Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988 : underlagsrapport från Storstadsutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

RSTADENS PARTIER

s

I

CH VALD LTAGANDE 1948 88

x (

UNDERLAGSRAPPORTF °N 1

t

\§\

Statens

offentliga utredningar

?mä

1989:68

Egg

Statsrådsberedningen

Storstadens

partier

och

Valdeltagande

1948- 198 8

Underlagsrapport från

støorstadsutredningen

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981 - 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-l2078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefon 8°- l2°° (externt och internt)

08/763 l0 05 l2°°- l6°° (endast internt)

Produktion Allmänna Förlaget Omslag ALLF/AD Göran Durgé ISBN 91-38-10399-0 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm 1989 933135

FÖRORD

Enligt direktiven till storstadsutredningen krävs särskilda ansträngningar

för att engagera i storstadens samhällsliv. Under de

medborgarna

senaste valen har I vissa valdistrikt i storstads-

Valdeltagandet sjunkit.

områdena är har fått

Valdeltagandet mycket lågt. Storstadsutredningen

i uppdrag att belysa orsakerna till det sjunkande Valdeltagandet i

storstäderna. har också fått i att överväga olika

Utredningen uppgift

att i storstädernas liv - däribland

förslag vidga deltagandet politiska

Valdeltagandet.

har i åt fil.dr. Gullan Gidlund och

Storstadsutredningen givit uppdrag

docent Janerik Gidlund, båda verksamma vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet, att en studie om

göra valdeltagandet

och i storstäderna under 1948 - 1988.

partiernas utveckling perioden

Resultatet av deras arbete redovisas i föreliggande rapport.

Rapporten bildar ett för fortsatta arbete.

underlag storstadsutredningens

Jan O Karlsson

INNEHÅLL

Tabell- och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

figurförteckning

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 9

1 Politiken vid framtidens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

gräns

2 Storstaden & den . . . . . . . . . . . . 15

regionala utvecklingen

2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

K-regioner

2.2 B- och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

M-regioner

2.3 och ändrade livsformer. . . . . . . . . 20

Internationalisering

3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 23

Valdeltagande

3.1 Strukturella . . . . . . . . . . . . 24

apsekter på Valdeltagandet

3.2 i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Valdeltagandet Sverige

3.3 och . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Modernisering valdeltagande

3.4 av . . . . . . 38

Temporär förklaring: Mobiliseringen väljare

3.5 Vilka av . . . . . . . . 41

partier gynnas högt valdeltagande?

3.6 i storstäderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Valdeltagandet

4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 55

Partisystemet

4.1 . . . . . . . . . . . . . 56

Nya grundläggande värderingsmönster

4.2 och . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Modernisering partisystem

4.3 Förändrade . . . . . . . . . . . . . . . . 71

participationsmönster

4.4 Postmaterialism och . . . . . . 74

partisystemets omvandling

5 Storstadens & . . . . . . . . . . . . . . . . 77

partier valdeltagande

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

Bibliografi

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

Bilagor

TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING

2.1 i olika stater

Figur Tjänstesektorns expansion

2.2 andel av i de nordiska

Figur Basnäringarnas exportvärdet länderna under efterkrigstiden.

3.1 Powells modell för valdeltagande

Figur

3.2 (R) utveckling 1911 - 1928

Figur Valdeltagandets

Tabell 3.3 utveckling 1907 - 1985

Rösträttsreglernas

3.4 i 1948 - 88

Figur Valdeltagandet (R) storregionerna

3.5 (R) 1911 - 1988

Figur Mobiliseringsvalen

3.6 Socialdemokratisk valaffisch från 1928 års

Figur mobiliseringsval

3.7 Sambandet mellan och socialdemokraternas

Figur valdeltagande

resultat i 1948-88.

riksdagsvalen

Tabell 3.8 i storstadskommunerna 1970-85 i för-

Valdeltagandet

hållande till riket i stort

Tabell 3.9 i riket i de olika valen 1970-88, samt skill-

Valdeltagandet

naderna mellan riks- och kommunalvalen i storstäderna

Tabell 3.10 i olika av valdistrikt

Valdeltagandet kategorier

Tabell 3.11 Områden med i kommunalvalet 1988

lågt valdeltagande

Tabell 3.12 Områden med i kommunalvalet 1988

högt valdeltagande

4.1 Den av i riks-

Figur storregionala utvecklingen röstprocenten

för Moderata under perioden

dagsvalen samlingspartiet

1948-88

Figur 4.2 Den av i riks-

storregionala utvecklingen röstprocenten

dagsvalen för under 1948-88

Folkpartiet perioden

Figur 4.3 Den storregionala av i riks-

utvecklingen röstprocenten

dagsvalen för under

Bondeförbundet/Centerpartiet

perioden 1948-88

Figur 4.4 Den av i riks-

storregionala utvecklingen röstprocenten

dagsvalen för Vänsterpartiet Kommunisterna under

perioden 1948-88

Figur 4.5 Den av i riks-

storregionala utvecklingen röstprocenten

dagsvalen för Socialdemokratiska under

arbetarpartiet pe-

rioden 1948-88

Figur 4.6 Den av i riks-

storregionala utvecklingen röstprocenten

dagsvalen för Kristdemokratiska under

samhällspartiet pe-

rioden 1964-88

FÖRORD

finns i ett intresse för storstäderna. Till

Idag Sverige stigande politiskt

en del föranleds av i storstadsinvånar-

uppmärksamheten förändringar

nas under senare år. Men intresset har också att

politiska deltagande

göra med storstädernas roll i nationens tillväxtekonomi som strategiska importhamnar för ny kunskap och innovationer.

Denna uppsats handlar om den svenska storstaden som arena för

poli-

tiskt handlande och är skriven på uppdrag av Storstadsutredningen. Vårt arbete har haft en snäv tidsram på ett halvår, vilket har begränsat

att få fram nya data av tidskrävande karaktär, t.ex.

möjligheterna

individdata genom stora intervjuundersökningar eller sociala data genom av från olika Vi har därför

insamling uppgifter myndigheter.

skaffat oss en överblick över svensk och internationell i

forskning

ämnet, utfört analyser av valstatistik från främst efterkrigstiden, samt insamlat uppgifter om situationen i vissa stadsdelar i storstäderna.

vill rikta ett tack till Wörlund, Svante Ersson och Mikael

Yi Ingemar

Ost vid statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet som hjälpte oss att göra analyser av valdata. Vi har också fått värdefull hjälp och material från Bengt Olinder från Stockholms kommun, Henry Lindelöf från Malmö kommun och Leif Birgersson från Göteborgs kommun.

1 POLITIKEN VID FRAMTIDENS GRÄNS

i är internationellt sett högt. Under åttio-talet

Valdeltagandet Sverige

har dock tendensen varit nedåtgående; från 91,4% i riksdagsvalet 1982 till 89,9% valet 1985 och 86,0% i valet 1988. I storstäderna tycks vid en första betraktelse stora förändringar av Valdeltagandet ha ägt rum under det senaste decenniet.

Nedgången i Valdeltagandet kan vara av temporär natur (eventuellt

med cykliska drag), där orsakerna står att finna i de politiska partiernas

oförmåga att aktualisera valfrågor som upplevs angelägna bland väljarna

och där anses för i

valutgången avgörande färdriktningen, valkampan-

jernas i massmediernas eller i affärer

uppläggning, bevakning, politiska

och skandaler under valrörelserna.

Nedgången kan även vara uttryck för större förändringar av strukturell karaktär, vilka ständigt äger rum i samhället. Hur påverkas de politiska

partierna och Valdeltagandet av den ekonomiska strukturomvandlingen

av det svenska samhället - en djupgående förändring som ingår i ett internationellt mönster och där storstäderna spelar en speciell roll?

I stat finns en konstitutionell struktur som

Varje reglerar Valsystemets utformning. Valdeltagandets utveckling kan ej studeras fristående från

förändringar i de formella inslag är be-

röstningsreglerna. Viktiga

stämmelser bl a om rösträttsålder, rösträtt för invandrare, former för

röstning t.ex poströstning. Innehållet i och utformningen av röstningsreglerna bildar den formella juridiska ramen kring Valdeltagandet.

Förändringar i dessa regler sker från tid till annan och kan tänkas ha effekter både uppåt och nedåt för Finns det några

Valdeltagandet.

sådana i de svenska som kan förklara

förändringar röstningsreglerna utvecklingen av Valdeltagandet under senare år?

Den finlandssvenska författarinnan Edith Södergran skrev en gång om samhällen som befinner sig nära framtidens gräns. Hon menade att det finns vissa sociala där med

miljöer viktiga förändringarna giltighet

för större först blir bär

mycket sammanhang synliga. Storstadsmiljön

genom sin intensiva mot omvärlden fröet till ändrade sociala

kontaktyta

och villkor -

politiska nya politiska skiljelinjer, nya värderingsmönster

och livsstilar i hela landet. Storstadsmil-

och nya participationsmönster

ger både och för den enskilde - en

jön positiva negativa utslag miljö

som kan få obarmhärtiga konsekvenser socialt och ekonomiskt för människor som saknar materiella resurser och

efterfrågade kunskaper,

men ge full utdelning för välbeställda och professionella personer.

Valdeltagande och politiskt i stort har sällan fokuserats

deltagande

utifrån ett i den

storstadsperspektiv samhällsvetenskapliga forskningen

i Sverige. Detta är med till att så stor del av

anmärkningsvärt hänsyn

befolkningen numera bor i storstäderna och att för

förutsättningarna delaktighet och deltagande är mycket i stora befolkningskonspeciella

centrationer. Betecknande är att de svenska stora Statsvetenskapliga forskningsprogrammen om den lokala demokratin på 1960- och 1970talen uteslöt storstäderna i sina kommunurval. Det gäller f.ö. även en

statlig kommitté som Kommunaldemokratiutredningen i början av 1970-

talet. Motiven för att exkludera storstäderna var tämligen diffusa: storstäderna ansågs atypiska för det svenska samhället och därtill svåra

1 att studera.

Statsvetare och har i regel använt en statisk variabel

sociologer regional

i demokratistudier. Storstaden blir i reducerad till den

forskningen

kommun som i trots att

hyser city-kärnan regionen, storstadsregionen

fungerar som en och helhet med

näringsgeografisk identifikationsmässig många ingående kommuner. av Varje analys exempelvis valdeltagande

som till vissa administrativa delområden av

begränsas storstadsregionen

riskerar att behäftas med allvarliga begränsningar och ge till

upphov

felaktiga slutsatser. Det faktum att exempelvis en norrlandsstad kan ha ungefär samma tätortsgrad och storlek som en förortskommun i en storstadsregion innebär inte att de i är storheter. Vi

övrigt jämförbara

insåg därför att det var att ta fram en som

viktigt helt ny typ av valdata var funktionellt definierad ur

riktigt regionalvetenskaplig synvinkel.

Men det är också att en ny har en

betydelsefullt regionindelning

funktionellt tydlig innebörd - dvs att fångar de

indelningen viktigaste geografiska uttrycken för den ekonomiska strukturomvandlingen av vårt

samhälle. Det är uppenbart att den ekonomiska (och därmed regionala)

har effekter för

strukturomvandlingen betydelsefulla partisystemet.

l smnnanfattningen av kannunaldemokratiska forskningsgruppens undersokningar, skriver profes sorerna Lars Strömberg och Jörgen Hesterståhl:

Med hänsyn till att storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö endast marginellt påverkades av indelningsreformen och att förhållandena i dessa konnuner i många avseenden var speciella och skulle kräva en stor andel av de begränsade forskningsresurserna för att kunna undersökas beslöts att storstäderna skulle uteslutas ur målpopulationen (1983:32-33).

hur detta samband ser ut har inte Traditionellt

Riktigt tidigare klarlagts.

har den indelats i olika territoriellt

politiska geografin sammanhängande

för som kunnat tolkas i termer av politisk kultur

styrkefästen partierna,

och struktur i mera statisk Ricknell 1976,

näringsgeografisk mening (Jfr Back & Berglund, 1978; Wörlund, 1988). En ny regionvariabel bör vara

så konstruerad att strukturella som har samband

politiska förändringar

med den ekonomiska och framtidens gräns blir

strukturomvandlingen åtkomliga.

med denna uppsats är att analysera de allmänna valen under

Syftet

efterkrigstiden (främst riksdagsvalen) utifrån en sådan ny regionindel-

ning för att identifiera och söka förklara nya mönster i valdeltagande

och partistruktur som kan ha långsiktig betydelse. En viktig uppgift är

att studera vad som hänt i storstäderna. Har 1980-talet inneburit en kris för i storstäderna? Är i storstaden

valdeltagandet Valdeltagandet

annorlunda än i landet i övrigt? Vad sker med den folkliga förankringen av det svenska Hur utvecklas de i

partisystemet? politiska partierna

storstäderna?

Vi ett makroorienterat perspektiv, vilket gör

anlägger huvudsakligen

att den individrelaterade får stå tillbaka. Ambitionen är vidare

analysen

att diskutera utvecklingens orsaker och tänkbara förlopp. Metoden har valts, inte minst av tidsmässiga skäl, men även utifrån antagandet att strukturella kan vara fruktbara i ett skede där ny kunskap är

analyser nödvändig men komplexiteten i orsakssammanhang nära nog omöjliggör

skapandet av enkla mätbara karaktäristika.

Materialet för studien består främst av internationella och svenska

den valstatistiken, samt uppgifter och

forskningsrapporter, offentliga

från storstadskommunerna. är indelad i tre

publikationer Uppsatsen huvudavsnitt. I kapitel 2 anläggs ett regionalvetenskapligt perspektiv på

och definieras den nya regionala indelningen som

storstadsregionerna

skall användas i den fortsatta analysen. Det tredje kapitlet behandlar teorier om Valdeltagandet och dess svenska empiri, med särskild

inriktning på storstadsregionerna. I det fjärde kapitlet analyseras utveckling med särskild hänsyn till nya värderingsmönster partisystemets

och moderniseringen. I det femte och avslutande kapitlet görs en kortfattad diskussion av resultaten. I bilagorna redovisas detaljuppgifter

om och partival i olika regioner. valdeltagande

2 STORSTADEN & DEN REGIONALA UTVECKLINGEN

har internationellt sett ett ovanligt stort omvärldsberoende.

Sverige

Inom ekonomin kan nämnas att utrikeshandeln +

(exporten importen) år 1950 uppgick till en fjärdedel av bruttonationalprodukten (BNP). För

närvarande utrikeshandelns andel till ca 2/3 och siffran kan

uppgår

möjligen stiga till över 80% vid sekelskiftet.

De sex största svenska företagen har mer än häften av sina anställda utomlands. Storstäderna i internationella nätverk och fungerar

ingår

som viktiga mottagare och reläer för de svenska omvärldskontakterna.

Inom kulturens område är den anglo-saxiska påverkan starkt

mycket

t.ex. ifråga om massmedier, böcker, film, mode, musik etc. Over hälften av fiktionsutbudet i svensk television är f.n. engelskspråkigt. Inom skönlitteraturen är situationen densamma som i TV. När det gäller

ungefär

video, biofilm och är den engelsk-språkiga andelen

serietidningar

2/3. Musiken i radions P3 är till hälften angloamerikansk.

ungefär drygt (Ekman, 1989).

En är att de utvecklade industrisamhällena har

generell iakttagelse genomgått en stark tillväxt av tjänstesektorn, samtidigt som industrisektorn har avtaga i andel sysselsatta). Tjänstesektorns börjat (mätt

storlek blir ett mått på moderniseringen.

Figuren nedan avser utveckling från 1960 fram till 1980-

tjänstesektorns

talets mitt. I utgångsläget dess storlek till ungefär

uppgick exempelvis

25% i Grekland, 44% i Sverige och 58% i USA. Under de gångna decennierna har Grekland ökat sin andel till ungefär 43%, Sverige till 65% och USA till 69%. Den snabba moderniseringstakten i Sverige har ett av de mest tjänstesamhällena i världen.

frambringat utpräglade

Den skillnaden mellan och omvärlden i om

viktigaste Sverige fråga

är emellertid inte storleken eller tillväxttakten, utan det

tjänstesektorn

sätt vilket den är Den socialdemokratiska i

på organiserad. politiken

inriktades i att finansiera

Sverige periodens början på tjänsteexpan-

sionen med skattemedel i än i flertalet andra stater, där

högre grad

i större var En konsekvens

expansionen utsträckning privatfinansierad.

av skillnader i är olikheter i tjänsteproduktionens

huvudmannaskap inriktning, produktivitet och fördelning.

16 Figur 2.1 i olika stater

Tjänstesektorns expansion

i. nunnan FKA-nära

UNI få!) K INCIYOH

.- TYSKLAND SPANIEN

ETcl. vagame a m Alqenu og Vietnam b »NO H IDO 75 BO IS

Källa: Illeris 1989:61

2.1 K-regioner

En av stort intresse i detta sammanhang är s.k.

kategori tjänsteyrken

vilka förutsätter postgymnasial utbildning kunskapsyrken, vanligen

konstnärer, forskare, administrativ elit, konsulter, (lärare, journalister, reklamfolk, läkare, advokater, flygledare etc.). Under perioden 1960-85 fördubblades andel av den svenska arbetsmarknaden

kunskapsyrkenas från 10 till 20 procent - i absoluta tal 900.000 personer.

Åke E. Andersson har i en hävdat att Regionalekonomen boktrilogi

befinner i en snabb från industrisamhälle till Sverige sig omvandling

Men får omedelbara konsekvenser för kunskapssamhälle. omvandlingen den strukturen. Vissa blir dynamiska tillväxtzoner,

regionala regioner medan andra in i en stagnationsfas. Med

tidigare expansiva regioner går

menar Andersson som karakteriseras av kreativitet, K-regioner regioner

kommunikation och kultur (1985, 1988a, 1988b). kunskap, kompetens, Ordet är således en bokstavslek med den första bokstaven

K-regioner i som tillskrivs vissa tillväxtregioner. Dessa K-regioner är

egenskaperna ett som inte är geografiskt sammanhängande men

slags storregioner förenade i och sociala nätverk och med gemensam i

fysiska bakgrund den Under de senaste hundra åren har

pågående strukturomvandlingen.

i sådana (dvs storstads- och universitetsrebefolkningen K-regioner gioner) kontinuerligt ökat mer än resten av landet.

Den mest är Storstockholm. Under 1970-talet

utpräglade K-regionen ökade antalet i med ungefär 70%, samtidigt som

kunskapsjobb regionen

minskade med 20%. Befolkningen i Stockholms varuhanteringsjobben län ökade från 0.5 invånare vid sekelskiftet till 1.1 miljoner år

miljoner 1950. Vid nästa sekelskifte kan komma att till

befolkningstalet uppgå 1.8

miljoner.

Det är emellertid tveksamt om befolkningsexpansion är en nödvändig

för ekonomisk tillväxt i dessa regioner - även om det förutsättning historiskt finns en sådan samvariation. (särskilt stor-

K-regionerna

har haft en andel av verksamheter i landet som städerna) ständigt hög vuxit snabbt vid aktuella Från dominerade handeln,

tidpunkter. början sedan kom därefter offentlig verksamhet och

industrialiseringen igång,

är att K-regionerna ingår i ett slutligen privata tjänster. Förklaringen internationellt nätverk och fungerar som importhamnar för innovationer. Nya verksamheter som förutsätter en tät kunskapsmiljö får

att starta i dessa I ett senare skede kan tidigast impulser regioner.

standardiseras och rutiniseras, med påföljd att verksam-

produktionen

heter kan ut i landet därtill av de kostnaderna

spridas pressade högre och i storstäderna. Strukturomvandlingen rekryteringsproblemen

innebär att förändras påtagligt, vilket också får konse-

yrkesstrukturen

kvenser för storstädernas struktur i ett land där klassröstandet

politiska

är utbrett.

Tillsammans med sina kan storstäder och universitets-

pendlingsomland städer, dvs Malmö-Lund, Göteborg, Linköping och Stockholm-Uppsala,

Umeå, definieras som K-Sverige och kärnorna i tillväxtekonomin. Denna sammanfaller med den som gjordes i en rapport från

indelning

NordRefo till Nordiska ämbetsmannakommittén för regionalpolitik

(NÄRP 1989:37). I K-Sverige nådde industri-sysselsättningen sin topp

kring mitten av 1960-talet med inemot 40% av arbetsmarknaden. Under 1980-talet har industrisektorn minskat till 20%-nivån, samtidigt som

tjänstesektorn expanderat starkt till ungefär 80%.

I denna kontroversiella syn på K-regionerna som grunden för tillväxtekonomin finns en risk för mellan normativa utgångs-

sammanblandning

och för olika

punkter nödvändiga förutsättningar regioners utveckling

diskussionen i SOU 1989:19, s. 28ff). Vidgningen av analysen från

(Jfr

att enbart avse få storstäder till att omfatta alla K-regioner torde

några

emellertid minska denna risk i mån. Ett sätt att komma under

någon ytan på grundproblemet är att göra vetenskapliga analyser utifrån den

nya och ta reda på om indelningen är fruktbar i olika

indelningen

avseenden. En sådan nödvändig analys är frågan om den politiska

utvecklingen under olika regionala betingelser.

En analys av den politiska utvecklingen under efterkrigstiden måste

beakta att inte var

dagens tillväxtregioner gårdagens tillväxtregioner.

Vissa delar av har erövrat under de senaste

K-Sverige K-egenskaperna

decennierna, t.ex. och Umeåregionerna. Det är bl.a. denna

Linköpingssom bakom föreställningen att en ny regionalpolitik iakttagelse ligger

måste söka utveckla mellanstora städer i Sverige till centra i K-regioner genom att t.ex. förbättra infrastrukturen, sprida högre utbildning och

samt den lokala kulturen Gidlund et al, 1989).

forskning, förnya (Jfr

Det är därför att studera på 1950-talet. En

något oegentligt K-regioner

historisk visar emellertid hur formats och

analys dagens tillväxtregioner

vad slags politisk struktur som utvecklats.

2.2¶B- och M-regioner

Den till finns i basnäringsregionerna logiska motpolen K-regionerna

dvs områden som sedan domineras av produktion

(B-regioner), länge

knuten till malmen och andra naturresurser. Den långsiktiga

skogen,

anas av nedan, vilken visar basnäringarnas andel

problembilden figuren

i de nordiska länderna under efterkrigstiden. av exporten

Figur 2.2 Basnäringarnas andel av exportvärdet i de nordiska länderna

under efterkrigstiden.

7/(|f) 7 = Exporlandel

Z

SVERIGE F|NLAND

DANMARK . _ _ _ _ _ _ --

1950 1960 l980 2000

Källa: Johansson, 1988:124

Det index som används i figuren ovan är så konstruerat att ett högt värde motsvarar en del av medan ett lågt värde

betydande exportvärdet,

innebär en Indexvärdet i särskilt Sverige och

marginell betydelse.

Finland visar en dramatisk vilket blir desto kännbarare

nedgång,

eftersom orter och är starkt förenade med bas-

speciella regioner näringarnas öden.

Enligt Expertgruppen för regional utveckling (ERU) kan de viktigaste

med strukturella in till

regionala problemområdena obalanser ringas

att omfatta Umeå-regionen och

Norrland (utom Ostersund), Bergslagen (utom Karlstad, Orebro) samt sydöstra Sverige (utom Växjö-Alvesta)

(SOU Det innebär att områden med strukturell obalans i

1989:12). hög

utgörs av även om inte är

utsträckning basnäringsregioner, indelningen

identisk.

Mellan dessa två (K- resp B-) finns en med

regiontyper Mellanregion

basen i mellan-Sverige och södra delarna av landet, samt med tillskott

av mindre högskoleorter.

*

K-Sverige: 53 kommuner, 2.375.756 röstberättigade 1988 (R)

*

M-Sverige: 109 kommuner, 2.139.161 röstberättigade 1988 (R).

*

B-Sverige: 122 kommuner, 1.824.990 röstberättigade 1988 (R).

Av fördelningen framgår att K- och är lika stora

M-regionerna ungefär

i om samt att är

fråga väljarunderlag, B-regionen något mindre.(Se bilaga 1 för detaljinformation om regionindelningen.)

I denna betecknas de tre

framställning regiontyperna

fortsättningsvis

(K-, M- resp som storregioner.

B-regioner)

2.3. Internationalisering och ändrade Iivsformer.

Tre bestämningsfaktorer för den allmänna utvecklingen mot kulturell

pluralism kan identifieras: internationaliseringen, moderniserade

livsformer och

invandringen.

Sveriges ökade omvärldsberoende manifesteras särskilt i en stark internationalisering av de större städerna. flödar snabbare och

Impulserna

intensivare över nationsgränserna inom kultur och ekonomi. Värderingar och synsätt som härstammar från andra länder och kulturer finner fästpunkter i storstäderna och allmänt i ett

K-regionerna;

2 . N . .

Begreppet storregion har bl.a. anvants av Jan Monnesland från Norsk lnstitutt for By- og regionforskning i Oslo i projektet Fornyet storregional ubalanse vid NordREFO och i projektboken De nordiska huvudstäderna - Drivkrafter eller skapare av regional obalans? (1989).

förhållande som berikar och utvecklar människor men som även skapar konflikter och reaktioner. Allt fler människor arbetar inom företag och som i internationella Det innebär att

organisationer ingår sammanhang.

de också kan sina levnadsvillkor med motsvarande i andra

jämföra

länder och att den kan bli betydelsefull för

kollegiala samhörigheten

människornas identitet. Ett drag i är att

typiskt storstadsmiljön

människor i än andra håll mellan bos-

högre utsträckning på flyttar

tadsområden och kort sagt mobiliteten är hög.

byter arbetsplats,

En faktor i under det seklet

viktig homogeniserande Sverige gångna

har varit utbredda lönearbete och fritid som är starkt förknip-

synsätt på

med såväl industrialismen som Martin Luther. har sökt sig

pade Många

att klassificera och definiera olika livsformer. Den danske etnologen

på

Thomas har i sin identifierat tre livsformer i våra

Hojrup forskning

samhällen som kan vara att tänka utifrån (1983).

lämpliga kategorier

Han nämner först en med rötter i

självständighetslivsform djupa

bondesamhället. Individen arbetar i små företag och har stor självi arbetet. Den sociala är låg. Familjen engageras

ständighet rörligheten

i som en och det görs ingen strikt

praktiskt produktionen självklarhet

i arbete och fritid. Jordbruk är ett sätt att leva. Denna

uppdelning

livsform har undan under 1900-talet och företräds numera av

trängts

10-tal människor inom jordbruksnäringen, småförenågot procent och vissa fria Ekman, 1986; SOU 1989:12).

tagssamheten yrken. (Jfr

Under växer lönearbetarlivsformen fram som domi-

industrialiseringen

nerande Individen arbetar i stora men har

kategori. organisationer, arbetsuppgifter. Rörligheten är tämligen lâg tämligen osjälvständiga

och framför allt via utbildningsinstitutioner utanför arbetslivet.

går Fritiden är den del av livet där livsmeningen skall gestaltas. Följaktligen

blir den fria tiden föremål och ambitionen är att för noggrann planering reducera lönearbetstiden så - vilket emellertid måste

långt möjligt

mot att för att ha

awägas möjligheten producera tillräckligt mycket

till de resurser som en rik fritid anses förutsätta (Jfr Gorz,

tillgång

Helt arbetsfria inkomster är emellertid inte önskvärda eftersom

1984).

den Lutherska arbetsmoralen samman insatser i

kopplar produktionen

med i samhällslivet. Livsformen nådde sin höjdpunkt

delaktigheten

under mitten av 1970-talet, då den omfattade 80% av

uppskattningsvis

människorna och har sedan dess avtaga i utbredning (Jfr ibid).

börjat

Den livsform som växer hastigt i vår tid kallar för karriär-

Hojrup

livsformen. Individen arbetar i stora organisationer, är väl

tämligen

utbildad och har social är

betydande rörlighet. Arbetsuppgifterna

tämligen och individerna realiserar i utsträck-

självständiga sig själv hög

ning i arbetet. Gränsen mellan arbete och fritid är och

något flytande

obestämd. F.n. kan 15-20% av ha denna

möjligen befolkningen sägas livsform (Jfr ibid).

Dessa olika livsformer har I alla

tydliga regionala profiler. regiontyper

finns hela av livsformer men

spektrat representerat, sammansättningen

skiljer dominerar lönearbetarlivsformen

åtskilligt. Ibasnäringsregionerna

och en där de stora kollektiven i form av intresse-

främjar politisk miljö

organisationer och folkrörelser spelar en roll som kanaler för

avgörande

politisk aktivitet. För socialdemokratins vidkommande sammanfaller här de strävandena med de politiska ambitionerna. Den samlade

fackliga

arbetarrörelsen har här en tradition sin unika

lång genom maktställning.

I M-regionerna kan man anta att fortfarande

självständighetslivsformen

är ett betydande inslag i samhällslivet. Här finns också represen-

god

tation av områden i mellan- och södra med relativt stark

Sverige ställning för jordbruksnäringen och

småföretagssamheten.

K-regionerna starkt av karriärlivsformen även om den

,präglas långt

ifrån alltid dominerar Detta sätt att leva

miljön antalsmässigt. påverkar

synsätten också hos grupper inom andra livsformer och inte minst ungdomar. På liknande sätt som de stora bildar en

organisationerna

maktbas i karriärlivsformens individer kärnan i K-

B-regionerna, utgör

regionernas många maktcentra inom och ekonomi. Denna livs-

politik

form hävdar emellertid inte i första hand

sig genom massorganisering

utan genom självorganisering i mindre enheter. Genom av

utflyttningen den välorganiserade tillverkningsindustrin från avveck- K-regionerna

lades också en del av för de stora kollektiven. Tillväxten inom

grunden

tjänstesektorn har inneburit en motsvarande tillväxt av i

fackligt

avseende jämförelsevis icke-kollektivistiska

svaga, grupper.

Tendensen under 80-talet har varit att de att stå

privatanställda väljer

utanför fackföreningarna, inte minst inom handeln och industrin, men ändå vara med i arbetslöshetskassan.

3 VALDELTAGANDE

Allmänna val har en framträdande i demokratiteorier, liksom

position

i flertalet nationers och normativa demokratimodeller. I

författningar

dessa frammanas bilden av som utövar sin

sammanhang medborgaren

demokratiska sina håll med valsedeln i handen

rättighet (på skyldighet)

för sin Tillsammans med andra

och ger uttryck politiska uppfattning.

bestämmer vilka som ska företräda honom /henne

väljare medborgaren

i den har fått första rangens i

politiska ledningen. Röstning signum

hierarkin av olika en rättighet som

politiska deltagandeformer;

fick till under decennierna kring

underpriviligierade grupper kämpa sig sekelskiftet, men som som något självklart. idag uppfattas

I ett demokratiskt har de allmänna valen framförallt

styrelseskick

funktionen att ge representation åt dominerande politiska skiljelinjer

och konflikter i samhället, liberalism vs. konservatism,

exempelvis

vs. arbetarklass, eller motsättningar vad gäller ras, region,

bourgoisie

och Valet sett från detta strukturella en

språk religion. har, perspektiv,

mer eller mindre funktion och är starkt till den

ideologisk kopplat

klassiska konstitutionella teorin där folket i val sina repres-

väljer

entanter och där med valet är accurate and complete represen-

syftet

tation Detta från den

(Schneider, 1980:75). särskiljer Valdeltagandet

räcka av andra som står medborgare till

politiska participationsformer

buds i demokratin - manifestationer, politiska diskussioner, protester,

och och direkta kontakter med beslutsfattare.

förenings- partiaktivitet

Valen kan även som fortroendeomröstning för den

temporärt fungera

sittande I vissa stater, särskilt i länder med

regeringen. parlamentariska

kan denna direkta relation mellan väljare och regering

flerpartisystem,

vara mindre eftersom eller snarare regerings-

tydlig regeringsmakten, vilar på koalitioner och hoppande förhandlingsuppgörelser politiken,

mellan i Det finns en bland många

partierna parlamentet. föreställning

forskare och om att är att rösta med

politiker väljarna benägna

under år men med under dåliga år

regeringen goda oppositionen

I här frågan om väljarnas ansvarsutkrävande

(Ibid). förlängningen ligger

för utfört arbete under en relation som

mandatperioden; komplicerad

inte har att Inte minst har mäktiga

självklara förutsättningar fungera.

strukturer mellan och valda: inom media,

väljare partiorganisationer,

olika stora att och

särintressen, valrörelsestrateger möjligheter påverka

manipulera väljaren under valkampanjen. (Se t.ex. Schlozman & Verba, 1987).

Dessa allmänna funktioner kan konkretiseras för svenska

ytterligare

förhållanden. Den första överensstämmer med både den svenska författningen och den vitt omfattade normativa

synen på åsiktsrepre-

sentativitet. I Sverige har, om den senare funktionen, den solida

ifråga

blockpolitiken (särskilt under 1970- och - trots traditionen

80-talen)

med breda i - vissa att

uppgörelser riksdagen givit väljarna möjligheter

avge sina omdömen om den sittande sätt att handha sitt

regeringens

Blir i enskilda mellan

uppdrag. tillfälliga förhandlingsuppgörelser frågor regeringsparti och ett eller flera oppositionspartier mer regel än

undantag, minskar att vilket eller vilka

väljarnas möjligheter uppfatta

partier som har står i och att i all-

regeringsansvar respektive opposition

männa val utkräva detta ansvar.

politiska

Valdeltagandet är ett kritiskt mått på människors engagemang

politiska

i sitt samhälle - i ett land där den dominerande normativa modellen anger att är önskvärt (Jfr Deutsch, 1961;

högt politiskt deltagande Powell, 1980). Sjunkande valdeltagande kan ses som symptom på att

något inte är som det bör vara (apati, alienation eller som tecken

etc.)

på att någon djupgående förändring håller på att ske. Det finns dock alternativa att kan

tolkningar. Exempelvis lågt valdeltagande uppfattas

så att de flesta är med sakernas tillstånd och inte önskar ha

nöjda någon ändring. om högt valdeltagande är bra eller dåligt för den

Frågan

politiska demokratin har diskuterats bland forskare sedan 1920-

livligt

talet och fall. Den debatten ska inte här relateras

Weimarrepublikens

(Se t.ex. Lewin, Det i är att den

1970). viktiga sammanhanget gängse

ståndpunkten i är att ett är eftersträvans-

Sverige högt valdeltagande

värt.

3.1¶Strukturella aspekter på valdeltagandet

De skillnader i som kan mellan olika de-

deltagandenivån påvisas

mokratiska länder aktualiserar - varför går människor överhu-

frågan

vudtaget och röstar?

Powell konstaterade i en studie av i trettio

jämförande Valdeltagandet

demokratiska stater under 1960-1978, att

perioden deltagandet låg

mellan under 60% i vissa länder ex USA) och runt 90% i andra

något (t

ex Italien och Nederländerna) (1980). (t

är att det finns lagregler som tenderar att nedbringa Grundläggande alternativt öka Valdeltagandet. Tingsten (1937) konstaterade tidigt att

sanktioner, i form av t.ex. böter för valskolk, får direkta legala låga

effekter Den allmänna i positiva på Valdeltagandet. utvecklingen demokratiska stater har mot att minska hinder för

gått legala röstning och liberalisera kraven för rösträtt

I länder, USA, Australien och i delar av Latiname-

några exempelvis rika, är ansvariga för registreringen inför valet. I

medborgarna själva

och i flertalet andra länder är registrering (upprättande av Sverige

som handhas av myndigheterna. I en studie av det röstlängd) något amerikanska 1972 kunde Wolfinger och Rosenstone visa

presidentvalet att hade effekt på Valdeltagandet. Det var bes-

registreringslagarna tämmelser om sista för under registre-

dag registrering, öppettiderna

att frånvarande personer som hade ringstiden, möjligheterna registrera

för de (Wolfinger & Rosenstone, 1980; betydelse presumtiva väljarna Powell, 1980). Försök har gjorts att skatta den ökning av Valdeltagandet som skulle om automatisk infördes i hela USA.

uppstå registrering Powell till 14%. Amerikanska valforskare

(1986) uppskattar ökningen brukar liksom Powell ett att i

göra viktigt tillägg, nämligen väljarkåren USA -trots det - har stort politiskt intresse och hög

låga Valdeltagandet politisk aktivitet:

..we must recall that standards, the American elec-

by comparative torate is interested and involved. Even the total

extremely mobilization of all American citizens would mean a voting group

that is more interested, efficacious, and more to engage in

likely

discussion and other than are present voters in

political activity

most other democracies (ibid, s 37)

I ett fåtal demokratiska stater finns att rösta, vilket i

skyldighet överensstämmelse med tes medför Ett

Tingstens högt deltagande. talande är Nederländerna som hade fram till valet

exempel röstplikt 1971 då blev Den omedelbara effekten blev en

röstningen frivillig.

av med 16% Därefter har nedgång Valdeltagandet (Powell, 1980).

i 10% under de tal som röstpliktstiden Valdeltagandet legat genomsnitt

finns fortfarande a i Italien, uppnådde (Isberg, 1986). Röstplikt bl_ Australien, och i vissa österrikiska delstater. Aven om en

Belgien

italiensk inte direkt riskerar straff, blir icke-röstaren

medborgare

stämplad i vissa officiella papper - vilket torde ha vissa konsekvenser. Dessutom har i Italien blivit de stora släktträffarnas då

valdagen dag;

- statens bekostnad - kan resa hem till sina rötter -

släktingar på

samtidigt som man röstar i sina valdistrikt (LaPalombara, 1987).

Australien införde i en del av landet redan 1915 och i full

röstplikt

skala 1942. var införandet av en av

Ursprungligen plikten logisk följd

deltagandet i Samväldet, men bland de fanns

politiska partierna

tydligen även om att skulle minska deras

förhoppningar röstplikten

kostnader för valrörelserna. Under 1969-1983 valdel-

perioden låg

tagandet bland de röstberättigade på 95 %-nivån. Andelen icke-röstande låg stadigt kring 5%. McAllister (1986) kunde i en fastslå

undersökning

att dessa i stor utsträckning bestod av de yngsta röstberättigade; ett resultat som fick honom att vissa med

göra jämförelser frivilliga

system:

In sum, then, the influence on turnout among voters

major eligible

is age: it is the youngest voters who fail to turn out in Australias

compulsory system, just as it is the youngest voters who fail to vote

in voluntary electoral systems. (McAllister, 1986:91)

Möjligheter att rösta på annat sätt än i den egna vallokalen finns i alla länder. Däremot har man i vissa länder begränsat denna rättighet till att

gälla speciella grupper som har fysiska svårigheter att infinna sig i vallokalen, exempelvis sjuka, militärer, fångar och sjömän (Isberg, 1986:22-23).

En annan typ av till skillnader i mellan

förklaring valdeltagandenivån

länder är olikheter i den kulturen. Inom denna

politiska forsknings-

inriktning - med bidrag från sextio-talet och framåt av forskare som t.ex. Sidney Verba och Lucian W. Pye - har stora data samlats in

mängder genom surveyundersökningar där participationsmönster medborgarnas

och attityder kartlagts. När skillnader i den politiska kulturen får bidra till att förklara nivån på Valdeltagandet blir distinktionen mellan

valhandlingen, dvs deltagandet i sig, och väljarbeteendet i stort - val av

parti/kandidat, allt svårare att bibehålla - även på ett analytiskt plan.

Analysen av Valdeltagandet sammankopplas med en rad olika, ibland

och villkor för den enskilde och

länderspecifika, förutsättningar väljaren grupper av väljare av exempelvis socio-ekonomisk, socio-psykologisk

eller ekonomisk karaktär.

I en av Powells studier av skisseras

komparativa valdeltagande (1980) en strukturell modell med olika till valdeltagandet

förklaringsvariabler

modernisering, stark (se fig nedan); proportionell representation,

mellan och samt röstningsregler koppling partier intressegrupper (röstplikt, automatisk registrering).

Figur 3.1 PowelPs modell för valdeltagande

Proportionell Röstpliktslagar representation

Modernisering Starka länkar

mellan partier

och nationella *--

Valdeltagandets

intressegrupper nivå

Automatisk registrering

Källa: Powell, 1980:27

Powell kunde med modellen korroborera att förekomst av

hypotesen automatisk och effekter

registrering r aEle_direkta positiva på

Däremot visade det att proportionell representation Valdeltagandet. sig och antalet inte hade direkt inverkan - efter kontroll för

partier någon skillnader i Den mobiliserande roll som den

röstningsreglerna. ekonomiska och social kan förväntas ha på

utvecklingen modernisering

Valdeltagandet fann »Powell främst som en av banden

slags förstärkning

mellan de politiska och nationella Modellens

partierna intressegrupper.

förklaringskraft visade sig vara den förklarade nära 75% av

hög;

variationen i för de 24 demokratiska länderna.

valdeltagande ingående

I denna uppsats vi från PowelFs modell för den strukturella

utgår

Tonvikten och konstitutionell struktur.

analysen. ligger på modernisering

I någon mån av relationen mellan och

belyses utvecklingen partier intressegrupper av uppgifter om medborgarnas förändrade aktivitet i

dessa

sammanhang.

Frågan om relationen mellan och boende i urban

politiskt deltagande

kontra rural miljö har varit föremål för en förhållandevis

begränsad forskningsinsats. Forskningsresultat världen över har visat stora

variationer; i vissa studier redovisas samband mellan den

positiva

urbana miljön och valdeltagande, medan andra har gett

undersökningar

det motsatta resultatet, eller inga samband alls - ett förhållande som inte underlättat konstruerande av och teoretiska modeller.

hypoteser

Möjligheten till jämförande länderstudier besväras av mångfalden av

analysenheter och de uppenbara skillnaderna mellan städerna som inte bara kan ses som en storleksvariabel utan som har samband med egenskaper hos de olika systemen 1973; Tarrow, 1971;

politiska (Richardson,

Morlan, 1984). Den industriella konfliktdimensionen i västvärlden har gett en slagsida åt forskning av som fokuserat

politiska massdeltagande

socio-ekonomiska faktorer.

Från Herbert Tingsten och framåt har dock formulerats och i viss utsträckning testats ett antal som rör det

hypoteser politiska deltagandet

i rurala urbana - ur bl a beteen-

respektive miljöer framsprungna deskolan, moderniseringsteorin, centrum-periferi analyser.

Mobilitetshypotesen:

Denna hypototes har bl a anfört i sin klassiska Political

Tingsten

Behavior (1937) som till att vissa storstäder i

förklaring Europa

hade än de rurala områdena: I storstäder har

lägre valdeltagande

den relativt större mobiliteten bland innevånarna effek-

negativa

ter på benägenheten att medverka i, och känna i valen

delaktighet

och dess resultat.

Mobiliseringshypotesen:

I har formulerats att urbana mil-

moderniseringsteorin hypotesen

en av engagemang och politiskt delta-

jöer anticiperar högre grad

- orsakad av att sådana karaktäriseras av fler män-

gande miljöer

niskor med vilka dessutom i större utsträckning

högre utbildning

för massmedia, än i rurala områden (Lerner, 1958, exponerar sig

Deutsch, 1961).

Även i den skolan med inriktning mot politisk

beteendevetenskapliga

har sina förespråkare. Verba &

participation mobiliseringshypotesen

Nie redovisar två alternativa modeller, eller rörande

(1972) hypoteser,

skillnaderna mellan urban och rural Den ena samman-

participation.

faller med ovan och hävdar således att det

mobiliseringshypotesen

skulle vara högre politisk aktivitet i urbana miljöer p g a den högre av social interaktion. Milbrath (1965) vidareutvecklade hypo-

graden

tesen och inte mindre än 28 studier som stöd för skillnaden

åberopade

i mellan centrum och i ett samhälle: that

politisk participation periferin

near the center of the are more to participate in

persons society likely

than persons near the periphery. & Goel, 1977).

politics (Milbrath

Det finns dock studier som inte funnit samband mellan ur-

något

och - efter kontroll för andra faktorer

banisering politisk participation

klass, kommunikationsstruktur eller organisationsstruktur. typ social

Den alternativa till är den om försvagning av

hypotesen mobilisering sociala nätverk (the Decline-of-Community Model):

Ju större kommun eller stad, desto opersonligare, mer komplicerad och blir den. I små, en gång oberoende små kommunerna

avlägsen

sociala, kulturella och nätverk. I sådana små

fungerade politiska

kommuner har människor en starkare känsla av politisk effektivitet; ta kontakt, se resultat snabbare I stora städer

(Morlan,1984).

det inte så: are to a wider political realm

fungerar ..they exposed

where tion is much more difficult because of

meaningful participa its size and greater komplexity (Verba & Nie, 1972:231). larger

om närheten till kritiska nätverk:

Hypotesen

Från centrum - litteraturen kan hämtas att

periferi hypotesen

storstäderna aktivitet bland invånarna på

befrämjar hög politisk

grund av närheten till maktcentra och viktiga beslutskanaler som

finns i den urbana miljön.

Det är förenat med stora att renodla en urban-rural

svårigheter

dimension, eftersom faktorer är involverade, inte minst utbild-

många

ning och social status. Steiner (1969) efterlyste snarare mera samman-

satta hypoteser som kunde fånga problemkomplexet på ett bättre sätt; att områdestyp, social struktur och transportsituation borde komplet-

tera uppgifter om antalet invånare.

Maktutredningen har nyligen publicerat resultaten av en omfattande

intervjuundersökning bland svenska folket om skillnader i politiskt

mellan med olika -

deltagande bygder urbaniseringsgrad kategorierna landsbygd, samhälle, stad och storstad. Denna indelning är naturligtvis

statisk och bortser från tätorternas funktionella aspekter. Därigenom är det svårt att jämföra skalan med den regionindelning som lanseras i föreliggande uppsats. Det är emellertid givet att kategorin storstad tillhör och att landsbygd har sin i M-regioner-

K-regionerna tyngdpunkt

na. samhälle och stad har dessvärre överlappningar med

Kategorierna alla tre storregionerna. Av sammanställningen framgår att storstädernas

människor uppger sig ta mer initiativ för att påverka politiken, har högre aktiviteter som boende och småbarnsföräldrar, större intresse för politik, deltar i i politiska manifestationer och

högre utsträckning

protester, samt har administrativ än vad som är fallet

högre kompetens

på landsbygden. I motsats härtill visar landsbygdens folk högre värden än storstädernas på möjligheten att påverka sitt boende och sin barntill-

syn, på partiidentifikation och aktivitet i politiska partier, samt på

samhörighet med folkrörelser. (Petersson et al, 1989:197). Dessa

överensstämmer väl med de skillnader som kan förväntas

uppgifter utifrån livsformsanalysen.

En av i Västeuropa har varit inriktad den

betydande valforskningen på

socio-ekonomiska till valbeteendet vilket torde bero

förklaringsansatsen

på att klassröstandet varit så framträdande i många länder. Den

har internationellt under åttiotalet i

Statsvetenskapliga valforskningen

stor utsträckning koncentrerat sin tre företeelser:

uppmärksamhet kring

det minskande klassröstandet, kvinnors röstbeteende och

(gender-gap) ekonomiskt röstningsbeteende (economic V0ting). Det saknas fort-

farande en stor av i och val-

undersökning Valdeltagandet Sverige

har hittills behandlat som en

forskningen Valdeltagandet sidoaspekt.”

En förklaring kan vara att hittills inte som

Valdeltagandet uppfattats

problematiskt, i som nivån i är internationellt

synnerhet Sverige hög

sett.

3.2¶Valdeltagandet i Sverige.

Valdeltagandets historia i Sverige är berättelsen om en framgångsrik ökning av deltagandet från bottenläget 1924(R) med 53.0% av de röst-

till rekordåret med 91.8%.

berättigade 1976(R)

Under 1911-1988 har det förekommit 26 i

perioden riksdagsval (R)

I hälften av dessa valtillfällen har i

Sverige. Valdeltagandet sjunkit

4 förhållande till närmast Val.

föregående

5 Vid tillfällen har ökat intervallet 0.2 -

sju Valdeltagandet svagt (i 1.8%).

Vid sex har intervallet 5.4 -

riksdagsval Valdeltagandet stigit kraftigt (i 19.1%), nämligen valen1914V(+19.1%), 1928 (+ 14.4%), 1936 (+6.9%),

1948 (+10.8%), 1960 (+8.5%) och slutligen 1968 (+5.4%).

3 Ett intressant uppslag till forskning om Valdeltagandets utveckling är att göra en longitudinell reanalys av SC8:s studier av levnadsförhållanden (de s.k. ULF-undersökningarna) utifrån livsformsanalysen och den nya regionala indelningen. Antalet intervjuer i undersökningarna är så stort att de medger regionala nedbrytningar av materialet i kombination med ytterligare subgrupper.

Valdeltagandet i riksdagsvalen har sjunkit i förhållande till närmast föregående riksdagsval vid

följande 13 tillfällen: 1914h, 1917, 1920, 1921, 1924,1940, 1952, 1958, 1964, 1970, 1979, 1985 och

1988. .

Valdeltagandet i riksdagsvalen har ökat svagt i förhållande till närmast föregående riksdagsval

vid följande sju tillfällen: 1932, 1944, 1956, 1958, 1973, 1976 och 1982.

Figur 3.2 Valdeltagandets 1911 - 1928

(R) utveckling

8, gi;

ff”

f»

/ ,O ”\

q

ü 40

0Illlllllllllllllllllllll 1914 192019281940195219601970 19821988

Det finns skäl att renodla den historiska till att avse

goda analysen deltagandet i riksdagsvalen. Före den partiella författningsreformen

som innebar gemensam till och kommunfull-

valdag riksdag, landsting

vid valet 1970, som bekant skilda valdagar.

mäktige praktiserades

fanns det s.k. kommunala sambandet mellan kommunalvalen

Visserligen

och första kammaren i riksdagen, men valresultatets inverkan på

var måttligt. Viktigare i sammanhanget är riksdagens sammansättning

att det historiskt har funnits en betydande skillnad i valdeltagande mellan och kommunalvalen. Ofta uppgick denna R/K-

riksdags-

differens till 5%, ibland över 10 procent. Analysen kompliceras av att valen i ägt rum med två års mellanrum, vilket också skapar

regel

med om deltagandet i kom-

problem jämförbarheten. Uppgifterna

munalvalen och är således storheter - i

riksdagsvalen ej jämförbara

synnerhet före 1970.

Under demokratins historia har en rad rum i det

lång förändringar ägt

svenska valsystemet. Här ska några viktiga reformer i rösträttsreglerna

Dessa har sammanfattats i tabell 3.3.

uppmärksammas.

1911 års AK-val har ofta betecknats som det demokratiska

genombrot-

tet genom att de nya rösträttsreglerna från 1907 års rösträttsreform

för första Reformen innebar bl.a. en allmän rösträtt

tillämpades gången.

för män under att man betalt sina skatter och införande

förutsättning

av det proportionella valsättet.

1918 kom beslutet om lika kommunal rösträtt och avskaffandet av den

rösträtten. Därefter beslöts åren 1919 - 1921 om allmän

graderade

rösträtt, även för kvinnor.

Dessa rösträttsreformer rösträtten till allt fler medborgare.

vidgade

av valmanskåren medförde däremot inte någon ökning av

Ökningen

av Snarare kan noteras

Valdeltagandet - mätt i procent röstberättigade. en i 1921 (54,2%) i jämförelse med 1911 (57%) minskning deltagandet

för hela valmanskåren. Stora måste således till från de

ansträngningar

sida under denna första tid i demokratins historia

politiska partiernas

för att få fram människorna till valurnorna.

har ett av registreringsplikt för den enskilde, Sverige specialfall

för utlandssvenskar medborgare bosatta utom riket

nämligen (svenska

och i Sverige). För dessa upprättas en särskild

ej kyrkobokförda

där - och kunna rösta i -

röstlängd och för att bli uppförd riksdagsvalet

“ måste ansökan inför enskilt val 4:12). Tidigare fanns

göras varje (ValL

en om att man skulle ha varit kyrkobokförd under de

tidsbegränsning,

senaste kalenderåren för att få rösta - en bestämmelse som slopades

sju

1977.

elnför 1985 års RD-val registrerades 17 294 utlandssvenskar. Valdeltagandet var 81% (Holnberg 8. Stjernqvist 1988)

Tabell 3.3 1907 - 1985

Rösträttsreglernas utveckling

År Valsätt Röstningsreformer och -regler

1907/09 Prop.val Rösträttskriterierznän,lägst 24 56 valkretsar år, myndig, ej i konkurs eller fattigvárd, erlagt skatt till stat och kommun, fullgjort värnplikt

1919/21 28 valkretsar Allmän rösträtt för män och kvinnor, lägst 23 âr. Utskyldsstrecket bort, mildring av fattigvårdsstrecket.

1945 21 år föregående kalenderår. (Värnpliktsstrecket bort 1922, straffpåföljden bort 1937. Alla föregående inskränkningar bort 1945. Endast omyndighet hinder).

1965 20 år föregående kalenderår. Utlandssvenskar röstberättigade på vissa villkor från 1968.

1968/70 Författn reform 19 år föregående kalenderår (fr valet 1970 poströstning allm (Enkammarriksdag tillåtet). Utlandssvensk ej 4%-spärr) kyrkobokförd ngn gång, under de 5 kalenderår som närmast föregår gemensam valdag det år som röstlängd upprättas, förlorar rätten att bli upptagen i röstlängd

1976 18 år senast på valdagen. Utländsk medborgare, kyrkobok förd i riket den 1 nov de tre åren närmast före valet, röstberättigad vid kommunalval.

1977 Tidsbegränsningen bort för utlandssvenskar.

Källor: ValL 1972, 1986; Fiskesjö et al, 1973; Holmberg & Stjernqvist, 1988.

Från och med valet 1970 blev av bestämmelsen i vallagen

tillämpningen

om mer generös, dvs av följande: ...eller av

poströstning tillämpningen

annat skäl finner vara förhindrad att rösta på valdagen i vallokalen

sig

för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får rösta på

(ValL 8 1:a paragrafen). Poströstningen blev snabbt postanstalt. kap,

attraktivt för och andelen har

utomordentligt väljarna poströstande

successivt ökat val efter val. Vid valet 1985 inte mindre än

poströstade 37,0% av röstande (Holmberg & Gilljam, 1987). Syftet med samtliga

den generösare tillämpningen var framförallt att underlätta för

att rösta; ett som definitivt har uppnåtts. Enligt

medborgarna syfte

och var detta en av de viktigaste

Holmberg Gilljam (1987) just faktorerna bakom ökningen av Valdeltagandet på sjuttio-talet:

Den är sannolikt en av de viktigaste

lättillgängliga poströstningen

faktorerna bakom det och t o m ökande svenska valdeltagan-

höga

det under 1970-talet. I andra länder med sämre möjligheter

många

att har Valdeltagandet under samma period (ibid

poströsta sjunkit

s 78).

En intressant är att som tenderar att ha

iakttagelser grupper lägre valdeltagande, i stor utsträckning poströstar, dvs äldre, ensamstående och inte minst storstadsmänniskor.(ibid)

En som i de kommunala valen i positiv

förändring påverkat deltagandet

är införandet av den gemensamma år 1970. I ett

riktning valdagen

internationellt ett med att ha sam-

perspektiv utgör Sverige undantag

manfört allmänna val till ett tillfälle i hela landet. Däremot

samtliga

förekommer till i USA att val till olika nivåer sker på samma

exempel

i vissa delar av landet. Den allmänna iakttagelsen är att de lokala

dag

valen får när de sker fristående från parlamentsval

lägre valdeltagande

Den bilden internationellt är att Valdeltagandet

(Isberg, 1986). generella

är i nationella val än i lokalval (Morlan, 1984).

högre

noterar i sin internationella översikt att en övergång från

Isberg

till skilda valdagar för riksdagsvalen och de komgemensam valdag munala valen i kunde förväntas leda till i de

Sverige lägre deltagande

sistnämnda valen (1986:32).

Andra konstitutionella faktorer som medtagits som förklaringsfaktorer till det höga svenska Valdeltagandet under av utländska

sjuttiotalet

är, förutom den automatiska registreringen, även det propor-

iakttagare

tionella valsättet som eliminerar bortkastade röster

(Burnham,1980).

Jackman (1987) bedömer även slopandet av den första kammaren och

införandet av enkammarsystemet i riksdagen som betydelsefullt för ökningen av Valdeltagandet under sjuttiotalet.

Sänkningen av rösträttsåldern till 18 år innebar - ur

valdeltagande-

synpunkt - ett i den åldern har en tendens att

risktagande. Ungdomar

ha ett lägre deltagande än andra grupper i alla länder Så i

exempelvis

en studie av icke-röstande i Kentucky under en tio-valsperiod visade resultatet av en multivariat analys att ålder var den utan konkurrens

viktigaste förklaringsfaktorn till både registrering och valdeltagande (Sigelman et al, 1985). I Sverige stod åldersgruppen 18-21 år för den

största av Valdeltagandet av ålders-

förändringen (-2,6%) samtliga

grupper mellan valen 1982 och 1985 &

(Holmberg Gilljam, 1987).

Invandrarnas kommunala rösträtt från och med valet 1976, innebar likaså en risk för sänkt - i kommunalvalen. Detta konsta-

valdeltagande

terande bortser från beslutens relevans i Invandrarna

naturligtvis övrigt.

Visade sig ha ett högst i 1976

lågt deltagande; premiärvalet (59.9%),

därefter har andelen röstande successivt - vid 1985 års kom-

sjunkit

munalval uppgick deltagandet till 48.1%. Det bör observeras att invandrarna inte och att det råder

utgör någon homogen kategori

avsevärda skillnader i mellan olika nationaliteter.

Valdeltagande

Allmänt kan konstateras att av rösträtten till nya grupper

vidgning

tenderar att reducera det totala

Valdeltagandet (åtminstone kortsiktigt), samtidigt som tekniska lösningar för att underlätta Valdeltagandet

verkar i den motsatta till det

riktningen. Viktiga förklaringar höga

under 1970-talet är införandet av och

Valdeltagandet poströstningen

enkammarsystemet i Under 1980-talet har endast

riksdagen. marginella förändringar genomförts och det sjunkande Valdeltagandet har därför

inte sin orsak i förändrade

röstningsregler.

3.3¶Modernisering och valdeltagande

En av i under i de tre

analys deltagandet riksdagsvalen efterkrigstiden

ett förbluffande resultat. Sedan 1950-talet finns i

storregionerna ger

stort sett skillnader i mellan Det innebär

inga valdeltagande regionerna!

att valdeltagandets utveckling inte är strukturellt i den meningen att det skulle bero av det svenska samhället (dvs den

på moderniseringen

ekonomiska strukturomvandlingen i samhället sådan den avspeglas i

Om det hade funnits skillnader i Valdeltagandet mellan

storregionerna).

som hade bildat ett tydligt mönster under de senaste

storregionerna

decennierna hade det funnits underlag för påståendet om att framväx-

ten av kunskapssamhället medför en förändring av förutsättningarna för i en given riktning. Det finns sedan länge en politisk valdeltagande

i det svenska samhället som är stabilare än de ekonomiska

integration

strukturerna. För att tolka i måste andra

förändringarna valdeltagande

förklaringar än de strukturella sökas.

3.4 i 1948 - 88

Figur Valdeltagandet (R) storregionerna

% 100

aod§§ää:=*\_

N--w-i- 9:15

40-

l I l J l l l l J J L l

1948 1960 1970 1979 1988

Valár

“g *dr*

M-Sverlge B-Svenge

*db K-Sverlge *f* Totalt

Denna slutsats överensstämmer på ett intresseväckande sätt med resultatet från P0wells tidigare nämnda komparativa studie av valdeltagandet. Han visade att moderniseringen inte direkt kan förklara

utvecklingen av Valdeltagandet i västdemokratierna, utan har sin

viktigaste och indirekta betydelse för förändringar i relationerna mellan

7 de politiska och olika intressen.

partierna organiserade

3.4¶Temporär förklaring: Mobiliseringen av väljare

En intressant iakttagelse är att av Valdeltagandet inte är

utvecklingen linjär, utan sker språngvis. Riktningen är inte heller entydig eftersom

deltagandet under vissa perioder har sjunkande tendens. Om inte några

förändringar skett i röstningsreglerna kan uppsvingen främst vara en

effekt av en av från sida.

utomordentlig mobilisering väljarna partiernas

Hur sådana skall definieras är inte trivialt. Mobilise-

mobiliseringsval ringsbegreppet är positivt värdeladdat och de politiska partierna kan

säkert betrakta valtillfällen där i förhållande till

Valdeltagandet sjunkit

det närmast som i den att

föregående mobiliseringsval meningen något-

har fått fram till /några partier så gott som alla sina sympatisörer valurnorna trots att andra Här

partier samtidigt misslyckats därvidlag.

definieras mobiliseringsval som val där valdeltagandet kraftigt stigit i

Förhållande till det närmast föregående valet, oberoende av hur enskilda partier lyckats att motivera sina sympatisörer att rösta.

Mobiliseringen kan vara föranledd av att konkurrensen mellan partierna hårdnat i en som som

någon fråga; polarisering väljarna uppfattar viktig

att ta ställning till (Butler & Stokes, 1976) För att kunna identifiera

krävs således att karaktären hos vissa valrörelser

mobiliseringsval

studeras mera i har en användbar

detalj. Campbell (1960) gjort

distinktion mellan och I

hög-stimuli-val låg-stimuli-val. hög-stimuli-

valen har den enskilde en om att hans/hen-

väljaren tydlig uppfattning

nes röst är av stor vikt och att värden eller

betydelsefulla viktiga

politiska frågor faktiskt avgörs av Det finns i denna typ av

valutgången.

Pouells slutsats var:

of uncertainty as realignment occurs and new linkages are developed. One might expect such events to

produce lower voting turnout. (1980:Z8)

val klara alternativ att mellan. Om detta inte är fallet ökar risken

välja att människor i väljer sofflocket.

speciellt politikens marginaler

Rokkan & Valen fann i sin studie av norska val att när margi-

(1962) nalerna så att valresultatets konsekvenser hänger på ett fåtal

krymper röster, då arbetar intensivare än vanligt för att

partiorganisationerna mobilisera Andra forskare har kunnat visa förekomsten av

väljarna.

krisval, där intresse ökat starkt speciella väljarnas och engagemang

(Milbrath & Goel, 1977).

Burnham förklarar bl.a det men även flukt-

(1980) höga deltagandet, uationerna i i och andra europeiska stater med

Valdeltagandet Sverige att har haft kapacitet att mobilisera de lägre samhällsklasser-

partierna na:

This reflects the of the Social Democrats and other

capacity parties

för Valdeltagandet är svårt att skatta, men Valkampanjernas betydelse dess råder det tvivel om (Caldeira et al, 1985).

nödvändighet knappast Partierna har till sitt en av resurser för

förfogande uppsättning valrörelserna: medlemmar och däribland

organisationsstruktur, valarbetare, samt ekonomiska resurser som kan omvandlas till propa-

och av Tillgången och styrkan av ganda köp professionella tjänster. dessa varierar som bekant mellan och över tid. I de

tillgångar partier flesta demokratiska så också i har de stora kostnaderna

länder, Sverige, för valrörelserna i viss grad tagits över av statsapparaten (Gidlund, 1983; 1985; 1988)

Med minimidefinitionen ovan av de sex mobiliseringsvalen (till

som förekommit i vårt land kan kurvan över valdeltagandets riksdagen)

stiliseras så att mobiliseringsmönstret framträder tydligare. utveckling I nedan har endast och lägsta noteringar dem

figuren mobiliseringsvalen emellan för kurvan.

utgjort underlag

Figur 3.5 Mobiliseringsvalen (R) 1911 - 1988.

Stiliserad framställning

Vlrizsval

f”, Y

x_

i

eo

40-

0 llllllllllllllllllllllll

1914 192019281940195219801970 19821988

Det första mobiliseringsvalet rum i till första världs-

ägde anslutning kriget och regeringskrisen efter Gustaf Vts borggårdstal till bondetåget

våren 1914. Det andra valet är det kända s.k. kosackvalet 1928, där motsättningarna mellan höger och vänster i politiken nådde sitt zenit i Sverige. Redan 1936 inträffar det i

tredje mobiliseringsvalet skuggan

av till andra och i

upptakten världskriget regeringskrisen försvarsfrågan.

Det inträffade 1948 i det s.k. PHM-valet, dvs

fjärde Planhushållnings-

motstånds-valet, när efterkrigstidens samhälle skulle byggas upp. 1960 års val är det femte och ett

mobiliseringsvalet skolexempel på hur nya

medier kan påverka det det var det

politiska deltagandet, nämligen

första TV-valet. I till vänstervågen och studentrevolten,

anslutning

och Tjeckoslovakien-invasionen blev 1968 års val det Vietnamkriget

senaste i vårt land.

exemplet på mobiliseringsval

har det gemensamt att de har ägt rum i dramatiska

Mobiliseringsvalen

former eller i laddade politiska situationer. Två av valen (1914V och har direkt samband med starka hot från omvärlden i kombination

1936)

med kan 1968 års val också höra till denna

regeringskriser, möjligen

I tre av valen 1948 och var mellan

kategori. (1928, 1968) spänningen

elektrifierande och valrörelserna stundom hätska -

de politiska partierna

stå i valen. Slutligen i 1960 års val introducerades

mycket tycktes på spel

ett nytt och medium i den politiska debatten - televisionen.

spännande

Som historisk kan nämnas att det första radiovalet inträffade

parallell

så sent som 1932, men att effekt på Valdeltagandet ej kan

någon tydlig

utläsas -i förhållande till 1928 års val steg deltagandet 02% (Ther-

maenius, 1933).

I man har under 1970- och 80-talet nyanserat bilden

någon utvecklingen

av roll. Under 1970-talet nådde valdeltagandet sin

mobiliseringsvalens

rekordnivå efter att ha upp i mindre steg vid valen 1973 och

byggts

1976. Som framhållits torde detta ha samband med förändring-

tidigare

arna i och införandet av i

röstningsreglerna enkammarsystemet

Från denna åter och befann sig

riksdagen. toppnivå sjönk deltagandet

1988 tillbaka års Annorlunda har det senaste

på 1960/64 lägen. uttryckt

decenniets val inneburit att 1968 års och den successiva

mobilisering

av valdeltagandet på 1970-talet gått förlorade.

uppbyggnaden

3.5¶Vilka partier gynnas av högt valdeltagande?

Den effekten av förändrat har alltid

partipolitiska valdeltagande

av och den

uppmärksammats partierna själva. Demokratiseringen

allmänna och lika rösträttens införande innebar att nya socio-ekonomiska grupper mobiliserades och gav inte minst underlag för socialdemokratin och har traditionellt setts

bondepartier. Högt valdeltagande

som en fördel för till vänster och en nackdel för

partier följaktligen

Detta beroende att med lägre

högerpartier. på antagandet väljare

och status, samt har sina åt vänster i

utbildning ungdomar preferenser politiken.

En del av valskolkarna deltar i allmänna val.

begränsad aldrig Mycket

på att en del av förändringarna i valen åstadkoms genom

tyder väsentlig

ett mellan valskolk och valdeltagande.

komplicerat utbyte

Figur 3.6 Socialdemokratisk valaffisch från 1928 års mobiliseringsval.

Valskolkarna , ,

lsxerge

i

uppzlngo till V

1.568.295 ,“

I

under ialcl -

l WILHKOLKARE

i

t*

__

v AIR: 51-

McAllister kunde visa att, trots röstplikten i Australien, skulle Labour få fördelar om ca 5% skulle kunna mobiliseras

icke-röstandegruppen på

(1986). Vidare skulle - om hypotetiskt skulle minska från

deltagandet

90 till 80% - Labour förlora 6%. Amerikanska studier har

omkring

kunnat dokumentera att sannolikheten är större att en icke-röstande är

demokrat än & Rosenstone, 1980). DeNardo“s

republikan (Wolfinger

tes är att det som har den största delen perifera anhängare höjer

parti

sin andel av den röstande när Valdeltagandet ökar (1980;

väljarkåren 1986)

Inför det välkända s.k. kosackvalet i Sverige 1928 gick socialdemokraterna ut med en stor Valaffischens

mobiliseringskampanj. budskap

till de 1.5 valskolkarna från föregående val var Vak opp!.

miljonerna

I detta ökade Valdeltagandet från 53.0%

utpräglade mobiliseringsval

till 67.4% - men trots denna massiva minskade (!)

(1924) uppgång

stödet för socialdemokraterna med 4.1%. I 1914 (vår), 1936, 1948, 1960, och 1968 års val innebar däremot att stödet för

mobiliseringen

socialdemokraterna ökade markant. Men 1976 års rekordnivå i valdelförde en regering till makten.

tagande borgerlig

För vidkommande var 1960 och 1968 års

centerns/Bondeförbundets

också - i mån det också

mobiliseringsval framgångsval någon gäller

1928 och 1936 . Men 1948 var ett liksom f.ö. rekordvalet

nedgångsval,

1976.

Låt oss betrakta den aktiviteten i de tre för de

politiska storregionerna

olika och studera samvariationen mellan partiernas röstpro-

partierna

cent och Notera att sker med kommunerna

valdeltagandet. analysen

som - dvs de valdistrikten. Det innebär att

analysenheter ej många

Stockholm studeras som en enhet med samma vikt som en

exempelvis

förortskommun eller som slutsatserna måste därför dras med

Grästorp.

viss

försiktighet.

För den traditionella skull är det rimligt att först titta på

hypotesens

socialdemokraternas Det visar att samvariationen mellan

utveckling. sig

och socialdemokratiska röstprocent trendmässigt avtagit

valdeltagande

sedan 1960-talets mitt. Det regionala skillnader.

föreligger betydande

i samvariationen inträder redan 1940-talet i K-regioner-

Nedgången på

i av 1960-talet i och 1970-talet i B-

na, inträffar början M-regionerna på

Vid 1988 års val var samvariationen fortfarande svagt positiv

regionerna.

i B- och men däremot i I

M-regionerna kraftigt negativ K-regionerna.

socialdemokraterna sämst där var

K-regionerna lyckades valdeltagandet högst!

Figur 3.7 Sambandet mellan och socialdemokraternas

valdeltagande

resultat i 1948-88.

riksdagsvalen

/Pät/ \\+-_4\ 0.4; k 14/ ,, \ y_ \ // -//,. \.\ \\ /L \ 4- (X R \\ \_kr,/ + i Wi

0.2“\2.__ W

\a:_5;\ *en x

\\\_\ x. \*___i%__k \_\

*k m

0 \* \B/“\a FJ \\ k. -0.2

\ -0.4 r *ZKNK

_V4_

l I l l l l l l l l l l .. _0.6 1948 1960 1970 1979 1988

Valár

- F M-Sverlge B-Sverlge *t* *E* K-Sverlqe Totalt

Anm. Det använda sambandsmåttet är

produktmomentkorrelationskoef-

ficienten 3.

8 Håttet anger graden av linjärt sanbarud mellan två variabler på en skala från *LO (starkast möjliga positiva sarrband) till -1.0 (starkast möjliga negativa sanband. Genom att kvadrera koefficienten erhålls uppgift om hur stor andel (iX) av variationen som förklaras (r=O.5 innebär sålunda 25% förklarad variation).

Bilden är emellertid komplicerad. Några exempel på utfallet:

* I Danderyds kommun ökade Valdeltagandet mellan 1970 och 1973 från 91.7% till 94.5%. Samtidigt minskade stödet för socialdemokraterna från 27.0% till 20.0% i riksdagsvalet.

* I kommun ökade mellan 1979 och 1982

Haninge Valdeltagandet

från 89.4% till 91.0%. ökade stödet för socialdemok-

Samtidigt

raterna från 43.9% till 46.7% i riksdagsvalet.

* I Malmö stad minskade Valdeltagandet mellan 1985 och 1988 från 86.4% till 83.5% . ökade stödet för socialdemokraterna

Samtidigt

9 från 41.9% till 45.3 % i kommunalvalet.

Den gamla mobiliseringshypotesen håller således ej. Ett högt Valdel-

tagande är inte detsamma som höga för socialdemokraterna

noteringar

Utfallet beror helt Var ökar. Allmänt i riket finns

på Valdeltagandet

numera en svagt samvariation mellan socialdemokratiska

negativ

röstprocent och

valdeltagande.

9 Skånepartiet hade 1985 ett framgångsval och ökade från 1.61 till T.2X. Rösterna förfaller i betydande mån ha tagits från socialdemokraterna, särskilt i miljonprogramområden typ Rosengård. Vid 1988 års konnunalval gick partiet kraftigt tillbaka och reducerades till 4.2X. Tillbakagângen var särskilt stor i Rosengård, Möllevången och Fosie. Nedgången för skånepartiet smnnan- faller med ett kraftigt sänkt valdeltagande i dessa områden t.ex.:

Allmänt gäller att i områden med lågt valdeltagande (se tabell 3.10) minskade valdeltagandet 1985/88 med k.3% samtidigt som röstandet på Skånepartiet sjönk med S.0%. Det förefaller således som att röstandet på Skånepartiet 1985 var halvvägs till soffan för många besvikna socialdemokrater. Deras uteblivande från valurnorna 1988 beredde vägen för en återkomst till makten i Malmö för socialdemokraterna.

Totalt sett i riksdagsvalen är det numera moderaternas valresultat som bäst samvarierar med valdeltagandet. I statistisk mening förklarar Valdeltagandet en tiondedel av moderaternas valresultat 1988! Den nivån korn socialdemokratin i närheten av år

tjugofem tidigare.

I K-regionerna har moderaternas valresultat ett tämligen starkt samband med valdeltagande (.53) samtidigt som socialdemokraterna

och VPK har negativa värden (-.47 respektive -.62). Denna siffergrupp

har byggts upp kontinuerligt sedan mitten av 1960-talet och ingår således i ett tämligen stabilt mönster. (Se bilaga 2).

I M-regionerna har de traditionsrika sambanden i olika riktningar

mellan röstprocent och valdeltagande i alla partier avklingat under

efterkrigstiden. Socialdemokratin har förlorat sitt positiva samband, och har blivit av med sitt samband. Under 1980-

folkpartiet negativa

talet tenderar att - för

nya samvariationer byggas upp svagt negativa moderaterna (-.22) och svagt för VPK (.17).

positiva

I B-regionerna, slutligen, är samvariationerna numera tämligen svaga

tvärs över. Den traditionellt starka positiva korrelationen för socialdemokratin har reducerats till blygsamma .15.

3.6 Valdeltagandet i storstäderna

Under senare år har en intensiv diskussion förts om nedgången av

i storstäderna. Man kan visa att valdel-

valdeltagandet exempelvis

oavbrutet sedan 1973 i Malmö stad och sedan 1976 i

tagandet sjunkit

Stockholms stad. Nedgången var särskilt stor vid 1988 års val. I vissa

valdistrikt som V Skrävlinge 11 i Malmö, Brämaregården i Göteborg

och Rinkeby i Stockholm nådde valdeltagandet sin lägsta nivå vid

° senaste kommunalvalet och hamnade en bra bit under 60%-nivån!

i vissa valdistrikt i storstäderna i modern tid är

Lågt valdeltagande

emellertid från 1988. Vid valet 1970 fanns

ingen nyhet exempelvis

valdistrikt i Göteborg som hade 43.0% i valdeltagande (Kristine 1) och vid valet 1976 56.8%

(Brämaregården 1).

I direktiven till Storstadsutredningen hävdas exempelvis att Valdeltagandet i Stockholms län

kraftigt försämrats vid de senaste valen (Dir. 1988:64, s. 3). l själva verket har valdel-

tagandet (R) legat över riksnivån under hela perioden 1970-88!

är emellertid mer intrikat än diskussionen förmedlar. För

Verkligheten

att kunna hävda att det finns ett särskilt med

storstadsproblem

fordras inte bara att i storstäderna

Valdeltagandet valdeltagandet sjunkit

- det krävs också att mer i storstäderna än i

Valdeltagandet sjunkit

nationen i dess helhet, eller att det sedan länge på en avsevärt

ligger

nivå! Om i storstäderna sammanfaller

lägre valdeltagandets utveckling

med den nationella finns storstads-

utvecklingen ej något specifikt

problem med - det handlar då om ett nationellt

valdeltagandet

Innan vi ger oss in en diskussion av frågan måste således

problem! på

först den allmänna bilden klarläggas.

I tabellen nedan redovisas i storstäderna

valdeltagandets utveckling

1970-88 i de tre olika valen i med hela rikets noteringar.

jämförelse

Siffrorna om de olika valen är eftersom den gemensamma

jämförbara

valdagen infördes 1970.

Den allmänna bilden är att storstäderna under hela haft drygt

perioden

i än riket i stort. Skillnaden

en procent lägre deltagande riksdagsvalen

har inte ökat utan var faktiskt större i av 1970-talet än under

början 1980-talet! är Malmö som upplevt en kontinuerlig sänkning Undantaget

av under men som fortfarande har högre nivå

valdeltagandet perioden,

än Stockholm och om riksdagsvalen finns

Göteborg. Ifråga knappast

utan det finns en nationellt

något specifikt storstadsproblem, möjligen

under 1980-talet med allmänt 1985 och

problem sjunkande deltagande

1988 ned till 86%-nivån. När det den allmänna nedgången av

gäller

har det både samband med frånvaron av mobiliseringsval

Valdeltagandet

och av svaga grupper. En viktig aspekt av de

politisk marginalisering

affärerna som valrörelsen 1988 är således att de

politiska präglade

blockerade till ett mobiliseringsval.

möjligheten

Tabell 3.8 i storstadskommunerna 1970-85 i förhål-

Valdeltagandet

lande till riket i stort.

Skillnaden i

procenttal.

Tabell 3.9 Valdeltagandet i riket i de olika valen 1970-88, samt skillnaderna mellan riks- och kommunalvalen i storstäderna. År Valdeltagande Differens R/K

ifråga om valdeltagande handlar uteslutande om

Storstadsproblemet

kommunalvalen (K)! Situationen i riket i stort är att i

deltagandet

kommunalvalen har successivt i förhållande till

sjunkit riksdagsvalen

sedan 1970! Under 1980-talet etablerades 2%-nivån i skillnader. Vid valet 1976 ökade skillnaderna markant från 0,3% till 1.4%, vilket sammanfaller med i vilka sänkte

förändringar röstningsreglerna,

rösträttsåldern till 18 år kommunal rösträtt. Vid och gav invandrarna valen 1976/ 79 storstäderna få större skillnader mellan riksdags-

började

och kommunalvalen än landet i övrigt. Mot slutet av 1980-talet uppgår R/K-differensen i storstäderna till 3-3.5%-nivån.

Storstäderna har också kunnat registrera ett sjunkande valdeltagande

i kommunalvalen med kommunalvalen i riket. För närvarande

jämfört

storstads-nivån inemot 3% än för riket. Detta

ligger på lägre notering

är emellertid inte för de senaste valen; jämfört med något nytt fenomen valen 1988 års kommunalval i storstäderna i 1979/82 representerar själva verket en viss Förbättringen inträffade trots den

uppryckning.

allmänt nivån på Valdeltagandet i riket! Möjligen framträder

sjunkande

här storstäderna som förebud om vad som senare sker i landet i

övrigt ifråga om Valdeltagandet.

Storstäderna i funktionella som är i

ingår regioner högt specialiserade

de flesta avseenden - även socialt och storstadsregionerna

geografiskt.I

finns såväl kommuner med mycket lågt valdeltagande som kommuner med extremt högt I storstäderna finns valdistrikt med

valdeltagande.

extremt och distrikt med mycket höga värden.

lågt valdeltagande

Människor som har som tenderar att betinga ett lågt

egenskaper

bor i samma områden, liksom människor med för valdel-

deltagande

Skillnaderna i dessa avseenden är störst

tagandet positiva egenskaper.

i storstäderna. Det är bekant från och AKU-

valundersökningar

att bl.a. faktorer samvarierar med lågt valdel-

mätningar följande tagande:

*

låg utbildning låg föreningsaktivitet

*

låg partiidentifikation ungdom

*

invandrarbakgrund arbetslöshet

* inkomster i-*i-l sociala problem

låga

* ensamstående

I samvarierar bostadsmönstret starkt med dessa

storstadsregionerna

ett sätt som det inte har förutsättningar att göra på

egenskaper på

andra håll i landet. Vår hypotes är att med

problemet Valdeltagandet

i storstäderna är en reflex av den allmänna av

primärt nedgången valdeltagandet i riket och den uppdelningen i dessa socio-geografiska miljöer.

Skillnaderna i mellan olika valdistrikt i storstäderna är

valdeltagande

betydande. Här använder vi ett enkelt mått som anger hur

många

valdistrikt som har högre resp lägre valdeltagande än totalnivån för kommunen -+ 5% i kommunalvalet.

Tabell 3.10 Valdeltagandet i olika kategorier av valdistrikt

(N=1s2)

Mönstret är uppenbart. I storstäderna bor inemot en fjärdedel av

människorna i områden där 70%-nivån och

valdeltagandet ligger på

nästan lika många i områden 90%-nivån. Hälften av invånarna bor

på

11En kontroll för Malmö visar att användningen av valdistrikt som analysenhet är en god skattning på mått som utgår från invånarantalet. Siffran 71% (1988) i tabellen ovan motsvaras exempelvis av egentliga 70% om man viktar distrikten efter valmanskåren.

i områden mellan dessa Vid 1976 års val var bilden något

ytterligheter.

annorlunda i så måtto att andelen invånare i områden med särskilt lågt

var oförändrat eller svagt ökande, samtidigt som

valdeltagande ungefär

andelen invånare i områden med deltagande var avsevärt lägre än

högt

1988 - i Stockholm och Malmö hälften så stort! Detta är om något ett

av en social

avtryck polariseringsprocess.

Den empiriska frågan är om det går att påvisa att storstäderna genomgått en segregationsprocess under 1970- och 80-talen som kan förklara de ökade skillnaderna i valdeltagande mellan olika valdistrikt/bos-

tadsområden/stadsdelar?

Låt oss extrema områden i de tre stor-

granska några exempel på

städerna och av vad som där kan iakttas formulera några

på grundval

om den allmänna i storstäderna. Vi väljer då

hypoteser utvecklingen

områden med låga respektive nivåer på deltagande i kommunal-

höga

valet 1988 och intresserar oss för skillnader i områdenas egenskaper.

Tabell 3.11 Områden med lågt valdeltagande i kommunalvalet 1988

52 Tabell 3.12 Områden med högt valdeltagande i kommunalvalet 1988 Stad/område Sthlm/Ålsten Gbg/Näset Mö/Kulladal Inv antal -88 2.986 (86) 4.915 4.428 Karaktär Bo-rätt+småhus Småhus Småhus

De lägsta nivåerna på valdeltagande återfinns i storstädernas förorter som främst under tid 1966-75. Hyresrätt i

byggdes miljonprogrammets

allmännyttan dominerar och områdena har stor genomströmning av boende. inkomsterna är låga och det allmänna beroendet av socialtjäns-

ten påtaglig. Det är oklart om det sjunkande valdeltagandet beror på att

människor i dessa områden minskat sitt röstande att nya

elleripå

grupper av boende med in.

lågt valdeltagande flyttat En grupp inflyt-

tade med känt och är utländska medbor-

lågt sjunkande valdeltagande

gare som enbart har rösträtt i kommunalvalen. Med till att

hänsyn

denna utgör mellan en och hälften av de röstberätti-

kategori tredjedel

gade i områdena får deras röstbeteende i kommunal-

kraftigt genomslag

valen. l vissa distrikt kan i 10% än

deltagandet riksdagsvalet ligga högre

i kommunalvalet (t.ex. V 11 i Malmö), vilket bekräftar att

Skrävlinge på

invandrarfaktorn är en viktig förklaring till det låga deltagandet i kommunalvalet. mellan 1976 och 1988 visar att exem-

Utvecklingen

pelområdena fått allt större av invandrare, beroende av social-

inslag tjänsten och omflyttning.

I områden med är bilden annorlunda.

högt valdeltagande mycket

Boende i småhus och dominerar och

bostadsrättslägenheter fullständigt

stabiliteten är påtaglig. Inkomsterna är - i nivån dubbelt så stora

höga

som i områdena ovan med lågt valdeltagande. Andelen hushåll som är beroende av är försumbar och av invandrare är

socialtjänsten inslaget

obetydligt. En intressant är att en hel del av dessa

omständighet

bostäder tillkommit - efter - från mitten av 1970-

miljonprogrammet

talet.

Vår är att och saneringen av flerbostadshus

hypotes småhusbyggandet

efter har resulterat i en för svenska förhållanden

miljonprogrammet

social i storstäderna. I takt med fastig-

ovanligt påtaglig segregation

och den ökade har boendet

hetsprisernas utveckling invandringen

är att personer med låg

homogeniserats. Ett symptom på segregationen

att rösta samlas i vissa områden, medan personer med hög

benägenhet

koncentreras i andra stadsdelar.

röstbenägenhet

i Stockholms lån har en specialanalys

Regionplanekontoret genomfört

av SCB:s 1968, 1974 och 1981 för Stock-

levnadsnivåundersökningar

vidkommande. Antalet i var i

holmsregionens intervjuer regionen

storleksklassen vilket det att ned materialet

1.000, gjorde möjligt bryta

i olika delområden. slutsats var att levnadsvillkoren allmänt

Rapportens

hade mellan olika av kommuner under perioden 1968-

utjämnats typer

81, men att skillnaderna inom hade ökat kraftigt.

Stockholmsregionen

Dessa skillnader innebär en social segregation. (Regionplane-

tydlig

kontoret, 1983).

En slutsats i av i storstäder och allmänt i K-

analysen Valdeltagandet

är att nivån i stort sett är densamma som i delar av

regionerna övriga

riket i Hur förhåller detta resultat till de hypoteser

riksdagsvalen. sig

som i av detta avsnitt rörande det politiska

presenterades början

i urbana I förväntades den högre

deltagandet miljöer? hypoteserna

massmediernas och närheten till makten

utbildningsnivån, penetration

Q i bostadsområdena kan illustreras Den sociala utvecklingen i detalj av uppgifter om Rinkeby och Ålsten:

Flyttningar 100 * 1987 28 . 3 11. a

(Inf1+Utfl/Folkmángd) *) Fasta priser med 1987 resp 1985 som basår. 1976 index=41, 1985=92

i storstäderna som den

främja högt deltagande, samtidigt höga

mobiliteten och de sociala nätverken försämrade

jämförelsevis svaga förutsättningarna för politisk delaktighet och deltagande. Vår tolkning

är att dessa faktorer balanserar varandra i vårt land, vilket leder till en begränsad nettoeffekt.

4 PARTISYSTEMET

- dolda eller - kritiska drivkrafter

Intressemotsättningar uppenbara utgör

till den i ett samhälle. Flera motsättningarna

politiska organiseringen

är strukturellt och kan återföras till ekonomiska, sociala och

betingade

kulturella som är av natur och endast

förutsättningar djupgående

förändras. Trots att sådana ofta i sociala

långsamt uppkommer

är det endast ett fåtal som utvecklas till att polarisera ett

strukturer,

eller en Det finnas, a of

givet system given politik. tycks hierarchy

bases som är endast förändras över tiden (Lipset &

cleavage långsamt

Rokkan, 1967:50).

är således: Vilka kommer att utvecklas och dominera

Frågan skiljelinjer

under olika Vilka kommer att generera nya sociala rörelser,

epoker?

formera eller nya politiska

intresseorganisationer, aktionsgrupper

Och vilka kommer att av, med andra

partier? klinga aggregeras

intressen eller länkas in i andra befintliga organisationer

näraliggande och partier?

& Rokkan i en klassisk studie de två mest djupgående

Lipset anger

konfliktdimensioner i väst: de territoriellt-kulturella och funktionella konflikterna. Den förra har en förindustriell historia där vissa

lång

konflikter härstammar från den nationella revolutionen; motsättningar som blev bestämmande för nationalstatens och kulturella

utbredning

centrum - och - stat. Den

karaktär, särskilt skiljelinjerna periferi kyrka

andra dimensionen i den industriella revolutionen med har sitt ursprung sina håll mellan och industri,

på skarpa motsättningar primärnäringar arbete och kapital (1967).

l - liksom i andra utvecklade industriländer - har den indust-

Sverige

riella revolutionen Svensk politik framstod länge

präglat partisystemet.

under 1900-talet som en-dimensionellt och En

vänster-höger-dominerat.

som har forskare är om denna dominerande

fråga sysselsatt många

konfliktdimension kommer tillbaka under de närmaste decen-

trängas

13En känd nyckelformulering av Lipset & Rokkan lyder:

The party systems of the 1960s reflect, with few but significant exceptions, the cleavage structures of the 1920s...To most of the citizens of the Hest the currently active parties have been part of the political alternative landscape since their Childhood or at least since they were first faced uith the choice betueen packages on election day (1967:50).

nierna till förmån för nya dimensioner med konsekvenser för

påtagliga partisystemet och politikens innehåll.

Vilka är då de nya som kan tänkas fram? På

skiljelinjerna bryta mycket lång sikt är det att inte framstår som en

möjligt Sverige längre homogen stat och att som från etniska, och

skiljelinjer utgår språkliga religiösa motsättningar kan intensifieras. Mycket beror

på invandringspolitiken och huruvida av invandrarna i blir

integrationen Sverige framgångsrik i framtiden. Av allt att döma finns det fortfarande ett

begränsat underlag för särskilda Lutherskt-kristna i vilket

partier Sverige, illustreras av de som KDS haft under ett kvartssekel att

svårigheter forcera spärrarna till kraft, liksom av Folk-

riksdagen av egen Kyrkliga partiet på 1930-talet.

På mycket lång sikt är det också att mellan

möjligt motsättningen centrum och kan till rörelser närda av

periferi ge upphov regionala internationaliseringen av det svenska samhället och ökade

regionala obalanser genom

strukturomvandlingen.

I detta kapitel intresserar vi oss särskilt för som härrör

motsättningar från övergången från industrisamhälle till m.a.o.

kunskapssamhälle,

framväxten av post-materialistiska Aven kort sikt

värderingsmönster. på är denna dimension intressant, vilket av att de

framgår Miljöpartiet Gröna blev första nya i i modern tid i och med

partiet Sveriges riksdag valet 1988.

4.1 Nya grundläggande värderingsmönster

Ronald är med teorin om den föränd-

Inglehart förknippad gradvisa ringen mot post-materiella värderingar i västvärlden; formulerad i uppsatsen The silent revolution in in

Europe. Intergenerational change post-industrial Society sker, sedan 1940-talet,

(1971). Enligt Inglehart förändringar bland allmänhetens från

prioriteringar; fokusering på värden som materiellt välstånd, fysisk trygghet och säkerhet till att i hög grad betona tillhörighet till speciell livsstil, och

självförverkligande livskvalitet. Sådana förändringar sker, enligt Inglehart långsamt men ändå på sikt omvandlande och har att först slå

speciella förutsättningar igenom hos de yngre generationerna. Perioder av exempelvis ekonomis-

ka kriser kan dock, få människor att åter prioritera

tillfälligtvis,

materiella värden.

för sådana är framförallt den

Förutsättningen värderingsförändringar

levnadsstandard som i västvärlden. ekonomisk och

uppnåtts Hög

nivå det materiella ger möjlighet för icke-

teknologisk på planet

materialistiska värden att utvecklas. Den materiella levnadsstandarden har även medfört Den revolutionerande utveck-

hög utbildningsnivå.

inom massmedierna har ökat informationsutbudet dramatiskt och

lingen den geografiska horisonten. Dessa samhällsförändringar vidgat

inte enbart individuella värderingsförändringar utan ökar genererar även vilket innebär att folket kan systemet

medborgarkompetensen,

och har att olika sätt påverka den politiska

möjlighet på många

processen.

De teoretiska hos Inglehart har bl a hämtats från

utgångspunkterna

Maslows teori om behovshierarkin (i ekonomisk teori: den minskande I de utvecklade industrisamhällena behöver inte

marginalnyttan);

människor svälta och med välfärd kommer andra värden som

stigande

med livskvalitet att bli för människor. Denna

förknippas viktiga med en socialisationshypotes om att den knapphetshypotes kompletteras

socio-ekonomiska inte ensamt är utslagsgivande för

verkligheten

De villkor som människan upplevt under de tidiga

värderingsmönstren.

barndomsåren de som en människa har i mogen

präglar värderingar

ålder.

Denna teori har varit föremål för en mängd empiriska prövningar, teoretisk och och kritik. har

metodologisk granskning Inglehart

återkommit med för teorins giltighet, gått

regelbundet ytterligare belägg

i svaromål och arbetat vidare med ett allt mer omfattande empirisk material från olika västländer “.

För att en historia kort har kritiken mot Inglehart bl a gällt

göra lång

de teoretiska för socialisations- och knapphetshypotesernan,

grunderna

samt den kombinationen av dessa. kan verka

logiska Hypoteserna

och Maslows behovshierarki skänker teorin ett

motsägelsefulla

mekaniskt och orealistiskt En är vidare vad

drag. komplicerad fråga som egentligen mäts i Ingleharfs och hans epigoners undersökningar?

”Jfr lke, 1973; Kerr 8. Handley, 1974; Marsh, 1975, 1977; Lafferty, 1976; Inglehart, 1977, 19795, 1979b, 1981, 1982, 1983, 1984, 1985a, 1985b; Abramson & Inglehart, 1986, 1987; Flanagan, 1982a, 1982b; Böltken 8. Jagodzinski, 1985; Lafferty 8. Knutsen, 1984; Knutsen, 1985, 1988; Lijphart, 1984; Lipset, 1981.

Är det långa värderingsförändringar eller är det korta attitydförändringar bland medborgarna? Det frågeindex som Inglehart använt sig av

har bl a kritiserats för att det mäter materialistiska värderingar med en

fråga om hur man prioriterar att bekämpa prishöjningar.

Trots denna massiva kritik är Ingleharts undersökningar, och den omfattande som den till, av stort intresse för

forskning givit upphov

svenska förhållanden och relevant för denna studie.

Abramson & Inglehart har i ett par artiklar bl a konstaterat att ett stort antal komparativa studier samt länderstudier kan dokumentera

värderingsförändringar; yngre européer har större att benägenhet prioritera post-materialistiska värderingar än äldre, eller med för-

fattarnas egna ord:

...we have data that allow us to examine value change for six West

European societies over a 15 year period. The result seem une-

quivocal: generational replacement had a major impact on the

overall distribution of values. There has been a clear move toward

postmaterialism among the West European public. (Abramson & Inglehart, 1987:232)

Vissa karakteristiska drag kan urskiljas hos gruppen med

post-materia-

listiska värderingar, bl a är dessa relativt mer att vara

benägna politiskt

aktiva - både i konventionella former och i okonventionella

politiska protesteraktioner. De är även mer bekymrade över miljön och ifrågasät-

ter ekonomisk tillväxt som överordnat mål. Bland

post-materialisterna

finner man även mer stöd för kvinno- och fredsrörelserna. Det finns även belägg för att denna grupp har högre socio-ekonomisk status än sin mer materialistiska och att de i hög

omgivning utsträckning stödjer vänsterpartier och (Abramson & miljöpartiet Inglehart, 1986).

Trots sådana påvisbara förändringar bör det att de

understrykas

materialistiska värderingarna med rötter i den industriella revolutionen är starka och (ännu) dominerande. I den sex-nationsstudie som

gjorts

sedan 1970 (med data från Nederländerna,

Västtyskland, England, Belgien, Italien och Frankrike) var andelen med post-materialistiska

värderingar 10 % 1970-71 och motsvarande siffra för 1985 var 14 %. Andelen med materialistiska värderingar var däremot 40 respektive 31

%. Den tredje kategorin som fått beteckningen mixed uppgick till inte

mindre än 50 % i och hade ökat till 55 % år 1985

sjuttiotalets inledning (ibid).

Knutsen konstaterar att den nya ideologiska materialist/post-materia-

listiska dimensionen s k otvivelaktigt är en

(den MPM-dimensionen)

fruktbar trend att studera, fastän fortfarande ger vid

forskningen

handen att the old structural in the Lipset-Rokkan model still

cleavage

have in most Western democracies (1988:349).

the strongest impact Knutsen kunde i sin Politiske Verdier, konfliktlinjer og

avhandling

för visa att den norska postmaterialismen i

ideologi(1985) Övrigt

hade de anställda som sin sociala bas.

synnerhet offentligt

I om vad detta nya står för - och

frågan värderingsmönster egentligen

beror - finns således delade Själv har Inglehart (1984)

på meningar.

förklarat, efter en omfattande studie i ett stort antal länder, att de

värderingarna som kunnat dokumenteras från 70-

post-materialistiska

talet och framåt är en del av en större kulturell och religiös

betydligt

som drar den världen. Den grundläggande

förändring genom västliga

består av en med det judiska

värderingsförändringen gradvis uppgörelse

och kristna arvet i den västerländska civilisationen, dvs den sekularisering som genomsyrar västvärlden.

En central fråga är vilka konsekvenser som värderingsförändringar på den individuella nivån får samhället som helhet? För det första blir

på

de nya typ miljöfrågor, livskvali-

post-materialistiska politiska frågorna, tet mer fokuserade och synliggjorda på den politiska dagordningen,

även om betonar att there would be a sizeable time lag

Inglehart

between economic and their effects. För det andra

changes political

minskar legitimiteten för de nationella etablerade politiska institutionerna, medan övernationella fora får ökad tilltro. För det tredje

globala

minskar de som var industrisamhällets, medan nya

klassmotsättningar

För det får formerna för det

gruppkonflikter uppkommer. fjärde

en annat utseende; mindre möjlighet att mobili-

politiska deltagandet

sera stora kollektiv, mer av av elitistisk karaktär som på

intressegrupper

ett och sätt kan exponera sitt budskap.

professionellt iögonenfallande

Flera forskare har sökt att identifiera en ny grupp, eller klass av

1984, Ladd 1978, Gouldner 1979,

postmaterialister (exempelvis Inglehart

1979, Steinfels ser framväxten av den nya

Lipset 1979). Inglehart

klassen som en kraft i väst - a stratum of high educated

betydelsefull

and wellpaid young tecnocrats who take an stance towards

adversary their

society (1981:881).

Bristen på jämförbara data om för med de

värderingsmönstren Sverige kontinuerliga europeiska datainsamlingarna från 1970 och framåt, ger otvivelaktigt ett läge för mer spekulativa bedömningar. Tanken att Sverige skulle undgått värderingsförändringar av

den typ som Inglehart redovisat ter sig emellertid fantastisk.

4.2 Modernisering och partisystem

Det är uppenbart att den ekonomiska och

strukturomvandlingen därmed också den regionala omvandlingen har betydelsefulla effekter för den hur detta samband ser ut har

partipolitiska utvecklingen. Riktigt

inte Traditionellt har den indelat tidigare klarlagts. politiska geografin olika territoriellt för som

sammanhängande styrkefästen partierna, kunnat tolkas i termer av kultur och struktur

politisk näringsgeografisk i mera statisk

mening.

I detta avsnitt vi statistiken för under efter-

analyserar riksdagsvalen krigstiden utifrån den av landet. är att

storregionala indelningen Syftet söka efter eventuella som kan väntas

långsamma förändringsmönster fortsätta även framdeles.

De tre kurvorna för växer fram över tiden i

storrregionala partierna böljande rörelser med en given inbördes ordning. Böljorna är resultatet av för landet gemensamma attraktorer, händelser och

politiska vindkantringar som får genomslag i hela valmanskåren. En typ av

viktig attraktorer är som ofta brutit från

värderingsvågorna in genom impulser omvärlden. kan dessa attraktorer beskrivas som en röd

Karikatyrmässigt våg på 1960-talet, en grön 1970-talet och en blå 1980-

våg på våg på talet. Partierna i mån till dessa attraktorer -

anpassar sig betydande konkurrensen är sådan att tillåts i en

inget parti längden monopolisera attraktor. Detta bidrar till att sett ebbar ut - även om de

vågorna ytligt i praktiken i alla

inkorporerats partier.

Relationen mellan de kurvorna inom de enskilda

storregionala

visar konsekvenser och vilka partierna strukturomvandlingens partier som är vinnare förlorare. Ett som har litet avstånd

respektive parti

mellan kurvorna har med att vara nästan oberoende

lyckats konststycket

av Detta är och

moderniseringen. läge uppenbarligen mycket ovanligt

kan inträffa under en kortare för ett parti. Det vanliga mönstret

period

under är att skillnaderna mellan storregionerna växer

efterkrigstiden

inom de olika under Orsaken till de föränd-

partierna långa perioder.

i första hand traditioner rade skillnaderna är inte politiska

regionala

eftersom tradition är ett statiskt och inte ett I

dynamiskt begrepp. bilden finns istället nya yrkessammansättningar, höjd utbildningsnivå,

livsformer, och nya mång-

urbanisering, nya nya värderingsmönster

kulturella miljöer.

Moderata Samlingspartiet

En för moderaterna nådde av 1950-talet

vågrörelse sin topp mot slutet och den andra som inom hade sitt i

vågen ryms perioden max-läge

mitten av 1970-talet. Vid 1988 års val var partiet ett utpräglat K-parti med 24% av i dessa områden, som dess bas

ungefär väljarna samtidigt

var bara hälften så stor i hamnade

basnäringsregionerna. Mellansverige

tvärs en i denna bild. Det var bara i mitten av

igenom på mittplats

1960-talet som moderaterna hade samma i M-Sverige

ungefär styrka som i K-Sverige.

Figur 4.1 Den av i

storregionala utvecklingen röstprocenten riksdags-

valen för Moderata under 1948-88.

samlingspartiet perioden

°/o 35 i

.k 30 -

i

f

25 / ak U /

t. i” m *ä 20 J, . x *t 5k/ n _/ \_\ ii / «

, *egg i

15 +641 \. -_44 / “r .// /4 x_ _k . t 4/ 4/ F: /, \*\ \* ø/ 10 d ,\ ;tg \k_,/

I 1 i . i i l i l i i i l ,

1948 1960 1970 1979 1988

Valár

-- “i” R$V9flC9 M-Sverlge

*“ a 7018” K-Sverlge

Anm. För detaljerade se 2.

uppgifter bilaga

Allmänt framstår 1960-talet som en i moderaternas stor-

brytningstid

regionala utveckling. I mitten av detta årtionde var avståndet mellan

kurvorna ungefär 5% - vid senaste valet hade avståndet nästan tredubb-

lats!

Folkpartiet

har en intresseväckande storregional historia. Från 1940-

Folkpartiet

talet och fram till 1973 kan det karakteriseras som Sveriges

brytpunkten

mest med ofta dubbelt så starkt fäste i de nuvarande

utpräglade K-parti, som i B-regionerna. K-regionerna

4.2 Den av röstprocenten i riksdags-

Figur storregionala utvecklingen

valen för Folkpartiet under perioden 1948-88.

% 35

2 5 r-i / *vxk \=› 2-_ 20 - __\__ \_ \ /øl u; Jg

ask. i .m

( 15 v_

10 *V/X ZÄ-êlr

5 _

I_ l 1 l dv, 1 l l n l ,, 0 ,_vál_.v_l 194 1960 1970 1979 1988

Valár

o” _t_ M-Sverlge B-Svarlge “i” K-Sverlqe _9- Totalt

Anm. För detaljerade se bilaga 2.

uppgifter

Sedan inträffade en under 1970-talet som ledde

regional utslätning

därhän att efter ett decennium blev ensamt i

folkpartiet (1982)

om att i stort sett sakna storregional profil! (Låt vara att

partisystemet

1982 också hade ett Under de två

folkpartiet osedvandligt lågt röstetal)

senaste valen har emellertid stärkt sin Generellt

folkpartiet k-profil.

gäller för såväl folkpartiet som för moderaterna under efterkrigstiden

att förändringarna i K-regionerna är mer dramatiska än i B-regionerna. Konsekvensen av B-regionernas politiska tröghet är att allmänna valframgångar ökar klyftan mellan K- och B-regionerna, medan

valförluster minskar skillnaderna!

Centerpartiet

Bondeförbundet/ Centern har en Det har under

mycket speciell profil.

hela efterkrigstiden haft sitt starkaste fäste i M-regionerna - även under 1970-talets stora inbrytning i K-regionerna. Skillnaden i styrka mellan M- och B-regionerna har emellertid långsiktigt minskat och är numera försumbara. Centern står, kort sagt, starkast utanför K-regionerna. När skillnaden mellan i olika var som störst -

partiets styrka regioner

perioden 1948-64 - kunde det vara tre gånger så starkt M-Sverige som i

K-Sverige!

Den första gröna vågen i inträffade under en

K-regionerna tjugoårs-

period (1964-85), varefter återkom till sin traditionella nivå i

partiet

Det är illustrativt att Centern försvann ur i

väljarstöd. fullmäktige

Stockholm vid 1985 års val och ur i Malmö vid 1988 års val.

fullmäktige

Figur 4.3 Den utvecklingen av röstprocenten i riksdags-

storregionala

valen för under perioden 1948-88.

Bondeförbundet/Centerpartiet

% 35 ,.,, , __ . ..,. _ ,.__.__

*m* 30 r /\“\

/øiwå

25 i J* / / / \ l \\ // r \\ /l y _ 20

\k .

»A / w

”F \ n * * 15 j 4/

,nd ;g

rrrr “g rr \\ç\ X r: \. // * m. SL w I, x_ 10 “^ 11/ *i

.44 - - › ›

,Jé/,,*-..4(

5: _\*\\\*/

I l l I l l l l l l l l __ 0 1948 1960 1970 1979 1988

Valár

- “i- M-Sverlqe R-Sverlqe b 9- Totalt K-Sverlqe

Anm. För detaljerade uppgifter se bilaga 2.

Vänsterpartiet Kommunisterna

Låt oss vända blicken mot den vänstern och börja med Vpk.

politiska

Den allmänna bilden är att har förvandlats till ett tydligt K-parti

Vpk

på ett par årtionden! var ett basnäringsparti, men under

Vpk länge

och studentrevolten på slutet av 1960-talet förändrade

radikaliseringen partiet sin och blev ett K-parti. storregionala profil

Figur 4.4 Den av i

storregionala utvecklingen röstprocenten riksdags-

valen för Kommunisterna under 1948-88.

Vänsterpartiet perioden

lb 10

=s 8 få* -0-

/ v

Ä k*

24:4*

m 4, \ H i

§3:

-få / f / V

4 /ø/ ,z V p ,,,,, _,. h, /J / \

\\\ //x /l/

2 ° p

v

l l l I l I* l l l l l l 0 1948 1960 1970 1979 1988

Valár

-“ *l* M-Sverlge B-Sverlge *f* K-Sverlge E Totalt

Anm. För se 2.

detaljerade uppgifter bilaga

Brytpunkten inträffade 1973, dvs som sin

samtidigt Centerpartiet gjorde

stora inbrytning i Skillnaden mellan i K-

K-regionerna. förankringen

Sverige och B-Sverige är emellertid numera inte stor. Det är däremot

uppenbart att Vpk har betydande svårigheter i det stabila som Sverige

finns i vilket bara delvis kan förklaras av socio-ekono-

M-regionerna,

miska faktorer. Måhända är den bästa av att

tolkningen utvecklingen

Vpk framförallt är ett konfliktparti - där förändringarna är som störst

och därmed även där skördar

motsättningarna, Vpk framgångar.

i - vilken i avseenden framstår

Mobiliseringen kärnkraftsfrågan viktiga

som en konflikt mellan och -förefaller ha

K-Sverige B-Sverige tillfälligt

ökat avståndet mellan dessa storregioner inom

Vpk.

Socialdemokratiska Arbetarepartiet

För socialdemokraterna är de mönstren mindre drama-

storregionala

tiska, men det har en entydig riktning och en kontinuitet som antyder betydande strukturella trögheter. Socialdemokraterna har under hela

efterkrigstiden haft en basnäringsprofil, vilket naturligtvis har samband

med att klassröstandet har varit så i vårt land. Häri ligger

utpräglat

både en och en är att haft svårt att

svaghet styrka. Svagheten partiet

bryta in i nya och är den unika stabilitet som

väljargrupper styrkan

partiet demonstrerat.

I K-Sverige är socialdemokratin numera ett medan det är ett

35%-parti, 50%-parti i B-Sverige. Valframgångarna 1968 och 1982 innebar en mobilisering som var särskilt framgångsrik utanför K-regionerna. I

Mellan-Sverige finns ett ur statistisk stiligt mellanläge under

synpunkt

hela den studerade perioden.

Under 1950-talet fanns en tydlig tendens att skulle minska sina

partiet

storregionala klyftor och några år in på 1960-talet var röstskillnaden endast 6% mellan K- och

P-Sverige.

Sedan dess har emellertid avståndet vuxit vid varje valtillfälle och

5 uppgick 1988 till ungefär 14%! Skulle detta mönster hålla i sig till

nästa hundraårsjubileum för socialdemokratin blir partiet ett 10%-parti i K-regionerna! En sådan extrapolering beaktar naturligtvis inte

framtidens nya förutsättningar och politiska händelser.

15Redan några år efter brytpunkten på 1960-talet uppmärksanmades utvecklingen av forskarna Seymour M. Lipset och Stein Rokkan och föranledde följande pessimistiska utsaga för socialdemokraternas vidkomnande: Even the Swedish Social Dernocrats, the most intelligent and the most farsighted of the Labor rulers in Europe, seem finally to have reached the end of their era...Swedish workers enjoy perhaps the highest standard of living in the world, but this does not help the Swedish Social Democratic governmentnlt is significant that in all the three Scandinavian countries the Social Democratic losses have been most marked in the cities and quite small in the rural periphery; the governing parties run into the greatest difficulties in the areas where the revolution of expectations has run the furthest (1967:5566).

Figur 4.5 Den storregionala utvecklingen av röstprocenten i riksdags-

valen för Socialdemokratiska arbetarpartiet under perioden 1948-88.

%

60: i + i i L k i ›-* › , ,. g,... g, n .k 50 Nim” V rs -n ;ik p F ie f F* .a /ri V0, L; w »u _ a; e * gi 40 en «

10 -

l l l... l I | l I I l l ,_ 0 ,___..l_ 194 1960 1970 1979 1988

Valár

** “l- M-Sverlqe B-Sverlqe dk K-Sverlqe 43- Totalt

Anm. För detaljerade uppgifter se bilaga 2.

Kristdemokratiska Samhällspartiet

Kristdemokratiska (KDS) var ett all-

samhällspartiet ursprungligen

- som i 1982 års val. KDS har

regionalt parti ungefär folkpartiet

emellertid tenderat att bli ett alltmer traditionellt med

utpräglat parti M-Sverige profil.

4.6 Den av röstprocenten i riksdags-

Figur storregionala utvecklingen

valen för Kristdemokratiska under perioden 1964-88.

Samhällspartiet

°lo 4

fin»

/

/ /l l W .T// .ll/r 2 -k x /,.. ^E1 /v / 4 x l/ _ 3§ \\ \ “\ FK \B___a \ g

[J] 1 w-x

I l | l I l I l l l I l 0 1960 1970 1979 1988 1948

Valár

r *l* B-Sverlqé M-Sverlqe

*- “S” Total! K-Sverlqe

Anm. För detaljerade uppgifter se bilaga 2.

Det var också i som KDS gjorde sin största mobilisering

M-regionerna

under 1980-talet. Hade fått bestämma hade KDS nästan

M-Sverige

klarat in i med sina 3.8% i 1988! I K-regio-

sig riksdagen riksdagsvalet

nerna har liknande som - låt vara att

partiet ungefär svårigheter centern

KDS under senare år befinner i en tillväxtfas.

sig

Miljöpartiet de gröna

Miljöpartiet de gröna, i denna har en

slutligen partivisa analys,

valhistoria som bara tre 1982, 1985 och 1988. I

omspänner riksdagsval;

kommunalvalen, däremot har miljöpartier sedan av 1970-

funnits början

talet. Tvärtemot vad man skulle kunna tro är inte enbart ett

miljöpartiet

K-parti - ett utflöde av II. I

gröna vågen K-regionerna lyckades partiet

visserligen uppnå 65% 1988, men det nå 4.7% i B-

samtidigt lyckades

regionerna och 5.2% i Och det är samma

M-regionerna. ungefär

mönster som i 1985 års val - med siffrorna 1.7%, 1,3% 1.4%.

respektive

För Moderaterna och Socialdemokraterna är det att 1960-

uppenbart

talet var en Den sammanfaller med industrisamhällets

brytningstid.

zenit och det är från denna som av tillverk-

period utflyttningen ningsindustrin från tar fart, som storstadsregionerna samtidigt tjänste-

sektorn växer snabbt. Här kan man se ett orsakssamband med den

politiska utvecklingen. Hotbilden för socialdemokratin är att en Sverige

dag får det slags mönster som finns i med ett starkt fäste

idag England,

för Labour i de sönderfallande industristäderna i norr, medan Conservatives dominerar i tillväxtområdena i södra och

syd-östra England.

I finns emellertid två urbana kärnor där socialdemokratin

K-regionerna

är ett - Malmö och Umeå. 45%-parti nämligen I det förra fallet beror styrkan sannolikt på Malmös av stor industristad

kvardröjande prägel

och har sålunda likheter med För universitets- och

basnäringsregioner.

tjänstestaden Umeå med enbart 17% av arbetsmarknaden inom tillverkningsindustrin är bilden annorlunda. Här har socialdemokratin

lyckats

bli identifierad med staden Umeå sedan makttillträdet 1979.

4.3 Förändrade participationsmönster

På 1950-talet forskarna och Stein Rokkan genomförde Angus Campell en studie av i Norge (1960). De kunde visa att skill- Valdeltagandet naderna i mellan olika var oväntat små och valdeltagandet socialgrupper att med och låg social status förklaringen var att grupper låg utbildning detta med särskilt i kompenserade hög organisationsaktivitet, Folkrörelsetraditionen brukar också framhållas fackföreningsrörelsen. som en till det i Sverige. viktig förklaring höga Valdeltagandet

Vilken är då över tiden av sambandet mellan valdeltaganutvecklingen det och För att analysera parti- och organiorganisationsanknytning? sationsstrukturen i och dess betydelse för valdelstorstadsregionerna är det emellertid inte att ha om enkla tagandet tillräckligt uppgifter aktivitetsmått bland Av stort intresse vore att få fram medborgarna. om hur och föreningsverksamheten uppgifter organisationsstrukturen ser ut och har i i stadsdelar med lågt valutvecklats, synnerhet med Tyvärr saknas ännu deltagande respektive högt valdeltagande. sådana uppgifter.

I bok makt redovisas aktuella maktutredningens Medborgarnas (1989) tvärsnittsdata från en bl.a. rörande valdeltagande i medborgarstudie förhållande till utbildning och organisationsmedlemskap. Utbildningsnivån är indelad i tre medel respektive hög) och kategorier (låg, mäter antalet i frivilliga organisationer. medlemskapen medlemskap Den slutsatsen är att är en utomentydiga organisationsmedlemskapen faktor för Valdeltagandet och att utbildningsnivån spelar ordentligt viktig en marginell roll; Valdeltagandet bland välorganiserade lågutbildade är lika som bland s. 229). Av högt välorganiserade högutbildade. (ibid, också att de som är aktiva i i undersökningen framgår föreningslivet stor är samma människor som är aktiva i utsträckning partipolitiken. Här överensstämmer resultaten med i olika länder under-sökningar redan t.ex. av den norske statsvetaren Stein Rokkan på 1950-talet, är mest utslagsgivande ifråga om politiska (1970:358). Utbildningsnivån kontakter och Sambandet mellan valdeltagande och protestaktiviteter. kvarstå, med reservation för att det råder organisationsanknytning synes viss brist data om förhållandena 1950-talet i Sverige. på på

Det är att har ett samband med konkurrensen uppenbart Valdeltagandet mellan och den vitaliteten hos de politiska partierna. organisatoriska Det stabila och i Sverige har länge folkrörelsepräglade partisystemet

framstått som något av ett i demokratierna. Stat efter stat har

undantag

drabbats av en kombination av instabilitet och av

politisk försvagning

partiernas medlemsantal och interna aktivitet - inte minst under 1960och 70-talen. Denna internationella trend har emellertid under 1980talet också nått vårt land.

Mot slutet av 1970-talet fanns 290.000 som beteckungefär personer nade sig själva som aktiva medlemmar i eller

politiska partier politiska

kvinno- och i från slutet av 1960-

ungdomsförbund Sverige. Mätningar

talet visade att dittills hade hålla

partierna lyckats ställningarna.

Levnadsnivåundersökningarna vid Statistiska centralbyrån (SCB, Poli-

tiska resurser 1982 resp. visar att åttiotalet medfört en

1986) stagnation

i inre liv. Det totala antalet aktiva har minskat till inemot

partiernas

240.000 personer mellan mättillfällena 1978 och 1984 - dvs minus en sjättedel av de aktiva. Paradoxalt har medlemsaktiviteten totalt sett

gått

ned, samtidigt som antalet medlemmar i har ökat!

partierna

Den sjunkande har intressanta Kvinnornas

partiaktiviteten drag.

aktivitet har ökat, medan särskilt de männens aktivitet har unga minskat. Lågutbildade och arbetare har fått en starkare i

ställning partilivet, samtidigt som många tjänstemän på mellannivå sorti. gjort

Av speciellt intresse i detta är att

sammanhang aktivitetsförändringen

också har en innebörd. att de

regional Tidigare gällde politiska

partierna hade störst vitalitet utanför storstäderna, i i

synnerhet

Norrland. I relativa termer har emellertid förstärkts i

partiaktiviteten

de tre under främst en

storstadsregionerna 1980-talet, genom kraftig

ökning av antalet medlemmar; I norrlandslänen har antalet

partiaktiva

minskat med hela 40% under 1980-talet, som antalet aktiva

samtidigt

i varit konstant!

storstadsregionerna ungefär

Den svenska har också internationellt sett en

fackföreningsrörelsen

särställning för sin stabilitet och I slutet av 1970-talet

djupa förankring.

var ungefär 80% av de anställda anslutna till Vid

någon fackförening.

SCB:s framkom att 70% av medlemmarna besökt

mätningar någon gång

ett fackligt möte och att 565.000 som lönearbetade

personer (skattning)

mer än 16 betecknades som aktiva medlemmar

timmar/vecka sig själva

1978. Vid sex år senare hade bilden hunnit förändras.

SCB-mätningen

Antalet skattade aktiva hade till trots att medlems-

sjunkit 435.000,

antalet formellt hade ökat. Den aktiviteten har

sjunkande fackliga

mönster. De aktiva består alltmer av kvinnor, även om männen

tydliga

fortfarande är i De lågutbildade blir allt färre bland de aktiva,

majoritet.

som stärkt sin ställning. Facket har gått särskilt

samtidigt högutbildade

starkt tillbaka i de tre storstäderna - särskilt i Göteborgs-och Malmö-

Facket stärkte emellertid sina positioner i Norrland som

regionerna.

från i antalet aktiva medlemmar till

gått påtaglig underrepresentation en klar överrepresentation.

i medlemsaktivitet i partier och fackföreningsrörelse ingår Nedgången

emellertid inte i någon allmän minskning av medborgarnas engagemang i SCB:s visar att medlemsaktiviteten totalt sett

föreningar. mätningar

har ökat i alla i under 1980-talet!

regioner Organisations-Sverige

Vinnarna är särskilt idrottsrörelsen och boendesammanslutningar, de senare nästan uteslutande i storstadsregionerna.

Medan håller i de

partierna ställningarna storstadsregionerna försvagas

ute i landet, som facket har i storstäderna och

samtidigt problem

i Norrland. nog har den minskade fackliga

framgångar Egendomligt

aktiviteten inte medfört en av i storstäderna.

minskning partiaktiviteten

Om samband mellan och organisationsaktivitet antas vara starkt

parti-

även i storstäderna, innebär det att storstadspartierna alltmer präglas av aktiva medlemmar från andra kollektiv än facket -erkannerligen

boendesammanslutningar och idrottsrörelsen.

En notoriskt svårbedömd till att kan

delförklaring Valdeltagandet

befinna så nivå i vårt land är folkrörelsetraditionen och en

sig på hög politisk kultur där Valdeltagandet betraktas som en självklar medborgerlig plikt.

Det förefaller emellertid att sambandet mellan valdeltagande och

troligt håller att Det tydligaste uttrycket för organisationsaktivitet på försvagas.

detta är att antalet personer i riket som uppger sig vara aktiv i någon

ökade från 38.8% till 42.3% perioden 1978-84 (SCB:s ULF-

förening

Detta mönster också för storstäderna. Samtidigt

mätningar). gäller

minskade i riket i riksdagsvalen med ett par procenten-

Valdeltagandet

heter!

4.4 Postmaterialism och partisystemets omvandling

I detta har vi redovisat två

kapitel djupgående förändringsmönster; postmaterialistiska värderingar och partiernas storregionala föramring. Gruppen postmaterialister utgör en begränsad andel av Sveriges befolkning, men om denna grupp är snedfördelad kan den

geografiskt regionalt bli av storlek.

betydande

Vår hypotes är att det finns ett samband mellan dessa

förändringar (Jfr Dunleavy, 1989:208), nämligen att de postmaterialistiska värderingarna har sina klaraste fästen i och att detta ackså

geografiska K-regionerna får partipolitiskt uttryck. Våra argument kan sammanfattas i följande iakttagelser:

*

K-regionerna har den högsta utbildningsnivån, största tjänstesektorn, högsta andelen ungdomar och största inslaget av karriârlivsformen hos med andra Allzsam-

befolkningen jämfört storregioner. mans egenskaper som har stark samvariation med postmaterialism (Jfr Pettersson, 1988).

*

K-regionerna är den mest sekulariserade och internationaliserade miljön (Jfr Inglehart, 1984).

*

I kärnkraftsomröstningen 1980 var linje 3 (tolkad som det mest

postmaterialistiska alternativet) särskilt framgångsrik i Stockholms-

och

Göteborgsregionerna (Johansson, 1980).

En i är att de har fått

gåta sammanhanget Miljöpartiet gröna jämförelsevis i är deras röstetal

begränsat genomslag K-regionerna. Visserligen

där än i andra men skillnaden är inte dramatisk. högre storregioner, Gåtans lösning torde vara att de etablerade partierna under 1980-talet har inlett en omfattande till

anpassning de nya värderingsmönstren, vilket minskar utrymmet för Denna innebär

Miljöpartiet. anpassning

risk för interna konflikter i inför de och samtidigt partierna partiaktiva väljarna i andra

storregioner.

Det tycks således ske en av som en

omstrukturering partisystemet konsekvens av från industrisamhälle till

övergången kunskapssamhälle. Denna innebär en till

omvandling anpassning postmaterialistiska

och får sina i värderingsmönster tidigaste uttryck K-regionerna.

Varför framstår Moderaterna, VPK och Miljöpartiet som de mest

utpräglade K-partierna? Uppenbarligen har Moderaterna lyckats knyta

an till de individualistiska och kosmopolitiska värderingarna i post-

materialismen, VPK utvecklat livskvalitet-värderingen och Miljöpartiet

sökt inkorporera såväl individualism som livskvalitet.

5 STORSTADENS PARTIER & VALDELTAGANDE

har ett internationellt sett i allmänna val.

Sverige högt deltagande

finns främst i demokratier med Valdel-

Högre noteringar röstplikt.

under de senaste decennierna är av allt att döma

tagandets utveckling

en direkt konsekvens av den ekonomiska strukturomvandlingen.

ej

Det i i storstäderna sjunkit mer

är en myt att deltagandet riksdagsvalet

än i riket i stort under 1980-talet. Det i

sjunkande Valdeltagandet

i en allmän utveckling i nationen. Ifråga om

storstadsregionerna ingår

kommunalvalen finns det i mån ett specifikt storstadsproblem

någon

med - men det är starkt förbundet med invandrarfak-

Valdeltagandet

torn.

Det är det i vissa valdistrikt i storstäderna

troligen låga valdeltagandet

som alltid funnits valdistrikt givit upphov till myten. Det har emellertid i storstäderna som i deltagandet.

uppvisat osedvanligt låga noteringar

Vad som inträffat under det senaste decenniet är att skillnaderna i mellan olika stadsdelar ökat främst genom att

valdeltagande kraftigt, stadsdelar med homogent och högt valdeltagande tillkommit, många

som stadsdelar med behållit denna

samtidigt mycket lågt valdeltagande

karaktär. Skillnaderna i mellan stadsdelar och förorts-

valdeltagande

kommuner bostadssegregationen i storstäderna. avspeglar en ny fas i områden har en annorlunda befolkning ur

Miljonprogrammets tämligen

socio-ekonomisk än områdena med villor, synvinkel de nya exklusiva radhus och bostadsrätter.

Det i är en som i första

sjunkande valdeltagandet Sverige problematik

kan anses de båda valen 1985 och 1988. är om dessa val

gälla Frågan

en av i Sverige till en lägre

utgör inledningen på anpassning deltagandet

nivå av det vad som är i vår omvärld, eller om de har att

slag vanligt

med frånvaron av sedan 1968 och olika social-

göra mobiliseringsval faktorer. synes lyfta Valdeltagandet till psykologiska Mobiliseringsvalen

varifrån det kan intill nästa mobiliseringstillfälle.

nya höjder sjunka

Frånvaron av kan ha samband med den förda

mobiliseringsval

innehåll och med att de av olika grupper

politikens politiska partierna

inte som Den allmänt sjunkande nivån på medbor-

upplevs angelägna.

under de senaste decennierna - de subjektiva

garnas partiidentifikation

minskat mellan 1982 och 1985 (för 1988

anhängarskapen flagrant

saknas ännu - stöd åt denna siffror) ger tolkning (Holmberg, 1987: 24lff).

Vilka som vinner förlorar en av partier respektive på mobilisering valmanskåren är en strategiskt viktig fråga. Numera gäller huvudregeln att miljöer med har andel röstande moderahögt valdeltagande hög på terna, medan socialdemokratin har en viss tendens att stå starkast i miljöer med lågt valdeltagande.

De institutionella medlen för att är i det närmaste höja valdeltagandet uttömda i vårt land. De enda medel som skulle effekter vore ge tydliga att införa efter utländska förebilder eller att antingen röstplikt begränsa rösträtten för kategorier med - t.ex. genom att lågt valdeltagande höja rösträttsåldern och slopa invandrarnas rösträtt. av dessa Ingen åtgärder är aktuella eller ens med svensk demokratisk Det förenliga praxis. sjunkande Valdeltagandet är i första hand en för de utmaning politiska partierna.

I - liksom i andra utvecklade industriländer - har den indust- Sverige riella revolutionen Svensk framstod präglat partisystemet. politik länge under 1900-talet som en-dimensionellt och En vänster-höger-dominerat. fråga som har forskare är om denna dominerande sysselsatt många konfliktdimension kommer trängas tillbaka under de närmaste decennierna till förmån med konsekvenser för för nya dimensioner påtagliga partisystemet och politikens innehåll.

Samhällsomvandlingen frambringar således nya politiska skiljelinjer och nya politiska krav växer fram, vilket ett för skapar anpassningsproblem partierna. Mellan samhälle och finns en time som blir partisystem lag särskilt tydlig i tillväxtregionerna där i samhällsbilden de nya inslagen är mest påtagliga. En viktig aspekt på de är deras politiska partierna effektivitet - att åstadkomma resultat utifrån de krav politiska förmågan som ställt. Ju större tidsskillnad medborgarna partisystemet besitter, desto sannolikare är det att krav med stöd i breda medbormånga gargrupper aldrig uppfattas eller fästes vikt vid i den tillräcklig praktiska poüüken.

Trots att den visar att från storregionala utvecklingen omvandlingen industrisamhälle till kunskapssamhälle inte är orsaken till det sjunkande Valdeltagandet, så skapar den nya förutsättningar för de politiska partierna. I storstads- och skördar moderaterna, universitetsregioner

folkpartiet, Vpk och miljöpartiet framgångar, medan centern och

socialdemokraterna står starkare utanför dessa Nya livsformer

regioner. och värderingsmönster växer här fram vilka skapar betydande an-

passningsproblem för det etablerade partisystemet och ger utrymme för

nya postmaterialistiska rörelser och partier.

De svenska synes i preferera

efterkrigsgenerationerna stigande grad

värden, livskvalitet och De klassiska

post-materialistiska miljöhänsyn.

plånboksfrågorna och den ekonomiska tillväxten kommer ej på första

plats i av de frågorna i politiken. rangordningen viktigaste

rapporter har visat att den tidigare relativt starka

Samstämmiga pariidentifikationen i västvärlden har sjunkit. En viktig förutsättning för

partiidentifikation är att det finns en tidig identifikation med en

organisation eller grupp med vilken partiet är förknippat (Shively, 1972).

I Powells modell för starka länkar mellan

valdeltagande utgjorde

och i ett land en hävstång för

politiska partier intressegrupper högt

Det som oroande för framtiden är tendensen att

valdeltagande. inger

gamla länkar till intressen och luckras

partiernas medborgargrupper

upp i det samhället. En effekt av detta kan bli att

postindustriella partiernas förmåga att mobilisera väljarna minskar (Mair, 1983).

I Sverige brukar man hävda folkrörelsetraditionens betydelse för

i och och för den ak-

deltagandet partier organisationer, politiska

tiviteten i den svenska i stort. Den formella utbild-

folkstyrelsen

ningsnivån har relativt stor betydelse för människors politiska deltagande och däribland röstandet. Den allt högre utbildningsnivån

främjar visserligen den politiska participationen, men innebär samtidigt

inte att de etablerade politiska partierna Snarare använder de

gynnas.

andra kanaler för sin aktivitet, inte minst

högutbildade politiska

direktkontakter med och offentliga tjänstemän och får på detta

politiker

sätt access till det beslutsfattandet olika nivåer i samhället.

politiska på

Aktioner, protester och manifestationer upplevs av många som ett attraktivt och kanske även ett mer effektivt sätt att påverka beslutsfat-

tare, bilda opinion - än genom politiska partier.

BIBLIOGRAFI

Aardal, Bernt & Valen, Henry, 1989. Velgere, partier og politisk avstand Statistisk sentralbyrå)

(Oslo:

Abramson, P.R. & Ronald, 1986. Generational replacement

Inglehart, and value in six West European societies. (American Journal of

change Pol Science 30(1) Febr 86:1-25)

Abramson, & Inglehart, Ronald, 1987. Generational replacement and the future of of Politics 49(1) Febr

post-materialist values.(Journal 87239-241)

Andersson, Åke E., 1985. Kreativitet. Storstadens Framtid

(Stockholm: Prisma)

Andersson, Åke E. & Ulf, 1988a. K-Samhällets Framtid

Strömquist, (Stockholm: Prisma)

Andersson, Åke E., 1988b. Universitet. Regioners Framtid (Stockholm: Regionplanekontoret)

Back, Pär-Erik & Berglund, Sten, 1978. Det svenska partiväsendet (Stockholm: AWE/GEBERS)

Burnham, Walter, Dean, 1980. The and of

Appearance Disappearance the American Voter Rose, Richard Electoral Participation. A

(i (Ed.). Comparative Analysis (Beverly Hills: SAGE))

Butler, David & Stokes, Donald., 1974. Political Change in Britain (London: MacMillan)

Böltken, Ferdinand & Jagodzinski, Wolfgang, 1985. In an environment of insecurity (Comparative Political Studies, Vol 17, No. 4)

Caldeira, Gregory A., 1985. The Mobilization of Voters in Congressional Elections (Journal of Politics, Vol 472490-509)

& Rokkan, Stein, 1960. Norway and the United States Campell, Angus of America. (International Social Science Journal, Vol. XII:69-99)

Deutsch, Karl, 1961. Social Mobilization and Political Development.

(APSR, Vol. 552493-514)

DeNardo, James, 1986. Does Heavy Turnout Help Democrats in Presidential Elections? (APSR vol. 80, No. 4)

Dir. 1988:64. Utredning om livsmiljön och det politiska i deltagandet

storstäderna.

Dunleavy, Patrick, 1989. The end of class politics? i Cochrane, Allan & Anderson, James (eds.). Restructuring Britain. Politics in transition

(London: SAGE)

Ekman, Ann-Kristin, 1986. Kulturbestämda framtidsbilder. Om livsformer i kommuner

sju (Stockholm: FRN-Framtidsstudier)

Ekman, J., 1989. Ta upp kampen om fantasin (Dagens Nyheter 1989-

04-15)

Flanagan, S.C., 1982a. Changing Values in advanced industrial societies:

Ingleharts silent revolution from the perspective of Japanese findings (Comparative Political Studies, Vol 142403-444)

Flanagan, S.C., 1982b. value in advanced industrial

Measuring change

societies. A rejoinder to Inglehart (Comparative Political Studies, Vol

15:99-128)

Fiskesjö, Bertil et al, 1973. Arbetsmaterial i Svensk och

jämförande politik (Lund: Studentlitteratur)

Gidlund, Gullan, 1983. Partistöd (Lund: Liber

Förlag)

Gidlund, Gullan, 1985. Det kommunala En studie av

partistödet.

kommunernas och landstingens stöd till de C

politiska partierna. (Ds 1985:8)

Gidlund, Gullan, 1988. Kommunalt stöd till de politiska partierna.

(SOU 1988:47)

Gidlund, Janerik et al, 1988. Periferins renässans. Lokala framtider och

Sveriges omvandling (Stockholm: Allmänna Förlaget)

André. 1984. till bortom arbetssamhället Gorz, Vägen paradiset (Stockholm: Alfabeta)

Gouldner, Alwin W., 1979. The Future of the Intellectuals and the Rise of the New Class (New York: Seabury)

Erik & Stjernqvist, Nils, 1988. Vår författning (Stockholm: Holmberg, Norstedts)

1984. i Liber Förlag) Holmberg, Sören, Väljare förändring (Stockholm:

Sören & Mikael, 1987. och val i Sverige Holmberg, Gilljam, Väljare (Stockholm: Bonniers)

Thomas, 1983. Det folk. Livsformer och centraldiri- Hojrup, glemte Institut for Folkelivsforskning och gering (Köpenhavn: Europaeisk Statens Byggeforskningsinstitut)

Illeris, Sven, 1989. Service og den regionale balance i Norden (i NordREFO. De nordiska huvudstäderna - Drivkrafter eller av skapare regional balans? (Helsingfors: NordREFO))

Ike, Nobutaka, 1973. Economic Growth and Inter-Generational Change in (APSR, Vol. 6721194-1203) Japan

Ronald, 1971. The silent revolution in Europe. Intergenera- Inglehart, tional change in post-industrial Society.

Ronald, 1977. The Silent Revolution: Changing Values and Inglehart, Political Western Publics (Princeton, N.J.; Princeton Styles Among University Press)

Ronald, 1979a. Political Action: The Impact of Values, Inglehart, Level, and Social Background (i Barnes, S. & Kaase, M. Cognitive Political Action. (Beverly Hills: SAGE) (eds.).

Ronald, 1979b. Wertwandel in den westlichen Gesellschaften: Inglehart, und PolitischeKonsequenzenvonmaterialistischen postmaterialistischen Prioritaten H. & Kmieciak, P. Wertwandel und (i Klages, (eds.), Wandel (Frankfurt: Campus)) gesellschaftlicher

Inglehart, Ronald, 1981. Post-Materialism in an Environment of

Insecurity (APSR Vol 75, No. 4)

Inglehart, Ronald, 1982. Changing Values in Japan and the West

(Comparative Political Studies, Vol 14:445-479)

Inglehart, Ronald, 1983. The Persistence of Materialist and Postmaterialist values orientations: Comments on Van Deths

Analysis.

(European Journal of Political Research, Vol

11:81-91)

Inglehart, Ronald, 1984. The Structure of

Changing political Cleavages

in Western Societies. Dalton et al., Electoral in

(i (eds.), Change

Advanced Industrial Societies. N.J.: Princeton

(Princeton, University Press)

Inglehart, Ronald, 1985a. Aggregate Stability and Individual-Level Flux in Mass Belief The Level of Paradox. Vol

Systems: Analysis (APSR, 79:97-116)

Inglehart, Ronald, 1985b. New Perspectives on Value Response

Change.

to Lafferty and Knutsen, and Böltken and

Savage, Jagodzinski (Com-

parative Political Studies, Vol 17, No.

4)

Isberg, Magnus, 1986. Valsystemet i 20 länder. En översikt Ju

(Ds

1986:1)

Jackman, Robert, W., 1987. Political Institutions and Voter Turnout in the Industrial Democracies Vol. 81, No.

(APSR, 2)

Johansson, Börje, 1988. och innovationsnät i

Exportcykler regionala

Norden: En av samspelet mellan noder i det ekonomiska

analys

nätverket (i NordREFO. De nordiska huvudstäderna - Drivkrafter eller

skapare av regional balans? (Helsingfors: NordREFO))

Johansson, Leif, 1980. Kärnkraftsomröstningen i kommunerna (Med-

delande 1980:3, institutionen, Lunds

Statsvetenskapliga universitet)

Kerr, Henry & Handley, David, 1974. Conflits des Generations et Politique Etrangére en Suisse (Annuaire Suisse de Science

Politique, pp. 127--155)

Knutsen, 1985. Politiske verdier, och ideologi

Oddbjorn, konfliktlinjer

Institutt for Universitetet i Oslo)

(stencil, doktorsavh., statsvitenskap,

Knutsen, 1986. Political cleavages and political realignment

Oddbjorn,

in the new thesis Political

Norway: politics reexamined.(Scandinavian

Studies 9(3) Sept 862235-278)

Knutsen, 1988. The Impact of Structural and Idelogical Party

Oddbjorn,

Cleavages in West European Democracies: a ComparativeEmpirical Journal of Political Science 18(3) July 88:323:352)

Analysis.(British

Everett C., 1978. The New Lines are Drawn: Class and Ideology

Ladd,

in America Opinion 1:48-53)

(Public

LaPalombara, 1987. Italian Haven and

Joseph, Democracy, Style. (New London: Yale University Press)

William M., 1976. Basic Needs and Political Values: Some

Lafferty,

from on Europes Silent Revolution. (Acta

Perspectives Norway Sociologica 192117-136)

William M. & Knutsen, 1984. Leftish and Rightist

Lafferty, Oddbjorn,

in a Social Democratic State: An of Norway in the

Ideology Analysis

Midst of the Conservative Journal of Political

Resurgence (British

Science, Vol. 142345-367)

Lawson, & Merkl, Peter H., 1988. When Parties Fail. Emerging

Kay

Alternative N.J.: Princeton University Press)

Organizations (Princeton,

Lewin, Leif, 1970. Folket och eliterna Almqvist & Wiksell)

(Stockholm:

1984. Democracies: Patterns of Majoritarian and

Lijphart, Arend,

Consensus Government in Countries Haven: Yale

Twenty-One (New

University Press)

M., 1979. The New Class and the Professoriate (i

Lipset, Seymour

B. The New Class? Brunswick, N.J.: Transac-

Bruce-Briggs, (ed.). (New tion Books))

Lipset, Seymour M. & Rokkan, Stein (eds.), 1967. Party Systems and

Voter Alignments York: The Free

(New Press)

Marsh, Alan, 1975. The Silent Revolution, Value Priorities and the Quality of Life in Britain (APSR, Vol

69:1-30)

Marsh, Alan, 1977. Protest and Political Consciousness Hills:

(Beverly

SAGE)

Massey, Doreen, 1984. Spatial Divisions of Labour. Social Structures and the of Production

Geography (London: Macmillan)

McAllister, Ian, 1986. Compulsory Turnout and Party Ad-

Voting,

vantage in Australia (Politics 21, No

1)

Milbrath, Lester W. & Goel, M.L., 1977. Political How

Participation.

and Do Get Involved in Politics? Rand

Why People (Chicago: McNally College Publishing Company)

Monnesland, Jan, 1989. 70-tallet en parentens? NordREFO. De

(i

nordiska huvudstäderna - Drivkrafter eller av balans?

skapare regional

(Helsingfors: NordREFO))

Morlan, Robert L., 1984. (Political Science Vol

Quarterly, 99:457-470)

Petersson, Olof et al, 1989. makt

Medborgarnas (Stockholm: Carlssons)

Pettersson, Thorleif, 1988. Bakom dubbla lås. En studie av små och

långsamma värderingsförändringar (Stockholm: Institutet för fram-

tidsstudier)

Powell, Bingham, G., 1980. Voting Turnout in Democracies:

Thirty

Partisan, Legal and Socio-Economic Influences Rose, Richard

(i (Ed.).

Electoral Participation. A Hills:

Comparative Analysis (Beverly SAGE))

Powell, Bingham, G., 1986. American Voter Turnout in

Comparative Perspective (APSR vol. 80, No. 1)

Ricknell, Lars, 1976. Politiska regioner. (Stencil, Doktorsavh., Statsve-

tenskapliga inst, Umeå universitet)

i Stockholms län, 1983. Levnadsförhållanden i Regionplanekontoret Stockholmsregionen 1968-81 (Stockholm).

Rokkan, Stein, 1970. Citizen, Elections, Parties. Approaches to the

of the Processes of Development. (Oslo: Univer- Comparative Study sitetsforlaget)

SCB, 1982. Politiska resurser.

SCB, 1986. Politiska resurser.

Schlozman, Kay L. & Verba, Sidney, 1987. Sending Messages, Getting Replies (Society 24, No. 4)

Lee et al, 1985. and Nonvoting: A Multi-Election Siegelman, Voting Perspective (APSR 29, 1985:4)

Steiner, 1969. und Politik. (Meisenham am Glan: Anton

Jurg, Bürger Hain)

Steinfels, Peter, 1979. The Neo-Conservatives York: Simon and

(New

Schuster)

Strömberg, Lars & Westerståhl, Jörgen (red), 1983. De nya kommunerna. En sammanfattning av den kommunaldemokratiska forskningsgruppens undersökningar.

SOU 1989:12. Den regionala problembilden.

SOU 1989:19. Regionalpolitikens förutsättningar.

Thermaenius, Edvard, 1933. Sveriges politiska partier (Stockholm: Hugo Grebers

Förlag)

Herbert, 1937. Political behavior. Studies in Election Statistics Tingsten, (London: P.S. King & Son)

Vallagen 1972, 1976

Wolfinger, Raymond E. & Rosenstone, Steven J., 1980. Who votes?

(New Haven: Yale University Press)

Wörlund, Ingemar, 1988. Politisk tradition. Politisk organisation. En studie av variationer i SAP:s 1921-1940.

regionala väljarstöd (Stencil, Lic. uppsats, Statsvetenskapliga inst, Umeå universitet)

Bilaga 1

INDELNING AV SVERIGE I STORREGIONER

K-SVERIQE *

Stockholm-Uppsala regionen

Stockholm/Södertälje A-region (1) Norrtälje A-region (2) Enköpings kommun Uppsala A-region (04)

*

Göteborgs-regionen

Göteborg

Kungälv

Ale Partille Lerum

Härryda

Mölndal

Kungsbacka

*

Malmö-Lund regionen

Malmö-Lund-Trelleborg A-region (28)

*

Linköpingsregionen

Linköping A-region (09)

90 *

Umeå-regionen

Umeå Vännäs Robertsfors

Bjurholm Nordmaling

M-SVERIGE

Södermanlands län

Östergötlands län utom Linköpingsregionen

län

Jönköpings

Gotlands län Kristianstads län Malmöhus län utom

Malmö-Lundregionen

län utom Kungsbacka

Hallands

Älvsborgs län utom Ale och Partille

län

Skaraborgs

Östersund

Växjö

Alvesta

Örebro

Karlstad

Håbo

Älvkarleby

Tierp

Öckerö

Stenungsund Tjörn

Orust Sotenäs Munkedal Tanum

Lysekil

Uddevalla Strömstad

B-SVERIGE

*

Norrland

Norrbottens län Västerbottens län utom Umeå-regionen Västernorrlands län Jämtland utom Östersund

*

Bergslagen

Västmanlands län __

Orebro län utom Orebro Värmlands län utom Karlstad

län

Kopparbergs

län

Gävleborgs

*

Sydöstra Götaland

län utom och Alvesta

Kronobergs Växjö

Kalmar län

Blekinge län

Bilaga 2

Resultat i riksdaqsvalen i K-Sveriqe 1948-88 i procent

Parti Riksdagsval

-48 -52 -56 -58 -60 -64 -68 -70 -73 -76 -79 -82 -85 -88

M 14 5 16.4 19.1 23.4 20.7 15.2 14.5 14.2 19.0 20.6 26.3 30.5 27.1 24. C 5 4 4.3 3.6 5.8 7.0 6.6 9.1 14.2 20.4 18.4 12.5 10.4 6.8 6 F 28.7 31.2 30.5 22.3 21.6 21.6 18.7 21.5 11.7 13.8 12.7 6.8 17.0 14. S 43 0 42.3 40.6 43 8 45.2 45.1 48.3 42.6 40.3 39.3 39.1 41.3 39.8 37. Vpk 8 2 5.7 6.0 4 6 5 3 5.9 3.6 5.6 6.7 6.4 7.7 7.4 6.8 7. Kds - - - - -

1.6 1.1 1.2 1.2 0.9 0.9 1.3 *) 2.

- - - - - - - - - - - - Mp 1.7 6 Ovr .2 2 .l .l 2 3.9 4 7 7 8 6 .9 2 4 .8 1.

HUil-*D-Nkømw

Vd 84.2 81.3 81.5 77.9 86.4 84.4 89.1 88.0 90.6 91.6 90.4 91.4 90.0 85. N

*) Valsamverkan med C

Resultat i riksdaqsvalen i M-Sveriqe 1948-88 i procent

Parti Riksdagsval

-48 -52 -56 -58 -60 -64 -68 -70 -73 -76 -79 -82 -85 -88

M 13.1 15.0 18.6 20.7 17.1 15.3 14.0 12.0 14.0 15.3 20.1 23.2 20.7 17.4 C 17.1 15.3 13.5 17.5 18.3 17.8 20.0 24.0 29.2 28.5 21.8 18.9 16.2 14.2 F 21.8 23.1 21.9 17.8 16.8 16.0 13.5 15.2 9.1 10.7 19.6 6.1 14.0 11.5 S 45.1 44.6 43.4 43.2 45.7 46.0 47.7 43.8 42 3 41.0 41.8 44 3 43.8 43.4 Vpk 2.9 1.9 2.5 0.8 2.1 2.8 1.4 2.7 3.0 2.7 3.5 3.6 3.6 4.1 Kds - - - - - 1.8

1.7 2.1 2.2 1.6 1.7 2.4 *) 3.8

- - - - - - - - - - - - Mp 1.4 5.9 Övr 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.6 1.7 0.2 0.3 0.2 0.6 1.7 0.3 0.4

Vd 83.5 79.8 81.1 78.1 86.6 84.5 90.0 89.0 91.4 92.2 91.1 91.7 90.1 85.1

*) Valsamverkan med C

Resultat i riksdaqsvalen i B-Sveriqe 1948-88 i procent

Parti Riksdagsval

-48 -52 -56 -58 -60 -64 -68 -70 -73 -76 -79 -82 -85

M 9.4 11.2 13.4 14.3 11.7 10.5 9.8 7.9 9.0 9.9 13.3 15.8 14.7 C 14.2 12.4 11.1 14.5 15.4 16.1 19.1 21.7 26.3 26.0 20.7 17.9 15.2 F 17.8 19.3 18.8 14.5 13.9 13.2 10.3 11.4 7.1 8.2 8.1 4.6 10.9 S 50.4 51.3 50.1 52.0 52.8 51.1 55.0 50.6 49.0 48.8 50.0 52.5 51.8

8.2 5.9 6.7 4.8 6.2 7.2 4.1 6.1 6.2 5.1 5.6 5.6 5.7 Vpk Kds - - - - - 1.9 1.7 2.0 2 0 1.6 1.7 2.0 *)

- - - - - - - - - - - - 1.3 Mp övr 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.3 0.4 0.4 0.8 1.7 0.3

Vd 80.6 76.3 76.9 76.2 84.7 82.6 88 8 87.8 90.6 91.5 90.7 91.2 89.4

*) Valsamverkan med C

Korrelationen mellan valresultat och valdeltagande i riket 1948-88 (N=283)

Parti Riksdagsval

-48 -52 -56 -58 -60 -64 -68 -70 -73 -76 -79 -82 -85

M .08 .09 .20 .02 .12 .12 .10 .18 .26 .34 .25 .31 .32 .33 C -.04 -.10 -.03 -.12 -.10 -.15 -.16 -.08 -.03 -.06 -.12 -.22 -.20 -.12 F -.15 -.07 -.ll -.27 -.25 -.21 -.16 -.08 -.14 .06 .04 .01 .22 S .22 .14 .12 .25 .24 .27 .21 .15 .05 -.05 -.01 -.03 -.10 -.19 V -.21 -.12 -.29 -.07 -.18 -.17 -.26 -.31 -.31 -.35 -.25 -.22 -.24 -.26 Kds - - - - - -.16 -.10 -.09 -.04 -.10 -.04 -.05 *) .13

- - - - - - - - - - - - -.08 .00 Mp

*) Valsamverkan med C

Korrelationen mellan valresultat och valdeltaqande i K-Sveriqe 1948-88 (N=53)

Parti Riksdagsval

-48 -52 -56 -58 -60 -64 -68 -70 -73 -76 -79 -82 -85 -88

M .33 .34 .35 .18 .28 .07 .24 .34 .38 .47 .42 .51 .54 .53 C -.12 -.25 -.22 -.04 -.14 -.Ol -.02 .09 .17 -.04 -.Ol -.16 -.16 .01 F -.31 -.16 -.17 -.16 -.11 -.15 -.13 .01 -.14 .16 .14 .09 .30 .19 S .31 .19 .15 .08 .08 .08 -.05 -.16 -.23 -.34 -.31 -.36 -.48 -.47 V -.17 -.07 -.18 -.25 -.29 -.38 -.45 -.50 -.47 -.43 -.53 -.46 -.49 -. Kds - - - - - -.21 -.12

-.16 -.25 -.30 -.19 -.27 *) -.

*) Valsamverkan med C

Korrelationen mellan valresultat och valdeltaqande i M-Sveriqe 1948-88 (N=lO8)

Parti Riksdagsval

-48 -52 -56 -58 -60 -64 -68 -70 -73 -76 -79 -82 -85 -88

M -.15 -.02 .05 -.Ol -.03 .04 -.12 -.02 -.06 -.05 -.17 -.15 -.23 -. C .00 .00 -.04 -.03 -.02 -.04 -.07 -.06 -.03 -.03 .02 -.19 -.03 F -.48 -.44 -.47 -.58 -.61 -.61 -.57 -.49 -.39 -.33 -.24 -.20 -.05 S .39 .31 .33 .36 .41 .39 .36 .25 .14 .12 .10 .20 .14 V .03 .03 .11 .09 .20 .19 .21 .12 .08 .01 .03 .10 .22 Kds - - - - -

-.24 .06 .14 .23 .27 .28 .27 *)

- - - - - - - - - - - - Mp -.28

*) Valsamverkan med C

Korrelationen mellan valresultat och valdeltagande i B-Sverige 1948-88 (N=l22)

Parti Riksdagsval

-48 -52 -56 -58 -60 -64 -68 -70 -73 -76 -79 -82 -85 -88

M -.14 -.22 -.08 -.26 -.16 -.07 -.09 -.07 .05 .13 .08 .08 .06 .02 C -.14 -.19 -.05 -.24 -.19 -.26 -.25 -.16 -.12 -.09 -.21 -.21 -.21 -.03 F -.17 -.18 -.24 -.30 -.26 -.28 -.23 -.26 -.26 -.16 -.17 -.22 -.14 -.09 S .40 .38 .40 .48 .48 .51 .47 .47 .38 .28 .33 .31 .28 .15 V -.11 .04 -.20 .02 -.12 -.08 -.25 -.29 -.30 -.37 -.20 -.21 -.21 Kds - - - - - -.10 -.18 -.22 -.19 -.19 -.19 -.25 *) .04

- - - - - - - - - - - - -.17 Mp

*) Valsamverkan med C

KUNGL. BIBL.

1989-10-20

STOCKHOLM

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Rapport av den särskilde utredaren för granskning 34. Reformerad företagsbeskattning

av hotbilden mot och sakerhetsskyddet kring stats- - Motiv och lagförslag. Del I.

minister Olof Palme. C. - Expertrapporter. Del 2. Fi. . Beskattning av fâmansföretag. Fi. 35. Reformerad mervärdeskatt m.m.

. integriteten vid statistikproduktion. C. - Motiv. Del 1.

. Fasta Öresundsförbindelser. K. - Lagtext och bilagor. Del 2. Fi.

. Samordnad länsförvaltning. Del l: Förslag. C. 36. Inllationskorrigerad inkomstbeskattning. Fi.

. Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. 37. Utländska förvärv av Svenska företag - en studie av

. Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. utvecklingen. I.

. UD:s presstjänst. UD. 38. Det nya skatteförslaget - sammanfattning av skatte-

. Särskild inkomstskatt för utländska artister mil. Fi. utredningarnas betänkanden. Fi. l0.Två nya treåriga linjer. U. COOQOKA-Kâ-bâls) 39. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartlägg-

1 LHushållssparandet - Huvudrapport fran Spardelega- ning och bedömning. S.

tioncns sparundersökning. Fi. 40. Datoriscring av tullrutinema - slutrapport. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 41. Samerätt och sameting. Ju. 13. Mångfald mot enfald. Del 1. A. 42. Det civila försvaret. Del 1. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och Det civila försvaret. Del 2. Förfatmingstext. Fö.

rättsfrâgor. A. 43. Storstadstrafik 3 - Bilavgifter. K. 15. Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. K. 44. Översyn av vapenlagstifmingen. Ju. 16. Kostnadsutvecklin g och konkurrens i banksektorn. 45. Standardiseringens roll i EFTA/EG - samarbetet. I.

Fi. 46. Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. l7. Risker och skydd för befolkningen. Fö. Fö. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 47. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. S. l9.Rcgionalpolitikens förutsättningar. A. 48. Energiforskning för framtiden. ME. 20.Tullregisterlag m.m. Fi. 49. Energiforskning för framtiden. Bilagor. ME. 21. Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och 50. Stiftelser för samverkan. U.

klor. ME. 51. Den gravida kvinnan och fostret- tvâ individer. Om 22.Censurlagen - en modernisering av biografförord- fosterdiagnostik. Om sena aborter. Ju.

ningen. U. 52. Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer 23.Parkeringsköp. Bo. inom energisektorn. ME. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 53. Arbetstid och välfärd. 25. Rapporter till finansieringsutredningen. I. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjööver- Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. A.

vakningen. Fi. 54. Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade 27. Forskning vid de mindre och medelstora högskolor- ungdomar. S.

na. U. 55. Fungerande regioner i samspel. A. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 56. Fiskprisregleringen och fiskeriadministrationen. JO. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning 57. D0 och Nämnden mot etnisk diskriminering

inför 90-talet. U. - de tre första åren. 30. Profcssorstillsättning. En översyn av proceduren vid 58. Undantagandepensionäremas ekonomi. S.

tillsättning av professorstjänster. U. 59. Nominering av redovisningskonsulter. C. 31. Statens mät- och provstyrelse. I. 60. Huvudbetänkande från 32.Mi1_iöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. altemativmedicinkommittén. S. 33. Reformerad inkomstbeskattning 61. Hälsohem. S.

- Skattereformens huvudlinjer. Del l. 62. Alternativa terapier i Sverige. S. - Inkomst av kapital. Del 2. 63. Värdering av altemativmedicinska teknologier. S. - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. 64. Kommunalbot. C. - Bilagor, expertrapporter. Del 4. Fi. 65. Staten i geograñn. A.

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

66. Begreppet krigsmateriel. UD. 67. Levnadsvillkor i slorstadsregioner. SB. 68. Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988.

SB. 69. Storstadsrcgioncr i förändring. SB. 70. Storslädernas arbetsmarknad. SB.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen

l-lushållsparandet - l-luvudrapport från Spardelega- Levnadsvillkor i storstadsregioner. [67] tionens sparundersökning. [11]

Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988. [68] Kostnadsutveekling och konkurrens i banksektorn. [16]

Storstadsregioner i förändring. [69] Tullregisterlag m.m. [20] Storstädernas arbetsmarknad. [70] Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen.

[26]

Reformerad inkomstbeskattning

Justitiedepartementet

- Skattereformens huvudlinjcr. Del 1. [33] Sameratt och sameting. [41]

- Inkomst av kapital. Del 2. [33] Översyn av vapenlagstiftningen. [44]

- Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. Den gravida kvinnan och fostret - tvâ individer. Om

[33] fosterdiagnostik. Om sena aborter. [51]

- Bilagor, expertrapporter. Del 4. [33]

Reformerad företagsbeskauning

Utrikesdepartementet Motiv och lagförslag. Del 1. [34] UD:s prcsstjåinst. [8] - Expertrapporter. Del 2. [34]

Reformerad mervardeskatt m.m. Begreppet krigsmateriel. [66]

- Motiv. Del l. [35]

- Lagtext och bilagor. Del 2. [35]

Försvarsdepartementet Inllationskorrigerad inkomstbeskattning. [36]

Risker och skydd för befolkningen. [17] Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte-

Det civila försvaret. Dc1 1. [42] utredningamas betänkanden. [38]

Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. [42] Datorisering av tullrutinerna - slutrapport. [40]

Arméns utveckling och försvarets planeringssystem.

[46]

Utbildningsdepartementet

Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7]

Socialdepartementet

Två nya treåriga linjer. [10] Hjalpmedelsverksamhctens utveckling - kartläggning

Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. och bedömning. [39]

[22] Hjiilpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47]

Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade

[27] ungdomar. [54]

Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Undantagandepensionäremas ekonomi. [58]

Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför Huvudbetänkandc från altcmativmedicinkommittén.

90-talet. [29] [60]

Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid Halsohem. [61]

tillsättning av professorstjänst. [30] Alternativa tcrapier i Sverige. [62]

Stiftelser för samverkan. [50] Värdering av alternativmedicinska teknologier. [63]

Jordbruksdepartementet

Kommunikationsdepartementet Fiskprisregleringen och ñskeriadministrationen. [56]

Fasta Öresundsförbindelser. [4]

Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. [15]

Arbetsmarknadsdepartementet

Storstadstrañk 3 - Bilavgifter. [43] Den regionala problembilden. [12]

Mångfald mot enfald. Del 1. [13]

.i . »ah enfald. Del 2. Lagstiftning och

7-,... V.. -un ahtâångfaldftttot

Finansdepartementet i hwn..-

41134? .tälttfâigetulfél

Beskattning av fåmansföretag. [2] i

p Särskild inkomstskatt för utländska artister infl.” [9]

i *

l 8 M .Vis- 4:31 s ,o

ma» . . . ...ML ›fÅ(-_ ,m4

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Rcgionalpolitikens förutsättningar. [19] Arbctstid och välfärd. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. Arbctstid och välfärd. Bilagedel B. [53] Fungerande regioneri samspel. [55] DO och Nämnden mot euiisk diskriminering - dc Lrc första åren. [57] Staten igcogralin. [65]

Industridepartementet

Statligt finansiellt stöd. [24] Rapporter till finansieringsutredningen. [25] Statens mät- och provstyrelse. [31] Utländska förvärv av svenska företag - en studie av utvecklingen. [37] Standardiseringens roll i EFTA/EG - samarbetet. [45]

Civildepartementet

Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbildcn mot och säkerhetsskyddet kring statsminister OlofPalmc. [1] Integritctcn vid statistikproduktion. [3] Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] SÄPO - Säkerhetspoliscns arbetsmetoder. [18] Nominering av redovisningskonsulter. [59] Kommunalbot. [64]

Bostadsdepartementet

Parkcringsköp. [23]

Miljö- och energidepartementet

Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. [21] Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32] Encrgiforskning för framtiden. [48] Energiforskning för framtiden. Bilagor. [49] Det statliga encrgiforskningsprogrammet - aktörer inom energisektorn. [52]

KUNGL. BIBL.

-

1999 10- 2 0

STOCKHOLM

54- H3 Ö*

s » - , - - ; ç 632%k»

.å-záçä

, i ah, “i y ,g _ .

g1.5: