Regionalpolitikens förutsättningar : underlagsmaterial från 1987 års regionalpolitiska kommitté

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Regionalpolitikens förutsättningar

från 1987 års

underlagsmaterial

kommitté

regionalpolitiska

Statens

offentliga utredningar

1989:19

?få

Arbetsmarknadsdepartementet

Regionalpolitikens

förutsättningar

Underlagsmaterial från års

1_987 regionalpolitiska kommitté Stockholm 1989

över SOU och Ds som omfattar åren Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi 1981-1987. 106 47 STOCKHOLM.

Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, Best. nr. 38-12078-X.

eller friexemplar kan beställa Beställare som är berättigade till remissexemplar sådana under adress:

Regeringskansliets förvaltningskontor

SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08fl63 23 20 Telefontid 81° - 12°° (externt och internt) 08/763 10 05 l2°° - 16°° (endast internt)

Produktion Allmänna Förlaget Omslag AD Nina Harling ISBN 91-38-10299-4 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm 1989 909549

FÖRORD

Enligt direktiven till 1987 års kommitté bör de

regionalpolitiska långsik-

tiga i den av kommit-

förändringarna regionala utvecklingen analyseras

tén.

Föreliggande rapport, som utarbetats inom för

Expertgruppen forskning

om regional kommitténs innehåller två

utveckling (ERU) på uppdrag,

studier som För

analyserar regionalpolitikens förutsättningar. innehållet

i de studier som redovisas svarar författare.

respektive

Rapporten bildar ett för kommitténs betänkande.

underlag

Bertil Zachrisson Ordförande i REK87

ERUs FÖRORD

Den av år 1987 tillkallade

regeringen parlamentariska kommittén med

uppgift att utreda har i flera

regionalpolitikens inriktning (REK87),

sammanhang anlitat för om utveck-

Expertgruppen forskning regional

ling (ERU) för att utarbeta för diskussioner och

underlag ställnings-

taganden. I en om Den

tidigare utgiven rapport regionala problem-

bilden

(SOU 1989:12) analyseras utvecklingsmöjligheterna för olika

regioner fram till sekelskiftet.

Föreliggande rapport omfattar två delar, vilka som för

tjänar underlag

att diskutera nya för I den

förutsättningar regionalpolitiken. inledande

studien presenteras scenarier för de

regionala utvecklingsmöjligheterna

fram till 2020-talet. Två scenarier I det

gäller tätorts-Sverige. ena

förutsättes och den ekonomiska få

befolkningstillväxten expansionen

sina i endast två den ena centrerad

tyngdpunkter storregioner, kring

Stockholm, den andra längs Västkustens mellersta och södra del. I det andra scenariet skisseras en fortsatt tätortstillväxt som är mera

jämnt

fördelad i landet. I det scenariet förutsättes en stark tillväxt av

tredje

arbetstillfällena i Norrlands inland, vilken bl a ökade

grundas på statliga

satsningar på inrikesflyg, småskaliga landsbygdsföretag, förekvinnligt

tagande och större regional med bl a livsmedel.

självförsörjning Enligt

detta scenario kan i

dagens folkmängd upprätthållas glesbygds-Sverige.

Den andra studien redovisar material som kan bilda ram för

kommitténs förslag till insatser för att i landets

främja utvecklingen gles-

bygdskommuner. Studien visar hur beroende

glesbygdens befolkning

och numera är av tätorternas och

näringsliv service, arbetsmarknad

infrastruktur. I den för som föreslås är

strategi glesbygdsutveckling

grundiden därför att glesbygderna behöver bättre med det

integreras

ekonomiska livet i som det

tätorts-Sverige, samtidigt många gånger är fördelaktigt att bygga vidare t ex vad

på glesbygdens positiva särdrag,

gäller social och Konkret föreslås bl a

naturgiven miljö. satsningar på

vägsystemet, på i och till

bostadsförsörjningen glesbygd på statsbidrag

kommuner för

näringslivsbefrämjande åtgärder.

Den inledande studien har utarbetats av Olof Eriksson. I projektet har

Westander medverkat med Den andra

Fredrik materialinsamling.

studien har av Lars Olof Persson med stöd av en rådgivande

gjorts

bestående av Staffan Anna-Lena

grupp Bond, glesbygdsdelegationen,

Ericsson och Arne Eriksson, båda REK87, Erling Kristiansson,

samt Bernt Sturk, Kalix kommun. För

Arbetsmarknadsdepartementet

innehållet i de studier som redovisas svarar författare.

respektive

Härnösand i 1989

april

Bertil Mfberg

Ordförande i ERU

DE LÄNGSIKTIGA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETERNA

En i tre scenarier

beskrivning

0lofEriksson

1. UTGÄNGSPUNKTER

Enligt direktiven skall utredningen analysera drivkrafterna i den

utvecklingen och, med som regionala analysen grund, presentera alternativa framtida roll skall

utvecklingar. Storstadsregionernas ägnas särskild uppmärksamhet.

I slutet av 70-talet och en bit in 80-talet handlade storstadsdiskus-

på sionerna om den avstannande eller helt tillväxten i väst-

upphörda världens storstadsområden. En god översikt över diskussionen och den uppmärksamhet fenomenet fick eller började få i forskarvärlden finns i ERU-rapport nr 13 ny Lars Ekdahl,

(En storstadsutveckling? Bjarne Lindström 1982). Så kom den svenska scenen

omsvängningen på mycket plötsligt. Debatten och forskarintresset tog en helt ny

riktning.

Tre olika

glasögon

Just nu står storstadstillväxten således i centrum för den allmänna

Bilden är inte ens i Norden. Stockholm, uppmärksamheten. enhetlig, Helsingfors och Oslo växer medan Tillväxten

Köpenhamn krymper. spänner över få år. I Stockholms län fördubblades

mycket folkökningen från 1983 till - 85 för att sedan avta Ekonomiskt är det

börja långsamt.

svårt att urskilja tillväxtens karaktär, att sortera vad som är kon-

och vad som är strukturförändring. på den

junkturuppgång Perspektivet

föregående stagnationsfasen är däremot långt nog för att olika tolkningsmöjligheter skall kunna urskiljas. Grovt det finnas

taget tycks tre olika sorters genom vilka man kan betrakta skeendet.

glasögon

Med ekonomens framträder en bild av föränd-

glasögon produktionens ring som dominerande förklaring. Den bygger på en lång tradition i vilken har studerats som av

regional utveckling följd expansion, stagnation och tillbakagång i skilda branscher.

Med den berodde i världens storstadsområden

tolkningen stagnationen på att de branscher som var företrädda i storstäderna hamnade i

just bakvatten och att traditionell omfördelades från

industriproduktion

centrum till På motsvarande sätt beror den nu

periferi. återtagna

tillväxten att storstadsnäringar expanderar särskilt starkt.

på

Bakom dessa förändringar finns förändringar i världsekonomin, teknologisk utveckling som skapar nya tillväxtbranscher, förändringar i

ökade insatser i FoU osv, inträdet i informations- eller

transportsystem,

kunskapssamhälle osv.

Produktion inom offentlig sektor räknas ibland in, ibland behandlas den som en avskild del. Oavsett vilket så utgör den en del i

betydande ekonomin i en region. Det är näringslivet och offentlig sektor som

tillsammans upp arbetsmarknaden.

bygger

Med arbetsmarknadsforskarens glasögon näsan framstår den svenska

på

70-talsutvecklingen som betingad av förändringar arbetsmarknaden.

på

Kvinnornas snabba utträde i lönearbete med början på 60-talet fick

nämligen direkta regionala effekter.

Storstadsregionerna och särskilt Storstockholm kunde tillgodose behoven av ytterligare arbetskraft med internrekrytering. Ekonomi och

kunde fortsätta att växa en kurva som var tämligen

sysselsättning längs

rak som vi fick en markerad i i

samtidigt stagnation befolkningstermer

storstadsområdena.

I detta framstår den som

perspektiv återtagna befolkningstillväxten

beroende av att storstadskvinnorna i av 80-talet hade nått så

början

i att det inte att intern-

långt sysselsättningsintensitet längre gick

arbetskraft. Och då sköt av arbetskraft fart

rekrytera importen igen.

Vad som hände var att inflyttningen från övriga Sverige minskade medan utflyttningen ökade. storstäderna fick en nettoutflyttning,

något

som blev särskilt markerat år i början av 70-talet då även den

något

utrikes flyttningen visade underskott. Med 80-talet kom nettoflyttningen tillbaka.

Med framträder en annan av detta

demografens glasögon tolkning

skeende. 60-talets till storstäderna framstår som ett resultat

inflyttning

av att det fanns många unga i 20-årsåldern. Det är ju som bekant då som flyttningsfrekvensen är som högst. Det är också i den åldern benägenheten att flytta från små till större orter är som störst. Bl a bidrar koncentrationen av resurser för högre studier till detta.

70-talets ökade utflyttning från storstäderna är med detta en

perspektiv

följd av 60-talets Det finns menar vissa

inflyttning. nämligen,

demografer, en betydande tendens till Normalt sätter den

återflyttning.

in efter år när de ensamstående bildat hushåll och fått barn.

några

Detta unga hushåll oftare i från stora till små än från

flyttar riktning

små till stora orter. Med den variation vi har i årskullarnas stor-

kraftiga

lek blev 70-talet av att var få och

präglat 20-åringarna följaktligen

inflyttningen till storstäderna mindre. var och

Samtidigt 30-åringarna

därmed också

utflyttningarna många.

Med detta synsätt får 80-talets ökade till storstäderna

nettoinflyttning

en demografisk med den s k Det blir nära

förklaring ungdomspuckeln.

tillhands liggande att se en mellan

parallell decennieparet 60-tal/70-tal

och paret 80-tal / 90-tal.

Komplcxa fenomen har komplexa orsaker

Inte ens dessa tre par är emellertid måste

glasögon tillräckliga. Hänsyn

också tas till de som sker i vårt samhälle.

värderingsförskjutningar

Framför allt är det synen

på flyttningar, bosättningsmönster, jobben,

storstaden osv som är av intresse i detta

sammanhang.

Naturgivna betingelser har långt tillbaka bestämt det regionala

mönstret. Under har deras sakta tonat bort för

efterkrigstiden betydelse

att till synes helt försvinna i de nu aktuella om K-

föreställningarna

regioner. Mycket talar emellertid för att de håller att bli på nytt på

betydelsefulla. Frågor om miljö och naturresurser är centrala i politiken.

Vid horisonten biotekniken, och

skymtar byggd på mikrobiologi ekologi,

som den och framtiden.

verkligt kunskapsintensiva högteknologiska

Vi har sammanfattat om

några viktiga utvecklingslinjer ifråga

värderingar och miljö-naturresurser Dessa över-

i ett par korta avsnitt. sikter, som är avsedda att läsas som till scenarierna återfinnes

bakgrund

som appendix i slutet av skriften. Scenarierna, som återfinns i 4 och

kap

5 tecknas i de tre

huvudsakligen perspektiven (glasögon) vi nyss be-

skrivit. Tonvikten kommer att mellan olika

ligga på samspelet

drivkrafter. Beräkningar och av de enskilda faktorernas

beskrivningar

utveckling kommer att vara Vi tror inte att förfin-

översiktliga. nämligen

ing av kalkyler och prognoser oss nämnvärt att

hjälper förutsäga långa

tidsförlopp. Däremot ger om samverkan och i

resonemang kraftspel

ökad förståelse för vad som kan hända, vad som blir 90-talets

systemet

huvudfrågor osv.

2. TILLBAKABLICKAR OCH PROGNOSER

I detta avsnitt redovisar vi tillbakablickar till 1920 och 1960 samt

några

ett antal prognoser och De är inte våra Som källor har vi

planer. egna.

använt SCBs med

publikationer, Långtidsutredningen (LU87) bilagor

m m. För Storstockholms del är Regionplanekontorets till

förslag regionplan ett viktigt källmaterial.

Data för riket kan ned på olika sätt för att utveck-

brytas belysa regional

ling. Under senare år har i landsdelar, län, A- och

indelningar regioner

kommuner dominerat. Förhållandet mellan tätorter och har

glesbygd

tonat bort. Båda dimensionerna är för att förstå

viktiga regionala

processer. Inte minst om man betraktar samhället som nätverk med orter som noder blir det att bilderna av

betydelsefullt återuppliva

tätorten/staden.

Vi har valt att så som möjligt använda en i och

långt indelning glesbygd

tätorter och inom tätortssystemet Storstockholm, i vissa fall

urskilja

även och Stormalmö. När det ekonomin har det

Storgöteborg gäller

emellertid inte att inom den tid som stått till

gått genomföra förfogande. Där bygger därför på län med en traditionell

uppdelningen uppdelning på storstadslän, län i och skogslän, sydöstra Sverige övriga.

Med ekonomens

glasögon

Någon uppdelning av BNP på län finns inte. Däremot är det att

möjligt

redovisa inkomsternas över tiden fördelat län. Det

förändring på ger

åtminstone en grov bild av hur ekonomisk aktivitet fördelar Som

sig.

framgår av nedanstående har storstadslänen haft en sämre relativ

figur

utveckling än landet i Det att den avsevärda skillnad som

övrigt. betyder

fanns i Fortfarande har dock Storstockholm en

utgångsläget utjämnats.

större andel av inkomsterna än av

befolkningen.

lUbEX

J_ Skoqslänen

300 Sö-länen

Riket

Storstadslänen 550 Stockholms län

*I*

[OO-

IMO -80

1: 1960-80. Sammanräknad netto-

Figur Inkomstutveckling per capita

inkomst enl till inkomstskatt. (Källa: Statistisk årsbok)

taxering statlig

uJDEX

, Stockholms län LU z T _.enl förslag ti]

//I

150 “P f ,/ reqionplan

üötebora 0 Bohus 1 A5 Malmöhus län

_ _ _ _ _ -. Sö-länen

toa-

90 3000

l

2: 1960-85 samt av arbetskraft 85-95

Figur Sysselsättning efterfrågan

LU87 bil 24

kalkyl

Efterfrågan på arbetskraft är ett annat mått ekonomisk

på aktivitet.

Nedanstående figur visar fram till 1985

sysselsättningen samt kalkyler

över arbetskraft åren 1985 efterfrågan på - 95. De senare

grundar sig på

LU87 och ERUs i bil 24. För

regionala analys Stockholms län redovisas

också över

regionplaneförslagets prognos sysselsättningen.

Till skillnad från är

inkomstutveckingen utvecklingen av sysselsättningen

något bättre i Stockholms län än i riket som helhet. Även i

kalkylen för

perioden 85 till 95 är tillväxten störst i Stockholms

län. LU-bilagan lig-

ger här klart över regionplaneförslagets siffror. storstadslän har

Övriga

en bättre än riket som något utveckling helhet men klart under vad som

gäller för Stockholms län.

Hur fördelar då tillskottet av sig arbetsplatser mellan 1985 och -95

på

olika sektorer? I runda tal är tillskottet

enligt kalkylerna ca 260 000

jobb. De fördelar med ca 160 000

sig på privata tjänster och ca 140 000

på offentliga tjänster medan beräknas

varuproduktion minska med ca

40 000.

Tjänsteproduktionen dominerar Vi har att

kraftigt. gjort ett grovt försök

dela upp tillskottet efter

vad som styr lokaliseringen.

Tabell 1: Tillskott i

av nya jobb tjänstesektorn efter

lokaliseringsfaktorer

lokalisering

Infrastruktur 0 dyl 65

Ortstyp (storstad etc) 55

Det är med andra ord mer än hälften

något av de jobben i

nya tjänste-

sektorn som får bestämd av

lokaliseringen bosättningsmönstren. Hur är

det då med den totala i detta avseende?

sysselsättningen

En bild därav får man

ungefärlig av en grov uppdelning av ekonomisk

aktivitet efter de marknader mot vilka den riktar sig. Räknat

i sys-

selsättning är 70% mot fördelningen ungefär lokala/regionala och ca

marknader. En framskrivning av trenderna

30% mot nationella/globala

80-20 i av nästa sekel. Jan-Evert

mot fördelningen början (Källa: pekar

Nilsson, ERU).

i varu- och är

Nettoförändringen av sysselsättningen kraftproduktion

i form av bruttotillskott och är

Förändringarna avgångar

begränsad.

Det som sker i industrisektorn har därför mycket stor större.

betydligt

för de flesta och lokala arbetsmarknader.

betydelse regionala

Andelen av 1995 ars ovodukllon kan nal som k Das en r uvnyasl -95 Procem P Kem Verkstad 70 - Teko 60- | Gruv Ka 501 Skyhv MaPa VM 4D Jaslål n

till Un li

Ung UU

UU

UUUU

:i

Procent U

Andelen av |9B4års pvoduklronskapacuel som Iagls ner 198A --95

3: Ur LU87 bil 19 och nedläggningsmönster

Figur Förnyelse-

eller industri och tjänsteproduktion Högteknologisk kunskapsintensiv

Till industri räknas

tilldrar sig stor uppmärksamhet. högteknologisk

kontorsmaskiner och datorer, kommunikations-

tillverkning av flygplan, utrustning och elektronikkomponenter, kraftöverföringsutrustning,

instrument och läkemedel. 1984 var ca 13% av industrisysselsättningen

är Tre län, Stockholms, Västman-

högteknologisk. Fördelningen ojämn.

lands och län har ca hälften av den högteknologiska

Östergötlands

i län. Det är osäkert hur industrin. Tillväxten är snabbast Uppsala

som skall räknas till denna

mycket av de företagsriktade tjänsterna

sektor. Det t ex inte den största delbranschen, bygg-

speciella gäller

torde den och kunskapsin-

konsulterna. Sammantaget högteknologiska

200 000 eller ca 5%

tensiva sektorn stå för storleksordningen sysselsatta

av den totala i landet.

sysselsättningen

De s k K-orterna nämns ofta i debatt.

dagens regionala Många förhopp-

ningar knyts till skapandet av fler om hur det

K-regioner. Kunskapen

fungerar är emellertid Ett är att univer-

begränsad. vanligt antagande

sitet och en roll i

högskolor spelar avgörande sammanhanget. Framför

allt det framväxten inom

gäller av nya företag kunskapsintensiva och

högteknologiska branscher som antas bli Vad som skett i

befrämjade.

Västerbotten och Norrbotten åt realismen i dessa kan ge viss belysning

antaganden.

Tabell 2: i Umeå och Luleå 1980-85

Sysselsättning

Väster- Norr- Umeå botten Luleå botten

Ändring av 1986 +602 -19 -6 -1130 invânarantal 1987 +1l09 +482 +195 -188

sysselsatta 1985 tot 48503 122800 38615 128500 därav off sektor 51,7% 36,5% 41,5% 36,4%

sysselsatta, ökning 1980-851) tot 5164 2300 3592 2500 därav off sektor 70% 26%

1 Det finns vissa skillnader i Fob 80 och Fob 85 för Umeå och Luleå som försvårar en Skillnaden i jämförelse. ökning av offentlig sektor torde dock vara säkerställd.

Båda kommunerna har stor för sina län. Umeå är helt

betydelse

dominerande och var 1986 den enda kommunen i länet som inte mins-

kade. Det förefaller som om från universitetet

spridningseffekterna

ännu är små eller Tillväxten av i sektor.

obefintliga. jobb ligger offentlig

Luleå är mindre dominerande i sitt län. Tillväxten av i

jobb ligger

näringslivet, något som kan bero industritradition och att en

på på

teknisk högskola har andra funktionssätt än ett universitet.

Möjligen

finns där också ett samband med att i Norrbotten inte är

utvecklingen

lika hårt centrerad till länshuvudstaden som i Västerbotten.

Med arbemmarlazadsforskarens glasögon

Bilden av arbetskraften överensstämmer med den av sys-

någotsånär

åtminstone med våra arbetslöshetstal. I detta avsnitt

selsättningen, låga

har vi fördelat och tätorter i stället för på län. I

sysselsatta på glesbygd

stället för Stockholms län redovisas Storstockholm. Basåret är 1920 för

mosx

3004-

/ / / LL 1 1/ / / Storstockholm /region framtida ökning samtliga. // plan tätorterm_

4/

samtliga tätá orter utom - I Storsthlm 3:00 . _ _ _ i

.irognoser SCB: -_ _- antal individer

fҤn -gW antal arbotstimm

16D-

J- l l

1720 ”20

3,000

4: av 1920-80 och prognoser för

Figur Utvecklingen sysselsättning

utbud 1980-20. (Källa: SCB + egna

bedömningar.)

att ge ett lite Data är hämtade

längre perspektiv på utvecklingen. ur

FoB och SCBs

publikationer.

Observera att när Storstockholm med tätorter

jämförs övriga är utveck-

lingen av än för landet i medan den

sysselsättningen långsammare övrigt

i 2, där enheten är är snabbare för åren 1960- 80.

figur län,

Prognosen för arbetskraften visar en fram till år räknat i

ökning 2000,

antal sysselsatta. Antalet arbetade timmar däremot redan

börjar sjunka

under 90-talet. Vi har att antalet

antagit sysselsatta följer befolknings-

prognosen efter 2000. Det innebär i stort sett konstant antal

(se fig 5)

medan antalet arbetstimmar antas fortsätta att som resultat

sjunka av

av olika

arbetstidsförkortningar slag.

Ökningen av arbetskraften mellan åren 1980 och 2000 beräknas bestå av nästan uteslutande kvinnor 000 av tot 420 Till stor del finns

(350 000).

denna arbetskraftsreserv nu i län med

låg sysselsättningsintensitet för

kvinnor. Ett ovägt medeltal för är och för de fem län

skogslänen 74,3%

som har värden 72,7

lägst (Kristianstads, Värmlands,

Kopparbergs,

Västernorrlands o Norrbottens Som är

län). jämförelse

förvärvsintensiteten för kvinnor i hela riket 76,9 och för Stockholms län 83,2. (Alla siffor avser 1985). Skillnaden mellan och tätorter är

glesbygd

ännu större. I norra inlandet var kvinnornas i

sysselsättningsgrad början

av 80-talet så som ca 63%.

låg

En dimension av arbetskraften är

viktig utbildningsnivån. Gymnasieut-

bildningen är nu så utbyggd att den i åt alla

princip ger plats ungdomar.

En av de till tre år är

förlängning tvååriga utbildningarna på väg. På sikt

kommer vi att ha en arbetskraft med minst Stora

gymnasieutbildning.

skillnader mellan och kvarstår dock avsevärd tid.

generationer regioner

I debatten ägnas nu särskild

högskoleutbildningen uppmärksamhet.

Ungefär 20% av vår över 25 år har

befolkning någon högskoleutbild-

ning. Motsvarande siffra för USA är 34%. I USA och Kanada deltar dubbelt så i som i

många högskoleutbildning Sverige.

Vi har drygt 40 000 i allmänna

nybörjarplatser utbildningslinjer inom

högskolan. Det motsvarar en av antalet 20-

ungefär tredjedel åringar.

Avgången med i slutet av 80-talet är ca 6000

pensionering högskoleut-

bildade per år.

Vid sekelskiftet har ökat till minst 15 000 per år.

pensionsavgångarna

För att vi skall ha oförändrat nettotillskott behövs då drygt 50 000 Det motsvarar hälften av antalet ZO-åringar

nybörjarplatser. ungefär

vid den har minskat kraftigt).

(som tidpunkten

Nu inte alla med som kommer från gymnasiet.

fylls platser ungdomar

in som vuxna. Det antalet kan komma att behöva öka

Många går

mot sekelskiftet i takt med att rekryteringsbasen av unga

kraftigt

125 000 1986 blir mindre än 100 000 år 2000).

krymper (ca ZO-åringar

Andelen i och är avsevärt större än i

lågutbildade skogslän glesbygd

storstadsområden och i med universitet. Färre ungdomar går

regioner

från till största problem

gymnasiet högskoleutbildning. Högskolans

kommer sannolikt att bli att mobilisera denna Det

begåvningsreserv.

kräver en även av de långa högskoleutbild-

ny syn på lokalisering

ningarna.

Även om inte alla är unga innebär en stor intagning

högskolestuderande

motsvarande utbud av arbetsmarknaden. Alla

ett högskoleutbildade på

inte examen. Men antalet blir ändå Till de som

når betydande. går

allmänna kommer också alla som läser enstaka kurser.

utbildningslinjer

Grovt väntas arbetskraften öka med 20 000 om året fram till

taget

sekelskiftet. av kan väntas ligga kring

Ökningen högskoleutbildade

40.000 per år.

Med detta bland annat att av sysselsättning för

följer fördelningen

kommer att ha stor i framtiden för den

högskoleutbildade betydelse

Dels antas behovet av öka

regionala utvecklingen. högskoleutbildade

inom industrin för att den skall med i den tekniska utvecklingen.

hänga

Men det räcker inte för att hålla en med Det

region sysselsättning.

måste också finnas en arbetsmarknad för högskoleutbildade

betydande

rent allmänt skall kunna hållas Det är helt

om sysselsättningen uppe.

en av att så stor del av kommer att ha en

enkelt följd befolkningen

sådan i framtiden.

utbildning

Med demografens glasögon

är samma sätt som den för arbetskraften

Redovisningen uppbyggd på

och samma basmaterial. Det är heller inte överraskande att

bygger på

bilderna vid första är lika. Så har t ex Storstock-

ögonkastet tämligen

holm även när det gäller folkmängd utvecklats långsammare än tätortssystemet som helhet.

Enligt SCBs prognoser är folkökningen på väg att Deras

upphöra.

senaste prognos visar en kulmination åren sekelskiftet nivån

kring på

tiotal tusen över 8,5 milj. Därefter följer en

något långsam minskning.

WBEX

/, /°-. “tillväxt enl ,“ regionplane- ” / förslag iêitlåga a or er “ ,

r x

samtliga tät- ,” orter utom Storsthlm

__ __Stors10ckholm

50-0

j; i 111g

,glesbygden

* -76 -Jb MO 60 3,000

Figur 5: av 1920-80 och prognos till 2020.

Utvecklingen befolkningen

(Källa: SCB)

Översatt i absoluta tal betyder det att den folkökning på drygt 1,5 milj

som skedde före 1980 nu ersätts med en ökning som är i

40-årsperioden

det närmaste noll. Detta är ett trendbrott med åter-

betydande hela vår uppfattning om det regionala spelet. Framför oss verkningar på

ett där i en del av landet får

ligger nollsummespel förändringar

omedelbara annat håll.

återverkningar på

Vintern 88 skrivs det i massmedia om höga födelsetal. Det åter-

mycket

står emellertid att se om det är annat än barnbarnen till 40-

något

talisterna som anmäler är i

sig (jmfr figur 6). Nettoinvandringen låg

SCBs hälften av den vi har just nu. Det behövs en

prognoser, ungefär

stor för att mer påtagligt ändra befolkningsmycket nettoinvandring

prognoserna.

Den bilden måste med en beskrivning av

demografiska kompletteras

årskullarnas varierande storlek. Alltsedan på 40-talet har

babyboomen

vi en stark med från stora till små

nämligen vågrörelse växling

och sedan tillbaka till stora med en periodicitet av en

ungdomskullar

40-talisternas barn är 80-talets stora kullar av 20-åringar.

generation.

Den nuvarande i barnafödandet är delvis barnbarnen som

uppgången börjar komma.

är stor mellan 20 och 25 år för att sedan I denna

Flyttfrekvensen sjunka.

första är de flesta ännu barnlösa. När de äldre år och

flyttning något (30

är det oftare ett helt hushåll med barn som byter bostad

över) flyttar

eller bostadsort.

över är en mindre del av I dessa

Flyttningar länsgränser flyttningarna.

det finnas ett mönster som innebär att flyttningarna i

flyttningar tycks

20-åren mer i från små till stora orter än tvärtom.

går riktning

i åldrar innebär inte sällan en återflyttning. Ungefär

Flyttningarna högre

25% av återvänder till födelse eller Eftersom de

flyttarna uppväxtorten.

då också har hunnit bilda familj blir effekten avsevärd. Flyttningar från stora mot små eller medelstora orter överväger i denna åldersgrupp.

ANTAL Nbt- VmEk I Arltal individer rfter levnads- .i ålder

l - 100006 4.

_P lr+°/.

10+

50000 [lyttniz._,:;l;“rekxeçns efter lcvrladsellder “ i- +-

.L r + .L + to ao 30 *to 5-0 40 90 UFRa,

Figur 6: Folkmängd efter ålder 1987-12-31. i olika

Flyttningsfrekvens

åldrar i procent, ett generellt mönster.

Detta får konsekvenser när årskullarnas storlek varierar så som

mycket

är fallet i vår 60-talet och 80-talet har karakteriserats av

befolkning.

inflyttning till storstäderna som resultat av stor av

inflyttning 20-åringar

(stora kullar) och liten av 70-talet

utflyttning 30-åringar (små kullar).

karakteriserades av från storstäderna som resultat av

nettoutflyttning

liten av och stor av 30-

inflyttning 20-åringar (små kullar) utflyttning

åringar (stora kullar). Framför oss ligger 90-talet med små kullar i 20årsåldern och stora i 30-årsåldern.

Upprepas mönstret från 1970-talet väntar då en tendens till nettoutflyttning från storstadsområdena. Successiva i

förskjutningar

värderingsmönstren talar för att tendensen borde bli starkare än 70-

på

talet (jfr Appendix Vad som i kommer att inträffa

A). verkligheten

beror emellertid också av andra faktorer, främst kanske av hur sysselsättningen mer kommer att fördelas i landet.

långsiktigt

3. AVSTAMP FÖR SCENARIERNA

I detta kapitel skall vi försöka sammanfatta slutsatser från

några

materialet i 1 och 2. Först focuserar vi intresset till storstädernas

kap roll i regional utveckling.

storstäderna och tätort-Sverige

Den bild av som oftast manas fram skildrar

storstadsregionerna

i stark och tillväxt, vitala motorer för nationell

regioner obändig

ekonomi, kulturliv och Dagsverkligheten bär syn för sägen.

vetenskap.

kontorshus växer till Arlanda.

Dataföretagens längs vägen

Bostadsbristen märks både i och i

vardagslivet tidningsrubrikerna.

Arbetskraftsbristen slår mot den dagliga servicen, mot vård och omsorg.

Beskrivet med länen som enhet har också varit

storstadsregionerna

mätt i termer av och 70-talets

expansiva, befolkning sysselsättning. stag-

nation ter lätt som en en

sig tillfällig uppbromsning, oregelmässighet på den jämnt stigande framgångskurvan. Det sena 80-talets återtagna

tillväxt blir i det en bekräftelse, en som inte

perspektivet självklarhet fordrar närmare analys och precisering.

Ser man i stället till ekonomin, mätt i inkomst per capita, blir bilden en annan. Då har t ex Stockholms län utvecklats än landet

långsammare

som helhet. Det ursprungliga övertaget har därför krympt avsevärt utan att ännu ha försvunnit helt och hållet.

Jämför man Storstockholm, den tätaste delen av länet, med resten av tätorts-Sverige, finner man en liknande skillnad. Storstockholm har ända sedan av seklet växt långsammare, både ifråga om befolk-

början

ning och Det är tätorterna mellan 2 000 och 50 000

sysselsättning.

invånare som, betraktad som grupp, har växt mest under hela perioden.

Hur skall man då förstå dessa skillnader? är det

Uppenbarligen tätortsgraden som spelar roll. I län med låg tätortsgrad hjälper det inte

att tätorterna växer. En stor andel glesbygd drar ner genomsnittet. I

Stockholms län däremot där andelen är liten slår tätorts-

glesbygd

tillväxten starkare i länssiffrorna. Men storstaden som

igenom mycket

sådan, av en stor och flera halvstora och mindre

konglomeratet mycket

tätorter, framstår inte som någon exeptionellt stark och vital ortstyp. Den medelstora staden i sitt mer öppna omland ha varit en bättre

tycks

för både ekonomisk och annan

miljö utveckling.

Det är oklart vad detta kan bero om det är inre friktioner i

på,

konglomeratet som slår igenom eller traditionen från en ursprungligen

mycket spridd industrialisering som satt spår in i sen tid. I alla händelser förefaller det inte finnas fog för att betrakta det sena 80-talets storstads-

tillväxt som en återgång till någon sorts självklar och given ordning.

När vi tittar i backspegeln förefaller det snarare som om våra storstäder utgör delar av ett sammansatt tätortssystem. De har sin roll i detta

nog men inte sätt i När vi tittar

system, viktiga på något särställning.

framåt ser vi en situation med

stagnerande totalbefolkning. Glesbygden

kan inte tömmas på så många fler invånare om den alls skall överleva.

i därför mot att bli en

Utvecklingen tätorts-Sverige går befolkningsmässigt nollsummespel. Och då anmäler sig Är det

frågan:

så att det är storstäderna som skall fortsätta växa? Varför inte

givet just

lika gärna eller hellre de delar av tätortssystemet som i vår erfarenhet

visat sig vara mest livskraftiga?

Framtiden kan emellertid inte förklaras bara med

trendframskrivningar,

vare sig för storstäder eller andra av tätorter. Vad vi behöver

kategorier

är argument för att tro att det är den ena eller den andra

utvecklingen

som fortsätter, att det blir den ena eller den andra trenden som bryts. Så som den allmänna debatten i dag ligger läggs bevisbördan på dem som vill bromsa storstadstillväxten. Ser man till vår historiska erfarenhet borde det vara tvärt om. Det är dom som ser storstadstillväxten som given som borde ha bevisbördan eftersom en fortsatt storstadstillväxt i vårt nollsummespel måste innebära att i de delar av

utvecklingen bryts

tätortsystemet som hittills varit mest

framgångsrika.

Kunskapssamhället som förklaring?

Det talas ibland om att vi är eller är på väg in i ett och

tjänste-

informationssamhälle. Det trendbrott som utlöste dessa tankar, att andelen industrisysselsatta minska, nu 20 år tillbaka. I

började ligger

tiden sammanfaller det faktiskt väl med de första tecknen att

ganska på

storstadstillväxten börjar avta. till att

Någon förklaring storstadsstagnationen bryts på 80-talet ger detta trendbrott

knappast.

I stället är det nu teorier om kunskapssamhället, K-regioner och utveckling av högteknologisk och kunskapsintensiv näringsverksamhet som brukar anföras som förklaring till att det just är storstäderna och

några få andra som kommer att växa. Och som anses bör växa,

regioner/orter

skall man nog tillägga. För det finns ett starkt normativt i dessa

drag teorier och föreställningar.

Hur ser då verkligheten ut? Vi har att Umeå växt som

tidigare pekat på en sluten enklav i ett län som i tappar sin

övrigt befolkning. Sys-

till största delen i sektor och selsättningsökningen ligger offentlig några

i fråga om och industri är spår högteknologisk kunskapsintensiv knappast i vart fall inte i som ändrar

synliga, någon omfattning regionens förutsättningar.

I Stockholms län finns (1987) knappa 30% av sysselsättningen inom sektorerna tillverkningsindustri och privata tjänster. Av dessa sektorer utgör de högteknologiska och kunskapsintensiva branscherna

ungefär en tredjedel. Resten av sysselsättningen, dvs 70% är offentlig sek-

drygt tor, handel, samfärdsel o dyl. Av de sista fem årens faller ca 25%

ökning

tillverkningsindustri och privata tjänster. Av återstoden, ca 75%, på ligger hälften inom sektor. Det är tvekan om att

ungefär offentlig ingen högteknologisk och kunskapsintensiv verksamhet haft stor för

betydelse den ökning som skett inom och

tillverkningsindustri privata tjänster. Men betydelsen för den totala av och

ökningen sysselsättning befolkning är som synes tämligen måttlig.

En del av består av att teknik. En .stor

viktig teknikförnyelsen importera

del av de företag som sysslar med teknikimport finns i Storstockholm,

som ger huvudstadsregionen en strategisk roll i förnyelsen av

något

näringslivet. Men det finns också andra vägar att importera teknik. Universitet och högskolor kan ses som importörer av och

kunskap teknik oavsett var de är lokaliserade. Nästan all FoU inom

näringslivet bedrivs i Dessa blir alltmer internationella och därmed

storföretagen. också kapabla att sköta sin teknikimport i egna nätverk, tämligen oberoende av storstäderna. ASEA i Ludvika, med landets mest avancerade laboratorium inom kraftöverföring och ABB-Westinghouse som nätverk i världen, kan vara ett detta.

exempel på

förefaller det, hur man än vänder och vrider saken,

Sammantaget på

som om det är små delar av storstädernas totala arbetsliv som

ganska

deltar i av den nationella ekonomin. De är viktiga, i vissa fall

förnyelsen

och men kvantitativt små. Den tillväxt de haft

strategiska avgörande,

och förutses få kan därför varken förklara vad som varit eller motivera vad som om bred och allmän expansion av storstads-

planeras ifråga

områdena.

Mot växande motsättningar?

Storstockholms utveckling under 80-talet är mer sammansatt än så.

orsaker har samverkat. En av dem är 80-talets kon-

Många

som först gav effekt i storstadsområdena. Den spontana

junkturuppgång av storstadsinflyttningen som de stora ungdomskullarna skapade ökning

fick en extra Det bidrog till den fördubbling av

därigenom skjuts.

vi fick 1985 och som utlöste alarm i de regioner som ännu

folkökningen

vacklade under krisärens svårigheter eller följderna av strukturomvand-

Den effekten redan ebba ut i takt med att kon-

lingar. tycks börja

fått fart håll och ungdomspuckeln

junkturen på näringslivet på många

sin kulmen. En bit in 90-talet kan det rent av vara i

passerat på förbytt

en utflyttning från storstadsområdena.

Om sedan födelseöverskotten går ner igen, vilket är troligt när alla 40talisternas barnbarn hunnit anlända, och från utlandet

invandringen

fördelas mer i landet kan det tänkas att storstadsområdena inte

jämnt

ökar i en bit in 90-talet.

längre folkmängd på

Det vi här antyder är således en utveckling, styrd av demografiska

och vad vi tror oss veta om folks om

svängningar värderingar ifråga

och förhållningssätt till arbetsmarknadens signaler. bosättningsmönster

Det är också en som kommer att få stöd av starka krafter ute

utveckling

i - kommunalråd,

regionerna folkrörelser, fack, politiska partier,

industrier som vill ha arbetskraft osv.

Kan man då slå till ro med att sådant kan väntas hända? Är

sig något

det förhållandet att de alarmklockor som är kopplade till flyttrörelserna redan mindre hårt, kanske snart tystnar, skäl nog att inte se stor-

ringer stadsutvecklingen som något centralt regionalpolitiskt problem? Nej, så

enkelt är det inte.

över av arbetskraft mot en

Kalkylerna utvecklingen efterfrågan på pekar

i storstadsområdena och andra regioner, främst

stadig ökning några

universiteten. i är

kring Expansionen Stockholm-Uppsalaområdet påfal-

med resten av landet och särskilt med de svaga

lande, jämfört jämfört

landsdelarna - och Bakom dessa

Norrland, Bergslagen sydöstra Sverige.

finns de olika framtidsbranscherna. Men är

kalkyler naturligtvis mycket

också inom traditionella sektorer, som under de nyss

expansion precis

åren.

gångna

Dessa omsätts nu i handfasta planer på expansion. För Stock-

kalkyler

holms läns del handlar det om och en rad ännu

regionplaneförslaget mer kommunala Näringslivet och de statliga expansiva planer.

affärsverken med ansvar för infrastrukturen är i

djupt engagerade

skeendet. Det finns oerhört om placeringsvilligt kapital och en

gott

med stor kapacitet att generera projektidéer. Stigande byggapparat

reallöner och i mån har utlöst en bostadsbrist och

någon inflyttning

fördubblat Allt detta innebär att faktiskt

bostadsbyggande. regionen

växer. Ännu mer växer bland dem som ser verkligheten

förväntningarna,

med ekonomens om en framtid i rak

glasögon, metallicglänsande förlängning av dagens expansion.

Vad vi här år två som inte är förenliga med

antytt utvecklingsförlopp

varandra. Om båda realiseras skulle det svåra obalanser, både i

betyda

och i resten av landet. Vi skall strax ta itu med att

storstadsregionerna

denna och utvägar ur den i ett par

levandegöra problematik

scenarier - K och om. Men först behöver vi

skissmässiga Super Laget

sammanfatta den nationella bild av utveckling ifråga om ekonomi, och arbetskraft som gör de regionala framtiderna så prob-

befolkning

lematiska.

Ändrat klimat för regionalpolitik?

Om vi ställer samman och framtidskalkylerna i en enda

prognoserna

där BNP får sammanfatta ekonomisk utveckling framträder

figur

nedanstående bild.

100 ?oi MP3 BNP

m4 ARBETADETfNhAR sYsssuA-ttA .mv/Rustas

Hill

CI

q

l.

_ _ât

.på ._§Ö1i.1

s l- /

Borztzel Zäll? för :IY 81

7 e 1 U

74:13??

.áO\OOg.. . ..

.

00000,,...

I,

L IH g! I

g l,

á I

ø:ct›-:d-;.r°se-t-:i;rtrt

-. _,ø I

l

3-- l_ z - *i

-co -10 -to -90 9.000 -IO *ID

Figur 7: och BNP. En av

Befolkning, sysselsättning sammanställning

prognoser.

Efter ett 70-tal med BNP-tillväxt nu kurvan rak och

låg stiger tillsynes

obekymrad om att övriga kurvor anger ett men ändå tydligt,

långsamt

historiskt trendbrott. BNP har länge utvecklats betydligt snabbare än befolkningstal och arbetskraft. Det är således inget nytt att kurvorna går i skilda banor. är dock om inte till 90-talet markerar

Frågan övergången en betydande omsvängning, jämfört med 70-tal och 80-tal. Var för sig

små riktningsförändringar hos kurvorna ger utslag i krav en avsevärt

på

snabbare produktivitetsökning bortom 1990 om skall

utvecklingarna vara förenliga.

Tabell 3: i den totala

Produktivitetsökning ekonomin. Siffrorna för 90-

talet och 2000-talets första decennium är beräknat

utifrån kurvorna i

figur 7.

ökning under decenniet i procent

expansiva delar av landet. Problemen löstes med

inflyttning och

invandring, båda systematiskt Den Rehn-Meidnerska

planerade.

arbetsmarknadspolitiken satte sin 70-talet och stora

prägel på perioden.

delar av 80-talet av brist

präglades på arbete, sammanhängande både

med i ekonomins tillväxttakt

långvarig nedgång och ökat arbetsutbud

med kvinnornas utträde i full skala på arbetsmarknaden. Det gav i en

sig

förändring av de spontana inom landet som vi

flyttströmmarna tidigare

berört. Det gav också ett ökat för en

politiskt utrymme regionalpolitik

som syftade till att för folk att stanna kvar

möjliggöra på hemorten.

Frågan är vad 90-talet kommer att innebära. Kurvor och

siffror antyder

att en tillbaka till ett snävare

svängning utrymme för kan regionalpolitik

vara att vänta. Skall realiseras krävs

BNP-ökningen det en snabbare

produktivitetsökning än vi nu vant oss vid under 80-talet. Ett led i att

åstadkomma en sådan kan bli att driva en inrikes på till

omflyttning

orter med nya och Då är vi

högproduktiva näringar. tillbaka i 50- och

60-talen, vi folket till

flyttar jobben.

Vi kan emellertid också oss om likheterna mellan

fråga situationerna

endast är skenbar. av teknik och

Utveckling infrastruktur har förändrat

produktionens förutsättningar. Det är inte säkert att människor

reagerar lika nu som då. Vi kan inte

lydigt på flyttsignaler utan vidare

utgå från att folk dit där finns. Då krävs flyttar jobben det i stället att en

kraftfull så att

regionalpolitik skapar förutsättningar företagen kan

utnyttja de nya förutsättningar till att söka arbetskraften. Då vi

upp gör

det motsatta, då flyttar vi till folket.

jobben

i storlek också in. Vi går, som ju

svängningarna åldersgruppernas spelar

mot växande andel äldre i och

är allmänt känt, befolkningen sjunkande

i arbetskraften. räknar med att enbart

andel unga Äldreberedningen

behöver ta i ca 100 000 av den ökning av

äldreomsorgen anspråk

vi kan förutse till sekelskiftet. För hela samhället i övrigt

arbetskraften

återstår då ca 300 000 arbetskraft att dela på.

personer i ny

Den vi

Kan hjälpa oss att lösa problemet? nettoinvandring invandringen

har mildrar förutsatt att vi finner vägar att infoga flyk-

svårigheterna,

i arbetslivet både snabbare och effektivare än nu. Någon

tingarna

av 50-talsmodell kan däremot knap-

organiserad arbetskraftsinvandring

Varken vi eller de länder där arbetskraften då

komma ifråga.

past

som 50-talet. Erfarenheterna från EGs hämtades är i samma position på

heller inte större rörlighet över

fria arbetsmarknad tyder på någon

Det finns därför tro att inordnandet av

gränserna. knappast anledning

i EG skulle tillskott av den sortens välutbildade Sverige ge oss stora

arbetskraft som ser ut att bli en bristvara i hela Europa.

4. TVÅ SCENARIER FÖR TÄTORTS-SVERIGE

De scenarier som nu måste ses som skisser. är att

följer Syftet levandegöra den problematik vi beskrivit i I föregående kapitel.

intressecentrum står således frågan om hur ett som inte

tätortssystem

längre växer särskilt mycket om och arbetskraft ändå

ifråga folkmängd

skall kunna bära nationell ekonomisk tillväxt. upp en

Super K beskriver ett alternativ där

utvecklingens tyngdpunkt förläggs

till två urbana om beskriver en fördelad

storregioner. Laget utveckling

där hela tätortsystemet deltar med en som liknar den vi nu är

fördelning

förtrogna med.

Scenarierna är till tid under de två första årtiondena av

förlagda någon

nästa sekel. Någon närmare är inte vare eller

tidsprecisering sig möjlig

nödvändig. Idén med scenarierna är som vi inte att

ju, tidigare påpekat,

ge numeriska beräkningar utan att diskutera och

förändringsförlopp

kraftspel. Att då ange en mer precis tidpunkt leder bara till en helt igenom falsk känsla av exakthet i framtidsbilderna.

Super K

Sverige har nu, år efter sekelskiftet, två och

några ganska tydliga

dominerande, urbana Den ena har Stockholm -

storregioner. Uppsala

som centrum och omfattar en som sträcker även

dagpendlingsregion sig

till Västerås och Eskilstuna. Tendensen att även Gävle och

Linköping

(längs stambanan) och Örebro Mälarbanan dras in i

längs storregionen

är märkbar.

Den andra super sträcker från

K-regionen sig längs Västkusten,

i norr till Stormalmö i söder och innefattar en rad

Storgöteborg

halvstora städer däremellan. Öresundsbron

ger goda pend-

till Scan link är stomme i kom-

lingsmöjligheter Köpenhamn.

munikationssystemet.

Utanför finns två mindre eller rättare sagt

storregionerna K-regioner

i Umeå och Luleå. I tillväxtbandet från Stockholm via

orter Norrland,

ner mot västkusten också Jönköping som,

Norrköping-Linköping ligger

utan att vara universitetsstad, har i stort sett samma utveck-

följt

lingsbana.

Super I-regioner storstadsdelar Illa övrigt

*

i

S00 4- WUEX

,z /l

I ./. x” ,_/ //

e|§||U|UI./

/l u»

/ .°0. / 5* tätorter / o. utanför K-regionerna samtliga tätorten \

\Storst0ckh01m som separat enhet)

_.qunncnj

;glesbygden

P50, 0._ .lIIn»u..

l l l

l l

*LG »so 9.000

M20

8: i scenariet Super K.

Figur Befolkningsfördelning

I de urbana och i tillväxtbandet mellan

storregionerna Stockholm och

västkusten finns det en stor del av de

expansiva näringslivet, högteknologiska och inte fullt 60% av kunskapsintensiva branscherna,

befolkningen (ca 50% 1980) och drygt 60% av Inkomstnivån i de

jobben.

urbana är liksom kostnaderna för att leva. Men

storregionerna hög så är

också standarden i mått mätt -

god vanliga bostadsstandard, till

tillgång

utbildning, vård etc.

I bor 40% av

övriga Sverige följaktligen drygt befolkningen (ca 50%

1980). Där finns knappa 40% av i jobben, offentlig sektor, privat

tjänstesektor och I ren bor ca 1

industriproduktion. glesbygd miljon (ca

1,5 milj 1980) och i tätorterna ca 2,5 människor

miljoner (ca 2,7 milj

1980). Inkomstnivån är än i de urbana

lägre storregionerna.

Det är med andra ord en av

kraftig förändring bosättningsmönstren som

ägt rum sedan 80-talet. utanför de stora

Minskningen urbana regionerna

har utlöst Avsikten med detta scenario åtskilliga problem. är emellertid

inte att beskriva dessa närmare. Vi skall problem i stället ägna be-

skrivningen åt den i traditionella delen av åt de

framgångsrika landet,

urbana storregionerna och deras med den nationella utveck-

samspel

lingen. Stockholmsregionen kommer därvid att få stå till med de

tjänst exemplifieringar som behövs.

Storregionerna får sin av

profil koncernledningar, producenttjänstföretag och högteknologisk utveckling/tillverkning.

Teknikimporten är delvis via utländska som

betydande, företag

etablerat sig främst i är multi-

Stockholmsregionen. Näringslivet mycket

nationellt i den meningen att våra driver verksamhet i andra

företag

länder. Kontakterna med EG är intensiva. bedömare Många menar att

Sverige för år sedan skulle blivit medlem om inte

åtskilliga fullvärdig

den nya i efter ett årtionde

utvecklingen Östeuropa, av mödosam

perestrojka, gjort Comeconländerna till en ny och lockande hand-

elspartner.

Även i är En

övrigt tjänstesektorn betydande. köpstark som

befolkning

arbetar hårt både

efterfrågar mycket service, privat och Det

offentlig.

finns också stort för -

utrymme kvalitetsprodukter av olika

slag

biodynamisk mat, exklusiva kläder, vacker etc

goda bostäder, stadsmiljö

- som ger för en materiell Men den

underlag produktion. tunga

industrin och den mer rutinbetonade

produktionen finns på annat håll i

landet där lönerna är och mindre

lägre miljöfrågorna intensivt

bevakade. På det hela taget motsvarar väl

super K-regionerna ganska

1900-talets och forskning är

det sena föreställningar. Högre utbildning

enda universitet i södra Storstockholm.

väl utbyggd. Sveriges nya ligger av hela den till högre utbildning Drygt 50% statliga budgetens anslag

och till den största urbana Där strålar också

forskning går storregionen.

där har sitt enda nav Arlanda, där

snabbjärnvägarna samman, flyget på

som tätast. motsvarar väl

är nätet av optokablar Fastighetsmarknaden

bilden av internationell storstad. är marknadsanpassade

Bostadshyrorna

i de mest eftertraktade delarna. Kommersiella lokaler och

och skyhöga

främst kontor inte bara i bandet till Arlanda. Det

arbetslokaler, ligger finns stora koncentrationer i innerstaden, på överbyggda spårområden

hamnområden liksom söderut, i attraktiva

och i övergivna och hyror är höga.

skärgårdslägen. Byggkostnader

naturen mellan tätorterna och ägnas stor

Stadsmiljöerna, miljöskyddet

från en omfattande utbyggnad för nya

uppmärksamhet. Påfrestningarna

och standard har satt sina men det hela taget är invånare höjd spår på Det kanske mest

de urbana stor-regionerna högklassiga fysiska miljöer.

är de som, tillsammans

påfallande draget jättelika nya stadsparkerna

med och ersatt som och

golfbanor dyl jordbruket landskapshållare

man däremot inte bemästra är biltrafiken. Trots vårdare. Vad lyckats och annat rinner det en ström av bilar mellan de olika

snabbtåg ständig kärnorna i Parkeringsproblem är fortfarande besvärliga storregionerna. liksom luftföroreningarna.

finns det en klar skillnad mellan de urbana stor-

Socialekonomiskt

och resten av Basnivån är enhetlig och gemensam.

regionerna Sverige.

utöver är att det i finns en

Vad som skiljer, lönenivåerna, storregionerna

av sociala förmåner, finansierade eller omfattande påbyggnad privat

av via särskilda avtal. Det betyder också att bas-

betalda arbetsgivarna

den som det handlar om livets

nivån, offentliga garanterar, verkligen

men inte mera. allt beror av Fort-

nödtorft Ja, naturligtvis perspektivet.

basnivån i en en mycket god

farande representerar global jämförelse

Men den inrikes finns där. har fått en levnadsstandard. klyftan Sverige

dual ekonomi och en skiktad social välfärd.

heller inte bara inkomstnivåer o som skiljer. Även Det är dyl har fått olika I de regionerna

samhällsorganisationen drag. expansiva

nämnts service för att det livet skall krävs som redan mycket dagliga

är arbetstiden kortad. Men skattereglerna gynnar

fungera. Visserligen

får många att fortsätta övertidsarbete och de nya pensionsreglerna i stället för att delinsatser i

år och lagra pensionen göra

jobba några

om barnbarnen. Servicen är därför helt igenom professionell, omsorgen

oavsett om den är eller I det andra har man mer

privat offentlig. Sverige

gott om tid och mindre Där finns fler och mer

pengar. kooperativ

själwerksamhet som inslag i vård och omsorg.

Super K - Sverige bortom sekelskiftet är sätt ett

på många framgångsrikt

land. Den nationella ekonomin är i balans, klaras trots ett

bytesbalansen

ivrigt resande och finansministern får beröm av

OECD-experterna.

Socialt har det också skett en viss till tillvänjning de nya mönstren. Många uppfattar den nationella framgångsbilden som bekräftelse att

på

den man valde också var den rätta även om det krävde att

utveckling

man delvis övergav 1900-talets modell för välfärdsstatens

organisation.

Men det finns också en debatt om klokheten i valet. En

begynnande

orsak är det nyväckta intresset för och rättvis Inom

jämlikhet fördelning.

de expansiva finns en tendens till mellan

regionerna skiktning

välbetalda svenskar och i Mellan

gästarbetare lågbetalda servicejobb.

landets olika delar finns en växande Allt fler finna

spänning. börjar

detta

olustigt.

En annan orsak är den Inom den

vetenskapligt-tekniska utvecklingen.

börjar biotekniken, både och att

mikrobiologin ekologin, göra sig

gällande på allvar. Det är faktiskt den som väntas bära den upp

högteknologiska och kunskapsintensiva framtid, som sedan elekhägrar

troniken och datorerna blivit Ur detta växer sakta en

vardag. ny

uppfattning om hur det moderna livet kommer att bli beskaffat, ännu

lite längre in 20-hundratalet. I denna får städerna en allt

på uppfattning

mindre viktig roll. Minskande och

befolkning grön teknologi öppnar

för utspritt boende ett helt sätt.

på nytt

Ännu är det och visioner. Men i den debatt som

fråga om vaga aningar

nu börjar dessa förekommer det inte så få som

uppstå kring frågor

menar att den sista den som satte in åren

urbaniseringsvågen, kring

1990 faktiskt har visat föra in i en

sig återvändsgränd.

Hur det då till när förvandlades? Ja, det är ett ämne för

gick Sverige

samhällsforskarna. Många av dem tolkar skeendet i termer av

epokskif-

ten, av nya klasstrukturer, av maktkamp på den arenan osv.

politiska

Frågan är dock om inte de som forskar om har den

regional utveckling

bästa förklaringen, även om ingen ensam kan skildra hela

förklaring

sanningen om ett så komplicerat förlopp.

Går man tillbaka i historien till 90-tal ser det närmast ut som om

tidigt

det inte var att det skulle som det gick. Det fanns då en

meningen gå

rad ambitioner om Det kan förefalla som i

ifråga regional utjämning.

vart fall det hade andra avsikter än att skapa ett

politiska systemet

Super K-Sverige.

Det som i hände var som vanligt en blandning av

verkligheten

marknadskrafternas inverkan av beslut, av påverkan från

politiska

omvärlden och inre krafter. Gemensamt för alla krafter var

tongivande

dock tron av en modernisering av

på nödvändigheten genomgripande

landets för att klara konkurrensen på

produktionsapparat

världsmarknaden. stor roll. Det var inte bara

EG-frågan spelade regel-

som harmoniserades. Tanken att hela landet borde europeiseras system och efter de ideal som i stort sett dominerade

strömlinjeformas

länderna OECDs sekretariat och EGs administration i på kontinenten,

som en sorts oberoende av politiska

Bryssel slog igenom sanning, i övrigt. prioriteringar

För att nu med fanns i

börja beskrivningen politiken det ett par inslag

den tidens som verkade starkt centraliserande. Båda

politiska styrning

var väl etablerade och hade verkat under tid. nog låg de

lång Märkligt

också inom de som ansågs ha störst betydelse för en

politikområden

- och samt

decentraliserande regionalpolitik högre utbildning forskning

kommunikationer. Men ändå ändrades inte Den förblev cen-

politiken.

kanske till och med i ökad Till det kom att

traliserande, grad. marknadskrafterna drev på mycket kraftigt i centraliserande riktning.

Via affärsverkens till helt företag kom

transformering affärsmässiga

deras verksamhet att till marknaden. Planeringen av de stora

kopplas

i infrastruktur samman med

investeringarna fysisk kopplades

i inte via politiska beslut utan via kapital-

investeringarna fastigheter, marknaden. I den som uppstod hade föreställningarna

planeringsmiljö

om storstadstillväxtens och K- regionernas styrka sitt vik-

nödvändighet

tigaste genomslag.

Inom universitets- och högskolevärlden segrade centraliseringslinjen.

att och forskarutbildning måste hållas

Principinställningen forskning

samman de fem universitetsorterna (+Luleå) kom att kvarstå.

på

Södertörn i Stockholm fick ett universitet osv. Bakom denna linje

nytt

fanns inte bara universitetsvärldens ledande skikt med fästen i de stora lärosätena. Den växande till via och

kopplingen näringslivet uppdrag

också. Universitet och till

forskningssamarbete bidrog högskolor drogs

de urbana därför att där växte de intressantaste delarna

storregionerna

av näringslivet som i sin tur dit av om

drogs föreställningen universi-

tetens betydelse för deras framtid.

Det fanns också en mellan dessa två

naturligtvis koppling tunga områ-

den. Investerarna i infrastruktur och

fastigheter såg på industrivärlden,

tjänstesektorn och och vise versa. Vilken roll de

högskolevärlden

officiella regionplanerna är oklart. Men sannolikt den

spelade bidrog tillväxtplan regionplanekontoret i Storstockholm lade fram i slutet av

80-talet till att andras och legitimera planering tillhandahålla det dataunderlag som behövdes. Kommunerna var ännu mer i sin

expansiva

planering. Det gällde inte bara inom Stockholms län utan lika i

mycket

Uppsala, Västerås och andra håll inom den urbana vars

på storregion

konturer man kunde ana.

börja

För de företag som sin blev därför

övervägde lokalisering svaren från

den

offentliga planeringsapparaten mycket entydiga. Det var i storregio-

nerna som den nya skulle som de skulle komma att behöva

miljö skapas

om deras För som

planer lyckades. företagsledningar själva tillägnat sig

de idéerna om att och

grundläggande storstadstillvaro modernitet var

synonyma blev valet enkelt. Allt fler valde de urbana

begrepp stor-

regionerna.

Det är svårt att veta vad som var orsak och vad som var verkan i denna sammanflätade process. är dock om det inte var

Frågan bygg- och

fastighetskapitalet som var mest i det

pådrivande komplexa samspel

som drev framåt. Redan i slutet av 80-talet

utvecklingen fanns det

i olika av som

projekt grad konkretisering rymde dubbla det antal

arbetsplatser som hade bedömt till 2020. I

regionplanen erforderliga

den tidens måste det ha rört om

penningvärde sig investeringar kring

70-100 mrd kronor. Bakom fanns en stor finansiell

planerna styrka och,

inte minst, en med stor

planeringsapparat kompetens och att uthållighet

driva fram att marknadsföra att förankra dem

projekt, dem, politiskt

osv.

Resultatet blev att hem Hur

tillväxtplaneringen tog spelet. mycket tyst

stöd den hade inom det maskineriet är svårt

offentliga att i klarlägga

efterhand. Tydligt är emellertid att den

offentliga, politiska planeringen

kom att alltmer med de som syssla inrikesproblem framväxten av super

K-Sverige mycket snart skapade. Eller kanske

riktigare accentuerade,

för hade inte saknats i 80-talets

varningssignaler verklighet.

var att människor inte var så Det som vållade problem i gemen längre

för arbetsmarknadens om under de efterkrigsdecennier lyhörda signaler

Rehn-Meidnerska som bäst.

då den arbetsmarknadspolitiken fungerade

Den tendensen under 90-talet blev faktiskt utflyttning från

spontana

Även av invandrare i takt

storstadsregionerna. tillströmningen sjönk

fann sin form. Och ute i landet med att nya idéer om flyktingmottagning hade lärt av 70- och 80- talens mobiliseringsidéer att bjuda

många sig

motstånd mot och Med ryggen mot väggen

avfolkning tillbakagång.

fack och folkrörelser tillsammans med basindustrin

slogs kommunalråd,

för kommunens eller regionens överlevnad.

i storstadsområdena och i den nationella blev man lite

Både politiken

av hade 80-talets storstadsin-

tagen på sängen utvecklingen. Möjligen

föranlett att tro en attraktionskraft som inte fanns.

flyttning många på

Det fanns heller interna reserver att ta av. Kvinnornas

inga

förvärvsintensitet redan Till svåröverblickbarheten bidrog låg i topp. också den allmänna kris som rådde i vård och andra serviceverksam-

t ex, åren 1990.

heter, postutbärning kring

Men när bilden klarnade satt man redan i tillväxtplaneringens grepp.

Alltför var redan investerade i de urbana storregionernas

mycket pengar

tillväxt för att återvände skulle finnas. I den nationella ekonomin

någon

mellan tillväxt och

gjorde sig spänningsförhållandet produktions

allt mer De stor-

arbetskraftens stagnation gällande. expansiva

i det ett hot som inflationshärdar.

regionerna utgjorde läget permanent

Det fanns då bara en om man ville undvika en permanent över-

lösning

hota den nationella ekonomi vars var

hettning som skulle framgång ju

det målet för hela Man måste få folk att

egentliga tillväxtplaneringen.

dit där fanns eller växte fram. Man måste få reserven av

flytta jobben

i landet i kosta vad det kosta ville, åtminstone i kvinnor ute rörelse,

andra termer än ekonomiska.

En blev att sakta ner det stödet. Men det

åtgärd trappa regionalpolitiska

räckte inte för att få bukt med och självtilliten

uppfinningsrikedomen

ute i Man måste hörnstenen i välfärdsstaten,

regionerna. ge sig på själva

den lika för alla. Det inte utan

generella välfärden, gick naturligtvis

så som hela var förankrad både politiskt

strid, djupt välfärdssystemet och blev en nödtorftigt acceptabel bastrygghet

fackligt. Kompromissen

åtminstone räddade skenet av likhet. Och den en

som ovanpå

annat sätt -

i de starka regionerna som organiserades på påbyggnad

eller via avtal.

privat

Svårast att hantera var den solidariska

lönepolitiken. En ny generation

yrkeskvinnor vägrade mycket bestämt att acceptera deras mödrars

Martharoll i vård och omsorg. I den relativa arbetskraft

knapphet på

som rådde under 90-talet måste man driva lönerna för service- och

upp vårdpersonal högst betydligt. Annars försvann de anställda över till näringslivet som lockade med löner, intern och

höga utbildning

bekväma arbetstider. Allra blev detta i storstådernas

tydligast storskaliga vårdapparater. Sjuksköterskor och hemsamariter kom i

upp samma lönenivå som ingeniörer och tekniker. Det frestade

naturligtvis

hårt på de finanserna. därmed

offentliga Skattetrycket steg och i takt motståndet mot tonades ner och lands-

skatteutjämning. Utjämningen

och kommuner ute i landet hålla ner löner och annat för

ting tvingades

att överleva. Facket försökte stå emot men då alternativet snabbt ut

såg

att bli privatisering tvingades man acceptera en skilda

delning på

lönenivåer efter Och så blev den duala ekonomin

region. verklighet.

För kvinnorna blev det en bortsett från vad

framgångsrik period,

uppbrotten från hembygden kunde kosta. Alla deras krav barn-

på

omsorg, om fungerande bostadsmiljöer, om arbetstider o

anpassade dyl

slog igenom. För dem som en livsstil fanns det andra

föredrog mjukare

Sverige att välja. Där fanns samverkan i närhet mellan

kooperativ, ge-

nerationer, mer tid till hade det inte varit lätt att

förfogande. Visserligen

etablera sådana idéer i manskonservativa eller i

basindustriregioner

jordbruksbygder. Men insikten om att det att konkurrera om

gällde

kvinnorna bröt ner de flesta sådana Jämlikheten mellan

hämningar. könen bröt igenom samtidigt som jämlikheten mellan regionerna gick

förlorad.

Laget om

ordet lagom finns en lätt av av frihet

Kring stämning kompromiss, ljum

från spänning. Etymologiskt kommer ordet från om, att inte ta

laget

för sig mer än att det som räcker åt alla. finns

goda bjuds I ursprunget således ett tydligt för en till Därav

uttryck vilja likvärdig fördelning. beteckningen på scenariet.

Det inte att om - år in

betyder Laget Sverige, några på 20-hundratalet,

är statiskt och fritt från från små till stora

spänningar. Flyttströmmarna

orter och från små till stora har med det

regioner avtagit något, jämfört

sena 1900-talet, men de är fortfarande stora. Människorna har således sin rörelsefrihet, både inom landet och över olika

gränserna. Många

förekommer, även ifråga om vilka typer av regioner

värderingsmönster

och orter som Etniska identiteter och

ger de bästa livsmöjligheterna.

i tillvaron tillmäts stor betydelse. Det ses därför som

sammanhang

att ekonomisk tillväxt och tekniska landvinningar skall

naturligt

användas för att fördela arbetstillfällena så att landets olika

regioner

utvecklas, inte lika men i stort är också

likvärdigt. Bosättningsmönstret

tämligen likt 1980-talets.

En sådan balans förutsätter att tätorts-Sverige, med dess mellan 1000 och 2000 tätorter var dras) är vitalt och

(beroende på storleksgränsen

väl är det Under större delen av

fungerande. Trendmässigt inget nytt.

1900-talet var det tätorterna mellan 2000 och 50000 invånare som växte mest i alla olika avseenden. Att för att bevara och stärka den

planera

vitaliteten är därför inte

något uppseendeväckande.

I det storstäderna en del av tätortssystemet. Som en-

perspektivet utgör

skilda ortsystem är de Men det är inte storstäderna som

betydelsefulla.

ensamma bär nationen. De har sin roll liksom andra orter har sin i

upp ett nätverk. Nätverk är av i

komplext något nyckelbegrepp

De väver samman inte bara tätorterna utan

samhällsuppbyggnaden.

också tätort och inom Nätverken sträcker sig ut

glesbygd regionerna.

över ett sätt som i satt forna tiders hierarkiska

gränserna på hög grad

beroenden mellan storstäder, medelstora städer och småorter ur spel.

Ekonomin är således internationell. Det innebär nära kontakter med EG liksom med det ekonomiskt Många länder

uppvaknade Östeuropa.

utanför OECD-området som förr var deltar nu i världshandeln.

fattiga

Norden är i väl med tvärs över

praktiken integrerat företagsägande

och en fri arbetsmarknad. balanseras delvis av

gränserna Öppenheten

områden - och är

hög självförsörjningsgrad på viktiga mat, vapen energi

kanske det mest betydelsefulla.

består till största delen av olja och naturgas från Norge.

Energiimporten

Den inhemska domineras av bioenergin som dessutom

produktionen

utvecklas snabbt i bioteknikens - både vad gäller odlandet och

spår

omvandlingen till gas. Sverige har nämligen numera ett el- och gasbaserat om man intresserat på den vätgasteknologi

energisystem sneglar

som ser ut att bli det tätbefolkade variant av förnybar,

centraleuropas

modern Men står det etablerade vind-

energiteknik. självklart sig

gott i konkurrensen.

vattenkraftsystemet

MEX

4-

S00

a a

§7

-v

:mb

*l- .oggiQái +

/glesbygden

1 i i i l l

H10 -66 *- S0 246170 LO

Figur 9: i Scenariet om.

Befolkningsfördelning Laget

Basindustrin har överlevt även om

kärnkraftawecklingen, stigande

elpriser drev sedan

på strukturomvandlingen. Numera, elanvändningen

stabiliserat sig en nivå har kunnat neråt en

på måttlig elpriset anpassas

smula för att inte till skulle bli för stort. Därför

gapet gaspriserna står

industrin ganska stark. är fortfarande stort men

Exportvärdet sys-

selsättningseffekterna mycket måttliga.

är verkstadsindustrin hur man än mäter. Det är

Branschmässigt störst,

där elektroniken haft sin som medel att utveckla

viktigaste effekt, produktionstekniken. Programmerbarhet och omställbarhet mellan

korta serier är sådan att det nu är nästan enbart

utvecklingskostnaderna

som begränsar variationsbredden. Denna flexibilitet har bildat mönster.

som från forna och

Själva grundidén, ligger långt dagars standardisering

har över till ja t 0 m

masstillverkning, spillt jordbruk, byggnadsindustri,

till offentlig sektor.

I den konkurrens om arbetskraft som med på

började ungdomskullarna

90-talet och ut i full blom sekelskiftet måste industrin tänka

slog kring

Vissa fabriker är nästan helt obemannade. Andra har

om från grunden.

kvar sin som är övergiven.

arbetsstyrka. Taylorismen organisationsidé

är arbetets och till lika

Numera mening möjligheten självorganisation

i som i Skillnaden

självklart vägledande varuproduktion tjänstesektor.

mellan stora och små har minskat, sett till arbetsstället. Därmed

företag

har också blivit lättare. som knoppas av

övergången Produktionsgrupper

eller ut för att starta är numera lika som det

bryter sig eget/vårat vanligt

var förr om av olika slag.

ifråga specialisttjänster

är ännu större än 1980-talet och ännu mer inter-

Storföretagen på

Deras är i landet och utgör en

nationella. produktionsställen spridda

stomme i det Till stor del är det

viktig förgrenade produktionssystemet.

en av storleken och internationella

följd just företagens

De lever sitt liv och den nya

organisationsnät. eget importerar själva

de behöver. Därför är de oberoende av de svenska stor-

teknik tämligen

städerna men desto mer beroende av den lokala/regionala

arbetsmarknaden och av transportsystemen.

Med oberoendet emellertid också att de stora företagen ger

följer

offeffekter i sina i form av upphand-

begränsade, spontana spin regioner

från underleverantörer o Samverkan inom regionen är desto

ling dyl.

mer när det i form av små och medel-

typiskt gäller det nya företagandet

-stora som växt och där

företag upp kring nya högskoleorter högskolan

är en länk mellan stora och små och framförallt, mellan

viktig företag

små och medelstora i och den internationella tekniska

företag regionen och vetenskapliga utvecklingen.

Infrastrukturen är utvecklad. bilbro över Öresund blev det aldrig.

Någon

Man i tid att korka kontinenten. En

upptäckte vägarna började igen på

växande av handeln sker numera med Fler

del Östeuropa. färjförbindel-

därför från som nära samman med

ser utgår sydostkusten, något hänger

att dessa delar av Gotland har sin Sverige börjat leva upp ekonomiskt. taxfree båttrafik över som bidrar till förbindelser

Östersjön, något billiga

även med svenska fastlandet.

Däremot blev det en under Öresund och en blomstrande

tågförbindelse

kombitrafik pågår. I det tätaste regionerna utgör dessutom tågtrafiken stommen i Snabba har över en hel del av

dagpendlingen. tåg tagit inrikesflyget på kort- och halvdistans från Stockholm. Norrland har sitt eget flygnav och många tvärförbindelser med och Finland. Norr

Norge om Mälardalen är flygets och bilens land för I söder

persontransporter. håller hårda miljökrav, och restriktioner i stor-

höga avgifter regionala stadsområdena tillbaka

privatbilismen åtskilligt.

Högskolesystemet är väl utbyggt. Det finns numera ett universitet också

i Örebro-Karlstad och -

fackhögskolor tekniska, medicinska, handels, skog, jordbruk osv - i viktiga a

några strategiskt regioncentra (bl

Sundsvall/Härnösand, Falun/Borlänge, Karlskrona/Kalmar). Dessa

fackhögskolor har resurser för och Gränsen

forskning forskarutbildning. mellan små högskolor och håller på att tunnas ut.

utbyggda gymnasier Med det har fler fått till

utbyggda högskolesystemet regioner tillgång forskningsinstitutioner som i ekonomisk

ingredienser utveckling. Arbetsmarknaden för inte minst tekniker, har fått en

långtidsutbildade,

bättre spridning över landet.

Bakom valet av denna decentraliserade både ett

organisation låg politiskt tryck och svårigheter med elevrekryteringen i början av 90talet. Den konkurrens om som fick industrin att

de unga slutligen överge fick att inse att den hårt cen-

taylorismen högskolan gamla, traliserade inte var Man måste

organisationen funktionsduglig längre. flytta närmare när en kombination av ökat utbild-

elevunderlaget

i samhället och minskande ungdomskullar drev fram

ningsbehov en ny

satsning på vuxenutbildning. På köpet fångade man in den unga

i och på andra håll till de utbild-

begåvningsreserven Bergslagen långa

ningslinjerna.

Tjänstesektorn är numera i Bank, finans och

hyggligt spridd regionerna. försäkringssektorn var Postgirot drevs av personal-

länge motsträviga. problem att utnyttja telematikens möjligheter till en uppdelning av verksamheten flera I förmådde folkrörelserna vad

på regioncentra. övrigt regeringen inte kunde 80-talet. Man fick folk att ställa krav att

på på

pengar som strömmade in i försäkringsbolag och banker skulle komma ursprungsregionen till godo. Länsförsäkringsbolag och fick

sparbanker ett snabbt bland som de stora

uppsving privatkunder tvingade bolagen att ta upp tävlan. Det var inte problemfritt, sett från

tillväxtsynpunkt.

Men lite sikt dessa aktörer att ekonomisk

på tvingades viktiga stödja

i mer helt enkelt för att skydda sina utveckling regionerna systematiskt, egna tillgångar.

inom har en ganska jämn fördelning, Tjänsteföretagen uppdragssektorn även om storstadskoncentrationen finns kvar för de mest specialiserade. Man har med i och universitet, hittat följt utvecklingen av nya högskolor intressanta kombinationer av bra och i bostadsmiljöer rekryteringsbaser flera håll i landet. Till inte ringa del styrdes denna regioncentra på omlokalisering av den högutbildade personalens bosättningspreferenser. Men det skall inte att de organens hårdhänta undanskymmas offentliga ute i av 60-talets erfarenupphandlingspolitik regionerna, inspirerad heter från avsevärd roll i sammanhanget. byggsektorn, spelade

Resultatet för storstädernas del har blivit att de befinner sig i god balans. I räknat de kvar nivån de hade åren kring folkmängd ligger på 1990. är större än Med Dagpendlingsregionen tidigare. snabbtågens t ex Storstockholm, Västerås och Eskilstuna hjälp fungerar Uppsala, som en stor arbetsmarknad. Det har det att förena en gjort möjligt bra i storstadsområdet med de rika möjligheterna i en ovanligt miljö med flera universitet och storflygplats, rikt storregion högskolor, kulturutbud etc. Just denna kombination har gjort Stockholm ovanliga till en attraktiv stad för avancerade, utländska företag som söker mycket en nordisk bas.

I en ekonomi finns det balans i vila. Just de dynamisk ingen regional nu nämnda hos storstäderna skapar självklart egenskaperna tillväxttendenser som hela tiden måste balanseras med att andra och tätorter utvecklar sin attraktionskraft, både för företag och regioner människor. Ansvaret ligger i hög grad regionerna men staten griper

på

också in när det behövs för att hålla i balans. Det kan handla systemet om som o Men oftast är det fråga generella åtgärder miljöavgifter dyl. om att stötta när i världsekonomin i en-

förändringar skapar problem

skilda branscher med stark koncentration i vissa regioner.

1990 var annorlunda. Då krävdes det handfasta ingripanden Åren kring för att mot det regionala grundmönster som styra utvecklingen ekonomin nu har. Framför allt det att bromsa den utveckling mot gällde storstadskoncentration som var väg, buren kanske mer av allmänna

på

om nödvändighet och kapitalets föreställningar storstadsutvecklingens efter än av den reala ekonomin. Metoden med

jakt penningplaceringar

för kontor o visst andrum men innebar inte byggstopp dyl gav ett någon För det behövdes en bred och sammanhållen

långsiktig lösning.

regionalpolitik med avsevärd av vad man var van

anpassning att

betrakta som rätt inom olika sektorer.

politik

Sett i är det tvekan om att

backspegeln ingen det var en kraftfull inter-

ventionspolitik som drevs utan motstånd

igenom, ingalunda och protes-

ter. verk lokaliserades till Politiken

Statliga regioncentra. för högre

utbildning och lades om så som Skatter forskning nyss beskrivits. och

avgifter sattes in som styrmedel. i södra delarna av

Miljöproblemen

landet och längs västkusten samt i storstadsområdena till

togs utgångs-

punkt för starkt och

regionaliserade regler miljöavgifter. Trafikpolitiken

utformades medvetet för att bromsa i de täta

privatbilismen regioner

där spårbunden persontrafik var att utveckla osv.

möjlig

Medicinen var besk men behövde inte verka under så lång tid. Just den

samlade kraften i interventionen gav en ny inriktning åt de kommer-

siella krafternas Här

lokaliseringsval. spelade framväxten av nya

möjligheter via teknikens inom kommunikation

utveckling produktion,

och stor roll. I och för hade

transporter sig

informationsteknologins

möjligheter funnits redan på 70- och 80-talen. Men det var först efter en

kraftig politisk intervention som de kom att tas i bruk i full

utsträckning.

När det väl var det hela av

gjort gick någorlunda sig självt. I den

framväxande nätverksekonomin fann alltfler stora företag fördelar med

lokalisering utanför fördelar som man inte hade

storstadsregionerna,

upptäckt tidigare. Till en del var de också resultat av

regionalpolitiken.

Men skulle ha blivit av om den inte i

omläggningen aldrig grunden hade byggt på inneboende egenskaper i tidens teknik och

organisationstänkande.

Bakom det för en sådan

gehör politik som växte fram fanns

uppfattningen att inflationen, 80- och 90-talens stora

problem, berodde

mer obalanser än brister i arbetsmarknadens

på regionala på organisa-

tion. Regionalpolitiken det sättet från att vara en

gled på påfrestning på

den nationella ekonomin till att bli en för

förutsättning balans och

bibehållen konkurrenskraft. mot i

Motåtgärder överhettning vissa

regioner blev en för den ekonomiska

viktig uppgift politiken.

I princip kan sådana till att till

åtgärder syfta flytta folket jobben eller

jobben till folket. Under valde man den förra lin-

efterkrigsdecennierna

jen, nu den senare. Bakom valet av fanns huvudstrategi två grupper av

faktorer. Den ena, och kanske det var att man

viktigaste, på olika vägar

fick klart för att folks inte sig preferenser alls var så storstadsinriktade

som och massmedierna kunde få att verka.

yuppiekulturen det Det

tog

annat i ett motstånd mot storstads-

sig bland uttryck betydande, folkligt

i de som kände direkt hotade, och de

tillväxten regioner sig glesbygden

gamla, tunga basindustriregionerna.

betraktande också folks och drömmar

Vid närmare tog sig värderingar

i Man från små orter

tydliga uttryck flyttmönstren. flyttade visserligen

i mot storstäder. Men lika flyttade

och riktning ungefär många

glesbygd

Dessa två strömmar, sam-

i andra riktningen. ständigt pulserande

individuella ge som resultat att

mansatta av otaliga flyttningar, tycktes

mellan olika faktorer som dem bäst i

fann den avvägning passade många

medelstora tätorterna med deras Så

de små och pendlingsomland.

tolka Och så det också ut när man tit-

kunde man flyttarstudierna. såg

tade i den historien. 19-hundratalets mest karakteristiska drag

regionala

var den tillväxten i denna kategori av orter, överströmningen

just stadiga

dit från den rena och i viss mån också från storstäderna.

glesbygden

andra av faktorer bakom valet av strategi var ekonomiska.

Den gruppen

för ekonomisk som man hade blivit med- Till de nya villkoren framgång,

under hörde att utveckla universitet och i

veten om 80-talet, högskolor

med de ledande industrinationerna. Det krävde stora resurser för takt

och Ett sätt att frigöra resur-

både kvantitativ kvalitetsmässig utbyggnad.

var att fördela om mellan samhällssektorerna. Det som då ser för detta

till hands var att bromsa ner av storstads-

låg nära utbyggnaden

kommunikationer m rn åt de hushåll och regionerna till att ge bostäder,

redan fanns där. På så sätt resurser kunde då

som frigjorda företag

in i av universitet och i andra regioner, som

sättas utbyggnad högskolor

led i en som till att utnyttja de

ett viktigt regionalpolitik syftade

som redan fanns så bra som möjligt.

samhällsinvesteringar

balanskonst. Dels det att insatserna så

Det var ingen enkel gällde awäga

kunde lösa de de redan hade att brottas

att storstadsregionerna problem

Dels var det om att om från hårda sådana

med. fråga styra investeringar

i enskild till sådana med skat-

med hög grad finansiering mjuka

I sak var det svårt Invanda tankemönster ändras helt

tefinansiering. nog.

om storstädernas som motorer i

inte så lätt. Föreställningarna betydelse

och var väl om än bevisade. Men

ekonomi kulturliv befästa, aldrig riktigt

rådde efter en nog så

verkligheten på föreställningarna. Framgången,

av är Och nu, åren efter

prövande period stridigheter, tydlig.

har biotekniken om att den

sekelskiftet, gett nya visioner högteknolo-

framtiden kanske är mer än stålblänkande urban.

giska grön

De som nu beskrivits i första hand den

åtgärder påverkade mellanregio-

nala balansen. Med det förde man ut en rad resurser viktiga för utveckling till De kom, som man kunnat regionerna. säga, inom räckhåll för mindre tätorter och i Men därmed var inte de

glesbygd regionerna. inomregionala balansproblemen lösta.

Tvärtom visade det att de krav som ställdes

sig just på regionala centra

att leva upp till internationell nivå Erfarenheterna

skapade problem.

från Umeås visade Både universitet och

utveckling sig ganska generella.

storföretag med internationella kontaktnät ha svårt att finna

tycktes

vare behov av eller intresse för att utveckla även

sig inomregionala

sådana. Det gav en tendens till att utvecklades

regioncentra på sina

regioners bekostnad, sett i termer av och arbetskraft.

befolkning

En balanserande faktor blev stimulansen till

viktig skapandet av nya,

små och medelstora av de som växte

företag. Många företag upp kring

regioncentra hade sociala rötter i hade helt enkelt

regionen. Många växt

fram som av att och välutbildade följd unga människor hade valt regionen som Och där de bosatte där blev också födel-

bosättning. sig

sefrekvensen för Man valde ofta

kunskapsintensiva småföretag hög.

kooperativa former för att dessa Det stärkte banden

organisera företag.

till orten och

regionen ytterligare.

En rad ökade också de existerande

åtgärder småföretagens möjligheter

att utnyttja de nya i

möjligheterna regionen. Teknikspridning via utveck-

lingsfonder och Riktade länsstyrelser gav resultat. utbildningsinsatser

från de nya som visade mer

fackhögskolorna, sig öppna för samverkan

med sin än

region universiteten, hjälpte många företagare över tröskeln

till ny teknik, nya och vidare marknader. Inrättandet

produkter av per-

sonliga investeringsfonder, förmånliga avskrivningar av studielån för

nyckelpersoner, bosättningstvång på jord- och

skogsfastigheter m m gav

ett inte tillflöde kunnande till hela det

oväsentligt av nytt finförgrenade

tätortsnätet i

regionerna.

Ett system för också. Det innebar

nytt skatteutjämning bidrog att staten

fördelade utjämningen Inom fick man

regionvis. regionerna sköta

fördelningen själv. Starka kommuner fick de fick i stället

inga bidrag,

dela med sig. Det satte under

stödjepunktskommunerna press att med-

verka till att deras ekonomiska inom länen.

dynamik spreds Alternativet

blev annars att medverka i och bidra till

skatteutjämningen med

växande Som av detta växte det fram belopp. följd system nya sam-

mellan kommunerna. kom att

verkansformer Näringslivssekretariaten

för att samman nätverk över kommungränser osv.

samverka knyta

Den faktor som kanske ändå blev mest för utvecklingen var

avgörande

En inte sina

kvinnornas inställning. ny generation accepterade längre

med och en mödrars Martharoll, tunga jobb i omsorgen låg betalning

hierarkisk som resultat av att det hade varit män som

organisation

och den sektorn. I storstäderna, där

planerat organiserat offentliga

var som mest uttalad och där av ansvaret

storskaligheten uppdelningen

kommuner och var som mest hade man svårt

på landsting svårhanterlig,

locka folk till lön räckte en bit. Men inom de ramar

att vårdjobben. Hög

solidarisk inte skillnaderna bli

som en någorlunda lönepolitik gav kunde

de de nackdelar som och det

så stora att vägde upp opersonligheten

instrumentella som lätt smyger sig in i storskaliga organisationer

drag

till.

gav upphov

I var å andra sidan villkoren för snäva för de unga kvin-

glesbygden

både om och för barnens

norna, yrkesmässigt, ifråga fritidsmöjligheter

var alltför männens värld med älgjakt och

uppväxt. Glesbygden mycket

fiske. Arbete närhet men det var också tungt i omsorgen gav mänsklig

och ofta ensamt. former lockade men inte alla.

Nya kooperativa många

mindre tätorterna fanns en mellan I de medelstora och rimlig awägning

Där fanns en bredare arbetsmarknad, särskilt om man

ytterligheterna.

till det fanns en varierad fritid och

accepterade pendling grannorten,

att förena med barnomsorg. Men man slapp

bättre möjligheter yrkesliv

som trots alla försök fortfarande var

den storskaliga apparatkaraktär

i storstädernas vård- och Och det

förnimbar omsorgsorganisationer.

för kvinnorna eftersom det fortfarande var mest kvin-

betydde mycket

nor som i vården, ännu under 90-talet.

jobbade

5. ETT SCENARIO FÖR NORRA INLANDET

De två scenarierna har handlat om

föregående tätorts-Sverige. Med en

annan betydelse kan man tala om det tätortstäta den del

Sverige, av

landet där det inte är mellan tätorterna än att längre man från snart sagt varje punkt har åtminstone en tätort inom räckhåll utan

längre

pendling än 3 mil.

På samma sätt kan man tala om det

tätortsglesa Sverige, de delar där

det är mellan tätorterna och där de i allmänhet också

långt är tämligen

små. Sådana delar finns ställen

tätortsglesa på några längs kusterna och

i

sydöstra Sverige.

Den största landsdelen

sammanhängande tätortsglesa är självfallet

norra inlandet. Det är en stor del av men en liten del av

landytan

odlingsbar areal och av

folkmängd.

Det är om denna landsdel detta scenario skall handla. Tiden är år

några

efter sekelskiftet, som i de ungefär föregående scenarierna. Ambitionsnivån är densamma. Det är om en inte en

fråga skiss, grundligt

genomarbetad bild.

Det inland vi beskriver förutsätter stöd från tätorterna

längs

Norrlandskusten och från Östersund. Det i sin tur förutsätter att dessa tätorter är starka kunna stöd. Om så blir fallet nog att ge detta beror av vilken tätortspolitik som förs. Men direkt till de två

någon koppling

tätortsscenarierna i finns inte.

föregående kapitel

Man måste tänka att en som kan

sig politik vitalisera norra inlandet

kommer att inrymma en del som stärker över-

generella inslag glesbygd

huvudtaget, var den än finns i landet. Totalt bor det således ca

1,6 milj

invånare i i hela landet. Det är mer än i slutet av 80-talet

glesbygd något

vilket främst beror en viss

på inflyttning av unga. Åldersfördelningen

håller därför att bli mindre olik den som i riket.

på gäller

-›

tm)

(tätorter uto ,4(“:t°rs1_7°°k3.7_°1m

med tlllvaxt Storstockhol ) / I -t-nl regionplane .-1 -w-s. _

b ,gun-?gq-p*

.. / samtliga / tätorter v /

Stockholm m _* sepzirat t)

160--

.- Elesbygdexi

5 i 4 i 4

165.0 »co -so 3,000 -zo

Figur 10: Befolkningens fördelning i hela landet.

För norra inlandet ser bilden ut sätt:

på följande

Tabell 4: Uppgifter i 1000-tal eller

procent.

1) enl prop 1984/852115 2) enl Ulf Renborg (under Avser publicering). förlängning av traditionell jordbrukspolitik.

Scenariets är således att nuvarande har

utgångspunkt befolkning

bibehållits i stort oförändrad. Med en till för landet i

anpassning övrigt

någorlunda normala levnadsförhållanden förutsätter det en

betydande

ökning av antalet arbetstillfällen. Den siffran närmar

högre sig

förvärvsintensiteter som på 80-talet för Stockholms län. För att

gällde

nå dit har det krävts en av inlandets villkor och av

grundlig förändring

inlandet

självt.

De efter Norrlandsförhållanden stora tätorterna kusten har sin del

längs

i inlandets Umeå t ex samverkar med Västerbottens inland

utveckling.

på flera sätt. är decentraliserad. som var

Sjukvården Universitetet, länge

helt inom sin driver nu och

passivt region, utbildning utvecklingsprojekt

på flera håll. Sundsvall - Härnösand deltar i mittnodensamarbetet med Östersund och Trondheim som andra i ett band från kust

knutpunkter

till kust. i och

Läkarhögskolan Sundsvall, handelshögskolan

Socialhögskolan i Östersund, tekniska i Trondheim bildar

högskolan

tillsammans en av Nordens mest effektiva och

forsknings- utbildnings-

nätverk.

Samarbetet med Norge är utvecklat flera håll. i

långt på Rymdtekniken

Kiruna och den i Narvik är ett sådant

nya civilingeniörsutbildningen

exempel som gett malmbanan Annars är Norrland en ny bifunktion. bilens och land. Man de som satts in

flygets slipper höga miljöavgifterna

i södra Sverige för att bromsa bilismens som trots

skadeverkningar

katalysatorer och visat förbli stora. som är norsk-

dyl sig Inrikesflyget

svenskt har två nav i norr - Tromsö och Umeå - vilket att

gör det möjligt

resa kors och tvärs utan att längre passera Arlanda.

är subventionerat. Det numera i

Inrikesflyget ingår transportstödet.

Med relativt små blir turtätheten god trots att nätet är någorlunda

plan

Till är det emellertid bilresorna som betyder mest.

finmaskigt. vardags

är för norra delen av och inlandets

Systemet speciellt Sverige glesa

delar. I stället för att försöka busstrafik har man ett system

upprätthålla

med lokala som subventioneras med de summor kollektiv-

bilpooler

trafiken annars skulle ha Därvid som villkor att lokala

dragit. ingår

skall ta ansvar för de äldres resor och annat

kooperativ Skolskjutsar,

som socialt är Poolerna är kvinnornas organisation och ger

nödvändigt.

två- eller tre-bilsstandard till kostnader. Det har fri-

familjerna rimliga

arbetskraft.

gjort mycken kvinnlig

Vad arbetar man då med? och har en stark

Skogen inlandssågverken

med bränslen som Norrland är självförsörjande

ställning bihantering. på

om man kvittar mot drivmedelsimport. Allt fler

energiområdet elexport

dessutom sin till den ena bilen, som

på landsbygden gör biogas något

skattefriheten lönsamt. har lett till att nya gruvor

gör Prospekteringen

stor är de inte men alla

tas upp då och då. Någon sysselsättningsmotor

är och lokalt de mycket. Turismen är självklart

bidrag viktiga betyder

Den sektorn är även om man numera driver

viktig. offentliga betydande,

rationellt samarbete över och på det sättet kan hålla

sektorgränserna

ner I håller samhället med service även

personalkostnaderna. gengäld

på små orter.

Det som ändå särskilt för den rena och de små

betytt mest, glesbygden

tätorterna är av ett landsbygdsföretagande. Basen är

utvecklingen nytt

och det enskilda Men det finns inte lik-

jordbruket skogsbruket. många

heter med det sena 1900-talets småbrukare i norr. Det är en ny generation som trätt till. För dem är och bara en av flera

jorden skogen

Alla sorts kombinationer förekommer, både

möjliga företagsgrenar.

med traditionella som och med nya näringar

landsbygdsnäringar slöjd

med rötter i elektronik och bioteknik. är också den förnyad. Det

Slöjden

man har till traditionen men och kvaliten

gör anknytning formgivningen

är exklusiv, Det också de preparat som bioteknik-

priserna höga. gäller

forskaren och småbrukaren i Västerbottens inland framställer med egna som råvarubas. annat lönar sig inte.

djur Något

En modern är inte heller lik de även om man vårdar

by gamla byarna,

om och rötterna. Men under kärva

sig noga byggnadskulturen

klimatiska omständigheter måste man de möjligheter som bjuds utnyttja

så rationellt det Den lokala verkstadsbyggnaden liksom djurstal-

går.

larna är ofta gemensamma, i vart fall när de är Man

nybyggda. gör

biogas av gödsel och samt en del från

byns hushållssopor grönmassa

odlandet. Man har sin till stornätet men

kraftledning minikraftverk,

vindsnurror och står för stor del av elbehovet.

dieselaggregat

Spillvärmen går till och till växthusen eftersom

gemensamhetslokaler

bostäderna av tradition för för att den. I

ligger spridda utnyttja stugorna

eldar man oftast med flis och det är inte att lantbrukare

ovanligt byns

sköter flisning, när det gäller pensionärerna också driften om

av pannan det behövs.

På det sättet har man ökat där det för att i

självförsörjningsgraden går

stället köpa det man måste ha för del - telekom-

företagens flygfrakt,

munikationer, konsulthjälp med av

produktutveckling, marknadsföring

giftfria jordbruksprodukter osv. Det är med andra ord utåtrik-

mycket

tade byar med sina marknader i eller nere i det beror

regionen Europa,

på vad man valt att satsa på och haft med.

framgång

Man Norrlands oförstörda och

utnyttjar jord ringa giftanvändning

Efter Övertorneås modell är hela området norr om Dalälven

ordentligt.

proklamerat som ekoområde utan av

användning bekämpningsmedel

och ringa bruk av Man kontroll och handelsgödsel. har en gemensam märkning av produkterna. har blivit stor det sättet.

Trovärdigheten på

Det är relativt lätt att kontrollera att varor kommer från detta

verkligen

stora ekoområde och det slår i en bransch som har lönsamhet och

hög

ibland en moral som är minst

sagt tvivelaktig.

Marknaden har man tillsammans med turismen. På

byggt upp

europamarknaden finns det hälsoturism. De

efterfrågan på

anläggningar i fjällvärlden som kombinerar standard i med hög övrigt

giftfri mat har Och med

verkligen slagit. nöjda europaturister sprids

också produkterna ut i Det kräver en

Europa. naturligtvis betydande

samorganisation och för leveranser. Växthus har

kapacitet kontinuerliga

därför börjat bli än i södra

vanliga, långt vanligare Sverige.

Grunden för den här är de sociala och kulturella rötterna.

utvecklingen

Det är i återvändarna som de lokala motorerna med sitt

hög grad utgör

kunnande och, framför allt, med sina kontaktnät. Rötterna ger dem legitimitet i den lokala miljön och öppnar för en samverkan med det

lokala, erfarenhetsbaserade kunnandet som ger stora

synergieffekter.

Ännu mer än annat företagande är sårbara.

landsbygdsföretagen Varje

enhet är unika inte minst om

uppbyggd på förutsättningar, ifråga

människor. Det behövs därför en takt i skapandet av nya

hög

av resurser och marknader.

småföretag, nya kombinationer mänskliga

Det förutsätter fantasi och resurser lokalt. Men det behövs också

kontakter som idéer, institutionellt stöd med stor finger-

nätverk, ger

för de enskilda situationerna.

toppskänsla

Här för i Östersund en central

spelar styrelsen landsbygdsutveckling

roll. I den finns samlat vad som förr hette och

glesbygdsdelegationen

delar av SLU kan lika gärna läsas som Sveriges

lantbruksstyrelsen.

och lantbruksuniversitet. Fakulteten för landsbygds-

landsbygds-

är centrum för med lika goda kopp-

företagande småföretagsforskning

till teknik och som till och

lingar medicin, samhällsvetenskap jord-

i Östersund är i själva verket resultat av

skogsbruk. Handelshögskolan

ett från SLU och universitetet i Umeå.

gemensamt uppbyggnadsarbete

Eftersom både i dess finare förgreningar och

samhällsorganisationen

att vara sektoriellt eller möjligt att foga

landsbygdsföretagandet upphört

in har det statliga stödet en ter-

några vedertagna branschbegrepp

ritoriell i stället för en sektoriell Kommunerna har en

organisation.

aktiv roll i som lokala för Alla

näringspolitiken agenter länsorganen.

stödformer är sammanförda oavsett om det

på länsplanet, gäller jordbruket, socialtjänsten, samlingslokalbyggandet,

eller annat. Den sektoriella

bostadsförändringen, miljövården någonting

som finns kvar är i stället inriktad rådgivning och

organisation på

Det är att hålla en kontroll av

utvärdering. ju nödvändigt övergripande

att mål om och rättvisa Det

grundläggande likvärdighet upprätthålls.

krävs fältarbete och eftersom en brokig verk-

mycket personkontakter

inte låter så lätt i statistik och formella årsrapporten

lighet sig fångas

i den som norra inlandet utgör är både olika och lika

Vardagslivet miljö

det urbana livet. att och arbete är naturligtvis

Möjligheterna välja yrke

med stora tätorter. Den sociala organisationen

begränsade, jämfört

kräver mer och samverkan o dyl för att

egenarbete kring barnomsorg

Samhällena är små, alla känner alla och den sociala kontrollen

fungera.

kan kännas besvärande stark.

i den lokala med stora kontaktnät

Begränsningarna miljön kompenseras utan geografisk begränsning. Informationsteknologin betyder självfallet

De flesta även eller kanske särskilt de minsta, deltar i

mycket. företagen,

komm-nät som kontakt med andra småföretag i landet eller

ger liknande i i Kanada osv. Man reser i

regioner Norden, mycket

arbetslivet. Fritidsresorna till städerna, som en av

går spegelbild

stadsbornas

fjällresor.

Hur kom då en sådan här utveckling till stånd en i tiden?

gång

I grunden fanns en bas. som växte i norra inlandet

folklig Många upp

ville bo kvar eller kunna återvända efter år av

några utbildning, yrkesar-

bete, utlandsjobb eller vad det nu kunde vara. Det var unikt för

inget

just norrlänningar. Snarare föreföll det som om

välfärdsutvecklingen

och den höjda att allt fler att man skulle

utbildningsnivån gjorde tyckte

anpassa samhällsorganisationen till människorna i stället för tvärt om. Glansen kring storstaden, sådan den beskrevs av Ivar Lo och andra i det tidiga 1900-talet hade bleknat avsevärt med närmare

bekantskap.

Under flera års arbete hade dessutom utformat

glesbygdsdelegationen

ett program för som att ta tillvara dess unika

glesbygden, byggde på

resurser i stället för att forma om den till en blek av tätorterna.

kopia

Krisåren på 70- och 80-talen hade gjort sitt till för att tankar om

sprida självtillit, mobilisering och in i kommunala överlevnadsstrategier djupt

apparater och lokala av och fackförbund.

avdelningar partier

Åren kring 1990 stod det också klart för den centrala makten

politiska

att man stod inför ett skulle avfolkas så

vägval. Antingen landsbygden

att det blev omöjligt att service åt en åldrande

långt upprätthålla rimlig

befolkning. Eller också måste man radikalt med de

bryta gamla

tankesätten. Situationen spetsades till av tidens vårdkris. En

ny kvin-

nogeneration accepterade inte längre den gamla martharollen, de

underbetalda jobben i som ändå åt deras mödrar som

omsorgen dugt

steg ut i arbetslivet. med både ATP och

Nya generationer pensionärer självkänsla krävde samtidigt att äldreomsorgen skulle och fungera

fungera väl.

Man också att en som

insåg lösning på tätort-Sveriges vårdproblem

innebar att man fyllde vakanser efter de kvinnor som över till

gått

välbetalda jobb i den med den reserv som fanns i

privata tjänstesektorn

undersysselsatta kvinnor i skulle leda till sammanbrott i

glesbygderna

stora landsbygdsområden. var man klok inse att en

Samtidigt nog att

lösning på problemet att få de unga att stanna kvar i eller återvända till de tätortsglesa delarna av landet inte kunde åstadkommas med provisorier och som bestod i att sköta underordnade

arbetsuppgifter

och arbeten åt storsamhället. Det kunde heller inte med

rutinmässiga gå

en social organisation av barnomsorg o dyl som var primitiva varianter

av tätorternas system. De som fanns i form av att det var de

signaler

unga kvinnorna som först övergav glesbygdssamhällena var tydliga nog.

Det stod också klart att utflyttningen hade gått så långt att den verkligt

resursen var unga människor och människor med utbildning,

knappa

erfarenheter och kontaktnät som kunde bilda grund för ett gles-

Det behövdes därför en rad åtgärder för att stärka

bygdsföretagande.

landsdelen i dessa avseenden. Generösa villkor för vuxenutbildning blev ett medel. Ett annat blev reformer som ökade återflyttandet. Här ingick t ex successiv av studielån, extra förmåner knutna till de per-

avskrivning

som blev en generell möjlighet på 90-talet

sonliga investeringsfonder

m m. Efter norskt mönster knöts ett till av

bosättningstvång ägande jord och som förvärvsmöjligheterna gjordes mer öppna. I skog, samtidigt

med att realisationsvinstskatten fick bli vilande om man bytte

förening

sin bostadsrätt i stan mot en landet fick det att

gård på åtskilliga

omsätta de städernas bostadssituation skapade på 80-

förmögenheter

talet i små och i Norrland.

jord- skogsbruk

Allt detta krävde omtänkande inom etablerade delar av

många

samhället. Trots det lättast i den offentliga verksam-

många spärrar gick

heten. De hade avsevärda med att

fackliga organisationerna problem

finna former för sin verksamhet, både inom den sektorlösa

fungerande

verksamheten, i de småföretagen och i

offentliga föränderliga

som blev allt är dock om inte lant-

arbetskooperativen vanligare. Frågan

brukets organisationer hade den allra mödosammaste omställningen.

LRF höll faktiskt att rämna under en av omställning. De

på period

norrländska ställde i det upp en LRF-linje som

jordbrukarna längsta på gynnade jordbrukarna i södra Sverige mest. Men till slut

egentligen

det knaka för mycket i fogarna. Resultatet blev en omorganisa-

började

tion där man i söder i stort sett behöll den gamla uppläggningen med

- för mejerier, slakterier osv. I norr däremot slogs de sam-

branschorgan

man till en enda med en uppdelning i regionvisa affärsen-

organisation

heter. På så sätt fick man en organisation som kunde marknadsföra både odlade råvaror, organisera förädling och sköta kontak-

biologiskt

terna inom EG-området för den maten. Efterhand kom den

giftfria

dessutom att bredda sin verksamhet utanför det traditionella

långt

helt i takt med att ägarna förvandlades från

jordbruksområdet,

småbönder till landsbygdsföretagare med mycket mångskiftande verk-

samheter.

Det var en mödosam Men det visade Det var i

omställning. sig viktigt.

hög grad genom den som den nya landsbygdsutvecklingen blev

möjlig.

APPENDIX A: Geografi och värderingar

Det är ont om breda och studier av vad folk tycker om

systematiska

om det som händer med den egna regionen, om

regionala förändringar,

från små till stora eller från stora till små orter. Fältet blir

flyttningar

därför fritt för Debatten om efterkrigsdecen-

ganska spekulationer.

nierna är De beskrivs ibland som att en obeveklig utveck-

symptomatisk.

drev människor från hus och hem, dem att flytta till

ling tvingade

staden. Andra beskrivs de som en då människor kunde

gånger period

sina komma loss från landsbygdens insnävade

förverkliga önskningar,

liv, se lite mer av världen, uppleva storstadens puls.

är båda bilderna sanna som Vad vi

Rimligen personliga upplevelser.

inte vet är hur flertalet det som skedde. I brist blir

upplevde på kunskap

vi lätt att i efterhand se de faktiska flyttströmmarnas net-

benägna

toresultat som för att de flesta ändå såg utvecklingen som positiv.

belägg På sikt blir det sannolikt också fallet, givet att samhällsutvecklingen lång

som helhet är sådan att det nya tätortslivet blir gott. Regionala samman med annan samhällsförändring. Vad som är

förändringar flyter

vad blir svårt att urskilja.

För att förstå skeenden är dock sådana svepande bedömningar

dagens

otillfredsställande, i efterhand kanske också väl överseende mot

ekonomiskt 80-talets har också

betingade förändringar. flyttströmmar

utlöst ett nytt intresse för flyttarna.

I Stockholms län har en studie av Den

myndigheterna gjort inflyttarna.

visar att hälften flyttat till regionen av arbetsmarknadsskäl,

ungefär

hälften av andra skäl. Här både studier och en önskan att

ingår genuin

få bo och leva i storstad. Bland dominerar unga och välut-

flyttarna

bildade. En stor förklarar i efterhand med resultatet

majoritet sig nöjd

av att ha flyttat.

Om man tolkar studiens resultat mot en kanske omed-

underliggande,

veten om att modernitet och finns att söka i

uppfattning utveckling

mot storstäder framstår det lätt som bekräftelse av det man

riktning

redan veta: människor, särskilt de med utbildning och

ansåg sig Unga

framåtanda, vill till storstaden. Och därmed får de drivkrafter, vilka de nu är, som ger upphov till en mot storstäderna ökad

flyttström legitimitet.

Det är emellertid notera att en studie av

viktigt ungefär samtidig

inflyttare i visar samma bild, både av skälen till

Ljusdal upp flyttning,

flyttarnas profil och nöjdhet i efterhand. institut för

(Statens

byggnadsforskning. Meddelande M:13 1987). Andra studier olika på

orter i landet visar liknande resultat. Det är således lika

ungefär möjligt

att att Unga, framåt människor vill bo i stora eller t o m i

påstå lagom

små orter.

Vad kan ligga bakom dessa tillsynes resultat? En

motstridiga möjlig

tolkning som kan förena det kan vara att unga, välutbildade

motstridiga

människor oftare än andra har s k I

postmaterialistiska värderingar.

dessa att värdera - i arbetet och förmånen att

ingår meningsfullheten

få samarbeta med likasinnade än lön och

högre god anställnings-

trygghet. Mångfald tycks slå högre i kurs än likhet. Det är inte

orimligt

tänka att denna är mindre av arbetsmarknaden och

sig kategori styrd

mer av sina krav livet i allmänhet. Medvetenheten om den

på egna relativa styrkan på arbetsmarknaden kan också bidra till att man sätter sig över utgår från att det förr eller senare

arbetsmarknadssignalerna,

ordnar med Eller att man rent av kan de som man

sig jobb. skapa jobb

vill ha.

Vi vet att det ännu är en minoritet som är Men

p0stmaterialister. post-

materialistiska värderingar tycks dock breda ut men säkert.

sig, långsamt

Det är åtminstone den bild som ges i en färsk från sekretariatet

rapport

för framtidsstudier (Pettersson, Thorleif Bakom dubbla lås,

1988).

Främst ser han den växande utbildningsnivån bland unga som orsak. Självfallet spelar också den ökade välfärden roll. titel

Rapportens

anspelar på att av detta slag är fastvuxna i

värderingar personligheten.

De ändras normalt under i vad man kan

föga livscykeln. Förskjutningen

kalla samhällets att äldre som bär

värderingar sker genom generationer

mer av sin tids - mot arbetslöshet -

värderingar god lön, trygghet osv.

undan för undan lämnar scenen. In träder i stället med

nya generationer

nya värderingar som de i sin tur kommer att behålla livet ut.

En helt annan sida av är vilka som får

värderingsfrågan värderingar

människor att stanna kvar i stället för att Är det de och

flytta. skygga

tillbakadragna som inte ut eller är det de starka och som

vågar sig trygga

väljer att forma sin egen tillvaro utan att de

snegla på modeströmningar

som i form av eller rullar fram i tiden. Om

gröna vågor nyurbanism

detta är föga känt.

En viss av denna frågeställning ger dock en SIFO-

belysning som 90-kampanjens tidning Nässlan beställt undersökning Landsbygd

och redovisat nov 87. bor i eller små

Intervjupersonerna glesbygd

tätorter än 3000 och över olika landsdelar. De har

(mindre inv) spridda

en inför framtiden, driver en omfattande

betydande optimism

och tänker i termer av starta eget när de ser framåt.

självhushållning

Som statistiskt är studien Som mest kan man säja att

belägg bräcklig.

den inte för oklara om att de som stannar

ger stöd några föreställningar

kvar skulle ett urval. Att synsätten på och den faktiska

utgöra negativt

av det livet är annorlunda än i storstäderna är

utformningen dagliga däremot tydligt.

En annan sida av och som efter decennier av

geografi värderingar

ointresse fram i ljuset är de historiskt bestämda, regionala

börjar lyftas

skillnader som faktiskt finns i kultur och Inom sekretariatet

värderingar.

för framtidsstudier har en stor studie, Kommunerna och

genomförts

framtiden. I den de stora och skillnaderna mellan de

lyfts djupgående

kommunerna fram som en viktig del av studiens Sverige-

sju deltagande

bild. har i studien ibland ställt Existerar

Tillspetsat deltagarna frågan,

annat än som en abstraktion, ett statistiskt genomsnitt?

Sverige

Vid sidan av olikheterna noterar studien också att periferin ofta är först i tiden. Fenomen som nya partier och att reagera på nya strömningar Vi int-rörelsen har först upp i små orter och kommuner.

flytt dykt

därefter noterar man den nationella scenen att nya småpartier

Långt på

tar in i och att anställda vid statliga verk protesterar mot

sig riksdagen

I USA har en av de internationellt kända framtidsforskarna

utflyttning.

satt till i som sätt att vad som är

lyssnandet periferin systemet förutsäga

väg (Naisbitt J 1983 Megatrender). på

En annan av skillnader i värderingar ger religionsbelysning regionala

studier av Det är föga känt hur dessa hänger

sociologiska kyrksamhet.

samman med hela av som människor bär En

komplexet värderingar på.

vink om sambanden kan man få av att studera en kartbild från

möjligen

en sådan studie. är den likhet bilden visar med de indelningar

Poängen

som brukar användas i analyser.

regionalekonomiska

Källa: Pettersson Thorleif Swedish Church Statistics Unique data for sociological research

Frekvensen gudstjänstbesök och nattvardsgång är dubbelt så hög i R2 och R3 som i R1 och R5. R4

intar ett mellanläge.

Variationerna är i stort sett oförändrade efter för

justering

demografiska, industriella och bostadsförhållandeskillnader mellan regionerna.

Det antyder att värderingarna var först på plan och att de medverkat till regionens utveckling.

Man kan inte dra slutsatser av detta.

några vittgående Möjligen skulle

man kunna hävda att det kan löna att

sig överväga om

regionalpolitiska

åtgärder behöver anpassas mer än nu till

regionala särdrag för att bli

effektiva.

Till sist kan det finnas att

anledning peka på de eller korta långa vågor

som kan om

urskiljas ifråga värderingsförändringar. En sådan vågrörelse

kan som i fas med de

urskiljas gående långa vågorna i ekonomin.

Långa

och kriser brukar utlösa intresse djupa för det lokala, för

självtil-

litsstrategier, för folkkonst osv. Iden är

meningen åtskilliga drag i 1970-

talet igenkännbara i både 1930-ta1 och 1880-tal.

Detta skulle då kunna förklara att 70-talets urbana alternativrörelse försvagats och i 80-talets tolkat som

uppsving, inledningen till en ny lång

våg, ersatts med och Men

nyurbanism yuppieliv. riktigt så enkelt är inte

mönstret. lokala resurser och

Satsningar på mobilisering av självtillit

om i den svenska och i krisorter. Om man

idag runt landsbygden

pågår

så vill kan man att 70- talets intellektuella alternativtänkande

säga

att smälta samman med traditioner och överlevhåller på folkliga

till en modern livsform vid sidan av den urbana. Det är nadsstrategier

att ett och stabilt i ekonomin därför långt ifrån givet långvarigt uppsving

det urbana en som ensamt företrädande moderåterger livet, ställning

nitet och från alternativtänkande till

utveckling. Pendlingen yuppiestil

visa vara en mest i den kan mycket väl sig modesvängning, synlig

som massmedierna och underhåller.

föreställningsvärld skapar

APPENDIX B: Miljön och naturresurserna

Föreställningen att naturen måste tuktas brukar tillskrivas kristendomen. Rätten att den får i detta en moralisk som

exploatera legitimitet

förstärks av av natu-

upplysningstidens kunskapsexplosion. Utnyttjandet

ren är en integrerad del av industrisamhället. är det också

Möjligen

därför som de gröna som nu så star-

strömningar gör sig gällande skapar

ka Tanken att människan måste underordna

spänningar. sig naturens

lagar tycks vara svår att acceptera, även om växande insikter

ekologiska

talar mycket starkt för detta. Som en finns

förhoppning föreställningen

att vi med ännu mer avancerad teknik skall kunna motsätt-

överbrygga

ningen, skapa ett intelligent industrisamhälle som inte förstör sin egen livsbas. Ännu så länge får det ses som en vision, värd att arbeta för. Men klokheten bjuder att ta det säkra före det osäkra och räkna med att naturen sätter bestämda för vår rörelsefrihet.

gränser

Hur kommer vi att beröras av om

de stora, globala frågorna ozonskiktet

och världsklimatet? Båda har till kemisamhället och

kopplingar energi-

omsättningen i världen.

För klimatet har det en del stora som också

gjorts modellberäkningar

fördjupats vad gäller Norden. Två tendenser brottas med varandra. Dels är vi mot kallare klimat både i ett

på väg långt vågsystem (stora istiden)

och ett kortare med variation över ett eller flera sekel. Dels har vi drivhuseffekten som anses medföra varmare klimat.

Modellberäkningarna

antyder att drivhuseffekten vinner. Det innebär en

kraftig förskjutning

av klimatzonerna, inom 50 år skulle skåneklimatet ha vandrat

upp till

södra Norrland och Skåne ha Frankrikes klimat om visar

beräkningarna

sig stämma. Sannolikt ökar nederbörden i Norden. Strax bortom sekelskiftet bör effekterna bli märkbara mot det som

börja bakgrundsbrus

finns av klimatvariationer mellan enstaka år.

Hälften av drivhuseffekten bero av kemisamhället och hälften av

tycks

koldioxiden. Hälften av koldioxiden kommer från med fossila

eldning

bränslen, hälften från minskande är

grönmassa på jorden. Systemet» utomordentligt trögt. Insatserna för att vända utvecklingen måste bli

är väl närmast om den kommer

enorma. Frågan smygande förändringen

att mobilisera en motoffensiv innan det är försent.

Då verkar det mera tro att ozonfrågan kommer att ge oss den

möjligt

chock som behövs för att vakna I den möts två

upp. djupgående

- rädslan för cancer och av solen. Tanken att vår

strömningar dyrkan

ekonomiska verksamhet och vår rädsla tillsammans kan tvinga oss att se solen som fiende förefaller åtminstone våra

börja outhärdlig, på

Ännu vet vi inte vad en av ozonskiktet korn-

breddgrader. restaurering

mer att kosta av restriktioner. Freon är endast en av många

ju

De som förekommit under den senaste tiden

kemikalier. antydningar

att kan alstra dikväveoxider som blir ett nytt

om katalytisk avgasrening

en vink om hur och

hot mot ozonlagret ger komplexa problemen

kan vara.

lösningarna

Vad kommer drivhuseffekten att betyda för odlingsbetingelserna?

Varmare klimat men innebär också att färre

ger nya möjligheter

vintern. Utebliven i marken kan ge

skadeinsekter fryser ihjäl på tjäle

att odla vissa i Ökad nederbörd kan ge

problem jordar Mellansverige. i Mellansverige osv. Det vore ytterst lättsinnigt, översvämningsproblem

bortse från de att se oss som vin-

även om vi kunde globala problemen

nare i klimatlotteriet.

Då förefaller det att se de oförstörda vi har i norra

rimligare jordar

som av kallt klimat och som en unik

Sverige, följd jordbrukspolitik,

I växer mat. man

resurs. Europa efterfrågan på giftfri Samtidigt tycks

tvivla att kunna sådan mat i den kemiska

på möjligheterna producera

öken som kontinenten håller att bli. har drag av

på Sydsverige

kontinenten. Här finns en att utnyttja i sökandet

möjligen potential

lönsamma verksamheter för areella i området från

efter näringar

Dalälven och norrut.

I finns också biotekniken och för

odlingsperspektivet specialgrödorna,

och industriändamål. Här är vi sannolikt i början av en utveck-

energi-

bara låter anas. I den kan fortsatt ökad i

ling som sig rymmas avkastning

traditionellt som att livsmedelsbehovet täcks med kanske

jordbruk gör

hälften eller mindre av nuvarande åkerareal. Med styrsystem blir

dagens

det i landet som följd av en sådan utveckling.

mycket granskog

det kan också tänkas att biomassa blir en åtrådd råvara inom Men en utvecklad av och som bas för

energisektorn (inom användning gas)

av industri. I ett sådant

produktion specialkemikalier i en ny fytokemisk

perspektiv kanske vi odlar industriråvaror de stora slätterna och

på

förskjuter livsmedelsproduktionen mot norr där för förutsättningarna

giftfri odling är bättre. Tror vi på något sådant finns det hålla

anledning

jorden öppen i större delen av landet, inte bara för

kulturlandskapets

och den lokala överlevnadens skull utan även i ett krasst nationellt

ekonomiskt perspektiv.

Även i behövs ett FNs kommis-

energisammanhanget globalt perspektiv.

sion för och - -

utveckling miljö Brundtlandkommissionen betonar de

globala gränserna för Skall folk

energiomsättningen. jordens fattiga

kunna få disponera för sin måste de redan rika

energi utveckling

länderna maka åt sig. I den industrialiserade världen bör fortsatt ekonomisk växt en så effektiv att den totala

byggas på energianvändning

användingen kan minska, räknat land för

varje sig.

De som i vårt land - effektiv med

riktlinjer gäller hushållning energi,

värn av miljön, en successiv mot ett i huvudsak

utveckling energisystem

baserat helst och -

på varaktiga, förnybara inhemska, energikällor

stämmer väl med Brundtlandkommissionens rekommendationer.

Det sena 80-talets debatt handlar om kärnkraft och Med

elförsörjning.

awecklingsbeslutet aktualiseras en som är

utveckling ofrånkomlig på

sikt, nämligen att ny blir Tillsammans med

elproduktion dyrbar.

om nivå för som

antaganden hög elanvändningen ger det höga elpriser

utgör ett hot mot basindustrin. En som

låg användningsnivå, ger billig

vattenkraft stor inverkan medelkostnaden, bäddar i för ett

på sig lågt

elpris men anses utan att man använder som

ouppnåelig höga elpriser

styrmedel.

Naturgas kan ersätta el i direkt i och i flertalet

användning uppvärmning

industriprocesser. Introduktion av ett gasnät och en tradition att

använda gas innebär också

att nya framtidsmöjligheter Öppnas. Längst

bort vid horisonten På närmare håll finns

skymtar vätgastekniken.

produktion av syntesgas och med inhemska råvaror som bas.

biogas,

Mycket talar för att sikt får en allt särskilt i

bioenergin på viktigare roll,

ett land med till mark och nederbörd. Den står redan nu för

god tillgång

ca 15% av den totala Andelen kan väntas öka

energianvändningen.

kraftigt. Det förutsätter sannolikt att den till stor del omvandlas till elkraft eller gas för att passa i ett modernt samhälle. Även

flytande bränslen för transportsektorn kan komma

ifråga.

för detta är sannolikt både och andra

Basen årsgrödor (energigräs

och Det senare förutsätter en

specialutvecklade växter) energiskog.

i de något som

omsorgsfull inplanering öppna odlingslandskapen,

Bland annat anses det kunna de stora slåtterna

förefaller möjligt. återge

omväxlande karaktär de hade innan och en del av den skogsdungar försvann i stordriftens Rätt skulle energi-

åkerholmar spår. inplanerad

med andra 0rd kunna bli till både för energiförsörjning, öga

skog glädje

och viltliv.

Ett annat i det framtida kan vindkraften bli. Bort-

inslag energisystemet

enstaka knutna till och kommer det

sett från aggregat, lantgårdar dyl.

att i samlade vindfarmer i till lands

sannolikt uppträda goda vindlägen

eller till havs. I så måtto kommer den att likna vattenkraften, som ju också lokaliseras efter Skillnaden kommer att

naturgivna betingelser.

att vindkraften sannolikt ut i de delar av landet där

vara byggs och därmed konfliktanledningarna är stora.

befolkningskoncentrationen

Både och vindkraft innebär att ny sysselsättning uppstår.

bioenergi

kan med den livsmedelsproduktion

Bioenergin i grova drag jämföras

den kommer att kanske en tredjedel av åkerarealen. Sys-

avlösa, på

av vindkraft är mer svårbedömd, kärnkraftverk

selsättningen Ringhals

åt ca 3000 Ett med

ger sysselsättning personer. vindkraftprogram

samma kan antas ge ungefär samma sys-

ungefär elproduktion

men med en helt annan geografisk fördelning.

selsättningseffekt,

Hur det då med och malmen, vår bas för ekonomin.

går skogen urgamla

har haft så i landet som nu. kan

Vi aldrig mycket skog Miljöförstöringen

inte utesluta att fortsatt ökning av begränsa tillväxten. Vi kan nog heller kan föra till där får stort

belastningen omslagspunkter skogsdöden

och leder till snabb och minskat stående förråd. Det

omfång avverkning

särskilt för södra En annan är om vi odlar rätt skog

gäller Sverige. fråga

om vi borde större vikt vid att få fram kvalitetsvirke för olika

eller lägga

ändamål.

av komma att vara utsatt för hård

Storproduktion järnmalm tycks

konkurrens även av

på välfärdsmarknaden, framgent. Specialmineral

tilldrar ökat intresse. En del är kända. Men

olika slag sig fyndigheter

sannolikt återstår att är därför viktig,

mycket upptäcka. Prospektering

inte minst i ett perspektiv.

regionalpolitiskt

Haven är nu föremål för och är

räddningsaktioner problemen någor-

lunda kända. Det förefaller inte orimligt tro att räddningsaktionerna

kommer att kräva restriktioner för i södra

betydande jordbruket

Massa- och kommer att ställas inför Sverige. pappersindustrin nya krav, kommunala reningsverk måste utvecklas vidare. Listan över

nödvändiga åtgärder är lång. Ännu vet vi inte om den räcker.

Skandinavien beskrivs ofta som Europas sista vildmark. I detta

ligger både en skyldighet och en kommersiell Här

möjlighet. skymtar en syn på naturen som är diametralt motsatt odlarens. Naturen är rekreation och förlustelse, bakåt snarare till rokokon och den

anknytningen går

till romantikens är engelska parken, naturdyrkan. Konfliktpunkterna

även i de delarna av landet, renmånga, tätortsglesa kring storälvar, betesland, naturskyddsområden och etc.

turistanläggningar

I tätorts-Sverige finns andra Historiskt har tätorter

skärningspunkter.

uppstått där matproduktionen gjorde det möjligt. Här finns de

högsta markvärdena. Men här finns också nya markbehov. I av att åker-

spåren

blir för om jorden överflödig livsmedelsproduktion dyker det upp tankar en ny sorts trädgårdsstäder eller kultiverade Strövområden i

väldiga städernas omgivningar, nya av dimensioner.

stadsparker gigantiska

Avslutningsvis skall vi beröra nedfallet av försurade ämnen m m. Den allmänna bilden med stora nedfall i söder och stora kväveöverskott, de speciella storstadsproblemen och den relativa i norr

problemfriheten med mindre nedfall blåsande in från kontinenten och

betydande kväveunderskott är väl bekant. Vad som är av intresse i detta

speciellt sammanhang är om det nu är att mer diskutera

frågan dags systematiskt

skillnader i av etc. Den regionala miljöbestämmelser, uttag avgifter nya ansatsen med nationella miljöskyddsområden (Dalälven,

Hisingen)

i den pekar riktningen.

I princip skulle det kunna komma att som dif-

fungera regionalt ferentierade arbetsgivaravgifter o dyl. Men i detta fall

utgångspunkten

skulle inte vara att subventionera svaga utan att se till att de

regioner inte i onödan belastas med restriktioner och som motiveras av

pålagor

problem i helt andra delar av landet.

REFERENSER

Andersson, Åke E.: Kreativitet - storstädernas framtid, Värnamo 1985

Bentzel, Svensk ekonomi i ett 30-årsperspektiv. Ds I 1983:12

Ragnar:

Bennau, Marshall: Allt som är fast förflyktigas. Arkiv 1987.

Lars-Erik: strukturella Statens

Borgegård, Flyttningsrörelser-några drag,

institut för byggnadsforskning (stencil), 1987

L-E, Rhodes, E och Siksiö, O.: Inflyttare till Ljusdals kom-

Borgegård,

mun, Statens institut för meddelande M:13

byggnadsforskning,

Ekdahl, Lars och Lindström, Bjarne: En ny storstadsutveckling?, ERU-

rapport 13, 1982

Gidlund, Jan erik m fl: Periferins renässans, arbete i projektet, Kom-

munerna och framtiden, Institutet för framtidsstudier.

(Under

publicering)

Jacobs, Jane: Cities and the Wealth of Nations, New York 1984

Johansson, och Strömquist, Ulf: Teknikspridning och importsub-

Börje

stitution, roll för svensk teknikförnyelse. Stockholmsregionens

Länsstyrelsen i Stockholms län, 1986 nr 7:2

Johansson, Mats: De En studie av den inrikes

nya stockholmsborna.

inflyttningen 1986 till Stockholms län. Länsstyrelsen i Stock-

holms län, enheten

Regionalekonomiska

Naisbitt, J: Megatrender, Södertälje 1983

Pettersson, Thorleif: Bakom dubbla lås, Institutet för framtidsstudier

Pred, Allan: in Advanced Economics London 1977

City-Systems

Stockholms läns landsting: Skiss - 85, 1985

Regionalplanekontoret

SCB: Trender och prognoser inför 90-talet. Information i

prognosfrågor

1985:2

SCB: Sveriges arbetskraft, till år 2000. Information om arbets-

Prognos

marknaden 1986:7

SCB: Kvinnor och män på arbetsmarknaden. Information om arbetsmarknaden 1986:2

SCB:

Arbetskraftsundersökningar (AKU)

SCB: Folk- och

bostadsräkningsmaterial

SCB: Statistisk årsbok

SIND: Privata tjänstesektorn. SIND

Regionala utvecklingsmöjligheter.

PM 1986:8

Renborg, Ulf: år 2010. Stencil. Lantbruksuniversitetet i

Landsbygd

Ultuna, 1988

1987, samt

Långtidsutredningen följande bilagor:

Industriell

förnyelse (bil 19)

Privat

tjänstesektor (bil 17) Regional analys (bil 24)

ATT INTEGRERA OCH PROFILERA

Strategi för

glesbygdsutveckling

Lars Persson

Olof

1. INTRODUKTION OCH SYFTE «

Den svenska mål är att för

glesbygdspolitikens skapa förutsättningar

arbete, service och för dem som bor i landets

god miljö glesbefolkade

delar. Målet är också att förbättra och effektivisera utnyttjandet av resurser som finns i dessa områden. av de insat-

Tyngdpunkten politiska

serna riktas sedan tid till

lång skogslänen.

Den specifika omfattar stöd till och ser-

glesbygdspolitiken näringslivet

viceproduktionen med tonvikt på små arbetsställen. Relativt samstäm-

miga rapporter tyder på att glesbygdsstödet medverkar till därigenom

att eller vidmakthålla arbetstillfällen till förhållandevis

skapa låg statlig

kostnad. De sammanlagda belopp som utbetalas för detta ändamål har också successivt ökat sedan det introducerades under 1970-talet. Dessutom har ytterligare, likartade stödformer införts, inom ramen för det regionala stödet till i norra Trots detta det

jordbruket Sverige. uppges

finnas en fortsatt brist på kapital för att utveckla i

näringslivet glesbyg-

derna. Den långsiktiga hos är hittills

utvecklingsbarheten stödföretagen

dåligt känd.

Utifrån ett sker emellertid de största resursöver-

statsbudgetperspektiv

till via helt andra kanaler, med andra

föringarna glesbygdsområdena

och med delvis andra De största resurs-

styrmedel målsättningar.

insatserna görs inom arbetsmarknads- och

skatteutjämningspolitiken.

och av dessa insatser sker utan direkt

Inriktningen fördelningen

från glesbygdspolitiken. Tillsammans med insatser för infra-

påverkan

strukturuppbyggnad, utbildning och allmän är detta

regionalpolitik

insatser som skapar välfärd och i första hand

utvecklingsförutsättningar

i kärnorter. innebär

glesbygdskommunernas Samtidigt sektorspolitiken

en risk för målkonflikter. Den brukar därför

specifika glesbygdspolitiken

ses som ett komplement till annan statlig och kommunal och

politik

med medveten att ett och

inriktning på understödja utspritt företagande en fortsatt spridd bosättning.

Den har inte en sådan eller kraft

specifika glesbygdspolitiken inriktning

att den kan ge något väsentligt bidrag till de större orternas utveckling.

Den bidrar främst till att motverka ett fortsatt bortfall av

arbetstillfällen,

boende och service i centralorternas ofta vidsträckta omland. Trots detta växer de flesta håll beroende av

på glesbygdsbefolkningens

arbetsmarknaden och serviceutbudet i centralorterna.

Inom i norra Sverige sker således en fortsatt spontan

glesbygdsområdet

koncentration av arbetstillfällen och boende till centralorterna. En stor del av arbetstillfällena är där knutna till inom offent-

serviceproduktion

sektor. Tillväxten inom den privata företagssektorn är förhållandevis

lig

som förs fram är brister dels i den lokala

svag och de förklaringsfaktorer

dels i kvalificerad arbetskraft. Behovet av

företagsmiljön, tillgång på

ser därför ej ut att minska över tiden. Frågan

statliga resursöverföringar

är därför å ena sidan hur resurser kan sammanföras så att

statliga

kraftfulla och utvecklingsmiljöer skall kunna

tillräckligt mångsidiga

och vidmakthållas. är å andra sidan hur denna service

skapas Frågan

och denna infrastruktur skall kunna även för de

göras tillgänglig spridda företagen och hushållen. geografiskt

med denna är därför att de aktuella

Syftet rapport belysa

i de lokala i

förutsättningarna utvecklingsmiljöerna glesbygdsområdet,

att föreslå som -

dvs det vi kallar glesbygdscentra, samt åtgärder princi-

och konkret - kan medverka till en sådan förstärkning av dessa

piellt

glesbygdscentra som samtidigt ger bättre utvecklingsförutsättningar

även i den rena Tonvikt ges här åt möjligheter snarare än

glesbygden.

skall inte ses som ett motsatsförhållande till den

svårigheter. Förslagen

bedrivna utan snarare som till denna.

glesbygdspolitiken, komplement

delvis material som framtagits i ERU/CERUMs

Utredningen bygger på

om Materialet

forskningsprogram glesbygdernas utvecklingsmöjligheter.

i sin helhet i Johannisson, B., Persson, L.O. & Wiberg, U.

publiceras

GLESBYGD - och vision i Ds- URBANISERAD verklighet (ingår

serien 1989).

2. UTVECKLINGEN I GLESBYGD OCH GLESBYGDSCENTRA

T ätortsmiljö i den lilla skalan tillsammans med en på tret-

pendlingszon

tio kilometer formar de rum som här benämnes

geografiska gles-

Tätortskärnorna har vår definition mellan 2 000 och

bygdscentra. enligt

10 000 invånare. Det är orter som framför allt som

fungerar betydelsefulla serviceorter, men även uppvisar en branschmässig spridning av

arbetstillfällen utanför råvarubaserade sektorer. Med perifer glesbygd menar vi de delar av landet som har så låg befolkningskoncentration att

de ej kvalificerar som glesbygdscentra. I analyserna särskiljer vi så långt

materialet tillåter kärnorterna från omlanden. En kartmässig redovis-

ning av glesbygdscentra resp. perifer glesbygd visas i bilaga 1. Exempel

på kommuner som domineras av sådana återfinnes i tablå 1

ortstyper

nedan.

Befollaringssammansâttning

I bodde år 1987 1 människor. Hela 60

glesbygdscentra drygt miljon

procent av dessa bodde i kärnorternas omland. Tabell 1, som

bygger på en detaljerad analys av befolningsdata för s k nyckelkodområden, visar befolkningens sammansättning i kärnorter och omland i

åldersgrupper

och kön. Samma material i 1.

åskådliggörs figur

I kärnorterna ligger balansförhållandet i olika ganska

åldersgrupper

nära riksgenomsnittet. I omlanden däremot noteras kvin-

påtagliga

nounderskott i åldrarna 16-24 samt 35-49 är. Totalt sett har

glesbygdscentra en med ålderstyngd befolkning jämfört riksgenomsnittet.

Huvudparten av skevheten återfinns dock i omlanden.

Det är 80 svenska kommuner som domineras av

knappt ortstypen gles-

och de har 915 000 invånare. Femton

bygdscentra sammanlagt drygt kommuner domineras av perifer glesbygd och har en sammanlagd

ca 102 000 personer. Av dessa bodde 22 i kom-

folkmängd på procent

muncentra. Samtliga kommuner av karaktären perifer glesbygd återfinnes i Norrlands inland. Av alla kommuner med karaktär av

gles-

bygdscentra återfinnes emellertid mindre än hälften i Norrlandslänen

och dessa omfattar endast ca 30 av hela den befolkning som bor

procent

i denna i landet.

ortstyp

Tabell 1: i i hela

Befolkningens sammansättning glesbygdscentra Sverige

år 1987.

Åldersgrupp Antal personer Andel män i

därav i kärnorter omland

urbaniurad

glesbygd 75-W 65-74 50-64 35-49 25-34 16-241 7-15 0-6

ALDEHS- ANDEL MÄNI: GRUPPER KÄRNORTER OMLAND

75-W 65-74 50-64 35-49 25-34 16-24 7-15 0-6

40 45 50 55 % 45 50 55 %

l: i i hela

Figur Befolkningens sammansättning glesbygdscentra Sverige

år 1987. (Källa: Specialbearbetningar på nyckelkodat material, SCB.

Urbaniserad - och

glesbygd verklighet vision, 1989).

av kommuner i glesbygdscentra och

Indelningen perifer glesbygd

i tablån nedan med den rådande stödområdes-

jämförs regionalpolitiska

indelningen. Det visar att stödområde A till hälften

sig ungefär utgörs

av och till hälften av Område B nästan

glesbygdscentra periferi. utgörs

Tablå l. Kommuner i stödområde B och C klassificerade efter A,

dominans av ortstypen eller

glesbygdscentra perifer glesbygd.

STÖDOMÅDE Dominans av ortstyp I REGIONAL- PERI FER GLESBYGDS- EJ POLITIKEN GLESBYGD CENTRA GLES- BYGD

A Arjeplog Gällivare Haparanda Pajala Jokkmokk Kiruna Överkalix Kalix Dorotea Övertorneå Sorsele Storuman Berg Vilhelmina Ragunda Åsele Strömsund

B Bjurholm Arvidsjaur Åre Älvsbyn Älvdalen Lycksele Malå Norsjö Vindeln Bräcke Härjedalen Sollefteå Ånge Ljusdal Malung Vansbro Torsby C Nordanstig Boden Nordmaling Robertsfors Luleå Vännäs Skellefteå Kramfors Piteå Eda Östersund Filipstad Krokom Hagfors Ö-vik Munkfors Hofors Storfors Söderhamn Sunne Avesta Årjäng Ludvika Bengtsfors Orsa Dals-Ed Smedjeback Hällefors Fagersta Ljusnarsberg Norberg Skinnsberg Arvika Åmål Gotland

enbart av medan hälften av kommunerna i

glesbygdscentra, knappt

område C är och resten av kommunerna

glesbygdscentra ligger nära

centra. omfattar endast kommuner i stöd-

större Sammanställningen

- härutöver finns ett tiotal kommuner som domineras av glesområden

utan att vara regionalpolitiskt prioriterade.

bygdscentra

För att få en bild av förhållanden och aktuella förändrings-

tydligare i har en bearbetning av tendenser glesbygdscentra gjorts fördjupad

om tre län som förhållanden i Norrland,

uppgifter representerar

Svealand Götaland och avser län där inslaget av glesbygds-

respektive

centra är relativt stort: Västerbotten, Värmland och Kronoberg.

har fram data ur 1975 och 1985 års folk- och bostads-

Speciellt tagits

för tätorter och som sammanfaller

räkningar församlingar approximativt

med de som och som

avgränsningar gjorts på nyckelkodområdesnivå

ovan. I tabell 2 redovisas befolkningsförändringarna

presenterades

1975-85. Samma material även i 2.

åskådliggöres figur

1975-85 i i Västerbot-

Tabell 2: Befolkningsförändringar glesbygdscentra

Värmlands och Kronobergs län. tens,

Glesbygds- därav i

centra kärnorter omland

% % %

Västerbotten

Värmland

Kronoberg - män -4,7 -3,1 -5,5

- kvinnor -1,8 0,5 -3,2

Totalt -3,3 -1,3 -4,4

Källa: av församlingsdata. Urbaniserad gles-

Bearbetningar

- och vision, 1989 bygd verklighet

Urbani_ Urbani- Urbaniserade därav i: serede därav ii Serade därav ii glas- kärn- omland gles- kärn- omland gies- käm- omland 96 bygden orter bygden Wie bl/Qde m9

5 Akvlnnor “ B man 0 totalt 3 E] 2 1 A 0 -1 Ö -2 A Ö -3 A E] A -4 E3 A . 0 -5 -e 0 i c: ZÄ F E] 7 E] -8 $ §23; ?få \4_\#._, VASTERSOTTENS LAN VARMLANDS LÄN KRONOBERGS LÄN

Figur 2: 1975-85 i i Västerbot-

Befolkningsförändringar glesbygdscentra

tens, Värmlands och län.

Kronobergs

Källa: av Urbaniserad - verk-

Bearbetningar församlingsdata. glesbygd

och vision, 1989

lighet

Utvecklingen har varit mest positiv i kärnorterna. är det stora

Samtidigt

skillnader mellan länen. I Värmland både

präglas glesbygdscentras

kärna och omland av I de båda andra länen

avfolkning. har man haft en

markerad koncentration av till kärnorterna.

befolkningen Tydligast har

detta varit i Västerbotten, där kärnorternas också

befolkningstal ökat.

Ett i är andelar

uppmärksammat problem glesbygd höga ensamstående

män, speciellt i åldrar då av hushållen bildas och barnen

huvudparten

föds. Med av vårt trelänsurval kan vi illustrera förhållanden i

hjälp gles-

bygdscentra.

i kärnorter omland i

Tabell 3: Andel sammanboende/gifta respektive

i Värmlands och Kronobergs län år

glesbygdscentra Västerbottens,

1985.

Andel sambo/gifta av män resp kvinnor

Kärnorter omland Män Kvinnor Män Kvinnor Ålders- % % % % grupp

bygd verklighet

av 100 män kvinnor i

Tabell 4: Antal ensamboende/ogifta respektive

kärnorter och omland med riket. Vissa

glesbygdscentras jämfört

åldergrupper. 1985.

Differens riksgenomsnittet i antal gentemot ensamstående per 100 män respektive kvinnor.

Kärnorter omland Åldersgrupp

lever en större andel av kvinnorna i I både kärnorter och omland

år i med männen i

åldrarna 16-49 sambo/gift-förhållande jämfört

Obalansen är i omlanden. En

samma åldersgrupp (tabell 3). högre med avslöjar emellertid att glesbygdscentra

jämförelse riksgenomsnittet

- dvs både dess kärnorter och omland - inte vara en miljö som

tycks

i form av stor andel ensamboende. Det är snarare

skapar problem

mot är små, men i

tvärtom; avvikelserna riksgenomsnittet (tabell 4)

kan underskottet ensamstående

regel positiva. Samtidigt på ogifta

tolkas som ett l den kan detta

givetvis problem. perifera glesbygden

vara mera accentuerat.

problem

Flyttningar

För att belysa glesbygdscentras med andra har flyttningsutbyte ortstyper

gjorts en bearbetning av data för Västerbottens, Värmlands och Kronobergs län åren 1975, 1980 och 1987. Antalet undersökta år är för litet för att trender skall kunna belysas. Däremot kan materialet karaktärisera ålders- och könsstruktur bland samt mellan

flyttarna flyttningsutbytet

glesbygdscentra och andra delar av Generellt för alla tre

ortssystemet.

länen är att glesbygdscentra har det största med urbana

flyttningsutbytet

områden i det egna länet. Utflyttningen når sin i

höjdpunkt åldersgrup-

pen 15-24 år, medan personer är i den

i den yngre medelåldern vanligast motsatta flyttströmmen. Det handlar således främst om som

personer under en bor i en större ort för att skaffa Antalet

period utbildning.

inflyttare från urbana zoner är

i det egna länet ungefär fyra gånger

högre än från Stockholm. I tabell 5 har balansen mellan

flyttströmmar-

na - - i olika sammanställts.

flyttningsnettot åldersgrupper

Tabell S: i olika för i

Flyttningsnetto åldersgrupper glesbygdscentra

Västerbottens, Värmlands och län åren 1975, -80 och -87.

Kronobergs

Ålders- Urbana zoner i Stockholm grupp länet

-75 -80 -87 -75 -80 -87

0-14 255 170 -8 116 117 27 15-24 -716 -482 -372 -113 -85 -94 25-34 258 106 -16 60 107 -17 35-64 20 50 -66 82 85 43 65- -12 -17 -41 17 9 28

Totalt -195 -173 -503 162 233 -13

Källa: Bearbetningar av kommundata, SIB. Urbaniserad

gles-

- och bygd verklighet vision, 1989

Det generella är den stora av till

draget nettoutflyttningen ungdomar

urbana zoner material visar t ex att

i det egna länet. Underliggande Umeås dragningskraft i i Västerbotten är

på ungdomar glesbygdscentra

särskilt märkbar alla tre åren. Även i med Stockholm har

utbytet gles-

bygdscentra nettoförlust av ungdomar, men nettovinst i

av personer

övriga åldersgrupper. Ungdomarnas flykt från glesbygdskommunerna

rör sig således inte om 80-talsfenomen. Även under 70-

något speciellt

talet var av men kom inte att

utflyttningen ungdomar påtagligt stor,

hamna i debattfokus samma sätt som nu genom att flyttningsnettot

på

då var positivt.

En annan aktuell handlar om kvinnors undan gles-

glesbygdsdebatt flykt

brister i om service, kultur och

bygdssamhällets fråga sysselsättning,

andra som av kvinnor. De

fritidssysselsättningar speciellt efterfrågas

som har fram i debatten, framför allt perifera

exempel på bygder dragits

i Norrlands emellertid i som vi klaskommundelar inland, ligger bygder

sificerat som Det som analyserats

perifer glesbygd. flyttningsmaterial

för att är utsatt för samma

ger knappast belägg glesbygdscentra

I tabell 6 illustreras könsbalansen i

könsobalansproblem. gles-

med urbana områden i det egna länet. I Varje

bygdscentras utbyte

undersökt är antalet män ungefär detsamma som

flyttningsriktning

antalet kvinnor.

Tabell 6: Antal män kvinnor till och från gles-

flyttande respektive

till urbana centra i Västerbottens, Värmlands och

bygdscentra

län åren 1975,-80 och -87.

Kronobergs

Urbana zoner i länet Inflyttare Utflyttare från till År Män Kvinnor Män Kvinnor

1975 1473 1435 1509 1594 1980 1226 1287 1321 1365 1987 1006 997 1212 1294

Källa: Bearbetningar av kommundata, SIB. Urbaniserad gles- - och vision, 1989 bygd verklighet

I där skillnaderna mellan in- och utflyttning

den yngre åldersgruppen,

får de största och mest konsekvenserna kan observeras net-

långsiktiga

toförluster av både och flickor till framförallt det egna länets

pojkar

urbana delar. av flickor är Se figur 3.

Nettoutflyttningen något högre.

Bland de äldre ökar konkurrenskraft

något flyttarna glesbygdscentras

om är och till och med

flyttare. Flyttningsnettot övervägande positivt,

för kvinnorna än för männen.

något högre

män

kvinnor

Antal

personer

-75 -ao -87 -75 -eo -87 -75 -80 -37 -75 -ao -37

15-24 år 25-34 år

Figur 3. Nettoflyttning från glesbygdscentra till länets urbana centra.

Tre län summerade. Vissa åldersklasser. 1975, 1980, 1987. Bear-

(Källa:

av SIB. Urbaniserad - och

betning kommundata, glesbygd verklighet

vision, 1989).

Näringsliv

För att hur blir mindre

analysera glesbygdernas näringsliv fortgående

baserad traditionella och traditionell service

på råvarutillgångar privat

och mer baserad Verkstadsindustri och avancerade

på tjänster respektive

välfärdspolitiska ambitioner görs här en indelning i huvudsektorer:

fyra

Traditionella basnäringar jordbruk, skogsbruk, gruvor

och mineralbrott med föräd-

lingsindustrier,

Traditionell infrastruktur- byggnadsindustri,partihandel, service varuhandel, samfärdsel

övrig privat varu- och Övrig industri,banker och tjänsteproduktion försäkringsverksamhet, upp-

dragsverksamhet, kulturell

verksamhet

Välfärdsmotiverade näringar förvaltning, försvar, under-

visning, hälso- och sjukvård,

socialvárd

I tabell 7 att en av arbetstillfällena i glesbygdscentra

framgår tredjedel

har en direkt till De välfärdsmotive-

koppling naturresurstillgångarna.

rade verksamheterna har dock nästan nått samma omfattning. Under den studerade har både den traditionella bas- och servicepro-

perioden

duktionen minskat, medan icketraditionell privat produktion och väl-

färdsmotiverad service ökat. I med riket i genomsnitt har

jämförelse fortfarande en tydlig överrepresentation av sysselsättglesbygdscentra

inom traditionella - särskilt männen - och

ning basnäringar gäller

av inom både traditionell infrastruk-

underrepresentation sysselsättning

turservice och icke traditionell varu- och Däremot

tjänsteproduktion.

man relativt nära i andel i välfärds-

ligger riksgenomsnittet sysselsatta

motiverade verksamheter. Arbetsmarknaden för kvinnor i

glesbygds-

centra har en karaktär som är relativt lik landets urbana delar.

Tabell 7: år 1985 i glesbygdscentra i Väster-

Sysselsättningsfördelning

Värmlands och län samt jämförelse med riks-

bottens, Kronobergs

genomsnittet.

Glesbygs- därav i Riket centra Kärnorter Omland totalt % % % %

Traditionella basnäringar 33 26 38 21

Traditionell infrastrukturservice 18 21 17 22

Övrig privat varu- och tjänste- 18 20 16 23 produktion

Välfärdsmotiverade 31 33 29 34 näringar

100 100 100 100

Anm: Nattbefolkning. Kommundata. Urbaniserad - verk- Källa: FoB 1985. glesbygd lighet och vision, 1989

i den starkast sektorn - Av tabell 8 framgår att tillbakagående

traditionella - är andelen yngre arbetskraft betydligt lägre

basnäringar

än i övriga sektorer. I jord- och skogsbruk är inslaget av yngre extremt - 16 %, medan förhållandet är omvänt inom den icke traditionella

lågt

varu- och

privata tjänsteproduktionssektorn.

Tabell 8: åldrar år 1985 inom olika sektorer i

Sysselsattas fördelning på

glesbygdscentra i Västerbottens, Värmlands och län.

Kronobergs

Åldersgrupp Traditionella Traditionell Övrig Välfärds-

basnäringar. Infrastruktur- privat motiverade

därav service varu- o näringar

(jord, tjänste-

skog) produktion

glesbygd lighet och vision, 1989

Utvecklingen har under 1975-85 mot en ökad balans mel-

perioden gått

lan könen i inom de mans-

sysselsättningsmöjligheter. sysselsättningen

dominerade sektorerna har minskat, medan av tillväxten

huvudparten

har skett inom vård-, och där kvinnorna har traditionella omsorg

försteg. Tillsammantaget har arbetsmarknad diverglesbygdscentras

sifierats och på liknande sätt som i landets urbana områden har möjligheterna ökat för både man och kvinna i hushållet att få

påtagligt

ett avlönat arbete.

Tabell 9 bilden av hur arbets-

förtydligar urbaniseringsprocessen på

marknaden drivs framåt via nya bland Tabel-

sysselsättningsval de yngre.

len antyder även de välfärdsmotiverade verksamheternas starkt växande roll som sysselsättning för alla kvinnor. År 1985 arbetade mer än varannan yngre och medelålders kvinna i denna sektor.

Näringslivets i även av relatio-

omstrukturering glesbygden avspeglas

nerna mellan å ena sidan hushållsinkomster som härrör från

jordbruks-

fastighet och å andra sidan inkomster av lönearbete eller rörelse. I var och en av de av kommuner som är dominerade av orts-

fyra grupperna

typen glesbygdscentra dominerar inkomsterna av tjänst, medan

inkomsterna från jordbruksverksamhet endast enstaka

utgör några

hundradelar. Bilden har f ö förändrats mellan åren 1979 och

knappast

1986.

Tabell 9: år 1985 i olika i

Sysselsättningsfördelning åldersgrupper gles-

i Västerbottens, Värmlands och Kronobergs län.

bygdscentra

Ålder,kön

16-34 35-49 50- Näringssektor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

% % % % % %

Trad.basnäringar 20 8 20 9 31 12 Trad. infrastrukturservice 14 6 14 6 11 5 Icke traditionell 14 7 12 7 9 5 Privat varuo tjänsteprod. Välfärdsmotiv. 6 25 8 24 8 19 näringar

54 46 54 46 59 41

100 100 100

FoB 1985. Kommundata. Urbaniserad - verk- Källa: glesbygd lighet och vision, 1989

Tabell 10: mellan tre år 1986 i ett

Proportionell fördelning inkomstslag

urval kommuner dominerade av glesbygdscentra. Stora = 10 000 inv Norr = de länen.

/kommun. sju nordligaste

Stora Små Stora Små Riket

i norr i norr i söder i söder Inkomst av % % % % %

Tjänst 93,8 92,6 94,4 92,8 96,4 (inkl tillf förvärvsverks)

Rörelse 4,7 3,7 3,7 5,0 2,7

Jordbruks- 1,5 3,7 1,9 2,2 0,9 fastighet

100 100 100 100 100

Urbaniserad - och Källa: Inkomstlängder. glesbygd verklighet vision, 1989

Kommunikationer

har 38 som trafikeras av flyg. Stockholm

Sverige flygplatser reguljärt navet även för glesbygdscentra. Idag har åtskilliga av gles-

utgör

en med trafik inom 10 mils avstånd.

bygdscentra flygplats reguljär

B 1000-1500-kr

[j 1500-2000 kr

2000-2500 kr

2500-3000 kr

3000-3500 kr

Områden med mer

än 10 mils avstånd

till llygplats för

reguljär! flyg

Q Flygplats

_ ._ Skogsodlings-

gräns

Figur 4: Flyglandskapet glesbygd - Stockholm. (Källa: Urbaniserad

- och

glesbygd verklighet vision, 1989).

Möjligheterna att utnyttja för har utvecklats.

reguljärflyg dagsbesök

Samtliga flygplatser med trafikeras i sådan att

reguljärflyg omfattning

resor till och från Stockholm kan för

göras avpassade sammanträden,

kundbesök, etc. Mellan kl 06.00 och 24.00 tidtabel-

vardagar medger

lerna att flygresan kombineras med en marktransport åtminstone 10

på

mil enkel resa. I 4 har de delar av landet som i

figur avgränsats ligger

flygskugga om man från en tio mils radie

utgår kring samtliga flygplat-

ser. I är det endast vissa delar av det område vi betecknar som

nuläget

som i Dit hör två kommuncentra -

glesbygdscentra ligger flygskugga. Arvidsjaur och Övertorneå. I den norrbottensproposition som

behandlades av riksdagen i maj 1988 anvisades medel för flygplatsbygge i På en handfull kommuncentra -

Arvidsjaur. tio-milsgränsen ligger Haparanda, Strömsund, Torsby, Charlottenberg samt Strömstad.

Glesbygdscentra erbjuds flera olika former av marktransporter som

vänder både till personer med och I

sig låg hög betalningsförmåga. figur

4 har även in kostnader för ToR med Stockholm som

lagts flygresa

samt av en medelstor bil under ett med

replipunkt hyra dygn obegränsad körsträcka. Huvudparten av norra Sveriges glesbygd ligger

kostnadsnivå med t ex Östersund och städerna utefter övre

på jämförbar

norrlandskusten. och har en kostnadsnivå

Syd- mellansveriges glesbygd

som är lägre än för Skåne.

Service

I detta avsnitt i kommuner som uppfyller

analyseras servicekapaciteten

våra kriterier på glesbygdscentra. En görs även med ruralt

jämförelse perifera glesbygdskommuner. Undersökningen - som genomförts av

Erik Sondell och Ulf Wiberg, CERUM - omfattar den existerande servicen och dess stabilitet i kommunernas centralorter. har även

Frågor

ställts om vilka ambitioner som framförts i den kommunala politiken om att förbättra centralortens servicekapacitet och inom

ytterligare

vilka områden det ställer krav externa insatser. Uppgifterna har

på

erhållits via en enkät som skickats till kommunernas

näringslivssek-

reterare eller motsvarande tjänsteman. Svar har erhållits från 89 % av de 78 kommuner som vi rubricerat som dominerade av ortstypen glesbygdscentra. Däremot har svar inkommit från endast 8 av de 15 kommuner som vi karakteriserar som ruralt dominerade, varför

generella

slutsatser om denna kommuntyp inte kan dras. I den förstnämnda gruppen redovisas resultaten för kommunerna indelade i fyra grupper enligt samma princip som i tidigare avsnitt.

I enkäten listades 70 servicefunktioner inom fyra kategorier:

drygt

Allmän samhällsservice (34 servicefunktioner), transporter, kommunikationer och varudistribution

(7), företagsservice (22), myndigheters och organisationers lokalkontor (8):

Förekomst av dessa funktioner i den

samtliga antyder praktiken

standard man finner i urbana centra. Dessa funktioner har i analyserna delats in i tre

principiella serviceslag

Kontaktresurser

12 servicefunktioner med och kommuni-

betoning på transport-

kationsföretag, konferensverksamhet samt informations- och

marknadsföringsorgan

Förnyelseresurser

10 servicefunktioner med betoning gymnasium samt företags-

på

stödjande funktioner inom ekonomi, teknik och organisation

Vardagsresurser

49 servicefunktioner inom och sektor med inrikt-

privat offentlig

såväl individer och hushåll som omfattande bl a

ning på företag sällanköpshandel, uthyrning, reparationsverksamhet, offentliga

lokalkontor, hälso- och sjukvård samt kultur- och fritidsverksamhet

om förekomst och vad dessa ser-

Uppgifter utvecklingsambitioner gäller

viceslag presenteras i tabell 11. Indexen är procenttal som anger antalet svar i relation till det potentiellt möjliga antalet svar. Ett kriterium på

urban är att upptagna servicefunktioner

fullständig miljö samtliga finns representerade, dvs index= 100.

Tabell 11: i Service som finns

Servicekapacitet glesbygdscentra.

väletablerard i centralorten. Index 100 motsvarar serviceutbud i

urban

fullständigt miljö.

Kommuntyp: Små i Stora i Små i Stora i

norr norr söder söder SERVICESLAG:

Källa: Sondell & Wiberg, CERUM. Enkätmaterial.

Servicekapaciteten är inom alla områden högre i norr

genomgående

resp. i de stora kommunerna. Enkäten visar också att av

omfattningen

den service som bedöms vara hotad av nedläggning är i alla fyra

låg

kommungrupper, men lägst i kommunerna i norr.

med kontaktresurser är relativt god i glesbygdscentra. En

Försörjningen

av de undersökta servicefunktionerna finns företrädda. De

majoritet

som anges omfattar i huvudsak servicefunktioner som

nedläggningshot

håller på att utkonkurreras av modernare kontaktlösningar. Tydliga

finns. Det finns både flera områden där man

moderniseringsambitioner

tror att de lokala resurserna räcker till för att höja servicekapaciteten och flera där man bedömer att det krävs kraftigt stöd utifrån.

Generellt är markant lägre vad gäller förnyelseresurservicekapaciteten

ser. Inom detta område finns de största utvecklingsambitionerna. Med förenade lokala och centrala resurser bedömer man att servicekapaciteten inom detta område nästan skulle kunna fördubblas. De lokala utvecklingsresurserna anses dock långt ifrån klara detta. I två fall av tre anses behövas kraftigt stöd utifrån.

De servicefunktioner som vi kallar för är företrädda i

vardagsresurser

ungefär motsvarande utsträckning som kontaktresurserna. Även här

finns smärre nedläggningshotade delar, men också utvecklingsambitio-

ner, om än inte av lika stor omfattning som inom de övriga service-

slagen.

servicefunktioner som man tror kan utvecklas med lokala insatser

en stor mellan kommunerna. Det dock att finna

uppvisar spridning går följande principiella prioriteringsmönster:

lokaler för musik/ teater, marknads förings-

Konferenskapacitet, hjälp

Företagskonsulter, ekonomi, data, produktionsteknik, organisa-

tion

Företagsservice, sport-/rekreationsanläggningar, stödja hotad

sällanköpshandel

När det med förhoppningar om framför

gäller utvecklingsambitioner allt statlig uppbackning kan identifieras principiella

följande

prioriteringsmönster:

Konferenskapacitet, lokaler för musik/teater, flygtaxi, stödja

hotade

järnvägsförbindelser

Teknikspridningsformer (teknikcentra, konsulter i

prod.teknik,

organisation.), utbildningsformer (gymnasielinjer, vidareutbild-

ning), finansieringsformer (privata finansieringsbolag)

Juridisk Servicekapacitet, stormarknader

I jämförelse med de kommuner som vi karakteriserar som

glesbygdscentra är servicekapaciteten i de kommuner som den

representerar perifera glesbygden genomgående lägre (tabell 12). Enkätsvaren visar dessutom att det är påtagligt fler servicefunktioner som som

uppfattas hotade

där p g a underlagsproblem.

Tabell 12: Servicekapacitet och i åtta

utvecklingsambitioner perifera

glesbygdskommuner.

Källa: Sondell & Wiberg, CERUM. Enkätmaterial

Framför allt servicefunktioner har man om att

följande förhoppningar kunna utveckla med lokala insatser:

lokaler för Konferenskapacitet, musik/teater, marknadsföringshjälp

Företagsekonomiska konsulter

Företagsservice, kommersiell hushållsservice, barndaghem, stödja hotad

sällanköpshandel

Förhoppningarna om att kunna utveckla servicekapaciteten med

hjälp av externt stöd framför allt inom områden:

gäller följande

stöd till hotade

Konferenskapacitet, flygtaxi, järnvägsförbindelser

(teknikcentra, konsulter Gymnasielinjer, teknikspridningsformer i prod.teknik, data)

och utveckla och kommersiell hushållsservice

Stödja offentlig

Utbildning

I en central roll.

glesbygdsutvecklingen spelar utbildningsmöjligheterna

I tabell 13 förekomsten av i olika

jämförs gymnasielinjer kommuntyper.

Bland annat kan noteras att små kommuner klassificerade som

gles-

har en relativt svag gymnasiekapacitet.

bygdscentra

Tabell 13: Förekomst av samt genomsnittligt antal gym-

gymnasier nasielinjer i olika kommuntyper.

Kommuner dominerade Andel Genomsnittligt antal av glesbygdscentra kommuner gymnasielinjer

med gym-

nasier

%

Brister i utbyggnaden av gymnasieskolan påverkar delvis att rek-

till från efter

ryteringen högskolestudier glesbygdscentra kraftigt släpar

riksgenomsnittet. En närmare analys visar dock att nästan överallt utanför stora urbana centra befinner man i stort sett samma

sig på vad gäller Glesbygdscentra delar härvid-

trappsteg högskolebenägenhet.

med t ex industridominerade kommuner. SCB har även gjort

lag plats

en av vart de examinerade från högskolan tar vägen. Gles-

undersökning

bygdscentras attraktionskraft på utexaminerade ligger klart under

riksgenomsnittet. Även detta problem delar glesbygdscentra med en rad

industrikommuner i olika delar av landet. En visar att från

jämförelse

samtliga ortstyper som undersökts är till

rekryteringstalen högskolan

högre än för utexaminerade.

återflyttningstalen

Tabell 14: Andel högskolenybörjare i olika kommuntyper 1984/85

respektive utexaminerade från högskolan efter hemkommun

1985/86

1986-12-31. Antal relaterat till i åldern 18-44 år. Promille.

folkmängd

Utexa-

minerade

Andel från

högskole- hög- Kommuner dominerade nybörjare skolan av glesbygdscentraz

3. SAMMAN F ATTANDE PROBLEMÖVERSIKT

-

Sveriges glasbygder nulâge

Vi betraktar efter en

begreppet glesbygd glidande skala, från mindre

centralorter inklusive deras till småorter och till den

pendlingsomland

helt Två nivåer

spridda bebyggelsen. behandlas särskilt, dels gles-

bygdscentra som omfattar centralorter med mellan 2000 och 10 000 invånare samt dessa kärnorters omland, dels den

resterande, perifera

glesbygden. Glesbygd finns över hela landet. Vi behandlar emellertid här i första hand landets norra och nordvästra delar. Ungefär hälften av alla kommuner som i ingår regionalpolitiskt stödområde A tillhör vardera typen

glesbygdscentra respektive perifer glesbygd. I stödområde B

är nästan alla kommuner av typer glesbygdscentra. I stödområde C är

något mindre än hälften av kommunerna att betrakta som

glesbygds-

centra.

Beskrivningen och analysen av i visar både

utvecklingen glesbygdscentra

på utvecklingskraften och bristerna i denna

ortstyp. Utvecklingskraften understrykes av att varit stabil under

befolkningsutvecklingen tämligen

de senaste tio åren. En viss har men i stora

befolkningsminskning skett,

delar av området har en minskad i

befolkning centralorternas omland

till stora delar kompenserats av en gynnsammare utveckling i centralorterna. Den rådande ålders- och i

könssammansättningen glesbygds-

centra inger därför omedelbar oro för framtiden.

ingen

Flyttningsförlusterna till större centra i län är

respektive emellertid

problematiska. Förlusterna av yngre människor inte fullt

kompenseras

ut av en tendens till återflyttning av personer i yngre medelåldern. Gles-

bygdscentras svaga attraktionskraft på personer med

högskoleutbildning

är en Detta skall även ses i med

förklaringsfaktor. sammanhang den pågående omstruktureringen av näringslivet. De naturresursanknutna

verksamheterna är fortfarande men

överrepresenterade, rekryteringen

till dessa är liten. Vare eller det

sig jordbruket småskaliga egenföre-

tagandet bidrar i till större andel av

praktiken någon inkomstbildningen

i detta trots att dessa båda

glesbygdskommunerna, verksamheter bedrivs

med stora tillskott. Liksom i landet i statliga är det service-

övrigt

som nu i För kvinnnorna utgör

näringarna expanderar glesbygdscentra.

de välfärdsmotiverade verksamheterna omkring 50 procent av arbetsmarknaden. Den rådande innebär för många

konjunktursituationen

att allmänt sett är god, med

glesbygdsscentra arbetskraftsefterfrågan

brist vissa

på yrkeskategorier.

Den särskilda av service i visar på

undersökningen glesbygdscentra

brister främst i s k men även i s k kontaktresurser. Bristerna

förnyelse-

områdena är mest i små kommuner. De till-

på bägge påtagliga perifera

kommunerna också att det är dessa servicefunktioner

frågade anger just

som behöver förstärkas bl a med utökat statligt stöd. Mycket

väsentligt

att till överblick och lokala nätverk i den

tyder på möjligheter personliga

inte kan för bristen på

småskaliga tätortsmiljön kompensera företagen

till teknisk och Bortsett från

impulser förnyelse produktutveckling.

brister om m m i är utbudet av basal

ifråga linjeutbud gymnasieskolan

service tillfredsställande. Det basala utbudet står till stora delar kommunen som huvudman för och verksamheten bedrivs till stor del med

statligt stöd.

Problem som vidlåder är mer accentuerade i de mera

glesbygdscentra

Där markeras en svag av en

perifera glesbygderna. utvecklingsprofil

mindre väl balanserad ålders- och samt den svagt

könsfördelning utvecklade finns där miljöfördelar som serviceproduktionen. Samtidigt

är konkurrensmedel i framväxten av vissa expansiva näringar

viktiga

som turismen.

Framtidsperspektiv

Vi skall förhållanden som kan komma att

peka på några påverka

i och i i i landet under

utvecklingen glesbygdscentra glesbygden övrigt

de närmaste fem ä tio åren.

Den förhållandevis som vi för svensk

gynnsamma utveckling pekar på

vidkommande är delvis av den starka tillväxten i

glesbygds påverkad

hela landets ekonomi som skett under de senaste fem åren. Arbetshar över hela landet och skapat bristsituationer

kraftsefterfrågan stigit

även i Råvarubaserade som skogsbruket har

perifera regioner. näringar

visat reultat. Detta innebär samtidigt att en väntad

mycket gynnsamma

i den internationella ekonomin mot början av 1990-talet på

nedgång

motsvarande sätt sätt kan rubba den utveckling vi nu ser. I

på allvarligt

ett sådant kan konkurrenskraft visa sig svag i

läge glesbygdsregionernas

och med den rådande den

branschsammansättningen, låga FoU-profi-

len inom hela och den förhållandevis

näringslivet låga utbildnings-

graden hos arbetskraften. Detta är den första faktor vi vill framhålla när det framtidsutsikterna.

gäller

För det andra kan en åtstramad samhällsekonomi komma att innebära

nya krav på effektivisering av service. På områden kan

offentlig många

en sådan innebära hot mot både servicenivå

effektivisering och arbets-

marknad främst för kvinnor i

glesbygdsregioner.

För det kan

tredje utvecklingen på miljöområdet ge nya fördelar för glesbefolkade regioner. Den naturnära och resursrika kan miljön

erbjuda lösning för vissa verksamheter och vissa

samhällsgrupper.

Framväxten av nya - som dock - till attityder svårligen kan prognoseras problem i tätbefolkade kan bidra till liknande effekt.

regioner

För det kan

fjärde utvecklingen på informationsteknologins område gå

snabbare än vad som nu kan överblickas. Därmed kan

förutsättningarna

för bli helt annorlunda än

glesbebyggelse idag.

För det femte och sista kan i det ekonomiska samarbetet

förändringar

mellan och EG innebära förändrade villkor även för

Sverige glesbygden.

Förändringar i och kan aktualiseras med en innebörd

regel- stödsystem

som är svår att överblicka. Ett till idag närmande den

europeiska

marknaden kan innebära villkor för både och i

nya gamla nya näringar

En starkare av den internationella

glesbygden. utveckling turismen är

sannolik. En ökad av

press på marknadsanpassning jordbruksproduk-

tionen är också sannolik.

Europeisk utblick

EG-kommissionens syn på tre

landsbygds/glesbygdsutveckling bygger på

förutsättningar:

- strävan efter ekonomisk och social inom

sammanhållning hela EG-

området med dess starka variation

regionala

- det som

uppfattas oundvikligt att jordbruket i marknadsan- Europa

passas i ökad

utsträckning

- det krävs ökat och bevarande av naturresurser.

miljöskydd

Trots att vissa tendenser till märks i

moturbanisering många av

länderna bedömes det som sannolikt att av

lokalisering produktionsen-

heter till kommer att minska framöver. Utvecklingen

glesbygdsområden

framöver kommer därför mer än att avgöras av i vilken utsträck-

tidigare

den lokala kan mobiliseras, däri inbegripit

ning utvecklingspotentialen

mindre och medelstora Dessas förknippas bl a med

företag. svårigheter

avstånd till beslutscentra, brist riskvilligt kapital, bristande tillgång på

på

information och tekniska brist adekvat service samt brist-

nyheter, på

fälliga ekonomiska nätverk.

och aktuella nämns särskilt. För det första finns det

Tre typiska problem

ett från den urbana som leder till konflik-

tryck moderna, utvecklingen

ter i vissa Det kan konkurrens om mark och

landsbygdsområden. gälla

liksom För det andra finns fortfarande

bostäder, miljömässiga problem.

med och ekonomi i vissa

problemet glesbygdens utarmning ensidiga

För det finns i vissa med

regioner. tredje perifera glesbygder problemet

mer eller mindre total avfolkning.

I en 501 23 1988) konstateras

diskussionspromemoria (COM(88) sept

EG redan stora insatser för inom olika

att gör glesbygdsutveckling,

och finansiering. Man fram-

politikområden, genom regelutformning

håller att det först och främst krävs till

hänsynstagande glesbygds-

inom alla politikområden.

problem

Dessa tre ovannämnda föranleder tre olika strategier.

problemtyperna

förutsättes dock att dessa efter de

Genomgående strategier anpassas

varierande lokala förutsättningarna.

Den första innebär behov av ökad skydd av

problemtypen (urbant tryck)

den rurala i vid bemärkelse. Den andra problemtypen (utarm-

miljön

ställer krav insatser som diversifierar Det handlar

ning) på näringslivet.

också om att bredda utbudet av kvalificerad service, samordning och

mindre centra benämnes och deras sam-

satsning på (som sub-poles)

med den och utbild-

spel omgivande bygden. Infrastruktursatsningar

i denna som i sin helhet betraktas som

ningsinsatser ingår strategi

integrerad landsbygdsutveckling.

Den utveckling) kräver tredje problematiken (de marginella bygdernas

stöd till de arealbundna och tillsammans

näringarna enmansföretagen

med stödinsatser för att basal service. Vidare krävs att den

upprätthålla

och kulturella bl a med hänsyn till

naturgivna miljön uppmärksammas

den av turism som sker i vissa sådana områden.

gradvisa utvecklingen

4. REKOMMENDATIONER

Förändringar av ;yra slag

Med stöd av det material som redovisats ovan hävdar vi att

glesbygds-

centra visar ha en annorlunda karaktär och andra

sig utvecklings-

förutsättningar än vad som traditionellt kanske brukar med

förknippas

glesbygden.

Det är - vårt - främst som

enligt synsätt fyra delprocesser driver på

utvecklingen i svensk glesbygd; det handlar om omvand-

näringslivets

ling, arbetslivets serviceutbudet samt av

förändring, utvecklingen

befolkningens sätt att bo och leva.

Näringslivets urbanisering innebär en av av

strukturomvandling många

glesbygdens företag så att de i ökad insatsvaror - och

utsträckning köper

inte minst - som tillhandahålles i större likaså att

tjänster orter,

kunderna i ökad återfinnes där. Det innebär utsträckning dels en press mot att efter sådana kunders dels att - om

anpassa produkterna krav,

detta inte är - roll som möjligt glesbygdens leverantör av helt oförädlade

varor förstärks. Därmed minskar, relativt de traditionella sett, areella

resurserna i för och lokalsamhällets

värdemässigt betydelse näringslivets

liksom för den lokala

utveckling, arbetskraftsefterfrågan.

Urbaniseringen i denna bemärkelse har nu förhållandevis i de

gått långt

flesta svenska och de motverkande krafterna är i allmänhet

glesbygder

svaga. Dessa mest av att områden ur

pådrives glesbefolkade miljösyn-

punkt har fördelar för viss produktion.

Arbetslivets märks bl a i en ökande andel till

urbanisering pendling

arbetsplatser i större orter. Den innebär en minskad andel

egenföreta-

gande och en växande andel lönearbete. Detta har bl a som

ingredien-

ser mäns övergång från i de till industri- och

sysselsättning jord/skog

servicearbete samt kvinnors ökande i formellt arbete. Det

deltagande

innebär också en ökad till de arbetslivets och normer

anpassning regler

som i arbetstidens över veckan

uttryckes fasta semestertider, förläggning

och över dagen, etc. Den innebär också en ökad till det

anpassning

urbana arbetslivets formella kvalifikationsstruktur, med åtföljande

och ambitioner.

utbildningskrav

Även denna har förhållandevis långt i de flesta glesbyg-

utveckling gått

Pådrivande faktorer är bl a sektorsnormer. Motkrafterna är även der. - men till små kan vara en

här svaga glesbygdsstödet företag sägas

kostnader för kan vara en annan.

sådan, stigande arbetspendling

När det sedan vad avser service och infra-

gäller urbaniseringsgraden

inte Vi har visat att beträffande och

struktur är den entydig. vardags-

kontakt-resurser så håller de en standard som i många glesbygdscentra kan tre av vad man normalt finner i stora

ligga på uppemot fjärdedelar

centra. När det resurser för att stimulera och är

gäller stödja förnyelse

standarden De nästan kvantitets- och kvali-

mycket lägre. kontinuerliga

av sådana och sådan infrastruktur som sker i

tetshöjningar tjänster

landets tätbefolkade delar innebär en utmaning för glesbygderna. är närmast hur den kvalificerade servicen kan de

Frågan tillgodogöras

hushållen och företagen.

utspridda

Den avser hushållens livsformer och boende.

fjärde utvecklingsfaktorn

fortfarande håll. På

Här är den gamla landsbygden synlig på många

dominerar belånade småhus med standard och

boendesidan lågt god

relativt stort markinnehav. De innebär ett starkt beroende av bil, billig

samt kommunal service.

energi god

har i allmänhet nått i glesbygdscentras

Samtliga fyra processer längst

kärnorter och bland yngre och hushåll.

personer

och -

Att både integrera profilera åtgârdsförslag

åstadkommes inte att enbart sträva efter att

Glesbygdsutveckling genom

minska skillnaderna mellan land och stad. En alltför långt gående

eller kan leda till en ekonomisk, social och

integrering inordning

kulturell av Inte heller kan en god måluppfylförsvagning glesbygden.

lelse åstadkommas att i och mycket avskärma glesbyg-

genom mångt

och - i vissa avseenden - kulturellt

den från den influens som materiellt starkare tätortssamhällen utövar. Vi vill i stället framhålla vikten av att de som finns att nå en servicestandard och

ta vara på möjligheter hög

men de särdrag som bär

arbetsmarknadsstandard, samtidigt profilera

frö till en utveckling.

Det handlar således om att - i och för - utveck-

sig marginellt påverka lingens hastighet och i att inriktning, syfte utnyttja glesbygdscentras

unika i mellan staden och All-

position skärningspunkten landsbygden.

mänt sett de lokala aktörernas i att de förhållandevis

ligger styrka

snabbt kan såväl identifiera lokala och

förutsättningar målsättningar

som organisera en ekonomisk och social en

uppslutning kring strategi.

De behöver emellertid resurser för att detta. De

tillräckliga genomföra

sektoriella organens i stället i att

kompetens ligger möjligheten preci-

sera och nationella och normer.

tillämpa målsättningar

*år*

Den glesbygdspolitiska som vi skisserar innebär samman-

strategi

fattningsvis

* att aktivt söka där stora delar av

utvecklingsvägar glesbygds-

samhället integreras, inordnas, och drar av ekonomisk

därigenom nytta

tillväxt och i nationen som som de

välfärdsfördelning helhet, samtidigt

lokala särdragen, den lokala de lokala

profilen, komparativa förstegen,

tillvaratas och utvecklas i

* att det existerande nätet av

glesbygdscentra (sub-poles, enligt europeisk terminologi) skall klara åt

långsiktigt att ge stöd och stadga utvecklingen, i kvantitativ och kvalitativ bemärkelse, av arbete och ser-

vice i hela glesbygdsområde

*

att den drivkraften bakom initiativ och i

viktigaste utveckling

social och ekonomisk bemärkelse i måste de

glesbygdsområdet vara

lokala aktörerna, med den kännedom om lokala behov och förut-

mål,

sättningar som de besitter

För att fullt ut denna skulle krävas

genomföra strategi väsentliga

på en rad Vi har emellertid sett som vår

förändringar politikområden.

uppgift här att diskutera och hur man inom ramen för den

exemplifiera

rådande skulle kunna inleda ett arbete som närmar

glesbygdspolitiken

sig denna

strategi.

*ål*

På område är det att å ena sidan marknads-

näringslivets viktigt främja

och teknikkontakten med urbana centra för såväl inom de

företag

traditionella som framväxande inom

landsbygdsbranscherna, företag

introducerade branschområden, å andra sidan identifiera,

nyligen

förstärka och informera om den och naturnära miljöns

småskaliga

fördelar för som söker För att detta skall

företag lokaliseringsalternativ.

krävs av åt företagen.

lyckas betydande utbyggnad utvecklingstjänster

Det kan också vara en att satsa en lokal ledande sektor,

god strategi på

som och mål för lokal Det må sedan gälla turism,

symbol kraftsamling. datateknik, elller något annat. Samtidigt kan en långt gående ekologi

öka risken för ensidigt beroende.

specialisering

Det existerande i glesbygder, kommersiell

glesbygdsstödet (till företag

IKS-insatser och service) är, enligt nästan sam-

service, samhällelig

i kommuner och bland sökande, både effektivt

stämmiga uppfattningar

och enkelt att administera Lokala och regionala

(se underlagsrapporten

erfarenheter av av i Nor-

glesbygdsstödet. Rapport Bergslagsgruppen

1988 av Vi ser därför skäl till

berg September på uppdrag REK87). inga

i de allmänna regler som omger stödet. Följande princi-

förändringar

som bl a har av stödet, bör

piella synpunkter, bäring på tillämpningen

dock framhållas när det

gäller företagsstödet

- det är med - i enklaste fall

angeläget uppföljningsinsatser

informella kontakter mellan myndighet, rådgivare och

genom

- bl a med avseende hur infrastrukturen och

företagare på

och kontakter i behöver

företagets omgivningsresurser övrigt

förstärkas för att åstadkomma en mera utvecklingsfrämjande

miljö

- det är också att stödet även fortsatt användes

angeläget

flexibelt och att man i alla utnyttjar

glesbygdsområden

att s k och olika typer av

möjligheten stödja mjuka investeringar

särskilt sådana som i sin tur stödjer andra företag

tjänsteföretag,

- det är att sker i nära samarbete och i

fördelaktigt stödgivningen

samförstånd med kommunala myndigheter.

*år*

På arbetslivets område är det av intresse att utveckla utbildningsprofilen åt två dels så att de lokala små med sina krav

håll, företagen specifika

kan en dels så att den offentliga servicen

erbjudas god rekryteringsbas,

kan erhålla arbetskraft. I båda fallen krävs både förstärkt

kompetent och vidareutbildning.

grundutbildning

*ik*

På serviceområdet är de lokala ambitionerna ofta att öka ser- - inte minst kvalitativt -

vicekapaciteten samtidigt som en del befintlig

service är hotad av Vi har noterat att en stor del av de ser-

nedläggning.

viceambitioner man kunna kräver

hoppas förverkliga statlig uppbackning. Särskilt gäller det förnyelseresurser.

När det samverkan mellan olika

gäller statliga organ synes

att konkreta resultat vara särskilt

förutsättningarna uppnå gynnsamma

om man kan åstadkomma en lokal i form av lokalkontor.

integration

Det finns nu flera - bl a från - där sådan verksamhet

exempel Tierp

utvecklas positivt. Detta och andra beskrivs i

pilotprojekt Ramprogram

för förnyelse av samverkansformer inom den sektorn.

offentliga (Rap-

port 1988-10-30 utarbetad av av

på uppdrag Glesbygdsdelegationen

Christer

Nyqvist):

det behövs offensiva insatser för att och helst

upprätthålla

utveckla servicen i är oroande och

glesbygd. Utvecklingen idag

många mindre orter riskerar att drabbas av av

indragningar

samhällsservicen. Det kan vara verksamhet som bedrivs av statliga verk och Men också kommuner och

myndigheter... landsting

kan i vissa fall ha problem att en bra service utanför

upprätthålla

centralorterna.

För att lösa problemet krävs

enligt Glebygdsdelegationen...

- samverkan över

sektorsgränserna

- av

decentralisering arbetsuppgifter

utlokalisering av verksamheter.

Glesbygdsdelegationen medverkar i detta också till att finansiera

syfte uppbyggnaden av olika lokalkontorsprojekt. Det är civildepartementet

som ställt resurser till Man framhåller härvid

delegationens förfogande.

två motiv för att inrätta lokalkontor:

1. Behovsmotivet. Det att förbättra servicen till

gäller

allmänheten. Det bäst att verksamheten

tillgodoses genom

decentraliseras och anpassas till de lokala förhållandena

2. Resursmotivet. leder till ökad effektivitet och

Samordningen bättre resursutnyttjande

I en översikt av den hittills stödda verksamheten framhålls att

Att behålla och helst utveckla den offentliga servicen i glesbygd är en i Lokalkontorstanken

strategisk fråga glesbygdspolitiken.

måste därför vinna stöd hos och andra offentliga

myndigheter

Det är inte bara en för Det

organ. fråga sektorsmyndigheterna.

handlar om att få på olika

regionalpolitik; sektorsmyndigheter

samhällsnivåer att trots motstridiga krav ta betydligt större

till de förhållanden som råder lokalt... I ljuset

hänsyn

av detta synsätt kan... följande arbetsuppgifter utsöndras:

1. Fortsatt stöd till med

strategiska utvecklingsprojekt mångfaset-

terad inriktning

2. Intensifierade för att administrativ per-

utbildningsinsatser

sonal olika samhällsnivåer ska bättre förstå och möta de

på som av ökad sektorssamordning och förändringar följer

decentralisering

3. Ökad information om inte bara vid samverkan

problemen utan också möjligheterna

4. genom att följa upp de olika

Kunskapsuppbyggnad lokalkontorsprojekt som initierats

har självklart otillräckliga resurser för att

Glesbygdsdelegationen

ensam detta

genomföra arbetsprogram

Vi föreslår därför att resurser avsättes för att inom glesbygdspolitikens ram utveckla och sådan sektorssamverkan som kan

stödja praktisk

åstadkommas med olika former av lokalkontor. Det är naturligt att sådana lokalkontor och i samklang med

planeras genomförs

för av statlig verksamhet.

inomregionala program decentralisering

På kommunikationsområdet stora brister i inbördes

föreligger

kontaktlänkar mellan kärnorter. Detta vägnät är av

glesbygdernas

för att och lokala

strategisk betydelse vidga komplettera

arbetsmarknader, men är också fundamentalt för de tunga transpor-

terna. Vår dessutom att till ömsesidig

analys pekar på nödvändigheten

nytta stärka sambandet mellan kärnorter och omland. Konkret innebär detta att vi starkt behovet att de lokala

understryker uppgradera vägsys-

temen, som ju fortfarande i stor baseras Det

utsträckning på grusvägar.

är vidare att staten tar ansvar för fortsatt av taxor

viktigt utjämning på

olika typer av kommunikationsmedel.

*i*

Boendemiljön räknas av många som största fördel. En

glesbygdscentras

medveten lokal och underhåll av land-

uppgradering byggnadskapital,

och kulturvärden är därför central i en

skap utvecklingsstrategi.

Europeiska program för byförnyelse kan här som förebild. Även

tjäna

svenska idéer om s k med olika - t ex - är

framtidsbyar profil eko-byar

värda att följa upp och utveckla. är rörande

Överhuvudtaget problemen

bostadsförsörjningen i att mera. glesbygden nödvändig uppmärksamma

Det finns inslag i formella såväl som i

regelsystem praktisk tillämpning

som motverkar en av bostadsbeståndet i Det råder

förnyelse glesbygden.

sålunda i en brist och bostadsrätts-

många glesbygder påtaglig på hyres-

lägenheter inte minst Det är därför med för yngre människor. angeläget en översyn av och som utbudet av bostäder både

regler praxis begränsar

i och i omlanden.

glesbygdscentra

*ik*

Sammanfattningsvis finner vi att det utöver de

befintliga stödåtgärderna

krävs insatser som leder till

- större och bredare utbud av i

företagsservice glesbygdscentra

- av den ekonomiska i

utveckling miljön för små företag glesbygd

- stöd till lokala

profileringsinitiativ.

Vi föreslår att dessa insatser samordnas genom till

statsbidrag glesbygdskommuner för genomförande av lokala

näringslivsprogram.

De lokala ambitionerna när det att bättre

gäller skapa utvecklingsförut-

sättningar för näringslivet är i allmänhet och är stor

höga påhittigheten

när det gäller att finna okonventionella brister som är

lösningar på typiska för just glesbygderna. I vissa fall både

begränsas motivation,

genomförbarhet och av för den kommu-

handlingsfrihet gällande regler

nala kompetensen, ibland råder delade lokala om hur i

opinioner långt

företagsbefrämjande åtgärder som de kommunala organen kan och bör

utan att vitala konkurrensförutsättningar rubbas. Ibland råder också

gå

delade om man skall prioritera just detta ändamål

meningar verkligen

när det av kommunala medlen. I en del

gäller användningen begränsade

kommuner finns redan negativa erfarenheter av kanske

misslyckade,

alltför långtgående engagemang i näringslivets utveckling.

Gemensamt för praktiskt taget samtliga kommuner av den typ vi här behandlar är emellertid att det i första hand är bristen på materiella och

resurser som begränsar möjligheterna att utveckla och

personella lokalt anpassade näringslivsprogram. Det handlar i de genomföra goda

flesta fall om program för att förstärka och öka tillgängligheten till vad vi ovan kallat kontakt- och visavi Vi kan

förnyelseresurser företagen. med ett namn kalla dem utvecklingstjänster åt företagen.

gemensamt

Den lokala medvetenheten om vilka behov och vilka

problem företagen

har i dessa avseenden är i regel redan nu stor. Det gäller även på personalsidan och i där framför allt den lokala arbets-

utbildningsfrågor,

i står i kontakt med både de enskilda före-

förmedlingen regel daglig

tagen, skolorna och För att mobilisera och

arbetsmarknadsutbildningen.

möjliggöra ett fruktbart utnyttjande av denna lokala - vare sig den är

kommunal, interkommunal, statligt lokal, eller medborgerlig -kunskap,

kreativitet och föreslår vi således:

kompetens

att särskilt årligt statsbidrag för näringslivsbefrämjande skall

åtgärder

till resurssvaga kommuner som utarbetat ett effektivt handlings-

utgå

för lokal näringslivsförnyelse.

program långsiktig

Vi från att det resurser till utrednings-, kontakt- och

utgår gäller

informationsarbete, men även insatser för att initiera och stimulera

både och utbud av i vid bemärkelse. Bero-

efterfrågan företagsservice

ende det lokala kan det handla om både kommer-

på näringslivets profil siell och teknisk konsultverksamhet, specialiserade yrkeskurser och

av informella nätverk mellan vissa företags-

uppbyggnad yrkesgrupper,

ledare inom vissa branscher, etc. mellan t ex kom-

samverkansprojekt

muner när det gäller en exempelvis inom turis-

gemensam affärsprofil

men eller kommunikationsområdet, bör vara särskilt intressanta att

på

stödja.

Det är att framhålla att det inte enbart är de materiella resur-

viktigt

serna som så sätt skulle bli som är betydelsefulla, utan

på tillgängliga

också att det större och ett incita-

härigenom skapas legitimitet tydligt

ment för att och lokal i För

frigöra utnyttja kompetens näringspolitiken.

att ändå den konkreta innebörden: För kommuner av den vi

antyda typ

här talar om kan resurser som täcker kostnader för en fast stab av två personer samt lika i sätta för ett minsta

mycket projektmedel gränsen

verkningsfulla belopp. Det skulle därmed för t ex ett norrlands-

typiskt

län med stora inslag av den vi här talar om innebära ett

kommuntyp

belopp på sammantaget kanske 10 miljoner kronor

årligen.

Länsstyrelsen bör ansvara för av dessa medel mellan kom-

fördelningen

muner och de bör reserveras för

glesbygdskommuner (glesbygdscentra

eller inom det tablå

perifer glesbygd) regionalpolitiska stödområdet,(jfr

1 på sid. Vi har inte att här ta till om detta

81). anledning ställning

förutsätter utökade resurser för eller om det

regionalpolitiska åtgärder

kan åstadkommas tex av Med

genom omfördelningar länsanslaget.

tanke den stora och den medel

på efterfrågan begränsade tillgången på

över glesbygdsstödet till och det inte

företag samhällelig service, synes

möjligt att utnyttja dessa för ändamål. Däremot kan medel

ytterligare

som nu över IKS-stödet vara intressanta att kanalisera till

går åtgärder

som även ger varaktig

sysselsättning.

Varje näringspolitiskt handlingsprogram bör omfatta en modell som

visar hur inomkommunala rumsliga skall hanteras. I

fördelningsfrågor

praktiken gäller det frågan om vilken roll olika orter i kommunen kan spela såsom miljö för näringslivet. Därmed ges även för

vägledning

av insatser via

prioriteringar glesbygdsstödet (jfr synpunkter på förändringar av glesbygdsstödet som framförs i Bergslagsgruppens promemoria).

Det bör vara logiskt att låta dessa kommunala också

näringslivsprogram vara vägledande för fördelning av andra statliga resurser inom respek-

tive kommun. Genom den som nu sker av

utredning transfereringarnas

regionala fördelning finns det ett bättre underlag för att diskutera

insatsernas fördelning inom de flesta samhällssektorer.

Programmen

kan därmed ge underlag för att mellan hårda och

prioritera mjuka

med stöd.

investeringar statligt

REFERENSER

Holm, P., m fl (1987) Olika har olika framtidsutsikter.

kommuntyper

R1 15: 1987, Stockholm.

Byggforskningsrådet,

Johannisson, B., Persson, L O & U. Urbaniserad -

Wiberg, glesbygd

verklighet och vision, Ds 1989

SCB (1984) Regional till läsåret Bak-

rekrytering högskolan 1981/82. grundsmaterial om högskolan 1984:2.

SCB (1987a) Högskolan 1984/ 85 - Vart de examinerade

1985/86. tog

vägen? Bakgrundsmaterial om högskolan 1987:6.

SCB -

(1987b) Högskolan 1977/78 1984/85. Grundutbildning: Regional

till läsåren -

rekrytering högskolan 1977/78 1984/85. Statistiska

meddelanden U 20 SM 8603.

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Rapport av den särskilde utredaren för granskning

av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring stats-

minister Olof Palme. C.

. Beskattning av fåmansföretag. Fi.

integriteten vid statistikproduktion. C.

. Fasta Öresundsförbindelser. K.

. Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. C.

. Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C.

. Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U.

. UD:s presstjänst. UD.

. Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. Fi. 10. Två nya treåriga linjer. U. \OOO\IO\UI-BE›JI\J

11. Hushållssparandet - Huvudrapport från Spardelega-

tionens sparundersökning. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 13. Mångfald mot enfald. Del 1. A. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och

rättsfrågor. A. 15. Storstadstrañk 2 - Bakgrundsmaterial. K. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn.

Fi. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 19. Regionalpolitikens förutsättningar. A.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet

UD:s presstjänst. [8]

Försvarsdepartementet

Risker och skydd för befolkningen. [17]

Kommunikationsdepartementet

Fasta Öresundsförbindelser. [4] Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. [15]

Finansdepartementet

Beskattning av fâmansföretag. [2] Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. [9] Hushâllsparandet - Huvudrapport från Spardelegationens sparundersökning. [11] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16]

Utbildningsdepartementet

Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Två nya treåriga linjer. [10]

Arbetsmarknadsdepartementet

Den regionala problembilden. [12] Mångfald mot enfald. Del 1. [13] Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rättsfrågor. [14] Regionalpolitikens förutsättningar. [19]

Civildepartementet

Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [1] Integriteten vid statistikproduktion. [3] Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. [18]

KUNGL. BlBL.

1989 -05-1 1

STOC_l__HQg.M

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNINGAR: ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 10647 STOCKHOLM,

TEL: 08-739 96 30, FAX: 08-739 95 48. INFORMATKONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 (v10 BRUNKEBERGSTORG), STOCKHOLM.