden. En förbättrad samverkan mellan olika utbildningsgivare främjas också genom de ökade möjligheter kommunerna fått att bedriva uppdragsutbildning. Ett annat frikom- munförslag som genomförts generellt är att åldersgränsen sänkts från 18 till 17 år för ungdomar i ungdomslag som avslutat gymnasieutbildning.
Ett genomgående drag i frikommunernas förändringsön- skemål på arbetsmarknadsområdet är behovet av samver- kan mellan olika intressenter. I dessa fall finns i regel inget hinder i statliga bestämmelser. Exempel på sådana frågor är ett närmare samarbete mellan landsting och länsarbetsnämnd för att lösa problem med arbetsanpass- ning samt mellan landsting och Samhall för att genomföra ett projekt för förståndshandikappade.
Frikommunfrågor i övrigt
Utöver den områdesvisa genomgång som här .orts finns ett antal frikommunfrågor som inte naturligt kan hänfö- ras till någon sektor. I det följande redovisas de återståen- de frågor som lett till åtgärder i försöksverksamheten.
|:] På förslag av Haninge kommun har frikommunerna undantagits från lagen om tillsyn över stiftelser om förmö-
genheten i stiftelse som förvaltas av kommunen är mindre än 200 000 kr.
El Helsingborgs kommun har på försök tagit över beslu- tanderätten i vissa skyddsrumsfrågor från länsstyrelsen.
El Statsbidrag till konsulentverksamheten inom hemslöj- den kan utgå till annan huvudman än landsting. I J ämt- lands läns landsting pågår försök med utvecklingsfonden som huvudman.
D På förslag av Helsingborgs kommun har frikommuner- na getts möjlighet att ta över länsstyrelsens och polismyn- dighetens beslutanderätt för tillstånd att anordna lokala bingospel och vissa andra lokala lotterier.
E] Genom initiativ av Helsingborgs och Örebro kommu- ner får alla kommuner i fortsättningen bestämma om tra- fikövervakarnas uniformer.
D Haninge kommun har ställt frågan om det är möjligt att sälja idéer och uppfinningar som görs inom en kom- mun. Vi har därvid klar.ort att sådana åtgärder enligt vår bedömning ryms inom ramen för den kommunala kompetensen.
Riksdagsbeslut om utvidgad försöksverksamhet
I regeringens proposition våren 1987 om aktivt folkstyre i kommuner och landsting behandlas en rad kommunala demokratifrågor. Riksdagen har i mars 1988 tagit ställ- ning till förslagen. I flera avseenden berörs frikommunför- söket. I det följande lämnas en redovisning för riksdagens beslut.
Friare nämndorganisation
Regeringens förslag innebar vidgade möjligheter för kom- munerna att förändra den kommunala nämndorganisa- tionen på central nivå inom i första hand det specialregle- rade området. Som motiv för detta angav civilministern att gjorda utvärderingar visar att erfarenheterna av de- centraliseringsarbetet i huvudsak är positiva. Det ansågs angeläget att ge kommuner som infört lokala nämnder möjlighet att anpassa och utveckla sin nämndorganisa- tion. Nya organisatoriska förutsättningar borde skapas inför nästa mandatperiod.
I konstitutionsutskottets betänkande framhålls att man ser positivt på decentraliseringsåtgärder som syftar till att fördjupa och förstärka den kommunala demokratin. Ut- skottet var dock inte berett att tillstyrka en permanent lagstiftning. Vissa av förslagen har enligt utskottet endast prövats i begränsad omfattning. Någon slutlig utvärde- ring har heller inte kunnat göras av de försök med en
friare kommunal nämndorganisation som bedrivs med stöd av frikommunlagen.
I stället för en generell lagstiftning har riksdagen på för- slag av konstitutionsutskottet beslutat att de ökade möj- ligheterna till decentralisering i första hand skall prövas inom ramen för det pågående frikommunförsöket. I prin- cip skall det bli möjligt för de kommuner som så önskar att bedriva försöksverksamhet enligt frikommunlagen. Rege- ringen ges möjlighet att föreskriva vilka kommuner som får bedriva försöksverksamhet. Utgångspunkten för rege- ringens prövning bör enligt riksdagens beslut vara att önskemål från kommunernas sida att få tillämpa lagen bör godtas om det inte föreligger särskilda skäl som talar mot detta. Andringarna i frikommunlagen träder i kraft den 1 maj 1988 och lagens giltighetstid förlängs till ut— gången av år 1991. Lagtexten framgår av bilaga till rap- porten.
Vid riksdagsbehandlingen togs också frågan om ytterliga- re dispenser upp. Riksdagen anslöt sig till följande utta- lande av konstitutionsutskottet:
”Under beredningen av det nu aktuella ärendet har uppmärksammats att det för de kommuner som kommer att tillämpa frikommunlagen kan finnas ett behov av dispenser i anslutning till de förändringar av nämndorganisationen som prövas. Bl. a. har pekats på frågan om di- spens från statliga regler vad gäller skolchef i kommun. Det kan också tänkas att frikommunerna vill tillämpa dispenser som medgetts tidiga- re i försöksverksamheten. Enligt utskottet bör det ankomma på rege- ringen att efter vederbörlig beredning pröva behovet av ytterligare avsteg från författningar och vid behov förelägga riksdagen förslag.”
Fortsatt kommunallagsarbete
En översyn av kommunallagen görs f. 11. av en arbetsgrupp i civildepartementet. Avsikten är att ett betänkande skall
föreligga vid halvårsskiftet 1988. Riksdagen anser att be- redningsarbetet därefter bör ske under medverkan av re- presentanter för de politiska partierna i riksdagen. En viktig uppgift blir därvid att beakta erfarenheterna av den nuvarande lokalorganslagen och utvärderingen av fri- kommunförsöket. I detta sammanhang kan det enligt riks- dagens uttalande vara naturligt att överväga frågan om behovet av en generell organisationsfrihet för kommuner- na. Samtidigt bör en översyn göras av de jävs- och sekre- tessregler som bör gälla den kommunala nämndverksam- heten. Riksdagen framhåller vidare att det bör ankomma på stat-kommunberedningen att svara för utvärderingen av den utvidgade försöksverksamheten.
I det fortsatta kommunallagsarbetet bör enligt riksdagens mening ytterligare frågor tas upp. Direktvalda lokala nämnder bör kunna övervägas liksom möjligheterna att förbättra de mindre partiernas insyn och arbetsförhållan- den i kommunalpolitiken. De i propositionen framlagda lagförslagen om de anställdas och de förtroendevaldas uppgifter anser riksdagen också bör behandlas i samband med en ny kommunallag.
Samråd med brukarna
I frikommunförsöket har olika frågor tagits upp om bru- karinflytande. Riksdagsbeslutet om aktivt folkstyre inne- bär att ändringar görs i kommunallagen som stärker bru- karnas medverkan i den kommunala beslutsprocessen. De kommunala nämnderna skall verka för att samråd sker med brukarna. Det ankommer på kommunstyrelsen och andra nämnder — om inte annat framgår av speciallag- stiftningen — att avgöra formerna för samrådet liksom hur brukarnas deltagande skall vägas mot andra hänsyn som är viktiga i en förvaltningsverksamhet. Bestämmel-
sen har getts en allmän utformning. Ett uteblivet samråd i ett visst ärende innebär därför inte att beslutet blir ogil- tigt. Brukarinflytandet förstärks också genom en annan kommunallagsändring som anknyter till lagens delege- ringsregler. Ett delegeringsuppdrag från styrelsen eller en nämnd till en anställd skall i fortsättningen kunna för- enas med villkor om samråd med brukarna. Ytterst skall emellertid beslutanderätten ligga kvar hos nämnden om enighet inte kan uppnås.
Ökad målstyrning
Ett väsentligt syfte med frikommunförsöket är att vidga kommunernas och landstingens möjligheter att besluta om sin egen organisation och verksamhet. Frikommuner- na har väckt olika förslag med denna inriktning. En fråga som diskuterats gäller ramanslag till nämnderna. Riksda- gen har nu beslutat om ändring i kommunallagen som preciserar gränserna för fullmäktiges möjligheter att ge vida anslagsbemyndiganden. I samband med att budgeten fastställs eller anslag beviljas får fullmäktige uppdra åt styrelsen eller annan nämnd att genomföra en viss verk- samhet inom ramen för de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige har fastställt. Riksdagen betonar att förslaget inte innebär någon för- ändring i kompetensfördelningen mellan fullmäktige och nämnderna.
Frikommunförsök i Norden
Det svenska frikommunförsöket har stått modell för ut- formning av liknande projekt i Danmark och Norge. Den finska regeringen står i begrepp att överlämna en proposi- tion till riksdagen med förslag om att ett finskt frikom- munförsök skall starta vid årsskiftet 1988/89. Nordiska rådet har också beslutat om en försöksverksamhet.
Danmark
Frikommunförsöket i Danmark startade i januari 1985 med att 22 kommuner och 5 amtskommuner (landsting) utsågs till frikommuner av regeringen. Det danska folke- tinget antog en lag om frikommuner som gäller till ut- gången av år 1989. I lagen anges generella bestämmelser för försöket. Lagen gav också frikommunerna möjlighet att genomföra försök inom social- och undervisningsområ- dena. Ett år senare antog folketinget en ny frikommunlag som väsentligt utökade frikommunernas möjligheter till försök inom en rad verksamhetsområden. Då förlängdes också frikommunperioden till den 31 december 1993. Un- der våren 1988 kommer antalet frikommuner att utökas med åtta kommuner och ett amt. Totalt kommer alltså 30 kommuner och 6 amt att vara frikommuner i Danmark.
Syftet med det danska frikommunförsöket är att ge rege- ring och folketing upplysning om vilka uppgifter kommu- nerna kan påta sig, och hur kommunerna bäst utifrån egna förutsättningar kan bedriva den verksamhet som
man har ålagts. Från regeringens sida betonas att det finns intresse för att få fram en mer nyanserad lagstift- ning för kommunerna, som i högre grad än den nuvarande ger den enskilda kommunen möjlighet att välja en lösning som passar de lokala behoven.
I likhet med vad som gäller för det svenska frikommunför- söket finns vissa begränsningar i den danska frikommun- lagen. Försök vilka har till syfte att göra ingrepp i löne- och anställningsförhållanden kan inte godkännas. Det- samma gäller försök som går emot den ekonomiska politik som riksdag och regering för. En annan förutsättning för godkända försök, är att de är utgiftsneutrala mellan stat och kommun liksom även mellan kommunerna inbördes. För övrigt står det kommunerna fritt att föreslå försök som man finner lämpliga. Försök som har godkänts för en kommun kan, efter godkännande av vederbörande minis- ter, även genomföras av andra frikommuner.
Fram till mars 1988 har ca 180 försök godkänts. Hälften av dessa berör skolområdet. Ett av huvudsyftena med des- sa försök är att skapa nya samarbetsformer mellan politi- ker, föräldrar, lärare, elever och den kommunala admini- strationen. Försök har också påbörjats med att utöka skol- myndighetens uppgift till att även omfatta sysselsätt- ningsfrågor för ungdomar. Cirka en fjärdedel av de god- kända försöken berör miljö- och planfrågor, samt indel- ningsfrågor. Här har beslutsrätten förts över från amtsråd till kommunfullmäktige. Resterande försök fördelas unge- fär jämnt på arbetsmarknads-, bostads-, industri-, jord- bruks- och socialdepartementens områden.
I Danmark är det i första hand kommunen som ansvarar för utvärderingen av det enskilda försöket. Fackdeparte- menten skall vid godkännande av försöken tillse att det kommer till stånd en sådan utvärdering. För försök som påverkar centrala politiska, juridiska och/eller ekonomis-
ka beslut, är regeringen beredd att ställa ekonomiska re- surser till förfogande för utvärdering. Sådana har också beviljats i ett flertal fall.
Inrikesministeriet arbetar med målsättningen att resulta- ten av frikommunförsöket med nya kommunala styrfor— mer skall föreligga så tidigt att det går att utnyttja erfa- renheterna redan inför nästa danska kommunalval som äger rum i november 1989.
Norge
I Norge startade frikommunförsöket våren 1986 då stor- tinget antog lagen om försöksverksamhet i kommuner och fylkeskommuner. 20 kommuner och 4 fylkeskommuner (landsting) har efter ansökan hos regeringen givits status som frikommuner.
Försöket i Norge syftar till att bättre anpassa den kommu- nala förvaltningen till lokala behov, ge bättre service till invånarna samt att effektivare utnyttja befintliga resur- ser. Detta skall ske genom att kommunerna ges dispens från lagar och förordningar som fastlägger hur uppgifter skall lösas och verksamheten organiseras. Frikommuner- na skall i stället besluta om egna regler. Dessa skall god- kännas av Konungen. Liksom i Sverige tillåter inte fri- kommunlagen att den enskildes rättssäkerhet sätts i frå- ga.
Frikommunlagen i Norge omfattar hela den kommunala verksamheten. Meningen är att kommunerna själva skall lägga fram förslag om förändringar. Det kan gälla hur uppgifter skall lösas eller hur den kommunala organisa- tionen skall utformas. Hela ansvaret för både idé, utform- ning av konkret förslag och genomförande ligger lokalt.
Frikommunförsöket är ett led i förnyelsen av den offentli- ga förvaltningen i Norge. Arbetet med att vidareutveckla den kommunala självstyrelsen förs vidare i frikommunför— söket. Man har genom försöket öppnat för en kritisk granskning av existerande lagar och föreskrifter för att få dem anpassade till dagens behov i skilda kommuner. Inför starten av frikommunförsöket inbjöds Norges kommuner att inkomma med förslag på frikommunprojekt. Följande fem huvudområden framkom:
E] näringslivs- och sysselsättningsfrågor — med samord- nad näringsutveckling som mål
El barn- och ungdomsfrågor — med en samlad syn på frå- gor om miljö, skolutveckling och administrativ förenkling som mål
El hälso- och socialsektorn — med samordning, effektivi- sering och förbättring av servicen som mål
El plan- och byggfrågor — med en förenkling av lagstift- ningen och snabbare ärendebehandling gentemot allmän- heten som mål
[I] kommunala styr— och organisationsfrågor — med stärkt politikerinflytande och en effektivare förvaltning som mål.
Vid årsskiftet 1987/88 hade 20 olika projekt godkänts för tio kommuner och tre fylken. Innehållet i projekten inne- bär dock att betydligt fler dispenser givits i enskilda frå- gor. Den tidigare nämnda frikommunlagen medger långt- gående dispensgivning vilket också regeringen tagit fasta på. Man har vid tillståndsgivningen helt gått på kommu- nernas framarbetade förslag och godkänt alla som blivit antagna av fullmäktige i kommunen.
Frikommunförsöket i Norge kommer att förlängas med ett år från det ursprungliga förslaget, så att det kan pågå i fyra år till utgången av år 1991. Ett brett forskningspro- gram har lagts upp för utvärdering av frikommunförsöket. Totalt satsas 7—9 miljkr. av vilka regeringen svarar för merparten samt NORAS (Norges råd för anvendt sam- funnsforskning) och kommunförbunden för resten.
Finland
I Finland tillsattes i december 1985 en arbetsgrupp med uppgift att utreda förutsättningarna för ett finskt frikom- munförsök. Arbetsgruppen överlämnade sitt betänkande i januari 1987. Inom inrikesministeriet pågår f.n. arbetet med att färdigställa en proposition i syfte att ett frikom- munförsök skall starta vid årsskiftet 1988/89.
Begreppet frikommun står i Finland för försök som avser relationerna mellan stat och kommun. Begreppet service- kommun används för en kommun som arbetar med att förbättra servicenivån inom kommunen. De finska kom- munerna har i ett första skede inbjudits att delta i försöket genom att det tidigare nämnda betänkandet sänts på re- miss till dessa.
Nordiskt frikommunförsök
Vid Nordiska rådets session i Oslo 1988 behandlades ett medlemsförslag om ett frikommunförsök över riksgränser- na i Norden. Förslagsställarna anser att ett intensifierat gränsutbyte särskilt bör komma till stånd inom områdena turism, kommunikationer och transporter, skola, barn- och äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Förslaget an- togs vid sessionen och kommer nu att beredas av en projektgrupp inom Nordiska ministerrådet.
Den fortsatta försöks- verksamheten
Genom frikommunförsöket har ett betydelsefullt utveck- lingsarbete satts i gång. En diskussion har tagits upp om förnyelse och förändring i såväl den statliga som den kom- munala verksamheten. Beslut om dispenser och andra åt- gärder har fattats som möjlig.ort försök inom olika sam- hällsområden. Försöksverksamheten spelar därigenom en viktig roll för att stimulera till nytänkande inom hela den offentliga sektorn. Mot den här bakgrunden anser vi det väsentligt att nu göra en uppsummering av den hittillsva- rande verksamheten och lägga förslag om det fortsatta frikommunförsökets inriktning.
Försöksperioden bör förlängas
Frikommunförsöket skall enligt riksdagens och regering- ens ställningstaganden för fyra år sedan pågå till utgång- en av 1988. Ett undantag är primärvårdsförsöket som skall pågå ytterligare under tre år. När riksdagen fattade sitt beslut förutsattes att försök som slår väl ut borde kunna genomföras generellt utan att man avvaktar för- söksperiodens utgång. I några fall har så redan skett. De hittillsvarande erfarenheterna visar dock att försöksperi- oden i huvudsak upplevs som för kort. Många försök star- tade också senare än beräknat. På flertalet områden sak- nas därför i dag tillräckliga erfarenheter för att dra gene- rella slutsatser.
Förutsättningarna för frikommunförsöket har också för- ändrats genom riksdagens nyligen fattade beslut om försöksverksamhet med förändringar i den kommunala nämndorganisationen. Som tidigare framgått föreslog re- geringen en generell lagstiftning som skulle ge alla kom- muner i huvudsak samma organisatoriska frihet som i dag gäller för frikommunerna. Riksdagen var dock inte beredd att godta en permanent lagstiftning då förslagen inte an- sågs tillräckligt prövade. I stället förordas att frikommun- försöket i denna del förlängs till utgången av 1991.
Flera skäl talar enligt vår uppfattning för att hela frikom- munförsöket bör förlängas med tre år. Vi anser att gene- rella förslag bör grundas på en samlad och allsidig utvär- dering. En sådan har ännu inte kunnat göras eftersom försöken inte pågått tillräckligt länge. Riksdagens beslut om en förlängning av lagen om en friare kommunal nämndorganisation får också konsekvenser för hela för- söksverksamheten. Till detta kommer vår allmänna be- dömning att frikommunförsöket utgör en viktig del i ett allmänt utvecklings- och förnyelsearbete. Det är numera enligt vår uppfattning en inarbetad förändringsmetod med många fördelar för både stat och kommun.
Antalet frikommuner bör utökas
I dag deltar nio kommuner och tre landsting i försöksverk- samheten. I ett inledande skede var det naturligt att be- gränsa antalet försökskommuner. Samtidigt är det själv- fallet så att ett betydande utvecklingsarbete pågår i ett stort antal andra kommuner och landsting. I vissa fall utgör statliga regler hinder för att driva förnyelseproces- sen vidare. Detta har särkilt kommit till uttryck när det gäller möjligheterna att decentralisera och förändra i den
kommunala nämndorganisationen. Det nämnda riksdags- beslutet ger nu regeringen möjlighet att låta ytterligare kommuner delta i frikommunförsöket i denna del. Detta innebär att försöksverksamheten kan breddas och nya idé- er om förändringar i den kommunala verksamheten kan komma att prövas. Vi anser detta väsentligt.
Den utvidgade försöksverksamhet i nämndorganisations- frågor som riksdagen beslutat om under våren 1988 inne- bär inga begränsningar i fråga om antalet försökskom- muner. Utgångspunkten för regeringens prövning skall vara att kommunernas önskemål bör godtas. Det bör en- ligt vår mening i huvudsak vara kommuner som tillämpar lagen om en friare kommunal nämndorganisation som också ges möjlighet att delta i frikommunförsöket i övrigt.
Försöksverksamhetens innehåll bör vidgas
Inom ramen för det nuvarande frikommunförsöket har en rad frågor tagits upp. Av de 284 framförda förändringsön- skemålen har mer än en tredjedel lett till att möjligheter öppnats att bedriva försök inom olika kommunala verk- samheter. I ett 40-tal fall har vi klargjort att förslagen kan genomföras utan ändringar i statliga regler. Vissa frikom- munförslag har tillgodosetts genom generella åtgärder.
Försöksmöjligheterna bör i fortsättningen kunna utnytt- jas av de nya frikommunerna. Dessa bör också kunna ta upp nya frågor om dispenser och andra åtgärder som än— sluter till de förändringar i den kommunala nämndorgani- sationen som genomförs. För att förverkliga en decentrali— serad nämnd- och förvaltningsorganisation kan lättnader inom exempelvis speciallagstiftningen vara nödvändiga.
Pågående försök
De frågor som prövas i frikommunförsöket omfattar ett flertal samhällsområden. Inom bostadssektorn pågår för- sök med kommunal beslutanderätt för viss statlig långiv- ning. På skolområdet är det möjligt att pröva förslag om en friare organisation av skolenheter, friare användning av vissa statsbidrag, utbyte av personal mellan grundsko- lans lågstadium och förskolan, konferensverksamhet, för- läggning av skolarbetstiden, friare fördelning av resurser- na till undervisning i B-språk, musikundervisning m.m. På kommunikationsområdet har dispens medgivits för för- sök med integrering av olika trafikslag inom bostadsområ- den.
Inom miljöskydds- och naturvårdsområdet har frikom- munerna fått möjlighet att ta över beslutanderätten och tillsynen från länsstyrelsen för vissa ärendegrupper bl.a. viss miljöfarlig verksamhet samt tillstånd att sätta upp skyltar i naturen. Aven i fråga om ingripande mot van- vård av djur ges frikommunerna ökade befogenheter. Ett annat område med försöksverksamhet gäller hälso- och sjukvården. Frikommunerna kan här bedriva primärvård under förutsättning att landstinget och kommunen kom- mit överens om detta. I frilandstingen är det möjligt att ta ut enhetliga patientavgifter inom öppenvården och att friare tillsätta vissa tjänster inom folktandvården.
Arbetsmarknadspolitiken är ett område som ägnats stort intresse i frikommunförsöket. Frikommunernas förslag har lett till att lokala arbetsförmedlingsnämnder inrät- tats. Några av frikommunerna har getts möjlighet att tillsätta en kommunal ordförande. Nämnden har möjlig- het att friare använda statsbidragen för vissa sysselsätt- ningsskapande åtgärder. Frilandstingen kan upprätta av- tal med länsarbetsnämnderna, s.k. sysselsättningskon- trakt.
Frågan om en friare kommunal nämndorganisation har, som tidigare framhållits, spelat en central plats i frikom- munförsöket. Frikommunerna behöver sålunda inte in- rätta särskild byggnadsnämnd, miljö- och hälsoskydds- nämnd, skolstyrelse och socialnämnd. Det är vidare möj- ligt att inrätta lokala utvecklingsgrupper för förvaltning och verkställighet under t. ex. en kommundelsnämnd.
Frikommunerna har vidare en särställning när det gäller förvaltning av stiftelser. De är om deras förmögenhet är mindre än 200 000 kronor undantagna statlig tillsyn. Fle- ra försök innebär att frikommunerna tar över beslutande- rätten från länsstyrelsen. Detta gäller exempelvis beslut om tillstånd för hem för vård och boende, för vissa lotterier och bingo samt för anläggning av motorsport- och skjutba- nor.
Utvidgad försöksverksamhet
Våra erfarenheter av frikommunförsöket visar att ett fort- löpande och ömsesidigt samspel behövs mellan stat och kommun. Försöksverksamheten har mer och mer förskju- tits från ett projekt till en väsentlig del i en process med ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Vårt arbete har gett vid handen att statliga organ på olika sätt kan med- verka och stimulera förnyelsearbetet i landsting och kom- muner. I de fall statliga regler lägger hinder i vägen för en önskvärd utveckling i den kommunala verksamheten är det väsentligt att det finns former för att fånga upp och bearbeta de förslag till förändringar som diskuteras på lokal nivå.
Den principiella syn som vi här redovisar på frikommun- försöket bör enligt vår mening leda till att försöksverk- samheten fördjupas och breddas till att, förutom enskilda frågor, omfatta mer generella förändringssträvanden. Vi har i vår rapport ”Förnyelse och utveckling” lagt fram ett
program för samverkan mellan stat och kommun. I rap- porten framhålls att beredningen bör följa och ta initiativ till olika utvecklingsinsatser. Vi anser det väsentligt att arbeta vidare med frågor om förnyelse av den kommunala självstyrelsen och demokratin. En fråga som därvid bör tas upp gäller statens sätt att organisera och utforma sin styrning i en delvis ny och förändrad kommunal organisa- tion. Ett fortsatt utvecklingsarbete behövs också enligt vår mening för att skapa en helhetssyn på kommunallag- stiftningen och för att utvidga informationsutbytet mellan stat och kommun inom olika verksamhetsområden. Vi vill även flytta fram frågor om samverkan inom den kommu- nala sektorn liksom arbetet med bättre service och ökad valfrihet. Inom de ramar som anges i rapporten kan försök i frikommunerna och frilandstingen bereda marken för permanenta ställningstaganden.
Frågan om förnyelse av den kommunala självstyrelsen och demokratin bör även framgent ges en framskjuten plats i försöksverksamheten. Ett centralt område för frikommun- försöket är det statliga regelsystemet. Försöksverksamhe- ten har tydligt visat att statliga bestämmelser ibland ut- gör hinder för en effektiv kommunal verksamhet. Det rå- der också betydande missuppfattningar om vilka bestäm- melser som faktiskt gäller. Av de förslag som frikommu- nerna fört fram till regeringen kan en inte obetydlig andel genomföras utan förändringar i statliga regler. Kommu- nerna har således inte känt till vilka regler som gäller. I en del fall har ett allmänt råd uppfattats som bindande och i andra fall har man tolkat en regel på fel sätt. Det före- kommer också att regionala statliga myndigheter ”fyllt ut” överordnade regler på ett inte avsett sätt. Dessa erfa- renheter torde gälla alla landets kommuner och landsting. Vi anser därför att ett viktigt inslag i det fortsatta utveck- lingsarbetet mellan stat och kommun bör vara att finna former för information och kunskapsuppbyggnad om det statliga regelsystemet. Stat-kommunberedningen bör i
samråd med frikommunerna överväga hur denna fråga skall kunna bli en del i frikommunförsöket.
Samtidigt som förändringar av den statliga regleringen görs på det centrala planet är det naturligt att frikom- munerna överväger den egna förvaltningens sätt att fungera. Det är angeläget att sambandet mellan statliga regler och kommunernas tillämpning av dessa uppmärk- sammas. Frikommunförsöket har gett oss erfarenheter om kommunernas och landstingens egna regelsystem. Vid den inventering som gjordes i frikommunerna framkom att förvaltningarna ofta upplever de egna reglerna som hin- der för verksamheten. På det statliga området pågår ett omfattande arbete med att förenkla och ta bort regler. Olika metoder har använts för att tvinga fram ett ställ- ningstagande till behovet av varje enskild regel. Exempel på sådana åtgärder är "solnedgångsbestämmelser” och ”stupstockar”. De erfarenheter som kommit fram i det statliga regelförenklingsarbetet borde kunna komma kommuner och landsting till nytta. Aven i detta avseende bör stat-kommunberedningen kunna ta initiativ och med frikommunerna överväga hur denna fråga skall kunna tas upp i försöksverksamheten.
Ett utredningsarbete pågår om kommunallagen. I vår rap- port framhöll vi att kommunernas och landstingens hand- lingsfrihet bör vidgas. Det är enligt vår mening naturligt att de principer som ligger bakom kommunallagens ut- formning slår igenom i speciallagstiftningen. Ett kommu- nalrättsligt utredningsarbete bör initieras för att __skapa en enkel och flexibel lagstiftning på alla områden. Aven här anser vi att en försöksverksamhet kan vara lämplig för att komma vidare med vissa frågor. I de fall hinder finns i lagar och andra författningar för exempelvis samarbete mellan landsting och kommuner bör beredningen initiera
förändringar.
En utveckling mot ramlagstiftning och målstyrning inne- bär att arbetet med uppföljning och utvärdering behöver ägnas ökad uppmärksamhet. Stat-kommunberedningen har regeringens uppdrag att behandla dessa frågor. Det viktigaste syftet med ett nytt uppföljnings- och utvärde- ringssystem skall vara att redovisa hur verksamhetsmål uppfylls, vilka problem som orsakar brister i måluppfyllel- sen, effektiviteten i verksamheten och vilka tecken som tyder på att en revision av lagstiftningen kan vara befo- gad. Vi har tillsammans med bl.a. kommunförbunden, riksrevisionsverket och statskontoret inlett ett kartlägg- ningsarbete. Metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhet inom olika kommunala områden behöver dock prövas i praktiken. Detta bör enligt vår mening vara en lämplig fråga att ta upp i frikommunförsöket.
Arbetssätt och utvärdering bör ses över
Riksdagsbeslutet om en utvidgad försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation innebär att stat— kommunberedningens ansvar för frikommunförsöket för- längs fram till år 1992. I konstitutionsutskottets betän- kande framhålls vikten av att försöket utvärderas och att den parlamentarikergrupp som är knuten till beredningen deltar i detta arbete. Dessa ställningstaganden innebär att en ny plan för utvärderingsarbetet behöver utarbetas. Betydande insatser bör också liksom hittills göras för att bistå frikommunerna i deras utvecklingsarbete. En nära samverkan med Svenska kommunförbundet och Lands- tingsförbundet är här angelägen. Det är vidare väsentligt att informationsfrågorna ägnas stor uppmärksamhet. Det- ta kan ske genom tidskriften Förnya Lokalt och informa- tionsbladet Frikommunnytt. Genom dessa åtgärder bör kunskap och erfarenheter om försöksverksamheten kunna förmedlas till alla landets kommuner och landsting.
En framgångsrik försöksverksamhet bygger på en aktiv och positiv medverkan från olika intressenter. Vår erfa- renhet av det hittillsvarande arbetet är att hinder och motstånd redovisats från olika fackområden. Detta har försvårat arbetet med att få till stånd angelägna försök inom olika områden. Vi anser därför att riksdag och rege- ring klart måste markera frikommunförsökets betydelse för att utveckla den offentliga sektorn.
Det svenska frikommunförsöket har väckt uppmärksam- het såväl inom som utom vårt lands gränser. Olika länder har tagit del av våra erfarenheter. Av den tidigare redo- visningen framgår att olika frikommunförsök startats el- ler planeras i Norden efter svenskt mönster. Ett viktigt inslag i det fortsatta arbetet bör därför vara att befrämja ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter om de olika frikom- munförsöken mellan de nordiska länderna.
Bilaga ]
Frikommuner och frilandsting som utsågs 1984
Jämtlands läns
landsting SANDVIKEN Örebro läns TYRESÖ landsting Gbgs/Bohus _ ___, _ HANINGE läns landsting _ _ ÖREBRO ALE * (? VARBERG
HELSINGBORG
Svensk författningssamling
Lag
om dels fortsatt giltighet av lagen (1984: 382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation, dels ändring i samma lag;
utfärdad den 24 mars l988.
Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om lagen (l9842382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation
(lv/x att lagen. som gäller till utgången av är I988. skall forlsalla att gälla till utgången av år l99l.
(Ia/x all I. 6 och 8 && skall ha följande lydelse. Lagen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna lag träder i kraft.
Allmänna bestämmelser
l & Kommuner och landstingskommuner får i enlighet med föreskrifter- na i denna lag bedriva försöksverksamhet med en annan nämndorganisa- lion än som föreskrivs i lag eller annan författning.
Föreskrifter om vilka kommuner och landslingskommuner (försökskom- muner) som försöksverksamheten skall avxe meddelas av regeringen. Lag (1983-136).
2 & Försöksverksamheten kan avse såväl nämnder med hela försöks- kommunen som verksamhetsområde (centrala nämnder) som nämnder med uppgifter som avser en del av försökskommunen eller någon anlägg- ning i denna (Inka/u organ).
Med jirlI/irr'iklige avses i lagen kommunfullmäktige och landstinget.
2 a & Om fullmäktige beslutar det. får en nämnd i en försökskommun. utan hinder av vad som föreskrivs i 3 kap. 12.5 tredje stycket och l3 & andra stycket kommunallagen (l977: l79) eller i någon annan författning om anmälan av beslut som har fattats med stöd av uppdrag från nämnden. besluta om i vilken utsträckning sådan anmälan skall ske. Beslut som inte anmäls skall protokollföras särskilt. om beslutet fär överklagas enligt 7 kap. kommunallagen. Lugi/986.971
' Prop. l986/87z9l. KU ”87/88: 23. rskr. 154.
Bilaga 2
alla
%& EE?
SFS 1988: 136
Ulkom från trycket den 7 april I983 Omlryck
SFS 1988: 136
iv
Centrala nämnder
3 & Fullmäktige i en försökskommun fär uppdra åt en eller flera nämnder att helt eller delvis handha förvaltning och verkställighet som annars enligt lag eller annan författning ankommer på en viss annan nämnd. Detta gäller inte uppgifter som ankommer på kommunstyrelse. förvaltningsutskott. folkhögskolestyrelse och valnämnd.
4 5 En nämnd får inte med stöd av 3 & ges i uppgift att bestämma om rättigheter och skyldigheter för försökskommunen i ärenden i vilka namn— den har att företräda försökskommunen som part.
5 5 När en nämnd fullgör sådant uppdrag som avses i 3 &. gäller vad som är föreskrivet i lag eller annan författning om den nämnd på vilken uppgif- terna annars ankommer.
6 & Upphör verksamheten hos en central nämnd sedan nämndens uppgif- ter efter beslut av fullmäktige enligt denna lag har tagits över av en eller flera andra nämnder. skall ledamöterna och suppleanterna i den centrala nämnden anses entledigade utan vidare åtgärd. Lug (l988: /36).
Lokala organ
7 & Fullmäktige i en försokskommun får inrätta en institutionsstyrelse som för en eller flera anläggningar får handha förvaltning och verkställig- het som enligt lag eller annan författning ankommer på miljö— och hälso- skyddsnämnden. Skolstyrelsen och socialnämnden. Som förutsättning här- för gäller att uppgiften på grund av sin begränsning till anläggningen och sin beskaffenhet i övrigt lämpar sig för handläggning i en institutionsstyrel— se.
Ifråga om institutionsstyrelser som inrättas med stöd av denna paragraf skall 2 & andra stycket. 3 &" andra stycket. 4 & andra stycket och 5 & lagen (1979: 408) om vissa lokala organ i kommunerna tillämpas.
8 &: Fullmäktige i en försökskommun får lägga en uppgift på ett lokalt organ också i sådana fall då kravet på anknytning till kommundel eller begränsning till anläggning enligt lagen (19791408) om vissa lokala organ i kommunerna eller enligt 7 ;" inte är uppfyllt. Lagt/988.136).
9'ä Fullmäktige i en försökskommun får inrätta särskilda organ för att handha förvaltning och verkställighet under ett lokalt organ. I fråga om sådana särskilda organ skall 4 & lagen (19791408) om vissa lokala organ i kommunerna tillämpas. Ett särskilt organ får dock inte väcka ärende hos fullmäktige. Dess budgetförslag skall lämnas till det lokala organet inom den tid som detta har bestämt. Lag (l986: 97).
: Ändringen innebär att första stycket sista meningen och andra stycket upphävs.
Denna lag] träder i kraft den I maj l988. SFS 19883 l36 På riksdagens vägnar BO HOLMBERG
Lennart Aspegren (Civildepartementel)
' max: 136.
Bilaga 3
Förteckning över ställningstaganden till frikommunernas förändringsförslag*
Den kommunala organisationen
F örsöksmöjligheter
EI Kommunerna har getts möjlighet att göra avsteg från kravet på särskild socialnämnd, miljö- och hälsoskydds- nämnd, byggnadsnämnd och skolstyrelse.
EI Kommuner och landsting får full frihet att föra över uppgifter mellan olika nämnder.
El Kommunerna får inrätta institutionsstyrelser inom om- rådena för socialnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämn- den, byggnadsnämnden och Skolstyrelsen.
. El Uppgifter kan lämnas till lokala organ även om uppgif- ten inte är begränsad till kommundelen.
E] Kommunerna får inrätta särskilda organ för att ha hand om viss förvaltning och verkställighet under ett 10- kalt organ, t. ex. för en by eller ett bostadsområde.
El Kommuner och landsting får göra avsteg från kravet på att beslut som har fattats med stöd av delegering från en nämnd skall anmälas till nämnden.
* I de fall flera kommuner tagit upp samma önskemål anges här frågan endast en gång.
Generella åtgärder
EJ Reglerna om kallelse till fullmäktiges sammanträden har förenklats så att kallelse kan ske även på annat till- förlitligt sätt än med posten.
[] Ökade möjligheter har getts att utveckla brukarinfly- tandet i den kommunala verksamheten.
Avslagna frikommunförslag
I] Möjlighet för en minoritet i fullmäktige att besluta om en kommunal folkomröstning.
Plan- och byggområdet
Försöksmöjligheter
EJ Kommunerna har möjlighet att göra avsteg från kravet på särskild byggnadsnämnd.
Cl Kommunerna får inrätta institutionsstyrelse inom bygg- nadsnämndens område.
Generella åtgärder
D Kommunerna har fått beslutanderätt i fråga om pla- ner.
[3 Statliga myndigheters granskning av planer har be- gränsats.
El Varierad bygglovsplikt genom kommunala beslut.
D Förenklad bygglovshantering med bl.a. flexiblare krav på nybyggnadskarta, utsättning och besiktningar.
D Utökade möjligheter till tillfälliga bygglov.
:] Förenklingar i fråga om byggnadsnämndens verksam- het.
Zl Byggnadsnämnden får möjlighet att nedsätta eller efterge byggnadsavgift.
Inga hinder i statliga regler
EJ Muntligt plansamråd med lantmätare möjligt före planfastställelse.
E] Samordning kan ske av bygglov med annan lovgivning.
D Lämplighetsprövning av bebyggelse möjlig på grund- val av planskisser.
Utredningsuppdrag
D Statens planverk har haft regeringens uppdrag att i samverkan med bostadsstyrelsen, lantmäteriverket och länsstyrelsernas organisationsnämnd lämna särskild råd- givning till frikommunerna. En rapport har avlämnats som översänts till samtliga kommuner.
Avslagna frikommunförslag
El Överföring av fastighetsbildning och fastighetsregi- strering till kommunerna.
[] Rätt för kommun att själv fastställa och uppbära för- rättningsavgift för fastighetsbildning.
El Slopad skyldighet att infordra yrkesinspektionens ytt- rande.
E] Befrielse i vissa fall från krav på bygglov. E] Bygglov som inkluderar alla erforderliga tillstånd.
[] Bygglov kompletteras med ”servitut” där byggherren godkänner störningar från verksamhet på grannfastighet.
El Ändringar i besvärsordningen inom plan- och byggom- rådet.
II! Plan- och bygglagen införs tidigare i frikommunerna.
El Möjlighet att genomdriva gårdssamverkan inom kvar- ter med mer än en fastighetsägare.
Bostadssektorn
Försöksmöjligheter
III Frikommunerna får besluta om bostadslån for nybygg- nad av småhus som skall bebos av lånesökanden.
D Frikommunerna får också besluta om bostadsanpass- ningslån och bostadsanpassningsbidrag i kombination med bostadslån.
[] Kommunal beslutanderätt är vidare möjlig i fråga om statligt stöd till vissa förbättringsåtgärder.
Avslagna frikommunförslag
[] Ändring i låneregler så att eftersatt underhåll, energi- besparande åtgärder och eget arbete får ingå i låneunder- laget.
Utbildningsområdet
Försöksmojligheter
[] Kommunerna har möjlighet att göra avsteg från kravet på särskild skolstyrelse.
El Kommunerna får inrätta institutionsstyrelse inom skolstyrelsens område.
[] Kommunerna har getts möjlighet att fritt fördela bas- resurser, förstärkningsresurser och tilläggsbidrag mellan olika skolenheter. Vidare har kommunerna getts rätt att utan länsskolnämndens medverkan besluta om anordnan- de eller indragning av skolenheter.
D Kommunerna får använda mindre resurser för under- visningen i B-språk än som sägs i skolöverstyrelsens före- skrifter. De resurser som inte utnyttjas får användas för undervisning i andra ämnen.
[] Kommunerna och landstingen ges rätt att fritt fördela statsbidraget till lokal skolutveckling m.m. mellan perso- nalutbildning och lokalt utvecklingsarbete.
D Landstingen får i stället för skolöverstyrelsen och läns- skolnämnden fördela elevplatserna på studievägar inom dels vård-, social- och konsumtionssektorn (VSK-sektorn), dels jordbruks- och skogsbrukssektorn (J ST-sektorn).
D Kommunfullmäktige i en försökskommun får uppdra åt ett lokalt organ att handlägga frågor om statligt regle— rade tjänster som rektor, biträdande skolledare, lärare och Syo-funktionär.
E Kommunerna och landstingen får i stället för länsskol- nämnden tillsätta tjänster som rektor och studierektor i grundskolan och gymnasieskolan.
EJ Lärare vid kommunal musikskola får under vissa för— utsättningar ge undervisning i musik även i grundskolan.
EJ Kommunerna ges möjlighet att anordna utbyte mellan lågstadielärare och förskollärare.
II] Kommunerna och landstingen får pröva friare former för samverkan i skolan.
EJ Kommunerna ges frihet när det gäller fördelning av PRAO-verksamheten på olika sektorer.
El Kommunerna ges rätt att själva besluta att en klass eller grupp som tillhör årskurs 1 eller 2 i grundskolan skall vara fria från skolarbete en skoldag i veckan.
I:] Friare regler för beslut om läsårets förläggning har medgetts för Orebro läns landstings gymnasieskola för jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsutbildning.
Generella åtgärder
|] Möjlighet till ämneskombinationer i SO- och NO- ämnen m.m.
El Ändring av meritvärderingssystemet vid lärartillsätt- ningar.
CJ Friare disposition av skolledningsresurserna.
El Förenkling av bestämmelserna om huvudlärare och in- stitutionsföreståndare i gymnasieskolan.
El Möjlighet att medge undantag från bestämmelser om lägsta elevantal för att påbörja kurs inom kommunal vuxenutbildning.
E Bättre anpassning av skolhälsovårdsinsatserna till ak- tuella förhållanden.
E Förenklat förfarande för resursfördelningen till kom- munal vuxenutbildning.
[: Större frihet att anpassa kurser och linjer inom gymna- sieskolan till den lokala arbetsmarknaden.
[ Förenklat statsbidragssystem för gymnasieskolan.
[] Möjlighet för landstingen att finansiera enstaka kurser inom högskolan med egna medel.
Inga hinder i statliga regler
EI Möjlighet för en kommundelsnämnd att fastställa loka- la arbetsplaner för skolan.
El Kommunalt uppföljningsansvar för 16—17-åringar även om kommunen saknar egen gymnasieskola.
EI Inrättande av särskilda flickklasser vid tekniska linjer inom gymnasieskolan.
El Tilldelningen av resurser till utbildningsplatser inom gymnasieskolan görs oberoende av om utbildningen inne- håller praktikavsnitt.
Avslagna frikommunförslag
[3 Större möjlighet att inom gymnasieskolan inrätta linjer för Specialkurser särskilt anpassade för kommunens be- hov.
El Möjlighet att besluta om bl.a. organisationen av viss del av specialkurserna i gymnasieskolan.
[Zl Frihet att omfördela platser mellan den s.k. direktra- men och lilla ramen inom gymnasieskolan.
EI Friare regler i fråga om intagning till Specialkurser i gymnasieskolan.
El Möjlighet att använda statsbidrag till lokal skolutveck- ling för att anställa en fortbildningsansvarig för s.k. LUVA-medel.
[] Möjlighet för kommunen att finansiera del av en skol- chefstjänst med statliga medel.
El Möjlighet för Skolstyrelsen att införa en veckas lov på hösten.
EI Möjlighet att göra avsteg från skolöverstyrelsens före- skrifter om högsta antal lektioner för kurser inom kom- munal vuxenutbildning.
[] Möjlighet att inom den kommunala vuxenutbildningen använda 8 000 timmar för undervisning i grupper med färre deltagare än tolv samt specialdestinering av 1 000 elevveckor till folkhögskolor som anordnar utbildning till arbetslös ungdom inom ramen för projekt ungdomsarbete.
[! Kommunalisering av Syo-konsulenterna.
El Kommunal ackvisition av PRAO-platser genom Syo— konsulenterna.
Miljöskydd och naturvård m.m.
Försöksmöjligheter
El Kommunerna har möjlighet att göra avsteg från kravet på särskild miljö- och hälsoskyddsnämnd.
El Kommunerna får inrätta institutionsstyrelse inom mil- jö- och hälsoskyddsnämndens område.
[! Kommunerna har getts möjlighet att ta över länssty- relsens tillståndsprövning enligt naturvårdslagen i fråga om rätt att sätta upp reklamskyltar o.d.
|:] Kommunerna har getts möjlighet att bedriva försök som innebär att anmälningar om miljöfarlig verksamhet skall göras till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd i stället för till länsstyrelsen.
|] Kommunerna har getts möjlighet att ta över länssty- relsens beslutanderätt enligt miljöskyddslagen i fråga om tillstånd att anlägga motorsportbanor och vissa skjutba- nor.
C] Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder har getts samma befogenheter som länsstyrelsen att ingripa mot försummelser i fråga om vård och behandling av djur.
I:] Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder har getts möjlighet att bevilja dispens från kravet på årlig hälso— kontroll av personal som arbetar med livsmedel.
[] För Bräcke kommun har en särskild delegation för vis- sa ärenden i lantbruksnämnden inrättats.
Generella åtgärder
Cl Miljö- och hälsoskyddsnämndens personal får i stället för läkare eller legitimerad sjuksköterska lämna den årli- ga hygieninformation som skall ske till personal som arbe- tar med livsmedel.
Inga hinder i statliga regler
El Överföring av tillsynsansvaret i fråga om gränsvärdes- kontroll och besiktning av vissa VA-anläggningar från länsstyrelsen till kommunen.
El Möjlighet för kommunen att ta över länsstyrelsens dis- pensrätt enligt 16 & naturvårdslagen i fråga om byggande inom strandskyddsområde.
Avslagna frikommunförslag
El Upphävande av naturvårdsverkets rätt att överklaga ett kommunalt beslut enligt 15 och 16 åå naturvårdslagen.
D Kommunal beslutanderätt i fråga om täkttillstånd. [] Kommunal beslutanderätt i fråga om förordnande och föreskrift om undantag från strandskyddsbestämmelser som avses i 15 å andra stycket naturvårdslagen.
El Överföring av tillståndsprövningen för bilskrotsverk- samhet från länsstyrelsen till kommunen.
Kommunikationer
Försöksmöjligheter
[] Frikommunerna får tillämpa särskilda trafikregler för att genomföra trafikintegrering i bostadsområden.
D Försök i frikommunerna har pågått om kommunal be- slutanderätt om lokala trafikföreskrifter i vissa fall. För- slaget har .orts generellt och gäller nu för alla kommu- ner.
Generella åtgärder
El Krav på länsstyrelsens tillstånd har avskaffats för än- läggningar utanför vägområde som kräver bygglov.
[] Kommuner som är väghållare har tagit över beslutsbe- fogenheter från länsstyrelsen för en del frågor.
EJ Trafikhuvudmännen får rätt att bedriva lokal och re- gional kollektivtrafik utan linjetillstånd.
D Kravet på trafiktillstånd för landstingets handikapp- fordon kommer att slopas.
El Kommuner som är väghållare får överta ansvaret för Viss skyltning från länsstyrelsen.
Inga hinder i statliga regler
[] En speciell ”storstadsmodell” för vägvisning från euro- pavägnätet till en kommun.
Auslagna frikommunförslag
EI Kommunal beslutanderätt för transport av farligt gods inom kommunen.
Hälso- och sjukvård, social omsorg m.m.
F örsöksmöjligheter
D Kommunerna har möjlighet att göra avsteg från kravet på särskild socialnämnd.
[] Kommunerna får inrätta institutionsstyrelse inom so- cialnämndens område.
[] Kommunerna har getts möjlighet att ta över drift- ansvaret för primärvården från landstinget.
IZ] Landstingen har getts möjlighet att ta ut enhetliga patientavgifter för läkarvård och annan sjukvårdande be-
handling.
l] Kommunerna får ta över länsstyrelsens beslutanderätt i fråga om tillstånd för enskilda personer eller samman- slutningar att bedriva förskole- eller fritidshemsverksam- het.
[] Landstingen har getts möjlighet att tillämpa ett enkla- re sakkunnigförfarande vid tillsättning av tjänst som chef vid enhet för specialisttandvård.
[] I Jämtlands läns landsting har en försöksverksamhet möjliggjorts med förlängd egen sjukskrivning som innebär att sjukintyg fordras först fr.o.m. femtonde dagen.
CI I bl. a. Jämtlands läns landsting har försök med recept- förskrivningsrätt för distriktssköterskor möjliggjorts.
CI I Örebro kommun har en försöksverksamhet startats med överföring av administrationen av socialbidrag från kommunen till försäkringskassan.
EI I bl. a. Örebro kommun har det öppnats möjlighet till en försöksverksamhet där försäkringskassan biträder föräld- rar med att fastställa och jämka underhållsbidrag till barn samt lämnar förhandsbesked om skäligheten av vissa un- derhållsbidrag när det gäller bidragsförskott.
D Bräcke kommun har getts bidrag till ett utvecklings- och förnyelseprojekt inom barnomsorgen.
[] Bräcke kommun har getts bidrag till ett utvecklings- och förnyelseprojekt inom den sociala hemhjälpen.
Generella åtgärder
El Landstingen har getts ökad organisatorisk frihet i frå- ga om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda.
EJ Statsbidragen till öppen missbrukarvård får disponeras friare.
[! De nya reglerna för statsbidrag till kommunal barnom- sorg tillgodoser önskemål om avsteg från statsbidragsreg- lerna för fritidshem.
El Landstingen har getts möjlighet att medge dispens från gällande behörighetsbestämmelser vid förordnande av icke behörig vikarie på vissa läkartjänster.
El Sjukvårdshuvudmännen har fått särskilt statsbidrag för att öka operationskapaciteten inom sjukvården.
[] Förslag har lagts fram om ett nytt och förbättrat bilstöd till handikappade.
Inga hinder i statliga regler
[| Flexiblare regler för arbete vid sjukskrivning (arbets- prövning).
El Möjligheter till visst arbete vid sjukskrivning.
EI Personliga befattningar genom överföring av försäk- ringsmedel.
Avslagna frikommunförslag
EI Möjlighet att införa förlängd föräldraförsäkring i en kommun.
[] Möjlighet till ersättning från försäkringskassan för re- sor m.m. i samband med vård utomlands.
D Möjlighet att använda statsbidraget till förskolekonsu- lenter friare.
Arbetsmarknadspolitik
Försöksmöjligheter
D I lokala arbetsförmedlingsnämnder som inrättats i fri- kommunerna har fyra kommuner getts rätt att utse ordfö- rande. I övriga kommuner utser kommunen vice ordföran- de.
El Arbetsförmedlingsnämnderna i frikommunerna har getts ökad frihet att disponera statsbidragen till bered- skapsarbete och rekryteringsstöd.
[] Beredskapsperiodens och rekryteringsstödets längd får avgöras fritt upp till 12 månader.
El Resurser som avsatts för beredskapsarbete och rekryte- ringsstöd får användas för särskilda insatser för ungdo- mar som fyllt 18 år eller, om de har avslutat gymnasieut- bildning, 17 år.
[I] Landstingen ges möjlighet att sluta olika sysselsätt- ningskontrakt med länsarbetsnämnden som bl. a. innebär en kombination av beredskapsarbete och arbetsmarknads- utbildning omfattande 12 månader inom vårdområdet.
EI Tyresö kommun har getts möjlighet att erbjuda praktik hos privata arbetsgivare åt personer i kommunalt bered- skapsarbete.
EI Inom ramen för det s.k. projekt ungdomsarbete i Öre- bro har det varit möjligt att inrätta ungdomsarbete hos enskilda arbetsgivare.
EI Örebro kommun har fått bidrag till ett projekt med integrerad svenskundervisning och arbete för flyktingar.
Generella åtgärder
El Genom den nya organisationen för arbetsmarknadsut- bildningen (AMU) och de ökade möjligheterna för kommu- ner att bedriva uppdragsutbildning tillgodoses önskemål om ett utökat samarbete mellan AMU och den kommuna- la vuxenutbildningen.
[] Möjlighet har öppnats att placera ungdomar, som fyllt 17 år och genomgått en minst tvåårig gymnasieutbild- ning, i ungdomslag.
Inga hinder i statliga regler
[] Möjlighet att med stöd av den s.k. främjandelagen ge— nomföra utbyte av arbetstagare mellan olika arbetsgivare genom medverkan av arbetsförmedlingen.
El Projekt för förståndshandikappade med medverkan av Samhall.
Avslagna frikommunförsök
D Lagändring för att möjliggöra tidigareläggning av pen- sionsavgångar.
Frikommunfrågor i övrigt
F örsöksmöjl igheter
El Stiftelser som förvaltas av kommunerna undantas från länsstyrelsens tillsyn om förmögenheten är mindre än 200 000 kronor.
[I En frikommun har på försök tagit över beslutanderät- ten i vissa skyddsrumsärenden från länsstyrelsen.
El Kommunerna får ta över länsstyrelsens och polismyn- dighetens beslutanderätt för tillstånd att anordna bingo- spel och vissa andra lotterier.
Generella åtgärder
l:] Statsbidrag till konsulentverksamheten inom hemslöj- den kan utgå till annan huvudman än landstinget.
El Kommunerna får själva bestämma hur trafiköverva- karnas uniformer skall se ut.
Inga hinder i statliga regler
[] Den kommunala kompetensen medger att kommuner- na får sälja idéer och uppfinningar som görs i den kommu- nala verksamheten.
A vslagna frikommunförslag
D Förändringar i redovisning av statsbidrag till folkbib- liotek.
[] Möjlighet att i en lokal TV-kanal blanda lokalt produ- cerade program med satellitsändningar.
El Dispens från kravet på att endast typgodkända vatten- mätare får installeras.
D Skattesubventionerade arbetsresor med kollektivtra- fik.
El Kommunalt avgörande inflytande över öppettiderna vid systembutikerna.
El Utvecklingsfonden ges beslutanderätt ifråga om vissa regionalpolitiska stödåtgärder.
El Förenklingar i hanteringen av anställning av kulturar- betare i beredskapsarbete.
Stat-kommunberedningens
sammansättning
Ordförande Statssekreterare Jan Nygren
Ledamöter
Budgetchef Inga—Britt Ahlenius Statssekreterare Monica Andersson Förbundsdirektör J an-Åke Björklund Sakkunnig Odd Engström Förbundsdirektör Walter Slunge Statssekreterare Gunnar Svensson
Sakkunniga
Sekreterare Björn Attersved Avdelningschef Olof Eliason Departementsråd Peter Honeth Departementsråd Bo Jonsson Sakkunnig Anders Lönnberg Departementsråd Carl-Gunnar Peterson Sakkunnig Eva Segerström Sakkunnig Ann-Christin Tauberman Stadsdirektör Uno Williamsson Generaldirektör Claes Örtendahl
Experter
Departementssekreterare Birger Höök Rättschef Per Erik Lindeberg Departementssekreterare Jörgen Nilsson Kammarrättsassessor Ingvar Paulsson
Bilaga 4
Rättschef Rolf Strömberg Departementssekreterare Erik Westman Departementssekreterare Lena Eriksson
Parlamentarikergrupp
Riksdagsledamot Anders Andersson (m) Landstingsråd Bror R Eriksson (c) Riksdagsledamot Margit Gennser (m) Riksdagsledamot Inger Hestvik (s) Riksdagsledamot Jan J ennehag (vpk) Riksdagsledamot Ulla Johansson (s) Riksdagsledamot Rune Jonsson (5) Riksdagsledamot Gunnar Nilsson (s) Kontorist Margareta Lorentzen (fp)
Sekretariat
Departementssekreterare Birgitta Lerjeryd Bitr. sekreterare Anita Eriksson
Bilaga 5
Kommittédirektiv
/ö %& tea nä P3?!
Tilläggsdirektiv till stat—kommunberedningen (C 1983:02)
Dir 198428 Beslut vid regeringssammanträde 1984-06-07
Chefen för civildepartementet. statsrådet Holmberg. anför. Stat- kommunberedningen bör få i uppdrag att svara för att försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse genomförs och följs upp.
Bakgrund
Stat-kommunberedningen (Dir 198330) avlämnade i februari 1984 betänkandet (Ds C 19843) Försök med ökad kommunal självstyrelse. Beredningens förslag låg till grund för regeringens proposition och riksda— gens beslut om försöksverksamhetens utformning (prop. 1983.S4:152. KU 32. rskr 368).
Riksdagens beslut innebär att en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse skall genomföras i högst nio kommuner och tre landstingskom- muner. Försökskommunerna skall ges möjlighet att göra avsteg fran statlig reglering och därigenom kunna pröva nya vägar i den kommunala verksamheten. Försöket är avsett att pågå under en fyraårsperiod och att efter utvärdering ligga till grund för mera generella överväganden.
Genom riksdagsbeslutet får regeringen möjlighet att inom ramen för försöksverksamheten göra avsteg från vad riksdagen har bestämt i samband med anvisande av anslag. godkännande av riktlinjer för en viss verksamhet eller annan liknande åtgärd. En lag om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation träder i kraft den 1 juli 1984.
Uppdraget
Stat-kommunberedningen bör enligt min mening svara för att försöksverk- samheten genomförs. En viktig uppgift för beredningen blir att hålla
Dir 1984228
fortlöpande kontakt med försökskommunerna och på olika sätt bistå dem. Beredningen bör också yttra sig över och bereda försökskommunernas framställningar till regeringen om förändringar i den statliga regleringen.
Det är väsentligt att olika försök fortlöpande utvärderas. Stat-kommun- beredningen bör svara för att utvärderingen sker på ett systematiskt och allsidigt sätt.
Beredningen skall enligt sina direktiv ha slutfört sitt arbete den 30 juni 1985. Tiden bör med anledning av vad jag har anfört utsträckas så att arbetet med att följa och utvärdera försöksverksamheten kan fullföljas. Beredning- en bör senast den 30 juni varje år lämna regeringen en rapport om hur försöksverksamheten fortlöper. En slutrapport bör lämnas senast den 30 juni 1989. Hemställan Jag hemställer att regeringen meddelar stat-kommunberedningen tilläggs- direktiv i enlighet med vad jag nu har anfört. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Civildepartementet)
Bilaga 6
Källor och litteratur
Betänkanden och rapporter Försök med ökad kommunal självstyrelse (Ds C 1984: 1)
Statlig reglering av kommunal verksamhet (Ds C 1984: 2)
Staten, kommunerna och den statliga styrningen (Rapport av Jörgen Westerståhl, 1986)
Förändring och förnyelse__i kommmuner och landsting (Rapport från konferens i Örebro 1986)
Förnyelse och utveckling. En rapport om ökad samverkan mellan stat och kommun (SOU 1988: 25) (Betänkande från stat-kommunberedningen)
Den kommunala självstyrelsen, jämlikheten och variatio- nerna mellan kommunerna (Rapport av Nils Stjernquist och Håkan Magnusson, 1988)
Regeringens propositioner och skrivelser
Proposition (1983/84: 152) om försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse
Proposition (1985/86: 42) om försöksverksamhet inom häl- so- och sjukvårdens område
Proposition (1985/86: 70) om vissa lagstiftningsåtgärder inom ramen för frikommunförsöket
Proposition (1986/87: 118) om ytterligare försöksverksam- het i frikommunerna, m.m.
Proposition (1986/87: 91) om aktivt folkstyre i kommuner och landsting
Skrivelse (1985/86: 165) om frikommunförsöket, regelför— enklingen och förbättringen av den statliga servicen
F örfattningssamlingar
Frikommunförsöket. Författningar och regeringsbeslut. (Stockholm 1986)
Frikommunförsöket. Författningar och regeringsbeslut. Supplement (Stockholm 1986)
Frikommunförsöket. Författningar och regeringsbeslut. Supplement II (Stockholm 1988)
Statens offentliga utredningar 1988
Kronologisk förteckning
PPP:—
Pwsew
10. 11. 12. 13. 14. 15.
16.
17. 18.
19. 20.
21. 22. 23. 24. 25. 26.
Översyn av utlänningslagsstiftningcn. A. Kortare väntan.A.
Arbetsolycka - "olycka" eller arbetsmiljöbrott? A Kunskapsöverföring genom företagsutveckling. UD. Samerätt och sameting. Ju. Provning och kontroll i internationell samverkan. I. Frihet från ansvar. Ju. En ny skyddslag. Fö.
Sverigeinfonnation och kulturutbyte. UD.
Rätt adress. Fi. Öppenhet och minne. U. Civil personal i försvaret. Fö. Handel med optioner och terminer. Fi. Översyn av bostadsrättslagen m.m. Bo. Medborgarkommissionens rapport om svensk vapenexporL SB. SÄPO - Säkerhetspolisens inriktning och organisa- tion. Ju. Reklamskatt/en. Fi. Rapport av den parlamentariska kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme. Ju. U-lands- och biståndsinformation. UD.
En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet. U.
Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 1. Fi. Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2. Fi. SIIESTA - Ett internationellt institut för värdering av miljöriktig teknik. UD. Lotteri i radio och TV. U.
Förnyelse och utveckling. C.
Frikommunförsöket. C.
Statens offentliga utredningar 1988
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen
Mcdborgarkommissioncns rapport om svensk vapen- export. [15]
Justitiedepartementet
Sztmcrlltt och sameting. [5]
Frihet från ansvar. [7]
SÄPO-Stikcrhctspolisens inriktning och organisation. 1161
Rapport av den pztrlztnienutriska kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme. [18]
Utrikesdepartementet
Kunskapsövcrföring genom företagsutvcckling. [4] Svcrigcinlormatiön och kultursamztrbctc. [9] U-lztntls- och bish'lntlsinformation. [19]
SllESTA - Ett internationellt institut för värdering av miljöriktig teknik. [23]
Försvarsdepartementet
En ny skyddslag. [8] Civil personal i försvaret. [12]
Finansdepartementet
Rilll adress. [10] llantlel med optioner och terminer. [ 13] Reklamskattcn. [17] , Ny taxeringslag - Reformerad skattcproccss. Del 1. [21] Ny taxeringslag - Reformerad sktittcproccss. Del 2. [22]
Utbildningsdepartementet Öppenhet och minne. [11]
En förändrad ansvarsllördclning och styrning på skolom- rådet. [20] Lotteri i radio och TV. [24]
Arbetsmarknadsdepartementet
Översyn av utlånningslagstiftningcn. [1] Konarc väntan. [2] Arbetsolycka - "olycka" eller arbetsmiljöbrott?[3]
Bostadsdepartementet Översyn av bostztdsrätlslttgcn m.m. [14]
Industridepartcmentet Provning och kontroll i internationell samverkan. [6]
Civildepartementet
Förnyelse och utveckling. [25] Frikommunförsöket. [26]
't.-
l , . , ,,,,' ',..,.,,' . _,., ',',:_, ' ,, ' , ,, ,. ,, . ',' L ,.,','|" "l.'l.'".; '.,',',r',: * '.. ,,,.' ' ' . , ' ,.,.l,','l[,,,'t".' l.',,., ' . .,' , ' ' .. "' .|'="|tl",,. ' "" ...' .. " , 'i_.".——'.l.,',' ,,,.'.'_,,, .'. , ', , ' , , t'. , .ut.'.",,','.' .,'. . .,', .. ,,'-, ,, '.,,',',, ,_,_ :,"r,1..l,,'_'.,',.',,,',,.,l ,,,,i-å” - L,, , , _, ,, .]".',' f,. "MW f.".,,,..,.':..,, ,, , , '. . ,1, , ,lm.,., i;'l,'tl'ti""' ' .' ,"le '#'. 'äj'rj' ',,,,f,|' "| " ',,, .'_. .. ' .' | ",,,|,' " " " ' "' ut 11", ' """ '|',1|'|| '.... ,' '| '.."it"' , ',.,'- .. ,, h,, "f,,,.'.',l- *li'qih, ,.. .,,.,,,:,,,,'1 ,,,, ,,, , ,,, .'.-hl . ['. .,'.11, '.' ",.',y' . r', ' .. ..., ,,,. , , l,, , , ..,, ,,,. ' f.,. (.'.t . ,,,H "(| (, j, _, _, .. ,. ,.,.., _. .,|' ,,, ,,,], ,,,, ,, ,, |. ' . $ ' ,' ' 'll .... , —,.|."' , ,, . . , , , ' - ' "".l '.!.l' .. ' ' u. "I?" all- ,,,... , ,, , "=. ' 'n , ,
a,",
' "|"',i 33151"- "f...-i" .- I n'-
,",.. . . '. . j, . . . .,. ' . . . . . . '.' ...l.,l' .,.'. ,."..' .|',,,, .'l't. [' ""'
Riksdagen beslutade 1984 om en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse. I den här rapporten lämnar stat-kommunberedningen en redovisning för fri- kommunförsöket. En uppsummering görs av vunna er- farenheter och förslag läggs om den fortsatta för- söksverksamhetens inriktning.
ALLMÄNNA FÖRLAGET